Angående viss utvidgning av långivningen ur statens lånefond för den mindre skeppsfarten
1970-03-20 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1970:91, Angående viss utvidgning av långivningen ur statens lånefond för den mindre skeppsfarten
Dokumentets text
Kungl. May.ts proposition nr 91 år 1970
1
Nr 91
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående viss utvidgning
av långivningen ur statens lånefond för den mindre
skeppsfarten; given Stockholms slott den 20 mars 1970.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
Enligt Vårt nådiga beslut:
GUSTAF ADOLF
Bengt Norling
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen begärs bemyndigande för Kungl. Maj :t att vid långivning
ur statens lånefond för den mindre skeppsfarten i särskilda fall medge
undantag från gällande dräktighetsgräns.
Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 91
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 91 år 1970
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i
statsrådet på Stockholms slott den 20 mars 1970.
Närvarande:
Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer,
Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson, Norling, Lideom,
Carlsson.
Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Norling, anmäler
efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om viss
utvidgning av långivningen ur statens lånefond för den mindre skeppsfarten
och anför.
Gällande bestämmelser
Statens lånefond för den mindre skeppsfarten inrättades år 1939. Lån
ur fonden beviljas av lånenämnden för den mindre skeppsfarten. Låneverksamheten
regleras genom en av Kungl. Maj :t — med stöd av riksdagens
beslut (prop. 1957: 1, bil. 31 p. 3, SU 51, rskr 157) — utfärdad kungörelse
(1957: 340) om statens lånefond för den mindre skeppsfarten.
Fonden har till syfte att genom lånestöd främja en från allmän synpunkt
önskvärd förnyelse av beståndet av svenska fartyg med en bruttodräktighet
av högst 500 registerton. Endast om särskilda skäl föreligger får lån avse
fartyg vars bruttodräktighet överstiger 300 registerton. Företräde till lån
skall ges den vars behov av medel för avsett ändamål inte kan tillgodoses
på annat sätt än genom lånet.
För köp av fartyg får lån inte beviljas om fartyget är äldre än tio år.
Lån för anskaffning av fartyg får avse högst 80 % av det för fartyget avtalade
priset. Lån för modernisering av fartyg får inte beviljas till högre
belopp än 80 % av fartygets värde efter moderniseringen.
Säkerheten för lånen skall som regel utgöras av inteckning med bästa
förmånsrätt. Lånen löper med normalränta och skall amorteras på högst
15 år. Vid belåning av fartyg som förvärvas i andra hand får lånetiden ej
utsträckas längre än till dess fartyget uppnår en ålder av 15 år. Lån för
köp av fartyg kan vara amorteringsfritt ett år och annat lån högst tre år.
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 91 år 1970
I övrigt föreskrivs bl. a. att fartyg inte utan samtycke av nämnden får underkastas
mera genomgripande förändring.
Framställning av statens lånenämnd för den mindre skeppsfarten
I skrivelse den 20 december 1969 har statens lånenämnd för den mindre
skeppsfarten hemställt om bemyndigande att — under beaktande av föreskrifterna
om att företräde till lån skall ges den vars behov av medel för
avsett ändamål inte kan tillgodoses på annat sätt än genom lånet — tills
vidare dels medge att fartyg för vilka lån lämnats ur fonden får byggas om
så att bruttodräktigheten överstiger 500 registerton, dels bevilja lån för sådan
ombyggnad, dels bevilja lån för byggande eller köp av fartyg med en
bruttodräktighet överstigande 500 registerton.
Som skäl härför åberopar lånenämnden utvecklingen inom sjöfarten som
visat att 500-tonsgränsen ofta medför konstruktioner som strider mot en
sund och ekonomisk utformning av fartygen. En ny typ av torrlastfartyg
har successivt kommit fram, vilken är så beskaffad att fartygen med obetydliga
åtgärder kan ändras från s. k. öppna till slutna shelterdäckare. Ett
sådant fartyg kan som slutet lastas djupare och på så sätt för en ringa
kostnad få lastförmågan nästan fördubblad. Samtidigt ökar emellertid
bruttodräktigheten över 500 ton, som utgör gränsen för lån ur fonden.
