Sök i Ratio Lex

Angående organisationen av den statliga förhandling sv erksamhet en i löneoch anställning sfrågor, m. in

1970-03-13 · 21 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 20 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1970:63, Angående organisationen av den statliga förhandling sv erksamhet en i löneoch anställning sfrågor, m. in

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 är 1970

1

Nr 63

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående organisationen

av den statliga förhandling sv erksamhet en i löne- och

anställning sfrågor, m. in.; given Stockholms slott den

13 mars 1970.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt.

GUSTAF ADOLF

Bertil Löfberg

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att antalet ledamöter ökas i styrelsen för statens

avtalsverk och att bland styrelsens ledamöter utses ett arbetsutskott,

bestående av verkschefen och högst tre ledamöter.

Avtalsverkets nuvarande organisation föreslås ersatt av en mera projektinriktad

organisation.

Vidare föreslås att statens och kommunernas samarbetsnämnd i lönefrågor

organiseras om. Nämnden föreslås, förutom nuvarande uppgifter

att verka för samråd i lönefrågor, få tjänstgöra som förhandlingsdelegation

om huvudmännen anser att samförhandlingar bör äga rum mellan

de offentliga arbetsgivarna.

Propositionen innehåller slutligen förslag till medelsanvisning för budgetåret

1970/71 till avtalsverket. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1970.1 saml. Nr 63

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 63 år 1970

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 13

mars 1970.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Andersson, Lange,

Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Odhnoff, Wickman, Bengtsson,

Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson.

Statsrådet Löfberg anmäler efter gemensam beredning med statsrådets

övriga ledamöter fråga om organisationen av den statliga förhandlingsverksamheten

i löne- och anställningsfrågor, m. m., och anför.

I statsverkspropositionen (bil. 9 s. 49) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till statens avtalsverk

för budgetåret 1970/71 beräkna ett förslagsanslag av 7 327 000 kr. Jag anhåller

att nu få anmäla denna fråga.

1. Inledning

Förhandlingsutredningen,1 som tillsattes med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande

den 7 april 1967, har den 29 januari 1970 avlämnat en promemoria

om organisationen av den statliga förhandlingsverksamheten i löneoch

anställningsfrågor, m. m. (Stencil Fi 1970: 2).

Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av statskontoret,

riksrevisionsverket, statens avtalsverk, Svenska kommunförbundet och

Svenska landstingsförbundet.

Avtalsverket har i vanlig ordning inlämnat anslagsframställning för budgetåret

1970/71.

I det följande redovisas för sammanhangets skull på vissa punkter förslag

som inte kräver beslut av riksdagen. 1

1 Statssekreteraren Karl-Lennart Uggla, ordf., borgmästaren Georg Ericsson, avdelningschefen

Åke Gustafsson, justitierådet Nils Mannerfelt och departementsrådet Jan-Christian Montelius.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 63 år 1970 3

2. Ledningen av förhandlingsverksamheten i löne- och anställningsfrågor

Organisationen av den statliga förhandlingsverksamheten

Statens avtalsverk som inrättades den 1 juli 1965 är enligt instruktionen

(SFS 1965:642, ändrad 1968:386) central förvaltningsmyndighet för förhandling

om anställnings- eller arbetsvillkor för arbetstagare hos staten med

undantag av riksdagen och dess verk samt för övriga arbetstagare vilkas

anställnings- eller arbetsvillkor skall fastställas under medverkan av Kungl.

Maj :t eller myndighet som Kungl. Maj :t bestämmer.

Avtalsverket leds av en styrelse. Chef för verket är en generaldirektör.

Som ledamöter i styrelsen ingår verkschefen och sju andra ledamöter som

Kungl. Maj :t utser. Bland ledamöterna förordnar Kungl. Maj :t en ordförande

och en vice ordförande. Kungl. Maj :t bestämmer hur många suppleanter

det skall finnas för de ledamöter som utses särskilt.

I styrelsen ingår f. n., förutom verkschefen, de två statssekreterarna i finansdepartementet,

cheferna för postverket, televerket, riksrevisionsverket

och universitetskanslersämbetet samt chefen för försvarsstabens personalvårdsbyrå.

Till ordförande i styrelsen är förordnad chefen för avtalsverket

och till vice ordförande chefen för riksrevisionsverket. För envar av de

båda statssekreterarna är förordnad en personlig suppleant.

Styrelsen avgör förhandlingsfrågor av principiell natur eller större ekonomisk

betydelse, frågor om stridsåtgärder eller avbrytande av -sussa förhandlingar,

viktigare författningsfrågor och viktigare frågor om organisation,

arbetsordning eller tjänsteföreskrifter. Vidare hör till styrelseärendena

bl. a. anslagsfrågor, frågor om tillsättning av högre tjänstemän samt om

disciplinstraff eller åtalsamnälan. Även andra än i instruktionen angivna frågor

kan av verkschefen hänskjutas till styrelsens avgörande.

Avtalsverkets förhandlingar med personalens huvudorganisationer inom

tjänstemannaområdet sker vanligen på följande sätt. I fråga om storleken

av totallöner och pensioner och andra större principiella frågor tas förhandlingskontakterna

mellan chefen för avtalsverket och ordförandena i huvudorganisationernas

delegationer antingen genom enskilda samtal eller genom

gemensamma överläggningar. Ibland anordnas särskilda sammanträden

mellan parternas s. k. små delegationer, varvid avtalsverket företräds

av verkschefen och berörda avdelningschefer eventuellt jämte särskilda experter.

I vissa frågor delegeras förhandlingsarbetet till olika arbetsenheter

inom avtalsverket.

Organisationen av vissa icke-statliga arbetsgivarorganisationer

För att ge en överblick över förhållandena på de privata och kommunala

sektorerna av arbetsmarknaden lämnas i det följande en kortfattad redo
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj ds proposition nr 63 år 1970

görelse om den förhandlingsordning som tillämpas av Svenska arbetsgivareföreningen,

Svenska kommunförbundet och Svenska landstingsförbundet.

Svenska arbetsgivareföreningen. Ledamöterna i arbetsgivareföreningens

styrelse utgörs, förutom av föreningens verkställande direktör, av företagschefer

som tillika i mycket stor utsträckning är ordförande i olika arbetsgivarförbund.

Vid styrelsens sammanträden bestäms bl. a. efter vilka

linjer förhandlingsarbetet skall planeras. När förhandlingar är omedelbart

förestående, övertar arbetsgivareföreningens förhandlingsdelegation planläggningen

av förhandlingsarbetet. Delegationen, som väljs av styrelsen, har

30—55 ledamöter. Förhandlingarna brukar börja med en form av remissdebatt,

där arbetsgivareföreningens stora förhandlingsdelegation möter

motpartens delegation och går igenom den allmänna bakgrunden till förhandlingarna.

