Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med överlämnande av årsredovisning för Statsföretag AB
1971 · 87 sidor, varav 71 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 71 av 87 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1971:120, Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med överlämnande av årsredovisning för Statsföretag AB
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts
skrivelse nr 120 år 1971 Skr. 1971:120
Nr 120
Kung],
Maj:ts skrivelse till riksdagen med överlämnande av årsredovisning för
Statsföretag AB; given Stockholms slott den 27 maj 1971.
Kungl.
Maj:t vUl härmed, under åberopande av bUagda utdrag av statsrådsprotokollet
över induslriärenden, till riksdagen överlämna årsredovisning för år 1970 för
Statsföretag AB.
GUSTAF ADOLF
KRISTER
WICKMAN
1
Riksdagen 1971.1 saml. Nr 120
Skr.
1971:120
Utdrag
av protokollet över industriärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 27 maj 1971.
Närvarande:
statsminislern PALME, statsråden ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER,
ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Chefen
för industridepartementet, statsrådet Wickman, anmäler efler gemensam beredning
med statsrådets övriga ledamöter fråga om överlämnande av årsredovisning till
riksdagen för Statsföretag AB och anför.
I
prop. 1969: 121 angående ett statiigt förvaltningsbolag m. m. behandlades bl.
a. frågan om information tUl riksdagen om de statliga företagen. Jag uttalade
därvid all den statliga företagsgruppen har skyldighet atl på elt föredömligt
sätt informera om sin verksamhet och ansåg alt en utvidgad
informationsförmedling lill riksdagen borde komma till slånd i samband med
tillkomsten av förvaltningsbolaget. Bl. a. borde en årlig redogörelse om den
föreslagna statliga koncernen lämnas riksdagen. Denna kunde bygga på förvaltningsbolagels
årsredogö-relse. Vad sålunda förordats beträffande redogörelse för den statliga
företagssektorn godkändes av riksdagen (SU 1969: 168, rskr 1969: 381).
Årsredovisningen
för år 1970 för Statsföretag AB och dess dotterföretag föreligger nu. Jag
förordar all den i prop. 1969: 121 förulskickade redovisningen lUl riksdagen
sker genom alt Kungl. Maj:t i skrivelse lill riksdagen överlämnar bolagels
årsredovisning. Den lorde få fogas lill stalsrådsprotokollel i della ärende som
bUaga.
Jag
hemstäUer, all Kungl. Maj:t lUl riksdagen överlämnar årsredovisningen för år
1970 för Statsföretag AB.
Med
bifall tiU vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas skrivelse av den lydelse bUaga till della protokoll ulvisar.
Ur protokollet: Margit Edström
Skr.
1971:120 3
BUaga
Statsföretag AB årsredovisning 1970
Lokalisering
Statsföretag
AB har genom sina dotter- och dotlerdolterbolag verksamhet spridd över hela
landet. Förelagen har en mycket stor bredd i produktionsinriktning,
sammansättning och storlek. I koncernen finns restauranger, gruvor,
massafabriker, tobaksfabriker, bevakningsföretag etc. Omsättningen i koncernens
bolag varierar från 0,5 milj. kr. tUl drygt 1 100 milj. kr. En del av de
övertagna förelagen, som Allmänna Förlaget, Svelab och Svenska Utvecklings AB, befinner
sig fortfarande i uppbyggnadsskedet. Företagens ekonomiska resultat skiljer
sig också mycket starkt från bolag till bolag. LKAB:s nettovinst 1970 var 94
milj. kr. och kan jämföras med Norrbottens Järnverks netloförlust på 34 milj,
kr.
Stor
andel av de anställda i norra Sverige
Norra
Sverige är av mycket stor betydelse för Statsföretags-gruppen. Inom det inre
stödområdet sysselsätter Statsföretag AB:s dotter- och dollerdotlerbolag ca 7
400 personer. Inom övriga delar av det allmänna stödområdet är motsvarande
siffra 6 000. Det betyder all drygt 13 000 av totalt drygt 32 000 av samtliga
anställda i Sverige inom gruppen arbetar inom det allmänna stödområdet. Del är
också i norr som Statsföretag har sina stora tunga, råvarubaserade företag,
LKAB, AB Statens Skogsindustrier och Norrbollens Järnverk. Svelab är också i
sin verksamhet starkt inriktad på stödområdet i norr.
Plastfabrik
i Vilhelmina
Statsföretag
kommer genom samarbete med Coronaverken all direkt etablera sig i Vilhelmina
med plaslfabrikalion.
Plastfabriken
beräknas sysselsätta drygt 100 personer och produktionen startar vintern
1971/72.
Huvudkontor
i Stockholm
I
Storstockholms-området har koncernen totalt cirka 5 200 anställda av vilka
SARA, dotterbolag lill Sveriges Centrala Restaurang AB, och AB Kabi svarar för
den största delen av sysselsättningen. Av naturliga skäl finns i
Stockholmsområdet framför allt gruppens serviceföretag och huvudkontor för de
största av koncernens förelag.
Skr. 1971:120 4
I
de inre och östra delama av Svealand och Götaland sysselsätter koncernen ca 4
700 anställda och de största enskilda bolagen där är Uddcomb, Assi med fyra
anläggningar, SMT Machine Company AB med fyra och ÖSARA, dotterbolag tiU
Sveriges Centrala Restaurang AB.
Stor
spridning i södra Sverige
I
södra Sverige är Statsföretag via sina dotterbolag representerat på många håll.
De viktigaste enheterna är Kalmar Verkstad och Karlskronavarvet. I den
regionen har Tobaksbolaget sin största och modernaste fabrik, belägen i Malmö.
Totalt sysselsätts inom gruppen i södra Sverige drygt 4 900 personer.
På
Västkusten är det framför allt Restaurangbolaget, genom VARA, och Uddevallavarvel
som totalt ger sysselsättning åt ca 4 000 personer.
Verksamheten 1970 i sammandrag
Statsföretag
AB bildades den 22 december 1969. Vid starten övertogs aktier i 22 bolag som
fram tUl 1969 förvaltals av fyra olika departement. Senare under året
överfördes två bolag från Förenade Fabriksverken (SMT Machine Company AB och
Nyckelhus AB), två bolag från ell av dotterbolagen. Svenska Utvecklings AB (AB Sonab
och Rationell Planering AB) och ell bolag från Styrelsen för teknisk utveckling
(Devac AB).
Under
1970 medverkade Statsförelag AB direkt i följande bolags-bUdningar och delägarskap:
Februari
Deltar
i bUdandet av Sweden Center Japan AB (42 "/o) ett fastighetsbolag i
Tokyo tUlsammans med Faslighels AB Hufvudstaden och Ingeniörsvetenskapsakademien,
IVA.
Maj
Övertagande
av kardgamsspinneri i Stigen tUlsammans med AB Eiser. Senare bildas Stigtex AB
(66,7 o/o).
Juni
Köp
av aktier i Billman Regulator AB (10 »/o).
Skr. 1971:120 5
Genom
dotterbolaget Svelab dellog koncernen i följande etablerings-projekt:
AprilNovember
Edströms
Industrier AB, Ljusdal (40 o/o)
AB
J O Dahlberg, Kramfors (100 o/o)
Elri
(Erikssons Träindustrier AB), Bjurlräsket (100 o/o)
AB
Kalmar Kök, Kalmar (100 o/o)
Cento
Gruppen AB, Holmsund (50 o/o)
Samtliga
dessa förelag är verksamma i byggmaterialbranschen. Marknadsföringen skall
ombesörjas av Cento Gruppen, i vUkel Svenska Cellulosa AB äger 50 o/o.
Juli
Nordlool
AB, Piteå (70 o/o) skall tillverka och marknadsföra etl fräsverklyg för vändskär.
Delägare: Sandvikens Jernverk AB.
Oktober
Köp
av Skius Sportprodukter AB, Boden (100 o/o).
Genom
dotterbolaget Svenska Utvecklings AB medverkade koncernen i tillkomsten av
följande ulvecklmgsbolag:
September
Svenska
TV-Kasett AB (33 o/o). Delägare: KF och Kommunförbundet.
Oktober
Stansaab
Elektronik AB (33 o/o). Delägare: Standard Radio och Saab-Scania.
Några
koncernuppgifter
Omsättning
3 592 mkr
Antal anstäUda
34 093
Investeringar
512 mkr
Resultat
före bokslutsdispositioner och skatter
269 mkr
Nettovinst
11 mkr
Eget
kapital
2 191 mkr
Skr. 1971:120
Statsföretags-gruppen
När
Statsförelags första årsredovisning härmed framlägges har styrelsen och
verkställande direktören i denna inledande koncernöversikl velat ge en ganska fyUig
presentation av de allmänna. förutsättningar och speciella villkor som gäller
för koncernen och en beskrivning av Statsföretags-gruppens mycket skiftande enheter.
Därefter redovisas kortfattat förändringarna i koncernen under 1970.
I ett tredje
huvudavsnitt behandlas viktigare inslag i koncernverksamheten 1970 med tonvikt
på sådana där Statsföretag AB aktivt medverkat. Detla avsnitt avslutas med en
kommentar till koncernens samlade resultat för 1970 och ställningen vid årets
utgång. Allra sist i denna översikt lämnas en framålblick och en kort
programförklaring.
Bakgrund
till koncernbildningen
I
samband med att Industridepartementet inrättades den 1 januari 1969 Överfördes
dit elt stort anlal av de helt eller delvis statsägda aktiebolagen.
Den 9 februari 1968 lUlsalles
sakkunniga, Företagsdelegalionen, med huvudsaklig uppgift alt föreslå former
för ell organiserat samarbele mellan de statliga förelagen. Utredningen
överlämnade den 9 januari 1969 elt belänkande med titeln Förslag lill
samordning.
I proposition 1969: 121,
som bygger på Företagsdelegationens hu-vudlankar, föreslås bildandet av elt
statligt förvaltningsbolag. Statsföretag AB, som vid starten den 1 januari
1970 skulle överta statens aktier i 22 bolag. Departemenlschefen framhöll
svårigheterna alt för skUda statliga organ klart avgränsa politiska beslut från
beslut av verkställande natur. En sådan gränsdragning stod dock i
överensstämmelse med traditionen inom svensk statsförvaltning. Med tUlkomsten
av förvaltningsbolaget skapades förulsätlningar för en sådan fördelning av
ansvaret. Riksdag och regering svarar självfallet för de politiska besluten,
medan de verkställande besluten och statens ägaransvar gentemot i gruppen
ingående förelag hänskjuts lill förvaltningsbolaget.
Målformuleringen:
Lönsamhet och expansion betonas
Statsförelags
och för övrigl hela företagsgruppens uppgift blev då "... att under krav
på lönsamhet uppnå största möjliga expansion. Del bör sedan vara förvaltningsbolagels
uppgift atl fastställa mer preciserade mål för vart och ell av de i koncernen
ingående förelagen." Uttrycket "under krav på lönsamhet uppnå
största möjliga expansion" bör enligt andra formuleringar i propositionen
uppfattas som uttryck
Skr.
1971:120 7
för
att lönsamma verksamhetsgrenar skall expandera för all skapa framlida förulsätlningar
för lönsamhet inom de enskilda företagen och i gruppen som helhet. Della
innebär alt verksamhetsinriktningen kontinuerligt måste bli föremål för
strukturförändringar.
Departementschefen
framhåller vidare i propositionen alt "de statliga förelagen har elt
särskilt ansvar atl ta hänsyn tUl samhällsintresset vid val mellan olika
produktions- och lokaliseringsallernaliv". Ytterligare framhåller
departementschefen att för samtliga statliga förelag också gäller målet atl
"nå allt större arbetstillfredsställelse för de anställda". Förvaltningsbolaget
bör därför överväga vilka åtgärder som bör vidtas för all få lill stånd
"en fördjupad förelagsdemokrati".
Statsföretag
skall sålunda främja en fördjupad samverkan mellan alla anställda i ett förelag
lill gagn för såväl de anställda som för produktivitet och effektivitet inom
de enskilda företagen.
Om
statsmakterna önskar all förelag i Statsföretags-gruppen skall engagera sig i
projekt, som är dikterade av lokaliserings- och arbetsmarknadspolitiska
hänsyn, har Statsföretag skyldighet alt lämna offert som anger de merkostnader
eller andra villkor, som bör regleras i särskild ordning och genom ell beslut
i de politiskt ansvariga instanserna.
Samordning
och samplanering
I
propositionen understryks att del borde finnas bättre möjligheter atl i en
organisation frislående från departementet utöva det förelagsekonomiska
ansvaret mol de statliga bolagen. Förvaltningsbolaget skall enligt departemenlschefen
inle bedriva egen rörelse ulan svara för samordning och samplanering av vissa
för hela gruppen vikliga funktioner. Propositionen anger klart all ägareansvarel
innebär atl:
"främja
en sådan samverkan företagen emellan som kan höja gruppens effektivitet"
"utifrån
angivna mål för dess egen verksamhet ange målen för de i gruppen ingående
förelagen inom ramen för vad statsmakterna beslutat, all tillsätta styrelse i
förelagen, att underlätta för dem all skaffa nödvändiga resurser för
verksamheten, all följa företagens planering och kontrollera all uppställda mål
infrias saml all vidta korrigerande åtgärder vid bristande måluppfyllelse"
"ha
ansvaret för den översiktiiga planeringen i storl. Härmed avses främst frågor
rörande investeringar som har en sådan omfallning alt de i väsentiig grad
påverkar företagssektorns struktur eUer som innebär atl nya verksamheter tas
upp i motsats lill investeringar som innebär en utvidgning eller utveckling
av redan pågående verksamhet"
"medverka
i koncernens kapitalanskaffning"
"stimulera
etl utnyttjande av de möjligheter till utveckling, rationalisering och
arbetsfördelning som finns inom den statiiga sektorn".
Skr. 1971:120 8
Till
sist fastslår departementschefen i propositionen att förvaltningsbolaget inte
skall ta över ansvaret för den löpande verksamheten vid förelagen från dessas
styrelser och verkställande direktörer.
Propositionen
antogs av riksdagen den 10 december 1969. Konstituerande bolagsstämma hölls
med Statsföretag AB den 22 december 1969.
Heterogen
företagsgrupp
De
22 förelag som Statsföretag övertog vid starten tillhörde många branschområden
och uppvisade även i övrigl betydande skUjaktiigheter.
Om
man grupperar bolagen efter deras redovisade resultat återfinner man överst på
en sådan förteckning etl fåtal sedan länge inarbetade, välkonsoliderade förelag
med en lönsamhet och en finansiell styrka som väl låter sig jämföras med de
bättre bland landets större förelag. Hit hör LKAB, Svenska Tobaks Aktiebolaget
och AB Statens Skogsindustrier.
Längst
ner skulle man med delta synsätt placera Norrbottens Järnverk AB och
Uddevallavarvet AB, två bolag som under en följd av år redovisat betydande förlusler
och vid flera tillfällen varit i behov av kapilallUlskolt från ägaren-staten.
Emellan
dessa ytterligheter kan man urskUja åtminstone tre grupper.
Stor
skillnad i bakgrund och inriktning
En
grupp beslår av etl antal mindre och medelstora företag som sedan lång lid hafl
relativt begränsade uppgifter baserade på en speciell historisk bakgrund ofta
försvarsberedskapsskäl. Hit räknas bland annat AB Oljetransit, Svenska
Lagerhus AB, AB Svensk Torvförädling och AB Slalsgruvor. Förelagens begränsade
verksamhetsområden har som regel också inneburit alt finansiering och lönsamhet
inle medfört särskilt svåra problem.
En
andra grupp av förelag har en varierande förhistoria men det gemensamma draget
alt de i dag arbetar i samma mer eller mindre hårda konkurrensklimat som
flertalet privata eller kooperativa företag. Lönsamheten hos dessa förelag är
därmed beroende av förelagens egen förmåga till förnyelse och effektivitet.
Kalmar Verkstads AB (KVAB) som under många decennier uteslutande arbetat med
järnvägsvagnar och annan rälsbunden materiel mötte under 60-lalet försämrade
marknadsvillkor inom detla område. Nya produkter och nya verksamhels-grenar
upptogs därför på bolagets program. En mycket ambitiös satsning på flera nya
produkter innebar en kraftig expansion med mer än en fördubbling av antalet
anställda under 60-talets sista år. Del kan nu konstaleras atl bolaget
överskattade sina resurser såväl finansiellt
Skr. 1971:120 9
som
i tekniskt avseende för denna breda satsning. Dessutom krävde marknadsföringen
av framför allt dislribulionsbilen Tjorven ett inarbetat återförsäljarnäl som
icke stod till disposition. Problemet accentuerades under 1970 då bilmarknaden
visade en starkt vikande tendens för aUa så kallade udda märken. När samtidigt
den gamla produktgruppen, rälsbunden materiel, visade en successivt försämrad
lönsamhet, uppstod så stora förluster 1970 atl en rekonstruktion av KV AB
blivit nödvändig.
Till
samma grupp av förelag kan också inräknas AB Ceaverken, Allmänna Bevaknings AB
och Svenska Reproduktions AB (SRA), förelag som alla tre stärkt sin position
under 1970, delvis under försämrade marknadsvillkor såsom i fallet SRA.
Slutligen
överlog Statsföretag ell flertal nybUdade företag som befann sig i en första
utvecklingsperiod då alla förelag normall har atl räkna med extra stora påkänningar,
samtidigt som de saknar det konsoliderade företagels internt skapade reserver
och finansiella styrka. Exempel inom denna grupp är Uddcomb Sweden AB, SMT Machine
Company AB, Svelab och Svenska Utvecklings AB.
Till
denna skissartade beskrivning av koncernen skall för fullsländighetens skull tUlfogas
ytterligare elt par generella konstateranden.
Ingen
organiserad samverkan
Samverkan
mellan förelagen har tidigare förekommit endast i undanlagsfall. Vidare har lönsamhetskravet
för många av bolagen inle varit tillräckligt framträdande. Hos somliga
resulterade della i en inställning alt acceptera uppnådda överskott som vid en
hårdare förelagsekonomisk bedömning inle varit överskott. En bidragande faktor
i denna process blev för en del av bolagen inslagen av näringspolitiska uppgifter
främst syftande till ökad sysselsättning inom ramen för statsmakternas
lokaliseringspolitik.
Propositionen
om Statsföretag skapade i dessa avseenden en ökad klarhet och delvis nya
instrument. Därmed gavs också förulsätlningar för gruppen i sin helhet alt med
resurser, skapade inom förelagen vinna ökad styrka och expansionskraft, även
inom sysselsätlningssvaga delar av vårt land.
Fem
nya koncernbolag 1970
Under
1970 har Statsföretag tillförts fem nya aktiebolag Rationell Planering AB, AB
Sonab, SMT Machine Company AB, Nyckelhus AB och Devac AB. I samtliga fall
skedde förvärvet från slalligl verk eller förelag.
Rationell
Planering AB och AB Sonab bedrev verksamhet som inte överensstämde med de
uppgifter som den förre ägaren. Svenska Ut-veckmgs AB, har.
Skr.
1971:120 10
SMT
Machine Company AB, som vid tillkomsten 1969 innebar en strukturering av
verktygsmaskinindustrin i Sverige, har en verksamhet som inte kan sägas vara
direkt förenlig med Förenade Fabriksverkens uppgift.
Nyckelhus
AB var tidigare dotterbolag till SMT Machine Company AB och artfrämmande för della
företag. Detla var bakgrunden till all dessa bolag blev direkt ägda av
Statsföretag. Devac AB, som tidigare till 75 o/o ägdes av Styrelsen för teknisk
utveckling (STU), hade vid Statsföretags förvärv hösten 1970 utformat planer
för tillverkning och marknadsföring av sin huvudprodukt. Initiativtagaren och
konstruktören förklarade sig då villig att sälja sina 25 o/o i bolaget och
Statsföretag ansågs ha större resurser än STU att genomföra utveckling av
projektels kommersiella del.
Utvecklings-
och etableringsbolagen
Statsföretags
dotterbolag. Svenska Industrietablerings AB (Svelab), koncentrerade 1970 sin
verksamhet på uppbyggnad av en byggmaterial-grupp. Svenska Utvecklings AB (SU)
har under 1970 prioriterat insatser på områdena datateknik, miljövård och
medicinsk teknik. Såväl Svelab som SU redovisar för 1970 betydande förlusler,
beroende på underskoll hos egna dotterbolag samt kostnader för nya projekt. En
samordnad projektverksamhet och stränga krav på snabb lönsamhet kommer all vara
vägledande för den fortsalla verksamheten.
Statsföretag
övertog problem och önskemål
När
verksamheten började den 1 januari 1970 övertog Statsföretag ansvaret för
problem och önskemål som redan före denna tidpunkt framkommil hos de enskilda
förelagen. En del företag hade påbörjat stora investeringar, som erfordrade
aktiv medverkan från ägaren för lösande av finansieringsproblemen. TUl denna
grupp av förelag hör AB Statens Skogsindustrier (Assi) och Uddcomb Sweden AB. Assi
hade påbörjat utbyggnad av Lövholmens bruk och ombyggnad och modernisering av
Karlsborgs Bruk. Till della kommer företagels finansiella engagemang i Hy lie
Bruk med 20 mUj. kr. Uddcomb bildades i millen av 1969 genom samgående av
Uddeholm AB, Combustion Engineering Inc och staten och var helt beroende av
statlig medverkan för finansiering av förelagets nya anläggningar i
Karlskrona.
