Sök i Ratio Lex

Angående Norrlandsfondens fortsatta verksamhet m. m

1970-03-13 · 23 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 23 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1970:85, Angående Norrlandsfondens fortsatta verksamhet m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1970

1

Nr 85

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående Norrlandsfondens

fortsatta verksamhet m. m.; given på Stockholms

slott den 13 mars 1970.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över industriärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Krister Wickman

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att Norrlandsfondens verksamhetsområde utvidgas

så att stöd kan utgå även till vissa andra projekt än sådana som kan hänföras

till manufaktureringsindustrin. Likaså föreslås att fonden får ta initiativ

till viss regional samverkan avseende den industriella miljön i Norrland.

Formerna för fondens verksamhet förutsätts vara i huvudsak oförändrade.

Den nya verksamhetsperioden omfattar liksom de båda tidigare fem år och

löper fr. o. m. år 1971. Ökade resurser avses ställas till fondens förfogande.

Utöver fortsatta avsättningar om 15 milj. kr. årligen av statens vinst från

Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag kommer sålunda förslag om finansieringen

av ett ytterligare medelstillskott om 5 milj. kr. att framläggas i

1971 års statsverksproposition.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1970.1 samt. Nr 85

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1970

Utdrag av protokollet över industriärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

13 mars 1970.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Andersson, Lange,

Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Gei jer, Odhnoff, Wickman, Bengtsson,

Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson.

Chefen för industridepartementet, statsrådet Wickman, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om Norrlandsfondens

fortsatta verksamhet m. m. och anför.

Inledning

På föredragning av chefen för finansdepartementet föreslog Kungl. Maj :t

1961 års riksdag att godkänna riktlinjer för avsättning av viss del av statens

vinst från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag (LKAB) till två fonder

för forsknings- och utvecklingsarbete m. m., den ena benämnd Norrlandsfonden

och den andra Malmfonden för forsknings- och utvecklingsarbete.

Med anledning av förslaget godkände riksdagen, att årligen under en femårsperiod

högst 25 milj. kr. avsattes till fonderna (prop. 1961: 77, SU 89,

rskr 233).

För var och en av fonderna utfärdade Kungl. Maj:t den 15 september

1961 en särskild stadga.

I enlighet med beslutet år 1961 togs frågan om fortsatt avsättning till

Norrlandsfonden efter femårsperiodens utgång upp till ny prövning. På föredragning

av chefen för handelsdepartementet föreslog Kungl. Maj :t 1966

års riksdag (prop. 1966: 21) att under en femårsperiod med början år 1966

av den staten tillfallande vinsten från LKAB årligen skulle avsättas högst

15 milj. kr. till Norrlandsfonden och högst 10 milj. kr. till Malmfonden för

forsknings- och utvecklingsarbete. Därjämte föreslogs att Norrlandsfonden

skulle kunna lämna stöd till forsknings- och utvecklingsarbete samt till industriell

nyetablering eller utbyggnad även i sådana fall, som helt eller delvis

avsåg andra råvaror än de specifikt norrländska. Ett oavvisligt villkor

skulle dock vara att det fanns grundad anledning antaga att den verksamhet

som erhöll stödet skulle medföra bestående sysselsättningsmöjligheter

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1970

3

för befolkningen i Norrland. Riksdagen beslutade i enlighet med förslaget.

I särskild framställning den 15 december 1969 har Norrlandsfondens styrelse

inkommit med förslag angående fondens fortsatta verksamhet. I en

till framställningen fogad promemoria, Norrlandsfonden informerar, lämnas

en redogörelse för den nuvarande verksamheten.

Över fondens skrivelse har efter remiss yttranden avgetts av domänverket,

arbetsmarknadsstyrelsen, statens institut för hantverk och industri (SHI),

statens provningsanstalt, styrelsen för teknisk utveckling (STU), länsstyrelserna

i Jämtlands, Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län,

konsistorierna vid universitetet i Umeå och tekniska högskolan i Stockholm

samt rektorsämbetet vid Chalmers tekniska högskola och tekniska fakulteten

vid universitetet i Lund, lantbrukshögskolan, fullmäktige i riksbanken,

företagareföreningarna i Jämtlands, Norrbottens, Västerbottens och

Västernorrlands län, glesbygdsutredningen, Sveriges investeringsbank AB,

Jernkontoret, Landsorganisationen i Sverige (LO), landstingens förvaltningsutskott

i Jämtlands, Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands

län, Statsföretag AB, Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska bankföreningen,

Svenska kommunförbundet, Svenska industrietableringsaktiebolaget

(Svetab), Svenska landstingsförbundet, Svenska sparbanksföreningen,

Svenska utvecklingsaktiebolaget, Sveriges allmänna exportförening, Sveriges

hantverks- och industriorganisation (SHIO), Sveriges industriförbund,

Sveriges mekanförbund samt Tjänstemännens centralorganisation (TCO).

Vid länsstyrelsens i Jämtlands län yttrande har fogats utlåtanden från

Västernorrlands och Jämtlands läns handelskammare, Östersunds stad

samt Hede kommun. Till länsstyrelsens i Västernorrlands län yttrande har

fogats utlåtanden från länsarbetsnämnden i Västernorrlands län, Västernorrlands

och Jämtlands läns handelskammare, Västernorrlands länsavdelning

av Svenska kommunförbundet, Fosfatbolaget AB, Mo och Domsjö

AB samt Svenska Cellulosa Aktiebolaget.

Till konsistoriets vid tekniska högskolan i Stockholm yttrande har fogats

en skrivelse från professor T. Westermark. Vid Sveriges hantverks- och

industriorganisations yttrande har fogats utlåtande från Jämtland—Härjedalens

och Västerbottens lappmarks hantverksdistrikt samt Västerbottens

och Västernorrlands läns hantverks- och industridistrikt.

Jag anhåller nu att få ta upp frågan om Norrlandsfondens fortsatta verksamhet

till närmare behandling.

Norrlandsfondens hittillsvarande verksamhet

Norrlandsfonden har till ändamål att främja näringslivets framtida utveckling

i Norrland, främst i Norrbottens län. Fonden skall i första hand

stödja sådant forsknings- och utvecklingsarbete, som syftar till att vidare
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1970

förädla norrländska råvarutillgångar. Fonden skall även medverka till att

främja den norrländska företagsamhetens utveckling och differentiering

genom att stimulera uppkomsten och utbyggnaden av manufaktureringsindustrier,

grundade på norrländska råvaror. Stöd kan även lämnas i sådana

fall som avser andra än norrländska råvaror om det finns grundad

anledning antaga att den understödda verksamheten kommer att medföra

bestående sysselsättning för befolkningen i Norrland. Härjämte skall fonden

ta initiativ till samt lämna stöd åt utredningar och inventeringar, som

kan ha betydelse för det norrländska näringslivet.

För målforskningsprojekt tillämpas bidragsformen. Detta beror framför

allt på svårigheten att på förhand bedöma resultatet. Utvecklingsarbete,

projekteringar och marknadsanalyser kan stödjas med utvecklingsanslag.

Anslaget är förknippat med återbetalningsskyldighet som inträder om och

när ett projekt som stötts med ett sådant anslag övergår från försöksverksamhet

till industriell produktion och kommer enskilda personer eller företag

till godo. Anslaget omvandlas då till lån med de villkor som tillämpas i

den ordinarie kreditgivningen. Anslag för projekt, vars resultat kan utnyttjas

av hel bransch eller som lämnats till icke af färsdrivande institutioner,

lämnas vanligen utan krav på villkorlig återbetalningsskyldighet.

Norrlandsfonden tillämpar även — fastän i mindre omfattning — stöd i

form av förlustgarantier. Stödformen innebär samma slags övertagande av

risker i samband med t. ex. produktutveckling som utvecklingsanslag med

villkorlig återbetalningsskyldighet.

Stöd till industriell utbyggnad skall lämnas i form av medellångt eller

långfristigt lån. Samma räntesats tillämpas som för de statliga industrigarantilånen.

Ränteeftergift kan beviljas och lämnas i så fall vanligen under

en period av två å tre år.

Amorteringstiden kan enligt stadgarna utsträckas till 20 år men har

genomgående varit kortare. Vägledande vid fastställande av amorteringstid

är investeringsobjektets ekonomiska livslängd eller, om det gäller rörelsekapital,

den förväntade likviditetsutvecklingen i företaget. Amorteringsanstånd

kan lämnas för att täcka en del av de inkörningsförluster som uppstår

vid kraftig utbyggnad av produktionsapparaten.

