Sök i Ratio Lex

Angående förbättrat studiestöd m. m

1970-02-27 · 38 sidor, varav 38 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 38 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1970:77, Angående förbättrat studiestöd m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1970

1

Nr 77

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående förbättrat studiestöd

m. m.; given Stockholms slott den 27 februari 1970.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över utbildningsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till

1) lag om ändring i förordningen (1964:400) om förlängt barnbidrag,

2) lag om ändring i studiemedelsförordningen (1964:401),

3) lag om ändring i studiehjälpsreglementet (1964:402),

4) lag om ändring i förordningen (1967:882) om studiemedelsavgifter,

dels bifalla de förslag i övrigt om vilkas avlåtande till riksdagen föredraganden

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sven Moberg

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram flera reformförslag på det studiesociala området. Förslagen

berör studerande inom såväl studiehjälpssystemet som studiemedelssystemet.

Dessutom behandlar propositionen vissa administrativa frågor. Förslagen syftar

till att studiemedelsnämndema skall kunna ge de studerande en bättre och snabbare

service vid expediering av studiemedel.

Studiebidraget och det förlängda barnbidraget inom studiehjälpssystemet föreslås

bli höjt från 75 kr. till 100 kr. i månaden.

Inackorderingstillägget föreslås bli höjt från 100 kr. till 125 kr. i månaden och

resetillägget med 10 kr. i varje avståndsklass. Det senare förslaget skulle innebära

att 50, 70, 90 och 110 kr. i månaden utgår i resetillägg till elever som bor resp.

minst 6, 15, 25 och 35 km från studieorten.

För att studiemedelsnämndernas behandling av studiemedelsansökningar skall

underlättas föreslås viss ändring av beräkningsreglerna. Beräkning av studiemedel

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 77

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1970

bör enligt förslaget grunda sig på det basbelopp som gäller vid ingången av maj

resp. november månad.

I propositionen behandlas frågan om studiemeritering för studiemedel.

Slutligen föreslås i anledning av skattereformen bl. a. höjning av förmögenhetsgränsen

inom studiehjälpssystemet.

För studiebidrag m. m. begärs ett förslagsanslag om 547,5 milj. kr. För allmänna

studielånefonden begärs ett investeringsanslag om 111 milj. kr. och för studiemedelsfonden

ett investeringsanslag om 756 milj. kr.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1970

3

Förslag

till

Lag

om ändring i förordningen (1964:400) om förlängt barnbidrag

Härigenom förordnas, att 1 § förordningen (1964:400) om förlängt barnbidrag

skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

Barn, som deltager i undervisningen

i grundskola eller motsvarande undervisning

i skola som avses i 33 eller

34 § skollagen, äger, från och med

kvartalet efter det under vilket barnet

fyllt sexton år, rätt till studiehjälp i

form av förlängt barnbidrag med

sjuttiofem kronor i månaden.

(Föreslagen lydelse)

1 §■*

Barn, som deltager i undervisningen

i grundskola eller motsvarande undervisning

i skola som avses i 33 eller

34 § skollagen, äger, från och med

kvartalet efter det under vilket barnet

fyllt sexton år, rätt till studiehjälp i

form av förlängt barnbidrag med etthundra

kronor i månaden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971.

1 Senaste lydelse 1965:249.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1970

Förslag

till

Lag

om ändring i studiemedelsförordningen (1964:401)

Härigenom förordnas, att 13 och 20—22 §§ studiemedelsförordningen (1964:

401) skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

Vid beräkning enligt 9—12 §§ av

studiemedel tillämpas det basbelopp

som gäller vid ingången av den termin

för vilken medlen äro avsedda, eller,

om medel vid ett och samma tillfälle

skola beviljas för flera terminer, det

basbelopp, som gäller vid ingången av

den första av dessa.

(Föreslagen lydelse)

§■

Vid beräkning enligt 9—12 §§ av

studiemedel tillämpas det basbelopp,

som gäller för andra månaden före

ingången av den termin för vilken

medlen äro avsedda, eller, om medel

vid ett och samma tillfälle skola beviljas

för flera terminer, det basbelopp,

som gäller för andra månaden

före ingången av den första av dessa.

Avgiftsunderlaget utgör

Har den återbetalningsskyldige vid

årets ingång vårdnaden om barn, som

är under tio år, minskas den summa

som följer av första och andra styckena

med femtio procent av basbeloppet.

Avgiftsunderlag avrundas---

20 §.

---gånger basbeloppet.

Har den återbetalningsskyldige vid

årets ingång vårdnaden om barn, som

är under tio år, minskas den summa

som följer av första och andra styckena

med ett basbelopp.

---hundratal kronor.

21 §.

Såsom gift anses vid tilllämpning av Såsom gift anses vid tillämpning av

20 § den som taxeras enligt för gift 20 § den som taxerats med tillämp
skatteskyldig

gällande bestämmelser. ning av 52 § 1 mom. kommunal
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1970

5

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Med inkomst förstås i nämnda paragraf

den till statlig inkomstskatt beskattningsbara

inkomsten och med

basbelopp det vid avgiftsårets ingång

gällande basbeloppet.

skattelagen den 28 september 1928

(nr 370) och 11 § 1 mom. förordningen

den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig

inkomstskatt.

Med inkomst förstås i 20 § den till

statlig inkomstskatt beskattningsbara

inkomsten och med basbelopp det vid

avgiftsårets ingång gällande basbeloppet.

22 §.

Avgiftsgränsen är två Avgiftsgränsen är två och

gånger det i 21 § angivna basbeloppet. en halv gånger det i 21 § angivna basbeloppet.

Denna lag träder i kraft, såvitt avser 13 § den 1 juli 1970 och i övrigt den 1

januari 1971. I fråga om avgift som avser år 1970 eller tidigare år gäller 20—22

§ § i deras äldre lydelse.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1970

Förslag

till

Lag

om ändring i studiehjälpsreglementet (1964:402)

Härigenom förordnas, att 9, 10 och 12 §§ studiehjälpsreglementet (1964:402)

skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

9 §.

(Föreslagen lydelse)

Studiebidrag utgår med sjut- Studiebidrag utgår med ett
tiofem

kronor i månaden. hundra kronor i månaden.

Är den studerande i behov av inackordering,

utgår inackorderingstillägg

med etthundra kronor

i månaden.

10 §.

Är den studerande i behov av inackordering,

utgår inackorderings

tillägg med etthundratjugofem

kronor i månaden.

12 §.

Till studiebidrag------

Överstiger den studerandes och hans

föräldrars sammanlagda förmögenhet

trettiotusen kronor, skall en femtedel

av det överskjutande beloppet, avrundat

till närmaste lägre fulla hundratal

kronor, jämställas med beskattningsbar

inkomst.

Är den

tjugotusen kronor.

Överstiger den studerandes och hans

föräldrars sammanlagda förmögenhet

femtiotusen kronor, skall en femtedel

av det överskjutande beloppet, avrundat

till närmaste lägre fulla hundratal

kronor, jämställas med beskattningsbar

inkomst.

för föräldrarnas.

Denna lag träder i kraft, såvitt avser 10 § den 1 juli 1970, 9 § den 1 januari

1971 och 12 § den 1 juli 1971.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1970

7

Förslag

till

Lag

om ändring i förordningen (1967:882) om studiemedelsavgifter

Härigenom förordnas, att 2 § förordningen (1967:882) om studiemedelsavgifter

skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

2 §.

Beteckningarnas basbelopp---i studiemedelsförordningen.

I övrigt-------slutliga avgiften.

Som gift anses i förordningen den Som gift anses i förordningen den

som taxeras enligt för gift skattskyldig som taxerats med tillämpning av 52 §

gällande bestämmelser. 1 mom. kommunalskattelagen den 28

september 1928 (nr 370) och 11 § 1

mom. förordningen den 26 juli 1947

(nr 576) om statlig inkomstskatt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1970

Utdrag av protokollet över utbildningsårenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 27 februari

1970.

Närvarande:

Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng,

Lange, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Odhnoff, Wickman,

Moberg, Löfberg, Lidbom.

Statsrådet Moberg anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga

ledamöter fråga om förbättrat studiestöd m. m. och anför.

I årets statsverksproposition (bil. 10 s. 416 och 447) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Studiebidrag m. m.

för budgetåret 1970/71 beräkna ett förslagsanslag av 547,5 milj. kr., och till Allmänna

studielånefonden och Studiemedelsfonden för budgetåret 1970/71 beräkna

två investeringsanslag av 111 milj. kr. resp. 756 milj. kr.

Jag anhåller att nu få anmäla dessa frågor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1970

9

1. Inledning

Vid 1964 års riksdag fattades beslut om en ändring av formerna för det statliga

studiesociala stödet för utbildning efter grundskolan. På grundval av förslag

från studiehjälpsutredningen (SOU 1963:48) och studiesociala utredningen (SOU

1963:74) skapades genom statsmakternas beslut (prop. 1964:138, SäU 1, rskr 290)

två stödformer, studiehjälp vid studier på gymnasial nivå och studiemedel vid studier

på i huvudsak eftergymnasial nivå.

1964 års beslut har kompletterats i vissa avseenden. Sålunda fattade 1965 års

riksdag beslut om bl. a. höjning av det s. k. förlängda barnbidraget (prop. 109,

2LU 50, rskr 283). Vid 1967 års riksdag fattades beslut om dels en förbättring av

förmånerna inom vuxenutbildning, dels en ändring av grunderna och beloppen för

reselillägg till studiebidrag (prop. 85, 2LU 45, rskr 290). Vid 1969 års riksdag aktualiserades

i en särskild proposition (1969: 16, SU 51, 2LU 38, rskr 192, 213) en

rad förbättringar på det studiesociala området. Reformförslagen innebar bl. a. att

det inkomstprövade tillägget höjdes och att maximibeloppet för lån från allmänna

studielånefonden höjdes från 5 000 kr. till 6 500 kr. Reformförslaget innebar vidare

att en strikt gränsdragning gjordes mellan yngre och äldre elever. Gränsen

fastställdes till 20 år. Förslaget tog också fasta på de vuxenstuderande. Åldersgränsen

för erhållande av studiemedel höjdes från 40 till 45 år. De vuxenstuderande

fick genom förslaget möjlighet till partiell befrielse från skyldighet att betala

tillbaka studielån från allmänna studielånefonden.

Under den senaste tiden har ytterligare reformförslag aktualiserats på det studiesociala

området, bl. a. i centrala studiehjälpsnämndens anslagsframställning för

budgetåret 1970/71. Förbättringarna tar framför allt sikte på yngre elever inom

studiehjälpssystemet, dvs. på de elever som är beroende av föräldrarnas ekonomi.

Förslagen skall ses som ett led i strävandena att stimulera utbildning för barn som

av regionala, ekonomiska och sociala skäl är missgynnade.

Centrala studiehjälpsnämnden föreslår att det inkomstprövade och behovsprövade

tillägget höjs. Med hänsyn till att den nominella lönenivån har stigit menar nämnden

också att gränserna för erhållande av inkomstprövat tillägg bör uppjusteras

med 2 000 kr. i varje inkomstklass. För den händelse en höjning av barnbidragen

aktualiseras anser centrala studiehjälpsnämnden att såväl studiebidraget som det

förlängda barnbidraget bör höjas med motsvarande belopp.

Studiehjälpsnämnden föreslår vidare att inackorderingstillägget höjs med 25 kr.

till 125 kr. i månaden. Förslaget motiveras av den allmänna kostnadsstegring som

skett under de senaste åren.

Mot bakgrunden av genomförda och aviserade taxehöjningar föreslås vidare att

resetilläggen höjs med 20 kr. i varje avståndsklass.

Beträffande studielån föreslås en generösare inställning till reduktion av studielån

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1970

i förhållande till föräldrarnas beskattningsbara inkomst och förmögenhet samt att

möjlighet ges till extra studielån.

1968 års studiemedelsutredning1 har i ett delbetänkande Studiemedel vid filosofisk

fakultet (Stencil U 1969:10) behandlat kraven på studiemeriter för rätt till

studiemedel vid filosofisk fakultet efter det nya utbildningssystemets införande.