De direkta förhandlingskontakterna tas av arbetsgivareföreningens lilla

delegation. I denna ingår styrelsens ordförande, föreningens verkställande

direktör och chefen för förhandlingsavdelningen. I slutskedet av förhandlingarna

förekommer det att endast en person, i allmänhet verkställande direktören,

möter motparten.

Vid den stora delegationens sammanträden avger den lilla delegationen

rapporter. Där principdiskuteras vidare olika lösningar. När det gäller uppläggningen

av förhandlingarna spelar den stora delegationen en relativt aktiv

roll. Detta beror dels på att denna delegation har det ekonomiska ansvaret

för förhandlingarna och dels på att i den delegationen ingår många personer,

framför allt förbundsdirektörerna, som är yrkesförhandlare. Det anses

ytterst angeläget att den lilla delegationen föx-ankrar de förslag, som förs

fram i förhandlingarna, i den stora delegationen innan vidare kontakt tas

med motparten. Även om styrelsen har sammanträde under tid då förhandlingar

pågår och rapport då kan lämnas till styrelsen om förhandlingsarbetet,

är det framför allt den stora delegationen som bestämmer i de löpande

förhandlingsfrågorna.

Svenska kommunförbundet. En löne- och förhandlingsdelegation, som

har 18 ledamöter och lika många suppleanter, utses för tre år i sänder.

Vid ackordsförhandlingar företräds delegationen av ett arbetsutskott med

tre eller fyra ledamöter. I vissa fall, exempelvis när hela delegationen inte

hinner samlas, kan delegationen företrädas av ett presidium som består av

ordföranden och vice ordföranden. Presidiet har emellertid inte någon

självständig beslutanderätt utan frågor som behandlats av detta anmäls i

efterhand för delegationen. Delegationen ingår kollektivavtal för förbundet

och rekommenderar kommunerna att anta dessa. Avtalen blir inte bindande

för medlemskommunerna förrän vederbörande kommunala myndighet

godkänt avtalet. Förhandlingsdelegationen fungerar självständigt och underställer

inte förbundsstyrelsen sina beslut eller överenskommelser med

personalorganisationerna.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1970

5

Kommunförbundet har ett rådgivande organ som benämns representantskapet.

Detta består av två representanter för Stockholms stad och i allmänhet

två representanter för varje län. Representantskapet har till ändamål

att bidra till kontakten mellan delegationen och medlemmarnas löneorgan.

Genom representantskapet skall sålunda delegationen knnna få upplysningar

om medlemmarnas uppfattning i aktuella löne- och förhandlingsfrågor

och lämna informationer i sådana frågor till medlemmarna.

Svenska landstingsförbundet. Förbundets förhandlingsdelegation utses

av förbundskongressen för en tid av fyra år. Delegationen består av sju

ledamöter och lika många suppleanter. Av delegationen träffade avtal är

bindande för landstingsförbundet. Delegationen utfärdar rekommendationer

till landstingen om tillämpning av avtalen. Förbundsmedlem är skyldig att

följa av förhandlingsdelegationen utfärdade rekommendationer på löneoch

avtalsområdet, liksom i övriga frågor som delegationen handlägger.

Avtalen blir inte bindande för landstingen förrän dessa godkänt desamma.

Förhandlingsdelegationen fungerar helt självständigt och underställer inte

förbundsstyrelsen sina beslut eller överenskommelser med personalorganisationerna.

Landstingsförbundets representantskap i lönefrågor är rådgivande organ

i de ärenden som förhandlingsdelegationen har att handlägga. Varje landsting

har en representant i representantskapet, som inkallas när förhandlingsdelegationen

så finner påkallat med hänsyn till läget i viktiga förhandlingar

eller eljest när kontakt med medlemmarna anses erforderlig i lönefrågor.

Utredningen

Utredningen framhåller att två synpunkter varit särskilt framträdande

vid de kontakter som utredningen haft med företrädare för den statliga

förvaltningen och för de statsanställdas huvudorganisationer. Den ena är

att avtalsverkets styrelse särskilt i intensiva förhandlingsskeden måste kunna

delta mera aktivt i förhandlingsarbetet och då finnas tillgänglig för

snabb kontakt med förhandlingsledningen. Den andra är att förhandlingsledningen

måste ha lätt att komma i förbindelse med regeringen. Dessa synpunkter

får anses innebära att avtalsverket med sin nuvarande organisation

inte tillräckligt fort kan ta ställning vid de snabba lägesförändringar som

förhandlingarna ofta medför.

De flesta avtal av större vikt som träffas om statstjänstemännens löneoch

anställningsförmåner måste underställas Kungl. Maj :t och riksdagens

lönedelegation för godkännande. Med den bl. a. av konstitutionella skäl betingade

organisation, som gäller för löneförhandlingarna, följer att avtalsverket

måste ha nära kontakt med regeringen under förhandlingarna. Kungl.

Maj :t och riksdagen bestämmer genom budgeteringen myndigheternas anslag.

Eftersom dessa kan komma att avsevärt påverkas genom avtalsver
!•(•

Dihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 63

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1970

kets förhandlingar, är det naturligt att Kungl. Maj :t och riksdagen måste

följa förhandlingarnas uppläggning och utveckling. Det konsultativa statsrådet

för finansdepartementets löne- och personalenheter har förordnats

att på Kungl. Maj :ts vägnar rådpläga med riksdagens lönedelegation. Statsrådet

är i dessa frågor liksom i andra frågor inom sitt verksamhetsområde

konstitutionellt ansvarig inför riksdagen. Han måste före rådplägningen

få erforderliga informationer från avtalsverket. Han skall också sedermera

kunna delge verket de synpunkter som regeringen och riksdagens

lönedelegation vill ge på förhandlingsfrågorna. Detta samband mellan avtalsverket

och företrädare för regeringen i viktigare förhandlingsfrågor

talar för att man har så korta kontaktvägar som möjligt mellan förhandlingsledningen

och regeringen.

Efter att ha diskuterat möjligheten att efter mönster från andra delar

av arbetsmarknaden skapa särskilda typer av förhandlingsdelegationer i

avtalsverket finner utredningen att det kan ifrågasättas om inte de föidelar

som kan anses förknippade med en förhandlingsdelegation kan nås

redan genom mindre ändringar av den nuvarande organisationen av avtalsverket.

Utredningen anser övervägande skäl tala för att verkets styrelse efter

en viss utökning av antalet ledamöter fungerar som en sådan förhandlingsdelegation.

Styrelsen bör därvid på ett mera aktivt sätt än f. n. delta i

förhandlingsverksamheten. Utredningen föreslår att styrelsen utökas med

tre ledamöter. Dessa bör utses efter samma normer som f. n., dvs. inte som

företrädare för vissa verksintressen utan efter personliga kvalifikationer

såsom förhandlingserfarenhet, omfattande kännedom om statsförvaltningen

eller andra särskilda förutsättningar för uppgiften.