Norrlandsfondens stöd till målforskning, utredningar och inventeringar,

industriellt utvecklingsarbete samt till industriell utbyggnad uppgår för

perioden 1962—1969 till sammanlagt

168,9 milj. kr.

Medlens fördelning

framgår av följande tablå:

Ändamål

Belopp

Procent

milj. kr.

Forskning

29,9

17,7

Utredningar och inventeringar

10,9

6,4

Industriellt utvecklingsarbete

31,9

18,9

Industriell utbyggnad

96,2

57,0

Summa beviljade anslag

168,9

100,0

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1970 5

Av tidigare beviljade anslag, som inte disponerats, har 14,1 milj. kr. återkallats.

De sammanlagda intäkterna under perioden uppgår till 171,1 milj. kr.

Av detta belopp utgörs 135 milj. kr. av tillskottet från LKAB, 2,8 milj. kr.

av bidrag från fonden för vissa stödåtgärder i malmkommunerna, 23,7

milj. kr. av ränteintäkter samt 9,6 milj. kr. av influtna amorteringar och

återbetalda bidrag.

Beträffande stödverksamheten under vardera av de båda perioderna

1962—1965 och 1966—1969 kan nämnas att det totala stödet under perioden

1966—1969 med endast 2,1 milj. kr. understeg det stöd som lämnades

under åren 1962—1965 trots att fonden erhöll statliga medel som med

17,8 milj. kr. understeg anslagen för den föregående perioden. Detta möjliggjordes

genom en ökning av övriga intäkter, framför allt ränteintäkter

och influtna amorteringar.

Krediter för industriell utbyggnad har tilldelats i betydligt större omfattning

under perioden 1966—1969 än 1962—1965. Detta har med nödvändighet

inneburit en minskning av satsningen på forskning, utredningar

och inventeringar samt industriellt utvecklingsarbete.

Styrelsens förslag om fondens fortsatta verksamhet

I sin framställning till chefen för industridepartementet framhåller styrelsen

för Norrlandsfonden att de största hindren för en kraftigare expansion

av den norrländska industrin är höga kommunikationskostnader,

kostnader till följd av outvecklad industriell miljö, begränsade lokala avsättningsmöjligheter

samt speciella inkörningskostnader. Styrelsen anser

det därför motiverat att Norrlandsfonden i framtiden disponerar en större

del av sina resurser på sådan verksamhet som påverkar företagens institutionella

miljö, dvs. forskning, utredningar och inventeringar samt industriellt

utvecklingsarbete.

Norrlandsfondens möjlighet att stödja projekt inom hela den utvecklingskedja

som ligger bakom näringslivets gradvisa utveckling och den

erfarenhet Norrlandsfonden härigenom förvärvat bör enligt styrelsens uppfattning

kunna utnyttjas i högre grad än som hittills varit fallet. Den begränsning

av stödet till forskning, utredningar och inventeringar samt industriellt

utvecklingsarbete som skett under perioden 1966—1969 har

enligt styrelsen orsakats av den ökade efterfrågan på riskvilligt kapital i

samband med industriell utbyggnad som uppstått bl. a. genom tillkomsten

av den aktiva lokaliseringspolitiken och den allmänt ökade expansionstakten

i industrin.

För att balans på arbetsmarknaden i Norrland skall uppnås före år

1980 krävs en fördubbling av den nuvarande tillväxttakten inom industrin

It Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 85

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1970

även om en utflyttning på ca 150 000 personer accepteras. Det är styrelsens

uppfattning att verksamhet av bl. a. det slag, som fonden kan stödja kommer

att få stor betydelse vid försöken att nå detta mål. Detta förutsätter

emellertid nödvändigt en ökning av de ekonomiska resurserna. Beträffande

den behövliga ökningens storlek anför styrelsen följande.

Under tiden den 1 januari 1968—den 30 november 1969 har Norrlandsfonden

beviljat anslag till forskning med 5,1 milj. kr. Den hos fonden

uppmätta efterfrågan på medel för forskning uppgår till ca 4,5 milj. kr. per

år för de två senaste verksamhetsåren. Om ökade ekonomiska resurser ställs

till fondens förfogande, kommer fonden att ta initiativ till ytterligare forskning.

Det sammanlagda behovet av medel för forskningsändamål kan därför

uppskattas till ca 6 milj. kr. per år.

Anslagen till utredningar och inventeringar har under

perioden uppgått till ca 2 milj. kr. per år. Under år 1969 har dock den geologiska

undersökningsverksamheten, som ingår i denna del av fondens uppgifter

ökat kraftigt genom särskilda långsiktiga insatser. Det totala årliga

behovet för utredningar och inventeringar uppskattas av fondens styrelse

till ca 6 milj. kr. per år under de närmaste åren.

Stöd till industriellt utvecklingsarbete är vid sidan av

fondens kreditgivning av omedelbar betydelse för enskilda företag och kan

på relativt kort sikt påtagligt förbättra ett företags utvecklingsmöjligheter.

Den spontana efterfrågan på denna stödform har de senaste åren uppgått

till ca 3 milj. kr. per år. Om Norrlandsfondens ekonomiska resurser utökas

kommer fonden enligt styrelsen att eftersträva en kraftig utökning av denna

stödverksamhet, bl. a. för att utveckla produkter som är väl avpassade

för tillverkning i Norrland. Produktutvecklingsstödet bör därvid i högre

grad än hittills kombineras med olika typer av undersökningar, t. ex. marknadsanalyser

o. d. Det årliga behovet av medel för denna verksamhetsgren

beräknas av styrelsen stiga till ca 6 milj. kr.

Långivningen i samband med industriell utbyggnad har uppgått

till mellan 13 och 17,4 milj. kr. per år under de senaste åren. Norrlandsfondens

krediter till industriell utbyggnad har oftast karaktären av finansiering

mot säkerheter som inte är acceptabla för övriga kreditinstitut.

Detta betyder att man ställer pengar till förfogande som kan jämställas

med eget kapital. Till största delen beroende på den snabba expansionstakten

inom industrin i Norrland är nämligen andelen eget kapital i dessa

företag genomsnittligt förhållandevis lågt. En ytterligare ökning av industrialiseringstakten,

t. ex. genom ökat lokaliseringsstöd kommer att leda

till ökade anspråk på fondens resurser. Den årliga utlåningen beräknas

med hänsyn till den rådande expansionstakten tillsammans med den ökning

av denna takt som eftersträvas, under den närmaste femårsperioden

komma att öka till ca 20 milj. kr.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1970

Beloppet för övriga former av medelsdisposition beräknas till ca 2 milj.

kr. per år, varav 1 milj. kr. avser administrationskostnader.

Fondstyrelsen beräknar sålunda det sammanlagda årliga medelsbehovet

till ca 40 milj. kr.

Den nuvarande stadgan ger Norrlandsfonden små möjligheter att i områden

med låg industrialiseringsgrad påtagligt påverka utvecklingen genom

stöd till befintliga företag. Styrelsen finner det därför motiverat att de

nuvarande möjligheterna kompletteras på sådant sätt att Norrlandsfonden

får möjlighet att stödja även projekt, som inte faller inom ramen för begreppet

manufaktureringsindustri. Som exempel på verksamhet som bör

kunna erhålla stöd nämns turism. En sådan möjlighet skulle enligt styrelsen

kunna få väsentlig betydelse för främjandet av näringslivet i områden,

som saknar förutsättning för industrietablering, men där förutsättningar för

lönsamma investeringar i andra typer av projekt finns. Skulle Norrlandsfonden

få denna möjlighet, beräknas behovet av årligt medelstillskott öka

med ytterligare ca 5 milj. kr. per år. Det sammanlagda årliga medelsbehovet

skulle härigenom komma att uppgå till 45 milj. kr.

Norrlandsfondens intäkter av sin verksamhet beräknas under de närmaste

åren uppgå till ca 15 milj. kr. per år. Skillnaden mellan beräknade

intäkter — tillskottet av statliga medel inte inräknat — och beräknad medelsdisposition

uppgår således till ca 30 milj. kr. per år. Norrlandsfondens

årliga tillskott av statliga medel skulle därmed behöva ökas från 15 milj.

kr. till lägst 30 milj. kr. Denna ökning bör enligt styrelsen kunna ske successivt

med 5 milj. kr. per år under de tre första åren av en ny tioårig verksamhetsperiod.

