Sök i Ratio Lex

Angående kapitaltillskott till Norrbottens Järnverk AB

1970-03-13 · 20 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 20 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1970:78, Angående kapitaltillskott till Norrbottens Järnverk AB

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1970

1

Nr 78

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående kapitaltillskott

till Norrbottens Järnverk AB; given Stockholms slott

den 13 mars 1970.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över industriärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Krister Wickman

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att Norrbottens Järnverk AB erhåller ett kapitaltillskott

av 100 milj. kr. för att täcka förluster som uppkommit hos bolaget.

Medel för ändamålet begärs på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret

1969/70. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 78

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1970

Utdrag av protokollet över industriärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

13 mars 1970.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Andersson, Lange,

Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Odhnoff, Wickman, Bengtsson,

Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson.

Chefen för industridepartementet, statsrådet Wickman, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om kapitaltUtskott

till Norrbottens Järnverk AB och anför.

Inledning

Frågan om att anlägga ett tackjärnverk i Norrbotten aktualiserades under

1930-talet framför allt för att skapa nya försörjningsmöjligheter i det av arbetslöshet

hårt drabbade länet. Förutom önskan att öka sysselsättningen och

ge länets näringsliv en större mångsidighet var även det utrikespolitiska läget

i slutet av årtiondet ett vägande skäl för att utöka den svenska tackjärnsoch

stålproduktionen.

Genom beslut av 1939 års urtima riksdag (prop. 1939 u: 70, Sä1!) 76, rskr

98) bildades Norrbottens Järnverk AB (NJA) med placering i Luleå. Riksdagen

anvisade 10 milj. kr. till teckning av aktier i bolaget. 1941 års riksdag

godkände uppbyggnadsplanen för järnverket samt anvisade ytterligare 7

milj. kr. till aktieteckning (prop. 1941: 322, SU 246, rskr 521). Uppbyggnadsskedet

omfattade uppförande av sinterverk, tre elektriska tackjärnsugnar

samt ett elektrostålverk. Sedan de anvisade medlen visat sig otillräckliga för

den beslutade uppbyggnaden, anvisade 1944 års riksdag ytterligare 9,5 milj.

kr. till aktieteckning i bolaget (prop. 1944: 283 och 305, SU 195 och 247, rskr

406 och 503). Under de första åren erhöll bolaget sålunda i olika etapper ett

aktiekapital av 26,5 milj. kr. Vidare erhöll bolaget ett statligt lån på 1,5 milj.

kr.

Järnverkets produktion begränsades i början till i huvudsak tackjärn och

därav framställt elektrostålmaterial för vidare förädling vid andra järnverk.

Tackjärnskapaciteten utgjorde ca 60 000 ton per år. På uppdrag av dåvarande

chefen för handelsdepartementet framlade styrelsen för NJA år 1946 utredning

med förslag om järnverkets vidare utbyggnad. Enligt förslaget skulle

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1970

3

järnverket kompletteras med en anläggning för framställning av valsade produkter

samtidigt som järnverkets produktionskapacitet skulle utökas i fråga

om tackjärn och göt. Genom utbyggnaden beräknades företaget kunna uppnå

en förbättrad räntabilitet. I en första etapp föreslogs uppförande av en

koksmasugn med en årskapacitet av 200 000 ton tackjärn, ett götvalsverk

och ett grovvalsverk, varjämte vissa andra avdelningar skulle byggas ut. En

andra etapp innebar bl. a. att valsverken skulle kompletteras med fin- och

trådvalsverk.

Utbyggnadsprogrammet, som godkändes av 1946 och 1947 års riksdagar

(prop. 1946: 302, SU 241, rskr 467 och prop. 1947: 267, SU 202, rskr 390),

hade kostnadsberäknats till 150 milj. ler. De båda riksdagarna beviljade sammanlagt

dels ett kapitaltillskott av 55,5 milj. kr. i form av aktiekapital, dels

en lånegaranti genom riksgäldskontoret för 95 milj. kr. Aktiekapitalet i bolaget

nedskrevs samtidigt med 12 milj. kr., i huvudsak för att möjliggöra

vissa avskrivningar och täcka uppkomna förluster. Aktiekapitalet i bolaget

utgjorde därefter 70 milj. kr.

Kostnaderna för utbyggnaden blev närmare 110 milj. kr. högre än beräknat.

Företaget behövde därutöver ytterligare 35 milj. kr. för att täcka anläggningsverksamhetens

indirekta kostnader samt till ränte- och inkörningskostnader

m. m. Med anledning därav beviljade 1951 och 1952 års riksdagar

ett nytt tillskott av 60 milj. kr. till teckning av aktier i bolaget och gav statlig

lånegaranti för ytterligare högst 85 milj. kr. (prop. 1951: 74, SU 104, rskr 189

och prop. 1952: 1 bil. 31, SU 45, rskr 82).

År 1954 hade den år 1946 beslutade utbyggnaden avslutats. Järnverket hade

då kommit upp i en årlig produktion av drygt 200 000 ton valsverksprodukter

och ca 30 000 ton martintackjärn till avsalu. Företagets räntabilitet

var dock inte sådan att det i anläggningarna nedlagda kapitalet kunde förräntas.

För att minska bolagets räntebelastning anvisade 1954 års riksdag

(prop. 1954:51, SU 60, rskr 163) ytterligare 200 milj. kr. till teckning av

aktier i bolaget. Av beloppet användes 180 milj. kr. till återbetalning av lån

som tagits för utbyggnaden. Riksdagen anslog även 30 milj. kr. till avskrivning

av aktier i bolaget för att möjliggöra en utjämning i bolagets räkenskaper

av uppkomna förluster av ungefär samma storlek. Härefter utgjorde

NJA:s aktiekapital 300 milj. kr. Samtidigt beviljades en rörlig kredit i riksgäldskontoret

på 75 milj. kr. för att täcka bolagets behov av rörelsemedel.

Efter år 1954 fram till år 1962 redovisade NJA i stort sett tillfredsställande

resultat. En viss konsolidering kunde ske och vissa investeringar kunde

delvis finansieras med egna medel, bl. a. ett varm- och kallvalsverk för tillverkning

av tunnplåt. Sistnämnda investering var kostnadsberäknad till 83

milj. kr. och godkändes av 1959 års riksdag (prop. 1959: 1 bil 12, SU 10, rskr

10).