Utredningen anser att så långt möjligt rätt till undervisning även skall ge rätt till

studiemedel. Betänkandet innehåller också förslag om ändrade regler för erhållande

av extra studiemedel under en sjätte månad per termin. Över betänkandet har

efter remissyttranden avgetts av universitetskanslersämbetet — efter hörande av

rektorsämbeten och utbildningsnämnder —, skolöverstyrelsen, centrala studiehjälpsnämnden

— efter hörande av studiemedelsnämnderna —, Sveriges förenade

studentkårer, Centerns studentförbund samt Sveriges socialdemokratiska studentförbund.

I syfte att förbättra studiemedelsnämndernas service gentemot studenterna, föreslår

centrala studiehjälpsnämnden i skrivelse den 12 januari 1970 att reglerna för

bestämmande av basbeloppet skall ändras. Ändringen syftar till att studiemedelsnämndema

på ett tidigare stadium än vad som nu är fallet skall kunna behandla

studiemedelsansökningar för kommande termin. Detta möjliggörs genom att vid

beräkningen av studiemedel för kommande terminer skall tillämpas det basbelopp

som gäller vid ingången av maj resp. november månad.

2. Huvuddragen i nuvarande studiesociala system

Till studerande i gymnasier, fackskolor, yrkesskolor m. fl. läroanstalter utgår

studiehjälp enligt bestämmelserna i studiehjälpsreglementet (1964:402, ändrat

senast 1969:272) i form av studiebidrag jämte tillägg eller förhöjt studiebidrag samt

studielån. Tillämpningsbestämmelser till studiehjälpsreglementet finns i studiehjälpskungörelsen

(1964:502, omtryckt 1967:303, ändrad 1969:273). Förteckning över läroanstalter

och utbildningslinjer vid vilka studiehjälp utgår finns i kungörelsen

(1969:324) om läroanstalter och utbildningslinjer vid vilka studiehjälp utgår. För

elever i grundskolan och motsvarande skolformer utgår förmåner enligt förordningen

(1964:400) om förlängt barnbidrag (ändrad 1965:249) och kungörelsen

1964:503) med tillämpningsbestämmelser till förordningen om förlängt barnbidrag

(ändrad senast 1966:227).

Studiehjälp enligt studiehjälpsreglementet utgår för läsår eller kurstid i princip

fr. o. m. kvartalet efter det, under vilket den studerande fyllt 16 år.

Studiebidrag och förlängt barnbidrag utgår med 75 kr. i månaden.

Härutöver kan inkomstprövat tillägg utgå med 25, 50 eller 75 kr. i månaden.

1 Riksdagsmannen Börje Nilsson, ordförande, rektorn Stig Andersson, byråchefen Stig Mattsson,

civilekonomen Bengt Oberger och riksdagsledamoten Ingrid Sundberg.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1970

Till grund för inkomstprövningen ligger den studerandes och hans föräldrars sammanlagda

beskattningsbara inkomst vid senaste taxering till statlig inkomstskatt.

Med beskattningsbar inkomst jämställs 1/5 av behållen förmögenhet över 30 000

kr. Är den studerande gift, skall makens inkomst och förmögenhet beaktas i stället

för föräldrarnas.

Tilläggets storlek vid olika beskattningsbar inkomst framgår av följande uppställning.

Beskattningsbar inkomst, kr. Tillägg/mån., kr.

Genom beslut vid 1969 års riksdag utgår dessutom 25 kr. i månaden i förhöjt

inkomstprövat tillägg till studerande som har hemmavarande syskon under 16 år.

Om den studerande är berättigad till inkomstprövat tillägg med högsta belopp

och om synnerligen stort behov av ytterligare studiehjälp föreligger, kan behovsprövat

tillägg utgå med högst 75 kr. i månaden.

Vid behovsprövningen — som görs av centrala studiehjälpsnämnden — utgår

man från årsinkomsten vid ansökningstillfället (räknat före skatt och innefattande

även icke skattepliktiga inkomster såsom sjukpenning, bostadstillägg, arbetslöshetsbidrag

etc.). Hänsyn tas till antalet syskon. Bidragsformen riktar sig främst till ensamstående

vårdnadshavare.

Är den studerande i behov av inackordering, utgår inackorderingstillägg med

100 kr. i månaden. Resetillägg med 40, 60, 80 eller 100 kr. i månaden utgår för

dagliga resor mellan hem och skola. Tillägg utgår endast om avståndet är minst

6 km.

Här beskrivna förmåner utgår till den som fyller högst 19 år (yngre elev) under

det kalenderår då läsåret eller kursen börjar. För kurstid efter den 30 juni det kalenderår,

då den studerande fyller 20 år, gäller detta endast om denna kurstid omfattar

mindre än två månader. Till övriga (äldre) studerande utgår förhöjt studiebidrag

om 175 kr. i månaden.

Studielån kan efter behovsprövning utgå med högst 6 500 kr. för ett läsår. Vid

prövningen tas för yngre studerande hänsyn till den studerandes och föräldrarnas

inkomst och förmögenhet. Om synnerliga skäl föreligger kan studerande, som bedriver

heltidsstudier och som har försörjningsplikt mot barn, erhålla studielån med

högre belopp.

De studerande vid eftergymnasiala läroanstalter erhåller studiemedel enligt

bestämmelserna i studiemedelsförordningen (1964:401, ändrad senast

1969:270). Tillämpningsföreskrifter till studiemedelsförordningen finns i studiemedelskungörelsen

(1964:592, ändrad senast 1969:182). Förteckning över studiemedelsberättigade

läroanstalter finns i kungörelsen (1969:325) om läroanstalter

och utbildningslinjer vid vilka studiemedel utgår.

8 100—12 000

12 100—20 000

— 8 000

75

50

25

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1970

Studiemedel består av studiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel. Studiemedlen

är indexreglerade och utgår per år med 140 % av basbeloppet inom

den allmänna försäkringen (f. n. 8 400 kr.). Om den studerande har vårdnaden om

barn, kan dessutom utgå barntillägg med 25 % av basbeloppet (f. n. 1 500 kr.)

för varje barn under 16 år. Extra studiemedel kan vidare utgå om synnerliga skäl

föreligger. Av studiemedlen utgör 1 750 kr. ett studiebidrag, medan återstoden

skall återbetalas under normalt 20—25 år.

Studiemedel utgår med hänsyn till den studerandes studiemeriter samt de ekonomiska

resurser över vilka den studerande förfogar. Under de två första terminerna

erhålls dock studiemedel utan prövning av studiemeriterna.

3. Reformförslag på det studiesociala området

3.1 Centrala studiehjälpsnämndens förslag till höjda rese- och inackorderingstilllägg

in. in.

Centrala studiehjälpsnämnden framhåller i sin anslagsframställning för budgetåret

1970/71 att studiehjälpen i motsats till studiemedlen inte till någon del är

värdesäkrad. Förändringar i bidragsbeloppen för de olika stödformerna måste

därför ske genom beslut av statsmakterna. Nämnden pekar på de förbättringar

som åstadkoms vid 1969 års vårriksdag men understryker samtidigt att dessa när det

gäller bidragen inte varit så stora att de ens eliminerar den värdeförsämring som

inträtt mellan 1964 och 1969.

Vid behandlingen av de studiesociala frågorna vid 1969 års riksdag uttalade,

framhåller centrala studiehjälpsnämnden, det föredragande statsrådet med riksdagens

instämmande att framtida studiesociala åtgärder i första hand bör ta sikte på

de vuxenstuderande. Nämnden menar att en sådan prioritering i princip är riktig

men understryker samtidigt att detta inte får medföra att man underlåter att vidta

åtgärder för att bevara studiebidragets värde och rekryteringsstimulerande effekt.

Ytterligare resurser måste sättas in menar nämnden för att påverka utvecklingen

så att barn från hem med låg ekonomisk bärkraft ges ökad stimulans till vidareutbildning.

Bidragen inom studiehjälpen har med några få undantag utgått med oförändrade

belopp sedan 1964. Centrala studiehjälpsnämnden pekar på att enbart ett återställande

av realvärdet för de olika bidragen fordrar höjningar på mellan 20—

25 %. Förslag i den riktningen läggs också fram av nämnden. Vad beträffar studiebidraget

och det förlängda barnbidraget lämnas inget konkret förslag om en

höjning, men nämnden hänvisar till att ett återställande av realvärdet för dessa

båda bidragsformers del skulle kräva en höjning från 75 kr. till 94 kr. i månaden.

Denna fråga bör dock enligt nämnden samordnas med frågan om det allmänna

barnbidraget. Höjs detta, måste enligt nämndens mening även det förlängda barnbidraget

och studiebidraget höjas till motsvarande belopp.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1970

13

Såsom redovisats i föregående avsnitt utgår inkomstprövat tillägg

med grundbeloppen 25, 50 resp. 75 kr. per månad. Om den studerande har hemmavarande

syskon under 16 år, kan dessutom utgå ett extra tillägg om 25 kr. i

månaden.

Uppgifter från 1968 visar att såväl antalet personer som fått inkomstprövade

tillägg som det totala bidragsbeloppet minskade trots att elevantalet ökat. Detta

beror på att de beskattningsbara inkomsterna höjts, vilket medfört dels att färre

elever blir delaktiga av stödet, dels att en förskjutning ägt rum från en högre bidragsklass

till en lägre.

Centrala studiehjälpsnämnden pekar på nödvändigheten av att reglerna för inkomstprövat

tillägg ändras så att den inledda utvecklingen mot en minskning av

utflödet bryts och studiestödets stimulansfaktor bevaras. Nämnden anser att såväl

gränserna för beskattningsbar inkomst som tilläggsbeloppen måste justeras. Nämnden

föreslår att inkomstgränserna höjs med 2 000 kr. i varje inkomstklass. Vidare

föreslås att tilläggsbeloppets storlek höjs med 5, 10 resp. 15 kr. i varje inkomstklass.

Kostnaderna för de föreslagna höjningarna kan uppskattas till 13 milj. kr., varav

7 milj. kr. är att hänföra till justeringen av inkomstgränserna och 6 milj. kr. till

ökningen av bidragsbeloppen.

Enligt nuvarande regler utgår behovsprövat tillägg till studerande

som är berättigad till inkomstprövat tillägg med högsta belopp samt som är i stort

behov av ytterligare studiestöd. F. n. utgår 75 kr. i månaden i behovsprövat tillägg.

Centrala studiehjälpsnämnden föreslår att det behovsprövade tillägget höjs från

75 kr. till 90 kr. i månaden. Kostnaderna för en sådan höjning kan beräknas till

1,3 milj. kr. Vid höjda inkomstgränser för inkomstprövat tillägg kommer fler studerande

att uppfylla huvudvillkoret för rätt till behovsprövat tillägg, nämligen att

högsta inkomstprövat tillägg utgår. På grund av detta räknar nämnden med en viss

ökning av antalet behovsprövade tillägg. Utgifterna härför uppskattas till ytterligare

700 000 kr. Den totala kostnadsökningen för förslaget skulle därför uppgå till 2

milj. kr.

Inackorderingstillägget, som f. n. uppgår till 100 kr. i månaden utgår

till studerande ungdomar, som på grund av utbildningen inackorderar sig på annan

ort än hemorten.

Centrala studiehjälpsnämnden påpekar att inackorderingstillägget varit oförändrat

sedan 1964. Om realvärdet skall återställas är det nödvändigt med 25-procentig

höjning av detta tillägg.

Nämnden visar också på utvecklingen av hyreskostnaderna för studenthemmen.

Någon statistik som specifikt anger hyresnivå för inackorderingsrum finns ej att

tillgå, men nämnden menar att dessa ofta rättar sig efter studentbostadshyrorna.

En undersökning, som gjorts av studentbostadskommittén visade att hyrorna för

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. May.ts proposition nr 77 år 1970

enkelrum i studentbostadshus vårterminen 1969 i det stora flertalet fall uppgick

till 150—225 kr.