Svelab
och SU engagerade sig redan 1969 i projekt, som innebär stora ekonomiska
åtaganden under de närmasie åren och som inle beräknas ge avkastning förrän
efter flera år.
Förvärvet
av SMT Machine Company AB innebar övertagande av ägarens ansvar för och
finansiella medverkan i fortsalt strukturering och
Skr.
1971:120 11
utveckling
av företaget. AB Ceaverken som för den pågående expansionen begärt ägarens
finansiella stöd, befann sig i en mycket besvärlig likviditetssituation, som
nödvändiggjorde ett snabbt ingripande från Statsförelag,
Norrbollens
Järnverk AB redovisade hösten 1969 i en skrivelse tUl Industridepartementet etl
inom företaget utarbetat investeringsprogram, som var nödvändigt all genomföra
för alt skapa förutsättning för ell framlida acceptabelt ekonomiskt resultat av
verksamheten. I samarbele mellan Statsföretag och Norrbollens Järnverk överarbetades
investeringsprogrammet och Statsföretag åtog sig all medverka vid finansieringen
av investeringarna, som kommer all sträcka sig över flera år.
Här
nämnda aktiviteter och åtaganden som Statsföretag överlog innebar redan i
starten en stor belastning av förelagels personella och finansiella resurser.
Även om de ekonomiska förutsättningarna för vissa av projekten var tveksamma
var del nödvändigt av hänsyn till ingångna avtal att medverka vid deras
genomförande. Vid de granskningar, som har skett i samarbete meUan berörda
förelag och Statsföretag, vidtogs ändringar och justeringar av ursprungliga
planer.
Betydande
förlusler redovisades hos Norrbottens Järnverk och Uddevallavarvet, men för UddevaUavarvet
betecknade trots allt 1970 en förbättring. Förlusten kunde begränsas till 19
milj. kr. motsvarande del negativa räntesaldot.
Hos
flera av de nybUdade bolagen blev 1970 ell startår med initialkostnader,
vilket belastade årets resultat. Till dessa väntade förluster måste emellertid
adderas stora och delvis oväntade förluster hos framför allt Kalmar Verkstad
och RP. Generellt sett kan dock tillfogas atl 1970 års bokslut avsiktiigt
försämrats lill följd av en försiktigare bedömning av balansgilla värden. Hos
flera av koncernbolagen har sålunda utvecklingskostnader avskrivits i ökad
takt 1970 och inkuransrisker och andra liknande reserveringar beaktades enligt
en mera försiktig bedömning än i närmast föregående bokslut. Samtidigt måste
understrykas att redovisningsiekniken varit olika hos flertalet av koncernens
bolag. Detla innebär atl 1970 års koncernbokslut bland annat bygger på
varierande definitioner av planenliga avskrivningar. Även i andra avseenden
till-lämpas divergerande värderingsmetoder.
De
finansiella åtaganden som koncernbolagen på egen hand eller i samverkan med
Statsföretag iklätt sig för en fortgående rationalisering och utveckling av
sina verksamheter binder för flera år framåt en stor del av del tillgängliga
kapitalel i förelagsgruppen. Della läge medför skärpta krav på lönsamhet både i
existerande verksamheter och aktualiserade nya engagemang. Sådana krav har för
övrigl redan under 1970 varit vägledande för bland annat budgetbehandling och investeringspla-nering
inom flertalet av de förlustbringande bolagen.
Skr. 1971:120 12
Strukturering
och samordning
Verksamheten
i konsultförelaget Rationell Planering AB (RP) avvecklades under årel.
Statsföretag kunde strax efler överlagandet av förelaget konstatera all den
ekonomiska utvecklingen var mycket otillfredsställande. Vid utredning av
problemen i RP visade del sig möjligt alt strukturera verksamheten inom de
statliga konsultföretagen RP, Statskonsult AB och BS Konsult AB. För atl minska
antalet förelag, överfördes huvudparten av verksamheten och flertalet av de
anställda i RP lill Statskonsult och BS Konsult. Härigenom blev det också
möjligt alt begränsa både de ekonomiska och personella problemen i samband med
avvecklingen av RP.
Inom
förlagsbranschen och den grafiska branschen där Statsföretag har ägarinlressen
finns parallella resurser uppbyggda.
Hillills genomförda
studier av samordningsmöjligheter mellan i första hand Allmänna Förlaget AB och
Svenska Reproduktions AB har visat alt reella sådana möjligheter föreligger på
många områden.
Detla
nödvändiggör korrigering av förelagens mål och inriktning, förbättrat
utnyttjande av gemensamma resurser, eliminering av dubblerade aktiviteter,
rationaliseringar, ökad specialisering etc.
Inom Statsföretags-gruppen
finns en likartad situation i förhållandet meUan AB Slalsgruvor och LKAB. Även
här pågår överläggningar om alt ytterligare effektivisera samarbelel mellan de
båda gruvbolagen.
Lokaliseringspolitiska
engagemang
Under
året engagerades Statsföretag i enlighet med uttalandena i propositionen
framför allt genom Svelab i etableringar, som har varit önskvärda från
lokaliserings- och arbetsmarknadspolitiska synpunkter. Statsföretag AB erhöll
dessutom i början av 1970 i uppdrag alt etablera och driva gruvdrift i Slekenjokk.
Projektering av denna verksamhet sker i samråd med LKAB. Då resultatet av
utredningarna visade all del fanns risk för myckel stora framlida förlusler
begärde Statsföretag omprövning av regeringens och riksdagens beslut om etablering.
Samtidigt förordade Statsföretag att särskilda medel ställs lill förelagels
förfogande för alt i samråd med LKAB fortsätta prospekteringen av
Stekenjokk-malmen.
För eventuellt framlida
engagemang i gruvdrift i Slekenjokk skall Statsföretag erhålla särskild
ersättning för kostnader som inte är företagsekonomiskt betingade.
Ett väsentligt
lokaliseringsengagemang innebär det avlal mellan Statsföretag AB och Coronaverken
AB om ell gemensamt samgående i två nybildade företag, som träffades i februari
månad 1971. Det ena av
Skr. 1971:120 13
dessa
lokaUseras tUl Vilhelmina och övertar tillverkningen av plastprodukter som för
närvarande bedrivs i Huskvarna genom Coronaverkens dotterbolag, AB Husqvarna
Borstfabrik. Del andra bolaget lokaliseras till Nykroppa och övertar den
tillverkning av bland annat ståldörrar som för närvarande bedrivs i Kungsbacka
av Coronaverkens dotterbolag, AB E A Rosengrens fabriker. En förutsättning för
Statsföretags engagemang är såvitt gäller Vilhelminaförelagel, slallig
engångsersättning, motsvarande de merkostnader som uppkommer genom lokaliseringen
liU Vilhelmina, och såvitt gäller Nykroppaförelagel ett lån från svenska staten
i och för teckning av Statsföretags aktier i bolaget. Della lån löper ulan
ränta så länge förelaget ej lämnar någon utdelning. I bägge företagen blir
Statsföretags andel 50 o/o.
Ett
annat engagemang som främst dikterats av lokaliseringshänsyn utgör del vid
årsskiftet 1970/71 bildade Stigtex AB. Della bolag bUda-des av AB Eiser och
Statsföretag. Statsföretags innehav motsvarar 2/3 av aktiekapitalet. Eftersom
engagemanget dikterats av sysselsätlnings-och försvarsberedskapsskäl har
Statsföretag fått ell lån av svenska staten för teckning av aktierna i Stigtex.
Detla lån löper ulan ränta så länge förelaget ej lämnar någon utdelning.
De
nämnda projekten utgör exempel på olika tekniska lösningar vid tillämpning av
det tidigare omnämnda offertsyslemet.
Nya
löneformer och aktiverad samverkan
Inom
några av företagen i Statsföretags-gruppen genomfördes under året väsenlliga
förändringar av löneformerna och formerna för samverkan mellan företagsledning
och anställda.
Ell
viktigt inslag i uppgörelsen efler strejken i LKAB var genomförandet av
månadslöner. Den fråga som företagsledningen kände stor tveksamhet inför var
produktivitetens utveckling vid avskaffande av ackorden. Uppgörelsen innehöll
därför överenskommelse om alt de anställda genom ett differentierat samverkanssyslem
aktivt skulle medverka i utformning av produktionsplaner och uppföljning av
produktionsresultat. Någon värdering av den nya löneformens inverkan på produktionen
kan dock inte ske förrän en relativt lång tid förflutit.
En
övergång till månadslön för mer än 1 000 kollektivanställda genomfördes vid
Norrbollens Järnverk. Inom bolaget har också utvecklats nya former för samråd
och samverkan.
Betydande
insatser för aktivering av arbetet inom olika organ för samverkan genomfördes
inom ytterligare etl anlal förelag, av vilka kan nämnas SMT, Uddcomb, Kalmar
Verkstad, Karlskronavarvel, Tobaksbolaget, Restaurangbolaget och
Uddevallavarvet. I fråga om de fyra sistnämnda företagen medverkar Förelagsdemokratidelegationen
genom försöksverksamhet.
Skr.
1971:120 14
Sammanfattningsvis
pågår ell aktivt arbete all vidareutveckla samverkansformerna inom koncernen.
Under året har också representanter för de anställda valls in i ell anlal
förelagsstyrelser.
Omsättningen
översteg 3 500 milj. kr.
Koncernens
fakturerade försäljning, efler eliminering av leveranser mellan olika
koncernbolag uppgick till 3 592 milj. kr. Jämförelsevärden från 1969 föreligger
av naturliga skäl icke. En överslagsmässig beräkning visar emellertid, all
försäljningsvärdet för den del av koncernen som bedrev fuU verksamhet under
hela 1969 steg med cirka 7 o/o under 1970.
Starkt
splittrad resultatbild
Som
framgår av detaljerade redogörelser för de enskilda koncernbolagen,
koncentrerades 1970 koncernens överskoll lill de tre stora bolagen, LKAB,
Tobaksbolaget och Assi. För dessa tre redovisades elt sammanlagt överskott före
bokslutsdispositioner och skaller av över 400 milj. kr. För alla tre var
utvecklingen 1970 positiv. I synnerhet gäller detta Assi som förbättrade sill
överskott med cirka 50 o/g. Även Tobaksbolaget redovisade bättre resultat. LKAB:s
resultat blev något sämre än 1969 vUket dock helt kan förklaras av den
långvariga arbetskonflikten.
Ökad
självfinansiering
Mot
bakgrund av koncernens samlade investeringsprogram som tar i anspråk alla
tillgängliga resurser under de närmasie åren verkställdes hos flertalet av de
bolag, som redovisade överskoll, maximala exlraav-skrivningar och/eller
nedskrivningar av varulager i syfte alt stärka självfinansieringsgraden. Summan
av dessa bokslutsdispositioner uppgick lill 95 milj. kr. Denna konsolidering
kunde 1970 förslärkas genom utnyttjande av koncernbidrag, varom närmare
redogörelse lämnas i moderbolagets förvaltningsberättelse.
Gruppens vinst före skall
var 173 milj. kr. och skattekostnaden 177 mUj. kr. Denna anmärkningsvärt höga
skallebelastning över 100 o/q av
vinst före skalt har sin grund i myckel växlande resultat hos koncernens
bolag. Nämnvärda överskott redovisas hos 11 bolag med totalt 309 mUj. kr. Dessa
beskattades i vanlig ordning och skallekostnaderna var 167 milj. kr. Gruppens
samlade vinst före skalt har emellertid reducerats av underskoll hos elt
10-tal bolag utan någon motsvarande skalte-minskning.
Skr.
1971:120 15
Ett
startår med akuta problem
Del
gångna verksamhetsåret har främst kännetecknats av uppbyggnad av Statsföretag
och etablering av förelagsgruppen som en ekonomisk enhet. Samtidigt har det
varit nödvändigt att lösa de mest akuta problemen i vissa av förelagen. Ägaren
staten önskade även all Statsföretag som särskilda uppdrag skulle medverka
i vissa lokaliseringspro-jekl. Genom atl många av åtgärderna bedömdes som
mycket brådskande, blev del inte möjligt att systematiskt analysera problemen
inom förelagsgruppen och sedan prioritera insatserna med hänsyn tUl deras framlida
betydelse för gruppen som helhet. Della har medfört alt tillgängliga
ekonomiska resurser delvis har bundits i projekt som, med en snävare bedömning,
kan anses vara av lägre angelägenhetsgrad. Likaså har de här nämnda
förhållandena tagit de personella resurserna så i anspråk alt den
administrativa och organisatoriska uppbyggnaden har fördröjts, vilket är
beklagligt då därigenom de önskvärda instrumenten under alltför lång lid varit
otillräckliga eller saknats.
Konsolidering
och lönsamhetsprioritering
Uppbyggnaden
av både Statsföretag AB och företagsgruppen som sådan måste ges hög prioritet.
Regler och praxis för samarbele och information måste skapas för all ge styrka
och effektivitet. Del är med hänsyn lill de relativt begränsade ekonomiska tillgångarna
inom Statsföretag nödvändigt all tillgängligt kapital reserveras för sådana
investeringar, som skapar förbättrat ekonomiskt resultat både inom de enskilda
förelagen och förelagsgruppen som sådan. Della medför omstruktureringar och
nedläggning av sådan produktion och verksamhet som på längre sikt inle bedöms
vara lönsam.
Moderföretagets
uppgift skall vara att inliliera sådan verksamhet ute i företagen, där det
egentliga arbetet med dessa frågor måste bedrivas samt stödja anskaffandet av
de resurser som krävs.
I
propositionen om Statsföretag nämner departementschefen all företaget bland
annat skall medverka till lokalisering av företag och verksamheter till
områden med sysselsättningsproblem samt skapa anställningstrygghet och trivsel
i arbetet för de anställda. För all del skall vara möjligt alt uppfylla dessa
önskemål är del nödvändigt all förelagen i Slalsförelagsgruppen arbetar
effektivt och är ekonomiskt välkonsoliderade. Under de närmasie åren kommer
tillgängliga resurser att koncentreras lill redan etablerade koncernbolag med
möjligheter all ge god avkastning på nyinsatt kapital. Endast genom en sådan
prioritering kan huvudmålet för gruppens verksamhet uppnås "alt under
krav på lönsamhet uppnå största möjUga expansion".
Skr. 1971:120 16
Statsföretag ABförvaltningsberättelse
1970
var bolagets första verksamhetsår och under årel har en successiv uppbyggnad
av bolagels relativt begränsade organisation ägt rum. Statsförelag hade emellerlid
alt beakta, att organisationen anpassades lill all lösa de speciella frågor som
ägaren begär all bolaget skaU fullfölja. Relativt krävande utredningsuppgifter
åvUade bolaget redan under första verksamhetsåret. Strävan till en begränsad
organisation med få anställda medförde en hård prioritering och ett närmare samarbele
med Svenska Industrietablerings AB och Svenska Utvecklings AB.
Vid
Statsföretags tUlkomst förutsågs i riksdagsbeslutet alt Statsföretag torde
vara alt hänföra lill den kategori av förvaltningsbolag som "ombesörjer
vissa gemensamma uppgifter för koncernens räkning" och därför i
beskattningshänseende kan jämställas med rörelsedrivande bolag. Ett sådant kan efler
särskild dispens ges befrielse från skatt på utdelningar från dotterbolag.
Sådan dispens har beviljats av Riksskattenämnden. Vidare öppnas möjligheter
att använda koncernbidragsinsti-tulet.
Riksdagsbeslutet
om Statsföretags bildande innebar vidare atl staten avstod från utdelning
under en treårsperiod. De utdelningar som Statsföretag under åren 19701972
erhåller från koncernbolagen disponeras för ökad konsolidering.
Aktieposterna
i dotterbolagen övertogs lill de värden som aktierna var upptagna tUl i fonden
för statens aktier.
I
syfte att åstadkomma en värdering som bättre motsvarade såväl substans- som avkaslningsvärdel
hos respektive bolag verkställdes en omvärdering. Denna beaktade bland annat
del resultat som en av Industridepartementet tillsalt värderingsman
rekommenderade. Omvärderingen vidgades tUl alt omfatta även vissa av de aktier
som under årel förvärvades. Hänsyn togs slutligen också till under 1970
redovisade resultat för ett par av bolagen. Med hänsyn tUl att den nu berörda
omvärderingen väsentligen motiverades av existerande förhållanden då
Statsföretag övertog aktierna, redovisas nettovärdet av omvärderingen, en
nedskrivning med 92,6 mUj. kr., i koncernens räkenskaper såsom en avdragspost från
de vinstmedel som fanns i koncernen den 1 januari 1970 och icke som en kostnad
för år 1970.
Under
året var i medeltal 19 personer anställda i bolagels tjänst. I löner och
ersättningar utbetalades 1 547 tkr, varav lUl styrelse och verkställande
direktör 272 tkr.
Bolaget
erhöll under året 77,8 milj. kr. i utdelning från dotterbolagen avseende 1969
års verksamhet. Dessutom bokfördes som intäkt av dotterbolagen föreslagen
utdelning för 1970 med 74,9 milj. kr. Analogi bok-
Skr. 1971:120 17
fördes
som avsättning 1971 års bidrag tUl Norrlandsfonden, 15,0 mUj. kr. Detta bidrag
skall enUgl riksdagens beslut bestridas ur utdelningen från LKAB. Efler
nedskrivning av dotlerbolagsaktier med 92,6 milj. kr. uppgår den redovisade
nettovinsten tiU 3,5 mUj. kr.
De
enligt koncernbalansräkningen disponibla vinstmedlen uppgick till 310,4 mUj.
kr., varav 10,8 milj. kr. utgjorde 1970 års vinst. Härav åtgår för avsättningar
tiU bundna reserver 9,0 milj. kr.
Styrelsen
och verkstäUande direktören föreslår att moderbolagels vinstmedel balanseras i
ny räkning.
Stockholm
i aprU 1971
Sven-Göran
Olhede Rune Johansson
styrelsens
ordförande
Harry
Hjalmarson Sigurd Ljungcrantz
Arne
Geijer Erik Grafström
Karl
E. Nilsson Gunnar Svärd
verkstäUande
direktör
2
Riksdagen 1971.1 saml. Nr 120
Skr. 1971:120 18
LKAB
Lägre
produktion med högre priser
Produktionen
minskade mellan 1969 och 1970 från 25,2 tiU 23,7 miljoner ton bl. a. på grund
av arbelsnedläggelse. 18,6 miljoner lon av den totala produktionen bestod av slyckemalm,
1,1 miljoner ton av slig och 4,0 miljoner ton av kulsinler. Kiruna svarade för
18,7 miljoner lon och Malmberget för 5,0 miljoner ton färdiga produkter. Totalt
bröts 36,2 mUjoner lon berg.
Även
leveranserna blev lägre 24,7 mot 28,5 miljoner lon, därav 23,9 (27,6)
miljoner lon på export och 0,8 (0,9) tiU inhemska köpare. Orderingången lill de
europeiska stålverken minskade under andra halvåret, vilket i sin tur påverkade
kundernas avhämtning av malm.
Över
Narvik, som i huvudsak skeppar malm från gruvorna i Kiruna, levererades 18,4
(21,1) miljoner lon och över Luleå 5,7 (6,8) mUjoner lon. MedeUaslen ökade i
Narvik från 32 384 lUl 34 553 lon medan den sjönk i Luleå från 19 917 till 17
831 ton. Den dittills största fartygslasten från Narvik på 102 464 ton malm
avgick under årel. I Luleå varade skeppningssäsongen från den 31 maj till den
14 december.
Frakter
avgör malmpriser
Sedan
1958 har priserna på LKAB:s produkter sjunkit med i genomsnitt 40 o/o. Den
genomsnittliga prisnivån har dock sjunkit något mindre tack vare en
förskjutning av produktionen mol högre kvaliteter. Den sedan 1958 nedåtgående prislrenden
vände under 1970. Malmpriserna för 1970 steg med drygt 10 o/o och under 1971
med ytterligare cirka 10 o/o. En orsak tUl prishöjningen är höjda sjöfrakler,
vilka fördyrat de för den europeiska stålindustrin mer avlägsna transoceana
järnmalmerna.
De
traditionellt största kundländerna Västtyskland och Belgien/ Luxemburg har
behållit sina positioner, medan Storbritannien har minskat sin andel av LKAB:s
export. Sålunda levererades 9,6 (11,7) miljoner ton tUl Västtyskland, 7,1
(8,1) miljoner ton lill Belgien/Luxemburg samt 2,7 (4,0) miljoner ton lill
Storbritannien. Motsvarande procentsiffror av lotalleveranserna är 39, 29 och
11 o/o. Den största inhemska kunden var som vanligt Norrbottens Järnverk med
0,6 (0,6) miljoner lon. Elt femårsavlal om ökade leveranser lill Polen
träffades.