Det prisfall på stål, som började år 1962, medförde emellertid nya förluster

för NJA under de närmast följande åren och år 1966 anvisade riksdagen

lf Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 78

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 78 år 1970

(prop. 1966: 48, SU 105, rskr 236) 100 milj. kr. över driftbudgeten såsom ett

aktieägartillskott till bolaget. Beloppet användes till att lösa in kortfristiga

krediter och till att slutföra vissa pågående investeringar. Tillskottet innebar

samtidigt att uppkomna förluster kunde täckas. Vidare beviljades en ökning

av bolagets rörliga kredit hos riksgäldskontoret från 75 milj. kr. till 125 milj.

kr. för att tillgodose det större behov av rörelsemedel som betingades av

järnverksrörelsens ökade omfattning och vidgade produktsortiment.

NJA:s utveckling under senare år

1950-talet kännetecknades av brist på stål, vilket medförde en högkonjunktur

med goda ekonomiska resultat för stålverken.

Efter år 1954, det år då NJA:s stora utbyggnad hade slutförts, redovisade

bolaget i stort sett tillfredsställande rörelseresultat. Överskotten medgav någorlunda

betryggande avskrivningar och vissa år dessutom en konsolidering

i form av avsättning till lagerreserv. Också åren 1960 och 1961 gav i stort

sett tillfredsställande resultat för NJA.

1960-talet i övrigt innebar däremot för NJA en period av stora svårigheter

och påfrestningar. Den goda stålkonjunkturen förbyttes under år 1962 i sin

motsats med internationellt överutbud av stål och ett därav betingat starkt

prisfall på handelsjärn. Lågkonjunkturen varade fram till årsskiftet 1968/69

då åter en period av stor efterfrågan på stål inleddes.

För NJA, som vid 1960-talets början hade sin produktion till hälften inriktad

på halvfabrikat för andra järnverk inom landet och i övrigt på export,

blev konjunkturförsämringen särskilt kännbar. Produkter som tidigare

var lönsamma måste säljas till ogynnsamma priser. Bolaget inriktade sig

därför under 1960-talet på att avveckla tillverkningen av dessa produkter

(under de senaste fem åren har sålunda tillverkning av ämnen, räls och tråd

nedlagts) och att skaffa ersättning för dessa.

Investeringarna under 1960-talet har därför i stor utsträckning inriktats

på att möjliggöra en förändring av sortimentet mot mer manufakturerade

produkter.

Mot bakgrunden av de höga plåtpriserna under 1950-talet beslöt bolaget

år 1958 att installera en anläggning för produktion av tunnplåt. Anläggningen,

som togs i bruk år 1962—63, omfattar i huvudsak ett varmvalsverk

och ett kallvalsverk för valsning av tunnplåt upp till en meters bredd.

Bolaget har haft stora problem med det i varmvalsverksanläggningen ingående

planetvalsverket. Detta har alltifrån installationen, till följd av tekniska

svagheter, försvårat en rationellt utvecklad produktion av varm- och

kallvalsade bandprodukter. Vid en analys av de förluster, som orsakats av

planetvalsverket, går det inte att separera detta från tunnplåtsanläggningen

i sin helhet eftersom varmvalsverket och kallvalsverket utgör integrerade

delar av samma anläggning.

Varmvalsverket hade planerats att tas i bruk sommaren 1961. På grund

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 78 år 1970

5

av försening i ritningsleveranser från konstruktören samt bristande tillverkningskapacitet

hos leverantören kunde verket inte tas i drift förrän

sommaren 1962. Olika felaktigheter, bl. a. starka vibrationer i planetvalsverket

måste avhjälpas med nya konstruktioner och nya delar i verket. Fram

till oktober 1963 kan driften i varmvalsverket därför betraktas som en injusterings-

och inkörningsperiod. Ytterligare kompletteringar och förbättringar

har sedan utförts varför man nu kan betrakta varmvalsverket som en

relativt funktionsduglig produktionsenhet. Fortfarande kan dock plåten inte

valsas ned till den tunnhet som utlovats av konstruktören. Ytterligare förbättringar

i detta avseende kommer att göras.

Kostnadsmässigt innebär problemen med planetvalsverket att NJA åsamkats

en merkostnad om ca 50 milj. kr. under perioden 1964—1969. Dessa

kostnader kan hänföras till dålig kvalitet och därigenom låga priser på plåtprodukterna,

låg timproduktion, ökade kostnader i kallvalsverket på grund

av låg kvalitet på det ingående varmvalsade materialet, för stort spill, merbemanning

etc.

Totalt utgör anskaffningskostnaden för hela tunnplåtsanläggningen 107

milj. kr. Anläggningen har avskrivits med 27 milj. kr. varför som oavskrivet

belopp sålunda återstår 80 milj. kr.

Genom att planetvalsverket och därmed hela tunnplåtsanläggningen nu

fungerar tillfredsställande, bedömer man det som en mer ekonomisk lösning

att behålla detta i stället för att ersätta det med ett valsverk av annan typ.

Ett utbyte skulle medföra mycket höga kostnader, eftersom detta skulle återverka

på hela tunnplåtsanläggningen.

Bolagets kaldougn togs i bruk år 1964. Följande år började framställning

av bredflänsbalk och grovt universaljärn i ett nytt universalvalsverk.

En anläggning för grovmanufaktur togs i bruk vid årsskiftet 1965/66. I

denna tillverkas svetsade profiler för varvsindustrin. Anläggningen är utrustad

med aggregat för ytbehandling och grundmålning av profiler samt

anordningar för svetsning av byggnadsbalk.

En anläggning för tunnplåtsmanufaktur togs i drift år 1967. I anläggningen

ingår enheter för elektrolytisk förzinkning, för målning/plastbeläggning

och för profilering av plåt.

De totala investeringarna åren 1961—1968/69, av vilka nu nämnda objekt

har tagit i anspråk huvuddelen, uppgick till 248 milj. kr. Investeringarna

har möjliggjort en successiv förändring av NJA:s produktprogram

under 1960-talet.

NJA:s produktion nådde före stålkrisens inträde i början av 1960-talet

en volym av ca 365 000 ton per år. Större delen av de produkter som då

tillverkades har, som förut framhållits, under 1960-talet efterhand ersatts

med andra produkter. Under det senaste verksamhetsåret har 465 000 ton

producerats, A''arav ca 350 000 ton utgörs av produkter som är nya vid jämförelse

med 1960 års produktsortiment.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1970

Bolagets nuvarande produkter kan uppdelas i följande huvudgrupper.

Fartygsmaterial (manufakturerade och omanufakturerade profiler,

platta produkter m. in.).

Verkstadsmaterial (universalstål, på olika sätt manufakturerad plåt

m. m.).

Stålbyggnadsmaterial (hålbalk, plastbelagd profilerad plåt m. m.) samt

armeringsj ärn.

