Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om exekutiv försäljning av fast egendom, m.m.

1971 · 886 sidor, varav 472 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 472 av 886 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1971:20, Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om exekutiv försäljning av fast egendom, m.m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 Prop. 1971: 20

Nr 20

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till
lag om exekutiv försäljning av fast egendom, m. m.; given Stockholms slott den
29 januari 1971.

Kungl.
Maj:t vill härraed, under åberopande av bUagda utdrag av statsrådsprotokollet
över justitieärenden och lagrådets protokoll, föreslå riksdagen att bifalla de
förslag ora vars avlåtande tUl riksdagen föredragande departeraentschefen
heraställt.

GUSTAF ADOLF

LENNART
GEIJER

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen läggs frara förslag lill sådana ändringar i den exekutionsrällsliga
lagstiftningen som betingas av den nya jordabalken (JB) och den under år 1970
antagna följdlagsliftningen tUl denna. Sålunda föreslås ändringar i de regler
om exekutiv försäljning\ "v fast egendom som nu finns upptagna i
utsökningslagen (UL). Samlidigisora lagstiftningen om fastighetsexekutionen
anpassas till JB, särskUt tu. dess nya panlrällssystera, innefattar förslagen
en reforraering av bestäran. Iserna i syfte atl skapa en raodern oeh effektiv
lagstiftning på detta oraråde.

I
redaktionellt avseende innebär förslagen alt de regler ora försäljning av
ulraält fast egendom sora nu finns i UL bryts ul och får raotsvarigheter i en
särskUd lag ora exekutiv försäljning av fast egendora. I UL koraraer därefter
atl, såvitt gäller fast egendora, slå kvar övriga regler ora exekutionen,
såsora regler om utmätning, fördelning av under exekution inflytande raedel och
fuUföljdsregler.

En
betydande nyhet sora föreslås är alt ulraält fastighet skall, när detta
fraraslår sora ändaraålsenligl, kunna säljas under hand. Avsikten är att man på
det sättet i raindre koraplicerade fall skall kunna uppnå bättre
försäljningsresullat och en smidigare avveckling än vid försälj-

1
Riksdagen 1971.1 saml. Nr 20

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971: 20 2

ning
på auktion. Beträffande försäljning på auktion föreslås nya regler i syfte att
bereda dera sora har nyttjanderätt till fastigheten ökat skydd. I förslaget ges
också nya regler om försäljning av fast egendora, liU vilken gäldenären helt
eller delvis bara har villkorlig äganderätt. Också för del fallet atl andel i
fastighet har utmätts ger förslagel nya regler. Mot bakgrunden av JB:s regler
har de nuvarande reglerna om försäljning av gemensamt inlecknade fastigheter
ändrats och systematiserats.

Förslaget
till lag om ändring i UL avser i första hand bestäraraelserna ora fast egendora
men berör också reglerna ora lös egendora. Den nya panlrältskonslruktionen i JB
har raedförl förslag lUl ändrade regler ora ulraälning av ägarhypotek i fast
egendora. De regler ora tvångsförvall-ning av fast egendom sora finns i UL
föreslås bli upphävda.

De
nya reglerna ora exekutionen har föranlett följdändringar i bl. a.
konkurslagen. I detta samraanhang föreslås också i konkurslagen följdändringar
lill förmånsrätlslagen. Vidare innefattar förslaget till lag om ändring i
konkurslagen bl. a. vissa nya regler om konkursförvaltares åligganden vid
exekutiv försäljning av fast egendom som hör till konkursbo.

Som
anmäldes i propositionen raed förslag liU JB (prop. 1970: 20 del A s. 393) och
i propositionen med förslag tUl lag om införande av nya jordabalken ra. ra.
(prop. 1970: 145 s. 448) har, i saraband raed all förslag till lagstiftning på
exekuliorisrältens oraråde nu utarbetats, ytterligare övervägts de
bestäraraelser i JB sora berörs därav. Översynen har givit vid handen att de
bestäraraelser raed exekutionsrättslig anknytning som finns i JB i allt
väsentligt passar väl ihop med den lagstiftning om exekution i fast egendora
som nu föreslås. Vissa justeringar har emellertid tagits upp i förslag lill
lag om ändring i JB. Ändringarna är delvis föranledda av förslaget all utmätt
fast egendora skall kunna säljas inte bara på auktion utan också under hand.

Den
föreslagna lagstiftningen är avsedd alt i sin helhet träda i kraft den 1
januari 1972.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971

1)
Förslag

till

Lag

om
exekutiv försäljning av fast egendom

Härigenom
förordnas som följer.

Inledande
bestämmelser

1 §

Utmätt
fast egendom säljes av överexekutor. Försäljningen skall ske på offentlig
auktion, om ej annat följer av 15 eller 57 §.

2 §

Vad
i denna lag sägs om utmätt fast egendom gäller i tillämpliga delar även när
fast egendom skall säljas exekutivt under konkurs.

Vad
som sägs om fordran som är förenad med panträtt i fast egendom gäller även
rätt till betalning på grund av ägarhypotek, om ej annat följer av särskilda
bestämmelser i lagen.

De
bestämmelser som meddelas om pantbrev gäller i tillämpliga delar även
vilandebevis.

Förberedande
åtgärder inför exekutiv försäljning

3 §

överexekutor
skall låta beskriva och värdera utmätt fastighet så snart det är lämpligt med
hänsyn till det fortsatta förfarandet. Tillbehör skall anges i beskrivningen
och värderas för sig i den mån det är påkallat med hänsyn till tillbehörens
värde eller av annan orsak.

Om fastighet, som är
intecknad gemensamt med annan fastighet, skall säljas och särskilt
taxeringsvärde saknas för någon av fastigheterna, skall var och en av dem
värderas.

4 §

Fastighetens
ägare skall på anmodan tillhandahålla de handlingar som visar hans äganderätt
eller tjänar till upplysning om rättigheter som besvärar fastigheten eller om
tillbehör till den och uppge vilka sora har fordran eller rättighet som bör
iakttagas vid egendomens försäljning. Överexekutor skall även på annat sätt
söka införskaffa utredning i dessa hänseenden samt om den belastning som
rättighet utgör och det vederlag som utgår.

Fastighetens
ägare skall på anmodan överlämna pantbrev som han innehar. Därefter får
pantbrevet ej pantförskrivas utan överexekutors tillstånd.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

5 §

Påstår någon bättre rätt
till utmätt fastighet, skall överexekutor, om skäl föreligger därtill,
förelägga honom att inom en månad efter det att föreläggandet delgivits honom
väcka talan mot utmätningssökanden och den som i ärendet antagits vara ägare
till fastigheten, vid domstol som anges i 10 kap. 10 § rättegångsbalken.

Första stycket äger
motsvarande tillämpning, om annan än fastighetens ägare påstår att han äger
byggnad eller annat som framstår som tillbehör till fastigheten.

Efterkommes ej
föreläggande enligt första eller andra stycket, är talan mot sökanden förlorad,
om ej sökanden inom tid som nyss nämnts själv väckt talan mot den som påstått
biittre rätt och den som i ärendet antagits vara ägare.

Är tvisten av väsentlig
betydelse, får fastigheten ej säljas förrän tvisten blivit slutligt avgjord
eller tiden för väckande av talan utgått.

Förvaltning
av utmätt fastighet

6 §

Ägare
till utmätt fastighet får ej minska dess värde genoin att överlåta tillbehör
eller genom att annat än till husbehov avverka skog, bedriva grus- eller
stentäkt eller på annat sätt utnyttja naturtillgångarna eller förändra fastigheten.
I övrigt får han, i den mån ej annat följer av 8 eller 9 §, tillgodogöra sig
fastighetens vanliga avlastning till dess fastigheten sålts och skall tillträdas
av köparen. Sådan rätt föreligger dock ej i fråga om växande gröda eller annan
avkastning som förklarats ingå i försäljningen.

Ägaren
får ej i fastighet£;n upplåta rättighet som går utöver vad som är medgivet
enligt första stycket, överexekutor får förbjuda honom att upplåta rättighet
som kan försvåra fastighetens försäljning.

På begäran av ägaren kan
överexekutor medge undantag från första eller andra stycket i den mån det kan
ske utan intrång i utmätningssökandens rätt och i övrigt är lämpligt.

7 §

På
begäran av borgenär kan överexekutor vid behov förordna, att kronofogdemyndigheten
skall taga vård om tillbehör till fastigheten. I brådskande fall kan
kronofogdemyndigheten på begäran omedelbart taga vård om sådant tillbehör.
Åtgärden skall genast anmälas hos överexekutor, som prövar om den skall bestå.

8 §

Arrendeavgift,
hyra eller annan avkastning av fastigheten som förfaller till betalning under
förfarandets gång skall, om borgenär begär det och skäl föreligger därtill,
uppbäras av överexekutor eller den han förordnar som syssloman. Överexekutor
skall i sådant fall utan dröjsmål meddela den betalningsskyldige förbud att
betala till annan än överexekutor eller sysslomannen.

9 §

Kan
det befaras att ägaren vanvårdar fastigheten eller förfogar över den i strid
med 6 § eller att egendomen på annat sätt försämras i större mån, kan

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ls proposition nr 20 år 1971 5

överexekutor
på begäran av borgenär förordna syssloman att omhändertaga och förvalta
fastigheten.

10 §

Arrendeavgift,
hyra och annan avkastning av fastigheten som syssloman uppbär skall redovisas
till överexekutor vid tidpunkt som denne bestämmer.

Tidsfrist
för försäljning

11 §

Utmätt
fastighet bör säljas inom fyra månader från utmätningen, om ej hinder möter
eller anstånd beviljas enligt andrafjärde styckena.

Anstånd
med försäljningen får beviljas på begäran av sökanden eller fastighetens
ägare. På begäran av fastighetens ägare får anstånd beviljas endast om sökanden
medger det eller särskilda skäl till anstånd föreligger.

Anstånd
får ej utan synnerliga skäl beviljas utöver ett år från utmätningen.

I fall som avses i 77 a §
utsökningslagen (1877: 31 s. 1) eller 70 § konkurslagen (1921: 225) skall tid
som avses i första och tredje styckena räknas från den dag då försäljningen
begärdes.

Utlösningsrätt
och anslutningsrätt

12 §

Borgenär
eller annan vars rätt kan vara beroende av den utmätta fastighetens
försäljning får utlösa sökanden. Han träder därigenom i sökandens ställe.

Den
som vill utlösa sökanden skall, innan fastigheten sålts, till överexekutor
betala sökandens fordran och kostnad för vilken denne svarar.

13 §

Hör
fastigheten till konkursbo, kan borgenär som i konkursen bevakat fordran med
panträtt eller bättre förmånsrätt i fastigheten begära att fastigheten säljes
för hans fordran, om hans rätt till betalning ur fastigheten är ostridig eller
styrkes.

Borgenär
som vill ansluta sig enligt första stycket skall anmäla detta hos överexekutor
senast två veckor före bevakningssammanträdet.

Bestämmelserna
i 12 § äger motsvarande tillämpning i fråga om rätt att utlösa den som
anslutit sig enligt första stycket.

Försäljning
av fastighetstillbehör

14 §

Är
det sannolikt att tillbehör kan med fördel säljas för sig utan samtidig
försäljning av fastigheten i övrigt, skall överexekutor utsätta sammanträde för
prövning av frågan. Till sammanträdet skall överexekutor kalla sökanden,
fastighetens ägare och envar för överexekutor känd innehavare av panträtt i fastigheten
eller av annan rättighet som kan påverkas av försäljningen.

Blir
vid sammanträdet närvarande sakägare ense om att tillbehör bör säljas för sig,
förordnar överexekutor i enlighet därmed, om ej särskilda skäl

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

föranleder
annat. Uppnås ej enighet om särskild försäljning, får överexekutor förordna
därom endast om synnerliga skäl föreligger.

Råder
tvist om tillbehör som avses i 5 § andra stycket, får särskild försäljning av
tillbehöret ej ske förrän tvisten blivit slutligt avgjord eller tiden för
väckande av talan utgått.

15 §

Särskild
försäljning av tillbehör sker enligt bestämmelserna om försäljning av utmätt
lösöre. övere:cekutor träder därvid i kronofogdemyndighetens ställe.

Tillbehör
som säljes för sig upphör att höra till fastigheten, även om det ej skiljes
från denna.

16 §

Vad
som influtit genom särskild försäljning av tillbehör tillkomraer dem som har
fordringar med rätt i fastigheten med det företräde mellan dem som gäller
enligt lag. Den som har fordran med panträtt i fastigheten kan avstå från
betalning utan att det minskar hans rätt i fastigheten i övrigt. Innehavare av
fordran med panträtt på grund av gemensam inteckning får dock icke avstå från
betalning uir tillbehörsmedel under annan förutsättning än att samtycke till
avståendet lämnats av såväl ägare till övriga av inteckningen besvärade
fastigheter som innehavare av panträtt, vilken gäller i en eller flera av
fastigheterna med lika rätt som eller sämre rätt än inteckningen.

Avstående
som inverkar på villkoren vid fastighetens försäljning på auktion skall ske
senast vid bevakningssammanträdet och kan därefter ej återkallas.

17 §

Förslår
medel som influtit genom särskild försäljning av tillbehör att förnöja
sökanden samt dem som har bättre rätt och ej avstått från betalning, skall
förfarandet avbrytas, om ej egendomen är avträdd till konkurs och förvaltaren
begär att förfarandet skall fortgå.

ÅtgärdcT
före försäljning på auktion

18 §

Tid
och plats för auktion på fastighet bestämmes av överexekutor. Fastighetens
ägare och innehavare av nyttjanderätt lill fastigheten är skyldiga att låta
fastigheten visas på lämplig tid.

19 §

För
förhandling om försäljningen skall bevakningssaminanträde hållas antingen samma
dag som auktionen eller lämplig dag dessförinnan.

20 §

Auktionen
skall kungöras i god tid och på lämpligt sätt. Kungörelsen skall innehålla
uppgift om bevakningssammanträde och sammanträde för fördelning av
köpeskillingen.

Har
överexekutor förordnat om särskild försäljning av tillbehör, får kun-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 7

görelsen
ej utfärdas förrän försäljningen vunnit laga kraft och köpeskillingen betalats
eller frågan om sådan försäljning förfallit.

21 §

Sökanden, ägaren samt
kända innehavare av fordringar och rättigheter som bör iakttagas vid auktionen
skall i god tid särskilt underrättas om denna. Innehavare av fordran-med
förmånsrätt enligt 10 eller 11 § förmånsrättslagen (1970: 979) behöver dock ej
underrättas särskilt.

Har
anslutning enligt 13 § ägt rum, skall underrättelse därom ske enligt första
stycket.

22 §

Har
auktionen och sammanträdena ej blivit utlysta så som angivits i 20 och 21 §§,
skall de inställas och nya tider utsättas, om bristen är väsentlig och icke kan
avhjälpas på annat sätt.

Bevakningssammanträde

23
§

Vid
bevakningssammanträdet skall lämnas en kortfattad redogörelse för innehållet i
handlingarna och för vidtagna åtgärder. Innehavare av fordran eller rättighet
som bör iakttagas vid auktionen skall uppmanas att anmäla den. Har sådan
fordran eller rättighet anmälts hos överexekutor före sammanträdet, skall det
meddelas.

Närvarande
sakägare skall beredas tillfälle att yttra sig om anmälda anspråk och de
villkor som skall gälla för försäljningen.

Om
tillbehör sålts för sig, behandlas särskilt hur den behållna köpeskillingen
för tillbehöret skall användas, i den mån det inverkar på villkoren för
fastighetens försäljning.

Sakägarförteckning

24 §

När
förhandlingen vid bevakningssammanträdet avslutats, upprättas sakägarförteckning.

25 §

I
sakägarförteckningen upptages, förutom exekutionsfordringen,

1.
fordran som skall utgå med
förmånsrätt enligt 6 § 1) eller 7 § 1) eller 2) förmånsrättslagen (1970: 979)
och som förfaller till betalning senast den tillträdesdag som anges i 36 §,

2.
fordran som är förenad med
panträtt i fastigheten,

3.
nyttjanderätt, servitut eller
rätt till elektrisk kraft som besvärar fastigheten, om rättigheten är
inskriven eller grundar sig på skriftlig handling som är tillgänglig, dock ej
rättighet av beskaffenhet att skola bestå oavsett fastighetens försäljning,

4.
kostnaden för förfarandet.

Om fastigheten hör till
konkursbo, upptages även arvode och annan kostnad för fastighetens förvaltning
under konkursen samt fordran som skall utgå ur fastigheten med förmånsrätt
enligt 10 eller 11 § förmånsrättslagen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

26 §

Fordringar
och rättigheter upptages efter det företräde som gäller enligt lag. Inskriven
rättighet har företräde framför fordran med förmånsrätt på grund av utmätning,
om inskrivning sökts före dagen för utmätningen. Kostnaden för förfarandet
upptages närmast före exekutionsfordringen.

Tillägg
som avses i 6 kap. 3 § jordabalken upptages före pantbrevets belopp, om ej
borgenären yrkar annat.

Fordran
eller rättighet upptages i förteckningen även om den är beroende av villkor
eller tvistig. Är panträtt för fordran beroende av att sökt inteckning
beviljas eller är inskrivning av rättighet sökt men ännu ej beviljad, upptages
fordringen eller rättigheten med det företräde som tillkommer den, om inteckningen
eller inskrivningen beviljas.

När
försäljning begärts av förvaltaren i konkurs, anses konkursboet som sökande
utan förmånsrätt, om ej anslutning enligt 13 § ägt rum.

27 §

Fordran
upptages med det belopp till vilket den beräknas uppgå på tillträdesdagen,
dock med den begränsning som kan följa av att panträtt ej får åtnjutas för mer
än pantbrevets belopp jämte tillägg enligt 6 kap. 3 § jordabalken. Understiger
fordringen pantbrevets belopp, upptages återstoden som ägarhypotek.

Om i
fastigheten gäller pantbrev som ej innehaves av ägaren och någon fordran för
vilken pantbrevet utgör säkerhet ej blivit anmäld, upptages pantbrevets belopp
och det tillägg enligt 6 kap. 3 § jordabalken som med hänsyn till ägarens
uppgifter och andra omständigheter kan antagas böra utgå.

Ägarhypotek
upptages utan tillägg, om det ej är utmätt.

Rättighet
upptages utan att något belopp anges.

28 §

Fordran,
som ej är förfallen till betalning och icke löper med ränta före förfallodagen,
upptages med det belopp som efter fem procents årlig ränta utgör fordringens
värde på tillträdesdagen. Motsvarande gäller, om utfäst ränta är lägre än fem
procent.

29 §

I övrigt anges i sakägarförteckningen

1.
sammanlagda beloppet av
fordringar med bättre rätt än exekutionsfordringen och kostnaden för
förfarandet (skyddsbeloppet) samt vilka fordringar som är skyddade,

2.
i vad mån behållen köpeskilling
för tillbehör skall användas för betalning av fordringar som upptagits i
förteckningen,

3.
det lägsta bud som måste avges
för att fastigheten enligt 32 § skall få säljas,

4.
vilka rättigheter som enligt 33
§ första stycket är skyddade utan förbehåll eller enligt 33 § andra stycket
skall förbehållas vid försäljningen,

5.
betalningsvillkoren och
tillträdesdag.

Av
fordran som gäller endast i andel i fastigheten skall vid tillämpning av första
stycket 1 medräknas så mycket som med hänsyn till andelens storlek och
fordringens läge täckes, när övriga fordringar med bättre rätt än exekutionsfordringen
samt kostnaden för förfarandet är fullt täckta.

Köpeskilling
för tillbehör får ej tagas i anspråk för betalning av fordran inom
skyddsbeloppet i vidare mån än som angivits i sakägarförteckningen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 9

30 §

1
sakägarförteckningen skall i förekommande fall erinras om

1.
verkan av underlåten uppsägning
av arrende- eller hyresavtal i fall som avses i 46 § andra stycket samt rätt
till förlängt avtal eller skadestånd som enligt lag tillkommer arrendator eller
hyresgäst, om han blir uppsagd med anledning av fastighetens försäljning,

2.
rätt att bo kvar som hyresgäst
som enligt lag tillkommer bosladsrätt-havare,

3.
rätt att bo kvar på fastigheten
som överexekutor enligt 36 § tredje stycket har medgivit ägaren.

31 §

Skall
försäljningen ske på avvikande villkor enligt 37 §, upprättas sakägarförteckningen
i enlighet därmed.

Villkor
för försäljning på auktion

32 §

Vid
försäljningen skall skyddsbeloppet täckas av köpeskillingen för fastigheten,
behållen köpeskilling för tillbehör i den mån den enligt sakägarförteckningen
skall användas till betalning av fordringar inom skyddsbeloppet, behållen
avkastning och andra medel som finns att tillgå.

33 §

Tomträtt
som inskrivits är vid försäljningen skyddad utan särskilt förbehåll. Annan
nyttjanderätt samt servitut och rätt till elektrisk kraft är skyddade utan
särskilt förbehåll, om rättigheten har bättre rätt än exekutions-fordringen.

I
andra fall än som avses i första stycket skall nyttjanderätt, servitut och rätt
till elektrisk kraft särskilt förbehållas, om det saknas anledning antaga att
de belastar fastigheten till beaktansvärd skada för innehavare av fordran med
bättre rätt. Härvid skall rätt till betalning på grund av ägarhypotek icke
anses som fordran, i den mån ägarhypoteket ej är utmätt.

Talan
mot överexekutors beslut varigenom rättighet förbehållits enligt andra stycket
får föras endast av den sonr bestritt att förbehållet göres. Innehavare av
rättighet som ej sålunda förbehållits får ej föra talan mot överexekutors
beslut i denna fråga.

Rättighet
som ej enligt första stycket är skyddad utan särskilt förbehåll och icke heller
förbehållits enligt andra stycket kan skyddas genom förbehåll vid auktionen
enligt 39 §.

34 §

1
avräkning på köpeskillingen för fastigheten skall innestå kapitalbeloppet av
sådan fordran inom skyddsbeloppet som är förenad med panträtt och icke enligt
sakägarförteckningen skall betalas med köpeskilling för tillbehör. Vad nu sagts
gäller dock icke, om

1.
fordringen är förfallen till
betalning senast på tillträdesdagen och borgenären yrkat kontant betalning,

2.
fordringen är sådan som avses i
26 § tredje stycket, eller

3.
fordringen är förenad med
panträtt endast i andel i fastigheten.

För ägarhypotek skall,
även om det faller inom skyddsbeloppet, kontant betalning alltid erläggas.

It Riksdagen 1971.1 saml. Nr 20

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

I
den mån icke avräkning skall ske enligt första stycket skall köpeskillingen
för fastigheten betalas kontant, om ej inroparen visar att han avtalat annat
med den som enligt sakägarförteckningen är betalningsberättigad. Om det enligt
förteckningen är ovisst vem ett belopp tillkommer, får det ej avräknas.

35 §

Den
som ropar in fastigheten är skyldig att efter inropet lämna handpenning som
motsvarar en tiondel av köpeskillingen, dock ej mer än som enligt 34 § skall
betalas kontant eller mindre än den kostnad för förfarandet som skall utgå ur
fastigheten.

Handpenningen
skall betalas kontant, om ej inroparen ställer säkerhet för beloppet. Som
säkerhet får godtagas även fordran som är förenad med panträtt i fastigheten,
om den täckes av köpeskillingen och kan anses betryggande.

Staten,
kommun, landstingskommun och kommunalförbund behöver ej lämna handpenning eller
ställa säkerhet men blir i fall som avses i 43 § ersättningsskyldiga intill
motsvarande belopp.

Ogulden
del av den kontanta köpeskillingen skall betalas senast vid det sammanträde som
enligt 20 § kungjorts för köpeskillingens fördelning.

36 §

Som
tillträdesdag räknas den dag då enligt kungörelse fördelningssammanträdet
skall äga rum. Överexekutor kan dock medge inroparen att redan före
tillträdesdagen taga vård om fastigheten eller del därav.

Överexekutor
får förordna att ogulden avkastning av fastigheten, som enligt 8 eller 9 §
skolat betalas till överexekutor eller syssloman och som har förfallit under
tiden till och med den dag köparen tillträtt fastigheten, skall tillkomma
honom. Om sådan avkastning i annat fall betalas till köparen, skall denne
redovisa därför till överexekutor.

Har
förre ägaren ej annan bostad, kan överexekutor tillåta honom att bo kvar på
fastigheten högst tre månader efter tillträdesdagen.

37 §

På
begäran av de sakägare vilkas rätt beror därav kan försäljningen, såvitt avser
annat än erläggande av handpenning och den återstående kontanta köpeskillingen
samt tiden för tillträde, ske på andra villkor än som anges i denna lag.
Skyddsbeloppet får höjas, även om borgenär som ej själv begärt försäljning
motsätter sig det.

Begäran
som avses i första stycket skall framställas senast vid bevakningssammanträdet.

Auktion
på fastighet

38 §

Vid
auktionen skall, i den mån det är påkallat med hänsyn till värdet av
fastighetens tillbehör eller av annan orsak, anges vilken egendom som skall
följa fastigheten och i vad mån egendom som framstår som tillbehör ej skall
följa den. Vad sålunda angivits är avgörande för vad försäljningen omfattar i
den delen. I övrigt ingår i försäljningen vad som enligt lag utgör tillbehör
till fastigheten. Råder tvist om tillbehör, skall det anmälas.

Redogörelse
skall lämnas för innehållet i sakägarförteckningen. Upplys-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 11

ning
skall lämnas, att fastigheten ropas ut under förbehåll att inrop skall prövas
enligt 40 §.

39
§

Om
sakägarförteckningen upptager rättighet som ej enligt 33 § första stycket är
skyddad utan särskilt förbehåll och ej heller förbehållits enligt 33 § andra
stycket, skall fastigheten först utropas utan förbehåll om rättighetens bestånd
och därefter med sådant förbehåll. Uppnås vid det senare utropet bud som täcker
fordringar med bättre rätt än rättigheten eller som, utan att täcka dessa, är
lika högt som eller högre än budet vid det föregående utropet, har budet vid
det senare utropet företräde. Att ägarhypotek i den mån det ej är utmätt icke
täckes utgör ej hinder mot att bud med förbehåll för rättigheten godtagas.

Upptager
sakägarförteckningen två eller flera sådana rättigheter som avses i första
stycket, skall fastigheten först utropas utan förbehåll för någon av
rättigheterna och därefter med förbehåll först endast för den rättighet som har
bästa rätt och efter hand för ökat antal rättigheter enligt deras inbördes
ordning. Bud som skyddar flera rättigheter än annat bud har företräde framför
detta, om det icke leder till sämre täckning av fordran som har bättre rätt än
någon av rättigheterna.

När
bud med förbehåll för rättighet ej täcker fordringar med bättre rätt, kan
rättighetshavaren skydda sin rättighet genom att betala skillnaden mellan det
budet och bud utan förbehåll för rättigheten eller så stor del av skillnaden
som behövs för att täcka fordringar med bättre rätt.

Om rättighetshavare
i fall som avses i andra stycket är villig att betala enligt vad nyss sagts
men till följd av att flera tillskott erfordras det sålunda er bjudna beloppet
ej ensamt eller i förening med annat tillskott som bjudes är tillräckligt för
att hans rättighet skall skyddas enligt tredje stycket, skall fastigheten
utropas med förbehåll för rättigheten och den eller de rättigheter som är
skyddade genom tidigare bud och annat tillskott som bjudes.

Om
borgenär, vars fordran ej blivit täckt genom visst bud, godtager budet, skall
fordringen vid tillämpning av förstafjärde styckena anses som täckt.

Om
rättighetshavare i stället för att betala ställer säkerhet, skall det gälla.

40 §

Innan
inrop godlages, skall överexekutor pröva om det i 32 § angivna villkoret för
försäljning är uppfyllt. Även om detta är förhållandet får inropet ej godtagas,
om det är sannolikt att avsevärt högre köpskilling kan uppnås.

Utan
hinder av första stycket skall inrop godtagas, om samtliga berörda sakägare
medger det. Sökanden kan medge, att inrop godlages fastän kostnaden för
förfarandet ej blivit täckt.

Inrop
får ej mot sökandens bestridande godtagas, om exekutionsfordringen ej täckes.

41 §

Sedan
inrop godtagits, skall inroparen omedelbart lämna föreskriven handpenning, överexekutor
kan dock på begäran göra ett kort uppehåll i handläggningen för att bereda
inroparen tillfälle att anskaffa handpenning, om uppehållet ej kan antagas
medföra beaktansvärd olägenhet. Lämnas ej handpenning, skall fastigheten ropas
ut på nytt.

I
fall som avses i 39 § skall handpenning lämnas för varje inrop, även om

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

fastigheten
skall ropas ut på nytt. Om inropet ej skall bestå, återlämnas handpenningen.

Fullgör
ej inroparen sin betalningsskyldighet enligt 35 § fjärde stycket, är inropet
ogiltigt.

42 §

Sker
ej inrop, som godtagas och fullföljes genom att handpenning lämnas, skall nytt
försäljningsförsök göras, om sökandan begär det inom an vecka från auktionen.
Har inrop blivit ogiltigt enligt 41 § tredje stycket, skall nytt
försäljningsförsök göras, om ej sökanden avstår därifrån.

Har
två auktioner hållits utan att fastigheten blivit såld och saknas anledning
till antagande att fastigheten kan säljas inom rimlig tid, får överexekutor
avvisa begäran om nytt försäljningsförsök.

Om
ny auktion skall hållas, äger 1841 §§ motsvarande tillämpning. Anmälan av
fordran eller rättighet som skett för en auktion gällar ävan för senare
auktion.

Skall
nytt försäljningsförsök ej göras, går utmätningen åtar. Detta gäller dock ej
medel som influtit eller inflyter med anledning av redan vidtagna åtgärder.

43 §

När
ny auktion hålles sedan inrop blivit ogiltigt anligt 41 § tredje styckat, skall
handpanningan tagas i anspråk i den mån det behövs för att sammanlagt samma belopp
skall uppnås som vid den förra auktionen jämte sex procents årlig ränta därå
från tillträdesdagen till och med den nya tillträdesdagen och för att även
kostnaden för den nya auktionen skall täckas. Datta gäller även om fastigheten
säljes med förbehåll för rättighet som ej förbehållits vid den förra auktionen
aller ändrade förhållanden inträtt. Vad som aj behöver tagas i anspråk skall
återlämnas, när den nye inroparen fullgjort sin batalningsskyldighat. Bhr
fastigheten aj såld vid den nya auktionen är hela handpenningen förverkad.

Hålles aj ny auktion,
skall handpenningen användas till betalning av kostnader för förfarandet som
blivit onyttiga. Vad som ej behöver tagas i anspråk återlämnas.

44 §

Sedan
auktion som lett till försäljning av fastigheten vunnit laga kraft och köparen
fullgjort sin betalningsskyldighet enligt 35 § fjärde stycket, utfärdar
överexekutor köpebrav.

Visar
inroparen att han bjudit för annans räkning, skall köpebrev utfärdas till
danna.

Verkan
av auktion

45
§

Efter
fastighetens försäljning svarar danna aj för fordran som avsas i 25 § första
stycket 1.

Borganär som har pantbrev
kan aj efter fastighetens försäljning mot köparen göra gällande panträtt i
fastigheten för större fordran än som avräknats på köpeskillingen jämte utfäst
ränta därå från tillträdesdagen samt framtida skadestånd och ersättning som
avses i 6 kap. 3 § jordabalken.

Köparen
blir personligen betalningsskyldig för vad som enligt överenskom-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 13

malse
har avräknats på dan kontanta köpeskillingen och dan förre ägaren blir fri från
ansvar härför. I fall som avsas i 44 § andra stycket blir även den som gjort
inropet betalningsskyldig.

46 §

Köpare,
som fullgjort sin batalningsskyldighat enligt 35 § fjärde styckat, får
tillträda fastigheten på den dag som bestämts för köpeskillingens fördelning.
Han svarar därefter för ägares skyldigheter i den mån da skall fullgöras eftar
tillträdesdagen.

Vill köparen att i
sakägarförtackningan upptagen arrende- allar hyrasrätt, som ej är skyddad enligt
33 § första stycket eller förbahållits enligt 33 § andra stycket eller vid
auktionen, skall upphöra, åligger dat honora att inora an månad från
tillträdesdagen säga upp avtalet. I annat fall gäller avtalet mot honom.
Beträffande dan tidpunkt vid vilken arrende- eller hyresavtal skall upphöra mad
anledning av uppsägning gällar vad som är föreskrivet i fråga om uppsägning
aftar frivillig överlåtelsa av fastighet.

Om
rätt i vissa fall för arrendator aller hyresgäst att begära förlängning av
avtalet eller att få ersättning vid uppsägning finns särskilda bestämmelsar.

47 §

I
fråga om rättighet som aj skall upphöra omedelbart efter fastighetens
försäljning gäller följande bastämmelser.

På
arrendeavgift, hyra eller annat vederlag för rättigheten som förfaller till
betalning mar än sax månader ellar, i fråga om arrende, mar än ett år efter
tillträdesdagen får rättighetshavaren icke avräkna fordran hos den förre
ägaren. I fråga om sådant belopp gäller ej hallar betalning som rättighetshavaren
erlagt till dan förre ägaren eller annan uppgörelse med denne.

Fordran
som rättighetshavare förvärvat eller förskottsbetalning eller uppgörelse som
skatt after det att fastigheten utmätts får ej åberopas mot köparen, om
rättighetshavaren ägde eller bort äga kännedom om utmätningen.

Om
rättighatshavaras rätt till ersättning av tidigare ägare, om rättigheten upphör
med anledning av fastighetans försäljning, finns bestämmelser i 7 kap. 19 och
20 §§ jordabalken.

Underlåter
köpare att fullgöra tidigare ägares skyldigheter mot rättighetshavare enligt
46 § första stycket, ägar 7 kap. 20 § första och tredje styckena jordabalken
motsvarande tillämpning.

48 §

Köparen
skall fullgöra sin betalningsskyldighet anligt 35 § fjärde stycket, även om
auktionen överklagas.

Utan
hinder av att auktionen överklagats får köparen tillträda fastigheten på den
bestämda dagen, om ej förordnande enligt 218 § 3 mom. utsökningslagen (1877:31
s. 1) meddelats dessförinnan. Får han på grund av sådant förordnande ej
tillträda fastigheten och är hindrat ej hävt inom tra månader från den bestämda
tillträdasdagen, får han frånträda köpet och återfå vad han betalat jämte därå
upplupen ränta, om han gör anmälan därom hos överexekutor medan hindret
alltjämt består.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

Gemensamt
intecknade fastigheter

49 §

När
någon av flara gemensamt intacknade fastigheter skall säljas på auktion, har
den som har fordran raed panträtt på grund av den gemensararaa intackningen
rätt att indraga annan av de intacknada fastigheterna i försäljningen, om den
svarar för det intacknade beloppet eller del av detta föra den fastighet som
skall säljas. Skall danna säljas för panträttshavarens fordran eller för
fordran sora har lika eller bättre rätt, får han ävan indraga fastighet som
svarar för intackningen först after dan fastighet som skall säljas.

Yrkande
om indragning skall framställas hos överexekutor senast vid bevakningssammanträdet.
Dat skall delgas fastighetens ägara mad föreläggande för honom att inkoraraa
raed yttrande inom tid som övarexakutor bestämmer. Bevakningssammanträda och
auktion skall inställas, när det behövs för att yrkandet skall hinna prövas.
Härvid äger 22 § motsvarande till- lämpning.

Bifallas
yrkandet, ansas dan indragna fastigheten utmätt när beslutet meddelas. Den får
aj säljas innan beslutet vunnit laga kraft.

50 §

Om
an av flera gamansamt intacknade fastigheter skall säljas på auktion, skall
fordran med panträtt på grund av den gemensararaa inteckningen upptagas i
sakägarförtackningan raed dat balopp för vilket fastigheten svarar i
förhållanda till de andra fastigheterna. Beloppet skall betalas kontant, ora aj
annat avtalas raellan köparen och dan som enligt sakägarförteckningen är
betalningsberättigad.

51 §

Om
samtliga fastigheter som basvaras av gemansam inteckning skall säljas på
auktion och förhållande som anges i 52 § andra stycket ej föreligger, upprättas
gemensam sakägarförteckning för fastigheterna. Rättighet i någon av
fastigheterna skall härvid anses upplåten i dera alla. Vid auktionen utropas
fastigheterna gemensamt.

52 §

Skall
flara av gemensarat intacknada fastigheter man ej alla säljas på auk« tion,
gällar 5355 §§.

Ora
samtliga fastigheter som besväras av gemansam inteckning skall säljas, gäller
likaledes 5355 §§ ora

1.
fastigheterna har olika ägare,

2.
någon av fastighetarna med stöd
av 49 § indragits i försäljningen,

3.
någon av fastigheterna endast i
andra hand svarar för gemensam inteckning,

4.
någon av fastigheterna basvaras
av särskild inteckning,

5.
någon fastighets ansvar för
gemensam inteckning ej avsar inteckningens hela balopp,

6.
det yrkas av innehavara av
sådan rättighet i någon av fastighetarna som aj skall bestå oavsatt om
fastigheten säljas, aller

7. det
i annat fall yrkas av ägara allar borgenär vars rätt kan bero därav.

Yrkande som avsas i andra stycket 6 eller 7 skall framställas senast vid be

vakningssammanträdet.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 15

53 §

Särskild
sakägarförteckning skall upprättas för värja fastighet som skall säljas.
Förteckningen upprättas som om försäljningen begärts på grund av den bästa
gemensamma intackningen, om ej axekutionsfordringen har bättre rätt. Fordran
raed panträtt på grund av gemansam inteckning upptages för varje fastighet med
dat belopp för vilket fastigheten svarar i förhållande till da andra fastighetarna.
Kan ansvarat komraa att vid försäljningen vidgas härutövar, skall dat anmärkas.
Beträffande fastighet som svarar endast i andra hand angås om sådant ansvar kan
ifrågakomma.

När
fastighet indragits i försäljningen enligt 49 §, skall vid beräkning av tillägg
enligt 6 kap. 3 § jordabalkan anses som om fastigheten utmätts samtidigt med
den ursprungligen utmätta fastighatan.

54 §

Vid
auktionen skall fastighetarna utropas var för sig. Därefter skall de utropas
gemensamt, om de har samme ägare. Efterföljande gemensamt utrop skall ävan
eljest äga rum, om full betalning aj uppnåtts för fordran för vilken samtliga
fastigheter svarar eller fastigheternas ägare är ansa om att de skall utropas
gemensamt.

Uppnås
vid gemensamt utrop högre bud än summan av buden vid de särskilda utropen,
skall budet vid dat gemensamma utropet ha företräda. Den köpeskilling som
bjudits vid det gemensamma utropat skall fördelas på fastigheterna after da
värdan som i ärandet åsatts dam. Fastighets andel i den gemensamma köpeskillingen
utgör dock minst vad som bjudits för dan fastigheten vid särskilt utrop. Har
någon av fastigheterna utropats med tillbehör som ej ingick i dat värde eftar
vilkat dass andel i köpeskillingen skall beräknas aller utropats utan
tillbehör som omfattades av nämnda värda, skall den fastighetens värda vid
tillämpningen av dat sagda jämkas eftar vad som finnes påkallat av nämnda
förhållande. Uppgår i fråga om någon av fastigheterna dass andel i
köpeskillingen och andra tillgängliga medel icke till skyddsbeloppet och skall
därför frågan om dan fastighetens försäljning förfalla, skall da övriga
fastigheterna utropas gemensamt.

Uppnås
aj bud som förslår till betalning av någon del av exakutionsford-ringen, får aj
någon av fastigheterna säljas.

Har
fastighet indragits i försäljningen med stöd av 49 §, skall den ursprungligen
utmätta fastigheten utropas först. Om därvid ej uppnås bud som förslår till
gäldande av någon del av axekutionsfordringen, får fastighatan ej säljas. Blir
den ej såld, skall ej haller den indragna fastigheten säljas.

Fastighet
som endast i andra hand svarar för fordran mad panträtt på grund av gemensam
inteckning får ej säljas för den fordringan, innan dat visat sig att betalning
aj kan utgå ur dan fastighet som svarar i första hand. I andra hand ansvarig
fastighet får ej hallar säljas, om dass ägare aller annan sakägare betalar den
brist för vilken fastigheten skall svara ellar ställer säkerhet för beloppet.
Gemensamt utrop av fastighetarna behöver ej ske i annat fall än då särskilda skäl
föreligger.

55 §

Om
rättighet har förbahållits vid särskilt utrop, skall förbehållet gälla även vid
efterföljande gemensamt utrop. Har rättigheten aj förbahållits vid det särskilda
utropet, tillämpas 39 § även vid dat gemensamma utropet.

Vid
tillärapning av 40 § skall prövningen, huruvida avsevärt högre köpa-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

skilling
kan uppnås, avsa den sammanlagda köpeskillingen för samtliga fastigheter som
inropats vid auktionen.

Handpenning
skall lämnas efter varje inrop, ävan om inropad fastighet skall utropas på
nytt. Om inropat aj skall bestå, återlämnas handpenningen.

Fordran
som på grund av gemensam inteckning är förenad med panträtt i såld fastighet
betalas kontant, om ej köparen och den som enligt sakägarförteckningen är
betalningsberättigad avtalar annat.

Fortsatt
inteckningsansvar

56 §

Sådant
förordnande av överexekutor om fortsatt inteckningsansvar som avsas i 6 kap. 12
§ jordabalken, får meddelas på bagäran av köparen.

Har
fastighet sålts i fall sora avsas i 6 kap. 12 § andra stycket andra ellar
tredje punkten jordabalken, får förordnande om fortsatt inteckningsansvar
meddelas beträfiFande gemensam inteckning som besvärar fastigheten endast om
fastigheten i förhållande till de andra gemensamt intecknada fastigheterna
svarar för hela inteckningen och den fordran för vilken panträtt på grund av
inteckningen åtnjutas blivit täckt. Om medel som influtit genom särskild
försäljning av tillbehör utfaller på pantbrevets belopp, fär förordnande ej
meddelas beträffande motsvarande dal av inteckningen.

Begäran om förordnande
eEiligt denna paragraf skall framställas senast vid sammanträdet för
köpeskillingens fördelning. Därvid skall pantbrevet ingas, om dat aj förut är
tillgängligt för övarexakutor.

Försäljning
under hand av fastighet

57 §

Utmätt
fastighet får säljas under hand, om försäljning i sådan ordning finnes mera
ändamålsenlig än försäljning på auktion och dat är tillförlitligt utrett vilka
fordringar och rättigheter som belastar fastighatan.

Innan
fastigheten utbjudes till försäljning under hand, skall ägaren och sökanden få
tillfälle att yttra sig.

58 §

Vid
försäljning under hand skall köparen åläggas att svara för alla fordringar som
på grund av panträtt, utmätning ellar aljast är förenade med förmånsrätt i
fastigheten och kostnaden för förfarandet, i dan mån aj borgenär kan erhålla
betalning ur andra tillgängliga medel eller avstår från förmånsrätt i
fastigheten eller sökanden medger att försäljning får ske utan att kostnaden
för förfarandet blir täckt. Rätt på grund av ägarhypotek anses icke som fordran
i den mån ej ägairhypotaket är utmätt.

Fordran som är förfallen
till betalning skall betalas kontant, om aj köparen visar att han avtalat annat
mad borgenären eller betalning skall utgå ur särskilt tillgängliga medel. Om aj
sökandan avstått från täckning av kostnaden för förfarandet, skall vad som
behövs för sådan täckning betalas kontant.

Före
försäljningen upplåten rättighet som grundas på skriftlig handling skall
förbehållas. Härvid äger 47 § motsvarande tillämpning.

Köparen
skall lämna handj>anning enligt vad som i 35 § föreskrivas i fråga om inrop
på auktion. Återstoden av den kontanta köpeskillingen skall betalas senast fyra
veckor efter det att köpehandling upprättats. Försummas det är köpet ogiltigt.

s. 17 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 17

Blir
köpet ogiltigt, äger bestämmelserna i 43 § om handpenning motsvarande
tillämpning. Vad i 43 § första stycket sägs om auktion gällar ävan försäljning
under hand.

I
övrigt bastämmar överexekutor köpavillkoren.

59 §

Försäljningen
sker ganom upprättande av köpehandling, som underskrivas av överaxakutor och
köparen.

Försäljningsvillkoren
skall godkännas av ägaren. Har försäljningen föregåtts av auktion utan att
därvid godtagbart inrop skett, behövs dock aj godkännande, om försäljningen
sker på gynnsammare villkor.

Om
ägaren aj godkänt försäljningsvillkoren, skall han genast underrättas om skedd
försäljning.

60 §

Har
köparen fullgjort sin batalningsskyldighat enligt 58 § fjärde stycket och
försäljningen vunnit laga kraft, utfärdar övarexakutor köpebrav. överklagas
försäljningen, äger 48 § motsvarande tillämpning.

61 §

Säljas
ej egendomen under hand, skall den utbjudas till försäljning på auktion, om ej
sökanden avstår därifrån.

Försäljning
av villkorlig rätt till fastighet eller av andel i fastighet

62 §

Bestämmelserna
i 361 §§ gäller i tillämpliga delar fast egendom som utmätts medan
gäidenärens rätt till egandoman är villkorlig och andel i fastighet som blivit
utmätt, om ej annat följer av 6369 §§.

63 §

Har
i fall, då överlåtelse av fastighet är beroende av villkor, fastighatan tagits
i mät för fordran hos överlåtaran, får försäljning icka ske förrän det visar
sig om villkoret uppfylles.

Om del av fastighet genom
överlåtelsa koramit i särskild ägares hand och fastigheten tagits i mät för
fordran hos övarlåtaren innan fastighetsbildning som enligt lag utgör villkor
för överlåteisans giltighet kommit till stånd, äger första stycket motsvarande
tillämpning. Skulle det medföra betydande tidsutdräkt att avvakta huruvida
fastighetsbildningen kommer till stånd, får dock fastigheten säljas med
förbehåll för den rätt som tillkomraer förvärvaren. Försäljningen omfattar då
även gäidenärens rätt raot förvärvaren. Köparen svarar för gäidenärens
skyldigheter raot förvärvaren.

64 §

Har
i fall, då förvärv av fastighet eller dal av fastighet är beroende av villkor,
egendomen tagits i mät för fordran hos förvärvaren, skall övarexakutor utbjuda
gäidenärens rätt till egendomen till försäljning i den ordning som gällar för exekutiv
försäljning av utmätt rättighet. Kommer försäljning till stånd, svarar köparen
för gäidenärens skyldigheter raot sin fångesnian. Ansökan om inteckning som
gjorts samma dag som utmätningen eller senare förfaller genom försäljningen, om
ej överexekutor på begäran av köparen förordnar annat.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

Kan
dat utan betydanda tidsutdräkt avvaktas om dat för förvärvat gällande villkoret
uppfyllas, kan anstånd med försäljningen medges tills det visar sig om så blir
fallat. Om villkoret uppfyllas, skar försäljning i den ordning som i allmänhat
gäller för exekutiv försäljning av fast egendom.

När
försäljning som skatt enligt första styckat vunnit laga kraft samt köparen
fullgjort sin batalningsskyldighet, utfärdar övarexakutor köpehandling.

65 §

Bastäramelserna
i 63 och 64 §§ gäller ej, om den fordran för vilken utmätning skett var
föranad med särskild förmånsrätt i fastigheten.

66 §

Om
villkoret uppfyllas i fall som avses i 63 § allar förvärvet går åter i fall som
avsas i 64 § andra stycket, skall övarexakutor driva in och bjuda ut till
försäljning vad som därefter tillkommer gäldenären och omfattas av utmätningen.
Härvid tillämpas den. ordning som gäller i fråga om utmätt fordran eller
rättighet.

67 §

Om
andel i fastighet blivit utmätt, kan överexekutor på yrkande av sökanden,
andelens ägare eller annan delägare förordna, att hela fastigheten skall
säljas. Yrkande som framställas av någon av da därtill barättigada skall dalges
de övriga mad föreläggande att inkomma med yttrande inom viss tid. I fråga om
hinder mot den begärda försäljningen ägar 6 och 7 §§ lagan (1904: 48 s. 1) om
samäganderätt motsvarande tillämpning.

68 §

Förordnas
enligt 67 § om fastighetens försäljning, räknas hala fastigheten som utmätt när
beslutet meddelas. Fastigheten får ej säljas innan beslutet vunnit laga kraft.

Om
hala fastigheten skall säljas på auktion, skall av sakägarförteckningen framgå
vilka fordringar och rättigheter som belastar varje särskild andel.
Skyddsbeloppet skall bestämmas så att fordringar, som gäller i den först utmätta
andelen enbart eller i näranda andel jämte annan andel och som har bättre rätt
än axekutionsfordringen, samt kostnaden för förfarandet blir fullt täckta.

Är
någon av delägarna i konkurs, får borgenär utöva anslutningsrätt enligt 13 §
även om han har förmånsrätt endast i andel av fastigheten.

69 §

Framställes
ej yrkande enligt 67 § ellar vinner sådant yrkande ej bifall, skall
övarexekutor låta utbjuda den utmätta andelen till försäljning i den ordning
sora gällar för exekutiv försäljning av utmätt rättighet. Detsamma gäller, ora
yrkande enligt 67 § bifalles raen försäljning av fastigheten aj komraer till
stånd.

När
försäljning sora skett anligt första styckat vunnit laga kraft samt köparen
fullgjort sin betalningsskyldighet, utfärdar överexekutor köpebrev.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 19

Särskilda
bestämmelser

70 §

I
fråga om överexekutors behörighet i ärende sora avses i denna lag ägar 10 kap.
10 § rättegångsbalken motsvarande tillämpning. Finner överexekutor att han ej
får upptaga ärendet, skall det överlämnas till behörig överexekutor.

71 §

Talan
mot beslut i fråga som avses i 49 eller 67 § föres särskilt, överexekutor
skall delge tappanda part beslutet, om baslutet ej meddelats i hans närvaro.

Har
överexekutor upptagit ärande enligt denna lag, får talan om att över exekutor
ej var behörig enligt 70 § icke föras.

Beträffande
talan raot överexekutors beslut enligt denna lag gäller i övrigt
utsökningslagen (1877: 31 s. 1).

72 §

När
fast egendom eller tillbehör sålts enligt denna lag, har köparen rätt att få
handräckning av kronofogdemyndigheten för att komraa i besittning av vad han
förvärvat. Är fråga ora skyldighat för förre ägaren att avflytta, äger 193 §
utsökningslagen (1877: 31 s. 1) motsvarande tillämpning.

övergångsbestämmelser

1.
Denna lag träder i kraft den 1
januari 1972. Lagens bestämmelsar om kungörande av och underrättelse om auktion
skall dock tillämpas redan dessförinnan, om auktionen skall äga rum after
ikraftträdandet.

2.
Har yrkande, som avses i 35 §
eller 37 § 3 mom. andra stycket förordningen (1875: 42 s. 12) angående
inteckning i fast egendom, före nya lagens ikraftträdande framställts hos
rätten, äger borgenären få det prövat av rätten. Hålles i sådant fall
havakningssammanträda efter nya lagens ikraftträdande, skall borgenären göra
anmälan om yrkandet senast vid sammanträdet.

3.
Nya lagens bastämmelser om
tillägg enligt 6 kap. 3 § jordabalken tillämpas beträffande ränta, som enligt
26 eller 27 § lagen (1970: 995) om införanda av nya jordabalkan i stället för
sådant tillägg skall beräknas på kapitalbeloppet av inteckning enligt äldre
lag.

4.
Vid tillämpning av nya lagens
bestämraelser anses fordran, för vilken fast egendom vid tiden för
bevakningssammanträdet utan inteckning häftar enligt 11 kap. 2 § äldre
jordabalken, såsom fordran som är förenad med panträtt. Därvid gäller att
fordringan skall betalas kontant. Punkt 3 äger motsvarande tillämpning
beträffande ränta på sådan fordran.

5.
Enligt äldre bestämmelser
intecknad ränta eller annan sådan fordran, som icke är bestämd till kapitalet,
upptages i sakägarförteckning enligt nya lagens regler om fordran med panträtt
och beräknas därvid till det belopp som efter en räntafot av fem procent om
året utgör fordringens värde på tillträdesdagen. Är fråga om livränta, skall
dock beräkningen ske med ledning av 3 § lagan (1967: 531) om tryggande av
pensionsutfästelse m. m.

6.
Nya lagens bestämmelser om
nyttjanderätt, servitut och rätt till elektrisk kraft gäller också annan sådan
särskild rättighet som på grund av upplåtelse enligt äldre bastämmelser
besvärar fast egendom.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

7.
Skall ersättning utgå till
innehavare av rätt till avkomst eller annan förmån som enligt äldre
bestämraelser besvärar fast egendom och icke bibehålles vid försäljning av
egendomen, beräknas utdelning för det kapitalvärde vartill förmånen i pengar
eller varor efter ortens pris beräknas uppgå på tillträdesdagen. I fråga om
kapitalvärdets beräkning äger därvid punkt 5 motsvarande tillärapning.

8.
Vad som i nya lagen föreskrives
om tomträtt gäller även vattenfallsrätt, som upplåtits enligt lagen (1907: 36
s. 1) om nyttjanderätt till fast egendom.

9.
Bestämmelserna i 11 § nya lagen
äger icke tillämpning i fråga om uttagande av böter, viten eller annan med
brott förenad påföljd, sora innefattar betalningsskyldighet, och icke heller
vid indrivning av vad som i mål eller ärende vid domstol eller eljest i samband
med rättegång utgått av allmänna raedel och sora enligt dorastolens beslut
skall återgäldas.

10. Förekoramer
i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift

sora ersatts genom bestämmedsa i nya lagen, tillämpas i stället den nya be

stämmelsen.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts
proposition nr 20 år 1971

21

opaginerad Kontrollera mot PDF

2)
Förslag

till

Lag

om ändring i utsiikningslagen (1877: 31 s. 1)

Härigenom
förordnas i fråga om utsökningslagen (1877: 31 s. 1)

dels
att 57, 79, 80, 80 a, 81, 84, 85, 87, 88, 97135, 142, 148, 149, 167, 168 och
186 §§ samt 7 kap. skall upphöra att gälla,

dels
att 39, 40, 48, 49, 51, 52, 56 a, 60 a, 62, 71, 74, 75, 77, 77 a, 78, 82, 83,
86, 88 c, 89, 91, 95, 139, 143, 144, 150, 151, 154, 156, 158161, 166, 181,
184, 198, 199, 201, 209, 210, 211, 213 och 218 §§ skall ha nedan angivna
lydelse,

dels att i lagen
skall införas sex nya paragrafer, 82 a, 88 d, 91 a, 91 b, 140 a och 143 a §§,
av nedan givna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

57 § 1917: 307

100 b § 1967:140

113 § 1967:140

126 § 1967:140

167 § 1912:

211

79 § 1968: 693

100 c § 1967:140

114 § 1921:301

127 § 1964: 446

168 i
1968:

693

80 § 1921: 301

101 § 1967:140

115 § 1912:211

128 § 1967:140

169 § 1964:

446

80 a § 1967:140

102 § 1912: 211

116 § 1912:211

129 § 1967:140

170 § 1921:

301

81 § 1967:140

103 § 1939:127

117 § 1967:140

130 § 1912: 211

171 § 1921:

301

84 § 1963: 255

104 § 1964: 446

118 § 1912:211

131 § 1912:211

172 § 1912:

211

85 § 1967: 843

105 § 1964:446

119 § 1967:140

132 § 1967: 140

173 § 1964:

446

87 § 1968: 693

106 § 1967:140

120 § 1912: 211

133 § 1930:118

174 § 1921:

301

88 § 1955: 234

107 § 1968:693

121 § 1967:140

134 § 1912:211

175 § 1912:

211

97 § 1964: 446

108 § 1912: 211

122 § 1912:211

135 § 1912:211

176 § 1946:

814

98 § 1964: 446

109 § 1912: 211

123 § 1912:211

142 § 1967:140

177 § 1921:

301

99 § 1964: 446

110 § 1967: 534

124 § 1967:140

148 § 1912:211

178 § 1921:

301

100 § 1967: 140

111 § 1968:693

125 § 1967:140

149 § 1967: 534

186 § 1924:

131

100 a § 1967: 140

112 § 1912:211

" Senaste lydeli

se
1946:814.

(Nuvarande
lydelse)

39
Är betalningsskyldighet någon ålagd, äge utmätningsman, utan särskilt
bemyndigande, hos den tappande verkställa utmätning, ändå att ändring i domen
sökes. Ej må dock utmätning å underrätts dom ske förr än dan vunnit laga kraft,
där den, som tappat, ställer pant eller borgen för vad honom ålagt är, så ock
för skada, sora genom uppehållet vållas kan, eller ock styrker, att han, till
fullgörande av domen, hos Konungens befallningshavande nedsatt penningar,
svarande mot vad dömt blivit; ej heller å hovrätts dom, innan

' Senaste lydelse av

(Föreslagen
lydelse)

Är
betalningsskyldighet någon ålagd, äge utmätningsman, utan särskilt
bemyndigande, hos den tappande verkställa utmätning, ändå att ändring i domen
sökes. Ej må dock utmätning å underrätts dom ske förr än den vunnit laga kraft,
där den, som tappat, ställer pant eller borgen för vad honom ålagt är, så ock
för skada, som genom uppehållet vållas kan, eller ock styrker, att han, till
fullgörande av domen, hos Konungens befallningshavande nedsatt penningar,
svarande raot vad dömt blivit; ej heller å hovrätts dom, innan

opaginerad Kontrollera mot PDF

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

(Nuvarande
lydelse) (Föreslagen lydelse)

den
vunnit laga kraft, där gäldenä- den vunnit laga kraft, där gäldenä

ren styrker att nedsättning skatt, ef- ren styrker att nedsättning skett, ef

ter ty nu är sagt. Visar after utmät- ter ty nu är sagt. Visar efter utmät

ning gäldenären, att nedsättning ning gäldenären, att nedsättning

skett, och gäldar han tillika kostna- skett, och gäldar han tillika kostna

den för utmätningen och godsets den för utmätningen och godsets

vård ävensom, där tvångsförualtning vård, gånge utmätningen åter, där så

kommit till stånd, förvaltningskost- ske kan.

nåden i den mån densamma ej gul-

dits av fastighetens avkastning,

gånge utmätningen äter, där så ske

kan.

Vad
nedsatt --------------------- är föreskrivet.

40 §.1

Vad
efter------- -------------- egendomens försäljning.

Utmätt
lös----------------------- -6 kap. stadgas.

Fast egendom, som efter 39 § är utmätt, må sättas under tvångsförvaltning
ändå att domen ej vunnit laga kraft, där ej domstol, hos vilken talan mot domen
är anhängig, annorlunda förordnar; dock äge borgenär ej lyfta något av
behållningen annorledes än mot pant eller borgen.

48 § .

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skall någon för
verkställighet av dom eller eljest enligt denna lag ställa pant eller borgen,
och är ej säkerheten av vederparten godkänd, varde den prövad av myndighet,
hos vilken säkerheten ställes. Löftesmän skola borga en för alla och alla för
en; för menighet eller för utländsk man, så ock i fall, varom i 95 och 125 §§
sägs, skall borgas såsom för egen skuld. Den pant bjuder, vare, där myndighet, som
den pröva skall, det föreskriver, pliktig att sätta panten i förvar hos
vederhäftig man, som åtager sig att den vårda; löftesskrift må omhändertagas
av den, till vars säkerhet den gäller.

Den,
som Konungens och kronans talan förer, vare från säkerhets ställande fri.

' Senaste lydelse 1921: 301. ' Senaste lydelse 1912:211.

Skall någon för
verkställighet av dom eller av annan anledning i utsökningsmål ställa pant
eller borgen, och är ej säkerheten av vederparten godkänd, varde den prövad av
myndighet, hos vilken säkerheten ställes. Borgen får ej godkännas av myndigheten,
om ej borgensman svarar som för egen skuld och, om två eller flera tecknat
borgen, de tillika svara solidariskt.

Kronan,
kommun, landstingskommun och kommunalförbund behöva ej ställa säkerhet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 23

(Nuvarande
lydelse) (Föreslagen lydelse)

49
§.1

Tredskodom, varigenom betal- Tredskodom, varigenom betal-

ningsskyldighet blivit
den uteblivne ningsskyldighet blivit den uteblivne

parten ålagd, må, utan hinder av att parten ålagd, må, utan hinder av att

återvinning sökts, verkställas såsom återvinning sökts, verkställas såsom

lagakraftvunnen, så vitt ej rätten, lagakraftvunnen, så vitt ej rätten,

där talan om återvinning är anhäng- där talan om återvinning är anhäng

ig, annorledes förordnar. ig, annorledes förordnar. Utmätt

fast
egendom får dock ej säljas utan ägarens samtycke innan domen vunnit laga
kraft.

Har
talan ------- ------------- målats återupptagande.

Ej
må------------------------- annorledes förordnas.

51 §.1

I
fråga om verkställighet av utslag I fråga om verkställighet av utslag

i
lagsökningsmål, varigenom betal- i lagsökningsmål, varigenom betal

ningskyldighet, blivit någon ålagd, ningsskyldighet blivit någon ålagd,

gälle vad om tredskodom är i 49 § gälla vad om tredskodom är i 49 §

första stycket stadgat. 1 mom. stadgat.

Har
intecknad fordran faststäUts Har rätten fastställt att fordran till
betalning ur fast egendom, må skall utgå med särskild förmånsrätt i
försäljning ej äga rum förr än laga fast egendom, må försäljning ej utan
kraft å utslaget koramit. Har jäm/z/cf ägarens samtycke äga rum förr än 169
§ äskats, att egendomen skall laga kraft å utslaget kommit. sättas under
tvångsförvaltning, må sådan verkställighet ske utan hinder av att ändring i
utslaget sökes, så vitt ej den domstol, där talan är anhängig,
annorlunda förordnar; dock gälle om borgenärs rätt att lyfta behållningen
vad i 40 § tredje stycket för där omförmält fall sägs.

Har
i------------------------- äga rum.

Om
verkställighet--------------------- ty fall.

52--------------------------- §.2

Har i------------------------- eller vite.

Huru
beslut angående fördelning Huru beslut angående fördelning

av
köpeskilling för utmätt egendom av köpeskilling för utmätt egendom

och
av medel, som influtit under går i verkställighet, därora skils i 6

tvångsförvaltning,
går i verkställig- kap.

het, därom skils i 6 och 7 kap.

56 a
§.3

Om
utmätningsmannen i gäidenärens hemvist tager fast egendom på

' Senaste lydelse 1946: 814. ' Senaste lydelse 1964: 446.
' Senaste lydelse 1967:140.

opaginerad Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts
proposition nr 20 år 1971

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

opaginerad Kontrollera mot PDF

annan
ort i mät, skall målet därefter överlämnas till utmätningsmannen i den orten
för att i fortsättningen, i vad på utmätningsman ankommer, handläggas av denne.

Tages
viss------ ____------- __ hemvist besläraraer.

Innan
utmätningsman enligt 1 eller 2 mom. skiljer sig från målet, skall han vidtaga
i 85 § föreskrivna åtgärder. Anmälan enligt 85 § 1 mom. sker till överexekutor
där egendomen är.

60 a §.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kan
utmätning av lös egendom ej

genast verkställas, må utmätnings

mannen, om det finnes erforderligt,

säkerställa utmätningen genom att

taga vård ora egendomen eller med

dela sådant förbud, som stadgas i

74 § eller 75 § 2 mom. för där avsed

da fall. Gäldenären må därefter ej till

men för borgenären förfoga över

egendomen. Utmätningsmannen

skall,
om gäldenären ej är närvarande, skyndsamt underrätta honom om åtgärden.

Åtgärden
må-------------------

Kostnaden
för åtgärden skall förskjutas au borgenären, om. utmätningsmannen begär det.

Kan
utmätning av lös egendom ej

genast verkställas, må utmätnings

mannen, om det finnes erforderligt,

säkerställa utmätningen genom att

taga vård om egendomen eller med

dela sådant förbud, som stadgas i 74

§, 75 § 2 mom. eller 91 a § för där av

sedda fall. Gäldenären må därefter ej

till men för borgenären förfoga över

egendomen. Utmätningsmannen

skall, om gäldenären
ej är närvarande, skyndsamt underrätta honom om åtgärden. - åtgärden
hävas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vid
utmätning------------------

Häftar
på grund av inteckning gäidenärens fasta egendom eller luftfartyg eller
reservdelar till sådant fartyg för fordran, för vilken utmätning skall ske,
eller är fordringen förenad med luftpanträtt i sådant fartyg, skall den
egendomen först utmätas, ora ej borgenären hellre vill taga betalning ur annan
egendora. Skall utmätning på en gång ske för fleras fordringar får borgenär,
för vars fordran viss egendom sålunda häftar, ej för vad därur kan utgå till

» Senaste lydelse 1963: 255. Senaste Ivdelse 1967: 140.

----- ej skiljas.

Är
fordran för vilken utmätning skall ske förenad med särskild förmånsrätt i
gäidenärens fasta egendom, luftfartyg eller reservdelar till sådant fartyg,
skall den egendomen först utmätas, om ej borgenären hellre vill taga betalt ur
annan egendom. Skall utmätning ske på en gång för fleras fordringar, får
borgenär, för vars fordran viss egendom sålunda häftar, ej för vad därur kan
utgå till förfång för annan borgenär taga betalning ur övriga tillgångar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

KungL Maj:ts
proposition nr 20 år 1971

25

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande
lydelse)

förfång
för annan borgenär taga betalning ur övriga tillgångar.

Endast om borgenären
begär det får utmätning av fast egendom eller luftfartyg eller intecknade
reservdelar till sådant fartyg ske för annan fordran än sådan, för vilken
egendomen på grund av inteckning häftar eller som, när fråga är om luftfartyg,
är förenad med luftpanträtt i fartyget.

(Föreslagen
lydelse)

Endast
om borgenären begär det får utmätning av fast egendom eller luftfartyg eller
intecknade reservdelar till sådant fartyg ske för annan fordran än sådan som
är förenad med särskild förmånsrätt i egendomen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har
någon---------------------

Har
inteckning i fast egendom eller i luftfartyg eller reservdelar till sådant
fartyg blivit av ägaren till den intecknade egendomen lämnad såsom pant, skall
inteckningen icke utmätas utan i stället den rätt till andel i inteckningen,
som, efter ty särskilt är stadgat, må tillkomma gäldenären, tagas i mät i den
ordning 74 § stadgar.

betalning förfallen.

Har
inteckning i luftfartyg eller reservdelar till sådant fartyg blivit av ägaren
till den intecknade egendomen lämnad såsora pant, skall inteckningen icke
utraätas utan i stället den rätt till andel i inteckningen, som, efter ty
särskilt är stadgat, må tillkomma gäldenären, tagas i mät i den ordning som 74
§ stadgar.

Om
utmätning av ägarhypotek i fast egendom finnas bestämmelser i 91a§.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utmätas penningar, skola
de omhändertagas av utmätningsmannen. Medel som gäldenären i utmätningsmål
inbetalar till utmätningsmannen äro att anse som utmätta i målet, om ej
betalningen skett med viUkor som strider häremot. Lösören som utraätas skola,
när de ej efter vad som nedan sägs föras från stället, sättas i förvar
därstädes under utmätningsmannens försegling, eller, om han finner det i brist
av tjänliga förvaringsrum eller av annan orsak ej lämpligen kunna ske, med
hans insegel eller skriftligt anslag eller på annat sätt så utmärkas att det
uppenbart synes att godset blivit utmätt. Anses det utmätta ej kunna med sä-

' Senaste lydelse 1955: 234. Senaste lydelse
1968: 623.

Utraätas penningar, skola
de omhändertagas av utmätningsmannen. Lösören som utmätas skola, när de ej
efter vad som nedan sägs föras från stället, sättas i förvar därstädes under
utmätningsmannens försegling eller, om han finner det i brist på tjänliga
förvaringsrum eller av annan orsak ej lämpligen kunna ske, med hans insegel
eller skriftligt anslag eller på annat sätt så utmärkas, att det uppenbart
synes att godset blivit utmätt. Anses det utmätta ej kunna med säkerhet lämnas
på stället under gäidenärens tillsyn, skall utmätningsmannen låta det vårdas
där av annan eller föras till annat ställe, om det kan ske.

opaginerad Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts
proposition nr 20 år 1971

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande
lydelse)

kerhet
lämnas på stället under gäidenärens tillsyn, skall utmätningsmannen låta det
vårdas där av annan eller föras till annat ställe, om det kan ske och borgenär
förskjuter nödig kostnad för godsets vård eller flyttning.

Utmätes
gäldenärs-------------

Skall
utmätning ske av dcEi rätt till andel i inteckning, som, efter ty särskilt är
stadgat, tillkommer gäldenären såsom ägare av intecknade egendomen, varde
förbud inteckningsha-varen meddelat att till förfång för den, till vilken i
följd av utmätningen gäidenärens rätt kan komma att övergå, utlämna
inteckningshandlingen eller att på begäran av annan än denne eller utmätningsmannen
uppvisa handlingen vid domstol för sådant ändamål, som i 26 § förordningen
angående inteckning i fast egendom eller 29 § lagen om inskrivning av rätt
till luftfartyg sägs. Förbud, som nu sagts, skall tecknas å
inteckningshandlingen, där icke denna av inteckningshava-ren överlämnas till
utmätningsmannen för att av honom uppvisas. Kostnaden för sådant uppvisande
ävensom för anskaffande av särskild inteckningshandling å den utmätta andelen
i inteckningen vare borgenären pliktig att förskjuta, där utmätningsmannen det
äskar.

(Föreslagen
lydelse)

att övergå.

Skall utmätning ske av den
rätt till

andel i inteckning som tillkommer

gäldenären såsom ägare av intecknat

luftfartyg eller intecknade reservde

lar till sådant fartyg, varde förbud

inteckningshavaren meddelat att

utan tiUstånd av utmätningsmannen

utlämna inteckningshandlingen.

Förbud, som nu sagts,
skall tecknas å inteckningshandlingen, där icke denna av inteckningshavaren
överlämnas till utmätningsmannen för det ändamål som anges i 30 § lagen (1955:
227) om inskrivning av rätt UU luftfartyg.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skall
fordran-------------------

Utmätes
annan fordran eller rättighet, tage ock utmätningsmannen i förvar handling,
som tj anar till bevis om fordringen eller rättigheten, där sådan handling
finnes att tillgå, och teckne i protokollet förbud för den, från vilken
fordringen eller rättigheten skall utgå, att giva något därav ut till annan än
utmätningsmannen ellar den, till vilken i följd av utmät-

1 Senaste lydelse 1936: 89.

---- i förvar.

Utmätes
annan fordran eller rättighet, tage ock utmätningsmannen i förvar handling,
som tjänar till bevis om fordringen eller rättigheten, där sådan handling
finnes att tillgå, ock teckna i protokollet förbud för den, från vilken
fordringen eller rättigheten skall utgå, att giva något därav ut till annan än
utmätningsmannen eller den, till vilken i följd av utmät-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts
proposition nr 20 år 1971

27

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande
lydelse)

ningen
gäidenärens rätt kan komma att övergå; och varde sedan protokollet genom
utmätningsmannen tillställt den, vilken förbudet meddelas skall; vare dock
borgenären pliktig att, där utmätningsmannen det äskar, kostnaden för
förbudets delgivande förskjuta.

(Föreslagen
lydelse)

ningen
gäidenärens rätt kan komma att övergå; och varde sedan protokollet genom
utmätningsraannen tillställt dan, vilken förbudet meddelas skall.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Då
utmätning av lös egendom är fullbordad så som sägs i 67 c § 1 mom. eller 7376
§§, njuter borgenären förmånsrätt i det utmätta efter vad som stadgas i 17
kap. 8 § handelsbalken, såvitt ej utmätningen enligt vad nedan sägs eller
eljest går åter eller undanröjes.

Finner
utmätningsmannen------

Om
åtgärd---------------------

Då utmätning av lös egendom
är fullbordad så som sägs i 67 c § 1 mom. eller 7376 §§, njuter borgenären
förmånsrätt i det utmätta efter vad sora stadgas i förmånsrättslagen
(1970:979).

------ ägde
rum.

över
utmätningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har domstol eller
lagsökningsdomare fastställt intecknad fordran till betalning ur fast egendom,
vare så ansett som hade egendomen blivit utmätt.

Har domstol fastställt att
förfallen fordran skall utgå med särskild förmånsrätt i fast egendom, skall
egendomen anses utmätt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vid utmätning av hus,
tomt, jord eller vattenverk må ej ett från annat så söndras, att det som över
är, varder för ägaren onyttigt. Ej heller må växande gröda, växande skog eller
annat, som till fast egendom hörer, tagas i mät annorledes än genom utmätning
av egendomen eller nyttjanderätt till jorden.

Tillbehör till
fastighet får ej tagas i mät annat än genom utmätning av fastigheten. Rätt till
växande gröda eller annan ännu icke fallen avkastning av fast egendom som
tillkommer nyttjanderättshavare får ej tagas i mät för dennes skuld annat än
genom utmätning av nyttjanderätten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

82 Överlåter någon sin
fasta egendom till annan, må, innan nye ägaren sökt lagfart, överlåtelsen ej
utgöra hinder för egendomens utmätande för förre ägarens gäld.

' Senaste lydelse 1968: 623. » Senaste lydelse 1937: 452.
" Senaste lydelse 1968: 693.

Den
som har lagfart på fast egendom anlages vara ägare till egendomen, om det ej
styrkes att den tiUhör annan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

28

KungL Maj:ts
proposition nr 20 år 1971

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande
lydelse)

Sökes
å överlåtelse, som före ut-mätninyen skett, lagfart samma dag, då utmätningen
verkställes, eller sist å den aUmänna rättegångsdag för lagfartsärenden, som
näst efter fjorton dagar från utmätningen infaller; då vare ej utmätningen
gällande emot nye ägaren, med mindre egendomen på grund av inteckning häftar
för fordran, som utsökes, eller fordringen eljest är sådan att, efter ty i lag
i övrigt stadgas, egendomen därför häftar, ändå att den kommit ur gäidenärens
hand. Har auktion till egendomens försäljning blivit kungjord att hållas innan
den rättegångsdag, som nämnd är, inträffar, eller å samma dag, åligge dock nye
ägaren att före auktionen överlåtelsen anmäla och sin åtkomsthandling i
huvudskrift eller besannad avskrift för auktionsför rättar en uppvisa. Sker ej
sådan anmälan, vare utmätningen emot nye ägare gällande, ändå att lagfart
sökes å tid, som förut är sagd.

Göres av nye äyaren
anmälan, på sätt nu stadgat är, eller har överlåtelsen blivit för
auktionsförrättaren kunnig innan han utsatt dag för egendomens försäljning,
skall, därest överlåtelsens verkan mot utmätningen är beroende därpå, att
lagfart kommer att sökas å tid, som ovan är sagd, auktionsförrättaren låta med
försäljningen anstå till dess sig visat, om lagfarten sökes.

Har överlåtelsen omfattat
rätt till andel i inteckning, som tillkom överlåtaren såsom ägare av intecknade
egendomen, åligger det nye ägaren, där han vill freda andelen från utmätning
för förre ägarens gäld, att söka lagfart å överlåtelsen och göra anmälan såsom
i 2 mom. sägs, och skall vad i 3 mom. stadgas äga motsvarande tillämpning.

(Föreslagen
lydelse)

Tvist
om äyanderätten till fast egendom, vara gäldenären har lagfart eller vartill
han har fångeshandling, utgör ej hinder mot utmätning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts
proposition nr 20 år 1971

29

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen
lydelse) 82 a §.

Beror
överlåtelse av fast egendom av villkor som ännu ej är uppfyllt, utgör
överlåtelsen ej hinder mot utmätning av egendomen för fordran hos överlåtaren.
Utmätningen omfattar i sådant fall även överlåtarens rätt mot den som
förvärvat egendomen. Uppfylles villkoret, gäller utmätningen därefter endast
överlåtarens rätt mot förvärvaren.

Utmätning
av fast egendom får även äga rum för fordran hos den som förvärvat egendomen,
fastän hans förvärv beror av villkor. Går gäidenärens förvärv åter, omfattar
utmätningen därefter endast den rätt som han i sådant fall har mot den som
överlät egendomen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

83 Om den förmånsrätt
utmätning av fast egendom medför skils i 17 kap. 9 § handelsbalken.

Utmätning
av fast egendom är fullbordad när beslut därom meddelats och medför därefter
förmånsrätt enligt förmånsrättslagen (1970:979).

I fall som avses i 82 a
§ skall den andra parten underrättas om utmätningen och förbud meddelas honom
att betala eller återbetala köpeskilling eller utge annat, som på grund av
avtalet kan tillkomma gäldenären, till annan än utmätningsmannen eller
överexekutor, om målet är anhängigt där. Först när så skett medför
utmätningen förmånsrätt i den rätt som gäldenären har eller kan komma att få
mot den andra parten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

86 Har borgenären, när
intecknad fordran fastställts tiU betalning ur fast egendom, icke sist två
månader efter det beslutet vann laga kraft begärt försäljning eller
tvångsförvaltning av egendomen, förfaller den verkan som beslutet enligt 77 a
§ medfört.

§.1

Har borgenär, när fordran fastställts att utgå med särskild förmånsrätt i
fast egendora, icke senast två månader efter det beslutet vann laga kraft
begärt försäljning av egendomen, förfaller den verkan som beslutet enligt 77
a § raedfört.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 Senaste lydelse 1963: 255.

opaginerad Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts
proposition nr 20 år 1971

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande
lydelse)

Borgenär,
sora begär försäljning, är pliktig att förete lagakraftbevis samt z huvudskrift
den handUng på grund varav betalning blivit sökt. Efterkommer han ej föreläggande
härora, avskrives framställningen.

(Föreslagen
lydelse)

Borgenär,
som begär försäljning, är pliktig att förete lagakraftbevis samt, i
förekommande fall, fordringsbevis och pantbrev i huvudskrift. Efterkommer han
ej föreläggande härom, avskrives framställningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

I
mål om utmätning skall utmätningsmannen skyndsamt vidtaga vad på honom
ankommer för att utmätningen skall verkställas. SåvHt möjUgt skall
utmätningsförrättning hållas inom fyra veckor från det utmätningsraannen
mottog de i 54, 54 a eller 55 § nämnda handlingarna. Lämnar borgenären
anstånd med utmätningen och fortfar anståndet utöver sex månader från nämnda
tidpunkt, är ansökningen förfallen.

Sedan utmätning skett,
åligger det utmätningsmannen eller, om målet är anhängigt hos överexekutor,
denne att utan onödigt uppehåll vidtaga erforderUga åtgärder för att försäljning
skall komma till stånd. Om ej hinder möter eller uppskov meddelas enligt vad
nedan stadgas, skall försäljning ske inom två månader från utmätningen; dock skall
beträffande fast egendom, fartyg som sägs i 94 §, luftfartyg och intecknade reservdelar
till luftfartyg i stället gälla en tid av fyra månader från utmätningen eller,
när intecknad fordran fastställts till betalning ur fast egendom, från det
försäljning av egendomen begärdes.

Kan
av särskild anledning antagas att utmätt egendom kommer att säljas till
underpris eller finnes, att gäldenären av särskild orsak huvudsakUgen utan
egen skuld råkat i betalningssvårigheter som kunna antagas vara av tillfällig
natur, eller äro eljest synnerliga skäl till uppskov, äger utmätningsmannen
eller över-

Senaste lydelse 1963: 255.

Utmätningsförrättning
skall om möjligt hållas inom fyra veckor från det att utmätningsmannen mottog
de handlingar som anges i 54, 54 a eller 55 §. Lämnar borgenären anstånd med
utmätningen och fortfar anståndet över sex månader från mottagandet av
handlingarna, är ansökningen förfallen.

Utmätt
lös egendom bör säljas inom två månader från utmätningen, om ej hinder möter
eller utmätningsmannen eller, om målet är anhängigt hos överexekutor, denne på
begäran ger anstånd. Beträffande fartyg som avses i 94 § skall dock gälla en
tid av fyra månader från utmätningen.

Anstånd med försäljning
får beviljas på begäran av borgenären eller gäldenären. På begäran av gäldenären
får anstånd beviljas endast om borgenären medger det eller särskilda skäl
föreligga. Utan synnerliga skäl får anstånd ej beviljas utöver sex månader
eller, beträffande fartyg som avses i 94 §, ett år från utmätningen.

I
fråga om tid för försäljning av luftfartyg och intecknade reservdelar till
luftfartyg eller av fast egendom finnas särskilda bestämmelser.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 31

(Nuvarande
lydelse) (Föreslagen lydelse)

exekutor,
hos vilken målet är anhängigt, medgiva uppskov med försäljningen på viss tid,
såframt icke borgenärens rätt till betalning äventyras eller hans rätt eljest
otillbörligt åsidosattes. Uppskov som nu sagts må ej utsträckas utöver sex
månader från den tidpunkt som angivits i 2 mom. Medgivandet må förenas med
särskilda villkor och, om anledning förekommer därtill, återkallas.

Överexekutor äger, därest föreliggande omständigheter påkalla det,
förordna om ytterligare uppslwv med försäljningen. Det åligger utmätningsman
att, om skäl till sådant uppskov förekommer i ett av honom handlagt mål, göra
anmälan därom hos överexekutor.

Lämnar
borgenären anstånd med försäljningen och fortfar anståndet utöver sex månader
från den tidpunkt som angivits i 2 mom., skall utmätningen gå åter eller, när
fordran fastställts till betalning ur fast egendom, den verkan varom i 77 a §
sägs förfalla.

Sedan
tid för anstånd eller uppskov gått till ända, skall utmätningsman eller
överexekutor, hos vilken målet är anhängigt, självmant företaga detta.

88
d §.

Om
sökandens fordran ocli den kostnad för vilken denne svarar betalas innan den
utmätta egendomen sålts, förfaller frågan om egendomens försäljning.

Medel som gäldenären i målet betalar till utmätningsmannen anses
utmätta i målet, om ej betalningen skett med villkor som strider häremot. Om
målet är anhängigt hos överexekutor, gäller detsamma i fråga om medel som
betalas till denne eller till utmätningsmannen.

s. 32 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts
proposition nr 20 år 1971

(Föreslagen
lydelse)

32

(Nuvarande
lydelse)

Försäljning av utmätt
lös egendom skall ske på offentlig auktion utom i fall som avses i 96 a §.

89
Försäljning av utmätt egendom skall ske på offentlig auktion utom i fall
sora avses i 96 a §.

Om
försäljning----------------- särskild lag.

Om försäljning av utmätt fast egendom meddelas likaledes bestämmelser
i särskild lag.

91 §.1

Kungörelse
om------------------------ är sagd.

Har
gäldenären tillkommande rätt Har gäldenären tillkommande rätt

till andel i inteckning i
hans fasta till andel i inteckning i hans luftfar-egendom eller i hans
luftfartyg eller tyg eller därtill hörande reservdelar därtill hörande
reservdelar blivit ut- blivit utmätt, late utmätningsman-mätt, late
utmätningsmannen an- nen anskaffa särskild intecknings-skaffa särskild
inteckningshandling handling å det gäldenären tillkom-å det gäldenären
tillkommfinde be- mande beloppet, där laga hinder där-loppet, där laga hinder
däremot icke emot icke möter; skall sådan hand-möter; skall sådan handling
anskaf- ling anskaffas, må ej förr än det fas, må ej förr än det skett kungö-
skett kungörelse om auktionen ut-relse om auktionen utfärdas. Skall färdas.
Skall försäljning ske av in-försäljning ske av intackningshand-
teckningshandling, vilken tagits i ling, vilken tagits i mät hos någon, mät hos
någon, sora enligt hand-som anligt handlingen är personligen lingen är
personligen ansvarig för ansvarig för det däri förskrivna be- det däri
förskrivna beloppet, åligger loppet, åligger det utmätningsman- det
utmätningsmannen, där ej med nan, där aj med gäidenärens sam- gäidenärens
samtycke handlingen tycke handlingen säljes med bibehål- säljes med
bibehållande av hans lande av hans ansvarighet, att, innan ansvarighet, att,
innan handlingen handlingen utlämnas till köparen, utlämnas till köparen, förse
densam-förse densamma med påskrift, var- ma med påskrift, varigenom
gälde-igenom gäldenären frikallas från an- nären frikallas från ansvarighet,
svårighet.

Skall
fartyg------------------- ske kan.

Vid
försäljning-------------------- raed flygpost.

Om
egendom------------------------ genast sändas.

Är
fråga------------------------ angående verksamheten.

91a
§.

Vid
utmätning av ägarhypotek i fast egendom skall pantbrevet tagas i förvar eller,
om annan än den intecknade fastighetens ägare innehar pantbrevet, förbud
meddelas innehavaren att utlämna det utan tiUstånd av utmätningsmannen.
Utmätningen är fullbordad först när så skett.

' Senaste lydelse 1967:140.

s. 33 Kontrollera mot PDF

KungL Maj:ts
proposition nr 20 år 1971

33

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen
lydelse)

Den
fasta egendom vari ägarhypoteket gäller skall tagas i anspråk, om borgenären
yrkar det inom en månad från det att beslut meddelades om utmätning av
ägarhypoteket. När utmätningsmannen meddelat beslut om att den fasta egendomen
tages i anspråk, anses den utmätt. Om borgenären ej inom nämnda tid yrkat att
den fasta egendomen tages i anspråk eller yrkande därom återkallas, skall det
utmätta ägarhypoteket pantförskrivas till honom enligt 91b§.

Råder
tvist huruvida ägarhypotek för gäldenären föreligger, skall utmätningsmannen,
om skäl äro därtill, förelägga utmätningssökanden att inom en månad efter det
att föreläggandet delgivits honom vid domstol som anges i 10 kap. 10 § rättegångsbalken
väcka talan mot gäldenären och den som bestrider dennes rätt. Innan tvisten
blivit avgjord genom dom som vunnit laga kraft får beslut om fastighetens
tagande i anspråk meddelas eller pantförskrivning av ägarhypoteket ske endast
om rätten förklarar hinder ej möta däremot.

Efterkommer
ej utmätningssökanden föreläggande enligt 3 mom. och är ej talan i saken väckt
av annan part, går utmätningen åter.

91b
§.

Pantförskrivning
av ägarhypotek sker genom att utmätningsmannen till borgenären utfärdar bevis
att pantbrevet utgör pant för dennes fordran och överlämnar pantbrevet till
honom eller, om annan än fastighetens ägare innehar detta, underrättar
innehavaren om pantförskrivningen. I underrättelsen skall anges, att
innehavaren ej får utlämna handlingen till skada för borgenären. Ägarhypotek
som tillkommer ägare av andel i fastighet får ej pantförskrivas för sig.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2
Riksdagen 1971.1 saml. Nr 20

opaginerad Kontrollera mot PDF

34

KungL Maj:ts
proposition nr 20 år 1971

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Den,
som---------------------

Vad
av------------------------

Varder
ej sist å det sammanträde, varom förut är sagt, köpeskillingen till fullo
gulden eller anstånd lämnat efter ty nyss är sagt, vare köpet ogillt och
besörje genast auktionsförrättaren, att fartyget varder till försäljning ånyo
utlyst, sora i 90 och 91 §§ sägs. Går fartyget vid nya utropet till mindre än
den förra köpeskillingen med laga ränta därå från den dag, då betalning sist
bort ske, ersatte förre köparen skillnaden; går fartyget till mera, have förre
köparen ej rätt till överskottet. Kostnaden för senare försäljningen skall ock av
förre köparen gäldas, där den ej kan genom överskott å köpeskillingen
gottgöras. Är pant eller borgen ställd för köpeskillingen, läte
auktionsförrättaren, där sådant erfordras till gäldande av vad förre köparen
utgiva ber, ofördröjligen försälja panten i den ordning, som om utmätta
lösören stadgas, eller utsöka borgensförbindelsen hos löftesmannen.

Varder
köpeskillingen-----------

ånyo utropat.

till
godo.

Varder
ej sist å det sammanträde, varom förut är sagt, köpeskillingen till fullo
gulden eller anstånd lämnat efter ty nyss är sagt, vare köpet ogillt och
besörje genast auktionsförrättaren, att fartyget varder till försäljning ånyo
utlyst, som i 90 och 91 §§ sägs. Går fartyget vid nya utropat till mindre än
den förra köpeskillingen med laga ränta därå från den dag, då betalning sist
bort ske, ersatte förre köparen skillnaden; går fartyget till mera, have förre
köparen ej rätt till överskottet. Kostnaden för senare försäljningen skall ock
av förre köparen gäldas, där den ej kan genom överskott å köpeskillingen
gottgöras.

gälden
övertagit.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Borganär som, när lös
egendom utmättes för annans fordran, hade panträtt i egendomen utan att ha den
under panträtt i handom eller som ägde rätt att kvarhålla egendomen till
säkerhet för sin fordran, är berättigad att få betalning ur köpeskillingen
enligt vad som anges nedan, såvida han framställt yrkande därom före auktionen
eller, om egendomen sålts under hand, före köpeskillingsfördelningen. Svarar
utmätt egendom för företagsinteckning, äger inteckningshavaren erhålla
betalning ur köpeskillingen, om han framställt yrkande därom inom tid som nyss

1 Senaste lydelse 1917: 307. » Senaste lydelse 1967:140.

Borgenär som, när lös
egendom utmättes för annans fordran, hade panträtt i egendomen utan att ha den
under panträtt i handom eller som ägde rätt att kvarhålla egendomen till
säkerhet för sin fordran, är berättigad att få betalning ur köpeskillingen
enligt vad som anges nedan, såvida han framställt yi'kande därom före auktionen
eller, om egendomen sålts under hand, före köpeskillingsfördelningen. Svarar
utmätt egendom för företagsinteckning, äger inteckningshavaren erhålla
betalning ur köpeskillingen, om han framställt yrkande därom inom tid som nyss

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts
proposition nr 20 år 1971

35

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande
lydelse)

angivits.
Vad sist sagts gäller dock ej i den mån sådan betalning måste anses obehövlig
för att trygga inteck-ningshavarens och efterföljande in-tackningshavaras rätt.
Vid prövningen härav skall hänsyn tagas även till sådan egendom som gäldenären
på annat sätt än genom företagsinteckningen ställt som säkerhet för
inteckningshavarens fordran. Skall under konkurs fartyg eller gods i fartyg
eller i luftfartyg säljas utmätningsvis, äger även borgenär som för sin fordran
har förmånsrätt anligt 17 kap. 4 § handelsbalken rätt att erhålla betalning ur
köpeskillingen, om han framställer yrkande därom före auktionen.

Har
fartyg---------------------

(Föreslagen
lydelse)

angivits.
Vad sist sagts gäller dock ej i den mån sådan betalning måste anses obehövlig
för att trygga inteckningshavarens och efterföljande in-teckningshavares rätt.
Vid prövningen härav skall hänsyn tagas även till sådan egendom som gäldenären
på annat sätt än genom företagsinteckningen ställt som säkerhet för
inteckningshavarens fordran. Skall under konkurs fartyg eller gods i fartyg
eller i luftfartyg säljas utmätningsvis, äger även borgenär som för sin fordran
har förmånsrätt enligt 10 eller 11 § förmånsrättslagen (1970:979) rätt att
erhålla betalning ur köpeskillingen, om han framställer yrkande därom före auktionen,
tid innestår.

opaginerad Kontrollera mot PDF

140
a §.

Har fartyg sålts efter nytt utrop i fall som avses i 95 § och är förre
inroparen ersättningsskyldig, skall ersättningsbeloppet i den mån det influtit
fördelas tillika med köpeskillingen.

143 §.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ha medel influtit genom
särskild försäljning av tillbehör eller såsom avkastning av fast egendom, skall
sådan tillgång fördelas samtidigt med köpeskillingen för fastigheten. Har i
fall, som avses i 95 eller 130 §, fartyg eller fast egendom försålts efter nytt
utrop och är förre inroparen skyldig att utgiva ersättning, skall ersättningsbeloppet,
såvitt detsamma gnidits av honom eller influtit genom försäljning av pant
eller utsökande av borgen, fördelas tillika med köpeskillingen.

Har försäljning av
fastighet icke kommit till stånd, skall sammanträde för fördelning av tillgång
som nu angivits hållas på tid som före-

» Senaste lydelse 1967:140.

När fastighet sålts på
auktion, skall sammanträde för fördelning av den kontanta köpeskillingen, behållen
avkastning och andra influtna medel hållas på den dag som kungjorts tidigare.
Fördelningen sker i enlighet med sakägarförteckningen, om det ej framgår att
fordran understiger vad som upptagits i förteckningen. Har fordran eller kostnad
som, om den blivit anmäld i tid, bort upptagas i förteckningen anmälts senare,
får betalning utgå av återstoden.

Har utmätt fastighet
sålts under hand, skall den kontanta köpeskillingen och andra tiUgängliga
medel fördelas i första hand enligt köpe-

opaginerad Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts
proposition nr 20 år 1971

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande
lydelse)

skrives
i 142 § eller, om auktion icke håUits, så snart som möjligt. Behållen
avkastning skall fördelas enligt de grunder som i 7 kap. föreskrivas för
fördelning av medel vilka influtit under tvångsförvaltning. Ersättningsbelopp
som avses i 1 mom. andra punkten skall, sedan kostnaderna för förfarandet
betalats, användas till betalning av utmätningssökandens fordran. Uppstår
överskott, skall det fördelas på samma sätt som nyss anyivits om avkastning.

Sammanträde enligt 2
mom. skall, när auktion ej håUits, kungöras på sätt föreskrives i 142 § 2 mom.
andra punkten.

(Föreslagen
lydelse)

villkoren
och i övrigt enligt de grunder som gälla för upprättande av sakägarförteckning.

A vbrytes förfarandet
innan utmätt fastighet sålts, fördelas tillgängliga medel enligt 1 mom., om
bevakningssammanträde hållits och fördelning äger rum på den dag som kungjorts
tidigare och i annat fall enligt de grunder som gälla för upprättande av
sakägarförteckning. Vid fördelning av andra medel än behållen köpeskilling
för särskilt sålda tillbehör har dock annan borgenär än sökanden rätt att få
betalning endast för ränta och kostnader, om hans fordran är förenad med
panträtt på grund av inteckning.

I fall som avses i 2
mom. skall fördelningssammanträde hållas så snart som möjligt. Det skall
utlysas minst två veckor i förväg på lämpligt sätt och sakägarna skola, när
skäl föreUgga därtiU, uppmanas att anmäla sina anspråk senast vid sammanträdet.
Detsamma gäller i fall som avses i 3 mom., om ej bevakningssammanträde hållits
och fördelningssammanträde äger rum på den dag som kungjorts tidigare.

Möter
hinder att verkställa fördelning på utsatt sammanträde, skall nytt sammanträde
hållas så snart som möjligt och, om dagen ej genast bestämmes, på lämpligt sätt
kungöras minst två veckor i förväg.

opaginerad Kontrollera mot PDF

143
a §.

Om
säkerhet för handpenning ställts hos överexekutor och ogulden del av
köpeskillingen ej betalas senast på bestämd dag, skall överexekutor göra bruk
av säkerheten, om det behövs för betalning av vad förre köparen har att svara
för. Säkerheten skall därvid tagas i anspråk på det sätt som finnes
ändamålsenligt. Pant får säljas i den ordning som gäller för utmätt lös
egendom. Borgen får utsökas, överexekutors be-

opaginerad Kontrollera mot PDF

KungL Maj:ts
proposition nr 20 år 1971

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

37

opaginerad Kontrollera mot PDF

slut i nämnda hänseenden får omedelbart verkställas.

Bestämmelserna i 1 mom. äga motsvarande tillämpning, när sakägare har
lämnat säkerhet för belopp som skall fördelas samtidigt med köpeskilling.

144 §.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vid sammanträde, varom
förut är sagt, avgiva förrättningsmannen redogörelse dels för den tillgång,
som skall fördelas, dels ock för de fordringar, för vilka anspråk på betalning
ur köpeskillingen blivit anmält eller utdelning ändock må beräknas; skolande,
där fråga är om fast egendom, borgenärsförteckningen därvid lända till
efterrättelse. Därefter äge ' tillstädesvarande borgenärer samt gäldenären, där
han när är, att an-draga vad de till bevakande av sin rätt akta nödigt.

Vid sammanträde, varom
förut är sagt, avgive förrättningsraannen redogörelse dels för den tillgång,
som skall fördelas, dels ock för de fordringar, för vilka anspråk på betalning
ur köpeskillingen blivit anmält eller utdelning ändock må beräknas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skall ur köpeskillingen
för utmätningsvis såld lös egendom utdelning ske för fordran, som icke är
förfallen och därå ränta icke skall gäldas före förfallodagen, eller ock
allenast för ränta eller annan dylik fordran, som ej är till kapitalet bestämd,
varde fordringen beräknad efter de i 110 § stadyade grunder.

Till
vilka

Skall ur köpeskillingen
för utmätningsvis såld lös egendom utdelning ske för fordran, som icke är
förfallen och därå ränta icke skall gäldas före förfallodagen, varde fordringen
beräknad till det bdopp som efter fem procents årlig ränta utgör dess värde
vid fördelningen. Motsvarande gäller, om utfäst ränta är lägre än fem procent.
-i sjölagen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Är fråga om fordrans eller
för fordran beviljad intecknings giltighet beroende på särskild prövning eller
avgjord genom beslut, som ej vunnit laga kraft, eller är inteckning för fordran
sökt men ej beviljad, varde vad å fordringen enligt förmånsrättsordningen
belöpa kan vid fördelning-

> Senaste lydelse 1912: 211. ' Senaste lydelse
1928:164. Senaste lydelse 1946: 814.

Är fråga om fordrans eller
intecknings giltighet beroende på särskild prövning eller avgjord genom
beslut, som ej vunnit laga kraft, eller är inteckning sökt raen ej beviljad,
varde vad enligt förmånsrättslagen (1970:979) å fordringen eller inteckningen
belöpa kan vid fördel-

opaginerad Kontrollera mot PDF

38 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

(Nuvarande
lydelse) (Föreslagen lydelse)

en
avsatt, intill dess frågan om bor- ningen avsatt, intill dess frågan om

genärs rätt blivit slutUgen avjyord. borgenärens rätt blivit slutligt av-

gjord.

Finnes
eljest------------------- honom fritt.

Är
fordran------------------- eller förfallit.

154 §.1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Klander mot
utmätningsmannens fördelningsförslag eller överexekutors beslut i
fördelningsfråga gälle ej för annan än den, som klandret väckt.

Bifalles talan mot
utmätningsmans fördelningsförslag eller överexekutors beslut i
fördelningsfrågan, gälle det till förmån även för den som ej själv väckt sådan
talan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Är auktion på utmätt
fast egendom överklagad, får ej utaji köparens medgivande utdelning ur köpeskillingen
lyftas annat än mot pant eller borgen. När tillbehör till fastighet sålts för
sig, skall vad som nu sagts äga motsvarande tillämpning beträffande utdelning
ur köpeskillingen för tillbehöret intill dess tiden för klagan över försäljningen
utgått eller förd klagan blivit prövad.

När utmätt fast egendom
sålts, får ej utan köparens medgivande utdelning ur köpeskillingen lyftas
annat än mot pant eller borgen innan försäljningen vunnit laga kraft. När tillbehör
till fastighet sålts för sig, äger vad som nu sagts motsvarande till-lärapning
beträffande utdelning ur köpeskillingen för tillbehöret.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Belopp, som jämlikt 151
§ blivit vid fördelningen avsatt för någon borgenärs fordran, skall ofördröjligen
i riksbanken nedsättas på sätt särskilt är stadgat. Har borgenärens anspråk
blivit godkänt genom dom eller utslag, som ej vunnit laga kraft, vare han dock
berättigad att beloppet mot pant eller borgen lyfta. I annat fall må på
överexekutors prövning ankomma, huruvida beloppet, innan fråga om rätt därtiU
blivit avgjord, må mot pant eller borgen lyftas, vare sig av den borgenär, för
vilken det blivit avsatt, eller av annan, vilken på grund av bestämmelse, varom
i 152 § sägs, medlen kunna tillfalla.

» Senaste lydelse 1912: 211. « Senaste lydelse 1967:140.
Senaste lydelse 1912: 211.

Belopp som enligt 151 §
blivit avsatt för borgenärs fordran får, om borgenärens anspråk godkänts av
domstol, mot pant eller borgen lyftas av honom utan hinder av att avgörandet
ej vunnit laga kraft, överexekutor kan tillåta borgenären att även i annat
fall mot pant eller borgen lyfta beloppet utan hinder av att frågan om rätten
därtill ej blivit slutUgt avgjord. ViU borgenären i sådant fall ej lyfta
beloppet, kan motsvarande tiUstånd ges annan som medlen enligt 152 § kunna
tillfalla.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971

(Nuvarande
lydelse) (Föreslagen lydelse)

159
§.1

Medel,
som vid köpeskillings fördelning blivit borgenär tillagda, men icke av honom
lyftas, skola i riksbanken nedsättas på sätt särskilt är stadgat.

Är
utdelning---------------------- kunna tillfalla.

39

opaginerad Kontrollera mot PDF

Medel, som jämlikt 158
och 159 §§ skola i riksbanken nedsättas, må, där någon rättsägare det äskar,
insättas i bankinråttning, som av överexekutor godkännes, för att där mot ränta
innestå, under den tid överexekutor bestämmer; och komme räntan den borgenär
till godo, som finnes till medlen berättigad.

Medel som influtit i
utsökningsmål skola utan dröjsmål insättas i bank mot ränta. Föreligger anledning
antaga att utbetalning kommer att ske inom två veckor från det medlen influtit,
behöver insättning i bank dock ej ske.

Räntan på belopp som
innestår för borgenärs räkning tillkommer borgenären.

opaginerad Kontrollera mot PDF

När betalning utfallit
på fordran, för vilken egendomen häftar på grund av inteckning, skall anteckning
därom göras på inteckningshandlingen, när denna företes för lyftning av
inteckningshavaren tillkommande bdopp.

När betalning skall
lyftas i utsökningsmål, skall iakttagas vad som i allmänhet gäller om
skyldighet för borgenär att förete eller återställa fordringsbevis eller
säkerhet som lämnats för fordran.

Har
betalning utfallit på fordran för vilken pantbrev i fast egendom överlämnats
som pant, skall borgenären även när han ej är skgldig att återställa panten
förete pantbrevet, om ej undantag medgives. Detsamma gäller i fråga om
skuldebrev som är intecknat i annan egendom, när skyldiyhet att förete eller
återställa skuldebrevet ej följer av 1 mom.

När den som förvärvat
fast egendom åberopar överenskommelse med borgenär om avräkning på köpeskillingen,
äga 1 och 2 mom. motsvarande tillämpning vid överexekutors prövning av
överenskommelsen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Senaste lydelse 1917: 307. « Senaste lydelse
1912: 211. » Senaste lydelse 1967:140.

opaginerad Kontrollera mot PDF

40

KungL Maj:ts
proposition nr 20 år 1971

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Medel,
som till utmätningsman influtit och borgenär tillkomma, skola, utom i fall,
som i 159 § sägs, hos utmätningsmannen hållas borgenären tillhanda under två
veckor från den dag borgenären äger rätt att medlen utfå. Varda medlen ej under
denna tid av borgenären lyftade, skola de ofördröjligen av utmätningsmannen i
riksbanken nedsättas på sätt särskilt är stadgat; och äge utmätningsmannen
sedermera att med beviset om nedsättningen till borgenären redovisa. Där
fordringsbevis, som för utmätnings vinnande blivit av borgenär avlämnat, bör
efter målets handläggning till honom återställas, skall handlingen hos
utmätningsmannen hållas borgenären tillhanda under den tid, som ovan sagts; och
gälle i övrigt om sådan handling vad nyss är om influtna medel stadgat.

Försummar
borgenär att ur utmätt egendom taga betalning, have ej rätt till ränta från
den tid det av honom berott att betalning njuta, där ej på grund av stadgandet
i 160 § sådan ränta må honom tillkomma.

Har
någon fått lyfta köpeskillingsmedel, innan frågan om bättra rätt därtill
blivit slutligen prövad, och finnes han sedan pliktig att det lyftade eller
någon del därav återbära, gälde ränta efter sex för hundra om året.

Om
någon fått lyfta medel innan frågan om bättre rätt därtill blivit slutligt
avgjord och han blir skyldig att helt eller delvis återbära medlen, skall han
betala sex procents årlig ränta på beloppet. I fall som avses i 159 § är den
som lyft medlen dock ej skyldig att, om borgenären sedermera anmäler sig,
betala ränta för längre tid än från det att utmätningsmannen eller
överexekutor krävt återbetalning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Övarexekutor äge makt att,
när skäl därtill äro, sätta fast egendom och vad därtill hörer under förbud att
säljas eller skingras. Är synnerlig fara, att det, som under sådant för-

' Senaste lydelse 1917: 307. Senaste lydelse 1921: 301.

överexekutor äge makt att,
när skäl därtill äro, sätta fast egendora och vad därtill hörer under förbud
att säljas eller skingras. Är synnerlig fara, att det, som undar sådant för-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition
nr 20 år 1971 41

(Nuvarande lydelse)

bud
satt är, genom vanvård eller annorledes i större mån försämras, vare lag,
som i 81 § andra stycket sägs.

(Föreslagen
lydelse)

bud
satt är, genom vanvård eller annorledes i större mån försämras, kan
överexekutor förordna syssloman att omhändertaga och förvalta egendo-

men.

184 §.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Finner överexekutor skäl
att i kvarstad sätta avråd, hyra eller ränta, som av fast egendora faller,
varde, på sätt i 81 § första stycket sägs, syssloman tillsatt att medlen
uppbära och förbud den betalningsskyldige kungjort. Dan som blivit satt till
syssloman skall tillse, att ut-skyld eller avgift, som bör för egendomen
gäldas och under kvarstadsti-den till betalning förfaller, gulden varder.

Finner överexekutor skäl
att i kvarstad sätta arrendeavgift, hyra eller annan avkastning som av fast
egendom faller, varde syssloman tillsatt att medlen uppbära och förbud den
betalningsskyldiga kungjort att utge avkastningen till annan än sysslomannen.
Den som blivit satt till syssloman skall tillse, att utskyld eller avgift,
sora bör för egendomen gäldas och under kvarstadstiden till betalning
förfaller, gulden varder.

opaginerad Kontrollera mot PDF

All
nödig kostnad för utmätning samt utmätt egendoms vård och försäljning, så ock
för köpeskillingens fördelning skall ur köpeskillingen för den utmätta
egendomen gäldas. Kostnad, som ej sålunda gulden varder, skall av sökanden
betalas, och må beloppet, där det ej är förskjutet eller vid anfordran gäldas,
hos honom utmätas. Skall av flera gemensamt intecknade egendomar någon
sårskilt säljas för gäldande av fordran, som äger sämre rätt än den gemensamma
inteckningen, och har i anledning därav inteckningshavaren yrkat försäljning av
de andra egendomarna, skall, där försäljning ej kommer till stånd, den, som
påkallat den särskilda försäljningen, vidkännas hela kostnaden.

Sökes
utmätning---------------

Ej
vare utmätningsman pliktig att verkstäUa utmätning å dom eller utslag, som ej
vunnit laga kraft, med mindre kostnaden för förrättningen förskjutes av
sökanden. Den, som begär utmätning av fast egendom eller

1 Senaste lydelse 1921: 301. » Senaste lydelse 1955: 234.

2t Riksdagen 1971.1 saml. Nr 20

Kostnaden för utmätning
och det fortsatta förfarandet skall utgå ur köpeskillingen för den utmätta egendomen,
behållen avkastning eller andra tillgängliga medel. Kan kostnaden ej uttagas
på detta sätt, skall den betalas av utmätningssökanden eller, om den avser
åtgärd som annan begärt, av denne och får omedelbart utmätas. När fråga är om
försäljning av fastighet som besväras av gemensam inteckning och annan
fastighet indragits i förfarandet men försäljning ej kommer till stånd, skall
dock den som inlett förfarandet svara för hela kostnaden, om han har sämre rätt
än den som begärt indragningen.

underrätta
utmätningsmannen.

Den
som begär utmätning är skgldig att förskjuta kostnaden för åtgärden.
Kostnaden för annan åtgärd i målet skall förskjutas av den som begär åtgärden,
om utmätningsmannen eller överexekutor påkallar det.

opaginerad Kontrollera mot PDF

42

KungL Maj:ts
proposition nr 20 år 1971

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande
lydelse)

luftfartyg
eller intecknade reservdelar till sådant fartyg eller ock verkstälUghet av
dom eller utslag, varigenom intecknad fordran faststäUts till betalning ur
fast egendom, vare, ändå att domen eller utslaget äger laga kraft, pliktig att
på anfordran förskjuta erforderligt belopp till bestridande av
förrättningskostnaden. Äskas jämlikt 70 eller 71 § konkurslagen, att i
konkursboet ingående egendom, som nu är sagd, utmätningsvis säljes, skall ock
kostnaden på anfordran förskjutas.

AU
nödig kostnad för försäljning av lös egendom, å vilken lagts kvarstad eller
vilken stäUts under skingringsförbud, skall, där det äskas, av sökanden
förskjutas, och skall i övrigt beträffande sådan kostnad vad enligt första
stycket gäller om kostnad för utmätt lös egendoms försäljning äga motsvarande
tillämpning.

(Föreslagen
lydelse)

Betalas
ej förskott inom förelagd tid, får verkställigheten inställas. Om försäljning
av utmätt egendom inställes av sådan anledning, kan utmätningsmannen eller
överexekutor besluta att utmätningen skall gå åter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kostnad för annan
förrättning, än i 198 § omförmäles, skall, där utmätningsmannen det äskar,
förskjutas av den som åtgärden sökt.

Är i dom eller utslag,
som skall VerkstäUas annorledes än genom utmätning, föreskrift given, att verkställigheten
skall ske på den tap-j)ande partens kostnad; då skall ock bevislig och nödig
kostnad hos honom av utmätningsmannens uttagas.

Om beslut, som skall
verkställas på annat sätt än genom utmätning, innehåller föreskrift att
verkställigheten skall ske på den tappande partens bekostnad, skall
utmätningsmannen utmäta kostnaden hos honom. Kostnad för försäljning av lös
egendom som tagits i kvarstad eller ställts under skingringsförbud skall utgå
ur behåUningen.

Kostnad som ej kunnat
uttagas enligt 1 mom. skall betalas av sökanden och får omedelbart utmätas hos
honom.

Sökanden är skyldig alt
förskotlc-ra kostnaden, om ut mät nings man-

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 Senaste lydelse 1912:211.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 43

(Nuvarande
lydelse) (Föreslagen lydelse)

nen beyär det. Om förskott ej betalas inom förelagd tid, får
verkstäUigheten inställas.

201 §.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vill gäldenär eller
borgenär klaga över utmätning, skall han inkomma till överexekutor med
klagoskrift inom tre veckor från den dag, då han erhöll del av protokoU eller
bevis om utmätningen.

Vidtages
rättelse När utmätning

Vill
gäldenär eller borgenär klaga hos överexekutor över beslut om utmätning, skall
han göra det inom tre veckor från den dag, då han erhöll del av beslutet.
Detsamma gäller beslut om att fastighet tages i anspråk enligt 91 a§.

----- om åtgärden.

viss tid.

Den
som före utmätning av fast egendom förvärvat egendomen från gäldenären får ej
klaga hos överexekutor över utmätningen sedan egendomen sålts men är
oförhindrad att klaga över utmätningen i samband med klagan över försäljningen
i den ordning som anges i 213 §.

opaginerad Kontrollera mot PDF

I mål varom i 201, 202
eller 203 § förmäles, skall överexekutors slutliga utslag givas å dag, som
genom anslag sist dagen förut kungjord blivit. Underrättelse om tiden, då
utslaget kommer att meddelas, varde införd i en därtill inrättad bok, som
skall utan särskild begäran vara tillgänglig för allmänheten.

I mål om klagan över
beslut om utmätning eller om att fastighet tages i anspråk enligt 91 a § samt
i mål som avses i 201 § 2 mom. eller 203 § skall överexekutors utslag sändas
till parterna samma dag som det meddelas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ej
må klagan över utmätning hindra förrättningens fullbordan eller egendomens
försäljning eller ställande under tvångsförvaltning, eller klagan över annan
av utmätningsman vidtagen åtgärd verka uppehåll däri, med mindre överexekutor
annorledes förordnar.

Utslag,
varigenom-------------

utmätning

Ej må klagan över hindra
förrättningens fullbordan eller egendomens försäljning eller klagan över
annan av utmätningsman vidtagen åtgärd verka uppehåll däri, med mindre
överexekutor annorlunda förordnar.

förordnat
därom.

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Senaste lydelse 1968: 623. " Senaste lydelse 1937:
452. » Senaste lydelse 1963: 255.

opaginerad Kontrollera mot PDF

44

KungL Maj:ts
proposition nr 20 år 1971

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

opaginerad Kontrollera mot PDF

över utslag--------------------- talan
däremot.

utmätningsman behörig.

Ej må-

Nöjas ej part åt
överexekutors beslut i utsökningsmål, äger han besvära sig däröver i
hovrätten. Har beslutet meddelats av Konungens befallningshavande i län, som
hör under skilda hovrätter, skall fullföljd ske i dan hovrätt till vilken
målet kan hänföras på grund av belägenheten inom dess domkrets av utmätningsmans
tjänstgöringsområde, av fast egendom, som målet berör eller vars köpeskilling
eller avkastning är i fråga, eller av ort för verkställighets- eller
handräckningsåtgärd. Kan hovrätts behörighet ej sålunda bestämmas, skall
fullföljd ske, om den mot vilken åtgärd sökts har att svara i tvistemål i
allmänhet vid domstol inom länet i den hovrätt under vilken domstolen hör och
eljest i den hovrätt under vilken den stad hör, där Konungens
befallningshavande har sitt säte. Det åligger överexekutor, då slutligt utslag
gives eller då auktion hållits av honom eller då i annan ordning särskild
försäljning av fastighetstillbehör skatt, att meddela underrättelse om vad som
är att iakttaga vid ändrings sökande samt äventyret, om det försummas. Vad
Konungens befallningshavande i fall då länet hör under skilda hovrätter angivit
om behörig hovrätt skall lända till efterrättelse.

Nöjes ej part åt överexekutors
beslut i utsökningsmål, äger han besvära sig däröver i hovrätten. Har beslutet
meddelats av Konungens befallningshavande i län, som hör under skilda
hovrätter, skall fullföljd ske i den hovrätt till vilken målet kan hänföras på
grund av belägenheten inom dess domkrets av utmätningsmans
tjänstgöringsområde, av fast egendom, som målet berör, eller av ort för
verkställighets- eller hand. räckningsåtgärd. Kan hovrätts behörighet ej
bestämmas på det sättet, skall fullföljd ske, om den mot vilken åtgärd sökts
har att svara i tvistemål i allmänhet vid domstol inom länet, i den hovrätt
under vilken domstolen hör och eljest i den hovrätt under vilken den stad hör,
där Konungens befallningshavande har sitt säte. Dat åligger överexekutor, då
slutligt utslag gives eller då auktion hållits eller då i annan ordning försäljning
skett, att raeddela underrättelse om vad som är att iakttaga vid ändrings
sökande samt äventyret, om det försummas. Vad Konungens befallningshavande i
fall då länet hör under skilda hovrätter angivit om behörig hovrätt skall lända
till efterrättelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

213 Vill någon överklaga
överexekutors slutliga utslag z' fråga om fördelning av köpeskilling för fast
egendom eller av medel, som avses i 143 § 2 mom. eller i 7 kap., eller pä
klagan över utmätning eller förslag till fördelning av köpeskilling, skall han
inkomma till överexekutor rned besvärsinlaga inom tre veckor från den dag då
utslaget meddelades.

1 Senaste lydelse 1967:140.

Vill
någon överklaga överexekutors slutliga utslag z mål som anges i 209 § skall
han inkomma till överexekutor med besvärsinlaga inom tre veckor från den dag
då utslaget meddelades.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majtts
proposition nr 20 år 1971

45

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande
lydelse)

Den
som vill klaga över auktion, som överexekutor hållit, eller över särskild
försäljning av fastighetstillbehör i annan ordning skall inkomma till
överexekutor med sin besvärsinlaga inom tre veckor från försäljningsdagen.
Besvär över borgenärsförteckningen skola dock, när de ej avse bestämmande av
lägsta budet eller andra villkor för försäljningen, anföras i den ordning som
är föreskriven för klagan över överexekutors utslag i fråga om köpeskillings
fördelning.

(Föreslagen
lydelse)

Den
som vill klaga över auktion, som överexekutor hållit, eller försäljning som
överexekutor verkställt i annan ordning skall inkomma till överexekutor med sin
besvärsinlaga inom tre veckor från försäljningsdagen. Besvär över
sakägarförteckning som ej avse upphävande av auktion få dock ej anföras annat
än i sammanhang med klagan enligt 3 mom.

Den
som vill överklaga överexekutors utslag i fråga om fördelning av medel som
avses i 140, 140 a eller 143 § skall inkomma till överexekutor med
besvärsinlaga inom tre veckor från den dag då utslaget meddelades.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sedan
besvär

Vadi--------

218
§.1

----- 1
mom. sägs.

eller beslut.

Om
besvär anförts över försäljning som överexekutor verkställt, kan hovrätten
förordna att fortsatt verkställighet tills vidare ej får äga rum innan slutligt
utslag meddelas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1.
Denna lag träder i kraft den 1
januari 1972.

2.
Har ägarhypotek utmätts men
försäljning därav ej ägt rum före ikraftträdandet, tillämpas de nya
bestämmelserna, om ej annat följer av punkt 4. Tid som anges i 91 a § 2 mom.
räknas därvid från ikraftträdandet.

3.
Pantförskrives enligt 91 b §
skuldebrev som enligt äldre bestämmelser är intecknat i fast egendom, upphör
personligt betalningsansvar på grund av skuldebrevet.

4.
Har fast egendom eller andel i
inteckning utmätts före ikraftträdandet, tillämpas 82 § i sin äldre lydelse.

5.
Har intecknad fordran före
ikraftträdandet fastställts till betalning ur fast egendom, äger 86 § i sin nya
lydelse motsvarande tillämpning.

6.
Ärende, som rör utmätt fast
egendom och är anhängigt hos utmätningsman vid ikraftträdandet, skall
överlämnas till överexekutor, sedan utmätningsmannen har fullgjort vad som
åligger honom enligt äldre bestämmelser.

7.
Har auktion på fast egendom
hållits före ikraftträdandet, tillämpas äld-

» Senaste lydelse 1963: 255.

opaginerad Kontrollera mot PDF

46 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

re
bestämmelser i fråga om inropares förpliktelser samt köpeskillingens fördelning
och vad som har samband därmed.

8.
Skall fartyg eller gods i
fartyg eller i luftfartyg säljas utmätningsvis under konkurs, tillämpas äldre
lydelsen av 139 §, om konkursansökningen gjorts före ikraftträdandet.

9.
Har fördelningsförslag
framlagts av utmätningsmannen eller beslut i fördelningsfråga meddelats av
överexekutor före ikraftträdandet, tillämpas äldre lydelsen av 154 §.

10.
Har tvångsförvaltning begärts
före ikraftträdandet, tillämpas äldre bestämmelser därom.

11.
Vad som i 184 § i dess nya
lydelse sägs om kvarstad på avkastning till-lämpas också beträffande ränta som
på grund av utfästelse enligt äldre bestämmelser utgår av fast egendom.

12.
Bestämmelsen i 201 § 4 mom.
tillämpas ej, om egendomen utmätts före ikraftträdandet. 211, 213 och 218 §§
tillämpas i sin äldre lydelse i fråga om klagan över utslag som meddelats eller
försäljning som verkställts före ikraftträdandet.

13.
Bestämmelserna i 88 c § äger
icke tillämpning i fråga om uttagande av böter, viten eller annan med brott
förenad påföljd, som innefattar betalningsskyldighet, och icke heller vid
indrivning av vad som i raål eller ärende vid domstol eller eljest i samband
med rättegång utgått av allmänna medel och som anligt dorastolens beslut skall
återgäldas.

14.
Förekommer i lag eller annan
författning hänvisning till föreskrift som ersatts genom bestämmelse i nya
lagen, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

3)
Förslag

till

Lag

om
ändring ii lagsökningslagen (1946: 808)

Härigenora
förordnas, att 1, 2, 3 och 13 §§ lagsökningslagen (1946: 808) skall ha nedan
angivna lydelse.

(Nuvarande
lydelse) (Föreslagen lydelse)

1 §.1

För
fordran------------------------- nedan sägs.

Borgenär
som för sin fordran har Om för fordran som avses i första

inteckning äger också genom lagsök- stycket skriftligen upplåtits panträtt

ning söka betalning ur den egendom i fast egendom, kan borgenären

vari inteckningen gäller. genom lagsökning söka betalning ur

egendomen. Har borgenären för fordringen inteckning i fartyg eller
luft-

> Senaste lydelse 1967:142.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts
proposition nr 20 år 1971

47

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen
lydelse)

fartyg
eller reservdelar till luftfartyg eller företagsinteckning, kan han genora
lagsökning söka betalning ur den egendom vari inteckningen gäller.

Vad i denna lag sägs om
gäldenären tillämpas vid lagsökning enligt andra stycket på äyaren av den egendom
ur vilken betalning sökes.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 § .

Lagsökning
skall göras skriftligen hos allmän underrätt. Ansökningen skall innehålla
uppgift om borgenärens naran, yrke, hemvist och postadress samt gäidenärens
naran och, där så kan ske, dennes yrke, heravist och postadress, så ock
fordringens belopp och den ränta som fordras. Borgenären angive ock de omständigheter
som betinga rättens behörighet, om denna ej fraragår av vad eljest anföres.
Vid ansökningen skall fogas styrkt avskrift av den handling vara fordringen
grundas.

Ansökningen
skall jämte avskrift av fordringshandlingen avlämnas i två exemplar och vara
egenhändigt undertecknad av borgenären eller hans ombud. Är endast ett exemplar
ingivet, ombesörje rätten mot stadgad avgift erforderlig avskrift, och gälle
den i målet lika med huvudskrift.

Lagsökning skall göras
skriftligen hos allmän underrätt. Ansökningen skall innehålla uppgift ora
borgenärens namn, yrke, hemvist och postadress samt gäidenärens naran och,
där så kan ske, dennes yrke, hemvist och postadress, så ock fordringens belopp
och den ränta som fordras. Borgenären angive ock de omständigheter som betinga
rättens behörighet, om denna ej framgår av vad eljest anföres. Vid ansökningen
skall

fogas styrkt

avskrift
av handling

vara
fordringen grundas och, då betalning enligt 1 § andra stycket sökes ur fast
egendom, av handling varigenom panträtt i egendomen upplåtits. Ansökningen
skall järate avskrift som angives i första stycket avlära-nas i två exeraplar
och vara egenhändigt undertecknad av borgenären eller hans ombud. Är endast
ett exemplar ingivet, ombesörje rätten raot stadgad avgift erforderlig
avskrift, och gälle den i raålet lika raed huvudskrift.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Finnes den åberopade
handlingen icke innefatta bevis ora fordran eller prövar rätten eljest hinder
möta för upptagande av ansökningen, skall den a\'visas; bevis därom skall tecknas
å ena exemplaret av ansök-

Finnas åberopade handlingar
icka innefatta bevis om fordran eller rätt till betalning ur angiven egendom eller
prövar rätten eljest hinder raöta att upptaga ansökan enligt 1 § första eller
andra stycket, skall den avvisas. Bevis därora skall tecknas å ena exemplaret
av ansökningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

48

KungL Maj:ts
proposition nr 20 år 1971

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Äro ej sådana skäl för
handen att målet bör hänskjutas till rätllegång, skall betalningsskyldighet
åläggas gäldenären; avser lagsökningen betalning ur egendom vari inteckning
gäller, skall rätten fastställa fordringen till betalning ur egendomen.

Äro ej sådana skäl för
handen att målet bör hänskjutas till rättegång, skall betalningsskyldighet
åläggas gäldenären. Z fall som avses il § andra stycket skall fastställas att
fordringen skall utgå med förmånsrätt i egendomen i den omfattning som gäller
enligt lag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972.

Om
inteckningshandling som rör fast egendom vid ikraftträdandet utgör pant för
fordran, får lagsökning äga rum enligt 1 § andra stycket i dess nya lydelse,
även om fordringen ej grundas på skriftligt bevis eller panträttsupplåtelsen
ej skett skriftligen. Målet skall hänskjutas till rättegång, om det görs
invändning som hänför sig till fordringen eller panträttsupplåtelsen samt
borgenärens rätt finnes stridie.

4)
Förslag

till

Lag

om
äntlring i rättegångsbalken

Härigenom förordnas,
att 33 kap. 5 § rättegångsbalken skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

opaginerad Kontrollera mot PDF

5 § .

genora rät-

delgives

Tredskodom
tens försorg endast

om den innebär att
intecknad fordran fastställes till betalning ur fast egendom, tomträtt eller
vattenfallsrätt,

om den part som yrkat
tredskodo-men begär det, eller

om
part åtnjutit fri rättegång.

Tredskodom delgives genom
rättens försorg endast

om den innebär att fordran
fastställes att utgå med särskild förmånsrätt i fast egendom eller tomträtt,

om den part som yrkat
tredskodo-men begär det, eller

om
part åtnjutit fri rättegång.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972.

Vid
tillämpning av 33 kap. 5 § skall vattenfallsrätt anses likställd med tomträtt.

1 Senaste lydelse 1967:142. Senaste lydelse 1970: 429.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts
proposition nr 20 år 1971

49

opaginerad Kontrollera mot PDF

5)
Fiirslag

till

Lag

om
ändring i konkurslagen (1921:225)

Härigenom
förordnas i fråga om konkurslagen (1921: 225 ) dels att 4 och 68 §§ skall
upphöra att gälla,

dels att 24, 29.
31, 33, 70, 71, 73, 76, 78, 138, 143, 195 och 216 §§ skall ha nedan angivna
lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har innan beslut om
egendomsav-träde meddelats egendom blivit utmätt till gäldande av fordran, för
vilken borgenären hade panträtt i egendomen, skall verkställigheten fortgå
utan hinder av konkursen.

Där i andra fall
utmätning skett å fast egendom eller å fartyg eUer luftfartyg eller å gods i
fartyg eller luftfartyg eller å intecknade reservdelar till luftfartyg, skall
verkställigheten fortgå, så vida ej efter ty i 68 § sägs framställning om dess
inställande göres innan försäljning av egendomen ägt rum.

Har eljest utmätning
skett å lös egendom, upphöre utmätningsmans befattning med egendomen, utan så
är att denna blivit försåld före ovannämnda besluts meddelande.

Har utmätning skett
innan beslut om egendomsavträde meddelats, skall verkställigheten fortgå utan
hinder av konkursen, om ej annat följer av andra eller tredje stycket. Om
utmätningssökanden ej hade panträtt och den förmånsrätt som han vunnit genom
utmätningen skall gå åter, skall belopp, som enligt utsökningslagen (1877: 31
s. 1) skolat utgivas till utmätningssökanden eller annan borgenär som ej hade
panträtt, i stället redovisas till förvaltaren.

VerkstäUigheten skall
på begäran av förvaltaren uppskjutas, om det behövs för att borgenärers rätt
skall kunna tillvaratagas eller eljest synnerliga skäl föreligga. Begäran om
uppskov får göras även av borgenär, vars rätt kan bero därav. Om auktion är
utsatt, skall konkursboet betala kostnad som blir onyttig genom uppskovet.

Om
utmätningssökanden ej hade panträtt och den förmånsrätt som han vunnit genom
utmätningen skall gå åter, skall även utmätningen gå åter, om förvaltaren begär
det innan egendomen blivit såld.

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Senaste lydelse av 4 § 1967:144.

» Senaste lydelse 1955: 236 (jfr 1955: 629).

opaginerad Kontrollera mot PDF

50

KungL Maj:ts
proposition nr 20 år 1971

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande
lydelse) (Föreslagen lydelse)

29
§.1

Har «äldenären-------------- konkursboet åter.

Om borgenär under ovan
angiven tid sökt inteckning av skuldebrev för fordran, vid vars tillkomst
sådan säkerhet ej betingats, är borgenären pliktig att på talan av
konkursboet antingen återställa inteckningshandlingen till boet eller också
tillhandahålla inteckningshandling angående luftfartyg för utbyta enligt vad
som är föreskrivet därom samt handling, på grund varav inteckning i fartyg
eller företagsinteckning sökts, för inteckningens dödande.

Har
borgenär under ovan angiven tid sökt inteckning z gäidenärens egendom för
fordran, vid vars tillkomst sådan säkerhet ej betingats, och är ej fråga om
inteckning, som inom den i 11 kap. 2 § jordabalken stadgade tid sökts för
fordran, som där avses, är borgenären pliktig att på talan av konkursboet
antingen återställa inteckningshandlingen till boet eller också tillhandahålla
inteckningshandling angående fast egendom eller luftfartyg för verkställande
av utbyte enligt vad sora är föreskrivet därom samt handling, på grund varav
inteckning i fartyg eller företagsinteckning sökts, för inteckningens dödande.

Vad
sålunda----------------- om konkursansökningen.

Vad
i------------------------- till pensionsstiftelse.

31 §.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har inom trettio dagar
innan konkursansökningen gjordes eller under tiden därefter till dess beslutet
om egendomsavträde meddelades egendom blivit för någon borgenärs fordran i
mät tagen och har borgenären genom utmätningen erhållit betalning, gånge den
betalning på talan av konkursboet åter.

Har inom trettio dagar
innan konkursansökningen gjordes eller under tiden därefter till dess beslutet
om egendomsavträde meddelades egendom tagits i mät för borgenärs fordran,
skall den förmånsrätt eller betalning som vunnits genom utmätningen på talan
av konkursboet gå åter. Har borgenär ej fått betalning när den rätt som vunnits
genom utmätningen skall gå åter, behöver särskild talan dock ej väckas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har
vid

Där dödsbos egendom
blivit av trädd till konkurs på ansökniing, som gjorts inom en månad från det
bouppteckning förrättades eller tiden därför tilländagick eller, om efter
ansökning inom sålunda stadgad tid egendomen blivit avträdd till förvaltning
av boutredningsman, inom

' Senaste lydelse 1967: 533. « Senaste lydelse 1933:
324.

33
§.2 konkursansökningen gjordes.

Där
dödsbos egendom blivit avträdd till konkurs på ansökning, som gjorts inom en
månad från det bouppteckning förrättades eller tiden därför tilländagick
eller, om efter ansökning inom sålunda stadgad tid egendomen blivit avträdd
till förvaltning av boutredningsman, inom

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts
proposition nr 20 år 1971

51

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande
lydelse)

en
månad från det boutredningsman förordnades, skall, ändå att rätt till
återvinning ej föreligger enligt vad förut i detta kapitel är sagt, avtal, som
för dödsboet slutits till skada för borgenärerna, på talan av konkursboet
återgå, om den, med vilken avtalet ingicks, hade skälig anledning till
antagande, att dödsboet var på obestånd. Har, efter dödsfallet, borgenär till
skada för övriga borgenärer erhållit betalning eller fått utfäst pant till sig
överlämnad, skall i konkursen vad nyss är sagt ora återgång av avtal äga
tillämpning. Är inteckning sökt i dödsboets egendom på grund av medgivande, som
lämnats efter dödsfallet eller som av den döde givits för fordran, vid vars
tillkomst sådan säkerhet ej betingats, och är ej fråga om inteckning, som inom
den i 11 kap. 2 § jordabalken stadgade tid sökts fur fordran, som där avses,
skall, där konkurs inträffar såsom nyss sagts, städse gälla vad i 29 § är
stadgat om inteckning.

(Föreslagen
lydelse)

en
månad från det boutredningsman förordnades, skall, ändå att rätt till
återvinning ej föreligger enligt vad förut i detta kapitel är sagt, avtal, som
för dödsboet slutits till skada för borgenärerna, på talan av konkursboet
återgå, om den, med vilken avtalet ingicks, hade skälig anledning till
antagande, att dödsboet var på obestånd. Har, efter dödsfallet, borgenär till
skada för övriga borgenärer erhållit betalning eller fått utfäst pant till sig
överlämnad, skall i konkursen vad nyss är sagt om återgång av avtal äga
tillämpning. Är inteckning av skuldebrev sökt i dödsboets egendom på grund av
raedgivande, som lämnats efter dödsfallet eller som av den döde givits för
fordran, vid vars tillkomst sådan säkerhet ej betingats, skall, där konkurs
inträffar, såsom nyss sagts, städse gälla vad i 29 § är stadgat om inteckning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Finnes i boet fast
egendora, äge förvaltaren hos vederbörande myndighet äska försäljning därav i
den ordning utsökningslagen bestämmer. Egendomen må järaväl säljas i annan
ordning, så framt förvaltaren finner det för boet fördelaktigare och rättens
ombudsman till försäljningen läranar bifall; vägrar han bifall, begäre
förvaltaren borgenärernas samtycke. Ej må i något fall försäljning av fast
egendom ske annorledes än å auktion, med mindre gäldenären det medgiver.

Har auktion å fast
egendora, som hör till boet, hållits i den ordning utsökningslagen bestämmer
utan att försäljning kommit till stånd, må förvaltaren underlåta att vidtaga ytterligare
åtgärder för egendomens försäljning. Har auktion i nyssnämnda ordning ej
ägt rura, men

Finnes i boet fast
egendom, äge förvaltaren hos vederbörande myndighet begära försäljning därav i
den ordning som gäller för utmätt sådan egendom. Egendomen må jämväl säljas i
annan ordning, så framt förvaltaren finner det för boet fördelaktigare och
rättens ombudsman till försäljningen lämnar bifall; vägrar han bifall, begäre
förvaltaren borgenärernas samtycke. När det lämpligen kan ske, skall
förvaltaren inhämta gäidenärens mening beträffande försäljningen.

Har auktion å fast
egendom, som hör till boet, hållits i den ordning som gäller för utmätt sådan
egendom utan att försäljning kommit till stånd, må förvaltaren underlåta att
vidtaga ytterligare åtgärder för egendomens försäljning. Har auktion i
nyssnämnda ordning ej ägt rum.

opaginerad Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts
proposition nr 20 år 1971

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande
lydelse)

föreligger
anledning till antagande, att sådan auktion ej kommer att leda till
försäljning, äge förvaltaren med samtycke av ombudsmannen underlåta att
föranstalta om egendomens avyttrande, där de borgenärer, som i konkursen
bevakat fordringar, för vilka egendomen häftar enligt 17 kap 9 § handelsbalken
eller 11 kap. 2 § jordabalken eller som skola ur egendomen utgå med förmånsrätt
framför intecknad fordran, det tillstädja.

Varder auktion å boets
fasta egendom utsatt att hållas i den ordning utsökningslagen stadgar, åligge
det förvaltaren att före auktionen eller, där jämlikt 102 § samma lag särskilt
sammanträde skall hållas, före det sammanträde till auktionsförrättaren
avlämna behållning, som under konkursen av egendomen uppkommit, så ock före
konkursen uppkommen behållning, som på grund därav att verkställighet, varom i
24 § andra stycket förmäles, inställts blivit till förvaltaren överlämnad.
Behållning, som ej sålunda avlämnas, skall, där egendomen försålts vid auktion,
som nyss sagts, tillhandahållas auktionsförrättaren före det sammanträde, då
fördelning av köpeskillingen skall äga rum, men eljest innan slutlig utdelning
sker överlämnas till överexekutor att på sätt och i den ordning
utsökningslagen bestämmer i fråga om medel, som influtit under tvångsförvaltning,
emellan rättsägarne fördelas.

(Föreslagen
lydelse)

men
föreligger anledning till antagande, att sådan auktion ej kommer att leda till
försäljning, äge förvaltaren med samtycke av ombudsmannen underlåta att
föranstalta om egendomens avyttrande, där de borgenärer som i konkursen
bevakat fordringar, z;i7Å'a skola utgå med särskild förmånsrätt eller bättre
rätt ur egendomen, samtycka därtill.

Varder
auktion å boets fasta egendom utsatt att hållas i den ordning som gäller för
utmätt sådcm egendom, åligge det förvaltaren att före bevakningssammanträdet
avlämna behållning, som under konkursen av egendomen uppkommit. BehåUning som
ej avlämnas före bevakningssammanträdet skall, om egendomen säljes, avlämnas
före tillträdesdagen och i annat fall innan slututdelning i konkursen sker.

Förvaltaren skall även
senast vid bevakningssammanträde för auktion på fast egendom anmäla arvode, annan
kostnad och i konkursen bevakade fordringar som böra beaktas vid egendomens
försäljning. I den mån det är påkallat skall han också i ärendet föra talan för
borgenärer som ha förmånsrätt enligt 10 eller 11 § förmånsråttslagen
(1970:979). Förvaltaren skall genom brev underrätta borgenär om anmälan som
han gör eller yrkande som han framställer på dennes vägnar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

71 §.1

Vill
förvaltaren---------------------- kan ske.

Lös
egendom------------------- försäljningen beroende.

Samtycke
som---------------- gäidenärens rörelse.

Skall
helt fartyg eller gods i fartyg Skall helt fartyg eller gods i fartyg

säljas, äge
förvaltaren, där fartyget säljas, äge förvaltaren, där fartyget finnes å ort
inom riket, hos vederbö- finnes å ort inom riket, begära färrande
utmätningsman äska försälj- säljning i den ordning som gäller för

' Senaste lydelse 1967:144.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl Maj:ts
proposition nr 20 år 1971

53

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande
lydelse)

ning
i den ordning, som om dylik egendom, den där blivit utmätt, särskilt är
stadgad. Är fartyg, sora skall säljas, intecknat för gäld, må det ej säljas
annorledes än utmätningsvis, ined mindre inteckningshavare, vilkens fordran ej
kan till fullo gäldas, likväl samtycker till försäljningen samt, om fartyget
inköpts av annan, för inteckningens dödande avlämnar inteckningshandhngen till
den, som utses av honom och köparen.

Är
fråga om försäljning av luftfartyg eller av intecknade reservdelar till sådant
fartyg och finnes egendomen inom riket, skall vad i 70 § första och andra
styckena sägs äga motsvarande tillämpning. Vill förvaltaren, ehuru auktion ej
ägt rum i den ordning som for utmätt sådan egendom är stadgad, med ombudsmannens
samtycke underlåta att föranstalta om egendomens avyttrande, skall dock
därtill lämnas tillstånd av de borgenärer, som i konkursen bevakat fordran,
för vilken egendomen på grund av inteckning häftar eller med vilken är förenad
luftpanträtt i egendomen eller varmed följer rätt att såsom säkerhet kvarhålla
egendomen ellar förmånsrätt som i 17 kap. 4 § handelsbalken sägs. Gods i luftfartyg
skall säljas i samma ordning som gods i sjögående fartyg.

Skall
gäldenären tillkommande rätt till andel i inteckning som belastar hans fasta
egendom eller luftfartyg eller till sådant fartyg hörande reservdelar säljas,
late förvaltaren innan försäljning sker anskaffa särskild inteckningshandling
å det gäldenären tillkommande,beloppet, där laga hinder däremot icke möter.
Skall försäljning ske av inteckningshandling, sora innehaves av gäldenären
och för vilken han är personligen ansvarig, vare förvaltaren pliktig att, där
ej gäldenären medgiver, att handlingen må försäljas med bibehållande av hans
ansvarighet, förse

(Föreslagen
lydelse)

utmätt
sådan egendom. Är fartyg, som skall säljas, intecknat för gäld, må det ej
säljas annorledes än utmätningsvis, med mindre inteckningshavare, vilkens
fordran ej kan till fullo gäldas, likväl samtycker till försäljningen samt, om
fartyget inköpts av annan, för inteckningens dödande avlämnar inteckningshandlingen
till den, som utses av honom och köparen.

Är
fråga om försäljning av luftfartyg eller av intecknade reservdelar till sådant
fartyg och finnes egendomen inom riket, skall vad i 70 § första och andra
styckena sägs äga motsvarande tillämpning. Vill förvaltaren, ehuru auktion ej
ägt rum i den ordning som för utmätt sådan egendom är stadgad, med ombudsmannens
samtycke underlåta att föranstalta om egendomens avyttrande, skall dock
därtill lämnas tillstånd av de borgenärer, som i konkursen bevakat fordran,
för vilken egendomen på grund av inteckning häftar eller med vilken är förenad
luftpanträtt i egendomen eller varmed följer rätt att såsora säkerhet kvarhålla
egendomen eller förmånsrätt enligt 10 eller 11 § förmånsrättslagen (1970:979)
Gods i luftfartyg skall säljas i samma ordning som gods i sjögående fartyg.

Skall gäldenären
tillkommande rätt till andel i inteckning som belastar hans luftfartyg allar
till sådant fartyg hörande reservdalar säljas, låta förvaltaren innan
försäljning sker anskaffa särskild inteckningshandling å det gäldenären
tillkommande beloppet, där laga hinder däremot icke möter. Skall försäljning
ske av inteckningshandling, sora innehaves av gäldenären och för vilken han är
personligen ansvarig, vare förvaltaren pliktig att, där ej gäldenären
raedgivar, att handlingen må försäljas med bibehållande av hans ansvarighet,
förse handlingen med

opaginerad Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts
proposition nr 20 år 1971

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande
lydelse)

handlingen
raed påskrift, varigenom gäldenären frikallas från ansvarighet.

(Föreslagen
lydelse)

påskrift,
varigenom gäldenären frikallas från ansvarighet.

Bestämmelserna
i 70 § sista stycket äga motsvarande tillämpning, när gäldenären tillhörig lös
egendom under konkursen skall säljas i den ordning som gäller för utmätt .sådan
egendom. Vad där sägs om talan för borgenärer gäller även borgenärer som ha
förmånsrätt enligt 12 § förmånsrättslagen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har
borgenär-------------------

Vill
ej borgenären föranstalta om försäljningen, äge förvaltaren därom besörja. Dock
må inteckning i fast egendom eller i luftfartjg eller reservdelar till sådant
fartyg, vilken blivit av ägaren till den intecknade egendomen lämnad såsom
pant, icke av förvaltaren säljas, utan äge han allenast låta sälja den rätt
till andel i inteckningen, som efter ty särskilt är stadgat må tilkomraa
gäldeniii'en.

som influtit.

Vill
ej borgenären föranstalta om försäljningen, äge förvaltaren därom besörja. Dock
må inteckning i luftfartyg eller reservdelar till sådant fartyg, vilken blivit
av ägaren till den intecknade egendomen lämnad såsom pant, icke av förvaltaren
säljas, utan äge han allenast låta sälja den rätt till andel i inteckningen,
som efter ty särskilt är stadgat må tillkomma gäldenären.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Finner förvaltaren det
i 74 § föreskrivna kungörelsesätt icke vara ägnat att bereda kungörelsen
nödig offentlighet, ankomme på honom att vidtaga de ytterligare åtgärder, som
må anses erforderliga. Skulle han i något fall anse tillfyllest, att auktionen
kungöres i mindre utsträckning än i nämnda paragraf stadgas, begäre saratycke därtill
av rättens ombudsman. Inskränkning i fråga om kungörande av auktion å fast
egendora eller luftfartyg eller intecknade reservdelar till sådant fartyg må
dock icke äga rum utan gäidenärens sam tycke; ej heller må sådan inskränkning
ske beträffande kungörande av auktion å annan lös egendom, vari borgenär har
panträtt eller annan särskild förmånsrätt, som i 17

' Senaste lydelse 1955: 236 (jfr 1955: 629).

Finner förvaltaren det i
74 § föreskrivna kungörelsesätt icke vara ägnat att bereda kungörelsen nödig
offentlighet, ankomme på honom att vidtaga de ytterligare åtgärder, som må
anses erforderliga. Skulle han i något fall anse tillfyllest, att auktionen
kungöres i mindre utsträckning än i nämnda paragraf stadgas, begäre samtycke
därtill av rättens ombudsman. Inskränkning i fråga ora kungörande av auktion å
fast egendora eller luftfartyg eller intecknade reservdelar till sådant fartyg
må dock icke äga rum utan gäidenärens samtycke; ej heller må sådan inskränkning
ske beträffande kungörande av auktion å annan lös egendom, vari borgenär har
panträtt eller annan särskild förmånsrätt, sora av-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts
proposition nr 20 år 1971

55

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande
lydelse)

kap.
handelsbalken sägs, raed mindre den borgenär samtycker därtill.

(Föreslagen
lydelse)

ses
i förmånsrättslagen (1970: 979), med mindre den borgenär samtycker därtill.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har förlikningsanbud
angående osäker eller tvistig tillgång blivit gjort och finner förvaltaren
fördelaktigt för konkursboet, att det anbud anlages, begäre samtycke därtill,
då tiUgången utgöres av fast egendom, av borgenärerna men eljest av rättens
ombudsraan; godkänner han ej anbudet, äge förvaltaren hänskjuta frågan till
borgenärerna. Ej må dock förlikning avslutas innan gäldenären fått tillfälle
att yttra sig däröver. Vägrar gäldenären sitt samtycke till förlikning, som
avser äganderätt till fast egendom, vare frågan därom förfallen. Motsätter han
sig förlikning angående annan egendom, vare det ej hinder för förlikningen;
dock äge han själv utföra tvisten, där han ställer säkerhet för vad i förlikning
bjudes.

Har förlikningsanbud
gjorts angående . osäker eller tvistig tillgång och finner förvaltaren
fördelaktigt för konkursboet att anbudet antages, skall han inhämta samtycke
därtill av borgenärerna, när tiUgången utgöres av fast egendom, och eljest av
rättens ombudsman. Godkänner denne ej anbudet, äger förvaltaren hänskjuta
frågan till borgenärerna. När det lämpligen kan ske, skall förvaltaren inhämta
gäidenärens mening innan förlikning ingås. Motsätter sig gäldenären
förlikningen och ställer han säkerhet för vad som bjudes genom den, har han
rätt att själv utföra tvisten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

För fordringar, som ej
utgå med förmånsrätt, skall, om ränta är utfäst eller eljest lagligen äger
rura, ränteberäkning eraellan borgenärerna inbördes upphöra från den dag, då
beslutet om egendomsavträde meddelades; dock skall ränta beräknas till den
dag, från vilken tiden för klander mot utdelningsförslag, vari sådan fordran
upptagits, är att räkna, där boet förslår till gäldande av mer än
kapitalbeloppet av alla bevakade fordringar utom böter, och skall i sådant
fall å fordran, för vilken ränta ej är utfäst eller eljest lagligan äger rum,
ränta beräknas efter fem för hundra om året från den dag, då nämnda beslut
meddelades, till den dag, från vilken klandertid såsom nyss är sagt skall
räknas.

För fordringar, som ej
utgå med förmånsrätt, skall, om ränta är utfäst eller eljest lagligen äger
rum, ränteberäkning emellan borgenärerna inbördes upphöra från den dag, då
beslutet om egendomsavträde meddelades; dock skall ränta beräk-nas till den
dag, från vilken tiden för klander mot utdelningsförslag, vari sådan fordran
upptagits, är att räkna, där boet förslår till gäldande av mer än
kapitalbeloppet av alla bevakade fordringar utom sådana som avses i 19 . §
förmånsrättslagen (1970: 979), och skall i sådant fall å fordran, för vilken
ränta ej är utfäst eller eljest lagligen äger rum, ränta beräknas efter fem för
hundra om året från den dag, då nämnda beslut meddelades, till den dag, från
vilken klandertid såsom nyss är sagt skall räknas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

56 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

(Nuvarande
lydelse) (Föreslagen lydelse)

Ä
fordran--------------------------- egendomsavträde meddelades.

Utgår fordran

å
betalningsdagen.

143
§.

Har
borgenär förmånsrätt enligt Har borgenär förmånsrätt enligt 17 kap. 4 §
handelsbalken, må ho- 10 eller 11 § förmånsrättslagen nom medgivas att innan
utdelning föZÖ.-979 må honom medgivas att, enligt vad ovan är stadgat äger rum
innan utdelning enligt vad ovan är lyfta betalning för sin fordran, i den
stadgat äger rum, lyfta betalning för mån tillgängliga medel därtill
finnas, sin fordran, i den mån tillgängliga

medel
därtill finnas.

Har
borgenär---------------------- den egendom.

Övriga
förmånsberältigade:---------- tillgång därtill.

Ändå
att------------------------ meddelade bestämmelser.

195 §.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vad
i denna lag är stadgat beträffande borgenär, som har lös egendom såsom pant
eller eljest under panträtt i handom, skall äga motsvarande tillämpning i
fråga om borgenär, som innehar lös egendom med rätt att den till säkerhet för
sin fordran kvarhålla; dock gälle vad nu är sagt icke i avseende å hyresvärds
eller jordägares rätt att kvarhålla egendom till säkerhet för fordran hos
hyresgäst eller arrendator.

Med panträtt i fast
egendom likställes vid tillämpning av denna lag annan särskild förmånsrätt som
gäller i egendomen och ej grundas på utmätning.

Vad i denna lag är stadgat
beträffande borgenär, som har lös egendom såsom pant eller eljest under
panträtt i handom, skall äga motsvarande tillämpning i fråga om borgenär, som
innehar lös egendom med rätt att den till säkerhet för sin fordran kvarhålla.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Varder konkursansökning,
som gjorts av borgenär, ej bifallen och befinnes borgenären hava, då han ingav
ansökningen, saknat skälig anledning till antagande, att gäldenären var på
obestånd eller i fall, varom i 3 och 4 §§ stadgas, att omständighet, som där
sägs, förelåg, vare borgenären pliktig att, om gäldenären det yrkar, ersätta
den skada, som skäligen må anses hava tillskyndats gäldenären genom ansökningen
och dess handläggning.

Varder konkursansökning,
som gjorts av borgenär, ej bifallen och befinnes borgenären hava, då han ingav
ansökningen, saknat skälig anledning till antagande, att gäldenären var på
obestånd eller i fall, varom i 3 § stadgas, att omständighet, som där sägs,
förelåg, vare borgenären pliktig att, om gäldenären det yrkar, ersätta den
skada, som skäligen må anses hava tillskyndats gäldenären genom ansökningen
och dess handläggning.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 57

1.
Denna lag träder i kraft den 1
januari 1972.

2.
Vad som föreskrives i 24, 70,
71 och 78 §§ i deras nya lydelse tillämpas när fråga är ora försäljning eller
förlikning som äger rum efter ikraftträdandet. Därvid gällar hänvisningarna
till 10, 11 eller 12 § förmånsrättslagen (1970: 979) i stället motsvarande
bestämmelser i 17 kap. handelsbalken, i den mån det föranledes av
övergångsbestämmelserna till förmånsrättslagen.

3.
Vad i 195 § i dess äldre
lydelse sägs om hyresvärds eller jordägares rätt att kvarhålla egendom till
säkerhet för fordran hos hyresgäst eller arrendator äger fortfarande
tillämpning, om sådan rätt består enligt 34 § lagen (1970: 995) om införande av
nya jordabalken.

4.
I övrigt tillämpas äldre lag,
när konkursansökningen gjorts före ikraftträdandet. Äldre lydelse av 29 och 33
§§ tillämpas, när borgenär sökt inteckning i fast egendom på grund av
raedgivande sora läranats före ikraftträdandet.

6)
Förslag

till

Lag

om
ändring i ackordslagen ( 1970: 847)

Härigenom
förordnas, att 16 § ackordslagen (1970: 847) skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande
lydelse) (Föreslagen lydelse)

16
§.

Sedan
förhandling ------------- ackordet fastställes.

Bestämmelserna
i 31 § konkursla- Sökes återvinning av förmånsrätt

gen om återvinning
av betalning eller betalning som vunnits genom genom utmätning äger
motsvarande utmätning, får rätten förordna att tillämpning i fråga om
förmånsrätt fortsatt verkställighet av utmät-som borgenär vunnit
genom utmät- ningen tills vidare ej får äga rura. ning. Rätten får även
förordna, att fortsatt verkställighet av utraät-ningen tills vidare ej
får äga rura.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58 KungL Maj:ts proposition nr 20 år
1971

7) Förslag

till

Lag

om exekutiv f iirsäljning av luftfartyg m. m.

Härigenom förordnas som följer

1 §

Utmätt luftfartyg och utmätta intecknade reservdalar till
luftfartyg säljes av överexekutor. Försäljningen skall ske på offentlig
auktion.

I fråga
om vissa främmande luftfartyg eller intecknade reservdelar till sådana
luftfartyg tillämpas jämte denna lag lagen (1955: 229) i anledning av Sveriges
tillträda till 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt
till luftfartyg.

2 §

Vad i denna lag sägs om utmätt luftfartyg ellar utmätta
intecknade reservdelar till luftfartyg gäller i tillämpliga delar även när
sådan egendom skaU säljas exekutivt under konkurs.