Skr.
1971:120 19
ökad
förädling
Förelaget
investerade under 1960-lalet omkring en halv miljard kronor i kvalitetshöjande
ålgärder. Bl. a. byggdes nya anläggningar för tillverkning och hantering av kulsinler
(pellels) i Kiruna, Svappavaara, Narvik och Luleå, vartill kom investeringar i
liknande anläggningar i Malmberget. Kulsinlerns totala andel av produktionen
ökade under 1970 från 13,1 till 16,9 o/o främst genom alt kulsinterverkel i Svappavaara
kom upp i full kapacitet.
Nya
huvudnivåer
Investeringarna
uppgick lill 155 (178) milj. kr. De största av dem omfattade arbeten på den
nya huvudnivån i Kiirunavaara (540 meter), omläggning lill spårlösa transporter
samt arbeten med den nya huvudnivån på 600 meter i Malmberget. I Malmberget
pågick även utbyggnad av anrikningsverket saml ombyggnad av en kulsinlerugn.
En
dator av typ ICL 1902 installerades i Kiruna för i huvudsak behandling av
administrativa rutiner för hela företaget.
I
Narvik pågick olika arbeten för att höja bandkapaciteten, t. ex. installation
av skophjulslastare. En dalaslyrd provsiktanläggning logs i bruk. I Luleå
påbörjades installationen av en anläggning för kontinuerlig siktanalysbeslämning
av utlastat gods.
Ytterligare
296 malmvagnar med 80 tons lastförmåga för kulsinler har köpts varav LKAB
anskaffat 110 och SJ 186.
Investeringar
på mer än 1000 milj. kr.
Förelaget
kommer under den närmaste femårsperioden atl genomföra investeringar på mellan
1 och 1,5 mUjarder kr. De kommer alt omfatta kvalitets- och kapacilelshöjande
åtgärder i främst Malmberget och Narvik förutom mer normala utbyggnads- och reinvesteringar.
Försök
med månadslöner
Arbetet
vid gruvförvaltningarna, som på grund av strejk nedlades den 9 december 1969,
återupptogs den 4 februari. Förhandlingar om nytt avlal påbörjades den 9
februari och uppgörelse träffades den 19 mars efter omröstning bland arbetarna.
Arbelsnedläggelsen innebar ett bortfall av totalt 33,5 miljoner lon, därav
under 1970 22,5 mUjoner ton.
På
försök infördes månadslöner för alla fast ansläUda arbetare. Lägsta månadslönen
blev 2 200 och den högsta 3 750 kr. Förutsättningen för
Skr.
1971:120 20
månadslöner
var alt samverkan skulle kunna ske med personalen i positiv anda för att uppnå
fastställda effekter i produktionen. Antalet anställda ökade under året från 6
939 till 7 145.
För
att öka förutsättningama för samverkan meUan ledning och anstäUda utvecklades
ett nytt samverkansystem. Förelagsnämnderna tilldelades en övergripande roll
vid uppföljningen av samverkansystemets utveckling inom såväl det
representativa systemet som arbetsorganisationen.
Resultatet
förbättrat
Försäljnmgen
uppgick tUl 1131 (1148) milj. kr. Rörelseöverskotlel före avskrivningar och bokslutsdispositioner
blev 381 (370) milj. kr. Vinslen före skalt uppgick tUl 207 (187) mUj. kr. och
nettovinsten lUl 94 (90) milj. kr. Uldelnmgen fastställdes lUl 75 (60) milj.
kr.
Resultatet
påverkades i positiv riktning av prishöjningarna för sålda produkter samt i
negativ riktning av minskad leveransvolym och väsentligt höjda
produktionskostnader. Kostnadsökningarna beror tUl stor del på lönestegringar
och på prisstegringar på material och tjänster. En bidragande orsak var även
en ogynnsam produktivitetsutveckling. Om och i vUken utsträckning denna
sammanhänger med månadslönesyslemet kan avgöras först efter ytterligare
erfarenheter.
Högre
priser 1971
Leveranser
och produktion beräknas komma alt öka under 1971 i jämförelse med 1970.
Leveransvolymen kommer dock att understiga 1969 års leveransrekord. Tack vare
höjda priser beräknas leveransvärdet öka och resiUtalet förbättras.
Investeringarna beräknas ligga på en högre nivå än 1970.
Aktiebolaget Statsgruvor
Statsgruvors
verksamhet har under 1970 varit inriktad på brytning av bly- och zmkmalm i Stollberg
samt iordningstäUande av Yxsjöbergs volfram- och flusspatgmva. Vid
anläggningsarbetenas start i Yxsjöberg beräknades driften komma igång redan
hösten 1971. Arbetena under jord har blivit mer komplicerade och dyrare än
beräknat och genom utökade schaktarbeten kommer gruvan inte att vara färdig
förrän tmder våren 1972. Då ovanjordsanläggningarna är färdiga några månader
tidigare körs anrikningsprocessen in och man utnyttjar då vissa rikare partier
av sligavfallet från den tidigare driften.
Skr. 1971:120 21
Brytningen
vid Intrånget avslutad
Investeringama
var under 1970 7,8 mUj. kr. Av det utgjorde 6,9 mUj. kr. kostnader för
förberedande arbeten och investeringar i Yxsjöberg.
Den totala produktionen
under 1970 av järnslig var 21 700 lon, bly-slig 6 900 ton och zinkslig 7 650
lon. Mmskningen av järnsligproduklio-nen är främst beroende på att brytningen
vid Intrånget avslutades vid årsskiftet 1969/70. StoUberg har producerat något
mer järnslig än planerat medan bly- och zinksligproduklionen löpt planenligt.
Antalet
anställda minskade under året från 133 tUl 119.
Svag
prisutveckling
Prisema
för bolagels produkter som bestäms av intemationella noteringar har legat i
stort oförändrade. Genomsnittsnoleringama på me-laUbörsen i London för bly- och
zinkslig var under 1970 för bly £122 (£129) och för zink £122 (£124).
Leveransema
överstiger produktionen
Slalsgruvor
levererade under året sammanlagt 78 000 ton järnmalm varav 95 o/o på export.
Att leveransema överstiger
produktionen beror på avvecklingen av ett äldre sliglager i Norberg. Den
beräknade produktionen av järnmalm i StoUberg under 1971 har redan sålts.
Detsamma gäller större delen av StoUbergs bly- och zinkslig. Resultatet före
dispositioner och skatter minskade tUl 1,9 milj. kr., främst genom all
resultatet belastats med en kostnad av 2,1 mUj. kr. för förberedande arbeten i Yxsjöberg.
Dessutom är de finansiella intäkterna lägre än föregående år på grund av alt investeringarna
i Yxsjöberg självfinansierats. En långfristig skuld på 6 mUj. kr. har
avvecklats under året. Statsgruvor lämnar utdelning tUl Statsföretag med 0,75
milj. kr. för de nio månader verksamhetsåret omfattar.
Under
1971 beräknas priserna på bly- och zinkslig bli något lägre. Della medför en
viss press på resultatutvecklingen.
Aktiebolaget Statens Skogsindustrier
Starkt
förbättrat resultat
Omsättningen
1970 för Assi-koncemen med de tillverkande dotterbolagen Förenade Well och Flexer
Paper Säcks i England var 570 mUj. kr. (530 milj. kr. 1969). Moderbolagets omsättnmg
ökade från 472,6
Skr.
1971:120 22
milj.
kr. tiU 513,2 mUj. kr., en ökning med 8,5 o/o. Assi redovisar också sitt
hittills bästa resultat före dispositioner och skaller, vUket uppgick lUl 45,2
milj. kr.
Produktionsrekord
Under
året uppnådde Assi sin hittiUs största produktionsvolym för samtliga
huvudprodukter, nämligen sågade trävaror, träfiberskivor, blekt sulfatmassa,
kraftpapper och kraftiiner. Den sammanlagda produktionen steg med 3,5 o/o
jämfört med 1969.
Högre
priser 1970
Marknadsläget
för bolagets produkter förbättrades successivt under
1969
och början av 1970. Under andra
halvåret inträdde emellerlid en avmattning i efterfrågan speciellt på kraftliner.
Leveranserna kom därför att för år 1970 i dess helhet något understiga den
totala tillverkningen. Prisutvecklingen var för flertalet produkter stigande
under det första halvåret och medelpriserna på de totala leveranserna blev för
1970
11 o/o högre än föregående års.
Höjda
virkeskostnader
Virkesråvaran
är den helt dominerande kostnadsposten i resultaträkningen och inköpen uppgick
1970 liU 211 milj. kr. (191 milj. kr.). Marknadspriset för sågtimmer höjdes
för säsongen 1969/70 med cirka 10 o/o i Norrbollen och 8 o/o i Mellansverige. Barrmassaved
och lövmassaved höjdes i pris i Norrbotten med 13 o/o respektive 19 o/o.
Virkessäsongen
1970/71 fortsatte priserna atl sliga och då Assi saknar egna skogar får
företaget bära en starkt ökad kostnad 1971. Kostnaden för barrmassaved ökade
ytterligare cirka 19 o/o, timmer i Norrbotten 7 o/o och timmer i Mellansverige
4 o/o.
Förbrukningen
av virkesråvaror under 1970 uppgick till 107 mUj. kubikfot, varav 67 o/o i
Norrbotten och 33 o/o i Mellansverige. Anskaffningen stannade vid 100 milj.
kubikfot varav 64 o/o (67 o/o) kom från Domänverkets skogsinnehav.
Hög
investeringstakt
Investeringsverksamheten
låg under 1970 på en hög nivå och utgifterna uppgick tUl drygt 118 mUj. kr. exkl.
aktieförvärv. De helt dominerande projekten var utbyggnaden av Lövholmens
pappersbruk från nuvarande cirka 180 000 tiU 350 000 årslön samt upprustnmgs-
och rationaliseringsinvesteringar vid Karlsborgs sulfatfabrik och pappersbrak.
Skr.
1971:120 23
Investeringarna
1971 beräknas uppgå tUl ca 180 milj. kr. Genom koncernbidrag från Statsföretag
med 33 milj. kr. och mycket stora skattefria dispositioner för 1970 skapas etl
tUlskott till finansieringen med 41 milj. kr.
Sedan bolaget under 1968
och 1969 bedrivit försökstillverkning av mera kundanpassade träprodukler
beslutades i början av 1970 alt en särskUd fabriksenhet skulle inrättas vid
Valåsens sågverk. Verksamheten där påbörjas imder 1971.
Assi
har vidare utvecklat en melod för impregnering och färgning av trävaror och
dessa produceras vid Laxå sågverk.
Aktieförvärv
Under
året har Assi köpt 20 o/o av aktierna i del nya Hylle Braks AB, som har ett
aktiekapital på 80 milj. kr. Hylle Brak kommer alt investera i ett
tidningspappersbruk med en kapacitet av 165 000 lon. Överenskommelse har
träffals mellan del nya bolaget och Domänverket om massavedsleveranser.
Assi
gick vidare under årel in som delägare i Wellkarlon AG, elt wellpappförelag i
Schweiz. Genom förvärvet får Assi ökade leveransmöjligheter av kraftiiner från
pappersbruket i Piteå.
Personalökning
Antalet
anställda uppgick lill i medeltal 3 743 personer, vUkel innebär en ökning med
61 personer i förhåUande till 1969. I löner utbetalades 117 milj. kr. Delta är
en ökning från 1969 med 13 milj. kr. eUer med 13 o/o.
Swedish Industrial Development Corporation
Statsföretag
AB med dotterföretagen Svenska Utvecklings AB och Svenska Industrietablerings
AB äger totalt 52 o/o av aktierna i SID. Övriga ägare är Förenade
Fabriksverken, Kooperativa Förbundet saml Innovations AB Projeclion KB.
Främjar
idéutbyte
Syftet
med bolagets verksamhet är all främja utbyte av produkter, metoder och system
mellan ägarna och olika parter i Nordamerika.
Konsult-
och utredningsverksamhet
De
88 uppdrag SID erhöU imder 1970 varierade från att söka nya lösningar på
tekniska problem lill omfattande marknadsanalyser och
Skr. 1971:120 24
prognoser.
Mer än 10 o/o av 206 förslag som SID överiämnat till moderföretagen har blivit
föremål för vidare studier.
Ägamppdrag
dominerar
SID:s
verksamhet finansieras för närvarande genom alt ägama ger bolaget betalda
uppdrag, bolaget säljer överkapacUet tiU andra än ägarföretagen och slutiigen
genom all SID i egen räkning köper och säljer licenser och/eller optionsrätter.
SID:s
kostnader var 1970 0,9 mUj. kr. och intäkterna härrörde tiU 78 o/o från ägarappdrag.
SID:s förlust på rörelsen med 0,4 milj. kr. har balanserats i ny räkning.
Svenska Skifferolje AB
Under
1970 har avvecklingen av bolagets och dess dotterbolags verksamhet i allt väsentiigt
fullföljts och kan beräknas vara avslutad imder 1971.
Nettokostnadema
för aweckUngsarbetet uppgick under år 1970 tUl 0,6 milj. kr.
Avvecklingskostnaderna
har finansierats genom fastighetsförsäljning och med inkomster från några av aktieiimehaven
i främmande bolag.
AB Svensk Torvförädling
Fördyrad
produktion
Det
myckna regnet i södra Sverige sommaren 1970 påverkade ogynnsamt torkningen av
torv. TiUverknmgen av på olika sätt behandlad och förpackad frästorv (KronmuU)
ökade dock under året medan leveranserna av vanUg torv (Trädgårdstorv)
hämmades av den bristande tillgången på råvara.
Skärpt
priskonkurrens
Konkurrensen
på torvmarknaden både i Sverige och utiandet har varit hård. Framför allt
gäller detta södra Sverige där försäljningen skett till s. k.
introduktionspriser av en storproducent. Samtidigt har tUlgången på torv på
kontinenten varit mycket god och exportprisema därigenom pressade. Torvbolaget
exporterar cirka 30 o/o av den försålda kvantiteten.
Skr. 1971:120 25
Intensifierad
produktutveckling
Torvbolaget
fördubblade under 1970 det egna växthuset i Sösdala. Bolaget har där arbetat
fram elt flertal torv- och gödselblandningar för olika kulturer, som tomat,
gurka, nejlikor, julstjärnor, tulpaner m. fl.
Torvbolaget
bedriver också tUlsammans med fristående forskare försök på så vitt skilda områden
som luktborttagning på svingödsel och bekämpning av skadesvampar på barrväxter.
Sämre
resultat
Omsättningen
har under 1970 stigit från 5,6 milj. kr. till 5,7 milj. kr. Antalet anställda
har ökat med 4 personer från 60 tUl 64.
De
svåra produktionsförhållandena både under vintern med mycket snö och imder
sommaren med stor nederbörd har tUlsammans med ökade lönekostnader, som inle
kunnat kompenseras genom höjda priser, medfört ett sänkt resultat efter
avskrivningar tUl 18 tkr från 349 tkr.
Norrbottens Järnverk
Ett
nytt investeringsprogram och en delvis ny organisation av främst
marknadsföringen med en division för Bygg- och Verkstadsmanufaklur var de
dominerande nyheterna vid Norrbottens Jämverk 1970. Målsättningen är att
företaget efter genomfört investeringsprogram skall visa en för branschen
normal lönsamhet.
Råjämsproduktionen
tredubblas
Det
under 1970 beslutade investeringsprogrammet medför investeringar på cirka 430 mUj.
kr. fram tUl 1974. Råjärnsproduktionen kommer alt bli tre gånger större,
samtidigt som manufaktureringen ökar. Personalstyrkan beräknas öka med ca 400
personer till ungefär 3 900.
Ny
division
Den
1 november 1970 inrättades en speciell division för Bygg- och Verkstadsmanufaktur.
Inom divisionen har sammanförts resurser för produktutveckling, produktion,
ekonomi och marknadsföring av manufakturerat material för bygg- och
verkstadssektorn.
Skr. 1971:120 26
Mer
än hälften fartygsprofiler
Av
företagels produktion och försäljning som 1970 var 430 000 ton är mer än 50 o/o
fartygsprofiler. Norrbottens Järnverks marknadsandel i Västeuropa är drygt 25
o/o. Orderingången på fartygsprofiler är god och orderstocken är ca en mUjon
ton. Plåtprodukler svarar för 25 o/o av försäljningen, armeringsstål för 10 och
balk och slångstål för verkstads- och byggnadsindustrin för ytterligare 10
o/o.
Omsättningen
upp 15 procent...
Faktureringen
under bokslutsåret 1970, som genom atl bolagets räkenskapsår ändrats till
kalenderår omfattar 18 månader, uppgick till 490,9 mUj. kr. Under föregående 12
månader långa räkenskapsår (1968/ 69) var faktureringen 284,4 milj. kr. För
jämförbara tidsperioder motsvarar delta en ökning med ca 15 o/o.
Resultatet
efter avskrivningar och räntor visar en förlust med 42 mUj. kr. på 18 månader.
På de farlygsprofUer, som under perioden levererats till 67-68 års priser
gjorde bolaget stora förluster. Under verksamhetsårets senare del har
resultatet försämrats av väsentiigt ökade råvaru-och personalkostnader.
men fortsatta förluster
För
1971 och 1972 väntas ytterligare stora förlusler på grund av höjda råvarupriser
och ökade lönekostnader, som endast delvis kan uppvägas av insalta ralionaliseringsålgärder.
På grund av effekter av investeringsprogrammet och gynnsammare kontrakt för fartygsprofUer
kan man därefter föratse en snar förbättring av verksamheten.
Under
bokslutsåret har bolaget genom riksdagsbeslut erhållit elt kapUaltillskoll på
100 milj. kr. för alt täcka tidigare års förlusler. Kapitaltillskoltet har
disponerats för extraavskrivningar.
Luft-
och bullerproblem
Under
verksamhetsåret har ett intensivt arbete lagts ned på all förbättra
arbetsmiljön. Som exempel kan svaveldioxidproblemet nämnas. Delta, som har
varit etl stort irritationsmoment för den personal som arbetar vid
värmeugnarna, har reducerats betydligt genom alt ugnarna nu eldas med olja med
låg svavelhalt.
Skr.
1971:120 27
Månadslön
införd
Antalet
anstäUda har ökat från 3 184 liU 3 466 varav 2 704 kollekliv-anställda samt 762
tjänstemän och arbetsledare från juli 1969 till utgången av 1970.
Under
årel har månadsbelalning införts för ca 1 000 kollektivansläU-da, hittills med
i stort sett positiva verkningar.
Nämnd
får egen budget
Arbetet
med alt öka företagsdemokratin vid järnverket går vidare. Förelagsnämnden fick
1970 egen budget och vidgad beslutsrätt.
Företagsnämnden
har 38 samarbelskommitléer, en för varje avdelning. Av dessa har 16 utvecklats
vidare genom produktionsråd, där man diskuterar planering, produktion och
ekonomi.
UddevaUavarvet AB
God
konjunktur
En
stark förbättring av sjöfarlskonjunkturen inträdde i juni månad 1970. Frakterna
steg mycket snabbt och nådde för såväl tank- som biUk-fartyg sin högsta nivå
sedan Suez-krisen 1956. Denna utveckling ledde också tiU mycket hög aktivitet
för konlrahering av fartygsbyggnader. Varven kunde härigenom avsevärt förbättra
sina pris- och kreditvUlkor tiU en nivå, som säkrar elt vinstgivande resultat
vid leveransen av de fartyg på vUka kontrakt tecknades under sommaren och
hösten. Den ökade aktiviteten på tankmarknaden hade sin orsak i olika omständigheter,
bl. a. den osäkra situationen i Mellersta Östern. En starkt bidragande orsak
var även den överraskande stegringen av oljebehovel. Oljebolagen försökte täcka
sina transportbehov genom periodbefrakt-ning av stora tankfartyg med leverans
ända in i 1974.
Leveranstid
avgörande
I
denna nya marknadssituation hade Uddevallavarvel en relativt liten orderslock,
varför varvet kunde offerera gynnsamma leveranslider för mycket stora fartyg.
Elt
snabbt beslut om ombyggnad av bädd III medgav ökning av far-tygsslorlekarna på
denna bädd från ca 72 000 tdw tUl ca 125 000 Idw. Genom ombyggnaden har nio nya
kontrakt på fartyg om 115 000 tdw eller däröver kunnat tas lill goda priser för
leverans under åren 1973,
Skr. 1971:120 28
1974
och delvis in på 1975. Genom bl. a. glidskaleklausul i flertalet kontrakt har
varvet täckt in sig för framlida kostnadsökningar.
Förbättrat
rörelseresultat...