En ökning av den industriella verksamheten i Norrland förutsätter en

bredare satsning på de stadier, som föregår produktionen, och som har en

fast anknytning till begreppet industrimiljö. Ett industriellt miljöskapande

måste till största delen ske genom samhälleliga insatser. Arbetet är förenat

med stor osäkerhet och stora risker och de påtagliga resultaten i form

av ökad industrialisering kommer inte direkt.

Industriproduktionen har sin utgångspunkt i grundforskning och målforskning,

produktutveckling samt marknads- och andra analyser. Förnyelsen

av industriproduktion bestäms åtminstone på längre sikt av bredden

på de föregående stadierna. Av dessa har grundforskningen den största

bredden och påverkar mest storleken på de efterföljande stadierna målforskning,

produktutveckling, marknadsföring och produktion.

Norrlandsfonden har enligt sin stadga differentierade möjligheter att

disponera sina resurser. Den kommer enligt styrelsen även i framtiden att

ägna ett betydande intresse åt de grundläggande problem, som sammanhänger

med företagande i norr vilket innebär att tyngdpunkten i verksamheten

kommer att förskjutas mot de mera miljöpåverkande delarna av

verksamheten.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1970

Den resursförstärkning, som Norrlandsfonden eftersträvar, orsakas av en

ambition att vidga de i dag alltför trånga sektorerna för en industriell

expansion i norr. Enligt fondstyrelsen måste den industriella miljön förbättras,

avståndens negativa verkan minskas och en bas för starkare flöde

av innovationer och nyetableringar skapas genom stöd till målforskning

och produktutveckling. Det är emellertid av största vikt att dessa aktiviteter

inte får till följd att fondens kreditgivning i samband med industrins

nybyggnad skärs ned. Som tidigare påpekats utgör nämligen Norrlandsfondens

möjlighet till risktagande i samband med finansiering av ett projekt

ofta den faktor, som lösgör de övriga för projektet nödvändiga krediterna.

Om Norrlandsfondens kreditgivning skärs ned, skulle den totala

kreditgivningen för utbyggnadsprojekt i Norrland därigenom sjunka långt

mer än enbart kreditminskningen från Norrlandsfonden.

Remissyttran dena

Remissinstansernas allmänna bedömning av fondstyrelsens förslag

angående fondens fortsatta verksamhet är genomgående positiv. Remissinstanserna

vitsordar att Norrlandsfondens hittillsvarande verksamhet

haft stor betydelse för det norrländska näringslivets utveckling främst

genom dess stöd till industriell utbyggnad, industriellt utvecklingsarbete

samt forskning. Inte minst genom att tillhandahålla riskkapital har fonden

på ett värdefullt sätt kompletterat samhällets övriga stödinsatser. En statlig

lokaliserings- och näringspolitik har visserligen vuxit fram sedan Norrlandsfondens

tillkomst men det finns enligt remissinstanserna därför ingen

anledning ifrågasätta värdet och behovet av en fortsatt fondverksamhet.

Flera remissinstanser har oreserverat tillstyrkt fondstyrelsens förslag.

Bland dessa kan nämnas arbetsmarknadsstyrelsen, statens provningsanstalt,

STU, Jernkontoret samt TCO. Praktiskt taget alla remissinstanser har

tillstyrkt förslaget och har lämnat endast vissa smärre erinringar mot enstaka

punkter i förslaget.

Remissinstansernas erfarenheter av fondens verksamhet är överlag goda.

Man anser att fondens fristående ställning och den ingående kännedomen

om de lokala förhållandena samt att stödet kunnat lämnas till projekt inom

hela utvecklingskedjan från forskning till industriell produktion varit av

grundläggande betydelse för resultatet av den hittillsvarande verksamheten.

Flera remissinstanser betonar vikten av att fonden får möjlighet att stödja

forsknings- och utvecklingsarbete. Länsstyrelsen i Norrbottens

län framhåller att under den hittillsvarande verksamhetsperioden ca

30 milj. kr. utgått som bidrag utan återbetalningsskyldighet till en rad olika

forskningsprojekt som i annat fall inte torde ha kommit till utförande. Av

dessa är de två största — Metallurgiska forskningsstationen i Luleå och

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1970

Stiftelsen skogsmekanisering — av vikt inte bara för det norrländska näringslivet

utan kanske i än högre grad för landet i sin helhet. Västernorrlands

läns landsting anser att den kraftiga satsningen på de norrländska

basråvarorna malm och skog motiveras av att dessa under överskådlig tid

kommer att förbli basen för det norrländska näringslivet. Landstinget anser

dock att en breddning av denna bas är önskvärd. Man bör även satsa på

andra produktområden exempelvis med anknytning till elektroteknisk eller

annan kvalificerad verkstadsindustri, kemisk industri samt miljövård. Liknande

synpunkter framförs av Svetab, som framhåller att för att eu nyetablering

skall bli lönsam och livskraftig på lång sikt satsningen till övervägande

del måste ske på s. k. teknologitung industri dvs. sådan verksamhet

där forskning, utvecklingsarbete och rationalisering balanserar de avståndskostnader

av olika slag, som följer med industriell etablering i Norrland.

En lokalisering av högre teknisk utbildning till Norrland anses av de

remissinstanser som tagit upp denna fråga inte göra en fortsättning av fondens

verksamhet mindre aktuell. Remissinstanserna anser tvärtom att fondens

möjligheter att verksamt bidra till utvecklingen av det norrländska

näringslivet påtagligt kommer att förbättras. Den produktinriktade forsknings-

och utvecklingsverksamheten kan väntas komma att öka i omfattning

och ställa ytterligare krav på stöd från fonden. Rektorsämbetet vid

Chalmers tekniska högskola konstaterar att en utveckling av PFU-enheter

(produktinriktad forsknings- och utvecklingsverksamhet) synes ligga helt

i linje med fondens syften. Sådana enheter bör åtminstone inledningsvis

finansieras av Norrlandsfonden.

Remissinstanserna är ense om betydelsen av att Norrlandsfonden har

möjlighet att göra utredningar och inventeringar som beslutsunderlag

för en långsiktig avvägning av insatser inom olika områden.

Flera remissinstanser understryker önskvärdheten av att möjlighet bereds

Norrlandsfonden att i högre grad stödja norrlandsföretag genom utredningar

och investeringar. Sveriges allmänna exportförening pekar särskilt

på behovet av ökade insatser på marknadsföringsområdet och då inte minst

på export. Även Västernorrlands läns företagareförening ek. för. framhåller

nödvändigheten av marknadsundersökningar. Fonden bör ha möjligheter att

komplettera sina insatser med olika former av marknadsbedömningar vilka

inom de enskilda företagen många gånger av kostnadsskäl annars inte skulle

bli utförda. Tillverkning av nya produkter och etablerandet av nya produktionsenheter

bör inte äga rum förrän totalbedömningen kommit att omfatta

även marknadssidan. Ökade insatser synes också behöva göras såväl beträffande

mineralinventeringar som utredningar om turism.

Samtliga remissinstanser som kommenterat stödet till industriellt

utvecklingsarbete anser att Norrlandsfonden i sin hittillsvarande

verksamhet haft stor betydelse när det gällt att förkorta tiden mellan idé

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1970

och produkt framför allt inom skogsnäringarna men även inom andra verksamhetsgrenar.

Norrbottens företagareförening ek. för. och länsstgrelsen i

Norrbottens lön understryker att produktutveckling är särskilt viktig i ett

område av Norrlands karaktär. Särskilt gäller detta Norrbotten som från

industrialiseringssynpunkt är ett ungt län och därför har ett relativt sett

mindre differentierat näringsliv än andra regioner som har långvarig industriell

erfarenhet. Mycket pekar enligt länsstyrelsens uppfattning på att

företagens förmåga att klara den nödvändiga produktutvecklingen är av avgörande

betydelse för resultatet av den lokaliseringspolitiska satsningen.

Det faktiska utvecklingsförloppet stöder denna uppfattning. Den lågt förädlade

industrin minskar sin sysselsättning medan industrigrupper med traditionellt

högt förädlade produkter ökar.