Av bolagets nuvarande omsättning utgör f. n. fartygsmaterial 47 %, verkstadsmaterial

36 % samt stålbyggnadsmaterial och armeringsstål 17 %.

Tillverkningen av valsade produkter ökade från 363 000 ton år 1962 till

456 000 ton år 1965, dvs. med 25 %. Från sistnämnda år till 1968/69 ökade

tillverkningen till 464 800 ton per år, dvs. med endast 2 %. Dämpningen i

ökningstakten sammanhänger med den successiva övergången till mer manufakturerade

produkter.

Bortsett från armeringsj ärn, som funnits på NJA:s program alltsedan

finvalsverket år 1953 togs i bruk, och fartygsprofiler av klenare dimensioner,

har så gott som alla produkter i nyssnämnda program introducerats

under 1960-talet. Man kan därför ännu inte helt bedöma deras lönsamhet;

tillverkningsteknik och volym befinner sig alltjämt under utveckling.

Antalet anställda ökade från år 1962 till år 1968/69 med 12 %. De timavlönade

ökade mellan åren 1962—1968/69 med 8 %, dvs. från 2 510 till

2 700 personer och antal månadsavlönade från 545 till 737 personer, dvs.

med 35 %. Bidragande orsaker till den relativt starka ökningen av antalet

månadsavlönade är dels den tekniska utvecklingen, som krävt en större

insats av ingenjörspersonal, dels en förstärkning av försäljningsorganisationen.

NJA:s resultatmässiga utveckling har försämrats efter år 1961. Som huvudorsaker

härtill kan anges de omställningskostnader, som den förändrade

inriktningen av produktprogrammet medfört samt sjunkande priser

för bolagets produkter. Som exempel kan nämnas att priserna, enligt Mobil

Bulletin’s notering, för stångstål sjönk med 22 %, för NP-balk med

13.5 % och för universalstål med 13 % från årsskiftet 1960/61 till slutet av

år 1968. Till detta kommer att lönekostnaderna under samma tid stigit

kraftigt. År 1962 var totala lönekostnaden, inklusive lönebikostnader,

58.6 milj. kr. År 1968/69 var totala lönekostnaden 101,7 milj. kr. Detta innebär

en ökning med 73 %.

Sammandrag av resultaträkningar samt balansräkningar för perioden

1962—1968/69 torde fogas till detta protokoll som bilaga 1 och bilaga 2. Till

protokollet torde också få fogas ytterligare uppgifter om bolaget i en bilaga 3.

Av bilagorna framgår att NJA för åren 1962—1964 redovisade varken

vinst eller förlust. Åren 1963 och 1964 var dock avskrivningarna otillräckliga

från företagsekonomisk synpunkt. År 1964 upplöstes dessutom lagerreserven

med 5,6 milj. kr. År 1965 redovisade bolaget en nettoförlust på

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1970 7

15,6 milj. kr., samtidigt som en upplösning skedde av lagerreserven med

3,5 milj. kr.

År 1966 erhöll bolaget som nämnts ett vederlagsfritt aktieägartillskott

på 100 milj. kr. Detta möjliggjorde en minskning av de kort- och långfristiga

skulderna med 45,8 milj. kr. Vidare möjliggjordes företagsekonomiskt

motiverade avskrivningar samt en avsättning med 10 milj. kr. till lagerreserven,

som sedan dess uppgår till 20 milj. kr. Den från föregående år

balanserade förlusten på 15,6 milj. kr. eliminerades med hjälp av aktieägartillskottet.

Utan detta tillskott skulle verksamhetsåret 1966/67, som

omfattade 18 månader, ha medfört en förlust av ca 75 milj. kr.

Räkenskapsåren 1967/68 och 1968/69 medförde förluster på 45,5 milj.

kr. resp. 35,7 milj. kr., dvs. med sammanlagt 81,2 milj. kr. i bokförd förlust

vid bokslutet per den 30 juni 1969.

Anledning finns att anta att nettoförlusten för perioden 1 juli 1969—30

juni 1970 kommer att uppgå till ca 20 milj. kr. Ackumulerade bokförda

förluster den 30 juni 1970 beräknas därför uppgå till ca 100 milj. kr.

NJA:s förslag till investeringsprogram

I skrivelse den 29 september 1969 till chefen för industridepartementet har

styrelsen för NJA lagt fram förslag till ett omfattande investeringsprogram,

avsett att genom rationalisering, fortsatt övergång till högre förädlingsgrad

och viss volymökning förbättra rörelsens resultat.

Vad beträffar fartygsprofiler framhåller styrelsen att fartygsproduktionen

under 1970-talet kan väntas bli av fortsatt stor omfattning, även om en viss

dämpning i efterfrågan skulle inträda om några år. NJA anser därtill att antalet

profiltillverkare kommer att förbli starkt begränsat. NJA siktar till att

leverera varvsmaterial i allt mer färdigmanufakturerat skick, vilket förutsätter

ett fördjupat samarbete mellan kund och leverantör.

I fråga om verkstadsmaterial konstaterar styrelsen att verkstadsindustrin

i stigande omfattning konsumerar plåt av olika slag, en omständighet som

redan år 1958 motiverade NJA:s beslut att anlägga ett plåtverk. Bolaget anser

sig jämsides med den konventionella plåten böra inrikta sin tillverkning

på kvaliteter av typ kallpressningsmaterial, på olika sätt ytbehandlad kallvalsad

plåt etc. (I övrigt har NJA att till verkstadsindustrin sälja vissa typer

av valsade profiler i god svetsbarhetsklass.)

NJA:s engagemang i stålbyggnadsbranschen är marknadsmässigt mindre

än två år gammalt. Det tekniska utvecklingsarbetet började emellertid fem

år tidigare. Styrelsen konstaterar i sin skrivelse att vägen till marknadsrepresentation

inom denna produktgrupp har varit lång, och detta inte endast

till följd av att produktområdet varit nytt utan också därför att helt nya

manufakturenheter behövt tillskapas. Stålbyggnadsområdet är för Sverige

relativt nytt och det innebär en stor satsning att gå in på ett sådant område.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj. ts proposition nr 78 år 1970

NJA konstaterar att stålet anses vara undervärderat inom svenskt byggande

och att en marknad bör kunna arbetas upp. Den potentiella marknaden anses

vara stor.

NJA:s styrelse anser sålunda, att 1970-talets produktprogram, som det

föreslagna investeringsprogrammet skall möjliggöra, bör ligga inom samma

områden som under 1960-talet. Syftet med investeringsprogrammet är att

möjliggöra tillverkning av större kvantiteter inom de angivna produktområdena

samtidigt som man förbättrar kvaliteterna och tillverkningstekniken.

