Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i föräldrabalken, m.m.

1971 · 139 sidor, varav 68 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,8 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 68 av 139 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1971:143, Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i föräldrabalken, m.m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 143 år 1971 Prop. 1971:143

Nr 143

Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i föräldrabalken, ra. m.;
given Stockholms slott den 8 oktober 1971.

Kungl.
Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över justitieärenden, föreslå riksdagen att bifalla de förslag om vars
avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt.

Under
Hans Maj:ts Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

CARL GUSTAF

CARL
LIDBOM

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att i föräldrabalken införs en allmän regel om adoptions
rättsverkningar. Enligt den föreslagna bestämmelsen skall vid tillämpning av
lag eller annan författning som tUlägger släktskap eller svågerlag rättslig
betydelse adoptivbarn anses som adoptantens barn och inte som barn till sina
biologiska föräldrar. Undantag görs för de fall då annat följer av särskUd
föreskrift eller av sakens natur. Det föreslås vidare att de specialbestämmelser
om adoptivbarn som finns på olika håll i lagstiftningen både inom och utom det
familjerättsliga området slopas med vissa undantag. Specialregler för adoptivförhållanden
kommer i fortsättningen att finnas i arvs- och gåvoskatteförordningen,
medborgarskapslagen och namnlagen.

Ändringarna
föreslås träda i kraft den 1 januari 1972.

1
Riksdagen 1971.1 saml. Nr 143

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.1971:143

1 Förslag tiU

Lag om ändring i föräldrabalken

Härigenom förordnas i fråga om föräldrabalken dels att 6
kap, 11 §,7 kap, 5 § och 8 kap, 2 § skall upphöra att gälla, dels att 11 kap, 1
§ och 12 kap, 1 § skall ha nedan angivna lydelse, dels att i balken skall
införas en ny paragraf, 4 kap. 8 §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap. 8 §2

Vid tillämpning av bestämmelse i lag eller annan
författning som tillägger släktskap eller svågerlag rättslig betydelse skall
adoptivbarn anses som adoptantens barn i äktenskap och icke som barn till sina
biologiska föräldrar. Har make adopterat andre makens barn eller adoptivbarn,
skall dock barnet anses som makarnas gemensamma.

Första stycket gäller ej, om annat är särskilt
föreskrivet eller följer av rättsförhållandets natur.

11 kap.

1 §

För underårigt barn i äktenskap vare föräldrarna
förmyndare. Dör en av föräldrarna, eller kan någon av dem enligt 4 § icke vara
förmyndare, eller varder någon av dem entledigad från förmynderskapet, vare dep
andre barnets förmyndare.

Går föräldrarnas äktenskap åter eller vinna de hemskillnad
eller äk-tenskapsskUlnad, vare den barnets förmyndare, som skall hava vårdnaden
om det. Varder eljest förordnat att vårdnaden skall tillkomma allenast den ene
av föräldrarna, vare han ock förmyndare.

Vad med avseende å förmynderskap stadgas om föräldrar och
barn i äktenskap skall äga motsvarande tillämpning å adoptant och adoptivbarn.
Är någon adopterad av makar eller har ena maken

1 Senaste lyddse av 7 kap, 5 § 1958: 640,

''
Förutvarande 4 kap, 8 § upphävd genom 1970: 840,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:143 3

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

adopterat
den andres barn, vare därvid så ansett, som vore barnet deras gemensamma.

12
kap, 1 §3

Förmynderskap
för underårig Förmynderskap för underårig

skall inskrivas, då fader, efter vil- skall inskrivas, då fader eller mo-

ken den underårige är arvsberät- der avlider eller då dessförinnan

tigad, eller moder eller, om den egendom, som skall stå under för-

underårige är adopterad, adoptant myndarens förvaltning, annorledes

avlider eller då dessförinnan egen- än genom upptagande av lån till

dom, som skall stå under förmyn- faller den underårige eller någon

dårens förvaltning, annorledes än rättens åtgärd vidtages i fråga som

genom upptagande av lån tillfaller rör förmynderskapet,

den underårige eller någon rättens

åtgärd vidtages i fråga som rör för

mynderskapet.

Inskrivningen
skall ske hos rätten i den ort, där den som utövar förmynderskapet har hemvist
inom riket eller, om inskrivningen föranledes av att fader eller moder som
ensam utövat förmynderskapet avlidit, där denne senast haft sådant hemvist.
Hava föräldrar till barn i äktenskap, som utöva förmynderskapet gemensamt, skUda
hemvist, skall inskrivningen ske där fadern har hemvist eller, om den föranledes
av fråga om moderns entledigande från förmynderskapet, där hon har hemvist. Finnes
ej domstol som efter vad ovan stadgas är behörig att verkställa inskrivningen,
skall denna ske vid Stockholms tingsrätt.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972,

2
Förslag till

Lag
om ändring i giftermålsbalken

Härigenom
förordnas, att 2 kap, 2 § och 13 kap, 13 § giftermålsbalken skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

2
kap,

2 §1

Den,
som ar under tjugo år och ej förut varit gift, må ej ingå äktenskap utan
föräldrarnas samtycke. Är den ene av föräldrarna död eller sinnessjuk eller
sinnesslö eller

ä
Senaste lydelse 1969: 799, 1 Senaste lydelse 1969: 798,

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:143 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

utan del i vårdnaden, eller kan yttrande från den ene ej
utan märklig omgång eller tidsutdräkt inhämtas, vare den andres samtycke
tillfyllest. Är sådant fall för handen beträffande båda föräldrarna, tage den tro-lovade
samtycke av förmyndaren eller, där särskild förmyndare ej är nämnd, av annan
giftoman, som rätten på anmälan förordnar.

/ fråga om adoptivbarn skall vad nu sagts om föräldrarna
gälla adoptanten eller, om barnet adopterats av makar eller ena maken
adopterat den andres barn, makarna.

13 kap.

13 §2

Vid lotternas utläggning äge vardera maken eller, om
endera är död, den efterlevande på sin lott bekomma arbetsredskap och andra
lösören, som erfordras till fortsättande av hans näring. Därefter vare en var
av makarna berättigad att på sin lott erhåUa den till hans giftorättsgods hörande
egendom som han önskar. Fastighet, som tillhör ena makens giftorättsgods, så
ock annan tUl ena makens giftorättsgods hörande egendom, som det av särskUd
anledning kan vara av intresse för honom att behålla, vare han, även om
egendomen i värde överstiger vad på hans lott belöper, berättigad bekomma, om
han lämnar penningar till fyllnad av andra makens lott.

Skall ena makens enskilda egendom gå i betalning för
vederlag, som i 6 eller 7 § sägs, gånge vederlaget ut i egendom, som maken
själv äger anvisa.

Rätt, varom i första stycket sista Rätt, varom i första stycket sista

punkten sägs, tillkomme, när ma- punkten
sägs, tillkomme, när ma

ke är död, ej andra arvingar än ke är död,
ej andra arvingar än

bröstarvingar; och njute de sådan bröstarvingar;
och njute de sådan

rätt allenast beträffande fastighet, rätt
allenast beträffande fastighet,

som maken förvärvat från någon som maken
förvärvat från någon

med vilken han varit släkt i rätt med
vilken han varit släkt i rätt

uppstigande led eller till vilken han uppstigande
led eller från sådan

på grund av adoption stått i mot- anförvants dödsbo.

svarande förhållande eller ock från

sådan anförvants dödsbo.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

Senaste lydelse 1968: 206.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.1971:143

3
Förslag till

Lag
om ändring i ärvdabalken

Härigenom
förordnas i fråga om ärvdabalken

dels
att 4 kap. samt 8 kap. 9 § skall upphöra att gälla,

dels att 10 kap. 4 § och
18 kap. 5 § skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

rättegång, gäller vad i rätte-

Till testamentsvittne må
ej tagas den som är under femton år eller på grund av sinnessjukdom, sinnesslöhet
eller annan rubbning av själsverksamheten saknar insikt om betydelsen av
vittnesbekräftelsen, ej heller testators make eller den som med honom är i
rätt upp-eller nedstigande skyldskap eller svågerlag eller är hans syskon.

Till
testamentsvittne må ej tagas den som är under femton år eller på grund av
sinnessjukdom, sinnesslöhet eller annan rubbning av själsverksamheten saknar
insikt om betydelsen av vittnesbekräftelsen, ej heller testators make eller
den som med honom är i rätt upp-eller nedstigande skyldskap eller svågerlag
eller är hans syskon eller som på grund av adoption står i motsvarande
förhållande till honom.

Ej må någon tagas till
vittne vid förordnande till honom själv, hans make eller någon, vilken med honom
är i skyldskap eUer svågerlag som nyss är sagt. Förordnande att vara
testamentsexekutör medför dock ej hinder att vara vittne.

Ej
må någon tagas till vittne vid förordnande till honom själv, hans make eller
någon, vilken med honom är i skyldskap eller svågerlag som nyss är sagt eller
på grund av adoption står i motsvarande förhållande till honom. Förordnande
att vara testamentsexekutör medför dock ej hinder att vara vittne.

Åberopas
testamentsvittne till bevis i gångsbalken är stadgat om sådant bevis.

opaginerad Kontrollera mot PDF

18
kap,

5 §

Delägare
som var för sin försörjning beroende av den döde äger såsom förskott å sin
lott utfå vad för sådant ändamål erfordras, såvitt lotten uppenbarligen förslår
och förskottet kan lämnas utan olägenhet för utredningen,

Senaste
lydelse av 4 kap, 1§ 1969: 621 8 kap, 9 §

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:143 6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Efterlevande make och oförsörj- Efterlevande make och oförsörj

da barn eller adoptivbarn skola da
barn skola städse njuta nödigt

städse njuta nödigt underhåU ur underhåll ur
boet under tre måna

boet under tre månader från döds- der från dödsfaUet,

fälld.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972,

4 Förslag till

Lag om ändring i jordabalken

Härigenom förordnas, att 9 kap, 8 § jordabalken skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap,

8 §

Om jordägaren uppsagt arrendeavtalet eller om arrendatorn
uppsagt avtalet enligt 3 § och i uppsägningen begärt förlängning av avtalet på
ändrade villkor, har arrendatorn rätt till förlängning av avtalet, utom när

1,
arrenderätten
är förverkad eller avtalet kan uppsägas enligt 8 kap, 14 § utan att likväl
jordägaren uppsagt avtalet att upphöra på någon av dessa grunder,

2,
arrendatorn i
annat fall åsidosatt sina förpliktelser i sådan mån att avtalet skäligen icke
bör förlängas,

3,
jordägaren gör
sannolikt, att 3, jordägaren gör sannolikt, att
han själv, hans make eller avkom- han själv, hans make eller avkom-ling
eller hans adoptivbarn eller Ung skall bruka arrendestället, dess avkomling
skall bruka arrendestället,

4,
jordägaren gör
sannolikt, att arrendestället behövs för en mera ändamålsenUg indelning i brukningsenheter,
och det ej av särskilda skäl är obilligt mot arrendatorn att
arrendeförhållandet upphör,

5,
jordägaren gör
sannolikt, att arrendestället skall användas i enlighet med fastställd
stadsplan eller byggnadsplan,

6,
jordägaren i
annat fall gör sannolikt, att arrendestället skall användas för annat ändamål
än jordbrak, och det ej är obilligt mot arrendatorn att arrendeförhåUandet
upphör.

Om jordägarens intresse blir tillgodosett genom att arrendatorn
avträder endast en del av arrendestället och avtalet lämpligen kan förlängas
såvitt avser arrendestället i övrigt, har arrendatorn utan hinder av första
stycket rätt till sådan förlängning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972, 1 Lydelse
enligt 1970: 994,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:143 7

5
Förslag tUI

Lag
om ändring i brottsbalken

Härigenom
förordnas, att 5 kap, 5 §, 8 kap, 3 och 13 §§ samt 17 kap, 11 § brottsbalken
skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

5
kap,

5
§1

Brott
som avses i 13 §§ må ej åtalas av annan än målsägande. Förtal eller grovt
förtal må dock åtalas av åklagare, om målsägande angiver brottet till åtal och
åtal av särskUda skäl finnes påkallat ur allmän synpunkt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har förtal riktats mot
avliden, må åtal väckas av den avlidnes efterlevande make, bröstarvinge, fader,
moder eller syskon samt, om åtal av särskilda skäl finnes påkallat ur allmän
synpunkt, av åklagare.

Har
förtal riktats mot avliden, må åtal väckas av den avlidnes efterlevande make,
bröstarvinge, fader, moder eller syskon eller av den som på grund av adoption stod
i motsvarande förhållande till honom samt, om åtal av särskilda skäl finnes
påkallat ur allmän synpunkt, av åklagare.

Innebär
brott som avses i 13 §§, att någon genom förgripdse å främmande makts
statsöverhuvud som vistas här i riket eller å främmande makts representant här
i riket kränkt den främmande makten, må brottet åtalas av åklagare utan hinder
av vad som stadgas i första stycket. Åtal får dock ej ske utan förordnande av
Konungen eller den Konungen bemyndigat därtill.

8 kap. 3 §

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stjäl någon från dödsbo,
vari han är delägare, eller stjäla makar, syskon, föräldrar och barn, de som på
grund av adoption stå i motsvarande förhållande eller fosterföräldrar och
fosterbarn från varandra medan de sammanbo, dömes för b o d r ä k t till
böter eller fängelse i högst ett år. För bo-dräkt dömes ock, om någon stjäl
lösöre vari han äger del. Medverka flera till stöld och gäller vad nu är sagt
någon av dem, dömes jämväl envar av de övriga för bo-dräkt, dock ej den som
handlat

»
Senaste lydelse 1970: 225.

Stjäl någon från dödsbo,
vari han är delägare, eller stjäla makar, syskon, föräldrar och barn eller
fosterföräldrar och fosterbarn från varandra medan de sammanbo, dömes för b o d
r ä k t till böter eller fängelse i högst ett år. För bodräkt dömes ock, om
någon stjäl lösöre vari han äger del. Medverka flera tUl stöld och gäller vad
nu är sagt någon av dem, dömes jämväl envar av de övriga för bodräkt, dock ej
den som handlat med uppsåt att tillägna sig det tiUgripna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lyddse

med
uppsåt att tillägna sig det tillgripna.

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har annat i detta
kapitel omförmält brott än grov stöld, rån eller grovt rån förövats mot make
eller trolovad till gärningsmannen eller till annan vid brottet medverkande
eller mot syskon, skyldeman i rätt upp- eller nedstigande led eller den som i
första svågerlag lika nära är eller mot fosterföräldrar eller fosterbarn, må
åklagare väcka åtal allenast om brottet av målsägande angives till åtal
eller ock åtal finnes påkallat ur allmän synpunkt.

Har
annat i detta kapitel omförmält brott än grov stöld, rån eller grovt rån
förövats mot make eller trolovad till gärningsmannen eller till annan vid
brottet medverkande eller mot syskon, skyldeman i rätt upp- eller nedstigande
led eller den som i första svågerlag lika nära är eller mot den, till vilken gärningsmannen
eller annan medverkande på grund av adoption står i motsvarande förhållande,
eller mot fosterföräldrar eller fosterbarn, må åklagare väcka åtal aUenast om
brottet av målsägande angives till åtal eller ock åtal finnes påkallat ur
allmän synpunkt.

Vid
tillämpning av vad nu sagts skall såsom medverkan anses jämväl häleri och
häleriförseelse.

17
kap.

11
§

Om
någon döljer den som förövat brott, hjälper honom att undkomma, undanröjer
bevis om brottet eller på annat dylikt sätt motverkar att det uppdagas eller
beivras, dömes för skyddande av brottsling till böter eller fängelse i högst
två år.

Den
som icke insåg men hade skälig anledning antaga att den andre var brottslig, dömes
till böter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Make, trolovad, syskon, skyldeman
i rätt upp- eller nedstigande led, den som i första svågerlag är lika nära
förenad med den brottslige, den som på grund av adoption står i motsvarande
förhållande till honom, fosterföräldrar eller fosterbarn må ej fällas till
ansvar enligt denna paragraf.

Make, trolovad, syskon, skyldeman
i rätt upp- eller nedstigande led, den som i första svågerlag är lika nära förenad
med den brottslige, fosterföräldrar eller fosterbarn må ej fällas till ansvar
enligt denna paragraf.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:143 9

6 Förslag till

Lag om ändring i rättegångsbalken

Härigenom
förordnas, att 4 kap, 12 och 13 §§, 20 kap, 13 §, 21 kap. 1 § och 36 kap. 3 §
rättegångsbalken skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

De som med
varandra äro eller varit gifta eller äro trolovade eUer äro i rätt upp- och
nedstigande släktskap eller svågerlag eller äro syskon eller äro i det
svågerlag, att den ene är eller varit gift med den andres syskon, eller som på
grund av adoption stå i motsvarande förhållande till varandra, må ej samtidigt
sitta som domare i rätten.

De som med
varandra äro eller varit gifta eller äro trolovade eller äro i rätt upp- och nedstigande
släktskap eller svågerlag eller äro syskon eller äro i det svågerlag, att den
ene är eller varit gift med den andres syskon, må ej samtidigt sitta som
domare i rätten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

13 §2

Domare vare jävig att handlägga mål:

2, om
han med part är eller varit gift eller är trolovad eller i rätt
upp- eUer nedstigande

ar

släktskap
eller svågerlag eller är syskon eller är i den släktskap, att den ene är avkomling
till den andres syskon eller att de äro syskonbarn, eller i det svågerlag,
att den ene är eller varit gift med den andres syskon eller syskons avkomling
eUer med någon, från vilkens syskon den andre härstammar;

1,
om han själv är
part eller eljest har del i saken eller av dess utgång kan vänta synnerlig
nytta eller skada;

2,
om han
med part är eller varit gift eller är trolovad eller är i rätt upp- eller
nedstigande släktskap eller svågerlag eller är syskon eller är i den släktskap,
att den ene är avkomling till den andres syskon eller att de äro syskonbarn,
eller i det svågerlag, att den ene är eller varit gift med den andres syskon
eller syskons avkomling eller med någon, från vilkens syskon den andre
härstammar, eller om han på grund av adoption står i motsvarande förhållande
till part;

3,
om han till
någon, som har del i saken eller av dess utgång kan vänta synnerlig nytta eller
skada, står i förhållande, som avses i 2;

4,
om han eller
någon honom närstående, som avses i 2, är förmyndare eller god man för part
eller eljest parts ställföreträdare eller är ledamot av styrelsen för bolag,
förening eller annat samfund, stiftelse eller annan sådan inrättning, som är
part, eller, då kommun eller annan

' Senaste lydelse 1958: 641, 2 Senaste lydelse 1958: 641,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

sådan menighet är part, är ledamot av nämnd eller
styrelse, som handhar förvaltningen av den angelägenhet målet rör;

3, om han eller någon honom närstående, som sägs i 2, till
någon, som har del i saken eller av dess utgång kan vänta synnerlig nytta eller
skada, står i förhållande, som avses 14;

6,
om han är parts
vederdeloman, dock ej om parten sökt sak med honom för att göra honom jävig;

7,
om han i annan
rätt såsom domare eller befattningshavare fattat beslut, som rör saken, eller
hos annan myndighet än domstol eller såsom skiljeman tagit befattning därmed;

8,
om han i saken
såsom rättegångsombud fört parts talan eller biträtt part eller vittnat eller
varit sakkunnig; eller

9,
om eljest
särskild omständighet föreUgger, som är ägnad att rabba förtroendet till hans
opartiskhet i målet.

20 kap, 13 §3

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har någon
genom brott blivit dödad, äge hans efterlevande make, bröstarvinge, fader,
moder eller syskon samma rätt som målsägande att angiva brottet eller tala
därå.

Har någon genom brott blivit dödad, äge hans efterlevande
make, bröstarvinge, fader, moder eller syskon eller den som på grund av
adoption stod i motsvarande förhållande till honom samma rätt som målsägande
att angiva brottet eller tala därå.

Avlider eljest den, mot vilken brott är begånget eller som
därav blivit förnärmad eller lidit skada, äge närstående, som nu sagts, samma
rätt att angiva brottet eller tala därå, som tillkom den avlidne, om icke av
omständigheterna framgår, att denne ej velat angiva eller åtala brottet.

21 kap,

1 §*

Den
misstänkte äge själv föra sin talan. Är han omyndig, skall rätten, om det med
hänsyn till brottets beskaffenhet eller eljest finnes erforderligt, höra den
som har vårdnaden om honom; denne äge ock föra talan för den omyndige.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har den
misstänkte avlidit, äge hans efterlevande make, bröstarvinge, fader, moder
eller syskon eller den som på grund av adoption stod i motsvarande förhållande
till honom föra talan mot dom, såvitt genom denna faststäUts, att den
misstänkte förövat gärningen,

= Senaste lydelse 1958: 641, * Senaste lydelse 1958: 641,

Har den
misstänkte avlidit, äge hans efterlevande make, bröstarvinge, fader, moder
eller syskon föra talan mot dom, såvitt genom denna faststäUts, att den misstänkte
förövat gärningen.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:143 11

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

36
kap,

3 §5

Den
som med part är eller varit Den som med part är eller varit

gift eller är trolovad eller är i rätt gift eller är trolovad eller är i rätt

upp- eller nedstigande släktskap upp- eller nedstigande släktskap

eller svågerlag eller är syskon el- eUer svågerlag eller är syskon el

ler är i det svågerlag, att den ene ler är i det svågerlag, att den ene

är eller varit gift med den andres är eller varit gift med den andres

syskon, eller som på grund av syskon, vare ej skyldig att avläg-

adoption står i motsvarande för- ga vittnesmål.

hållande till part vare ej skyldig

att avlägga vittnesmål.

Står
någon till parts ställföreträdare i sådant förhållande, som nu sagts, äge han
ej på grund därav undandraga sig att vittna.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972.

7
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1915: 219) om avbetalningsköp

Härigenom
förordnas, att 11 § lagen (1915: 219) om avbetalningsköp skall ha nedan angivna
lydelse..

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

11 §1

Handräckning
må beviljas endast där utmätningsmannen finner uppenbart, att sådant dröjsmål
föreligger med betalningen, som i 2 § första stycket sägs, eller att köparen
eljest åsidosatt förpliktelse, vars uppfyllande är av väsentlig betydelse för
säljaren.

Gång-
och sängkläder, som äro Gång- och sängkläder, som äro

oundgängligen behövliga för kö- oundgängligen behövliga för kö

paren, hans make och oförsörjda paren, hans make och oförsörjda

barn eller adoptivbarn, må icke i barn, må icke i något fall åter-

något fall återtagas. tagas.

Visar
köparen sannolika skäl, att godset blivit sålt tUl oskäligt högt pris, må
handräckning ej heller bevUjas,

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972.

»
Senaste lydelse 1958:641. 1 Senaste lydelse 1953:152,

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:143 12

8
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1916:156) om vissa inskränkningar i rätten

att
förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag

Härigenom
förordnas, att 1 § lagen (1916: 156) om vissa inskränkningar i rätten att
förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Utiändsk
medborgare må ej utan tillstånd för varje särskilt fall här i riket förvärva
fast egendom eller inmuta mineralfyndighet eller förvärva eller bearbeta inmutad
mineralfyndighet eller idka gruvdrift.

Vad
sålunda är stadgat om utländsk medborgare skall ock tillämpas beträffande
utländska bolag, föreningar, andra samfälligheter och stiftelser,

TUlstånd
för utländsk medborgare att förvärva fast egendom må, om skäl mot tillståndet
icke föreligger med hänsyn till allmänt intresse eller förvärvarens personliga
förhållanden, lämnas av länsstyrelsen

1, om
egendomen förvärvas huvudsakligen för att bereda förvärvaren

och hans familj

a)
stadigvarande bo och hemvist
samt egendomen är bostadsfastighet, avsedd för en eller ett fåtal familjer,
eller tomt, lämpad att bebyggas med ett mindre bostadshus,

b)
bostad för fritidsändamål samt
egendomen är lämpad därför,

2,
om egendomen förvärvas för att
bereda förvärvaren utkomst genom jordbruk, åt vilket han kan antagas komma att
själv ägna sig, samt förvärvaren förut varit svensk medborgare eller sedan två
år har hemvist i Sverige,

3,
om egendomen förvärvas för att
bereda förvärvaren utkomst genom annan näringsverksamhet, för vilken egendomen
prövas behövlig, samt förvärvaren antingen har hemvist i Sverige sedan två år
och har fått sådant tillstånd till näringsverksamheten som avses i 5 § lagen
den 29 november 1968 (nr 555) om rätt för utiänning och utländskt företag att
idka näring här i riket eller har bosättningstillstånd,

4,
om förvärvaren är fånges- 4. om
förvärvaren är fångesmannens make eller om förvar- mannens
make eller om förvärvaren eller, när makar förvärva våren
eller, när makar förvärva gemensamt, endera av dem är gemensamt,
endera av dem är fångesmannens eller också, om fångesmannens eller
också, om denne är gift, hans makes avkom- denne är gift, hans makes avkomling, adoptivbarn,
syskon eller Ung, syskon eller syskons avkom-adoptivbarns eller
syskons avkom- ling.

Ung,

I
övriga fall lämnas tUlstånd av Konungen,

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972, > Senaste lydelse 1968: 560,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:143 13

9
Förslag till

Lag
om ändring i konkurslagen (1921: 225)

Härigenom
förordnas, att 93 § konkurslagen (1921: 225) skaU ha nedan angivna lyddse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

93 §

I
fall, då det åligger förmyndare att avlägga sådan ed, som omförmäles i 91 §,
vare jämväl den omyndige, om han fyllt femton år, pliktig att avlägga eden, så framt
förvaltaren eller borgenär det yrkar samt ej sådana särskilda omständigheter
föreligga, att anledning tUl edgången saknas. Är gäldenär gift, åligge samma
skyldighet hans make,

Gäldenärs
barn och adoptivbarn Gäldenärs barn eller, där gälde-

eller, där gäldenären är död, hans nären är död, hans stärbhusdd-

stärbhusddägare, så ock gäldenä- ägare, så ock gäldenärens husfolk

rens husfolk och tjänare vare, om och tjänare vare, om det kan an-

det kan antagas, att de äga kun- tagas, att de äga kunskap om boet,

skåp om boet, pliktige att på yr- pUktige att på yrkande av förval-

kände av förvaltaren eller borge- tåren eller borgenär avlägga ed,

när avlägga ed, som nyss nämnts, som nyss nämnts. Har någon haft

Har någon haft egendom, som hör egendom, som hör till boet, om

till boet, om händer, vare han händer, vare han pliktig att upp-

pliktig att uppgiva vad han om- giva vad han omhänderhaft och

händerhaft och med ed fästa upp- med ed fästa uppgiften, så framt

giften, så framt förvaltaren eller förvaltaren eller borgenär det yr-

borgenär det yrkar. kar.