Beträffande Norrlandsfondens långivning åt industriell utbyggnad

anser de flesta remissinstanser att denna verksamhet alltjämt har en

mycket viktig uppgift att fylla som komplettering av det system med statliga

insatser för näringslivets utveckling som efterhand har tillkommit.

SHI, länsstgrelsen i Norrbottens län, företagareföreningarna i Norrbotten

och Västerbotten samt Svenska kommunförbundet pekar på att en region

med låg industrialiseringsgrad och odifferentierad struktur snabbt måste

kunna erbjudas krediter med högre risktagande än normalt för att kunna

ändra karaktär. Norrlandsfonden är i många fall den sista och avgörande

länken av kreditinstitut för finansiering av industriella utbyggnadsprojekt

eftersom fonden kan ställa till förfogande det riskvilligaste kapitalet. Denna

funktion har Norrlandsfonden fyllt i första hand då det gällt större lokaliseringspolitiska

etableringar. STU påpekar att fondens kreditåtaganden i

samband med stöd till industriell utbyggnad haft större verkan än den direkta

medelstilldelningen genom att fondens ställningstaganden inneburit

att kapital kunnat frigöras hos andra kreditinstitut. STU anser därför att

kreditstödet ej kan minskas till förmån för finansiering av andra ändamål.

Svetab understryker likaså att Norrlandsfonden genom sin möjlighet till särskilt

risktagande utgör ett viktigt komplement till andra kreditinstitut.

Länsstgrelsen i Västernorrlands län anser att Norrlandsfonden i första

hand skall stödja forsknings- och utvecklingsarbete. Fondens resurser bör

koncentreras till de kostnadsposter inom företagen där förutsättningarna

för annan extern finansiering är små. Norrlandsfondens satsning på industriinvesteringar

anser man mindre lämplig med hänsyn till utbyggnaden

av det statliga lokaliseringsstödet. LO samt fullmäktige i riksbanken anför

liknande synpunkter och framhåller att den statliga kreditgivningen med

lokaliseringspolitisk inriktning nu har en helt annan omfattning än när

fonden bildades år 1961.

Nästan samtliga remissinstanser tillstyrker sålunda att Norrlandsfonden

fortsätter sin hittillsvarande verksamhet med en ökad medelstilldelning.

Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges industriförbund har i sitt ge
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 85 år 1970

11

mensamma remissyttrande dock framhållit att en mera långsiktig bedömning

av organisationsfrågorna framstår som en förutsättning för att de medelsbehov

som föreligger för fortsatta aktiviteter inom den nuvarande ramen

skall kunna bedömas.

Så gott som samtliga remissinstanser gillar förslagen från Norrlandsfondens

styrelse om en utvidgning av verksamhetsområdet

till att omfatta möjlighet att stödja även projekt som inte faller inom ramen

för begreppet manufaktureringsindustri. De remissinstanser som särskilt

framhållit betydelsen av att Norrlandsfondens förslag realiseras på denna

punkt är SHI, länsstyrelserna i Jämtlands och Västerbottens län, konsistoriet

vid tekniska högskolan i Stockholm, rektorsämbetet vid Chalmers tekniska

högskola, företagareföreningarna, landstingen samt Svenska bankföreningen.

Det är väsentligt att fonden ses som ett medel för att generellt

utveckla näringslivet inom Norrland. En betydande och ökande del av

satsningarna bör enligt bl. a. SHI ske i annat än traditionell varuproducerande

industri. Några remissinstanser anser det dock tveksamt om fonden

skall få möjlighet att stödja även turism. Med hänvisning till det stora behovet

och de begränsade resurserna inom det industriella området tar länsstyrelserna

i Jämtlands och Västernorrlands län samt Jämtlands läns företagareförening

avstånd från fondens förslag att verksamheten skall utökas

att omfatta turism.

Flera remissinstanser pekar på den stora betydelse som Norrlandsfondens

regionala anknytning haft. Jernkontoret anser att den nära kontakten

med det lokala näringslivet och dess utövare, möjligheten till uppföljning

av verksamheten och valfriheten beträffande formerna för stödet med

säkerhet har minskat riskerna för felaktiga satsningar väsentligt. Enligt

länsstyrelsen i Norrbottens län är det av synnerlig vikt att resurserna administreras

inom den region där de skall användas. Behovet av nära kontakt

mellan anslagsfördelande organ och stödsökande företag är inte bara

fråga om ett väg- och/eller ett tidsavstånd. Det krävs framför allt kunskap

om den miljö som det aktuella företaget skatt verka i. Det är och

kommer i än högre utsträckning att vara fråga om att få riktig kontakt med

de små företagen och deras problem. Besvärliga kontaktproblem ur företagarens

synvinkel kan medföra att han inte förmår ta de kontakter som

behövs för företagets utveckling. Även Jämtlands läns landsting framhåller

det värdefulla i att Norrlandsfondens ledning är placerad i Norrland och har

till uppgift att främja näringslivets utveckling i denna landsända.

Behovet av samordning av de samhälleliga stödinsatserna

för Norrland poängteras av flera remissinstanser. Svenska

kommunförbundet framhåller att det är väsentligt att en ömsesidig delgivning

och ett utbyte sker av de kunskaper och erfarenheter som finns hos

olika organ och institutioner som är verksamma på dessa områden så att

dubbelarbete undviks och olägenheterna av en splittring reduceras. Gles
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1970

bijgdsutredningen, Jämtlands läns företagareförening och Svenska landstingsförbundet

framför liknande synpunkter. Svenska utvecklingsaktiebolaget

betonar vikten av ökat samarbete mellan fonden, Svetab, STU och uLvecklingsaktiebolaget.

Bland remissvaren förekommer även förslag om utökat samarbete på

speciella områden. Västernorrlands län landsting anser att Norrlandsfonden

i högre grad än f. n. borde kunna verka som en samordnande och i viss

mån styrande instans för all målforskning inom norrlandsregionen. Genom

ett väl utvecklat samarbete med företag, organisationer och institutioner

skulle fonden kunna göra en inventering och prioritering av olika forskningsområden

och projekt till ett forskningsprogram som kontinuerligt

skulle överses. Möjligheten att likartade forskningsprojekt drivs parallellt

med varandra på olika håll skulle bli liten. Likaså borde mineralinventeringarna

genomföras på likartat sätt i samtliga norrlandslän. Turismen

är ytterligare ett område inom vilket Norrlandsfonden skulle kunna verka

som en samordnande och styrande instans. Västernorrlands läns företagareförening

framför liknande synpunkter på samordningen inom dessa områden.

Föreningen pekar även på de möjligheter till direkt samax-bete som

föreligger mellan fonden och föreningen. Föreningen föreslår därför att

möjligheten till ett närmare samarbete på regional basis beaktas främst av

rationella och ekonomiska skäl. Härvidlag bör hänsyn tas till de möjligheter

föreningen har att bistå de företag som erhåller fondens stöd främst med

kontinuerliga insatser på konsultbasis. Föreningen kommer i så fall att

kunna fungera som något av ett fondens regionalkontor.

STU anser det ändamålsenligt att samarbetet mellan fonden och STU

byggs ut ytterligare och ges fastare former. Samarbetet borde därtill utökas

att omfatta andra organ såsom statens provningsanstalt, SHI samt berörda

företagareföreningar. Även universitetet i Umeå och en eventuell högre

teknisk utbildning i Norrland bör vara representerade i detta samarbetsorgan.

Svetab anser att fonden och Svetab kompletterar varandra på ett fruktbärande

sätt. Svetab har sålunda möjlighet att genom aktieteckning ställa

riskvilligt kapital till förfogande medan Norrlandsfonden har motsvarande

möjlighet genom lån. Svetab framhåller att ett nära samarbete mellan fonden

och Svetab ökar möjligheterna för exploatering av forsknings- och

utvecklingsresultat i form av nya etableringsprojekt.

