Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändring i lagen (1959:99) om köttbesiktning m. m

1970-03-06 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,0 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1970:93, Med förslag till lag om ändring i lagen (1959:99) om köttbesiktning m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 93 år 1970

1

Nr 93

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändring i lagen (1959:99) om köttbesiktning m. m.;

given Stockholms slott den 6 mars 1970.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

antaga härvid fogat förslag till lag om ändring i lagen (1959: 99) om köttbesiktning

m. m.

GUSTAF ADOLF

Ingemund Bengtsson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändring i köttbesiktningslagen för att förhindra

vissa överlåtelser av obesiktigat kött. Möjlighet att införa slakteritvång föreslås

för slakt av våra vanliga fjäderfän. Vidare föreslås slopande av länsstyrelsens

prövning av köttbesiktningstaxa som kommun fastställer.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 93

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år 1970

Förslag

till

Lag

om ändring i lagen (1959: 99) om köttbesiktning m. m.

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1959:99) om köttbesiktning

m. m.

dels att 19 § skall upphöra att gäl

dels att 1, 3 och 4 §§, 10 § 1 mom

skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

1

Vad i denna lag stadgas äger, där

ej annat följer av vad nedan angives,

tillämpning på kött av nötkreatur,

får, get, svin, häst, ren, älg, vildsvin,

sumpbäver (nutria), björn, räv och

grävling.

3

Köttbesiktningstvång

innebär, att till människoföda avsett

kött skall hava i färskt tillstånd godkänts

%dd besiktning enligt denna lag

innan köttet saluhålles, användes vid

beredning av livsmedel, som är avsett

att saluhållas, eller till annan överlämnas

för sådan användning eller

förvaras å allmän saluplats, i försäljningslokal

med därtill hörande

utrymmen eller i lokal avsedd för

beredning av livsmedel.

Slakteritvång innebär, att

inom visst område slakt ej må ske

annorstädes än i offentligt

slakthus, inrättat på sätt i 11 §

sägs, eller i slakteriinrättning, som

av veterinärstyrelsen ställts under

offentlig kontroll (kontrollslakteri),

samt att med kött

som härrör från djur, vilket slaktats

inom riket, ej må inom området företagas

åtgärd, som nämnts i första

., 13 § 1 mom. samt 14, 16 och 17 §§

(Föreslagen lydelse)

§•

Vad i denna lag stadgas äger, där

ej annat följer av vad nedan angives,

tillämpning på kött av nötkreatur,

får, get, svin, häst, ren, älg, vildsvin,

sumpbäver (nutria), björn, räv, grävling,

höns, kalkon, anka, tamgås och

tamduva.

§•

Köttbesiktningstvång

innebär, att till människoföda avsett

kött skall hava i färskt tillstånd godkänts

vid besiktning enligt denna lag

innan köttet saluhålles eller överlåtes

till annan, förvaras å allmän saluplats,

i försäljningslokal med därtill

hörande utrymmen eller i lokal avsedd

för beredning av livsmedel eller,

om sådant fall icke föreligger, användes

som livsmedel eller vid beredning

av livsmedel.

Slakteritvång innebär, dels

att inom visst område slakt ej må ske

annorstädes än i offentligt

slakthus, inrättat på sätt i It §

sägs, eller i slakteriinrättning, som

av veterinärstyrelsen ställts under

offentlig kontroll (kontrollslakteri,

f jäderfäkontrollslakteri),

dels att kött från djur, vilket

slaktats inom riket men ej i offentligt

slakthus, kontrollslakteri eller

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 93 år 1970

3

(Nuvarande lydelse)

stycket, därest slakten icke skett i

offentligt slakthus eller kontrollslakteri.

Slakteritvång avser icke sådan

slakt av eget djur, som utom stadsplanelagt

område sker för förbrukning

i eget hushåll. Beträffande nödslakt

gälla bestämmelserna i 12 §.

4

Utan hinder av bestämmelserna i

denna lag må jakträttsinnehavare

försälja obesiktigat kött av älg, som

skjutits å hans jaktområde, till personer

som deltagit i eller varit behjälpliga

vid jakten eller äro bosatta

inom jaktområdet.