Kapaciteten inom den metallurgiska sektorn (hytta och stålverk) avses ökas

från ca 600 000 ton till 800 000 ton göt per år. Genom vissa kompletteringsinvesteringar

avses valsverkens kapacitet också öka så att den motsvarar

800 000 ton göt per år. Programmet skall vidare möjliggöra en ökning av det

tillverkade tonnaget med 25 % till 600 000 ton per år. Åtgärderna förväntas

medföra en faktureringsökning med 40 %.

Styrelsen har mer detaljerat beskrivit investeringsprogrammets olika delar

på följande sätt.

Tackjärnstillverkningen. NJA:s tackjärnsproduktion är baserad på sinter

från eget sinterverk som smältes i kokshyttan. För elstålverket erforderligt

martintackjärn framställs i en eltackjärnsugn. De båda övriga eltackjärnsugnarna

kan betraktas som reservenheter, som under en begränsad tidsrymd

dessutom kan användas för kompletterande tackj ärnsproduktion.

Olika alternativ för ökning av tackj ärnsproduktionen har studerats. Detaljproj

ekteringen är ännu inte slutförd men det alternativ som f. n. synes

lämpligast är att uppföra en ny pipa med större diameter, varefter befintliga

cowper-apparater, blästerluftmaskiner och annan utrustning omkopplas till

den nya pipan. Denna pipa beräknas i början ha eu kapacitet, som svarar

mot tackjärnsbehovet för nu föreliggande investeringsprogram, men dess

kapacitet kan i framtiden ökas genom utbyggnad av hjälpmaskineriet. Anslutningen

av hjälpmaskineriet kan göras omkopplingsbar mellan den gamla

och nya pipan vilket kan möjliggöra upprätthållande av tackjärnstillverkningen

även vid ommurningar av hyttan.

Den erforderliga investeringen i kokshyttan har av NJA kostnadsberäknats

till 22 milj. kr.

Sinterverket har en kapacitet, som svarar mot nuvarande tackjärnsproduktion.

NJA har emellertid möjlighet att komplettera sin beskickning med

t. ex. pellets från LKAB, varför någon utbyggnad av sinterkapaciteten inte

erfordras.

Ståltillverkningen. NJA har f. n. i sitt stålverk en kaldougn, tre thomaskonvertrar,

fyra mindre elstålugnar och en stor elugn. Ugnsammansättningen

har sin bakgrund i det successiva sätt varpå NJA uppbyggts. Skötseln av

dessa olika ugnar är dyrbar och en rationalisering bedöms som helt nödvändig,

särskilt med tanke på att thomasprocessen inte i längden är användbar

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj. ts proposition nr 78 år 1970

för ett järnverk, som inriktar sig på de högre kvaliteterna av handelsstål.

Dessutom bör beaktas möjligheten av förbud mot luftföroreningar från thomasprocessen.

Att förse befintliga thomaskonvertrar med luftreningsaggregat

anses allmänt som en från ekonomisk synpunkt orimlig åtgärd. Detta

talar således för anskaffande av ytterligare en ugnsenhet av modern typ.

Förslaget innebär installation av en stålugn, som bygger på förutsättningen

att fosforfattig malm används. Härigenom förbättras kvaliteten på

stålet samtidigt som slagghanteringen förenklas.

Kostnaden för stålugnen är kalkylerad till ca 48 milj. kr. I detta belopp ingår,

förutom ugnsanläggningen med chargeringsutrustning och filter, även

tillbyggnad av stripperhallen samt anskaffning av ytterligare en stripper - kran med kringutrustning. I det föreslagna investeringsprogrammet ingår

också uppförandet av en personalbyggnad i stålverket till en beräknad kostnad

av 3 milj. kr.

Ämnesbehandling, adjustage och manufakturering. I grovverks-, adjustageoch

manufaktureringsavdelningarna ingår i det föreslagna investeringsprogrammet

olika investeringar, bl. a. följande.

I programmet ingår en fjärde omvärmningsugn för ämnen, vilken erfordras

av kvalitets- och planeringsskäl, då s. k. direktvalsning av ämnen utan

ytkonditionering numera endast i begränsad utsträckning är godtagbar.

Inom grovverksadjustaget har de senaste åren avsevärda investeringar

gjorts i nya svalbäddar och hjälpanordningar. Den ökning av produktionen

av höghållfasta stål som planerats kräver ökad normaliseringskapacitet efter

varning. Härtill behövs sålunda en komplettering av befintlig ugnskapacitet.

Större delen av produktionsökningen under de närmaste åren skall enligt

NJA:s planer falla på bandverken. Vad gäller kantskärning, klippning

etc. kommer befintlig utrustning att förstärkas, utökas och eventuellt

omdisponeras.

Glödgningsutrustningen i kallvalsverket utnyttjas f. n. helt. Den nuvarande

utrustningen är av s. k. open-coil-typ. En ny glödgningsutrustning, som

erfordras av kapacitetsskäl, planeras vara av kontinuerlig typ och medge sådan

temperatur, att banden kan normaliseras. En utrustning av denna typ

planeras bli kompletterad med utrustning för varmgalvanisering av banden.

Den med stålhusfabrikationen förknippade manufaktureringen har provisoriskt

måst inrymmas på olika ställen inom verksområdet, vilket icke medger

en rationell drift. En byggnad för stålhusmanufakturering planeras. Avsikten

är att åstadkomma en rationell enhet där balkmaterialet kapas och

borras med moderna metoder. I fråga om stålhusmanufakturen föreslås

också installation av en ny målningsutrustning, som medger såväl rationellare

drift som högre kvalitet.

Investeringarna i sektorn ämnesbehandling, adjustage och manufakturering

har kostnadsmässigt specificerats med normaliseringsugn 15 milj. kr.,

gropugn och omvärmningsugn 9 milj. kr., götverksadjustage 5 milj. kr.,

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj. ts proposition nr 78 år 1970

byggnad för valsslipning 5 milj. kr., byggmanufaktur 12 milj. kr. samt övriga

investeringar och reserv 11 milj. kr., alltså sammanlagt ca 57 milj. kr.

Totala investeringarna i maskiner och byggnader kan enligt NJA:s beräkningar

kostnadsmässigt sammanfattas på följande sätt:

Milj. kr.

Tackjärnstillverkning ....................................... 22

Ståltillverkning............................................. 51

Ämnesbehandling, adjustage och manufakturering.............. 57

130

Därtill anges ett behov av ökat rörelsekapital med 50 milj. kr. eftersom en

vidgad verksamhet kräver ökning av de i lager och kundkrediter bundna

beloppen.