3 §

Utmätt luftfartyg eller utmätta intecknade reservdelar bör
säljas inom fyra månder från utmätningen, om ej hinder möter eller anstånd
beviljas enligt andra stycket.

Anstånd
med försäljningen får beviljas på begäran av utmätningssökanden eller ägaren.
På begäran av ägaren får anstånd beviljas endast om sökanden medger det eller
särskilda skäl till anstånd föreligger.

4 §

Borgenär eller annan vars rätt kan vara beroende av den
utmätta egendomens försäljning får utlösa sökanden. Han träder därigenom i
sökandens ställe.

Den som vill utlösa sökanden skall, innan egendomen sålts,
till överexekutor betala sökandens fordran och kostnad för vilken denne
svarar.

5 §

Hör egendomen till konkursbo, kan borgenär, som i
konkursen bevakat fordran varmed är förenad liuftpanträtt eller för vilken
egendomen svarar på grund av inteckning eller vsirmed är förenad retentionsrätt
eller förmånsrätt enligt 10, 11 eller 12 § förmånsrättslagen (1970: 979),
begära att egendomen säljes för hans fordran, om hans rätt till betalning ur
egendomen är ostridig eller styrkes.

Bestämmelserna i 4 § äger motsvarande tillämpning i fråga
om rätt att utlösa den som anslutit sig enligt första stycket.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 59

6 §

Auktion
skall kungöras på lämpligt sätt minst sex veckor i förväg. Kungörelsen skall
innehålla uppgift om sammanträde för fördelning av köpeskillingen.

Innehavare
av fordran som bör iakttagas vid auktionen skall i kungörelsen uppmanas att
anmäla sin rätt till överexekutor senast vid auktionen.

7 §

Minst en månad före
auktionen skall underrättelser om försäljningen sändas i rekommenderade brev
till sökanden och ägaren samt till kända borgenärer som har luftpanträtt,
inteckning eller retentionsrätt. Blir sådan borgenär känd senare, skall underrättelse
genast sändas till honom. Innehåller inskrivningsboken uppgift om adress, skall
den användas. Underrättelse till utrikes ort skall om möjligt sändas med
flygpost.

8 §

Har auktionen ej blivit
utlyst så som angivits i 6 och 7 §§, skall den inställas och ny tid utsättas,
om bristen är väsentlig och ej kan avhjälpas på annat sätt.

9 §

Vid
början av auktionen skall lämnas en kortfattad redogörelse för innehållet i
handlingarna och för vidtagna åtgärder. Innehavare av fordran som bör iakttagas
vid auktionen skall uppmanas att anmäla den. Har sådan fordran anmälts hos
överexekutor före auktionen, skall det meddelas.

Närvarande
sakägare skall beredas tillfälle att yttra sig om anmälda anspråk och de
villkor som skall gälla för försäljningen.

När
förhandlingen avslutats, upprättas salcägarförteckning.

10 §

I
sakägarförteckningen upptages, förutom exekutionsfordringen, fordran för vilken
egendomen svarar på grund av luftpanträtt, inteckning eller retentionsrätt
samt kostnaden för förfarandet.

Om
egendomen hör till konkursbo, upptages även arvode och annan kostnad för
egendomens förvaltning under konkursen. Är egendomen därjämte utmätt, upptages
fordran som skall utgå med förmånsrätt enligt 10, 11 eller 12 §
förmånsrättslagen (1970: 979).

Med
fordran avses även rätt till betalning på grund av ägarhypotek.

11 §

Fordringarna
upptages efter det företräde som gäller enligt lag. Kostnaden för förfarandet
upptages närmast före exekutionsfordringen.

Fordran
upptages i förteckningen även om den är beroende av villkor eller tvistig. Är
inteckning sökt men ännu ej beviljad, upptages fordringen med det företräde som
tillkommer den, om inteckningen beviljas.

När
försäljning begärts av förvaltaren i konkurs, anses konkursboet som sökande
utan förmånsrätt, om ej anslutning enligt 5 § ägt rum.

12 §

Fordran
upptages med det belopp till vilket den beräknas uppgå den dag då
fördelningssammanträde skall äga rum. Fordran, som ej är förfallen till
betalning och icke löper med ränta före förfallodagen, upptages med det

s. 60 Kontrollera mot PDF

60 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

belopp
som efter fem procents årlig ränta utgör fordringens värde nämnda dag.
Motsvarande gäller, om utfäst ränta är lägre än fem procent.

Ränta
på intecknad fordran beräknas för ett år, om det ej visas att den står inne för
annan tid. Ägarhypotek upptages utan ränta, om det ej är utmätt.

13 §

I övrigt anges i sakägarförteckningen

1.
sammanlagda beloppet av
fordringar med bättre rätt än exekutions-fordringen och kostnaden för
förfarandet (skyddsbeloppet) samt vilka fordringar som är skyddade,

2.
det lägsta bud som måste avges
för att egendomen enligt 15 § skall få säljas,

3.
betalningsvillkoren.

Om
reservdelar skall säljas på begäran av borgenär som ej har inteckning för sin
fordran, får skyddsbeloppet ej i något fall bestämmas högre än till två
tredjedelar av det värde som åsatts reservdelarna enligt 73 § utsökningslagen
(1877:31s. 1).

14 §

Vid
försäljning av flera luftfartyg skall varje fartyg utropas för sig. Luftfartyg
som är i samraa ägares hand och svarar för sarama fordringar skall dock utropas
gemensamt, om ägaren eller borgenär ej begär särskild försäljning av visst
eller vissa fartyg. Särskild sakägarförteckning skall upprättas för egendom som
utropas för sig. Beträffande fordran för vilken flera luftfartyg svarar skall
i förteckningen anmärkas, att mindre belopp än förteckningen anger kan komma
att falla på egendomen till följd av att köpeskillingen för annan egendom
lämnar tillgång till betalning av fordringen eller del därav.

Första
stycket äger motsvarande tillämpning vid försäljning av luftfartyg jämte
intecknat lager av reservdelar. Luftfartyg och reservdelslager får dock ej
utropas gemensamt, om fordran bevakats av borgenär som ej har inteckning i
reservdelarna.

Lager
av reservdelar som ej utropas gemensamt med luftfartyg kan på begäran av
lagrets ägare eller borgenär utropas i skilda poster, med förbehåll att
försäljning av sådan post sker endast om försäljningen med hänsyn även till de
bud som avges för andra poster kan godkännas enligt 20 §.

15 §

Vid
försäljningen skall skyddsbeloppet täckas av köpeskillingen för egendomen och
andra medel som finns att tillgå.

16 §

Köpeskillingen
skall betalas kontant. Efter medgivande av inteckningsha-vaie får dock
kapitalbeloppet av intecknad fordran som faller inom köpeskillingen innestå i
avräkning på denna, om det ej är fråga om sådan fordran som avses i 11 § andra
styc;ket. Omfattar inteckningen flera luftfartyg eller luftfartyg jämte
reservdelar, får fordringen innestå endast om all den intecknade egendomen
blivit utmätt och säljes vid gemensamt utrop.

I
sakägarförteckningen skall anmärkas, om fordran ej får innestå.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 61

17 §

Den
som ropar in egendomen är skyldig att efter inropet lämna handpenning sora
motsvarar en sjättedel av köpeskillingen, dock ej mindre än den kostnad för
förfarandet som skall utgå ur egendomen.

Handpenningen
skall betalas kontant, ora ej inroparen ställer säkerhet för beloppet.

Staten,
koraraun, landstingskoramun och kommunalförbund behöver ej lämna handpenning
eller ställa säkerhet men blir i fall som avses i 23 § ersättningsskyldiga
intill motsvarande belopp.

Ogulden
del av den kontanta köpeskillingen skall betalas senast vid det sammanträde som
enligt 6 § kungjorts för köpeskillingens fördelning.

När
köpeskillingen till fullo betalats, får köparen komma i besittning av
egendomen.

18 §

På
begäran av de sakägare vilkas rätt beror därav kan försäljningen, såvitt avser
annat än erläggande av handpenning och den återstående kontanta köpeskillingen
samt köparens rätt att komina i besittning av egendomen, ske på andra villkor
än som anges i denna lag. Skyddsbeloppet får höjas, även om borgenär som ej
själv bagärt försäljning motsätter sig det.

19 §

Innan
egendomen ropas ut, skall redogörelse lämnas för innehållet i sakägarförteckningen.
Upplysning skall läranas, att egendomen ropas ut under förbehåll att inrop
skall prövas enligt 20 §.

20 §

Innan
inrop godlages, skall överexekutor pröva om det i 15 § angivna villkoret för
försäljning är uppfyllt.

Utan
hinder av första stycket skall inrop godtagas, om saratliga berörda sakägare
raedger det. Sökanden kan medge, att inrop godtages fastän kostnaden för
förfarandet ej blivit täckt.

Inrop
får ej mot sökandens bestridande godtagas, om exekutionsfordringen ej täckes.

21 §

Sedan
inrop godtagits, skall inroparen omedelbart lärana föreskriven handpenning.
Överexekutor kan dock på begäran göra ett kort uppehåll i handläggningen för
att bereda inroparen tillfälle att anskaffa handpenning, ora uppehållet ej kan
antagas medföra beaktansvärd olägenhet. Lämnas ej handpenning, skall egendomen
ropas ut på nytt.

Fullgör
ej inroparen sin betalningsskyldighet enligt 17 § fjärde stycket, är inropet
ogiltigt.

22 §

Har
inrop blivit ogiltigt enligt 21 § andra stycket, skall nytt försäljnings-försök
göras, ora ej sökanden avstår därifrån.

Om
ny auktion skall hållas, äger 621 §§ motsvarande tillämpning. Anmälan som
skett för en auktion gäller även för senare auktion.

Skall
nytt försäljningsförsök ej göras, går utmätningen åter. Detta gäller dock ej
medel som influtit eller inflyter med anledning av redan vidtagna åtgärder.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

23 §

När
ny auktion hålles sedan inrop blivit ogiltigt enligt 21 § andra stycket, skall
handpenningen tagas i anspråk i den mån det behövs för att samraanlagt samma
belopp skall uppnås som vid den förra auktionen jämte sex procents årlig ränta
därå från utsatt dag för köpeskillingens fördelning till och med den nya dagen
för sådan fördelning och för att även kostnaden för den nya auktionen skall
täckas. Detta gäller även om ändrade förhållanden inträtt. Vad som ej behöver
tagas i anspråk skall återlämnas, när den nye inroparen fullgjort sin
betalningsskyldighet. Blir egendomen ej såld vid den nya auktionen, är hela handpenniingen
förverkad.

Hålles
ej ny auktion, skall handpenningen användas till betalning av kostnader för
förfarandet som blivit onyttiga. Vad som ej behöver tagas i anspråk återlämnas.

24 §

I
fråga om fördelning av köpeskilling och andra tillgängliga medel ägar vad som
enligt 143166 §§ utsökningslagen (1877:31 s. 1) gäller beträffande fast
egendom motsvarande tillämpning. I fall som avses i 13 § andra stycket får dock
den som har inteckning i reservdelarna ej till skada för borgenär som icke har
inteckning göra sin rätt gällande till högre belopp än som svarar mot två
tredjedelar av köpeskillingen för reservdelarna minskad med kostnaden för
förfarandet. Därvid skall i fall som avses i 23 § handpenning för reservdelarna
läggas till köpeskillingen, i den mån den ej skall tillkomraa inroparen.

Angående
klagan över överexekutors åtgärd vid auktion eller i fråga om fördelning som
avses i första stycket gäller vad som i utsökningslagen föreskrives för
motsvarande ärenden som rör fast egendom.

25 §

Köparen
skall fullgöra sin betalningsskyldighet enligt 17 § fjärde stj'cket, även om
auktionen överklagas.

Utan
hinder av att auktionen överklagats får köparen komma i besittning av den sålda
egendomen, om ej förordnande enligt 218 § 3 mom. utsökningslagen (1877: 31 s.
1) meddelats innan han blivit berättigad därtill. Får han på grund av sådant
förordnande ej komma i besittning av den sålda egendomen och är hindret ej
hävt inom tre månader från utsatt dag för köpeskillingens fördelning, får han
frånträda köpet och återfå vad han betalat jämte därå upplupen ränta, om han
gör anmälan därom hos överexekutor medan hindret alltjämt består.

1.
Denna lag träder i kraft den 1
januari 1972. Genom lagen upphäves lagen (1955: 235) med särskilda
bestämmelser ora försäljning av utmätt luftfartyg m. m.

2.
Nya lagens bestämmelser om
kungörande av och underrättelse om auktion skall tillämpas före
ikraftträdandet, om auktionen skall äga rum efter ikraftträdandet.

3.
Har auktion hållits före
ikraftträdandet, tillämpas äldre bestämmelser i fråga om inropares
förpliklielser samt köpeskillingens fördelning och vad som har samband därmed.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 63

4.
övergångsbestämmelserna till
lagen (1967: 143) angående ändrad lydelse av 4 och 7 §§ lagen den 12 maj 1955
(nr 235) med särskilda bestämraelser om försäljning av utmätt luftfartyg m. m.
äger motsvarande tillämpning med avseende på nya lagen.

5.
Bestämmelserna i 3 § nya lagen
äger icke tillämpning i fråga om uttagande av böter, viten eller annan med
brott förenad påföljd, som innefattar betalningsskyldighet, och icke heller vid
indrivning av vad som i mål eller ärende vid domstol eller eljest i samband med
rättegång utgått av allmänna medel och som enligt domstolens beslut skall
återgäldas.

6.
Förekommer i lag eller annan
författning hänvisning till föreskrift som ersatts genom bestämmelse i nya
lagen, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

8)
Förslag

till

Lag

om ändring i lagen
(1955:229) i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års

konvention rörande
internationellt erkännande av rätt till luftfartyg

Härigenom
förordnas i fråga om lagen (1955: 229) i anledning av Sveriges tillträde till
1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg,

dels
att 6 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels
att i 8 § ordet "luftfartsstyrelsen" skall bytas ut mot
"luftfartsverket".

(Nuvarande
lydelse) (Föreslagen lydelse)

6 §.

Där
försäljning av luftfartyg eller När exekutiv försäljning av luft-

i
4 § omnämnda reservdelar till så- fartyg eller i 4 § omnäranda resarv-

dant
fartyg skall äga rum i den delar till sådant fartyg skall äga rum,

ordning,
som stadgas i lagen med åligger det den som påkallat försälj-

särskilda
bestämmelser om försälj- ningen att ingiva ett av vederbörande

ning
av utmätt luftfartyg m. m., myndighet i den stat där fartyget är

åligge
den som påkallat försälj- registrerat utfärdat gravationsbevis

ningen
att till auktionsförrättaren angående egendomen jämte styrkt

ingiva
ett av vederbörande myndig- översättning av beviset ävensom att,

het
i den stat där fartyget är regi- då fråga är om luftfartyg, senast en

strerat
utfärdat gravationsbevis an- månad före auktionen låta kungöra

gående
egendomen jämte styrkt försäljningen på registreringsorten

översättning
av beviset ävensom att, enligt där gällande lag. Inom samma

då
fråga är om luftfartyg, senast en tid skall underrättelse z den ordning

månad
före auktionen låta kungöra som är föreskriven i fråga om under-

försäljningen
å registreringsorten rättelse till borgenär sändas till inne-

enligt
där gällande lag. Inom samma havaren av varje i fartyget inskriven

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj.ds
proposition nr 20 år 1971

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande
lydelse)

tid
skall underrättelse varom stadgas i 3 § lagen med särskilda bestämmelser om
försäljning av utmätt luftfartyg m. m. sändas till innehavaren av varje i
fartyget inskriven rättighet, som skall erkännas enligt denna lag. /
borgenärsförteckningen skall upptagas, utöver de i 4 § lagen med särskilda
bestämmelser om försäljning av utmätt luftfartyg m. m. avsedda fordringarna
och kostnaderna, annan rättighet som skall erkännas enligt denna lag.
Försäljningen skall ske under förbehåll om beståndet av sådan rättighet, därest
den enligt förteckningen faller inom lägsta budet. FaUer rättigheten utom
lägsta budet, äge vad i 123 § utsökningslagen sägs motsvarande tiUämpning.

(Föreslagen lydelse)
rättighet, som skall erkännas enligt

denna lag.

Utöver
de fordringar och kostnader som annars skola upptagas i sakägarförteckning
vid exekutiv försäljning av luftfartyg eller reservdelar skall i
förteckningen upptagas annan rättighet som skall erkännas enligt denna lag.
Beträffande sådan rättighets ställning vid exekutiv försäljning äger i övrigt
vad som gäller beträffande rättighet i fast egendom som säljes exekutivt
motsvarande tiUämpning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972.

9)
Förslag

till

Lag

om
ändring i förordningen (1877: 31 s. 51) om nya utsökningslagens

införande
och vad i avseende därå iakttagas skall

Härigenom
förordnas, att 12 § förordningen (1877: 31 s. 51) om nya utsökningslagens
införande och vad i avseende därå iakttagas skall skall upphöra att gälla vid
utgången av år 1971.

opaginerad Kontrollera mot PDF

KungL
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 65

10)
Förslag

till

Lag

om
ändring i jordabalken

Härigenom
förordnas, att 6 kap. 12 §, 7 kap. 16, 17 och 19 §§, 8 kap. 15 §, 12 kap. 29 §,
17 kap. 10 §, 19 kap. 21 §, 20 kap. 6 och 9 §§, 22 kap. 3 § samt 23 kap. 2 §
jordabalken skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande
lydelse) (Föreslagen lydelse)

6 KAP.

12 §

Avser
inteckning endast --- pantbrevets belopp.

Avser
inteckning flera--------- pantbrevets belopp.

Säljes
fastighet exekutivt under hand, är inteckning i fastigheten utan verkan till
bdopp som ur medel, vilka influtit genom särskild försäljning av tillbehör,
utfallit på pantbrevets belopp.

7 KAP.

16 §

Säljes
fastighet på exekutiv auk- Efter exekutiv försäljning av fas-

tion, gäller upplåtelse av nyttjande- lighet gäller upplåtelse av nyttjande

rätt, servitut eller rätt till elektrisk rätt, servitut eller rätt till elektrisk

kraft mot den nye ägaren endast om kraft mot den nye ägaren endast om

försäljningen skett under förbehåll försäljningen skett under förbehåll

om rättighetens bestånd enligt lagen om rättighetens bestånd enligt lagen

( ) om exekutiv försäljning av ( ) om exekutiv försäljning av

fast egendom eller rättigheten enligt fast egendom eller rättigheten enligt

samraa lag är skyddad utan förbe- sararaa lag är skyddad utan förbe

håll, håll.

Bestämmelser
om---------------- fast egendom.

17 §

Överlåtes
fastigheten ----------- vid överlåtelsen.

Den
nye ------------------- tillträtt fastigheten.

Har
fastigheten förvärvats på exe- Efter exekutiv försäljning av fas-

kutiv auktion, gäller lagen ( ) tigliet gäller lagen ( ) om
exe-

om
exekutiv försäljning av fast egen- kutiv försäljning av fast egendom i

1 Lydelse enligt 1970: 994. 3 Riksdagen 1971.1 saml. Nr
20

opaginerad Kontrollera mot PDF

66 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

(Nuvarande
lydelse) (Föreslagen lydelse)

dom
i fråga som avses i första och fråga sora avses i första och andra

styckana.

andra
styckana.

19 §

opaginerad Kontrollera mot PDF

Säljes fastigheten på
exekutiv

auktion och koramer upplåtelse av

nyttjanderätt, servitut eller rätt till

elektrisk kraft ej att gälla mot den

nye ägaren, skall den från vilken för

säljningen ägt rura ersätta rättig

hetshavaren dennes skada. Har rät

tigheten bevarats genom att rättig

hetshavaren tillskjutit medel enligt

lagen ( ) om exekutiv försälj-

ning av fast egendom, har
rättighetshavaren såsom skadestånd rätt till ersättning för tillskottet i den
mån detta ej överstiger värdet av rättigheten. Om upplåtelsen skett utan vederlag,
äger vad som sagts förut till-lämpning endast om fastigheten sålts för annat
ändaraål än till betalning av fordran för vilken den på grund av utraätning
eller eljest svarar.

Rätt till ersättning
enligt första stycket tillkommer ej rättighetshavare som genom överenskommelse
vid auktionen låtit rättighetens företrädesläge försämras, om det ej är
uppenbart att rättigheten ändå skulle ha gått förlorad.

Komraer till följd av
exekutiv för

säljning av fastighet upplåtelse av

nyttjanderätt, servitut eller rätt till

elektrisk kraft ej att gälla raot den

nye ägaren, skall den från vilken för

säljningen ägt rura ersätta rättig

hetshavaren dennes skada. Har rät

tigheten bevarats genom att rättig

hetshavaren tillskjutit medel enligt

lagen ( ) om exekutiv försälj-

ning av fast egendom, har
rättighetshavaren såsom skadestånd rätt till ersättning för tillskottet i den
mån detta ej överstiger värdet av rättigheten. Om upplåtelsen skett utan vederlag,
äger vad som sagts förut till-lämpning endast ora fastigheten sålts för annat
ändamål än till betalning av fordran för vilken den på grund av utmätning eller
eljest svarar.

Rätt till ersättning
enligt första stycket tillkommer ej rättighetshavare som genom överenskommelse
vid exekutiv auktion låtit rättighetens företrädesläge försämras, om det ej är
uppenbart att rättigheten ändå skulle ha gått förlorad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Om fastigheten utmätes
före tillträdesdagen eller om före nämnda dag fordran för vilken panträtt upplåtits
i fastigheten fastställes till betalning ur denna, får arrendatorn uppsäga
avtalet. Han har ävan rätt till ersättning för skada. Uppsägning skall dock ske
inora en månad från det arrendatorn fick kännedom om utmätningen eller
fastställandet till betalning. Upphäves utmätningen eller förfaller eljest
frågan om fastighetens försäljning, får ej uppsägning ske därefter.

Om fastigheten blivit
utmätt före tillträdasdagen, får arrendatorn uppsäga avtalet. Han har även
rätt till ersättning för skada. Uppsägning skall dock ske inora en månad från
det arrendatorn fick kännedom om att fastigheten blivit utmätt. Upphäves
utmätningen eller förfaller eljest frågan om fastighetens försäljning, får ej
uppsägning ske därefter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

KungL Maj:ts
proposition nr 20 år 1971

67

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Om fastigheten utmätes
före tillträdesdagen eller om före nämnda dag fordran för vilken panträtt upplåtits
i fastigheten fastställes till betalning ur denna, får hyresgästen uppsäga
avtalet. Han har även rätt till ersättning för skada. Uppsägning skall dock ske
inom en månad från det hyresgästen fick kännedom om utmätningen eller
fastställandet till betalning. Upphäves utmätningen eller förfaller eljest
frågan om fastighetens försäljning, får ej uppsägning ske därefter.

Om fastigheten blivit
utmätt före tillträdesdagen, får hyresgästen uppsäga avtalet. Han har även
rätt till ersättning för skada. Uppsägning skall dock ske inom en månad från
det hyresgästen fick kännedom om att fastigheten blivit utmätt. Upphäves
utmätningen eller förfaller eljest frågan ora fastighetens försäljning, får ej
uppsägning ske därefter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Detta
kapitel----------- -----

I fråga om företräde
mellan upplå

telser av nyttjanderätt, servitut eller

rätt till elektrisk kraft vid exekutiv

försäljning gäller ej 3 §. I fall då in

skrivning av rättigheterna sökts

samma inskrivningsdag har förvär

ven lika rätt, om ej annan företrä

desordning fastställts.

Andra stycket----- -------- --

--- annan grund.

I
fråga om företräde mellan upplåtelser av nyttjanderätt, servitut eller rätt
till elektrisk kraft vid exekutiv auktion gäller ej 3 §. I fall då inskrivning
av rättigheterna sökts samma inskrivningsdag har förvärven lika rätt, om ej
annan företrädesordning fastställts.

---- fast egendom.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har fast egendom eller
tomträtt utmätts eller fordran, för vilken panträtt upplåtits, fastställts till
betalning ur sådan egendom eller har beträffande fast egendom eller tomträtt
som ingår i konkursbo begärts försäljning i den ordning som gäller för utmätt
sådan egendom eller har utmätningen upphävts eller frågan om egendomens
försäljning av annat skäl förfallit, skall anteckning därom göras i
fastighetsboken eller tomträttsboken. Anteckning att egendomen försålts
utmätningsvis skall ske när handling som visar köpeskillingens fördelning
inkommit.

Har fast egendom eller
tomträtt utmätts eller har beträffande fast egendom eller tomträtt sora ingår i
konkursbo begärts försäljning i den ordning som gäller för utmätt sådan egendom
eller har utmätningen upphävts eller frågan om egendomens försäljning av annat
skäl förfallit, skall anteckning därom göras i fastighetsboken eller
tomträttsboken. Anteckning att egendomen försålts utmätningsvis skall ske när
handling som visar köpeskillingens fördelning inkommit.

opaginerad Kontrollera mot PDF

68

KungL Maj:ts
proposition nr 20 år 1971

opaginerad Kontrollera mot PDF

Om
inverkan---------------------- förhållandet inkommit.

Förekommer
i-------------------- gäller bestämmelsen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

20
KAP

6
§

sökandens förvärv.

Lagfartsansökan
skall--------------

7. fastigheten sålts
exekutivt till annan än sökanden och försäljningen enligt lag äger företräde
framför dennes förvärv.

7.
fastigheten på exekutiv auktion sålts till annan än sökanden och försäljningen
enligt lag äger företräde framför dennes förvärv.

för sökandens----------- ---- --- göras
gällande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

9 §

Har fastighet förvärvats
genom expropriation eller liknande tvångsförvärv eller på exekutiv auktion,
vid vilken fastigheten sålts till betalning av fordran för vilken den till
följd av upplåtelse av panträtt eller på annan grund svarar oavsett vem den
tillhör, har förvärvaren rätt att erhålla lagfart utan hinder av att den föregående
ägaren ej har lagfart.

Har fastighet förvärvats
genom expropriation eller liknande tvängsför-värv eller sålts exekutivt till
betalning av fordran för vilken den till följd av upplåtelse av panträtt eller
på annan grund svarar oavsett vem den tillhör, har förvärvaren rätt att erhålla
lagfart utan hinder av att den föregående ägaren ej har lagfart.

opaginerad Kontrollera mot PDF

22 KAP.

3
§

Ansökan om------------ ---------- eller sökt,

4. fastigheten frångått
sökanden 4. fastigheten frångått sökanden

på grund av exekutiv auktion eller på grund av exekutiv försäljning el-

genom expropriation eller liknande ler genora expropriation eller lik-

tvångsförvärv, nande tvångsförvärv,

5. sökanden
är--------------------- överlåtit egendomen.

Har
ärende------------------------ samma dag.

23 KAP.

2
§

Ansökan om------------------------ framför upplåtelsen,

6. fastigheten
före upplåtelsen 6. fastigheten före upplåtelsen

frångått upplåtaren på
grund av exekutiv försäljning eller genom expropriation eller liknande
tvångsförvärv, göras gällande.

frångått
upplåtaren på grund av exekutiv auktion eller genom, expropriation eller
liknande tvångsförvärv,

7.
upplåtelsen avser-- -------

Har
ärende------------------------ samma das

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts
proposition nr 20 år 1971

69

opaginerad Kontrollera mot PDF

11)
Förslag

till

Lag

om ändring i uppbördsförordningen (1953: 272)

Härigenora
förordnas, att 60 § 3 mom. uppbördsförordningen (1953: 272) skall ha nedan
angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande
lydelse)

60
3 mom. Bestämmelserna i 88 c § utsökningslagen skola icke äga till-lärapning
vid utraätning för skatt, ej heller vad i nämnda lag stadgas om skyldighet för
borgenär att i vissa fall förskjuta kostnad.

(Föreslagen
lydelse)

3
mom. Bestäraraelserna i 88 c § och 198 § 3 mom. utsökningslagen, 11 § lagen om
exekutiv försäljning av fast egendom samt 3 § lagen om exekutiv försäljning av
luftfartyg m. m. skola icke äga tillämpning vid utmätning för skatt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972.

' Senaste lydelse 1963: 260.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

Utdrag av protokollet över justitieärenden, Iiållet inför Hans Maj:t
.Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 14 maj 1970.

Närvarande:

Statsministern
Palme, ministern för utrikes
ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson, Holmqvist, Aspling,
Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Norling,
Löfberg, Lidbom, Carlsson.

Chefen
för justitiedepartementet, statsrådet Geijer, anmäler efter gemensam beredning
med statsrådets övriga ledamöter fråga om lagstiftning angående exekutiv
försäljning av fast egendom m. m. och anför.

1.
Inledning

Frågan
om ny jordabalk anmäldes första gången i statsrådet den 11 februari 1966.
Därvid remitterades till lagrådet fullt utarbetat förslag till 16 av balkens
23 kap. nämligen 17, 13 och 1623 kap. Det då remitterade förslaget (JB 1966)
omfattade bl. a. bestämmelserna om panträtt och inteckning i fast egendom.
Därefter har ytterligare förslag remitterats till lagrådet, nämligen dels den
20 januari 1967, 1415 kap., dels den 29 november 1968, lag om införande av
nya jordabalken (JP) jämte viss följdlagstiftning, dels den 19 septeraber 1969,
812 kap. jämte viss följdlagstiftning. Genom proposition till riksdagen den 20
mars 1970 (prop. 1970: 20) har lagts fram förslag till ny jordabalk omfattande
23 kapitel (JB). I fråga om JP och följdlagsliftningen är lagrådsgranskningen
ännu ej avslutad.

Lagberedningen
som sedan 1960 arbetar med en reform av utsökningslagen (UL) och därmed
sammanhängande lagstiftning, tog på grundval av JB 1966 upp till övervägande de
ändringar inom exekutionsrätten som den nya jordabalken borde ha till följd.
Beredningen ansåg därvid att arbetet borde vidgas till en genomgripande reform
av reglerna om fastighetsexekutionen och således ingå som ett led i
beredningens arbete på en ny utsökningsbalk.

s. 71 Kontrollera mot PDF

KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971 71

Beredningen avlämnade den 15 november 1968 betänkandet
Fastighetsauktion m. m., Utsökningsrätt VIII (SOU 1968: 64) i

I betänkandet lägger beredningen fram förslag till lag om
exekutiv försäljning av fast egendom och lag om exekutiv försäljning av
luftfartyg m. m. samt förslag till lag om ändring i UL. Det är beredningens
avsilit att de nya reglerna skall inflyta på lämpligt sätt i en ny
utsökningsbalk (UB). Därjämte innefattar beredningens betänkande förslag till
viss följdlagstiftning. Förslaget torde få fogas till statsrådsprotokollet i
detta ärende som bilaga 1.

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgivits av
hovrätterna för Västra Sverige och övre Norrland, bankinspektionen,
länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Östergötlands, Kalmar, Malmöhus,
Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Värmlands, Västmanlands, Kopparbergs, Jämtlands
och Västerbottens län, överexekutorerna för Norrköpings och Hälsingborgs
kronofogdedistrikt, exekutionsväsendets organisationsnämnd (EON),
inskrivningskommittén. Svenska bankföreningen. Svenska sparbanksföreningen,
Sveriges jordbrukskasseförbund, Sveriges allmänna hypoteksbank. Konungariket
Sveriges stadshypotekskassa, Sveriges fastighetsägareförbund, Sveriges skogsägareföreningars
riksförbund. Svenska kommunförbundet, Sveriges allmännyttiga bostadsföretag.
Svenska försäkringsbolags riksförbund. Föreningen mellan ombudsmännen hos
Sveriges landshypoteksinstitution, Sveriges advokatsamfund. Föreningen
Sveriges häradshövdingar och stadsdomare. Föreningen Sveriges kronofogdar,
Sveriges industriförbund och Sveriges lantbruksförbund. Luftfartsverket har
yttrat sig över det i betänkandet intagna förslaget till lag om exekutiv
försäljning av luftfartyg m. m. och sjölagskom-mittéii över de föreslagna
ändringarna i utsökningslagen som rör fartyg.

Yttrande har överlämnats av länsstyrelsen i Uppsala län
från kronofogdemyndigheten i Uppsala distrikt, av länsstyrelsen i
Östergötlands län från kronofogdemyndigheterna i Linköpings, Motala och
Norrköpings distrikt, av länsstyrelsen i Malmöhus län från
kronofogdemyndigheterna i Eslövs, Landskrona, Lunds, Malraö och Trelleborgs distrikt
samt av Svenska sparbanksföreningen från Stockholms sparbank.

> Beredningen har samrått med sin rådgivande nämnd, i
vilken ingår riksombudsmannen Jens Adolfsson, sekreteraren i LO Bert Ahlgren,
andre vice talmannen i riksdagens andra kammare lantbrukaren Leif Cassel,
ledamoten av riksdagens andra kammare lantbrukaren Robert Dockered, direktören
i Svenska arbetsgivareföreningen Erik Förstadins, förbundsjuristen i TCO Stig
Gustafsson, advokaten Gunnar Lindh och ledamoten av riksdagens första kammare
redaktören Lisa Mattson. I arbetet har vidare som särskilt tillkallade
sakkunniga deltagit bankjuristen Stig Balk-Möller, kronofogden Olof Beck-Friis,
bankdirektören Erik Burling, hypoteksdirektören Bengt Gunnhagen, f. d.
landssekreteraren Ludvik Lorichs, professorerna Lennart Vahlén och Lars
Welamson samt, i fråga om försäljning av luftfartyg och reservdelar därtill,
presidenten Karl Sidenbladh.

I enlighet med den arbetsfördelning som tillämpas i
beredningen har ordföranden, f. d. justitierådet Gösta Walin, dåvarande
ledamoten hovrättsrådet Gösta Dyrssen och sekreteraren numera hovrättsrådet
Jan Heuman deltagit i utarbetande av betänkandet. I fråga om de föreslagna
ändringarna i konkurslagen har även ledamöterna numera hovrättsrådet Bengt
Rydin och hovrättsassessorn Henry Montgomery deltagit, varjämte beredningen i
den delen samrått med advokaterna Sten Lindskog och Anders Öhman i egenskap av
särskilt tillkallade sakkunniga på konkurslagstiftningens område.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

1
yttrandena från Sveriges allmänna hypoteksbank, Sveriges skogsägareföreningars
riksförbund och Sveriges lantbruksförbund har man förklarat sig instämma i vad
Föreningen mellan ombudsmännen hos Sveriges landshypoteksinstitution har
anfö)'t i sitt yttrande. Folksam har avstått från att avge yttrande över
betänkandet.

På
grund av vad sålunda förekommit har inom justitiedepartementet utarbetats
förslag till lag om exekutiv försäljning av fast egendom, m. m. Förslagen
torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärendet som bilaga 2.

2.
Allmän motivering

2.1
Panträtt i fast egendom

2.1.1
Nuvarande ordning

Fastighetspanträtten
grundas på inteckning. Enligt 1 § förordningen (1875: 42 s. 12) angående
inteckning i fast egendom (IF) skall till grund för inteckning ligga skuldebrev
eller annan handling, varpå fordran grundas. Om fastighetsägaren på en sådan
handling tecknar medgivande till att hans fasta egendom skall utgöra pant för
fordringen, får denna intecknas. Lagen är sålunda utformad med tanke på en panträtt
som har karaktär av ac-cessorium till en vanlig fordran, som grundas på
skriftligt fordringsbevis.

Den
fordran som inteckningshandlingen representerar är personlig, dvs. exekution
kan äga rum i all gäidenärens egendom. Har handlingen utformats som ett
skuldebrev, vilket är det vanliga, är detta löpande, om det inte försetts med
direkt förbehåll om motsatsen.

Fastighetspanträtten
framträder emellertid i flera hänseenden som frigjord från beroendet av någon
personlig fordran. Kravet på personlig betalningsutfästelse innebär inte att
en sådan fordran verkligen måste föreligga vid den tidpunkt då inteckning söks.
Det är heller inte nödvändigt för panträttens bestånd att en personlig fordran
kvarstår efter inteckningshandlingens utgivande.

Om i
det särskilda fallet något personligt betalningsansvar på grund av inteckningshandlingen
inte föreligger framstår denna som bärare enbart av ett direkt mot fastigheten
riktat betalningsanspråk.

I
de flesta fall är inteckningshandlingen bärare av ett anspråk som kan riktas
såväl mot någon personligen som mot den pantförskrivna fastigheten. Dennas
ansvar är subsidiärt i den meningen att inteckningshavaren inte kan vända sig
mot fastigheten utan att den personliga fordran är förfallen, vilket får
praktisk betydelse när den personligt betalningsansvarige och fastighetsägaren
inte är samma person.

I
praktiken har det redan 1 ange varit regel att låntagaren vid fastighetskre-

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 73

dit
avfordras två skilda lånehandlingar, nämligen inteckningsreversen och en
omslagsrevers. I den sistnämnda regleras det personliga skuldförhållandet.

Huvudbestämmelsen rörande
verkan av att borgenärs fordran blivit intecknad finns i 18 § 1 mom. IF. Där
föreskrivs att inteckning för fordran medför rätt att i den ordning UL
bestämmer av den intecknade egendomen utfå vad som blivit intecknat.
Beträffande intecknad ränta görs dock en begränsning. Inteckningshavaren har
inte rätt att få ut ränta för längre tid före den dag utmätning sker eller
konkurs inleds än två år. Av 25 § andra stycket IF följer att, om inteckningen
innehas av fastighetsägaren själv, denne inträder i den rätt som annars skulle
ha tillkommit en borgenär. Detsamma gäller om inteckningen inte kan göras
gällande mot fastighetsägaren. Fastighetsägaren är alltså berättigad att vid
utsökning eller när medel i annat fall av myndighet fördelas mellan rättsägare
i fastigheten uppbära på inteckningen utfallande belopp. Inteckningen sägs
tillkomma fastighetsägaren som ägarhypotek. Han får dock inte tillgodogöra sig
ränta och han kan inte göra ägai--hypotek gällande genom att själv inleda ett
exekutivt förfarande mot fastigheten. Endast när exekution inletts av annan
rättsägare kan fastighetsägaren få betalning ur fastigheten. Enligt 25 § tredje
stycket IF gäller det sagda också när inteckningen innehas av borgenär men, på
grund av att avbetalning skett eller att inteckningen belånats till lägre
belopp än det varpå den lyder, endast till en del få göras gällande mot
fastighetsägaren. Borgenären har dock företräde för sin fordran.

I
fråga om exekutiv auktions inverkan på inteckning är huvudregeln att sedan
auktionen vunnit laga kraft och köpeskillingen erlagts, fastigheten inte vidare
svarar för intecknat belopp, som enligt borgenärsförteckningen faller utanför
vad som täcks av köpeskillingen. Beträffande belopp inom köpeskillingen har
man att skilja på om beloppet täcks av eller faller utom lägsta budet. I det
första fallet gäller det intecknade beloppet oförändrat i fastigheten, medan
däremot inteckningen i det senare fallet blir utan verkan, om köparen och
inteckningshavaren inte kommit överens om avräkning av beloppet på
köpeskillingen.

I
fråga om gemensam inteckning gäller särskilda bestämmelser.

2.1.2
DeniJB föreslagna ordningen

Panträtten
är i JB uppbyggd på ett annat sätt än i gällande rätt. Den nuvarande
konstruktionen med ett skriftligt fordringsbevis på vilket fastighetsägaren
tecknar medgivande till inteckning och på grund av vilket inteckning sedan
meddelas i fastigheten har övergivits. I det intecknade skuldebrevets ställe
träder en handling pantbrevet som utfärdas av inskrivningsmyndigheten.
Pantbrevet skall endast kunna lämnas som säkerhet för fordran och en
överlåtelse av pantbrevet för sig medför inte någon rättsverkan.

För
uttagande av pantbrev skall följande gälla. Fastighetsägaren ger in en

3t Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 20

s. 74 Kontrollera mot PDF

74 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

skriftlig
ansökan till inskrivningsmyndigheten. Ansökan skall innehålla uppgift om dels
det penningbelopp på vilket inteckningen skall lyda, dels den eller de
fastigheter som avses (22 kap. 2 § första stycket). Myndigheten beviljar
inteckning och på grundval av denna utfärdas pantbrev (22 kap. 5 §).

Panträtt
i fastighet till säkerhet för fordran upplåtes genom att fastighetens ägare
överlämnar pantbrevet som pant för fordringen (6 kap. 2 § första stycket).
Borgenär, som sålunda fått panträtt för sin fordran, äger vid utsökning eller
när myndighet i annat fall fördelar raedel mellan rättsägare i fastigheten
erhålla betalning för fordringen med högst det belopp som anges i pantbrevet
jämte särskilt tillägg, allt efter det företräde mellan rättsägare som
inteckningen medför enligt lag (6 kap. 3 § första stycket). I den mån
pantbrevet inte är överlämnat som pant för fordran, tillkommer beloppet
fastighetsägaren som ägarhypiotek.

Den
nya inteckningshandlingen, pantbrevet, blir inte bärare av någon personlig
betalningsförpliktelse. Inte heller berättigar enbart innehavet av pantbrevet
till betalning ur fastigheten. En borgenär måste alltid kunna hänvisa till en
fordran, för vilken pan tbrevet överlämnats såsom pant. Fordringen behöver
emellertid inte vara skriftlig. Panträtt kan upplåtas också till säkerhet för
en muntlig fordran. Även pantförskrivningen kan ske muntligen. Det nya systemet
innebär emellertid att det kommer att ligga i borgenärens intresse att kunna
styrka fordringen cich pantförskrivningen.

Av
grundläggande betydelse för den nya panträttskonstruktionen är att
panträttsupplåtelsen dvs. förfogandet genom pantsättning över pantbrevet
alltid måste göras av fastiighetsägaren. Upplåtelsen blir annars utan verkan.
Enbart innehavet av pantbrevet anses inte legitimera innehavaren. Borgenären
kan i princip inte göra godtrosförvärv, om upplåtelsen gjorts av annan än
fastighetens rätte ägare. Har fastigheten överlåtits och har förre ägaren
upplåtit panträtt innan nye ägaren sökt lagfart, gällar dock upplåtelsen om
borgenären var i god tro (6 kap. 7 §). Av betydelse i detta avseende är vidare
balkens regler om godtrosförvärv på grund av inskrivning (18 kap.). Ora
pantsättaren kan åberopa sig på lagfart och borgenären är i god tro, blir
panträttsupplåtelsen gällande oavsett att annan i själva verket visar sig vara
ägare till fastigheten (18 kap, 2 §).

Den
omständigheten att inteckning meddelats för fordran garanterar inte i gällande
rätt att betalningsrätt i den intecknade fastigheten under alla förhållanden
föreligger. En beviljad inteckning kan nämligen av skilda anledningar i
efterhand förklaras ogiltig. Risken för att en inteckningshandlings giltighet
kan sättas i fråga leder till viss rättsosäkerhet. Det nya systemet har därför
konstruerats så, att pantbrevets giltighet i princip upprätthålls i alla lägen.
Ogiltighetsgrunder får däremot göras gällande såvitt avser det bakomliggande
fordringsförhållandet (omslagsreversen) eller pantförskrivningen. Om
ogiltighet inträder, går den ut över omslagsreversen eller pant-

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 75

upplåtelsen
men aldrig över pantbrevet som sådant. Detta tillkommer i stället
fastighetsägaren och rättsanspråket på grund av pantbrevet kommer att utgöra
ägarhypotek.

Inteckningen och därmed
också pantbrevet skall lyda på visst kapitalbelopp. Borgenärens rätt till
betalning ur fastigheten med stöd av panträtt är emellertid inte begränsat till
pantbrevets belopp. Säkerheten består dessutom av ett särskilt tillägg, som
uppgår till 15 procent av pantbrevets belopp och som är avsett att täcka
borgenärens anspråk på ränta och hans krav på ersättning för kostnader, som
föranleds av fordringsförhållandet (6 kap. 3 §). Härutöver får borgenären
tillgodogöra sig ränta efter sex procent för tiden efter det att fastigheten
utmättes eller efter motsvarande tidpunkt i andra fall av raedelsfördelning.

Det särskilda tillägget
får tas i anspråk under vissa särskilt angivna förutsättningar. Avsikten är
att begränsa rätten att utnyttja tillägget enbart till vad som fordras för att
det primära syftet med tillägget skall komma till sin rätt, nämligen att ge parterna
möjlighet att i alla normala fall utnyttja hela pantbrevets belopp som säkerhet
för kapitalfordran. För det första får tillägget tas i anspråk bara om
pantbrevets belopp inte förslår. För det andra får tillägget utnyttjas endast
för betalning av ränta på fordringens kapitalbelopp i den mån detta inte
överstiger pantbrevets belopp, av skadestånd på grund av förtida betalning
eller av ersättning för indrivningskostnad eller annan kostnad som föranleds av
fordringsförhållandet. Borgenären äger alltså inte erhålla betalning för sin
kapitalfordran ur tillägget. Inte heller får han, om fordringen överstiger
pantbrevets belopp, uppbära betalning för den ränta som hänför sig till det
överskjutande beloppet. För det tredje, slutligen, skall tillägget beräknas på
den del av fordringens kapitalbelopp, som ligger inom pantbrevets belopp.

I
den mån ett pantbrev inte utnyttjats för panträttsupplåtelse, som är gällande
mot fastighetsägaren, tillfaller betalning på grund av pantbrevet denne (6 kap.
9 §). Fastighetsägarens anspråk ägarhypoteket bygger alltså på samma
principer som i gällande rätt. Fastighets ansvar för inteckning kan upphöra
helt eller delvis till följd av att fastigheten blivit föremål för exekutiva
åtgärder. Om fastigheten säljs på exekutiv auktion är huvudregeln den, att
inteckning är utan verkan till belopp som inte täcks av köpeskilling, behållen
avkastning eller andra influtna medel (6 kap. 12 § första stycket). I fråga om
gemensam inteckning föreslås särskilda bestämmelser.

Den
förändrade panträttskonstruktionen kräver särskilda övergångsbestämmelser.
Dessa återfinns i 2030 §§ JP. Strävan har varit att så snabbt som möjligt föra
in vid balkens ikraftträdande bestående panträttsupplåtelser under det nya
systemet. Vissa särregler har dock ställts upp.

I
princip skall bestämmelserna i 6 kap. JB äga tillämpning på inteckning för
fordran som beviljats eller sökts före balkens ikraftträdande (20 §). In-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

teckningen
skall därvid anses som en enligt balkens bestämmelser beviljad eller sökt
inteckning på motsvarande kapitalbelopp. Inteckningshandlingen skall vidare
anses som ett pantbrev på beloppet (21 §). Av dessa regler följer att den
intacknade räntan i princip skall bli utan betydelse efter balkens ikraftträdande.
I stället gäller bestämmelserna i 6 kap. 3 § JB om tillägg till pantbrevets
belopp.

När
det gäller rättsförhållandet mellan borgenär och gäldenär görs övergångsvis
viss skillnad raellan det fall att en inteckning utgör säkerhet för fordran och
det fall att inteckningen fungerar som självständig värdehandling (22 §). I det
första fallet görs balkens regler omedelbart tillämpliga. Pantsättningen av
inteckningshandlingen betraktas som en pantförskrivning enligt balken och
själva inteckningen blir inte längre förenad med rätt till betalning ur den
intacknade egendomen. Borgenären går alltså miste om sin nu föreliggande rätt
att skaffa sig betalning för fordringen genom att utnyttja
inteckningshandlingans egenskap av lös pant, dvs. att låta utmäta och exekutivt
försälja handlingen eller, i mån av befogenhet, sälja den under hand. Har
inteckningen pantförskrivits till säkerhet för en muntlig fordran leder dessa
regler till en försämring av borgenärens rättsställning, om denne vid exekution
skulle vara tvungen att styrka den muntliga fordringen. I det andra
huvudfallet, då inteckningen fungerar som självständig värdehandling, har
borgenären till skillnad mot vad som föreslås gälla för de nyss angivna fallen
ansetts böra vara bibehållen vid sin rätt att med stöd av enbart inteckningshandlingen
rikta krav mot d£;n intecknade fastigheten. Övergångsvis föreslås därför gälla,
att panträtt enligt 6 kap 1 § JB anses upplåten i fastigheten till säkerhet för
borgenärens rätt på grund av handlingen.

De nu återgivna
bestämmelserna rörande vid JB:s ikraftträdande bestående panlrättsförhållanden
skall äga motsvarande tillämpning om borgenär vid ikraftträdandet innehar ett
med inteckningsmedgivande försett fordringsbevis och inteckning beviljas på
grund av beviset (23 §). I sådana fall gäller vidare att ansökningen om
inteckning skall godtas som ansökan om inteckning enligt nya balken (45 §).
Detta innebär bl. a. att pantbrev kommer att utfärdas på ett penningbelopp
motsvarande fordringens kapitalbelopp.

Bestämmelserna
i 6 kap. 3 § JB angående omfattningen av rätten till betalning ur intecknad
fastighet innebär väsentliga förändringar i jämförelse med den nu rådande
ordningen. Med anledning därav har i JP tagits upp en bestämmelse att 6 kap. 3
§ inte skall tillämpas, om det yrkas av sakägare vars rätt beror därav. En
förutsättning är vidare att fastigheten utmäts eller konkursansökan görs
eller, om medelsfördelning föranleds av annat än utmätning eller konkurs,
medlen nedsätts innan fem år förflutit från balkens ikraftträdande (24 §). Även
efter utgången av nämnda frist kan fastighetsägaren motsätta sig att
borgenären erhåller betalning med högre belopp än som skulle ha utgått enligt
äldre lag, såvitt avser vid balkens ikraftträdande

s. 77 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 77

bestående
eller därmed jämställda panträttsupplåtelser (25 §). Till borgenärens skydd
ges regler om förtida uppsägning för den händelse en tillämpning av 6 kap. 3 §
medför att inteckningssäkerhetens värde väsentligt nedgår (26§).

Det personliga
betalningsansvaret på grund av inteckningshandling upphör inte i och med
balkens ikraftträdande. Sådant ansvar skall fortfarande kunna göras gällande av
borgenären (27 §).

Den
verkan i fråga om fastighets ansvar för inteckning som enligt nu gällande rätt
kan ha inträtt efter exekutiv auktion eller andra fall av medelsfördelning
skall fortfarande bestå efter balkens ikraftträdande (29 § första stycket).

Tomträtten
är enligt 13 kap. JB liksom enligt gällande rätt likställd med fast egendom i
det hänseendet att rättigheten kan intecknas och bli föremål för
panträttsupplåtelse. Någon motsvarighet till institutet vattenfallsrätt upptas
inte i balken. Ännu bestående vattenfallsrätter skyddas emellertid och har i
stor utsträckning underkastats balkens regler om tomträtt. Vattenfalls-rätt
skall i samma utsträckning som hittills kunna intecknas och följer därvid
reglerna om inteckning i tomträtt (11 § JP).

När
det gäller begränsade sakrätter i fast egendom i övrigt innehåller JB
bestämmelser om nyttjanderätt, servitut och rätt till elektrisk kraft (712, 14
och 15 kap.).

2.2
Allmänna synpunkter på lagstiftningen om fastighetsexekution

2.2.1
Den nuvarande ordningen

Inteckning
i fast egendom ger borgenären panträtt i den intecknade egendomen och förmånsrätt
enligt 17 kap. HB. Borgenär som på grund av inteckning har panträtt i fast
egendom kan för att få en s. k. exekutionstitel mot fastigheten använda sig av
lagsökning enligt vad som gäller därom eller också föra talan i vanlig
rättegång. Han kan dessutom utkräva personligt betalningsansvar av
fastighetens ägare när sådant ansvar åvilar denne.

När borgenär kan åberopa
inteckning råder i allmänhet ingen tvekan om att fastigheten skall svara för
skulden. Fast egendom kan emellertid angripas exekutivt även för fordran som
inte är intecknad, t. ex. för oguldna skatter. Det är givetvis av vikt att den
egendom mot vilken kravet då riktas tillhör gäldenären så att misstag inte sker
på den punkten. UL innehåller vissa regler i dessa hänseenden. Om fastighet överlåtits,
förutsätts att förvärvaren söker lagfart för att han skall skydda sig mot
utmätning för överlåtarens skulder. I konkurs saknas motsvarande regelsystem.

Sedan
fast egendom tagits i mät, fortsätter förfarandet i noggrant bestämd ordning.
Försäljningen ombesörjs av överexekutor (ÖE) och sker på offentlig auktion.
Tillbehör till fast egendom kan dock försäljas separat antingen

s. 78 Kontrollera mot PDF

78 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

på
auktion eller underhand. I stället för försäljning av fast egendom kan ordnas
tvångsförvaltning. I avvaktan på försäljning kan gäldenären också skiljas från
förvaltningen av fastigheten genom att syssloman tillsätts.

Innan
auktion kan hållas på fast egendom måste åtskilliga förberedande åtgärder
vidtas. Före auktionen upprättas en förteckning över borgenärerna och andra
rättsägare som bl. a. ligger till grund för bestämmande av det s. k. lägsta
budet. Detta skall överstiga summan av de fordringar som i förteckningen
upptagits framför exekutionsfordringen och kostnaden för förfarandet.
Försäljning får inte ske utan att lägsta budet uppnås. Detta är ett uttryck
för den s. k. täckningsprincipen. Lägsta budet kan emellertid, särskilt vid
försäljning under konkurs, ligga raycket lågt. ÖE har rätt att avvisa bud som
uppnår det formellt lägsta budet, om det är sannolikt att avsevärt bättre pris
kan uppnås. En annan grundläggande princip den s. k. övertagandeprincipen
innebär att inteckningar inom lägsta budet som regel inte skall betalas
kontant. De skall kvarstå i fastigheten utan att det för ändamålet behövs
någon särskild överenskommelse mellan köparen och borgenärerna.

Den
som ropar in fast egendom skall betala viss handpenning eller ställa säkerhet
därför. Den återstående köpeskilling som skall betalas kontant skall erläggas
senast vid sammanträde för köpeskillingsfördelning. Fullgör inte köparen sin
betalningsskyldighet, hålls ny auktion på den försumlige inroparens risk.

Kostnaden
för exekutionen tas i första hand ut av influtna medel. I andra hand svarar
sökanden för kostnaden. Delvis utgår den efter taxa. De olika leden i
exekutionen kan överklagas till hovrätt och i viss utsträckning till högsta
domstolen.

Fast
egendom kan säljas exekutivt även under konkurs bl. a. på initiativ av
konkursförvaltaren. Av praktisk betydelse är att bl. a. löneborgenärer då i
viss omfattning har rätt till betalning före inteckningshavare.

Reglerna
för exekutiv försäljning av fast egendom har betydelse även utanför UL:s
område. I flera lagar ges sålunda hänvisning till dessa regler. Så är fallet,
t. ex. i lagen (1916: 156) om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast
egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag, lagen (1925: 221) om
bulvanförhållande i fråga om fast egendom samt jordförvärvslagen (1965:290).

Med
fastighetsauktion har exekutiv försäljning av ägarhypotek visst samband.
Ägarhypotek kan utmätas och säljas. Köparen kan vid behov på samma sätt som
vanlig inteckningshavare begära att fastigheten säljs exekutivt.

Reglerna
för exekutiv försäljning av fast egendora har till stor del gällt

som
mönster för lagen (1955: 235) med särskilda bestämmelser om försäljning av
utmätt luftfartyg m. m. Dessutom hänvisar denna till UL:s regler om försäljning
av vanliga fartyg. Även i luftfartyg kan ägaren ha ägarhypotek.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 79

2.2.2
Lagberedningens förslag

Som
nämnts inledningsvis har beredningen, framför allt med utgångspunkt från de
regler om panträtt i fast egendom som togs upp i JB 1966 övervägt förfarandet
vid exekution i fast egendom i sin helhet. Den nya panträttskonstruktionen i
JB kräver åtskilliga ändringar inom exekutionsrätten. Beredningen har ansett
att detta arbete borde vidgas till en genomgripande reform av reglerna om
fastighetsexekution. Denna reform bör kunna genomföras till den tidpunkt då
man beräknar att den nya jordabalken skall träda i kraft eller årsskiftet
19711972. Däremot kan man inte räkna med att en ny UB hinner utarbetas och
lagrådsgranskas inom detta tidsskede. De nya reglerna om fastighetsexekution
påkallar en väsentligen redaktionell omarbetning som ändå måste företagas för
UB. Även förmånsrättsordningen är föremål för revision och beredningen avser
att avlämna ett särskilt betänkande om ny förmånsrättsordning (FRO).
Preliminärt förslag därtill har fogats till betänkandet om fastighetsexekution.
Beredningen utgår från att den nya förmånsrättsordningen skall kunna träda i
kraft samtidigt med de nya reglerna om fastighetsexekution m. ra.

I laglekniskt hänseende
har beredningen under sitt arbete på fastighetsexekutionen ansett lämpligt att
reglerna om försäljning av utmätt fast egendom t. v. tas upp i en särskild
lag. De förslag till lagar om exekutiv försäljning av fast egendora (FfL) och
av luftfartyg m.ra. (LfL) som nu läggs fram avser beredningen framdeles skola i
stort sett oförändrade bilda två självständiga kapitel i UB. Beredningen ämnar
framdeles föreslå att ÖE avskaffas. I samband därmed bör försäljningen av fast
egendom och luftfartyg m. ra. anförtros kronofogdemyndighet. Förslag härom har
ansetts böra anstå till dess utsökningsrätten i dess helhet är genomgången. För
att vederbörande förrättningsmän framdeles skall besitta erforderliga
kunskaper, erfarenhet och rutin torde handläggningen böra inom
kronofogdeorganisationen överlämnas till vissa kvalificerade befattningshavare
så att t. ex. kronofogdemyndigheterna inom ett eller flera län använder
expert, förslagsvis stationerad till residensstad. De regler som gäller själva
utmätningen av fast egendom skall å andra sidan enligt beredningens förslag t.
v. stå kvar i 3 och 4 kap. UL. Beredningen föreslår också att regler som
gäller köpeskillingsfördelningen, kostnader för förfarandet och fullföljd till
högre instans, med visst undantag, t. v. skall stå kvar i UL. Beredningens
avsikt är att reglerna om utmätning i en framtida UB skall stå i ett gemensamt
kapitel oavsett egendomens beskaffenhet. Avsikten är vidare att i UB ta upp
reglerna om köpeskillings-fördelning i ett för olika slag av exekutiv
försäljning gemensamt kapitel samt att regler om kostnader, fullföljd och
förfarandet i högre instans skall samlas i en gemensam avdelning i slutet av
UB.

Beträffande
exekution i fast egendom har förfarandet från början till slut

s. 80 Kontrollera mot PDF

80 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

måst
övervägas med utgångspunkt från de nya regler om panträtt som tagits upp i JB.

Den
nya panträttskonstrulUionen har i mycket väsentliga hänseenden ändrat
fastighetsägarens ställning i fråga om ägarhypotek. Reglerna om ägarhypotek
blir tillärapliga både när ägaren innehar obelånat pantbrev och när den fordran
för vilken pantbrev pantförskrivits ej uppgår till pantbrevets belopp. I båda
fallen måste ägarhypoteket vid behov bli tillgängligt för borgenärerna.
Beredningen föreslår nya regler härom som innebär att efter utmätning av
ägarhypotek skall antingen detta pantförskrivas till den som vunnit utmätning
därav eller också beslut meddelas om att fastigheten tas i anspråk. I senare
fallet utbjuds fastigheter till försäljning i det aktuella ärendet.

Beträffande
gemensamt intecknade fastigheter föreslår beredningen åtskilliga nyheter.
Reglerna därom tas upp i ett särskilt avsnitt i lagen. Enligt beredningens
förslag skall msm i fortsättningen skilja mellan försäljning av flera gemensamt
intecknade fastigheter i enlighet med gemensam sakägarförteckning och
försäljning enligt särskilda sakägarförteckningar. I förra fallet blir reglerna
om försäljning av en enda fastighet i princip tillämpliga.

Enligt
JB skall inteckning inte kunna meddelas i ideell andel av fast egendom. I
enlighet därmed bör ideell andel inte heller få säljas enligt vanliga regler
om exekutiv försäljning av fast egendom. Beredningen föreslår möjlighet att
efter utmätning av ideell andel dra in återstoden i försäljningen. När det inte
bör ske, får andelen säljas enligt reglerna om försäljning av lös egendom. I
sådant fall kommer alla befintliga inteckningar och rättigheter att bestå.

I
lagförslaget uppmärksammas också utmätning av villkorlig rätt till fast egendom
i överlåtares eller föivärvares hand.

Panträttskonstruktionen
i JB har föranlett ändringar även i lagsökningslagen (LL).

Den
för fast egendom säregna regeln att domstols fastställelse av fordran till
betalning ur fast egendom, medför s. k. utmätningsverkan bör upphävas. Enligt
beredningens förslag skall den som har fått fordran enligt oraslagsre-vers
fastställd till betalning hos gäldenären begära utmätning i vanlig ordning. Om
det inte redan prövats att hans fordran är förenad med panträtt i fast egendom,
får detta styrkas i utmätningsärendet. I detta sammanhang föreslås nya regler
om verkan av att fastigheten blivit överlåten när utmätning kommer i fråga.

Utropsordningen
har nyreglerats och de nya bestämmelserna i JB beaktats. Beträffande
nyttjanderätt o. I. som belastar utmätt fastighet innehåller UL en del regler
till rättighetshavarens skydd som ingår i utropsordningen. De är emellertid
föga effektiva. BeTedningen har försökt att göra motsvarande regler i förslaget
mera verksamma.

För
att undvika att fast egendom säl is exekutivt till uppenbart underpris

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ls proposition nr 20 år 1971 81

infördes
på förslag av beredningen år 1967 regler som ger den som förrättar
fastighetsauktion möjlighet att vägra godkänna ett för lågt bud. Dessa regler
behåller beredningen i förevarande lagförslag. Liksom utmätt lös egendom och
fastighetstillbehör enligt regler som infördes 1967 kan säljas under hand
föreslår beredningen nu att själva fastigheten skall kunna säljas under hand,
företrädesvis med hjälp av mäklare. Avsikten är att metoden skall komma till
användning i enklare fall och att man genom att använda sig av metoden skall
kunna uppnå bättre pris.

Reglerna i UL om
fördelning av köpeskilling och andra tillgängliga medel har förenklats, bl. a.
som en följd av att institutet tvångsförvaltning fått utgå. Beträffande kostnaderna
har ökade möjligheter att begära förskott införts. I fråga om
fullföljdsförfärandet har i huvudsak endast vidtagits följdändringar. I det
fortsatta arbetet på UB får beredningen tillfälle att behandla
fullföljdsförfarandet i dess helhet och göra bl. a. den revision som påkallas
av att ÖE enligt beredningens mening bör avskaffas.

I UL har beredningen
utmönstrat en hel del bestämmelser om underrättelser myndigheter eraellan.
Föreskrifter härom torde böra meddelas av Kungl. Maj :t.

De föreslagna nya reglerna
om fastighetsexekution föranleder vissa ändringar i konkurslagen (KL). I detta
sammanhang har även lagts fram förslag om följdändringar i KL med anledning av
FRO.

Beredningen har funnit att
de tillämnade nya reglerna om fastighetsexekution gör det nödvändigt att vidta
inte obetydliga följdändringar i nuvarande regler om exekutiv försäljning av
luftfartyg ra. m. Beredningen har funnit det lämpligt att ta steget fullt ut
och upprätta förslag till en ny lag om exekutiv försäljning av luftfartyg m.
m. (LfL) med användning av samma metodik som i förslaget till
fastighetsförsäljningslag. I motsats till 1955 års lag är den föreslagna lagen
självständig i förhållande till UL:s regler om försäljning av fartyg.
Beredningen avser, att den nya lagen utan väsentliga ändringar skall infogas
sora särskilt kapitel i en ny UB.

I övrigt innehåller
beredningens nu aktuella betänkande förslag till smärre följdändringar i
rättegångsbalken (RB), lagen (1907: 36 s. 1) om nyttjanderätt till fast
egendom (NJL), förordningen (1880:36 s. 1) innefattande särskilda föreskrifter
angående lagfart, inteckning och utmätning av järnväg, så ock i fråga om
förvaltning av järnväg under konkurs samt lagen (1955: 229) i anledning av
Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande internationellt erkännande
av rätt till luftfartyg.

Eftersom lagen (1920: 474)
med vissa bestämmelser om registrering av elektriska anläggningar samt ora rätt
till elektrisk kraft ra. m. kan väntas bli upphävd i de delar som den berör
fastighetsexekution har beredningen inte upprättat förslag till ändringar i
lagen sora annars skulle ha behövts. Följdändringar i lagen (1901:26 s. 1)
om inteckning i fartyg och 41 § lagen

s. 82 Kontrollera mot PDF

82 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

(1955:
227) om inskrivning av rätt till luftfartyg avser beredningen att lägga fram i
samband med FRO.

Genom
föreslagna ändringar i banklagstiftningen (prop. 1968: 143) ges bankbolag,
spai'banker och jordbrukskassor möjligheter att för att skydda fordran köpa
egendom som är utmätt eller pantsatt för fordringen inte bara då egendomen
utbjuds på offentlig auktion utan också då den enligt de år 1967 i 96 a § UL
beträffande lös egendom införda bestämmelserna av utmätningsman säljs under
hand. Banklagstiftningen behöver jämkas i nu nämnt avseende, om beredningens
förslag om underhandsförsäljning av utmätt fastighet genomförs. Beredningen
har emellertid inte ansett sig behöva lägga fram förslag till jämkningar i
detta sammanhang.

2.2.3
Remissyttrandena

Beredningens
förslag har vid remissbehandlingen fått ett positivt mottagande och huvddelen
av remissinstanserna har tillstyrkt att förslagen läggs till grund för
lagstiftning. Till dessa remissinstanser hör hovrätterna för Västra Sverige och
Övre Norrland, bankinspektionen, länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala,
Värmlands, Västmanlands och Västerbottens län, EON, Svenska bankföreningen.
Svenska sparbanksföreningen. Konungariket Sveriges stadshypotekskassa,
Sveriges fastighetsägareförbund, Sveriges allmännyttiga bostadsföretag.
Svenska försäkringsbolags riksförbund. Föreningen mellan ombudsmännen hos
Sveriges landshypoteksinstitution, Sveriges advokatsamfund. Föreningen
Sveriges häradshövdingar och stadsdomare. Föreningen Sveriges kronofogdar och
Sveriges industriförbund.

I
flera remissvar uttalas att beredningens förslag beträffande förfarandet vid
fastighetsexekution innelDär en i stort sett ändamålsenlig anpassning av
förfarandet vid exekution i fast egendom till JB:s regler. Samtidigt framhålls
därvid att beredningens förslag i den mån de går utöver vad som betingas av JB
tillmötesgår ett behov av reformering av UL:s regler om fastighetsexekution.
Uttalanden av sådan innebörd görs t. ex. av hovrätterna för Västra Sverige och
övre Norrland. Svenska sparbanksföreningen anser det värdefullt att de i många
stycken svåröverskådliga och praktiskt ohanterliga regler rörande
fastighetsexekution, som ingår i UL och anslutande författningar, nu har blivit
föremål för en genomgripande översyn samt att reglerna därvid har
systematiserats och sammanförts. Föreningen konstaterar också med tillfredsställelse
att beredningen målmedvetet har strävat att vid sidan av den nödvändiga
anpassningen till den blivande nya jordabalken modernisera det exekutiva
förfarandet så att det kan tillgodose kreditlivets behov av en smidig och
praktisk exekutionsordning. I yttrandet från Konungariket Sveriges
stadshypotekskassa framhålls att förslagen rörande förfarandet vid exekutiv
försäljning av fastighet bygger på redan nu gällande principer, som dock har
modifierats med utgångspunkt från reglerna i JB. Liknande synpunkter anförs av
länsstyrelserna i Värmlands, Västmanlands och Västerbot-

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts profiosition nr 20 år 1971 83

tens
län. Enligt EON framstår beredningens förslag i fråga ora handläggningen av
exekutiva fastighetsförsäljningar rent allmänt som rationella och ägnade att ge
bättre resultat än vad de nuvarande försäljningsreglerna gör.

Föreningen mellan
ombudsmännen hos Sveriges landshypoteksinstitution anser att de föreslagna
reglerna om fastighetsexekutionen i allt väsentligt innebär en ändamålsenlig
reglering av förfarandet efter det att exekution har inletts. Utformningen av
förfarandet i denna del förefaller föreningen väl ägnad att på ett
tillfredsställande sätt tillgodose fastighetskreditgivarnas intressen. Däremot
är föreningen kritisk mot de regler om hur exekution skall inledas som
beredningen har föreslagit. Föreningen framhåller helt allmänt att det från
kreditgivarnas synpunkt är av särskilt intresse att reglerna i det avseendet
utformas med sikte på vad som med hänsyn till det praktiska livets krav är mest
ändamålsenligt.

I ett par remissvar
påpekas att förslaget beträffande förfarandet vid exekution i fast egendom
innehåller regler som är invecklade och svårtillgängliga. Hovrätten för övre
Norrland framhåller att tillämpningen av vissa av de föreslagna reglerna, trots
dessas stora förtjänster, torde komma att vålla åtskilliga svårigheter för
sådana parter i förfarandet som inte är rättsbildade. Främst gäller detta
enligt hovrätten den allmänhet till vilken utbud vid fastighetsexekution skall
riktas. Svenska Sfmrbanksföreningen finner förslagen i allt väsentligt
tillgodose rimliga krav på tydlighet. På vissa punkter anser föreningen
emellertid de förslagna bestämmelserna så invecklade att de för en lekman torde
te sig nära nog helt obegripliga och även av en juridiskt skolad läsare
fordrar mer än rimlig tankemöda. Som exerapel nämner föreningen bl. a. de
föreslagna bestämmelserna om utropsförfarandet, när fastighet belastas av
flera rättigheter. Enligt föreningens mening är det önskvärt att alla
möjligheter till förtydliganden och ytterligare förenklingar i lagtextutformningen
tillvaratas.

Allmänt kritiska
synpunkter beträffande beredningens förslag rörande fastighetsexekutionen
framförs av länsstyrelserna i Kalmar, Kopparbergs och Jämtlands län.
Länsstyrelsen i Kalmar län anser att förslaget till lag om exekutiv försäljning
av fast egendom i många avseenden är i behov av en omarbetning. Mycket av dat
som har vunnits genom att samraanföra reglerna rörande fast egendom till en
särskild lag har enligt läns-styi'elsen förlorats dels genoin att
bestämmelserna många gånger har gjorts alltför kortfattade och oklara och dels
genom att det förutsätts, ait kompletterande föreskrifter skall utfärdas i
administrativ ordning. Länsstyrelsen menar att överskådligheten därigenom har
minskat väsentligt. Länsstyrelsen i Kopparbergs län är av uppfattningen att
förslagen beträffande fastighetsexekutionen inte i tillräcklig grad tillgodoser
behovet av förenklingar. Visserligen kan enkla fastighetsexekutioner kanske
bli ännu något enklare om förslagen genomförs. Vissa av förslagen kommer
emellertid enligt länsstyrelsens mening att verka i motsatt riktning. Lik-

s. 84 Kontrollera mot PDF

84 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

nande
synpunkter anläggs av länsstyrelsen i Jämtlands län, som anför att det, liksom
fallet är nu, torde bli endast ett fåtal som så behärskar förfarandet vid
exekutiv fastighetsförsäljning, att de i olika situationer kan ta tillvara sina
intressen på bästa sätt. Förslaget kommer även att medföra att
överexe-kutorernas arbetsbörda ökas. I förslagen förutsätts i olika avseenden
åtgärder och aktiv medverkan från ÖE:s sida i väsentligt större utsträckning
än f. n. och det arbete ÖE måste ägna fastighetsförsäljningarna blir både omfattande
och tidsödande. LänsstjTclsan finner det därför troligt, att en viss
personalförstärkning kan bli behövlig.

Beredningens
förslag att reglerna om exekutiv försäljning av fastighet skall upptas i en
särskild lag, som fraradeles skall kunna bilda ett självständigt kapitel i en
UB, samt atlt reglerna om utmätning av fastighet, köpeskillingsfördelning,
kostnader och fullföljd t. v. skall stå kvar i UL har allmänt godtagits under
remissbehandlingen. Flera remissinstanser betonar särskilt att sammanföringen
av reglerna om försäljning till en särskild lag innebär att reglerna blir mer
överskådliga och att en bättre systematik kan åstadkommas. Allmänna uttalanden
i sådan riktning görs av bl. a. hovrätten för övre Norrland samt länsstyrelserna
i Stockholms, Värmlands, Västmanlands och Västerbottens län. Några
remissinstanser anser emellertid att också reglerna om köpeskillingsfördelning
bör tas in i lagen om exekutiv försäljning av fast egendom. Hovrätten för
Västra Sverige anser sålunda att reglerna om köpeskillingsfördelning har ett så
nära samband med försäljningsreglerna att det skulle vara till fördel om de
fördes in i den särskilda försäljningslagen. Enligt hovrätten bör de också
framdeles tas in i det kapitel i en UB som rör försäljning av fast egendom.
Även i yttrandena från länsstyrelsen i Stockholms län och Stockholms sparbank
ges uttryck för uppfattningen att bestämmelserna om köpeskillingsfördalning bör
finnas i den särskilda försäljningslagen. Länsstyrelsen i Jämtlands län och
Sveriges fastighetsägareförbund ser det som önskvärt att alla regler som berör
exekutiv försäljning av fastighet förs samman i en lag. Länsstyrelsen
framhåller, att bestämmelserna därigenom skulle bli mer lättillgängliga och
överskådliga.

Beredningens
åsikt att överexekutorsinstitutionen i framtiden bör avskaffas och
kronofogdemyndigheterna i samband därmed anförtros bl. a. försäljning av fast
egendom kritiseras i yttrandena från flera länsstyrelser. Länsstyrelsen i
Malmöhus län framhåller att beredningen, samtidigt som den förutskickar
förslag om att ÖE skall avskaffas, finner att försäljning av fast egendom ra.
m. bör koncentreras till vissa kvalificerade befattningshavare inom
kronofogdeorganisationen. Länsstyrelsen sätter mot bakgrunden av detta i fråga
om inte ÖE skulle kunna behållas. Länsstyrelsen betonar därvid att någon
allvarligare kritik inte har riktats mot den nuvarande ordningen.
Länsstyrelserna i Stockholms och Kopparbergs län anför liknande synpunkter.
Förstnämnda länsstyrelse påpekar att vad beredningen förordar är en regional
organisation med lokalisering till residensstäder som skall ersätta

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 85

överexekutorerna
i fråga om försäljning av fast egendom. Enligt länsstyrelsens mening står en
sådan anordning inte i god överensstämmelse med strävandena att åstadkomraa en
rationell länsförvaltning. Länsstyrelsen i Värmlands län anser att
kronofogdemyndigheterna inte inom överskådlig tid koramer att förfoga över
personal som besitter sådana kunskaper och sådan erfarenliet inom framför allt
fastighetsrättens oraråde som behövs för att försäljning av fast egendom m. m.
skall kunna anförtros dem. Ora överexekutorsinstitutionen avskaffas bör därför
enligt länsstyrelsens mening ärenden av så kvalificerad art som
fastighetsförsäljning kunna ankomma på länsstyrelserna, inom vilka det sedan
gammalt finns personal som är väl förtrogen med sådana ärenden. Sarama
uppfattning koraraer till uttryck i yttrandena från länsstyrelserna i
Västmanlands och Västerbottens län. Dessa länsstjTclser påpekar också att
fördelning av raedel med tillämpning av de regler som gäller vid
köpeskillingsfördelning efter exekutiv fastighetsförsäljning ombesörjs av
länsstyrelsei'na enligt bestämmelser i vattenlagen, expropriationslagen och
flera andra lagar samt att det inte har satts i fråga att dessa ärenden skulle
tas bort från länsstyi-elserna.

Länsstyrelsen
i Stockholms län finner det vara angeläget att principfrågan om
utsökningsärendena skall föras bort från länsstyrelserna snarast får sin
lösning bl. a. för att länsstyrelsens långsiktiga arbelsplanering inte skall
försvåras. Överexekutor för Hälsingborgs kronofogdedistrikt anser att frågan
om vilken myndighet sora skall handha exekutiv försäljning av fastighet har betydelse
när det gäller att utforma förfarandet vid sådan försäljning och att frågan
därför bör lösas i samband med att förfarandet nu överses.

Beredningens
uttalande, att ett genomförande av förslaget att utmätt fastighet skall kunna
säljas under hand bör medföra ändringar i banklagstiftningen berörs av
bankinspektionen. Bankinspektionen förklarar sig inte ha något att erinra mot
att bankinstituten vid underhandsförsäljning får samma rätt att skydda fordran
som de f. n. har vid exekutiv försäljning av lös egendom och
fastighetstillbehör. Svenska bankföreningen påpekar att ändringar till följd av
bestämmelser om underhandsförsäljning av fastighet krävs, förutom i
banklagstiftningen, också i jordförvärvslagen, förköpslagen, lagen om vissa
inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom m. ra. samt lagen om
bulvanförhållande i fråga om fast egendom.

2.3
Inledande av exekution i fast egendom

2.3.1
Gällande rätt. Fast egendom kan angripas exekutivt på olika sätt. Ofta är
borgenärens fordran förenad med panträtt på grund av inteckning i egendomen
och därmed åtföljande förmånsrätt enligt 17 kap. 9 § HB. Om gäldenären ej
fullgör sin betalningsskyldighet, försöker borgenären regelmässigt att med
åberopande av inteckningen genom lagsökning ta ut betalning ur egendomen. När
fordringen fastställs till betalning ur fastigheten, anses

s. 86 Kontrollera mot PDF

86 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

denna
utmätt. Borgenären får därefter åtnjuta betalning raed den förmånsrätt som
inteckningen medför (77 a § UL). Nämnda utmätningsverkan förfaller om
borgenären inte begärt försäljning eller tvångsförvaltning sist två månader
efter att beslutet om fastställelse till betalning vann laga kraft (86 § UL).
En borgenär kan även angripa och njuta betalning raed särskild förmånsrätt i
fast egendom utan att han kan åberopa inteckning. Detta gäller t. ex. en rad
betalningsanspråk som nu räknas upp i 17 kap. 6 § HB och fordringar som på
grund av hänvisning till detta lagrum har förmånsrätt sora avses där. I andra
fall kan exekution inledas av borgenär som inte har särskild förmånsrätt i
fast egendora eller överhuvud i någon viss egendom. I den situationen har
borgenären inte något anspråk på att just fast egendom skall tas i mät. Annan
egendom bör tas i första hand. Genom utraätning av fast egendom får borgenären
förraånsrätt enligt 17 kap. 9 § HB. Under konkurs kan borgenärens fordran vara
förenad med allmän förmånsrätt i konkurs, t. ex. lönefordran som avses ii 17
kap. 4 § HB. Vid utmätning har emellertid denna förmånsrätt ingen betydelse annat
än om försäljning sker under konkurs.

Om
gäldenärs egendom avträds till konkurs, begränsas möjligheten att få utmätning.
Såvitt angår fast egendom får endast borgenär som har panträtt i fastigheten
erhålla utmätning av egendomen (23 § KL). Med panträtt förstås här såväl
panträtt på grund av inteckning i fast egendom som den förmånsrätt som avses i
17 kap. 6 § handelsbalken (HB) och till detta lagrum hänvisande författningar.
Exekutiv försäljning av fastigheten kan emellertid äga rum även på begäran av konkursförvaltaren
(70 § KL). I princip skall då på försäljningen tillämpas samma regler som när
utmätning skett. Det finns emellertid vissa särskilda bestämmelser som skall
iakttas. Framför allt gäller, att borgenärer som har förmånsrätt enligt 17
kap. 4 § HB äger bevaka sina fordringar och, om det behövs, få betalning
framför fordringar som har förmånsrätt i fastigheten enligt 17 kap. 6 eller 9 §
HB.

Om
en inteckningshavare vill söka betalning ur den intecknade egendomen och denna
har överlåtits utan att nye ägaren har sökt lagfart, kan han söka förre ägaren
utan hinder av överlåtelsen (18 § 2 mom. första stycket IF). Någon motsvarande
legitimatioiisregel finns inte när det gäller förmånsrätt enligt 17 kap. 6 §
HB och därmed jämställda förmånsrätter.

Fast
egendom kan också tas i anspråk för skuld som inte före utmätningen är förenad
raed förraånsrätt i fastigheten. Utmätning som avser sådan fordran kan endast
avse fastighet som är gäidenärens egendom. Därvid fordras att gäldenären har
lagfart på fastigheten eller att hans fång till denna styrks genom att
fångeshandlingen företes.

Har
fastighet överlåtits, får den i princip inte tas i mät för förre ägarens
skulder. En överlåtelse av fastighet hindrar dock inte utmätning för förre
ägarens skulder så länge den nye ägaren inte har sökt lagfart på sitt förvärv,
överlåtelse av en fastighet, som blir utmätt för överlåtarens skuld, kan emel-

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 87

lertid
tryggas genom att den nye ägaren söker lagfart på den inskrivningsdag som
infaller näst efter 14 dagar från utmätningen. Söks lagfart på överlåten
fastighet inom denna tid, förfaller utmätning som efter överlåtelsen har skett
för förre ägarens skulder, såvida inte fastigheten svarar för utmätningsfordringen
på grund av inteckning eller på grund av att fordran är förenad med förmånsrätt
enligt 17 kap. 6 § HB (82 § 1 och 2 mom. UL).

2.3.2
Den i JB föreslagna ordningen.
En motsvarighet till 18 § 2 mom. första stycket IF har även tagits upp i JB (18
kap. 10 §). Enligt dessa bestämraelser får betalning för fordran, för vilken
panträtt upplåtits eller som enligt lag utgår med förmånsrätt framför panträtt,
sökas hos den för vilken lagfart senast är beviljad eller sökt även om denne
före talans väckande överlåtit egendomen. Den till vilken egendomen sålunda
överlåtits äger i rättegången samma ställning som om överlåtelsen skett under
rättegången.

2.3.3
Lagberedningen. Av den
panträttskonstruktion som finns i JB följer, att pantbrevet inte såsom
nuvarande inteckningshandlingar kan användas som exekutionsurkund. Exekution
kan endast grundas på den utfästelse för vilken pantbrevet lagts som säkerhet,
dvs. i vanliga fall en omslagsrevers. Pantbrevet blir bara ett hjälpmedel för
att visa i vilken ordning fordringen skall betalas, om andra fordringar
konkurrerar med den. Det åligger den som åberopar pantförskrivning att visa,
att sådan skett. Innehavet av pantbrevet är inte i och för sig tillräckligt
bevis.

Inteckningshavare använder
f. n. i allmänhet lagsökning när han vill erhålla exekution. Det kan sättas i
fråga om det finns så stora skäl att behålla denna särskilda form av summarisk
rättegång grundad på skriftligt fordringsbevis. Antagligen skulle det låta sig
göra att använda det vanliga förfarandet i tredskomål, om det vidtas en del
jämkningar av RB:s regler därora. Beredningen har emellertid inte sora sin
uppgift att ta upp frågan om avskaffandet av lagsökning till närraare utredning
och utgår sålunda från att lagsökning alltjämt står till buds. Vad som har
betydelse för det exekutiva förfarandet är att borgenären har en
exekutionstitel att stödja sig på. Beredningen har övervägt huruvida det
skulle vara tillräckligt att borgenär har klar oeh förfallen fordran enligt
slaiftligt fordringsbevis och pantbrev som säkerhet. Frågan erbjuder emellertid
åtskilliga svårigheter och det har synts mindre lämpligt att i detta sammanhang
föreslå en särskild ordning i fråga om krav som är förenade med panträtt i fast
egendom. F. n. är lagsökning den bekvämaste vägen att uppnå exekutionstitel.
Lagsökning förutsätter skriftligt fordringsbevis. Om borgenären har
omslagsrevers för vilket pantbrev i den nya bemärkelsen ligger som pant, bör
han även i fortsättningen kunna använda sig av lagsökning. Det pantbrev som
inskrivningsdomaren skall utfärda finner beredningen däremot inte självständigt
kunna läggas till grund för lagsökning. Borgenären måste klarlägga vad han har
att fordra en-

s. 88 Kontrollera mot PDF

88 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

ligt
omslagsreversen och visa i vad mån fordringen är förfallen. Erforderlig uppsägning
av skulden skall ske hos den som svarar för oraslagsreversen.

Att inteckning enligt JB
inte längre får beviljas för ett skuldebrev skall inte medföra något avsteg
fram principen, att panträtt här liksom eljest kan göras gällande även om
fordringen är preskriberad eller pantens ägare inte är personligen
betalningsskyldig. Beredningen menar att det även enligt den nya ordningen i
sådana fall bör finnas möjlighet att ålägga ägaren av fastigheten att med
denna svara för skulden, ehuru han inte är personligen betalningsskyldig. Även
om fastiglietens ägare inte är personligen betalningsskyldig förutsätter
emellertid lagsökning mot honom, att det finns ett skriftligt fordringsbevis.
För att en fordran skall kunna i lagsökningsmål förklaras förenad med panträtt
i fast egendom förutsätts också att pantbrev i fastigheten har pantförskrivits
antingen genom klausul i fordringsbeviset eller genom särskild skriftlig
handling. I detta sammanhang kan erinras om att en fastighets ägare kan
pantförskriva pantbrev i egen fastighet till säkerhet för borgenärs fordran
hos en tredje person. Också i sådana fall måste pantförskrivningen vara
skriftlig för att kunna åberopas vid lagsökning.

Beredningen
räknar med att lagsökning för fordran, som är förenad med panträtt i fast
egendom, ibland kommer att begränsas till att avse allenast den personliga
fordringen enligt omslagsreversen. I sådant fall bör det inte, för att
exekution i fastigheten skall uppnås, ovillkorligen krävas, att det i lagsökningsutslaget
fastslås att lastigheten svarar för det pantbrev som pantförskrivits. När
personlig fordran fastställts till betalning, får borgenären begära utmätning
av fastigheten. Borgenären bör då i samband med sin ansökan anvisa fastigheten
som utmätningsobjekt och åberopa pantförskrivningen.

För
att utmätning av fastigheten skall kunna äga rum förutsätts i princip att
fastigheten alltjämt tillhör den som utfärdat omslagsreversen. Beredningen
föreslår en presumtion för att den som har lagfart på fast egendom också äger
denna. Frågan om verkan av att fastigheten överlåtits sedan förfallen fordran
fastställts att på grund av att inteckning utgår med särskild förmånsrätt ur
fastigheten behandlas närmare i det följande.

Också
enligt gällande lag har det inträffat att lagsökning gått ut på att fastställa
till betalning den personliga fordran som borgenär har enligt omslagsrevers.
Borgenären har därefter under åberopande av lagsökningsutslaget begärt och
fått utmätning av fastigheten. Det har i sådant fall ansetts, att borgenären
inte kunde begära att exekutionen skulle äga rum för fordran med det
förmånsläge som följer av pantförskriven inteckning. Borgenärens förbiseende
att begära fastställelse till betalning i fastigheten i enlighet med det
intecknade skuldebrevet har sålunda ansetts binda honom i det fortsatta
exekutiva förfarandet. Konsekvenserna i denna ståndpunkt kan bli stötande.
Sålunda blir lägsta budet högre än om exekution begärts under åberopande av det
intecknade skuldebrevet. Lägsta budet kan bli så högt att någon för-

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 89

säljning
inte kommer till stånd och borgenären får betala kostnaderna. Enligt
beredningens förslag skall något sådant inte förekomma. När fastighet tagits i
mät på grund av den till betalning fastställda personliga fordringen mot
fastighetsägaren, får borgenären i exekutionsärendet styrka, att han har
panträtt i fastigheten. Detta anser beredningen inte vara märkvärdigare än att
andra borgenärer som bevakar fordran under det fortsatta förfarandet får styrka
att de har panträtt. Vad som behövs är bevis om pantförskrivning och uppvisande
av pantbrev. Om pantförskrivningen undantagsvis har skett muntligen, kan det
naturligtvis vara förenat med svårigheter att styrka den. Vitsordar
fastighetens ägare att pantförskrivning skett, bör det i allmänhet vara
tillfyllest. Om det är av betydelse för tredje man huruvida pantförskrivning
skett eller inte, är fastighetsägarens medgivande inte utan vidare bindande i
förhållande till tredje mannen. Medgivandet blir emellertid i och för sig att
likställa med pantförskrivning. Frågan gäller därefter endast när
pantförskrivning skett. Man behöver knappast i praktiken räkna med muntliga
pantförskrivningar. Om stridigheter uppkommer, får vid köpeskillingsfördelning
medel avsättas i avvaktan att tvisten blir förlikt eller slits genom dom.

I
ordinära fall torde det inte korama att vara förenat med några särskilda
olägenheter, om borgenären i lagsökningsförfarandet begränsar sig till att begära
att den personliga fordringen fastställs till betalning enligt omslagsreversen.
Borgenären löper emellertid risken, att gäldenären överlåter fastigheten innan
borgenären hinner få utmätning. En opålitlig gäldenär kan någon gång tänkas
vilja hindra eller uppskjuta exekution på det sättet. Det bör därför finnas
möjlighet för borgenären att jämte fastställelse till betalning enligt
omslagsreversen få fastslaget, att fordringen skall på grund av inteckning
utgå med panträtt i fastigheten. För att uppnå detta resultat måste borgenären
framställa särskilt yrkande i lagsökningsprocessen och styrka sin talan med
skriftligt bevis om pantförskrivning av pantbrev i fastigheten. Bifall till
hans talan innebär, att rätten förklarar att den personliga fordringen skall
utgå med den panträtt som markeras av pantbrevet. Även om lagsökningsutslaget
får detta innehåll skall det inte enligt beredningens förslag i och för sig
innebära, att fastigheten är utmätt. Borgenären får särskilt begära utraätning
av fastigheten i vanlig ordning. Utslaget riktar sig givetvis mot den som är
svarande i lagsökningsprocessen och kan i princip verkställas endast mot
honom. Det skulle sålunda, om ej annat sägs, inte kunna användas för utmätning
av fastigheten, om denna kommit i ny ägares hand. För att en överlåtelse av
fastigheten i dessa fall inte skall utan vidare hindra exekution bör utmätning
på grund av utslaget kunna erhållas även om fastigheten överlåts, såvida
utraätning begärs inom viss begränsad tid. Beredningen föreslår, att om rätten
fastställt att borgenär har förfallen fordran som på grund av inteckning skall
utgå ur fast egendom, får beslutet verkställas även mot ny ägare, om utmätning
av fastigheten begärs inom tre månader från beslu-

s. 90 Kontrollera mot PDF

90 Kungl. Maj:ts proposilion nr 20 år 1971

tets
dag. Den angivna fristen anser beredningen vara tillräcklig för att borgenären
skall ha god tid på sig att begära utmätning.

Prövningen huruvida
fordran är förenad med panträtt i fast egendom erbjuder i allmänhet inte några
särskilda svårigheter. I undantagsfall kan svårigheter i det avseendet
emtdlertid uppstå. Detta gäller enligt beredningen främst, när antingen
inteckniing från början har meddelats i flera fastigheter eller intecknad
fastighet har delats senare. Enligt gällande lag kan exekution som rör en av
fastigheterna åstadkomma svårbedömda verkningar. Även inteckningsåtgärder kan
ändra inteckningsansvaret på ett svåröverskådligt sätt. Efter genomförandet av
JB och beredningens förslag bör dessa svårigheter minska betydligt för
framtiden, men de försvinner inte helt. Dessutom kvarstår under kanske lång tid
verkningarna av äldre exekutioner och inteckningsåtgärder. Nämnda problem blir
ofta inte alls uppmärksammade i lagsökningsprocessen. Borgenären kan vara
okunnig om att några problem existerar eller önskar inte dra fram dem.
Fastighetsägaren förhåller sig kanske passiv och har ofta ännu mindre än
borgenären förmåga att tränga in i frågorna. Följden kan lätt bli, att
lagsökningsutslag, som fastställer viss fordran till betalning ur intecknad
fastighet, inte stämmer med det verkliga sakläget. Fastigheten kan i själva
verket vara helt befriad från ansvar för inteckningen eller svarar endast för
en del av dess belopp. Det har därför ifrågasatts, att man skulle begränsa
lagsökningsutslagets rättsverkan mycket starkt. För ny lagstiftning har därvid
angetts som ett önskemål, att fastställelse till betalning ur viss egendom
inte skulle innebära mer än att exekution får öppnas och att det sedan i det
exekutiva förfarandet får närmare prövas i vad raån fastigheten belastas av inteckningen.
I saramanhanget har också påpekats, att lagsökningsutslag ofta inte leder till
omedelbar exekution och att det är ovisst vad de efter någon tid kan anses ha
för rättskraft. De baseras då på en aktuell situation och, när de eventuellt
används för exekution långt senare, kan förhållandena ha ändrats på ett sätt
som gör att utslaget, om det var riktigt när det raeddelades, dock inte längre
svarar mot inteckningsförhållandena.

Ett
lagsökningsutslag gäller endast mellan borgenären, å ena, samt svaranden i
målet, å andra sidan. Tredje man som inte var part i processen är inte bunden
av vad utslaget innehåller. Detsamma gäller i fråga om dom som i vanlig
rättegång meddelats rörande inteckning i fastighet. Tredje man som har pantbrev
med sämre rätt än det som åberopas i lagsökningsutslaget kan t. ex. under det
exekutiva förfarandet göra gällande att utmätningssökandens pantbrev inte
medför någon panträtt i fastigheten, oavsett om fastighetens ägare medgivit
exekutionssökandens talan eller, om dom meddelats varigenom dennes talan
bifallits, trots fastighetsägarens bestridande. Följden kan bl. a. bli, att ett
pantbrev som på grund av lagsökningsutslaget skall gälla mot fastighetens ägare
medför rätt till betalning först efter tredje mans pantbrev. Beredningen finner
det vara svårt att i förhållandet mellan borgenären och

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ls proposition nr 20 år 1971 91

svaranden
i lagsökningsprocessen reducera lagsökningsutslagets verkan till något mindre
än som annars följer av ett rättens avgörande. Enligt beredningens mening
måste man här följa allmänna regler både i fråga om den personliga fordringen
och beträffande förklaring att fordringen skall utgå med panträtt i
fastigheten.

En annan sak är om rätten
i lagsökningsmålet är bunden att bifalla sökandens yrkanden, om svaranden inte
framställer invändning däremot. Sökanden skall i lagsökningsprocessen förete
skriftligt bevis som styrker hans talan. Om rätten av handlingarna finner att
pantbrevet inte längre gäller eller inte har full verkan, bör den inte bifalla
yrkande om panträtt i strid däremot. Notoriska förhållanden får också beaktas
av rätten ex officio. Rätten bör t. ex. granska fastighetsboken för att
konstatera om pantbrevet gäller, såvitt förhållandet kan utläsas av boken. I
vissa hänseenden är rättens prövning beroende av att invändning framställs. Det
är omstritt vad som gäller i denna del.

Beredningen anser att det
ordinära utmätningsförfarandet alltid bör användas vare sig fast eller annan
egendom är föremål för exekution. Fastställelse till betalning ur fartyg,
luftfartyg eller reservdelar därtill eller företags-jntecknad egendom medför
inte utmätningsverkan, och denna princip synes böra gälla över hela linjen,
alltså även beträffande fast egendom. Denna ordning är ofrånkomlig i fall då lagsökningsutslaget
endast innehåller, att personlig fordran fastställts till betalning. Det skulle
enligt beredningen vara olämpHgt att göra skillnad mellan fall då endast den
personliga fordringen fastställts till betalning och sådana fall då det även förklarats
att fordringen skall utgå med panträtt i fastigheten ävan om ett utslag med det
senare innehållet enligt beredningens förslag skall ge borgenären en viss
förmån, om fastigheten har överlåtits. Beredningens förslag till ändring i UL
innehåller sålunda inte någon motsvarighet till bestämmelsen i 77 a § UL, att
dom eller utslag, varigenom intecknad fordran har fastställts till betalning ur
fastighet, har utmätningsverkan. Bestämmelsen i 86 § UL att sådan utmätningsverkan
som avses i 77 a § förfaller om borgenären inta har begärt försäljning eller
tvångsförvaltning sist två månader efter det att beslutet om
betal-ningsfastställelse vann laga kraft blir då överflödig.

Om
konkursfönaltare begär att fastighet skall säljas exekutivt, skall försäljningen
enligt beredningens förslag också i fortsättningen ske med till-lärapning av
reglerna ora försäljning av utmätt fast egendom.

I
fråga om förhållandet mellan överlåtelse av fastighet och utmätning berör
beredningen till en början fallet att fastighet tas i mät för fordran som är
förenad med förmånsrätt som avses i 17 kap. 6 § HB. Till sådana fordringar är
att hänföra inte bara fordringar som nämns i lagrummet, utan framför allt
fordringar som på grund av hänvisning till detta i andra lagar åtnjuter den förmånsrätt
som avses där. Frågan i vad mån dessa fordringar i fortsätt-

s. 92 Kontrollera mot PDF

92 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

ningen
bör vara förenade med förmänsrätt behandlas i 8 § 1) resp. 9 § 1) och 2) FRO.

Den
som vill söka ut en fordran raed förmånsrätt enligt 8 § 1. och 9 § 1. och 2.
FRO måste skaffa sig en exekutionstitel. Enlig 18 kap. 10 § JB är den som har
eller sökt lagfart behörig att därvid företräda fastigheten. Utslag eller dom
som innebär bifall till borgenärens talan att fordran skall utgå med sådan
förraånsrätt i fastigheten, skall enligt beredningens förslag ge rätt att söka
fastigheten i mät även om fastigheten har överlåtits, såvida borgenären inte
dröjer för länge utan söker utmätning inom tre månader från dagen för rättens
beslut. Här får observeras, att giltighetstiden för förmånsrätten i många fall
är begränsad.

Även
i fråga om det vanliga fallet att utmätning skall äga rum för fordran som är
förenad raed panträtt på grund av inteckning får borgenären skaffa sig en
exekutionstitel. Om han vill att personlig fordran mot fastighetsägare skall
fastställas till betalning, måste han väcka talan mot ägaren personligen. Det
är sålunda inte tillräckligt, att han väcker talan enligt 18 kap. 10 § JB mot
den som har eller sökt lagfart på fastigheten, om denne inte är personligen
betalningsskyldig. Vill borgenären dessutom eller endast få en förklaring att
fordringen skall utgå med panträtt i pantförskriven fastighet, kan han för sitt
yrkande i den delen använda sig av regeln i det nämnda lagrummet. Han kan
därefter enligt beredningens förslag under vissa förutsättningar erhålla
utmätning av fastigheten även om denna överlåtits. Också i detta fall krävs
emellertid enligt beredningens förslag att utmätning av fastigheten begärs inom
tre raånader från beslutets dag.

Frågan
om pantförskrivnings verkan mot ny ägare kan uppkomraa dels i lagsökningsmål
dels, efter utmätning av fastighet, i samband med dess försäljning. Den som
förvärvat inteckningshandling i god tro är enligt gällande lag som regel
skyddad, om inteckningen tillkommit i behörig ordning, liksom i vissa andra
fall. Efter genomförandet av JB:s panträttsregler krävs emellertid, att
pantbrev har pantförskrivits i behörig ordning av den som var ägare vid tiden
för pantförskrivningen. Med behörig pantförskrivning skall jämställas sådant
fall av godtrosförvärv som avses i 6 kap. 7 § JB. Har emellertid
pantförskrivning skett av behörig ägare till fastigheten, är panthavaren inta
beroende av senare växlingar i äganderätten. Den som inropar fastigheten, när
den säljs för betalning av fordran med panträtt, kan också som fångesman
åberopa den fastighetsägare som verkställt pantförskrivningen och är inte
beroende av att senare överlåtelser av fastigheten är giltiga fram t. o. m. den
aktuella gäidenärens fång. Det är emellertid att märka, att omslagsreverser
ofta förnyas i samband mad ägarbyte och att då kanske sker en ny pantförskrivning.
Efter en såda.n novation torde borgenären inte längre, åtminstone inte utan
vidare, kunna stödja sig på pantförskrivning som tidigare ägare gjort. När
fastigheten sålts exekutivt, kan den som inropat fastigheten

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 93

på
motsvarande sätt för giltigheten av sitt fång bli beroende av att den senaste
pantförskiivningen har ägt rum av någon som var eller skall anses ha varit
behörig. Vissa riskmoment har sålunda tillkommit genom JB, som emellertid
innehåller regler som på annat sätt avser att skapa större trygghet på
fastighetsmarknaden.

I
fråga om utmätning för fordran som inte är förenad med förmånsrätt i
fastigheten anför beredningen, att för utmätning i princip bör krävas, att gäldenären
äger fastigheten i det ögonblick då utmätning äger rum. Gällande lag gör genom
82 § UL ett betydelsefullt avsteg från denna princip. Även om äganderätten till
fast egendom civUrättsligt anses övergå redan genom upprättandet av
överlåtelsehandling och det sålunda t. ex. vid köp är köpekontraktets dag som
är avgörande, föreskriver nämnda lagrura att överlåtelse inte i och för sig
utgör hinder mot egendomens utmätande för förre ägarens gäld. Den som förvärvat
egendomen kan emellertid skydda sin rätt genom att söka lagfart inom viss tid
efter utmätningen. Dessa regler hindrar inte att utmätning av fastigheten skar
hos dan nye ägaren för hans skulder, även om han inte sökt lagfart. Det är
oklart, hur det skall förfaras om konkurrens uppstår mellan utmätning hos den
som har överlåtit egendomen och alltjämt har lagfart på denna samt utmätning
hos den som har förvärvat egendomen och ännu inte sökt lagfart på sitt fång.

Beredningen
anser att den nuvarande regleringen i 82 § UL är alltför ålderdomlig för att
kunna behållas. En ny lag måste rimligen i fråga om fast egendom liksom
beträffande annan egendom bygga på principen att utmätning inte får ske för
annat än fordran mot ägaren frånsett utmätning för fordran som är förenad med
särskild förmånsrätt i fastigheten. Lagfarten blir inte utan betydelse, även om
denna princip godtas. Lagfarten har i JB för vissa fall tillmätts legitimerande
verkan. När det är fråga om utmätning för fordran som inte redan har särskild
förmånsrätt i fastigheten, gäller det inte så mycket att säkerställa
möjligheten att nå en representant för fastigheten utan mera att söka få bevis
för att den betalningsskyldige verkligen är ägare till den egendom som det är
fråga om att utmäta. Lagfarten kan här vara ett betydelsefullt bevismedel.
Beredningen föreslår därför, att den som har lagfart på fast egendom får antas
vara ägare till denna, om det inte styrks att den tillhör annan. Om det i ärendet
visas att fastigheten överlåtits, får utmätning inte äga rum för förre ägarens
gäld. Om överlåtelsehandling visas men skäl finns att misstänka antedatering
eller att överlåtelsen på annan grund inte är gällande mot borgenären, skall
utmätningsmannen trots den åberopande Överlåtelsen verkställa utraätning. ÖE
kan vidare enligt förslaget hänvisa den som vill skydda sitt fång att väcka
talan mot utmätningssökanden och gäldenären. Möjlighet skall stå öppen för
sökanden att väcka talan. Förslaget överensstämmer i denna del principiellt med
vad som gäller om lös egendom, i den mån motsvarande spörsmål överhuvud har
blivit föreraål för reglering beträffande sådan egendora. Beredningens förslag
inne-

s. 94 Kontrollera mot PDF

94 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

fattar
också en begränsning av möjligheten at föra talan mot utmätning av fast
egendom.

2.3.4
Remissyttrandena. Beredningens förslag att lagsökningsutslag, som innebär att
fordran skall utgå med panträtt i fastigheten inte skall ha utmätningsverkan
och de uttalanden som beredningen har gjort i anslutning till detta förslag
kritiseras i åtskilliga remissyttranden. Däi-vid betonas allmänt att den av
beredningen förordade ordningen att lagsökningsförfarandet för att
fastighetsexekution skall inledas måste följas av utmätningsförfarande är
omständlig, tidskrävande och dyrbar. Hovrätten för Västra Sverige framhåller
sålunda att det regelsystem beredningen förordar för det fall att innehavare
av fordran som är förenad med panträtt i fastighet vill realisera sin panträtt
blir betydligt mera invecklat än det nuvarande och komraer att orsaka både
myndigheter och enskilda avsevärt besvär. Hovrätten anser att detta beror på
att en dubbel omgång blir nödvändig, om lagsökningsutslag inte längre får
utmätningsverkan och alltså inte innebär att exekution i fastigheten inleds.
Enligt advokatsamfundet innebär beredningens förslag en betydligt omständligare
ordning än den som nu gäller. Samfundet sätter i fråga om det är nödvändigt att
införa denna ordning som när det gäller att få till stånd exekution i fastighet
för borgenärerna kommer att leda till längre tidsutdräkt och högre kostnader än
vad som nu är fallet. Länsstyrelsen i Västmanlands län påpekar att det
ojämförligt största antalet exekutiva försäljningar av fastigheter f. a. är
ett resultat av att intecknad fordran har fastställts till betalning i
lagsökningsutslag som har utmätningsverkan. Detta system har fungerat smidigt.
Länsstyrelsen anser att de av beredningen åbe ropade skälen för en annan
ordning inte är övertygande. Kronofogdemyndigheterna skulle få ett vida större
antal ansökningar om utmätning av fast egendom att behandla än de har nu, om
beredningens förslag genomförs. Uttalanden i samma riktning görs av
länsstyrelserna i Malmöhus, Kopparbergs, Jämtlands och Västerbottens län.
Också länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län finner den ordning beredningen
har förordat göra förfarandet mera tungrott än det nuvarande och anser därför
att beredningens förslag bör göras till föremål för ytterligare analys.

Föreningen mellan
ombudsmännen hos Sveriges landshypoteksinstitution framhåller att beredningens
förslag i stället för att tillgodose en utveckling i förenklande och
effektivitetsbefrämjande riktning leder till ett helt motsatt resultat. En
inteckningshavare kan f. n. lagsöka enbart på en inteckningsrevers och åberopa
en avskrift av denna medan omslagsreversen inte behöver åberopas. Enligt
förslaget blir det emellertid nödvändigt att åberopa såväl omslagsrevers som
pantbrev. Föreningen finner att det från hypoteksför-eningarnas synpunkt är ett
skrämmande perspektiv att tänka sig det antal avskrifter som skulle behöva
göras av kreditinstitutet och domstolarna. Enligt föreningen kommer det också
att medföra en betydande omgång och.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 95

tidsförlust
samt en ytterligare ökning av arbetsbelastningen, om sökanden sedan
lagsökningsutslag har givits har att begära utmätning hos kronofogdemyndigheten.
Samma uppfattning kommer till uttryck i yttrandet från Konungariket Sveriges
stadshypotekskassa och Svenska sparbanksföreningen.

Lånsstyrelsen
i Älvsborgs län finner det vara otänkbart att ett lagsökningsutslag, i vilket
har förklarats att fordran är förenad med panträtt i fastighet, endast innebär
att utmätning av fastigheten får ske och att det sedan under det exekutiva
förfarandet får prövas närmare i vad mån fastigheten är belastad till följd av
panträtten. Med en sådan ordning har lagsökningsförfarandet enligt
länsstyrelsens uppfattning ingen funktion att fylla. EON påpekar att beredningens
förslag innebär att borgenär med fordran som är förenad med panträtt i
fastighet vid ansökan om utmätning av fastigheten på grund av lagsökningsutslag
har att styrka panträtten, om denna inte har prövats i lagsökningsmålet.
Eftersom pantsättningen av pantbrev kan ske muntligt, kan utmätningsmannen i
sådana fall få pröva en muntlig utsaga medan han f. n. kan ta hänsyn till och
pröva endast skriftliga bevis. Genom förslaget vidgas sålunda utmätningsmans
befogenheter. EON påpekar också att antalet mål om utmätning av fast egendom
med all sannolikhet kommer att öka, om beredningens förslag genomförs.
Kronofogdemyndigheten i Malmö distrikt anför samma synpunter. Länsstyrelsen i
Malmöhus län framhåller att den nuvarande möjligheten att genom lagsökning få
betalningsfastställelse med omedelbar utraätningsverkan torde inverka gynnsamt
på en presumtiv kreditgivares villighet att lämna begärt lån. Om denna
möjlighet slopas och en dubbal omgång med både lagsöknings- och
utmätningsförfarande införs kan fara för rättsförlust uppstå, eftersom
borgenären måste begära utmätning inom viss tid efter lagsökningsutslaget för
att freda sig mot eventuell överlåtelse av fastigheten. Detta förhållande kan
också väntas medföra att borgenär snarast möjligt efter lagsökningsutslaget
begär utmätning av fastigheten, medan borgenärerna med det nuvarande systemet
enligt länsstyrelsens erfarenhet väntar i det längsta med att söka
verkställighet på grund av lagsökningsutslag.

Den
kritik mot den av beredningen föreslagna ordningen som sålunda har framförts i
yttrandena från länsstyrelserna i Västmanlands, Malmöhus, Kopparbergs,
Älvsborgs och Jämtlands län samt Konungariket Sveriges stadshypotekskassa
utmynnar i att det helt allmänt förordas att möjligheten att lagsökningsvägen
få fastighet förklarad utmätt behålls.

Hovrätten
för Västra Sverige förordar i sitt yttrande att den nuvarande ordningen som
innebär att lagsökningsutslag har utmätningsverkan behålls med de
modifikationer som måste göras med hänsyn till de nya panträttsreglerna.
Hovrätten framhåller därvid att den ordning beredningen har föreslagit inte
nödvändiggörs av den nya panträttskonstruktionen. För att syftet med denna
skall bli tillgodosett är det enligt hovrättens mening tillräckligt,

s. 96 Kontrollera mot PDF

96 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

att
pantbrevet inte har karaktär av skuldebrev och att det kan göras gällande bara
i förbindelse med omslagsreversen. Om omslagsreversen måste åberopas jämte
pantbrevet för erhållande av exekutionstitel mot fastigheten, finns det enligt
hovrätten inte något som hindrar att lagsökningsutslaget innehåller en
utmätningsförklaring. En sådan förklaring anser hovrätten raycket väl, liksom
hittills, kunna meddelas av underrätten. Föreningen Sveriges häradshövdingar
och stadsdomare finner det visserligen vara ofrånkomligt att lagsökning, om
JB:s panträttskontruktion godtas, inte kan ske enbart på grund av pantbrevet.
Men av detta finner föreningen inte med nödvändighet följa att fastställelse
till betalning av fordran som är förenad med panträtt i fastighet inte skall
kunna ha utmätningsverkan. Tillräckliga skäl för att avskaffa denna regel, som
har visat sig ändamålsenligt, förefaller föreningen knappast föreligga.
Uttalanden med stimma innebörd görs i yttrandena från Svenska sparbanksföreningen
och Stockholms sparbank.

1
yttrandena från advokatsamfundet, länsstyrelsen i Västerbottens län och
Föreningen mellan ombudsmännen hos Sveriges landshypoteksinstitution är man av
annan uppfattning än beredningen i frågan om pantbrev kan användas som
exekutionsurkund. Advokatsamfundet anser sålunda att man bör kunna tillåta
borgenär att åberopa endast pantbrev som grund för lagsökning och i samband
därmed behålla den nuvarande regeln att fastighet anses utmätt genom atl
fordringen fastställts till betalning ur fastigheten. Länsstyrelsen i
Västerbottens län hävdar att den nya panträttskonstruktionen i JB i och för
sig inte behöver hindra att det öppnas möjlighet att få fastighet dömd i mät
lagsökningsvägen. Enligt länsstyrelsen bör därvid enbart pantbrev kunna
åberopas. Föreningen mellan ombudsmännen hos Sveriges landshypoteksinstitution
anser att lagstiftaren, oavsett panträttskonstruktionen i JB, måste ha fria
händer att utforma exekutionsreglerna med hänsyn till vad sora är mest
ändamålsenligt. Mot panträttskonstruktionen måste vägas behovet och önskemålet
att göra inledandet av exekution i fastighet så enkelt och praktiskt som möjligt.
Vidare påpekar föreningen att en fastighetsägare i fraratiden ytterst sällan
koramer att använda ett pantbrev på annat sätt än till att lägga det som
säkerhet för en omslagsrevers. Under andra betingelser kommer han inte att
lämna ifrån sig pantbrevet. Vidare blir det inte möjligt att, såsom nu är
fallet, med stöd av en klausul i omslagsreversen realisera ett pantsatt
pantbrev genom att försälja det på offentlig auktion. Dessutom blir varje
godtrosförvärv av pantbrev uteslutet. Föreningen anser alltså att man kommer
att kunna presuraera, att den som innehar ett pantbrev avseende fastighet, som
tillhör någon annan också har en omslagsrevers, i vilket brevet har
pantförskrivits. Följaktligen kan man enligt föreningens mening låta
inteckningshavaren inskränka sig till att åberopa pantbrevet som grund för
lagsökning. Det behöver bara införas en bestämmelse om verkan av att
fastighetsägaren invänder att det inte finns någon omslagsrevers eller att

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 97

skulden
redan har blivit betald. En sådan invändning skulle medföra att sökanden
raåste förete omslagsreversen vid äventyr att ansökningen annars skulle
förfalla. I lagsökningsmålet skulle med en sådan ordning ansökan riktas mot
den som har lagfart på fastigheten och utslaget skulle kunna, liksom nu, gå ut
på att fastigheten döms i mät. Föreningen framhåller emellertid att det inte
går att bortse från det bakomliggande fordiingsförhållandet, även om
lagsökningen grundar sig enbart på pantbrev. Enligt föreningens mening bör det
dock vara tillräckligt att det i ett sådant lagsökningsmål lämnas uppgift om
beloppet av den förfallna fordran, som sökanden anser sig ha. Om
fastighetsägaren inte vill godta uppgiften, får sökanden förete omslagsreversen.
Kan fastighetsägaren inte styrka sina påståenden med skriftligt bevis såsom
kvitto på betalning får storleken på exekutionsfordringen bestämmas med ledning
av omslagsreversen och sökandens uppgifter.

Hovrätten
för Västra Sverige ställer mot bakgrunden av sitt förslag att lagsökningsutslag
liksom hittills skall kunna innebära att intecknad fastighet skall anses utmätt
frågan om utslaget behöver innehålla något därutöver. Hovrätten påpekar att
intecknat belopp i utslag f. n. fastställs till betalning i fastigheten och att
denna fastställelse anses vinna rättskraft enligt vanliga regler.
Betalningsfastställelsen och rättskraften torde emellertid inte ha någon
funktion att fylla. Det viktiga för inteckningshavaren är att få exekution i
fastigheten inledd, närmast för att utöva påtryckning på fastighetsägaren,
vilket i flertalet fall leder till betalning. Däreraot kan i detta skede inte
bestämmas hur mycket inteckningshavaren skall ha i utdelning vid en eventuell
exekutiv försäljning av fastigheiten, eftersom utdelningens storlek delvis
beror på omständigheter som inträffar efter utslaget. Hovrätten framhåller
vidare att det fÖr fastighetsägaren inte är någon fördel att det redan i lagsökningsutslaget
träffas ett avgörande som kan bli rättskraftigt angående exekutionssökandens
fordran i fastigheten. Tvärtom kan detta någon gång vara till nackdel för
honom. Om ett alltför högt belopp faställs, blir fastighetsägaren efter
delgivning av utslaget nödsakad att söka återvinning vid domstol för att
förhindra att utslaget vinner laga kraft mot honom. Hovrätten påpekar dessutom
att rättskraftsregeln ibland föranlett ett visst besvär. Det förekommer inte
sällan att fastighetsägaren efter att på något sätt ha gjort upp med långivaren
och fått lagsökningen att förfalla, på nytt råkar i dröjsmål, varför långivaren
nödgas göra en ny lagsökning på sararaa inteckning. Enligt 17 kap. 11 § tredje
stycket RB har den nya talan då avvisats utan att någon invändining gjorts från
svarandens sida. Detta är enligt hovrättens mening fullt korrekt om den nya
lagsökningen avsett sarama belopp som den första, t. ex. om båda lagsökningarna
har avsett inteckningens kapitalbelopp, men inte om den nya lagsökningen har
rört en senare förfallande räntepost. Det förefaller hovrätten vara onödigt
betungande att rättskraftsfrågan på detta sätt skall prövas, fastän det inte
har påkallats av någon. Har långivaren en gång lagsökt på grund av
inteckningens kapitalbe-

4 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 20

s. 98 Kontrollera mot PDF

98 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

lopp
inträder sålunda den egendomliga konsekvensen att han, så länge samma person
är ägare till fastigheten, blir avskuren från möjligheten att få fastigheten
dömd i mät på grund av kapitalbeloppet. Hovrätten anser att en förenkling
skulle vinnas och långivarens ställning samtidigt skulle förbättras, om
lagsökningsutslaget reduceras till att innefatta ett beslut om att exekution
skall inledas. Hovrätten påpekar att det är denna fråga som är aktuell på
lagsökningsstadiet. Fastställelsen av fordringens belopp har en viss betydelse
under det exekutiva förfarandet. Betalas fordringen skall exekutionen sålunda
avbrytas. Vidare äger efterföljande rättsägare utlösa exekutionssökanden genom
att till ÖE betala hans fordran och kostnaderna. Vid auktionen kan
exekutionssökanden dessutom hindra alt bud som inte täcker exekutionsfordringen
antas. Hovrätten anser emellertid att dessa förhållanden inta gör det
nödvändigt att ha rättskraftsregeln. Ytterst sällan inträffar något av de
nämnda fallen. Utlösen eller förhindrande av att bud antas förekommer sålunda
knappast i praktiken. Betalning erläggs regelmässigt till långivaren, varefter
bevis därom lämnas till ÖE. Skulle undantagsvis betalning erläggas till ÖE
resp. utlösen eller avslående av bud förekomma, och skulle därvid delade
raeningar uppstå angående exekutionsfordringens storlek, får enligt hovrätten
ÖE pröva denna fråga på grundval av omslagsreversen och de bevis om betalning
som fastighetsägaren kan prestera. Med hänsyn till exekutionsfordringens
betydelse under det exekutiva förfarandet förefaller det emellertid hovrätten
vara av behovet påkallat att domstolen i lagsökningsutslag antecknar beloppet
av den åberopade fordringen. Föreningen mellan ombudsmännen hos Sveriges
landshypoteksinstitution ger i sitt yttrande i nu nämnda hänseenden uttryck för
samma uppfattning som hovrätten.

Beredningens förslag och
uttalande i fråga om verkan av överlåtelse av fastighet före utmätning har
lämnats utan erinran av det helt övenägande antalet remissinstanser. Hit hör
hovrätten för Övre Norrland, EON, Svenska bankföreningen. Svenska
sparbanksföreningen, Sveriges jordbrukskasseförbund, Sveriges fastighetsägareförbund.
Svenska kommunförbundet, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa. Föreningen
mellan ombudsmännen hos Sveriges landshypoteksinstitution, advokatsamfundet,
Föreningen Sveriges häradshövdingar och stadsdomare, Sveriges industriförbund
och flertalet av de länsstyrelser, som har avgivit yttranden. I vissa
hänseenden har emellertid förslagets utformning blivit föremål för kritik.

Den
föreslagna regeln att fastighet oaktat den har överlåtits får utmätas, om
rätten har fastställt att förfallen fordran skall utgå med särskild förmånsrätt
och ansökan om utmätning görs inom tre månader från beslutets dag, kritiseras
av hovrätten för Västra Sverige. Hovrätten anser att regeln medför osäkerhet
för fastighetsköparen. Om säljaren inte har upplyst köparen om rättens utslag,
kan Icöparen för att fria fastigheten från exekutiv försäljning bli nödsakad
att betala skulder, t. ex. lagsöknings- och exekutions-

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 99

kostnader,
för vilka fastigheten svarar men avräkning inte har skett vid köpet. Enligt
hovrätten undviks denna olägenhet om man behåller det nuvarande systemet,
varigenom fastigheten anses som utmätt redan genora lagsökningsutslaget.
Fastighetsboken tillförs då omedelbart en anteckning om utslaget. Med den av
beredningen föreslagna ordningen, som innebär att borgenär efter
lagsökningsutslaget alltid måste söka utmätning av fastigheten, kommer riss tid
att förflyta mellan utslaget och utmätningen. Man måste då, för att undvika
olägenheten, ålägga domstolen att sända meddelande till inskrivningsdomaren
angående utslaget, varigenom rätten har utdömt den fordran, som skall utgå med
särskild förmånsrätt. Eftersom man knappast kan undvara att fastighetsboken
senare tillförs anteckning om utmätning blir dubbla anteckningar nödvändiga i
de fall då utslaget leder till utmätning. Ett sådant system finner hovrätten
vara onödigt tungrott. Hovrätten sätter även i fråga riktigheten av
beredningens uppfattning att den nuvarande regleringen i 82 § UL är för
ålderdomlig för att kunna behållas och att en ny lag måste bygga på principen
att utmätning inte får ske för annat än fordran mot ägaren. Hovrätten
understryker att den nuvarande ordningen fyller den viktiga uppgiften att ge
visst skydd mot skanöverlåtelser. Om denna ordning inte finns, ligger det
enligt hovrätten nära till hands för gäldenären att söka undandra fastigheten
från utmätning genom en skentransaktion med tredje man. Hovrätten anser att det
skäl som låg till grund för införande av den nuvarande ordningen behovet av
en spärr mot skenöverlåtelser fortfarande har sin giltighet. Beredningen har
visserligen beaktat problemet med skenöverlåtelser och uttalat alt utmätning,
trots att överlåtelse åberopas, skall verkställas om det finns skäl att
misstänka antedatering av överlåtelsa-handlingen eller att annan grund för att
överlåtelsen inte är gällande mot borgenären föreligger samt att ÖE sedan kan
hänvisa den sora vill skydda sitt fång att väcka talan raot utmätningssökanden
och gäldenären. Detta förfarande är emellertid avsett att användas bara i
sådana fall då utmätningsmannen på grund av någon särskild omständighet har
skäl till misstanke att överlåtelsen inte är gällande raot borgenären. I alla
andra fall koramer en uppvisad överlåtelsehandling att hindra utmätning för
gäld, som inte utgår ur fastigheten med särskild förmånsrätt, även om
förvärvaren inte har sökt lagfart. Nackdelarna med den av beredningen
föreslagna bestäraraelsen kan bli särskilt påtagliga vid utmätning för oguldna
skatter. Den nuvarande regleringen anser rätten däreraot utgöra en effektiv
spärr mot skentransaktioner, eftersom lagfart drar en inte obetydlig kostnad
och det alltid är riskabelt för en fastighetsägare att låta en annan få lagfart
på fastigheten. Dessutom verkar den automatiskt vilket hovrätten finner vara
en väsentlig fördel. Hovrätten föreslår därför att de nuvarande reglerna i 82
§ första stycket och andra stycket första punkten UL behålls. Länsstyrelsen i
Kopparbergs län uttalar sig i samma riktning och anför att nuvarande bestämmelser
i 82 § UL har utgjort en lättfattlig huvudregel både för allmänhe-

s. 100 Kontrollera mot PDF

100 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

ten
och myndigheterna. Eftersom bestämmelserna är väl kända, förafaller det inte
att i större utsträckning ha förekommit några rättsförluster. Den av
beredningen föreslagna regeln kan inbjuda till skenköp som de nuvarande
bestämraelserna har avsetts skola förhindra. Också Föreningen Sveriges kronofogdar
anser att de nuvarande bestämmelserna har varit ägnade att på ett enkelt sätt
hindra skentransaktioner. De föreslagna reglerna, som innebär att överlåtelse
skall utgöra hinder mot utmätning om det inte finns skäl att misstänka
antedatering av överlåtelsehandling eller att överlåtelsen av annan grund inte
skall gälla, ställer enligt föreningen utmätningsmannen inför svåra avgöranden.
Också ÖE kommer vid klagan över utmätning att ställas inför besvärliga
bevisvärderingar. Föreningen är därför inte övertygad om lämpligheten av den
föreslagna ordningen och sätter i fråga om den inte bör kompletteras med en
bestämmelse att ÖE på begäran av utmätningsmannen eller sökanden skall kunna
förelägga en påstådd köpare att inom viss tid söka lagfart på sitt förvärv vid
äventyr att utmätning av fastigheten annars får ske.

2.4
Exekution av villkorad äganderätt till fastighet

2.4.1
Gällande rätt. I gällande rätt
finns inte några särskilda bestämmelser för det fall att utmätning sker hos den
som har överlåtit fast egendom medan förvärvet ännu är beroende av villkor.

2.4.2
Lagberedningen. Fastighetsköp
avser ofta endast visst område av fastighet, som skall avstyckas. Köpet kan
enligt gällande lag vara civUrättsligt giltigt, även om avstyckning inte kan
genomföras. I 4 kap. 7 § i JB 1966 föreskrivs emellertid att köp, som avser
visst område, är giltigt endast ora fastighetsbildning sker i överensstämmelse
med köpet genom förrättning som avslutas senast sex månader efter den dag då
köpehandlingen upprättades eller som vid utgången av nämnda tid är sökt under
åberopande av köpet eller pågår på grundval av detta. I annat fall återgår det
köpta området eller, om köpet avsåg fastighet med imdantag av visst område,
fastigheten till säljaren. Danna nya ordning kan inte undgå att inverka även på
reglerna om fastighetsexekution.

Beredningen
föreslår därför vissa regler om utmätning av fast egendom medan äganderätten är
svävande och om försäljning av gäidenärens rätt eller anstånd med försäljning i
sådana fall. Förslaget går ut från att utmätning av villkorlig rätt till fast
egendom skall kunna ske hos överlåtaren för dennes gäld eller hos förvärvaren
för dennes gäld. Reglerna avser både det fallet att överlåtelsen gäller hela
fastigheten och det fallet att överlåtelsen är mera begränsad.

Har
hel fastighet sålts villkorligt och sker därefter utmätning hos överlåtaren
för dennes gäld, skall det enligt beredningens förslag anstå med försälj-

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 101

ning
i avvaktan på att det visar sig, om villkoret uppfylls eller inte. Fordran på
utestående köpeskilling ingår i utmätningen och skall betalas till utmätningsmannen
eller ÖE. Uppfylls villkoret, blir det inte tal om försäljning av fastigheten
och utinätningssökanden får hålla sig till den rätt, dvs. vanligen endast
köpeskillingsfordran, som överlåtaren hade mot förvärvaren av fastigheten.
Enligt beredningen skall överexekutor i sådant fall driva in eller bjuda ut vad
som alltjämt omfattas av utmätningen i den ordning som gäller beträffande
utmätt fordran eller rättighet.

När visst område eller
fastighet med undantag av visst område har överlåtits och avstyckning ännu
inte har skett, torde det visserligen vara klart, att överlåtaren kommer att
behålla viss fast egendom. Men exekutiv försäljning därav är då förenad med
vissa svårigheter. F. n. torde överlåtarens rätt till den del som har behållits
kunna utmätas och säljas enligt vanliga regler om försäljning av fast egendom.
Vad som överlåtits före utmätningen går då vid sidan och omfattas inte av den
exekutiva försäljningen. Beredningen menar, att denna ordning inte kan bestå
orubbad sedan JB har genomförts. Om den villkorliga överlåtelsen inte blir
gällande, måste den därigenom sålda egendomen återförenas med överlåt arens
kvarvarande egendom, men om denna då redan exekutivt sålts för sig kan
inroparen inte göra anspråk på att utan vidare få även den tidigare
villkorligt överlåtna egendomen. Å andra sidan bör fastighetsdelarna inte ligga
på skilda händer. Det förekommer enligt uppgift att motsvarande situation vid
frivillig försäljning av överlåtarens rätt regleras på det sättet att den som
föi-värvar hans återstående egendom även ikläder sig överlåtarens skyldigheter
raed anledning av den tidigare villkorliga överlåtelsen och järaväl förväi-var
möjligheten att åtei-få den villkorligt överlåtna egendomen, om den
överlåtelsen inte står sig. Om det villkorliga fånget inte blir gällande,
kommer alltså fastighetsdelarna att återförenas hos den som förvärvat
överlåtarens återstående del av fastigheten. Denna ordning bör tjäna som
mönster för förfarandet vid exekutiv försäljning. Enligt beredningens förslag
skall emellertid i första hand avvaktas, om den villkorliga försäljningen går i
lås, dvs. om avstyckning kan genomföras. Det kan emellertid befaras, att
avstyckningsförfarandet ibland tar så lång tid att det vore orimligt att stoppa
det exekutiva förfarandet tills saken blir klar. Förslaget ger därför
möjlighet att sälja utmätt fastighet, från vilken visst område villkorligt har
överlåtits, om det inte utan betydande tidsutdräkt kan avvaktas huruvida
villkoret uppfylls eller inte. Utmätningen skall i detta fall formellt avse
hela fastigheten. Också försäljningen skall gälla hela fastigheten men
förbehåll skall ske för den rätt till det sålda området som tillkommer
förvärvaren av detta. Försäljningen skall omfatta även överlåtarens rätt mot
den som villkorligt förvärvat området. I övrigt skall tillämpas vanliga regler
om försäljning av fast egendom. Förslaget innebär, att om det villkorliga
fånget till orarådet inte blir gällande, den sora inropat den utmätta fastigheten
också blir ägare till nämnda område. Inroparen skall enligt förslaget även

s. 102 Kontrollera mot PDF

102 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

svara
för gäidenärens skyldigheter mot fönärvaren av området enligt dennes
fångeshandling.

Den rätt förvärvaren har
vid villkorlig överlåtelse av fastighet kan vara en tillgång av ekonomisk
betydelse för hans borgenärer och villkorligt överlåten fastighet skall alltså
kunna utmätas hos förvärvaren. Med hänsyn till att förvärvaren så länge hans
rätt är villkorlig inte kan belasta fastigheten med inteckning utan saraverkan
med överlåtaren eller upplåta särskild rättighet till fastigheten annat än
villkorligt anser beredningen att försäljning av förvärvarens rätt
regelmässigt kan ske utan användande av den ordning sora annars gäller för
exekutiv försäljning av fast egendom. Beredningen föreslår därför, att
försäljning av förväi-varens villkorliga rätt får ske i den ordning som gäller
för exekutiv försäljning av utmätt rättighet. Den som förvärvar gäidenärens
rält skall enligt förslaget svara för dennes skyldigheter i enlighet med
gäidenärens fångeshandling. Medan gäidenärens rätt är villkorlig, kan det vara
osäkert hur myckel den är värd och försäljning enligt reglerna om försäljning
av utmätt rättighet kan därför medföra all hans rätt säljs till underpris. Det
bör därför finnas möjlighet att ge anstånd med försäljningen. Enligt
beredningsförslaget får ÖE ge sådant anstånd, om del utan betydande tidsutdräkt
kan avvaktas huruvida villkoret uppfylls eller inte. Om villkoret uppfylls
innan försäljning har skett, skall denna äga rum i den ordning som i allmänhet
gäller om försäljning av fastighet. Om det villkorliga förvärvet går åter innan
gäidenärens rätt enligt fångeshandlingen har sålts, skall ÖE enligt förslaget
låta driva in eller bjuda ut lill försäljning vad som därefter tillkommer
gäldenären och omfattas av utmätningen. Om villkoret uppfylls sedan gäidenärens
villkorliga rält sålts, kommer den som har ropat in gäidenärens rätt att bli
ägare till den överlåtna fastigheten resp. det överlåtna området.

Med hänvisning till sitt
föi-slag att fast egendom skall kunna säljas exekutivt under hand påpekar
beredningen, att vad som nu har sagts om den som har inropat fast egendom på
auktion är tilllämpligt också på den som har köpt fastighet vid underhand.sförsäljning.

Tas
villkorligt överlåten fastighet i mät hos överlåtaren eller förvärvaren för
fordran som fastigheten på grund av upplåtelse av panträtt eller på annan
grund svarar för oavsett vem som äger fastigheten, föreligger inte någon
anledning att sälja fastigheten i annan ordning än den vanliga.

2,4.3
Remissyttrandena. De regler som beredningen har föreslagit för del fall att
utmätning av fast egendom, som har överlåtits villkorligt skall ske hos
överlåtaren eller förvärvaren har i allmänhet inle föranlett några erinringar
under remissbehandlingen. Hovrätten för Västra Sverige anser dessa vara väl
underbyggda och innebära en god lösning av de problem sora uppkommer.
Länsstyrelsen i Älvsborgs län finner däremot förslaget att förvärvarens villkorliga
äganderätt skall få .säljas i den ordning sora gäller för exekutiv för-

s. 103 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 103

säljning
av lös egendom vara mindre tillfredsställande. Enligt länsstyrelsen måste det
vid sådan försäljning bli mycket svårt att bedöma hur raycket den villkorliga
äganderätten är värd och följaktligen praktiskt taget omöjligt att avgöra
vilket bud som kan godtas. Länsstyrelsen i Jämtlands län berör i sitt yttrande
förslaget att utmätt fastighet får säljas även om visst område av fastigheten
före utmätningen har överlåtits villkorligt och ställer sig tveksam till regeln
atl den som ropar in sådan fastighet också blir ägare till området, om den
villkorliga överlåtelsen av detta inte blir gällande. Även om inroparen i
princip skall svara för gäidenärens skyldigheter gentemot förvärvaren av området,
förefaller det länsstyrelsen sannolikt alt ovissheten om den slutliga
äganderätten till området kan inverka menligt på det pris som bjuds vid auktionen.

2.5
Exekution på grund av gemensam inteckning

2.5.1
GäUande rätt. Enligt gällande rätt kan samma fordran intecknas i två eller
flera fastigheter vare sig fastigheterna tillhör samma eller skilda ägare.
Intecknandet kan ske samtidigt eller vid olika lidpunkter och kan avse fastigheter
i samma eller olika inskrivningsområden. Det är också möjligt att gemensamt
inleckna ideella andelar i faslighet. Gemensamt inteckningsansvar kan också
uppstå genom att intecknad fastighet delas.

Reglerna
i IF om fördelningen av gemensamt intecknade fastigheters ansvar utgår i
princip från att värj e fastighet i första hand (primärt) svarar för en viss,
med hänsyn till förhållandena vid den gemensamma ansvarighetens tillkomst
fixerad del av inteckningsbeloppel. Uppstår brist i någon fastighet, tas
bristen ut i de andra fastigheterna. I andra hand (sekundärt) är alltså
ansvaret solidariskt.

Del
primära ansvaret fördelas i förhållande till de gemensamt intecknade
fastigheternas värden (32 § första stycket IF). Värdet bestäms i första hand av
vad som i detta avseende kan ha angivits i inteckningshandlingen. Om värdet
inte angivits på detta sätt blir i andra hand taxeringsvärdena året före
inleckningsansökan eller, om sådana värden inte finns, de värden som därefter
först åsätts, avgörande för ansvarsfördelningen. Om även taxeringsvärden
saknas får man gå på de saluvärden som utmätningsmannen åsätter fastigheterna
före exekutiv auktion (jfr 79 § UL). Motsvarande regler gäller i fråga om
fördelningen av det sekundära ansvaret (32 § andra stycket IF)

Ett
betydelsefullt undantag från den angivna ansvarsfördelningen gäller i fråga ora
vissa avsöndringar och avstyckningar. Dessa svarar nämligen endast i den mån
full betalning inte utgår ur stamfasligheten. De har sålunda endast subsidiärt
ansvar. Beträffande avstyckningar förutsätts dock att stamfastighet och
avstyckning inte längre är i samme ägares hand. Beträffande avstyckningars och
avsöndringars inbördes ansvar gäller att den slyck-ningslolt vara lagfart
senast söks skall gå först i betalning. Om lagfart sökts

s. 104 Kontrollera mot PDF

104 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

samma
dag är överlåtelsedagen avgörande (37 § 3 mora. första styckel och 5 mom. IF).

Vid
exekutiv försäljning av samintecknad fastighet på begäran av annan än
innehavaren av gemensam inteckning har denne rätt all dra in övriga fastigheter
eller någon av dem i försäljningen (35 § IF). På detta sätt kan det utrönas om
brist kan uppstå, för vilken det ursprungliga exekulionsobjektet svarar.
Yrkandet skall framställas i lagsökningsväg och bevis om att så skett skall
inges till auktionsförrättaren inora bevakningstiden. Underlåter inteckningshavaren
att utnyttja sin indragningsrätt, får han inte ur köpeskillingen för den
fastighet som skall säljas uppbära det belopp som annars i första hand skulle
ha utgått ur ej iiidragen fastighet, om denna erbjudit full betalning.
Särskilda bestämmelser om exekution i gemensamt inlecknade fastigheter ges i
UL. Också i IF finns bestämmelser, som rör sådan exekution. De
exekutionsrättsliga bestämmelserna anknyter till de nyss nämnda bestämmelserna
ora ansvarsfördelning raellan gemensamt intecknade fastigheter. Samtidigt har
man vid utformningen av reglerna beaktat särintressen som kan finnas i ett
gemensamt intecknat fastighetskomplex. Delta bar bl. a. föranlett särskilda
regler om utropsordningen när flera gemensamt inlecknade fastigheter skall
säljas samtidigt på exekutiv auktion. Reglerna härora förutsätter att såväl
särutrop av fastigheterna som gemensamt utrop kan komma tillstånd (jfr 121
§UL).

2.5.2 Den
i JB föreslagna ordningen. JB innehåller regler som gör det

möjligt att också i fortsättniiigen låta två eller flera fastigheter svara
gemen

samt för inteckning. Liksom f. n. uppkommer gemensamt ansvar när inteck

ning avser flera fastigheter eller när intecknad fastighet delas. Möjligheterna

att få till stånd gemensam inteckning har emellertid begränsats. Ansökan om

inteckning får sålunda avse flera fastigheter gemensamt endast om de är i en

ägares hand och belägna inom samma inskrivningsmyndighets område. An

går ansökan om gemensara inteckning faslighet som svarar för beviljad eller

sökt inteckning måste ansökningen för att kunna beviljas avse sarama fasta

egendom som inteckningen och får inte därjämte avse fastighet som inte

svarar för inteckningen (22 kap. 2 § andra stycket). Reglerna syftar till att

såvitt möjligt begränsa gemensamma inteckningar till faslighelskomplex

som är i en ägares hand och likformigt besvärade av inteckningar.

Beträffande
ansvarsfördelningen mellan gemensamt intecknade fastigheter innehåller JB
regler som i huvudsak överensstämmer med dem som nu gäller. Möjligheten atl
ange ansvarsfördelningen i inteckningshandlingen föreligger dock inte enligt JB
(jfr 6 kap. 10 och 11 §§). Regler om indragningsrätt har inte tagits upp i JB.

2.5.3 Lagberedningen.
Den utformning reglerna om geneinsain inteckning

fått i JB, gör att de svårigheter på det exekutionsrättsliga planet sora är

s. 105 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 105

förenade
raed sådana inteckningar blir mindre framträdande. Helt har de emellertid inte
kunnat undanröjas. Sålunda måste man alltjämt räkna med äldre särinteckningar.
Vidare kommer särintressen alt kunna finnas till följd av äldre eller nya
upplåtelser av nyttjanderätt eller servitut osv. Det kan inta heller hindras,
att ett homogent komplex splittras genom att det kommer på olika händer, även
ora regelsystemet i allmänhet avser att tvinga frara en uppordning av
inteckningsförhållandana. Gemensamma inteckningar komraer också att i
framtiden ibland slås sönder på olika sätt, t. ex. genom expropriation och
exekutiv försäljning.

Om
gemensam inteckning gäller i homogent intecknade fastigheter, kan raan enligt
beredningen räkna med att exekution kommer att riktas mot hela det intecknade
fastighetskomplexet. Beredningen har övervägt, huruvida det borde stadgas
förbud för borgenären att rikta exekutionen mot allenast nå' gon eller några av
de inlecknade fastigheterna. Eftersom det under lång tid framåt kommer alt på
grund av äldre åtgärder råda inteckningsförhållanden som inte är förenliga med
elt sådant förbud och det också i framliden kan tillkomma omständigheter som
gör all separat exekution är motiverad, vill beredningen emellertid inte
föreslå något sådant förbud. Enligt beredningen bör det sålunda överlämnas åt
borgenären att avgöra vad som i det särskilda fallet är lämpligast. Risken atl
han genom någon åtgärd åstadkommer en onödig försämring av
inleckningsförhållandena förefaller beredningen vara ringa.

Innehavare
av gemensam inteckning kan inte vid separat exekution riktad mot en av
fastigheterna enligt gällande ordning få ut mer ur fastigheten än som motsvarar
det belopp för vilket fastigheten primärt svarar i förhållande till övriga
intecknade fastigheter. Beredningen har övervägt möjligheten av alt under vissa
bestämda förutsättningar främst krav på gemensam ägare och homogen
inteckningsbelastning såvitt angår inteckningar med lika eller sämre rätt ge
borgenären rätt att ta ut hela pantbrevets belopp ur en fastighet, i den mån
dess värde förslår därtill. En sådan möjlighet skulle minska exekutionskostnaderna.
Det har emellertid synts angeläget att såvitt möjligt undvika nya regler som
kan bidra till att ytterligare komplicera den ordning som systemet med
gemensamraa inteckningar raed nödvändighet drar med sig. Något krav på
införande av den antydda exekutionsmöjligheten har inte framställts och
eventuella behov som skulle kunna tillgodoses kan förmodas vara ringa.

De
nuvarande reglerna i 35 § IF om Indragning av annan fastighet i exekutivt
förfarande riktad mot en gemensamt intecknad fastighet gör det raöjligt för
innehavare av gemensam inteckning att göra det solidariska ansvaret för den
gemensamma inteckningen gällande i fastigheterna. Indragningsrätten används f.
n. antagligen sällan och användningen kan antas bli ännu sällsyntare efter
genomförandet av JB. Möjligheten till indragning kan emellertid inte avvaras
och föreligger därför också enligt beredningens förslag. In-

4t Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 20

s. 106 Kontrollera mot PDF

106 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

dragning
bör ses som en åtgärd inom det exekutiva förfarandets ram. Det passar också av
andra skäl raindre väl atl hänskjuta frågan om indragning till lagsökning hos
rätten. Beredningen föreslår därför, att ÖE skall pröva fråga om indragning.

I fråga om förfarandet,
när två eller flera gemensamt intecknade fasligheter samtidigt skall säljas
exekutivt föreslår beredningen ett system som i likhet med vad som nu gäller
förutsätter både särutrop och gemensamt utrop. Om det inte finns särintressen
som måste beaktas, skall det enligt beredningen som regel endast ske gemensamt
utrop på grundval av en för fastigheterna gemensam sakägarförteckning. När
särintressen finns, måste fastigheterna som regel utropas var för sig. Enligt
beredningens förslag skall då också särskild sakägarförteckning upprättas för
varje fastighet. Efter särutrop skall, när det behövs, följa gemensamt utrop.
Beredningen har emellertid sökt alt begränsa möjhghelen av dubbla utrop till så
få situationer som möjligt. Dubbla utrop lorde dock i de komplicerade
situationerna nästan aldrig kunna undvaras. Att förbjuda dubbla utrop i de
enkla situationerna innebär enligt beredningen å andra sidan inte någon större
fördel från arbetssynpunkt. Även om någon lättnad skulle vinnas, måste
fördelen därav vägas mot att dubbla utrop kan ge bättre resultat av
försäljningen. Beredningen anser, att man inle kan bortse från sistnämnda
förhållande, och har därför inte nått något större resultat i sin strävan att
begränsa utropen. De regler beredningen föreslår överensstämmer därför i sak
väsentligen med vad som nii gäller. Reglerna har dock i beredningens förslag
fått en utformning som gör dem väsentligt lättare att handskas med än de
nuvarande reglerna. Enligt beredningen torde det normala framdeles ändå böra
bli, att endast gemensamt utrop behöver ske när homogent gemensamt intecknade
fastigheter skall säljas. Om endast gemensamt utrop behöver ske bör det enligt
beredningen inte vara nödvändigt att upprätta mer än en gemensam
sakägareförteckning.

2.5.4
Remissyttrandena. Vad beredningen har anfört i denna del har godtagits eller
lämnats utan erinran under remissbehandlingen.

Länsstyrelsen
i Malmöhus län delar beredningens uppfattning att indragning av annan
inlecknad faistighet bör ses som en åtgärd inom det exekutiva förfarandets ram
och biträder därför förslagel att yrkande om indragning skall prövas av ÖE i
stället för som hittills av rätten. Länsstyrelsen i Västerbottens län finner
det vara onödigt att gå över lagsökningsförfarande för att få indragning till
stånd. Enligt denna länsstyrelses mening kan ÖE mycket väl på grundval av det
material som har skaffats in i ett ärende pröva frågan om indragning.

s. 107 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 107

2.6
Exekution i andel av fastighet

2.6.1 Gällande
rätt. Något hinder finns inle i IF mot inteckning av kvotdel

av fastighet. Enligt praxis gäller emellertid den begränsningen att fastighets

ägaren måste inleckna hela sitt innehav. Detta torde gälla även om delar av

hela innehavet lagfarits särskilt. I detta samraanhang bortses från sådana

fall då andelsinnehav följts av sämjedelning.

Andel av fastighet kan
enligt gällande rätt även las i mät för ägarens gäld. Även i detta avseende
gäller emellertid att, om en person äger en hel fastighet, utmätning inte får
begränsas till andel av fastigheten annat än på grund av att andelen är
intecknad för sig. I princip är förfarandet vid utmätning av andel av fastighet
och det förfarande som följer på utmätningen detsamma som när hel fastighet
utmäts. Andel av fastighet säljs sålunda exekutivt i samma ordning som gäller
för hel fastighet. Andel i tomträtt antas däremot skola utmätas som rättighet
och alltså säljas exekutivt i den ordning som gäller i fråga om försäljning av
utmätt rättighet, vilket bl. a. har förklarats med, att andel i tomträtt, till
skillnad från andel i fasighel, inte kan bli föremål för särskild inteckning.

2.6.2
Den i JB föreslagna ordningen.
Enligt JB får ansökan om inteckning inle avse andel av fastighet (22 kap. 2 §
andra styckel). Detsamma gäller för inteckning i tomträtt (22 kap. 15 §). Enhgt
en särskild övergångsbestämmelse är andelsinteckning utan verkan i andelen om
fasligheten säljs på exekutiv auktion (29 § andra stycket JP).

2.6.3
Lagberedningen. Mot bakgrunden
av bestämmelserna i JB tar beredningen till övervägande upp frågan om andel i
faslighet skall få utmätas för sig.

Om utmätning inte får ske,
skulle andel i fastighet inte kunna angripas annat än genom konkurs. En sådan
svårighet bör inte skapas. Dessutora kommer frågan ora andelens försäljning
tillbaka i konkursen. Det kan här vara fråga om mycket praktiska fall, såsom då
två makar gemensamt köpt en fastighet eller syskon tillskiftats var sin andel
i en ärvd fastighet. Andel i faslighet måste sålunda enligt beredningens
mening kunna angripas genom utmätning och något förbud däremot vill
beredningen inte ställa upp.

Några särskilda regler om
hur utmätning av andel i faslighet skall gå till finner beredningen inle
behövliga. Det får liksom enligt gällande lag anses klart att, om en person
äger hel faslighet, utmätning regelmässigt inte får begränsas till andel av
fastigheten annat än på grund av särskild inteckning i andelen. På motsvarande
sätt får, när en person äger andel av fastighet, utmätning regelmässigt inte
begränsas till viss del av andelen. I fråga om realisationen av utmätt andel
är det däremot mera tveksamt hur man bör förfara. Denna tvekan hänför sig inte
till det fallet att den som har pantbrev i fastig-

s. 108 Kontrollera mot PDF

108 Kungl. Maj:ls proposition nr 20 år 1971

het
som ägs av flera begär att fastigheten tas i mät. Därtill är han berättigad, om
de aktuella ägarna gemensamt pantförskrivit fastigheten eller tidigare ägare
gjort det. Borgenär med förmånsrätt enligt 8 § FRO (jfr 17 kap. 6 § HB) har
samma rätt till utmätning. Frågan gäller i stället det fallet alt utmätning av
andel äger rura för fordran som inle är förenad med panträtt på grund av
inteckning eller förmånsrätt av det slag som nyss har nämnts. Det mest
praktiska fallet är, att makes andel tas i mät. Om båda makarna svarar för den
aktuella fordringen, kan det tänkas att båda makarnas andelar tas i mät för
fordringen. I den situationen anser beredningen att andelarna utan vidare kan
säljas gemensamt. I fall då bara ena makens andel blivit ulmätt kan del däremot
enligt beredningens mening inte vara tillfredsställande att man, såsom nu antas
vara förhållandet beträffande andel i tomträtt, skall vara hänvisad till att
sälja andelen i den ordning som gäller för försäljning av rättighet.
Försäljning i sådan ordning gör det sålunda inle möjligt atl under konkurs
låta borgenärer med förmånsrätt enligt 12 eller 13 § FRO (jfr 17 kap. 4 § HB)
få betalning före borgenärer med panträtt i fasligheten, eftersom de senares
panträtt inte torde rubbas genoin försäljningen. Även om förmånsrätten enligt
näranda lagrum är besvärande för fastighetskrediten måste det enligt
beredningen vara praktiskt möjligt för borgenärerna att få åtnjuta den. Del är
dessutom sannolikt ogynnsamt för ulmälningssökanden och kanske även för
andelsägaren, atl dennes rält säljs som lös egendom. Den som köper andelen vet
inte så noga vad han ger sig in på, och detta kan lätt leda till att andelen
säljs till underpris.

Beredningen föreslår alt,
när andel tagits i mät, även återstoden av fastigheten skall få säljas i det
exekutiva förfarandet. Den som har andel av fastighet får redan nu enligt
samäganderällslagen räkna med att hela fastigheten bjuds ut till försäljning.
Det förefaller dä beredningen inte vara alltför överraskande atl, om annans
andel tagits i mät, det exekutiva förfarandet kan lada lill alt hela fastigheten
går lill försäljning, därvid bl. a. envar andelsägare har möjlighet att bjuda
på fastigheten. Yrkande om gemensam försäljning skall enligt beredningens
förslag kunna framställas hos ÖE av utmätningssökanden, andelens ägare eller
annan delägare. Om andelens ägare är i konkurs, kan yrkandet framställas av
konkursförvaltaren. Yrkandet skall enligt beredningens förslag prövas av ÖE
enligt de grunder som enligt 6 och 7 §§ lagen (1904: 48 s. 1) om samäganderätt
gäller när delägare i fastigheten vill att fastigheten skall säljas. Den som
enligt gällande lag har förvärvat andel exekutivt, kan därefter göra ansökan om
försäljning av hela fastigheten enligt samäganderällslagen och förslagel
innebär sålunda all raan sammanför två led i ett gemensamt förfarande.

Det
förhållandel all yrkande att hela fastigheten skall säljas skall prövas enligt
samäganderättslagens regler innebär att det inte är givet att yrkande skall
bifallas. 6 och 7 §§ i lagen innebär sålunda att fastighet på delägares begäran
skall bjudas ut till försäljning, om inte annan delägare visar synner-

s. 109 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 109

liga
skäl till anstånd, samt atl del förhållandel att fasligheten kan bli föremål
för laga skifte kan utgöra hinder mol försäljning. Om ÖE avslår yrkande ora
försäljning av hela fastigheten medför detta enligt beredningens förslag att
den utmätta andelen skall säljas i den ordning som gäller för exekutiv
försäljning av rättighet. Detsamma skall gälla, om något yrkande inte framställs.
Bifalls å andra sidan ett sådant yrkande skall hela fastigheten räknas som
utmätt och säljas när beslutet har vunnit laga kraft.

De
regler som enligt förslagel sålunda skall gälla beträffande försäljning av
andel i fastighet anser beredningen också böra tillämpas vid försäljning av
andel i tomträtt.

Beredningen
erinrar om att det har varit vanligt, att fasligheter har sämje-delats och alt
delägare har ansetts ensara ägare lill lott som utlagts på marken. Beredningen
utgår från att sämjedelning blir legaliserad i den omfattning som man anser
atl den kan godtas och att särajelotlen i så fall inte skall behandlas som
andel av fastighet utan som hel fastighet.

2.6.4
Remissyttrandena. Beredningens förslag i denna del och uttalandena i anslutning
till dem har godtagits eller lämnats ulan erinran i så gott som alla
remissyttrandena.

Länsstyrelsen
i Malmöhus län framhåller, att förslaget att återstoden av fastighet skall
kunna dras in i försäljningen när andel i den har utmätts innebär ökade
möjligheter att uppnå elt sådant resultat att sökanden får betalning för sin
fordran. Med nuvarande regler inträffar det enligt länsstyrelsen inte sällan
att utmätt fastighelsandel inte kan säljas, därför att del saknats intresse av
att förvärva en ideell andel. Länsstyrelsen anser därför förslaget i denna del
vara mycket värdefullt.