Det
exceptioneUt höga ränteläget såväl i Sverige som i utiandet har inneburit en
stor påfrestning vid refinansieringen av rederikrediterna. Framtida
ränteförluster för fartyg levererade fram till 1970 års utgång beräknas uppgå
till 24 milj. kr. De fartyg som varvet levererat 1970 och har att leverera 1971
och delvis under 1972 har tagils i det för några år sedan rådande
konjunkturläget och till de priser och andra vUlkor, som då kunde uppnås på
marknaden. Trots delta har rörelseresultatet förbättrats avsevärt jämfört med
prognosen för året, och förlusten kunnat begränsas tiU skillnaden mellan betalda
och erhållna räntor.
...
men underskott
Av
årets underskott på 21,1 mUj. kr. har 5,1 milj. kr. täckts genom kvarvarande kapitaltUlskoll.
Resterande belopp, 16 mUj. kr., balanseras som förlusl. Den inneliggande
orderslocken väntas successivt ge bättre lönsamhet. För alt stärka förelagels
ställning har styrelsen för varvet begärt alt medel ställs till disposition för
täckande av förlust åren 19701972 samt för en ökning av akliekapilalel.
Beställningarna
mer än fördubblade
Faktureringen
1970 (1969) var 256 milj. kr. (243 milj. kr.) varav på export 230 milj. kr.
(228 milj. kr.).
UddevaUavarvet
erhöU under året nio fartygsbeställningar om sammanlagt ca 1 403 000 tdw (nio
fartyg om ca 582 000 tdw) och orderslocken vid årets utgång omfattade därefter
21 fartyg om totalt ca 2 444 000 tdw (17 fartyg om totalt ca 1 430 000 tdw). Samtiiga
bestäUningar utom två är export. Orderslocken tryggar sysselsättningen vid
varvet fram tUl 1975.
Nybyggnadskapacitet
utökad
Arets
investeringar uppgick till 3,1 mUj. kr. Främst har maskinpark och övrig utrastning
kompletterats i såväl Uddevalla som LysekU. Såsom nämnts har imder året
beslutats om investeringar i avsikt att öka företagels nybyggnadskapacitet för
fartyg mellan 100 000 och 230 000 tdw. Della investeringsprogram, på ca 30
milj. kr., beräknas vara helt genomfört under första halvåret 1972.
Antalet
ansläUda minskade från 2 866 tUl 2 841.
Skr. 1971:120 29
Karlskronavarvet AB
Karlskronavarvet
upprätthåller alltjämt sina sekelgamla traditioner som leverantör av
örlogsfartyg till marinen samt som underhåUsvarv för marinens fartyg. Dessutom
omfattar verksamheten en betydande legotillverkning inom varvs- och tung
mekanisk verkstadsindustri.
Serieproduktion
av torpedbåtar
Varvels
hittUls största fartyg, minfarlygel Älvsborg, levererades i början av 1971.
Under 1970 tecknade varvet kontrakt med Försvarets materielverk om leverans av
tolv torpedbålar av modifierad Spica-typ. Det blu: den största serie
örlogsfartyg varvet byggt sedan slutet av 1700-lalel. Det gäUer en
vidareutveckling av den första serien torpedbålar typ Spica, som varvet
tidigare byggt. Beställningen omfattar såväl konstruktionsuppdrag som tUlverkning
och den totala kontraktssumman är ungefär 140 mUj. kr. Leverans sker successivt
under åren 1972 1976.
Katamaranfärja
En
för vårt land helt ny fartygstyp, kalamaran, har konslraerals vid varvet. Det
första exemplaret en passagerarfärja för ca 300 personer kommer atl
levereras våren 1971 för trafik mellan fastlandet och Öland.
Huvudavtal
med Försvarets materielverk
UnderhåUet
av marinens fartyg regleras genom ell speciellt huvudavtal som tecknats under
året med Försvarels materielverk och gäller sex år.
Sektioner
till supertankers
En
följd av samarbetsavlalet med Kockums Mekaniska Verkstads AB är att legotUlverkningen
av roder och fartygssektioner lill superlankers ökat avsevärt. Sektionerna tUlverkas
i delar med upp till 100 lons vikt och skeppas tUl beställaren i Malmö. Roder
och farlygsseklioner har bestäUts av Eriksbergs Mekaniska Verkstad respektive Gölaverken.
Skr. 1971:120 30
Utbyggnad
av varvsanläggningen
Den
stora beläggningen på plåt- och svelsverksladen har medfört alt de befintliga verksladsresurserna
är otUlräckliga för en rationell drift, varför beslut fattats om uppförande av
en ny skrov- och monlagehall för en beräknad kostnad av ca 14 mUj. kr. Hallen,
som kommer atl tas i bruk hösten 1971, inrymmer bl. a. en ny stapelbädd och får
en längd av 128 m och en bredd av 38 m med 25 m fri lyflhöjd. Under årel har en
ny plaslverkslad om ca 3 000 m lagils i bruk.
Viggen
en besvikelse
Försäljningen
av segelbålen Viggen har blivit en besvikelse och rälten lUl marknadsföring
överläts i början av 1971 till Albin Marin AB i Kristinehamn. Varvet kommer
även i fortsättningen all tillverka skrov och plastdetaljer till båten.
Omsättningen var 1970 1,2 milj. kr.
Personalökning
Personalstyrkan
har i medeltal uppgått till 1 610 personer, vUkel är en ökning från 1969 med
27. Förelagsdemokratidelegationen har under hösten 1970 genomfört en förstudie,
vars resultat kommer alt diskuteras i förelagsnämnden under våren 1971.
Minskad
omsättning, sämre resultat
Omsättningen
har under 1970 minskal från 86,5 milj. kr. lill 52,8 milj. kr. eller med 38
o/o. Samtidigt har resultatet påverkats negativt av ökade lönekostnader som inle
kunnat kompenseras av prishöjningar och av tidigare ingångna kontrakt lill
fasta priser. Della häri inneburit en minskning av resultatet före
dispositioner och skaller från 4 mUj. kr. lill en förlust på 1,0 milj. kr. Karlskronavarvels
bokslutsår omfattar 18 månader för vUken period företaget redovisar en vinst
före dispositioner och skatt med 8 milj. kr. Utdelning kommer alt lämnas med
1,0 mUj. kr.
Vissa
problem med all upprätthålla beläggningen i verkstaden beräknas uppstå under
1971. Della kan sänka omsättningen och negativt påverka resultatet.
Skr. 1971:120 31
Uddcomb Sweden AB
Uddcomb
ett nytt bolag
Uddcomb
bUdades i juli 1969 och är hälflenägl av Statsföretag AB, medan Uddeholms AB
och det amerikanska förelaget Combustion Engineering Inc. äger vardera en
fjärdedel av aktiekapitalet. Det första räkenskapsåret omfattar liden
1.7.196931.12.1970.
Vid
budandel överlog Uddcomb Uddeholms tUlverkning av tyngre tryckkärl för
kärnkraft och kemisk industri. Verksamheten överflyttas under 197172
successivt från Degerfors tUl Karlskrona.
Den
nya anläggningen i Karlskrona
Uddcombs
nya anläggning i Karlskrona får resurser som i sill slag är unika. Största verksladshallen
utrustas med en travers, som kan lyfta 800 lon och medger lastning direkt
ombord på oceangående fartyg. Vidare kommer där atl installeras bland annat en
kombinerad maskin för karusellsvarvning och arborrning, som lorde få högre
prestanda än någon tidigare maskin av delta slag. Totala investeringen i
anläggningar i Karlskrona uppgår lUl ca 75 mUj. kr. Kostnads- och tidsmässigt
håller sig anläggningsverksamheten inom de uppställda ramarna.
Nytt
produktionsprogram
Det
traditionella produktionsprogrammet hos Uddcomb i Degerfors överges successivt
för övergång väsentligen tUl produktion av reaktor-tryckkärl och andra
komponenter för kärnkraftverk. Av det tidigare programmet behålles bland annat
extremt kvalificerade reaktionskärl för kemisk industri.
Orderstocken
fördubblad
Orderslocken
ökade under tiden 1 augusti31 december 1969 från 35 mUj. kr. lill 60 milj. kr.
och under 1970 med ytterligare 7 milj. kr. till 67 milj. kr. Kärnkraflkomponenler
utgjorde nära hälften av orderslocken vid slutet av 1970. Mer än en tredjedel
av orderslocken vid samma tidpunkt avsåg exporlorder.
Kommunikation
företagsledninganställda
Uddcomb
har prövat oUka vägar som komplement lill förelags-nämndsverksamheten för
förbättrad kommunikation inom företaget. Re-
Skr. 1971:120 32
presentanter
för personalorganisationerna deltar sålunda i de sammanträden, sora företagels
ledningsgrapp regelbundet håller. Det vidgade samråd, som härigenom erhållits,
har rönt uppskattning av alla parter.
Betydande
start- och flyttningskostnader
Omsättningen
1970 var 25 milj. kr. och för hela första räkenskapsåret 32,6 milj. kr.
Resultatet före dispositioner och skatt innebär en förlust på 12 mUj. kr.
Antalet anställda ökade under 1970 från 385 tiU 400. De första årens resultat
påverkas starkt av kostnaden för inre uppbyggnad av företaget, inre
ersättningsrekrytering, införandet av nytt produktprogram, flyttningen och igångkörning
av de nya anläggningarna. Enbart flytttungskostnadema för personal och maskiner
beräknas till 6 mUj. kr. Förelaget kommer även under de närmaste åren att visa
betydande underskott.
Devac AB
Devac
AB är ett utvecklingsföretag med tyngdpunkten lagd på utveckling av högvacuumsyslem
för utsugning av stoft och damm från bland annat slipmaskiner och mejslar, som
används inom industrin. I anläggningarna ingår komponenter såsom stoflavskiljare.
av fUterlyp, fläktar och huvar. Systemet kallas för Devaclonsystemet.
Förbättrad
arbetsmiljö
Devaclonsystemet
ger mycket låga dammvärden, varför arbetsmiljön väsentligt kan förbättras inom
särskilt utsatta industrigrenar, som sten-, entreprenad- och gjuteriinduslrin.
Devacs
verksamhet under 1970 var främst inriktad på fortsatt utveckling av produklprogrammet.
Försäljningen
under 1970 uppgick tUl 1,0 mUj. kr. och omfattade huvudsakligen mobila devacloner.
Överskottet av denna försäljning täck-le icke årets utvecklingskostnader men
från Styrelsen för teknisk utveckling erhölls elt bidrag på 1,0 mUj. kr., vUket
medförde alt underskottet helt täcktes. Antalet anställda var åtta.
Förhandlingar
om exploateringen
Devaclonsystemet
har många användningsområden. För att effektivt tillvarata systemets
möjligheter och snabbt få det i bruk pågår förhandlingar som bör ge ökade
såväl tekniska som kommersiella möjligheter.
Aktierna
i Devac förvärvades i oktober 1970 av Statsföretag från Styrelsen för teknisk
utveckling och konstraklören av Devaclonsystemet.
Skr. 1971:120 33
SMT Machine Company AB
SMT
Machine Company AB har under första halvåret slutfört överflyttningen av
tillverkningen från Köping lUl Västerås. 1971 kommer alt bli bolagels första
normala verksamhetsår.
Stigande
orderingång
Försäljningen
har forlsall all stiga, och orderingången för SMT-grup-pen blev 67,4 milj. kr.,
en ökning med 19,6 milj. kr. mot året innan. Den största ökningen hänför sig
till exportmarknaderna. Förelagels försäljning av huvudprodukten, numeriska
svarvar, har ökat från 98 st 1969 lUl 190 st 1970. Delta betyder alt SMT antalsmässigt
är Europas största producent av numeriskt styrda svarvar. Egna säljbolag finns
i England, Tyskland och USA.
Exportavtal
med Polen
För
alt ytterligare öka exportandelen och för alt öka tillverknings-kapacilelen
slöts under hösten ett avlal med Polen om samarbele. SMT skall lill Polen
leverera automatiska maskiner, främst numeriska svarvar. Från Polen skall SMT
köpa främst mekaniska komponenter lill vissa maskiner samt en ny polsk slandardsvarv
för vissa maskiner. Genom avtalet kan också nyinvesteringar i byggnader och
maskiner reduceras. SMT har under årel nästan helt lagt ned sin tillverkning av
standard-maskiner, vilken på grund av för små serier ej varit lönsam.
Nya
produktionsenheter
Under
1970 har SMT förvärvat resterande 90 o/o av aktierna i S. Holms Maskinfabrik,
Ronneby, saml startat en verktygsverkstad i Eskilstuna, en filial lill Thörns
Mekaniska Verkstad i Stockholm.
SMT
har anläggningar i Västerås, Karlskoga, Ronneby, Stockholm, EskUsluna och
Valdemarsvik. Antalet anställda i Sverige den 31.12 1970 var 523 timavlönade
och 269 månadsavlönade. Vid försäljningsbolagen utomlands fanns dessutom 24
anställda.
Betydande
omställningskostnader
Resultatet
för 1970 belastades med stora kostnader för såväl överflyttningen från Köping
som inkörningen i de från Centrala Flygverksläder-na övertagna
Västerås-lokalerna. Denna omställning sammanföll med en
3
Riksdagen 1971.1 saml. Nr 120
Skr.
1971:120 34
genomgripande
renodling av produktstrukturen, vilket i förening med kostnader för inkörningen
av nya produkter likaledes ogynnsamt påverkade 1970 års resultat. Sammanlagda
beloppet för flyttnings-, omstmk-turerings- och inkörningskostnader uppgick
till ca 5 milj. kr. Efler dessa kostnader och efler planenliga avskrivningar
redovisades en förlust på 7,8 milj. kr.
Sedan numera hela
omställningsprocessen genomförts kan 1971 års resultat föratses innebära en
väsentlig förbättring.
Ytterligare
specialisering
Bolagels
5-årsplan innebär en ytterligare koncentration lill numeriskt styrda maskiner
och en ökad satsning på export. Investeringar i anläggningar begränsas lill
ett minimum och förelaget bygger istället systematiskt upp ett
underleverantörssystem bl. a. för att minska kapitalbehovet.
Nedgång
i Norden 1971
I
prognosen för 1971 har man räknat med en något lägre försäljning i Norden än
under 1970, som låg över vad man kan kalla normalår. De nya marknader som SMT
börjat bearbeta samt ytterligare inarbetning på gamla exportmarknader gör dock
att man siktar på all öka försäljningen ytterligare drygt 25 o/o till ca 85
milj. kr. Bland annat med tanke på all produktionsapparaten nu börjar fungera
mera normalt förbättras leveransmöjlighelerna.
Utomordentliga
personalinsatser
Del
betungande omflyttnings- och omslruklureringsarbetel har kunnat genomföras
smidigt tack vare ulomordentiiga insatser från personalens sida. Nya former för
förbättrad information och samverkan har delvis genomförts och etl
utvecklingsarbete pågår.
Kalmar Verkstads AB
Kalmar
Verkstads AB kom under 1970 in i en lönsamhelskris. En rad för bolaget väsenlliga
aktiviteter misslyckades eller fördröjdes av olika skäl.
Tjorven
ett misslyckande
Bolagets
stora satsning på en lätt distribulionsbil, Tjorven, motsvarade inte
förväntningarna. Försäljningen blev, delvis på grand av den
Skr. 1971:120 35
krympande
bilmarknaden, alltför låg för att en lönsam produktion skulle vara möjligt.
Bolaget är generalagent för bUfabriken DAF. Leveranserna av DAF-bilar minskade
till 1 272 enheter jämfört med 1 524 enheter föregående år. För att trygga
försäljningen av DAF-bUar och den egna bilproduktionen byggdes en marknads- och
serviceorganisation upp, bland annat i form av egna dotterbolag. Satsningen på
dessa dotterföretag och på marknadsföringen av bilar har medfört betydande
kostnader. Kalmar Terminal, elt dragfordon konstruerat i samarbele med Svelast,
har inte som planerat kunnat sällas i produktion under 1970.
Godsvagnar
sänker lönsamhet
Tillverkningen
av förortståg för AB Storstockholms Lokaltrafik, som pågått sedan 1968,
avslutades hösten 1970. I stället startade produktion av godsvagnar för export.
Skillnaden i lönsamhet mellan dessa produkter är betydande och påverkade
resultatet i negativ riktning mol slutet av årel.
Legotillverkning
gav förlust
Bolagets
legotillverkning under 1970 innefattade bland annat elt stort antal transporlkärror
till svenska armén och produktion av grävmaskiner för AB Bofors. TUlverkningen
av grävmaskiner i Oskarshamn avbröts mot slutet av årel på grund av konslruktionsändringar.
Detta medförde alt legotillverkningen totalt sett blev olönsam.
Dotterbolag
sålt
Dotterbolaget
Sandslätts Inrednings AB hade 1970 en omsättning på
4.1
mUj. kr. och redovisar en
förlust på 2,3 milj. kr. Bolaget har numera övertagils av Svenska Industrietablerings
AB. Dotterföretaget Aulo-Lifl Garage AB sålde parkeringsanläggningar för 1,5
milj. kr. Med legoarbeten för moderbolaget var omsättningen 1970 sammanlagt
6.1
milj. kr. Driftsförluslen
stannade vid 0,1 milj. kr.
Bolagets
inriktning omprövas
Orderingången
och lönsamheten på bolagels huvudprodukter, som är järnvägsmateriel, är sedan
länge ojämn. Orderslocken har dock utökats med lok och godsvagnar men
produktionen väntas ge svag lönsamhet. Företagsledningen har därför strävat efler
alt diversifiera verksamheten. Legotillverkning och utveckling av landsvägsfordon
och parkeringsut- rustning har varit ålgärder i detta syfte. Strävandena att
trygga en jämn och lönsam sysselsättning har misslyckats. Betydande
investeringar
Skr. 1971:120 36
i
anläggningar, verktyg och utvecklingsarbete måste därför avskrivas. Sådana
avskrivningar uppgår för Tjorven och Kalmar Terminal till 10,6 milj. kr., för järnvägsmateriel
och legotillverkning tUl 0,6 mUj. kr. och för patent på en parkeringshiss tUl
0,8 mUj. kr. Vidare har en reserv avsatts för Sandslätts Inrednings AB:s
åtaganden med 0,9 milj. kr. Dessa särskUda avskrivningar och avsättningar
uppgår totalt till 12,9 milj. kr.
En
omprövning av bolagels inriktning pågår. Med andra tiUverkare av järnvägsmateriel
diskuteras samordning och specialisering inom branschen. Administrationen av DAF-agenluren
har nedbringats bland annat genom att två av dotterföretagen, som var
återförsäljare av bUar, nu är under avveckling. Beroende på hur snabbi
förelagels omstrukturering kan genomföras beräknas förlusterna för 1971 uppgå
till mellan 812 milj. kr.
Nettoförlusten
totalt 23 milj. kr.
Koncernens
omsättning uppgick 1970 liU 81,0 milj. kr. jämfört med 59,9 milj. kr.
föregående år. Driflsförlusterna inom koncernen saml de särskUda
avskrivningarna och avsättningarna uppgick sammanlagt till 28,4 milj. kr. Efler
upplösning av hela varulagerreserven med 5,4 milj. kr. redovisas en netloförlust
om 23 mUj. kr. Antalet anställda uppgick i medeltal under året till 1 077
personer. I avvaktan på lösning av bolagels framlida inriktning har Kalmar
Verkstad tvingats alt varsla om betydande personalminskningar.
AB Kabi
Inom
Kabigruppen med AB Kabi som moderbolag har verksamhetsåret ändrats till
kalenderår. Det gångna verksamhetsåret omfattade tiden 1 oktober 196931
december 1970.
Samtliga
försäljnings- och resultalsiffror som anges nedan är 12/15 av värdena för hela
bokåret.
Starkt
ökad försäljning
Kabigruppens
försäljning har ökat ca 17 o/o till 118 milj. kr. men utvecklingen har varit
mycket varierande för olika produktgrupper och geografiska områden.
Läkemedel
är Kabigrappens största varugrapp och den inhemska marknaden den
betydelsefullaste. Den svenska läkemedelsmarknaden har under en följd av år ökat
med cirka 14 o/o per år. Under 1970 blev ökningen emellertid endast ca 5 o/o. Kabigruppens
inhemska lake-
Skr. 1971:120 37
medelsförsäljning
ökade trots della med 11 o/o (16 o/ol968/69), vilket ger en något ökad
marknadsandel. Kabis export av läkemedel ökade med 34 o/o till 37 mUj. kr.
Kliniska
reagens slår läkemedlen nära och används som hjälpmedel i läkarnas diagnostiska
arbete. Produktgruppen är omsältningsmässigl liten men ökningen inom Sverige
blev 51 o/o och i utlandet 38 o/o till totalt 2,7 milj. kr.
Kabigruppens
tredje produktgrupp är kemisk-tekniska produkter som tillverkas och
marknadsförs av dotterbolaget Grummebolagen. För den kemisk-tekniska branschen
blev försäljningsulveckUngen 1970 myckel ogynnsam. Grammebolagen ökade
försäljningen med endast 5 o/o (20 o/o 1968/69) tUl drygt 18 milj kr.
Exportandelen är låg.
Penicillin
största exportprodukten
Exporten
av penicillin ökade så kraftigt all penicillin blev Kabigruppens största
exportprodukt under 1970.