Utredningen anser att ett arbetsutskott bör utses inom styrelsen för att

denna skall kunna fungera så smidigt som möjligt och med högsta möjliga

beredskap. I utskottet bör ingå verkschefen och ytterligare högst tre styrelseledamöter

eller suppleanter. Åtminstone en av ledamöterna bör vara företrädare

för finansdepartementet. Inom de befogenhetsgränser som styrelsen

anger skall utskottet handla på verkets vägnar. Enligt verkets instruktion

skall styrelsen avgöra bl. a. förhandlingsfrågor av principiell natur eller

större ekonomisk betydelse. Utredningen föreslår att det i instruktionen

föreskrivs, att utskottet skall förbereda och följa viktigare avtalsförhandlingar

samt avgöra frågor som styrelsen eller generaldirektören hänskjuter

till utskottet. Utskottet bör vidare intimt följa det förberedelse- och planeringsarbete

som bedrivs i olika frågor. Utredningen anser att det inte finns

skäl för att utskottet självt skall förhandla med motparten. Genom att utskottet

snabbt kan samlas och skall ha fortlöpande kontakt med avtalsverkets

förhandlare, kan ledamöterna i utskottet få en tillfredsställande

personlig och omedelbar uppfattning av förhandlingsläget. Utskottet bör

dock, när det anses lämpligt, delta i de principdiskussioner mellan förhandlingsparterna

som brukar inleda förhandlingarna.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1970

7

Genom ett utskott med angivna uppgifter och sammansättning skapas enligt

utredningen förutsättningar för en smidig kontaktväg mellan avtalsverket

och regeringen som i dessa frågor närmast representeras av det

konsultativa statsrådet för finansdepartementets löne- och personalenheter.

Med den nära kontakt, som utskottet skall ha till olika frågors handläggning

på skilda stadier, får utskottet möjlighet att snabbt kunna ta ställning

i frågor som delegerats dit samt att omgående kunna förmedla ett

tillräckligt brett underlag dels för styrelsens beslut dels för vederbörande

statsråds kontakter med riksdagens lönedelegation.

Remissyttrandena

Samtliga remissinstanser har tillstyrkt eller lämnat utan erinran utredningens

förslag angående ledningen av förhandlingsverksamheten.

Statskontoret anser dock att förslaget förutsätter att arbetsutskottet, enligt

de allmänna riktlinjer som fastställs av avtalsverkets styrelse, generellt

får självständigt träffa avtal med motparten, i förekommande fall

dock under förutsättning av Kungl. Maj :ts eller Kungl. Maj :ts och riksdagens

godkännande. Statskontoret förutsätter vidare att styrelsen liksom

hittills skall avgöra frågor om stridsåtgärder eller avbrytande av vissa förhandlingar.

3. Avtalsverkets organisation

Nuvarande ordning

Avtalsverket är nu uppdelat i tre förhandlingsavdelningar, en avdelning

för utredning och statistik, en rättsavdelning, en enhet för skälighetsfrågor,

en enhet för presstjänst och information samt ett kansli. Varje förhandlingsavdelning

förestås av en förhandlingsdirektör. Avdelningen för

utredning och statistik förestås av en utredningsdirektör och rättsavdelningen

av en chefsjurist.

Enligt den provisoriska arbetsordningen för avtalsverket gäller följande

arbetsfördelning mellan förhandlingsavdelningarna och avdelningen för utredning

och statistik.

Första avdelningen handlägger frågor om lönegradsplacering, avlöningsförstärkning

och arvodesförmåner för andra tjänstemän än tjänstemän hos

bolag samt speciella frågor om avlöningsförmåner och arbetstid för tjänstemän

inom undervisningsområdet.

I andra avdelningens arbetsuppgifter ingår frågor om avlöningsförmåner

och arbetstid för lönegradsplacerade tjänstemän, i den mån handläggningen

inte ankommer på första avdelningen, samt frågor om pension.

Tredje avdelningen handlägger, i den män det inte ankommer på annan

avdelning, frågor om arbetstagare som inte är tjänstemän samt frågor om

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1970

tjänstemän hos bolag. Avdelningen bereder ärenden för försvarets avtalsdelegation.

Vad slutligen gäller avdelningen för utredning och statistik handlägger

denna avdelning frågor om sådan lönestatistik som behövs för förhandlingar.

Avdelningen gör utredningar av större räckvidd och sådana utredningar

som inte är att hänföra till någon av de övriga arbetsenheterna.

Enligt arbetsordningen är avdelningarna indelade i arbetsgrupper på sätt

generaldirektören bestämmer. Sådan uppdelning har skett av första och andra

avdelningarna. Första avdelningen är sålunda uppdelad i fyra arbetsgrupper,

nämligen för frågor om försvaret och vårdområdet, undervisningsväsendet,

affärsverken samt civila statsförvaltningen i övrigt. Andra avdelningen

är uppdelad i tre arbetsgrupper, nämligen för allmänna avlöningsavtal

m. m., för pensionsfrågor och för övriga till avdelningen hörande

frågor.

Nu gällande uppdelning fanns i stort angiven i det förslag som civildepartementets

organisationsberedning (COB) den 15 december 1964 lade

fram i sitt förslag till organisation av ett statligt förhandlingsorgan m. m.

(Stencil C 1964: 1). Den nuvarande organisationen av nämnda fyra avdelningar

skiljer sig endast oväsentligt från vad COB föreslog. Chefen för dåvarande

civildepartementet fann beredningens förslag ändamålsenliga (prop.

1965: 77 s. 28). Han framhöll bl. a. att den föreslagna organisationen måste

vara flexibel och att verksledningen måste ha befogenhet att av arbetstekniska

skäl göra ändring i arbetsenheternas indelning i arbetsgrupper och

att omfördela arbetsuppgifter mellan arbetsenheter och arbetsgrupper. Organisationen

borde vidare ses över i samråd med statskontoret sedan arbetet

i verket kommit igång. Personalorganisationen för verket borde tills vidare,

i avvaktan på översynen, vara provisorisk utom för den personal som behövdes

för ledningsfunktionerna. Bortsett från tjänsterna som chef för arbetsenhet

borde tjänsterna inte bindas till någon bestämd arbetsenhet.

Verksledningen borde ha befogenhet att göra de omdispositioner som behövdes

för att verket effektivt skulle kunna fullgöra sina arbetsuppgifter.

De förhandlingar som förts efter förhandlingsrättsreformens genomförande

för statstjänstemännen har lagts upp efter delvis andra riktlinjer än

vad som tidigare gällt. F. n. pågår inom avtalsverket omfattande utredningar

om avtalsstatistik. Vidare arbetar lönesystemutredningen med förslag till

nytt lönesystem. Tillkomsten av en mer utvecklad lönestatistik och de ändringar

i nuvarande lönesystem som lönesystemutredningens förslag kan utmynna

i kan givetvis medföra förändringar i sättet att föra förhandlingar på

den offentliga sektorn.