10

1 m o m. På framställning av

kommun må länsstyrelsen förordna,

att slakteritvång beträffande nötkreatur,

får, get, svin eller häst skall

gälla inom kommunen eller del därav.

Innan sådant förordnande meddelas

skall yttrande inhämtas från

veterinärstyrelsen. Jämväl i fråga om

ändring eller upphävande av sådant

förordnande skall sagda förfarande

tillämpas.

(Föreslagen lydelse)

fjäderfäkontrollslakteri, ej må inom

området saluhållas, användas vid beredning

av livsmedel, som är avsett

att saluhållas eller överlämnas till

annan för sådan användning, eller

förvaras på sätt som nämnts i första

stycket.

Köttbesiktningstvång och slakteritvång

gälla icke för slakt av enstaka

djur, om uppfödaren för sitt eget

hushålls behov själv utför eller låter

utföra slakten på fastighet som han

brukar och där djuret är uppfött.

Besiktningstvång och slakteritvång

gälla icke heller för slakt av ren som

same utför eller låter utföra för eget

eller annan sames hushålls behov.

Köttbesiktningstvång enligt denna

lag gäller icke för slakt av höns,

kalkon, anka, tamgås och tamduva.

Beträffande nödslakt gälla bestämmelserna

i 12 §.

§•

Utan hinder av bestämmelserna i

denna lag må jakträttsinnehavare

i eget hushåll förbruka obesiktigat

kött av älg som skjutits å hans jaktområde

ävensom överlämna sådant

kött till personer som deltagit i eller

varit behjälpliga vid jakten eller äro

bosatta inom jaktområdet.

§•

1 mom. På framställning av

kommun må länsstyrelsen förordna,

att slakt eri tvång beträffande nötkreatur,

får, get, svin, häst, höns,

kalkon, anka, tamgås eller tamduva

skall gälla inom kommunen eller del

därav. Innan sådant förordnande

meddelas skall yttrande inhämtas

från veterinärstyrelsen. Jämväl i fråga

om ändring eller upphävande av

sådant förordnande skall sagda förfarande

tillämpas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år 1970

(Nuvarande lydelse)

13 §.

1 mom. För köttbesiktning---

Fullmäktiges beslut enligt näst

föregående stycke skall för att vinna

bindande kraft underställas länsstyrelsen,

som äger att beslutet helt

eller delvis fastställa eller ock ogilla.

14

I överenskommelse om anlitande

av kontrollslakteri, som i samband

med fråga om införande av slakteritvång

träffas mellan kommun och

kontrollslakteri, skall angivas efter

vilka grunder djurägare har att gälda

med slakten och köttbesiktningen

förenade kostnader.

16

Företager någon slakt eller vidtager

någon eljest åtgärd i strid med

vad i 3 §, 5 §, 10 § 1 eller 3 mom.

eller 12 § föreskrivits om köttbesiktningstvång,

slakteritvång eller nödslakt,

straffes med dagsböter.

Till samma straff dömes den som

bryter mot vad i 9 § 4 mom. stadgas

eller inom riket uppsåtligen eller av

oaktsamhct vidtager i 3 § första stycket

angiven åtgärd med kött eller

annan vara, som stämplats eller

märkts i strid med stadgandet i 9 §

4 mom.

17

Har någon förövat gärning, som i

16 § är belagd med straff, skall, där

ej särskilda förhållanden annat föranleda,

kött eller annan vara, som

gärningen avser, jämte emballage

förklaras förverkad.

(Föreslagen lydelse)

sammanhängande åtgärder.

§•

I överenskommelse om anlitande

av kontrollslakteri eller fjäderfäkontrollslakteri,

som i samband med

fråga om införande av slakteritvång

träffas mellan kommun och kontrollslakteri

eller fjäderfäkontrollslakteri,

skall angivas efter vilka

grunder djurägare har att gälda med

slakten och köttbesiktningen förenade

kostnader.

§•

Till böter dömes den som uppsåtligen

eller av oaktsamhet

1. företager slakt eller eljest vidtager

åtgärd i strid med vad i 3 eller

5 § föreskrivits om köttbesiktningstvång

eller slakteritvång, eller

2. bryter mot 9 § 4 mom. eller

12 §.

§•

Vara som utgjort föremål för brott

enligt denna lag skall förklaras förverkad,

om det ej är uppenbart obilligt.