I samband med 1969 års riksdags behandling av de studiesociala frågorna uttalade

andra lagutskottet att beträffande studiesocialt stöd inom ungdomsutbildningen tillgängliga

resurser i första hand borde inriktas på familjer som har barn i gymnasiet

eller därmed jämställda skolformer och som bor så långt från skolorten att barnen

behöver inackorderas. Centrala studiehjälpsnämnden anser en uppjustering av inackorderingstillägget

vara utomordentligt viktig och föreslår att detta höjs från 100

till 125 kr. i månaden. Föslaget medför enligt nämnden ökade kostnader med

9 milj. kr.

Resetillägg utgår f. n. till studerande, som har en färdväg till skolan på

minst 6 km. Beloppen varierar med avståndet, varvid det lägsta bidraget utgör 40

kr. i månaden och det högsta 100 kr. Centrala studiehjälpsnämnden påpekar i sin

anslagsframställning att statens järnvägar sedan januari 1967 genomfört två taxehöjningar.

Nämnden anser därför att en höjning av resetillägget är motiverad. Beträffande

beloppets storlek föreslår nämnden att resetillägget höjs med 10 kr. i

varje avståndsklass.

Kostnaden för reformförslaget kan beräknas till 6 milj. kr.

Efter det att centrala studiehjälpsnämnden lämnat sin anslagsframställning har

statens järnvägar till Kungl. Maj:t inlämnat förslag om höjda biljettpriser med ca

8 % att gälla fr. o. m. den 1 januari 1970. Under förutsättning att ett sådant förslag

genomförs måste enligt nämnden förslaget om ändrade resetilläggsbelopp revideras.

Nämnden föreslår därför under nämnda förutsättning att tilläggsbeloppen

höjs med 20 kr. i månaden i stället för tidigare begärda 10 kr.

Kostnaderna för det reviderade förslaget beräknar nämnden till 12 milj. kr.

Maximibeloppet för studielån inom studiehjälpssystemet utgår f. n. med

6 500 kr. per år. De s. k. äldre eleverna, dvs. de som är 20 år eller däröver, kan

därmed i normalfallet få ett stöd som tillsammans med det förhöjda studiebidraget

är lika stort som studiemedlen för eftergymnasiala studier. I sin anslagsframställning

föreslår centrala studiehjälpsnämnden att reglerna för reduktion av studielån

på grund av föräldrarnas beskattningsbara inkomst och förmögenhet ändras. Kostnaderna

för förslaget kan beräknas till 10 milj. kr. Centrala studiehjälpsnämnden

påpekade i sin anslagsframställning från augusti 1969 osäkerheten i bedömningen

av utvecklingen på lånesidan. Nämnden har därför i en ny framställning reviderat

sin beräkning av lånebehovet.

Inom studiemedelssystemet gäller att studiemedel kan utgå med högre belopp

än normalbeloppet s. k. extra studiemedel om synnerliga skäl föreligger. Någon

motsvarande möjlighet till tillägg på studielånet föreligger inte inom studiehjälpssystemet.

Centrala studiehjälpsnämnden föreslår att möjlighet också skapas inom

studiehjälpssystemet att tillgodose behovet av extra studiestöd. Nämnden pekar

bl. a. på att vissa utbildningsvägar kräver höga materialkostnader. Vid vissa läro
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1970

15

anstalter förekommer termins- och andra avgifter med väsentliga belopp. Behov

finns därför till extra studielån menar nämnden.

Reformförslaget uppskattas till 1 milj. kr. varför de sammanlagda reformkostnaderna

på lånesidan belöper sig till 11 milj. kr.

3.2 Studiemedel vid filosofisk fakultet

3.2.1 Nuvarande regler

Enligt nuvarande ordning är studiemedelsnämnderna lokal myndighet för beslut

om studiemedel. Ansökan inlämnas till någon av de sex studiemedelsnämnderna

och beslut fattas av resp. nämnd. Nämndens beslut kan överklagas hos

centrala studiehjälpsnämnden. Bevisning av studiemedel sker för högst två terminer

i sänder men utbetalning äger bara rum för en termin. Den praxis beträffande

studielämplighetsprövning, som studiemedelsnämnderna tillämpat, har inte

bundits av centralt utfärdade regler. Detta har motiverats bl. a. därav att de lokala

förhållandena varit så varierande inom de filosofiska fakulteterna att det vore

direkt olämpligt att utfärda strikta regler för studiemedelsnämndernas prövning.

Statistiska undersökningar har visat, att studietiden i ett enskilt ämne varierat

mycket kraftigt såväl inom fakulteten som vid en jämförelse mellan olika universitet.

Somliga ämnen betraktas som »svårare» än andra och kräver längre studietid.

Samma ämne kan kräva olika lång studietid beroende på vilken studieort man

väljer. Bedömningen av huruvida uppnådda studieresultat berättigat till studiemedel

har därför varit beroende på de speciella förhållanden som gällt för olika

ämnen och studieorter.

En relativt enhetlig praxis kan ändå sägas ha gällt vid studiemedelsnämndernas

prövning. Som regel har studiemedelsnämnderna accepterat en studietidsförlängning

om 50 % i förhållande till den normala studietakten. Som normal studietid

betraktas ett betyg per termin. En 50-procentig förlängning av denna tid, innebärande

två betyg på tre terminer, har accepterats för erhållande av studiemedel.

Den här nämnda huvudprincipen har tillämpats med några viktiga undantag.

Det är ett allmänt känt förhållande att det första studieåret vid universitetet

för många medför omställningsproblem av olika slag. Studier vid universitet fordrar

som regel en högre grad av självdisciplin, eftersom studierna vanligtvis bedrivs

i friare former än på gymnasium. Många studerande måste vid inträdet till

universitet bryta upp från hemmiljön, varvid sociala problem av olika slag aktualiseras.

Studieresultaten under det första studieåret kan av nämnda skäl ge en felaktig

bild av den studerandes studieförutsättningar. Studiemedelsnämnderna har

därför accepterat en något längre studietidsförlängning för första-års-studerande

än vad som annars är fallet.

Ett annat avsteg från basregeln två betyg på tre terminer gäller de studerande

som i början av sina studier styrkt studielämpligheten, men som i ett senare skede

råkar ut för en oacceptabel studietidsförlängning. Även i detta fall visar studiemedelsnämnderna

generositet, eftersom man menar att studielämpligheten styrkts

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1970

i början av studierna. Om emellertid studietakten under två läsår är utpräglat svag,

sa att denna under det första året är under det acceptabla och under andra läsåret

under 1,3 betyg, beviljas normalt inte studiemedel för fortsatta studier. Studiemedelsnämnderna

brukar vidare som regel acceptera en längre studietidsförlängning

än det normala om den studerande befinner sig nära sin examen.

Studienämnderna tillämpar sålunda vissa basregler trots att några bindande

föreskrifter aldrig utfärdats. I korthet kan dessa sammanfattas sålunda, att det normala

anses vara klara ett betyg per termin, och att en acceptabel studietidsförlängning

anses vara två betyg på tre terminer. Det viktigaste undantaget från dessa

riktmärken består i den generösare bedömning som tillämpas mot första-årsstuderande.

3.2.2 1968 års studiemedelsutrednings förslag

I betänkandet av 1968 års studiemedelsutredning påpekas att en ny situation

uppstått i och med riksdagens beslut (prop. 1969:4, SU 34, rskr. 101) om ny organisation

av utbildningen vid filosofisk fakultet. Undervisningen är numera organiserad

på utbildningslinjer, omfattande studiekurser om sammanlagt 120 poäng.

Merparten av studenterna förväntas välja någon av 17 s. k. allmänna utbildningslinjer.

Möjligheter finns dock att studera enligt särskild utbildningslinje, vilket

medger en betydligt större frihet i sammansättning av ämnen än vad som eljest

är fallet.

Utbildningslinjerna är uppdelade på tre avdelningar, med en successivt stegrande

grad av frihet i valet av studiekurser. Studiekurserna omfattar i allmänhet 20

eller 40 poäng och är antingen grundkurs eller påbyggnadskurs. Skall det nya

poängsystemet jämföras med det tidigare betygssystemet kan 20 poäng sägas motsvara

ett betyg.

Studerande som genomgått allmän eller särskild utbildningslinje har rätt till

kompletterande utbildning, omfattande studiekurser om högst 60 poäng.

En viktig följd av den nya organisationen vid de filosofiska fakulteterna är att

rätten till undervisning upphör om den studerande inte uppfyller vissa minimikrav.

Dessa innebär att en studerande som under tre terminer bedrivit heltidsstudier

inom en utbildningslinje och därvid inte uppnått 40 poäng av vederbörande

utbildningsnämnd kan avstängas från undervisning på utbildningslinjen.

Ett av reformens syften är att åstadkomma lika långa studietider för studiekurser

med samma poängtal. Detta skall uppnås genom mera enhetliga kursinnehåll

och kunskapskrav. Därmed har också enligt studiemedelsutredningen

frågan om centralt utfärdade riktlinjer för studielämplighetsprövning kommit i ett

annat läge. Anledningen till att ett sådant förfarande ansågs olämpligt i det tidigare

systemet var just att söka i de olikheter i fråga om studietid som kunde noteras

för olika ämnen och olika studieorter. Med enhetliga studietider för kurser

med samma poängtal kvarstår inte längre några hinder för att enhetliga regler

skapas då det gäller bedömningen av rätten till studiemedel på basis av tidigare

uppnådda resultat.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1970

Frågan om vilka krav på studieresultat som skall ställas på den studerande för

rätt till studiemedel har föranlett utredningen att rent principiellt diskutera vissa

spörsmål. Rätten till utbildning är genom den nya utbildningsorganisationen begränsad

eftersom de studerande som inte efter tre terminer nått 40 poäng kan

skiljas från undervisningen. Reglerna garanterar emellertid var och en att under

tre terminer följa undervisningen oavsett vilka resultat som uppnås. Utredningen

anser principiellt att en samordning bör ske av rätten till undervisning och rätten

till studiemedel. Motivet härför är menar man, att om en samhällsinstans — utbildningsmyndigheten

— medger rätt till undervisning bör inte en annan samhällsinstans

— studiemedelsnämnden — undergräva denna möjlighet genom att inte

ställa ekonomiska resurser till förfogande. Studiemedelssystemet bör således inte

fungera som ett fristående utspärrningsinstrument.

Ytterligare ett skäl talar enligt utredningen för att en harmonisering bör åstadkommas

mellan rätten till undervisning och rätten till studiemedel. Den som för

sin försörjning är beroende av studiemedel skulle eljest ej kunna fortsätta studera,

medan den som är ekonomiskt oberoende skulle kunna fortsätta studierna.

Utredningen har emellertid inte ansett sig kunna följa nämnda princip till fullo.

Avsteg från principen har därför skett. Som tidigare nämnts prövas inte rätten

till fortsatt undervisning förrän efter tre terminer. Om rätten till studiemedel helt

skulle sammankopplas med rätten till undervisning, skulle detta medföra att en

studerande erhöll studiemedel i tre terminer utan att studieresultaten överhuvud

taget prövades. Utredningen menar att detta inte är acceptabelt.

Vidare papekas att en studerande kan behålla rätten till undervisning trots att

40 poäng inte uppnåtts på tre terminer. Detta skulle vara möjligt menar man genom

att den studerande kan registrera sig som icke-studerande eller deltidsstuderande,

byta linje m. m. Också dessa skäl talar emot en fullständig harmonisering.

Slutligen framhåller utredningen att rätten till undervisningen avgörs av utbildningsnämnd,

medan rätten till studiemedel avgörs av studiemedelsnämnd. Om rätt

till undervisning automatiskt gav rätt till studiemedel, skulle i realiteten utbildningsnämnden

också fatta beslut om studiemedel. Detta menar utredningen vore

olyckligt, eftersom utbildningsnämnderna består av representanter endast för lärare

och studenter.

3.2.3 Regler för rätt till studiemedel

Förslagen avser regler för rätt till studiemedel vid utbildning på allmän eller

särskild utbildningslinje, vid byte av utbildningslinje och vid kompletterande utbildning.

Slutligen föreslås ändrade regler för extra studiemedel.