Hovrätten
för övre Norrland tillstyrkar atl yrkande ora att återstoden av fastighet skall
säljas när andel i fastigheten har utmätts skall prövas enligt
samäganderättslagen. Hovrätten anser emellertid att prövningen bör göras av
allmän domstol. Utöver fall som omnämns i 9 § i den nämnda lagen kan i fråga om
ägarnas förhållanden komraa upp frågor som det inle bör åläggas ÖE att pröva.
Hovrätten vill därför föreslå, att ÖE i stället åläggs att hänvisa sökanden, andelens
ägare eller annan andelsägare som framställt begäran om samtidig försäljning
att inom viss tid väcka talan vid allmän dorastol. I avbidan på sakens prövning
bör förrättningen vila. Hovrätten påpekar att 6 och 7 §§ samäganderättslagen
raåste ändras för all ulmälningssökanden skall kunna föra sådan talan.

2.7
Ägarhypotek

2.7.1
Gällande rätt. Ägarhypotek är enligt gällande lag en tillgång som kan bli
föremål för utmätning och som också ingär i konkursbo. Om fastighetsägaren
innehar en obelånad inteckning, sker utmätning och försäljning enligt

s. 110 Kontrollera mot PDF

110 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

de
vanliga regler som gäller för lös egendom. Är inteckning belånad genom att den
har överlåtils till borgenär eller lämnats som pant, men tillkommer en del av
del värde den representerar fastighetsägaren, t. ex. på grund av avbetalning,
föreligger vid iilraäining liksom vid konkurs rält alt bryta ut ägarhypoteket
(jfr 27 § IF och 91 § UL). Utbrytning innebär, atl inteckningsrätten frigörs
från sambandet med den ursprungliga inteckningshandlingen lill ett belopp som
motsvarar ägarhypoteket och alt en särskild inteckning för det utbrutna
beloppet utfärdas. Den nya inteckningshandlingen realiseras därefter enligt de
regler sora gäller för lös egendom. Också fastighetsägaren har rält lill
utbrytning av ägarhypotek, raen endast om annat inte har eller inte kan anses
ha avtalats med borgenären (26 § IF).

2.7.2
Den i JB föreslagna ordningen.
Som tidigare anförts har i JB tagits upp bestämmelser om ägarhypotek som i
huvudsak överensstämmer med motsvarande regler i IF. JB innehåller dock inle
några regler om utbrytning av ägarhypotek. Föredragande departementschefen
anförde vid remissen till lagrådet atl det väsenlliga skälet lill att man år
1912 förde in ägarhypoteket i svensk rätt var en strävan alt underlätta
förfarandet vid exekution i fastighet, särskilt fastställandet av lägsta
budet. Vidare framhölls att ägarhypoteket väsentligen har sin betydelse på del
exekutionsrällsliga planet och att en omprövning av ägarhypoteket därför i viss
mån skulle föregripa beredningens pågående arbete på reglerna om
fastighelsexekution. Med hänsyn härtill ansågs det inte finnas anledning all på
sakens dåvarande ståndpunkt i ägar-hypoteksfrågan avvika från gällande rält.

2.7.3
Lagberedningen. De skäl för att
införa ägarhypoteket som åberopades i samband med 1912 års lagstiftning gäller
alltjämt, ävan ora ägarhypoteket i praktiken kanske inte så ofta spelar någon
roll när det koramer till exekution. Det skulle enligt beredningen vara
förenat raed bestämda risker och olägenheter alt avskaffa ägarhypoteket. Ett
syslem enligt vilket inteckningshavare med sämre rätt rycker upp, t. ex. när
ett belånat pantbrev inlöses, men fastighetsägaren ändå kan när som helst utge
pantbrevet på nytt, är långt ifrån tillfredsställande och vållar en rad
svårigheter. Man kunde möjhgen i och för sig tänka sig ett system, enligt
vilket pantbrev och motsvarande inteckning blir verkningslösa när elt lån
löses. En sådan ordning är emellertid oförenlig med systemet i JB som förutsätter
att pantbreven skall överleva de aktuella lånen, och skulle överhuvud
åstadkomma en djupgående omvälvning av JB och reglerna om fastighetsexekution.
Beredningen erinrar om att ägarhypotek finns även i fråga om luftfartyg och
intecknade reservdelar därtill samt att det beträffande vanliga fartyg väntas
förslag från sjölags-kommittén om lagstiftning som skulle komma atl införa
ägarhypotek beträffande sådana inteckningsobjekt. Beredningen anser det
sålunda ofrånkomligt att beträffande ägarhypoteket följa de grundlinjer på
vilka JB bygger.

s. 111 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 111

Beredningen
har inle någon anledning föreslå atl ägarhypotek skall få brytas ut. Det är
emellertid enligt beredningen uppenbart, att det värde som ägarhypotek
representerar, vare sig pantbrevet är helt obelånat eller endast dalvis
belånat, måste vara tillgängligt för fastighetsägarens borgenär såväl vid
utmätning som i konkurs. Detsamma gäller, om gäldenären bara har ideell andel i
ägarhypotek, t. ex. då makar som är samägare till fastighet har pantbrev
liggande obelånat. Om utmätning av ägarhypotek hindras, kunde situationen
utnyttjas av ägaren på ett otillbörligt sätt. Genom att inleckna sin faslighet
till fulla värdet kunde han t. ex. ulan alt belåna pantbreven, hindra sina
oprioriterade borgenärer att komma åt den med pantbreven blockerade delen av
fastighetens värde annat än genom konkurs.

När ägarhypotek tas i mät,
skall enligt beredningens förslag panbrevet las i förvar eller, om annan än
fastighetens ägare innehar pantbrevet, förbud meddelas innehavaren atl utlämna
det ulan tillstånd av utmätningsmannen. Pantbrev är enligt JB inte någon
värdehandling i vanlig raening och medför inle i och för sig någon rätt för
innehavaren. Man kan därför inte la i mät och sälja själva pantbrevet. Det
måste sökas andra vägar att realisera det värde som man vill komma åt med
utmätningen.

Enligt beredningens
förslag skall två möjhgheter stå till buds. Den ena är, alt borgenären begär
att fastigheten tas i anspråk. Beslut härom skall innebära, alt även
fastigheten anses utmätt för borgenärens fordran. Genom utmätning av
ägarhypoteket har borgenären fått förraånsrätt i detta enligt 10 § FRO (jfr. 17
kap. 8 § HB). Genom beslutet all fastigheten tas i anspråk får borgenären vid
realisation av fastigheten möjlighet att åtnjuta den förmånsrätt som
pantbrevet representerar. Det kan emellertid ibland vara onödigt hårt att
skrida till försäljning av fastigheten. Borgenären kan kanske låta sig nöja med
den säkerhet som innehav av pantbrevet kan erbjuda. Enligt förslaget skall
därför borgenär också ha möjlighet alt begära, alt utmätt pantbrev av
utmätningsmannen pantförskrives till säkerhet för borgenärens fordran. En sådan
möjlighet har även betydelse bl. a. för innehavare av pantbrev med sämre rätt
som är intresserad av atl försäljning undviks. Sådan panthavare bör kunna
utlösa utmätningssökanden, ora denne vill driva saken till försäljning. Ora
utraätningen av ägarhypoteket endast ger rätt alt få fasligheten såld, kan
panthavaren emellertid inte genom utlösning hindra försäljning utan att uppge
den med utmätningen förvärvade säkerheten i ägarhypoteket. Har
ulmälningssökanden begärt att fastigheten tas i anspråk, kan enligt förslaget
en panthavare som utlöst honom begära pantförskrivning av ägarhypoteket och
återkalla framställningen om att fasligheten skall tas i anspråk. Han behöver
alltså enligt förslaget inte uppge den genom utmätning förvärvade säkerheten
för att undvika försäljning.

De båda angivna
möjligheterna slår enligt förslagel till buds även när pantbrev är belånat och
en del av pantbrevets belopp är ägarhypotek. Beredningen räknar dock knappast
med att utmätning av sådant ägarhypotek

s. 112 Kontrollera mot PDF

112 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

kommer
att äga rum annat än rent undantagsvis, om inte själva fastigheten redan är
utmätt. Liksom f. n. kan det däremot väntas förekomma allt emellanåt, att
ägarhypotek tas i mät i samband med exekutiv försäljning av fastigheten.

Ideell andel i ägarhypotek
skall enligt beredningens förslag visserligen kunna las i mät men den får inte
pantförskrivas för sig. Liksom den som äger andel i fastighet inle kan la ut
inteckning i andel av fastigheten ellar pantförskriva andel av pantbrev får
inte heller utmätningsmannen enligt förslaget pantsätta andel av ägarhypotek.
Om även den eller de återstående delägarna i fastigheten svarar för
utmätningssökandens fordran, bör emellertid utmätning kunna äga rura av hela
ägarhypoteket och detta även kunna pantförskrivas. Det är inte avsett, att
förslaget skall lägga hinder i vägen för elt sådant förfarande.

Beredningen påpekar alt
den som fått utmätning av andel i ägarhypotek enligt förslagel kan korama lill
sin rätt genom alt begära, atl däremot svarande andel av fastigheten tas i
anspråk. Han kan därefter gå ett steg vidare och begära, alt hela fastigheten
säljs för delägarnas gemensamma räkning. Om sådant yrkande inte framställs
eller inte vinner bifall, får faslighelsande-len säljas i den ordmng som gäller
för försäljning av utmätt rättighet. En sådan ordning kan synas komplicerad.
Den förebygger emellertid, alt andel i ägarhypotek blir oåtkomlig för
borgenärerna, och man behöver inte räkna med att förfarandet skall behöva
utnyttjas annat än undantagsvis. Om tvångsmöjlighet finns att komma ål andelen,
kan en gäldenär som annars skulle göra svårigheter antas medverka till alt
andelen ställs till borgenärernas förfogande. Beredningen har inte kunnat
finna någon annan väg sora tillgodoser borgenärernas berättigade krav utan att
bryta med de principer som lagts till grund för JB.

2.7.4
Remissyttrandena. Beredningens uppfattning att ägarhypoteket bör behållas i den
utforraning det har fått i JB har inte raött någon invändning under
reraissbehandlingen. Likaså har beredningens åsikt alt utmätning av ägarhypotek
inte skall hindras men att utbrytning av ägarhypotek i samband med utmätning
eller i övrigt inte skall få ske lämnats obestridd.

Den ordning som
beredningen föreslår när del gäller alt realisera utmätt ägarhypoteks värde,
dvs. alt utmätningssökanden får möjlighet alt välja mellan att begära alt
fastigheten tas i anspråk för hans fordran eller att få ägarhypoteket
överlämnat till sig som pant för sin fordran, har godtagits eller lämnats utan
erinran av det övervägande flertalet remissinstanser, bland dem hovrätten för Västra
Sverige, hovrätten för Övre Norrland, Svenska bankföreningen. Svenska
sparbanksföreningen. Föreningen mellan ombudsmän hos Sveriges
landshypoteksinstitution, advokatsamfundet, Sveriges industriförbund, Sveriges
lantbruksförbund och flertalet länsstyrelser. Länsstyrelsen i Älvsborgs län
finner de föreslagna reglerna mycket tilltalande.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 113

Länsstyrelsen
frarahåller, atl den nuvarande ordningen som innebär att utmätt ägarhypotek
kan säljas enligt bestämmelserna om lös egendom inte är tillfredsställande,
eftersom raan då inte kan få ul elt pris sora raotsvarar fordringens värde.
Föreningen Sveriges häradshövdingar och stadsdomare tillstyrker också vad
beredningen har föreslagit. Som motiv för sin ståndpunkt anför föreningen
liknande synpunkter som den nämnda länsstyrelsen. Föreningen påpekar sålunda
att del, när ulraält ägarhypotek utbjuds lill försäljning, föreligger risk för
alt verkliga eller befarade juridiska komplikationer verkar avhållande på
köpare. Det saknas enligt föreningen inle exempel på att inteckning, sora har
utmätts hos fastighetsägaren, har sålts till uppenbart underpris. Föreningen
hälsar raed tillfredsställelse att sådant i framtiden förhindras.

Länsstyrelserna i
Västmanlands och Västerbottens län anser att de föreslagna reglerna om hur
utmätt ägarhypoteks värde skall realiseras kommer alt göra förfarandet mer
komplicerat än det nu är. Samtidigt framhålls att delta knappast går att
undvika med hänsyn till den karaktär som pantbrev får enligt den föreslagna
lagstiftningen. EON och kronofogdemyndigheten i Malmö distrikt anser däremot
att beredningens förslag beträffande ägarhypotek från del exekutiva
förfarandets synpunkt innebär en förenkling. Emellertid är det dessa
remissinstansers uppfattning alt de föreslagna reglerna sannolikt kommer atl
medföra att den sora har fått ägarhypotek utmätt får vänta längre innan han får
betalt för sin fordran. Del påpekas sålunda, alt ulmälningssökanden när elt
ägarhypotek nu tas i mät inte behöver vidta någon åtgärd för att få betalning
för exekutionsfordringen. Han har endasl att vänta på redovisning från
utmätningsmannen. Enligt de föreslagna reglerna måste borgenären efter
utmätning av ägarhypotek först fatta ett beslut, innebärande antingen att fastigheten
skall tas i anspråk eller atl utmätningsmannen skall pantförskriva det utmätta
pantbrevet lill säkerhet för borgenärens fordran. Väljer borgenären det första
alternativet har han att invänta fastighetens exekutiva försäljning och i
samband därmed bevaka sin fordran. Väljer han del andra alternativet måste
han, om pantförskrivningen inte direkt leder till betalning, skaffa sig en
exekutionsurkund på den pantförskrivna fordringen och begära utmätning och
försäljning av fastigheten. Enligt båda alternativen kan avsevärd tid förflyta,
innan utmätningssökanden får betalt. Mot bakgrunden av detta anser EON och den
nämnda kronofogdemyndigheten de föreslagna reglerna inte vara helt
tillfredsställande från borgenärens synpunkt.

I
yttrandet från Konungariket Sveriges stadshypotekskassa framhålls att
beredningens förslag kan komma att föra med sig att fast egendom i ökad utsträckning
utnyttjas som exekutionsobjekt av borgenär utan särskild förmånsrätt. Eftersom
stadshypoteksinstitulionen inte har intresse av alt utlämnade lån betalas i
förlid, anses detta vara en mindre önskvärd konsekvens av de föreslagna
reglerna.

s. 114 Kontrollera mot PDF

114 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

2.8
Beskrivning och värdering av utmätt fastighet m. m.

2.8.1 Gällande
rätt. När fast egendom har blivit ulmätt eller är att anse som

utmätt, åligger det utmätningsmannen att upprätta beskrivning över egen

domen. Vid sin beskrivning skall utmätningsraannen särskilt ange tillbehör

till fastighet i den mån det är påkallat med hänsyn till tillbehörens värde

eller av annan orsak (79 § UL).

I samband med
beskrivningen av fastigheten skall utmätningsmannen avfordra fastighetsägaren
de handlingar som visar hans äganderätt och i övrigt tjänar till upplysning om
fasligheten i rättsligt hänseende. Utmätningsmannen skall också avfordra
fastighetsägaren uppgifter om vilka som har fordringar och rättigheter som bör
iakttas vid försäljningen. Han skall också på annat sätt söka utröna vad sora
hör till fastigheten.

Värdering av fastigheten
är obligatorisk. Den skall göras av utmätningsmannen i samband med utmätningen
eller som följdåtgärd till denna. Utmäts flera fastigheter på en gång, skall de
beskrivas och värderas var för sig. Är utmätt faslighet gemensamt intecknad med
annan eller andra fastigheter och befinns det att någon av dem inte har
särskilt taxeringsvärde, skall samtliga saminlecknade fastigheter värderas.

2.8.2 Lagberedningen.
Beredningen anser det inle befogal atl såsom f. n.

kräva obligatorisk beskrivning redan i saraband med utmätning. Som skäl

för detta anför beredningen aitt elt mycket stort antal utmätningar inte leder

till försäljning och att det arbete som nedläggs på beskrivningen i alla dessa

fall blir bortkastat. Beredningen anser det mera ändaraålsenligl att låta ÖE

avgöra när beskrivning bör ske. Det kan enligt beredningen vara lämpligt att

beskrivning och värdering sker i ett sammanhang. Så länge anstånd med

försäljning gäller torde det som regel inte vara skäl all beskriva eller
värdera

fastigheten. När beskrivning eller värdering skall ske, kan ÖE uppdra den åt

utmätningsmannen. Det kan dock vara behövligt, att ÖE i stället anlitar sär

skilda sakkunniga.

Beredningen har sålunda
föreslagit regler som innehåller alt ÖE skall låta beskriva fastigheten så
snart det är lämpligt med hänsyn till det fortsatta förfarandet. I
överensstämmelse med vad som nu gäller föreslås vidare all tillbehör skall
anges i beskrivningen i den mån det är påkallat med hänsyn till deras värde av
annan orsak.

I beredningens förslag
finns också regler om den utredning rörande utmätt fastighet som bör äga rum.
Enligt de föreslagna reglerna skall fastighetsägaren på anmodan tillhandahålla
handlingar som tjänar till upplysning om fastigheten i rättsligt hänseende.
Därjämte föreslås att ÖE även på annat sätt skall söka inhämta fullständig
utredning i sådant hänseende och om den ekonomiska belastning som kända
rättigheter kan tänkas utgöra för fastigheten.

Beredningen
framhåller vikten av att obelånade pantbrev finns tillgängliga

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 115

vid
försäljning av fastighet så alt de kan överlämnas lill köparen när han har
fullgjort sin betalningsskyldighet. Även om pantbrevet ej till någon del täcks
av köpeskillingen är del enligt beredningen olämpligt, atl det efter försäljningen
ligger på annat håll. Under vissa förutsättningar skall f. ö. pantbrev kunna
förklaras efter skedd försäljning fortfarande gälla, oaktat det inte täcks av
köpeskillingen. För all förordnande härom skall kunna meddelas förutsätts, att
pantbrevet finns tillgängligt. Till dessa ordningssynpunkter kommer att ägaren
kan vålla speciella svårigheter för exekutionen, om han får behålla pantbrev
och kan förfoga över dem efter goltfinnande. Bl. a. kan försäljning under hand
försvåras t. ex. om panlsättning sker i sista stund. Även för exekutiv auktion
kan panlförskrivning strax före bevakningssammanträdet medför praktiska
olägenheter. Beredningen förordar därför en bestämmelse sora innehåller att
pantbrev som ägaren innehar skall på anmodan överlämnas. 1 beredningens förslag
återfinns också en föreskrift att pantbrev som har tagits ora hand inle får
pantförskrivas utan ÖE:s tillstånd. Beredningen har inte ansett några
anvisningar för tillståndsprövningen vara påkallade. Det är uppenbart, att ÖE
skall lämna tillstånd om skäl till pantförskrivning föreligger. Avsikten är alt
bestämmelsen om pantberv skall gälla även om inteckning beviljas först sedan
ulraälning har skett, vare sig ansökan har gjorts före eller efter utmätningen.

Beredningens förslag
innefattar också föreskriften all ÖE skall underrätta känd innehavare av
förelagsinteckning om ärendet i fall då ägaren driver näringsverksamheten på
fastigheten. Motsvarande bestämmelse gäller nu för utmätningsraan (jfr 79 § 2
raom. UL).

Den värdering som enligt
gällande rält alltid skall ske av ulmätt fastighet fyller olika ändamål.
Förutom att den tjänar till ledning för spekulanter kan värderingen sålunda bli
av betydelse vid prövning om inteckning kan godtas som säkerhet för handpenning
(125 § 1 mom. UL) och vid fördelning av ansvaret för gemensam inteckning (32 §
IF) eller av köpeskilling för gemensamt intecknade fastigheter (121 § 2 mom.
UL). Enligt beredningen torde det f. n. ske en ganska schablonmässig värdering
i saraband med att utmätningsman tar fastighet i mät. Har utmätning skett på
dennes kontor, får han göra elt besök på fasligheten, ora inte en expert
anlitas. När faslighet anses ulmätt genom lagsökningsutslag, sker värderingen
efter uppdrag av ÖE. Någon befogenhet för utmätriingsmannen att efter eget
omdöme underlåta värdering finns inte.

Enligt beredningens mening
är det knappast motiverat atl kräva obligatorisk värdering av utmätt fast
egendom. Behovet av värdering för att avgöra vad en utmätning bör omfatta är
ringa, när del gäller fast egendora. Vid utmätning för oprioriterad gäld kan
länkas, alt utmätningsmannen stundom behöver få en uppfattning om vilket värde
fastigheten representerar. För delta ändamål måste han emellertid också få reda
på bl. a. den inteckningsbelastning som åvilar fasligheten. Som regel torde
utmätningsmannen få ett

s. 116 Kontrollera mot PDF

116 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

visst
begrepp om fastighetens värde genom det fastigheten åsatta taxeringsvärdet,
åtminstone om han känner lill hur taxeringsvärdet brukar förhålla sig till
saluvärdet i orten. I viss utsträckning kan taxeringsvärdet också vara
tillräckligt som vägledning för spekulanter. Särskild värdering kan inte heller
anses påkallad för prövning, huruvida inteckning kan godtas som säkerhet för
handpenning. Ofta är del utomordentligt svårt alt göra en verkligt realistisk
värdering.

Av nu angivna skäl har
beredningen stannat för atl ÖE bör få bedöma huruvida värdering behövs när
fastigheten är taxerad. Saknas taxeringsvärde, måste värdering ske före
försäljningen. När taxeringsvärde finns, får ÖE pröva, huruvida det kan befaras
vara missvisande, t. ex. genom att fastigheten har blivit bebyggt efter
taxeringen. Beredningen utgår från atl ÖE till fullo beaktar de skäl som i det
särskilda fallet talar för värdering. När värda-ring skall ske bör den enligt
beredningens mening i allmänhet göras samtidigt med beskrivningen.

Emellertid finner
beredningen särskilda regler beträffande värdering av gemensamt intecknade
fastigheter vara påkallade. Värderingan har då betydelse för fördelningen av
ansvaret för den gemensamma inteckningen. Enligt 6 kap. 17 § JB 1966 (jfr. 6
kap. 10 § JB) skall ansvaret för inteckningen sålunda fördelas på fastigheterna
i proportion till deras värden. De värden från vilka man härvid skall utgå är
taxeringsvärdena året innan inteckningen söktes eller, om sådant värde inte
fanns, det därefter först fastställda taxeringsvärdet. Om taxeringsvärde inte
finns för alla fasligheter skall de värden gälla som utmätningsmannen åsätter
dem. Värderingen får också betydelse för fördelningen av gemensamma
köpeskilling för gemensarat intecknade fastigheter, om dessa utformas på sätt
beredningen har föreslagit. Beredningen föreslår bestämmelser sora innebär, att
faslighet skall värderas, ora en eller flera av dem skall säljas och taxeringsvärde
saknas eller kan antas vara missvisande för någon av de gemensarat intecknade
fastigheterna. Också subsidiärt ansvariga fastigheter kan behöva värderas.

Enligt beredningens mening
har värdering av utmätt fastighet en sådan betydelse att ägaren bör få
tillfälle atl närvara och lämna upplysningar. Beredningen har därför
föreskrivit alt ägaren skall underrättas ora förrättningen när faslighet eller
tillbehör skall värderas. Däremot kan det inte anses behövligt alt alltid
underrätta ägaren när egendomen skall beskrivas. Mad hänsyn lill att värdering
oftast lorde ske i samband med beskrivningen kommer ägaren all i allraänhel få
besked även härom.

Den
som är missnöjd med värdering får klaga däröver i samband med klagan över
auktion, när sådan hålls.

2.8.3
Remissyttrandena. Beredningens förslag atl del skall ankomma på ÖE all avgöra
när beskrivning av utmätt fastighet skall ske har lämnats ulan erinran av det
helt övervägande flertalet remissinstanser.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 117

Länsstyrelsen
i Malmöhus län anser förslaget vara väl ägnat atl avlasta
kronofogdemyndigheterna en hel del onödigt arbete. EON hälsar raed tillfredsställelse
att beskrivning av fastighet enligt förslaget kan ske först i samband med
försäljningen samt atl annan än utmätningsman skall kunna anlitas för
beskrivningen. EON framhåller, att beskrivning av fastighet kan vara tidsödande
och omständlig. Med nuvarande ordning utförs ofta ett arbete som blir
överflödigt, eftersom åtskilliga beskrivna fasligheter på grund av betalningsuppgörelse
aldrig blir exekutivt sålda. Förslaget i denna del kommer därför med
sannolikhet att något minska exekutionsmyndighelernas arbete.
Kronofogdemyndigheterna i Malmö, Landskrona och Motala distrikt anför liknande
synpunkter. Sistnämnda kronofogdemyndighet påpekar alt det har visat sig att
den beskrivning som enligt nuvarande regler har gjorts i samband med utmätning
inånga gånger har fått göras om på grund av den långa tid som ofta förflyter
mellan utmätning och försäljning.

Kritik
mot förslaget framförs a\ länsstyrelserna i Kalmar och Värmlands län.
Förstnämnda länsstyrelse anser att beskrivning, liksom värdering, alltid bör
ske i samband raed utmätningsförrättning. Länsstyrelsen framhåller alt det inle
sällan, särskilt i fråga om industrifastigheter, är mycket angeläget att redan
vid ulmälningstillfällel få redovisat vad utmätningen omfattar. Länsstyrelsen
påpekar också alt värdering enligt beredningens förslag skall ske bara om
taxeringsvärde saknas eller detta kan antas vara missvisande och ställer frågan
hur ÖE skall kunna anta att taxeringen är missvisande, innan beskrivning av
fastigheten är tillgänglig. Enligt länsstyrelsen ger vidare den föreslagna,
med gällande rätt överensstämmande regeln atl utmätt fastighet i regel skall
säljas inom fyra månader erfarenhetsmässigt inte utrymme för något dröjsmål
med åtgärder för beskrivning och värdering. Länsstyrelsen anser dock att
undantag från den av länsstyrelsen förordade ordningen beträffande beskrivning
och värdering bör kunna medges då exekutionssökanden lämnar anstånd med
vidtagande av ytterligare exekutiva åtgärder i samband med utmätningen.
Länsstyrelsen i Värmlands län anför liknande synpunkter.

Hovrätten
för Övre Norrland påpekar, att förslaget inte innehåller någon föreskrift om
underrättelse angående beskrivning. Hovrätten framhåller att ägarens medverkan
i de flesta fall är av stor betydelse för beskrivning av fastighet jämte
tillbehör. Ofta torde en riktig beskrivning inte kunna göras utan hans
medverkan. Ägaren bör därför underrättas. Vidare bör enligt hovrätten
innehavare av förelagsinteckning få sådan underrättelse, att han kan inställa
sig vid beskrivningsförrättningen. Innehavaren av förelagsinteckningen kan
länkas hysa annan uppfattning än ägaren eller förrättningsmannen om vad som är
lös egendom och vad som är tillbehör. Också nyttjanderättshavare bör
underrättas med hänsyn till innehållet i 5 § lagen om vad som är fast egendom.
Även kronofogdemyndigheten i Motala distrikt anser all faslighetsäga-

s. 118 Kontrollera mot PDF

118 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

ren
alltid bör underrättas ora beskiivningsförrältning, eftersom ägaren i flertalet
fall är den ende som vid denna kan lämna upplysningar av värde.

Frågan
om fastighetsägarens rätt alt besvära sig över beskrivning av utmätt fastighet
berörs av kronofogdemyndigheten i Uppsala distrikt. Kronofogdemyndigheten
framhåller att ägaren enligt praxis har kunnat klaga över beskrivning i samband
med besvär över själva ulinätningsförrättningen. Enligt beredningens förslag
skall beskrivning inle verkställas i samband med utmätningen utan först när ÖE
finner det vara lärapligt. ÖE torde inle sällan komma att föranstalta ora sådan
åtgärd, först när ägarens besvärstid enligt 201 § UL har gått till ända.
Kronofogdemyndigheten påpekar att förrättningsraannen vid beskrivning av
faslighet mången gång tar miste på vilka tillbehör som är alt hänföra till
fastigheten, vilket kan vara till skada för ägaren. Kronofogderayndighelen
ifrågasätter om inte ägaren bör tillerkännas rätt alt föra någon slags talan
mot beskrivning.

Föreskriften att ägare av
utmätt fastighet på anmodan skall överlämna pantbrev som han innehar till ÖE
och att de därefter inle får pantförskrivas utan dennes tillstånd behandlas
särskilt i några remissvar. Advokatsamfundet anser inte föreskriften vara
lämplig och raenar dessutom alt den rned den föreslagna utformningen i
praktiken blir ganska verkningslös. Ägarhypotek tillkommer ägaren och denne
får sålunda, ora fastigheten säljs och ägarhypoteket faller inom köpeskillingen,
lyfta vad som belöper på ägarhypoteket. Del bör enligt samfundet då inte
föreligga något hinder mot att, även om fastigheten utmäts, tillåta ägaren att
disponera pantbrev sora han själv innehar. Utmätningen iberör inte hans
pantbrev. Vill hans borgenärer angripa ägarhypoteket, har de att skaffa en
exekutionstitel och utmäta detta. I varje fall förefaller del samfundet helt
omotiverat att förhindra ägaren att disponera över pantbrev, som har bättre
förmånsrätt än exekutionsfordringen. Samfundet anser vidare att ÖE får mycket
svårt alt fullgöra uppgiften alt lämna tillstånd till pantförskrivning,
eftersom han beträffande skälen för pantsättningen väsentligen endast har all
hålla sig till ägarens uppgifter. Samfundet påpekar också alt de näranda
bestämraelserna i sin helhet är ineffektiva, eftersom ägaren inte kan tvingas
att uppge, om han själv har ett pantbrev. Om han underlåter att lämna någon
uppgift, står det honom fritt att belåna pantbrevet. En bestämraelse, som är så
lätt alt kringgå, är enligt samfundets mening inte lämplig. Länsstyrelsen i
Stockholms län anser att innehållet i föreskriften om överlämnande av pantbrev
är något tveksamt, eftersom det skulle bli beroende på en diskretionär prövning
av ÖE om fastighetsägaren skall få utnyttja ett kvarstående kreditvärde i
fastigheten för att klara av dat skuldförhållande som aktualiserat exekutionen.
Enligt sistnämnda länsstyrelses mening är det önskvärt alt del tillskapas
någon form av sanktion mot fastighetsägare när det gäller överlämnande av pantbrev,
eftersom det kan komma att bli vanligt att han inle är

s. 119 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 119

villig
att lämna sin raedverkan. Länsstyrelsen vill föreslå en föreskrift att
kronofogdemyndigheten vid behov skall lämna handräckning. Också hovrätten för
Västra Sverige finner del kunna övervägas om inte ÖE genoin en föreskrift i
lagtexten bör ges möjhghet all tillgripa sanktioner raot fastighetsägare som
vägrar att fullgöra vad som åligger honom beträffande pantbrev som han
innehar.

Beredningens förslag att
värdering av utraätl faslighet skall ske bara ora taxeringsvärde saknas eller
kan vara missvisande har godtagils eller läranats utan erinran av hovrätten för
Övre Norrland, bankinspektionen, EON, Svenska bankföreningen. Svenska
sparbanksföreningen, Sveriges jordbrukskasseförbund, Sveriges allmänna
hypoteksbank. Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och flertalet av de
länsstyrelser sora har avgivit yttranden.

Kritiska synpunkter mol
beredningens ståndpunkt framförs emellertid av hovrätten för Västra Sverige,
länsstyrelserna i Stockholms, Kalmar, Värmlands och Kopparbergs län,
överexekutor för Hälsingborgs kronofogdedistrikt och advokatsamfundet.

Regeln
att den som förrättar fastighelsauktion inte får godta inrop ora del är
sannolikt att avsevärt högre köpeskilling än den bjudna kan uppnås åberopas av
hovrätten för Västra Sverige och länsstyrelserna i Stockholms och Värmlands län
som skäl för en annan ordning än den som beredningen har föreslagit. Hovrätten
framhåller att ÖE har behov alt få an uppfattning ora fastighetens värde för
all vid tillämpning av den nämnda regeln kunna avgöra vad som är ett
acceptabelt bud för fastigheten. Taxeringsvärdet för en fastighet avviker inte
sällan starkt från det verkliga värdet ulan att fastigheten genom nybyggelse
eller annan påtaglig åtgärd undergått värdeförändring efter den senaste
taxeringen. Det är inle lätt för ÖE all enbart med hjälp av beskrivningen
avgöra hur taxeringsvärdet i del särskilda fallet förhåller sig lill det
verkliga värdet. Hovrätten anser alt regeln om värdering bör ges den
utformningen att värdering skall ske då fast egendom blivit utmätt. Den bör
dock kompletteras med en föreskrift om alt ÖE får underlåta värdering om han
finner det uppenbart alt sådan inte behövs. De nämnda länsstyrelserna föreslår
av samma anledning att värdering skall ske obligatoriskt i saraband med
beskrivningen av utmätt fastighet. Länsstyrelsen i Stockholms län påpekar alt
värdering får en större betydelse, ora beredningens förslag om underhandsförsäljning
av fastighet genomförs, eftersom ÖE också vid sådan försäljning har att se till
att fastigheten inle säljs lill underpris.

Advokatsamfundet
framhåller att den prövning av frågan om värdering skall ske som beredningen
vill ålägga ÖE inte blir lätt, särskilt som det regelmässigt raåste
förutsättas att ÖE inle själv har sett fastigheten. Att ÖE ulan att ha
besiktiga fastigheten utan vidare skall kunna ta ställning lill om ett
taxeringsvärde kan befaras vara missvisande är inle sannolikt. Samfundet anser
att man med hänsyn till att taxeringsvärdena ofta är missvisande bör

s. 120 Kontrollera mot PDF

120 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

behålla
det nuvarande tillvägagångssättet, dvs. obligatorisk värdering. I varje fall
bör värdering alltid ske, om exekutionssökanden eller faslighels-ägaren skulle
begära det. Värdering av tillbehör bör vidare enligt samfundet ske
obligatoriskt. Det måste vara av vikt att särskilt industritillbehör görs till
föremål för sakkunnig och detaljerad värdering. Överexekutor för Hälsingborgs
Jcronofogdedistrikt påpekar att rättsägare och spekulanter genomgående visar
stort intresse för det saluvärde som har åsatts utmätt fastighet och anser det
svårt att föreställa sig något fall då värdering skulle vara ulan betydelse.
Länsstyrelsen i Kopparbergs län finner förslagel alt värderingen skall vara
beroende av förekomsten av rättvisande taxeringsvärde verklighetsfrämmande.
Enligt länsstyrelsens erfarenhet är taxeringsvärdena så gott sora undantagslöst
odugliga sora raätare på fastighetsvärdena. Länsstyrelsen framhåller också att
det, sedan beskrivning av fastighet väl har genomförts, rant arbatsekonomiskt
måste vara en i allmänhet föga tidskrävande procedur alt åsätta fastigheten
ell värde, om åtgärderna kan ske i ett sammanhang. Skall däremot en kanske
längre tid få förflyta mellan beskrivning och värdering kan den senare
åtgärden bli mera tidskrävande. Intrycken från okulär-besiklningen av
fastigheten förbleknar snabbt. Vidare kan det inträffa att den som har utfört
beskrivningen när värderingen omsider skall göras inte är tillgänglig. En annan
värderingsman måste då anlitas, som måste sätta sig in i hela ärendet från
början. Liknande synpunkter framförs av länsstyrelsen i Värmlands län. Denna
länsstyrelse framhåller också att del, om beredningens förslag genomförs, ii
den praktiska tillämpningen i regel kommer all bli nödvändigt alt upprätta
beskrivning, innan ÖE kan ta ställning till om taxeringsvärde kan antas vara
missvisande. Annan tillgänglig handling än beskrivningen torde knappast kunna ge
ÖE någon vägledning för den bedömning han skall göra i det enskilda fallet.
Med hänsyn till de betydande olägenheter som nödvändigtvis måste vara förenade
raed en regel, som framtvingar att beskrivning och värdering sker vid skilda
tillfällen, anser länsstyrelsen bestämmelsen helt oacceptabel. Som förut har
nämnts anser sistnämnda länsstyrelse, liksom länsstyrelsen i Kalmar län, att
beskrivning och värdering av faslighet alltid skall ske i samband med att den
utmäts.

Länsstyrelsen
i Malmöhus län anser det vara omöjligt alt bilda sig an tillförlitlig
uppfattning om en fastighets beskaffenhet om man inte tillsammans med
beskrivningen har en uppgift om dess ungefärliga saluvärde. Någon ändring i
förhållande till den ordning som nu gäller torde därför den föreslagna
bestämmelsen inte komraa alt innebära och länsstyrelsen vill ifrågasätta om
inte den obligatoriska värderingen bör bibehållas. Enligt länsstyrelsen i
Älvsborgs län bör värdering av utmätt fast egendom fortfarande vara
obligatorisk i alla enskilda mål. En sådan värdering finner länsstyrelsen nödvändig
för att ÖE skall kunna ta ställning till om ell avgivet bud skall godkännas.
Av praktiska och ekonomiska skäl bör denna värdering i enskilda mål ske i
samband med utmätningen. I allmänna mål däremot bör man kun-

s. 121 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 121

na
vänta med såväl beskrivning som värdering av den fasta egendomen, tills det
visar sig, att försäljning blir nödvändig.

Frågan ora vem som skall
utföra värdering av fastighet i da fall då sådan skall genomföras berörs av
några reraissinstanser. Svenska bankföreningen framhåller som synnerligen
angeläget att i de fall, då värdering finnes påkallad, uppgiften anförtros åt
personer med beprövad kunskap och vana på området. Del är enligt föreningen av
stor vikt att de åsatta värdena blir realistiska, eftersom de kan få betydelse
i många viktiga samraanhang, t. ex. när det gäller alt avgöra om ett vid
auktion givet bud skall förkastas därför att utsikt finns lill att avsevärt
högre köpeskilling kan uppnås. Felbedömningar vid sådana avgöranden kan leda
lill onödig kostnadsökning och tidsutdräkt. Advokatsamfundet fraraför liknande
synpunkter. Länsstyrelsen i Värmlands län anser att värderingen alltid bör ske
genom utmätningsmannen, som emellertid liksom hittills bör kunna tillkalla
särskild expert. Utmätningsmannen bör enligt länsstyrelsen lättare än ÖE genom
besök på fastigheten kunna skaffa sig en uppfattning om värderingens
svårighetsgrad och därigenora i frågan om expert bör anlitas.

2.9
Kungörelse och underrättelser om fastighetsauktion m. m.

2.9.1
GäUande rätt. När fastighet skall säljas exekutivt skall sammanträde hållas för
förhandling om rättsägares anspråk och villkoren för försäljningen. Detta s.
k. borgenärssammanträde kan utsättas till särskild tid eller hållas omedelbart
före utropet på auktionen. Hålls särskilt samraanträde, skall det äga rura
tidigast på tredje eller, ora särskilda omständigheter föreligger, tidigast på
tionde dagen före auktionen (102 och 106 §§ UL).

Kungörelse
om auktion på fast egendom skall införas i allmänna tidningarna minst fyra
veckor före auklionsdagen samt tas in i länskungörelserna. Auktionen skall
också minst fjorton dagar i förväg kungöras i tidning inom orten. Härmed avses
ortstidning, inora vars spridningsområde fastigheten är belägen. Kungörelsen
skall innehålla uppgift om tid och plats för auktionen och ora egendoraens
beskaffenhet (101 § 1 mom. UL). Tid och ort för särskilt borgenärssammanträde
skall intas i kungörelsen (102 § UL). I denna skall också anges, att rättsägare
skall bevaka sin rätt vid auktionen eller vid särskilt borgenärssammanträde,
om sådant blivit utsatt (103 § 1 mora. UL). Har förordnande meddelats om
särskild tillbehörsförsäljning, gäller att kungörelse om fastighetsauktionen
inte får utfärdas förrän tillbehörsförsäljningen vunnit laga kraft och
köpeskillingen erlagls eller fråga om försäljning förfallit (101 §3mom. UL).

Såvitt
möjligt skall särskilda underrättelser om utsatt auktion och eventuellt
föregående sammanträde gå till dem som har fordran eller rättighet som bör
iakttas vid auktionen. Om ÖE saknar kännedom om sakägarnas namn och adress,
skall han söka inhärata upplysningar därom. Underrättel-

s. 122 Kontrollera mot PDF

122 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

sen
skall senast fyra veckor före auktionen sändas i rekommenderat brev. Den skall
innehålla sådan uppgift om exekutionsfordringen alt rättsägaren kan beräkna hur
lägsta budet skall sättas. Underrättelse skall även lämnas borgenären och
gäldenären (103 § 2 mom. UL).

Sammanträde
för fördelning av köpeskillingen för exekutivt såld fastighet skall hållas på
fyrtioandra dagen eller, i de fyra nordligaste länen, på femtio-sjätte dagen
efter auktionen (142 § 1 mom. UL).

2.9.2
Lagberedningen. I beredningens förslag kallas sammanträde för förhandling om
exekutiv försäljning av fastighet för bevakningssammanträde. Sådant sammanträde
skall enligt vad beredningen har föreslagit hållas antingen samraa dag som
auktionen eller också lämplig dag tidigare. Vid sammanträdet skall förhandlas
om villkoren för försäljning och bl. a. upprättas förteckning på
intressenterna, vilken i beredningens förslag benärans sakägarförteckning.
Beredningen påpekar att inteckningsförhållandena i allmänhet är ganska enkla
och att de fasta uppgifter som behövs i förteckningen har saralats in i förväg.
I stora drag kan förteckningen alltså förberedas före sararaanträdel. Liksora
nu bör därför sammanträdet i allmänhet kunna hållas oraedelbart före
auktionen. Det skall emellertid enligt beredningens förslag alllid såsom ett
särskilt sammanträde hållas formellt skilt från auktionen. Om förhållandena
är mera invecklade kan det enligt beredningen vara nödvändigt att hålla
bevakningssamraanträde någon kort tid före auktionen. Beredningen anser att det
med hänsyn till inställelsekostnaderna inte bör ske i onödan. I beredningens
förslag får ÖE fria händer alt bestämma lämplig tid för sammanträdet. Det kan
hållas några dagar före auktionen eller vid tidigare klockslag samma dag. Även
plats för sammanträdet får ÖE enligt förslaget bestämma efter vad som är
ändamålsenligt för sakägarna.

Också
tidpunkten för samraanträde för fördelning av köpeskilling skall enligt
beredningens förslag besläramas av ÖE efter vad sora är lämpligt. Beredningen
understryker att ÖE när tid för fördelningssammanträde bestäms måste beakta att
inroparen kan behöva skäligt rådrum för alt betala köpeskillingen.
Sammanträdet bör hållas först sedan liden för fullföljd av talan mot auktionen,
tre veckor, har utgått. En tidrymd av ungefär fyra veckor mellan auktion och
fördelningssamraanträde kan enligt beredningen vara lämplig.

De
av beredningen föreslagna bestämmelserna om kungörelse angående
fastighelsauktion innebär att auktionen skall kungöras i god tid och på
lämpligt sätt. Beredningen föreslår vidare att kungörelsen skall innehålla
uppgift om bevakningssammanträde och sammanträde för fördelning av köpeskilling.
Tiden och platsen för bevakningssammanträdet bör anges med hänsyn till att det
enligt förslaget alltid skall hållas ett särskilt sådant sammanträde.

s. 123 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 123

Beredningen
anlägger vissa synpunkter på frågan hur kungörelse angående fastighelsauktion
bör publiceras. Beredningen utgår därvid från att kungörande även i
fortsättningen skall ske såväl i Post- och Inrikes Tidningar (allmänna
tidningarna) som i ortstidning. Bl. a. med hänsyn till kre-clilinstitutens
möjligheter att bevaka sin rätt kan annonsering i allmänna tidningarna inte
undvaras. Annonsering bör kunna ske i flera ortstidningar, om del är lämpligt.
I allmänhet bör enligt beredningens uppfattning annonsering ske tre eller fyra
veckor före auktionen. Även en kortfattad påminnelsean-iions någon dag före
auktionen kan vara motiverad. Kungörelsen bör vidare införas i
länskungörelserna, om dessa kommer alt finnas kvar, och anslås på lämpliga
ställen. Lokala regler om kungörandet lorde böra upphävas.

Beredningen
påpekar atl kungörelserna f. n. i allmänhet är långa och omständliga. Enligt
beredningens mening bör de avsevärt förkortas och göras mer stimulerande för
eventuella spekulanter genom att de utformas på ungefär samma sätt som andra
annonser om fastighelsförsäljning. För vanliga objekt kan det vara tillräckligt
atl ange belägenhet, areal, bebyggelse och taxeringsvärde eller saluvärde. Att
i annons mera ingående beskriva fastigheten är knappast påkallat. Däremot bör
i annonsen anges, var en spekulant kan få närmare besked om fastigheten och
försäljningen. Tillgänglig beskrivning bör tillställas spekulant som begär
det.

I huvudsaklig
överensstämmelse med vad som nu gäller har beredningen föreskrivit att
innehavare av fordran eller rättighet som bör iakttas vid auktionen i
kungörelsen om denna skall uppmanas atl anmäla sin rätt hos ÖE senast vid
bevakningssammanträdet. F. n. förekommer enhgt beredningen inte sällan, atl
bevakning sker skriftligen före sammanträdel. Detta förfaringssätt godtas också
även om ordalydelsen i gällande lag närmast ger vid handen att bevakning skall
ske vid sammanträdel. I beredningens förslag har paragrafen fått en utformning
som tydligt anger att delta bevak-ningssätl är tillåtet.

Beredningen
föreslår också regler som innebär att kungörelse om auktion på själva
fastigheten inte får utfärdas förrän tillbehörsförsäljning har vunnit laga
kraft och köpeskillingen betalts eller frågan om tillbehörsförsäljning
förfallit.

Det
är angelägel alt särskilda underrättelser om fastighetsauktion sänds till
sakägarna. I enlighet härmed vill beredningen att det skall föreskrivas att
kända innehavare av fordringar eller rättigheter i god tid skall underrättas.
Om fastighet säljs under konkurs behöver emellertid enligt förslaget särskild
underrättelse inte sändas till innehavare med förmånsrätt enligt 12 eller 13 §
FRO. Beredningen anser del tillräckligt alt konkursförvaltaren underrättas.

En
särskild fråga som beredningen har tagit upp är frågan hur underrättelse skall
sändas när fastighet skall säljas under konkurs och borgenär i konkursen utövar
anslulningsrätt. Beredningen framhåller att anslutning har betydelse för
bestämmande av villkoren för försäljningen, bl. a. för

s. 124 Kontrollera mot PDF

124 KungL Mai:ts proposition nr 20 år 1971

skyddsbeloppet.
Enligt beredningens förslag skall därför särskilt raeddelande sändas, om
anslutning har gjorts först efter del att underrättelser om auktionen har
sänts ul till sakägarna.

Beredningen
anser att särskilda underrättelser ora auktionen skall sändas till, förutom
innehavare av fordringar och rättigheter, också ulmälningssökanden och
fastighetsägaren. Även andra sakägare finner beredningen kunna ha intresse av
auktionen. Sora exempel pekar beredningen på den som är personligen
betalningsskyldig för fordran som är förenad med panträtt i den utmätta
fasligheten eller som har gått i borgen för sådan fordran eller som kan bli
skadeståndsskyldig om en rättighet blir uppoffrad. Angrips en del av ett
gemensamt inlecknat komplex, kan vidare ägarna av återstoden vilja agera. Det
är enligt beredningen lämpligt, alt ÖE sänder underrättelser till dem när han
finner att det kan vara av betydelse.

2.9.3
Remissyttrandena. I anslutning lill beredningens förslag angående kungörelse om
fastighetsexekution har hovrätten för Övre Norrland anlagt vissa allmänna
synpunkter på frågan hur allmänheten skall informeras om en förestående
exekutiv fastighetsförsäljning. Hovrätten ställer frågan om alla möjligheter
att stimulera köpintresset har tagils lill vara av beredningen. Hovrätten
konstaterar i del avseendet all beredningens förslag innebär alt utbudet till
allmänheten sararaankopplas med den kungörelse i vilken borgenärer och
rättighetshavare uppmanas atl bevaka sina intressen. Visserligen utesluts inte
separat annonsering, men kungörelsen förutsätts, i förekommande fall
tillsammans med en hos ÖE tillgänglig beskrivning, normalt bli allmänhetens
enda informationskälla. Förslagen ger enligt hovrätten härutöver knappast några
möjligheter till information. Detta anser hovrätten hänga sararaan raed att
sammankopplingen mellan bevakningssammanträdet och auktionen bsir behållits.
Liksom i UL förutsätts sålunda atl bevakningssammanträdet skall hållas sarama
dag som auktionen eller, ora särskilda skäl föreligger, på lämplig dag
dessförinnan. Möjligheten att hålla sammanträdet tidigare än auktionsdagen är
tänkt uteslutande för att man i invecklade fall skall hinna färdigställa
sakägarförteckningen men inte för all spekulanterna skall bli informerade på
förhand. Hovrätten vill föreslå elt förfarande, genom vilket möjlighet skapas
atl i god tid före auktionen informera möjliga spekulanter såväl om fastigheten
som om belastning och minsta erforderliga kontantinsats. Hovrättens förslag
innebär i huvudsak följande. När ärende rörande försäljning av fastighet har
kommit in till ÖE, skall denne utfärda kungörelse med kallelse till
bevakningssamraanträde, i vilken också anges lid för auktion och fördelningssararaanlräde
om hinder inte uppkommer. Under tiden fram till bevakningssaramanträdet skall
beskrivning upprättas och andra förberedande åtgärder vidtas. Vid sammanträdet
skall i förekommande fall tas upp frågan om försäljning av tillbehör. Om
tillbehörsförsäljning skall ske eller andra hinder möter mot att

s. 125 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 125

slutligt
upprätta sakägarförteckningen och bestämma auktionsvillkoren, får nytt
sammanträde utsättas. Eftersom det kan antas att sakägarna i allmänhet inte
finner det vara påkallat att närvara vid bevakningssammanträdet, torde enligt
hovrätten förfarandet inte bli särskilt betungande. Sedan sakägarförteckningen
har blivit definitiv och auktionsvillkoren har fastslagits, bör fastigheten
bjudas ut till försäljning genom effektiv annonsering. Intresserade bör då få
tillgång lill samtliga informationer om fasligheten. Hovrätten förmodar, att
intresset för försäljningen på så sätt stimuleras och atl
försäljningsresultatet förbättras, eftersom fler spekulanter skulle få material
för att överväga alt köpa fastigheten. Spekulanterna skulle också bli i
tillfälle att underhandla med borgenärerna om avräkning och med låneinrättningar
om upptagande av lån och i övrigt förbereda sig för auktionen. Mot det
föreslagna förfarandet anser hovrätten knappast kunna invändas all del skulle
verka fördyrande, eflersora det syftar lill bättre försäljningsresultat.
Tidsålgången skulle bli något större, men förfarandet torde inte behöva pågå
längre än fyra veckor.

Beredningens förslag all
bevakningssammanträde alllid skall hållas formellt skilt från auktionen
kritiseras av länsstyrelsen i Västmanlands län. Länsstyrelsen framhåller att
borgenärssammanträdet enligt de nuvarande reglerna i 102 § UL inte är
obligatoriskt ulan skall utsättas i fall när auktionsförrättaren anser del
behövas. Möjligheten atl hålla särskilt sammanträde med rättsägarna lorde
enligt länsstyrelsen utnyttjas i skiftande grad av auktionsförrältarna. För sin
del förbereder länsstyrelsen så gott som undantagslöst auktionen undar hand
ulan att borgenärssammanträde hålls. Länsstyrelsen anser alt möjligheten till
ett sådant förfarande bör finnas kvar och att del sålunda inte, som beredningen
har föreslagit, skall vara obligatoriskt att hålla bevakningssammanträde.

Beredningens uppfattning
alt detaljerade föreskrifter om kungörelse angående fastighetsauktion inte
skall tas upp i lagen utan lämnas i en tillämpningskungörelse har av det stora
flertalet remissinstanser lämnats utan invändning. Länsstyrelsen i Malmöhus
län sätter emellertid det lämpliga i en sådan ordning i fråga. Bestämraelser om
sättet för kungörelse, vars åsidosättande kan föranleda att förfarandet får
avbrytas, skall enligt länsstyrelsens mening inte behöva sökas i annan
författning. Länsstyrelsen anser sålunda atl bestämmelser i del avseendet
skall tas in i lagtexten. Länsstyrelsen påpekar också alt beredningen har
uttalat alt annonsering om auktion i allmänhet bör ske tre till fyra veckor
före auktionen och att en tidrymd av ungefär fyra veckor mellan auktion och
fördalningssammanträde i regel torde vara lämplig. Med hänsyn till vad
beredningen har anfört som skäl för detta förordar länsstyrelsen att del i
lagtexten skrivs in fasta tidsfrister i de nämnda hänseendena. Länsstyrelsen
föreslår all den minsta kungörelsetiden fastställs till tre veckor och att
tiden för fördelningssammanträ-det sätts till fyra veckor efter auktionen. Även
ora sistnämnda tid fastställs

s. 126 Kontrollera mot PDF

126 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

i
lagtexten bör enligt länsstyrelsens mening dagen för fördelningssamman-Irädet
anges i kungörelsen, särskilt med hänsyn till atl tillträdesdagen föreslås
sammanfalla med fördelningsdagen.

Beredningens förslag atl
lidpunkten för fördelningssammanlrädet skall beslämmas av ÖE efter vad sora är
lärapligt kritiseras av länsstyrelserna i Kopparbergs och Kalmar län. Båda
länsstyrelserna anser atl det i lagen liksom hittills bör bestämmas inom
vilken lid från auktionsdagen som fördelningssararaanlräde skall liiållas och
anger som skäl för delta att det för ÖE och rätlsägarna är en fördel med en på
detta sätt bestämd dag. Enligt förstnämnda länsstyrelse gäller delta inle minst
när ränta på bevakade fordringar skall yrkas och fastställas. Tiden mellan
försäljning och fördelning anser länsstyrelsen dock kunna förkortas till fyra
veckor.

Länsstyrelsen i
Östergötlands län har inte något atl erinra raot förslaget, att ÖE själv skall
beslärama lidpunkten för fördelningssammanträdet. Beredningens uppfattning,
att en tidrymd av ungefär fyra veckor mellan auktion och
fördelningssammanträde i regel torde vara lämplig delas däremot inle av
länsstyrelsen. Nuvarande sex veckor anser länsstyrelsen vara en lämpligare
tidpunkt. Besvär över auktion kan komma alt anföras kort före besvärslidens
utgång. Hovrätten bör då ha andrum för atl fatta eventuellt inhibitionsbeslul
och för all sända delta till ÖE. Denne behöver också viss tid för att vidta de
åtgärder som ett sådant beslut föranleder.

Beredningens uttalanden
beträffande kungörelsernas utformning, bl. a. att annonsering skall ske i
former som väcker eventuella spekulanters intresse, finner Konungariket
Sveriges stadshypotekskassa vara från alla synpunkter välmotiverade,
överexekutor för Hälsingborgs kronofogdedistrikt är av den uppfattningen att
kungörelsen inte bör tas in i länskungörelserna, eftersom publicering i dera
inte tillgodoser något beaktansvärt intresse.

Enligt hovrätten för Övre
Norrland bör innehavare av rättigheter i kungörelsen om fastighetsauktion
uppmanas att senast vid bevakningsammanträdet uppge fordringar sora de kan
vilja kvitta mol arrende, hyra eller annat vederlag.

Föreskrifterna
i förslagel om bur anmälan av fordran aller rättighet skall ske har berörts
endasl i yttramdena från länsstyrelserna i Kalmar och Kronobergs län.
Förstnämnda länsstyrelse finner det böra över\'ägas, att i lagen ange atl
anmälan av ansprålk skall göras inom viss tid, förslagsvis 14 dagar före
auktionen eller bevakniingssammanlrädet. I praktiken tillämpas redan nu allmänt
ett förfarande som innebär alt bevakningar infordras i god lid före auktionen.
Enligt länsstyrelsens uppfattning talar starka skäl för att en sådan ordning
lagfästs. Det är sålunda ofta nödvändigt alt auktionsförrättaren före
auktionen förbereder borgenärsförteckningen. Länsstyrelsen i Kronobergs län
har uppmärksammat att rättsägare, speciellt när särskilt borgenärssammanträde
hålls, ofta förbiser att det redan vid sammanträdel skall företes handlingar
sora åberopas som stöd för anmält anspråk. Detta har

s. 127 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 127

raedfört
olägenheter i olika avseenden. Enligt länsstyrelsen skulle en förbättring i
delta avseende möjligen kunna åstadkommas om det i lagtexten anges att
bevakning förutsätter ingivande av den handling varpå bevakningen grundas och
att detta förhållande skall påpekas i auklionskungörelse och kallelsebrev.

Vad
beredningen har föreslagit i fråga om underrättelse lill sakägare har i
allmänhet inte föranlett några särskilda uttalanden från remissinstansernas
sida. Hovrätten för Västra Sverige instämmer i sitt yttrande i beredningens
påpekande alt också andra än sakägare som anges i föreskrifterna kan ha intresse
för auktionen. Hovrätten föreslår att ÖE genom en uttrycklig föreskrift åläggs
att sända underrättelser lill sådana intressenter som beredningen har nämnt i
del sammanhanget.

2.10
Tidsfrister i mål om utmätning m. m.

2.10.1
GäUande rätt. Nuvarande regler om den tidsfrist inom vilken
ulraät-ningsförrättning skall hållas och om anstånd med sådan förrättning
innebär att utmätningsmannen skyndsamt skall vidta de åtgärder som ankommer på
honom för att utmätningen skall verkställas. Såvitt raöjligt skall utmätningsförrättning
hållas inom fyra veckor från det alt utmätningsmannen har mottagit
erforderliga handlingar. Lämnar borgenären anstånd med utmätningen och fortfar
det utöver sex månader från det att handlingarna kom in förfaller
utmälningsansökningen (88 c § 1 mora. UL).

Beträffande
tid för försäljning av ulraält egendom gäller den allmänna föreskriften alt del
åligger utmätningsmannen eller, om försäljningen ankommer på ÖE, denne att
ulan onödigt dröjsmål vidta de åtgärder som behövs för att försäljning skall
koraraa till stånd. I övrigt ges skilda regler för olika kategorier egendom.
Beträffande vanlig lös egendom föreskrivs att den skall säljas inom två
månader, om inte hinder möter eller uppskov meddelas. I fråga om fast egendom,
fartyg som avses i 94 § UL, luftfartyg och intecknade reservdelar till
luftfartyg är motsvarande tid bestämd till fyra månader från utmätningen eller,
när inlecknad fordran har fastställts till betalning ur fast egendora, från det
atl begäran om försäljning av egendora gjordes hos ÖE (88 c § 2 raom. UL).

Utmätningssökanden
kan medge anstånd med försäljningen av utmätt egendom. Om anstånd som sökanden
har medgivit fortfar utöver sex månader från utmätningen går denna emellertid
åter. På samma sätt förfaller den utraätningsverkan som fastställelse lill
betalning ur fast egendom har enligt 77 a § UL, om av sökanden lämnat anstånd
föranleder att del förflyter längre tid än sex månader från det begäran om
försäljning gjordes hos ÖE (88 c § 5 mom. UL).

Utmätningsman
eller ÖE kan vidare medge uppskov med försäljningen av utmätt egendom. Som
förutsättningar härför gäller atl del kan an-

s. 128 Kontrollera mot PDF

128 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

tas
att egendomen annars skulle säljas till underpris eller att gäldenären huvudsakligen
utan egen skuld råkat i tillfälliga betalningssvårigheter eller atl det i
övrigt föreligger synnerliga skäl till uppskov. Som ytterligare förutsättningar
uppställs att utmätningssökandens rätt till betalning inte får äventyras eller
hans rätt i övrigl otillbörligt åsidosättas. Uppskovsmedgivande får förenas med
villkor och kan, när anledning finns, återkallas. Uppskov skall meddelas för
viss tid men får i princip inte utsträckas utöver sex månader från utmätningen
(88 c § 3 mom. UL). ÖE kan emellertid medge ytterligare uppskov om förehggande
omständigheter påkallar del (88 c § 4 raom. UL). De angivna reglerna är enligt
60 § 3 mom. uppbördsförordningen (1953: 272) inte tillämpliga vid indrivning av
skatter. Enhgt punkt 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (1963:255) om
ändring i utsökningslagen äger bestämmelserna i 88 c § UL inte heller
tillämpning i fråga om uttagande av böter, vite eller annan med brott förenad
påföljd, som innefattar betalningsskyldighet, och inle heller vid indrivning
av vad som i mål eller ärende vid doraslol eller eljest i samband med rättegång
utgått av allmänna raedel och enligt domstolens, beslut skall återgäldas.

2.10.2
Lagberedningen. Beredningen föreslår inle någon ändring i de nuvarande
reglerna om tidsfrist inom vilken utmätningsförrättning skall äga rum och om
anstånd med sådan förrättning.

Reglerna om tidsfrist för
försäljning av ulmätt egendom och om anstånd med sådan försäljning har
beredningen tagit upp till omprövning. Realisation av utraätl fast egendom bör
äga rura ulan dröjsmål. Uppskov medför risk för värdeförstöring och kan
raedföra betydande kostnader. Vidare ku-muleras ränta. För borgenären är det
naturligtvis en särskild olägenhet att han får vänta på betalning. Försäljning
av fast egendom måste emellertid förberedas på lämpligt sätt. En utmätt
fastighet skall sålunda bl. a. beskrivas och eventuellt värderas. Ora auktion
skall hållas, måste kungörelse utfärdas i god tid. Avser ÖE att låta sälja
fastigheten under hand så sora beredningens förslag raedger, får i allmänhet
anlitas en mäklare som behöver viss lid för alt ulföra uppdraget. Beredningen
har därför inta funnit det vara praktiskt möjligt att förkorta den nuvarande
ordinära tidsfristen för försäljning av utmätt fast egendom. Som huvudregel
skall därför enligt beredningens förslag alltjämt gälla alt försäljning av
utmätt fastighet bör ske inom fyra månader från utmätningen. Vid försäljning
som under konkurs skall ske på begäran av förvaltaren bör tiden enhgt
beredningen räknas från dennes framställning. Någon särskild regel om
tidsfristen för det fallet alt intecknad fordran fastställts lill betalning ur
fast egendom, behövs inte om beredningens förslag att upphäva bestämmelsen i 77
a § UL genomförs.

Del
är inte alltid möjligt alt genomföra försäljning av utmätt fastighet inom
fyramånadersfiisten. Rättsligt eller faktiskt hinder kan föreligga. Som exempel
på rättsligt hinder nämner beredningen alt fastighet, som har ut-

s. 129 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 129

mätts
på grund av icke lagakraftvunnen dom, enligt 40 § 1 mom. UL inte utan
gäidenärens samtycke får säljas förrän domen har vunnit laga kraft. Vidare kan
försäljning få uppskjutas för att en ostörd dödsboavveckling skall bli möjlig.
Tvist om äganderätten till fastighet eller tillbehör kan också vara hinder mot
försäljning. Även förordnande om särskild försäljning av fastighetstillbehör
medför att auktion på fasligheten måste anstå. Hinder mot försäljning kan
också möta på grund av högre myndighets förordnande om in-hibition. ÖE skall i
samtliga angivna fall självmant beakta, om hinder mot försäljning föreligger
och ta upp ärendet när hindret upphör.

Enligt
beredningen måste utrymme finnas att av praktiska skäl dröja med försäljningen
även om något ovillkorligt hinder inte föreligger mot försäljning. Denna
möjlighet får dock inte stå öppen utan inskränkningar. Om liden löper, växer
bl. a. räntan på exekutionsfordringen eller andra fordringar som har
förmånsrätt i fastigheten. Den nuvarande utformningen av bestämmelserna om
anstånd med försäljning av fast egendom finner beredningen vara mindre lämplig.
Rent principiellt bör inle ulmätningssökanden ensam få styra förfarandet i elt
anhängigt ärende. Det riktiga förefaller vara, att sökanden förordar eller
fastighetens ägare begär anstånd. Den nuvarande ordningen är enligt
beredningens uppfattning också försåtlig. Om anstånd som sökanden har medgivit
räcker mer än sex månader från utmätningen, går denna utan vidare åter.
Sökanden kan sålunda genom förbiseende eller passivitet förlora den rätt sora
han har för\'ärvat genora utmätningen. Med nuvarande regler måste man också
skilja raellan anstånd som ulmälningssökanden medgivit och uppskov som ÖE har
beslutat, vilket lätt kan vålla missförstånd.

En
klar och lättfattlig reglering av frågan om anstånd vid försäljning av fast
egendom får man enligt beredningen om det alltid får ankomma på ÖE att fatta
beslut om anstånd. Den nuvarande bestämmelsen om all utmätningen går åter, när
sökanden gett för långt anstånd, kan då utgå. Enligt beredningens förslag bör
alltså fastigheten säljas inora fyra raånader från utmätningen, om ej hinder
raöter eller ÖE på begäran ger anstånd.

Initiativ
till anstånd kan tas såväl av utmätningssökanden som av fastighetens ägare.
Någon särskild bestämmelse om förfarandet, när utmätningssökanden själv tar
initiativ till anstånd, anser beredningen inte behövas. Beredningen föreslår
däremot särskilda regler för det fallet att anstånd begärs av fastighetens
ägare. Ulmälningssökanden skall då enligt förslaget få tillfälle att yttra sig
över ägarens begäran. Om ulmälningssökanden därvid medger anstånd, skall ÖE
också regelmässigt bevilja anstånd. Om inle mycket starka skäl föreligger, bör
dock enligt beredningens mening anstånd inte medges sedan auktion har blivit
utlyst. Därigenom har även andra intressenter dragits in i förfarandet och ÖE
bör ta viss hänsyn även till dem. Även om ulmälningssökanden motsätter sig
anstånd, får enligt förslagel anstånd medges på grund av särskilda skäl. Som
exempel näraner bered-

5 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 20

s. 130 Kontrollera mot PDF

130 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

ningen
atl det genom anstånd blir möjligt att sälja fastigheten vid en lämpligare tidpunkt
eller att fastighetsägaren oförskyllt råkat i tillfälliga
betalningssvårigheter.

Beredningen föreslår an
tidsgräns för anstånd mad försäljning av fast egendom som inte får överskridas
utan synnerliga skäl. Tiden har satts till ett år från utmätningen. Skälen för
atl bevilja anstånd utöver elt år måste enligt beredningens uppfattning vara
särskilt starka. Beredningen erinrar i sammanhanget om att ulraätningssökandan
har möjlighet att återkalla utmätningen med verkan alt förfarandet skall
nedläggas.

Reglerna om tidsfrist för
försäljning av utmätt luftfartyg m.m. och om anstånd med försäljning
överensstämmer med dem som beredningen har föreslagit beträffande fast
egendom, dock med det undantaget att förslaget inte tar upp någon ettårsgräns
för anstånd sora inte får överskridas annat än av synnerliga skäl. Anledningen
till delta undantag är att så lång väntetid som ett år inte gärna kan tänkas
komma i fråga, bl. a. med hänsyn till de kostnader som förvaring av luftfartyg
drar. Redan tiden fyra månader anser beredningen vara lång för sådan egendom.

Också i fråga om annan lös
egendora än luftfartyg föreslår beredningen alt nuvarande tidsfrister för
försäljning skall behållas. Lös egendom bör sålunda säljas inom två månader
från utmätningen, om inte hinder möter eller anstånd beviljas. Beträffande
fartyg som avses i 94 § UL skall enligt beredningens förslag liksom f. n.
gälla en tid av fyra månader.

Det bör ankomma på
utmätningsmannen atl bevilja anstånd med försäljning av lös egendom. Med
hänsyn till atl ÖE sköter försäljningen av fartyg bör del dock enligt
beredningen ankomma på ÖE att ge anstånd beträffande sådana fartyg. I övrigt
har beredningen föreslagit regler om anstånd som överensstämmer med vad sora
föreslås beträffande fast egendom. Den tidsgräns för anstånd som. inte får
överskridas utan synnerliga skäl vill beredningen emellertid i fråga om lös
egendom i allmänhet sätta till sex månader från utmätningen. För fartyg
föreslås motsvarande tidsgräns bli densamma som för fast egendora, dvs. ett år
från utmätningen.

2.10.3
Remissyttrandena. Beredningens förslag att nuvarande regler om den tidsfrist
inom vilken utraätningsförrättning skall hållas och ora anstånd med sådan
förrättning inte skall ändras har allmänt godtagits eller läranats utan erinran
under remissbehandlingen.

I några remissvar sätts
emellertid en annan ordning i fråga. EON påpekar att den rätt att medge anstånd
med utmätningsförrättning som ulmälningssökanden nu har ofta ulnyttj as på
sådant sätt att gången i ett utsökningsmål blir följande. Sedan gäldenären
underrättats om den begärda utmätningen, lämnar sökanden ett kortare anstånd.
När tiden för anståndet gått lill ända, utsätter utmätningsmannen förrättning
och sänder ett meddelande om detta till gäldenären. Denne, som då blir påmind
om sin skuld, tar kontakt med sö-

s. 131 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj.ts proposition nr 20 år 1971 131

kanden
och lovar betalning eller gör en avbetalning. Sökanden meddelar därpå ett nytt
anstånd, varpå samma procedur upprepas på nytt till dess utmälningsansökningen
efter sex månader förfaller. Enligt EON är det inte ovanligt alt
utmätningsmannen under en sexmånadersperiod får sätta ut förrättningar ett par
gånger i månaden. Förhållandet medför praktiska olägenheter för
utmätningsmännen. Att bevaka anståndstiderna, sätta ut förrättningar,
underrätta gäldenärer om förrättning samt inställa förrättningar är ett
omfattande arbete sora tar avsevärd tid i anspråk. Alt frånta borgenärerna
möjlighet att lärana anstånd är givetvis uteslutet och är inte heller av
intresse för utraälningsraännen, eftersom åtskilliga mål aldrig behöver verkställas
genom att borgenären kan lämna anstånd. EON sätter mot bakgrunden av de nämnda
förhållandena i fråga om inle samma skäl talar för atl utmätningsmannen skall
besluta om anstånd med utmätningsförrättning som att han skall besluta om
anstånd med försäljning. Huvudregeln skulle då, liksom i fråga om anstånd med
försäljning enligt de av beredningen föreslagna bestämmelserna, vara att
anstånd bör medges, om borgenären begär del, men atl särskilda skäl bör
föreligga för anstånd om förrättning har utsatts. Utsättande av
utmätningsförrättning skulle därvid likställas raed att auktion har utlysts.
Länsstyrelsen i Malmöhus län och kronofogdemyndigheten i Malmö distrikt anför
liknande synpunkter.

De
av beredningen föreslagna reglerna ora tidsfrister för försäljning av utmätt
egendom och om anstånd med försäljning har lämnats utan erinran av flertalet
remissinstanser, bland dem hovrätten för Västra Sveriye, hovrätten för övre
Norrland, Svenska bankföreningen. Svenska sparbanksföreningen. Föreningen
mellan ombudsmännen hos Sveriges landshypoteksinstitution, advokatsamfundet.
Föreningen Sveriges häradshövdingar och stadsdomare, Föreningen Sveriges
kronofogdar och huvuddelen av de länsstyrelser som har avgivit yttrande.

Beredningens förslag att
tidsfristen för försäljning av utmätt fastighet också i fortsättningen skall
sättas till fyra månader kritiseras av länsstyrelsen i Jämtlands län. Enligt
länsstyrelsen har det i praktiken visat sig vara svårt att hinna med en
försäljning inom en fyramånadersfrist. Beskrivning och värdering, anskaffandet
av gravationsbevis och andra handlingar rörande fastigheten samt erforderlig
kungörelsetid har gjort att en försäljning ibland inte har hunnits med inom den
ordinära tidsfristen. Beredningans förslag beträffande underhandsförsäljning
av fastighet, separat försäljning av fastighetstillbehör m. m. kommer vidare
att göra förberedelseförfarandet ytterst tidsödande, varigenom svårigheterna
alt hinna med försäljning inom föreskriven ordinär tid ytterligare kommer att
accentueras. Länsstyrelsen föreslår därför, att tidsfristen fastställs till sex
månader.

Advokatsamfundet
understryker vikten av att fyramånadersfristen för försäljning av fastigheter
inte överskrids annat än om vägande rättsliga eller faktiska hinder föreligger.
Samfundet framhåller därvid, att det f. n. vid

s. 132 Kontrollera mot PDF

132 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

flera
länsstyrelser på grund av arbetsbalansen förekommer en tidsutdräkt mellan
ansökan och auktion, som inte är försvarbar. Det förekommer sålunda att
auktionen dröjer raer än ett år utan att något annat hinder har förelegat än
arbetsbalansen. Samfundet frarahåller också atl försäljning av fastighet i
konkurs bör handläggas raed förtur med hänsyn till de speciella intressen som
då bör beaktas.

De
föreslagna reglerna om anstånd raed försäljning av utraätl egendom och
beredningens uttalanden i anslutning till dem berörs av flera remissinstanser.

överexekutor för
Hälsingborgs kronofogdedistrikt framhåller alt möjligheten att ge anstånd med
försäljning av utmätt fastighet i praktiken är bland det viktigaste i hela
förfarandet. Genom att på lämpligt salt medge anstånd kan man nedbringa antalet
exekutiva försäljningar lill en ringa bråkdel av de begärda till fördel för
alla berörda parter. Möjligheten att medgiva anstånd bör därför begränsas så
litet sora möjligt. Länsstyrelsen i Älvsborgs län biträder förslaget att det
skall ankomma pä ÖE att ge anstånd med försäljning av utmätt fastighet.
Bestäramelsen bör enligt länsstyrelsen kunna användas bl. a. om gäldenären
påstår, all han har spekulant på fasligheten och atl han beräknar kunna få den
såld så all samtliga exekulionsfordringar kan betalas. I ett sådant fall bör ÖE
kunna lämna anstånd en eller två månader med den exekutiva försäljningen för
att se, om en underhandsförsäljning kan komina till stånd.

Länsstyrelsen i Kalmar län
anser att nuvarande regler om anstånd med försäljning av utraätl egendom bör
behållas oförändrade. De bestämmelser som nu gäller är enligt länsstyrelsens
mening väl avvägda för att tillgodose gäldenärs, utmätningssökandes och övriga
borgenärers intressen. Länsstyrelsen vänder sig särskilt mot de föreslagna
reglerna om anstånd vid försäljning av utmätt fastighet, och finner det inte
vara rimligt att ÖE skall pröva och besluta i de talrika fall då fråga om
anstånd kommer upp. Enligt länsstyrelsen har beredningen inte framfört några
bärande motiv för att bryta den hittills tillämpade principen att sökanden är
herre över förfaran-del. Länsstyrelsen kritiserar också förslaget alt anstånd
med försäljning av fastighet skall kunna medges upp till ett år, \ilkel länsstyrelsen finner vara olämpligt med hänsyn till
de ökade räntefordringar som kan uppslå under så lång tid.

Länsstyrelsen i
Kopparbergs län anlägger liknande synpunkter beträffande anstånd med
försäljning av utmätt fastighet. Enligt länsstyrelsens mening bör
anståndsmedgivanele från utraälningssökandens sida obligatoriskt respekteras.
Detta bör emellertid inte hindra att gäldenären ges möjlighet alt begära
anstånd. Länsstyrelsen påpekar att den möjligheten i praktiken redan
föreligger, dock med den skillnaden i förhållande till förslaget att gäldenären
då hänvisas att direkt hos sökanden utverka anstånd. Det finns enligt läns-

s. 133 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 133

styrelsen
inte någon anledning att låta ÖE ta del i de förhandlingar som följer på en
sådan begäran om anstånd.

Beredningens uttalande alt
anstånd med försäljning av utmätt egendora inte utan starka skäl bör medges
sedan auktion har utlysts berörs i några remissyttranden. EON ansluter sig i
det avseendet till beredningens uppfattning. EON framhåller därvid att det f.
n. inte är ovanligt att sökande lämnar anstånd omedelbart före en utlyst
auktion, sora då måste inställas. Efter någon tid kan ny auktion få utlysas,
vilken i sin tur kan få inställas efter förnyat anstånd. Genora ett sådant
förfarande åsamkas de exekutiva myndigheterna onödigt arbete och statsverket
kostnader. En större olägenhet med den nuvarande ordningen är emellertid enligt
EON att auktionsspekulanter inte vet om en utlyst auktion verkligen kommer atl
hållas. Denna ovisshet medför ofta att spekulanter helt enkelt inte infinner
sig i sådan omfattning att rimligt pris på godset kan uppnås. Utmätt gods
försäljs därvid ofta till lägre pris än vad som annars hade kunnat uppnås.
Länsstyrelsen i Värmlands län påpekar att beredningen har förutsatt att ÖE,
när anstånd begärs, skall göra en avvägning mellan olika intressen. En sådan
prövning torde emellertid enligt länsstyrelsen ofta te sig ganska vansklig, om
den skall äga rum myckel nära eller i omedelbart sammanhang med
auktionstillfället. Länsstyrelsen finner en fix regel, som innebär alt uppskov
inte får beviljas sedan auktion har blivit utlyst vara att föredra.
Länsstyrelsen i Kopparbergs län anser däremot att beredningens åsikt all
anstånd normalt skall vägras sedan auktion har utlysts är felaktig. Likaväl som
gäldenäien förutsätts ha rätt att avstyra försäljningen genom betalning ända
fram till klubbslaget, bör enligt länsstyrelsens mening anståndsraedgivande
fråii utmätningssökandens sida intill samma tidpunkt kunna beaktas.
Länsstyrelsen anser alt olägenheten atl auktion måste utsättas gång efter
annan på grund av att anstånd lämnas får accepteras i de sällsynta fall då
sådant förekomraer. Länsstyrelsen framhåller i det sammanhanget att del f. n.
oftare torde förekoraraa att auktion inställs i sista stund på grund av
betalning än till följd av att anstånd raedges.

Sjölagskommittén
konstaterar att beredningens förslag beträffande fartyg, liksom i fråga om
fastigheter, innebär alt anstånd med försäljning inte utan synnerliga skäl får
meddelas utöver elt år från utmätningen. Kommittén påpekar alt denna ettårsgräns
i beredningens förslag saknar motsvarighet i fråga om luftfartyg, eftersom
beredningen har funnit så lång väntetid som ett år inte kunna länkas komma i
fråga beträffande dem, bl. a. med hänsyn till de kostnader som fönaring av dem
drar. Enligt kommittén gör sig behovet av snabbhet i exekutionsförfarandet
utan tvekan gällande på motsvarande sätt i fråga ora fartyg, i varje fall när
del gäller handelsflottans fartyg. Kommittén anser det därför ligga närmare
till hands att söka överensstämmelse mellan reglerna för exekution i fartyg
och motsvarande regler i fråga om luftfartyg än att likställa fartyg med
fastighet. Kommittén förordar så-

s. 134 Kontrollera mot PDF

134 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

lunda
att reglerna om tidsgräns för anstånd med exekutiv försäljning av fartyg
utformas i överensstämmelse med de föreslagna motsvarande reglerna i fråga om
luftfartyg. Advokatsamfundet är av sarama uppfattning.

Om
de föreslagna bestämraelserna ora anstånd med försäljning av utmätt lös egendom
görs tillämpliga på de allmänna målen måste enligt EON:s mening följden bli
att utmätningsmännen i princip inte kan träffa uppgörelser om avbetalning i
dessa mål för längre tid än sex månader efter utmätning. Anståndstiden sex
månader är för kort och EON föreslår därför att anstånd med försäljning av
utmätt lös egendom i allmänna mål medges upp till ett år och att anstånd
därutöver kan medges om synnerliga skäl föreligger. Kronofogdemyndigheten i
Malmö distrikt är av samma uppfattning.

Flera andra företrädare
för exekutionsväsendet tar upp frågan om tillämpningen i allmänna mål av den.
föreslagna bestämmelsen att anstånd med försäljning av utmätt fastighet inte
utan synnerliga skäl får beviljas utöver alt år från utmätningen. Man
frarahåller alt det vid utmätning av faslighet för skatter och andra allmänna
avgifter inte är ovanligt, all anstånd med försäljning beviljas tills vidare
för ait bereda gäldenären möjlighet att klara upp skulden enligt
avbetalningsplan. När skulderna uppgår lill stora belopp kommer
betalningsplanerna ofta att omfatta längre tid än ett år. Länsstyrelserna i
Östergötlands och Jämtlands län, överexekutor för Hälsingborgs kronofogdedistrikt
och kronofogdemyndigheten i Linköpings distrild anser att denna konsekvens av
de föreslagna reglerna bör undvikas genora atl begränsningen av anståndstiden
till ett är ultryckligen anges inte skola gälla vid utraätning av fastighet i
allmänt raål.

Länsstyrelsen
i Värmlands län och kronofogdemyndigheten i Östersunds distrikt anser att
samtliga föreslagna regler om anstånd vid försäljning av utmätt fastighet bör
gälla enbart vid utmätning i enskilda mål och sålunda inte avse allmänna mål.

Advokatsamfundet anser
däreraot att de föreslagna reglerna också bör till-lämpas vid utmätning för
skatt. Samfundet framhåller i det avseendet att det till följd av att de
nuvarande reglerna inte gäller vid utmätning för skatt i praktiken ofta
förekommer atl sådana utmätningar blir mycket gamla, ibland flera år. Samfundet
anser att det inte finns någon anledning att på detta sätt särbehandla
skattefordringar. Del nuvarande systemet medför enligt samfundet ofta den
allvarliga olägenheten, att konkursraässiga gäldenärer till förfång för övriga
borgenärer hålls ifrån konkurs på grund av att kronofogdemyndigheten använder
utmätningen som en säkerhetsåtgärd och sedan successivt, ofta under lång tid,
försöker driva fram betalningar från gäldenären. Härigenom lockas gäldenärer
på obestånd att fortsätta sin verksamhet under upptagande av nya krediter t.
ex. hos leverantörer, som inte känner till utmätningen.

s. 135 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 135

2.11
Former för realisation av utmätt fast egendom

2.11.1 Gällande
rätt. Utmätt fast egendora skall enhgt gällande lag alllid säl

jas på offentlig auktion, som förrättas av ÖE (89 och 97 §§ UL).

Exekutiv försäljning av
fastighet omfattar fastigheten med alla dess tillbehör. Möjlighet finns
emellertid atl anordna särskild försäljning av tillbehör till ulmätt fastighet
(100 a § UL). Särskild försäljning av tillbehör ombesörjs av ÖE och kan ske
antingen på offentlig auktion eller under hand.

Vid sidan av försäljning
av utmätt fast egendom finns enligt gällande lag möjlighet att ställa egendomen
under tvångsförvaltning (jfr 7 kap. UL). ÖE kan på bagäran av
utmätningsborgenären förordna om sådan förvaltning antingen omedelbart vid
utmätning eller efter ett misslyckat försäljningsförsök. Skall fastighet stå
under tvångsförvaltning, förordnar ÖE syssloman att ta hand om egendomen. I UL
ges åtskilliga föreskrifter om förvaltningen, uppbörd och redovisning av
influtna medel och fördelningen av uppkommen behållning.

2.11.2 Lagberedningen.
Beredningen understryker det angelägna i all vid

exekutiv försäljning av fastighet de rättsliga förhållandena utreds, så att

köparen såvitt möjligt kan säkert bedöma vad han förvärvar. Varje osäker

het på den punkten är ägnad att minska den valuta som försäljningen kan

inbringa, till skada för utmätningssökanden eller andra borgenärer och fas

lighetens ägare. Den som i sådant fall förvärvar fastigheten kan göra en

obehörig vinst, om han har räknat med viss risk sora sedan inle aktualise

ras. Det är inte önskvärt, att en sådan spekulalionsvinst inhöstas.

Vissa bestämmelser som
redan har förts in i UL efter förslag av beredningen tjänar syftet att uppnå
goda resultat vid exekutiva faslighelsförsälj-ningar eller i varje fall
motverka försäljningar till underpris. Bestämmelserna i 126 § 3 raom. UL ger
sålunda auktionsförrättare raöjlighet att avvisa inrop på auktion, ora det är
sannolikt att avsevärt högre köpeskilling än inropssuraman kan uppnås. Vidare
kan bestämmelserna om särskild försäljning av utmätt fastighetstillbehör, i
synnerhet beträffande industrifastigheter, leda till att bättre ekonomiskt
resultat kunde uppnås än om fastighet med alla tillbehör måste säljas i klump.
Motsvarigheter lill dessa bestämmelser, liksom till nuvarande bestämmelser om
det s. k. lägsta budet vid fastighetsauklion, har tagits in i beredningens
förslag till ny försäljningslag.

Beredningen
har nu prövat också andra vägar än de nämnda för att uppnå bästa möjliga
resultat av fastighets exekutiva försäljning. Enligt beredningens mening bör
det ibland vara möjligt att få ut mera för en fastighet, om den liksom lös
egendom får utbjudas till försäljning under hand. Detta förfarande finner
beredningen visserligen inte lämpa sig så bra i mera komplice-

s. 136 Kontrollera mot PDF

136 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

rade
fall. Försäljningen av t. ex. en obebyggd tomt, en villafastighet, ett hyreshus
m. m. kan emellertid ofta vara mycket enkel rättsligt sett, om fastigheten
inte är alltför högt belånad. I sådana fall bör fastigheten kunna raed fördel
utbjudas till försäljning under hand. Enligt beredningens förslag skall därför
utmätt fastighet få säljas på delta sätt, om del är tillföiiitligt utrett vilka
fordringar och rättigheter sora belastar faslighelan och försäljning i den
ordningen synes mera iindamålsenlig än försäljning på auktion. Avsikten är,
att ÖE i dessa fall skall regelmässigt låta utbjuda fasligheten genom mäklare,
som äger åtnjuta sedvanlig provision ora försäljning kommer till stånd genora
hans förmedling. Undanlagsvis kan del länkas, alt ÖE själv kan inhämta anbud t.
ex. från statlig eller kommunal myndighet som kan antas vara intresserad av all
köpa fastigheten, raen i allmänhet är det inle lämpligt att ÖE är verksam på
delta sätt. Något hinder bör enligt beredningen inte föreligga mot alt lämna
samma uppdrag ål två eller flera mäklare saratidigt, ora det anses främja
saken.

Försäljning under hand bör
i princip inte få leda lill atl inteckningar blir ulan verkan eller all
upplåtna rättigheter upphör. Försäljningen bör ske i former som så nära sora
möjligt överensstäraraer med frivillig försäljning. Köparen bör därför åläggas
att svara för alla fordringar som på grund av panträtt, utmätning eller i
övrigt är förenade med förmånsrätt i fastigheten, om inle borgenär får
gottgörelse ur särskilt tillgängliga medel eller avstår från betalning ur
fastigheten. Härav följer alt försäljning under hand praktiskt sett inte kan
ske ulan alt ulmälningssökanden får full betalning eller godtar försäljningen.
Dat kan antas, att denne, som t. ex. kan vara staten såsom innehavare av
skattefordran, gör sådant medgivande efter elt ekonomiskt övervägande. 1
öviigt måste kontakt tas raed alla inteckningshavare för att få uppgift om den
aktuella belåningen in. m. Förslaget förutsätter också, atl alla rättigheter
sora på grund av skriftlig upplåtelse gäller i fastigheten skall förbehållas,
om inle rättighetshavaren efterger sin rätt. Däremot har beredningen ansett sig
kunna bortse från muntliga upplåtelser, som inte heller beaktas vid exekutiv
auktion.

Förslaget kräver som
huvudregel, atl fastighetsägaren godkänner försäljningsvillkoren vid
underhandsförsäljning. När han godkänt dessa, är han utesluten från möjligheten
alt genora klagan vinna ändring i ÖE:s beslut och överlåtelsen kan äga rum i
förutsatt ordning. Kravet på ägarens godkännande har dock inle ansetts böra
upprätthållas, när del har gjorts försök att sälja fastigheten på auktion ulan
att därvid skett godtagbart inrop. I sådant fall bör enligt beredningen
försäljning under hand kunna få ske även ulan ägarens godkännande, om
försäljningen sker på gynnsammare villkor.

Beredningen behandlar i
detta sararaanhang institutet tvångsförvaltning av fast egendora. En väsentlig
orsak lill att institutet infördes år 1912 var, att bestämraelserna ora lägsta
budet befarades kunna leda till att utmätt fastighet inte kunde säljas och att
det inle var tillfredsställande om gäldenären då

s. 137 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 137

utan
vidare fick den fastigheten åter till fri disposition. Institutei omreglerades
senare till en fullt självständig realisationsform, varvid syftet näi-mast var
att gynna inteckningshavare med svag förmånsrätt under en lågkonjunktur med
fallande fastighetsvärden.

Möjligheter
att få tvångsförvaltning till stånd har använts sällan och i allt mindre
omfattning. Erfarenheterna har, såvitt beredningen kunnat inhämta, inte varit
goda. Det är sålunda knappast möjligt alt bedriva tvångsförvaltning av
jordbruks- eller industrifastighet på ett sätt som ger något utbyte, medan
möjligheterna kanske är något gynnsammare, när det gäller en v-anlig
hyresfastighet.

Enligt
beredningens mening finns del inte tillräckliga skäl att behålla institutet
tvångsförvaltning. Fordringsägare kan med större fördel söka utmätning i annan
gäidenärens egendom eller söka honom i konkurs. Visserligen kan en borgenär,
som inte har personlig fordran mot faslighetens ägare, inte få utmätning i
annan hans egendom eller söka honom i konkurs. Men de sällsynta undantagsfall
som det här kan vara fråga om motiverar inte i och för sig, alt institutet
upptas i en ny lag. Efter genomförandet av JB blir det vidare enligt
beredningens mening säkerligen mera sällsynt, att någon har pantbrev i fast
egendom utan att ägaren är personligen betalningsskyldig för omslagsrevers.
Beredningen föreslår alltså, att institutet tvångsförvaltning avskaffas.
Beredningens förslag innehåller emellertid, liksom gällande lag, bestämmelser
om förordnande av syssloman för utmätt fastighet i avvaktan på dess försäljning
som ju ibland kan låta vänta på sig. Syssloman kan få i uppdrag att uppbära
avkastning av fastigheten (t. ex. hyror) eller att ta värd om fastigheten. Även
utan all syssloman utses kan enligt förslaget meddelas förordnande som gör del
möjligt alt la hand om avkastning av utmätt fastighet efter hand som den
förfaller.

2.11.3
Remissyttrandena. Förslaget att exekutiv försäljning av fastighet skall kunna
ske under hand tillstyrks av bl. a. hovrätten för Västra Sverige, länsstyrelsen
i Malmöhus län, EON, Svenska bankföreningen, Stockholms sparbank. Konungariket
Sveriges stadshypotekskassa, Sveriges jordbrukskasseförbund, Sveriges
industriförbund och Sveriges fastighetsägareförbund. Hovrätten för Västra
Sverige delar beredningens uppfattning att försäljning under hand knappast kan
komina i fråga i mera komplicerade fall. Eftersom vissa praktiska problem inte
kan undvikas vid underhandsförsäljning finner hovrätten det vara vanskligt att
uttala sig om vilken betydelse institutet kan få i praxis. I det stora hela
anser hovrätten emellertid alt möjligheten till underhandsförsäljning kommer
att utgöra ett värdefullt komplement till reglerna om offentlig auktion.
Särskilt förtjänar det enligt hovrätten att framhållas att försäljning under
hand kan utgöra en tänkbar möjlighet i de fall då det har visat sig omöjligt
att få ett acceptabelt bud vid offentlig auktion och ÖE därför har tvingats
äwisa inrop. Svenska sparbanksföreningen anser 5t Riksdagen 1971.1 saml. Nr 20

s. 138 Kontrollera mot PDF

138 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

att
en underhandsförsäljning i de flesta fall är ägnad att ge ett för alla berörda
parter, inte minst innehavare av i egendomen intecknade rättigheter,
förmånhgare resultat än om fastigheten säljs på offentlig auktion. Enligt föreningens
mening bör förfarandet därför riktas in på underhandsförsäljning som den
normala realisations formen, medan försäljning på auktion bör användas bara om
underhandsförsäljning har misslyckats eller det från början måste anses
osannolikt att en sådan ger bättre resultat. Också i yttrandet från Stockholms
sparbank kommer den uppfattningen till uttryck att underhandsförsäljning i de
flesta fall ger ett bättre resultat än försäljning på auktion och att underhandsförsäljning
därför borde göras till den primära realisalionsformen. Emellertid framhålls
samtidigt att det finns anledning att befara att underhandsförsäljning kommer
att medföra en besvärande fördröjning av exekutionen. Visserligen är t. ex.
inleckningshavares ränlekrav teoretiskt sett garderat oavsett hur lång lid
förfarandet tar, men även med nuvarande system har det i praktiken visat sig
att tidsutdräkten vid förfarandet ofta har vållat svårigheter. Sveriges
industriförbund anser atl försäljning under hand kanske främst kan komma i
fråga beträffande obebyggda tomter, villafastigheter och hyreshus ]nen påpekar
alt det inte kan anses uteslutet att också mindre industrifastigheter raed
okomplicerad intecknings- och rättig-helsstruktur kan vara lärapliga objekt för
sådan försäljning. Enligt Sveriges fastighetsägareförbund har man anledning att
utgå från att del, trots de kostnader som är förenade med en försäljning under
hand, ofta kan bli möjligt att uppnå bättre pris än vid auktionsförsäljning.
Förbundet framhåller emellertid att det i varje enskilt fall raåste ske en
avvägning av för- och nackdelar av underhandsförsäljning innan man använder
sig av denna försäljningsform. Under förutsättning att de restriktiva
bestämmelser som enligt förslaget skall kringgärda underhandsförsäljning
behålls, anser sig förbundet kunna godta att möjlighet till sådan försäljning
öppnas.

I
några remissvar lämnar man förslaget om underhandsförsäljning utan erinran men
ger samtidigt uttryck för uppfattningen atl denna försäljningsform i praktiken
inte komraer att kunna användas så ofta. Föreningen Sveriges häradshövdingar
och stadsdomare finner det vara svårt att ha någon raening i frågan om
möjligheten till underhandsförsäljning i praktiken kommer att utnyttjas i
nämnvärd utsträckning och frarahåller i det sammanhanget att den föreslagna
bestämmelsen att försäljningsvillkor skall godkännas av fastighetsägaren torde
innebära en avsevärd begränsning. Föreningen delar emellertid beredningens
uppfattning, atl också denna utväg bör stå öppen för att uppnå bästa möjliga
resultat av fastighets exekutiva försäljning. Länsstyrelsen i Älvsborgs län
betonar att försäljning under hand inte torde kunna förekomma annat än i enkla
fall då fasligheten inte är alltför högt belånad. Bankinspektionen finner del i
och för sig vara tillfredsställande om möjlighet till underhandsförsäljning av
fastighet införs men framhåller att det torde vara realistiskt att anta atl
svårigheter inle så sällan kommer att upp-

s. 139 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 139

stå
när det gäller atl uppfylla de förulsätlningar för sådan försäljning som enligt
förslaget skall gälla. Viss risk föreligger därför enligt inspektionen att
försäljningsformen i praktiken inle kan begagnas så ofta sora kanske hade varit
önskvärt.

Länsstyrelserna i
Stockholms, Kopparbergs och Västerbottens län uttrycker tveksarahet inför
förslaget att det skall vara möjligt att sälja fastighet exekutivt under hand.
Länsstyrelsen i Stockholms län ställer frågan om ÖE i varje ärende om exekutiv
försäljning av fastighet skall bedöma om underhandsförsäljning bör komma i
fråga. Länsstyrelsen påpekar alt det under 1968 kom in 471 ansökningar ora
fastighelsförsäljning till länsstyrelsen och frarahåller att det med en sådan
arbetsraängd blir mycket omständligt och tidsödande all genomföra det
förberedande arbete som enligt förslaget läggs på ÖE. Med hänsyn härtill hyser
länsstyrelsen stor tvekan om regler angående försäljning under hand bör
införas men vill, bl. a. med hänsyn till atl bestämraelser om sådan
försäljning redan finns beträffande utmätt lös egendom, inle motsätta sig
detta. Länsstyrelsen i Västerbottens län anför alt länsstyrelsen tidigare har
förklarat sig inle ha något all erinra mot att det infördes raöjlighet alt
sälja utraätl lös egendom under hand. När det gäller underhandsförsäljning av
fast egendom är länsstyrelsen emellertid avgjort raer tveksam. Länsstyrelsen
sätter i fråga om den föreslagna ordningen kommer att tillämpas i praktiken
och framhåller att den inte är användbar annat än i vissa mycket enkla
undantagsfall såsora när det gäller en sommarstuga eller svårsäljbar egendom
beträffande vilken stat eller kommun kan tänkas vara enda spekulant. Enligt
länsstyrelsen i Kopparbergs län bar möjligheten att sälja utmätt lös egendom
under hand utnyttjats i mycket begränsad utsträckning. I de fall där metoden
har använts har det visat sig att den i varje fall inte givit bättre ekonomiskt
utbyte än vad som hade kunnat uppnås vid auklionsförsäljning. Länsstyrelsen
förutser att metoden att sälja faslighet under hand kommer att utnyttjas i lika
ringa grad.

En klart avvisande
inställning till beredningens förslag beträffande underhandsförsäljning av
utmätt fastighet intar länsstyrelserna i Östergötlands, Kalmar, Göteborgs och
Bohus, Värmlands och Jämtlands län. Länsstyrelsen i österyötlands län finner
del föreslagna förfarandet vid underhandsförsäljning vara dyrbart, omständligt
och tidskrävande och understryker bl. a. att åtskilliga arbetsuppgifter enligt
förslagel komraer alt åvila ÖE och detta även vid en försäljning som sker genom
mäklare. ÖE skall sålunda utreda vilka fordringar och rättigheter, som belastar
fastigheten, bestämma köpevillkoren, hålla fördelningssammanträde och utfärda
köpebrev. Länsstyrelsen anser vidare att försäljningsformen bara kan komma
till användning i undantagsfall. 1 det avseendet pekar länsstyrelsen på det
förhållandel att köparen vid försäljning under hand skall svara för alla
fordringar som är förenade med panträtt eller annan förmånsrätt i fastigheten,
vilket innebär alt förfarandet inte kan komma till användning i de talrika fall
då fastigheten är högt be-

s. 140 Kontrollera mot PDF

140 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

lånad.
Vidare framhåller länsstyrelsen att underhandsförsäljning inte kan användas i
fall då överenskommelse att bibehålla samtliga i faslighet upplåtna
rättigheter inte kan träffas. Liknande synpunkter anförs av länsstyrelsen i
Jämtlands län, som anser att förslaget utan olägenhet kan utgå. I de fall då
berörda sakägare är ense om försäljning under hand kan sådan enligt
länsstyrelsen ske på frivillighetens väg utan alt exekutivt förfarande behöver
tillgripas. Länsstyrelsen i Kalmar län betonar alt det vid försäljning av fastighet
ofta är fråga om stora ekonomiska värden och att raånga sakägare kan beröras av
en försäljning. Det är därför viktigt att försäljningen sker raed tillämpning
av elt i lag noga reglerat förfarande. Försäljningsformen bör enligt
länsstyrelsens mening inte bestämmas av ÖE efter en diskretionär prövning.
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län vänder sig mot all mäklare enligt
beredningens förslag skall anlitas för att genoinföra en underhandsförsäljning.
Länsstyrelsen pe:kar på de risker som uppstår för alt statsverket dras in i
tvister om mäklararvode, särskilt om, som beredningen förulsätler kunna ske,
två eller flera mäklare samtidigt anlitas. Enligt länsstyrelsen i Värmlands län
torde det i praktiken i allmänhet förhålla sig så att, när fastighetsexekution
inleds, raöjligheten att få till stånd ett utbyte av ägare till fastigheten
redan har utnyttjats utan resultat. I de fall där fast egendora ingår i
konkursbo torde därjämte frågan om faslighetens försäljning under hand ha
prövats i konkursförfarandet och resulterat i att sådan försäljning inte bör
ske.

Länsstyrelsen i Västerbottens
län finner det mindre lämpligt att lägga på ÖE att avgöra om
underhandsförsäljning skall komraa lill stånd. Enligt länsstyrelsen bör i
varje fall krävas alt yrkande om sådan försäljning skall ha gjorts av ägaren,
inteckningshavare eller annan rättsägare innan ÖE behöver pröva frågan om
underhandsförsäljning och att den som framställer sådant yrkande skall anse sig
med fog kunna påstå att ett fördelaktigare pris kan nås genom sådan
försäljning. Länsstyrelserna i Västmanlands och Koppar-berys län delar
uppfattningen att elt uttryckligt yrkande från rättsägare bör utgöra en
förutsättning för att frågan om underhandsförsäljning skall tas upp.
Länsstyrelsen i Kalmar län anser att inle bara sökanden och ägaren utan också
rättsägare som inteckningshavare och rättighethavare bör få tillfälle yttra
sig innan frågan om faslighet bör säljas under hand avgörs.

Beredningens förslag att
institutet tvångsförvaltning skall avskaffas har godtagits eller läranats utan
erinran under reraissbehandlingen. Länsstyrelsen i Västmanlands län uttalar i
sitt yttrande att länsstyrelsen tveklöst ansluter sig till förslaget.
Länsstyrelsen framhåller, att möjligheten lill tvångsförvaltning har
utnyttjats sällan.När det har utnyttjats har del enligt länsstyrelsen utgjort
ytterligare en komplikation i det exekutiva förfarandet.

s. 141 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 141

2.12
Exekutiv försäljnings inverkan på inteckningar

2.12.1 GäUande
rätt. Inteckning som vid exekutiv auktion faller utanför

lägsta budet upphör att gälla, om inte inteckningshavaren och inroparen

kommer överens om avräkning (23 § IF och 131 § UL). I fråga ora gemensam

inteckning gäller att inteckningen även om den faller inora lägsta budet

blir ulan verkan, om inte samtliga fastigheter säljs efter gemensamt utrop el

ler inteckningshavaren medger att det solidariska ansvaret skall upphöra el

ler att del belopp som belöper på såld faslighet skall stå inne i fastigheten

(36 § IF och 117 § UL). I enlighet med övertagandeprincipen skall befintliga

lån i fastighet som säljs exekutivt kunna stå kvar. Huvudregeln är att be

lopp som faller inom lägsta budet inte behöver betalas kontant, om inte kö

paren avtalar annat med borgenären (117 och 131 §§ UL). En förutsättning

för atl lån skall stå kvar är naturligtvis att inteckningen gäller.

Den
som ropar in fastighet på exekutiv auktion blir inle därigenom personligen
belalningsansvarig raot de borgenärer vilkas fordringar enligt lagens regler
skall slå kvar i fastigheten, dvs. i princip de inleckningsfordringar sora
faller inom lägsta budet.

Om
förre ägaren var personligen betalningsskyldig för lånet kvarstår detta ansvar
efter auktionen. Ora en inteckningshavare vid exekutiv auktion inte begagnar
sig av sin rält atl uppbära kontant betalning ur köpeskilhngen utan i stället
låter beloppet innestå i fastigheten, anses han ha uppgett den personliga
fordringen mot förre ägaren (30 § IF).

Beträffande
ägarhypotek gäller att om andel i inteckning som faller inom lägsta budet
finnes tillkomma gäldenären (dvs. ägaren), skall den andelen utan särskilt
yrkande betalas kontant (117 § UL). Någon särskild bestämmelse finns inte om
kontant betalning i det fallet alt gäldenären innehar hel inteckning inom
lägsta budet. Denna torde trots att inteckningen inte är belånad böra betraktas
som intecknad gäld och skall alltså inte betalas kontant, ora det inte yrkas.
Inteckningen övergår enligt gällande lag inte genom försäljningen till köparen.
Om ägaren har hel inteckning eller andel i inteckning utom lägsta budet, skall
inteckningen resp. andelen givelvis betalas kontant, om inte annat avtalas med
köparen. Ägarhypotek tas ofta i mät i samband raed exekutiv försäljning och
ägaren kommer dä inte själv i åtnjutande av tillgodohavandet.

2.12.2 Den
i JB föreslagna ordningen. Sora huvudregel anges i JB att inteck

ning blir utan verkan till belopp sora enligt sakägarförteckningen inte täcks

av köpeskillingen om inle ÖE förordnat om fortsatt inteckningsansvar. Mot

svarande gäller när inteckning avser flera fastigheter gemensarat och dessa

säljs på exekutiv auktion enligt gemensam sakägarförteckning. Sker däremot

försäljningen enligt särskilda sakägarförteckningar förlorar inteckningen

alltid sin verkan, om inte ÖE förordnat om fortsatt inteckningsansvar. Säljs

s. 142 Kontrollera mot PDF

142 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

endast
någon eller några av fastigheterna, blir inteckningen, såvitt angår såld
fastighet helt ulan verkan, om inle ÖE förordnat om fortsatt inteckningsansvar,
och såvitt angår annan fastighet, utan verkan till den del medel utfallit på pantbrevels
belopp (6 kap. 12 § JB). Någon raolsvaiighel till 30 § IF har inte lagils upp i
JB.

2.12.3
Lagberedningen. 1 syfte atl bevara befintliga inteckningar i största möjliga
utsträckning förordar beredningen atl särskild förklaring skall kunna meddelas
om alt vissa inteckningar som köparen vill bevara allljäral skall gälla oaktat
de inte täcks av köpeskillingen. Begäran om fortsatt inteckningsansvar skall
enligt beredningens förslag göras senast vid sammanträde för köpeskillingens
fördelning. Förordnande om intecknings fortsatta bestånd skall raeddelas av
ÖE. Förslaget möjliggör att inteckningarna kan omedelbart belånas hos
kreditgivare som köparen anlitar. Enligt beredningens förslag skall ÖE även
kunna förordna att gemensamma inteckningar, vilkas belopp inte läcks av
köpeskillingen skall fortfara all gälla. Beredningen har även övervägt huruvida
ÖE skulle kunna tillerkännas en allmän befogenhet att förordna ora fortsatt
inteckningsansvar även i sådana fall när gemensamt intecknade fastigheter säljs
efter särskilda utrop eller sådan fastighet säljs för sig. Situationen kan
emellertid vara komplicerad och beredningen har därför ansett del rådligasl att
begränsa en sådan befogenhet till enkla fall sora lätt kan överblickas. Till
den grupp som här är i fråga hör bl. a. försäljning av slamfastighet som
svarar primärt för geraensara intecknings hela belopp. Om den aktuella
fordringen helt täcks av köpeskillingen, kan något subsidiärt ansvar inte göras
gällande i annan fastighet. ÖE bör i denna situation på begäran av köparen
kunna förordna att inteckningen alltjämt skall gälla, näraligen i den sålda
fasligheten. Härigenom bereds köparen bl. a. möjlighet alt med den sora
innehar pantbrevet avtala om avräkning på köpeskillingen. Vad åter angår det
fallet att fordringen inte helt läcks av köpeskillingen kan innehavaren av
pantbrevet vara berättigad att vända sig mot subsidiärt ansvarig fastighet för
att få ut resterande belopp. Så länge ett sådant ansvar beslår kan det inte
vara lärapligt atl ge förordnande ora all inteckningen jämsides skall bestå i
den sålda fastigheten. Det skulle kunna vara tänkbart att ge raöjlighet lill
sådant förordnande om pantbrevets innehavare avslår från all rält mot
subsiidiärt ansvarig fastighet. Detta kräver emellertid i så fall särskild
åtgärd och anteckning i faslighelsboken. I enkelhetens intresse har
beredningen anselt att raan bör lärana utanför de fall, då fordringen inle
helt täcks av köpeskillingen.

Dessa
spörsmål får enligt sakens natur inte någon aktualitet vid försäljning under
hand som ju inte får inverka på inteckningarna i såld fastighet.

Ävan
om inteckningarna skall gälla efter auktionen i den mån de läcks av
köpeskillingen torde del inte vara lämpligt alt lagen utgår från att motsvarande
lån skall kvarstå i fasiigheten. Det skulle innebära alt, om inte annat

s. 143 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 143

sägs,
förre ägaren skulle kvarstå som personligen betalningsskyldig för lån ända
intill det belopp som motsvarar gränsen för faslighetens värde, såvitt detta
kan bedömas genom resultat av auktionen. En betydande risk skulle härigenom
komma att åvila honom. Även ora han redan är insolvent när fastigheten säljs,
kan det inte vara rimligt att den risken kvarstår beträffande fordran som läcks
av köpeskillingen. Å andra sidan kan lagen inle utan att åsidosätta borgenärens
rätt föreskriva att lånen skall stå kvar även om förre ägarens personliga
betalningsansvar skulle upphöra. Inte ens ora nye ägaren åläggs personligt
betalningsansvar för lånen kan man gärna tvinga långivaren all stå kvar även
ora förre ägarens personliga betalningsansvar upphör. Det är ju inte sagt att
nye ägaren är i stånd att klara ut situationen. I allraänhel torde långivare
under åberopande av uppsägningsklausul före auktionen ge tillkänna alt de
yrkar kontant betalning om inle efter auktionen annat avtalas med köparen.
Efter auktionen regleras frågan med köparen. I allmänhet övertar denne
betalningsansvaret och befrias förre ägaren därifrån. Det torde därför vara
helt orealistiskt atl tänka sig en legal reglering som utgår från att alla lån
som läcks av köpeskillingen skall slå kvar utan att saken regleras raed
köparen.

Det är inte utan vidare
givet att gränsen mellan lån som lagen antar skall stå kvar efter auktionen och
lån som skall betalas kontant bör som i gällande lag dras vid lägsta budet
resp. skyddsbeloppet enligt beredningens terminologi. Då emellertid under alla
omständigheter utraälningssökandens fordran som regelmässigt faller utanför
skyddsbeloppet skall betalas kontant till större eller mindre del, har
beredningen anselt det naturligt att på denna punkt stå fast vid regleringen i
gällande lag. Delta innebär sålunda att, om borgenär inte gjort gällande rätt
lill kontant betalning och inteckning inte heller av särskilda skäl skall vara
utan verkan, lån som faller inom skyddsbeloppet skall avräknas på
köpeskillingen, att förre ägaren alltjämt blir personligen betalningsskyldig
för sådant lån om personligt betalningsansvar åvilade honom före försäljningen
och att nye ägaren inta blir personligen belalningsskyldig mot långivaren för
lånet. Givetvis kan det därefter inträffa att nye ägaren övertar sådant
betalningsansvar och att förre ägaren befrias därifrån. Detta får emellertid
överlämnas åt parterna att bestämma. Vad angår lån som faller utanför
skyddsbeloppet innebär beredningens förslag alt borgenären har rätt till
kontant betalning och all förre ägaren blir befriad från personligt
betalningsansvar. Om borgenär medger köparen avräkning, betingar sig
borgenären givelvis att köparen ikläder sig betalningsansvar för lånet i
fråga. Ifrågavarande förslag har inte avseende på exekutiv försäljning under
hand. Vid sådan försäljning får tillses all frågan om överlagande av lån
ordnas enligt vad sora brukar tillämpas vid frivillig försäljning.

Det
kan vara fullt tänkbart att pantbrevet är pantförskrivet till säkerhet för
fordran som överstiger pantbrevets belopp, eller atl ränta m. m. löpt så

s. 144 Kontrollera mot PDF

144 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

lång
tid att sammanlagda fordringsbeloppel väsentligt överstiger pantbrevels belopp.
Del ligger i sakens natur att om borgenären haft rätt lill kontant betalning
men avtalat raed köparen om avräkning på köpeskillingen, omfattningen av
köparens betalningsutfäslelse och innebörden av pantförskriv-ningen då klaras
ul för framtiden. Om lånet faller inom skyddsbeloppel och inte skall betalas
kontant bor pantförskrivningen i framtiden inte kunna åberopas för större
belopp än pantbrevets belopp. En annan ordning skulle bl. a. innebära att en fastighetsägare
skulle kunna lill skada för senare inteckningshavare realiter belasta
fastigheten med långt större belopp än inskrivningen i faslighelsboken och
gravationsbevis utvisar. En köpare skall vidare aldrig kunna bli skyldig atl
utan särskilt åtagande mer än en gång svara för den del av köpeskillingen som
avräknats. Den angivna principen bör gälla inle bara pantbrevets kapitalbelopp
utan även tillägg som avses i 6 kap. 3 § JB.

Om
borgenär i följd av exekutiv auktion får motta betalning i förtid kan han bli
berättigad till skadestånd. Enligt JB får utöver pantbrevels belopp även det i
6 kap. 3 § angivna tillägget användas för all läcka skadestånd. Det är inte
alldeles klart, hur det enligt gällande lag skall förfaras med
skade-ståndsbeloppel om köparen övertar ansvaret för lånet på oförändrade
villkor. Enligt beredningens mening skall beloppet i så fall tillkomma köparen
som kompensation för lånets överlagande. Borgenärens anspråk på beloppet bortfaller
då. Om köparen får lånet på billigare villkor, skall långivaren som
kompensation för eftergiften behålla skadeståndsbelopp i proportion till denna.

Enligt
beredningens förslag skall ägarhypotek i den mening som avses i 6 kap. 9 § JB
alltid utan särskilt yrkande betalas kontant även om det faller inom
skyddsbeloppet. Regeln gäller alltså vare sig ägaren har hel inteckning
obelånad eller endasl har andel i belånad inteckning. Enligt JB går rälten till
inneliggande inteckning över till köparen. Enligt 6 kap. 3 § JB skall tillägg
inle beräknas på ägarhypotek. Beredningen har tagit upp en motsvarande bestämmelse.
Om ägarhypoteket blivit utmätt, skall emellertid tillägg kunna ulgå. Det är då
i själva verkeit inte längre ägarhypotek. Att detta skall gälla när ägarhypotek
enligt beredningens förslag pantförskrivits av utmätningsmannen, torde vara
klart utan särskild bestämmelse. I sådant fall bör allmänna regler för den som
har panträtt i fast egendom gälla. Behov av bestämmelse föreligger däremot om
den som fått utmätning i ägarhypotek har begärt omedelbar exekution i
fastigheten. Exekutionen kan dra ut på liden och det saknas anledning att inte
medge tillägg t. ex. för ränta. Även i andra fall där ägarhypotek tagils i jnät
efter alt fastigheten utmätts, bör ägarhypoteket i princip utgå på samma sätt
som om ägaren efter utmätningen pantförskrivit pantbrev som gäller i
fastigheten.

s. 145 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 145

2.12.4
Remissyttrandena. Beredningans förslag att ÖE skall kunna meddela förklaring
att inteckning, som annars efter exekutiv fastighelsförsäljning skulle bli utan
verkan, alltjämt skall gälla har godtagils eller lämnats ulan erinran av nästan
alla remissinstanserna. Hit hör bl. a. de båda hörda hovrätterna,
bankinspektionen, EON, inskrivningskommittén, Svenska bankföreningen, Svenska
sparbanksföreningen. Konungariket Sveriges stadshypotekskassa. Föreningen
mellan ombudsmännen hos Sveriges landshypoteksinstitution, advokatsamfundet
och flertalet länsstyrelser som har yttrat sig.

Kritik
mot förslaget att också inteckningar, som faller utanför köpeskillingen, efter
ÖE:s förordnande skulle kunna slå kvar i fastigheten framförs emellertid i
remissyttrandena från länsstyrelserna i Älvsborgs och Västmanlands län. Enligt
förstnämnda länsstyrelse torde inteckningar som faller utom köpeskillingen i de
flesta fall inte vara sunda kreditobjekt. ÖE bör därför inte medverka till att
de får fortsatt giltighet. Länsstyrelsen vill dessutom påpeka att redan de
nuvarande bestämraelserna ora stärapel för inteckning ger raöjlighet alt utan
särskild stärapelkoslnad förnya inteckningar, som inte täcks av köpeskillingen.
Mot bakgrunden av vad som har nämnts finner länsstyrelsen förslaget mindre
lämpligt. Beträffande de gemensamraa inteckningarna anser länsstyrelsen, att
de under inga förhållanden bör få gälla efter den exekutiva auktionen, om de
intecknade fastigheterna säljs efter särskilda utrop eller någon av dem säljs
för sig. Länsstyrelsen i Västmanlands län finner de av beredningen anförda
skälen för förslaget inle vara bärande och påpekar att beredningen i detta
hänseende, liksom i andra, lägger en ny börda på ÖE:s verksarahet.

Beredningens uttalande och
förslag i fråga ora vad sora vid exekutiv fastighets försäljning bör betalas
kontant och vad sora kan stå kvar sora lån i fastigheten efter försäljningen
har godtagits eller lämnats ulan erinran av alla remissinstanser utom
länsstyrelsen i Älvsborgs län. Länsstyrelsen kan inle biträda förslaget atl
förre ägaren av exekutivt såld fastighet alltjämt skall bli personligen
betalningsskyldig för lån som faller inom skyddsbeloppet. Länsstyrelsen anser
alt regeln bör vara atl personligt betalningsansvar för förre ägaren skall
upphöra för inteckningar, som läcks av köpeskillingen. Länsstyrelsen vänder
sig i sammanhanget raot beredningens uttalande alt långivare, vars lån enligt
nu gällande regler faller inom lägsta budet, i allmänhet genom uppsägning av
lånen ser till atl de själva kan bestämraa ora lånen skall stå kvar eller inte.
Länsstyrelsen framhåller atl det vid länsstyrelsens exekutiva fastighetsförsäljningar
nästan aldrig förekommer alt långivare med lån inora lägsta budet begär kontant
betalning för sina kapitalfordringar och alt uttalandet därför inta stämmer
med länsstyrelsens erfarenheter. Länsstyrelsen vänder sig också mot
beredningens uttalande om skadestånd vid förtida betalning. Länsstyrelsen
ställer frågan hur den ordning beredningen har förordat i det avseendet skall
genoraföras i praktiken. Beredningens uttalanden är enligt länsstyrelsen oklara
bl. a. så lill vida atl del inte av dem framgår om

s. 146 Kontrollera mot PDF

146 Kungl. Maj.ts proposition nr 20 år 1971

ÖE
skall vara verksam för att få reda på vilka överenskommelser, som har träffats
mellan köpare och säljare, eller om det av fördelningslängden skall framgå
under vilka villkor långivaren låter lån stå kvar i fastigheten.

2.13
Exekutiv försäljnings inverkan på rättigheter

2.13.1
Gällande rätt. Enligt 107 § UL skall i borgenärsförteckning, som auktionsförrättaren
upprättar vid fastighelsauktion, tas upp fastigheten belastande rättigheter av
typ nyttjanderätt, åter köpsrätt, rätt till elektrisk kraft eller till avkomst
eller annan förraån och rätt till servitut. En förutsättning för att en
rättighet av det nämnda slaget skall tas upp i förteckningen är emellertid att
rättigheten är intecknad eller atl den grundar sig på en skriftlig handling,
som är tillgänglig liör auktionsförrättaren. I borgenärsförleckning-en tas den
eller de rättigheter och de fordringar som belastar fastigheten och skall
antecknas i förteckning upp efter det företräde mellan dera sora gäller enligt
lag.

Av
113 § 1 raom. UL framgår, all försäljning av fastighet på auktion alltid skall
ske under förbehåll att rättighet sora enligt borgenärsförteckningen faller
inom lägsta budet skall bestå. Detta innebär att rättighet med förmånsrätt
framför exekutionsfordran regelmässigt skall bestå efter fastighetens försäljning.
Beträffande rättighet som enligt borgenärsförteckningen faller utom lägsta
budet gäller som princip att dess bestånd skall förbehållas vid auktionen, om
detta kan ske utan förlust för rättsägare med bättre förmånsrätt än
rättigheten. Enligt 123 § UL gäller därför, att fastigheten vid auktionen först
skall utropas med förbehåll om rättighetens bestånd. Uppnås då ett slutbud, som
täcker alla fordringar med bättre rält än rättigheten, godtas budet och något
ytterligare utrop skai- inte. Blir däremot inle alla frainförliggande
fordringar täckta av budet, görs elt nytt utrop ulan förbehåll ora rättighetens
bestånd. Blir slutbudet vid detta utrop högre än vid det föregående blir det
antaget. I annat fall antas det första slutbudet. Är i borgenärsförteckningen
upptagna flera rättigheter som sinsemellan har olika förmånsrätt och faller
ulora lägsta budet, kan en serie av utrop bli nödvändig. Fastigheten utropas
då först raed förbehåll ora saratliga rättigheters bestånd. Blir slutbudet då
inte så högt atl det läcker alla fordringar raed förmånsrätt framför den
rättighet som har lägsta prioritet, sker nytt utrop, varvid sistnämnda
rättighet inle förbehålls. Om slutbudet vid det nya utropet inte täcker
fordringar med bättre förmånsrätt än rättigheten som är näst lägst prioriterad,
får ännu ett utrop sike, vid vilket inte heller denna rättighet förbehålls. På
detta sätt pågår utropen till dess elt slutbud uppnås, som innebär att någon
rättighet kan förbehållas eller samtliga rättigheter har fallit bort. Har en
rättighet förbehållils, är därmed också bättre prioriterade rättigheter
givetvis förbehållna. Sker gemensarat utrop av flera fastigheter, varav

s. 147 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 147

någon
eller några är belastade med rättigheter, följs samma regler som då en
fastighet utropas särskilt.

Enligt 123 § UL kan
rättighet, som efter utrop annars skulle falla bort, räddas av innehavaren
genom alt han fyller ut vad som brister för att fordringar med bättre rätt än
rättigheten skall bli täckta. Nytt utrop kan i det lägel också underlåtas, om
borgenärerna raed fordringar med bättre rält som inte blir täckta av slutbudet
samtycker därtill.

Rättigheter som inle har
förbehållils vid auktion blir enligt gällande rätt inte alltid fördenskull utan
verkan. Om del finns arrendator eller hyresgäst vars rätt inte har förbehållits
vid auktion på fastigheten, skall nye ägaren inom en månad från tillträdesdagen
säga upp honom. Annars blir del gamla avtalet gällande (133 § UL). När t. ex.
hyresfastighet säljs exekutivt, lorde i allmänhet någon uppsägning ej äga rum.
Uppsägning kan emellertid användas av nye ägaren bl. a. för att få arrende-
eller hyresvillkoren justerade.

2.13.2
Lagberedningen. Beredningen har i förslagel till lag om exekutiv försäljning
av fast egendom använt termen rättighet i avgränsad bemärkelse och angivit, att
med rättighet som besvärar fast egendora åsyftas nyttjanderätt, servitut och
samfällighetsrätt som avses i JB och annan dylik rättighet som på grund av
upplåtelse enligt äldre eller annan lag besvärar fast egendom. Av den givna
bestämningen framgår, att panträtt eller förmånsrätt inte omfattas liksom att
rättigheter sora grundas direkt på lag eller på förrättning inte heller avses.
Vid sin behandling av frågan om exekutiv försäljnings inverkan på rättigheter
har beredningen använt ordet rättighet i den nu angivna bemärkelsen.

Beredningen
anser alt de nuvarande reglerna beträffande rättigheternas behandling vid
exekutiv auktion dåligt tillgodoser rättighetshavarnas intressen. När dubbla
utrop skall äga rum, leder det första utropet inte till några allvarligt menade
bud. Det kanske inte bjuds något alls. Resultatet blir, att fastigheterna
regelmässigt säljs utan förbehåll för de rättigheter sora här är i fråga. Någon
praktisk raöjlighet för rättighetshavare att bevara sin rättighet genom kontant
betalning torde sora regel inle föreligga. Rättigheter kan på detta sätt komma
alt offras utan att någon rimlig anledning föreligger därtill. Beredningen
anför som exempel atl om en faslighet ingår i konkursbo och den säljs för
fordringar sora avses i 17 kap. 4 § HB, kan ett gammalt inskrivet servitut
eller en nyttjanderätt som för länge sedan har inskrivits i fastigheten komma
att försvinna därför att ingen bjuder något för fastigheten när denna utropas
raed förbehåll för rättighetens bestånd. Beredningen finner all det måste anses
vara mycket otillfredsställande, att välfångna rättigheter kan godtyckligt
bringas atl försvinna. Beredningen har därför sökl att åstadkomma en bättre
ordning.

Utgångspunkten
bör enligt beredningens mening liksom i gällande lag vara, att rättigheter med
bättre rätt än den fordran för vilken fasligheten

s. 148 Kontrollera mot PDF

148 Kungl. Majds proposition nr 20 år 1971

skall
säljas blir skyddade utan särskilt förbehåll. Beträffande andra rättigheter
bör förbehåll vara obligatoriskt, om det saknas anledning lill antagande att de
belastar fastigheten till beaktansvärd skada för innehavare av fordran med
bättre rätt. Till grund för ÖE:s bedömning i nämnda avseende skall läggas den
utredning sora bör göras ora fastighetens belastning raed rättigheter och vad
sora frarakoramer vid bevakningssammanträdet. Ägaren av fasligheten bör enligt
beredningen givelvis inte i detta sammanhang betraktas som fordringsägare
därför alt han eventuellt har ägarhypotek i fastigheten. Han har ju antingen
förvärvat fastigheten belastad av rättigheten eller själv upplåtit denna. I
sakägarförteckningen bör anges rättigheter som blir skyddade på nu angivet
sätt.

Beredningen är av den
uppfattningen att det genoin bestämmelser av det slag som nu har angivits blir
bättre sörjt för alt fastigheten kominer att utbjudas med bevarande av de
rättigheter som det inte finns någon rimlig anledning att upphäva. Man måste
emellertid enligt beredningen räkna med att det finns ytterligare rättigheter,
som kan utgöra en belastning men som ändå av olika skäl bör och kan räddas vid
fastighetens försäljning. Beträffande dem fär avgörandet träffas vid auktionen.
Beredningen anser, att dessa rättigheter då skulle komma i en bättre
ställning, om utropsordningen ändras och fastigheten först utropas utan
förbehåll om rättighetens bestånd och därefter med sådant förbehåll. Om
spekulanterna inte intresserar sig för det förra utropet enligt denna ordning,
har rättighetshavaren inte någon olägenhet därav. För honom är av intresse, alt
andra budgivningen blir effektiv. Beträffande andra utropet bör enligt
beredningen föreskrivas, att om därvid bjuds så mycket att fordringar med
bättre rätt än rättigheten täcks, gäller detta bud, även om högre bud givits
vid första utropet. Beredningen räknar med att det skall bli en helt annan
stimulans lill budgivning vid det andra utropet enligt förslaget än sora är
fallet vid del första utropet enligt gällande lag, eftersom det enligt
förslagel blir det andra utropet som kan väntas bli avgörande inle bara för
rättighetsliiavaren utan även i konkurrensen mellan olika spekulanter. Har
budet gått högt redan vid del första utropet, sora sker utan förbehåll om
rättighetens bestånd, kan man vänla att konkurrensen blir hård även vid det
andra utropet och all därvid verkligen uppnås bud som ej påverkas av
förbehållet om rättighetens bestånd i vidare mån än som verkligen föranleds av
därmed förenad olägenhet. Om vid andra utropet uppnås lika högt bud som vid
första utropet, bör enligt beredningen budet gälla, även ora fordringar raed
bättre rält ej Iblivil täckta.

Beredningen framhåller atl
den nu existerande möjligheten för rättighetshavare atl rädda sin rättighet,
genom atl vid första utropet betala vad som brister för att borgenär med bättre
rätt skall få full gottgörelse kan antas ha ringa praktisk betydelse. Om del
överhuvud inle bjuds något för fastigheten vid första utropet, skulle rättighetshavaren
enligt denna regel nödgas betala alla fordringar som ligger före honom, dvs. i
praktiken köpa fastigheten.

s. 149 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 149

Beredningen
påpekar alt regeln också i andra fall leder till egendomliga resultat. Rättighetshavaren
måste kanske betala belopp sora inle står i någon proportion lill den
belastning sora rättigheten utgör. Genom den omkastning av utropen som
beredningen förordar blir det enligt beredningens mening större möjligheter för
en rättighetshavare att bedöma, hur stor belastning rättigheten anses utgöra.
Vid det andra utropet kan buden antas bli realistiska, och del kan då vara
någon mening med atl rättighetshavaren ingriper och betalar något för alt
rättigheten skall beslå. Rättighetshavaren skall vidare inle behöva betala
mera än sora svarar mot den belastning hans rättighet anses utgöra.

Beredningen
påpekar atl de nuvarande reglerna för det fall att fastighet belastas av flera
rättigheter innebär atl rältighel som har företräde framför annan skall vika
först efter denna. Detta finner beredningen ha lill följd, alt rättigheter som
är alldeles ulan betydelse för fastighetans värda kan komma att offras endast
därför atl de är upplåtna senare än andra rättigheter. Beredningen föreslår
att det såvitt möjligt skall genom utrop och bud konstateras i vad mån
rättighet sora är i farozonen verkligen är belastande för fastigheten. Enligt
beredningens förslag skall vidare rättighetshavare som är i farozonen kunna
rädda sin rättighet genom alt betala det belopp varmed rättigheten kan anses
sänka faslighetens värde, såvitt man kan bedöma detta av budgivningen. Det är
avsett, all man skall börja med den rättighet som ligger bäst till. Beredningen
erinrar i sammanhanget om att ÖE skall kunna före auktionen bestämma alt
rättigheter, vilka bedöms som icke betungande, skall utan vidare bestå.
Härigenom bör enligt beredningen antalet rättigheter som föranleder särskilda
utrop vid auktionen bli starkt reducerat.

Beredningen
erinrar om atl besittningsskydd i viss utsträckning gäller beträffande såväl
arrende sora hyra. Även när avtalet skall upphöra på grund av exekutiv
försäljning träder basiltningsskyddet i allraänhel i funktion. Detta innebär,
att en köpare då inte kan räkna raed del värde sora fasligheten skulle representera
för honom befriad från nyttjanderättshavaren. Alt dennes rätt inte förbehålls
vid auktionen innebär endast, att den nye ägaren får möjlighet att efter
uppsägning påkalla en omreglering inom den ram som lagstiftningen om
besittningsskydd erbjuder.

Liksora enligt gällande
rätt åligger det enligt beredningens förslag köparen att uppsäga arrende- eller
hyresavtal, som inte har förbehållits och som köparen vill bringa att upphöra.
I förslaget erinras också ora det besittningsskydd sora gäller vid arrende och
hyra samt om den rätt till skadestånd som kan finnas med anledning av
uppsägning som har följt på exekutiv auktion.

2.13.3
Remissyttrandena. Beredningens förslag att rättighetshavares ställning vid
fastighetsauklion skall stärkas genom att också rättigheter med sämre rätt än
exekulionsfordran under vissa förutsättningar obligatoriskt skall förbehållas
och genora att den nuvarande utropsordningen ändras har

s. 150 Kontrollera mot PDF

150 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

under
remissbehandlingen godtagits eller lämnats utan erinran av bl. a. länsstyrelserna
i Uppsala och Göteborgs och Bohus län, överexekutorerna för Norrköpings och
Hälsingborgs kronofogdedistrikt, EON, Svenska bankföreningen. Svenska
sparbanksföreningen, Sveriges jordbrukskasseförbund, Sveriges
skogsägareföreningars riksförbund, Sveriges allmännyttiga bostadsföretag.
Föreningen mellan ombudsmännen hos Sveriges landshypoteksinsti--tution,
Föreningen Sveriges kronofogdar och Sveriges lanlbruksförbund. Föreningen
Sveriges häradshövdingar och stadsdomare uttalar att de föreslagna ändringarna
enligt föreningens mening är välbetänkta. Sveriges industriförbund förklarar
all förbundet delar beredningens uppfattning att rättighetshavarnas intressen
bör stärkas och tillstyrker särskilt förslaget all alla rättigheter med sämre
rätt än exekulionsfordringen skall förbehållas, om del saknas anledning till
anlagande att de belastar fastigheten i fråga till beaktansvärd skada för
innehavare av fordran med bättre rätt.

Under
remissbehandlingen har emellertid från flera remissinstansers sida hävdats alt
den nuvarande ordningen för beaktande av rättigheter vid fastighetsauklion bör
behållas. I denna riktning uttalar sig sålunda länsstyrelserna i Kalmar,
Älvsborgs, Värmlands, Västmanlands, Kopparbergs och Västerbottens län samt
advokatsamfundet och Sveriges fastighetsägareförbund. Advokatsamfundet anser
att beredningens uppfattning alt rättigheter skall skyddas i vidare raån än f.
n. har lett lill regler och avvägningar som förefaller väl omfattande för de intressen
som skall tas tillvara. Samfundet framhåller, att de rättigheter det är fråga
om i allt väsentligt består av hyres- och arrenderätter. Dessa skyddas cnligl
samfundets mening på ett godtagbart sätt genom annan lagstiftning. Alt i öviigt
utarbeta elt system för att skydda rättigheter med sämre rätt än
exekutionsfordringen anser samfundet vara en åtgärd som kan sättas i fråga.
Sveriges fastighetsägareförbund finner det vara riktigast att, för att undvika
att skapa oro på fastighetsmarknaden, vid fastighetsauktion söka bevara
rättigheter i fastigheten på samma sätt som hittills. Förbundet framhåller att
hyresgäster efter uppsägning i anledning av auktion på fastigheten enligt den
nya hyreslagstiftningen i regel kan till-tvinga sig nytt kontrakt. Länsstyrelsen
i Värmlands län anser att regelkom-plexet inle innebär några egentliga fördelar
utan enbart kommer alt verka tjmgande på förfarandet. Också länsstyrelsen i
Västmanlands län förordar den nuvarande ordningen fraraför den föreslagna.
Länsstyrelsen anser alt rättighetshavarna med sämre rätt än
exekutionsfordringen liksom innehavare av fordringsinteckningar får finna sig
i de risker sora följer av elt dåligt förraånsläge. Länsstyrelsen frarahåller
att det, i de fall då en rättighet enligt nuvarande ordning har upphört alt
gälla, inle sällan händer alt rättigheten får bestå efter överenskoraraelse med
fastighetsägaren. Länsstyrelsen i Västerbottens län intar en liknande
ståndpunkt.

I
flera remissvar anläggs särskilda synpunkter på å ena sidan förslaget alt
rättighet med sämre rätt än exekutionsfordringen obligatoriskt skall förbe-

s. 151 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 151

hållas
vid auktion om den inte är till beaktansvärd skada för innehavare av fordran
med bättre rält och å andra sidan på förslaget om ändrad utropsordning.

Förslaget alt rättighet
under vissa betingelser skall förbehållas vid auktion även om den har sämre
rätt än exekutionsfordringen utgör enligt hovrätten för Västra Sverige en
betydande förbättring i förhållande till nu gällande rätt. Hovrätten för Övre
Norrland delar beredningens uppfattning, att rättigheter som inte belastar
fasligheten till beaktansvärd skada bör kunna särskilt förbehållas. Hovrätten
sätter emellertid del föreslagna prövningsförfarandet i fråga. Motsätter sig
sakägare att rättigheten får särskilt förbehållas, kan inle bortses från
raöjligheten alt han anför besvär över auktionen. Risken härför kan i sin tur
inverka menligt på budgivningen. Det kunde därför enligt hovrätten förtjäna
övervägas, om inte möjligheten lill särskilt förbehåll borde begränsas till
fall då innehavare av fordran med bättre rätt inte motsätter sig dalta.

Länsstyrelsen i
Malmöhus län anser att uttrycket "beaktansvärd skada" kan bli mycket
svårtolkat. Beredningens uttalanden i anslutning till förslaget finner
länsstyrelsen också kunna ge upphov till tolkningssvårigheler. Länsstyrelsen
sätter i fråga om inte ytterligare förtydligande av bestämmelsen bör ske.
Kronofogdemyndigheten i Eslövs distrikt delar länsstyrelsens uppfattning och framhåller
alt tolkningssvårigheterna kan ge upphov lill en oenhetlig bedöraning.
Länsstyrelsen i Västmanlands län framhåUer att det i praktiken torde komraa att
visa sig vara ogörligt för ÖE att träffa från rättssäkerhetssynpunkt
tillfredsställande avgöranden. Enligt länsstyrelsens i Kopparbergs län
erfarenhet är det ytterst sällan som rättighetshavare och fastighetsägare
uppträder vid auktionerna. Länsstyrelsen finner del därför vara tveksamt om ÖE
skall kunna utreda om det saknas anledning till antagande att en rättighet
belastar fastighet till beaktansvärd skada. Länsstyrelsen anser det vidare
vara att tilltro utmätningsraan och värderingsman för mycket om man utgår från
att det vid beskrivning eller värdering av fastighet går att få fram
tillförlitliga uppgifter om en rättighets ekonoraiska belastning på en
fastighet. Om sakkunniga anlitas kan det enligt länsstyrelsen komma att
fördröja handläggningen ganska väsentligt. Också advokatsamfundet anser att
den bedöraning som läggs på ÖE kan vara vansklig att göra. Liknande uttalanden
görs av länsstyrelserna i Kalmar och .Älvsborgs län.

De
föreslagna ändringarna i utropsordningen kritiseras i flera remissvar.

Hovrätten
för Västra Sverige ställer sig avvisande lill beredningsförslagen och anför som
grund för delta följande. Den nu gällande utropsordningen bereder en
rättighetshavare god möjlighet att skydda sin rättighet. Som exempel kan tas
att ett servitut har tagils upp efter fordringar om sammanlagt 50 000 kronor,
varefter följer ytterligare fordringar om 25 000 kronor. Om servitulshavaren
vid del första utropet bjuder 50 000 kronor är han tryggad.

s. 152 Kontrollera mot PDF

152 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

Något
ytterligare utrop skall då enligt 123 § UL inte äga rum. Innehavarna av
fordringar med sämre rätt kan därför inte låta budet bli bestående, om de avser
att ropa in fastigheten för alt skydda sina fordringar. Utomstående spekulanter
kan inte heller låta budet bli beslående, om de har för avsikt att bjuda t. ex.
60 000 eller 70 000 kronor. Följaktligen blir alla som är beredda att gå högre
än lill 50 000 kronor med bevarande av servitutet tvungna att fortsätta
budgivningen. Skulle de av förbiseende eller okunnighet underlåta att
fortsätta, blir följden atl servitulshavaren förvärvar fasligheten till underpris.
Vad en rättighetshavare enligt nuvarande ordning har atl göra är alltså endast
alt vid det första utropet bjuda så mycket alt framförliggande fordringar blir
läckta. Det medför ingen risk för honom alt göra detta, även om budet skulle
överstiga hans ekonomiska resurser. Budet är inte bindande. Det blir bindande
först om Jiiandpenning erläggs eller säkerhet ställs enligt 125 § UL.
Spekulanterna kan emellertid inte räkna med att rättighetshavaren skall vara ur
stånd att fullgöra den prestationen som fordras. De blir därför nödsakade alt
fortsätta budgivningen i det första utropet. Beredningens förslag om ändrad
ulropsordning skulle emellertid innebära en försämring av servitulshavarens
möjligheter all trygga sin rättighet. Till skillnad från vad som gäller enligt
nuvarande lag skall enligt förslaget den som efter utrop har stannat för högsta
budet lämna handpenning innan nytt utrop äger rum. I det anförda exemplet måste
servitulshavaren med förslagets regler bjuda 50 000 kronor i andra utropet för
att trygga sin rättighet. Kan han inte betala den mot budet svarande
handpenningen eller ställa säkerhet för denna vinner budet inle beaktande.
Finns det andra rättigheter med sämre rält som kan förbehållas kan
spekulanterna i vissa fall tänkas avstå från att avge bud vid andra utropet för
att se om rättighetshavaren är i stånd att prestera handpenning. Misslyckas han
därmed och bevakar övriga rättighetshavare inte sina intressen, kan
spekulanterna underlåta att bjuda vid påföljande utrop med resultat att
fastigheten säljs ulan förbehåll för rättigheterna. Betalas handpenningen kan
spekulanterna ropa in fastigheten vid något av de senare utropen. Hovrätten
framhåller dessutom att hovrätten inte är övertygad om att de föreslagna
ändringarna i utropsordningen skulle innebära någon större stimulans till
budgivning från utomstående spekulanters sida när fastigheten utropas med
förbehåll för rättigheter. Vare sig det ena eller andra systemet tillämpas,
beror det väsentligen på rättighetshavarna själva, om rättigheterna förbehålls
eller inte. Förklaringen till all något bud f. n. inte avges, när fastigheten
utropas med förbehåll om rättigheters bestånd, är att ingen rättighetshavare
begagnar den möjlighet lagen ger honom. Det finns ingen anledning anta att
rättighetshavarna skall utnyttja sina möjligheter mera enligt den föreslagna
ordningen. Ora egendomen är belastad med många rättigheter erfordras enligt
förslaget ett stort antal utrop, i synnerhet om flera fastigheter skall säljas
samtidigt på grundval av särskilda sakägarförteckningar. Eftersom de avgivna
buden skall prövas i omvänd ordning

s. 153 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 153

mot
utropsordningen kan resultatet av auktionen inte bedömas förrän de successiva
utropen är genomgångna. Utropsserierna raåste sålunda alltid fullföljas till
slut. Förfarandet kan bli mycket invecklat och resultatet av budgivningen
svårbedömbart för intressenterna. I samband med att hovrätten mot bakgrund av
det anförda avstyrker beredningens förslag om ändringar i utropsordningen
sätter hovrätten emellertid i fråga atl komplettera nuvarande bestämmelser med
en möjlighet för rättighetshavaren atl köpa sig kvar genom att betala ett
belopp som står i relation till rättighetens värde. Att uppskatta detta finner
hovrätten emellertid vara svårt. För rättighetshavaren skulle det fortfarande
bli enklast och billigast att avge bud i första utropet. Någon principiell
ändring av det nuvarande systerael kan hovrätten därför inte förorda.

Beredningens
uppfattning att den föreslagna utropsordningen skall stimu lera till
budgivning vid utrop med förbehåll för rättighet sätts starkt i fråga av
länsstyrelsen i Malmöhus län. Länsstyrelsen tvivlar på möjligheten att uppnå
högre bud vid utrop med förbehåll än utan förbehåll av rättighet. Länsstyrelsen
har den erfarenheten atl allvarliga spekulanter har fullt klai't för sig om de
vill låta en rättighet förbehållas eller inte och rättar sin budgivning
därefter. Resultatet av den föreslagna ordningen skulle enligt länsstyrelsen
inte bli del önskade ulan i stället att bud bara skulle komraa all avges vid
det första utropet. Länsstyrelsen anser därför alt det inte föreligger något
skäl att ändra den nuvarande utropsordningen. Länsstyrelsen i Kopparbergs län
anför liknande synpunkter. Också länsstyrelserna i Österyötlands, Västmanlands
och Västerbottens län ger uttryck för uppfattningen, atl den omkastade
utropsordningen inte kommer att ge det resultat beredningen har tänkt sig.

Några
remissinstanser anser alt den föreslagna utropsordningen är onödigt komplicerad
och svårtillämpad och att den nuvarande ordningen därför är all föredra.
Uttalanden av den innebörden görs av bl. a. länsstyrelserna i Östergötlands
och Jämtlands län, advokatsamfundet och i yttrandet från Konungariket Sveriges
stadshypotekskassa. Länsstyrelsen i Östergötlands län framhåller atl redan de
nuvarande reglerna om utropsordningen i 123 § UL ställer stora krav på
auktionsförrättare och intressenter. Dessa regler är emellertid klara och
tydliga. Enligt länssstyrelsen kan man befara att allraänhelen inle alltid
skall förstå vad de av beredningen föreslagna reglerna innebär. Eftersom
reglerna inle torde komraa att stimulera till budgivning, avstyrker
länsstyrelsen den föreslagna ordningen. 1 den mån rättigheter inte förbehålls i
sakägarförteckningen, bör nuvarande regler enligt länsstyrelsens mening
behållas.

Beredningens
förslag beträffande utropsordningen när fastighet belastas av flera rättigheter
berörs särskilt av länsstyrelserna i Malmöhus och Älvsborgs län. Förstnämnda
länsstyrelse framhåller att den i del avseende föreslagna ordningen kan leda
till ell mer invecklat ulropsförfarande än den hit-

s. 154 Kontrollera mot PDF

154 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

tillsvarande.
Enligt länsstyrelsen i Älvsborgs län torde det bli mycket svårt att genomföra
en ordning som. den föreslagna i praktiken. Länsstyrelsen raenar att
budgivningen raed en sådan ordning kan bli läraligen godtycklig och förordar
därför atl den inte genomförs.

En konsekvens av
beredningens förslag beträffande utropsförfarandet sora frarakallar kritik är,
att slutbud sora avges vid utrop raed förbehåll för rättighet kan korama alt
godtas även om det är lägre än slutbud vid tidigare utrop av samma fastighet.
En sådan ordning finner länsstyrelsen i Kalmar län inte vara rimlig. Det viktigaste
måste enligt länsstyrelsens mening vara att rätts-ägarnas fordringar blir
täckta i största möjliga utsträckning. Liknande synpunkter anförs av
länsstyrelsen i Kopparbergs län. Inte heller advokatsamfundet finner en
bestämmelse sora innebär att bud, som skyddar rättighet har företräde även om
det är lägre än tidigare bud, vara godtagbar.

Den nämnda konsekvensen av
beredningens förslag frarakallar enligt några remissinstanser särskilda
svårigheter raed tanke på all det åligger ÖE atl pröva ora inrop kan godtas.
Länsstyrelsen i Älvsborgs län påpekar, att det kan komma att inträffa att inrop
som görs vid ett första utbud utan förbehåll av rättighet får anses godtaghart
raedan inropet vid ett följande utbud med rättigheten förbehållen inte kan
godtas. I länsstyrelsens yttrande ställs, liksom i yttrandet från Stockholms
sparbank, frågan hur en sådan situation skall lösas. Länsstyrelsen i Stockholms
län anser att auktionsförrättaren kan komraa att ställas inför svåra problem
när del gäller att mot varandra väga å ena sidan rältighetshavarens intresse
alt få rättighet förbehållen och å andra sidan fastighetsägarens krav att uppnå
högsta möjliga köpeskilling.

Hovrätten för Övre
Norrland konstaterar att beredningen genom förslaget att rättighet i vissa fall
obligatoriskt skall förbehållas har uppgivit principen alt rättighet med sämre
rätt, om det behövs, skall uppoffras före rättighet med bättre rätt. Vidare
påpekar hovrätten att beredningen genom reglerna som ger rättighetshavare
möjlighet alt genora tillskott skydda sin rättighet har stärkt
rättighetshavarnas ställning betydligt. För att rättighetshavaren i
koraplicerade fall skall kunna tillvarata sin rätt, torde emellertid enligt
hovrätten fordras att överexekutor är verksam för alt upplysa honom. Därigenom
kan konflikt uppstå mellan olika sakägarinlressen. Hovrätten vill därför sälta
i fråga, om det inte skulle vara raer tilltalande att införa den huvudregeln
alt fastigheten, om den inte kan säljas med förbehåll för rättighet som har
bättre rätt, skall utropas utan förbehåll för denna rätt men med förbehåll för
följande rättighet och efter hand för ökat antal rättigheter så länge
antagbart bud kan uppnås.

s. 155 Kontrollera mot PDF

KungL
l\Iaj:ts proposition nr 20 år 1971 155

2.14
Departementschefen

2.14.1
Allmänna synpunkter

Som
inledningsvis anförts har den nu föreslagna översynen av lagstiftningen om
fastighetsexekulionen närmast föranletls av de nya bestämmelserna ora panträtt
i JB. Lagberedningen har emellertid inle begränsat översynen till
följdändringar med anledning av JB utan föreslår nu en relativt genomgripande
reform av lagstiftningen ora fastighetsexekutionen. I sararaanhangel har även
beaktats aktuella reforraer beträffande förraånsrättsord-ningen. Lagtakniskt är
den föreslagna lagstiftningen ora fastighelsexekution så utforraad att den kan
anpassas till en kommande UB.

De nya reglerna om
panträtt i JB har raedfört behov av nya regler som ger möjlighet för
borgenärerna atl ta ägarhypotek i anspråk. Även i fråga om gemensamt
intecknade fastigheter föreslår beredningen åtskilliga nyheter sora har samband
raed panlrältskonslruktionen i JB. Utmätning av ideell andel i fastighet och
villkorlig rätt till fast egendora har också uppraärksararaats mot bakgrund av
de nya panträltsreglerna. När del gäller förfarandet vid fastighetsexekution
har beredningen tagit upp frågan om domstols fastställelse lill betalning ur
fast egendom raed hänsyn lill den nya panträttskonstruktionen bör vara förenad
med utraätningsverkan. 1 detta sararaanhang aktualiseras också vissa frågor ora
verkan av överlåtelse av fasligheten före utmätningen. Förfarandet frara till
auktionen berörs i mindre omfattning av reformförslagen men utropsordningen
har nyreglerats med beaktande av reglerna i JB. I samband härmed har skapats
elt ökat skydd för innehavare av andra rättigheter än ijanträtt. Beträffande
själva försäljningen föreslår beredningen atl möjlighet till
underhandsförsäljning av fast egendom införs. Reglerna om fördelning av
köpeskilling har förenklats. Slutligen har beredningen lagt fram förslag till
vissa följdändringar i annan lagstiftning.

Lagberedningans förslag
har under reraissbehandlingen fått elt positivt mottagande. Både när del gäller
anpassningen av reglerna om fastighelsexekution lill JB och i fråga om från JB
fristående reformer har förslagel allraänl ansetts innebära väl avvägda
lösningar. De allmänt kritiska synpunkter som framförls under
remissbehandlingen har i huvudsak gått ut på att förslagen inte i tillräcklig
grad tillgodoser kraven på ett enklare exekutionsför-farande.

Samhällsutvecklingen
ställer höga anspråk på den lagstiftning som utgör grunden för den alltmer
betydelsefulla fastighetskrediten. De nya bestämmelserna om panträtt i JB
innebär en betydande modernisering av rättsreglerna på detta område. Det
pågående reformarbetet inom inskrivningsväsendet kommer atl ytterligare
förbättra förutsättningarna för ett modernt och effektivt system för
fastighetskredil. Lagstiftningen om fastighetsexekutio-

s. 156 Kontrollera mot PDF

156 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

nen
och samordningen av reglerna om panträtt i fast egendom och exekution i fast
egendom är ett viktigt led i del pågående reformarbetet på fastighets-rätlens
område.

De reformförslag som
lagberedningen framfört i fråga om fastighetsexeku lionen syftar i första hand
lill att anpassa lagstiftningen till panträttssyste-mel i JB. Förslagen innebär
emellertid härutöver betydande nyheter i syfte alt skapa en modern och effektiv
lagstiftning om fastighetsexekution. 1 likhet med det stora flertalet
remissinstanser anser jag all beredningens förslag är väl ägnat att läggas lill
grund för den genomgripande reform på faslighets-exekutionens område som nu
förestår. De farhågor som i några remissytt randen uttalats all förfarandet
blir alltför komplicerat och svårbedömbart för den enskilde är enligt rain
mening överdrivna. Att komplicerade och svårbedömbara situationer i
undantagsfall kan uppstå under del exekutiva förfarandet lorde vara
oundvikligt. Väsentligt är emellertid atl förfarandet i normalfallen blir så
enkelt och snabbt som möjligt. Jag anser alt beredningens förslag innefattar
en lämplig avvägning även i detta hänseende. Problemet bör emellertid
uppmärksammas vid valet mellan olika lösningar på skilda områden.

Sedan beredningens förslag
lagts fram har jordabalksarbetet framskridit så långt att proposilion raed
förslag till ny jordabalk nu avlålils till riksdagen. Förslag till
följdlagstiftning har också reraitterats lill lagrådet. I vissa avseenden har
järakningar vidtagits sora har betydelse för fastighetsexekulionen. Bl. a. har
vissa av beredningens förslag beaktats vid den slutliga utforraningen av
panträtten i JB (jfr prop. 1970: 20 del B 2 s. 910). Av betydelse för reglerna
ora fastighetsexekution är vidare att del slutliga jordabalksförslaget inte tar
upp institutet samfällighetsrätt men i stället tar upp rätt lill elektrisk
kraft som en särskild sakrätt i fast egendom (jfr prop. 1970: 20 del A s. 392).
I detta saramanhang bör också nämnas att jag senare denna dag kommer att
anraäla förslag till förraånsrättslag. Förslaget är utarbetat på grundval av
lagberedningens betänkande Utsökningsrätt IX (SOU
1969:5). I fortsättningen avses, ora ej annat siuges, med JB del i prop. 1970:
20 upptagna förslagel till ny jordabalk och med FRL förslaget till
förraånsrällslag.