1 stället för varan kan dess värde

förklaras förverkat.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1970.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år 1970

5

Utdrag av protokollet över jordbruks^enden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

6 mars 1970.

Närvarande:

Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Holmqvist, Aspling, Geijer, Myrdal, Odhnoff,

Wickman, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Bengtsson, anmäler efter

gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ändring i

lagen om köttbesiktning m. m. och anför.

I skrivelse den 24 februari 1969 bar statskontoret föreslagit att kommuns

skyldighet enligt 13 § 1 mom. lagen (1959:99) om köttbesiktning m. m.

(köttbesiktningslagen) att underställa länsstyrelse beslut om köttbesiktningstaxa

skall upphöra. Statskontoret har även redovisat yttranden över

detta förslag från länsstyrelserna i Östergötlands, Malmöhus och Västmanlands

län samt veterinärstyrelsen, kommunalrättskommittén och

Svenska kommunförbundet. Över förslaget har efter remiss från jordbruksdepartementet

yttranden avgetts av Riksförbundet Landsbygdens folk

(RLF), Sveriges lantbruksförbund och Köttbranschens riksförbund.

Veterinär styr elsen har i skrivelse den 2 juni 1969 föreslagit att bestämmelserna

om slakteritvång i köttbesiktningslagen görs tillämpliga på kött

av fjäderfä, över förslaget har efter remiss yttranden avgetts av lantbruksstyrelsen,

statens jordbruksnämnd, länsstyrelserna i Östergötlands, Kristianstads,

Hallands och Skaraborgs län, Broiler-Intressenters förening,

Föreningen Svensk fjäderfäskötsel, Köttbranschens riksförbund, RLF,

Svenska kommunförbundet, Sveriges lantbruksförbund och Sveriges veterinärförbund.

Länsstyrelserna i Östergötlands, Kristianstads och Skaraborgs

län har bifogat yttranden från länsveterinären i respektive län. Yttranden

har även inkommit från Östergötlands läns fjäderfäavelsförening

och Skaraborgs länsavdelning av Svenska kommunförbundet.

I skrivelse den 18 november 1969 har slutligen veterinärstyrelsen efter

samråd med statens jordbruksnämnd föreslagit att köttbesiktningstvång

enligt köttbesiktningslagen införs även för sådant kött som djurägaren använder

för egen konsumtion ävensom viss ändring i reglerna om slakteritvång

och en närmare precisering av begreppet husbehovsslakt. Över detta

förslag har yttranden avgetls av statens institut för folkhälsan, lantbruksstyrelsen,

statens jordbruksnämnd, kommerskollegium, statens institut för

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år 1970

konsumentfrågor, länsstyrelserna i Stockholms, Kristianstads och Jämtlands

län, statens veterinärmedicinska anstalt, livsmedelsstadgekommittén,

Svenska kommunförbundet, Svenska samernas riksförbund, Sveriges lantbruksförbund,

Kooperativa förbundet (KF), Köttbranschens riksförbund

och RLF. Kommerskollegium har bifogat yttranden från handelskamrarna

i Stockholm, Göteborg, Malmö och Luleå. Länsstyrelserna i Stockholms,

Kristianstads och Jämtlands län har bifogat yttranden från vederbörande

länsveterinär.

Sedan ärendena därefter ytterligare övervägts inom jordbruksdepartementet,

anhåller jag nu att få ta upp dem till behandling.

Nuvarande bestämmelser

Köttbesiktning slag en har tillämpning på kött av nötkreatur, får, get, svin,

häst, ren, älg, vildsvin, sumpbäver (nutria), björn, räv och grävling (1 §).