Utredningen utgår ifrån att ett betyg i stort sett motsvarar 20 poäng, varför

det normala bör vara att klara 20 poäng på en termin, 40 poäng på två terminer

osv. Detta kan sägas innebära att tidigare tillämpad praxis kodifieras. Vidare

föreslås att en studietidsförlängning om 50 % accepteras, dvs. att den som på

tre terminer uppnått 40 poäng äger rätt till studiemedel för ytterligare en termin.

Studerande som inte nått denna poängsumma, har ej utan särskild prövning rätt

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 77

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1970

att delta i ytterligare undervisning. Då rätt till undervisning inte föreligger bör ej

heller studiemedel utgå menar utredningen.

Utredningen säger sig ha övervägt om en något högre studietakt bör krävas

under det andra studieåret. De skäl som talar för ett sådant krav är att vanan

vid akademiska studier då är större, varför studieförutsättningarna allmänt kan

sägas vara bättre. Utredningen har emellertid stannat för att förorda att tilldelningen

av studiemedel även under senare delen av studierna fram till grundexamen

skall basera sig på principen om 40 poäng på tre terminer. De erforderliga

studieresultaten under olika studieterminer skulle därmed bli följande:

Beträffande studieresultaten för terminerna 4—9 föreslår utredningen att den

studerandes studieprognos bör peka på att man uppnår minst 40 poäng på tre

terminer. För att prognosen skall vara positiv fordras en någorlunda jämn fördelning

av de 40 poängen under tre terminer.

Beträffande kraven på studieresultat under de första tre terminerna har utredningen

specificerat poängtalen. Förslaget innebär att den som vid utgången av

andra studieterminen uppnått minst 20 poäng och som deltagit i huvuddelen av

undervisningen motsvarande ytterligare närmare 20 poäng eller på annat sätt

styrkt motsvarande studieaktivitet bör erhålla fortsatta studiemedel. Den som har

20—29 poäng bör få studiemedel för endast en termin och den som vid utgången

av andra terminen erhållit minst 30 poäng bör beviljas studiemedel för två terminer.

Utredningen föreslår också att möjligheter bör ges de studerande att meritera

sig vid ingången av höst- resp. vårtermin genom de merpoäng som kan bli följden

av tentamen vid första tentamenstillfälle.

Beträffande studiemedel vid byte av utbildningslinje föreslår utredningen, att nu

tillämpad praxis bibehålls. Detta innebär, att den som har tillräckliga studiemeriter

för studiemedel för fortsatta studier inom den först valda utbildningen skall behålla

denna rätt även efter byte av utbildningslinje. Den studerande som inom

den först valda utbildningslinjen förlorat rätten till studiemedel på grund av otillräckliga

studieresultat bör däremot ej tilldelas studiemedel efter bytet förrän han

uppvisat tillfredsställande studieresultat. Utredningen anser, att det dock i vissa

fall kan finnas skäl att bevilja studiemedel direkt efter bytet. En sådan förutsättning

är att tillfredsställande studieresultat kan förväntas inom den nya utbildningen.

Utredningen har slutligen tagit ställning till kraven på studieresultat för erhållande

av studiemedel för kompletterande utbildning. Utredningen föreslår, att

den som avlagt sin grundexamen på normalstudietid, dvs. sex terminer utan vidare

bör erhålla studiemedel för kompletterande utbildning. Däremot anser utredningen,

att den som använt den maximala studieförlängningen om 50 %, dvs. nio

Termin

1—3

4—6

7—9

Erforderligt antal poäng

40

40

40

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1970

19

terminer, inte skall kunna få studiemedel för sådan utbildning. Den som behövt

nio terminer för sin grundexamen får förutsättas behöva lika lång tid för den

kompletterande utbildningen, dvs. 4—5 terminer. Den sammanlagda studietiden

skulle därmed bli 13—14 terminer. Utredningen anser detta vara för lång tid.

Utredningen menar, att den som hela sin studietid befunnit sig i riskzonen för

mistad rätt till undervisning bör inte omedelbart efter sin grundexamen fortsätta

studierna med kompletterande utbildning. För sådana studerande är det bättre

att avbryta studierna och eventuellt efter några års förvärvsarbete påbörja kompletterande

utbildning. Emellertid har utredningen funnit det orimligt att endast

medge studerande med ideal studietid rätt till studiemedel för kompletterande

utbildning. En gränsdragning har därvid gjorts mellan åtta och nio terminer. Den

som således klarat sin grundexamen på åtta terminer föreslås få rätt till studiemedel

för kompletterande utbildning, medan de som behövt nio terminer ej föreslås

erhålla denna möjlighet såvida ej särskilda omständigheter föreligger.

Slutligen finner utredningen det rimligt att ställa krav på nära nog ideal studietid,

dvs. 20 poäng per termin under den kompletterande utbildningen.

Normalt utgår studiemedel för två terminer i sänder. Med termin förstås första

eller andra hälften av ett kalenderår. Beloppet är beräknat med utgångspunkt

från att studierna omfattar fem månader i terminen. Extra studiemedel kan utgå

om synnerliga skäl föreligger. Avsikten har varit att extra studiemedel skall ges

med stor restriktivitet.

Utredningen föreslår nu generösare regler för tilldelning av extra studiemedel

under en sjätte studiemånad. Förslaget kan enligt utredningen ses som en uppföljning

av reformen om utbildning vid filosofisk fakultet.

Utredningen anger de fall då studiemedel bör utgå under en sjätte studiemånad.

Det kan gälla att fullborda så stor del av studiekurs att den studerande vid början

av höstterminen får rätt påbörja ny studiekurs. Vidare kan det vara fråga om att

avsluta viss studiekurs. Utredningen har slutligen föreslagit att studiemedel bör

kunna utgå till den som önskar läsa snabbare än den ideala studietiden om 40

poäng på två terminer.

Syftet med förslaget är att underlätta för studerande att bedriva studier sommartid,

så att en minskad andel av de studerande skall behöva bedriva parallellstudier

under ordinarie terminstid eller ägna extra terminer åt återhämtningsstudier.

Som villkor för extra studiemedel under en sjätte studiemånad ställer utredningen

att studietiden under den aktuella terminen uppgår till minst 5,5 månader

och samtidigt att den sammanlagda studietiden under föregående och aktuell termin

uppgår till minst 10,5 månader. Utredningen anger också vissa poänggränser

som skall gälla för att erhålla extra studiemedel. Utredningen föreslår att extra

studiemedel ej bör beviljas för studier upp till miniminivå för rätt till undervisning

eller studiemedel. Som undre gräns föreslås att 25 poäng vid slutet av första studieårets

vårtermin skall berättiga till extra studiemedel.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1970

Utredningen påpekar också att den tid för vilken extra studiemedel utgår skall

inräknas i maximitiden för studiemedel nio terminer.

Till följd av att förslaget torde medföra ett relativt omfattande antal beviljningar

av extra studiemedel, föreslås att i 16 § i studiemedelsförordningen intas

bestämmelse om att extra studiemedel kan beviljas om särskilda skäl föreligger.

Beträffande studiemedlens storlek föreslås att det nuvarande beloppet på 600

kr. i månaden justeras upp samt att beloppet fortsättningsvis i stort sett följer

penningvärdets förändringar.

För att extra studiemedel skall utgå bör enligt utredningens mening den sökandes

inkomst ej överstiga 20 % av basbeloppet per termin. Hänsyn bör även tas

till makes inkomst och förmögenhet.

Ledamoten Bengt Oberger bär i ett särskilt yttrande reserverat sig mot delar av

betänkandet. Reservationen innebär följande.

Den studerande som vid ingången av den tredje terminen uppnått minst 20

poäng och som deltagit i huvuddelen av undervisningen i kurser motsvarande

ytterligare närmare 20 poäng eller på annat sätt styrkt motsvarande studieaktivitet,

bör få studiemedel för en tredje termin.

Beträffande den kompletterande utbildningen motsätter sig Oberger förslaget

om att studiemedel endast kan utgå till den som klarat sin grundexamen på ideal

eller nära nog ideal tid.

Vidare föreslås att möjligheterna till studiemedel för återhämtningsstudier under

ferietid blir generösare än vad utredningsförslaget innebär. Studiemedel för en

sjätte studiemånad bör kunna utgå även till dem som har mindre än 25 poäng

vid den andra terminens utgång. För studerande i intervallet 20—24 poäng bör

studiemedel normalt beviljas. För studerande med något mindre än 20 poäng bör

studiemedel för studier sommartid beviljas om studieprognosen efter särskild prövning

bedöms god. Oberger föreslår vidare att man bör acceptera 40 poäng för

tre terminers och en sommars studiemedelsberättigade studier.

Reservanten motsätter sig slutligen utredningsmajoritetens förslag att studiemedel

för sommarstudier skall kunna beviljas om studietiden den aktuella terminen

uppgår till minst 5,5 månader och samtidigt den sammanlagda studietiden

under föregående och aktuell termin uppgår till 10,5 månader. Oberger föreslår

att endast det ena av dessa villkor skall vara uppfyllt.

3.2.4 Remissyttranden

Flertalet remissinstanser har ställt sig positiva till utredningens principiella resonemang

om harmoniseringen av rätten till utbildning och rätten till studiemedel.

Man har därvid i likhet med utredningen framhållit att man så långt möjligt bör söka

samordna dessa båda rättigheter, men har förståelse för att en sådan samordning

f. n. inte kan ske. Universitetskanslersämbetet framhåller att prövning av en studerandes

studieresultat ofta sker samtidigt i utbildningsnämnd och i studiemedelsnämnd.

Det är därvid väsentligt att omdömena i dessa båda instanser samordnas.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1970

Vägledande vid tilldelningen av studiemedel bör enligt universitetskanslersämbetets

mening vara den studieprognos som görs av vederbörande utbildningsnämnd. Som

argument mot en fullständig harmonisering i nämnda avseende framhåller studiemedelsnämnden

i Lund att en sådan i dagsläget skulle innebära att olika regler

skulle komma att gälla för studerande vid filosofisk fakultet och studerande vid

övriga fakulteter.

Ett antal remissinstanser, bl. a. en rad utbildningsnämnder, stödjer emellertid

tanken på en fullständig samordning av rätten till utbildning och studiemedel,

bl. a. samhällsvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd vid Uppsala universitet.

Nämnden finner det orimligt att studiemedelsnämndema genom en mer restriktiv

bedömning än utbildningsnämnderna skall kunna fungera som ett fristående utspärrningsinstrument.

Samma uppfattning framförs också av Sveriges socialdemokratiska

studentförbund.

Remissinstanserna delar i allmänhet utredningens uppfattning om de poänggränser

som bör gälla för att erhålla fortsatta studiemedel efter två terminer. Centrala

studiehjälpsnämnden anser dock att det hade varit av stort intresse om utredningen

diskuterat poänggränser om 25 eller 30 poäng efter två terminer. När

universitetskanslersämbetet tillstyrker utredningsförslaget om 20 poäng efter två

terminer, sker det med den reservationen att fixerade poänggränser för rätten till

studiemedel inte kan uppställas med tanke på att kurserna i olika studiekurser

normalt omfattar mellan 2 och 10 poäng. Också skolöverstyrelsen framhåller att

de generella reglerna måste kunna modifieras med tanke på omständigheterna i

det enskilda fallet.

I vad avser frågan om de poänggränser som skall gälla vid ingången av tredje

terminen, har remissinstanserna haft delade uppfattningar.

SFS motsätter sig i likhet med reservanten, att det skall fordras fler poäng

vid ingången av tredje terminen än vid utgången av den andra. 20-poängsgränsen

bör därför gälla även vid ingången av tredje terminen. Som skäl härför menar

SFS att många på grund av militärtjänst och nödtvunget förvärvsarbete är förhindrade

att bedriva sommarstudier. Dessutom menar SFS att utredningens förslag

är inkonsekvent eftersom extra studiemedel ej skall kunna utgå till studerande

som erhållit 20 poäng efter två terminer. Möjlighet att t. ex. under sommaren

nå de 25 poäng vid ingången av tredje terminen — som utredningen själv föreslagit

som krav för fortsatta ordinarie studiemedel — föreligger således inte.

