Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, m. m

1970-03-06 · 49 sidor, varav 47 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 47 av 49 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1970:60, Med förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1970

1

Nr 60

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

m. mgiven Stockholms slott den 6 mars 1970.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden och lagrådets protokoll, föreslå riksdagen

att

dels antaga härvid fogade förslag till

1) lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring,

2) lag om ändring i lagen (1954: 243) om yrkesskadeförsäkring,

3) lag om ändring i lagen (1956: 293) om ersättning åt smittbärare,

4) lag om fortsatt försäkring enligt lagen (1954: 774) med särskilda bestämmelser

om frivillig sjukpenningförsäkring i allmän sjukkassa,

dels bifalla det förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sven Aspling

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag som syftar till att genomföra principen

om jämställdhet mellan män och kvinnor inom sjukförsäkringen. Den

nuvarande hemmafruförsäkringen byggs ut till att omfatta även hemarbetande

män och blir alltså en hemmamakeförsäkring. En motsvarande utvidgning

föreslås av den frivilliga sjukpenningförsäkringen. Ändringar

föreslås också i reglerna om barntillägg till sjukpenning.

Förslag läggs även fram om ändrade regler för sjukpenningklassplacering

under bristyrkesutbildning och för avräkning av sjukpenning mot förtidspension.

Vidare föreslås en avveckling av den s. k. T-försäkringen under

en femårsperiod.

De nämnda förslagen medför en kostnadsökning för den allmänna försäkringen

med ca 15 milj. kronor för år.

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 60

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Iiungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1970

I anslutning till övergången till obligatorisk särbeskattning av äkta makar

och likställda föreslås i denna proposition ändringar i sjukförsäkringens

avgifts- och finansieringsregler. Ändringen i fråga om avgifterna

innebär att skyldigheten att erlägga sjukförsäkringsavgift avgörs enbart

med hänsyn till den försäkrades egna inkomstförhållanden även då det

gäller makar och likställda. Det betyder i praktiken att hemarbetande make

utan arbetsinkomst befrias från att erlägga sjukförsäkringsavgift. Genom

denna ändring i avgiftsgrunderna uppkommer ett avgiftsbortfall för sjukförsäkringen

på ca 220 milj. kronor per år, vilket föreslås kompenserat genom

att statsbidraget till sjukförsäkringen höjs från 40 till 55 procent. I

propositionen föreslås att för ändamålet ett särskilt förslagsanslag av 120

milj. kronor anvisas för budgetåret 1970/71.

Förslagen rörande jämställdhet mellan män och kvinnor inom sjukförsäkringen

och om ändrade avgifts- och statsbidragsregler avses träda i kraft

den 1 januari 1971, övriga förslag den 1 juli 1970. Sjukförsäkringsavgift på

grundval av 1971 års taxering avses bli fastställd med tillämpning av de

äldre avgiftsreglerna.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1970

3

1) Förslag

till

Lag

om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring

Härigenom förordnas, att 3 kap. 2—5, 9 och 10 §§, 17 kap. 1 §, 19 kap.

2, 6 och 7 §§ samt 21 kap. 1 § lagen (1962: 381) om allmän försäkring skall

ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

3 kap.

2 §•

Hos allmän------än anställning.

Med inkomst---— — — såsom arbetsgivare.

Beräkning av — — — — — — kommunal inkomstskatt.

Kvinnlig försäkrad, som är inskriven

hos allmän försäkringskassa

men vars inkomst av förvärvsarbete

icke uppgår till ettusenåttahundra

kronor för år, skall likväl vara placerad

i sjukpenningklass, såframt

hon är gift och stadigvarande sammanbor

med sin make eller, i annat

fall, stadigvarande sammanbor med

barn under sexton år till henne eller

hennes make eller med någon, med

vilken hon varit gift eller har eller

har haft barn.

3

Försäkrad, som åtnjuter hel förtidspension

enligt denna lag eller under

månaden närmast före den, varunder

han uppnått sextiosju års ålder,

åtnjutit sådan pension eller på

grund av vad i 4 kap. 3 § stadgas

icke vidare äger komma i åtnjutande

av sjukpenning, må ej vara placerad

Försäkrad, som är inskriven hos

allmän försäkringskassa men vars

inkomst av förvärvsarbete icke uppgår

till ettusenåttahundra kronor för

år, skall likväl vara placerad i sjukpenningklass,

såframt han är gift

och stadigvarande sammanbor med

sin make eller, i annat fall, stadigvarande

sammanbor med barn under

sexton år till honom eller hans make

eller med någon, med vilken han

varit gift eller har eller har haft

barn.

§•

Försäkrad, som åtnjuter hel förtidspension

enligt denna lag eller under

månaden närmast före den, varunder

han uppnått sextiosju års ålder,

åtnjutit sådan pension eller på

grund av vad i 4 kap. 3 § stadgas

icke vidare äger komma i åtnjutande

av sjukpenning, må ej vara placerad

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1970

(Nuvarande lydelse)

i sjukpenningklass. Ej heller må

kvinna på grund av vad i 2 § sista

stycket stadgas vara placerad i sjukpenningklass

för tid efter den månad,

varunder hon fyller sextiosju år.

(Föreslagen lydelse)

i sjukpenningklass. Ej heller må

försäkrad på grund av vad i 2 § sista

stycket stadgas vara placerad i sjukpenningklass

för tid efter den månad,

varunder han fyller sextiosju år.

4 §4

Försäkrad som —----följande tabell:

Av sjukpenningbeloppet — — — återstoden tilläggssjukpennmg.

För dag — --------—- — av anställning.

För kvinnlig försäkrad utgör sjukpenningen

vid sjukhusvård lägst sex

kronor, såframt hon stadigvarande

sammanbor med barn under tio år

till henne eller hennes make eller till

någon, med vilken hon stadigvarande

sammanbor och med vilken hon varit

gift eller har eller har haft barn.

5

Allmän försäkringskassa —---

Ändring av försäkrads placering i

sjukpenningklass i fall som avses

under a), b) och c) här ovan må ej

ske förrän vid det månadsskifte, som

inträffar närmast efter det beslutet

härom fattats. Ändring av försäkrads

placering i sjukpenningklass i annat

fall skall ske vid månadsskiftet närmast

efter det anledning till ändringen

uppkommit eller, i fall då kvinnas

placering i sjukpenningklass enligt

2 § sista stycket skall upphöra

på grund av att hennes make eller

man med vilken hon stadigvarande

sammanbott avlider, vid fjärde månadsskiftet

efter dödsfallet.

Under tid då försäkrad lider---

Utan hinder av vad i tredje stycket

stadgas utgör sjukpenningen vid

sjukhusvård lägst sex kronor för

försäkrad som stadigvarande sammanbor

med barn under tio år till

honom eller hans make eller till någon,

med vilken han stadigvarande

sammanbor och med vilken han

varit gift eller har eller har haft

barn.

§•

---försäkrades arbetsförmåga.

Ändring av försäkrads placering i

sjukpenningklass i fall som avses

under a), b) och c) här ovan må ej

ske förrän vid det månadsskifte, som

inträffar närmast efter det beslutet

härom fattats. Ändring av försäkrads

placering i sjukpenningklass i annat

fall skall ske vid månadsskiftet närmast

efter det anledning till ändringen

uppkommit eller, i fall då försäkrads

placering i sjukpenningklass

enligt 2 § sista stycket skall upphöra

på grund av att hans make eller

någon med vilken han varit gift eller

har eller har haft barn avlider, vid

fjärde månadsskiftet efter dödsfallet.

— —-— § stadgas.

1 Senaste lydelse 1966: 350.

opaginerad Kontrollera mot PDF

0

Kungl. Maj.ts proposition nr 60 år 1970

(Nuvarande lydelse)

Under tid då försäkrad efter förmedling

av arbetsvårdsorgan undergår

arbetsvärd i form av arbetsprövning,

yrkesutbildning eller arbetsträning

må han ej placeras i lägre sjukpenningklass

än den han tillhörde, då

arbetsvärden började, med mindre

sådant fall är för handen som avses

under b) och c) här ovan eller, vad

angår arbetsträning, denna pågått

sex månader.

(Föreslagen lydelse)

Under tid då försäkrad efter förmedling

av arbetsmarknadsmyndighet

eller arbetsvårdsorgan hos kommun

eller landstingskommun undergår

arbetsprövning, yrkesutbildning

eller arbetsträning må han ej placeras

i lägre sjukpenningklass än den

han närmast dessförinnan tillhörde,

med mindre sådant fall är för handen

som avses under b) och c) här

ovan eller, vad angår arbetsträning,

denna pågått sex månader.

9 §•

Till sjukpenning-------underhållsskyldigheten fullgöres.

Barntillägg för barn över tio år

utgår ej till sjukpenning, som tillkommer

kvinna vilkens make är placerad

i sjukpenningklass, med mindre

allmän försäkringskassa så medgivit.

Sådant medgivande må lämnas

endast, såframt kvinnans inkomst av

förvärvsarbete överstiger mannens,

och medför att barntillägg för barn

som nu sagts ej skall utgå till sjukpenning,

som tillkommer mannen.

Medgivandet gäller från och med

månaden näst efter den, varunder det

lämnats, intill dess kassan annorlunda

bestämmer.

Barntillägg till hel sjukpenning

utgör en krona för ett eller två barn,

två kronor för tre eller fyra barn

samt tre kronor för fem eller flera

barn, allt för dag. Till sjukpenning,

som tillkommer kvinnlig försäkrad

vilken stadigvarande sammanbor

med barn under tio år, utgör dock

barntillägg lägst två kronor för dag.

Barntillägg till halv-------stycke sägs.

Vid tillämpning------— haft barn.

Barntillägg till hel sjukpenning

utgör en krona för ett eller två barn,

två kronor för tre eller fyra barn

samt tre kronor för fem eller flera

barn, allt för dag. Till sjukpenning,

som tillkommer försäkrad vilken

stadigvarande sammanbor med barn

under tio år, utgör dock barntillägg

lägst två kronor för dag.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1070

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

10 §.‘

För den------sjukperiods slut.

Varar sjukperioden------överstiger två.

Utan hinder------erkänd arbetslöshetskassa;

c) sjukpenning till kvinnlig för- c) sjukpenning till försäkrad som

säkrad som är placerad i sjukpen- är placerad i sjukpenningklass nr 1

ningklass nr 1 eller är placerad i eller är placerad i sjukpenningklass

sjukpenningklass nr 2 och skulle nr 2 och skulle hava varit placerad

hava varit placerad i sjukpenning- i sjukpenningklass nr 1 om hans

klass nr 1 om hennes inkomst av inkomst av förvärvsarbete icke uppförvärvsarbete

icke uppgått till ett- gått till ettusenåttahundra kronor

tusenåttahundra kronor för år. för år.

Sjukpenning må-------— bör utgå.

Såsom sjukperiod —---—----7 §.

17 kap.

1 §.

Det pensionsbelopp, som först förfaller

till betalning efter bifall till

ansökan om förtidspension, skall

minskas med den försäkrade tillkommande

sjukpenning jämte barntillägg

enligt denna lag i den mån

pension och sjukförsäkringsförmåner

belöpa på samma månad; och

skall minskningen i första hand göras

å folkpension. Vad nu sagts skall

äga motsvarande tillämpning beträffande

belopp, varmed förtidspension

ökas i anledning av ytterligare nedsättning

av arbetsförmågan.

Det pensionsbelopp, som först förfaller

till betalning efter beviljande

av förtidspension, skall minskas med

den försäkrade tillkommande sjukpenning

jämte barntillägg enligt denna

lag i den mån pension och sjukförsäkringsförmåner

belöpa på samma

månad. Beviljas förtidspensionen

att utgå i omedelbar anslutning till

sjukbidrag, skall minskning dock göras

endast å belopp, varmed pensionen

i anledning av ytterligare nedsättning

av arbetsförmågan överstiger

sjukbidraget. I första hand minskas

folkpension.

Har vid omprövning jämlikt 3

kap. 5 § första stycket c) den försäkrade

placerats i sjukpenningklass

för tid efter det pensionen beviljats,

skall för dag, då hel sjukpenning

utgivits, sjukförsäkringsförmånerna

föranleda minskning av

pensionen endast i den mån de över
-

1 Senaste lydelse 1967: 921.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1970

7

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

stiga vad som skulle hava utgått enligt

den sjukpenningklass, i vilken

den försäkrade är placerad efter det

pensionen beviljats.

Vad i första och andra styckena

sägs skall äga motsvarande tillämpning

beträffande belopp, varmed förtidspension

ökas i anledning av ytterligare

nedsättning av arbetsförmågan.

19 kap.

2 §.»

Försäkrad, som------och tilläggssjukpenning.

Avgift avseende utgifter för sjukvårdsersättning,

vari inbegripas de

utgifter för läkemedel som åvila de

allmänna försäkringskassorna, skall

erläggas under förutsättning att vid

taxering året närmast efter det år

avgiften avser till statlig inkomstskatt

beskattningsbar inkomst beräknats

för den försäkrade eller, om

denne taxerats enligt bestämmelserna

för gift skattskyldig, för någon

av de samtaxerade. Sådan avgift

skall dock icke erläggas, om den försäkrade

vid utgången av det år avgiften

avser upphört att vara inskriven

hos allmän försäkringskassa eller

fyllt sextiosju år eller för december

månad samma år åtnjutit ålderspension

eller förtidspension enligt

denna lag.

Avgift avseende utgifter för grundsjukpenning,

vari inbegripas utgifterna

för barntillägg och moderskapspenning,

skall erläggas under

förutsättning dels att den försäkrade

under det år avgiften avser varit pla
-

Avgift avseende utgifter för sjukvårdsersättning,

vari inbegripas de

utgifter för läkemedel som åvila de

allmänna försäkringskassorna, skall

erläggas under förutsättning att vid

taxering året närmast efter det år

avgiften avser till statlig inkomstskatt

beskattningsbar inkomst beräknats

för den försäkrade. Sådan

avgift skall dock icke erläggas, om

den försäkrade vid utgången av det

år avgiften avser upphört att vara inskriven

hos allmän försäkringskassa

eller fyllt sextiosju år eller för december

månad samma år åtnjutit

ålderspension eller förtidspension

enligt denna lag.

Avgift avseende utgifter för

grundsjukpenning, vari inbegripas

utgifterna för barntillägg och moderskapspenning,

skall erläggas under

förutsättning dels att den försäkrade

under det år avgiften avser

1 Senaste lydelse 1966: 350.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 60 år 1970

(Föreslagen lydelse)

varit placerad i sjukpenningklass,

dels att vid taxering året närmast

efter det år avgiften avser till statlig

inkomstskatt beskattningsbar inkomst

beräknats för den försäkrade.