Till kött räknas även blod och andra till människoföda brukliga delar av

nyssnämnda djur (2 §). Enligt 5 § gäller köttbesiktningstvång inom hela

landet. Köttbesiktningstvång innebär att till människoföda avsett kött skall

ha i färskt tillstånd godkänts vid besiktning enligt lagen innan köttet saluhålls,

används vid beredning av livsmedel, som är avsett att saluhållas, eller

till annan överlämnas för sådan användning eller förvaras på allmän saluplats,

i försäljningslokal med därtill hörande utrymmen eller i lokal avsedd

för beredning av livsmedel (3 § första stycket). — Lagen innehåller

vidare bestämmelser om slakteritvång. Slakteritvång innebär att inom visst

område slakt inte får ske på annat ställe än i offentligt slakthus, d. v. s.

kommunalt slakthus som inrättats enligt plan som veterinärstyrelsen godkänt,

eller i annan slakteriinrättning som av veterinärstyrelsen ställts under

offentlig kontroll (kontrollslakteri) samt att med kött från djur, som

slaktats inom riket, inte får inom området företas åtgärd, som nämnts i

3 § första stycket, om slakten inte skett i offentligt slakthus eller kontrollslakteri.

Slakteritvång avser inte sådan slakt av eget djur, som sker

utom stadsplanelagt område för förbrukning i eget hushåll (3 § andra

stycket). Om införande av slakteritvång beträffande nötkreatur, får, get,

svin eller häst förordnar länsstyrelse på framställning av kommun. Kungl.

Maj :t får förordna, att slakteritvång skall införas även beträffande ren.

Sådant förordnande har meddelats och fr. o. m. den 1 juli 1968 får slakteritvång

införas beträffande ren. Före beslut i frågan skall veterinär styrelsens

yttrande inhämtas. Slakteritvång får inte införas om inte kommunen på

ändamålsenligt sätt sörjt för att slakt kan utföras utan tidsutdräkt (10 §).

Taxa för köttbesiktningen beslutas av kommunens fullmäktige men

skall för att vinna bindande kraft underställas länsstyrelsen, som kan

helt eller delvis fastställa beslutet eller ogilla det (13 § 1 mom.). I över
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj :ts proposition nr 93 år 1970

enskommelse om anlitande av kontrollslakteri, som träffas mellan kommun

och kontrollslakteri i samband med fråga om införande av slakteritvång,

skall anges efter vilka grunder djurägare har att ersätta kostnader

för slakten (14 §).

Om i följd av slakteritvångs införande byggnad eller annan inrättning, där

slakterirörelse bedrivs med vederbörligt godkännande, inte längre kan användas

för avsett ändamål, är ägaren berättigad att få ersättning av kommunen

för den värdeminskning, som fastigheten eller inrättningen därigenom

undergår (15 §).

Om någon företar slakt eller vidtar annan åtgärd i strid med föreskrifterna

om köttbesiktningstvång, slakteritvång eller nödslakt straffas han

med dagsböter. Till samma straff dömes den som bryter mot 9 § 4 mom. eller

inom riket uppsåtligen eller av oaktsamhet vidtar åtgärd som anges i 3 §

första stycket med kött eller annan vara som stämplats eller märkts i strid

med stadgandet i 9 § 4 mom. (16 §). Om någon förövat gärning som är straffbelagd

i 16 § skall, om inte särskilda förhållanden föranleder annat, kött

eller annan vara, som gärningen avser, jämte emballage förklaras förverkad

(17 §). Värdet av förverkad egendom tillfaller kronan (19 §).

Kungörelsen (1958: 116) om viss offentlig kontroll av fjäderfäslakterier

(fjäderfäkontrollkungörelsen, ändrad 1959: 276) har tillämpning på höns,

kalkoner, ankor, tamgäss och tamduvor (1 §). Den som yrkesmässigt bedriver

slakt av fjäderfä och därvid antingen tar emot djur från två eller flera

producenter eller slaktar djur till en kvantitet av minst 500 kg slaktad vikt

för år måste göra anmälan om rörelsen hos veterinärstyrelsen (2 §). Inrättning

för slakt av fjäderfä får veterinärstyrelsen på ansökan av innehavaren

ställa under offentlig kontroll och tilldela nummer såsom fjäderfäkontrollslakteri

(4 och 5 §§). I sådant slakteri får som regel inte slaktas annat än

fjäderfä och kaniner (6 §). Vid fjäderfäkontrollslakteri finns för besiktning

av slaktdjur besiktningsveterinär och besiktningsbiträde. De förordnas av

veterinärstyrelsen (7 och 8 §§). Fjäderfäkropp som godkänts vid besiktning

skall, liksom enligt köttbesiktningslagen besiktigat kött, kontrollmärkas

(9 §).