Edgångsyrkande,
som ovan i denna paragraf avses, skall göras hos konkursdomaren. Har sådant
yrkande framställts, kalle konkursdomaren den, av vilken edgång äskas, att
infinna sig inför konkursdomaren å tid och ställe, som av honom bestämmas;
underrätte ock därom rättens ombudsman och förvaltaren samt, där
edgångsyrkandet framställts av borgenär, denne. Medgives yrkandet, varde, om
det kan ske, edgången genast fullgjord; kan det ej ske vid tillfället, meddde
konkursdomaren beslut om tid och ställe, då eden skaU inför honom avläggas. Medgives
ej yrkandet, varde frågan om edgång skall äga rum hänskjuten till rätten; och
vare, där rätten bifaller edgångsyrkandet, om edgångens fullgörande inför
konkursdomaren lag, som nyss sagts. Bestämmelserna i 92 § andra stycket skola i
fall, varom här är fråga, äga motsvarande tillämpning.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:143 14

10
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1925:334) om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare
att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område

Härigenom
förordnas, att 1 § lagen (1925: 334) om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare
att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Den
som med nyttjanderätt för brukande eller bostadsändamål innehar annan tUlhörig
mark vare berättigad att i den ordning denna lag stadgar tillösa sig marken
under föratsättning:

dels att marken är
upplåten för nyttjanderättshavarens livstid eller vid annan upplåtelse, då
ansökan om utövande av lösningsrätt göres, mer än tio år i följd innehafts av
annan än ägaren eller ock den tid, marken innehafts av annan än ägaren,
tillsammans med den tid, som återstår enligt gällande avtal om nyttjanderätt
till marken, uppgår tiU mer än tio år;

dels
att marken sedan den 1 januari 1928 varit bebyggd med nyttjanderättshavare
tillhörigt boningshus, som under samma tid utgjort stadigvarande bostad åt
honom och hans famUj;

och
dels att minst en fjärdedel av det värde, marken med därå befintliga byggnader
äger, belöper på nyttjanderättshavarens byggnader.

Avlider
nyttjanderättshavare AvUder nyttjanderättshavare

utan
att hava utövat honom enligt utan att hava utövat honom enligt

föregående
stycke tUlkommande föregående stycke tillkommande

lösningsrätt
och skall enligt nytt- lösningsrätt och skall enligt nytt-

janderättsavtalet
nyttjanderätten janderättsavtalet nyttjanderätten

upphöra till följd av
dödsfallet, äge upphöra tUl följd av dödsfallet, äge

dock
efterlevande make, bröstar- dock efterlevande make eller

vinge
eller adoptivbarn utöva lös- bröstarvinge utöva lösningsrätten;

ningsrätten;
och skall beträffande och skall beträffande sådan efter-

sådan
efterlevande i tillämpliga de- levande i tillämpliga delar gälla

lar
gälla vad i denna lag sägs om vad i denna lag sägs om nyttjan-

nyttjanderättshavare,
där ej an- derättshavare, där ej annorlunda

norlunda
är särskUt stadgat. är särskUt stadgat.

Ändå
att avtal om nyttjanderätt tUl marken icke visas föreligga, skall vad i första
stycket stadgas äga motsvarande tillämpning; och skaU i sådant fall å
innehavaren av marken tillämpas vad i denna lag sägs om ny ttj anderättshavare,

Vid uppskattning av värde,
som i första stycket sägs, skall ej medräknas värdet av förbättring, vilken
marken vunnit genom arbete eller kostnad, som nyttjanderättshavaren eUer
föregående nyttjanderättshavare, vars rätt övergått å denne, nedlagt å marken
utöver vad honom ålegat enligt vad vid upplåtelsen avtalats eUer uppenbarligen
varit förutsatt.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972, Senaste lydelse 1967: 756,

opaginerad Kontrollera mot PDF

11
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1927: 77) om försäkringsavtal

Härigenom förordnas,
att 104 och 105 §§ lagen (1927: 77) om försäkringsavtal skall ha nedan angivna
lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

104
§1

Är
förmånstagare insatt, skaU försäkringsbelopp, som utfaller efter försäkringstagarens
död, ej ingå i dennes kvarlåtenskap.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har försäkringstagaren
efterlämnat make eller bröstarvinge, skall, där förordnandet hade kunnat av
försäkringstagaren återkallas, försäkringsbeloppet, så vitt fråga är om
efterlämnad stärbhus-delägares giftorätt, rätt enligt 13 kap. 12 § andra
stycket giftermålsbalken, rätt till vederlag eller lag-lott, behandlas så
som om beloppet tillhört boet och tillagts förmånstagaren genom testamente.

Har
försäkringstagaren efterlämnat make, bröstarvinge, adoptivbarn eller dess
bröstarvinge, skall, där förordnandet hade kunnat av försäkringstagaren
återkallas, försäkringsbeloppet, så vitt fråga är om efterlämnad stärb-husddägares
giftorätt, rätt enligt 13 kap, 12 § andra stycket giftermålsbalken, rätt till
vederlag eller laglott, behandlas så som om beloppet tillhört boet och
tillagts förmånstagaren genom testamente,

I
fråga om tjänstegrapplivförsäkring skall andra stycket ej tillämpas på belopp
som på grund av försäkringen tUlfaller make eller med hustra likställd kvinna
eller bröstarvinge.

Huru efter
försäkringstagarens död hans borgenärer i visst fall äga hålla sig till
försäkringsbeloppet, stadgas i andra stycket av 116 §.

105
§

Vid
tolkning av bestämmelser om förmånstagares rätt till försäkringsbelopp, som
utfaller efter försäkringstagarens död, skall, där ej annat framgår av
omständigheterna, iakttagas följande:

Har
försäkringstagaren betecknat sin make såsom förmånstagare, skall, där han vid
sin död var omgtft, förordnandet gälla till förmån för den, med vilken han då
levde i äktenskap.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Äro försäkringstagarens
barn insatta som förmånstagare, skall förordnandet gälla till förmån för
bröstarvinge, adoptivbarn eller dess bröstarvinge och, där flera sådana förmånstagare
finnas, envar av dem äga del i försäkringsbeloppet efter de grunder, som
gälla i fråga om arvsrätt efter försäkringstagaren,

'
Senaste lydelse 1969: 615,

Äro försäkringstagarens
barn insatta som förmånstagare, skall förordnandet gälla till förmån för
bröstarvinge och, där flera sådana förmånstagare finnas, envar av dem äga del i
försäkringsbeloppet efter de gmnder, som gälla i fråga om arvsrätt efter
försäkringstagaren.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:143 16

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

Har
försäkringstagaren insatt make och barn såsom förmånstagare, skall, såframt
flera förmånstagare finnas, envar av dem taga del i försäkringsbeloppet efter
de gmnder, som vid dödsfall gälla i fråga om bodelning och om sådan förmånstagares
arvsrätt.

Äro
försäkringstagarens arvingar insatta såsom förmånstagare, tage envar av dem del
i försäkringsbeloppet efter de grunder som gälla i fråga om arvsrätt efter
försäkringstagaren.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972, Äldre bestämmelser gäller fortfarande i
fall då försäkringstagaren avlidit dessförinnan.

12
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap

Härigenom
förordnas, att i lagen (1950: 382) om svenskt medborgarskap skall införas en
ny paragraf, 13 a §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

13 a
§

Bestämmelserna
i denna lag om barns förvärv eller förlust av svenskt medborgarskap med anledning
av att barnets fader eller moder förvärvar eller förlorar sådant medborgarskap
gäller i fråga om adoptivbarn endast om barnet också är adoptivfaderns eller adoptivmoderns
barn i eller utom äktenskap.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972,

opaginerad Kontrollera mot PDF

13 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1954: 243) om yrkesskadeförsäkring

Härigenom
förordnas, att 4, 15, 21 och 22 §§ lagen (1954: 243) om yrkesskadeförsäkring! skaU
ha nedan angivna lyddse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

4 §

Från
försäkringen undantages arbetstagare som är gift med arbetsgivaren.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jämväl
arbetstagare, som är i rätt upp- eUer nedstigande släktskap eller svågerlag
med arbetsgivaren eller dennes make och som varaktigt lever i hushållsgemenskap
med arbetsgivaren, är undantagen från försäkringen, dock endast såvida
arbetstagaren ej är placerad i sjukpenningklass enligt lagen om allmän
försäkring. Med släktskap likställes adoptiv förhållande.

Jämväl
arbetstagare, som är i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag
med arbetsgivaren eller dennes make och som varaktigt lever i hushållsgemenskap
med arbetsgivaren, är undantagen från försäkringen, dock endast såvida
arbetstagaren ej är placerad i sjukpenningklass enligt lagen om allmän
försäkring.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utföres arbetet för två eller flera arbetsgivares
gemensamma räkning, skall vad i första och andra styckena är stadgat om
undantag från försäkringen icke äga tUlämpning, med mindre förutsättningarna
därför äro uppfyllda i förhållande till envar av arbetsgivarna,

15 §2

För tid, då yrkesskada föranleder sjukhusvård, skall
sjukpenning minskas med fem kronor för dag, dock med högst hälften av sjukpenningens
belopp.

För
skadad, som stadigvarande sammanbor med eget eller makes barn eller
fosterbarn under tio år, utgör sjukpenningen vid sjukhusvård lägst sex
kronor för dag.

För skadad, som stadigvarande sammanbor med eget eller
makes barn, adoptivbarn eller fosterbarn under tio år, utgör sjukpenningen vid
sjukhusvård lägst sex kronor för dag.

21 §3

opaginerad Kontrollera mot PDF

Varje barn
till den avlidne äger till och med den månad, under vilken det fyller nitton
år, uppbära livränta med belopp, som motsvarar en sjättedel av den avlidnes
årliga arbetsförtjänst. Är barnet efter sagda tidpunkt till följd av

1 Lagen omtryckt 1962: 408,

= Senaste lydelse 1970: 142.

"
Senaste lydelse 1967: 916.

2 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 143

Varje barn
till den avlidne äger till och med den månad, under vilken det fyller nitton
år, uppbära livränta med belopp, som motsvarar en sjättedel av den avlidnes årliga
arbetsförtjänst. Är barnet efter sagda tidpunkt till följd av

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

sjukdom eller annan dylik orsak ur stånd att själv
försörja sig, skall livräntan utgå, så länge anledningen till den bristande
försörjningsförmågan fortfar, dock längst till och med den månad, under vilken
barnet fyller tjugu-ett år. Till barn, som var adopterat av annan än den
avlidnes make, skall livränta dock ej utgivas. Ej heller skall livränta utgå
till barn utom äktenskap, därest den avlidne enligt avtal som är bindande för
barnet, åtagit sig att till dess underhåll utgiva visst belopp en gång för
alla.

Adoptivbarn äger samma rätt till livränta som eget barn.

Var den avlidne gift, skall med eget barn likställas
jämväl makens barn i tidigare gifte eUer utom äktenskap eller adoptivbarn,
såvida barnet stod under makens vårdnad; dock skall livränta till barn som nu
nämnts ej utgå efter kvinna, med mindre barnet genom hennes frånfälle kommer
att sakna erforderligt underhåll.

Föreslagen
lydelse

sjukdom eller annan dylik orsak ur stånd att själv
försörja sig, skall livräntan utgå, så länge anledningen tUl den bristande
försörjningsförmågan fortfar, dock längst tUl och med den månad, under vilken
barnet fyUer tjuguett år. Livränta skall dock ej utgå till barn utom äktenskap,
därest den avlidne enligt avtal som är bindande för barnet, åtagit sig att
till dess underhåll utgiva visst belopp en gång för aUa.

Var den avlidne gift, skall med eget barn likställas
jämväl makens barn i tidigare gifte eller utom äktenskap, såvida barnet stod
under makens vårdnad; dock skall livränta till barn som nu nämnts ej utgå
efter kvinna, med mindre barnet genom hennes frånfälle kommer att sakna
erforderligt underhåll.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kommer
den avlidnes fader, moder eller adoptant att till följd av dödsfallet sakna
erforderligt underhåll, äger sådan efterlevande under sin återstående livstid
erhålla livränta med belopp, som med hänsyn tiU omständigheterna prövas
skäligt, dock högst motsvarande en sjättedel av den avlidnes årliga
arbetsförtjänst. Livränta skall dock ej utgivas till den avlidnes fader eller
moder, därest den avlidne var adopterad av annan än faderns eller moderns make.

Kommer den
avlidnes fader eller moder att till följd av dödsfallet sakna erforderligt
underhåll, äger sådan efterlevande under sin återstående livstid erhålla
livränta med belopp, som med hänsyn till omständigheterna prövas skäligt, dock
högst motsvarande en sjättedel av den avlidnes årUga arbetsförtjänst.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:143 19

14
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1957: 390) om fiskearrenden

Härigenom
förordnas, att 5 § lagen (1957: 390) om fiskearrenden' skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

5
§

Om
fastighetens ägare uppsagt arrendeavtalet eller om arrendatorn uppsagt avtalet
enligt 4 § och i uppsägningen begärt förlängning av avtalet på ändrade villkor,
har arrendatorn rätt till förlängning av avtalet, utom när

1.
arrenderätten är förverkad utan
att likväl fastighetens ägare uppsagt avtalet att upphöra på grund härav,

2.
arrendatorn i annat faU åsidosatt
sina förpliktelser i sådan mån att arrendeavtalet icke bör förlängas,

3, fastighetens
ägare gör sanno- 3. fastighetens ägare gör san-

Ukt, att han själv, hans make eller nolikt, att han själv, hans make

avkomling eller hans adoptivbarn eller avkomling skall bruka fisket,

eller dess avkomling skall bruka

fisket,

4, fastighetens
ägare i annat fall har befogad anledning att upplösa

arrendeförhåUandet,

I
fråga om förlängning av arrendeavtal äga 9 kap. 8 § andra stycket och 913 §§
jordabalken motsvarande tiUämpning.

Första
och andra styckena gälla ej, om arrendeavtalet icke träffats för viss tid eller
om arrendeförhåUandet upphör på den grund att arrenderätten är förverkad.

Förbehåll
att arrenderätten icke skall vara förenad med rätt till förlängning gäller mot
arrendatorn, om det godkänts av arrendenämnden.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972.

15
Förslag till

Lag
om ändring i allmänna tjänstepiiktslagen (1959: 83)

Härigenom
förordnas, att 7 § aUmänna tjänstepliktslagen (1959: 83) skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

7
§ Vad i 5 och 6 §§ stadgas gäller ej

a)
där anställningen är av endast tUlfällig natur;

»
Lagen omUyckt 1970:1018, 2 Lydelse enligt 1970:1018,

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:143 20

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

b) där ej arbetstagaren fyllt eller under kalenderåret
fyller sexton år eller där han före kalenderårets början fyllt sjuttio år;
eller

c)
där parterna i ett anställ- c) där
parterna i ett anstäU-ningsförhållande äro makar eller ningsförhållande
äro makar eller där ena parten eller hans make är där ena parten eller hans
make är den andra partens avkomling eller den andra partens avkomling eUer adoptiv-, styv-
eller fosterbarn el- styv- eller fosterbarn eller dess av-ler dess avkomling
eller ock sys- komling eller ock syskon, halvsyskon, halvsyskon,
adoptiv- eller fos- kon eller fostersyskon, tersyskon.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972,

16
Förslag till

Lag
om ändring i barnavårdslagen (1960: 97)

Härigenom
förordnas, att 97 § barnavårdslagen (1960: 97) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

97
§

Vad
i denna lag stadgas angående föräldrar skall i fråga om adoptivbarn gälla adoptanten
eller, om make adopterat andre makens barn, båda makarna.

Tillkommer
vårdnaden om underårig endast den ena av föräldrarna eller särskilt förordnad
förmyndare, skall vad i 3, 4 och 6 kap, är stadgat med avseende på föräldrarna
gälla om den som har vårdnaden.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:143 21

17
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1960: 729) om upphovsrätt till litterära och

konstnärliga
verk

Härigenom
förordnas, att 59 § lagen (1960: 729) om upphovsrätt till litterära och
konstnärliga verk skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

59
§

Brott
som avses i denna lag må ej åtalas av allmän åklagare, där det ej angives till
åtal av målsägande.

Överträdelse
av stadgandet i 3 § Överträdelse av stadgandet i 3 §

eller av föreskrift enligt 41 § andra eller av föreskrift
enligt 41 § andra

stycket må städse beivras av efter- stycket må städse beivras av upp

levande make, skyldeman i rätt hovsmannens efterlevande make,

upp- och nedstigande led eller sys- skyldeman i rätt upp- och nedsti-

kon eller den som på grund av gande led eller syskon,

adoption står i motsvarande för

hållande till upphovsmannen.

Egendom
varom i 55 § sägs må, där brott som avses i denna lag skäligen kan antagas
föreligga, tagas i beslag; därvid skall vad om beslag i brottmål i allmänhet är
stadgat äga motsvarande tillämpning.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972.

18
Förslag tili

Lag
om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom
förordnas, att 8 kap. 5 § och 20 kap. 2 § lagen (1962: 381) om allmän
försäkring skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

8
kap.

5 §

Rätt
till folkpension i form av barnpension tUlkommer barn, vars fader eller moder
eller båda föräldrar avlidit och som icke fyllt sexton år.

Rätt
till barnpension föreligger Rätt till barnpension föreligger

ej, om barnet är adopterat av an- ej för barn utom äktenskap, därest

nan än den avlidne eller dennes den avlidne enligt avtal, som är

make, och ej heller för barn utom bindande för barnet, åtagit sig att

äktenskap, därest den avlidne en- till dess underhåll utgiva visst he

ligt avtal, som är bindande för bar- lopp en gång för alla.

net, åtagit sig att till dess under-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

håll utgiva visst belopp en gång för alla.

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Adoptivbarn
likställes i denna lag med eget barn. Vid tillämpning av bestämmelse i 3 kap,
2, 4 och 9 §§ samt 21 kap, 1 § om försäkrad, som sammanbor med barn, skall med
barn som där sägs likställas fosterbarn.

Vid
tillämpning av bestämmelse i 3 kap, 2, 4 och 9 §§ samt 21 kap, 1 § om
försäkrad, som sammanbor med barn, skall med barn som där sägs likställas
fosterbarn.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972,

19 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962: 512) om indrivning i Sverige
av underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland, Island eller Norge

Härigenom
förordnas, att 1 § lagen (1962: 512) om indrivning i Sverige av underhåUsbidrag,
fastställda i Danmark, Finland, Island eller Norge skall ha nedan angivna
lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagakraftvunnen
dom, administrativ myndighets beslut eller skriftlig förbindelse, varigenom i
Danmark, Finland, Island eller Norge någon förpliktats eller ut-fäst sig att
utgiva underhållsbidrag tUl make, förutvarande make, barn i äktenskap,
styvbarn, adoptivbarn, barn utom äktenskap eller moder till sådant barn och
vara verkställighet kan vinnas i den stat, där domen eller beslutet meddelades
eller förbindelsen ingicks, skall på begäran omedelbart verkstäUas här i riket
efter vad nedan sägs. Detsamma skall gälla sådan i Danmark, Finland, Island
eller Norge meddelad ännu icke lagakraftvunnen dom och sådant i någon av

Lagakraftvunnen
dom, administrativ myndighets beslut eller skriftlig förbindelse, varigenom i
Danmark, Finland, Island eller Norge någon förpliktats eller ut-fäst sig att
utgiva underhåUsbidrag tUl make, förutvarande make, barn i äktenskap,
styvbarn, barn utom äktenskap eller moder till sådant barn och vara verkställighet
kan vinnas i den stat, där domen eller beslutet meddelades eller förbindelsen ingicks,
skall på begäran omedelbart verkställas här i riket efter vad nedan sägs. Detsamma
skall gälla sådan i Danmark, Finland, Island eller Norge meddelad ännu icke lagakraftvunnen
dom och sådant i någon av

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:143 23

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

dessa
stater av rätten, domaren dessa stater av rätten, domaren

eller
överexekutor meddelat beslut, eller överexekutor meddelat be-

som
kan verkställas lika med laga- slut, som kan verkställas lika med

kraftvunnen
dom. lagakraftvunnen dom.

Är
genom dom eller beslut här i riket bidrag bestämt till lägre belopp eller ock
fastställt, att underhållsskyldighet ej föreligger, kan verkstälUghet i strid
häremot ej påfordras.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972,

20
Förslag till

Lag
om ändring i namnlagen (1963: 521)

Härigenom
förordnas, att 3 och 13 §§ namnlagen (1963: 521) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Foreslagen lydelse

3
§

Den som antages till
adoptivbarn förvärvar därigenom adoptantens eller, om han adopteras av makar, adoptivfaderns
släktnamn, såframt ej rätten tillåter, att han behåUer det släktnamn han hade
före adoptionen. Har adoptivbarn behållit sitt tidigare släktnamn, må barnet
senare genom anmälan hos pastor antaga det släktnamn, som barnet enligt vad
nyss sagts ägt förvärva genom adoptionen.

Barn, som adopterats av
makar och som ej fyUt aderton år, må genom anmälan hos pastor antaga det
släktnamn adoptivmodem hade som ogift, såframt rätten funnit namnbytet vara
förenligt med barnets bästa. Av makar adopterat barn som fyllt aderton år må,
om särskUda skäl äro därtill, efter ansökan hos namnmyndigheten erhålla
släktnamn som nu sagts.

Bestämmelserna
i första och andra styckena om den som adopteras av makar äga motsvarande tillämpning
då make adopterar andre makens barn.

.Barn som adopterats av kvinna må, om adoptivmodem förvärvat sitt
släktnamn genom vigsel eller anmälan som avses i 6 § andra stycket, genom
anmälan hos pastor antaga det släktnamn adoptivmodem hade som ogift. Detta
gäller dock ej om kvinnan vid adoptionen var gift med barnets fader eller adoptivfader
eller om barnet efter adoptionen adopterats av hennes make.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

Adoptivbarn
som förvärvat adoptants släktnamn må framför detta bära det släktnamn barnet
hade före adoptionen. Har adoptivbarnet behållit sitt tidigare släktnamn, må
barnet framför detta bära det namn, som barnet enligt första stycket ägt
förvärva genom adoptionen. Anmälan om tilläggsnamn som nu sagts må göras hos
pastor.

13 §

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förvärva makar släktnamn,
tillkommer namnet jämväl makarnas barn och adoptivbarn, som hava makarnas
namn, stå under makarnas vårdnad och icke fyllt aderton år. Förvärvar någon
eljest släktnamn efter ansökan hos namnmyndigheten eller genom annan anmälan
hos pastor än söm avses i 6 och 7 §§, tiUkommer namnet jämväl hans barn och
adoptivbarn, som hava hans namn och icke fyUt aderton år, såvida han ensam har
vårdnaden.

Har någon efter ansökan
förvärvat nytt släktnamn, må hans barn eller adoptivbarn, som ej enligt
första stycket förvärvat samma namn, så ock dess avkomling med hans samtycke
genom anmälan hos pastor antaga namnet. Har namnet förvärvats av makar, erfordras
samtycke av dem båda.

Förvärva makar släktnamn,
till- kommer namnet jämväl makarnas barn, som hava makarnas namn, stå
under makamas vårdnad och icke fyllt aderton år. Förvärvar någon eljest
släktnamn efter ansökan hos namnmyndigheten eller genom annan anmälan hos
pastor än som avses i 6 och 7 §§, tiUkommer namnet jämväl hans barn, som hava
hans namn och icke fyllt aderton år, såvida han ensam har vårdnaden.

Har
någon efter ansökan förvärvat nytt släktnamn, må hans barn, som ej enligt
första stycket förvärvat samma namn, så ock dess avkomling med hans samtycke
genom anmälan hos pastor antaga namnet. Har namnet förvärvats av makar,
erfordras samtycke av dem båda.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972,

21
Förslag till

Lag
om ändring i jordförvärvslagen (1965: 290)

Härigenom förordnas,
att 1 § jordförvärvslagen (1965: 290) skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 §

Fast
egendom, som är taxerad såsom jordbruksfastighet, må ej utan tUlstånd av
lantbruksnämnd förvärvas genom

»
Senaste lydelse 1971: 558.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:143 25

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

köp,
byte eller gåva; tUlskott till bolag eller förening; utdelning eller skifte från
bolag eller förening;

fusion
enligt 175 § lagen den 14 september 1944 (nr 705) om aktiebolag.

Förvärvstillstånd
fordras dock ej

1,
om egendomen förvärvas från
staten;

2,
om staten, landstingskommun,
kommun eller kommunalförbund är förvärvare;

3,
om egendomen enligt medgivande
av Konungen förvärvas för kyrkligt ändamål eller fånget prövats enUgt lagen
(1970: 939) om, förvaltning av kyrklig jord;

4,
om egendomen förvärvas av
kreditinrättning vilken enligt lag eller enligt reglemente eller bolagsordning,
som Konungen fastställt, är skyldig att åter avyttra densamma;

5,
om förvärvaren är fånges- 5, om
förvärvaren är fångesmannens make och ej heller om mannens
make och ej heller om förvärvaren eller, när makar för- förvärvaren
eller, när makar förvärva gemensamt, endera av dem värva
gemensamt, endera av dem är fångesmannens eller också, om är
fångesmannens eller också, om denne är gift, hans makes avkom- denne
är gift, hans makes avkomling, adoptivbarn, syskon eller ling,
syskon eller syskons avkom-adoptivbarns eller syskons avkom- ling,
allt under förutsättning att ling, allt under förutsättning att fångesmannen ej är skyldig att av-fångesmannen ej är skyldig att av- yttra
egendomen enligt 12 § eller yttra egendomen enligt 12 § eller enligt
7 § lagen den 30 maj 1916 enligt 7 § lagen den 30 maj 1916 (nr
156) om vissa inskränkningar (nr 156) om vissa inskränkningar i
rätten att förvärva fast egendom i rätten att förvärva fast egendom eller
gruva eller aktier i vissa bodier gruva eUer aktier i vissa bo- lag;

lag;

6,
om fånget skall prövas enligt
1, 2 eller 4 § lagen den 30 maj 1916 (nr 156) om vissa inskränkningar i rätten
att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag;

7,
om förvärvet sker genom inrop
på exekutiv auktion;

8,
om egendomen ingår i stadsplan
eller enligt byggnadsplan, fastställd efter den 1 januari 1948, är avsedd för
annat ändamål än jordbruk eller skogsbruk;

9,
om egendomen utgör fastighet
som genom avstyckning bildats för annat ändamål än jordbruk eller skogsbruk och
ej därefter undergått taxering;

10,
om andel i fastighet förvärvas
av någon som redan äger till samma taxeringsenhet börande andel i fastigheten
och ej enligt 12 § är skyldig att avyttra sistnämnda andel;

11,
om egendomen utgör fideikommiss
eller ingår i fideikommissbo under aweckUng och förvärvet sker genom tillskott
i samband med teckning av aktier.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i
fråga om förvärv som skett dessförinnan.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:143 26

22
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1966: 680) om ändring av vissa underhållsbidrag

Härigenom
förordnas, att 1 § lagen (1966: 680) om ändring av vissa underhållsbidrag skall
ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Är någon skyldig att till fullgö- Är någon skyldig att till fullgö

rande av lagstadgad underhålls- rande av lagstadgad underhålls

skyldighet på särskilda tider utge skyldighet på särskilda tider utge

bidrag i svenskt mynt tUl make, bidrag i svenskt mynt till make,

förutvarande make, bam, adop- förutvarande make, barn, makes

tivbarn, makes barn, makes adop- barn, fader eller moder, ändras

tivbarn, fader, moder eller adop- bidragets belopp enligt denna lag

tant, ändras bidragets belopp en- med hänsyn till penningvärdets

ligt denna lag med hänsyn till förändring,

penningvärdets förändring,

Lagen
äger ej tUlämpning, om dom eller avtal varigenom bidraget bestämts innehåller
föreskrift om att bidraget skall vid ändring i penningvärdet eller den bidragspUktiges
inkomster utgå med ändrat belopp enligt gmnder som anges i domen eller avtalet.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972,

23
Förslag tiU

Lag
om ändring i förköpslagen (1967: 868)

Härigenom
förordnas, att 3 § förköpslagen (1967: 868) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

3 §1

Förköpsrätt
får ej utövas, om

1,
den sålda fastigheten eller,
när försäljningen avser flera fastigheter, varje fastighet har en ägovidd som
understiger 3 000 kvadratmeter och ett värde som är lägre än 200 000 kronor,

2,
staten är säljare,

3,
staten eller landstingskommun
är köpare,

4,
köparen är säljarens make 4,
köparen är säljarens make och ej heller om köparen eller, när och ej heller om
köparen eller, makar förvärvar gemensamt, en- när makar förvärvar
gemensamt,

i
Senaste lyddse 1970:1021,

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971: 143 27

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

dera
av dem är säljarens eller endera av dem är säljarens eller

också, om denne är gift, hans ma- också, om denne är gift, hans ma

kes avkomling, adoptivbarn, sys- kes avkomUng, syskon eller sys

kon eller adoptivbarns eller sys- kons avkomling,

kons avkomling,

5,
försäljningen sker på exekutiv
auktion,

6,
försäljningen avser endast
andel av fastighet samt köparen redan äger annan andel i fastigheten och denna
andel förvärvats på annat sätt än genom gåva.