(Nuvarande lydelse)

cerad i sjukpenningklass, dels att vid

taxering året närmast efter det år

avgiften avser till statlig inkomstskatt

beskattningsbar inkomst beräknats

för den försäkrade eller,

om denne taxerats enligt bestämmelserna

för gift skattskyldig, för någon

av de samtaxerade.

Avgift avseende--------- högre sjukpenningklass.

Angående skyldighet för försäkrad,

som taxeras enligt för gift skattskyldig

gällande bestämmelser, att

svara för sjukförsäkringsavgiften

för den med vilken han är gift eller

eljest lever tillsammans stadgas i

uppbördsförordningen.

6 §d

Sjukförsäkringsavgift fastställes-----— öretal bortfaller.

Avgift avseende---- — — — högre sjukpenningklass.

Avgifterna avseende--—----

Avgifterna avseende utgifter för

sjukvårdsersättning och grundsjukpenning

skola var för sig vara lika

stora för samtliga avgiftspliktiga försäkrade

i den allmänna försäkringskassan.

Försäkrads avgifter för dessa

ändamål må för år räknat tillsammans

icke överstiga ett belopp

motsvarande en tiondel av hans till

statlig inkomstskatt beskattningsbara

inkomst vid taxering året närmast

efter det år sjukförsäkringsavgiften

avser eller, om han taxerats

enligt bestämmelserna för gift skattskyldig,

en tjugondei av den sammanlagda

beskattningsbara inkomsten.

I första hand nedsättes avgiften

avseende utgifter för sjukvårdsersättning.

erforderlig fondering.

Avgifterna avseende utgifter för

sjukvårdsersättning och grundsjukpenning

skola var för sig vara lika

stora för samtliga avgiftspliktiga

försäkrade i den allmänna försäkringskassan.

Försäkrads avgifter för

dessa ändamål må för år räknat tillsammans

icke överstiga ett belopp

motsvarande en tiondel av hans till

statlig inkomstskatt beskattningsbara

inkomst vid taxering året närmast

efter det år sjukförsäkringsavgiften

avser. I första hand nedsättes

avgiften avseende utgifter för sjukvårdsersättning.

1 Senaste lydelse 1966: 350.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:is proposition nr 60 år 1970

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Avgifterna avseende utgifter för tilläggssjukpenning---nu stadgats.

År försäkrad------— inkomst åtnjutits.

Den som---------av tjänstgöringstiden.

7 §.‘

Till allmän försäkringskassa utgår Till allmän försäkringskassa utgår

för varje år statsbidrag med för varje år statsbidrag med

fyrtio procent av kassans utgifter femtio fem procent av kassans utgifter

ter för

a) sjukvårdsersättning,--— d) moderskapspenning.

21 kap.

1 S-1

Kvinnlig försäkrad, som är placerad

i sjukpenningklass och som ej

åtnjuter förtidspension enligt denna

lag, skall, såframt hon är gift och

stadigvarande sammanbor med sin

make eller, i annat fall, stadigvarande

sammanbor med barn under sexton

år till henne eller hennes make

eller med någon, med vilken hon varit

gift eller har eller har haft barn,

genom frivilliga avgifter kunna hos

den allmänna försäkringskassa, hos

vilken hon är inskriven, försäkra sig

för erhållande av visst sjukpenning
-

Försäkrad, som är placerad i sjukpenningklass

och som ej åtnjuter

förtidspension enligt denna lag,

skall, såframt han är gift och stadigvarande

sammanbor med sin make

eller, i annat fall, stadigvarande sammanbor

med barn under sexton år

till honom eller hans make eller med

någon, med vilken han varit gift eller

har eller har haft barn, genom frivilliga

avgifter kunna hos den allmänna

försäkringskassa, hos vilken han

är inskriven, försäkra sig för erhållande

av visst sjukpenningtillägg.

tillägg.

Genom frivilliga —-----han är berättigad enligt 3 kap.

Sjukpenning som---försäkrade är berättigad enligt 3 kap.

Vid tillämpning—- —-------denna paragraf.

Denna lag träder i kraft, såvitt avser 3 kap. 5 § fjärde stycket och 17 kap.

1 § den 1 juli 1970 och i övrigt den 1 januari 1971.

Sjukförsäkringsavgift på grundval av 1971 års taxering skall fastställas

med tillämpning av 19 kap. 2 och 6 §§ i deras äldre lydelse.

1 Senaste lydelse 1966: 350.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 60 år 1970

2) Förslag

till

Lag

om ändring i lagen (1954: 243) om yrkesskadeförsäkring

Härigenom förordnas, att 15 § lagen (1954: 243) om yrkesskadeförsäkring

skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

15 §.i

(Föreslagen lydelse)

För tid,--—---sjukpenningens belopp.

För skadad kvinna, som stadigvarande

sammanbor med eget eller makes

barn, adoptivbarn eller fosterbarn

under tio år, utgör sjukpenningen

vid sjukhusvård lägst sex

kronor för dag.

För skadad, som stadigvarande

sammanbor med eget eller makes

barn, adoptivbarn eller fosterbarn

under tio år, utgör sjukpenningen

vid sjukhusvård lägst sex kronor för

dag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971.

1 Senaste lydelse 1967: 916.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1970

11

3) Förslag

till

Lag

om ändring i lagen (1956: 293) om ersättning åt smittbärare

Härigenom förordnas, att 4§ lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare

skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

4

Är den till ersättning berättigade

intagen å sjukhus, som i lagen om

allmän försäkring omförmäles, skall

ersättningen för inkomstbortfall

minskas med fem kronor för dag,

dock med högst hälften av ersättningens

belopp. Det lägsta ersättningsbeloppet

till kvinna, som stadigvarande

sammanbor med eget eller

makes barn, adoptivbarn eller

fosterbarn under tio år, skall för tid

då hon är intagen å sjukhus utgöra

åtta kronor för dag.

(Föreslagen lydelse)

i

Är den till ersättning berättigade

intagen å sjukhus, som i lagen om

allmän försäkring omförmäles, skall

ersättningen för inkomstbortfall

minskas med fem kronor för dag,

dock med högst hälften av ersättningens

belopp. Det lägsta ersättningsbeloppet

till den, som stadigvarande

sammanbor med eget eller

makes barn, adoptivbarn eller fosterbarn

under tio år, skall för tid då

han är intagen å sjukhus utgöra åtta

kronor för dag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971.

1 Senaste lydelse 1966: 353.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Knngl. Maj:ts proposition nr 60 år 1970

4) Förslag

till

Lag

om fortsatt försäkring enligt lagen (1954: 774) med särskilda bestämmelser om

frivillig sjukpenningförsäkring i allmän sjukkassa

Härigenom förordnas som följer.

Försäkring enligt lagen (1954: 774) med särskilda bestämmelser om

frivillig sjukpenningförsäkring i allmän sjukkassa får, såvida ansökan om

försäkring göres före utgången av juni 1970, meddelas även för tid därefter,

dock längst till utgången av juni 1975.

Den som vid utgången av juni 1970 är försäkrad enligt nämnda lag

skall, om han ej begär annat, utan ny anmälan anses försäkrad även för

tiden därefter.

För tid efter utgången av juni 1970 skall, med avvikelse från 3 § fjärde

stycket lagen, gälla att sjukpenning icke i något fall nedsättes för dag då

den försäkrade åtnjuter sjukhusvård.

Riksförsäkringsverket får medge befrielse från försäkringsavgift enligt

4 § första stycket lagen i den mån verket bedömer att statsbidrag och andra

för försäkringsverksamheten tillgängliga medel kommer att förslå till täckande

av kostnaderna för försäkringen under tid då lagen är i kraft.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1970.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1970

13

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 20 februari

1970.

Närvarande:

Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer,

Odhnoff, Wickman, Morerg, Bengtsson, Norling, Löfeerg, Lidrom,

Carlsson.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om jämställdhet mellan

män och kvinnor inom sjukförsäkringen m.m. och anför.

Familjepolitiska kommittén1 har gjort en översyn av de skiljaktiga regler

för män och kvinnor som förekommer inom sjukförsäkringen. Kommittén

har redovisat resultatet i en promemoria kallad Jämställdhet mellan män

och kvinnor inom sjukförsäkringen (Stencil S 1969: 7).

Promemorian har remissbehandlats. Yttranden har avgetts av socialstyrelsen,

riksförsäkringsverket, Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Landsorganisationen

i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO),

Sveriges akademikers centralorganisation (SACO) och Försäkringskasseförbundet.

Försäkringskasseförbundet har överlämnat yttranden från tretton

av de tjugosju allmänna försäkringskassorna.

I detta sammanhang vill jag också anmäla förslag i vissa andra frågor.

Det gäller frågor om sjukpenningklassplacering under bristyrkesutbildning,

avräkning av sjukpenning mot förtidspension och förlängning av den s. k.

T-försäkringen.

Jämställdhet mellan män och kvinnor inom sjukförsäkringen

Gällande bestämmelser

Inom sjukförsäkringen förekommer f. n., om man bortser från moderskapsförsäkringen,

skiljaktiga regler för män och kvinnor i följande avseenden.

Kvinnlig försäkrad som är inskriven hos allmän försäkringskassa är

1 Ledamöter generaldirektören Lars-Åke Åström, ordf., riksdagsledamoten Nils Carlshamre,

t.f. expeditionschefen Ingrid Hilding samt riksdagsledamöterna Gördis Hörnlund, Einar Larsson,

Lars Larsson och Ingemar Mundebo.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1970

enligt 3 kap. 2 § sista stycket lagen (1962: 381) om allmän försäkring

(AFL) under vissa förutsättningar sjukpenningförsäkrad även om hon inte

uppfyller det eljest gällande kravet att ha en inkomst av förvärvsarbete

uppgående till 1 800 kronor om året (den s. k. hemmafruförsäkringen).

Förutsättningarna är att kvinnan antingen är gift och stadigvarande sammanbor

med sin make eller i annat fall stadigvarande sammanbor med

barn under 16 år — egna eller makes barn, adoptivbarn eller fosterbarn —

eller stadigvarande sammanbor med man, som hon tidigare har varit gift

med eller med vilken hon har eller har haft barn. Sjukpenningen för hemmafruförsäkrade

kvinnor är 6 kronor om dagen (sjukpenningklass 1). Försäkringen

upphör senast när kvinnan uppnått 67 års ålder.

Den s. k. fridagsregeln i 3 kap. 10 § AFL gäller inte för hemmafruförsäkrad

kvinna och inte heller för kvinna, som har en förvärvsinkomst av mellan

1 800 och 2 600 kronor per år och därför är placerad i sjukpenningklass

2, men i annat fall skulle ha varit hemmafruförsäkrad. Fridagsregeln innebär

att om en sjukperiod inte varar längre än sex dagar utöver insjuknandedagen,

sjukpenning endast utgår för de dagar då den försäkrade skulle ha

utfört förvärvsarbete i sin huvudsakliga sysselsättning. Under en sjukperiod

borträknas dock högst två fridagar enligt regeln.

Vid sjukhusvård minskas försäkrads sjukpenning med 5 kronor — dock

med högst hälften av sjukpenningens belopp — enligt den allmänna regeln

i 3 kap. 4 § AFL. En kvinna är dock även vid sjukhusvård tillförsäkrad

lägst 6 kronor i sjukpenning under förutsättning att hon stadigvarande

sammanbor med barn under tio år till henne eller hennes make eller till någon,

med vilken hon också stadigvarande sammanbor och med vilken hon

varit gift eller har eller har haft barn.

Beträffande barntillägg till sjukpenning ges i 3 kap. 9 § AFL två olika

särregler, beroende på om barnet är över eller under tio år.

Är barnet över tio år utgår inte barntillägg till sjukpenning som tillkommer

kvinna, vars make är placerad i sjukpenningklass, med mindre försäkringskassan

på förhand medgett överflyttning av rätten till barntillägg från

mannen. Sådant medgivande kan lämnas bara om kvinnans förvärvsinkomst

överstiger mannens. Barntillägget utgår alltså i normalfallet till mannens

sjukpenning.

Är det fråga om barn under tio år, gäller regeln att barntillägget till sjukpenning

som utgår till kvinnlig försäkrad som stadigvarande sammanbor

med barnet alltid skall vara lägst 2 kronor. Barntillägget uppgår eljest till

1 krona för ett eller två barn, 2 kronor för tre eller fyra barn och 3 kronor

om barnen är fem eller flera. Vad nu sagts gäller barntillägg till hel sjukpenning.

Till halv sjukpenning utgår hälften av de nämnda beloppen.

Vid tillämpningen av bestämmelserna om barntillägg jämställs med make

annan som den försäkrade stadigvarande sammanbor med under förutsättning

att de tidigare varit gifta eller har eller haft barn tillsammans.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1970

Utöver de regler som nu angetts bör nämnas vissa bestämmelser rörande

den till den allmänna försäkringen knutna frivilliga sjukpenningförsäkringen.

Bestämmelser om denna försäkring finns i 21 kap. AFL och en därtill

anslutande kungörelse (1962:402) om frivillig sjukpenningförsäkring

hos allmän försäkringskassa. Den avser förutom studerande vissa kategorier

kvinnliga försäkrade.

En kvinna, som omfattas av hemmafruförsäkringen eller skulle ha omfattats

av den om hennes inkomst inte hade utgjort hinder, kan genom den

frivilliga sjukpenningförsäkringen på vissa villkor teckna sig för ett sjukpenningtillägg.

På så sätt kan hon efter eget val komma upp till en sammanlagd

sjukpenning på högst 15 kronor per dag.

Familjepolitiska kommittén

Familjepolitiska kommittén erinrar inledningsvis om att kommittén redan

i sin tidigare promemoria år 1968 rörande avbrott i ledighet vid havandeskap

m. m. gett uttryck för sin principiella uppfattning att likställighet

bör råda mellan män och kvinnor inom sjukförsäkringen. Med utgångspunkt

från denna principiella uppfattning diskuterar kommittén till en början

hemmafruförsäkringen och den därtill anknutna frivilliga

sjukpenningförsäkringen. Kommittén framhåller att

sjukpenningförsäkringens funktion för kvinnor som arbetar i hemmet avses

vara att gardera mot bortfall på grund av sjukdom av deras arbetskraft

för familjens räkning.

