Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i vattenlagen (1918:523), m.m.
1971 · 318 sidor, varav 111 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Svag — ungefär 3,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 111 av 318 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1971:106, Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i vattenlagen (1918:523), m.m.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl.
Majrts proposition nr 106 år 1971 Prop. 1971: 106
Nr 106
Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i vattenlagen (1918:523),
m.m.; given Stockholms slott den 2 april 1971.
Kungl. Maj:l vill härmed, under åberopande av
bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över justitieärenden och lagrådels
protokoll, föreslå riksdagen all bifalla de förslag om vars avlålande lill
riksdagen föredragande departementschefen hemslälll.
Under
Hans Maj:ls
Min
allernådigsle Konungs och Herres frånvaro,
enligl
Dess nådiga beslut:
BERTIL
LENNART
GEIJER
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås i avbidan på en mera
genoragripande reform av vattenlagen atl Kungl. Maj:ls prövningsrätt i
vattenmål utvidgas och alt vattendomstolarna inordnas i
tingsrältsorganisalionen. Vidare innehåller propositionen förslag beträffande
faslighelsdomslolarnas uppgifter och sammansättning m. m.
För all behovet av allmän planering skall
tUlgodoses föreslås att Kungl. Maj:t skall pröva liUållighelen av företag i
vatten som är av betydande omfattning eller ingripande beskaffenhet. Kungl.
Maj:l skall kunna dels förordna om obligatorisk underställning för vissa slag
av företag dels genom särskUl beslut förbehålla sig prövningen av visst
företag. Bestämmelserna blir tillämpliga på bl. a. kraftverksbyggen,
vattenregleringar och förelag för vallenförsörjning saml vatlenavled-nings- och
invallningsföretag.
Vidare föresläs alt de sex vattendomstolarna
avskaffas sora frislående enheter och knyts lUl lingsrällsorganisalionen på
sararaa sätt sora faslighetsdoraslolarna, dvs. vissa tingsrätter utses alt vara
vattendomstol, varvid tingsrätten skall ha särskild sammansättning. Fullföljd
av talan i vattenmåi skall alltjämt ske hos vattenöverdomstolen.
1
Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 106
Prop. 1971:106 2
I fråga om fastighetsdomstolarna innebär förslaget
alt deras kompetensområde utvidgas väsentiigt. Vid fastighetsdomstol handläggs
f. n. endast miljöskyddsmål. Beträffande vissa andra typer av mål och ärenden
föreligger beslut all de skall överföras lill fastighetsdomstolarna. Della
gäller mål om fastighetsbildning, arrende och hyra. I propositionen läggs nu
fram förslag beträffande ytterligare slag av mål och ärenden som skall
överföras lill fastighetsdomstolarna. Förslagen innebär bl. a. all de nuvarande
ägodelningsrätterna och expropriationsdomstolarna avskaffas och deras
uppgifter överläs av fastighetsdomstolarna.
Bestämmelserna om fastighetsdomstols sammansättning
och domförhet föreslås ändrade i vissa hänseenden. Sålunda skall två tekniska
ledamöter kunna ingå i domstolen i mera komplicerade mål. I mål om arrende och
hyra saml vissa likartade mål skall domstolen i regel bestå av två lagfarna
ledamöter och tre nämndemän, men undanlagsvis skall teknisk ledamot kunna ingå
i domstolen i stället för en av nämndemännen.
Förslaget innebär slutligen också alt del blir
möjligt atl utse flera faslighelsdomslolar för samraa område men med olika
behörighet.
De
föreslagna ändringarna avses träda i krafl den 1 januari 1972.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1971:106
1
Förslag till
Lag
om ändring i vattenlagen (1918: 523)
Härigenom
förordnas i fråga om vallenlagen (1918: 523),
dels all 4 kap. 13 § samt 11 kap. 4, 6, 8, 15 och
51 §§ skall upphöra alt gälla,
deb
all rubriken närmast före 4 kap. 13 § skaU ulgå,
deb
alt 2 kap. 14 §, 20 § 3 mom., 34 §, 47 § 2 mom. och 62 §, 3 kap. 11, 13, 16 och
28 §§, 4 kap. 10 §, 6 kap. 28 §, 7 kap. 45, 46 och 55 §§, 10 kap. 33 § och 42 §
2 mom., 11 kap. 13, 5, 9, 11 och 12 §§, 27 § 2 och 6 mom., 29 och 34 §§, 35 §
3 mom., 42 §, 45 § 2 mom., 52, 71 73, 81, 92 och 99 §§, 14 kap. 5 § 1 mom.
samt rubriken lUl 4 kap. skall ha nedan angivna lydelse,
dels atl i lagen skall införas nya bestämmelser, 4
kap. 1720 §§, 10 kap. 42 § 3 mom. och 11 kap. 35 § 4 mom., samt närmast före 4
kap. 17 § ny rubrik av nedan angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
2
kap.
14
§2
Tarvas för ändamålsenligt tillgodogörande av vatten
eller för åtgärd som avses i 9 §, atl å annan tillhörig faslighet lägges damm,
vall eller väg eller ledning för vattnet eller ock verkställes grävning,
sprängning eller annan åtgärd lill slrömbäddens reglerande eller till
förebyggande eller minskande av skada, vare fastighetens ägare pliktig alt tåla
sådant intrång mol ersättning, som i 9 kap. skils. Samma lag vare, där det för
utförande av byggnad för vattnets liUgodogörande och därmed förenade
anläggningar eller eljest av åtgärd, som ovan nämnts, prövas nödigt, all annans
mark tillfäUigt tages i anspråk för arbetarbostäder eller andra byggnader, väg,
upplagsplats, arbetsmaskiner eUer dylikt. Om rält alt över annans mark
framdraga ledning för vallen lill husbehovsförbrukning gälle vad särskilt är
stadgal.
Där
vid meddelande av beslut angående iiurättande av fiskväg eller vidtagande av
annan anordning till förebyggande av skada å fiske eller till fiskels
befrämjande förbud finnes böra givas mot bedrivande av fiske inom visst område,
skall beträffande intrång, som därigenom tiUskyndas annan i hans rätt till
fisket, vad i första stycket stadgas äga motsvarande tillämpning.
'
Senaste lydelse av
11
kap. 4 §1969: 804
11
kap. 6 § 1932: 208
11 kap. 8 §1960: 304 ' Senaste lydelse 1961: 48.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
Erfordras lill skydd mol förorening av vattendrag,
sjö eller annat vallenområde, alt å annan tillhörig fastighet lägges besvär
eller last, skall ock vad i första stycket är stadgat äga tUlämpning. Meddelas
beslut härom, skall valtenrällsdo-maren ofördröjUgen göra anmälan om beslutet
hos inskrivningsdomaren; och varde med anmälan så förfaret, som om bevis
angående verkställd utmätning av fast egendom finnes föreskrivet.
Föreslagen lyddse
Erfordras lill skydd mol förorening av vattendrag,
sjö eUer annat vattenområde, atl å annan tillhörig fastighet lägges besvär
eller last, skall ock vad i första stycket är stadgat äga tillämpning. Meddelas
beslut härom, skall vatlenrällsdo-maren ofördröjligen göra anmälan om beslutet
hos inskrivningsmyndigheten för anteckning i faslighelsboken.
opaginerad Kontrollera mot PDF
3
mom.ä Finner vattendomstolen vid prövning, som i 1 mom. sägs, tillämnad
byggnad, mot vilken hinder skulle möta av bestämmelserna i 3 § första och
andra styckena, med hänsyn till stadgandet i tredje stycket i samma § ändock
böra tillåtas, skall frågan därom av domstolen hemställas Konungens avgörande.
3
mom. Finner vattendomstolen vid prövning enligt 1 mom. alt hinder mol tillämnad
byggnad möter enligl 3 § första och andra styckena men alt det föreligger sådana
omständigheter som angivas i 3 § Iredje stycket, skall domstolen med eget
yttrande hänskjuta frågan Ull Konungens avgörande.
opaginerad Kontrollera mot PDF
34 §
Dammbyggnad i älv, ström, å eller större bäck eller
annan i sådani vallendrag uppförd byggnad, varigenom märkbar inverkan sker på
vattenståndet, må ej ulrivas, med mindre dylik åtgärd blivit i laga ordning
medgiven.
Vill
ägare av byggnad, som i första stycket avses, icke längre nyttja byggnaden,
göre i den ordning 11 kap. stadgar ansökan hos vattendomstolen om tillåtelse
all ulriva byggnaden. Prövas byggnadens borttagande medföra synnerlig skada för
annan tillhörig fast egendom, må domstolen efter åtagande av ägare lill sådan
egendom föreskriva, all han och de, som i äganderätten efterträda honom, skola
för framtiden, intill dess annorlunda varder bestämt, underhåUa byggnaden så
som i 33 § sägs och fullgöra vad beträffande byggnaden i övrigt enligt lag
åligger ägaren; vållas genom byggnadens bibehåUande ägaren skada, skaU den ersättas.
Kronan må ock till skydd för allmänna intressen åtaga sig underhållsskyldighet,
som nu nämnts. Göres ej åtagande, varom nu är sagl, med-dele vattendomstolen
nödiga föreskrifter i avseende å byggnadens utri-vande och äge i sammanhang
därmed bestämma atl, där byggnadens ägare brister i fullgörandet av vad honom
ålagts, den, vars räll är beroende därav, må ulföra arbetet på ägarens
bekostnad.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Har,
på sätt i andra stycket stadgas, ägare av fast egendom
»
Senaste lydelse 1961:48.
Har,
på sätt i andra stycket stadgas, ägare av fast egendom
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
jämlikt åtagande ålagts att underhålla annan tillhörig
byggnad i vatten, skall vatlenrällsdomaren ofördröjligen därom göra anmälan hos
domaren i det tingslag eller hos rälten i den stad, där egendomen är belägen;
och varde med anmälan så förfaret, som om bevis angående verkställd utmätning
av fast egendom finnes föreskrivet.
Föreslagen
lydelse
jämlikt åtagande ålagts atl underhålla annan tillhörig
byggnad i vatten, skall vatlenrällsdomaren ofördröjligen därom göra anmälan hos
inskrivningsmyndigheten för anteckning i faslighelsboken.
opaginerad Kontrollera mot PDF
2 mom.* Finner vattendomstolen vid prövning, som i 1 mom.
sägs, anordnande eller nyttjande av grundvatlentäkt, varemot hinder skulle
möta av bestämmelserna i 44 § första och andra styckena, med hänsyn lill
stadgandet i iredje stycket i samma § ändock böra tillålas, skall frågan därom
av domstolen hemställas Konungens avgörande.
2 mom. Finner vattendomstolen vid prövning enligt 1 mom.
alt hinder mot alt anordna eller nyttja gruiidvaltentäkt möter enligt 44 §
första och andra styckena men att del föreUgger sådana omständigheter som
angivas i 44 § tredje styckel, skall domstolen med eget yttrande hänskjuta frågan
till Konungens avgörande.
opaginerad Kontrollera mot PDF
62 §3
Erfordras till skydd mol förorening av grundvatten, alt å
annan tillhörig faslighet lägges besvär eller last, vare fastighetens ägare
pliktig alt tåla sådant intrång mol ersättning, som sägs i 9 kap.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Meddelas beslut som avses i första styckel, skall
valtenrättsdo-maren ofördröjligen göra anmälan om beslutet hos inskrivningsdomaren.
Med anmälan skall så förfaras, som finnes föreskrivet om bevis angående
verkställd uimätning av fast egendom.
Meddelas beslut som avses i första stycket, skall
vatlenrättsdo-maren ofördröjligen göra anraälan om beslutet hos inskrivningsmyndigheten
för anteckning i faslighelsboken.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Vill någon verkställa vattenreglering,
som i 1 § sägs, göre ansökan därom hos vattendomstolen och varde målet därefter
prövat i den ordning, som i 11 kap. stadgas för ansökningsmål; dock atl, där
del med hänsyn till omfattningen av erforderlig utredning eUer eljest finnes
lämpligt, vatlenrällsdomaren eller vattendomstolen äger förordna, atl målet
skall behandlas vid syneförrällning, som i 10 kap. 32 § sägs. Meddelas
» Senaste lydelse 1964: 110. » Senaste lydelse 1964: 110.
Senaste lydelse 1920: 459.
Prop. 1971:106 6
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
sådant
förordnande av vattendomstolen, må domstolen tillika lämna föreskrift om de
huvudsakliga grunder, som av synemännen skola iakttagas.
Då mål efter ty nu sagts hänvisas liU
syneförrällning, skall lill ledning vid förordnande av förrätlningsman enligl
vad i 10 kap. 32 § stadgas angivas, vilket av de i 1 § omförmälda ändamål bör
anses såsom företagets huvudsakliga.
Synemännens
utlåtande an- Synemännens ullålande an
gående valtenreglering skall un- gående vattenreglering skall un
derställas vallendomstolens prov- derställas vattendomstolens pröv
ning; dock må ej vattendomstolen ning om ej Konungen enligt 4 kap.
ingå i bedömande av frågor rö- 17 § prövat förelagels lillåtlighet.
rande ersättning i vidare mån än Vattendomstolen får ej ingå i be-
som föranledes av anförda besvär dömande av frågor om ersältning
eller av ändrade anordningar eller i vidare mån än som föranledes
föreskrifter rörande förelagels ul- av anförda besvär eller av ändrade
förande. anordningar eller föreskrifter rö
rande företagets utförande.
Om verkan av vattendomstolens beslut eller
synemännens ullålande angående valtenreglering äge vad i 7 kap. 5658 §§
stadgas beträffande beslut i där omförmälda mål motsvarande tUlämpning; och
skaU bestämmelsen i 59 § om jämkning för visst fall i ullålande eller beslut
rörande företag, som avses i 7 kap., lända lill efterrättelse jämväl beträffande
valtenreglering.
I fråga om Konungens prövningsrätt så ock vissa
andra förhåUanden rörande valtenreglering stadgas i 4 kap.
13
§
Stadgar
rörande vattenregleringsföretag skola angiva:
företagels benämning och ändamål under hänvisning
lill de beträffade förelagels utförande och delaktigheten däri meddelade
beslut;
den
ort, där styrelsen skall hava sitt säte;
huru styrelsen skall sammansättas och grunderna för
dess beslutförhet;
huru
revision av styrelsens förvallning skall ske;
liden
för räkenskapsavslulnmg;
huru ofta ordinarie sammanträde med dellagarna i företaget
skall hållas;
det sätt, varpå kallelse till sammanträde skall ske
och andra meddelanden bringas lill dellagarnas kännedom, ävensom den tid före
sammanträde, då föreskrivna kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna;
så
ock vad i övrigt kan finnas nödigt.
Styrelsen skall hava sitt säte inom den
vallendomstols område, som lämnat medgivande lill företaget.
Ej må i stadgarna inlagas bestämmelse, som finnes
stridande mot denna eUer annan lags föreskrifter.
'
Senaste lydelse 1920: 459.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1971:106
Föreslagen lydelse
Sladgarna skola för alt bliva gällande granskas
och fastställas av Konungens befallningshavande i den ort, där styrelsen har
sitt säte. Vid granskningen skall särskilt tillses, alt stadgarna innehålla
betryggande föreskrifter för tillgodoseende av sådana delägares rätt, för
vilka efter ty i 6 § sägs skyldighet atl deUaga i förelaget framdeles kan
komma all inträda.
Nuvarande
lyddse
Stadgarna skola för alt bliva gällande granskas och
fastställas av Konungens befallningshavande i den ort, där styrelsen har sitt
säte, eller i fall, som omförmäles i 4 kap. 13 §, av Konungen. Vid granskningen
skall särskilt tillses, att stadgarna innehålla betryggande föreskrifter för
tillgodoseende av sådana delägares rätt, för vilka efler ty i 6 § sägs skyldighet
all deltaga i företagel framdeles kan komma att inträda.
Beslutad ändring av stadgarna äge ej giltighet, med
mindre den varder i nyssnämnda ordning fastställd.
16 §
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konungen
äger, om och när del för tillgodoseende av allmänt väl prövas nödigt, utse en
ledamot i styrelsen för vattenregleringsföretag. Sådan styrelseledamot äge
samma rätt alt deltaga i handhavandet av de med företaget förenade angelägenheter
som de medlemmar, vilka blivit i enlighet med stadgarna liU styrelse valda,
och ålnjute arvode, som bestämmes av Konungen.
Konungen
eller myndighet som Konungen bestämmer äger, om och när det för tillgodoseende
av allmänt väl prövas nödigt, utse en ledamot i styrelsen för vattenregleringsföretag.
Sådan styrelseledamot äge samma rätt atl dellaga i handhavandet av de med
företaget förenade angelägenheter som de medlemmar, vilka blivit i enlighet med
sladgarna tUl styrelse valda, och ålnjute arvode, som bestämmes av Konungen
eller av myndighet som Konungen bestämmer.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Har
medgivande enligt denna lag lämnats till förelag, som avses i 26 § första eller
andra styckel, och skola ej enligt vad ovan stadgals bestämmelserna i 1225 §§
äga tillämpning, äger Konungen alt, om och när det för tillgodoseende av
allmänt väl prövas nödigt, utse lämplig person att övervaka förelagets
utförande saml utöva tillsyn å företagels skötsel och handhavandet i övrigt av
de med företagel förenade angelägenheter. Sådan person ålnjute av den, för vars
räkning förelaget ulföres, ar-
»
Senaste lydelse l'920: 459.
Har
medgivande enligt denna lag lämnats till företag, som avses i 26 § första eUer
andra styckel, och skola ej enligt vad ovan stadgals bestämmelserna i 1225 §§
äga tillämpning, äger Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer all, om
och när det för tillgodoseende av allmänt väl prövas nödigt, utse lämplig
person alt övervaka förelagets utförande samt utöva tillsyn å företagets
skötsel och handhavandet i övrigt av de med förelaget förenade angelägenheter.
Sådan person ålnjute
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
vode, som bestämmes av Konungen.
Föreslagen
lydelse
av den, för vars räkning företaget ulföres, arvode, som
bestämmes av Konungen eller av myndighet som Konungen bestämmer.
opaginerad Kontrollera mot PDF
4 kap.
Om
särskilda villkor beträffande större vattenkraftanläggningar och
vattenregleringar.
Om särskilda villkor beträffande större företag
enligt 2 och 3 kap.
10 §9
opaginerad Kontrollera mot PDF
Vill kronan begagna sig av lösningsrätt, som i 9 §
stadgats, skall underrättelse därom meddelas strömfallels ägare under femte
året före den för inlösningen bestämda tidpunkten saml frågan därefter före
sistnämnda tidpunkt fullföljas genom ansökan om stämning till expropriationsdomstol.
Har kronan å tid, som nyss sagls, underrättat strömfallets ägare, all kronan
vill begagna sig av lösningsrätten, äge ock strömfallets ägare att i enahanda
ordning fullfölja frågan.
Vill kronan begagna sig av lösningsrätt, som i 9 §
stadgats, skall underrättelse därom meddelas strömfallets ägare under femte
året före den för inlösningen bestämda tidpunkten samt frågan därefter före
sistnämnda tidpunkt fullföljas genom ansökan om stämning till
fastighetsdomstol. Har kronan å tid, som nyss sagls, underrättat strömfallels
ägare, all kronan vill begagna sig av lösningsrätten, äge ock strömfallels
ägare all i enahanda ordning fullfölja frågan.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Varder ej underrättelse å
föreskriven tid lämnad slrömfallsägaren eller efler sådan underrättelse frågan
före tidpunkten för lösningsrättens inträde från någondera sidan på nämnda
sätt fullföljd, vare lösningsrätten för den gången förfallen.
Om Konungens prövningsrätt
17 §
Konungen kan förordna, alt beträffande
vissa slag av förelag enligt 2 eller 3 kap., som är av betydande omfattning
eller ingripande beskaffenhet, frågan om tillåtligheten skall prövas av
Konungen.
Omfattas företag som angives i
första stycket ej av förordnande som där sägs, kan Konungen förbehålla sig
prövningen. Besked om förbehåll skall lämnas till valten-domslolen innan
domstolen avgjort frågan om företagels tillåtlighet. I fall då
syneförrällning enligt
Senaste lydelse 1949: 664.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1971:106
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
10 kap. 32 § äger rum skall beske
del lämnas lill synemännen innan
dessa meddelat sitt utlåtande an
gående företaget.
I samband med prövning av företag
som avses i första eller andra stycket får Konungen pröva även annat företag
enligt denna lag, om ansökan avser tillstånd till båda företagen eller fråga
uppkommit om företräde mellan dem.
18 §
För prövning enligt 17 § av företags
tillåtlighet gäller andra fjärde styckena.
Företagel får ej komma lill stånd,
om hinder däremot mö-ler från allmänna planeringssynpunkter eller på grund av
2 kap. 3 § första och andra styckena,
11 §, 12 § första stycket eller 44 §
första och andra styckena. Vid
prövningen skall beaktas även an
nat förelag enligl denna lag, som
med sannolikhet kan antagas bli
erforderligt för elt ändamålsenligt
utnyttjande av det sökta företa
get.
Är förelaget av synnerlig betydelse
från allmän synpunkt, kan Konungen lämna medgivande till det även om hinder
enligt andra styckel möter.
Konungen kan föreskriva villkor för
atl tillgodose allmänna intres-
19 §
Den som vill utföra företag, vars
tillåtlighet kan antagas komma under Konungens prövning, skall i god tid
bereda Konungens befallningshavande, vederbörande kommun samt övriga
myndigheter och sammanslutningar som företaget angår tillfälle att vid
planläggningen av företaget framföra önskemål med avseende på företagels
verkningar från all-
It Riksdagen 1971.1 saml. Nr 106
Prop.
1971:106 10
Nuvarande lydelse Föreslagen lyddse
män synpunkt, ävensom medverka Ull att upplysning om
planläggningen lämnas ortsbefolkningen.
Konungen kan meddela närmare
föreskrifter för tillämpningen av första stycket och angående skyldighet för
den som vill utföra förelaget alt betala det allmännas kostnader.
20 §
När fråga om företags tillåtlighet
skall prövas av Konungen, åligger det vallendomstolen eller, om målet behandlas
vid syneförrättning enligt 10 kap. 32 §, synemännen att med eget yttrande
hänskjuta frågan till Konungen.
6 kap.
28 §10
Varder allmän flottied avlyst eller
har vattendomstol jämlikt 14 § förklarat beslut om floltleds inrättande
förfallet, må kronan, kommun, förvaltare, som är utsedd enligt 82 a § lagen om
flottning i allmän floltled, eller den, som av bibehållandet av anläggning för flollleden
kan lida men, av vattendomstolen tillålas bortskaffa anläggningen med räll all
fritt förfoga över del bortskaffade. Vattendomstolen meddelar behövliga
föreskrifter i fråga om bortskaffandet. Domstolen äger därvid bestämma alt den
som är beroende av bortskaffandet får ulföra arbetet på sökandens bekostnad,
om denne ej fullgör vad som ålagts honom.
Om sannolika skäl föreligga alt anläggning kan bortskaffas
ulan all allmänt eller enskilt intresse förnärmas, får bortskaffande ske utan
atl vattendomstolens tillstånd inhämtats. Har förvaltare utsetts enligl 82 a §
lagen om flottning i allmän floltled och skall åtgärden vidtagas av annan än
denne, skall dock förvaltaren ha lämnat sitt medgivande. Har anläggningen
bortskaffats ulan föregående prövning, är den som vidtagit åtgärden
bevisningsskyldig beträffande de före åtgärden rådande förhållandena i
vattnet.
Kan fast egendom skadas genom att anläggning i avlyst
floltled bortskaffas eller vill någon använda sådan anläggning för alt
tillgodogöra sig vattnet, äger vattendomstolen bestämma alt anläggningen skall
övertagas av fastighetsägaren eller den som vill tUlgodogöra sig vattnet. Vill
kronan eller kommun liU skydd för allmänna intressen få överlaga atJäggning för
floUleden, äger vattendomstolen besluta om sådant övertagande. Nye ägaren är
skyldig all underhålla anläggningen så att fara ej uppkommer för allmän eller
enskild räll.
Har ägare av fast egendom, för Har
ägare av fast egendom, för vilken bortskaffande av floltieds- vilken
bortskaffande av flottieds-
"
Senaste lydelse 1969: 396.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
anläggning
skuUe medföra skada, enligt tredje stycket berättigats överlaga anläggningen,
skall vatlenrällsdomaren göra anmälan härom hos inskrivningsdomaren för
anteckning i fastighetsboken.
Föreslagen lydelse
anläggning
skulle medföra skada, enligt Iredje styckel berättigats överlaga anläggningen,
skall val-lenrällsdomaren göra anmälan härom hos inskrivningsmyndigheten för
anteckning i faslighelsboken.
opaginerad Kontrollera mot PDF
7
kap.
45 §11
Vill någon utföra vallenavledning, som i 37 § sägs,
och äro sannolika skäl, all allmän eller enskild rätt därigenom förnärmas,
eller skola två eller flera med skilda andelar laga del i förelaget, skall,
innan arbetet påbörjas, i den ordning nedan sägs inhämtas besked, huru och
under vilka vUlkor arbetet må göras.
Ansökan
om vallenavledning skall ingivas till Konungens befallningshavande och varde
frågan härom därefter prövad vid syneförrällning, som i 10 kap. 32 § sägs. Är
förelagels huvudsakliga ändamål alt vinna sådan båtnad, som avses i 29 § första
stycket i förevarande kap., må ansökningen i stället ingivas till
vattendomstolen och varde målet därefter prövat i den ordning, som i 11 kap.
stadgas för ansökningsmål; dock alt, där del finnes lämpligl,
vatlenrällsdomaren eller vattendomstolen äger förordna, att målet skall
behandlas vid syneförrällning, som i 10 kap. 32 § sägs.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Avser
valtenavledningsföretag sänkning eller ullappning av sjö eller reglering av
vattnets avrinning ur sådani vallenområde eller förändring av vattnets djup
eller läge i vallendrag, där kungsådra eller allmän farled eller allmän floltled
finnes, skall ullålande, som avgivits av synemän, underställas
vattendomstolens prövning; dock må ej valtendomslolen ingå i bedömande av
frågor rörande ersättning i vidare mån än som föranledes av anförda besvär
eller av ändrade anordningar eller föreskrifter rörande företagels utförande.
Om underställning i visst fall av särskUd fråga stadgas i 10 kap. 52 §.
Avser
valtenavledningsföretag sänkning eller ullappning av sjö eller reglering av
vattnets avrinning ur sådant vattenområde eller förändring av vattnets djup
eller läge i vattendrag, där kungsådra eller allmän farled eller allmän
flottied finnes, skall ullålande, som avgivits av synemän, underställas
vattendomstolens prövning, om ej Konungen enligt 4 kap. 17 § prövat företagets
tillåtlighet. Vattendomstolen får ej ingå i bedömande av frågor orn
ersättning i vidare mån än som föranledes av anförda besvär eller av ändrade
anordningar eller föreskrifter rörande förelagets utförande. Om underställning
i visst fall av särskild fråga stadgas i 10 kap. 52 §.
opaginerad Kontrollera mot PDF
"
Senaste lydelse 1944: 87.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Är fråga om företag, som avser sänkning av eller reglering
av vattnets avrinning ur någon av sjöarna Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren,
Storsjön i Jämtland eller Siljan, skola bestämmelserna i 4 kap. 13 § om
Konungens prövningsrätt i vissa hänseenden och om skyldighet för
vattendomstolen alt hemställa frågan Konungens avgörande äga motsvarande
till-lämpning; och skall vad sålunda är stadgat jämväl gälla beträffande annat
företag, varigenom vattnets avrinning i större omfattning regleras eller
vattenförhållandena eljest väsentligt förändras, såframt Konungen förbehåller
sig sådan prövning och besked därom före målets avgörande lämnas synemännen
eller i fall, då enligt 45 § underställning skall ske eller målet prövas i den
för ansökningsmål stadgade ordning, vattendomstolen.
Finner vattendomstolen vid prövning
av fråga om tillåtligheten av tillämnad vallenavledning, mot vilken hinder
skulle möta av bestämmelserna i 38 § eller 39 § första stycket, att företaget
med hänsyn till stadgandet i andra stycket av 39 § ändock bör komma till
stånd, skall frågan därom av domstolen hemställas Konungens avgörande.
Är företag som avses i 37 § av
betydande omfattning eller ingripande beskaffenhet, äga bestämmelserna i 4
kap. 1720 §§ om Konungens prövningsrätt motsvarande tillämpning.
Finner vattendomstolen vid prövning
av fråga om tillåtligheten av tillämnad vallenavledning, att hinder mot
företaget möter enligt 38 § eller 39 § första stycket men att det föreligger
sådana omständigheter som angivas i 39 § andra stycket, skall domstolen med
eget yttrande hänskjuta frågan lill Konungens avgörande.
opaginerad Kontrollera mot PDF
55 §13
Å invallning, som sker i eUer vid
sjö eller i eller vid sådani vattendrag, som i 45 § Iredje styckel sägs, skola
bestämmelserna i nämnda § om underställning av synemännens ullålande äga
motsvarande tillämpning.
Vad i 46 § första stycket är
stadgat om Konungens prövningsrätt skall beträffande invallning gälla allenast
såframt Konungen i den ordning, som i sistnämnda §
" Senaste lydelse 1944: 87. " Senaste lydelse
1944: 87.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
sägs, förbehållit sig sådan prövningsrätt.
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Förordnande, som i 32 § sägs, skall efler ansökan
meddelas av Konungens befallningshavande. I ansökningen skola så fullständigt
som möjligt uppgivas förelagets beskaffenhet, omfattning och verkningar med
angivande av det vattenområde, som av företagel kan komma atl beröras. Ansökningen
bör tUlika innehålla uppgift å de fastigheter, som förelaget efler ty i 14
kap. 4 § sägs förmenas angå, saml ägarnas namn och hemvist ävensom sådana
nyttj an-derältshavares, vilkas rätt kan vara av företaget beroende.
Förordnande, som i 32 § sägs, skall
efler ansökan meddelas av Konungens befallningshavande. I ansökningen skola så
fuUständigt som möjligt uppgivas företagels beskaffenhet, omfattning och
verkningar med angivande av del vattenonoråde som av förelaget kan komma atl
beröras. Vidare skall uppgivas huruvida särskilda bestämmelser med stöd av lag
meddelats rörande användningen av de mark- och vattenområden som beröras av
företagel. Ansökningen bör tillika innehålla uppgift å de fastigheter, som
förelaget efler ty i 14 kap. 4 § sägs förmenas angå, samt ägarnas namn och
hemvist ävensom sådana nytl-janderätlshavares, vilkas räll kan vara av
företaget beroende.
Vad i 2 § stadgas om ställande av
säkerhet för förrällningskoslnaden äge tillämpning jämväl i fråga om
förordnande enligt denna §.
Beträffande förelag, som avser torrläggning av mark, äger
Konungen förordna, atl ansökan, som i första stycket sägs, skall ingivas till
annan myndighet än Konungens befallningshavande.
42 §
opaginerad Kontrollera mot PDF
2 mom.15 Kan företag antagas beröra allmänna intressen
inom orten av någon betydelse, skall förrätlningsmannen ulan dröjsmål översända
avskrift av kungörelsen lill vederbörande kommun. Kommun äger föra lalan för
tillgodoseende av allmänna intressen inom orten. Om sådan talan skall kommunen
snarast underrätta kammarkollegiet.
2 mom. Förrätlningsmannen skall ulan dröjsmål översända avskrift
av kungörelsen till vederbörande kommun. Kommun äger föra lalan för
tillgodoseende av allmänna intressen inom orten. Om sådan lalan skall kommunen
snarast underrätta kammarkollegiel.
3 mom. Är fråga om företag
vars tillåtlighet kan antagas
opaginerad Kontrollera mot PDF
'* Senaste lydelse 1969: 393. " Senaste lydelse 1961:
548.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1971:106
Nuvarande lydebe
14
Föreslagen lydelse
komma under Konungens prövning enligt 4 kap. 17 §, skall
avskrift av ansökningshandlingarna jämte kungörelsen översändas till statens
naturvårdsverk och statens planverk.
opaginerad Kontrollera mot PDF
11 kap.
1 §i«
Första domstol i vallenmål be- Första domstol i vallenmål be-
nämnes vallendomstol. namnes vattendomstol. Den Ungs-
rätt som Konungen bestämmer skall vara
vattendomstol.
Överdomstol i vattenmåi
(vattenöverdomstol) är Svea hovrätt i den sammansättning nedan sägs.
Som sista domstol i vallenmål dömer högsla domstolen.
Angående domstol i vattenmål och
rättegången i sådant mål gälle i allt, varom ej i denna lag eller annan lag
eller författning är särskilt stadgat, vad i fråga om allmän domstol är
föreskrivet, där det tillämpligt är.
2
§ "
opaginerad Kontrollera mot PDF
Vattendomstol består av en vattenrättsdomare såsom
ordförande samt såsom övriga ledamöter två valtenrätlsingenjörer och två
val-tenrättsnämndemän. Är anläggning, förelag eller annat, varom i vattenmåi
är fråga, utan nämnvärd inverkan å vattenförhållandena och beröres därav ej
heller motstående intresse av någon betydelse, vare dock i sådani mål vattendomstolen
beslutför med vat-lenrättsdomaren och vattenrätts-nämndemännen samt allenast en
vatlenrättsingenjör.
Valtenrältsdomare skall vara
lagkunnig, i domarevärv erfaren man.
Vallenrätlsingenjörerna skola vara
i vattenfrågors tekniska behandling sakkunniga och erfarna män.
Vatlenrältsnämndemännen böra vara
allmänt betrodda, om sin orts förhållanden kunniga män och må ej hava uppnått
sextiofem års ål-
Senaste lydelse 1946: 839. " Senaste lydelse 1969: 804.
Vallendomstol beslår av ordförande,
en teknisk ledamot saml två nämndemän. Ytterligare en teknisk ledamot får ingå
i domstolen efler ordförandens bestämmande.
Ordföranden utses bland de lagfarna
domarna i tingsrätten. Han benämnes valtenrältsdomare.
Teknisk ledamot skall ha teknisk
utbildning och erfarenhet av vattenfrågors behandling.
Nämndeman skall vara nämndeman i
fastighetsdomstol inom vattendomstolens domsområde.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
der; och skall i övrigt om valbar-hel till
vattenrättsnämndeman vad om nämndeman vid tingsrätt är stadgat äga motsvarande
tillämpning. Den, som uppnått sexliofem års ålder, må utan hinder därav
tjänstgöra i mål, varmed han förut såsom valtenrätlsnämndeman tagit befattning.
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Vattenrättsdomare och vatlenrättsingenjör utnämnas av Konungen,
som tillika bestämmer, om samme vattenrättsingenjör skall tjänstgöra vid mera
än en vattendomstol.
Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer utser vattenrättsdomare
saml utnämner eller förordnar teknisk ledamot.
opaginerad Kontrollera mot PDF
5 §
Av de till vattenrättsnämndemän
valda skola i vattendomstolen tjänstgöra de två, som av vatlenrällsdomaren för
varje mål kallas därtill. Till tjänstgöring böra kallas nämndemän från del län,
som beröres av det ifrågavarande målet; avser målet företag, som berör mer än
etl län, avgöre vattenrätts-domaren, om nämndemännen skola tagas från olika
län eller från ett av dem.
Hålles vattendomstolens sammanträde
vid syn på stället, böra företrädesvis de närmast boende nämndemännen kallas
att tjänstgöra.
Är vattendomstolen enligl vad i 2 §
sägs beslutför med allenast en vatlenrättsingenjör, skall vatten-rättsdomaren
till tjänstgöring i domstolen kalla den av vattenrätts' ingenjörerna, som
företrädesvis äger sakkunskap i det ämne varom fråga är.
19
Nämndeman tjänstgör efter kallelse
av vatlenrällsdomaren. Till tjänstgöring böra företrädesvis kallas nämndemän
från den domsaga till vilken målet närmast har anknytning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
« Senaste lydelse 1932: 208. " Senaste lydelse 1941:
614.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1971:106
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
16
opaginerad Kontrollera mot PDF
9 §
Antalet vattendomstolar i riket
bestämmes av Konungen.
Gränserna för de till varje
vattendomstol hörande områden skola följa vallendelare meUan olika
vattensystem, efler ty Konungen närmare förordnar.
11 §2
opaginerad Kontrollera mot PDF
För sina sammanträden vare vattendomstol berättigad att
disponera över nödiga lokaler i tings-dier rådhus, allmän skola eller annan
allmän byggnad, som icke är för tillfället upplagen för sitt huvudsakliga
ändamål eller utgöres av gudstjänstlokal. Vållas särskilda utgifter för uppvärmning,
belysning, städning eller dylikt, skola de ersättas.
Vattendomstol får för sina sammanträden förfoga över
behövliga lokaler i domstolsbyggnad eller annan allmän byggnad, som ej är
upplagen för sill huvudsakliga ändamål eller utgöres av gudstjänstlokal.
Vållas särskilda utgifter för uppvärmning, belysning, städning eller dylikt,
skola de ersättas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bestämmelserna i första stycket skola gäUa manträden för
muntlig förberedelse.
jämväl i
fråga om sam-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Yppas vid överläggning i vattendomstol skiljaktiga
meningar, vare lag som i rältegångsbalken stadgas beträffande domstol, där
allenast lagfarna ledamöter hava säte i rälten. Vid omröstning säge vatlenrällsdomaren
sin mening först, därefter vatlenrätlsingenjörerna och sist nämndemännen.
Yppas vid överläggning i vattendomstol skiljaktiga
meningar, vare lag som i rältegångsbalken stadgas beträffande domstol, där
allenast lagfarna ledamöter hava säte i rälten. Vid omröstning säge vatlenrällsdomaren
sin mening först, därefter de tekniska ledamöterna och sist nämndemännen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
27 S
2 mom.22 Ansökan enligt 17 § 2
skall vara åtföljd av de ritningar jämte beskrivning och andra handlingar saml
innehålla de upplysningar, vilka erfordras för bedömande av del tillämnade
företagels beskaffenhet, omfattning och verkningar. Särskilt skola så
fuUständigt som möjligt uppgivas den eUer de fastigheter, vara byggandet skall
ske eller vilka företaget eljest efter ty i 14 kap. 4 § sägs angår,
vederbörande ägares och nyttj anderätlshavares namn och hemvist saml, om
förelaget ej är av större omfattning, de ersättningsbelopp sökanden förmenar
böra lill följd av förelaget utgå lUl dylik fastighetsägare eller andra. Är
fråga om utförande av byggnad för valtens lUlgodogörande, skall uppgift lämnas
å del
" Senaste lydelse 1961: 548. " Senaste lydelse
1946: 839. , « Senaste lydelse 1969: 393.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
område, med vUkel, enligt sökandens åsikt, rätten tUl
vattnets lUlgodogörande lämpligen bör vara för framtiden förenad. Beträffande
anläggning för uttagande av vattenkraft varde därjämte storleken av den vattenkraft,
som beräknas kunna vid lågvatten ullagas genom anläggningen, uppgiven.
I fråga om ansökan enligl 17 § 3, 4, 5, 7, 8, 9, 11 och 19
skall vadi första stycket stadgas i tillämpliga delar lända till efterrättelse.
/ ansökan enligt 17 § 211 och 19
skall uppgivas huruvida särskilda bestämmelser med stöd av lag meddelats
rörande användningen av de mark- och vattenområden som beröras av företaget.
6 mom.23 Ansökan rörande förelag av betydande
omfattning eller ingripande beskaffenhet skall innehålla uppgift om de
åtgärder sökanden må hava vidtagit för atl bereda Konungens befallningshavande
i det län, inom vilket förelaget huvudsakligen skall verkställas, samt
övriga av företaget berörda myndigheter och sammanslutningar tillfälle att
vid planläggningen av förelaget framföra önskemål med hänsyn till
företagels verkningar ur allmän synpunkt ävensom om vad i anledning av sådana
åtgärder huvudsakligen förekommit.
Konungen äger för riket i dess fielhet eller viss del
därav meddela bestämmelser angående skyldighet för den som vill utföra
företag enligt denna lag att före ansökningens ingivande vidtaga åtgärder
för ändamål, varom i första stycket sägs, samt atl gälda kostnad, som i
samband med sådan förberedelse åsamkas det allmänna.
6 mom. Ansökan rörande företag,
vars tillåtlighet kan antagas komma under Konungens prövning enligt 4 kap. 17
§, skall innehålla uppgift om de ålgärder sökanden har vidtagit på grund av 4
kap. 19 § första stycket samt om vad som huvudsakligen förekommit med
anledning av dessa ålgärder.
Ansökan som avses i första stycket
skall åtföljas av en översiktlig redogörelse för sökandens bedömning av det
tillämnade företagets betydelse från allmänna planeringssynpunkter saml
uppgift om annat förelag enligt denna lag som med sannolikhet kan antagas bli
erforderligt för ett ändamålsenligt utnyttjande av det sökta företaget.
29 §2
opaginerad Kontrollera mot PDF
I mål, som i 27 § 1 och 5 mom. avses, skola samtliga ansökningshandlingar
ingivas i tre samt i övriga ansökningsmål i sex exemplar. Där så finnes
erforderligt, må val-
" Senaste lydelse 1952: 235. " Senaste lydelse
1948:479.
I mål, som i 27 § 1 och 5 mom. avses, skola samtliga
ansökningshandlingar ingivas i tre exemplar, i mål som avses i 27 § 6 mom. i
åtta exemplar samt i övriga an-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
lenrätlsdomaren föreskriva, all ytterligare ett eller
flera exemplar skola ingivas.
Föreslagen lydelse
sökningsmål i sex exemplar. Där så finnes erforderligt, må
vatlenrällsdomaren föreskriva, alt ytterligare etl eller flera exemplar skola
ingivas.
Hava ansökningshandlingar ej
ingivits i nödigt anlal exemplar, eller finner vatlenrällsdomaren handlingarna
eljest i något avseende ofullständiga, förelägge han sökanden viss tid att
ingiva vad ytterligare erfordras, vid äventyr, om del försummas, att
ansökningen förklaras förfallen.
34 §25
Finnes faslighet, lill vars ägare
enligt 33 § underrättelse skall utsändas, lillhöra kronan eller allmän anstalt,
eller av kronan eller dylik anstalt innehavas under nyttjanderätt, insände
valtenrällsdomaren utan dröjsmål underrättelse om kungörelsens innehåll till
Konungens befallningshavande i det län, där fastighelen är belägen; och åligge
Konungens befallningshavande alt ofördröjligen förordna ombud till bevakande
av kronans eller anstaltens rätt eller, där sådant bevakande tillkommer annan
myndighet, överlämna underrättelsen tUl den myndighet.
Är i ansökningen fråga om
före- I mål som avses i 17 § 211 tag, som avses i 27 § 6 mom.,
skall och 19 skall valtenrättsdomaren ett exemplar av
ansökningshand- alllid sända kungörelsen Ull Ungarna jämte
kungörelsen över- Konungens befallningshavande. sändas till Konungens
befallningshavande i det län, inom vilket företaget huvudsakligen skall verkställas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
35 §
3 mom.2o I mål, som avses i 17 § 211,
18 och 19, ävensom i mål, som anhängiggjorts genom ansökan enligl 2 kap. 8 §
andra stycket samt 4 kap. 1 § sista stycket och 14 § andra och femte styckena,
må kommun föra lalan för tillgodoseende av allmänna intressen inom orten. Om sådan
talan skall kommunen snarast underrätta kammarkolleget.
/ mål, som avses i första stycket, skall
vatlenrällsdomaren ulan dröjsmål översända kungörelsen till vederbörande
kommun. Är fråga om ansökan om tillstånd atl tillgodogöra grundvatten, skall
kungörelsen städse tillställas kommun, inom vars område tillgängen på
grundvatten kan påverkas.
Kan företag, som avses i första
styckel, antagas beröra allmänna intressen inom orten av någon be-
tydelse, skall vatlenrällsdomaren utan dröjsmål översända
kungörelsen tUl vederbörande kommun. Är fråga om ansökan om lillslånd all
tillgodogöra grundvatten, skall dock kungörelsen städse tUlställas kommun, inom
vars område tillgången på grundvatten kan påverkas.
" Senaste lydelse 1961: 548. " Senaste lydelse
1969: 396.
Prop. 1971:106 19
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
4 mom. Gäller ansökan företag som avses i 27 § 6
mom., skall ett exemplar av ansökningshandlingarna jämte kungörelsen
översändas till statens naturvårdsverk, statens planverk och Konungens
befallningshavande samt, om företaget avser grundvatten-läkt, kammarkollegiel.
42 § 27
Då
handling i vattenmåi skall Då handling i vattenmåi skall
delgivas genom
rättens försorg, delgivas genom rättens försorg,
förordne därom vattenrältsdoma- förordnar därom valtenrättsdoma
ren eller vattenrättssekreterare. ren eller den som är behörig där
till enligt bestämmelser som Ko
nungen meddelar.
Kallelse
av vittne och sakkunnig beslutas av valtenrättsdomaren.
45
§
2
mom.28 Vatlenrällsdomaren 2 mom. Vatlenrällsdomaren kan
må
ock, där så finnes lämpligt, uppdraga ål teknisk ledamot att,
uppdraga
åt vattenrätlsingenjö- med eller utan biträde av nämnde-
rerna
eller en av dem atl, med el- männen eller en av dem, verkställa
ler
utan biträde av vattenrätts- undersökning å stället. I enklare
nämndemännen
eller en av dem, fall kan sådant uppdrag lämnas åt
verkställa
undersökning å stället. I nämndemännen eller en av dem.
enklare fall må sådant uppdrag
kunna lämnas åt vatlenrältsnämn
demännen eller en av dem.
Om tiden för sådan undersökning skall
vatlenrällsdomaren meddela parterna underrättelse i den för kaUelser tUl dem
bestämda ordning. Protokoll över undersökningen skall föras av den,
valtenrättsdomaren därtill förordnal, och sedermera tillstäUas
vatlenrällsdomaren. Där undersökning sker allenast såsom förberedelse för
domstolens sammanträde till syn på stället, vare dock underrättelse och
protokoll, som nu nämnts, ej av nöden.
52
§29
Menar part, alt ledamot i vattendomstolen är jävig,
framställe invändningen vid första domstolssammanträde, då den, som jävet
angår, har säte i domstolen, eller, där parlen då var av laga förfall hindrad
all inställa sig eller den omständighet, vara jävet grandas, då ej var för handen
eller parten kunnig, vid nästa sammanträde efter del förfallet upphörde eller
han om jävet erhöll kännedom. HåUes vattendomstolens
"
Senaste lydelse 1960: 304. " Senaste lydelse 1920: 459. " Senaste
lydelse 1969: 804.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
sammanträde,
som nu nämnts, vid syn på stället, skall jävet framställas före synegångens
början. Försummas vad sålunda stadgats, vare parts rätt att framställa
invändningen försutten.
Jäv
mol ledamot i vattendomstol må ock i högre rätt göras, där den part, som vUl
frågan väcka, av annan orsak än förfallolös utevaro ej förrän i den högre
rätten haft tillfäUe atl framstäUa jävel. Beträffande rätt tUl talan mot
vattendomstols beslut rörande jäv mot ledamot i domstolen gäUe vad i
rättegångsbalken finnes stadgal angående beslut om jäv mol lagfaren domare i
tingsrätt.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Beslut
varigenom jävsinvändning mot vattenrättsnämndeman varder gillad skall ej
medföra någon verkan till mbbning eller upphävande av åtgärd eller beslut,
som tillkommit innan invändningen gjordes, där övriga ledamöter varit om
åtgärden eller beslutet ense.
Beslut
varigenom jävsinvändning mot nämndeman varder gU-lad skall ej medföra någon
verkan tUl rubbning eller upphävande av åtgärd eller beslut, som tillkommit
innan invändningen gjordes, där övriga ledamöter varit om åtgärden eller
beslutet ense.
opaginerad Kontrollera mot PDF
71 §
30
Beträffande fråga, vari det enligl föreslående
stadganden tillkommer vatlenrällsdomaren alt besluta, bör han, där frågans
beskaffenhet del påkaUar, rådgöra med teknisk ledamot.
Beträffande fråga, vari det enUgt förestående
stadganden tillkommer vattenrättsdomaren all besluta, bör han, där frågans beskaffenhet
det påkallar, rådgöra med vattenrättsingenjörerna.
Av vatlenrätlsdomarens beslut är vattendomstolen ej
förhindrad alt annorlunda förordna.
72 § 3
opaginerad Kontrollera mot PDF
Vid
vattendomstolens sammanträde skall av tjänsteman vid vattendomstolen föras
protokoll, som undertecknas av honom. Vatlenrällsdomaren äge, då omständigheterna
föranleda därtill, själv föra protokollet. Protokoll skall föras särskilt för
varje mål.
Vid
vattendomstolens sammanträde skall av tjänsteman vid tingsrätten föras
protokoll, som undertecknas av honom. Vatlenrällsdomaren äge, då
omständigheterna föranleda därtill, själv föra protokollet. Protokoll skall
föras särskilt för varje mål.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Valtenrättsdomaren äge förordna, alt utsaga av
part, målsägande, vittne eller sakkunnig skall i stället för all antecknas i
protokollet upptagas genom stenografi eller på fonetisk väg. I denna ordning
må ock upplagas sammanfattning av utsaga, avseende vad som kan antagas vara av
betydelse i målet.
Stenograf utses av valtenrättsdomaren. Ej må den
anlitas som protokollförare eller stenograf, vUken till saken eller till part
slår i sådant förhållande, atl hans tillförlitlighet därigenom kan anses
förringad. Protokollförare och stenograf skola hava avlagt ed eller försäkran
enligl vad i rättegångsbalken stadgas.
"
Senaste lydelse 1920: 459. " Senaste lydelse 1960: 304.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Närmare föreskrifter om protokoll och om vad som
upplagils enligt andra stycket meddelas av Konungen.
73 § 32
För
varje ansökningsmål skall upprättas en akt, omfattande ett exemplar av
samtliga de handlingar, som i målet ingivits, samt de i målet förda protokoll
så ock avskrift av de utav valtenrättsdomaren i målet utfärdade kungörelser
och meddelade beslut ävensom av vallendomstolens utslag i målet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Vid
akten skall jämväl fogas en av vatlenrällsdomaren eller annan tjänsteman vid
vattendomstolen underskriven förteckning över de underrättelser, vilka på grund
av bestämmelserna i 33 och 47 §§ blivit å poslen avlämnade; och skall
förteckningen angiva den dag, då avlämnandet skett. Förteckningen må, såframt
del finnes lämpligl, utgöras av hänvisning lill uppgifter i akten om sakägares
namn och hemvist. Där ej av eljest föreliggande omständigheter annat förhållande
framgår, utgöre förteckning, som nu nämnts, bevis att den uppgivna dagen
underrättelser avsänts under angivna adresser.
Vid
akten skall jämväl fogas en av valtenrättsdomaren eller annan tjänsteman vid
tingsrätten underskriven förteckning över de underrättelser, vilka på grund
av bestämmelserna i 33 och 47 §§ blivit å posten avlämnade; och skall förteckningen
angiva den dag, då avlämnandet skett. Förteckningen må, såframt det finnes
lämpligt, utgöras av hänvisning lill uppgifter i akten om sakägares namn och
hemvist. Där ej av eljest föreliggande omständigheter annat förhållande
framgår, utgöre förteckning, som nu nämnts, bevis all den uppgivna dagen
underrättelser avsänts under angivna adresser.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Inom sex veckor efler utgången av varje kvartal
skall till vattenöverdomstolen insändas renoverat exemplar av akterna i de
ansökningsmål, vilka avgjorts genom beslut, som under kvartalet vunnit laga
kraft.
Närmare
föreskrifter om aklbildning meddelas av Konungen.
81 §3
opaginerad Kontrollera mot PDF
Vad
i 4245 §§, 49 § första styckel, 50 § första stycket, 51 och 52 §§, 55 § första
stycket, 56 § första styckel, 57, 58, 64, 67, 70 72 §§, 73 § första, tredje
och fjärde styckena saml 74 § stadgas beträffande ansökningsmål skall, där ej
annat framgår av vad nedan i denna § sägs, äga motsvarande tillämpning i fråga
om stämnings-mål.
Vad
i 4245 §§, 49 § första stycket, 50 § första stycket, 52 §, 55 § första
stycket, 56 § första stycket, 57, 58, 64, 67, 7072 §§, 73 § första, Iredje och
fjärde styckena samt 74 § stadgas beträffande ansökningsmål skall, där ej
annat framgår av vad nedan i denna § sägs, äga motsvarande tillämpning i fråga
om stämningsmål.
opaginerad Kontrollera mot PDF
I mål enligl 17 § 29 eUer 36, vilket avser arbete till
förebyggande eller avhjälpande av skada eller olägenhet liU följd av företag
enligl denna lag, skola jämväl bestämmelserna i 46 § äga motsvarande
tillämpning.
»
Senaste lydelse 1960: 304. " Senaste lydelse 1960: 304.
Prop.
1971:106 22
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Utiåtande, som i 45 § sägs, skall
hållas för parterna tiUgängligt å vatlenrätlsdomarens tjänsterum.
I de fall, då enligt vad för
ansökningsmål finnes föreskrivet parterna skola erhålla besked i den för
kallelser lill dem i 32 § bestämda ordning, skall i stämningsmål med avseende å
sättet för meddelande av sådant besked i StäUet lända tUl efterrättelse vad om
delgivning är stadgat.
92 §34
Vad i 29 § andra stycket, 39-41 §§,
56 § första stycket, 60 § första, andra och fjärde styckena, 7072 §§, 73 §
första, tredje och fjärde styckena samt 74 § stadgas beträffande ansökningsmål
skall äga motsvarande tillämpning å underslällningsmål ävensom i tillämpliga
delar å besvärsmål vid vattendomstolen, 60 § dock med iakttagande av bestämmelserna
i 3 kap. 11 §, 6 kap. 3 § 1 mom. saml 7 kap. 45 och 55 §§.
Bestämmelsema i 4245, 48, Bestämmelserna i 4245, 48,
49 §§, 50 § första stycket, 51, 52, 49
§§, 50 § första stycket, 52, 54,
54, 55, 5759, 6264, 66 och 55, 5759,
6264, 66 och 67 §§
67 §§ skola i tillämpliga delar gäl- skola
i tiUämpliga delar gälla be
la besvärsmål vid vattendomstolen svärsmål
vid vallendomstolen och
och underslällningsmål. underställningsmål.
99 §35
VUl part vädja mot valtendom- VUl
part vädja mot vattendom
stols dom i mål, som ej är brott- stols dom i mål, som ej är brott
mål, skall han inom två veckor mål, skall han inom två veckor
från den dag, då domen gavs, hos från den dag, då domen gavs, hos
vatlenrällsdomaren anmäla vad. vallenrällsdomaren anmäla vad.
Hos vattenrältssekrelerare må ock Vadeanmälan kan också mottagas
vädjas; pröve dock vatlenrättsdo- av annan som är behörig därliU
maren, huruvida sålunda gjord va- enligt bestämmelser som Konung-
deanmälan rätteligen skell. en
meddelar; pröve dock vatlen-
rällsdomaren, huruvida sålunda gjord vadeanmälan
rätteligen skell.
Part, som anmält vad, skall inom
fyra veckor från den dag, då domen gavs, fullfölja vadet genom alt till
valtenrättsdomaren inkomma med vadeinlaga.
14 kap.
5 §
1 mom.38 Vill någon för uppgörande
av plan eller eljest såsom förberedelse till företag enligt denna lag
verkställa mätningar, avvägningar eller andra undersökningsarbeten å
fastighet, som äges eller innehaves av annan, äge Konungens befallningshavande,
när skäl därtill äro, föreskriva, att erforderligt tiUträde till fastigheten
under viss tid skall lämnas.
»« Senaste lydelse 1969: 393. " Senaste lydelse 1960:
304. " Senaste lydelse 1952: 235.
Prop. 1971:106 23
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
Konungens
befallningshavande må ock, där för utförande av undersökningsarbete erfordras,
all ett eller flera vallenmärken eller observations-rör utsättas, stadga förbud,
vid vite, alt rubba eller skada sådani märke eller rör.
Vid
undersökningsarbetets utförande skall så förfaras, att skada därav ej eller
allenast såvitt den är oundviklig orsakas annan; växande träd må ej fällas ulan
särskUt medgivande av Konungens befallningshavande. För skada och intrång, som
vållas av arbetet, skall ersättning gäldas med fulla värdet; och vare den, som
verkställer eller låter verkställa arbetet, pliktig atl, om Konungens
befallningshavande prövar det nödigt, före arbetets påbörjande ställa säkerhet
för ersättningens gäldande.