2.14.2
Inledande av exekution i fast egendom

Enligt
den nuvarande ordningen har domstols beslut varigenom fordran fastställs till
betalning ur fastighet den verkan att fastigheten anses utmätt. Ett
lagsökningsutslag som innehåller alt fordran har fastställts lill betalning ur
fastighet översänds av domstolen direkt till den ÖE på vilken det ankommer att
vidta de exekutiva åtgärder som följer av att fastigheten skall anses utmätt.
Redan i saraband raed alt utslaget raeddelas kan dorastolen orabesörja atl
anteckning i fastighetsboken ora betalningsfastställelse och dess
utraätningsverkan kommer till stånd samt atl delgivning av utslaget med

s. 157 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj.ts proposition nr 20 år 1971 157

gäldenären
skar. För borgenären innebär den nuvarande ordningen alt han endasl genom en
enkel framställning lill ÖE kan åstadkomma att fastigheten säljs exekutivt på
grund av utslaget.

Beredningens förslag
innebär att lagsökningsutslag inte skall ha utmätningsverkan. Borgenären skall
i allmänhet i lagsökningsförfarandat kunna begränsa sig till att begära att den
personliga fordringen fastställs till betalning enligt oraslagsreversen. Under
det fortsatta exekutiva förfarandet skall fastigheten las i mät, vanid
borgenären får styrka att han har panträtt i fastigheten genoin att förete
bevis om pantförskrivning och uppvisa pantbrev. Eftersom panträtten även i
fortsättningen skall kunna göras gällande även om fordringen är preskriberad
eller pantens ägare inte är personligen betalningsskyldig finns enligt
förslagel möjlighet atl genora lagsökning ålägga ägaren av fasligheten alt
svara med denna för skulden, faslän han inte är personligen belalningsskyldig.
Möjlighet skall också finnas för borgenären att jämte fastställelse till
betalning enligt oraslagsreversen få fastslaget, alt fordringen skall på grund
av inteckning ulgå med panträtt i fastigheten. En sådan förklaring skall vara
förenad med vissa rättsverkningar sora innebär att gäldenären inte skall kunna
hindra exekutionen genom att överlåta fastigheten.

Beredningens förslag har
mötts av kritik under remissbehandlingen. Därvid har framhållits att den
nuvarande ordningen fungerar väl och erbjuder borgenär med panträtt i
fastighet en praktisk och säker väg att få exekution i fastigheten till stånd.
De kritiska remissinstanserna har allmänt förordat atl betalningsfastställelse
i intecknad fastighet också i fortsättningen skall ha utraätningsverkan.

För alt skydda sig mot
risken alt fastigheten överlåts före utmätningen torde med beredningens förslag
borgenären i allmänhet i lagsökningsmålel få yrka både fastställelse av den
personliga fordringen och förklaring atl fordringen är förenad med förmånsrätt
på grund av inteckning. Ett särskilt nt-mätningsförfarande inför utmätningsman
blir därefter nödvändigt för atl borgenär skall uppnå att exekution i fastighet
inleds. Utmätningsmannens huvudsakliga uppgift blir att raeddela
utraätningsförklaring och att därefter överlämna ärendet till ÖE för vidare
exekutiva åtgärder. Med exekutionsväsendets nuvarande organisation skjuts
förfarandet inför utmätningsraannen sålunda in som ett led mellan
domslolsförfarandet och det exekutiva förfarandet inför ÖE. Den under
remissbehandlingen framförda kritiken mot den föreslagna ordningen saknar
enligt min mening inte fog. Del är ur kredilli-vels synpunkt angeläget att
fastighelsexekution kan inledas i enkla och praktiska former.

Beredningen har framhållit
all utmätning i vanlig ordning är ofrånkomlig i fall då lagsökningsutslag bara
innebär alt personlig fordran enligt omslagsrevers har fastställts till
betalning samt att det skulle vara olämpligt alt göra skillnad på dessa fall
och fall då det samtidigt i utslaget har förklarats att

s. 158 Kontrollera mot PDF

158 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

fordringen
skall utgå raed förraånsrätt i fasligheten. Detta skäl raot att ge
lagsökningsutslag av del sistnämnda slaget verkan av utmätningsförklaring är
enligt rain raening inle övertygande. Om det i lagsökningsutslag har fastställts
att fordran skall utgå med förmånsrätt i fastighet, kan det sägas redan genora
utslaget vara bestämt vilken egendom sora skall tas i anspråk för att täcka
fordringen. Till skillnad från de fall då utslag endast innebär all par-sonlig
betalningsskyldighet har fastställts, behövs sålunda inte någon särskild
förrättning för alt fastställa vilken egendora sora skall tas i mät för den
aktuella fordringen.

Det förhållandet alt
fastställelse av fordran till betalning ur intecknat fartyg, luftfartyg eller
företagsintecknad egendom inte f. n. medför utmätningsverkan bör inle heller
tillmätas någon avgörande betydelse i nu förevarande sammanhang. Om det
framstår som lärapligt all beträffande intecknad fast egendom behålla en
ordning som innebär all belalningsfastställelse har ut-mälningsverkan, bör
delta inle hindras av alt en annan ordning gäller i fråga ora intecluiad
egendom av annat slag.

Det nu anförda ger enligt
min mening vid handen att något avgörande skäl inle kan anföras raot att
beJiålla den nuvarande ordningen att lagsökningsutslag som innebär att fordran
fastställs att utgå ur faslighet har verkan av utmätningsförklaring. Frågan bör
emellertid ägnas fortsatt uppmärksarahet under det fortsatta
lagsliftningsarbetet på exekutionsrättens område. Ändringar i
exekutionsväsendets organisation och den samlade överblick av exekutionsförfarandet
som kan vinnas i ett koramande förslag till UB kan föranleda en omprö\Tiing av
fördelningen av uppgifterna mellan domstolarna och de exekutiva myndigheterna.
En särskild fråga i delta sammanhang är vilken rättsverkan lagsökningsutslaget
har i förhållande till gäldenären och i förhållande till andra borgenärer än
sökanden i lagsökningsmålel.

Några
remissinstanser har gett uttryck för den också i andra samraanhang framförda
meningen att lagsökningsutslag bör kunna begränsas till att innefatta endast
beslut att exekution i fastigheten får inledas. Sora skäl för detta har anförts
alt det för Iborgenären och fastighetsägaren kan vara en fördel att
lagsökningsutslaget inle innefattar något avgörande, sora kan bli rättskraftigt
beträffande den under lagsökningsförfarandet åberopade förfallna fordringen.

Även
om vissa skäl talar for en sådan ordning som förordats under remissbehandlingen
är jag inle f. n. beredd att i detta samraanhang ta upp de svårbedömbara
problem som därvid aktualiseras. Några praktiska ölägenheter av betydelse torde
inte heller ha vållats av den nuvarande ordningen. Dessutora har även denna
fråga samband med exekutionsväsendets fraratida organisation. Del kan sålunda
sättas i fråga ora elt beslut som uteslutande innebär en utmätningsförklaring
har sin plats inom lagsökningsförfarandet. Även denna fråga bör alltså hållas
öppen under det fortsatta lagsliftningsarbetet. Jag är sålunda inle beredd att
nu föreslå alt lagsökningsutslagets innehåU

s. 159 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 159

och
verkan reduceras i förhållande lill vad som gäller f. n. utan förordar att den
nuvarande ordningen även på detta område behålls oförändrad. Lagsökningsutslag
som innebär att fordran fastställs till betalning skall sålunda liksora
hittills ange visst belopp och vinna rättskraft endast såvitt avser parterna i
lagsökningsförfarandet. Sora beredningen påpekar kan utslagels innehåll både
såvitt avser fordringsbeloppet och förmånsrätten under ett följande exekutivt
förfarande sättas i fråga av andra sakägare i fastigheten. Oavsett
lagsökningsutslagets innehåll kan borgenären således tvingas alt under det
exekutiva förfarandet styrka sina anspråk.

Enligt
nu gällande ordning har inte bara lagsökningsutslag utan också dom som innebär
alt fordran fastställs atl utgå ur intecknad fast egendora den verkan alt
egendomen anses utraätl. Detta framstår sora naturligt inte minst raed tanke på
att dom med sådan innebörd inte annat än undanlagsvis förekommer i andra fall
än då lagsökningsmål, i vilka yrkande om betalningsfastställelse har
framställts, såsom tvistiga har hänskjuiits till rättegång.
Betalningsfastställelse i fastighet bör också i fortsättningen ha utmätningsverkan,
oavsett om domstolens avgörande har meddelats efter vanlig rättegång eller i
lagsökningsmål.

Borgenär kan ha fordran
som är förenad med särskild förmånsrätt i fast egendom ulan att han kan åberopa
panträtt i denna. Delta gäller t. ex. borgenärer med vissa belalningsanspråk
sora räknas upp i 17 kap. 6 § handelsbalken eller som på grund av hänvisning
till detta lagrum har den förmånsrätt i fast egendom som avses där (jfr 6 §
FRL). Även om domstol har meddelat dom som innebär att sådan fordran skall
utgå med förmånsrätt i fast egendom har detta f. n. inte den följden att
egendomen anses utmätt. Borgenären är följaktligen hänvisad till alt med
åberopande av domen begära utmätning av egendomen i vanlig ordning.

Också
när dom som innebär alt fordran skall ulgå ur faslighet med annan särskild
förmånsrätt än panträtt har meddelats, kan det med fog hävdas att det genora
doraen har blivit bestärat vilken egendom sora skall tas i anspråk för
betalning av fordringen. Ett särskilt utraätningsförfarande med domen som grund
framstår därför på samma sätt som rid fastställelse till betalning ur intecknad
fastighet som en onödig omgång. Med hänsyn härtill förordar jag att också sådan
dom får verkan av utmätningsförklaring. Härigenom uppnås den fördelen att
utmätningsverkan kan tilläggas alla domstolsbeslut med innebördan all fordran
fastställs alt utgå med särskild förmånsrätt i fast egendom.

I
enlighet med vad som nu anförts skall enligt deparlementsförslaget beslut att
fordran skall utgå med förmånsrätt i fast egendom ha verkan av
ul-mälningsförklaring. I likhet med vad sora nu gäller innebär deparlementsförslaget
alt utraätningsverkan förfaller, om borgenären inle inom två månader efter det
att beslutet har vunnit laga kraft hos ÖE har gjort framställning ora
egendomens försäljning.

s. 160 Kontrollera mot PDF

160 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

I
det föregående har berörts fall då exekution i faslighet föranleds av fordran
som är förenad med panträtt eller annan särskild förmånsrätt i fastigheten.
Också i fortsättningen skall emellertid utmätning i fastigliet kunna avse
betalning för personlig fordran mot fastighetsägaren utan alt fordringen före
utmätningen är förenad med särskild förraånsrätt i fastigheten. Någon ändring
av de regler som nu gäller i del avseendet föreslås inte i delta sammanhang.

Exekution
i fast egendom kan enligt nu gällande ordning också föranledas av atl
konkursförvaltare begär att faslighet som är avträdd till konkurs skall säljas
exekutivt (jfr 70 § KL). Sådan begäran föranleder ett exekuti\i; förfarande
som med vissa avvikelser överensstämmer med del som tillämpas beträffande
utmätt fast egendom.

Konkursförvaltare
bör också i fortsättningen ha möjlighet att få lill stånd försäljning av
faslighet i den ordning som gäller för utmätt fastighet. Inte heller i del
avseendet föreslås sålunda någon ändring.

I
lagsökningsförfarandet åberopar borgenären i allmänhet det intecknade
skuldebrevet som enda fordiingsbevis och detta oavsett om inteckningshandlingen,
som vanligen är fallet, är pantförskriven för fordran enligt omslagsrevers.
Denna ordning möjliggörs av det förhållandet alt inteckning f.n. meddelas på
grund av skuldebrev och att själva inteckningshandlingen därför kan åberopas
som sådant skriftligt fordringsbevis som fordras i lagsökningsförfarandet.

Del
utmärkande för panlrältskonslruktionen i JB är, atl pantbrev som utfärdas på
grund av inteckning inte skall vara bärare av någon betalningsförpliktelse.
Enbart innehavet av elt pantbrev kommer således inle att berättiga till
betalning ur den faslighat som pantbrevet avser. För att panträtt i fastighet
skall uppslå förutsätts att pantbrevet av fastighetsägaren har pantförskrivits
för fordran enligt oraslagsrevers eller för annan skriftlig eller muntlig
utfästelse.

I
några remissvar har anförts atl del bör öppnas möjlighet för borgenär att med
åberopande av endast pantbrev genom lagsökning få fastställt att fastigheten
svarar för hans fordran. En sådan ordning skulle emellertid inte stå i
överensstämmelse raed principen all lagsökningsförfarandet skall grundas på
skriftligt fordiingsbevis. Liksora beredningen anser jag sålimda atl det
förhållandet att pantbrev inte skall vara bärare av någon
betalningsskyldig-hel, bör få lill följd alt pantbrev inle självständigt kan
läggas till grund för lagsökningsförfarande.

Sora
förutsättning för att fordran i lagsökningsmål skall förklaras förenad med
panträtt i faslighet måste gälla, förutom alt skriftligt fordringsbevis
åberopas, att pantbrev i fasligheten har pantförskririts i fordringsbevisel eller
genom särskild skriftlig handling, sora företes under lagsökningsförfarandet.
I fall då borgenär med förfallen fordran enligt omslagsrevers vill få visst
belopp fastställt till betalning ur inlecknad fastighet, bör han sålunda i lag-

s. 161 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 161

sökningsmålet
med skriftliga bevis styrka såväl fordringen som pantförskrivningen. Självfallet
bör han samtidigt kunna få den personUga betalningsskyldigheten enligt
fordringsbeviset fastställd. Något hinder mol att borgenären begränsar sitt
yrkande till att avse enbart fastställelse till betalning ur fastigheten bör
emellertid inte föreligga. Om fastighet på grund av atl pantbrev är
pantförskrivet svarar för fordran för vilken fastighetsägaren inte är
personligan betalningsskyldig, får på samraa sätt krävas att skriftligt fordringsbevis
och bevis om pantsättningen åberopas i lagsökningsmålet. Detta bör gälla både i
fall då personlig betalningsskyldighet över huvud taget inte föreligger, t. ex.
som följd av att fordringen enligt fordringsbeviset är preskriberad, och i
fall då sådan betalningsskyldighet åvilar annan än ägaren av den pantsatta
fastigheten.

Om
det således inte kan undvikas att omslagsreversen måste företes i lagsökningsmålel,
kan det ifrågasättas, om det är nödvändigt att pantbrevet företes. Om
borgenären företer omslagsrevers och skriftlig pantförskrivning av visst pantbrev
är det enligt min mening inte nödvändigt att han styrker sitt innehav av
pantbrevet i andra fall än när gäldenären gör invändning mot panträtten. Själva
pantbrevet innehåller inte heller några upplysningar utövar dera sora fraragår
av faslighelsboken. Om betalningsfastställelsen följs av ytterligare åtgärder
för exekutiv försäljning av fastigheten, får pantbrevet företes under det
exekutiva förfarandet (jfr 86 § 2 mom. i förslaget lill lag om ändring i UL).
Med en sådan ordning blir lagsökningsförfarandet i normalfallet relativt
okomplicerat.

Med
den nu föreslagna ordningen uppstår fråga vilka bestämmelser som behövs för alt
hindra fastighetsägaren från atl undgå exekution i fastigheten genom att
överlåta den före utmätningen. Den i deparlementsförslaget valda lösningen atl
lagsökningsutslag i vissa fall skall medföra utmätningsverkan innebär alt
problemet får betydligt mindre räckridd än enligt beredningens förslag. Som
tidigare anförts gäller legitimationsregeln i 18 kap. 10 § JB i fråga om både
panträtt och förmånsrätt enligt 17 kap. 6 § HB (jfr 6 § FRL). Även
utmätningsverkan skall enligt departementsförslaget inträda när betalning
fastställs ur fastigheten vid båda formerna av företrädesrätt och oavsett om
avgörandet har forraen av dom eller utslag i lagsökningsmål. När rätlen på
grund av panträtt eller förmånsrätt enligt 17 kap. 6 § HB fastställt visst
belopp till betalning ur fastigheten och fastigheten sålunda är all anse som
utmätt i och med rättens avgörande finns inte något utrymme för gäldenären alt
undgå exekution genora överlåtelse av fastigheten. Problemet föreligger sålunda
endast i sådana fall när borgenär, som har panträtt eller förmånsrätt enligt 17
kap. 6 § HB, underlåtit atl inför dorastolen yrka att beloppet skall
fastställas till betalning ur fastigheten och i sådana fall när borgenären
begär utmätning ulan att ha panträtt ellar angiven förmånsrätt och endast har
en exekutionstitel beträffande en personlig fordran mol fastighetsägaren. I
dessa fall kommer del att gå en lid mellan domstolsförfarandet och utmätningen
och gäldenären kan under denna tid överlåta fastigheten i syfte alt

6 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 20

s. 162 Kontrollera mot PDF

162 Kungl. Majds proposition nr 20 år 1971

undanhålla
den från exekution. Enligt nuvarande bestämmelser är lagfarts-förhållandena
avgörande för frågan om utmätning kan ske hos överlåtaren. Har förvärvaren sökt
lagfart på fastigheten, får den sålunda inte utmätas för förre ägarens gäld. Om
utmätning skett men förvärvaren söker lagfart inom 14 dagar från utmätningen, är
denna utan verkan. Beredningens förslag i denna del innebär att den som har
lagfart på fastigheten skall anses vara ägare till denna om det inte styrks alt
den tillhör annan. Förvärvaren kan även hänvisas att skydda sill fång genom att
väcka talan mot ulmätningssökanden och gäldenären. I några remissyttranden har
den gällande ordningen ansetts vara att föredra framför den av beredningen
föreslagna. För egen del anser jag beredningens förslag medföra vissa fördelar
genom att regleringen blir mindre stel och ger visst utrymme för beaktande av
omständigheterna i det enskilda fallet. Den av beredningen föreslagna ordningen
ansluter även till vad sora gäller vid utraätning av lös egendom.
Departementsförslaget har därför i denna del utformats i överensstämmelse med
motsvarande regler i beredningens förslag. Jag vill i sammanhanget framhålla
det betydelsefulla i att de exekutiva myndigheterna uppmärksammar risken för
skenöverlåtelser och iakttar försiktighet när det gäller att tillägga
överlåtelse som inte har lagfarits verkan av utmätningshinder. Med en sådan
lillärapning torde skillnaden raellan nuvarande och den föreslagna ordningen i
praktiken vara ringa.

2.14.3
Exekution av villkorad äganderätt till fastighet

I UL
finns inte några särskilda regler för det fall att utmätning sker hos den som
har överlåtit eller fön'ärvat fast egendom medan fånget ännu är beroende av
villkor. Rättsläget är osäkert på detta område i betydelsefulla avseenden och
bristen på särskilda regler har vållat svårigheter.

Jag delar beredningens
uppfattning att förhållandet raellan utmätning och villkorlig överlåtelse av
fast egendom bör regleras, när fastighetsexekulionen nu görs lill föremål för
översyn. För detta talar inte bara den omständigheten att rättsläget är oklart
utan också det förhållandet att fråga om föi-värv av område av fastighet numera
reglerats i lagen (1968: 579) med vissa bestämmelser om för\'äi'v av område av
fastighet. Enligt denna lag är köp som innebär att visst område av fastighet
koramer i särskild ägares hand giltigt endast om fastighetsbildning sker i
överensstämmelse med köpet genora förrättning som sökts senast sex månader
efter den dag då köpehandlingen upprättades och, om förrättningen inle är
avslutad vid utgången av nämnda tid, skall verkställas på grundval av köpet.
Bestämmelserna äger motsvarande tillämpning i fråga om byte och gåva.
Motsvarande bestämmelser har upptagits i JB (4 kap. 7 §). Enligt JB skall
motsvarande gälla även i fråga om andel som överlåtits med föreskrift alt
andelen skall utbrytas (4 kap. 8 § andra stycket). Frekvensen av överlåtelser
som på detta sätt blir villkorliga gör det särskilt angeläget atl införa
bestämmelser om utmätning av fast egendom medan äganderätten är svävande.

s. 163 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 163

När
hel faslighet har överlåtits villkorligt utgör fastigheten intill dess
överlåtelsen blir definitiv en tillgång i överlåtarens hand. Därutöver har
överlåtaren i allmänhet viss rätt mot förvärvaren enligt
överlålelsehand-lingen, vanligen bestående av fordran på utestående
köpeskilling. Beredningen har därför föreslagit att utmätning hos överlåtaren
skall omfatta inle bara den villkorade rätlen till den överlåtna fastigheten
utan också den rätt som överlåtaren har mot förvärvaren. Efter en sådan
utmätning skall avvaktas huruvida villkoret uppfylls eller inte. Uppfylls inte
villkoret, skall fasligheten säljas i den vanliga ordningen för försäljning av
fast egendom. Om villkoret å andra sidan uppfylls, komraer utmätningen därefter
att avse endast överlåtarens rätt mot förvärvaren enligt
överlåtelsehandlingen. Förslaget innebär att ÖE i sådant fall, med tillämpning
av vad som gäller beträffande utmätt fordran eller rättighet, skall driva in
eller låta bjuda ul vad som tillkommer överlätaren. Under remissbehandlingen
har inte framförts några erinringar mol beredningens förslag i nu angivna
delar. De bör även enligt min mening godtas.

Har visst område av
fastighet eller fastighet med undantag för visst område överlåtils utan att
fastighetsbildning i enlighet med överlåtelsen ännu har skett bör, när
utmätning skall ske hos överlåtaren, själva utmätningen kunna genoraföras
enligt da föreslagna reglerna om utraätning av hel fastighet som har
överlåtils villkorligt. Liksom beredningen och en enhällig remissopinion anser
jag sålunda alt utmätning också i sådana fall bör omfatta hela fasligheten och
dessutom den rätt överlåtaren kan ha mot förvärvaren. Den följande
försäljningen erbjuder inte några speciella problem om det under det exekutiva
förfarandet kan avvaktas huruvida del med överlåtelsen förenade villkoret, dvs.
att avstyckning sker, uppfylls eller inle. Uppfylls villkoret, kan utmätningen
inte längre avse den del av den ursprungliga fastigheten, som omfattas av
överlåtelsen utan endast återstoden av denna och den rätt överlåtaren kan ha
mot förvärvaren. Denna rätt fär drivas in eller bjudas ut på det nyss angivna
sättet, dvs. i den ordning som gäller för utmätt fordran eller rättighet. Om
villkoret inte uppfylls, kan hela fastigheten säljas, medan utmätningen inte
längre kan avse någon överlåtarens rätt mot förv-ärvaren. Som beredningen
framhåller kan en avstyckningsförrättning visa sig så tidskrävande att del
skulle medföra betydande ölägenheter att avvakta dess slutförande innan
försäljning kan ske. Om man i det läget tillåter att fastigheten säljs raed
undantag för överlåtet oraråde, skulle konsekvensen av all avstyckning
sedermera inta kan ske bli den all området och återstoden av fastigheten
kommer i olika händer utan att fastighetsindelningen kan bringas i
överensstämmelse med äganderättsförhållandena. Konsekvensen kan bli densamma,
om försäljningen får avse endast området i fall då fastighet med undantag för
visst område har överlåtits och utmätning har skett hos överlåtaren. En sådan
konsekvens är oförenlig med de principer som ligger bakora bestämmelserna om
överlåtelse av del av faslighet.

s. 164 Kontrollera mot PDF

164 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

Enligt
beredningens förslag skall alltid i första hand avvaktas om avstyckning kan
genomföras. För de fall då det visar sig alt detta skulle medföra betydande
tidsutdräkt föreslår beredningen den ordningen att hela fastigheten skall
säljas, varvid dock förbehåll skall göras för den rält lill redan överlåten del
av fastigheten som tillkommer förvärvaren vid den tidigare överlåtelsen.
Försäljningen skall, liksora utraätningen, också avse den rätt som överlåtaren
kan ha mot förvärvaren. Den som förvärvar fastigheten skall svara för
överlåtarens skyldigheter enligt öveiiåtelsehandlingen. I öviigt skall vanliga
regler om försäljning av utmätt fast egendom tillämpas.

Beredningens
sistnämnda förslag innebär att köparen vid den exekutiva försäljningen dels
förvärvar den återstod av fastigheten som inte omfattas av den föregående
villkorliga försäljningen dels inträder i de rättigheter och skyldigheter som
den tidigai-e överlåtelsen av fastigheten medförde för överlåtaren. Blir denna
överlåtelse inte gällande, blir köparen vid den exekutiva försäljningen ägare
också av den tidigare överlåtna delen av fastigheten. Samtidigt kan han bli
skyldig att ersätta förvärvaren den köpeskilling denne kan ha erlagt. Blir den
tidigare överlåtelsen däremot gällande, kan köparen uppbära den köpeskilling
som ännu inte har erlagts.

Jag
är, liksom remissinstanserna, av den uppfattningen alt beredningans förslag i
de sist angivna hänseendena bör godtas. Denna i vissa avseenden komplicerade
ordning för försäljning av utmätt fastighet torde inte behöva tillämpaå annat
än i sällsynta undantagsfall. Skäl finns att överväga införandet av
föreskrifter som innebär att avstyckningsförrättning i fall som här avses skall
handläggas med förtur och stor skyndsamhet. Denna fråga får emellertid tas upp
i annat sammanhang.

Som
beredningen framhåller skapar ell villkorligt fång av fast egendom en rätt för
föl-värvaren som kan vara en tillgång av ekonomisk betydelse för hans
borgenärer. Detta gäller inte bara den rätt som förvärvaren får lill egendomen.
Förvärvaren kan också i andra avseenden få rättigheter gentemot överfåtaren,
som aktualiseras om villkoret inte uppfylls och fånget blir ogiltigt. Det
torde sålunda vara vanligt att förvärvaren har erlagt köpeskillingen eller del
av denna och, om fånget inle blir gällande, får en fordran på öveiiå-taren som
motsvarar vad som har erlagls. Det sagda gäller givetvis både i fall då hel
fastighet har förväntats villkorligt och i fall då det villkorliga fånget avser
visst område av fastighet eller fastighet med undantag för visst oraråde.

Jag
delar beredningens uppfattning atl, när utmätning skall ske hos den som förvärvat
fast egendom villkorligt, utmätningen bör avse både den fasta egendora som
förvärvet omfattar och den rätt som förvärvaren kan ha mot överlåtaren. Blir
fånget efter en sådan utmätning ogiltigt, kommer utmätningen därefter endast
atl avse förvärvarens återstående rält mot öveiiåta-ren, t. ex. fordran på
redan erlagd köpeskilling.

Beredningen
har påpekat att förvärvaren så länge hans rätt är villkorlig

s. 165 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 165

inte
kan belasta egendomen med inteckning och inle heller upplåta nyttjanderätt
eller annan särskild rättighet annat än villkorligt. Vidare har beredningen
framhållit att en exekutiv försäljning som är en följd av att utraätning har
skett hos föi-värvaren av fast egendom, som har överlåtils villkorligt, inle
kan inverka på inteckningar sora har tagits ut eller på rättigheter som har
upplåtits före överlåtelsen. Beredningen har funnit att försäljning vid sådan
utmätning kan ske ulan alt den ordning som annars gäller för exekutiv
försäljning av fast egendom iakttas. Jag delar denna uppfattning. Departementsförslaget
innebär sålunda liksom beredningens förslag alt försäljningen i stället skall
avse förvärvarens villkorliga rätt enligt hans fångeshandling och skall ske i
den ordning som gäller för försäljning av utmätt rättighet. Den som därvid
förvärvar denna villkorliga rätt träder in i det rättsförhållande som råder
till följd av det tidigare fånget på så sätt att han över-lar både de
rättigheter och de skyldigheter som förvärvaren hade enligt fångeshandlingen.
Om det villkor som fånget är beroende av sedermera uppfylls, blir följden
sålunda all den egendom som fånget avser tillfaller den som vid den exekutiva
försäljningen har förvärvat den villkorliga rätten till egendomen.

När
villkorlig rätt till fast egendom skall säljas på det angivna sättet uppstår
risk för att försäljningen kommer atl ske till underpris. Som framhållits under
remissbehandlingen blir det för den som verkställer försäljningen svårt atl
bedöma hur mycket den villkorliga rätten är värd. Detta raedför svårigheter
att bedöma om den köpesumma som bjuds kan godtas (jfr 93 § 2 mom. UL). I likhet
med beredningen anser jag därför att det bör finnas möjlighet atl låta anstå
med försäljning av den villkorliga rätten och avvakta om det med fånget
förenade villkoret uppfylls eller inte. Ora villkoret därefter uppfylls och
förvärvet av egendomen blir definitivt, kan försäljningen äga rum i den vanliga
ordningen för försäljning av fast egendom. Visar del sig däremot att villkoret
inte kan uppfyllas, går fånget åter. Som jag nyss framhöll, avser utmätningen
därefter endast förvärvarens återstående rätt mot överlåtaren. Del bör då
ankomraa på ÖE att låta driva in eller bjuda ut till försäljning vad som
fortfarande omfattas av utmätningen, dvs. vanligen fordran på redan erlagd
köpeskilling, varvid den ordning sora gäller beträffande utraätl fordran eller
rättighet får tillämpas.

Om
fastighet eller del av fastighet har överlåtits villkorligt och fastigheten
medan villkoret fortfarande gäller tas i mät för fordran som är förenad med
särskild förmånsrätt, bör i enlighet med beredningens förslag försäljningen
alltid ske i den ordning som i allmänhet gäller för exekutiv försäljning av
fast egendora. Med hänsyn till all fordran, som är förenad med panträtt eller
annan särskild förmånsrätt i faslighet, kan tas ut ur fastigheten oavsett
äganderättsförhållandena behöver någon särskild ordning för försäljning inte
tillämpas även om fastigheten eller del av den har överlåtits villkorligt.

s. 166 Kontrollera mot PDF

166 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

2.14.4
Exekution på grund av gemensam inteckning

De
särregler om exekution i gemensamt inlecknade fastigheter som nu finns i UL är
så utformade att del skapas möjligheter atl rikta elt exekutivt förfarande raot
någon eller några fastigheter som svarar för en gemensam inteckning. Särskilda
regler ger möjlighet alt göra gemensamheten i ansvaret fullt ut gällande enligt
de principer som kommer till ullryck i IF:s regler om fördelningen av ansvaret
på de fastigheter som besväras av en gemensam inteckning. Genom regierna om
exekution i gemensamt inlecknade fasligheter har man även sökt tillgodose de
särintressen som kan finnas i sådana fasligheter.

Reglerna om gemensamt
inleckningsansvar har varit en av- de mest omstridda frågorna under
jordabalksarbelel. 1 lagberedningens förslag till ny jordabalk (SOU 1960:
2426) upptogs inte några regler om gemensam inteckning. De därmed
sammanhängande frågorna skulle enligt förslaget i stället lösas genom
institutet bruksenhet. Förslaget blev starkt kritiserat under
remissbehandlingen. Jordabalksutredningen, som fick i uppdrag att göra en
översyn av förslaget i denna del, föreslog i sitt betänkande raed reviderat
förslag till jordabalk m.m. (SOU 1963: 55) regler sora innebar ett bibehållande
av ordningen med gemensamt inleckningsansvar. I JB har i denna del tagits upp
besläramelser som i huvudsak överensstämmer med jordabalksul-redningens
förslag.'

Bestämmelserna i JB om
geraensam inteckning har getts elt innehåll som syftar till bl. a. alt reducera
de ölägenheter i exekutionsrällsligt hänseende som den nuvarande ordningen
medför. Dessa ölägenheter uppstår särskilt i sådana fall när ett särintresse
föreligger i någon eller några av de gemensamt inlecknade fastigheterna. Ett
sådant särintresse kan föreligga antingen på borgenärssidan eller på
fastighetsägarsidan. Till förekommande av sådana situationer har i JB
föreskrivits bl. a. att ansökan om inteckning får avse flera fasligheter
gemensamt endasl om dessa är i samme ägares hand. Angår ansökan faslighet som
redan svarar för beviljad eller sökl inteckning, måste ansökningen avse samma
fasta egendom som inteckningen och får inte därjämte avse fastighet som inte
svarar för inteckningen. Särinleckning i en fastighet komraer alltså att
medföra att fastigheten inle kan intecknas gemensamt raed annan fastighet.
Vidare kan särinleckning aldrig meddelas i fastigheter som är gemensamt
intecknade utan att det gemensamma ansvaret dessförinnan bring:as atl upphöra.

Del
ojämförligt vanligaste fallet av särintresse i geraensamt inlecknade
fastigheter uppslår när någon av de gemensamt inlecknade fastigheterna helt
eller delvis överlåts. I dessa situationer lorde den i JB föreslagna ordningen
framtvinga relaxation eller annan ansvarsuppdelning inom relativt kort lid.
Reglerna i JB kan sålunda väntas få lill följd alt de situationer som nu vållar
komplikationer vid exekutiv försäljning i framtiden blir relativt

s. 167 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 167

sällsynta.
Det kan sättas i fråga om de strävanden mot homogent intecknade
faslighelskomplex som ligger bakom bestämmelserna i JB bör främjas ytterligare
genom förbud för borgenär, som för sin fordran har panträtt på grund av
gemensam inteckning i flera fasligheter, att begära atl bara någon eller några
av fastigheterna tas i anspråk för att täcka fordringen. Liksom beredningen
anser jag emellertid att ett sådant förbud skulle leda alltför långt. Det bör
sålunda också i framtiden slå borgenären fritt all rikta exekution mot en del
av det gemensamt intecknade fastighetskomplexet. Utöver vad beredningen har
anfört sora skäl för elt sådant ställningstagande vill jag påpeka, alt ett
förbud av det antydda slaget skulle kunna få otillfredsställande konsekvenser
när det gäller sådana fastigheter i ett gemensamt intecknat fastighetskomplex
som är subsidiärt ansvariga för den gemensararaa inteckningen. Atl alltid låta
avstyckade oraråden, i vilka inteckning i stamfastigheter står kvar, dras in i
exekution som begärs av innehavaren av den gemensamma inteckningen skulle enligt
min raening vara olämpligt. Jag vill i sammanhanget framhålla alt ett förbud
skulle få begränsad betydelse med tanke på att separat exekution i fastighet
som ingår i ett samintecknat komplex alllid måste kunna komma till stånd på
begäran a\ borgenär, som för sin fordran har annan särskild förmånsrätt i
fastigheten än på grund av inteckning eller som har fordran som inte har någon
förmånsrätt.

Beredningen
har även övervägt om det bör vara möjligt för borgenär att vid exekution i en
av flera gemensarat intecknade fasligheter ta ut hela det belopp som del på
grundval av den gemensamma inteckningen utfärdade pantbrevet avser. En sådan
möjlighet skulle innebära all det gemensamma ansvaret sora åvilar fastigheterna
skulle tas ul vid den separata exekutionen så långt värdet på den fastighet som
exekutionen avser medger detta. Beredningen har emellertid inle funnit
anledning föreslå en sådan ordning, önskemål i den riktningen har inle heller
framförts under i'emissbehandlingen. Möjlighet alt vid separat exekution i en
gemensamt intecknad fastighet ta ut raera än vad fastigheten svarar för i
förhållande lill övriga fastigheter som besväras av den gemensamma inteckningen
har inte heller införts i deparlementsförslaget.

Del
gemensamma ansvar som åvilar saminlecknade fastigheter kan enligt nuvarande
ordning krävas ut helt bara ora fastigheterna säljs saratidigt. Brist som
uppslår i en av fastigheterna kan sålunda inte överföras till fastig-hel som
redan har sålts. Delta förhållande har föranlett att man infört möjlighet för
innehavare av gemensam inteckning alt vid exekution i någon av fastigheterna
sora besväras av inteckningen dra in de övriga eller någon av dera i del
exekutiva förfarandet. Genom att utöva denna indragningsrätt kan
inteckningshavare få faslslälll om det i någon annan av fastigheterna föreligger
brist som på grund av det gemensararaa ansvaret skall las ul ur den fastighet
exekutionen ursprungligen avsåg.

Enligt
6 kap. 12 § andra stycket JB skall gemensamt inlecknad fastighet

s. 168 Kontrollera mot PDF

168 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

som
säljs vid separat exekution bli fri från ansvar för den gemensamraa
inteckningen. Denna huvudregel innebär att det också i fortsättningen som
förutsättning för att gemensamt ansvar för inteckning skall kunna tas ut helt
skall gälla att fastigheterna säljs samtidigt. Liksom nu behövs sålunda också i
fraratiden regler sora gör del möjligt för borgenär, som har panträtt på grund
av geraensara inteckning i flera fastigheter, att vid separat exekution i
någon eller några av dem dra in annan intecknad fastighet i förfarandet.

I
enlighet med vad beredningen föreslagit bör bestämmelserna om indrag-ningsrält
ha sin plats i lagstiftningen om exekutiv försäljning av fast egendom. Regler
härom har inte heller tagits upp i JB.

F.
n. gäller alt yrkande ora. indragning skall fraraställas i form av lagsökning.
Beredningen har föreslagit all frågan om indragning i fortsättningen skall
prövas av ÖE. Jag ansluter mig till detta förslag, som inle har raött någon
erinran under reraissbehandlingen. Indragning bör alltså i fortsättningen helt
vara en åtgärd inora det exekutiva förfarandets ram. Någon nämnvärd belastning
för de exekutiva myndigheterna kommer en sådan överföring knappast att medföra.
Indragningsrätlen utnyttjas nu i ringa omfattning och det kan antas att
användningen blir ännu sällsyntare i framtiden.

Gällande
rätt kan sägas kännetecknas av att särintressen i gemensamt intecknade
faslighelskomplex bereds elt långtgående skydd. Genom elt syslem med särutrop
av saminlecknade fastigheter och därefter följande gemensamt utrop söker man
tillgodose föreliggande särintressen i så stor utsträckning som möjligt utan
att inkräkta på möjligheterna för innehavare av geraensam inteckning att få
betalning.

De
regler beredningen har föreslagit för de fall då särintressen finns i gemensamt
intecknade fastigheter som skall säljas samtidigt på exekutiv auktion
överensstämmer i sak väsentligen med de regler som gäller nu. De situationer
när denna ordning måste tillämpas kan, sora jag tidigare frarahållit, i
fraratiden väntas bli relativt sällsynta. Jag har därför, i likhet raed
reraissinslanserna, funnit att de regler beredningen har föreslagit bör
godtas.

2.14.5
Exekution i andel av fastighet

Enligt
nuvarande regler sker utmätning och försäljning av andel av fastig-hel i
sararaa ordning som gäller för hel fastighet. Detta sammanhänger raed alt andel
av fastighet på samma sätt som hel faslighet kan bli föremål för inteckning.

Reglarna
i JB innebär alt det inle skall vara tillåtet atl inleckna faslighets-andel för
sig. Denna nya ordning i fråga om faslighelsandels behandling i
inteckningshänseende ger anledning atl ställa frågan om andel av fastighet i
fortsättningen över huvud taget bör få utmätas för sig och vidare, om sådan
utmätning tillåts, hur försäljning av fastighelsandel skall ske.

s. 169 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 169

Beredningen
har vid sin behandling av de nämnda frågorna funnit det vara uteslutet att
uppställa förbud mol särskild utmätning av faslighetsan-del. Denna bedömning har
inte kritiserats under remissbehandlingen.

Eftersom något hinder inte
enligt JB föreligger mot förvärv av andel av faslighet bör inle heller enligt
min raening något förbud mot utmätning av fastighetsandel ställas upp. En
fastighelsandel kan utgöra ett värdefullt för-raögenhetsobjekl och måste kunna
tas i anspråk för ägarens borgenärer ulan att konkursförfarande behöver
tillgripas. Detta är av betydelse inle bara för borgenärerna utan också för
ägaren av andelen. Som beredningen påpekat är det här fråga om så praktiska
fall som att arvingar rid arvskifte har tillskiftats var sin andel av en
fastighet eller att två personer, t. ex. äkta ma-kai-, tillsammans har köpt en
fastighet.

Utmätning av
fastighetsandel bör inle tillålas i vidare mån än som motsvaras av ett
praktiskt behov. Liksom beredningen anser jag därför atl utmätning av
fastighelsandel endast bör få ske i sådana fall då andelen i fråga förvärvals
för sig eller annars är föreraål för särskild äganderätt. En utraätning bör
sålunda inte få begränsas till del av en fastighetsandel. Äger en person en hel
fastighet, får utmätning inte heller begränsas lill en andel av denna. Som
följd av alt del nu är tillåtet alt särskilt inleckna andel av fastighet bör
dessutom tidigare särskilt intecknad fastighetsandel också kunna mätas ut särskilt,
även om gäldenären äger hela fastigheten eller den inlecknade andelen utgör
del av en större kvotdel av fastigheten som gäldenären äger.

Om
en fastighet ägs av mer än en person men i sin helhet tas i mät för gäldande
av en och samraa fordran, uppstår inle några svårigheter i fråga om
försäljningssältet. Sedvanliga regler för exekutiv försäljning av fastighet bör
då tillämpas. Detta bör gälla såväl när utmätningen har skett för fordran som
är förenad med särskild förmånsrätt i hela fastigheten som när den har avsett
alla andalarna i faslighaten och skett för fordran för vilka alla delägarna
svarar.

Situationen är en annan om
en av flera andelar av en faslighet har tagits i mät och skall säljas. I sådant
fall bör reglerna om försäljning av fast egendom i framliden inle tillämpas.
Skall andel av fastighet säljas i den ordning som gäller för fast egendom,
skulle nämligen reglerna om gemensarat inteckningsansvar bli tillämpliga
beträffande inteckningar som belastar inle bara andelen utan också återstoden
av fastigheten. Försäljningen av andelen kan då i fråga om sådana inteckningar
få konsekvenser som inle står i överensstämmelse raed förbudet mot inteckning
i andel av faslighet, t. ex. på det sättet atl inteckning som gäller hela
fastigheten efter andelsförsäljningen upphör alt gälla i andelen men kvarstår i
återstoden av fastigheten.

Avser
en försäljning endast en andel av en faslighet bör den i princip ske i den
ordning som gäller för lös egendom. En sådan ordning kan emellertid lätt
medföra alt försäljning sker till underpris. För spekulanter i allmänhet kan
del förhållandet atl vad som kan förvärvas bara är en del av en fastighet

6t Riksdagen 1971.1 samL Nr 20

s. 170 Kontrollera mot PDF

170 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

verka
avskräckande. Starka skäl talar därför enligt min mening för den av beredningen
föreslagna ordningen, som irmebär att möjlighet öppnas alt när andel av
fastighet skall säljas exekutivt också dra in återstoden av fastigheten i
försäljningen.

Beredningens förslag i
sistnämnda hänseende innebär all yrkande om försäljning av hela fasiigheten
skall kunna framställas av ulmälningssökanden, ägaren av utmätt fastighelsandel
eller annan delägare. Yrkandet skall framställas hos ÖE, som vid sin prövning
av detta skall tillärapa de grunder som enligt 6 och 7 §§ samäganderättslagen
gäller när delägare i fastighet hos domstol begär beslut om försäljning av hela
fastigheten. Bifalles yrkandet, skall försäljningen i allt väsentligt ske
enligt da sedvanliga reglerna för försäljning av fastighet. Beredningens
förslag har lämnats ulan erinran av remissinstanserna. I ett remissyttrande har
emellertid föreslagits att prövningen av yrkande om gemensam försäljning skall
tillkomma allmän domstol och inte ÖE.

För min dal anser jag att
den av beredningen föreslagna ordningen innebär en ändamålsenlig lösning av
dessa frågor. Kretsen av dem som bör kunna framställa begäran om försäljning av
hela fastigheten bör sålunda också enligt min mening vara begränsad till
ulmälningssökanden och delägarna i fastigheten. Att prövningen av ett
framställt yrkande samordnas med de regler som enligt samäganderättslagen
gäller när delägare i fastighet vill tvinga fram försäljning av hela
fastigheten raot annan delägares rilja, ser jag sora en fördel. Som beredningen
påpekar får en delägare i fastighet i normala fall räkna med att en försäljning
av hela fastigheten kan komma alt genomföras mot hans vilja. Det får då ses som
naturligt all en försäljning av hela fastigheten kan komma till stånd när en
andel i fastigheten har tagits i mät, i synnerhet som en föi-värvare av
andelen, om denna skulle säljas särskilt, har möjlighet att omgående hos
doraslol begära försäljning av hela fasligheten.

Även när det gäller
prövningen av yrkande ora försäljning av återstod av fastighet när andel i
fastigheten har blivit ulmätt delar jag beredningens uppfattning atl prövningen
bör äga rura inora det exekutiva förfarandets rara. Härraed undviks den
ytterligare fördröjning av förfarandet som en domstolsprövning skulle föra raed
sig.

Om något yrkande om
försäljning av hela fastigheten inle fraraställs, får den ulraätta andelen
säljas särskilt. Särskild försäljning av andelen får också ske om yrkande om
försäljning av hela fastigheten avslås, t. ex. som följd av atl en delägare
anför elt betydelsefullt skäl raot en gemensam försäljning som ÖE enligt 6 §
samäganderällslagen finner anledning att beakta. Som fraragår av vad jag
tidigare anfört kan en sådan särskild andelsförsäljning inte ske enligt de
regler sora gäller för exekutiv försäljning av fast egendom.
Andelsförsäljningen får ske i den ordning som gäller för utraätl lös egendom.

Deparlementsförslaget
innebär, liksom beredningens förslag, att reglerna om försäljning av
fastighelsandel skall tillämpas även vid försäljning av utmätt andel i
tomträtt.

s. 171 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 171

2.14.6
Ägarhypotek

I
JB finns regler om ägarhypoteket som i sak överensstämmer med dem som nu
gäller. I 6 kap. 9 § anges innebörden av ägarhypoteket sålunda vara alt
fastighetsägare, om pantbrev inte överlämnats som pant for fordran, är
berättigad att med den företrädesrätt som inteckningen medför, uppbära betalning
som faller ut på grund av inteckningen när medel vid exekution eller i annat
fall fördelas mellan rätlsägarna i fastigheten. Om pantbrev överlämnats sora
pant för fordran raen fordringen understiger pantbrevets belopp, skall gälla
alt fastighetsägaren vid sådan fördelning får uppbära skillnaden.

I
enlighet raed vad som förutsattes när JB 1966 remitterades till lagrådet har
beredningen i sitt nu aktuella betänkande tagit upp ägarhypoteket till
omprövning. Beredningens slutsats är atl del från exekulionsrältslig synpunkt
är ofrånkomligt att följa de grundlinjer på vilka JB:s regler om ägarhypoteket
bygger. Denna uppfattning har inle mött några invändningar under
remissbehandlingen och jag har inte heller funnit anledning frångå den
bedömning som i denna fråga gjordes i JB 1966. 1 JB har också reglerna om
ägarhypoteket tagils upp utan ändringar i sakligt hänseende i förhållande till
det tidigare förslaget.

Såväl
enligt nu gällande rätt sora enligt JB utgör elt ägarhypotek en rätt för
fastighetsägare alt få betalning ur sin egen fastighet. I det avseendet är ell
ägarhypotek i fastighetsägarens hand en tillgäng som bör kunna tas i anspråk av
hans borgenärer genom utmätning. Emellertid fordras del särskilda regler
beträffande förfarandet när sådan utmätning har skett.

F.
n. gäller all utmätning av ägarhypotek som föreligger när fastighetsägaren
innehar obalånad inteckning sker på det sättet att inteckningen tas om hand och
säljs enligt reglerna om utmätt lös egendom. Utmäts ägarhypotek som föreligger
till följd av att inteckning inte är helt utnyttjad för belå ning, bryts
ägarhypoteket ut, vilket innebär att en särskild inteckningshandling för det
outnyttjade inteckningsbeloppel anskaffas av utmätningsmannen. Därefter säljs
den n5'a inteckningen enligt reglerna för utmätt lös egendora.

Den
ordning som nu gäller vid utmätning av ägarhypotek kan inte behållas om JB:s panträltsregler
genomförs. Panlrättskontruktionen i JB karakteriseras av att panträtt i
fastighet uppstår genom att pantbrev överlämnas som säkerhet för en fristående
fordran. Enbart innehavet av elt pantbrev kommer inte att berättiga till
betalning ur fastighet och pantbrevet är inte bärare av någon personlig
betalningsskyldighet. Mot bakgrunden härav slår det klart atl man vid utmätning
av ägarhypotek, som föreligger till följd av alt pantbrev över huvud laget
inle är belånat, inte kan gå så tillväga att man tar hand om pantbrevet och
säljer det sora lös egendom. Vid utmätning av ägarhypotek, som finns när
pantbrev är pantsatt men hela dess belopp inte går åt för

s. 172 Kontrollera mot PDF

172 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

att
täcka fordringen, kan inle heller någon motsvarighet lill nuvarande ordning
med utbrytning av ägarhypotek komma i fråga.

Andra
vägar för att realisera värdet av utmätt ägarhypotek får alltså sökas.
Beredningen har föreslagit att två möjligheter skall slå lill buds. Den ena innebär
alt borgenär för vars fordran ägarhypotek har blivit utmätt skall kunna begära
att fastigheten las i anspråk och den andra all borgenären kan få det utmätta
ägarhypoteket pantförskrivet lill sig. Båda möjligheterna skall enligt
beredningens förslag stå öppna vare sig utmätningen avser ägarhypotek i form
av obelånat pantbrev eller outnyttjad del av belånat pantbrev.

De
av beredningen föreslagna lösningarna när det gäller att ge borgenärerna
möjlighet att la i anspråk ägarhypotek har allmänt godtagits under
re-missbehandligen. I några remissyttranden har anförts all den föreslagna ordningen
medför ell mera komplicerat och tidsödande förfarande än f. n. och att reglerna
kan komraa atl leda lill att fasligheter i framtiden i större utsträckning än
nu kan komraa att las i anspråk för oprioriterade borgenärers räkning.

Beredningens
förslag ansluter enligt min mening väl till panträttsreglerna i JB. Väljer
borgenär sora har fåll ägarhypotek utmätt för sin fordran att hos
utmätningsmannen begära att fastigheten skall tas i anspråk, skall beslut om
detta innebära att fastigheten anses ulmätt. Det sedvanliga förfarandet vid
realisation av utmätt fastighet skall därefter vidta och borgenären åtnjuter då
den förmånsrätt som följer med ägarhypoteket. Borgenärens fordran blir jämställd
med fordran som är förenad raed panträtt i fastigheten. Väljer borgenären att
få det utmätta ägarhypoteket genom utmätningsmannens försorg pantförskrivet för
sin fordran, får han samma ställning som annan fordringsägare med förmånsrätt
på grund av panträtt. Han kan själv begära betalning ur fastigheten och får
vid exekution i fastigheten på annans begäran den förmånsrätt för sin fordran
som panträtten medför.

Den
ordning för realisation av utmätt ägarhypotek som gäller nu innefattar risk
för värdeförstöring. När ägarhypoteket säljs som utmätt lös egendom, kan det
komma att säljas till pris som inte alls motsvarar det värde det utgör i
fastighetsägarens hand. En betydande fördel är enligt min mening att denna risk
elimineras vare sig borgenären väljer den ena eller andra av de möjligheter som
erbjuds enligt beredningens förslag.

Som
framhållits under remissbehandlingen kan den föreslagna ordningen i vissa fall
medföra ett mer komplicerat förfarande än del nuvarande. Delta gäller specielll
i de fall då borgenär finner sig böra begära att fastigheten skall tas i
anspråk och utmätningen därigenom leder till att exekutivt förfarande
beträffande själva fastigheten oraedelbart inleds. Som någon remissinstans
anfört kan de föreslagna reglerna också komma att leda till att fastigheter i
framtiden kommer alt i något större utsträckning än nu tas i anspråk för
opriorilerade borgenärers räkning. Del bör emellertid i detta sammanhang
framhållas att del f. n. inte är särskilt vanligt att ägarhypotek ul-

s. 173 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 173

mäts.
Av de 73 468 utmätningar som anhgt statistiken företogs i hela landet under
sista halvåret 1967 och första halvåret 1968 riktade sig sålunda endast 499 mot
ägarhypotek. De utmätningar som förekommer sker oftast först när exekution i
fastigheten har inletts. Anledningen till atl ägarhypotek sällan kan las i
anspråk är att ägarhypotek regelmässigt är pantförskrivet för efterföljande
inteckningshavares eller annan borgenärs räkning. Enligt min raening finns det
ingen anledning att räkna med någon påtaglig ändring i dessa avseenden i
framtiden. Man bör sålunda kunna räkna med alt utmätning av ägarhypotek inte
kominer att äga rura annat än undantagsvis, om inle själva fasligheten är
utmätt. De möjligheter som förslaget anvisar för dessa fall är enligt rain
raening lärapliga.

Om
förfarandet efter utmätning utformas efter beredningens förslag, är det
nödvändigt att det ges regler som innebär att man vid själva utmätningen av
ägarhypotek tar pantbrevet i förvar om del innehas av fastighetsägaren. I annat
fall får den sora innehar pantbrevet meddelas förbud alt lämna ul det ulan att
utmätningsmannen har gett sitt tillstånd. Också i fråga om tillvägagångssättet
när ägarhypotek skall tas i mät ansluter jag mig alltså till beredningens
förslag.

I
likhet med beredningen anser jag att utmätning av ideell andel av ägarhypotek
bör vara möjhg men att det i JB uppställda förbudet mot inteckning i
fastighelsandel bör leda till att del inle kan tillåtas att ideell andel av
ägarhypotek pantförskrivs för sig. Har ideell andel av ägarhypotek utmätts,
bör alltså borgenären vara hänvisad till atl begära att den andel av
fastigheten som svarar mot andelen i ägarhypoteket tas i anspråk och därigenom
blir alt anse som utmätt. De regler som skall gälla vid försäljning av andel i
faslighet kan därefter tillämpas.

2.14.7
Beskrivning och värdering av utmätt fastighet m. m.

Fastighet
som skall säljas exekutivt skall enligt 79 § UL beskrivas och värderas av
utmätningsmannen. Åtgärderna skall företas i samband med utmätningen av
fastigheten eller, ora försäljningen skall ske efter framställning hos ÖE, i
omedelbar anslutning till atl framställningen, görs. Beskrivningen skall i
första hand tjäna lill ledning för framtida spekulanter på fastigheten. 1
samband med att lagen (1966: 453) om vad som är fast egendom genomfördes
utvidgades beskrivningen till alt också bli ett första led i utredningen av
vad som hör lill fastighet som skall säljas exekutivt. Det föreskrivs sålunda
att utmätningsmannen i beskrivningen skall ange tillbehör till fastigheten i
den mån det är påkallat med hänsyn lill tillbehörens värde eller av annan
särskild orsak, vilket förutsätter all del i samband raed beskrivningen
verkställs en utredning angående vad fastigheten omfattar (jfr prop. 1967: 16
s. 119 och 145). Även värderingen av fastigheten kan sägas tjäna till ledning
för spekulanterna. Samtidigt är den emallerlid av betydelse i andra avseenden,
såsom i fråga om fördelningen av ansvaret för gemensam inleck-

s. 174 Kontrollera mot PDF

174 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

ning
och av köpeskillingen för gemensamt intecknade fastigheter. Det kan också
påpekas alt värderingen kan tjäna lill ledning för den prövning av frågan om
bud sora avges på exekutiv auktion på fastigheten kan godtas sora åligger
auktionsförrättaren (Jfr 126 § 3 mom. UL).

Beredningen
har föreslagit vissa ändringar i vad som nu gäller beträffande beskrivning och
värdering.

I
fråga om beskrivningen har beredningen funnit en raer ändamålsenlig ordning än
den nuvarande vara att låta ÖE avgöra när under del exekutiva förfarandet
beskrivningen bör ske. Enligt beredningens förslag skall ÖE sålunda låta
beskriva fastigheten så snart det är lämpligt med hänsyn till det fortsatta
förfarandet,

Beredningens
förslag får ses mot bakgrunden av alt en stor del av de ärenden angående
fastighelsexekution som handläggs av överexekutorerna inte leder lill
försäljning. Med den nuvarande ordningen då beskrivningen obligatoriskt skall
ske i ett inledande skede av förfarandet blir del ofta så att del arbete som
nedläggs på beskrivningen framstår som överflödigt lill följd av att
förfarandet avbryts innan det har fortskridit till försäljning.

Med
anledning av beredningens förslag beträffande lidpunkten för beskrivningen
vill jag framhålla all den arbetsbesparing som kan uppnås genom atl det får
ankomraa på ÖE all från fall lill fall beslärama när beskrivning skall ske är
begränsad. För alt fylla sitt ändamål måste beskrivningen och den utredning
som sker i anslulning lill denna i allmänhet förläggas till ell relativt tidigt
skede av förfarandet. Härtill kommer, sora påpekats under remissbehandlingen,
alt regeln all fastighet normalt skall säljas inom fyra månader inle ger
utrymme för annat än kortare uppskov raed beskrivningen. Förutsättningarna för
att ÖE skall kunna avvakta ett lämpligt tillfälle för beskrivningen är sålunda
begränsade. Jag vill också betona alt en ordning som den föreslagna inle kan
tillåtas få den följden att tidsutdräkten vid exekutiva försäljningar ökas.

Även
om den ordning som beredningen föreslår sålunda inte kan antas medföra några
mer påtagliga ändringar i förhållande lill vad som nu gäller, bör den
emellertid kunna leda till att en del onödigt arbete kan undvikas. I vissa
fall, såsom t. ex. när anstånd med försäljningen har medgetts, kan det stå
klart att beskrivningen bör anslå tills vidare. Med tanke på sådana fall finner
jag förslaget kunna medföra fördelar. Liksora del helt övervägande flertalet
remissinstanser anser jag sålunda alt det bör genomföras.

I
övrigl innefattar beredningens förslag beträffande beskrivningen en motsvarighet
till den nuvarande föreskriften alt tillbehör till fasligheten skall anges i
beskrivningen i den mån det är påkallat med hänsyn till tillbehörens värde
eller av annan orsak. Alt denna föreskrift behålls framstår som naturligt med
hänsyn till att de i 2 kap. JB intagna bestämmelserna om tillbehör till
fastighet i allt väsentligt motsvarar dem som har genomförts genom lagen om vad
som är fast egendora. Jag biträder sålunda beredningens förslag i den delen.

s. 175 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 175

Värdering
av faslighet skall enligt beredningens förslag inle vara någon obligatorisk
åtgärd. För fall då det exekutiva förfarandet avser fastighet som inte besväras
av gemensam inteckning innebär beredningens förslag sålunda att värdering skall
ske endast ora taxeringsvärde saknas eller kan antas vara missvisande.

Beredningens förslag i
sistnämnda hänseenden har mött kritik under remissbehandlingen. De kritiska
remissinstanserna har allmänt gett uttryck för uppfattningen att värdering
alltid bör ske i samband med beskrivningen. Man har därvid framför allt pekat
på regeln atl den som förrättar fastighelsauktion inte får godta inrop, om det
är sannolikt all avsevärt högre köpeskilling kan uppnås. Det framhålls all
denna regel förutsätter att ÖE har en uppfattning om fastighetens egentliga
värde. Man menar alt taxeringsvärdet i allmänhet inte kan las sora
utgångspunkt för prövningen. Det har också underslrukits alt det blir förenat
raed svårigheter att enbart med hjälp av beskrivningen bedöma om taxeringsvärde
på faslighet kan antas vara missvisande eller inte. I några remissvar har
dessutom påpekats alt följden av den ordning beredningen föreslår koramer alt
bli atl beskrivming och värdering, när sådan enligt förslaget skall ske, kommer
att äga rum vid skilda tillfällen, vilket anses medföra praktiska ölägenheter
och tidsutdräkt.

Enligt min mening har den
uppfattning sora sålunda har koramit till uttryck under remissbehandlingen fog
för sig. Jag anser därför atl värdering alltid bör ske av fastighet som skall
säljas exekutivt. Från praktisk synpunkt framstår del därvid som lämpligt atl
värderingen och beskrivningen sker i ell sammanhang, varrid de båda åtgärderna,
liksom f. n., oftast kan genomföras vid en förrättning och av en
förrätlningsman. Någon näranvärd ökning av de exekutiva myndigheternas
arbetsbörda lorde ett frångående av beredningens förslag alltså inle inedföra.

Som
förut antytts har värderingen f. n. särskild betydelse i fråga om fördelningen
av ansvaret för gemensam inteckning. Enligt JB finns inte den nuvarande
möjligheten att ansvarsfördelningen bestäms i inteckningshandlingen (jfr 6
kap. 10 §). Detta raedför att de under det exekutiva förfarandet åsatta värdana
kan komma atl bli avgörande för ansvarsfördelningen i större utsträckning än f.
n. Liksom f. n. bör värdering av gemensarat intecknade fastigheter också kunna
läggas till grund för fördelning av köpeskilling vid samtidig försäljning av
gemensamt inlecknade fastigheter. Beredningen har föreslagit en föreskrift av
innebor att alla fastigheter som svarar för en gemensam inteckning skall
värderas, om en eller flera av dem skall säljas exekutivt och taxeringsvärde
saknas eller kan antas vara missvisande för någon av de gemensamt intecknade
fastigheterna.

Beredningens
förslag går utöver vad som behövs som komplement till bestämmelserna i JB om
ansvarsfördelningen för gemensam inteckning så till vida all enligt förslaget
samthga gemensamt intecknade fastigheter skall värderas också i fall då
taxeringsvärdet för någon av dem kan antas vara miss-

s. 176 Kontrollera mot PDF

176 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

visande.
Enligt min mening föreligger det inle behov av en sådan utvidgning av
föreskriftens räckvidd. Med hänsyn härtill och till de tillämpningssvårig-heler
som den skulle medföia anser jag att denna utvidgning inte bör göras. I övrigt
har jag inte något att erinra mot en föreskrift av den innebörd som
beredningen har föreslagit.

I fråga ora sättet för
värdering har beredningen inte föreslagit annan föreskrift än alt tillbehör
skall värderas för sig om det finnes påkallat. Jag delar beredningens
uppfattning alt en föreskrift av den innebörden bör tas upp i lagen. Enligt min
mening är del lämpligt alt förutsättningarna för särskild tillbehörsvärdering
och särskilt angivande av tillbehör i beskrivningen anges på samma sätt.
Påpekas bör atl en sådan samordning inle gör del nödvändigt alt alllid särskilt
värdera tillbehör sora anges i beskrivningen. I allraänhel torde det emellertid
framstå som naturligt all förfara på del sättet.

Självfallet innebär del
förhållandet att det får ankomraa på ÖE att låta beskriva och värdera
fastighet inte alt det är ÖE som skall genomföra åtgärderna. ÖE bör uppdra ål
lämplig person alt verkställa beskrivningen och värderingen. I flertalet fall
fordel det komma att falla sig naturligt att ÖE anlitar kronofogdemyndighet.
Som beredningen framhåller bör ÖE vid behov i stället kunna anlita särskilda
sakkunniga. I raer komplicerade fall, såsom när fråga är om industrifastighet,
bör detta vara lämpligt. Enligt rain mening bör det inte vara uteslutet atl ÖE
ger kronofogdemyndighet i uppdrag att verkställa beskrivningen och anlitar
sakkunnig för värderingen. ÖE bör också kunna ge sakkunnig uppdrag atl biträda
kronofogdemyndigheten vid beskrivning och värdering.

Enligt gällande rätt torde
talan mot beskrivning och värdering inle kunna föras särskilt. Den som är
missnöjd med värdering har sålunda ansetts kunna klaga däröver endasl i samband
raed klagan över auktion (jfr NJA 1958 s. 558). Någon ändring i vad som nu
tillämpas bör inte ske i delta sammanhang. Jag vill emellertid påpeka all det
står fastighetsägare och annan som berörs fritt att lill ÖE framföra
anmärkningar mol beskrivning och värdering. I den mån anmärkningar finnes vara
befogade bör rättelse åvägabringas. Jag vill också erinra om all
deparlementsförslaget lill lag om exekutiv försäljning av fast egendom, liksom
beredningens förslag, innehåller bestämmelser sora gör del raöjligt alt
hänskjuta tvist ora tillbehör till domstols prövning (jfr 5 § andra styckel i
deparlementsförslaget till lag om exekutiv försäljning av fast egendom).

Beträffande
den ytterligare utredning om faslighels rättsliga beskaffenhet som bör föregå
en exekutiv fastighetsförsäljning har beredningen föreslagit bestämmelser som i
huvudsak överensstämmer med dem som nu gäller. Enligt beredningens förslag
skall fastighetsägaren på anmodan tillhandahålla handlingar som tjänar lill
upplysning om fastigheten i rättsligt hänseende. ÖE skall också på annat sätt
åvägabringa fullständig utredning i dessa av-

s. 177 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 177

seenden.
Mot beredningens förslag i dessa avseenden har jag liksora remissinstanserna
inte något alt erinra. Jag biträder också beredningens förslag att del skall
åläggas ÖE att söka utreda i vad mån kända nyttjanderälter och andra sådana
rättigheter utgör en ekonomisk belastning för fastigheten. Föreskriften härom
får ses mot bakgrunden av alt rättigheter av detta slag enligt vad som förordas
i det följande alllid skall förbehållas vid försäljningen, om del saknas
anledning all anta alt de belastar fastigheten till beaktansvärd skada för
innehavare av fordran med bättre rätt till fastigheten.

Under
exekution i fastighet kan det visa sig atl fastighetsägaren innehar elt
obelånal pantbrev. Beredningen har påpekat att det kan vålla svårigheter och
olägenheter för det exekutiva förfarandet om ägaren i sådant fall får behålla
pantbrevet och förfoga över det utan inskränkningar. Beredningen har därför
föreslagit en bestämmelse som innebär att pantbrev som ägaren innehar på
anmodan skall överläranas till ÖE. Beredningens förslag innefattar också
bestämraelse all pantbrev sedan del har överlämnats inte får pantförskrivas
utan ÖE:s tillstånd.

Beredningens
förslag i nu nämnda hänseenden har godtagits eller lämnats utan erinran av det
helt övervägande flertalet remissinstanser. I elt par remissvar framförs
emellertid invändningar. Det hävdas därvid all ägarens rätt alt disponera över
pantbrev inle bör inskränkas, i varje fall inte om pantbrevet ger bättre
förmånsrätt än exekutionsfordran. Det framhålls också att svårigheter uppslår
för ÖE vid bedömningen om pantbrev bör få pantförskrivas under exekutionen.
Vidare framförs uppfattningen att bestämmelserna blir ineffektiva, eftersom
anmodan atl överlämna pantbrev inte är förenade med någon form av sanktion.

Enligt
rain mening innebär beredningens förslag en riralig avvägning mellan å ena
sidan intresset av alt hindra ägaren som innehar pantbrev att genom att förfoga
över det försvåra det exekutiva förfarandet och å andra sidan ägarens intresse
av atl utnyttja pantbrevet för pantförskrivning, t. ex. för alt skaffa raedel
till frivillig betalning av exekutionsfordringen. Det innefattar sålunda dels
en skyldighet för ägaren att överlämna pantbrev som han innehar och elt förbud
för honom att därefter pantförskriva detta dels en möjlighet för honom att
genom alt hänvända sig till ÖE utverka undantag från förbudet. Liksom
huvuddelen av remissinstanserna är jag beredd biträda beredningens förslag i
denna del. Jag vill erinra ora alt en liknande avvägning har gjorts när det
gäller ägarens raöjligheter att under exekution utnyttja själva fastigheten
och tillbehör till denna (jfr nuvarande 80a§UL).

ÖE;s
befogenhet all medge att obelånal pantbrev får pantförskrivas får utnyttjas
med beaktande av de syften sora bestämmelsen atl pantbrevet skall överlämnas är
avsedd alt fylla. Några närmare riktlinjer för ÖE:s handlande kan svårligen
anges. ÖE får bedöma en framställning om tillstånd

s. 178 Kontrollera mot PDF

178 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

att
pantförskriva pantbrev med hänsyn lill omständigheterna i det enskilda
fallet.

Med
anledning av vad som har framförts under remissbehandlingen finner jag det
kunna övarvägas all förena skyldigheten för fastighetsägaren att överlämna
obelånat pantbrev med någon form av sanktion. Jag vill emellertid framhålla
atl de skyldigheter som under elt exekutivt förfarande åligger fastighetsägare
eller annan gäldenär inte är förenade med någi'a i den exekutionsrällsliga
lagstiftningen fastställda sanktioner. Frågan om sådana fordras i olika
avseanden bör enligt min mening prövas i ett sammanhang. En sådan prövning bör
kunna ske under utarbetandet av UB. Påpekas bör att pantbrev som påträffas hos
fastighetsägaren bör kunna tas i förvar på samma sätt som andra handlingar han
innehar.

2.14.8
Kungörelser och underrättelser om fastighetsauktion m. m.

I
detta avsnitt behandlas frågor som rör dels bevakning av fordringar och
rättigheter under fastighetsauktion dels tidpunkten för bevakningssamraanträde
och sammanträde för fördelning av köpeskilling dels kungörelse och särskilda
underrättelser om fastighetsauklion.

F. n. gäller all del före
auktion på fastighet skall hållas att samraanträde med rätlsägarna, vanligen
kallat borgenärssararaanlräde (102 och 106 §§ UL). Detta kan äga rura på
auklionsdagen omedelbart före utropet av fastigheten eller som ell särskilt
sammanträde. Ändamålet raed sammanträdet är atl ge rättsägarna tillfälle all
bevaka sina anspråk och låta dera framställa anmärkningar mot bevakningar samt
därjämte att möjliggöra överenskommelser mellan rätlsägarna. På grundval av
vad sora förekoramit vid sammanträdet upprättas förteckning över fordringar
och rättigheter som skall iakttas vid auktionen.

Beredningen
föreslår i fråga om det nu nämnda sararaanträdel, som jag i fortsättningen i
enlighet med beredningens förslag kallar bevakningssaminanträde, all del skall
hållas antingen samma dag som auktionen eller läraplig dag tidigare.
Beredningens förslag innebär atl bevakningssararaan-trädet alllid sora ett
särskilt samraanträde skall hållas formellt skilt från själva auktionen.
Remissinstanserna har lämnat beredningens förslag utan invändningar. En
länsstyrelse har emellertid anfört, all den nuvarande ordningen som tillåter
att bevakningsförfarandet anordnas som ell led i auktionen bör behållas och
alt särskilt bevakningssainmanträde inle skall vara obligatoriskt.

Jag
biträder beredningens förslag i de avseenden som nu har nämnts. Enligt rain
mening bör del vara en fördel att bevakningsförfarandel alltid hålls formellt
skill från ulropsförfarandet. Jag vill framhålla att förslaget medger att
bevakningssammanträdet i mindre invecklade fall hålls i direkt anslulning lill
auktionen. Mot vad beredningen i övrigt har anfört i anslutning till förslagel
beträffande bevakningssammanträdet har jag inte något atl erinra.

s. 179 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 179

Beträffande
samraanträde för fördelning av köpeskilling gäller nu alt det skall hållas på
fyrtioandra dagen eller, i de fyra nordligaste länen, på femtio-sjätte dagen
efter auktionen. Enligt beredningens förslag skall också tidpunkten för detta
sammanträde bestämmas av ÖE efter vad sora är lämpligt. Beredningen anser att
en tidrymd av ungefär fyra veckor mellan auktionen och sammanträdet är lämplig.

Beredningens förslag i
sistnämnda del har lämnats utan erinran av det helt övervägande flertalet
remissinstanser. I ett par remissvar ges uttryck för uppfattningen atl
tidpunkten för fördelningssamraanlrädel liksom hittills bör vara fastställd i
lag. En länsstyrelse har framhållit all den tidrymd mellan auktionen och
sammanträdet som beredningen har funnit lämplig är för kort och bör utsträckas
lill atl motsvara nuvarande sex veckor. Som skäl för detta har anförts atl
besvär över auktionen kan anföras kort före den tre veckor långa besvärstidens
utgång och att visst rådrum då behövs för de åtgärder detta kan föranleda.

Genora beredningens
förslag uppnås den fördelen att man kan ta viss hänsyn till omständigheterna i
det enskilda fallet när tidpunkten fastställs. Jag ansluter mig alltså, liksora
huvuddelen av remissinstanserna, också lill beredningens förslag i denna del.
Framhållas bör all den tidrymd mellan auktionen och fördelningssammanlrädet
som beredningen har angivit som läraplig är atl se soni en rekoraraendation
för normalfallet. Del ankommer i det enskilda fallet på ÖE atl avgöra vilken
tidpunkt som är lämplig för sammanträdet.

Inför
en exekutiv fastighetsauklion måste information om auktionen spridas.
Informationen riktar sig till dera sora har fordringar och rättigheter som bör
beaktas vid denna eller vars intressen på annat sätt direkt berörs av försäljningen.
Härutöver riktar sig informaiionen till möjHga spekulanter på fastigheten. I
detta avseende är det av betydelse att den utformas så att köpintresset
stimuleras. Den lagstiftning beträffande fastighetsexekutionen som föreslås i
detta sammanhang innehåller olika bestämmelser som syftar till att åstadkomma
goda ekonomiska resultat vid exekutiva fastighetsförsäljningar eller i varje
fall att försäljningar till underpris undviks. Föreskrifterna om information
bör fylla samma syfte.

Nuvarande
ordning innebär att kungörelse om förestående auktion skall införas i allmänna
tidningarna, dvs. Post- och Inrikes Tidningar, minst fyra veckor före
auklionsdagen och dessutom i ortstidning minst 14 dagar dessförinnan. Vissa
bestämraelser ges om kungörelsens innehåll (101 och 103 §§ UL). Därjämte
föreskrivs att särskilda underrättelser om auktionen senast fyra veckor före
denna skall sändas lill dem som har fordran eller rättighet sora bör iakttas
vid auktionen.

De
bestämmelser beredningen förordar innebär atl den nuvarande ordningen i sina
huvuddrag behålls. Beredningen föreslår sålunda dels elt kungörelseförfarande
dels att särskilda underrättelser skall utgå till sakägarna.

s. 180 Kontrollera mot PDF

180 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

Att
beredningen på detta sätt har anselt att huvuddragen i den nuvarande ordningen
för spridandet av information om auktion skall behållas har i allmänhet
godtagils under remissbehandlingen. Hovrätten för Övre Norrland har dock
framfört kritik mot alt kungörelsen liksom f. n. förutsätts bli allmänhetens
enda informatiionskälla. Hovrätten föreslår i stället en ordning som innebär
alt elt dublbelt kungörelseförfarande kommer till användning. Enligt hovrätten
skulle sålunda först utfärdas kungörelse ora bevakningssammanträde, tidpunkt
för auktionen och fördelningssammanträde och därefter, sedan olika förberedande
åtgärder vidtagits, ytterligare en kungörelse oin auktionen, vilken skulle
innehålla samtliga informationer ora fastigheten som kan vara av intresse för
eventuella spekulanter.

Del är iiven enligt min
mening angeläget att eventuella spekulanter på fastighet som skall säljas
exekutivt får lättillgänglig information ora fasligheten. En sådan ordning kan
verksamt bidra till ett högre pris. Denna fråga hör saraman med den större
frågan ora vidgad sarahällsinformation som informationsutredningen behandlat i
sitt betänkande Kungörelseannonsering (SOU 1969: 7). De förslag utredningen
lagt fram på delta område bereds f. n. inom justiliedepartemenlet. 1 det
sammanhanget kommer också all tas upp frågor ora kungörelse om exekutiv
försäljning. Med hänsyn härtill bör några mera genomgripande ändringar inle nu
genomföras på detta område. I departementsförslaget har den nuvarande
ordningen sålunda i huvudsak bibe-hålhls.

Vad beredningen har anfört
beträffande bevakningsförfarandet ger inte heller anledning till erinran från
min sida. Jag delar sålimda inte den i elt par remissvar framförda
uppfattningen att det bör föreskrivas alt anspråk skall anmälas inom viss tid
före auktionen eller bevakningssammanträdet. Jag vill emellertid frarahålla atl
del inte föreligger något hinder mot att man under hand infordrar anmälningar
av fordringar från kända sakägare redan före bevakningssammanträdet. Härigenom
kan förfarandet vid sammanträdet förenklas.

Som
förut har nämnts har beredningen föreslagit all sakägarna skall underrättas
särskilt om en förestående fastighetsauklion. Enligt förslaget skall gälla att
sakägarna dvs. fastighetsägaren, sökanden samt kända innehavare av
fordringar och rättigheter sora bör iakttas vid auktionen i god tid skall
underrättas. Vid försäljning under konkurs skall underrättelse inle sändas till
innehavare av fordran raed förraånsrätt enligt 12 och 13 §§ FRO, dvs.
innehavare av lönefordran, men däremot till konkursförvaltaren. Har vid
försäljning under konkurs anslulningsrätt utövats, skall underrättelse härom
sändas till de sakägai-e som nu har nämnts.

De
föreslagna bestämmelserna har godtagils eller lämnats utan erinran av
remissinstanserna. Också jag biträder beredningens förslag.

I
anslutning lill bestämmelsen att innehavare av lönefordran vid försäljning
under konkurs inle skall underrättas särskilt vill jag påpeka all jag i

s. 181 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 181

det
följande i enlighet med förslag av beredningen förordar att konkursförvaltare
skall åläggas att vid exekutiv fastighetsförsäljning bevaka sådan fordran och
också atl vid behov föra borgenärens talan i ärendet.

2.14.9
Tidsfrister i mål om utmätning m. m.

För
all åstadkomma en snabb handläggning av utmälningsmål finns i UL föreskrifter
som ålägger de exekutiva myndigheterna all skyndsamt vidta vad som på dem
ankommer för att utmätning skall verkställas och för atl försäljning av utmätt
egendom skall ske. Samtidigt har det angetts vissa tidsfrister inom vilka
utmätning och försäljning normalt skall äga rum. Ulmälningssökanden har
emellertid möjlighet all ge anstånd både med utmätningsförrättning och
försäljning. De exekutiva myndigheterna kan också under vissa förutsättningar
meddela uppskov med försäljning av ulmätt egendom.

Liksora
beredningen anser jag atl den tidsmässiga regleringen av ulmäl-ningsraålen och
vad därmed sammanhänger bör göras till föremål för en allmän översyn i samband
med förevarande reform av lagstiftningen om exku-lion i fast egendom.

I
fråga om de tidsfrister inom vilka de olika åtgärderna som ingår i elt exekutivt
förfarande normalt skall äga rum föreslår beredningen inte någon ändring.
Sålunda föreslås att utmätningsförrättning liksom f. n. skall hållas inom fyra
veckor från det att utmätningsmannen har tagit emot de handlingar som behövs
för att förrättning skall kunna ske. Vidare föreslås att tidsfristen för
försäljning av lös egendom i allmänhet skall sältas till två månader från
utraätningen saml för fast egendora, fartyg, luftfartyg och intecknade
reservdelar lill fyra månader från utmätningen.

Förslaget
atl de nuvarande fristerna för ulmälningsförrältning och försäljning inle
skall ändras har godtagits under remissbehandlingen. Från något håll har
emellertid gjorts gällande att försäljningsfristen såvitt avser fast egendom är
för kort. För rain del finner jag liksora beredningen inle anledning frångå
den avvägning beträffande tidsfristerna som gjordes rid dessa bestämmelsers
tillkomst år 1963.

Som
framgår av det redan sagda skall försäljningsfrist beräknas med utgångspunkt
från lidpunkten för utmätningen. Vid exekutiv försäljning av fastighet under
konkurs får utgångspunkten i stället vara tidpunkten då framställningen om
försäljning gjordes.

I
det föregående har jag förordat all domstols beslut som innebär all fordran
skall utgå raed särskild förmånsrätt i fast egendom skall ha den verkan all
egendomen skall anses utmätt. Liksom f. n. när fastighet anses utmätt lill
följd av atl fordran har fastställts till betalning bör tidpunkten för
framsläl-ningen om försäljning utgöra utgångspunkt för beräkning av
försäljningsfristen.

Självfallet
kan del visa sig föreligga hinder raot all genomföra utmätnings-

s. 182 Kontrollera mot PDF

182 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

förrättning
eller försäljning inom de angivna tidsfristerna. Tidsfristerna bör därför
liksom f. n. endasl ange de tider inom vilka utmätningsförrättning eller
försäljning normall skall äga rum. Beredningen har i fråga om fast egendom
gett flera exempel på situationer som kan medföra att försäljnings-frislen
måste överskridas. Liknande situationer kan givetvis uppstå också när det
gäller utmätt egendom av annat slag.

De
nuvarande reglerna ger ulraälningssökanden möjligheter att lämna anstånd med
såväl utmätningsförrättning som försäljning av ulmätt egendom. Någon annan
begränsning har inte ställts upp än alt en viss längsta tid för anstånd har
fastställts. Sålunda gäller atl ansökan om utmätning förfaller, om
ulmälningssökanden läranar anstånd med utmätningsförrättning som varar utöver
sex månader från den tidpunkt då utmätningsmannen har tagit eraot de handlingar
sora erfordras. Fortfar anstånd raed försäljning utöver sex månader från
utraätningen eller från lidpunkt för framställning om försäljning av fast
egendom, förfaller utmätningen eller den utraätningsverkan sora
betalningsfastställelse i fast egendora har.

När
del gäller anstånd med utmätningsförrättning föreslår beredningen inte någon
ändring i vad sora nu gäller. Beredningen föreslår däremot vissa ändringar i
fråga om anstånd med försäljning av utmätt egendom. Enligt beredningens
förslag skall del alltid ankomma på de exekutiva myndigheterna alt fatta beslut
om anstånd rned försäljning. Den nuvarande bestämmelsen atl utmätning förfaller
om anstånd med försäljning fortfar utöver viss lid har sålunda inle någon
raotsvarighet i beredningens förslag.

Beredningens
förslag atl reglerna ora anstånd med utraätningsförrättning inte skall ändras
har föranlett kritiska uttalanden i några remissyttranden. Det har därvid
påpekats att möjligheten att ge anstånd med utmätningsförrättning f. n. ofta
utnyttjas pä så sätt atl ulmätningssökanden i syfte att utöva påtryckning på
gäldenären läranar flera korta anstånd under sexraåna-dersperioden. Det har
framhållits atl ett sådant förfarande medför praktiska olägenheter för
utmätningsmännen därigenom att de tvingas bevaka an-slåndslider saml att flera
gånger i samraa raål sälla ut och ställa in förrätt-ninear, vilket är ett
omfattande och tidskrävande arbete. För alt detta skall undvikas föreslås bl.
a. att en ordning som raotsvarar den som beredningen har tänkt sig beträffande
anstånd raed försäljning av utmätt egendom skall införas också beträffande
anstånd med utmätningsförrättning.

Enligt
min mening är det angelägel att utmätningssökande borgenärers möjligheter atl
ge anstånd med utmätningsförrättning inte inskränks i förhållande till vad som
nu gäller. Framför allt för gäldenärer mol rilka ansökan om utmätning riktas
men också för de exekutiva myndigheterna kan det vara en fördel om
utmälningssökandena får ge anstånd med ulmälningsförrältning utan all skälen
för anstånd underkastas någon prövning. Liksom beredningen och det helt
övervägande flertalet reraissinstanser anser jag sålunda alt del också i
fortsättningen bör stå öppet för utraätnings-

s. 183 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 183

sökanden
att lärana anstånd med utmälningsförrättning raed endast den begränsningen att
ansökningen ora utmätning förfaller om anståndet fortfar längre tid än sex
raånader.

Avgörandet i frågan om
försäljning av utmätt egendom skall uppskjutas kan inle på sararaa sätt sora
när det gäller ulinätningsförrättningen överlämnas lill utmätningssökandens
fria skön. Hänsyn måste också kunna tas till gäidenärens intressen. Enligt
gällande rält kan delta sägas ske genora all det vid sidan ora
utraälningssökandens befogenhet att lärana anstånd finns regler sora ger de
exekutiva myndigheterna befogenhet att bevilja uppskov med försäljning. Uppskov
kan sålunda medges dels när det finns särskild anledning antaga alt utmätt
egendom kominer att säljas lill underpris, dels när gäldenären av särskild
orsak huvudsakligen ulan egen skuld råkat i tillfälliga betalningssvårigheter
dels när i övrigl synnerliga skäl talar för uppskov, allt under förutsättning
all utmätningssökandens rätt till betalning inte äventyras eller hans rält på
annat sätt otillböriigl sätts ål sidan.

Liksom beredningen anser
jag alt den nuvarande ordningen med både anstånd sora läranas av
ulraälningssökanden och uppskov som meddelas av exekutiv myndighet bör ersättas
med bestämraelser sora alltid ligger i de exekutiva myndigheternas hand att
besluta i frågan ora försäljning av utraätl egendora skall anstå. Den
avvägning mellan olika partsintressen som kan sägas korama lill uttryck i
nuvarande regler bör samtidigt i huvudsak behållas.

Befogenheten
atl meddela anstånd bör givetvis åvila den myndighet sora det åligger all
ombesörja den exekutiva försäljningen. När det gällar utmätt lös egendora i
allmänhet bör det således vara utmätningsmannen som meddelar anstånd, medan
motsvarande uppgift i fråga ora faslighet saral fartyg, luftfartyg och
inlecknade reservdelar lill luftfartyg bör ligga på ÖE.

Anstånd
bör, sora beredningen förutsätter, inte kunna koraraa i fråga annat än efter
begäran av utmätningssökanden eller gäldenären. Förfarandet måste emellertid
gestaltas på skilda sätt beroende på om del är sökanden eller gäldenären som
begär anstånd.

En
begäran om anstånd raed försäljning från sökandens sida bör regelraäs-sigt
beviljas. Endast ora särskilda skäl talar mot anstånd bör begäran avslås. Om
gäldenären begär anstånd bör sökanden, i enlighet med beredningens förslag,
alllid få tillfälle yttra sig, innan beslut fattas. Ett medgivande från
sökandens sida bör därvid bedömas på samma sätt sora om han själv begärt
anstånd. Utan sådant medgivande bör gäldenärs begäran om anstånd bifallas
endast om särskilda skäl föreligger.

Beredningen
har som skäl för alt vägra anstånd som har medgetts av utmätningssökande
anfört alt auktion på den ifrågavarande egendomen redan har blivit utlyst. Jag
delar beredningens uppfattning atl anstånd i ell sådant läge inle bör medges
annat än om raycket starka skäl föreligger. Att, sora nå-

s. 184 Kontrollera mot PDF

184 KungL lMaj:ts proposition nr 20 år 1971

gon
remissinstans förordar, helt stänga raöjligheten alt på begäran eller efter
medgivande av sökanden inställa en utlyst auktion anser jag inte vara lämpligt.
Liksom beredningen vill jag emellertid betona alt det inte bör få förekomma
att auktion utsätts och inställs vid upprepade tillfällen. Det kan i det
sammanhanget påpekas all sökanden alltid har möjlighet all genom återkallelse
av utmätningen åstadkomma att förfarandet nedläggs och utlyst auktion
inställs.

För
prövningen av om anstånd bör lämnas ulan att sökanden har medgett det bör
ledning kunna hämtas i de nuvarande bestämraelserna om uppskov med försäljning.
I en sådan situation bör anstånd sålunda kunna medges på de grunder som nu kan
åberopas för uppskov. Samtidigt bör emellertid gälla alt anstånd inle får leda
lill att sökandens rätt lill betalning äventyras eller alt hans rält i övrigl
åsidosätts.

Som beredningen
har föroidal bör det beträffande fasligheter och lös egendom i allmänhet
fastställas vissa lidsgränser för anstånd med försäljning som inte utan
synnerliga skäl får överskridas. En sådan tidsgräns för anstånd beträffande
fasligheter bör, i enlighet med vad beredningen föreslagit, kunna sättas till
ell år och i fråga om lös egendom lill sex månader från utmätningen. Jag delar
också beredningens uppfattning att någon motsvarande tidsgräns inte behövs i
fråga om anstånd raed försäljning av luftfartyg och intecknade reservdelar
till luftfartyg, eftersom några längre anståndslider knappast kan länkas komma
i fråga beträffande sådan egendora. Samma skäl kan, sora har påpekats i ett
par remissyttranden, också anföras för alt underlåta att sätta ut en tidsgräns
för anstånd med försäljning av fartyg sora avses i 94 § UL. 1 avbidan på alt
den pågående översynen av reglerna om exekutiv försäljning av fartyg slutförs
bör emellertid enligt min mening samma lidsgräns som förordas beträffande
anstånd med försäljning av fastighet, dvs. elt år efter utmätningen, kunna
fastställas också beträffande sådana fartyg.

Reglerna
om tidsfrister för utraätning och försäljning av utraätl egendom samt om
anstånd med sådana åtgärder är f. n. inte tillämpliga rid indrivning av
skatter, böter och andra offentiigrättsliga fordringar.

Flera
remissinstanser har tagit upp frågan i vad mån undantag från de nu föreslagna
bestämmelserna bör göras beträffande indrivning av skatter, böter och liknande.
Därvid har framhållits all det skulle innebära en skärpning av
indtivningsförfarandet om imdantag inte görs.

Frågan
om det tidsfrislsyslem och de begränsningar i anståndmöjligheterna som den
föreslagna ordningen innefattar bör gälla i allmänna mål bör inle tas upp till
omprövning i detta sammanhang. 1 deparlementsförslaget har således de allmänna
raålen undanlagils från tillämpningen av bestämmelserna om tidsfrister och
anstånd.

s. 185 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 185

2.14.10
Former för realisation av utmätt fast egendom

Genom
ändringar i UL, som trädde i kraft den 1 juli 1967, infördes flera bestämmelser
i syfte att öka möjligheterna atl uppnå tillfredsställande ekonomiskt utbyte
vid exekutiva försäljningar eller i varje fall motverka att utmätt egendom
säljs lill underpris. Bestämmelserna rörde bl. a. formen för försäljning av
utraätl egendom. I fråga om lös egendom öppnades sålunda möjlighet atl
verkställa försäljning inle bara på auktion utan också under hand (96 a § UL).
Sådan underhandsförsäljning får ske om del framstår som sannolikt all avsevärt
högre köpeskilling kan uppnås därigenora. När det gäller fast egendora
infördes bestäraraelser som gör del möjligt att sälja tillbehör lill ulraält
fastighet för sig och därefter fastigheten i övrigt, när delta från ekonomisk
synpunkt och i övrigl framstår som lämpligare än en försäljning av fastigheten
och alla dess tillbehör i elt sammanhang (100 a § UL). Tillbehörsförsäljning
skall ske i den ordning sora gäller för utmätt lösöre, vilket innebär all den
kan ske på auktion eller under hand. Såväl i fråga ora fast som lös egendom
infördes saratidigt bestämmelser som gör del möjligt för den som förrättar
exekutiv auktion alt vägra godta inrop, om del är sannolikt alt avsevärt högre
köpeskilling kan uppnås (93 § 2 mora. och 126 § 3 mora. UL). Bestämmelserna om
särskild försäljning av fastighetstillbehör och om rätt all vägra godta inrop
när fastighet bjuds ul på auktion har, i sakligt hänseende oförändrade, tagils
in i beredningens förslag till lag om exekutiv försäljning av fast egendom.

Som
fraragår av vad jag nu har sagt berörde de ändringar i UL, sora genomfördes år
1967, inle sättet för exekutiv försäljning av fastighet i annat avseende än alt
särskilda regler om fastighetslillbehör infördes. Nu liksom tidigare gäller
sålunda atl försäljning av själva fasligheten bara kan ske på offentlig auktion
som verkställs av ÖE (89 och 97 §§ UL).

Beredningen
har i sitt nu aktuella betänkande tagit upp frågan om det, på samma sätt som
redan har skett beträffande lös egendom bör öppnas möjlighet all också sälja
utmätt fastighet under hand i stället för på auktion.

Vid
sina överväganden i denna fråga har beredningen funnit att det ibland bör vara
möjligt att få ut mera för en faslighet om den får bjudas ut lill försäljning
under hand. Beredningen anser emellertid alt underhandsförsäljning inle
lärapar sig så bra sora försäljningsform i mer komplicerade fall. I fall då
försäljningen rättsligt sett är mycket enkel och då fastigheten inle är högt
belånad bör det emellertid enligt beredningen vara en fördel om underhandsförsäljning
kan ske. Beredningen, har därför föreslagit regler som innebär, atl utmätt
fastighet får säljas under hand, om det är tillförlitligt utrett vilka
fordringar och rättigheter som belastar fastigheten och underhandsförsäljning
finnes vara mera ändamålsenlig än försäljning på auktion.

Under
remissbehandlingen har flertalet remissinstanser anslutit sig till be-

s. 186 Kontrollera mot PDF

186 Kungl. Majds proposition nr 20 år 1971

redningens
uppfattning. En allmän åsikt bland de positiva remissinstanserna är sålunda,
atl underhandsförsäljning bör kunna ske i sådana okomplicerade fall som
beredningen åsyftar men all försäljning på auktion måste vara det normala
försäljningssältet.

I flera remissvar framförs
emellertid kritik mot förslagel att göra det möjligt all sälja ulmätt
faslighet under hand. Det har därvid framhållits att det vid exekutiv
försäljning av fastighet är viktigt alt försäljning sker med till-länipning av
elt i lag noga reglerat förfarande. Vidare har framhållits att underhandsförsäljning
bara kommer atl kunna utnyttjas i enstaka undantagsfall och alt det därför
framstår som onödigt alt öppna möjligheter att använda denna försälj ningsf
orm.

Enligt rain raening är det
när det gäller utraätl fast egendom, som ofta utgör ett viktigt
förmögenhelsobjekl, särskilt angelägel alt raan utformar reglerna om hur
försäljningen skall ske så atl de ger möjligheter alt i det enskilda fallet
uppnå ett så tillfredsställande ekonoraiskt resultat som möjligt. Från denna
synpunkt är del önskvärt alt införa regler som medger atl utmätt fastighet
bjuds ut till försäljning under hand. I vissa fall kan därigenom på ett bättre
sätt än vid försäljning på auktion skapas förutsättningar för ett
marknadsmässigt pris för fastigheten.

Tydligt är emellertid att
utrymmet för atl använda underhandsförsäljning som försäljningsform när del
gäller utmätta fastigheter är begränsat. 1 fall då förhållandena är
komplicerade, som då förfarandet rör inånga rättsägare raed mot varandra
stridande intressen eller då det föreligger svårigheter att utreda vilka
fordringar och rättigheter som belastar fastigheten, är det inte lämpligt eller
önskvärt alt man frångår det formbundna förfarande som auktionsförsäljning
innebär. Jag delar sålunda beredningens uppfattning att försäljning under hand
inte är en försälj ningsf orm som lämpar sig för koraplicerade fall.

Det förhållandel att
användningsområdet på detta sätt måste vara begränsat bör emellertid enligt
min raening inte leda lill att raan avstår från att införa försäljningsformen.
Liksom beredningen och flertalet remissinstanser anser jag att de fördelar sora
denna försälj ningsforra kan erbjuda bör kunna tas lill vara i sådana fall då
försäljningen rättsligt sett framstår som enkel och då förhållandena också i
öviigt är okomplicerade. Jag delar sålunda beredningens uppfattning atl regler
bör införas som medger all denna försäljningsform får användas också
beträffande utmätta fastigheter. Jag vill emellertid frarahålla alt jag inte
räknar raed all underhandsförsäljning skall bli någon särskilt vanlig
företeelse. Försäljning på auktion torde sålunda också i fortsättningen få ses
som det normala sättet för försäljning av utmätta fastigheter.

Av
vad jag redan anfört f)-aingår atl jag liksom beredningen anser atl un derhandsförsäljning
av en utmätt fastighet bör föregås av en prövning, som visar att försäljning i
denna ordning framstår som fördelaktig. Vid denna

s. 187 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 187

prövning
bör för- och nackdelarna med de olika försäljningssällen vägas mot vrarandra.
Självfallet kommer härvid frågan vilket av dem som kan vara ägnat att leda
till del bästa utbytet i förgrunden. Enbart det förhållandet alt del finns
anledning atl anta alt en högre köpeskilling kan uppnås genora underhandsförsäljning
av fastigheten än ora den säljs på auktion kan eraeUertid inte vara avgörande
för frågan ora fastigheten bör bjudas ut under hand. Som jag nyss nämnde är
underhandsförsäljning inle en försäljningsform som lämpar sig för fall då
förhållandena från olika synpunkter sett är komplicerade. I sådana fall bör
därför underhandsförsäljning inle komma i fråga, även om det finns skäl att
anta all försäljning i den ordningen skulle kunna leda lill bättre utbyte än
auklionsförsäljning. Ä andra sidan kan det i något fall framstå som
fördelaktigt all sälja faslighet under hand, trots alt det är tveksamt ora
försäljning i den ordningen komraer att medföra alt högre pris uppnås än om
försäljningen sker på auktion. Det kan exempelvis visa sig atl del är möjligt
att snabbt slutföra det exekutiva förfarandet om underhandsförsäljning får ske.
Är försäljning under hand inte utesluten av annan orsak, bör då det
förhållandel alt osäkerhet råder i frågan om man kan få ut mera vid auktion
inle utgöra något absolut hinder raot all underhandsförsäljning sker. Alt
försäljning under hand av utmätt fastighet på detta sätt får föregås av en
allmän lämplighetsprövning bör komma till uttryck genom alt del, i enlighet
raed vad beredningen har föreslagit, som förutsättning för atl denna
försäljningsform skall få användas föreskrivs all den framstår som mer
ändamålsenlig än försäljning på auktion. Jag biträder sålunda inle den av några
remissinstanser framförda uppfattningen alt del, liksom i fråga om
underhandsförsäljning av lös egendom, också beträffande utmätt faslighet bör
föreskrivas all försäljning under hand får ske bara om del är sannolikt att
avsevärt högre köpeskilling kan uppnås därigenom.

Det
kan sältas i fråga om man som förutsättning för att fastighet skall få säljas
under hand bör föreskriva alt försök först skall ha gjorts atl sälja fasligheten
på auktion. Om ell sådant krav ställdes, skulle man kunna skapa elt gott
underlag för bedömningen om underhandsförsäljning är en ändamålsenlig
försäljningsform. Mot detta kan emellertid hävdas alt ett sådant förfarande
skulle bli omständligt, tidskrävande och dyrbart. Beredningen har inle heller
förutsatt att försök att sälja fastighet på auktion skall föregå ell utbud av
fastigheten till försäljning under hand. Liksora reraissinslanserna har jag
inle något att erinra raot detta ställningstagande. Ä andra sidan kan ett utrop
av fastighet på auktion, sora inte har lett lill försäljning till följd av atl
ell godtagbart bud inte har uppnåtts, utgöra ell skäl alt pröva om underhandsförsäljning
kan ge elt bättre resultat. Något hinder mot alt efter ell misslyckat försök
sälja fastighet på auktion gå över till alt bjuda ut fastigheten under hand
bör alltså inle finnas.

Jag
är ense med beredningen om all försäljning under hand av utmätt fastighet bör
ske i former som så nära som möjligt ansluter till dem som i all-

s. 188 Kontrollera mot PDF

188 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

mänhet
tillämpas vid frivillig försäljning av fastighet. Försäljning under hand bör
därför i princip inte ha till följd att några inteckningar blir utan verkan
eller alt upplåtna rättigheter upphör. Vidare bör köparen åläggas atl svara för
alla fordringar som belastar fasligheten och som inle betalas på annat sätt
under exekutionen. Detta leder lill att man som en ytterligare allmän
förutsättning för alt underhandsförsäljning skall få ske bör ställa upp alt del
skall vara utrett vilka fordringar och rättigheter som belastar fastigheten. Om
någon säker utredning i det avseendet inle har kunnat åsladkoramas, bör
fastigheten inle bjudas ut till försäljning under hand. Också i det avseendet
ansluter jag mig sålimda till beredningens förslag.

Enligt
beredningens förslag ankommer det på ÖE atl pröva om förutsättningarna för
underhandsförsäljning är uppfyllda och alt besluta ora försäljning i sådan
ordning. Under reraissbehandlingen har från några remissinstansers sida
hävdats att ÖE borde pröva frågan om försäljningsforraen bara efter
framställning från rättsägare. Det har också påpekats all det skulle medföra en
ökning av arbetsbördan, om del åläggs ÖE alt i varje ärende om exekutiv
försäljning av fastighet verkställa en sådan prövning. I anslutning lill detta
vill jag erinra ora den karaktär av undantagsföreleelse som försäljning under
hand av ulmätt fastighet skall ha. I del helt övervägande flertalet
exekulionsfall som avser fastighet borde del utan någon närmare prövning från
ÖE:s sida stå klart atl försäljning under hand inle bör kunna korama i fråga.
Att ÖE självmant har att la upp frågan ora försäljningsformen kan därför inle
antas komraa att föra med sig all hans arbetsbörda ökas nämnvärt. Jag vill
också framhålla att frågan om fastigheten skall bjudas ut under hand bör tas
upp till prövning på elt så tidigt stadium som möjligt under det exekutiva
förfarandet. Från den synpunkten sett framstår det som en fördel att ÖE kan
agera utan alt behöva avvakta initiativ från någon rättsägares sida. Jag anser
sålunda liksora beredningen alt ÖE, när det föreligger anledning därtill,
självmant skall ta upp frågan ora im-derhandsförsäljning.

Sora
jag har nämnt förut bör vid underhandsförsäljning av utmätt fastighet i
princip gälla att alla inteckningar som finns i fastigheten kvarstå och att
köparen åläggs att svara för alla fordringar sora är förenade ined förmånsrätt
i fastigheten. Detta innebär att alla fordringar som gäller i fasligheten,
utmätningssökandens inbegripen, och kostnaderna för förfarandet måste täckas av
köpeskillingen för att underhandsförsäljning skall få ske. Undanlag härifrån
bör endast gälla för de fall då borgenär, ulraälningssökanden eller annan
avslår från betalning eller får betalning för sin fordran ur sådana medel som
flyter in under förfarandet i form av avkastning eller köpeskilling när
tillbehör till fasligheten har sålts för sig.

Mot
bakgrunden av vad som nu har sagls framstår det enligt min mening som klart att
de borgenärer, som har fordringar sora gäller i utmätt fastighet, rid en
underhandsförsäljning får sina intressen tillgodosedda på sådant sätt alt det
inte är påkallat att som allraän förutsättning för att underhands-

s. 189 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 189

försäljning
skall få ske ställa upp att de skall ha godkänt försäljningsvillkoren. Del
finns inte heller anledning att föreskriva att de skall ges tillfälle all yttra
sig innan fastigheten bjuds ut till försäljning under hand. I sistnäranda
avseende intar eraeUertid ulmätningssökanden en särställning. Ulmälningssökanden
skall också i fortsättningen svara för kostnader för förfarandet i den raån de
inle kan ulgå ur den utmätta fastigheten. Med tanke på bl. a. detta framstår
det som lämpligt att hans mening skall inhämtas innan fastigheten bjuds ut
lill försäljning under hand.

Jag
vill i saramanhanget påpeka att del förhållandet alt del inle åläggs ÖE atl
höra andra borgenärer än ulmätningssökanden innan fastighet bjuds ut till
försäljning under hand givetvis inte utesluter att ÖE i tveksamma fall på
lärapligt sätt inhämtar deras mening beträffande försäljningsforraen.

Också
i fråga ora rättigheter som belastar utmätt fastighet bör, som jag förut har
antytt, principen vara all de skall slå kvar om fasligheten säljs under hand.
Detta bör gälla sora försäljningsvillkor, oavsett om fråga är om inskrivna
rättigheter eller inle.

Beredningen
har framhållit att muntligt upplåtna rättigheter inle beaktas vid exekutiv
auktion och därför bör kunna lämnas utan avseende också rid försäljning under
hand. Denna uppfattning har lämnats utan erinran under remissbehandlingen.
Också jag anser att det förhållandet alt man säljer utmätt fastighet under hand
inle bör föra med sig att rättigheter som grundar sig på muntliga upplåtelser
får elt skydd som de inle har rid auktionsförsäljning. För att rättighet skall
skyddas vid underhandsförsäljning bör alltså liksom rid auklionsförsäljning
fordras att det föreligger skriftlig upplåtelse.

Enligt
beredningens förslag skall ägaren till ulraält fastighet godkänna
försäljningsvillkoren innan underhandsförsäljning får ske. Det förutsätts också
atl han skall få tillfälle att yttra sig, innan fasligheten bjuds ul till försäljning
under hand. Jag delar uppfattningen att fastighetsägaren på detta sätt bör
tilläggas ett stort inflytande på valet av försäljningsform. Ägaren bör sålunda
kunna motsätta sig en försäljning under hand, ora han bedöraer det som möjligt
alt man genora att bjuda ul fastigheten på auktion kan uppnå ett högre pris.
Emellertid bör, som beredningen har framhållit, kravet på ägarens godkännande
inte upprätthållas, om fastigheten redan har bjudits ut på auktion raen inte
kunnat säljas på grund av att ett godtagbart inrop inte har skett. Kan raan i
sådant fall uppnå ett bättre pris genom alt bjuda ut fasligheten under hand,
bör ägaren inte kunna hindra alt försäljning sker.

Beredningens
avsikt är atl ÖE, om ulraält fastighet skall bjudas ul under hand, regelmässigt
skall överlämna till fastighetsmäklare att ombesörja utbudet. Även enligt min
mening är en sådan ordning läraplig. Fördelen med försäljning under hand är
just, all försäljning i den ordningen ger raöjlighet atl bjuda ut utraätl
fastighet på sarama sätt och i samma former som annan fastighet och atl det
därigenom blir möjligt att få ut det pris som fastigheten

s. 190 Kontrollera mot PDF

190 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

betingar
på allmänna marknaden. Emellertid kan det, sora beredningen påpekar, i vissa
fall vara lärapligt att ÖE själv fordrar in anbud, t. ex. från statliga eller
kommunala myndigheter, som kan antas vara intresserade att köpa fastigheten.
Att ÖE agerar på delta sätt torde eraeUertid bara kunna förekoraraa i enstaka
undanlagsfall.

Under reraissbehandlingen
har från något håll uttryckts farhågor för att utbud av ulraält fastighet lill
försäljning under hand kan medföra ökad tidsutdräkt. Jag vill i anledning
därav framhålla, att frågan hur del exekutiva förfarandet tidsmässigt påverkas
om fasligheten bjuds ul under hand raåste beaktas vid ÖE:s bedömning av om
underhandsförsäljning framstår som en ändamålsenlig försäljningsform. 1 de fall
då en fördröjning av förfarandet kan beräknas uppstå får detta vägas mot de
fördelar sora underhandsförsäljning kan medföra. Har det förordnats all
fastighet skall bjudas ut till försäljning under hand, bör CiE vidare enligt
min mening avbryta förfarandet och i stället föranstalta om auktionsförsäljning
om det inle visar sig möjligt att inom rimlig tid uppnå elt godtagbart anbud.
Några generella anvisningar torde inle kunna ges i det avseendet. Frågan hur
länge försök att sälja fastighet under hand skall pågå får bedömas från fall
till fall.

I 7 kap. UL ges
bestämraelser om tvångsförvaltning av utmätt fastighet. Bestämmelserna innebär
att sådan förvaltning kan anordnas, om en utmätt fastighet inle har kunnat
säljas. Emellertid kan förordnande på utmätningssökandens begäran också
anordnas utan atl något försäljningsförsök har gjorts. Tvångsförvaltning
innebär att fastigheten ställs under v-ård av en syssloman och alt dess
avkastning används dels lill all betala räntor och andra årligen upplöpande
belopp, dels till betalning av sökandens fordran.

Beredningen
anser att det inte finns tillräckliga skäl att behålla institutet
tvångsförvaltning som en realisalionsforra vid sidan av försäljning. Beredningens
uppfattning har stöd i en anhälhg remissopinion.

Da
skäl som beredningen har anfört för att inte ha någon motsvarighet till de
nuvarande bestämmelserna om tvångsförvaltning finner jag vara bärande. Det
förhållandet att tvångsförvaltning endast förekommer i några enstaka fall
årligen visar, att institutei inte fyller någon påtaglig praktisk funktion. 1
likhet raed beredningen anser jag sålunda att bestäraraelserna ora tvångsförvaltning
kan ulgå genom alt 7 kap. UL upphävs.

I sammanhanget vill jag
erinra om att deparlementsförslaget, liksom gällande lag och beredningens
lagförslag, innehåller bestämmelser som gör det möjligt alt förordna syssloman
atl förvalla ulmätt fastighet, om det kan befaras att ägaren vanvårdar de;n
eller på annat sätt åstadkommer att den försämras i större mån. Vidare
innehåller förslaget bestämmelser som innebär att avkastning av utmätt
fastighet kan uppbäras av ÖE eller särskilt förordnad syssloman.

s. 191 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 191

2.14.11
Exekutiv auktions inverkan på inteckningar

När
det gäller principerna för exekutionens inverkan på inteckningar innebär den
nuvarande ordningen att inteckning som faller utom lägsta budet upphör att
gälla. Gemensam inteckning blir i princip utan verkan i den försålda
fasligheten även om den ligger inom lägsta budet. Den i JB 1966 föreslagna
ordningen på detta område innebär att inteckning blir ulan verkan endast till
belopp som enligt sakägarförteckningen inte täcks av köpeskillingen.
Motsvarande gäller när geraensarat intecknade fastigheter säljs enligt gemensam
sakägarförteckning. I övrigt förlorar inteckningen sin verkan.

Beredningen har ansett att
man bör gå ell steg längre i strävandena alt bevara befintliga inteckningar och
föreslår att ÖE skall kunna förordna alt även inteckningar som faller utom
köpeskillingen skall gälla. Delta skall gälla även i fråga ora gemensam
inteckning ora försäljningen avser alla fastigheter och sker enligt gemensam
sakägarförteckning. I sådana fall när gemensamt inlecknad fastighet säljs för
sig eller efter särskilda utrop får förordnande att inteckning fortfarande
skall gälla meddelas endast i fråga om belopp som faller inom köpeskillingen.

I samband med förslag till
vissa ändringar i bl. a. 6 kap. JB, som behandlades i JB 1969, tog
föredragande departementschefen upp frågan ora de av beredningen föreslagna
bestämmelserna ora atl ÖE i vissa fall skall kunna förordna att inteckning
alltjämt skall gälla och anförde alt bestämmelserna borde läggas till grund för
lagstiftning. Så har även skett i det slutliga förslaget till JB (jfr 6 kap.
12 §). De erinringar som i ett par remissyttranden anförts i denna fråga och
som går ut på att inteckningar sora faller utom köpeskillingen inle är sunda
kreditobjekt och att ÖE:s arbetsbörda ökas har sålunda inle föranlett alt
beredningens förslag frångåtts. Någon prövning av intecknings kreditvärde sker
inte i samband med atl inteckning beviljas och ÖE har givelvis inte heller
något ansvar i detta avseende vid förordnande att inteckning fortfarande skall
gälla. Någon närmare prövning av ett yrkande om förklaring att inteckning
fortfarande skall gälla lorde i allmänhet inle heller behöva göras.

När
del gäller frågan vad sora vid exekutiv försäljning bör betalas kontant och
vad som kan stå kvar som lån i fasligheten innebär beredningens förslag i
huvudsak samma ordning som den som gäller nu. Ora borgenär inte begärt kontant
betalning och inteckning inte heller av särskilda skäl skall vara utan verkan,
skall sålunda lån som faller inora del före försäljningen bestärada s. k.
skyddsbeloppel avräknas på köpeskillingen. Förre ägarens personliga
betalningsansvar mot långivaren kvarstår och nye ägaren blir inte
betalningsskyldig för lånet. Om lånet faller utom skyddsbeloppet, har borgenären
rätt till kontant betalning och förre ägaren befrias från sitt betalningsansvar.

Den
av beredningen föreslagna ordningen har allmänt godtagits under re-

s. 192 Kontrollera mot PDF

192 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

missbehandlingen.
I ett remissyttrande har dock förordats atl förre ägaren alltid skall bli fri
från sin personliga betalningsskyldighet i fråga om lån som faller inom
skyddsbeloppet.

För
egen del anser jag, liksom beredningen, att det skulle innebära ell åsidosättande
av borgenärens rätt att föreskriva all lån skall stå kvar även om förre ägarens
personliga betalningsansvar skulle upphöra. Elt sådant resultat bör liksom
hittills vara beroende av all uppgörelse härom kan träffas med borgenären. En
sådan uppgörelse är givelvis i sin tur beroende av rilka möjligheter
borgenären har att få betalning hos den nye ägaren.

Enligt
6 kap. 3 § JB är borgenär för fordran som är förenad med panträtt i fastighet
berättigad att vid utsökning få betalning intill pantbrevets belopp raed den
företrädesrätt inteckningen medför enligt lag samt atl ur pantbrevets tillägg
utfå ränta på kapitalbelopp inom pantbrevets belopp, för skadestånd på grund
av förlida betalning samt för ersättning för indrivningskostnad och annan
kostnad som föranleds av fordringsförhållandet. Med tanke på de fall när
borgenärens fordran överstiger pantbrevets belopp har beredningen föreslagit
en bestämmelse att borgenär som har pantbrev ej efter fastighetens försäljning
kan raot köparen göra gällande panträtt i fastigheten för större fordran än som
avräknats på köpeskillingen jämte utfäst ränta därå från tillträdesdagen samt
framtida skadestånd och ersättning som avses i 6 kap. 3 § JB. Givelvis bör den
principen gälla all köparen aldrig skall skall kunna bli skyldig att svara för
köpeskillingen mer än en gång.

När det gäller skadestånd
på grund av förtida betalning har beredningen anfört att frågan bör vara
beroende av överenskommelse som borgenären och köparen träffar om överlagande
av lånet i fråga. Övertar köparen lånet på oförändrade villkor, skall
skadestånd inte utgå. Om däremot köparen får förmånligare villkor än som gällde
tidigare, skall skadestånd utgå i proportion lill eftergiften. En sådan
ordning framstår också enligt min raening sora naturlig. Vid bedömningen av
skadeståndets belopp blir överenskommelsen mellan borgenären och köparen
avgörande. Denna överenskommelse skall givetvis företes vid köpeskillingens
fördelning.

Även
när del gäller belalniing på grund av ägarhypotek ansluter jag mig till
lagberedningens förslag. Detta innebär att ägarhypotek alllid utan särskilt
yrkande betalas kontant och att tillägg inte skall beräknas på ägarhypotek i
andra fall än när ägarhypote:ket blivit ulraält.

Frågan
ora inverkan på inteckningar rid underhandsförsäljning enligt beredningens
förslag härom behandlas i det följande.

2.14.12
Exekutiv auktions inverkan på rättigheter

Beredningens
förslag innehåller i fråga om rättigheters ställning vid exekutiv försäljning
åtskilliga ändringar i förhållande lill gällande rätt. De föreslagna
bestämmelserna syftar till att stärka rättighetshavarnas ställning. Sålunda
föreslår beredningen alt rättigheter som inte kan antas belasta fas-

s. 193 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 193

tigheten
till beaktansvärd skada för innehavare av fordran med bättre rätt skall
förbehållas vid försäljningen även om de har sämre förmånsrätt än dan fordran
för vilken fastigheten skall säljas. För att ge en bättre ställning även åt
rättigheter som inte kan förbehållas på grund av dessa bestämmelser föreslår
beredningen atl utropsordningen ändras så att fastigheten först utropas utan
förbehåll om rättighetens bestånd och därefter med sådant förbehåll. Belastas
fastigheten av flera rättigheter, skall enligt förslaget fastigheten utropas
med successivt ökande belastning av rättigheten för att slutligen utropas raed
förbehåll för saratliga rättigheter.

Beredningens
förslag att stärka rättighetshavarnas ställning har godtagits av flertalet
remissinstanser. Åtskilliga remissinstanser, däribland flera länsstyrelser,
har dock förordat atl den nuvarande ordningen behålls. Som skäl härför har
anförts att förmånsrätten mellan en rättighet och exekutionsfordringen bör
vara avgörande för frågan om en rättighet skall beslå efter exekutiv
försäljning. Beträffande arrende- och hyresrätter tillgodoses rättighetshavarnas
intressen dessutom genoin lagstiftningen om besittningsskydd.

Om
en rättighet skall bestå efter en exekutiv försäljning, medför detta ofta all
fasligheten får säljas för ett lägre pris än om fastigheten kan säljas utan alt
belastas av rättigheten. I princip bör därför frågan om rättighetens bestånd
avgöras av rättighetens läge i förmånsrättsordningen. Förhållandena kan
emellertid ofta vara sådana alt en rättighet inte utgör någon nämnvärd
belastning, t. ex. om utövandet inte innebär någon olägenhet eller om ett periodiskt
utgående vederlag utgör full kompensation för olägenheten. I sådana situationer
finns det inte någon anledning alt rättigheten skall uppoffras vid exekutiv
försäljning. Jag delar beredningens uppfattning alt de nuvarande reglerna kan
medföra risk att rättigheter i sådana situationer som här angetts uppoffras i
onödan.

Som
framhållits under remissbehandlingen har vissa rättighetshavare en särställning
på grund av reglerna om besittningsskydd. Så är fallet beträffande vissa
arrende- och hyresrätter. I 812 kap. JB har tagits upp regler som innebär att
direkt besittningsskydd, dvs. rätt till förlängning av avtalet, i vissa fall
föreligger vid jordbruksarrende, bostadsarrende och vid hyra av
bosladslägenhet, medan indirekt besittningsskydd, dvs. rätt till ersättning
vid avtalets upphörande, i vissa fall föreligger vid anläggningsarrende och vid
hyra av annan lägenhet än bostadslägenhet. I samtliga fall kan besittningsskyddet
göras gällande även efter en exekutiv försäljning. För dessa rättigheter
innebär ifrågavarande regler om rättighets bestånd vid exekutiv försäljning att
frågan om förlängning eller ersättning kan uppkomma under en löpande
avtalsperiod till följd av uppsägning efter exekutiv försäljning.

Den
omständigheten att vissa rättighetshavare kan göra gällande besittningsskydd
även i förhållande till den som förvärvat fastigheten på exekutiv auktion utgör
enligt min mening inte tillräckligt skäl mot att stärka rättig-

7 Riksdagen 1971.1 saml Nr 20

s. 194 Kontrollera mot PDF

194 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

hetshavarnas
ställning vid exekutiv försäljning. För rättighetshavare med besittningsskydd
är det inte ulan betydelse om uppsägning kan ske under den löpande
avtalsperioden. För andra nyttj anderälter än arrende och hyra och inte minst
för servitut kvarstår vidare behovet av en starkare ställning vid exekutiv
försäljning. Jag ansluter mig därför till beredningens ståndpunkt att
rättigheter bör beslå oberoende av exekutiv försäljning i större utsträckning
än som är fallet f. n.

De
bestämmelser i beredningens förslag som främst är ägnade att stärka
rättighetshavarnas ställning går ut på att rältighel som inte kan antas belasta
fastigheten till beaktansvärd skada för innehavare av fordran med bättre
förmånsrätt alllid skall förbehållas. Förslagels utformning har i allmänhet
lämnats utan erinran under remissbehandlingen. I några remissyttranden har
emellertid anförts att den bedöraning av rättighetens inverkan på övriga
rättsägares ställning som här läggs på ÖE kan vara vansklig alt göra.

För
egen del anser jag att den av beredningen föreslagna ordningen ger goda
möjligheter att stärka rättighetshavarnas ställning. En oskadlighets-prövning
av angivet slag är dock som framhållits under reraissbehandlingen förenad med
svårigheter och bör därför ske raed försiktighet. Till grund för sin bedömning
har ÖE förutom beskrivning och värdering av fastigheten vad som förekommit
rid bevakningssammanträdet. Det bör enligt rain mening ofta finnas möjlighet
att på grundval av denna utredning besluta att rättigheten skall förbehållas.
Ofta torde förhållandena f. ö. vara sådana alt borgenärerna inte har anledning
motsätta sig att förbehåll sker enligt dessa regler. Jag ansluter mig sålunda
till beredningens förslag.

De
av beredningen föreslagna reglerna beträffande utropsordningen när fastigheten
belastas av rättighet har kritiserats under remissbehandlingen från olika
synpunkter. Det har anförts atl den nu gällande utropsordningen bereder
rättighetshavarna tillräckligt skydd samt all den föreslagna ordningen blir
komplicerad och svårtillämpad.

Enligt
min mening finns del fog för den kritik som beredningen riklat mot de nu
gällande reglerna angående utropsordningen. I praktiken medför den nuvarande
ordningen med all sannolikhet att rättigheter blir uppoffrade i onödan. De av
beredningen föreslagna reglerna är enligt min mening ägnade att minska riskerna
för detta. Den föreslagna ordningen kan risserligen ibland medföra elt mera komplicerat
och tungrott förfarande. Delta är emellertid endast fallet när flera
rättigheter skall beaktas vid utropet. På grund av de tidigare nämnda regleirna
om obligatoriskt förbehåll när rättighet inle belastar fastigheten till skada
för borgenärerna kan dessa situationer antas komma att bli mindre vanliga. Jag
anser därför inle att det från den synpunkten finns anledning att behålla den
gällande ordningen. På grund av det anförda har i departementsförslaget
reglerna om utropsordningen när fastigheten belastas med rättigheter tagits upp
enligt beredningens förslag.

Frågan
om inverkan på rättigheter vid underhandsförsäljning enligt lagberedningens
förslag härom har berörts i det föregående.

s. 195 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj.ts proposition nr 20 år 1971 195

3.
Motivering till framlagda lagförslag 3.1 Förslaget till lag om exekutiv
försäljning av fast egendom

Departementschefen.
I enlighet med beredningens förslag har i departementsförslaget de regler om
försäljning av utmätt fast egendom som nu finns i UL brutits ut och fått
motsvarigheter i en särskild lag om sådan försäljning. Denna ordning, som har
lämnats ulan erinringar av det stora flertalet remissinstanser, innebär att i
UL kommer atl slå kvar reglerna om utmätning av fast egendom, om fördelning av
medel som flyter in under exekution i sådan egendom, om exekutionskoslnader,
och med något undantag, reglerna om fullföljd av talan till högre instans samt
att den särskilda försäljningslagen kommer att omfatta övriga regler om
förfarandet vid fastighelsexekution. Som nämnts tidigare är det beredningens
avsikt alt lagen i framliden, med vissa justeringar, skall ingå som ell
kapitel i en ny UB.

Deparlementsförslaget lill
lag om exekutiv försäljning av fast egendom (FfL) överensstämmer i sakligt
hänseende i allt väsentligt med beredningens förslag. I terminologiskt avseende
ansluter deparlementsförslaget också till beredningens förslag. Sålunda används
beteckningarna sakägarförteckning och bevakningssainmanträde som motsvarigheter
lill de nuvarande termerna borgenärsförleckning och borgenärssammanträde.
Vidare används termen skyddsbelopp, som i vissa avseenden får samma funktion
som "lägsta budet" nu har. I departementsförslaget förekommer
emellertid också termen lägsta bud, men då i den mer adekvata betydelsen av det
lägsta bud som måste avges vid fastighelsauktion för all fastigheten skall få
säljas (jfr 30 § i deparlementsförslaget). Med utmätning av fast egendom
åsyftas i förslaget inle bara utmätning av hel fastighet utan också utmätning
av ideell andel av fastighet eller av villkorlig äganderätt till fastighet
eller till område av fastighet. Den som har begärt exekution i faslighet
benämns ulmätningssökande eller, i vissa fall, endast sökande. Fordran för
vilken exekution sker kallas sökandens fordran eller exekutionsfordringen.
Beträffande den person mot vilken exekution i fast egendora riktas används
beteckningen ägaren (fastighetsägaren).

Depaiiementsförslaget
saknar motsvarighet till vissa av bestämraelserna i beredningens förslag.
Beredningens förslag (1 § andra styckel) innehåller sålunda regeln att
bestämmelserna om försäljning av fast egendom också skall gälla beträffande
tomträtt. Eftersom delta följer redan av 13 kap. 26 § JB, har denna regel
ansetts obehövlig. Beredningen har ridare i sitt förslag (3 § första stycket)
angett alt med panträtt i fast egendom avses panträtt som behandlas i 6 kap.
JB. Efter ikrafträdande av JB och FRL kommer termen panträtt i fast egendom att
vara så entydig alt någon särskild definition L här ifrågavarande lag inte
lorde behövas. Definitionen har därför inle

s. 196 Kontrollera mot PDF

196 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

tagits
upp i departementsförslaget. I beredningens förslag (3 § Iredje stycket) har
också angetts vad som åsyftas med rättighet. I departements-förslaget har också
denna särskilda definition fått utgå. I detta avses med rättighet sådana
rättigheter som anges i 7 kap. 1 § JB, dvs. hyra, arrende, tomträtt och annan
nyttjanderätt samt servitut och rätt till elektrisk kraft. I en särskild
övergångsbestämmelse har angetts alt FfL:s bestämmelser om nyttjanderätt,
servitut och elektrisk kraft också gäller annan sådan rättighet som på grund
av upilåtelse enligt äldre lag besvärar fast egendom.

I
deparlementsförslaget har företagits en viss omdisposition av bestämmelserna.
Särskilt gäller detta bestämmelserna om upprättande av sakägarförteckning och
om villkoren vid auktionsförsäljning. Vidare har mellanrubriker förts in i
större utsträckning än i beredningens förslag. Efter inledande bestämmelser
(12 §§) följer regler ora förberedande åtgärder inför exekutiv försäljning
(35 §§), förvaltning av utraätl fastighet (610 §§), lidsfrist för
försäljning (11 §), utlösningsrätt och anslulningsrätt (1213 §§), försäljning
av fastighetslillbehör (1417 §§), åtgärder före försäljning på auktion (1822
§§), bevalcningssammanträde (2324 §§), sakägarförteckning (2531 §§), villkor
för försäljning på auktion (3237 §§), auktion på fastighet (3844 §§), verkan
av auktion (4548 §§), geraensamt intecknade fastigheter (4955 §§), fortsatt inteckningsansvar
(56 §), försäljning under hand av faslighet (5761 §§) samt försäljning av
villkorlig rätt till fastighet eller av andel i fastighet (6270 §§).
Slutligen följer under rubriken särskilda bestämmelser några besläramelser
utan inbördes samband (7174 §§).

Beredningen
har förutsatt alt FfL skall korapletteras raed av Kungl. Maj:t meddelade
tillärapningsföreskrifter. En sådan ordning anser jag vara ändamålsenlig. I
samband med att de särskilda bestäraraelserna i förslaget berörs i det följande
kommer i åtskilliga fall att påpekas att kompletterande föreskrifter
förutsätts komma att ges i administrativ ordning. Vissa bestämmelser i
beredningens förslag har funnits vara av sådan karaktär alt de bör kunna ges i
form av tillämpningsföreskrifter, varför de saknar raotsvarighet i
departementsförslaget.

1
§

Paragrafens
första punkt motsvarar 1 § första stycket i beredningens förslag. Andra
punkten har i lagberedningens förslag sin raotsvarighet i 13 § sista stycket.

Departementschefen.
Utmätt fast egendom skall enligt gällande rätt säljas på offentlig auktion.
Sådan auktion skall enligt 97 § 1 mom. UL förrättas av ÖE. Jag har i den
allmänna motiveringen anslutit mig lill beredningens förslag att försäljning
av fast egendom skall kunna ske förutom på offentlig auktion också under hand.

I
första punkten av denna paragraf anges all försäljning av utmätt fast egendom
skall, oberoende av vilken försäljningsform som väljs, ombesörjas

s. 197 Kontrollera mot PDF

KungL
Majds proposition nr 20 år 1971 197

av
ÖE. Jag vill emellertid erinra om atl frågan om vem som skall ha hand om
exekutiv försäljning av fast egendom kommer alt bli föremål för ytterligare
överväganden av beredningen under det fortsatta arbetet på en ny UB.

I
paragrafens andra punkt har tagits upp en bestämmelse om att försäljning av
utmätt fast egendom skall ske på offentlig auktion, om annat inte följer av 15
eller 57 §. I sistnämnda paragrafer behandlas särskild tillbehörsförsäljning,
som kan ske på auktion eller under hand, resp. underhandsförsäljning av själva
fastigheten.

När
det gäller formen för auktion har beredningen anfört att tillvägagångssättet
raed utrop i upp- och avslag, s. k. Dutch auction, är komplicerat och används
så sällan att allmänheten inte förstår vad det innebär. Beredningen anser
därför alt auktion alltid skall ske i enbart uppslag. Detta anser beredningen
inte behöva anges i lagtexten. Under remissbehandlingen har inte framförts
några erinringar häreinot. Vissa remissinstanser anser dock att det i lagtexten
skall uttryckligt anges all försäljning på auktion alllid skall ske genom utrop
i uppslag. Jag delar uppfattningen alt det enda tillåtna tillvägagångssättet
vid auktion bör vara försäljning i uppslag, dvs. försäljning efter bud och
överbud. Någon särskild föreskrift ora detta anser jag, liksom beredningen,
inte behövas. Det nu sagda leder till att föreskrifterna i 120 § UL saknar
motsvarighet i departemenlsförslaget liksora i beredningens förslag.
Bestämmelserna i 12 § förordningen (1877: 31 s. 51) ora nya utsökningslagens
införande och vad i avseende därå iakttagas skall (UP) ora Dutch auction
komraer härigenom alt sakna betydelse. De föreslås därför bli upphävda.

2
§

Paragrafens
första stycke motsvarar 2 § i lagberedningens förslag. Andra styckel har i
lagberedningens förslag sin motsvarighet i 3 § andra stycket.

Departementschefen.
Fast egendom kan säljas exekutivt under konkurs dels som följd av all egendomen
är utmätt dels när konkursförvaltaren enligt 70 § KL hos ÖE har begärt exekutiv
försäljning av egendom som tillhör konkursbo. I första stycket av paragrafen
har i enlighet med beredningens förslag föreskrivits all lagens bestämmelser
om exekutiv försäljning av utmätt egendom i tillämpliga delar gäller när
egendom skall säljas exekutivt under konkurs. Föreskriften omfattar sålunda
båda de nämnda fallen. Påpekas kan att det i lagen på olika ställen ges
särskilda regler om försäljning under konkurs.

I
67 § i beredningens förslag har särskilt angetts att fastighetsägaren företräds
av förvaltaren i fall då fast egendora ingår i konkursbo. Eftersom delta får
anses ligga i sakens natur, saknar deparlementsförslaget motsvarande
föreskrift. Beredningen har också i lagen velat ta in en erinran ora förvaltarens
åligganden enligt KL när fastighet säljs exekutivt under konkurs. En sådan
erinran behövs enligt min mening inte. I sammanhanget vill jag på-

s. 198 Kontrollera mot PDF

198 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

peka
att bestäraraelserna om förvaltarens åligganden i nämnda avseende berörs i
förslagel lill lag om ändring i KL (jfr 70 §).

I andra stycket av
paragrafen har föreskrivits alt lagens bestämmelser om fordran som är förenad
med panträtt i fast egendom är tillämpliga också i fråga om den rält till
betalning på grund av ägarhypotek som enligt 6 kap. 9 § JB tillkomraer ägaren.
I rissa fall skall ägarhypotek emellertid inte jämställas med fordran som är
förenad med panträtt. Detta fraragår i så fall av de särskilda bestämmelserna
ii lagen, såsom av bestämmelserna i 33 § andra stycket, 34 § andra stycket och
58 § första stycket i departementsförslaget.

3
och 4 §§

Paragraferna
motsvarar 5 och 6 §§ i lagberedningens förslag.

Departementschefen. I
depairteraentsförslaget har i 3 § tagils upp bestämmelser om beskrivning och
värdering som skall föregå en exekutiv fastighelsförsäljning. I 4 § finns bestämmelser
om utredning angående fastighets rättsliga förhållanden samt om obelånat
pantbrev, som fastighetsägaren kan inneha. Bestäraraelserna har behandlats i
ell särskilt avsnitt i den allmänna raotiveringen.

I 3 § första stj'cket har
bestämmelserna om beskrivning och värdering av fastighet sammanförls. 1 samband
därmed har bestämmelserna undergått viss saklig ändring i förhållande lill
beredningens förslag. I det hänseendet får jag hänvisa till vad jag har anfört
i den allraänna motiveringen. I andra stycket har tagils in särbestämmelsen
beträffande värdering i fall då en eller flera gemensamt intecknade fastigheter
skall säljas. I departementsförslaget har, i enlighet med vad som har angetts i
den allmänna raotiveringen, föreskrivits att värdering av samitliga gemensamt
intecknade fastigheter skall ske, om en eller flera av dem skall säljas och
taxeringsvärde saknas för någon av dem.

4 § första stycket
innehåller föreskrifter om utredning angående fastighets rättsliga
förhållanden. Föreskrifterna överensstämmer i sak med beredningens förslag. I
paragrafens andra stycke ges den i den allmänna raotiveringen behandlade
bestäraraelsen om obelånat pantbrev, som fastighetsägaren innehar.

Bestämmelserna i 4 §
första stycket första punkten och andra stycket innebär alt fastighetsägaren
skall tillhandahålla handlingar som tjänar till upplysning om fastigheten i
rättsligt hänseende och dessutom obelånat pantbrev som han kan inneha. Lämpligt
torde vara att ÖE ger den som förordnas att utföra beskrivning av fasligheten i
uppdrag alt avfordra fastighetsägaren sådana handlingar (jfr nuvarande 79 §
UL).

I 5 § tredje stycket och 6
§ tredje stycket i beredningens förslag finns bestämmelser som innebär dels
att känd innehavare av företagsinteckning skall underrättas, om ägaren driver
näringsverksamhet på fastigheten, dels att fastighetsägaren skall underrättas
om värderingsförrättning. Dessa bestämmelser bör enligt min mening ges i form
av tillämpningsföreskrifter.

s. 199 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Majds proposition nr 20 år 1971 199

Paragrafen
motsvarar 7 § i lagberedningens förslag.

Gällande rätt. I gällande
lag saknas bestämmelser för det fall trist råder om äganderätten till utraätl
fast egendora. Däremot infördes genom 1967 års ändringar i UL i 100 c § regler
för del fallet att det föreligger sådan tvist om tillbehör tili fast egendom.
Kan den som påslår atl han äger tillbehör inte genast styrka sin rätt, skall
sålunda ÖE, om sannolika skäl visas, hänrisa honom att inom en månad väcka
talan mot borgenären och gäldenären. Underlåter han alt väcka talan i rält lid
förlorar han sin talan mot borgenären. Borgenären å sin sida har alltid rätt
att själv väcka talan. Särskild försäljning av tillbehör får inte ske förrän
tvisten prövats eller tiden för att väcka talan gått ut. Är tvistens utgång av
väsentlig betydelse för faslighetens värde, får inte heller fastigheten säljas
dessförinnan.

Lagberedningen. Enligt
beredningens mening kan en ny lag inte med tystnad gå förbi den situationen
alt tvist råder om äganderätten till fasligheten, även om det inte ofta torde
förekomma att utmätning och sådan tvist sammanträffar. Beredningen föreslår
att bestämmelser om trist rörande äganderätten till fastigheten och
beträffande tillbehör tas upp i en gemensam paragraf.

Det är uppenbart att tvist
om äganderätten kan inverka högst menligt på det pris som kan uppnås vid
faslighetens försäljning, eftersom den som köper fastigheten är utsatt för
risken att fastigheten frångår honom. Även på andra sätt kan stora olägenheter
vållas, om själva utgångspunkten för auktionen är oriktig. Beredningen anser
det angeläget, att ÖE kan åstadkomma klarhet i frågan. Om någon påstår bättre
rätt lill utmätt faslighet, skall ÖE sålunda kunna förelägga honom atl väcka
lalan inom .riss lid rid äventyr att han förlorar sin rätt. Talan skall väckas
inom en månad efter det att föreläggandet genom ÖE:s försorg delgivils den som
gör anspråk på fastigheten. Talan skall riktas mot såväl utmätningssökanden
som den som i ärendet antagits vara ägare, dvs. regelmässigt gäldenären. Talan
skall väckas vid faslig-hetsforum, dvs. domstol som anges i 10 kap. 10 § RB.

Beredningen föreslår att
ÖE skall ha diskretionär befogenhet att pröva, om det finns skäl att ge sådant
föreläggande som nu nämnts. I vissa situationer är trislen utan större betydelse
för försäljningen, t. ex. om utmätning skett för fordran med förmånsrätt som
gäller oavsett trislens utgång. Tvisten inverkar då bara på frågan vem som i
ärendet skall representera fasligheten och vem som skall lyfta utdelning på
ägarhypotek eller eventuellt överskott liksom på vissa andra mera sekundära
spörsmål. ÖE skall alltså ge föreläggande bara om skäl föreligger därtill. I
denna prövning ingår också befogenhet att underlåta föreläggande, om ÖE
bedömer det framställda anspråket som ogrundat. Att bortse från anspråket i
sådana fall kan dock vålla sådana olägenheter all försiktighet måste iakttas.

s. 200 Kontrollera mot PDF

200 KungL Majds proposition nr 20 år 1971

I
fråga om tvist ora tillbehör till ulraält fast egendom föreslår beredningen atl
ÖE skall diskretionärt pröva, ora trislen är av sådan betydelse att föreläggande
bör raeddelas. Delta ger ÖE något större frihet än enligt gällande lag sora gör
föreläggande obligatoriskt, ora sannolika skäl visats.

Väcks
inle talan ora äganderätten till fastigheten eller tillbehör i enlighet med
föreläggande, är enligt beredningens förslag talan förlorad mot sökanden, om
denne inte själv väckt lalan inom föreskriven tid.

Är
tristen av väsentlig betydelse, får fastigheten inte säljas innan tvisten
blivit slutligt avgjord dvs. genom dom eller beslut sora vunnit laga kraft
ellar tiden för väckande av lalan har gått ul. Den nuvarande bestämmelsen i
100 c § 2 mom. UL att särskild försäljning av tillbehör inte får ske förrän
tvist om tillbehören prövats eller tid för talans väckande gått ut tas upp i 16
§ i beredningens förslag (jfr 14 § i departemenlsförslaget).

Remissyttrandena.
Länsstyrelsen i Kopparbergs län efterlyser regler om hur ÖE bör förfara i det
fall han finner uppenbart alt den som påstår bättre rält lill utmätt fastighet
har fog för sin talan.

Departementschefen.
Jag delar beredningens uppfattning att FfL bör innehålla bestämmelser för del
fall tvist råder ora äganderätten till fasligheten. Beträffande den närmare
utformningen av dessa bestämmelser och reglerna om tvist rörande äganderätten
till tillbehör kan jag helt ansluta raig lill beredningens förslag, sora i
huvudsak läranats utan kritik av remissinstanserna.

Ora
utmätning av fastighet har skett för oprioriterad fordran och ÖE finner alt
Iredje man som påslår sig ha bättre rätt till fastigheten har fog för sin
lalan, bör föreläggande alt väcka lalan alllid utfärdas. Delta får anses framgå
av bestämmelserna i första stycket av paragrafen. Läget är enrel-lertid ett
armat, om tredje man hos ÖE styrker att han äger byggnad eller annat som
framstår som tillbehör lill utmätt faslighet. I sådan fall bör föremålet
undantas från försäljningen av fastigheten (jfr prop. 1967: 16 s. 120). Detta
kan vid försäljning på auktion ske genom atl ÖE enligt 38 § särskilt anger atl
föremålet inte följer med fastigheten.

6§
Denna paragraf motsvarar 8 § i lagberedningens förslag. Gällande rätt. När en
faslighet utmätts får ägaren i regel sitta kvar på fastigheten, ombesörja dess
förvaltning och tillgodogöra sig avkastningen. Enligt 80 a § UL, som tillkom i
samband med 1967 års ändringar i UL, får ägaren dock inle minska egendomens
värde genom att överlåta tillbehör. Inle heller får han annat än för husbehov
avverka skog, bedriva grus- eller stentäkt eller på annat sätt utnyttja
naturtillgångarna eller förändra egendomen. 1 övrigt får han i princip
tillgodogöra sig normal avkastning av egendomen (1 mom.). På fastighetsägarens
begäran kan ÖE medge undanlag från de uppställda förbuden i den mån del kan
ske utan intrång i exekutionssökandens rätt och i övrigt är lämpligt (2 mom.).

s. 201 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 201

Lagberedningen.
Beredningen föreslår i fråga om gäidenärens rätt alt tillgodogöra sig normal
avkastning alt denna uttryckligen begränsas till att avse tiden fram till dess
fastigheten sålts och skall tillträdas av köparen.

Beredningens
förslag innefattar inle något förbud för fastighetsägaren att på normalt sätt
bärga mogen skörd. Ägaren kan göra detta även under tiden mellan auktion på
fastigheten och köparens tillträde, om inte annat bestäms. Detta får beaktas
rid bestämmandet av auktionsvillkoren. ÖE får sålunda enligt beredningens
förslag möjlighet alt föreskriva att växande gröda och annan avkastning skall
ingå i försäljningen. Detta blir bindande för ägaren.

Beredningen
framhåller att fastighetsägaren enligt gällande lag är berättigad att upplåta
rättigheter i den fasta egendomen även efter det att denna har blirit utmätt.
Denna befogenhet kan emellertid vålla praktiska olägenheter särskilt i fall då
andel i fastighet tagits i mät eller utmätt fastighet har förvärvats av
gäldenären under villkor som alltjämt gäller. Om andelen eller den fastighet
som gäldenären innehar med villkorlig rätt skall säljas, är det av vikt att
utmätningsobjektet inte kommer att efter försäljningen belastas av rättighet
som upplåtits efter utmätningen. Även i andra fall synes de höra till god
ordning att gäldenären inte genom upplåtelser av rättighet belastar den utmätta
egendomen på ett sätt som vållar onödiga svårigheter vid försäljningen.
Beredningen har därför övervägt elt generellt förbud för ägaren att sedan
fastigheten blivit utmätt upplåta rättighet till densamma. Det har emellertid
synts beredningen tveksamt, om elt sådant förbud är tillräckligt motiverat.
Efter utmätning kan det ibland dra ut på tiden innan försäljning kan
genomföras. I synnerhet i fråga om hyresfastigheter kan man tänka sig praktiska
olägenheter av att hyresvärden inte kan sluta hyresavtal m. m., även om
förbudet förses med dispensmöjlighet för ÖE. Beredningen har också befarat att
ett förbud kan vålla missförstånd i samband med upprättandet av
sakägarförteckning, om ägaren i strid däremot slutit hyresavtal eller upplåtit
annan rättighet. Vissa regler hur nyttjanderättshavare skall uppsägas synes
också påkallade, om ett generellt förbud mot rättighetsupplåtelser meddelas.
Beredningen har därför valt en mera försiktig väg och föreslår en uttrycklig
bestämmelse att ägaren inle får upplåta rättighet som går utöver vad sora är
medgivet enligt huvudregeln om fastighetsägarens befogenheter beträffande
utmätt fastighet. Den föreslagna bestämmelsen innebär inte mer än en
bekräftelse på vad som ändå gäller. Vidare föreslås ÖE få befogenhet alt
förbjuda ägaren att upplåta annan rättighet som kan försvåra fastighetens
försäljning.

Förbudet
för ägaren alt minska fastighetens kapitalvärde liksom förbudet att upplåta
rättigheter kan ibland drabba ägaren onödigt hårt. Beredningen föreslår därför
i överensstämmelse med 80 a § 2 mom. UL möjlighet för ÖE alt på begäran av
ägaren efter diskretionär prövning medge undantag från da uppställda förbuden.
Ulmälningssökanden bör höras i ärendet.

Remissyttrandena.
Länsstyrelsen i Kalmar län påpekar att beredningen

7t Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 20

s. 202 Kontrollera mot PDF

202 KungL Majds proposition, hr 20 år 1971

inte
nämnt under vilka förutsättningar ÖE kan föreskriva atl växande gröda eller
annan avkastning skall ingå i exekutiv försäljning av fastighet. Förslaget är
i detta hänseende så oklart all en omarbetning behövs. Beträffande förslaget
att ÖE skäll kunna förbjuda fastighetsägaren att upplåta rättighet som kan
försvåra fastighetens försäljning anser länsstyrelsen att det knappast torde
föreligga skäl för ÖE atl meddela sådant förbud ex officio. Förbud bör kunna
meddelas bara efter framställning från utmäliiingssökandeh eller annan
borgenär. Hovrätten för Västra Sverige påpekar ätt berediiingen i motiven har
uttalat alt ulmätningssökahdeh bör höras innan undantag från förbudet att
utnyttja eller bruka utmätt faslighet medges. En utlrjcklig bestämmelse ora
detta bör tas in i lagtexten.

Departementschefen. De av
beredningen föreslagna reglerna, sora i väsentliga delar överensstämmer med
gällande rält, har i allmänhet godtagits under remissbehandlingen. Också jag
biträder förslaget. Atl som en remissinstans föreslagit i lagen lämna närmare
föreskrifter om auklionSvillkoren beträffande växande gröda och aniian
avkastning finner jag varken lämpligt eller behövligt. Frågan om villkoren för
försäljning får bedömas från fall till fall. Jag vill emellertid framhålla att
det beträffande växande gröda ofta torde vara befogat att låta denna ingå i
försäljningen. Ett sådant försäljningsvillkor innebär förbud för ägare;n ätt
tillgodogöra sig mogen skörd under liden mellan auktionen och köparens tillträde.

Under remissbehandlingen
har hävdals alt förbud för fastighetsägaren att upplåta rättighet borde få
meddelas bara efter framställning från rättsägare. Jag vill i anledning härav
framhålla alt det i rissa fall, t. éx. dä andel av fastighet utmätts eller
köpares villkorliga rätt tagits i mät, kan framstå som angeläget att ÖE kan
handla utan dröjsmål och titan att behöva avvakta initiativ från
utmätningssökanden eller annan borgenär. I likhet med beredningen anser jäg
att ulmälningssökanden bör höras innan ÖE medger undantag från förbud enligt
denna paragraf. All som en remissinstans föreslagit ange detta i lagen finner
jag inte behövligt.

7
§

Paragrafen
motsvarar 9 § i lagberedningens förslag.

Gällande
rätt. Enligt 80 a § 3 mom. UL kan ÖE på begäran av utmätningssökanden vid
behov förordna alt utraätningsman skall la vård om faslighels-tillbehör. I
brådskande fall får utmätningsman på begäran omedelbart ta vård om tillbehör.
Sådan åtgärd skall genast anmälas hos ÖE, sora skall pröva om åtgärden skall
beslå. Kostnaden för vården skall förskjutas av sökanden, om utmätningsraannen
begär det.

Lagberedningen.
Enligt beredningen bör inte bara utraätningssökanden utan också annan borgenär
få begära att tillbehör sätts under vård. Det är nämligen inle givet all
ulmätningssökanden finner anledning alt ingripa därför ätt tillbehör skingras,
eftersom haiis förmånsrätt kan vara så god ätt han inle behöver lita lill
tillbehören för atl få sin fordran täckt.

s. 203 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 203

Departementschefen.
Paragrafen har tagils upp i departementsförslaget med del innehåll som
beredningen föreslagit. Frågan om kostnaden för vården bör, i överensstämmelse
med vad beredningen har föreslagit, regleras i 198 § UL.

810
§§

Paragraferna
motsvarar 1012 §§ i lagberedningens förslag.

Gällande rätt. 81 § UL
innehåller föreskrifter om sysslomannaskap beträffande utmätt fastighet. I 1
raom. finns regler om det s. k. mindre syssloman-naskapet, vilket inte rubbar
gäidenärens besittning av fastigheten. På begäran av ulmätningssökanden kan
utmätningsmannen förordna att avråd, hyra eller ränta skall uppbäras av honora
eller särskild syssloman. Utmätningsmannen skall utan dröjsmål meddela den
betalningsskyldige förbud att utge något till annan än utmätningsmannen eller
sysslomannen. 1 2 mom. regleras del större sysslomannaskapet, som innebär att
syssloman förordnas att omhänderta och förvalta egendomen. Som förutsättning
för datta gäller att det är fara för att ägaren vanvårdar egendomen eller
förfogar över den i strid med be

Lagberedningen.
Beredningen har tagit upp de nu gällande reglerna om det mindre
sysslomannaskapet i huvudsak oförändrade. Beslut ora raindre sysslomannaskap
skall dock fattas av ÖE. Ansökan ora sysslomannaskap får göras såväl av
ulmätningssökanden som av annan borgenär.

I fråga om det större
sysslomannaskapet föreslås inte annan ändring i förhållande till gällande rätt
än atl begäran om förordnande kan göras inte bara av utinätningssökanden utan
också av annan borgenär.

Beredningen
har inle funnit del nödvändigt atl i lag reglera när redovisning skall ske
utan ansett att frågan kan överlämnas till ÖE:s bedömande i varje särskilt
fall.

Remissyttrandena. I
fråga om del mindre sysslomannaskapet anser länsstyrelsen i Kalmar län att de
nuvarande reglerna bör behållas oförändrade med den jämkningen atl ansökan om
förordnande av syssloman som beredningen föreslagit skall kunna göras av varje
borgenär. Beträffande reglerna om redovisning av uppburen avkastning anser
länsstyrelsen i Kopparbergs

s. 204 Kontrollera mot PDF

204 KungL Maj :ts proposition nr 20 år 1971

län
att det inte finns någon anledning att ändra på nu gällande regler. En förutsättning
för att avkastning skall kunna beaktas när ÖE gör upp sakägarförteckning måste
vara alt avkastningen i reda pengar är tillgänglig hos ÖE. De tillfällen då
detta sålunda bör vara fallet är vid borgenärs- och fördelningssammanträdena.
Samma förfarande bör tillämpas i fråga ora konkursförvaltares motsvarande
redovisning. Länsstyrelsen i Kalmar län är av samma uppfattning. Denna
länsstyrelse frarahåller även all det är en fördel om redovisningsfrågan
regleras så, all särskilda beslut inle skall behöv'a meddelas från fall till
fall.

Departementschefen. Vad
beredningen föreslagit beträffande sysslomannaskap och redovisning av uppburna
medel ger inte anledning till erinran från min sida. Jag kan sålunda inte
ansluta mig till den under reraissbehandlingen framförda kiitiken mot de
föreslagna redorisningsbeslämmelserna. Någon ändring i sak av vad som nu gäller
sker inte genom bestämmelserna i förslaget. I praktiken torde det bli så att
redorisning av uppburna medel också framdeles sker dels vid
bevakningssammanträde, dels vid sammanträde för köpeskillingsfördelning.

11 §

Paragrafen motsvarar 13 §
första, andra och tredje styckena i lagberedningens förslag.

Departementschefen. I
denna paragraf har tagits upp bestämmelser om tidsfrist för försäljning av
utmätt fastighet och om anstånd med försäljning. Bestämmelserna har behandlats
i ett särskilt avsnitt i den allmänna motiveringen.

Som framgår av det
föregående förordar jag, i motsats till beredningen, att domstols beslut
varigenom fordran fastställs att utgå med särskild förmånsrätt i fastighet
skall ha utraätningsverkan. Milt förslag i del avseendet innebär att
utraätningsverkan liksora f. n. skall förfalla om framställning om försäljning
inte görs hos ÖE inom två månader (jfr 86 § UL). I överensslämraelse raed
detta bör i ett sista stycke av denna paragraf föreskrivas att, om försäljning
skall ske på grund av sådant avgörande av domstol som har ul-mätningsverkan
(jfr 77 a § UL), tidsfristerna som anges i paragrafen skall beräknas med
utgångspunkt från tidpunkten då framställning om försäljningen gjordes hos ÖE.

12 §

Denna
paragraf motsvarar 14 § i lagberedningens förslag.

Gällande rätt. Enligt 87 §
UL får vissa rättsägare vars rätt kan vara beroende av försäljning av
egendomen inträda i utmätningssökandens rätt genom atl betala hans fordran och
den kostnad för vilken sökanden svarar (s. k. utlösningsrätt). Sådan befogenhet
tillkommer den som har fordran för vilken egendomen svarar på grund av
inteckning eller som har nyttjanderätt

s. 205 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 205

till
egendomen, återköpsrätt, rätt till servitut eller rätt lill elektrisk kraft.
Har utmätning skett för del av fordran, har utmätningssökanden dock företräde
för sin återstående fordran.

Lagberedningen.
Beredningen föreslår regler om utlösningsrätt, som i huvudsak stämmer överens
med gällande lag. Kretsen av utlösningsberältigade föreslås dock utsträckt lill
envar vars rätt kan vara beroende av den utmätta fastighetens försäljning.
Däremot anser beredningen det inte behövligt att uttryckligen ange att
utmätningssökanden efter det utlösning skett har företräde för sin återstående
fordran. Att så måste bli fallet ligger i sakens natur. För all undanröja den
oklarhet sora enligt gällande rätt råder beträffande frågan inom rilken lid
utlösningsrätten skall utövas, föreslår beredningen en regel med innebörd atl utlösning
skall ske innan fastigheten har sålts.

Remissyttrandena.
Länsstyrelsen i Östergötlands län anser att det bör uttryckligen föreskrivas
att ulmätningssökande har företräde för sin återstående fordran, när utlösning
har skett för del av fordran. Hovrätten för Västra Sverige delar däremot
beredningens bedömning i detta avseende. Däremot sätter hovrätten i fråga ora
utlösning för del av fordran över huvud laget bör vara tillåten. En sådan
utlösning kan enligt hovrätten skapa problem men torde inte fylla något
egentligt behov.