Studiemedelsnämnden i Göteborg uppmärksammar i detta sammanhang vissa

olägenheter med utredningens förslag. Detta, menar nämnden, utgår ifrån att de

studerande påbörjar sina studier en hösttermin. Möjlighet att vid ingången av

tredje terminen nå fler poäng än vid slutet av den andra föreligger inte om

studierna påbörjas en vårtermin eftersom något uppehåll i terminsskiftet hösttermin/vårtermin

inte finns för ett flertal ämnen. Problemet bör uppmärksammas

i det fortsatta utredningsarbetet.

Remissinstanserna delar utredningens förslag att den som på tre terminer inte

uppnått 40 poäng inte bör få fortsatta studiemedel, eftersom rätten till undervis
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj ds proposition nr 77 år 1970

ning härmed upphör. Universitetskansler sämbetet betonar emellertid vikten av att

nära samarbete mellan utbildningsnämnd och studiemedelsnämnd kommer till

stand. Ämbetet förutsätter att studiemedel beviljas om utbildningsnämnd medger

den studerande rätt till fortsatt undervisning även om 40 poäng inte uppnåtts.

Utredningsförslaget beträffande studiemedel vid byte av utbildningslinje delas

av i emissinstanserna. SFS har emellertid understrukit att generositet bör vägleda

studiemedelsnämnderna, då en studerande på ett någorlunda tidigt stadium byter

till utbildning med helt ny inriktning. Ett tidigt misslyckande i studierna bör inte

i nämnvärd mån påverka möjligheterna till studiemedel på den nya linjen, menar

SFS.

Utredningens förslag om kompletterande utbildning har rönt delade meningar

hos remissinstanserna. Flertalet remissinstanser uppfattar kompletterande utbildning

som ett viktigt inslag i den akademiska utbildningen. De förändrade krav

som arbetsmarknaden ställer gör möjligheten till kompletterande utbildning efter

grundexamen angelägen. Sveriges socialdemokratiska studentförbund har en annorlunda

principiell syn. Förbundet ifrågasätter om man över huvud taget bör

satsa resurser på kompletterande utbildning på denna nivå så länge tre fjärdedelar

av landets yrkesverksamma endast har folkskola. Om man däremot ser

den kompletterande utbildningen som ett led i ett system med återkommande utbildning,

kan denna accepteras, menar studentförbundet. Ingen bör därför ha rätt

till kompletterande utbildning förrän efter ett års yrkesverksamhet. Alla som i

detta system beviljas rätt till kompletterande utbildning bör erhålla studiemedel.

Många remissinstanser däribland SFS, merparten av studiemedelsnämnderna

samt ett stort antal utbildningsnämnder och rektorsämbeten — har vänt sig emot

utredningens förslag att endast de som klarat sin grundexamen på åtta terminer

skall ha rätt till studiemedel för kompletterande utbildning. Man har därvid framhållit

att det såväl för samhället som för den enskilde är av stort värde att den

studerande kan komplettera grundexamen. Detta gäller även de som använt den

maximala studietiden om nio terminer. Ett annat skäl som återkommer i remissinstansernas

invändningar är att de som använt nio terminer men har egna ekonomiska

tillgångar ändå skulle kunna bedriva kompletterande studier, då rätten

till undervisning fortfarande föreligger, medan den som saknar sådana måste avstå.

Systemet skulle därigenom komma att fungera som ett slags ekonomisk spärr.

Universitetskanslersämbetet påpekar att utredningen utgått från att alla grundexamina

tar sex terminer. Så är emellertid inte fallet. Politices magisterexamen,

som omfattar 140 poäng, tar normalt sju terminer. Kanslersämbetet förutsätter att

studiemedelsnämnderna vid sin bedömning av studiemedel för kompletterande utbildning

tar hänsyn till att vissa utbildningar inom de filosofiska fakulteterna har

längre normal studietid än sex terminer.

Frågan om en högre studietakt under den kompletterande utbildningen har

mötts med tveksamhet av många remissinstanser som yttrat sig i denna fråga,

bl. a. centrala studiehjälp snämnden och universitetskanslersämbetet. Studiehjälpsnämnden

framhåller att, om den studerande under de föregående åtta terminerna

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1970

23

inte visat sig kunna hålla jämn studietakt, kan inte förutsättningarna anses vara

särskilt goda för en förbättring av studietakten under resterande tre terminer.

Utredningsförslaget om att extra studiemedel skall kunna utgå för återhämtningsstudier

under en sjätte månad har i allmänhet mötts mycket positivt. Många

remissinstanser har i detta sammanhang aktualiserat en närliggande fråga, nämligen

terminsindelningen.

Studiemedelsnämnderna i Lund och Umeå har således föreslagit att studiemedlen

framdeles ges för halvår och år i stället för termin. Svårigheter föreligger

redan nu då den gällande terminsindelningen inte sammanfaller med studiemedelsförordningens.

Då frågan om extra studiemedel kommer in i bilden uppstår ett

stort merarbete i administrativt avseende. Studiemedelsnämnden i Umeå har

redan tidigare föreslagit att studiemedel för förlängd studietermin ej bör utgå

utan studiemedlen bör ökas med 10 % och anknytas till kalenderår. Nämnden

ser de nu föreslagna lättnaderna i möjligheterna att erhålla extra studiemedel som

ett steg på vägen mot att anknyta studiemedlen till kalenderår.

Beträffande poänggränserna för erhållande av extra studiemedel har meningarna

varit delade. Skolöverstyrelsen och centrala studiehjälpsnämnden stödjer utredningens

förslag om 25 poäng efter två terminer för erhållande av extra studiemedel.

Universitetskanslersämbetet anser i likhet med reservanten att även de studerande

som efter två terminer befinner sig i intervallet 20—24 poäng bör kunna få extra

studiemedel under förutsättning att studieprognosen pekar på 30 poäng. Också

SFS är av denna uppfattning. De flesta studiemedelsnämnder och rektorsämbeten

samt utbildningsnämnder som berört frågan om poänggränser för erhållande av

extra studiemedel biträder reservantens uppfattning. Sveriges socialdemokratiska

studentförbund har i detta sammanhang framfört att extra studiemedel bör ges

endast för återhämtningsstudier men delar inte uppfattningen att extra studiemedel

skall ges för att förkorta studietiden — s. k. snabbläsning.

Flera remissinstanser har behandlat frågan om storleken av de extra studiemedlen

och reglerna för behovsprövningen. I allmänhet stöds utredningens förslag.

SFS motsätter sig emellertid detta och önskar i stället att extra studiemedel

utgör 10 % av studiemedlen för två terminer, dvs. f. n. 840 kr.

Några remissinstanser har också berört frågan om studietidens längd som villkor

för att erhålla studiemedel.

SFS samt några studiemedelsnämnder förespråkar att 5,5 månaders studietid

skall vara tillräckligt som krav för erhållande av extra studiemedel. Studiemedelsnämnden

i Göteborg framhåller de stora fördelar som skulle uppnås om de studerande

redan efter andra terminen bereds möjlighet att erhålla studiemedel för

kommande studier. Nämnden menar vidare att det är orealistiskt att räkna med

att de studerande sparar medel från höstterminen till vårterminens sjätte studiemånad,

vilket utredningsförslaget förutsätter. Nämnden förordar därför, att endast

krav om minst 5,5 månaders studier den aktuella terminen då extra studiemedel

söks, bör ställas.

Synpunkter som ligger i förlängningen av de anförda förslagen eller på annat

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1970

sätt nära sammanhänger med förslagen har framförts av ett flertal remissinstanser.

Centrala studiehjälpsnämnden har således fört fram studiemedelsnämndernas

arbetssituation till följd av speciellt förslag om extra studiemedel. Studiehjälpsnämnden

antar att ca 25—30 % av samtliga studenter kommer att inge ansökningar

om extra studiemedel. Detta medför en stor arbetsbelastning. Härtill kommer

arbete med extra kontroller m. m. En väsentlig personalförstärkning är därför

nödvändig på nämnderna och centrala studiehjälpsnämnden förutsätter att medel

för detta ställs till förfogande.

Som sammanfattande synpunkt kan sägas att många remissinstanser understrukit

att i den mån poänggränser ställs upp, är det viktigt att dessa inte fungerar

som automatiskt verkande regler. Poänggränserna måste i varje fall tills vidare

fungera som riktlinjer.

3.3 Basbeloppet

3.3.1 Nuvarande regler

Såsom redovisats i tidigare avsnitt består studiemedlen av studiebidrag och återbetalningspliktiga

studiemedel. Dessa utgår med 70 % av basbeloppet. Med

ett basbelopp på 6 000 kr. innebär detta att 3 325 kr. per termin utgår i återbetalningspliktiga

medel. Vid beräkningen av storleken av detta senare belopp tilllämpas

i dag enligt 13 § studiemedelsförordningen det basbelopp, som gäller vid

ingången av den termin för vilken medlen är avsedda eller, om medel vid ett och

samma tillfälle beviljas för flera terminer, det basbelopp, som gäller vid ingången

av den första av dessa. Denna bestämmelse innebär i praktiken att basbeloppet

den 1 juli är grundande för storleken av de återbetalningspliktiga medlen under

hösttermin/läsår och basbeloppet den 1 januari blir bestämmande för beloppet

under vårtermin/kalenderår.

3.3.2 Centrala studiehjäipsnämndens förslag

Centrala studiehjälpsnämnden anger att den nuvarande lydelsen av 13 § studiemedelsförordningen

har medfört stora problem för studiemedelsnämnderna och

studiehjälpsnämnden. Arbetet med studiemedelsansökningarna försvåras nämligen

av att basbeloppen numera fastställs på ett mycket sent datum och ibland endast

några få dagar före den månad, för vilken basbeloppet skall gälla. Redan i mars

inkommer ett stort antal studiemedelsansökningar som avser kommande hösttermin

eller läsår. Motsvarande ansamling av ansökningar om studiemedel för

vårterminen eller följande kalenderår inträffar i oktober. En stor del av dessa

ansökningar skulle kunna expedieras avsevärt tidigare än vad som nu är fallet

om gällande basbelopp vore känt tidigare. Den nuvarande ordningen medför således

att studenterna får vänta länge på sina studiemedel. Samtidigt blir studie
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1970

25

medelsnämndernas normalt stora arbetsbelastning i början av varje termin ännu

mer ansträngd därför att de tidigt inkomna ansökningarna inte kan expedieras

förrän i samband med halvårsskiftena.

Centrala studiehjälpsnämnden föreslår därför att 13 § studiemedelsförordningen

ändras så att beräkningen av studiemedel sker på det basbelopp som gäller

andra månaden (maj resp. november) före ingången av den termin för vilken medlen

är avsedda.

Om den föreslagna ändringen kommer till stånd räknar studiehjälpsnämnden

med att besked om beviljade studiemedel för kommande läsår skulle kunna expedieras

till ett avsevärt antal studerande före juni resp. december månads utgång.

Anledningen till detta är att många studerande som avser påbörja sina eftergymnasiala

studier till höstterminen kan söka studiemedel på ett tidigt stadium under

våren.

Studiehjälpsnämnden framhåller att det finns nackdelar med förslaget. En anknytning

av studiemedlen till ett två månader tidigare gällande basbelopp skulle

i vissa situationer kunna leda till att studiemedel under högst ett år utgår med ett

lägre belopp. Med kännedom om basbeloppsförändringarna torde detta belopp inte

överstiga 140 kr. per termin. En genomgång av basbeloppsförändringarna under

de fem år som studiemedelssystemet fungerat, visar dock att en ordning som

knutit basbeloppet till maj resp. november endast vid ett enda tillfälle skulle ha

medfört en minskning av studiemedlen. En annan tänkbar nackdel med förslaget

kan vara att studiemedel i högre utsträckning söks endast för en termin i taget,

eftersom en eventuell basbeloppshöjning under den andra terminen i så fall skulle

komma studenterna till godo.