Talan om ersättning enligl andra styckel upptages
av den fastighetsdomstol, inom vars område fastighelen är belägen.
Konungen äger utfärda närmare förskrifter angående
utförande av undersökningsarbeten, som ovan avses, och vad därmed äger samband.
1. Denna lag träder i krafl den 1 januari 1972.
2. Mål som före ikraftträdandet anhängiggjorts hos
vattendomstol handlägges enligt äldre bestämmelser. I fråga om vattendomstols
sammansättning gäller detta dock endast sådan huvudförhandling som påbörjats
före ikraftträdandet.
3. Har förrätlningsman före ikraftträdandet förordnals
enligl 10 kap. 32 § för all handlägga syneförrällning rörande förelag enligt 3
eller 7 kap., tillämpas äldre bestämmelser på förrättningen.
4. Mål som är anhängigt hos expropriationsdomstol vid
ikraftträdandet prövas av fastighetsdomstol, om huvudförhandling ej påbörjats
dessförinnan.
5. Mål som vid ikraftträdandet är anhängigt hos allmän
domstol handlägges enligl äldre bestämmelser.
6. Vad i lag eller annan författning föreskrives om
vatlenrättsingenjör och vatlemällsnämndeman skall i stället avse teknisk
ledamot och nämndeman i vattendomstol.
opaginerad Kontrollera mot PDF
2
Förslag tiU
Lag
om ändring i lagen (1962: 627) om vissa åtgärder för utnyttjande
av
vattenkraft vid krig m. m.
Härigenom
förordnas, att 7 och 14 §§ lagen (1962: 627) om vissa åtgärder för utnyttjande
av vattenkraft vid krig m. m. skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydebe
Föreslagen lydebe
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bestämmelserna i 4 kap. 112 och 76 §§ vattenlagen
skola ej äga tiUämpning i fråga om företag enligl denna lag.
Är
företag enligt denna lag av betydande omfattning eller ingripande
beskaffenhet, kan Konungen förbehålla sig prövning av frågan huruvida
företaget får komma lill stånd. I sådant fall äger vad i 4 kap. 17, 18 och 20
§§ vattenlagen (1918: 523) föreskrives om Konungens prövningsrätt motsvarande
tillämpning.
Bestämmelserna
i 4 kap. 112, 16 och 19 §§ vattenlagen skola ej äga tillämpning i fråga om
företag enligl denna lag.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Befinner
sig riket i krig, skall vad i 11 kap. 27 § 6 mom. vattenlagen är stadgat icke
äga tillämpning i mål, som avses i denna lag.
Bestämmelserna
i 11 kap. 27 § 6 mom. första stycket vattenlagen (1918: 523) skola ej äga
tUlämpning i mål som avses i denna lag.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972.
Prop.
1971:106 25
3 Förslag till
Lag om ändring i statstjänstemannalagen (1965: 274)
Härigenom förordnas, alt 11 §
statstjänstemannalagen (1965: 274) skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydebe
11 §1
Tjänsteman är skyldig atl utöva
annan statlig tjänst enligt bestämmelser som Konungen meddelar.
Innehavare av ordinarie domar- Innehavare av ordinarie domar
tjänst är icke skyldig att utöva an- tjänst är icke skyldig att utöva an
nan statlig tjänst än jämställd eller nan statlig tjänst än jämställd eller
högre doraartjänst vid den domstol högre doraartjänst vid den domstol
han tUlhör. Annan ordinarie un- han tillhör. Annan ordinarie un-
derrältsdomare än lagman är dock derrällsdomare än lagman är dock
skyldig all dessutom tjänstgöra skyldig all dessutom tjänstgöra
som ledamot i annan underrätt som ledamot i annan underrätt
inom samma hovrättsområde vid inom samma hovrällsområde vid
handläggning för vilken kräves handläggning för vilken kräves
flera lagfarna domare än en. Så- flera lagfarna domare än en.
dan tjänstgöringsskyldighet åligger
också ordinarie vattenrätlsdomare.
Ordinarie vatlenrättsingenjör är
skyldig att tjänstgöra som teknisk
ledamot i fastighetsdomstol.
I den mån Konungen föreskriver är
tjänsteman hos central förvaltningsmyndighet eller hos myndighet eller
inrättning, vilken lyder under central förvaltiungsmyndighet, skyldig alt utöva
tjänst vid myndighet eller allmän inrättning som icke är statlig men slår
under tillsyn av förvaltningsmyndigheten. Sådan föreskrift må meddelas endasl
om särskilda skäl föreligga.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.
Äldre bestämmelser gäller
fortfarande i fråga om den som efter ikraftträdandet innehar ordinarie tjänst
som vattenrätlsdomare eller vattenrättsingenjör.
Senaste lydelse 1969: 251.
opaginerad Kontrollera mot PDF
4 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1969: 246) om fastighetsdomstol
Härigenom förordnas, atl 1, 3, 4 och 7 §§ lagen (1969:
246) om fastighetsdomstol skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
I varje län skall finnas en fastig-helsdomstol. Konungen
kan dock föreskriva att annat område än län skall utgöra domkrets för
fastig-helsdomstol. Den allmänna underrätt som Konungen bestämmer skall vara
fastighetsdomstol.
Fastighetsdomstol upplager de mål
och ärenden som anges i särskild lag eller författning.
I varje län skall finnas en fastighetsdomstol. Konungen
kan dock föreskriva atl annat område än län skall utgöra domkrets för fastighetsdomstol
eller alt flera fastighetsdomstolar skall finnas för samma område. Den
tingsrätt som Konungen bestämmer skall vara fastighetsdomstol.
Fastighetsdomstol upptager de mål och ärenden som anges i
särskUd lag eller författning. Om flera fastighetsdomstolar skall finnas för
samma område, bestämmer Konungen hur skilda slag av mål och ärenden skall
fördelas mellan domstolarna.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Fastighetsdomstol beslår av ordförande samt fyra andra
ledamöter, varav två nämndemän.
Fastighetsdomstol beslår av två lagfarna ledamöter, en
teknisk ledamot och två nämndemän. Om särskilda skäl föreligger, kan efter
ordförandens bestämmande ytterligare en teknisk ledamot ingå i domstolen.
I mål eller ärende angående arrende, hyra, bostadsrätt
eller tvångsförvaltning av bostadsfastighet beslår domstolen dock av två
lagfarna ledamöter och tre nämndemän. Teknisk ledamot får efter ordförandens
bestämmande ingå i domstolen i stället för en av nämndemännen, om målets beskaffenhet
eller annat särskilt skäl föranleder del.
opaginerad Kontrollera mot PDF
1 Senaste lydelse 1970:1022.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Ordföranden utses bland de lagfarna
domarna i den allmänna underrätten. Av domstolens övriga ledamöter skall en
vara lagfaren domare i underrätten eller i annan underrätt eller i
vattendomstol samt en ha teknisk utbildning och erfarenhet av fastighetsbildning
eller fastighetsvärdering.
Nämndemännen bör vara alll-mänt betrodda och väl förtrogna
med sin orts förhållanden.
Om fastighetsdomstols sammansättning
i hyresmål finns särskild föreskrift.
Föreslagen lydelse
En av de lagfarna ledamöterna skall
vara ordförande i fastighetsdomstolen. Denne utses bland de lagfarna domarna i
tingsrätten. Den andre lagfarne ledamoten skall vara lagfaren domare i tingsrätten
eller i annan tingsrätt. Teknisk ledamot skall ha teknisk utbildning och
erfarenhet av fastighetsbildning eller fastighetsvärdering. Nämndemännen bör
vara allmänt betrodda och väl förtrogna med sin orts förhållanden.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Vid måls avgörande ulan huvudförhandling samt vid annan
handläggning som ej sker vid huvudförhandling eller syn på stället är
fastighetsdomstol domför utan nämndemännen eller, i den omfattning Konungen
bestämmer, med en lagfaren ledamot.
Åtgärd som avser endast måls
beredande får i den omfattning Konungen bestämmer vidtagas av lagfaren eller
teknisk ledamot i fastighetsdomstolen eller av tjänsteman vid underrätten.
När mål enligt särskilda bestämmelser efter prövning av
själva saken avgöres utan huvudförhandling 'är fastighetsdomstol domför ulan
nämndemännen. I övrigt är fastighetsdomstol vid handläggning av mål domför med
en lagfaren ledamot / samma utsträckning som föreskrives för tingsrätt.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Val av nämndeman i fastighetsdomstol förrättas i kommun,
som ensam bildar domsaga, av kommunens fullmäktige samt i annat fall inför
underrätt av valmän som utses av fullmäktige i varje kommun inom domsagan.
Bestämmelserna i kommunallagen den 18 december 1953 (nr 753) om ersättning
tiU fullmäktig äger motsvarande tUlämpning.
Val av nämndeman i fastighetsdomstol förrättas i kommun,
som ensam bildar domsaga, av kommunens fullmäktige saml i annat fall inför
tingsrätt av valmän som utses av fullmäktige i varje kommun inom domsagan.
Bestämmelserna i kommunallagen den 18 december 1953 (nr 753) om ersättning lUl
fullmäktig äger motsvarande tillämpning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konungen eUer myndighet, som
Konungen bestämmer, fastställer det anlal valmän jämte suppleanter för dem som
skall utses.
Prop.
1971:106 28
Nuvarande lydelse Föreslagen lyddse
Klagan över valet föres genom
besvär hos hovrätten. Mot hovrättens beslut får talan ej föras.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.
Om Konungen ej bestämmer annat
skall vad som i lag eller annan författning föreskrives ora ägodelningsrätt och
expropriationsdomstol i stället avse fastighetsdomstol samt vad som föreskrives
om ägodelningsdomare, ägodelningsnärandeman och expropriationslekniker i
stället avse ordförande, närandeman och teknisk ledamot i fastighetsdomstol.
5 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1917:189) om expropriation
Härigenom förordnas i fråga om
lagen (1917: 189) om expropria-tioni,
deb all 13,1519, 28 och 29 §§ skall upphöra all gälla,
deb atl 14, 20, 38, 42, 67, 72, 89, 96 och 104 §§ skall ha nedan angivna
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
14 §2
Första domstol i expropriations- Första doraslol i expropriations-
mål är expropriationsdomstol, en mål är
fastighetsdomstol, för varje domsaga eller stad med rådhusrätt.
20 § 3
Expropriationsmål skall uppta- Expropriationsmål skall uppta
gas av exproprialionsdomslolen i gas av
fastighetsdomstolen i den
den ort, där fastigheten är belägen. ort,
där fastigheten är belägen.
Skall expropriation ske från sär- Skall expropriation ske från sär
skilda inom olika expropriations- skilda
inom olika fastighetsdom
domstolars områden belägna fas- stolars
områden belägna fastighe-
tigheter, som ej lämpligen kunna ler, som ej
lämpligen kunna för
för expropriationsersältningens be- exproprialionsersällningens
be
stämmande uppskattas annat än stämmande
uppskattas annat än
såsom en enhet, förordne Ko- såsom
en enhet, förordne Ko
nungen alt frågan om expropria- nungen atl
frägan om expropria-
tionen skall i sin helhet upplagas tionen
skall i sin helhet upptagas
av den av expropriationsdomsto- av den av
fastighetsdomsiolo.rna
larna Konungen besläraraer. Konungen bestämmer.
' Senaste lydelse av 13, 1519, 28 och 29 §§ 1949: 663. »
Senaste lydelse 1949: 663. » Senaste lydelse 1949: 663.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
38 §*
Beslut i fråga, som avses i 36 eller 37 §, må meddelas
ulan huvudförhandling. Innan beslut meddelas, skola parterna erhålla tillfälle
att yttra sig.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Mol beslut, som av expropriationsdomstol meddelats under
rättegången i fråga, varom förmäles i första stycket, skall talan föras
särskilt. Mot hovrättens beslut i dylik fråga må lalan ej föras.
Mol beslut, som av fastighetsdomstol meddelats under
rättegången i fråga, varom förraäles i första stycket, skall lalan föras särskilt.
Mol hovrättens beslut i djdik fråga må talan ej föras.
opaginerad Kontrollera mot PDF
42 § 5
Så snart dom i målet vunnit laga
kraft, skall genom domstolens försorg lill den som för faslighetsregislret
översändas det ena exemplaret av karta och beskrivning, som enligl 26 § andra
stycket må hava ingivils i målet, jämte sådant utdrag av handlingarna i målet
och domstolens dom, alt därav framgår vilket område som avses med
exproprialionen. Å kartan skall tecknas bevis, atl den legal till grund för
exproprialionen.
Har beträffande inskriven rättighet i målet gjorts
utfästelse som avses i 30 §, skall domstolen, så snart domen vunnit laga kraft,
göra anmälan om utfästelsen till inskrivningsmyndigheten för anteckning i
fastighetsboken.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Har fastighet övergått till den exproprierande enligt 40
§, skall exproprialionsdomslolen, så snart lagakraftägande dora angående
exproprialionsersällningen föreligger, underrätta inskrivningsmyndigheten om
det belopp till vilket löseskillingen för fastigheten slutligt bestämts.
Har fastighet övergått till den exproprierande enUgt 40 §,
skall domstolen, så snart lagakraftägande dom angående exproprialionsersällningen
föreligger, underrätta inslcrivningsmyndighelen om det belopp lill vilket
löseskillingen för fastigheten slutligt bestämts.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Den exproprierande vare pliktig alt, i den mån ej annat
föranledes av vad i 18 kap. 6 och 8 §§ rättegångsbalken stadgas, vidkännas å
ömse sidor uppkorana kostnader å målet vid expropriationsdomstolen ävensom vid
exproprialionsersällningens fördelning och eljest i anledning av
exproprialionen.
Den exproprierande vare pliktig alt, i den mån ej annat
föranledes av vad i 18 kap. 6 och 8 §§ rättegångsbalken stadgas, vidkännas å
ömse sidor uppkomna kostnader å målet vid fastighetsdomstolen ävensom vid
exproprialionsersällningens fördelning och eljest i anledning av
exproprialionen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Beträffande skyldigheten atl svara
för kostnad i expropriationsmål i högre rätt gäller, med tillämpning i övrigt
av 18 kap. rättegångsbalken, atl den exproprierande, där ej annat föranledes av
18 kap. 6 och 8 §§
4 Senaste lydelse 1966: 258. » Senaste lydelse 1970:1008.
« Senaste lydelse 1966:258.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
samma balk, alltid själv skall vidkännas sina kostnader,
så ock kostnad som åsamkas motpart genom atl den exproprierande fullföljt
lalan.
72 § T
opaginerad Kontrollera mot PDF
Föranleder undersökning, som i
71 § avses, skada, skall ersältning
därför gäldas av den, som påkallat
undersökningen. Ersättningen
skall, om överenskommelse ej träffas, beslämmas av allmän
domstol.
Föranleder undersökning, som i
71 § avses, skada, skall ersättning
därför gäldas av den, som påkallat
undersökningen. Ersättningen
skall,
om överenskommelse ej träffas, bestämmas av fastighetsdomstol.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Innan undersökningen börjas, skall
sökanden hos Konungens befallningshavande ställa pant eller borgen för
ersättningens gäldande.
89 §s
Ansökning om expropriationsrätt för framdragande av
telegraf- eller telefonledning eller annan elektrisk svagströmsledning skall
åtföljas av fullständig beskrivning över det liUämnade företaget med avfattning
på karta av den föreslagna ledningens sträckning, styrkt uppgift å ägare och
innehavare av fastighet, varöver ledningen skall framgå eller i vars mark den
skall nedläggas, samt, om i något avseende överenskommelse träffats,
redogörelse därför.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Har fastighetens ägare förklarat sig villig att upplåta
nyttjanderätt för ändamålet och medför expropriation därav allenast ringa men,
vare Konungens tillstånd till exproprialionen ej erforderligt; och skall i ty
fall den utredning, som skolat ingivas till Konungen, i stället förebringas
hos exproprialionsdomslolen.
Har faslighetens ägare förklarat sig villig att upplåta
nyttjanderätt för ändaraålet och medför expropriation därav allenast ringa
men, vare Konungens lillslånd till exproprialionen ej erforderligt; och skall
i ty fall den utredning, sora skolat ingivas lill Konungen, i stället
förebringas hos fastighetsdomstolen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Är egendom, som i 90 § avses, använd för lednings framdragande,
ocb visar sig, att ledningen hindrar eller varaktigt försvårar samfärdsel å
egendomen eller hindrar någon för samhället nödig anläggning, såsom gas-,
vallen- eller avloppsledning, spårväg, elekt-
Är egendom, som i 90 § avses, använd för lednings framdragande,
och visar sig, alt ledningen hindrar eller varaktigt försvårar samfärdsel å
egendomen eller hindrar någon för samhället nödig anläggning, såsom gas-,
vatten- eller avloppsledning, spårväg, elek-
opaginerad Kontrollera mot PDF
' Senaste lydelse 1949:663. « Senaste lydelse 1949: 663.
Senaste lydelse 1949: 663.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
risk ljus- eller kraftledning, eller utgör hinder för
egendomens underhåll eller eljest för behövliga arbeten å egendomen eller är
synnerligen vanprydande, skall ledningen på bekostnad av dess ägare ändras,
flyttas eller borttagas, i den mån sådani erfordras för hindrets eller
olägenhetens undanröjande. Har eljest nyttjanderätt upplåtits för framdragande
av ledning, och medför denna på grund av ändrade förhållanden betydande
olägenhet för fasligheten, vare ledningens ägare pliktig på sin bekostnad ändra
eller flytta ledningen, i den mån sådani erfordras för olägenhetens undanröjande
och kan ske utan synnerligt men för ledningen. Tvist i fråga, som nu är sagd,
skall prövas av allmän domstol.
VUl ägare av fastighet, där ledning
är framdragen, för undanröjande av därmed förenad olägenhet för fastigheten
på egen bekostnad få ledningen ändrad eller flyttad, må Konungens befallningshavande,
i den mån så prövas skäligt med hänsyn å ena sidan lill nämnda olägenhet och å
andra sidan lill det av ändringen eller flyttningen följande raen för ledningen,
giva fastighetsägaren rätt att, om erforderlig ändring eller flyttning ej inom
viss, av Konungens befallningshavande förelagd tid ulföres av ledningens
ägare, själv vidtaga sådan åtgärd; och vare fastighetsägaren skyldig att
ersälta såväl uppkommande men för ledningen som ock, om han ej själv utfört
ändringen eller flyttningen, kostnaden härför med belopp, som i händelse av
tvist bestämmes av allmän domstol.
Föreslagen
lydelse
Irisk ljus- eller kraftledning, eller utgör hinder för
egendomens underhåll eller eljest för behövliga arbeten å egendomen eller är
synnerligen vanprydande, skall ledningen på bekostnad av dess ägare ändras,
flyttas eller borttagas, i den mån sådani erfordras för hindrets eller
olägenhetens undanröjande. Har eljest nyttjanderätt upplåtits för framdragande
av ledning, och medför denna på grund av ändrade förhållanden betydande
olägenhet för fastighelen, vare ledningens ägare pliktig på sin bekostnad ändra
eller flytta ledningen, i den mån sådant erfordras för olägenhetens undanröjande
och kan ske utan synnerligt men för ledningen. Tvist i fråga, som nu är sagd,
skall prövas av fastighetsdomstol.
VUl ägare av fastighet, där ledning
är framdragen, för undanröjande av därmed förenad olägen-hel för fastighelen
på egen bekostnad få ledningen ändrad eller flyttad, må Konungens befallningshavande,
i den mån så prövas skäligt med hänsyn å ena sidan lill nämnda olägenhet och å
andra sidan till del av ändringen eller flyttningen följande raen för ledningen,
giva fastighetsägaren rätt alt, om erforderlig ändring eller flyttning ej inom
viss, av Konungens befallningshavande förelagd tid ulföres av ledningens
ägare, själv vidtaga sådan åtgärd; och vare fastighetsägaren skyldig att
ersätta såväl uppkommande men för ledningen som ock, om han ej själv utfört
ändringen eller flyttningen, kostnaden härför med belopp, som i händelse av
tvist bestämmes av fastighetsdomstol.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Upphör egendom att vara av den i 90
§ angivna beskaffenhet, vare förut förvärvad rält all hava ledning där
framdragen ej längre gällande.
Prop. 1971:106 32
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
104
§10
Sökes för ändamål, som i 1 § 8 sägs, rätt till
expropriation av mark, som sökanden innehar med nyttjanderätt och vara honom
tUlhörig byggnad finnes uppförd, äger Konungen förordna, att sökanden icke må
mot sitt bestridande förpliktas att avflytta tidigare än å den fardag, som
infaller näst efler del ansökningen blivit prövad. Bifalles ansökningen, äger
sökanden, ulan hinder av vad eljest skulle gälla, kvarsitta i avvaktan alt
exproprialionen fullbordas eller, om expropriationsrätten upphör eller
förverkas, tUl den fardag, som infaller näst därefter.
Därest på grund av vad i första Därest på
grund av vad i första
stycket stadgas sökanden sitter stycket stadgas sökanden sitter
kvar utöver den dag, då nyttjande- kvar utöver den dag, då nylljande
rälten eljest skolat upphöra, njute rätlen eljest skolat upphöra, njule
jordägaren skälig ersättning som, jordägaren skälig ersättning som,
där överenskommelse ej träffas, där överenskommelse ej träffas,
bestämmes av allmän domstol, bestäraraes av fastighetsdomstol.
Kommer expropriation ej till slånd Kommer expropriation ej lill slånd
och är sökandens rält att bortföra och är sökandens räll atl bortföra
byggnaden eller annat, som han byggnaden eller annat, som han
påkostat, enligl avtal eller bestäm- påkostat, enligl avtal eller bestäm
melse i lag begränsad lill viss tid melse i lag begränsad lill viss tid
efler nyttj anderätlens upphörande, efler nyttj anderätlens upphörande,
varde liden för bortförandet räk- varde liden för bortförandet räk
nad från den dag, då marken skall nad från den dag, då marken skall
avträdas. avträdas.
Exproprieras det med ansökningen avsedda området,
må vid uppskattning av dess värde hänsyn icke tagas tUl förbättring, vUken
området vunnit genom arbete eller kostnad, som sökanden eller föregående
innehavare, vars rätt övergått å denne, nedlagt å området utöver vad honom
ålegat enligt vad vid upplåtelsen avtalats eller uppenbarligen varit
förutsatt.
Denna
lag träder i krafl den 1 januari 1972.
Mål som vid ikraftträdandet är anhängigt hos
expropriationsdomstol prövas av fastighetsdomstol, om huvudförhandUng ej
påbörjats dessförinnan. Mål som vid ikraftträdandet är anhängigt hos allraän
domstol handlägges enligt äldre bestämmelser.
'O
Senaste lydelse 1949: 663.
Prop. 1971:106 33
6 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1942: 350) om fornminnen
Härigenom förordnas, alt i lagen
(1942: 350) om fornminnen skaU införas en ny paragraf, 17 §i, av nedan angivna
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
17 §
Fråga om ersättning eller kostnad
enligt 5 § Iredje stycket, 7 § första stycket, 9 § första stycket eller 9 a §
tredje styckel prövas av den fastighetsdomstol inom vars område fornlämningen
är belägen.
Denna lag träder i krafl den 1 januari 1972.
Mål som vid ikraftträdandet är
anhängigt hos domstol handlägges enligl äldre bestäraraelser.
' Förutvarande 17 § upphävd genom 1967: 77.
7 Förslag till
Lag om ändring i byggnadslagen (1947: 385)
Härigenom förordnas, all 23, 45,
53, 65, 70, 75, 113 och 137 §§ byggnadslagen (1947: 385) skall ha nedan
angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
23 §1
Kan överenskommelse i ersätt- Kan överenskommelse i ersätt
ningsfrågan icke träffas, skall den ningsfrågan
icke träffas, skall den
som vill framställa ersällningsan- som
vill fraraställa ersättningsan
språk instämma sin talan till ex- språk
insläraraa sin talan lill fas-
proprialionsdomstolen i den ort tighetsdomstolen.
Jämväl staden
där marken är. Jämväl staden äger äger
påkalla prövning av ersätt-
påkalla prövning av ersältningsfrå- ningsfrågan
enligt vad nu sagls.
gan enligl vad nu sagls.
Staden skall vidkännas å ömse sidor
uppkomna kostnader å målet, såframt ej domstolen med hänsyn lill omständigheterna
finner skäligt annorlunda förordna.
' Senaste lydelse 1949: 666.
2 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 106
Prop. 1971:106 34
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
45 §2
Är, i annat fall än i 44 eUer 44 a
§ sägs, mark som ingår i byggnads-kvarter icke bebyggd i huvudsaklig
överensslämraelse med stadsplanen och kan stadsplanens genomförande ej
förväntas äga mm inom skälig tid utan stadens ingripande, raå Konungen medgiva
staden att lösa marken i den mån så erfordras. Kan syftet vinnas genom alt
staden allenast löser å marken uppförd byggnad för nedrivning, må Konungen
lämna tillstånd därtill. Är marken i stadens ägo, må i samma ordning medgivas
staden atl lösa särskUd rätt som besvärar raarken och hindrar eller försvårar
stadsplanens genoraförande.
Prövas ansökan ora inlösen en- Prövas ansökan om inlösen en
ligt första stycket icke kunna be- ligt första stycket icke kunna be
viljas på den grund alt sladspla- viljas på den grund all stadspla
nens genoraförande kan förväntas nens genomförande kan förväntas
äga rum inom skälig tid ulan sta- äga rum inom skälig tid ulan sta
dens ingripande, må Konungen lik- dens ingripande, må Konungen lik
väl på stadens begäran föreskriva väl på stadens begäran föreskriva
viss skälig lid inom vilken bebyg- viss skälig tid inom vUken bebyg
gelsen skall hava bragls i över- gelsen skall hava bragts i över
ensstämmelse med stadsplanen, ensstämraelse med stadsplanen,
vid äventyr all efler utgången vid äventyr alt efter utgången av
av sagda lid nämnda hinder raot sagda tid nämnda hinder mol in-
inlösen ej vidare skall anses före- lösen ej vidare skall anses före
ligga. Meddelas sådan föreskrift, ligga. Meddelas sådan föreskrift,
skall avskrift av beslutet tillställas skall anmälan därom göras hos in-
inskrivningsdomaren, som har alt skrivningsmyndigheten för anteck-
så snart ske kan å inskrivningsdag ning i faslighelsboken.
göra anteckning därom i faslig
hets- eller inleckningsboken.
Finnes i samband med prövning av
förslag lill stadsplan inlösen av viss i planen ingående mark böra ske enligl
första stycket, må Konungen raeddela fastställelse å planen eller del därav
under villkor all sådan inlösen kommer lill stånd inom viss lid, högst elt år;
dock raå, när synnerliga skäl äro därtUl, liden förlängas raed högst ell år i
sänder. IntiU dess inlösen skell eller tiden därför gått till ända, raå
nybyggnad ej ulan Konungens tillstånd förelagas å den mark sora omfattas av
den villkorliga fastställelsen.
53 §3
Skall enligl stadsplan trafikled
anordnas till eller genom specialområde och kunna staden och den som förfogar
över området ej enas om de ålgärder som böra vidtagas, äger Konungen förordna
härom.
Den som förfogar över området Den som förfogar över orarådet
är pliktig
alt dellaga i kostnaden är pliktig all deltaga i kostnaden
för
trafikledens anordnande i den för
trafikledens anordnande i den
mån han
kan anses hava nytta av mån han kan anses hava nytta av
denna. I
kostnaden inräknas er- denna. I kostnaden inräknas er-
= Senaste lydelse 1965:718. » Senaste lydelse 1949: 666.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
sättning för intrång som genom trafikleden tillskyndas
honom. Uppstår tvist ora skyldighet all dellaga i kostnaden, skall tvisten på
talan av endera parten avgöras av exproprialionsdomslolen. Kostnaden i sådant
mål skall gäldas av staden, såvitt ej med hänsyn lill omständigheterna annat
finnes skäligt.
Föreslagen
lydelse
sättning för intrång sora genom trafikleden tillskyndas
honora. Uppslår tvist om skyldighet alt dellaga i kostnaden, skall tvisten på
lalan av endera parlen avgöras av fastighetsdomstolen. Kostnaden i sådani mål
skall gäldas av staden, såvitt ej raed hänsyn tUl omständigheterna annat
finnes skäligt.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tvist om ersättning för gatu-mark prövas av expropriationsdomstolen
på lalan av endera parten. Kostnaden i sådani mål skall gäldas av staden,
såvitt ej med hänsyn lill orasländigheterna annat finnes skäligt.
Tvist om ersältning för gatu-raark prövas av
fastighetsdomstolen på lalan av endera parlen. Kostnaden i sådant raål skall
gäldas av staden, såvitt ej med hänsyn till omständigheterna annat finnes
skäligt.
opaginerad Kontrollera mot PDF
70 §
Lägges stadsplan över område i en ägares hand, må Konungen
på ansökan av staden vid planens fastställande förordna, att mark som för
områdets ändamålsenliga användning erfordras lill gala eller annan allmän
plats eller till allmän byggnad skall utan ersättning tillfalla staden, i den
mån del med hänsyn lill den nytta ägaren kan förväntas fä av planens
genoraförande och övriga omständigheter prövas skäligt. Den mark som
förordnandet avser skall angivas till läge och gränser. Marken skall avträdas,
när staden behöver taga den i anspråk för avsett ändamäl.
opaginerad Kontrollera mot PDF
När fråga väckts om tillämpning av vad i första stycket
sägs, skall byggnadsnämnden göra anmälan därom hos inskrivningsdomaren, som
har alt så snart ske kan å inskrivningsdag göra anteckning i fastighets- eller
intecknings-boken om vad sålunda förekommit; och vare överlåtelse av mark som
äger rura efter del sådan anmälan inkommit ej hinder för förordnande om
markens avstående till staden.
När fråga väckts om lillärapning av vad i första styckel
sägs, skall byggnadsnäranden göra anmälan därom hos inskrivningsmyndigheten
för anteckning i fastighetsboken; och vare överlåtelse av mark som äger rum
efter det sådan anmälan inkommit ej hinder för förordnande om markens avstående
till staden.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Vid fastställande av ändring av
stadsplan äger Konungen på ansökan av staden, om synnerliga skäl äro därtill,
förordna all mark sora avståtts enligt första stycket skall utbytas mot annan
mark, såvitt del kan ske utan förfång för ägaren.
Senaste lydelse 1949: 666.
Prop. 1971:106 36
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
75 §
Varder vid genomförandel av
stadsplan oraråde, som varit avsett till allmän samfärdsel, helt eller delvis
använt för annat ändamål eller ändrat till sitt höjdläge, och uppstår
därigenom skada för ägare av invid liggande mark eller byggnad därå eller för den
som har nyttjanderätt till marken eller byggnaden eller för innehavare av
servitut som vilar å marken, är staden pliktig all ersätta skadan.
Tvist om ersältning enligt första
stycket prövas av fastighetsdomstolen.
113 §5
Lägges byggnadsplan över område i
en ägares hand, må länsstyrelsen vid planens fastställande förordna, all ägaren
skall, ändå atl 112 § ej är tillämplig, utan ersättning upplåta obebyggd raark,
som för områdets ändamålsenliga användning erfordras lill väg eller annan
allraän plats, i den raån det med hänsyn lill den nytta ägaren kan förväntas få
av planens genomförande och övriga orasländigheier prövas skäligt. Den mark
som förordnandet avser skall angivas till läge och gränser. Marken skall
upplåtas, när den behöver lagas i anspråk för avsett ändamål.
Väckes hos kommunens full- Väckes
hos koraraunens full
mäktige fråga alt göra framställ- mäktige fråga atl göra framställ
ning om förordnande som i första ning
om förordnande som i första
stycket sägs, skall byggnadsnämn- stycket
sägs, skall byggnadsnämn
den göra anmälan därora hos in- den
göra anmälan därom hos in
skrivningsdomaren, som har att så skrivningsmyndighelen
för anleck-
snart ske kan å inskrivningsdag ning i
fastighetsboken; och vare
göra anteckning i fastighets- eller överlåtelse av mark som äger rum
inleckningsboken om vad sålunda efter
del sådan anmälan inkommit
förekommit; och vare överlåtelse ej
hinder för förordnande om
av mark som äger rum efler det markens
upplåtande. Uppkoraraer
sådan anmälan inkomrail ej hinder fråga om förordnande enligl första
för förordnande om markens upp- stycket
hos länsstyrelsen, har
låtande. Uppkoraraer fråga ora för- denna
atl fullgöra den nu stadgade
ordnande enligt första styckel hos anmälningsskyldigheten,
länsstyrelsen, har denna alt full
göra den nu stadgade anmälnings
skyldigheten.
Äro synnerliga skäl därtill, må
länsstyrelsen i samband med ändring av byggnadsplan besluta om jämkning i
förordnande som avses i första stycket, såvitt del kan ske utan förfång för
ägaren.
137 §8
Med avseende å inlösen av mark
enligt denna lag skola de allmänna bestämmelserna i lagen om expropriation i
tillämpliga delar lända till efterrättelse med iakttagande av vad nedan i
138145 §§ stadgas.
Senaste lydelse 1959: 611.
Senaste lydelse 1949: 666.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
I mål, som eljest eiUigt denna lag skall upplagas
av expropriationsdomstol, skola bestämmelserna om domstol och rättegång i
expropriationsmål i tiUämpliga delar gälla, där ej annat är särskilt stadgat.
Föreslagen lydelse
I mål, som eljest enligt denna lag skall upplagas
av fastighetsdomstol, skola bestämmelserna om domstol och rättegång i
expropriationsmål i tiUämpliga delar gälla, där ej annat är särskilt stadgat.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna
lag träder i krafl den 1 januari 1972.
Mål som vid ikraftträdandet är anhängigt hos
expropriationsdomstol prövas av fastighetsdomstol, om huvudförhandling ej
påbörjats dessförinnan. Är mål om ersättning enligl 75 § anhängigt hos allmän
dorastol vid ikraftträdandet, handlägges målet enligt äldre bestämmelser.
8
Förslag tiU
Lag
om ändring i lagen (1949: 658) om inlösen i vissa fall av rätt till
gruva
m. m.
Härigenom
förordnas, atl 4 § lagen (1949: 658) om inlösen i vissa fall av rätt till gruva
m. m. skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Mål
om inlösen skall upplagas av exproprialionsdomslolen i den ort där
gruvföretaget har sitt driftställe. Finnas driftställen inom olika
exproprialionsdomstolars områden, förordne Konungen alt frågan om inlösen skall
i sin helhet upplagas av den bland dessa domstolar sora Konungen besläraraer.
Mål
om inlösen skall upptagas av fastighetsdomstolen i den ort där gruvföretaget
har sill driftställe. Finnas driftställen inom olika fastighetsdomstolars områden,
förordne Konungen att frågan om inlösen skall i sin helhet upptagas av den
bland dessa domstolar sora Konungen besläramer.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna
lag träder i krafl den 1 januari 1972.
Mål som vid ikraftträdandet är anhängigt hos
expropriationsdomstol prövas av fastighetsdomstol, om huvudförhandling ej
påbörjats dessförinnan.
Prop. 1971:106 38
9
Förslag till
Lag
om ändring i lagen (1957: 390) om fiskearrenden
Härigenom förordnas, alt 17 § lagen (1957: 390) om
fiskearrenden skaU ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
17
§1
Tvist om fiskearrende som ej Tvist om
fiskearrende som ej
ankommer på arrendenämnds ankoraraer på arrendenämnds
prövning skall, om icke Konungen prövning skall upplagas av den
bestämmer annat, upplagas av den fastighetsdomstol inom vars om-
fastighetsdomstol inom vars om- rade fastighelen är belägen. Även
rade fasligheten är belägen. Även klandertalan sora avses i 16 § upp-
klanderlalan sora avses i 16 § upp- tages av samma domstol,
tages av samma domstol.
Tvist som efler klander raot arrendenärands beslut
är anhängig vid domstol får återförvisas lill nämnden.
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972.
10
Förslag till
Lag
om ändring i lagen (1960: 690) om byggnadsminnen
Härigenom förordnas, att 1013 §§ lagen (1960: 690)
om byggnadsminnen skaU ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande
lyddse Föreslagen lydelse
10 §
Träffas ej överenskommelse om Träffas
ej överenskoraraelse om
ersättning och har icke den, som ersättning och har icke den, som
vill göra anspråk därpå, jämlikt 9 vill göra anspråk därpå, jämlikt
§ första stycket förlorat sin talan, 9 § första stycket förlorat sin talan,
åligger det honom atl väcka lalan åligger del honom alt väcka talan
mot kronan hos expropriations- mot kronan hos fastighetsdomsto-
domstolen inom ell år från det len inom ell år från det laga kraft
laga kraft åkommit det beslut, åkorarait det beslut, vara ansprå-
varå anspråket grundas, vid på- ket grundas, vid påföljd all han el-
följd alt han eljest går rätten till jest går rätten till ersältning förlus-
ersällning förlustig. lig.
'
Senaste lydelse 1970:1018.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
Kronan äger, då fråga väckts ora
byggnads förklarande för byggnadsrainne, vid exproprialionsdomslolen väcka
talan mot sakägare om fastställande av de villkor som därvid skola gälla beträffande
ersättning. Komraer beslut av det innehåll som förutsatts vid
exproprialionsdomslolen icke till stånd inom ett år från det målet avgjorts
genom lagakraftägande dom, skall domen ej längre vara bindande för parterna.
Föreslagen lydelse
Kronan äger, då fråga väckts om
byggnads förklarande för byggnadsminne, vid fastighetsdomstolen väcka talan
raot sakägare om fastställande av de villkor som därvid skola gälla
beträffande ersättning. Kommer beslut av det innehåll som förutsatts vid fastighetsdomstolen
icke lill stånd inom ell år från del målet avgjorts genom lagakraftägande dom,
skall domen ej längre vara bindande för parterna.
opaginerad Kontrollera mot PDF
11 §
Är fastighetsägaren enligt 5 § tillkommande ersättning
bestämd alt utgå på en gång och har fasligheten genom den åtgärd som föranlett
rätlen till ersättning undergått sådan minskning i värde all den kan antagas
ej utgöra full säkerhet för fordran, för vilken fastigheten svarade, då rätten
lUl ersältning uppkom, skall ersättningen nedsättas hos länsstyrelsen; och
skall om fördelning och utbetalande av beloppet saml verkan därav i tillärapliga
delar gäUa vad som är stadgat för del fall all enligl lagen om expropriation
nyttjanderätt eller servitutsrätt upplåtes.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Har förlusl å fordran som avses i första styckel uppstått
till följd av all nedsättning ej skett, skall fordringens innehavare njuta ersättning
av kronan för förlusten mol avskrivning å fordringshandlingen. Detsamma
gäller, där förlust tillskyndats fordringens innehavare därigenom alt
ersättning blivit för lågt beräknad och densamma lill följd av överenskommelse
mellan kronan och den ersättningsberättigade eller av annan anledning ej
blivit prövad av domstol. / sistnämnda fall skall talan ora ersättning väckas
vid exproprialionsdomslolen.
Har förlust å fordran som avses i första styckel uppstått
lill följd av att nedsättning ej skett, skall fordringens innehavare njuta ersättning
av kronan för förlusten mot avskrivning å fordringshandlingen. Detsamma
gäller, där förlust tillskyndats fordringens innehavare därigenom att
ersättning blivit för lågt beräknad och densamraa till följd av överenskommelse
mellan kronan och den er-sällningsberälligade eller av annan anledning ej
blivit prövad av domstol. Talan om ersättning enligt delta stycke skall väckas
vid fastighetsdomstolen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
12
I raål, som enligt denna lag skall
upptagas av expropriationsdomstol, skola bestämmelserna om domstol och
rättegång i expropria-tionsraål i tillärapliga delar gälla. Kronan skall
vidkännas å örase sidor uppkomna kostnader å målet.
§
I raål, som enligt denna lag skall
upptagas av fastighetsdomstol, skola bestämmelserna om domstol och rättegång i
expropriationsmål i tillämpliga delar gälla. Kronan skall vidkännas å ömse sidor
uppkomna kostnader å målet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
såframt
ej domstolen med hänsyn lill omständigheterna finner skäligt annorlunda
förordna.
Föreslagen
lydelse
såframt
ej domstolen med hänsyn till omständigheterna finner skäligt annorlunda
förordna.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksantikvarien
skall ofördröjligen underrätta inskrivningsdomaren, då fråga väckts om
byggnads förklarande för byggnadsminne, så ock då genom lagakraftägande beslut
byggnad förklarats för byggnadsminne, ansökan därom avslagits eller beslut
därom hävts.
Inskrivningsdomaren har atl så snart ske kan efler
inkommen underrättelse å inskrivningsdag göra anteckning därom i faslighelsboken.
Riksantikvarien
skall för anteckning i fastighetsboken ofördröjligen underrätta inskrivningsmyndigheten,
då fråga väckts om byggnads förklarande för byggnadsminne, så ock då genom
lagakraftägande beslut byggnad förklarats för byggnadsminne, ansökan därom
avslagits eller beslut därom hävts.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972.
Mål som vid ikraftträdandet är anhängigt hos
expropriationsdomstol prövas av fastighetsdomstol, om huvudförhandling ej
påbörjats dessförinnan. Mål som vid ikraftträdandet är anhängigt hos allmän
domstol handlägges enligl äldre bestämmelser.
11
Förslag till
Lag om ändring i
naturvårdslagen (1964: 822)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Härigenora
förordnas, alt 33-ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse
-36 §§ naturvårdslagen
(1964: 822) skaU
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Har
ej överenskommelse träffats om ersättning enligl 25, 27, 28 eller 29 § eller
om inlösen av fastighet och har icke den, som vill göra anspråk på ersättning
eller fordra inlösen, jämlikt 32 § första stycket förlorat sin talan, åligger
del honom all väcka lalan raot kronan hos expropriationsdomslo-
Har
ej överenskoraraelse träffals ora ersättning enligt 25, 27, 28 eller 29 §
eller om inlösen av faslighet och har icke den, som vill göra anspråk på
ersältning eller fordra inlösen, jämlikt 32 § första stycket förlorat sin
talan, åligger del honom alt väcka lalan raot kronan hos fastighetsdomstolen
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
len inora etl år från del laga krafl åkorarait det beslut
vara anspråket grundas, vid påföljd atl han eljest går rätten därtill
förlustig.
Kronan äger, då fråga uppkorarait om meddelande av
föreskrifter enligl 8 eller 9 §, vid exproprialionsdomslolen väcka lalan mot
sakägare om fastställande av de villkor som, därest föreskrifterna meddelas,
skola gälla beträffande ersättning eller inlösen. Meddelas ej föreskrifter av
del innehåll, som förutsatts vid expropriationsdomstolen, inom ett år frän del
raålet avgjorts genom lagakraftägande dora, skall doraen ej längre vara bindande
för parterna.
Föreslagen
lydelse
inom ell år från del laga kraft åkorarait det beslut vara
anspråket grundas, vid påföljd all han eljest går rätten därtill förlustig.
Kronan äger, då fråga uppkommit om meddelande av
föreskrifter enligt 8 eller 9 §, vid fastighetsdomstolen väcka lalan mol sakägare
om fastställande av de villkor sora, därest föreskrifterna meddelas, skola
gälla beträffande ersättning eller inlösen. Meddelas ej föreskrifter av del
innehåll, som förutsatts vid fastighetsdomstolen, inom etl år från del målet
avgjorts genora lagakraftägande dom, skall domen ej längre vara bindande för
parterna.
opaginerad Kontrollera mot PDF
34 §
Är fastighetsägaren enligt 25, 28 eller 29 § tiUkommande
ersältning bestärad att utgå på en gång och har fastigheten genom det beslut,
som föranlett rälten till ersättning, undergått sådan minskning i värde atl den
kan antagas ej utgöra full säkerhet för fordran för vUken fastigheten svarade
då rälten till ersättning uppkom, skall ersättningen nedsättas hos länsstyrelsen;
och skall om fördelning och utbetalande av beloppet samt verkan därav i
tillämpliga delar gälla vad som är stadgat för det fall alt enligl lagen ora
expropriation nyttjanderätt eller servitutsrätt upplåtes.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Har förlusl å fordran som avses i första styckel uppstått
lUl följd av att nedsättning ej skett, skall fordringens innehavare njuta ersättning
av kronan för förlusten mot avskrivning å fordringshandlingen. Delsamma
gäller, om förlusl tillskyndas fordringens innehavare därigenom att
ersättning blivit för lågt beräknad och densamma lill följd av överenskoraraelse
raellan kronan och den ersättningsberättigade eller av annan aiUedning ej
blivit prövad av domstol. / sistnämnda fall skall lalan om ersättning väckas
vid exproprialionsdomslolen.
Har förlust å fordran som avses i första stycket uppstått
lill följd av alt nedsättning ej skett, skall fordringens innehavare njuta ersättning
av kronan för förlusten mot avskrivning å fordringshandlingen. Delsamma
gäller, om förlusl tillskyndas fordringens innehavare därigenom alt
ersältning blivit för lågt beräknad och" densamma lill följd av
överenskommelse mellan kronan och den er-sällningsberälligade eller av annan
anledning ej blivit prövad av domstol. Talan om ersättning enUgt detla stycke
skall väckas vid fastighetsdomstolen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
35 §
Har ersältning utgått med anledning
av föreskrifter eller tillslåndsväg-ran enligt denna lag och upphävas sedermera
föreskrifterna helt eller delvis eller gives tillstånd, må markens ägare eller
innehavare, om med
2t Riksdagen 1971.1 saml. Nr 106
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
hänsyn
lill hans nytta av beslutet och omständigheterna i övrigt så finnes skäUgl,
förpliktas alt återgälda ersättningen eller del därav. Vad nu sagts skall äga
motsvarande tillämpning, om åtgärd företagits i strid mol föreskrifterna eller
mot beslutet om tillslåndsvägran saml länsstyrelsen och envar annan, som enligt
39 § äger söka handräckning, beslutar att icke påkalla rättelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Talan om återbetalning skall väckas vid
expropriationsdomstolen inom elt år från det laga kraft åkorarait del beslut
vara anspråket grundas och senast tio år efler det ersättningen utbetalades,
vid påföljd alt rälten därtill eljest förlo-
Talan om återbetalning skall väckas vid
fastighetsdomstolen inom etl år från det laga kraft åkorarait del beslut vara
anspråket grundas och senast tio år efter det ersättningen utbetalades, vid påföljd
atl rälten därtill eljest förlo-
opaginerad Kontrollera mot PDF
I mål, som enUgt denna lag skall upplagas av expropriationsdomstol,
skola bestämmelserna ora domstol och rättegång i expropriationsmål i
tillärapliga delar gälla, där ej annat är särskilt stadgat. Är fråga om inlösen
av fastighet, skola jämväl i övrigt de allmänna bestämraelserna i lagen om expropriation
i tillämpliga delar lända lill efterrättelse.
I mål, som enligt denna lag skall upptagas av
fastighetsdomstol, skola bestämmelserna om domstol och rättegång i
expropria-tionsraål i tillämpUga delar gälla, där ej annat är särskilt stadgat.
Är fråga om inlösen av faslighet, skola jämväl i övrigt de allmänna
bestämmelserna i lagen om expropriation i tillämpliga delar lända lill
efterrättelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kronan skall vidkännas å ömse sidor
uppkomna kostnader å raålet, såframt ej domstolen raed hänsyn till
omständigheterna finner skäligt förordna annat.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.
Mål sora vid ikraftträdandet är
anhängigt hos exproprialionsdorastol prövas av fastighetsdorastol, ora
huvudförhandling ej påbörjats dessförinnan. Mål som vid ikraftträdandet är
anhängigt hos allmän domstol handlägges enligt äldre bestämmelser.
opaginerad Kontrollera mot PDF
12 Förslag till
Lag om ändring i jordförvärvslagen (1965: 290)
Härigenom förordnas, all 11 § jordförvärvslagen (1965:
290) skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Yrkande om inlösen enligl 10 § skaU vid äventyr av
talans förlust skriftligen delges lantbruksnämnden inom två månader efler
del all avslagsbeslulet vunnit laga krafl. Talan skall vid samma äventyr
väckas genom stämning inom sex månader från nämnda tidpunkt. Har säljaren
fåll del av beslutet först sedan della vunnit laga kraft, räknas dock
tidsfristerna från dagen för delfåendet.
Yrkande om inlösen enligt 10 §
skall vid äventyr av talans förlusl skriftiigen delges lantbruksnämnden inom
två månader efler det alt avslagsbeslulet vunnit laga kraft. Talan skall vid
samma äventyr väckas genom stämning till den fastighetsdomstol inom vars område
egendomen är belägen inom sex månader frän nämnda tidpunkt. Har säljaren fåll
del av beslutet först sedan detla vunnit laga krafl, räknas dock
tidsfristerna från dagen för delfåendet.
Ingick i köpet egendom som ej skall
lösas och var ej särskild köpeskilling utsatt för denna egendom eller visar
nämnden atl del utsatta beloppet understiger vad som av den sammanlagda
köpeskUlingen kan anses belöpa på sararaa egendom, skall löseskillingen
bestäraraas lill så stor del av köpeskillingen sora skäligen motsvarar den
egendom som skall lösas.
Bifalles talan om inlösen, skall i domen, förutom
erforderliga bestämmelser om löseskulingens belopp saml ora liden och sättet
för beloppets erläggande, utsättas viss dag då egendoraen skall övergå i
statens ägo.
Denna lag träder i krafl den 1 januari 1972.
Mål som vid ikraftträdandet är anhängigt hos domstol
handlägges en-
ligl äldre
bestämmelser
Prop.
1971:106 44
13
Förslag till
Lag
om ändring i jordhävdslagen (1969: 698)
Härigenom förordnas, atl 5 § jordhävdslagen (1969:
698) skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
5
§
Har föreläggande om återställande av hävd meddelats
med slöd av 3 § första stycket 2, är staten skyldig att lösa jorden, om ägaren
begär det.
Yrkande
om inlösen skall vid Yrkande om inlösen skall vid
äventyr av talans förlusl skriftligen äventyr av talans förlust skriftiigen
göras hos lantbruksnämnden inom göras hos lantbruksnämnden inom
två månader från det nämndens två månader från det nämndens
beslut om föreläggande vunnit beslut om föreläggande vunnit
laga krafl saml upplaga pris och laga krafl saml upplaga pris och
övriga villkor. Bifalles icke yrkan- övriga villkor. Bifalles icke yrkan
det, skall lalan vid samma äventyr det, skall lalan vid samma äventyr
väckas genom stäraning inom två väckas genom stämning till den
månader från det avslagsbeslulet fastighetsdomstol inom vars områ-
vunnit laga krafl. Har ägaren fält de egendomen är belägen inom två
del av beslut först sedan detla vun- månader från det avslagsbeslulet
nit laga krafl, räknas dock lidsfris- vunnit laga kraft. Har ägaren fått
terna från dagen för delfåendet. del av beslut först sedan della vun
nit laga krafl, räknas dock lidsfris
terna från dagen för delfåendet.
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972.
Mål
som vid ikraftträdandet är anhängigt hos domstol handlägges enligt äldre bestämraelser.
14
Förslag till
Lag
om ändring i lagen (1970: 246) om tvångsförvaltning av
bostadsfastighet
Härigenom förordnas, att 46, 9, 11 och 1518 §§
lagen (1970: 246) om tvångsförvaltning av bostadsfastighel skaU ha nedan
angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydebe
4 §
Förvaltaren uppbär hyror och andra löpande intäkter
av fastigheten och företräder även i övrigt ägaren i angelägenheter som rör
fastigheten och dess förvaltning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Förvaltaren får ej överlåta fastigheten eller
eljest förfoga över den så atl den helt eller delvis frånhändes ägaren. Ulan
ägarens medgivande får förvaltaren ej låta inleckna fastigheten för fordran
eller laga upp lån i vidare mån än som följer av 6 § och ej heller låta
förelaga annan åtgärd beträffande fordringsinleckning i fastigheten, om ej
hyresnämnden lämnar sitt lillslånd.
Föreslagen
lydelse
Förvaltaren får ej överlåta fastigheten eller
eljest förfoga över den så att den helt eller delvis frånhändes ägaren. Ulan
ägarens medgivande får förvaltaren ej låta inleckna fastigheten eller laga upp
lån i vidare mån än som följer av 6 § och ej heller låta förelaga annan åtgärd
beträffande inteckning i fastigheten, om ej hyresnämnden lämnar sitt tillstånd.
opaginerad Kontrollera mot PDF
5
§
Förvaltaren
kan besluta att angelägenhet som saknar betydelse för ändamålet raed
förvaltningen skall undantagas från denna.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Fastighetsägaren
får medge inteckning i fastighelen för fordran, taga upp lån mol säkerhet av
inteckning i fastighelen eller företaga annan åtgärd beträffande
fordringsinteckning om förvalla-ren samtycker lill det. Vägras saratycke kan
hyresnämnden tillåta ål-gärden, om denna ej försämrar förulsätlningarna för en
tillfredsställande fastighetsförvaltning.
Fastighetsägaren
får ansöka om inteckning i fastigheten, taga upp lån mol säkerhet i form av
panträtt i fastigheten eller företaga annan åtgärd beträffande inteckning, om
förvaltaren samtycker till del. Vägras samtycke kan hyresnäran-den liUåla
åtgärden, ora denna ej försärarar förutsättningarna för en tillfredsställande
fastighetsförvaltning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
6
§
Bör
på fastighelen verkställas arbeten för vilka fordras tillskott av andra medel
än sådana som inflyter vid den löpande förvaltningen eller eljest står till
förfogande, skall förvaltaren orabesörja utredning ora lärapliga ålgärder,
kostnaderna för dem och möjligheterna all genom belå-nmg av fastigheten eller
på annat sätt skaffa medel för åtgärderna. Redogörelse för utredningen jämte
förslag till åtgärder skall överlämnas lill fastighetsägaren.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Vill
fastighetsägaren ej medverka till de föreslagna åtgärderna, kan hyresnämnden
lämna förvaltaren tillstånd alt företaga dem saml meddela de föreskrifter som
behövs. Nämnden kan därvid lUl-låla förvaltaren atl lill angivet belopp taga
upp lån för åtgärderna och vid behov medge inteckning i fastighelen.
Vill
fastighetsägaren ej medverka lill de föreslagna åtgärderna, kan hyresnämnden
lämna förvaltaren tillstånd atl förelaga dem samt meddela de föreskrifter som
behövs. Nämnden kan därvid tUl-låta förvaltaren atl till angivet belopp taga
upp lån för åtgärderna och vid behov ansöka om inteckning i fastighelen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Förvaltaren skall på lämpligt sätt underrätta
hyresgästerna om all fastigheten släUls under förvallning och om vem som är
förvaltare samt om beslut att förvaltningen förlänges eller upphör. Han skall
ofördröjUgen undersöka fastighetens intedcningsförhållan-den och underrätta
kända inteckningshavare om förvaltningen.
Förvaltaren skall på lämpligt sätt underrätta
hyresgästerna om alt fastigheten ställts under förvallning och om vem som är
förvaltare samt om beslut att förvaltningen förlänges eller upphör. Han skall
ofördröjligen undersöka fastighetens inleckningsförhåUan-den och underrätta
borgenär, som har panträtt i fastigheten och som är känd, om förvaltningen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
11 §
Förvaltaren skall för varje kalenderår
inom en månad från årets utgång lämna skriftlig redovisning till
fastighetsägaren för sin förvaltning. När han frånträder sill uppdrag, skall
redovisning för den gångna delen av kalenderåret lämnas inom en månad från det
uppdraget upphörde. Till redovisning skall fogas berättelse med sammanfattande
uppgifter om vidtagna och planerade åtgärder samt om fastighetens skick. I
fråga om arbeten som avses i 6 § lämnas särskUd berättelse inom en månad från
det arbetena slutfördes.
Avskrift av handlingar som avses i
första stycket sändes lill hyres-näranden och hälsovårdsnämnden.
Vill fastighetsägaren klandra redovisad förvaltning,
skaU han inom ett år frän del han mottog redovisningen instämma förvaltaren
lill domstol som avses i 3 kap. 72 § första stycket första punkten lagen
(1907: 36 s. 1) om nyttjanderätt till fast egendom.