Departementschefen.
Beredningens förslag om rätt för vissa intressenter all inträda i
utraälningssökandens rätt genora all betala hans fordran och kostnad för vilken
sökanden svarar stämmer i huvudsak överens med gällande rätt. Vad beredningen
föreslagit har utan saklig ändiing tagits upp i departementsförslaget. Som
beredningen föreslagit bör utlösningsrätten kunna utövas intill dess
fastigheten har sålts.

13
§

Paragrafen
motsvarar 15 § i lagberedningens förslag.

Gällande rätt. När fast
egendom är avträdd lill konkurs och säljs exekutivt på begäran av förvaltaren
har enligt 114 § UL vissa borgenärer rätt all begära att försäljning sker till
gäldande av deras fordringar (s. k. anslutningsrätt). Sådan rätt tiUkoraraer
borgenär som i konkursen bevakat fordran för vilken egendomen svarar enligt 17
kap. 9 § HB eller sora skall utgå ur egendomen med förmånsrätt framför
intecknad fordran. Vidare fordras att borgenärens rätt lill betalning ur
fastigheten är ostridig eller styrkt. Den som vill utöva anslutningsrätt skall
göra det inom den tid som är föreskriven för anmälan av fordran eller rättighet
som bör beaktas vid försäljningen. Om anslutnings-yrkande inte framställs, får
försäljning inte ske till förfång för de rättsägare som lagils upp i
borgenärsförteckningen.

Lagberedningen.
Beredningens förslag stämmer i huvudsak överens med gällande bestämmelser.

F.
n. finns anslulningsrätt bara om försäljning skall ske på konkursförvaltarens
begäran. Emellertid kan exekutiv försäljning under konkurs också ske

s. 206 Kontrollera mot PDF

206 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

t.
ex. efter utmätning, vilken begärts av borgenär sora till säkerhet för sin
fordran har panträtt i fastigheten. De motiv som bär upp anslutningsrätten gör
sig gällande också när fastigheten under konkursen skall säljas på grund av
utmätning. Beredningen föreslår därför, att anslutningsrätt alltid skall kunna
utövas när fastighet som avträlts lill konkurs skall säljas exekutivt.

Den
som vill utöva anslutningsrätt skall f. n. göra det inom den tid som är
föreskriven för anmälan av fordran eller rättighet som bör beaktas vid försäljningen.
Detta raedför, all intressenter i fasligheten inle i förväg kan beräkna var
lägsta budet kominer atl ligga. Av underrättelserna till sakägarna bör
visserligen fraragå, atl försäljning sker för konkursbos räkning. Den som
känner reglerna i detalj kan därav förstå alt han bör inställa sig vid auktionen
och bevaka sin rätt med hänsyn till att lägsta budet eventuellt kan korama att
sänkas hur långt som helst. Andra kan förbli helt okunniga om den risk som
hotar. Man bör därför begränsa möjligheterna all ändra förutsättningarna för
realisationen och sörja för tydliga meddelanden till sakägarna. Om
anslulningsrätt skall föreligga också när initiativ till försäljning under
konkurs kominer från en utmätningssökande, blir det än mera angelägel alt en
ny ordning införs. Beredningen föreslår därför atl den sora vill ansluta sig
skall anmäla delta hos ÖE senast två veckor före det bevakningssamraanträde
som skall föregå auktion. Uppgift om redan skedd anslutning kan las in i den
underrättelse som enligt 23 § i beredningens förslag (jfr 21 § i
departementsförslaget) skall sändas lill kända sakägare. Om anslutningen
koramer senare men ändå i behörig tid, skall enligt samraa paragraf särskilda
underrättelser sändas till sakägarna.

Rätt
lill utlösning föreligger också när fastigheten säljs under konkurs.
Beredningen föreslår en särskild regel om att den som utövat sin anslutningsrätt
kan bli utlöst.

Remissyttrandena.
Beredningens förslag har i allmänhet godtagits eller läranats ulan erinran
under remissbehandlingen. Kritiska synpunkter anläggs emellertid i några
remissvar.

Advokatsamfundet
sätter i fråga om tillräckliga skäl finns alt behålla den nuvarande
bestämmelsen att innehavare av fordran med panträtt i fastigheten skall ha
bevakat sin fordran i konkursen för att få utöva anslutnings-rätt. Enligt
samfundet bör det vara tillräckligt att innehavaren kan styrka sin fordran och
panträtt inför ÖE.

Länsstyrelsen
i Kopparbergs län anför att varken gällande rätt eller förslaget innehåller
några närmare bestämraelser ora innebörden av alt borgenärs rätt till betalning
ur fastighelen skall vara ostridig eller styrkt. Enligt länsstyrelsens mening
skulle del vara till fördel för såväl ÖE som rättsägare i konkurser om det av
lagtexten klarare framgick exempelris alt ostridighet anses föreligga när
anslutningsyrkandel biträds av konkursförvaltaren eller när del beträffande
lönefordringar och likställda fordringar framgår av konkursbouppteckningen atl
de inle helt kan gäldas ur konkursboets lösa egen-

s. 207 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 207

dom.
Föreskriften alt den som vill ansluta sig skall anmäla det hos ÖE senast två
veckor före bevakningssaramanträdet och bestämmelser om särskilt meddelande om
anslutning lill rättsägarna anser länsstyrelsen vara onödiga. Enligt
länsstyrelsens erfarenhet är möjligheterna till anslutningsrätt så välkända
bland de rättsägare som kan beröras därav, all de redan vid beskedet om att
fastighetsägaren är i konkurs får klart för sig att anslulning kan komma att
aktualiseras och rättar sina mått och steg därefter. Visserligen koraraer
enligt beredningens förslag anslutningsräll alt kunna utövas också i de fall då
annan än konkursförvaltaren har begärt försäljningen. I sådana fall kan del
givetvis vara av värde för övriga borgenärer alt få vela atl gäldenären är i
konkurs och all anslulningsrätt kan bli aktuell. Emellertid anser länsstyrelsen
atl det för dessa fall bör vara tillräckligt atl föreskriva alt ÖE, där så kan
ske, underrättar rätlsägarna om atl fastighetsägaren är i konkurs och all
anslulning på grund härav kan bli aktuell. Anslutningsrätten bör därefter
kunna utövas intill dess bevakningsförfarandel avslutas. Länsstyrelsen i
Jämtlands län anser däreraot att den föreslagna tiden om två veckor är väl
kort. Eftersom uppgift om anslutning om niöjligt bör las in i den underrättelse
ora auktionen, som skall tillställas kända sakägare, bör tiden enligt länsstyrelsen
lämpligen bestämmas till tre veckor.

I
yttrandet från länsstyrelsen i Kopparbergs län berörs också förslaget att
utlösningsrätt skall kunna utövas när fastighet skall säljas under konkurs.
Länsstyrelsen anser atl förslaget i det avseendet kan ge upphov till myckel
svårbedömbara problem beträffande utlösnings- och skyddsbeloppels storlek.
Länsstyrelsen erinrar ora alt lönebelopp vid exekutiv fastighelsförsäljning
regelmässigt bevakas reservationsvis och all det kan gå år innan en konkurs i
vilken det förekommer lönefordringar har avslutats eller framskridit så långt
att lönefordringarna slutgiltigt kan tas ul ur fasligheten. Länsstyrelsen
framhåller dessutom all utlösningsrättens syften vid exekutiv fastighelsförsäljning
under konkurs i stort sett kan bli tillgodosedda genom reglerna om
anslutningsrätt. Länsstyrelsen vill mot bakgrunden av det anförda sälta i fråga
ora del är nödvändigt all medge utlösningsrätt i konkursfallen.

Departementschefen.
De av beredningen föreslagna reglerna angående anslulningsrätt under konkurs
stämmer i huvudsak överens med nii gällande bestämraelser. I likhet med det
övervägande antalet remissinstanser ansluter jag mig till förslaget.

För
att borgenär skall kunna utöva anslulningsrätt förutsätts liksom enligt
gällande rätt att hans fordran bevakats i konkursen och atl hans rält till betalning
ur fasligheten är ostridig eller styrkts. Jag kan inte dela den uppfattning
som kommit fram under remissbehandlingen att kravet på bevakning i konkursen
bör slopas. Inle heller anser jag del möjligt atl i lagtexten närmare
pre;cisera när borgenärs rätt till betalning skaU anses vara ostridig eller
styrkt. Den närmare bestämningen härav får överlämnas åt rättstillämpningen
(jfr NJA 1968 s. 6).

s. 208 Kontrollera mot PDF

208 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

Enligt
gällande rält kan intressenter i fastighet, som skall säljas exekutivt under
konkurs, inle i förväg beräkna var lägsta budet kommer att ligga. Mot denna
bakgrund är beredningens förslag, som innebär en begränsning av möjligheterna
att genom anslutning ändra förutsättningarna för försäljningen, enligt min
mening väll grundat. Den tid inom vilken anslulning enligt förslaget skall
anmälas anser jag också vara väl avvägd. Vad som i dessa avseenden anförts
under remissbehandlingen har sålunda inle föranlett mig att frångå beredningens
förslag. Jag biträder även förslagel i fråga om utlösningsrätt när fastighet
skall säljas under konkurs.

1417
§§

Paragraferna
motsvarar 1619 §§ i lagberedningens förslag.

Departementschefen.
Dessa paragrafer behandlar separat försäljning av fastighetstillbehör. De
motsvarar i huvudsak bestämmelserna i 100 a-b §§ UL.

Beredningens
förslag lämnas med något undantag utan erinran av remissinstanserna. En
länsstyrelse anser dock att de nuvarande bestämmelserna om separat försäljning
av fastighetslillbehör innebär så många svårbedömda problem att det
berättigade i att behålla dem kan sättas i fråga. För att onödigt arbete skall
undvikas bör regleringen i vart fall utformas så att frågan om separat
försäljning bara behöver las upp till prövning efter uttryckligt yrkande från
rättsägare. Vidare har två länsstyrelser uttalat alt det bör åvila
kronofogdemyndigheten alt verkställa separat försäljning av tillbehör och alt
detta bör anges i lagtexten. Kronofogdemyndigheterna får nämligen anses ha
bättre förutsättningar atl genomföra sådana försäljningar än vad ÖE har.

De
bestämmelser beredningen föreslår innebär att den nuvarande ordningen för
separat försäljning av tillbehör som tillkom vid 1967 års ändringar i UL
behålls. Jag ansluter mig liksom flertalet remissinstanser till förslaget.

Beträffande
kritiken mot att initiativet till sammanträde om separatför-säljning skall
ligga hos ÖE och att försäljningen skall omhänderhas av ÖE får jag hänvisa till
vad föredragande departeraentschefen anförde vid tillkomsten av bestämmelserna
(prop. 1967: 16 s. 110 och 112). . Bestämmelserna i 16 § om avstående från rätt
till betalning har i departementsförslaget utformats i överensstämmelse raed
de principer som ligger till grund för JB (jfr prop. 1970: 20 del B s. 911).

18
§

Paragrafen
motsvarar 20 § i lagberedningens förslag.

GäUande
rätt. Enligt 97 § 2 mom. UL skall auktion på utmätt faslighet hållas på lid
och plats som bestäms efter hörande av borgenären och gäldenären, om det kan
ske utan oskäligt uppskov. Enligt 3 moih. kan auktionen, om särskilda skäl är
därtill, hållas utanför ÖE:s område. UL innehåller inte några bestämmelser om
risning av fastighet som skall säljas exekutivt.

s. 209 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 209

Lagberedningen.
I överensstämmelse med vad som nu gäller föreslår beredningen, att
utmätningssökanden och ägaren skall få tillfälle atl yttra sig innan ÖE
bestämmer tid och plats för auktionen, när det inte föranleder för stor
tidsutdräkt. Parterna får inte bestämma var och när auktionen skall äga rum men
deras önskemål i det avseendet bör enligt beredningen tillmätas stor betydelse
när ÖE fattar sitt beslut. Vid utsättande av tid för auktionen skall fristerna
i 13 § FfL (jfr 11 § i deparlementsförslaget) beaktas. Auktion kan efter
omständigheterna äga rum på öE:s kansli eller i närheten av fastigheten eller,
om ägaren medger del, på fastigheten. Om ägaren inte bor på fastigheten, bör
auktion även ulan hans medgivande kunna äga rum där.

Beredningen
anser del ulan vidare klart att auktion kan hållas på lämplig plats utanför
ÖE:s ämbetsområde. Beredningen finner det alltså överflödigt alt i ny lag
införa bestämmelse, som motsvarar nuvarande 97 § 3 mom. UL.

När
tid och plats för auktionen har bestämts, skall ÖE utsätta
bevaknings-sammanträde och fördelningssammanträde, eftersom auktionskungörelsen
skall innehålla uppgift om båda dessa sammanträden.

I
andra stycket av paragrafen har beredningen tagit in en bestämmelse som ålägger
fastighetsägaren atl låta fastighelen visas för allmänheten på lämplig lid.
Beredningen framhåller i anslutning därtill att det f. n. är en brist att ÖE
inle kan låta spekulanter se den fastighet som skall säljas. Beträffande
byggnaders skick inomhus är de t. ex. hänrisade till atl studera den
beskrivning över fastigheten sora upprättas, om inte fastighetsägaren
friril-ligt visar fastigheten. Det förefaller beredningen angeläget, att
spekulanter kan få gå igenom fastigheten även om ägaren inte är hågad alt visa
den. Ägaren är enligt förslaget inte skyldig atl själv visa fastigheten, om
han inte rill. Visningen kan då enligt beredningen ombesörjas av någon som ÖE
har utsett därtill. Innan tid och sätt för visning bestäms bör ÖE höra sig för
hos ägaren. Beredningen har inte ansett det nödvändigt atl ställa upp någon
särskild sanktion för den händelse att ägaren motsätter sig visning.
Beredningen frarahåller emellertid, atl ÖE torde ha befogenhet atl använda
visst tvång, t. ex. alt låta låssmed öppna dörren åtminstone lill en obebodd
byggnad, om ägaren trots kallelse har uteblivit. Beredningen understryker att
denna befogenhet måste användas med försiktighet. ÖE skall tillse, att
spekulanterna inle uppträder olämpligt eller blir i tillfälle att öva
skadegörelse eller göra tillgrepp.

Lika
med fastighetsägaren är nyttjanderättshavare enligt beredningens förslag
skyldig att låta visa fasligheten.

Remissyttrandena.
Föreskriften att ägare till utmätt fastighet, liksom nyttjanderättshavare,
skall vara pliktig att visa fastigheten för allmänheten på lämpHg tid har
berörts i flera remissvar. Allmänt framhålls därvid att det är en brist att en
föreskrift med denna innebörd inte finns i nu gällande rätt. I några yttranden
anläggs emellertid vissa synpunkter på utformningen av föreskriften och de
uttalanden beredningen har gjort i anslutning till denna.

s. 210 Kontrollera mot PDF

210 KungL Maj.-ts proposition nr 20 år 1971

Länsstyrelsen
i Kalmar län anser praktiska och andra skäl tala för alt de uppgifter i samband
med visning av fastighet som beredningen synes vilja lägga på ÖE i stället bör
åligga kronofogdemyndigheten. Denna uppfattning delas av länsstyrelserna i
Östergötlands och Jämtlands län. Förstnämnda länsstyrelse pekar i det
sammanhanget på det förhållandet atl tvång i vissa fall kan komma atl användas.
Enligt länsstyrelsens mening bör i administrativ ordning införas bestämmelser
om att ÖE kan förordna kronofogdemyndighet att verkställa visning.

Några reraissinstanser
frarahåller att det ofta kan komma att risa sig alt fastighetsägare raotsätter
sig eller försvårar en risning och att del därför behövs regler som ger ÖE
möjligheter att ridla åtgärder för att risning skall komma till stånd mot
fastiglietsägarens rilja. Advokatsamfundet anser att ÖE bör ges en lagstadgad
möjlighet atl snabbt komma till rätta med en ägare, som inte medverkar till
ändamålsenlig visning. Eftersom fastighetsägaren måste antas vara insolvent,
bör vite normalt inle komma i fråga. I stället bör ÖE enligt samfundet ges
möjlighet att genast förordna om handräckning. Länsstyrelsen i Kopparbergs län
föreslår att elt handräckningsförfarande närmast motsvarande det sora f. n.
föreskrivs i 133 § UL skall stå till buds. Länsstyrelsen i Stockholms län anser
det tänkbart att handräckning enligt 191 § UL skulle kunna komina i fråga raen
frarahåller raot detta att det då blir fråga ora en särprocess som kan dra ut
på tiden. Länsstyrelsen föreslår i stället en föreskrift alt
kronofogdemyndighet vid behov skall lämna handräckning.

Länsstyrelsen i
Kopparbergs län sätter i fråga om inle ÖE, för att undvika att fastighetsägare
och kronofogdemyndighet gång på gång besväras av krav på visning i samma
ärende, redan i kungörelse om fastighetsauktionen bör bestämma en lid för
risning som skall iakttas om inle fastighetsägaren medger annat.

Departementschefen. Första
stycket av denna paragraf har, med vissa redaktionella ändringar, utformats i
enlighet med beredningens förslag. Föreskriften att sökanden och fastighetens
ägare skall beredas tillfälle att yttra sig har fått utgå. Regler härom bör
enligt min mening ges i form av tillämpningsföreskrifter.

I likhet med beredningen
och remissinstanerna anser jag alt del i lagen bör föreskrivas, alt
fastighetsägare, liksom nyttjanderättshavare, skall vara skyldig att låta
fastigheten visas för allmänheten på lämplig lid.

Föreskriften
härom i departementsförslaget överensstäraraer i sak med den beredningen har
föreslagit.

Med anledning av vad som
har framkommit under remissbehandlingen vill jag framhålla att uppgiften att
anordna visning av fastighet och bestämma tid för visning av ÖE kan anförtros
kronofogdemyndighet eller lämplig person i övrigt (jfr 1 § 3 mom. UL).

Jag
delar uppfattningen som har kommit lill uttryck i några remissvar att

s. 211 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 211

det
bör övervägas alt förena skyldigheten för ägare att låta visa fastighet med någon
form av sanktion. De skyldigheter som åvilar fastighetsägare under
fastighetsexekution är f. n. inte förenade med några i den exekutionsrättsliga
lagstiftningen fastställda sanktioner. Frågan om sådana fordras i olika avseenden
bör prövas i ett sammanhang under utarbetandet av UB.

Ägare bör alllid höras
innan tid för visning bestäms. Även denna fråga an-

Ägare
bör alllid höras innan tid för visning bestän ser jag böra regleras genom
tillämpningsföreskrifter.

19 §

Paragrafen
motsvarar 21 § i lagberedningens förslag.

Departementschefen. I
paragrafen föreskrivs, i enlighet med beredningens förslag, att sammanträde för
förhandling om försäljning av faslighet, s. k. bevakningssamraanträde, skall
hållas antingen samma dag som auktionen eller lämplig dag dessförinnan.
Föreskriften har behandlats i den allmänna motiveringen.

20 §

Paragrafen
motsvarar 22 § första och tredje styckena i lagberedningens förslag.

Departementschefen.
I första stycket föreskrivs i enlighet med vad beredningen föreslagit alt
auktionen skall kungöras i god lid och på lämpligt sätt samt att kungörelsen
skall innehålla uppgift om bavakningssamraanträdet och sammanträde för
fördelning av köpeskillingen.

Beredningen
har i 22 § andra styckel i sitt förslag tagit upp föreskriften alt innehavare
av fordran eller rättighet i kungörelsen skall anmodas anmäla sin rätt till
ÖE. Enligt min mening kan denna föreskrift ges i form av en
tillämpningsföreskrift.

I
överensslämraelse med vad beredningen har föreslagit har i paragrafens andra
stycke föreskrivits att, om ÖE förordnat om särskild försäljning av tillbehör
(jfr 14 §), kungörelse om auktion på själva fastighelen inte får utfärdas
förrän försäljningen har vunnit laga kraft och köpeskillingen har betalts
eller frågan om sådan försäljning har förfallit. Motsvarande föreskrift finns
nu i 101 § 3 raom. UL (jfr prop. 1967: 16 s. 114, 157 och 230).

Den
näranda föreskriften får, sora beredningen har påpekat, ses mot bakgrunden av
att medel som har flutit in genom en tillbehörsförsäljning kan komraa atl
inverka på villkoren för försäljningen av själva fastigheten. Vidare gäller
att tillbehören, om en tilltänkt separatförsäljning inle blir av, skall ingå i
utropet av fastigheten.

21 §

Paragrafen motsvarar 23 § i lagberedningens förslag.

Departementschefen. I paragrafens första stycke ges föreskrifter om sär

skild underrättelse till sakägarna om en förestående fastighetsauktion. Be-

s. 212 Kontrollera mot PDF

212 KungL Majds proposition nr 20 år 1971

stämmelserna
har, frånsett re;daktionella ändringar, utformats i enlighet med beredningens
förslag. Bestämmalser om sättet för underrättelse och innehållet i
underrättelsen har jag dock funnit inle böra las upp i lagen utan i
lill-lämpningsföreskrifter. 1 andra stycket föreskrivs atl, ora anslutning
enligt 13 § har skett, underrättelse därom skall sändas på samma sätt som underrättelse
om auktionen. Föreskrifterna i nu näranda hänseenden har berörts i ett avsnitt
i den allmänna motiveringen.

I
anslutning till bestäraraelsen alt kända innehavare av fordringar och rättigheter
skall underrättas bör erinras om atl det enligt 4 § första styckel åligger ÖE
att självmant söka la reda på vilka sakägare del finns. Föreskriften att ägaren
skall underrättas bör kompletteras raed tillämpningsföreskrift av innebörd all
den sora har lagfart på fastighelen alllid skall underrättas men att
underrättelse också skall sändas till annan som har förvärvat fastighelen
eller gör anspråk pä den. Vid försäljning under konkurs skall
konkursförvaltaren underrättas i ägarens ställe.

Beredningen har framhållit
att också andra än sakägare som anges i paragrafen kan ha intresse av
auktionen, t. ex. den som är personligen belalningsskyldig för fordran som är
förenad med panträtt i fasiigheten eller som har gått i borgen för sådan
fordran. Beredningen anser att ÖE, även om särskild föreskrift inte ges i
lagen, bör sända underrättelser i sådana och liknande fall, när ÖE finner det
kunna vara av betydelse. Föreskrifter i delta avseende får övervägas vid
utformningen av tillämpningsföreskrifterna.

22
§

Paragrafen
motsvarar 24 § i lagberedningens förslag.

Gällande rätt. Om
kungörelse angående fastighetsauktion inte på föreskrivet sätt har förts in i
Post- och Inrikes Tidningar, länskungörelserna eller ortstidning eller om det i
övrigt föreligger väsentlig brist raed avseende på kungörandet, skall
auktionsförrättaren enligt 104 § UL inställa auktionen och utsätta ny tid för
denna.

När
utlyst auktion inställs på grund av laga hinder skall förhållandet enligt 105
§ UL såvitt möjligt kungöras i länskungörelserna och tidning inom orten saml på
annat lämpligt sätt.

Lagberedningen.
I första stycket har beredningen tagit in föreskriften att, om auktion och
sammanträden inle har blivit utlysta så som angivits i 22 och 23 §§ (jfr 20 och
21 §§ i departementsförslaget), förfarandet skall avbrytas och nya tider
utlysas, om brislen är väsentlig och inte kan avhjälpas på annat sätt. Någon
upplysande exemplifiering av vad som avses med att bristen är väsentlig och
inte kan avhjälpas har beredningen inte ansett kunna lämnas i lagtexten.
Beredningen frarahåller att detta hänger samman med att närmare bestämmelser om
kungörandet förutsätts komma att ges i administrativ ordning. Huruvida
utlysandet och senare vidtagna åtgärder kan anses ha behörigen fyllt sin
uppgift att locka spekulanter och varsko intres-

s. 213 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 213

senter,
får bedömas från fall till fall. Beredningen påpekar att underlåtenhet att
enligt 103 § 2 mom. UL sända särskilda underrättelser till sakägarna, åtminstone
innan 104 § UL år 1964 fick ändrad lydelse, inte ansågs medföra att auktionen
skulle inställas eller att hållen auktion kunde upphävas. Enligt beredningens
förslag är emellertid också detta en brist, som kan föranleda att auktionen
skall inställas.

Beredningen
frarahåller att ÖE, om auktion inställs, vid utlysande av nya lider för auktion
och sammanträden skall tillämpa bestämmelserna i 20 § (jfr 18 § i
departementsförslaget).

I
andra stycket har beredningen tagit upp en föreskrift att sakägare som avses i
23 § (jfr 21 § i departementsförslaget), såvitt möjligt i god lid före bevakningssammanträdet
skall underrättas, om förfarandet avbryts. Någon motsvarande skyldighet
föreligger inte enligt gällande lag. Beredningen anser del emallertid vara
lämpligt all dessa sakägare underrättas.

Beredningen
påpekar att det också av andra anledningar än som nämns i paragrafen kan bli
nödvändigt att inställa an utlyst auktion. Elt sådant fall behandlas i 48 §
andra stycket (jfr 50 § andra stycket i departementsförslaget), nämligen alt
indragning av gemensamt inlecknad fastighet begärs. När yrkande om indragning
framställs på ett sent stadium, kan del bli nödvändigt att inställa redan
utlyst auktion på den fastighet som skolat säljas. Härvid har enligt
beredningens förslag denna paragraf motsvarande tillämpning. Det förekommer
också ofta, atl förfarandet nedläggs eller avbryts t. ex. på grund av anstånd,
betalning eller återkallelse. ÖE får då vidta lämpliga åtgärder. Några
bestäraraelser härora har inte lagils in i lagförslaget raen kan enligt
beredningens mening meddelas i administrativ ordning.

Remissyttrandena.
Hovrätten för Västra Sverige anser det vara olämpligt all reglerna ora avbrott
i förfarandet på del sätt beredningen har föreslagit delas upp så att frågan om
avbrott på grund av brister i kungörelseförfarandet regleras i denna paragraf
medan frågan om avbrott i övrigt skall regleras i tillämpningsföreskrifter.

Departementschefen.
Denna paragraf i departementsförslaget motsvarar, med en mindre redaktionell
ändring, första stycket i beredningens förslag. Beslämraelsen i andra stycket i
beredningens förslag bör enligt rain mening kunna ges i form av en
tillämpningsföreskrift.

Med
anledning av vad hovrätten för Västra Sverige har anfört vill jag påpeka, all
beredningens förslag alt frågan om åtgärder med anledning av avbrott i
förfarandet av annat skäl än som nämns i paragrafen skall regleras i
administrativ ordning avser fall då förfarandet måste nedläggas eller avbrytas
lill följd av alt anstånd medges, återkallelse sker eller liknande. En reglering
i tillämpningsföreskrifter av förfarandet i sådana situationer är enligt min
mening lämplig.

s. 214 Kontrollera mot PDF

214 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

23
§

Denna
paragraf motsvarar 25 § i lagberedningens förslag.

Gällande rätt.
Bestämmelser om borgenärssammanträde som skall hållas före eller i samband med
fastighetsauklion finns intagna i 106 § UL. Auktionsförrättaren skall vid
sådant sammanträde föredra åtskilliga handlingar såsom protokoll över utmätning
eller del utslag, varigenom intecknad fordran fastställts till betalning ur
den fasta egendomen, gravalionsberis, värdering, beskrivning och handlingar
rörande servitut och nyttjanderätt. Därefter skall de sakägare sora har
fordran eller rättigheter som bör iakttas vid auktionen anmanas att anmäla
dera. Vidare skall närvarande sakägare lämnas tillfälle att yttra sig över
handlingarna, anmälda anspråk och villkoren för försäljning. Ora tillbehör
sålts för sig, skall särskilt behandlas hur den behållna köpeskillingen för
tillbehören skall användas i den raån detta inverkar på villkoren för
faslighetens försäljning.

Lagberedningen.
Sararaanträdel för förhandling mellan sakägarna karakteriseras av att en rad
handlingar skall läsas. Detta är lill stor del raenings löst och i praxis
förekoraraer redan nu en viss sovring. Beredningen föreslår att ÖE vid
bevakningssararaanträdet bara skall redogöra för vad sora är väsentligt genora
all lärana en kortfattad redogörelse för innehållet i handlingarna och
vidtagna åtgärder. Av enbart en muntlig redogörelse kan emellertid de
närvarande inte få någon riktig uppfattning om vad som kan inträffa vid
auktionen eller villkoren för denna. ÖE bör därför ha gjort en skriftlig upp
ställning av relevanta fakta och mångfaldigat den så att de närvarande kan få
var sitt exemplar. Den bör innehålla beskrivning över fastighelen och så
fullständig stomme till sakägarförteckning som möjligt. Efter ÖE:s redogörelse
skall innehavare av fordran eller rättighet som bör iakttas vid auktionen
uppmanas all anmäla den. Om sakägare gjort anraälan före
bevaknings-samraanträdet, skall ÖE raeddela detta. Närvarande sakägare skall få
tillfälle att yttra sig ora anmälda anspråk och de villkor sora skall gälla för
försäljningen. Vid bevakningssaramanträdet skall särskilt behandlas hur
behållen köpeskilling från eventuell försäljning av tillbehör skall användas, i
den mån det inverkar på försäljningen av fastigheten.

Remissyttrandena.
De föreslagna bestämmelserna har godtagits eller lämnats utan erinran av
remissinstanserna.

Beredningens uttalande i
motiven att ÖE bör göra en skriftlig uppställning; av relevanta fakta sora vid
sammanträdet tillhandahålls rätlsägarna har kommenterats i några remissvar.
Länsstyrelsen i Älvsborgs län anser att beredningens förslag i och för sig är
lärapligt raen svårt alt genomföra i praktiken, eftersom bevakningarnai ofta
sker på sådant sätt alt borgenärsförteckning får göras i sista stund.
Länsstyrelsen i Jämtlands län framhåller att en uppställning av det slag
beredningen har tänkt sig knappast är behövlig för rätlsägarna annat än rid
vissa mera komplicerade auktioner. Denna länssty-

s. 215 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 215

relse
påpekar också att uppställningen för alt göra avsedd nytta bör tillhandahållas
på ett tidigare stadium än vid bevakningssammanträde. Också länsstyrelsen i
Kopparbergs län anser att särskild uppställning inte behövs annat än vid mer
komplicerade auktioner. Enligt överexekutor för Hälsingborgs kronofogdedistrikt
bör ÖE rid bevakningssaramanträdet lämna en redogörelse för innehållet i
tillgängliga handlingar och för vidtagna åtgärder. Det är emellertid onödigt
alt redogörelsen är skriftlig.

Departementschefen.
De av beredningen föreslagna reglerna, som inte mött någon erinran under
reraissbehandlingen, har tagits upp i departemenlsförslaget i sak oförändrade.

Beträffande beredningens
uttalande i motiven atl ÖE till bevakningssamraanträde bör ha gjort upp en
skriftlig uppställning av relevanta fakta vill jag med anledning av vad som
anförts i några remissyttranden framhålla alt varken beredningens förslag eller
departementsförslaget uppställer något krav på särskild uppställning. Det
ankommer således på ÖE att avgöra i vilka fall en sådan uppställning bör göras
upp. Jag rill emellertid understryka att en skriftlig redogörelse ofta och
framför allt vid mera komplicerade försäljningar kan fylla en viktig funktion.

24 §

Denna
paragraf motsvarar 26 § lagberedningens förslag.

Departementschefen.
I paragrafen föreskrivs i saklig överensstämmelse med gällande rätt (107 § 1
mom. UL) och beredningens förslag alt sakägarförteckning skall upprättas när
förhandlingen mellan sakägarna avslutats. Under remissbehandlingen har
föreslagits att sakägarförteckningen skall hållas tillgänglig viss tid före
auktionen. Ett sådant krav kan emellertid inte uppställas, eftersom auktionen
kan hållas i direkt anslutning till bevakningssammanträdet.

25 §

Paragrafen
motsvarar 27 § i lagberedningens förslag.

Departementschefen.
Denna paragraf reglerar vilka fordringar och rättigheter som skall tas upp i
sakägarförteckningen. Den stämmer i sak överens med vad beredningen har
föreslagit.

De
rättigheter som enligt paragi'afen skall tas upp i sakägarförteckningen är
sådana som på grund av upplåtelse besvärar fastigheten och sora avses i 7 kap.
1 § JB, dvs. nyttjanderätt, servitut och rätt till elektrisk kraft. Däremot
skall sådana rättigheter som avses i 7 kap. 4 § JB, dvs. vågrätt, gravrätl och
bostadsrätt, inte tas upp i förteckningen. Äldre rätlighetslyper som
utmönstrats i JB får beaktas i övergångsbestämmelserna (jfr 3 § tredje styckel
i beredningens förslag).

Under
reraissbehandlingen har bl. a. den kritiken fraraförls raot motsvarande
bestämraelser i beredningens förslag att det inte tillräckligt klart framgår
med vilket belopp fordran skall tas upp i förteckningen. Jag vill därför

s. 216 Kontrollera mot PDF

216 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

framhålla
att denna paragraf bara reglerar rilka fordringar och rättigheter som skall tas
upp i förteckningen, medan bestämmelser om beräkning av fordringsbelopp m. m.
lämnas; i de följande paragraferna.

26
§

Paragrafen
motsvarar 28 § i lagberedningens förslag.

Departementschefen.
Denna och de närmast följande tre paragraferna innehåller närmare bestämmelser
om hur sakägarförteckningen skall upprättas. I första stycket av förevEirande
paragraf har liksom i 107 § UL angetts att fordringar och rättigheteir skall
tas upp i förteckningen efter det företräde som gäller enligt lag. Härmed
avses i första hand bestämmelserna i FRL samt i 7 och 17 kap. JB.

I
FRL regleras bl. a. förhällandet mellan inteckning för fordran och utmätning
av fast egendom. Däremot behandlas varken i FRL eller JB företrädet mellan
rältighel och ulmätnuig. I en andra punkt i första stycket har i enlighet med
beredningens förslag föreskrivits att inskriven rättighet har företräde
framför fordran raed förraånsrätt på grund av utmätning, om inskrivning sökts
före dagen för utmätningen. Som beredningen påpekat framgår indirekt av
bestämmelsen alt rältighel som inte inskrivits har sämre rätt än som följer med
utmätning. Sora en sista punkt i första stycket har tagits in en regel om atl
kostnaden för förfarandet skall tas upp närraast före sökandens fordran.

Enligt
6 kap. 3 § JB har borgenär rätt att för fordran som är förenad med panträtt i
fastighelen få betalning med det i pantbrevet angivna beloppet jämte visst
tillägg. I andra stycket av förevarande paragraf har i saklig överensstämmelse
med beredningens förslag förts in en bestämmelse om att till-lägg som avses i 6
kap. 3 § JB skall tas upp före pantbrevets belopp, ora borgenären inte yrkar
annat.

Beredningen
har i anslutning till bestäraraelserna i 6 kap. 3 § JB också diskuterat den
situationen att en borgenär har flera pantbrev sora pant för en fordran. Jag
vill påpeka att beredningens resoneraang grundas på den lydelse paragrafen hade
i JB 1966 raen att i prop. 1970: 20 (del A s. 400) föreslagits att nämnda
paragraf i JB kompletteras raed elt andra stycke av innehåll att, om flera
pantbrev utgör pant för samma fordran och inteckningarna medför företrädesrätt
i obruten ordning, bestämmelserna i paragrafen om pantbrevs belopp skall avse
pantbrevens sammanlagda belopp. Pantbreven skall således betraktas som en enhet
och tillägg får beräknas bara om borgenärens kapitalfordran jämte ränta,
skadestånd och kostnader överstiger pantbrevens sammanlagda belopp. Om delta
är förhållandel, skall tillägget beräknas som om borgenären haft ett enda
pantbrev på pantbrevens sammanlagda belopp. I sakägarförteckningen skall
tillägget sättas före det pantbrev som har bästa rätt, om borgenären inte yrkar
annat. Jag vill emellertid understryka att regeln för sin tillämpning
förutsätter all pantbreven i företrädeshänseende inle

s. 217 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 217

är
skilda från varandra av annan inskrivning och att inte heller annat pantbrev
har lika rätt som något av de aktuella pantbreven.

I paragrafens Iredje
stycke har i enlighet med beredningens förslag angetts att fordran eller
rättighet skall tas upp i sakägarförteckningen även om den är beroende av
villkor eller om inteckning eller inskrivning är sökt men ännu inte beviljats
eller ora tvist föreligger. Som beredningen framhållit innebär bestämmelsen
emellertid inte att fordran eller rältighel måste tas med i förteckningen om
ÖE för sin del finner anspråket vara uppenbart obefogat.

När konkursförvaltare
begärt försäljning i exekutiv ordning anses enligt gällande rätt försäljningen
ske för opriorilerade borgenärer i konkursen. I den mån behållningen förslår
får emellertid också borgenärer raed allraän förmånsrätt nytta av
försäljningen. Deras förmånsrätt går dock efter fordringar och rättigheter
sora gäller i fastighelen. Om anslulningsrätt utövas, skall den begärda
försäljningen äga rum för den anslutandes fordran. Detta innebär, att lägsta
budet sätts framför den fordringen. I 114 § andra punkten UL föreskrivs att om
anslutningsyrkande inte görs, försäljning inle får ske till förfång för de i
borgenärsförteckningen upptagna rättsägarna.

För all utvisa att
fordringar och rättigheter som skall las upp i sakägarförteckningen i princip
inte rubbas av försäljning som konkursförvaltare begär har i enlighet med
beredningens förslag i förevarande paragrafs fjärde stycke angetts, att
konkursboet i nämnda situation skall tas upp som sökande ulan förmånsrätt.
Skyddsbeloppet skall alltså beslämmas så att fordringar och rättigheter som
tagits upp i sakägarförteckningen blir skyddade. Detta gäller oavsett vilka
skäl förvaltaren kan ha haft när han begärde försäljning, sålunda även ora
försäljningen begärts i syfte att få täckning för kostnader som enhgt 81 § KL
skall belasta fastigheten. Bestäraraelsen gäller dock inte om borgenär utövat
anslutningsräll enligt 13 § i deparlementsförslaget.

27
§

Paragrafen
motsvarar 29 § i lagberedningens förslag.

Gällande rätt. I fråga om
beräkning av fordran i sakägarförteckning gäller f. n. atl kapitalbeloppet av
en fordringsinteckning alltid skall las upp i sin helhet. Framgår av
borgenärens bevakning eller styrks på annat sätt att del av en inteckning utgör
ägarhypotek, tas detta upp efter det övriga beloppet. Gör fastighetsägaren
gällande atl en inteckning i dess helhet skall tas upp som ägarhypotek, fär han
styrka sitt påstående genora att förete inteckningshandlingen. Ränta sora är
utfäst i inteckningsreversen och blivit inlecknad kan enligt 18 § 1 raom. IF
ulgå ur fasligheten för högst två år före dagen för utraätningen eller
konkursansökningen. Därtill kommer ränta för liden därefter till och med dagen
för köpeskillingsfördelningen. Om ränta inle bevakats, skall enligt 112 § 1
mom. UL vid borgenärsförteckningens uppgörande beräknas ränta på intecknade
beloppet för ett år. Detsamma gäller, om borgenären inle kan styrka alt ränta
innestår för längre lid. För ägarhypotek beräknas enligt 25 § andra och tredje
styckena IF inle någon ränta.

s. 218 Kontrollera mot PDF

218 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

Lagberedningen.
Den nuvarande beräkningen av ränta på inteckningsreverser är oförenlig med
panträllsbestämraelserna i JB. Borgenärs fordran skall beräknas enligt
omslagsreversen eller de andra bevis som borgenären kan ålieropa till slöd för
sin fordran. Fordringen måste alltså utredas mera ingående än f. n. Panträtt
får dock inte åtnjutas för raer än pantbrevets kapitalbelopp jämte tillägg
enligt 6 kap. 3 § JB. Om fordringen understiger pantbrevets belopp, skall
återstoden tas upp som ägarhypotek. Fordran skall tas upp till dess belopp den
tänkta tillträdesdagen.

Genom
gäidenärens egna uppgifter och borgenärernas bevakningar torde det i allmänhet
kunna tillfredsställande utredas vilka som innehar pantbrev i fastighelen och
hur stora inleckningsborgenärernas fordringar är. Om pantbrev ligger obelånat
hos fastighetsägaren, lorde denne i allmänhet uppvisa pantbrevet. Det kan
emellertid förekomma fall då man inte kan få uppgift om var pantbrev ligger
eller om den aktuella belåningen. För upprättande av sakägarförteckningen måste
i tveksamma fall beslämmas om något tillägg skall tas upp utöver pantbrevels
belopp.

Beredningen har inle
ansett det väl förenligt med konstruktionen i 6 kap. 3 § JB att i den angivna
situationen upptaga tillägg eller del av tillägg enligt någon schablonregel. 1
stället bör ÖE pröva, om det finns skälig anledning alt räkna med atl
pantbrevet är belånat resp. att fordringen raed ränta m. m. överstiger
pantbrevets belopp, när fastighetsägaren t. ex. uppger alt pantbrevet är
belånat hos en person, som inle kunnat anträffas på grund av utlandsvistelse,
och att ränta är ogulden för viss tid. Om i fastigheten gäller pantbrev som
inte innehas av ägaren och någon fordran, för vilken pantbrevet utgör säkerhet,
inle blivit anmäld, skall sålimda i förteckningen tas upp pantbrevets belopp
och det tillägg enligt 6 kap. 3 § JB som kan antas böra utgå med hänsyn till
fastighetsägarens uppgifter och andra upplysta omständigheter. Regeln blir
tillämplig även när anteckning om innehav av pantbrevet finns i fastighetsboken
men fordringsägaren inte anmält sig. Om lämnade upplysningar inte är alldeles
övertygande, får enligt beredningen det för den antagne fordringsägaren
beräknade beloppet tas upp som tvistigt.

Enligt
6 kap. 9 § JB skall tillägg inte beräknas på ägarhypotek. Beredningen föreslår
en uttrycklig bestämmelse härom. När ägarhypotek tas i mät, föreligger inte
längre ägarhypotek i egentlig mening, i den mån borgenären fått förmånsrätt
däri. Beredningen föreslår därför att tillägg i sådant fall skall kunna
beräknas, vare sig ägarhypoteket bUvit formligen pantförskrivet eller ej.

Remissyttrandena.
Den av beredningen föreslagna regeln att ÖE i sakägarförteckningen i vissa
fall skall ta upp pantbrevs belopp och sådant tillägg som med hänsyn lill
omständigheterna kan antas böra ulgå kan enligt hovrätten för Västra Sverige
orsaka öE åtskilligt merarbete i form av förfrågningar och efterforskningar.
Det kan enligt hovrätten sättas i fråga om inte en schablonregel av del slag
som nu finns är alt föredra framför beredning-

s. 219 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 219

ens
förslag. Konstruktionen i 6 kap. 3 § JB kan knappast anses utgöra hinder mot
att i denna undantagssituation använda en schablonregel. Länsstyrelsen i
Kopparbergs län vänder sig också mot den näranda regeln. Länsstyrelsen ansluter
sig i och för sig lill beredningens uppfattning alt konstruktionen i 6 kap. 3 §
JB leder lill en sådan regel men anser att det i fråga om pantbrev som inle har
föreletls vid bevakningssamraanträde bör vara möjligt atl ex officio ta upp
pantbrevet med sitt kapitalbelopp och ett tillägg på förslagsvis sex procent.
Länsstyrelsen påpekar därvid atl ÖE undar ärendets gång oftast inte har någon
som helst kontakt med fastighetsägaren, vilken av beredningen förutsätts vara
den som i första hand skall lärana uppgifter för elt diskretionärt bestämmande
av tillägg. Det förefaller vidare inte länsstyrelsen tilltalande atl, som
beredningen har tänkt sig, sälta av elt beräknat tilläggsbelopp som tvistigt,
om inhämtade upplysningar för dess beräknande är bristfälliga. Strävan måste
enligt länsstyrelsens mening vara att få hela del exekutiva förfarandet
genomfört och avslutat i ett sammanhang.

Departementschefen. Som
beredningen har anfört raedför de nya pant-rättsbestämmelserna i JB att de
nuvarande reglerna ora hur fordran skall beräknas i sakägarförteckningen måste
omarbetas. Kravet på utredning av borgenärs fordran måste ställas högre än f.
n. De lösningar som beredningen föreslagit har i allmänhet godtagits under
remissbehandlingen. Också jag biträder de föreslagna bestämmelserna, som
ansluter väl till panträltsreglerna iJB.

Ett par remissinstanser
ifrågasätter om det inte bör införas en schablonregel för beräkning av tillägg
i det fall det i faslighaten gäller pantbrev som inte innehas av ägaren och
någon fordran för vilken pantbrevet utgör säkerhet inte blivit anmäld. Som
beredningen framhållit lorde emellertid en sådan regel ansluta mindre väl till
bestämmelserna i 6 kap. 3 § JB. Jag är därför inle beredd all frångå den
lösning av problemet som beredningen valt. Härtill kommer att den aktuella
situationen torde ujjpkomma endast i undantagsfall. Inte heller kan jag
ansluta mig till den kritik som riktats mot förslaget att det beräknade
tilläggsbeloppet i sakägarförteckningen kan tas upp som tvistigt.

28
§

Denna
paragraf motsvarar 30 § i lagberedningens förslag.

Departementschefen. Enligt
denna paragraf skall fordran som inte är förfallen och inle löper med ränta
före förfallodagen las upp med det belopp som efter fem procents årlig ränta
utgör fordringens värde på tillträdesdagen. Motsvarande gäller, om utfäst
ränta är lägre än fem procent. Bestämmelserna stämmer överens med beredningens
förslag, som godtagits eller lämnats ulan erinran av remissinstanserna.

s. 220 Kontrollera mot PDF

220 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

29 §

Paragrafen motsvarar 31 § i lagberedningens förslag.

Departementschefen. I denna paragraf, som motsvarar 111 § 1 mom. UL,

har
i saklig överensstämmelse med beredningens förslag föreskrivits all rättighet
som besvärar fastigheten skall las upp ulan atl något belopp anges för den.

30 §

Denna
paragraf motsvarar delvis 32 § samt 33 § första stycket 4 och 34 § första
stycket första punkten i lagberedningens förslag.

Departementschefen.
I denna paragraf har i departemenlsförslaget sammanförts vissa föreskrifter
atl skyddsbelopp ra. ra. skall anges i sakägarförteckningen.

Punkterna 1 och 3. I
samband med 19G7 års ändringar i UL berörde lagrådet innebörden av ullrycket
lägsta budet och riktade viss kritik raot reglernas utformning i 113 § och 135
§ 2 raora. UL (jfr prop. 1967: 16 s. 218). Lagrådet framhöll alt uttrycket
lägsta budet används för alt beteckna det lägsta pris som kan antas men att det
också begagnas för atl ange en fordrans läge i borgenärsförteckningen.
Fordringen kan falla inom eller utom lägsta budet, dvs. över eller under det
streck på borgenärsförteckningen som sätts genom bestäinraandel av lägsta
budet. När andra raedel än köpeskilling står lill förfogande och det därför
enligt uttryckssättet i 113 § 2 mom. och 135 § 2 mom. UL skall vid lägsta
budets bestämmande avdrag ske för det tillgängliga beloppet, syntes innebörden
härav enligt lagrådet vara att det pris spekulanten lägst måste bjuda skall
minskas med beloppet. Däremot avsågs inte att göra någon ändring i fråga om
läget av det streck som före avdraget satts på borgenärsförteckningen. En
fordran sora visserligen inte täcks av del pris köparen lägst kan bjuda men
som täcks av summan av nämnda pris och eljest tillgängliga medel faller alltså
inom lägsta budet. Lagrådet ansåg lagens terminologi vara mindre
tillfredsställande. Tillräckliga skäl att vid en provisorisk reform sora den år
1967 genoinförda frångå dittills tillämpats uttryckssätt syntes dock inte
föreligga.

1
deparlementsförslaget har, liksom i beredningens förslag, lagrådets kritik
beaktats. Deparlementsförslaget skiljer sålunda klart mellan å ena sidan summan
av fordringar med bättre rält än den för vilken fastighelen skall säljas och
kostnaden för förfarandet (skyddsbeloppet), samt å andra sidan det lägsta bud
som måste avges på auktionen för atl fasligheten skall få säljas.

Beräkningen
av skyddsbeloppet kan påverkas av att kontanta medel, som finns alt tillgå,
skall användas lill betalning av fordringar med bättre rätt än
exekutionsfordringen och alt till följd därav skadeståndsanspråk utlöses. Jag
kan i det hänseendet hänvisa till vad beredningen har anfört (belänkandet s.
141 noL 3).

s. 221 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 221

Punkt
2. I 16 § (jfr 18 § i beredningens förslag) föreskrivs atl medel som har flutit
in genom särskild försäljning av tillbehör tillkommer dera som har fordringar
raed rätt i fastigheten efter det företräde raellan dem som gäller enligt lag
och all den som vill avslå från sin rätt till betalning ur medlen, skall ge det
tillkänna senast vid bevakningssammanträdet, om avståendet inverkar på
villkoren vid fastighetens försäljning. Enligt 23 § tredje stycket (jfr 25 §
Iredje styckel i beredningens förslag) skall vidare på bevakningssammanträdet
särskilt behandlas hur den behållna köpeskillingen för tillbehöret skall
användas i den raån del inverkar på villkoren vid fastighetens försäljning. I
anslutning till dassa bestämmelser har i denna punkt tagits upp en föreskrift
alt ÖE skall ange i vad mån behållen köpeskilling för tillbehör skall användas
för betalning av fordringar som har tagits upp i sakägarförteckningen. I elt
andra stycke av paragrafen har föreskrivits atl tillbehörs-medel inte får tas i
anspråk för betalning av fordringar inom skyddsbeloppet annat än i enlighet med
vad som har angivits i sakägarförteckningen. Motsvarande föreskrift finns i
100 b § 1 mom. UL och i 32 § andra stycket i beredningens förslag.

Punkt
4. Under denna punkt föreskrivs alt i sakägarförteckningen skall anges vilka
rättigheter som enligt 33 § är skyddade utan förbehåll eller skall förbehållas
vid försäljningen. Som beredningen frarahållit bör anteckning härora lämpligen
ske vid varje särskild rättighet. Om ÖE försummar alt göra sådan anteckning vid
rättighet sora har bättre rält än exekutionsfordringen, inverkar del inte på
rättighetens bestånd. Om ÖE inte i sakägarförteckningen anger förbehåll i fråga
om rättighet med sämre rätt än exekulionsfordringen, skall frågan om rättighetens
bestånd prövas enligt reglerna i 39 §.

Punkt
5. Som sista punkt i uppräkningen har tagils upp en föreskrift att
betalningsvillkoren och tillträdesdag skall anges i sakägarförteckningen.

31
§

Paragrafen
motsvarar 33 § andra och tredje styckena samt 34 § 6 andra punkten i
lagberedningens förslag.

Departementschefen.
PunId 1. I denna punkt föreskrivs alt sakägarförteckningen även skall
innehålla erinran om den rält lill förlängt avtal som enligt lag tillkommer
nyttjanderättshavare, om han blir uppsagd med anledning av faslighetens
försäljning. De lagregler som åsyftas är dels reglerna i JB ora jordbruks- och
bostadsarrendators saml hyresgästs rätt lill förlängning av avtalet efter
uppsägning (9 kap. 7 och 8 §§, 10 kap. 4 och 5 §§ samt 12 kap. 4547 §§ JB),
dels motsvarande regler i lagen (1957: 390) ora fiskearrenden (5 §). De
skadeståndsregler sora åsyftas återfinns i 9 kap. 14 §, 11 kap. 5 § och 12 kap.
57 § JB. Ersättningsregeln i 7 kap. 19 § JB åsyftas däremot inte med
hänvisningen.

Punkt
2. Denna bastämraelse överensstäraraer med 111 § 2 mom. UL.

Punkt
3. Enligt denna punkt skall sakägarförteckningen innehålla uppgift

s. 222 Kontrollera mot PDF

222 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

om
rätt att bo kvar på fastigheten som ÖE enligt 36 § tredje stycket kan ha
medgirit ägaren.

32 §

Denna
paragraf motsvarar delvis 32 § första stycket i lagberedningens förslag.

Departementschefen.
I första styckel av paragrafen har lagils upp den grundläggande regeln, alt
skyddsbeloppel vid försäljningen skall vara läckt av köpeskillingen och andra
medel som finns att tillgå. Av regeln framgår att täckningsprincipen
fortfarande skall gälla. Departementsförslaget stämmer härutinnan överens raed
beiedningens förslag. Förslaget innebär att försäljning kan ske så snart
skyddsbeloppet är täckt, medan enligt nuvarande bestämmelser försäljning får
ske endasl om lägsta budet har överskridits, dvs. sökandens fordran har blivit
täckt med åtminstone ett öre.

Beträffande
termen skyddsbelopp och hur detta skall beräknas får jag hänrisa lill vad som
anförts vid 30 §.

Beredningen har berört den
situation som uppstår när ny auktion hålls sedan inrop blirit ogiltigt därför
all inropare inle inora föreskriven tid betalat återstående del av den kontanta
köpeskillingen. Sora beredningen anfört får inroparens handpenning då räknas in
bland de raedel sora finns att tillgå rid den nya auktionen, trots all
handpenningen inle får tas i anspråk under annan förutsättning än som anges i
43 §. Om inroparen ställt säkerhet enligt 35 § andra stycket i stället för att
betala handpenning kontant, bör det belopp, för vilket säkerheten gäller, dvs.
handpenningens belopp, räknas sora tillgängligt även ora ÖE inte ännu har gjort
bruk av säkerheten (jfr 143 a § i förslaget till ändring i UL), under
förutsättning att säkerheten är betryggande.

När
elt bud visserligen inle läcker fordringar raed bättre rält än exekutionsfordringen
raen innehavarna av sådana bättre prioriterade fordringar medger försäljning,
bör givetvis försäljning kunna ske utan hinder av de nämnda bestämraelserna i
paragrafens första stycke. Vidare bör gälla att sökanden kan raedge alt inrop
godtas fastän kostnaden för förfarandet inle har blivit täckt. Föreskrifter i
dessa hänseenden ges i 40 § andra stycket.

I
andra styckel av paragrafen har i överenssläraraelse med vad beredningen har
föreslagit tagits upp en regel enligt vilken förhandenvaron av fordran sora
gäller i andel i fastighelen inte får hindra försäljning, om köpeskillingen
för fastigheten förslår lill betalning av någon del av exekulionsfordringen.
Beträffande innebörden av regeln får jag hänrisa till vad beredningen har
anfört (bet s. 142). Jag vill framhålla atl reglerna om bestämmande av
skyddsbeloppel i departementsförslaget innebär alt fordran som gäller i andel
av fasligheten och har bättre rätt än exekutionsfordringen faller inom
skyddsbeloppet. Däremot gäller enhgt förevarande bestäraraelse
täckningsprincipen inte alllid beträffande sådan fordran.

s. 223 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj.ts proposition nr 20 år 1971 223

33 §

Paragrafen
motsvarar 33 § 13 i lagberedningens förslag.

Departementschefen.
I den allraänna raotiveringen har utförligt behandlats de frågor som hänger
samman med exekutiv försäljnings inverkan på rättigheter. Beträffande de
principer som ligger till grund för bestämmelserna i denna paragraf får jag
hänvisa till vad jag där anfört. Härutöver vill jag endast tillägga alt
departementsförslaget, liksom beredningens förslag, innehåller den nyheten i
förhållande till gällande rätt att tomträtt sora är inskriven alllid gäller
utan förbehåll. Härigenom förhindras att tomträtten går förlorad vid exekutiv
försäljning för fordran med förmånsrätt enligt 6 § 1 FRL,

Enligt
beredningens förslag (33 § 1) skall huvudregeln alt rättighet med bättre rält
än exekulionsfordran är skyddad utan förbehåll inle vara tillämplig på
rättighet som gäller bara i andel av fastigheten och inte har bättre rätt i
andelen än fordran som inte är skyddad enligt 32 § (jfr 32 § andra stycket i
departemenlsförslaget). Sedan beredningen har lagt fram sitt förslag har lagen
(1968: 578) om erkännande av privat jorddelning som fastighetsbildning
(legaliseringslagen) antagits. Lagen har trätt i kraft den 1 januari 1969. Mot
bakgrunden av reglerna om legalisering av sämjedelning och förbudet mol
andelsupplålelse i 7 kap. 9 § JB finner jag den nämnda undantagsbestämmelsen
inte fylla något praktiskt behov. Om en sådan situation som bestämmelsen avser
i något undantagsfall uppstår, torde den kunna klaras upp utan särskild
bestämmelse. Departementsförslaget saknar följaktligen motsvarighet till
ifrågavarande bestämraelse.

I
övrigt har bestämmelserna i paragrafen tagils upp i saklig överensstämmelse
med vad beredningen har föreslagit i 33 § 13 i sitt förslag. Vissa redaktionella
ändringar har vidtagits i förtydligande syfte.

3436
§§ Paragraferna motsvarar 34 § i lagberedningens förslag. Gällande rätt. I
avräkning på köpeskillingen skall enligt 117 § 1 mora. UL i fastigheten innestå
kapitalbeloppet av gäld sora är inlecknad och som faller inom lägsta budet
(övertagandeprincipen). Förutom när det gäller gemensamma inteckningar är
övertagandeprincipen behäftad med fyra undantag. Fordran skall inte innestå, om
del i borgenärsförteckningen har angetts alt den skall betalas av medel för
tillbehör som har sålts för sig (117 § 1 mom. UL). Fordran som grandar sig på
sökt men ännu inte beviljad inteckning och fordran på grund av inteckning, vars
giltighet är föremål för tvist, skall inte innestå (117 § 1 mom. andra punkten
UL). Förfaller intecknad fordran till betalning senast den dag, då sammanträde
för fördelning av köpeskilling hålls, är borgenären berättigad att på begäran
få kontant betalt för sin fordran även om den enligt övertagandeprincipen
skulle slå inne i fastigheten

s. 224 Kontrollera mot PDF

224 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

(117
§ 2 mom. första punkten UL). Finnes vid borgenärsförteckningens upprättande
andel i inteckning, som faller inom lägsta budet, tillkomma gäldenären sorn
ägarhypotek, skall sådan andel utan särskilt yrkande betalas ur köpeskilhngen
(117 § 2 mom. andra punkten). Belopp som sålunda inle skall innestå i egendomen
skall betalas kontant (117 § 3 mom. UL).

När
inrop skett skall köparen enligt 125 § UL genast betala en sjättedel av
köpeskillingen, dock inle mer än vad som enligt borgenärsförteckningen bör ulgå
i reda pengar eller mindre än beloppet av kostnaden i utsökningsmålet. Vill
köparen hellre ställa pant eller borgen för vad som skolat betalas, skall del
också gälla. Erbjuder köparen som pant inteckning i egendomen, får den
godkännas endast såritt dess kapitalbelopp Hgger inora inropssumman och inom
del värde sora åsatts fasligheten av utmätningsmannen saml inom nästföregående
års taxeringsvärde. Betalar inle köparen handpenningen eller ställer han inte
säkerhet, skall egendomen genast ropas ul igen (125 § UL).

Senast vid sararaanträdel
för köpeskillingsfördelningen skall den del av köpeskillingen, som skall utgå i
reda pengar, ha erlagts till auktionsförrättaren. Sker inle betalning i
enlighet härmed, är köpet ogiltigt. Ny auktion skall då hållas (130 § 1 mom.
UL).

Om köparen visar atl
fordringsägare, som skulle ha kontant betalning, har lämnat honom anstånd raed
betalningen eller är köparen själv berättigad lill kontant betalning, har han
enligt 131 § 1 mom. UL rätt att pä köpeskillingen avräkna raotsvarande belopp.
Om auktionsförrättaren begär det, skall han dock ställa pant eller borgen för
återbäring i händelse beloppet skulle befinnas rätteligen tillkomma annan
borgenär. Finns, sedan fordringsägarna har förnöjts, överskott på
köpeskillingen och beviljar fastighetsägaren anstånd med betalning av
överskottet, gäller anståndet.

Köpare
har rätt att tillträda egendomen, när han har fullgjort sin betalningsskyldighet
(133 § 1 mom. första punkten UL). Ora gäldenären inle har annat hemvist alt
tillgå, får utmätningsmannen anvisa honom nödiga rum. I dessa kan gäldenären
berättigas alt sitta kvar till nästa infallande fardag för avträdande av
förhyrd lägenhet (133 § 1 mom. andra punkten UL). Sedan köparen tillträtt
egendomen, har han rätt alt uppbära arrendeavgift eller hyra, sora förfaller
efter tillträdet, och i övrigt ulöv'a de rättigheter som på grund av arrende-
eller hyresavtalet lillkoramer ägaren. Skall avtalet gälla mol inroparen,
svarar denne i förre ägarens ställe för de förpliktelser som åligger ägaren och
som skall fullgöras efter tillträdesdagen (133 § 2 mom. första punkten UL).

Lagberedningen.
34 § punkt 1 i beredningens förslag (jfr 34 § första stycket i
deparlementsförslaget) innehåller regler sora motsvarar de nuvarande
bestämraelserna om avräkning i 117 § UL. I punkten ges därmed uttryck åt
övertagandeprincipen. Enligt förslaget skall således kapitalbeloppet av skyddad
fordran sora är förenad med panträtt som ragel innestå i avräkning på
köpeskillingen, om inte borgenären framställt yrkande om betalning och

s. 225 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 225

fordringen
är förfallen till betalning senast på tillträdesdagen. För att kunna beaktas
vid sakägarförteckningens upprättande måste yrkandet framställas senast vid
bevakningssammanträdet. Av bestämmelsen framgår indirekt, alt ränta skall
betalas kontant, liksom andra biförplikteiser som avses i 6 kap 3 § andra
styckel i JB-förslaget. Kontant betalning skall enligt förslaget också ske, om
fordringen är beroende av villkor eller om inteckning sökts men ännu inte beviljats
eller om tvist föreligger. Enligt gällande lag skall kontantbetalning äga rum
endast om inteckningens giltighet är föremål för tvist eller inteckning är sökt
men ännu inte beviljad. All själva fordringen är tvistig eller beroende på
villkor medför således f. n. inte, att beloppet skall betalas kontant. Den
ändring som förslaget innebär betingas av att pantbrevet enligt JB-förslaget
inle som nuvarande inteckningshandling utgör någon fordringshandling.
Självfallet skall inte det belopp som är föremål för tvist eller är beroende
av rillkor ulan vidare betalas ut till borgenären. Förslaget till lag om
ändring i UL innehåller bestämmelser ora hur i delta hänseende skall förfaras
vid köpeskillingsfördelningen.

Andra
styckel under punkten 1 i beredningens förslag innebär att fordran som är
förenad med panträtt endasl i andel av fastigheten skall betalas kontant.
Denna regel saknar motsvarighet i gällande lag och får enligt beredningen ses
i samband med JB:s förbud mot inteckning i andel av faslighet.

Innehavare
av skyddad fordran kan på grund av bestämmelserna i 18 § i förslaget (jfr 16 §
i departementsförslaget) få lyfta raedel som har flutit in genoin försäljning
av fastighetslillbehör. Delta innebär också ett undantag från
överlagandepiincipen. 1 tredje stycket har erinrats härom. Motsvarighet till
bestämmelsen finns nu i 117 § 1 mom. UL. Tredje stycket innehåller vidare, att
avräkning inle skall ske om köpeskillingen för fasligheten inte täcker
skyddade fordringar och andra medel skall användas därtill. Här åsyftas bl. a.
behållen avkastning och, när ny auktion hålls därför att tidigare inropare
brustit i likviden, den handpenning som denne betalt. Med den avfattning som
33 § fått i beredningens förslag (jfr 33 § andra stycket i departemenlsförslaget)
kan rättighetshavarnas ställning inte påverkas av att avkastning eller andra
medel finns tillgängliga. Innehavare av skyddad fordran kan sålunda enligt
förslaget få finna sig i alt la emot kontant betalning. Delta inträffar, när
sammanlagda beloppet av tillgängliga kontanta medel överstiger summan av vad
som under alla omständigheter skall betalas kontant inom skyddsbeloppet.
Skyldigheten att acceptera kontant betalning åvilar i första hand den sora har
skyddad fordran med sämsta rätt.

1
punkt 2 i beredningens förslag (jfr 34 § andra stycket i departementsförslaget)
behandlas ägarhypotek. Enligt 117 § 2 mom. gäller f. n., alt om vid
borgenärsförteckningens upprättande andel i inteckning inom lägsta budet finnes
tillkomma gäldenären, skall andelen utan särskilt yrkande betalas ur
köpeskillingen. Grunden lill denna bestämmelse ligger i att ägarhypoteket i
detta fall följer äganderätten till fastighelen och därför genom den exekutiva

8 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 20

s. 226 Kontrollera mot PDF

226 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

försäljningen
går över från giildenären till inroparen. Om ägarhypoteket inle betalas
kontant, skulle alltså gäldenären få byta ut ägarhjpoteket mot en personlig
fordran mot inroparen. Kontant betalning har därför ansetts stämma bäst överens
med hans intresse. Annorlunda förhåller det sig f. n. med inteckningshandling
som gäldenären själv innehar. Någon anledning all beträffande sådant
ägarhypotek göra avsteg från övertagandeprincipan har inte hittills ansetts
föreligga. Den ståndpunkt som gällande rätt intar 1 sistnämnda hänseende kan
enligt beredningen inle vidhållas. Medan gäldenären f. n. utan vidare efter
försäljning av fastigheten intar panlhavares ställning på grund av sitt
innehav av inteckningshandlingen, kan han enligt JB inte göra någon rätt
gällande på grund av pantbrevet utan atl pantbrevet har pantförskririts lill
honom. Med hänsyn härtill gör beredningens förslag inte någon skillnad mellan
alt pantbrev är obelånat och att del finns ägarhypotek på ett pantsalt
pantbrev. I båda fallen skall ägarhypotek enligt punkt 2 betalas kontant ulan
särskilt yrkande, även om det faller inom skyddsbeloppel.

Enligt
punkt 3 i beredningens förslag (jfr 34 § Iredje stycket i departementsförslaget)
skall återstoden av köpeskillingen dvs. den del sora på grund av tidigare
bestämmelser i paragrafen inte skall innestå i avräkning på köpeskillingen
sora regel betalas kontant. Stadgandet ersätter 117 § 3 raom. UL. Av den
föreslagna lydelsen följer liksom enligt gällande rätt alt frågan om
kontantbetalning inte påverkas av besvär över köpeskillingsfördelningen och
beslut varigenom beloppet förklaras tillkomraa annan än den som enligt
sakägarförteckningen upptagits som borgenär. Atl kvittning får ske när
inroparen själv är berättigad till kontant betalning för fordran följer av
allmänna regler och har inle ansetts behöva särskilt anges i lagtexten (jfr 131
§UL).

Punkt
4 i beredningens förslag (jfr 35 § i departeiuentsförslaget) upptar regler om
handpenning och ora betalningen av den kontanta köpeskillingen.

1
fråga ora handpenningens storlek gäller nu, alt den i regel skall utgöra en
sjättedel av köpeskillingen. Beredningen påpekar atl detta överstiger den
handpenning sora är bruklig vid vanliga frivilliga försäljningar. I allraänhel
bestäras den till tio procent av den överenskorana köpesuraman. Det förefaller
beredningen lämpligt atl anknyta till denna praxis. Även tio procent av
köpeskillingen utan avdrag för inteckningsskulder som köparen skall
överta är betydande och torde vara tillräckligt för all de viktigaste ändamålen
med handpenningen skall fyllas, nämligen atl förmå inroparen atl i tid fullgöra
sin återstående betalningsskyldighet och atl, om han inte gör det, i rimlig
omfattning läcka ersättning för den skada som genom hans försummelse kan
drabba exekutionssökanden och andra. Enligt förslaget är sålunda den som
inropar fastigheten regelmässigt skyldig all efter inropet lämna handpenning
som motsvarar en tiondel av köpeskillingen. Liksom i gällande lag ges
emellertid vissa kompletterande bestämmelser. Handpenningen är sålunda
begränsad till vad som enligt föregående regler i paragrafen skall beta-

s. 227 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 ITl

las
kontant och får inte underskrida den kostnad som skall utgå ur fastigheten.

Beredningen
har ansett, att staten och kommun bör vara befriade från skyldighet att lämna
handpenning, och har upptagit bestämmelse därom som andra stycke under punkten
4 (jfr 35 § Iredje stycket i deparlementsförslaget). Om staten eller koramun
till äventyrs skulle underlåta att fullfölja köpet, skall emellertid
ersättningsskyldighet inträda i den omfattning som för andra fall följer av 42
§ (jfr 43 § i departementsförslaget).

Den
omständigheten att inroparen enligt gällande lag genast skall betala
handpenning anses inle innebära, att detta måste ske omedelbart i alla situationer.
Frågan om anstånd blir aktuell bl. a. när dubbelt utrop skall ske. Förslaget
intar en annan ståndpunkt än gällande lag och förutsätter att handpenning skall
läranas vid de skilda utropen.

Handpenningen
skall enligt förslaget (jfr 35 § andra stycket i departementsförslaget)
betalas kontant, om inte inroparen ställer säkerhet som kan godtas eller
godkänts av den till vars förmån den gäller. F. n är del vanligt, atl som
säkerhet erbjuds inteckning i den fastighet exekutionen avser. En följd av JB:s
panträltsregler är alt pantbrev inte i och för sig blir tjänligt som säkerhet.
Däreraot bör panthavare kunna som säkerhet ställa sin med panträtt i
fastigheten förenade fordran hos gäldenären. Bestämmelse härom har beredningen
infört i första stycket under punkten 4. Förutsättningarna för alt godkänna
säkerheten bÖr kunna mildras jämfört med nu gällanda regler. Enligt förslaget
skall fordringen täckas av köpeskillingen och kunna anses betryggande. Vid
denna prövning raåste självfallet taxeringsvärdet och, om fastighelen värderats
i utsökningsmålet, det därrid åsatta värdet beaktas av ÖE.

Vad
som senare i förslaget sägs om handpenning bör även gälla säkerhet för
handpenning intill det belopp som säkerheten gäller. Detta anges i första
stycket under punkten 4.

Enligt
tredje stycket under punkten 4 (jfr 35 § fjärde stycket i departementsförslaget)
skall ogulden del av den kontanta köpeskillingen inkl. handpenningsbelopp som
inte har betalts kontant betalas senast vid det sammanträde för fördelning av
köpeskillingen som blivit utlyst i kungörelsen om auktionen.

Om
den som enligt sakägarförteckningen är betalningsberättigad har medgivit
avräkning, skall del avräknade beloppet avdras från vad som skall betalas. Om
köparen slutit avtal om avräkning med den enligt förteckningen
betalningsberättigade men förteckningen sedermera visar sig felaktig på denna
punkt, måste köparen betala det avräknade beloppet till den rätta borgenären,
om han inte lyckas utverka anstånd av denne. Köpets giltighet är emellertid
inle beroende därav. Enligt 131 § UL kan auktionsförrättaren avkräva köparen
säkerhet för det belopp som denne sålunda kan bli skyldig betala. Det har
uttalats, att auktionsförrättaren måste begagna denna befogen-

s. 228 Kontrollera mot PDF

228 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

het
med stor varsamhet för att inte åstadkomma skada. I förslaget har inle intagits
någon motsvarighet lill delta stadgande. Förslaget innehåller däremot förbud
mot avräkning, om det enligt sakägarförteckningen är ovisst vem beloppet
tillkommer (jfr 34 § tredje stycket i deparlementsförslaget.i

Regler
om tillträdesdag har tagils upp i punkt 5 i förslaget (jfr 36 § i departemenlsförslaget).
EnUgt 133 § UL gäller f. n. därora, all köparen får tillträda egendoraen när
han fullgjort sin betalningsskyldighet. Han behöver inle avvakta den
föreskrivna likviddagen utan kan betala i förtid. På så sätt kan han få rätt
att tillträda fastigheten tidigare och därmed uppbära t. ex. hyror som
förfaller till betalning under liden mellan auktionen och likviddagen. Denna
förmån torde också ofta utnyttjas.

Beredningen
anser del inte tillfredsställande, all inropare skall kunna bereda sig en
förmån genora atl betala i förlid. Köparen kan genom förlida betalning få
lyfta betydande hyresbelopp ra. m. Den osäkerhet om blivande tillträdesdag som
följer därav kan ridare bl. a. i rissa fall göra del svårt för sakägare att
bedöma, hur mycket han behöver bjuda för all rädda fordran eller rättighet.
Beredningen anser det lämpligare, atl dagen för fördelningssammanträdet
fixeras som tillträdesdag så alt det blir klart vad som skall tillkomma
borgenärerna och gäldenären å ena saml köparen å andra sidan. Liksom hittills
bör del inte för tillträde krävas, att auktionen har vunnit laga kraft.
Inroparen bör ha möj lighet att ingripa, om det är risk för alt egendomen på
grund av bristande tillsyn eller liknande kan skadas under tiden mellan
auktionen och tillträdesdagen. I första stycket under punkten 5 föreslås på
grund av det anförda, alt som tillträdesdag skall räknas den dag som kungjorts
för fördelningssammanlrädet men att ÖE kan raedge inroparen alt ta vård om egendomen
tidigare.

Regeln
om tillträdesdag miedför atl avkastning av fastigheten under liden fram t. o,
m. dagen för fördelningssararaanträdet skall tillfalla föregående ägare, ora ej
annat beslämts. Borgenärerna har emellertid möjlighet att tillgodogöra sig den
genom alt hos ÖE utverka förordnande enligt 10 eller 11 § i förslagel. En annan
modifikation, som närmast tar sikte på arrende, hyra och liknande avkastning,
har tagits upp i andra stycket under punkten 5 (jfr 36 § andra stycket i
deparlementsförslaget). Enligt vad där sägs kan ÖE bestämma, all utestående
avkastning av fasligheten som enligt 10 eller 11 § (jfr 8 och 9 §§ i
departemenlsförslaget) skolat betalas till ÖE eller syssloman och har förfallit
under liden t. o. m. tillträdesdagen skall tillkomma köparen. Därigenom kan ÖE
eller sysslomannen befrias från uppgiften atl efter auktionen driva in
arrenden, hyror o. d. men avkastningen kan ändå indirekt komma borgenärerna
tillgodo.

Om
avkastning som rätteligen fallit under tiden t. o. m. tillträdesdagen utges
till köparen ehuru den inte tillkommer honom, skall han redovisa därför till
ÖE. Det får sedan bli ÖE:s sak att tillställa den föregående ägaren vad han
skall ha eller om förordnande har meddelats enligt 10 eller 11 §

s. 229 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år'1971 229

fördela
tillgängliga medel mellan därtill berättigade. Bestämmelse om köparens
skyldighet alt redovisa ifrågavarande medel till ÖE har också intagits i andra
stycket under punkten 5.

I
tydlighetens intresse har som tredje stycke under 5 upplagils föreskrift att
avkastning som förfaller efter tillträdesdagen tillkommer köparen.

Som
punkt 6 i förslaget (jfr 36 § tredje stycket i departementsförslaget) har
stadgals, att ÖE kan medge ägaren atl bo på fastigheten under högst tre raånader
efter tillträdesdagen. Beredningens förslag innebär också att frågan måste
uppmärksammas senast vid bevakningssammanträdet. Uppgift om rätt atl kvarbo
skall nämligen tas upp i sakägarförteckningen och blir därigenom elt
köpevillkor. ÖE bör i sitt beslut ange vilka utrymmen som förre ägaren får
disponera. Självfallet måste han också beakta köparens intresse av att i lid få
tillträda så stor del av fastigheten som möjligt. För det fallet att förre
ägaren inte flyttar i tid ges bestämmelse i 71 § i förslaget (jfr 74 § i
departementsförslaget).

Remissyttrandena. De av
beredningen föreslagna reglerna om handpenning, tillträdesdag och rätt för
fastighetsägare all bo kvar på fastighelen behandlas särskilt i några
remissvar. I övrigl har remissinstanserna inte berört den närmare utformning
beredningen har givit bestämmelserna ora betal-ningsrillkor och tillträdesdag.

Frågan ora handpenningens
storlek tas upp av advokatsamfundet. Samfundet förordar i första hand all den
nuvarande regeln om handpenningens storlek, en sjättedel av köpeskillingen,
behålls. Om en sänkning skall ske, anser samfundet i andra hand all den inle
bör genomföras för alla slags fasligheter, särskilt med tanke på alt
beredningen har intagit den ståndpunkten att inroparen endast ansvarar med
handpenningen, om köpet inte fullföljs. I de fall då köpeskillingen är låg
lorde enligt samfundet en tiondel av köpeskillingen vara en väl liten
handpenning för alt utöva elt effektivt tryck på en inropare att fullfölja
köpet. En lämpligare lösning anser samfundet därför vara att handpenningen vid
köpeskillingar upp till förslagsvis 100 000 kronor utgår med en sjättedel för
atl sedan successivt sänkas till en tiondel för större objekt. Samfundet
kritiserar också beredningens förslag i fråga om säkerhet för handpenning i
form av fordran sora är förenad ined panträtt i fastighelen. Samfundet anser
det vara atl föredra all spekulanterna i förväg vet exakt vad som får godtas
såsom säkerhet i form av pantbrev i fastigheten. Att säkerheten "kan
anses betryggande" är svävande och det är enligt samfundet bättre atl
söka bestämma kraven i lagtexten. Samfundet raenar att ett krav på att
säkerheten skall ligga inom taxeringsvärdet eller, om fastighelen värderats,
inom värderingsbeloppel inle skulle innebära någon större avvikelse från
gällande rätt och skulle kunna vara en godtagbar lösning, varigenom
rättsförluster, om erbjuden säkerhet inte kan anses betryggande, skulle
undvikas. Samfundet påpekar i det sammanhanget all beredningen förutsätter all
ÖE vid sin bedömning av säkerheten skall beakta taxeringsvärde och värdering.

s. 230 Kontrollera mot PDF

230 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

Regeln
att staten och kommun inte skall behöva lämna handpenning eller ställa säkerhet
bör enligt Svenska bankföreningen ges tillämpning också när del gäller de
reguljära faslighetskredilinrätlningarna. Föreningen anser atl man därigenom
skulle uppnå praktiska förenklingar och att några avgörande betänkligheter inte
kan anföras mot en sådan utvidgning. Bankinspektionen anför liknande synpunkter.
Inspektionen framhåller att lagstiftaren i andra sammanhang har ansett
föi-bindelse av bankinslilut inle behöva säkerställas i särskild ordning för
atl anses betryggande och sätter därför i fråga om inle sådant institut i del
här aktuella avseendet och i övrigl när säkerhet skall ställas i utsökningsmål
bör jämställas raed staten och komraun. Hovrätten för Övre Norrland anser atl
också kommunalförbund bör befrias från skyldigheten all lämna handpenning och
ställa säkerhet.

Beredningens
uppfattning alt köpare inle som f. n. genora alt fullgöra sin
betalningsskyldighet omedelbart skall kunna bereda sig tillträde till fastigheten
kritiseras i yttrandena från Svenska bankföreningen, advokatsamfundet och
Sveriges jordbrukskasseförbund. I dessa yttranden ges uttryck för
upp-fatlningen all nuvarande ordning skall behållas och alt beredningens
förslag att den kungjorda dagen för fördelningssammanlrädet skall räknas som
tillträdesdag således inle bör genomföras.

Svenska
bankföreningen finner beredningens förslag och uttalanden i anslutning till
della tyda på all beredningen anser atl en köpare kan bereda sig en otillbörlig
förmån, om han genom förtidsbetalning kan skaffa sig rätt all uppbära arrende-
eller hyresbelopp som förfaller raellan belalningstillfället och dagen för
fördelningssararaanträdet. Enligt föreningens mening kan del knappast betraktas
som en orättvisa, att sådana medel kommer köparen, som vanligen också är
borgenär, lill godo i stället för att tillfalla gäldenären. Dessutom
frarahåller föreningen atl raöjligheten all ulan dröjsmål kunna tillgodogöra
sig.fastighetens avkastning kan föranleda, och norraall också föranleder, en
presumtiv köpare att bjuda högre köpeskilling än han annars skulle ha gjorl.
Mot den nuvarande ordningen finner föreningen kanske kunna invändas att den är
ägnad att gynna kapitalstarka köpare. I praktiken kan man emellertid enligt
föreningen räkna med, alt den som uppträder som spekulant vid en exekutiv
fastighetsauklion, på förhand har ordnat möjligheter alt finansiera köpet med
lån i den raån han inte kan göra det raed egna pengar. Det lorde därför så gott
sora aldrig förekoraraa, atl en köpare till följd av brist på likvida raedel
nödgas avstå från förtidsbelalning, ora sådan i och för sig ter sig förmånlig.
Föreningen vill också framhålla, alt betydelsen av den nuvarande
lilllrädesregeln inle begränsar sig lill frågan om avkastningens fördelning.
Exekutiva auktioner gäller sålunda inte sällan fastigheter, där ett
byggnadsföretag har börjat uppföra elt hus men sedan råkat i svårigheter och
inte kunnat fullfölja arbetet. I sådana fall kan del vara av utomordentligt
stor vikt att omedelbart kunna få tillträda fastigheten för atl t. ex. ordna
med atl bygget komraer under tak så atl skador av väder och vind förhindras.

s. 231 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 231

Enligt
förslaget kommer detta all bli raöjligl endasl ora ÖE särskilt raedger del.
Delta innebär enligt föreningen ett osäkerhelsraomenl, som kan leda lill
tidsutdräkt och därmed också lill ekonomisk förlusl. Advokatsamfundet anlägger
i sistnämnda hänseende samma synpunkter som föreningen. Samfundet framhåller
atl ÖE, när det gäller atl avgöra om skäl för för-tidstilllräde föreligger,
koramer alt ställas inför svåra bedöraningsfrågor. Man kan enligt samfundet
vänla sig eu varierande praxis, vilket i fråga om auktion på fastigheter med
pågående byggnation, som har avbrutits, kan innebära betydande
osäkeihetsmoment. All i sådana fall vara beroende av det såväl tids- som
resultatsmässigt osäkra beslut, som en administrativ myndighet kan komma lill,
förefaller inle samfundet vara ägnat att främja den smidighet och de
möjligheter till snabba ingripanden sora i elt stort antal fall torde vara
önskvärda. Sveriges jordbrukskasseförbund anser inte den raöjlighet som beredningens
förslag anvisar att ÖE skall kunna medge inroparen att ta vård om egendomen
före tillträdesdagen vara tillfyllest. Det händer ofta alt kreditinrättningar
tvingas ropa in fastigheter för att skydda inteckningsfordringar. 1 sådant
fall föreligger skyldighet att åter avyttra egendomen snarast möjligt. Det är
därför enligt förbundets mening angeläget att raöjlighet finns att genoin
betalning av köpeskillingen omedelbart få full rådighet över egendomen.
Särskilt i fråga om jordbruksfastigheter kan detta vara av vital betydelse.

Svenska
bankföreningen och advokatsamfundet framhåller i sina yttranden också, all elt
genomförande av förslaget om dagen för fördelningssammanlrädet som exklusiv
tillträdesdag sannolikt skulle medföra elt stort antal framställningar till ÖE
om förtida tillträde och om förordnanden dels att avkastning av fastigheten
skall uppbäras av ÖE eller syssloman enligt 10 och 11 §§ i beredningsförslaget
dels att avkastning som förfaller under tiden mellan auktionen och
tillträdesdagen skall tillkomma köparen. Detta skulle fördyra förfarandet och
vålla myndigheterna betydande merarbete.

Regeln
som innebär alt ÖE skall kunna medge köpare rätt atl ta vård om egendomen före
den fastställda tillträdesdagen bör enligt länsstyrelsen i Kopparbergs län
kompletteras med föreskrifter om när yrkande om förtida tillträde senast får
framställas och hur ett beslut om bifall till sådant yrkande skall bringas
lill rättsägarnas kännedora. För sin del anser länsstyrelsen att yrkande bör
framställas senast vid auktionstillfället så att dess resultat omedelbart blir
bekant för de närvarande. För övriga rättsägare som kan ha intresse av
beslutet, främst den i normalfallet vid auktionen frånvarande tidigare ägaren,
kan protokollet över auktionen då lämna erforderliga upplysningar.

Frågan
ora förre ägaren bör få bo kvar på fastigheten efter dag då inropare skall
tillträda denna anser länsstyrelsen i Kalmar län böra lösas i huvudsak efter de
linjer som nu finns angivna i UL. Frågan bör alltså enligt länsstyrelsens
mening las upp först i saraband raed eventuell begäran från inroparens

s. 232 Kontrollera mot PDF

232 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

sida
om handräckning gentemot förre ägaren. Som skäl för detta framhåller
länsstyrelsen all del vid bevakningssammanträdet ofta torde saknas kontrollerbar
uppgift huruvida den förre ägaren, för det fall han på tillträdesdagen får
lämna fastigheten, komnner att sakna bostad eller inte. Även om nuvarande
ordning i huvudsak behålls, bör emellertid maximitiden för rätt atl bo kvar på
fasligheten bestämmas lill tre månader från tillträdesdagen. Ora beredningens
förslag anses böra genomföras, anser länsstyrelsen i varje fall böra
föreskrivas att frågan om rält att bo kvar inle skall behöva las upp av ÖE
annat än på yrkande av ägaren. Sådant yrkande bör då kunna framställas i
saraband raed utraätning eller vid beskrivning och värdering av fastigheten, om
dessa åtgärder sker senare än vid utmätningen. Kronofogdemyndigheten bör
därvid bereda ägaren tillfälle alt begära att få bo kvar på fastigheten viss
tid och försöka utreda om ägaren kommer att ha annan bostad alt tillgå efter
faslighetens försäljning. Denna utredning bör därefter hgga lill grund för öE:s
beslut i frågan.

Departementschefen.
Beredningens förslag all handpenningen i princip skall utgöra en tiondel av
köpeskillingen har under remissbehandlingen mött riss kritik. Man har därvid
erinrat om att beredningen har intagit den ståndpunkten att inroparen endast
ansvarar med handpenningen, om köpet inte fullföljs. Delta är också departeraentsförslagets
ståndpunkt. Jag delar emellertid beredningens uppfattning atl också en
handpenning av den måttliga storleksordning som det kan bli fråga om enligt
förslagel får anses vara tillräcklig för att de viktigaste ändmålen med
handpenningen skall fyllas. Anledning saknas därför enligt min mening att
frångå förslagel i denna del.

Enligt min mening bör den
under remissbehandlingen väckta frågan om en ulridgning av bestämmelserna om
befrielse från skyldigheten att lämna handpenning eller ställa säkerhet lill
all avse även bankinstitut inle prövas i della sammanhang. En sådan utvidgning
medför bl. a. gränsdragningspro-blem som är svårlösta och fordrar ingående
överväganden. Däremot bör den särreglering som föreslås för kommunerna kunna
gälla även kommunalförbund. Jag vill erinra om att nu nämnda frågor
aktualiseras också i anslutning till 48 § i förslaget till lag om ändring i
UL.

Vid remissbehandlingen har
beredningens förslag, att den dag för fördelningssammanträdet som har angetts
i auktionskungörelsen skall räknas som tillträdesdag raött stark kritik. Sora
exerapel på all bestämmelserna skulle få ogynnsamma verkningar i praktiken har
anförts att auktionen avser en fastighet, på vilken ett byggnadsförelag har
påbörjat byggnation men inte kunnat fullfölja arbetet. 1 sådana fall kan det
vara av vikt att köparen genast får tillträda fastighelen för att begränsa
skadorna. Kritiken går ut på att den av beredningen föreslagna ordningen att ÖE
skall kunna medge köparen alt la vård om egendoraen före tillträdesdagen
innebär betydande osäkerhetsmoment. Enligt min mening är de uttalade
farhågorna betydligt överdrivna. Jag vill i sammanhanget framhålla atl någon
mera omfattande utred-

s. 233 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 233

ning
om behovet av atl i förtid la vård om fastigheten inte är avsedd att behöva
förebringas av köparen. Syftet med bestämmelsen om tillträdesdag är närmast alt
förhindra all en inropare bereder sig förraåner på bekostnad av gäldenären, som
redan befinner sig i ett utsatt ekonomiskt läge. Bestämmelsen ora
tillträdesdagen får utformas under beaktande av detta syfte. Vad som sagts nu
gäller också det fallet atl en kreditinrättning «om är skyldig att så snart som
möjligt avyttra egendomen ropar in fastighelen. Inte heller i sådana situationer
kan den ordning som beredningen föreslagit sägas innebära några betänkligheter.
I deparlementsförslaget har därför reglerna om tillträdesdagen tagits upp i
enlighet med beredningens förslag. I anslutning till vad som har framhållits
under remissbehandlingen rill jag erinra om den möjlighet som ÖE enligt såväl
beredningsförslaget som departementsförslaget har att förordna att avkastning
av fastighet som har förfallit under tiden t. o. ra. tillträdesdagen skall
tillkomma köparen.

Enligt
30 § i departementsförslaget skall ÖE i sakägarförteckningen ange
tillträdesdagen. Vid remissbehandlingen har föreslagils alt begäran om att få
ta vård om egendom före tillträdesdagen skall få framställas senast rid
auktionslillfället. Enligt min mening bör en sådan begränsning inle genomföras.
Sådana förhållanden som motiverar ett vårdlagande kan mycket väl tänkas uppstå
också efter auktionen. I administrativ väg bör ges föreskrifter om hur ett
medgivande om förlida tillträde skall kunna bringas till rättsägarnas
kännedom.

De
föreslagna bestämmelserna om möjlighet för ÖE alt förordna att ägaren skall få
bo kvar på fastigheten under riss tid efter tillträdesdagen innebär enligt min
mening en lämplig avvägning mellan de intressen som här kan korama att stå emot
varandra. Den nuvarande ordningen är ägnad atl skapa osäkerhet och kan därför
tänkas verka prissänkande. Som framgår av 31 § i departementsförslaget skall
beslut beträffande rätt att bo kvar anmärkas i sakägarförteckningen.

Också
övriga av beredningen föreslagna bestämmelser beträffande betalningsvillkor
och tillträde finner jag böra godtas. I departementsförslaget har
bestämraelserna delats upp på tre paragrafer, varav 34 och 35 §§ avser betalningsvillkor
och 36 § tillträde till såld faslighet. I förhållande till berednings-förslaget
har därvid gjorts vissa smärre avrikelser. Bl. a. har i departementsförslaget
inte tagits upp någon motsvarighet till föreskriften i beredningens förslag att
bestämmelserna i lagen om handpenning även gäller säkerhet för handpenning (34
§ 4 första styckel sista punkten i beredningens förslag). Det får anses ligga i
sakens natur atl delta gäller och någon uttrycklig bestämmelse härom anser jag
inte vara påkallad.

37
§ Paragrafen motsvarar 35 § i lagberedningens förslag. Departementschefen.
Paragrafen, som i gällande rält har sin motsvarighet

8t Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 20

s. 234 Kontrollera mot PDF

234 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

i
118 § UL, har tagils upp i överensstämmelse med beredningens förslag. I
anslutning till denna paragraf har under reraissbehandlingen endast framförts
den synpunkten atl sådan överenskommelse som avses med bestämmelsen bör kunna
med bindande verkan för alla sakägare träffas av dera som är närvarande vid
sakägarsammanträdet. En sådan ordmng skulle enligt min mening kunna leda till
obilliga konsekvenser för borgenär som inte är närvarande vid sammanträdet.
Jag kan därför inte biträda denna uppfattning.

Jag
vill framhålla att den angivna möjligheten all frångå legala köperill-kor inle
bara avser villkor som har tagits upp under 3236 §§ i departementsförslaget
utan också omfattar de bestämmelser om sakägarförteckningens upprättande som
har betydelse för försäljningsvillkoren, t. ex. bestämmandel av skyddsbeloppel
och rältsägarnas inbördes företräde till betalning.

Av
vad som anförs i anslutning till 53 § fraragår att innehavare av gemensam
inteckning inte kan efterge det gemensamma ansvaret.

38
§

Denna
paragraf motsvarar 37 § i lagberedningens förslag.

Gällande
rätt. Enligt 119 § 1 mora. UL skall auktionsförrättaren innan utrop av
egendomen sker läsa upp borgenärsförteckningen och meddela fullständig och
tydlig underrätteilse om sättet för försäljningen samt ange när köpeskillingen
sist skall vara betald. Auktionsförrättaren skall också i den mån del är påkallat
med hänsyn lill värdet av tillbehör till fasligheten eller av annan orsak ange
vilken egendom som skall åtfölja fastighelen rid försäljningen och i vad mån
egendom som framstår som tillbehör inle skall åtfölja fasligheten. Råder tvist
om tillbehör skall del anmärkas. Auktionsförrättaren skall vidare enligt 119 §
2 mora. UL upplysa, alt egendomen utropas under förbehåll atl utrop skall
prövas av ÖE. I 132 § 2 mom. UL föreskrivs alt i försäljningen ingår vad som
enligt lag utgör tillbehör lill fastigheten. Har vid försäljningen beträffande
viss egendom särskilt angetts, att den åtföljer fastigheten eller att så inte
är fallet, är dock vad som sålunda har angetts avgörande för vad försäljningen
omfattar.

Lagberedningen.
I beredningens förslag har som första stycke tagits upp bestämmelser som
motsvarar 119 § 1 mom. andra och tredje punkterna och 132 § 2 mom. UL.
Beredningen påpekar alt den beskrivning som har givits på fastigheten med
tillbehör visserligen bestämmer vad försäljningen omfattar säljare och köpare
emellan men inte binder tredje man som påstår alt han har bättre rätt lill t.
ex. riss maskin. Dennes rätt kan emellertid ha prekluderats enligt vad som
gäller därom.

Beredningen
framhåller, atl del bör väljas ell mera ändaraålsenligl sätt för upplysningar
till sakägare och spekulanter än atl läsa upp hela sakägarförteckningen.
Beredningen föreslår i andra stycket att sakägarförteckningen skall föredras.
Kompletterande föreskrifter bör enligt beredningen ges i administrativ
ordning.

s. 235 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 235

Tredje
stycket i beredningens förslag motsvarar 119 § 2 raora. UL.

Departementschefen.
Deparleraentsförslaget överensstäraraer i sak med beredningens förslag.
Beträffande den närmare innebörden av bestämmelserna att del vid auktionen
skall läranas uppgifter om vad försäljningen omfattar får jag hänvisa till
prop. 1967: 16 (s. 120, 221 och 232).

Enligt
departementsförslaget skall vid auktionen lämnas redogörelse för innehållet i
sakägarförteckningen. Som beredningen har framhållit bör denna föreskrift
kompletteras med tillämpningsföreskrifter.

39
§

Paragrafen
raotsvarar 38 § i lagberedningens förslag.

Departementschefen.
Denna paragraf innehåller bestämmelser i fråga om rättigheter som enligt 33 §
fjärde styckel i departementsförslaget kan förbehållas vid auktionen.

I
första och andra styckena ges föreskrifter om utropsordningen när fastigheten
belastas av rättigheter. Bestämmelserna har behandlats i den allraänna
motiveringen. Jag vill härutöver bara tillägga atl som tredje punkt i första
stycket har föreskrivits all den omständigheten alt ägarhypotek inte täcks inte
utgör hinder mol att bud med förbehåll för rättigheten godtas. Denna regel, som
stämmer överens med beredningens förslag, är motiverad av att fastighetsägaren
inte bör få betalt på bekostnad av rättighetshavaren. Regeln gäller dock inte
om ägarhypoteket har blivit utmätt.

I
tredje styckel behandlas möjligheten för rättighetshavare att göra tillskott
för att rädda sin rättighet. I överensstämmelse raed beredningens förslag
anges att rättighet kan skyddas genora att rättighetshavaren betalar skillnaden
mellan buden eller så stor del av skillnaden som behövs för att täcka
fordringar med bättre rätt än rättigheten. Vidare föreskrivs i fjärde stycket
att, om rättighetshavare i det fall sakägarförteckningen upptar två eller flera
rättigheter är villig att betala skillnaden mellan buden men beloppet inte ensamt
eller i förening med annat tillskott som bjuds förslår för alt fordringar med
bättre rält skall täckas, fastigheten skall utropas med förbehåll för den
aktuella rättigheten eller den eller de rättigheter som är skyddade genom tidigare
bud och annat tillskott som bjuds. Detsamma skall gälla, om bud med förbehåll
för rättigheten inte understiger bud utan sådant förbehåll men fordringar med
bättre rätt inte är täckta. Som beredningen påpekat torde möjligheten att göra
tillskott komma att användas bara i undantagsfall. Någon risk för att
bestämmelserna skall komma att komplicera förfarandet i praktiken torde därför
inte föreligga.

Femte
st3'cket innehåller en regel för del fall atl borgenär, vars fordran inle
blivit täckt genom visst bud, godtar budet. I sådant fall skall vid tillämpningen
av de tidigare angivna bestämmelserna i paragraf en fordringen räknas som
läckt. 1 sjätte stycket slutligen anges att om rättighetshavare i stället för
betalning ställer säkerhet, skall det gälla. De nu behandlade bestämmelserna
stämmer överens med beredningens förslag.

s. 236 Kontrollera mot PDF

236 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

40
§

Denna
paragraf motsvarar 39 § i lagberedningens förslag.

Departementschefen.
I första stycket har föreskrivits att ÖE innan inrop på auktion godtas skall
pröva om de villkor för försäljning som anges i 32 § är uppfyllda. Detta
innebär atl ÖE skall pröva om skyddsbeloppet läcks av sammanlagda beloppet av
den för fasligheten bjudna köpeskillingen, behållen köpeskilling för
tillbehör, behållen avkastning och andra medel som finns att tillgå. Samtidigt
får i förekommande fall regeln beträffande andelsinteckning i 32 § andra
stycket iakttas. Nu näranda bestämmelse ger uttryck för läcknlngsprincipen. I
andra stycket har emellertid lagils upp undanlag från denna princip.

Andra
punkten i första styckel motsvarar nuvarande 126 § 3 mom. UL. Även om
skyddsbeloppet har uppnåtts, får inropet enligt vad som där föreskrivs inte
godtas, om det är sannolikt att avsevärt högre köpeskilling kan uppnås.
Beträffande innebörden av' denna bestämmelse får jag hänvisa till prop.1967: 16
(s. 125).

Som
nyss har nämnts har i andra styckel tagits upp undantag från täckningsprincipen.
Där föreskrivs sålunda alt inrop får godtas ulan hinder av bestämmelserna i
första stycket, om samtliga berörda sakägare medger det. Bestämmelsen ger,
liksom nuvarande 126 § 2 mom. UL, uttryck för alt innehavare av fordran med
bättre rätt i fastighelen kan avstå från den fördel täckningsprincipen ger
honom genom att medge att försäljning sker utan att hans fordran är läckt.
Regeln innebär atl alla sakägare som berörs av att rillkor en i 32 § inle är
uppfyllda måste medge försäljning för att sådan skall kunna komma till stånd.
Det räcker alltså inle med medgivande från sakägare som är närvarande vid
auktionen.

All
märka är att medgivande som nu har nämnts, till skillnad från vad som f. n.
gäller, också skall kunna göra försäljning möjlig i fall då ÖE har funnit
sannolikt att avsevärt högre köpeskilling kan uppnås. I sådana fall fordras
medgivande från alla innehavare av fordringar och rättigheter som uppoffras, om
försäljning sker samt dessutom från fastighetsägaren.

I
andra punkten i andra stycket har som ytterligare ett undanlag från
täckningsprincipen föreskrivits att exekutionssökanden kan medge atl försäljning
får ske ulan all kostnaden för förfarandet är täckt. Medgivandet kan avse inle
bara kostnad, som i sista hand faller på sökanden, utan också kostnader som
borgenär som har påkallat särskild åtgärd i sista hand ansvarar för.

I
överensstämmelse med vad som nu gäller enligt 126 § 1 mom. UL har i paragrafens
tredje stycke föreskrivits atl inrop inte får godtas om sökandens fordran inle
har blivit täckt och han motsätter sig att försäljning sker. Med sökandens
fordran avses därrid exekutionsfordringen. Den som efter utlösning av sökanden
har trätt i dennes ställe övertar också den rält som sökan-

s. 237 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 237

den
har enligt sist nämnda bestämmelse. Borgenär som har utövat anslutningsrätt
kan också motsätta sig försäljning, om hans fordran inte har blirit täckt och
försäljning inte har begärts av borgenär med bättre rätt i fasligheten.

41
§

Paragrafen
motsvarar 40 § i lagberedningens förslag.

Departementschefen.
Första stycket innehåller bestämmelser om påföljderna av atl den som ropat in
fastighelen inte lämnar handpenning.

Enligt 125 § UL gäller f.
n. att fast egendom sora har ropats in på exekutiv auktion genast ropas ul på
njit, om köparen inte betalar föreskriven handpenning eller ställer säkerhet
för denna. Beredningen föreslår all del nuvarande kravet på omedelbar
betalning mjukas upp. Nytt utrop skall enligt beredningens förslag ske om
inroparen underlåter atl lämna handpenning ulan dröjsmål. ÖE skall också på
begäran kunna göra ett kort uppehåll i handläggningen för att bereda inroparen
tillfälle att skaffa handpenning, om uppehållet inle kan antas medföra beaktansvärd
olägenhet.

Under
remissbehandlingen har ifrågasatts del lämpliga i att ge ÖE möjlighet alt göra
uppehåll i handläggningen för att inropare skall hinna skaffa handpenning eller
säkerhet för handpenning. Förfarandet har ansetts kunna leda till förvirring,
bland annat i fall när det kan bli fråga om alt bevilja flera uppehåll. Det har
också framhållits alt auktionsförrättaren tvingas ta en viss risk, om uppehåll
beviljas. Erfarenheten har visat att, om köparen under uppehållet inte lyckas
skaffa tillräckliga medel för att fullfölja sitt inrop, spekulanter kan ha
avlägsnat sig från auktionslokalen och inte får tillfälle atl bjuda rid del nya
utrop som blir följden av att köparen inle kan erlägga handpenning eller ställa
godtagbar säkerhet. Auktionen kan då efter besvär upphävas.

Jag
delar, liksora det övervägande antalet remissinstanser, beredningens
uppfattning att en viss uppmjukning av de nuvarande reglerna om betalning av
handpenning bör ske. Huvudregeln bör som beredningen föreslagit vara alt fastigheten
skall utropas på nytt, om inroparen inte betalar handpenningen utan dröjsmål.
ÖE skall emellertid på begäran kunna göra ett kort uppehåll i handläggningen
för att inroparen skall få tillfälle alt anskaffa handpenning. En sådan
möjlighet torde i vissa fall kunna leda till att ett bättre
försäljningsresullat uppnås.

Som
beredningen och några reraissinstanser frarahållit bör möjligheten atl göra
uppehåll i handläggningen utnyttjas med viss försiktighet. Uppehåll bör inte få
göras om del kan antas raedföra beaktansvärda olägenheter. Sora exerapel härpå
kan nämnas atl avbrottet får till följd all kretsen av spekulanter minskar
under väntetiden.

I
vissa fall kan två eller flera utrop vara nödvändiga med hänsyn till de
rättigheter som är upplåtna i fastigheten. Beredningen föreslår att handpen-

s. 238 Kontrollera mot PDF

238 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

ning
i sådant fall skall lämnas för varje inrop. Skall inrop inle bestå återlämnas
handpenningen.

Det
har under remissbehandlingen anförts att en regel som den föreslagna kan, om
möjlighet till uppehåll för anskaffande av handpenning införs, medföra en
tidsutdräkt vid auktionen som inle kan tolereras. Enligt min mening framstår
den av beredningen föreslagna regeln som väl motiverad. Genoin all den som
stannat för högsta budet blir skyldig all lärana handpenning eller ställa
säkerhe;l innan nytt utrop äger rura får han visa atl hans bud är allvarligt
menat. Någon risk för atl bestämmelsen skall medföra nämnvärd tidsutdräkt
anser jag inle föreligga. När samma person gör flera inrop bör redan lämnad
handpenning kunna tillgodoräknas inroparen vid senare inrop.

Bestämmelserna
om handpenning vid flera utrop återfinns i andra stycket i den föreslagna
paragrafen.

1
tredje stycket föreskrivs att inrop är ogiltigt, om inrojiaren inte betalar
ogulden del av den kontanta köpeskillingen senast vid fördelningssammanlrädet.
Bestämmelsen stämmer i sak överens med gällande rätt (130 § 1 mom. UL) och
beredningens förslag.

42
§

Paragrafen
motsvarar 41 § i lagberedningens förslag.

Departementschefen.
Denna paragraf innehåller bestämmelser för del fall då ny auktion skall hållas.

Kommer
försäljning inte till stånd på den grund alt det inle avges något bud vid
auktion eller avgivet bud inte antas av auktionsförrättaren gäller f. n. enligt
127 § UL alt ny auktion skall hållas, ora sökanden begär detta före
förrättningens slut. Ora inrcip har blivit ogiltigt till följd av att inroparen
har försummat atl i lid betala ogulden del av den kontanta köpeskillingen,
skall auktionsförrättaren enligt 130 § 1 mom. UL genast utlysa ny auktion.

Enligt
beredningen bör det när godtagbart inrop inte har skett inte krävas atl
sökanden skall bestämma sig för nytt försäljningsförsök redan innan auktionen
har avslutats. Begäran om ny auktion bör i stället kunna framställas inora en
vecka från auktionen. För det fall att inrop har blirit ogiltigt till följd av
att obetald del av den kontanta köpeskillingen inte har balalls senast vid
fördelningssararaanträdet anser beredningen atl ny auktion inte bör kungöras
utan alt sökanden, om han vill avslå från nytt försäljningsförsök, fått
tillfälle alt meddela ÖE detta. Förslaget ora en veckas betänketid har kritiserats
i ell reraissyttrande. Det har därvid anförts atl del är av stort värde för
såväl auktionsförrättaren som de vid auktionen närvarande inlrassen-terna atl
redan medan da är församlade i auktionslokalen få reda på om nytt
försäljningsförsök skall göras eller inte. För egen del ansluter jag mig
emellertid lill beredningens förslag. I likhet med flertalet remissinstanser
anser jag sålunda den föreslagna regeln om betänketid vara motiverad. Bestämmelsen
har lagils upp i första styckel i departementsförslaget.

s. 239 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 239

Kommer
försäljning inle till stånd på den första auktionen och yrkar ulmätningssökanden
inle ny auktion eller blir fastigheten inte heller såld på den senare
auktionen, skall f. n. enligt 128 § UL utmätningen gå åter, om fastigheten
inte ställs under tvångsförvaltning. Sådan förvallning kan enligt 178 § UL i
sin tur följas av nytt försäljningsförsök. Beredningen, som utgår från alt
institutet tvångsförvaltning skall upphöra, föreslår all ÖE skall kunna avvisa
begäran om nytt försäljningsförsök, om två auktioner har hållits utan att
fastigheten har blivit såld och det saknas anledning anta att fastigheten kan
säljas inom rimlig tid.

Remissinstanserna
har med ell undantag lämnat beredningens förslag utan erinran. Också jag
ansluter mig lill della. Bestämmelsen härom återfinns i andra stycket.
Beträffande institutet tvångsförvaltning vill jag erinra om atl jag i den
allmänna raotiveringen har föreslagit atl institutei skall utmönstras ur
lagstiftningen.

Tredje
styckel innehåller regler om förfarandet när ny auktion skall äga rum. 1
gällande rätt finns bestämmelser härom i 127, 130 och 135 §§ UL.

I
135 § UL föreskrivs f. n. för det fall atl ny auktion skall hållas till följd
av bestämmelserna i 127 eller 130 § UL att fordran eller rättighet som tagits
upp i den tidigare borgenärsförteckningen utan särskild anmälan skall tas upp i
den nya förteckningen. Rättsägare som på grund av försummad anmälan inte har
blivit upplagen i den första förteckningen får däremot inte tas upp i den nya
förteckningen. Fordringsägare kan dock enligt 148 § UL tänkas få betalt av
överskott.

Beredningen
föreslår alt fordran eller rättighet skall få anmälas också av den som
försummat all göra anmälan vid tidigare auktion. Den nuvarande ordningen kan
enligt beredningen leda till obilliga resultat och kan svårligen motiveras
enbart med atl den möjligen är arbetsbesparande. Däremot bör som hittills gälla
alt skedd bevakning inte behöver upprepas. Reglerna skall i första hand vara
tillämpliga när nytt försäljningsförsök skall göras antingen på den grund alt
godtagbart inrop inte skett rid den tidigare auktionen och sökanden begärt ny
auktion eller lill följd av att inrop blivit ogiltigt. Tillämpningsområdet
föreslås emellertid inle inskränkt därtill utan reglerna skall gälla också när
den nya auktionen beror på att den föregående auktionen har upphävts av högre
instans. Vad beredningen sålunda föreslår kommer i lagtexten lill uttryck
genom en bestämmelse av innehåll att 2040 §§ i beredningens förslag skall äga
motsvarande tillämpning när ny auktion skall hållas samt att anmälan av
fordran eller rättighet som skett för en auktion gäller också för senare
auktion.

Jag
kan i likhet med remissinstanserna ansluta mig lill beredningens förslag i
denna del.

Fjärde
styckel innehåller i överensstämmelse med beredningens förslag en bestämmelse
om atl utmätning går åter, om nytt försäljningsförsök inte skall göras. Delta
gäller dock inte medel som influtit eller inflyter med anledning

s. 240 Kontrollera mot PDF

240 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

av
redan vidtagna åtgärder. Dessa skall således bli föremål för fördelning (jfr. 143
§3mom. UL).

43
§

Paragrafen
motsvarar 42 § i lagberedningens förslag.

Gällande
rätt. Enligt 130 § UL kan den som ropat in en fastighet på exekutiv auktion
raen underlåter alt inom föreskriven tid betala köpeskillingen bli skyldig att
betala skadestånd. För della ändamål skall i första hand användas den
handpenning som betalats vid inropet eller säkerhet som ställts för
handpenningen. Om det inte förslår, kan ytterligare belopp drivas in hos den
försumlige inroparen.

De nuvarande reglerna i
130 § UL skiljer mellan del fallet atl försäljning sker på den nya auktion sora
auktionsförrättaren har haft att utlysa och det fallet att någon försäljning
inte koramer till stånd. I det förra fallet svarar inroparen för det belopp
varmed köpeskillingen vid den nya auktionen understiger den förra
köpeskillingen med laga ränta därå samt kostnaden för den nya auktionen.
Inroparen blir inle fri från sitt ansvar enbart genom atl det rid den nya
auktionen uppnås ett pris för fastigheten som täcker hans ansvarssumma. Först
måste den nya inroparen betala sin köpeskilling. När detta har skett, får
handpenningen återställas lill den första inroparen. Ropar denne själv in
fastighelen på den senare auktionen, måste han på nytt betala handpenning eller
ställa säkerhet.

I fråga om den försumlige
inroparens ansvarighet när någon försäljning inte kommer till stånd rid den
senare auktionen gäller alt hans betalningsskyldighet omfattar, förutom
kostnader, vad som rid den förra auktionen bjudits utöver sammanlagda beloppet
av de fordringar som har företräde framför utmätningssökandens fordran jämte
ränta därå.

Lagberedningen.
Beredningen anser det önskvärt att ersättningsreglerna förenklas och föreslår
att inroparens ansvar begränsas till högst handpenningen. Ett mera ritlgående
ansvar har enligt sakens natur inte någon betydelse annat än om den försumlige
inroparen är solvent. Är så fallet är det emellertid föga troligt att han
underlåter alt fullfölja köpet och offrar handpenningen.

Kommer
försäljning till stånd vid ny auktion som hålls sedan inrop har bhrit ogiltigt
till följd av atl inroparen inte har betalat köpeskillingen, skall enligt
beredningens förslag handpenningen las i anspråk i den raån det behövs för att
sammanlagt samma belopp skall uppnås som rid den förra auktionen jämte sex
procent årlig ränta därå från tillträdesdagen t. o. m. den nya tillträdesdagen
och kostnaden för den nya auktionen. Detta skall gälla även om fastigheten
säljs med förbehåll för rättighet som inle har förbehålhls vid den förra
auktionen eller ändrade förhållanden har inträtt. Någon motsvarande
bestämmelse finns inte f. n., men man torde ändå enligt gällande rätt
åtminstone i riss utsträckning få bortse från en sådan ändring av försälj-

s. 241 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 241

ningsvillkoren
som nu har nämnts. Om rättigheten räddas rid den nya auktionen genom att
rättighetshavaren gör tillskoti, bör tillskottet läggas till köpeskilhngen när
ersättningsfrågan bedöms. Vidare föreslås att vad som inte behöver tas i
anspråk skall återlämnas först när den nya inroparen fullgjort sin
betalningsskyldighet. Därav följer att den första inroparen, om han ropar in
fastigheten på nytt, inte får som handpenning räkna sig till godo den
handpenning som han betalade förra gången utan måste lämna ny sådan för det
senare inropet.

Det
kan inträffa att flera inropare efter varandra försummar atl fullgöra sin
betalningsskyldighet eller all vid försäljning av gemensamt intecknade
fastigheter köpet inte fullföljs beträffande alla. Beredningen anser det inle
möjligt atl i lagförslaget reglera sådana speciella och säkerligen sällsynta
fall.

Beredningen
påpekar att del redan i motiven till nuvarande regler betonades att den
förlust inroparen bör ersätta inle kan beräknas exakt, när någon försäljning
inte kommer till stånd vid den senare auktionen. Olika meningar har också
framförts i fråga om lämpliga beräkningsgrunder. Beredningen anser att man bör
välja en så enkel melod som möjligt och föreslår att handpenningen skall vara
förverkad om fastigheten inte blir såld vid den nya auktionen. Handpenningen
är inte större än alt en sådan påföljd förefaller rim-

lig.

Beredningen
har övervägt att för alla fall när inropare inte fullgör sin betalningsskyldighet
föreslå en gemensam regel om att handpenningen skall vara förverkad. Av skilda
skäl har beredningen emellertid avvisat tanken på en sådan regel.

Gällande
lag förefaller enligt beredningen ulgå från alt ny auktion alllid skall
utsättas, om inroparen underlåter att fullgöra sin betalningsskyldighet. Det
förutsätts att denna auktion kommer till stånd och leder till utrop. Emellertid
torde gäldenären vara oförhindrad att betala sin skuld under tiden mellan de
två auktionerna och t. o. ra. under den nya auktionen. Vidare kan borgenären
under samma tid återkalla sin verkställighetsbegäran. Även enligt beredningens
förslag förutsätts att exekutionssökanden skall kunna avstå från nytt
försäljningsförsök, i vilket fall utmätningen går åter. Med hänsyn härtill
föreslår beredningen för det fall någon ny auktion inle hålls att handpenningen
inle skall användas till annat än betalning av kostnader för förfarandet sora
blirit onyttiga. Hit hör t. ex. kostnaderna för den hållna auktionen. I
enkelhetens intresse skall detta gälla i samtliga fall när ny auktion inte
kominer till stånd. Återstoden av handpenningen skall tillkomma inroparen.

Beredningen
föreslår slutligen att del i anslulning till ersättningsreglerna ges en
hänvisning lill bestämmelserna om rält för inropare atl i visst fall frånträda
köpet och återfå handpenning när exekutiv auktion har överklagats.

s. 242 Kontrollera mot PDF

242 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

Remissyttrandena.
Beredningens förslag har av det övervägande flertalet remissinstanser lämnats
utan erinran. Några remissinstanser anlägger emellertid kritiska synpunkter i
sina yttranden. Advokatsamfundet kan för sin del inte finna någon anledning
till alt man frångår den nu gällande principen att inropare, som inte
fullföljer köpet, skall ansvara med handpenningen och dessutom ha full
ersättningsskyldighet. Dalta bör enligt samfundets mening gälla både vid
försäljning på auktion och kanske framför allt vid försäljning under hand. 1
del sistnämnda fallet saknas anledning all försälta en försumlig köpare i
bättre ställning än en köpare i vilken frivillig faslighelsaffär som helst. Atl
utan vidare låta en försumlig köpare som betalat mera än handpenningen få
tillbaka överskjutande belopp, om köpet blir ogiltigt till följd av
betalningsförsummelsen, kan inle vara förenligt med normal affärskutym och
framstår i övrigt som en föga rimlig åtgärd och bör inle ske, om det inle har
blivit klarlagt att skadan inte överstiger handpenningen. Enligt samfundels
åsikt bör sålunda skadeståndspåföljden fortfarande finnas. Länsstyrelsen i
Kopparbergs län anser beredningens tvekan att föreslå en enkel, för alla
hithörande fall gemensam regel ora handpenningens totala förverkande vara
överdriven. Det raåste vara att piiraärt intresse att exekutionen genoraförs så
snabbi sora möjligt. Med detta syfte kan knappast en generell regel om handpenningens
totala förverkande i samtliga fall av bristande fullföljd av köpet anses
obillig.

Regeln
alt hela handpenningen är förverkad, om fasligheten inte blir såld när ny
auktion hålls, kritiseras av länsstyrelsen i Stockholms län och i yttrandet
från Stockholms sparbank. Länsstyrelsen påpekar all handpenningen enligt
förslagel skall motsvara en tiondel av köpeskillingen. Vid försäljning av
större fasligheter kommer bandpenningen atl uppgå till betydande belopp,
sannolikt avsevärt högre än vad som är vanligt vid privata köp. Enligt
länsstyrelsens raening kan del då inle vara riraligt att hela handpenningen
skall gå förlorad. Någon form av "tak" behövs. I yttrandet från
Stockholms sparbank erinras om all klaiusuler med innehåll som motsvarar regeln
ofta förekoraraer i köpekontrakt avseende frivillig försäljning av fastighet.
Att handpenningens förverkande enligt den nu föreslagna regeln i vissa lägen
kan leda till obilliga konsekvenser är fullt klart. En tiondel av inropssumman
kan bli mycket pengar när eixekutionen avser stora objekt medan skadan av
utebliven fullföljd från inroparens sida knappast lär stå i proportion till
objektets storlek. Del är föremål för tvekan ora 36 § avtalslagen kan åberopas
även i fråga om handpenning vid exekutiv försäljning.

Departementschefen.
Beredningens förslag att inroparens ansvar skall begränsas lill högst
handpenningen kritiseras i ett remissyttrande. Jag finner emellertid inte skäl
atl i della avseende frångå beredningens förslag. Som beredningen frarahållit
torde del bara i rena undantagsfall komraa att inträffa alt en solvent inropare
underlåter att fullfölja köpet och därigenom avslår från handpenningen. Är
inroparen insolvent saknar en regel om ersättnings-

s. 243 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 243

skyldighet
raed högre belopp än det vartill handpenningen uppgår betydelse.

Det
har under reraissbehandlingen satts i fråga om inte inbetald handpenning
alltid borde förverkas när inroparen underlåter alt fullgöra sin betalningsskyldighet.
Som beredningen har påpekat skulle emellertid en sådan regel leda till att
handpenningen går förlorad även när fastighelen betingar ett högre pris vid den
nya auktionen. Uppgår handpenningen till ett mera betydande belopp, lorde
sådana bestämmelser också i andra fall kunna leda lill ett obilligl resultat.
Jag anser därför i likhet med beredningen att en regel ora att handpenningen
alltid skall förverkas inte bör införas.

Beredningen
föreslår däremot att hela handpenningen skall vara förverkad, om fastigheten
inle blir såld på den nya auktionen. Också denna regel har kritiserats under
remissbehandlingen.

Kommer
någon försäljning inte till stånd vid den senare auktionen kan den förlust som
den försumlige inroparen bör ersätta inle beräknas exakt. Olika meningar har
också gjort sig gällande i fråga ora lämpliga beräkningsgrunder. Under sådana
förhållanden framstår det som ändamålsenligt att inroparens ansvarighet bestäms
av en schematisk regel utan hänsynstagande till förlusten i det enskilda
fallet. Jag godtar därför beredningens förslag. Bestämmelsen i 36 § avtalslagen
är inte tillämplig beträffande handpenning som förverkals enligt den nu
föreslagna regeln.

Även
i övrigt ansluter jag mig till beredningens förslag.

44 §

Paragrafen
motsvarar 43 § i lagberedningens förslag.

Departementschefen.
I första stycket har lagils upp en bestämmelse om att ÖE skall utfärda köpebrev
på fastigheten sedan auktionen vunnit laga kraft och köpeskillingen betalats.
Regeln stämmer överens med 132 § 1 mora. UL och beredningens förslag.

Uppger
inroparen vid auktionen alt han är ombud för annan och styrker han sin
behörighet, skall ÖE förklara fastighelen såld lill huvudmannen. Det kan
emellertid inträffa alt inroparen först efter auktionen, t. ex. när köpeskillingen
betalas, uppger att inropet skett för annans räkning. För sådana fall har i
överensstämmelse med beredningens förslag i andra stycket av paragrafen
föreskrivits att, om inroparen visar att han har bjudit för annans räkning,
köpebrevel skall utfärdas för denne. Någon bevisning utöver en förklaring från
huvudmannen bör i regel inte krävas.

För
del fall att inroparen enligt 34 § i departementsförslaget har fåll avräkna
belopp som skolat betalas kontant och därmed enligt 45 § tredje stycket i
förslaget ådragit sig personligt betalningsansvar för del avräknade beloppet
har i en andra punkt i andra stjcket av förevarande paragraf förts in en
bestämmelse om all inroparen och huvudmannen skall svara solidariskt för
sådant belopp. Det har nämligen inle ansetts tillfredsställande atl inroparen
skall kunna befria sig från betalningsansvar för avräknat belopp

s. 244 Kontrollera mot PDF

244 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

genom
atl upplysa om alt inropet skett för annans räkning. Bestämmelsen stämmer
överens med beredningens förslag.

45 §

Denna
paragraf motsvarar 36 § i lagberedningens förslag.

Departementschefen.
I första stycket har tagits upp en bestämmelse att fastighelen inle svarar för
fordran som avses i 25 § 2 dvs. fordran med förmånsrätt enligt 6 § 1) eller 7
§ 1) eller 2) FRL i den raån fordringen förfallit lill betalning senast på
tillträdesdagen. Bestämmelsen har i gällande rätt sin motsvarighet i 134 § UL,
med vilken emellertid avses fordringar som har förfallit före
försäljningsdagen. I likhet med beredningen anser jag all tillträdesdagen i nu
förevarande hänseende bättre öv'erensstämraer raed vad som i allmänhet gäller
om verkningarna av fastighetsköp.

Beslämraelsen i andra
stycket, vilken behandlar den rätt sora after fastighetens försäljning
tillkommer innehavare av fordran raed panträtt, har behandlats i den allmänna
motiveringen.

I tredje stycket återfinns
bestämmelser i fråga om det personliga betalningsansvar som åvilar inroparen
och faslighetens ägare, om borgenären träffar överenskommelse med inroparen om
all hans fordran skall avräknas på köpeskillingen i stället för all betalas
kontant. Även denna fråga har behandlats i den allmänna motiveringen.

46 §

Paragrafen motsvarar 44 § i lagberedningens förslag.

Departementschefen. I huvudsaklig överensstämmelse med vad som f. n.

gäller enligt 133 § 1 mom.
UL har i första stycket av denna paragraf föreskrivits alt inropare som
fullgjort sin belalningsskyldighel får tillträda fastighelen på den dag som
beslämts för köpeskillingens fördelning, även om köpebrev då ännu inle
utfärdats. Beträffande köparens möjligheter all få handräckning för att komma
i besittning av fastigheten får jag hänvisa till 74 § i departemenlsförslaget.
I första stycket har vidare tagits upp en bestämmelse om atl inroparen svarar
för ägares skyldigheter i den raån de skall fullgöras efter tillträdesdagen.

Ora
köparen vill att arrende- eller hyresrätt sora inte är skyddad eller förbehållils
skall upphöra, skall han enligt andra styckel säga upp avtalet inom en månad
från tillträdesdagen. Annars gäller avtalet raot honom. Beträffande den lid då
avtalet skall upphöra har hänvisats till vad som gäller om uppsägning efter
frivillig överlåtelse av fastighet. Bestämmelserna stämmer i sak överens med
133 § UL och beredningens förslag.

I
912 kap. JB finns bestämmelser om besittningsskydd för jordbruks-, bostads-
och anläggningsarrendator och för hyresgäst. Dessa regler är tilllämpliga även
när arrende- eller hyresavtal skall upphöra på grund av exekutiv auktion. Som
ett tredje stycke har i överensstämmelse med beredningens

s. 245 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 245

förslag
tagits upp en hänvisning till JB:s bestämmelser om besittningsskydd.
Beträffande annan rättighetshavare än arrendator och hyresgäst har beredningen
föreslagit alt rättighetshavaren skall särskilt underrättas när rättigheten
upphör i anledning av fastighetens försäljning. Vet köparen atl rättighetshavaren
känner till att rättigheten upphör, kan underrättelse underlåtas.
Bestäramelsen syftar enligt beredningen lill all rättighetshavaren inte skall
anses ha förfarit obehörigt, ora han i god tro fortsall alt utöva sin rättighet
efter försäljningen. Under reraissbehandlingen har ifrågasatts om del är
lämpligt att ta in en sådan regel i FfL. För egen del har jag funnit den föreslagna
regeln som saknar motsvarighet i gällande rätt obehövlig. I deparlementsförslaget
har därför inte tagits upp någon motsvarighet till 44 § sista stycket i
beredningens förslag.

47 §

Paragrafen
motsvarar 45 § i lagberedningens förslag.

Departementschefen. Denna
paragraf innehåller bestämmelser om rättighet som inte omedelbart skall
upphöra efter faslighetens försäljning. Reglerna ansluter nära till
motsvarande regler om fririlhg försäljning i JB. Departementsförslaget
överensstämmer i huvudsak med beredningens förslag, som lämnats utan erinran av
remissinstanserna. Vissa sakliga och formella justeringar har dock vidtagits
för alt uppnå överensstämmelse med JB.

48 §

Paragrafen motsvarar 46 § i lagberedningens förslag.

Lagberedningen. Exekutiv auktion på fast egendom kan enligt 213 § UL

överklagas genom besvär
till hovrätten. Beredningen föreslår alt inropare utan hinder av besvär över
auktionen skall fullgöra sin betalningsskyldighet senast på tillträdesdagen.
Vidare föreslås att inroparen efter sammanträdet skall få tillträda fastigheten,
om inte, innan han blirit berättigad därtill, annat förordnals enligt 218 §
UL. Tillträde skall rättsligen anses ha ägt rum, när inroparen blivit
berättigad all tillträda fasligheten.

Det kan vara förenat med
större eller mindre olägenheter för inroparen att vara bunden av köpet i
avvaktan på att besvären blir slutligt prövade. Inroparen har visserligen rätt
atl tillträda fastigheten och atl utöva ägares befogenheter, om inte högre
instans förordnat annat, men köpebrev på fastighelen får inle utfärdas förrän
auktionen har vunnit laga kraft. Eftersom inroparen då inte kan få lagfart på
fasligheten, har han i praktiken inle möjlighet alt använda fastighelen som
kreditobjekt. Risken atl auktionen blir upphävd kan också hindra honom från all
bruka fastigheten på ett rationellt sätt, i synnerhet om della förutsätter
investeringar. Det kan slutligen ibland vara olägligt för honom alt ligga ute
med den kontanta köpeskillingen utan att kunna på åsyftat sätt använda
fastigheten under tiden till dess målet blir av-

s. 246 Kontrollera mot PDF

246 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

gjort.
Om inroparen genoin inhibilion hindrats att tillträda fastigheten, kan del
innebära ökade olägenheter.

Med
hänsyn härtill föreslår beredningen all inroparen skall få frånträda köpet om
hovrätten meddelat interimistiskt förordnande, enligt vilket inroparen inte
får tillträda fasligbeten på den bestämda dagen och detta hinder beslår under
en beaktansvärd tid.

Del
förutsätts, att förordnandet hinner maddelas innan tillträde skall äga rum.
Sedan tillträde rättsligen ägt rum kan ett därefter meddelat interimistiskt
förordnande inte ålägga inroparen att avträda fasligheten. Beträffande längden
av den lid under vilken inroparen bör avvakta målels vidare utveckling innan
han får frånträda köpet anser beredningen, alt den bör vara så lång alt
hovrätten kan antas hinna slutligt pröva raålet. Beredningen anser tiden kunna
sättas till tre månader, även om delta från inroparens synpunkt är en ganska
lång frist. Efter utgången av den nu angivna fristen kan inroparen göra
anmälan hos ÖE alt han frånträder köpet, om hindret alltjämt består.

Om
hovrätten undanröjer auktionen, innebär det givetvis alt hindret består.
Ogillar hovrätten besvären, faller hindret bort. I och med att hindret faller
bort har inroparen rättsligen tillträtt fastigheten och därefter har han inte
längre rätt alt frånträda köpet. Högsta domstolen kan inte heller, oin talan
skulle fullföljas dit sedan tillti-äde sålunda skett, meddela interiraisliskl
förordnande som rubbar detta förhållande.

När inroparen
är berättigad att frånträda köpet, bör han få tillbaka lämnad handpenning och
vad han har betalt på tillträdesdagen jämte ränta.

Departementschefen.
Beredningens förslag har lämnats ulan erinran av remissinstanserna. Också jag
ansluter mig till förslagel.

49
§

Paragrafen
raotsvarar 47 § i lagberedningens förslag.

Lagberedningen.
Om en av två eller flera gemensamt intecknade fastigheter skall säljas, skall i
princip tilliimpas vad som gäller för försäljning av faslig-hel i allmänhet.
Första stycket av denna paragraf hänvisar för sådana fall lill 1346 §§ (jfr
1148 §§ i departemenlsförslaget). Del återstår emellertid alt bestämma, med
rilkel belopp gemensam inteckning skall tas upp i sakägarförteckningen.
Förslaget hänvisar i denna del till 6 kap. 17 och 18 §§ JB 1966' (jfr 6 kap. 10
och 11 §§ JB), som anger hur ansvaret för gemensam inteckning är fördelat
fastigheterna emellan. Det belopp för rilkel fastigheten så lunda svarar i
förhållande lill de andra skall enligt andra stycket första punkten tas upp i
förteckningen. Detta innebär, atl fastighetens primäransvar alltid skall
anges. Om subsidiärt ansvar är aktualiserat, skall tas upp den belastning som
följer därav. Har t. ex. fastigheterna A, B och C blivit gemensamt intecknade
och brist uppstått rid tidigare försäljning av A, är B och C ensamma ansvariga
för återstoden och bristen skall fördelas raellan

s. 247 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 247

dem
enligt reglerna i 6 kap. 17 § andra stycket JB 1966 (jfr 6 kap. 10 § andra
stycket JB). Vänder sig exekutionssökanden i detta läge endast mot B, skall av
den gemensamma inteckningen tas upp dels B:s ursprungliga primäransvar dels
B:s andel av bristen i A.

Vid
upprättande av sakägarförteckningen skall eventuellt ägarhypotek beaktas. 1
regel torde detta böra fördelas på de primärt ansvariga fastigheterna efter
samma grunder sora primäransvaret. Om emellertid det inlecknade komplexet har
skilda ägare och ägaren av viss fastighet betalt primäransvaret för denna, kan
ifrågasättas, huruvida inte motsvarande belopp bör tas upp som ägarhypotek
enbart i hans faslighet.

Är
den utmätta fasligheten en avstyckning som endast svarar för vad som inle kan
utgå ur stamfasligheten, skall inteckningen tas upp utan angivande av något
belopp. Säljes avstyckningen, blir den fri från ansvar för den gemensararaa
inteckningen. Dessutom befrias de fastigheter som i ansvarskedjan står efter
den sålda fastighelen.

Del
enligt sakägarförteckningen på fastigheten belöpande beloppet bör betalas
kontant, om inte annat avtalas mellan köparen och den som enligt sakägarförteckningen
är betalningsberättigad. Bestämmelse härom har intagils som andra punkt i andra
stycket. Överenskommelse om alt fordringen skall kvarstå måste förutsätta, atl
inteckningen alltjämt gäller. Av 52 § (jfr 56 § i deparleraentsförslaget)
framgår, att det ställs särskilda krav för atl förordnande om sådant fortsatt
inleckningsansvar skall kunna meddelas.

Även
när två eller flera gemensamt intecknade fastigheter skall säljas blir reglerna
i 1346 §§ (jfr 1148 §§ i departementsförslaget) om fastighets försäljning i
princip tillämpliga. 1 detta fall är emellertid flera avvikelser nödvändiga.
Bestämmelser härom ges i 4851 §§ (jfr 5055 §§ i departementsförslaget), lill
vilka Iredje stycket av förevarande paragraf hänvisar.

Bestämmelserna
i 4851 §§ är inte tillämpliga när inlecknade fastigheter, som är i en och
samma ägares hand men inte är gemensamt inlecknade, skall säljas vid samma
auktion. F. n. anses, all fastigheterna i första hand skall obligatoriskt
utropas var för sig men därefter gemensamt utrop kan ske. Beredningen
förutsätter, att detta kan tillämpas även framdeles, om någon rättslig
komplikation inte inträder. Det torde vara möjligt atl därridlillämpa vissa
bestämmelser i 4851 §§ analogiskl, om inte någon sakägare därigenom blir
sämre ställd än vid särutrop som har ägt rum före det gemensamraa utropet.
Della gäller t. ex. reglerna ora köpeskillingens fördelning på de olika
fastigheterna.

Remissyttrandena.
Hovrätten för Övre Norrland tar upp frågan om behandlingen av ägarhypotek, när
inteckningen avser mer än en fastighet. Hov-rätlen anser all amortering som har
gjorts av ägaren till en fastighet bör tas upp som ägarhypotek endast i hans
fastighet. Motsatsen skulle innebära alt ägaren av fastighet, geraensamt
intecknad med fastighet i annans hand, inle kunde förhindra att ägarhypotek på
grund av hans amortering blev taget i

s. 248 Kontrollera mot PDF

248 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

mät
för den andres skulder. Lagen kunde enligt hovrätten därför lämpligen kompletteras
med elt uttryckligt stadgande om detta.

Departementschefen.
I likhet med beredningens förslag upptas i första stycket bestämmelse om alt
reglerna i 1148 §§ för försäljning av faslighet i princip skall gälla också
vid försäljning av någon av två eller flera gemensamt intecknade fastigheter.

Andra
styckel av förslaget reglerar frågan lill vilket belopp gemensam inteckning
skall tas upp i sakägarförteckningen. Beredningens förslag anknyter till
bestämmelserna om gemensam inteckning i JB. Dessa innebär att var och en av
fastigheterna i första hand bara svarar för så stor del av del intecknade
beloppet som motsvarar fastighetens värde och att det solidariska ansvaret
inträder först i andra hand. Enligt förslaget skall fastighetens primäransvar
alltid tas upp i sakägarförteckningen. Är subsidiärt ansvar aktuellt, skall
också den belastningen las upp. Vad beredningen i denna del föreslagit har
lämnats ulan erinran av remissinstanserna. Också jag ansluter mig lill
förslaget.

Av
en remissinstans har berörts frågan om behandlingen av ägarhypotek, när
inteckningen avser mer än en faslighet med skilda ägare. Enligt min mening bör
i sådant fall ägarhypoteket bara tas upp i den fastighet lill vilket
ägarhypotektet är atl hänföra. Atl i lagen införa en särskild regel härom anser
jag inle erforderligt.

50
§

Paragrafen
motsvarar 48 § i lagberedningens förslag.

Gällande
rätt. Systerael med gemensamma inteckningar bygger på alt det solidariska
ansvaret kan göras gällande endast subsidiärt. Först sedan det visat sig alt
det ur viss fastighet inte kan las ut del belopp för vilket den svarar primärt
får annan fastighet tas i anspråk för brislen. Med hänsyn till detta subsidiära
solidariska ansvar måste inteckningshavaren, när exekutiv auktion på en
fastighet är aktuellt, kunna få till stånd samtidig försäljning av alla de
gemensamt intecknade fastigheterna. I annat fall får han helt eller delvis
vidkännas brist, som senare visar sig när annan fastighet säljs på auktion.
Delta intresse tillgodoses genom 35 § IF, som rid exekutiv försäljning av
samintecknad fastighet på begäran av annan än innehavaren av gemensam
inteckning ger denne rätt all dra in även övriga fastigheter eller någon av dem
i försäljningen. Yrkandet skall framställas lagsökningsvägen. Bevis om alt så
har skett skall inges till auktionsförrättaren inom bevakningstiden.

I
princip är 35 § IF tilläraplig också när del gemensamma ansvaret uppkommit
sora följd av faslighetsdelning. Vid exekutiv försäljning av en
subsi-diäransvarig avstyckning kan således stamfastigheten eller avstyckning,
som svarar före exekulionsobjektet, dras in i försäljningen för utrönande av om
brist behöver tas ut ur della. På grund av en särskild regel i 37 § 3 mom. andra
stycket IF kan dessutom subsidiäransvarig fastighet dras in vid exekutiv

s. 249 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 249

försäljning
av fastighet, som svarar före den förra fastigheten, trots att i sådant fall
inte kommer i fråga att överföra brist till det ursprungliga exekulionsobjektet.
En förutsättning för indragning enligt regeln i 37 § 3 mom. IF är, all
exekutionssökanden har lika eller bättre förmånsrätt än innehavaren av den
gemensamma inteckningen. Indragningsrätten förutsätter att inteckning har
beviljats i den fastighet som skall dras in. Det är sålunda ej möjligt att
utöva indragningsrätt med stöd av vilande inteckning.

Lagberedningen. Enligt
första stycket första punkten i denna paragraf föreligger indragningsrätt för
envar sora har panträtt på grund av gemensam inteckning. Detta innebär formellt
en viss utvidgning i förhållande till gällande rätt. Nu förutsätts näraligen,
att exekutionen har inletts av annan än den som begär indragning. Emellertid
kan exekutionssökanden på goda skäl ha begränsat sig till all endast angripa
viss fastighet, om denna t. ex. primärt svarar för hela fordringen. Del
förefaller inte beredningen påkallat all hindra exekulionssökanden alt därefter
begära indragning av annan fastighet i förfarandet. Enligt beredningens
förslag bör även vilande inteckning kunna föranleda indragning, om det är klart
atl den andra fastigheten skall svara för fordringen oaktat inteckning ännu
inte beriljats. I annat fall spolieras den vilande ansökningen.

Av
54 § tredje styckel IF följer, atl indragningsrätt tillkommer innehavare av
inteckning för avkomsträtt. Enligt JB 1966 får avkomsträtt inle längre
intecknas. På grund av bestämmelser i JP torde emellertid innehavare av inteckning
för avkomsträtt som meddelats enligt äldre lag alltjämt få utöva indragningsrätt.

Förutsättning
för indragning enligt första stycket första punkten är, att den indragna
fastighelen helt eller delvis svarar för inlecknade beloppet före det
ursprungliga exekulionsobjeklet. Detta följer av ändamålet med indragningen
som i detta fall är atl utröna huruvida indragen fastighet visar brist som
skall överföras till den först utmätta fastigheten. Det är alltid möjligt att
dra in gemensamt intecknad fastighet som är primärt ansvarig, frånsett
gi-vetris sådana fall då det gemensamma ansvaret har spolierats. Oavsett inteckningens
läge svarar ju fastigheten i allt fall för en del av det intecknade beloppet
före det ursprungliga exekulionsobjektet. Likaså kan indragning ske av
subsidiärt ansvarig fastighet som enligt ansvarskedjan skall las i anspråk
före den först utmätta fastigheten. Man kan inte dra in fastighet som t. ex. på
grund av relaxation utan förbehåll blivit befriad från ansvar. Om flera
avstyckningar svarar efter varandra, kan man inte heller hoppa över någon i
ansvarskedjan.

Andra
punkten i första stycket ger i överensstämmelse med 37 § 3 mom. andra stycket
IF borgenär möjlighet att dra in subsidiärt ansvarig faslighet i
förfarandet, oaktat enligt sakens natur brist inte kan överföras från
sistnämnda fastighet till den först utmätta fastigheten. Däremot måste brist
kunna överföras motsatt väg, dvs. till den indragna avstyckningen. Annars

s. 250 Kontrollera mot PDF

250 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

kan
inteckningen aldrig föranleda försäljning av avstyckningen. Härav följer, att
när flera fastigheter har avstyckats, något avbrott ej får finnas i ansvarskedjan
före avstyckningen. En förutsättning för indragning i dessa fall är vidare, all
den som begär indragning inte har förmånsrätt före exekulionssökanden. I
motsatt fall är nämligen indragningen meningslös ur inteckningshavarens
synpunkt. Slaimfaslighelen kan då inle säljas ulan alt han får full betalning.
Grunden till rätten att dra in subsidiärt ansvarig fastighet är, att borgenären
inte kan värja sig mot att en del av det ursprungliga pant-objektet genom
avstyckning kommer alt bära elt endast subsidiärt ansvar. Del har med hänsyn
härtill ansetts, atl borgenären bör kunna genom indragning åstadkomma samtidig
försäljning av stamfasligheten och avstyckningen. Med indragningsrätlen avses
i dessa fall atl möjliggöra ell bättre pris för pantobjaktat genom samtidig
försäljning av fastigheterna.

I de
situationer sora avses i andra punkten i första stycket kan underlåten
indragning inte orsaka någon begränsning i borgenärens raöjligheter att
fraradeles göra inteckningen gällande. Använder han inle indragningsrätten, kan
ändå den brist som eventuellt uppstår vid försäljning av stamfasligheten tas ut
ur avstyckningen.

Regler
ora förfarandet när inteckningsborgenär önskar dra in fastighet ges i andra
stycket av paragrafen.

Beredningen
framhåller att indragningen utgör elt led i det påbörjade exekutiva
förfarandet och att del är en omväg alt behöva använda lagsökning för prövning
av frågan. Härtill kominer, alt indragningen inle förutsätter alt någon fordran
fastställs lill betalning såsom del normala är vid lagsökning. Enligt förslaget
skall ÖE i stället pröva frågan om indragning. Yrkande om indragning skall
göras senast vid bevakningssararaanträdet. Det skall delges fastighetens ägare.
Härvid tiUärapas 18 kap. 10 § JB. ÖE skall förelägga ägaren alt avge yttrande
inom tid som ÖE besläraraer. Denna tid bör enligt beredningen inle vara längre
än sora är nödvändig. ÖE skall därefter ex officio pröva, huruvida
förutsättningar för indragning föreligger. Upplysningar härora får ÖE genora inteckningshandlingarna
saral gravations- och äganderättsbevis. När yrkande om indragning framställts
på ett framskridet stadium av exekutionen, kan det bli nödvändigt att inställa
bevakningssara-manlräde och auktion för att indragningsyrkandet skall kunna
prövas. Självfallet måste då också utsatt fördelningssararaanlräde inställas.
Beredningen påpekar att della överensstämmer med vad sora nu tillämpas. När del
exekutiva förfarandet las upp igen kan det tänkas all ny framställning om
indragning görs. Rätlen atl framställa indragningsyrkande får emellertid i och
med första bevakningssammanträdet anses prekluderad för envar som har haft
möjlighet att framställa sådant yrkande vid det sammanträdel. Indragning av
viss faslighet kan dock till äventyrs i sin tur föranleda indragning av ytterligare
faslighet, även om raan praktiskt sett inle behöver räkna härraed.

s. 251 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 251

Har
bevakningssamraanträde inställts raed anledning av indragningsyrkande,
inträder inte någon sådan preklusion som nyss nämnts.

I
tredje styckel första punkten föreskrivs, att om indragningsyrkande bifalls,
skall fastigheten anses utmätt när beslutet meddelas. Enligt 50 § 1 (jfr 53 §
andra stycket i deparlementsförslaget), skall dock tillägg enligt 6 kap. 3 §
JB-förslaget beräknas med utgångspunkt från utmätningen av del ursprungliga
exekutionsobjektet.

Enligt
tredje sl}'cket andra punkten får den indragna fasligheten inle säljas innan
beslutet om indragning har vunnit laga kraft. Della innebär, alt del under
tiden regelmässigt inle skall ridtas åtgärder för försäljning beträffande vare
sig den först utmätta eller den indragna fastighelen.

Beslut
om indragning behöver inte leda till alt fasligheten blir såld. Den som
framställt indragningsyrkandet är all anse som exekulionssökande beträffande
den indragna fastighelen men är beroende av det redan inledda förfarandet. Om
den sora ursprungligen har begärt exekution nedlägger förfarandet eller
utmätningen går åter därför att han har fått betalt, förfaller även frågan om
försäljning av den indragna fasligheten.

Remissyttrandena.
De närmare bestämmelser om indragningsrätt som beredningen har tagit upp i
denna paragraf har godtagits eller lämnats ulan erinran av det övervägande
antalet remissinstanser.

Den
rätt som i förslaget tilläggs innehavare av panträtt atl dra in subsidiärt
ansvarig faslighet finner emellertid hovrätten för Övre Norrland kunna sättas i
fråga. Hovrätten framhåller, alt det sammanlagda värdet av stamfasligheten och
avstyckningen i regel torde vara högre än värdet av stamfasligheten före
avstv'ckningen. Enda beaktansvärda fördel med indragningsrätlen skulle därför
vara, all panthavaren snabbare kan få betalt i fall då starafas-tiglieten inte
förslår till täckande av hans fordran. Mot detta bör enligt hovrätten vägas
övriga med avstyckningen knutna intressen. Eftersom avstyckningen inte får
säljas annat än om stamfastighelen blir såld och brist sora inte täcks på annat
sätt därvid uppstår, kan inte förväntas atl utbudet av av-st}'ckii!ngen lockar
till sig spekulanter. Faran att avstyckningen, ora den behöver tas i anspråk,
blir såld till underpris kan därför inte läranas åsido. Blir den inte såld, har
förfarandet dock vållat besvär och oroat sakägarna. På grund av det anförda
finner hovrätten tveksamt, om ifrågavarande rätt lill indragning bör behållas.
I fall då den subsidiärt ansvariga fastighelen har samma ägare som den först
utmätta fastighelen. torde enligt hovrätten olägenheterna dock vara mindre.

Bestämmelserna
oni förfarandet vid indragning berörs av hovrätten för Västra Sverige och
länsstyrelsen i Kalmar län. Hovrätten konstaterar all yrkande ora indragning
enligt förslaget skall göras senast vid bevakningssammanträdet. Framställs
yrkandet först vid eller kort före bevakningssammanträdet, måste nytt sådant
sammanträde hållas och auktion i allmänhet utlj'sas till annan tid, vilket
medför ölägenheter och ökade kostnader för in-

s. 252 Kontrollera mot PDF

252 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

tressenlerna.
Svårigheterna skulle enligt hovrätten kunna undvikas om man föreskrev atl
indragningsyrkande måste framställas viss tid, t. ex. en vecka, före
bevakningssammanträdet. ÖE skulle då hinna inställa bevakningssamraanträde och
auktion samt meddela sakägarna om avbrottet i förfarandet. Ändringen skulle då
inte innebära någon försämring för de indragningsbe-rättigade, eftersom dessa
också enligt nuvarande rätt måste la ställning till indragningsfrågan redan
före bevakningstidens utgång. Hovrätten påpekar, all en erinran om all
indragningsyrkande raåste fraraställas inora viss tid, ora hovrättens förslag
genomförs, bör tas in i kungörelsen angående auktion. Länsstyrelsen i Kalmar
län framför samraa synpunkter. Enligt länsstyrelsen skulle det vara en fördel
om samma tidsfrist gäller för begäran ora indragning som beredningen har
föreslagit i fråga om begäran oin anslutning, dvs. två veckor. Länsstyrelsen
sätter därför i fråga ora inte begäran ora indragning bör göras senast två
veckor före bevakningssararaanträdet.

Departementschefen.
I paragrafen tas upp bestäramelserna om rält att indra annan gemensamt
intecknad fastighet i exekutiv försäljning. Beredningens förslag i denna del
överensstämmer i huvudsak med gällande rätt utom såtillvida att förfarandet
inleds hos ÖE och att indragningsrätt tillkommer också ursprunglig
exekutionssökande sora har panträtt på grund av gemensam inteckning. Vad
beredningen har föreslagit har godtagits av remissinstanserna. Också jag
ansluter mig till förslagen. Som har framhållits under remissbehandlingen kan
skälet för alt upprätthålla kravet på indragningsrätt beträffande subsidiärt
ansvarig fastighet i vissa fall vara mindre starkt grundat. Jag anser det
emellertid inte lämpligt att inskränka den föreslagna indragningsrätten.

Enligt
gällande rätt skall yrkande om indragning framställas senast vid
bevakningssammanträdet. Någon större praktisk olägenhet av en sådan ordning har
inte framkoinmit. Jag finner därför inte heller anledning föreligga alt frångå
beredningens förslag i della avseende.

Jag
rill erinra om att särsldlda regler om lalan mol beslut ora indragning har
tagits upp i 73 § andra stycket.

51 §

Denna
paragraf motsvarar inledningen av 49 § i lagberedningens förslag.

Departementschefen.
När gemensamt intecknade fastigheter skall säljas samtidigt bör på bevakningssammanträdet
särskilt behandlas frågan hur utrop på auktionen skall äga rum. I
departementsförslaget har föreskriften härom tagits upp i denna paragraf.

52 §

Paragrafen
motsvarar 49 § (ulora inledningen) i lagberedningens förslag. Gällande rätt.
Bestäraraelser om utropsordningen, när två eller flera geraensamt intecknade
fastigheiler skall säljas samtidigt, finns i 121 och 122 §§

s. 253 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 253

UL.
Utgångspunkten är, atl fastigheterna endast utropas gemensarat, om inle annat
föreskrivs. Detta följer indirekt av 121 § UL. Bara en för alla fastigheterna
gemensam borgenärsförteckning behöver då upprättas. När det finns särintresse i
någon av de utmätta fastigheterna, skall emellertid enligt 121 § 1 inoni.
första punkten UL särutrop äga rura. Härvid krävs särskild borgenärsförteckning
för varje faslighet. När särutrop skall ske, skall det inle följas av
gemensarat utrop annat än ora detta behövs av hänsyn till gemensam inteckning
eller begärs av ägaren till två eller flera fastigheter.

Lagberedningen.
I 49 § i beredningens förslag behandlas utropsordningen när gemensamt
intecknade fasligheter skall säljas samtidigt. Under 1 i första stycket anges
de fall då fastigheterna skall utropas var för sig. Under 2 regleras när
gemensamt utrop skall ske efter särutrop och vissa därmed sammanhängande
frågor. Under 3 föreskrivs, att i återstående fall endast gemensamt utrop
skall ske,

Särutrop skall enligt
beredningens förslag förekomma i sex fall, I de fall som anges i punkt 1 under
a)d) är särutrop obligatoriskt, I de fall som avses under e) och f)
förutsätter särutrop, att yrkande därom framställs av behörig sakägare.
Beträffande samtliga dessa fall bör enligt beredningen be-stärainelserna inte
anses hindra, att särutrop begränsas till den faslighet till vilken särintresse
hänför sig eller som avses med yrkande enligt f). En förutsättning är, att del
inle härigenom sker en felaktig bristöverföring.

Enligt
a) skall särutrop äga rum, om fastigheterna har olika ägare. Detta överensstämmer
med gällande rätt. Särutrop behövs för alt varje ägare skall kunna få möjlighet
att ropa in sin fastighet. Den som har lagfart antas vara ägare, om inte annat
risas.

Under b) föreslås i
överensstämmelse med 122 § UL, att särutrop skall ske om fastighet med stöd av
48 § (jfr 50 § i deparlementsförslaget) har dragits in i försäljningen. All man
då inle kan nöja sig med gemensamt utrop av alla berörda fastigheter följer
redan av indragningens ändamål. Indragen fastighet får sålunda inte säljas, om
inle den först utmätta fastighelen blir såld (jfr 55 § första stycket i
departementsförslaget). Om redan den ursprungliga exekutionen har riktal sig
mot två eller flera fasligheter, skall frågan om utropsordningen inom denna
grupp behandlas särskilt för atl man skall se, om indragen faslighet får
säljas. Efter särutrop bör då de ursprungligen angripna fastigheterna utropas
gemensamt. Om flera gemensamt intecknade fastigheter har dragits in och ropats
ut var för sig, kan gemensamt utrop av dessa fastigheter behövas. Slutligen
skall de ursprungligen angripna och de indragna fastigheterna ropas ul
gemensamt, om förutsättningarna under 2 är uppfyllda.

Särutrop
skall vidare enligt c) äga rum, om någon av fastigheterna endast i andra hand
svarar för gemensam inteckning. Därmed avses t. ex., att en av två fasligheter
svarar endasl subsidiärt. Rättsläget kan emellertid vara mera

s. 254 Kontrollera mot PDF

254 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

komplicerat,
t. ex. så alt fastigheterna A och B:l svarar primärt medan fastigheten B: 2
svarar endast subsidiärt efter B: 1.