Studiehjälpsnämnden understryker vikten av att studiemedelsnämnderna kan

upprätthålla en god service gentemot studenterna. Studiemedelsnämndernas arbetssituation

är i dag sådan att varje möjlighet till förändringar som innebär jämnare

spridning av arbetet under året måste tillvaratas. Samtliga studiemedelsnämnder

har biträtt förslaget.

Över förslaget har Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) beretts tillfälle att yttra

sig. SFS motsätter sig förslaget och menar att studiehjälpsnämnden borde gå ut

i en brett upplagd informationskampanj i syfte att förmå studenterna att inlämna

sina studiemedelsansökningar i god tid före studiernas påbörjande. Att inte expediering

kan ske omedelbart har mindre betydelse eftersom studiemedel ändå inte

kan lyftas förrän studieintyg uppvisats. SFS anser vidare att studiemedelsnämnderna

skulle kunna göra ett omfattande förberedelsearbete med tidigt inkomna studiemedelsansökningar.

SFS framhåller också som skäl emot förslaget att studenterna skulle kunna gå

miste om eventuella ökningar av studiemedelsbeloppet, förorsakade av att basbeloppet

höjdes under någon av månaderna maj, juni, november eller december.

Som sammanfattande omdöme säger SFS att några garantier inte finns för att

studiehjälpsnämndens förslag skulle innebära kortare behandlingstider.

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 77

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1970

4. Föredraganden

Under de senaste årtiondena har kraftiga satsningar gjorts över hela utbildningsområdet.

Lika viktigt som att bygga ut utbildningskapaciteten är att sörja

för ekonomiska stödåtgärder för den enskilde. Möjligheten till studier och utbildning

kan bli enbart formell om inte samhället genom studiestöd möjliggör för den

enskilde att utnyttja utbildningen.

När det gäller yngre elever syftar studiestödet främst till att så långt möjligt

ge ett bidrag till familjerna för de merutgifter studierna förorsakar. Speciellt betydelsefullt

är det stöd som ges elever i familjer med svag ekonomi, elever som har

lång resväg eller måste inackorderas på annan ort. På denna utbildningsnivå —

liksom på högskolestadiet — har de studiesociala åtgärderna en rekryteringsfrämjande

uppgift. Det gäller med andra ord att sörja för att ingen av ekonomiska

skäl avstår från viss utbildning. Ekonomiska insatser i form av studiebidrag och

tillägg är viktiga instrument för att uppnå detta.

Jag vill dock erinra om att även andra faktorer — som t. ex. föräldrarnas utbildningsbakgrund

— har stor inverkan på frågan om fortsatt utbildning. Den

intellektuella stimulans som somliga barn får hemifrån underlättar på ett påtagligt

sätt skolgången. Jag vill understryka vikten av att studiesociala och andra utbildningspolitiska

insatser samordnas för att alla skall få likvärdiga förutsättningar

till en reell valfrihet av utbildningsväg. Förskola och vuxenutbildning är här viktiga

kompletterande instrument.

Det nuvarande statliga studiestödet är ett resultat av den genomgripande reform

som beslöts vid 1964 års riksdag. Huvudpunkterna i beslutet har sammanfattats

i förordningen om förlängt barnbidrag, studiehjälpsreglementet och studiemedelsförordningen.

För elever i grundskola som fyllt 16 år utgår ett förlängt

barnbidrag med månadsbelopp utgörande en tolftedel av allmänt barnbidrag. För

yngre elever i yrkesskolor, fackskolor, folkhögskolor, gymnasier m. fl. skolformer

bygger studiehjälpen i huvudsak på studiebidrag och härtill knutna tillägg, medan

studielån förutsätts utgå mer sällan. För äldre elever vid dessa läroanstalter liksom

för studerande vid bl. a. universitet och fackhögskolor ligger tyngdpunkten

i studiestödet på återbetalningspliktiga studiemedel.

Förutom nämnda direkta stöd finns skilda indirekta studiesociala åtgärder. Fria

läromedel utgår i grundskolan och i ca tre fjärdedelar av landets kommuner även

på gymnasieskolenivå. Fria skolmåltider är ett annat exempel på indirekt stöd.

På det eftergymnasiala stadiet bidrar staten till uppförande av kår- och bespisningslokaler

samt till de studerandes hälso- och sjukvård samt motionsverksamhet.

1964 års studiesociala reform har vid flera tillfällen kompletterats. Vid förra

årets riksdag fattades således beslut om en rad förbättringar på det studiesociala

området. Förbättringarna gällde främst barn till lägre inkomsttagare samt vuxna

studerande. Bl. a. höjdes det inkomstprövade tillägget med 25 kr. per månad

för studerande med syskon under 16 år. Maximibeloppet för lån från allmän
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1970

na studielånefonden höjdes från 5 000 kr. till 6 500 kr. Dessutom beslöts en ändring

av den gräns som inom studiehjälpssystemet finns mellan elever som anses

tillhöra familjens ekonomi och övriga elever. Gränsen fastställdes till 20 år. Även

de vuxenstuderandes situation förbättrades. Sålunda höjdes åldersgränsen för erhållande

av studiemedel från 40 till 45 år. Den minsta tid som normalt skall

gälla för återbetalning av studiemedel höjdes från 10 till 15 år. Slutligen infördes

en möjlighet för vuxenstuderande till partiell befrielse från skyldighet att återbetala

vissa studielån från allmänna studielånefonden.

Ytterligare reformförslag föreligger nu på det studiesociala området. Centrala

studiehjälpsnämnden har i sin anslagsframställning för det kommande budgetåret

lagt fram förslag om bl. a. höjda rese- och inackorderingstillägg.

Vidare har centrala studiehjälpsnämnden föreslagit att beräkningen av studiemedel

skall ske med tillämpning av det basbelopp som gäller för maj resp. november

månad närmast före ingången av den termin för vilken medlen är avsedda

i stället för som nu basbeloppen för juli resp. januari månad. Studiemedelsnämnderna

skulle därigenom på ett tidigare stadium än vad som nu är fallet kunna

förbereda och expediera tidigt inkomna studiemedelsansökningar.

1968 års studiemedelsutredning har i betänkandet Studiemedel vid filosofisk

fakultet (Stencil U 1969:10) föreslagit ändrade regler för erhållande av extra studiemedel

under en sjätte studiemånad. Vidare läggs förslag fram om krav på studiemeriter

för erhållande av studiemedel.

Ett omfattande utredningsarbete pågår f. n. på det studiesociala området. Kommittén

för utländska studerande har nyligen avlämnat betänkandet Studiesocialt

stöd till utländska studerande (Stencil U 1969:9). Betänkandet remissbehandlas

f. n.

Läromedelsutredningen har nyligen lagt fram förslag om fria läromedel för studerande

på gymnasieskolnivå.

Studiefinansieringen för vuxna utreds av kommittén för studiestöd åt vuxna.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att jag i prop. 1969:16 (s. 21) underströk

att förbättringar på det studiesociala området framdeles bör inriktas i första hand

mot studiefinansieringen inom vuxenutbildningen. Vissa förbättringar för vuxenstuderande

aktualiseras redan vid årets riksdag. Jag tänker här på de förslag till

förbättrade villkor för folkbildningen, som är en av huvudpunkterna i den proposition

om ökat stöd till vuxenutbildning (1970:35), som årets riksdag har att behandla.

Dessa förslag gagnar alla de vuxenstuderande som deltar i undervisning

inom det frivilliga folkbildningsarbetet.

Jag vill också nämna att 1968 års studiemedelsutredning utreder bl. a. situationen

för deltidsstuderande samt studerande med barn.

Enligt min mening bör man nu genomföra ytterligare förbättringar på studiehjälpens

område.

F. n. utgår studiebidrag enligt studiehjälpsreglementet och förlängt barnbidrag

enligt förordningen om förlängt barnbidrag med 75 kr. i månaden, dvs. med en

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1970

tolftedel av beloppet för allmänt barnbidrag. I den jämlikhetsreform som skattereformen

utgör ingår även en väsentlig höjning av det allmänna barnbidraget,

nämligen från 900 kr. till 1 200 kr. om året fr. o. m. den 1 januari 1971. I konsekvens

härmed bör nyssnämnda studiesociala förmåner höjas till 100 kr. i månaden.

De nya beloppen bör gälla fr. o. m. den 1 januari 1971.

Med anledning av centrala studiehjälpsnämndens förslag om höjning av inackorderingstillägget

vill jag erinra om vad andra lagutskottet anförde i sitt utlåtande

över prop. 1969:16 (2LU 38). Utskottet underströk att tillgängliga resurser

inom ungdomsutbildningen bör inriktas på familjer som har barn i gymnasiet eller

därmed jämställda skolformer och som bor så långt från skolorten att barnen behöver

inackorderas. Om inackorderingskostnaderna alltför mycket överstiger bidraget,

finns det enligt utskottet risk för att boendekostnaderna blir ett avgörande

hinder för att barnen skall kunna fortsätta sina studier efter den obligatoriska

skolan. Detta gäller speciellt familjer med svag ekonomi.

Med hänsyn till vad andra lagutskottet och centrala studiehjälpsnämnden anfört

om boendekostnaderna förordar jag att inackorderingstillägget höjs i enlighet med

nämndens förslag till 125 kr. i månaden. Höjningen bör träda i kraft den 1 juli

1970.

Studiehjälpsnämnden har också föreslagit en höjning av beloppen för resetillägg.

Vid avvägningen av de skilda önskemålen om förbättringar av det studiesociala

stödet har jag kommit till slutsatsen att resetillägget bör höjas den 1 juli

1970 med 10 kr. i månaden. Därmed kommer resetillägg att utgå med 50, 70, 90

och 110 kr. i månaden för avstånd om resp. 6, 15, 25 och 35 km. Jag avser att

senare återkomma till Kungl. Maj:t i denna fråga.

De förslag som jag nyss lagt fram innebär ytterligare förbättringar av studiehjälpen

till yngre studerande. Som bidrag till studerande vid bl. a. yrkesskolor,

fackskolor, folkhögskolor och gymnasier kan därmed komma att utgå 3 600 kr.

per läsår, dvs. en höjning med 450 kr. jämfört med nuvarande läsår.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att 1968 års studiemedelsutredning enligt

sina direktiv har att pröva bl. a. frågan om konsekvenserna av den avveckling

av studentbostadssubventionerna som ägde rum år 1967 i samband med omläggningen

av bostadsfinansieringen. SFS har i en framställning pekat på det höjda

kostnadsläget för studentbostäderna och ansett det angeläget att den i direktiven

till utredningen nyss angivna frågan prövas med förtur. Jag avser att senare föreslå

Kungl. Maj:t att framställningen överlämnas till utredningen att övervägas vid

fullgörande av det åt utredningen givna uppdraget.

Centrala studiehjälpsnämnden har föreslagit att studiemedlen framdeles skall

bestämmas med tillämpning av det basbelopp som gäller för maj resp. november

närmast före början av terminen i stället för som f. n. basbeloppet i juli resp.

januari. Som motiv för förslaget anges arbetsmässiga fördelar, vilka blir till gagn

för både studiemedelsnämnderna och de studerande. Om förslaget bifalles kommer

studiemedelsnämnderna att få en jämnare arbetsrutin och att redan på ett tidigt

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1970

stadium kunna förbereda och expediera tidigt inkomna studiemedelsansökningar.

Nämnden är ej enhällig. Studeranderepresentanten i nämnden har reserverat sig

och bl. a. anfört att den föreslagna ordningen skulle kunna leda till sänkning av

studiemedelsbeloppet.

Det ökade antalet studiemedelstagare har inneburit stora påfrestningar på studiemedelsnämnderna.

Det stora flertalet studerande ansöker också om studiemedel

i början av studieterminen. Den stora ansamlingen av ansökningar medför

svårigheter för studiemedelsnämnderna att på kort tid behandla alla ansökningar

och i övrigt ge de studerande den service som är önskvärd. Arbetsbördan vid

nämnderna blir också ojämn. Åtgärder som syftar till att lösa de här nämnda problemen

är önskvärda. Jag vill också erinra om att basbeloppet numera fastställs

att gälla för månaden närmast efter fastställandet. Enligt de regler som gällde när

studiemedelssystemet infördes fastställdes basbeloppet att gälla för den andra månaden

efter fastställandet. Det fastställda basbeloppet blir nu gällande en månad

tidigare än enligt de regler som låg till grund för utformningen av studiemedelsbestämmelsema.