Kabikinas
är ell medel för upplösning av blodproppar. Del är en biokemiskt avancerad
produkt som under en följd av år varit föremål för omfattande kliniska försök
på flera håll i världen. Kabikinas står nu efter ökning med 35 o/o 1970 inför ell
marknadsmässigt genombrott.
Kostnaden
för forskning upp med 30 procent
Läkemedelsindustrin
brukar betecknas som forskningsinlensiv och Kabi bedriver en i förhållande
till försäljningens storlek myckel omfattande forsknings- och
utvecklingsverksamhet. Driftskostnaderna för Kabigrappens forskningsavdelning
ökade sålunda med ca 30 o/o. Inkluderas lokalkostnader och andra
kapitalkostnader blir ökningen 22 o/o till totalt 13,5 mUj. kr.
Anställningsförhållandena
samordnade
Löneförhandlingarna
1969 ledde till månadslön även för de LO-an-slulna anställda inom AB Kabi.
Samtidigt gjordes för alla grupper av anställda de allmänna
anställningsvillkoren i sak lika utom vad avser arbetstidens längd och
pensioner. Erfarenheterna av delta system är genomgående positiva. Antalet
sysselsatta på lillverkningssidan har ökat med ca 6 o/o medan produktionen ökat
med ca 20 o/o. Bolaget fortsätter atl verka för enhetliga allmänna
anställningsvillkor för samtliga anställda. Antalet anställda ökade under året
från 932 lill 1 016.
Skr. 1971:120 38
Oförändrat
resultat
Trots
det ovan redovisade kärva marknadsläget, den stora utbyggnaden av
forskningsverksamheten och den allmänna koslnadsstegringen är rörelseresultatet
före bokslutsdispositioner och skatter praktiskt tagel delsamma som föregående
år. Resultatet för läkemedelsrörelsen uppvisar en ökning med 0,8 mUj. kr. och
den kemisk-tekniska rörelsen en minskning med 0,95 milj. kr. För 15-månadersperioden
blev resultatet 11,4 milj. kr. sedan avskrivningar gjorts med högsla laxeringsmässigl
medgivna belopp. Utdelningen blir oförändrad 1,9 mUj. kr.
Långsammare
expansion
Den
hårda inlernalionella konkurrensen på läkemedelsområdet och den låga tUlväxttakten
i den svenska läkemedelskonsumtionen väntas beslå även under år 1971.
Eftersom
del knappt är troligt att Kabigruppens export kan expandera i lika snabb takt
som under 1970, beräknas omsättningen för gruppen under 1971 att öka med endast
12 o/o. En sådan ökning beräknas ej helt kunna kompensera de allmänna kostnadsstegringama,
varför resultatet för 1971 förutses bli något lägre än för del gångna årel.
Ceaverken AB
Ny
produkt
Under
1970 har Ceaverken, som är Skandinaviens enda producent av rönlgenfilm, som
första förelag i världen lanserat en direktrönlgen-film med 90 sekunders framkallningslid.
Denna filmlyp används framför allt vid skeleltundersökningar.
Ceaverken
har också tagit upp produktion av identitetskort för AB ID-korls räkning.
Produktionen startade i april, och en väsentlig ökning väntas under 1971.
Kraftig
expansion
Som
en följd av produklionsralionaliseringar och efter övergång lill 3-skifl i
början av året har Ceaverken uppnått en nära sexlioprocenlig produktionsökning.
Försäljningen
ökade under året med 6,5 milj. kr. till 22 milj. kr. eller med 44 o/o. Exporten
har samtidigt ökat med nära 90 o/o tUl 13 mUj. kr. och utgör 58 o/o av
omsättningen. Del är framför allt försäljningen av
Skr. 1971:120 39
medicinsk
röntgenfilm lill USA, Västtyskland och Frankrike som expanderat kraftigt. Ceaverken
har också ökat leveranser av medicinsk röntgenfilm på den inhemska marknaden
trots atl den totala konsumtionen beräknas ha sjunkit under 1970. Antalet
anställda ökade under 1970 från 129 till 172.
Förbättrat
resultat
Försäljningsvärdet
per anställd ökade från 118 tkr till 127 Ikr. Den stora volym- och försäljningsökningen
under 1970 har trots de svårigheter som normalt följer vid en kraftig
expansion medfört en ökning av resultatet före dispositioner och skaller från
22 tkr till 462 tkr.
Fortsatt
utbyggnad
För
all kunna motsvara de ytterligare kapaciletskrav som förväntas fram till mitten
av 1970-talel har Ceaverken beslutat om investeringar i bland annat en ny processlyrd
emulsionsanläggning till en kostnad av 4 milj. kr. saml alt projektera nya
skärnings- och förpackningsavdelningar. Sammanlagt kommer dessa investeringar
alt medföra mer än en fördubbling av nuvarande kapacitet.
Sonab
Sonab
började 1966 all tillverka och sälja högtalare med helt ny konstruktion. I stäUel
för atl rikta ljudet framåt strålar ljudet från Carlssonhögtalaraa ul i alla
riktningar. Under 1970 började Sonab sälja inte bara högtalare utan hela hifi-anläggningar
med skivspelare och förstärkare. Sonab har nu egen produktion av hela hifi-program-met.
Ny
utvecklingsavdelning
Under
1970 har förelaget börjat bygga upp en utiändsk försäljningsorganisation med
dotterbolag i Nederländerna, Storbritannien och Västtyskland. Sonabs andra
stora satsning under 1970 har varit uppbyggnaden av en utvecklingsavdelning
för industrielektronik med inriktning på informationsöverföring. Närmare 50
ingenjörer var vid årsskiftet verksamma i det helägda dotterbolaget Sonab Development
AB. Utvecklingsarbetet syftar tiU framställning av en serie elektroniska
produkter för marknadsföring med början under andra halvåret 1971.
Skr. 1971:120 40
Fördubblad
omsättning
Antalet
anställda vid Sonab har under 1970 ökat från mindre än 20 tUl 120. Förelagets
omsättning har under samma tid ökat från 4,8 lill 10,9 milj. kr. En direkt
jämförelse mellan omsättning per anställd kan inle göras för dessa år, då
tidigare större delen av företagels produktion var utlagd på främmande
tillverkare. I dag är Sonab ett företag med integrerad utveckling, produktion
och marknadsföring.
Resultatet
före utvecklingskostnader för nya projekt men efler fulla avskrivningar har
kunnat vändas från ell underskott 1969 på 0,7 milj. kr. tUl elt överskoll 1970
av drygt 0,7 milj. kr. Resultatet före dispositioner och skall visar ell
underskoll på 0,5 mUj. kr.
Fortsatt
expansion
För
1971 räknar Sonab med en forlsall snabb utveckling med omsättning över 20
milj. kr. Åtminstone ett par europeiska marknader lill skall bearbetas aktivt
och exportandelen beräknas bli cirka 25 o/o. Resultatet är lill stor del
beroende på försäljning av hemelektronik. Den svenska försäljningen har under
årets första månader påverkals negativt av del osäkra avtalslägel.
Allmänna Bevaknings AB
Snabb
expansion
Allmänna
Bevaknings AB (ABAB), som främst utför bevakningstjänster åt totalförsvaret
och industrin, genomgick 1970 en snabb expansion. Omsättningen ökade från 16,5
milj. kr. lUl 23,2 milj. kr. eller med cirka 35 o/o. Bakgrunden till
expansionen är dels den successiva ökningen av ambassadbevakningarna dels
företagets expansion i Göteborgsregionen.
Rekryleringsproblem
Den
fast anstäUda personalen har ökat med drygt 100 personer under 1970 och uppgår
nu till cirka 510. ABAB anlitar dessutom extra personal för all läcka de akuta
behoven på den expansiva bevakningsmarknaden. Förelaget har gjort stora
ansträngningar för atl öka rekryteringen och har då kunnat locka med
branschens längsta utbildning, 3 till 4 veckor, tjänstemannaavtal och goda
pensionsvillkor.
Skr. 1971:120 41
Fördubbling
i Göteborg
Under
1970 påbörjade ABAB verksamheten i Göteborg och vid utgången av årel fanns 26
anställda. Under 1971 beräknas omsättningen i Göteborg stiga till 2,5 milj. kr.
och antalet anställda öka lill drygt 50.
Fortsatt
expansion
Under
1971 beräknas omsättningen stiga lUl över 25 milj. kr. Samtidigt sker en
successiv ökning av andelen uppdrag som las på den fria marknaden. Den andelen
beräknas under 1971 uppgå till 8 milj. kr. medan den på 1969 års kungörelse om
skyldighet för vissa myndigheter att anlita ABAB baserade verksamheten når 16
milj. kr. Kungörelsen hänvisar en del statiiga myndigheter till ABAB för köp av
bevakningstjänster. Monopolområdets andel sjunker därmed lill cirka 65 o/o
från ca 70 o/o 1970.
Förbättrat
resultat
Resultatet
före disposilirner och skatt blev 1970 0,3 milj. kr. jämfört med 0,2 mUj. kr.
1969. I samband med ABAB:s start fick bolaget elt lån av staten på 0,75 mUj.
kr. Della lån skall amorteras i takt med atl överskott på verksamheten kan
redovisas. Lånet kommer atl slutregleras efter 1971 års verksamhet.
AB Oljetransit
AB
Oljetransit äger, förvaltar och driver en anläggning vid Trondheimsfjorden för
lagring och distribution av oljor. TUl anläggningen hör även en djuphamn för
lossning och lastning av tankfartyg.
Ökad
omsättning
Anläggningen
har sedan 1963 ulnytljals för mottagning, lagring och transitering lill Sverige
av drivmedel, tiUhöriga svenska mUitära myndigheter. Viss del av cislernvolym
uthyres emellertid numera lill norska förelag, som bedriver handel med oljor
på den norska och svenska marknaden. Omsättningen av oljor i anläggningen har
ökat under 1970.
AB
Oljetransit har elt helägt norskt dotterbolag, Lislora A/S, med uppgift alt
ombesörja driften vid anläggningen saml atl företräda moderbolagels intressen
i frågor som berör norska företag och norska myndigheter. Omsättningen var 1970
0,7 milj. kr. jämfört med 0,6 milj. kr. 1969 och resultatet före dispositioner
och skatt var 1970 0,9 milj. kr.
Skr. 1971:120 42
Svenska Reproduktions AB
Svagare
resultat
Svenska
Reproduktions AB, SRA, är moderbolag för etl antal företag inom den grafiska,
karlografiska och förlagsbranschen. Koncernens omsättning var 1970 35,2 milj.
kr. och resultatet före disposUioner och skall 3,6 milj. kr. Motsvarande
siffror för föregående år var 32,0 milj. kr respektive 5,2 milj. kr.
Statsföretag AB erhåller elt koncernbidrag från SRA på 2,2 mUj. kr.
Utvecklingen
under årel försvagades genom Allmänna Förlagels tillkomst. SRA förlorade då
möjligheten all bearbeta en väsentiig del av sin tidigare Irycksaksmarknad.
Dessutom har delar av förlagsverksamheten överförts till ALLF. Kompensation
för della inläktsborlfall genom utbyggnad på andra marknader uppnåddes först
under årets senare del. Denna positiva trend beräknas forlsälla under 1971.
Antalet anställda har under årel ökat från 414 lUl 435.
Nya
marknadsområden
Konkurrensen
på den svenska Irycksaksmarknaden är hård och nya inbrytningar förutsätter
specialisering, avancerad teknik och effektivare säljinsatser.
Som kartproducenl
har SRA en väl grandad position, men denna marknad visar tendenser atl nä en
viss mättnad. Tillverkningen av blanketter, broschyrer och böcker har under
1970 bidragit med cirka tre fjärdedelar av omsättningen.
Förvärvet
av Beckmanföretagen och samverkansavlal med privata foretag har ökat SRA:s kunnande
om förlagsverksamhet och har samtidigt tillfört gruppen nya, värdefulla
kundkontakter.
SRA-huset
nu fördubblat
Under
1970 har SRA-huset genom tillbyggnad i del närmasie fördubblats med
ytterligare drygt 10 000 m golvyta. De nya lokalerna som genom de ändrade förutsättningama
för förelagels verksamhet är alllför stora för den nuvarande produktionen
kommer delvis att hyras ul som lagerutrymmen. 1 början av 1971 logs för SRA:s
räkning dock utrymmen i brak för sektionen för dala och folosätlning samt för kedje-
och selblanketler.
Skr. 1971:120 43
Svenska Lagerhus AB
Lagerhusbolaget
äger och förvaltar lagerhus, lagrar spannmål, frö, fodermedel och andra varor.
Bolaget åtar sig särskilda uppgifter som t. ex. beredskapslagring av brödsäd
och oljekraftfoder enligl avtal med Statens Jordbruksnämnd och med Svensk
Spannmålshandel ekonomisk förening. Primärt skall bolaget förvalla lagerhusen i
Tomelilla, Klags-torp, Eslöv, Åstorp, Hallsberg och Linköping.
Fler
lagerhus
Under
årel har två nya lagerhus tagils i bruk och under 1971 kommer ytterligare två
stycken lagerhus atl börja utnyttjas. Under 1970 ökade lagerhusens kapacitet
från 194 000 lon lill 203 000 eller med ca 5 o/o. Bolaget har också för att
klara efterfrågan på lagerutrymmen fått lagra i särskilt hyrda lokaler. Antalet
anställda har under året varit oförändrat eller 28. Omsättningen under 1970 var
3,1 milj. kr. jämfört med 2,9 milj. kr. 1969. Resultatet före dispositioner och
skatt är oförändrat eller 20 tkr.
BS Konsult AB
Byggnadsstyrelsen
största kund
BS
Konsult AB bedriver konsultverksamhet inom byggsektorn och arbetar med
projektledning, översiktlig planläggning, programmering och projektering av
byggnader och inredning, upphandling och byggledning.
Större
delen av företagets resurser har under året lagils i anspråk av projekleringsuppdrag
för byggnadsstyrelsens räkning.
Förelaget
har genom etl flertal uppdrag och utvecklingsprojekt ägnat stort intresse åt
metoder för programmering av lokalbehov och upprättande av långsikliga general-
och ulbyggnadsplaner för större an läggnmgar.
Uppdrag
att upprätta anbudshandlingar för tidig upphandling och upphandling av
byggnader på lotalentreprenad har under året givit värdefulla erfarenheter
inom elt aktueUt område.
BS
Konsult AB avser all under kommande år vidga resurserna inom området
projektledning, där förelaget erbjuder tjänster alt som byggherreombud
samordna och leda projekt från utredningssladiel till färdig byggnad.
Skr. 1971:120 44
Projekt
för rikspolisen
Bland
projekt som är under arbete för byggnadsstyrelsen kan nämnas nybyggnader för rikspolisslyrelsen
och stockholmspolisen, veterinärhögskolan, statens bakteriologiska
laboratorium samt utbyggnadsplaner för länsstyrelser i Västerås, Östersund m.
fl.
Bland
andra uppdragsgivare kan nämnas ASEA-ATOM, Sveriges Riksbank, Svenska Lagerhus
AB, Slal-Laval m. fl.
Ökad
omsättning
Bolagets
omsättning steg under 1970 från 4,7 milj. kr. till 8,4 milj. kr. Samtidigt
minskade resultatet före dispositioner och skatt från 86 tkr lill 81 tkr.
Antalet ansläUda ökade under årel 69 lill 81. Bolaget lämnar utdelning med 20 tkr.
Rationell Planering AB
Optimistisk
rekrytering
Vid
årsskiftet 1969/70 genomförde RP en omfattande rekrytering av konsulter och
administrativ personal. Den ökade kapacitet för konsulttjänster som
nyrekryteringen gav motsvarades inte av lika starkt ökad efterfrågan, varför en
besvärande beläggningsbrisl uppstod. Bokslutet för första halvåret visade en förlusl
på drygt 0,6 milj. kr. och de första månaderna på andra halvåret indikerade en
fortsalt försämring av lägel. Därför tillsatles i september en styrelse med
fastare anknytning lill Statsförelag. Samtidigt tillsattes ny verkställande
direktör.
Beslut
om avveckling
Under
oktober och november 1970 gjordes en noggrann analys av bolagels situation och
förutsättningar för forlsall verksamhet. Analysen visade alt 1972 genom stora
insatser skuUe kunna göras till ell år utan förlusl, men framtidsutsikterna var
osäkra.
Rationell
Planerings styrelse beslöt vid sammanträde den 8 december 1970 all föreslå
ägaren, Statsföretag AB, avveckling av bolaget. Statskonsult AB och BS Konsult
AB övertog i början av 1971 delar av verksamheten och rekryterade personal
från RP.
Skr. 1971:120 45
Varierande
beläggning
Personalstyrkan
har under året varierat mellan 17 anställda via en lopp i september på 55
personer till 41 personer vid slutet av 1970. Beläggningen i sin helhet var
under årel oliUfredsslällande, men varierade mellan de olika grapperna av
konsulter.
Stor
förlust
Den
största klienten har under årel varit Statsföretag AB och Statsföretags-gruppen
i sin helhet har stått för nästan hälften av RP:s omsättning. Omsättningen var
under 1970 drygt 2,2 milj. kr. jämfört med drygt 0,6 milj. kr. 1969.
På
grand av överkapacitet och avvecklingskostnader blev resultatet för 1970 en
förlust på 1,8 mUj. kr. Verksamheten 1971 beräknas tUl följd av höga awecklingskostnader
ge en förlust på cirka 1 milj. kr.
I
slutet av februari 1971 hade samtliga ansläUda utom 6 antingen anställts av Slalskonsult/BS
Konsult eller funnit anstäUning på annat håll. Kvarvarande personal hade lill
uppgift att avveckla återstående engagemang, vilket beräknades vara avslutat
vid halvårsskiftet.
Svenska Tobaks Aktiebolaget
Stor
exportframgång
Svenska
Tobaks Aktiebolaget, som 1970 omsatte 404 milj. kr. jämfört med 376 milj. kr.
1969, noterade under årel sin hittills största exportframgång. För framgången
svarar en för den amerikanska marknaden specialkomponerad variant av
piptobaken Borkum Riff. Bolaget sålde 1970 drygt 750 lon mot drygt 150 ton
1969. Prognosen för 1971 förutser fortsatt ökning av exporten till USA. På den
holländska marknaden, där Tobaksbolaget äger N. V. Elisabeth Bas Sigarenfabrieken
i Boxtel norr om Eindhoven, har bolaget kunnat öka försäljningen av cigarrer.
Svenska
marknaden dominerar
Den
svenska marknaden är givelvis Tobaksbolagels dominerande verksamhetsområde.
Bolagets produkter har 82 o/o av cigarrellmarkna-den. Motsvarande siffror för
cigarrer och cigariller är 85 o/o, för piptobak 74 o/o, för snus 99 o/o och
för tuggtobak 90 o/o.
Skr. 1971:120 46
Skatten
dyr
Cigarrettmarknaden
i Sverige påverkas starkt av del rådande skattesystemet, som indelar
produkterna i olika skatleklasser efler deras vikt. Genom alt mellan 75 och 80
o/o av försäljningspriset utgörs av skatter är dessa ytterst betydelsefulla för
konsumlionsulvecklingen. Skallehöjningarna 1967 och 1970 har gynnat
cigarretterna i skattegrapp I med vikt upp lill 0,85 g. De har oavbrutet ökat
sin marknadsandel och har nu ca 40 o/o av totalmarknaden. Skallegrupp II innefattar
cigarretter med en vikt upp till 1,2 g.
FUtercigarrellernas
andel av den totala marknaden har ökat ytterligare och är i dag 72 o/o.
Av Tobaksbolagels
omsättning på den svenska marknaden svarar cigarretterna för cirka 87 o/o.
Bolagels största märken inom skallegrupp I är Commerce och Glenn och inom skattegrapp
II Prince och John Silver.
Bolagels piplobaksförsäljning
har under året minskal obetydligt. Försäljningen av cigarrer och cigariUer har
sjunkit något och den tidigare glidnmgen från större tUl mindre cigariller har
fortsatt. Försäljningen av cigarrer är obetydlig. Snusförsäljningen, som under
en lång följd av år gått tUlbaka, började öka något under 1969 och steg över 5
o/o under 1970. Försäljningen av tuggtobak har gått upp med 10 o/o.
Exporten
framtvingar utbyggnad
Arvikafabriken,
som ensam producerar piptobak inom Tobaksbolaget, har på grund av framgångarna
i USA fått byggas ut för ca 3 milj. kr. Utvecklingen på exportmarknaden är
emellertid sådan alt bolaget beslutat alt förlägga en del av den ökade piptobakslillverkningen
till fabriken i Hämösand.
Försäljningsökning
i Holland
Bolagels
holländska dotterförelag N. V. Elisabeth Bas Sigarenfabrieken ökade sin
försäljning från 22 mUj. kr. 1969 lUl 26 milj. kr. 1970. Under senare delen av
1969 och början av 1970 genomfördes betydande mekaniserings- och ralionaliseringsålgärder
samt en kraftig nedskäming av sortiment och antalet förpackningar. Utvecklingen
vid bolagets dot-terfabrik i Bunde, Västtyskland, har inte motsvarat
förväntningarna. Beslut har därför fattats om avveckling av driften.