Även SAF och Industriförbundet betonar starkt i sitt gemensamma remissvar

samordningens betydelse. Omfattningen och karaktären av de praktiska

problemen som är förenade med utvecklingen av det norrländska näringslivet

ställer särskilda krav på de berörda serviceorganen. Enligt organisationernas

mening kräver detta en samordning och effektivisering av de

resurser som samhället ställer till förfogande för stöd till det norrländska

näringslivet. En sådan samordning bör i första hand ta sikte på den verksamhet

som bedrivs av Norrlandsfonden, SHI och företagareföreningarna.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1970

Därigenom skapas enligt organisationerna möjligheter att utforma utredningsverksamhet,

kapitalstöd, rådgivning och utbildningsinsatser på ett

sätt som är direkt anpassat till det norrländska näringslivets förhållanden

och behov. Samtidigt bör möjligheterna att åstadkomma en praktisk samordning

med de berörda organens aktiviteter och det statliga lokaliseringsstödet

beaktas.

De båda organisationerna understryker också att en samordning inte i

första hand bör syfta till en organisatorisk sammanslagning av berörda institutioner.

Väsentligare är att olika aktiviteter planeras och genomförs under

enhetlig ledning. Organisationerna ifrågasätter om inte Norrlandsfonden

skulle kunna handha denna samordnande uppgift, även om andra

samordningsalternativ bör kunna övervägas.

I fråga om behovet av samordning av de olika statliga, kommunala och

andra organ som f. n. på olika sätt skall stimulera näringslivet i Norrland

finner Jämtlands läns landsting det av vikt att pröva om inte någon form

av norrlandsberedning för näringslivet skulle kunna organiseras. Denna

skulle förslagsvis ha ledamöter från Norrlandsfonden, landstingen, länsarbetsnämnderna,

företagareföreningarna, STU, SHI, statens provningsanstalt,

Svenska utvecklingsaktiebolaget och Svetab. Landstinget anser att

Norrlandsfonden är det lämpligaste organet att sammankalla och sammanhålla

denna norrlandsberedning. Även SHI understryker att en samordning

och lämplig arbetsfördelning mellan de olika organen med hänsyn till resurser

och kompetensområde måste åstadkommas.

Remissinstansernas uppfattning skiljer sig i fråga om hur lång period

fondens verksamhet bör planeras. Bland de remissinstanser som förordar

en kortare tidsperiod än tio år märks SHI, länsstyrelserna i Jämtlands och

Våsternorrlands län, SAF-Industriförbundet samt Svenska bankföreningen.

SHI anför att redan inom väsentligt kortare tid än tio år sådana förskjutningar

kan uppstå inom näringslivet eller övriga organs verksamhet att inriktningen

och omfattningen av Norrlandsfondens verksamhet kan behöva

omprövas.

Förslaget att det årliga medelstillskottet ökas till lägst 30 milj. kr. har i

regel inte föranlett några erinringar från remissinstanserna. Tvärtom stödjer

så gott som alla remissinstanser oreserverat fondens förslag om ökad

medelstilldelning. LO säger dock att en eventuell utökning av Norrlandsfonden

bör anstå eftersom lokaliserings- och regionalpolitikens framtida utformning

nu är under omprövning. I sitt gemensamma svar anmäler SAF

och Industriförbundet som sin uppfattning att en mera långsiktig bedömning

av organisationsfrågorna är en nödvändig förutsättning för att det

fortsatta medelsbehovet skall kunna fastställas.

Några remissinstanser behandlar också frågan om fondens geografiska

verksamhetsområde. I allmänhet anses att de fyra nordligaste norrlandslänen

utgör ett näringsgeografiskt naturligt verksamhetsområde för Norr
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1970

landsfonden. Landstingen i Västerbotten och Västernorrland förordar dock

att även Gävleborgs län ingår i fondens verksamhetsområde. Fondens förläggning

till Luleå torde garantera att Norrbottens speciella problem och

möjligheter blir väl observerade. I konsekvens härmed framför några remissinstanser

att styrelsen utvidgas och får en från sakliga och geografiska

synpunkter representativ sammansättning. Länsstyrelsen i Västernorrlands

län anser att styrelsens sammansättning bör ändras på så sätt att vart och

ett av de fyra nordligaste länen blir representerade med lika antal ledamöter.

En sådan utvidgning av styrelsen förordas också av länsstyrelsen och

företagareföreningen i Västerbottens län. Breddningen av fondens verksamhet

aktualiserar enligt vissa remissinstanser ändrade former för hur

fondens styrelse utses. Västernorrlands läns landsting anser att respektive

landsting eller länsstyrelse ges medinflytande vid valet.

Departementschefen

Norrlandsfonden tillkom år 1961 som en stiftelse med syfte att främja

näringslivets framtida utveckling i Norrland. Detta sker genom stöd till sådant

forsknings- och utvecklingsarbete, som syftar till att vidareförädla

norrländska råvarutillgångar. Fonden medverkar också till främjande av

den norrländska företagsamhetens utveckling och differentiering genom att

stimulera uppkomst och utbyggnad av manufaktureringsindustri, grundad

på norrländska råvaror. Stöd lämnas även i sådana fall, som avser andra än

norrländska råvaror-, om det finns grundad anledning anta, att den understödda

verksamheten kommer att medföra bestående sysselsättning för befolkningen

i Norrland. Vidare tar fonden initiativ till samt lämnar stöd åt

utredningar och inventeringar, som är av betydelse för det norrländska näringslivet.

Norrlandsfonden har hittills erhållit medel genom att en del av statens

vinst från Luossavaara-Kirunavaara aktiebolag (LKAB) årligen avsatts till

fonden. Sålunda har fonden för vart och ett av åren 1961—1970 tillförsäkrats

15 milj. kr. Riksdagen beslöt åren 1961 och 1966 att verksamhetsperioden

skulle omfatta fem år. Den andra av dessa perioder utlöper med utgången

av innevarande år.

De medel som stått till Norrlandsfondens förfogande har enligt gällande

bestämmelser använts dels som bidrag till forskning, utredningar och inventeringar

samt industriellt utvecklingsarbete, dels som stöd till industriell utbyggnad.

Bidragen kan vara försedda med villkor om återbetalningsskyldighet

eller lämnas i form av förlustgaranti. Då återbetalningsskyldighet föreligger

utgår marknadsmässig ränta.

Stöd till industriell utbyggnad lämnas i form av medellångt eller långfristigt

lån. Lån får under högst tio år vara ränte- och amorteringsfritt. Återbe
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1970

talning skall vara fullgjord inom tjugo år. Amorteringstiden kan utsträckas

om särskilda skäl föreligger.

Norrlandsfonden har anhållit att medel anslås för fortsatt verksamhet under

ytterligare tio år från den 1 juli 1970. Fonden förutsätter att under denna

tid hittills tillämpade former för verksamheten skall bibehållas men att

fonden, om särskilda skäl föreligger, även skall få stödja andra projekt än

sådana som kan hänföras till manufaktureringsidustrin. Särskild betydelse

fästs vid möjligheterna att bidra till en förbättrad industriell miljö. Fonden

föreslår att det årliga medelstillskottet skall ökas till lägst 30 milj. kr.

I sin sammanfattning av verksamheten och redovisning av erfarenheter

och synpunkter har Norrlandsfonden gett underlag för en bedömning avfondens

fortsatta verksamhet för näringslivets utveckling i Norrland. Härav

framgår att de uppgifter som åvilar Norrlandsfonden utgör en viktig del av

lokaliserings- och regionalpolitiken i Norrland. Detta förhållande markeras

f. ö. inte bara genom fondens egen redovisning och dess förslag utan också

genom remissinstansernas överlag positiva yttranden. De innehåller i flera

fall förslag om en bredare samverkan mellan fonden och andra organ i syfte

att främja den industriella miljön i Norrland.

Enligt min uppfattning har Norrlandsfonden ovedersägiigen befäst sin

ställning och ombesörjt sina uppgifter på ett sätt som väl motiverar att dess

verksamhet fortsätter och ytterligare byggs ut. Med denna allmänt stödda

uppfattning som bakgrund skall jag nu närmare behandla frågan om Norrlandsfonden

som ett regionalt näringspolitiskt organ och dess ställning och

uppgifter i det norrländska näringslivet. Jag ämnar först behandla Norrlandsfondens

hittills primära uppgifter. Därefter behandlas vissa industripolitiska

uppgifter som jag anser att fonden bör ombesörja i nära samverkan

med andra centrala och lokala organ för att öka fondens möjligheter

att på det regionala planet effektivt främja en industriell utveckling i Norrland.