Första
stycket 1 äger motsvarande tUlämpning, om försäljningen avser del av fastighet.
Frågan humvida förköpsrätt får utövas skall därvid bedömas som om köpet avsett
den odelade fastigheten, Sökes lagfart innan förköpsrätt utövas, bedömes frågan
i stället med hänsyn till delen, om denna är utbruten, eller, när försäljningen
avser område av fastighet, fastighetsbildningsbeslut meddelats.

Som
värde gäller taxeringsvärdet på fastigheten eller den taxeringsenhet, i vilken
fastigheten ingår, året före det år då försäljningen skedde. Sökes lagfart
innan förköpsrätt utövas, gäller i stället taxeringsvärdet året före det år då
lagfart sökes eller, om särskilt taxeringsvärde icke finns för det året, det
värde som lägges till grund för bestämmandet av stämpelskatten.

Förköp
i strid med bestämmelserna i denna paragraf är utan verkan.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972, Äldre bestämmelser gäller fortfarande i
fråga om försäljning som skett dessförinnan.

24
Förslag till

Lag
om ändring i rennäringslagen (1971: 437)

Härigenom
förordnas, att 1 § rennäringslagen (1971: 437) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

1
§

Rätt
att enligt denna lag begagna mark och vatten tUl underhåll för sig och sina
renar (renskötselrätt) har den som är av samisk härkomst, om hans fader eller
moder eller någon av hans far- eller morföräldrar haft renskötsel som
stadigvarande yrke.

Adoptivbarns
och dess barns rätt till renskötsel bedömes efter adoptantens härkomst samt dennes
och hans föräldrars befattning med renskötsel.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:143 28

Om särskUda skäl föreligger, kan länsstyrelsen medge
person med samisk härkomst renskötselrätt, även i annat fall än som avses i
första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972,

25 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom förordnas, att 65 § kommunalskattelagen (1928:
370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

65 §i

Fråga, huruvida skattskyldig Fråga, huruvida skattskyldig

haft barn eller icke eller om barn haft
barn eller icke eller om barn

är att räkna såsom hemmavaran- är att räkna
såsom hemmavaran

de eller icke, liksom ock fråga om de
eller icke, liksom ock fråga om

barns ålder skall bedömas efter barns ålder
skall bedömas efter

förhållandena den 1 november året förhållandena
den 1 november året

näst före taxeringsåret. Med barn näst
före taxeringsåret. Med barn

avses jämväl styvbarn, adopterat avses jämväl
styvbarn och foster-

barn och fosterbarn. Barn, som barn. Barn,
som bor hos sina för

hör hos sina föräldrar, skall, såvitt äldrar,
skall, såvitt avser föräldrar-

avser föräldrarnas rätt till avdrag nas
rätt till avdrag enligt 46 § 2

enligt 46 § 2 mom. första stycket mom.
första stycket vid 3) och 46 §

vid 3) och 46 § 3 mom., anses 3 mom., £.nses
som hemmavaran-

som hemmavarande endast hos den de endast
hos den ena av dem.

ena av dem.

I fråga om skattskyldig, som ingått äktenskap under
beskattningsåret, skola de bestämmelser som avse gift skattskyldig, om ej annat
följer av vad som stadgas i sista stycket, äga tUlämpning först vid taxering
för det därpå följande beskattningsåret.

Bestämmelser som avse gift skattskyldig skola i fråga om
makar, som levt tillsammans, tillämpas jämväl under det beskattningsår,
varunder make avlidit. Skattskyldig vars make avlidit före den 1 juli året näst
före taxeringsåret är dock berättigad till avdrag enligt 46 § 3 mom. fjärde
stycket.

Har eljest under beskattningsåret ändring inträtt i
förhållande, som har betydelse för tillämpning av bestämmelserna angående
taxering av gift skattskyldig, skall det förhållande, som rått under större
delen av beskattningsåret, vara bestämmande för taxeringen.

Bestämmelser i denna lag om gift skattskyldig skola äga
tillämpning jämväl i fråga om dem som, utan att vara gifta, leva tUlsammans, om
de tidigare varit förenade i äktenskap eller gemensamt hava eller hava haft
barn.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972, > Senaste
lydelse 1970: 162,

opaginerad Kontrollera mot PDF

26 Förslag till

Förordning om ändring i förordningen (1941: 416) om
arvsskatt och gåvoskatt

Härigenom
förordnas, att 28 § förordningen (1941: 416) om arvsskatt och gåvoskatt skall
ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Till
klass I hänföras efterlevande make, barn, avkomling till barn, make till
barn och efterlevande make till avlidet barn.

Till klass I hänföras efterlevande make, barn, avkomling tUl
barn, make till barn och efterlevande make till avlidet barn. Detta gäller
även om barnet eller av-komlingen till följd av adoption förlorat sin arvsrätt
efter arvlåta-ren.

Såsom
skattefritt avdragas från lott som tUlkommer den avlidnes efterlevande make 30
000 kronor, från vad som tillkommer annan i klass I 15 000 kronor och från
lott, som beskattas enligt klass II eller
klass III, 3 000 kronor. Har barn eller avkomling till avlidet barn vid
skattskyldighetens inträde ej fyllt 20 år, avdragas ytterligare 3 000 kronor
för varje helt år eller del därav, som då återstod till dess sagda ålder uppnås.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Med make jämställes
den som vid tiden för dödsfaUet sammanlevde med den avlidne, om de sammanlevande
tidigare varit gifta med varandra eller gemensamt ha eller ha haft barn.
Motsvarande gäller, i förhållande till den avlidnes barn, beträffande den som
sammanlevt med barnet. Styvbarns-, fosterbarns- och adoptiv-förhållande räknas
lika med skyldskap. Med fosterbarn avses barn, som före fyllda 16 år
stadigvarande vistats i den avlidnes hem och därvid erhållit vård och fostran
som eget barn.

Med make jämställes
den som vid tiden för dödsfaUet sammanlevde med den avlidne, om de
sammanlevande tidigare varit gifta med varandra eller gemensamt ha eller ha
haft barn. Motsvarande gäller, i förhållande till den avlidnes barn, beträffande
den som sammanlevt med barnet. Styvbarns- och fosterbarnsförhållande räknas
lika med skyldskap. Med fosterbarn avses barn, som före fyllda 16 år
stadigvarande vistats i den avlidnes hem och därvid erhållit vård och fostran
som eget barn.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Högre avdrag än enligt andra stycket får ej åtnjutas i
fråga om vad som erhålles från samme arvlåtare eller testator, även om det erhålles
vid skilda tillfällen.

Till klass II hänföres annan arvinge eller testamentstagare
än sådan som avses i klass I eller III,

TUl klass III hänföras

kyrka, landsting, kommun eller annan menighet ävensom hushåll-

1 Senaste lydelse 1970:174,

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:143 30

ningssällskap
med stadgar som fastställts av Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer;

stiftelse
med huvudsakligt syfte att främja religiösa, välgörande, sociala, politiska,
konstnärliga, idrottsliga eller andra därmed jämförliga kulturella eller eljest
allmännyttiga ändamål;

stiftelse
med huvudsakligt ändamål att främja landets näringsliv;

registrerad
understödsförening;

sådan
sammanslutning, som, utan att hava till syfte att i sin verksamhet tUlgodose
medlemmarnas ekonomiska intressen, huvudsakUgen fullföljer ovan angivet
ändamål;

folketshusförening,
bygdegårdsförening eller annan liknande sammanslutning som har till främsta
syfte att anordna eller tillhandahålla allmän samlingslokal,

där
fråga är om svensk juridisk person och skattebefrielse ej åtnjutes jämlikt 3 §,

För skattelott,
som i 11 § 2 mom, sägs, beräknas skatten efter den klass, gällande för arvinge eUer
universeU testamentstagare i dödsboet eller för mottagaren av det legat varom
fråga är, som medför lägst skatt. Från skattelott medgives icke avdrag enligt
andra stycket.

Vad
som återstår, sedan avdrag enUgt andra stycket gjorts, utgör skattepliktig
lott. Denna skall jämnas tUl närmast lägre hundratal kronor. Om öretal
uppkommer vid beräkning av skatten, skall skatten jämnas nedåt till närmast
hela krontal.

Skatten
beräknas enligt följande skalor.

Denna
förordning träder i kraft den 1 januari 1972,

27
Förslag till

Lag
om ändring i familjebidragsförordningen (1946: 99)

Härigenom
förordnas, att 1 a och 3 §§ samt 14 § 3 mom, famUjebi-dragsförordningen (1946:
99) skaU ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

la §2
Vad i följande paragrafer med undantag av 20 § stadgas om värnpliktig skall
gälla jämväl civilförsvarspUktig, å vilken förordningen är tillämpUg enUgt 1 §.
Vid tiUämpning av förordningen inom civUförsvaret skall iakttagas att
familjebidrag må utgå endast till den som utbildas vid heltidskurs eller i
omedelbar anslutnmg tUl sådan kurs deltager i övning

att
vad i förordningen sägs om att vad i förordningen sägs om

värnpliktigs
hustru, hustrus barn värnpliktigs hustru, hustrus barn

och
adoptivbarn samt frånskilda samt frånskilda hustru skall gälla

hustru
skall gälla dvilförsvarsplik- civilförsvarspliktigs make, makes

tigs
make, makes barn och adop- barn och frånskilda make,

tivbarn samt frånskUda make,

'
Förordningen omtryckt 1960:152. ' Senaste lydelse 1966:424.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

att vad som stadgas om värnpliktigs första tjänstgöring
(tjänstgöring i en följd) skall, beträffande civilförsvarspUktig som icke är i
civilförsvaret inskriven värnpliktig, avse civilförsvarstjänstgöring som fullgöres
tidigare än under det kalenderår, under vilket han uppnår tjugutre års ålder,

samt att tjänstgöring jämlikt 27 § 1 mom. värnpliktslagen
skall motsvaras av tjänstgöring jämlikt 12 § 2 mom. och 3 mom. första stycket
civilförsvarslagen,

I fråga om den vapenfria tjänsten tiUämpas förordningens
bestämmelser om värnpliktig och om tjänstgöring enligt 27 § 1 mom. värnpliktslagen
på vapenfri tjänstepliktig och på tjänstgöring enligt 5 § första stycket lagen
om vapenfri tjänst. Bestämmelserna i 20 § förordningen sälla icke.

3 §

opaginerad Kontrollera mot PDF

Såsom
medlem av den värnpliktiges familj anses enligt denna förordning en var av
följande personer, nämligen:

a) den värnpliktiges hustru, med vilken han sammanlever,
samt hans barn under sexton år.

a)
den
värnpliktiges hustru, med vilken han sammanlever, samt hans barn och
adoptivbarn under sexton år, som stå under hans vårdnad;

b)
den
värnpliktiges hustru, barn och adoptivbarn i annat fall än under a) sägs, hans
föräldrar och adoptant, hans hustrus barn och adoptivbarn samt hans frånskilda
hustru, en var under förutsättning, dels att den värnpliktige är
underhållsskyldig gentemot vederbörande och dels att antingen den värnpliktige
före tjänstgöringens början i väsentlig mån bidrog till vederbörandes
underhåll eller det eljest kan antagas, att han skulle hava i väsentlig mån bidragit
till underhållet, om tjänstgöringen ej mellankommit; samt

c)
den värnpliktiges
husföreståndarinna under förutsättning, att den värnpliktige sammanbor med
egna eller hustrus barn eller adoptivbarn under sexton år samt, därest han
därjämte sammanlever med hustru, att hustrun är oförmögen till arbete.

som stå
under hans vårdnad;

b)
den
värnpliktiges hustra och barn i annat fall än under a) sägs, hans föräldrar,
hans hustrus barn samt hans frånskilda hustru, en var under förutsättning, dels
att den värnpliktige är underhållsskyldig gentemot vederbörande, och dels att
antingen den värnpliktige före tjänstgöringens början i väsentiig mån bidrog
till vederbörandes underhåll eller det eljest kan antagas, att han skulle hava
i väsentiig mån bidragit till underhållet, om tjänstgöringen ej mellankommit;
samt

c)
den
värnpliktiges husföreståndarinna under förutsättning, att den värnpliktige
sammanbor med egna eller hustrus barn under sexton år samt, därest han därjämte
sammanlever med hustru, att hustran är oförmögen till arbete.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Annan den värnpliktiges anhörig än i a) och b) härovan
sägs samt husföreståndarinna i andra fall än som avses i c) må, när synnerliga
skäl därtill äro, efter särskUt medgivande enUgt vad i 39 § stadgas jämställas
med familjemedlem.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

3 mom.
Bidrag må icke utgå till avlönande av den värnpliktiges hustru eller hans barn
eller adoptivbarn under sexton år. Huruvida näringsbidrag må avse avlönande
av annan den värnpliktige närstående än nu sagts skall bero på prövning i varje
särskilt fall.

3 mom.
Bidrag må icke utgå till avlönande av den värnpliktiges hustru eller hans barn
under sexton år. Huruvida näringsbidrag må avse avlönande av annan den
värnpliktige närstående än nu sagts skall bero på prövning i varje särskilt
fall.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972,

28 Förslag tiU

Lag om ändring i militärersättningsförordningen (1950:
261)

Härigenom
förordnas, att 7 § 3 och 4 mom, militärersättningsförordningen (1950: 261)1
skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

3 mom.-
Varje barn till den avlidne äger till och med den månad, under vilken det
fyller nitton år, uppbära livränta med belopp, som motsvarar en sjättedel av
den avlidnes årliga arbetsförtjänst. Är barnet efter sagda tidpunkt till följd
av sjukdom eller annan dylik orsak ur stånd att själv försörja sig, skall
livräntan utgå, så länge anledningen till den bristande försörjningsförmågan
fortfar, dock längst till och med den månad, under vUken barnet fyller tjuguett
år, T(7/ barn, som var adopterat av annan än den avlidnes make, skall livränta
dock ej utgivas. Ej heller skall livränta utgå till barn utom äktenskap, därest
den avlidne enligt avtal som är bindande för barnet, åtagit sig att till dess
underhåll utgiva visst belopp en gång för alla.

Adoptivbarn äger samma rätt till livränta som eget barn.

> Förordningen omtryckt 1954:460, ' Senaste lydelse
1967: 918,

3 mom.
Varje barn till den avlidne äger till och med den månad, under vilken det
fyller nUton år, uppbära livränta med belopp, som motsvarar en sjättedel av den
avlidnes årliga arbetsförtjänst. Är barnet efter sagda tidpunkt till följd av
sjukdom eUer annan dylik orsak ur stånd att själv försörja sig, skall livräntan
utgå, så länge anledningen till den bristande försörjningsförmågan fortfar,
dock längst till och med den månad, under vilken barnet fyller tjuguett år.
Livränta skall dock ej utgå till barn utom äktenskap, därest den avlidne enligt
avtal som är bindande för barnet åtagit sig att till dess underhåll utgiva
visst belopp en gång för alla.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Var den avlidne gift, skall med eget barn likställas
jämväl makens barn i tidigare gifte eller utom äktenskap eller adoptivbarn,
såvida barnet stod under makens vårdnad; dock skall livränta till barn som nu
nämnts ej utgå efter kvinna, med mindre barnet genom hennes frånfäUe kommer att
sakna erforderligt underhåll.

4 mom. Kommer den avlidnes fader, moder eller adoptant att
till följd av dödsfallet sakna erforderligt underhåll, äger sådan efterlevande
under sin återstående livstid erhålla livränta med belopp, som med hänsyn tUl
omständigheterna prövas skäligt, dock högst motsvarande en sjättedel av den
avlidnes årliga arbetsförtjänst. Livränta skall dock ej utgivas till den
avlidnes fader eller moder, därest den avlidne var adopterad av annan än faderns
eller modems make.

Föreslagen
lydelse

Var den avlidne gift, skall med eget barn likställas
jämväl makens barn i tidigare gifte eller utom äktenskap, såvida barnet stod under
makens vårdnad; dock skall livränta till barn som nu nämnts ej utgå efter
kvinna, med mindre barnet genom hennes frånfälle kommer att sakna erforderligt
underhåll.

4 mom. Kommer den avlidnes fader eller moder att till
följd av dödsfallet sakna erforderligt underhåU, äger sådan efterlevande under
sin återstående livstid erhålla livränta med belopp, som med hänsyn till
omständigheterna prövas skäligt, dock högst motsvarande en sjättedel av den
avlidnes årliga arbetsförtjänst.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

29 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1956: 2) om socialhjälp

Härigenom
förordnas, att 36 § lagen (1956: 2) om socialhjälp skall ha nedan angivna lyddse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

För
socialhjälp, som enligt 12 § lämnats åt barn under 16 år, må ersättning uttagas
av barnets fader eller moder eller, då fråga är om adoptivbarn, av adoptanten.
Har make adopterat andra makens barn, åligger ersättningsskyldigheten båda
makarna.

3 Senaste lydelse 1959: 587.

3 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 143

För
socialhjälp, som enligt 12 § lämnats åt barn under 16 år, må ersättning uttagas
av barnets fader eller moder.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ersättning
enligt denna paragraf må icke uttagas av fader eller moder tUl barn utom
äktenskap, vUken enligt avtal, som är bindande för barnet, åtagit sig att till
dess underhåll utgiva visst belopp en gång för alla.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har någon, som enligt
dom eller avtal är pliktig att till fullgörande av lagstadgad
underhållsskyldighet utgiva underhållsbidrag till barn under 16 år, försummat
att fullgöra denna plikt och har socialhjälp tUl följd härav måst lämnas åt
barnet, föreligger ej ersättningsskyldighet för den av föräldrarna, som icke
gjort sig skyldig till försummelse av sin underhållsskyldighet.

Har
någon, som enligt dom eller avtal är pliktig att till fullgörande av lagstadgad
underhållsskyldighet utgiva underhåUsbidrag till barn eller adoptivbarn under
16 år, försummat att fullgöra denna plikt och har socialhjälp till följd härav
måst lämnas ät barnet, föreligger ej ersättningsskyldighet för den av föräldrarna
eUer adoptivföräldrarna, som icke gjort sig skyldig till försummelse av sin
underhållsskyldighet.

Vad
i 35 § andra stycket är stadgat skall äga motsvarande tillämpning i fall som
avses i denna paragraf.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972.

30
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1956: 293) om ersättning åt smittbärare

Härigenom
förordnas, att 4 § lagen (1956: 293) om ersättning åt smittbärare skall ha
nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Är den till ersättning
berättigade intagen å sjukhus, som i lagen om allmän försäkring omförmäles,
skall ersättningen för inkomstbortfall minskas med fem kronor för dag, dock
med högst hälften av ersättningens belopp. Det lägsta ersättningsbeloppet tUl
den, som stadigvarande sammanbor med eget eUer makes barn, adoptivbarn eller
fosterbarn under tio år, skall för tid då han är intagen å sjukhus utgöra åtta
kronor för dag.

Är den till ersättning
berättigade intagen å sjukhus, som i lagen om allmän försäkring omförmäles,
skall ersättningen för inkomstbortfall minskas med fem kronor för dag, dock
med högst hälften av ersättningens belopp. Det lägsta ersättningsbeloppet till
den, som stadigvarande sammanbor med eget eller makes barn eller fosterbarn
under tio år, skall för tid då han är intagen å sjukhus utgöra åtta kronor för
dag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972. Senaste lydelse 1970:143,

opaginerad Kontrollera mot PDF

31
Förslag tiU

Lag
om ändring i förordningen (1956: 629 om erkända arbetslöshetskassor

Härigenom förordnas,
att 19 § förordningen (1956: 629) om erkända arbetslöshetskassor skall ha nedan
angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lyddse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Barntillägg utgår till
medlem, som själv har barn, adoptivbarn eller fosterbarn eller vars make har
barn i tidigare gifte eller utom äktenskap eller adoptivbarn, under förutsättning
att barnet är under 16 år och kyrkoskrivet hos medlemmen. Därest medlemmen är underhållsskyldig
mot eget eller andra makens barn eUer adoptivbarn under 16 år och på sätt tUl-synsmyndigheten
föreskriver styrker att underhållsskyldigheten fullgöres, utgår barntiUägg,
ehuru barnet ej är kyrkoskrivet hos honom.

Äro
medlemmar, som sammanbo, samtidigt arbetslösa och berättigade till barntUlägg
för samma barn, skall tillägg endast utgå till fadern (adoptivfadern, fosterfadern),
om han är en av de berättigade, och eljest endast tiU modern (adoptivmodem,
fostermodern).

BarntiUägg utgår tiU
medlem, som själv har barn eUer fosterbarn eller vars make har barn i tidigare gifte
eller utom äktenskap, under förutsättning att barnet är under 16 år och kyrkoskrivet
hos medlemmen. Därest medlemmen är underhållsskyldig mot eget eller andra makens
barn under 16 år och på sätt tiUsynsmyndigheten föreskriver styrker att
underhållsskyldigheten fuUgöres, utgår barn-tillägg, ehuru barnet ej är kyrkoskrivet
hos honom.

Äro
medlemmar, som sammanbo, samtidigt arbetslösa och berättigade till barntUlägg
för samma barn, skall tiUägg endast utgå till fadern (fosterfadern), om han är
en av de berättigade, och eljest endast till modern (fostermodern).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972.

'
Förordningen omtryckt 1964:495,

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:143 36

32
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1964: 47) om krigshjälp

Härigenom
förordnas, att 9 § lagen (1964: 47) om krigshjälp skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

9
§

Den,
som vid ansökan om krigshjälp medvetet eller av grov vårdslöshet lämnat
oriktig eller vUseledande uppgift rörande hjälpbehovet eller orsaken till
detta, är ersättningsskyldig för krigshjälp som utgivits på grund av sådan
uppgift.

Konungen
förordnar med riksdagen om ersättningsskyldighet för krigshjälp enligt 2 §
första stycket

a)
för hjälptagare, där denne
kommer i åtnjutande av annan social förmån för samma tid som krigshjälpen
avser;

b)
för underhållsskyldig, där b) för
underhållsskyldig, där krigshjälpen utgivits till hans make krigshjälpen
utgivits tUl hans make eller till hans bam eller adoptiv- eller
till hans barn under sexton barn under sexton år, för tillgodo- år, för tillgodoseende av hjälpbe-seende av
hjälpbehov, vilket icke hov, vilket icke skulle ha förde-skulle ha
förelegat därest han full- gat därest han fullgjort sin under-gjort sin
underhållsskyldighet. hållsskyldighet.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972.

33
Förslag tiU

Lag
om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott

Härigenom
förordnas, att 1 § lagen (1964: 143) om bidragsförskott skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Tillkommer
vårdnaden om barn, som är svensk medborgare och bosatt i riket, endast en av
föräldrarna eller står barnet icke under föräldrarnas vårdnad, utgår enligt
vad nedan stadgas av allmänna medel bidragsförskott till barnet i förhållande
till fader eller moder, som ej har vårdnaden om barnet.

Utan
hinder av att barnet saknar svenskt medborgarskap, må bidragsförskott utgå,
därest vårdnadshavaren är svensk medborgare och bosatt i riket.

Fader
eller moder, som ej har vårdnaden om barnet, benämnes i denna lag
underhållsskyldig.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:143 37

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I fråga om adoptivbarn avses i denna lag med barnets
föräldrar adoptanten. Är barn adopterat av makar eller har ena maken adopterat
den andres bam, anses barnet såsom deras gemensamma.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

34 Förslag tUl

Lag om ändring i studiehjälpsreglementet (1964: 402)

Härigenom förordnas, att 26 § studiehjälpsreglementet
(1964: 402) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

26 §

Vad i detta reglemente är stad- Vad i detta reglemente är stad

gat om föräldrar avser dels fader gat om föräldrar avser dels fader

och moder som ha vårdnaden el- och moder som ha vårdnaden el

ler, i fråga om studerande som ler, i fråga om studerande som

fyllt tjugo år, senast haft vårdna- fyllt tjugo år, senast haft vårdna

den om den studerande, dels fader den om den studerande, dels fader

eller moder som stadigvarande eller moder som stadigvarande

sammanbor med vårdnadshavare sammanbor med vårdnadshavare

som nu sagts. I fråga om foster- som nu sagts. I fråga om foster

barn eUer adoptivbarn gäller vad barn gäller vad som sägs om för-

som sägs om föräldrar i stället äldrar i stället fosterföräldrarna,

fosterföräldrarna eller adoptivför

äldrarna.

Har make under sin vårdnad barn i tidigare gifte eller
utom äktenskap, skall vid prövning av fråga om barnets rätt till studiehjälp
andra makens inkomst och förmögenhet beaktas i stället för inkomst och förmögenhet
hos den av barnets föräldrar som är skild från vårdnaden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

> Reglementet omtryckt 1970:267.

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:143 38

Utdrag
av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronpruisen-Regenten
i statsrådet på Stockholms slott den 8 oktober 1971.

Närvarande:
Statsministern PALME, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMKVIST, ASPLING,
NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG,
LIDBOM, FELDT.

Statsrådet
Lidbom anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga
om lagstiftning angående ändringar i föräldrabalken m. m. och anför.

1
Inledning

Genom
ändringar i adoptionslagstiftningen som har genomförts under år 1970 (SFS
1970: 840842) har adoptivbarn så långt detta är möjligt blivit jämställda med
andra barn i familjerättsUgt hänseende. Sålunda har reglerna för s. k. stark
adoption gjorts tillämpliga fr. o. m. den 1 juli 1971 på kvarstående äldre s.
k. svaga adoptioner. Reglerna om hävande av adoptivförhållande har slopats och
det har blivit möjligt att adoptera adoptivbarn. De olikheter i fråga om biologiska
barns och adoptivbarns rättsställning som härefter står kvar är betingade
uteslutande av att vissa rättsregler enligt sakens natur inte tar sikte på adoptivförhållanden,
eftersom de bygger direkt på den biologiska släktskapen. Som exempel kan
nämnas börds- och faderskapsreglerna i 13 kap. föräldrabalken.

I prop. 1970: 186 s. 52
med förslag tUl de nyss berörda ändringarna i adoptionslagstiftningen framhöll
föredragande departementschefen att principen om att släktskap på grand av
adoption så långt möjligt skall likställas med biologisk släktskap bör slå
igenom också i annan lagstiftning än den familjerättsUga. I samband med genomförandet
av en sådan reform bör ställning tas till frågan om det mycket stora antal
rättsregler på olika håll som uttryckligen likställer adoptivsläkt med
biologisk släkt bör ersättas av eller eventuellt kompletteras med en
principförklaring i lagstiftningen om att adoptivbarn har samma rättsställning
som andra barn.

I en inom
justitiedepartementet upprättad promemoria (Ds Ju 1971: 12) har en kartiäggning
skett av sådana bestämmelser utanför det familjerättsliga området som rör
släktskap och som kan vara av betydelse i sammanhanget. Mot bakgrund av denna
kartläggning föreslås

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:143 39

i
promemorian att i föräldrabalken införs en generell bestämmelse om att
adoptivbarn har samma rättsställning som andra bam samt att de flesta av de
specialregler för adoptivförhållanden som finns på olika håll i lagstiftningen,
både inom och utom det familjerättsUga området, upphävs.