Vill fastighetsägaren klandra redovisad
förvaltning, skall han inom elt är från del han mottog redovisningen insläraraa
förvalla-ren lill den fastighetsdomstol inom vars område fastigheten är belägen.
15 §
opaginerad Kontrollera mot PDF
Beslut att faslighet skall ställas under förvallning samt
beslut om förlängnmg eller upphörande av förvaltning sändes genast lill inskrivningsdomaren
för anteckning i fastighetsboken eller loraträtlsbo-ken.
Beslut atl faslighet skall ställas under förvaltning saml
beslut om förlängning eller upphörande av förvallning sändes genast lill inskrivningsmyndigheten
för anteckning i faslighelsboken eller toraträttsboken.
opaginerad Kontrollera mot PDF
I fråga om förfarandet vid hyresnämnden finns
bestämmelser i lagen (1968: 349) om hyresnämnder.
I fråga om förfarandet vid hyresnämnden finns
bestämmelser i lagen (1970:998) om arrendenämnder och hyresnämnder.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
Ivdelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
17
Mol hyresnämnds slutliga beslut i
ärende enligt denna lag eller beslut enligl 14 § andra styckel får lalan föras
genom besvär. Mol annat beslut av nämnden får talan föras endast i samband med
lalan mol slutligt beslut.
Besvärstiden är såvitt gäller beslut varigenom nämnden
avvisat ansökan eller avskrivit ärende en vecka och i annat fall två veckor
från det all klaganden fick del av beslutet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Talan föres hos domstol som avses i 3 kap. 72 § första
stycket första punkten lagen (1907: 36 s. 1) om nyttjanderätt till fast egendom.
Besvären inges lill domstolen.
Talan föres hos domstol som avses i 11 § tredje stycket.
Besvären inges till dorastolen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
I besvärsmål skall part kallas all muntligen höras vid
underrätten, om ej sådant hörande saknar betydelse för utredningen. I övrigt
äger i fråga ora handläggningen vid underrätten 52 kap. 2, 3 och 512 §§
rältegångsbalken raotsvarande tillämpning. Bestämmelse som avser hovrätt
gäller därvid i stället underrätten. Mot underrättens beslut i anledning av
besvär över beslut, varigenom hyresnämnd avvisat ansökan eller avskrivit
ärende, får talan ej föras.
I besvärsmål skall part kallas atl muntligen höras vid
fastighetsdomstolen, om ej sådant hörande saknar betydelse för utredningen. I
övrigl äger i fråga om handläggningen vid fastighetsdomstolen 52 kap. 2, 3 och
512 §§ rättegångsbalken motsvarande tillämpning. Bestämraelse som avser
hovrätt gäller därvid i stället fastighetsdomstolen. Mol fastighetsdomstolens
beslut i anledning av besvär över beslut, varigenom hyresnämnd avvisat ansökan
eller avskrivit ärende, får talan ej föras.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.
Mål som vid ikraftträdandet är
anhängigt hos domstol handlägges enligt äldre bestäraraelser.
opaginerad Kontrollera mot PDF
15
Förslag till
Lag
om ändring i lagen (1970: 989) om införande av
fastighetsbildningslagen
Härigenom
förordnas, alt 7 och 15 §§ lagen (1970: 989) om införande av
fastighelsbildningslagen skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
7 §
Mål eller ärende, som är anhängigt hos
ägodelningsrätten vid faslig-helsbildningslagens ikraftträdande, prövas av
fastighetsdomstolen. Detsamma gäller sådant besvärsmål enligt 5 kap. lagen
(1917: 269) om fastighetsbildning i stad som vid ikraftträdandet är anhängigt
hos länsstyrelsen eller hos den som fått förordnande med slöd av 21 § i samma
kapitel.
Första stycket första punkten gäller ej mål i
vilket huvudförhandling har påbörjats vid ikraftträdandet. Sådant mål
handlägges enligl äldre bestämmelser.
15 §
opaginerad Kontrollera mot PDF
Servitut
avseende skogsfång eller bete får upphävas genom fastighetsreglering, även om
sådana omständigheter som anges i 7 kap. 4 § fastighelsbildningslagen ej
föreligger.
Servitut
avseende skogsfång eller bete får upphävas genom fastighetsreglering, även om
sådana omständigheter som avses i 7 kap. 5 § fastighelsbildningslagen ej
föreligger.
opaginerad Kontrollera mot PDF
16 Förslag till
Lag om ändring i jordabalken
Härigenom förordnas, all 8 kap. 32 §, 12 kap. 71 § saml 13
kap. 23 och 24 §§ jordabalken skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Arrendetvist som ej enligl 30 § ankommer på arrendenämnds
prövning skall, om icke Konungen bestämmer annat, upptagas av den
fastighetsdomstol inom vars område fastigheten är belägen. Även klandertalan
som avses i 31 § och ärende enligt 9 kap. 24 § upplages av denna domstol.
Arrendetvist som ej enligt 30 § ankomraer på
arrendenärands prövning skall upplagas av den fastighetsdomstol inom vars område
fastighelen är belägen. Även klandertalan som avses i 31 § och ärende enligl 9
kap. 24 § upptages av denna domstol.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tvist som efler klander mot
arrendenämnds beslut är anhängig vid domstol får återförvisas till nämnden.
12 kap.
71 §
opaginerad Kontrollera mot PDF
Hyreslvist som ej enligl 69 § ankomraer på hyresnämnds
prövning och ej heller rör kollektivavtal skall upplagas av den
faslighets-dorastol inom vars område fasligheten är belägen. Klandertalan
som avses i 70 § upplages, om den rör kollektivavtal, av arbetsdomstolen och
i annat fall av dorastol sora nyss närants.
Hyreslvist som ej enligl 69 § ankomraer
på hyresnämnds prövning och ej heller rör kollektivavtal skall, om icke
Konungen bestämmer annat, upplagas av den faslig-hetsdomstol inom vars område
fastigheten är belägen. Klandertalan som avses i 70 § upptages, om den rör
kollektivavtal, av arbetsdomstolen och i annat fall av domstol sora nyss
nämnts.
Fastighetsdomstol skall i hyresmål
bestå av ordföranden och den andre lagfarne ledamoten samt tre nämndemän.
Tvist som efler klander mol
hyresnämnds beslut är anhängig Aid domstol får återförvisas lill nämnden.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen lydelse
13 kap.
23 §
opaginerad Kontrollera mot PDF
Mål angående omprövning eller jämkning av avgäld, klander
av uppsägning eller bestämmande av lösesuraraa upplages av expropriationsdomstol.
Mål angående oraprövning eller järakning av avgäld,
klander av uppsägning eller bestäraraande av lösesuraraa upplages av fastighetsdomstol.
opaginerad Kontrollera mot PDF
24 §
Angående rättegången i mål som avses i 23 § gäller i
tillämphga delar belämmelserna om expropriation i allmänhet. Rör tvisten fråga
som kan inverka på den räll som tiUkoraraer innehavare av panträtt eller
rättighet som är inskriven, är rätten ej bunden av parts yrkande eUer
medgivande.
opaginerad Kontrollera mot PDF
I mål angående bestämmande av lösesuraraa skall
fastighetsägaren vidkännas på ömse sidor uppkomna rättegångskostnader vid expropriationsdomstolen,
i den mån ej annat föranledes av 18 kap. 6 och 8 §§ rättegångsbalken. Beträffande
skyldigheten atl svara för kostnad i högre rält gäller raed lill-lärapning i
övrigt av 18 kap. rättegångsbalken, alt fastighetsägaren, ora ej annat
föranledes av 18 kap. 6 och 8 §§ samma balk, alltid själv skall vidkännas såväl
sina egna kostnader som kostnad som åsamkas motpart genora att fastighetsägaren
fullföljt talan.
I mål angående bestäraraande av lösesuraraa skall
fastighetsägaren vidkännas på ömse sidor uppkomna rättegångskostnader vid
fastighetsdomstolen, i den mån ej annat föranledes av 18 kap. 6 och 8 §§
rättegångsbalken. Beträffande skyldigheten atl svara för kostnad i högre rätt
gäller med lillärapning i övrigt av 18 kap. rältegångsbalken, alt
fastighetsägaren, om ej annat föranledes av 18 kap. 6 och 8 §§ samma balk,
aUtid själv skall vidkännas såväl sina egna kostnader som kostnad som åsamkas
motpart genora all fastighetsägaren fullföljt lalan.
Prop. 1971:106 51
17 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1970: 995) om införande av nya
jordabalken
Härigenora förordnas, atl 4 och 52
§§ lagen (1970: 995) om införande av nya jordabalken skall ha nedan angivna
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 §
Sådan lösningsrätt avseende ofri Sådan
lösningsrätt avseende ofri
tomt i
stad, som följer av 4 kap. 6 tomt i stad, som följer av 4 kap. 6
§ äldre jordabalken jämförd med § äldre jordabalken jämförd raed
förordningen (1875: 42 s. 9) an- förordningen (1875:42 s. 9) an
gående upphörande av hembuds- gående upphörande av hembuds
skyldighel, skall fortfarande lill- skyldighet, skall fortfarande till
komma markens ägare. I fråga om komma markens ägare. Talan om
anteckning i faslighelsboken an- utövande av lösningsrätten väckes
gående talan om utövande av lös- genom ansökan om stämning till
ningsrätten äger 19 kap. 20 § fastighetsdomstol. I fråga ora an-
försla och andra styckena nya bal- teckning i fastighetsboken an-
ken motsvarande tillämpning. gående
talan som nyss sagls äger
19 kap. 20 § första och andra styckena nya balken
motsvarande lill-lämpning.
Är mål om utövande av lösningsrätt
anhängigt hos domstol vid nya balkens ikraftträdande handlägges målet enligt
äldre bestämmelser.
52 §
I fråga om rättighet i eller lill
förmån för tomträtt, som upplåtits före nya balkens ikraftträdande, gäller 13
kap. 7 § nya balken raed iakttagande i tillärapliga delar av bestäraraelserna
i denna lag. Även i övrigt gäller 13 kap. 7 § nya balken på angivet sätt, om 4
kap. lagen (1907: 36 s. 1) om nyttjanderätt till fast egendom i dess lydelse
enligl lagen (1953: 415) angående ändring i nämnda lag är tillämpligt på
tomträtten.
Bestämmelserna i 13 kap. 26 § nya
balken äger tUlärapning även beträffande toratrält, som upplåtits före balkens
ikraftträdande. Delsamma gäller bestämmelserna i 13 kap. 21 och 25 §§ nya
balken, såvitt angår tomträtt på vilken 4 kap. lagen (1907: 36 s. 1) om
nyttjanderätt lill fast egendom i dess förut angivna lydelse är tillämpligt.
Är mål angående tomträtt som enligl
äldre bestämmelser skall upptagas av expropriationsdomstol anhängigt hos sådan
domstol vid nya balkens ikraftträdande, prövas det av fastiglielsdomslol, om huvudförhandling
ej påbörjats vid ikraftträdandet.
Prop. 1971:106 52
18
Förslag till
Lag
om ändring i bostadsrättslagen ( : )
Härigenom
förordnas, att 77 § bostadsrällslagen ( ) skall ha
nedan
angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse' Föreslagen lydelse
77 §
Tvist med anledning av upplå- Tvist med
anledning av upplå
telse av nyttjanderätt enligt 1 § telse av nyttjanderätt enligt 1 §
(bostadsrältstvist) som ej ankom- (bostadsrältstvist) som ej ankom
mer på hyresnämnds prövning mer på hyresnämnds prövning
skall, om ej Konungen bestämmer skall upptagas av den fastighels-
annat, upplagas av den fastighets- domstol inom vars område faslig-
domstol inom vars område faslig- heten är belägen. Delsamma gäller
helen är belägen. Detsamma gäller i fråga om lalan enligl 76 §.
i fråga om talan enUgt 76 §.
Besvär
enligl 76 § andra stycket skall inges lill domstolen. Tvist sora efter klander
mol hyresnämnds beslut är anhängig vid domstol får återförvisas lill nämnden.
'
Lydelse enligt prop. 1971: 12.
Prop. 1971:106 53
Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 12 mars 1971.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes
ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, SVEN-ERIC
NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING,
LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.
Chefen för justitiedepartementet,
statsrådet Geijer, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga
ledamöter frågor om provisoriska ändringar i vattenlagens prövningssystem saml
om fastighetsdomstolarnas kompetensområde m. m. och anför.
1. Inledning
Med stöd av Kungl. Maj:ls
bemyndigande den 29 november 1968 tillkallades sakkunniga med uppdrag alt se
över vallenlagen (1918: 523) (VL). De sakkunnigai har antagit namnet
vattenlagsuiredningen. Utredningens uppdrag omfattar enligt direktiven (Ju
1969: 58) en allmän översyn av VL med huvudvikten lagd på de delar av lagen som
har samband med samhällsplaneringen i storl. Enligl direktiven talar vägande
skäl för atl den vatlenrältsliga tUlslåndsprövningen överflyttas frän domstolar
lill adrainistraliva organ. Som främsta alternativ bör övervägas atl förlägga
prövningen av större, raera principiella eller riksvikliga frågor till ell
centralt organ och övrig prövning lill länsstyrelserna eller vissa av dem. Som
lämpligt centralt prövningsorgan anvisas koncessionsnäran-den för raUjöskydd.
Ersättningsfrågorna bör även i fortsättningen handläggas av dorastol och
utredningen bör överväga all förlägga denna prövning lill fastighetsdorastol.
I direktiven anförs vidare all de sakkunniga om möjligt bör lägga fram ell
delbetänkande i de organisatoriska frågorna.
Utredningen avläranade i augusti
1970 delbelänkandet (SOU 1970: 40) Revision av vallenlagen. Del 1. Provisoriska
ändringar i prövningssystemet. I betänkandet föreslås i avvaktan på en mera
genomgripande re-
Hovrättsrådet Gösta Dyrssen,
ordförande, överinspektören Sven Andersson, direktören Sture Anneval!,
överdirektören Jöran Hult, redaktören, ledamoten av riksdagen Göran Karlsson,
direktören Bengt Sterne och distriktslantmätaren, ledamoten av riksdagen Bo
Turesson.
Prop. 1971:106 54
form
av VL alt Kungl. Maj:ls prövningsrätt i valtenmålen utvidgas och all
vattendomstolarna på visst sätt inordnas i den nya lingsrällsorganisalionen.
Betänkandet innehåller förslag till lagar om ändring i VL, lagen (1962: 627)
ora vissa ålgärder för utnyttjande av vattenkraft vid krig m. m. och
statstjänstemannalagen (1965: 274) samt utkast tiU vattenrätts-kungörelse.
Förslaget till lag om ändring i VL lorde få fogas lill stalsrådsprotokollel i
della ärende som bilaga 1.
Efler remiss har yttranden över betänkandet avgelts
av vattenöverdomstolen, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
(SMHI), kamraarkoUegiet, slalskonloret, lantbruksslyrelsen, fiskeristyrelsen,
statens naturvårdsverk, koncessionsnäranden för miljöskydd, statens planverk,
statens vattenfallsverk, länsstyrelserna i Stockholms, Jönköpings, Göteborgs
och Bohus, Kopparbergs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbollens och
Norrbollens län, domslolsverksulredningen, Svenska koramunförbundet.
Riksförbundet Landsbygdens Folk, Svenska Kraftverks-föreningen, Svenska Vatten-
och Avloppsverksföreningen, Näringslivels Byggnadsdelegalion, Svenska
naturskyddsföreningen. Svenska Saraernas Riksförbund, Föreningen Sveriges
lingsrätlsdomare (Domareföreningen), Sveriges advokatsamfund,
Valtenrättsingenjörsföreningen. Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) och
Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO). Vattenöverdomstolen har
bifogat yttranden frän samtliga vattendomstolar. Länsstyrelserna har bifogat
yttranden från fiskeriintendenterna i Mellersta, Nedre norra och Övre norra
distrikten, länsarbetsnäranden i Norrbottens län, länsarkitekterna i
Stockholms, Jönköpings, Kopparbergs, Västernorrlands och Västerbottens län,
naturvårdsrådet i Norrbollens län, Västerbottens länsorgan för
vatlenkraflfrågor, Norrbollens länsorgan för vallenkraflsfrågor samt
Norrbottens läns landsting.
Yttranden i ärendet har dessutora inkoramit från
Norrlands Nalurvärn och Svenska Teknologföreningen.
Utredningens förslag beträffande vattendomstolarna
har visst samband med andra frågor om domstolsorganisationen i mål rörande
fast egendom. För handläggningen av vissa sådana mål har genom lagen (1969:
246) om fastighetsdomstol (FDL) inrättats fastighetsdomstolar. Dessa har f. n.
all pröva raål enligl mUjöskyddslagen (1969: 387) och skall fr. o. ra. den 1
januari 1972 handlägga även mål enligl den nya fastighetsbildningslagen (1970:
988) (FBL) saral arrende- och hyrestvister enligt den nya jordabalken (JB).
Inom justiliedepartemenlet har upprättats en promemoria (Ds Ju 1970: 27) om
faslighelsdomslolarnas korapelensoraråde och lokalisering ra. ra. I
proraeraorian föreslås att faslighets-domstolarna helt skall överta de
uppgifter som nu ankoramer på ägodelningsrätterna och expropriationsdomstolarna
saral alt dessutom vissa typer av mål som nu prövas av allmän underrätt skall
överflyttas tUl fastighetsdomstol. Vidare behandlas frågor om
fastighetsdomstols samman-
Prop. 1971:106 55
sättning
och domförhet saml om faslighelsdomslolarnas lokalisering och domkretsar.
Promemorian innehåller förslag lill lagar om ändring i FDL, VL, lagen (1917:
189) om expropriation (ExL), lagen (1933: 269) ora ägofred, lagen (1942:350) om
fornminnen, byggnadslagen (1947: 385), lagen (1949: 658) om inlösen i vissa faU
av rätt lUl gruva m. m., lagen (1960:690) om byggnadsminnen, naturvårdslagen
(1964: 822), jordförvärvslagen (1965: 290), jordhävdslagen (1969: 698), lagen
(1970: 246) om tvångsförvaltning av bostadsfastighel, JB och lagen (1970: 995)
om införande av nya jordabalken (JP). Förslagel tiU lag om ändring i FDL torde
få fogas lill statsrådsprotokollet i detla ärende som bilaga 2.
Yttranden över promemorian har efter reraiss
avgetls av saratliga hovrätter, kammarkollegiel, byggnadsstyrelsen,
statskontoret, lantraäteristyrelsen, planverket, länsstyrelserna i Stockholms,
Jönköpings, Gävleborgs och Västernorrlands län, domstolsverksutredningen,
vattenlagsuiredningen, kommunförbundet, Sveriges Fastighetsägareförbund,
Lantbrukarnas Riksförbund, Samfundet för fastighetsvärdering, Sveriges Industriförbund,
Sveriges Skogsägareföreningars Riksförbund, Kraftverksföreningen, Svenska
Komraunal-Tekniska Föreningen, Doraareföreningen, advokalsarafundel,
Valtenrältsingenjörsföreningen, Sveriges Lanlraätare-förening, TCO, SACO,
Slatsljänsteraännens Riksförbund och Hyresgästernas Riksförbund. Yttranden har
överlämnats av Svea hovrätt från lagmannen i Stockholms tingsrätt, av Göta
hovrätt från lagmännen i Linköpings, Jönköpings, Växjö och Kalmar tingsrätter,
av länsstyrelserna i Stockholras och Jönköpings län från länsarkitekten och
överlantmälaren i resp. län, av länsstyrelsen i Gävleborgs län från
länsarkitekten, överlantmätaren och Gävleborgs länsavdelning av Svenska
kommunförbundet samt av länsstyrelsen i Västernorrlands län från
överlanlraälaren och koraraunstyrelserna i Härnösands och Sundsvalls
korarauner.
Jag avser i fortsättningen all i skUda avsnitt
behandla dels frågorna ora tUlslåndsprövningen i vallenraål dels frågorna ora fastighets-
och vat-tendoraslolarnas uppgifter och organisation.
2.
Tillståndsprövningen i vattenmål m. m. 2.1 Gällande rätt
Flertalet förelag sora koramer under bedömande
enligl VL omfattas av bestämmelserna i lagens 2 kap. om byggande i vallen. Hil
hör bl. a. valtenkraflstalionerna och förelagen för bortledning av vatten för
konsumtion eller industriell förbrukning. Vad som gäller om
vatlenbygg-nadsföretagens tillåtlighet är tillämpligt bl. a. på företag för
vattenreglering.
För
atl byggande i vatten skall vara tillålligt krävs atl de värden som
Prop. 1971:106 56
vattenbyggnaden
skapar från sarahällelig och allraän ekonoraisk synpunkt väger tyngre än de
värden som tillintetgörs genom byggnaden. Detla kommer lill ullryck i bl. a. 2
kap. 3 § första stycket. Bestämmelsen medger tvångsrält atl bygga i vatten lill
skada för annan, om den sökta åtgärdens nettonylta slår i visst matematiskt
förhällande till den skada på annans egendom sora uppkommer genom åtgärden. Nyttan
och skadan uträknas i pengar. Även om företaget uppfyller kraven för
lillåtiighet enligl 2 kap. 3 § första styckel kan det vara otillåtiigl enligl
paragrafens andra stycke, nämligen om del raedför avsevärd skada på vissa
allraänna intressen. Sålunda skyddas bostäder för elt avsevärt antal bofasta
personer, större fabrik eller annan anläggning sora ger uppehälle ål många,
odlad jord lill en efter ortsförhållandena betydande omfattning, fiskeri-eller
annan näring av större betydenhet, befollcningens levnadsförhållanden och
närboendes trevnad. Även naturskyddets intresse tillgodoses. Hur stor nyttan av
företaget än är får det inte heller komma tUl slånd, om det orsakar olägenhet
av någon betydelse för befintlig allraän farled eller allmän floltled (2 kap.
11 §) eller vållar menlig inverkan på klimatet eller allmänna hälsotillståndet
eller eljest i avsevärd mån förnärmar andra allmänna intressen än sådana som
särskilt skyddas enligt tidigare bestäraraelser i 2 kap. (2 kap. 12 § första
stycket). Det bör också nämnas alt 2 kap. innehåller en generell bestämmelse om
att byggnad i vatten skall göras så atl ändaraålet ulan oskälig kostnad kan
vinnas med minsta intrång och olägenhet för annan (2 §). Vid konkurrens mellan
olika oförenliga företag skall företräde ges åt det förelag som från allmän och
enskild synpunkt kan antas bli lill största gagn, och om möjligt skall en
jämkning äga rura mellan de stridiga intressena så alt vart och elt kan
tillgodoses utan väsentligt förfång för annat (2 kap. 38 §).
För byggande i vatten behövs i stor utsträckning
förhandstillslånd. Delta gäller regelmässigt för dammbyggnad men också för
annat byggande som kan förnärraa allmän eUer enskUd rätt (2 kap. 20 § 1 mom.).
Även för vatlenregleringar är förprövning obligatorisk (3 kap. 11 och 27 §§).
Den som vill bygga i vallen har alltid rält att begära förhandsprövning.
Tillstånd meddelas av vattendomstol eller
undanlagsvis av syneraän. I vissa fall då viktiga samhällsintressen slår på
spel bedöms frågan av Kungl. Maj:t i statsrådet. Ärendena handläggs i
jordbruksdepartementet. Kungl. Maj:ls prövningsrätt kan aktualiseras i två
olika situationer. Om elt förelag, trots atl det är otillåtiigl enligt 2 kap. 3
§ första eller andra stycket, prövas vara av synnerlig betydelse för näringslivet
eller orten eller eljest från allmän synpunkt, kan Kungl. Maj:l tillåta
företaget efler hemställan av vattendomstolen (2 kap. 3 § Iredje stycket).
Vattendomstolen skall pröva ora förelaget är så betydelsefullt att det bör få
ulföras och om det därför finns anledning atl överlämna frågan lill Kungl.
Maj:ts avgörande. Domstolen kan alltså inle bifalla ansökan men där-
Prop. 1971:106 57
emot
slutgiltigt avslå den, om företagels betydelse bedöms otillräcklig för en
underställning. Kungl. Maj:ls befogenhet all tillåta förelag som är otillälUga
enligt 2 kap. 3 § första eller andra stycket innefattar inle rält att
dispensera från hinder som kan föreligga enligt 2 kap. 11 § eller 12 § första
styckel.
Den andra situation i vilken Kungl. Maj:l kan komma
all pröva tillål-lighetsfrägor av nu aktuellt slag är vid ansökan om tillstånd
till mycket omfattande vattenreglering (4 kap. 13 §). Om det sökta företaget
avser reglering av Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren, Storsjön i Jämtland
eller Siljan, får tillståndsfrågan aldrig avgöras av vattendomstol ulan skall
alllid överlämnas lill Kungl. Maj:l. Andra vatlenregleringar "av synnerlig
omfallning" får i och för sig tillåtas av vattendomstol, men Kungl. Maj:l
kan förbehålla sig prövningsrätten. Kungl. Maj:ls prövningsrätt enligt 4 kap.
13 § omfattar frågan om det finns hinder mot förelaget enligl 2 kap. 3 § andra
stycket, 11 § eller 12 § första stycket. Kungl. Maj :t prövar också företagels
inverkan på vissa allmänna intressen som inle särskilt nämns i
lillållighetsreglerna i 2 kap., nämligen försvarets intressen och viss orts
allmänna ekonomiska intressen.
När Kungl. Maj:t lämnar medgivande lill förelag som
nu nämnts uppställs ofta särskilda villkor för tillståndet. Sökanden kan
härigenom åläggas andra och längre gående förpliktelser gentemot de
skadelidande eller bygden i allmänhet än sora annars kan föreskrivas i
vallenmål.
Anläggande av grundvatlentäkt måste föregås av
prövning vid vattendomstol, när mera än 300 m3 om dygnet skall tillgodogöras
vid vattentäkten (2 kap. 47 § 1 mom.). Prövningen sker efter grunder liknande
dem som gäller för valtenbyggnadsförelagen (2 kap. 43, 44 och 48 §§). För att
företagel skall vara tillålligt krävs dock inte ell visst matematiskt
förhållande mellan dess nytta och den skada del orsakar. I stället gäller en
raera allraänl hållen tillåtlighelsregel att förelaget skall från allraän och
enskild synpunkt raedföra fördel sora väsentligt överväger ölägenheterna. Även
i fråga om grundvaltenläkl kan Kungl. Maj:l efter heraställan av
vatlendoraslolen lärana tillstånd lill särskilt betydelsefulla förelag utan
hinder av lillåtiighelsreglerna i övrigt.
Slutligen kan nämnas all Kungl. Maj:l kan komraa
atl pröva förelag också rörande allraän farled (5 kap. 3 och 7 §§), allmän
flottied (6 kap. 3 § 2 mom. och 22 §), vallenavledning (7 kap. 39 och 46 §§)
och invallning (7 kap. 55 §).
I underslällningsfallen överlämnar vattendomstolen
efter huvudförhandUng handlingama i målet med eget yttrande till Kungl. Maj:t.
Kungl. Maj:ls ställningstagande föregås vanligen av ytterligare utredning. När
Kungl. Maj:ts beslut i tillståndsfrågan föreligger fortsätts och avslutas
målets handläggning vid vallendomstolen på vanligt sätt.
Prop. 1971:106 58
2.2
Utredningen
Inledningsvis framhåller utredningen all
samhällsutvecklingen på olika områden har lett till skärpt konkurrens om våra
vattentillgångar och att vikliga samhällsintressen av olika slag står på spel
på ömse sidor. Vatten-företagen måste på elt effektivt sätt inordnas i den
allmänna sarahälls-planeringen. Eftersom de måste ses i etl större sammanhang
än det rent valtenrättsliga kan den planeringspolitiska bedömningen självfallet
inte uttömmande regleras i vatlenlagstiflningen. Enligt utredningens mening har
samhällsutvecklingen nu nått en punkt då ell samlat grepp över användningen av
våra vattenresurser knappast kan undvaras. Hur detta skall ske synes på längre
sikt bero inte bara på hur VL utformas ulan också, och kanske i högre grad, på
vilka raarkpolitiska instrument som i övrigl står till buds. Del reformarbete
som har inletts på planväsendets område torde vara av stor betydelse i
sammanhanget. Inom civildepartementet förbereds en översiktlig fysisk
riksplanering. Planlagsliflningen överses f.n. av bygglagulredningen (K 1969:
55) som skall arbeta från bl. a. den utgångspunkten atl det i framliden komraer
alt finnas en riksplan sora anger raarkanvändningen i stora drag och vars intentioner
skall utvecklas närmare genom regionala översiktsplaner och detaljplaner. Om
prövningen enligl en ny VL i enlighet med vatlenlagsutredningens direktiv
skall kunna bU elt led i en effektiv samhällsplanering, måste VL:s
prövningssystem samordnas raed del nya systerael för fysisk planering i så stor
utsträckning som möjligt. Del gäller också alt samordna prövningen enligl VL
med annan aktuell tillståndsgivning av t. ex. mark- eller energipolitisk art.
Av nu angivna omständigheter följer enligt utredningens raening att liden ännu
inle är raogen för elt slutligt stäUningstagande till del blivande
valtenrättsliga prövningssystemet. Del alltmer trängande behovet av ell samlat
grepp över fördelningen av våra vallenresurser motiverar emellerlid enligl
utredningens mening all man nu vidtar provisoriska ändringar inom ramen för
den gällande valtenlagsliftningen. Dessa bör gå ul på alt
lillåtlighelsprövningen i viktigare vattenmåi anförtros ål Kungl. Maj:t i
större omfattning än nu och all Kungl. Maj:l i samband därmed får möjlighet atl
tiUämpa delvis andra prövningsgrunder än vattendorastolen.
För atl sarahällsplaneringens intresse skall
tillgodoses bör enligl utredningen även vissa andra provisoriska
författningsändringar vidtas. Dessa bör lill en början gå ul på alt tillgodose
tillslåndsmyndigheternas behov av information rörande existerande
planbestämmelser ra. m. inom områden som berörs av tillämnade vatlenförelag.
Vidare bör planmyndighe-terna underrättas om tillslåndsärenden som är av
betydelse från plansynpunkt. Slutligen bör ansökningar om tillstånd till
förelag som kan antas komma under Kungl. Maj:ls prövning förberedas under
fortlöpande samråd med de myndigheter som har att bevaka allmänna planeringssynpunkter.
Prop. 1971:106 59
Vid behandlingen av frågan om Kungl. Maj:ts prövningsrätt
framhåller utredningen inledningsvis att det framför allt är i mål om lillslånd
till kraftverk, vattenregleringar, förelag för vattenförsörjning och andra större
företag i vatten som samhällsplaneringens intresse gör sig gällande. Vid
prövningen av sådana företags tillåtlighet måste en avvägning ske mellan ofta
väsenlliga samhällsintressen, och avgörandet innefattar en prioritering av ett
eller flera intressen på andras bekostnad. Tillståndsprövningen kan i denna del
sägas vara en politiskt präglad uppgift som passar mindre väl för judiciella
myndigheter. Kungl. Maj:l prövar redan enligl gällande VL vissa från allmän synpunkt
särskilt betydelsefulla företag. Denna prövningsrätt bör under den lid då den
av utredningen föreslagna provisoriska ordningen skall tillämpas få omfatta
alla större företag i vilka konflikter mellan viktiga samhällsintressen kan
väntas uppkoraraa. Ett avgörande skäl för en central prövning hos Kungl. Maj:l
är enligl utredningens mening atl endast Kungl. Maj:t f. n. lorde ha möjlighet
all grunda en allsidig bedöraning av tillståndsfrågor på del raaterial som
växer fram vid arbetet på den fysiska riksplaneringen och övriga utredningar
och inventeringar på plane-ringsområdel. Utredningen erinrar också om alt
Kungl. Maj:l inom elt flertal andra områden har en sådan prövningsrätt.
Företag för byggande i vatten eller valtenreglering
kan f. n. bringas under Kungl. Maj:ts prövning dels om förutsättningar för
underställning föreligger enligl 2 kap. 3 § och dels om 4 kap. 13 § är
tillämplig. I det förra fallet, som har en motsvarighet för
grundvaltentäklernas del, har vattendomstolen en diskretionär rätt atl avgöra
om underställning skall ske eller inte efter en bedömning av förelagels
betydelse från allmän synpunkt. I det senare fallet har Kungl. Maj:l direkt i
lagen tillagts prövningsrätten beträffande regleringsförelag i de sex största
sjöarna. Kungl. Maj:t kan dessutom förbehålla sig prövningsrätten beträffande
andra mycket omfattande regleringsförelag.
Med hänsyn bl. a. lill avgörandenas politiska natur
vill utredningen inte rekommendera all vattendomstolarna får vidgade
raöjligheter all efler diskretionär prövning underställa Kungl. Maj:t tillståndsfrågor
för avgörande. I stället bör Kungl. Maj:ts nuvarande prövningsrätt enligt 4
kap. 13 § utvidgas lill all omfatta alla förelag som avses i 2 eller 3 kap.,
när företagel är av den kvalificerade beskaffenhet atl Kungl. Maj:ls prövning
anses erforderlig.
En utvidgning av Kungl. Maj:ts prövningsrätt i
enlighet med det sagda kan enligl utredningen laglekniskt genomföras
huvudsakligen genom ändringar i 4 kap. VL. Utredningen föreslår att kapitiets
rubrik ändras till att avse särskilda villkor beträffande större förelag enligt
2 och 3 kap. saml att 13 § upphävs och bestämmelser om Kungl. Maj:ts prövningsrätt
under särskUd rubrik las in som fyra nya paragrafer (1720 §§) sist i kapitiet.
De nya principerna för prövning av större förelag bör
Prop. 1971:106 60
vinna
tillämpning också i fråga om vallenavlednings- och invallningsföretag, vilket
föranleder jämkningar i 7 kap. Dessutom behövs vissa andra lagändringar, bl. a.
i bestämmelserna om förfarandet i 10 och 11 kap.
Enligt utredningens mening bör Kungl. Maj:ls
prövningsrätt om-falla vattenförelag som är av betydande omfattning eller
ingripande beskaffenhet. En föreskrift av sådan innebörd föreslås i 4 kap. 17
§.
I fråga om den närmare gränsdragningen mellan
vattendomstolarnas och Kungl. Maj:ts prövningsrätt anges som en allmän
utgångspunkt att Kungl. Maj:t bör pröva förelag som absolut sett är myckel
stora liksom företag vUka berör ell förhållandevis stort anlal sakägare eller
på annat sätt i myckel väsentlig grad ingriper i bygdens förhållanden.
Vattenkraftverk och vatlenregleringar har ofta verkningar av sistnämnda slag.
Även förelag för en större regions eller industris vattenförsörjning kan vara
av sådan betydelse för olika samhällsintressen att de bör prövas av Kungl.
Maj:t. Likaså kan andra större förelag i vatten, t. ex. broar eller andra
anläggningar i vattenområden med livlig sjöfart, någon gång vara av det
kontroversiella slag all en översiktiig bedömning från allmänna
plane-ringssynpunkler är påkallad.
Utredningen har med hänsyn lill svårigheterna alt
ange en klar gräns övervägt all låta Kungl. Maj:t utan generella föreskrifter
beträffande varje förelag där en tillämpning skulle kunna komma i fråga avgöra
om företagel är av betydande omfattning eller ingripande beskaffenhet. En sådan
ordning skulle emellertid bli alllför obestämd och kunna lämna såväl sökanden
och hans motparter sora vattendomstolen ulan möjlighet all förutse hur
tillållighetsprövningen skall ske. Utredningen förordar därför en annan väg.
Förslaget innebär atl del i en särskild vattenrätts-kungörelse skall anges
vissa typer av förelag som alltid skall vara underkastade Kungl. Maj:ts
prövningsrätt (kungörelsefall). Beträffande övriga företag av betydande
omfattning eller ingripande beskaffenhet skall Kungl. Maj:t kunna förbehålla
sig prövningsrätten genom beslut för varje särskilt fall (förbehållsfall).
Bestämmelser av denna innebörd föreslås i 4 kap. 18 §. Utredningen lägger
frara förslag till vallenrättskungö-relse, enligl vUken Kungl. Maj:l alltid
skall pröva dels företag sora avser vallenkraflanläggning, valtenreglering,
vallenbortledning eller grundvatlentäkt och är av viss närraare angiven
orafallning, dels annat förelag enligl 2 eller 3 kap. sora raärkbarl inverkar
på vattenståndet i eller vattenavrinningen ur Vänern, Vättern, Mälaren,
Hjälmaren, Storsjön i Jämtland, SUjan eUer Torneträsk.
En genomgång av de mål som under åren 19661968 har
kommit in till vattendomstolarna visar enligt utredningen att Kungl. Maj:ts prövning,
med de grunder som har angetts i förslagel lill vallenrällskungö-relse, under
dessa år skulle ha omfattat i genomsnitt ungefär fyra krafl-
Prop. 1971:106 61
verksmål,
tvä regleringsmål, två mål om vallenbortledning och två mål om grundvatlentäkt
per år.
Om Kungl. Maj:ls föreskrifter rörande obligatorisk
underställning får i huvudsak den innebörd utredningen föreslår anses behovet
av en översiktlig bedömning i samhällsplaneringens intresse väsentligen ha
lillgodosetts. De olika gränsvärdena har emellertid med hänsyn till de
skiftande förhållandena i landets olika delar satts relativt högt. Vidare kan
andra typer av förelag än de särskilt angivna länkas vara av betydande orafallning
eller ingripande beskaffenhet. Huruvida reformens syfte skall vinnas fullt ut
blir därför enligt utredningen i viss utsträckning beroende av atl Kungl. Maj:l
förbehåller sig prövningsrätten när det finns anledning till del.
Den
nuvarande förbehåUsrälten enUgl 4 kap. 13 § torde i allmänhet ha utövats först
när frågan om tillstånd till det aktuella företagel har väckts vid
vattendomstol. Enligt 2 § kungörelsen (1961: 649) med vissa föreskrifter ora
bevakande av det ailraännas rält i vallenraål m. ra. skall kammarkollegiet
fästa Kungl. Maj:ls uppraärksarahet på att förbehålls-rätten kan böra utövas.
Del förekoraraer dock atl Kungl. Maj:l förbehåller sig prövningsrätten efter
framställning från kommun som berörs av företaget. Förbehåll har också
undanlagsvis gjorts på del sättet atl Kungl. Maj:t, efler alt ha fåll kännedom
ora tänkbara vallenregleringar i visst sjösystem, anbefallt kammarkollegiet alt
anmäla tUl Kungl. Maj:t, ora lalan beträffande sådan reglering anhängiggörs. I
elt fall har Kungl. Maj:t på framställning av länsstyrelsen förbehållit sig
prövningsrätten i lill äventyrs uppkoraraande raål om valtenreglering i visst
vattensystem. Utredningen anser atl kammarkollegiet även i fortsättningen bör
ha skyldighet atl underrätta Kungl. Maj:l när förbehåUsrälten kan böra utövas.
Bestämmelserna
i vattenrättskungörelsen om obligatorisk underställning kan självfallet tjäna
lill ledning också vid ett ställningslagande till frågan om förbehåUsrälten bör
utövas i elt specielll fall. Så kan t. ex. böra ske om ett företag i landets
mera tätbefolkade delar har en omfattning som bara i mindre mån understiger de
gränsvärden som anges i kungörelsen. Det bör beaktas all ell företag får anses
vara av ingripande beskaffenhet om det, ehuru relativt obetydligt till
omfattningen, sätter exempelvis väsentiiga naturvårdsvärden i fara. Även en
konfUkt mellan byggnadsintresset och vikliga farledsintressen kan böra lösas av
Kungl. Maj:t. Förbehållsrätten kan också tänkas böra utnyttjas exempelvis om
ulrivning av en större regleringsdamm blir aktuell. Man bör kunna räkna med att
kammarkollegiel i allmänhet kan fästa Kungl. Maj:ts uppmärksarahet på de
företag som med hänsyn liU sina verkningar från aUmän synpunkt bör prövas av
Kungl. Maj:t. Det får också antas att kommuner och andra företrädare för
allmänna intressen liksom hillills tar motsvarande initiativ. Detta är av
särskild betydelse i mål om grundvatlentäkt, eftersom kammarkollegiet inle får
ansökningshandlingarna i sådana mål.
Prop. 1971:106 62
Enligl 4 kap. 13 § skall besked om Kungl. Maj:ls
förbehåll lämnas vatlendoraslolen innan domstolen slutligen avgjort målet.
Delta lorde innebära alt förbehållet skall ha koramil lill domstolens kännedom
innan avgörandet har vunnit laga krafl. Enligt utredningens mening är del av
praktiska skäl angeläget all domstolen får del av etl beslut om förbehåll i elt
så tidigt skede som möjligt av målets handläggning och åtminstone före den
lidpunkt då avgörandet i lillållighelsfrågan meddelas. Della lorde också
iakttas i praxis. I enlighet härmed föreskrivs i förslagel alt besked om
förbehåll skall lämnas till vattendomstolen innan denna avgjort frågan om
företagels tillåtlighet. Motsvarande föreslås gälla i syne-förrätlningsfallen.
Det kan i vissa fall vara lämpligl atl Kungl. Maj:t
i samband med prövning av elt större företag också lar ställning till förelag
som inle är av betydande orafallning eller ingripande beskaffenhet. Etl sådant
fall är all ansökningen avser flera sinseraellan sammanhängande förelag av vilka
kanske bara ell skall prövas av Kungl. Maj:t enligt 4 kap. 17 §. Som exempel
nämns ansökan om tillstånd lill bortledning av en stor kvantitet vatten ur en
sjö jämte en mindre reglering av sjön. Etl annat fall är atl olika sökande
begär lillslånd till förelag som inle båda kan ulföras, t.ex. därför alt de
berör samma vallenområde, och bara del ena företaget är av det slag sora avses
i 4 kap. 17 §. I dessa fall bör Kungl. Maj:t efler förbehåll kunna pröva även
det mindre företaget. Bestäraraelser härom föreslås i 4 kap. 18 § andra
stycket.
Den av utredningen åsyftade helhetsbedömningen av
de större företagen förulsätler all Kungl. Maj:ts prövning kan ske efter
delvis andra grunder än som nu anges i VL:s lillåtlighelsregler. Del är i och
för sig angelägel atl dessa regler över huvud taget får en utformning som
raedger en friare och mera mångsidig bedömning av förelagen.
Tillållig-helsreglerna måste emellertid återspegla de huvudprinciper som VL bygger
på, och en allmän översyn av dem bör därför inte lämpligen ske i förevarande
begränsade sammanhang. Förelag vars lillållighel enligl utredningens förslag
alltjämt kommer alt prövas av vattendomstol eller synemän lorde vidare i
allmänhet vara av mindre betydelse för samhällsplaneringen i storl. De ändringar
i lUlållighetsreglerna som nu bör vidtas i samhällsplaneringens intresse
föreslås därför få formen av särskilda bestäraraelser för Kungl. Maj:ts
prövning. Bestäramelserna har tagits upp i olika punkter i 4 kap. 17 § andra
styckel i utredningens förslag.
Reformens syfte är i första hand atl hindra förelag
som skulle slå i strid med det allmännas långsikliga bedömningar av hur våra
vallenresurser bäst skall utnyttjas. Del gäller med andra ord bl. a. alt
undvika felaktiga lokaliseringar, investeringar som på sikt kan visa sig
felaktiga och onödig förstörelse av miljövärden. Della uttrycks i förslagel så
all förelaget inte får komma lUl slånd om hinder möter från allraänna pla-neringssynpunkler.
Även om en sådan avfattning kanske saknar en i och
Prop. 1971:106 63
för
sig önskvärd pregnans torde enligl utredningen någon risk för misstolkning
inle föreligga. Föreskriften innebär bl. a. atl hänsyn skall las till militära
skäl liksora till ortens ekonoraiska intressen. Även raera långsiktiga
arbetsraarknadspoliliska aspekter bör kunna läggas på frågorna. Likaså bör den
renskötande saraebefolkningens intressen komma i betraktande. I övrigl bör
Kungl. Maj:Is prövning omfatta företagets tillåtlighet enligt de allmänna
lUlåtiighelsreglerna i 2 kap. Företag för byggande i vatten och valtenreglering
bör sålunda prövas med hänsyn lill innehåUet i 2 kap. 3 § första och andra
styckena, 11 § och 12 § första stycket saml grundvaltenläkler enligt 2 kap. 44
§ första och andra styckena. Bestämmelser av nu angiven innebörd har tagits in
sora punkt 114 kap. 17 § andra stycket.
En särskild fråga är i vad mån även andra företag
än de som ansökningen avser skall eller kan beaktas vid
lillåtlighetsprövningen. När del gäller prövningen av ell företags ekonomiska
tillåtlighet enligt 2 kap. 3 § första stycket har i praxis bl. a. fastslagits
alt man i båtnaden av en reglering skall räkna in den nytta som uppkoraraer
för oulbyggd men utbyggnadsvärd vallenkraft som tillhör regleringssökanden.
Vidare har vid tillållighetsprövningen i kraftverksmål hänsyn tagits till alla
regleringar i älven som skuUe medföra nytta för kraftverket och beträffande
vilka man med viss säkerhet kunde anta all de skulle koraraa till stånd.
Sararaa principer som vatlendoraslolarna hittills har tillämpat vid sin
prövning enUgt näranda lagrum bör kunna iakttas också av Kungl. Maj:t. Någon
speciell regel härom behövs inle.
Däremot finns del anledning alt överväga särskilda
regler för Kungl. Maj:ts prövning av frågan om hinder möter raot ett företag
från allraänna planerLngssynpunkter saral för prövningen enligl 2 kap. 3 §
andra stycket, 11 §, 12 § första stycket och 44 § första och andra styckena. Avsikten
skuUe därvid vara alt göra det raöjligt för Kungl. Maj:t att beakta vissa
följdförelag, oavsett om dessa har åberopats av sökanden i vatten-målet eUer
inte. Avser en ansökan exempelvis enbart tillstånd att bygga elt
vattenkraftverk, kan det kanske vara uppenbart all kraflverksförela-gel måste
åtföljas av en korttidsreglering, om kraftverket skall kunna utnyttjas
rationellt. Ett annat exempel är att det, på grund av anläggningsdelarnas
dimensionering, redan frän början slår klart att etl sökt företag rörande
vatlenbortiedning eller grundvaltenläkl för kommunall eller industriellt
ändamål är avsett all utvidgas. Om sådana förhåUanden beaktas kan bedömningen
bli en annan än om det sökta företagel skulle ha prövats isolerat.
En helhetsbedömning i fall som de nu näranda är
enligl utredningens mening särskilt angelägen i fråga om de större företagen.
Kungl. Maj:t bör därför redan frän början kunna la hänsyn lill sannolika
följdförelag vid sin prövning av frågan om elt sökl företags tillåtiighel från
allmänna planeringssynpunkter liksom vid prövningen om hinder möter med hän-
Prop. 1971:106 64
syn
till de aUmänna intressen som anges i 2 kap. 3 § andra styckel, 11 §, 12 §
första stycket och 44 § första och andra styckena. Utredningen föreslår därför
i 4 kap. 17 § andra stycket punkt 2 en regel av innebörd all Kungl. Maj:t vid
prövningen i nu berörda hänseenden kan beakta också annat företag enligt VL som
med sannolikhet kan antas bli erforderligt för etl ändamålsenligt utnyttjande
av del sökta företagel. Med tanke på förelagarens fortsalla planeringsarbete
kan det vara angeläget för honom att få vela vilka följdförelag Kungl. Maj:l
har tagit hänsyn till. Det är alltså önskvärt all upplysning om detla meddelas
i beslutet. Den oraständighelen atl elt följdförelag har beaktats av Kungl.
Maj:l med slöd av den föreslagna bestäraraelsen kan inte anses innebära all
Kungl. Maj:l därmed formellt sett skulle ha prövat även följdföretagel. Slutlig
ställning lill della kan självfallet las först när ansökningen därom har kommit
in.
Om byggnad i vallen prövas vara av synnerlig
betydelse för näringslivet eUer för orten eller eljest från allraän synpunkt,
kan Kungl. Maj:t f. n. enligl 2 kap. 3 § tredje stycket lärana medgivande till
byggnaden även om den är otillållig enligt lagrumraets båda första stycken. En
liknande besläramelse rörande grundvatlentäkt ges i 2 kap. 44 § tredje styckel.
I fråga om vattenbyggnad föreligger vissa begränsningar i Kungl. Maj:l dispensbefogenhel.
Allraänna farleder och allmänna floltieder har sålunda till följd av
bestämmelserna i 2 kap. 11 § ett i huvudsak ovillkorligt skydd mot mera
betydande intrång av planerade vattenbyggnaucr i leden. Vidare uppställs i 2
kap. 12 § etl ovillkorligt förbud mol byggande i vatten som vållar menlig
inverkan på klimatet eller på allraänna hälsotillståndet eller som eljest i
avsevärd mån förnärmar allmänna intressen.
Vid bedömningen av de större förelagen i vatten
träder samhällscKo-noraiska och planeringspolitiska synpunkter alltraer i
förgrunden. Detla bör leda lill alt Kungl. Maj:t vid sin prövning av sådana
förelag kan väga olika samhällsintressen mot varandra mera fritt än VL:s
lillåtiig-hetsregler nu medger. Kungl. Maj:t bör därför inle vara ovillkorligt
bunden av särskilda hindersbeslämmelser i VL utan bör berättigas atl trots
dessa ge tillstånd till förelag av synnerlig betydelse från allmän synpunkt.
En dispensbefogenhet för Kungl. Maj:t motsvarande den som nu finns enligt 2
kap. 3 § tredje stycket och 2 kap. 44 § Iredje stycket bör alltså inrymmas i
bestämmelserna ora Kungl. Maj:ts prövningsrätt. Del sagda gäller även de i 2
kap. 11 § och 12 § första stycket uppställda förbuden mol visst byggande i
vatten. Del kan visserligen synas tveksamt om Kungl. Maj:t bör ha formell
möjlighet alt tillåta företag som inverkar menligt på klimatet eller allmänna
hälsotiUslåndet. Enligt utredningens mening föreligger emellerlid sakligt sett
ingen egentlig anledning att behandla dessa samhäUsinlressen på annat sätt än
de övriga. Utredningen framhåller all miljöfarlig verksarahet som avses i
miljöskyddsla-
Prop. 1971:106 65
gen
och som innebär exempelvis luft- eller vattenförorening kan försämra klimatet
eller allmänna hälsolillslåndel i väl så stor utsträckning som ett
valtenbyggnadsföretag, men all miljöskyddslagen saknar motsvarighet till 2
kap. 12 § första styckel VL. Mot bakgrund av det anförda föreslår utredningen
i 4 kap. 17 § andra stycket punkt 3 en bestämmelse, enligt vilken Kungl. Maj:t
skall få lämna medgivande till ett förelag av synnerlig betydelse från allmän
synpunkt, även om hinder finnes möta vid prövningen enligt punkterna 1 och 2.
Den i förslaget angivna förulsällningen för
dispens, dvs. all företaget är av synnerlig betydelse frän allmän synpunkt, är
avsedd atl i förkortad form återge delsamma som gäller för Kungl. Maj:ls
medgivande enligt 2 kap. 3 § tredje stycket och 44 § Iredje stycket. Tillstånd
skall alltså kunna ges bl. a. när vallenbyggnad eller valtenreglering anses
vara av synnerlig betydelse för näringslivet eller för orten och när
grundvatlentäkt bedöms synnerligen betydelsefull för någon orts förseende med
vatten eUer för näringslivet.
Des. k. särskildavillkor som f. n. brukar förenas
med Kungl. Maj:ts lillslånd lill företag i vatten kan sägas vara av två,
principiellt sett olika slag. Den ena typen avser vUlkor som innebär åläggande
för sökanden all betala penningbelopp eller utföra ålgärder för alt tillgodose
allmänna intressen som annars inle skulle kunna kompenseras. Den andra typen
utgörs av villkor sora i och för sig skulle ha kunnat föreskrivas också av
vatlendoraslolen. Dessa villkor avser närraast ålgärder av skadeförebyggande
karaktär. Geraensarat för de båda villkorslyperna kan sägas vara atl de går ut
på att tillgodose allraänna intressen. Kungl. Maj:l bör enligl utredningens
raening alltjämt ha möjlighet atl förena ett tillstånd med villkor i det
syftet. En bestämraelse härora föreslås i punkt 4 i 4 kap. 17 § andra stycket.
Det förhållandel att tillståndsfrågor kommer att
underställas Kungl. Maj:t för avgörande i större utsträckning än f.n. torde
enligt utredningen inte böra leda till all sökande i vallenmål underkastas
särskilda villkor annat än i ungefär sararaa situationer som nu. Genom
villkoren kan Kungl. Maj:t gottgöra intressen som har kommit i kläm och förebygga
konflikter. Kungl. Maj:ls befogenhet alt föreskriva särskilda villkor bör inle
sora i 19 § miljöskyddslagen begränsas lill all avse allmänna intressen i
bygden. En sådan begränsning skulle minska möjligheterna all på etl
ändamålsenligt sätt tillgodose fiskeri- och renskölselinlressena. Del är
vanligen en uppgift för vallendomstolen all fastställa närraare föreskrifter
rörande förelagets utformning och om skadeförebyggande eller skadebegränsande
ålgärder. Kungl. Maj:ls befogenhet atl lämna motsvarande föreskrifter bör dock
för den skull inte begränsas. Den bör för övrigt kunna inbegripa rätt atl
föreskriva exempelvis all naturvetenskapliga undersökningar o. d. liksom
anlikvarisk-kullurhistoriska inventeringar skall utföras på sökandens
bekostnad. Vidare synes ägare av grundvat-
3
Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 106
Prop.
1971:106 66
lentäkt
enligl 2 kap. 49 § i vissa fall böra förpliktas alt i framtiden avslå vatten
för att tillgodose allmänna behov. Kungl. Maj:ts föreskrifter bör naturligtvis
binda vattendomstolen, men de får anses ha karaktären av minimivillkor som
vattendomstolen bör få komplettera om del behövs.
Utredningen behandlar härefter frågan om u n d e r
I a g e t för Kungl. Maj:ts prövning och erinrar till en början om alt
förelagaren genora kungörelsen (1953: 177) angående förberedelse av vissa förelag
enligl vattenlagen har ålagts atl redan före ansökan hos valtendoraslol underrätta
länsstyrelsen och andra rayndigheter saral orientera ortsbefolkningen om
företagel. Della utomprocessuella förberedelseförfarande synes enligl
utredningen inte lill fullo ha raolsvaral förväntningarna, och röster har höjts
för alt slopa det. Utredningen anser emellertid att det är av värde om mera
omfattande eller ingripande företag kan planeras i samråd och samarbete med
berörda myndigheter på olika nivåer. Härigenom kan meningsmotsättningar
lättare utjämnas än om förhandlingar inleds först sedan ansökan om tillstånd
lill företaget har getts in lill vattendomstolen. Utredningen anser det också
uppenbart atl etl sålunda förberett lillslåndsärende snabbare än annars kan
föras fram lill etl slutligt avgörande, vare sig detta ankommer på
vattendomstol eller på Kungl. Maj:l. Förberedelseförfärandet synes från de
angivna synpunkterna inle kunna frånkännas betydelse. Del är också av värde
alt ortsbefolkningen i tid informeras om projekten. Utredningen påpekar vidare
all en viss motsvarighet till det valtenrättsliga förberedelseförfaran-det har
föreskrivits i 11 § miljöskyddskungörelsen (1969:388). Utredningen är av
angivna skäl inle beredd alt i della sammanhang föreslå att del valtenrättsliga
förberedelseförfarandel slopas eller alt det ändras mer väsentligt. Förfarandet
bör emellerlid nu jämkas så all del blir etl första led i förberedandet av de
ärenden som skall underställas Kungl. Maj:t. Den som vill ulföra ell förelag
vars lUlåtlighet kan antas komraa under Kungl. Maj:ls prövning bör redan från
början bedriva projekteringsarbetet i samråd med de myndigheter som skall la
till vara del allmänna pla-neringsinlresset. En allmän bestämmelse härom järate
ell berayndigande för Kungl. Maj:t atl meddela närmare föreskrifter om
tillvägagångssättet föreslås i 4 kap. 19 §.