Föreskriften
under c) syftar på fall då viss fastighet endast svarar subsidiärt. Det gäller
här främst avstyckade fastigheter. Enligt 6 kap. 18 § JB 1966 (jfr 6 kap. 11 §
JB) blir avstyckad fastighets ansvar subsidiärt så snart stamfastigheten och
den avstyckade fastighelen inte längre är i samme ägares hand. Det subsidiära
ansvaret uppstår oavsett om del är stamfasligheten eller avstyckningen sora får
ny ägare. Fånget behöver inte lagfaras för att ansvaret skall bli subsidiärt.

Av
sättet för ansvarets utkrävande följer, alt fastighet sora endasl är subsidiärt
ansvarig inte får säljas innan del visat sig alt köpeskillingen för den
fastighet sora svarar i första hand inle förslår lill borgenärens förnöjande
(jfr 55 § andra stycket i departementsförslaget). Härav följer, att när någon
av de angripna fastigheterna endasl svarar subsidiärt, särutrop måste tillgripas.

Enligt
d) skall särutrop ske, om någon av fastigheterna besväras av säi-skild
inteckning eller någon faslighels ansvar för gemensam inteckning ej avser
inteckningens hela belopp.

Förslaget
kräver i motsats till gällande lag inle obligatoriskt särutrop därför alt
del finns särintresse i form av särskild rättighet i viss fastighet, t. ex.
nyttjanderätt. Enligt e) ges emellertid möjlighet lill särutrop efter yrkande
i denna situation.

Ora
del finns särinleckning, skall enligt förslagel särutrop alllid äga rura,
oavsett ora denna inteckning har bättre eller sämre rätt än exekulionsfordringen.
Om inteckningen har sämre rätt, är det självfallet, att inteckningshavaren har
intresse av särutrop. Har däreraot särinteckningen bättre förraånsrätt, är
särutrop inte påkallat för alt inteckningshavaren skall vara säkerställd.
Tvärtom kan dennes ställning försämras genom särutrop. I detta fall påkallas
särutrop i stället av hänsyn lill efterföljande gemensamma inteckningar.

Med
förhandenvaron av särinleckning likställs i förslaget, all någon fastighets
ansvar för gemensam inteckning inle avser inteckningens hela belopp. Del gemensararaa
ansvaret kan ha skadats t. ex. genoin dödningsåtgärd, expropriation eller
underlåtenhet atl begära indragning. I JB har man konsekvent sökt motverka
förekomsten av pantbrev som gäller i flera fastigheter ulan alt var och en
åtminstone subsidiärt svarar för pantbrevets hela belopp. Men undanlagsvis kan
sådana situationer även framdeles förekomma.

Ytterligare
ell fall som på grund av bestämmelsen under d) skall föranleda särutrop är, att
inte alla gemensamt inlecknade fastigheter omfattas av exekutionen. Sker i
sådant fall endasl gemensamt utrop av de fastigheter som skall säljas, kan det
medföra, atl brist överförs på icke tillåtet sätt.

Som
nyss har nämnts skall förekomsten av en rättighet inte obligatoriskt medföra
särutrop. Enligt e) får däremot rättighetshavare möjlighet all be-

s. 255 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 255

gära
särutrop. Där föreskrivs sålunda särutrop, om det yrkas av innehavare av
särskild rättighet i någon av fastigheterna och rättigheten ej skall beslå
oavsett om fastigheten säljs. Denna rätt att begära särutrop tillkommer enligt
förslaget rättighetshavare oavsett om rättigheten är inskriven eller inte.
Muntlig upplåtelse, som ju inte skall upptas i sakägarförteckning, avses inle.
Vid särutrop kan rättighetshavaren tänkas ha större möjlighet alt rädda sin
rättighet än vid gemensamt utrop.

Förutsättning
för atl rättighetshavaren skall få yrka särutrop är, atl rättigheten inte
skall bestå oavsett om fastighelen säljs. Innehavare av rättighet, som är
skyddad redan på grund av dess läge i sakägarförteckningen eller som jämlikt 33
§ 2 (jfr 33 § andra styckel i departementsförslaget) har förbehållits vid
bevakningssammanträdet, har inle något intresse av särutrop.

Enligt
f) skall särutrop också äga rum, om det yrkas av ägare eller borgenär vars
rält kan bero därav. Sålunda kan den som äger hela det utmätta komplexet vara
intresserad av särutrop i förhoppning alt fastigheterna skall ge mera på del
sättet. Ett sådant förfarande kan, frånsett arbetet raed särskilda saliägarförteckningar,
inte skada någon. Sedan särutrop skett skall nämligen enligt 2 ske gemensarat
utrop i hithörande fall. Även en borgenär kan av nämnda skäl yrka särutrop, om
han anser atl inskriven rättighet med bättre rätt bör belasta endast den
faslighet i rilken rättigheten gäller (jfr 53 § första stycket i
departementsförslaget). Vidare kan det t. ex. tänkas, att om någon borgenär har
förmånsrätt enligt 8 § 1) FRO (jfr 6 § 1. FRL) i viss fastighet, annan borgenär
vill ha särutrop.

Sakägare
som vill begära särutrop i fall som avses under e) eller f), skall framställa
yrkande härom innan bevakningssammanträdet avslutas, eftersom yrkandet är av
betydelse för upprättandet av sakägarförteckning. Bestämmelse härom har
upptagits som andra stycke under 1.

I
punkt 2 första stycket regleras, när gemensamit utrop skall ske sedan särskilda
utrop ägt rum. Om fastigheterna har samma ägare, skall gemensamt utrop alltid
följa. Om köpeskillingen då blir högre än sumraan av särutropen, skall det
gemensamma utropet som regel godtas. I motsatt fall gäller särutropen. Ingen
sakägare kan i denna situation förlora på det gemensamma utropet (jfr 55 §
fjärde stycket i departementsförslaget). Läget är ett annat, om fastigheterna
har olika ägare. Gemensamt utrop kan då göra del omöjligt för den enskilde
ägaren att ropa in sin egendom. 1 detta fall föreskrivs därför geraensamt utrop
endast om full betalning inte har uppnåtts för fordran, för vilken samtliga
fasligheter svarar. Gemensamt utrop behövs då för all del gemensamma ansvaret
skall kunna utkrävas så långt som möjligt. Ägarna kan också enas om att
fastigheterna skall utropas gemensamt. Del är inte tillräckligt all, om någon
ägare är frånvarande, de övriga ägarna enas om atl begära gemensamt utrop.
Samtliga ägare måste vara ense därom.

Mellan
stamfastighet och subsidiärt ansvarig avstyckning föreligger som regel inle
frånsett inteckningen någon ekonomisk gemenskap. Gemen-

s. 256 Kontrollera mot PDF

256 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

samt
utrop behöver i sådant fall inle äga rum enligt förslagel annat än ora särskilda
skäl föreligger. Med särskilda skäl förstås, atl raan har starka skäl att räkna
med högre pris vid gemensam försäljning på grund av fastigheternas belägenhet
och beskaffenhet eller att på annan grund gemensara försäljning innebär en
betydande fördel som bör inverka på priset. Besläramelse härom har upptagits
sora sista punkt i första stycket under 2.

Den
omständigheten alt bud inte avges vid särutropen medför inte all frågan om
fastigheternas försäljning förfaller. Det åligger i stället ÖE att fortsätta
med gemensamt utrop.

Vid försäljning av
gemensarat intecknade fastigheter kan tillämpningen av skyddsreglerna för
rättigheter föranleda komplikationer, när såväl särutrop som gemensarat utrop
skall ske. Gällande lag anvisar inte någon entydig lösning och skilda åsikter
i frågan har framförts. I praktiken torde svårigheterna ofta ha kringgåtts
genom atl skyldigheten all göra särutrop har blivit eftersatt. Med beredningens
förslag i 33 § (jfr 33 § i departementsförslaget) kominer rättigheter atl i
ökad utsträckning stå kvar oberoende av utropen. I fall då utropen får
betydelse för rättighetshavaren skall utrop av fastigheten först ske utan
förbehåll om rättighetens bestånd och sedan med sådant förbehåll. Buden tjänar
lill upplysning, huruvida rältighalen utgör någon belastning på fastigheten
eller inte. Det krävs av inteckningshavarna och andra sakägare att de är
vaksamma på delta stadium, om de anser att rättigheten är en belastning. Om
utropet med förbehåll för rättigheten blir lika högt som utropet utan förbehåll
eller högre är rättigheten räddad. Rällighetan blir också räddad, om alla
fordringar med bättre rätt blir täckta och fastigheten inte kan komma att
belastas med subsidiäransvar för inteckning som har bättre rätt än rättigheten.
I andra fall är rättigheten alltjämt i farozonen. Rättigheten blir då inle
skyddad utan att alla borgenärer med bättre rätt efter fördelning även av
subsidiäransvaret får full betalning ur fasligheten eller borgenär som blir
nödlidande godtar ett lägre bud. För ändamålet kan det behövas all
rätlighelshavaren tillskjuter visst belopp (jfr 39 § i deparleraentsförslaget).

När särutrop äger rum, vet
man inte alltid hur stor belastningen slutligen blir på fastigheten. Sakägarna
får räkna med alt fastigheten kommer alt belastas med subsidiärt ansvar,
vilket också skall vara anmärkt i sakägarförteckningen (jfr 53 § andra stycket
i departementsförslaget). Detta medför, atl rättighetshavare inte kan behöva
göra tillskott som eventuellt föranleds av subsidiäransvar för fastigheten
förrän det visat sig hur stor belastningen av sådan anledning blir. Om han
gjorl tillskott raed utgångspunkt från pri-raäransvaret men ej vill öka sin
insats till vad som påkallas av subsidiäransvaret, skall betalningen gå åter.
Rättighetshavarnas ställning kan alltså inte bedömas förrän även
subsidiäransvaret är fördelat. Fördelningen av subsidiäransvaret behöver inle
föranleda nya särutrop. De bud som givils vid de

s. 257 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 257

särutrop
som redan skett gäller även för del fallet all den slutliga belastningen på
den ena eller andra fastigheten klargörs först senare.

Har
en rättighet förbehållits vid särutrop, skall det enligt andra styckel under 2
gälla även om gemensamt utrop sker. Detta följer redan av atl fastig-helens
andel i den gemensamma köpeskillingen inte kan bli mindre än vad som bjöds för
fastigheten vid särutropet. Om emellertid rättigheten inte har skyddats vid
särutrop, kan den ändå räddas vid det gemensamma utropet. Då skall nämligen med
tillämpning av 38 § (jfr 39 § i deparleraentsförslaget) ånyo undersökas,
huruvida rättigheten behöver offras. Det bör också analogivis vid gemensamt
utrop prövas, om rättigheten kan räddas med mindre tillskott från
rättigbetshavarens sida än vid särutropet.

I
överensstämmelse med 121 § 2 mom. första punkten UL föreskrivs i tredje stycket
under 2, att gemensamt utrop har företräde, om del är högre än summan av vad
som bjudils vid särutropen. Häri gäller emellertid den inskränkningen alt, om någon
faslighets andel i den gemensamma köpeskillingen inte uppgår till fastighetens
skyddsbelopp, frågan om dess försäljning förfaller. Återstående fastigheter
skall då enligt 51 § 3. andra stycket (jfr 55 § femte stycket i
deparleraentsförslaget) utropas gemensamt. Därefter får särutropen och det
sista gemensamma utropet jämföras för deras del. I punkt 3 föreskrivs, att i
andra fall än som tidigare behandlats i paragrafen skall fastigheterna endast
utropas gemensamt. De kommer då alt säljas enligt gemensara
sakägarförteckning. Som tidigare utvecklats torde, sedan JB:s regler om
gemensam inteckning har slagit igenom och en viss övergångslid har förflutit,
det vanliga bli att endast gemensamt utrop sker.

Beredningen
har inle givit särskilda regler om grupputrop. Beredningen har eraeUertid undar
1 iittalat, alt särutrop bör kunna begränsas till den fastighet till vilken
särintresse hänför sig eller som avses med yrkande enligt f). Delta
förutsätter, atl gruppulrop kan ske av återstående fastigheter. När vissa av de
utmätta fastigheterna har samma ägare och besväras av sarama gravalioiier, har
också i praxis vid tillämpning av gällande lag godtagits, att grupperna och
inte de individuella fastigheterna utropas för sig. Beredningen förutsätter,
atl grupputrop kan ske utan särskild föreskrift. Som förut antytts raåste
emellertid tillses, att grupputrop inte leder till att felaktig
brist-överföring sker.

Remissyttrandena.
Hovrätten för Övre Norrland konstaterar att gemensamt inlecknade fastigheter
enligt förslaget undantagslöst skall ropas ut gemensamt om de har samma ägare.
Uppnås därvid högre bud än summan av buden vid särutropen, skall det gälla om
inte annat följer av 51 § i förslaget. Har fastigheterna olika ägare, behöver
inte gemensamt utrop äga rum annat än om gemensam skuld blir nödlidande. Liksom
de olika ägarna kan ha intresse av att ropa in sin egendom kan ägaren av flera
fastigheter ha intresse av att ropa in en eller flera av dc utmätta
fastigheterna. Hovrätten ifråga-

9 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 20

s. 258 Kontrollera mot PDF

258 KungL Maj.-ts proposition nr 20 år 1971

sätter
om inte den som äger samtliga utmätta fastigheter bör beredas samma möjligheter
som de olika ägaima.

Länsstyrelsen
i Kalmar län framhåller all de nuvarande reglerna om utrop av gemensamt intecknade
fastigheter reglerar när särutrop skall ske. ÖE kan då regelmässigt förbereda
ärendet i enlighet härmed. Enligt förslagel är särutrop obligatoriskt endast i
de fall som anges under punkt 1 a)d) i paragrafens första stycke, medan övriga
fall förutsätter att yrkande framställs av behörig sakägare innan
bevakningssammanträdet avslutas. Länsstyrelsen anser, att sådant yrkande bör
framställas inom riss tid före bevakningssammanträdet. Just försäljning av
gemensamt intecknade fastigheter innebär oftast de största problemen såväl för
ÖE som sakägarna. Det är därför synnerligen värdefullt om auktionen kan
förberedas i god tid, så att alla berörda parter i någon mån har möjlighet alt
förutse hur utropsordningen för auktionen kommer att gestalta sig.

Länsstyrelsen
i Kopparbergs län anser att de rättsägare som är närvarande rid
bevakningssammanträdet alltid bör ha rätt alt träffa överenskommelse om
gemensamt utrop av gemensamt intecknade fastigheter utan föregående särutrop.
En förutsättning för detta är att alla rättsägare har underrättats om alt sådan
överenskommelse kan träffas om det inte bestrids skriftligen eller muntligen
vid sammanträdel. Först genom en sådan regel skulle enligt länsstyrelsen
verkliga lättnader i fråga om förfarandet vid försäljning av gemensamt
inlecknade fastigheter kunna uppnås. Länsstyrelsen påpekar atl det, om en
ordning som den av länsstyrelsen förordade genomförs, blir nödvändigt med en
regel om den ordning enligt vilken inteckningar m. m. skall tas upp i den
gemensamraa sakägarförteckningen.

Departementschefen.
Gällande bestämmelser om utropsordningen, när två eller flera gemensamt
inlecknade fasligheter skall säljas samtidigt är i flera avseenden
svårtillgängliga. Beredningens förslag innebär att reglerna bhr tydligare och
mer överskådliga än de för närvarande är. Med tanke på de skiftande situationer
och de invecklade förhållanden som kan föreligga vid saratidig försäljning av
geraensarat inlecknade fastigheter är det knappast raöjligl alt nå längre än
beredningen i syfte all förenkla bestämmelserna. Liksom beredningen vill jag
emellertid framhålla att JB:s regler om gemensamma inteckningar är så
u]ppbyggda att det finns grundad anledning att anta att förfarandet vid
samtidig försäljning av gemensamt intecknade fastigheter i framliden i
allmänhet inle kommer att föranleda några större svårigheter. I del avseendet
får jag hänvisa till vad jag har anfört i den allmänna motiveringen.

I
anslutning lill de av beredningen föreslagna bestämmelserna har undar
remissbehandlingen framförts uppfattningen att rid bevakningssammanträdet
närvarande rättsägare skall få bestämma atl enbart gemensamt utrop skall ske.
En regel av denna innebörd kan enligt min mening leda till rättsförluster för
sakägare som inte är tillstädes och något fullgott skydd däremot

s. 259 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 259

uppnås
inte genom att regeln kompletteras med skyldighet att underrätta sakägarna om
dess existens. Jag anser del inte nödvändigt att ytterligare komplicera
proceduren genom alt, som har föreslagils i ett remissvar, ta in föreskrift att
yrkande om särutrop när sådant inte är obligatoriskt skall framställas riss
tid före bevakningssammanträdet.

Från
en remissinstans har ifrågasatts om inle den som är ensam ägare lill samtliga
utmätta fastigheter borde beredas samma möjlighet till inrop av en eller flera
av fastigheterna som föreslås beträffande del fall då det finns olika ägare
till de utmätta fastigheterna. Jag delar inte den uppfattningen. Enligt
förslaget är ägare till samtliga fastigheter betagen rätten till förvärv av en
eller flera fastigheter bara om bättre bud nås efter gemensarat utrop. Mellan
det fallet alt fastigheterna tillhör olika ägare och det fall att de tillhör
sarama ägare föreligger också en principiell skillnad. Vid försäljning av fastigheter
med skilda ägare avses enbart att uppnå full betalning för den gemensamma
inteckningen. Innehas däremot fastigheterna av en ägare, dvs.
exekutionsgäldenären, åsyftar försäljningen betalning av samtliga fordringar.
Med hänsyn härtill anser jag beredningens förslag böra följas också på denna
punkt.

I
sak har beredningens förslag beträffande utropsordningen följts i departementsförslaget.
I redaktionellt avseende har vissa ändringar emellertid företagils. Jag rill
särskilt nämna att det i departementsförslaget inledningsvis anges som
huvudregel atl geraensarat intecknade fastigheter skall utropas gemensamt,
varigenom reglerna om särutrop tydligare får karaktär av bestämmelser för
särskilda fall. Som framgår av det föregående har föreskriften att frågan om
utropsordningen skall behandlas på bevakningssammanträdet, som i beredningens
förslag finns som inledning till de här aktuella bestämmelserna, i
departementsförslaget fått sin plats i 51 §.

53
och 54 g§

Paragraferna
motsvarar 50 § i lagberedningens förslag.

Gällande
rätt. Enligt 116 § 1 mom. UL skall särskild sakägarförteckning upprättas för
varje fastighet när gemensamt intecknade egendomar skall utropas var för sig
vid samma auktion.

I
116 § 2 mom. meddelas regler om lägsta budet, när två eller flera gemensamt
intecknade fastigheter skall säljas. Skall fastigheterna säljas till gäldande
av samma fordran och har den gemensamma inteckningen bättre rätt än
exekulionsfordringen, skall lägsta budet för envar fastighet bestämmas som om försäljningen
skedde för betalning av den gemensamma inteckningen. Anledningen härtill är,
att gemensamheten i ansvar annars inte skulle kunna utnyttjas till fullo. Om
det finns flera gemensamma inteckningar, anses lägsta budet skola bestämmas
mad hänsyn till den bästa gemensamma inteckningen. En följd av lägsta budels
placering kan bli, alt särinleckning i viss fastighet, som ligger mellan den
bästa gemensamma inleck-

s. 260 Kontrollera mot PDF

260 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

ningen
och exekulionsfordringen, offras. Hänsynen till den gemensamma inteckningen
har alltså krävt avsteg från täckningsprincipen.

Enligt
116 § 3 mora. har innehavaren av gemensara inteckning möjlighet att efterge den
gemensamma ansvarigheten. Sker eftergift beträffande de fastigheter som skall
säljas, skall borgenärsförteckningarna upprättas och lägsta buden bestämmas i
överensstämmelse härmed.

Som
huvudregel gäller enligt 117 § UL atl alla gemensamma inteckningar skall
betalas kontant, om inte försäljningen har skett vid gemensarat utrop utan
föregående särutrop. Ora inteckningshavaren efterger den gemensamma
ansvarigheten eller endast en av de geraensamt inlecknade fastigheterna säljs,
kan emellertid avräkning ske.

Lagberedningen. I 50 § i
beredningens förslag ges regler om upprättande av sakägarförteckning när
gemensamt intecknad fastighet skall säljas. Bestämmelserna avser såväl
försäljning enligt särskild sakägarförteckning som försäljning enligt gemensara
förteckning. Paragrafen innehåller också kompletterande bestämmelser om
betalning av köpeskilling och handpenning.

I
punkt 1 föreskrivs, alt då särskilda utrop sker särskild sakägarförteckning
skall upprättas för varje fastighet som skall säljas. Detta överensstämmer i
sak med vad som gäller enligt 116 § 1 mom. UL.

Det
kan enligt beredningen tänkas förekomma, all t. ex. två av tre gemensamt
inlecknade fastigheter har ulmätts och skall säljas. I sådant fall kan det
risserligen vara tillräckligt raed en gemensam sakägarförteckning, om de två
utmätta fastigheterna tillhör samma ägare och är helt homogent belastade.
Förteckningen skall emellertid ändå anses som särskild sakägarförteckning
därför all den Iredje inlecknade fastighelen ej säljs samtidigt. Detta innebär,
alt fordringar som belastar fastigheterna i princip skall betalas kontant och
alt fortsatt inleckningsansvar inte kan komraa i fråga. Sora fallet måste bli
mycket sällsynt har lagtexten inte betungats därmed.

Enligt
första stycket andra punkten under 1 skall, när särskilda sakägarförteckningar
upprättas, förteckningen för varje fastighet upprättas som om försäljningen
begärts på grund av den bästa gemensamma inteckningen. Det görs alltså inle
någon skillnad mellan del ursprungliga exekulionsobjektet och indragen
fastighet. Även i indragen fastighet blir endast inteckningar som ligger
framför dea. bästa gemensamma inteckningen skyddade. Om exekulionsfordringen
har bättre rätt i en eller flera fastigheter än den bästa gemensamma
inteckningen, skall skyddsbeloppet för den eller de fastigheterna enligt
förslaget bestämmas med hänsyn lill exekulionsfordringen.

Gemensam inteckning skall
enligt 47 § andra styckel (jfr 49 § andra stycket i departementsförslaget)
fördelas så som sägs i 6 kap. 17 eller 18 § JB 1966 (jfr 6 kap. 10 eller 11 §
JB). För varje fastighet skall alltså i sakägarförteckningen tas upp det
belopp för vilket fastigheten svarar i förhållande till övriga fastigheter. I
princip innebär detta, att fastighetens primärbelopp skall anges. Emellertid
följer av reglerna för gemensam inteckning att faslig-

s. 261 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 261

hel
kan få bära ett ökat ansvar, om del konstateras brist i annan egendom. Della
måste till ledning för spekulanterna anmärkas i sakägarförteckningen. Storleken
av det vidgade ansvaret kan emellertid inte bestämmas i förväg utan blir
beroende på utfallet av försäljningen av övriga utmätta fastigheter.
Bestämmelse alt i förteckningen skall göras anmärkning om alt ansvaret kan
vidgas har upptagits i andra stycket under 1. Regeln, som överensstämmer med
senare delen av 116 § 1 mom. UL, avser primärt ansvarig faslighet.

Enligt 48 § tredje stycket
(jfr 50 § tredje stycket i departementsförslaget) anses indragen fastighet
utmätt när beslut meddelas om indragning. När fastighet har dragits in,
uppkommer ett särskilt problera i fråga om beräkning av tillägg enligt 6 kap. 3
§ JB. Enligt sistnämnda lagrum utgör tillägget dels femton procent av
fordringens kapitalbelopp, i den mån detta faller inom pantbrevets belopp, och
dels sex procent årlig ränta på samma fordringsbelopp från den dag då
fastighelen utmättes eller konkursansökan gjordes. Av 48 § tredje stycket
skulle följa, att "utmätningsränta" skulle kunna tas ut ur indragen
fastighet endast från den dag då den anses utmätt. Ur det ursprungliga
exekulionsobjektet kan emellertid utmätningsränta tas ut för liden från
utmätningen av detta objekt. Uppslår brist i indragen fastighet, kan också
ränta på bristen tas ut ur vad som först ulmätts. Gällande lag besvarar inte
spörsmålet, för vilken lid ränta får tas ut ur indragen fastighet. Det har i
doktrinen hävdats, att ränta för alla fastigheter sora skall säljas, alltså
även indragen fastighet, skall räknas från utraätningen av del ursprungliga
exe-kutionsobjeklel. Genom reglerna i 6 kap. 3 § JB reduceras frågan lill atl
avse den där angivna utmätningsräntan. Beredningen föreslår, att som Iredje
stycke under 1 förs in en regel i ämnet. Där föreskrivs, att när fastighet har
dragits in enligt 48 §, tillägg enligt 6 kap. 3 § JB skall beräknas med utgångspunkt
från den första utmätningen. Denna föreskrift är tilläraplig även när
indragning sker med anledning av alt faslighet skall säljas exekutivt under
konkurs. Om konkursansökningen har föregått indragningsbeslutel, bör emellertid
räntan räknas från konkursansökningen.

Beträffande fastighet som endasl
i andra hand svarar för inteckning skall enligt fjärde stycket under 1 anges,
om sådant ansvar kan ifrågakomma. Det är nödvändigt att fästa uppmärksamheten
på förhållandet genom anteckning i sakägarförteckningen. Situationen inträder,
när en subsidiärt ansvarig avstyckning säljs samtidigt med stamfastighelen. Då
kan i stamfasligheten uppstå brist som skall tas ut ur avstyckningen. För att
detta skall kunna ske förutsätts, atl avstyckningar som svarar före den
avstyckning varom är fråga säljs samtidigt.

Beträffande
inteckningsansvaret efter exekutiv auktion på gemensamt inlecknade fasligheter
innehåller JB bestämmelser som leder till atl avräkning på fordran, för vilken
gemensam inteckning ligger sora säkerhet, inte kan äga rum annat än om
försäljningen gäller hela komplexet och särutrop ej skett. Under 2 i 50 § har
beredningen föreskrivit, att i fall som avses under 1

s. 262 Kontrollera mot PDF

262 Kungl. Maj.ts proposition nr 20 år 1971

-
dvs. när försäljning sker enligt särskild sakägarförteckning varje fordran
som är förenad med panträtt i den sålda fastigheten skall betalas kontant. Det
medges dock undanlag efter överenskommelse mellan inroparen och den som enligt
sakägarförteckningen är betalningsberättigad. Sådan överenskommelse kan länkas,
när ÖE jämlikt 52 § tredje stjcket (jfr 56 § tredje stycket i
departementsförslaget) kan meddela förordnande ora fortsatt inleckningsansvar.

Förekommer
särinleckning i såld faslighet, föreligger inte hinder mot överenskommelse om
avräkning för fordran som är förenad med panträtt. Det kan här näranas, att
gemensam inteckning förvandlas till en eller flera separatinteckningar om
borgenären efterger det gemensamma ansvaret när det kan ske enligt bestämmelsen
under punkten 5. Beredningen har likväl inte ansett, all det för sådana fall
som här nämnts behöver göras något undantag från regeln om kontantbetalning i
punkt 2.

I punkt 3 behandlas frågan
om skyldighet att erlägga handpenning vid särutrop. Gällande lag ger inte
något besked i detta hänseende. Det har ansetts, atl särutrop bör säkerställas
genom handpenning. Härvid har åberopats den betydelse sora särutropen, även om
de inle blir gällande, har för den gemensamma köpeskillingens uppdelning. De
måste därför vara allvarligt menade. Beredningen ansluter sig lill denna
uppfattning och förordar en bestämmelse därom. I första punkten under 3
föreslås sålunda, att handpenning skall lämnas efter varje inrop, även om
inropad faslighet enligt 49 § (jfr 52 § i departementsförslaget) skall utropas
på nytt. Av 34 § 4 (jfr 35 § andra stycket i departementsförslaget) följer, all
del är tillfyllest alt lämna godtagbar säkerhet. Är handpenning som lämnats
vid ett inrop tillräcklig för att täcka handpenning som samma inropare skall
lämna för senare inrop, behöver ny handpenning inte lämnas. För att bud som är
så lågt att det inte kan antas behöver handpenning inle lämnas. Detta gäller
även inrop som sker vid gemensarat utrop och inte kan godtas därför alt det
inte överstiger sumraan av vad som har bjudits rid särutropen. Om en fastighet
utropas flera gånger för prövning om rältighel skall förbehållas, skall också
varje inrop säkerställas (jfr 41 § i departementsförslaget).

Om
inrop inte skall bestå, skall handpenningen återlämnas. När gemensamt inrop
skall gälla, behöver alltså inte avvaktas, att köpet verkligen fullföljs på
betalningsdagen.

När geraensarat inlecknade
fasligheter endast skall utropas geraensamt, upprättas enligt punkt 4 endast
gemensam sakägarförteckning. Som framgår av 49 § 1 (jfr 52 § första stycket i
departementsförslaget) föranleder särintresse i form av rättighet inle all
särutrop är obligatoriskt. Det förutsätts yrkande därom. Framställs inle
sådant yrkande, utgör särintresset sålunda inte hinder mot försäljning efter
endast gemensamt utrop.

Ora
endast gemensamt utrop skall äga rum och rättigheter finns i mer än en
fastighet, behövs en regel om den ordning i vilken rättigheterna skall las

s. 263 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj.ts proposition nr 20 år 1971 263

upp
i förteckningen. Enligt andra stycket under 4 i förslaget skall varje rättighet
anses upplåten i alla fastigheterna. Rättigheterna skall till följd härav
ordnas som om de alla upplåtits i en och samma fastighet, vilket onekligen
erbjuder vissa problem enligt förslaget liksom enligt gällande lag. Bestämmelsen
omfattar endast rättigheter som avses i 27 § 4 (jfr 25 § 4 i departementsförslaget),
dvs. rättigheter som skall tas upp i sakägarförteckningen. Enligt 38 § (jfr 39
§ i departementsförslaget) skall för varje rättighet prövas vilken belastning
den medför, om ej annat följer av 33 § (jfr 33 § i deparlementsförslaget).
Ordningsföljden mellan rättigheter meddelade i olika fastigheter blir därför
av mindre betydelse.

Enligt 35 § (jfr 37 § i
departemenlsförslaget) kan sakägare fordra, atl försäljning skall ske på andra
villkor än lagen anger, om avvikelsen inta gör intrång i annans rätt.
Eftergift av den gemensamma ansvarigheten hör hit. Eftersom eftergiftens
ändamål är att ge inteckningshavaren möjlighet att låta avräkna sin fordran i
stället för alt la betalt finns inle behov av eftergift vid försäljning enligt
gemensam sakägarförteckning. En sådan eftergift skulle raedföra särgravation i
ett homogent komplex, något som uppenbarligen inte kan tillåtas. I punkt 5
föreskrivs därför, att vid lillärapning av 35 § skall iakttas att innehavare
av gemensam inteckning inte får efterge den gemensamma ansvarigheten annat än
om fastigheterna säljs var för sig.

Om
inteckningshavaren vill efterge det gemensamma ansvaret när eftergift är
tillåten enligt punkt 5, måste han göra det senast vid bevakningssammanträdet.
Effekten av eftergiften blir, att den gemensamraa inteckningen förvandlas till
en eller flera separatinteckningar, om försäljning kommer till stånd. Della
inverkar på sakägarförteckningarna och har betydelse för bestämmande av skyddsbeloppen.
Eftergiften är begränsad lill de fastigheter sora säljs. Däremot kvarstår
gemensam ansvarighet för fastigheter som till äventyrs inte omfattas av
exekutionen. Kommer försäljning inte till stånd, kvarstår det fulla gemensamma
ansvaret.

Remissyttrandena. De av
beredningen i denna paragraf upptagna bestämmelserna har lämnats utan erinran
av alla remissinstanser utom länsstyrelsen i Kopparbergs län. Länsstyrelsen
konstaterar all beredningen under punkten 1 i paragrafen föreslår att särskild
sakägarförteckning skall upprättas för varje fastighet som skall säljas. Detta
förslag anser länsstyrelsen inle överensstämma med beredningens uttalanden i
betänkandet om grupputrop av fastigheter. I den mån grupputrop redan i första
omgången kan ske beträffande vissa fastigheter måste det enligt länsstyrelsen
vara tillräckligt att upprätta en gemensam förteckning för dem.

Departementschefen.
Beredningen har föreslagit en regel av innebörd att innehavare av gemensam
inteckning får efterge den gemensamma ansvarigheten, om gemensamt intecknade
fastigheter säljs var för sig (punkt 5 i förslaget). Däremot skall enligt
beredningen sådan eftergift vara utesluten, om fastigheterna säljs enligt
gemensam sakägarförteckning.

s. 264 Kontrollera mot PDF

264 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

En
regel av den föreslagna innebörden slår inte i överensstämmelse med vad som
enligt JB skall gälla beträffande panträtt på grund av gemensam inteckning och
i fråga om exekutiv auktions inverkan på gemensam inteckning. Regeln saknar
därför motsvarighet i deparleraentsförslaget. Della innebär att eftergift av
gemensamt ansvar enligt departementsförslaget inte i något fall är möjlig.

I
övrigt överensstäraraer deparlementsförslaget i sak raed beredningens förslag.
Särskilda regler om gruppulrop har inte lagils upp i förslagel. Försäljning i
denna form innebär emellertid alt grupperna och inte de särskilda fastigheterna
utropas för sig. Det raedför att del bör vara tillräckligt att upprätta en
gemensam sakägarförteckning för fastigheterna, om grupputrop kan ske redan i
första omgången.

Redaktionellt
har bestämmelserna i deparlementsförslaget delals upp på två paragrafer. I
enlighet med den disposition som har följts i del föregående tas i 53 § upp
reglarna om innehållet i sakägarförteckningen (jfr punkterna 1 och 4 i
beredningens förslag), medan reglerna om betalningsvillkoren har tagils upp
som 54 § (jfr punkterna 2 och 3 i beredningens förslag).

55
§

Paragrafen
motsvarar 51 § i lagberedningens förslag.

Lagberedningen.
I 51 § i beredningens förslag har saralats vissa regler som skall iakttas vid
auktion på gemensamt intecknade fastigheter. Samtliga föreskrifter avser
förhållanden som endasl kan uppslå rid försäljning av gemensamt intecknade
fastigheter och kompletterar de regler sora gäller vid exekutiv försäljning av
en enda fastighet.

Punkt
1 behandlar försäljning av indragen fastighet. Härom föreskrivs f. n. i 122 §
UL, alt den egendom vars särskilda försäljning har blivit begärd skall ropas ut
först. Om vad sora då bjuds inle ger någon betalning åt exekulionsfordringen,
skall varken del ursprungliga exekulionsobjektet eller indragen fastighet
säljas. I annat fall skall sistnäranda fastighet utropas. Brist i denna
fastighet, som skall överföras till det ursprungligen ulraätta objektet, kan då
medföra atl ingen fastighet kan säljas.

Beredningen
anser, atl samma ordning bör gälla även i fortsättningen. Leder alltså utropet
av den först utmätta fastigheten inte lill resultat, nedläggs hela förfarandet.
Detta kan inträffa även om skyddsbeloppet uppnåtts. Skyddsbeloppel bestäms ju
med hänsyn lill den bästa gemensamma inteckningen. Att avgivet bud jämte
eventuella övriga tillgängliga medel överstiger skyddsbeloppet behöver därför
inle medföra, alt exekutionssökanden verkligen kan få betalning. Om emellertid
budet förslår lill någon betalning på sökandens fordran, fortsätter ÖE alt
ropa ul den indragna fastighelen. Uppslår härvid brist, skall denna överföras
till del första exekulionsobjektet. Något nytt utrop av denna fastighet behöver
emellertid inle företas. Skyddsbeloppet för denna är bestämt raed hänsyn till
den bästa geraensamma inleck-

s. 265 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 265

ningen
och ändras inte i nämnda situation. Med utgångspunkt från det avgivna budet
har man all undersöka, om den ursprungliga exekulionssökanden kan få någon
betalning trots bristöverföringen. Blir svaret nekande, sker ingen försäljning
(se punkt 4). Beredningen har förut nämnt, att del kan bli nödvändigt att,
förutom särutrop av varje fastighet, ha geraensamt utrop av de ursprungligen
angripna fastigheterna, av de indragna fastigheterna samt slutligen av samtliga
fasligheter. I enlighet med vad som nu sagts har i 51 § 1 föreskririts, att när
fastighet indragits i försäljningen med stöd av 48 § (jfr 50 § i
departementsförslaget) och den först ulraätta fastigheten inte blir såld, skall
inte någon av fastigheterna säljas.

Även vid exekution som
riktar sig såväl mot primäransvarig sora mot endast i andra hand ansvarig
fastighet behövs särskilda regler ora utropsordningen. 121 § 3 och 4 mom. UL
avser de fallen att exekution direkt riktas mot slamfastighet och subsidiärt
ansvarig avstyckning på grund av gemensam inteckning eller att avstyckningen
indragits i förfarandet. Inteckningen får då som en följd av ansvarels
subsidiära natur inte föranleda försäljning av avstyckningen, om brist inte
har konstaterats i stamfasligheten. Blir exekutions- och eventuell
indragningsfordran täckta i stamfastighelen, får avstyckningen inte säljas.
Delta anses gälla även om gemensam inteckning med sämre rätt blir nödlidande.
121 § 3 och 4 mom. UL lämnar möjlighet för av-styckningens ägare att avvärja
försäljning av avstyckningen genom atl betala vad som brister för att sökanden
skall få fullt. Är avstyckningens ansvar begränsat till visst belopp, behöver
högst detta belopp tillskjutas.

I
överensstämmelse med vad sora nu gäller föreslår beredningen i punkt 2, atl om
fastighet endast i andra hand svarar för fordran på grund av gemensara
inteckning, får den inte säljas för den fordringen innan det visat sig att
betalning inle kan ulgå ur den faslighet som svarar i första hand. Här åsyftas
de fall då ulmätningssökanden fått utmätning av såväl stamfasligheten som den
subsidiärt ansvariga fastighelen och då borgenär med lika eller sämre rätt än ulmätningssökanden
dragit in den subsidiärt ansvariga fastighelen i förfarandet.

I andra stycket föreskrivs
att den endast i andra hand ansvariga fastigheten inte får säljas, om dess
ägare eller annan sakägare betalar den brist för vilken fastigheten skall svara
eller ställer säkerhet för beloppet. 1 förhållande till gällande lag innebär
beredningens förslag den nyheten att även annan sakägare än ägaren kan träda
emellan och hindra försäljning. Närmast har beredningen åsyftat innehavare av
särskild rättighet i avstyckningen som kan vilja tillskjuta medel för att
undrika att hans rättighet sätts i fara. Bestämmelsen om säkerhet är också ny.
Av 48 § i UL-förslagel följer att säkerheten skall prövas av ÖE enligt vad där
sägs.

Utropas
fasligheter först särskilt och sedan gemensamt, behövs regler om
köpeskillingens fördelning mellan fastigheterna, när det gemensamma utropet
leder till försäljning. Vid fördelning av köpeskillingen utgör enligt 121 §

9t Riksdagen 1971.1 saml. Nr 20

s. 266 Kontrollera mot PDF

266 Kungl. MaJ:ts proposition nr 20 år 1971

2 mom.
UL nästföregående års taxeringsvärde i första hand jämförelsetal

mellan fastigheterna. Saknar någon fastighet taxeringsvärde, används i stäl

let de av utmätningsmannen i ärendet åsatta värdena. Till denna fördelnings

princip har fogats en tilläggsbestämmelse, att fastighets andel i köpeskil

lingen aldrig får understiga vad som bjöds för fastigheten vid särutropet. Om

fastighet har ropats ul med tillbehör som inte ingick i taxerings- eller salu

värdet eller ulan tillbehör som omfattades av detta värde, får järakning ske

av de värden som skall utgöra jämförelsetal.

Avsikten
med reglerna är bl. a. att skapa större fasthet i förfarandet. Till grund för
fördelningen av överskottet bör därför de jämförelsetal ligga som bäst
avspeglar fastigheternas inbördes värden. Enligt 6 § andra stycket (jfr

3 §
andra stycket i departementsförslaget) skall ÖE låta värdera gemensamt

intecknade fastigheter, om taxeringsvärde saknas eller kan antas vara miss

visande för någon fastighet. Har sådan värdering skett, bör den användas

vid nu ifrågavarande fördelning. Om åter särskild värdering inle skett, bör

fastigheternas senaste taxeringsvärden ligga till grund för köpeskillingens

fördelning. Tillräcklig anledning att, sedan ny taxering skett, hålla sig till

nästföregående års taxeringsvärden synes inte föreligga. I övrigl har gällande

regler oförändrade lagils upp som första stycke under punkt 3.

När
försäljning sker i enlighet med särskilda sakägarförteckningar, finns inte
något gemensamt skyddsbelopp vid ell efterföljande gemensamt utrop. Beträffande
varje särskild faslighet måste däremot det för den fastigheten bestämda
skjddsbeloppet uppnås. I fråga om fastighet, beträffande rilken denna
förutsättning brister, förfaller frågan om försäljning. Man får då skrida till
gemensamt ulrop av återstående fastigheter. Härigenom kan undan för undan
fastigheter falla bort så alt hela exekutionen blir resultatlös. Bestämmelse
härom har ber

Som
punkt 4 föreskrivs i forslaget att, om det inte uppnås bud som förslår till
betalning av någon del av exekutionsfordringen, inte någon av fastigheterna
får säljas. Del är sålunda inte tillräckligt, all skyddsbeloppet för en eller
flera fastigheter uppnås. Skyddsbeloppet bestäms ju med hänsyn till den bästa
gemensamma inteckningen. Exekutionen måste som helhet ge något resultat för
all överhuvud någon fastighet skall få säljas. Tillämpning av 39 § andra
stycket andra punkten (jfr 40 § andra stycket andra punkten i departemenlsförslaget)
kan inle i detta fall föranleda, att försäljning får äga rum.

Enligt
gällande rätt får inrop inte godtas, om det är sannolikt att avsevärt högre
köpeskilling kan uppnås. Bestämmelsen har överförts till 39 § första stycket
(jfr 40 § i departementsförslaget). Föreskriften kräver en komplettering, när
försäljning avser gemensamt intecknade fastigheter. Om inrop som gäller enstaka
faslighet avvisas, skulle ansvaret för gemensamma inteckningar kunna övervältras
på övriga fastigheter. Frågan huruvida anbud bör avvisas skall därför prövas
med hänsyn lill del vederlag som sam-

s. 267 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 267

raanlagt
bjudils för saratliga fastigheter som inropats vid auktionen. Bestämmelsen,
som nu finns i 126 § 3 mom. andra punkten UL, har tagils in som punkt 5.

Departementschefen. När
gemensamt intecknade fastigheter efter föregående särutrop har ropats ut
gemensamt skall enligt beredningens förslag (punkten 3) den köpeskilling som
har bjudits fördelas efter fastigheternas taxeringsvärden eller, om särskild
värdering har skett i ärendet, efter de värden som därvid har åsatts
fastigheterna. Förslaget i denna del utgår från alt särskild värdering sora har
skett i ärendet utgör den fördelningsgrund som i första hand bör användas och
all taxeringsvärdena sålunda inte bör användas som jämförelsetal annat än om
särskild värdering inle har skett. Jag ansluter mig till uppfattningen atl
värdering sora har skett i ärendet bör tas till utgångspunkt för fördelningen.
Med hänsyn till alt värderingsreglerna i 3 § i departeraentsförslagel, till
skillnad från beredningens förslag, innebär all särskild värdering alltid skall
ske av fastighet sora skall säljas exekutivt behövs inte någon föreskrift att
fördelning skall ske efter taxeringsvärdena om särskild värdering inte har
skett. I departemenlsförslaget har fördelningsregeln utformats i enlighet
härmed (55 § fjärde styckel).

I
övrigl; har de av beredningen föreslagna reglerna, som nära ansluter till gällande
rätt, i sak oförändrade tagits upp i departementsförslaget.

56
§

Denna
paragraf motsvarar 52 § i lagberedningens förslag.

Lagberedningen.
Enligt första stycket i denna paragraf skall ÖE på begäran av den som köpt
fast egendom exekutivt kunna förordna alt inteckning, som annars enligt 6 kap.
11 § första stycket JB 1966 (jfr 6 kap. 12 § första stycket JB) blir utan
verkan i fasligheten, alltjämt skall gälla. Om pantbrev har förkommit, får
förordnande inte meddelas (jfr fjärde stycket). Det är då enligt beredningen
lämpligare, alt köparen söker ny inteckning.

Bestämmelsen i 6 kap. 11 §
första stycket JB 1966 skall gälla även om inleckningsansökan är vilande. På
motsvarande sätt bör denna paragraf i beredningens förslag bli tillämplig, om
fastigheten är belastad av vilande inteckning sora ej läcks av köpeskillingen.
En förklaring av ÖE om fortsatt giltighet medför då naturligtvis ej annan
verkan än att ansökningen alltjämt är vilande och ej försvinner genom
fastighetens försäljning.

Inteckning
som endast gäller i andel av fastighet bör efter försäljning på exekutiv
auktion upphöra att gälla, v are sig inteckningen läcks av köpeskillingen
eller ej.

I
andra stycket av 6 kap. 11 § JB 1966 (jfr 6 kap. 12 § andra styckel JB) sägs,
alt första stycket skall ha motsvarande tillämpning i fråga om fastighet som
svarar för inteckning gemensamt med annan fastighet, om fastigheten säljs vid
gemensamt utrop ulan föregående särskilda utrop. Avser auktionen

s. 268 Kontrollera mot PDF

268 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

sådan
fastighet ensam eller sker särskilda utrop, skall fastigheten ej vidare svara
för inteckningen.

Om gemensamt intecknade
fastigheter sålts på exekutiv auktion i enlighet med gemensam
sakägarförteckning, är situationen jämförlig raed alt endast en enda fastighet
sålts. I andra stycket av denna paragraf föreslår beredningen en däremot
svarande bestämmelse om fortsatt inleckningsansvar. Denna bestämmelse skall
gälla, om saratliga gemensarat inlecknade fasligheter har sålts i enlighet med
gemensam sakägarförteckning. Det bör understrykas, att bestämmelsen sålunda
inle är tillämplig om vissa av de gemensarat inlecknade fastigheterna men ej
alla sålts i enlighet med gemensam sakägarförteckning.

I 6 kap. 18 § andra
styckel JB 1966 (jfr 6 kap. 11 § andra stycket JB) regle- ras primärt och
subsidiärt inteckningsansvar, när fastighet har delats genom avstyckning.
Stamfastighelen skall svara primärt och den avstyckade fastigheten subsidiärt,
om fastigheterna kommit på olika händer. Vidare regleras ansvaret, om
successiva avstyckningar har skett.

Enligt 6 kap, 11 § tredje
stycket JB 1966 skall, om flera fastigheter svarar gemensamt för inteckning och
någon eller några av dem säljs på exekutiv auktion, de övriga ej vidare svara
för belopp som utgått ur köpeskillingen för de fastigheter som sålts. Enligt av
beredningen utarbetat förslag till ändiing av nämnda bestämmelser (bil. A till
betänkandet) skall, om gemensamt intecknad fastighet har sålts i enlighet med
särskild sakägarförteckning, inteckningen vara utan verkan i fastigheten även
om den täcks av köpeskillingen, om inte ÖE förordnal om fortsatt
inteckningsansvar (jfr 6 kap. 12 § andra stycket JB).

Sådant förordnande av ÖE
om fortsatt inteckningsansvar som sist nämnts skall kunna meddelas enligt
Iredje stycket i denna paragraf. Möjligheten därtill är starkt begränsad. Del
förutsätts lill en början, att den sålda fastigheten enUgt 6 kap. 18 § JB 1966
(jfr 6 kap. 11 § JB) svarar för hela inteckningen i förhållande lill varje
annan gemensamt inlecknad faslighet. Vidare förutsätts, alt den fordran för
vilken pantbrevet ligger som säkerhet har blivit helt täckt vid den exekutiva
auktionen. Detta betyder, att subsidiärt ansvarig faslighet ej längre kan
angripas. ÖE skall under dessa förutsättningar kunna på begäran av köparen av
stamfastighelen förordna, alt inteckningen, när den annars skulle bli ulan
verkan skall alltjämt gälla i stamfastighelen. Bestämmelsen gäller oavsett hur
pantbrevet ligger i förmånsrättsordningen. Detta innebär bl. a. atl sämre
liggande inteckningar hindras att utan skäl rycka upp, om förordnande meddelas.

Första
och Iredje styckena i denna paragraf lorde kunna kombineras så, atl ÖE
förordnar enligt första slj'cket, all inteckningar som gällde endast i den
sålda fastigheten raen föll utanför köpeskillingen skall alltjämt gälla i
fastigheten, och enligt Iredje stycket, atl inteckning, som täcks av köpeskillingen
men var geraensam för den sålda fastigheten och subsidiärt ansvarig

s. 269 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 269

fastighet,
också skall gälla i den sålda fasligheten. Serien av inteckningar i sistnämnda
fastighet kan alltså behållas obruten, om situationen är sådan sora nj'ss
beskrivits.

Det är nödvändigt, alt
frågan om fortsatt inteckningsansvar blir klargjord senast i samband med
köpeskillingsfördelningen. Efter denna skall ju ÖE rapportera lill
inskrivningsmyndigheten v'ad som hänt med fastigheten. Begäran om förordnande
som avses i första, andra eller tredje stycket skall därför framställas innan
köpeskillingsfördelning skett. Därvid skall pantbrevet inges, om det ej förut
är tillgängligt för ÖE. Bestämmelser härom har intagits sora fjärde stycke.
Genom kravet på ingivande av pantbrevet säkerställs, atl ÖE ej kan raeddela
förordnande enligt paragrafen annat än ora pantbrevet är tillgängligt.

Enligt femte stycket i
paragrafen skall ÖE anmäla förordnande enligt denna paragraf till
inskrivningsmjmdigheten och översända pantbrevet för utfärdande av nytt
pantbrev, när sådan åtgärd behövs. Nytt pantbrev kan behövas, när pantbrevet
tidigare gällde i mer än slamfastighet och nu skall gälla endast i
stamfastigheten. Det är lämpligt, alt ÖE sararåder med inskrivningsmyndigheten
när någon som helst oklarhet råder om inteckningsförhållandena så alt del ej
vållas oordning i detta hänseende.

Departementschefen.
Vad beredningen föreslår under denna paragraf överensstämmer med
bestäramelserna i 6 kap. 12 § JB om fortsatt inleckningsansvar (jfr prop.
1970:20 del B s. 912). 1 sakligt hänseende ansluter jag mig sålunda till
beredningens förslag i denna del. Redaktionellt har bestämmelserna i
departementsförslaget fåll en utformning som klarare markerar att de anger
vilka förutsättningar som skall vara uppfyllda för att förordnande ora fortsatt
inteckningsansvar skall kunna raeddelas och vilket innehåll förordnande i visst
fall skall ha, medan bestäramelserna i 6 kap. 12 § JB reglerar frågan om verkan
av förordnandet.

Underrättelserna
mellan ÖE och inskrivningsmyndigheten bör enligt min mening regleras i
tillämpningsföreskrifter. Sista styckel i beredningens förslag har därför inte
någon motsvarighet i departementsförslaget.

57
§

Paragrafen,
som motsvarar 53 § i lagberedningens förslag, innehåller de grundläggande
bestämmelserna för alt utmätt fastighet skall få säljas under hand.

Lagberedningen.
Beredningen framhåller lill en början all del, även när fastighet säljs under
hand med ägarens medverkan, är fråga om exekutiv försäljning av utmätt
egendora. Detta medför t. ex., att den betalning som utmätningssökanden uppnår
koramer att tillfalla honom med den förmånsrätt sora följer raed utmätning av
fast egendom. Förslagel förutsätter emellertid å andra sidan bl. a. att
försäljning under hand ej kan rubba inleckningsförhållandena.

s. 270 Kontrollera mot PDF

270 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

Försäljning
under hand får enligt förslaget inte användning annat än om det är
tillförlitligt utrett vilksi fordringar och rättigheter som belastar fasligheten.
Något formligt bevakningssamraanträde krävs inle. Genom kontroll av
gravationsbevis och förfrågningar hos långivare, fastighetens ägare och rättighetshavare
som finns på fastigheten eller på annat sätt förutsätts ÖE kunna utreda vilka
fordringar och rättigheter som belastar fastighelen. Del måste krävas, att ÖE
kan hysa tilltro till upplysningarna. Om det skulle vara önskvärt alt diskutera
saken gemensamt raed långivare och rättighetshavare, kan ÖE kalla dem lill ett
informellt sammanträde för överläggning. Man kan bl. a. tänka sig att långivare
kan finna det fördelaktigt atl fastigheten säljs under hand, faslän han ej får
full betalning för sin fordran, eller all överenskommelse kan träffas med
någon rättighetshavare om att denne avstår från upplåten rättighet för att
raöjliggöra fastighetens försäljning.

ÖE
skall pröva, huruvida försäljning under hand är raera ändamålsenlig än försäljning
på auktion. Fördelen med försäljning under hand är, alt den ger möjlighet att
undersöka marknaden på ett affärsmässigt sätt och alt mäklare kan engageras för
alt arbeta för fastighetens försäljning. Även om dennes arbete kräver provision
när det Ijckas kan man ofta vänta sig, att nellobehållningen blir större än vid
försäljning på auktion. Del är dock möjligt, alt erfarenheterna på sina håll
kan ge vid handen all vissa typer av fastigheter kan gå högre vid auktion.

Förslaget
förutsätter inte, all försök först skall göras med försäljning på auktion. ÖE
skall enligt förslaget bereda ägaren och ulmätningssökanden tillfälle all yttra
sig om hur man bäst bör förfara. Motsätter sig ägaren försäljning under hand,
måste på grund av 55 § i förslaget (jfr 59 § i departementsförslaget) auktion
utlysas. Visar det sig emellertid vid auktionen alt acceptabelt bud inte kan
uppnås, är ägarens raedverkan till försäljning under hand inle alllid nödvändig
enligt 55 §. Utmätningssökanden har å sin sida inte annat intresse i saken än
att hans fordran jämte kostnaden för förfarandet läcks. Det slår honom
emellertid fritt atl medge alt försäljning sker under hand utan atl hans
fordran blir läckt. Av ändaraålet raed del exekutiva förfarandet följer dock,
alt försäljning inle bör äga rura ora den inte ger täckning för någon del av
sökandens fordran eller den kostnad för vilken han svarar.

Del
krävs alt någon arbetar för fastighetens försäljning. Som regel lorde del
lämpligaste v-ara, att mäklare anlitas med rätt för honom att få sedvanlig
provision om hans arbete leder till fastighetens försäljning. Självfallet bör
ÖE i samband med uppdraget avtala raed mäklaren om storleken av den provision
som skall utgå. Man kan även länka sig all ÖE undantagsvis använder
anbudsförfarande, t. ex. om det är fråga om ett specialobjekt. Annonsering raed
anbudsförfarande kan kräva så pass stora kostnader, atl ÖE bör försäkra sig
ora alt sökanden eller gäldenären inte har särskild erinran däremot. Om elt
eller flera anbud inkommer men inget av dera anses böra god-

s. 271 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj.-ts proposition nr 20 år 1971 271

tas,
kan de ändå tjäna till ledning för ÖE:s bedömning, huruvida pris som bjuds i
annan ordning är acceptabelt. I administrativ ordning kan lämnas anvisningar om
lämpliga metoder att gå till väga.

Del föreligger enligt
förslaget inget hinder att sälja en fastighet under hand därför att den är
intecknad gemensamt med annan fastighet. Om alla de gemensamt intecknade
fastighetema skall sälj as, behöver situationen inte vara mera koraplicerad än
ora en enda faslighet, som inte är föremål för gemensam inteckning, skall
säljas. Ibland kan det också vara förenat med särskilda fördelar att sälja en
av två eller flera gemensamt intecknade fastigheter under hand. Det kan
sålunda bl. a. vara olägligt atl, såsom vid försäljning på exekutiv auktion,
behöva antingen dra in annan faslighet eller också riskera, alt det gemensamma
ansvaret upphävs i större eller mindre mån. Försäljning under hand skall
enligt förslaget inle medföra sådan verkan.

Remissyttrandena. I
anslulning till beredningens uttalande rörande medverkan av mäklare rid
underhandsförsäljning av faslighet påpekar länsstyrelsen i Älvsborgs län att
den sedvanliga mäklarprovisionen uppgår till högre belopp än den
försäljningsavgift sora enligt nuvarande bestämmelser skall uttas när ÖE säljer
fastighet på auktion. Mäklarprovisionen utgör enligt länsstyrelsen för
enfamiljshus 3 % på belopp upp till 200 000 kronor och 2 % på överskjutande
belopp, för hyreshus 3 % på belopp upp till 100 000 kronor saml 1 % på belopp
över 100 000 kronor upp till 400 000 kronor och för jordbruksfastigheter 3 %
på belopp upp till 100 000 kronor och 1 1/2 % på belopp över 100 000 kronor
upp till 300 000 kronor. Länsstyrelsen ställer i sammanhanget frågan om fastighet
som säljs av mäklare bör belastas med dels mäklarens prorision och dels statens
försäljningsavgift. Sveriges fastighetsägareförbund erinrar också i sitt
yttrande om att del raed den provisions-taxa sora gäller för auktoriserade
mäklare kan röra sig om ganska betydande kostnader för själva försäljningen.

Har
mäklare fått i uppdrag att ombesörja försäljning under hand av fastighet bör
enligt länsstyrelsen i Malmöhus län beskrivning och värdering av fasligheten
kunna överlåtas åt honom. I yttrandet från Stockholms sparbank föreslås atl
uppdrag lill mäklare skall tidsbegränsas på så sätt atl det i detta anges viss
tid, inte överstigande tre månader, inom vilken fastigheten skall säljas. Har
inte fastigheten sålts inora den angivna tiden förordas alt auktion omedelbart
skall sältas ut.

Departementschefen.
I den allmänna motiveringen har jag uppehållit raig vid frågan om försäljning
under hand av fast egendom och härvid anslutit mig lill beredningens förslag.

I
detta sammanhang rill jag understryka beredningens uttalande alt även
underhandsförsäljning i princip är en exekutiv försäljning. De särskilda
bestämmelserna om underhandsförsäljning reglerar endasl formen för
försäljningen. De verkningar som i allraänhel är förenade raed en exekutiv
försäljning, t. ex. vid konkurrens raed annat förvärv% skall sålunda gälla även

s. 272 Kontrollera mot PDF

272 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

efter
en undeiiiandsförsäljning. I ett avseende skall emellertid en underhandsförsäljning
inle medföra samraa verkningar som en exekutiv auktion, nämligen när del gäller
försäljningens inverkan på intecknings giltighet. En underhandsförsäljning
skall enligt departementsförslaget i delta hänseende vara likställd med en
frivillig försäljning och således inte få några verkningar för giltigheten av
inteckning i fasligheten. En särskild bestämmelse härom föreslås i JB.
Köpevillkoren får anpassas härefter. Frågan om verkningarna av en
underhandsförsäljning behandlas även i anslutning till förslaget till lag om
ändring i JB.

Det
bör även uppmärksammas att förvärv av fast egendora vid exekutiv auktion har
vissa verkningar enligt reglerna i 1 och 12 §§ jordförvärvslagen (1965: 290), 3
§ förköpslagen (1967: 868) och 7 § lagen (1916:156) ora vissa inskränkningar i
rätlen att förvärva fast egendora eller gruva eller aktier i rissa bolag. Någon
ändring i denna lagstiftning föreslås inle nu. De nämnda reglerna blir sålunda
inta tilllämpliga vid exekutiv försäljning under hand. Som beredningen har
framhållit (betänkandet s. 77) aktualiserar reglerna om underhandsförsäljning
emellertid vissa ändringar i banklagstiftningen. Frågan härom får tas upp i
annat samraanhang.

Försäljning under hand får
ske först efter en tillförlitlig utredning av vilka fordringar och rättigheter
som belastar fastigheten. Vidare skall krävas all försäljning i sådan ordning
finnes mera ändamålsenlig än på auktion. Vid denna bedömning skall givetvis
hänsyn tas till såväl den provision som utgår till mäklaren om försäljning
Ijckas som ÖE:s övriga kostnader. Jag vill tillägga att jag avser att senare la
upp frågan om och i vad mån försälj-ningsavgift bör las ut i sådana fall (jfr 4
§ tredje stycket kungörelsen (1967: 441) om vissa avgifter i utsökningsmål m.
rh.)

Förslaget ger ÖE i rätt
stor omfattning frihet att själv bestämma det lämpligaste förfaringssättet vid
utredningen av fastigheten. Som någon remissinstans framhållit kan det därvid
visa sig vara lämpligt att, när mäklare anlitas, överlåla det närmare arbetet
raed beskrivning och värdering av fasligheten åt denne. Det ligger eraeUertid i
sakens natur att ÖE lämnar mäklaren noggranna och klara anvisningar om
försäljningen.

58
§

Paragrafen
motsvarar 54 § i lagberedningens förslag och innehåller de närmare villkoren
för försäljning under hand.

Lagberedningen.
Villkoren för försäljning under hand skall enligt förslaget så gott som helt
ansluta till de rillkor som gäller för fririllig försäljning. De skall
inskrivas i köpehandling som underskrivs av ÖE och köparen.

Under punkt 1 sägs, atl
köparen skall åläggas alt svara för alla fordringar som på grund av panträtt,
utmätning eller eljest är förenade med förmånsrätt i fasligheten, om inte
borgenär får betalt ur särskilt tillgängliga medel eller avslår från betalning
ur fasligheten. I fråga ora fordringar som har för-

s. 273 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 273

månsrätt
enligt 8 § 1) resp. 9 § 1) eller 2) FRO (jfr 6 § 1. och 7 § 1. och 2. FRL)
fordras inte någon särskild förklaring för att de i fortsättningen skall åvila
fastigheten. Belopp som förfaller t. o. ra. tillträdesdagen måste enligt
förslaget täckas av köpeskillingen eller andra medel som har flutit in i ärendet.
Fordringar som är förenade raed panträtt på grund av inteckning kan också vara
förfallna till kapital och ränta eller endast i fråga om räntan. Utraälningssökandens
fordran måste vara helt eller delvis förfallen för atl exekution överhuvud
skall ha blivit aktuell. Alla dessa aktualiserade anspråk måste klaras ut på
samma sätt som vid frivillig försäljning. När saken har fraraskridit så långt
att köperillkoren skall fixeras i detalj, bör uppgift fordras in från
långivare om exakta beloppet av deras fordringar med ränta t. o. ra.
tillträdesdagen.

Det kan tänkas, att
långivare är villig att godta även en köpare som inle vill betala förfallen
fordran kontant. Del skall enligt förslaget ankomma på köparen atl visa, att
den som är berättigad till kontant betalning avstått därifrån och låtit
köparen överta betalningsansvaret. Givetvis får inte på detta sätt ingås något
avtal till skada för ägaren av fastigheten. Denne skall alltså befrias från
betalningsansvar för vad som var förfallet och läcks av köpeskillingen eller
på annat sätt influtna medel. Överhuvud bör säljaren om möjligt helt befrias
från betalningsansvaret för fastigheten belastande skulder, såsom brukar ske vid
frivillig försäljning.

Kostnaden
för förfarandet skall också betalas kontant. Som redan antytts kan emellertid
sökanden medge, alt försäljning får ske ulan att kostnaden läcks. Till
kostnaden hör i detta fall också provision till anlitad mäklare. Även kostnad
för tidigare försäljningsförsök i ärendet hör hit.

I punkt 2 i paragrafen
behandlas upplåtna rättigheter. Här avses både rättigheter som är inskrivna
och sådana som inte är inskrivna. Vid försäljning under hand skall enligt
förslaget skriftlig upplåtelse föreligga för all rättighet skall skyddas.
Muntliga tillägg till skriftlig upplåtelse kommer inte i beaktande. Beträffande
arrende- och hyresavtal har beredningen under 45 § i förslaget (jfr 47 § i
departementsförslaget) upptagit en hänvisning till JB:s regler ora verkan av
att i sådant avtal skett ändringar eller tillägg. Delsaraina bör gälla vid
försäljning under hand. Förslagel lar i denna punkt upp en hänvisning lill
beslämraelsen i 45 §. Den omfattar även vad som i övrigt sägs i sistnämnda paragraf.

I
punkt 3 regleras vad en köpare skall betala i handpenning. Man får ta i
beräkning, att en köpare inte är beredd atl betala hela den kontanta delen av
köpeskillingen redan i saraband med underskrivandel av köpehandling. Del bör
emellertid krävas, alt köparen åtrainstone betalar handpenning i samraa
omfattning som i 34 § 4 (jfr 35 § i deparlementsförslaget) föreskrivs för inropare
på exekutiv auktion. I första stycket under punkt 3 tas upp en bestämmelse i
enlighet därmed. Staten och koramun är enligt förslagel befriade från
skyldighet all lämna handpenning.

s. 274 Kontrollera mot PDF

274 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

1
andra stycket under punkt 3 anges, atl återstoden av den kontanta köpeskillingen
skall betalas senast fyra veckor efter att köpehandling har upprättats.
Försumraas det, är köpet ogiltigt. Av andra stycket under punkt 1 framgår, att
köparen kan avtala med långivare eller ulmätningssökande om anstånd med
betalning av vad sora skolat betalas kontant. Det ligger i sakens natur, att
han kan avtala med faslighetens ägare om anstånd med betalning av överskott som
skall tillkomma denne. Köpet får emellertid inte fördenskull göras
villkorligt.

Ora
kontant köpeskilling inle betalas i rätt tid raedför detta, sora nyss närants,
att köpet blir ogiltigt. Köparens försummelse föranleder i öviigt inle någon
påföljd för honom, utöver vad som enligt tredje stycket under punkt 3 gäller om
handpenningen. Något ytterligare skadestånd kan inte åläggas honom för hans
kontraktsbrott, och den återstående köpeskillingen kan inte indriv as. Har
köparen betalt en del av köpeskillingen utöver handpenningen, är han obetingat
berättigad atl återfå den delen. Detta överensstäraraer med den princip som
gäller beträffande försäljning av lös egendom, när anstånd lämnats med betalningen
(96 § UL).

Vid
fririllig försäljning bestäms ofta, att handpenning skall vara förverkad om
köpet ej fullföljts av köparen. Det är inte givet alt en sådan klausul kan
göras gällande under alla omständigheter. Beredningen har i 42 § (jfr 43 § i
departementsförslaget) närmare reglerat, hur det skall förfaras med handpenning
när inrop på exekutiv auktion blir ogiltigt. Dessa regler skall enligt
beredningens förslag bli tillämpliga även efter försäljning under hand. Vad i
42 § första stycket sägs om ny auktion skall i hithörande fall gälla också i
fråga om ny försäljning under hand. Förslaget reglerar sålunda på enahanda sätt
vad som skall hända med handpenning, om en första försäljning under hand
misslyckas och det därefter sker försäljning på exekutiv auktion eller ny
försäljning under hand. Säljs inte fastigheten under hand lill ny köpare och
hålls ej heller auktion, blir 42 § tredje stycket tillämpligt.

Det
kan vara behövligt alt vid upprättandet av köpehandling även ge bestämmelser i
andra hänseenden än som avses i punkterna 13. Särskilt är det angelägel alt om
möjligt befria gäldenären från betalningsansvar för gäld som skall kvarstå i
fasligheten. Vidare bör bl. a. tillträdesdagen bestämmas. Stämpelskatten måste
åläggas köparen ensam och även andra detaljer kan behöva fixeras. Från
försäljning genom mäklares förmedling finns riklig erfarenhet av vad som bör
regleras i elt köpeavtal för alt tvist om dettas rätta innebörd skall undrikas.
I den mån särskilda rillkor inle har angetts av ÖE enligt förevarande punkt 4
bör reglerna i JB om frivillig försäljning tillämpas. Det bör emellertid
uppmärksammas alt exekutiv försäljning under hand inte ålägger den aktuella
ägaren något sådant hemulsansvar e. d. som förutsätter rättshandling från hans
sida. På det sättet skiljer sig förevarande realisationsform från frivillig
försäljning.

Remissyttrandena.
Hovrätten för Västra Sverige anser atl frågan om ut-

s. 275 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 275

formningen
av köpevillkoren vid underhandsförsäljning av fastighet måste ägnas ytterligare
uppmärksamhet. Hovrätten påpekar att ägaren enligt förslagel skall godkänna
försäljningsvillkoren, raen att det samtidigt föreskrivs att han genom
godkännandet inte ådrar sig någon förpliktelse sora annars förutsätter fririllig
överlåtelse. Vanliga principer kan således inle tillämpas vid
kontraktsskrivningen. Vid tvist om köpevillkorens rätta tolkning kompliceras
situationen enligt hovrätten av att ÖE intar en mellanställning i förhållande
till köpare och säljare. Närmare föreskrifter om avfattningen av köpevillkoren
bör lämnas i administrativ ordning. Hovrätten förordar att raan i samband
därraed låter utarbeta ett norraalkontrakt för underhandsförsäljning av utmätt
fastighet. Vidare bör enligt hovrätten paragrafen kompletteras med en
uttrycklig föreskrift om att säljaren skall befrias från betalningsansvar för
skulder som belastar fastigheten.

Departementschefen.
Enligt punkt 1 första styckel i beredningens förslag skall köparen åläggas alt
svara för alla fordringar som är förenade med särskild förraånsrätt i
fastigheten, om inte borgenär får betalt ur särskilt tillgängliga medel eller
avstår från betalning ur fasligheten. Enligt 3 § andra stycket i beredningens
förslag (jfr 2 § andra styckel i departementsförslaget) skall vad som sägs om
fordran sora är förenad med panträtt i tillämpliga delar gälla även rätt lill
betalning på grund av ägarhypotek. Della innebär alt en underhandsförsäljning
skulle kunna hindras därför all ägaren vägrar avstå från betalning på grund av
sill ägarhypotek. Fastighetsägaren skall givetvis kunna hindra en
underhandsförsäljning om köperillkoren inle är godtagbara. Särskilda regler
härom har tagits upp i 59 §. Däremot bör han enligt min mening inle enbart på
grund av ägarhypotek kunna hindra en underhandsförsäljning. I
departementsförslaget har därför i första stycket gjorts ett tillägg av
innebörd att skyldigheten för köparen att svara för fordringar inte gäller
ägarens rätt på grund av ägarhypotek, om inle ägarhypoteket är utmätt. I övrigt
överensstämmer departmentsförslaget i sak med beredningens förslag.

Som
jag tidigare framhållit är även en underhandsförsäljning en exekutiv
försäljning med i princip samma verkningar som en exekutiv auktion. Det är
givet att försäljningens karaktär av tvångsförvärv får betydelse för utformningen
av köpevillkoren. Som framhållits under remissbehandlingen bör dessa frågor
uppmärksammas vid utfärdande av tillämpningsföreskrifter. En lämplig ordning
synas även enligt rain mening vara atl normalkontrakl för underhandsförsäljning
utarbetas.

59
§

Paragrafen
motsvarar 55 § i lagberedningens förslag.

Lagberedningen.
Förslaget tar som huvudregel upp alt villkoren för försäljning under hand
måste godkännas av ägaren. Del räcker inle med dennes medgivande in blanco.
Bestäraraelsen utesluter inle att ägaren kan lämna

s. 276 Kontrollera mot PDF

276 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

bindande
godkännande i förväg. Förslagel till köpehandling kan t. ex. redan från början
preciseras på sådant sätt alt villkoren i själva verket är beslänida fastän t.
ex. räntor inle har räknats frara till och med tillträdesdagen. Del krävs inle
enligt förslagel, alt ägaren även har godkänt den köpare som mäklare eller ÖE
lyckats anskaffa. Lika litet som vid exekutiv auktion bör han ha rätt atl
avvisa en anvisad köpare därför atl han av personliga skäl inte önskar att
fasligheten övergår till den anvisade personen. I fråga om det personliga
betalningsansvaret för fastigheten åvilande gäld och därmed förenad framtida
risk för ägaren synes denne tillräckligt tillgodosedd genom de regler som ges i
föregående paragraf.

Man kan tänka sig, att ÖE
nöjer sig med att inhämta ägarens godkännande av vissa huvudpunkter, t. ex.
lägsta pris. Om delta pris uppnås och ägaren ej har någon saklig erinran mot
övriga villkor som kan vara mer eller mindre schablonmässiga, bör hans
godkännande gälla, oaktat det formellt inte omfattat alla försäljningsvillkor.

Av
det anförda fraragår, aft ÖE har vissa möjligheter atl redan i samband med
beslut om utbjudande lill underhandsförsäljning skaffa sig garanti för all
ägaren inte senare kan motsätta sig all försäljningen genomförs. Om ägarens
godkännande till avsedda försäljningsvillkor inte inhämtats, kan han däremot
enligt huvudregeln motsätta sig försäljningen utan atl åberopa några särskilda
skäl,

Ora auktion föregått utan
all godtagbart inrop skett, bör ägaren ej kunna förhindra underhandsförsäljning
på gynnsararaare villkor, dvs. jjraktiskt sett till högre pris. Självfallet
förutsätts, atl ÖE anser priset godtagbart. Vad särskilt angår rättigheter
raåste underhandsförsäljningen ske ulan alt rättighetshavarna lider intrång,
frånsett muntligen upplåtna rättigheter. Om ändå högre pris uppnås, har
försäljningen skett på gynnsammare villkor, såvida inte på köparens begäran
tillkommit något särskilt villkor som föranleder en annan slutsats. Att ägaren
eventuellt kan bli skadeslåndsskyldig därför alt muntlig upplåtelse inte skall
beslå komraer inle i betraktande vid den jämförelse som här är i fråga. Sådan
upplåtelse skall ju vika vare sig fasligheten säljs på exekutiv auktion eller
under hand.

I
andra stycket av denna paragraf föreskrivs i tydlighetens intresse, att ägaren
inle genom att godkänna försäljningsvillkoren ådrager sig någon förpliktelse
som annars förutsätter frivillig överlåtelse. Det är även vid försäljning
under hand fråga om en överlåtelse med exekutivt tvång sora bakgrund, och
ägaren bör då inle bära större ansvar än vid försäljning på exekutiv auktion.
En annan sak är att han kan ådraga sig skadeslåndsskyldighet genoin atl lämna
orikliga uppgifter eller genom att underlåta alt lämna uppgifter t. ex. om
upplåtelse av nyttjanderätt, när han tillfrågas om gällande belastningar på
fasligheten.

Av
det sagda framgår, att ägarens godkännande under viss förutsättning inte behövs
om auktion föregått. Ägaren skall enligt tredje styckel i paragra-

s. 277 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 277

fen
genast underrättas, om ÖE säljer fastigheten utan hans godkännande av
försäljningsvillkoren. Ägaren kan därefter överklaga försäljningen.

Givelvis
är det lämpligt, all ägaren underrättas även i andra fall än då han inte har
godkänt försäljningsvillkoren. I administrativ ordning kan ges föreskrift om
underrättelser utöver vad lagen föreskriver, bl. a. även till långivare och
rättighelshavare som kan ha intresse därav.

Departementschefen.
Som jag tidigare framhållit har även en underhandsförsäljning i princip samma
verkningar som en exekutiv auktion. Vilka förpliktelser ägaren har vid
underhandsförsäljning får alltså bedömas med ledning av de allmänna
grundsatserna i JB. Jag anser det inte nödvändigt eller lämpligt all på sätt
skett i beredningens förslag ta upp särskilda bestämmelser härom i anslutning
till reglerna om underhandsförsäljning. På grund härav saknas i
departementsförslaget motsvarighet lill andra stycket i beredningens förslag.
I övrigt har denna paragraf tagils upp i överensstämmelse med beredningens
förslag.

60 §

Paragrafen
motsvarar 56 § i lagberedningens förslag.

Lagberedningen.
Om köpeskillingen vid underhandsförsäljning har betalats i rätt tid och
försäljningen har vunnit laga kraft, skall ÖE utfärda köpebrev. Tiden för
överklagande av skedd försäljning är enligt den föreslagna utformningen av 213
§ UL tre veckor.

Skulle
försäljningen överklagas, skall 46 § i förslagel (jfr 48 § i departementsförslaget)
ha motsvarande tillämpning. Del innebär, alt köparen under vissa
förutsättningar kan efter inhibition frånträda köpet, om han inte rill avvakta
atl raålet blir slutligt prövat.

Departementschefen.
Departementsförslaget överensstämmer i sak med beredningens förslag.

61 §

Paragrafen motsvarar 57 § i lagberedningens förslag.

Lagberedningen. Försöken alt sälja den utmätta fastigheten under hand

kan
dra ut på liden alltför länge. Dén frihet som står ÖE lill buds enligt 13 §
(jfr 11 § i deparleraentsförslaget), när det gäller tiden för försäljning, får
inte missbrukas så all försäljning under hand komraer i vanrykte. Ora ansträngningarna
att sälja fastigheten inte bär frukt, bör ÖE ta kontakt raed ägaren och
utmätningssökanden. Regelmässigt bör i detta läge uppdrag som lämnats mäklare
återkallas och auktion utsättas. Sökanden har emellertid möjlighet att avstå
från atl auktion hålls. I så fall förfaller frågan om faslighetens försäljning
och eventuellt influtna medel skall fördelas enligt 143 § UL.

Departementschefen.
Paragrafen har upptagits i enlighet med beredningens förslag.

s. 278 Kontrollera mot PDF

278 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

62 §

Paragrafen motsvarar 58 § i lagberedningens förslag.

Departementschefen. 1 denna paragraf har i enlighet med beredningens

förslag
tagits upp en allmän regel om all bestämraelserna i 361 §§ i departemenlsförslaget
i princip skall gälla också när fast egendom utmätts medan gäidenärens rätt
lill egendomen är villkorlig eller när andel i fastighet har ulmätts. Det
ligger emellertid i sakens natur atl alla bestämmelserna inte kan tillämpas.

63 §

Paragrafen motsvarar 59 § i lagberedningens förslag.

Departementschefen. I denna paragraf behandlas del fallet atl fastigheten

utmätts
hos gäldenär som före utmätningen har överlåtit fasligheten eller visst område
därav under villkor sora alltjämt gäller. Paragrafen, som anknyter lill 82 a §
1 mora. UL, har behandlats utförligt i den allraänna motiveringen.

64 §

Denna
paragraf motsvarar 60 § i lagberedningens förslag.

Departementschefen.
Denna paragraf, som innehåller bestämmelser för del fall fastighet eller visst
område därav lagils i mät hos den som har förvärvat egendomen under villkor
som alltjämt gäller, anknyter lill 82 a § 2 mom. i departementsförslaget till
lag om ändring i UL. Beträffande den närmare innebörden av bestämmelserna får
jag hänvisa till den allraänna motiveringen. Jag vill tillägga följande.

Om
förvärvarens rätt säljs i den ordning som gäller för exekutiv försäljning av
ulmätt rättighet, rubbar försäljningen inte ansökan ora inteckning som gjorts
senast dagen före utmätningen. I första stycket sista punkten förevarande
paragraf har däreraot i enlighet med beredningens förslag, som godtagils av
remissinstanserna, föreskrivits atl inleckningsansökan som gjorts samma dag
eller senare förfaller genom försäljningen, om inle ÖE på begäran av köparen
förordnar annat.

I
ett par reraissyltranden förordas att försäljningen av förvärvarens rätt skall
ombesörjas av kronofogdemyndigheten i stället för av ÖE. Jag finner inle skäl
frångå beredningens förslag i detta avseende. Även om ansvaret för
försäljningen årilar ÖE är det inget som hindrar att denne anlitar kronofogdemyndighet
för att verkställa försäljningen. Jag rill erinra om att frågan kommer alt bli
föremål för förnyat övervägande vid beredningens fortsatta arbete på en ny UB.

65 §

Paragrafen motsvarar 61 § i lagberedningens förslag.

Departementschefen. 1 denna paragraf har tagils upp en regel för del fall

s. 279 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 279

atl
faslighet eller viss del därav har överlåtits villkorligt och fasligheten medan
villkoret fortfarande gäller tas i mät för fordran som är förenad med särskild
förmånsrätt. Fastigheten får då säljas i den ordning som i allmänhet gäller för
exekutiv försäljning av fast egendom. Regeln har behandlats i den allmänna
motiveringen.

66 §

Denna
paragraf motsvarar 62 § i lagberedningens förslag.

Departementschefen. Av vad
jag tidigare har anfört framgår atl, om villkorligt överlåten faslighet tas i
mät hos överlåtaren, utmätningen skall omfatta överlåtarens rält mot den som
har förvärvat fastighelen. Om villkoret uppfylls, blir utmätningen av själva
fastigheten inle längre av betydelse. Utmätningen gäller därefter bara
överlåtarens rätt mot den andre. Har utmätning skett hos den som villkorligt
förvärvat fastighet och går förvärvet åtar, skall utmätningen bara omfatta den
rält som gäldenären i sådant fall har mol den som överlät egendomen.

Skall det exekutiva
förfarandet i enlighet med det nu anförda inte längre inriktas på fastighelen
utan bara på gäidenärens kvarstående rält, skall enligt denna paragraf ÖE låta
driva in eller bjuda ut till försäljning vad som tillkommer gäldenären och
omfattas av utmätningen. Härvid skall tillämpas dan ordning som gäller för
utmätt fordran eller rättighet. Regeln överensstämmer med beredningens förslag
och har behandlats i den allmänna motiveringen.

Beträffande
frågan om vem ansvaret för indrivning och försäljning skall åvila får jag
hänvisa till vad som anförts vid 64 §.

67 §

Paragrafen motsvarar 63 § i lagberedningens förslag.

Departementschefen. I denna paragraf tas upp en regel om rätt för vissa

sakägare
att när andel i fastighet blivit utmätt dra in återstoden av fasligheten i
förfarandet. Bestäraraelsen har behandlats i den allraänna motiveringen.

Jag
vill erinra om all det i 73 § andra styckel har tagits upp en särskild regel
om talan mot beslut som avses i paragrafen.

68 §

Paragrafen
motsvarar 64 § i lagberedningens förslag.

Lagberedningen. Bifalls
yrkande enligt 63 § i förslaget (jfr 67 § i departementsförslaget) att hela
fastighelen skall säljas, föreslår beredningen att hela fastighelen skall anses
utmätt när beslutet därom meddelas. Andelen är förut utmätt genom särskilt
beslut men det nya beslutet innebär all hala fastighelen är ulmätt. För att
utmätningsverkan skall inträda förutsätts inte alt beslutet har vunnit laga
kraft. Beslutet har betj'delse ur priorilelssynpunkt.

s. 280 Kontrollera mot PDF

280 KungL Maj.-ts proposition nr 20 år 1971

t.
ex. i konkurrens med intecknings- eller inskrivningsansökningar som rör hela
fasligheten.

Dagen
för utmätning av fast egendom är bl. a. av betydelse för beräkning av tillägg
enligt 6 kap. 3 § JB. I detta hänseende bör en och samraa utinät-ningsdag gälla
för hela fastighelen. Ränta som avses i 6 kap. 3 § JB skall alltså beräknas
från den dag då hela fasligheten är att anse som utmätt. När utmätning av andel
sker för oprioriterad fordran hos andelens ägare och sedan återstående andel
indras, är det naturliga alt räntetillägg för panträtts-havarna beräknas från
den dag då hela fasligheten skall anses utmätt.

Sakägarförteckning
skall i princip upprättas enligt vanliga regler. I vissa avseenden föreslår
beredningen dock särskilda bestämmelser.

Eftersom det kan finnas
olika ägare till skilda andalar måste sakägarförteckningen visa vilka
fordringar och rättigheter som belastar varje särskild andel. Fraradeles kan
raan vänta sig att en fastighet som regel endasl är homogent belastad med
inteckningar. Man får däremot räkna med alt viss ägares andel skall vid
exekution under konkurs belastas av fordringar som har förmånsrätt före fordran
med panträtt. Atl hela fastigheten skall säljas för delägarnas gemensamma
räkning innebär inte att sådana fordringar skall utgå också ur andel som
tillhör annan än konkursgäldenären. Enligt äldre lag kan inteckning ha
beviljats i viss andel. Fordran som är förenad med panträtt på grund av sådan
inteckning får också enligt beredningens förslag göras gällande bara i andelen,
även om hela fastigheten skall säljas. Vidare skall utmätningssökandens fordran
och kostnaden för förfarandet tas ut bara ur ulmälningsgäldenärens andel.

Vid bristande homogenitet
i fastighetens belastning i fråga om fordringar som har bättre rätt än
sökandens fordran måste skyddsbeloppet bestämmas på elt särskilt sätt. Beloppet
skall bestämmas så alt det svarar mot det belopp som krävs för att läcka
skyddade fordringar i den först utmätta andelen jämte kostnaden för
förfarandet. Fasligheten får vidare inta säljas om köpeskillingen inte förslår
till betalning av någon del av exekutionsfordringen.

Delta
innebär bl. a. atl fordringar och rättigheter i återstående andel av
fastighelen ibland kan få vika. Beredningen har inte ansett detta obilligl. Den
som har ekonomiskt intresse i en fastighet som är föremål för samäganderätt
måste få vidkännas rissa konsekvenser av situationen, om man över huvud skall
kunna komma lill rätta mad exekution som i första hand riktat sig mol viss
andel.

Del
kan möjligen inträffa all skyddsbeloppet lill följd av all exekutionskostnaden
ingår två eller flera gånger kommer att i andel som har dragits in i
försäljningen ge ökad täckning åt inlecknad fordran i motsvarande mån.
Beredningen utgår från att den angivna räkneoperationen inte skall inverka i
höjande riktning på vad sora skall betalas kontant eller på intecknings bestånd.
Frågan har ansetts vara alltför speciell för att påkalla en särskild bestämmelse.

s. 281 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 281

Beredningen
har vidare särskilt uppmärksammat det fallet att någon delägare är i konkurs
och anslulningsrätt kommer i fråga. Anslutningsrätt kan utövas också av
borgenär som bara har förmånsrätt i andel av fastighelen. Delta innebär att
skyddsbeloppel för hela fastigheten kan komraa att sänkas nästan till 0.

Departementschefen.
Beredningens förslag har lämnats ulan erinran av remissinstanserna. Också jag
ansluter mig till förslaget.

69 §

Paragrafen
motsvarar 65 § i lagberedningens förslag.

Departementschefen. I
denna paragraf föreskrivs att, om yrkande oin försäljning av hela fastighelen
enligt 67 § i deparleraentsförslaget inte framställs eller sådant yrkande inte
bifalls, ÖE skall bjuda ut gäidenärens rätt lill andelen i den ordning som
gäller för exekutiv försäljning av utmätt rättighet. Detsamma gäller ora försök
gjorts atl sälja hela fastigheten men någon försäljning inle kommer lill
stånd. Förslagel, sora stämmer överens med beredningens förslag, har berörts i
den allmänna raotiveringen.

Några remissinstanser har
tagit upp frågan om vera sora bör ha ansvaret för försäljningen av gäidenärens
rätt. Beträffande detta spörsmål får jag hänvisa lill vad jag har anfört vid 64
§.

70 §

Paragrafen motsvarar 66 § i lagberedningens förslag.

Departementschefen. Har fast egendom sålts på auktion eller underhand i

den
ordning som i allmänhet gäller för exekutiv försäljning av fast egendom, skall
enligt 44 resp. 60 § i deparleraentsförslaget köpebrev upprättas. Emellertid
kan enligt 64 och 69 §§ i departementsförslaget försäljning ske i den ordning
sora gäller för exekutiv försäljning av utmätt rättighet. I denna paragraf har
i överenssläramelse med beredningens förslag tagits upp en föreskrift att ÖE
också rid sådan försäljning skall utfärda köpebrev sedan försäljningen har
vunnit laga kraft och köpeskillingen har betalts.

71 §

Paragrafen
motsvarar 3 § första stycket andra punkten i lagberedningens förslag.

Departementschefen.
Förklaras ansökan om inteckning vilande skall enligt 22 kap. 4 § JB
inskrivningsmyndigheten utfärda bevis om detta, s. k. vilande-bevis. Sådant
beris kan användas till upplåtelse av panträtt. Borgenärens rätt på grund av
innehavet av vilandebevisel blir villkorad av all inteckning beviljas.
Panträtt komraer lill stånd i och med beviljandet. I förevarande paragraf
föreskrivs att bestämmelserna i FfL om pantbrev i tillämpliga delar skall gälla
också vilandebevis.

s. 282 Kontrollera mot PDF

282 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

72
§

Paragrafen
motsvarar 69 § i lagberedningens förslag.

Departementschefen.
Paragrafen behandlar ÖE:s behörighet i fråga om försäljning av fast egendom,
Den stämmer i sak överens med beredningens förslag.

ö -

73 §

Denna
paragraf motsvarar 70 § i lagberedningens förslag.

Departementschefen.
I denna paragraf, som i sak överensstämmer med beredningens förslag, ges i
första stycket en regel av innebörd att frågan om behörig ÖE är avgjord, om ÖE
beslutar att ta upp ärendet.

Beslut
om indragning av gemensamt intecknad fastighet enligt 50 § eller atl bela
fastighelen skall säljas när utmätning avser endast andel enligt 67 § får
enligt andra stycket överklagas särskilt. För att fullföljdsmöjligheten skall
kunna tillvaratas har även föreskrivits att beslutet om indragning skall delges
den tappande parlen. Om sådan delgivning gäller reglerna i den antagna
delgivningslagen.

I
övrigt har inte införts bestämmelser om fullföljd mot ÖE:s beslut enligt denna
lag. I stället hänvisas till UL. Viss begränsning i rätten all fullfölja talan
har föreskrivits i 33 § tredje stycket,

74 §

Paragrafen motsvarar 71 § i lagberedningens förslag.

Departementschefen. Första stycket av denna paragraf innehåller såvitt

avser
fast egendom i huvudsaklig överensstämmelse med vad som hittills gällt enligt
133 § 1 mom, UL att köpare av fast egendom eller tillbehör vid behov har rätt
att få handräckning av kronofogdemyndigheten för alt komma i besittning av vad
han förvärvat. I paragrafens andra stycke har föreskrivits att belräftande
handräckning mot förre ägaren 193 § UL skall äga motsvarande tillämpning.
Bestämmelserna överensstämmer i sak med beredningens förslag.

Övergångsbestämmelserna

Punkt
1. JB skall träda i kraft den 1 januari 1972. De föreslagna reglerna om
exekutiv försäljning av fast egendom, som anknyter till bestämmelserna i JB,
bör träda i kraft samtidigt.

Punkt
2. Som beredningen föreslår bör den nya lagen tillämpas på varje exekutiv
auktion på fast egendom som skall äga rum efter ikraftträdandet. Om auktion
skall ske efter ikraftträdandet och den nya lagens bestämmelser sålunda skall
tillämpas, bör också del förberedande förfarandet och kungörandet av auktionen
och vad som har samband därmed ske i den ordning som föreskrivs i nya lagen.
Vidare bör de nya bestämraelserna om förvallning av

s. 283 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj.ts proposition nr 20 år 1971 283

utmätt
fastighet och om sakägarförteckning tillämpas. Föreskrifter om detta har i
enlighet med beredningens förslag tagils upp i elt första stycke i denna punkt
i övergångsbestämmelserna. Föreskrifterna innebär alt, om auktion skall ske
efter ikraftträdandet, alla åtgärder som måste föregå auktionen skall vidtas
enligt nya lagen och all de påföljder som föreskrivs i lagen skall tillämpas om
detta försumraas.

Beredningen har påpekat
all det kan inträffa att auktion hålls före nya lagens ikraftträdande raen atl
del då inte avges något godtagbart bud. I sådana fall blir 127 § UL tillämplig,
dvs. ny auktion skall sättas ul. Skall den nya auktionen då hållas efter nya
lagens ikraftträdande, får ÖE emellertid för denna auktion tillämpa den nya
lagens regler. Har fastighet ropats in på auktion, som hållils före nya lagens
ikraftträdande, måste äldre lag tillämpas beträffande inroparens förpliktelser
samt köpeskillingsfördelningen och vad som har samband därmed. En särskild
bestämmelse om detta har i enlighet med beredningens förslag tagits upp i
övergångsbestämmelserna i förslaget till lag om ändiing i UL (punkt 7).

Försäljning
under hand av fastighet bör kunna komma i fråga också i ärende som har kommit
in före ikraftträdandet. Även utan särskild bestämmelse därora, bör det vara
möjligt alt redan före lagens ikraftträdande lämna försäljningsuppdrag lill
mäklare. Någon försäljning kan självfallet inte ske förrän after
ikraftträdandet.

Har
talan ora indragning av faslighet framställts hos rätten före lagens
ikraftträdande, bör talan alltid få föras till slut. Föreskrift ora detta ges i
andra stycket i punkten. Samtidigt föreskrivs att sådan talan skall anmälas
senast vid bevakningssammanträde, om detta hålls först efter lagens ikraftträdande.
I övrigt skall i fall som avses i punktens första stycke indragning behandlas
enligt nya lagen.

Punkt 3. Enligt 24 § JP
skall den i 6 kap. 3 § JB angivna ordningen med ett fixerat tillägg till
pantbrevs belopp för ränta och andra biförplikteiser inte alltid tillämpas
beträffande inteckning som har beviljats enligt äldre lag. Under en
övergångstid av fem år skall sålunda på yrkande av sakägare äldre lag, dvs. 18
§ 1 mom. IF, kunna gälla i fråga om rätten till betalning med stöd av sådan
inteckning ur medel som myndighet i samband med exekution eller i övligt
fördelar mellan sakägare i fasligheten. Med hänsyn härtill har under denna
punkt i här ifrågavarande övergångsbestämmelser föreskrivits att nya lagens
bestämmelser om tillägg enligt 6 kap. 3 § JB skall tillämpas beträffande ränta
som enligt JP i stället för sådant tillägg skall beräknas på kapitalbeloppet
av inteckning enligt äldre lag.

Punkt
4. Den särskilda förmånsrätlsställning som enligt 11 kap. 2 § i nuvarande
jordabalk tillkommer fordran på ogulden köpeskilling har inte någon
motsvarighet i nya JB. 1 5 § JP har emellertid tagits upp regler som övergångsvis
bevarar den förmånsrätt som skulle ha förelegat enligt äldre lag. Principen är
alt innehavare av fordran som avses i 11 kap. 2 § i nuva-

s. 284 Kontrollera mot PDF

284 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

rande
jordabalk för att vara bibehållen rid sin förmånsrätt skall söka inteckning
inom den lid som anges i lagrummet, om sådan åtgärd inle redan har vidtagits.

Som
beredningen har funnit bör en särskild övergångsbestämmelse ges för det fallet
alt bevakningssaminanträde efter nya lagens ikraftträdande hålls innan tiden
för sökande av inteckning enligt 11 kap. 2 § i nuvarande jordabalk har gått
lill ända. I enlighet med beredningens förslag har under förevarande punkt
tagits upp en regel att fordran för vilken fast egendom enligt sistnämnda
lagrura utan inteckning svarar vid tiden för bevakningssararaanträdet skall
anses som fordran som är förenad med panträtt. Vidare har föreskririts alt
sådan fordran alltid skall betalas kontant. Föreskriften i punkt 3 i de här
föreslagna övergångsbestämmelserna bör också vara lill-lärapliga i fråga om
fordran som på det angivna sättet skall anses vara förenad med panträtt.

I
sammanhanget kan erinras om all nyttjande- och avkomsträtter enligt nu gällande
lag kan ha förmånsrätt som för ogulden köpeskilling. Enligt 5 § JP kan också
denna förmånsrätt bestå under övergångsförhållanden.

Punkt
5. Enligt gällande lag kan inteckning i fast egendora avse ränta eller annan
fordran som inle är bestämd lill kapitalet. Enligt 110 § 2 mom. skall sådan
fordran vid exekutiv försäljning av egendomen uppskattas lill sitt kapitalvärde
på fördelningsdagen efter en räntefot av fem procent. När fråga är om livränta,
skall uppskattningen ske med ledning av 3 § lagen (1967: 531) om tryggande av
pensionsutfästelse ra. m.

JB:s
panträltskonstruklion gör det inte möjligt all inleckna ränta eller liknande.
Övergångsvis kommer inteckningar avseende fordringar sora inte är till
kapitalet bestämda emellertid att bestå. Med hänsyn härtill har under förevarande
punkt i övergångsbestämmelserna föreskririts alt enligt äldre bestämmelser
intecknad ränta eller annan sådan fordran, som inle är bestämd till kapitalet,
skall tas upp i sakägarförteckning enligt nya lagens regler om fordran med
panträtt. Vidare har i punkten tagils in föreskrifter som motsvarar dem som nu
finns i 110 § 2 mom. UL, varvid dock den redaktionella jämkningen har vidtagits
atl tillträdesdagen skall vara avgörande för värdeberäkningen. Av nya lagen
framgår all tillträdesdagen skall samraanfalla raed den dag som har satts ut
för fördelning av köpeskillingen.

Som
beredningen har framhållit avser föreskrifterna under denna punkt bara sådan
rättighet som enligt gällande lag är all betrakta sora fordran och som vid
exekution skall behandlas som sådan. Beträffande avkomsträtt ges särskilda
regler i det följande.

Påpekas
bör också att särskilda regler om beräkning av värdet på fordran, som inte är
förfallen och på vilken ränta inle skall beräknas före förfallodagen, på
förslag av beredningen har tagits upp i nya lagan. Reglerna, sora svarar mol
dem som nu finns i 110 § 1 mom. UL, innebär att sådan fordran vid

s. 285 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 285

fastighetsförsäljning
skall beräknas till del belopp sora efter fem procent årlig ränta utgör värdet
på tillträdesdagen.

Punkt 6. De olika
särskilda rättigheter som enligt nya lagen skall beaktas vid exekutiv
försäljning av fast egendom är i första hand de rättigheter som behandlas i JB,
dvs. nytljanderätter av olika slag, servitut och rätt till elektrisk kraft.
Emellertid måste också rättighet som besvärar egendomen på grund av upplåtelse
enligt äldre lag beaktas. En särskild bestämmelse om detta har beredningen
anselt böra las in i själva lagen (jfr 3 § tredje styckel i beredningens
förslag). I deparleraentsförslaget har beslämraelsen emellertid fått sin plats i
denna punkt i övergångsbestämmelserna. Bestämmelsen har utformats raed sikte på
rättigheter som har upplåtits enligt äldre bestämmelser. Alla rättigheter som
f.n. skall beaktas rid exekutiv fastighelsförsäljning och som skall finnas
kvar efter JB:s ikraftträdande omfattas av bestämmelsen.

1 begreppet nyttjanderätt
innefattas också tomträtt. Om fastighet som besväras av tomträtt blir föremål
för exekutivt förfarande, skall tomträtten räknas som en fastighelsbelastning
sora skall beaktas under förfarandet. Enligt nj'a lagen behandlas i sådant
fall tomträtten sora nyttjanderätt men enligt en särskild regel skall
tomträtten alllid förbehållas vid auktion på fasligheten. Om själva tomträtten
görs till föremål för exekution gäller emellertid atl den skall behandlas som
fast egendom. Beredningen har föreslagit att en särskild föreskrift därom skall
tas in i lagen (jfr 1 § andra stycket i beredningens förslag). Med hänsyn till
vad sora föreskrivs beträffande tomträtt i 13 kap. 26 § JB och 37 § JP kan
emellertid en sådan särskild föreskrift inle anses vara nödvändig. I
departementsförslaget har den sålunda inle någon motsvarighet.

I och med all JB genomförs
utmönstras avkomsträtt och vatlenfallsrätt ur lagstiftningen. Rättigheter av
sådant slag som har upplåtits i enlighet med den vid tidpunkten för upplåtelsen
gällande lagen skall emellertid kunna fin nas kvar. Särskilda regler
beträffande sådana rättigheter som skall beslå övergångsvis ges i följande
punkter.

Punkt 7. Beträffande rätt
till avkomst eller annan förraån av fast egendom gäller f. n. skilda regler
beroende på ora rätlen är intecknad eller inte. En oinlecknad avkoraslrätl kan
liksom annan nyttjanderätt förbehållas rid exekutiv försäljning. Om fastigheten
säljs utan förbehåll om avkomsträttens bestånd, har innehavaren ingen rält till
utdelning ur köpeskillingen vare sig för rättighetens värde eller för förfallna
förmåner. Beträffande intecknad avkomsträtt gäller också att avkomsträtlen kan
förbehållas. Oavsett om rättigheten förbehålls eller inle har innehavaren
enligt 54 § IF emellertid rätt atl få utdelning ur köpeskillingen för förfallna
förraåner, dock endast för förmåner som belöper på de två sista åren. Uppoffras
avkomsträtlen vid försäljningen, har han därjämte rätt alt få utdelning ur
köpeskillingen för rättighetens kapitaliserade värde, varvid utdelning dock
får åtnjutas bara för

s. 286 Kontrollera mot PDF

286 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

förmåner
som utgår i pengar eller varor. Enligt 149 § UL skall förmåner som utgår i
varor uppskattas efter ortens pris. Kapitalvärdets beräkning skall ske efter en
räntefot om fem procent om året, Rältighel som är tillförsäkrad någon för
livstiden skall uppskattas med ledning av 3 § i lagen (1967: 531) om tryggande
av pensionsutfästelse m. m,

Avkomsträtt
skall, som nyss nämndes, inte kunna upplåtas efter det att JB har trätt i
kraft. Tidigare upplåtna rättigheter av denna typ skall emellertid stå kvar. Av
punkten 6 framgår att nya lagen blir tillämplig i frågan om avkomsträtt skall
förbehållas eller uppoffras vid försäljningen. Nu gällande bestämmelser om
möjligheterna för innehavare av avkomsträtt all få utdelning ur köpeskillingen
blir emellertid tillämpliga också efter nya lagens och JB:s ikraftträdande. Med
tanke härpå har under denna punkt i övergångsbestämmelserna tagits upp
motsvarigheter till de nuvarande bestämmelserna i 149 § UL.

Ersättning
för förfallna förmåner i pengar eller varor skall f.n. enligt 112 § 2 mom. UL
beräknas för elt år, om det inte visas att de innestår för längre-tid. Någon
motsvarande regel torde inle behöva las upp bland förevarande
övergångsbestämmelser.

Punkt
8. Vattenfallsrätt sikall, som nyss har nämnts, inte längre kunna upplåtas
sedan JB har trätt i kraft. Upplåtelser som har skett med slöd av äldre lag
kommer emellertid att finnas kvar (jfr 11 § JP). Med hänsyn härtill har i
denna punkt föreskririts att bestämmelserna i nya lagen om tomträtt också
gäller vattenfallsrätt som har upplåtits enligt äldre bestämmelser.

Föreskriften
avser det fall då fastighet som besväras av vattenfallsrätt skall säljas
exekutivt. Skall själva vattenfallsrätten säljas exekutivt äger enligt 11 § JP
bestämmelserna ora tomträtt i 13 kap. 26 § JB motsvarande till-lärapning,
rilkel innebär alt reglerna om exekutiv försäljning av fast egendom skall
tillämpas.

Punkt
9. Som har framhållits i den allmänna motiveringen bör de nya bestämmelserna om
tidsfrister för olika åtgärder under ett exekutivt förfarande och om anstånd
med sådana åtgärder inle äga tillämpning vid indrivning av böter m. m. I
enlighet härmed föreskrivs i denna punkt att reglerna i 11 § nya lagen inle
skall vara tillämpliga vid indrivning av böter, viten, annan med brott förenad
påföljd, som innefattar betalningsskyldighet, eller domstolskostnad, sora har
utgått av allmänna medel och enligt domstolens beslut skall återgäldas.
Föreskriften motsvarar punkten 3 i övergångsbestämmelserna till lagen
(1963:255) om ändring i UL. övergångsbestämmelser med samma innebörd föreslås i
fråga om lagen om ändring i UL och lagen om exekutiv försäljning av luftfartyg
m. m.

Punkt
10. Under denna punkt har tagits upp en övergångsbestämmelse som på vanligt
sätt anger hur hänrisningar till bestämmelser i UL som ersätts genom
bestämmelser i nya lagen skall tolkas.

s. 287 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 287

I
flera författningar föreskrivs att fast egendom skall säljas i den ordning som
UL föreskriver eller liknande. Någon ändring i dem föreslås inte i detta
sammanhang. Genom förevarande övergångsbestämmelse kommer i sådana fall nya
lagen att gälla beträffande allt som rör själva försäljningen. Beträffande
förfarandet i övrigt, såsom i fråga om köpeskillingsfördelning och fullföljdsförfarandet,
kommer hänvisningar av det nämnda slaget fortfarande alt avse UL. Genom en
övergångsbestämmelse till lagen om ändring i UL kommer hänvisningarna därvid
alt avse också de delvis nya bestämraelser som föreslås i UL.

En
genomgång av de författningar som hänvisar till UL:s regler om fastighelsförsäljning
bör ske i samband med utarbetandet av UB. Intill dess UB genomförs bör hänrisningarna
kunna stå kvar oförändrade. Om ändringar i författningar i rilka sådana
hänrisningar finns ridtas av annan orsak, bör emellertid också hänvisningarna
kunna omarbetas.

3.2
Förslaget till lag om ändring i utsökningslagen (1877: 31 s. 1)

Departementschefen.
I UL ges f. n, regler om alla de olika leden i ett exekutivt förfarande som
rör fast egendom. UL innehåller sålunda regler om själva utmätningen (3 och 4
kap.), om försäljning (5 kap.), om köpeskillingsfördelning (6 kap.) saml om
kostnader och fullföljd till högre instans (911 kap.).

Som
framgår av del föregående föreslås nu all reglerna om försäljning av utmätt
fastighet skall brytas ul ur UL och efter omarbetning föras in i en särskild
lag om exekutiv försäljning av fast egendom (FfL). Denna laglekniska lösning,
som med tanke på det pågående arbetet på en ny UB får karaktären av ett
provisorium, innebär i fråga om fastighelsexekution att i UL t. v. skall slå
kvar de regler som rör utmätningen, köpeskillingsfördelning samt kostnader och
fullföljd av talan, medan UL:s regler om försäljning av utmätt fastighet får
motsvarigheter i FfL, De regler som i enlighet härmed ersätts av FfL finns i
79, 80 a, 81, 87, 97129, 132135 och 149 §§ UL. Dessa paragrafer i UL
föreslås följaktligen nu bh upphävda,

130,
131, 142, 148 och 186 §§ UL innehåller nu regler som delvis ersätts av
bestämraelser i FfL och i övrigl får motsvarigheter genom de bestämmelser som
har tagits upp i 143 a, 161, 143 resp. 160 §§ i förslaget. Också 130, 131, 142,
148 ochl86 §§ UL föreslås följaktligen bh upphävda.

I
167 § finns f. n. en bestämmelse som ålägger utmätningsman skyldighet alt
betala ränta, om han innehåller medel som rätteligen skulle ha betalats ut.
Denna bestämmelse fyller inle längre någon funktion. I enlighet med förslag av
beredningen föreslår jag atl den upphävs.

Som
framgår av den allmänna motiveringen föreslås att institutet tvångsförvaltning
av utmätt fast egendom inte skall behållas. Bestäramelserna om
tvångsförvaltning finns i 7 kap. UL. Enligt förslagel skall della kapitel

s. 288 Kontrollera mot PDF

288 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

utgå.
Det förhållandet att tvångsförvaltning inte längre skall kunna anordnas
föranleder också ändringar på andra håll i UL.

Åtskilliga
bestämraelser som nu finns i UL utgörs av instruktioner för myndigheterna.
Dessa bestämmelser bör inle längre slå kvar i UL ulan, i den mån de fortfarande
har aktualitet, ges i administrativ ordning. Bestämmelserna i 57, 84, 85, 88
och 168 §§ UL är i sin helhet av instruktionskaraktär och föreslås i enlighet
med det sagda bli upphävda. I övrigt finns bestämmelser av samraa slag i
åtskilliga paragrafer i UL. I den mån paragrafer med sådana bestäraraelser
berörs av ändringsförslagen i det följande, bör de föras över lill
tillämpningsföreskrifter.

De
nya reglerna i FfL om försäljning av utmätt fast egendom medför att de regler
om fastighetsexekutionen som fortfarande skall stå kvar i UL måste ses över.
Ändringar i UL påkallas också av den nya lag om exekutiv försäljning av
luftfartyg m. ra. som föreslås i del följande. Ett införande av JB gör del
vidare, som framgår av den allmänna motiveringen, nödvändigt att föra in rissa
nya bestämmelser i UL. Redaktionellt har i departementsförslaget ändringarna i
UL i dessa a\'seenden utformats så att nya bestämmelser, till vilka
motsvarigheter nu finns i UL, har förts in som ändringar av de nuvarande
bestämraelserna, medan helt nytillkomna bestämmelser tagits upp under nya
paragrafbeleckningar. I något fall har bestämmelser som redan finns i UL fåll
föras in under ny paragrafbeteckning. Detta har medfört alt i departementsförslaget
39, 40, 48, 49, 51, 52, 56 a, 60 a, 62, 71, 74, 75, 77, 77 a, 78, 80, 82, 83,
86, 88 c, 89, 91, 95, 139, 143, 144, 150, 151, 154, 156, 158161, 166, 181,
184, 198, 199, 201, 209211, 213 och 218 §§ ändras. De paragrafer som
tillkommer i deparlementsförslaget har betecknats som 82 a, 88 d, 91 a, 91 b,
140 a och 143 a §§.

Den
redaktionella utformmingen som deparlementsförslaget sålunda har fått skiljer
sig i olika avseenden från beredningens förslag. I sakligt hänseende
föreligger skillnader som betingas av att departementsförslaget, i motsats
till beredningens förslag, innehåller regler om domstolsbesluts utraätningsverkan.
I övrigt är förslagen innehållsmässigt i allt väsentligt överensstämmande.

39
§

Departementschefen.
Dom varigenom någon har ålagts betalningsskyldighet kan enligt 1 mom. i
förevarande paragraf föranleda utmätning även om doraen inte har vunnit laga
kraft. I så fall skall emellertid utmätningen gå åter, om gäldenären visar atl
han hos länsstyrelsen satt ned det utdömda beloppet och dessutom betalar vissa
kostnader. Har tvångsförvaltning enligt gällande lag komrait lill stånd, skall
han bl. a. betala förvaltningskostnaden, i den mån denna inte har kunnat tas ut
ur fastighetens avkastning.

I
det föregående har jag förordat atl bestämmelserna i UL om tvångsförvaltning
skall upphävas. I enlighet härraed har den föreskrift i nämnda moment av
paragrafen som syftar på tvångsförvaltning fått utgå.

s. 289 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 289

40
§ Departementschefen. Fast egendom som har utmätts enligt 39 § kan enligt
nuvarande 3 raora. i förevarande paragraf sättas under tvångsförvaltning, även
om doraen inle har vunnit laga kraft. Eftersom reglerna om tvångsförvaltning
utmönstrats har bestämmelsen fått ulgå.

48
§

Gällande
rätt. Enligt UL skall pant eller borgen ställas i ett flertal fall. I denna
paragraf meddelas generella bestämmelser om den beskaffenhet som säkerheten då
skall ha. Därav framgår till en början att säkerhet som inte är godkänd av
motparten skall prövas av den myndighet hos rilken den ställs, dvs. av
kronofogdemyndigheten, ÖE eller i risst fall länsstyrelsen. För prövningen av
pant uppställer lagen inle några särskilda bestämmelser. Särskilda regler ges
däremot om borgen. Det torde inte fordras, att borgen nödvändigt skall tecknas
av mer än en person, men om så sker skall borgensmännen svara solidariskt. För
vissa fall krävs proprieborgen, nämligen när säkerheten skall gälla till
förmån för menighet eller utländsk man och när den skall läranas av
auktionsinropare i stället för handpenning enligt 95 eller 125 §.
Borgensförbindelse får omhändertagas av den till vars säkerhet den gäller. I
fråga om pant kan myndigheten föreskriva, att den skall sältas i förvar hos vederhäftig
man som ålar sig all vårda den.

Lagberedningen.
I beredningens förslag har 125 § UL upphävts och ersatts med en bestämmelse i
34 § FfL (jfr 35 § i motsvarande departemenlsförslag) enligt vilken den som på
exekutiv auktion inropar fastighet skall betala handpenning kontant om han inte
ställer säkerhet för beloppet. Som säkerhet kan därrid godkännas fordran som
är förenad med panträtt i den inropade fastigheten, om den täcks av
köpeskillingen och kan anses betryggande. Även rid exekutiv försäljning av
fastighet sora enligt beredningens förslag sker under hand kan det bli aktuellt
att ställa säkerhet. Med hänsyn till dessa nya regler har 1 raom. av denna
paragraf i beredningens förslag jämkats. Lagrummet har i förslaget gjorts
tillämpligt inte bara när pant eller borgen fordras enligt UL utan även när
säkerhet i annat fall skall ställas i utsökningsmål.

Liksom
gällande rätt innebär beredningens förslag, att myndighets prövning av
säkerhet behövs endast om säkerheten inte har godkänts av den till vars förmån
den har ställts. Prövningen får i princip ske fritt raed beaktande av atl
säkerheten skall rid behov kunna realiseras och därvid täcka den förpliktelse
som skall garanteras. Särskilda föreskrifter om säkerhetens beskaffenhet
lämnas bara i fråga om borgen, vartill bl. a. bankgaranti får räknas. Förslaget
medför den nyheten, att proprieborgen alllid krävs för myndighetens
godkännande. Denna skärpning i förhållande till gällande rätt kan enligt
beredningens mening inte orsaka nämnvärda olägenheter för dem som har atl
ställa säkerhet i utsökningsmål. Om två eller flera går i borgen, skall

10 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 20

s. 290 Kontrollera mot PDF

290 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

deras
ansvar som hittills vara solidariskt för alt säkerheten skall kunna godtas av
myndigheten. Beredningen påpekar att det enligt 10 kap. 11 § HB gäller, alt
borgen som har tecknats av flera medför solidarisk ansvarighet, om förbehåll
inle har uppställts om delad ansvarighet.

Vad
48 § UL i sin nuvarande lydelse innehåller beträffande omhändertagande av
borgensförbindelse och om befogenhet för myndigheten atl meddela föreskrift om
pantförvaring har inle medtagits i beredningens förslag. Följden härav blir,
alt myndigheten alltid själv skall ta hand om säkerheten och ombesörja dess
förvaring. Härvid kan yppas vissa praktiska frågor om bl. a. vård av pant och
ersättning för kostnader som rör pants vård och förvaring. Beredningen
framhåller emellertid atl sådana spörsmål kan aktualiseras redan enligt
gällande lag, och alt förslagel därför knappast kan antas ge upphov till några
principiellt nya komplikationer. Frågorna får enligt beredningen lösas med
ledning av gängse panlrältsliga regler. Om undantagsvis särskild
förvaringskostnad skulle uppkomma, t. ex. om pant utgörs av ett skrymmande
konstverk eller annat sora på grund av sin storlek eller sill värde inte
lämpligen bör förvaras av myndigheten själv, kan den som ställer panten åläggas
all svara för kostnaden enligt 198 eller 199 § i beredningens förslag.

Efter
mönster av 74 § expropriationslagen har 2 mom. av förevarande paragraf i
beredningens förslag ändrats på det sättet alt förutom staten även koramun har
frilagits från skyldigheten alt ställa säkerhet. Med komraun avses i första
hand borgerlig primärkoraraun, dvs. landskoramun, köping och stad, raen även
landstingskomraun. Kommunalförbund inbegrips inle.

Beredningen
förordar alt del i tillämpningsföreskrifter anges vad slags säkerhet som får
godtas i samband med exekutiv försäljning och att dessa bestäraraelser blir
myckel restriktiva. Endast bankgaranti, fullt betryggande pant eller likvärdig
säkerhet bör enligt beredningens mening godtas.

Remissyttrandena.
Hovrätten för övre Norrland konstaterar alt en regel som innebär att borgen,
ora den tecknas av två eller flera, för att kunna godtas skall vara solidarisk
är enkel all tillärapa. Del förefaller emellertid hovrätten vara förtjänt all
övervägas om en sådan regel är förenlig raed syftet att nå för parterna bästa
möjliga resultat i ulsökningsförfarandel och om inle viss uppmjukning kunde
tillåtas. Borgensmännen borde enligt hovrätten kanske få rätt alt åtminstone i
viss omfattning begränsa sitt åtagande till kvotdelar av aktuell säkerhet.
Eftersom myndigheten skall pröva säkerheten, lorde en sådan anordning knappast
innebära någon olägenhet för den lill vars förmån säkerheten skall ställas utom
i det avseendet all solidarisk borgen får anses lättare all utkräva. För
borgensmannen däremot skulle det innebära en fördel, eftersom han skulle
befrias från att själv pröva raedbor-gensmännens möjligheter all fullgöra
borgensåtagandet.

I
anslulning till beredningens förslag att förutom staten även kommun skall vara
befriad från att ställa säkerhet påpekar den nämnda hovrätten att

s. 291 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 291

det
enligt 74 § expropriationslagen gäller alt också korainunalförbund åtnjuter
raotsvarande befrielse. Det förefaller hovrätten angeläget att kravet på säkerhet
i skilda samraanhang överensstämmer. Hovrätten föreslår därför att också
koramunalförbund befrias från skyldighet alt ställa säkerhet enligt UL.
Advokatsamfundet sätter i fråga, om inte kretsen av subjekt som är befriade
från att ställa säkerhet borde utridgas något. Del har enligt samfundet
förekommit att bank såsom sökande i avhysningsärende har fått ställa borgen
för den skada som kan vållas motparten. Liknande exempel finns också i andra
fall, trots att bankgaranti i övrigt godtas som fullgod säkerhet. Samfundet
föreslår därför alt det övervägs att ge myndigheten befogenhet att, när
särskilda skäl föreligger, efterge anspråk på pant eller borgen. Inle bara
banker utan också försäkringsbolag, andra större förelag, stiftelser m. ra. har
ofta en sådan ekonomisk ställning alt pant eller borgen förefaller helt överflödig.

Departementschefen. I
deparleraentsförslaget har 1 mom. utformats i enlighet med beredningens
förslag. Vad beredningen har anfört i anslutning lill de föreslagna
bestämmelserna föranleder inle någon erinran från min sida. Den av hovrätten
för övre Norrland under remissbehandlingen väckta frågan om borgensåtagande
anser jag böra övervägas ridare vid utformningen av UB.

Jag delar den nämnda
hovrättens uppfattning atl, förutom staten och kommun, också kommunalförbund
bör vara befriat från all ställa säkerhet. 2 mom. av paragrafen har i
departementsförslaget utformats i enlighet härmed.

Advokatsamfundets
förslag att myndighet skall ges befogenhet att, när särskilda skäl föreligger,
efterge kravet på säkerhet bör enligt min mening inte prövas i della
sammanhang. 1 det avseendet får jag hänvisa till vad jag har anfört i
anslutning till 35 § i departementsförslaget till lag om exekutiv försäljning
av fast egendom. Med anledning av vad samfundet har anfört vill jag påpeka att
jag, liksom beredningen, anser alt bankgaranti i här aktuellt avseende får
räknas till borgen.

49
och 51 §§ Gällande rätt. Enligt 40 § 1 mom. gäller att, om utmätning har skett
på grund av icke lagakraftvunnen dom varigenom betalningsskyldighet har ålagts,
den utmätta egendomen inte utan gäidenärens samtycke får säljas förrän domen
har vunnit laga kraft. Bestämmelsen avser både fast och lös egendom, varrid
emellertid beträffande lös egendom görs visst undanlag. Enligt 49 § 1 mom. och
51 § 1 mom. gäller emellertid särskilda bestämmelser beträffande icke
lagakraftvunna tredskodomar och lagsökningsutslag varigenom
betalningsskyldighet har blivit ålagd. Av 49 § 1 mom. i dess nuvarande lydelse
framgår sålunda alt sådan tredskodom får verkställas som lagakraftvunnen,
sårida domstol inte förordnar om inhibition. Genom hänvis-

s. 292 Kontrollera mot PDF

292 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

ning
i 51 § 1 raom. till bestämmelserna i 49 § 1 mom. gäller del som nu har sagts
beträffande tredskodom också i fråga ora lagsökningsutslag. Om inhibitionsbeslul
inte meddelas, hindrar alltså det förhållandet atl tredskodom eller
lagsökningsutslag inte har vunnit laga kraft ej att utmätning sker på grund av
domen eller utslaget och att den utmätta egendomen, vare sig den är fast eller
lös, säljs exekutivt.

Utöver
de nämnda bestämmelserna ges i 51 § 2 mom. en särskild föreskrift för fall då
intecknad fordran har fastställts till betalning ur fast egendom. På grund av
sådan betalningsfastställelse, som innebär all egendom enligt 77 a § anses
ulmätt, får försäljning inte ske förrän utslaget har vunnit laga kraft.

Lagberedningen.
Beredningen framhåller att verkställighet av icke lagakraftvunnen tredskodom
enligt 49 § 1 mom. får fortgå ända t. o. ra. försäljning. I fråga om
fastigheter skiljer sig bestämmelsen på denna punkt från vad som gäller
beträffande verkställighet av lagsökningsutslag. Om verkställighet av sådana
utslag gäller enligt 51 § 2 mom. alt, om intecknad fordran genom utslaget
fastställts till. betalning ur fast egendom, försäljning inle får ske förrän
utslaget har vunnit laga kraft. Beträffande lagsökningsutslag som rör fast
egendom har del sålunda inle ansetts lämpligt, alt försäljning äger rum innan
det visar sig alt återvinning inte sökts eller, om detta skett, avgörandet i
återvinningsmålet vimnit laga kraft. Beredningen erinrar om att 40 § innehåller
ell oeftergivligt förbud alt ulan gäidenärens samtycke sälja fast egendom som
utmätts på grund av vanlig icke lagakraftvunnen betalnings-dom.

Vid
verkställande av tredskodomar bör enligt beredningens mening gälla samma regel
som i fråga om lagsökningsutslag. Beredningen har därför i 49 § 1 mom. infört
beslämraelsen, atl fast egendom inte får säljas innan tredsko-donien har vunnit
laga kraft. Liksom i 40 § anges därvid uttryckligen, att fastigheten får säljas
om ägaren samtycker därtill.

I
51 § 1 mom. i nuvarande lydelse hänrisas beträffande verkställighet av
lagsökningsutslag till 49 § 1 mom. Också enligt beredningens förslag kan lagsökningsutslag
varigenom betalningsskyldighet har ålagts verkställas som lagakraftvunnen dom
ulan hinder av alt återvinning har sökts, om inte beslut om inhibition
meddelas. Beredningen har emellertid föreslagit en viss jämkning i förhållande
till vad som nu föreskrivs i syfte att markera alt regeln skall tillämpas inle
bara när personhg betalningsskyldighet har ålagts genom lagsökningsutslag ulan
även när det undantagsvis genom sådant utslag endasl har blivit faslställl,
att fordran skall på grund av inteckning utgå med förmånsrätt i viss egendom.

Beredningen
framhåller att också det av beredningen i 49 § 1 mom. upptagna förbudet alt
sälja fastighet innan tredskodom har vunnit laga kraft på grund av hänvisningen
i 51 § 1 mom. blir tillämpligt vid verkställighet av lag sökningsutslag.
Förslaget medför här en viss ändring i jämförelse med nuvarande regler.
Försäljningsförbudet i 51 § 2 raom. gäller f. n. bara när inleck-

s. 293 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 293

nad
fordran lagsökningsvägen har fastställts till betalning ur fast egendom, vilken
enligt 77 a § då är att anse som ulmätt. Enligt förslaget skall förbudet alltid
gälla, när faslighet utmätts på grund av lagsökningsutslag och delta inte har
vunnit laga kraft. Beredningen påpekar i det saramanhanget alt bestämmelsen i
77 a § om utmätningsverkan saknar motsvarighet i beredningens förslag.

I
övrigt föreslår beredningen den ändringen i 51 § all nuvarande bestämmelse i 2
mom. om anordnande av tvångsförvaltning skall ulgå ur lagtexten.

Departementschefen.
Beredningens förslag till ändringar i 49 § 1 mom. och 51 § 1 mom, innebär atl,
om fast egendom har utraätts på grund av icke lagakraftvunnen Iredskodora
eller ej lagakraflvunnel lagsökningsutslag, egendomen inle ulan ägarens
samtycke får säljas innan doraen eller utslaget har vunnit laga kraft. Genom
förslaget koramer i del avseendet alt gälla samma ordning sora redan nu enligt
40 § 1 mom. gäller för fall då fast egendora har lagils i mät på grund av icke
lagakraftvunnen dom. Beredningsförslaget innebär därjämte att den särskilda
föreskriften i 51 § 2 mora. om domstolsbeslut, som innefattar
betalningsfastställelse i fast egendom, upphävs.

Beredningens förslag får
ses mot bakgrunden av alt beredningen inle har velat tillägga domstols beslut
varigenom fordran fastställs lill betalning ur fast egendom någon
utmätningsverkan. Som framgår av del föregående intar jag i det avseendet en
annan ståndpunkt än beredningen. I deparleraentsförslaget har sålunda i 77 a §
förts in bestäramelsen alt doraslols beslut, sora innebär atl fordran skall
utgå med särskild förmånsrätt i fast egendom, skall ha den verkan att egendomen
anses utmätt.

Även
om en sådan ordning sora den jag förordar införs, koramer del självfallet atl
i framliden förekomma alt fast egendom i vanlig ordning utmäts på grund av icke
lagakraflvunnel domstolsbeslut, varigenom betalningsskyldighet har fastställts.
I sådana fall bör, som beredningen föreslår, beträffande försäljningen av
egendomen gälla samma regel, oavsett om beslutet meddelats i form av dom,
tredskodom eller lagsökningsutslag.

Även
i fall då domstols beslut enligt den av mig förordade ordningen innebär all
fast egendora skall anses utmätt bör gälla att egendomen inle ulan ägarens
samtycke får säljas innan beslutet har vunnit laga kraft. På samraa sätt sora
f. n. bör en särskild föreskrift härom ges i 51 § 2 mom. I deparlementsförslaget
har sålunda, raed anknytning till den föreslagna lydelsen av 77 a §, i del
näranda momentet föreskrivits alt, om domstol har fastställt atl fordran skall
ulgå med särskild förmånsrätt i fast egendom, egendomen inte utan ägarens
samtycke får säljas innan beslutet har vunnit laga kraft. Föreskriften avses
gälla, oavsett om betalningsfastställelsen skett genom dom, tredskodom eller
lagsökningsutslag.

I
deparlementsförslaget har, liksom i beredningens förslag, nuvarande bestämmelse
i 51 § 2 mora. om anordnande av tvångsförvaltning fåll utgå.

s. 294 Kontrollera mot PDF

294 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

52
§ Departementschefen. I 2 rnom. av förevarande paragraf hänvisas beträffande
fördelningen av raedel som flutit in under tvångsförvaltning av fastighet lill
7 kap. Denna hänvisning har i enlighet med beredningens förslag fått utgå.

56
a §

Gällande
rätt. Gällande regler om utmätningsmans lokala kompelens kan medföra, alt
utmätningsman i gäidenärens hemvist tar i mät fast egendom som ligger inom
annat kronofogdedistrikl. Enligt 1 mom. i förevarande paragraf skall i så fall
ärendet överlämnas lill utmätningsmannen i det distrikt där egendomen ligger.
Av 3 mom. i paragrafen framgår emellertid att den som har verkställt
utmätningen först skall vidta vissa expedilionella åtgärder som hänger samman
med utmätningen, bl. a. underrätta ÖE och inskrivningsmyndighet om
utmätningen. Han bör också ta om hand de handlingar rörande fasligheten som kan
finnas tillgängliga hos gäldenären. Sedan målet överlämnats tiU
utmätningsmannen där egendomen ligger skall denne vidta andra åtgärder som
ankommer på utmätningsman. Sådana uppgifter som beskrivning och värdering av
fasligheten kommer därmed att årila honom. När han fullgjort sina åligganden,
skall han enligt 99 § insända handlingarna lill den ÖE under vilken han lyder.

Lagberedningen.
Beredningen påpekar alt förslaget till lag om exekutiv försäljning av fast
egendom medför vissa ändringar i den förberedande handläggning som i ärenden om
utmätt fast egendom skall föregå faslighetens försäljning. Sedan
utmätningsmannen har tagit egendomen i mät och ridlagit därav föranledda
omedelbara åtgärder, skall han överlämna ärendet till den ÖE som är behörig. 1
administrativ ordning bör enligt beredningen ges föreskrift härom och om
utmätningsmannens åligganden innan ärendet överlämnas. ÖE skall genast ta upp
ärendet lill behandling för de fortsatta förberedande åtgärder som är
påkallade. Med denna ordning saknas det enligt beredningen anledning att
behålla regeln atl mål skall överlämnas lill utmätningsmannen i den ort där
den utmätta fastighelen ligger.

I
3 mom. finns f. n. föreskrifter om vissa expedilionella åtgärder som utmätningsman
skall vidta. Liksom beträffande andra regler i UL som avser rent expedilionella
åtgärder, t. ex. de i 85 § vartill 56 a § nu hänvisar, förordar beredningen
att behövliga bestämmelser av ifrågavarande natur meddelas i administrativ
ordning. Nämnda 3 mom. skall därför enligt beredningens förslag upphävas.

Departementschefen.
Departemenlsförslaget överensstämmer med beredningens förslag.

s. 295 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 295

60
a §

Lagberedningen.
Enligt 78 § i beredningens förslag skall utmätning av ägarhypotek i fast
egendom ske på det sättet atl pantbrevet tas i förvar eller, om annan än
fastighetsägaren innehar del, förbud meddelas innehavaren att utlämna det ulan
tillstånd av utmätningsmannen. Beredningen framhåller atl det när ägarhypotek
skall utmätas, liksom vid annan utmätning, kan raöta hinder av olika slag. Om
pantbrevet är belånat, kan det vara lämpligt all, innan beslut om utmätning
meddelas, inhämta upplysning hos borgenären huruvida det finns något
ägarhypotek. I sådana situationer bör interimistiska åtgärder kunna konima i
fråga. Med hänsyn härtill har beredningen korapletteral 1 mom. av förevarande paragraf
med en hänvisning till 78 §.

1
3 mom. föreskrivs f. n. all kostnad för interimistisk åtgärd som avses i
paragrafen skall förskjutas av borgenären, om utmätningsmannen begär del. Då
generella bestämmelser om förskott i utmälningsmål enligt beredningens förslag
skall intas i 198 §, anser beredningen att momentet bör upphävas.

Departementschefen.
Liksom beredningen anser jag all 1 mom. av förevarande paragraf bör
kompletteras med en hänvisning lill de nya bestämmelser om utraätning av
ägarhypotek sora i enlighet raed beredningens förslag har tagits upp i
departementsförslaget. I departementsförslaget har dessa bestämmelser fått sin
plats i en ny paragraf, betecknad 91 a §. Detta har föranlett atl hänvisningen
i departementsförslaget ändrats till att avse 91 a §.

På
förslag av beredningen har i 198 § tagits in generella bestämmelser om förskott
i utmälningsmål. Detta bör, som beredningen framhåller, leda till att 3 mom. av
förevarande paragraf upphävs.

62
§

Lagberedningen.
Denna paragraf behandlar den s. k. ulmätningsord-ningen. 1 1 inora. anges sora
första punkt, all av utraälningsbara tillgångar i första hand bör tas i anspråk
egendora som kan användas till borgenärens förnöjande med minsta kostnad,
förlust och annan olägenhet för gäldenären. Vidare skall enligt andra punkten
om möjligt tillgångar som hör samman inle skiljas. Dessa regler kompletteras i
2 och 3 mom. av särbestämmelser angående utmätning av fast egendom, luftfartyg
och intecknade reservdelar lill sådant fartyg.

Om
utmätning skall äga rum för fordran som är intecknad i fast egendom eller
luftfartyg eller reservdelar till sådant fartyg eller för fordran som är
förenad med luftpanträtt i luftfartyg, skall enligt första punkten i 2 mom. den
av inteckningen eller luftpanträtten besvärade egendomen utraätas i första
hand, om inte borgenären hellre rill ta betalt ur annan egendom. Mot denna
regel har invänts, att borgenär, som inte har nöjt sig med att få intecknad
fastighet dömd i mät enligt 77 a § utan skaffat sig en personlig exekutionstitel
mot fastighetsägaren och begär utraätning hos denna, knappast rill alt den
fasta egendomen tas i anspråk i första hand.

s. 296 Kontrollera mot PDF

296 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

Vad
som anförts mot bestämmelsen har inte föranlett något ändringsförslag från
beredningens sida. Bestämmelsen i nuvarande 77 a § saknar motsvarighet i
beredningens förslag och även inteckningsborgenär som anlitat lagsökning får
begära utmätning för alt kunna angripa fastigheten. Regeln att den intecknade
fastigheten i första hand skall tas i anspråk synes då passa väl till
situationen och svara mot inteckningsborgenärens sannolika önskan i fråga om
utmätningsobjekt.

Beredningen
anser, att den nämnda regelns tillämpningsoraråde i detta saramanhang lämpligen
kan vidgas lill att gälla alla fordringar raed särskild förmånsrätt i fast
egendom eller luftfartyg eller intecknade reservdelar till sådant fartyg.
Härigenom inbegrips fordringar som har förmånsrätt enligt 8 § 1) eller 9 § 1)
eller 2) FRO (jfr 6 § 1 och 7 § 1 och 2 FRL) eller är förenade med
retentionsrätt i luftfartyg och intecknade reservdelar till sådant fartyg.
Första punkten i 2 mora. skall därför enligt beredningens förslag innehålla,
att om fordran för vilken utmätning skall ske, är förenad med särskild förmånsrätt
i gäidenärens fasta egendora, luftfartyg eller reservdelar till sådant fartyg,
skall den egendomen först utmätas, om inle borgenären hellre vill ta betalt ur
annan egendora. Förmånsrätt enligt 12, 13 eller 14 § FRO (jfr 10, 11 och 12 §§
FRL) räknas inle som särskild utan sora allraän förmånsrätt och bör alltså inle
hit.

Enhgt
3 mom. av paragrafen gäller, att fast egendom eller luftfartyg eller intecknade
reservdelar lill sådant fartyg inle utan borgenärens begäran får las i mät för
annan fordran än sådan för vilken egendomen häftar på grund av inteckning eller
som, när fråga är om luftfartyg, är förenad med luftpanl-rätt i fartyget. Denna
bestämmelse har i beredningens förslag jämkats till överensstämmelse med 2 mom.
första punkten i förslaget.

Departementschefen.
Som förut nämnts förordar jag atl domstols beslut, varigenom fordran fastställs
skola utgå med särskild förraånsrätt i fast egendom, skall ha
utmätningsverkan. Detta förhållande bör enligt min mening inle föranleda att
beredningens förslag beträffande förevarande paragraf i något avseende frångås.
Departementsförslaget överensstämmer sålunda med beredningens förslag.

71
§

Departementschefen.
I 2 mom. av denna paragraf föreskrivs atl inteckning i fast egendora eller i
luftfartyg eller reservdelar till luftfartyg, som har pantsalls av ägaren lill
den intecknade egendoraen, inle får utmätas för ägarens skuld. I stället får
den rätt lill andel i inteckningen, dvs. del ägarhypotek, som kan tillkomma
honom utmätas.

Som
framgår av vad jag har anfört i den allmänna motiveringen nödvändiggör
panträltsreglerna i JB alt nya regler ora utmätning av ägarhypotek i fast
egendom raeddelas. Dessa nya regler har i deparleraentsförslaget tagils in i 91
a §. Till följd härav har de bestämmelser om utmätning av ägarhypo-

s. 297 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 297

tek
i fast egendom som nu finns i 2 mom. av denna paragraf fåll utgå. Reglerna om
utmätning av ägarhypotek i luftfartyg och reservdelar har däremot behållits,

I ett nytt 3 mom. av
paragrafen har tagits upp en hänvisning till reglerna i 91a§.

74 §

Departementschefen.
I 1 och 3 mom. av denna paragraf finns f. n. regler om borgenärs skyldighet att
lämna förskott till kostnader avseende vård och flyttning av ulmätt egendom
samt anskaffande av särskild inteckningshandling när andel av inteckning som
utgör ägarhypotek har utmätts.

Som förut har nämnts har
på förslag av beredningen i 198 § tagits upp generella bestämmelser om
skyldighet för borgenär att förskjuta kostnader vid utmätning. Detta har
föranlett att de regler om förskott som nu finns i förevarande paragraf har
fått utgå.

I 1 mom, föreskrivs nu att
medel som gäldenären i utmätningsmål betalar in lill utmätningsmannen är att
anse som utmätta i målet, om betalningen inle har skett med rillkor som strider
häremot. Föreskriften, som infördes i momentet år 1968, har ulan ändringar i
sak förts över till 88 d § 2 mom.

I 3 mom. av paragrafen ges
föreskrifter om tillvägagångssättet vid utmätning av rätt lill andel i
inteckning, dvs. ägarhypotek. Föreskrifterna avser rätt till andel i inteckning
i fast egendom samt i luftfartyg eller intecknade reservdelar lill luftfartyg.
Det förhållandet att nya regler om utmätning av ägarhypotek i fast egendom har
lagils upp i 91 a § har medfört att föreskrifterna har begränsats lill att avse
utmätning av rätt till andel i inteckning i luftfartyg och reservdelar.

75 §

Departementschefen.
Det förhållandet att generella bestämmelser om skyldighet för borgenär att vid
utmätning förskjuta kostnader har tagits in i 198 § har fört med sig att den
föreskrift om förskott till delgivningskostnad som nu finns i 2 mom. av
förevarande paragraf har fått utgå.

77
§

Gällande
rätt. 11 mom. av förevarande paragraf anges att borgenär, när utmätning av lös
egendom är fullbordad så som sägs i 67 c § 1 mom, eller 75 76 §§, njuter
förmånsrätt i den utmätta egendomen efter vad som stadgas i 17 kap. 8 § HB,
såvitt inte utmätningen enligt vad som sägs i UL eller på annat håll går åter
eller undanröjs.

Lagberedningen. Enligt
beredningens förslag till ny förmånsrällsordning skall utmätning ge förmånsrätt
enligt 10 § FRO. Hänvisningen i 1 mom. av förevarande paragraf till 17 kap. 8 §
HB skall sålunda utgå. I stället bör göras en allmän hänvisning till FRO.

lOt Riksdagen 1971.1 saml. Nr 20

s. 298 Kontrollera mot PDF

298 KungL Maj.ts proposition nr 20 år 1971

Beredningen
anser att den begränsning av förmånsrätten som nu görs för del fall alt
utmätning går åter eller undanröjs är självklar. Beredningen föreslår därför
att den får utgå.

Remissyttrandena. Den
föreslagna ändringen i paragrafen har lämnats ulan erinran av
remissinstanserna. Länsstyrelsen i Östergötlands län, överexekutor för
Norrköpings kronofogdedistrikt. Föreningen Sveriges kronofogdar och
kronofogdemyndigheten i Norrköpings distrikt har eraeUertid i sina yttranden
behandlat bestämmelserna i 2 mom. av paragrafen ora rättelse av utmätning, även
om dessa inte berörs av ändringsförslaget. 1 yttrandena framhålls det önskvärda
i att den nuvarande lidsfristen för rättelse för vissa fall förlängs.

Departementschefen.
Paragrafen har i sak utformats i enlighet med beredningens förslag. 1
departementsförslaget hänvisas i fråga om förmånsrätten lill FRL. Den under
remissbehandlingen väckta frågan om förlängning av den i 2 mom. av paragrafen
angivna tidsfristen för rättelse av utmätning får övervägas i samband med
utarbetandet av UB.

77
a §

Departementschefen.
I denna paragraf föreskrivs f. n. att domstols beslut varigenom inlecknad
fordran har fastställts lill betalning ur fast egendom har den verkan att
egendomen anses ha blivit utmätt. Som framgår av det föregående har beredningen
funnit all domstols beslut inle i något fall bör ha utmätningsverkan.
Beredningen har sålunda föreslagit alt bestämmelsen skall upphävas.

I den allmänna
motiveringen har jag förordat att alla domstolsbeslut som innebär alt fordran
fastställs alt utgå med särskild förraånsrätt i fast egendom bör ha den verkan
all egendoraen skall anses utmätt. I departementsförslaget har denna iaragraf
därför behållits men ändrats i överensstämmelse raed vad som har angetts i den
allraänna motiveringen. Enligt paragrafen i dess föreslagna lydelse skall
sålunda det förhållandet att domstol har fastställt att fordran skall utgå med
särskild förmånsrätt i fast egendom medföra atl egendomen anses utmätt.

Genom bestäramelserna i
denna paragraf blir det också i fortsättningen möjligt för borgenär, som för
sin fordran har panträtt i fast egendom, att lagsökningsvägen få exekution i
egendomen till stånd.

Paragrafen
avser emellertid inte bara lagsökningsutslag, varigenom fordran har fastställts
skola utgå med särskild förmånsrätt i fast egendom. Även när domstols beslut
med denna innebörd ges i annan form får beslutet enligt paragrafen
utraätningsverkan..

Liksom
f. n. kommer föreskriften i paragrafen också att omfatta fall då fordran har
fastställts alt utgå med särskild förmånsrätt i fastighelsandel och i tomträtt.

Vilka
förmånsrätter som räknas som särskilda framgår av FRL. Av sär-

s. 299 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 299

skild
betydelse är i delta sammanhang förmånsrätten som följer med panträtt i fast
egendom eller tomträtt och som behandlas i 6 § 2) och 7 § 3) FRL.

Sedvanliga
regler om behandlingen och försäljningen av utmätt egendom blir tillämpliga på
egendom sora anses utmätt enligt denna paragraf. Försäljning skall sålunda ske
enligt de regler som föreslås i FfL. För andel i faslighet som anses utmätt
kommer alltså de särskilda bestämmelser om andels-försäljning som har tagits
upp i sistnämnda lagförslag alt gälla. Påpekas bör alt det i rissa hänseenden
föreslås skola, liksom f. n., gälla särskilda regler för här avsedda fall (jfr
t, ex, 51 § 2 mom, UL samt 11 § fjärde styckel FfL).

78
§

Paragrafen
motsvarar 63 § 1 mom, i lagberedningens förslag.

Lagberedningen.
Enligt 62 § 1 mom. gäller att tillgångar som hör sararaan när utmätning skall
ske om möjligt inte bör skiljas. Denna bestämmelse avser både lös och fast
egendom. Beträffande fartyg som avses i 94 § och luftfartyg kompletteras den
av föreskrifter i 63 §. Enligt 1 mora. i sistnämnda paragraf får sålunda
tillbehör till fartyg eller luftfartyg inte las i mät annat än genom utmätning
av fartyget eller luftfartyget. I 2 mom. finns därjämte bestämmelse för det
fallet att inteckning i luftfartyg även omfattar reservdelar. Ingen av de på
viss plats förvarade reservdelarna får då utmätas för sig utan
inteckningshavarens samtycke.

I
fråga om fast egendom innehåller 78 § i gällande lag såsom en första punkt, att
man rid utmätning av hus, tomt, jord eller vattenverk inle får söndra elt från
annat så att det som är över blir onyttigt för ägaren. Eftersom principen har
fastslagits genom nyssnämnda bestämmelse i 62 § 1 mom., anser beredningen
första punkten i 78 § ulan olägenhet kunna utgå.

I
andra punkten i 78 § anges, att växande gröda, växande skog eller annat som hör
till fast egendom inte får tas i mät på annat sätt än genom utmätning av
själva fastigheten eller nyttjanderätt till jorden. Regeln i 78 § andra punkten
ersätts i beredningens förslag delvis av en ny bestämmelse som innehåller all
tillbehör lill faslighet inle får tas i mät annat än genom utmätning av
fastigheten. En särskild fråga gäller eventuell utmätning av växande gröda ra.
m. som skall tillkomma nyttjanderättshavare. Innebörden av den nuvarande
bestämmelsen härom förefaller vara, att skörd på rot o. d. som tillkommer
arrendator eller annan nyttjanderättshavare inle får utmätas för sig ulan
endasl i samband med utmätning av rättigheten, i den mån denna överhuvud är
utmätningsbar. Växande gröda och skog liksom frukt som växer på träd o. 1.
utgör tillbehör till fastigheten, även om nyttjanderättshavare har rätt all
tillgodogöra sig nyttigheten. Nyttigheten inkluderas alltså i utmätning av
själva fastighelen, faslän dennas försäljning ofta inle påverkar
nyttjanderättshavarens möjligheter att tillgodogöra sig vad som i nämnda
hänseende omfattas av nyttjanderätten. Han får ju i regel utöva sin nyttjan-

s. 300 Kontrollera mot PDF

300 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

deräll
så länge denna beslår. Nyltighelen kan enligt sakens natur inte som lös egendom
utmätas för nyttjanderättshavarens gäld så länge den utgör tillbehör till
fastighelen. Den riill all tillgodogöra sig nyltighelen som ingår i
nyttjanderätten bör inte heller få utbrytas ur denna och utmätas för sig. Detta
kan måhända sägas vara självklart. Nyttjanderätten kan inte gärna delas upp i
en rad speciella rättigheter som skulle kunna angripas var för sig. Om
nyttjanderätten är överlåtbar, kan det hela tas i mät. Vad nu sagls skulle
enligt beredningens mening gälla utan särskild bestämmelse. I tydlighetens
intresse föreslår beredningen emellertid en uttrycklig bestämmelse därom.
Beredningen framhåller att denna bestämmelse inte får läsas motsättningsvis så
alt det t. ex. hos den som arrenderar gruslag skulle kunna utraätas rätt att la
grus utan att hela nyttjanderätten tas i mät.

Departementschefen.
Departementsförslaget överensstämmer i sak med beredningens förslag.

80
§

Paragrafen
motsvarar 97 § i lagberedningens förslag.

Lagberedningen. Enligt
gällande lydelse av 80 § skall fast egendom som blivit utmätt utbjudas lill
försäljning i den ordning 5 kap. stadgar, om inle borgenären begär
tvångsförvaltning på sätt som sägs i 7 kap.

Bestämmelser om
försäljning av utmätt fast egendom skall enligt beredningens förslag ges i
särskild lag. Beredningens förslag till ändring i UL innebär alt också den
nuvarande bestämmelsen i 80 § om försäljning av utmätt fast egendom skall
ersättas med en hänvisning till den särskilda lagen.

Departementschefen.
Liksom i beredningens förslag har i deparlementsförslaget bestämmelserna i
denna paragraf ersatts med en hänrisning till de bestäraraelser om exekutiv
försäljning av fast egendom som nu skall ges i FfL.

82
§ Denna paragraf motsvarar 81 § i lagberedningens förslag. Lagberedningen. Med
utgångspunkt i den allmänna gi"undsatsen att egendom som tillhör annan än
gäldenären inte får utmätas för dennes skuld har beredningen i 1 mom. av 81 §
angett, att den som har lagfart på fast egendom antages vara ägare, om det inle
styrkts att den tillhör annan. Har gäldenären lagfart, kan alltså fasligheten
utmätas, om det inte visas att någon annan är ägare. Omvänt utgör den
omständigheten all gäldenären saknar lagfart inte något hinder mot utmätning,
om det kan visas alt fastigheten tillhör honom. Härrid krävs regelmässigt, att
gäldenären har en formellt riktig fångeshandling som leder tillbaka till
senaste lagfart. Även andra situationer kan tänkas, t. ex. att gäldenär
överlåtit fasligheten till någon som har fått lagfart men vars fång risas vara
ogiltigt.

Har
gäldenären sålt fastigheten, medför enbart underlåtenhet av förvar-

s. 301 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 301

varen
att söka lagfart inte enligt förslaget att han förlorar sin rätt mot ulmätningssökanden.
Förvärvaren får raöjlighet att avvärja utmätning för fordran mot överlåtaren
genom atl styrka sitt fång. Om överlåtelsen avslöjas som en skentransaktion,
utgör den givetvis ej hinder mot utmätning. Den föreslagna regeln blir
tillämplig inte bara när tredje man åberopar överlåtelse från gäldenären utan
även när han gör gällande äganderätt till fastigheten på grund av fång från
annan än gäldenären.

Om gäldenären har lagfart
på riss fastighet eller visas ha fångeshandling till fasligheten, bör tvist om
äganderätten inte hindra utmätning. Bestämmelse om detta har beredningen i
sitt förslag tagit upp i 81 § 2 mom. Beredningen påpekar att den som rid sådan
utmätning påstår bättre rätt till fastigheten kan hänrisas att väcka lalan vid
domstol enligt bestämmelser i FfL.

Departementschefen.
Bestämmelserna i denna paragraf i departementsförslaget har behandlats i den
allmänna motiveringen. Som framgår av vad som där har anförts överensstämmer
deparleraentsförslaget med de regler som beredningen har tagit upp i 81 § i
sitt förslag.

Vissa frågor som har
anknytning till bestämmelserna i denna paragraf behandlas i anslutning till 201
§.

82 a
§

Denna
paragraf motsvarar 82 § 2 och 3 mom. i lagberedningens förslag.

Departementschefen.
I denna paragraf har i departementsförslaget tagits upp regler om utmätning av
fast egendom sora har överlåtits under villkor som alltjämt gäller. 1 raom.
avser fall då utmätning sker hos överlåtaren och 2 mom. det fallet att
utmätning äger rum hos förvärvaren. Reglerna har behandlats i den allmänna
motiveringen.

Beredningen har i 82 § 1
mom. i sitt förslag tagit upp bestämraelser sora avser alt för innehavare av
fordran som är förenad med särskild förmånsrätt i fastighet skapa ett särskilt
skydd mot att gäldenären genora att överlåta fastigheten, försvårar exekution
i denna. Dan i departementsförslaget förordade ordningen att domstolsavgörande
som innebär att sådan fordran skall utgå med särskild förmånsrätt i fastigheten
får utmätningsverkan (jfr 77 a §), medför att de av beredningen i nämnda
hänseende föreslagna bestämmelserna blir överflödiga. De saknar sålunda
motsvarighet i departementsförslaget.

83 §

Lagberedningen.
Denna paragraf innehåller f. n. endast en hänvisning till 17 kap. 9 § HB. I
beredningans förslag meddelas under paragrafen bestämmelser, som anger när
utmätning av fast egendom skall anses fullbordad och förmånsrätt enhgt FRO
skall åtnjutas samt vilka åtgärder sora i vissa fall skall vidtas i samband med
sådan utmätning.

I
1 mom. sägs att utmätning av fast egendom skall anses fullbordad och

s. 302 Kontrollera mot PDF

302 KungL Maj.ts proposition nr 20 år 1971

förmånsrätt
äga rum, när beslut om utmätning har meddelats. Att redan utmätningsbeslutet
ger förmånsrätt överensstämmer enligt beredningen med vad som nu gäller. Det
krävs inte, att några följdålgärder har ridtagits. Oridkommande är sålunda t
ex. hururida beskrivning av fastigheten skett eller inle. Om utraätningen
undanröjs, förfaller givetvis också förraånsrät-ten. Beslut om utmätning av
villkorligt överlåten fast egendom skall i fall som avses i 82 § 2 mom, i
beredningens förslag även omfatta överlåtarens rätt mot den som har förvärvat egendomen,
1 fall sora avses i 82 § 3 mom. i beredningens förslag kommer utmätningen, om
gäidenärens förvärv går åter, att därefter omfatta endast den rätt som
förvärvaren i sådant fall har mot den som överlät egendomen. I 2 mom. av
förevarande paragraf skall enligt beredningens förslag föreskrivas, all
utmätningsmannen i fall som avses i 82 § 2 eller 3 mom. skall underrätta den
andra avtalsparten och meddela honom förbud att betala eller återbetala
köpeskilling eller utge annat som omfattas av utmätningen till annan än
utmätningsmannen eller ÖE, om raålet är anhängigt där. I fråga om denna
sekundära verkan av utmätningen skall reglerna om utmätning av lös egendom
tillämpas. För utmätningens fullbordan i den delen krävs därför, att beslutet
har delgivits andra parten. Därefter inträder förmånsrätt enligt vad som sägs i
77 §. Sådan förmånsrätt blir inle längre aktuell, om den fasta egendomen sedermera
säljs på grund av utmätningen.

Departementschefen.
Deparleraentsförslaget överensstämmer i sak med beredningens förslag.