De överväganden som lett till tillkomsten av hemmafruförsäkringen bör

enligt kommittén ses mot bakgrunden av att mannen tidigare med få undantag

var den som tillförde familjen de huvudsakliga penninginkomsterna

medan hustrun skötte hemmet och barnen. I en sådan situation ansågs det

praktiskt att vid hustruns sjukdom kompensera bortfallet av hennes insats

i hemmet och de ökade kostnader som sjukdomen medförde. Detta system

torde i stort sett ha fungerat tillfredsställande. Den kritik som stundom

framförts har gällt den ekonomiska ersättningens storlek och inte själva

systemet, framhåller kommittén. Kritiken har bl. a. riktat sig mot att hushållsarbete

som make utför i hemmet inte räknas som förvärvsarbete som

grundar rätt till tilläggssjukpenning. Denna fråga har prövats av 1958 års

socialförsäkringskommitté, som fann det system som nu tillämpas — med

grundsjukpenning med möjlighet till komplettering genom frivillig sjukpenningförsäkring

— för hemmafruar vara att föredra framför en konstruktion

med obligatorisk tilläggssjukpenningförsäkring. Statsmakterna

var av samma mening. Som skäl mot en obligatorisk tilläggssjukpenningförsäkring

för hemmafruar anfördes bl. a. att det var svårt att finna säkra

hållpunkter för en gradering av sjukpenningens storlek i de enskilda fallen

och att avgifterna skulle bli alltför betungande.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1970

Den traditionella rollfördelningen inom familjerna har, framhåller kommittén,

ändrats under de senare åren. Det har blivit allt vanligare att både

man och kvinna förvärvsarbetar. Vidare är det inte längre lika sällsynt att

hustrun förvärvsarbetar och mannen arbetar i hemmet. Denna utveckling

mot eu reell jämställdhet mellan könen i hem, yrke och samhälle aktualiserar

reformer på flera områden. I det sammanhanget är det naturligt att uppmärksamheten

också riktas på sjukförsäkringens hemmafrusjukpenning.

I en familj, där mannen är den hemmavarande, har denne inte det skydd

vid sjukdom som en kvinna i motsvarande situation har till följd av hemmafruförsäkringen.

Ser man till den familjerätt sliga lagstiftningen i vårt

land, anför kommittén, finner man att den inte gör någon skillnad mellan

makarna. Att mannen i de flesta fall är huvudförsörjare återspeglar sig

alltså inte i denna lagstiftning. Där fastslås emellertid att sådan verksamhet

som någon av makarna utför i hemmet är ett bidrag till familjens underhåll.

Enligt kommitténs mening är det från både principiella och praktiska

synpunkter svårt att förklara eller försvara att sjukpenningskyddet för

hemmavarande make skall vara beroende på om denne make är man eller

kvinna. Familjer där hustrun är försörjare och mannen den hemmavarande

lever i praktiken under ekonomiska och sociala förhållanden som är likartade

med förhållandena för familjer där mannen förvärvsarbetar och hustrun

sköter hemmet. De har vid sjukdom samma behov av skydd som familjer

med manlig försörjare i motsvarande inkomstläge.

Kommittén föreslår mot bakgrunden av det anförda att hemmafruförsäkringen

skall utvidgas till att även omfatta sådana som man kan kalla hemmamän,

och alltså göras till en hemmamakeförsäkring. En man avses bli

omfattad av försäkringen under motsvarande förutsättningar som nu gäller

för en kvinnlig försäkrad. I konsekvens med detta föreslås att även den frivilliga

sjukpenningförsäkringen för vissa kategorier kvinnliga försäkrade

utvidgas till att omfatta motsvarande manliga försäkrade. Kommittén påpekar

att en prövning av ersättningsnivån och därtill hörande frågor ligger

utanför dess uppdrag.

Kommittén finner det svårt att ange hur många hemmamän som enligt

förslaget kan antas bli berättigade till grundsjukpenning men håller för

sannolikt att antalet kan uppskattas till ca 30 000. De hemmafruförsäkrade

kvinnorna är i dag i runt tal en miljon.

Kommitténs förslag är utformat som förslag till ändring i 3 kap. 2 § sista

stycket AFL i fråga om den obligatoriska försäkringen och i 21 kap. 1 §

första stycket AFL då det gäller den frivilliga försäkringen. Förslaget innebär

att begränsningarna i reglernas tillämplighet till kvinnliga försäkrade

tas bort. Som en konsekvens av den föreslagna utvidgningen av hemmafruförsäkringen

föreslår kommittén formella ändringar i vissa regler som rör

hemmafruförsäkrades placering i sjukpenningklass i 3 kap. 3 § och 3 kap.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1970

5 § andra stycket och i den s. k. fridagsregeln som gäller vid mera kortvariga

sjukdomsfall enligt 3 kap. 10 § AFL.

Familjepolitiska kommittén tar också upp till granskning de särregler

som nu gäller för kvinnlig försäkrad i fråga om barntillägg till sjukpenning.

Som närmare beskrivits i avsnittet om gällande bestämmelser

finns två sådana särregler. För det första utgår barntillägg för barn över

tio år bara till ene makens sjukpenning, i regel mannens, och alltså bara

när mannen är sjuk. För det andra får en kvinna med barn under tio år

alltid minst 2 kronor per dag i barntillägg även om hon bara har ett eller

två barn.

Särbehandlingen av manliga och kvinnliga försäkrade i fråga om barntillägg

är enligt kommittén otvivelaktigt ett uttryck för att mannen betraktats

som den huvudsaklige försörj aren. Bortfallet av mannens inkomst vid

sjukdom berör enligt detta synsätt hela familjen och bör därför föranleda

att barntillägg utgår, medan bortfallet av kvinnans inkomst antas ha mindre

betydelse. Att å andra sidan en kvinna med barn under tio år alltid får

minst 2 kronor i barntillägg får ses mot bakgrunden av att modern ansetts

ha huvudansvaret för de yngre barnen. Kommittén finner att båda de uppfattningar

som återgivits blir alltmer föråldrade när förvärvsverksamheten

bland de gifta kvinnorna ökar och det blir allt vanligare att föräldrarna tar

gemensamt ansvar för barnens vård och tillsyn.

Kommittén säger sig i denna promemoria inte finna anledning att gå

närmare in på frågan om det berättigade i att upprätthålla en särbehandling

av äldre och yngre barn i fråga om barntillägg. De allmänna frågorna

om barntilläggen och deras konstruktion, däri inbegripet lämpligheten av

tioårsgränsen, avser kommittén att pröva i anslutning till de överväganden

om ett eventuellt vårdbidrag och den omprövning av olika åldersgränser

inom familj epolitiken som ingår bland kommitténs återstående arbetsuppgifter.

De ändringar av reglerna som kommittén nu föreslår begränsas därför

till vad som kommittén finner påkallat för att uppnå jämställdhet mellan

män och kvinnor i fråga om barntilläggen.

När det gäller särregeln angående barntillägg till kvinna för barn under

tio år anger kommittén flera olika ändringar i den angivna riktningen som

tänkbara, men stannar för lösningen att rätten till ett barntillägg på minst

2 kronor bör utsträckas till att omfatta alla försäkrade som stadigvarande

bor samman med barn under tio år. Den nuvarande regeln till förmån för

kvinnlig försäkrad har motiverats med att det föreligger ett behov av större

sjukpenning om en sjuk kvinna har små barn i hemmet än om barnen i

hemmet är äldre. Samma skäl för en större sjukpenning torde kunna åberopas

om en sjuk man har små barn i hemmet. Kommittén föreslår således

att den ifrågavarande rätten till barntillägg görs lika för män och kvinnor

genom att bestämningen kvinnlig framför försäkrad i 3 kap. 9 § tredje stycket

andra punkten AFL får utgå ur lagtexten.

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 60

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1970

I fråga om den regel som avser barntillägg för barn över tio år erinrar

kommittén om att den nuvarande lagstiftningen bygger på principen att

barntillägg endast skall utgå till den av makarna som har den största inkomsten,

den s. k. huvudförsörjaren. Principen har i lagstiftningen kopplats

samman med en regel som innebär att mannen anses som huvudförsörjare

om inte hustruns inkomst är större och försäkringskassan efter anmälan

från den försäkrade beslutat att barntillägg i stället skall utgå till

hustruns sjukpenning. Det är sällsynt att sådan anmälan görs.

Kommittén finner de nuvarande reglerna otillfredsställande från flera synpunkter.

Kravet på en särskild anmälan för att en kvinna som har högre

inkomst än sin make skall betraktas som huvudförsörjare innebär, anför

kommittén, inte bara en formell diskriminering av kvinnorna utan medför

— då det torde vara vanligt att anmälan försummas — i praktiken resultatet

att kvinnorna inte får något tillägg vare sig de i verkligheten är huvudförsörjare

eller inte.

Skillnaden mellan män och kvinnor på denna punkt kan enligt kommittén

tänkas avlägsnad med bevarande av principen att förmånen endast utgår

till en av makarna. Den nuvarande regeln kan t. ex. ändras på så sätt

att rätten till barntillägg automatiskt och alltså utan krav på ansökan tillkommer

den av makarna som har den högsta inkomsten. Detta innebär

dock att huvudförsörjarbegreppet behålls. Kommittén finner att invändningar

kan riktas mot denna lösning. Om två makar har ungefär lika stora

inkomster är det svårt att förklara varför barntillägg skall utgå när den

ene maken är sjuk men inte när den andre är det. Huvudförsörj arbegreppet

måste numera anses ha blivit urholkat genom den ökade förvärvsverksamheten

bland de gifta kvinnorna. Den utvecklingen liksom den relativt

snabbare löneutvecklingen för kvinnorna bidrar till att det blir vanligare

att mannen och hustrun har ungefär lika stora inkomster. Bortfallet av den

ena inkomsten vid sjukdom måste ha lika stor betydelse som bortfallet av

den andra inkomsten.

Kommitténs överväganden på denna punkt leder till förslaget att rätten

till barntillägg för barn över tio år utsträcks till båda föräldrarna. Författningsmässigt

genomförs detta genom att andra stycket i 3 kap. 9 § AFL

upphävs.

I anslutning till sina nu redovisade huvudförslag föreslår kommittén

också en ändring av samma karaktär i reglerna om avdrag på sjukpenning

vid sjukhusvård i3 kap. 4 § tredje och fjärde styckena

så att även en man som stadigvarande bor samman med barn under tio

år tillförsäkras en minimisjukpenning av 6 kronor i likhet med vad som nu

gäller för kvinnlig försäkrad. Motsvarande ändringar föreslås i de regler

som förekommer i andra lagar om sjukpenningavdrag vid sjukhusvård,

nämligen i 15 § andra stycket lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring

och i 4 § lagen (1956: 293) om ersättning åt smittbärare.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kiingl. Maj:ts proposition nr 60 år 1970

Kostnadsökningen för försäkringen på grund av de föreslagna

ändringarna uppskattar kommittén till ca 3 milj. kronor för utvidgningen

av hemmafruförsäkringen och 0,5 milj. kronor för motsvarande utvidgning

av den frivilliga sjukpenningförsäkringen. Förslagen i fråga om barntillläggen

kostnadsberäknas till 12 milj. kronor, varav 8 milj. kronor avser förslaget

att även manlig försäkrad som stadigvarande bor samman med barn

under tio år alltid skall få minst 2 kronor om dagen i barntillägg och 4 milj.

kronor förslaget att barntillägg skall utgå till bägge makarnas sjukpenning

för barn över tio år. Sammanlagt ökas således försäkringens kostnader med

ca 15 milj. kronor per år.

Under förutsättning att de ökade kostnaderna bestrids av de försäkrade

och genom statsbidrag enligt nu gällande grunder uppskattar kommittén

kostnadsökningen för statsverket till omkring 6 milj. kronor per år och

ökningen av varje avgiftspliktig försäkrads avgift för grundsjukpenning

med 2 kronor per år.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1971.

Remissyttrandena

Alla remissinstanser tillstyrker förslagen.

Socialstyrelsen anför att förslagen inte utgör några reformer av kontroversiell

beskaffenhet. Snarare är de att se som ett uttryck för att principen

om mäns och kvinnors jämställdhet så långt som det är möjligt måste ges

en reell innebörd även inom sjukförsäkringssystemet. Styrelsen har inte

heller kunnat finna skäl som från social eller medicinsk synpunkt talar mot

kommitténs förslag.

TCO finner förslaget helt gå i linje med de strävanden som finns inom

arbetsmarknadens organisationer att nå jämlikhet mellan könen i arbetslivet

och familjen, så att var och en utan hänsyn till kön fritt skall kunna

välja den livsform som passar respektive familjer och enskilda bäst. LO

och SACO hävdar liknande mening som TCO, fastän SACO finner det angeläget

att erinra om sin principiella inställning att jämställdhet inom det

socialpolitiska området inte enbart innebär jämställdhet mellan män och

kvinnor utan också jämställdhet mellan människor med olika civilstånd.

Organisationen förklarar sig emellertid ha förståelse för att en reform i

detta vidare syfte, som familjepolitiska kommittén själv påpekat, skulle

kräva en grundläggande översyn av sjukförsäkringens uppbyggnad och går

långt utöver ramen för det uppdrag kommittén har fått på detta område.

LO konstaterar att kommittén inte har behandlat frågan om sjukpenning

för vård av sjuka minderåriga barn i hemmet. Organisationen erinrar

om att statens anställda äger rätt att uppbära viss del av sin lön vid kortare

frånvaro från arbetet av sådan anledning. Med den brist på samhällelig

barntillsyn vid barns sjukdom som f. n. råder och trots utbyggnad även

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1970

kan förväntas komma att råda innebär barnens sjukdom för många ett väsentligt

avbräck i inkomsthänseende utöver de problem som kan uppstå

med ledighet. Mot denna bakgrund hemställer LO att frågan om sjukpenning

vid vård av sjuka barn i hemmet tas upp till övervägande.

Sjukpenningklassplacering under bristyrkesutbildning

Nuvarande ordning

Enligt 3 kap. 2 § AFL skall försäkrad, som är inskriven hos allmän försäkringskassa,

vara placerad i sjukpenningklass med hänsyn till inkomst

av förvärvsarbete om inkomsten uppgår till minst 1 800 kronor för år.

Klassplaceringen är avgörande för sjukpenningens storlek. Försäkringskassan

beslutar enligt 3 kap. 5 § AFL om placering i sjukpenningklass i samband

med att en försäkrad skrivs in i kassan och omprövar sedan fortlöpande

placeringen vid förändringar av betydelse i inkomstförhållandena.

Placeringen i sjukpenningklass sker på grundval av antagande om vad

den försäkrade kan komma att erhålla i arbetsinkomst. Tillfälliga inkomständringar

inverkar inte på bedömningen. Om den försäkrade lämnar förvärvslivet

skall han normalt inte längre vara sjukpenningförsäkrad. Kortare

avbrott -—- intill sex månader — medför emellertid enligt praxis ingen

ändring av sjukpenningklassen.

De angivna reglerna tillämpas i princip även för arbetslösa. Visar det sig

att avbrott i förvärvsarbete är föranlett av oförvållad arbetslöshet ändras

dock som regel inte klassplaceringen så länge den försäkrade genom anmälan

hos arbetsförmedlingen eller på annat sätt dokumenterar sin avsikt

att stå till arbetsmarknadens förfogande.