Den ansökan om tiUstånd till företaget som ges in
lill valtenrättsdomaren bör enligt utredningen liksom f. n. innehålla en
redogörelse för de förberedande åtgärder sora sökanden har vidtagit och för vad
som huvudsakligen har förekommit med anledning av dessa åtgärder. Nuvarande
besläramelser om denha uppgiftsskyldighel i 11 kap. 27 § 6 mom. föreslås
ändrade så alt de blir tillämpliga på förelag vilkas tillåtlighet kan antas
komma under Kungl. Maj:ls prövning enligl 4 kap. 17 §.
Det egentliga underlaget för Kungl. Maj:ls prövning
bör enligl utredningen liksom f. n. bestå av upplysningar i
ansökningshandlingarna, övrig utredning vid vattendomstolen, vattendomstolens
yttrande samt, om
Prop. 1971:106 67
det
behövs, ytterUgare utredning hos Kungl. Maj;t. Sökanden bör lämna en
översiktlig redogörelse för sin bedömning av förelagels betydelse från allmänna
planeringssynpunkter. Anspråken på innehållet i denna redogörelse torde inle
få ställas för högt. Det bör i allmänhet vara tillräckligt alt sökanden
presenterar del behov som skall tillgodoses, motstående intressen av allmän
natur och de altemativa lösningar som kan slå lill buds. Sökanden bör vidare
med hänsyn till innehållet i 4 kap. 17 § andra stycket 2 uppge sannolika
följdförelag. Bestämmelser ora sökandens åligganden i dessa hänseenden föreslås
infogade i 11 kap. 27 § 6 mom.
Den
förberedande utredningen vid vallendomstolen bör enligl utredningen liksom f.
n. i första hand la sikte på företagets verkningar i de hänseenden som normalt
faUer inom vattendomstolens kompetensområde. Det får emellertid anses önskvärt
att de myndigheter som hos Kungl. Maj:t företräder det allmänna
planeringsinlressel naturvårdsverket, planverket och länsstyrelsen får
möjUghet alt aktivt della i den förberedande processen vid vattendomstolen.
F.n. gäller enligl 11 kap. 34 § andra stycket all ansökningshandlingarna jämte
kungörelsen rörande förelag av betydande omfattning eller ingripande
beskaffenhet skaU sändas till länsstyrelsen i det län där företaget
huvudsakligen skall verkställas. Motsvarande underrättelseplikt bör nu införas
också gentemot planverket och naturvårdsverket. En gemensam bestämmelse om
underrättelseplikten i mål som kan antas komma under Kungl. Maj:ts prövning
föreslås inlagen som elt nytt fjärde moment i 11 kap. 35 §.
Även
vattendomstolens yttrande lill Kungl. Maj:t bör enligt utredningen begränsas
lill vad som normall faller inom domstolens korapelensoraråde, men del bör
innehåUa så mycket av del material som har förevarit hos dorastolen att Kungl.
Maj:l därigenom får en fyllig sammanfattning av ärendet. Det är bl. a.
angeläget atl frågan om förelagets tillåtiighel enligt 2 kap. 3 § första
stycket blir klarlagd i detalj. Vattendomstolens sakkunskap synes också böra
ulnylljas på så sätt att domstolen uttalar sig om företagets tillåtlighet med
hänsyn till sannolika följdförelag. Utredningen föreslår all vattendomstolarnas
skyldighet all avge yttrande till Kungl. Maj:l lagfästes i 4 kap. 20 §.
Utredningen
tar härefter upp vissa frågor om följdändringar till den föreslagna
utvidgningen av Kungl. Maj:ls prövningsrätt. De tankegångar som ligger bakom
utredningens förslag lill ändrade regler för prövningen av större företag
enligt 2 och 3 kap. VL synes enligl utredningen böra slå igenom även i fråga
om vissa andra företag. Delta gäller dels större kraftförsörjningsförelag på
vilka lagen om vissa ålgärder för utnyttjande av vattenkraft vid krig m. m. kan
bli tillämplig och dels större vallenavlednings- och invallningsföretag som
omfattas av bestämmelserna i 7 kap. VL om torrläggning av mark.
Vid
prövning av företag enligt 1962 års lag tillämpas i princip VL:s regler, om
annat inle följer av särbestämmelser i lagen. Någon sådan be-
Prop.
1971:106 68
stämmelse
har inte meddelats i fråga om 4 kap. 13 §. Enligt utredningen är det i de
situationer då 1962 års lag är tillämplig mest ändamålsenligt att Kungl. Maj:ts
prövningsrätt får utövas efter förbehåll i varje särskilt fall. Görs sådani
förbehåll, bör de föreslagna reglerna i 4 kap. 17, 18 och 20 §§ få motsvarande
tillämpning. Däremot är del inle nödvändigt att i beredskapssammanhang
upprätthålla del formella kravet på särskild utomprocessuell förberedelse.
Bestämraelserna härom i 4 kap. 19 § bör därför inte vara tillämpliga. Regler av
nu angiven innebörd föreslås intagna i 7 § i 1962 års lag. Dessutom krävs en
jämkning i lagens 14 §.
De nuvarande bestämmelserna i 4 kap. 13 § VL om
obligatorisk underställning av regleringsförelag i våra sex största insjöar
har enligt 7 kap. 46 § första stycket motsvarande tillämpning på
valtenavledningsföretag i sjöarna. Hänvisningen till 4 kap. 13 § gäller också
annat valtenavledningsföretag varigenom vattnets avrinning regleras i större
omfattning eller vallenförhållandena eljest förändras väsentligt. Kungl. Maj:l
kan i dessa fall förbehålla sig prövningsrätten. Enligl utredningens mening bör
7 kap. 46 § första stycket nu ändras så atl de nya reglerna i 4 kap. 17 20 §§
om Kungl. Maj:ts prövningsrätt i tillämpliga delar kommer att gälla
valtenavledningsföretag som är av betydande omfallning eller ingripande
beskaffenhet.
Bestämmelserna om vallenavledning har genom en
hänvisning i 7 kap. 49 § gjorts tillämpliga på invallningsföretag i den raån
annat inle följer av 7 kap. 5055 §§. Enligl en särregel i 55 § andra styckel
skall vad i 46 § föreskrivs om Kungl. Maj:ls prövningsrätt gälla bara om Kungl.
Maj:t har förbehållit sig prövningsrätten. Utredningen anser alt denna särregel
utan olägenhet kan upphävas, vilket innebär att reglerna i 4 kap. 1720 §§ blir
tillämpliga också i fråga om större invallningsföretag.
Frågor om tillstånd till vallenreglering enligl 3
kap. eller lill vallenavledning eller invallning enligl 7 kap. kan handläggas
vid syneförrällning. De lagändringar utredningen har föreslagit i syfte alt i
ansökningsmål bereda Kungl. Maj:t ell så fullständigt beslutsunderlag som möjligt
bör få motsvarighet också när den förberedande handläggningen sker vid syneförrättning.
Sålunda bör naturvårdsverket och planverket liksom i ansökningsmål få
tillfälle alt aktivt delta i förfarandet inför synemän, när företagets
tillåtlighet kan antas komma under Kungl. Maj:ls prövning. Synemännen bör för
det ändamålet tillställa verken avskrift av ansökningshandlingarna jämte
kungörelsen. En bestämmelse härom föreslås i etl nytt tredje moment i 10 kap.
42 §. Synemännen bör vidare vara skyldiga att i underslällningsärenden avge
eget yttrande lill Kungl. Maj:l. En föreskrift härom har införts i 4 kap. 20 §.
VL innehåller vissa bestämmelser om atl synemäns
ullålande angående valtenreglerings- eller torrläggningsförelag skall
underställas vattendomstolens prövning (3 kap. 11 § tredje styckel, 7 kap. 45
§ tredje stycket och 7 kap. 55 § första stycket). EnUgt utredningens mening bör
Prop. 1971:106 69
sådan
underställning inle ske om företagets tillåtiighel har prövats av Kungl. Maj:l.
En föreskrift härom har lagils in som elt nytt andra stycke i 7 kap. 46 § och
en hänvisning till denna bestämmelse har gjorts i 3 kap. 11 § Iredje stycket.
I
3 kap. 13 § ges vissa bestämmelser om stadgar för vattenregleringsföretag. Bl.
a. föreskrivs i fjärde stycket atl sladgarna för all bli gällande skall
granskas och fastställas av vederbörande länsstyrelse. I fall som avses i 4
kap. 13 § ankommer dessa uppgifter nu på Kungl. Maj:l. Förslagel all 4 kap. 13
§ skall upphävas aktualiserar frågan om och i vilken utsträckning Kungl. Maj:t
i fortsättningen bör befalla sig med regleringsfö-relagens stadgar. Utredningen
föreslår atl 3 kap. 13 § fjärde stycket ändras så all Kungl. Maj:t helt
befrias från dessa uppgifter.
Efter
alt ha hänvisat lill vissa uttalanden i förarbetena till miljöskyddslagen,
enligl vilka lillslånd eller dispens inle får lämnas för förelag som skulle
strida mol fastställd plan (prop. 1969: 28 s. 213 och 230), påpekar
utredningen atl gällande bebyggelseplaner måste beaktas även vid
tillståndsprövning enligt VL. Del är därför viktigt all Kungl. Maj:l, domstol
och syneraän får kännedom om existerande planbeslära-melser och om pågående
arbete med bebyggelseplaner. Planmyndigheterna, framför allt länsstyrelserna och
kommunerna, lorde å sin sida ha intresse av atl få komma lill tals i
tillståndsfrågor som är av betydelse från plansynpunkt. Ell motsvarande behov
av samarbete raellan lill-slåndsmyndigheler, länsstyrelser och kommuner
föreligger med hänsyn lill de restriktioner i markanvändningen som kan följa av
bestäraraelser i annan lagstiftning än byggnadslagen, t. ex. naturvårdslagen.
Enligt utredningens mening skulle samhällsplaneringen frärajas ora
länsstyrelse och koraraun regelraässigl kopplas in i raål som kan vara av
betydelse för deras verksarahet i raarkpolitiska sararaanhang.
Utredningen föreslår lill en början att sökandens
utredningsplikt skall orafatla planförhållandena. Sökanden skaU sålunda enligl
etl föreslaget tillägg till 11 kap. 27 § 2 mora. uppge om särskilda
bestäraraelser rörande användningen av de mark- och vattenområden sora berörs
av förelaget har meddelats enligt byggnadslagen eller annan lagstiftning. Uppgiftsskyldigheten
föreslås gälla sådana företag i vallen som avses i 11 kap. 17 § 211. Övriga
kategorier lorde sakna större intresse från mark-polilisk synpunkt. Motsvarande
föreskrifter föreslås införda i 10 kap. 33 § första stycket beträffande ansökan
om förordnande av förrättningsman för syneförrällning enligl 3, 7 eller 8 kap.
VL. Utredningen föreslår vidare all vattenrätlsdomaren genom en föreskrift i 11
kap. 34 § åläggs alt lUlställa länsstyrelsen kungörelsen i ansökningsmål sora
avses i 11 kap. 17 § 211. Någon motsvarande underrättelse behövs inte i mål
som handläggs vid syneförrättning, eftersom länsstyrelsen redan i samband med
förordnande av förrätlningsman får kännedom om företagel. Slutligen föreslås
att vatlenrätlsdomarens underrättelseskyldighet mot
Prop. 1971:106 70
konununerna
preciseras. F. n. skall enligt 11 kap. 35 § 3 mom. kommun få kungörelse dels i
ansökningsmål som avses i 11 kap. 17 § 211, dels i vissa andra ansökningsmål,
i båda fallen under förutsättning all förelaget kan antas beröra allmänna
intressen i orten av någon betydelse. Det kan med visst fog hävdas all del
finns anledning lill sådani antagande, om företaget berör planlagt område.
Utredningen anser emellertid atl 11 kap. 35 § 3 mom. under alla omständigheter
bör förtydligas genom elt tiUägg att kungörelse skall tillställas kommun, om
förelaget berör område inom fastställd general- eller detaljplan. En
motsvarande ändring för de fall där mål handläggs vid syneförrällning föreslås
i 10 kap. 42 § 2 mom.
VL
innehåller ell anlal bestämmelser om underställning lill Kungl. Maj:l efter
diskretionär prövning hos vallendomstolen. Den viktigaste bestäramelsen av
delta slag finns i 2 kap. 20 § 3 mom. Där förutsätts för underställning atl
vattendomstolen vid sin lillål-lighetsprövning finner alt en byggnad i vatten
visserligen är otillållig på grund av 2 kap. 3 § första eller andra stycket men
ändå är av så stor betydelse från allmän synpunkt atl den bör tillålas med
hänsyn lill innehållet i lagrummets Iredje stycke. En diskretionär rält all
avgöra om underställning skall ske eller inle gäller också i fråga om förelag
för grundvaltenläkl enligt 2 kap. 47 § 2 mom. och för vallenavledning enligl 7
kap. 46 § andra stycket, vilken sistnämnda bestämmelse på grund av 7 kap. 49 §
skall äga motsvarande tillämpning beträffande invallning.
Miljöskyddslagens
bestämmelser om underställning, som återfinns i 16 §, innebär att
prövningsmyndigheten skall underställa Kungl. Maj:l av-görandel, om myndigheten
finner all å ena sidan skadeverkningarna utgör hinder mot lillslånd och å
andra sidan verksamheten är av synnerlig betydelse från allmän synpunkt.
Myndighetens prövning går alltså enbart ut på att slå fast om de i lagen
angivna förutsättningarna för underställning föreligger. Vattenlagsuiredningen
har enligt sina direktiv all överväga en utformning av
underslällningsinstitulet i VL som i möjligaste mån ansluter tiU den angivna
regeln.
Bakom utredningens förslag om utvidgad
prövningsrätt för Kungl. Maj:l ligger bl. a. den uppfattningen atl konflikter
meUan vikliga sara-hällsinlressen i allmänhet inle bör lösas domslolsvägen. Det
är naturligtvis tänkbart all förelag i vatten stundom kan visa sig vara
ytterst kontroversiella från allmän synpunkt ulan alt de är av sådan omfattning
eller beskaffenhet atl de bör prövas av Kungl. Maj:l enligl 4 kap. 17 20 §§.
Även sådana företag bör i möjligaste mån underställas Kungl. Maj:t för
avgörande. Ett syslem med underställning efler diskretionär prövning av
vattendomstol rimmar mindre väl med dessa tankegångar. Underställning bör ske under
bestämda i lag angivna förutsättningar. Utredningen anser sig därför redan i
della sammanhang böra föreslå att 2 kap. 20 § 3 mom., 2 kap. 47 § 2 mom. och 7
kap. 46 § andra styckel VL ändras med 16 § miljöskyddslagen som förebUd.
Prop.
1971:106 71
Genom delta förslag påverkas inle grandema för
Kungl. Maj:ts avgö rande. Såvitt avser 2 kap. 20 § 3 mom. tillkommer del alltså
Kungl. Maj:t att efler en underställning pröva, om vallenbyggnaden är av synnerlig
betydelse för näringslivet eller för orten eller eljest från allraän synpunkt,
och i så fall lämna medgivande till företaget trots alt hinder föreligger
enligt 2 kap. 3 § första eller andra stycket. Inte heller de föreslagna
reglerna i 4 kap. påverkar Kungl. Maj:ls prövning i dessa fall. Liksom hillills
torde Kungl. Maj:l finna sig oförhindrad all föreskriva särskilda vUlkor för
medgivande.
De nya reglerna om Kungl. Maj:ls prövningsrätt
föreslås träda i kraft den 1 januari 1972. De bör inte tillämpas i mål som har
anhängiggjorts vid vattendomstol före ikraftträdandet. Sådana mål får
handläggas och bedömas enligt äldre lag. Likaså bör syneförrällning handläggas
med tillämpning av äldre lag, om förrältningsraän har förordnals före
ikraftträdandet. Samma ordning bör övergångsvis gälla i fråga om de nya
bestämmelserna om hänsyn till bebyggelseplaner och om underställning enligl bl.
a. 2 kap. 20 § 3 mom. Utredningens förslag upptar övergångsbestäraraelser av
denna innebörd.
Några övergångsbestäraraelser lill ändringen i 3
kap. 13 §, som innebär all länsstyrelserna skall överta Kungl. Maj:ls uppgift
all granska och fastställa stadgar för vissa vattenregleringsföretag föreslås
inle. Skulle elt faslslällelseärende vara beroende pä Kungl. Maj:ls prövning
vid ikraftträdandet, torde ärendet ulan olägenhet kunna överlämnas till
vederbörande länsstyrelse för avgörande.
Beträffande lagen om vissa ålgärder för utnyttjande
av vattenkraft vid krig ra. m. anses särskilda övergångsbestäraraelser inle
behövliga.
2.3
Remissyttrandena
Utredningens förslag har fåll ell mycket positivt
mottagande vid re-missbehandligen. Remissinstanserna ansluter sig i allmänhet
lill utredningens bedömning i fråga om behovet av provisoriska lagändringar
och huvudinnehållet i förslagel tillstyrks eller läranas ulan erinran i
praktiskt taget saratliga yttranden. Del frarahålls som en särskild förtjänst
hos förslagel alt allmänna planeringssynpunkter kan beaktas vid prövningen av
större förelag och att Kungl. Maj:t kan utnyttja resultaten av den fysiska
riksplaneringen. Några remissinstanser understryker dock all förslagel godtas
därför all det är fråga ora elt provisorium i avbidan på ell slutligt
ställningslagande lill del valtenrättsliga prövningssystemet. I vissa yttranden
berörs frågor om den framtida utformningen av della. Härvid uttalas sympatier
både för en adrainistrativ prövning i enlighet raed utredningens direktiv och
för en fortsatt dora-slolsprövning. Från länsslyrelsehåll framhålls, alt
länsslyrelsereformen den 1 juli 1971 komraer alt göra länsstyrelserna bättre
rustade att pröva tillståndsärenden enligt VL.
Prop.
1971:106 72
Förslaget avstyrks av Svenska
Samernas Riksförbund och Norrlands Naturvärn. Riksförbundet anser all en prövning
av domstol från samernas synpunkt är bättre än en prövning av Kungl. Maj:t och
frarahåller särskUt alt införandet av adrainistrativ prövning enligl
miljöskyddslagen har lett till betydande försämringar för samerna. Norrlands
Naturvärn anser atl förslagel inte leder lill någon nämnvärd förbättring i
fråga ora de brister som finns i det nuvarande prövningssyslemel ulan tvärtora
innebär risker för motstående intressen. Nalurvärnel påtalar vidare, i likhet
med lantbruksslyrelsen, att förslagel medför risk för alt del koraraer all ta
längre lid än f. n. all avgöra lillållighelsfrägan.
Västerbygdens vattendomstol anser
alt förslagel i fråga ora Kungl. Maj:ls prövningsrätt är mer omfattande än som
behövs. Domstolen föreslår den ordningen all Kungl. Maj:l i elt tidigt skede
av valtenmålel skall ha rätt atl bestämma om ell förelag skall få komma lill
slånd eller inte med hänsyn till allmänna planeringssynpunkter samt atl
vallendomstolen, om Kungl. Maj:l har sagt ja liU ell förelag, skaU döma i
raålet enligl samma tillåtlighetsregler som f. n.
Enligl naturskyddsföreningen bör
Kungl. Maj:ls prövning inskränkas lill kontroll av all planerade förelag som
annars kunde komraa alt till-låtas inle strider mol allmänna intressen. Kungl.
Maj:t bör ha möjlighet atl hindra sådana förelag eller föreskriva särskilda
villkor för atl allmänna intressen skall tillgodoses. Vidare anser föreningen
all prövningeri hos vattendomstolarna och överinstanser inte bör helt sällas ur
spel. Underställning bör därför ske endasl ora domstolarna har funnit all
företaget bör komraa till stånd trots alt hinder föreUgger enligl de
tUlätiighels-regler som domstolarna har all tillämpa.
Österbygdens vattendomstol
framhåller sora en förtjänst hos förslaget alt del inle som miljöskyddslagen
försämrar sakägarnas möjligheter att aktivt medverka under tillätUghetsfrågans
behandling.
Näringslivets Byggnadsdelegalion
påpekar all behovet av en bättre samordning av de grundläggande reglerna inora
plan- och fastighelsreg-lerande lagstiftning måste komma i förgrunden för den
utredningsverksamhet som pågår på skilda håll. Även advokatsamfundet pekar på
samordningsproblemen och föreslår alt miljöskyddslagen ändras så atl tillståndsfrågan
skall underställas Kungl. Maj:ls prövning när del uppstår konkurrens med sådani
företag enligl VL sora skall prövas av Kungl. Maj: t.
Naturvårdsverket och
koncessionsnämnden för miljöskydd finner det angeläget alt frågan om ändring av
gällande valtenhushållningsbesläm-melser som innebär tillstånd till s. k.
nolltappning snarast las upp lill särbehandling. De framhåller all sådana
äldre lillslånd i elt flertal ärenden enligl miljöskyddslagen har visat sig
medföra inle oväsentliga olägenheter från vattenvårdssynpunkt.
Vad gäller omfattningen av Kungl. Maj:ls
prov-
Prop.
1971:106 73
ningsrätt
ställer sig remissinstanserna positiva till den av utredningen föreslagna
uppdelningen i kungörelsefall och förbehållsfall. Den närmare utformningen av
kungörelsen diskuteras i många yttranden. Vattenöverdomstolen saml
Mellanbygdens och Österbygdens vattendomstolar framhåller atl verkningarna av
etl förelag kan variera avsevärt beroende på i vilken del av landet det är
beläget.
Naturskyddsföreningen anser all även mindre
kraftbyggnadsförelag bör läggas under administrativ kontroll och påpekar vidare
all Kungl. Maj:t bör kunna förbehålla sig prövningen beträffande vissa
vattendrag eller sjöar. Norrbottens länsorgan för vattenkraftfrågor
understryker vikten av atl Kungl. Maj:ls prövningsrätt skall få omfatta inte
endasl större förelag.
Mellanbygdens och Söderbygdens vattendomstolar
anser atl vattendomstolarna bör ges möjlighet att av eget initiativ hänskjuta
företag till Kungl. Maj:ls prövning. Vattenöverdomstolen framför samma önskemål,
dock endasl såvitt avser företag som är av betydande omfattning eller
ingripande beskaffenhet. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län ifrågasätter
om inle länsstyrelserna borde ha möjlighet att begära Kungl. Maj:ls prövning av
förelag som utan alt vara kungörelsefall kan väntas få betydande konsekvenser.
Planverket understryker betydelsen av all
förbehållsrätlen utövas i tillräcklig omfattning och framhåller atl verket med
hänsyn till sin allmänna kännedom om pågående inventeringar och översiktliga
planöverväganden kan fylla en uppgift när det gäller atl la initiativ till
förbehåll.
I mål om grundvatlentäkt är vallenrällsdomaren inle
skyldig alt översända kungörelse om ansökan eller ansökningshandlingarna lill
kararaar-koUegiet. Vattenöverdomstolen och Mellanbygdens vattendomstol anser,
all Kungl. Maj:ls möjligheter till förbehåll bör ytterligare säkerställas genom
att kungörelsen i vissa sådana mål översänds lill kollegiet. Kammarkollegiet
ifrågasätter införande av en regel om skyldighet atl lill kollegiet översända
även ansökningshandlingarna.
Vattenöverdomstolen och Västerbygdens vattendomstol
understryker betydelsen av all besked ora förbehåll enligl 4 kap. 18 § läranas
i ell så tidigt skede av målet som raöjligl, helst före huvudförhandlingen.
Vat-lenöverdorastolen anser alt ell yrkande om atl vattendomstolen skall
underställa tillståndsfrågan bör få framställas senast vid huvudförhandlingen.
Näringslivels Byggnadsdelegalion framhåller som angelägel alt Kungl. Maj:Is
beslut ora förbehåll motiveras så atl vägledning kan erhållas för framliden.
Remissinstansema är övervägande positiva till vad
utredningen anför om grunderna för Kungl. Maj:ls prövning. ÅtskUliga synpunkter
framförs emellerlid.
Fiskeristyrelsen anser atl bestämmelsen i 4 kap. 17
§ för alt garantera en fullständigare frihet i bedömningen bör ges en mera
allmän utformat Riksdagen 1971.1 saml. Nr 106
Prop. 1971:106 74
ning
än utredningen föreslår och all några särskilda regler för Kungl. Maj:ts
prövning inle behövs. Norrlands Naturvärn anser tvärtom atl i lagtexten fylligt
bör uppräknas exempel på vad som skall övervägas och på vad som utgör skäl för
och emot lillslånd. Näringslivets Byggnadsdelegation, som säger sig godla den
föreslagna opreciserade politiska inlres-seavvägningen endast som elt
provisorium, frarahåller atl del är oundgängligen nödvändigt atl vägledande
inlresseavvägningsregler utarbetas under det fortsalla utredningsarbetet.
Delegationen framför önskemål om atl Kungl. Maj:ls lillståndsbeslul motiveras,
så alt vägledning erhålls för framliden.
Del i 4 kap. 17 § andra styckel punkt 1 använda
uttryckt "allmänna planeringssynpunkler" är enligt Österbygdens
vattendomstol oklart till innebörd och omfattning. Doraslolen finner del
eraeUertid svårt all hitta ell ullryck som bättre sammanfattar vad som åsyflas.
Vattenfallsverket utgår frän atl vid Kungl. Maj:Is
avvägning mellan ansökt förelag och de utökade motstående intressena fullvärdig
betydelse skall lillraätas landets vallenkraftresurser. Kraftverksföreningen
fraraför motsvarande synpunkt. Föreningen påpekar vidare all del hittills har
funnits en laglig rätt för ägare av strömfall all under vissa förutsättningar få
tillstånd lill utbyggnad av vattenkraft. Förslaget innebär alt denna rättighet
försvinner beträffande större företag och ersätts med elt
koncessionsförfarande. Prövningen skall ske bl. a. med hänsyn till "allmänna
planeringssynpunkler", vilket är ett svävande uttryck som kan tolkas i för
tillfället önskad riktning. Advokalsamfimdel anför liknande synpunkter och
anser all den föreslagna prövningen i politisk ordning inger betänkligheter
från rättssäkerhetssynpunkt.
Näringslivets Byggnadsdelegation anser all Kungl.
Maj:ts tillståndsprövning inle bör få innefatta s. k. verksamhetsplanering,
som kan ulnylljas i näringsreglerande syfte, utan enbart skall inriktas på en
prövning av markanvändningsfrågor, dvs. en prövning om hinder möter raot
företaget med hänsyn lill andra kända anspråk på berörda mark- och
vallenområden.
Naturvårdsverket och naturskyddsföreningen
framhåller som angelägel atl miljövårdsinlressels stora betydelse kommer lill
klart uttryck i motiven.
Vid uppräkningen i punkt 2 av de prövningsgrunder
där följdförelag skall beaktas har utredningen utelämnat 2 kap. 3 § första
styckel med motiveringen all i praxis redan har fastslagits atl man vid den
ekonomiska prövningen kan la hänsyn tiU säkra följdförelag. Nedre Norrbygdens
vattendomstol påpekar att det inle kan vara fel atl fastlägga praxis i lagtext
men anser att uppräkningen bör ulgå, eftersom Kungl. Maj:t kan finna del
angelägel alt gå längre vid beaktande av följdförelag än domstolarna hillills
har funnit möjligt. Västerbygdens vattendomstol anser alt det bör överlämnas åt
praxis att bestämma avgränsningen av de företag
Prop. 1971:106 75
som
är all betrakta som följdförelag samt föreslår alt ullrycket "med
sannolikhet" utgår. Vattenöverdomstolen förordar i första hand att beslämraelsen
omarbetas så alt det klart framgår all Kungl. Maj:t kan beakta den negativa
effekten av sekundärförelag sora inle är att bedöma enligt VL utan exempelvis
enligl miljöskyddslagen och i andra hand att rekvisiten "erforderligt"
och "ändamålsenligt utnyttjande" utgår, eftersom de kan leda lill en
begränsning av den krets följdförelag lill vilka hänsyn bör las.
Västerbygdens vattendomstol framhåller, alt
utredningen med det i punkt 3 använda uttrycket "av synnerlig betydelse
från allmän synpunkt" avser alt i förkortad form återge delsamma som
gäller för Kungl. Maj:ls medgivande enligt 2 kap. 3 § Iredje stycket och 44 §
tredje stycket, och ifrågasätter lämpligheten av att använda skilda uttryck i
bestämmelser som avser likartade fall. Även naturskyddsföreningen påtalar
denna dubblering. Kammarkollegiet framhåller all undanlagsregeln i 2 kap. 3 §
tredje styckel enligl förarbetena till VL inte skall tillämpas annat än i
säUsynta undantagsfall och anser att det bör utsägas i motiven alt den
föreslagna vidgade prövningsrätten inle får rubba denna princip.
Österbygdens vattendomstol förklarar sig dela
utredningens uppfattning, all det sakligt sett saknas anledning att behandla
de i 2 kap. 11 § och 12 § första stycket angivna intressena annorlunda än andra
samhällsintressen. Kammarkollegiet anser att del i motiven bör klargöras all
dispensbefogenheten får användas endast under alldeles specieUa omständigheter.
Vattenöverdomstolen förutsätter i anslutning tUl
sina synpunkter om följdförelag under punkt 2 att Kungl. Maj:t skaU la hänsyn
liU nyttan även för andra än sökanden.
Länsstyrelsen i Jämtlands län framhåller alt t. ex.
tillfälliga sysselsält-ningssvårigheter i en del av landet inte bör få medföra,
att ett planeringsmässigt sett mindre välbetänkt förelag tillåls, och anser
all dispens bör få ges endast för all tillgodose ell beslående intresse av
synnerlig betydelse från allmän synpunkt. Kammarkollegiel framför liknande
synpunkter och anser atl innebörden i vad utredningen anför om "mera
långsikliga arbetsmarknadspolitiska aspekter" bör preciseras i motiven.
Norrlands Nalurvärn framför liknande åsikter.
Vattenöverdomstolen och Nedre Norrbygdens
vattendomstol framhåller alt andra regler än de i 4 kap. 17 § föreslagna
kommer atl gälla för sådana förelag som hänskjuts till Kungl. Maj:t på grund av
bestämmelserna i 2 kap. 20 § 3 mom. och 47 § 2 mom. samt 7 kap. 46 § tredje
stycket. Domstolarna föreslår atl bestämmelserna ändras så, atl de i 4 kap. 17
§ andra stycket angivna grunderna för Kungl. Maj:ts prövning blir tiUämpliga
även efter underställning enligt nämnda lagrum i 2 och 7 kap.
Övre
Norrbygdens vattendomstol ifrågasätter om inte det aUmänna
Prop. 1971:106 76
planeringskravet
som tillåtlighetsrekvisil bör gälla även de mindre företag som fortfarande
kommer all ligga kvar under vattendomstolarnas prövning. Domstolen anser att
denna tillåtiighelsbestämmelse bör skrivas in bland övriga tillåtlighelsregler
i 2 kap., i förekommande fall med en imdanlagsbestämmelse för mindre förelag.
Västerbygdens vattendomstol samt länsstyrelsen och länsarkitekten i Jönköpings
län framför liknande synpunkter.
Kammarkollegiet understryker att de
särskildavillkor som föreskrivs av Kungl. Maj:t inle ersätter ulan snarare är
en utbyggnad av de villkor för företaget som vattendomstolen kan föreskriva och
att det hävdvunna begreppet "särskilda vUlkor" har en saklig innebörd
som skUjer det från dessa villkor. Kollegiet anser att det bör klargöras i
motiven att uteslutandet av ordet "särskilda" i lagtexten inle får
innebära någon ändring i sak. Vattenfallsverket, Kraftverksföreningen och
Näringslivets Byggnadsdelegation framhåller angelägenheten av all möjligheten
atl föreskriva särskUda vUlkor hålls inom de gränser som f. n. brukar iakttas.
Mellanbygdens vattendomstol anser det påkallat med någon form av an-knjrtning
till den bygd som direkt eller indirekt påverkas av vatlenföreta-get.
Vad utredningen anför i fråga om underlaget för
Kungl. Maj :ls prövning får elt övervägande gott raottagande. Remissinstanserna
framför dock åtskilliga ytterligare synpunkter.
Naturskyddsföreningen anser, atl förslagel i vad
avser del utomprocessuella förberedelseförfarandel innebär en uppenbar
försvagning av vad som gäller f. n. Enligt föreningens mening bör förfarandet
inle inskränkas lill den lilla grupp av förelag som kan antas komma under
Kimgl. Maj:ts prövning. Advokatsamfundet anser, att i 4 kap. 19 § bör
föreskrivas alt även enskilda sakägare i god lid skall underrättas ora det
planerade företaget. Planverket frarahåller atl Kungl. Maj:l redan prövar om
allmän hamn skall få komma lill slånd (5 kap. 3 och 13 §§ VL). Enligt
planverket bör det utomprocessuella förberedelseförfarandet omfatta även
hamnanläggningar, eftersom de har en attraherande effekt från
lokaliseringssynpunkt. De myndigheter som företräder det allmänna
planeringsintresset hos Kungl. Maj:t bör enligt planverket också ges möjUghet
all aktivt della i den förberedande processen vid vattendomstolen.
Enligl Norrlands Naturvärn 'är de föreslagna
reglerna i 11 kap. 27 § 6 mom. om ansökans utformning inle tiUräckliga för all
skapa underlag för en bedömning av företagel i ell större sammanhang.
Kammarkollegiet diskuterar partsställningen i
vattenmåi och framhåller att kollegiet har partsställning och alt delsamma
gäller naturvårdsverket i vatlenföroreningsfrågor men alt länsstyrelserna inle
har partsställning och atl planverket enligl utredningens förslag får
betraktas som sakkunnigorgan åt domstolen eUer kollegiet. Kollegiet tillägger
all fiskeristyrelsen och vederbörande fiskeriintendent samt sjöfartsslyrelsen
och
Prop. 1971:106 77
annan
förvallande myndighet enligt 11 kap. 49 § VL inte anses som parter.
Österbygdens vattendomstol understryker alt
vallendomstolens yttrande torde betraktas som en mycket väsentlig del av
underlaget för Kungl. Maj:ls prövning. Mellanbygdens och Söderbygdens vattendomstolar
anser det lämpligt all vattendomstolens yttrande avser även allmänna
planeringssynpunkler, eftersom vattendomstolarna genom sin verksamhet torde ha
vidsträckta erfarenheter i det avseendet. Mellanbygdens vattendomstol
förutsätter alt domstolen i fråga om sannolika följd-företag endast yttrar sig
om ändringar av vattenförhållandena och skadeinverkan, eftersom följdf
örelagets tillåtlighet inle skall prövas i sammanhanget.
Kammarkollegiet ifrågasätter om inle Kungl. Maj:t
bör inhämta yttrande från vattenöverdoBistolen i lillållighelsfrågan, eftersom
Kungl. Maj:Is vidgade prövningsbefogenheler inskränker överrättsprocessen.
Kollegiet framhåller att det torde behövas en särskUd remissbehandling hos
Kungl. Maj:t för atl få underlag för föreskrifter om särskilda villkor.
Vattenfallsverket, som godtar de föreslagna
ändringarna, förulsätler härvid alt de inte innebär någon väsentlig ökning av
sökandens ulred-ningsbörda och kostnader. Advokatsamfundet tar upp frågan om
kostnader för enskilda sakägare och framhåller att ersättning har vägrats för
kostnader i samband med underställning hos Kungl. Maj:t (NJA 1964 s. 295) men
utdömts för kostnader vid utomprocessuellt förberedelse-förfarande (NJA 1960 s.
55). Rält till ersättning för kostnader bör enligt samfundet nu lagfästas i
båda dessa fall.
Utredningens förslag tiU följdändringar lämnas utan
erinran av praktiskt tagel samtliga remissinstanser.
Kammarkollegiet ifrågasätter om inle 7 kap. 46 §
andra stycket i utredningens förslag bör utgå och underställning lUl
vattendomstolen av synemäns utlåtande ske enligl gällande regler. Kungl. Maj:ls
avgörande i tillståndsfrågan bör nämligen i princip inte innefatta en
detaljreglering av vUlkoren för företaget. Vattendomstolen bör därför efter
underställning av synemännens ullålande alltjämt kunna la ställning till
förelagels närmare utformning.
Vattenöverdomstolen och Västerbygdens vattendomstol
anser alt det bör övervägas alt i 11 kap. 46 § införa en begränsning av
vatlenrätlsdomarens möjligheter att medge provisoriska ålgärder i mål som är
underkastade Kungl. Maj:ts prövning. Västerbygdens vattendomstol efterlyser
vidare en bestämmelse motsvarande 5 kap. 3 § andra stycket VL som reglerar den
fortsatta handläggningen vid vattendomstolen sedan Kungl. Maj:t har meddelat
beslut i tillståndsfrågan.
Kammarkollegiet påpekar atl utredningen inte har
uppmärksammat frågan om det processuella förfarandet i fall, då Kungl. Maj:t
har läm nat sådant tillstånd tUl vallenbortledning som avses i 2 kap. 40 § VL.
Prop. 1971:106 78
SMHI anser, atl det i VL bör införas en bestämmelse
att Kungl. Maj:t vid tUlståndsgivnmg kan förordna särskild kontrollant att
utöva tiUsyn över företagets skötsel.
Vad utredningen föreslår om hänsynstagande till bebyggelseplaner
får över lag ett gynnsamt mottagande av remissinstanserna. Viss kritik framförs
dock.
Vattenöverdomstolen, Mellanbygdens vattendomstol,
planverket samt länsstyrelsen och länsarkitekten i Västernorrlands län
kritiserar de av utredningen i 11 kap. 35 § 3 mom. andra stycket föreslagna
begränsningarna i fråga om underrättelseskyldigheten mot kommun och föreslår
att kungörelse alltid skall översändas tUl berörda kommuner. Domstolarna
begränsar sig dock härvid till mål enligl 11 kap. 17 § 211. Kommunförbundet
föreslår, att den i 11 kap. 35 § 3 mom. andra stycket föreskrivna
underrättelseskyldigheten gentemot kommun i mål om grund-vattenläkt utvidgas
att omfatta även mål om ylvaltenläkt.
Länsstyrelsen
och länsarkitekten i Västerbottens län samt länsarkitekten i Stockholms län
ifrågasätter om inle i utredningen bör som etl obligatoriskt led ingå en av
vederbörande länsstyrelse verkställd utredning och bedömning, vilket skulle
kunna minska sökandens utredningsplikt i fråga om planförhållandena. Länsarkitekten
i Västernorrlands län framhåller, alt sökandens utredningsplikt bör omfatta
även generalplanemäs-siga utredningar som har anlagils av kommunfullmäktige
samt andra översiktliga utredningar om mark- och bebyggelseförhållanden
(dispositionsplaner).
Vattenöverdomstolen
vUl inle motsätta sig all de av utredningen föreslagna bestämmelserna införs,
eftersom de kan vara av betydelse för planmyndighelerna. Domstolen delar
emellerlid inle utredningens uppfattning i fråga om vattendomstolens skyldighet
och möjlighet enligl gällande rätt atl vid sin prövning beakta fastställda
planer. I avsaknad av särskild lagbestämmelse därom lorde enligl
vallenöverdomslolens mening bristande överensstämmelse mellan ell förelag
enligt VL och faststäUd plan inle kunna föranleda alt lillslånd till företaget
vägras. Möjligen kan tänkas alt tillståndet förknippas med ett villkor eller
en erinran att det inte får tas i anspråk förrän planen har ändrats.
Näringslivets Byggnadsdelegation anser, atl Kungl.
Maj:l som högsta planmyndighet bör vara oförhindrad all i samband med prövning
enligl VL ompröva gällande planbestämmelser eller meddela erforderlig dispens
för genomförande av del ansökta förelaget. Advokatsamfundet framför liknande
synpunkter.
Vad beträffar reglerna om underställning efter
diskretionär prövning hos vattendomstolen ifrågasätter kammarkollegiet om man
inte kan upphäva 2 kap. 3 § Iredje stycket och 20 § 3 mom. samt motsvarande
bestämmelser om grundvattentäkt och företag enligt 7 kap., eftersom dessa regler
inte längre har någon uppgift att fyUa. KoUe-
Prop. 1971:106 79
giet
påpekar att ett förelag som varken är ekonomiskt tillålligt eller av sådan
omfallning alt det skall prövas av Kungl. Maj:t inle rimligen kan ha sådan
betydelse alt det föreligger grund för dispens.
Vattenöverdomstolen
anser det önskvärt att syftet med den föreslagna lagändringen kommer till
klarare ullryck än i förslagel, vilket möjligen skulle bli fallet om man byter
ut ordet "föreligger" mot "kan föreligga". Även
Mellanbygdens vattendomstol anser del påkallat med en tydligare formulering.
Vattenöverdomstolen påpekar vidare atl man bör undvika atl använda termen
underställning i en ny betydelse, eftersom den hillills har reserverats för
underställning till vattendomstolen av syneraäns utlåtande. Enligt
vallenöverdoraslolens mening bör bestämmelserna utformas som en föreskrift om
all vattendomstolen skall "hänskjuta frägan till Konungens prövning".
Naturskyddsföreningen påpekar alt man inte kan utläsa av lagtexten i vilket
skick målet skall befinna sig vid underställning och inle heller vad det är
för fråga som underställs Kungl. Maj:ls avgörande.
I fråga om övergångsreglerna anser
naturskyddsföreningen alt de nya bestämmelserna bör göras tillämpliga på redan
anhängiga mål.
3.
Fastighetsdomstolar och vattendomstolar 3.1 Gällande rätt
AUmän underrätt är första domstolsinslans i alla
mål och ärenden rörande fast egendom som inle uttryckligen har undanlagils från
dess kompelens. F. n. gäller föreskrifter om undanlag frän huvudregeln beträffande
åtskilliga typer av mål och ärenden. Undantagen betingas i allmänhet av
behovet av tekniska specialkunskaper hos domstolen inom olika områden. Delta
behov har lillgodosetts genom inrättande av specialdomslolar med särskilda
regler om sammansättningen och förfaran-del. Sådana specialdomslolar är
ägodelningsrätt, expropriationsdomstol och vattendomstol. Vidare gäller i fråga
om vissa slag av mål och ärenden att de skall handläggas av fastighetsdomstol,
som är viss underrätt i särskild sammansättning. Slutligen kan nämnas alt vissa
särskilda slag av mål och ärenden skall behandlas av annat specialforum.
Sålunda skall mål om ersättning för mistad fiskerätt enligl 2 § första styckel
lagen (1950: 599) om ersättning för mistad fiskerätt m. m. las upp av
fiskevär-deringsnämnd och vissa vallen- och avloppsmål enligt 37 § lagen (1970:
244) om allmänna vallen- och avloppsanläggningar av statens va-nämnd.
Angående fastighetsdomstol, ägodelningsrätt,
expropriationsdomstol och vattendomstol samt rättegången vid sådan domstol
gäller i tillämp liga delar vad som är föreskrivet om allmän domstol i den mån
inle an-
Prop. 1971:106 80
nat
följer av särskild föreskrift i lag eller annan författning. Bestämmelser av
sådan innebörd finns i 2 § FDL, 21 kap. 1 § Iredje stycket lagen (1926: 326) om
delning av jord å landet (JDL), 13 § ExL och 11 kap. 1 § sista stycket VL.
3.1.1
Fastighetsdomstolarna
Enligl 1 § första stycket FDL skall det finnas en
fastighetsdomstol i varje län. Kungl. Maj:l kan dock föreskriva all annat
område än län skall vara fastighetsdomstols domkrets. Den allmänna underrätt
som Kungl. Maj:t bestämmer skall vara fastighetsdomstol. I paragrafens andra
stycke föreskrivs all fastighetsdomstol skall la upp de mål och ärenden som
anges i särskild lag eller författning. Domstolens sararaansättning regleras i
3 §. I domstolen ingår fem ledamöter. Ordföranden utses bland de lagfarna domarna
i den allmänna underrätten. Av de övriga ledamöterna skall en vara lagfaren
domare i underrätten eller i annan underrätt eller i vallendomstol, en ha
teknisk utbildning och erfarenhet av fastighetsbildning eller
fastighetsvärdering saml två vara nämndemän. Dessa bör vara allmänt betrodda
och väl förtrogna med sin orts förhållanden. Nämndeman i fastighetsdomstol
utses genom val för sex år. Kungl. Maj:t eUer myndighet som Kungl. Maj:t
besläraraer faststäUer för varje domsaga inom fastighetsdomstols område del
anlal näranderaän som skall utses. Bestämmelser om domförhet finns i 4 §.
Fastighetsdomstol är doraför ulan näranderaännen eller, i den orafallning
Kungl. Maj:t bestämmer, med en lagfaren ledamot vid raåls avgörande utan huvudförhandling
samt vid annan handläggning som inte sker vid huvudförhandling eller syn på
stället. Åtgärd för måls förberedande får i den omfattning Kungl. Maj:t
bestämmer vidtas av lagfaren eller teknisk ledamot eller av tjänsteman vid
underrätten. I 11 § andrafjärde styckena kungörelsen (1969: 248) om
fastighetsdomstol föreskrivs all domstolen är domför med en lagfaren ledamot
vid måls avgörande ulan huvudförhandling, vid annan handläggning som inle sker
vid huvudförhandling eller syn på stället och vid handläggning av ärende samt
alt åtgärd för måls förberedande får vidtas av lagfaren ledamot i doraslolen
eller tjänsteman vid underrätten i samraa omfattning som gäller för allmänna
tvistemål.
Förslaget till FDL lades frara i prop. 1969: 44.
Syftet med förslaget var i första hand att skapa lämpliga domstolar för
fastighetsbildningsmål. I propositionen anfördes emellertid atl även
expropriationsmålen framdeles borde föras lill dessa domstolar. Della ansågs
lämpligt från både principiell och praktisk synpunkt, eftersom värderingsfrågorna
i framtiden beräknades få en mera framskjuten plats i fastighelsbUdningsmålen
än tidigare. Vidare framhölls att det låg nära till hands all låta samma
domstol pröva också andra ersättningsfrågor än enligl fastighetsbildnings- och
expropriationslagstiftningen.
Prop. 1971:106 81
De enda mål som f. n. skall tas upp av
fastighetsdomstol är vissa mål enligt miljöskyddslagen, nämUgen mål som rör
inlösen av fastighet eller del av fastighet (33 § första stycket),
ersättningsanspråk eller annat enskilt anspråk på grund av miljöfarlig
verksamhet (34 §), gottgörelse för förlusl som inteckningshavare lider till
följd av att ersättning har blivit för lågt beräknad och inte har prövats av
domstol (35 § sista stycket) samt ersältning för skada och intrång vid
undersökningsarbete (51 § andra styckel). För handläggning av mUjöskyddsmål
och ärenden som har samband med sådana mål har i kungörelsen om
fastighetsdomstol sex tingsrätter utsetts atl vara fastighetsdomstol. Dessa är
Stockholms tingsrätt för Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Gollands, Örebro
och Västmanlands län, Jönköpings tingsrätt för Östergötiands, Jönköpings,
Kronobergs, Kalmar och Skaraborgs län, Malmö tingsrätt för Blekinge,
Kristianstads och Malmöhus län, Göteborgs tingsrätt för Hallands, Göteborgs
och Bohus, Älvsborgs och Värmlands län, Falu tingsrätt för Kopparbergs,
Gävleborgs och Jämtlands län saml Umebygdens tingsrätt för Västernorrlands,
Västerbottens och Norrbollens län.
Beträffande fastighetsdomstolarnas framlida
kompetensområde föreUgger redan nu vissa definUiva beslut. Enligl 15 kap. 1 §
FBL, vilken träder i krafl den 1 januari 1972, skall faslighelsbildningsmål,
dvs. mål som fullföljs från faslighelsbildningsmyndighet enligl bestämraelserna
i nämnda kapitel, prövas av fastighetsdomstol. I 7 § lagen (1970: 989) om
införande av fastighelsbildningslagen (FBLP) föreskrivs atl mål eller ärende
som är anhängigt hos ägodelningsrätten vid FBL:s ikraftträdande skall prövas av
fastighetsdomstolen. Delsamma skall gälla sådant besvärsmål enligt 5 kap.
lagen (1917: 269) om fastighetsbildning i stad (FBLS) som vid samma tidpunkt är
anhängigt hos vederbörande myndighet. Även JB, vilken likaledes träder i krafl
den 1 januari 1972, innehåller bestämmelser om prövning av fastighetsdomstol.
Enligl 8 kap. 32 § första stycket skall sådan domstol la upp klandertalan mol
arrendenämnds beslut liksom arrendetvist som inle ankommer på arrendenämnds
prövning och vissa ärenden rörande arrende och enligt 12 kap. 71 § första
stycket gäller detsamma klandertalan mot hyresnämnds beslut och hyrestvist som
inle ankommer på hyresnämnds prövning, om målet inte rör kollektivavtal.
Fastighetsdomstol skall alltså vara exklusivt forum i arrende- och
hyrestvister. Detla gäller också mål om lagsökning eller
belalningsföreläggande. EnUgt 12 kap. 71 § andra stycket JB skall
fastighetsdomstol i hyresmål beslå av ordföranden och den andre lagfarne
ledamoten saml tre nämndemän. Enligl 17 § första stycket lagen (1957: 390) om
fiskearrenden i dess lydelse fr. o. m. den 1 januari 1972 (1970:1018) skall
fastighetsdomstol vara exklusivt forum också i tvister om fiskearrende. På
fastighetsdomstol skall vidare fr. o. m. nämnda dag enligl lagen (1970: 998) om
arrendenämnder och hyresnämnder ankomma att pröva dels besvär mot sådan nämnds
awisnings- och avskriv-
Prop. 1971:106 82
ningsbeslut
samt beslut om vissa ersättningar (22 §), dels frågor om utdömande av vite
enligt nämnda lag (27 §).
Slutligen kan nämnas atl fastighetsdorastol enligt
77 § i den i prop. 1971: 12 föreslagna nya bosladsrältslag som är avsedd atl
träda i kraft den 1 januari 1972 skall handlägga även vissa
bostadsrättslvister.
3.1.2
Ägodelningsrätterna
De grundläggande reglerna om ägodelningsrätt finns
i 21 kap. JDL och 6 kap. 16 § FBLS. För varje dorasaga finns en
ägodelningsrätt. I allmänhet beslår ägodelningsrätten av en ägodelningsdomare
som ordförande samt tre ägodelningsnärandeman. Om domsaga helt eller delvis utgörs
av stad vars rådhusrätt ersatts av tingsrätt, är emellerlid tingsrätten
ägodelningsrätt, vilket innebär att ägodelningsrätten beslår av tre lagfarna
domare. Kungl. Maj:t kan dock för sådan domsaga föreskriva all
ägodelningsrätten skall ha den sararaansättning som följer av huvudregeln.
Ägodelningsdomare skall i regel utses bland de lagfarna domarna i tingsrätten,
men viss möjlighet finns att förordna gemensam ägodelningsdomare för två eller
flera domsagor. Ägodelningsnärandeman utses genom val för sex år och till etl
anlal av sex för varje domsaga. Ägodelningsnärandeman bör vara allmänt
betrodd, kunnig i lanthushållning och väl förtrogen med ortens förhållanden.
Han skall vara valbar till närandeman i domsagan och får inle ha uppnått 65
års ålder. Överlantmälaren och länsarkitekten kan kallas alt biträda
ägodelningsrätten.
Bestämmelser all mål skall las upp av
ägodelningsrätt finns i JDL och FBLS. Dessutom finns sådana bestämmelser i bl.
a. lagen (1926: 336) om sammanläggning av fasligheter å landet, lagen (1930:
99) om delning av faslighet vid ändring i rikels indelning m. m., lagen (1932:
223) med särskilda bestämmelser om delning av jord å landet inom vissa delar av
Kopparbergs län, lagen (1952: 152) om sammanföring av samfälld vägmark och av
järnvägsmark med angränsande fastighet m. m. och lagen (1969: 140) om rätt för
innehavare av järnväg all påkalla ägoulbyte. Alla nu nämnda lagar skall enligl
2 § FBLP upphöra all gälla när FBL träder i kraft. Också lagen (1932: 230) med
särskUda bestämmelser ora äldre ägogränser innehåller bestämmelse om alt mål
skall prövas av ägodelningsrätt. Denna lag upphävs enligl 2 § JP i samband med
all JB träder i krafl.
Föreskrifter atl mål skall tas upp av
ägodelningsrätt fiims i övrigt i 12 § sista stycket och 34 § lagen (1921: 378)
om ströängars indragande lill kronan, 11 § första stycket lagen (1925: 334) om
rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare atl inlösa under nyttjanderätt
upplåtet område (en-sillariagen), 37, 86 och 105 §§ lagen (1939: 608) om enskUda
vägar, 23 § första stycket lagen (1943: 431) om allmänna vägar, 4 § första
stycket lagen (1945:119) om stängselskyldighel för järnväg m. m., 11 § första
stycket och 18 § andra stycket lagen (1962: 270) om äganderätts-
Prop. 1971:106 83
utredning,
lagfart och sammanläggning av fastigheter i vissa fall, 21 § första stycket
lagen (1966: 700) om vissa gemensamhelsanläggningar och 10 § första stycket
legaliseringslagen (1968: 578).
3.1.3 Expropriationsdomstolarna
I fråga om expropriationsdomstol finns de
grundläggande bestämmelserna i 1419 §§ ExL. Det finns en
expropriationsdomstol för varje domsaga. Expropriationsdomstol består av
ägodelningsdomaren i orten som ordförande, två särskUt utsedda expropriationslekniker
och två nämndemän i orten. I mål av mindre betydelse är domstolen domför med
ordförande, nämndemän och en tekniker. Expropriationstekniker förordnas av
Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj:t besläramer. De utses för sex år
i sänder för varje län lill lämpligl antal. Hälften av dem skall ha erfarenhet
av fastighetsvärdering i tätort och hälften erfarenhet av sådan värdering på
landet. Av de båda nämnderaännen bör den ene äga fastighet men den andre inle.
Föreskrifter att mål skall tas upp av
expropriationsdomstol finns, förutom i ExL, i 2 kap. 18 § första stycket och 4
kap. 10 § första stycket VL, 14 § 1 och 3 mom. lagen (1886: 46 s. 1) angående
stenkolsfyndig-heter ra. m., 1 § sista stycket lagen (1902: 71 s. 1)
innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar, 4 kap. 24 § lagen
(1907: 36 s. 1) om nyttjanderätt till fast egendom, 24 § andra stycket lagen om
allmänna vägar, 23, 39, 46, 53, 65, 69, 71, 85 och 117 §§ byggnadslagen (1947:
385), 2 § andra stycket lagen (1947: 290) om tvångsinlösen av vanhävdad
jordbruksegendom, 4 § lagen (1949: 658) om inlösen i vissa fall av räll till
grava m. ra., 10 § och 11 § andra stycket lagen (1960: 690) ora byggnadsminnen
samt 33 §, 34 § andra stycket och 35 § andra styckel naturvårdslagen (1964:
822).
Lagen om nyttjanderätt till fast egendom upphävs i
samband med JB:s ikraftträdande. Bestämmelsen i 4 kap. 24 § har emellerlid i
sak oförändrad överförts till 13 kap. 23 § JB. Beträffande byggnadslagen träder
vissa ändringar i kraft den 1 januari 1972 (1970: 992). Ändringarna innebär
bl. a. alt 46 § upphävs och all hänvisningen till expropriationsdomstol i 39 §
utgår.
Enligt 6 § lagen (1924: 384) om återköpsrätt till
fast egendom skaU lalan om återköpsrätt väckas vid expropriationsdomstol. Lagen
upphörde alt gälla med utgången av år 1968 men skaU fortfarande tillämpas på
återköpsrätt som då bestod. Efler utgången av år 1973 får återköpsrätt dock
inte göras gällande.
3.1.4 Vattendomstolarna
Valtendomstolsorganisalionen regleras i sina huvuddrag
i 11 kap. 2 15 §§ VL och kungörelsen (1959: 363) om rikels vattendomstolar.
Antalet vallendomstolar, som enligl 11 kap. 9 § första stycket VL bestäms av
Prop. 1971:106 84
Kungl.
Maj:t, är f.n. sex. Övre Norrbygdens vattendomstol i Luleå, Nedre Norrbygdens i
Umeå, Mellanbygdens i Östersund, Österbygdens i Stockholm, Söderbygdens i Växjö
och Väslerbygdens i Vänersborg. Gränserna mellan de olika vallendomslolarnas
domkretsar skall enligt 11 kap. 9 § andra stycket följa vattendelare mellan
olika vattensystem. Kungl. Maj:t har i nyssnämnda kungörelse meddelat närmare
föreskrifter om dessa gränser. Vallendomstolarna är frislående från de
allmänna underrätterna och lyder i administrativt hänseende under Svea hovrätt
såsom vattenöverdomstol.