Remissyttranden
över promemorian har avgetts av Svea hovrätt, statens invandrarverk,
socialstyrelsen, riksskatteverket, patent- och registreringsverket, Stockholms
domkapitel, familjelagssakkunniga. Föreningen Sveriges tingsrättsdomare,
Sveriges advokatsamfund. Svenska försäkringsbolags riksförbund och Svenska
livförsäkringsbolags förening. Stockholms domkapitel har bifogat yttrande från
kyrkobokföringsinspektören i stiftet. Yttrande har vidare inkommit från
Sveriges Industriförbund,

2
GäUande bestämmelser m. m.

I
det följande redovisas i tre olika grupper bestämmelser utanför det
familjerättsliga området som rör släktskap och som är av betydelse i detta
sammanhang. Under 2.1 upptas lagregler som uttryckligen jämställer släktskap på
grund av adoption med biologisk släktskap, under 2,2, bestämmelser med
specialregler för adoptivförhållanden som inte helt jämställer släktskap på
grund av adoption med biologisk släktskap samt under 2,3 regler som innehåller
föreskrifter om släktskapsrelationer utan att det uttryckligen anges huruvida
släktskap på grund av adoption skaU jämstäUas med biologisk släktskap, Slutiigen
redovisas under 2.4 vissa bestämmelser inom den familjerättsliga lagstiftningen.

2.1
Lagregler som uttryckligen jämställer släktskap på gmnd av adoption med biologisk
släktskap

2.1.1.
Enligt 5 kap. 5 § andra stycket
brottsbalken (BrB) får, när förtal riktats mot avliden, åtal väckas av den
avlidnes efterlevande make eller av den som var på angivet sätt släkt med den
avlidne eller som på grund av adoption stod i motsvarande förhållande till
honom.

2.1.2.
Ansvar för bodräkt uppkommer
enligt 8 kap. 3 § BrB bl, a, när makar, syskon, föräldrar och barn eUer de som
på grand av adoption står i motsvarande förhållande stjäl från varandra medan
de sammanbor,

2.1.3.
I 8 kap, 13 § BrB föreskrivs
viss inskränkning i allmän åklagares åtalsrätt såvitt rör andra brott enligt kapitiet
än grov stöld, rån och grovt rån, om brottet förövats mot vissa närstående. Med
de i lagrummet angivna närstående jämställs den till vUken gärningsmannen

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:143 40

eller
annan medverkande på grund av adoption står i motsvarande förhållande.

Vad
som sägs i 8 kap, 13 § BrB om inskränkning i åklagares åtalsrätt skall enligt
9 kap. 12 § och 10 kap. 10 § samma balk gälla även i fråga om vissa i 9 och 10
kap, upptagna brott,

2.1.4,
TiU ansvar för skyddande av
brottsling enligt 17 kap, 11 § första stycket BrB får enligt tredje stycket
samma paragraf bl, a, inte den fällas som är på visst i lagrummet angivet sätt
besläktad eller besvågrad med den brottslige eller som på grund av adoption
står i motsvarande förhållande till honom,

2.1.5,
Som domare i domstol får enUgt
4 kap, 12 § rättegångsbalken (RB) inte samtidigt sitta de som är eller har
varit gifta med varandra eller som är trolovade eller som är på visst sätt
besläktade eller besvåg-rade eller som på grund av adoption står i motsvarande
förhållande till varandra.

2.1.6,
Enligt 4 kap, 13 § 2 RB är
domare jävig att handlägga mål om han är eller har varit gift med part eller är
trolovad med part eller är på visst i paragrafen närmare angivet sätt besläktad
eUer besvågrad med part eller på grund av adoption står i motsvarande förhållande
till part. Till den i 2 angivna personkretsen hänvisas i bestämmelserna om
intressejäv och ställföreträdarjäv i 35 samma paragraf.

2.1.7,
Om någon har blivit dödad genom
brott har enligt 20 kap. 13 § första stycket RB hans efterlevande make,
bröstarvingar, far, mor eller syskon eller den som på grund av adoption stod i
motsvarande förhållande till honom samma rätt att ange brottet eller föra talan
som målsäganden.

Om i
annat fall den mot vilken brott har förövats eller som har lidit skada av brott
eller blivit förnärmad av brott har avlidit, har enligt paragrafens andra
stycke motsvarande krets av anhöriga som de som nämns i första stycket i
princip samma rätt att ange brottet och föra talan som tillkommit den avlidne.

2.1.8,
När misstänkt har avlidit har
motsvarande krets av anhöriga tUl den avlidne som nämns i 20 kap. 13 § RB
enligt 21 kap. 1 § samma balk rätt att föra talan mot domen, om det genom denna
har fastställts att den misstänkte har förövat gärningen.

2.1.9,
Enligt 36 kap. 3 § RB är den
som är eller har varit gift med part eller som är trolovad eller på visst i
paragrafen angivet sätt besläktad eller besvågrad med part eller som på grund
av adoption står i motsvarande förhållande tUl part inte skyldig att avlägga
vittnesmål.

TiU
36 kap, 3 § RB hänvisar 36 kap, 6, 10 och 13 §§ samt 38 kap. 2 § och 39 kap, 5
§ samma balk,

2.1.10, Under
vissa förutsättningar har säljare som sålt gods genom

avbetalningsköp rätt att anlita handräckning för godsets återtagande.

Enligt 11 § andra stycket lagen (1915: 219) om avbetalningsköp får säl-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:143 41

jaren dock inte i något fall återta gång- och sängkläder
som är oundgängligen behövliga för köparen, hans make och oförsörjda barn
eller adoptivbarn,

2.1.11, EnUgt 93 § andra stycket konkurslagen (1921:
225) är en kon-

kursgäldenärs anhöriga under vissa omständigheter skyldiga att avlägga

bouppteckningsed. Adoptivbarn har samma skyldighet i detta avseende

som konkursgäldenärens eget barn.

2.1.12.
Lagstiftningen
på inkomst- och förmögenhetsbeskattningens område innehåller åtskUliga regler
som gäller barn eller anknyter till förekomst av barn hos den skattskyldige.
Någon skUlnad görs därvid inte mellan eget barn och adoptivbarn. Enligt 65 §
kommunalskattelagen (1928: 370) gäller nämUgen att som barn i detta sammanhang
anses även styvbarn och adopterat barn (fr. o. m. 1972 års taxering också
fosterbarn). Bestämmelsen gäller genom hänvisning också vid beskattningen till
StatUg inkomstskatt och vid förmögenhetsbeskattningen [3 § första stycket
förordningen (1947: 576) om statiig inkomstskatt, 1 § tredje stycket
förordningen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt och 7 § förordningen (1958:
295) om sjömansskatt].

2.1.13. På arvs- och gåvoskatteområdet
gäller enligt 28 § tredje stycket förordningen (1941: 416) om arvsskatt och
gåvoskatt att adoptivförhållande skall räknas lika med släktskap vid
tillämpning av paragrafen. Bestämmelsen tillkom i samband med 1958 års
ändringar på adoptionslagstiftningens område och fick betydelse för frågan om
vilken skatteklass som skulle tillämpas för adoptivbarn i förhållande till adoptivföräldrarna
och deras anförvanter. Genom den nya lagstiftningen hänfördes sålunda
adoptivbarns förvärv från adoptantens föräldrar till skatteklass I (förut klass
IV). Testamente eller gåva från de
biologiska föräldrarna till deras bortadopterade barn beskattas fortfarande i
klass I. Det förhållandet att alla
kvarstående svaga adoptioner genom den nya adoptionslagstiftningen har
omvandlats till starka har inte medfört någon ändring härvidlag,

2.1.14, Enligt
familjebidragsförordningen (1946: 99, omtryckt 1960:

152) är värnpliktig berättigad till familjebidrag. Sådant utgår bl. a. i

form av famUjepenning för varje familjemedlem. I 3 § anges vilka per

soner som skall anses höra tUl den värnpliktiges familj. Till familje

medlemmar räknas den värnpliktiges hustru, om han sammanlever

med henne, samt hans barn och adoptivbarn, om de är under 16 år

och står under hans vårdnad. Om den värnpliktige har hustru men

inte sammanlever med henne eller har barn eller adoptivbarn men

inte har vårdnaden om det skall dessa personer ändå räknas till hans

familj om han är underhållsskyldig mot dem och före tjänstgöring

ens början i väsentiig mån bidrog till deras försörjning eller det kan

antas att han skuUe ha gjort det om tjänstgöringen inte hade kom

mit emellan. Under samma förutsättningar räknas också hans för-

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:143 42

äldrar
och hans adoptant tUl hans familj. Om den värnpliktige sammanlever med egna
eller hustrus barn eller adoptivbarn under 16 år räknas även husföreståndarinna
till hans familj under förutsättning att hans hustru, om han sammanlever även
med henne, är oförmögen till arbete.

Enligt
14 § 1 mom. kan i vissa fall värnpliktig som driver näring eller rörelse få
familjebidrag i form av näringsbidrag tUl bestridande av lönekostnader, som har
uppkommit till följd av att särskild arbetskraft måst anställas för att helt
eller delvis ersätta den värnpliktige under den tid han fullgör
värnpliktstjänstgöring. Detsamma skall gälla om den värnpliktige är anställd i
rörelse eUer näring, som drivs av hans hustru. EnUgt 3 mom. kan bidrag dock
inte utgå till avlönande av den värnpliktiges barn eller adoptivbarn under 16
år.

Enligt
1 a § är förordningens bestämmelser med visst undantag tilllämpliga även i
fråga om vissa grupper av civilförsvarspliktiga. Eftersom civilförsvarsplikt
kan åligga både kvinnor och män föreskrivs i paragrafen att vad som i
förordningen sägs om värnpliktigs hustru, hustrus barn och adoptivbarn samt
frånskilda hustru skall gälla civUförsvars-pUktigs make, makes barn och
adoptivbarn samt frånskilda make.

Rörande
6 § se under 2.3.9.

2.1.15.
I lagen (1962: 381) om allmän försäkring förekommer ett flertal bestämmelser,
enligt vilka det är av betydelse om den försäkrade sammanbor med eget barn
eller med barn till sin make eller till någon med vilken han sammanbor. Som
exempel kan nämnas att det enligt 3 kap. 4 § är av betydelse för storleken av
den sjukpenning som utgår vid sjukhusvård om den försäkrade stadigvarande
sammanbor med eget eller makes barn under tio år eller sådant barn till någon
som den försäkrade sammanbor med och har varit gift med eller har eller har
haft barn med. Enligt 9 § samma kapitel utgår barntUlägg för den försäkrades
eller hans makes barn under 16 år, om den försäkrade stadigvarande sammanbor
med barnet eller om han är underhållsskyldig mot barnet och styrker att han
fullgör underhållsskyldigheten.

Enligt en generell
föreskrift i 20 kap. 2 § är adoptivbarn i lagen jämställt med eget barn. Moderskapspenning
och tUläggssjukpenning vid barnsbörd enligt 3 kap. 12 och 13 §§ tillkommer dock
enligt sakens natur endast biologisk mor. Utöver den allmänna bestämmelsen i
20 kap. 2 § innehåller lagen vissa specialbestämmelser för adoptivbarn. I 8
kap. 5 § andra stycket föreskrivs bl. a., att den rätt till folkpension i form
av barnpension som enligt första stycket tillkommer barn under 16 år vars
föräldrar har avlidit inte föreligger om barnet är adopterat av annan än den
avlidne eller dennes make. 14 kap. 4 §, som rör tilläggspension i form av
barnpension, hänvisar tUl 8 kap, 5 § andra stycket, 8 kap. 5 § har i sak
oförändrad överförts från 1 § första och tredje styckena samt 2 § lagen (1960:
102) om barnpensioner. När dessa bestämmelser inför-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:143 43

des
anförde departementschefen (prop. 1960: 75 s, 96) att bortadopterade bam i överensstämmelsie
med gällande föräldrarättsliga principer inte borde ha rätt tUl barnpension
efter sina naturliga föräldrar. 14 kap. 4 § motsvarar 25 § lagen (1959: 291) om
försäkring för allmän tilläggspension. Om grunden för det lagrummet anförde
departementschefen (prop. 1959: 100 s. 135), att barn som är adopterat av annan
än den med vUken den försäkrade vid sitt frånfäUe var eller tidigare varit gift
inte i enlighet med principerna i ärvdabalken har rätt till pension efter den
försäkrade. Sådant barn har i stället rätt till pension efter adoptivföräldrarna.

2.1.16.
Lagen (1954: 243) om
yrkesskadeförsäkring (omtryckt 1962: 408) jämställer adoptivbarn med andra barn
och adoptant med föräldrar. 4, 15, 21 och 22 §§ innehåller bestämmelser, som
uttryckligen jämställer adoptivsläkt med biologisk släkt, EnUgt 4 § andra
stycket undantas från försäkringen arbetstagare som är i rätt upp- eller
nedstigande släktskap eller svågerlag med arbetsgivaren eller dennes make och
som varaktigt lever i hushåUsgemenskap med arbetsgivaren, allt under
förutsättning att arbetstagaren inte är placerad i sjukpenningklass enligt lagen
om allmän försäkring. Med släktskap likställs adoptivförhållande, EnUgt 15 §
skall sjukpenning minskas på visst sätt för tid då yrkesskada föranleder
sjukhusvård. För skadad som sammanbor med eget eller makes barn, adoptivbarn
eller fosterbarn under tio år utgör sjukpenningen dock lägst sex kronor för
dag. Avlider den försäkrade till följd av yrkesskada utgår enligt 21 och 22 §§
under vissa förutsättningar livränta till hans barn och föräldrar. Adoptivbarn
har samma rätt till livränta som eget barn. Med eget barn jämställs i vissa
fall makes barn i tidigare gifte eller utom äktenskap eller adoptivbarn. Med
föräldrar jämställs adoptant. I överensstämmelse med 8 kap. 5 § andra stycket
lagen om allmän försäkring föreskrivs dessutom i 21 § att barn som har
adopterats av annan än den avlidnes make inte har rätt tiU livränta. På
motsvarande sätt föreskrivs i 22 § att livränta inte skaU utges till far eller
mor, om den avlidne adopterats av annan än faderns eller moderns make.

2.1.17.
I militärersättningsförordningen
(1950: 261, omtryckt 1954: 460) är adopterade barn likställda med andra barn. 7
§ 3 mom. och 4 mom. innehåller bestämmelser som uttryckligen jämställer adoptivsläkt
med biologisk släkt. Lagrummen reglerar rätten till livränta för efterlevande
då den skadade har avlidit och motsvarar helt 21 resp. 22 § lagen om
yrkesskadeförsäkring.

2.1.18.
Tillfällig smittbärare har
enligt lagen (1956:203) om ersättning åt smittbärare rätt till ersättning för
bl. a. inkomstbortfall, som han förorsakats tiU följd av att myndighet har
ingripit mot honom med stöd av smittskyddslagen, livsmedelsstadgan eller
mejeristadgan i syfte att hindra spridning av smitta. EnUgt 4 § skall
ersättningen minskas med

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:143 44

visst belopp då den ersättningsberättigade är intagen på
sjukhus. För den som stadigvarande sammanbor med eget eller makes barn, adoptivbarn
eller fosterbarn under tio år är det lägsta ersättningsbeloppet härvid dock
åtta kronor om dagen.

2.1.19.
Den som inte
har fyUt 16 år har enligt 12 § lagen (1956: 2) om socialhjälp rätt att få
socialhjälp till sitt livsuppehälle och uppfostran, i den mån han själv saknar
medel och hans behov inte kan tillgodoses på annat sätt. För sådan socialhjälp
kan enligt 36 § första stycket ersättning tas ut av barnets far eller mor
eller, då det är fråga om adoptivbarn, av adoptanten. Har make adopterat andre
makens barn åligger ersättningsskyldigheten båda makarna. För det fall att
socialhjälp har måst lämnas åt barn under 16 är till följd av att någon som har
lagstadgad underhåUsskyldighet mot barnet försummat att utge bidrag enligt dom eUer
avtal föreskrivs särskilt i 36 § tredje stycket att den av föräldrarna eller
adoptivföräldrarna som inte försummat sin underhållsskyldighet inte är
ersättningsskyldig.

2.1.20.
Enligt 18 §
förordningen (1956: 629) om erkända arbetslöshetskassor kan ersättning vid
arbetslöshet utgå i form av daghjälp och familjetillägg. En form av
familjetillägg är barntillägg. Detta utgår enligt 19 § tiU medlem som själv har
barn, adoptivbarn eller fosterbarn eller vars make har barn i tidigare gifte
eller utom äktenskap eller adoptivbarn, under förutsättning att barnet är
under 16 år och kyrkobokfört hos medlemmen. Till medlem som är
underhållsskyldig mot eget eller makes barn eller adoptivbarn under 16 år och
som på föreskrivet sätt styrker att underhållsskyldigheten fullgörs utgår barntUlägg
även om barnet inte är kyrkobokfört hos honom. Om medlemmar som sammanbor är
arbetslösa samtidigt och berättigade tUl barntillägg för samma barn skall
enligt 19 § andra stycket tillägg utgå endast till fadern (adoptivfadern,
fosterfadern), om han är en av de berättigade, och annars endast till modern (adoptivmodem,
fostermodern).

2.1.21. Enligt 7 § c allmänna
tjänstepliktslagen (1959: 83) skall bestämmelserna i 5 och 6 §§ om
arbetsförmedlingstvång inte gälla, om parterna i anställningsförhållandet är
makar eller om ena parten eller hans make är den andra partens avkomling eller
adoptiv-, styv- eller fosterbarn eller dess avkomling eller syskon,
halvsyskon, adoptiv- eller fostersyskon. Bestämmelsen har övertagits från lagen
(1939: 934) om tjänsteplikt där dock undantaget för make anställd hos andre
maken inte fanns med. Enligt förarbetena (prop. 1939: 92 s. 85) skulle
släktundantaget omfatta fall där parterna var släkt med varandra i rätt upp-
eller nedstigande led eller syskon. Med släktskap skulle likställas halvsläkt,
förhållandet styvföräldrarstyvbarn, adoptivförhållande samt fosterbarnsförhållande,

2.1.22.
Barnavårdslagens
(1960: 97) regler om föräldrar gäller även adoptant. I 97 § föreskrivs nämligen
att i fråga om adoptivbarn vad

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:143 45

som
sägs i lagen om föräldrar skall gälla adoptant eller, om make har adopterat
andre makens barn, båda makarna.

2.1.23.
Brott mot lagen (1960: 729) om
upphovsrätt tiU litterära och konstnärliga verk får enligt 59 § första stycket
åtalas av allmän åklagare endast om det har angivits till åtal av målsägande.
Enligt andra stycket får efterlevande make, skyldeman i rätt upp- eller
nedstigande led eller syskon eller den som på grund av adoption står i
motsvarande förhållande till upphovsmannen alltid beivra vissa i lagrummet
angivna brott mot lagen.

2.1.24.
Enligt 1 § lagen (1962: 512) om
indrivning i Sverige av underhåUsbidrag, fastställda i Danmark, Finland,
Island eller Norge, skall lagakraftvunnen dom, administrativ myndighets beslut
eller skriftlig förbindelse, varigenom i Danmark, Finland, Island eller Norge
någon har förpliktats eller utfäst sig att utge underhållsbidrag till bl. a.
barn i äktenskap, barn utom äktenskap, styvbarn eller adoptivbarn och som kan
verkställas i den stat där domen eller beslutet meddelades eller förbindelsen ingicks,
på begäran omedelbart verkställas här i landet i enlighet med lagens
föreskrifter. Lagen har tUlkommit i anledning av en mellan Sverige, Danmark,
Finland, Island och Norge den 23 mars 1962 sluten konvention angående
indrivning av underhållsbidrag.

2.1.25.
Enligt 2 § första stycket lagen
(1964: 47) om krigshjälp utgår krigshjälp bl. a. tUl den som på grund av
krigsskada, utrymning eller andra med krig eller krigsfara sammanhängande
förhållanden saknar tillgängliga medel till sitt livsuppehälle eller tUl
erforderlig vård och vars hjälpbehov inte tillgodoses på annat sätt. EnUgt 9 §
andra stycket kan ersättningsskyldighet för utgiven krigshjälp åläggas
underhållsskyldig, om krigshjälpen har utgivits tUl hans make eller till hans
barn eller adoptivbarn under 16 år för tillgodoseende av hjälpbehov vilket inte
skulle ha förelegat om han fullgjort sin underhållsskyldighet.

2.1.26 Tillkommer vårdnad
om barn endast en av föräldrarna eller står barnet inte under föräldrarnas
vårdnad utgår under de förutsättningar som anges i lagen (1964: 143) om
bidragsförskott sådant förskott av allmänna medel till barnet i förhållande
till far eller mor som inte har vårdnaden om barnet. I fråga om adoptivbarn
avses enligt 1 § fjärde stycket med barnets föräldrar adoptanten. Är barnet
adopterat av makar eller har make adopterat andre makens barn, anses barnet
vara makarnas gemensamma.

2.1.27.
Enligt studiehjälpsreglementet (1964: 402) utgår bl. a. till studerande som är
under 20 år studiehjälp i form av studiebidrag jämte vissa tillägg, bl. a. resetUlägg,
inkomstprövat tillägg och behovsprövat tillägg. De båda senare tilläggen utgår
efter prövning och med hänsyn tagen till den studerandes och, om han ej är
gift, hans föräldrars ekonomi. Regeln om att hänsyn skall tas till
föräldrarnas ekonomi gäller också i fråga om studiehjälp som utgår i form av studielån,
om den studerande

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:143 46

är under 20 år och ej är gift. Vad i reglementet är
föreskrivet om föräldrar skall enligt 26 §, när fråga är om fosterbarn eller
adoptivbarn, i stället gälla fosterföräldrarna resp. adoptivföräldrarna.

2.1.28.
Lagen (1966:
680) om ändring av vissa underhåUsbidrag är enligt 1 § första stycket tUlämplig
på bidrag som till fullgörande av lagstadgad underhållsskyldighet skall utges
till make, förutvarande make, barn, adoptivbarn, makes barn, makes adoptivbarn,
far, mor eller adoptant.

2.1.29.
Enligt 1 §
första stycket rennäringslagen (1971: 437) tillkommer renskötselrätt den som
är av samisk härkomst, om hans far eller mor eller någon av hans mor- eUer farföräldrar
haft renskötsel som stadigvarande yrke. I andra stycket föreskrivs, att
adoptivbarns och dess barns rätt tUl renskötsel skall bedömas efter adoptantens
härkomst samt dennes och hans föräldrars befattning med renskötsel. Adoptivbarn
är således helt jämställt med adoptantens eget barn.

2.2 Lagregler med specialbestämmelser för adoptivförhållanden
som inte helt jämställer släktskap på grund av adoption med biologisk släktskap

2.2.1. Den nya jordabalken, som träder i kraft den 1
januari 1972, innehåller i 9 kap. allmänna bestämmelser om arrendators
besittningsskydd vid jordbruksarrende. I 9 kap. 8 § uppräknas de situationer
där besittningsskyddet kan brytas. En sådan situation är enligt första stycket
3 att jordägaren gör sannolikt att han själv, hans make eller avkomUng eUer
hans adoptivbarn eller dess avkomling skall bruka arrendestället. Som framgår
av lagtexten är släktskap på grund av adoption inte helt jämstäUd med
motsvarande biologiska släktskap. Lagrummet omfattar t. ex. inte adoptivbarn tUl
jordägarens avkomling och inte heller adoptivbarn till hans adoptivbarn.

I förarbetena tUl jordabalken diskuteras inte närmare
omfånget av den krets av anhöriga till jordägaren vars medlemmar genom självinträde
kan bryta arrendatorns besittningsskydd. Kretsen av anhöriga överensstämmer med
vad som gällde enligt reglerna om optionsrätt vid s. k. sociala arrenden enligt
lagen (1907: 36 s. 1) om nyttjanderätt tUl fast egendom (SOU 1968: 57 s, 392, prop,
1970: 20 s, B 862 och 863), Dessa regler infördes genom lagändring år 1943 (SFS
1943: 883). 1936 års arrendeutredning hade i sitt betänkande (SOU 1936: 38) med
förslag till lag om ändring i vissa delar av nyttjanderättslagen m. m. föreslagit
att endast självinträde av jordägaren skulle bryta optionsrätten.
Departementschefen anförde emellertid att detsamma borde gälla vid inträde av
jordägaren närskyld person, nämligen jordägarens make, barn eller adoptivbarn
eller bröstarvinge till någon av dessa. På förslag av lagrådet utbyttes ordet
bröstarvinge mot avkomUng (prop. 1943: 346 s, 47, 63 och 197),

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:143 47

2.2.2,
Lagen (1957: 390) om
fiskearrenden innehåUer i den lydelse som träder i kraft den 1 januari 1972
(SFS 1970: 1018) bestämmelser om besittningsskydd motsvarande vad som enligt
jordabalken gäller för jordbruksarrende, I 5 § första stycket 3 anges sålunda
som en besittningsskyddsbrytande grund att fastighetens ägare gör sannolikt
att han själv, hans make eUer avkomling eller hans adoptivbarn eller dess avkomling
skall bruka fisket,

2.2.3,
EnUgt 1 § första stycket lagen
(1916: 156) om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom eller
gruva eller aktier i vissa bolag får utländsk medborgare inte utan tillstånd
för varje särskUt fall förvärva fast egendom här i landet. I tredje stycket
anges vissa fall där tUlstånd till sådant förvärv får lämnas av länsstyrelsen,
om skäl mot tUlståndet inte föreUgger med hänsyn till allmänt intresse eller
förvärvarens personliga förhållanden. Ett sådant fall är enligt punkt 4 att
förvärvaren eller, när makar förvärvar gemensamt, endera av dem är fångesmannens
eller, om denne är gift, hans makes avkomling, adoptivbarn, syskon eller
adoptivbarns eller syskons avkomling. Bestämmelsen i 1 § tredje stycket 4
tillkom år 1967 och utformades efter mönster av 1 § andra stycket 5
jordförvärvslagen (prop. 1967: 121 s. 18 och 39), som redovisas under 2.2.8.
Släktskap på grund av adoption jämställs i lagrummet inte helt med motsvarande
biologiska släktskap. Sålunda omfattas t. ex. avkomUngs adoptivbarn,
adoptivbarns adoptivbarn, adop-tivsyskon och syskons adoptivbarn inte av
bestämmelsen.

2.2.4,
Enligt 1 § andra stycket lagen
(1925: 334) om räu i vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa under
nyttjanderätt upplåtet område (ensittarlagen) gäller att, om nyttjanderättshavaren
avlider utan att ha utövat sin lösningsrätt och nyttjanderätten enligt avtalet
upphör vid dödsfallet, trots detta efterlevande make, bröstarvinge eller
adoptivbarn får utöva lösningsrätten. Enligt den tidigare gäUande lagen (1920:
132) om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt
upplåtet område kunde vid livstidsupplåtelse lösningsrätt göras gällande först
vid nyttjanderättshavarens död och då av dennes dödsbodelägare. När genom 1925
års lag möjlighet infördes för nyttjanderättshavaren själv att utöva
lösningsrätten innan nyttjanderätten hade upphört, begränsades kretsen av
anhöriga som vid hans frånfälle skulle ha lösningsrätt, i enlighet med
jordkommissionens förslag (prop. 1925: 142 s, 45, 61 och 62), tiU make,
bröstarvinge och adoptivbarn. Även här behandlas släktskap på grund av adoption
och motsvarande biologiska släktskap olika. Till skillnad från motsvarande
biologiska släktingar omfattar lagrummet inte t, ex, bröstarvingars
adoptivbarn och adoptivbarns barn och adoptivbarn,

2.2.5,
Lagen (1927: 77) om
försäkringsavtal har i 104 och 105 §§ särbestämmelser för adoptivbarn.