. Med anledning av vad i prop. 1965: 77 anförts om översyn av avtalsverkets

organisation har statskontoret i en promemoria den 13 juni 1967 redovisat

resultatet av en översyn av organisation och arbetsuppgifter vid avtalsverkets

avdelning för administrativa frågor, m. m. Som resultat av översy
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1970

nen har år 1968 genomförts vissa organisatoriska förändringar av avdelningen

och av arbetsgruppen för presstjänst och information.

Utredningen

Utredningen framhåller att de förändringar i sättet att föra förhandlingar,

som inträffat sedan förhandlingsrättsreformen för de offentliga

tjänstemännen trätt i kraft, gör det nödvändigt att man strävar efter en så

flexibel organisation av avtalsverket som möjligt. Detta skulle göra det möjligt

för avtalsverket att smidigt kunna anpassa organisationen till de ändringar

i förhandlingssystemet som ett eventuellt införande av ett nytt lönesystem

skulle kunna medföra. Även om den nuvarande organisationen i viss

utsträckning är rörlig, torde man enligt utredningens mening kunna gå ändå

längre i det avseendet. I stället för den nuvarande tämligen stationära uppdelningen

i avdelningar och grupper bör man kunna bilda projektgrupper

av mer eller mindre varaktig karaktär beroende på frågans omfattning eller

varaktighet. Härigenom ges möjlighet att snabbt sätta samman särskilda arbetgrupper

för frågor som exempelvis uppkommit genom att förhandlingarna

lagts upp på ett annat sätt än tidigare. Det är, enligt utredningen, å andra

sidan klart att vissa arbetsuppgifter är av mer bestående karaktär och omfattning.

Men även för grupper vars arbetsuppgifter sålunda kan betraktas

som fortlöpande kan arbetsbelastningen bli olika från tid till annan beroende

av bl. a. avtalsperiodernas längd. Under tid då arbetsförhållandena

så medger bör därför personalen kunna frigöras från sådana grupper för

andra arbetsuppgifter. Arbetsförhållandena för ett förhandlingsorgan av avtalsverkets

storlek är enligt utredningens mening så speciella att eu sådan

rörlighet inom verket är nödvändig. Ett system med mer projeldinriktad

verksamhet och i samband härmed en organisation, som lätt medger personalförflyttningar

mellan olika projekt, får anses vara av stor betydelse

även från synpunkten att den ger tjänstemännen i verket en nödvändig överblick

av de olika verksamhetsområdena. Det är sålunda angeläget, framhåller

utredningen, att personalen får delta i så många aktiviteter och frågor

som möjligt, så att den behärskar eller i vart fall har viss kunskap om flertalet

av de olika ämnesområdena. För att sådana förändringar skall bli möjliga

anser utredningen att det är nödvändigt att slopa den nuvarande indelningen

i särskilda förhandlingsavdelningar och grupper.

Det arbetsutskott som utredningen föreslår bör enligt utredningens uppfattning

få viktiga funktioner när det gäller planering och samordning av

den projektinriktade verksamheten, i synnerhet i fråga om viktigare förhandlingar.

Med en sådan organisation kommer det att bli avtalsverket självt,

som med hänsyn till de olika krav som från tid till annan ställs på organisationen

får bestämma, hur verkets arbete under verkschefen skall organiseras.

Härvid kan naturligen viktiga funktioner tilldelas nuvarande förhandlingsdirektörer,

utredningsdirektör och chefsjurist, även om avdelningar

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 63 år 1970

inte längre skall finnas. Tjänsten som utredningsdirektör bör dock ändras

till tjänst som förhandlingsdirektör. Utredningen anser det nödvändigt att

man utnyttjar möjligheten till delegering eftersom verkschefen inte på ett

omedelbart sätt kan hinna leda arbetet i olika projekt. Det torde inte heller

vara möjligt för honom att ensam hinna med detaljarbetet med den samordning

och planering som en organisation av detta slag ställer stora krav

på. Utredningen föreslår därför att en tjänsteman bör ha som speciell uppgift

att biträda generaldirektören med dessa planerings- och samordningsfrågor.

Enligt utredningens mening bör en tjänst som förhandlingsdirektör

avdelas för dessa uppgifter.

Vad gäller tjänstemännen inom rättsavdelningen, enheten för skälighetsfrågor,

enheten för presstjänst och information samt kansliet har utredningen

utgått från att dessa liksom f. n. skall svara för vissa fasta arbetsuppgifter

inom resp. ämnesområde men dessutom ingå i de projektgrupper

där verksledningen finner deras närvaro påkallad.

Utredningens förslag syftar i princip inte till någon förändring av det

nuvarande antalet tjänster inom avtalsverket. Utredningen anser att antalet

tjänstemän är väl avvägt med hänsyn till arbetsuppgifterna. Med hänsyn till

de särskilda uppgifterna för planering och samordning ifrågasätter dock

utredningen om inte organisationen bör förstärkas med en tjänst. Vidare

föreslår utredningen att det inrättas en särskild tjänst för en tjänsteman

med speciell utbildning i arbetsstudie- och aclcordsfrågor. Utredningen framhåller

härutöver särskilt att det inom den projektinriktade verksamheten

skall åligga i första hand verkschefen att se över tjänsteorganisationen med

hänsyn till de krav som ställs på denna från tid till annan. Vid ledighet på

tjänst får i varje särskilt fall styrelsen eller verkschefen ta ställning till om

behov av återbesättande av tjänsten föreligger eller om någon ändring av

organisationen bör göras.

Kungl. Maj :t har tills vidare, i avvaktan på att verkets personalorganisation

ses över, inskränkt verkets möjligheter att inrätta extra ordinarie

tjänster. Utredningen anser att det efter utredningens översyn ej längre

finns skäl att personalorganisationen i verket är provisorisk, varför nuvarande

inskränkningar i fråga om inrättande av extra ordinarie tjänst

bör upphävas.

Remissyttrandena

Avtalsverket ansluter sig till huvudlinjerna i utredningens förslag. Verket

framhåller härvid att gällande organisation redan i nuläget har anpassats

mot en större integration genom att arbetsgrupper tillskapats för särskilda

uppgifter. Möjligheterna att anpassa organisationen till utvecklingens krav

ökar emellertid påtagligt om bestämmelserna om indelning i avdelningar

och enheter tas bort ur instruktionen. Detta medför att det blir verkets sak

att i arbetsordning eller på annat sätt fastställa den vid varje tidpunkt mest

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 63 år 1970

11

lämpliga organisationen. Härvid utgår verket från att de olika projektgrupperna,

som till sin personella sammansättning bör utformas alltefter projektens

egenart, ansvarsmässigt kan behöva föras samman under huvudmän.