Utomlands är man allmänt på väg att frångå denna gräns. Hos lånenämnden
finns tre ansökningar vari hemställs om tillstånd att behålla lån ur
fonden utan hinder av att de ifrågavarande tankfartygen genom vissa ombyggnadsåtgärder
får bruttodräktigheten ökad till mellan 600 och 880 ton.
I två av fallen krävs endast obetydliga ändringar för att kraftigt öka lastförmågan,
medan i det tredje fallet viss förlängning av fartyget är aktuell.
Lånenämnden delar de sökandes uppfattning att lönsamheten påtagligt
skulle förbättras efter de planerade ändringarna och anser allmänt att
tillstånd till sådana ändringar utgör en förutsättning för en fortsatt gynnsam
utveckling av den svenska mindre tankfarten. Nämnden framhåller,
att liknande förhållanden råder inom torrlastfarten även om frakterna där
f. n. är gynnsamma.
Nämnden konstaterar att utvecklingen utomlands går snabbt och att de
svenska redarnas underläge i detta hänseende kan förvärras. Med hänsyn
härtill understryks angelägenheten av att nämnden — i avvaktan på statsmakternas
ställningstagande till småskeppsfartsutredningens förslag — får
bemyndigande att meddela dispens från 500-tonsregeln.
Departementschefen
I samband med omorganisation av Svenska skeppshypotekskassan och
inrättande av skeppsfartens sekundärlånekassa (prop. 1965: 99, BaU 38,
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 91 år 1970
rskr 289) anförde föredragande departementschefen, att frågan om tonnagegränsen
vid långivning ur statens lånefond för den mindre skeppsfarten
borde utredas. Så har skett och i småskeppsfartsutredningens betänkande
Framtida stöd till den mindre skeppsfarten (Stencil K 1969: 11)
föreslås bl. a. att lånefondens verksamhet mer knyts an till företaget —
rederiet — än till fartyget och att nu belånade fartyg efter prövning från
tekniska synpunkter bör få förlängas eller ändras på annat sätt så att
bruttodräktigheten överstiger 500 ton utan att lånen därför måste återbetalas.
Betänkandet bereds f. n. inom kommunikationsdepartementet. Remissinstanserna
har i denna del inte haft något att erinra mot utredningens
förslag.
Utvecklingen inom sjöfarten sedan år 1957 då statens lånefond för den
mindre skeppsfarten ombildades har medfört, att gränsen på 500 ton
brutto för belåningsbart tonnage måste anses förlegad med avseende på
såväl torrlast- som tankfartyg. Enligt min mening är det angeläget att
verka för en ändamålsenlig utveckling av tonnaget. Med hänsyn härtill anser
jag, att — som ett provisoriskt arrangemang i avvaktan på statsmakternas
ställningstagande till förslagen i nyssnämnda betänkande — Kungl.
Maj :t bör bemyndigas att i särskilda fall medge undantag från angivna
500-tonsregel. Med bibehållande av målsättningen i övrigt för ifrågavarande
långivning och inom ramen för de medel som står till nämndens förfogande
bör sådant undantag kunna medges dels vid ansökan om lån till byggande
eller köp av fartyg, dels vid ansökan om lån till ombyggnad av fartyg med
sikte på ökad lastförmåga, dels vid ansökan att få bibehålla tidigare beviljat
lån även efter en sådan ombyggnad. Jag vill i sammanhanget understryka,
att ställning till här ifrågavarande låneärenden skall tas under
beaktande av bl. a. att medelsbehovet för avsett ändamål inte kan tillgodoses
på annat sätt än genom lånet.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
att bemyndiga Kungl. Maj :t att, i enlighet med vad jag
förordat i det föregående, vid långivning ur statens lånefond
för den mindre skeppsfarten medge undantag från
gällande dräktighetsgräns.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen skall avlåtas
proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
ESSELTE TRYCK, STHLU 70
014107
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- SU 1970:89 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående viss utvidgning av långivningen ur statens lånefond för den mindre skeppsfarten. s. 1 i texten