För arbetslösa som genomgår yrkesutbildning genom arbetsmarknadsverkets

försorg tillämpas den praxis att de kvarstår i tidigare sjukpenningklass

oberoende av utbildningstidens längd. Oavsett om arbetslöshet förelegat

gäller motsvarande enligt särskild regel i 3 kap. 5 § sista stycket AFL för

den som efter förmedling av arbetsvårdsorgan genomgår sådan yrkesutbildning

som är att hänföra till arbetsvärd — dvs. rehabilitering av handikappade.

För studerande i allmänhet gäller däremot i enlighet med den

förut angivna grundprincipen att de inte är berättigade att tillhöra sjukpenningförsäkringen

om studierna pågår längre än sex månader. Det bör

emellertid nämnas att en sådan studerande kan teckna frivillig sjukpenningförsäkring,

som ger en sjukpenning av upp till 15 kronor per dag.

Framställning av arbetsmarknadsstyrelsen

1 framställning till Kungl. Maj :t har arbetsmarknadsstyrelsen hemställt

om åtgärder så att försäkrad som inte är arbetslös men genomgår brist
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1970

yrkesutbildning skall i fråga om placering i sjukpenningklass jämställas

med arbetslös som genomgår yrkesutbildning genom arbetsmarknadsverkets

försorg.

Arbetsmarknadsstyrelsen erinrar om att utbildning av inte arbetslösa

personer inom s. k. bristyrken (bristyrkesutbildning) anordnas som försöksverksamhet

fr. o. m. budgetåret 1966/67. På grund av bl. a. det balanserade

arbetsmarknadsläge som rått sedan hösten 1966 och det relativt låga

bidrag, som utgår till dem som deltar i bristyrkesutbildning, har utbildningen

kommit att omfatta avsevärt färre personer än styrelsen tidigare

räknat med. En ytterligare rekryteringshämmande faktor av stor betydelse

är emellertid de ändringar i sjukpenningklass som de inte arbetslösa

i vissa fall får kännas vid under bristyrkesutbildning. Överstiger den

beräknade utbildningstiden sex månader upphör nämligen enligt rådande

praxis den försäkrade att vara placerad i sjukpenningklass redan från utbildningens

början.

Arbetsmarknadsstyrelsen anser att denna praxis strider mot de motiv

som legat till grund för riksdagens beslut om en försöksverksamhet med

bristyrkesutbildning, nämligen dels önskemålet att förbättra de lågavlönades

ställning, dels att genom utbildningsinsatser på särskilt betydelsefulla

yrkesområden medverka till att begränsa de negativa verkningarna av bristsituationer

av flaskhalskaraktär. Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller att

utbildningsbidrag vid bristyrkesutbildning enligt gällande bestämmelser utgår

vid frånvaro på grund av sjukdom under högst två dagar per månad

som utbildningen pågår. Deltar en försäkrad i en kurs som varar sju månader

innebär det att han vid frånvaro på grund av sjukdom får bidrag i

högst 14 dagar. Har den försäkrade enligt rådande praxis upphört att vara

sjukpenningklassplacerad vid utbildningens början utgår inte sjukpenning

vid sjukfrånvaro. Tvingas han på grund av sjukdom att avbryta utbildningen

får han inte uppbära sjukpenning förrän han på grund av förvärvsarbete

på nytt inplacerats i sjukpenningklass. Alternativet för honom kan

i sådant fall bli att ansöka om socialhjälp.

Med hänsyn härtill anhåller arbetsmarknadsstyrelsen om åtgärder som

syftar till att hindra att personer, som inte är arbetslösa men genomgår

bristyrkesutbildning, får sin sjukpenningklassplacering ändrad så länge utbildningen

pågår.

Efter remiss har riksförsäkringsverket avgett yttrande över arbetsmarknadsstyrelsens

framställning.

Riksförsäkringsverket framhåller, att verket torde sakna befogenhet att

utfärda föreskrifter som innebär avsteg från rådande praxis, vilken vunnit

stöd hos försäkringsdomstolen. Bifall till arbetsmarknadsstyrelsens framställning

torde därför enligt verkets mening kräva ändring i AFL. Verket

anser att vad arbetsmarknadsstyrelsen anfört tyder på att den nuvarande

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1970

ordningen åtminstone i vissa fall kan medföra otillfredsställande konsekvenser.

Verket har därför inte något att erinra mot att frågan prövas.

Inom riksförsäkringsverket har härefter utarbetats en promemoria som

innehåller bl. a. vissa uppgifter om bristyrkesutbildningen, vilka erhållits

från arbetsmarknadsstyrelsen.

I promemorian uppges att den av arbetsmarknadsmyndigheterna bedrivna

yrkesutbildningen omfattar tre kategorier: arbetslösa, handikappade och

sådana som önskar utbildning i bristyrke utan att vara arbetslösa i sitt

yrke. Bristyrkesutbildningen är att betrakta som en försöksverksamhet.

För verksamheten gäller vissa av Kungl. Maj:t angivna riktlinjer. Utbildningen

får förläggas till kurser som anordnas av skolöverstyrelsen eller

arbetsmarknadsstyrelsen eller inom befintliga utbildningsanstalter eller hos

företag. Den står öppen för varje person som fyllt 21 år. Under utbildningen

utgår utbildningsbidrag enligt arbetsmarknadskungörelsen (1966:

368). Utbildningstiden varierar högst avsevärt från tio veckor till något år. I

genomsnitt kan man räkna med en utbildningstid av omkring sex månader.

De yrken som skall ingå i utbildningen bestäms årligen med ledning av de

uppgifter rörande arbetsmarknadsläget som arbetsmarknadssstyrelsen har

tillgång till i samråd med arbetsmarknadsparterna och ev. efter hörande

av företrädare för näringslivet in. fl. Vid beviljad utbildning i bristyrke

aviserar vederbörande länsarbetsnämnd den allmänna försäkringskassa

som den försäkrade tillhör. Uppgift lämnas därvid även angående den tid

utbildningen avses pågå.

Bristyrkesutbildning förutsätts enligt promemorian kunna bedrivas bl. a.

vid utbildningsanstalt inom det ordinarie yrkesutbildningsväsendet. Under

sådana förhållanden kan, framhålls det i promemorian, tillskapandet av

särregler i förevarande hänseende för elever i bristyrkesutbildning lätt ge

upphov till motsättningar i förhållande till andra elevgrupper vid sådan

anstalt. Det kan vidare sättas i fråga om problemet har en sådan räckvidd

att det kan anses motiverat att åtminstone f. n. göra avsteg från gällande

fasta praxis på området. Om detta likväl skulle anses böra ske torde frågan

enklast kunna lösas genom ändring i 3 kap. 5 § AFL. Den bestämmelse

som där finns i sista stycket om placering i sjukpenningklass under tid

för arbetsvärd kan lämpligen ändras på sådant sätt att den kommer att omfatta

även deltagande i annan yrkesutbildning än sådan som är att hänföra

till arbetsvärd. Enligt ett författningsförslag som fogats till promemorian

bör bestämmelsen få det innehållet att försäkrad under tid då han efter förmedling

av arbetsmarknadsmyndighet undergår arbetsprövning, yrkesutbildning

eller arbetsträning inte får placeras i lägre sjukpenningklass än

den han tillhörde då åtgärden började. Förbehåll görs, liksom enligt nu

gällande regel, för ändring i klassplacering då undantagande från försäkringen

för tilläggspension blir giltigt eller upphör att vara giltigt eller förtidspension

beviljas eller ändras. Likaså behålls regeln att vid arbetsvärd i

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1970 23

form av arbetsträning placeringen i sjukpenningklass kan ändras efter sex

månader.

Den upprättade promemorian har remitterats till arbetsmarknadsstyrelsen

som i sitt yttrande hemställer att den i promemorian angivna lagändringen

företas.

Avräkning av sjukpenning mot förtidspension

Gällande bestämmelser

Bestämmelser om förtidspension finns i 7 och 13 kap. AFL. Beroende på

graden av arbetsförmågans nedsättning kan förtidspension vara hel eller

partiell. I senare fallet kan den utgå med 2/3 eller 1/3 av hel pension. Förslag

om en höjning av den lägre graden av partiell pension till 1/2 av hel

pension övervägs i annat sammanhang.

Den som har hel förtidspension får ej vara placerad i sjukpenningklass

och kan inte uppbära sjukpenning eller därmed förenat barntillägg (3 kap.

3 §). Den som har partiell förtidspension kan däremot vara klassplacerad

med hänsyn till den kvarstående arbetsförmågan. När så är fallet skall vid

prövning av den försäkrades rätt till sjukpenning bedömningen av hans

arbetsförmåga ske med bortseende från den nedsättning av arbetsförmågan

som ligger till grund för den utgående pensionen (3 kap. 8 § sista stycket).

När förtidspension beviljas, omprövas den försäkrades klassplacering.

Beslutas då ändrad placering i sjukpenningklass får beslutet verkan tidigast

fr. o. m. kalendermånaden efter beslutets meddelande (3 kap. 5 § första

stycket c och andra stycket).

Förtidspension förutsätter varaktig nedsättning av den försäkrades arbetsförmåga.

Är det inte ådagalagt att nedsättningen är varaktig men kan

den antas bli bestående avsevärd tid utgår i stället sjukbidrag. Det är en

form av förtidspension och vad som är stadgat om förtidspension gäller

även beträffande sjukbidrag. Därutöver gäller emellertid att sjukbidraget

skall vara begränsat till viss tid (7 kap. 1 § andra stycket, 13 kap. 1 § andra

stycket). Den tid, varunder sjukbidrag utgår, kan förlängas utan ansökan

(16 kap. 1 § tredje stycket).

Förtidspension (sjukbidrag) kan beviljas retroaktivt för viss tid, högst

tre månader, före ansökningsmånaden (16 kap. 5 § sista stycket). Har sjukpenning

utgetts under sådan retroaktivtid kan det medföra att den försäkrade

erhåller dubbel ersättning för arbetsförmågans nedsättning. För att i den

omfattning som ansetts möjlig förhindra detta har i 17 kap. 1 § getts vissa

bestämmelser om samordning av utgiven sjukpenning och förtidspension.

Innebörden av bestämmelserna i 17 kap. 1 § är följande. När förtidspension

(sjukbidrag) efter ansökan beviljas med retroaktiv verkan, görs vid

den första utbetalningen av pensionen avdrag för sjukpenning jämte barn
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1970

tillägg som utgetts fr. o. m. den månad för vilken rätt till pensionen först

föreligger t. o. in. den sista månad som omfattas av utbetalningen. Motsvarande

gäller när löpande partiell förtidspension (löpande partiellt sjukbidrag)

ökas med retroaktiv verkan på grund av att den försäkrades

arbetsförmåga försämrats ytterligare. Därvid görs avdraget från det på en

gång utbetalade belopp varmed pensionen retroaktivt ökas. Avräkning sker

i båda fallen månad för månad. Avdraget från förtidspensionen kan således

inte för en viss månad överskrida den för denna månad retroaktivt utbetalade

pensionen resp. det belopp, med vilket den förut utgående pensionen

retroaktivt ökats för månaden.

Framställning av riksförsäkringsverket

I framställning till Kungl. Maj:t har riksförsäkringsverket anfört att bestämmelserna

i 17 kap. 1 § i vissa fall medför mindre tillfredsställande

konsekvenser i tillämpningen och hemställt om ändring av bestämmelserna.

Verket erinrar inledningsvis om att en försäkrad som uppbär partiell förtidspension

enligt förut återgivna bestämmelser kan vara placerad i sjukpenningklass

med hänsyn till den kvarstående arbetsförmågan. Den sjukpenning

som därvid kan komma att utges för annan sjukdom än den som

ligger till grund för pensioneringen eller på grund av moderskap (3 kap.

13 §) är i detta fall redan från början i princip samordnad med den utgående

pensionen. Sjukpenningen och i förekommande fall barntillägg utges vid

sidan av pensionen utan att något avdrag görs på denna.

Annorlunda blir, framhåller verket, förhållandet om efter ett sjukbidrags

upphörande beslut om fortsatt förtidspension meddelas efter ansökan. Formellt

är den fortsatta pensionen då en ny pension, och enligt praxis som

stadfästs genom några av försäkringsdomstolen meddelade domar har det

inte ansetts möjligt att bortse från detta vid tillämpningen av 17 kap. 1 §.

Även om den fortsatta pensionen skall utgå i omedelbar anslutning till det

upphörda sjukbidraget kan beslutet härom komma att meddelas så sent

att det uppkommer ett uppehåll i betalningarna. Den fortsatta pensionens

först utbetalade belopp avser då en retroaktivtid, varunder sjukpenning kan

ha utgetts. Då minskas pensionens retroaktivbelopp i enlighet med paragrafens

ordalydelse med den under retroaktivtiden utgivna sjukpenningförmånen

även om sjukpenningen avser en sjukdom som inte ligger till grund för

pensioneringen eller om den utgör tilläggssjukpenning vid moderskap.

När förtidspension efter ansökan beviljas som fortsättning på sjukbidrag

som upphört, blir således frågan huruvida sjukpenningavdrag skall göras

helt beroende av vid vilken tidpunkt beslutet om den fortsatta pensionen

hinner meddelas. Denna konsekvens av den nuvarande lagstiftningen synes

verket uppenbart otillfredsställande.

Även när förtidspension (sjukbidrag) beviljas försäkrad utan anknytning

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1970

till förut utgående pension, kan enligt verkets mening avdragsreglerna i

17 kap. 1 § medföra mindre tillfredsställande konsekvenser. Avdrag från

det först utbetalade pensionsbeloppet för sjukpenning under retroaktivtiden

görs nämligen oavsett om sjukpenningen utgått för den sjukdom som

ligger till grund för pensioneringen eller av annan anledning. I det sist

nämnda fallet kan, när partiell förtidspension beviljas, förhållandena vara

sådana att rätt till sjukpenning föreligger även efter pensioneringen.

Verket anser en lagändring behövlig och diskuterar olika möjligheter till

sådan ändring. Ett sätt finner verket vara att i 17 kap. 1 § infoga en bestämmelse,

vars innebörd skulle vara att förtidspension, som beviljas att

utgå i omedelbar anslutning till sjukbidrag som upphört, vid lagrummets

tillämpning alltid betraktas som en förlängning av sjukbidraget och inte

som en ny pension. Härigenom åstadkoms dock ingen förändring i de avdragsregler

som gäller när förtidspension beviljas försäkrad utan anknytning

till förut utgående pension. Verket förordar därför en annan lösning,

som innebär att avdragsreglernas tillämplighet generellt inskränks till fall

då sjukpenningförmånen utgetts för sjukdom som ligger till grund för pensionens

beviljande. Från avdrag undantas på så sätt alla fall då sjukpenning

under pensionens retroaktivtid utgetts enbart för sjukdom som inte har samband

med pensioneringen och då tilläggssjukpenning utgetts för moderskap.