Enligt 11 § 2 mom. livsmedelsstadgan (1951:824, ändrad senast 1965:

236) får fjäderfä inte utan särskilt tillstånd av hälsovårdsnämnden plockas

eller befrias från sina inälvor inom livsmedelslokal.

Statskontorets skrivelse och remissyttrandena

Statskontoret undersökte under våren 1968 inom ramen för statskontorets

pågående undersökning av länsstyrelsernas organisation, arbetsformer och

personalbehov m. m. handläggningen vid länsstyrelsen i Värmlands län av

ärenden om fastställande av taxa för köttbesiktning. I anslutning därtill läm
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år 1970

nade övriga länsstyrelser uppgifter om ärendemängder, resursåtgång m. m.

Härav framgår bl. a. att ärendegruppen är av ringa betydelse för länsstyrelsernas

arbetsbelastning. Den lokala lönekostnaden för ärendenas handläggning

torde inte överstiga 5 000 kr. per år. Ärendena torde dessutom komma

att minska, eftersom taxa ej längre skall fastställas årligen. Länsstyrelsernas

granskning innebär främst kontroll av att besiktningsverksamheten

inte skall gå med vinst. Det har ytterligt sällan förekommit att länsstyrelser

inte omgående kunnat fastställa den av kommunen antagna taxan. Ett slopande

av underställningsskyldigheten medför visserligen inte någon egentlig

resursbesparing hos länsstyrelserna men innebär att en för länsstyrelsernas

del perifer arbetsuppgift försvinner och att slutligt beslut fattas av

den myndighet som är närmast till för detta.

Samtliga remissinstanser har tillstyrkt förslaget.

Veterinärstyrelsens skrivelser och remissyttrandena

Slakteritvång beträffande kött av fjäderfä. Veterinärstyrelsen framhåller

att det från rent hygieniska synpunkter funnits lika starka motiv att föra

in köttbesiktnings- och slakteritvång beträffande kött av fjäderfä som i fråga

om många andra köttslag. De hygieniska motiven har efter hand ytterligare

förstärkts genom förekomsten av salmonellasmitta.

Orsaken till att kött av fjäderfä inte tagits med i köttbesiktningslagen är

enligt styrelsen de olägenheter som besiktnings- och slakteritvång skulle ha

inneburit för den hävdvunna handeln med oplockat fjäderfä. Styrelsen anför

vidare.

Införandet av möjlighet för fjäderfäslakteri att under statlig kontroll gå

ut på marknaden med kött som försetts med offentlig märkning beträffande

godkänd hygien var att betrakta som ett första steg i riktning mot den fullständigare

reglering som gäller för annat kött enligt köttbesiktningslagen.

F. n. finns 17 fjäderfäkontrollslakterier som underkastats statskontroll. Dessa

torde uppskattningsvis svara för bortåt tre fjärdedelar av den totala fjäderfäslakten.

Uppfödningen av fjäderfä genomgår också en storleksrationalisering

som underlättar en centralisering av slakten till slakterier med godtagbara

hygieniska anordningar. F. n. torde ca 200 broileruppfödare svara

för den helt dominerande delen av produktionen av slaktfjäderfä. De praktiska

förhållanden, under vilka fjäderfäslakt och handel med slaktat fjäderfä

sker, har undergått sådana förändringar att ett andra steg i regleringen av

denna hantering nu bör kunna tas utan alltför kännbara olägenheter för berörda

uppfödare och företag. Detta steg bör vara sådant att det ytterligare

stimulerar till att slakten görs i kontrollslakterier, där sakkunnig köttbesiktning

sker och de bästa förutsättningarna finns för en hygienisk hantering

av slaktmaterialet.

Veterinärstyrelsen anser inte praktiskt lämpligt att införa totalt köttbesiktningstvång

för fjäderfä utan rekommenderar att möjlighet ges till införande

av slakteritvång på kommunalt initiativ enligt samma principer som

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år 1970

gäller för annat kött. Kommun bör vid sina överväganden huruvida slakteritvång

skall införas även ta hänsyn till de följder detta kan få för sådan slakteriverksamhet

inom kommunen som inte fyller fordringarna för fjäderfäkontrollslakterier.