Enligt
104 § första stycket skall försäkringsbelopp som utfaller efter

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:143 48

försäkringstagarens död inte ingå i dennes kvarlåtenskap
om förmånstagare är insatt. Om förmånstagarförordnandet var återkalleUgt
gäller dock enligt andra stycket särskUda bestämmelser när försäkringstagaren
har efterlämnat make, bröstarvinge, adoptivbarn eller dess bröstarvinge.
Beloppet skall då behandlas som om det hade tillhört boet och tillagts förmånstagaren
genom testamente, såvitt gäller efterlämnad dödsbodelägares giftorätt, rätt
enligt 13 kap. 12 § andra stycket giftermålsbalken, rätt till vederlag eller laglott.
Som lagmmmet är utformat omfattar det inte bröstarvinges eller adoptivbarns
adoptivbarn tUl skillnad från motsvarande biologiska avkomling. Enligt 104 §
tredje stycket skall jämkningsregeln i andra stycket inte tillämpas i fråga om
belopp som på grund av tjänstegrupplivförsäkring tillfaller make eller med
hustru likställd kvinna eller bröstarvinge. Med bröstarvinge torde här avses
även adoptivbarn (prop. 1969: 124 s. 95100).

I 105 § ges vissa regler om tolkning av bestämmelser om förmånstagares
rätt till försäkringsbelopp som utfaller efter försäkringstagarens död. Är
försäkringstagarens barn insatta som förmånstagare, skall enligt tredje
stycket förordnandet gälla tUl förmån för bröstarvinge, adoptivbarn eller dess
bröstarvinge. Finns flera sådana förmånstagare, skall envar av dem äga del i
försäkringsbeloppet efter de grunder som gäller i fråga om arvsrätt efter
försäkringstagaren. Bestämmelsen omfattar således t. ex. ett barnbarn till
försäkringstagaren men däremot inte dennes barns adoptivbarn eller adoptivbarns
adoptivbarn. 2.2.6. Enligt 24 § första stycket lagen (1930: 115) om
bostadsrättsföreningar får den till vilken bostadsrätt har övergått på grand
av giftorätt eller arv inte vägras inträde i föreningen, såvida hinder inte
möter på grund av att medlem enligt stadgarna måste tillhöra viss sammanslutning
eller inneha anställning i visst företag eller uppfylla annat viUkor av
liknande beskaffenhet. Detsamma gäller enligt paragrafens andra stycke när
bostadsrätt på grund av testamente har övergått till testators make, skyldeman
inom arvslederna, adoptivbarn eller adoptant. Har den rätt till inträde som
avses i de två första styckena inskränkts i stadgarna, skall detta enligt
paragrafens tredje stycke lända till efterrättelse utom i fråga om make,
hemmavarande barn och adoptivbarn. Paragrafens andra stycke omfattar således
samtliga biologiska släktingar inom arvslederna men av adoptivsläktingar endast
adoptivbarn och adoptant.

En ny bostadsrättslag (1971: 479) träder i kraft den 1
juli 1972. Samtidigt upphävs lagen om bostadsrättsföreningar. Enligt 11 §
första stycket bostadsrättslagen får inträde i föreningen inte vägras den som
har förvärvat bostadsrätten om han uppfyller stadgarnas villkor föi medlemskap
och föreningen skäligen kan nöjas med honom som bostadsrättshavare. Har
bostadsrätten övergått till bostadsrättshavarens make får enligt andra stycket
inträde vägras denne endast om hinder

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:143 49

möter
på grund av bestämmelse i stadgarna att medlem skall tillhöra viss
sammanslutning eller uppfylla liknande villkor och det skäligen kan fordras att
maken uppfyller villkoret. Detsamma skall gälla om bostadsrätt tUl
bostadslägenhet har övergått tUl bostadsrättshavaren närstående som varaktigt
sammanbodde med honom. I den nya lagen talas sålunda endast om make och
närstående. Någon särbestämmelse för adoptivbarn blir därför inte aktuell.

2.2.7,
Namnlagen (1963: 521) innehåUer särskilda regler för adopterade barns förvärv
av släktnamn.

Enligt
1 § förvärvar barn i äktenskap vid födelsen faderns släktnamn. Barn under 18 år
som erhåller äktenskaplig börd genom att föräldrarna ingår äktenskap med
varandra förvärvar därvid faderns släktnamn. Får barn äktenskaplig börd först
efter 18 års ålder kan barnet anta faderns släktnamn genom anmälan hos pastor.
Barn i äktenskap har också möjlighet att förvärva det släktnamn som modern
hade som ogift. Om barnet är under 18 år krävs därvid att domstol har funnit
namnbytet vara förenligt med barnets bästa.

Barn
utom äktenskap förvärvar enligt 2 § vid födelsen moderns släktnamn. Har modern
förvärvat sitt namn genom vigsel eller har hon under äktenskap antagit makes
namn, får barnet genom anmälan hos pastor anta det släktnamn som hon bar som
ogift. Barnet får också genom anmälan hos pastor anta faderns släktnamn.

Adoptivbarn
förvärvar genom adoption enligt 3 § adoptantens eller, om det adopteras av
makar, adoptivfaderns släktnamn. Domstolen kan emellertid i samband med
adoptionen besluta att barnet skall behålla det släktnamn som det bar före
adoptionen. Har barnet behållit sitt tidigare släktnamn kan det senare genom
anmälan till pastor anta det släktnamn som det annars skulle ha fått genom
adoptionen. Barn som adopterats av makar har enligt 3 § andra stycket rätt att
förvärva det släktnamn som adoptivmodem bar som ogift enligt motsvarande regler
som gäller beträffande rätt för barn i äktenskap att erhåUa sin mors namn som
ogift. I 3 § tredje stycket ges adoptivbarnet rätt att bära det släktnamn som
det hade före adoptionen i form av ett tUläggsnamn framför adoptantens
släktnamn. Har barnet behållit sitt tidigare släktnamn, kan det framför detta
bära det släktnamn som det annars skulle ha förvärvat genom adoptionen.

Styvbarn
har möjlighet att anta styvfaderns släktnamn. Bestämmelser härom finns i 4 §,
som föreskriver att barn under 18 år vars mor är gift med annan än barnets far,
genom anmälan kan anta styvfaderns släktnamn, om styvfadern samtyckt till det
och domstolen har funnit namnbytet förenligt med barnets bästa. Motsvarande
rätt har, enligt uttrycklig föreskrift i paragrafens andra stycke, adoptivbarn
att anta det släktnamn som adoptivmoderns make bär, om denne inte också är barnets
adoptivfar,

4
Riksdagen 1971.1 saml. Nr 143

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:143 50

I
5 § ges bestämmelser om fosterbarns förvärv av fosterföräldrars namn,

6
§ första stycket reglerar hustrus förvärv av mannens släktnamn genom vigsel.
Enligt andra stycket kan hustru, som har behållit sitt tidigare släktnamn,
under äktenskapet genom anmälan hos pastor erhålla mannens släktnamn. Efter
äktenskapets upplösning kan hustrun genom anmälan hos pastor enligt 7 § återta
det släktnamn hon hade som ogift,

I
812 §§ ges regler om förvärv av släktnamn i andra fall. Sålunda har enligt 8 §
den vars släktnamn inte är tillräckligt särskiljande eller eljest är mindre
tjänligt rätt att efter ansökan hos namnmyndigheten erhålla annat släktnamn, I
9 § anges under vilka förutsättningar ett namn kan godkännas som nytt släktnamn.
Enligt 10 § får som släktnamn inte godkännas namn som lätt kan förväxlas med
bl, a, annan tillkommande släktnamn eller släktnamn vilket annan har rätt att
förvärva eUer eljest bära. Enligt paragrafens andra stycke utgör dock, om någon
efter ansökan har förvärvat nytt släktnamn, nyssnämnda bestämmelse inte hinder
för hans föräldrar, syskon eller syskons barn att med hans samtycke efter
ansökan hos namnmyndigheten erhålla namnet. Om hinder föreligger enligt 810 §§
kan namnmyndigheten enligt 12 § dock bifalla ansökan om förvärv av släktnamn
om synnerliga skäl föreligger. Om ansökningen avser barn under 18 år kan namnmyndigheten
som villkor för bifall kräva att domstol har funnit namnbytet förenligt med
barnets bästa.

Om
makar förvärvar släktnamn, tillkommer namnet enligt 13 § även makarnas barn och
adoptivbarn, om de är under 18 år, bär makarnas namn och står under deras
vårdnad. Om någon annars förvärvar släktnamn genom ansökan eller annan anmälan
än enligt 6 eller 7 §, tillkommer namnet hans barn och adoptivbarn som bär
hans namn och inte fyllt 18 år, om han ensam har vårdnaden. Om någon har
förvärvat nytt släktnamn genom ansökan, kan enligt andra stycket även hans barn
eller adoptivbarn, om det inte enligt första stycket automatiskt erhåller namnet,
samt dess avkomUng med hans samtycke anta namnet genom anmälan hos pastor.

Barn
i äktenskap, barn utom äktenskap samt barn som adopterats av makar har som
nämnts möjlighet att förvärva det namn som modern resp. adoptivmodem bar som
ogift. Med barn som adopterats av makar torde i 3 § andra stycket även få avses
bam som adopterats av sin fars resp. adoptivfars hustru eller av sin mors resp.
adoptivmors make. Däremot finns det inte någon uttrycklig föreskrift om
motsvarande möjUghet för barn, som adopterats av ensamstående kvinna eller av
gift kvinna utan att samtidigt adopteras av hennes make och inte heller är barn
eller adoptivbarn till hennes make, att genom anmälan eller ansökan förvärva adoptivmoderns
namn som ogift. Adoptivbarnet torde visserligen i dessa fall ha möjlighet att
förvärva detta namn efter ansökan enligt 12 §,

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:143 51

För
bifall till sådan ansökan fordras emellertid att det föreligger synnerliga
skäl. Dessutom är ansökningsförfarandet mer omständligt än ett an- mälningsförfarande
och förenat med viss avgift, Namnrättskommittén föreslog i sitt betänkande (SOU
1960: 5) att domstol på framställning skulle i adoptionsärendet kunna förklara
att barnet genom adoptionen förvärvade adoptivmoderns släktnamn som ogift samt
att adoptivbarn som inte vid adoptionen förvärvat detta namn skulle kunna anta
namnet efter anmälan, EnUgt kommittén skulle reglerna få betydelse inte endast
då barnet adopterats av makar utan även då adoptanten var änka eller frånskild
hustru som behållit sin tidigare makes släktnamn. Förslaget att adoptivbarn
skulle kunna anta adoptivmoderns släktnamn som ogift utsattes för kritik under
remissbehandlingen, I propositionen fick bestämmelsen sin slutgiltiga
utformning (prop, 1963: 37 s, 54 och 57),

Som
tidigare nämnts kan enligt 10 § andra stycket, om en person förvärvat nytt
släktnamn genom ansökan, hans föräldrar, syskon eller syskons barn med hans
samtycke efter ansökan hos namnmyndigheten förvärva namnet. Bestämmelsen
omfattar inte dem som på grund av adoption står i motsvarande förhåUande till
den som gjort det ursprungliga förvärvet,

I 13
§ andra stycket föreskrivs att, om någon efter ansökan förvärvat nytt
släktnamn, hans barn eller adoptivbarn som inte redan enligt paragrafens
första stycke förvärvat namnet samt dess avkomUng med hans samtycke får anta
namnet. Som framgår omfattar bestämmelsen inte uttryckligen barns eller
adoptivbarns adoptivbarn,

2.2.8. Enligt
1 § jordförvärvslagen (1965: 290) får fast egendom som

är taxerad som jordbruksfastighet inte utan tiUstånd av lantbruksnämnd

förvärvas genom köp, byte eller gåva. Undantag från tillståndsplikten

gäller i vissa i andra stycket angivna fall. Enligt punkt 5 fordras sålunda

i princip inte förvärvstillstånd om förvärvaren är fångesmannens make

och inte heller om förvärvaren eller, när makar förvärvar gemensamt,

endera av dem är fångesmannens eller, om denne är gift, hans makes

avkomling, adoptivbarn, syskon eller adoptivbarns eller syskons avkom

ling. Motsvarande undantag från krav på tUlstånd till förvärvet fanns

1 den tidigare gällande jordförvärvslagen (1955: 272), Till grund för

denna bestämmelse anförde departementschefen (prop, 1955: 165 s, 58),

att en jordägare inte borde förmenas att redan i livstiden fritt fördela

sin egendom mellan sådana anhöriga inom hans egen och yngre genera

tioner som skuUe kunna genom bodelning eller arv komma i besittning

av egendomen,

2.2.9, Enligt
1 och 2 §§ förköpslagen (1967: 868) har kommun under

vissa förutsättningar förköpsrätt vid försäljning av fast egendom. Enligt

3 § första stycket 4 får förköpsrätten inte utövas om köparen är säl

jarens make och inte heller om köparen eller, när makar förvärvar ge

mensamt, endera av dem är säljarens eller, om denne är gift, hans makes

4t
Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 143

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:143 52

avkomling, adoptivbarn, syskon eller adoptivbarns eller
syskons avkomling. Regeln om släktköp har utformats i överensstämmelse med motsvarande
regel i jordförvärvslagen (prop, 1967: 90 s, 59, 82 och 83), och samma skillnad
görs här mellan biologisk släkt och adoptivsläkt som i sistnämnda lag.

2.3 Lagregler om släktskap som inte uttryckligen avser adoptivförhållanden

2.3.1, Bestämmelserna i 6 kap, 5 §
brottsbalken om otukt med avkomling och otukt med syskon avser endast sådana
fall i vilka biologisk släktskap föreligger. Adoptiv- eUer styvbarnsförhållande
kan inte medföra straff enligt detta lagrum,

2.3.2, Enligt 6 § förordningen den 21
februari 1789 om kronohemmans försäljande till skatte samt de förmåner och
villkor, varunder skattehemman hädanefter skola innehavas får alla åbor på
kronohemman och deras barn så länge de väl sköter hemmanet behålla åborätten i
den ordning som Kungl. Maj:t särskilt stadgat. De har också företrädesrätt att
skatteköpa hemmanet. Med barn torde här avses endast biologiska barn.

2.3.3. I 32 a § konkurslagen (1921: 225)
finns särskUda regler om återvinning i aktiebolags konkurs från aktieägare som
på grund av sitt aktieinnehav har eller hade ett bestämmande inflytande över
bolaget eller från sådan aktieägares make eller avkomling eller den som är gift
med hans avkomling. Från sådan person kan återvinning ske enligt 2832 §§ även
om den åtgärd som avses i det särskUda fallet företagits tidigare än som anges
i dessa paragrafer, dock högst ett år innan konkursansökningen gjordes. Har
person som nyss nämnts uppburit lön eller arvode från bolaget inom ett år före
konkursansökningen eller under tiden därefter fram till beslutet om egendomsavträde
och översteg lönen eller arvodet vad mottagaren enligt 100 a § konkurslagen
haft rätt att göra gällande som fordran i konkursen, skall enligt 32 a § andra
stycket betalningen på talan av konkursboet återgå. 32 a § infördes i
konkurslagen år 1944 i samband med aktiebolagslagens tillkomst. I förarbetena
till lagrummet diskuteras inte om med aktieägares avkomling skall avses även
hans adoptivbarn (SOU 1941: 9 s. 711).

2.3.4. Förbud enligt lagen (1926: 72)
angående meddelande av förbud för bam att idka viss försäljning får enligt 1 §
andra stycket inte avse barn över 16 år. Inte heller får förbud meddelas för
barn över 13 år att idka försäljning i handelsbod eller att på annan plats
under vardagar meUan klockan 8 och 19 idka försäljning eller utdelning av
tidningar eller, såsom biträde åt och under omedelbar tiUsyn av någondera av
sina föräldrar, annan försäljning eller utdelning. I för-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:143 53

arbetena till lagen diskuteras inte om med föräldrar skall
jämställas adoptant.

2.3.5.
Bokföringsskyldighet
enligt bokföringslagen (1927: 117) åligger bl, a. dem som driver vissa i 1 §
närmare angivna slag av rörelser. Från denna regel gäller enligt 2 § vissa
undantag, EnUgt första stycket 1 föreligger inte bokföringsskyldighet för den
som idkar handel med varor genom kringföring eller från salustånd eller på
annat liknande sätt och därvid vanligen inte biträds av flera än make och barn
under 16 år eller en annan person. Beträffande vissa andra slag av rörelser
föreligger enligt första stycket 2 inte bokföringsskyldighet om rörelsen
vanligen drivs utan biträde av flera än make och barn under 16 år samt två
andra personer. Om med barn avses även adoptivbarn diskuteras inte i förarbetena.

2.3.6.
Kronoegendom
skall enligt 9 § 1 mom. förordningen (1934: 320) angående granderna för
förvaltningen av viss kronoegendom i vissa fall hembjudas arrendatorn. Har
denne avlidit skall hembud ske tUl hans änka och barn. Vid ny utarrendering får
enligt 2 mom. samma paragraf, om arrendet övergått på arrendators
dödsbodelägare eller överlåtits på hans barn eller måg, sådan innehavare räkna
sig till godo den tid som företrädaren innehaft arrendet när det gäller att
komma i åtnjutande av optionsrätt. I förarbetena diskuteras inte om bestämmelserna
i 9 § skall gälla även adoptivbarn.

2.3.7. Enligt 23 § lagen (1939: 608) om
enskilda vägar är förrättningsman, god man och sakkunnigt biträde jävig bl. a.
om han är i sådan släktskap eller svågerlag med sakägare som utgör jäv mot
domare eller om han är på sådant sätt släkt eller besvågrad med någon som äger
del i saken eller kan vänta synnerlig nytta eller skada av förrättningen.
Reglerna överensstämmer med 2 kap. 9 § lagen (1926: 326) om delning av jord å
landet och 2 kap. 4 § lagen (1917: 269) om fastighetsbildning i stad. Frågan om
släktskap på grund av adoption skall medföra jäv diskuteras inte i förarbetena
vare sig till lagen om enskilda vägar, jorddelningslagen eller lagen om
fastighetsbildning i stad,

2.3.8. I 107 § 1 mom. tredje stycket lagen
(1944: 705) om aktiebolag föreskrivs, att tUl revisor i aktiebolag inte får
utses den som är befattningshavare i bolaget eller eljest intar en underordnad
eller beroende ställning till styrelseledamot eller verkställande direktör
eller till sådan befattningshavare i bolaget som har att ombesörja bokföringen
eller medelsförvaltningen eller kontrollen däröver, inte heller styrelseledamots,
verkställande direktörs eller sådan befattningshavares make eller den som är i
rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag med honom eller som är
syskon eller som är i det svågerlag med honom att den ene är gift med den
andres syskon. Enligt den tidigare lagen (1910: 88 s. 1) om aktiebolag 72 §
tredje stycket gällde att till revisor inte fick utses den som var i bolagets
eller styrelseledamots tjänst. I övrigt upp-

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:143 54

ställdes
inte några särskilda villkor. Under förarbetena tUl 1944 års aktiebolagslag
föreslogs att jävsregeln skulle få ett vidgat innehåll. Huruvida släktskap på
grund av adoption skulle kunna medföra jäv diskuterades dock inte (SOU 1941: 9
s. 460 och prop. 1944: 5 s. 342 och 343).

2.3.9. Under
2.1,14 har redovisats vissa bestämmelser i familjebi

dragsförordningen (1946: 99) enligt vilka adoptivbarn och adoptant i

samma utsträckning som föräldrar och barn anses tillhöra den värn

pliktiges eller civUförsvarspliktiges familj. Bidrag enligt förordningen

utgår bl, a, i form av familjepenning. För hustru och frånskild hustru

utgör familjepenningen enligt 6 § högst 12 kr, om dagen. Detsamma

gäller under vissa förutsättningar annan familjemedlem som förestår

hemmet åt vämpliktig med hemmavarande familjemedlem under 16 år,

I övrigt är familjepenningen för annan familjemedlem högst 6 kr, om

dagen. När synnerliga skäl föreligger kan dock efter särskilt medgivan

de familjepenning för värnpliktigs mor, som förestår hans hem, utgå

med högst 12 kr, om dagen, trots att den värnpliktige inte har hemma

varande familjemedlem under 16 år, I förarbetena (prop, 1946: 73)

diskuteras inte om med mor i detta sammanhang avses även adoptiv-

mor,

2.3.10, Rätten att
uppbära aUmänt barnbidrag tUlkommer enligt 4 §

lagen (1947: 529) om allmänna barnbidrag, om barnet står under för

äldrarnas gemensamma vårdnad, barnets mor eller, om hon till följd

av frånvaro, sjukdom eller annan orsak är för längre tid förhindrad att

delta i vårdnaden, barnets far samt i annat fall den som har vårdnaden.

Enligt departementschefen (prop, 1947: 220 s, 92) skulle motsvarande

regler gälla vid adoption av barn. Om äkta makar hade adopterat ge

mensamt eller om barn hade adopterats av kvinna skulle adoptivmo

dem sålunda få rätt till bidraget, I stället skulle barnets verkliga mor gå

förlustig denna rätt, såvida inte barnet hade adopterats av hennes man,

2.3.11. Enligt 100 § 1
mom. tredje stycket lagen (1948: 433) om för

säkringsrörelse får bl, a, inte den vara revisor, som är make till styrelse

ledamot, verkställande direktör eller annan befattningshavare i le

dande ställning i bolaget eller som är i rätt upp- eller nedstigande släkt

skap eller svågerlag med honom eller som är hans syskon eller som är i

det svågerlag med honom att den ene är gift med den andres syskon.

I förarbetena till lagen diskuteras inte om släktskap på grund av adop

tion skaU medföra jäv (prop, 1948: 50 s. 324, 325 och 550),

2.3.12, I 1 § lagen
(1950: 382) om svenskt medborgarskap anges i

vUka fall barn förvärvar svenskt medborgarskap vid födelsen. Barn i

äktenskap förvärvar svenskt medborgarskap vid födelsen om fadern

är svensk medborgare, medan för barn utom äktenskap motsvarande

gäller om modem är svensk medborgare, I båda fallen saknar det be

tydelse var barnet är fött. Från regeln att moderns nationalitet inte

är bestämmande för vUket medborgarskap barn i äktenskap förvärvar

s. 55 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:143 55

vid
födelsen firms ett undantag. Om fadern är statslös eller om barnet inte
förvärvar hans medborgarskap vid födelsen, får nämligen bam i äktenskap svenskt
medborgarskap om modern är svensk medborgare och barnet föds i Sverige, På
grund av samhörigheten mellan de nordiska länderna har i 10 § a) öppnats
möjlighet att i vissa avseenden likställa födelse här i landet med födelse i
Danmark, Finland, Island eller Norge, För tUlämpningen av denna regel, liksom
av 10 § i övrigt, krävs dock att avtal har träffats därom med de andra ländema.
Sådant avtal har träffats mellan Danmark, Norge, Finland och Sverige, I nu förevarande
avseende gäller därför att födelse i Danmark, Finland eller Norge likställs med
födelse här i landet.

I 2 § behandlas förvärv av
svenskt medborgarskap genom legitimation. Ingår svensk man äktenskap med
utländsk kvinna medför det att före äktenskapet fött bam till makarna blir
svensk medborgare, om barnet vid den aktuella tidpunkten är ogift och inte har
fyllt 18 år.

EnUgt 3 § första stycket
kan utlänning, som oavbrutet har haft sitt hemvist i Sverige från det han fyllt
sexton år och som dessutom tidigare har haft sitt hemvist här under sammanlagt
minst fern år, förvärva svenskt medborgarskap genom att efter det han fyllt 21
år men innan han har fyllt 23 år anmäla sin önskan därom hos länsstyrelsen i
det län där han är kyrkobokförd. Om vederbörande är statslös eller styrker att
han skulle förlora sitt utländska medborgarskap genom att bli svensk
medborgare, får anmälan göras redan då han har fyllt 18 år, om han vid tiden
för anmälan har sitt hemvist här sedan fem år och dessutom tidigare har haft
sitt hemvist här under sammanlagt minst fem år. EnUgt 10 § a) likställs vid
anmälan enligt 3 § hemvist i Danmark, Finland eller Norge med hemvist här i
landet under vissa förutsättningar.

4 § innehåller regler som
i viss utsträckning gör det möjligt för förutvarande svenska medborgare att
återfå medborgarskapet på enklare sätt än genom naturalisation enligt 6 §.
Bestämmelsen är tUlämpUg bara på personer som har blivit svenska medborgare vid
födelsen och som oavbrutet har haft sitt hemvist här i landet intill 18 års ålder.
Om en sådan person har förlorat sitt svenska medborgarskap, kan han återvinna
det genom att anmäla sin önskan därom till länsstyrelsen under föratsättning
att han vid tiden för anmälan har hemvist här sedan minst två år. Är han
utländsk medborgare, måste han styrka att han genom återvinningen förlorar det utiändska
medborgarskapet. Vid till-lämpning av 4 § likställs enligt 10 § a) hemvist i
annat nordiskt land (Danmark, Finland och Norge) intill tolv års ålder med
hemvist här i riket. Har den som förlorat sitt svenska medborgarskap samtidigt
förvärvat medborgarskap i annat nordiskt land och därefter oavbrutet varit
medborgare i sådant land, återvinner han enligt 10 § c) sitt svenska
medborgarskap genom att anmäla sin önskan därom till länsstyrelsen.

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:143 56

sedan
han har tagit hemvist här, I det fallet kan anmälan alltså göras omedelbart
efter hemvisttagandet. Det krävs inte heller att det förlorade svenska
medborgarskapet har förvärvats vid födelsen. Bestämmelserna i 10 § c) gäller
ännu bara i förhållande till medborgare i Danmark, Finland och Norge, eftersom
avtal om paragrafens tillämpning som tidigare nämnts hittills har träffats
endast med dessa länder.

När
någon bUr svensk medborgare med stöd av 3 eller 4 § eller 10 § b eller c),
medför det i vissa fall att hans ogifta barn under 18 år också får svenskt
medborgarskap. Bestämmelser härom ges i 5 §.

I
6 § ges föreskrifter om naturalisation. ViUkor för naturalisation är enligt
första stycket att den sökande har fyllt 18 år, att han sedan sju år har
hemvist här i landet, att han har fört en hederlig vandel samt att han har
möjlighet att försörja sig och sin familj. Även om dessa viUkor inte är
uppfyllda kan emellertid enligt andra stycket naturalisation äga rum om det
med hänsyn till sökandens förhållanden föreligger särskUda skäl härför. När
sökanden är dansk, finsk, isländsk eller norsk medborgare, kan avvikelse ske
från villkoret om minst sju års hemvist i riket även om annat särskilt skäl
inte föreligger. Om utlänning inte förlorar sitt utländska medborgarskap genom naturalisationen
utan att den utländska regeringen eller annan myndighet medger det, kan som
villkor för att sökande tas upp till svensk medborgare ställas, att han inom
viss tid styrker att sådant medgivande har lämnats. I naturali-sationsärende
bestämmer den myndighet som beviljat naturalisation om denna skall omfatta även
sökandens ogifta barn under 18 år.

Förutom
att medborgare i de andra nordiska länderna har beretts en gynnad ställning i
fråga om villkoren för naturalisation har de i 10 § b) tillagts rätt att genom
ensidig förklaring förvärva svenskt medborgarskap såvida de uppfyller vissa
villkor. Som tidigare nämnts är dock bestämmelserna i 10 § f. n. tillämpliga
endast i förhållande till medborgare i Danmark, Finland och Norge. Medborgare i
någon av dessa stater förvärvar enligt 10 § b) svenskt medborgarskap genom att
hos vederbörande länsstyrelse anmäla sin önskan därom under förutsättning att
han har förvärvat det danska, finska eller norska medborgarskapet på annat
satt än genom naturalisation, att han har fyllt 18 år samt att han sedan sju år
har hemvist här i landet och inte under denna tid har dömts tUl fängelse.