Jag tillstyrker därför nämndens förslag.

Inom studiemedelssystemet gäller vissa krav på studieresultat för att

studiemedel skall kunna utgå. Fortsatta studiemedel kan beviljas om det med

hänsyn till de resultat som den studerande uppnått måste anses sannolikt att han

kommer att slutföra studierna inom normal tid. Vid denna bedömning skall skälig

hänsyn tas till förhållanden av personlig natur som kan antas ha inverkat på studieresultaten

(6 § andra stycket studiemedelsförordningen).

Om tolkningen av nyss angivna bestämmelser i 6 § studiemedelsförordningen

anförde dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet att vägledande vid studielämplighetsprövningen

borde vara att studiemedel endast ges till den som bedriver

sina studier i en takt som kan anses vara normal. Den praxis som de dåvarande

statsstipendienämnderna utbildat vid utdelning av naturastipendiema, dvs. i princip

krav om ett betyg per termin, ansågs böra kunna lämna god vägledning även

vid tillämpningen av de nya reglerna.

Den reformering av studiegången vid de filosofiska fakulteterna, varom statsmakterna

fattade beslut vid 1969 års riksdag (prop. 4, SU 34, rskr 101), har aktualiserat

en i första hand teknisk anpassning av nuvarande regler för bedömning

av studieprestationer för erhållande av studiemedel. 1968 års studiemedelsutredning

har nu lagt fram förslag om en sådan anpassning att gälla fr. o. m. nästa

budgetår.

Även efter det att en ny utbildningsorganisation införts vid de filosofiska fakulteterna

bör studiemedel för fortsatta studier få utgå endast om den studerande

bedrivit sina studier i normal takt. Jag avser alltså inte att föreslå någon ändring

av gällande bestämmelser i studiemedelsförordningen (6 § andra stycket). Vad

som behövs är endast en tolkning av vad kravet på normal studietakt skall anses

innebära, tillämpat på studerande som följer den nya studiegången.

En viktig fråga för utredningen har varit samordningen av utbildningsnämn
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. May.ts proposition nr 77 år 1970

dernas och studiemedelsnämndernas bedömning av studieresultaten. Utredningen

har för sin de! enhälligt avvisat tanken på att i varje fall i dagens läge nå en fullständig

harmonisering härvidlag. Detta skulle bl. a. innebära att studiemedel automatiskt

skulle ges för tre terminers studier. Vidare skulle det innebära en överflyttning

av beslutanderätten från de av allmänna representanter bestående studiemedelsnämnderna

till utbildningsnämnderna som f. n. består av lärare och studerande.

Följden härav skulle därjämte bli en radikal förändring av studiemedelssystemets

organisation.

Som jag framhöll i prop. 1969:4 (s. 77—78) är det självfallet angeläget med

ett nära samarbete mellan studiemedelsnämnderna och utbildningsnämnderna.

Jag delar emellertid utredningens uppfattning att någon fullständig harmonisering

av rätten att bedriva studier och rätten att få studiemedel f. n. inte kan ske. Utredningen

har föreslagit att studiemedel skall få utgå för fortsatta studier endast

om den studerande vid slutet av den andra terminen eller vid början av den tredje

har slutfört studier motsvarande vissa poängtal. Jag finner dessa poängtal kunna

i huvudsak godtas.

I likhet med utredningen anser jag vidare att studieprognosen efter uppnådda

40 poäng även fortsättningsvis bör peka på att minst 40 poäng kommer att uppnås

på tre terminer. Högre studietakt i ett senare skede bör således inte krävas.

Vad utredningen föreslagit beträffande tilldelning av studiemedel vid byte av

utbildningslinje biträder jag.

Frågan om studiemedel för kompletterande utbildning har rönt delade meningar

bland remissinstanserna. Sveriges socialdemokratiska studentförbund har

ifrågasatt om man över huvud taget bör satsa resurser på kompletterande utbildning

så länge en majoritet av landets yrkesverksamma endast har folkskola som

skolbakgrund. Som ett led i ett system med återkommande utbildning ter sig emellertid

kompletterande utbildning acceptabel, menar förbundet. Jag har förståelse

för de motiv som ligger bakom förbundets ställningstagande. Den nya utbildningsorganisationen

vid filosofisk fakultet förutsätter dock möjlighet till kompletterande

utbildning. Jag förordar därför att studiemedel skall kunna utgå för kompletterande

utbildning.

Många remissinstanser har i motsats till utredningen menat att det vore olyckligt

att utestänga sådana studerande som använt maximal studietid från studiemedel

för kompletterande utbildning. Även de remissinstanser som i princip tillstyrkt

utredningens förslag, såsom universitetskanslersämbetet och centrala studiehjälpsnämnden,

har framhållit att studiemedelsnämnd vid prövningen av ansökningar

om studiemedel för kompletterande utbildning bör visa generositet mot

dem som använt längre tid än åtta terminer för att nå grundexamen. Utredningen

anser att det för dessa studerande många gånger kan vara en bättre lösning att

gå ut i arbetslivet för att i ett senare skede eventuellt återuppta studierna. Även

om jag delar denna ståndpunkt — som har fog för sig från både den enskildes

och samhällets synpunkter — är dock utredningens förslag förenat med vissa tek
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 77 år 1970 31

niska komplikationer. Någon absolut gräns av det slag utredningen förordat bör

därför ej uppställas.

Jag vill understryka att vad jag anfört om krav på studieresultat måste ses endast

som allmänna riktlinjer för de studiesociala myndigheternas praxis. Givetvis

bör myndigheterna kunna avvika från dessa riktlinjer om vunna erfarenheter föranleder

det.

1968 års studiemedelsutredning har föreslagit att extra studiemedel skall kunna

utgå under en sjätte studiemånad. Den syn, som ligger till grund för utredningens

förslag, ligger i princip i linje med tankegångarna bakom beslutet om en ny utbildningsorganisation

vid filosofisk fakultet.

Denna organisation har emellertid varit i funktion knappt ett läsår. Erfarenheterna

av det nya utbildningssystemet är således begränsade. Delade meningar

råder också om de krav som utredningen föreslagit för tilldelning av extra studiemedel.

Det kan vidare tilläggas att det rör sig om tekniskt komplicerade frågor.

Enligt min mening bör man därför ta upp frågan om mer generella regler för erhållande

av extra studiemedel vid en tidpunkt då säkrare erfarenheter av 1969

års utbildningsreform föreligger. Jag avser därför att senare återkomma till Kungl.

Maj:t i denna fråga.

Den omfattande reformeringen av beskattningen har effekter

även för de studiesociala systemen, därigenom att den till statlig inkomstskatt beskattningsbara

inkomsten höjs. Dess storlek påverkar inom studiehjälpssystemet

möjligheterna att erhålla inkomstprövat tillägg till studiebidrag. Inom studiemedelssystemet

sammanräknas beskattningsbar inkomst och förmögenhet till ett avgiftsunderlag.

Rätt till uppskov med återbetalning av studiemedelsavgift föreligger

för ett år om avgiftsunderlaget inte överstiger avgiftsgränsen. Denna gräns är f. n.

200 % av basbeloppet inom den allmänna pensioneringen.

Ändringarna i skattesystemet påverkar inte studiehjälpssystemet under nästa

budgetår. I denna fråga avser jag att senare återkomma till Kungl. Maj:t. Inom

studiemedelssystemet slår däremot den nya beskattningsbara inkomsten igenom

under kalenderåret 1971. Klarhet om de nya reglerna måste finnas i'' god tid före

årsskiftet. Enligt min mening bör därför riksdagen redan nu underställas förslag

om ny avgiftsgräns.

Ändringarna i skattesystemet bör nämligen inte leda till materiellt negativa

effekter för den enskilde inom det studiesociala regelsystemet. Avgiftsgränsen bör

därför den 1 januari 1971 höjas till två och ett halvt basbelopp. Därtill bör vid

bestämmandet av avgiftsunderlaget ökad hänsyn tas till om den avgiftsskyldige

har barn under 10 år. Avgiftsunderlaget bör i sådana fall minskas med ett basbelopp

i stället för enligt nuvarande bestämmelser ett halvt basbelopp. De nya

bestämmelserna bör givetvis ej gälla de slutliga avgifter som debiteras för ar 1970.

Slutligen bör en rent teknisk ändring göras av begreppet gift i 21 § studiemedelsförordningen

och 2 § förordningen (1967:882) om studiemedelsavgifter.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1970

Ytterligare en fråga aktualiseras i detta sammanhang, nämligen effekterna av

de höjda taxeringsvärdena för fastigheter. Inom studiehjälpssystemet räknas 20 %

av förmögenhet över 30 000 kr. som beskattningsbar inkomst och påverkar därigenom

möjligheterna att erhålla inkomstprövat tillägg.

Taxeringsvärdena kommer troligen att höjas med varierande belopp, beroende

bl. a. på fastighetens belägenhet och beskaffenhet. Enligt de preliminärt åsatta

taxeringsvärdena kommer den nya fastighetstaxeringen att i genomsnitt för hela

landet innebära en höjning med 30 å 35 %. För den enskilde innebär höjda fastighetsvärden

en förmögenhetstillväxt. Även om fastighetsinnehav inte kan antas

vara generellt förekommande, t.ex. bland föräldrar vars barn får inkomstprövat

tillägg inom studiehjälpen, bör man enligt min mening justera förmögenhetsgrän
sen

inom studiehjälpssystemet. Jag förordar att förmögenhetsgränsen höis till

50 000 kr.

Eftersom de nya fastighetsvärdena ej påverkar rätten till inkomstprövat tillägg

förrän under budgetåret 1971/72, bör den nya bestämmelsen inom studiehjälpssystemet

träda i kraft den 1 juli 1971.

I enlighet med det anförda har inom utbildningsdepartementet upprättats förslag

till

1) lag om ändring i förordningen (1964:400) om förlängt barnbidrag,

2) lag om ändring i studiemedelsförordningen (1964:401),

3) lag om ändring i studiehjälpsreglementet (1964:402),

4) lag om ändring i förordningen (1967:882) om studiemedelsavgifter.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att anta förslagen.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1970

5. Anslagsberäkningar för budgetåret 1970/71

33

H 2. Studiebidrag m. m.

1968/69 Utgift ____ 440 096 6451

1969/70 Anslag____ 493 000 000

1970/71 Förslag ... 547 500 000

1 Anslagen Studiebidrag m. m. och Brevskolestipendier.

Från anslaget bestrids utgifter för studiehjälp enligt studiehjälpsreglementet

(1964:402, ändrat senast 1969:272) och förordningen om förlängt barnbidrag

(1964:400, ändrad 1965:249) samt studiebidrag enligt studiemedelsförordningen

(1964:401, ändrad senast 1969:270). Fr. o. m. budgetåret 1969/70 bestrids vidare

från detta anslag utgifter för brevskolestipendier enligt kungörelsen (1964:480)

om brevskolestipendier.

Centrala studiehjälp snämnden

Nämnden föreslår en ökning av detta anslag med 45 milj. kr. för nästa budgetår.

1. Under budgetåret 1968/69 har i studiehjälp enligt studiehjälpsreglementet

och förordningen om förlängt barnbidrag utbetalats 268,5 milj. kr. från detta

anslag. För budgetåret 1969/70 har medelsbehovet beräknats till 287 milj. kr.

Med hänsyn tagen till reformer, som trätt i kraft den 1 juli 1969, räknar centrala

studiehjälpsnämnden vid i övrigt oförändrade regler med ett medelsbehov av 291,9

milj. kr.

Studiehjälpsnämnden föreslår förstärkning av studiehjälpen avseende höjning

av resetillägget. Detta medför ett ökat medelsbehov av 12 milj. kr. Vidare föreslås

en höjning av inkomstgränserna för rätt till inkomstprövat tillägg jämte höjning

av tilläggsbeloppen. Med hänsyn härtill och till att en höjning av beloppet för behovsprövat

tillägg erfordras beräknar nämnden medelsbehovet till 15 milj. kr.