Vattendomstol består enligt 11 kap. 2 § av en
valtenrältsdomare som ordförande, vilken skall vara lagkunnig och erfaren i
domarvärv, två vatlenrällsingenjörer, vilka skall vara sakkunniga och erfarna i
vattenfrågors tekniska behandling, samt två vatlenrätlsnämndemän. I mål
rörande förelag som är ulan nämnvärd inverkan på vattenförhållandena och som
inte berör motstående intressen av någon betydelse är domstolen domför med
ordförande, nämndemän och en vallenrätlsingenjör. Enligt 3 § stadgan (1960:
306) för vattendomstolarna skall valtenrätlsingenjörerna ha sakkunskap särskilt
i fråga om byggande i vallen (vallenbyggnadstek-niska ingenjörer) eller
särskilt i fråga om torrläggning av mark (agrikul-turtekniska ingenjörer). Om två
valtenrätlsingenjörer skall tjänstgöra i domstolen skall den ene vara
vatlenbyggnadsleknisk ingenjör och den andre agrikullurteknisk ingenjör. I raål
om grundvallen eller avloppsvatten kan dock i stället för endera förordnas
annan ingenjör med särskild sakkunskap i äranel. Valtenrätlsnämndemännen bör
vara allraänt betrodda och kunniga om sin orts förhållanden saml skall vara
valbara tUl nämndemän vid allmän underrätt och får inte ha uppnått 65 års
ålder. Varje ledamot i domstolen har vid omröstning en röst (11 kap. 12 §).
Vattenrätlsdomare och vatlenrättsingenjör utnämns av Kungl. Maj:t som också
bestämmer om samme vallenrätlsingenjör skall tjänstgöra vid mer än en
vattendomstol (11 kap. 3 §). Vattenrättsingenjör brukar utnämnas vid rikets
samtliga vattendomstolar med tjänstgöringsskyldighet företrädesvis vid en av
dem. Vatlenrätlsnämndemän utses genom val för sex år. Kungl. Maj:t eller
myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer fastställer del anlal nämndemän som skall
utses för varje domsaga (11 kap. 4 §). Valtenrättsdomaren bestämmer för varje
mål vilka nämndemän som skall tjänstgöra i domstolen. Till tjänstgöring bör
kallas nämndemän från det län som berörs av målet. Om mer än ett län berörs,
avgör valtenrättsdomaren om nämndemännen skall tas från olika län eller ell av
dem (11 kap. 5 §). Hos vattendomstol skall enUgt 11 kap. 8 § en eller flera
vattenrättssekreterare (fiskalspersonal) vara anställda.
I VL finns inte några bestämmelser om atl
vattendomstol kan vara domför med ordföranden ensam. Däremot innehåller lagen
en rad regler om all vissa ålgärder av förberedande karaktär och vissa beslut
ankommer på vallenrällsdomaren, i vissa fall vattenrällssekrelerare.
Prop. 1971:106 85
Vattendomstol handlägger och prövar vattenmål. Vad
som skall hänföras tiU vattenmål anges i 11 kap. 1721 §§ VL. Talan mol
avgöranden av vattendomstol fullföljs i vattenöverdomstolen.
3.2
Förslagen i departementspromemorian och vattenlagsutredningens betänkande
3.2.1
Fastighetsdomstolarnas kompetensområde
I departementspromemorian konstateras lill en
början att det vid fastighetsdomstolarnas tillkomst förutsattes all dessa
skall utgöras av allmänna underrätter tingsrätter som i särskild
sammansättning skaU pröva mål med anknytning lill fast egendom, främst sådana
som rör fastighelsbUdning och fastighetsvärdering. Genom att målen
koncentreras lill etl begränsat anlal domstolar med stora domsområden saml
genom reglerna om domstolarnas sammansättning och om förfarandet skapas garantier
för att målen handläggs och prövas på ett sätt som uppfyller både
rättssäkerhetens och effektivitetens krav. Mot bakgrund härav läggs i
promemorian fram förslag tiU hur fastighetsdomstolarnas kompetensområde
närmare skall bestäraraas.
När JDL och FBLS upphävs i saraband med all FBL
träder i kraft upphör ägodelningsrätterna all finnas lill.
Fastighetsdomstolarna bör enligl promemorian uppenbarligen överta
ägodelningsrätlernas nuvarande uppgifter enligt sådan lagstiftning som skall
gälla även i fortsättningen. De lagar det här är fråga om har angetts i avsnitt
3.1.2. Samtliga dessa lagar behöver överarbetas även i andra avseenden med
anledning av den nya fastighetsbildningslagstiflningen. Eftersom arbete härraed
pågår inora jusliliedeparteraenlet läggs inle några förslag lill ändringar i
dessa lagar fram i promemorian. SannoUkt kommer dock även efter utgången av år
1971 all i olika lagar och andra författningar finnas kvar uttryck som
ägodelningsrätt, ägodelningsdomare och ägodelningsnärandeman. Därför bör
lämpligen i en övergångsbestämmelse föreskrivas all dessa uttryck efter
utgången av år 1971 skall avse fastighetsdomstol, ordförande i
fastighetsdomstol resp. nämndeman i fastighetsdomstol.
Vad beträffar expropriationsmålen har enligl
promemorian efler riksdagsbehandlingen av prop. 1969: 44 med förslag till FDL
inle tillkommit någonting nytt som ger anledning all frångå den därvid
gjorda.bedömningen att dessa mål lämpligen bör överföras till
fastighetsdomstolarna. Expropriationsdomstolarna bör på samma sätt som
ägodelningsrätterna avskaffas och ersättas av fastighetsdomstolarna fr. o. m.
den 1 januari 1972. Detla föranleder ändringar i 14, 20, 38, 42, 67 och 89 §§
ExL. Vidare föreslås all 13, 1519, 28 och 29 §§ samma lag upphävs, eftersom
motsvarigheter liU dessa bestämmelser finns i FDL.
Inom
komraunikationsdeparlemenlel förbereds förslag till ny lag om
Prop. 1971:106 86
allmänna
vägar på grundval av vägsakkunnigas betänkande (SOU 1968: 17) Allmänna vägar.
Eftersom det kan förutses all mål enUgt den nya lagen, som avses träda i kraft
den 1 januari 1972, föreslås bli handlagda av fastighetsdomstol, har den nu
gällande lagen om allmänna vägar förbigåtts i promemorian. Även
gruvlagstiftningen är f. n. under översyn. Ny lagstiftning förbereds inom
industridepartementet på grundval av gruvrättsutredningens betänkanden (SOU
1969: 10) Ny gruvlag och (SOU 1970: 45) GruvrätlsUg speciaUagsliftning. Någon
ny lagstiftning torde dock inte hinna genomföras tUl den 1 januari 1972. De bestämmelser
inom gruvrällen som föreskriver att frågor skall prövas av
expropriationsdomstol bör därför anpassas till den situation som inträder när
expropriationsdomstolarna avskaffas. Några andra ändringar på gruvrätlens
område har däremot inle övervägts i promemorian.
De bestämmelser utanför ExL och lagen om allmänna
vägar som innebär att mål skall las upp av exproprialionsdorastol har
redovisats i avsnitt 3.1.3. Alla dessa mål avser inlösen av fast egendom eller
ersältning för skada och intrång på sådan egendom eller i övrigt frågor som
fastighetsdomstol skaU vara specielll skickad all pröva. Därför föreslås att
ordet expropriationsdomstol fr. o. m. den 1 januari 1972 byts ul mol fastighetsdomstol
i de paragrafer där det nu direkt utsägs vid vilken domstol talan skall
väckas. De paragrafer som bara hänvisar liU forumbe-slämmelser i ExL eUer
byggnadslagen behöver däremot inle ändras. Inle heller anses någon ändring i
den redan upphävda lagen om återköpsrätt till fast egendom böra komma i fråga.
På grand av dessa överväganden läggs i promemorian fram förslag lill ändrad
lydelse av 4 kap. 10 § VL, 13 kap. 23 och 24 §§ JB, 23, 53, 65 och 137 §§
byggnadslagen, 4 § lagen ora inlösen i vissa fall av räll lill gruva m. m., 10,
11 och 12 §§ lagen om byggnadsminnen saml 33, 34, 35 och 36 §§ naturvårdslagen.
Vidare föreslås att i en övergångsbestämmelse föreskrivs all, om i lag eller annan
författning förekommer något av uttrycken exproprialionsdorastol eller
expropriationslekniker, detla uttryck efter utgången av år 1971 skall avse
fastighetsdomstol resp. teknisk ledamot i fastighetsdomstol. En sådan
övergångsbestämmelse föranleder att eventuella mål om återköpsrätt skall
handläggas vid fastighetsdomstol.
När det gäller mål som f. n. handläggs av allmän
domstol konstateras i promemorian att fastighetsdomstol enligl JB blir
exklusivt forum i arrendetvister och hyrestvister. Detsamma gäller tvister om
fiskearrende saml, enligl förslaget till ny bosladsrältslag,
bostadsrällstvister. En kategori av mål som har många beröringspunkter med nu
nämnda tvister är sådana som avser besvär mot hyresnämnds beslut enligt lagen
(1970: 246) om tvångsförvaltning av bostadsfastighel. I promemorian anförs att
dessa mål rimligen bör handläggas av samma domstol som prövar hyrestvister.
Forumregeln i 17 § tredje stycket sistnämnda lag före-
Prop. 1971:106 87
slås
därför ändrad. Detsamma gäller regeln i 11 § Iredje styckel om klander av
förvaltningen.
Bland de övriga mål söm kommer i fråga att föra
över från allmän domstols till fastighetsdomstols kompetensområde behandlas i
promemorian först mål om inlösen eller annat tvångsförvärv av fast egendom.
Mål ora inlösen enligl 10 § jordförvärvslagen (1965: 290) rör såväl markanvändnings-
som fastighetsvärderingsfrågor. Sådana mål föreslås därför överflyttade lUl
fastighetsdomstol genom ell tillägg tUl 11 § första stycket andra punkten
nämnda lag. Vidare anförs all det saknas anledning atl i processuellt avseende
behandla mål om inlösen av jord enligt 5 § jordhävdslagen (1969: 698) på annat
sätt än raål ora inlösen i aUmänhet. Fastighetsdomstol föreslås därför genom
en ändring i 5 § andra stycket nämnda lag bli behörig alt pröva också sådana
raål. I 4 § JP föreskrivs atl sådan lösningsrätt avseende ofri lorat i stad
sora följer av 4 kap. 6 § äldre jordabalken jämförd med förordningen (1875: 42
s. 9) angående upphörande av hembudsskyldighel fortfarande skall tillkomma
markens ägare. I promemorian anförs att mål om sådan lösningsrätt torde vara
sällsynta och så småningom helt upphöra men atl någon anledning alt i
processuellt hänseende behandla dem annorlunda än andra mål om inlösen inte
finns. Därför föreslås ett tillägg till berörda paragraf i JP med föreskrift
atl mål som avses i paragrafen skall tas upp av fastighetsdomstol.
Enligl gällande lagstiftning har allmän domstol all
i åtskilliga fall pröva frågor som huvudsaldigen rör fastighetsteknik eller
fastighetsvärdering. I den mån mål där sådana frågor förekoraraer slår
fastighetsbildnings- eller exproprialionsraålen mycket nära bör de enligt
promemorian överföras lill fastighetsdomstol.
Det ankommer nu på aUmän domstol all pröva vissa
tvister enligl ExL. I promemorian föreslås alt tvister om ersältning för skada
vid förundersökning för expropriation (72 § första stycket), tvister om
ändring, flyttning eller borttagande av elektrisk svagslrörasledning (96 §
första och andra styckena) samt tvister om ersältnmg till jordägare i fall då
ex-proprialionssökande som har nyttjanderätt till marken sitter kvar utöver den
dag då nylljanderälten skolat upphöra (104 § andra styckel) överförs till
fastighetsdomstols kompetensområde. Frågor som avses i 75 § byggnadslagen, dvs.
tvister om ersättning för skada på intilliggande mark m. m. till följd av all
område som har varit avsett lill allmän samfärdsel vid genomförandet av
stadsplan blir använt för annat ändamål eller ändrat tiU sitt höjdläge, bör
enligt promemorian inle prövas i annan ordning än övriga ersättningsfrågor
enligl byggnadslagen. Därför föreslås all elt nytt andra stycke införs i 75 §
med hänvisning till bestämraelserna i 65 § om handläggningen av tvister ora
ersättning för gatumark. I denna paragraf föreskrivs bl. a. att kommunen skall
svara för rättegångskostnaderna i målet, om inle annat finnes skäligt med
hänsyn lill omständighe-
Prop. 1971:106 88
terna.
Den föreslagna hänvisningen innebär alt denna koslnadsregel blir tUlämplig
också på tvister enligt 75 §, vilket enligl promemorian förefaller befogat.
Ersättningsfrågor enligl lagen (1942: 350) om
fornminnen handläggs f. n. av allmän domstol. Något avgörande skäl all låta
sådana mål och mål om ersättning enligl lagen om byggnadsminnen behandlas vid
olika slag av domstolar synes enligt promemorian inle föreligga. Vidare bör
samma forumregler gälla för alla slag av tvister enligt fornminneslagen. På
grund härav föreslås att tvister om ersältning för kostnad eller skada till
följd av att riksantikvarien låter undersöka eller vidtar annan åtgärd med fast
fornlämning (5 § Iredje stycket), om ersältning liU den som vägras tillstånd
att rubba, förändra eller ta bort fast fornlämning (7 § första styckel) samt om
kostnad för särskild undersökning av fom-lämning eller särskUd åtgärd för att
bevara fornlämning (9 § första styckel) skall prövas av fastighetsdomstol.
I enlighet med vad som nu gäller enligl 51 § andra
stycket miljöskyddslagen och vad som föreslås beträffande tvist om ersältning
för skada vid förundersökning för expropriation föreslås att fastighetsdomstol
också skall ta upp mål om ersättning för skada och intrång vid undersökningsarbete
enligl 14 kap. 5 § 1 mora. VL. Sådana mål prövas f. n. av allmän domstol.
F.n. gäller enligt 11 § andra stycket första
punkten lagen om byggnadsminnen och 34 § andra stycket första punklen
naturvårdslagen att fordringshavares talan mot staten om ersättning för förlusl
lill följd av atl nedsättning hos länsstyrelsen av fastställd ersältning inte
har skett skall väckas vid allmän domstol. Enligl promemorian framstår det emellertid
som den mest rationella ordnmgen all samma domstol som har att handlägga mål om
ersättning för skada eller inträng också skall la upp därav föranlett följdmål
av nyssnäranl slag. Lagen om byggnadsminnen och naturvårdslagen föresläs därför
ändrade också med hänsyn härtill.
Slutiigen föreslås i proraeraorian att 46 § lagen
(1933: 269) om ägofred ändras så all faslighelsdoraslol skall pröva också mål
om stängselskyldighel och betesreglering enligt denna lag. Sådana mål rör
näraligen främst frågor om fastighetsteknik och i viss mån också
fastighetsvärdering.
I fortsättningen diskuteras i promemorian om del är
möjligt och lämpUgl atl lill fastighetsdomstol överföra ytterligare kategorier
av mål som har anknytning lUl fast egendom och som nu handläggs av allmän domstol.
Som exempel på mål där frågor om fastighetsbildning eller fastighetsvärdering
uppkommer nämns mål om servitut enligl 14 kap. JB, om grannelagsrättsliga
förhållanden enligt 3 kap. JB och om byggnadsentreprenad. Det anses dock inle
påkallat att vidga faslighelsdomslolarnas kompetensområde all omfatta dessa
typer av mål. Som ell väsentligt skäl för denna ståndpunkt anges all svåra
gränsdragningsproblem skulle
Prop. 1971:106 89
kunna
uppslå. En i detalj fixerad skiljelinje skulle många gånger förefalla
godtycklig och en i mera generella ordalag utformad regel om fastighetsdomstolarnas
kompelens skulle bli svårtillämpad.
Med hänsyn till alt fastighetsdomstol enligl JB
blir exklusivt forum i arrende- och hyrestvister och dessutora föreslås överta
exproprialions-doraslols uppgifter i fråga ora loralrällsmäl skuUe del kunna
betraktas som följdriktigt all också andra nylljanderätlslvisler prövas av
faslighelsdoraslol. En sådan lösning avvisas dock i promemorian. Anledningen
lill all arrende- och hyrestvister har förts till fastighetsdomstolarna är atl
dessa mål bör koncentreras lill färre och större domslolsenheler och att de bör
prövas i en domslolssammansältning raed starkt lekmannainslag. De
lomlrällslvisler som avses i 13 kap. 23 § JB är å sin sida av speciellt slag
och slår expropriationsmålen myckel nära. Inget av nu anförda skäl föreligger i
fråga om andra nyttjanderättslvisler. Beträffande tvister angående panträtt i
fast egendom eller tomträtt anförs i proraeraorian atl sädana tvister sällan
torde röra frågor som fastighetsdomstolarna skall vara särskilt skickade all
bedöma. Eftersom panträtten dessutom har etl intimt samband med
inskrivningsväsendel bör panträtlstvister inle koncentreras lill
fastighetsdomstolarna, åtminstone inte så länge del i princip finns en
inskrivningsmyndighet i varje domsaga.
Vad sedan angår äganderältstvisler anmärks i
proraeraorian atl della begrepp i allraänhel används som en tämligen vidsträckt
samlingsbeteckning för tvister av skilda slag. Fastighetsdomstol synes i och
för sig vara lämpligl forum för flertalet av dessa tvister. Det lorde finnas
fog för antagandel alt de flesta äganderältstvisler som gäller
fastighetsindelningens beskaffenhet i praktiken kommer all prövas vid
förrättning enligt FBL och i andra instans av fastighetsdomstol. De
förhållandevis få tvister av della slag som inle tas upp i denna ordning lorde
i de allra flesta fall ha samband med sådana frågor som bör prövas av allraän
doraslol. Vid remissbehandlingen av faslighetsbildningskomraitléns förslag
lill FBL gjordes frän några håll gällande alt fastighelsbildningsmyndighelen
borde få exklusiv behörighet alt handlägga frågor om fastighetsindelningens beskaffenhet.
Departementschefen påpekade emellerlid (prop. 1969: 128 s. B 789) alt det
ibland föreligger ett samband mellan sådana frågor och frågor som faller under
allraän domstols behörighet och att en forumregel av antytt slag därför skulle
kunna medföra betydande processuella svårigheter, varför försiktigheten syntes
bjuda alt man håller möjligheten alt slämningsvägen få indelningsfrågor prövade
av allmän doraslol öppen. I promemorian anförs all delta uttalande synes äga
än större giltighet i fråga om andra äganderältstvisler än dem som rör
fastighetsindelningens beskaffenhet. Med hänsyn härtill föreslås inle någon
från gällande rätt avvikande bestämmelse om forum i äganderältstvisler. Samma
skäl åberopas mot alt göra fastighetsdomstol behörig all ta upp mål enligt 5
kap. JB om verkan av att fast egendom frånvinnes någon efler
Prop.
1971:106 90
klander
och mål enligl 2 kap. JB om vad som är tillbehör till fast egendom.
SlutUgen behandlas i promemorian frågan om forum i
mål enligt skogsvårdslagen (1948: 237). Antalet mål enligt denna lag är numera
mycket litet. Huvudlinjerna i skogspolitiken övervägs av skogspolitiska
utredningen som väntas avsluta sill arbete under år 1971. Det kan antas alt
skogsvårdslagen så småningom blir helt omarbetad. Med hänsyn härtill föreslås
inle någon ändring av forumreglerna i delta sammanhang.
3.2.2
Fastighetsdomstols sammansättning och domförhet
Förslaget i deparlemenlspromeraorian innebär alt
den tekniske ledamoten alllid skall della i handläggningen av andra mål än
hyresmål, bo-stadsrällsmål och mål om tvångsförvaltning av bostadsfastighel.
Visserligen påpekas, genom hänvisning till uttalanden av
faslighelsbildnings-koramillén, alt behovet av teknisk expertis stundom kan
vara mindre starkt framträdande. Den föreslagna ordningen anses emellerlid
motiverad med hänsyn lill önskemålet om så enkla och lättillämpade
samman-sällningsregler som möjligt. Även om teknisk expertis i enstaka fall skulle
vara obehövlig anses regeln inle utgöra någon olägenhet. Vad beträffar
hyresmål, bosladsrältsmål och raål ora tvångsförvaltning av bosladsfaslighet,
som i allmänhet inte innehåller några tekniska moment, framhålls i
proraeraorian att del i undanlagsfall kan föreligga behov av teknisk expertis i
doraslolen, t. ex. i hyrestvist angående affärslokal. I sådana fall vore det
mindre lyckligt om det helt saknades möjlighet all låta den tekniske ledamoten
della i handläggningen. För dessa raållyper föreslås därför att domstolen i
regel skall beslå av de lagfarna ledamöterna och tre nämndemän men all den
tekniske ledamoten får ingå i domstolen i stället för en av näranderaännen, om
ordföranden med hänsyn lill målels beskaffenhet finner särskilda skäl föreligga
därtill. Reglerna om fastighetsdomstols sararaansättning bör enligt promemorian
vara samlade i en enda författning. De har sin plats i 3 § FDL. Denna paragraf
föreslås ändrad med hänsyn härtill, varvid 12 kap. 71 § andra stycket JB kan
ulgå.
Även domförhelsreglerna bör enligt promemorian lill
alla delar finnas i FDL och inle som nu delvis i en tillämpningskungörelse.
Såvitt avser måls avgörande ulan huvudförhandling och annan handläggning som
inte sker vid sådan förhandling eller syn på stället samt vidtagande av
förberedande ålgärder anses de nuvarande reglerna väl lämpade för alla slag av
mål som föreslås ankomma på fastighetsdomstol. Etl undantag utgör dock de fall
då mål får avgöras i materiellt hänseende utan huvudförhandUng, t. ex. enligt
16 kap. 8 § första stycket FBL. Liksom tingsrätt bör fastighetsdomstol kunna
bestå av en lagfaren ledamot vid huvudförhandling som sker i förenklad form. 4
§ FDL föreslås därför få sådan avfattning att fastighetsdomstol blir domför med
en lagfaren ledamot vid
Prop.
1971:106 91
måls
avgörande utan huvudförhandling, om avgörandet inle innefattar prövning av
saken, vid huvudförhandling som sker i förenklad form saml vid annan
handläggning som inle sker vid huvudförhandling eller syn på stället. Vidare
föreslås att åtgärd som avser bara måls beredande får vidtas av lagfaren
ledamot av fastighetsdomstolen eller av tjänsteman vid underrätten i samma
omfattning som gäller för allmänna tvistemål eller av teknisk ledamot i den
omfattning Kungl. Maj:t bestämmer.
Enligt 17 § andra stycket andra punklen ExL bör vid
kallelse av nämndemän i expropriationsmål såvitt möjligt iakttas all den ene är
ägare av fastighet men den andre inte. Denna bestämmelse föreslås överflyttad
till 8 § FDL och utsträckt lill all gälla också andra mål om Ivångsförvärv av
fast egendom.
När
del gäller ärenden som ankommer på fastighetsdomstol följer av 2 § FDL all
lagen (1946: 807) om handläggning av domstolsärenden skall gälla i tillämpliga
delar i den mån inle annat föreskrivs i FDL eller annan författning. F. n. är
fastighetsdomstol vid handläggning av ärende domför med en lagfaren ledamot
enligl 11 § sista stycket kungörelsen om fastighetsdomstol. Enligl
proraeraorian torde denna regel inte kunna bibehåUas när fastighetsdomstolarna
skall la upp också andra ärenden än sådana som har samband med mål enligl
miljöskyddslagen. Om regeln slopas ulan all ersättas av någon annan
bestäraraelse blir doraför-hetsreglerna i 6 § lagen om handläggning av
domstolsärenden tillärapliga. Detla leder lill att fastighetsdorastol skall ha
den sararaansättning sora enligt 3 § FDL krävs för doraförhel i allraänhel i
raotsvarande utsträckning som tingsrätt skall vara fullsullen vid handläggning
av domstolsärende. Någon särskild bestämmelse i FDL om handläggning av ärende
föreslås därför inle.
Slutligen
anförs i promemorian all del inte f. n. finns anledning att frångå eller
komplettera de kvalifikationskrav på ledaraot i fastighetsdorastol som
uppställs i FDL.
3.2.3
Övergångsfrågor i anledning av fastighetsdomstolsreformen
I 7 § FBLP föreskrivs att mål eUer ärende som är
anhängigt hos ägodelningsrätten vid FBL:s ikraftträdande prövas av
fastighetsdomstolen. Enligl 8 § skall sådant mål eller ärende handläggas i den
ordning som är föreskriven för faslighelsbildningsmål. I promemorian föreslås
en motsvarande kompelensregel också beträffande mål eller ärende som är anhängigt
hos expropriationsdomstol, när dessa domstolar avskaffas. Om handläggningen då
har fortskridit så långt atl huvudförhandling påbörjats, bör dock
exproprialionsdomslolen få fullfölja och avsluta handläggningen.
Arrende- eller hyrestvist vari lalan väckts före
nya jordabalkens ikraftträdande skall enligt 46 § första stycket och 50 § JP
behandlas enligt äldre bestämmelser. Med hänsyn lill alt
övergångsbestämraelserna
Prop. 1971:106 92
bör
göras så enhetliga som möjligt föreslås i promemorian alt samma reglering skall
tillämpas också på andra mål och ärenden som allmän domstol vid utgången av år
1971 varit behörig all la upp.
3.2.4 Fastighetsdomstolarnas
domkretsar
I ell särskilt avsnitt av proraeraorian behandlas
frågor ora faslighelsdomslolarnas lokalisering och domkretsar. Dessa frågor
ankoraraer på Kungl. Maj:l all avgöra. Med anledning härav skaU här endasl
nämnas all förslagel innebär atl det i princip inrättas en fastighetsdomstol i
varje län, i regel lokaliserad lill den ort som är säte för länsstyrelsen.
Vidare påpekas i promemorian alt del kan vara lämpligt atl samraanföra mål av
viss typ från två eller flera fastighetsdomstolars domkretsar till en sådan
domstol. Såvitt gäller hyresmål kan della ske med stöd av bemyndigandet för
Kungl. Maj:t i 12 kap. 71 § första stycket JB.
3.2.5 Vattendomstolarna
Vattenlagsuiredningen anser sig kunna ulgå från alt
den judiciella prövningen enligt en ny vattenlag kommer all förläggas lill
fastighetsdomstolarna, vilket innebär all vattendomstolarna kan avvecklas. Som
skäl för en sådan omläggning anförs all del råder ell påtagligt samband mellan
värderingsfrågorna i vallenmål och i sädana mål som skall hänföras till
fastighetsdomstolarnas kompetensoraråde. Vidare påpekas all vallendoraslolarnas
arbetsbörda, i varje fall på längre sikt, lorde undergå sådana förändringar all
en översyn av doraslolsorganisalionen under alla förhållanden blir nödvändig.
Det finns anledning anta all den nuvarande organisationen så småningora blir
överdiraensionerad. Den arbetskraft som till följd av utvecklingen blir
disponibel utnyttjas bäst inom ramen för den större, mera flexibla organisation
som de allraänna underrätterna bildar.
De ändringar i fråga om Kungl. Maj:ls prövningsrätt
som utredningen föreslår kan i och för sig genomföras ulan att man rubbar den
nuvarande valtendomslolsorganisalionen. Denna skulle alltså övergångsvis kunna
finnas kvar. Emellertid pågår f. n. ett omfattande reformarbete på del
allraänna domstolsväsendets oraråde och utredningen anser det motiverat atl
överväga om inle den avveckling av vatlendorastolarna sora förr eller senare
blir nödvändig kan samordnas med delta reformarbete. Utredningen pekar i detla
sammanhang på riskerna för alt en längre lids osäkerhet rörande
vallendoraslolspersonalens fraralid kan få icke önskvärda effekter på
domstolarnas arbetsresultat bl. a. lill följd av omfattande personalavgång
från domstolarna.
Av olika skäl, bl. a. del förhållandet all
domsområdena bör sammanfalla med nederbördsområden, räknar utredningen med atl
vallenmålen får koncentreras lill ell fåtal fastighetsdomstolar. Utrednuigen
har i första hand undersökt möjligheterna alt omedelbart överföra vattenrätts-
Prop.
1971:106 93
skipningen
på vissa fastighetsdomstolar. Härvid skulle emellerlid
vallen-domslolsorganisalionen få behållas för handläggning av de mål som anhängiggörs
innan reformen träder i kraft, medan nytillkommande mål får behandlas vid
fastighetsdomstol. En sådan ordning anses förenad med praktiska ölägenheter av
olika slag. Ell syslem med dubbla domstolar under flera år måste sålunda le
sig förvillande från parissynpunkt. Vidare torde personalsvårighelerna bli
betydande, även om sararaa personal i viss utsträckning kan tjänstgöra i både
vattendomstol och fastighetsdomstol. Ytterligare frarahålls all de nytillkommande
vallenmålen kommer alt omfatta frågor om lillslånd och därmed förenade villkor
och att fastighetsdomstols sammansättning inte i första hand har anpassats för
frågor av detla slag. Slutligen pekas på de laglekniska svårigheter reformen
skulle medföra. Utredningen anser sig mol bakgrund härav inle kunna föreslå att
vattenrättsskipningen redan nu förs över till fastighetsdomstolarna.
Enligl utredningens mening får man den smidigaste
övergången från det garala till del nya systerael genora en reform i två
etapper. Redan i samband med alt faslighelsdomslolsorganisationen byggs ut bör
man försöka bedöma lill vilka domstolar vattenrättsskipningen i framliden bör
förläggas. Vattendomstolarna bör därefter i en första reformelapp övergångsvis
knytas till den allmänna underrätlsorganisationen på sararaa sätt som
fastighetsdomstolarna. Efter denna etapp, som lämpligen bör genomföras den 1
januari 1972, skulle det finnas etl mindre anlal allmänna underrätter,
förslagsvis sex, vilka som fastighetsdomstol dömer i bl. a.
fastighetsbildnings- och immissionsmål och som valtendoraslol i vallenraål.
Vattendomstolarna upphör därmed atl vara självständiga organisatoriska enheter
men består som ett judiciellt begrepp. I en andra reformelapp, som bör
genomföras samtidigt som en ny vallenlag träder i krafl, förs de judiciella
uppgifterna över på fastighetsdomstolarna. De ölägenheter som utredningen
funnit förenade med en omedelbar reform av den innebörden torde huvudsakUgen
kunna undvikas. Den judiciella prövningen kan visserligen övergångsvis korama
atl ske dels hos valtendoraslol såvitt gäller anhängiga mål och dels hos
fastighetsdomstol beträffande nya mål. Uppgifterna ankomraer emellertid med
utredningens förslag då i båda fallen på samma underrätt, låt vara i olika
sammansättning.
Utredningens förslag genomförs laglekniskt genom
ett tillägg lill 11 kap. 1 § första styckel VL, där det anges alt tingsrätt som
Kungl. Maj:l bestämmer skall vara vattendomstol. Bemyndigandet i 11 kap. 9 §
för Kungl. Maj:l alt bestämma antalet vattendomstolar blir därigenom
överflödigt och kan upphävas. Det finns enligl utredningen inte anledning atl
göra någon ändring beträffande vad som nu gäller om vattendomstolarnas
domsområden och kansliorternas belägenhet.
I
detla sammanhang lar utredningen upp vissa frågor om vallendom-
Prop. 1971:106 94
stols
sararaansättning. Enligt 11 kap. 2 § första styckel VL är vattendomstol
beslutför med en lagfaren vallenrällsdomare som ordförande, två
vatlenrältsingenjörer och två valtenrätlsnämndeman. I vissa bagatellartade mål
är domstolen beslutför raed ordförande, nämndemän och en vattenrättsingenjör,
nämligen i mål om förelag som är ulan nämnvärd inverkan på vattenförhållandena
och som inle heller berör motstående intressen av någon betydelse.
Med
hänsyn till all de tekniska problemen i de större målen normalt spänner över
elt stort fält kräver enligt utredningen domstolens befattning med dessa mål
alltjämt medverkan av två ingenjörer. Bl. a. av delta skäl kan
domförhelsreglerna inle nu bringas till fullständig överensstämmelse med vad
som gäller beträffande fastighetsdomstol, dvs. två lagfarna ledamöter, en
tekniker och två nämndemän. Vissa ändringar kan dock övervägas beträffande de
tekniska ledamöterna i domstolen. Enligt 11 kap. 2 § tredje stycket skall
vallenrätlsingenjör vara sakkunnig och erfaren i vallenfrågors tekniska
behandling. Av stadgan för vattendora-stolarna framgår atl ingenjörerna skaU ha
antingen vatlenbyggnadsleknisk eller agrikullurteknisk grundutbildning.
Utredningen föreslår atl sistnämnda kompetenskrav slopas och ersätts av etl
krav på erfarenhet av fastighetsvärdering. Vad beträffar antalet tekniska
ledamöter påpekar utredningen all ell förhållandevis stort anlal vallenmål är
av enkel beskaffenhet och all de tekniska frågorna i sådana raål i allmänhet
inte kräver alt två ingenjörer medverkar i domstolen. Den nuvarande möjligheten
all handlägga mål med en vattenrättsingenjör utnyttjas dock ganska sällan.
Della beror framför allt på all målens beskaffenhet ofta inle kan bedömas i
förväg och atl målen i regel behandlas i samband med annan förrättning vid
vilken två ingenjörer skall tjänstgöra. Enligl utredningens mening bör vattendomstolens
sammansättning i större utsträckning än f. n. kunna anpassas lill behovet av
teknisk sakkunskap i varje särskilt mål. Utredningen anser del angeläget att
den högt kvalificerade sakkunskap som valtenrätlsingenjörerna representerar
inle las i anspråk i onödan. Det bör kunna överlämnas lill vederbörande
ordförande all bestämma om ett mål skall handläggas med en eller två
vatlenrältsingenjörer. Skall två ingenjörer delta bör regelmässigt den ene
vara vatlenbyggnadsleknisk ingenjör och den andre värderingsleknisk.
Ordföranden bör dock ha viss frihet atl, när målels beskaffenhet medger del,
besluta atl två ingenjörer av samma slag skall tjänstgöra.
I fråga om vattenrältsnämndemännen föreskrivs i 11
kap. 2 § fjärde stycket VL all de bör vara allmänt betrodda och kunniga ora sin
orts förhåUanden. De utses genom särskilda val i enlighet med närmare bestämmelser
i bl. a. 11 kap. 4 §. För nämndemän i fastighetsdomstol gäller liknande
kompetenskrav och även de utses genom särskilda val. Utredningen anser atl man
redan nu bör kunna la elt steg mol en fullständig integration av de båda
domstolslyperna genom att låta dera som har
Prop. 1971:106 95
valts
till nämndemän i fastighetsdomstol svara för lekmannainslaget också i
vattendomstol. Benämningen vatlenrätlsnämndemän föreslås bU utmönstrad ur VL.
Utredningens överväganden föranleder lagändringar
huvudsakligen i bestäramelserna om vattendomstol i 11 kap. 215 §§ VL. Frågorna
om vattendomstols sammansättning och ora ledaraölernas allraänna kvalifikationer
bör alltjämt behandlas i 2 §. Där föreskrivs i förslagel alt vattendomstol är
domför med en vattenrätlsdomare sora ordförande, en vattenrättsingenjör och två
näranderaän samt att ytterligare en vattenrättsingenjör får sitta i domstolen.
I bestäraraelserna om ledamöternas kvalifikationer föreslås vissa smärre
jämkningar. Det anses tillräckligt all föreskriva atl vattenrätlsdomare skall
utses bland de lagfarna domarna i tingsrätten och all vattenrättsingenjör
skall ha teknisk utbildning och erfarenhet av vattenfrågors tekniska
behandling. Beträffande närandemännen föreslås all de skall vara näranderaän i
faslighelsdoraslol inora valtendoraslolens dorasoraråde. I överensslämraelse
raed lagen om fastighetsdomstol föreslås i 3 § en föreskrift att Kungl. Maj:t
eller myndighet sora Kungl. Maj:l besläramer utser vallenrällsdomare saml
utnämner eller förordnar vallenrätlsingenjör.
I 11 kap. 5§ första och andra styckena anges efler
vilka grunder nämndeman skall kallas alt tjänstgöra i vattendomstolen.
Utredningen föreslår att vatlenrällsdomaren skall få avgöra denna fråga mera
fritt och alt det efler mönster av lagen om fastighetsdomstol endasl föreskrivs
all lill tjänstgöring företrädesvis bör kallas nämndemän från den domsaga lill
vilken målet närmast har anknytning. Beslämraelsen i paragrafens sista stycke
ora vilken ingenjör sora skall tjänstgöra i mål där doraslolen är doraför med
fyra ledamöter föreslås upphävd. I 11 kap. 6 § andra stycket fiims regler om
tillvägagångssättet vid förfall för nämndeman. Reglerna, som i allt väsentligt
överensstäraraer raed vad sora för motsvarande situation föreskrivs i 4 kap. 10
§ rättegångsbalken, anses överflödiga med hänsyn till den allraänna
hänvisningen till bl. a. rättegångsbalken i 11 kap. 1 § sista stycket VL.
Utredningen föreslår därför att de upphävs. I 11 kap. finns vidare ett anlal
bestämmelser som är av huvudsakligen administrativ natur och som i samband raed
organisationsreformen lämpligen bör ersättas raed administrativa föreskrifter.
Hil hör bestämmelserna i 6 § första stycket om tillvägagångssättet vid förfall
för vallenrällsdomare och vattenrättsingenjör, i 8 § ora vattenrällssekrelerare,
i 15 § om mottagande av handlingar ra. m. i vatlenrätlsdomarens frånvaro saml i
51 § om särskilda kallelser till vatlenrältsingenjörer och
vatlenrätlsnämndemän. Dessa bestämmelser föreslås därför ulgå ur lagen.
De ökade möjligheterna all handlägga mål med fyra
ledaraöler i vattendomstol bör enligt utredningen kunna utnyttjas också i mål
som är anhängiga hos domstolen vid ikraftträdandet. Sålunda bör t. ex. upp-
Prop.
1971:106 96
skjutna
ersättningsfrågor i anhängiga mål kunna las upp efler den 1 januari 1972 med
den mindre samraansältningen, om frågornas beskaffenhet medger det. Om
domstolen i sammansättning med fem ledamöter har handlagt viss fråga vid
huvudförhandling före ikraftträdandet men fortsätter huvudförhandlingen efler
den tidpunkten bör däremot äldre bestämmelser naturligtvis alltjämt tillämpas.
Delsamma gäller om huvudförhandlingen äger rum före men överläggningen lill
dom efler ikraftträdandet. Utredningen föreslår en övergångsbestämmelse av innebörd
all äldre bestämmelser om vattendomstols sammansättning skall gälla vid
huvudförhandling som har påbörjats före de nya reglernas ikraftträdande samt
vid överläggning efler ikraftträdandet rörande fråga som behandlats vid sådan
huvudförhandling. Av 4 kap. 8 och 9 §§ rältegångsbalken följer all i sådana
fall de förutvarande vatlenrältsnämndemännen är skyldiga att tjänstgöra även
efler de nya reglernas ikraftträdande.
Enligl 11 § andra stycket statstjänstemannalagen är
ordinarie under-rältsdoraare med undanlag av chefsdomare i tingsrätt skyldig
att tjänstgöra som ledamot i annan underrätt, om denna ligger inom samraa
hov-rällsoraråde och det är fråga om handläggning för vilken det krävs flera
lagfarna domare än en. Sådan tjänstgöringsskyldighet åligger också ordinarie
vattenrätlsdomare. Utredningen föreslår alt sistnäranda regel slopas när
vatlendoraslolarna införlivas raed tingsrältsorganisalionen.
3.3
Remissyttrandena
3.3.1
Fastighetsdomstolarnas kompetensområde
Deparlementspromeraorians förslag rörande
avgränsningen av faslighelsdomslolarnas korapelensoraråde i stort har raött
etl övervägande positivt gensvar vid reraissbehandlingen. Förslaget atl
fastighetsdomstolarna skall överta ägodelningsrätlernas och
exproprialionsdomslolarnas nuvarande uppgifter vinner sålunda allraänl
gillande. I remissyttrandena ägnas frågan om överföring av raål och ärenden
från de allraänna dorastolarna lill faslighetsdoraslolarna del största
utrymmet.
SACO intar en avvisande hållning lill förslagets
grundprinciper. I prop. 1969: 44 angående de allmänna underrätternas
organisation ra. ra. anförde departeraentschefen all del inte finns någon
anledning alt frångå den hittills gällande principen om en myckel vidsträckt
kompelens för de allmänna underrätterna. Samtidigt framhöll han atl det är av
allmänt intresse all domarkårens mångsidighet bevaras. Enligl SACO:s raening
är del tveksamt om departementspromemorians förslag verkligen medger alt denna
målsättning realiseras på ell nöjaktigt sätt. Förslagen i proraeraorian och
vatlenlagsutredningens förslag ora valtendoraslolarnas integrering i vissa
tingsrätter koramer all resultera i en uppdelning av under-
Prop.
1971:106 97
rättsorganisationen
så att tingsrätterna kommer att bestå av A-, B- och C-domstolar, av vilka de
förstnämnda anförtros alla typer av mål och B-domstolarna alla mål utom
vallenraål, medan till C-doraslolarna hänskjuts endast allmänna tvistemål och
brottmål. Della kan enligt SACO medföra svårigheter för rekryteringen lill
C-domslolarna. Ell sätt atl åtminstone delvis komrna förbi delta problera
skulle vara att tillåta atl vissa typer av mål, vilka i promemorian hänförs
till fastighetsdomstolarna, också i fortsättningen behandlas vid alla
underrätter. Som exera.-pel på en sådan typ av raål nämns hyresmål.
Också hovrätten för Västra Sverige diskuterar
risken för all skillnader i underrätternas kompelens inbördes ger upphov till
olika värdering av underrätterna. Hovrätten anser emellerlid all de fördelar
som slår atl vinna med en överföring av mål om inlösen eller annat
tvångsförvärv av fast egendom till fastighetsdomstol är så stora all förslaget
i dessa delar ändå bör genomföras. Däremot ifrågasätter hovrätten ora hyres-
och arrendemål är av den särskilda beskaffenhet all det är motiverat att överföra
dem till fastighetsdomstol. Göta hovrätt anser all i synnerhet den speciella
saramansällningen av fastighetsdomstolen i hyresmål lalar mol en sådan
överföring och påpekar all det vid tillkomsten av den nya hyreslagstiftningen
inle ansågs att hyrestvister var av den speciella art all en särskild
domstolsform behövde anordnas för dera. Även lagmannen i Jönköpings tingsrätt
förordar en omprövning av förslagel alt överföra hyresmålen till
faslighetsdomslolarna. Också Domareföreningen anser starka skäl tala för att
hyrestvisterna handläggs vid allmän domstol. Eventuellt kan del vara
ändaraålsenligl atl koncentrera mål som gäller klandertalan mol hyresnämnds
beslut till en sådan domstol för varje län. Inle heller i övrigl är föreningen
övertygad ora atl alla grupper av raål som avses bli prövade av
fastighetsdomstol verkligen bör hänföras dit.
Advokatsamfundet har inget all erinra mot all de i
proraeraorian föreslagna målgrupperna överförs lill faslighelsdoraslol.
Sarafundet går längre och ifrågasätter om del inte skulle vara lämpligl atl dit
överföra alla de mål för vUka reglerna om exklusivt faslighelsforum i 10 kap.
10 § rältegångsbalken nu gäller. Under alla orasländigheier bör enligl sarafundet
grannelagstvisler av del slag som avses i 3 kap. 7 § JB liksom andra raål ora
grannelagsrättsliga förhållanden överföras lill fastighetsdomstolarna. Samraa
synpunkter fraraför lagmannen i Stockholms tingsrätt. Också
lanlmäteristyrelsen och Samfundet för fastighetsvärdering anser all
grannelagsrättsliga tvister bör behandlas av faslighetsdomslolarna och pekar
på del nära sambandet mellan sådana mål och miljöskyddsmål.
Lantmäteristyrelsen anser vidare att tvister om
servitut enligt 14 kap. JB, vilka ofta har sin tyngdpunkt i frågor av
faslighetsleknisk eller fastighetsekonomisk art, bör hänföras tUl
fastighetsdomstolarnas kompetensområde. Om del behövs för atl undvika
gränsdragningsproblem kan
4
Riksdagen 1971.1 saml. Nr 106
Prop.
1971:106 98
man enligt styrelsen utan större olägenhet göra både
fastighetsdomstol och allmän domstol behöriga i såväl sådana mål som
äganderättstvister. Enligt överlantmätaren i Stockholms län 'år servitutsfrågor
av så väsentUg betydelse för fastighetsindelningen och
fastighetsbUdningsverksamheten alt det måste anses vara av stort intresse alt
mål härora hänförs till fastighetsdomstol. Överlantmälaren ifrågasätter om
gränsdragningspro-blerael har så stor betydelse atl del utgör hinder för en
ändring av forumregeln i sådana mål. Hovrätten för Övre Norrland anför
beträffande rältshandlingsservituten alt fastighetsdomstol myckel väl skulle
kunna pröva exempelvis vissa vederlagsfrågor men all också andra, för allmän
domstol mera lärapade tvister kan tänkas uppstå. Eflersora del inte synes
raöjligt atl finna en klar och tydlig formel för vilka servilutsmål som skulle
överföras till fastighetsdomstol torde man enligt hovrätten inte i delta
hänseende böra utvidga domstolens korapelensoraråde.
Svea hovrätt anför alt det inle kan
vara en god ordning alt sådana äganderältstvisler parcell- och gränstvisler
sora avser fastighetsindelningens beskaffenhet skall kunna ulan föregående
utredande förrättning avgöras av allmän domstol i en sararaansättning som är
helt skild från den som bör medverka i avgörandet av frågor om fastighetsindelningens
beskaffenhet. En sådan möjlighet kan föranleda part all t. ex. av misstro mol
fastighelsbildningsmyndighelen eller i kostnadsbesparande syfte förbigå
förrättningsinstilulel. Enligt hovrätten bör man därför överväga en föreskrift
all tvist av ifrågavarande slag alllid skall anhängiggöras genom ansökan hos
fastighelsbildningsmyndighelen. Om del i något tvistemål vid allmän domstol
skulle förekomma fråga vars avgörande är beroende på utgången av en parcell-
eller gränslvisl något som enligt hovrätten måste vara ytterst sällsynt bör
domstolen kunna hänvisa parterna all få denna tvist löst
faslighetsbeslämningsvägen. Någon gång inträffar det att jakt eller fiske sker
på omtvistat område i enda syfte all ulan kostnad för den enskilde få en
utredning till stånd ora fastighetsindelningens beskaffenhet. Hovrätten anser
del dock inte påkallat raed en specialreglering för sådana brollraål. Hovrätten
för Nedre Norrland frarahåller all del bland äganderätlslvislerna finns en
grupp som enligl gällande lag skall handläggas av ägodelningsrätt sora
exklusivt forura, näraligen sådana raål ora rågång eller annan fastighetsgräns
sora skall anhängiggöras genom stämning (21 kap. 15 § 4 JDL). Hovrätten
ifrågasätter om det inle bör övervägas alt för sådana rena gränstvisler göra
faslighelsdoraslol lill exklusivt forum. Överlantmälaren i Gävleborgs län
anför all frågan om forum i äganderältstvisler inte kan anses helt
tillfredsställande löst i promemorian. Hovrätten för Övre Norrland ansluter sig
däremot lill vad sora i proraeraorian anförs sora skäl för att inte överföra
bl. a. äganderältstvisler lill fastighetsdomstol. Hovrätten framhåller dock atl
spörsmålet delvis är ganska tveksamt.
. Hovrätten för Västra Sverige och Industriförbundet
ifrågasätter om
Prop. 1971:106 99
del
inte skuUe vara lUlfördel om raål enligt 14 § förköpslagen (1967: 868)
handlades av fastighetsdomstol. Industriförbundet ifrågasätter vidare om del
på sikt finns skäl att behålla statens va-nämnd som specialforum för vallen-
och avloppsraål och ora inle också dessa bör överläs av
fastighelsdoraslolarna.
Svea hovrätt och vattenlagsutredningen föreslår all
fråga sora avses i 34 § andra stycket ExL, dvs. fråga ora ersältning för skada
eller intrång som har uppstått efler exproprialionsmålcts slutliga avgörande
och inte har kunnat förutses i målet, skall prövas av fastighetsdomstol, trots
atl ExL:s bestäraraelser inle är tillärapliga i detta fall. Enligt hovrätten
bör fastighetsdorastol vidare ta upp tvist om ersältning lill expropriat för
kostnader som har uppkommit under behandlingen hos Kungl. Maj:t av ansökan om
expropriation. Expropriaten är berättigad lill sådan ersältning enligl 67 §
första stycket sista ledet ExL men ersättningen kan inle utdöraas i
expropriationsmålel.
Vidare bör enligt Svea hovrätt talan enligl 49 §
första stycket lagen ora ägofred, dvs. klandertalan grundad på syn i anledning
av försuraraal underhåll av stängsel, instäraraas till fastighetsdorastol raed
hänsyn lill sådan talans samband med mål om stängselskyldighel. Enligl
hovrätten över Skåne och Blekinge bör uttrycket fastighetsdomstol för
tydlighels skull införas också i 29 § tredje stycket och 31 § första styckel i
lagen. Sararaa reraissinslans anser atl de nuvarande bestäramelserna i 36 och
37 §§ om uppvisande vid allmän underrätt av förening lärapligen kan avse sådan
allmän underrätt som är fastighetsdorastol i den ort där de fastigheter som
föreningen angår är belägna.
Göta hovrätt ifrågasätter om inle lalan om
utdömande av vite sora har förelagts enligt 7 § jordförvärvslagen eller 3 §
jordhävdslagen bör föras vid fastighetsdorastol i likhet med vad som gäller
enligt 22 § lagen om arrendenämnder och hyresnämnder.
Enligl hovrätten för Övre Norrland kan del
diskuteras ora inte en föreskrift ora sådan protokoUföringsplikt som enligt 28
§ ExL föreligger när enskilda ledaraöler på domstolens uppdrag verkställer
undersökning på stället borde las in i 9 § FDL. Anledningen lill alt detta inle
skedde vid FDL:s tillkomst kan inle utläsas av lagens förarbeten. Sådan protokoUföringsplikt
är föreskriven i 11 kap. 45 § 2 raora. andra stycket VL. Bl. a.
rättssäkerhetsskäl talar för en sådan protokoUföringsplikt.
Hovrätten för Nedre Norrland anför atl avsikten med
75 § byggnadslagen inle lorde vara alt reglera skadeståndsskyldigheten vid
genomförande av stadsplan i andra än de i paragrafen uttryckligen angivna
fallen. Om skada annars uppkoraraer vid stadsplans genomförande lär emellertid
under särskUda omständigheter skadeslåndsskyldighet kunna föreligga på grund
av allmänna rättsregler, varvid prövningen ankomraer på allraän doraslol.
Konsekvensen av förslagel i denna del blir atl likartade tvistefrågor kan bli
föremål för behandling vid både fastighetsdomstol
4t
Riksdagen 1971.1 saml. Nr 106
Prop.
1971:106 100
och allmän domstol beroende på ora som grund för
skadeslåndsskyldighelen åberopas reglerna i 75 § byggnadslagen eller allmänna
rättsregler. Om fastighetsdomstolarna övertar också de mål som grundar sig på
allmän skadeslåndsskyldighet, kan besvärliga gränsdragningsproblera uppstå.
Hovrätten ifrågasätter därför om inle tvister enligt 75 § byggnadslagen också
i fortsättningen bör prövas av allmän domstol. Hovrätten kritiserar också
förslaget all den särskilda rältegångskoslnadsregeln i 65 § skall bli
tillämplig på tvister enligl 75 §. Utöver betänkligheter rörande regelns
läraplighel i sådana tvister anför hovrätten all det inte kan vara riktigt all
tillämpa andra koslnadsregler i dessa mål än som gäller då i likartade mål
skadeslåndsskyldighelen grundas på allmänna rättsregler. Kostnadsregeln
föranleder invändningar även från länsstyrelsen i Gävleborgs län,
kommunförbundet, Gävleborgs länsavdelning av kommunförbundet och lagmannen i
Stockholms Ungsrätt. Som skäl för invändningarna anförs bl. a. all den
enskilde måste i förhållande lill sarahället ha obeskuren möjlighet alt utan
eget koslnadsullägg hävda sin rält och atl rätlegångskostnadsreglerna i 67 §
ExL bör gälla i dessa fall. Svea hovrätt ansluter sig däreraot till den i
promemorian framförda uppfattningen.
Hovrätten över Skåne och Blekinge
anser alt mål om ersättning för kostnad eller skada sora uppkoraraer vid
undersökning eller bärgning av skeppsvrak är av den arl alt de bör handläggas
vid fastighetsdomstol. Hovrätten föreslår därför all etl tillägg görs till 9 a
§ Iredje stycket lagen om fornminnen av innehåll som motsvarar den i
promemorian föreslagna sista punklen i 5 § Iredje styckel.
Vattenlagsuiredningen tillstyrker
den föreslagna ändringen i 14 kap. 5 § 1 mom. VL men påpekar all allmän
dorastol allljäral koraraer alt vara behörig i liknande vanligen bagalellarlade
ersättningsfrågor. Med hänsyn till den pågående översynen av VL och det
troligen mycket begränsade antalet mål synes emellertid nuvarande ordning
kunna behållas tills vidare för dessa fall.
Länsstyrelsen i Västernorrlands län
ifrågasätter ora det kan anses befogat all ha kvar del särskilda mindre,
domslolsliknande organ, benärant vägsynenämnd, som regleras i lagen om allmänna
vägar. Dess uppgifter torde utan olägenheter kunna direkt överläs av
faslighelsdoraslol.
3.3.2 Fastighetsdomstolarnas sammansättning och domförhet
Remissinstansernas intresse knyter
sig främst lill frågan hur teknisk sakkunskap skall tillföras
faslighetsdorastolen.
Svea hovrätt anser alt det bör
övervägas om inte tekniker också med annan erfarenhet än av fastighetsbildning
eller fastighetsvärdering skall kunna fast anställas vid
faslighetsdoraslolarna. Del lorde dock enligl hovrätten inte vara raöjligl alt
med fast anställda personer möta alla de behov av teknisk sakkunskap som bör
tillgodoses. På grund härav synes del hovrätten erforderligt all vid sidan av
de fast anställda förordna elt
Prop. 1971:106 löl
anlal
tekniker, ur vilken krets fastighetsdomstol vid oundgängligt behov av särskild
sakkunskap skall kunna tillkalla en alt tjänstgöra i doraslolen i stället för
den ordinarie tekniske ledamoten. En sådan ordning kan också visa sig värdefull
vid tillfälliga arbetstoppar. Liknande synpunkter anlägger lagmannen i
Stockholms tingsrätt.
Göta
hovrätt anför att expropriationsmålens överförande till fastighetsdomstol innebär
en försvagning av domstolens sararaansättning på leknikersidan. I ell icke
ringa anlal mål kan antas föreligga behov av flera tekniker och särskilt av
sådana som är hemmastadda på olika specialområden. Det bör därför enligl
hovrätten övervägas atl tillföra fastighetsdomstolarna ell starkare
sakkunniginslag än som föreslås i promemorian. Lantmäteristyrelsen förordar
atl fastighetsdomstolens ordförande fär möjlighet alt låta två tekniker ingå i
domstolen, ora raålels beskaffenhet ger anledning till del. Möjligheten bör
slå öppen inte bara i expropriationsraål och liknande raål ulan också i t. ex.
mål om inlösen enligt 8 kap. FBL. Om två tekniker ingår i domstolen blir
antalet ledamöter sex. Om antalet inle får vara högre än fem måste följden bli
all den andre teknikern träder in i stället för den ene juristiedaraolen. En
doraslolssaramansällning med två tekniska ledaraöler eller åtrainstone
möjlighet atl låta en andre tekniker träda in i stället för den ene juristiedaraolen
i mera komplicerade mål förordas också av vattenlagsuiredningen,
advokatsamfundet. Domareföreningen, Valtenrättsingenjörsf öreningen. Samfundet
för fastighetsvärdering och överlantmätaren i Gävleborgs län.