Härvid bör kommunen äga besluta om ersättning till ägare

av sådan slakterirörelse för viss värdeminskning. Inom kommun där slakteritvång

införs blir det vidare automatiskt förbjudet att plocka eller urtaga

fjäderfä i sådana livsmedelslokaler som anges i 11 § 2 mom. livsmedelsstadgan.

Styrelsens förslag om slakteritvång beträffande kött av fjäderfä har tillstyrkts

eller lämnats utan erinran av remissinstanserna.

Utvidgat köttbesiktning stvång. Husbehovsslakt. Veterinärstyrelsen anför

att vid utformningen av bestämmelserna i köttbesiktningslagen om köttbesiktningstvång

var avsikten att lämna utrymme för den traditionella s. k.

hemslakten eller husbehovsslakten. Härmed har enligt styrelsen menats

slakt för det egna hushållet som djurägare själv utför eller låter utföra på

fastighet, som han brukar eller bebor, av enstaka djur som uppfötts på fastigheten.

Styrelsen menar, att författningstexten emellertid medger att även

andra hushåll än sådana, där en hushållsmedlem äger och föder upp djur,

undandrar sig besiktnings- och slakteritvånget. Ett tillvägagångssätt, som

styrelsen funnit under senare år har börjat tillämpas i allt större omfattning,

är att djurägare föder upp ett antal grisar, ordnar formell försäljning

av dem till olika personer redan under uppfödningstiden, slaktar eller

låter slakta grisarna och levererar köttet obesiktigat till köparna. Genom ett

sådant förfarande slipper kontrahenterna erlägga slaktdjurs- och köttbesiktningsavgift.

Förfarandet är också förenat med hygieniska risker. Styrelsen

anser det nu ofrånkomligt med en lagändring för att stävja en fortsatt utveckling

i denna riktning. Utgångspunkten bör vara ett totalt besiktningstvång

som även omfattar djurägarens egen konsumtion. Styrelsen konstaterar

att detta innebär en ny princip på förevarande författningsområde men

att exempel på ett sådant långtgående tvång finns i utländsk lagstiftning.

Med den nya principen om besiktningsskyldighet kan överträdelse av huvudregeln

konstateras redan när ett utanför kontrollslakteri slaktat djur styckas

utöver vad som tillåts innan slaktkroppen framläggs för besiktning. Detta

innebär enligt styrelsen en väsentlig förbättring av hälsovårdsnämndernas

möjligheter att övervaka efterlevnaden. Styrelsen anser emellertid att undantag

från ett totalt köttbesiktnings- och slakteritvång bör gälla husbehovsslakt.

Styrelsen anser att någon differentiering beträffande olika djurslag

som omfattas av köttbesiktningslagen inte behövs annat än för samernas

renslakt för eget behov samt viss älgjakt.

Nuvarande begränsning av undantaget för tillämpningen av slakteritvång

till område, som inte är stadsplanelagt, finner styrelsen genom nu föreslagna

ändringar och genom möjligheten att i lokal hälsovårdsordning reglera

hållandet av djur bli onödig och kunna utgå.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år 1970

Praktiskt taget samtliga remissinstanser har tillstyrkt styrelsens förslag

eller lämnat det utan erinran. Statens veterinärmedicinska anstalt ifrågasätter

om förslaget gällande slakteritvång bör genomföras nu. Köttbranschens

riksförbund anser att slakteritvång liksom hittills bör vara beroende på

länsstyrelsens beslut efter framställning av kommun. Länsstyrelsen i Stockholms

län anser det rimligt att begreppet husbehovsslakt inte ges en alltför

snäv tolkning. Inom jordbruket förekommer utbyte av tjänster grannar

emellan och det är då vanligt att delning sker av hemslaktade djur som ett

led i regleringen av mellanhavandena. Det är skäligt att lagändringen inte

lägger hinder i vägen för sådant förfarande. Länsveterinären i Jämtlands län

tror ej att någon ökad kontrolleffekt då det gäller köttbesiktningstvånget kan

nås med ett styckningsförbud såsom veterinärstyrelsen föreslagit. Länsveterinären

förordar vidare att köttbesiktningstvång och slakteritvång blir tilllämpliga

på all överlåtelse av köttvara.

Departementschefen

Taxa för köttbesiktning

Enligt köttbesiktningslagen får kommun ta ut avgift för köttbesiktning.