Verket anför att de föreslagna reglerna kan ge upphov till överkompensation

i vissa fall. Så blir fallet när hel förtidspension (helt sjukbidrag)

beviljas med retroaktiv verkan, ty då ersätter pensionen i princip fullständigt

den utgivna sjukpenningförmånen. Liknande kan inträffa när partiell

förtidspension (partiellt sjukbidrag) beviljas. Antalet fall då sådan överkompensation

skulle uppkomma blir dock enligt verkets mening ringa,

eftersom det i mycket liten omfattning förekommer att sjukpenning i samband

med pensionering utges enbart på grund av annan sjukdom än den

som föranleder pensionens beviljande.

Över riksförsäkringsverkets framställning har yttranden avgetts av försäkringsdomstolen,

SAF, LO, TCO, SACO och Försäkringskasseförbundet.

Av de hörda tillstyrker LO, TCO och SACO förslaget. Försäkringskasseförbundet

ställer sig också positivt.

SAF förklarar sig däremot inte beredd att acceptera förslaget och hänvisar

till att förslaget otvivelaktigt leder till överkompensation i fall då tillläggssjukpenning

utgetts för moderskap.

Inte heller försäkringsdomstolen finner sig kunna tillstyrka förslaget.

Som skäl för sitt ställningstagande framhåller domstolen de svårigheter de

föreslagna bestämmelserna befaras vålla i tillämpningen. Det torde nämligen

enligt domstolens mening många gånger inte vara möjligt att i de fall

då försäkrad lider av flera sjukdomar ange vilken eller vilka av dessa sjukdomar

som lett till pension. Ett ytterligare skäl är att förslaget enligt domstolens

mening har sådan begränsad räckvidd att det är tveksamt om det i

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kiingl. Maj:ts proposition nr 60 år 1970

realiteten skulle komma att medföra någon ändring av nu rådande förhållanden.

Domstolen finner nämligen att antalet fall som enligt förslaget

skall undantas från de nuvarande reglernas tillämpning — alltså sådana

fall då sjukpenning under retroaktivtid utgetts enbart för sjukdom som

inte har samband med pensioneringen — måste vara synnerligen ringa.

Försäkringsdomstolen framlägger ett eget förslag till ändring i bestämmelserna

i 17 kap. 1 § AFL. Förslaget innebär i stora drag följande. För de

fall då förtidspension beviljas försäkrad som inte tidigare har sådan förmån

skall nuvarande regler gälla om det är fråga om hel pension. Är det

fråga om partiell pension skall sjukpenning som utgetts vid halv sjukskrivning

dras av. För sjukpenning som utgått vid hel sjukskrivning ges två

alternativa förslag. Enligt det första görs avdrag med den del av utbetald

sjukpenning som överstiger sjukpenningen enligt den sjukpenningklass som

skall gälla efter pensionens beviljande. Enligt det andra dras halv sjukpenning

av även för den som varit helt sjukskriven. För de fall åter, då

pensionen beviljas som fortsättning på tidigare utgående pension, föreslår

domstolen att intet avdrag för utgiven sjukpenning skall ske om pensionen

grundas på oförändrad eller sänkt invaliditetsgrad. Har invaliditetsgraden

höjts, skall avdrag ske enligt samma regler som när förmån beviljas första

gången, men bara på det belopp, varmed pensionen retroaktivt ökats.

Domstolen kringgärdar sitt förslag med den reservationen att det enligt

domstolens mening inte är möjligt att åstadkomma avdragsregler som under

alla förhållanden ger helt tillfredsställande resultat, då verkningarna av

reglerna är beroende av omständigheterna i de enskilda fallen. Särskilda

svårigheter finner domstolen vållas av att sjukpenningförsäkringen är uppbyggd

efter delvis olika principer beträffande skilda kategorier försäkrade.

Förlängning av den s.k. T-försäkringen

Gällande bestämmelser

I samband med införandet den 1 januari 1955 av obligatorisk sjukförsäkring

enligt lagen (1947:1) om allmän sjukförsäkring tillskapades en

särskild övergångsanordning för att hindra att vissa tidigare medlemmar

av de erkända sjukkassorna skulle ställas utan sjukpenningskydd. Reglerna

återfinns i lagen (195b: 77b) med särskilda bestämmelser om frivillig sjukpenningförsäkring

i allmän sjukkassa (ändrad 1955: 398 och 1960: 182).

Försäkring kunde enligt lagens ursprungliga lydelse endast meddelas för

tiden intill utgången av juni 1955, men lagen ändrades sedermera i olika

omgångar så att tiden för vilken försäkring fick meddelas förlängdes till

utgången av juni 1965. Nu gäller, enligt lagen (1965: 151) om fortsatt försäkring

enligt lagen den 17 december 195b (nr 77b) med särskilda bestämmelser

om frivillig sjukpenningförsäkring i allmän sjukkassa, att försäkring

får meddelas även för tid intill utgången av juni månad 1970.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1970

1954 års lag gav den som var medlem av erkänd sjukkassa vid utgången

av år 1954 men som på grund av att han saknade arbetsinkomst eller hade

låg sådan inte kunde bli obligatoriskt försäkrad enligt den nya lagen möjlighet

att teckna en frivillig försäkring. Denna försäkring, som vanligen kallas

T-försäkring, står öppen inte bara för tidigare kassamedlem som aldrig

blivit obligatoriskt sjukpenningförsäkrad utan även för den som varit obligatoriskt

försäkrad men vars sjukpenningskydd sedermera upphört, under

förutsättning att han vid utgången av år 1954 var medlem i erkänd

sjukkassa. Som förutsättning gäller att den försäkrade gör ansökan inom

två veckor efter det beslutet om den obligatoriska försäkringens upphörande

delgetts honom. Inga ålders- eller hälsovillkor gäller för inträde i försäkringen.

T-försäkringen gäller från det att den tidigare sjukpenningförsäkringen

i erkänd eller allmän sjukkassa — från 1963 i allmän försäkringskassa —

upphört att gälla, men endast om den försäkrade fullgjort sin skyldighet att

erlägga avgift också för försäkringen i den erkända sjukkassan. I fråga om

rätten till försäkringsförmån anses den nya försäkringen utgöra fortsättning

av den tidigare. T-försäkringen skall avse sjukpenning om 1, 2 eller

3 kr., dock högst det av nämnda belopp som med 50 öre överstiger den sjukpenning,

för vilken medlemmen vid utgången av år 1954 var försäkrad i erkänd

sjukkassa under de första 90 sjukhjälpsdagarna. Till sjukpenningen

utges barntillägg. Sjukpenning utges endast vid total förlust av arbetsförmågan.

För dag då den försäkrade åtnjuter sjukhusvård skall sjukpenning

som överstiger 1 krona 50 öre nedsättas till detta belopp. Vid varje sjukdom

utges sjukpenning för högst 90 dagar.

Den årliga avgiften för T-försäkring utgör tolv gånger sjukpenningens

belopp. Statsbidrag för försäkringen utgår med 20 % av vad som utgivits i

sjukpenning och med 75 % av utgifterna för barntillägg. Kostnaderna för

försäkringen skall, i den mån de inte täcks av avgifter, statsbidrag och andra

tillgängliga medel, belasta försäkringen för grundsjukpenning i vederbörande

kassa.

I övrigt skall bestämmelserna rörande frivillig sjukpenningförsäkring i

allmän sjukkassa gälla i tillämpliga delar. Karenstiden skall dock alltid

vara tre dagar.

Riksdagsmotioner

Vid 1969 års riksdag väcktes motioner (I: 770, II: 900) om sådana ändringar

i bestämmelserna för T-försäkringen att nya försäkringar inte skall

få meddelas efter den 30 juni 1970, att de som vid denna tidpunkt omfattas

av försäkringen under awecklingstiden befrias från avgift och att den sjukpenning

som T-försäkringen ger i fortsättningen inte skall reduceras vid

sjukhusvård. Över motionerna bar riksförsäkringsverket och Försäkringskasseförbundet

avgett remissyttranden.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1970

Riksdagens andra lagutskott anför i sitt av riksdagen godkända utlåtande

(nr 72, rskr 328) att även utskottet har den uppfattningen att tiden är

mogen att avveckla T-försäkringen. Sedan den obligatoriska sjukförsäkringen

varit i kraft i över 15 år finns det knappast anledning att behålla

den speciella övergångsanordning T-försäkringen innebär. Försäkringen

får enligt utskottet anses ha fyllt sin egentliga uppgift att möjliggöra fölen

del medlemmar i de erkända kassorna att behålla ett visst före obligatoriets

genomförande förvärvat sjukpenningskydd. Med hänsyn till den radikalt

förbättrade ställning pensionärerna fått inom socialförsäkringarna sedan

år 1955 kan inte heller den funktion som försäkringen faktiskt haft att

ge möjlighet till visst sjukpenningskydd för pensionärer motivera ett bibehållande

av försäkringen.

Utskottet ansluter sig på grund av det anförda till motionärernas förslag

att T-försäkring inte skall få meddelas efter juni månads utgång år 1970.

När det gäller avveckling av de försäkringar som tecknats före denna tidpunkt

förordar utskottet den lösning riksförsäkringsverket lagt fram i sitt

yttrande. Denna innebär att försäkringen för dessa fall bibehålls under en

femårsperiod. Med hänsyn till storleken av T-försäkringens fonder bör det

vara möjligt att under awecklingstiden medge avgiftsbefrielse. Vad slutligen

angår motionsyrkandet om avskaffande av reduceringen av T-försäkringens

sjukpenning vid sjukhusvård biträder utskottet motionerna även i

den delen.

Departementschefen

Jämställdhet mellan män och kvinnor inom sjukförsäkringen

Kvinnornas ökade förvärvsverksamhet har aktualiserat en omprövning av

vissa sådana regler inom socialförsäkringen som bygger på äldre samhällsförhållanden

med mannen som den regelmässige försörjaren i äktenskapet

och kvinnan som hemarbetande. Två kommittéer har fått i uppdrag att utreda

frågor om större jämställdhet mellan män och kvinnor inom den

allmänna försäkringen. Pcnsionsförsäkringskommittén utreder de frågor

som berör den allmänna pensioneringen. Förslag från denna kommitté kan

väntas före årets slut. För sjukförsäkringens del har utredningen utförts

av familjepolitiska kommittén. Dess förslag skall behandlas i det följande.

Familjepolitiska kommittén har diskuterat de nuvarande reglerna inom

sjukförsäkringen med utgångspunkt från sin redan i tidigare sammanhang

deklarerade principuppfattning att likställdhet bör råda mellan män och

kvinnor inom sjukförsäkringen. Förslaget har begränsats till vad kommittén

funnit påkallat i detta hänseende. Någon allmän översyn av sjukförsäkringsreglerna

eller av ersättningsnivån inom försäkringen har inte ingått

i det uppdrag kommittén nu redovisat. Den fråga om sjukpenning till den

som tvingats ta ledigt från sitt arbete för att vårda sjuka barn i hemmet, som

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1970

LO tar upp i sitt remissyttrande över kommitténs förslag, tillhör de frågor

som kommittén får anledning att pröva när den i sitt fortsatta arbete skall

överväga frågan om ett eventuellt vårdbidrag.

Inom sjukförsäkringen förekommer f. n., om man bortser från moderskapsförsäkringen,

skiljaktiga regler för män och kvinnor i två huvudavseenden,

bägge på sjukpenningförsäkringens område. Jag åsyftar för det

första den s. k. hemmafruförsäkringen och den därtill anknutna frivilliga

sjukpenningförsäkringen, för det andra reglerna om barntilläggen.

Enligt reglerna om hemmafruförsäkringen blir f. n. vissa

kvinnor obligatoriskt försäkrade för grundsjukpenning med 6 kronor om

dagen även om de inte uppfyller det annars gällande kravet för sjukpenningförsäkring

att ha en årsinkomst av minst 1 800 kronor om året. Det gäller

gift kvinna, som stadigvarande sammanbor med sin make. Vidare avses

annan gift kvinna liksom även kvinna som är ogift, änka eller frånskild

under förutsättning att hon stadigvarande sammanbor med barn under 16

år eller med en man som hon tidigare har varit gift med eller har eller har

haft barn med. Hemmafruförsäkringen omfattar i runt tal en miljon kvinnor.

Till hemmafruförsäkringen anknyter en frivillig sjukpenningförsäkring.

I denna kan en kvinna som omfattas av hemmafruförsäkringen

■— eller skulle ha omfattats av den om hon inte varit sjukpenningförsäkrad

enligt de vanliga reglerna för förvärvsarbetande — teckna

sig för ett sjukpenningtillägg efter eget val, så att den sammanlagda sjukpenningen

blir högst 15 kronor per dag.

Familjepolitiska kommittén framhåller alt den traditionella rollfördelningen

inom familjerna har ändrats under de senare åren. En utveckling

sker mot en reell jämställdhet mellan könen i hem, yrke och samhälle. Det

har blivit allt vanligare att bägge makarna förvärvsarbetar och det är

inte längre lika sällsynt att hustrun förvärvsarbetar medan mannen arbetar

i hemmet. I familjer av den sist avsedda typen, där mannen är den hemmavarande,

finner kommittén att det föreligger samma behov av kompensation

för bortfallet av den hemmavarande makens insats i hemarbetet vid

sjukdom som motiverat införandet av den särskilda hemmafruförsäkringen.

Kommittén föreslår därför att hemmafruförsäkringen skall utvidgas till att

omfatta även sådana manliga försäkrade som man med ett motsvarande uttryck

skulle kunna kalla hemmamän. Kommittén beskriver förslaget som

en omformning av den nuvarande hemmafruförsäkringen till en hemmamakeförsäkring.

Det avses att en man skall bli omfattad av försäkringen

under motsvarande förutsättningar som nu gäller för en kvinnlig försäkrad.

I konsekvens med detta föreslår kommittén att den frivilliga sjukförsäkringen

för vissa kategorier kvinnliga försäkrade görs tillgänglig för motsvarande

manliga försäkrade. Antalet försäkrade som enligt förslaget blir

berättigade till grundsjukpenning uppskattar kommittén till ca 30 000.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1970

Kommitténs förslag har tillstyrkts av en enhällig remissopinion och jag

förordar att det genomförs. Förslaget innebär sådana ändringar i 3 kap.

2 § sista stycket och 21 kap. 1 § första stycket AFL att begränsningarna i

reglernas tillämplighet till kvinnliga försäkrade tas bort.

Till följd av den förordade utvidgningen av hemmafruförsäkringen krävs

formella ändringar dels i vissa regler som rör hemmafruförsäkrads placering

i sjukpenningklass i 3 kap. 3 § och 3 kap. 5 § andra stycket AFL

och dels i den bestämmelse i 3 kap. 10 § tredje stycket c, som föreskriver

undantag för hemmafruförsäkrade och vissa därmed likställda kvinnor

från tillämpning av den s. k. fridagsregel, som gäller vid kortvariga sjukdomsfall.