Styrelsen anser att investeringsprogrammet bör sättas igång under år 1970

och avslutas under år 1972.

Lönsamhet och finansiering. NJA har lönsamhetsbedömt investeringarna

genom en resultatprognos för år 1972/73. Prognosen visar en förbättring av

bruttoresultatet med 40 milj. kr. jämfört med verksamhetsåret 1968/69.

Beträffande finansieringen av programmet har styrelsen hemställt att aktieägaren

tillför bolaget ett kapitaltillskott av 80 milj. kr. Detta belopp

skulle användas till att avföra de per den 30 juni 1969 balanserade förlusterna

av drygt 80 milj. kr. och samtidigt utgöra ett likviditetstillskott för

finansiering av investeringsprogrammet.

NJA har dessutom hos arbetsmarknadsstyrelsen ansökt om lokaliseringsstöd

med 76,6 milj. kr. (varav som bidrag 12,2 milj. kr.). Övriga erforderliga

medel för finansieringen av investeringsprogrammet anser NJA kunna

erhållas genom sedvanlig upplåning.

Statsföretag AB:s skrivelse beträffande NJÅ

NJA:s skrivelse överlämnades av industridepartementet den 23 januari

1970 till Statsföretag AB, med hänsyn till att detta bolag sedan den 1 januari

1970 har det omedelbara ägaransvaret för NJA. I skrivelse den 13 februari

1970 till statsrådet och chefen för industridepartementet hävdar Statsföretag

AB nödvändigheten av en ekonomisk och administrativ rekonstruktion av

NJA samt deklarerar sin ståndpunkt beträffande det föreslagna investeringsprogrammet.

Statsföretag AB beräknar att NJA:s förlust under verksamhetsåret 1969/70

kommer att bli ca 20 milj. kr. Tillsammans med det per den 30 juni 1969

balanserade underskottet av drygt 80 milj. kr. torde därför det sammanlagda

underskottet per den 30 juni 1970 uppgå till ca 100 milj. kr. Statsföretag

AB anser det därför nödvändigt att ekonomiskt rekonstruera företaget och

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj. ts proposition nr 78 år 1970

ge den ansvariga ledningen i NJA möjligheter att skapa ett företag med behövlig

grad av ekonomisk stabilitet, framtidspotential och möjligheter att

förhållandevis snabbt göra företaget effektivt och lönsamt.

1 enlighet med de intentioner och synpunkter som framförts beträffande

NJA i prop. 1969: 121 om ett statligt förvaltningsbolag hävdar styrelsen för

Statsföretag AB att det beräknade underskottet på 100 milj. kr. bör täckas

av staten genom ett kapitaltillskott.

Vid sin analys av NJA:s ekonomiska situation bär Statsföretag AB funnit

att vissa tillgångar i företaget är för högt värderade. Vid en balansmässig

rekonstruktion av NJA överväger därför Statsföretag AB att genomföra en

nedsättning av NJA:s aktiekapital med ca 100 milj. kr. Aktiekapitalet uppgår

i dag till 300 milj. kr., vilket anses för högt med hänsyn till företagets

ekonomiska potential.

Genom angivet kapitaltillskott samt erforderlig nedsättning av NJA:s aktiekapital

anser Statsföretag AB att man erhåller den ekonomiska ”nollställning”

av företaget som kan utgöra en grund för företagets vidare rekonstruktion

och utveckling.

Beträffande det av NJA föreslagna investeringsprogrammet konstaterar

Statsföretag AB att NJA har tillgång till energi samt malm av god kvalitet

till konkurrenskraftiga priser. NJA bör alltså enligt Statsföretag AB:s

mening ha förutsättningar för en effektiv och lönsam tackjärns-, göt- och

stålämnesproduktion. Härav drar Statsföretag AB den slutsatsen att i ett investeringsprogram,

som avser att förbättra förutsättningarna för NJA, bör

satsningarna inom den metallurgiska sektorn, d. v. s. kokshytta och stålugn,

vara särskilt intressanta. Den metallurgiska sektorn måste göras fullt

modern och konkurrenskraftig i framtiden.

Beträffande det produktprogram, som de föreslagna investeringarna syftar

till, anser Statsföretag AB att underliggande utredningar i vissa avseenden

måste kompletteras innan NJA binder sig för ett definitivt produktprogram.

I synnerhet förefaller det Statsföretag AB angeläget att gjorda

marknadsundersökningar och marknadsbedömningar byggs ut och ytterligare

specificeras. Vad ämnesför sälj ning beträffar torde sådana undersökningar

kunna genomföras förhållandevis snabbt.

När det gäller fartygsprofiler konstaterar Statsföretag AB att dessa utgör

ca 75 % av NJA:s orderstock. Beställningar har, vilket synes vara allmänt i

branschen, tagits till fasta priser före nu rådande högkonjunktur på järnoch

stålmarknaden. Statsföretag AB anser det sannolikt att dessa order innehåller

inte oväsentliga förlustrisker, och att rationaliseringsarbetet därför

bör drivas hårt inom just denna sektor. NJA:s fartygsprofiler har ett synnerligen

gott anseende hos kunderna och genom rationaliseringsarbete och fortsatta

och ytterligare kontakter med nuvarande och potentiella kunder bör

marknaden kunna bevaras och vidgas. Då antalet kunder är begränsat bör

man förhållandevis snart kunna få fram ytterligare underlag för profilprogrammets

utformning och de framtida marknadsförutsättningarna.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1970

Läget då det gäller övriga manufakturprodukter är sannolikt ett annat.

För dessa anses längre tid behövlig för att skapa en bild av marknaden.

Statsföretag AB anser det nödvändigt att under en viss tid framöver undersöka

olika alternativ inom den totala investeringsram som angivits, så att,

då beslut om inriktningen i detalj fattats, dessa kan ha rimlig utsikt att bli

definitiva.

Statsföretag AB finner det dessutom angeläget att vidgade kontakter tas

med andra järn- och stålverk inom landet samt att möjligheter till ökat

samarbete inom branschen undersöks.

Beträffande kostnaderna för de av NJA föreslagna investeringsobjekten

anser Statsföretag AB att dessa behöver räknas upp från sammanlagt 130

milj. kr. till 160 milj. kr., räknat i det kostnadsläge som förelåg hösten 1969.

Beträffande den av NJA beräknade nödvändiga ökningen av rörelsekapitalet

med 50 milj. kr. har Statsföretag AB inte funnit skäl att föreslå någon ändring.

Investeringarna i maskiner och fastigheter till de av Statsföretag AB beräknade

kostnaderna kan specificeras på följande sätt.