Dessa huvudmän bör även ha ett omedelbart personaladministrativt

ansvar för de projektgrupper som är underställda dem. En sådan organisation,

som nära knyter an till den ansvarsfördelning som numera gäller för

arbetet i statsdepartementen, bör underlätta en delegering av uppgifter från

verkschefen och begränsa antalet kontaktlinjer mellan verksledningen och

projektgrupperna. En sådan projektinriktad organisation utesluter på intet

sätt att viss personal helt eller delvis avdelas för vissa löpande funktioner

såsom rådgivning gentemot myndigheterna i fråga om tolkning och tillämpning

av gällande avtal.

Vad angår den av utredningen föreslagna tjänstemannen för planerings-

och samordningsfrågor framhåller avtalsverket att det torde få ankomma

på verket att avgöra hur ifrågavarande samordningsfunktion närmare

skall organiseras.

Även statskontoret tillstyrker utredningens förslag. Ämbetsverket erinrar

därvid om att erfarenheterna av fullständig projektorganisation är begränsade

och föreslår därför att den nya organisationen i första hand bör

omfatta en försöksperiod på två till tre år. Principen om projektorganisation

bör dock fastställas redan nu. Under försöksperioden bör i möjligaste mån

löpande ”produktionsuppgifter” som t. ex. statistik skyddas från störningar

när ansvarsfördelning och arbetsledning förändras.

Statskontoret framhåller vidare betydelsen av att planerings- och samordningsfrågorna

bedrivs i nära samverkan med projektledarna så att

förekommande samordningsbehov kan tillgodoses på ett tidigt stadium i

projektplaneringen. Vidare framhåller statskontoret att detaljutformning

och utvärdering av projektorganisationen bör ske under personalens aktiva

medverkan. Sålunda bör man överväga att inrätta referensgrupper där olika

verksamhetsfunktioner och personalkategorier är representerade.

Riksrevisionsverket framhåller att en projektorganisation ställer mycket

stora krav på att man har utvecklade system för planering och uppföljning

så att organisationen kan styras. Ämbetsverket tillstyrker de förändringar i

organisationen av avtalsverket som utredningen föreslagit, dock under förutsättning

att ett utvecklat system för planering, budgetering och uppföljning

tas fram och införs, att ansvars- och befogenhetsfördelningen klarläggs,

att de personaladministrativa frågorna ges riktlinjer, att en detaljerad plan

för omläggningen utarbetas och att kontaktmannaorganisationens uppbyggnad

och funktion klarläggs.

Riksrevisionsverket framhåller vidare att en så omfattande omorganisation

som det här är fråga om bör genomföras under en längre tidsperiod,

förslagsvis en verksamhetscykel. Under denna tid bör verksamheten noga

studeras i syfte att ge erfarenheter av hur den nya organisationen fungerar

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1970

före, under och efter nästa förhandlingsomgång. På grundval härav bör en

utvärdering ske, förslagsvis med anlitande av utomstående expertis. En sådan

utvärdering bör då kunna ge uppslag till förbättringar i organisationen.

4. Statens och kommunernas samarbetsnämnd i lönefrågor och den s. k.

läkarförhandlingsdelegationen

Nuvarande ordning

Statens och kommunernas samarbetsnämnd i lönefrågor inrättades år

1950 (prop. 1950: 1 bil. 2). Nämnden, i vilken ingår representanter för stat

och kommun, har till uppgift att verka för samråd i lönefrågor av gemensamt

intresse för huvudmännen. Bakgrunden till inrättandet av nämnden

var att behov av bättre samråd vid statens och kommunernas behandling

av lönefrågor ansetts klart framgå vid en jämförelse mellan lönevillkoren

för personal i statens och de olika kommunernas tjänst. Ett annat skäl för

samordning var förhållandet mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft.

Genom att samma löneplaner kom till användning inom i stort sett hela

den statliga och kommunala förvaltningen låg det nära till hands att anta

att de åtgärder som enstaka huvudmän vidtog på löneområdet — beträffande

tjänsters lönegradsplacering och de sociala förmånerna m. m. — kunde ge

upphov till yrkande från personalhåll på motsvarande åtgärder från andra

huvudmäns sida. Med hänsyn till det anförda ansågs det önskvärt att det

inrättades ett särskilt organ sammansatt av representanter för staten och

kommunerna med uppgift att verka för samråd på ett förberedande stadium

i lönefrågor av gemensamt intresse. Avsikten var alltså att frågor som befann

sig på ett förberedande stadium och till vilka vederbörande huvudman

inte tagit ställning, på begäran av huvudmannen skulle bli belysta från de

övriga huvudmännens sida och föremål för diskussion mellan de olika representanterna

för den offentliga sektorn. De sakförhållanden och omdömen

som kom fram vid behandlingen inom nämnden skulle på lämpligt sätt

göras kända för resp. huvudman. Så länge som man inte vunnit en närmare

erfarenhet av nämnden borde den inte få ställning av ett formligt remissorgan

eller utgöra ett arbetsgivarorgan när lönefrågor avhandlades med personalorganisationerna.

Då emellertid särskilda skäl förelåg och representanterna

i nämnden var eniga om det, borde nämnden ha rätt att göra de

framställningar hos resp. huvudman inom verksamhetsområdet, som nämnden

fann påkallat, t. ex. ändringar i gällande lönebestämmelser, om detta

var absolut nödvändigt för att få en samordning av den statliga och kommunala

lönesättningen.

Statsutskottet anförde i utlåtande SU 1950: 13 bl. a. att avgränsningen av

nämndens verksamhetsområde i avvaktan på närmare erfarenheter syntes

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1970

böra ske enligt de angivna riktlinjerna. Om det i framtiden skulle anses

vara påkallat med någon mer väsentlig ändring i nämndens verksamhet,

borde tillfälle beredas riksdagen att underkasta frågan förnyad prövning.

Den s. 1c. läkarförhandlingsdelegationen inrättades år 1960 efter överläggningar

mellan staten och berörda kommunala sjukvårdshuvudmän för

att sköta förhandlingar med Sveriges läkarförbund rörande anställningsvillkor

för vissa sjukhusläkare m. fl. hos staten samt hos städerna Stockholm,

Göteborg och Malmö.

Genom Kungl. Maj :ts beslut den 21 januari 1966 föreskrevs bl. a. att

vissa uppgifter som ålåg avtalsverket jämlikt kungörelsen 1965:465 om

vissa statliga kollektivavtal m. m. i stället skulle fullgöras av delegationen,

när det var fråga om anställnings- och arbetsvillkor för vissa sjukhusläkare

m. fl.