En andra huvudpunkt som kommittén tar upp till behandling är bestämmelserna

om barntillägg till sjukpenning i 3 kap. 9 § AFL. Enligt

paragrafens första stycke utgår barntillägg för den försäkrades eller hans

makes barn under 16 år, som den försäkrade stadigvarande sammanbor

med. Även till en försäkrad som är underhållsskyldig mot barn utan att

stadigvarande sammanbo med det utgår barntillägg på vissa villkor.

Bestämmelserna innebär bl. a. att barntillägg i normala fall utgår till

sjukpenningen för var och en av två makar med barn. Med make jämställs

vid tillämpningen av bestämmelserna annan som den försäkrade stadigvarande

sammanbor med under förutsättning att de tidigare varit gifta

eller har eller bar haft barn tillsammans. Barntillägg för barn över tio år

utgår emellertid enligt en regel i andra stycket av paragrafen, inte till sjukpenningen

för kvinna, vars make är placerad i sjukpenningklass, i andra

fall än då försäkringskassan på förhand medgivit överflyttning av rätten

till barntillägg från mannen. Regeln är således att barntillägg utgår bara till

ene makens sjukpenning i fråga om barn över tio år och då i första hand till

mannens. Medgivande till överflyttning av rätten till barntillägg kan lämnas

bara om kvinnans förvärvsinkomst överstiger mannens.

Barntilläggets storlek är enligt tredje stycket av nyssnämnda paragraf i

allmänhet 1 krona för ett eller två barn, 2 kronor för tre eller fyra barn

och 3 kronor för fem eller flera barn, allt per dag. En särregel föreskriver

emellertid att barntillägget till sjukpenning för kvinnlig försäkrad, som

stadigvarande sammanbor med barn under tio år, alltid skall utgöra lägst

2 kronor per dag. Till halv sjukpenning utgår hälften av de angivna beloppen.

I sina överväganden rörande barntillägg begränsar sig kommittén liksom

i övrigt till vad som fordras för att nå jämställdhet mellan män och kvinnor.

Kommittén går alltså i detta sammanhang inte närmare in på frågan om

det berättigade i att upprätthålla en särbehandling av äldre och yngre barn

i fråga om barntillägg utan anger att de allmänna frågorna om barntilläggen

och deras konstruktion kommer att prövas av kommittén i annat

sammanhang. Inom den ram kommittén sålunda har dragit upp för sin

prövning kommer kommittén till slutsatserna att rätten till barntillägg för

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1970

31

barn över tio år bör utsträckas till bägge makarna och att rätten till ett

lägsta barntillägg av 2 kronor för barn under tio år bör göras lika för män

och kvinnor.

Kommitténs förslag har även i denna del vunnit stöd vid remissbehandlingen.

Också jag biträder kommitténs förslag. Jag förordar således att

bestämmelsen i andra stycket av 3 kap. 9 § AFL får utgå ur lagen och att

inskränkningen till kvinnlig försäkrad i tredje stycket andra punkten

samma paragraf avlägsnas.

I anslutning till de huvudförslag som jag nu redovisat föreslår kommittén

också en ändring av samma karaktär i regeln om avdrag på

sjukpenning vid sjukhusvård i 3 kap. 4 § fjärde stycket

AFL. Den föreslagna ändringen innebär att en man som stadigvarande

bor samman med barn under tio år tillförsäkras en minimisjukpenning

av 6 kronor i likhet med vad som nu gäller för kvinnlig försäkrad. Vidare

föreslår kommittén motsvarande ändringar i de regler som finns i 15 §

andra stycket lagen om yrkesskadeförsäkring och i 4 § lagen om ersättning

åt smittbärare. Förslagen innebär att de nuvarande reglerna för

vissa kvinnliga försäkrade skall tillämpas på manliga försäkrade i motsvarande

situation. De föreslagna lagändringarna är följdriktiga och jag

förordar att de genomförs i anslutning till de förut redovisade förslagen.

Sammanfattningsvis vill jag framhålla att vad jag nu förordat tillsammantaget

medför att principen om jämställdhet mellan män och kvinnor

till fullo genomförs på sjukpenningförsäkringens område. Det innebär

samtidigt, vilket jag också vill poängtera, en välmotiverad förstärkning av

försäkringsskyddet vid sjukdom.

Förslagen kan beräknas medföra att försäkringskassornas kostnader för

sjukförsäkringen ökas med omkring 15 milj. kronor för helt år räknat.

Jag föreslår att de förordade lagändringarna genomförs med giltighet

fr. o. m. den 1 januari 1971. Det ankommer på riksförsäkringsverket att

vidta åtgärder för att de män som kommer att omfattas av hemmamakeförsäkringen

skall bli placerade i sjukpenningklass.

Sjukpenningklassplacering under bristyrkesutbildning

Sjukpenningförsäkringen står, med undantag för den s. k. hemmafruförsäkringen,

öppen endast för den som har förvärvsarbete. Utträder en försäkrad

ur förvärvslivet skall han alltså inte längre vara sjukpenningförsäkrad.

Kortare avbrott — intill sex månader — beaktas dock inte. Beror

avbrottet i förvärvsarbetet på oförvållad arbetslöshet tillämpas principerna

så att sjukpenningförsäkringen som regel inte ändras så länge den försäkrade

står till arbetsmarknadens förfogande. Ingen ändring vidtas heller för

arbetslös som genomgår arbetsmarknadsutbildning genom arbetsmarknadsverkets

försorg, oavsett utbildningstidens längd. Vare sig arbetslöshet

har förelegat eller ej gäller enligt 3 kap. 5 § sista stycket AFL motsvarande

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungi. Maj:ts proposition nr 60 år 1970

regel för försäkrad som efter förmedling av arbetsvårdsorgan genomgår sådan

yrkesutbildning som är att hänföra till arbetsvärd — dvs. rehabilitering

av handikappade. För studerande i allmänhet gäller däremot i enlighet

med den förut angivna grundprincipen att de inte är berättigade att

tillhöra sjukpenningförsäkringen om studierna pågår längre tid än sex

månader. Jag vill emellertid nämna att en studerande i sådant fall kan

teckna frivillig försäkring för en sjukpenning av upp till 15 kronor om

dagen.

Arbetsmarknadsstyrelsen har begärt att Kungl. Maj :t skall vidta sådana

åtgärder att en försäkrad som utan att det föranletts av arbetslöshet genomgår

s. k. bristyrkesutbildning jämställs i fråga om sjukpenningförsäkring

med en arbetslös försäkrad som genomgår arbetsmarknadsutbildning genom

arbetsmarknadsverkets försorg. Han skulle alltså få behålla sin tidigare

placering i sjukpenningklass under utbildningstiden oavsett utbildningens

längd.

Bristyrkesutbildning anordnas som försöksverksamhet av arbetsmarknadsstyrelsen

och skolöverstyrelsen fr. o. m. budgetåret 1966/67. Den avser

yrken där det är av väsentlig betydelse att snabbt öka tillgången på arbetskraft.

Urvalet av utbildningsyrken görs i samråd med arbetsmarknadens

parter. Utbildningen står, i motsats till vad fallet är i övrigt vid arbetsmarknadsutbildning,

öppen också för annan än den som är eller löper risk att

bli arbetslös eller är svårplacerad på arbetsmarknaden. Under utbildningen

får deltagare utbildningsbidrag enligt arbetsmarknadskungörelsen. Utbildningstiden

varierar mellan ett par månader och ett år och är i allmänhet

omkring sex månader.

Utgångspunkten när det gäller att ta ställning till arbetsmarknadsstyrelsens

begäran måste vara att som deltagare i arbetsmarknadsutbildning i

allmänhet kommer i fråga personer som har blivit arbetslösa eller hotas

av arbetslöshet. Vid den bristyrkesutbildning som nu sker på försök är

kretsen personer som har tillträde till kurserna vidare. Detta torde dock

inte innebära att de personliga förhållandena för deltagare i bristyrkesutbildningen

i praktiken skiljer sig avsevärt från övrigas. Utbildningsverksamheten

genom arbetsmarknadsverkets försorg har också en tämligen enhetlig

inriktning och utformning. I fråga om sjukpenningförsäkringen skiljer

sig förhållandena helt för olika kategorier kursdeltagare på så sätt att

den som föranletts till utbildningen av arbetslöshet behåller tidigare placering

i sjukpenningklass under utbildningstiden, medan andra förlorar sjukpenningskyddet

såvida utbildningen skall pågå längre tid än sex månader.

Med hänsyn till vad nyss anförts anser jag det inte motiverat att upprätthålla

den skillnad som sålunda råder mellan de olika kategorierna deltagare

i utbildningen.

Skillnaden kan enligt förslag i en inom riksförsäkringsverket upprättad

promemoria upphävas genom ändring i bestämmelsen i 3 kap. 5 § sista

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1970

stycket AFL, som innehåller ett förbud mot sänkning av försäkrads sjukpenningklassplacering

under tid för arbetsvärd. Bestämmelsen skall då utvidgas

så att den utöver arbetsvärd — där yrkesutbildning kan ingå — gäller

även annan yrkesutbildning som kommer till stånd efter förmedling av

arbetsmarknadsmyndighet. Jag förordar en sådan lagändring vilken samtidigt

innebär att nuvarande praxis beträffande arbetslösas placering i sjukpenningklass

under sådan utbildning lagfästs. Lagändringen bör träda i

kraft den 1 juli 1970. Riksförsäkringsverket har att tillse att den som med

tillämpning av nuvarande regler är nedklassad vid denna tidpunkt blir återplacerad

i den förutvarande sjukpenningklassen.

Avräkning av sjukpenning mot förtidspension

Förtidspension kan beviljas retroaktivt för viss tid, högst tre månader,

före ansökningsmånaden. Under denna retroaktivtid har den försäkrade

regelmässigt uppburit sjukpenningförmåner om han omfattats av sjukpenningförsäkringen.

För att i möjligaste mån förhindra dubbel ersättning i

sådant fall har bestämmelser getts i 17 kap. 1 § AFL. Bestämmelserna innebär

att utgiven sjukpenning dras av från pensionens retroaktivbelopp i den

mån pension och sjukpenningförmåner belöper på samma månad. År det

fråga om ökning av utgående förtidspension på grund av ytterligare nedsättning

av arbetsförmågan skall avdrag göras på motsvarande sätt från

det retroaktivt utbetalade ökningsbeloppet.

För sjukbidrag gäller att det skall vara tidsbegränsat, men i övrigt följer

det samma regler som förtidspension och det är att anse som en form av

sådan pension. När det i den följande framställningen talas om förtidspension

åsyftas, om inte annat sägs eller framgår av sammanhanget, också

sjukbidrag.

Bestämmelserna i 17 kap. 1 § AFL kan enligt vad som framgår av några

av försäkringsdomstolen år 1968 meddelade domar ge otillfredsställande

resultat i fall då partiell förtidspension (partiellt sjukbidrag) beviljas att

utgå i omedelbar anslutning till att förut beviljat partiellt sjukbidrag upphör.

Vid lagrummets tillämpning anses det nämligen då vara fråga om en

ny pension. Uppkommer i sådant fall ett uppehåll i utbetalningen av

pensionsförmånerna, som föranleder att den nya pensionen sedermera

får utbetalas retroaktivt för viss tid, görs avdrag för utgiven sjukpenning

från retroaktivbeloppet. I dessa fall är emellertid sjukpenningen avpassad

efter den kvarstående arbetsförmågan och avsedd att vid sjukskrivning

utgå vid sidan av den ursprungliga, i form av partiellt sjukbidrag beviljade

förtidspensionen. Om den nya förtidspensionen beviljas på grundval av

samma nedsättning av arbetsförmågan som den tidigare pensionen eller

på grundval av mindre nedsättning bör sjukpenningen även i fortsättningen

utgå helt för sig, vid sidan av den nya pensionen och således utan avdrag

på denna. När det i fråga om en löpande förtidspension gäller bevil3

— Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 60

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj. ts proposition nr 60 år 1970

jande av en ökning av förmånen med retroaktiv verkan, dras enligt lagrummet

den under retroaktivtiden utgivna sjukpenningen av endast från

det förhöj ningsbelopp som utbetalas retroaktivt. När pensionsförhöj ningen

tekniskt sett beviljas i form av ny förtidspension, som — efter ett betalningsuppehåll

— utges som fortsättning på en tidigare i form av sjukbidrag

utgående lägre förtidspension, görs däremot enligt den tolkning av

lagrummet som skett sjukpenningavdrag från hela det retroaktiva pensionsbeloppet.

Inte lieller denna konsekvens av lagbestämmelsen kan materiellt

försvaras.

Riksförsäkringsverket har mot bakgrunden av de nyss nämnda förhållandena

föreslagit en lagändring med syfte att undanröja ogynnsamma konsekvenser

av bestämmelserna. I sitt yttrande över riksförsäkringsverkets

framställning har försäkringsdomstolen avstyrkt verkets förslag och föreslagit

lagändringar utformade på annat sätt. Den närmare innebörden av

förslagen från verket och domstolen framgår av den tidigare redovisningen.

Som jag förut nämnt har försäkringsdomstolens domar ställt i blickpunkten

det problem som ligger i att det, när förtidspension beviljas att

utgå i omedelbar anslutning till tidigare sjukbidrag, inte beaktas att det rör

sig om en sammanhängande förmån. I likhet med riksförsäkringsverket och

försäkringsdomstolen anser jag emellertid att en lagändring bör omfatta

även de fall, då pension beviljas försäkrad som inte tidigare uppburit sådan

förmån.

Jag har för min del stannat för en lösning efter de huvudsakliga riktlinjer

försäkringsdomstolen angivit. För fall då hel förtidspension beviljas

bör avdrag ske enligt nuvarande regler, alltså i stora drag för all sjukpenning

som har utgått under retroaktivtiden i den mån pensionen förslår.

Förtidspensionen ersätter nämligen i princip den försäkrades hela inkomstbortfall

under denna tid. En partiell förtidspension förutsätter däremot att

den försäkrade har en del av sin förvärvsförmåga kvar, dock aldrig mer än

till hälften. Med denna utgångspunkt kan man anse att den partiella pensionen

retroaktivt täcker inkomstbortfall under tid då den försäkrade

varit sjukskriven utan att ha varit helt arbetsoförmögen och då han alltså

har haft halv sjukpenning. Även i fall av partiell pension bör således avdrag

ske enligt nuvarande regler för utgiven halv sjukpenning. Har han däremot

under någon tid varit helt arbetsoförmögen på grund av sjukdom blir det

fråga om ett större inkomstbortfall än pensionen är avsedd att täcka. I sådant

fall skulle han även efter pensioneringen bli sjukskriven som arbetsoförmögen

och få hel sjukpenning enligt den sjukpenningklass som gäller

för honom efter omprövning i samband med pensioneringen. Det synes rimligt

att den försäkrade behandlas på samma sätt vid hel sjukskrivning under

retroaktivtiden. Jag förordar således en inskränkning i avdragsregeln i

17 kap. 1 § AFL för detta fall. Inskränkningen innebär att om den

försäkrade efter pensioneringen fortfarande är placerad i sjukpenningklass

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1970

— det inträffar alltså endast vid beviljande av partiell pension — avdrag

på pensionen för sjukförsäkringsförmåner under retroaktivtiden för dag

då hel sjukpenning utgetts begränsas till den del förmånerna överstiger vad

som skulle ha utgått i den sjukpenningklass som gäller efter pensioneringen.