Advokalsarafundel förordar alt del nuvarande systemet med tekniker i expropriationsmål
bibehålls, bl. a. med hänsyn till statsverkets kostnader, medan Samfundet för
fastighetsvärdering föreslår atl den ene tekniske ledamoten skall vara
heltidsanställd och den andre utses så som de nuvarande
exproprialionsleknikerna. Flera remissinstanser understryker behovet av
företagsekonoraisk sakkunskap. Överlantmälaren i Jönköpings län anför all del
kan övervägas ora raan inte borde försöka skapa en organisation som bättre än
förslagel ger möjlighet alt ta tillvara den samlade sakkunskap som finns hos
kåren av expropriationslekniker.
Svea hovrätt och lagmannen i Stockholms tingsrätt
ifrågasätter om del inte är lämpligare alt helt slopa föreskriften om
nämnderaännen i 17 § andra stycket andra punklen ExL än alt överföra den till
FDL, eflersora nämndemännen inle är avsedda all vara partsrepresentanter ulan
ojäviga ledamöter i domstol. En motsatt uppfattning företräds av TCO och Hyresgästernas
Riksförbund, vilka föreslår att fastighetsdomstol i ärenden som rör hyra,
bostadsrätt eller tvångsförvaltning av bosladsfaslighet ges sådan
sararaansättning atl partsorganisationerna på hyresraarknaden i likhet med vad
som är fallet i hyresnämnderna blir direkt representerade. Förbundet finner
det vidare naturligt all mål rörande expropriation, miljöskydd och naturvård
skall kunna handläggas med samma sammansättning som hyresmål.
Prop. 1971:106 102
Fastighetsägareförbundet och kommunstyrelsen i
Sundsvall ifrågasätter om inle fastighetsdomstol bör ha samma sammansättning i
hyresmål, bostadsrätlsmål och raål ora tvångsförvaltning av bostadsfastighel
sora i andra raål. Förbundet är inle benäget atl dela den i proraeraorian framförda
uppfattningen alt del i hyresmål och liknande mål i allmänhet inte föreUgger behov
av teknisk sakkunskap. Lagmannen i Stockholms tingsrätt uttalar all
möjligheten till en sararaansättning raed teknisk ledaraot också i hyresmål och
liknande mål bUr av stort värde. Som exempel på mål där teknisk expertis kan
behövas nämner han sådana mål där det gäller atl bestäraraa hyra för en
bostadslägenhet raed ledning av jämförelsematerial angående bruksvärdet för
likvärdiga lägenheter. Med hänsyn till arten av den prövning som skall ske
enligt lagen om tvångsförvaltning av bosladsfaslighet ifrågasätter hovrätten
för Västra Sverige om inte teknisk ledamot normall bör ingå i
fastighetsdomstolen vid handläggning av raål enligt denna lag.
Hovrätten över Skåne och Blekinge anser att
proraeraorieförslaget brister i enhetlighet i reglerna ora fastighetsdoraslols
sararaansättning. Någon egentlig anledning all behandla hyresraål annorlunda än
andra typer av raål där teknikern kan undvaras synes inle kunna åberopas. Enligl
hovrättens mening bör därför teknikern antingen ingå i domstolen i alla mål eller
också bytas ut mot en nämndeman i alla de mål där något behov av teknisk
sakkunskap inle finns. Med hänsyn till all tillgången på välkvalificerade
tekniker lorde vara begränsad förordar hovrätten en lösning enligt det senare
alternativet.
Kommunstyrelsen i Sundsvall anser att mandattiden
för nämndeman i fastighetsdomstol bör vara tre år och sammanfalla raed den
mandattid som gäller för andra kommunalt valda förtroendemän.
Göta hovrätt anser all den föreslagna 4 § i FDL bör
arbetas ora. Enligt hovrätten synes den nya besläraraelsens ordalydelse
innebära alt raål om lagsökning och belalningsföreläggande vid
fastighetsdomstol inle kan avgöras av ensamdomare. I vart fall kan tvekan råda
om innebörden. Hovrätten för Västra Sverige kritiserar ullrycket "domför
raed en lagfaren ledamot", eftersom del inle klart ger vid handen om
avsikten är alt domstolen skall vara en enmansdomslol eller bestå av en
lagfaren ledamot, en teknisk ledamot och två näranderaän. Lagmannen i
Stockholms tingsrätt anser all 4 § första stycket FDL bör ges sådan utforraning
alt det fraragår klart att ensaradoraare under förberedelsen kan raeddela
tredskodom och dom som grundas på medgivande, något sora särskilt för
hyresraälens del torde vara ofrånkoraligl. Hovrätten över Skåne och Blekinge
anför att promemorians förslag ger det till synes egendomliga resultatet alt
domförhelsreglerna förefaller strängare vid måls avgörande Ulan
huvudförhandling än vid huvudförhandling i förenklad form. Inget skäl härtill
anförs i promemorian utöver hänvisningen tUl 16 kap. 8 § första stycket FBL.
Talan som medgivils eller eftergivits och stadfästelse
Prop. 1971:106 103
av
förlikning torde mycket väl lämpa sig för avgörande av en enda lagfaren
ledamot. Hovrätten avstyrker atl något undantag görs från regeln om domförhet
vid måls avgörande utan huvudförhandling. Om i något fall en undanlagsreglering
skulle vara motiverad torde denna med fördel kunna las in i den särskilda
författningen.
Hovrätten för Västra Sverige och hovrätten för
Nedre Norrland påpekar atl departeraentschefen vid faslighelsdorastolarnas
tillkorasl uttalade (prop. 1969: 44 s. 254) alt anordningen med omedelbar
huvudförhandling i anslutning lill förberedelsen inte borde tillämpas vid fastighetsdomstol
utan alt det behov av en förenklad handläggningsforra som föreligger i vissa av
de mål sådan dorastol har all pröva i stället borde tillgodoses genom all man
efler förebild från 16 kap. 8 § FBL öppnade möjlighet att avgöra mål ulan huvudförhandling
i betydligt större omfattning än som kan ske i vanliga tvistemål. I promemorian
har inte angetts något skäl för alt raan där intar en motsatt ståndpunkt. Enligt
hovrätten för Nedre Norrland bör ytterligare övervägas ora sådana särbestämmelser
om måls avgörande ulan huvudförhandling som 16 kap. 8 § FBL innehåller skall
införas beträffande andra mål som faller inom fastighetsdomstols kompelens.
Hovrätten påpekar vidare atl departeraentschefen i nyssnäranda proposilion (s.
253) uttalade alt de raål som enligl 16 kap. 8 § FBL kan avgöras ulan
huvudförhandling är av sådan beskaffenhet att utrymraet för lekraannasynpunkter
är raycket begränsat och att del då synes från både principiella och praktiska
synpunkter olärapligl all uppställa ell ovillkorligt krav på all näranderaännen
skall medverka vid prövningen. Enligl förslagel i promemorian skulle det
emellertid inte vara möjligt all på sätt departementschefen sålunda förordade
handlägga här åsyftade raål ulan nämndemän. Hovrätten anser att del saknas skäl
alt nu frångå den ståndpunkt som intogs vid behandlingen av förslagen lill FBL
och FDL.
3.3.3
Övergångsfrågor i anledning av fastighetsdomstolsreformen
Förslaget alt reforraen av underrätlsorganisationen
i fastighetsmål skall vara fullt genoraförd den 1 januari 1972 föranleder i
allmänhet Inga invändningar i remissyttrandena. Bara lagmannen i Växjö
tingsrätt anser det önskvärt all utvidgningen av faslighelsdomslolarnas kompetensområde
sker successivt. Utvidgningen bör lill en början bara orafalta raål och
ärenden enligl FBL och i varje fall bör upphörandel av vattendomstolarna som
självständiga enheter och av expropriations-doraslolama anstå tiU en senare
tidpunkt än den 1 januari 1972.
Enligt Svea hovrätt däremot måste det anses vara av
stort intresse att fastighetsdomstolarna snarast kan börja arbeta i full
utsträckning och att mål av samma typ inle samtidigt handläggs vid domstolar av
skilda slag och med olika sammansättning. Därför bör redan från början så många
mål som möjligt Överföras till faslighetsdoraslolarna. Å andra sidan bör
Prop. 1971:106 104
elt
mål inte överflyttas, om handläggningen har fortskridit så långt alt det är av
stor betydelse atl samma ledamöter som tidigare har deltagit fortsätter därmed.
Detla leder enligt hovrätten lill följande överväganden. Mål som är anhängigt
hos exproprialionsdorastol bör inle överföras, om undersökning enligl 28 § ExL
har påbörjats, om syn har hållils, om till någon del bifallande beslut har
meddelats i tvislig förskottsfråga eller om huvudförhandling har förekorarail.
Mål som är anhängigt hos allmän domstol bör prövas av fastighetsdomstol, om
huvudförhandling inle påbörjats vid lagändringens ikraftträdande. Hos
ägodelningsrätt anhängigt mål bör inte överflyttas, om undersökning enligl 21
kap. 32 § JDL påbörjats, om syn hållits eller om huvudförhandling förekorarail.
Det sagda föranleder alt FBLP och JP bör ändras. Lagmannen i Stockholms
tingsrätt frarasläller sarama förslag såvitt avser mål som är anhängiga hos
exproprialionsdorastol och allraän doraslol.
Också Göta hovrätt, hovrätten för Nedre Norrland
och lagmannen i Växjö tingsrätt föreslår atl mål eller ärende som vid FBL:s
ikraftträdande är anhängigt hos ägodelningsrätt skall handläggas av denna även
därefter, om huvudförhandling har påbörjats före ikraftträdandet.
Expropriationsdomstol kan enligt 34 § första
stycket ExL ha hänvisat part all föra särskild talan vid domstolen om
ersättning. Lagmannen i Stockholms tingsrätt anför att det möjligen behövs en
övergångsbestämmelse som klargör att saken skall instämmas till
fastighetsdomstolen.
3.3.4 Fastighetsdomstolarnas
domkretsar
Många reraissinstanser anför synpunkter på
proraeraorieförslaget i fråga om fastighetsdomstolarnas lokalisering och
domkretsar. De allmänna principerna godtas genoragående, men kritik riktas mot
lösningen av särskilda lokaliseringsfrägor. Vissa remissinstanser, bl. a.
domslolsverksulredningen och Domareföreningen, föreslår att 1 § FDL ändras på
sådant sätt all det blir möjligt alt inrätta två eller flera fastighetsdomstolar
med samma dorasoraråde raen med olika kompetens. Anledningen härtill är alt det
i vissa län kan medföra ogynnsamma verkningar om t. ex. hyresmål och liknande
mål skall handläggas vid samma domstol som bör vara forum i andra
faslighetsdomstolsmål.
3.3.5 Vattendomstolarna
Vatlenlagsutredningens förslag har fåll etl mycket
positivt mottagande vid remissbehandlingen. Förslaget all avvecklingen av
vattendomstolarna skall genomföras i två etapper och att vattendomstolarna nu
skall inordnas i den allmänna underrätlsorganisationen som en dömande funktion
sidoordnad med fastighetsdomstolarna tillstyrks eller lämnas utan erinran i
praktiskt tagel samtliga yttranden. På flera håll frarahålls som en förtjänst
hos förslaget all del torde garantera att valtenrätlsskip-ningens nuvarande
kvalitet bibehålls.
Prop.
1971:106 105
Förslagel avstyrks av Söderbygdens vattendomstol
och Norrbottens läns landsting. Vallendomstolen framhåller all
valtendoraslolarnas arbetsbelastning inle lorde minska till dess frågan om
tillslåndsgivningen i vattenmål har fält sin slutiiga lösning omkring år 1975.
Det saknas därför skäl alt andra vallendomslolarnas status förrän del har
blivit avgjort om och när domstolarnas tillståndsgivning skall upphöra. I vart
fall bör någon ändring inle ske förrän i samband raed all ell centralt
dora-stolsverk inrättas. Landstinget anser alt de föreslagna organisationsförändringarna
är omotiverade och onödiga, eftersom övervägande skäl talar för atl de
vatlenrältsliga frågor sora skall avgöras av domstol bör prövas av
fastighetsdomstol. Länsstyrelsen i Kopparbergs län, som i och för sig inte har
något att erinra mot förslaget, framhåller alt del medför risk alt man binder
sig för en beslämd lösning när del gäller frågan om tillståndsprövningen i
framtiden skall ske i administrativ eller judiciell ordning.
Mellanbygdens vattendomstol ansluter sig i huvudsak
till vad utredningen anför om antalet ingenjörer men anser all lagtexten bör
utformas så all det klart framgår atl huvudregeln är alt två ingenjörer skall
ingå i doraslolen. Domstolen framhåller vidare atl beslämraelsen om att
vallendomstol ar domför med en ingenjör måste utformas så atl högre rätt inte
kan åberopa domstolens sararaansättning sora grund för elt undanröjande.
Öslerbygdens vattendomstol, Valtenrältsingenjörsföreningen, Teknologföreningen
och vattenrättsingenjörerna vid Nedre Norrbygdens vattendomstol fraraför
liknande synpunkter. Vattenöverdomstolen påpekar vid behandlingen av
korapelensreglerna i stadgan för vatlendoraslolarna alt även de
vallenbyggnadslekniska ingenjörerna sysslar raed värderingsfrågor i så stor
utsträckning alt kravet på erfarenhet av fastighetsvärdering är uppfyllt för
deras del. Detla bör frarahållas i motiven. Motsvarande synpunkt framförs av
Mellanbygdens och Österbygdens vattendomstolar samt
Vatlenrättsingenjörsföreningen.
Nedre Norrbygdens vattendomstol anser, all
vattendomstolarna bör få behålla sina särskilda näranderaän. Dorastolen
framhåller emellerlid alt det enligl 4 kap. 9 § rältegångsbalken är möjligt all
i påbörjade mål använda förut anlitade nämndemän. Övre Norrbygdens och
Mellanbygdens vattendomstolar framför samma önskemål, sistnäranda domstol raed
det tillägget atl vallenrättsnäranderaännen bör få tjänstgöra även i nya mål
åtminstone till löpande valperiods slut. Österbygdens vattendomstol
ifrågasätter om inle den nuvarande åldersgränsen för vallen-rätlsnäranderaan,
65 år, bör bibehållas, eventuellt genora atl införas för nämnderaan i
fastighetsdorastol.
Prop. 1971:106 106
4.
Departementschefen
4.1
Tillståndsprövningen i vattenmål m. ni.
Med större företag i vatten följer i allmänhet
betydelsefulla långsiktiga verkningar av skilda slag. Med hänsyn härlUl och
till de många viktiga men inbördes motstridiga intressen som kräver beaktande
när det gäller användningen av våra vattentillgångar är det uppenbarligen av
stor betydelse alt dessa företag blir inpassade i samhällsplaneringen i storl.
Teknikens framsteg och den allmänna samhällsutvecklingen raedför att behovet av
ell samlat grepp över vattenresursernas användning gör sig gällande med allt
större krafl. De nuvarande reglerna för tillståndsprövningen i vattenmåi
tillgodoser inle detta behov på ell tillfredsställande sätt. Prövningen
ankommer i flertalet fall på vattendomstol, som varken har den överblick över
alla synpunkter som måste beaktas eller de rättsliga befogenheter som skulle
behövas. Som jag har framhållit i andra sammanhang bör den prövning det här är
fråga om hellre företas av administrativa myndigheter och nära saraordnas med
annan samhällsplanering. Genora raUjöskyddslagen har tUlslåndsprövningen
såvitt gäller en viss typ av vattenanvändning flyttats över från
valtendorastolarna till adrainistrativ myndighet, och vattenlagsutredningen
skall enligl sina direktiv lägga frara förslag lill en liknande reforra
beträffande andra valtenrättsliga tillståndsfrågor.
I sill nu avgivna delbetänkande anför utredningen
atl tiden ännu inte är mogen för etl slutiigt ställningslagande liU frågan om
utformningen av del vatlenrältsliga prövningssyslemel. Sora skäl härför anger
utredningen alt reglerna raåste saraordnas med del nya syslem för fysisk
planering sora kan bli resultatet av bygglagutredningens arbete och del arbete
sora bedrivs inom civildepartementet på en fysisk riksplanering. Saraordning
raåste enligl utredningen också ske med annan aktuell tillståndsgivning av t.
ex. mark- eUer energipolitisk arl. Del aUlmer trängande behovet av ell samlat
grepp över fördelningen av våra vattenresurser motiverar emellerlid enligl
utredningens mening atl raan nu vidtar provisoriska ändringar inom ramen för
den gäUande vattenlagstiftningen. Utredningen föreslår därför alt VL ändras så
alt tillåtiighetsprövningen i viktigare vattenmåi anförtros Kungl. Maj:t och
att Kungl. Maj:l får möjlighet att vid sin prövning i större omfattning än nu
anlägga allraänna planeringssynpunkter. Ell avgörande skäl för all prövningen
nu bör förläggas hos Kungl. Maj:t är enligl utredningen att ingen annan än
Kungl. Maj:t f.n. torde ha möjlighet att grunda en allsidig bedömning av
tillståndsfrågor på del material sora växer frara vid arbetet på den fysiska riksplaneringen.
De nya bestäramelserna föreslås gäUa företag enUgt 2 och 3 kap. VL, dvs. bl.
a. kraftverksbyggen, vatlenregleringar och grundvaltenläkter, samt vattenav-
Prop. 1971:106 107
ledning
och invallning enligl 7 kap. Laglekniskt innebär förslaget en utvidgning av den
prövningsrätt som enligl 4 kap. 13 § f. n. tillkomraer Kungl. Maj:t i fråga om
vissa vallenregleringsförelag.
Remissinstanserna
ansluter sig i allmänhet till utredningens bedömning i fråga om behovet av
provisoriska lagändringar, och huvudinnehållet i utredningens förslag
tillstyrks eller läranas utan erinran i praktiskt tagel saratliga yttranden.
Sora en särskild förtjänst hos förslaget framhålls all allmänna
planeringssynpunkter kan beaktas vid> prövningen av större företag.
Jag
kan godla utredningens bedömning all liden ännu inte är mogen för etl slutligt
ställningstagande till del valtenrättsliga prövningssyste-raels utforraning.
Jag instämraer också i atl del raed hänsyn lill viklen av all kunna tillgodose
allraänna planeringssynpunkler föreligger behov av provisoriska lagändringar.
Det förslag utredningen har lagt fram är väl ägnat all tillgodose delta behov
och bör därför genomföras. Jag är emellertid angelägen ora all utredningen så
snart som raöjligt lägger frara förslag tUl en mera slutgiltig lösning efler de
riktlinjer sora har angetts i direktiven. Vid utarbetandet av ell sådant
förslag bör utredningen sararåda med bygglagulredningen, och del synes
lämpligl alt de båda utredningarna bedriver sitt arbete på sådani sätt alt den
fortsatta behandlingen av deras förslag kan saraordnas.
Sora
några remissinstanser har påpekat föreligger både enligt gällande rält och
enligl förslagel vissa samordningsproblem i förhällande till miljöskyddslagen
och byggnadslagstiftningen. Del är nästan oraöjligt atl undvika sådana
ölägenheter i etl övergångsskede. I praktiken lorde probleraen eraeUertid kunna
lösas på ell smidigt sätt genora saraarbete raellan berörda parter och
myndigheter. Den föreslagna utvidgningen av Kungl. Maj:ts prövningsrätt
underlättar lösningen av åtskUliga samordningsproblem.
Innan
jag går närmare in på de nya reglernas utformning vill jag beröra en fråga som
naturvårdsverket och koncessionsnämnden för mUjöskydd har tagit upp i sina
remissyttranden. De anser del angelägel alt VL snarast ändras så all möjlighet
öppnas lill oraprövning från vattenvårdssynpunkt av gällande
vallenhushållningsbesläraraelser som innebär tillstånd lill s. k.
nolltappning. Denna fråga är emellerlid uloraordentligt koraplicerad och har
sådant saraband raed en rad andra regler i VL alt jag för min del har svårt
alt se all några fördelar skulle vara atl vinna med alt bryta ul den till
särbehandling. Skulle vattenlagsuiredningen vid sitt fortsatta arbete komma
lill en annan uppfattning är del emellerlid inte något sora hindrar atl frågan
las upp särskilt.
I
likhet raed utredningen anser jag atl de nya reglerna ora Kungl. Majt:s
prövning lämpligen kan las in i 4 kap. och ersälta den nuvarande 13 §. Vad
gäUer omfattningen av prövningsrätten
4tt
Riksdagen 1971.1 saml. Nr 106
Prop. 1971:106 108
innebär
utredningens förslag att del i en särskild vallenrältskungörelse skall anges
vissa typer av företag, som alltid skall prövas av Kungl. Maj:l
(kungörelsefall), medan Kungl. Maj:t beträffande andra förelag skall kunna
förbehålla sig prövningsrätten genom särskilt beslut (förbehållsfall). Som
allmän förulsällning för Kungl. Maj:ls prövningsrätt skall dock för båda fallen
gälla all förelaget är av betydande omfattning eller ingripande beskaffenhet.
I likhet med remissinstanserna anser jag den
föreslagna uppläggningen lämplig. Kungl. Maj:ts prövningsrätt bör principiellt
orafatta endasl företag som är av betydande omfattning eller ingripande beskaffenhet.
Den närmare regleringen av vilka företag som skall hänföras lill denna
kategori får, sora utredningen föreslår, ske genora kungörelse och särskilda
förbehåll från Kungl. Maj:l. I enlighet raed vad utredningen föreslår bör
vidare Kungl. Maj:l kunna pröva även sådana mål som har nära saraband med mål
som enligt gällande föreskrifter skall prövas av Kungl. Maj:l. Från
valtendomslolshåll har fraraförts önskemål om att vattendomstolarna därutöver
skall få möjlighet all av eget initiativ hänskjuta förelag liU Kungl. Maj:ts
prövning. Jag kan inte biträda detla förslag.
För atl den föreslagna ordningen skall få åsyftad
effekt är det givetvis av vikt all Kungl. Maj:t utnyttjar förbehållsrätlen i
avsedd omfattning. Vid bedömningen av om förbehåll skall göras blir det i
regel av avgörande betydelse i vilken raån allraänna planeringssynpunkter
behöver anläggas vid tillståndsprövningen. Del är givetvis viktigt alt Kungl.
Maj:t får del underlag sora behövs för elt ställningstagande till denna fråga.
Ofta torde planverket saral länsstyrelser och kommuner som ansvariga för
planläggningen ha anledning all fästa Kungl. Maj:is uppmärksamhet på behovet av
ell förbehåll. De skyldigheter som sedan gammalt åligger kamraarkoUegiet på
detla område torde böra bestå. Med hänsyn härtill bör, som kollegiet har
påpekat, den gäUande skyldigheten att översända ansökningshandlingarna i
vallenraål till kollegiet utvidgas att omfatta också viktigare raål ora
grundvaltenläkl. Besked om förbehåll bör givetvis lämnas i ell så tidigt skede
av vallenraålcl sora raöjligt och helst före huvudförhandlingen.
FörbehåUsrälten bör inte få utövas efter det alt dom eller beslut har meddelats
i lillåtiighets-frågan oavsett ora överklagande sker eller inle.
I fråga ora grunderna för Kungl. Maj:ts prövning
delar jag utredningens uppfattning atl särskilda bestämraelser bör införas
vilka raedger en friare och mera mångsidig prövning av förelagen än sora f. n.
kan ske vid vattendomstol. Etl huvudsyfte med reforraen är atl viktigare
företags tUlåtlighet skaU kunna bedöraas inte bara enligt nuvarande
tillåtiighelsregler ulan även och fraraför allt från allraänna planeringssynpunkler.
Della bör givelvis koraraa lUl ullryck i lagtexten. Prövningen skall innefatta
en allsidig bedöraning, varvid alla de as-
Prop. 1971:106 109
pekler
som tillmäts betydelse i planeringssararaanhang skall beaktas. Hit hör givelvis
intresset av att effektivt kunna utnyttja vattnet för elkraftsproduklion saml
för privat och industriell konsumtion raen också exempelvis inlresset av atl
förhindra ekonomiskt olämplig lokalisering och onödig förstörelse av
miljövärden. Sora utredningen påpekar kan även arbetsmarknadspolitiska
intressen koraraa all lillraätas betydelse i delta samraanhang. All sora
Näringslivels Byggnadsdelegalion förordar inrikta prövningen uteslutande på
markanvändningsfrågor och bortse från s. k. verksamhetsplanering synes mig
varken lämpligt eller möjligt. I praktiken sker verksamhetsplaneringen och
raark-användningsplaneringen i så nära saraband atl det inte går atl isolera
den ena från den andra.
Del synes raig självklart alt Kungl. Maj:t vid sin
prövning från allraänna planeringssynpunkler får ta hänsyn inle bara lill det
förelag ansökningen avser ulan också till förelag som kan väntas bli aktualiserade
av della. Jag anser emellerlid all del kan vara lämpligl alt i lagen la in en
erinran ora att Kungl. Maj:l skall beakta sannolika följdförelag enligl VL.
Bestäraraelsen bör ges en raera generell utforraning än utredningen föreslår.
Sora utredningen anför bör Kungl. Maj:t vid sin
tillståndsprövning kunna väga olika samhällsintressen mol varandra på ell
friare sätt än VL:s tillåtlighetsregler f.n. medger. Kungl. Maj:l bör alltså
inle vara ovillkorligen bunden av särskUda hindersbeslämraelser i VL ulan kunna
raed bortseende från dem ge tillstånd lill företag som är av synnerUg
betydelse från allraän synpunkt. Delta innebär all Kungl. Maj:t bör ges en
dispensbefogenhel raotsvarande den sora nu finns enligt 2 kap. 3 § tredje
stycket och 44 § tredje stycket VL. Dispensbefogenheten bör gälla även hinder
som avses i 2 kap. 11 § och 12 § första styckel, dvs. sådana som har saraband
raed farleds- och floltledsinlres-sen samt klimat- och hälsosynpunkter. Del är
självfallet all dispensbe-fogenhelen skall ulnylljas endasl då myckel starka
skäl lalar för all ell företag bör tillålas.
Vattenöverdomstolen och Nedre Norrbygdens
valtendoraslol föreslår atl bestäraraelserna i 2 kap. 20 § 3 raora. och 47 § 2
raom. saral 7 kap. 46 § andra styckel VL ändras så alt de av utredningen
föreslagna grunderna för Kungl. Maj:ls prövning blir tillämpliga även vid underställning
enligt näranda lagrura. Della skulle bl. a. medföra den sakliga ändringen att
underställning och dispens kunde ske även när hinder föreligger enligt 2 kap.
11 § eller 12 § första styckel. Vidare skulle Kungl. Maj:l få ell uttryckligt
lagstöd för all anlägga allmänna planeringssynpunkler vid prövningen. Även ora
sysleraaliska skäl talar för den föreslagna ändringen anser jag inte atl det
finns tUlräcklig anledning all nu ändra lUlållighetsreglerna i 2 och 7 kap. Del
lorde f. ö. ligga i sakens natur atl Kungl. Maj:l vid sin allmänna prövning av
Prop. 1971:106 110
frågan
om förelaget skall få komma lill slånd har all fästa stor vikt vid allmänna
planeringssynpunkler.
Från
flera håll ifrågasätts om inle det allmänna planeringskravel som
lillåtiighelsrekvisil bör gälla också de mindre företag sora fortfarande
kommer alt ligga kvar under valtendoraslolarnas prövning. I likhet med
utredningen anser jag emellerlid alt de provisoriska ändringar som nu skall
företas bör inskränkas lill alt gälla Kungl. Maj:ls prövningsrätt. Syftet med
den föreslagna reformen är ju f. ö. atl vallendomslolarnas prövning i
fortsättningen inle skall gälla andra företag än sådana som är av mindre
betydelse för samhällsplaneringen i stort.
I
fråga om Kungl. Maj:ls möjlighet alt föreskriva särskilda villkor i saraband
med ell tillstånd kan jag ansluta mig till vad utredningen har anfört. Villkor
bör alltså komma i fråga i ungefär sararaa situationer sora f. n. I likhet med
utredningen anser jag det olämpligt atl i lagtexten anknyta till bygdens
intressen, eftersom delta skulle kunna rainska raöjUgheterna atl på lämpligaste
sätt tiUgodose fiskeri- och renskölselinlressena.
I
syfte atl tillförsäkra Kungl. Maj:l elt tillfredsställande underlag för
prövningen föreslår utredningen vissa bestämmelser om utomprocessuellt
förberedelseförfarande, om innehållet i ansökan och om den förberedande
handläggningen vid vatlendoraslolen. Jag kan i aUt väsentligt ansluta mig liU
vad utredningen sålunda föreslår. Jag instämraer i all det uloraprocessuella
förberedelseförfarandel åtrainstone tills vidare bör bibehållas och att dess
användningsoraråde bör bestäraraas till sådana företag som kan antas komraa
under Kungl. Maj:ts prövning. Förfarandet skall säkerställa att
projekteringsarbetet för sådana förelag bedrivs i sararåd raed de rayndigheter
sora skall la lill vara det allmänna planeringsinlressel. Det bör också
innefatta information lill den ortsbefolkning sora berörs av del planerade
förelaget. Närmare föreskrifter i ämnet får raeddelas av Kungl. Maj:l.
I
likhet raed utredningen anser jag all ansökan rörande företag sora kan antas
komma under Kungl. Maj:ls prövning bör innehålla redogörelse för den
utomprocessuella förberedelse som har ägt rum, en bedömning av förelagets
betydelse från allmänna planeringssynpunkler och uppgift om eventuella
följdförelag enligl VL saral alt ansökningshandlingarna bör översändas från
vatlendoraslolen lill naturvårdsverket, planverket och vederbörande
länsstyrelse. Detta innebär atl både sökanden och vatlenrällsdomaren i förväg
måste bedöraa sannoUkhe-len för att Kungl. Maj:t koraraer alt utöva sin
förbehållsrält. I tveksamma fall är del givelvis lämpligl och tillrådligt att
iaktta de regler som gäller för förelag som kan koraraa alt prövas av Kungl.
Maj:t.
Planverket påpekar i sitt remissyttrande atl dé
föreslagna reglerna om utomprocessuell förberedelse och om medverkan av
myndigheter som företräder planintresset bör orafatla även hamnanläggningar
efler-
Prop.
1971:106 111
som
sådana anläggningar har stor betydelse från lokaliseringssynpunkt. Frågor om
allmän hamn regleras i 5 kap. VL. Del ankoraraer alltid på Kungl. Maj:l alt
pröva ora allmän hamn skall få komraa till stånd (5 kap. 3 och 13 §§). Jag
anser inte raotiveral all nu införa några nya regler beträffande handläggningen
av sådana frågor. Hamn som inte är allmän bedöms enligt 2 kap. VL och kan
alltså koraraa atl orafattas av de föreslagna nya bestäraraelserna.
Valtendoraslolens yttrande lorde i fortsättningen
liksora hittiUs koraraa att utgöra en väsentiig del av underlaget för Kungl.
Maj:ts prövning. I likhet raed utredningen anser jag alt domstolarnas
skyldighet alt avge sådani yttrande bör lagfästas. Yttrandet bör innehåUa
vallendomstolens StäUningstagande i alla de frågor som faller inom domstolens
kompetens. Även beträffande andra frågor torde domstolen kunna bidra raed
värdefulla faktiska upplysningar. Någon anledning för Kungl. Maj:t all som
kammarkollegiet ifrågasätter inhämta yttrande från valtenöverdoraslolen i
tillslåndsärendel synes raig norraall inle föreligga.
Advokalsarafundel lar i sitt yttrande upp vissa
kostnadsfrågor och frarahåller alt ersättning har vägrats för sakägares
kostnader i saraband raed underställning hos Kungl. Maj:l men utdömts för
kostnader vid utomprocessuellt förberedelseförfarande. Sarafundet anser atl
rätt tiU ersättning för kostnader bör föreligga i båda dessa fall. För rain del
anser jag det inle lärapligt att la upp dessa frågor nu. De bör anstå till den
slutliga översynen av VL.
Jag ansluter mig till de av utredningen föreslagna
följdändring-a r sora innebär alt de nya reglerna om Kungl. Maj:ts prövning
görs tUl-lärapliga även på kraftförsörjningsförelag som omfattas av lagen ora
vissa åtgärder för utnyttjande av vattenkraft vid krig ra. ra. samt på större
vallenavlednings- och invallningsföretag enligt 7 kap. VL. I likhet med
utredningen anser jag all Kungl. Maj:ls prövningsrätt enligt förstnämnda lag
bör få utövas efler förbehåU i varje särskilt fall och atl något krav på
uloraprocessuelll förberedelseförfarande inle bör gälla.
Vattenöverdorastolen och Väslerbygdens
valtendoraslol anser all val-lenrällsdoraarens befogenhet alt raedge
provisoriska åtgärder enligt 11 kap. 46 § bör begränsas i fråga ora raål som
skall prövas av Kungl. Maj:t. Jag anser inte atl del finns tillräckligt behov
av en sådan begränsning. Jag anser inte heller all del behövs några särskUda
regler om förfarandet i sådana fall sora avses i 2 kap. 40 §.
Vissa vattenreglerings- och torrläggningsföretag
enligl 3 och 7 kap. VL kan prövas vid syneförrällning. Jag ansluter raig lill
utredningens förslag lill särskUda regler rörande handläggningen av
syneförrältningar där tiUslåndsfrågan kan komraa under Kungl. Maj:ls prövning.
Under vissa fömtsättningar skall syneraännens utlåtande underställas vallendomstolens
prövning. Utredningen föreslår alt sådan underställning inte
Prop. 1971:106 112
skall
ske om Kungl. Maj:t har prövat företagets tUlåtlighet. Kammarkollegiet
kritiserar detla förslag under hänvisning till all vallendomstolen även i
sådana fall bör kunna la ställning lill den närmare utformningen av företaget.
För egen del ansluter jag mig emellerlid lill utredningens förslag, eftersom
del måste anses onödigt all valtendoraslol prövar förrättningsutlåtande när
Kungl. Maj:t redan har tagit ställning till förelagets tillåtiighel.
Utredningen diskuterar frågan om den betydelse som
vid tillståndsprövning enligt VL skall tillmätas gällande bebyggelseplaner och
hänvisar i detla samraanhang till vissa uttalanden i förarbetena till
miljöskyddslagen enligl vilka tillstånd inle får läranas lill förelag sora
strider mol fastställd plan. Vattenöverdomstolen lar upp samma fråga i sill
remissyttrande. I avsaknad av särskild lagbestämraelse lorde enligl domstolen
bristande överensslämraelse raellan ett företag enligt VL och fastställd plan
inle kunna föranleda alt tillstånd lill företaget vägras. Möjligen kan
tillståndet förknippas med ell villkor eller en erinran ora all det inte får
tas i anspråk förrän planen har ändrats. För egen del vill jag i della
sararaanhang endasl påpeka all, som framhållits i förarbetena till
mUjöskyddslagen, tUlstånd i vissa fall bör kunna lämnas under förulsällning alt
planen ändras så alt det hinder den innebär mol förelaget undanröjs. Jag vill
dessutora hänvisa lill vad jag tidigare har sagl ora de saraordningsproblera
sora tills vidare kan uppslå. Jag kan inle acceptera det av Näringslivels
Byggnadsdelegalion och advokatsamfundet framförda förslagel alt Kungl. Maj:t
som högsta planrayndighel vid prövning av ell förelag enligt VL skall kunna
ompröva gällande planbestämmelser eller meddela erforderlig dispens. Jag vill
erinra om atl det i första hand ankomraer på vederbörande kommun alt la
initiativ i planfrågor.
Oberoende av vad som nu har sagls är det givelvis
av stor betydelse alt viss saraordning sker raellan vatlendoraslolen och
planrayndigheter-na och all upplysningar ora planförhållandena finns
tiUgängliga i raålet. Jag insläraraer därför i vad utredningen föreslår ora
atl ansökningen skall innehålla uppgifter ora gällande planer samt att länsstyrelsen
och vederbörande koraraun skall underrättas i raålet. I likhet raed flera
reraissinstanser anser jag emellertid alt underrättelseskyldigheten gentemot
kommun inte bör vara beroende av att företagel berör område inom fastställd
general- eller detaljplan.
De regler om underställning lill Kungl. Maj:l efler
diskretionär prövning hos vallendomstol som f. n. finns i 2 kap. 20 § 3 mom.
ra. fl. lagrum i VL torde efter den föreslagna utvidgningen av Kungl. Maj:ls
prövningsrätt få mycket liten betydelse. Alt som kamraarkoUegiet föreslår helt
slopa reglerna anser jag dock inle tillrådligt. Däreraot insläraraer jag raed
utredningen i all bestäraraelserna
Prop. 1971:106 113
bör
formuleras om efler mönster av 16 § miljöskyddslagen, vUkel innebär alt
vattendomstolens diskretionära prövningsrätt upphör.
De
nya reglerna bör som utredningen har föreslagit träda i krafl den 1 januari
1972 raen inle tUlärapas i raål sora har anhängiggjorts vid valtendoraslol före
ikraftträdandet och inle heller vid syneförrällning ora förrättningsman har
förordnals före denna tidpunkt.
4.2
Fastighetsdomstolar och vattendomstolar
4.2.1
Allmänna synpunkter
Vid reforraen av den allraänna
underrätlsorganisationen uttalade dåvarande departemenlschefen (prop. 1969: 44
s. 174) sora sin åsikt atl del inle fanns anledning all gå från den dittills gällande
principen ora en mycket vidsträckt kompetens för de allmänna underrätterna. Han
påpekade emellerlid alt vissa typer av raål såsora ägodelnings-mål,
expropriationsmål och vatlenraål ofta har speciella drag och i någon mån kräver
en specialisering hos dera sora skall bedöraa dera, i synnerhet som del inom
landet sora helhet förekoramer endasl elt begränsat anlal mål av varje sådan
typ. Det skulle därför vara av värde om målen kunde koncentreras lill
jämförelsevis få domstolar vars doraare därraed skulle få atl handlägga ell
inle alllför ringa anlal mål och på del sättet bli förtrogna med ämnesorarådet.
Ell riktraärke borde erael-lerlid enligt departementschefen vara alt vår
restriktiva inställning när del gäller atl skapa specialdomstolar i egentlig mening
behålls och all man efterstävar atl de domare sora sysslar raed de specifika
slagen av mål också har kontakt raed allmänna tvistemål och brottmål. Därför
borde principen vara all man uppdrar handläggningen av berörda mål till endasl
vissa av de allmänna underrätterna. Mot bakgrund av dessa överväganden
tillskapades faslighetsdomslolarna. Dessa ingår i den allmänna
underrättsorganisationen på del sättet att vissa tingsrätter utses atl vara
fastighetsdomstol. I denna egenskap består tingsrätten norraalt av två lagfarna
doraare, en tekniskt sakkunnig ledamot saml två näranderaän.
Fastighetsdomstolarnas
sararaansättning gör dera särskilt skickade att pröva raål där del krävs
teknisk sakkunskap, frärast i fråga om fastighetsbildning och
fastighetsvärdering, och de har också i första hand tillskapats med tanke på
sådana mål. F. n. handläggs vissa frågor enligt raUjöskyddslagen av
faslighelsdoraslol. Fr. o. ra. den 1 januari 1972, då FBL träder i kraft, skall
lill fastighelsdoraslolarna överföras mål ora fastighetsbildning, vilka f. n.
handläggs av ägodelningsrätt. Vid tillkomsten av FDL förutsattes att
fastighetsdomstolarna också skulle ersätta de nuvarande
expropriationsdomstolarna. Elt par andra typer av raål sora fr. o. ra. den 1
januari 1972 skall handläggas av fastighetsdomstol är raål ora arrende och
hyra enligl JB. Sora elt viktigt
Prop. 1971:106 114
skäl
för all koncentrera dessa mål till elt begränsat anlal domstolar kan anföras
alt underrätten här är överinstans i förhållande lill arrende- och
hyresnämnderna och alt möjligheterna all fullfölja lalan mol dom i sådana mål
är begränsade, vilket gör det särskilt angelägel alt få en enhetlig bedömning
inom större regioner.
Förslagen i departeraentspromemorian följer de
riktlinjer som tidigare har dragits upp i fråga om fastighetsdoraslolarnas
kompetensoraråde. De innebär i huvudsak alt dit skall hänföras dels sådana
raål som f. n. ankoramer på ägodelningsrätt och expropriationsdomstol, dels
vissa mål av sällan förekoraraande slag sora nu handläggs av aUraän dorastol
men sora i sak står fastighetsbildnings- och expropriationsmålen nära, dels
slutligen mål ora arrende och hyra saral vissa därm.ed närbesläktade raål.
Detla innebär att åtskilliga typer av raål som rör fast egendom kommer alt
falla utanför kompetensorarådel. Förslaget har fått ett övervägande positivt
mottagande vid remissbehandlingen. Från skUda håll har dock både utvidgningar
och inskränkningar av kompetensområdet ifrågasatts. Det har också gjorts gällande
all koncentrationen av vissa mål tUl ell begränsat anlal doraslolar kan få
skadliga verkningar i fråga ora personalrekryteringen.
För egen del vill jag understryka alt del från
olika synpunkter är angeläget atl varje allraän underrätt har en vidsträckt
behörighet och alt koncentration av vissa raållyper lill särskilda domstolar
därför inte bör komraa i fråga i andra fall än då del är raotiveral av
speciella skäl. En annan synpunkt sora raåste beaktas i sararaanhangel är atl
behörighetsreglerna bör vara klara och lätlillärapade så all gränsdragningsproblem
i möjligaste mån undviks. Jag återkommer strax till frågan ora
fastighetsdoraslolarnas korapelensoraråde raen vill redan nu frarahålla alt
förslagen i departeraentsproraemorian synes mig väl avvägda raot den angivna
bakgrunden.
Med anledning av de under reraissbehandlingen
yppade farhågorna från personalrekryleringssynpunkt vill jag anföra följande.
Eflersora fastighetsdomstolarna inte har någon fristående ställning utgörs de
lagfarna ledaraötema av doraare sora innehar tjänster i den tingsrätt sora är
fastighetsdomstol eller i annan tingsrätt. F. n. kan också doraare i
vallendomstol komraa i fråga. Det är inle raeningen all de doraare sora
tjänstgör i fastighetsdomstolen skall syssla uteslutande med
faslighets-doraslolsgöroraål, även om dessa göromål givetvis blir helt
dorainerande för raånga av dera. Genora fastighetsdoraslolarnas anknytning lill
lings-rätlsorganisationen finns goda förutsättningar för atl elt stort antal
doraare skall få erfarenhet av fastighelsdomstolsljänslgöring. Detta gäller
inte bara domare i den tingsrätt som är faslighelsdoraslol ulan också doraare i
andra tingsrätter. Mol bakgrund härav synes några större problera frän
personalrekryleringssynpunkt inte vara förenade med en
Prop. 1971:106 115
koncentration
av mål rörande fast egendom lill etl begränsat anlal underrätter.
Vad härefter gäller vatlendorastolarna har
vattenlagsuiredningen enligl sina direktiv i uppdrag all överväga en
överflyttning av vissa av deras uppgifter till fastighetsdomstol. Utredningen
ansluter sig lUl tanken på en sådan reform men anser av olika skäl alt den bör
delas upp i två etapper, varav den första genomförs den 1 januari 1972 och den
andra i saraband med den slutliga revision av VL som utredningens arbete syftar
tUl. I den första etappen skall enligt förslaget vallendomstolarna avskaffas
sora frislående enheter och knytas lill tingsrältsorganisalionen på sararaa
sätt sora fastighelsdoraslolarna, dvs. vissa tingsrätter utses alt vara
valtendoraslol, varvid tingsrätten skall ha särskild sararaansättning. I den
andra etappen överförs de döraande funktionerna på faslighetsdoraslolarna.
Utredningsförslaget, som har fått ett myckel positivt mottagande vid
reraissbehandlingen, innebär enligt rain raening en tekniskt smidig lösning och
har betydande fördelar från både vatlenrällsskipningens och den berörda
personalens synpunkt. Jag ansluter raig därför lill förslagel. Jag ålerkoraraer
längre fram lill vissa frågor som rör vallendomstolarnas sararaansättning.
4.2.2
Fastighetsdomstolarnas kompetensområde
Som anförs i departeraentsproraeraorian är del
uppenbart all faslighetsdoraslolarna, som enligl FBL skall handlägga
faslighetsbUdningsmål i stället för de nuvarande ägodelningsrätterna, också bör
överta ägodelningsrätlernas uppgifter enligl sådan lagstiftning sora skall
beslå efler FBL:s ikraftträdande. Saratiiga dessa uppgifter är näraligen av den
särskilda beskaffenhet atl de bör ankoraraa på fastighetsdorastol. Med hänsyn
till alt del arbete raed följdlagstiftningen till FBL som f. n. pågår inom
justiliedeparlemenlet inbegriper de lagar del här rör sig om finns emellertid
inle anledning all nu lägga frara förslag till ändringar i dessa lagar.
Bland de lagar som måste överarbetas och anpassas
lill FBL ingår också lagen ora ägofred. På grund härav bör inle heller frågor
ora ändring i denna lag las upp nu. Jag delar dock den i proraeraorian framförda
uppfattningen atl mål om stängselskyldighel och belesreglering enligl 46 § bör
överföras lill fastighetsdomstol. Som Svea hovrätt påpekar bör detsamma gälla
klandertalan enligt 49 § första styckel. Däremot synes del mig mera tveksamt
ora de av hovrätten över Skåne och Blekinge förordade ändringarna i lagen är
befogade. Slutiig ställning till dessa frågor får las vid den fortsatta
överarbetningen av lagen.
Sora jag redan tidigare har frarahåUit bör
exproprialionsdorastolarna avskaffas och deras uppgifter överföras lill
fastighetsdorastol. Reraissinslanserna har inte haft något all erinra raot en
sådan reforra. De i proraeraorian i detla sammanhang föreslagna ändringarna i
ExL och annan
Prop. 1971:106 116
lagstiftning
har inle föranlett annan erinran än all hovrätten för Övre Norrland ifrågasatt
om inte föreskriften i 28 § andra stycket ExL om protokoUföringsplikt då
enskilda domslolsledamöler företar undersökning på stället borde införas i 9 §
FDL. Sådan undersökning på platsen sora en eller flera ledamöter av fastighetsdomstolen
enligl sistnäranda paragraf kan verkställa på uppdrag av domstolens ordförande
och varora parterna skall underrättas lorde eraeUertid vara all anse sora saramanlräde
för förhandling i rättegångsbalkens mening. ProtokoUföringsplikt föreligger
därför enligt bestäramelserna i 6 kap. rältegångsbalken, om undersökningen inle
sker endasl som förberedande åtgärd för syn på stället. Del av hovrätten
ifrågasatta tillägget lill 9 § FDL är alltså obehövligt.
Vad
sedan angår de mål som nu prövas av allmän underrätt har i flera
remissyttranden kritik riktats raot alt arrende- och hyresmålen förs in under
faslighelsdomslolarnas exklusiva behörighet. Denna kritik utgör dock enligt
min mening inle tillräcklig anledning alt nu ompröva de beslut av denna innebörd
sora har fatlats genom antagandet av JB. Om hyresraål skall prövas av
fastighetsdomstol bör också vissa andra typer av mål som är av myckel likartad
beskaffenhet lämpligen behandlas i samraa ordning. I prop. 1971: 12 har
föreslagils all vissa bostadsrättslvister enligl 77 § första stycket
bostadsrällslagen skall las upp av faslighelsdoraslol. De raål som här i
övrigt kommer i fråga är sådana som avser besvär mol hyresnämnds beslut enligl
lagen om tvångsförvaltning av bostadsfastighel. Även dessa raål, liksora raål
ora klander av redovisad förvallning enligt 11 § Iredje styckel samma lag, bör
sora föreslås i proraeraorian prövas av fastighetsdorastol.
Vissa raål ora inlösen av fast egendora ankomraer
nu på allraän underrätts prövning. Della gäller raål enligt 11 § första
stycket jordförvärvslagen, 5 § andra styckel jordhävdslagen och 4 § JP. Sora
anförs i proraeraorian saknas anledning all i processuellt avseende behandla
dessa raål på annat sätt än raål ora inlösen i allraänhel. De bör därför överföras
lill fastighetsdoraslolarnas korapelensoraråde.
Ett par remissinstanser ifrågasätter om inle också
mål enligt förköpslagen bör handläggas av fastighetsdomstol. Sådana raål avser
inle själva det tvångsförvärv som förköpet innebär ulan bara vissa följdfrågor
i anledning av förköp. De frågor som skall prövas av domstol är sådana som rör
ogiltighel eUer jämkning av köpevillkor (5 § andra och Iredje styckena),
undanlagande av lös egendom från förköp (6 §), ersättning lill köparen för
fullgörelse enligl köpeavtalet eller för kostnader i samband raed köpet (13 §
första stycket) saral ersältning lill koraraunen för värderainskning på
egendoraen som har förorsakals av köparen (13 § andra stycket). Av dessa frågor
synes endasl de som rör värdeminskning vara av den beskaffenheten atl del kan
finnas anledning atl hänföra dem lill faslighelsdoraslol. Jag anser dock alt
dessa frågor, sora f. ö. när-
Prop. 1971:106 117
mast
är av skadeslåndsrällslig natur, inte bör brytas ul för handläggning i annan
ordning än övriga frågor enligt samma lag.
I proraeraorian föreslås vidare all tvister, sora
enligl 72 § första stycket, 96 § första och andra styckena saral 104 § andra
stycket ExL skall prövas av allmän underrätt, överförs till fastighetsdomstol.
Förslaget, som inte har föranlett några invändningar vid reraissbehandlingen,
bör enligl min raening godtas. Etl par remissinstanser förordar vissa ytterligare
ändringar i ExL. Sålunda föreslås att frågor ora ersättning för skada eller
intrång som har uppstått efler exproprialionsmålels slutliga avgörande och
inle har kunnat förutses i raålet saral ora ersältning lill expropriat för
kostnader som har uppkommit under behandlingen hos Kungl. Maj:t av ansökan om
expropriation skall prövas av fastighetsdomstol. På frågor av del förstnämnda
slaget är enligl 34 § andra stycket ExL lagens bestäraraelser inte
tiUärapliga. De lorde vanligen få bedömas enligl grannelagsrättsliga regler.
Som jag strax skall utveckla närraare anser jag inte alt fastighetsdorastol
bör göras lUl forura i tvister ora grannelagsrättsliga förhållanden. Den bör då
inte heller pröva sådana frågor sora avses i 34 § andra stycket ExL. Inle
heller frågor ora ersältning för kostnader i saraband med Kungl. Maj:ls
prövning av ex-proprialionsansökan synes mig vara av den beskaffenhet all del
finns anledning all överföra dem lill fastighetsdomstol.
Jag ansluter raig till förslagel i proraeraorian
atl frågor som avses i 75 § byggnadslagen i likhet med övriga ersättningsfrågor
enligt lagen skall prövas av fastighetsdomstol. Proraeraorieförslaget innebär
all i sådana mål fördelningen av rättegångskostnaderna skall ske enligt regeln
i 65 § byggnadslagen i stället för som nu enligt rättegångsbalkens regler.
Della förslag har mött viss kritik vid remissbehandlingen. Med hänsyn härtill
och lill den översyn av byggnadslagstiftningen som f. n. pågår inom
bygglagulredningen anser jag lämpligast att inte nu göra någon ändring i
gällande räll på denna punkt.
Mål enUgl lagen om byggnadsrainnen handläggs f. n.
av exproprialionsdorastol och överförs enligl vad jag tidigare har föreslagit
lill fastighetsdomstol. Som anförs i proraeraorian bör samma domstol handlägga
också raål om ersättning enligl lagen om fornrainnen, vUka mål f. n. prövas av
allmän domstol. Jag instämraer raed hovrätten över Skåne och Blekinge i atl
detla bör gälla även mål enligl 9 a § Iredje styckel näranda lag ora ersältning
för kostnad eller skada, som uppkommer vid undersökning eller bärgning av
skeppsvrak eller annan åtgärd för dess skydd och vård. De nya bestäraraelserna
om forum i raål enligl lagen ora fornminnen synes lämpligen kunna las upp i en
ny 17 §.
Eftersom ersättning för skada och intrång vid
fömndersökning enligl miljöskyddslagen och ExL skall prövas av
fastighetsdomstol, bör detla gälla också ersättning i motsvarande fall enligl
14 kap. 5 § 1 mora. VL. Proraeraorians förslag härom bör sålunda genomföras.
Prop. 1971:106 118
Som anförs i promemorian framstår del som den mest
rationella ordningen alt den domstol som har handlagt raål ora ersältning för
skada eller inttång enligt lagen om byggnadsminnen eUer naturvårdslagen också
skall ha atl pröva därav föranlett följdmål om ersältning till innehavare av
fordran, för vilken marken svarar, för förlusl lill följd av atl den i
huvudmålet bestämda ersättningen inle har nedsatts hos länsstyrelsen. Lagen om
byggnadsminnen och naturvårdslagen bör alltså ändras i enlighet härmed.
Någon anledning all som Göta hovrätt ifrågasätter
hänföra mål om utdömande av vite enligl jordförvärvslagen och jordhävdslagen
till faslighelsdoraslol föreligger enligl min mening inle. All sådana frågor
enligl lagen ora arrendenämnder och hyresnämnder skall prövas av fastighetsdorastol
saramanhänger med all fastighetsdomstol har karaktären av överinstans i
förhållande till dessa nämnder.
I proraeraorian diskuteras en rad andra tvister
sora rör fast egendora och där del skulle kunna koraraa i fråga all göra
fastighetsdorastol lill exklusivt forara. Hil hör exerapelvis
äganderältstvisler av skilda slag saral tvister ora servitut och
grannelagsförhållanden. I mål av dessa typer uppslår otvivelaktigt ofta frågor
av den beskaffenhet som fastig-hetsdoraslolarna är särskilt skickade alt pröva.
Jag har eraeUertid mol bakgrund av vad jag tidigare har anfört ora viklen av
återhållsarahet när del gäller att koncentrera raål till särskilda domstolar
och om intresset av all i möjligaste mån undvika gränsdragningsproblem stannat
för all den i proraeraorian föreslagna ordningen, som innebär atl fastighetsdomstol
inte görs till exklusivt forum i dessa mål, är den lämpligaste. Alt sora
lanlmäteristyrelsen ifrågasätter öppna möjlighet all låta vissa mål handläggas
både av fastighetsdomstol och av tingsrätt i vanlig sammansättning bör av
såväl praktiska sora principiella skäl inle komraa i fråga.
Vad gäller äganderältstvisler sora rör
fastighetsindelningens beskaffenhet lorde man, som påpekas i proraeraorian,
kunna utgå från all de i regel koramer all prövas vid förrättning enligl FBL
och i andra instans av fastighetsdomstol, vilket torde vara den också från
parlssyn-punkl lämpligaste ordningen. All tvist av detta slag inte tas upp i angiven
ordning kan antas bli en ren undantagsföreleelse sora mestadels har sin orsak i
att tvisten har ett omedelbart samband med sådana frågor sora inte bör prövas
av fastighetsdomstol. De av Svea hovrätt uttalade farhågorna för alt
möjligheten atl vända sig direkt lill domstol i tvister som rör
fastighetsindelningen skulle missbrukas synes raig överdrivna. Inle heller
finns det enligl min åsikt anledning alt nu bereda tingsrätt möjlighet atl raot
parts vilja hänvisa fråga ora fastighetsindelningens beskaffenhet till
handläggning av fastighelsbildningsmyndighelen. Om tingsrätten finner atl
frågan lämpligen bör prövas i denna ord-
Prop. 1971:106 119
ning
lorde det i regel vara möjligt alt få en sådan prövning lUl slånd genom
parternas friviUiga medverkan.
4.2.3
Fastighetsdomstols sammansättning och domförhet
Sora huvudregel gäller f. n. alt fastighetsdomstol
består av två lagfarna ledamöter, av vilka den ene är domstolens ordförande,
saml en ledamot med teknisk sakkunskap och två nämndemän. Proraeraorieförslaget
innebär inte någon ändring av denna regel. Vid reraissbehandlingen har särskUt
frågan om del tekniska inslaget i domstolen tiUdragit sig intresse. Olika
meningar har yppats och elt flertal förslag har förts frara, bl. a. av innebörd
att två tekniska ledamöter skall kunna medverka i dorastolen.