Skr. 1971:120 47
Olika
former för företagsdemokrati
Tobaksbolaget
igångsatte som första företag inom den statiiga sektorn en försöksverksamhet
med utvidgad företagsdemokrati. Försöken omfattar hittills fabrikerna i Arvika,
Härnösand och Malmö. I Arvika, där försöken avancerat längst, prövar man elt
system beslående av med-slyrande grapper, stormöten etc. I Malmö har
försöksverksamheten förankrats i specieUa grapper inom företagsnämnden. I
Härnösand befinner man sig ännu så länge i ell inledande stadium av försöksverksamheten.
Antalet
anställda minskade under 1970 från 1 526 till 1 506.
Resultatet
Tobaksbolagets
överskott före bokslutsdispositioner och skall ökade 1970 med 10 mUj. kr. tiU
112 milj. kr. Nettovinsten är 39 milj. kr. sedan elt koncernbidrag på 42 mUj.
kr. till moderbolaget avsatts i bokslutet.
Den
intensiva debatten kring rökningen och den ökande konkurrensen från utländska
fabrikanter kommer under 1971 påverka försäljningen och därmed del ekonomiska
resultatet av bolagels verksamhet.
Sveriges Centrala Restaurang AB
Sveriges
centrala restaurangakliebolag är moderbolag för SARA, ÖSARA, SKAR, VARA och
BARA, som tillsammans är Skandinaviens största hotell- och restaurangkedja med
163 restauranger varav 53 i kombinationen med hotell. Omsättningen under 1970
(1969) var 356 milj. kr. (338 milj. kr.) och anlal ansläUda 6 900 (6 900).
Större
enheter
De
stigande personallönerna tvingar fram kraftiga rationaliseringar. Dessa innebär
främst en koncentration till aUt större enheter.
Inom
SARA har andra etappen av hotell Amarantens utbyggnad fullföljts och hela
anläggningen med sammaidagl 363 ram gör Amaran-len till ett av Skandinaviens
största hotell. SARA har under 1970 också slutfört om- och tUlbyggnad av HoleU Reisen
i Stockholm, som nu har 126 ram.
ÖSARA:s
största enhet. Standard Hotel i Norrköping brandhärja-des under 1970 och har i
samband med restaurering byggts ut till en total kapacitet av 182 ram.
Skr. 1971:120 48
SKAR
övertar, som en följd av förhandlingar under 1970, Grand Hotell i Lund och
därmed förbättras balansen mellan stora och små företag inom SKAR.
Stark
expansion för VARA
För
VARA:s del har 1970 varit elt mycket expansivt år. Föralom alt VARA köpt och
startat fyra restaurangrörelser har VARA:s restaurang Henriksberg i Göteborg
utökats kraftigt. Omsättningen för VARA ökade från 75 milj. kr. tUl 80 milj.
kr. Under året pågick planerings-och projekteringsarbeten för fyra stora
hotell.
VARA
som för närvarande har ca 1 000 hotellmm fördubblar antalet tiU 1974.
Under
1970 har koncernen (Riksbolagen) sålt eller lagt ned sex mindre restauranger.
Starkt
ökade logiintäkter
För
att kunna konkurrera effektivt på konferens- och resemarknaden har Riksbolagen
under 1970 inrättat en särskild bokningscenlral. Antalet hotellgäsler har ökat
från 550 000 år 1960 tiU 583 000 år 1970. Beläggningsfrekvensen på hotellrummen
har trots 8 o/o ökad tillgång på hotellrum inom koncernen legal kvar vid
tidigare nivå om 58 o/o. Logiinläklema har ökat från 24,5 milj. kr. tUl 30,7
milj. kr. eller med drygt 25 o/o. Den främsta orsaken är försäljningen av
hotellcheckar.
Sämre
resultat
Omsättningen
för koncernen ökade från 338 mUj. kr. tUl 356 milj. kr. eller med 5,3 o/o
(exklusive moms). Driflsbolagels totala kostnader ökade med drygt 10 o/o.
Enbart personalkostnaderna ökade med 12 o/o.
Rörelseresultatet
påverkades negativt av prisstoppet och en ovanligt omfattande renoverings- och ombyggnadsverksamhel.
Resultatet
före dispositioner och skatt ulvisar en förlust på 3,7 mUj. kr. Efter gottgörelse
ur pensionsstiftelser, återförda avskrivningar och upplösning av lagerreserv
redovisades en nettovinst på 0,3 milj. kr.
Anställda
invalda i styrelser
Representant
för de anställda har under 1970 invalts i SARA:s, SKAR:s och VARA:s styrelser.
Sådan styrelserepresenlation finns också sedan bolagsstämman 1969 i
Centralbolaget. I Göteborg har en sam-
Skr. 1971:120 49
rådsgrapp
för fördjupad företagsdemokrati bildats under medverkan av Förelagsdemokratidelegationen.
Vidare har inom restaurangbolagen under 1970 försöksverksamhet avseende
klubbordförandes ställning startats på elt 10-lal arbetsplatser.
Sämre
1971
Den
snabba och kraftiga personalkostnadsökning som för hotell-och
restaurangbranschens del följt av de senaste årens centrala löneöverenskommelser
har icke kunnat balanseras med rationalisering. Delta har medfört en successiv
resultatförsämring. En fortsatt konslnads-ökning med bibehållet prisstopp
skapar stora svårigheter alt uppnå lönsam drift för 1971. Redan nuvarande konstnadsläge
gör atl förväntningarna på 1971 års resultat måste sättas lågt.
Allmänna Förlaget
Allmänna
Förlagets (ALLF) huvuduppgift är alt samordna produktion och marknadsföring av
det statliga trycket. ALLF bildades 1969 efter beslut av riksdagen 1968.
Del
obligatorium som då skapades har utsatts för kritik men successivt accepterats
och sådan verksamhet som t. ex. central distribution av slalligl tryck har fåll
ell övervägande positivt mottagande från berörda myndigheter.
Stark
expansion
1970
var förlagets första hela arbetsår. Första halvåret innebar en mycket kraftig
tillväxt av omsättning och personalresurser. Uppbyggnadsskedet var avslutat
vid islutet av 1970. Antalet anställda ökade under 1970 från 47 till 135.
Samordnad
upphandling för 58 milj. kr.
Omsättningen
under Allmänna Förlagels första hela. verksamhetsår uppgick lUl 64 milj. kr.,
varav 58 milj. kr. från förlagels samordnande upphandlingsservice, 5,5 milj.
kr. från försäljning av publikationer och blanketter i förlag eller kommission
och 0,5 milj. kr. försäljning av AV-produkter. Några jämförelsesiffror går av
naturliga skäl ej alt ange, men en analys av försäljningutvecklingen under 1970
tyder på alt förlags-och kommissionsdelen under 1971 kommer att ha en ökande
andel av omsättningen. Resultatet av 1970 års verksamhet blir före
dispositioner och skalt 1,6 milj. kr. Allmänna Förlaget lämnar utdelning med
0,4 milj. kr.
4
Riksdagen 1971.1 saml. Nr 120
Skr. 1971:120 50
Förbättrad
service 1971
För
1971 räknar förlaget med en forlsall men måttligare omsäll-ningsökning. Med inslipning
av ratiner och samträning av personalen räknar ALLF med
rationaliseringseffekter som ökar resurserna. Detla beräknas komma till ullryck
i förbättrad service till myndigheterna och vidgad spridning av produkterna.
Nyckelhus AB
Nyckelhus
bildades 1961. Bolaget marknadsför etl eget utvecklat elementsystem baserat på
trästommar för enfamiljsvillor, radhus och kedjehus. Företaget har vid eget
arkitekt- och konstruktionskontor utformat 60 standardtyper av villor men
levererar också i begränsad omfattning specialritade villor. Tillverkning av
trästommar och viss inredning sker vid kriminalvårdsstyrelsens anläggningar.
Företagel
övertogs i mitten av 1970 av Statsföretag AB.
Nyckelhus
räkenskapsår omfattar perioden 1.4.31.12.1970. Samtliga siffror som lämnas i
den följande texten gäller kalenderåret 1970. Omsättningen har under året
uppgått till 12 mUj. kr. (cirka 300 hus). Orderslocken motsvarar ungefär ell
års leveranser. Antalet anställda var vid årsskiftet 46.
Under
1970 har en ny hustyp framlagils som beräknas bli marknadsförd under slutet av
1971.
Bolaget
har en fordran på ell tidigare syslerförelag som bedrev byggnadsverksamhet.
Denna verksamhet är under avveckling och i samband härmed kan Nyckelhus åsamkas
förlusler i storleksordningen 33,5 mUj. kr.
Årets
verksamhet har kännetecknats av de rådande kreditrestriklionerna som försvårat
försäljningen av hus. Dessutom har resultatet belastats med extraordinära
kostnader i samband med en omorganisation av företaget och vid inflyttning i
nya kontorslokaler. Förelaget visar ett underskott före dispositioner på 0,6 mUj.
kr. som helt läckts genom tillskoll från Statsföretag AB.
Svetab
Svenska
Industrietablerings AB, Svetab, började sin verksamhet den 1 juli 1969. Svelab
har som mål att skapa sysselsättning i områden med sysselsättningsproblem. Del
betyder alt specieU uppmärksamhet ägnas åt Norrlandslänen.
Skr. 1971:120 51
Svelab
har elt aktiekapital på 12 milj. kr. och en statiig kreditgaranti på 20 mUj.
kr.
Målsättningen
försöker Svelab fullfölja genom atl etablera nya företag och medverka till
utbyggnad eller omlokalisering av redan befintliga företag. Della sker genom
alt Svelab går in som aktieägare.
Investeringar
Svetab gör i olika företag skall på sikt vara lönsamma. Svetabs framtida
vinster kommer atl användas till ytterligare investeringar i utbyggnader eller
nyetableringar.
Investeringar
i aktier med 10 milj. kr.
Från
starten juli 1969 har Svetabs organisation, som nu beslår av 10 personer,
byggts upp och verksamheten kommit igång. Svelab har bearbetat cirka 175
förslag till produktutvecklingar och etableringar. Vid årsskiftet bestod Svelab-gruppen
av fem helägda förelag och av fyra förelag, där Svetab har en betydande del av
aktiekapitalet. Svetabs investeringar i aktier sedan starten uppgår lUl 10
milj. kr. Beslut har fallats om ytterligare investeringar på 5 mUj. kr. i
aktier under 1971. Gruppens resultat före dispositioner och skalt visar ett
underskott med 3,4 milj. kr. Neltoförlusten uppgår efler nedskrivning av
värdepapper tiU 4,1 milj. kr.
Inom
hela grappen var cirka 600 personer ansläUda vid årsskiftet. Under de närmasie
åren beräknas beslutade engagemang ge ytterligare 250 personer arbete.
Utbyggnad
av byggmaterialgmpp
Under
årel har Svelab förvärvat aktierna i J. O. Dahlberg AB, Kramfors, ETRI, Bjurlräsket,
och AB Kalmar Kök, Kalmar, De två förstnämnda förelagen var konkursholade, varför
aktierna överlogs ulan ersältning. Kalmar Kök ligger visserligen inte inom
norrlandslänen, men förelaget införlivades i gruppen för att öka den
sammanlagda styrkan i marknadsföringen.
Svelab
har vidare tillsammans med Svenska Cellulosa AB (SCA) bildal etl
försäljningsbolag, Cento-Grappen AB, som skaU sälja Svetabs och SCA:s
byggmaterialproduktion. Svetab och SCA har hälften var av aktierna.
Byggmalerialgrappen
lUlverkar olika snickeriprodukler som skåp, fönster och inredningar för
bosläder.
Svelab
har också under 1970 beslutat atl starta en. fabrik för tillverkning av
heltäckande mattor. Denna fabrik skall ligga i Nyland ulan-för Kramfors och
produktionen beräknas komma igång under slutet av 1972.
Skr.
1971:120 52
Från
uppfinning till företag
Tillsammans
med Sandvikens Jernverk AB har Svelab startat ett företag, Nordlool AB, som
skall ligga i Piteå. Fabriken kommer att vara färdig mol slutet av 1971. Nordtools
första produkt är elt verktyg för träbearbetning, etl s. k. vändskärsverktyg.
Nordtool
kommer efter hand utvidga sitt tillverkningsprogram med andra verktyg så all elt
sortiment av träbearbetningsprodukler byggs upp. Della arbete görs i samarbele
med Sandvikens Jernverk AB, som svarar för försäljningen i hela världen.
Successiv
lönsamhet för byggmaterial
Den
uppkomna förlusten på 4,1 mUj. kr. måste ses mot bakgrund av Svetabs mål för
verksamheten. Nyetablerade förelag måste få lid alt utvecklas och lönsamhet
kanske uppnås först efter 45 år. Bland Svetabs engagemang i befintliga
företag under 1970 har byggmalerialgrappen stor betydelse. Företagen
förvärvades vid olika tidpunkter och som elt led i pågående samordning har de
övertagna bolagens verksamhetsår förlängts tUl kalenderår. Del första
verksamhetsåret avslutas 31.12.1971 och beräknas medföra en väsentlig förlust.
En aktionsplan för alt förbättra det ekonomiska resultatet för dessa bolag har
beslutats och påbörjats. Aktionsplanen väntas medföra alt byggmalerialgrappen
successivt uppnår lönsamhet.
Svenska Utvecklings AB
Utvecklingsbolaget,
som skall utveckla, tillverka och marknadsföra nya produkter, metoder och
system, registrerade under 1970 drygt 200 projektförslag och tecknade options-
eller exploateringsavtal i ett 15-lal faU.
Bolaget
har sedan sin tiUkomst 1968 investerat 5,4 milj. kr. i de cirka 30 projekt där avlal
om option eller exploatering träffats. Den typ av uppgifter som bolaget utfört
har förskjutits alltmer från bearbetning av projektförslag lill administration
av projekt. En ytterligare koncentration av bolagets resurser lill projekt inom
ett fåtal prioriterade områden och med lönsamhet på relativt nära sikt har
inletts under 1971.
Lång
genomloppstid för projektförslag
Då
projektförslag kan beräknas ha en "genomloppstid" från förslag till
tänkbar produktionsstart på fem år lar det lång tid innan investeringar i
utvecklingsprojekt ger återbäring.
Skr. 1971:120 53
Omsättningen
för koncernen uppgick 1970 till 11,5 milj. kr. Resultatet har under 1970 efler
erhållet koncernbidrag på 1,7 mUj. kr. men före av- och nedskrivningar samt
reservationer givit ett rörelseunderskolt på 0,2 mUj. kr. Efter av- och
nedskrivningar med 4,0 milj. kr. och reservationer för pågående projekt med
1,7 milj. kr. redovisas en förlusl på 5,9 mUj. kr.
Av
förlusten hänför sig 1,7 milj. kr. till SAKAB (därav avskrivningar 0,5), 0,8
milj. kr. till Crownair (efler av- och nedskrivningar med 1,4) och 0,5 mUj. kr.
lill Humanleknik (därav avskrivningar 0,3). Även under de kommande två åren
beräknas Utvecklingsbolagels verksamhet ge förlusl.
Antalet
anställda inom moderbolaget ökade under 1970 från 27 till 48.
Från
Utvecklingsbolagets verksamhet under 1970 förtjänar insatser inom områdena
datateknik, miljövård och medicinsk teknik särskild uppmärksamhet.
Satsning
på dataområdet
Under
hösten 1970 träffades en överenskommelse mellan Standard Radio, som tiUhör ITT-koncernen,
Utvecklingsbolaget och Saab-Scania om att teckna 1/3 vardera av aktiekapitalet
i Stansaab Elektronik AB med ett aktiekapital av 13,2 milj. kr. Stansaab
Elektroteknik AB har från den 1 januari 1971 övertagit den verksamhet som
hittills bedrivits av Standard Radios datasektion i Barkarby. Förelaget
sysselsätter ungefär 800 personer.
Stansaab
vidareutvecklar datasektionens tidigare verksamhet och skapar datasystem för
trafikreglering, medicinsk teknik, sjukhusadministration och undervisning.
Ökade
insatser på miljövårdsområdet
I
början av 1970 bildades handelsbolaget Tellusond med Valtenbygg-nadsbyrån och
Utvecklingsbolaget som hälftenägare. Tellusond, vars verksamhet kommit igång under
andra halvåret 1970, utvecklar och tillverkar mälinsimment för alt lösa
angelägna mät- och reglerproblem inom miljövården. Investeringarna i Tellusond
var 150 tkr och antalet anställda i slutet av 1970 var 6.
Miljövårdssatsning
gav förlust
SAKAB
Svensk Avfallskonverlering AB är ett bolag som bildades 1969 av
Utvecklingsbolaget, Svetab, Kommunförbundet, Kooperativa Förbundet och Alfa-Laval.
SAKAB driver via sitt dotterbolag AB
Skr. 1971:120 54
Industrideslillalion
en anläggning i Lövsta för konvertering av oljeavfall, förorenade
lösningsmedel och vissa kemikalier. SAKAB har också en organisation för
mottagning av oljeavfall i Malmö, Norrköping och. Gävle.
Aktiekapitalet
i SAKAB uppgår lUl 3,6 milj. kr., varav Utvecklingsbolaget tecknat 40 o/o och Svelab
10 o/o.
SAKAB
redovisar för 1970 en förlust av 0,7 milj. kr. Resultatutvecklingen i SAKAB är
sämre än vad som förutsågs vid bolagels bildande i mitten av 1969. Delta beror
dels på att utbyggnaden av behandlingsanläggningen i Lövsta försenals och dels
på att det allmänna utrednings- och planeringsarbete som utförts inom SAKAB :s
centrala organisation helt kostnadsförls liksom all service- och
rådgivningsverksamhet till industriei: saml statliga och kommunala
myndigheter. För 1971 kommer bolagels insatser av allmän och samhällsnytlig art
att begränsas lUl den ram etl särskilt beviljat statligt anslag medger.
Behandlingsverksamheten beräknas läcka sina egna kostnader.
Omsättningen
i SAKAB och IndustrideslUlation var under 1970 sammanlagt 3,4 mUj. kr.
Medelantalet anställda i de båda företagen uppgick under 1970 lill 16
respektive 34.
Medicinsk
teknik
De
resurser som funnits inom Utvecklingsbolagets dotterbolag Ana-tom Company AB
och inom Landstingens Inköpscentrals verkstad i Solna, sammanfördes till etl
nytt bolag, Anatom AB, som är hälften-ägt av Utvecklingsbolaget och
Landstingens Inköpscentral. Detta bolag tillverkar odontologisk och medicinsk
utrustning, i första hand den kompletta utrastning för tandläkare som kallas Anatomsyslemel.
Utvecklingsbolaget
har salsal 0,2 milj. kr. i Anatom, vars omsättning under den första
verksamhetsperioden 1.10.31.12.1970 uppgick till 1,2 mUj. kr. Antalet
anställda var vid slutet av årel 37.
Skr. 1971:120 55
Statsföretags-gruppen balansräkning 31/12 1970
Tillgångar Milj. kr.
Omsättningstillgångar
Kassa,
bank och postgiro 405,6
Kortfristiga
fordringar 1 795,6
Varulager 1 177,1 3 378,3
Invesleringskonlo hos Sveriges Riksbank 20,2
A nläggningstillgängar
Aktier och andelar 45,3
Långfristiga fordringar 234,4
Fasligheter, maskiner, inventarier 2 417,5
Goodwin 18,4 2 715,6
Summa tillgångar 6 114,1
Skulder och eget kapital
Kortfristiga skulder
Bankskulder 375,0
Leverantörsskulder 432,1
Övriga kortfristiga skulder 1074,2 1 881,3
Långfristiga
skulder
Obligationslån
290,2
Övriga
långfristiga lån
837,4
Avsatt
till pensioner
209,3
1 336,9
Särskilda
avsättningar
Allmän
varulagerreserv
381,7
Lagerinvesteringskonlon
15,1
Investeringsfonder
51,6
448,4
Värdereglering
för investeringar i dotterbolag
137,6
Minoritetsintressen
i eget kapital
119,2
Eget
kapital
Aktiekapital
1 400,0
Bundna
reserver
560,4
Koncernreserv
1,7
Fria
vinstmedel 1/1 1970
310,4
Avgår:
moderbolagets nedskrivningar av ak-
tier i
dotterbolag
92,6
217,8
Årets
resultat
10,8
Summa eget kapital 2 190,7
Summa skulder och eget kapital 6 114,1
SläUda panter 1 649,8
Övriga ansvarsförbindelser 220,4
Skr.
1971:120 56
Statsföretags-gruppen resultaträkning 1970
Milj. kr.