De bestämmelser jag nu förordat är inte tillfyllest för de fall då förtidspension

(sjukbidrag) beviljas att utgå i omedelbar anslutning till tidigare

sjukbidrag. För att avhjälpa de ogynnsamma konsekvenserna för dessa fall

behövs en bestämmelse som klargör att det skall anses vara fråga om en

och samma pensionsförmån i dessa fall. Jag föreslår därför en bestämmelse

av innehåll att avdrag för utgiven sjukpenning i dessa fall skall göras bara

på belopp varmed den retroaktiva förtidspensionen kan överstiga det tidigare

sjukbidraget till följd av ytterligare nedsättning av arbetsförmågan.

I de fall då avdrag enligt den nu föreslagna specialregeln ändå skall ske

träder den förut förordade begränsningsregeln avseende hel sjukpenning in.

I vissa fall beviljas förtidspension utan föregående ansökan. Med hittillsvarande

utformning av bestämmelserna i 17 kap. 1 § har det i dessa fall

inte ansetts möjligt att avräkna sjukpenning under pensionens retroaktivtid.

Avräkning är emellertid lika motiverad här. För att möjliggöra sådan

avräkning föreslår jag en jämkning av paragrafens lydelse så att bestämmelsernas

tillämplighet inte längre begränsas till de fall då ansökan om

pension gjorts.

Någon kostnadsökning av betydelse för den allmänna försäkringen uppkommer

inte på grund av de föreslagna ändringarna.

De ändrade bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 1970.

Förlängning av den s. k. T-försäkringen

I samband med införandet av den allmänna sjukförsäkringen år 1955

tillskapades en särskild övergångsanordning, den s. k. T-försäkringen, för

sådana tidigare medlemmar i erkänd sjukkassa som saknade eller hade

ringa arbetsinkomster och därför ställdes utanför den obligatoriska sjukpenningförsäkringen.

Reglerna upptogs i en lag med särskilda bestämmelser

om frivillig sjukpenningförsäkring i allmän sjukkassa. Eftersom

T-försäkringen var avsedd som en övergångsanordning gjordes försäkringen

från början tidsbegränsad men den har i olika omgångar förlängts.

F. n. gäller att försäkring får meddelas för tiden till utgången av juni 1970.

1969 års riksdag har i anledning av ett par riksdagsmotioner uttalat sig

för en avveckling av T-försäkringen. Som skäl för en avveckling har i det

utlåtande av andra lagutskottet i ärendet som riksdagen bifallit anförts att

försäkringen får anses ha fyllt sin egentliga uppgift, nämligen att möjliggöra

för en del medlemmar i de erkända kassorna att behålla ett visst före

obligatoriets genomförande förvärvat sjukpenningskydd. Den funktion som

försäkringen dessutom faktiskt haft att ge möjlighet till visst sjukpenningskydd

för pensionärer anser utskottet, med hänsyn till den radikalt för
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1970

bättrade ställning pensionärerna fått inom socialförsäkringarna sedan år

1955, inte heller motivera ett bibehållande av försäkringen. Beträffande sättet

för avvecklingen föreslår utskottet att T-försäkring inte skall få meddelas

efter juni månads utgång år 1970. När det gäller avveckling av de försäkringar

som tecknats dessförinnan förordar utskottet att försäkringen

bibehålls under en femårsperiod för dessa fall. Med hänsyn till storleken av

T-försäkringens fonder bör det enligt utskottets mening vara möjligt att

under avvecklingstiden medge avgiftsbefrielse. Utskottet biträder också motionsyrkandet

att reduceringen av T-försäkringens sjukpenning vid sjukhusvård

skall avskaffas.

Jag biträder riksdagens åsikt att T-försäkringen skall avvecklas. Jag förordar

att sådan försäkring inte skall kunna nytecknas efter utgången av juni

månad 1970 och att den för försäkringar som tecknats före denna tidpunkt

bibehålls under den följande femårsperioden. För att undvika tillämpningssvårigheter

bör föreskrivas att den tidpunkt som är avgörande för möjligheten

att få försäkring är dagen då ansökan görs, inte den dag då kassan

prövar ansökningen. Jag erinrar om att ansökan enligt bestämmelserna i

1954 års lag skall göras inom en period av två veckor från den dag då den

försäkrade fått meddelande om att tidigare obligatorisk försäkring upphört.

Jag förordar också med ändring av de nuvarande bestämmelserna för Tförsäkringen

att avdrag på sjukpenning vid sjukhusvård inte skall ske i

något fall.

Avgift för försäkringen bör inte tas ut när det kan bedömas att tillgängliga

fondmedel kommer att förslå för att täcka den del av kostnaderna för

försäkringen som inte täcks av statsbidrag. Enligt vad jag inhämtat kan

fonderna i någon av kassorna inte förslå ens ett år, medan de i några andra

kassor kan räcka i stort sett hela avvecklingstiden. I genomsnitt förslår

fonderna ca tre år. En övervältring av kostnaderna för den frivilliga

försäkring det här rör sig om på de obligatoriskt försäkrade i kassan

bör inte komma i fråga. Jag föreslår att riksförsäkringverlcet bemyndigas

att beträffande varje kassa medge avgiftsbefrielse för försäkringen

från den tidpunkt då verket bedömer att det är befogat med hänsyn

till storleken av kassans fonder för T-försäkringen.

Sker avvecklingen av T-försäkringen på det sätt jag nu förordat bör någon

ytterligare kostnadsbelastning av betydelse inte uppkomma för den allmänna

försäkringen.

Jag föreslår att de bestämmelser som påkallas av vad jag nu anfört om

T-försäkringen tas in i en ny lag om fortsatt försäkring enligt 1954 års lag.

Hemställan

I enlighet med det anförda har inom socialdepartementet upprättats förslag

till

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1970

1) lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring,

2) lag om ändring i lagen (1954: 243) om yrkesskadeförsäkring,

3) lag om ändring i lagen (1956: 293) om ersättning åt smittbärare,

4) lag om fortsatt försäkring enligt lagen (1954: 774) med särskilda bestämmelser

om frivillig sjukpenningförsäkring i allmän sjukkassa.

Förslagen torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som

bilaga.

Jag hemställer, att lagrådets utlåtande över de under 1, 2 och 4 upptagna

lagförslagen inhämtas enligt 87 § regeringsformen genom utdrag av

protokollet.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets

övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

4 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 60

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1970

Bilaga

1) Förslag

till

Lag

om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom förordnas, att 3 kap. 2—5, 9 och 10 §§, 17 kap. 1 § samt

21 kap. 1 § lagen (1962: 381) om allmän försäkring skall ha nedan angivna

lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

3 kap.

2 §•

Hos allmän------— än anställning.

Med inkomst------— såsom arbetsgivare.

Beräkning av------kommunal inkomstskatt.

Kvinnlig försäkrad, som är inskriven

hos allmän försäkringskassa

men vars inkomst av förvärvsarbete

icke uppgår till ettusenåttahundra

kronor för år, skall likväl vara placerad

i sjukpenningklass, såframt

hon är gift och stadigvarande sammanbor

med sin make eller, i annat

fall, stadigvarande sammanbor med

barn under sexton år till henne eller

hennes make eller med någon, med

vilken hon varit gift eller har eller

har haft barn.

i

Försäkrad, som åtnjuter hel förtidspension

enligt denna lag eller under

månaden närmast före den, varunder

han uppnått sextiosju års ålder,

åtnjutit sådan pension eller på

grund av vad i 4 kap. 3 § stadgas

icke vidare äger komma i åtnjutande

av sjukpenning, må ej vara placerad

Försäkrad, som är inskriven hos

allmän försäkringskassa men vars

inkomst av förvärvsarbete icke uppgår

till ettusenåttahundra kronor för

år, skall likväl vara placerad i sjukpenningklass,

såframt han är gift

och stadigvarande sammanbor med

sin make eller, i annat fall, stadigvarande

sammanbor med barn under

sexton år till honom eller hans make

eller med någon, med vilken han

varit gift eller har eller har haft

barn.

§•

Försäkrad, som åtnjuter hel förtidspension

enligt denna lag eller under

månaden närmast före den, varunder

han uppnått sextiosju års ålder,

åtnjutit sådan pension eller på

grund av vad i 4 kap. 3 § stadgas

icke vidare äger komma i åtnjutande

av sjukpenning, må ej vara placerad

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1970

(Nuvarande lydelse)

i sjukpenningklass. Ej heller må

kvinna på grund av vad i 2 § sista

stycket stadgas vara placerad i sjukpenningklass

för tid efter den månad,

varunder hon fyller sextiosju

år.

(Föreslagen lydelse)

i sjukpenningklass. Ej heller må

försäkrad på grund av vad i 2 § sista

stycket stadgas vara placerad i sjukpenningklass

för tid efter den månad,

varunder han fyller sextiosju år.

4 §3

Försäkrad som---följande tabell:

Av sjukpenningbeloppet---återstoden tilläggssjukpenning.

För dag----------— av anställning.

För kvinnlig försäkrad utgör sjukpenningen

vid sjukhusvård lägst sex

kronor, såframt hon stadigvarande

sammanbor med barn under tio år

till henne eller hennes make eller till

någon, med vilken hon stadigvarande

sammanbor och med vilken hon varit

gift eller har eller har haft barn.

Allmän försäkringskassa---

Ändring av försäkrads placering i

sjukpenningklass i fall som avses

under a), b) och c) här ovan må ej

ske förrän vid det månadsskifte, som

inträffar närmast efter det beslutet

härom fattats. Ändring av försäkrads

placering i sjukpenningklass i annat

fall skall ske vid månadsskiftet närmast

efter det anledning till ändringen

uppkommit eller, i fall då kvinnas

placering i sjukpenningklass enligt

2 § sista stycket skall upphöra

på grund av att hennes make eller

man med vilken hon stadigvarande

sammanbott avlider, vid fjärde månadsskiftet

efter dödsfallet.

Under tid då försäkrad lider ——■

Utan hinder av tredje stycket utgör

sjukpenningen vid sjukhusvård

lägst sex kronor för försäkrad som

stadigvarande sammanbor med barn

under tio år till honom eller hans

make eller till någon, med vilken han

stadigvarande sammanbor och med

vilken han varit gift eller har eller

har haft barn.

§•

—--försäkrades arbetsförmåga.

Ändring av försäkrads placering i

sjukpenningklass i fall som avses

under a), b) och c) här ovan må ej

ske förrän vid det månadsskifte, som

inträffar närmast efter det beslutet

härom fattats. Ändring av försäkrads

placering i sjukpenningklass i annat

fall skall ske vid månadsskiftet närmast

efter det anledning till ändringen

uppkommit eller, i fall då försäkrads

placering i sjukpenningklass

enligt 2 § sista stycket skall upphöra

på grund av att hans make eller

någon med vilken han stadigvarande

sammanbott avlider, vid fjärde månadsskiftet

efter dödsfallet.

----- § stadgas.

1 Senaste lydelse 1966:350.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. May.ts proposition nr 60 år 1970

(Nuvarande lydelse)

. Under tid då försäkrad efter förmedling

av arbetsvårdsorgan undergår

arbetsvärd i form av arbetsprövning,

yrkesutbildning eller arbetsträning

må han ej placeras i lägre sjukpenningklass

än den han tillhörde, då

arbetsvärden började, med mindre

sådant fall är för handen som avses

under b) och c) här ovan eller, vad

angår arbetsträning, denna pågått

sex månader.

(Föreslagen lydelse)

Under tid då försäkrad efter för*

medling av arbetsmarknadsmyndighet

eller arbetsvårdsorgan hos kommun

eller landstingskommun undergår

arbetsprövning, yrkesutbildning

eller arbetsträning må han ej placeras

i lägre sjukpenningklass än den

han tillhörde, då åtgärden började,

med mindre sådant fall är för handen

som avses under b) och c) här

ovan eller, vad angår arbetsträning,

denna pågått sex månader.

9 §•

Till sjukpenning------underhållsskyldigheten fullgöres.

Barntillägg för barn över tio år

utgår ej till sjukpenning, som tillkommer

kvinna vilkens make är placerad

i sjukpenningklass, med mindre

allmän försäkringskassa så medgivit.

Sådant medgivande må lämnas

endast, såframt kvinnans inkomst av

förvärvsarbete överstiger mannens,

och medför att barntillägg för barn

som nu sagts ej skall utgå till sjukpenning,

som tillkommer mannen.

Medgivandet gäller från och med

månaden näst efter den, varunder det

lämnats, intill dess kassan annorlunda

bestämmer.

Barntillägg till hel sjukpenning

utgör en krona för ett eller två barn,

två kronor för tre eller fyra barn

samt tre kronor för fem eller flera

barn, allt för dag. Till sjukpenning,

som tillkommer kvinnlig försäkrad

vilken stadigvarande sammanbor

med barn under tio år, utgör dock

barntillägg lägst två kronor för dag.

Barntillägg till halv-----

Barntillägg till hel sjukpenning

utgör en krona för ett eller två barn,

två kronor för tre eller fyra barn

samt tre kronor för fem eller flera

barn, allt för dag. Till sjukpenning,

som tillkommer försäkrad vilken

stadigvarande sammanbor med barn

under tio år, utgör dock barntillägg

lägst två kronor för dag.

- stycke sägs.

Vid tillämpning-------haft barn.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1970

C Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

10 §.i

För den — —---— sjukperiods slut.

Varar sjukperioden--- •--— — överstiger två.

Utan hinder---—---erkänd arbetslöshetskassa;

c) sjukpenning till kvinnlig försäkrad

som är placerad i sjukpenningklass

nr 1 eller är placerad i

sjukpenningklass nr 2 och skulle

hava varit placerad i sjukpenningklass

nr 1 om hennes inkomst av

förvärvsarbete icke uppgått till etttusenåttahundra

kronor för år.

Sjukpenning må — -----1

Såsom sjukperiod-------—

c) sjukpenning till försäkrad som

är placerad i sjukpenningklass nr 1

eller är placerad i sjukpenningklass

nr 2 och skulle hava varit placerad

i sjukpenningklass nr 1 om hans

inkomst av förvärvsarbete icke uppgått

till ettusenåttahundra kronor

för år.

• utgå.

---7 §.

17 kap.