86
§

Departementschefen.
De nuvarande bestäramelserna i denna paragraf har samband med bestämmelsen i 77
a § att fastställelse av intecknad fordran till betalning ur fast egendom har
den verkan atl egendomen anses ulmätt, I 1 mom. föreskrivs sålunda att den
utmätningsverkan sora sådan betalningsfastställelse enligt 77 a § har
förfaller, ora borgenären inle senast två raånader efter det att
betalningsfastställelsen vann laga kraft begärt försäljning eller
tvångsförvaltning av egendomen. I 2 mom. föreskrivs att borgenär som begär
försäljning skall förete lagakraftbevis samt i huvudskrift den handling på
grund varav betalning har blivit sökl. Efterkommer borgenären inle
föreläggande härom, skall framställningen avskrivas.

I
överensstämmelse med sitt förslag att betalningsfastställelse inte skall ha
utraätningsverkan och att 77 a § följaktligen skall upphävas har beredningen
föreslagit alt de nuvarande bestäramelserna i denna paragraf skall utgå.

Som
framgår av det föregående skall enligt deparleraentsförslaget doraslols beslut
att fordran skall ulgå med särskild förmånsrätt i fast egendom ha
utraätningsverkan. Bestämmelse härom har förts in genom ändring av 77 a §. I
den allmänna motiveringen har förutsatts att denna utmätnings-

s. 303 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 303

verkan,
i likhet med vad som nu gäller, skall förfalla, om borgenären inle inom två
månader efter del alt beslutet har vunnit laga kraft hos ÖE har gjort
framställning om egendomens försäljning. Mot bakgrund härav har i 86 § i
deparleraentsförslaget tagils upp motsvarigheter till de bestämmelser som nu
finns i denna paragraf.

I
deparlementsförslaget har 1 mom. av denna paragraf fått en lydelse sora
anknyter till den föreslagna lydelsen av 77 a §. Sora en följd av alt bestäinmeiserna
om tvångsförvaltning av fast egendom nu föreslås bli upphävda, har vad sora i
della moment sägs ora tvångsförvaltning fått utgå.

Enligt 2 raom. i nuvarande
lydelse skall borgenär som raed åberopande av betalningsfastställelse begär
försäljning förete, förutom lagakraftbevis, också den handling på grund av
vilken betalning har blivit sökl. Enligt departementsförslaget kan
betalningsfastställelse med utraätningsverkan komma till stånd utan att
betalning har sökts på grund av skriftligt fordringsbevis, t. ex. i fall då
domstol genora dom har fastställt all fordran skall utgå med förmånsrätt enligt
6 § 1 FRL, Med tanke på detta föreskrivs i departementsförslaget atl
borgenären i förekommande fall skall förete handling på grund av vilken
betalning har sökts. Som framhållits i den allmänna motiveringen bör pantbrev
företes, om försäljning begärs på grund av domstolsbeslut, varigenom fordran
har fastställts att utgå med panträtt ur fastigheten. Föreskrift om della har
också tagits in i 2 mom. av förevarande paragraf.

Jag
vill erinra om att del, sedan framställning om försäljning har gjorts enligt 1
mora., koraraer att kunna raeddelas anstånd med försäljningen enhgt FfL.

88
c §

Denna
paragraf raotsvarar 57 och 84 §§ i lagberedningens förslag.

Departementschefen.
I 88 c § finns f. n. bestäraraelser om lidsfrister inom vilka utmätning samt
försäljning av utmätt egendom normalt skall äga rura. 1 paragrafen ges
samtidigt bestäraraelser ora anstånd och uppskov. Beredningen har föreslagit
vissa ändringar i dessa bestämmelser. Beredningens förslag har behandlats i ett
särskilt avsnitt i den allmänna motiv-eringen.

Av
vad jag där har anfört framgår att jag i sakligt hänseende ansluter mig till
beredningens förslag.

Bestämmelserna
ora tidsfrist för ulmälningsförrältning och om anstånd med sådan förrättning
ges nu i 88 c § 1 mom., raedan regler ora tidsfrister och anstånd vid
försäljning av olika slag av utraätl egendom finns i 25 mom. Enligt
beredningens förslag skall bestämraelserna i det förstnämnda hänseendet föras
över till 57 § UL.

I
deparleraentsförslaget har, liksom i beredningens förslag, reglerna om
tidsfrister och anstånd för försäljning av fast egendom och luftfartyg förts in
i de föreslagna lagarna om exekutiv försäljning av fast egendom resp, luftfartyg
m. m.

s. 304 Kontrollera mot PDF

304 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

I
88 c § 1 mom. 4 deparlementsförslaget ges föreskrifter om tidsfrist för
utmätningsförrättning och om anstånd. Föreskrifterna överensstämmer helt med
dem som beredningen föreslagit. Sålunda har den nuvarande föreskriften att
utmätningsmannen skyndsamt skall vidta vad på honom ankommer för alt
förrättningen skall verkställas fått utgå. Avsikten är att en motsvarande
bestämmelse skall ges i tillämpningsföreskrifter.

I 88
c § 2 och 3 mom. i departementsförslaget ges föreskrifter om lidsfrister och
anstånd vid försäljning av utmätt lös egendom. I 4 mom. har beträffande tid
för försäljning av luftfartyg och intecknade reservdelar lill luftfartyg eller
av fast egendom hänvisats till de bestämmelser som enligt vad jag nyss nämnde,
föreslås i de särskilda lagarna om försäljning av sådan egendom. Föreskrifterna
i 88 c § 24 mom. överensstäraraer i sak med vad beredningen föreslagit.

Som
jag har framhållit i den allmänna motiveringen bör bestämmelserna om tidsfrister
och anstånd inte vara tillämpliga vid indrivning av skaller, böter och andra
offentligrättsliga fordringar, I detta hänseende får jag hänrisa till
övergångsbestämmelserna och till förslaget till ändring av 60 § 3 mom,
uppbördsförordningen (1953: 272).

88
d §

Paragrafen
motsvarar 86 § i lagberedningens förslag.

Lagberedningen.
F. n. är det inte alldeles klart hur sent en gäldenär, hos vilken utmätning har
skett, kan betala utmätningsfordran med verkan att frågan om försäljning av den
utmätta egendomen förfaller. Enligt beredningens mening är det rimligt, att
gäldenären kan hindra försäljning genom att betala så länge egendomen inte är
såld. I enlighet härmed tar beredningen i sitt förslag upp en bestämmelse att
frågan om egendoraens försäljning förfaller, om sökandens fordran och den
kostnad för vilken denne svarar betalas innan den utmätta egendomen sålts.
Bestämmelsen gäller såväl fast som lös egendora. Vid auktion bör egendomen
enligt beredningen inte anses såld förrän auktionsförrättaren har godtagit
skett inrop. Därraed har auktionen även forraelll avslutats och inroparens
rättigheter och skyldigheter har blivit fixerade. Om köpet inte fullföljs och
den utmätta egendomen därför skall utropas på nytt, får gäldenären ånyo
tillfälle att genora betalning hindra försäljning. När egendora säljs under
hand, blir i fråga om lös egendom den tidpunkt avgörande då avgivet anbud
antages av ÖE och beträffande fast egendom den tidpunkt då köpekontrakt
underskrivs.

Den
föreslagna bestämmelsen omfattar såväl betalning till utmätningsmannen resp.
ÖE som betalning direkt hos borgenären.

Vidare
har beredningen tagit upp en föreskrift att medel som gäldenären i målet
betalar till utmätningsmannen anses utmätta i målet om inte betalningen har
skett med villkor som strider häremot. Samma regel skall gälla i mål som är
anhängigt hos ÖE. Samtidigt föreskrivs i della moraenl att me-

s. 305 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 305

del,
som gäldenären i mål som är anhängigt hos ÖE betalar till utmätningsmannen, av
denne skall tillställas ÖE.

Remissyttrandena. Frågan
när betalning av utinätningsfordran senast skall kunna ske för att medföra alt
frågan om utmätt egendoms försäljning förfaller berörs i några remissvar.
Länsstyrelsen i Kopparbergs län vänder sig mot beredningens uppfattning all
betalningen vid auktionsförsäljning skall kunna ske ända fram till dess inrop
har godtagits. Enligt länsstyrelsen är del från praktisk synpunkt mer
tilltalande att vid auktion sätta gränsen för betalning vid klubbslaget,
eflersora detta bildar en för alla tydligare raar-kerad gräns än godtagandet av
inropet. I fråga ora auktion på fast egendom anser länsstyrelsen i
Östergötlands län att inledandel av budgivningen bör utgöra gräns för frivillig
betalning. Enligt Föreningen Sveriges kronofogdar visar erfarenheten att
utmätningsgäldenärer i stor utsträckning dröjer så länge som möjligt med att
betala med följd att många utsatta auktioner måste avlysas i sista stund.
Föreningen anser att en tidsgräns, som innebär atl betalning som sker senare än
t. ex. 24 timmar före auktionen inte utgör hinder för försäljning, skulle
medföra betydande fördelar. Kronofogdemyndigheten i Motala distrikt har samraa
uppfattning.

Departementschefen. Har
egendom utmätts, bör gäldenären självfallet genom att betala utmätningsfordran
och de kostnader som har uppstått kunna hindra att egendomen säljs. I och med
att betalning sker har exekutions-ändamålet uppnåtts och försäljning av den
utmätta egendomen bör då inte äga rum. I likhet med beredningen anser jag att det
bör vara möjhgt för gäldenär, vars egendom har utmätts, att genom betalning
förhindra försäljning av egendomen så länge den inte är såld. Som beredningen
framhåller kan vid exekutiv auktion försäljning inte anses ha skett förrän
inrop har prövats och godtagits av auktionsförrättaren. Försäljning under hand
får i fråga om lös egendom anses vara genomförd när anbud har accepterats och
beträffande fast egendom när köpehandling har upprättats.

Liksom beredningen anser
jag att vad sora nu har sagts bör komma till uttryck genom föreskriften, alt
frågan om utmätt egendoms försäljning förfaller, om utmätningssökandens
fordran och uppkomna kostnader betalas innan egendomen har sålts. Denna
föreskrift har tagits in i 1 mom. av denna paragraf i departeraentsförslagel.

Till 2 mom. har, som jag
förut har framhållit, förts över den genom lagändring år 1968 i 74 § 1 mom.
upptagna regeln, alt medel som gäldenären i utsökningsmål betalar till
utmätningsmannen anses utmätta i målet, om inte betalningen har skett med villkor
som strider häremot. Jag dalar beredningens uppfattning att regeln nu bör
utsträckas till att avse också mål som är anhängigt hos ÖE. Detta har i
deparleraentsförslaget skett genora ett till-lägg till 2 mom.

Föreskrift
beträffande förfarandet med medel som gäldenären frivilligt betalar lill
utmätningsmannen i mål som är anhängigt hos ÖE bör enligt min

s. 306 Kontrollera mot PDF

306 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

mening
ges i tillämpningsföreskrifter. Vad beredningen har föreslagit i del avseendet
saknar alltså raotsvarighet i deparleraentsförslaget.

89
§

Departementschefen.
I 1 mom. föreskrivs nu att försäljning av utmätt egendom skall ske på auktion
utom i fall som avses i 96 a §, dvs. fall då utmätt lös egendora kan säljas
under hand. I 2 mom. görs i fråga om försäljning av utmätt luftfartyg och
utmätta intecknade reservdelar till sådana fartyg en hänvisning till
bestämmelserna som meddelas i den särskilda lagen därom.

I
enlighet med beredningens förslag har bestämmelsen i 1 mom. i deparleraentsförslaget
begränsats till atl gälla endast lös egendom. En raotsvarande bestämmelse
beträffande fast egendom har lagils in i 1 § FfL.

Den i paragrafens 2 mora.
upptagna hänrisningen har behållits oförändrad. Enligt 1 § i förslaget till
lag om exekutiv försäljning av luftfartyg m. m. skall utmätta luftfartyg och
intecknade reservdelar alllid säljas på auktion.

91
§

Departementschefen.
I 2 mom. finns bestämmelser om utbrytning av sådan rält lill andel i
inteckning i fast egendom eller luftfartyg eller därtill hörande reservdelar
som har utmätts.

Som framgår av det
föregående (jfr 60 a §) skall ulraält ägarhypotek i fast egendom inte vidare
kimna utbrytas. I enlighet med förslag av beredningen har bestämmelserna ii 2
mom. av förevarande paragraf därför ändrats så atl de inte längre gäller
ägarhypotek i fast egendom. Däreraot skall de fortfarande gälla beträffande
ägarhypotek i luftfartyg och intecknade reservdelar därtill.

De nya bestämmelserna om
utmätning av ägarhypotek i fast egendom har i departemenlsförslaget tagits upp
i två följande paragrafer, betecknade 91 a och 91 b §§.

91
a §

Paragrafen
raotsvarar 78 § i lagberedningens förslag. I paragrafen ges föreskrifter om
utmätning av ägarhypotek.

Lagberedningen.
Beträffande förfarandet vid ulraälning av rätt till ägarhypotek föreskrivs i
den av beredningen föreslagna bestäramelsen att pantbrevet skall tas i förvar
eller, om annan än fastighetens ägare innehar detsamraa, förbud meddelas
innehavaren all utlärana det ulan tillstånd av utmätningsmannen. Utmätningen
skall vara fullbordad först när pantbrevet har omhändertagits eller förbud
delgivits den som innehar pantbrevet att utlämna det. När della har skett,
skall enligt förslagel 77 § ha motsvarande tillämpning.

Beredningen
framhåller att av förbudet följer alt panthavaren inle får

s. 307 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 307

utlämna
pantbrevet till fastighetsägaren, om denne betalar sin återstående skuld till
panthavaren. Förbudet innebär å andra sidan inte, att panthavaren betages
möjlighet all låta annan la hand om pantbrevet för panlhavarens räkning. Vill
han t. ex. inge pantbrevet till inskrivningsmyndigheten för åtgärd som inte
inverkar på utmätningssökandens rätt, kan han göra det utan att begära
tillstånd av utmätningsmannen. Däreraot får han inte utan sådant tillstånd
raedverka till dödning av inteckningen, relaxation eller nedsättning. För
sådana åtgärder krävs i vanliga fall fastighetsägarens samtycke. Efter
utmätningen får emellertid fastighetsägaren inte förfoga över ägarhypoteket på
dylikt sätt. Självfallet får då panthavaren inte heller medverka till
åtgärden. På motsvarande sätt gäller att fastighetsägaren inle får till skada
för ulmätningssökanden använda pantbrevet sora säkerhet för utökad belåning hos
panthavaren.

Om pantbrevets innehavare
åsidosätter förbudet, blir han skyldig att ersätta utinätningssökanden den
skada sora därigenora åsamkas denne. Har pantbrevet obehörigen återställts till
fastighetsägaren, kan skada undvikas, om utmätningsmannen hinner ta pantbrevet
i förvar innan fastighetsägaren gjorl bruk av handlingen.

Beredningen har vidare
tagit upp elt uttryckligt förbud raot försäljning av ägarhypotek. I momentet
anges därefter de åtgärder sora i stället skall slå till buds efter utmätning
av ägarhypotek, dvs. atl den fasta egendom vari ägarhypoteket gäller tas i
anspråk eller att ägarhypoteket pantförskrivs.

Enligt förslaget har
sökanden möjlighet alt välja mellan näranda alternativ. Önskar ban att
fastighelen tas i anspråk, skall han framställa yrkande därom hos
utmätningsmannen. Yrkandet, som kan göras formlöst, skall framställas inom en
månad från det att beslut om utraätning av ägarhypoteket meddelades. Denna
begränsning avser att hindra, att förfarandet drar ut för långt på tiden.
Frislen kan enligt förslaget inle förlängas. Sökanden kan emellertid redan i
saraband med utmälningsansökan begära att fastighelen tas i anspråk och sedan
återkalla yrkandet. Om sökanden i behörig tid har yrkat att fastigheten tas i
anspråk, skall utmätningsmannen meddela beslut härom.

Underlåter sökanden att i
tid framställa yrkande om fastighetens ianspråktagande, skall utmätningsmannen
pantförskriva ägarhypoteket till honom. Detsamma gäller, om sökanden
återkallar yrkande att fastigheten skall tas i anspråk. Återkallelse avses
kunna ske så länge fastighelen inle är såld.

Den fasta egendomen skall
anses utmätt, när utmätningsmannen meddelat beslut atl den skall las i
anspråk. Detta innebär bl. a. atl bestämraelserna om exekutiv
fastighelsförsäljning blir tillämpliga i fortsättningen. Försäljningen av fasligheten
kommer atl ske lill gäldande av den fordran för vilken ägarhypoteket utmätts
och fordringen har därvid den förmånsrätt i fastigheten som följer raed
ägarhypoteket.

Om
elt inlett försäljningsförfarande avbryts, skall utmätningen av faslig-

s. 308 Kontrollera mot PDF

308 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

heten
gå åter. Detta innebäi' inte att även utmätningen av ägarhypoteket skall gå
åter. Man har då kommit i samma läge som om ulmätningssökanden aldrig begärt
att fastigheten skulle tas i anspråk. Det ankomraer på utraälningsraännen att
pantförskriva ägarhypoteket till säkerhat för ulmälningsfordringen.

Även
ideell andel av ägarhypotek kan utmätas enligt beredningens förslag, nämligen
hos den som endast har ideell andel av fastigheten. Borgenär för vars fordran
sådan andel blivt utmätt kan därefter enligt förslaget begära, att
fastighetsandelen skall tas i anspråk. Däremot får andelen i ägarhypoteket
enligt 79 § sista punkten i beredningens förslag (jfr 91 b § sista punkten i
departementsförslaget) inte pantförskrivas för sig.

Ora
utmätningssökanden inte avstår från atl fastighelen tas i anspråk, skall enligt
förslaget pantförskrivning inte ske förrän en månad förflutit från dagen för
ulmälningsbeslutet.

Råder
tvist huruvida gäldenären har rätt till ägarhypotek är del inle lämpligt, att
fastigheten säljs utan att det är klarlagt om något ägarhypotek finns. Inte
heller är det i sådant fall lämpligt att ägarhypotek pantförskrivs till
utmätningssökanden. Utmätningsmannen kan därför förelägga ulmätningssökanden
att väcka talan mot fastighetens ägare och den som bestrider dennes rätt till
ägarhypotek. Utmätningsmannens föreläggande bör enligt beredningen lämpligen
meddelas i samband raed beslut ora utraätning. Enligt förslagel skall talan
väckas inom en månad efter det att föreläggandel delgirits borgenären. Talan
skall väckas hos den rält sora i 10 kap. 10 § RB anges för där avsedda fall,
dvs. i allmänhet hos rätten i den ort där fastigheten ligger. Föreläggandet
skall innehålla föreskrift härom. Förslaget medger, att utmätningsmannen kan
ge föreläggande så länge han inte har raeddelat beslut att fastigheten skall
tas i anspråk. Beredningen har inte anselt, att ÖE bör få en raotsvarande
befogenhet, sedan fastighelen tagils i anspråk och skall anses iilinätt. Del
skulle medföra, alt frågan om utmätningens verkan förblev svävande alltför
länge.

När
föreläggande har givits måste enligt förslaget som regel lagakraftvunnen dom
avvaktas innan utmätningsmannen får meddela beslut om alt fasligheten tas i
anspråk. För att inte elt klart oberättigat bestridande av gäldenären eller
Iredje man skall stoppa förfarandet kan emellertid enligt förslaget rätten
förordna att tvisten inle skall hindra beslut ora alt fastigheten tas i
anspråk. Elt dylikt förordnande skall givetvis inte meddelas ulan atl
ulraälningssökanden framställt yrkande därora. Enligt förslaget utgör tvist
inte något direkt hinder raot alt utmätt ägarhypotek pantförskrivs.

Om
utmätningsmannen har hänvisat ulraälningssökanden atl inleda rättegång och
denne inte väckt talan inora föreskriven lid och vid behörig domstol, skall
utmätningen gå åter. Denna påföljd är ovillkorlig och inträder t. ox. om
sökanden väckt lalan mot endast endera av gäldenären eller tredje mannen, när
talan skall väckas mot bägge. Utmätningen skall enligt för-

s. 309 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 309

slaget
också gå åter, om ulmälningssökanden visserligen väckt talan i enlighet med
givet föreläggande men hans talan ogillas genom dom som vinner laga kraft eller
målet avvisas eller avskrivs eller hans talan förfaller och det inte längre
står honom öppet att fullfölja eller ånyo väcka talan.

Beredningen har också
berört frågan var utmätning av ägarhypotek får sökas. Beredningen påpekar att
enligt 56 § UL som allraän regel gäller att utmätning alltid får sökas hos
utmätningsmannen där gäldenären är bosatt. Härjämte medges att utmätning av
egendom som finns på annan ort än gäidenärens hemvist får sökas där egendomen
är. Utmätning av fordran i pengar får jämväl sökas där den förpliktade är, även
om fordringen skall anses finnas på annan ort, F. n. torde enligt beredningen
vara klart att utmätning av inteckning som fastighetsägaren innehar får sökas
där inteckningen finns. Motsvarande kan antas gälla beträffande utmätning av
fastighetsägaren tillkommande del i belånad inteckning. Utmätning torde också
få sökas hos utmätningsmannen där fastigheten ligger, eftersom inteckningen
grundar betalningsanspråk mot fastigheten. Beredningen utgår från att pantbrev
enligt JB skall anses i så måtto jämförliga med inteckningshandlingar enligt
gällande lag alt ägarhypoteket kan tas i mät av utmätningsmannen i den ort där
pantbrevet finns. Dessutom bör ägarhypoteket kunna tas i mät av
utmätningsmannen där fastigheten ligger, eftersom ägarhypoteket ger en rätt
till betalning som är riktad mot fasligheten. Det senare alternativet kan ha
särskild betydelse, när man önskar samtidigt ta i mät fastigheten och
ägarhypotek i denna.

Remissyttrandena.
Hovrätten för Västra Sverige förordar att i lagtexten tas in en besläramelse
att utraätning av ägarhypotek får sökas, förutom där gäldenären är bosatt,
såväl där pantbrevet finns sora där fastigheten är belägen.

Enligt
länsstyrelsen i Kopparbergs län förekoraraer utmätning av ägarhypotek f. n. i
det övervägande antalet fall under tiden mellan en exekutiv fastighetsauktion
och sararaanträdel för fördelning av köpeskillingen. Ut-raätningsprotokollet
innehåller i dessa fall ett förbud för ÖE att utge det belopp, för rilkel
utmätning har skett. ÖE betalar härefter ulmätningsbe-loppet till
utmätningsmannen för ridare redorisning i målet angående utmätning av
ägarhypotek. Tillvägagångssättet är enligt länsstyrelsens mening ett smidigt
sätt att tillgodose de borgenärer som i brist på pantförskrivning ellar
exekutionstitel vid auktionslillfället varit förhindrade alt göra gällande sin
rätt. Länsstyrelsen sätter i fråga om denna ändamålsenliga rutin kommer all
kunna behållas även om beredningens förslag följs.

Föreningen
Sveriges kronofogdar anser att det inte bör åligga utmätningsman att
pantförskriva ägarhypotek till borgenären i fall när fastighet först har tagils
i anspråk på begäran av borgenären men fastighetsutmätningen därefter av någon
anledning har gått åter. I sådana fall då målet handläggs av ÖE, bör
pantförskrivning av det utmätta ägarhypoteket enligt föreningen

s. 310 Kontrollera mot PDF

310 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

kunna
verkställas av ÖE i stället för att raålet för denna åtgärd skall behöva
återlämnas till utmätningsraan.

Departementschefen.
Huvuddragen av beredningens förslag beträffande utmätning av rält till
ägarhypotek har jag behandlat i den allmänna motiveringen. I enlighet härmed
har beredningens förslag lill utformning av bestämmelserna av sådan utmätning
i sak oförändrade tagits in i denna paragraf i departementsförslaget.

Jag
ansluter mig till beredningens uppfattning i frågan var utmätning av
ägarhypotek får sökas. Särskilda föreskrifter i det avseendet behöver enligt
min mening inte i delta sammanhang tas in i UL. Vid utarbetandet av" UB
bör emellertid frågan härora las upp till nytt övervägande.

Liksom
beredningen anser jag att det alltid bör ankomma på utmätningsmannen att
pantförskriva ägarhypotek till säkerhet för utmätningsfordran. Enligt min
mening bör det sålunda inte för de enstaka undantagsfall som Föreningen
Sveriges kronofogdar berör i sitt remissyttrande föras in en regel ora att
pantförskrivning skall kunna verkställas av ÖE.

Också
i övrigt ansluter jag raig till vad beredningen har anfört i anslutning till de
föreslagna bestämmelserna.

Med
anledning av vad länsstyrelsen i Kopparbergs län har anfört vill jag framhålla
att det enligt rain mening inte är något som hindrar atl man, när ägarhypotek
har tagils i mät först efter exekutiv auktion på fastigheten, också i
fortsättningen går tillväga på så sätt alt besked om utmätningen lämnas ÖE som
därefter överlämnar vad som vid köpeskillingsfördelningen kan falla ut på
ägarhypoteket till utmätningsmannen för redovisning till utraätningssökanden. I
sådant fall får utmätningen anses avse den rätt lill del av köpeskillingen som
på grund av ägarhypoteket kan tillkomma fastig-helsägaren.

91
b §

Paragrafen
motsvarar 79 § i lagberedningens förslag. I paragrafen ges bestämmelser om
förfarandet när utmätningsmannen skall pantförskriva utmätt ägarhypotek.

Lagberedningen.
Enligt beredningens förslag skall pantförskrivning av utmätt ägarhypotek ske
genora att utraälningsraännen till utinätningshorge-nären utfärdar beris att
pantbrevet utgör pant för dennes fordran och överlämnar pantbrevet lill honom.
Ora annan än fastighetsägaren innehar pantbrevet, underrättas i stället
innehavaren om pantförskrivningen. Närmare bestämmelser om hur underrättelsen
skall ske bör enligt beredningen meddelas i administrativ ordning.

När
underrättelse ora panlförskrivning skall tillställas den sora innehar
pantbrevet, skall utmätningsmannen enhgt förslaget samtidigt ange, att
innehavaren inte får utlämna pantbrevet till skada för borgenären (ulmätningssökanden).

s. 311 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 311

Beredningens
förslag innehåller dessutom förbud raot alt, när ägarhypotek tillkomraer ägare
av andel i fastighet, efter utmätning pantförskriva dennes ägarhypotek för sig.

Departementschefen. De av
beredningen föreslagna bestämmelserna har utan ändring i sak tagits upp i denna
paragraf i departeraentsförslagel.

95
§

Departementschefen.
I 3 raora. av förevarande paragraf finns bestämmelser om förfarandet när efter
exekutiv auktion på utmätt fartyg köpeskillingen inte till fullo betalas senast
vid sammanträdet för köpeskillingsfördelning. Enligt sista punkten i momentet
gäller att auktionsförrättaren, om pant eller borgen har ställts för
köpeskillingen, vid behov skall sälja panten eller utsöka borgensförbindelsen.

I enlighet med vad
beredningen föreslagit har generella bestämmelser om indrivning av pant och
utsökning av borgen i sådana situationer som den i 3 mora. av denna paragraf
avsedda tagits in i departeraentsförslagel. Bestämmelserna har i detta förslag
fått sin plats i en ny paragraf, betecknad 143 a §.

Som
en följd av att generella bestämmelser nu föreslås har föreskrifterna i 3 mom,
sista punkten av förevarande paragraf i enlighet med beredningens förslag fått
utgå.

139
§

Departementschefen.
Om fartyg eller gods i fartyg eller i luftfartyg under konkurs skall säljas
utmätningsvis, äger borgenär som för sin fordran har förmånsrätt enligt 17 kap.
4 § HB, dvs. löneborgenär, enhgt 1 mora. sista punkten rätt att få betalning ur
köpeskillingen, om yrkande därom framställs före auktionen.

Förmånsrätt som avses i 17
kap. 4 § HB motsvaras av förmånsrätt enligt 10 eller 11 § FRL. Hänvisningen i 1
mora. sista punkten har ändrats i enlighet därraed.

140
a §

Denna
paragraf raotsvarar 142 § i lagberedningens förslag.

Departementschefen. Till
denna nya paragraf i departementsförslaget har utan sakliga ändringar förts den
nuvarande föreskriften i 143 § 1 mom. andra punkten såvitt denna avser
fördelning av ersättningsbelopp som försumlig inropare vid auktion på fartyg
är skyldig att utge (jfr 95 §).

Paragrafen
överensstämmer i sak med vad beredningen har föreslagit.

143
§ Gällande rätt. I 143 § ges f. n. föreskrifter om fördelning av medel som har
flutit in vid särskild försäljning av fastighetslillbehör och om fördelning

s. 312 Kontrollera mot PDF

312 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

av
behållen avkastning av utmätt fastighet. Olika regler gäller för fall då själva
fastigheten har sålts på auktion och för fall när försäljning av fastigheten
inte har kommit till stånd. I del förra fallet skall köpeskilling för tillbehör
och avkastning enligt 1 mom. fördelas samtidigt med köpeskillingen för
fastigheten. I det senare fallet skall enligt 2 raom. ett särskilt fördelningssammanträde
hållas. Eieträffande avkastning gäller att fördelningen då skall ske efter
samma grunder som enligt 7 kap. gäller för fördelning av medel som har flutit
in under tvångsförvaltning. Detta innebär att avkastning, sedan nödig kostnad
betalts, skall användas för betalning av utmätningssökandens fordran och
fordringar med bättre rätt i den ordning som anges i förmånsrättsordningen (172
§ UL). Inteckningsborgenär, som inle själv är exekulionssökande, får emellertid
endast ta del i likriden för räntor och andra årliga upplöpande belopp. I 143 §
finns också regler om fördelning av ersättningsbelopp, som en försumlig
inropare av fartyg eller fastighet har atl erlägga enligt 95 eller 130 §. Vid
fördelningen skall i formellt hänseende förfaras på det nyss angivna sättet.
Har försäljning av fastigheten inte kommit till stånd, skall emellertid sådant
ersättningsbelopp fördelas enligt särskilda grunder. Enhgt 2 mom. gäller
sålunda att ersättningsbelopp, sedan kostnadema för förfarandet betalts, i
första hand skall användas lill betalning av utmätningssökandens fordran.
Eventuellt överskott skall fördelas på samma sätt som avkastning.

I
142 § 2 mom. UL ges f. n. en föreskrift för det fallet att fördelningssammanträde
inte kan hållas därför alt högre myndighet har förordnat om inställande av
ridare åtgärd i målet. Inställandet av sammanträdet skall då kungöras. Upphör
hindret, skall ny tid för sammanträdet utsättas och kungöras. Kungörelsen skall
införas i Post- och Inrikes Tidningar och ortstidning minst 10 dagar före
sammanträdet.

Lagberedningen.
I beredningens förslag tas i denna paragraf upp bestämmelser om
köpeskillingsfördelning för olika fall då fast egendom har varit utmätt.

I 1 mom. behandlas det
fallet att utmätt fastighet har sålts på auktion. Liksom i gällande lag skall
enligt förslaget behållen avkastning då fördelas tillsammans med
köpeskillingen. Med avkastning avses i förslaget medel som har flutit in enhgt
bestämmelserna i 10 eller 11 § FfL (jfr 8 och 9 §§ i motsvarande
departemenlsförslag). Samtidigt med köpeskillingen för fastigheten skall
enligt förslaget fördelas också andra medel som har flutit in.

Till grund för
fördelningen skall ligga den sakägarförteckning som har upprättats vid
bevakningssammanträdet, om inte annat följer av 145 § 2 mom. i förslaget (jfr
145 § i departeraentsförslagel). Den grundläggande regeln all fördelningen
skall ske i enlighet med förteckningen har upptagits som första punkt i 1 mom.
med tillägg att förteckningen inte gäller, om det framgår att fordringen
understiger vad som har tagits upp i förteckningen.

Beredningen
erinrar ridare om att medel som har flutit in genom särskild

s. 313 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 313

försäljning
av tillbehör skall fördelas raed iakttagande av 18 § FfL (jfr 16 § i
raotsvarande departemenlsförslag).

Enligt 148 § UL gäller nu
att fordran, som bort tas upp i borgenärsförteckningen ora den hade anraälts i
rätt tid, betalas efter de fordringar som har lagils upp i förteckningen. En
raotsvarande regel har beredningen tagit upp som andra punkt i 1 mom. Den
gäller även kostnad som inle har anmälts i tid. I båda fallen förutsätts
anraälan innan fördelning har skett.

I 2 raora. i beredningens
förslag behandlas köpeskillingsfördelning sedan utmätt fast egendom sålts under
hand. Beredningen framhåller alt köpehandlingen vid försäljning under hand kan
fungera som sakägarförteckning, fastän rättsverkningarna inte är desamma. Där
anges bl. a. också vad som skall betalas kontant. Det kan emellertid uppkomma
en del lillämpningsfrågor. Man kan också tänka sig en kombination av separat
försäljning av tillbehör och underhandsförsäljning av själva fastigheten.
Vidare kan ägaren tillkommande överskott vara utmätt. I den mån köpevillkoren
inte ger ledning i dessa hänseenden skall enligt förslagel tillämpas de
grunder som gäller för upprättande av sakägarförteckning. Tidpunkten för
köpeskillingsfördelning efter underhandsförsäljning anges i 4 raora. i
förslaget.

I 3 mom. behandlar
beredningen fördelning av tillgängliga medel när förfarandet har avbrutits
innan fastighelen har sålts. Beredningen föreslår alt i moraentet tas upp en
generell bestäraraelse som direkt reglerar frågan i huvudsaklig överenssläraraelse
med vad som gäller beträffande avkastning. Till skillnad från gällande lag,
sådan den tillämpas, skall emellertid inteckningsborgenär, som inte själv är
utmätningssökande, inte få betalt för förfallna amorteringar. Det är enligt
beredningens mening inte motiverat, att vad som råkar vara förfallet av
borgenärens kapitalfordran skall i förevarande sammanhang betalas ur
tillgänglig avkastning. Den som har panträtt på grund av inteckning skall
enligt förslaget även få betalt för kostnader som omfattas av
pantförskrivningen. Det sagda skall inte tillämpas, när borgenärs panträtt på
grund av inteckning skall upphöra på grund av försäljning av tillbehör. Då
gäller 18 § FfL (jfr 16 § i raotsvarande departements-förslag).

Har förfarandet avbrutits
först sedan bevakningssamraanträde hållils skall enligt förslaget den vid
sararaanträdel upprättade sakägarförteckningen läggas till grund för
fördelningen. Denna äger rura på den dag som kungjorts i samband med utlysandet
av auktionen. I andra fall skall samraanträde utsättas och fördelningen ske
med beaktande av de regler som nyss nämnts och de grunder som gäller för
upprättande av sakägarförteckning.

1 4 raom. ges först regler
om tiden för och kallelser lill fördelningssammanträde, som skall äga rum när
fastigheten har sålts under hand. Sådant sammanträde skall enligt förslaget äga
rum så snart som möjligt. Vid försäljning under hand måste köparen ha
fullgjort sin betalningsskyldighet före sammanträdet. Sararaanträdel bör till
undvikande av ränteförluster

s. 314 Kontrollera mot PDF

314 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

hållas
omedelbart efter betalningsdagen. Det skall enligt förslaget kungöras på
lämpligt sätt minst två veckor i förväg. Närmare föreskrifter om kungörandet
förutsätts skola meddelas i administrativ väg. Sakägarna skall, när skäl
föreligger till det, uppmanas alt senast rid sararaanträdel anmäla sina
anspråk.

De
nu angivna bestämmelserna skall enligt förslaget gälla även när förfarandet
har avbrutits ulan alt fastigheten sålts. Om bevakningssamraanträde har hållils
och fördelningssammanträde äger rura på förut kungjord tid, behöver inle något
nytt kungörande ske. Har däremot bevakningssammanträde inle hållils eller kan
fördelningssammanträde inte hållas på kungjord lid, måste särskilt sammanträde
utsättas och kungöras.

Enligt
beredningens förslag skall fördelningssammanträde inle inställas därför att
fortsatt verkställighet inhiberas av högre myndighet. Senast vid sararaanträdel
skall inroparen trots inhibition fullgöra sin betalningsskyldighet. Däreraot
kan inte köpeskillingen och andra raedel fördelas, när inhibitionsbeslul i den
delen meddelats. Även andra hinder kan göra del nödvändigt atl uppskjuta
fördelning helt eller delvis, t. ex. ora raedel behöver indrivas. För dessa
situationer föreskrivs i 5 mom. i förslaget, alt nytt sammanträde skall hållas
så snart som möjligt. Kan dagen inte genast bestäm-nias, skall kungörelse
utfärdas. Kungörelsetiden har ökats från minst tio dagar i gällande lag till
minst två veckor i förslaget. Närmare regler om kungörandet får enligt
beredningen utfärdas i adrainistrativ ordning.

Beredningen
erinrar i anslutning till de i 5 raora. upptagna föreskrifterna ora att köparen
på fastighetsauktion enligt 46 § FfL (jfr 48 § i raotsvarande
departemenlsförslag) är skyldig att betala köpeskillingen på utsatt dag, oavsett
om auktionen har överklagats och inhibilion har meddelats. Köparen kan
emellertid efter viss tid från inhibilionsbeslutet vara berättigad frånträda
köpet.

Departementschefen.
De i beredningens förslag upptagna bestämmelserna har lämnats utan erinran av
remissinstanserna. Också jag finner dem böra godtas. Deparleraentsförslaget
överensstämmer sålunda i sak med beredningens förslag.

143
a §

Paragrafen
raotsvarar 144 § i lagberedningens förslag.

GäUande
rätt. Den som på exekutiv auktion på fast egendom, fartyg, luftfartyg eller
intecknade reservdelar till luftfartyg ropar in egendomen har, under vissa
förutsättningar, rätt att i stället för kontant handpenning lämna säkerhet. 1
130 § 1 mom. samt i 12 § första styckel lagen (1955: 235) med särskilda
bestämmelser ora försäljning av utmätt luftfartyg ra. ra. ges regler om hur
auktionsförrättaren skall göra bruk av säkerhet som ställts vid försäljning av
fast egendom resp. luftfartyg m. m. Om köparen av sådan egendom inte fullgör
likviden, skall säkerheten genast realiseras. Pant skall säl-

s. 315 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj.-ts proposition nr 20 år 1971 315

jas
i den ordning som gäller för utmätta lösören och borgensförbindelse skall
utsökas hos löftesraannen.

Beträffande handpenning
som lämnats när fartyg sålts gäller en annan ordning. Enligt 95 § 3 mom. sista
punkten UL skall säkerheten då realiseras först om det visar sig behövligt för
uttagande av vad den försumliga inroparen skall betala. I detta fall avvaktas
alltså nytt försäljningsförsök och resultatet därav avgör, huruvida säkerheten
skall realiseras.

Lagberedningen.
Reglerna om omedelbar realisation av säkerhet för handpenning vid inrop av
fastighet har kritiserats. Detta har framför allt gällt det fallet atl
inteckning i den fastighet som är föremål för exekution lämnats som säkerhet.
Det är stor risk, att inteckningen säljs till underpris. Även i andra fall kan
onödig förlust uppstå. Enligt beredningens mening bör kritiken beaktas.
Beredningen föreslår därför, att om säkerhet för handpenning ställts hos ÖE
och ogulden del av köpeskillingen ej betalas senast på bestämd dag, ÖE skall
göra bruk av säkerheten, om det behövs för betalning av vad den förra köparen
skall utge. Behovet av att ta säkerheten i anspråk skall sålunda vara klarlagt
genom det fortsatta förfarandet. Regeln skall gälla även vid fartygsförsäljning
och innebär inte i den delen någon ändring av gällande rätt.

Säkerheten
skall vara prövad av ÖE och bedömd såsom fullt betryggande (jfr 48 §). Man
behöver därför inte räkna med att säkerheten inle skall ge valuta. Del belopp
för vilket säkerheten gäller kan därför vid bestämmande av vad sora måste
bjudas vid ny auktion räknas som tillgängligt, även om ÖE inte gjort bruk av
säkerheten.

När
säkerheten behöver tas i anspråk, skall detta enligt beredningens förslag ske
på sätt som finnes ändaraålsenligl. I första hand skall inroparen få tillfälle
all betala frivilligt. Ora delta raisslyckas, får enligt förslaget pant säljas
i den ordning som gäller för utmätt lös egendom och borgen utsökas. Vid
utsökande av borgensförbindelse kan enligt nu gällande rätt
lagsöknings-förfarandet användas. I praxis har emellertid förekommit, att ÖE
direkt har ålagt löftesraannen betalningsskyldighet. Det förefaller beredningen
rationellt, alt så sker. Att gå omvägen över elt domstolsförfarande är onödigt
och tidskrävande. Beredningen föreslår i sista punkten av 1 mom. i 144 §, all
ÖE:s beslut får omedelbart verkställas. Av 218 § följer att hovrätten kan
förordna ora inhibition.

Enligt
beredningens förslag skall de angivna reglerna ha motsvarande till-lärapning,
när sakägare har lämnat säkerhet för belopp som skall fördelas samtidigt med
köpeskilling. Också sådan säkerhet måste vara betryggande.

Remissyttrandena.
Länsstyrelsen i Kopparbergs län befarar att onödiga komplikationer kan uppstå
om ÖE skall kunna hålla ny auktion ulan att avvakta vad säkerhet som har
ställts för köpeskilling i samband med tidigare auktion kommer att inbringa.
Även om det i administrativ ordning meddelas restriktiva bestämmelser
beträffande vilka säkerheter för köpeskilling som

s. 316 Kontrollera mot PDF

316 KungL Maj.ts proposition nr 20 år 1971

skall
få godtas, är det inte säkert att den ekonomiska verkligheten alltid rättar sig
därefter. Länsstyrelsen anser därför att säkerhet alllid skall realiseras
innan ny auktion sätts ut.

Departementschefen.
Beredningens förslag innebär att förfarandet rid realisation av säkerhet, som
ställts för handpenning rid auktion på fastighet och luftfartyg, blir
smidigare. Under förutsättning att säkerhet som har ställts är betryggande
finns det enligt min mening inle anledning att befara att den föreslagna
ordningen kommer att föranleda komplikationer. De föreslagna reglerna får
sålunda anses bygga på att det när säkerhet i olika situationer skall ställas
sker en noggrann prövning av den säkerhet som bjuds. En sådan prövning skall
också ske enligt de regler som har tagits upp i 48 §. Min avsikt är också att
det i tillämpningsföreskrifter skall ges regler om vilka säkerheter som i
hithörande fall får godtas. Med hänsyn härtill finner jag raig kunna ansluta
raig lill beredningens förslag. I departeraentsförslagel har dessa därför utan
ändring i sak tagits in i denna paragraf.

144
§

Denna
paragraf raotsvarar 145 § 1 mom. i lagberedningens förslag.

Gällande
rätt. Enligt 144 § i nuvarande lydelse skall förrättningsmannen vid
fördelningssammanträde redogöra dels för den tillgång som skall fördelas dels
för anmälda fordringar och för fordringar som ulan anmälan skall beaktas rid
fördelningen. När fråga är om fast egendom skall därvid borgenärsförteckning
följas. Tillstädesvarande borgenärer och gäldenären äger därefter andraga vad
de aktar nödigt till bevakande av sin rätt.

Lagberedningen.
Enligt 145 § 1 mom. i lagberedningens förslag skall förrättningsmannen vid
fördelningssammanträde redogöra för vad som skall fördelas och de fordringar
som anmälts eller ändå skall beaktas. Bestäraraelsen är tilläraplig såväl när
fördelningssammanträde hålls efter exekutiv försäljning av fastighet som när
sådant sammanträde hålls sedan lös egendom har sålts exekutivt.

I
beredningens förslag saknas motsvarighet lill föreskriften alt borgenärerna
och gäldenären, efter förrätlningsmannens redogörelse, skall få an-draga vad de
aktar nödigt till bevakande av sin rätt. Att närvarande sakägare skall få
tillfälle att yttra sig över förrätlningsmannens redogörelse och vad i övrigt
förekommer vid sammanträdet har förefallit beredningen så självfallet att det
inte särskilt har nämnts i förslaget.

Föreskriften
att borgenärsförteckningen skall lända till efterrättelse, när fråga är om
fördelning av köpeskilling för fast egendom, har sin raotsvarighet i 143 § 1
mom. i beredningens förslag.

Departementschefen.
De av beredningen föreslagna föreskrifterna har utan ändring i sak tagils upp i
denna paragraf i deparlementsförslaget.

Liksom
i beredningens förslag har i departemenlsförslaget den nuvarande föreskriften
att borgenärsförteckningen skall lända till efterrättelse rid fördelning av
köpeskilling för fast egendom sin motsvarighet i 143 § 1 mom.

s. 317 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 317

150 §

Lagberedningen.
Denna paragraf innehåller bestäraraelser om beräkning av vissa fordringar som
skall utgå ur köpeskillingen för lös egendom. F. n. innehåller 1 mom. av
paragrafen en hänrisning till 110 § UL. Sistnämnda paragraf innebär, alt
fordran, som inte är förfallen och på rilken ränta inte skall betalas före
förfallodagen, skall beräknas till det belopp sora efter en räntefot av fem för
hundra om året utgör fordringens värde på fördelnings-dagen. Ränta eller annan
dylik fordran som inte är bestämd till kapitalet uppskattas efter samma
räntefot till sitt kapitalvärde på fördelningsdagen. Beträffande livränta skall
uppskattningen ske med ledning av 3 § lagen (1967: 531) om tryggande av pensionsutfästelse
m. ra.

I beredningens förslag ges
i 150 § 1 mom. en regel om beräkning av fordran som inte är förfallen och inte
löper med ränta före förfallodagen. Därrid skall användas samma
diskonteringsregel som föreslås i 30 § FfL (jfr 28 § i motsvarande
departemenlsförslag). Liksom i sistnämnda paragraf ges också en
diskonteringsregel för det fallet att utfäst ränta är lägre än fem procent.
Beträffande den matematiska metoden för kapitaliseringen hänrisar beredningen
till vad som sägs i motiveringen lill 30 § FfL.

Någon
regel om kapitalisering av ränterätt och liknande har beredningen inte ansett
behövlig. Ränterätt skall enligt JB inte vidare kunna intecknas i fast egendom.
I FfL har därför ingen kapitaliseringsregel för sådan fordran upptagits. Inte
heller när det gäller lös egendom lorde det föreligga något praktiskt behov av
en bestämmelse. Om kapitalisering av ränterätt mot all förmodan undantagsris
skulle behöva ske, bör diskonteringsregeln i förevarande paragraf analogivis
tillämpas såtillvida att kapitaliseringen sker efter fem procent. Om man
bestärat procentsatsen, kan kapitalvärdet beräknas enligt försäkringstekniska
grunder. Härvid kan som hjälpmedel användas de grunder som skall finnas
fastställda enligt 3 § lagen om tryggande av pensionsutfästelse m. m.
Beredningen vill erinra ora atl 110 § UL upphävs genora förslaget.

Departementschefen.
Departementsförslaget överensstämmer med beredningens förslag.

151 §

GäUande
rätt. I denna paragraf ges föreskrifter om förfarandet när det vid köpeskillings
fördelning risar sig att frågan om giltigheten av fordran eller för fordran
beviljad inteckning är beroende av särskild prövning eller avgjord genom
beslut som inte ännu har vunnit laga kraft. I 1 mom. föreskrivs att i sådana
fall vad som kan belöpa på fordringen enligt förmånsrättsordningen rid
fördelningen skall avsättas intill dess frågan om borgenärs rätt har blirit
slutligt avgjord. Samma förfaringssätt skall tillämpas när inteckning för
fordran är sökt men ännu inte beriljad. Enligt 2 mom. skall.

s. 318 Kontrollera mot PDF

318 Kungl. Ma}:ts proposition nr 20 år 1971

om
fordran är tvistig, borgenären hänrisas att väcka talan vid domstol och medel
som kan belöpa på fordran avsättas på del nyssnämnda sättet. 1 3 mom.
föreskrivs att medel som kan belöpa på fordran som är beroende av villkor skall
avsättas, intill dess villkoret har uppfyllts eller förfallit.

152
§ innehåller föreskrifter om s. k. sekundärfördelning. Om utdelning för fordran
har beräknats utan att fordringsberiset har blivit företett eller om medel har
avsatts, skall tmligt vad som där föreskrivs meddelas bestämmelse hur belopp
skall fördelas för det fall att beloppet eller del därav sedermera befinns inte
böra tillkomma borgenär för vilken det har beräknats eller avsatts.

Lagberedningen.
Beredningen föreslår att 151 § 1 raora. jämkas redaktionellt med hänsyn till
de nya panträltsreglerna i JB.

Departementschefen.
Departementsförslaget överensstämmer i sak med beredningens förslag.
Hänvisningen lill förmånsrättsordningen har därvid ändrats till att avse FRL.

Enligt 22 kap. 5 § tredje
stycket JB skall, om efter exekutiv fastighetsförsäljning medel har nedsatts
som motsvarar pantbrevs belopp, inskrivningsmyndigheten på ansökan av
fastighetens nye ägare utfärda nytt pantbrev på grundval av inteckningen. Del
förra pantbrevet gäller därefter endasl rätten till de nedsatta medlen. Som jag
har framhållit i propositionen med förslag till JB (prop. 1970: 20 del A s.
416) är da nämnda bestämmelserna avsedda att tillämpas i varje särskilt sådant
fall då vid köpeskillings fördelning after exekutiv försäljning betalning har
utfallit på pantbrevs belopp men betalningen inte har lyfts. Bestämmelserna
skall sålunda tillämpas såväl i de fall då belopp har avsatts eller beräknats
enligt 151 och 152 §§ UL som i andra fall då medel har tillagts borgenär men
ännu inte lyfts av honom (jfr 160 §).

154
§ Lagberedningen. Förevarande paragraf behandlar verkan av klander mot
utmätningsmans fördelningsförslag och mot ÖE:s beslut i fördelningsfråga.
Enligt paragrafen i dess nuvarande lydelse gäller klandret inte för annan än
den som har väckt detta. Innebörden av denna regel finner beredningen inte vara
otvetydig. Beredningen belyser detta med följande exempel.

Antag
att det finns 50 000 kronor att fördela och att fördelningslängden upptar först
borgenären A för en fordran på 50 000 kronor, sedan B för 25 000 kronor och
sist C för 50 000 kronor. Om C yrkar att A skall förklaras sakna rätt till
utdelning och vinner bifall, är två altemativ tänkbara. Antingen får C de 50
000 kronor som felaktigt tilldelats A eller också får C endast 25 000 kronor,
d. v. s. vad han skolat få om fördelningslängden från början varit riktig. I
praxis har det förra alternativet godkänts och C blir alltså bättre ställd än
om föi-delningen från början varit riktig.

På
konkursrättens område gäller en annan regel än den som nu finns i denna
paragraf. Enligt 131 § KL skall sålunda bifall till borgenärs klander

s. 319 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 319

mot
utdelningsförslag gälla till förmån också för dem som inte har deltagit i
klandret. Enligt beredningans mening är det uppenbart att principen i KL ger
rimligare resultat. Beredningen föreslår därför, att bifall till klandertalan
mot utmätningsmans utdelningsförslag eller ÖE:s beslut i fördelnings-fråga skall
gälla till förmån också för dem som inte själva väckt klandertalan. I det
anförda exemplet betyder detta, att B får 25 000 kronor och G 25 000 kronor,
dvs. vad som skolat tillkomma envar av dem om fördelningen från början varit
riktig.

Departementschefen.
Jag anser att den av beredningen föreslagna regeln beträffande verkan av
klander mot av utmätningsman upprättat fördelningsförslag och raot av ÖE
meddelat beslut i fördelningsfrågan bör godtas. I detta avseende kommer sålunda
inom exekutionsrätten alt gälla samraa ordning som på konkursrättens oraråde. I
departementsförslaget har paragrafen utformats i enlighet med beredningens
förslag.

156
§

Lagberedningen.
Denna paragraf innehåller i första punkten förbud mot att annat än efter
köparens medgivande eller mot pant eller borgen lyfta köpeskillingen för såld
fast egendom, innan försäljningen har vunnit laga kraft. Stadgandet har
tillkommit för att skydda köparen. Av detta syfte följer att förbudet avser
endast köpeskillingen för fastigheten och inte andra tillgängliga medel. Regeln
har emellertid i andra punkten motsvarande lill-lämpning, när tillbehör till
fastighet har sålts för sig.

Paragrafen
har i beredningens förslag redigerats med beaktande av att utmätt fastighet
enligt FfL kan få säljas inte bara på auktion utan även under hand.

Beredningen
erinrar i sammanhanget om att det i FfL har öppnats viss möjlighet för köpare
att frånträda köp, om exekutiv försäljning överklagas och inhibitionsbeslut
meddelas.

Departementschefen.
Deparleraentsförslaget överensstäraraer med beredningens förslag.

158
§

Gällande
rätt. I denna paragraf ges föreskrifter om behandlingen av medel som enligt 151
§ har blivit avsatta för någon borgenärs fordran. Föreskrifterna innebär att
avsatt belopp genast skall nedsättas i riksbanken. Har borgenärs anspråk
blivit godkänt genom dom eller utslag som inte har vunnit laga kraft, får han
lyfta beloppet mot pant eller borgen, I annat fall ankommer det på ÖE att
pröva huruvida den borgenär för vars fordran avsättning skett eller den som i
andra hand enligt 152 § förklarats berättigad till beloppet får lyfta detta mot
pant eller borgen.

Lagberedningen.
Enligt beredningens förslag skall medel, som har flutit in i utsökningsmål, på
grund av en generell föreskrift i 160 § göras ränte-

s. 320 Kontrollera mot PDF

320 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

bärande
genora insättning i bank. Till följd härav innehåller denna paragraf i
beredningens förslag inte någon föreskrift om nedsättning av medel i riksbanken.

I
överensstämmelse med gällande rätt får enligt beredningens förslag avsatt
belopp lyftas mot pant (dier borgen, om borgenärens anspråk godkänts av domstol
men avgörandet ännu inle vunnit laga kraft.

Även
före rättens avgörande raed anledning av trist bör liksom enligt gällande lag
finnas möjlighet att lyfta avsatta medel mot säkerhet. Detsamma gäller sådana
fall då inteckning sökts men inle beviljats och andra fall då belopp avsatts
enligt 151 §. I dessa situationer bör det ankomma på ÖE att bestämma, huruvida
lyftning får ske mot pant eller borgen. I första hand bör tillstånd lämnas åt
den borgenär för vars räkning medlen avsatts. Beredningen föreslår därför, med
jämkning av vad som nu gäller, att den som i andra hand är berättigad till
medlen får tillåtas lyfta medlen endast om den borgenär, för vars räkning
avsättning skett, inte vill lyfta dem.

Departementschefen.
I dejpartementsförslaget har i enlighet med beredningens förslag i 160 §
tagits upp en generell bestämmelse om insättning i bank mot ränta av medel som
flyter in i utsökningsmål. Den föreskrift om nedsättning i riksbanken som nu
finns i förevarande paragraf har därför, som beredningen föreslagit, fått utgå.
Även i övrigt har paragrafen i departementsförslaget fått en utformning som i
sak överensstämmer med beredningens förslag.

159 §

Departementschefen.
I 1 mom. av förevarande paragraf ges f. n. föreskrift om nedsättning i
riksbanken av medel som har tillagts borgenär vid köpeskillings fördelning men
inte lyftes av honom.

Som
förut har nämnts har i 16G § i departementsförslaget tagits in en generell
bestämmelse om insättning i bank av medel som flyter in i utsökningsmål. Till
följd härav har föreskriften om nedsättning i riksbanken i 1 mom. i denna
paragraf fått utgå.

160 §

Gällande
rätt. Som förut har nämnts skall enligt 151 § raedel avsättas i flera olika
fall. Avsatta belopp skall f. n. enligt 158 § nedsättas i riksbanken. Enligt
159 § gäller vidare att medel som rid fördelning av köpeskilling har tillagts
borgenär men som inte har lyfts av honom skall nedsättas i riksbanken. I denna
paragraf i dess nuvarande lydelse öppnas möjlighet att göra medel som skall
nedsättas enhgt 158 och 159 §§ räntebärande. I paragrafen föreskrivs sålunda
att sådana medel på begäran av rättsägare får sättas in på bankinrältning som
godkänns av ÖE för att stå inne mot ränta under tid som ÖE bestämmer. Räntan
skall komma den borgenär till godo som finnes vara berättigad till medlen.

s. 321 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 321

Lagberedningen.
Enligt beredningens mening bör utmätta medel göras räntebärande så snart
omständigheterna tillåter det. Detta ligger självfallet i sakägarnas intresse.
En sådan ordning behöver inle bli betungande för de exekutiva myndigheterna. I
beredningens förslag föreskrivs därför, att raedel som influtit i
utsökningsmål ulan dröjsmål skall insättas i bank mot ränta. Influtna medel
behöver enligt förslaget inta insättas i bank, om de skall utbetalas inom en
helt kort tid, t. ex. en eller två veckor. Insättning i bank är enligt
förslaget inte beroende av yrkande från sakägare utan skall ske ex officio.
Paragrafen har betydelse främst när det gäller försäljning av fast egendom men
är generellt utforraad och blir alltså tillämplig i alla utsökningsmål.

Beträffande
ränta föreskrivs i andra punkten, att den skall tillkomma borgenär för vars
räkning beloppet innestår. Vem denne är vet man inte alltid på förhand. Har t.
ex. nedsättning skett av belopp som avser tristig fordran, skall räntan
tillkomma den borgenär som slutligen visar sig ha rält lill beloppet.

Remissyttrandena.
Den av beredningen föreslagna ordningen alt medel som har flutit in i
utsökningsmål utan dröjsraål skall sättas in i bank är enligt EON och
kronofogdemyndiyheten i Malmö distrikt till förmån för alla parter, inle minst
för utmätningsmannen, som därigenom sHpper det nuvarande omständliga
förfarandet vid nedsättning i riksbanken och de inte mindre omständliga
åtgärderna vid medlens återbetalning.

Länsstyrelsen
i Östergötlands län framhåller att beredningens förslag innebär att alla raedel
som flyter in i ett utsökningsmål ex officio skall göras räntebärande inom en
helt kort tid, t. ex. en eller två veckor. Denna ordning finner länsstyrelsen
bli betungande för de exekutiva myndigheterna. Länsstyrelsen avstyrker därför
förslaget. Om detta genomförs, anser länsstyrelsen att det i lagtexten bör
anges att medel som skall betalas ut inora sex v eckor inle skall behöva göras
räntebärande genom insättning i bank.

Länsstyrelsen
i Kopparbergs län konstaterar att regeln om insättning i bank medför att
handpenning, som betalas kontant rid auktionstillfället och som inte skall
fördelas förrän vid fördelningssammanträdet, bör göras räntebärande. Hur det
skall förfaras raed bankräntan på handpenningen vid fördelningssararaanträdet
förefaller emellertid inte länsstyrelsen vara ultöramande reglerat. Enligt
länsstyrelsens mening bör den tillfalla den bäst prioriterade av de
inteckningshavare som inle har fått full täckning för sin fordran eller, vid
brist på sådana, förre fastighetsägaren.

Departementschefen.
Jag delar beredningens uppfattning atl medel som har flutit in i utsökningsmål
bör göras räntebärande genom insättning i bank. Genom en sådan ordning kan det
komplicerade förfarande som nedsättning i riksbanken innebär undvikas (jfr 92
och 93 §§ ulsökningskungö-relsen). Som beredningen påpekar ligger denna ordning
också i sakägarnas intresse. Dan uppfyller befogade krav på säkerhet vid
hanteringen av in-

11
Riksdagen 1971.1 saml. Nr 20

s. 322 Kontrollera mot PDF

322 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

flutna
medel samtidigt som den ger möjlighet alt komraa i åtnjutande av den ökning av
medlen som förräntningen medför.

Allmänt
bör gälla att influtna medel skall sällas in på bank så snart som möjligt, I
sådana fall då medlen skall betalas ut tämligen snart kan det emellertid komma
att framstå som en onödig omgång alt på det angivna sättet göra dem
räntebärande. Genom alt föreskriva att medlen skall insättas utan dröjsmål har
beredningen velat markera all undantag kan göras i dessa fall. Beredningen har
anselt att undantag bör kunna medges, om utbetalning kan beräknas komima att
ske inom kort lid, t. ex. inora en eller två veckor. Också i nu näranda
hänseenden är jag ense raed beredningen. Enligt min mening bör detta undanlag
från huvudregeln koraraa till uttryck i lagtexten. I sådana fall då undantag
från regeln om insättning i bank görs, bör medlen i stället sättas in på
tjänstepostgirokonlo, om inte medlen behövs för omedelbar utbetalning på annat
sätt än över postgiro (jfr 85 § ut-sökningskungörelsen). Denna ordning kan
enligt min mening inle sägas bli betungande för de exekutivsi myndigheterna.
Närmare föreskrifter om förfarandet med medel som inte sätts in i bank bör
kunna ges i administrativ ordning.

Ränta
som utfaller vid insättning i bank bör i fall då insättningen skett för
borgenärs räkning, såsom t. ex. i de i 158 och 159 §§ avsedda fallen, tillkomma
borgenären. Jag ansluter mig till beredningens förslag i del avseendet.

Är
medlen inte insalta för viss borgenärs räkning, dvs. innan något fördelningsbeslut
har meddelats, bör ränta på utmätta medel vid fördelningen ses som en del av
dem. Della bör också gälla det under remissbehandlingen berörda fallet att
ränta har uppkorrimit efter insättning av handpenning. Någon särskild regel
härom anser jag liksom beredningen inle v'ara be-hövhg.

161
§

Gällande
rätt. Någon allmän föreskrift att borgenär skall förete fordringsbevis när
betalning skall lyftas finns f. n. inle i UL. Enligt 131 § 2 mom. gäller
emellertid särskilda regler beträffande exekutiv auktion på fast egendora. Om
köparen på köpeskillingen har fått avräkna fordran för vilken den sålda
egendomen svarar på grund av inteckning, skall den som förrättat auktionen göra
anteckning därom på inteckningshandlingen, när den är tillgänglig för honom.
Avräkningen medför enligt 30 § IF, att den som personligen svarade för
fordringen blir fri från delta ansvar. Enligt förevarande paragraf i UL gäller
vidare att, om betalning har utfallit på fordran för vilken egendomen häftar på
grund av inteckning, anteckning skall göras på inteckningshandlingen, när den
företes för lyftning av belopp som tillkommer inteckningshavaren.

Lagberedningen.
Beredningen framhåller att skuldebrev eller annat skrift-

s. 323 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj.-ts proposition nr 20 år 1971 323

ligt
fordringsberis, som enligt 54 § UL har lämnats för utmätning, skall överlämnas
till gäldenären, om fordringen har betalts till fullo. Vid avbetalning bör
anteckning därom göras på fordringsberiset. Även i andra fall kan det vara
lämpligt att göra anteckning. Enligt beredningens mening bör det i
administrativ ordning regleras, vilka anteckningar som exekutiva myndigheter
bör göra på inteckningar och fordringshandlingar. Beredningens förslag upptar
därför ingen motsvarighet till stadgandena i 131 § 2 mom. och 161 §. I
administrativ ordning bör enligt beredningen också ges ordningsföreskrifter om
återställande av handlingar och liknande åtgärder sora skall vidtagas av
exekutiv myndighet.

Beredningen
anser däremot att det i UL bör tas upp bestämmelser som ger upplysning om eller
reglerar sakägares skyldigheter i samband med lyftning av medel och avräkning.
Dessa bestämmelser har i beredningens förslag fått sin plats i 161 §. I 1 mom.
av denna paragraf föreslås, att när betalning skall lyftas i utsökningsmål,
skall iakttas vad som i allmänhet gäller om skyldighet för borgenär alt förete
eller återställa fordiingsbevis eller säkerhet som lämnats för fordringen.
Härmed syftar beredningen i första rummet på skuldebrevslagen. Delta innebär
beträffande fordran som är grundad på löpande skuldebrev, att handlingen som
regel skall företes när borgenären vill lyfta betalning (21 §
skuldebrevslagen). Gäldenären är inte skyldig att infria löpande skuldebrev
utan att det har återställts till honom. Även i andra fall förutsätts att
fordringsbevis företes resp. återställs (jfr bl. a. 39 § växellagen och 34 §
checklagen). Beredningen erinrar i sammanhanget om bestämmelsen i 11 § tredje
stycket skuldebrevslagen att, om den som utfärdat skuldebrev till viss man; har
tecknat medgivande till inteckning på skuldebrevet, blir skuldebrevet löpande,
om det inte försetts med s. k. rektaklausul.

Beträffande enkla
skuldebrev gäller att handlingens företeende, med imdantag av bevis om
tillgodohavanden hos banker och masspapper av enkelt skuldebrevs natur, inte
utgör något villkor för betalning. Emellertid bör enligt beredningens mening
också enkelt skuldebrev företes för anteckning om betalning och återställas,
när skulden blivit betald. Exekutiv myndighet bör därför tillse, att detta
sker.

I 1 mom. föreslår
beredningen vidare, att vad som i allmänhet gäller beträffande företeende
eller återställande av säkerhet skall gälla rid lyftning av betalning. Pant
skall t. ex. återställas, när skulden har infriats och panträtten därmed
upphör. Det åligger exekutiv myndighet att tillse, att pant återlämnas när det
skall ske. Som pant räknas även pantbrev eller intecknat skuldebrev som ligger
såsom säkerhet för omslagsrevers. Det sagda gäller också borgensförbindelse,
när huvudförbindelsen infrias.

I
2 mom. har beredningen tagit in kompletterande föreskrifter beträffande
pantbrev i fast egendom och skuldebrev sOm är intecknat i annan egendom. När
pantbrev utgör säkerhet för fordran på vilken betalning har

s. 324 Kontrollera mot PDF

324 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

fallit
ut i utsökningsmål, bör pantbrevet företes även om borgenären ännu inte är
skyldig att återställa panten.

Pantbrev
är enligt JB inte ett skuldebrev och beredningen finner det därför vara orisst
i vad mån borgenär är skyldig att förete pantbrevet för alt han skall få lyfta
betalning. ÖE bör emellertid enligt beredningens mening kontrollera, att
fordringen och säkerheten alltjämt ligger på samma händer. Bestämmelsen är
tillämplig även när fordringen grundar sig på muntlig utfästelse. Enligt
förslaget kan emellertid ÖE medge undantag från skyldigheten att förete
pantbrev, om det finnes alltför betungande. Pantbrevet behöver inte förses med
anteclming om uppvisandet. Vad som i förslaget sägs om pantbrev i fast egendora
gäller enligt andra punkten i 2 mom, även skuldebrev som är intecknat i annan
egendom än fast och inte redan på grund av bestämmelsen i 1 mom, skall företes
eller återställas. Denna bestämmelse får självständig betydelse, när det
intecloiade skuldebrevet inte är löpande eller skuldebrev är lämnat som
säkerhet för en fordran som endast delris blir infriad. De två första momenten
i den föreslagna paragrafen anger borgenärs skyldigheter när han skall lyfta
betalning. I 3 mom. föreskrivs, alt nämnda båda moment skall ha motsvarande
tillämpning när den som har förvärvat fast egendom åberopar överenskommelse med
borgenär om avräkning på köpeskillingen. När ÖE prövar sådan överenskommelse
skall sålunda som regel både fordringsbevis och pant företes. Detta är här lika
motiverat som när borgenären lyfter betalning. I stället för anteckning om
betalning bör fordringsberiset förses med påskrift, att det personliga ansvaret
för tidigare ägare upphört genom avräkningen. Beredningen framhåller att detta
kanske innebär en viss skärpning i förhållande till gällande rätt eftersom det
i 131 § 2 mom. f. n. föreskrivs, att auktionsförrättaren skall göra anteckning
om avräkning, endast när inteckningshandlingen är tillgänglig för honom.

Remissyttrandena.
Enligt länsstyrelsen i Kopparbergs län är den skärpning i förhållande till
nuvarande bestämmelser i 131 § 2 mom. UL om anteckning om avräkning på
intecloiingshandling som beredningen förordar onödig. Länsstyrelsen anser att
det för ÖE:s del bör räcka att göra anteckning om avräkning, varefter var och
en som har intresse av detta själv får bilda sig en uppfattning om innebörden
av anteckningen.

Departementschefen.
Det framstår som en brist att det f. n. inte finns några allmänna föreskrifter
i UL som reglerar frågan i vad mån handlingar och säkerhet som borgenär
åberopar i utsökningsmål skall företes eller återställas när betalning lyftes.
De bestämmelser sora nu finns i 131 § 2 mom. och 161 § reglerar endast frågan
ora anteckning på inteckningshandling när under fastighetsexekution intecknad
fordran skall avräknas på köpeskilling eller betalning faller ut på sådan
fordran och kan dessutom sägas vara oklara och i behov av förtydligande. Liksom
beredningen finner

s. 325 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 325

jag
det därför lämpligt att nya bestämmelser i nu nämnda hänseenden ges i detta
sammanhang.

Beredningen har förordat
att det i förevarande paragraf i UL skall tas in allmänna bestämmelser som
reglerar frågan när fordringsbevis eller säkerhet som har lämnats för fordran
skall företes eller återställas, samt att det i administrativ ordning skall ges
närmare föreskrifter därom och beträffande de anteckningar som därrid bör
göras på företedda handlingar. Beredningens förslag innebär sålunda att de
nuvarande föreskrifterna i 131 § 2 mom. och 161 § skall upphävas. I likhet med
remissinstanserna ansluter jag mig till den av beredningen förordade ordningen.

De
allmänna bestämmelser som enligt beredningens förslag skall tas in i den här
ifrågavarande paragrafen har inte föranlett några erinringar under
remissbehandlingen. Också enligt min mening bör de godtas. Departemenlsförslaget
överensstämmelser sålunda i sak helt med beredningens förslag.

Jag
vill tillägga att jag i fråga om utformningen av kommande tillämpningsföreskrifter
också ansluter mig till den uppfattning som beredningen har gett uttryck för.
Jag anser sålunda att en anteckning om avräkning på köpeskilling, som görs
efter en exekutiv fastighelsauktion, bör innefatta att det personliga ansvaret
för tidigare ägare har upphört genom avräkningen (jfr 45 § tredje stycket FfL).
Att sådan anteckning görs är enligt min mening betydelsefullt från
rättssäkerhetssynpunkt.

166
§

Lagberedningen.
Denna paragraf innehåller f. n. i 1 mom. en regel om att medel, som av
utmätningsmannen fördelas utan särskilt köpeskillingssammanträde, skall hållas
borgenären till banda under två veckor från den dag borgenären har rätt att
utfå medlen. Sker inte lyftning under denna tid, skall medlen ofördröjligen
nedsättas i riksbanken. Utmätningsmannen får i så fall redovisa till borgenären
med beriset om nedsättning. Sista punkten i 1 mom. ger i sak motsvarande
föreskrift beträffande fordringsbevis som lämnats för utmätning och efter
målets handläggning bör återlämnas till borgenären.

Enligt
160 § i beredningens förslag skall influtna medel utan dröjsmål insättas i bank
mot ränta. Nedsättning i riksbanken skall sålunda inte längre förekomma, övriga
bestämmelser i 1 mom. i 166 § UL skall enligt beredningens förslag utgå ur UL
och i stället ges i administrativ ordning.

I
2 mom. sägs f. n. att borgenär som försummar att ta betalning ur utmätt egendom,
inte har rätt till ränta från den tid som det berott av honom att njuta
betalning. Undantag härifrån görs för medel som enligt 160 § UL insatts i bank.
Beredningen framhåller att någon motsvarighet till bestämmelserna i 2 mom.
inle behövs om förslaget till utformning av 160 § godtas. Enligt beredningens
förslag skall nuvarande 2 mom. därför utgå.

I
3 mom. föreskrivs f. n. skyldighet att betala ränta, när någon skall åter-

s. 326 Kontrollera mot PDF

326 KungL Maj.-ts proposition nr 20 år 1971

bära
köpeskillingsmedel som fått lyftas innan frågan om bättre rätt till medlen har
blivit slutligt avgjord. Ränta räknas från den dag då medlen lyfts och
räntesatsen är sex procent. Bestämmelsen är tillämplig på all förtida lyftning
(jfr 155, 156, 158 och 159 §§). I 159 § i beredningens förslag regleras den
rätt till lyftning som tillkommer borgenär, när utdelning beräknats för annan
borgenär utan atl fordringsbeviset föreletls och denne borgenär inte anmält sig
inom ett år från den dag fördelningen vunnit laga kraft. I denna situation kan
det vara en tung belastning för den som fått lyfta medlen att behöva betala
ränta om han blir återbetalningsskyldig. Lång tid kan förflyta innan den i
första hand berättigade borgenären hör av sig. Beredningen föreslår därför, att
i detta fall skyldigheten atl betala ränta skall räknas först frän den dag då
utmätningsmannen eller ÖE har krävt återbäring av beloppet, I enlighet härmed
har 166 § i beredningens förslag, som motsvarar nuvarande 3 mom., delats upp i
två moment, av rilka det första avser lyftning i annat fall än som avses i 159
§ samt det andra avser lyftning enhgt 159 § och innehåller nämnda begräsning
beträffande räntetiden. Bestämmelsen har samtidigt jämkats redaktionellt.

Departementschefen. Som
framgår av det föregående har i enlighet med beredningens förslag generella
bestämmelser om insättning i bank av i utsökningsmål influtna mdel tagits in i
160 § i departementsförslaget. Detta bör, som beredningen framhåller, ha till
följd att bestämmelserna om nedsättning av medel i riksbanken i nuvarande 1
mom. och bestämmelserna i nuvarande 2 mom. av förevarande paragraf får utgå.
Eftersom jag liksom beredningen anser att övriga föreskrifter som nu finns i 1
mom. kan ges i form av tillämpningsföreskiifter saknar de nuvarande 1 och 2
mom. helt motsvarighet också i departementsförslaget. Också i övrigt har
beredningens förslag beträffande denna paragraf i sak följts i
departementsförslaget.

181
och 184 §§

Departementschefen.
I förevarande paragrafer hänrisas f. n. i fråga om förordnande av syssloman
lill 81 §. Bestämmelserna om syssloman i sistnämnda paragraf har förts över
till 8 och 9 §§ FfL. I enlighet med förslag av beredningen har de nämnda
hänrisningarna därför fått utgå ur här ifrågavarande paragrafer. I stället har
förts in bestämmelser om sysslomannaför-ordnanden, som överensstämmer med dem
som har tagits in i 9 resp. 8 § i det nämnda förslaget.

Reglerna
i 184 § första punkten har jämkats med hänsyn till att enligt JB ränta av fast
egendom inte vidare skall kunna utfästas.

198
§ Gällande rätt. I UL finns på skilda ställen föreskrifter om hur kostnader för
de exekutiva myndigheternas åtgärder i utmätningsmål skall ersättas. Enligt 198
§ 1 mom. gäller att all nödig kostnad för utmätning, utmätt

s. 327 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 327

egendoms
vård och försäljning samt för köpeskillingsfördelning skall betalas ur
köpeskillingen för den utmätta egendomen. Om utmätningsmannen har drivit in en
utmätt penningfordran, skall verkslällighelskoslnader betalas ur det indrivna
beloppet (88 b § 1 mom.). Avkastning av utmätt egendom och försumlig inropares
ersättningsbelopp kan också användas för betalning av sådan kostnad (143 och
172 §§). Kostnad, som inle på angivet sätt kan betalas ur tillgängliga raedel,
skall enligt 198 § 1 mom. betalas av utmätningssökanden. Om förskott inte har
lämnats och kostnaden inle heller betalas vid anfordran, får beloppet utmätas
hos sökanden. I 198 § 1 mom. finns särbestämmelse för det fallet att gemensamt
intecknad faslighet skall säljas exekutivt och annan intecknad faslighet har
dragits in i förfarandet. Komraer försäljning i sådant fall inle till stånd,
skall den sora har inlett förfarandet svara för hela kostnaden, om han har
fordran raed särare rätt än den geinensamraa inteckning på grund av vilken indragning
har skett. I 198 § 2 mom. finns föreskrifter om kostnader vid utmätning på
grund av dom eller utslag, som inte har vunnit laga kraft.

I
UL finns också regler om skyldighet för utraätningssökanden att i vissa fall
förskollera verkställighelskostnad. Enligt 198 § 3 mom. kan förskott krävas när
fråga är om utmätning på grund av dom eller utslag som inte har vunnit laga
kraft. Förskott får också krävdas, när det begärs utmätning av fastighet,
luftfartyg eller intecknade reservdelar till sådant fartyg eller om
verkställighet begärs av dom eller utslag, varigenom inlecknad fordran har
fastställts till betalning ur fast egendom. Också när konkursförvaltare enligt
70 eller 71 § KL begär försäljning av egendora i den ordning som gäller för
utmätt egendom kan förskott för kostnaden krävas. Förskoltsregler ges också i
60 a, 74, 75, 80 a och 81 §§. Dessa regler avser kostnader för vissa särskilda
åtgärder såsom omhändertagande och vård av egendora.

Närmare
föreskrifter om de statsverkets kostnader som skall ersättas enligt de nämnda
bestämmelserna ges i kungörelsen (1967: 441) om vissa avgifter i utsökningsmål
m. m.

Lagberedningen.
Enligt 1 mom. av denna paragraf skall enligt beredningens förslag kostnaden
för utmätning och det fortsatta förfarandet ulgå ur köpeskillingen för den
utmätta egendomen, behållen avkastning eller andra tillgängliga medel. Med
kostnad avses därvid den ersättning (avgift) som skall ulgå till det allmänna
för verkställigheten. Med tillgängliga raedel avses frärast handpenning eller
sådan del därav som kan tas i anspråk. I överensstämmelse med vad som nu gäller
föreskrivs i 1 mom, vidare alt kostnaden, om den inte tas ul på nämnda sätt,
skall betalas av ulmälningssökanden. Förslaget innehåller här tillägget, alt
kostnad för åtgärd som annan än sökanden har begärt skall betalas av denne.
Regeln alt utmätningssökanden, eller i särskilda fall annan borgenär, i sista
hand själv skall svara för exekutionskoslnaden är inle undantagslös. Bl. a.
gäller, atl part

s. 328 Kontrollera mot PDF

328 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

som
haft fri rättegång också får fri verkställighet, dock inte för mer än ett
verkställighetsförsök (12 § lagen om fri rättegång).

Kostnad
som skall betalas av utmätningssökanden får enligt förslagel liksom f. n.
omedelbart utmätas. Detsamraa skall gälla, när kostnaden skall betalas av
annan.

Förslaget
innehåller i 1 raom. ridare en särbestämmelse för det fallet att gemensarat
intecknad fastighet skall säljas och annan faslighet har dragits in i
förfarandet. Bestäraraelsen överensstäraraer i sak med gällande rält.

I
syfte alt vinna en enklare och mera ändamålsenlig ordning i fråga om förskott
för verkställighetskostnader än den nuvarande föreslår beredningen alt i 3
mora. skall las in en generell föreskrift, att den som begär utmätning är skyldig
alt förskjuta kostnaden för själva utraätningen. Kostnad för annan åtgärd skall
enligt förslaget förskjutas, ora utraätningsraannen eller ÖE begär det. Kravet
bör då riktas mot den som yrkat åtgärden, dvs. i regel utmätningssökanden. Även
annan än borgenär, t. ex. den som påkallat sysslomannaförordnande, kan
emellertid enligt förslaget krävas på förskott. De föreslagna bestämraelserna
medför, alt de särskilda förskotlsreglerna i 60 a, 74 och 75 §§ kan ulgå.
Beredningen påpekar att förslaget i fråga om förskott förutsätter att ändrade
bestämmelser meddelas beträffande ersättning till statsverket för dess
kostnader i utsökningsmål.

De
nuvarande reglerna i 4 mom. skall enligt beredningens förslag få raotsvarighet
i 199 §. I raoraentel har i stället tagits in vissa korapletlerande regler som
saknar direkt motsvarighet i gällande lag.

Beredningen
framhåller att det i UL f. n. inte finns fastställt någon påföljd för
underlåtenhet av sökanden alt förskottera verkslällighelskoslnader. I 4 mora.
har i detta hänseende föreskrivits, att verkställigheten får inställas ora
förskott inte betalas inora förelagd lid. Härraed avses den åtgärd för vilken
kostnadsförskolt begärts. Om försäljning av utmätt egendora inställs på grund
av utebliven förskottsbetalning, äger utraälningsraännen eller ÖE enligt
förslaget besluta att utraätningen skall gå åter. Ora befogenheten i det
särskilda fallet bör utnyttjas, får enligt beredningen bli beroende av omständigheterna.

Remissyttrandena.
Hovrätten för Övre Norrland frarahåller att den sora har åtnjutit fri rättegång
enligt 12 § lagen ora fri rättegång är berättigad till ett utmälningsförsök på
det ailraännas bekostnad. Det övervägande antalet kravmål avgörs emellertid
enligt lagen om lagsökning och betalningsföreläggande, I sådana mål förekommer
fri rättegång ytterst sällan, eftersom kostnaderna är låga,
Utmälningskostnaderna kan däremot bli avsevärda, bland annat om
utmätningsobjeklet är avlägset beläget eller utgörs av fast egendom. Hovrätten
föreslår därför alt reglerna i 12 § lagen om fri rättegång i motsvarande
omfattning görs tillämpliga rid verkställighet av dom eller utslag i fall när
sökanden inte kan antas äga tillgång alt förskjuta kostnaden för utmätningen.

s. 329 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 329

EON
och kronofogdemyndigheten i Malmö distrikt framhåller i sina yttranden att
beredningen när det gäller kostnaderna för förfarandet inte har närmare
behandlat frågan ora uttagandet av garala exekutionskoslnader och frågan hur
kostnader skall tas ut och fördelas när flera ulraätningssökande konkurrerar om
betalning ur samma utmätta egendom. Beträffande frågan om uttagandet av gamla
exekutionskostnader framhålls att det är raycket vanligt alt sökande, när han
efter elt tidigare raisslyckat utraälningsförsök ånyo begär verkställighet,
också begär alt de exekutionskostnader han har fått betala i det första ärendet
skall tas ut i det nya ärendet. Det råder delade meningar bland
utraälningsraännen om sådana äldre kostnader kan tas ut i det senare ärendet. I
frågan hur kostnader skall tas ut och fördelas när flera sökande konkurrerar
framhålls att lagtexten f. n. inte ger något besked. Ofta utmäts emellertid
samtidigt eller vid olika tidpunkter samma egendom i flera olika mål. Det
framhålls att innebörden av de föreslagna bestämraelserna i det näranda
hänseendet inle är helt klar.

Departementschefen.
De av beredningen i denna paragraf föreslagna bestäinmeiserna har utan
ändringar i sak tagits upp i deparleraentsförslaget.

Med
anledning av vad sora har förekoramit under remissbehandlingen rill jag i
anslulning till de föreslagna bestämmelserna anföra följande. Den ändring som
föreslås i 1 mom, får anses innebära alt i ulmälningsärende kan tas ut endast
sådan kostnad som hänför sig till ärendet. Bestämmelserna raedför sålunda alt
det inte blir möjligt för utmätningssökande, som i ett ärende har tvingats
betala kostnad för utmätning, att få kostnaden uttagen av gäldenären i senare
ärende.

1
fall då utmätning av samma egendom har skett för flera borgenärers fordringar
kommer fråga upp hur kostnaderna skall las ul ur den utmätta egendomen. Härvid
torde man få skilja mellan å ena sidan det fallet att utmätning har skett
samtidigt och å andra sidan fallet att egendomen har utmätts vid olika
tidpunkter. I det förra fallet bör enligt min mening sökandenas sammanlagda
kostnader först tas ut ur köpeskillingen för den utmätta egendomen och andra
tillgängliga medel. Därefter bör vad sora återstår av medlen fördelas mellan
sökandena. I det senare fallet bör sökandena i mån av tillgång på medel få
täckning för sina kostnader, liksom för sina fordringar, i den ordning som
utmätningarna skedde. Därvid bÖr emellertid kostnader som får anses vara
gemensamma t. ex. kostnad för försäljning och vård av egendoraen, först tas ut.
Vad jag nu har anfört avser fall då ingen av sökandena har bättre förraånsrätt
i den utmätta egendomen än den som följer av alt utmätning har skett.

Under
det fortsatta arbetet på en ny UB kommer reglerna om kostnader i utsökningsmål
i sin helhet att ses över. Såväl de bestämmelser som föreslås i denna paragraf
som de frågor som jag nyss har berört torde i det sammanhanget få övervägas på
nytt.

Vad
hovrätten för övre Norrland har anfört i sitt remissyttrande ger mig

llt Riksdagen 1971.1 saml. Nr 20

s. 330 Kontrollera mot PDF

330 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

anledning
påpeka alt frågan ora rättshjälp i utsökningsmål övervägs under det arbete på
en allmän rätlshjälpsreforra sora bedrivs inom justitiedepartementet.

199
§

Lagberedningen.
Beredningen föreslår i denna paragraf bestämmelser om kostnader för annan
verkställighet än utmätning.

I
1 mom. har tagils upp en föreskrift som ersätter nuvarande 2 mom. av
paragrafen. Om beslut som skall verkställas på annat sätt än genom utmätning
innehåller föreskrift alt verkställigheten skall ske på den tappande parlens
bekostnad, skall utmätningsraannen enligt förslagel utmäta kostnaden hos
honom. I samraa moment har som andra punkt intagils en bestäraraelse,
motsvarande nuvarande 4 raora. i 198 §, enligt vilken kostnad för försäljning
av lös egendora sora tagits i kvarstad eller ställts under skingringsförbud
skall ulgå ur behållningen.

Kostnad
som inte har kunnat tas ut enligt 1 raom. skall enligt 2 mom. i förslagel
betalas av sökanden och får omedelbart utmätas hos honom. Beredningen påpekar
all någon motsvarighet till denna bestämmelse inte finns i gällande lag. I
praxis har dock anlagils, alt stadgandet i 198 § 1 mora. andra punkten UL får
tiUärapas analogiskl och utmätning hos sökanden företas ulan särskild dom, ora
sökanden inle lämnat förskott.

Enligt
3 mom. i förslagel skall, i överensslämraelse raed vad sora nu gäller enligt 1
inom., sökanden på begäran av utraälningsraännen förskottera kostnad som avses
i paragrafen. I förslaget föreskrivs i anslutning därtill, att v'erkslänighelen
får inställas, om förskott inle betalas inom förelagd tid. Förslagets regel om
skyldighet för sökanden att på anmodan betala förskott skall gälla även ora
verkställigheten förklarats skola ske på den andra parlens bekostnad.

Departementschefen.
Deparleraentsförslaget överensstäraraer raed beredningens förslag.

201
§ Gällande rätt. Klagan över utmätningsmans förfarande skall enligt 200 § ske
skriftligen hos ÖE. Någon beslämd klagotid gäller i allmänhet inte. I denna
paragrafs 1 och 2 mom. har emellertid klagoliden begränsats i vissa fall. I 1
mom. föreskrivs sålunda all gäldenär eller borgenär, som vill klaga över
utmätning, skall inkomma till ÖE med sin klagoskrift inom tre veckor från den
dag då han fick del av protokoll eller bevis om utmätningen (jfr 84 § UL och 41
§ ulsökningskungörelsen). Försiltes tiden och visas inte laga förfall, skall
enligt 204 § klagan, om den åsyftar att vinna ändring i utinäl-ningsmannens
åtgärd, inte tas upp till prövning. Vidtas rättelse av ulraälning som avses i
77 § 2 mom. äger borgenären enligt 2 mom. av förevarande paragraf föra lalan
däremot inom tre veckor från den dag då han fick del av

s. 331 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj.-ts proposition nr 20 år 1971 331

protokoll
eller underrättelse om åtgärden (jfr 77 § 3 mom.). I 3 mom. av paragrafen, sora
tillades genom lagen (1968: 623) om ändring i UL, föreskrivs att klagan inte
är inskränkt till viss tid när utmätning har skett av aviöning, pension eller
livränta i den ordning som föreskrivs i 67 a67 d §§ eller av annan egendom i
fall som avses i 67 c § 2 mom.

Lagberedningen.
Med hänsyn till de nya reglerna i beredningens förslag om utmätning av
ägarhypotek föreslår beredningen elt tillägg till 1 mora. För talan mot
utmätningsmans beslut alt ta fastighet i anspråk enligt 78 § (jfr 91 a § i
departementsförslaget) skall enligt vad som föreskrivs i tilllägget gälla
sararaa regler som gäller för talan mol ulraälning. Vill gäldenären eller
borgenären överklaga beslut ora fastighetens ianspråktagande, måste det alltså
ske inom tre veckor från atl han fick del av utmätningsmannens beslut i
frågan. I samband med tillägget har också första punkten i 1 mom. jämkats
redaktionellt.

Annan
sakägare än gäldenär och borgenär kan enligt gällande rätt föra talan mot
utmätning under obegränsad tid, under förutsättning att talan inte har gått
förlorad enligt 69 §, I tydlighetens intresse föreslås en bestämmelse härom i
ett nytt moment, i rilkel föreskrivs att, om annan än gäldenär eller borgenär
vill klaga över beslut som avses i 1 mom., gäller inle särskild tid för talan
mot beslutet. Av bestämmelsen får inle molsättningsvis slutas, alt särskild
klagotid skulle gälla i andra fall som inle är uttryckligt behandlade i lagen.

Att
besvärsliden för tredje man sålunda inle är begränsad är enligt beredningen av
mindre betydelse såritt angår lös egendom som kan bli föremål för
godtrosförvärv. Den som köpt sådan egendora i god tro är skyddad mot rätte
ägaren även om denne alltjämt har möjlighet all överklaga utmätningen. Ett
sådant överklagande leder inte till annat än atl han eventuellt får elt
ersättningsanspråk mot den gäldenär hos vilken utmätning skett. Beredningen
framhåller att det i andra fall inte ligger lika väl till från köparens
synpunkt. Vad särskilt angår fast egendom är den som ropat in sådan egendom på
exekutiv auktion inte skyddad mot den som då hade bättre rätt än gäldenären
till den sålda egendomen. I anslutning till 81 § i sitt förslag (jfr 82 § i
departementsförslaget) föreslår beredningen i avvaktan på en mera generell
reglering över hela fältet, atl del i det nya momentet av denna paragraf förs
in en bestämmelse sora avser alt skydda köparen av exekutivt såld fast egendom
mol den som före utmätningen förvärvat fastighelen av gäldenären. Med hänsyn
till att utmätning beslutas av kronofogdemyndighet och försäljning av fast
egendom ombesörjs av ÖE har beredningen därvid ansett sig böra skilja mellan
tiden före och tiden efter fastighetens eventuella försäljning. EnUgt förslaget
skall förvärvaren kunna hos ÖE klaga över utmätningen intill dess egendomen
sålts. Han skall emellertid enhgt förslaget därefter kunna klaga över
utmätningen även i samband med klagan över försäljningen i den ordning som
anges i 213 §.

s. 332 Kontrollera mot PDF

332 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

Om
utmätningen har överklagats hos ÖE, skall i fråga om ÖE:s möjhgheter att sälja
fastigheten tillämpas vad som i allmänhet gäller, när klagan har förts över
utmätning av fast egendom. Avsikten med förslaget är, att den som inte har fört
talan mot utmätningen i angiven ordning inte sedermera skall kunna angripa
försäljning som sker med anledning av utmätningen.

Beredningen
erinrar i sararaanhangel om att varje led i det exekutiva förfarandet i fråga
om fullföljden skall anses som i huvudsak självständigt och måste överklagas
för sig. Delta är bl. a. betingat av att klagan över utmätningen f. n. inte
hindrar att den utmätta egendomen säljs (210 § UL), att köpebrev utfärdas för
inropsiren (132 § UL) eller att köpeskillingen efter fördelningen får lyftas
utan säkerhet (156 § UL). På grund av de nuvarande bestämmelserna i 82 § UL
saknar emellertid föreskriften om försäljning utan hinder av klagan öyer
utmätningen aktualitet i det fallet alt utmätning av fast egendom har
överklagats av tredje man som har förvärvat egendomen av gäldenären. De regler
beredningen föreslår i 81 § UL och 7 § FfL (jfr 82 § resp, 5 § i motsvarande
departementsförslag) medför, att situationen vid fastighelsulmälning blir en
annan. Om någon annan än gäldenären rid utmätningen eller i samband med klagan
över denna eller eljest i ulraätnings-ärendet påstår sig vara ägare lill
fastigheten, skall ÖE, när skäl föreligger därtill, förelägga honom alt inom
viss tid insläraraa utraätningssökanden och gäldenären med påstående om bättre
rätt till fastigheten. Om tvisten är av väsentlig betydelse, får fastighelen
inte säljas innan den blivit slutligt avgjord eller tiden för väckande av talan
gått ut. Dessa bestämmelser torde medföra, att om förvärvaren har överklagat
utmätningen före den exekutiva försäljningen, någon försäljning knappast kan
komma till stånd innan äganderättsfrågan blirit löst.

Departementschefen.
Som framgår av det föregående har beredningens förslag till regler om utmätning
av ägarhypotek i sak oförändrade tagits in i 91 a §, Enligt dessa regler skall
utmätning av ägarhypotek kunna föranleda beslut av utmätningsmannen att den
fasta egendomen, i vilken ägarhypoteket gäller, skall tas i anspråk. Ett
sådant beslut skall innebära alt egendomen skall anses ulmätt. Liksom
beredningen anser jag att det för gäldenär och borgenär i fråga om sådana
beslut bör gälla en bestämd klagotid. I departementsförslaget har 1 mom. i
denna paragraf sålunda utformats i saklig överensstämmelse med beredningens
förslag.

Beredningen
har föreslagit atl det i ell nytt moment av paragrafen i tydlighetens intresse
skall slås fast att föreskrifterna om bestämd klagotid i 1 mom. endast avser
klagan av gäldenär eller borgenär och att någon särskild klagotid inte gäller
för tredje man. Enligt min mening är ett sådant förtydligande inte nödvändigt
med tanke på den utformning som 1 mom. nu har och också får enligt
ändringsförslaget. I departemenlsförslaget har alltså den av beredningen i
nämnda hänseende föreslagna bestämmelsen fått utgå.

s. 333 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 333

Liksom
beredningen anser jag emellertid att det i elt nytt moment i paragrafen bör
föras in regler om hur besvär skall föras när tredje man gör gällande att han
före utmätning av faslighet har förvärvat fastigheten av gäldenären. Vad
beredningen har föreslagit i den delen anser jag böra godtas. I
departeraentsförslagel har reglerna förts in som 4 mom,

209 §

GäUande
rätt. Slutligt utslag som ÖE meddelar i mål som avses i 201 eller 203 §, dvs.
mål rörande klagan över utmätning eller över utmätningsmans
fördelningsförslag, skall f. n. enligt denna paragraf ges på dag som har
kungjorts genom anslag sist dagen förut. Underrättelse om liden då utslaget
komraer alt raeddelas skall föras in i en för allmänheten tillgänghg bok,
Enhgt föreskrift i 2 § kungörelsen (1967:148) med vissa bestämmelser om ÖE:s
verksamhet skall därjämte underrättelse om tiden för meddelandet sändas till
parterna senast samma dag.

Lagberedningen.
Beredningen framhåller att besvärstiden enligt 213 § 1 mom. skall räknas från
den dag då utslaget meddelades. Brister i systemet för parternas underrättande
kan därför leda till rättsförlust. Det nuvarande anslagsförfarandet är inte
någon tidsenlig delgivningsraetod. Den i administrativ ordning utfärdade
bestämmelsen om meddelanden till parterna får ses som elt försök atl t. v. undanröja
de ölägenheter som anslagsförfarandet för med sig. Ordningen med såväl anslag
som särskilda meddelanden till parterna är emellertid mindre lämplig från bl,
a, arbetsekonomisk synpunkt. Beredningen föreslår en föreskrift, att ÖE i mål
som avses i 201 eller 203 § genast skall sända sitt utslag lill part som inte
var närvarande vid utslagels meddelande.

Departementschefen.
Departementsförslaget överensstämmer i sak med beredningens förslag,

210 §

Departementschefen.
Det förhållandet att reglerna i 7 kap, om tvångsförvaltning nu föreslås bli
upphävda har föranlett atl föreskrifterna i 1 mom. har ändrats till att inte
längre innefatta åtgärden ställande under tvångsförvaltning.

211 §

Departementschefen.
Enhgt 1 mom. åhgger det ÖE alt meddela besvärshänvisning när slutligt utslag
ges eller auktion har hållits av honom eller när i annan ordning särskild
försäljning av fastighetstillbehör har skett.

I
det föregående har jag i enlighet med beredningens förslag förordat att regler
om försäljning av faslighet under hand förs in i FfL. Självfallet bör ÖE också
efter en underhandsförsäljning av fastighet meddela underrättelse

s. 334 Kontrollera mot PDF

334 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

om
vad den som vill klaga över försäljningen har att iaktta. Den nämnda
bestämmelsen har därför i deparlementsförslaget, liksom i beredningens förslag
utforraats så atl den innefattar också underhandsförsäljning av fastighet.

213
§

Gällande
rätt. 1 mom. innehåller f. n. bestämmelser om besvärslid när del gäller av ÖE
meddelade utslag dels i fråga om fördelning av köpeskilling för fast egendom
eller av behållen avkastning av utmätt fastighet vid tvångsförvaltning eller i
övrigl, dels lill följd av klagan över utmätning, eller över av utmätningsraan
upprättat förslag till fördelning av köpeskilling för utmätt lös egendom.
Besvärstiden är tre veckor från utslaget.

1
2 mom. finns bestämmelser om besvärstid i fråga om auktion, som ÖE har hållit
och beträffande underhandsförsäljning av fastighetslillbehör. I dessa fall är
besvärsliden tre veckor från försäljningsdagen. Samtidigt föreskrivs att
besvär över borgenärsförteckning skall anföras i den ordning som är föreskriven
för klagan över utslag som ÖE meddelar i fråga om fördelning av köpeskilling.
När besvären avser bestämmande av lägsta budet eller rill-koren för
försäljningen skall de dock föras genom klagan över auktionen.

I
andra fall än som avses i 213 § är besvärsliden i fråga om beslut av ÖE tre
veckor från det beslutet avkunnades muntligen för klaganden eller, om så inle
har skett, från det han fick del av detta (214 §).

Lagberedningen. De
nuvarande bestämmelserna ora besvärslid gäller oavsett om klaganden varit
närvarande eller inte när utslaget meddelades resp. när försäljningen skedde.
Någon ändring i della avseende föreslås inte. Med hänsyn bl. a. till förslagen
om underhandsförsäljning och om upphävande av reglerna ora tvångsförvaltning
anser beredningen dock vissa jämkningar i paragrafen vara påkallade.

1 beredningens förslag
innehåller paragrafen tre moment. I 1 mora. be

handlas fullföljden av talan mot vissa utslag i anledning av klagan över

utmätningsmans förfarande, i 2 mom. överklagande av försäljning som verk

ställts av ÖE och i 3 mom. besvär över ÖE:s fördelningsutslag. I jämförelse

med gällande lag innebär förslaget att 1 mom, i paragrafens gällande lydelse

har blirit uppdelat på 1 och 3 mom.

Enligt
1 mom. i förslagel skall lalan mot utslag i mål som avses i 201 eller 203 §
fullföljas inom tre veckor från den dag då utslaget meddelades. Bestämmelsen
blir tilläraplig i mål om utmätning, ianspråktagande av fastighet enligt 78 §
(jfr 91 a § i departeraentsförslagel), rättelse av ulraälning enligt 77 § 2
mom. och fördelningsförslag som upprättats av utmätningsman. Alla mål som rör
klagan över utmätning faller under bestämmelsen, således också mål som rör
klagan av tredje man.

2 mom.
i förslaget gäller besvär över auktion som ÖE har hållit eller

s. 335 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 335

försäljning
som han verkställt i annan ordning. Besvärsliden är tre veckor från försäljningsdagen.

Beredningen framhåller atl
de nuvarande bestämmelserna i 2 mora. om besvär över borgenärsförteckning har
gjorts till föremål för kritik. Bl. a. har därvid framhållits att regeln kan
föranleda det missförståndet, att fel i fråga om bestämmande av lägsta budet
eller annat villkor för försäljningen alltid måste göras gällande genom klagan
över auktionen. En sådan tolkning är enligt beredningen inte riralig. Den har
också avrisals i praxis. I förslaget har bestämmelsen i stället givits del
innehållet, all besvär över sakägarförteckning som inte avser upphävande av
auktionen inte får anföras annat än i saraband raed klagan över fördelning av
influtna raedel. Bestäramelsen avses bli tillämplig, vare sig auktionen lett
till försäljning eller inte. Har skyddsbeloppet satts för högt och auktionen på
grund därav avslutats med förklaringen atl försäljning inte kan äga rum, är
således den borgenär som har inlett förfarandet enligt förslaget berättigad
alt överklaga auktionen och yrka upphävande av beslutet.

Den i 3 mom. av
beredningen upptagna regeln om klagan över utslag i fråga om fördelning av
köpeskilling eller andra raedel medför i sakligt hänseende endast den
förändringen i förhållande till gällande rätt, att därunder inbegrips klagan
över köpeskillingsfördelning efter fartygsauklion, som har hållils av ÖE. F. n.
hör sistnämnda fall under 214 §.

Remissyttrandena.
Länsstyrelsen i Kopparbergs län förordar all besvärstiden i de fall sora avses
i 213 § skall beräknas raed utgångspunkt från den dag då part har fått del av
beslutet genora post- eller stämningsraannadel-givning eller genora att vara
närvarande vid saramanlräde vid vilket beslutet har meddelats. Länsstyrelsen
framhåller alt det genom en sådan ordning skulle uppnås en önskvärd
överensstämmelse med övriga besvärstider sora tillämpas av länsstyrelserna.

Departementschefen. Som
beredningen framhåller medför förslagen att utmätt fastighet skall kunna säljas
under hand och att reglerna om tvångsförvaltning av fastighet skall upphävas
behov av ändringar i denna paragrafs bestäraraelser ora besvärstid.
Beredningen har föreslagit alt paragrafen i samband därmed skall redigeras om
och att den nuvarande regeln i 2 mom. ora besvär över borgenärsförleckning
skall ändras. Jag ansluter raig till beredningens förslag beträffande
utformningen av paragrafen.

Med anledning av vad
länsstyrelsen i Kopparbergs län har anfört i anslutning lill beredningens
förslag vill jag påpeka att kretsen av dem som kan anses ha klagorätt över
beslut sora avses i denna paragraf i allraänhel inte kan bestäraraas så, att
besvärsliden kan räknas från den dag klaganden har fåll del av beslutet genora
delgivning eller genora närvaro vid sararaanträde då beslutet meddelas. Jag
vill också framhålla att det i mål som avses i 201 och 203 §§, som t. ex. mål i
anledning av klagan över utmätning, enligt den föreslagna lydelsen av 209 §
skall gälla alt beslut av ÖE omedelbart skall

s. 336 Kontrollera mot PDF

336 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

sändas
till part som inle var närvarande när det meddelades. Härigenom skapas i fråga
om den sora kam räknas vara part i raålet en ordning sora nära överensstämmer
med vad som gäller för beslut som avses i 214 §.

218
§

Lagberedningen.
Enligt 1 mom. kan hovrätten förordna om inhibilion av utslag, som ÖE har
meddelat, sedan besvär över utslaget har kommit in lill hovrätten. Med hänsyn
till ordalagen i bestämmelsen kan det sättas i fråga, om hovrätten också när en
exekutiv försäljning har överklagats kan inhibera verkställigheten. Enligt
beredningens mening är det önskvärt, alt lagtexten på denna punkt görs klarare.
Som ett nytt 3 mora. i paragrafen har därför i förslagel föreskrivits att
hovrätten, om besvär har anförts över försäljning som ÖE har verkställt, i den
mån det finnes påkallat, äger förordna att fortsatt verkstäUighet t. v. inte
får äga rum innan slutligt utslag meddelas. Ett sådant inhibitionsbeslut, som
kan meddelas oberoende av yrkande, innebär bl. a. att köparen inte får
tillträda fastighelen. Däremot raedför beslutet inte, alt
fördelningssaramanlrädet skall ställas in eller att köparen befrias från sin
skyldighet att rid sammanträdet fullgöra sin betalningsskyldighet. Försummar
köparen alt betala, anses han inle ha fullföljt köpet, med de konsekvenser en
sådan underlåtenhet har enligt 41 och 42 §§ FfL (jfr 42 och 43 §§ i motsvaramde
departemenlsförslag). Emellertid ger 46 § FfL (jfr 48 § i motsvarande
departemenlsförslag) honom en möjlighet att frånträda köpet och återfå vad han
betalt med ränta, om hindret för tillträdet inte hävts inora viss lid. Särskild
talan får inle föras mot hovrättens beslut enhgt 219 §.

Remissyttrandena.
Länsstyrelsen i Kalmar län anser all den av beredningen föreslagna
bestämmelsen bör förtydligas så alt det klart fraragår atl hovrätts
inhibitionsbeslut inte skall medföra att fördelningssammanträde skall inställas
eller alt köparen befrias från skyldighet att vid sararaanträdel fullgöra sin
betalningsskyldighet.

Departementschefen.
1 likhict med beredningen anser jag att det genom ett tillägg till de nuvarande
föreskrifterna i paragrafen bör klargöras, alt hovrätt kan meddela beslut om
inhibition när en försäljning som ÖE har genomfört överklagas. Mol
beredningens förslag i det avseendet och vad beredningen har anfört i
anslulning lill delta har jag inte något alt erinra. Departeraentsförslagel
överensstämmer sålunda med beredningens förslag.

Med
anledning av vad länsstyrelsen i Kalmar län har anfört i sitt yttrande vill jag
framhålla att bestämmelserna i 48 § FfL har en utformning av vilken det klart
framgår att inhibitionsbeslut som är en följd av att faslighets-försäljning
överklagas inte medför att fördelningssammanträde skall ställas in eller att
köparen befrias från skyldighet att senast rid sammanträdet betala
köpeskilling.

s. 337 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 337

övergångsbestämmelserna

Departementschefen.
Lagen om ändring i UL bör självfallet träda i kraft samtidigt med JB och FfL,
dvs. den 1 januari 1972. Detta anges i punkt 1. I övrigt innefattar förslaget
övergångsbestämmelser i 13 punkter (punkterna 214),

Punkt
2. De nya bestämmelser om utmätt ägarhypotek som finns i 71, 74, 91, 91 a och
91 b §§ bör tillämpas även i sådana fall då utmätningen av ägarhypotek har
skett men försäljning inle har ägt rum före ikraftträdandet. All visst undantag
härifrån bör ställas upp framgår av punkten 4, När de nya bestämmelserna skall
tillämpas beträffande sådant ägarhypotek i fast egendom som har tagils i mät
före lagens ikraftträdande bör den tidsfrist för begäran att egendomen skall
tas i anspråk som anges i 91 a § 2 mom, räknas från ikraftträdandet.
Föreskrifter i nu näranda hänseende har tagits in i denna punkt i
övergångsbestämmelserna.

Punkt
3. Enligt 20 och 21 §§ JP skall panträttsbestämmelserna i JB i princip äga
tillärapning på fordringsinteckning i fast egendom som har beriljats före
balkens ikraftträdande. Inteckningshandlingen skall därrid anses som elt
pantbrev avseende det inlecknade kapitalbeloppet. Enligt 27 § JP upphör
emellertid inle det personliga betalningsansvaret på grund av inteckningshandlingen
i och med balkens ikraftträdande.

Om
inlecknat skuldebrev pantförskrivs av utmätningsraan enligt de nj'a
bestämmelserna i 91 b §, bör eventuellt personligt betalningsansvar upphöra.
Denna punkt innehåller en bestämmelse om delta. I tillämpningsföreskrifter bör
föreskrivas att skuldebrevet skall förses med anteckning att del personliga
betalningsansvaret inle består efter en sådan pantförskrivning.

Punkt
4. De nuvarande bestäraraelserna i 82 § UL bör fortfarande gälla beträffande
fast egendom som har tagits i mät före ikraftträdandet. I 4 raoni. av nämnda
paragraf finns f. n. vissa bestämmelser om utmätning av rätt till andel i
inteckning. Dessa bestämraelser bör också tillämpas i fall då andel i
inteckning har utmätts fÖre nya lagens ikraftträdande.

PunId
5. Enhgt denna punkt skall bestämmelserna i 86 § i dess föreslagna lydelse äga
raotsvarande tillämpning i fall då intecknad fordran före ikraftträdandet har
fastställts till betalning ur fast egendom.

Punkt
6. Enligt punkten 2 i övergångsbestämmelserna till FfL skall gälla alt de nya
bestämraelserna beträffande förberedande åtgärder inför exekutiv
fastighelsförsäljning skall tillämpas även om försäljningen skall ske först
efter lagens ikraftträdande.

De
förberedande åtgärder som enligt nu gällande besläramelser ankommer på
utmätningsmannen avser framför allt beskrivning och värdering av utmätt fast
egendora. Dessutom finns i 56 a § UL rissa föreskrifter om vad utmätningsmannen
skall göra efter utmätning av fast egendora. De nu nämnda åtgärderna bör
utmätningsmannen fullgöra, även om försäljningen

s. 338 Kontrollera mot PDF

338 KungL Maj.ts proposition nr 20 år 1971

av
egendomen skall ske först efter det all FfL och lagen ora ändring i UL har
trätt i kraft. Därefter bör han överläraiia ärendet till ÖE.

Punkt
7. Har auktion på fast egendom ägt rum före ikraftträdandet, bör äldre
bestämmelser i fråga om inropares förpliktelser samt om köpeskillingsfördelning
och vad som har samband därraed tillämpas. Föreskriften omfattar också
reglerna om pant eller borgen och realisation därav.

Särskilda
övergångsbestäniraelser beträffande ändringarna i 139 och 154 §§ har ansetts
påkallade. De återfinns i punkterna 8 och 9.

Punkt
8. 1 denna punkt har tagils in en särskild föreskrift som anger att 139 § i
äldre lydelse skall tillämpas när konkursansökan har girils in före
ikraftträdandet.

Pankt
9. Beträffande 154 § har i denna punkt föreskrivits att äldre lydelse skall
tillämpas om fördelningsförslag har lagts fram av utmätningsraan eller beslut
har meddelats av ÖE före ikraftträdandet.

Punkt
10. Har tvångsförvaltning begärts före ikraftträdandet, bör den fortgå.
Föreskriften härom gäller samtliga bestämmelser om tvångsförvaltning som nu
finns i 7 kap. samt 39, 40, 51, 80 och 81 §§. Vidare omfattar före skriften
äldre lags bestämraelser ora fördelning av vad som flyter in under
tvångsförvaltning.

Punkt
11. Vad som i 184 § i dess nya lydelse sägs ora kvarstad på avkastning skall
enligt denna punkt gälla också ränta av fast egendom som utgår på grund av
äldre utfästelse.

Punkt
12. I denna punkt har föreskrivits att 201 § 4 mom. inte är till-lämplig när
fast egendom har ulmätts före lagens ikraftträdande. Vidare har förts in
föreskriften att bestäraraelserna i 209, 211, 213 och 218 §§ i sin nya lydelse
inle har tillämpning när ÖE har meddelat utslag eller verkställt försäljning
före lagens ikraftträdande.

Punkt
13. På raotsvarande sätt sora i punkt 9 i övergångsbestäraraelserna till FfL
har i förevarande punkt föreskrivits alt reglerna i 88 c § UL beträffande
tidsfrister och anstånd vid ulraälning och vid försäljning av ulraält egendom
inte skall vara tillämpliga vid indrivning av böter ra. m.

Beträffande
bestämmelserna om försäljningslider i 88 c § kommer i övrigl att gälla att de
blir tillämpliga, om försäljning inte har skett före ikraftträdandet. Uppskov
och anstånd sora beslutats eller medgetts dessförinnan gäller även om de
sträcker sig utöver tidpunkten för ikraftträdandet.

Punkt
14. I denna punkt har tagils upp en övergångsbestämmelse som på sedvanligt sätt
anger hur hänrisningar lill UL skall tolkas.

3.3
Förslaget till lag om ändring i lagsökningslagen (1946: 808)

Departementschefen.
Som framgår av vad som har anförts i del föregående föranleder
panträtlskonslruktionen i JB viss ändring i lagsökningslagen (LL). Ändringen
avser de beslämmiclser sora nu finns i 1 § andra stycket och som

s. 339 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 339

öppnar
möjlighet atl lagsökningsvägen få inlecknad fordran fastställd till betalning
ur inlecknad egendom. Den ändring som föreslås i 1 § medför att bestämmelserna
i 3 och 13 §§ får järakas i vissa avseenden.

\17 § andra stycket LL
föreskrivs nu att beträffande delgivning av lagsökningsutslag, som innebär att
borgenärs talan har bifallils, skall gälla vad i RB är föreskrivet om
delgivning av Iredskodora. Hänvisningen till RB avser 33 kap. 4 §, enligt
vilken bl. a. gäller att tredskodom som innebär fastställande av intecknad
fordran lill betalning ur fast egendora, tomträtt eller vattenfallsrätt skall
delges genom rättens försorg om inte delgivningen efter rättens prövning i stället
anförtros part. Alt tredskodom och lagsökningsutslag som innefattar
betalningsfastställelse i fast egendom som regel skall delges genom rättens
försorg är betingat av all talan mot sådana domar och utslag förs genom
återvinning och att återvinningsliden räknas från delgivning av domen eller
utslaget. Genora de näranda föreskrifterna i LL och RB skapas en grund för alt
beräkna den tidpunkt då enligt 86 § UL den utmätningsverkan som är förbunden
raed domen eller utslaget skall vara förfallen.

Mot
bakgrunden av sitt förslag atl domstols beslut inte skall ha utraätningsverkan
har lagberedningen föreslagit att 17 § andra stycket LL skall upphävas och att
vad som i 33 kap. 4 § RB sägs om delgivning av tredskodom som innebär
betalningsfastställelse skall ulgå (jfr beredningens förslag till lag om
ändring i RB).

I
det föregående har förordats all domstols beslut all fordran skall ulgå med
särskild förmånsrätt i fast egendom skall ha utmätningsverkan. Föreskrift
härom har tagits in i 77 a § i departemenlsförslaget till lag om ändring i UL.
Enligt de föreslagna ändringarna i 86 § UL skall utmätningsverkan liksom nu
när det gäller betalningsfastställelse förfalla, om framställning om
försäljning inle görs hos ÖE inom två månader från det rättens beslut vann laga
kraft. Med hänsyn härtill bör den nuvarande ordningen för delgivning av
lagsökningsutslag och tredskodom som innebär betalningsfastställelse i stället
gälla beträffande tredskodom eller utslag varigenora fordran fastställs att
utgå raed särskild förmånsrätt i fast egendom. Detta uppnås genom att 17 § LL i
departemenlsförslaget lämnas oförändrad, medan ändring föreslås i RB:s
bestämraelser om delgivning av tredskodom,

v§
, .

Gällande rätt. Enligt
första stycket i denna paragraf får gäldenär lagsökas för fordran som grundar
sig på skriftligt fordringsbevis och är förfallen till betalning. I andra
stycket ges borgenär sora för sin fordran har inteckning möjlighet att genom
lagsökning söka betalning ur den egendom vari inteckningen gäller. Föreskriften
avser alla olika former av inteckning i egendom, dvs. inle bara inteckning i
fast egendora, toratrält och vattenfallsrätt utan också inteckning i vanliga
fartyg och luftfartyg samt företagsinteckning. Som förut nämnts har emellertid
endast lagsökningsutslag som avser betal-

s. 340 Kontrollera mot PDF

340 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

ningsfastslällelse
i fast egendom, tomträtt och vattenfallsrätt utmätningsverkan, jfr 77 a § UL
samt 4 kap, 27 § och 5 kap. 2 § lagen (1907: 36 s. 1) ora nyttjanderätt till
fast egendora.

Av 1 § LL fraragår sålunda
atl lagsökning kan avse såväl personlig fordran mot viss gäldenär som rätten
till betalning ur viss egendom, om denna rätt grundar sig på inteckning.
Lagsökning kan emellertid inte användas för att fastställa, hururida fordran
som ulan inteckning är förenad raed förmånsrätt i fastighet, dvs. förmånsi-ätl
enligt 17 kap. 6 § HB, får tas ul ur fasligheten. I den mån det i sådana fall
föreligger personligt betalningsansvar som är grundat på skriftligt
fordringsbevis kan emellertid lagsökning äga rum enligt 1 § första stycket LL.

Lagberedningen.
Beredningen utgår från att det också i fortsättningen liksom f. n., skall
fordras skriftligt fordringsberis för att vanlig lagsökning skall kunna
användas. Borgenär som till säkerhet för fordran har pantbrev i fast egendom
måste sålunda för alt kunna gå till lagsökning kunna åberopa en skriftlig
omslagsrevers. Beredningen finner det antagligt, atl borgenären efter det att
JB har genoraförts regelraässigl kommer all begära lagsökning hos gäldenären
personligen på grund av omslagsrevers för alt i den ordningen få konstaterat
alt han har förfallen fordran enligt reversen. En sådan lagsökning faller utan
ridare in under första stycket i 1 § LL.

Sannolikt vill borgenären
i lagsökningsmålel också få fastställt, alt han har panträtt i fastigheten.
Vanligen är den som personligen svarar för omslagsreversen även ägare till
fastigheten. Talan om fastställande av del personliga betalningsansvaret och
lalan om förklaring alt fasligheten svarar för fordringen kan då riktas raot
och delges en och samma person. Ägaren av den intecknade fastigheten är
emellertid inte alltid personligen betalningsansvarig för oraslagsreversen.
Del kan då inte raot honom riktas annan talan än sådan som avser ätt fasligheten
skall förklaras svara för fordringen. Liksom hittills bör det sålunda finnas
möjlighet alt genom lagsökning väcka lalan därom även ulan saraband med
fastställande av personligt betalningsansvar.

Panträtlskonslruktionen i
JB finner beredningen böra medföra att man, vid bifall till sökandens talan,
undviker del nuvarande ullryckssätlet, enligt vilket intecknad fordran
fastställs till betalning ur den inlecknade egendomen, vilket ger sken av all
det är fråga om en självständig fordran som får las ut ur fastigheten.
Beredningen framhåller också alt del ofta inte blir möjligt att i
lagsökningsutslaget fixera något slutligt belopp som får tas ut med förmånsrätt
i fastigheten. Däremot kan fastställas, i vad mån det föreligger
panlförskrivning som kan leda lill all fordran får tas ut med de begränsningar
som kan följa enligt lag. Bifall lill yrkande som avser alt få konstaterat att
riss fastighet svarar för förfallen fordran bör enligt beredningen sålunda
framdeles gå ut på en förklaring, att fordringen skall på grund av inteckning
utgå med förmånsrätt i fastigheten i den omfattning som gäller enligt lag,
dvs. enligt 6 kap. JB och det regelsystem som kommer att anknyta

s. 341 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 341

därtill.
I ordinära fall, då även personligt betalningsansvar görs gällande, skall
rätlen konstatera, att borgenären A har förfallen fordran mot gäldenären B på
beloppet X jämte ränta m. m. och alt pantbrev i B:s fastighet
har pantförskrivits för fordringen m, m., samt därefter dels ålägga B alt utge
beloppet X m, ra, till A dels förklara, atl den fordran, för
vilken panlförskrivning föreligger, skall på grund av närraare identifierat
pantbrev utgå raed förraånsrätt ur fastighelen i den raån del är förenligt med
6 kap, JB, Beredningen föreslår att andra stycket av denna paragraf i LL
avfallas så att lydelsen passar till vad som kan antas bli det ordinära vid
lagsökning för fordran som är förenad med panträtt i fast egendom. Enligt
förslaget får genora lagsökning prövas huruvida förfallen fordran skall på
grund av inteckning utgå raed förmånsrätt i viss egendom, om borgenären har
skriftliga bevis. Den ändrade lydelsen är enligt beredningen också användbar
för det fallet atl lagsökning enbart avser fastighetens ansvar. Beredningen
anser den också vara godtagbar, om lagsökning grundas på inteckning i fartyg
eller luftfartyg jämte reservdalar eller företagsinteckning.

Svaranden
i lagsökningsmål betecknas enligt gällande lag som gäldenär även när del är
fråga ora talan sora endast gäller fastställande av fordran till betalning ur
fastighelen. Delsamma gäller andra fall av betalningsfastställelse som avses i
1 § andra stycket. Terminologin kan enligt beredningen vara försvarlig, när
det, såsom enligt gällande lag, alltid förutsätts att inteckning beviljas till
säkerhet för visst skuldebrev. Med det syslem som finns i JB kan det knappast
godtas alt utan vidare beteckna faslighels ägare som gäldenär enbart därför att
riss fordran är förenad med panträtt i fastigheten. Beredningen anser, alt man
måste redaktionellt ta konsekvenserna av vad som nu sagts i terminologiskt
hänseende. Beredningen har därför till denna paragraf i LL fogat ett nytt
stycke som anger att vad i lagen sägs om gäldenär i fall då fråga är om
inteckning i egendom skall gälla ägaren av den inlecknade egendomen.

Departementschefen.
I den allmänna motiveringen har jag behandlat frågan hur
lagsökningsförfarandet bör utformas för alt det också i fortsättningen skall
vara möjligt att genom lagsökning få fastighelsexekution till stånd. Därvid har
jag förordat atl lagsökningsutslag varigenom fordran förklaras vara förenad
med panträtt i fastighet skall ha den verkan att fastigheten skall anses
utmätt. Regler om detta har tagits upp i 77 a § i departementsförslaget till
lag om ändring i UL, Samtidigt har jag framhållit att det som förutsättningar
för att fordran i lagsökningsmål skall förklaras vara förenad med panträtt
måste gälla att skriftligt fordringsbevis företes samt alt pantbrev har
pantförskrivits i fordringsbevisel eller genom särskild skriftlig handling som
företes under lagsökningsförfarandet. Jag har i samband därmed uttalat atl det
enligt min mening inle är nödvändigt alt borgenär som i lagsökningsmål styrker
sin fordran och panträtt genom skriftligt fordringsbevis och skriftlig
pantförskrivning av visst pantbrev också företer själva

s. 342 Kontrollera mot PDF

342 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

pantbrevet
i andra fall än då gäldenären (fastighetsägaren) gör invändning raot
panträtten.

Den ordning som jag
sålunda förordat behöver enligt min mening inle föranleda någon saklig
avvikelse från beredningens förslag lill ny lydelse av andra stycket av
förevarande paragraf i LL, I departementsförslaget har före-skririls att, ora
borgenären har skriftliga bevis, genora lagsökning får prövas huruvida
förfallen fordran skall på grundval av inteckning ulgå raed förraånsrätt i
viss egendora.

De skriftliga beris som
borgenären skall förete är i enlighet med vad jag nyss nämnde, i fråga om fast
egendom vartill i detta saramanhang räknas även tomträtt skriftligt
fordringsbevis och, om inte redan där skett pant-förskrivning av pantbrev i
faslighet för fordringen, särskild skriftlig handling som utvisar alt sådan
panlförskrivning har ägt rum. Om panträtten bestrids under förfarandet, får
borgenären dessutom styrka sitt innehav av pantbrevet. När det gäller annan
inlecknad egendora än fast egendora, dvs. vanliga fartyg, luftfartyg och
reservdelar lill luftfartyg samt företagsintecknad egendom, innebär förslaget
inle någon ändring i fråga om handlingar som skall företes i lagsökningsmål.
Självfallet måste, liksom alltid vid lagsökning, förutsättas att fordringen är
förfallen till betalning.

På motsvarande sätt som nu
bör borgenär, som har personlig fordran enligt fordringsbevis och panträtt för
fordringen i faslighet till följd av panlförskrivning av pantbrev, i samma
lagsökningsmål kunna få fastställt det personliga betalningsansvaret och att
fordran skall utgå ur fasligheten. I sådant fall komraer beträffande det
personliga betalningsansvaret första stycket av förevarande paragraf att vara
tillärapligl medan det föreslagna andra stycket får tillämpas beträffande
fastställande av fastighetens ansvar. Vanligen torde det, som beredningen
framhåller, vara så all den som personligen svarar för fordran också är ägare
lill fastigheten. Emellertid kan det också inträffa atl ägaren av den
inlecknade fastighelen inte är personligen betalningsskyldig. I så fall får
lalan föras både mol den betalningsskyldige gäldenären och mot
fastighetsägaren.

Enligt
förslagel är det också möjligt all genora lagsökning få fastställt alt
fastighet svarar för fordran sora är förenad med panträtt i fasligheten utan
att personligt betalningsansvar för fordringen samtidigt fastställs. Denna
möjlighet slår öppen såväl i fall då borgenären avslår från alt väcka lalan om
fastställelse av personligt betalningsansvar sora då sådant ansvar inte föreligger,
t. ex. som följd av att detta är preskriberat.

Vad
beredningen har anfört beträffande utformningen av lagsökningsutslag sora
innebär att fordran fastställs alt utgå med panträtt i fastighet föranleder
ingen erinran från min sida. Om sådant utslag har utraätningsver-kan bör della
eraeUertid också anmärkas i utslaget på samma sätt som nu sker när intecknad
fordran fastställs till betalning.

Enligt
85 § UL gäller nu att rätten, när inlecknad fordran har fastställts

s. 343 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 343

till
betalning ur fastighet, skall sända bevis härom lill inskrivningsdomaren och
ÖE. Min avsikt är att motsvarande föreskrifter beträffande domstols beslut,
som innebär att fordran fastställs att utgå med panträtt i fastighet, skall
meddelas i tillämpningsföreskrifter.

Den ändrade lydelsen av 1
§ andra stycket som nu föreslås medför, sora förut har antytts, inle någon
ändring i förfarandet när borgenär begär alt det lagsökningsvägen skall
fastställas all inlecknad egendora av annat slag än fast egendora och toratrält
skall svara för fordran. Emellertid torde utslaget i sådana fall böra ges en
utformning sora ansluter till lagrunimels ordalydelse.

I ett nytt Iredje stycke
av förevarande paragraf i LL har i enlighet med beredningens förslag tagils
upp, atl vad som i lagen sägs oin gäldenär när fråga är om inteckning i fast
egendom skall gälla ägaren av egendoraen.

3
och 13 §§ Departementschefen. I departementsförslaget har dessa paragrafer jämkats
så att bestäramelserna bringas i överensstämmelse raed den föreslagna lydelsen
av 1 § andra stycket.

Övergångsbestämmelser

Lagberedningen.
Ändringarna i LL bör träda i kraft saratidigt raed JB. I lagsökningsmål skall
iakttas de materiella regler sora följer av övergångs-bestäimnelserna till JB.
Den nya lydelsen måste anses rymma även fall då äldre inteckning åberopas och
rättsverloiingarna av den äldre inteckningen skiljer sig från rättsverkningarna
av pantbev

Det kan förekomma, alt
äldre inteckningshandling ligger som pant för muntlig fordran. Enligt gällande
lag kan i sådant fall lagsökning äga rum på grund av inteckningshandlingen, om
ansökningen riktas mot fastigheten. Beredningens förslag lill ändring av LL
utgår däreraot från att lagsökning inte kan äga rura utan att själva fordringen
liksora pantförskrivningen grundas på skriftligt fordringsbevis. Beredningen
föreslår, all det ges en övergångsbestämmelse, enligt vilken i nämnda fall
lagsökning enligt 1 § andra stycket i dess nya lydelse får göras med åberopande
av inteckningshandlingen. Härvid förutsätts, att sökanden uppger beloppet av
sin muntliga fordran. Om det görs invändning som rör fordringen eller
pantförskrivningen och invändningen inle kan lämnas utan avseende, är
borgenärens rätt alt anse som stridig och målet skall hänskjutas till
rättegång. Om borgenär åter har fordran sora grundas på själva
inteckningshandlingen, är det utan vidare klart, atl lagsökning även framdeles
kan grundas på handlingen. Delta gäller även om inteckningshandlingen inte är
förenad med personlig fordran ulan endasl ger en rätt till betalning ur
fastighelen. Inteckningshandlingen utgör då skriftligt bevis om
fordringsförhållandet.

Även
mål som inkoramit före nya lagens ikraftträdande bör i öviigt prövas

s. 344 Kontrollera mot PDF

344 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

enligt
nya lagen. Detta innebär enligt beredningen inle någon annan ändring än atl en
försiktigare formulering än f. n. bör iakttas vid bifall lill ansökan enligt 1
§ andra stycket.

Departementschefen.
1 departementsförslaget har övergångsbestämmelserna tagils upp i enlighet
med beredningens förslag.

3.4 Förslaget
till lag om ändring i rättegångsbalken

Genom
prop. 1970: 13 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga bl. a. förslag
till lag om ändring i RB. Förslagel har antagils av riksdagen och skall träda i
kraft den 1 januari 1971 (ILU 17, rskr. 101).

I del antagna förslagel
till lag ora ändring av RB har föreskrifter om delgivning av tredskodom tagits
in i 33 kap. 5 §. Enligt dessa föreskrifter gäller bl. a. att tredskodom som
innebär att intecknad fordran fastställs till betalning ur fast egendom,
tomträtt eller vatlenfallsrätt skall delges genom rättens försorg.

Som har framhållits i
anslutning till förslaget till lag om ändring i lagsökningslagen bör den
nämnda föreskriften ändras med hänsyn till att det nu föreslås ändrade regler
beträffande dorastolsbesluls utmätningsverkan. I departemenlsförslaget har i
enlighet härmed föreskrivits all tredskodom som innebär alt fordran fastställs
all ulgå raed särskild förmånsrätt i fast egendora eller tomträtt skall delges
genom rättens försorg. Med tanke på att enligt JB vattenfallsrätt inle vidare
skall kunna upplåtas men komraer att vara kvar på grund av äldre upplåtelser
har bestämmelse om tredskodom som rör sådan rätt tagits in som en
övergångsbestämmelse.

3.5 Förslaget
till lag om ändring i konkurslagen (1921: 225)

Departementschefen.
De förslag till lagar om exekutiv försäljning av fast egendora (FfL) och om
exekutiv försäljning av luftfartyg m. m. (LfL) saral ora ändring i UL som nu
läggs fram påkallar vissa ändringar i KL. Ändringar i KL föranleds också av det
förslag till förmånsrättslag (FRL) och därraed samraanhängande lagändringar som
jag avser att senare denna dag anraäla för reraiss lill lagrådet.

Lagberedningens
förslag lill ändringar i KL, sora har utarbetats med utgångspunkt från bl. a.
av beredningen upprättat förslag till förmånsrättsordning (FRO), har vid
remissbehandlingen i allmänhet godtagits eller lämnats utan erinringar.
Deparlementsförslaget överensstämmer också i sak väsentligen med vad
beredningen har föreslagit. Vissa ändringar i beredningens förslag har
nödvändiggjorts genom att förslaget till förmånsrättslag i redaktionellt
hänseende avviker från FRO.

Departemenlsförslaget
lill lag ora ändring i KL innebär att 4 och 68 §§ upphävs samt alt 24, 29, 31,
33, 70, 71, 76, 78, 138, 143, 195 och 216 §§ ändras.

s. 345 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 345

4
§

GäUande
rätt. I 17 kap. 5 § första stycket HB tiUerkänns hyresvärd särskild förmånsrätt
för hyresfordran som inle har förfallit lill betalning tidigare än ett år före
utmätning eller ingivande av konkursansökan. Hyresvärden har också förmånsrätt
för kost under de sista månderna av hyrestiden liksom för ersättning för skada
på den förhyrda lägenheten. Förmånsrätten gäller i hj-resgästen tillhöriga
lösören som finns inom fastighelen.

Enligt 17 kap. 6 § första
stycket HB har jordägare förmånsrätt för arrende eller avgäld som skall utgå
till honom samt för belopp raotsvarande utskyld eller annan avgift som åligger
honom men hade bort erläggas av arrendatorn. Förmånsrätten avser dock inle
fordran som har förfallit tidigare än ell år före utmätning eller ingivande av
konkursansökan. Vidare gäller förmånsrätt i fråga om ersättning för husröla
och vanhävd. Här är någon tidsbegränsning emellertid inle föreskriven.
Slutligen har jordägaren förraånsrätt för lega och ersättning för kreatur,
redskap och annat som jordägaren lämnat arrendatorn för egendomens bruk.
Beträffande lega gäller den förut angivna ettårsbegränsningen. Förmånsrätten
gäller i arrendatorn tillhöriga lösören sora finns på fastigheten.

EnUgl
2 kap. 42 § lagen (1907: 36 s. 1) ora nyttjanderätt tiU fast egendom har jordägaren
retentionsrätt.

1
4 § KL finns f. n. särskilda konkursgrunder sora anknyter till de nämnda
reglerna om jordägares och hyresvärds förmånsrätt. Som konkursgrunder anges
sålunda dels att lös egendom, i rilken förmånsrätt tillkomraer jordägare enligt
17 kap. 6 § första stycket HB, tagils i mät dels att sådan egendom eller
egendom, i rilken hyresvärd har förmånsrätt enligt 17 kap. 5 § första stycket
HB, har sålts genom skriftlig avhandling med villkor alt säljaren skall få
behålla egendomen i sin vård, s. k. lösöreköp. Gäldenären skall i dessa fall på
borgenärens yrkande försättas i konkurs, om han inle visar att den övriga
egendom sora borgenären har förmånsrätt i är tillräcklig för betalning av hans
fordran.

Lagberedningen.
Avsikten med 4 § KL är alt ge jordägare och hyresvärd ett skydd mot att
säkerheten som han har i arrendatorns eller hyresgästens egendom urholkas genom
alt denna tas i anspråk för andra borgenärers fordringar.

Jordägares
retentionsrätt kan utövas endasl i saraband med arrendatorns avflyttning. Om
jordägaren inle har exekutionstitel för sin fordran, skulle han inte utan
konkurs kunna hindra alt egendom, vari han har förmånsrätt, under arrendets
bestånd undandrogs honom. Utan atl ha retentionsrätt får han nämligen inte del
av köpeskillingen för exekutivt såld egendora, ora inte utmätning äger rum
också för hans fordran. Till förekommande av denna olägenhet har jordägaren
genom 4 § KL beretts möjlighet atl få arrendatorn försall i konkurs. I
konkursen kan han på vanligt sätt bevaka sin fordran

s. 346 Kontrollera mot PDF

346 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

med
förmånsrätt. Eftersom hyresvärds retentionsrätt kan utövas under hj--restidens
gång och borgenär raed retentionsrätt då kan få sin företrädesrätt beaktad vid
utraätning för annans fordran har ett raotsvarande skydd inte ansetts behövUgl
för hyresvärd.

Om
arrendator eller hyresgäst säljer egendom enligt bestämraelserna i 1845 års
lösöreköpsförordning kan jordägarens och hyresvärdens retenlions-och
förmånsrätt äventyras. En sådan försäljning blir nämligen enligt huvudregeln i
3 § i förordningen gällande mot säljarens borgenärer, sedan köpeavtalet har
föreletls hos rätten och 30 dagar därefter förflutit utan alt utmätning har
skett eller konkursansökan gjorts. Del kan vara svårt för jordägare eller hyresvärd
atl utverka utmätning eller konkurs på vanliga grunder inom denna tid och
därigenora hindra verkningarna av lösöreköpet. Detta utgör bakgrunden lill det
skydd sora i 4 § KL tillerkänts jordägare och hyresvärd med anledning av
försäljning genora lösöreköp.

Beredningen
framhåller all de förmånsrätter som nu finns i 17 kap. 5 § första stycket eller
6 § första stycket HB i viss omfattning ersätts av förmånsrätt enligt 7 § 1)
FRO. Sådan förmånsrätt skall gälla också vid utmätning. Beredningen ämnar föreslå
alt hyresvärds och jordägares retentionsrätt upphävs. I stället avser
beredningen föreslå rält till oraedelbar utraätning för hyresvärd eller
jordägare som har klar och förfallen fordran mol hyresgäst eller arrendator.
Beredningen anser, atl de speciella konkursgrunderna i 4 § KL därmed kan
undvaras, och föreslår, att paragrafen upphävs. Denna ändring överensstämmer
med de principer om vilka man preliminärt har enats vid det nordiska samarbetet
på konkursrättens område.

Departementschefen.
Frågan om jordägares och hyresvärds förmånsrätt för fordran på arrendeavgift
eller hyra, liksom frågan om dem tillkommande retentionsrätt, kommer jag alt ta
upp till utförlig behandling i saraband raed att jag senare denna dag föreslår
att till lagrådet skall rerailleras förslag till förmånsrättslag m. ra. I detta
sammanhang kan jag därför inskränka raig till all nämna att jag då avser alt i
enlighet med beredningens förslag förorda alt förmånsrätten skall begränsas
till att gälla fall då hyres- eller arrendeavtal avser lägenhet eller jord
sora är avsedd att användas i näringsverksarahel, i vilken förelagsinteckning
kan meddelas (5 § första stycket FRL). Förmånsrätten skall omfatta lös egendom
som hör lill verksamheten. Vidare vill jag nämna att jag, likaledes i enlighet
med beredningens förslag, förordar att jordägares och hyresvärds retentionsrätt
avskaffas. Däremot har jag inte ansett mig kunna biträda beredningens förslag
alt jordägare och hyresvärd som har fordran mot hyresgäst eller arrendator
skall ha rält till omedelbar ulraälning.

Även
om jag inte avser all följa beredningens förslag att jordägare och hyresvärd
skall få rätt till omedelbar utmätning i vissa fall, anser jag all de särskilda
konkursgrunderna som nu finns i 4 § KL kan undvaras. Liksora beredningen
föreslår jag alltså att paragrafen upphävs.

s. 347 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 347

24
§ ,

Gällande
rätt. I 23 § KL regleras möjligheten för borgenär att få utmätning lill stånd
när gäldenären är försatt i konkurs. Enligt huvudregeln i första stycket får
utmätning för gäidenärens skuld efter konkursbeslutet inte ske i egendom som
hör till konkursboet. Skulle utmätning äga rum i strid mot regeln, saknar
utmätningen verkan. Från regeln alt utmätning inte får ske görs i andra stycket
av paragrafen undanlag för fordran med panträtt i fast eller lös egendom.
Borgenär raed sådan fordran kan alltid få utmätning av egendom som utgör
säkerhet för fordringen.

Regler
om utraätningsförfarande som pågår när gäldenären råkar i konkurs finns i 24 §
KL. Enligt första styckel i denna paragraf gäller alt, om egendom före beslut
om konkurs har blivit utmätt för fordran för vilken borgenären hade panträtt i
egendomen, verkställigheten skall fortsätta ulan hinder av konkursen. Andra
och tredje styckena i 24 § avser fall, då utraälningssökandens fordran inte är
säkrad genom panträtt eller därmed likställd retentionsrätt.

I
andra stycket regleras förfarandet, när utmätning skett av fast egendom,
vanliga fartyg, luftfartyg, gods i fartyg eller luftfartyg eller inlecknade reservdelar
lill luftfartyg. Verkställigheten skall fortgå, om inte konkursförvaltaren
före egendomens försäljning enligt 68 § gör framställning om alt den skall
inställas.

Beträffande
utmätning av annan lös egendora än som avses i andra stycket föreskrivs i
tredje stycket av 24 § att utmätningsmannens befattning med egendomen skall
upphöra, om den inte har blivit såld före konkursbeslutets meddelande. I
stället får förvaltaren sälja egendoraen enligt föreskrifterna i KL. För att få
betalt ur egendomen blir då utraätningsborgenärenhänrisadtill reglerna ora
bevakning och utdelning i konkurs. Som konkursborgenär kan han göra gällande
den förmånsrätt som följer med utraätning, om förmånsrätten inte har förfallit
enligt 17 kap. 8 § HB.

Ora utmätning och
försäljning av den ulraätta egendomen har hunnit ske före konkursbeslutet men
redovisning eller fördelning av influtna medel återstår, skall verkställigheten
i utmätningsärendet alltid fortgå i de fall som avses i 24 § första och andra
styckena. Delsamma torde gälla i fall som avses i paragrafens tredje stycke.
Redorisning eller fördelning anses därrid skola ske enligt de vanliga
föreskrifterna i UL. Om utmätningsborgenären inte har pant- eller därmed
jämställd retentionsrätt i egendoraen, har han emellertid rält alt uppbära
betalning endast under förutsättning att utmätningen ägt rum raer än en månad
eller, om utmätning ägt rum för makes fordran, ett år före konkursansökningen.
Om ackordsförhandling har föregått eller gäldenären har avlidit, gäller speciella
frister (jfr 17 kap. 8 § och 9 § 3 mom. HB). Om utmätning ägt rum senare, skall
vad som belöper på utmätningssökandens fordran tillsammans med eventuellt
överskott rid försäljningen re-

s. 348 Kontrollera mot PDF

348 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

dovisas
till konkursförvaltaren. Utmätningssökanden får sedan göra sin fordran
gällande i konkursen utfm anspråk på någon förmånsrätt i anledning av
utmätning.

Om
utmätningsförfarandet avbryts enligt bestämmelserna i 24 § andra eller tredje
stycket KL, innebär detta inle, alt utmätningen blir utan verkan. Bl. a. anses
att utmälningsförfarandet skall återupptas, om egendomen inte blir såld under
konkursen.

Lagberedningen.
Beredningen föreslår inte någon ändring i 23 § KL. Däreraot finner beredningen
ändringar i 24 § KL vara påkallade med hänsyn lill de nya regler om utraätning
av ägarhypotek i fastighet som har tagils upp i 78 § i beredningens förslag
till lag om ändring i UL (jfr 91 a § i motsvarande departementsförslag). Dessa
regler innebär alt den som har fått utmätning för ägarhypotek skall kunna
begära all fastighelen tas i anspråk. Denna form av verkställighet bör enligt
beredningen få fortgå efter elt konkursutbrott under samma förutsättningar
sora när annan utmätning har ägt rum. Beredningen påpekar ridare atl i FRO inle
finns någon motsvarighet till föreskrifterna i 17 kap. 8 och 9 §§ HB alt
utmätning förfaller när konkurs inträffar inom viss lid därefter, Detta gör
vissa ändringar i 24 § KL önskvärda.

Beredningen
föreslår, all som första stycke i 24 § tas upp en allmän regel som förutsätter
all, när utmätning skett före konkursen, verkställigheten skall fortgå, om del
inle görs någon begäran om att den skall uppskjutas eller, i fall som anges i
tredje stycket helt avbrytas. Begäran om uppskov skall kunna göras av
förvaltaren eller av borgenär vars rätt beror därav. För atl uppskov skall
beriljas skall enligt förslaget krävas, atl det är behövligt för att
borgenärers rält skall kunna tas tillvara eller atl i övrigt synnerliga skäl
föreligger. Särskilt när fast egendom har blivit utmätt finner beredningen det
kunna vara angelägel, att auktion uppskjuts för atl lönefordringar skall kunna
bevakas. Bevakningssamraanträde och auktion kan före konkursens början ha
utsatts att hållas strax därefter. Auktionen bör då i-egelmässigt ställas in i
avvaktan på alt bevakningstiden i konkursen går ut.

Enligt
68 § KL gäller f. n. alt framställning om avbryiande av förfarandet i fall som
avses i 24 § andra stycket KL förutsätter samtycke av rättens ombudsman.
Beredningen anser inle att något sådant krav bör ställas upp beträffande
begäran om uppskov som avses med beredningens förslag. Del tillkommer ÖE att
pröva, hururida anledning till uppskov föreligger, och denna kontroll är
enligt beredningen tillräcklig. 68 § bör därför upphävas.

Uppskov
kan föranleda, alt vissa kostnader blir onyttiga. Denna utgift bör enligt
beredningens mening inte drabba utmätningssökanden. Beredningen föreslår därför
att, om auktion har blivit utsatt, onyttig kostnad skall betalas av
konkursboet, vare sig uppskov sker på begäran av förvaltaren eller på
framställning av borgenär.

Beredningen
frarahåller alt sakägarförteckningen skall följas vid fördelning av raedel
efter försäljning av fast egendom som har skett före konkur-

s. 349 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 349

sens
början. Sakägarförteckning skall också gälla, om luftfartyg eller reservdelar
till luftfartyg har sålts. Därav följer emellertid inte alt belopp som enligt
förteckningen tillkommer utraätningssökanden under alla omständigheter skall
betalas till denne. Om utraätningssökanden inle hade panträtt och den
förmånsrätt han vunnit genom utmätningen skall gå åter enligt 31 § KL i
beredningens förslag, bör ÖE beakta delta och redorisa beloppet till konkursförvaltaren.
På motsvarande sätt skall eventuellt överskott vid försäljningen inte redorisas
till gäldenären personligen utan till konkursförvaltaren.

En
likartad situation föreligger om försäljning ännu inle har ägt rum när
konkursbeslutet meddelades men sker senare under konkursen. Förslaget
förutsätter, att det före konkursen inledda förfarandet kan få fortgå i sin
v'anliga ordning, även om utraätningssökanden inte hade panträtt och den
förmånsrätt han vunnit genom utmätningen skall gå åter. Om emellertid förfarandet
skall fortgå, skall enligt vad som föreslås i andra stycket av 24 § KL del
belopp som enligt reglerna i UL skolat tillkomma borgenär, vars genom
utmätningen vunna förmånsrätt går åter, inle utbetalas till honom ulan redorisas
lill konkursförvaltaren.

Beredningen
påpekar alt sådana situationer som nu har berörts också kan förekomma efter
utmätning av lös egendora, t. ex. luftfartyg eller företagsintecknad egendom.

Om
ulmätningssökanden inle hade panträtt och den förmånsrätt han har vunnit genora
utmätningen skall gå åter, kan del enligt beredningen vara olämpligt, alt
utmätningsförfarandet får fortsätta. Beredningen föreslår därför i tredje
stycket av 24 § KL, att utmätningen i sådant fall skall gå åter ora förvaltaren
yrkar det innan den utmätta egendomen har blivit såld. I sådant fall upphör
alla verkningarna av utmätningen. Den återupplivas alltså inte, om konkursen
nedläggs. I andra fall kan utmätningen stå kvar och bli av betydelse, om
ålerrinning inle längre kommer i fråga därför alt konkursen har lagts ned. Att
konkursen läggs ned inverkar då endast på redovisningen av influtna medel.
Dessa skall inte redovisas till konkursboet utan till borgenären eller, i fråga
ora överskott, till gäldenären.

Remissyttrande.
Bestämmelsen i beredningsförslaget att konkursboet skall betala kostnad som
blir onyttig genom att exekutiv auktion uppskjuts på grund av gäidenärens
konkurs berörs i yttrandet från advokatsamfundet. Samfundet konstaterar att
bestämmelsen enligt beredningens mening skall gälla inte bara om
konkursförvaltaren har begärt uppskov ulan också om borgenär i konkursen har
gjort del. Samfundet kan inte finna något skäl för att konkursboet skall
belastas raed kostnader, sora beror på enskild borgenärs åtgärd.

Departementschefen.
Jag anser den av beredningen föreslagna ordningen kunna godtas i sak. I
departementsförslaget har beredningens förslag emellertid omarbetats.
Deparlementsförslaget innebär alt, raan i ett första stycke tar in den
grundläggande, i beredningens förslag underförstådda re-

s. 350 Kontrollera mot PDF

350 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

geln
att verkställighet av utniätningsraål skall fortgå om annat inte bestäras.
Dessutom innehåller första stycket den tillämpningsbestämmelse som ges i andra
stycket i beredningsförslaget. Andra stycket i departeraentsförslagel upptar
den av beredningen föreslagna bestämmelsen ora uppskov med förfarandet och
Iredje stycket regeln ora återgång av ulinälningsförfarandet på yrkande av
förvaltaren.

Uppskov
enligt det föreslagna andra stycket skall bara få förekomma för alt borgenärers
rält skall kunna tas tillvara eller då synnerliga skäl föreligger. Avsikten är
inle att ge borgenärer någon särskild fördel utöver den som förelegat ora
konkursen inte hade föregåtts av utmätning. Det är därför enligt min raening
inte oskäligt atl konkursboet belastas raed den kostnad sora har bUvil onyttig
genora uppskovet, även om della har meddelats på begäran av" enskild
borgenär.

Med
den föreslagna utformningen av 24 § blir bestämmelserna i 68 § överflödiga. 68
§ föreslås sålunda bli upphävd.

29
§

Lagberedningen.
I 29 § andra stycket KL finns särskilda bestämmelser ora återvinning av
säkerhet som består i inteckning. Vad där sägs om inteckning i fast egendom är
oförenligt raed JB. Panlsättning av pantbrev som avses i JB koramer all falla
in under förevarande paragrafs första stycke. Andra stycket har därför jämkats
så att del inte omfattar sådant pantbrev.

Departementschefen.
Departementsförslaget överensstämmer i sak med beredningens förslag. Den
ändrade lydelsen av paragraferis andra stycke medför all detta stycke endasl
kommer att avse inteckning i gäidenärens lösa egendom. Pantsättning av pantbrev
i fastighet enligt JB kommer i fortsättningen atl orafattas av regeln i
paragrafens första stycke.

31
§

Denna
paragraf motsvarar 31 § och 39 § fjärde stycket i beredningens förslag.

Gällande
rätt. Borgenär, för vars fordran lös egendom har blivit utmätt, åtnjuter enligt
17 kap. 8 § HB förmånsrätt till betalning ur den utmätta egendomen.
Förmånsrätten förfaller, om konkurs har följt på ansökan som har gjorts inom en
månad eller, när ulmälningsborgenären är gäidenärens make, ett år efter
utmätningen. För det fallet alt utmätning skett i en avliden gäldenärs dödsbo
gäller en särskild frist för ingivande av konkursansökan. Vidare gäller en
särskild regel, när konkurs föregåtts av offentlig ackordsförhandling

I
17 kap. 9 § 3 mom. HB finns föreskrifter om den förmånsrätt som följer med
utraätning av fast egendom. Har sådan egendom utmätts för fordran, för vilken
egendomen inle svarar på gnmd av inteckning, äger borgenären, om utmätningen
inte upphävs eller går åter, förinånsrält till betalning ur den

s. 351 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 351

utmätta
egendomen som om inteckning för hans fordran hade beriljats sarama dag
utmätningen skedde. Om inteckning söks samma dag som utmätningen äger rum, har
utmätningen dock företräda. Inträffar konkurs i enlighet med vad som sägs i 8
§, förfaller förmånsrätten.

Har egendora lagils i raät
för borgenärs fordran inom 30 dagar innan konkursansökan gjordes eller under
tiden därefter fram lill konkursbeslulel och har borgenären fått betalning
genom utmätningen, skall betalningen enligt 31 § KL på talan av konkursboet gå
åter. Föreskriften, sora gäller vid utmätning av såväl lös som fast egendom,
kan sägas komplettera bestämmelserna i 17 kap. 8 § och 9 § 3 mom. HB. Om
utmätning har skett inom 30 dagar före konkursansökan och hunnit leda till både
försäljning och Ukvid lill borgenären före konkursbeslulet, har sålunda
konkursboet möjlighet att återrinna likviden. Om enbart försäljning raen inte
likvid har skett före konkursbeslulet, har det antagits, att utmätningsmannen
skall redovisa köpeskillingen lill konkursboet och inte lill
utmätningssökanden. Köpeskillingen kommer då alt ingå i konkursboet, och
utraätningssökanden får bevaka sin fordran i konkursen utan att kunna åberopa
förmånsrätt på grund av utraätningen. Om verkställigheten skall fortgå enligt
reglerna i 24 § KL tillämpas, sora framgår av vad som tidigare har nämnts, en
särskild ordning. För återvinning från make och när ackordsförhandling
föregått gäller särskilda frister (jfr 33 och 35 §§ KL).

Lagberedningen.
Bestämmelserna i 17 kap. 8 och 9 §§ HB om förmånsrätt ersätts av 10 § FRO (jfr
8 § FRL). Detta förslag innehåller emellertid inte någon bestämraelse alt förmånsrätt
på grund av utmätning inle skall gälla när konkursansökan eller annan åtgärd
följer inom för olika fall fastställda lider. Beredningen föreslår i stället,
alt 31 § KL vidgas så att den får gälla inte bara återvinning av betalning utan
även återvinning av den förmånsrätt sora har vunnits genora utmätning.

Enligt
gällande lag förutsätter återvinning att talan därom väcks inom viss tid. Detta
krav bör enligt beredningens mening inte gälla, när utmätning inte har lett
till all borgenären fått betalning utan egendomen eller medel som har flutit in
efter dess försäljning eller på annat sätt även finns i behåll hos
utmätningsmannen eller ÖE. Beredningen föreslår därför, alt som fjärde stycke i
39 § KL förs in bestämmelsen att särskild talan om återvinning inte behöver
väckas, när den rätt som vunnits genoin utmätning skall gå åter och borgenären
inle har fått betalning.