Försäljningsintäkter
3 592,2
Tillverknings-,
försäljnings- och administrationskostnader
3 000,0
Återstår
592,2
Avskrivningar
enligt plan
286,5
Rörelseresultat
efter avskrivningar
305,7
Ränteintäkter
107,5
Räntekostnader
113,3
(5,8)
Återstår
299,9
Extraordinära
intäkter och kostnader netto
(31,4)
Resultat
före dispositioner och skatter
268,5
Upplösning
av allmän varulagerreserv
12,8
Extra
avskrivningar utöver planenliga
(81,5)
Övriga
dispositioner, netto
(26,3)
(95,0) 173,5
Skatter
176,8
(3,3)
Minoritetsandelar
i årets resultat
14,1
Årets
resultat
10,8
Bokslutskommentarer
Koncernens
resultat- och balansräkningar samt den inledande över-siklen över koncernens
verksamhet utgör en del av Statsföretags årsredovisning. Koncernbokslutet
bygger på redovisningshandlingar per den 31 december 1970 från samtliga
dotterbolag, varmed menas de bolag där Statsföretag äger 50 o/o av aktierna
eller mer.
Koncernbokslutet
har upprättats enligt den så kallade förvärvsvärde-metoden (past equity). Delta
innebär bland annat atl såväl bundna som disponibla vinstmedel, skapade före förvärvslidpunklen,
elimineras i sin helhet. Förvärvslidpunklen har för Statsföretags-gruppen
definierats som tidpunkten för statens förvärv av aktierna i de olika koncernbolagen.
I
koncernens balansräkning intas Statsföretags och övriga koncernföretags
tillgångar och skulder primärt lill bokförda värden. Tekniskt tillgår della så
all Statsföretags bokförda värden av aktier i koncern-
Skr.
1971:120 57
bolagen
ersattes med koncernbolagens tUlgångar och skulder. I de fall där del bokförda aklievärdet
icke överensstämmer med Statsföretags andel av koncernbolagets aktiekapital,
uppstår en differens. För flera av koncernbolagen, och i första hand för de där
Statsföretags aktievär-den nedskrivils, blir denna differens positiv. I
överensstämmelse med allmänt vedertagna försiktighetsprinciper i
balansvärderingen, har 129,8 milj. kr. av denna elimineringsdifferens tUlförts
ett särskUt värderegle-ringskonlo. Della skall uppfattas som ell korrektivkonto
till redovisade tillgångsvärden.
Aktierna
i AB Kabi förvärvades till ett betydande överpris utöver del nominella.
Bakgranden var att bokförda nettovärden innehöll avsevärda reserver såväl i
anläggningar som varulager. I koncernens balansräkning har dessa övervärden
tillförts respektive tillgångar. På maskiner och fastigheter har avskrivning
verkställts med 10 o/o.
I
flera av koncernbolagen har sedan en följd av år maximala skattefria
avsättningar verkställts lill allmän varulagerreserv, och dessutom har största möjliga
avskrivningar på anläggningstillgångar verkställts inom ramen för gällande
skallelagstiftning. I andra bolag däremot har överskotten icke medgivit en
sådan konsolidering. För koncernen i sin helhet var det outnyttjade utrymmet för
skattefri konsolidering vid årets utgång över 500 mUj. kr., varav cirka 325 mUj.
kr. hänförde sig lill icke ianspråktagna utrymmen för nedskrivning av
varulager.
Balansräkningen'
Balansräkningens
värde för goodwill beslår dels och i första hand av förvärvade goodwillvärden i
bland annat ett dotterbolag tUl Aktiebolaget Statens Skogsindustrier, dels av
3 milj. kr. hänförlig till en uppskrivning av aktier i Aktiebolaget Statsgravor.
Värderegleringskonlot
som tidigare kommenterats kan specificeras sålunda:
Milj. kr.
Andel av
övervärden i dotterbolagsaktier.
129,8
Nedskrivning
av fordringar på dollerdotlerbolag
7,9
Summa
137,6
Disponibla vinstmedel kan analyseras sålunda:
Milj. kr.
Enligl
balansräkningar 31 december 1970
711,5
Avgår:
Vid
statens förvärvstidpunkt övertagna vinstmedel
271,7
Ianspråktaget
för nedskrivning av aktier
135,2
Återförda
utdelningar m. m.
53,1
Minorilelsandelar
22,9
(482,9)
Enligt
koncernens balansräkning 31 december 1970
228,6
Skr. 1971:120 58
Resultaträkningen
Med
hänsyn till att 1970 är första året då ell koncernbokslut upprättas, måste en
allmän reservation lämnas beträffande tillämpade kalkylerings- och
värderingsprinciper. Sålunda är begreppet "avskrivningar enligt plan"
icke enhetligt definierat inom koncernens olika bolag. Likaså har bolagen en
varierande praxis ifråga om avsättningar för in-kurans i varulager,
garantiåtaganden o dyl.
Slutligen
innebär den omständigheten att vissa av bolagen tidigare hade elt räkenskapsår
som icke sammanföll med kalenderåret, all dessa bolag fick göra elt på vissa
punkter schablonmässigt bokslut i efterhand per den 31 december 1969. Detta
var elt vUlkor för att man skulle kunna redovisa elt resultat som uteslutande
hänförde sig till verksamheten under 1970. Även denna omständighet bidrar lill
att graden av exakthet icke kan bli densamma som under följande år.
Interna
leveranser mellan koncernbolagen uppgick till blygsamma belopp enligt följande
specifikation.
Milj. kr.
LKAB tiU
NJA
14,9
NJA till
Uddevallavarvet
11,7
SRA tiU AUmänna
Förtaget
8,4
Övriga intemleveranser
6,8
Summa
41,8
Extraordinära intäkter och kostnader specificeras
sålunda:
Intäkter
Milj. kr.
Statsbidrag
liU NJA (100 milj. kr.) och UddevaUavarvet
105,1
Övriga
poster, netto
11,4
Delsumma
116,5
Kostnader
Registreringsavgifter
för Statsföretag AB
16,8
Bidrag tUl
Norrlandsfonden 1970
15,0
Extra
nedskrivningar i KV AB
16,1
Extra
nedskrivningar i NJA
100,0
147,9
Netto
(31,4)
Skr.
1971:120 59
Minoritetsandelar i årets resultat beslår av:
Milj.
kr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Andelar av
förluster hos Uddevallavarvet
Uddcomb
Kalmar
Verkstad
Avgär:
Andelar av vinster hos LKAB
Kabi
Återstår
Smärre minorilelsandelar
netto
Summa
8,0 5,9 4,1
18,0
4,1 0,6
4,7
13,3
0,8
14,1
Skr.
1971:120 60
Statsföretag AB Balansräkning 31/12 1970
Tillgångar Milj. kr.
Omsättningstillgångar
17,8
15,0
134,5
2,1
169,4
7,1
0,8
1 685,9
3,2
1 697,0
1
866,4
Kassa, bank och postgiro
Placeringar
Fordringar
hos dotterbolag
Andra
fordringar
Anläggningstillgångar
Fordringar hos dotterbolag
Inventarier
Aktier i
dotterbolag
Aktier i
andra bolag
Summa tillgångar
Skulder och eget kapital
47,9
29,0
76,9
3,6
48,9
52,5
1 400,0
333,5
3,5
1 737,0
1
866,4
119,9
Kortfristiga skulder Skulder tiU dotterbolag Övriga
kortfristiga skulder
Långfristiga skulder
Reverslån
Obligationslån
Eget kapital
Aktiekepital
Reservfond
Årets resultat
Summa eget kapital
Summa skulder ocb eget kapital
Ansvarsförbindelser
Skr. 1971:120 61
Statsföretag AB Resultaträkning 1970
Milj.
kr.
Utdehiing
på aktier dotterbolag
152,7
Ränteintäkter
4,0
Avgär:
räntekostnader
4,0
152,7
Förvaimingskostnader
(varav avskrivningar 0,3)
6,4 146,3
Erhållna
koncernbidrag
44,1
Avgår:
lämnade koncernbidrag och tUlskott
40,2
3,9
Återstår
150,2
Extraordinära
kostnader:
Registrerings-
och stämpelskatter
16,8
Bidrag tUl
Norrlandsfonden
30,0
46,8
Resultatföre
dispositioner ocli skatter
103,4
Nedskrivning
av aktier
92,6
Vinst
före skatter
10,8
Skatter
7,3
Nettovinst
3,5
Under hänvisning till revisionsberättelsen intygas all
förestående balans- och resultaträkningar överensstämmer med räkenskaperna.
Stockholm den 22 april 1971
Olof Söderström
Bernt Nilsson Anders Linde
Knut Ranby Ebbe Rybeck
auktoriserad revisor auktoriserad revisor
Skr.
1971:120 62
Bokslutskommentarer
opaginerad Kontrollera mot PDF
Koncernbidrag och aktieägartillskott
tkr.
42 000
2160
44160
32 887
1828
1700
1300
37 715
600
1 861
40177
Erhållna koncernbidrag: Svenska Tobaks AB Svenska
Reproduktions AB Summa
Lämnade koncernbidrag: AB Statens Skogsindustrier RationeU
Planering AB Svenska Utvecklings AB Svenska Industrietablerings AB
Summa
Lämnade aktieägarlillskott: Nyckelhus AB AB Sonab
Totalsumma
Ränteintäkter
Från koncernbolag 832
Frän övriga 3 178
Summa 4 010
Räntekostnader
Till koncernbolag 38
Till övriga 3 944
Summa 3 983
opaginerad Kontrollera mot PDF
Obligationslån
Under årel upptogs ell partiallån på 50 milj. kr. löpande
med 7,5 o/o ränta. Lånet skall vara slutamorterat 1990.
Ansvarsförbindelser
tkr.
Borgen för förskott tUl koncernbolag 84 600
Borgen för pensionsgarantier lUl koncernbolag 15 056
Borgen för lån (varav koncernbolag 10 643) 16 563
Övriga borgensförbindelser 3 660
Summa 119 878
Skr. 1971:120 63
Aktier
Utöver de aktier som bolaget tiUfördes vid bUdandet
genomfördes under året följande aktieförvärv:
tkr.
Devac 288
Rationell
Planering 75
Nyckelhus 9
Stekenjokk 5
Sonab (75 %) 520
SMT Machme
Company 24 000
SID (25%) 233
Statsbolag
Nr Ett AB 5
BiUman
Regulator AB (10 %) 1 975
Sweden Center Japan AB (42 %) 1 250
Förvärven av dotterbolagen Devac, RP, Nyckelhus, Sonab och
SMT kommenteras i koncernöversikten. Beträffande minoritelsposlerna kan
följande upplysningar lämnas. Förvärvet av BUlman-aktierna dikterades av
regeringens önskan alt medverka för att trygga sysselsättningen för förelagets
anställda. Sedan denna effekt nu uppnåtts, lorde förutsättningar ha skapats
för en avyttring av dessa aktier utan förlust för Statsföretag.
Sweden Center Japan är etl fastighetsbolag som i Tokyo
uppför en kontorsfastighet. Delägare i bolaget är förutom Statsföretag, Fastig-helsakliebolaget
Hufvudstaden och Ingeniörsvetenskapsakademien.
Genom nyteckning dellog Statsföretag dessutom med inalles
19 920 tkr i en förstärkning av kapitalet hos följande dotterbolag:
tkr.
Ceaverken AB 4 920
Svenska Industrietablerings AB 2 400
Svenska UtveckUngs AB 3 000
SMT Machine Company AB 9 600
Skr.
1971:120 64
Som
framgår av förvaltningsberättelsen verkställdes i bokslutet en omvärdering av
aktier. Efler denna omvärdering och övriga ovan nämnda förändringar, redovisas
aktieinnehavet enUgt nedanstående tablå, där omvärderingen specificeras i en
särskild kolumn. Alla värden i tkr.
Dotterbolag
Stats-
Nominellt
Om-
Bokfört
företags
värde
värdering
värde
andel i";
Vo
Allmänna
Bevaknings AB
100
2 000
(30)
2 400
AB
Allmänna Förlaget
100
6 000
7 200
BS
Konsult AB
100
250
(1)
_
Ceaverken
AB
100
8 000
(20)
8 700
Devac AB
100
50
(238)
50
AB Kabi
65
. 20
800
(125)
50 000
Kalmar
Verkstads AB
82
14 838
(21 024)
Karlskronavarvel
AB
100
32 000
(15 500)
15 000
LKAB
95
478 336
299 884 .
1 230
000
Norrbottens
Järnverk AB
100
200 000
(300
000)
Nyckelhus
AB
100
100
(9)
AB Oljetransit
100
1000
(1000)
Rationell
Planering AB
100
50
(75)
SMT Machine
Company AB
100
18 000
(23 600)
10 000
AB Sonab
75
375
(520)
AB
Statens Skogsindustrier
100
260 000
(131195)
130 000
AB Slalsgruvor
100
10 000
3 000
15 000
AB
Svensk Torvförädling
100
5 000
5 000
Svenska Industrietablerings
AB
100
10 000
(12 096)
Svenska
Lagerhus AB
100
5 000
(1)
Svenska
Reproduktions AB
100
7 167
(67)
7 700
Svenska Skifferolje
AB
100
23 000
(1)
Svenska
Tobaks AB
99
149 000
171353
200 000
Svenska
Utvecklings AB
100
17 500
(21 000)
Sveriges
Centrala Restaurang AB
99
4 950
(50)
4 900
Uddcomb Sweden
AB
50
20 000
(20 090)
UddevaUavarvet
AB
50
20 000
(20 000)
SID (med
Svelab och SU 52,6 %]
1 25
234
(233)
Statsbolag
Nr Elt AB
100
5
(5)
Stekenjokk
AB
100
5
(5)
Summa
dotterbolag
1 313
660
(92 648)
1 685
950
Övriga
BiUman
Regulator AB
10
1521
1975
Sweden
Center Japan AB
42
1250
1250
Totalsumma
1 316
431
(92 648)
1 689
175
opaginerad Kontrollera mot PDF
Antal anställda
Medelantal anställda 1970
Tjänste-
Kollektiv-
Totalt
män
anställda
AUmänna
Bevaknings AB
495
495
Allmänna
Förtaget
106
106
BS
Konsult AB
84
84
Ceaverken
AB
67
105
172
Devac AB
6
2
8
AB Kabi
672
343
1015
Kalmar
Verkstads AB
326
751
1077
Karlskronavarvet
AB
454
1 179
1633
LKAB
1483
5 662
7 145
Norrbottens
Jämverk
779
2 644
3 423
Nyckelhus
AB
47
47
AB Oljetransit
4
3
7
RationeU
Planering AB
47
47
SMT Machine
Company AB
277
466
743
Sonab
75
10
85
Aktiebolaget
Statens Skogsindustrier
893
3 387
4 280
Statsföretag
AB
19
19
Aktiebolaget
Statsgruvor
33
91
124
Swedish Industrial
Development Corporation
6
6
AB
Svensk Torvförädling
17
49
66
Svenska
Lagerhus AB
10
18
28
Svenska
Reproduktions AB
147
288
435
Svenska Skifferolje
AB
5
5
Svenska
Tobaks Aktiebolaget
521
1 594
2115
Svenska
Utvecklings AB
97
61
158
Sveriges
Centrala Restaurang AB
1679
5 223
6 902
Svetab
128
510
638
Uddcomb Sweden
AB
137
252
389
Uddevallavarvet
AB
701
2 140
2 841
9 315
24 778
34
093
5 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 120
Skr.
1971:120 66
Resultat- och balansräkningar i sammandrag
Nedanstående resultat- och balansräkningar är ett
sammandrag av bolagens bokslut. Se även kommentarer till koncernbokslutet.
Samtliga siffror gäller kalenderåret 1970 respektive per
den 31/12 1970
ABAB
ALLF
BS
Konsult
Ceaverken
Devac'
Kabi
Resultaträkningar
i samman-
drag
(milj. kr.;
Fakturerad
försäljning
23,2
64,4
8,4
21,8
1,0
118,4
Produkt-,
försäljnings- och
administrationskostnader
22,5
63,3
8,2
19,2
1,5
102,2
Avskrivningar
0,5
0,1
0,1
1,4
0,1
4,7
Rörelseresultat
0,2
1,0
0,1
1,2
(0,6)
11,5
Räntenetto
0,1
0,3
(0,7)
(0,3)
(1,3)
Extraordinära
poster
0,3
1,0
0,1
Resultat
före dispositioner
och skalt
0,3
1,6
0,1
0,5
10,3
Dispositioner
0,1
(1,0)
(0,1)
(0,4)
(6,7)
Skatter
0,1
1,9
Nettovinst
0,4
0,6
1,7
Föreslagen
utdelning
0,4
1,9
Balansräkningar
i samman-
drag
(milj. kr.)
Likvida tUlgångar
1,9
3,2
0,4
0,2
0,1
8,8
Fordringar
1,9
10,8
2,7
5,2
0,1
24,4
Varulager
1,0
2,5
12,1
4,0
0,3
33,8
Summa
omsättningstillgångar
4,8
16,5
15,2
9,4
0,5
67,0
Anläggningstillgångar
1,8
2,9
0,3
11,7
0,2
49,3
Balansomslutning
6,6
19,4
15,5
21,1
0,7
116,3
Korta
skulder
3,7
11,7
15,1
5,5
0,1
23,0
Långa
skulder
4,0
0,5
30,0
Summa
skulder
3,7
11,7
15,1
9,5
0,6
53,0
Obeskattade
reserver
1,3
20,8
Minoritetsintressen,
procent
35
Eget
kapital
2,9
7,7
0,4
10,3
0,1
42,5
varav
aktiekapital
2,0
7,1
0,3
8,0
0,1
32,0
Bolagets verksamhetsår var i 1/331/12 1970, 1/10 196931/12
1970,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kalmar Karls-Verkstad kronavarvet'
LKAB
Norr-
Nyckel-
Olje-
Ratio-
SMT
bottens
hus=
transit'
nellPla-
Machine
Järnverk'
nering
Company
opaginerad Kontrollera mot PDF
81,0
52,8
1
130,9 338,6
12,2
0,7
2,3
53,8
opaginerad Kontrollera mot PDF
94,9
57,1
746,6
333,5
12,4
0,5
3,9
51,7
1,1
4,7
161,0
26,0
0,2
0,3
0,1
3,0
(15,0)
(9,0)
223,3
(20,9)
(0,4)
(0,1)
(1,7)
(0,9)
(0,5)
7,2
23,4
(12,3)
(0,2)
(0,1)
(2,0)
(12,9)
0,9
2,6
0,2
0,2
(4,9)
(28,4)
(0,9)
249,3
(33,0)
(0,6)
0,1
(1,8)
(7,8)
5,4
0,9
(36,9)
0,6
1,8
3,1
118,0
1,2
0,1
(23,0)
94,4
(34,2)
0,1
(4,8)
1,0
75,0
0,8
80,6
346,1
0,9
1,2
0,6
0,1
1,3
42,4
11,7
163,7
81,0
4,0
1,2
27,6
28,8
58,6
155,0
164,5
0,1
44,4
72,0
150,9
664,8
246,4
5,3
0,6
1,3
73,3
20,8
40,3
1 090,5
212,2
8,7
23,4
0,1
24,0
92,8
191,2
1 755,3
458,6
14,0
24,0
1,4
97,3
67,5
112,6
172,3
63,3
10,7
0,2
0,7
46,0
24,1
7,6
93,7
215,8
3,2
22,8
0,6
36,5
91,6
120,2
266,0
279,1
13,9
23,0
1,3
82,5
18 1,2
30,5
98,2 5 1391,1
0,7
40,5
179,5
0,1
1,0
0,1
14,1
18,0
32,0
500,0
200,0
0,1
1,0
0,1
18,0
Bolaget
s
verksamhetsår var ' :
1/7
1969-
31/12
1970,
M/4-
-31/12
1970
opaginerad Kontrollera mot PDF
Resultat- och balansräkningar i sammandrag
Sonab
Assi
Stats-
SID
Svensk
Svenska
gruvor
3
Torvförädling
Lagerhus*
Resultaträkningar
i samman-
drag
(milj. kr.)
Fakturerad
försäljning
10,9
570,4
14,8
'0,5
5,7
3,1
Produkt-,
försäljnings- och
administrationskostnader
11,0
473,2
13,3
=0,8
5,1
2,4
Avskrivningar
0,3
36,1
0,8
0,5
0,7
Rörelseresultat
(0,4)
61,1
0,7
(0,3)
0,1
Räntenetto
(0,1)
(18,1)
1,2
(0,1)
(0,1)
Extraordinära
poster
2,2
0,1
Resultat
före dispositioner
och skatt
(0,5)
45,2
1,9
(0,4)
Dispositioner
0,4
(34,1)
(1,1)
Skatter
6,5
0,7
Nettovinst
(0,1)
4,6
0,1
(0,4)
Föreslagen
utdelning
0,8
Balansräkningar
i samman-
drag
(milj. kr.)