Vad angår fondens stöd till forsknings- och utvecklingsarbete bör erinras

om att detta i allmänhet ges genom bidrag till målforskningsprojekt, som utförs

av forskningsinstitutioner, företag eller enskilda personer. Bidragen

lämnas dels till forskningsprojekt, dels till utgifter för investeringar i byggnader

och anläggningar samt utrustning. I sin hemställan har Norrlandsfonden

betonat att en satsning på forsknings- och utvecklingsprojekt positivt

påverkar den industriella miljön. Från fondens sida har i sammanhanget

även framhållits att dess möjligheter att stödja forskningsprojekt minskat

på grund av den starka efterfrågan från näringslivet av stöd till industriell

utbyggnad och nyetablering. I flera remissyttranden poängteras att fonden

har en unik möjlighet att stödja projekt inom hela den utvecklingskedja som

ligger bakom näringslivets gradvisa utveckling. Remissinstanserna tillstyrker

en förstärkning av resurserna så att fonden får möjlighet att i än högre grad

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1970

än hittills bidra till att aktiva forskningsinsatser och för det norrländska

näringslivet väsentliga utvecklingsprojekt kan komina till stånd.

Jag anser det väsentligt att fonden fortsätter sitt stöd till forsknings- och

utvecklingsarbete i Norrland. Inte minst viktigt är detta mot bakgrund av

de förslag om högre teknisk utbildning som norrlandsberedningen förordat

(Stencil U 1969: 11). Förslag i detta ärende avses bli anmält senare i vår.

Jag vill här understryka att Norrlandsfonden bör medverka till upprättandet

av sådana produktionsinriktade forsknings- och utvecklingsenheter

som norrlandsberedningen föreslagit. Sådana enheter är, som understrukits

från remisshåll, viktiga inslag i näringspolitiken.

I de fall stödet avser specificerade forsknings- och utvecklingsprojekt bör

det vara förenat med krav på villkorlig återbetalningsskyldighet. Överensstämmelse

med de former för stöd som tillämpas av styrelsen för teknisk utveckling

skall råda. Fonden bör därtill kunna lämna lån till byggnader, anläggningar

och utrustning av investeringskaraktär. I kostnaderna för de

forsknings- och utvecklingsprojekt som fonden stöder bör inräknas samtliga

kostnadsslag, dvs. såväl drift- som kapitalkostnader. Härigenom möjliggörs

kostnadsjämförelser såväl mellan de olika projekt som fonden stöder

som mellan sådana projekt och andra forsknings- och utvecklingsprojekt

i Sverige. Av särskild betydelse är en fullständig kostnadsredovisning

i de fall institutionernas resurser utnyttjas för skilda ändamål som forsknings-

och utvecklingsverksamhet, utbildning, provning och kontrollverksamhet,

annan uppdragsverksamhet osv.

Norrlandsfonden har ofta tagit initiativ till utredningar och inventeringar

för att få starkare beslutsunderlag för eventuella följ dprojekt eller som bas

för en långsiktig avvägning av insatser inom specifika branscher. Som

exempel härpå anförs bl. a. mineralinventeringar och utredningar om turism

m. m.

Det är angeläget att Norrlandsfonden även i fortsättningen tar initiativ

till olika utredningar och inventeringar samt bidrar ekonomiskt till deras

fullgörande. Jag utgår från att utredningarna och inventeringarna sker i

samverkan med myndigheter och organ som har närings- och lokaliseringspolitiska

uppgifter inom fondens verksamhetsområde.

Bidrag till industriellt utvecklingsarbete är den stödform som vid sidan

av kreditgivning till industriell utbyggnad direkt kommer enskilda företag

tillgodo och som på relativt kort sikt kan innebära påtagliga förbättringar

i ett företags utvecklingstakt. Norrlandsfondens möjlighet att helt eller delvis

överta riskerna i ett industriellt utvecklingsarbete framstår enligt fonden

och remissinstanserna som ytterst värdefull. En kraftig utökning av

denna verksamhet är angelägen inte minst när det gäller behovet av att

utveckla produkter som är väl avpassade för produktion i Norrland. Produktutvecklingsstödet

bör i högre grad än hittills kombineras med olika

slag av undersökningar, t. ex. marknadsanalyser.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1970

Jag har nyss betonat önskvärdheten av ytterligare insatser för forskningsocli

utvecklingsarbete. Dessa har nära anknytning till de åtgärder som måste

främjas inom det industriella utvecklingsarbetet och som måste ske i

samklang med övriga åtgärder för en bättre industriell miljö. I likhet med

flera remissinstanser vill jag därför understryka betydelsen av att fonden

kan ställa ytterligare riskvilligt kapital till förfogande inte minst för den

innovationsbetonade industrin.

Jag vill samtidigt framhålla vikten av att den industriella utvecklingen

i Norrland sker inom ramen av den för hela landet gemensamma näringspolitiska

målsättningen. Den norrländska företagsamhetens utveckling och

differentiering kan inte göras beroende enbart av norrländska regionala

intressen och resurser. Det är därför betydelsefullt att Norrlandsfonden i

sitt utvecklingsarbete samverkar även med organ som är belägna utanför

regionen. Härigenom bör möjligheterna till det norrländska näringslivets

utveckling ytterligare ökas.

Vad jag senast anfört gäller också Norrlandsfondens verksamhet i fråga

om industriell utbyggnad. Vid sidan av det statliga lokaliseringsstödet utgör

Norrlandsfondens långivning en betydelsefull faktor för den norrländska

industrins utbyggnad. Fondens lån har ofta karaktären av komplement

till företagens eget kapital. Fonden och remissinstanserna framhåller att en

ytterligare ökning av industrialiseringstakten, t. ex. genom ökat lokaliseringsstöd

eller på annat sätt, kommer att leda till ökade anspråk på fondens

resurser. Det betonas också, att fonden som komplement till andra kreditinstitut

möjliggjort lösgörandet av ytterligare för ett projekt nödvändiga

krediter.

Fonden har anhållit att, om särskilda skäl föreligger, dess stöd skall

kunna omfatta även andra projekt än sådana som kan hänföras till manufaktureringsindustrin.

Härvid har turism angetts som exempel. Fonden

framhåller att med den föreslagna utvidgningen avses att främja näringslivet

i områden som saknar förutsättningar för industrietablering men i

vilka det finns förutsättningar för lönsamma investeringar i andra typer

av projekt. Remissinstanserna har även på denna punkt uttalat sig till

förmån för fondens förslag.

Jag ansluter mig i huvudsak till förslaget och anser att riktlinjerna för

fondens verksamhet bör jämkas på sådant sätt att fonden får möjlighet

till vidgade stödinsatser. Jag vill dock erinra om att när fonden år 1966

fick möjlighet att lämna stöd även i andra etableringsfall än som är grundade

på norrländska råvaror detta skedde under det uttryckliga villkoret,

att det skall finnas grundad anledning anta att stödet i varje särskilt fall

medför bestående sysselsättning för befolkningen i Norrland. Givetvis måste

detta villkor också gälla vid en ytterligare utvidgning av kompetensområdet.

Vidare bör självfallet de riktlinjer för den regionalpolitiska utvecklingsplaneringen

följas som godkänts av 1969 års riksdag (länsplanering

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1970

1967) och som ytterligare kommer att konkretiseras i de regionala handlingsprogram

(länsprogram 1970) som nu utarbetas av länsstyrelserna/

planeringsråden.

Jag vill i anslutning härtill understryka att fonden bör iaktta försiktighet

i stödengagemang utanför den näringslivsverksamhet som bedrivs med

industriella metoder och under industriella former. Norrlandsfonden bör

sålunda följa de normer som uppställs för vad som är stödberättigad verksamhet

enligt det förslag chefen för inrikesdepartementet tidigare denna

dag framlagt om det statliga lokaliseringsstödet. Detta innebär att Norrlandsfonden

bör kunna ekonomiskt stödja utbyggnaden av industriserviceföretag.

Med sådana avses företag vilkas verksamhet är helt eller huvudsakligen

inriktad på att utföra sådana tjänster åt industrin som är av direkt

betydelse för produktionen. Beträffande fondstyrelsens förslag att

stödverksamheten bör kunna omfatta turism vill jag erinra om att chefen

för jordbruksdepartementet tillkallat sakkunniga för planering av turistanläggningar

och friluftsområden m. m. De sakkunnigas arbete skall särskilt

avse Norrland och i största möjliga utsträckning inriktas på tillskapandet

av arbetskraftsintensiva projekt. I avvaktan på resultatet av denna

utredning bör Norrlandsfonden inte engagera sig i stöd till anläggandet

av hotell eller liknande turistanläggningar.