Kungl. Maj :t har i beslut den 31 januari 1969 godkänt en preliminär överenskommelse

mellan de i delegationen representerade sjukvårdshuvudmännen

m. fl. och företrädare för Svenska landstingsförbundet om ett samarbete

i förändrade organisatoriska former. I överenskommelsen angavs att

läkarförhandlingarna i samband med 1969 års avtalsrörelse skulle sammankopplas

med de förhandlingar som landstingsförbundet och kommunförbundet

skulle föra med Sveriges akademikers centralorganisation (SACO)

och att de kommunala läkaravtalen avsågs att i slutligt skick komma att

ingå i de huvudöverenskommelser, som kommunförbunden kom att träffa

med SACO för den kommande avtalsperioden. Det förutsattes att ett särskilt

avtal skulle upprättas för statens läkare. I överenskommelsen angavs

vidare att det för läkarförhandlingarna skulle fungera en särskild delegation

som skulle representera landstingsförbundet, kommunförbundet och

statsverket. Representationen skulle utgöras av landstingsförbundets förhandlingsdelegation,

en av kommunförbundet utsedd delegation bestående av

en representant för var och en av städerna Stockholm, Göteborg och Malmö

samt en representant för statsverket. I samband med godkännandet av överenskommelsen

upphävde Kungl. Maj :t de tidigare besluten som avsåg den

tidigare läkarförhandlingsdelegationen. Samtidigt förordnade Kungl. Maj :t

att det från och med den 1 februari 1969 skall finnas en särskild delegation,

statens läkarförhandlingsdelegation, i vilken statens representant i den förut

nämnda gemensamma särskilda förhandlingsdelegationen skall ingå.

Utredningen

Samarbetsnämndens verksamhet har i stort bedrivits efter de riktlinjer

som angetts vid dess tillkomst. Arbetet inom nämnden har till huvudsaklig

del skett i ett arbetsutskott. Utredningen framhåller att förutsättningarna

för nämndens och arbetsutskottets arbete emellertid har ändrats i avsevärd

utsträckning under den tid verksamheten pågått. Samarbetet mellan staten

och kommunerna har sålunda utvecklats starkt. Det har framstått som an
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1970

geläget med ett intimt samarbete mellan de offentliga arbetsgivarna. Detta

beror inte bara på att lönesättningsproblemen inom de olika områdena är

likartade utan även på det faktiska förhållandet att avtalsverket med stöd

av den s. k. ställföreträdarlagen förhandlar för en stor del av de kommunalt

anställda. I 1969 års lönerörelse skedde också en faktisk samordning av de

offentliga arbetsgivarnas löneförhandlingar på tjänstemannaområdet. I det

praktiska arbetet har det därför framstått som nödvändigt, att nämnden

inte bara som förut fungerar i frågor av rent rådgivande eller konsulterande

karaktär utan att nämnden får ett vidare arbetsfält. Utredningen föreslår

därför att nämnden, förutom nuvarande uppgifter att verka för samråd i

lönefrågor, skall kunna tjänstgöra som förhandlingsdelegation, om huvudmännen

anser att samförhandlingar mellan de offentliga arbetsgivarna i

någon form skall äga rum. Avsikten är självfallet inte att det föreslagna organet

skall genom sina beslut kunna binda resp. huvudman. Detta bör inte

kunna ske annat än om representanterna i förhandlingsorganet har fått

fullmakt till detta eller vederbörande huvudman godkänner i efterhand. Utredningen

föreslår att nämnden skall organiseras om. Den bör bestå av, för

statens del, det förut nämnda arbetsutskottet i avtalsverkets styrelse och, för

Svenska kommunförbundets och Svenska landstingsförbundets del, av ordförande

och vice ordförande i varje förbunds förhandlingsdelegation samt

förbundens förhandlingsdirektörer. Eftersom kommunförbundet har två vice

ordförande i sin förhandlingsdelegation, bör landstingsförbundet representeras

i samarbetsorganet av ytterligare en ledamot av förbundets förhandlingsdelegation,

så att det blir fyra representanter för varje förbund. Inom

nämnden bör vidare finnas en arbetsgrupp eller ett arbetsutskott som sköter

det löpande arbetet. Ett sådant organ kan bestå av t. ex. avtalsverkets generaldirektör,

ytterligare en företrädare för verket och en företrädare för finansdepartementet

samt förhandlingsdirektören för vart och ett av de två

kommunförb unden.

Med hänsyn till att utredningen föreslår att nämnden ombildas till ett

organ, som är berett att vid varje tidpunkt åta sig uppdrag att ombesörja

samförhandlingar av olika slag, ifrågasätter utredningen om den s. k. läkarförhandlingsdelegationen

behöver bibehållas. Utredningen anser att dess

uppgifter lämpligen bör kunna föras över till nämnden, som enligt förslaget

får en sammansättning väl ägnad att bedriva samarbete även i läkarlönefrågor.

För att ytterligare utveckla sambandet mellan stat och kommun i förhandlingsfrågor

ifrågasätter slutligen utredningen om inte de statliga och kommunala

huvudmännen bör överväga det lämpliga i att företrädare för kommunförbunden

bereds tillfälle att närvara vid avtalsverkets styrelsesammanträden

till den del dessa behandlar förhandlingsfrågor av gemensamt intresse

och att staten på motsvarande sätt kan representeras vid sammanträden

i kommunförbundens resp. förhandlingsdelegationer.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1970

15

Remissyttrandena

Utredningens förslag i fråga om statens och kommunernas samarbetsnämnd

i lönefrågor och den s. k. läkarförhandlingsdelegationen lämnas utan

erinran av avtalsverket, statskontoret och riksrevisionsverket. De två förstnämnda

remissorganen understryker särskilt värdet av samarbete med kommunförbunden.

Avtalsverket finner det angeläget att man tar till vara möjligheterna

till samordning av utredningar i löne- och anställningsfrågor av

gemensamt intresse för stat och kommun.

Svenska kommunförbundet och Svenska landstingsförbundet delar utredningens

uppfattning om fördelarna med ett vidgat samarbete i de frågor där

huvudmännen har gemensamma intressen. Förbunden understryker vad

som i promemorian sägs om att nämnden genom sina beslut inte skall kunna

binda resp. huvudman. Beslutanderätten skall alltjämt tillkomma huvudmännen

såväl i sakfrågor som när det gäller att avgöra i vilka fall samförhandlingar

skall äga rum. Förbunden delar utredningens uppfattning om

att detta förhållande inte bör hindra ett vidgat samarbete. Genom frivilliga

åtaganden från huvudmännens sida bör nödvändig samverkan kunna ske i

de former utredningen föreslagit.