Likvida
tillgångar
2,1
14,8
0,4
0,2
0,3
0,2
Fordringar
4,2
158,0
9,8
0,2
1,2
0,9
Varulager
1,9
184,3
2,0
1,3
Summa
omsättningstillgångar
8,2
357,1
12,2
0,4
2,8
1,1
AnläggningsliUgångar
1,1
500,1
26,8
0,8
4,5
5,2
Balansomslutning
9,3
857,2
39,0
1,2
7,3
6,3
Korta
skulder
5,6
161,9
5,8
0,4
0,7
0,4
Länga
skulder
2,7
336,5
4,6
0,3
0,6
0,8
Summa
skulder
8,3
498,4
10,4
0,7
1,3
1,2
Obeskattade
reserver
0,6
77,4
3,8
0,3
Minoritetsintressen,
procent
25
47
Eget
kapital
0,4
281,4
24,8
0,5
5,7
5,1
varav
aktiekapital
0,4
260,0
10,0
0,9
5,0
5,0
' Diverse intäkter. ' Administrationskostnader.
Bolagets verksamhetsår var ' 1/4-
-31/12
1970, « 1/8
-31/12
1970.
opaginerad Kontrollera mot PDF
SRA
Svenska Tobaks- Svenska Restau-
Skiffer- bolaget Ut- rang-
olje AB vecklings bolaget
AB
Svetab
Udd- Udde-
comb' vaUa-
varvet
opaginerad Kontrollera mot PDF
35,2
0,5
404,7
11,5
356,5
28,0
25,8
256,7
30,1
'0,6
301,5
16,5
350,4
28,7
35,1
252,9
1,5
14,6
2,3
11,3
1,2
2,5
6,2
3,6
(0,1)
88,6
(7,3)
(5,2)
(1,9)
(11,8)
(2,4)
0,1
(0,1)
24,3
(0,1)
(3,6)
(1,1)
0,1
(21,8)
0,2
2,0
5,1
(0,5)
5,1
3,7
__
112,9
(5,4)
(3,7)
(3,0)
(12,2)
(19,1)
(3,1)
(34,6)
(0,5)
4,5
(0,7)
0,4
3,5
0,3
39,1
0,5
0,4
0,4
0,3
39,2
(5,9)
0,3
(4,1)
(11,8)
(16,0)
4,7
1,5
49,3
11,7
15,4
11,5
2,4
128,1
9,0
0,6
125,6
5,7
24,9
22,6
5,6
799,2
5,6
246,8
2,2
15,1
12,7
23,3
165,4
19,3
2,1
421,7
19,6
55,4
46,8
31,3
1 092,7
11,6
63,1
389,2
34,3
170,5
25,9
44,5
83,0
30,9
65,2
810,9
53,9
225,9
72,7
75,8
1 175,7
11,6
8,3
296,7
17,8
59,1
25,7
39,9
785,9
4,4
38,6
48,3
14,4
123,0
37,5
9,6
362,8
16,0
46,9
345,0
32,2
182,1
63,2
49,5
1 148,7
5,0
156,4
4,2
1,8
3,0
.
1
1
50
50
9,9
18,3
309,5
21,7
39,6
7,7
26,3
24,0
7,2
23,0
150,0
17,5
5,0
10,0
40,0
40,0
' Diverse intäkter. ' Administrationskostnader. '
Bolagets verksamhetsår var 1/7 196931/12 1970.
Skr.
1971:120 70
Revisionsberättelse
I
egenskap av revisorer i Statsföretag Aktiebolag får vi härmed avgiva följande
revisionsberättelse för år 1970.
Vi
har granskat årsredovisningen, tagit del av räkenskaper, prolo koll och andra
handlingar, som lämnar upplysning om bolagels ekonomi och förvallning, samt
vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.
Den
löpande granskningen och granskningen av bokslutet har handhafts av Bohlins
Revisionsbyrå AB, som däröver avlämnat berättelser till revisorerna.
Aktiebolagslagens
föreskrifter beträffande redovisningen av aktieinnehav och koncernförhållanden
har iakttagits.
I
bokslutet har uppskrivning av aktier skell i enlighet med specifikation i
årsredovisningen. Vi har intet att erinra mol denna uppskrivning.
Under
revisionen har icke framkommil anledning till anmärkning beträffande
redovisningshandlingarna, bokföringen, inventeringen av tillgångarna eUer
förvaltningen i övrigt.
Vi finner angelägel
understryka all årsredovisningen avser koncernens första verksamhetsår och alt
den förelagsgrupp som Statsföretag övertog från staten den 1 januari 1970 är
myckel heterogen såväl vad gäller koncernbolagens verksamhetsinriktning som
ifråga om deras ekonomiska ställning. Ej mindre än 98 Vo av det sammanlagda
resultatet 1970, före dispositioner och skalt, från de förelag inom koncernen
som redovisar vinst nämnda år härrör från fyra förelag vilka svarar för cirka
62 »/o av koncernens hela fakturerade försäljning. Upprustningen av de övriga
förelagen lill bärkraftiga enheter kommer med all sannolikhet i flera fall att
vara förenade med problem som för sin lösning ställer stora anspråk på
Statsföretags personella och ekonomiska resurser. Vi anser det därför önskvärt atl
de närmasie åren i största utsträckning ägnas ål konsolidering. Särskilt
angelägel är all riskta-gandel inom koncernen icke vidgas utöver vad som är
motiverat från strängt förelagsekonomisk synpunkt. I delta sammanhang vill vi
erinra om den i årsredovisningen omnämnda möjligheten atl av staten få ersättning
för merkostnader för engagemang som är dikterade av lokaliserings- eller
marknadspolitiska hänsyn. Kravet på lönsamhet gör det nödvändigt all garantier
finnes för täckning av sådana kostnader då riskerna med företagandet är större
än normall.
Styrelsen
och verkställande direktören föreslår, alt bolagels vinstmedel 3,6 milj. kr.
balanseras i ny räkning.
Delta
förslag strider icke mol aktiebolagslagens föreskrifter angående
fondavsättning eller mot god affärssed.
Vi
tillslyrker
Skr.
1971:120 71
att den i årsredovisningen intagna, av oss påtecknade
balansräkningen fastställes,
alt
vinslen disponeras i enlighet med ovanstående förslag saml alt styrelsens
ledamöter och verkställande direktören beviljas ansvarsfrihet för den lid
årsredovisningen omfattar.
Stockholm den 22 april 1971
Olof Söderström
Bernt Nilsson Anders Linde
Knut Ranby Ebbe Rydbeck
auktoriserad revisor auktoriserad revisor
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsföretag AB
Ordinarie
ledamöter
Olhede, Sven-Göran,
statssekreterare (ordf) Johansson, Rune, direktör (v ordf) Geijer, Ame, LO:s
ordförande Grafström, Erik, generaldirektör Hjalmarsson, Harry, direktör Ljungcrantz,
Sigurd, direktör NUsson, Karl E., direktör Svärd, Gunnar, direktör (vd)
Suppleanter
Sjöborg, Lars, advokat
Sundberg, Nore,
departementsråd
Allmänna
Bevaknings AB
Ordinarie
ledamöter ChristeU, Bengt, direktör (ordf) Andersson, Sven, departementsråd Lindrotii,
Kurt, polismästare Lundqvist, Arvid, direktör Westm, Bo, generahnajor Öström,
Hans, direktör (vd)
Suppleanter
Larsson,
Sven, departementsråd Muller, Ivar, byråchef Selander, Ingvar, överste
Allmänna
Förlaget
Ordinarie
ledamöter
HeUström,
Ingemar, direktör (ordf)
Severin,
Erik, generaldirektör (v ordf)
Dennis,
Bengt, statssekreterare
Grebäck,
Erik, riksdagsman
NUsson,
Bertil, direktör
Sjölin,
Nils, direktör (vd)
Suppleanter
Christen,
Bengt, direktör Lundahl, Per, föriagsredaktör Åberg, Lars-Gunnar, bankdirektör
BS Konsult AB
Ordinarie
ledamöter
Larsson, Sixten,
generaldirektör (ordf)
Eriksson, Olof, teknisk
direktör
Kolte, Lennart, arkitekt (vd)
Nordmark, Hans, direktör
Resare, Bengt, direktör
Smith, Åke,
planeringsdirektör
Suppleanter
Bäcklin,
Bengt, direktör Sköld, Per, direktör Svensson, Arne, arkitekt
Ceaverken
AB
Ordinarie
ledamöter
Lundberg, Sten,
generaldirektör (ordf)
Wämberg, Karl, direktör (v
ordf)
Bäcklin, Bengt, direktör
Gyllö,
Sture A., avdelningschef
Halden,
Folke, direktör
Olsson,
Olle, professor
Ramqvisl,
Tryggve, civUingenjör
Sjövall,
Elisabel, doktor
Suppleanter
Ekwall,
Per, direktör (vd) Gerdrap, Gösta, kanslichef Wallén, Axel, expeditionschef
Devac
AB
Ordinarie
ledamöter
Hellström,
Ingemar, direktör (ordf)
Bäcklin,
Bengt, direktör
Linghag,
Nils, direktör
Aström,
Östen, direktör (vd)
Suppleant
Orrenius,
Jan, ombudsman
AB
Kabi
Ordinarie
ledamöter Persson, Carl, rikspolischef (ordf) Hagström, Tony, departementsråd
Holgerson, Nils, direktör
opaginerad Kontrollera mot PDF
Isaksson,
David, farm. doktor (vd) Odelfelt, BertU, bankdirektör Schotte, Lennart, docent
Svärd, Gunnar, direktör
Suppleanter
Hartmann, Franz, disponent
Lundberg, Valdemar,
förbundsordförande
Svensson, Börje, ingenjör
Olson, Hjalmar, direktör Poromaa,
Brano, gravarbetare Waldenström, Erland, direktör
Suppleanter
Edström, John Olof,
direktör Ersman, Sven, direktör Gustafsson, Nils-Erik, riksdagsman Hellström,
Ingemar, direktör
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kalmar Verkstads AB
Ordinarie
ledamöter Karsberg, Ake, teknisk direktör (ordf) Byggeth, NUs, direktör (vd) Ehrlemark,
Gunnar, direktör Henriksson, Ame, direktör Kaibjer, Artur, direktör Lundin,
Bert, ombudsman Risberg, Stig, avdelningsdirektör Risholm, Anders, direktör
Westerling, Bengl, advokat
Suppleanter
Bäcklin,
Bengt, direktör Kalmeby, Arne, herr Kylsten, Axel, ombudsman
Norrbottens
Järnverk
Ordinarie
ledamöter HeUström, Ingemar, direktör (ordf) Bahrke, Sigvard, direktör (v ordf)
Edström, John Olof, direktör (vd) Lanneberg, Kurt, ekonomidirektör Lindström,
Göte, avdelningsordförande NUsson, Äke, förbundsordförande Svanberg, Ingvar,
riksdagsman Trogen, Ingvar, ekonomidirektör
Suppleanter
Hammarsten,
Erik, riksdagsman Sundberg, Nore, departementsråd Skånberg, Alf, överingenjör
opaginerad Kontrollera mot PDF
Karlskronavarvet
AB
Ordinarie
ledamöter Wannberger, Gunnar, direktör (ordf) Hallenborg, Nils-Hugo, direktör
(v ordf) Andersson, Thure, landshövding Backström, Albert, förbundsordförande
Dahlberg, Benkt, direktör Karlsson, Nils, avsynare Söderman, Johan, direktör (vd)
Suppleanter
Larsson,
Sven, departementsråd Nyberg, Olaus, redaktör Risberg, Sten, chefingenjör
LKAB
Ordinarie
ledamöter Åsbrink, Per, riksbankschef (ord) Dahlberg, Thure, riksdagsman
Fjällborg, Gunnar, ingenjör Fredriksson, Torsten, riksdagsman Lemne, Mats,
landshövding Lundberg, Ame S,, envoyé (vd)
Nyckelhus AB
Ordinarie
ledamöter Jansson, Leimart, direktör (ordf) Aldell, Algot, direktör Karlsson,
Eric, direktör Lubeck, Sten, direktör Österlind, Sven, överingenjör
Verkställande
direktör Edelius, Alf
AB
Oljetransit
Ordinarie
ledamöter Lundberg, Sten, generaldirektör (ordf) Hahn, Erik, civilingenjör (vd)
Lasson, Knut-Inge, överdirektör Lindstedt, Anders, kommerseråd NUsson, Jan,
departementsråd
Suppleanter
Grafström, Erik, generaldirktör
Wennerhorn, Karl Otto,
departementsråd
opaginerad Kontrollera mot PDF
Rationell
Planering AB
Ordinarie ledamöter Sköld, Per, direktör (ordf) Bäcklin, Bengl,
direktör (vd) Hellström, Ingemar, direktör Nyholm, Östen, direktör Orrenius,
Jan, ombudsman
Suppleanter
Sundberg,
Nore, departementsråd
SMT Machine Company AB
Ordinarie ledamöter
Wannberger,
Gunnar, direktör (ordf)
Malmberg, Eric, generaldirektör, (v ordf)
Jansson,
Lennart, direktör (vd)
Moeschlin, Harald, direktör
Olsson,
Holger, avlalssekrelerare
Olsson, Lars-Eric,
avdelningsdirektör
Suppleanter
Akselson, Sigfrid, teknisk direktör
Löjdquist, Inge, direktör
AB Sonab
Ordinarie ledamöter Wannberger, Gunnar, direktör (ordf)
Knall, Gösta, överingenjör Malmberg, Eric, generaldirektör Wagner, Hans,
direktör (vd) Åsdal, Carl-Gösta, tekn direktör
Suppleant
Ohlsson, Lars-Eric, herr
Aktiebolaget Statens Skogsindustrier
Ordinarie ledamöter
Nordlander, Carl-Henrik, bankdirektör
(ordf) Lindström, Bert, bankdirektör (v ordf) Haglund,
Nils, förbundsordförande Rydbo, Folke, generaldirektör Rynell, Olov, direktör (vd)
Schotte, Lennari, docent Sköld, Per, direktör
Suppleanter
Fransson, Tage, ombudsman
Johansson, Stig, överdirektör Lindholm, Ingvar, direktör
Sjöberg, Arne, direktör Wiklund, Olof, kommunalråd
Aktiebolaget Statsgruvor
Ordinarie ledamöter Lundberg, Arne S., envoyé (ordf)
Berglund, Carl-Bertil, direktör Henrikson, Arne, direktör Nordmark, Hans,
direktör
Verkställande direktör Asplund, Olof
Swedish Industrial Development Corporation
Ordinarie ledamöter
Akselson, Sigfrid, teknisk direktör (ordf) Flodin, Sten,
direktör Hummerhielm, Lars, civilekonom Jordansson, Lars direktör Liljestrand, Bengl,
direktör
Verkställande direktör Carmel, Tord
AB Svensk Torvförädling
Ordinarie ledamöter Lundberg, Sten, generaldirektör (ordf)
Lundberg, Valdemar, förbundsordförande Wahlquisl, NUs, direktör (vd)
Suppleant
Svärd, Barbro, civUekonom
Svenska Lagerhus AB
Ordinarie ledamöter FaUenius, BertU, landshövding (ordf)
Andersson, Rolf, direktör (v ordf) Hejneman, Yngwe, direktör Krislensson, Arne
G., direktör Senning, Claes, kansliråd Björk, ViUiam E., riksdagsman Ericsson,
Östen, ombudsman Granath, Ulrik, godsägare Pettersson, Harald, riksdagsman Widén,
Arthur, lantbrukare
Verkställande direktör Bergqvist, Georg
opaginerad Kontrollera mot PDF
Svenska
Reproduktions AB
Ordinarie ledamöter Hellström, Ingemar, direktör (ordf)
Severin, Erik, generaldirektör (v ordf) Grebäck, Erik, riksdagsman Nilsson,
Bertil, direktör Wallén, Axel, expeditionschef Åhstrand, Lars, direktör (vd) Öjborn,
Lars, generaldirektör
Suppleanter
Rogers,
Sture, förlagschef
Åberg, Lars-Gunnar,
bankdirektör
Svenska Skifferolje AB
Ordinarie ledamöter Åberg, Lars, bankdirektör (ordf)
Nordmark, Hans, direktör (v ordf) Uddgren, Olle, direktör (vd) Westin, Olle,
civilingenjör
Svenska Tobaks Aktiebolaget
Ordinarie ledamöter Cederwall, Gustav, landshövding (ordf)
Krislenson, Valter, riksdagsman (v ordf) Andrén, Sven G., direktör Hjalmarson,
Harry, direktör Kugelberg, Bertil, direktör Söderström, Olof, direktör Tilert, Reidar,
generaldirektör Tunhammar, Elam, direktör
Suppleanter
Holgerson, Nils, direktör Höök, Erik, planeringschef
Jansson, Paul, riksdagsman af Trolle, Ulf, professor
Verkställande direktör Wärnberg, Karl
Svenska Utvecklings AB
Ordinarie ledamöter
Grafström,
Erik, generaldirektör (ordf)
Aler, Bo,
direktör (v ordf)
Bjurel,
Bertil, generaldirektör
Brising,
Lars, direktör (vd)
Brynielsson,
Harry, direktör
Kähr,
Olof, direktör
Lidmalm,
Tord, direktör
Schotte, Lennari, docent
Suppleanter
Akselson, Sigfrid, direktör Falke, Erik, civUingenjör Walléus,
Evert, direktör Öhrn, Ingemar, jägmästare
Sveriges Centrala Restaurang AB
Ordinarie ledamöter Dahlgren, Rolf, generaldirektör (ordf)
Allard, Henry, talman (v ordf) Fälldin, Thorbjörn, lanlbmkare Hellström,
Ingemar, direktör Lundström, Birger, redaktör Mallson, Lisa, förbundsordförande
Nyström, Sigvard, förbundsordförande Wärenslam, Tore G., huvudredaktör
Suppleanter
Antonsson,
Johannes M., hemmansägare
Hägerslröm,
Ragnar, kommunalråd
Larfors,
Tage, drätselchef
Stefanson,
Slig, optikermäslare
Verkställande direktör Wadell, Anders V.
Svetab
Ordinarie ledamöter Sjöborg, Lars, advokat (ordf) Rehnberg,
Bertil, överdirektör (v ordf) Floden, Ingemar, direktör (vd) Mäkinen, Matti,
direktör Nilsson, Åke, förbundsordförande Svanberg, Ingvar, riksdagsman Wannberger,
Gunnar, direktör
Suppleanter
Bostedt,
Hans, direktör Hummerhielm, Lars, civilekonom Schotte, Lennari, docent
Uddcomb Sweden AB
Ordinarie ledamöter Wannberger, Gunnar, direktör (ordf) Bencher,
Walter, direktör Hallenborg, Nils-Hugo, direktör
Skr. 1971:120 76
Omberg,
Ture, direktör
Suppleanter
Bahrke,
Sigvard, direktör (vd) Dyke, Theodore, durektör Gray, Leon, direktör HagneU,
Hans, riksdagsman Segemd, Gunnar, direktör
Uddevallavarvet
AB
Ordinarie
ledamöter Söderström, Olof, direktör (ordf) Nyström, Per, landshövdUig (v ordf]
Blennow, Ingemar, direktör Broström, Dan-Axel, skeppsredare Häggqvist, Sven,
direktör Janson, Leif, direktör Sjöborg, Lars, advokat Wannberger, Gunnar,
direktör
Suppleanter
Eneroth,
Bengl, direktör Gustafsson, Gunnar, riksdagsman Sjöholm, Sten, braksdisponent WaUén,
Axel, expeditionschef
VerkstäUande
direktör Schreil, Johan
Skr. 1971:120 77
Innehållsförteckning
Koncemförhållanden
Lokalisering 3
Verksamheten 1970 i
sammandrag 4
Statsföretags-grappen 6
Statsföretag
ABförvaltningsberättelse 16
Enskilda
bolag
Allmänna
Bevaknings AB 40
Allmänna Förlaget 49
BS Konsult AB 43
Ceaverken AB 38
Devac AB 32
AB Kabi 36
Kalmar Verkstads AB 34
Karlskronavarvel AB 29
LKAB 18
Norrbottens Järnverk 25
NyckeUius AB 50
AB Oljetransit 41
RationeU Planering AB 44
SMT
Machme Company AB 33
Sonab 39
Aktiebolaget
Statens Skogsindustrier 21
Aktiebolaget
Statsgravor 20
Swedish
Induslrial Development Corporation 23
AB
Svensk Torvförädling 24
Svenska
Lagerhus AB 43
Svenska
Reproduktions AB 42
Svenska
SkUTerolje AB 24
Svenska
Tobaks Aktiebolaget 45
Svenska
Utvecklings AB 52
Sveriges
Centrala Restaurang AB 47
Svetab 50
Uddcomb
Sweden AB 31
Uddevallavarvet
AB 27
Resultat-
och balansräkningar m m
Statsföretags-grappen
Balansräkning
31/12 1970 55
Statsföretags-grappen
ResuUalräkning
1970 56
Bokslulskommentarer 56
Statsföretag
AB
Balansräkning
31/12 1970 60
Skr. 1971:120 78
Statsföretag
AB
Resultaträkning 1970 61
Bokslulskommentarer 62
Statsföretags-gruppen, antal
anställda 65
Resultat- och balansräkningar
i sammandrag 66
Revisionsberättelse 70
Statsföretags-grappen
Styrelseledamöter 72
MARCUS BOKTR. STHLM 1971 710266
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.