79 §§
medborgarskapslagen innehåller regler om i vilka fall svenskt medborgarskap
förloras.

Enligt
7 § förloras svenskt medborgarskap av den som förvärvar utländskt medborgarskap
efter ansökan eller uttryckligt samtycke eller genom att inträda i allmän
tjänst i annan stat. Ogift barn under 18 år, som blir utiändsk medborgare genom
att föräldrarna förvärvar utländskt medborgarskap på något av dessa sätt,
förlorar sitt svenska medborgarskap under förutsättning att föräldrarna har
vårdnaden om

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:143 57

barnet.
Är det bara en av föräldrarna som förlorar sitt svenska medborgarskap, följer
barnet honom i medborgarskapsrättsligt avseende endast om den föräldern ensam
har vårdnaden eller om vårdnaden utövas gemensamt och den andre inte är svensk
medborgare. Vidare gäller enligt 7 § att ogift barn under 18 år, som blir
utländsk medborgare genom att föräldrarna ingår äktenskap med varandra,
förlorar sitt svenska medborgarskap. Har barnet hemvist här i landet inträder
emellertid förlusten endast om barnet innan det har fyllt 18 år flyttar ur
landet och då fortfarande är utiändsk medborgare.

Den i 8 § upptagna
förlustgranden brukar benämnas preskription av medborgarskap. Den innebär att
svensk medborgare, som är född utomlands och som aldrig har haft hemvist här
och inte heller har uppehållit sig här under förhållanden som tyder på
samhörighet med Sverige, förlorar sitt svenska medborgarskap när han fyller 22
år. Förlusten inträder automatiskt när de angivna förutsättningarna
föreligger. Centrala utlänningsmyndigheten kan dock på ansökan medge att
medborgarskapet får behållas. När någon förlorar svenskt medborgarskap på
grund av denna bestämmelse, medför det förlust av det svenska medborgarskapet
även för hans barn, som har fått svenskt medborgarskap genom honom. Förlusten
inträder oavsett barnets ålder och civilstånd under förutsättning att barnet
inte genom förlusten av det svenska medborgarskapet kommer att sakna
medborgarskap,

9
§ innehåller bestämmelser om befrielse från svenskt medborgarskap efter
ansökan. Den som är eller önskar bli utländsk medborgare kan av centrala utiänningsmyndigheten
befrias från sitt svenska medborgarskap. Sådant beslut får inte meddelas, om
sökanden därigenom skulle bli statslös. Är han ännu inte utiändsk medborgare,
skall därför som villkor för befrielsen föreskrivas att han inom viss tid
förvärvar medborgarskap i annan stat.

Beträffande
adoptions verkan i raedborgarskapshänseende finns inte några särskUda
bestämmelser i den svenska medborgarskapslagen. Svensk medborgare som adopteras
av utlänning förlorar alltså inte på den granden sitt svenska medborgarskap.
Utländsk medborgare som adopteras av svensk förvärvar inte genom adoptionen
svenskt medborgarskap utan måste om han yiU bli svensk medborgare ansöka om naturalisation
enligt 6 § medborgarskapslagen. Med ordet "barn" i lagen avses
således biologiskt barn och inte adoptivbarn (prop, 1950: 217 s, 87 och SOU
1967: 57 s, 14),

Medborgarskapslagen
har tUlkommit i nordiskt samarbete och överensstämmer i sak med motsvarande
lagar i de andra nordiska ländema.

Inte
heller i utländsk rätt medför adoption att adoptivbarnet förvärvar adoptantens
medborgarskap om detta är ett annnat än hans eget. Vissa undantag härifrån
gäller dock. Vidare torde en adoption ofta underlätta naturalisation av barnet
i adoptantens hemstat (se SOU 1969: 11 s, 20).

s. 58 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:143 58

En
i Haag år 1930 antagen konvention för lösande av vissa konflikter meUan
medborgarskapslagar (SÖ 1937: 9), till vUken Sverige har anslutit sig,
innehåller bl, a, bestämmelser om adoptions inverkan i medborgarskapsrättsligt
avseende, I art, 17 föreskrivs sålunda att, om medborgarskap enUgt lagen i ett
land kan förloras på grund av adoption, förlusten skall göras beroende av att
den adopterade förvärvar medborgarskap i adoptantens hemland enligt där
gällande bestämmelser om verkan av adoption i fråga om medborgarskap.

Av
en redogörelse för Kungl, Maj:ts praxis i naturalisationsärenden (ILU 1968: 54 s,
45 f) framgår bl. a. följande. Om adoptionen är fullbordad antingen genom
beslut av svensk domstol eller genom utomlands meddelat beslut, som godkänts
av Kungl. Maj:t, och adoptivföräldrarna har gjort naturalisationsansökningen,
bifalls denna regelmässigt. Om naturalisationsärendet gäller ett utländskt
barn, som ännu ej är adopterat men som en ensamstående svensk eller svenska
makar ämnar adoptera, kan barnet naturaliseras före adoptionen, om det enligt
barnets hemlands lag är svårt eller omöjligt att genomföra adoption utan att
barnet dessförinnan har fått svenskt medborgarskap. Därvid fordras yttrande av
barnavårdsmyndighet att den planerade adoptionen är tiU barnets bästa. Barn
under 18 år upptas som regel till svensk medborgare tillsammans med utiändsk vårdnadshavare.
Full hemvisttid fordras inte för barn i äktenskap mellan svensk kvinna och
utländsk man, när ansökan om naturalisation ges in av båda föräldrarna eller, om
äktenskapet är upplöst, av vårdnadshavaren om han är svensk medborgare.
Hemvistkravet efterges också i naturalisationsärenden i samband med adoption
av barn. Föreskrift om att sökanden som villkor för naturalisation skall styrka
att han har blivit befriad från sitt utländska medborgarskap meddelas endast om
föreskriften tjänar något ändamål. En sådan föreskrift är givetvis inte aktuell
när sökanden enligt sitt hemlands lag automatiskt förlorar sitt medborgarskap
vid förvärv av annat. Inte heller finns anledning att uppställa villkoret för
medborgare i stat som inte erkänner befrielseinstitutet. För medborgare i land
där egen medborgare genom särskilt beslut kan befrias från medborgarskap ges
dock i regel sådan föreskrift,

2,3,13,
Enligt 46 § 1 mom. andra stycket lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar
gäller bl. a. att revisor inte får vara make till styrelseledamot eller till
befattningshavare hos föreningen, som har att sörja för bokföringen eller
medelsförvaltningen eller kontrollen däröver. Inte heller får revisor vara på
visst i lagrummet angivet sätt släkt eller besvågrad med styrelseledamot eller
sådan befattningshavare, I förarbetena diskuteras inte om släktskap på grund av
adoption skall medföra jäv (prop, 1951: 34 s. 153),

TUl
46 § 1 mom, lagen om ekonomiska föreningar hänvisar 2 § lagen (1930: 115) om
bostadsrättsföreningar och 49 § lagen (1956: 216) om

s. 59 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:143 59

jordbrukskasserörelsen.
Även i den nya bostadsrättslagen hänvisas till nämnda paragraf,

2.3.14, Religionsfrihetslagen
(1951: 680) innehåUer i 7 och 8 §§ be

stämmelser enUgt vilka barn under vissa förutsättningar vid födelsen

automatiskt förvärvar medlemskap i svenska kyrkan.

Barn i äktenskap inträder
enligt 7 § i svenska kyrkan vid födelsen om åtminstone en av föräldrarna
tillhör kyrkan, I fall där endast den ene av föräldrarna är medlem skall barnet
dock inte anses ha inträtt i kyrkan om föräldrarna eller i vissa fall den ene
av dem inom sex veckor från barnets födelse hos pastor anmäler att barnet inte
skall tillhöra kyrkan. Barn utom äktenskap blir enligt 8 § vid födelsen medlem
i svenska kyrkan om modern är medlem. Erhåller ett utomäktenskapligt barn, som
inte genom födelsen blivit medlem i kyrkan, äktenskaplig börd innan det fyllt
12 år genom att föräldrarna ingår äktenskap med varandra, blir barnet medlem i
kyrkan om en av föräldrarna är medlem. Även i detta fall kan föräldrarna genom
anmälan förhindra att barnet inträder i svenska kyrkan.

Reglerna
om automatiskt förvärv av medlemskap vid födelsen beroende på om föräldrarna
är medlemmar i kyrkan tar naturligtvis sikte endast på biologiska barn. I
övrigt följer barn inte sina föräldrar i fråga om medlemskap i svenska kyrkan.
Om föräldrarna utträder ur kyrkan måste sålunda särskild anmälan göras för
barnet för att även det skall vinna utträde. Ansöker föräldrarna om och
erhåller medlemskap i kyrkan måste särskUd ansökan göras för barnet för att
även det skall kunna bli medlem. Ansökan om inträde i svenska kyrkan och
anmälan om utträde görs för den som står under annans vårdnad och är under 18
år av vårdnadshavaren. Sedan det vid födelsen avgjorts om ett barn skall vara
medlem eller inte i svenska kyrkan, är bortsett från vad som gäller om utomäktenskapligt
barn som blir legitimerat adoptivbarn och biologiska barn alltså helt
jämställda såtillvida att det för båda fordras att vårdnadshavaren för deras
räkning gör ansökan om inträde eller anmälan om utträde,

2.3.15,
27 § andra stycket lagen (1952:
166) om häradsallmänningar och 26 § andra stycket lagen (1952: 167) om allmänningsskogar
i Norrland och Dalarna innehåller bestämmelser om revisorsjäv som helt
motsvarar 46 § 1 mom, andra stycket lagen om ekonomiska föreningar. Inte heller
i förarbetena till dessa lagar diskuteras om släktskap på grund av adoption
skall medföra jäv (prop. 1952: 15 s. 93, 94 och 104).

2.3.16,
Enligt 97 § 1 mom. tredje
stycket lagen (1955: 183) om bankrörelse får tUl revisor inte utses bl. a.
make till styrelseledamot eller till annan befattningshavare i ledande
ställning i bolaget eller den som är i rätt upp- eller nedstigande släktskap
eller svågerlag med styrelseledamot eller sådan befattningshavare eller är
syskon till honom eller är i det svågerlag med honom att den ene är gift med
den andres syskon.

s. 60 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:143 60

I
förarbetena diskuteras inte om släktskap på grund av adoption medför
revisorsjäv (prop. 1955: 3 s. 206).

2.3.17.
53 § andra stycket lagen (1955:
416) om sparbanker innehåller en jävsbestämmelse för revisor motsvarande 97 § 1
mom. tredje stycket lagen om bankrörelse. Inte heller i förarbetena till
sparbankslagen diskuteras om släktskap på grand av adoption medför revisorsjäv
(prop. 1955: 151 s. 253 och 254).

2.3.18.
Enligt 41 § första stycket
lagen (1960: 729) om upphovsrän till litterära och konstnärliga verk äger
reglerna om giftorätt, arv och testamente tillämpning på upphovsrätten efter
upphovsmannens död. Enligt andra stycket i samma paragraf kan upphovsmannen
genom testamente med bindande verkan även för efterlevande make och bröstarvingar
ge föreskrifter om rättens utövande eller bemyndiga annan att meddela sådana
föreskrifter. Genom denna bestämmelse skyddas upphovsmannen mot att verket
utnyttjas i strid mot hans önskemål till den del rätten faller på efterlevande
makes giftorättsandel eller bröstarvinges laglott. Den delen skuUe nämligen
annars inte vara underkastad av upphovsmannen givna föreskrifter om rättens
utövande (prop. 1960: 17 s. 215). Adoptivbarn nämns inte särskUt i lagrummet
trots att de är berättigade till laglott. Uppenbarligen måste emellertid
föreskrifter kunna gälla även den del av upphovsrätten som faller på
adoptivbarns laglott.

2.3.19.
Innehavare av gravrätt är
enligt 8 § lagen (1963: 537) om gravrätt m. m. den tUl vilken sådan rätt har
upplåtits. Vid dennes död övergår rätten, om annat inte har förordnats, till
hans efterlevande make och arvingar eller den av dem som dessa anmäler som
gravrättsinnehavare. Innehavaren av gravrätten bestämmer enligt 9 § vem som
skall gravsättas inom gravplatsen. Upplåtaren har dock vissa möjligheter att
vägra gravsättning. Innehas gravrätten av flera och kan de inte enas, bestämmer
upplåtaren om gravsättningen. Därvid skall företräde ges enligt reglerna om
arvsrätt. Dock skall bl. a. beaktas, att barn har företräde framför barnbarn,
föräldrar före syskon och syskon före syskons barn. I lagens förarbeten (prop.
1963: 141) diskuteras inte om med de i 9 § uppräknade släktingarna skall
jämställas de som på grund av adoption är i motsvarande släktskapsförhållande.
Med hänsyn tUl regeln i 8 § att gravrätten vid en innehavares frånfälle övergår
på hans arvingar, vUket innebär att adoptivsläktingar kan komma i fråga som gravrättsinnehavare,
samt till bestämmelsen i 9 § att företräde till gravsättning skall ges enligt
reglerna om arvsrätt torde dock med de i 9 § uppräknade släktingarna avses även
motsvarande adoptivsläktingar.

2.3.20.
Intagning på sjukhus med stöd
av lagen (1966: 293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall kan
med visst angivet undantag ske efter ansökan. Ansökan om intagning får enligt
4 § göras av bl. a. vissa närstående till den som ansökningen avser, nämligen
hans

s. 61 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:143 61

make,
om makarna sammanbor, annan som stadigvarande sammanbor med honom, hans barn,
far, mor, syskon, förmyndare eller gode man. Samma personer får enligt 18 §
göra ansökan om utskrivning av patient och enligt 24 § anföra besvär över vissa
i 21 och 22 §§ angivna beslut av läkare och utskrivningsnämnd. I lagens
förarbeten anförs, att med föräldrar och barn jämstäUs adoptivföräldrar och
adoptivbarn (prop. 1966: 53 s. 64 och 216), Däremot nämns inte adoptivsyskon,

2.3.21. Folkbokföringsförordningen
(1967: 198) innehåller i 25 § be

stämmelse om att levande fött barn skall kyrkobokföras i sin födelse

hemort, om det är fött inom landet eller fött utom landet av kvinna,

som är kyrkobokförd här eller bosatt här och upptagen i obefintlighets-

register. Födelsehemorten är i princip den församling där modern vid

barnets födelse var kyrkobokförd eller upptagen i obefintlighetsregister.

Bestämmelsen att
födelsehemorten är den församling där modern vid barnets födelse var kyrkoskriven
eller upptagen i obefintUghetsregister avser givetvis endast den biologiska
modern. Sedan barnet kyrkobokförts i födelsehemorten är
folkbokföringsförordningens bestämmelser desamma för barn och adoptivbarn, I 11
§ föreskrivs t, ex, att var och en skall kyrkobokföras i den församling och på
den fastighet där han är bosatt. En person anses enligt 12 § bosatt på den
fastighet där han regelmässigt vistas eller, när byte av bostad har skett, kan
antas komma att regelmässigt vistas under nattyilan eller motsvarande vila
(dygns-vila). Från denna bestämmelse gäller enligt 1317 §§ vissa undantag. Bl.
a. föreskrivs i 15 § att elev vid allmän eller enskUd läroanstalt, om han kan
anses ha sitt egentliga hemvist hos föräldrarna, andra anhöriga eller, om han
är gift, hos sin familj eller på annan plats, skall anses bosatt där, även om
han till följd av studierna tUlbringar dygnsvllan på annan fastighet.
Bestämmelserna i 15 § har övertagits från den tidigare folkbokföringsförordningen
(1946: 469). I förarbetena diskuteras inte om med föräldrar i 15 § skall
jämställas adoptant, när eleven är adopterad (prop. 1946: 255 s. 151), Det
måste emellertid ligga i sakens natur att med föräldrar här avses även
adoptivföräldrar,

2.3.22, Enligt 5 § första
stycket lagen (1967: 531) om tryggande av

pensionsutfästelse m, m, får arbetsgivare i balansräkningen som skuld

under rubriken Avsatt till pensioner uppta vad han enligt allmän pen-

sionsplan har åtagit sig att redovisa under denna rubrik. Enligt andra

stycket får aktiebolag, ömsesidigt försäkringsbolag, ekonomisk förening

och sparbank under rubriken Avsatt till pensioner redovisa även upp

lupen del av pensionsutfästelse som inte omfattas av allmän pensions-

plan. Denna regel är dock försedd med en särskild begränsning såvitt

gäller s, k, huvuddelägare. I fråga om arbetstagare, som har bestäm

mande inflytande över bolaget eller föreningen, eller sådan arbetstaga

res efterlevande får nämUgen, under den tid som inflytandet består, vid

redovisningen avseende inte fästas vid annan pensionsutfästelse än så-

s. 62 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:143 62

dan
som ingår i allmän pensionsplan. Till grund för bedömandet om en person har
bestämmande inflytande skall enligt lagrummet läggas hans eget samt hans
föräldrars, far- och morföräldrars, makes, avkomUngs och avkomUngs makes
samlade innehav av aktier eller andelar. Den i lagrummet gjorda bestämningen av
begreppet huvuddelägare tUlkom på pensionsstiftelseutredningens förslag. Syftet
var att ingen tvekan skulle uppstå om vilka släktskapsrelationer som skulle
ge en person egenskapen av huvuddelägare. Frågan om släktskap på grund av adoption
skulle likställas med vanlig släktskap berördes inte (prop. 1967: 83 s. 111113
och 264265).

2.3.23.
Den nya förvaltningslagen (1971: 290), som träder i kraft den 1 januari 1972,
innehåller allmänna regler om jäv beträffande förvaltningsmyndighet. I fråga
om släktskapsjäv föreskrivs i 4 § första stycket 1 att den som har att
handlägga ärende är jävig om saken angår honom själv eller hans make,
föräldrar, barn eller syskon eller annan honom närstående, TUl skUlnad från
föreskriften i 4 kap, 13 § 2 rättegångsbalken anges i förvaltningslagen inte
uttryckligen att släktskap eller svågerlag på grund av adoption skall räknas
lika med vanlig släktskap eller svågerlag, Adoptivförhållande torde emellertid
täckas av uttrycket närstående.

2.4
Vissa bestämmelser inom den familjerättsliga lagstiftningen

2.4.1,
Den som är under 20 år och inte
tidigare har varit gift måste enligt 2 kap, 2 § giftermålsbalken (GB) ha
föräldrarnas eller, vid förfall för dem, förmyndares eller giftomans samtycke
för att få ingå äktenskap. Enligt tredje stycket skall i fråga om adoptivbarn
vad som i paragrafen sagts om föräldrar gälla adoptanten eller, om barnet har
adopterats av makar eller ena maken adopterat andre makens barn, makarna,

2.4.2,
Äktenskapshindren på grund av
släktskap i 2 kap, 79 §§ GB avser endast biologisk släktskap. Av sakens natur
får anses följa att släktskapshindren gäller även om den ene av kontrahenterna
på grund av adoption inlemmats i en annan släkt,

2.4.3,
I 5 kap, 12 § GB föreskrivs bl,
a,, att envar av makarna i ett äktenskap har rätt att för den dagliga
hushållningen eller barnens uppfostran med förpUktande verkan även för den
andra maken ingå sådana rättshandlingar som sedvanligen företas för dessa
ändamål. Med barn avses här givetvis även adoptivbarn. Däremot åsyftas i
lagrummet inte sådant barn till någon av makarna som adopterats av annan än
andre maken.

2.4.4,
Enligt andra stycket i
bodelningsregeln i 13 kap, 12 § GB har efterlevande make alltid rätt att av
giftorättsgodset, om det förslår, få egendom till sådant värde att den
tillsammans med den enskilda egendom som tillhör honom motsvarar fyra gånger
det vid tiden för döds-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:143 63

fallet
gällande basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. Efterlämnar den
avlidne barn under 16 år som inte är barn även till den efterlevande maken
skall dock, enligt tredje stycket i paragrafen, bestämmelsen i andra stycket
inte tillämpas.

Den inskränkning i sina
bodelningsanspråk som efterlevande make får tåla när den avlidne efterlämnar
barn under 16 år har sin grund i att för sådant barn dödsfaUet i allmänhet
betyder att en rätt till underhåll faller bort och att barnets anspråk på arv
eller underhåll i ett sådant fall inte bör offras för att tiUgodose den
efterlevande makens intresse av att behålla hemmet intakt (prop, 1969: 124 s,
77), Trots att det varken i själva lagrummet eller i förarbetena uttryckligen
sägs att med bam i paragrafen avses även adoptivbarn måste med hänsyn till grundema
för bestämmelsen detta anses vara fallet. Det torde också vara klart att vid
tillämpning av lagrummet hänsyn inte skall tas till förekomsten av sådant barn
under 16 år till den avlidne som adopterats av annan än den avlidnes make,

2.4.5,
I 13 kap, 13 § GB föreskrivs
bl, a, att make vid bodelning har rätt att få sig tillskiftad fastighet som
ingår i hans giftorättsgods, även om egendomens värde överstiger vad som
belöper på hans lott. Ett villkor härför är dock att han lämnar pengar tiU
fyllnad av andre makens lott. När make är död tillkommer enligt tredje stycket
motsvarande lösningsrätt hans bröstarvingar, dock endast beträffande fastighet
som den avlidne maken förvärvat från någon med vilken han varit släkt i rätt
uppstigande led eller till vilken han på grund av adoption stått i motsvarande
förhållande eller från sådan anförvants dödsbo. Med uttrycket
"bröstarvinge" avses i paragrafen även adoptivbarn och dess avkom-lingar
(prop, 1958: 144 s, 159 och 335), Vid stark adoption måste lagrummet anses
innebära att med bröstarvinge avses alla de som på grund av adoption står i
motsvarande förhåUande till den avlidne maken som dennes avkomlingar. Släktskap
på grund av adoption är således i de avseenden som lagrummet reglerar helt
jämställd med biologisk släktskap. Eftersom ett adoptivbarn inte har arvsrätt
efter sina biologiska föräldrar är det klart att med "bröstarvinge"
inte åsyftas sådan avkomling till den döde maken som genom adoption inlemmats i
en annan släkt,

2.4.6,
Bestämmelserna i 13 kap, föräldrabalken
(FB) om barns börd, om talan angående äktenskaphg börd och om faderskap tiU
barn utom äktenskap bygger på den biologiska släktskapen och tar inte sikte på adoptivförhållanden,

2.4.7,
Vårdnaden om adoptivbarn tillkommer
enligt 6 kap, 11 § FB adoptanten. Enligt samma paragraf skall de bestämmelser
om vårdnad som gäller för föräldrar och barn i äktenskap ha motsvarande tUlämpning
i fråga om adoptant och adoptivbarn. Om någon adopterats av makar eller om ena
maken adopterat den andres barn, skall härvid anses som om barnet vore deras
gemensamma.

s. 64 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:143 64

2.4.8.
Frågan om
underhållsskyldigheten mellan föräldrar och barn regleras i 7 kap, FB, I 5 § första
stycket föreskrivs att, när det gäller adoptivförhållanden, adoptivbarn och adoptant
har samma plikt att underhålla varandra som föräldrar och barn samt att, om adoptanten
är gift, hans make har samma underhållsskyldighet mot adoptivbarnet som make
annars har mot andre makens barn. Enligt andra stycket upphör
underhållsskyldigheten mellan adoptivbarnet och dess föräldrar genom
adoptionen. Om adoptanten är gift med en av barnets föräldrar skall dock
underhållsskyldigheten mellan den föräldern och barnet bestå.

2.4.9.
I 8 kap. FB finns regler om
barnavårdsman. För barn i äktenskap kan enligt 1 § under vissa förutsättningar
barnavårdsman förordnas när vårdnaden om barnet tillkommer endast den ene av
föräldrarna. Även under det att en vårdnadstvist mellan föräldrarna pågår kan
barnavårdsman förordnas för barnet. Har barn adopterats av makar eller har den
ene maken adopterat den andres barn skall enligt 2 § bestämmelserna i 1 § om
barn i äktenskap äga motsvarande tillämpning. Som framgår av lagtexten är det
inte avsett att barnavårdsman skall förordnas för ett barn som adopterats av
en ensamstående person eller av en gift person om barnet inte är barn eller
adoptivbarn till adoptantens make. Förhållandet är detsamma för ett barn i
äktenskap vars far eller mor har avlidit.

2.4.10.
11 kap. FB som rör förmyndare
innehåller i 1 § första och andra styckena bestämmelser om legal förmyndare för
underårigt barn i äktenskap. För sådant barn är föräldrarna förmyndare. Om en
av dem har dött eller är omyndig skall den andre vara barnets förmyndare. Om vårdnaden
om barnet tUlagts endast den ene av föräldrarna, t. ex. i anledning av
hemskillnad eller äktenskapsskillnad, är vårdnadshavaren förmyndare. För
adoptivbarn gäUer enligt tredje stycket att vad som föreskrivs om föräldrar
och barn i äktenskap skaU äga motsvarande tillämpning. Om någon adopterats av
makar eller om den ene maken adopterat den andre makens barn skall det anses
som om barnet var deras gemensamma.

2.4.11.
Inskrivning av förmynderskap
behandlas i 12 kap. FB. Där föreskrivs i 1 § första stycket bl. a., att förmynderskap
för underårig skall inskrivas då far, efter vilken den underårige är arvsberättigad,
eller mor eller, om den underårige är adopterad, adoptant avUder.

2.4.12.
EnUgt 4 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB)
har adoptivbarn och dess avkomlingar samma arvsrätt som om adoptivbarnet hade
varit adoptantens eget barn. Rörande innebörden av denna bestämmelse anförde
föredragande departementschefen, att när det gäller att avgöra vilken arvsrätt
ett adoptivbarn eller dess avkomling har, skall vad som är föreskrivet om skyldemans
arvsrätt tiUämpas (prop. 1958: 144 s. 113). Bestämmelser härom finns i 2 kap. ÄB,
men även reglerna om förskott på arv i 6 kap., om laglott i 7 kap. och om
avsägelse av rätt till arv i 17 kap.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:143 65

måste
iakttas i tillämpliga delar, om adoptivbarns likstälUghet med adoptantens eget
barn skall kunna upprätthållas. Det syntes vidare enligt departementschefen
naturligt att likställigheten fick konsekvenser också i andra sammanhang där skyldemans
arvsrätt är i fråga. Sålunda borde i 3 kap. 1 § om efterlevande makes arvsrätt
villkoret att arvlåtaren saknar bröstarvingar avse även adoptivbarn och avkomlingar
till sådant barn. På samma sätt borde bestämmelserna om bröstarvingar och avkomlingar
i 11 kap. om testamentes tolkning omfatta även adoptivbarn och dess avkomlingar.
Däremot syntes reglerna i 8 kap, om underhållsbidrag ur kvarlåtenskapen och i
18 kap. 5 § om rätt till visst underhåll av dödsbos medel inte angå arvsrätten
i egentlig mening. Det syntes därför befogat att uttryckligen ange i vad mån
dessa regler ägde tillämpning vid adoptivförhållanden.

2.4.13.
I 8 kap. 9 § ÄB föreskrivs i
enlighet med dessa uttalanden i första stycket att bestämmelserna i kapitiet om
rätt för barn att få underhållsbidrag ur kvarlåtenskap och om skyldighet för
barn och dess avkomlingar att utge underhållsbidrag skall gälla i samma
utsträckning för arvlåtarens adoptivbarn och dess avkomlingar som för hans egna
bröstarvingar. I paragrafens andra stycke föreskrivs att bestämmelserna i
kapitlet inte skall tillämpas när barn till arvlåtaren adopterats av annan än
dennes make.