5. Avtalsverkets anslagsframställning för budgetåret 1970/71

Statens avtalsverk

1968/69 Utgift1

. .. 25 237 443

1969/70 Anslag

... 7 327 000

1970/71 Förslag

... 8 321 000

1 Anslagen Statens avtalsverk: Avlöningar och Statens avtalsverk: Omkostnader

2 Utbetalt retroaktivt tillägg som

året 1968/69 uppgår till 41 677 kr.

bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budget-

Personal

1969/70

Beräknad ändring 1970/71

Avtalsverket Föredragande!

Handläggande personal.....

67

—

+ 2

Övrig personal.............

30

—

—

Anslag

97

—

+ 2

Avlöningar ................

. . 5 348 000

+ 314 000

+ 494 000

Sj ukvård .................

15 000

—

—

Reseersättningar...........

35 000

+ 54 000

+ 55 000

Lokalkostnader............

202 000

+ 114 000

+ 118 000

Expenser .................

568 000

+ 179 000

+ 202 000

Lönekostnadspålägg .......

... 1 159 000

+ 84 000

+ 125 000

7 327 000

+ 745 000

+ 994 000

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1970

Statens avtalsverk

1. Löne- och prisomräkning m. m. 423 000 kr.

2. Ökad reseverksamhet för nomenklaturarbete och nomenklaturkurser

(+ 54 000 kr.).

3. Ökade lokalkostnader (-f- 103 000 kr.).

4. Utökad publikationsverksamhet (+ 165 000 kr.).

6. Föredraganden

Ledningen av den statliga förhandlingsverksamheten i löne- och anställningsfrågor.

Förhandlingsutredningen framlägger vissa förslag till förstärkning

av ledningsfunktionerna för det statliga förhandlingsorganet och föreslår

i huvudsak följande.

Styrelsen bör utökas med förslagsvis tre ledamöter. Härigenom kommer

förvaltningsintressena i styrelsen att breddas. För att styrelsen skall kunna

fungera så smidigt som möjligt bör vidare ett arbetsutskott utses bland styrelsens

ledamöter. Detta utskott bör bestå av verkschefen och ytterligare

högst tre ledamöter. Åtminstone en av dessa bör vara företrädare för finansdepartementet.

Utskottet bör följa det förberedelse- och planeringsarbete

som bedrivs i olika frågor. Utskottet skall vidare snabbt kunna samlas och

ha fortlöpande kontakt med avtalsverkets förhandlare. Härigenom kan ledamöterna

få eu tillfredsställande personlig och omedelbar uppfattning om förhandlingsläget.

Genom ett sådant utskott skapas enligt utredningen förutsättningar

för en smidig kontaktväg mellan avtalsverket och regeringen.

Med den nära kontakt, som utskottet skall ha till olika frågors handläggning

på skilda stadier, får utskottet underlag för att snabbt kunna ta ställning i

frågor som delegerats dit och att omgående kunna förmedla ett tillräckligt

brett underlag dels för styrelsens beslut dels för vederbörande statsråds

kontakter med riksdagens lönedelegation.

Vad utredningen föreslagit i denna del har tillstyrkts eller lämnats utan

erinran av remissinstanserna. Statskontoret förutsätter därvid att arbetsutskottet,

i enlighet med de allmänna riktlinjer som fastställts av avtalsverkets

styrelse, generellt äger självständigt träffa avtal med motparten, i

förekommande fall dock under förutsättning av Kungl. Maj :ts eller Kungl.

Maj :ts och riksdagens godkännande.

Jag ansluter mig till utredningens förslag. Tillkomsten av ett arbetsutskott

kominer att medföra en ökad smidighet i förhandlingsarbetet. Av stor

betydelse är härvid att den nödvändiga kontakten mellan förhandlingsledningen

och Kungl. Maj :t och riksdagen underlättas. Den av statskontoret

väckta frågan om arbetsutskottets rätt att självständigt träffa avtal bör vara

beroende av de fullmakter som styrelsen lämnar.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1970

Statens avtalsverks organisation. Vad härefter angår avtalsverkets organisation

anser utredningen att de förändringar som sedan verkets tillkomst inträffat

i sättet att föra förhandlingar gör det nödvändigt att avtalsverket ges

en mera flexibel organisation. Verket får därigenom möjlighet att smidigt

anpassa organisationen till de ändringar i förhandlingssystemet som t. ex. ett

eventuellt införande av ett nytt lönesystem kan medföra. Utredningen föreslår

därför att nuvarande indelning i avdelningar, enheter och arbetsgrupper

slopas och att det i stället i verket bildas projektgrupper av mer eller mindre

varaktig karaktär beroende på frågans omfattning eller varaktighet. Med en

sådan organisation får avtalsverket självt bestämma hur verkets arbete

under verkschefen skall organiseras med hänsyn till de olika krav som från

tid till annan ställs på organisationen.

Remissinstanserna har i huvudsak tillstyrkt förslaget om en projektorganisation.

Härvid har dock vissa kompletterande synpunkter framförts.

Avtalsverket framhåller att de olika projektgrupperna ansvarsmässigt kan

behöva sammanföras under huvudmän. Statskontoret utgår från att principen

om projektorganisation fastställs redan nu, men föreslår att den nya

organisationen i första hand bör omfatta en försöksperiod på två till tre år.

Riksrevisionsverket tillstyrker de föreslagna organisationsförändringarna

under vissa närmare angivna förutsättningar och föreslår att organisationen

skall genomföras under en längre tid, förslagsvis en verksamhetscykel.

De av utredningen anförda skälen för en flexibel organisation finner jag

vara övertygande. Jag tillstyrker därför förslaget att nuvarande indelning av

verket upphör och ersätts av en mera projektinriktad organisation. En sådan

organisation hindrar givetvis inte att fasta arbetsenheter inrättas för vissa

funktioner som inte till sin natur är projektinriktade, t. ex. handläggning

av rättsfrågor och administrativa frågor. Indelningen i projektgrupper och

andra arbetsenheter bör bestämmas av avtalsverket. Verket bör därvid överväga

de synpunkter som riksrevisionsverket fört fram i sitt yttrande. Jag

delar statskontorets synpunkt att detaljutformningen av organisationen bör

ske under personalens aktiva medverkan. Frågan om olika projektgrupper

bör sammanfäras under särskild huvudman ankommer det på avtalsverket

att ta ställning till. Som riksrevisionsverket framhållit bör verksamheten

noga studeras för att man skall få erfarenheter av hur den nya organisationen

fungerar före, under och efter nästa förhandlingsomgång. Det förtjänar

härvid att erinras om den aktiva roll som arbetsutskottet enligt utredningens

förslag bör spela vid planeringen och uppföljningen av olika verksamheter

inom avtalsverket. Vidare tillstyrker jag förslaget att en tjänst som förhandlingsdirektör

i Cr 3 inrättas i utbyte mot tjänsten som utredningsdirektör.