Det pensionsbelopp, som först förfaller

till betalning efter bifall till

ansökan om förtidspension, skall

minskas med den försäkrade tillkommande

sjukpenning jämte barntilllägg

enligt denna lag i den mån pension

och sjukförsäkringsförmåner

belöpa på samma månad; och skall

minskningen i första hand göras å

folkpension. Vad nu sagts skall äga

motsvarande tillämpning beträffande

belopp, varmed förtidspension ökas i

anledning av ytterligare nedsättning

av arbetsförmågan.

§•

Det pensionsbelopp, som först förfaller

till betalning efter beviljande

av förtidspension, skall minskas med

den försäkrade tillkommande sjukpenning

jämte barntillägg enligt denna

lag i den mån pension och sjukförsäkringsförmåner

belöpa på samma

månad. Beviljas förtidspensionen

att utgå i omedelbar anslutning till

sjukbidrag, skall minskning dock göras

endast å belopp, varmed pensionen

i anledning av ytterligare nedsättning

av arbetsförmågan överstiger

sjukbidraget. I första hand minskas

folkpension.

Skall jämlikt 3 kap. 5 § första

stycket c) den försäkrade vara placerad

i sjukpenningklass efter det

pensionen beviljats, skall för dag,

då hel sjukpenning utgivits, sjukförsäkringsförmånerna

föranleda

minskning av pensionen endast i den

mån de överstiga vad som skulle

1 Senaste lydelse 1967:921.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1970

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

hava utgått enligt den sjukpenningklass,

i vilken den försäkrade placerats

efter det pensionen beviljats.

Vad i första och andra styckena

sägs skall äga motsvarande tillämpning

beträffande belopp, varmed förtidspension

ökas i anledning av ytterligare

nedsättning av arbetsförmågan.

21 kap.

1 §-‘

Kvinnlig försäkrad, som är placerad

i sjukpenningklass och som ej åtnjuter

förtidspension enligt denna

lag, skall, såframt hon är gift och

stadigvarande sammanbor med sin

make eller, i annat fall, stadigvarande

sammanbor med barn under sexton

år till henne eller hennes make

eller med någon, med vilken hon varit

gift eller har eller har haft bara,

genom frivilliga avgifter kunna hos

den allmänna försäkringskassa, hos

vilken hon är inskriven, försäkra sig

för erhållande av visst sjukpenning
-

Försäkrad, som är placerad i sjukpenningklass

och som ej åtnjuter förtidspension

enligt denna lag, skall,

såframt han är gift och stadigvarande

sammanbor med sin make eller,

i annat fall, stadigvarande sammanbor

med barn under sexton

år till honom eller hans make eller

med någon, med vilken han varit

gift eller har eller har haft barn,

genom frivilliga avgifter kunna hos

den allmänna försäkringskassa, hos

vilken han är inskriven, försäkra sig

för erhållande av visst sjukpenningtillägg.

tillägg.

Genom frivilliga------han är berättigad enligt 3 kap.

Sjukpenning som---försäkrade är berättigad enligt 3 kap.

Vid tillämpning---------denna paragraf.

Denna lag träder i kraft, såvitt avser 3 kap. 5 § fjärde stycket och 17 kap.

1 § den 1 juli 1970 och i övrigt den 1 januari 1971.

1 Senaste lydelse 1966: 350.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1970

43

2) Förslag

till

Lag

om ändring i lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring

Härigenom förordnas, att 15 § lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring

skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

15 §.i

För tid, —------sjukpenningens belopp.

För skadad kvinna, som stadigvarande

sammanbor med eget eller makes

barn, adoptivbarn eller fosterbarn

under tio år, utgör sjukpenningen

vid sjukhusvård lägst sex kronor

för dag.

För skadad, som stadigvarande

sammanbor med eget eller makes

barn, adoptivbarn eller fosterbarn

under tio år, utgör sjukpenningen vid

sjukhusvård lägst sex kronor för dag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971.

1 Senaste lydelse 1967: 916.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1970

3) Förslag

till

Lag

om ändring i lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare

Härigenom förordnas, att 4 § lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare

skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

4

Är den till ersättning berättigade

intagen å sjukhus, som i lagen om

allmän försäkring omförmäles, skall

ersättningen för inkomstbortfall

minskas med fem kronor för dag,

dock med högst hälften av ersättningens

belopp. Det lägsta ersättningsbeloppet

till kvinna, som stadigvarande

sammanbor med eget eller

makes barn, adoptivbarn eller fosterbarn

under tio år, skall för tid då

hon är intagen å sjukhus utgöra åtta

kronor för dag.

(Föreslagen lydelse)

Är den till ersättning berättigade

intagen å sjukhus, som i lagen om

allmän försäkring omförmäles, skall

ersättningen för inkomstbortfall

minskas med fem kronor för dag,

dock med högst hälften av ersättningens

belopp. Det lägsta ersättningsbeloppet

till den, som stadigvarande

sammanbor med eget eller

makes barn, adoptivbarn eller fosterbarn

under tio år, skall för tid då

han är intagen å sjukhus utgöra åtta

kronor för dag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971.

1 Senaste lydelse 1966: 353.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1970

45

4) Förslag

till

Lag

om fortsatt försäkring enligt lagen (1954:774) med särskilda bestämmelser om

frivillig sjukpenningförsäkring i allmän sjukkassa

Härigenom förordnas som följer.

Försäkring enligt lagen (1954:774) med särskilda bestämmelser om

frivillig sjukpenningförsäkring i allmän sjukkassa får, såvida ansökan om

försäkring göres före utgången av juni 1970, meddelas även för tid därefter,

dock längst till utgången av juni 1975.

Den som vid utgången av juni 1970 är försäkrad enligt nämnda lag

skall, om han ej begär annat, utan ny anmälan anses försäkrad även för

tiden därefter.

För tid efter utgången av juni 1970 skall, med avvikelse från 3 § fjärde

stycket lagen, gälla att sjukpenning icke i något fall nedsättes för dag då

den försäkrade åtnjuter sjukhusvård.

Riksförsäkringsverket får medge befrielse från försäkringsavgift enligt

4 § första stycket lagen i den mån verket bedömer att statsbidrag och andra

för försäkringsverksamheten tillgängliga medel kommer att förslå till täckande

av kostnaderna för försäkringen under tid då lagen är i kraft.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1970.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utdrag av protokoll, hållet i lagrådet den 6 mars 1970.

Närvarande:

f. d. justitierådet Regner,

regeringsrådet Martenius,

justitierådet Bernhard,

justitierådet Hesser.

Enligt lagrådet den 3 mars 1970 tillhandakommet utdrag av protokoll

över socialärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrådet den 20

februari 1970, hade Kungl. Maj:t förordnat, alt enligt 87 § regeringsformen

lagrådets utlåtande skulle inhämtas över upprättade förslag till 1) lag om

ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring, 2) lag om ändring i lagen

(1954-: 243) om yrkesskadeförsäkring, 3) lag om fortsatt försäkring enligt

lagen (1954: 774) med särskilda bestämmelser om frivillig sjukpenningförsäkring

i allmän sjukkassa.

Förslagen, som finns bilagda detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

hovrättsassessorn Björn Sjöberg.

Lagrådet lämnade förslagen utan erinran.

Ur protokollet:

Ingrid Hellström

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1970

47

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 6 mars

1970.

N ärvarande:

Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Holmqvist, Aspling, Geijer, Myrdal, Odhnoff,

Wickman, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter lagrådets utlåtande över

förslag till

1) lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2) lag om ändring i lagen (1954: 243) om yrkesskadeförsäkring,

3) lag om fortsatt försäkring enligt lagen (1954: 774) med särskilda bestämmelser

om frivillig sjukpenningförsäkring i allmän sjukkassa.

Föredraganden upplyser att lagrådet lämnat förslagen utan erinran och

anför.

Efter samråd med chefen för finansdepartementet vill jag i detta sammanhang

ta upp frågan om ändringar i reglerna för finansieringen av sjukförsäkringen

i anslutning till övergången till obligatorisk särbeskattning

av äkta makar.

Bestämmelserna om sjukförsäkringens finansiering finns i 19 kap. AFL.

Finansieringskällorna är dels avgifter från arbetsgivarna och från de försäkrade

själva, dels statsbidrag.

Statsbidrag utgår med 40 % av kostnaderna för sjukvårdsersättning,

grundsjukpenning, barntillägg och moderskapspenning. Till de kostnader

för sjukvårdsersättning som avser sjukhusvård i Sverige utgår dock inte

statsbidrag (19 kap. 7 §).

Arbetsgivaravgiften utgår med 2,9 % av arbetsgivarens lönekostnader

med bortseende från den del av varje arbetstagares lön som för år räknat

överstiger sju och en halv gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet

(19 kap. 1 och 4 §§).

De kostnader som inte täcks genom statens och arbetsgivarnas bidrag

slås ut på de försäkrade som är inskrivna hos försäkringskassa i form

av sjukförsäkringsavgift. Avgiften består av tre delar, som vid avgiftsdebiteringen

följer olika regler (19 kap. 2 §). Den avgift som avser utgifter

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 60 år 1970

för sjukvårdsersättning, vari inbegrips försäkringskassornas utgifter för

läkemedel, debiteras alla som har påförts beskattningsbar inkomst vid

taxeringen till statlig inkomstskatt året närmast efter det år avgiften avser.

Den som taxerats enligt bestämmelserna för gift skattskyldig debiteras sådan

avgift om någon av de samtaxerade har påförts beskattningsbar inkomst.

Reglerna om avgiftsbefrielse som gäller för pensionärer förbigås

här. Den avgift som avser utgifter för grundsjukpenning, inbegripet barntillägg

och moderskapspenning, debiteras dem som varit placerade i sjukpenningklass.

Även vid debiteringen av denna avgift gäller den förutsättning

beträffande beskattningsbar inkomst som jag förut har angett. Den avgift

slutligen som avser kassans utgifter för tilläggssjukpenning debiteras

alla som under året varit placerade i sådan sjukpenningklass som ger rätt

till tilläggssjukpenning.

Regler om fastställande av sjukförsäkringsavgiftens storlek ges i 19 kap.

6 §. En särskild avtrappningsregel gäller enligt fjärde stycket i paragrafen

för påföringen av avgift för sjukvårdsersättning och grundsjukpenning.

Försäkrads årliga avgifter för dessa ändamål får nämligen tillsammans

inte överstiga en tiondel av den förut angivna beskattningsbara inkomsten

eller för samtaxerad en tjugondei av den sammanlagda beskattningsbara

inkomsten.

I detta sammanhang vill jag erinra om den regel som finns i 2 § 4 mom.

uppbördsförordningen (1953: 272). En försäkrad som taxerats enligt de för

gift skattskyldig gällande bestämmelserna är på grund av denna regel

skyldig att svara för andra makens sjukförsäkringsavgift om någon till

statlig inkomstskatt beskattningsbar inkomst inte beräknats för denna

make och makarna för inkomståret har mantalsskrivits som tillhörande

samma hushåll.

Bestämmelserna om sjukförsäkringsavgift i AFL innebär att skyldigheten

för var och en av två samtaxerade makar att betala sjukförsäkringsavgift

avgörs med hänsyn till makarnas sammanlagda beskattningsbara inkomst

till statlig inkomstskatt. I anslutning till övergången till obligatorisk

särbeskattning av arbetsinkomster bör avgiftsskyldigheten för var och en av

makarna knytas till den egna inkomsten i likhet med vad som nu gäller för

andra än sambeskattade. Jag föreslår därför att särreglerna i 19 kap. 2 och

6 §§ för den som taxerats enligt bestämmelserna för gift skattskyldig upphävs.

Regeln i 2 § 4 mom. uppbördsförordningen blir till följd härav överflödig

och chefen för finansdepartementet föreslår i annat sammanhang att

den upphävs.

De föreslagna ändringarna innebär i praktiken att det i motsats till vad

nu är fallet som regel inte kommer att utgå avgift för hemarbetande makes

sjukförsäkring. Förslaget medför således en ekonomisk lättnad för familjer

där endast en av makarna har arbetsinkomst. För sjukförsäkringen uppkommer

härigenom ett bortfall av avgifter som kan uppskattas till om
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj.ts proposition nr 60 år 1970

kring 220 milj. kronor per år räknat, med ungefär lika fördelning mellan

sjukvårdsförsäkringen och sjukpenningförsäkringen.

För att detta avgiftsbortfall inte skall medföra avgiftshöjningar för övriga

försäkrade bör staten ge motsvarande kompensation till försäkringen.

Jag förordar därför, att det statsbidrag till sjukförsäkringen som f. n. utgår

med 40 % av försäkringskassornas utgifter höjs till 55 % av försäkringskassornas

ifrågavarande utgifter. Denna höjning kan, räknat för helt år,

beräknas ge ca 235 milj. kronor.

De ändrade bestämmelserna bör träda i kraft den 1 januari 1971. De

försäkrades avgifter på grundval av 1971 års taxering bör dock fastställas

med tillämpning av de äldre bestämmelserna.

På grund av vad jag nu anfört bör det tidigare nämnda förslaget till lag

om ändring i lagen om allmän försäkring kompletteras med ändringar i

19 kap. 2, 6 och 7 §§. Därjämte bör tillfogas en övergångsbestämmelse rörande

fastställande av avgifter enligt 1971 års taxering i enlighet med vad

nyss sagts. Några mindre redaktionella jämkningar bör också vidtas i lagförslaget.

Anslag för budgetåret 1970/71 till bidrag till sjukförsäkringen har beräknats

i prop. 1970: 1 (bil. 7 p. B 6 s. 26). Därvid har hänsyn tagits till de

ökade kostnader som blir följden av ett genomförande av de i det föregående

framlagda förslagen rörande jämställdhet mellan män och kvinnor

inom sjukförsäkringen. Genom höjningen av statsbidragsandelen från

40 till 55 % uppkommer en kostnadsökning av ca 235 milj. kronor för år

1971. Härav kommer ca 120 milj. kronor att belasta budgetåret 1970/71.

För att täcka dessa merkostnader för bidrag till sjukförsäkringen under

budgetåret 1970/71 bör tas upp ett särskilt förslagsanslag av 120 milj. kronor.

Anslaget bör benämnas Täckning av merkostnader för bidrag till

sjukförsäkringen.

Under åberopande av det anförda och vad som anförts i statsrådsprotokollet

den 20 februari 1970 hemställer jag, att Kungl. Maj :t genom proposition

föreslår riksdagen att

dels antaga förslagen till

1) lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring,

2) lag om ändring i lagen (1954: 243) om yrkesskadeförsäkring,

3) lag om ändring i lagen (1956: 293) om ersättning åt smittbärare,

4) lag om fortsatt försäkring enligt lagen (1954: 714) med särskilda be
stämmelser

om frivillig sjukpenningförsäkring i allmän sjukkassa,

dels till Täckning av merkostnader för bidrag till sjukförsäkringen för

budgetåret 1970/71 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

120 000 000 kronor.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. 2LU 1970:42 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i lagen s. 1 i texten