2.4.14.
I 18 kap. 5 § ÄB anges, att den
där åsyftade rätten till underhåll tiUkommer efterlevande make och oförsörjda
barn eller adoptivbarn.

2.4.15.
I 4 kap. 2 § ÄB föreskrivs att
arvsrätt inte äger rum mellan adoptivbarnet och dess avkomlingar å ena samt
övriga släktingar till adoptivbarnet å andra sidan med det undantaget att, om
make adopterat andre makens barn, arv skall tas som om barnet var makarnas
gemensamma.

2.4.16.
Enligt 10 kap. 4 § ÄB får till testamentsvittnen
inte tas bl. a. testators make eller den som är i rätt upp- eller nedstigande
släktskap eller svågerlag med honom eller som är hans syskon eUer som på grund
av adoption står i motsvarande förhållande till honom, och inte heller den som
förordnandet avser eller dennes make eller någon som står i sådant släktskap
eller svågerlag till denne som nyss sagts eller på grund av adoption står i
motsvarande förhållande till honom.

3
Tidigare behandling av frågan om en allmän regel om adoptions rättsverkningar

Frågan
om införandet av en allmän regel rörande adoptions rättsverkningar
uppmärksammades redan av lagberedningen under förarbetena till 1917 års
adoptionslag. Beredningen underströk att adoption gi-

s. 66 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:143 66

vetvis
borde ge barnet i allt väsentligt rättsställning som adoptantens äkta barn men
fann det dock inte lämpligt att införa en sådan allmän regel. Vad gällde
straffrättsliga, processuella och i allmänhet alla offentiigrättsliga frågor
borde enligt beredningen försiktigheten bjuda att någon allmän regel inte togs
upp i adoptionslagen. Det behövdes beträffande varje särskild sådan fråga en
prövning huruvida adoptivbarnet skulle vara likställt med adoptantens eget
barn. Vad det civilrättsliga området beträffade visade det sig enligt
beredningen att reglerna om förhållandet mellan föräldrar och barn i allmänhet
inte utan vidare kunde tillämpas på adoptivföräldrar och adoptivbarn. På så
gott som aUa punkter fordrades modifikationer av eller tillägg till de allmänna
reglerna.

Under
förarbetena till ärvdabalken anförde föredragande departementschefen (prop.
1958: 144 s. 112), att det enligt hans mening i och för sig skuUe vara önskvärt
att på lämpligt ställe, närmast i 4 kap. föräldrabalken, ta upp en allmän regel
att adoptivbarn genom adoptionen fick i princip samma rättsställning som ett adoptantens
inom äktenskap födda barn. Särskilt om adoptionsinstitutet reformerades så att
den s. k. svaga adoptionsformen slopades, skulle enligt departementschefen en
sådan regel framstå som i hög grad naturlig. Han ansåg dock att det väckte
vissa betänkligheter att beträda denna väg. Sålunda skulle det bli mycket svårt
att överblicka konsekvenserna i olika hänseenden av en allmän regel i ämnet,
även om denna uttryckligen begränsades till det civUrättsliga området. Vidare
skulle en allmän föreskrift kunna utgöra ett hinder för att i praktiskt
särskilt viktiga sammanhang ge en från upplysningssynpunkt önskvärd
specialregel, t. ex. att adoptivbarn i arvsrättsUgt hänseende skulle vara
jämställt med adoptantens äkta barn. En sådan specialregel skulle ju redan vara
täckt av den allmänna regeln. Departementschefen stannade därför för att inte
förorda någon allmän föreskrift och ansåg att den dittillsvarande
lagstiftningstekniken i princip borde bibehållas.

4
Nordisk lagstiftning på området

Den
danska adoptionslagen innehåller i 2 kap. med rubriken "rets-virknjnger"
bestämmelser om att adoptivbarnet genom adoptionen erhåller adoptantens namn,
att adoptanten bUr förmyndare och vårdnadshavare för adoptivbarnet samt att
detta och dess avkomlingar ärver och ärvs av adoptanten som om det var dennes
eget barn, under det att det arvsrättsliga förhållandet mellan adoptivbarnet
och dess verkliga släkt bortfaller. I övrigt får adoptivbarnet genom en särskUd
regel i adoptionslagen rättsställning som adoptantens äkta barn. Har make
adopterat andre makens barn eller adoptivbarn får barnet i förhållande till
ma-

s. 67 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:143 67

kärna
samma rättsställning som om det var deras gemensamma barn. Bestämmelsen torde
ta sikte endast på rent civilrättsliga förhållanden, I den finska och norska
adoptionslagstiftningen finns inte någon generell regel om adoptivbarns
likställighet med adoptantens eget barn ,

5
Promemorian

I
promemorian anförs att särreglerna för adoptivförhållanden bör avskaffas och
ersättas av en ordning som helt likställer adoptivsläkt med biologisk släkt i
alla de fall då inte speciella förhållanden kräver en särreglering. Med hänsyn
härtill finns anledning att överväga införande av en allmän lagregel av nyss
angivna innebörd. En sådan lösning sägs vara förenad med flera fördelar. Dels
kommer den allmänna likställighetsprincipen till klart uttryck i
lagstiftningen, dels behöver de olika bestämmelserna rörande rättsförhållandet
mellan personer av samma släkt inte betungas med särskilda regler om adoptivförhållanden.

Vad gäller de i prop.
1958: 144 uttalade farhågorna för att det skulle bli mycket svårt att
överblicka konsekvenserna av en allmän regel i ämnet påpekas att den
kartläggning av olika rättsregler som har gjorts i promemorian torde ge tUlräckligt
god överblick över i sammanhanget aktuella bestämmelser för att konsekvenserna
av en gene-reU regel om adoptivbarns likstäUighet med adoptantens eget bam
skall kunna bedömas med tillräcklig säkerhet. En sådan generell regel hindrar
inte att det i specialregler uttryckligen föreskrivs att adoptivbarn är likstäUt
med adoptantens eget barn, om detta anses önskvärt från pedagogisk synpunkt.
Emellertid torde behovet av sådana specialregler inte göra sig gäUande med
samma styrka som tidigare med hänsyn till att adoptivbarn numera i mycket högre
grad än förr är bundna till adoptantens familj och det därför för de flesta
människor framstår som naturligt att ett adopterat barn har samma
rättsställning som ett biologiskt.

Mot
bakgrund av det anförda föreslås i promemorian att en generell regel om
adoptions rättsverkningar införs som en ny 8 § i 4 kap. FB. En sådan regel bör
ge uttryck åt principen att, om annat inte särskilt föreskrivits eller följer
av sakens natur, vid tUlämpning av bestämmelser som tUlmäter
släktskapsförhållande rättslig betydelse adoptivbarn skall anses som adoptantens
eget barn, medan banden mellan barnet och dess biologiska släkt i motsvarande
mån skall anses upphävda. Eftersom i vissa avseenden olika regler gäller för
barn i och utom äktenskap och adoptivbarn i sådana fall jämställs med den
förra gruppen föreslås att barnet skall anses som adoptantens barn i äktenskap.

En
regel av denna innebörd sägs medföra att sådana specialregler

s. 68 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:143 68

för
adoptivförhållanden som helt jämställer släktskap på grund av adoption med
vanlig släktskap och som här har redovisats under 2.1 kan undvaras. Dessa
regler föreslås därför bli upphävda. Undantag bör dock enligt promemorian göras
för lagen om indrivning i Sverige av underhåUsbidrag, fastställda i Danmark,
Finland, Island eller Norge (2.1.24), eftersom den konvention som ligger till
grund för lagen särskilt nämner underhållsbidrag'till adoptivbarn.

Av
redogörelsen för 28 § tredje stycket arvsskatteförordningen (2.1.13) framgår
att testamente eUer gåva från biologiska föräldrar tUl deras bortadopterade
barn fortfarande beskattas i klass I. Den föreslagna generella
regeln om att det rättsliga bandet mellan ett adoptivbarn och dess biologiska
släkt bryts genom adoptionen kommer att medföra att beskattningen av sådana
förvärv i fortsättnmgen skall ske i klass II, För
att undvika ett sådant inte åsyftat resultat förordas, att i paragrafen införs
en bestämmelse av innebörd att när det gäller tillämpningen av
arvsskatteförordningen barn som har adopterats skall anses tUlhöra både adoptantens
släkt och sin biologiska släkt.

Det
konstateras vidare i promemorian att även de bestämmelser rörande adoptivförhållanden
som har upptagits i avsnitt 2.2, bortsett från bestämmelserna i namnlagen, blir
obehövliga, om en regel av nyss nämnt innehåll införs i lagstiftningen. Det
föreslås därför att också dessa regler upphävs. Eftersom lagen om
bostadsrättsföreningar (2,2.6) upphör att gälla vid utgången av juni 1972
föreslås dock inte några ändringar i den.

Namnlagen
(2.2,7) måste enligt promemorian naturligen även i fortsättningen innehålla
specialregler om adoptivbarns förvärv av släktnamn. Det finns dock anledning
att överväga om de nuvarande reglerna kan bringas i än större överensstämmelse
med de regler som gäller för biologiska barns förvärv av sådant namn.

Enligt
3 § namnlagen har den som antas tUl adoptivbarn vissa möjligheter att behålla
sitt tidigare namn eller att bära detta som ett tUl-läggsnamn framför adoptantens
namn. Som motiv för denna regel anfördes under lagens förarbeten att adoption
stundom sker utan brytande av barnets samhörighet med dess naturliga föräldrar.
Som exempel på sådana fall nämndes att ett barn omhändertas av annan med anledning
av att dess föräldrar har förolyckats eller att en vuxen person adopteras (prop.
1963: 37 s. 54 och 57). Dessa synpunkter torde enligt promemorian alltjämt äga
giltighet. Anledning saknas därför att ändra reglerna om rätt för adoptivbarn
att efter tUlstånd av domstol behålla sitt tidigare namn eller att bära detta
som tiUäggsnamn.

I
syfte att, såvht gäller rätten att anta moderns släktnamn som ogift, bringa
reglerna om adoptivbarn i bättre överensstämmelse med vad som gäller för
biologiska barn föreslås införande i ett nytt tredje stycke i 3 § namnlagen av
en bestämmelse om rätt för den som har adopterats

s. 69 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:143 69

av kvinna, utan att vara barn eller adoptivbarn till
hennes make, att genom anmälan hos pastor förvärva adoptivmoderns släktnamn
som ogift. Regeln har utformats efter mönster av 2 § första stycket andra
punkten.

Om en person har förvärvat nytt släktnamn efter ansökan,
kan enligt 10 § andra stycket namnlagen hans föräldrar, syskon eller syskons
barn med hans samtycke efter ansökan hos namnmyndigheten förvärva namnet.
Samma rätt anses böra tillkomma dem som på grund av adoption står i motsvarande
förhållande till honom. Detta torde följa av den föreslagna allmänna regeln om likstäUighet
mellan adoptivsläkt och biologisk släktskap och någon uttrycklig bestämmelse i
ämnet har därför inte ansetts behövlig.

Enligt 13 § andra stycket namnlagen har barn eller
adoptivbarn tUl den som efter ansökan har förvärvat nytt släktnamn samt sådant
barns eller adoptivbarns avkomling rätt att med förvärvarens samtycke anta
namnet. Bestämmelsen omfattar inte uttryckligen barns eller adoptivbarns
adoptivbarn. Den som på grund av adoption står i motsvarande förhållande till
förvärvaren som dennes avkomling bör dock ha samma rätt som avkomlingen att
anta namnet. Detta resultat torde till följd av den föreslagna allmänna
likställighetsregeln uppnås om ordet adoptivbarn utgår ur 13 §, och det
föreslås att paragrafen ändras i enUghet härmed.

Vad slutiigen gäller de bestämmelser som har upptagits i
avsnitt 2.3 har de flesta av dem enligt promemorian sådant innehåll att de bör
gälla i lika mån vid släktskap på grund av adoption som vid biologisk
släktskap. Den föreslagna generella bestämmelsen i föräldrabalken leder till
detta resultat. Beträffande några bestämmelser ligger det i sakens natur att
de inte är tUlämpliga på adoptivförhållanden. Reglerna om straff för otukt med avkomling
eller syskon i 6 kap. 5 § BrB (2.3.1) tar sikte direkt på den biologiska
släktskapen och bör därför inte heller framdeles omfatta adoptivbarn och adoptivsyskon,
som inte samtidigt är biologiskt barn eller syskon. Religionsfrihetslagens
(2.3.14) bestämmelser om barns förvärv av medlemskap i svenska kyrkan vid
födelsen kan givetvis inte avse adoptivbarn. Detsamma gäller bestämmelsen i
folkbokföringsförordningen (2.3.21) om barns födelsehemort. I övrigt behandlas
adoptivbarn och biologiska barn redan nu helt lika enligt sistnämnda båda
författningar.

Vad beträffar medborgarskapslagen (2.3,12), som nu saknar
bestämmelser om adoptions verkan i medborgarskapshänseende, anförs i
promemorian att det i de flesta fall där svenskar adopterar utländska
medborgare torde röra sig om små barn som i samband med adoptionen förs tUl
Sverige för att växa upp här i landet hos sina adoptivföräldrar, I praxis sker
eftergift av kravet på hemvisttid när det är fråga om naturalisation av
utländska barn som har adopterats av svenskar. Dessa barn upptas regelmässigt
till svenska medborgare, An-

5 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 143

s. 70 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:143 70

sökningsförfarandet kan därför förefalla onödigt.
Väntetiden under ärendets behandling upplevs säkerligen som psykiskt pressande.
Förfarandet är dessutom förenat med kostnader. För svenskar som adopterar
utländska bam skulle det säkerligen framstå som en avsevärd förenkling om
barnet redan genom adoptionsbeslutet blev svensk medborgare. Mot en sådan
lagändring möter emellertid vissa betänkligheter. Framför allt pekas på att den
skulle leda till en inte önskvärd ökning av antalet dubbla medborgarskap.
Härtill kommer att medborgarskapslagstiftningen har tUlkommit i nordiskt
samarbete och att en reform i nämnd riktning därför inte bör vidtas utan samråd
med övriga nordiska länder. Av dessa skäl läggs i promemorian inte fram förslag
till någon ändring på denna punkt.

Ett
införande i FB av den föreslagna generella bestämmelsen om adoptions
rättsverkningar skulle i avsaknad av särskilda föreskrifter påverka innebörden
av vissa av de bestämmelser i medborgarskapslagen som rör barn. Att reglerna i
1 och 2 §§ om barns förvärv av svenskt medborgarskap vid födelsen resp. genom
legitimering endast kan avse biologiskt barn torde visserligen stå klart. Samma
är förhållandet med 8 §, som handlar om preskription av medborgarskap och
innebär att svensk medborgare, som är född utom riket och som aldrig har haft
hemvist här och inte heller har uppehållit sig här under förhållanden som tyder
på samhörighet med Sverige, i princip förlorar sitt svenska medborgarskap när
han fyller 22 år samt att detta gäller även hans bam, som har fått svenskt
medborgarskap genom honom. Däremot skulle bestämmelserna om barn i 5 §, 6 §
sista stycket samt 7 § 3 och 4 i och för sig kunna tillämpas på adoptivbarn.
Mot bakgrund av det som fömt anförts anses emellertid att dessa regler inte bör
bli tillämpliga i fråga om adoptivbarn. I promemorian föreslås därför att det i
medbor-garskapslagen införs en särskild bestämmelse enligt vilken vad i lagen
sägs om förvärv eller förlust av svenskt medborgarskap för barn när det är
fråga om adoptivbarn skall tillämpas endast om barnet tillika är adoptantens
eget barn.

Avslutningsvis behandlas i promemorian frågan om till
följd av införandet av en generell regel om adoptions rättsverkan de särbestämmelser
för adoptivförhållanden inom den familjerättsliga lagstiftningen som har
redovisats i avsnitt 2.4 kan undvaras. Dessutom undersöks om den föreslagna
likställighetsregeln kan tänkas medföra någon inte avsedd ändring i sak av
andra där redovisade bestämmelser.

Bestämmelserna om adoption i 4 kap. FB måste givetvis stå
kvar. En rad andra bestämmelser kan däremot slopas. Detta gäller 2 kap. 2 §
tredje stycket och specialbestämmelsen för adoptivförhållanden i 13 kap. 13 §
tredje stycket GB, 6 kap. 11 §, 7 kap. 5 §, 8 kap, 2 §, 11 kap, 1 § tredje
stycket och specialbestämmelsen för adoptivförhållanden i 12 kap, 1 § första
stycket FB samt 4 kap, 1 och 2 §§, 8 kap, 9 § och

s. 71 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:143 71

specialbestämmelserna för adoptivförhållanden i 10 kap, 4
§ och 18 kap, 5 § andra stycket ÄB, I promemorian föreslås därför att de nu
nämnda specialreglerna för adoptivförhållanden upphävs.

Äktenskapshindren i 2 kap, 79 §§ GB avser enligt
promemorian endast biologisk släktskap. Detta torde stå klart även efter
införande av en principbestämmelse om adoptivbarns likställighet med andra
barn, särskilt med hänsyn till innehållet i 4 kap. 7 § FB, där det föreskrivs
att all verkan av adoptionen upphör såvitt gäller adoptivbarnets ställning
till adoptanten och dennes släkt om adoptivbarnet ingår äktenskap med adoptanten.
Av sakens natur får anses följa att släktskapshindren gäller även om den ene av
kontrahenterna på grund av adoption har inlemmats i en annan släkt.

Med ordet
barn i 5 kap. 12 § GB måste enligt promemorian redan nu avses även adoptivbarn.
Paragrafens innebörd ändras därför inte genom den föreslagna
likställighetsregeln. Detsamma gäller enligt promemorian 13 kap. 12 § GB.
Trots att det varken i lagtexten eller i förarbetena uttryckligen sägs att med
barn i paragrafen avses även adoptivbarn måste detta med hänsyn till grunderna
för bestämmelsen anses vara fallet. Det torde också vara klart att vid
tillämpning av lagrummet hänsyn inte skall tas till sådant barn under 16 år
till den avlidne som har adopterats av annan än den avlidnes make. Vad gäller
13 kap. 13 § GB framhåUs att uttrycket bröstarvinge vid stark adoption måste
anses omfatta alla dem som på grund av adoption står i motsvarande förhållande tUl
den avlidne maken som dennes avkomlingar. Släktskap på grund av adoption är
således i de avseenden som paragrafen reglerar helt jämställd med biologisk
släktskap. Eftersom ett adoptivbarn inte har arvsrätt efter sina biologiska
föräldrar är det vidare klart att med bröstarvinge inte åsyftas sådan avkomling
till den döde maken som genom adoption har inlemmats i en annan släkt.
Införandet i lagstiftningen av den föreslagna bestämmelsen om adoptions
rättsverkan medför därför inte någon ändring av innehållet i 13 kap. 13 §.
Däremot kan, som förut sagts, särbestämmelsen för adoptivförhållanden i tredje
stycket undvaras.

Bestämmelserna i 13 kap, FB bygger på den biologiska
släktskapen och tar inte sikte på adoptivförhållanden. Med hänsyn härtill och
då bestämmelserna inte innehåller regler om vad som skall gälla på grund av
visst släktskapsförhållande utan endast innehåller anvisningar för bestämmandet
av om släktskapsförhållande över huvud taget skall anses föreligga kommer de
inte att beröras av den föreslagna generella regeln om adoptions rättsverkan,

I detta sammanhang berörs i promemorian frågan huruvida
talan om äktenskaplig börd och om fastställande av faderskap tUl barn utom
äktenskap bör tUlåtas efter det att ett barn har adopterats bort. Mot
till-låtandet av sådan talan kan åberopas att de familjerättsliga banden

s. 72 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:143 72

mellan
adoptivbarn och dess biologiska far har klippts av genom adoptionen oberoende
av utgången i ett sådant mål. För motsatt ståndpunkt talar emellertid att den
biologiska släktskapen mellan ett adoptivbarn och dess biologiska släkt kan
aktualiseras i vissa situationer, t. ex. när det gäller tUlämpning av
bestämmelserna om äktenskapshinder i 2 kap, 79 §§ GB eller om otukt i 6 kap, 5
§ BrB, Vidare får adoptivbarn i likhet med andra barn anses ha ett legitimt
intresse att genom talan om äktenskaplig börd eller om faderskap till barn utom
äktenskap försöka vinna klarhet om sin härstamning. Någon inskränkning i adoptivbarns
möjligheter att föra sådan talan bör därför enligt promemorian inte göras.

6
Remissyttrandena

Den
i promemorian uttalade uppfattningen att principen om adoptivbarns likstälUghet
i rättsligt avseende med andra barn bör slå igenom även i annan lagstiftning än
den familjerättsliga har vunnit instämmande eller lämnats utan erinran i
samtliga remissyttranden. Remissinstanserna har också godtagit förslaget att i FB
införa en allmän regel om adoptions rättsverkningar och ur lagstiftningen rensa
ut de bestämmelser som uttryckligen likställer adoptivsläkt med biologisk
släkt. Svenska försäkringsbolags riksförbund och Svenska livförsäkringsbolags
förening tUlstyrker emellertid de föreslagna lagändringarna endast under
förutsättning att i alla de bestämmelser som nu innehåller regler om adoptivförhållande
införs en uttrycklig hänvisning till den allmänna regeln i FB. Som skäl för
denna ståndpunkt anförs att sådana uttryck i lagtexten som bröstarvingar och avkomlingar
annars kan vålla missförstånd och leda till den felaktiga tolkningen att
bestämmelsen inte avser adoptivbarn. Att ur uppräkningar i lagtext av olika
släktingar utesluta adoptivsläktingar anses ägnat att vilseleda allmänheten särskUt
som uppräkningarna är avsedda att vara uttömmande och inte endast
exemplifierande. Den föreslagna undantagsregeln i 4 kap. 8 § andra stycket FB
är föga upplysande och öppnar möjUgheter tiU skönsmässig bedömning. De i
promemorian behandlade lagrummen ger enligt organisationerna i sitt nuvarande
skick ett tydligare och för allmänheten mer upplysande besked än de skulle göra
om specialreglerna för adoptivförhållanden rensades ut. Svea hovrätt betonar
vikten av att allmänheten får erforderlig information om de nya bestämmelserna.
Hovrätten framhåller också att en reform i enlighet med förslaget i vissa fall
kan leda till tveksamhet om hur det förhåller sig med adoptivbarn. Som exempel nämns
65 § kommunalskattelagen, som särskilt nämner styvbarn och fosterbarn.

Vad
gäller den närmare utformningen av den föreslagna nya 8 § i

s. 73 Kontrollera mot PDF

Prop.1971:143 73

4 kap. FB har riksskatteverket, Stockholms domkapitel och
tingsrätts-domareföreningen kritiserat uttrycket "adoptantens bam i
äktenskap". Verket förordar att uttrycket ändras till "adoptantens
eget barn" samt att andra punkten får lydelsen: "Är barn adopterat av
makar eller har make adopterat andre makens barn eller adoptivbarn skall barnet
anses som makarnas gemensamma". Om ena maken ensam antar ett adoptivbarn
och barnet inte är barn eller adoptivbarn till andre maken uppstår inte något
rättsförhållande mellan barnet och denne, och barnet torde då enligt verket
inte kunna anses som adoptantens barn i äktenskap. Inte heller torde ett barn
som har adopterats av en änka eller en frånskild kvinna kunna anses som hennes
barn i äktenskap. Domkapitlet anser att uttrycket "barn i äktenskap"
kan få inte önskvärda konsekvenser i arvsrättsliga sammanhang. Tingsrättsdomareföreningen,
som förmodar att den föreslagna formuleringen har valts med hänsyn tUl lydelsen
av 6 kap. 11 § FB, framhåller att barn utom äktenskap nu har en annan
rättsställning än när balken antogs och att det därför inte torde vara
nödvändigt att jämställa adoptivbarn med barn i äktenskap.

Beträffande
frågan om utmönstring av särbestämmelser för adoptivförhållanden anser tingsrättsdomareföreningen
inte att tUlräckliga skäl har förebragts för bibehållande av ordet adoptivbarn
i lagen om indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fastställda i Danmark,
Finland, Island eller Norge.

Med anledning av förslaget tUl ändring i28§ arvsskatteförordningen
anför Svenska försäkringsbolags riksförbund och Svenska livförsäkringsbolags
förening att det är oegentligt att i lagtexten använda termen arvlåtaren,
eftersom arvsrätt mellan de personer som berörs av bestämmelsen är utesluten
till följd av 1970 års ändringar i adoptionslagstiftningen. Dessutom synes det
inte förenligt med rådande uppfattning om innebörden av begreppet släkt att
påstå att en adopterad person tillhör adoptantens släkt. Organisationerna
föreslår därför att bestämmelsen får lydelsen "Vad nu sagts gäller även om
barnet eller avkomlingen till följd av adoption saknar rätt till arv efter den
avlidne". De framhåller vidare att det under alla omständigheter bör komma
till klart uttryck i paragrafen att arv eller gåva från de biologiska föräldrarna
till ett bortadopterat barn skall beskattas i klass I,

De föreslagna ändringarna i försäkringsavtalslagen godtas
i och för sig av Svenska försäkringsbolags riksförbund och Svenska
livförsäkringsbolags förening. Organisationerna framhåller emellertid att med
bröstarvinge i 104 § tredje stycket f. n. inte kan avses annat än biologisk avkomUng.
De påpekar vidare att det vid varje ändring i arvslagstiftningen uppkommer
frågor om uttryck som arvinge, barn o. d. i förmånstagarförordnanden skall ges
den innebörd som uttrycket hade när förordnandet gjordes eUer när dödsfallet
inträffade. Vad beträffar den nu föreslagna lagändringen anför de att en
bedömning av försäk-

s. 74 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:143 74

ringstagarens
avsikt, även om ett förordnande har tUlkommit efter lagändringen, i praktiken
ofta torde kunna leda tUl att det inte utan vidare kan antas att han har velat
gynna oskylda personer, som hans barnbarn eller adoptivbarn har adopterat och
till vilka han inte haft några personliga band.

De
i promemorian föreslagna ändringarna i namnlagen berörs i flera av
remissyttrandena.

Riksskatteverket anser att
det nuvarande andra stycket i 3 § namnlagen blir överflödigt efter införande
av den generella bestämmelsen i 4 kap. 8 § FB. Verket anmärker dessutom att
formuleringen "adopterat av makar" inte ger barn till en man som har
adopterats av dennes hustru möjlighet att förvärva hustruns namn. Om stycket
utgår kan barnet emellertid erhålla hustruns namn som ogift enligt 1 § tredje
stycket namnlagen jämfört med 4 kap. 8 § första stycket andra punkten FB. Mot
det föreslagna nya tredje stycket i 3 § förklarar sig verket inte ha något att
erinra. Verket framhåller dock att den föreslagna formuleringen "kvinnans
make" i vissa fall kan leda till oklarhet om med uttrycket avses maken
vid adoptionstUlfället eller vid det senare tillfälle då frågan om namnändring
uppkommer för barnet. Även Stockholms domkapitel anser nuvarande 3 § andra
stycket obehövligt och föreslår att det utgår. Domkapitlet ifrågasätter vidare
om adoptivbarns rätt att bära de biologiska föräldrarnas namn som tUläggsnamn
bör bibehållas. Tingsrättsdomareföreningen önskar ett förtydligande av 3 §
första stycket. EnUgt lagrummets nuvarande lydelse skall ett barn som
adopterats av sin fars hustru erhålla hustruns efternamn. Huvudregeln bör emellertid
vara att barnet behåller sin fars namn, eller, om det är fött utom äktenskap,
förvärvar detta namn. Lagtexten bör förtydligas i detta hänseende. I fråga om
andra stycket samma paragraf anmärker föreningen att det utesluter sådana barn
som adopterats av faderns eller moderns make från möjligheten att anta moderns
släktnamn. Föreningen föreslår därför att ett nytt stycke införs omedelbart
efter det nuvarande andra stycket med lydelsen "Vad som sägs i andra
stycket gäller även om make har adopterat andre makens barn".