Vid
fastighetsdomstolarnas tillkomst underströk dåvarande departemenlschefen
(prop. 1969: 44 s. 211) all den tekniskt sakkunnige ledamotens uppgift inte
skuUe vara alt fungera som expert i vissa speciella frågor av betydelse för
målets utgång ulan att han med sin sakkunskap skulle raedverka lill en riklig
bedömning av utredningen i målet och lill en läraplig utformning av domstolens
utslag. Jag ansluter raig liU delta synsätt. Genom den tekniskt sakkunnige
ledamoten skall domstolen tillföras sådana allmänna insikter på del tekniska
orarådet som behövs för atl den skall kunna rätt bedöraa arguraentalion och
utredning av teknisk art. Den speciella expertis som kan behövas i en viss
teknisk fråga får däremot tUlhandahåUas doraslolen genora sakkunnigbevisning i
raålet.
Eftersom
del för expropriationsdoraslolarna som huvudregel gäller atl två tekniska
ledamöter skaU della i handläggningen kan en övergång till fastighetsdomstolar
med endasl en sådan ledaraot synas innebära atl det tekniska inslaget i
domstolen försvagas. Emellertid måste beaktas att de tekniska ledamöterna i det
nya systerael får en myckel fastare anknytning lill domstolen, vilket raedför
dels all de förvärvar stor rutin sora domare dels alt de kan följa och medverka
i den förberedande handläggningen av raålen. Koncentrationen av raål till elt
begränsat antal doraslolar leder också till all juristdoraarna får större
erfarenhet av tekniska bedöraningar. Mol bakgrund av del nu anförda anser jag all
del inte finns anledning alt nu gå ifrån principen att i fastighetsdorastol
norraall skall tjänstgöra endasl en ledaraot raed teknisk sakkunskap. Det bör
dock finnas raöjlighet all i vissa fall utöka antalet tekniska ledaraöler till
två, vilket innebär alt dorastolen koraraer atl beslå av sararaanlagt sex
ledaraöler. Jag vill dock understryka alt denna möjlighet inle är avsedd atl
utnyttjas annat än i undanlagsfall, när målet är osedvanligt komplicerat från
teknisk synpunkt och det därför kan vara av särskild betydelse att mer än en
ledamot med teknisk sakkunskap medverkar vid bedömningen av de tekniska frågorna.
Prop. 1971:106 120
F. n. gäller atl teknisk ledamot i
fastighetsdomstol skall ha sakkunskap i fråga om fastighetsbildning eller
fastighetsvärdering. Mot bakgrund av vad jag här fömt har anfört om atl de
tekniska ledamöterna inte skall vara experter i vissa speciella frågor anser
jag del inte motiverat all ytterligare precisera kraven på sakkunskap eller på
annat sätt ändra reglerna härora. Jag vill emellerlid i detla sammanhang påpeka
atl tjänsterna för teknisk ledamot i fastighetsdomstol lorde koraraa all
förenas raed tjänstgöringsskyldighet vid flera sådana domstolar och all del
dessutom lorde bli nödvändigt all vid ledigheler och stor arbelsanhopning
tillfäUigt förordna utomstående tekniker all tjänstgöra i fastighetsdomstolen.
Detla innebär alt man koraraer atl ha vissa valmöjligheter när det gäller all
utse teknisk ledamot för visst mål.
De flesta mål som skall las upp av
fastighetsdomstol är av sådan typ atl de norraall kräver viss teknisk
sakkunskap hos domstolen. Med hänsyn lill intresset av enkla och lältillämpade
sararaansältningsregler bör därför, sora anförs i proraeraorian, den tekniske ledaraolens
raedverkan i dorastolen vara obligatorisk i dessa raål. I fråga ora några speciella
slag av raål gäller eraeUertid alt de i allraänhel inte fordrar sådan
sakkunskap, raedan det däreraot är angelägel med elt starkt lekmannainslag. De
mål jag här syftar på är i första hand hyresmålen raen också bosladsrätlsraål
och raål om tvångsförvaltning av bosladsfaslighet. I sådana raål bör i stället
för teknikern en Iredje näranderaän ingå i dorastolen. Sora har påpekats både i
proraeraorian och i vissa reraissyltranden kan det dock också i raål av dessa
typer, kanske särskilt i mål om tvångsförvaltning av bostadsfastighel, länkas
komraa upp frågor av svårbedörad teknisk natur. Det bör därför finnas raöjlighet
att undantagsvis även i sådana raål använda en sararaansättning med teknisk
ledamot och två näranderaän. Jag ansluter mig alltså lill proraeraorians
förslag i denna del raen vill betona all raöjligheten atl låta teknikern delta
i dessa raål bör ulnylljas restriktivt. Ora det sålunda införs möjlighet all
anUla den tekniske ledamoten i hyresmål bör de för dessa raål gällande
sararaansällningsreglerna lärapligen göras tillämpliga också i arrenderaål.
Vad beträffar nämndemännen kan jag insläraraa i den
kritik sora Svea hovrätt och lagraannen i Stockholms tingsrätt har riktal mol
föreskriften i 17 § andra stycket andra punkten ExL om att en av närandemännen
bör vara fastighetsägare och den andre inte. Denna regel bör därför inle
överföras lill FDL.
Enligl 16 kap. 8 § första styckel FBL kan
fastighetsdomstol under vissa förutsättningar pröva faslighetsbildningsraål i
materiellt hänseende ulan huvudförhandling. Som dåvarande departeraentschefen
påpekade i samband med FDL:s tillkomst är det här fråga om raål av sådan beskaffenhet
att utryraraet för lekraannasynpunkter torde vara myckel begränsat och det
synes därför olämpligt från både principiella och
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1971:106 12i
praktiska
synpunkter att ställa upp etl ovillkorligt krav på atl nämndemän skall
medverka vid prövningen. Jag insläraraer i den av hovrätten för Nedre Norrland
uttalade uppfattningen all det saknas skäl att nu frångå denna ståndpunkt. I
övrigt bör gälla att fastighelsdorasto-len vid handläggning av raål kan beslå av
en lagfaren doraare i samma utsträckning som gäller för tingsrätt. En sådan
domförhetsregel blir till-lämplig vid handläggning av frågor ora avvisning av
mål och om uldöraande av vite saral vid måls avgörande i sådana fall som avses
i 42 kap. 18 § rältegångsbalken, dvs. vid raeddelande av tredskodom, dom i
anledning av medgivande eller eftergivande saml stadfästelse av förlikning.
Vidare koraraer regeln att gälla vid huvudförhandling sora sker i förenklad
form och vid annan handläggning sora inle sker vid huvudförhandling eUer syn
på stället. Att mål om lagsökning och belalningsföreläggande kan handläggas av
en lagfaren doraare följer av 30 § lagsökningslagen (1946: 808). Vad beträffar
ärenden blir doraförhets-reglema i 6 § lagen ora handläggning av doraslolsärenden
tillärapliga. I fall då enligl näranda paragraf dorastolen skall ha den
sararaansättning som gäller för mål i allmänhet torde utan särskild
bestäraraelse slå klart alt de föreskrifter som i aUraänhet gäUer för domförhet
enligl FDL är tillämpliga. Fastighetsdomstols domförhet bör som anförs i
proraeraorian till alla delar regleras i lag och inle sora nu delvis i annan
författning. Jag föreslår därför atl uttömraande bestäraraelser i ämnet tas
upp i 4 § FDL.
4.2.4
Övergångsfrågor i anledning av fastighelsdomstolsreformen
Fastighetsdomstolarna bör överta sina nya uppgifter
samtidigt sora JB och FBL saml därlUl anknytande författningar träder i kraft,
dvs. den 1 januari 1972. Härigenom lorde övergången till den nya lagstiftningen
underlättas och enhetligheten i tUlärapningen frärajas.
Enligt
7 § FBLP skall raål eller ärende som är anhängigt hos ägodelningsrätt vid
utgången av år 1971 prövas av fastighetsdomstol. I proraeraorian föreslås
motsvarande regel beträffande mål och ärenden sora vid sararaa lidpunkt är
anhängiga hos exproprialionsdorastol. Om expropriationsdomstolen då har
påbörjat huvudförhandling föreslås dock all domstolen skall få fullfölja och
avsluta handläggningen.
Man bör uppenbarligen i möjligaste raån undvika alt
särskUda doraslolar, som är under avveckling, övergångsvis får beslå vid sidan
av de domstolar som i fortsättningen skall handlägga samma slag av raål och
ärenden. Jag anser därför all den i proraeraorian föreslagna regleringen är
ändaraålsenlig och att del inle bör koraraa i fråga alt sora Svea hovrätt och
lagraannen i Stockholras tingsrätt förordar utsträcka ägodelningsrätlernas och
exproprialionsdomstolarnas möjlighet att fortsätta sin verksamhet efler
utgången av år 1971 längre än som föreslås där. Jag föratsätter alt arbetet hos
domstolarna bedrivs så att raål och
Prop. 1971:106 122
ärenden
på vUka etl orafaltande förberedelsearbete har lagts ned om möjligt kan avgöras
slutligt före utgången av år 1971.
Jag föreslår alltså alt mål eller ärende som är
anhängigt hos exproprialionsdorastol vid utgången av år 1971 skall prövas av
fastighetsdorastol ora huvudförhandling då inte har påbörjats. Jag föreslår
vidare atl 7 § FBLP anpassas så all motsvarande regel komraer all gäUa beträffande
ägodelningsrätt. Av de föreslagna reglema följer bl. a. all nu gällande
fullföljdsbestäraraelser blir tillärapliga också på avgöranden som meddelas av
exproprialionsdorastol och ägodelningsrätt efter den 1 januari 1972.
Vad härefter gäUer raål och ärenden sora är
anhängiga hos tingsrätt vid utgången av år 1971 finns, eflersora dessa
dorastolar skall bestå oförändrade efter näranda tidpunkt, inle tiUräcklig
anledning atl flytta över dera tUl fastighetsdomstol. Jag instämmer därför i
promemorians förslag atl sådana mål och ärenden skall behandlas enligl äldre
bestäraraelser.
Lagraannen i Stockholras tingsrätt har ifrågasatt
införande av en övergångsbestäraraelse enligl vUken part, sora av
exproprialionsdorastol med stöd av 34 § första styckel ExL har hänvisats all
föra särskild lalan vid doraslolen, i stäUel skall väcka lalan vid
fastighetsdorastolen. Enligl rain mening torde del utan vidare slå klart alt en
sådan hänvisning skall avse fastighetsdomstolen och någon
övergångsbestäraraelse härom synes mig inte behövlig.
4.2.5
Faslighelsdomslolarnas domkretsar
Enligt 1 § första styckel FDL skall det finnas en
faslighelsdoraslol i varje län. Kungl. Maj:t kan dock föreskriva att annat
oraråde än län skall vara fastighetsdomstols domkrets. Bestämmelsen innebär all
alla fastighetsdoraslolsmäl från ell visst oraråde skall las upp av sararaa
domstol. Forumbestämmelserna för arrende- och hyrestvister öppnar emellertid
möjlighet lill avvikelse från denna ordning. Kungl. Maj :t kan nämligen bestäraraa
atl sådan tvist skall las upp vid annat forura än den faslighelsdoraslol inora
vars oraråde fasligheten är belägen (8 kap. 32 § första stycket och 12 kap. 71
§ första stycket JB saral 17 § första stycket lagen ora fiskearrenden).
Detsararaa skall enligl 77 § första stycket förslaget till bosladsrällslag
gälla beträffande bostadsrällstvister.
F. n. finns i hela landet sammanlagt sex
fastighetsdomstolar, vilka alla har dorakretsar omfattande mer än elt län.
Enligl promemorian skall fr. o. m. den 1 januari 1972 i princip finnas en
fastighetsdomstol i varje län, som regel förlagd lill den ort där länsstyrelsen
har sill säte. Del lorde även i fortsättningen få ankomraa på Kungl. Maj:l all
bestämma både om antalet fastighetsdomstolar och om deras lokalisering. Dessa
frågor torde få las upp vid elt senare tillfälle. Jag vUl emellertid redan i
detla samraanhang deklarera hur jag ser på dera. I allt väsent-
Prop. 1971:106 123
ligt
biträder jag vad som anförs i proraeraorian härora. Även ora antalet
fastighetsdomstolsmål kan väntas bli ganska ringa i vissa län synes raig
sålunda fastighetsdomstolarnas domkretsar i princip inle böra omfatta raer än
elt län. Möjligen kan det, som påpekas i promemorian, vara motiverat all för
vissa speciella slag av mål exerapelvis raål enligt miljöskyddslagen ha
större domkretsar. När det gäller lokaUseringen av fastighelsdoraslolarna talar
övervägande skäl, frärast behovet av nära kontakt raed olika länsrayndigheler,
för alt de bör förläggas till den ort där länsstyrelsen har sitt säte. TUl
skillnad från vad sora föreslås i proraeraorian anser jag atl delta bör gälla
även i fråga ora Västernorrlands län och atl fastighetsdorastolen där alltså
bör förläggas lill Härnösand.
En förläggning av fastighetsdomstolen till den ort
där länsstyrelsen har sill säte är emellertid beträffande vissa län förenad med
bestämda nackdelar såvitt gäller hyresmålen. Dessa raål är som regel
koncentrerade lill de större tätorterna. I fråga om dem lalar därför starka
skäl för atl fastighetsdomstolen bör vara förlagd tiU den största tätorten i länet,
vilket inte alllid är den ort där länsstyrelsen finns.
Mol bakgrund av del nu anförda anser jag atl del
bör införas regler som ger Kungl. Maj:l större möjligheter än nu att
åstadkoraraa en lämplig fördelning av fastighelsdoraslolsraålen. Sålunda bör
raål av viss typ från flera faslighetsdoraslolars dorakretsar kunna
sararaanföras lill en sådan doraslol. Vidare bör för sararaa oraråde kunna
finnas två eller flera fastighetsdomstolar, var och en med behörighet att
handlägga vissa typer av mål. Del ligger i sakens natur all regler av nu
åsyftad innebörd bör utnyttjas restriktivt. Härför lalar både önskemålet ora
klara och lätlillärapade foruraregler och intresset av all inle onödigtvis
splittra fastighelsdoraslolsraålen på ell stort antal tingsrätter. Det bör
aldrig finnas raer än en domstol som är rätt forum för ett visst mål. Om flera
fastighetsdomstolar inrättas med helt eller delvis sammanfallande domkretsar
måste alltså klart preciseras hur måltyperna skall fördelas mellan domstolarna.
Jag förordar alt i 1 § FDL införs ell lUlägg sora
ger Kungl. Maj:t befogenhet all bestämraa all flera faslighetsdorastolar skall
finnas för sararaa område, varvid Kungl. Maj:l också skaU bestäraraa hur skUda
slag av mål och ärenden skall fördelas mellan domstolarna. Del föreslagna
tillägget kan ersälta de nyssnäranda regler i bl. a. JB, enligl vilka Kungl.
Maj:l i fråga om vissa slag av mål kan förordna atl de skall las upp av annan
domstol än den fastighetsdomstol inom vars oraråde fastigheten ligger. Dessa
regler bör därför upphävas.
Min avsikt är att senare föreslå Kungl. Maj:t alt i
Södermanlands, Älvsborgs och Västernorrlands län särskUda fastighetsdomstolar
inrättas för upptagande av mål och ärenden angående arrende, hyra, bostadsrätt
Prop. 1971:106 124
och
tvångsförvaltning av bostadsfastighel i resp. Eskilstuna, Borås och Sundsvall.
4.2.6
Vattendomstolarna
Sora jag tidigare har anfört ansluter jag raig till
vatlenlagsutredningens förslag all vatlendoraslolarna integreras i vissa
tingsrätter, sora vid handläggningen av vallenmål skall ha särskUd, för denna
mållyp avpassad sammansättning i likhet med vad som gäller när tingsrätt handlägger
mål i egenskap av fastighetsdomstol. Av praktiska skäl bör benäraningen
vattendomstol behållas som beteckning för tingsrätten i denna speciella
sararaansättning. De särskilda processuella reglerna för vattenmål bör
alltjämt gälla och fullföljd av talan bör ske hos vattenöverdomstolen.
Förslaget innebär alltså all vattendomstolarna
avskaffas som organisatoriska enheter, vilket även betyder all
vallenöverdomslolens ställning av administrativ chefsmyndighet för
valtendorastolarna upphör. Några särskilda tjänster för vattenrätlsdomare,
valtenrätlsingenjörer och vattenrältssekrelerare bör inle längre finnas ulan
de bör ersättas av motsvarande tjänster vid de tingsrätter som utses att vara
vattendomstol.
I
enlighet med vad jag nu har anfört bör i 11 kap. 1 § VL föreskrivas all
tingsrätt som Kungl. Maj:l besläraraer skall vara valtendoraslol. Med tanke på
en framtida överföring av vattenrättsskipningen lill fastighetsdomstol är det
lämpligt alt lill vattendomstol utses tingsrätter som också är fastighetsdomstol.
Antalet vattendoraslolar och deras förläggning bör emellerlid inle ändras, och
jag ämnar därför föreslå Kungl. Maj:t all till vattendomstol utse tingsrätter
som har sill kansli på ort där det nu finns vattendomstol och som också utses
all vara faslighelsdoraslol. Någon ändring av vallendomstolarnas domsoraråden
avser jag inle alt föreslå.
Enligt
VL har vallenrällsdoraaren, dvs. ordföranden i vallendomstolen, en rad
självständiga uppgifter i målen. Benäraningen vattenrätts-domare bör därför
finnas kvar som beteckning på ordföranden i tingsrätten i dess egenskap av
vattendomstol. Benämningen vallenrätlsingenjör bör däremot i VL ersättas med
teknisk ledamot. Även benäraningarna vatlenrätlsnämndemän och
vattenrältssekrelerare bör mönstras ut ur VL. Som utredningen har anfört bör de
som har valls liU näranderaän i fastighetsdomstol vara behöriga att tjänstgöra
även i vallendomstol.
Sararaansältningsreglerna
är olika för vattendomstol och fastighetsdomstol. I fastighetsdomstol skall
enligt huvudregeln ingå två lagfarna ledamöter, en tekniker och två nämndemän.
Vattendomstol beslår av en vallenrällsdomare, två vatlenrältsingenjörer och två
vatlenrätlsnämndemän. I undantagsfall kan antalet ingenjörer minskas lill en,
men regeln härom är utformad på sådani sätt all den i praktiken har kommit
Prop. 1971:106 125
till
mycket ringa användning. Jag instämraer raed utredningen i all det inle är
lärapligt att nu helt anpassa reglerna om vattendomstols sammansättning lill
vad som gäller för faslighelsdoraslol. I likhet med utredningen anser jag
emellertid all möjligheterna all handlägga mål med endasl en teknisk ledamot
bör vidgas. Mycket ofta är behovet av teknisk sakkunskap tillgodosett med en
sådan ledaraot, och jag anser därför alt reglema bör utformas så all denna
ordning framstår som huvudalternativet. Det bör överlämnas ål doraslolens
ordförande alt i det särskilda fallet avgöra om målels beskaffenhet är sådan
all ytterligare en teknisk ledamot bör della. Beträffande kompetenskraven för
de tekniska ledamöterna bör i lagen endast anges alt de skall ha teknisk
utbildning och erfarenhet av vattenfrågors behandling. Jag komraer all senare
la upp frågan om mera specificerade kompetenskrav skall föreskrivas i
kungörelseform. Jag vUl dock redan nu framhålla atl den gällande uppdelningen i
vallenbyggnadslekniska och agrikullurlekniska ingenjörer har förlorat myckel av
sin betydelse och inle synes böra bibehållas i sin nuvarande utformning.
5.
Upprättade lagförslag
I enlighet med det anförda har inom
justitiedepartementet upprättats förslag till
1) lag om ändring i vattenlagen (1918: 523),
2) lag om ändring i lagen (1962: 627) om vissa
ålgärder för utnyttjande av vattenkraft vid krig m. m.,
3) lag om ändring i slatsljänsleraannalagen (1965:
274),
4) lag om ändring i lagen (1969: 246) om
fastighetsdomstol,
5) lag om ändring i lagen (1917: 189) om
expropriation,
6) lag om ändring i lagen (1942: 350) om fornminnen,
7) lag ora ändring i byggnadslagen (1947: 385),
8) lag ora ändring i lagen (1949: 658) om inlösen i
vissa faU av rätt lUl gruva m. m.,
9) lag om ändring i lagen (1957: 390) om
fiskearrenden,
10) lag om ändrmg i lagen (1960: 690) om
byggnadsminnen,
11) lag om ändring i naturvårdslagen (1964: 822),
12) lag om ändring i jordförvärvslagen (1965: 290),
13) lag om ändring i jordhävdslagen (1969: 698),
14) lag om ändring i lagen (1970: 246) om
tvångsförvaltning av bostadsfastighel,
15) lag om ändring i lagen (1970: 989) om införande av
fastighetsbildningslagen,
16) lag om ändring i jordabalken.
Prop.
1971:106 126
17)
lag ora ändring
i lagen (1970: 995) om införande av nya jordabalken,
18)
lag om ändring
i bostadsrätlslagen ( ).
Förslagen torde få fogas tUl
statsrådsprotokollet i detla ärende som bilaga 3.i
Rörande vissa av de upprättade
förslagen vill jag ytterligare anföra följande.
6. Specialmotivering
6.1 Förslaget till lag om ändring i vattenlagen
2 kap. 14 §
I Iredje styckel har företagits en
redaktionell ändring för all anpassa beslämraelsen till terminologin i den nya
jordabalken.
2 kap. 20 § 3 mom.
I enlighet raed vad jag har anfört
i den allmänna motiveringen har bestäraraelsen ändrats så alt valtendoraslolens
prövning inle längre skall vara av diskretionär art utan endast gå ul på att
fastslå ora de i 2 kap. 3 § Iredje stycket angivna förutsättningama för
prövning av Kungl. Maj:t föreligger. Bestämmelsen har formulerats med 16 §
miljö-sk)'ddslagen som förebild. I enlighet med valtenöverdomslolens förslag
har dock terraen "undersläUa" ersatts av "hänskjuta".
2 kap. 34 §
I Iredje stycket har gjorts
motsvarande anpassning till jordabalken sora i 2 kap. 14 §.
2 kap. 47 § 2 mom.
Bestäraraelsen har ändrats i enlighet
raed utredningens förslag på motsvarande sätt sora 2 kap. 20 § 3 raora.
2 kap. 62 §
I andra styckel har gjorts
motsvarande anpassning till jordabalken sora i 2 kap. 14 §.
3 kap. 11 §
Sora jag har anfört i den allraänna
raotiveringen ansluter jag mig lill utredningens förslag all underställning av
synemäns utlåtande lill vattendomstol inte skall ske om Kungl. Maj:t har prövat
förelagels tillåtlighet. En bestämraelse härom har tagils upp i denna paragraf.
' Av bUagan återges här dels 4 kap.
17 §, 11 kap. 27 § 2 mom. och 34 § samt övergångsbestämmelserna ur förslag 1
dels förslag 14. Förslagen i övrigt, som frånsett några smärre redaktionella
ändringar är likalydande med de vid propositionen fogade förslagen, har uteslutits.
Prop.
1971:106 127
3 kap. 13 §
F. n. gäller enligl paragrafens
fjärde stycke atl vatlenregleringsföre-lags stadgar skall granskas och
fastställas av vederbörande länsstyrelse eller i fall som avses i 4 kap. 13 §
av Kungl. Maj:l. Jag biträder utredningens förslag atl Kungl. Maj:l helt
befrias från ifrågavarande uppgifter. Della resultat uppnås genom atl
undantaget för fall sora avses i 4 kap. 13 § får utgå utan atl ersättas av
någon annan föreskrift.
3 kap. 16 §
Enligl denna paragraf kan Kungl.
Maj:l för bevakande av del ailraännas intresse utse en ledaraot i styrelsen
för vallenregleringsförelag. Departeraenlsutredningen (Ju 1964: 58) föreslår i
sin promemoria 122 Ora befogenheten atl förordna ledaraöler, revisorer m. ra. i
vissa organ, atl Kungl. Maj:ls befogenhet enligt paragrafen all utse ledaraot
skall kunna genora särskUt beslut delegeras lill länsstyrelsen i del län där
förelagels styrelse har sill säte. Yttranden över förslaget har inhäralals från
länsstyrelserna i Malmöhus, Örebro och Gävleborgs län, Bolmens
regleringsförelag, Hjälraarens och Kvismarens sjösänkningsbolag saml Ljusnans
och Voxnans vallenregleringsförelag. Förslaget har därvid lämnats ulan annan
erinran än alt Bolmens regleringsförelag förklarat sig anse atl
beslutanderätten i fråga om della förelag bör tillkomma valtenfallsverkel. För
egen del instämmer jag med deparlementsutredningen i all Kungl. Maj:l bör ha
rätt atl delegera sin beslutanderätt enligt paragrafen till underordnad
myndighet, och paragrafen har ändrats i enlighet härmed.
3 kap. 28 §
Beslämraelsen har ändrats på motsvarande sätt som 3 kap.
16 §.
4 kap. 10 §
Ordet
"exproprialionsdorastol" i första styckel har ersatts av "fastighetsdorastol".
4 kap. 13 §
Bestäraraelsen raed tUlhörande
rubrik föreslås upphävd. Den ersätts av de nya reglerna om Kungl. Maj:ls
prövningsrätt i 1720 §§.
4 kap. 17 §
Denna paragraf raotsvarar 4 kap. 17
§ första stycket saral 18 § i utredningens förslag. Genora paragrafen
berayndigas Kungl. Maj:l all, såvitt gäller företag enligt 2 och 3 kap. som är
av betydande omfattning eller ingripande beskaffenhet, dels förordna om
obligatorisk underställning för vissa slag av företag (kungörelsefall), dels
förbehåUa sig prövningen av visst förelag som inle omfattas av sådani
förordnande
Prop. 1971:106 128
(förbehållsfall).
Förbehållsrätlen kan inle utövas efter del all valtendoraslol eller synemän
har meddelat dom eller beslut i lillållighelsfrågan. I allmänhet lorde beslut
om förbehåll komma alt meddelas efter det all ansökan har väckts. Del finns
emellerlid inle något sora hindrar all beslutet meddelas dessförinnan,
exempelvis sedan planerna på företaget har blivit kända genom den
utomprocessuella förberedelsen. Naturskyddsföreningen har anfört alt Kungl.
Maj:t bör kunna förbehålla sig prövningen beträffande vissa sjöar eller
vattendrag. Något hinder häremot synes inte föreligga under förutsättning atl
förbehållet utformas så all det inle läcker andra företag än sådana som är av
betydande orafallning eller ingripande beskaffenhet. Beträffande vissa sjöar
eller vallendrag kan förhållandena vara sådana alt praktiskt taget varje förelag
får anses vara av ingripande beskaffenhet.
I sista styckel har i enlighet med utredningens
förslag intagits en bestämmelse alt Kungl. Maj:t i samband med prövning av
företag som är av betydande omfallning eller ingripande beskaffenhet får pröva
även annat förelag enligl VL, om ansökan avser tillstånd lUl båda förelagen
eller fråga har uppkommit om företräde raellan dera. I sistnämnda fall krävs
givetvis alt ansökningar till företagen föreligger samtidigt.
4
kap. 18 §
I denna paragraf, som raotsvarar 17 § andra stycket
i utredningens förslag, anges grunderna för Kungl. Maj:ls prövning i enlighet
med vad jag har anfört i den allraänna motiveringen. Del kan framhållas att
Kungl. Maj:t vid sin prövning kan ha atl beakta även andra bestäraraelser i 2
och 3 kap. än dem som särskilt närans i paragrafen, exerapelvis 2 kap. 4 § och
3 kap. 2 §. Den av utredningen föreslagna regeln om följdförelag enligl VL har
getts en generell utformning och förts in i andra stycket. Dispensregeln i
tredje stycket är avsedd att ha sararaa innebörd som motsvarande bestäraraelser
i 2 kap. 3 § tredje stycket och 44 § Iredje stycket saral 7 kap. 39 § andra
stycket. Eftersom dessa bestämraelser inle är helt likalydande sinsemellan kan
lydelsen inte exakt anslutas lill dem.
Med anledning av vad SMHI har anfört i sill
remissyttrande vill jag framhålla alt del även utan särskild föreskrift torde
stå klart atl Kungl. Maj:t i samband med tillstånd till elt förelag kan
föreskriva all delta i visst hänseende skall slå under tillsyn av särskild
kontrollant.
4 kap. 19 §
I enlighet med utredningens förslag innehåller
paragrafen en allmän bestäraraelse atl den som vill ulföra elt företag vars
tUlåtlighet kan antas komma under Kungl. Maj:ts prövning skall bedriva
projekteringsarbetet i samråd med de rayndigheter sora skall la lill vara det
allraänna planeringsinlressel. Härutöver föreskrivs all förelagaren också
skall
Prop.
1971:106 129
medverka lill atl ortsbefolkningen får upplysning om
planläggningen. Utredningen föreslår all en sådan föreskrift meddelas i
kungörelse. Enligl min mening är emellertid regeln av sådan vikt all den bör
tas upp i lagen.
Paragrafens andra stycke innehåller
elt berayndigande för Kungl. Maj:t att meddela närmare föreskrifter om det
utomprocessuella förberedelseförfarandel.
4 kap. 20 §
I paragrafen lagfästes i enlighet
med utredningens förslag vattendomstolarnas och synemännens skyldighet all
avge eget yttrande till Kungl. Maj:t. Jag anser det däremot inte nödvändigt med
bestäraraelser ora den fortsatta handläggningen sedan Kungl. Maj:t har
raeddelat beslut i lillållighelsfrågan.
6 kap. 28 §
I fjärde stycket har med anpassning
lill jordabalken ordet "inskrivningsdomaren" bytts ul mol
"inskrivningsmyndigheten".
7 kap. 45 §
Tredje styckel motsvarar i huvudsak
3 kap. 11 § Iredje stycket och har ändrats på samma sätt som detta. Ändringen
raedför alt 7 kap. 46 § andra styckel i utredningens förslag blir överflödigt
och kan ulgå.
7 kap. 46 §
Första stycket innehåller en
bestäraraelse alt 4 kap. 1720 §§ om Kungl. Maj:ts prövningsrätt skall äga
motsvarande tillämpning i fråga om vallenavledning och valtenreglering för
torrläggning av mark. Andra stycket, som motsvarar 2 kap. 20 § 3 mom. och 47 §
2 mom., har ändrats på motsvarande sätt sora dessa lagrura.
7 kap. 55 §
Särregeln i andra stycket föreslås
upphävd. Bestämmelserna ora Kungl. Maj:ts prövningsrätt koramer därigenom på
grund av hänvisningen i 7 kap. 49 § all ulan inskränkning gälla även för
invallningsföretag.
10 kap. 33 §
Jag ansluter mig till utredningens
ändringsförslag som innebär att i ansökan skall uppges om särskilda
bestämmelser meddelats enligt byggnadslagen eller annan lagstiftning för de
fasligheter som berörs av förelaget. Länsarkitekten i Västernorrlands län anser
att sökandens utredningsplikt bör orafatta även generalplanemässiga utredningar
som har anlagils av koraraunfuUraäktige saml andra översiktliga utredningar om
mark- och bebyggelseförhållanden (disposilionsplaner). Jag instäm-
Prop.
1971:106 130
mer i att sådan utredning lämpligen bör tillhandahållas i
målet men anser inle all del i lagtexten bör las in någon föreskrift härom.
10 kap. 42 §
Ändringen i 2 mora. innebär all
underrättelseskyldigheten raot kommun har gjorts generell.
I fråga om förelag som kan antas
komraa under Kungl. Maj:ts prövning skall enligl etl nyinfört 3 raora.
avskrift av ansökningshandlingarna översändas till naturvårdsverket och
planverket. Motsvarande underrättelseplikt i förhållande liU länsstyrelsen
behövs inle, eftersom denna har fått kännedom om förelaget redan i saraband med
förordnandet av förrältningsraän.
11 kap. 1 §
I första styckel har tillagts att
den tingsrätt sora Kungl. Maj:t bestämmer skall vara vattendomstol.
11 kap. 2 §
Paragrafen innehåller regler ora valtendoraslolens
sararaansättning.
I första
stycket anges atl valtendoraslol skall bestå av ordförande, en
teknisk ledamot saml två näranderaän. Efler ordförandens bestäraraan
de kan ytterligare en teknisk ledaraot ingå i domstolen. I de följande
styckena anges atl ordförande utses bland de lagfarna domarna i tings
rätten och kaUas vattenrätlsdomare, alt teknisk ledamot skall ha tek
nisk UtbUdning och erfarenhet av vallenfrågors behandling samt att
närandemännen skall vara näranderaän i fastighetsdorastol inora valten
doraslolens område.
II kap. 3 §
I paragrafen föreskrivs alt Kungl.
Maj:l eller myndighet som Kungl. Maj:l besläraraer skall utse
vattenrällsdoraare och ulnärana eller förordna teknisk ledaraot. Della
överensstäraraer med vad som enligl 5 § FDL gäller för fastighetsdomstol.
11 kap. 4 §
Paragrafen, sora innehåller regler
ora vatlenrältsnärandemän, föreslås upphävd.
11 kap. 5 §
Bestämmelserna om nämndemän har
inskränkts tUl att de skall tjänstgöra efler kallelse av vatlenrällsdomaren
och att lill tjänstgöring företrädesvis bör kallas näranderaän frän den
dorasaga lill vilken raålet närraast har anknytning. Reglerna överensstämmer
med 8 § FDL.
Prop.
1971:106 131
11 kap. 6 §
Denna paragraf innehåUer nu regler
om ålgärder vid jäv eller annat förfall för ledamot. Beträffande nämnderaan
finns motsvarande bestäraraelser i 4 kap. 10 § rättegångsbalken. I övrigl kan
de i paragrafen behandlade frågorna regleras genom föreskrifter meddelade av
Kungl. Maj:t. Paragrafen kan därför upphävas som obehövlig.
11 kap. 8 §
Denna paragraf, som handlar om
vattenrältssekrelerare, föreslås upphävd. Särskilda vatlenrättssekreterare
skall inte längre finnas. De uppgifter som f. n. ankommer på
vattenrältssekrelerare kan fortsättningsvis skötas av tingsfiskaler och
tingsnotarier.
11 kap. 9 §
Första stycket i paragrafen upphävs
eftersom det ersätts av föreskriften i 1 § all Kungl. Maj:l bestämmer vilka
tingsrätter som skall vara vattendomstol.
11 kap. 11 §
Bestämmelsen har formulerats ora
med 13 § FDL som förebUd. I vallenraål gäller enligl 11 kap. 97 § särskUda
bestämmelser ora vem som skall ersätta kostnad för sammanträde.
11 kap. 12 §
Ordet "vallenrältsingenjörerna"
i paragrafen har bytts ut mot "de tekniska ledamötema".
11 kap. 15 §
De i denna paragraf intagna
föreskrifterna är av en typ sora kan raeddelas av Kungl. Maj:l ensam.
Paragrafen föreslås därför utgå ur lagen.
11 kap. 27 §
Det nya iredje stycket i 2 mom.
raotsvarar den i 10 kap. 33 § införda föreskriften atl ansökan skall innehålla
uppgifter ora planförhållandena.
Ansökan rörande förelag sora kan
antas koraraa under Kungl. Maj:ls prövning skall enligl 6 mom. innehålla dels
uppgifter om vad som har förekorarail vid del utomprocessuella
förberedelseförfarandet (första stycket) dels en bedömning av förelagets
betydelse från allmänna planeringssynpunkter och uppgift ora eventuella
följdförelag enligt VL (andra stycket).
11 kap. 29 §
Vattenöverdomstolen har påpekat alt
de i 11 kap. 35 § 4 mom. föreslagna ändringarna i fråga om skyldigheten all
översända ansöknings-
Prop. 1971:106 132
handlingar
får konsekvenser för det antal exemplar av handlingarna som sökanden skall
åläggas att ge in. Detla anlal föreslås ökat lill åtla i mål som kan antas
komma under Kungl. Maj:ts prövning.
11
kap. 34 §
I andra stycket har intagits en föreskrift all
valtenrättsdomaren aUtid skall sända kungörelse lill länsstyrelsen i mål som
avses i 11 kap 17 § 211. Den nu gällande bestämmelsen har överförts tiU 35 § 4
mom.
11
kap. 35 §
Ändringen i 3 mom. innebär all
underrättelseskyldighet mot kommun föreligger i alla de mål i vilka kommunen
enligl första stycket kan föra lalan vare sig förelaget berör område inom
faststäUd plan eller inte.
I
etl nytt 4 mom. har intagils regler motsvarande 10 kap. 42 § 3 mom. Om
ansökningen rör företag som kan komma atl prövas av Kungl. Maj:l skall
ansökningshandlingarna sändas till naturvårdsverket, planverket och
länsstyrelsen saml i mål om grundvatlentäkt dessutom lill kammarkollegiel.
Skälet för sistnämnda föreskrift är att kollegiet skaU kunna fästa Kungl.
Maj:ts uppmärksamhet på behovet av ett förbehåll. I andra mål där förbehåU kan
bli aktueUt får kollegiet handlingarna enligt 35 § 1 mom.
11
kap. 42 §
Ändringen är föranledd av att benämningen
vallenrätlssekreterare avskaffas.
11
kap. 45 § 2 mom.
Orden "valtenrätlsingenjörerna" och
"vatlenrättsnämndemännen" har bytts ut mol "teknisk
ledamot" resp. "nämndemännen".
11
kap. 51 §
Paragrafen, som innehåller en föreskrift om
kallande av vatlenrältsingenjörer och nämndemän, kan upphävas som obehövlig.
11
kap. 52 §
1 Iredje styckel har ordet
"valtenrätlsnämndeman" bytts ul mol "nämndeman".
11 kap. 71 § Ordet
"vallenrältsingenjörerna" har bytts ul mot "teknisk
ledamot".
11
kap. 72 och 73 §§
Eftersom det enligl förslagel inte skaU finnas
några tjänster vid vattendomstol, har uttrycket "tjänsteman vid
valtendomslolen" bytts ut mol "tjänsteman vid tingsrätten".
Prop.
1971:106 133
11 kap. 81 §
I första stycket utgår hänvisningen tiU 51 §, som upphävs.
11 kap. 92 §
1 andra stycket utgår hänvisningen till 51 §.
11 kap. 99 §
Ändringen är föranledd av alt de
särskilda vattenrällssekrelerarna avskaffas.
14 kap. 5 § 1 mom.
I det nya tredje stycket utsägs att
talan om ersättning enligt andra stycket skall upptas av fastighetsdomstol.
Övergångsbestämmelserna
I punkt 1 av
övergångsbestäraraelserna föreskrivs all lagändringarna träder i krafl den 1
januari 1972. Mål som redan är anhängiga hos vattendomstol skall enligl punkt
2 handläggas enligl äldre bestäraraelser. Undanlag från denna huvudregel
föresläs dock beträffande reglerna ora vattendomstols sammansättning. De ökade
raöjlighelema att handlägga mål med fyra ledamöter i domstolen bör nämligen få
användas även i äldre mål. De organisatoriska ändringarna skall givetvis gälla
omedelbart från ikraftträdandet. Enligt punkt 3 skall syneförrällning
handläggas enligl äldre bestäraraelser ora förrältningsraän förordnats före
ikraftträdandet. Enligt punkt 4 skall anhängiga mål enligt 2 kap. 18 § och 4
kap. 10 § överföras från expropriationsdomstol lill fastighetsdomstol, ora
inte huvudförhandling har påbörjats. Enligt punkt 5 skall mål som är anhängigt
vid allmän domstol handläggas enligt äldre bestämraelser. Sistnämnda båda
regler överensstämraer med vad som föreslås i fråga om andra fall där mål
överförs från expropriationsdomstol eller allmän underrätt lill
fastighetsdomstol. I punkt 6 har intagits en föreskrift om att vad som
föreskrivs i lag eller annan författning om vattenrättsingenjör och
vattenrättsnämnderaan i fortsättningen skall avse teknisk ledaraot och
nämndeman i vattendomstol. Del lorde ulan vidare slå klart all detsamraa gäller
föreskrift som har intagits i dom. Den föreslagna övergångsbestämmelsen har
motsvarighet i övergångsbestäraraelserna lUl ändringarna i FDL. Lagändringarna
innebär att vattenrältsnäranderaännens uppdrag får anses upphöra raed utgången
av är 1971. Av 4 kap. 9 § rältegångsbalken följer dock alt
vallenrällsnärandeman även i fortsättningen kan tjänstgöra i mål där han
tidigare har raedverkat.
5 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 106
Prop. 1971:106 134
6.2 Förslaget
till lag om ändring i lagen om vissa åtgärder för utnyttjan
de av vattenkraft vid krig m. m.
Av 7 § i dess nuvarande lydelse framgår att 4 kap.
13 § är tillämplig på förelag sora avses i lagen. De föreslagna ändringarna
innebär alt de nya reglerna om Kungl. Maj:ts prövningsrätt blir tUlämpliga på
sådana förelag, dock endasl efter förbehåll och med undantag för de i 4 kap. 19
§ intagna föreskrifterna om utomprocessuell förberedelse. I 14 § görs en följdändring
betingad av att utomprocessuell förberedelse inte skall äga rum.
6.3 Förslaget
till lag om ändring i statstjänstemannalagen
Eftersom vattendomstolarna skall integreras med
tingsrätterna och tjänsterna som vatlenrättsdomare och vallenrätlsingenjör skall
upphöra föreslås att de särskUda reglema i 11 § andra styckel om innehavare av
sådan tjänst upphävs. Reglerna bör dock alltjämt gälla i fråga om den som efter
ikraftträdandet innehar ordinarie tjänst sora vattenrätlsdomare eller
vattenrättsingenjör.
6.4 Förslaget
till lag om ändrmg i lagen om fastighetsdomstol
1
§
Paragrafen innehåller de grandläggande
bestämmelserna om fastighetsdomstolarnas organisation och kompelens.
Enligl huvudregeln i paragrafens första stycke
skall det finnas en fastighetsdomstol i varje län. Kungl. Maj:l kan dock
föreskriva alt fastighetsdomstols dorakrels skall utgöras av annat oraråde än
län. Domkretsen kan alltså beslå av mer än ell län eller av en del av ell län.
Det ankomraer på Kungl. Maj:t alt beslärama vilken underrätt inom dora-kretsen
som skall vara fastighetsdomstol och som i denna egenskap skall ta upp de mål
och ärenden som avses i paragrafens andra stycke.
Av skäl som har berörts i avsnitt 4.2.5 har i
paragrafen öppnats möjlighet för Kungl. Maj:t all förordna att flera
faslighelsdomslolar skall finnas för sarama område. Har sådani förordnande
raeddelals skall enligt andra stycket Kungl. Maj:l också beslärama hur skilda
slag av mål och ärenden skall fördelas mellan domstolarna.
3 §
Paragrafen innehåller de grandläggande
bestäramelserna om faslig-helsdomstols sammansättning.
Som huvudregel gäller enligl första stycket atl
domstolen beslår av två lagfarna ledamöter, en teknisk ledamot och två
nämndemän. Delta överensstämmer med gällande rätt. Enligl förslagel kan
ytterligare en teknisk
Prop. 1971:106 135
ledamot
få ingå i domstolen. Härför krävs alt det föreligger särskilda skäl.
Sammansättningen med två tekniska ledamöter bör förekoraraa bara i
undanlagsfall, då de tekniska frågorna är speciellt komplicerade. Det ankomraer
på ordföranden all avgöra ora en andra teknisk ledaraot skall tiUkallas.
Andra styckel innehåller särskilda regler om
domstolens sammansättning i mål och ärenden sora rör arrende, hyra,
bostadsrätt och tvångsförvaltning av bostadsfastighet. I dessa mål och ärenden
består dorastolen i regel av de båda lagfarna ledaraötema och tre näranderaän.
Om särskilda skäl föreligger kan dock en av närandemännen bytas ut mol teknisk
ledaraot. Denna möjlighet kan utnyttjas när det i målet föreligger särskilt
behov av teknisk sakkunskap inom domstolen. Bestämmelsen i andra stycket
motsvarar 12 kap. 71 § andra stycket JB, vilket stycke därför kan ulgå. Också
hänvisningen i sista stycket av förevarande paragraf utgår.
Tredje stycket innehåller allraänna bestämraelser
ora de kvalifikationer fastighetsdoraslols ledamöter skall ha. I sak
överensstämraer de med vad som gäller f. n.
4 §
I paragrafen regleras de fall då fastighetsdomstol
är domför i förenklad saramansältning.
I första stycket föreskrivs till en början i
enlighet med de överväganden som har redovisats i avsnitt 4.2.3 alt
fastighetsdomstol är domför ulan nämndemännen när mål enligl särskilda
bestämmelser avgörs efler prövning av själva saken ulan huvudförhandling.
Härmed åsyflas de regler i 16 kap. 8 § första styckel FBL som gör del möjligt
all under vissa orasländigheier pröva faslighetsbildningsraål ulan
huvudförhandling. I övrigt skall fastighetsdorastol vid handläggning av mål
vara domför med endast en lagfaren doraare i sararaa utsträckning som
föreskrivs för tingsrätt. Beträffande den närmare innebörden härav kan hänvisas
till vad som har anförts i avsnitt 4.2.3. Påpekas bör att bestämmelserna i 4 §
inle hindrar t. ex. alt fråga om avskrivning av mål prövas av de båda
jurislledaraöterna och den tekniske ledamoten eller all nämndemännen deltar
vid handläggning enligt 16 kap. 8 § FBL.
F. n. föreskrivs i paragrafens andra stycke atl
förberedande ålgärder i målen får vidtas av lagfaren eller teknisk ledamot i
fastighetsdorastolen eller tjänsteman vid underrätten i den omfattning Kungl.
Maj:t bestämmer. Såvitt avser lagfaren ledamot och tjänsteman vid underrätten
torde detla följa av vad som allraänl gäller för tingsrätt. Vad beträffar den
tekniske ledamoten lorde några andra förberedande ålgärder än undersökning av
del slag som regleras i 9 § inte komraa i fråga. Med hänsyn lill det nu anförda
har det nuvarande andra stycket fått utgå sora överflödigt.
Prop. 1971:106 136
7§
I paragrafen, som innehåller bestäraraelser om val
av nämndeman, har gjorts en redaktionell ändring.
Övergångsbestämmelserna
Lagändringarna föresläs träda i krafl den 1 januari
1972. Eftersom det kan länkas all vissa uttryck som hänför sig lill de
avskaffade ägodelningsrätterna och expropriationsdoraslolarna finns kvar i
olika författningar efler denna tidpunkt har i övergångsbestäramelserna tagils
in en föreskrift atl sådana uttryck skall avse deras motsvarigheter i fastighetsdomstol.
De av mig föreslagna ändringarna i vissa andra lagar innebär atl
ägodelningsrätt och exproprialionsdorastol under vissa förulsätlningar kan
finnas kvar efler den 1 januari 1972. Vidare gäller alt ägodelningsdomare skall
fullgöra vissa uppgifter vid fuUföljd av lalan i jorddelningsmål. Sädana
uppgifter kan bli aktuella efter näranda tidpunkt. Med hänsyn lill länkbara
koraplikalioner av detla slag föreslås atl Kungl. Maj:t skall få befogenhet all
föreskriva avvikelser från vad sora annars skall gälla enligl andra stycket i
övergångsbestämmelserna.
6.5 Förslagen
till lagar om ändring i byggnadslagen och i lagen om
byggnadsminnen
Ändringarna i 45, 70 och 113 §§ byggnadslagen
innebär en anpassning tUl terminologin i JB. Delsarama gäller 13 § lagen om
byggnadsminnen.
6.6 Förslaget
till lag om ändring i jordförvärvslagen
Ändringarna i 1 § andra stycket 2 och 3 föranleds
dels av koraraun-reforraen och dels av den nya lagstiftningen ora förvallning
av kyrklig jord. Näranda lagstiftning träder i kraft den 1 januari 1972 och
därvid upphävs lagen (1927: 1) angående tiUstånd till försäljning av kyrklig
jord i vissa fall saral till upplälelse av sådan jord under toratrält.
6.7 Förslaget
till lag om ändring i lagen om tvångsförvaltning av bo
stadsfastighet
I enlighet raed vad sora har anförts i den
allraänna motiveringen har i 11 och 17 §§ tagits upp föreskrifter om atl lalan
sora avses i dessa paragrafer skall föras hos fastighetsdomstol. Della har
föranlett vissa följdändringar i 18 §.
Övriga föreslagna ändringar i lagen syftar framför
allt lUl alt anpassa denna i sakligt och terminologiskt hänseende lill de nya
reglema i JB ora panträtt i fast egendom och tomträtt. I JB har termen inleck-
Prop.
1971:106 137
ning reserverats för inskrivning i fastighet eller
tomträtt av visst penningbelopp (6 kap. 1 § första stycket JB). Orden
"för fordran" har därför kunnat ulgå ur 4 §. Terraen inteckning kan i
gällande rält syfta dels på inskrivningen i fastighets- eller lomträttsboken,
dels på del inlecknade fordringsbevisel. Enligl JB har lerraen endasl den
först angivna betydelsen. Fordringsbeviset motsvaras i JB:s syslem av pantbrev
eller vilandebevis. 4 och 5 §§ har ändrats i enlighet härraed. Medgivande av
inteckning enligt gällande rätt motsvaras i JB:s system närmast av ansökan om
inteckning. Panträtt uppkommer inte som nu genom själva inskrivningen ulan
först genom en särskUd upplålelse. Del nu sagda motiverar ändringar i 5 och 6
§§. Även i 9 § har en terraino-logisk ändring gjorts.
Ändringarna i 15 och 16 §§
föranleds dels av all beteckningen "in-skrivningsdoraare" genora JB
har ersatts av "inskrivningsrayndighet" dels av tillkomsten av lagen
(1970: 998) om arrendenämnder och hyresnämnder.
6.8 Förslaget till lag om ändring i lagen om införande av
fastighetsbildningslagen
Enligl den nuvarande lydelsen av 15
§ FBLP får servitut avseende skogsfång eller bete upphävas genom
fastighetsreglering även om sådana omständigheter som anges i 7 kap. 4 § FBL
inte föreligger. De förutsättningar under vilka andra servitut får upphävas
anges emellerlid inle i 7 kap. 4 § FBL, som avser ändring av servitut, ulan i
7 kap. 5 §. Hänvisningen i 15 § FBLP är alltså felaktig och bör korrigeras.
7. Hemställan
Jag heraställer, atl lagrådets
yttrande genom utdrag av protokollet inhäralas över förslagen till
1)
lag om
ändring i vattenlagen (1918: 523),
2)
lag om
ändring i lagen (1962: 627) om vissa ålgärder för utnyttjande av vattenkraft
vid krig m. m.,
3)
lag om
ändring i statstjänstemannalagen (1965: 274),
4)
lag om
ändring i lagen (1969: 246) om fastighetsdomstol,
5)
lag om
ändring i lagen (1917:189) om expropriation,
6) lag om ändring i lagen (1942: 350) om fornminnen,
1) lag om ändring i byggnadslagen (1947: 385),
8)
lag om
ändring i lagen (1949: 658) om inlösen i vissa fall av rätt UU gruva m. m.,
9)
lag om
ändring i lagen (1957: 390) om fiskearrenden,
10) lag om ändring i lagen (1960: 690) om
byggnadsminnen,
Prop. 1971:106 138
11) lag om ändring i naturvårdslagen (1964: 822),
12) lag om ändring i jordförvärvslagen (1965: 290),
13) lag om ändring i jordhävdslagen (1969: 698),
14) lag om ändring i lagen (1970: 246) om
tvångsförvaltning av bo-stadsfastighet,
15) lag om ändring i lagen (1970: 989) om införande av
fastighelsbildningslagen,
16) lag om ändring i jordabalken,
17) lag om ändring i lagen (1970: 995) om införande av
nya jordabalken,
18) lag om ändring i bostadsrätlslagen ( ).
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets
övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur
protokollet: Britta GyUensten
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 1 Vattenlagsutredningen
Förslag till
Lag om ändring i vattenlagen (1918: 523)
Härigenora förordnas i fråga om vallenlagen (1918: 523),
dels all 4 kap. 13 § samt 11 kap.
4, 6, 8, 15 och 51 §§ skall upphöra all gälla,!
dels all rubriken närmast före 4 kap. 13 § skall ulgå,
deb all 2 kap. 20 § 3 mom. och 47 §
2 mora., 3 kap. 11 och 13 §§, 7 kap. 46 och 55 §§, 10 kap. 33 § och 42 § 2
raom., 11 kap. 13, 5 och 9 §§, 27 § 2 och 6 mora., 34 §, 35 § 3 raora., 42 §,
45 § 2 mom., 52, 71, 81 och 92 §§ saml rubriken lill 4 kap. skall ha nedan
angivna lydelse,
dels atl i lagen skall införas nya bestämmelser, 4 kap.
1720 §§, 10 kap. 42 § 3 mom. och 11 kap. 35 § 4 mora., saral närraast före 4
kap. 17 § ny rubrik av nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse) 2 KAP.
opaginerad Kontrollera mot PDF
3 mom.- Finner vattendomstolen vid prövning, som i 1 mom.
sägs, tillämnad byggnad, mot vilken hinder skulle möta av bestämmelserna i 3
§ första och andra styckena, med hänsyn till stadgandet i tredje stycket i
samma § ändock böra tillåtas, skall frågan därom av domstolen hemställas
Konungens avgörande.
5 mom. Finner vattendomstolen vid prövning som avses i 1 mom.
att hinder mot tillämnad byggnad möter enligt 3 § första och andra styckena men
att det föreligger sådana omständigheter som anges i 3 § tredje stycket, skall
domstolen med eget yttrande underställa frågan Konungens avgörande.
opaginerad Kontrollera mot PDF
2 inom. Finner vattendomstolen vid prövning, som i 1 mom.
sägs, anordnande eller nyttjande av grundvattentäkt, varemot hinder skulle
möta av bestämmelserna i 44 § första och andra styckena, med hänsyn till
stadgandet i
' Senaste lydelse av
11 kap. 4§ 1969:804
11 kap. 6§ 1932:208
11 kap. 8§ 1960:304. » Senaste
lydelse 1961:48. » Senaste lydelse 1964:110.
2 mom. Finner vattendomstolen vid prövning som avses i 1
mom. atl hinder mol att anordna eller nyttja grundvatlentäkt möter enligt 44 §
första och andra styckena men atl det föreligger sådana omständigheter som
anges i 44 § tred-
opaginerad Kontrollera mot PDF
(Nuvarande
lydelse)
Iredje stycket i samma § ändock böra tillåtas, skall
frågan därom av domstolen hemställas Konungens avgörande.
(Föreslagen
lydelse)
je stycket, skall domstolen med eget yttrande underställa
frågan Konungens avgörande.
opaginerad Kontrollera mot PDF
3 KAP.
11 §."
Vill någon---- ---- ----- skola
iakttagas.
Då mål------------ förelagets huvudsakliga.
Synemännens ullålande an- Syneraännens utlåtande an-
gående valtenreglering skall un- gående valtenreglering
skall, med
derställas vattendomstolens prov- iakttagande av vad i 7 kap. 46 §
ning; dock må ej vattendomstolen andra stycket föreskrives för där
ingå i bedömande av frågor rö- avsett fall, underställas vatlen-
rande ersättning i vidare raån än domstolens prövning. Vallendoms-
som föranledes av anförda besvär lolen får ej ingå i bedömande av
eller av ändrade anordningar eller frågor om ersältning i vidare män
föreskrifter rörande företagets ul- än som föranledes av anförda be-
fÖrande. svär eller av ändrade anordningar
eller föreskrifter rörande förelagets utförande.
Om verkan----------- beträffande valtenreglering.
I fråga------------------------ i4 kap.
13 §.5
Stadgar rörande----- -------- finnas
nödigt.
Styrelsen skall----- .- till
förelaget.
Ej raå------------------ lags föreskrifter.