Synnerligen betydelsefulla i Norrlandsfondens fortsatta verksamhet blir

dess insatser för en bättre industriell miljö. Fonden har själv understrukit

detta och utgår från att tyngdpunkten i dess verksamhet kommer att förskjutas

mot de mer miljöpåverkande delarna av verksamheten. De remissinstanser

som mer ingående kommenterat fondens verksamhet och förslag

har på skilda sätt markerat behovet härav. Flera remissinstanser i Norrland

men även centrala organ har härvid framhållit vikten av ökad samverkan

mellan fonden och andra institutioner, varvid Norrlandsfonden föreslås

få rollen som en regional samordnare av den industriella miljöns

främjande i Norrland.

En regional industriell service är ett viktigt medel att förbättra den industriella

miljön. Ett väsentligt mål för samhällets insatser, inte minst på

samhällsplaneringens område, bör vara att skapa en miljö, som överhuvud

ger goda betingelser för en positiv utveckling av näringslivet. Härvid måste

givetvis beaktas att betingelserna för industriell expansion varierar mellan

olika delar av landet.

Från samhällets sida har i ökad omfattning den industriella miljöns betydelse

för företagens utveckling uppmärksammats. Detta intresse har naturligen

främst knutits till de mindre och medelstora företagens utvecklingsmöjligheter.

Åtgärder har vidtagits t. ex. genom stöd till utbildning

(statens institut för hantverk och industri) samt konsultverksamhet och

kreditgivning (Norrlandsfonden, företagareföreningarna).

Jag anser en ytterligare förstärkning av de utvecklingsstimulerande och

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1970

företagsinriktade serviceinsatserna för en bättre industriell miljö angelägen.

Dessa insatser bör i första hand omfatta följande tre servicegrupper.

1. Utbildning (fortbildning) av företagsledare och arbetsledande personal

i tekniska, ekonomiska och administrativa frågor inklusive marknadsfrågor.

2. Rådgivning (konsulttjänster) i tekniska, ekonomiska och administrativa

frågor inklusive marknadsföring.

3. Produktutveckling, prototyptillverkning och provning samt andra åtgärder

för produktionsinriktat forsknings- och utvecklingsarbete.

Var och en av dessa tre servicetyper kan omfatta en rad delvis identiska

ämnesområden eller funktioner i företagen, t. ex. produktionsplanering, produktutveckling,

provning, teknisk forskning, marknadsföring, administrativ

planering, budgetering, kalkylering, redovisning och kapitalanskaffning.

En serviceinsats på ett visst område återverkar oftast på andra områden.

För att den industriella servicen skall kunna bli effektiv krävs sålunda

att den organiseras på sådant sätt att exempelvis ett produktionsplaneringsproblem

som framkallats av en marknadsföringsinsats kan lösas i omedelbar

anslutning till denna. Kravet på samordnade serviceinsatser blir starkare

när man vänder sig till mindre företag och förstärks ytterligare om

man vill regionalisera utbudet av service.

En samordning och effektivisering av samhällets insatser för näringslivets

utveckling, regionalt och lokalt, är f. n. mest aktuell i Norrland. Flera

myndigheter och organisationer är engagerade inom här berörda verksamheter

och ett visst dubbelarbete liksom en splittring av resurserna förekommer.

.lag finner det angeläget, att den regionala industriella servicen i

linje med vad som anförts i det föregående snarast byggs ut i Norrland.

Även om detta nu sker för att tillgodose specifikt norrländska behov torde

en försöksverksamhet på området kunna ge underlag för framtida verksamhet

av motsvarande slag i andra delar av landet.

De myndigheter som främst bör medverka i en utbyggd regional industriell

service är SHI, statens provningsanstalt och styrelsen för teknisk

utveckling. De två förstnämnda har filialer i Norrland och är i färd med

att där söka utvidga sina respektive verksamheter. De har i sina remissyttranden

framhållit önskvärdheten av ett vidgat samarbete med Norrlandsfonden

och behovet av samordnande insatser.

De norrländska företagareföreningarna och landstingen har i sina remissyttranden

också framhållit vikten av en samordning och ett utvidgat samarbete

mellan de olika näringspolitiskt verksamma organen. Även arbetsmarknadsorganen

uttalar intresse för en regional industriell service såsom ett

viktigt komplement till arbetsmarknads- och lokaliseringspolitiken.

Organisatoriskt synes det lämpligt att den utbyggda och samordnande industriella

serviceverksamhet som jag alltså finner önskvärd i Norrland främjas

av Norrlandsfonden i samverkan med nämnda statliga organ. En förut
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kiingl. Maj:ts proposition nr 85 år 1970

sättning för att en samhällelig industriell service skall kunna genomföras är

vidare att företagareföreningarna bereds möjlighet att delta. Detsamma bör i

förekommande fall även gälla andra organ.

Utgångspunkten för en bred samverkan måste vara att samordna befintliga

resurser på ett så enkelt och effektivt sätt som möjligt. En samordning

nu får dock inte försvåra framtida organisatoriska förändringar av de organ

som kan komma att engageras i åtgärder för den industriella miljöns tillgodoseende.

Jag anser att det är av särskild vikt att Sveriges investeringsbank, Svetab

och Svenska utvecklingsaktiebolaget aktivt deltar i utvecklingen av den industriella

miljön i Norrland. Jag vill härvidlag framför allt understryka

Svetabs roll. Samverkan har redan etablerats mellan Svetab och Norrlandsfonden.

En fortsatt och utbyggd samverkan har goda utsikter att bli fruktbärande

inte minst genom att Svetab har möjlighet att teckna aktier i företag

vilkas verksamhet bygger på forsknings- och utvecklingsresultat uppnådda

genom insatser av Norrlandsfonden. De resurser som Norrlandsfonden

för sin del förfogar över eller som står till andra samverkande organs

förfogande kan härigenom utnyttjas på ett effektivare sätt till fördel för näringslivets

utveckling i Norrland.

Mot bakgrund av vad jag nu anfört anser jag att Norrlandsfonden inom

ramen för sin kompetens i övrigt skall kunna ta initiativ till en samordnad

utveckling och utbyggnad av den regionala industriella servicen i Norrland.

Om så skulle visa sig behövligt ankommer det på Kungl. Maj :t att

meddela erforderliga föreskrifter. Det är väsentligt att en samverkan för

en bättre industriell miljö blir väl förankrad hos såväl de centrala myndigheterna

som de lokala näringspolitiskt verksamma organen. Särskilt de

norrländska landstingen har undan för undan engagerat sig ekonomiskt

och organisatoriskt i näringspolitiska åtgärder, som — i de fall där det ej

redan har skett — med fördel bör kunna samordnas med fondens och företagareföreningarnas

verksamhet.

Insatserna för industriell utvecklingsstimulans i form av industriell service

genom skilda organs samverkan i Norrland bör planeras på ett sådant

sätt att de får en från avnämarsynpunkt ändamålsenlig utformning och inriktning.

I anslutning till vad jag förut sagt om serviceinsatsernas principiella

innehåll finner jag att detta i huvudsak bör ske genom samordning av befintliga

och tillkommande resurser avseende marknadsföring, produktionsteknik,

ekonomi och administration, utbildningsverksamhet, teknisk forskning

och utbildning, produktutveckling, prototyptillverkning samt provningsverksamhet.

De olika huvudmännen bör således inom sina respektive ansvarsområden

i samverkan tillhandahålla och marknadsföra kursverksamhet, förmedling

av innovationer, stimulans av utvecklingsprojekt i företagen, information

och dokumentation, uppdragsforskning, teknisk forskning med anknyt
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1970

21

ning till befintlig industri samt uppbyggnad av provnings- och kontrollfunktioner

i företagen. För åtgärdernas praktiska genomförande bör det

vara lämpligt att lokalmässigt åstadkomma en samordning.

I den mån vederbörande organ inte kan svara för angivna serviceformer

bör dessa kunna tillgodoses genom avtal med andra organ eller enskilda företag.

Inom ramen för den s. k. Skelleftestudien har ett försök gjorts att kartlägga

industriell miljö och industriell service i Skellefteå A-region. Utredningen

har bedrivits i samarbete mellan staden och ekonomiska institutionen vid

universitetet i Umeå, sedan den initierats av industridepartementet.