Milj. kr.

Kokshytta ................................. 35

Stålugn.................................... 48

Varmvalsverk .............................. 30

Kallvalsverk och manufaktur ................ 41

övrigt och reserv............................ 6

160

Sammanfattningsvis anser sålunda Statsföretag AB att krafterna nu bör

koncentreras på investeringar i den metallurgiska sektorn samt i utrustning

för tillverkning av fartygsprofiler. Beträffande förslagen till investeringar

i produktionsapparaten för andra manufakturerade produkter avser

Statsföretag AB att först genomföra kompletterande ekonomiska analyser

och marknadsundersökningar innan slutlig ställning tas.

NJA:s tidsplan för investeringsprogrammet sträcker sig över åren 1970—

1972. I denna plan ligger vissa fortsatta investeringar inom manufaktureringssektorn

med början första halvåret 1970. Dessa investeringar kan därför

komma att förskjutas något i tiden i avvaktan på att de kompletterande

utredningarna skall hinna slutföras.

Statsföretag AB framhåller att investeringarna grundas på såväl ett ekonomiskt

som ett administrativt rekonstruktionsprogram. Statsföretag AB

säger sig i enlighet med sitt ägaransvar vilja verka för att ett företagsprogram

med ett strikt företagsekonomiskt mål utarbetas och fastställs, åtskilt

från eventuella samhällsekonomiska mål, som staten mot särskild ersättning

kan uppställa för NJA, att organisationen görs effektivare, att informa
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1970

tions- och styrsystemen vidareutvecklas, att ökade möjligheter skapas för ett

förtroendefullt samarbete mellan de anställda och företaget, att ansträngningarna

att sänka kostnadsnivån, förbättra kapacitetsutnyttjandet och

höja den totala omsättningen intensifieras samt att system för att skapa

kunskaper om företagets marknad och de olika produkternas marknader

samt för att värdera produkternas lönsamhet vidareutvecklas i syfte att nå

ett mer bestående och säkrare produktsortiment.

Med hänvisning till nödvändigheten av en ekonomisk rekonstruktion av

NJA hemställer styrelsen för Statsföretag AB om ett kapitaltillskott på 100

milj. kr., som ställs till förfogande genom Statsföretag AB, för att täcka det

per den 30 juni 1970 beräknade underskottet för NJA.

Statsföretag AB anser att för finansieringen av investeringsprogrammet

bör kapitaltillskottet till större delen kunna utnyttjas. Därtill har Statsföretag

AB räknat med lokaliseringsstöd i form av lån och bidrag av ca 75 milj.

kr. Kvar att finansiera är alltså 35—40 milj. kr. 1 det läge vari NJA skulle

komma genom av Statsföretag AB föreslagna rekonstruktionsåtgärder anses

det inte möta svårigheter att finansiera detta behov genom sedvanlig upplåning.

Statsföretag AB anser att denna upplåning bör ske genom Statsföretag

AB mot säkerheter som ställs till förfogande av NJA.

Departementschefen

Riksdagsbeslutet år 1939 att bilda NJA grundade sig primärt på samhällsekonomiska

värderingar. Arbetslösheten hade varit stor i Norrbotten under

hela 1930-talet och det framstod som angeläget att skapa ökade sysselsättningsmöjligheter

och ett mer differentierat näringsliv i denna del av landet.

I det spända utrikespolitiska läget var det även ett väsentligt samhällsintresse

att åstadkomma en ökad tackjärns- och stålproduktion inom landet.

NJA:s produktion under de första verksamhetsåren inriktades på stålämnen,

dvs. produkter av låg förädlingsgrad. Under senare delen av 1940- talet och de första åren av 1950-talet vidgades successivt verksamheten inom

företaget bl. a. genom utbyggnad av valsningskapaciteten för olika typer av

tillverkning. En ytterligare betydande kapacitetsutbyggnad genomfördes under

de första åren av 1960-talet då en anläggning för tunnplåtstillverkning

togs i drift. Åren 1964—1965 tillkom den nuvarande manufakturanläggningen

för tillverkning av fartygsprofiler. Produktionsvolymen, som vid mitten

av 1950-talet befann sig på nivån 250 000 ton per år, steg till ca 370 000 ton

år 1960, till drygt 450 000 ton år 1965 och till 465 000 ton år 1968/69. En

övergång till produkter av högre förädlingsgrad har pågått under 1960-talet.

NJA:s verksamhet och utbyggnaden av densamma har vid ett flertal tillfällen

varit föremål för riksdagens prövning. Sammanlagt har bolaget av staten

erhållit 342 milj. kr. i form av aktiekapital, av vilket 42 milj. kr. av
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj. ts proposition nr 78 år 1970

skrivits, och dessutom år 1966 ett vederlagsfritt aktieägartillskott med 100

milj. kr. Vidare disponerar bolaget en rörlig riksgäldskredit på f. n. högst

125 milj. kr., varav vid senaste kalenderårsskifte 100 milj. kr. hade tagits i

anspråk.

Resultatet av NJA:s verksamhet under uppbyggnadsskedet och fram till

och med de första åren av 1950-talet var inte företagsekonomiskt tillfredsställande.

De gjorda investeringarna och den goda stålkonjunkturen under

senare delen av 1950-talet gav emellertid ett sådant resultat att företaget

kunde täcka kvarstående balanserade förluster från 1950-talets böx-jan, till

stor del självfinansiera investeringarna och åstadkomma en viss konsolidering.

Stålkonjunkturen försämrades snabbt åren 1962—1964. Det åtföljande

prisfallet på stålprodukter tillsammans med kostnadsökningarna inom företaget

och de svårigheter som uppstod efter installationen av det nya valsverket

år 1962 medförde en avsevärt försämrad lönsamhet, otillräckliga avskrivningar

och upplösning av tidigare bildade reserver. År 1965 redovisades

en förlust på 15,6 milj. kr. och 1966/67 — då verksamhetsåret omfattade

18 månader — var förlusten före lagerreservering och aktieägartillskott

74,6 milj. kr. Enligt riksdagsbeslut erhöll företaget detta år ett vederlagsfritt

aktieägartillskott på 100 milj. kr. Genom detta tillskott täcktes de uppkomna

förlusterna och avskrivningarna kunde återföras till en mera normal

nivå.

De två senaste verksamhetsåren, 1967/68 och 1968/69, har medfört nya

förluster. De förutnämnda resultatförsämrande faktorerna fortsatte att göra

sig gällande, och effekterna av den allmänna prishöjningen på stål gjorde

sig märkbara endast i ringa grad och med en betydande tidseftersläpning; de

framträder i något ökad grad under nu löpande räkenskapsår. Efter gjorda

avskrivningar på inte fullt 25 milj. kr. vardera året uppgick de redovisade

förlusterna till resp. 45,5 och 35,7 milj. kr. Den vid det senaste bokslutet

balanserade förlusten utgjorde därefter drygt 81 milj. kr.