Patentverket
har inte något att erinra mot det föreslagna nya tredje stycket i 3 §
namnlagen. Vad angår 13 § anmärker verket att det inte föreslås att ordet
adoptivbarn i paragrafens första stycke slopas. Verket vill inte heller förorda
någon sådan ändring men framhåller att ett slopande av ordet i paragrafens
andra stycke skulle kunna leda till det felaktiga antagandet att detta stycke
inte är tillämpligt på adoptivsläkt. För att hindra en sådan tolkning bör man
avstå från att utesluta ordet adoptivbarn ur andra stycket. Ett klarläggande
av att ordet avkomling i andra stycket omfattar även adoptivsläkt skulle kunna
ske genom ett uttalande i en kommande proposition. Riksskatteverket och
Stockholms

s. 75 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:143 75

domkapitel anser däremot att ordet adoptivbarn bör utgå
inte bara ur andra utan också ur första stycket i 13 §.

Invandrarverket
har inte något att erinra mot promemorians förslag i fråga om medborgarskapslagen.
Med anledning av vad som anförs beträffande naturalisation av adoptivbarn
påpekar verket att ansökningsförfarandet fr. o. m. juli 1969 har förenklats bl.
a. genom att endast två myndigheter polismyndigheten och invandrarverket
handlägger ärendena. Ansökningar rörande adoptivbarn behandlas med förtur och
bifalls regelmässigt. Handläggningen hos polismyndigheten sker i regel snabbt.
Handläggningstiden hos verket, som i vanliga naturalisationsärenden f. n. är
46 månader, uppgår till ca en månad. Beträffande kostnaden för naturalisation
upplyser verket att det i ett remissyttrande till Nordiska Rådet i januari
1971 har förklarat sig inte ha något att erinra mot att avgiften helt
avskaffas.

Enligt socialstyrelsen hade det varit värdefullt om man
redan i detta sammanhang hade kunnat lösa frågan om medborgarskap för de många
utländska barn som adopteras av svenska föräldrar. För dessa barn skulle det
innebära en avsevärd förenkling om de blev svenska medborgare redan genom
adoptionsbeslutet. Förutom att ansökningsförfarandet innebär en
arbetsbelastning för invandrarverket medför det även en inte obetydlig utgift
för adoptivföräldrarna. Styrelsen anser därför att en lösning av frågan snarast
bör komma till stånd. Vidare synes det styrelsen motiverat med en regel om
förlust av det svenska medborgarskapet för adoptivbarn i fall motsvarande dem
då biologiska barn förlorar sitt svenska medborgarskap tUl följd av att
föräldrarna upphört att vara svenska medborgare. Om adoptivbarnet i ett sådant
fall automatiskt förvärvar medborgarskap i adoptantens nya hemland kommer det
nämligen att ha medborgarskap i två länder och kunna bli befriat från det
svenska medborgarskapet först efter ansökan. En sådan ordning bör undvikas.

Tingsrättsdomareföreningen ifrågasätter om inte
adoptivbarn i medborgarskapsrättsligt hänseende bör jämställas med biologiska
barn. Enligt föreningen bör adoptivbarn förvärva och förlora svenskt medborgarskap
under samma förutsättningar som biologiska barn. Antalet dubbla medborgarskap
kommer att öka endast obetydligt om en sådan bestämmelse införs. Det andra
skälet som i promemorian åberopats mot en sådan ändring att medborgarskapslagstiftningen
tillkommit i nordiskt samarbete väger enligt föreningen tyngre. Föreningen
anser dock jämställdheten mellan adoptivbarn och biologiska barn så angelägen
att samråd snarast bör inledas med övriga nordiska länder om ändrad lagstiftning
i detta hänseende. Föreningen framhåller att vad den har anfört rörande
medborgarskapslagen inte innebär att den anser att medborgarskap skall kunna
förvärvas genom adoption.

Industriförbundet uppehåller sig i sUt yttrande vid de
följder som ett

s. 76 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:143 76

genomförande
av promemorieförslaget skulle få när det gäller 5 § lagen om tryggande av pensionsutfästelse
m. m. Förbundet erinrar om att i paragrafen görs viss inskränkning i
möjligheterna att under rubriken Avsatt till pensioner redovisa skuld för
pension till huvuddelägare. Motsvarande begränsning gäller i fråga om avdragsrätten
vid inkomstbeskattningen. Bedömningen av om en viss person har bestämmande
inflytande i ett företag och aUtså är "huvuddelägare" skall ske med
hänsyn tiU vissa närståendes innehav av aktier eller andelar i företaget.
Bland sådana närstående nänins uttryckligen avkomling och avkomUngs make samt
föräldrar och far- och morföräldrar. Någon anledning att anta att adoptivförhållande
skulle kunna innefattas i den angivna kretsen föreligger inte enligt
industriförbundet och förarbetena till lagstiftningen ger inte heller något
stöd för en sådan uppfattning. Den föreslagna allmänna bestämmelsen om
adoptions rättsverkningar kommer därför att medföra att en eller flera
aktieägare kan bli att betrakta som huvuddelägare trots att de nu inte är det.
De angivna inskränkningarna skulle därmed bli tillämpliga. Såvitt avser
förfoganden i framtiden torde det inte finnas mycket att erinra mot en sådan utvidgning.
Då det gäUer pensionsutfästelser som redan har gjorts skulle emellertid de
ekonomiska förutsättningarna för företaget kunna förändras väsentligt om genom
adoptivbarns jämställande med eget barn företagets ägare blir att betrakta
som. huvuddel ägare i nu förevarande hänseende. Effekten skulle bli att
premiereserv för pensionsutfästelse till den "nye" huvuddelägaren
måste återföras till beskattning till större eller mindre del. En sådan verkan
av den ifrågasatta lagändringen kan förbundet inte godta. Förbundet anser
därför att en särskUd bestämmelse bör införas som helt undantar sådana
utfästelser som har gjorts före lagstiftningens ikraftträdande.

7
Föredraganden

De
ändringar i adoptionslagstiftningen som antogs av 1970 års riksdag och trädde
i kraft den 1 januari och den 1 juli 1971 har lett tUl att adoptivbarn nu är
helt likställda med andra barn i familjerättsligt hänseende så långt detta över
huvud taget är möjligt. I samband med lagändringarna framhöll föredragande
departementschefen (prop. 1970: 186 s. 51 och 52) att denna UkstäUighetsprincip
borde slå igenom också i annan lagstiftning än den familjerättsliga. För att
skapa underlag för en sådan reform har i en inom justitiedepartementet
upprättad promemoria gjorts en genomgång av lagregler om släktskapsrelationer utanför
det familjerättsliga området. Genomgången har visat att adoptivsläkt redan nu
är uttryckligen jämställd med biologisk släktskap på många rättsområden. I
somliga fall gäller detta generellt, i andra fall

s. 77 Kontrollera mot PDF

Prop.1971:143 77

endast
beträffande vissa släktskapsrelationer. Det finns emellertid också ett stort
antal bestämmelser som inte uttryckligen anger om de är tilllämpliga även vid
släktskap på grand av adoption. Beträffande vissa sådana regler ligger det i
sakens natur.att de tar sikte enbart på den biologiska släktskapen. I många
fall kan emellertid tvekan råda om bestämmelsernas innebörd. Ofta torde
förklaringen tUl att adoptivsläkt inte alls eller endast delvis jämställs med
biologisk släkt vara att reglerna har tUlkommit mot bakgrund av den ordning
som gällde före 1958 års ändringar i adoptionslagstiftningen och som innebar
att några familjerättsliga band inte fanns mellan adoptivbarnet och adoptantens
släkt.

I promemorian föreslås att
det i 4 kap, FB införs en allmän regel om adoptions rättsverkan och att denna
regel får ersätta de nu gällande specialbestämmelserna för adoptivförhållanden
utom i sådana fall då särskilda skäl kräver en särreglering. Enligt den
föreslagna nya regeln skall vid tillämpning av bestämmelse i lag eller annan
författning, som tillägger släktskap eller svågerlag rättslig betydelse,
adoptivbarn anses som adoptantens barn i äktenskap och inte som barn till sina
biologiska föräldrar. Har make adopterat andre makens barn eller adoptivbarn
skall barnet dock anses som makarnas gemensamma. Det sagda skall emellertid
inte gälla om annat följer av särskild föreskrift eller av rättsförhållandets
natur.

Promemorieförslaget har
allmänt godtagits under remissbehandlingen. Även jag ansluter mig till den
föreslagna lösningen. Genom att en allmän regel om adoptions rättsverkningar
tas upp i FB blir det i fortsättningen inte nödvändigt att belasta regler i
annan lagstiftning som rör släktskapsrelationer med särskilda bestämmelser för adoptivförhållanden.
En annan viktig fördel med förslaget är att den allmänna
likställighets-principen kommer till klart uttryck i lagstiftningen om
adoption. Denna princip torde redan nu ha stark förankring i det allmänna
rättsmedvetandet, och den föreslagna lagregeln kan bidra till att ytterligare
befästa den. Mot bakgrund härav synes det mig inte påkallat att, som har ifrågasatts
under remissbehandlingen, införa särskUda hänvisningar till den generella
bestämmelsen i andra lagregler om släktskapsförhållanden. Genom ett sådant
system skulle man f. ö. inte vinna den eftersträvade förenklingen av reglerna.

Den generella UkstälUghetsregdn
skall enligt förslaget inte tiUämpas då annat följer av särskild föreskrift
eller av rättsförhållandets natur. Under remissbehandlingen har yppats farhågor
för att denna bestämmelse skall ge utrymme för skönsmässiga bedömningar. Dessa
farhågor är enligt min mening inte berättigade. Vid tolkningen av bestämmelsen måste
beaktas att den innebär ett undantag från huvudregeln om full likställighet och
redan av den anledningen inte får tolkas extensivt. De enda fall då
rättsförhållandets natur kan motivera avvikelse frän huvud-

s. 78 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:143 78

regeln
är sådana där de rent biologiska banden är avgörande, under det att exempelvis
den sociala samhörigheten inte skall tillmätas betydelse. Som exempel kan
nämnas reglerna om fastställande av faderskap i FB, om äktenskapshinder på
grund av släktskap i GB och om straff för otukt med avkomluig eller syskon i BrB,

Vad
gäller utformningen i övrigt av den i promemorian föreslagna generella regeln
har några remissinstanser reagerat mot föreskriften att adoptivbarnet skall
anses som adoptantens barn i äktenskap. De har föreslagit att detta uttryck
ersätts med eget barn. Med anledning härav vill jag anföra följande. Reglerna
om barn i och utom äktenskap är visserligen numera på de allra flesta punkter
helt överensstämmande. På några områden gäller dock alltjämt olika regler.
Detta är förhållandet med bestämmelserna om vårdnad i 6 kap, och om
barnavårdsman i 8 kap,' FB. För adoptivbarn skall f. n. i båda dessa avseenden
gälla vad som är föreskrivet för barn i äktenskap. Om det inte redan i den
allmänna likställighetsregeln anges att adoptivbarn skall anses som adoptantens
bam i äktenskap krävs preciseringar i detta hänseende i 6 och 8 kap. FB. Av dessa
skäl ansluter jag mig tUl promemorieförslaget. Detta innebär inte att barnet
skall anses som adoptantens barn i ett visst äktenskap utan endast att barnet
vid tUlämpning av lagar och andra författningar skall ha samma rättsställning
som om det var adoptantens eget barn och att härvid, om olika regler gäller för
barn i och utom äktenskap, reglerna för barn i äktenskap skall tillämpas.

I
fråga om möjUgheterna att rensa ut olika särbestämmelser för adoptivförhållanden
inom och utom den familjerättsliga lagstiftningen kan jag ansluta mig till
förslagen i promemorian. I likhet med tingsrättsdomareföreningen anser jag att
något undantag i detta avseende inte bör göras för lagen om indrivning i Sverige
av underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland, Is-landeller Norge. I lagen
om bostadsrättsförening-a r synes det dock inte vara påkallat att nu göra
ändring med hänsyn till att lagen upphör att gälla vid utgången av juni 1972.

Enligt
28 § arvsskatteförordningen gäller särskilda regler för beskattningen av arv,
testamente och gåva till bl. a. barn och barnbarn. Dessa regler är tUlämpliga
även om det på grund av adoption inte består några famUjerättsliga band med
den från vUken förvärvet härrör. Denna ordning bör gälla även i fortsättningen.
Med hänsyn till den föreslagna generella bestämmelsen i FB om adoptions
rättsverkningar krävs en uttrycklig föreskrift härom i 28 § arvsskatteförordningen.
Den i promemorian föreslagna formuleringen synes emellertid böra jämkas i nära
överensstämmelse med vad som föreslagits av Svenska försäkringsbolags
riksförbund och Svenska livförsäkringsbolags förening. Den nya bestämmelsen
täcker inte bara testamente eller gåva från föräldrar tUl bortadopterade barn
utan också testamente eller gåva

s. 79 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:143 79

från
far- eUer morföräldrar tiU bortadopterade barnbarn eller till bortadopterade
barns avkomlingar.

Försäkringsbranschens
organisationer har i anslutning till de föreslagna ändringarna i försäkringsavtalslagen
(FAL) gjort vissa uttalanden angående tolkningen av förmånstagarförordnanden.
Jag vill i anledning härav bara framhålla att tolkningsreglerna i 105 § FAL i
och för sig synes mig väl avvägda men att det förhållandet att andra lagregler
gällde när ett förordnande gjordes än när dödsfallet inträffade givetvis kan
vara ett skäl att avvika från den av lagen anvisade tolkningen.

Särskilda
bestämmelser rörande adoptivförhållanden synes alltjämt vara påkallade när det
gäller reglerna i namnlagen om förvärv av släktnamn.

Enligt
huvudregeln i 3 § första stycket förvärvar adoptivbarn genom adoptionen adoptantens
eller, om det adopteras av makar, adoptivfaderns släktnamn. Tingsrättsdomareföreningen
har påpekat att detta synes innebära att ett barn som adopteras av sin
biologiska fars hustru därigenom förvärvar hennes släktnamn i stället för
faderns. Föreningen, som anser en sådan ordning olämplig, har ifrågasatt om
inte lagrummet bör förtydligas. För egen del anser jag den naturliga tolkningen
av bestämmelsen vara att barnet i det av föreningen berörda fallet skall bära
faderns släktnamn. Jag instämmer dock i att ett förtydligande kan vara
motiverat, och jag föreslår därför att det i paragrafen införs en föreskrift
att reglerna om barn som adopteras av makar skall ha motsvarande tillämpning
då make adopterar andra makens barn eller adoptivbarn. Huvudregeln blir alltså
att om en man adopterar sin hustrus barn eller adoptivbarn barnet får mannens
namn, medan i det fallet att en kvinna adopterar sin makes barn eller
adoptivbarn barnet inte får hustruns namn utan behåller sitt tidigare namn.

Den
som adopteras kan f, n, få tillstånd att behålla sitt tidigare släktnamn. Han
kan vidare utan särskilt tUlstånd bära detta namn som ett tilläggsnamn framför adoptantens
släktnamn. Såsom anförs i promemorian bör dessa regler bibehållas. De bör dock
givetvis inte utnyttjas annat än i speciella fall, då barnet fortfarande har
stark anknytning till sin biologiska släkt.

Barn
som har adopterats av makar har enligt 3 § andra stycket möjlighet att anta adoptivmoderns
släktnamn som ogift på samma vUlkor som enligt 1 § gäller i fråga om rätt för
barn i äktenskap att anta sin mors namn som ogift. Med barn som har adopterats av
makar torde få jämställas bam som har adopterats av sin fars eller mors resp. adoptivfars
eller adoptivmors make. Detta blir helt klart om man i paragrafen tar in ett
sådant förtydligande som jag nyss har föreslagit. Någon ändring av 3 § andra
stycket i syfte att åstadkomma större likställighet mellan adoptivbarn och
andra barn behövs därför inte, I och för sig skulle

s. 80 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:143 80

man
som ett par remissinstanser har påpekat kunna helt slopa bestämmelsen i
samband med införandet av den föreslagna allmänna likställighetsregeln i FB, I
tydlighetens intresse bör dock regeln få stå kvar. Ett särskilt skäl härför är
att paragrafen i enlighet med vad som föreslås i promemorian bör kompletteras
med en regel om rätt att förvärva adoptivmoderns namn som ogift i fall då någon
har adopterats av kvinna ensam utan att vid adoptionstillfället vara barn
eller adoptivbarn till hennes make, I likhet med vad som enligt 2 § gäller för utomäktenskapligt
barn bör namnet kunna förvärvas genom anmälan hos pastor. Till undvikande av
missförstånd vid tolkningen av uttrycket kvinnans make bör den i promemorian
föreslagna bestämmelsen omformuleras,

I
10 § andra stycket regleras den rätt som tillkommer föräldrar, syskon och
syskonbarn till förvärvaren av ett nytt släktnamn att erhålla detta namn. Av
den föreslagna allmänna regeln i FB får anses följa att samma rätt tillkommer
dem som på grund av adoption står i motsvarande förhållande till förvärvaren.

Enligt
13 § första stycket medför under vissa omständigheter ett släktnamnsbyte
automatiskt motsvarande namnbyte för barn och adoptivbarn. Andra stycket
upptar regler om rätt i andra fall för barn och adoptivbarn till den som har
förvärvat nytt släktnamn att själva anta namnet. Sådan rätt tillkommer även avkomling
till barn eller adoptivbarn. Denna formulering innebär att det inte råder full
jämställdhet meUan adoptivsläkt och vanlig släkt. Den omfattar t. ex. inte
barns adoptivbarn eller adoptivbarns adoptivbarn. I promemorian föreslås därför
att ordet adoptivbarn skall utgå ur 13 § andra stycket, varefter det av den
föreslagna allmänna likställighetsregeln i FB torde följa att adoptivsläkt och
biologisk släktskap skall jämställas helt vid tillämpningen av reglerna. Jag
instämmer i detta förslag. TUl undvikande av missförstånd bör, som ett par
remissinstanser har påpekat, ordet adoptivbarn utgår även ur paragrafens
första stycket så att också de där avsedda fallen får prövas med tiUämpning av
den allmänna regeln i FB.

Som
jag har redovisat inledningsvis under 2.3 finns en rad regler om släktskapsförhållanden
som inte innehåUer några föreskrifter rörande verkan av adoption. Här medför
den föreslagna generella regeln om adoptions rättsverkningar att adoptivsläkt blir
jämstäUd med biologisk släkt, om inte annat följer av rättsförhållandets natur
eller särskild föreskrift. Några erinringar mot detta har inte anförts under
remissbehandlingen, och för egen del anser jag denna ordning både lämplig och önskvärd.
Industriförbundet har i sin skrivelse i ärendet pekat på de konsekvenser
förslaget medför i fråga om lagen om tryggande av pensionsutfästelse m, m.
Förbundet utgår härvid från att adoptivförhållande f, n, inte skall beaktas vid
bestämmande av vem som är att betrakta som s. k. huvuddelägare enligt 5 § andra
stycket nämnda lag. Riktigheten av denna tolkning kan med visst fog sättas i
fråga.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:143 81

Problemet
har emellertid inte diskuterats i förarbetena till lagen och jag anser mig inte
behöva ta ställning tUl det i detta sammanhang. Även om förbundets tolkning
godtas saknas nämligen enligt min mening skäl att införa speciella
övergångsbestämmelser. Avsättningar till pensionsreserv som har skett enligt gäUande
regler före ikraftträdandet av den nu föreslagna ändringen i föräldrabalken kan
stå kvar och behöver alltså inte återföras tUl beskattning. Vad gäller
framtiden kan visserligen möjligheterna att göra avsättningar av obeskattade
medel bli begränsade, vilket kan innebära en förändring av de ekonomiska
förutsättningarna för pensionsutfästelsen. Den omständigheten att parter vid
upprättande av avtal kan ha kalkylerat med vissa effekter i skattehänseende
mot bakgrund av gällande lagstiftning kan emellertid i och för sig inte få
utgöra något hinder mot att lagen ändras på sätt som rubbar dessa kalkyler,

I
promemorian föreslås att undantag från huvudregeln om adoptivbarns
likställighet med andra barn skall g'äUa i fråga om medborgarskapslagen. Vid
remissbehandlingen har från ett par håll framhållits som ett angeläget önskemål
att adoptivbarn i medborgarskapshänseende blir helt likstäUda med andra barn.
För egen del har jag stor förståelse för dessa synpunkter. De ligger helt i
linje med den syn på adoptionen som har präglat de senaste reformerna på
området. Emellertid bör någon ändring i medborgarskapslagstiftningen inte företas
utan samråd med de andra nordiska länderna. Vidare kompliceras bedömningen av
att man i möjligaste mån bör undvika regler som leder till dubbla
medborgarskap. På grund härav och med beaktande av att några stora praktiska
komplikationer inte tycks föreligga f, n. har jag efter samråd med chefen för
inrikesdepartementet kommit fram till att något förslag tiU ändrade regler inte
bör läggas fram nu. För att inte den allmänna UkstälUghetsregdn skall slå
igenom vid tiUämpning av medborgarskapslagen krävs, som framhålls i
promemorian, en uttrycklig lagregel av innebörd att lagens föreskrifter om
barns förvärv eller förlust av svenskt medborgarskap med anledning av att dess
far eller mor förvärvar eller förlorar sådant medborgarskap inte gäller för
adoptivbarn.

Vid
behandlingen av den föreslagna likställighetsregdns inverkan på olika
bestämmelser på det familjerättsliga området diskuteras i promemorian frågan
om talan om äktenskaplig börd och om faderskap till barn utom äktenskap bör tUlåtas
efter det att ett barn har adopterats. Med hänsyn dels tUl att den biologiska
släktskapen alltjämt har rättslig betydelse i vissa avseenden, t.ex. i fråga
om äktenskapshinder, dels till att adoptivbarnet i och för sig kan anses ha
ett berättigat intresse av att vinna klarhet om sin härstamning bör enligt
promemorian någon inskränkning inte ske i adoptivbarns möjligheter att föra
sådan talan. Jag delar denna uppfattning.

s. 82 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:143 82

Slutligen bör i detta sammanhang göras en inte förut här
berörd ändring i 12 kap. 1 § första stycket FB. Enligt detta lagrum skall förmynderskap
för underårig inskrivas bl. a. då fader, efter vilken den underårige är arvsberättigad,
avlider. Eftersom barn utom äktenskap numera har samma rätt till arv efter sin
far som barn i äktenskap fyller det i lagrummet angivna villkoret att den underårige
skall ha arvsrätt efter fadern inte längre någon funktion. Det bör därför
upphävas.

8 Hemställan

Under åberopande av det anförda hemst'äller jag, att Kungl.
Maj:t föreslår riksdagen att antaga förslag till

1.
lag om
ändring i föräldrabalken,

2.
lag om
ändring i giftermålsbalken,

3.
lag om
ändring i ärvdabalken

4.
lag om
ändring i jordabalken,

5.
lag om
ändring i brottsbalken,

6.
lag om
ändring i rättegångsbalken,

1. lag om ändring i lagen (1915: 219) om avbetalningsköp,

8.
lag om
ändring i lagen (1916:156) om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast
egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag,

9.
lag om
ändring i konkurslagen (1921: 225),

10. lag om ändring i lagen (1925: 334)
om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt
upplåtet område,

11. lag om ändring i lagen (1927: 77)
om försäkringsavtal,

12. lag om ändring i lagen (1950: 382)
om svenskt medborgarskap,

13. lag om ändring i lagen (1954: 243)
om yrkesskadeförsäkring,

14. lag om ändring i lagen (1957: 390)
om fiskearrenden,

15. lag om ändring i allmänna
tjänstepliktslagen (1959: 83),

16. lag om ändring i barnavårdslagen
(1960: 97),

17. lag om ändring i lagen (1960: 729)
om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk,

18. lag om ändring i lagen (1962: 381)
om allmän försäkring,

19. lag om ändring i lagen (1962: 512)
om indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland,
Island eller Norge,

20. lag om ändring i namnlagen (1963:
521),

21. lag om ändring i jordförvärvslagen
(1965: 290),

22. lag om ändring i lagen (1966:680)
om ändring av vissa underhållsbidrag,

23. lag om ändring i förköpslagen
(1967: 868),

24. lag om ändring i rennäringslagen
(1971: 437),

25. lag om ändring i
kommunalskattelagen (1928: 370),

s. 83 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:143 83

26.
förordning om ändring i
förordningen (1941: 416) om arvsskatt och gåvoskatt,

27.
lag om ändring i
familjebidragsförordningen (1946:99),

28.
lag om ändring i militärersättningsförordningen
(1950: 261),

29.
lag om ändring i lagen
(1956: 2) om socialhjälp,

30.
lag om ändring i lagen
(1956:293) om ersättning åt smittbärare,

31.
lag om ändring i
förordningen (1956: 629) om erkända arbetslöshetskassor,

32.
lag om ändring i lagen
(1964: 47) om krigshjälp,

33.
lag om ändring i lagen
(1964:143) om bidragsförskott,

34.
lag om ändring i
studiehjälpsreglementet (1964: 402).

Med
bifall tUl vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.

Ur
protokollet: Britta Gyllensten

MARCUS BOKTR. STHLM 1971 710456

Doktrin (3)

  1. Anna Singer, På spaning efter syskon, SvJT 2026 s. 202, på s. 209, 215 · Fritt tillgänglig
  2. Anna Singer, En, två, ett par eller flera? — Föräldraskap i det 21:a århundradet, SvJT 2002 s. 377, på s. 382 · Fritt tillgänglig
  3. Anna Singer, Mannens talerätt vid fastställande av faderskap, SvJT 1992 s. 549, på s. 571 · Fritt tillgänglig

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur Svensk Juristtidnings öppna arkiv. Artiklarna läses hos SvJT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

39 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (20)

20 kopplingar i 12 dokument.

  1. Prop. 2025/26:154 Förbud mot kusinäktenskap och äktenskap mellan andra nära släktingar s. 25 om s. 77 i texten
  2. SOU 2025:91 Nya regler om arv och testamente s. 131 i texten
  3. SOU 2025:82 Sysselsättning och boende på landsbygden s. 298 · s. 387 i texten
  4. Ds 2024:20 Förbud mot äktenskap mellan kusiner och vissa andra nära släktingar s. 41 om s. 77 · s. 173 om s. 77 i texten
  5. SOU 2021:56 Nya regler om utländska föräldraskap och adoption i vissa fall s. 260 om s. 77 i texten

Visa alla 12

Doktrin (19)

19 kopplingar i 5 dokument.

  1. Singer, Föräldraskap i rättslig belysning, 2000 s. 254 om s. 76 · s. 254 om s. 77 · s. 255 om s. 62 · s. 257 om s. 76 · och 10 till i texten
  2. SvJT 2026 s. 202 Anna Singer, På spaning efter syskon s. 209 · s. 215 i texten
  3. SvJT 2002 s. 377 Anna Singer, En, två, ett par eller flera? — Föräldraskap i det 21:a århundradet s. 382 i texten
  4. Tiby, Domarjäv, 1993 s. 104 i texten
  5. SvJT 1992 s. 549 Anna Singer, Mannens talerätt vid fastställande av faderskap s. 571 i texten