Sladgarna skola för all bliva Stadgarna skola för alt bliva
gällande granskas och fastställas gällande granskas och fastställas
av Konungens befallningshavande av Konungens befallningshavande
i den ort, där styrelsen har sill i den ort, där styrelsen har sitt
säte, eller i fall, som omförmäles i säte. Vid granskningen skall sär-
4 kap. 13 §, av Konungen. Vid skilt tillses, att stadgarna innehåUa
granskningen skall särskilt tillses, betryggande föreskrifter för lillgo-
all sladgarna innehålla belryg- doseende av sådana delägares räll
gande föreskrifter för tillgodo- som enligt 6 § kan bliva skyldiga
seende av sådana delägares rätt, atl framdeles deltaga i förelaget,
för vUka efler ty i 6 § sägs skyldig
het alt deltaga i företaget framde
les kan komma att inträda.
Beslutad ändring------------ ordning fastställd.
* Senaste lydelse 1920: 459. » Senaste lydelse 1920: 459.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1971:106
(Nuvarande lydebe)
(Föreslagen lydebe)
141
opaginerad Kontrollera mot PDF
Om
särskilda villkor beträlTande
större
vattenkraftanläggningar
och
vattenregleringar.
Om särskilda villkor beträffande större företag enligt 2
och 3 kap.
Om Konungens prövningsrätt.
17 §.
När företag enligt 2 eller 3 kap. är
av betydande omfattning eller ingripande beskaffenhet, prövar Konungen huruvida
företaget får komma till slånd.
För Konungens prövning gäller
följande:
1.
Företaget
får ej komma till stånd, om hinder däremot finnes möta från allmänna
planeringssynpunkter eller på grund av 2 kap. 3 § första och andra styckena,
11 §, 12 § första styckel eller 44 § första och andra styckena.
2.
Vid
prövning av fråga om hinder möter mot företaget från allmänna
planeringssynpunkter eller på grund av 2 kap. 3 § andra stycket, 11 §, 12 §
första stycket eller 44 § första och andra styckena beaktas även annat företag
enligt denna lag som med sannolikhet kan antagas bli erforderligt för ett
ändamålsenligt utnyttfande av det sökta företaget.
3.
Är
företagel av synnerlig betydelse från allmän synpunkt, kan Konungen lämna
medgivande till delsamma, även om hinder finnes möta vid prövningen enligt 1
och 2.
4.
Konungen
kan föreskriva villkor för att tillgodose allmänna 'intressen.
18 §.
Konungen kan förordna att
vissa slag av förelag skall prövas enligt 17 §.
Beträffande företag, som ef omfattas av sådant förordnande men dock bedömes
vara av betydande omfattning eller ingri-
opaginerad Kontrollera mot PDF
5t Riksdagen 1971.1 saml. Nr 106
Prop.
1971:106 142
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
pande beskaffenhet, förbehåller Konungen sig prövningen.
Besked därom lämnas till vattendomstolen eller, om målet behandlas vid syneförrällning
enligt 10 kap. 32 §, till synemännen innan domstolen eller synemännen avgjort
frågan om företagets lillåtlighet.
I samband med prövning av fö
retag som avses i 17 § första styc-
5 ket får Konungen pröva även an-
nat förelag enligl denna lag, om ansökan avser tUlstånd
till båda förelagen eller fråga uppkommit om företräde mellan dem.
19 §.
Den som viU utföra förelag vars
tillåtlighet kan antagas komina under Konungens prövning skall i god tid
bereda Konungens befallningshavande, vederbörande kommun saml övriga
myndigheter och sammanslutningar som förelaget angår tillfälle att vid planläggningen
av företaget framföra önskemål med hänsyn lill företagets verkningar från
allmän synpunkt.
Konungen kan utfärda närmare
föreskrifter för tillämpningen av första stycket och angående skyldighet för
den som vill ulföra företaget alt betala det allmännas kostnader.
20 §.
När frågan om förelags tillålUg-hel
skall prövas av Konungen, åligger det vattendomstolen eller, om målet behandlas
vid syneförrättning enligt 10 kap- 32 §, synemännen att före avgörandet med
eget yttrande hänskjuta frågan till Konungen.
7 KAP.
46 §.«
Är fråga om företag, soni
avser Är företag som avses i 37 § av sänkning av eller reglering av
vall- betydände omfattning eller ingri-
Senaste lydelse 1944: 87.
opaginerad Kontrollera mot PDF
(Nuvarande
lydebe)
nets avrinning ur någon av sjöarna Vänern, Vättern,
Mälaren, Hjälmaren, Storsjön i Jämtland eller Siljan, skola bestämmelserna i 4
kap. 13 § om Konungens prövningsrätt i vissa hänseenden och om skyldighet för
vattendomstolen att hemställa frågan Konungens avgörande äga motsvarande
till-lämpning; och skall vad sålunda är stadgat jämväl gälla beträffande annat
företag, varigenom vattnets avrinning i större omfattning regleras eller
vattenförhållandena eljest väsentligt förändras, såframt Konungen förbehåller
sig sådan prövning och besked därom före målets avgörande lämnas synemännen
eller i fall, då enligt 45 § underställning skall ske eller målet prövas i den
för ansökningsmål stadgade ordning, vattendomstolen.
Finner vattendomstolen vid prövning
av fråga om tillåtligheten av tillämnad vallenavledning, mot vilken hinder
skulle möta av bestämmelserna i 38 § eller 39 § första stycket, atl företaget
med hänsyn till stadgandet i andra stycket av 39 § ändock bör komma till
stånd, skall frågan därom av domstolen hemställas Konungens avgörande.
(Föreslagen
lydelse)
pande beskaffenhet, skola bestämmelserna i 4 kap. 1720
§§ om Konungens prövningsrätt äga motsvarande tillämpning.
När företags tillåtlighet har prövats
av Konungen skall, om målet behandlas vid syneförrättning, underställning
enligt 45 § till vattendomstolen av synemännens utlåtande ej äga rum.
Finner vattendomstolen vid prövning
av fråga om lillåtiighelen av tillärnnad vallenavledning att Kinder mot
företaget möter enligt 38 § eller 39 § första styckel men alt del föreligger
sådana omständigheter som anges i 39 § andra stycket, skall domstolen med eget
yttrande underställa frågan Konungens avgörande.
opaginerad Kontrollera mot PDF
55 §.
Ä invallning,-------------- motsvarande tillämpning.
Vad i 46 § första stycket är
stadgat om Konungens prövningsrätt skall beträffande invallning gälla allenast
såframt Konungen i den ordning, som i sistnämnda § sägs, förbehållit sig sådan
prövningsrätt.
' Senaste lydelse 1944: 87.
opaginerad Kontrollera mot PDF
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse) 10 KAP.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Förordnande, som i 32 § sägs, skall efter ansökan meddelas
av Konungens befallningshavande. I ansökningen skola så fullständigt som möjUgt
uppgivas förelagets beskaffenhet, omfattning och verkningar med angivande av
det vallenområde, som av företaget kan komma att beröras. Ansökningen bör
tillika irmehålla uppgift å de fastigheter, som företaget efter ty i 14 kap. 4
§ sägs förmenas angå, saml ägarnas naran och heravist ävensom sådana
nylljan-derätlshavares, vilkas rätt kan vara av företagel beroende.
Förordnande som anges i 32 § skall efter ansökan meddelas
av Konungens befallningshavande. I ansökningen skola så fullständigt som
möjligt uppgivas företagets beskaffenhet, omfattning och verkningar med
angivande av det vattenområde som kan komma alt beröras av företaget. Vidare
skall uppgivas huruvida särskUda bestämmelser rörande användningen av de mark-
och vattenområden som beröras av företaget meddelats enligt byggnadslagen
eller annan lagstiftning. Ansökningen bör även innehålla uppgift om de fastigheter
som förelaget enligt 14 kap. 4 § förraenas angå saral ägarnas namn och hemvist
ävensom sådana nylljanderällshavares vilkas rält kan vara beroende av företaget.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Vad i---------------
Beträffande
förelag.
------------- denna
§.
Konungens befallningshavande.
opaginerad Kontrollera mot PDF
2 mom. Kan företag antagas beröra allmänna intressen inom
orten av någon betydelse, skall förrätlningsmannen ulan dröjsmål översända
avskrift av kungörelsen till vederbörande kommun. Kommun äger föra lalan för
tillgodoseende av allmänna intressen inom orten. Om sådan lalan skall koramunen
snarast underrätta kamraarkoUegiet.
2 mom. Berör företaget område
inom fastställd general- eller de
taljplan enligt byggnadslagen eller
kan förelaget eljest antagas beröra
allmänna intressen i orten av nå
gon betydelse, skall förrätlnings
mannen ulan dröjsmål översända
avskrift av kungörelsen till veder
börande komraun. Koraraun äger
föra talan för tUlgodoseende av
allraänna intressen inom orten.
Om sådan talan skall komraunen
snarast underrätta kammarkolle
giel.
3 mom. Är fråga om företag
vars tillåtlighet kan antagas
komma under Konungens pröv
ning enligt 7 kap. 46 § första styc
ket eller 49 §, skall avskrift av an-
opaginerad Kontrollera mot PDF
' Senaste lydelse 1969: 393. , Senaste lydelse 1961: 548.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1971:106
(Nuvarande lydelse)
145
(Föreslagen lydelse)
sökningshandlingarna jämte åm/i- göreben översändas UU statens naturvårdsverk och
statens planverk.
opaginerad Kontrollera mot PDF
11 KAP.
1 §.1"
Första domstol i vattenmål be- Första domstol i vattenmål be-
nämnes vattendomstol. namnes vattendomstol. Den tings-
rätt som Konungen bestämmer skall vara
vattendomstol.
Överdomslol i----------------------- nedan sägs.
Som sista-------------------- högsta domstolen.
Angående domstol------------ tillämpligt är.
2 § .1
opaginerad Kontrollera mot PDF
Vattendomstol beslår av en vattenrätlsdomare
såsom ordförande samt såsom övriga ledamöter två valtenrätlsingenjörer och två
vatlenrätlsnämndemän. Är anläggning, företag eller annat, varom i vattenmål
är fråga, utan nämnvärd inverkan å vattenförhållandena och beröres därav ej
heller motstående intresse av någon betydelse, vare dock i sådant mål vattendomstolen
beslutför med vattenrättsdomaren och vattenrätts-nämndemännen samt allenast en
vatlenrättsingenjör.
Vattenrätlsdomare skall vara
lagkunnig, i domarevärv erfaren man.
Valtenrätlsingenjörerna skola vara
i vattenfrågors tekniska behandling sakkunniga och erfarna män.
Valtenrätlsnämndemännen böra vara
allmänt betrodda, om sin orts förhållanden kunniga män och må ej hava uppnått
sextiofem års ålder; och skall i övrigt om valbarhet Ull valtenrätlsnämndeman
vad om nämndeman vid tingsrätt är stadgat äga motsvarande tillämpning. Den,
som uppnått sextiofem
" Senaste lydelse 1946: 839. " Senaste lydelse
1969: 804.
Vattendomstol består av en vattenrätlsdomare
såsom ordförande saml såsom övriga ledamöter en vattenrättsingenjör och två
nämndemän. YtterUgare en vattenrättsingenjör får sitta i domstolen.
Vattenrätlsdomare utses bland de
lagfarna domarna i tingsrätten.
Vattenrättsingenjör skall ha teknisk
utbildning och erfarenhet av vattenfrågors tekniska behandling.
Nämndemännen skola vara nämndemän /
fastighetsdomstol inom vattendomstolens domsområde.
opaginerad Kontrollera mot PDF
(Nuvarande lydelse)
års ålder, må utan hinder därav tjänstgöra i mål, varmed
han förut såsom vattenrättsnämndeman tagit befattning.
(Föreslagen
lydelse)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Vattenrättsdomare och vattenrättsingenjör utnämnas av Konungen,
som tillika bestämmer, om samme vattenrättsingenjör skall tjänstgöra vid mera
än en vattendomstol.
Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer utser valtenrältsdomare
samt utnämner eller förordnar vatlenrättsingenjör.
opaginerad Kontrollera mot PDF
5 §/
Av de till vatlenrätlsnämndemän
valda skola i vattendomstolen tjänstgöra de två, som av valtenrättsdomaren för
varje mål kallas därtill. Till tjänstgöring.böra kallas nämndemän från det län,
som beröres av det ifrågavarande målet; avser målet företag, som berör mer än
ett län, avgöre valtenrättsdomaren, om nämndemännen skola tagas från olika län
eller från elt av dem.
Hålles vattendomstolens sammanträde
vid syn på stället, böra företrädesvis de närmast boende nämndemännen kallas
att tjänstgöra.
Är vattendomstolen enligt vad i 2 §
sägs beslutför med allenast en vattenrättsingenjör, skall yatteii-rättsdomaren
till tjänstgöring i domstolen kalla den av vattenrätts-ingenjörerna, som
företrädesvis äger sakkunskap i det ämne varom fråga är.
Nämndeman tjänstgör efter kallelse
av vattenrättsdomaren. Till tjänstgöring böra företrädesvis kallas nämndemän
från den domsaga lill vilken målet närmast har anknytning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
9 §.
Antalet vattendomstolar i riket
bestämmes av Konungen.
Gränserna för------------- närmare förordnar.
» Senaste lydelse 1932: 208. » Senaste lydelse 1941: 614.
opaginerad Kontrollera mot PDF
(Nuvarande
lydelse)
(Föreslageri
lydelse)
opaginerad Kontrollera mot PDF
2 mom.* Ansökan enligt---
I fråga----------- :--------
6 mom.' Ansökan rörande förelag av
betydande omfattning eller ingripande beskaffenhet skall innehålla uppgift om
de åtgärder sökanden må hava vidtagit för att bereda Konungens befallningshavande
i det län, inom vilket företaget huvudsakligen skall verkställas, samt övriga
av företaget berörda myndigheter och sammanslutningar tillfälle att vid
planläggningen av företaget framföra önskemål med hänsyn till företagels
verkningar ur allmän synpunkt ävensom om vad i anledning av sådana åtgärder
huvudsakligen. förekommit.
Konungen äger för riket i dess
helhet eller viss del därav meddela bestämmeber angående skyldighet för den som
vill utföra företag enUgt denna lag att före ansökningens ingivande vidtaga
åtgärder för ändamål, varom i första stycket sägs, samt att gälda kostnad, sorn
i samband med sådan förberedelse åsamkas det allmänna.
anläggningen, uppgiven. - lill
efterrättelse.
/ ansökan jämlikt 17 § 211 skall
uppgivas huruvida särskilda bestämmelser rörande användningen av de mark- och
vattenområden som beröras av företaget meddelats enligt byggnadslagen eller
annan lagstiftning.
6 mom. Ansökan rörande företag,
vars tillåtlighet kan antagas komma under Konungens prövning enligt 4 kap. 17
§, skall innehålla uppgift om de åtgärder sökanden har vidtagit på grund av 4
kap. 19 § första stycket samt om vad som huvudsakligen förekommit med
anledning av dessa åtgärder.
Ansökan som avses i första stycket
skall åtföljas av en översiktlig redogörelse för sökandens bedömning av det
tillämnade företagets betydelse från allmänna planeringssynpunkter samt
uppgift om annat företag enligt dentia lag som rned sannolikhet kan antagas bli
erforderiigt för ett ändamålsenligt utnyttjande av det sökta företaget.
opaginerad Kontrollera mot PDF
'* Senaste lydelse 1969: 393. " Senaste lydelse 1952:
235.
opaginerad Kontrollera mot PDF
(Nuvarande
lydebe)
Finnes fastighet,
(Föreslagen lydelse)
34 §.i«
----- den myndighet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Är i ansökningen fråga om företag, som avses i 27 § 6
mom., skall ett exemplar av ansökningshandlingarna jämte kungörelsen översändas
UU Konungens befallningshavande i del län, inom vilket företaget
huvudsakligen skall verkställas.
I mål som avses i 17 § 211 skall vattenrättsdomaren sända
kungörelsen till Konungens befallningshavande.
opaginerad Kontrollera mot PDF
I
mål,
35 §. underrätta kararaarkollegiel.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kan förelag, som avses i första stycket, antagas beröra
allmänna intressen inom orten av någon betydelse, skall valtenrättsdomaren
utan dröjsmål översända kungörelsen till vederbörande kommun. Är fråga om
ansökan om lillslånd all tillgodogöra grundvatten, skall dock kungörelsen
städse lillslällas kommun, inom vars område tillgången på grundvatten kan
påverkas.
Berör förelag som avses i första stycket område inom
fastställd general- eller detaljplan enligt byggnadslagen eller kan företaget
eljest antagas beröra allmänna intressen inom orten av någon betydelse, skall
valtenrällsdomaren ulan dröjsmål översända kungörelsen till vederbörande
komraun. Är fråga ora ansökan ora lillslånd alt tillgodogöra grundvatten, skall
dock kungörelsen alltid tillställas koramun inom vars område tillgången på
grundvatten kan påverkas.
4 mom. Är i ansökningen fråga om
företag som avses i 27 § 6 mom. skall ett exemplar av ansökningshandlingarna
jämte kungörelsen översändas till statens naturvårdsverk, statens planverk
och Konungens befallningshavande.
opaginerad Kontrollera mot PDF
42 §.18 skall
Då handling i vattenmåi delgivas genom rättens försorg,
förordne därom vatlenrällsdomaren eller vattenrältssekrelerare.
Då handUng i vallenmål skall
delgivas genom rättens försorg, förordnar därom valtenrättsdomaren eller den
som är behörig därtill enligt bestämmdser som Konungen meddelar.
Kallelse av---------------- av vallenrällsdomaren.
' Senaste lydelse 1961: 548. ' Senaste lydelse 1969: 396. " Senaste lydelse
1960: 304.
opaginerad Kontrollera mot PDF
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
45 §.
2 mom. Valtenrättsdomaren 2 mowj. Vattenrättsdomaren kan
må
ock, där så finnes lämpligl, även, när han finner det lämpligt,
uppdraga
åt vattenrätlsingenjö- uppdraga
ål vattenrättsingenjör
rerna
eller en av dem atl, med el- alt, med
eller utan biträde av
ler
ulan biträde av vattenrätts- nämndemännen
eller en av dera,
nämndemännen
eller en av dem, verkställa undersökning på stället,
verkställa undersökning å stället. I I enklare fall kan sådant uppdrag
enklare
fall må sådani uppdrag lämnas åt nämndemännen eller en
kunna lämnas åt vattenrätlsnämn- av dem.
demännen eller en av dem.
Om tiden------------------------ av nöden.
52 §.20
Menar part,-------------- invändningen försullen.
Jäv mol--------------------- i tingsrätt.
Beslut varigenom jävsinvänd- Beslut varigenora jävsinvänd
ning mot valtenrätlsnämndeman ning raot nämndeman gillats skall
varder gillad, skall ej medföra nå- ej rubba eller upphäva åtgärd eller
gon verkan lill rubbning eller upp- beslut, som tiilkommil innan in-
hävande av åtgärd eller beslut, vändningen gjordes, när övriga le-
som tiUkorarait innan invänd- damöter varit ense om åtgärden d-
ningen gjordes, där övriga ledamö- ler beslutet.
ler varit om åtgärden eller beslutet
ense.
71 §.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Beträffande fråga, vari det enligt
förestående stadganden tillkomraer valtenrättsdomaren att besluta, bör han,
där frågans beskaffenhet det påkallar, rådgöra med vatlenrätlsingenjörerna.
Av vatlenrätlsdomarens-
Beträffande fråga, vari det enligl
föreslående stadganden tillkommer vatlenrällsdomaren alt besluta, bör han, när
frågans beskaffenhet påkallar det, rådgöra med vattenrättsingenjör.
annorlunda förordna.
opaginerad Kontrollera mot PDF
81 §
Vad i 4245§§, 49 § första stycket,
50 § första stycket, 51 och 52 §§, 55 § första stycket, 56 § första stycket,
57, 58, 64, 67, 70 72 §§, 73 § första, tredje och fjärde styckena saral 74 §
stadgas beträffande ansökningsmål skall,
" Senaste lydelse 1920: 459. " Senaste lydelse
1969: 804. " Senaste lydelse 1920: 459. " Senaste lydelse 1960: 304.
22
Vad i 4245§§, 49 § första stycket,
50 § första styckel, 52 §, 55 § första stycket, 56 § första stycket, 57, 58,
64, 67, 7072 §§, 73 § första, Iredje och fjärde styckena samt 74 § stadgas
beträffande ansökningsmål skall, när ej
opaginerad Kontrollera mot PDF
(Nuvarande
lydelse) (Föreslagen lydelse)
där
ej annat framgår av vad nedan annat framgår av vad nedan i
i denna § sägs, äga
motsvarande denna § sägs, äga motsvarande
tillämpning i fråga om
stämnings- tillämpning i fråga om stähinings-
mål. mål.
I
mål--------------- motsvarande tillämpning.
Utlåtande,
som---- vatlenrätlsdomarens tjänstemm.
I
de----------------- är stadgal.
.92
§.23
Vad
i--------------- 7 kap. 45 och 55 §§.
Bestämmelserna i 4245, 48, Bestämmelserna
i 4245, 48,
49 §§, 50 § första stycket, 51, 52, 49 §§, 50 § första styckel, 52, 54,
54, 55, 5759, 6264, 66 och 55, 5759, 6264, 66 och 67 §§
67 §§ skola i tillämpliga delar skola i tillämpliga delar gälla be
gälla besvärsmål vid vattendom- svärsmål vid vattendomstolen och
stolen och understäUningsmål. underslällningsmål.
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972.
Mål som vid lagens ikraftträdande är anhängigt hos
vattendomstol handlägges och bedömes enligt äldre bestämmelser. I fråga om
vattendomstols sammansättning skall äldre lag dock gälla endast vid huvudförhandling
som påbörjats före nya lagens ikraftträdande saml vid överläggning efler
ikraftträdandet rörande fråga sorn behandlats vid sådan huvudförhandling.
Har före ikraftträdandet förrättningsman förordnats
enligl 10 kap. 32 § för att handlägga syneförrällning rörande företag enligl 3
eller 7 kap., skall äldre bestämmelser tUlämpas på förrättningen.
"
Senaste lydelse 1969: 393.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 2
Departementspromemorian
Förslag
till
Lag
om ändring i lagen (1969: 246) om fastighetsdomstol
Härigenom
förordnas, all 3, 4 och 8 §§ lagen (1969: 246) om faslig-helsdomstol skall ha
nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Fastighetsdomstol
består av ordförande samt fyra andra ledamöter, varav två nämndemän.
Ordföranden
utses bland de lagfarna domama i den allmänna underrätten. Av domstolens
övriga ledamöter skall en vara lagfaren domare i underrätten eller i annan
underrätt eller i vattendomstol samt en ha teknisk utbildning och erfarenhet av
fastighetsbildning eller fastighetsvärdering.
Fastighetsdomstol beslår av ordförande saml fyra
andra ledamöter.
Ordföranden utses bland de lagfarna domarna i den
allmänna underrätten. Av domstolens övriga ledamöter skall en vara lagfaren
doraare i underrätten eller i ahnan underrätt eller i vallendomstol, en ha
teknisk utbildning och erfarenhet av fastighetsbildning eller fastighetsvärdering
samt Ivå vara nämndemän.
1 mål angående hyra, bostadsrätt eller
tvångsförvaltning av bostadsfastighet består domstolen dock av ordföranden,
den andre lagfarne ledamoten och tre nämn-aemän. Den tekniske ledamoten får
ingå i domstolen i stället för en av nämndemännen, om ordföranden med hänsyn
till målets beskaffenhet finner särskilda skäl därtill föreligga.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nämndemännen
bör-------- orts förhållanden.
Om fastighetsdomstols sammansättning i hyresmål
finns särskild föreskrift.
Nuvarande lydelse enligt prop. 1970:145.
opaginerad Kontrollera mot PDF
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Vid
måls avgörande ulan huvudförhandling samt vid annan handläggning som ej sker
vid huvudförhandling eller syn på stället är fastighetsdomstol domför utan
nämndemännen eller, i den omfattning Konungen bestämmer, med en lagfaren
ledamot.
Åtgärd som avser endast måls beredande får / den
omfattning Konungen bestämmer vidtagas av lagfaren eller teknisk ledamot i
fastighetsdomstolen eller av tjänsteman vid underrätten.
Fastighetsdomstol är domför med en lagfaren ledamot
vid måls avgörande utan huvudförhandling, om avgörandet ej innefattar prövning
av saken, vid huvudförhandling som sker i förenklad form samt vid annan
handläggning som ej sker vid huvudförhandling eller syn på stället.
Åtgärd som avser endast måls beredande får vidtagas
av lagfaren ledamot i fastighetsdorastolen eller tjänsteman vid underrätten i
samma omfattning som gäller för allmänna tvistemål eller av teknisk ledamot i
den omfattning Konungen bestämmer.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nämndeman
tjänstgör efler kallelse av fastighetsdomstolens ordförande. Till
tjänstgöring bör företrädesvis kallas nämndemän från den domsaga lill vilken
målet närmast har anknytning.
Nämndeman
tjänstgör efter kallelse av fastighetsdomstolens ordförande. Till
tjänstgöring bör företrädesvis kallas näranderaän från den domsaga tiU vilken
målet närmast har anknytning. 7 mål angående inlösen eller annat tvångsförvärv
av fast egendom iakttages därvid såvitt möjligt atl den ene är ägare av
fastighet men den andre icke.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972.
Såvitt avser tiden efter ikraftträdandet skall vad
i lag eller annan författning föreskrivs om ägodelningsrätt och
expropriationsdomstol i stället avse fastighetsdomstol samt vad sora
föreskrivs ora ägodelningsdomare, ägodelningsnämndeman och
expropriationstekniker i stället avse ordförande, nämndeman och teknisk ledamot
i fastighetsdomstol.
Prop.
1971:106 153
Bilaga 3 De remitterade förslagen
1 Utdrag av förslag till
Lag om ändring i vattenlagen (1918:523)
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 kap. 17 §
Konungen kan beträffande vissa
slag av företag enligt 2 eller 3 kap., som är av betydande omfallning eller
ingripande beskaffenhet, förordna, att frågan om förelag får komma till stånd
skall prövas av honom.
Omfattas företag som angives i
första stycket ej av förordnande som där sägs, kan Konungen förbehålla sig
prövningen. Besked om förbehåll skall lämnas till vattendomstolen eller, om
målet behandlas vid syneförrättning enligt 10 kap. 32 §, till synemännen innan
domstolen eller synemännen avgjort frågan om förelagels till-lållighet.
I samband med prövning av förelag
som avses i första eller andra stycket får Konungen pröva även annat förelag
enligt denna lag, om ansökan avser tUlstånd Ull båda förelagen eller fråga uppkommit
om företräde mellan dem.
11 kap.
27 §
2 mora.i Ansökan enligt 17 § 2
skall vara åtföljd av de rUningar jämte beskrivning och andra handlingar saml
innehålla de upplysningar, vilka erfordras för bedömande av det tilläranade
förelagels beskaffenhet, omfallning och verkningar. Särskilt skola så
fullständigt som möjligt uppgivas den eller de fastigheter, vara byggandet
skaU ske eller vilka förelaget eljest efter ty i 14 kap. 4 § sägs angår,
vederbörande ägares och nyltjanderätlshavares namn och hemvist saral, om
företaget ej är av större orafallning, de ersättningsbelopp sökanden förraenar
böra lill följd av förelaget ulgå lill dylik fastighetsägare eller andra. Är
fråga ora utförande av byggnad för valtens tillgodogörande, skall uppgift
' Senaste lydelse 1969:393.
Prop.
1971:106 154
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
läranas å del område, med vilket, enligl sökandens åsikt,
rätlen till vattnets lUlgodogörande lämpligen bör vara för framtiden förenad.
Beträffande anläggning för uttagande av vattenkraft varde därjämte storleken
av den vattenkraft, som beräknas kunna vid lågvatten utlagas genom
anläggningen, uppgiven.
I fråga om ansökan enligl 17 § 3,
4, 5, 7, 8, 9, 11 och 19 skall vad i första stycket stadgas i tUlämpliga delar
lända till efterrättelse.
/ ansökan enligt 17 § 211 skall
uppgivas huruvida särskilda bestämmelser med slöd av lag meddelats rörande användningen
av de mark- och vattenområden som beröras av företaget.
34 § 2
Finnes fastighet, lUl vars ägare
enligt 33 § underrättelse skall utsändas, tUlhöra kronan eller allraän
anstalt, eller av kronan eller dylik anstalt innehavas under nyttjanderätt,
insände vatlenrällsdomaren ulan dröjsmål underrättelse om kungörelsens innehåll
till Konungens befallningshavande i del län, där fastigheten är belägen; och
åligge Konungens befallningshavande alt ofördröjligen förordna ombud lill
bevakande av kronans eller anstaltens rält eller, där sådani bevakande
tillkommer annan myndighet, överlämna underrättelsen lill den myndighet.
Är i ansökningen fråga om fö- I mål som avses i 17 § 211
retag, som avses i 27 § 6 mom., skall
valtenrättsdomaren alltid skall etl exemplar av ansöknings- sända
kungörelsen till Konungens handlingarna jämte kungörelsen
befallningshavande. översändas lill Konungens befallningshavande i det län,
inom vilket förelaget huvudsakligen skall verkställas.
1.
Denna lag
träder i krafl den 1 januari 1972.
2.
Mål som vid
ikraftträdandet är anhängigt hos vattendomstol handlägges enligl äldre
bestämmelser. I fråga om vattendomstols sammansättning gäller detla dock
endast sådan huvudförhandling som påbörjats före ikraftträdandet.
3.
Har
förrätlningsman före ikraftträdandet förordnals enligt 10 kap. 32 § för alt
handlägga syneförrättning rörande förelag enligl 3 eller 7 kap., tiUämpas äldre
bestämmelser på förrättningen.
4.
Mål som är
anhängigt hos expropriationsdomstol vid ikraftträdandet prövas av
faslighetsdomslol, ora huvudförhandling ej påbörjats dessförinnan.
5.
Mål som vid
ikraftträdandet är anhängigt hos allmän domstol handlägges enligt äldre
bestämraelser.
6.
Vad i lag eller
annan författning föreskrives om vatlenrättsingenjör och vattenrättsnämnderaan
skall i stället avse teknisk ledaraot och nämndeman i vattendomstol.
» Senaste lydelse 1961:548.
opaginerad Kontrollera mot PDF
14
Förslag tiU
Lag om ändring i lagen
(1970:246) om tvångsförvaltning av
bostadsfastighet
Härigenom
förordnas, att 46, 9, 11 och 1518 §§ lagen (1970: 246) om tvångsförvaltning
av bosladsfaslighet skaU ha. nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lyddse
Föreslagen lydebe
opaginerad Kontrollera mot PDF
4 §
Förvaltaren
uppbär hyror och andra löpande intäkter av fastigheten och förettäder även i
övrigt ägaren i angelägenheter som rör fastigheten och dess förvaltning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Förvaltaren
får ej överlåta fasligheten eller eljest förfoga över den så alt den helt
eller delvis frånhändes ägaren. Ulan ägarens medgivande får förvaltaren ej låta
inleckna fastigheten för fordran eller laga upp lån i vidare mån än som följer
av 6 § och ej heller låta förelaga annan åtgärd beträffande
fordringsinteckning i fastigheten, om ej hyresnämnden lämnar sitt tillstånd.
Förvaltaren
får ej överlåta fastigheten eller eljest förfoga över den så atl den helt
eller delvis frånhändes ägaren. Ulan ägarens medgivande får förvaltaren ej låta
inleckna fastighelen eller taga upp lån i vidare mån än som följer av 6 § och
ej heller låta företaga annan åtgärd beträffande inteckning i fastighelen,
pantbrev eller vilandebevis, om ej hyresnämnden lämnar sill tillstånd.
opaginerad Kontrollera mot PDF
5 §
Förvaltaren kan besluta ätt angelägenhet som saknar
betydelse för ändaraålet raed förvaltningen skall undantagas från denna.
Fastighetsägaren
får ansöka om inteckning i fastigheten, taga upp lån mot säkerhet i form av
panträtt i fasligheten eller förelaga annan åtgärd beträffande inteckning,
pantbrev eller vilandebevis om förvaltaren samtycker till det. Vägras
samtycke kan hyresnämnden tillåta åtgärden, om denna ej försämrar
fömtsättningarna för en tiUfredsställande fastighetsförvaltning.
Fastighetsägaren får medge inteckning i
fastighelen för fordran, taga upp lån mol säkerhet av inteckning i fastighelen
eller företaga annan åtgärd beträffande fordringsinteckning om förvaltaren
samtycker till det. Vägras samtycke kan hyresnämnden tillåta ål-gärden, om
denna ej försämrar fömtsättningarna för en tillfredsställande
fastighetsförvaltning.
6
§
Bör på fastigheten verkställas arbeten för vUka
fordras tillskoll av andra medel än sådana som inflyter vid den löpande
förvaltningen eller eljest står lill förfogande, skall förvaltaren ombesörja
utredning om lämpUga åtgärder, kostnaderna för dem och möjligheterna alt ge-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
nom
belåning av fastighelen eller på annat sätt skaffa medel för ål-gärderna.
Redogörelse för utredningen jämte förslag lill ålgärder skall överlämnas till
fastighetsägaren.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Vill fastighetsägaren ej raedverka lill de föreslagna
åtgärdema, kan hyresnämnden lämna förvalla-ren tillstånd att företaga dem samt
meddela de föreskrifter som behövs. Näranden kan därvid tUlåla förvaltaren all
lill angivet belopp taga upp lån för åtgärderna och vid behov medge inteckning
i fastighelen.
Vill fastighetsägaren ej raedverka lill de föreslagna
åtgärderna, kan hyresnämnden lämna förvaltaren tillstånd att företaga dem saml
raeddela de föreskrifter som behövs. Nämnden kan därvid tillåta förvaltaren
all till angivet belopp laga upp lån för åtgärderna och vid behov ansöka om
inteckning och upplåta panträtt i fasligheten.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Förvaltaren skall på lämpligt sätt underrätta
hyresgästerna om all fasligheten ställts under förvall-n.ing och om vem sora
är förvaltare saral om beslut att förvaltningen förlänges eUer upphör. Han
skall ofördröjligen undersöka fastighetens i nleckningsf örhållanden och
underrätta kända inteckningshavare om förvaltningen.
Förvaltaren skall på lämpligl sätt
underrätta hyresgästerna om all fasligheten ställts under förvallning och om
vem som är förvaltare samt om beslut all förvaltningen förlänges eller upphör.
Han skall ofördröjligen undersöka fastighetens inteckningsförhållanden och
underrätta borgenär, som har panträtt i fastigheten och som är känd, om
förvaltningen.
11 §
Förvaltaren skall för varje
kalenderår inom en månad från årets utgång lämna skriftlig redovisning lUl
fastighetsägaren för sin förvaltning. När han frånträder sill uppdrag, skall
redovisning för den gångna delen av kalenderåret läranas inora en raånad från
det uppdraget upphörde. Till redovisning skall fogas berättelse raed
sammanfattande uppgifter om vidtagna och planerade ålgärder samt om
fastighetens skick. I fråga om arbeten som avses i 6 § lämnas särskild
berättelse inom en månad från del arbetena slutfördes.
Avskrift av handlingar sora avses i
första stycket sändes till hyres-näranden och hälsovårdsnäranden.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Vill fastighetsägaren klandra redovisad förvaltning,
skall han inora ell år från det han raottog redovisningen insläraraa
förvaltaren lill domstol som avses i 3 kap. 72 § första stycket första punkten
lagen (1907: 36 s. 1) om nyttjanderätt till fast egendom.
Vill fastighetsägaren klandra redovisad förvaltning,
skall han inom ell år från det han mottog redovisningen instämma förvaltaren
till den fastighetsdomstol inom vars område fastigheten är belägen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Beslut atl faslighet skall ställas under förvallning
saral beslut om förlängning eller upphörande
Beslut att fastighet skall ställas under förvaltning saml
beslut om förlängning eller upphörande av
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
av förvallning sändes genast lill inskrivningsdomaren för
anteckning i fastighelsboken eller lomträttsboken.
Föreslagen
lydelse
förvaltning sändes genast lUl inskrivningsmyndigheten för
anteckning i faslighelsboken eUer toraträttsboken.
opaginerad Kontrollera mot PDF
I fråga ora förfarandet vid hy-resnäranden finns besläramelser
i lagen (1968: 349) om hyresnämnder.
I fråga ora förfarandet vid hy-resnäranden finns
bestämmelser i lagen (1970:998) om arrendenämnder och hyresnämnder.
opaginerad Kontrollera mot PDF
17 §
Mot hyresnämnds slutliga beslut i
ärende enligt denna lag eller beslut enligl 14 § andra stycket får lalan föras
genora besvär. Mot annat beslut av nämnden får talan föras endasl i samband med
lalan raot slutligt beslut.
Besvärsliden är såvitt gäller beslut varigenora näranden
avvisat ansökan eller avskrivit ärende en vecka och i annat fall två veckor
från del atl klaganden fick del av beslutet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Talan föres hos domstol som avses i 3 kap. 72 § första
stycket första punkten lagen (1907:36 s. 1) om nyttjanderätt lill fast egendom.
Besvären inges lill domstolen.
Talan föres hos dorastol som avses i 11 § tredje stycket.
Besvären inges lill domstolen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
I besvärsraål skall part kallas alt rauntiigen höras vid
underrätten, om ej sådant hörande saknar betydelse för utredningen. I övrigl
äger i fråga om handläggningen vid underrätten 52 kap. 2, 3 och 512 §§
rättegångsbalken motsvarande tillämpning. Besläramelse som avser hovrätt
gäller därvid i stället underrätten. Mot underrättens beslut i anledning av besvär
över beslut, varigenom hyresnämnd avvisat ansökan eller avskrivit ärende, får
lalan ej föras.
I besvärsmål skall part kaUas alt muntligen höras vid
fastighetsdomstolen, ora ej sådant hörande saknar betydelse för utredningen. I
övrigt äger i fråga ora handläggningen vid fastighetsdomstolen 52 kap. 2, 3
och 512 §§ rättegångsbalken raotsvarande lillärapning. Bestämraelse sora
avser hovrätt gäller därvid i stället fastighetsdomstolen. Mot fastighetsdomstolens
beslut i anledning av besvär över beslut, varigenom hyresnämnd avvisat ansökan
eller avskrivit ärende, får talan ej föras.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna lag träder i kraft den 1
januari 1972. Mål sora vid ikraftträdandet är anhängigt hos domstol handlägges
enligt äldre bestämmelser.
Prop.
1971:106 158
Utdrag av protokoll, hållet i lagrådet den 1 april 1971.
Närvarande: justitierådet BRUNNBERG, regeringsrådet HJERN,
justitierådet BERGSTEN, justitierådet GYLLENSVÄRD.
EnUgt lagrådet den 30 mars 1971
tUlhandakorarael utdrag av proto
koll över justitieärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet
den 12 mars 1971, hade Kungl. Maj:l förordnat, alt lagrådels yttrande
skulle inhämtas över upprättade förslag till 1) lag om ändring i vatten
lagen (1918: 523), 2) lag om ändring i lagen (1962: 627) om vissa åtgär
der för utnyttjande av vattenkraft vid krig m. m., 3) lag om ändring i
statstjänstemannalagen (1965: 274), 4) lag om ändring i lagen (1969:
246) om fastighetsdomstol, 5) lag om ändring i lagen (1917:189) om
expropriation, 6) lag om ändring i lagen (1942: 350) om fornminnen, 1)
lag om ändring i byggnadslagen (1947: 385), 8) lag om ändring i lagen
(1949: 658) om inlösen i vissa fall av rätt lill gruva m. m., 9) lag om
ändring i lagen (1957: 390) om fiskearrende, 10) lag om ändring i lagen
(1960: 690) om byggnadsminnen, 11) lag om ändring i naturvårdslagen
(1964: 822), 12) lag om ändring i jordförvärvslagen (1965: 290), 13) lag
om ändring i jordhävdslagen (1969: 698), 14) lag om ändring i lagen
(1970: 246) om tvångsförvaltning av bostadsfastighet, 15) lag om änd
ring i lagen (1970: 989) om införande av fastighetsbildningslagen, 16)
lag om ändring i jordabalken, 17) lag om ändring i lagen (1970: 995)
om införande av nya jordabalken, 18) lag om ändring i bosladsrälts
lagen ( ).
Förslagen, som finns bilagda delta protokoll, hade inför
lagrådet föredragits, de under 1)3) anmärkta förslagen av hovrättsassessorn
Lars K. Beckman saral övriga lagförslag av hovrättsassessorn Carl Behrman.
Lagrådet yttrade:
Enligl vad som föreslås i remissen
skall tillåtiighetsprövningen i viktigare vattenmåi överflyttas tiU Kungl.
Maj:t, sora skaU få möjlighet alt vid sin bedömning anlägga allmänna
planeringssynpunkler, saral vattendomstolarna administrativt knytas lill den
allraänna underrätlsorganisationen. Vidare föreslås all
fastighelsdoraslolarna, som i samband med FBL:s ikraftträdande skall ersätta
ägodelningsrätterna såvitt gäUer prövningen av raål ora fastighetsbildning,
får sitt kompetensoraråde ytterligare vidgat, bl. a. på del sättet atl de får
överlaga exproprialionsdora-slolarnas uppgifter. Lagrådet har i princip inte
något all erinra raot de sålunda föreslagna ändringarna.
Prop.
1971:106 159
Åtskilliga av de reraitlerade lagförslagen
innehåller bestäraraelser, enligl vilka mål som vid den nya lagstiftningens
ikraftträdande den 1 januari 1972 är anhängigt hos expropriationsdomstol eller
ägodelningsrätt skall efter ikraftträdandet prövas av fastighetsdomstol, om ej
huvudförhandling påbörjats dessförinnan. Av bestämmelserna som bör ses mol
bakgrunden av alt ny processlag i princip tillämpas på rättegång även ora denna
börjats redan innan lagen trätt i kraft fraragår alt exproprialionsdorastol
resp. ägodelningsrätt skall även efler den 1 januari 1972 fortsätta
handläggningen, när huvudförhandling i elt mål inletts före den dagen. Det får
anses ligga i sakens natur all hänsyn härvid endast skall lagas lill
huvudförhandling, som leder lill målels avgörande. Om exempelvis
huvudförhandling påbörjats före den 1 januari 1972 men blir inställd och ny
huvudförhandling därefter inledes, bör sålunda tidpunkten för den nya
förhandlingens början vara avgörande för ora gararaal eller ny lag skall
tillämpas i fråga om vilken doraslol sora skall handlägga raålet. På
motsvarande sätt bör man, när etl raål efler återförvisning lill
exproprialionsdorastol eller ägodelningsrätt upplages lill förnyad
handläggning, bortse från sådan huvudförhandling i första instansen som ägt
rum före återförvisningen. Påpekas bör vidare atl, när expropriationsdomstol
eller ägodelningsrätt med tiUämpning av en övergångsbestäraraelse av
ifrågavarande slag avdöral ell mål efler den 1 januari 1972 och lalan fullföljes
mol avgörandet, det ankoraraer på exproprialionsdomslolen resp.
ägodelningsdomaren atl pröva huruvida lalan blivit fullföljd på föreskrivet
sätt och inom räll lid. Del kan inle råda någon tvekan om atl detsararaa gäller
också fall, då dorastolens avgörande meddelats före näranda dag men
fullföljden sker först därefter. Vilken befattningshavare som har all i
övergångsfallen tjänstgöra som ägodelningsdomare och därraed även sora
ordförande i exproprialionsdomslolen torde få bestäraraas med slöd av 19 §
FBLP.
Förslaget
till lag om ändring i vattenlagen
4
kap. 17 § Enligl andra styckel skall besked om förbehåll lämnas lill vattendomstolen
eller, om målet behandlas vid syneförrällning, lill synemännen innan domstolen
eller syneraännen avgjort frågan om förelagels tillåtlighet. Innebörden av
beslämraelsen är något oklar såvitt gäller del fallet alt syneförrällning äger
rum. Syneförrällning kan beträffande förelag som avses med beslämraelsen äga
rum när fråga är om valtenreglering, och underställning hos vattendomstolen
skall då alllid äga rum (se 3 kap. 11 §). Enligt hänvisningar i 7 kap. 46 och
49 §§ skaU
Prop.
1971:106 160
bestäraraelsen eraeUertid gälla även vallenavlednings- och
invallningsföretag. Beträffande dessa företag är underställning hos
vatlendoraslolen ej erforderlig i alla fall (se 7 kap. 45 och 55 §§). Med
förslagel lorde avses all raed ändring av vad sora för närvarande gäller
enligl 4 kap. 13 § och 7 kap. 46 § besked ora förbehåll alltid, vare sig
underställning hos vatlendoraslolen skall äga rum eller ej, måste läranas
innan syneraännen meddelat sitt ullålande angående företagel. Lagtexten bör
jämkas, så atl innebörden tydligt fraragår.
18 §
Kungl. Maj:t skall enligl förslagel
kunna lärana tillstånd liU elt förelag även om hinder skulle möta mot
företaget på grund av 2 kap. 12 § första styckel. I näranda lagrura förbjudes
bl. a. förelag sora har raenlig inverkan på allraänna hälsotillståndet. All
lagtexten forrauleras så, att del ges formell möjlighet att dispensera från
detla förbud, får anses godtagbart endast raed tanke på atl lagstiftningen är
etl provisorium i avbidan på en mera genoragripande reforraering av
vallenlagen. Självfallet bör del ej komma i fråga atl raan raed öppna ögon
tillåter etl förelag, som menligt påverkar del allmänna hälsotiUståndel, hur
viktigt företagel än må vara ur ekonoraisk eller annan allmän synpunkt.
11 kap.
Av vad som uttalades i saraband med
inrättandet av fastighetsdora-stolar fraragår att dessa inle är avsedda alt
utgöra specialdoraslolar i egentlig raening. Del betonades atl
faslighetsdoraslolarna ingår i den allmänna underrätlsorganisationen, låt vara
alt fastighetsdorastol inte skall finnas vid alla tingsrätter, och alt de
åtgärder i raål och ärenden sora författningsenligt ankoraraer på
fastighetsdorastol följaktiigen vidtas av tingsrätten (prop. 1969: 44 s. 175,
400 och 402). Den organisa-lionsändring sora nu föresläs bli genoraförd
beträffande rättsskipningen pä vallenrättens oraråde innebär all
vatlendorastolarna koraraer atl i förhåUande lUl tingsrätterna intaga sararaa
ställning sora faslighetsdoraslolarna. I enlighet raed del betraklelsesäll
sora anlagts i fråga ora dessa skulle vattendomstolarna bli alt betrakta som
allmänna domstolar i särskild sararaansättning.
I anslulning lill vad som nu sagls
vill lagrådet påpeka, att avfattningen av de regler i detta kapitel som anger
gränsdragningen raellan valtendorastols och annan doraslols korapelensoraråde
bygger på all vatlendoraslolen är en särskUd, i förhällande lill den allraänna
dorastols-organisalionen frislående specialdoraslol (se 21 och 23 §§). Några
till-lärapningssvårigheler raed anledning härav synes dock inte vara alt befara.
Prop. 1971:106 161
27
och 34 §§
Föreskriften i det nylUlagda Iredje stycket i 27 §
2 mom. innebär att i ansökan enligl 17 § 211 skall lämnas vissa uppgifter ora
planförhållanden. Enligl lagrådels mening bör delsamma gälla ansökan enligt 17
§ 19 rörande vissa vallenavlednings- och invallningsföretag saml företag, sora
avses i 8 kap. Del kan näranas, atl sådan uppgiftsskyldighel koramer all gäUa
enligl 10 kap. 33 §, då ansökan görs om liknande företag atl prövas vid
syneförrällning.
Motsvarande
tillägg bör göras i 34 § andra stycket.
Övergångsbestämmelserna
I punkten 2 torde raed tanke på det fall att
återförvisning av ett före ikraftträdandet avgjort mål äger ram efler
ikraftträdandet orden "vid ikraftträdandet är anhängigt" utbytas mol
"före ikraftträdandet anhängiggjorts". I detta fall av
återförvisning bör lill skillnad från det faU som avses i punklen 4 (jfr
lagrådets yttrande i inledningen) äldre lag i princip äga tillämpning.
Förslaget
till lag om ändring i lagen om fastighetsdomstol
Enligt övergångsbestämmelser som ingår i flera av
övriga nu framlagda lagförslag och även enligt FBLP skall viss handläggning
övergångsvis ankoraraa på exproprialionsdorastol, ägodelningsrätt och ägodelningsdomare.
Övergångsbestämraelsen i förevarande lagförslag lorde ej även om uttalanden i
reraissprolokollel raöjligen kan lyda därpå avse stadganden sora är
tiUärapliga i sådana fall.
Förslaget
till lag om ändring i lagen om tvångsförvaltning av bostadsfastighet
Det i gällande lydelse av 4 och 5 §§ förekoraraande
uttrycket "annan åtgärd beträffande fordringsinteckning" avser endasl
s. k. intecknings-åtgärder. Ersattes ordet "fordringsinteckning"
såsora nu föreslagits raed "inteckning, pantbrev eller vUandebevis"
kan bestäraraelserna ge intryck av atl orafatta även yttre ålgärder
beträffande själva inteckningshandlingen. Sålunda finns risk all 4 § i den
föreslagna lydelsen skulle anses lägga hinder i vägen för förvaltaren alt ulan
hyresnärandens tillstånd utverka handräckning hos överexekutor för att koraraa
i besittning av obelånad inteckningshandling, sora fastighetsägaren vägrar all
lämna från sig. Om den föreslagna ändringen genoraföres, bör därför samtidigt
anges all fråga endasl är om åtgärd enligl 22 kap. JB. Lagrådet vill emellertid
ifrågasätta, om del är påkaUat alt vid sidan av inteckning
Prop. 1971:106 162
nämna
pantbrev och vUandebevis. De enda åtgärder beträffande sådana handlingar som
kan förelagas enligl 22 kap. JB är utbyte och anteckning om innehav, och det
finns knappast anledning att särskilt reglera förvaltarens och
fastighetsägarens möjligheter all föranstalta om åtgärder av della slag.
I
6 § andra stycket torde orden "och upplåta panträtt" kunna utgå.
Övriga
lagförslag
Förslagen
lämnas utan erinran.
Ur protokoUet: Ingrid Hellström
Prop.
1971:106 163
Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför
Hans Maj: t Konungen i statsrådet på Stockholm stött den 2 april 1971.
Närvarande: stalsrainislern PALME, ministern för utrikes
ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, SVEN-ERIC
NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING,
LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Chefen för justitiedepartementet,
statsrådet Geijer, anmäler efler geraensara beredning raed statsrådets övriga
ledaraöler lagrådels yttrande över förslagen lill
1)
lag om
ändring i vattenlagen (1918: 523),
2)
lag om
ändring i lagen (1962: 627) om vissa ålgärder för utnyttjande av vattenkraft
vid krig m. m.,
3)
lag om
ändring i statstjänstemannalagen (1965: 274),
4)
lag om
ändring i lagen (1969: 246) om fastighetsdomstol,
5)
lag om
ändring i lagen (1917:189) om expropriation,
6)
lag om
ändring i lagen (1942: 350) om fornminnen,
7)
lag om
ändring i byggnadslagen (1947: 385),
8) lag om ändring i lagen (1949:
658) om inlösen i vissa fall av
rätt lill gruva m. m.,
9) lag om ändring i lagen (1957: 390) om fiskearrenden,
10)
lag om ändring
i lagen (1960: 690) om byggnadsminnen,
11)
lag om
ändring i naturvårdslagen (1964: 822),
12)
lag om
ändring i jordförvärvslagen (1965: 290),
13)
lag om
ändring i jordliävdslagen (1969: 698),
14)
lag om
ändring i lagen (1970: 246) om tvångsförvaltning av bostadsfastighel,
15)
lag om
ändring i lagen (1970: 989) om införande av fastighelsbildningslagen,
16)
lag om
ändring i jordabalken,
17)
lag om
ändring i lagen (1970: 995) om införande av nya jordabalken,
18) lag om ändring i bostadsrätlslagen ( ).
Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och anför.
Jag ansluter mig till vad lagrådet
har anfört i fråga om vattenlagen. De av lagrådet föreslagna ändringarna i 4
kap. 17 §, 11 kap. 27 § 2 mom. tredje stycket och 34 § andra stycket samt
övergångsbestäraraelserna punkt 2 bör vidtas.
Med hänsyn lill vad lagrådet har
anfört beträffande lagen om tvångsförvaltning av bostadsfastighet anser jag
all pantbrev och vilandebevis
Prop.
1971:106 164
inte behöver särskilt nämnas i 4 och 5 §§. Också lydelsen
av 6 § bör utformas i enlighet med lagrådels påpekande.
Även i övrigl godtar jag de
synpunkter sora lagrådet har fraraförl. Utöver vad sora följer av del anförda
bör vissa redaktionella ändringar vidtas i några av de reraitlerade förslagen.
I prop. 1971: 30 har föreslagits en
ändring i 1 § jordförvärvslagen motsvarande den ändring sora det nu remitterade
förslagel innehåUer. I detla lagstiftningsärende bör ifrågavarande
ändringsförslag därför ulgå.
Förslagel atl avskaffa
valtendorastolarna som fristående organisatoriska enheter medför att nuvarande
tjänster i vallendomstolarna raåste dras in.
Vad gäUer tjänster för domare i
tingsrätter som utses all vara fastighetsdorastol och valtendoraslol äranar
jag senare i år för Kungl. Maj:l anmäla fråga ora proposilion raed förslag ora
ytterligare tjänster för doraare i dessa tingsrätter. F. n. finns i
vatlendorastolarna 13 ordinarie och 2 extra ordinarie tjänster för
vattenrättsdoraare, 3 extra ordinarie tjänster för biträdande
vattenrättsdoraare saml 18 ordinarie och 5 extra ordinarie tjänster för
vattenrättsingenjör. Kungl. Maj:l bör inhärala riksdagens berayndigande atl
vidta de övergångsanordningar sora kan behövas för alt genoraföra den nya
organisationen. Bl. a. torde det bli nödvändigt all föra vissa ordinarie
doraartjänsler på övergångsstat. Innehavarna av dessa tjänster koramer all i
fortsättningen i huvudsak få ulföra domaruppgifler av sararaa slag sora f. n.
Beträffande avtalsbara
anställnings- och arbelsviUkor avser jag atl ge statens avtalsverk del
förhandlingsuppdrag som behövs.
Jag hemställer, all Kungl. Maj:l
genom proposition föreslår riksdagen alt
dels antaga de av lagrådet
granskade lagförslagen med vidtagna ändringar,
dels bemyndiga Kungl. Maj:t atl
vidtaga de övergångsanordningar som kan behövas beträffande nuvarande tjänster
i vatlendorastolarna.
Med bifall lill vad föredraganden
sålunda raed inslära-mande av statsrådets övriga ledamöter herastäUl förordnat
Hans Maj:l Konungen all lill riksdagen skall avlålas proposition av den
lydelse bUaga lill detta protokoll ulvisar.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
MARCUS BOKTR. STHLM mi 710146
Doktrin (1)
- Tormod Otter Johansen, Sebastian Wejedal, Mot ett funktionellt domstolsbegrepp, SvJT 2016 s. 100, på s. 126 · Fritt tillgänglig
Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur Svensk Juristtidnings öppna arkiv. Artiklarna läses hos SvJT.
Hänvisas hit från
58 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (52)
52 kopplingar i 27 dokument.
- SOU 2025:88 Tidigt besked om lämplig användning av mark och vatten s. 180 · s. 227 om s. 62 i texten
- SOU 2024:11 Rätt frågor på regeringens bord s. 612 i texten
- SOU 2022:33 Om prövning och omprövning s. 458 om s. 62 i texten
- Prop. 1992/93:80 om utökat älvskydd s. 25 om s. 128 i texten
- Bet. 1982/83:JoU30 om ny vattenlag m.m. (prop. 1981/82:130 m.m.) s. 5 · s. 29 om s. 108 · s. 32 om s. 112 i texten
Rättsfall (2)
2 kopplingar.
- MÖD 2006:44 om s. 126 i texten
- RÅ 1994 ref. 96 om s. 106 i texten
Doktrin (4)
4 kopplingar.
- SvJT 2016 s. 100 Tormod Otter Johansen, Sebastian Wejedal, Mot ett funktionellt domstolsbegrepp s. 126 i texten
- Michanek, Energirätt, 1990 s. 639 i texten
- Strömberg, Vattenlagen med kommentar, 1984 s. 20 i texten
- Heuman, Reklamationsnämnder och försäkringsnämnder, 1980 s. 434 om s. 119 i texten