Studiehjälpsnämnden räknar med en höjning av inackorderingstillägget. Medelsbehovet

härför uppskattas till 9 milj. kr. De sammanlagda reformkostnaderna beräknar

nämnden till 36 milj. kr.

2. Under budgetåret 1968/69 har i studiebidrag enligt studiemedelsförordningen

utbetalats studiebidrag med 167,3 milj kr. Nämnden beräknar att 70 % av de

studerande vid läroanstalter och utbildningslinjer där studiemedel kan utgå kommer

att få studiebidrag med i genomsnitt 1 700 kr. per person. Härtill räknar

nämnden med ett medelsbehov av 1,7 milj. kr. för studiebidrag till utom riket studerande.

Till följd av införandet av fasta studiegångar vid de filosofiska fakulteterna

och därmed förbättrade studieresultat räknar nämnden med att fler studerande

kommer att meritera sig för fortsatta studiemedel. Detta beräknas öka medelsbehovet

för studiebidrag med ytterligare 7 350 000 kr. De sammanlagda utgif
-

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1970

terna för studiebidrag skulle då uppgå till 210 milj. kr., vilket med 21 milj. kr.

överstiger det för innevarande budgetår anvisade beloppet.

3. Till utbetalning av brevskolestipendier, som beviljats före den 1 juli 1968,

beräknar studiehjälpsnämnden ett i förhållande till innevarande budgetår oförändrat

belopp av 100 000 kr.

Föredraganden

1. Vid beräkningen av kostnaderna för studiehjälp enligt studiehjälpsreglementet

och förordningen om förlängt barnbidrag utgår jag från nämndens grunduppskattning,

291,9 milj. kr.

Den höjning av resetilläggsbeloppen med 10 kr. i varje avståndsklass, som jag

tidigare har föreslagit, innebär en kostnadsökning av 6 milj. kr. Inackorderingstilläggen

har föreslagits bli höjda. Detta medför ett ökat medelsbehov av 9 milj.

kr. Den höjning av studiebidragen och det förlängda barnbidraget, som föreslås

träda i kraft den 1 januari 1971, kan beräknas innebära en kostnadsökning av

30,5 milj. kr.

2. Jag godtar nämndens beräkning av kostnaderna för studiebidrag enligt studiemedelsförordningen

210 milj. kr.

3. Kostnaden för redan beviljade brevskolestipendier uppskattar jag i likhet

med nämnden till 100 000 kr.

Anslaget bör uppföras med (291,9 + 6 + 9 + 30,5 + 210 + 0,1) = 547,5 milj. kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Studiebidrag m.m. för budgetåret 1970/71 under åttonde

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 547 500 000 kr.

IV: 1. Allmänna studielånefonden

Ur fonden utgår studielån beviljade enligt studiehjälpsreglementet. För innevarande

budgetår är anslaget till fonden uppfört med 111 milj. kr.

Centrala studiehjälpsnämnden

Nämnden föreslår att anslaget för nästa budgetår förs upp med 122 milj. kr.,

vilket innebär en ökning med 11 milj. kr. i förhållande till anslaget för innevarande

budgetår.

1. Under budgetåret 1968/69 har nämnden bifallit 27 757 ansökningar om

studielån till ett sammanlagt belopp av 86,9 milj. kr.

För budgetåret 1970/71 beräknas antalet bifallna låneansökningar komma att

uppgå till 38 600. Det genomsnittliga lånebeloppet kan beräknas till 3 750 kr.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1970

Den på grund härav beräknade medelsåtgången uppgår vid oförändrade bestämmelser

i fråga om beräkningsgrunderna för erhållande av studielån till 144,8 milj.

kr.

Den refererade beräkningen grundar sig på en reviderad anslagsframställning

från studiehjälpsnämnden. Enligt nämndens ursprungliga framställning beräknades

lånebehovet under det kommande budgetåret minska med 46 milj. kr. Beräkningen

baserade sig på en utveckling på lånesidan som visade på en avmattning

i lånefrekvensen och ett sjunkande lånemedeltal. Den vid tidpunkten för studiehjälpsnämndens

anslagsframställning konstaterade utvecklingen på lånesidan bröts

emellertid under september och oktober månader, varför en reviderad låneberäkning

måste göras. Den ändrade tendensen förklaras främst av de nya bestämmelser

om en strikt åldersgräns mellan yngre—äldre elever som trädde i kraft den 1 juli

1969.

2. Centrala studiehjälpsnämnden föreslår ändrade regler beträffande reduktion

av studielån i förhållande till föräldrarnas beskattningsbara inkomst och förmögenhet.

Genom de föreslagna ändringarna för lånevillkoren beräknas ett ökat

medelsbehov av 10 milj. kr.

3. Maximibeloppet för studielån för gymnasiala studier har genom beslut av

1969 års vårriksdag höjts från 5 000 kr. till 6 500 kr. De s. k. äldre eleverna, dvs.

de som är 20 år eller däröver, kan därmed i normalfallet få ett stöd som tillsammans

med det förhöjda studiebidraget är detsamma som studiemedlen för eftergymnasiala

studier. Inom studiemedelssystemet gäller emellertid även att studiemedel

kan utgå med högre belopp än normalbeloppet, s. k. extra studiemedel, om

synnerliga skäl föreligger. Centrala studiehjälpsnämnden anser det angeläget att

möjlighet skapas också för elever inom studiehjälpssystemet att erhålla högre lånebelopp

än det nuvarande maximibeloppet. Medelsbehovet härför uppgår till 1

milj. kr.

4. Det sammanlagda medelsbehovet beräknas av nämnden uppgå till 155,8

milj. kr., varav 13,8 milj. kr. täcks av medelsreservation och 20 milj. kr. av amorteringar

under budgetåret. Det erforderliga investeringsanslaget kommer därför

att uppgå till 122 milj. kr.

Föredraganden

1. Jag delar nämndens uppfattning om medelsåtgången vid oförändrade bestämmelser

och utgår därvid från den reviderade anslagsframställningen.

2. Förslaget om ändrade regler beträffande reduktion av studielån i förhållande

till föräldrarnas beskattningsbara inkomst och förmögenhet är jag f. n. inte beredd

att biträda, varför kostnadsökningar i anledning av förslaget ej har beräknats. Ej

heller biträder jag förslaget om möjlighet att erhålla högre lånebelopp än nuvarande

maximibelopp. Anslaget beräknas enligt följande sammanställning.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1970

Anslagsberäkning

(1 OOO-tal kr.)

Medelstillgång

Beräknad medelsförbrukning

Reservation den 30.6.1969 . .. .

25 000

1969/70 ............

Anslag för 1969/70 riksstat ...

Amortering under

. 111000

1970/71 ....................

1969/70 .................

19 000

1970/71 .................

20 000

Anslag för 1970/71 (förslag) .

. 111 000

286 000

141 000

145 000

286 000

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Allmänna studielånefonden för budgetåret 1970/71

anvisa ett investeringsanslag av 111 000 000 kr.

IV:2. Studiemedelsfonden

Ur fonden utgår återbetalningspliktiga studiemedel beviljade enligt studiemedelsförordningen.

För innevarande budgetår är anslaget uppfört med 660 milj. kr.

Centrala studiehjälp snämnden

Nämnden föreslår att anslaget för nästa budgetår förs upp med ett belopp av

730 milj. kr., vilket innebär en ökning med 70 milj. kr. i förhållande till anslaget

för innevarande budgetår.

Under höstterminen 1968 utbetalades studiemedel till 98 071 studerande och

under vårterminen 1969 till 98 213. Utbetalningarna ur studiemedelsfonden uppgick

höstterminen 1968 till ca 291 milj. kr., dvs. ett genomsnittsbelopp per studiemedelstagare

av 2 964 kr., samt vårterminen 1969 till ca 295 milj. kr., dvs. ett

genomsnittsbelopp per studiemedelstagare av 2 999 kr.

För budgetåret 1970/71 har nämnden utgått från ett studerandeantal av

168 600 vid läroanstalter där studiemedel utgår. Av dessa beräknas 70 % komma

att beviljas studiemedel. Till detta antal av 118 100 studiemedelstagare i Sverige

kommer ett beräknat antal av ca 1 000 studerande i utlandet berättigade till

studiemedel.

Införandet av den nya utbildningsorganisationen vid de filosofiska fakulteterna

den 1 juli 1969 kan enligt nämnden beräknas få till följd att möjligheterna till

studiemedel för studerande vid dessa fakulteter kommer att öka på grund av de

förbättrade studieresultat som kan väntas. Det ökade antalet nyinskrivna fr. o. m.

läsåret 1969/70, och de förbättrade studieresultaten bör kunna avläsas 1970/71.

Det ökade medelsbehovet i anledning härav kan uppskattas till 25 milj. kr., varav

återbetalningsmedel 19 750 000 kr.

Ytterligare några faktorer kan tänkas påverka utnyttjandegraden av studiemedel.

Sålunda kan t. ex. en förbättring av studieresultaten för dem som följer det

äldre utbildningssystemet vid de filosofiska fakulteterna medföra ytterligare behov

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1970

37

av studiemedel och detsamma gäller beträffande det förändrade tentamenssystemet

vid tekniska fakulteter. Vidare kan de vidgade kompetensramama samt ökad

möjlighet till studiemedel för doktorandstuderande enligt det nya systemet påverka

utnyttjandet av studiemedel. Den högre utnyttjandegraden kan medföra ett ökat

medelsbehov av 10 milj. kr., varav 7,9 milj. kr. i återbetalningsmedel.

Under budgetåret beräknas ca 20 milj. kr. flyta in i form av studiemedelsavgifter.

1968 års studiemedelsutredning föreslår att studiemedel skall utgå för en sjätte

studiemånad. Medelsbehovet härför uppskattas till 5 milj. kr.

Föredraganden

Jag godtar centrala studiehjälpsnämndens beräkningar av studerandeantal och

utnyttjandegrad och har liksom nämnden också tagit med i beräkningen det ökade

medelsbehov som blir följden av införandet av den nya utbildningsorganisationen

vid de filosofiska fakulteterna. Jag har dessutom vid beräkningen tagit hänsyn till

beräknade prisförändringar.

Med utgångspunkt från dessa beräkningar förordar jag att investeringsanslaget

höjs med 96 milj. kr. till 756 milj. kr.

För budgetåret 1970/71 bör medel anvisas enligt följande sammanställning.

A nslagsberäkning

(1 000-tal kr.)

Medelstillgång

Beräknad medelsförbrukning

Reservation 30.6.1969 ........

12 000

1969/70 ...................

683 000

Anslag för 1969/70 riksstat ..

Avgifter under

660 000

1970/71 ...................

806 000

1969/70 .................

20 000

1970/71 .................

41 000

Anslag för 1970/71 (förslag) ..

756 000

1 489 000

1 489 000

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Studiemedelsfonden för budgetåret 1970/71 anvisa ett

investeringsanslag av 756 000 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1970

INNEHÅLL

Sid.

Författningsändringar ............................................ 3

1. Inledning .................................................. 9

2. Huvuddragen i nuvarande studiesociala system .................... 10

3. Reformförslag på det studiesociala området....................... 12

3.1 Centrala studiehjälpsnämndens förslag till höjda rese- och inackorderingstillägg

m. m....................................... 12

3.2 Studiemedel vid filosofisk fakultet .......................... 15

3.2.1 Nuvarande regler................................... 15

3.2.2 1968 års studiemedelsutrednings förslag ................ 16

3.2.3 Regler för rätt till studiemedel........................ 17

3.2.4 Remissyttranden ................................... 20

3.3 Basbeloppet ............................................ 24

3.3.1 Nuvarande regler................................... 24

3.3.2 Centrala studiehjälpsnämndens förslag.................. 24

4. Föredraganden ...... 26

5. Anslagsberäkningar för budgetåret 1970/71 ....................... 33

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1970:116 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förbättrat studiestöd m. m. jämte motioner i vad propositionen och motionerna hänvisats till statsut s. 1 i texten