I NJA:s skrivelse i september 1969 redovisar bolaget huvudresultaten av

ett internt utredningsarbete rörande den framtida inriktningen av NJA:s

verksamhet och hemställer att ägaren överväger ett kapitaltillskott till NJA

på 80 milj. kr. för att täcka de balanserade förlusterna.

Statsföretag AB, som fr. o. in. år 1970 övertagit det direkta ägaransvaret

för NJA, har i skrivelse i februari 1970 uttalat sig om NJA:s situation.

Förvaltningsbolaget anser en ekonomisk rekonstruktion av NJA nödvändig.

Den balanserade förlusten i företaget, som av förvaltningsbolaget beräknas

ha stigit till 100 milj. kr. den 30 juni 1970, bör täckas genom ett

kapitaltillskott från staten. Statsföretag uppger sig även överväga en nedskrivning

av NJA:s aktiekapital från nuvarande 300 till 200 milj. kr. vilket

skulle ge en riktigare värdering av aktiekapitalet i förhållande till företagets

ekonomiska potential och tillgångar.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1970

Det av NJA föreslagna investeringsprogrammet har av Statsföretag AB

kostnadsberäknats till 160 milj. kr., vartill kommer ett behov av 50 milj. kr.

i ökat rörelsekapital. Förvaltningsbolaget anser att den föreslagna satsningen

på den metallurgiska sidan liksom vidareutvecklingen av fartygsprofilsektorn

inom manufaktureringen — vilka delar beloppsmässigt omfattar 120 ä

130 milj. kr. av programmets 160 milj. kr. — bör ges tidsmässig prioritet.

Statsföretag är inte berett att nu ta ställning till den närmare utformningen

av övriga föreslagna investeringar på manufaktureringssidan utan anser att

ytterligare marknadsundersökningar bör göras innan NJA binder sig för det

mer definitiva produktprogrammet. Förvaltningsbolaget finner det vidare

angeläget att prövningen av möjligheterna till ett vidgat samarbete med andra

verk fullföljs. Finansieringen av investeringsprogrammet bör enligt förvaltningsbolaget

ske genom det föreslagna kapitaltillskottet på 100 milj. kr.

Man har vidare räknat med lokaliseringsstöd på ca 75 milj. kr., varom ansökan

redan ingivits av bolaget. Återstående 35 å 40 milj. kr. förutsätts kunna

erhållas genom normal upplåning.

I prop. 1969: 121 angående bildandet av det statliga förvaltningsbolaget

framhöll jag att de särskilda syften som motiverat statens engagemang i

NJA och Uddevallavarvet medför att förluster hos dessa företag bör täckas

i särskild ordning av medel ställda till förfogande genom riksdagsbeslut. Jag

angav att arbetet med planeringen av NJA:s fortsatta verksamhet pågick och

att frågan om kapitaltillskott skulle bli aktuell under budgetåret 1969/70.

Utvecklingen i NJA under de 30 år järnverket existerat har fört fram företaget

till en sådan storlek att det i dag ingår som en betydelsefull del inom

den svenska järnhanteringen. Företaget har därtill under hela denna tid

spelat en väsentlig roll för sysselsättningen i Norrbottens län.

Företagets produktionsinriktning har under denna tid gradvis förändrats.

Särskilt markant har denna utveckling varit under 1960-talet. Större delen

av de produkter som tillverkades i början av 1960-talet har ersatts med andra,

mera manufakturerade produkter. Här må särskilt nämnas NJA:s satsning

på fartygsprofiler som introducerats under denna period. NJA kan på

detta område anses som föregångare.

De senaste årens produktutveckling har ännu inte gett de ekonomiska resultat

som förväntats. Förlusterna i NJA, för vilka en ingående redogörelse

lämnats i det föregående, har varit betydande även om en viss förbättring inträtt

under de två senaste räkenskapsåren. Det är därför nödvändigt att en

fortsatt effektivisering av företagets produktion sker. Det metallurgiska och

produktionstekniska kunnande som finns inom NJA ger härvid ett gott utgångsläge

för den fortsatta utvecklingen.

Som framgår av den lämnade redogörelsen är en finansiell rekonstruktion

av företaget nödvändig. NJA:s resultatrapport för andra halvåret 1969, som

nu föreligger, anger en förlust på drygt 8 milj. kr., vilket ökat den tidigare

redovisade förlusten till närmare 90 milj. kr. Statsföretags bedömning, att

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1970

den resultatmässiga utvecklingen leder till ett sammanlagt underskott den

30 juni 1970 på ca 100 milj. kr., synes således riktig. För att basera företagets

framtida utveckling på en sanerad ekonomi finner jag därför kapitaltillskottet

böra uppgå till 100 milj. kr. Jag har heller ingen erinran mot Statsföretags

överväganden att genomföra en nedskrivning av aktiekapitalet från nuvarande

300 till 200 milj. kr. vilket skulle ge ett riktigare uttryck för företagets

ekonomiska potential och innebära en mer realistisk värdering av dess

tillgångar.

Det föreslagna investeringsprogrammet innebär bl. a. en betydande effektivisering

av företagets metallurgiska produktion vilken är grundläggande

för hela dess verksamhet och bör således komma till utförande. Beräkningar

visar att investeringarna i hytta och stålverk på sammanlagt 83 milj. kr. kan

väntas medföra en kostnadsbesparing med 30 kr. per ton göt, vilket motsvarar

24 milj. kr. per år. Därigenom skapas en väsentlig förutsättning för lägre

tillverkningskostnader för det totala produktionssortimentet. Jag finner det

vidare angeläget att verkets ansträngningar att vidga manufaktureringen

fullföljs i nära kontakt med verkets kunder och att en fortsatt effektivisering

av försäljningsorganisationen sker. Det är sålunda — vilket även understryks

av Statsföretag — nödvändigt att det definitiva produktprogrammet

fastställs först efter en så långt möjligt säker marknads- och lönsamhetsbedömning.

Det synes mig också viktigt att prövningen av möjligheterna till

vidgat samarbete med andra företag fullföljs.

När den finansiella rekonstruktionen och investeringsprogrammet har genomförts

anser jag att NJA bör ha förutsättningar att uppnå ett mer tillfredsställande

företagsekonomiskt resultat. Jag förutsätter härvid också att

de produktivitetsvinster som bör kunna nås genom en vidare effektivisering

av företagets administrativa och budgetära rutiner till fullo utnyttjas.