Kommunens fullmäktige beslutar härom. Avgifterna får inte sättas högre

än som behövs för att täcka kostnaderna för köttets besiktning och

därmed sammanhängande åtgärder. Fullmäktiges beslut skall fastställas av

länsstyrelsen för att vinna bindande kraft. Redan vid bestämmelsens tillkomst

uttalade departementschefen viss tveksamhet huruvida dessa taxor

måste fastställas av statlig myndighet (prop. 1959: 11 s. 73). Statskontoret

har nu föreslagit att underställningsskyldigheten slopas och att kommuns

fullmäktige själva får fatta slutligt beslut. Länsstyrelsernas handläggning av

sådana taxeärenden utgör enligt statskontoret en arbetsuppgift som ligger

vid sidan av den normala och länsstyrelserna fastställer nästan undantagslöst

den av fullmäktige antagna taxan. Statskontorets förslag tillstyrks av

samtliga remissinstanser. Med hänsyn till de angivna skälen och den omständigheten

att den enskildes intresse av att kommunen begränsar avgiftsuttagen

till självkostnaderna får anses tillräckligt tillgodosett genom möjligheten

att anföra kommunalbesvär, förordar jag att underställningsskyldigheten

slopas. Detta innebär att 13 § 1 mom. köttbesiktningslagen ändras.

Slakteritvång beträffande fjäderfäkött

Köttbesiktningslagen är tillämplig på kött från de vanliga köttproducerande

däggdjuren nötkreatur, svin etc. men inte på kött från fjäderfä. Orsaken

till att fjäderfäkött sålunda undantagits är de olägenheter som besiktnings-

och slakteritvång ansetts innebära för handeln med oplockat fjä
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år 1970

derfä. Slakteritvång innebär att slakt inom visst område får ske endast i

offentligt slakthus eller kontrollslakteri. Kött från djur som slaktats inom

riket får inom området saluhållas, användas vid beredning av livsmedel,

som är avsett att saluhållas, överlämnas till annan för sådan användning

eller förvaras på allmän saluplats e. d. endast om djuret slaktats i sådan

slakteriinrättning. Om införande av slakteritvång beträffande nötkreatur,

får, get, svin, häst eller ren bestämmer länsstyrelse efter framställning av

kommun. Före beslut i frågan skall veterinärstyrelsens yttrande inhämtas.

Slakteritvång får inte införas om inte kommunen på ändamålsenligt sätt

sörjt för att förekommande slakt kan utföras utan tidsutdräkt. Ägare till

slakterirörelse kan av kommunen få ersättning för den värdeminskning

som fastighet eller inrättning undergår genom att slakterirörelsen måste upphöra

som följd av att slakteritvång införs.

Enligt fjäderfäkontrolllcungörelsen åligger det den som bedriver yrkesmässig

fjäderfäslakt av viss storleksordning att anmäla rörelsen hos veterinärstyrelsen.

Inrättning för fjäderfäslakt kan av veterinär styrelsen

ställas under offentlig kontroll och blir då fjäderfäkontrollslakteri.

Veterinärstyrelsen har, med instämmande av samtliga remissinstanser,

föreslagit att kött av fjäderfä skall kunna underkastas slakteritvång enligt

köttbesiktningslagen. Enligt styrelsen finns f. n. 17 fjäderfäkontrollslakterier

i landet, vilka torde svara för ungefär tre fjärdedelar av den

totala fjäderfäslakten. Styrelsen anser det troligt att ett genomförande av

förslaget leder till att även större delen av den återstående slakten förläggs

till sådana slakterier. De inskränkningar ett slakteritvång innebär

för handeln med oplockat fjäderfä uppvägs väl av de fördelar man vinner

i livsmedelshygieniskt avseende. Jag förordar därför att köttbesiktningslagens

bestämmelser om slakteritvång görs tillämpliga på kött av

fjäderfä. Detta leder till ändringar i 1, 3, 10 och 14 §§ köttbesiktningslagen.

Utvidgat köttbesiktningstvång. Husbehovsslakt

Köttbesiktningstvång innebär att kött som är avsett till människoföda

skall ha i färskt tillstånd godkänts vid besiktning innan det saluhålls, används

vid beredning av livsmedel som är avsett att saluhållas, överlämnas

till annan för sådan användning eller förvaras på allmän saluplats e. d.