Utredningen, som blev färdig i februari i år, har bl. a. pekat på behovet

av att ett särskilt utvecklingscentrum med bl. a. produktutveckling och

kvalitetskontroll på sitt program upprättas i Skellefteå. Som exempel på

förslag till åtgärder i övrigt må nämnas utökning av informationsverksamheten

kring industriell service genom inrättandet av ett kontaktorgan

samt att komplettera existerande redovisningsservice med ”paket” av administrativt

inriktade tjänster m. m.

Jag finner det lämpligt att Norrlandsfonden med Skellefteå stad och andra

intresserade organ på grundval av studien närmare prövar frågan om ett

industriellt utvecklingscentrum i Skellefteå. I sammanhanget vill jag även

erinra om norrlandsberedningens förslag om att den avslutande delen av

civilingeniörsutbildning i Norrland skall förläggas bl. a. till en planerad

produktinriktad forsknings- och utvecklingsenhet i Skellefteå. Det bör sålunda

ankomma på Norrlandsfonden att som samlande beredningsorgan

främja av mig förordad verksamhet vilken bör kunna tjäna som försöksmodell

för andra liknande miljöpåverkande åtgärder.

I det föregående har jag närmare utvecklat allmänna synpunkter och riktlinjer

för en genom Norrlandsfonden främjad samverkan mellan olika centrala

och lokala organ i syfte att åstadkomma resurser för en bättre industriell

miljö. Jag finner detta lämpligen böra ske genom att Norrlandsfonden

inbjuder vederbörande myndigheter och organ att ingå i ett samarbetsråd för

den regionala industriella servicens utveckling i Norrland, dvs. de fyra

nordligaste länen. I första hand bör inbjudan riktas till statens institut för

företagsutveckling, statens provningsanstalt och styrelsen för teknisk utveckling

ävensom företagareföreningarna och landstingen. I den mån olika konkreta

åtgärder skall vidtas bör det ske genom insatser från de angivna organens

sida.

Vikten av att Norrlandsfonden ökar sin kontaktverksamhet inom Norrland

har framhållits av flera remissinstanser. Därvid har förslag framförts om en

bredare representation i fondens styrelse, bl. a. genom att landstingen och

länsstyrelserna skulle ges medinflytande vid valet av ledamöter.

Enligt nu gällande regler har styrelsen sex av Kungl. Maj :t utsedda ledamöter.

Två skall ha anknytning till det norrländska näringslivet och två till

naturvetenskaplig och teknisk forskning. Av de övriga ledamöterna skall

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1970

minst en vara bosatt i Norrbottens län och vara väl förtrogen med förhållandena

där. Bland ledamöterna utser Kungl. Maj :t en ordförande. Styrelsen utser

inom sig en vice ordförande. Styrelsens ledamöter utses för en tid av

högst tre år. Nu gällande förordnanden utlöper med år 1970.

Inte minst med tanke på de ökade insatser som jag förordat beträffande

samverkan mellan Norrlandsfonden och olika organ inom och utom Norrland

finner jag det befogat att antalet ledamöter ökas. Jag förordar att antalet

ökas till nio samt att högst lika många suppleanter må utses. Styrelsen

bör alltfort utses av Kungl. Maj :t för en tid av högst tre år. Det bör ankomma

på Kungl. Maj :t att tillse att fondens styrelse får en så allsidig sammansättning

som möjligt med hänsyn till verksamhetens art och omfattning.

Därvid bör representanter för de fyra nordligaste länen utses sedan förslag

till ledamöter inhämtats från ifrågavarande landsting och företagareföreningar.

Arbetsmarknadsverket bör vara representerat i fonden. Näringslivet

och forskningen bör alltjämt vara representerade i styrelsen. Det bör

ankomma på Kungl. Maj :t att revidera nuvarande stadgar så att de kommer

att motsvara de intentioner som här kommit till uttryck.

Norrlandsfondens styrelse har ansett att fondens fortsatta verksamhet bör

fastläggas genom årlig medelstilldelning under en tioårsperiod.

Remissinstanserna har delade meningar om den kommande verksamhetsperiodens

längd. Flera remissinstanser framhåller de snabba förändringar

som sker i näringslivet och finner en femårig verksamhetsperiod lämpligast.

Det är viktigt att verksamheten i Norrlandsfonden bevarar sin kontinuitet

och att dess verksamhet inte störs genom osäkerhet om de framtida uppgifterna.

Detta gäller inte bara gjorda eller kommande åtaganden som sådana

utan också fondens möjligheter att till sig knyta kvalificerad personal. Den

vidgade roll som Norrlandsfonden får genom nya uppgifter på det industriella

miljöområdet ställer givetvis ökade anspråk på fondens personella resurser.

Den snabba ekonomiska och tekniska utvecklingen manar emellertid till

viss försiktighet att binda medelstilldelningen till fonden för en längre period

än fem år. Jag förordar därför att fondens verksamhet prövas vart femte

år.

Norrlandsfonden har i sin framställning beräknat att dess årliga tillskott

av statliga medel behöver ökas från nuvarande 15 milj. kr. till lägst 30 milj.

kr. ökningen avses emellertid kunna ske successivt med 5 milj. kr. per år

under de tre första åren av den nya verksamhetsperioden.

De medel som tillförts fonden under den gångna tioårsperioden har till

betydande del tagits i anspråk för lån till industriell utbyggnad. Under senare

år har utlåningsverksamheten spelat en växande roll. Samtidigt har

fonden kunnat konsolidera sin ställning genom fondering. Vid ingången

av verksamhetsåret 1970 uppgick de disponibla medlen till drygt 15 milj. kr.

Med hänsyn till vad jag anfört rörande dels utvidgningen av fondens

verksamhetsområde, dels fondens nya funktion som samordnande organ för

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1970

23

att främja den industriella miljöns utveckling i de fyra nordligaste länen

anser jag att ökade medel bör ställas till fondens förfogande.

Jag föreslår sålunda en höjning av medelstilldelningen som i dagens läge

bör avvägas så att fonden erhåller 20 milj. kr. i årligt medelstillskott. Vid

denna avvägning har jag tagit hänsyn dels till fondens aktuella finansiella

ställning, dels till den utökning av det reguljära, av arbetsmarknadsverket

administrerade lokaliseringsstöd som chefen för inrikesdepartementet

tidigare denna dag förordat och som bl. a. innebär att stöd i form av kreditgarantier

skall kunna ges för att underlätta företagens anskaffning av rörelsekapital.

Sambandet mellan Norrlandsfondens verksamhet och arbetsmarknadsverkets

lokaliseringsstöd understryker angelägenheten av ett nära

samarbete mellan fonden och arbetsmarknadsverket.

Fondens verksamhet har hittills praktiskt taget helt finansierats genom

avsättning av statens andel av LKAB:s vinstmedel. Jag finner det riktigt att

även för den kommande femårsperioden en del av avkastningen av de norrbottniska

malmtillgångarna via Norrlandsfonden används för att skapa nya

arbetstillfällen i Norrland. Eftersom den av mig förordade utvidgningen av

fondens verksamhet är ett komplement till den allmänna lokaliseringspolitiken

synes det emellertid riktigt att ökningen i medelstilldelningen sker via

budgeten.

På grundval av vad jag anfört förordar jag sålunda att en avsättning

av statens vinst från LKAB sker till Norrlandsfonden under ytterligare en

femårsperiod enligt samma grunder som hittills, nämligen med 15 milj.

kr. årligen. Förslag om finansieringen av det ytterligare medelstillskott om

5 milj. kr. som erfordras för att det förordade beloppet, 20 milj. kr., skall

uppnås kominer att inom ramen för de lokaliseringspolitiska anslagen

framläggas i 1971 års statsverksproposition.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

a) godkänna vad jag i det föregående förordat rörande

inriktningen av Norrlandsfondens verksamhet,

b) godkänna, att under en femårsperiod med början år

1971 av vinsten från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag

årligen avsätts 15 milj. kr. till Norrlandsfonden.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall

avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Gunnel Andersson

MARCUS BOKTR. STHLM 1970

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1970:106 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående Norrlandsfondens fortsatta verksamhet m. m. jämte motioner. s. 1 i texten