Mot bakgrund av vad jag här anfört är jag beredd att tillstyrka ett kapitaltillskott

på 100 milj. kr. till NJA. De behövliga medlen bör efter hand som

behov uppkommer och efter beslut av Statsföretag AB ställas till NJA:s förfogande.

Detta står i överensstämmelse med principerna i prop. 1969: 121,

där jag bland förvaltningsbolagets uppgifter angav att uppställa målen för

koncernföretagen, att följa deras planering, kontrollera att uppställda mål

uppfylls samt vid bristande måluppfyllelse vidta korrigerande åtgärder. De

begärda medlen torde böra lämnas på tilläggsstat III under innevarande budgetår.

Med hänvisning till vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att

Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att för Kapitaltillskott till Norrbottens Järnverk AB på

tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70 på driftbudgeten

under trettonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 100 000 000 kr.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1970

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall

avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1970

Bilaga

Sammandrag av vinst- och förlusträkningar 1962—1968/69

Beloppen i 1 000-tal kronor

1962

1963

1964

1965

1966/671

1967/68

1968/6

Försäljningsintäkter............

184 651

179 539

213 894

231 787

331 342

230 418

284 35

Avgår kostnader för lev. produkter

159 032

170 542

197 217

218 730

330 042

232 845

27915

Bruttoöverskott ..............

Avgår extra kostnader för lager-

25 619

8 997

16 677

13 057

1 300

—2 427

5 20

sanering m. m...............

—

—

—

—

22 755

6 557

Tillkommer inkomsträntor m. m.

1 394

1 629

3 462

2 454

3 243

2 179

1 58

Avgår utgiftsräntor, skatter m. m.

6 598

6 287

10 997

14 265

19 763

14 274

17 83

Avgår avskrivningar............

20 415

4 339

13 285

20 306

36 662

24 450

24 70

Avgår avsättning till lagerreserv

Tillkommer upplösning av lager-

—

—

1 5002

—

10 000

—

reserv ......................

—

—

5 643

3 475

—

—

Tillskott från aktieägaren ......

—

—

—

—

100 000

—

Nettoresultat..................

0

0

0

—15 585

15 363

—45 529

—35 74

1 Under 1966 ändrades bolagets räkenskapsår från kalenderår till att omfatta tiden 1.7.—30.6. Denn

period omfattar sålunda tiden 1.1.1966—30.6.1967.

2 Avser avsättning till prisfallsreserv.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1970

19

Bilaga 2

Sammandrag av balansräkningar 1962—1968/69

Beloppen i 1 000-tal kronor

1962

1963

1964

1965

1966/67*

1967/68

1968/69

illgängar

assa, bank, postgiro, främmande

växlar......................

644

3 707

2 917

5 898

9 495

8 829

12 033

undfordringar................

39 386

53 084

43 692

51 564

35 554

48 387

63 931

arulager ....................

49 583

52 472

70 538

88 731

84 690

79 320

64 795

ktier, andelar m. m...........

1 161

1 077

995

868

710

577

470

askiner och inventarier (bokfört

värde efter avskrivn.)........

82106

97 749

170 078

178 887

186 201

181 358

173 852

astigheter (bokfört värde efter

avskrivn.) ..................

108 824

111 589

136 821

139 446

140 284

139 624

134 943

ågående ^anläggningar ......

111 033

125 119

47 999

41 069

22 273

13 968

16 588

anserad förlust..............

—

—

—

—

15 363

—

45 529

ets förlust..................

—

—

—

15 585

—

45 529

35 746

392 737

444 797

473 040

522 048

494 570

517 592

547 877

kulder och eget kapital

everantörsskulder ............

32 565

34 281

38 858

39 651

42 799

37 462

46 619

vriga kortfristiga skulder......

126

171

6 739

17 646

166

5 306

3 781

ångfristiga skulder............

56 824

107123

124 221

161 529

133 242

171824

194 487

ekapital ..................

300 000

300 000

300 000

300 000

300 000

300 000

300 000

eservfond....................

3 000

3 000

3 000

3 000

3 000

3 000

3 000

alanserad vinst ..............

222

222

222

222

—

—

—

ets vinst....................

—

—

—

—-

15 363

—

—

392 737

444 797

473 040

522 048

494 570

517 592

547 877

* Under 1966 ändrades bolagets räkenskapsår från kalenderår till att omfatta tiden 1.7.—30.6. Denna

eriod omfattar sålunda tiden 1.1.1966—30.6.1967.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungi. Maj:ts proposition nr 78 år 1970

Bilaga

Diverse uppgifter 1962—1968/69

Anskaffningsvärde för maskiner

och inventarier (1 000-tal kr.)..

Anskaffningsvärde för fastigheter

(1 000-tal kronor)............

Antal anställda, timavlönade ....

Antal anställda, månadsavlönade

Totalt antal anställda..........

Utbetalda löner till timavlönade

(1 000-tal kronor)............

Utbetalda löner till månadsavlönade

(1 000-tal kronor)........

Utbetalda löner och arvoden till

styrelse och direktion (1 000-tal

kronor) ....................

Avgifter till ATP etc. (1 000-tal

kronor) ....................

Leveranser av valsade produkter

i ton........................

Tillverkning av valsade produkter

i ton........................

Totala nyinvesteringar (1 000-tal

kronor) ....................

* 18 månader

1962

1963

1964

It

222 742

237 233

315 912

339

145 516

152 590

182 829

190

2 511

2 605

2 688

2

545

622

674

3 056

3 227

3 362

3

41 842

45 280

51 445

54

12 115

14 795

16 895

18

360

375

400

4 279

4 967

6 593

7

373 719

385 600

422 600

438

363 621

385 500

441 700

456

57 000

37 000

33 000

25

65

1966/67*

1967/68

1968/6

228

363 760

376 162

378 923

783

200 183

205 380

206 377

662

2 754

2 670

2 698

708

740

737

737

370

3 494

3 407

3 435

515

89 564

59 774

64 613

533

32 255

23 386

24 623

473

862

541

621

029

13 445

10 489

11 869

500

618 200

424 200

476 400

000

659 100

440 100

464 800

000

26 000

12 000

15 000

700187 MARCUS BOKTR. STHLM 1970

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. SU 1970:103 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag om den fortsatta regionalpolitiska stödverksamheten, m.m., i vad den ej avser regionalpolitikens s. 2 i texten
  2. SU 1970:104 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående kapitaltillskott till Norrbottens Järnverk AB jämte motioner. s. 1 i texten