Utredningens förslag att en tjänsteman skall ha som speciell uppgift att

biträda generaldirektören med planerings- och samordningsuppgifter har

tillstyrkts av remissinstanserna. Jag biträder detta förslag och föreslår med

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1970

hänsyn till de nya arbetsuppgifterna att en ny tjänst inrättas. Som statskontoret

framhåller är det av stor betydelse att denne tjänsteman bedriver

sitt arbete i nära samverkan med projektledarna, så att förekommande samordningsbehov

kan tillgodoses på ett tidigt stadium i projektplaneringen.

I likhet med utredningen anser jag att det behövs en särskild tjänst för

en tjänsteman med speciell utbildning i arbetsstudie- och ackordsfrågor. Jag

föreslår att en sådan tjänst inrättas. Frågan om löneställningen för de nu

föreslagna nya tjänsterna, som bör vara ordinarie med förordnande tills

vidare, torde senare få underställas riksdagens lönedelegation. I övrigt är

jag av samma uppfattning som utredningen att antalet tjänstemän inom

verket är väl avvägt. Enligt utredningen finns det inte längre skäl för att

avtalsverkets befogenhet att inrätta extra ordinarie tjänster skall vara mera

begränsad än vad som gäller för övriga verk. Jag ansluter mig till denna

uppfattning.

Jag delar slutligen utredningens synpunkt att det bör åligga verkschefen

att se över tjänsteorganisationen med hänsyn till de krav som ställs på

denna från tid till annan. Det är av vikt att styrelsen eller verkschefen vid

ledighet på tjänst i varje särskilt fall tar ställning till om tjänsten behöver

återbesättas eller om någon ändring av organisationen bör göras.

Statens och kommunernas samarbetsnämnd i lönefrågor och den s. k. läkarförhandlingsdelegationen.

Förhandlingsutredningen framhåller att förutsättningarna

för samarbetsnämndens arbete ändrats i avsevärd utsträckning

sedan den inrättats år 1950. Utredningen anser det nödvändigt att nämnden

inte bara som förut fungerar i frågor av rent rådgivande och konsulterande

karaktär utan att nämnden får ett vidare arbetsfält. Nämnden bör, förutom

nuvarande uppgifter att verka för samråd i lönefrågor, kunna tjänstgöra

som förhandlingsdelegation, om huvudmännen anser att samförhandlingar

mellan de offentliga arbetsgivarna bör äga rum i någon form. Utredningen

föreslår därför att nämnden ombildas till ett organ, som är berett att vid

varje tidpunkt åta sig samförhandlingar av olika slag. Jag anser i likhet

med utredningen att ett sådant utvidgat samarbete som utredningen föreslagit

är ändamålsenligt. Enligt förslaget bör varje huvudman företrädas i

nämnden av fyra ledamöter. Staten bör därvid representeras av det av utredningen

föreslagna arbetsutskottet. Utredningens förslag har godtagits av

remissinstanserna.

När riktlinjerna för nuvarande samarbetsnämnd godtogs av riksdagen

(prop. 1950: 1, SU 13, rskr 26) beslöt riksdagen att tillfälle borde beredas

riksdagen att underkasta frågan om nämndens verksamhet förnyad prövning,

om det i framtiden skulle anses påkallat med någon mer väsentlig

ändring häri. Kungl. Maj :t bör därför inhämta riksdagens bemyndigande att

ändra samarbetsnämndens uppgifter i huvudsaklig överensstämmelse med

vad förhandlingsutredningen föreslagit. I övrigt bör det ankomma på huvud
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1970

männen att anpassa organisationen av nämnden och dess arbetsutskott till

olika krav som från tid till annan ställs på den. Härvid bör huvudmännen

överväga vad utredningen ifrågasatt om lämpligheten av att företrädare för

kommunförbunden och avtalsverket bereds tillfälle att närvara vid varandras

sammanträden när dessa rör förhandlingsfrågor av gemensamt intresse.

Utredningen ifrågasätter om den s. k. läkarförhandlingsdelegationen behöver

bibehållas om utredningens organisationsförslag godtas. Enligt utredningens

mening bör dess uppgifter som gemensamt förhandlingsorgan lämpligen

kunna föras över till samarbetsnämnden. Även detta förslag har tillstyrkts

av remissinstanserna. Jag delar dessa synpunkter. Med den organisation

och de uppgifter som utredningen föreslår för samarbetsnämnden behövs

inte längre en särskild läkarförhandlingsdelegation. Jag finner det naturligt

att delegationens uppgifter förs över till samarbetsnämnden. De kollektivavtal

för offentligt anställda läkare som tillkommit efter förhandlingar mellan

läkarförhandlingsdelegationen och Sveriges Läkarförbund har, såvitt gäller

de statligt lönereglerade läkarna, på arbetsgivarsidan slutits av en särskild

delegation, statens läkarförhandlingsdelegation. Eftersom statens läkarförhandlingsdelegation

bl. a. har till uppgift att meddela föreskrifter och anvisningar

om tillämpningen av de statliga läkaravtalen samt att i rättstvister

rörande dessa avtal företräda staten bör denna delegation dock bibehållas i

frågor som rör gällande avtal till utgången av år 1970, då de nu gällande

läkaravtalen löper ut.

Anslagsfrågor. Medelsbehovet till förvaltningskostnader för statens avtalsverk

för budgetåret 1970/71 beräknar jag i enlighet med vad jag anfört tidigare

till 8 321 000 kr. Därvid har jag beräknat medel för de nya tjänster som

jag förordat i det föregående.

7. Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår

riksdagen att

a) godkänna den ändrade organisation av statens avtalsverk

som jag föreslagit i det föregående,

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att i enlighet med vad jag

förordat i det föregående vid statens avtalsverk inrätta tre

tjänster, varav en som förhandlingsdirektör i Cr 3,

c) bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra uppgifterna för statens

och kommunernas samarbetsnämnd i lönefrågor i huvudsaklig

överensstämmelse med vad jag anfört i det föregående,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1970

d) till Statens avtalsverk för budgetåret 1970/71 under

sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 8 321 000

kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1970

21

Innehållsförteckning

Sid.

1. Inledning.................................................... 2

2. Ledningen av förhandlingsverksamheten i löne- och anställningsfrå
gor.

........................................................ 3

3. Avtalsverkets organisation..................................... 7

4. Statens och kommunernas samarbetsnämnd i lönefrågor och den s. k.

läkarförhandlingsdelegationen ................................. 12

5. Avtalsverkets anslagsframställning för budgetåret 1970/71 ........ 15

6. Föredraganden............................................... 16

7. Hemställan .................................................. 19

MARCUS BOKTR. STHLM 1970 7 00183

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1970:93 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående organisationen av den statliga förhandlingsverksamheten i löneoch anställningsfrågor, m. m. s. 7 i texten