Besiktningstvånget gäller sålunda endast kött som i någon form är avsett

för försäljning. Slakteritvång, som jag nyss redogjort för, avser ej sådan

slakt av eget djur som sker utom stadsplanelagt område för förbrukning

i eget hushåll. Bestämmelserna har, som veterinärstyrelsen framhållit, inte

kunnat hindra att de kringgås på så sätt att en djurägare fött upp ett antal

svin, formellt sålt dem till olika personer redan under uppfödningstiden,

slaktat eller låtit slakta dem och sedan levererat köttet obesiktigat

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungi. Maj:ts proposition nr 93 år 1970

till samma personer. Ett sådant förfaringssätt har medfört betydande

hygieniska risker eftersom stora kvantiteter kött förts ut till konsumenter

utan att ha undergått besiktning. Dessutom har vederbörande kunnat

undgå att erlägga såväl slaktdjurs- som köttbesiktningsavgift. Veterinärstyrelsen

föreslår därför att köttbesiktningstvång och slakteritvång införs

även beträffande kött som inte skall säljas eller på annat sätt överlåtas.

Undantag bör dock göras för kött som framställts vid husbehovsslakt, vilket

begrepp veterinärstyrelsen närmare definierar, samt för samernas renslakt

för eget behov och för visst älgkött. De föreslagna ändringarna har

tillstyrkts av praktiskt taget alla remissinstanser. Jag anser också att det är

nödvändigt att komma till rätta med de missförhållanden som veterinärstyrelsen

och flera remissorgan påtalat och förordar därför att förslaget

genomförs. I fråga om förslagets detaljer vill jag anföra. Köttbesiktningstvånget

bör bestämmas så, att kött som är avsett till människoföda skall ha

i färskt tillstånd godkänts vid besiktning innan det saluhålls eller överlåts

till annan, förvaras på allmän saluplats, i försäljningslokal med

därtill hörande utrymmen eller i lokal avsedd för beredning av livsmedel

eller, om sådant fall inte föreligger, används som livsmedel eller vid

beredning av livsmedel. Från köttbesiktningstvång och slakteritvång bör

undantas s. k. husbehovsslakt, vilken i författningstexten bör anges som

slakt av enstaka djur, som uppfödaren för sitt eget hushålls behov själv

utför eller låter utföra på fastighet som han brukar och där djuret är uppfött.

En så vidsträckt innebörd av begreppet husbehovsslakt som länsstyrelsen

i Stockholms län förordat kan jag alltså inte biträda. Kravet att

djuret skall vara uppfött på fastigheten får anses uppfyllt även i sådant

fall då djur inköpts som späda och därefter blivit uppfödda på fastigheten.

Besiktningstvång och slakteritvång bör inte heller gälla för samernas renslakt

för eget behov. Vidare bör nuvarande rätt för jakträttsinnehavare

att i vissa fall sälja obesiktigat älgkött ändras till en rätt att förbruka sådant

kött i eget hushåll eller att överlämna det till person som deltagit i

eller varit behjälplig vid jakten eller är bosatt inom jaktområdet. Nuvarande

ordning med slakteritvång i förekommande fall även för husbehovsslakt

inom stadsplanelagt område bör, som veterinär styr elsen föreslagit,

slopas, eftersom kommun kan i lokal hälsovårdsordning reglera i A^ad mån

djur får hållas inom sådant område. De ändringar jag sålunda förordat

innebär i övrigt inte någon ändring i den nuvarande ordningen som innebär

att slakteritvång inte gäller för husbehovsslakt. Mina förslag i denna

del föranleder ändringar i 3 och 4 §§ köttbesiktningslagen.

Utöver de ändringar som jag sålunda förordat bör straff- och förverkandebestämmelserna

moderniseras.

Lagändringarna bör träda i kraft den 1 juli 1970.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t genom

proposition föreslår riksdagen att antaga inom jordbruksdepartemen
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år 1970 13

let upprättat förslag till lag om ändring i lagen (1959:99) om köttbesiktning

m.m.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall

avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

KUNGL. BOKTR. STHLM 1970

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. 3LU 1970:49 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i lagen s. 1 i texten