Departementschefen.
De regler om förhållandet mellan utraätning och konkurs sora nu finns i HB och
KL är svåröverskådliga och komplicerade. Enligt rain mening skulle en ordning
som den av beredningen föreslagna leda till en önskvärd förenkling och skapa
större klarhet i regelsystemet. I enlighet ined beredningens förslag förordar
jag sålunda atl del i FRL endast anges att utmätning ger förmånsrätt i den
utmätta egendomen samt att 31 § KL ändras så atl därav framgår att frågan öm
den genom utmätningen vunna

s. 352 Kontrollera mot PDF

352 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

förmånsrätten
skall bestå under konkurs blir beroende av om framställning om återvinning görs
inom viss tid. I samband med att jag senare denna dag anraäler FRL för remiss
till lagrådet kommer jag att ta upp den nu angivna ordningen till vidare
behantUing (lagrådsremissen s. 104). I delta samraanhang inskränker jag mig
till alt beröra utformningen av de nya bestämmelserna i 31 § KL.

EnUgt
beredningens förslag skall i 31 § KL föreskrivas atl den förmånsrätt eller
betalning som har vunnits genora utmätning skall gå åter, om utmätningen
skedde inom 30 dagar innan konkursansökningen gjordes eller under tiden
därefter till dess konkursbeslutet meddelades. Beredningen föreslår vidare att
i ett nytt fjärde stycke i 39 § KL skall las in föreskriften att särskild lalan
om återvinning inte behöver väckas, om den förmånsrätt som har vunnits genora
ulraälning skall gå åter och gäldenären inte har fått betalning,

1
sak ansluter jag mig till beredningens förslag. Enligt min raening blir bestämraelserna
emellertid klarare om de samraanförs i 31 § på så sätt alt där anges dels alt
förmånsrätten eller betalning under angivna förutsättningar på talan av
konkursboet går åter dels alt särskild talan om återgång av förmånsrätt inte
behövs, om borgenären ännu inle har fåll betalning på grund av utmätningen,
DepaiiemerLlsförslaget har utforraats i enlighet härmed,

33 §
Departementschefen. I andra stycket har reglerna om inteckning för ogulden
köpeskilling utmönstrats. Liksom 29 § andra styckel omfattar bestämmelserna i
33 § andra stjcket i fortsättningen inte pantbrev i fastighet.

68
§. Departementschefen. I enhghet med vad som har anförts i anslutning till 24 §
föreslås att denna parag;raf skall upphävas.

70
§

Lagberedningen.
Enligt första stycket i denna paragraf i dess nuvarande lydelse kan
konkursförvaltaren begära, att fast egendom sora ingår i boet skall säljas i
den ordning som UL bestämmer. Men egendomen får också av yttras på annat sätt,
ora förvaltaren finner det fördelaktigare för boet och rättens ombudsman
samtyclier. Skulle orabudsraannen vägra sitt bifall, kan förvaltaren
underställa frågan borgenärernas prövning. Enligt sista punkten i stycket
gäller ridare, alt försäljning av fast egendom inte i något fall får ske annat
än på auktion, om inle gäldenären medger del.

Vid
en av beredningen under år 1962 förelagen enkät rörande reformbehov på konkursrällens
område yrkades från flera håll, alt det nu nämnda kravet på gäidenärens
godkännande inte borde vara ovillkorligt. Det hävdades, att gäidenärens
ståndpunkt ofta bestäras av subjektiva skäl och alt missbruk förekommer av
kravet på samtycke. Beredningen föreslår mot bakgrund av

s. 353 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 353

detta
att kraven på gäidenärens samtycke upphävs. Gäldenären bör få tillfälle att
framföra sina synpunkter på försäljningssätlet, när det är fråga om fast
egendom. Han bör emellertid inle kunna avsevärt fördröja en försäljning, t.
ex. genora att hålla sig undan så alt han inte kan böras. Beredningen föreslår
därför att sista punkten i 70 § första stycket ändras så, att det åläggs
förvaltaren alt höra gäldenären beträffande försäljning av fast egendom när det
lämpligen kan ske.

I
andra stycket av paragrafen föreslår beredningen redaktionella jämkningar. När
det i andra punkten enligt förslaget krävs samtycke av borgenärer som i
konkursen bevakat fordringar, rilka skall ulgå med särskild förmånsrätt eller
bättre rätt ur egendomen, kan det dock enligt beredningen möjligen innefatta
någon ulridgning i förhållande till gällande lag.

Tredje
stycket i paragrafen har i beredningens förslag jämkats så att det skall
ansluta sig till FfL.

Med
anledning av framställningar från JO och Saraverkande byggnadsfackförbunden
har beredningen övervägt frågan ora konkursförvaltningen rid exekutiv
försäljning av fast egendom under konkurs bör underrätta ÖE om vilka borgenärer
sora har förraånsrätt enligt 17 kap. 4 § HB. Beredningen har vid sina
överväganden i denna fråga stannat för att föreslå att det i ett nytt fjärde
stycke av 70 § KL ges bestämmelser som ålägger konkursförvaltaren att vid
sådan försäljning anmäla alla i konkursen bevakade fordringar som bör beaktas
vid fast egendoms försäljning under konkurs. Beredningen påpekar all
förvaltaren f. n. i praxis anses ha behörighet till detta såvitt angår
fordringar som avses i 17 kap. 4 § HB, dvs. främst lönefordringar. Någon
skyldighet i del avseendet är emellertid inte föreskriven i lag. Fjärde styckel
i 70 § i förslaget ålägger förvaltaren skyldighet atl göra anmälan.
Skyldigheten är inte inskränkt till lönefordringar utan skall omfatta alla
fordringar vilka bevakats med sådan förmånsrätt som bör beaktas vid
faslighetens försäljning, dvs. bl. a. fordringar med säkerhet i pantbrev på
grund av inteckning. Beredningen vill understryka, alt i den mån den lösa
egendomen uppenbart förslår för alt de förmånsberältigade löneborgenärerna
skall få full betalning, dessa fordringar självfallet inte kräver beaktande
vid försäljningen av den fasta egendomen. Någon anmälan från förvaltarens sida
blir då inte aktuell. Förvaltaren skall enligt förslaget också anmäla arvode
och annan konkurskostnad som bör beaktas vid egendoraens försäljning.

Beredningen
frarahåller atl det, för att fastigheten skall bli såld och löneborgenärerna
få betalt, kan behövas alt anslulningsrätt utövas enligt 15 § FfL (jfr 13 § i
motsvarande departementsförslag). Förslaget upptar i fjärde stycket som en
andra punkt föreskrift, atl förvaltaren också skall föra talan för dessa
borgenärer ora del är påkallat. Av detta följer bl. a., all han skall utöva
anslutningsräll och ora det behövs fullfölja talan lill högre instans.

Som
en tredje punkt i fjärde styckel har beredningen upptagit bestämmelser att
förvaltaren genom brev skall underrätta borgenär om anraälan som

12 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 20

s. 354 Kontrollera mot PDF

354 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

han
har gjort rörande dennes fordran eller yrkande som han har framställt på
dennes vägnar. Borgenären får genom della kännedom om vad som har skett och kan
själv ta sina intressen tillvara.

Beredningen
framhåller atl avsikten med de föreslagna bestämmelserna inle är alt
förvaltaren skall ensidigt söka la tillvara vissa borgenärers intressen. Han
är sålunda inte skyldig att väcka eller fullfölja talan i strid raot egen
uppfattning. Har förvaltaren anraält fordringsanspråk mot vilket han har
framställt anmärkning i konkursen, skall i vanlig ordning prövas om anmärkningen
är befogad. Vid fastighets försäljning får det anmälda beloppet tas i beräkning
sora tristigl.

Remissyttrandena. De av
beredningen i fjärde stycket av 70 § KL föreslagna bestäraraelserna berörs i
några remissyttranden. Föreningen Sveriges häradshövdingar och stadsdomare
tillstyrker förslaget och betonar all den hittillsvarande bristen på
bestämmelser varit klart otillfredsställande. Länsstyrelsen i Kopparbergs län
välkomnar också förslagen och frarahåller alt mycken möda komraer att besparas
konkursborgenärer genom de föreslagna reglerna. Kraven på uppmärksarahet från
deras sida komraer att kunna sänkas samtidigt som ÖE i betydande utsträckning
undgår att anslå sin tid till kontroll av vad konkursförvaltare med eller utan
fullmakt från konkursborgenär får eller inle får göra i bevakningshänseende.
Advokatsamfundet delar uppfattningen att förvaltaren bör åläggas att anraäla
lönefordringar. Enligt samfundet kan del emellertid diskuteras om åläggandet
bör utsträckas till atl avse fordringar sora är förenade raed panträtt i
fastigheten. Norraalt sett ankoramer det på fordringsägare med panträtt att
själva bevaka sina intressen. De lider på grund av utebliven anmälan inle
någon egentlig risk föi rättsförlust, eftersom pantbreven obligatoriskt skall
tas upp i sakägarförteckningen med kapitalbelopp. Det fyller alltså enligt
samfundet inle någon egentlig funktion att ålägga förvaltaren att anmäla
sådana fordringar. Sarafundet anser därför att förvaltaren inle bör belastas
raed detta. Vidare anför samfundet att del från olika sjmpunkler är olämpligt
alt förvaltaren skall föra talan för löneborgenärerna. Samfundet frarahåller
att del uppdrag som förvaltaren i det avseendet får genora beredningens
förslag är grannlaga. Om det finnes påkallat, är han sålunda skyldig att föra
borgenärs talan. Han kan ådra sig skadeslåndsrättsligt ansvar, om han
underlåter att göra detta i en situation, i rilken han kanske inte själv finner
det påkallat men en senare prövning visar all det kunde anses ha varit påkallat.
Han skall visserligen enligt förslaget genom brev underrätta borgenär bl. a.
om del yrkande som han framställer på dennes vägnar, men della är omöjligt, ora
förvaltaren gör anmälan vid bevakningssammanträde samma dag som auktionen. Den
föreslagna skyldigheten att föra talan för rissa borgenärers räkning avstyrks
därför. Hinder möter emellertid inle mot atl han tilläggs rätt att begära anslutning.

Departementschefen.
Jag delar uppfattningen att det nuvarande kravet på

s. 355 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 355

samtycke
av gäldenären för att fastighet skall få säljas under hand inle bör behällas.

Som
beredningen föreslår bör del i stället åligga förvaltaren atl, när det
lämpligen kan ske, ge gäldenären tillfälle att framföra sina synpunkter beträffande
försäljningen av faslighet sora ingår i konkursboet. I departementsförslaget
har första stycket i förevarande paragraf sålunda fått en utformning som i sak
överensstämmer raed beredningens förslag.

Beredningens
förslag till ändringar i andra och tredje styckena av paragrafen föranleder
ingen erinran från min sida. Också i dessa delar överensstämmer
departementsförslaget sålunda i sak raed beredningens förslag.

När
fastighet under konkurs skall säljas på exekutiv auktion ankommer del f. n. på
borgenärer, som har fordringar som bör iakttas vid försäljningen, alt själva
bevaka sina anspråk och föra sin talan. I praxis anses konkursförvaltaren
risserligen vara berättigad all företräda borgenärer med förmånsrätt enligt 17
kap. 4 § HB, dvs. frärast borgenärer med lönefordiingar. Någon skyldighet alt
företräda dem anses emellertid inte åvila förvaltaren.

Beredningen
har föreslagit att det skall åligga förvaltaren att, när fastighet skall säljas
exekutivt under konkurs, i riss utsträckning företräda konkurs-borgenärer som
har intressen att bevaka vid försäljningen. Förslaget innebär sålunda att
förvaltaren skall vara skyldig alt anmäla alla fordringar som har bevakats i
konkursen och som bör beaktas rid försäljningen. Därutöver skall det enligt
förslaget åligga förvaltaren att, i den mån det är påkallat, vid försäljningen
föra lalan för borgenärer som i konkursen har bevakat fordringar med
förmånsrätt enligt 12 och 13 §§ FRO (jfr 10 och 11 §§ FRL), dvs. i stort sett
sådana fordringar som nu är förenade med förmånsrätt enligt 17 kap, 4 § HB.

EnUgt min mening är det en
naturlig ordning att förvaltaren åläggs en sådan anmälningsskyldighet som
beredningen har föreslagit. Härigenom uppnås för borgenärerna fördelen alt de
undgår elt dubbelt bevakningsförfarande. Med en sådan ordning kan också risken
för rättsförlust på grund av att fordran inte blir anmäld rid exekutiv
fastighetsförsäljning reduceras. Jag ser det också som naturligt att
förvaltaren efter sådan anmälan bevakar den rätt som tillkommer borgenärer med
lönefordringar och andra liknande fordringar. Vad som framför allt är av
betydelse i det avseendet är att förvaltaren kan utöva den rätt till
anslutning som sådan borgenär har. Liksom beredningen anser jag alt det bör
åligga förvaltaren inte bara att rid behov begära anslutning för
löneborgenärers räkning utan också att företräda borgenär när anslutning har
kommit till stånd. Enligt min mening bör beredningens förslag i nämnda
hänseenden alltså godtas.

Med
anledning av vad advokatsamfundet har anfört i sitt remissyttrande vill jag
framhålla alt innebörden av föreskriften att förvaltaren skall föra talan för
rissa borgenärers räkning är, alt förvaltaren skall tillse att dessa borgenärer
får den förmånsrätt beaktad som de är tillförsäkrade genom lagstift-

s. 356 Kontrollera mot PDF

356 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

ningen.
Förvaltaren skall sålunda ta ställning till frågan ora det för alt ta
borgenärernas lagenliga rätt tillvara är nödvändigt att vidta särskilda
ål-gärder under det exekutiva förfarandet och rätta sitt handlande därefter.
Vad som i det avseendet kommer att åligga förvaltaren kan knappast sägas vara
mer komplicerat än andra uppgifter som ankommer på honora.

Liksom beredningen anser
jag alt förvaltaren bör åläggas att underrätta borgenär om åtgärder som han på
dennes vägnar har vidtagit vid exekutiv fastighelsförsäljning. Jag ansluter
raig sålunda till beredningens förslag också i det avseendet. Det finns
anledning understryka att det i många fall kan vara påkallat alt förvaltaren
också underrättar borgenär om alt han inte anser sig böra framställa visst
yrkande, t. ex. begäran om anslutning.

En
sådan underrättelse bör sändas i så god tid att borgenären blir i tillfälle att
själv föra sin talan vid försäljningen. Någon särskild föreskrift i dessa
hänseenden anser jag inte behövas.

I enlighet med
beredningens förslag har de sist berörda reglerna om förvaltarens åligganden
rid försäljning av fastighet på auktion tagits in i ett nytt fjärde stycke av
förevarande paragraf. I redaktionellt avseende har föreskrifterna anpassats
till FRL.

71
§

Lagberedningen.
Med hänsyn till alt exekutiv försäljning av fartyg, som avses i 94 § UL, numera
ombesörjs av ÖE föreslår beredningen en jämkning i fjärde stycket i denna
paragraf.

I
femte styckel föreslås ändringar som föranleds av FRO,

I sjätte styckel har
beredningen uteslutit vad sora nu sägs om försäljning av gäldenären
tillkommande rätt till andel i inteckning som belastar hans fasta egendom,
eftersom sådan rätt inte vidare skall kunna brytas ut och säljas,

I
ett nytt sjunde stycke har beredningen för lös egendom fört in motsvarighet
till vad som i 70 § fjärde stycket har föreslagits beträffande fast egendom.
Beredningen framhåller att bestäramelsen huvudsakligen får betydelse rid
försäljning av luftfartyg eller intecknade reservdelar till luftfartyg. Det kan
emellertid enligt beredningen tänkas, att även borgenärer som har förmånsrätt
enligt 14 § FRO (jfr 12 § FRL och nuvarande 17 kap. 6 a § HB) kan ha rätt att
få betalt före utmälningssökande. Med hänsyn till detta föreslås en andra punkt
i sista stycket av förevarande 71 §, enligt rilken vad som i 70 § sista stycket
sägs om lalan för borgenärer även skall gälla borgenärer som har förmånsrätt
enligt 14 § FRO.

Departementschefen.
Jag ansluter mig till beredningens förslag beträffande förevarande paragraf.
Redaktionellt har bestämmelserna i paragrafen anpassats till FRL.

s. 357 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 357

76
§ Departementschefen. Den hänrisning till 17 kap. HB som nu görs i sista
punkten i paragrafen har ersatts med en hänrisning till FRL.

78
§

Gällande
rätt. I denna paragraf regleras möjUghetema för konkursföi-val-laren att ingå
förlikning angående osäker eller tvistig tillgång. Om förvaltaren finner
förlikningsanbud fördelaktigt för konkursboet, skall han inhämta samtycke av
borgenärerna, när fråga är om fast egendom, och annars av rättens ombudsman.
Om rättens ombudsraan inte godkänner förlikningsanbudet, kan förvaltaren
hänskjuta frågan till borgenärerna. Förlikning får dock aldrig ingås innan
gäldenären har fått tillfälle alt yttra sig. Om gäldenären vägrar sitt samtycke
till förlikning som avser äganderätten till fast egendom, är förlikningsfrågan
förfallen. I fråga om annan egendom får förlikning ske även mol gäidenärens
bestridande. Gäldenären får emellertid själv utföra trislen om han ställer
säkerhet för vad som bjuds i förlikning.

Lagberedningen.
Beredningen framhåller, att del rid den i anslutning till 70 § nämnda enkäten
har framställts önskemål om upphävande av gäidenärens rätt att utan ridare
hindra förlikning som avser äganderätt till fast egendom. Beredningen har
funnit alt önskemålen bör beaktas och föreslår därför ändringar i denna
paragraf. Innan förlikning ingås skall förvaltaren enligt förslaget höra
gäldenären, när det lämpligen kan ske. Om gäldenären då inte låter sig avhöra,
skall det inte hindra förlikning. Beredningen har däremot inte funnit anledning
att föreslå ett avskaffande av den rätt som gäldenären nu har att själv utföra
talan rörande annat än fast egendom. Det är enligt beredningen naturligt atl
som en konsekvens av den föreslagna ändringen låta den bestämmelsen omfatta
också fast egendom.

Remissyttrandena.
Hovrätten för Övre Norrland anser det välmotiverat att inte göra någon skillnad
mellan fast och lös egendom i fråga om gäidenärens möjligheter att hindra
förlikning. Man pekar emellertid på alt kravet på borgenärernas godkännande
kvarstår i fråga ora fast egendom. Hovrätten sätter i fråga om delta är en
lämplig gränsdragning. Särskilt med hänsyn till den ulridgning av kretsen av
fastighetstillbehör som har inträtt genora lillkorasten av lagen om vad som är
fast egendora raåste kravet mången gång verka betungande för borgenärerna och
leda till onödiga fördyringar, Å andra sidan kunde i fråga om annan egendom, t,
ex. palenträttigheter finnas skäl att kräva borgenärernas godkännande.
Hovrätten rill därför föreslå, alt skyldigheten att inhämta borgenärernas
godkännande skall gälla frågor av betydenhet.

Departementschefen. Jag
anser den föreslagna ändringen i fråga om gäidenärens ställning när
förlikningsanbud har gjorts vara lämplig. Med anledning av vad hovrätten för
övre Norrland har anfört rill jag framhålla att frågor om förlikning
beträffande fast egendom i allmänhet är av sådan vikt att bor-

s. 358 Kontrollera mot PDF

358 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

genärernas
samtycke alltid bör inhämtas. Något beaktansvärt behov av undantag från vad
som nu gäller i det avseendet anser jag sålunda inte föreligga. A andra sidan
finner jag det inte vara lämpligt att låta regeln om borgenärernas samtycke
omfatta också annan egendom än fast egendom. Det står alltid förvaltaren fritt
att under hand inhämta borgenärernas åsikt. Departementsförslaget
överensstämmer sålunda i sak med beredningens förslag.

138
§ Departementschefen. Jag avser att föreslå bestämmelser i 19 § FRL som innebär
att böter, riten och fordringar på grund av förverkande eller annan särskild
rättsverkan av brott rid konkurs går efter andra fordringar. Vad som i första
stycket av förevarande paragraf i dess nu gällande lydelse sägs om böter bör
gälla alla fordringar som avses i 19 § FRL. I departementsförslaget har
lagrummet ändrats i enlighet därmed.

143
§ Departementschefen. Den hänrisning till bestämmelserna i 17 kap. 4 § HB som
nu görs i paragrafens första stycke har i departementsförslaget ändrats till
att avse motsvarande bestämmelser i FRL.

195
§

Lagberedningen.
Beredningen framhåller att förslaget att jordägares och hyresvärds
retentionsrätt skall upphävas föranleder att vad 195 § KL f. n. innehåller om
sådan retentionsrätt bör ulgå.

Beredningen påpekar vidare
att med panträtt i fast egendom enligt KL förstås även sådan förmånsrätt i fast
egendom som stadgas i 17 kap. 6 § HB. I JB och FfL åsyftas däremot med panträtt
i fast egendom endast panträtt på grund av inteckning. Då samma terminologi
bör eftersträvas i KL, föreslår beredningen, att som första stycke i 195 § tas
upp föreskriften att med panträtt i fast egendom likställs särskild förmånsrätt
sora på annan grund gäller i egendomen.

Departementschefen. 1
enlighet med beredningens förslag har i departementsförslaget i ett nytt
första stycke i denna paragraf föreskrivits alt med panträtt i fast egendom i
KL likställs särskild förmånsrätt som på annan grund gäller i egendomen. Med
särskild förmånsrätt menas därrid sådan förmånsrätt som avses i 6 § 1 resp. 7 §
1 och 2 FRL och som skall gälla i fast egendom resp. tomträtt.

Som
jag förut har nämnt kommer jag senare denna dag att föreslå att nuvarande
bestämmelser om jordägares och hyresvärds retentionsrätt upphävs. Med hänsyn
härtill har i departemenlsförslaget, liksom i beredningens förslag, den
undantagsbestämmelse om sådan retentionsrätt som nu finns i förevarande
paragraf fått utgå.

s. 359 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 359

216
§ Departementschefen. Ändringen i denna paragraf är föranledd av att 4 §

föreslås
upphävd.

Övergångsbestämmelserna

Departementschefen.
Liksom i fråga om övriga författningsförslag som nu läggs fram föreslås alt
lagen om ändring i KL skall träda i kraft den 1 januari 1972. Föreskrift om
detta har tagits upp under punkt 1 i övergångsbestämmelserna.

De
ändringar som föreslås i 70 och 71 §§ bör tillämpas så snart FfL eller LfL
skall tillämpas vid exekutiv försäljning av egendom under konkurs. Enligt
övergångsbestämraelserna till FfL och LfL skall dessa tillämpas på varje med
dem avsedd försäljning sora sker efter ikraftträdandet. I överensstämmelse
härmed har i punkt 2 av här ifrågavarande övergångsbestämmelser föreskrivits
att de nya bestämraelserna i 70 och 71 §§ KL skall tillämpas på alla försäljningar
som sker efter ikraftträdandet.

I 70 och 71 §§ KL i deras
föreslagna lydelse hänvisas i rissa avseenden till 10, 11 och 12 §§ FRL. Dessa
hänvisningar bör avse motsvarande bestämmelser i 17 kap. HB i den mån detta
föranleds av de övergångsbestämmelser som kominer att föreslås i anslutning
till FRL. Föreskrift ora delta har också tagits upp i punkt 2 av här aktuella
övergångsbeslämraelser.

Ett
utmätningsförfarande, sora har inletts innan gäldenären försatts i konkurs,
kan enligt vad som föreskrivs i 24 § i både dess nuvarande och föreslagna
lydelse fortgå under konkursen och leda till exekutiv försäljning av den
utmätta egendoraen. Om det, i enlighet med nyssnämnda övergångsbeslämraelser
lill FfL och LfL, kan bli aktuellt att tillärapa någon av dem på sådan
försäljning bör 24 § i dess föreslagna lydelse också vara tillämplig, i punkt 2
av här aktuella övergångsbestämmelser ges föreskrift härora.

De ändrade bestämmelserna
ora förlikning i 78 § KL bör tillämpas på varje förlikning som är aktuell efter
ikraftträdandet. Också i detta avseende ges föreskrifter i punkt 2 av de
föreslagna övergångsbestämraelserna.

Som
förut har nämnts avser jag atl föreslå alt den retentionsrätt i arrenda-lors
resp. hyresgästs egendom som nu lillkoramer jordägare och hyresvärd skall
upphävas. Förslag lill lag om ändring i JB med bl. a. denna innebörd komraer
alt läggas fram i anslulning lill att jag senare anmäler förslagel lill
förraånsrällslag. Jordägaren och hyresvärden koraraer emellertid enligt en
allmän övergångsbeslämraelse som har tagils in i 31 § i förslagel till lag om
införande av nya jordabalken atl vara bibehållna vid sin retentionsrätt om
arrende- eller hyresavtalet har ingåtts före JB:s ikraftträdande. Det i gällande
lydelse av 195 § KL föreskrivna undantaget för jordägares eller hyresvärds
retentionsrätt bör fortfarande tillämpas i den mån retentionsrätt så-

s. 360 Kontrollera mot PDF

360 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

lunda
består. Bestäraraelse ora delta har tagits upp i punld 3 av här
ifrågavarande övergångsbestämmelser.

Enligt
punkt 4 av de föreslagna övergångsbestämraelserna skall beträffande
ändringarna i KL i övrigt gälla att äldre lag skall tillämpas när konkursansökan
har gjorts före nya lagens ikraftträdande. Samtidigt föreskrivs atl äldre
lydelse av 29 och 33 §§ skall gälla, när inteckning i fast egendom har sökts
före nya lagens ikraftträdande.

3.6 Förslaget
till lag om ändring i ackordslagen

Den
20 mars 1970 remitterades till lagrådet förslag till ackordslag ra. ra. Jag
avser att senare denna dag anraäla lagrådets utlåtande raed anledning härav och
heraslälla att Kungl. Maj:t genoin proposition föreslår riksdagen att godta bl.
a. det näranda lagförslaget. Avsikten är alt den föreslagna ackordslagen skall
träda i krafl den 1 januari 1971.

Enligt
16 § i förslaget till ackordslag skall bestäraraelserna i KL om ålerrinning i
konkurs äga motsvarande tillämpning sedan offentlig ackordsförhandling har
inletts och ackordet fastställts. I andra stycket av paragrafen har emellertid
tagits upp en avvikelse från vad som f. n. gäller beträffande återvinning i
konkurs. Där föreskrivs sålunda att vad som i 31 § KL sägs om återvinning av
betalning genom utmätning äger motsvarande tillämpning i fråga om förmånsrätt
sora borgenär har vunnit genom utraätning. Vidare föreskrivs att rätten får
förordna att fortsatt verkställighet av utraätning tills vidare inte får äga
rum.

Som
framgår av del föregående föreslås nu att 31 § KL skall ändras så all
bestäramelserna inte bara avser återvinning av betalning som har vunnits genom
utmätning ulan också ger möjlighet lill återvinning av den förmånsrätt som
utniätningen har medfört. Om denna ändring i KL genomförs, blir de särskilda
bestämmelserna om ålerrinning av förmånsrätt som har tagils upp i 16 § andra
stycket i förslaget till ackordslag överflödiga.

Den
näranda ändringen i 31 § KL avses träda i kraft den 1 januari 1972. Ora
ackordslagen sätts i kraft vid avsedd tidpunkt, dvs. den 1 januari 1971, bör 16
§ andra stycket i den utformning det f. n. har gälla under 1971. Från och med
den 1 januari 1972 bör denna bestämmelse emellertid endasl innehålla
föreskriften alt rätlen, när återvinning söks av förmånsrätt eller betalning
genora utraätning, får förordna alt fortsall verkställighet av utmätning tills
vidare inle får äga rum. Förslaget lill lag om ändiing i ackordslagen, sora
sålunda skall träda i kraft 1 januari 1972, har utforraats i enlighet härmed.

3.7 Förslaget
till lag om exekutiv försäljning av luftfartyg m. m.

Lagberedningen.
Beredningen har funnit alt de nya reglerna om fastighetsexekution nödvändiggör
följdändringar i lagen (1955:235) med särskilda

s. 361 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 361

bestämmelser
om försäljning av utmätt luftfartyg ra. m. Beredningen har därvid ansett del
lämpligt alt ersätta 1955 års försäljningslag med en helt ny lag som använder
samma metodik som förslagel till lag om exekutiv försäljning av' fast egendom.
I beredningens förslag till lag om exekutiv försäljning av luftfartyg ra. m.
har också den terminologi som beredningen använt i fråga om
fastighetsexekulionen tagits upp. Några sakliga nyheter av större betydelse
innehåller inte förslaget. Beredningens avsikt är atl den nya lagen framdeles
skall fogas in i UB sora ett särskilt kapitel.

Beredningen
frarahåller att reglerna i 1955 års försäljningslag i väsenlliga delar bygger
på 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt till
luftfartyg, som ratificerades av Sverige den 12 maj 1955. Genom ratificeringen
föreligger förpliktelse alt iaktta vad konventionen innehåller. Däremot kan
det exekutiva förfarandet beträffande luftfartyg i andra hänseenden regleras
på det sätt som från svensk synpunkt framstår som bäst.

Beredningen påpekar att
lös egendom i allmänhet enligt 96 a § UL kan säljas exekutivt under hand.
Reglerna om underhandsförsäljning gäller emellertid inle beträffande vanliga
fartyg eller luftfartyg och reservdelar som avses i 1955 års försäljningslag.
Även om 1948 års konvention inte kan sägas lägga något direkt hinder i vägen
för att införa möjlighet till exekutiv underhandsförsäljning av luftfartyg och
reservdelar till luftfartyg anser beredningen att en sådan försäljningsmetod
inte ulan riss svårighet skulle låta sig passas in i det syslem med kallelser
och samraanträden ra. m. som konventionen föreskriver. Därtill komraer all en
ensartad ordning bör eftersträvas för exekutiv försäljning av luftfartyg och
försäljning av vanliga fartyg. Någon översyn av reglerna om utmätning och
försäljning av vanliga fartyg har beredningen inte kunnat genoraföra i saraband
med att här ifrågavarande förslag utarbetades. Beredningen anser sålunda att
försäljning av utmätt luftfartyg ra. ra., åtminstone t. v., skall kunna ske
bara på offentlig auktion.

Beredningens
förslag om exekutiv försäljning av luftfartyg m.m. bygger på alt rissa
bestämmelser om underrättelser ra. m. kommer att utfärdas i administrativ
ordning. 17 § i 1955 års försäljningslag, som innehåller föreskrifter för
auktionsförrättare om underrättelser till inskrivningsdomare, saknar därför
motsvarighet i beredningens förslag. Vidare anser beredningen alt i
administrativ ordning kan föras in bestämmelse om skyldighet för ÖE atl anskaffa
gravationsberis rörande egendom som skall säljas (jfr 1 § första stycket i
1955 års försäljningslag och 91 § 6 mora. UL).

Remissyttrandena.
Beredningens förslag alt 1955 års försäljningslag skall ersättas raed en ny lag
om exekutiv försäljning av luftfartyg m. m. har godtagits eller lämnats utan
erinran av remissinstanserna. Luftfartsverket har förklarat alt verket inte
har något alt erinra mot lagförslaget i vad det berör dess verksamhetsområde.

I
remissyttrandena har inle framförls några synpunkter i direkt anslutning lill
bestämmelserna i lagförslaget. Några remissinstanser, bl. a. hovrät-

12t Riksdagen 1971.1 saml. Nr 20

s. 362 Kontrollera mot PDF

362 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

ten
för Västra Sverige och länsstyrelsen i Kalmar län, påpekar emellertid att de
erinringar som de har anfört i fråga om bestämmelserna i förslaget lill lag om
exekutiv försäljning av fast egendora också i tillärapliga delar gäller del här
aktuella förslagel.

Departementschefen.
Jag delar beredningens uppfattning att reglerna om försäljning av utmätt
luftfartyg ra. ra. bör anpassas till de nja regler ora exekutiv försäljning av
fast egendom som nu föreslås. Samordningen bör avse både metodiken och
terminologien. Detta gör det nödvändigt alt ersätta 1955 års lag med särskilda
bestämmelser om försäljning av utraätit luftfartyg ra. m. med en helt ny lag.

Som
beredningen framhåller bygger 1955 års försäljningslag på 1948 års
Genévekonvention rörande internalionelll erkännande av rält till luftfartyg.
Bestämmelserna i denna konvention, som har ratificerats av Sverige, måste
beaktas också rid utarbetandet av den nya lagstiftningen. Inom del område som
regleras av konventionen får den nya lagen alltså ges samma innehåll som den
nuvarande. Ändringar i sakligt hänseende kan bara företas i frågor som faller
utanför detta oraråde.

Departementsförslaget till
lag om exekutiv försäljning av luftfartyg ra. ra. (LfL) överensstämmer i
sakligt hänseende raed beredningens förslag. Liksora enligt beredningens
förslag skall sålunda enligt departementsförslaget försäljning ske på offentlig
auktion. I anslulning lill vad beredningen har anfört i fråga om
försäljningsformen rill jag frarahålla att reglerna ora exekution i vanliga
fartyg f. n. övervägs av beredningen. Frågan ora det bör öppnas raöjlighet att
sälja vanUga fartyg under hand blir då föremål för uppmärksamhet. I det
sammanhanget torde det framstå som naturligt alt ta upp frågan om sättet för
försäljniing av utmätt luftfartyg till nytt övervägande.

Liksom
beredningens förslag förutsätter departementsförslaget atl kompletterande
bestämmelser ulfärdas i administrativ ordning. Till kommande
tillämpningsföreskrifter bör i enlighet med beredningens förslag kunna
överföras de bestämmelser som finns i 17 § i 1955 års försäljningslag.

I
redaktionellt avseende har LfL givits en utforraning som ansluter till departemenlsförslaget
till lag om exekutiv försäljning av fast egendom (FfL). Detta innebär att
bestämmelserna i beredningens förslag blivit föremål för riss omdisposition.
Som nyss har nämnts har någon saklig ändring inte genomförts. I 24 § i
beredningeius förslag har särskilt angivits att, när egendora säljs exekutivt
under konkurs, egendomens ägare företräds av konkursförvaltaren. Eftersom
detta får anses ligga i sakens natur, saknar deparlementsförslaget motsvarande
föreskrift. Beredningen har också velat ta in en erinran ora förvaltarens
åligganden enligt KL, när egendora säljs exekutivt under konkurs. En sådan
erinran behövs enligt rain mening inle. Den saknar sålunda också motsvarighet
i departeraentsförslagel.

s. 363 Kontrollera mot PDF

Kunyl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 363

1 §

Paragrafens första stycke
motsvarar 1 § första stycket och 3 § tredje styckel i lagberedningens förslag.
Andra stycket har i beredningens förslag sin motsvarighet i 1 § andra stycket.

Lagberedningen.
Föreskriften att utmätt luftfartyg och inlecknade reservdelar till sådant
fartyg säljs av ÖE överensstämmer med vad som nu föreskrivs i 2 § i 1955 års
försäljningslag.

Hänrisningen i andra
stycket till lagen (1955: 229) i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års
konvention rörande internationellt erkännande av rätt lill luftfartyg motsvarar
1 § andra stycket i 1955 års försäljningslag, Hänrisningen avser luftfartyg
rilka är registrerade utomlands i stater som tillträtt 1948 års konvention. Vid
exekutiv försäljning av sådana luftfartyg här i landet skall vissa särskilda
rättigheter beaktas. Det gäller bl, a, med besittning förenad rält att genom
köp förvärva luftfartyg och nyttjanderätt till luftfartyg enhgt upplåtelse på
minst sex månader.

Departementschefen. I 1 §
första stycket har som en andra punkt förts in bestämmelsen alt försäljning
skall ske på offentlig auktion (jfr 1 § första stycket FfL). I övrigt
överensstämmer departementsförslaget i sak med beredningens förslag.

2 §

Paragrafen motsvarar 2 § i lagberedningens förslag.

Departementschefen.
Paragrafen har utformats i enlighet med beredningens förslag. Den motsvarar 2
§ första stycket FfL.

3 §

Paragrafen
motsvarar 3 § första och andra styckena i lagberedningens förslag.

Departementschefen. I
denna paragraf har tagits upp bestämmelser om tidsfrist för försäljning av
utmätt luftfartyg eller utmätta intecknade reservdelar till sådant fartyg och
om anstånd med försäljning. Bestämmelserna har behandlats i den alhnänna
motiveringen.

Som
fraragår av vad som anförts i anslutning till 1 § har bestämmelsen om
försäljningssältet som finns i 3 § tredje styckel i beredningens förslag förts
över till 1 § första stycket i deparlementsförslaget.

4 §

Paragrafen motsvarar 4 § i lagberedningens förslag.

Lagberedningen. I 87 § 2 mom. UL meddelas f. n. bestämmelser om rätt för

inteckningshavare att lösa
ut utmätningssökanden. Bestämmelserna i detta ämne har flyttats till denna
paragraf i förslaget.

I
motsats till gällande lag (87 § 1 mom. UL) upptar förslaget inte någon

s. 364 Kontrollera mot PDF

364 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

bestämmelse
om prioriteten, när utmätning har skett för del av fordran för vilken egendomen
svarar på grund av inteckning. Liksom i motsvarande fall rid utmätning av fast
egendom har beredningen ansett det självklart, att ulmätningssökanden skall ha
företräde framför den utlösande beträffande återstoden av sin fordran.
Pantförskrivningen till honom gäller alltjämt och han kan inte genom
utlösningen bli sämre ställd än om han genom egendomens försäljning fått
betalt för den del av hans fordran som utmätningen avsåg.

Departementschefen.
Paragrafen har, med vissa redaktionella jämkningar, utformats i enUghet med
beredningens förslag. Den motsvarar 12 § FfL.

5
§

Paragrafen
motsvarar 5 § i lagberedningens förslag.

Lagberedningen.
Under kiankurs kan konkursförvaltaren enligt 71 § KL göra framställning om alt
luftfartyg eller intecknade reservdelar till luftfartyg skaU säljas i exekutiv
ordning. För sådant fall gäller enligt 7 § i 1955 års försäljningslag, att
rissa förmånsberältigade borgenärer kan ansluta sig tiU försäljningsyrkandet
med verkan att försäljningen skall äga rum och lägsta bud beslämmas som om den
anslutande varit utmätningssökande. Motsvarande bestämmelser har tagils upp i
5 § i förevarande förslag. Därrid har gjorts vissa jämkningar.

Enligt
förslaget skall sålunda anslutningsrätt få utövas så snart exekutiv försäljning
skall ske under konkurs, oavsett vem som tagit initiativ till försäljningen.
Bland dem som f. n. kan begära anslutning uppräknas borgenär som har
förmånsrätt enligt 17 kap. 4 § HB. I stället för förmånsrätt enligt detta
lagrum skall träda förmånsrätt enligt 12 eller 13 § FRO (jfr 10 och 11 §§ FRL).
Samma befogenhet bör tillkomma borgenär med förmånsrätt enligt 17 kap. 6 a § HB
som motsvaras av 14 § FRO (jfr 12 § FRL). Föreskrift härom har tagits upp i
förslagel. Anslulningsrällen för dessa borgenärsgrupper har enligt beredningen
dock raycket ringa praktisk betydelse, eftersom deras förmånsrätt går efter
förmånsrätten för fordringar, med rilka är förenad luftpanträtt eller för
vilka egendomen svarar på grund av inteckning eller med vilka är förenad
retentionsrätt. Om konkursförvaltaren begärt försäljning, kommer därför lägsta
budet att regelmässigt bestämmas på samma sätt, vare sig anslutningsrätt utövas
eller inte. Beredningen utgår från att förvaltaren i hithörande fall måste
anses begära försäljning inte bara för att tillgodose oprioriterade borgenärers
rält ulan även med tanke på borgenärer som har allmän förmånsrätt. Beredningen
erinrar i sammanhanget om alt förvaltaren enligt beredningens förslag till
ändring av 71 § KL skall föra talan för borgenärer som har förmånsrätt enligt
1214 §§ FRO (jfr 1012 §§ FRL). Endast i fråga om egendom, som före konkursen
utmätts för fordran utan förmånsrätt eller med sämre förmånsrätt än enligt 12,
13 eller 14 § FRO och skall säljas under konkursen, kan anslutningsrätten för
nyss-

s. 365 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 365

näranda
borgenärer få praktisk betydelse. Utmätning av lös egendom ger
utmätningssökanden sämre förmånsrätt än som är förenad med fordringar som avses
i 1214 §§ FRO och borgenärer som har förmånsrätt enligt sistnämnda lagrum
koramer därför att ligga inom skyddsbeloppet, om inte anslutningsräll finns
och utövas.

Om
försäljning kommer till stånd under konkurs, skall borgenärer som avses i
1214 §§ FRO om deras fordringar har anmälts få utdelning efter sin
förmånsrätt vare sig anslulningsrätt utövats eller inte.

Departementschefen.
Departementsförslaget överensstämmer i sak med beredningens förslag. I
redaktionellt hänseende har bestämmelserna anpassats lill FRL.

Bestämmelserna
har motsvarigheter i 13 § FfL.

6 §

Paragrafen motsvarar 6 § i lagberedningens förslag.

Lagberedningen. Bestämmelser om kungörande av auktion finns nu i 3 § i

1955
års försälj ningslag. Med hänsyn till innehållet i artikel VII i 1948 års
konvention bör den tid som skall förflyta mellan kungörandet och auktionen,
minst sex veckor, bestämmas i själva lagen. I FfL har motsvarande fråga
överlämnats till tillämpningsförfattmng. Kungörelsen skall även innehålla
uppgift om fördelningssammanträdet. Tiden för detta sammanträde är f. n. genom
1 § i 1955 års försäljningslag och 140 § UL bestämd till fjorton dagar efter
auktionen. Förslagel överlåter åt ÖE atl bestämma tiden, men i stället skall
tiden kungöras. Det förutsätts inte i förslaget, atl något särskilt bevakningssamraanträde
skall hållas. Kungörelsen behöver följaktligen inte innehålla någon uppgift
därom. Sakägarna skall uppmanas att anmäla sin rätt senast vid auktionen, dvs.
innan ÖE övergår till alt ropa ut egendomen.

Departementschefen.
Paragrafen har utformats i enlighet med beredningens förslag.

7 §

Paragrafen motsvarar 7 § i lagberedningens förslag.

Lagberedningen. Bestämmelserna i paragrafen ersätter senare delen av 3 §

i
1955 års försäljningslag. De är betingade av innehållet i 1948 års konvention
och har därför tagils in i lagen, fastän de är tämligen detaljerade.

Det
kan vara tveksamt, om inte lagen borde innehålla föreskrift att underrättelserna
skall ange vem som har begärt försäljning. Frågan har dock inte så stor
praktisk betydelse i fråga om luftfartyg och reservdelar därtill. Beredningen
anser det i varje fall vara tillräckligt, om tillämpningsförfattningen
innehåller bestämmelser i ämnet.

Departementschefen.
Departementsförslaget överensstämmer raed beredningens förslag. Enligt rain
mening bör i administrativ ordning föreskrivas att underrättelse till sakägare
skall innehålla uppgift om vem som har begärt

s. 366 Kontrollera mot PDF

366 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

8 §

Paragrafen
motsvarar 8 § i lagberedningens förslag.

Lagberedningen.
Bestämmelserna i denna paragraf är nya men har beträffande fast egendom sin
motsvarighet i 24 § FfL (jfr 22 § i motsvarande departementsförslag) som i sin
tur ersätter 104 § UL. Beredningen har ansett, atf det också i förevarande hig
bör anges hur ÖE skall handla för den händelse att utlysandet av auktion risar
sig vara bristfälligt.

Beredningen anmärker i
sfimmanhanget, alt påföljderna av underlåtenhet att iaktta föreskrifterna om
utlysandet i 1948 års konvention skall bestämmas av försäljningslandels lag,
dock med beaktande av att försäljning som sker i strid med nämnda föreskrifter
under rissa omständigheter kan förklaras ogiltig.

Departementschefen.
Med riss redaktionell jämkning har paragrafen utformats i enlighet med
beredningens förslag.

9 §

Paragrafen motsvarar 9 § i lagberedningens förslag.

Lagberedningen. I
paragrafen regleras det inledande förfarandet rid auktionen. Paragrafen
ersätter fcrsta stycket i 4 § i 1955 års försäljningslag.

Som
framgår av FfL skall särskilt bevakningssamraanträde alllid hållas före
exekutiv fastighetsauktion. Det kan och kommer sannolikt i allmänhet också att
hållas i omedelbar anslutning till auktionen. För luftfartygsför-säljningarnas
del finns knappast någon anledning att frångå gällande ordning, rilken innebär
att bevakningar som inle redan har gjorts får ske rid auktionens början innan
den utmätta egendomen utbjuds till försäljning.

Departementschefen.
Departementsförslaget överensstämmer i sak med beredningens förslag.

10
§

Paragrafen
motsvarar 10 § i lagberedningens förslag.

Lagberedningen. I denna
paragraf anges vilka fordringar som skall tas upp i sakägarförteckningen.
Bestämmelser härom finns f. n. i 4 § andra stycket i 1955 års försäljningslag.
Förutom ulmälningsfordringen jämte kostnaden för förfarandet koraraer normalt
inte i fråga andra fordringar än sådana, för rilka egendoraen svarar på grund
av luflpanlrätl, inteckning eller retentionsrätt. Några rättigheter av nyttj
anderättslyp skall inte beaktas rid försäljning av inhemska luftfartyg. Om
egendomen är avträdd lill konkurs, skall också i sakägarförteckningen tas upp
arvode och annan kostnad för egendomens förvaltning under konkursen. Har
utmätning av egendomen skett före beslutet om egendomsavträdet och skall
verkställigheten trots konkursen fortgå, skall därjämte tas upp anmälda
fordringar som har förmånsrätt enligt 1214 §§ FRO (jfr 1012 §§ FRL).

När
fråga är om försäljning av luftfartyg, vilket registrerats i främmande

s. 367 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 367

stat
som tillträtt 1948 års Genévekonventioii, och intecknade reservdelar till
sådant luftfartyg, skall i sakägarförteckningen upptas också andra anspråk.
Della framgår av 6 § andra styckel i lagen (1955: 229) i anledning av Sveriges
tillträde lill konventionen rörande internationellt erkännande av rätt till
luftfartyg.

Om
en inlecknad fordringshandling vid exekutiv försäljning irmehas av egendomens
ägare, får denne enligt 28 § i lagen (1955: 227) om inskrivning av rätt till
luftfartyg lillgodonjuta samma rält sora skulle ha lillkoramit innehavare av
inteckningen, dock inle ränta. Med anledning härav har i elt andra stycke av
förevarande paragraf tagils in en erinran om att raed fordran avses även
ägarhypotek.

Departementschefen.
Paragrafen stämmer i sak överens med vad beredningen har föreslagit, I
redaktionellt hänseende har den fått en utformning som ansluter till 25 § FfL,

11 §

Paragrafen
motsvarar 11 § i lagberedningens förslag.

Departementschefen. I
enlighet raed beredningens förslag har i förevarande paragraf tagits upp vissa
besläramelser rörande sakägarförteckningen, som kompletterar dem som finns i 10
§. Bestämmelserna, som ersätter 4 § andra och tredje styckena i 1955 års
försäljningslag, har motsvarighet i 26 § FfL.

12 §

Paragrafen motsvarar 12 § i lagberedningens förslag.

Lagberedningen. I första punkten i paragrafens första stycke föreskrivs att

fordran
i sakägarförteckningen skall las upp med dess belopp på dagen för
köpeskillingsfördelningen, vilken skall vara bestämd och kungjord på föi'-hand
(jfr 6 §). Regeln överensstämmer i sak med 29 §, jämförd raed 34 § 5. FfL (jfr
27 och 36 §§ i motsvarande departemenlsförslag). Beredningen frarahåller att i
fråga om luftfartyg behöver inte fördelningsdagen och dagen då köparen får
komma i besittning av egendomen sammanfalla (jfr 17 § femte stycket i
departeraentsförslagel).

Övriga
regler i första stycket har också raotsvarigheter i FfL. I 1955 års
försäljningslag motsvaras de av en hänvisning i 4 § tredje stycket till 110 § 1
mom. UL.

Ränleregeln
i andra stjcket av paragrafen motsvaras i 1955 års försäljningslag av
hänvisning som 4 § tredje stycket gör till 112 § UL. Enligt 28 § i lagen om
inskrivning av rätt lill luftfartyg får ränta inte beräknas på ägarhypotek.
Besläramelse härom har beredningen ansett böra tas upp även i förevarande paragraf.

Departementschefen.
Paragrafen har, med rissa redaktionella ändringar, utformats i enlighet med
beredningens förslag.

s. 368 Kontrollera mot PDF

368 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

13 §

Paragrafen
motsvarar 13 § första styckel (delvis), 13 § andra och tredje styckena saral
inledningen av 15 § i lagberedningens förslag.

Departementschefen.
I denna paragraf har i deparleraentsförslaget sammanförls vissa föreskrifter
atl skyddsbelopp m. ra. skall anges i sakägarförteckningen. Paragrafen har
fått en redaktionell utforraning som ansluter till 30 § FfL.

Den
i andra stycket av paragrafen upptagna bestämmelsen, som motsvarar 5 § andra
stycket i 1955 års försäljningslag, är betingad av artikel X (3)
i 1948 års konvention.

14 §

Paragrafen
motsvarar 14 § i lagberedningens förslag.

Departementschefen.
Bestämraelserna i denna paragraf om samtidig försäljning av flera luftfartyg
eller av luftfartyg och inlecknat lager av reservdelar överensstämmer i sak
med de bestämmelser som nu finns i 6 § i 1955 års försäljningslag. Paragrafen
har utformats i enlighet raed beredningens förslag.

15 §

Paragrafen
motsvarar 13 § första stycket (delris) i lagberedningens förslag.

Departementschef
en. A\ 5 § i 1955 års försäljningslag framgår all täcknings-principen gäller
rid exekutiv försäljning av luftfartyg ra. ra. I förevarande paragraf i
departementsförslaget har lagils upp bestämmelser som ger ut-trjick för den
nämnda princii)en. Förslaget innebär att försäljning kan ske så snart
skyddsbeloppet är uppnått. Paragrafen har fått en utformning som ansluter till
32 § första stycket FfL.

Som
beredningen har påpe:kat kan utöver köpeskilling knappast korama i fråga andra
medel än förverkad handpenning (jfr 23 § i departeraentsförslagel).

16 §

Paragrafen raotsvarar 15 § 1 i lagberedningens förslag.

Departementschefen. I denna paragraf i deparleraentsförslaget har tagits

upp
bestämmelser om betalningsvillkor som motsvarar dem som nu finns i 8 § i 1955
års försäljningslag. I paragrafens andra stycke anges att det skall anmärkas i
sakägarförteckningen, om fordran inle får innestå.

17 §

Paragrafen
motsvarar 15 § 2 och 3 i lagberedningens förslag. Lagberedningen. Enligt
beredningens förslag skall handpenningen rid inrop på auktion liksom f. n.
fastställas till en sjättedel av köpeskillingen och

s. 369 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 369

minst
kostnaden för förfarandet. Någon anledning alt såsora i gällande lag (jfr 10 §
i 1955 års försäljningslag) maximera handpenningens belopp till vad sora skall
betalas kontant anser beredningen inte finnas, eflersora övertagandeprincipen
inte tiUämpas utan köpeskillingen skall betalas kontant, om inte annat arialas.
Ställs säkerhet i stället för kontant handpenning, skall den enligt förslaget
avse handpenningens belopp. Att såsom f. n. kräva säkerhet för större belopp
förefaller beredningen inte vara behövligt. Att borgen skall vara
proprieborgen framgår av 48 § i förslaget till lag om ändring i UL.

Liksom
vid fastighelsförsäljning har i beredningens förslag staten och koramun
befriats från skyldighet att lärana handpenning eller ställa säkerhet men
ålagts ersättningsskyldighet intill motsvarande belopp.

Enligt
förslaget äger köparen komma i besittning av egendomen, när köpeskillingen
betalts till fullo. Förslaget skiljer sig i detta hänseende från 34 § FfL (jfr
36 § i motsvarande departemenlsförslag) enligt rilken fördelningsdagen skall
anses som tillträdesdag. Detta sammanhänger med atl fast egendom kan ge
betydande avkastning, varför tillträdesdagen bör vara fix. Beträffande utmätta
luftfartyg och reservdelar kan knappast någon avkastning väntas men däremot
kostnader för garagehyra och liknande som kanske kan undgås genom alt köparen
tar hand om egendomen.

Departementschefen.
1 denna paragraf i deparlementsförslaget har tagits in föreskrifter dels om
handpenning vid inrop på auktion (förstatredje styckena) dels om betalning av
återstående del av den kontanta köpeskillingen (fjärde stycket) dels om
köparens rält alt komma i besittning av egendomen och om egendomens ansvar för
skuld efter besitlningstagandet (femte stycket).

Departemenlsförslaget
i de nu angivna delarna har i allt väsentligt utformats i enlighet raed
beredningens förslag. I förhållande till beredningsförslaget har eraeUertid
gjorts rissa avvikelser. I deparleraentsförslaget har sålunda inte tagits upp
någon motsvarighet till föreskriften i beredningens förslag (15 § 2. första
stycket i sista punkten) alt bestäraraelserna i lagen om handpenning också
gäller säkerhet för handpenning. Eftersom detta får anses ligga i sakens
natur, har någon uttrycklig bestämraelse inte ansetts vara påkallad (jfr 35 §
FfL). Den befrielse från skyldighet att lärana handpenning som beredningen har
velat tillerkänna kommuner har utsträckts till alt avse också komraunalförbund
(jfr 35 § tredje stycket FfL och 48 § i förslaget tiU lag ora ändring i UL).

18
§

Paragrafen
motsvarar 16 § i lagberedningens förslag.

Departementschefen.
Bestämmelserna överensstämmer med dem som har tagits upp i 37 § FfL. De
ersätter den hänvisning till 118 § UL som nu görs i 4 § tredje stycket i 1955
års försäljningslag.

s. 370 Kontrollera mot PDF

370 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

19 §

Paragrafen motsvarar 17 § i lagberedningens förslag.

Departementschefen. I paragrafen ges bestämmelser som ersätter dem som

nu finns i 9 § i 1955 års
för sälj ningslag. Bestämmelserna har utformats i överensstämmelse med 38 §
andra stycket FfL.

20 §

Paragrafen motsvarar 18 § i lagberedningens förslag.

Lagberedningen. Bestämmelserna i paragrafen ersätter de bestämmelser

som nu finns i 11 § i 1955
års försäljningslag.

Beredningen påpekar att
auktionsförrättare enligt 93 § UL kan vägra atl godta för låga inrop. Detta
gäller emellertid inle vid auktion på vanliga fartyg och luftfartyg.
Beredningen har inte kunnat finna att några sakliga invändningar kan
framställas mot att den som förrättar auktion på luftfartyg eller intecknade
reservdelar till sådana fartyg får motsvarande befogenhet att vägra godta
inrop. Beredningen anser emellertid att frågan härom kan anslå till dess
beredningen behandlar försäljning av vanliga fartyg.

Departementschefen.
Förevarande paragraf har girils en utformning som nära ansluter till 40 § FfL,
I motsats till sistnämnda paragraf innefattar den inte någon befogenhet för den
som förrättar auktion att vägra atl godta inrop, som kan anses vara för lågt,
I och för sig framstår det sora tveksarat, om det föreligger något behov av en
sådan befogenhet vid försäljning av luftfartyg (jfr prop, 1967: 16 s, 135).
Som beredningen framhåller bör emellertid frågan härom kunna tas upp till nytt
övervägande vid översynen av reglerna om exekution i fartyg. Det framstår också
enligt min mening som lärapligt att reglerna i del avseendet bör vara desararaa
för vanUga fartyg och luftfartyg-

21
och 22 §§

Paragraferna
raotsvarar 19 och 20 §§ i lagberedningens förslag.

Lagberedningen.
Paragraferna rör påföljd av underlåtenhet att betala föreskriven handpenning
eller återstoden av köpeskillingen. Dessa frågor regleras nu av 95 § 1 raora.
UL, jämfört med 1 § i 1955 års försäljningslag, samt 11 och 12 §§ i sistnämnda
lag. De föreslagna paragraferna, som bar utformats i anslutning lill 40 och 41
§§ FfL, kompletteras av 144 § i beredningens förslag till ändring av UL (jfr 41
och 42 §§ i departementsförslaget till lag om exekutiv försäljning av fast
egendom saml 143 a § i departemenlsförslaget till lag om ändring i UL).

Betalar inroparen inte
återstående ogulden del av köpeskillingen, skall auktionsförrättaren enligt 12
§ i 1955 års försäljningslag ombesörja ny auktion. Förslaget föreskriver, att
nytt försäljningsförsök skall göras, om sökanden inle avslår därifrån.

Frånsett del nu angivna
fallet skall inte ske raer än ett försäljningsförsök. Misslyckas del, går
utmätningen åter.

s. 371 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 371

Departementschefen.
Förevarande paragrafer i deparleraentsförslaget överensstämmer i sak med
beredningens förslag.

23 §

Paragrafen
motsvarar 21 § i lagberedningens förslag.

Departementschefen.
I paragrafen ges regler om användningen av handpenning, när inropare inte har
fullgjort sin betalningsskyldighet. Reglerna har motsvarigheter i 43 § FfL. De
kompletteras av bestämraelserna i 143 a § i förslaget till lag om ändring i UL
och ersätter bestämmelserna i 12 § första stycket i 1955 års försäljningslag.

24 §

Paragrafen motsvarar 22 § i beredningens förslag.

Lagberedningen.
I 22 § i sill förslag har beredningen tagit upp vissa regler om
köpeskillingsfördelning och om fullföljd av talan.

Bestämmelser
om köpeskillingsfördelning och vad som har samband därmed finns f. n, i 13 och
14 §§ i 1955 års försäljningslag som kompletteras av 140 § UL, I förslaget
hänvisas i det avseendet till vad som föreskrivs beträffande fast egendom i
143166 §§ UL, i den lydelse som dessa paragrafer har i beredningens förslag
lill lag om ändring i UL,

Departementschefen.
Paragrafen har utforraats i enlighet med beredningens förslag, I sakligt
hänseende innebär bestämmelserna i paragrafen inte någon nämnvärd ändring i vad
som nu gäller.

25 §

Paragrafen
motsvarar 23 § i lagberedningens förslag.

Departementschefen.
I enlighet med beredningens förslag har i förevarande paragraf tagits upp
besläramelser som motsvarar dera sora ges i 48 § FfL. Bestämmelserna har inte
någon motsvarighet i 1955 års försäljningslag.

fl

Övergångsbestämmelserna

Punkt
1. Den nya lagen bör träda i kraft samtidigt med FfL, dvs. den 1 januari 1972.

Punkt
2. Eftersom den nya lagen inle innehåller några större sakUga nyheter, bör den
i princip vara tillämplig även i redan anhängiga ärenden, om inte annat anges i
övergångsbestämmelserna. Liksom i fråga om FfL bör alltså gälla atl nya lagen
blir tillämplig på varje auktion sora äger rum efter ikraftträdandet. Om lagen
skall vara tillämplig på auktion, bör också förberedande åtgärder inför
auktionen ske i enlighet med lagen. I denna punkt föreslås sålunda alt nya
lagens bestämraelser om sakägarförteckning samt om kungörande av auktion och
vad som har samband därmed skall tillämpas före ikraftträdandet, om auktion
skall hållas först efter ikraftträdandet (jfr punkt 2 första stycket i
övergångsbestämmelserna lill FfL).

s. 372 Kontrollera mot PDF

372 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

Punkt
3. Har auktion ägt rum före nya lagens ikraftträdande, bör äldre bestämmelser
i fråga om inropares förpliktelser samt om köpeskillingsfördelning och vad som
har samband därmed tillämpas. Föreskriften om detta, som har tagits upp i
förevajande punkt, överensstämmer med punkt 7 i övergångsbestämmelserna i
förslaget till lag om ändring i UL.

Som
beredningen framhåller bör det utan särskild föreskrift vara klart att punkt 12
i övergångsbestämmelserna i förslagel lill lag om ändring i UL gäller, när ÖE
har meddelat utslag eller verkställt försäljning som rör luftfartyg eller
reservdelar därtill.

Punkt
4. Bestämmelsema i 4 och 7 §§ i 1955 års försäljningslag ändrades år 1967.
Ändringen hade samband med den nya lagstiftningen om företagsinteckning. I
samband med ändringen meddelades en övergångsbestämmelse som innehöll att vad
som föreskrevs i 4 och 7 §§ i deras äldre lydelse alltjämt skulle gälla, när
luftfartyg eller reservdelar enligt punkt 3 b i övergångsbestämmelserna till
lagen (1966: 454) om företagsinteckning fortfarande häftade för beriljad eller
sökt förlagsinteckning. Enligt nämnda punkt i övergångsbestämmelserna kan
älclre lag bli tillämplig i konkurs som inträder på grund av ansökan som görs
iniom tio år efter lagens ikraftträdande den 1 juli 1967.

I
enlighet med förslag av beredningen föreslås att nämnda övergångsbestämmelse
till ändringen i 1955 års lag skall ha motsvarande tillämpning med avseende på
nya lagen, dvs. att 4 och 7 §§ i 1955 års lag i deras lydelse före den 1 juli
1967 alltjämt skall gälla i de hänseenden som avsågs med 1967 års lagändring.

Punkt
5. På motsvarande sätt som i punkt 9 i övergångsbestämmelserna till FfL och
punkt 13 i övergångsbestämmelserna till förslaget till lag om ändring i UL har
i förevarande punkt föreskririts att bestämmelserna i 3 § nya lagen beträffande
tidsfrist för försäljning och anstånd därmed inle skall vara tillämpliga rid
indrivning av böter m. m.

Punkt
6. I denna punkt har tagits upp en övergångsbestämmelse som på vanUgt sätt
anger hur hänvisningar till bestämmelsar sora ersätts genora bestämmelser i
nya lagen skall tolkas.

3.8
Förslaget till lag om ändring i lagen (1955: 229) i anledning av Sveriges
tillträde till 1948 års konventi(m rörande internationellt erkännande av rätt
till luftfartyg

I 6
§ i här ifrågavarande lag föreslås vissa ändringar som har karaktären av
följdändringar till förslagen till lagar ora exekutiv försäljning av fast
egendora och ora exekutiv försäljning av luftfartyg m. m. Ändringarna i första
stycket av paragrafen medför inle någon ändring i sak. Detsamma gäller
beträffande ändringen i första punkten i andra stycket. Den föreslagna
hänvisningen i andra punkten i andra stycket till vad som skall gälla beträf-

s. 373 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 373

fande
förbehåll för rättighet i fast egendom torde medföra alt rättigheter som skall
erkännas på grund av förevarande lag, dvs. rättigheter som enligt 2 § i lagen
skall erkännas rid exekution i annan konventionsstats luftfartyg, får elt något
bättre skydd än de nu har (jfr 33 och 39 §§ i förslaget till lag om exekutiv
försäljning av fast egendom).

Samtidigt
föreslås alt ordet "luftfartsstyrelsen" i 8 § skall bytas ut mot
"luftfartsverket".

3.9 Förslaget
till lag om ändring i förordningen (1877: 31 s. 51) om nya utsök

ningslagens ikraftträdande och vad i avseende därå iakttagas skall

I
12 § av nämnda förordning ges, med anknytning till vad sora nu föreskrivs i
120 § UL, bestämmelser om tillvägagångssättet när vid fastighetsauktion försäljningen
skall ske genom utrop i upp- och avslag (s. k. Dutch auction).

Som
förut har anförts skall vid fastighetsauktion enligt departementsförslaget
till lag om exekutiv försäljning av fast egendom försäljning i uppslag, dvs.
genom bud och överbud, vara den enda tillåtna försäljningsformen. Med hänsyn
härtill föreslås att 12 § i här ifrågavarande förordning skall upphävas.

3.10 Förslaget
till lag om ändring i jordabalken

I
propositionen med förslag till JB framhöll jag att min avsikt var att i samband
med att förslag om lagstiftning på exekutionsrätlens område lades fram
ytterligare överväga de bestämraelser i JB som kunde beröras därav (prop 1970:
20 del A s. 393). I enlighet härmed har bestämmelserna i JB nu setts över mot
bakgrunden av de förslag beträffande fastighetsexekulionen som jag har
behandlat i det föregående, översynen har föranlett att ändringar föreslås i 6
kap. 15 §, 7 kap. 16, 17 och 19 §§, 8 kap. 15 §, 12 kap. 29 §, 17 kap. 10 §, 19
kap. 21 §, 20 kap. 6 och 9 §§, 22 kap. 3 § samt 23 kap. 2 §.

6
kap. 15 §

I
6 kap. 12 och 13 §§ JB finns bestämmelser om när inteckning helt eller delvis
blir utan verkan till följd av exekutivt förfarande beträffande den intecknade
egendomen. Bestämmelserna i 12 § avser fall då fastighet har sålts på exekutiv
auktion, medan 13 § rör fall då under exekutivt förfarande fördelas medel som
finns att tillgå ulan att fastigheten har sålts. I 14 § finns vidare
bestämmelser om expropriations och liknande tvångsförvärvs inverkan på
inteckning och pantbrev.

I 6 kap. 15 § ges
föreskrifter om vad som skall gälla i fråga om inteckning och pantbrev när
myndighet i annat fall än som avses i 1214 §§ har fördelat medel mellan
rättsägare i intecknad fastighet. Föreskrifterna innebär att

s. 374 Kontrollera mot PDF

374 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

inteckningen
blir ulan verkan lill den del medel vid fördelningen har fallit ut på
pantbrevels belopp. Särskilda bestämmelser gäller för det faU att innehavare
av pantbrev vid medelsfördelning har avstått från sin rätt till betalning.

Som
framgår av det föregående föreslås nu regler i FfL som öppnar möjlighet att
sälja utmätt fastighet underhand. Bestäramelserna härom innebär bl. a. att
köparen vid underhandsförsäljning skall åläggas att svara för alla fordringar
sora på grund av panträtt eller i övrigt är förenade raed förraånsrätt i
fastighelen, om inte borgenär får betalt ur särskilt tillgängliga medel eller
avstår från betalning ur fastigheten. Förfallna belopp skall emellertid alltid
betalas kontant, om inte köparen risar alt han avtalat annat raed den betalningsberättigade
(58 § andra stycket FfL). I 143 § 2 mom. i förslaget till lag om ändring i UL
har tagits upp regler om medelsfördelning efter underhandsförsäljning.
Reglerna innebär alt fördelning av tillgängliga medel i första hand skall ske
enligt köperillkoren och i övrigl enligt de grunder som gäller för upprättande
av sakägarförteckning. Medelsfördelningen skall ankomma på ÖE.

Av vad som har anförts i
anslutning till de föreslagna bestämmelserna om exekutiv underhandsförsäljning
av fastighet framgår att avsikten är att underhandsförsäljning skall ske i
former och ha verkan som överensstämmer med vad som gäller beträffande
frivillig försäljning, i den mån det förhållandet att del rör sig om en
exekutiv försäljning inle måste leda till annat. I enlighet härmed bör en
exekutiv underhandsförsäljning lika litet som en fririllig försäljning ha den
följden att inteckningar i såld fastighet helt eller delvis blir ulan verkan.
Efter en underhandsförsäljning bör sålunda i normalfallet inteckning i
fastigheten slå kvar ograverad, även om vid medelsfördelningen medel har fallit
ut på pantbrevets belopp.

Den
nuvarande utformningen av de nämnda bestämmelserna i 6 kap. JB medför att
frågan om inverkan på inteckning av medelsfördelning efter exekutiv
underhandsförsäljning av fastighet är att bedöma enligt 15 §. Om denna paragraf
lämnas oförändrad blir inteckning således utan verkan i den raån betalning rid
sådan medelsfördelning faller ut på pantbrevets belopp. För all undvika detta
föreslås att det i ett nytt andra stycke i paragrafen görs undantag för det
fall alt medeJsfördelning sker efter underhandsförsäljning.

Det
är inte uteslutet alt en underhandsförsäljning av fastighet kan komma alt
föregås av en särskild tilUiehörsförsäljning. Om en tillbehörsförsäljning i
något undantagsfall har föregått en underhandsförsäljning av själva fastigheten,
skall lilLbehörsmedlerL visserligen fördelas samtidigt med köpeskillingen för
fastigheten och övriga medel som finns att tillgå. Därvid skall emellertid
fördelningen av tillbehörsmedel ske enligt särskilda regler i FfL. I den mån
tillbehörsmedel rid fördelningen faller ut på pantbrevs belopp bör, liksom vid
fördelning som avses i 13 §, inteckningen helt eUer delvis bli utan verkan.

I
enlighet med vad som nu har sagts föreslås att den nämnda undantagsfö-

s. 375 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 375

reskriften
utformas så alt det framgår att de nuvarande reglerna i 15 § inle är
tillämpliga om efter underhandsförsäljning av fastighet andra medel än lillbehörsmedel
faller ut på pantbrevs belopp. Innebörden av föreskriften blir att fördelning
av köpeskilling och avkastning ra. ra. efter en underhandsförsäljning aldrig
får någon inverkan på inteckningar i fastighelen, medan frågan vilken inverkan
fördelning av tillbehörsmedel som sker efter underhandsförsäljning av själva
fastigheten får på inteckning får avgöras med till-lämpning av bestäramelserna
i 15 § första styckel.

7
kap. 16, 17 och 19 §§ I 7 kap. 16 § första stycket, 17 § Iredje stycket och 19
§ första styckel JB finns f. II. besläramelser om rättighets ställning när
fastighet har sålts på exekutiv auktion. Bestämmelserna bör gälla också efter
exekutiv underhandsförsäljning av faslighet. I enlighet härmed föreslås
bestämmelserna få ändrad lydelse.

8
kap.15 § och 12 kap.29 §

I 8
kap. 15 § och 12 kap. 29 § finns bestämmelser i fråga om arrendators resp.
hyresgästs rätt till uppsägning, om fastighet har blivit utmätt före tillträdesdagen.
Motsvarande bestäraraelser finns nu i 2 kap. 32 § och 3 kap. 30 § lagen (1907:
36 s. 1) om nyttjanderätt tiU fast egendom.

De
nämnda bestämmelserna i JB innebär i sin nuvarande utformning att arrendatorn
eller hyresgästen får säga upp avtalet om fastighelen utmäts före
tillträdesdagen eller om före nämnda dag fordran för rilken panträtt har
upplåtits i fastigheten fastställs till betalning ur denna. Uppsägningen skall
dock ske inom tre månader från det arrendatorn eller hyresgästen fick kännedom
om utmätningen eller betalningsfastställelsen. Upphävs utraätningen eller
förfaller frågan om faslighetens exekutiva försäljning, får uppsägning inte
ske därefter.

I det föregående har
föreslagits regler som innebär atl domstols beslut, varigenom fordran
fastställs att utgå med särskild förmånsrätt i faslighet, skall ha den verkan
att fastighelen anses utmätt (77 a § UL). Det har också föreslagils regler om
utmätning av ägarhypotek som bl. a. innebär att utmätningsman efter en sådan
utmätning kan förordna alt fastigheten skall tas i anspråk, vilket skall ha
till följd att fastighelen anses utmätt (91 a § UL). Vidare innefattar FfL
regler som innebär att hela fastighelen kan dras in i förfarandet och därigenom
anses utmätt om andel i fastighelen har tagits i mät (67 och 68 §§ FfL),

Arrendator eller hyresgäst
bör ha rätt att säga upp arial både om fastigheten utmäts före tillträdesdagen
och om den före denna dag är alt anse som ulmätt enligt de nämnda reglerna, I 8
kap. 15 § och 12 kap. 29 § JB föreslås ändringar i avsikt att låta detta komma
till uttryck.

s. 376 Kontrollera mot PDF

376 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

17
kap.10 §

Enligt
17 kap. 10 § andra stycket JB skall bestämmelserna i 3 § i kapitlet inle vara
tillämpliga vid bestämmande av företrädesordningen mellan inskrivna
rättigheter vid exekutiv försäljning. Som ett undantag från bestämmelserna i 4
§ i kapitlet föreskrivs vidare alt, om inskrivning av rättigheter har sökts
samma inskrivningsdag, förvärven har lika rätt, om inte annan företrädesordning
har fastställts.

Enligt
de föreslagna reglerna om exekutiv underhandsförsäljning av faslighet skall
rättigheter som avses med de nämnda bestämmelserna alltid förbehållas rid
sådan försäljning. Med hänsyn härtill kan fråga om tillämpning av
bestämmelserna i 3 och 4 §§ inte komma upp rid exekutiv underhandsförsäljning.
I enlighet med vad lagrådet har förordat (prop. 1970: 20 del A s. 385) har
föreskrifterna i 17 kap. 10 § andra stycket därför ändrats lill att avse
företrädesordningen mellan rättigheter vid exekutiv auktion (jfr 7 kap. 23§
JB).

19
kap.21 §

19
kap. 21 § JB innehåller föreskrifter om anteckningar i faslighelsbok eller
tomlrätlsbok med anledning av vissa exekutiva åtgärder. Bl. a. föreskrivs i
lagrummet i dess nuvarande utformning alt anteckning skall göras, om fordran
för vilken panträtt har upplåtits fastställts till betalning ur fast egendom
eller tomträtt.

Den
näranda föreskriften tiör ändras med hänsyn till alt det nu föreslås att beslut
varigenom fastställs att fordran skall ulgå med särskild förmånsrätt i fast
egendom skall ha utmätningsverkan. I sammanhanget kan erinras om att sådan
fastställelse med hänsyn till vad som föreskrivs i 13 kap. 26 § JB också får
utmätningsverkan beträffande tomträtt.

20
kap. 6 och 9 §§

Enligt
20 kap. 6 § 7 JB gäller att lagfartsansökan skall avslås, om fastigheten på
exekutiv auktion har sålts till annan än lagfartssökanden. Har fastig-hel på
exekutiv auktion sålts till betalning av fordran för vilken den till följd av
upplåtelse av panträtt eller på annan grund svarar oavsett vem den tillhör, har
vidare enligt 9 § i sammEi kapitel förvärvaren rätt att få lagfart utan hinder
av att föregående ägare inte har lagfart.

Nu
nämnda bestämmelser bör gälla också när faslighet har sålts exekutivt under
hand. I enlighet härmed föreslås bestämmelserna få ändrad lydelse.

22
kap. 3 § och 23 kap. 2 § Enhgt 22 kap. 3 § första stycket 4 och 23 kap. 2 §
första stycket 6 skaU ansökan om inteckning resp. om inskrivning av
nyttjanderätt, serritul och rätt till elektrisk kraft avslås, om fastigheten
har frångått upplåtaren på grund av bl. a. exekutiv auktion.

s. 377 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 377

Motsvarande
bör gälla också när fastighelen har sålts exekutivt under. hand. I enlighet
härmed föreslås bestämraelserna få ändrad lydelse.

3.11
Förslaget till lag om ändring i uppbördsförordningen (1955: 272)

Enligt
60 § 3 mom. uppbördsförordningen i nu gällande lydelse äger bestämmelserna i
88 c § UL om tidsfrister för utmätning och försäljning av utmätt egendora och
om anstånd med sådana åtgärder inte tillämpning vid utmätning för skatt.
Vidare föreskrivs att bestäraraelserna i UL om skyldighet för borgenär alt i
rissa fall förskjuta kostnad inle skall tillämpas vid sådan utmätning.

Som
har anförts i det föregående bör de bestämmelser om lidsfrister för
utraätningsförrättning och försäljning av utmätt egendom saral ora anstånd med
sådana åtgärder som nu föreslås inle vara tillämpliga vid indrivning av skalt.
I enlighet härmed föreslås alt nämnda föreskrifter i här ifrågavarande
förordning ändras till att avse de bestämmelser i dessa avseenden som har tagits
in i 88 c § UL samt 11 resp. 3 §§ i de föreslagna lagarna ora exekutiv försäljning
av fast egendom samt om exekutiv försäljning av luftfartyg m. m.

Enligt
förslaget lill lag om ändring i UL skall i 198 § 3 mora. ges generella
bestäraraelser om skyldighet för borgenär atl förskjuta kostnader i
utmäl-ningsraål. Samtidigt skall de bestämmelser i detta avseende som nu finns
på skilda ställen i UL upphävas. Med hänsyn härtill föreslås den redaktionella
ändringen i 60 § 3 mora. uppbördsförordningen att bestämmelserna i 198 § 3 mom.
UL undantas från tillärapning rid skalteutraälning och alt nuvarande
undantagsbestämmelse beträffande förskoltsregler i UL får utgå.

4.
Hemställan

I
enlighet med det anförda föreligger förslag till

1) lag
om exekutiv försäljning av fast egendom,

2)
lag om ändring i
utsökningslagen (1877: 31 s. 1),

3)
lag om ändring i lag
sökning slag en (1946: 808),

4)
lag om ändring i
rättegångsbalken,

5)
lag om ändring i
konkurslagen (1921: 225),

6)
lag om ändring i
ackordslagen,

7)
lag om exekutiv
försäljning av luftfartyg m. m.,

8)
lag om ändring i lagen
(1955: 229) i anledning av Sveriges tillträde till 197t8 års konvention rörande
internationeUt erkännande av rätt till luftfartyg,

9)
lag om ändring i
förordningen (1877: 31 s. 51) om nya utsökningslagens ikraftträdande och vad i
avseende därå iakttagas skall.

s. 378 Kontrollera mot PDF

378 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

10)
lag om ändring i
jordabalken,

11)
lag om ändring i
uppbördsförordningen (1955: 272).

Jag
hemsläller, alt lagrådets yttrande över förslagen under 1)10) inhämtas enligt
87 § regeringsformen genom utdrag av protokollet.

Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
bifaller Hans Maj :t Konungen.

Ur
protokollet: Britta Gyllensten

s. 379 Kontrollera mot PDF

KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971 379

Bilaga 1 (Lagberedningens förslag)

Förslag till Lag om exekutiv försäljning av fast egendom

Härigenom förordnas som följer.

Inledande bestämmelser

1 §

Fast egendom som tagits i mät säljs av överexekutor.

Om försäljning av tomträtt gäller detsamma som beträffande
fast egendom.

2 § .

Vad i denna lag sägs om utmätt fast egendom gäller i
tillämpliga delar även när fast egendom skall säljas exekutivt under konkurs.

3 § .

Med panträtt i fast egendom avses i det följande sådan
panträtt som behandlas i 6 kap. jordabalken. De bestämmelser som meddelas om
pantbrev gäller i tillämpliga delar även rilandebevis.

Vad som sägs om fordran som är förenad med panträtt skall
i tillämpliga delar gälla även rätt till betalning på grund av ägarhypotek.

Med
rättighet som besvärar fast egendom åsyftas i denna lag nyttjanderätt,
serritut och samfällighetsrätt som avses i jordabalken och annan dylik
rättighet som på grund av upplåtelse enligt äldre eller annan lag besvärar fast
egendom.

Förberedande åtgärder och egendomens förvaltning

4 § .

När ärende som avses i denna lag inkommit till
överexekutor, skall det genast upplagas till behandling för de förberedande
åtgärder som är påkallade.

5 §.

Överexekutor skall låta beskriva fastigheten så snart del
är lämpUgt med hänsyn till det fortsatta förfarandet, I beskrivningen skall
tillbehör anges i den mån del är påkallat med hänsyn till deras värde eller av
annan orsak.

Fastighetens ägare skall på anmodan tillhandahålla de
handlingar som risar hans äganderätt eller tjänar till upplysning om
rättigheter som besvärar fastighelen eller om tillbehör till denna och uppge
vilka som har fordran eller rättighet som bör iakttagas rid egendomens
försäljning, överexe-

s. 380 Kontrollera mot PDF

380 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

kulor
skall även på annat siitt söka inhämta fullständig utredning i dessa hänseenden
och om den ekonomiska belastning som kända rättigheter kan tänkas utgöra för
fastighelen, när det är av betydelse för försäljningen. Pantbrev som ägaren
innehar skall på anmodan överlämnas och får därefter ej pantförskrivas utan
överexekutors tillstånd.

Om
ägaren driver näringsverksamhet på fastigheten, skall överexekutor underrätta
känd innehavare av företagsinteckning i verksamheten om ärendet,

6 §.

Saknas
taxeringsvärde eller kan det antagas vara missvisande, skall överexekutor låta
värdera fastigheten rid lämplig tidpunkt. Tillbehör skall värderas för sig, om
det finnes påkallat.

Om
en eUer flera gemensamt intecknade fastigheter skall säljas och taxeringsvärde
saknas eller kan antagas vara missrisande för någon av de gemensamt intecknade
fastigheterna, skall alla värderas.

När
faslighet eller tillbehör skall värderas, skall ägaren underrättas om
förrättningen.

7 § .

Påstår
någon bättre rätt till utmätt fastighet, skall överexekutor, om skäl föreligger
därtill, förelägga honom att inom en månad efter att föreläggandet genom
överexekutors försorg delgirits honom väcka talan mot ulmätningssökanden och
den som i ärendet antagits vara ägare rid domstol som anges i 10 kap. 10 §
rättegångsbalken.

Om
annan än fastighetens ägare påslår att han äger byggnad eller annat som
framstår som tillbehör till fasligheten, har första stycket motsvarande
tillämpning.

Väcks
ej talan i enlighet med föreläggande som meddelats enligt första eller andra
stycket, är talan förlorad mot sökanden, om ej denne själv inom förenämnda tid
väckt talan mot den som påstått bättre rätt och den som i ärendet antagits vara
ägare.

Är
tvisten av väsentlig betydelse, får fasligheten ej säljas innan tvisten blirit
slutligt avgjord eller tiden för väckande av talan har utgått.

8
§.

Ägare
av ulmätt fastighet får ej minska dess värde genom att överlåta tillbehör eller
genom atl annat än för husbehov avverka skog, bedriva grus-eller stentäkt eller
på annat sätt utnyttja naturtillgångarna eller förändra fastigheten. I övrigt
får han tillgodogöra sig normal avkastning av fastigheten till dess den sålts
och skall tillträdas av köparen, i den mån annat ej följer av 10 eller 11 §.
Detta gäller dock ej växande gröda eller annan avkastning som förklarats ingå
i försäljningen.

Ägaren
får ej heller upplåta rättighet som går utöver vad som är medgivet enligt
första stycket. Därjämte äger överexekutor förbjuda honom alt upplåta rättighet
som kan försvåra fastighetens försäljning.

På
begäran av ägaren kan överexekutor medge undantag från förbud som nämns i
första eller andra stycket, i den mån det kan ske utan intrång i utmätningssökandens
rätt och i övrigt är lämpUgt.

s. 381 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 381

9 §.

På begäran av borgenär
äger överexekutor vid behov förordna, att kronofogdemyndigheten skall taga
vård om tillbehör till fastigheten, I brådskande fall kan
kronofogdemyncUgheten på begäran omedelbart taga vård om sådant tillbehör.
Åtgärden skall genast anmälas hos överexekutor, som prövar om den skall bestå,

10 §,

Arrende,
hyra eller annan avkastning av fastigheten som förfaller till betalning under
förfarandets gång skall, om borgenär begär det och skäl föreligger därtill,
uppbäras av överexekutor eller den han förordnar som syssloman. Överexekutor
skall i sådant fall utan dröjsmål meddela den betalningsskyldige förbud att
utge något till annan än överexekutor eller sysslomannen.

11 §.

Kan det befaras att ägaren
vanvårdar fastighelen eller förfogar över den i strid mot 8 § eller att
egendomen på annat sätt försämras i större mån, kan överexekutor på begäran av
borgenär förordna syssloman att omhändertaga och förvalta fastigheten.

12 §.

Arrende,
hyra och annan avkastning av fastigheten som syssloman uppbär skall redorisas
till överexekutor vid tidpunkt som denne bestämmer.

Försäljning

13 §.

Ulmätt
fastighet bör säljas inom fyra månader från utmätningen, om ej hinder möter
eller överexekutor på begäran ger anstånd.

Om
ägaren begär anstånd, skall utmätningssökanden få tillfälle att yttra sig.
Anstånd får beriljas, om denne medger det eller särskilda skäl föreUgger.

Anstånd
får ej utan synnerliga skäl beriljas utöver ett år från utmätningen.

Försäljning skall ske på
offentlig auktion, om ej annat följer av 17 eller 53 §.

14 §.

Borgenär
eller annan vars rätt kan vara beroende av den utmätta fastighetens
försäljning äger utlösa sökanden. Han träder därigenom i sökandens ställe.

Den
som rill utlösa sökanden skall, innan fastigheten sålts, till överexekutor
betala sökandens fordran och kostnad för vilken denne svarar.

15 §.

Om
fastigheten ingår i konkursbo och skall säljas exekutivt, äger borgenär som i
konkursen bevakat fordran med panträtt eller bättre förmånrätt i fastigheten
begära alt denna säljs för hans fordran, om hans rätt till betalning ur
fasligheten är ostridig eller styrks.

Den
som vill ansluta sig enligt första stycket skall anmäla det hos över-

s. 382 Kontrollera mot PDF

382 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

exekutor
senast två veckor före det bevakningssammanträde som nämns i21§.

I
fråga om rätt att utlösa honom har 14 § motsvarande tillämpning.

16 §.

Är
det sannolikt att tillbehör kan med fördel säljas för sig utan samtidig
försäljning av fastighelen i övrigt, skall överexekutor utsätta sammanträde
för prövning av frågan och kalla sökanden, fastighetens ägare och envar för
överexekutor känd innehavare av panträtt i fastigheten eller av rättighet som
kan påverkas av försäljningen.

Blir vid sammanträdet
närvarande sakägare ense om att tillbehör bör säljas för sig, förordnar
överexekutor i enlighet därmed, om särskilda skäl ej föranleder annat. Uppnås
ej enighet om särskild försäljning, får överexekutor förordna därom endast om
synnerliga skäl föreligger.

Råder
trist om tillbehör isom avses i 7 § andra stycket, får särskild försäljning
därav ej ske förrän tristen blirit slutligt avgjord eller tiden för väckande av
talan har utgått.

17 §.

Särskild
försäljning av tillbehör sker enligt bestämmelserna om försäljning av utmätt
lösöre. Övei-exekutor träder därrid i kronofogdemyndighetens ställe.

Tillbehör
som i denna ordning sålts för sig upphör att höra till fastigheten, även om
det ej skills från denna,

18 §,

Vad
som influtit genom särskild försäljning av tillbehör skall tillkomma dem som
har fordringar med rätt i fastigheten, efter det företräde mellan dem som
gäller enligt lag. Vill någon avstå från sin rätt till betalning och inverkar
det på rillkoren vid fastighetens försäljning, skall han göra det senast vid
det bevakningssammanträde som nämns i 21 §. Därefter kan avståendet ej
återkallas.

19 §.

Om
medel som influtit genom särskild försäljning av tillbehör förslår att förnöja
sökanden samt dem som har bättre rält och ej avstått från betalning, skall
förfarandet avbrytas, om ej egendomen är avträdd till konkurs och förvaltaren
begär alt förfarandet skall fortgå.

20 § .

Tid
och plats för auktion på fastigheten bestäms sedan sökanden och ägaren fått
tillfälle att yttra sig, när det ej föranleder för stor tidsutdräkt.

Ägaren
är pliktig att låta fastigheten risas för allmänheten på lämplig tid. Detsamma
gäller för nyttjanderättshavare.

21 §.

För
förhandling om försäljningen skall sammanträde hållas antingen samma dag som
auktionen eller lämphg dag tidigare {bevakningssammanträde).

s. 383 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 383

22 § .

Auktionen
skall kungöras i god tid och på lämpligt sätt. Kungörelsen skall även innehålla
uppgift om bevakningssammanträdet och sammanträde för fördelning av
köpeskillingen.

Innehavare
av fordran eller rättighet som bör iakttagas vid auktionen skall i kungörelsen
uppmanas att anmäla sin rätt hos överexekutor senast vid
bevakningssammanträdet.

Har överexekutor förordnal
om särskild försäljning av tillbehör, får kungörelsen ej utfärdas förrän den
försäljningen vunnit laga kraft och köpeskillingen betalts eller frågan om
sådan försäljning förfallit.

23 § .

Kända
innehavare av fordringar eller rättigheter som bör iakttagas vid auktionen
skall i god tid underrättas genom brev. Därvid skall anges vem som begärt
försäljning, fordran för rilken försäljning skall äga rum och med fordringen
förenad rätt i fastigheten. Innehavare av fordran med förmånsrätt enligt 12
eller 13 § förmånsrättsordningen behöver ej särskilt underrättas. När
anslutning gjorts enligt 15 §, skall det meddelas på motsvarande sätt.

Även
sökanden och ägaren underrättas genom brev.

24 § .

Har
auktion och sammanträden ej blirit utlysta så som angirits i 22 och 23 §§,
skall förfarandet avbrytas, om bristen är väsentlig och ej kan avhjälpas på
annat sätt, och nya tider utlysas.

Sakägare
som avses i 23 § skall såritt möjligt i god tid före bevakningssammanträdet
underrättas om avbrottet.

25 §.

Vid
bevakningssammanträdet skall lämnas en kortfattad redogörelse för innehållet i
handUngarna och för ridtagna åtgärder. Därefter skall innehavare av fordran
eller rättighet som bör iakttagas vid auktionen uppmanas att anmäla den. Om
anmälan skett hos överexekutor före sammanträdet, skall det meddelas.

Närvarande sakägare skall
få tillfälle att yttra sig om anmälda anspråk och de rillkor som skall gälla
för försäljningen.

Om
tillbehör sålts för sig, behandlas särskilt hur den behållna köpeskillingen
för tillbehöret skall användas, i den mån det inverkar på rillkoren för
fastighetens försäljning.

26 §.

När
förhandlingen avslutats, upprättas sakägarförteckning i enUghet med 2734 §§,
om ej avvikelse föranleds av 35 §.

27 § .

I
förteckningen upptages 1. om fastigheten ingår i konkursbo:

a)
arvode och annan kostnad för fastighetens förvaltning under konkursen,

s. 384 Kontrollera mot PDF

384 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

b)
fordran som skall ulgå ur fastigheten med förmånsrätt enligt 12 eller 13 §
förmånsrättsordningen,

2.
fordran som skall ulgå med
förmånsrätt enligt 8 § 1) eller 9 § 1) eller 2) förmånsrättsordningen och
förfallit till betalning senast på den tillträdesdag som anges i 34 §,

3.
fordran som är förenad med
panträtt i fastigheten,

4.
rättighet som besvärar
fastighelen och är inskriven eller grundar sig på skriftlig handling som är
tillgänglig. Rättighet som består oavsett fastighetens försäljning skall dock
ej upplagas.

Härtill
kommer utraätningssökandens fordran, om den ej ingår under 13, och kostnaden
för förfarandet,

28
§.

Fordringar
och rättigheter upptages efter det företräde som gäller enUgl lag. Inskriven
rättighet har företräde framför fordran med förmånsrätt på grund av utmätning,
om inskrivning sökts före dagen för utmätningen. Kostnaden för förfarandet
upptages närmast före sökandens fordran.

Tillägg
som avses i 6 kap. 3 § jordabalken upptages före pantbrevets kapitalbelopp, om
ej borgenären yrkar annat.

Fordran
eller rättighet upptages i förteckningen även om den är beroende av villkor
eller ora inteckning eller inskrivning är sökt men ännu ej beviljats eller om
tvist föreligger.

När
försäljning begärts av förvaltaren i konkurs, upptages, om ej annat följer av
15 §, konkursboet som sökande utan förmånsrätt.

29 §.

Fordran
upptages med dess belopp på tillträdesdagen. Panträtt får dock ej på grund
härav åtnjutas för mer än pantbrevets belopp jämte tillägg som följer av 6 kap.
3 § jordalDalken. Understiger fordringen pantbrevets belopp, upptages återstoden
som ägarhypotek.

Om i fastigheten gäller
pantbrev som ej innehaves av ägaren och någon fordran för vilken pantbrevet
utgör säkerhet ej blirit anmäld, upplages pantbrevets belopp och det tillägg
enligt 6 kap. 3 § jordabalken som med hänsyn till ägarens uppgifter och andra
upplysta omständigheter kan antagas böra ulgå.

Ägarhypotek
upptages utan tillägg, om det ej är ulmätt.

30 § .

Fordran,
som ej är förfallen och icke löper med ränta före förfallodagen, upptages med
det belopp sora efter fem procent årlig ränta utgör fordringens värde på
tillträdesdagen. Motsvarande gäller, om utfäst ränta är lägre än fem procent.

31 §.

Rättighet
som besvärar fastigheten upptages utan alt något belopp anges för den.

32 § .

I
förteckningen upptagna fordringar med bättre rätt än den för vilken fastigheten
skall säljas är skyddade vid försäljningen. Sammanlagda beloppet av sålimda
skyddade fordringar och kostnaden för förfarandet {skydds-

s. 385 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 385

beloppet)
skall täckas av köpeskillingen för fastigheten, behållen köpeskilling för
tillbehör, behållen avkastning och andra medel som finns att tillgå. Om
fordran har bättre rätt som endast gäller i andel av fastigheten, får detta
dock ej hindra försäljning, sårida köpeskillingen för fastigheten förslår lill
betalning av någon del av exekulionsfordringen.

Med tillämpning av 18 §
bestämmer överexekutor i vad mån behållen köpeskilling för tillbehör skall
användas till betalning av fordran som upptagits i förteckningen. Medlen får
ej tagas i anspråk för skyddad fordran annat än i enlighet med vad sålunda
blivit bestämt,

I
förteckningen anges rilka fordringar som är skyddade. Vidare anges det minsta
belopp som måste bjudas för att skyddade fordringar och kostnaden för
förfarandet skall täckas. Bestämmelse som meddelats om användningen av behållen
köpeskilling för tillbehör skall också intagas,

33 § ,

Beträffande
rättigheter som upptagits i förteckningen gäller följande:

1. Rättigheter
med bättre rätt än den fordran för vilken fastighelen skall

säljas är skyddade utan särskilt förbehåll. Detta är dock icke tillämpUgt på

rättighet rilken gäller endast i andel av fastigheten och ej har bättre rätt

i andelen än fordran som ej är skyddad enligt 32 §.

Inskriven
tomträtt gäller alltid utan förbehåll.

2. Andra
rättigheter skall särskilt förbehållas, om del saknas anledning till

antagande alt de belastar fastigheten till beaktansvärd skada för inneha

vare av fordran med bättre rätt. Härrid räknas rätt till ägarhypotek ej som

fordran, i den mån ägarhypoteket ej är utmätt.

Talan
mot överexekutors beslut, varigenom rättighet förbehållils enligt första
stycket, får endast föras av den som har bestritt sådant förbehåll. Innehavare
av rättighet som ej har förbehållits enligt första stycket får ej föra talan
mot överexekutors beslut.

3.
Rättigheter som ej skyddas
enligt 1 eller förbehållits enligt 2 kan skyddas genom förbehåll rid auktionen
enligt 38 §.

4.
I förteckningen anges vilka
rättigheter som skyddas enligt 1 eller förbehållits enUgt 2.

Förteckningen
skall innehålla erinran om den rätt till förlängt avtal eller skadestånd som
enligt lag tillkommer arrendator eller hyresgäst, om han blir uppsagd med
anledning av fastighetens försäljning.

Finns
bostadsrätt, skall erinras om den rätt att kvarbo såsom hyresgäst under viss
lid som enligt lag tillkommer bostadsrättshavaren.

34 § .

I
förteckningen anges även betalningsvillkoren och tillträdesdag. Härom gäller
följande:

1.
I avräkning på köpeskillingen skall innestå kapitalbeloppet av skyddad fordran
som är förenad med panträtt, om ej borgenären framställt yrkande om betalning
och fordringen är förfallen till betalning senast på tillträdesdagen eller det
föreUgger sådant fall som avses i 28 § tredje stycket.

Fordran
som är förenad med panträtt endasl i andel av fastigheten skall dock betalas
kontant.

Första
stycket gäller ej heller, om fordran skall betalas med köpeskilling för
tillbehör eller om köpeskilUngen för fastigheten ej täcker skyddade fordringar
och andra medel skall användas därtill,

13 Riksdagen 1971.1 saml Nr 20

s. 386 Kontrollera mot PDF

386 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

2.
Ägarhypotek skall ulan särskilt
yrkande betalas kontant, även om det faller inom skyddsbeloppet.

3.
Återstoden av köpeskillingen
skall betalas kontant, om ej inroparen visar att han avtalat annat med den som
enligt förteckningen är betalnings-berättigad.

4.
Den som inropar fastigheten är
skyldig att efter inropet lämna handpenning som motsvarar en tiondel av
köpeskillingen, dock ej mer än som enligt 13 skall betalas kontant eller
mindre än den kostnad som skall ulgå ur fastigheten. Handpenning skall betalas
kontant, om ej inroparen ställer säkerhet för beloppet. Som säkerhet kan
godtagas jämväl fordran som är förenad med panträtt i fastigheten, om den täcks
av köpeskillingen och kan anses betryggande. Vad som i det följande sägs om
handpenning gäller även säkerhet för handpenning intill det belopp som
säkerheten gäller.

Staten
eller kommun behöver ej lämna handpenning eller ställa säkerhet men blir i fall
som avses i 42 § ersättningsskyldig intill motsvarande belopp.

Ogulden
del av den kontanta köpeskillingen skall betalas senast vid det sammanträde som
enligt 22 § kungjorts för köpeskillingens fördelning, i den mån den som enligt
förteckningen är betalningsberättigad ej medgivit avräkning. Om det enUgt
förteckningen är ovisst vem beloppet tillkommer, får det ej avräknas.

5. Som
tillträdesdag räknas den dag som kungjorts för fördelningssam

manträdet, Överexekutor kan medge inroparen alt taga vård om egendo

men tidigare.

Överexekutor
kan bestämma, att ogulden avkastning av fasligheten, som enligt 10 eller 11 §
skolat betalas till överexekutor eller syssloman och har förfallit under tiden
till och med tillträdesdagen, skall tillkomma köparen. Om sådan avkastning i
annat fall betalas till köparen, skall denne redovisa därför till överexekutor.

Avkastning
som förfaller efter tillträdesdagen tillkommer köparen,

6. Har
ägaren ej annan bostad, kan överexekutor tillåta honom att bo på

fastighelen högst tre månader efter tillträdesdagen. Uppgift härom skall in

tagas i förteckningen.

35 §.

Sakägare
vars rätt beror därav äger fordra, atl försäljningen skall ske på andra villkor
än som angirits ovan, om avvikelsen ej gör intrång i annans rätt. Den som ej
själv begärt försäljning får icke motsätta sig, att skyddsbeloppet höjs.

36 § .

Efter
fastighetens försäljning svarar denna ej för fordran som avses i 27 § 2 och
förfalUt till betalning senast på tillträdesdagen.

Borgenär
som har pantbrev kan ej efter fastighetens försäljning mot köparen göra
gällande panträtt i fastigheten för större fordran än som avräknats på
köpeskillingen jämte utfäst ränta därå från tillträdesdagen samt framtida
skadestånd och ersättning som avses i 6 kap. 3 § jordabalken.

Inroparen
blir personligen belalningsskyldig för vad som enligt överenskommelse
avräknats på den kontanta köpeskillingen, och den förra ägaren blir fri från
ansvar därför.

s. 387 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 387

37 § .

Vid
auktionen skall, i den mån det är påkallat med hänsyn lill värdet av
fastighetens tillbehör eller av annan orsak, anges vilken egendom som skall
följa fasligheten och i vad mån egendom som framstår som tillbehör ej skall
följa den. Vad sålunda angirits är avgörande för vad försäljningen omfattar i
den delen. I övrigl ingår i försäljningen vad som enligt lag utgör tillbehör
till fastigheten. Råder tvist om tillbehör, skall del anmälas,

Sakägarförteckningen
skall föredragas.

Del
skall meddelas, att fastighelen utropas under förbehåll alt inrop skall prövas
enligt 39 §.

38 § .

I
fråga om rättighet sora enligt 33 § 3 kan förbehållas vid auktionen skall
iakttagas följande:

1. Fastigheten utropas
först utan förbehåll om rättighetens bestånd och

därefter med sådant förbehåll. Om vid det senare utropet uppnås bud som

täcker fordringar med bättre rätt eller lika högt bud, har det budet före

träde.

Atl
ägarhypotek icke täcks utgör ej hinder mol att bud med förbehåll för
rättigheten godlages, i den mån ägarhypoteket ej är ulmätt.

2.
Upptager sakägarförteckningen
två eller flera rättigheter som avses i denna paragraf, skall fastigheten först
utropas ulan förbehåll för någon rättighet och därefter med förbehåll först
endast för den rättighet som har bästa rätt och efter hand för ökat antal
rättigheter enligt deras inbördes ordning. Bud som skyddar flera rättigheter
har företräde, även om del är lägre.

3.
När bud med förbehåll för
rättighet ej täcker fordringar med bättre rätt, äger rättighetshavaren skydda
sin rättighet genom att betala skillnaden mellan det budet och bud utan
förbehåll för rättigheten eller så stor del av skillnaden som behövs för att
täcka fordringar med bättre rätt.

Om
rättighetshavare i fall som avses under 2 är rillig att betala i första stycket
angiven skillnad men beloppet ej ensamt eller i förening med annat tillskott
som bjuds förslår för att fordringar med bättre rätt skall täckas, skall
fasligheten utropas med förbehåll för hans rättighet och den eller de
rättigheter som är skyddade genom tidigare bud och annat tillskott som bjuds.

Detsamma
gäller, om bud med förbehåll för rättigheten ej understiger bud utan sådant
förbehåll men fordringar med bättre rätt ej är täckta.

4.
Om borgenär, vars fordran ej
blivit täckt genom visst bud, godtager detta, skall fordringen vid tillämpning
av 13 räknas som täckt.

5.
Om rättighetshavare i stället
för betalning ställer säkerhet, skall det gälla.

39 §.

Innan
inrop godtages skall överexekutor pröva, att skyddsbeloppet blirit uppnått.
Även om detta är förhållandet får inropet ej godtagas, om det är sannoUkt alt
avsevärt högre köpeskilling kan uppnås.

Om
samtliga berörda sakägare medger det, får inrop godtagas utan hinder av första
stycket. Sökanden kan medge, att inrop godtages ehuru kostnaden för
förfarandet ej blivit täckt.

Inrop
får ej godtagas, om sökandens fordran ej täcks och han motsätter

s. 388 Kontrollera mot PDF

388 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

40 § .

Om
inropare ej utan dröjsmål lämnar föreskriven handpenning, skall fastigheten
utropas på nytt. överexekutor äger på begäran göra elt kort uppehåll i
handläggningen för alt bereda inroparen tillfälle att anskaffa handpenning, om
uppehållet ej kan antagas medföra beaktansvärd olägenhet.

I
fall som avses i 38 § skall handpenning lämnas för varje inrop, även om
fastigheten skall utropas på nytt. Om inrop ej skall bestå, återlämnas
handpenningen.

Betalar
inroparen ej ogulden del av den kontanta köpeskillingen senast rid
fördelningssammanträdet, är inropet ogiltigt.

41 §.

Har
godtagbart inrop ej skett, skall nytt försäljningsförsök göras, om sökanden
begär det inom en vecka från auktionen. Har inrop blivit ogiltigt enligt 40 §
tredje stycket, skall nytt försäljningsförsök göras, om sökanden ej avstår
därifrån.

Om
två auktioner hållits utan att fastigheten blirit såld och det saknas anledning
till antagande att fastighelen kan säljas inom rimlig lid, äger överexekutor
avvisa begäran om nytt försäljningsförsök.

Om ny auktion skaU hållas,
har 2040 §§ motsvarande tillämpning. Anmälan av fordran eller rättighet som
skett för en auktion gäller även för senare auktion.

När
nytt försäljningsförsök ej skall göras, går utmätningen åter. Detta gäller dock
ej medel som influtit eller inflyter med anledning av redan ridtagna åtgärder.

42 § ,

När
ny auktion hålls sedan inrop blivit ogiltigt enligt 40 § tredje stycket, skall
handpenningen tagas i anspråk i den mån det behövs för att sammanlagt samma
belopp skall uppnås som rid den förra auktionen jämte sex procent årlig ränta
därå från tillträdesdagen till och med den nya tillträdesdagen och kostnaden
för den nya auktionen. Detta gäller även om fastigheten säljs med förbehåll
för rättighet som ej förbehölls vid den förra auktionen eller ändrade
förhållanden inträtt. Vad som ej behöver tagas i anspråk skall återlämnas, när
den nya inroparen fullgjort sin betalningsskyldighet.

Blir
fastigheten ej såld när ny auktion hålls, är hela handpenrdngen förverkad.

Hålls
ej ny auktion, skall handpenningen användas till betalning av kostnader för
förfarandet som blivit onyttiga. Återstoden tillkommer inroparen.

Angående
rätt för inroparen att i risst fall frånträda köpet och återfå handpenning
stadgas i 46 §.

43 § .

Sedan
auktionen vunnit laga kraft och köpeskillingen betalts, utfärdar överexekutor
köpebrev.

Visar
inroparen att han bjudit för annans räkning, skall köpebrevet utfärdas till
denne. Har inrojDaren fått avräkna belopp som skolat betalas kontant, är
inroparen och köparen solidariskt ansvariga för beloppet.

s. 389 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 389

44
§.

Även
om köpebrev ännu ej utfärdats, får inropare, som fullgjort sin betalningsskyldighet,
tillträda fastigheten på den för köpeskillingens fördelning bestämda dagen.
Han svarar därefter för ägares skyldigheter i den mån de skall fullgöras efter
tillträdesdagen.

Om köparen vill att i
sakägarförteckningen upptaget arrende- eller hyresavtal, som ej är skyddat
enligt 33 § 1 eller förbehållils enUgt 33 § 2 eller vid auktionen, skall
upphöra, åligger det honom att inom en månad från tillträdesdagen säga upp
avtalet. I annat fall gäller avtalet mot köparen. Beträffande den tid då
arrende- eller hyresavtal med anledning av uppsägning skall upphöra gäller vad
som är föreskrivet i fråga om uppsägning eller frivillig överlåtelse av
faslighet.

Om
arrendators eller hyresgästs rätt alt begära förlängning av avtalet eller att
erhålla skadestånd meddelas bestämmelser i.... kap. jordabalken.

Om
annan rättighet upphör med anledning av försäljningen, skall köparen
underrätta rättighetshavaren, när det behövs.

45 §.

I
fråga om rättighet som ej omedelbart skall upphöra efter fastighetens
försäljning gäller följande:

1.
Om arrende, hyra eller annat
vederlag skall utgå under rättighetens hela bestånd i särskilda poster, får
fordran hos den förra ägaren ej avräknas på belopp som förfaller till betalning
mer än sex månader eller, i fråga om arrende, mer än ett år efter
tillträdesdagen. Beträffande sådant belopp gäller ej heller betalning till den
förra ägaren eller uppgörelse med denne.

2.
Fordran som rättighetshavaren
förvärvat eller förskottsbetalning eller uppgörelse som skett efter att
fasligheten utmätts får ej åberopas mot köparen, om rättighetshavaren kände
eller bort känna utmätningen.

3.
Angående verkan av att i
arrende- eller hyresavtal skett ändringar eller tillägg som ej var kända vid
auktionen gäller vad som i.......................................................... kap.
jordabalken är föreskrivet i fråga om fririllig försäljning.

4.
Angående rättighetshavares rätt
till ersättning av tidigare ägare, om rättigheten upphör i anledning av
fastighetens försäljning, meddelas bestämmelser i 7 kap. 18 § jordabalken.

Om köpare, som enligt 44 §
svarar för tidigare ägares skyldigheter mot rättighelshavare, underlåter att
fullgöra dem, har 19 § andra styckel andra och tredje punkterna i nämnda kap.
motsvarande tillärapning.

46 §.

Överklagas
exekutiv auktion, skall inroparen utan hinder därav fullgöra sin
betalningsskyldighet senast vid fördelningssammanlrädet. Han äger också efter sammanträdet
tillträda fasligheten, om ej, innan han blivit berättigad därtill, annat
förordnats enligt 218 § utsökningslagen.

Får inroparen enligt
meddelat förordnande ej tillträda fastighelen på den bestämda dagen och är
hindret ej hävt inom tre månader från samma dag, äger han frånträda köpet och
återfå vad han betalt jämte därå upplupen ränta, såvida han gör anmälan därom
hos överexekutor medan hindret alltjämt består.

s. 390 Kontrollera mot PDF

390 Kungl. Maj:ts-proposition nr 20 år 1971

Gemensamt
intecknade fastigheter

47 § .

Bestämmelsema
i 1346 §§ gäller även när någon av två eller flera gemensamt intecknade
fastigheter skall säljas.

Av gemensam inteckning,
för rilken fastigheten svarar enligt 6 kap. 17 eller 18 § jordabalken, skall i
sakägarförteckningen upptagas det belopp för vilket fastigheten svarar i
förhållande till de andra. Beloppet skall betalas kontant, om ej annat avtalas
mellan köparen och den som enligt sakägarförteckningen är
betalningsberättigad.

Beträffande
försäljning av två eller flera gemensamt inlecknade fasligheter skall även
följande särskilda bestämmelser iakttagas.

48 § .

När
gemensamt intecknadi faslighet skall säljas, äger den som har panträtt på
grund av inteckningen indraga annan inlecknad fastighet i försäljningen, om
den svarar för det intecknade beloppet eller del av detta för den fastighet som
skall säljas. Skall denna säljas för fordran som har lika eller bättre rält,
får han även indraga fastighet som svarar för inteckningen först efter den
faslighet som skall säljas.

Yrkande om indragning
skall framställas hos överexekutor senast vid bevakningssammanträdet. Det
skall delgivas fastighetens ägare med föreläggande för honom att inkomma med
yttrande inom tid som överexekutor bestämmer. Bevakningssamraanträde och
auktion skall inställas, när det behövs för att yrkandet skall hinna prövas.
Härvid har 24 § motsvarande till-lämpning.

Bifalles
yrkandet, anses den indragna fastigheten utmätt när beslutet meddelas. Den får
ej säljas innan beslutet vunnit laga kraft.

49 §.

Till
ledning för upprättandet av sakägarförteckning skall vid bevakningssararaanträdet
upptagas till förhandling hur utrop skall äga rum. Härvid iakttages följande;

1. Geraensamt intecknade
fastigheter skall utropas var för sig,

a)
om fastigheterna har olika
ägare,

b)
om fastighet med stöd av 48 §
indragits i försäljningen,

c)
om någon av fastigheterna
endast i andra hand svarar för geraensara inteckning,

d) om
någon av fastigheterna besväras av särskild inteckning eller nå

gon faslighels ansvar för gemensam inteckning ej avser inteckningens hela

belopp,

e) om
det yrkas av innehavare av rättighet i någon av fastigheterna och

rättigheten ej skall bestå oavsett om fastigheten säljs,

f) om
det i annat fall yrkas av ägare eller borgenär vars rält kan bero

därav.

Yrkande
sora avses under e) eller f) skall fraraställas innan sararaanträdel avslutas.

2. Sedan
särskilda utrop ägt rum när del skall ske, skall fastigheterna ut

ropas gemensamt, om de h:ir samma ägare. Har fastighetema olika ägare,

skall gemensamt utrop äga rum endast om full betalning ej uppnåtts för

fordran för vilken samtliga fastigheter svarar eller ägarna är ense om att

s. 391 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Mai:ts proposition nr 20 dr 1971 391

fastigheterna
skall utropas gemensamt. Fastighet som endast svarar i andra hand behöver dock
ej utropas gemensamt med fastighet som svarar i första hand annat än om
särskilda skäl föreligger.

Om
rättighet har förbehållits vid särskilt utrop av fastighet som besväras därav,
skall det gälla även om därefter gemensamt utrop äger rum, I annat fall skall
38 § tillämpas även vid det gemensararaa utropet.

Uppnås
rid gemensamt utrop högre bud än summan av de förra buden, skall det gälla, om
ej annat följer av 51 §.

3. I
andra fall skall gemensamt intecknade fastigheter endasl utropas gemensamt.

50 §.

Beträffande
upprättandet av sakägarförteckning iakttages följande:

1. I
fall som avses i 49 § 1 upprättas särskild sakägarförteckning för varje

fastighet som skall säljas. Förteckningen upprättas som om försäljningen

begärts på grund av den bästa gemensamma inteckningen, om ej exeku

tionsfordringen har bättre rält.

Om
ansvaret för gemensam inteckning kan komma att vid försäljningen vidgas utöver
vad som anges i 47 § andra styckel, skall det anmärkas.

När
fastighet indragits enligt 48 §, beräknas tillägg enligt 6 kap. 3 § jordabalken
med utgångspunkt från den första utmätningen.

Beträffande
fastighet som endast svarar i andra hand anges, om sådant ansvar kan
ifrågakomma.

2.
I fall som avses under 1 skall
varje fordran som är förenad med panträtt i såld fastighet betalas kontant, om
ej inroparen och den som enligt sakägarförteckningen är betalningsberättigad
avtalar annat.

3.
Handpenning skall lämnas efter
varje inrop, även om inropad fastighet enligt 49 § skall utropas på nytt. Om
inropet ej skall bestå, återlämnas handpenningen.

4.
I fall som avses i 49 § 3
upprättas gemensam sakägarförteckning för fastigheterna.

Rättighet
som avses i 27 § 4 skall härrid anses upplåten i alla fastigheterna.

5. Vid
tillämpning av 35 § skall iakttagas, att innehavare av gemensam in

teckning ej får efterge den gemensamma ansvarigheten annat än om fastig

heterna säljs var för sig.

51 §.

Vid
auktionen skall även iakttagas följande:

1.
Om fastighet indragits i
försäljningen med stöel av 48 § och den först utmätta fastigheten ej blir
såld, skall ej någon av fastigheterna säljas.

2.
Fastighet som endast i andra
hand svarar för fordran på grund av gemensam inteckning får ej säljas för den
fordringen innan det risat sig att betalning ej kan utgå ur den fastighet som
svarar i första hand.

Den
i andra hand ansvariga fastigheten får ej heller säljas, om dess ägare eller
annan sakägare betalar den brist för vilken fasligheten skall svara eller
ställer säkerhet för beloppet.

3. När
gemensamt intecknade fasligheter, efter föregående särskilda utrop,

har utropats gemensamt, skall den köpeskilling som därrid bjudits fördelas

efter fastigheternas taxeringsvärden eller, om särskild värdering skett i

ärendet, efter de värden som därrid åsatts fastigheterna. Fastighets andel

s. 392 Kontrollera mot PDF

392 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

i
den gemensamma köpeskillingen utgör dock minst vad som bjudits för den
fastigheten vid särskilt utrop. Har någon av fastigheterna utropats med
tillbehör som ej ingick i del värde efter vilket dess andel i köpeskillingen
skall beräknas eller utropats ulan tillbehör som omfattades därav, skall den
fastighetens värde rid tillämpningen av det sagda jämkas efter vad som finnes
påkallat av nämnda förhållande.

Finnes
beträffande någon av fastigheterna att dess andel i köpeskillingen och andra
tillgängliga medel icke uppgår lill skyddsbeloppet och skall därför frågan om
den fastighetens försäljning förfalla, skall de övriga fastigheterna utropas
gemensamt.

4.
Om det ej uppnås bud som
förslår till betalning av någon del av exekutionsfordringen, får ej någon av
fastigheterna säljas.

5.
Vid tillämpning av 39 § första
stycket skall prövningen, hururida avsevärt högre köpeskilling kan uppnås,
avse den sammanlagda köpeskillingen för samtliga fastigheter som inropats vid
auktionen.

Forisatt
inteckningsansvar

52
§.

Efter
försäljning av fast egendom äger överexekutor på begäran av köparen förordna,
att inteckning, som annars enligt 6 kap. 11 § första stycket jordabalken blir
utan verkan i fastigheten, skall alltjämt gälla.

I
fall, då gemensamt intecknade fastigheter sålts i enlighet med gemensam
sakägarförteckning och försäljningen omfattade alla fastigheter vari
inteckningen gällde, har första stycket motsvarande tillämpning i fråga om
inteckningen, om den annars enligt 6 kap. 19 § första styckel jordabalken blir
utan verkan.

När
gemensamt intecknad fastighet, som enligt 6 kap. 18 § jordabalken svarar för
hela inteckningen i förhållande till de andra fastigheterna, har sålts enligt
särskild sakägarförteckning och fordringen har blivit täckt, äger överexekutor
på begäran av köparen förordna, att inteckningen, om den annars enligt 6 kap.
19 § andra stycket blir utan verkan i fastigheten, skall alltjämt gälla i denna
och att de andra fastigheterna skall vara fria.

Begäran
skall framställas senast rid sararaanträdel för köpeskillingens fördelning.
Därrid skall pantbrevet inges, om del ej förut är tillgängligt för
överexekutor.

Överexekutor
skall anmäla förordnande enligt denna paragraf till inskrivningsmyndigheten
och översända pantbrevet för utfärdande av nytt pantbrev, när sådan åtgärd
b(jhövs.

Försäljning
under hand

53
§.

Utmätt
fastighet får säljas under hand, om del är tillförlitUgt utrett vilka
fordringar och rättigheter som belastar fastighelen och försäljning i sådan
ordning finnes mera ändamålsenlig än försäljning på auktion.

Innan
egendomen utbjuds till försäljning under hand skall ägaren och sökanden få
tillfälle att yttra sig.

s. 393 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 393

54 §.

Beträffande
villkoren för försäljning under hand gäller följande:

1. Köparen
skall åläggas alt svara för alla fordringar som på grund av

panträtt, utmätning eller eljest är förenade med förmånsrätt i fastigheten,

om ej borgenär får betalt ur särskilt tillgängliga medel eller avstår från

betalning ur fastighelen.

Förfallna
belopp skall betalas kontant, om ej köparen visar att han avtalat annat med
den betalningsberättigade. Vad som behövs för att läcka kostnad som uppkommit
under förfarandet skall också betalas kontant, om ej sökanden medger att
försäljning ändå får ske.

2.
Före försäljningen upplåtna
rättigheter som grundas på skriftlig handling skall förbehållas. Härvid har 45
§ motsvarande tillämpning.

3.
Köparen skall lämna handpenning
enligt vad som i 34 § 4 föreskrivs för inropare på exekutiv auktion.

Återstoden
av den kontanta köpeskillingen skall betalas senast fyra veckor efter att
köpehandling upprättats. Försummas del, är köpet ogiltigt.

Beträffande
handpenningen har 42 § motsvarande tillämpning, om köpet bUr ogiltigt. Vad i 42
§ första stycket sägs om auktion skall även gälla försäljning under hand,

4. I
övrigt bestämmer överexekutor köpevillkoren,

55 §,

Försäljningsvillkoren
skall godkännas av ägaren. Har auktion föregått utan att därvid godtagbart
inrop skett, behövs dock ej godkännande, om försäljningen sker på gynnsammare
villkor.

Ägaren
ådrager sig icke genom alt godkänna försäljningsvillkoren någon förpliktelse
som annars förutsätter frivillig överlåtelse.

Om
ägaren ej godkänt försäljningsvillkoren, skall han genast underrättas om skedd
försäljning.

56 §.

Om
köpeskillingen betalts i rätt lid och försäljningen vunnit laga krafl, utfärdar
överexekutor köpebrev.

Överklagas
försäljningen, har 46 § motsvarande tillämpning.

57
§. Säljs egendoraen ej under hand, skall den utbjudas lill försäljning på
auktion, om ej sökanden avstår därifrån.

Försäljning
av villkorlig rätt till fastighet eller av andel i fastighet

58 §.

Bestämmelserna
i 457 §§ gäller i tillämpliga delar även när fast egendom tagits i mät medan
gäidenärens rätt därtill är rillkorlig eller när andel i fastighet blivit
utmätt, om ej annat följer av 5966 §§ här nedan.

59 §.

Om
fastighet enligt 82 § 2 mom. utsökningslagen tagils i mät hos gäldenär som
överlåtit fastigheten eller risst område därav under rillkor som alltjämt
gäller, skall avvaktas, huruvida rillkoret uppfylls eller ej.

13t Riksdagen 1971.1 saml. Nr 20

s. 394 Kontrollera mot PDF

394 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

När
endasl visst område överlåtits till annan och det icke utan betydande
tidsutdräkt kan avvaktas hururida villkoret uppfylls eller ej, får dock
fastigheten säljas för överlåtarens gäld med förbehåll för den rält till området
som tillkommer den andre. Försäljningen omfattar i sådant fall även den rätt
mot förvärvaren av området som ulmätts enligt 82 § 2 mom. utsökningslagen. Den
som förvärvar gäidenärens rätt skall också svara för dennes skyldigheter mot
föivärvaren av området enligt fångeshandlingen.

60 § .

Om
faslighet eller risst område därav enligt 82 § 3 mom. utsökningslagen tagits i
mät hos den som förvärvat egendomen under rillkor som alltjämt gäller, skall
överexekutor utbjuda gäidenärens rätt enligt hans fångeshandling till
försäljning i den ordning som gäller för exekutiv försäljning av utmätt
rättighet, om ej anstånd medges. Den som förvärvar gäidenärens rätt svarar för
dennes skyldigheter i enlighet med nämnda fångeshandling. Ansökan om
inteckning, som gjorts samma dag som utmätningen eller senare, förfaller genom
försäljningen, om ej överexekutor på begäran av köparen förordnar annat.

Anstånd kan medges, om det
utan betydande tidsutdräkt kan avvaktas huruvida rillkoret uppfylls eller ej.
Om villkoret uppfylls, sker försäljning i den ordning som i allmänhet gäller om
försäljning av fastighet,

61 §.

Om
fastighet i fall som avses i 59 eller 60 § har tagits i mät för fordran som var
förenad med särskild förmånsrätt i fastigheten, får denna säljas i vanlig
ordning utan hinder av vad som sägs i nämnda lagrum.

62 §.

Om
villkoret uppfylls i fall som avses i 59 § första stycket eller förvärvet går
åter i fall som avses i 60 § andra stycket, skall överexekutor låta indriva
eller utbjuda till försäljning vad som därefter tillkommer gäldenären och
omfattas av utraätningen. Härvid tiUärapas den ordning som gäller beträffande
utmätt fordran eller rättighet.

63 §.

Om
andel i fastighet blivit utmätt, äger sökanden, andelens ägare eller annan
delägare yrka, alt överexekutor skall sälja hela fastigheten för delägarnas
gemensamma räkning. Yrkande som någon av nämnda sakägare framställer skall
delges de övriga med föreläggande alt inkomma med yttrande inom tid som
överexekutor bestämmer.

Vid
överexekutors prövning av yrkandet skall 6 och 7 §§ lagen om samäganderätt den
30 september 1904 (nr 48 s. 1) ha motsvarande tiUämpning.

64 §.

BifaUes
yrkande som avses i 63 §, räknas hela fasligheten som utmätt när beslutet
meddelas. Fastighelen får ej säljas innan beslutet vunnit laga kraft.

I övrigt skall iakttagas
följande: 1. Av sakägarförteckningen skall framgå vilka fordringar och
rättigheter som belastar varje särskild andel.

s. 395 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 395

2.
Skyddsbeloppet skall utgöra vad
som för hela fastighelen svarar mol del belopp som krävs för att täcka skyddade
fordringar i den först utmätta andelen jämte kostnaden för förfarandet.
Fastigheten får dock ej på grund härav säljas, om köpeskillingen ej förslår
till betalning av någon del av exekulionsfordringen.

3.
Är någon av delägarna i
konkurs, får borgenär utöva anslutningsräll enligt 15 § även om han har
förmånsrätt endast i andel av fastigheten.

65 §.

Framställs
ej yrkande som avses i 63 § eller vinner del ej bifall, skall överexekutor låta
utbjuda gäidenärens rätt till andelen i den ordning som gäller för exekutiv
försäljning av ulmätt rättighet. Detsamma gäller, om yrkandet bifalles men
någon försäljning av fastighelen ej kommer till stånd.

66 §.

När
försäljning som avses i 60 eller 65 § vunnit laga kraft och köpeskilUngen
betalts, skall överexekutor utfärda köpebrev, även om försäljningen skett i den
ordning som gäller för exekutiv försäljning av utmätt rättighet.

Särskilda
bestämmelser

67 §.

När
fast egendom ingår i konkursbo, företräds ägaren av förvaltaren. Om
föivaltarens åligganden finns bestämmelser i 69 och 70 §§ konkurs-lagen.

68 §.

När
ägaren skall underrättas enligt denna lag, skall underrättelse sändas till den
som har lagfart på egendomen. Är det känt atl annan förväi-vat eller gör
anspråk på egendomen, skall även denne underrättas.

När
överlåtelse beror av villkor, skall såväl överlåtare som förvärvare
underrättas.

69 §.

Beträffande
överexekutors behörighet i ärende som avses i denna lag har 10 kap. 10 §
rättegångsbalken motsvarande tillämpning. Finner överexekutor all han ej äger
upptaga ärendet, skall det överlämnas till behörig överexekutor.

70 § .

När
överexekutor har upptagit ärende enligt denna lag, får talan om att
överexekutor ej var behörig enligt 69 § icke föras.

Talan
mot beslut i fråga som avses i 48 eller 63 § skall föras särskilt. Överexekutor
skall ge tappande part del av beslutet på sätt som i rättegångsbalken
föreskrivs om delgivning, om beslutet ej meddelats i hans närvaro.

Beträffande
lalan mot överexekutors beslut enligt denna lag gäller i övrigt vad som sägs i
utsökningslagen.

s. 396 Kontrollera mot PDF

396 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

71
§.

När
fast egendom eller tillbehör sålts enligt denna lag, äger köparen vid behov få
handräckning av kronofogdemyncUgheten för att komma i besittning av vad han
förvärvat.

Beträffande
handräckning mot den förra ägaren har 193 § utsökningslagen motsvarande
tillämpning.

Övergångsbestämmelser

1. Denna
lag träder i kraft den.....

2. Nya
lagens bestämmelser om förberedande åtgärder och utmätt egen

doms förvallning samt kungörande av auktion och vad som har samband

därmed skall tillämpas före lagens ikraftträdande, om försäljning skall äga

rum först efter ikraftträdandet.

När yrkande som avses i 35
§ eller 37 § 3 mom. andra stycket förordningen den 16 juni 1875 (nr 42 s. 12)
angående inteckning i fast egendom har före nya lagens ikraftträdande
framställts hos rätten i den ordning som sägs i nämnda lagrum, äger borgenären
få det prövat av rätten. Borgenären skall, om bevakningssammanträde hålls efter
nya lagens ikraftträdande, anmäla yrkandet senast rid sammanträdet.

3.
När utmätning skett eller
konkursansökan gjorts före nya lagens ikraftträdande, skall i fråga om
förmånsrätt tillämpas vad som följer av övergångsbestämmelserna till den nya
förmånsrättsordningen.

4.
Vad i nya lagen sägs om tillägg
enligt 6 kap. 3 § nya jordabalken skall, när enligt övergångsbestämmelserna
till balken skall i stället för sådant tillägg beräknas ränta på
kapitalbeloppet av inteckning enligt äldre lag, gälla sådan ränta.

5.
Fordran, för vilken fast
egendom enligt 11 kap, 2 § äldre jordabalken utan inteckning häftar rid tiden
för bevakningssammanträdet, räknas som fordran rilken är förenad med panträtt.
Den skall betalas kontant. Bestämmelsen under 4 har motsvarande tillämpning.

6.
Enligt äldre lag intecknad
ränta eller annan dyhk fordran som ej är bestämd till kapitalet skall upplagas
enligt samma regler som gäller annan fordran med panträtt och beräknas i
sakägarförteckning till det belopp som efter en räntefot av fem procent om
året utgör fordringens värde på tillträ.desdagen. Är fråga om livränta, skall
uppskattningen ske med ledning av 3 § lagen den 9 juni 1967 (nr 531) om
tryggande av pensionsutfästelse m.m.

7.
När ersättning skall utgå till
innehavare av rätt till avkomst eller annan förmån som enligt äldre lag
besvärar fast egendom och ej bibehålles vid försäljning därav, skall utdelning
beräknas för det kapitalvärde vartill förmånen i penrungar eller varor efter
ortens pris beräknas uppgå på tillträdesdagen. I fråga om kapitalvärdets
beräkning har punkt 6 motsvarande tillämpning.

8.
Vad i nya lagen sägs om
tomträtt gäller även vattenfallsrätt som upplåtits enligt äldre lag.

9.
I fall då lag eller författning
hänrisar till utsökningslagen skall det, i de hänseenden som avhandlas i nya
lagen, i stället gälla nya lagen.

s. 397 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts
proposition nr 20 år 1971

397

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Lagberedningens
förslag)

Förslag

till

Lag

om
ändring i utsökningslagen

Härigenom förordnas,
att 39, 40, 48, 49, 51, 52, 56 a, 57, 60 a, 62, 63, 71, 74, 75, 77, 7880,
8186, 89, 91, 95, 97, 139, 142145, 150, 151, 154, 156161, 166, 181, 184,
198, 199, 201, 209211, 213, 215 och 218 §§ utsökningslagen skall ha ändrad
lydelse så som anges i det följande och att 77 a, 80 a, 87 88 c, 98135, 148,
149, 167 och 168 §§, 7 kap, samt 186 § samma lag skall upphöra att gälla.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Är
betalningsskyldighet, någon ålagd, äge utmätningsman, utan särskilt
bemyndigande, hos den tappande verkställa utmätning, ändå att ändring i domen
sökes. Ej må dock utmätning å underrätts dom ske förr än den vunnit laga kraft,
där den, som tappat, ställer pant eller borgen för vad honom ålagt är, så ock
för skada, som genom uppehållet vållas kan, eller ock styrker, att han, till
fullgörande av domen, hos Konungens befallningshavande nedsatt penningar,
svarande mot vad dömt blivit; ej heller å hovrätts dom, innan den vunnit laga
krafl, där gäldenären styrker att nedsättning skett, efter ty nu är sagt.
Visar efter utmätning gäldenären, att nedsättning skett, och gäldar han
tillika kostnaden för utmätningen och godsets vård ävensom, där
tvångsförvaltning kommit till stånd, förvaltningskostnaden i den mån densamma
ej gul-dits av fastighetens avkastning, gånge utmätningen åter, där så ske kan.

Vad
nedsatt-------- r----------

När betalningsskyldighet
ålagts, äger utmätningsmannen utan särskilt bemyndigande verkställa utmätning
hos gäldenären utan hinder av att domen ej vunnit laga kraft. Utmätning på
grund av underrätts dom får dock ej ske förrän den vunnit laga krafl, ora
gäldenären ställer pant eller borgen för sin skuld och för skada som kan vållas
genom uppehållet eller styrker att han hos Konungens befallningshavande nedsatt
det belopp han förpliktats att betala. Utraätning får ej heller ske på grund av
hovrätts dom, förrän den vunnit laga kraft, om gäldenären styrker atl
nedsättning ägt rum enligt vad som nu sagts. Visar gäldenären efter utmätning
att nedsättning skett och betalar han även kostnaden för utmätningen och
godsets vård, går utmätningen åter när det kan ske.

är
föreskrivet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

398 KungL Maj:fs jyroposition nr 20 år 1971

(Nuvarande
lydelse) (Föreslagen lydelse)

40
§.

Vad
efter---------------------- egendomens försäljning.

Ulmätt
lös-------------------------- 6 kap. stadgas.

Fast egendom, som efter 39 § är utmätt, må sättas under tvångsförvaltning
ändå att domen ej vunnit laga kraft, där ej domstol, hos vilken talan mot domen
är anhängig, annorlunda förordnar; dock äge borgenär ej lyfta något av
behållningen annorledes än mot pant eller borgen.

48 § .

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skall någon för
verkställighet av dom eller eljest enligt denna lag ställa pant eller borgen,
och är ej säkerheten av vederparten godkänd, varde den prövad av myndighet,
hos vilken säkerheten ställes. Löftesmän skola borga en för alla och alla för
en; för menighet eller för utländsk man, så ock i fall, varom i 95 och 125 §§
sägs, skall borgas såsom för egen skuld. Den pant bjuder, vare, där myndighet,
som den pröva skall, det föreskriver, pliktig att sätta panten i förvar hos
vederhäftig man, som åtager sig att den vårda; löftessk.rift må omhändertagas
av den, till vars säkerhet den gäller.

Den,
som Konungens och kronans talan förer, vare från säkerhets ställande fri.

Om någon för
verkställighet av dom eller av annan anledning i utsökningsmål skall hos myndighet
ställa säkerhet som ej godkänts av den till vars förmån den gäller, skall
säkerheten prövas av myndigheten. Borgen får ej godkännas av myndigheten, om
ej borgensman svarar som för egen skuld och, om två eller flera tecknat borgen,
de tillika svara solidariskt.

Staten
eller kommun behöver ej ställa säkerhet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

49 Tredskodom, varigenom
betalningsskyldighet blivit den uteblivne parten ålagd, må, utan hinder av att
återvinning sökts, verkställas såsom lagakraftvunnen, så vitt ej rätten, där
lalan om återvinning är anhängig, annorledes förordnar.

Har
talan

Ej må---

§

Tredskodom,
varigenora betal-ningsskjidighet ålagts den uteblivne parlen, får, ulan hinder
av att återvinning sökts, verkställas sora lagakraftvunnen, om ej rätten, där
talan om återvinning är anhängig, förordnar annat. Fast egendom får dock ej
utan ägarens samtycke säljas innan domen vunnit laga kraft.

målets återupptagande.

annorledes
förordnas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ls proposition nr 20 år 1971 399

(Nuvarande
lydelse) (Föreslagen lydelse)

51 §.

I
fråga om verkställighet av utslag 1 fråga om verkställighet av utslag

i
lagsökningsraål, varigenom betal- i lagsökningsmål, varigenom betal

ningsskyldighet blivit någon ålagd, ningsskyldighet ålagts, gäller vad

gälle vad om tredskodom är i 49 § som i 49 § 1 mom. föreskrivs om

första stycket stadgat. tredskodom.

Har
intecknad fordran fastställts till betalning ur fast egendom, må försäljning ej
äga rum förr än laga kraft å utslaget kommit. Har jämUkt 169 § äskats, att
egendomen skall sättas under tvångsförvaltning, må sådan verkstäUighet ske utan
hinder av att ändring i utslaget sökes, så vitt ej den domstol, där talan är anhängig,
annorlunda förordnar; dock gälle om borgenärs rätt att lyfta behållningen vad
i 40 § tredje stycket för där omförmält fall sägs.

Har
i------------------------- äga rum.

Om
verkställighet--------------------------- ty fall.

52 § .

Har
i--------------- ------------- eller rite.

Huru
beslut angående fördelning Om verkställighet av beslut angå-av
köpeskilling för utmätt egendom ende fördelning av köpeskilling för och av
medel, som influtit under utmätt egendom meddelas
bestäm-tvångsförvaltning, går i verkställig- melser i 6 kap. hel, därom
skils i 6 och 7 kap.

56a§.

Om
utmätningsmannen i gäidenärens hemvist tager fast egendom på annan ort i mät,
skall målet därefter överlämnas till utmätningsmannen i den orten för att i
fortsättningen, i vad på utmätningsman ankommer, handläggas av denne.

Tages
riss------------------------ hemrist bestämmer.

Innan utmätningsman enligt 1 eller 2 mom. skiljer sig från målet,
skall han vidtaga i 85 § föreskrivna åtgärder. Anmälan enligt 85 § 1 mom. sker
till överexekutor där egendomen är.

57
§.

Då
för utmätnings vinnande fordringsbevis till utmätningsmannen avlämnas, skall
han därom göra anteckning å handlingen och meddela borgenären bevis.

opaginerad Kontrollera mot PDF

400

KungL Maj:ts proposition
nr 20 år 1971

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande
lydelse)

88c§
1 mom. I mål om utmätning skall utmätningsmannen skyndsamt vidtaga vad på
honom ankommer för att utmätningen skall verkställas. Såvitt raöjligt skall
utraätningsförrättning hållas inom fyra veckor från del utmätningsmannen
mottog de i 54, 54 a eller 55 § nämnda handlingarna. Lämnar borgenären
anstånd raed utmätningen och fortfar anståndet utöver sex månader från nämnda
tidpunkt, är ansökningen förfallen.

(Föreslagen
lydelse)

57
§. UlmälningsföiTättning skall såritt möjligt hållas inom fyra veckor från att
utmätningsraannen raottog de handUngar som anges i 54, 54 a eller 55 §. Läranar
borgenären anstånd med utraätningen och fortfar anståndet över sex månader
från mottagandet av handlingarna, är ansökningen förfallen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kan
utmätning av lös egendom ej genast verkställas, må utmätningsmannen, om det
finnes erforderligt, säkerställa utmätningen genom att taga vård om egendomen
eller meddela sådant förbud, som stadgas i 74 § eller 75 § 2 mom. för där avsedda
fall. Gäldenären må därefter ej till men för borgenären förfoga över egendomen.
Utmätningsmannen skall, om gäldenären ej är närvarande, skyndsamt underrätta
honom om åtgärden.

Åtgärden
må--------------

Kostnaden
för åtgärden skall förskjutas av borgenären, om utmätningsmannen begär det.

Kan utmätning av lös
egendom ej

genast verkställas, får utmätnings

mannen, om det behövs, säkerställa

utmätningen genom att laga vård

om egendomen eller meddela sådant

förbud som i 74 §, 75 § 2 mom. eller

78 § föreskrivs för där avsedda fall.

Gäldenären får därefter ej till skada

för borgenären förfoga över egendo

men. Utmätningsmannen skall, ora

gäldenären ej är närvarande, skynd

samt underrätta honom om åtgär

den.

---- åtgärden hävas:

opaginerad Kontrollera mot PDF

62

Vid
utmätning------------------

Häftar
på grund av inteckning gäidenärens fasta egendom eller luftfartyg eller
reservdelar till sådant fartyg för fordran, för vilken utmätning skall ske,
eller är fordringen förenad med luftpanträtt i sådant fartyg, skall den
egendomen först utmätas, om ej borgenären hellre vill taga betalning ur annan
egendom. Skall utmätning på en gång ske för fleras fordringar får borgenär, för
vars fordran riss egendom sålunda häftar, ej för vad därur kan utgå till
förfång för annan borgenär taga be-; talning ur övriga tillgångar.

------ ej
skiljas.

Är
fordran för rilken utmätning skall ske förenad med särskild förmånsrätt i
gäidenärens fasta egendom, luftfartyg eller reservdelar till sådant fartyg,
skall den egendomen först utmätas, om ej borgenären hellre vill laga betalt ur
annan egendora. Skall utraätning ske på en gång för fleras fordringar, får
borgenär, för vars fordran viss egendom sålunda häftar, ej för vad som kan
utgå ur denna taga betalt ur övriga tillgångar till skada för annan borgenär.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts
proposition nr 20 år 1971

401

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande
lydelse)

Endast
om borgenären begär det får utmätning av fast egendom eller luftfartyg eller
intecknade reservdelar till sådant fartyg ske för annan fordran än sådan, för
vilken egendomen på grund av inteckning häftar eller som, när fråga år om
luftfartyg, är förenad med luftpanträtt i fartyget.

78
§. Vid utmätning av hus, tomt, jord eller vattenverk må ej ett från annat så
söndras, att det som över är, varder för ägaren onyttigt. Ej heller må växande
gröda, växande skog eller annat, som till fast egendom hörer, tagas i mät
annorledes än genom utmätning av egendomen eller nyttjanderätt till jorden.

(Föreslagen
lydelse)

Endast
om borgenären begär det får utraätning av fast egendom eller luftfartyg eller
intecknade reservdelar till sådant fartyg ske för annan fordran än sådan som
är förenad med särskild förmånsrätt i egendomen.

63
§. Tillbehör till fastighet får ej tagas i mät annat än genom utmätning av
fastigheten. Rätt till växande gröda eller annan ännu icke fallen avkastning
som tillkommer nyttjanderättshavare till fast egendom får ej tagas i mät för
dennes skuld annat än genom utmätning av nyttjanderätten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

63
§.

Vad
som------------------------ eller luftfartyget.

Omfattar
inteckning----------------------- samtycker därtill.

71
§.

Har
någon------------------------ betalning förfallen.

Har
inteckning i fast egendom el- Om ägaren av luftfartyg eller re-

ler
i luftfartyg eller reservdelar till servddar till sådant fartyg lämnat sådant
fartyg blivit av ägaren till inteckning i egendomen såsom pant, den intecknade
egendomen lämnad får inteckningen ej utmätas utan såsom pant, skall
inteckningen icke endast den rält till andel däri som utmätas utan i stället
den rätt till kan tillkomma ägaren. Härvid tillandel i inteckningen, som,
efter ty lämpas den ordning som anges i 74 §. särskilt är stadgat, må tillkomma
gäldenären, tagas i mät i den ordning 74 § stadgar.

Om utmätning av ägarhypotek i fast egendom meddelas bestämmelser i 78
§.

74 §.

Utmätas penningar, skola de av Utraätas penningar, skola de om-

utmätningsmannen omhändertagas, händertagas av utmätningsmannen.

Lösören, som utmätas, skola, där de Lösören som utmätas skola, om de

ej, efter ty nedan sägs, föras från ej enligt vad nedan sägs föras från

stället, därstädes sättas i förvar un- stället, sältas i förvar där under ut-

der utmätningsmannens försegling mätningsraannens försegling. Om ul-

eller, om han finner det i brist av mätningsmannen finner att detta ej

tjänliga förvaringsrum eller av an- kan ske på grund av brist på lämp-

opaginerad Kontrollera mot PDF

402

Kungl. Maj:ts
proposition nr 20 år 1971

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande
lydelse)

nan
orsak ej lämpligen kunna ske, med hans insegel eller skriftligt anslag eller
på annat sätt så utmärkas, alt uppenbart synes atl godset blivit utmätt. Anses
det utniätta ej kunna raed säkerhet lämnas på stället under gäidenärens tillsyn,
läte utmätningsmannen det av annan där vårdas eller till annat ställe föras,
om del så ske kan och borgenär den för godsets vård eller flyttning nödiga
kostnad förskjuter.

Utmätes
gäldenärs-----------

Skall
ulraälning ske av den rält till andel i inteckning, som, efter ty särskilt är
stadgat, tillkommer gäldenären såsom ägare av intecknade egendomen, varde
förbud inteckningshavaren meddelat att till förfång för den, till vilken i
följd av utmätningen gäidenärens rätt kan komma att övergå, utlämna inteckningshandlingen
eller att på begäran au annan än denne eller utmätningsmannen uppvisa
handlingen vid domstol för sådant ändamål, som i 26 § förordningen angående
inteckning i fast egendom eller 29 § lagen om inskrivning av rätt till
luftfartyg sägs. Förbud, som nu sagts, skall tecknas å inteckningshandlingen,
där icke denna av inteckningshavaren överlämnas till utmätningsmannen för att
av honom uppvisas. Kostnaden för sådant uppvisande ävensom för anskaffande av
särskild intecknings-handling å den utmätta andelen i inteckningen vare
borgenären pliktig att förskjuta, där utmätningsmannen det äskar.

(Föreslagen
lydelse)

liga
förvaringsrum eller av annan orsak, skall godset utmärkas med hans sigill eller
med skriftligt anslag eller på annat sätt, så att det klart framgår att det
blirit ulraält. Anses det utmätta ej kunna med säkerhet lämnas på stället under
gäidenärens lillsjm, äger utmätningsmannen ombesörja att det vårdas där av
annan eller föres till annat ställe, om det kan ske.

att
övergå.

Skall utmätning ske av den rätt till andel i inteckning som
tillkomraer gäldenären såsora ägare av intecknat luftfartyg eller intecknade
reservdelar till sådant fartyg, skall förbud meddelas inteckningshavaren att
utlärana inteckningshandlingen utan tillstånd av utmätningsmannen. Förbudet
skall tecknas på inteckningshandlingen, om inteckningshavaren ej överlämnar
den till utmätningsmannen för det ändamål som anges i 30 § lagen om
inskrivning av rätt tiU luftfartyg.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skall
fordran -----------

Utmätes
annan fordran eller rättighet, tage ock utmätningsmannen i förvar handling,
som tjänar till bevis om fordringen eller rättigheten, där sådan handling
finnes att tillgå, och teckne i protokollet förbud för den, från vilken
fordringen eller rät-

--- i förvar.

Utmätes
annan fordran eller rättighet, skall utmätningsmannen taga i förvar handling
som tjänar till bevis om fordringen eller rättigheten, om sådan handling
finnes att tillgå. Han skall även meddela förbud för den, från vilken
fordringen eller rät-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:is
proposition nr 20 år 1971

403

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande
lydelse)

tigheten
skall utgå, att giva något därav ut till annan än utmätningsmannen eller den,
till vilken i följd av utmätningen gäidenärens rätt kan korama att övergå; och
varde sedan protokollet genoin utmätningsraannen tillslällt den, vilken
förbudet raeddelas skall; vare dock borgenären pliktig att, där utmätningsmannen
det äskar, kostnaden för förbudets delgivande förskjuta.

(Föreslagen
lydelse)

tigheten

skall utgå, att utge något
därav till annan än utraälningsraännen eller den, till vilken gäidenärens rält
kan koraraa att övergå till följd av utraätningen. Förbudet skall sedan genom
utmätningsmannens försorg delgivas den som avses därraed.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utraätning av lös
egendom medför förmånsrätt enligt vad som sägs i förmånsrättsordningen, när
den är verkställd så som föreskrivs i 73 § och 74, 75 eller 76 §.

Då
utmätning av lös egendom är

verkställd så som i
73 § samt 74,

75
eller 76 § sägs, njuter borgenären

förraånsrätt i det
ulraätta efter vad

som stadgas i 17 kap. 8 § handelsbalken, såvitt ej utmätningen enligt

vad nedan sägs eller
eljest går åter

eller undanröjes.

Finner
utmätningsmannen ------------------- ägde rum

Ora
åtgärd----------------------- över utmätningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

78 §.

Utmätes rätt till ägarhypotek som avses i 6 kap. 9 § jordabalken,
skall pantbrevet tagas i förvar eller, om annan än fastighetens ägare innehar
pantbrevet, förbud meddelas innehavaren att utlämna det utan tillstånd av
utmätningsmannen. När detta skett, har 77 § motsvarande tiUämpning.

Ägarhypoteket får ej säljas. I stället skall den fasta egendom vari
ägarhypoteket gäller tagas i anspråk, om borgenären yrkar det inom en månad
från att beslut om utmätning av ägarhypoteket meddelades. När utmätningsmannen
meddelat beslut om att den fasta egendomen tages i anspråk, anses egendomen
utmätt. Om borgenären ej inom nämnda tid yrkat att den fasta egendomen tages i
anspråk eller yrkande därom återkallas, skall det utmätta ägarhypoteket
pantförskrivas till honom enligt 79 §.

opaginerad Kontrollera mot PDF

,04

Kungl. Maj:ts
proposition nr 20 år 1971

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen
lydelse)

Råder
tvist huruvida gäldenären har ägarhypotek, äger utmätningsmannen förelägga
borgenären att inom en månad efter att föreläggandet delgivits honom hos den
rätt som i 10 kap. 10 § rättegångsbalken anges för där avsedda fall väcka talan
mot fastighetens ägare och den som bestrider dennes rätt. Beslut att fastighet
skall tagas i anspråk får ej meddelas innan tvisten blivit avgjord genom dom
som vunnit laga kraft, om ej rätten förordnar annat.

Försummar
borgenären att iakttaga vad som nu sagts och är talan i saken ej väckt av
annan part, går utmätningen åter.

79
§. Pantförskrivning av ägarhypotek sker genom att utmätningsmannen till
borgenären utfärdar bevis att pantbrevet utgör pant för dennes fordran och
överlämnar pantbrevet till honom eller, om annan än fastighetens ägare innehar
detta, underrättar innehavaren om pantförskrivningen. I underrättelsen skall
anges, att innehavaren ej får utlämna handlingen till skada för borgenären.
.Ägarhypotek som tillkommer ägare av andel i fastighet får ej pantförskrivas
för sig.

opaginerad Kontrollera mot PDF

80 §. ' Fast egendom,
som blivit utmätt, skall utbjudas till försäljning i den ordning 5 kap.
stadgar, där ej borgenären begär tvångsförvaltning av densamma på sätt i 7 kap.
sägs.

88
b §. Har fordran i penningar utmätts, skall iilraälningsraannen anmoda den från
vilken fordringen skall utgå att erlägga betalning till honom; dock att sådan
anmodan ej skall ske, där enligt vad förut är stadgat hinder för det utmättas
försäljning möter

§ .

80

Har fordran i penningar
utmätts, skall utraätningsraannen anmoda den från vilken fordringen skall utgå
alt betala till honom. Sådan anmodan skall dock ej ske, när enligt vad förut
är stadgat hinder för det utmättas försäljning möter eller eljest särskil-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts
proposition nr 20 år 1971

405

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande
lydelse)

eller
eljest särskilda skäl däremot äro. Sker betalning, skall utmätningsmannen göra
anteckning därom på handling, som enligt 75 § tagits i förvar, saral skyndsamt
underrätta gäldenären. Beträffande influtet belopp äga föreskrifterna om
köpeskilling för utmätningsvis såld lös egendom motsvarande tillärapning.

Har
fordran eller rättighet tagits i mät och var, då utmätningen skedde, fråga om
fordringens eller rättighetens bestånd beroende på särskild prövning eller
avgjord genom beslut som ej vunnit laga kraft, må det utmätta ej utan
gäidenärens samtycke säljas förrän tristen blivit slutligen avgjord eller
borgenären ställt pant eller borgen för den skada som kan tillskyndas
gäldenären genom försäljningen.

82
§.

Överlåter
någon sin fasta egendom till annan, må, innan nye ägaren sökt lagfart,
överlåtelsen ej utgöra hinder för egendomens utmätande för förre ägarens gäld.

Sökes
å överlåtelse, som före utmätningen skett, lagfart samma dag, då utmätningen
verkställes, eller sist å den allmänna rättegångsdag för lagfartsärenden, som
näst efter fjorton dagar från utmätningen infaller; då vare ej utmätningen
gällande emot nye ägaren, med mindre egendomen på grund av inteckning häftar
för fordran, som utsökes, eller fordringen eljest är sådan att, efter ty i lag
i övrigt stadgas, egendomen därför häftar, ändå att den kommit ur gäidenärens
hand. Har auktion till egendomens försäljning blivit kungjord att hållas innan
den rättegångsdag, som nämnd är, inträffar, eller å samma dag, åligge dock nye
ägaren att före auktionen överlåtelsen anmäla och sin åtkomsthand-Ung i
huvudskrift eller besannad av-

(Föreslagen
lydelse)

da
skäl föreligga däreraot. Sker betalning, skall utmätningsmannen göra
anteckning därom på handling som tagits i förvar enligt 75 § och skyndsamt
underrätta gäldenären. Beträffande influtet belopp ha föreskrifterna om
köpeskilling för utmätningsvis såld lös egendom motsvarande tillämpning.

Har
fordran eller rättighet tagits i mät och var, när utmätningen skedde, fråga om
fordringens eller rättighetens bestånd beroende på särskild prövning eller
avgjord genom beslut som ej vunnit laga kraft, får det utmätta ej säljas utan
gäidenärens saratycke förrän tvisten blirit slutligt avgjord eller borgenären
ställt pant eller borgen för den skada som kan tillskyndas gäldenären genom
försäljningen.

81 §.

Den
som har lagfart på fast egendom antages vara ägare därtill, om det ej styrkes
att den tillhör annan.

Tvist om äganderätten
till fast egendom, vara gäldenären har lagfart eller vartill han har
fångeshandling, utgör ej hinder mot utmätning.

82 §.

Överlåtelse av fast egendom utgör

ej hinder mot
utmätning, om rätten faststäUt att förfallen fordran skall utgå med särskild
förmånsrätt i egendomen och ansökan om utmätning därav görs inom tre månader
från beslutets dag.

Överlåtelse
av fast egendom utgör ej heller hinder mot utmätning i annat fall för fordran
hos överlåtaren, om överlåtelsen beror av villkor som ännu ej är uppfyllt.
Utmätningen omfattar i sådant fall även överlåtarens rätt mot den som
förvärvat egendomen. Uppfylles villkoret, gäller utmätningen därefter endast
överlåtarens rätt mot den andre.

opaginerad Kontrollera mot PDF

406

KungL Maj:ts
proposition nr 20 år 1971

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande
lydelse)

skrift
för auktionsförrättaren uppvisa. Sker ej sådan anmälan, vare utmätningen emot
nye ägaren gällande, ändå att lagfart sökes å tid, som förut är sagd.

Göres
av nye ägaren anmälan, på sått nu stadgat är, eller har överlåtelsen blivit
för auktionsförrättaren kunnig innan han utsatt dag för egendomens försäljning,
skall, därest överlåtelsens verkan mot utmätningen är beroende därpå, att lagfart
kommer att sökas å tid, som ovan är sagd, auktionsförrättaren låta med
försäljningen anstå till dess sig visat, om lagfarten sökes.

Har
överlåtelsen omfattat rätt till andel i inteckning, som tillkom överlåtaren
såsom ägare av intecknade egendomen, åUgger det nye ägaren, där han vill freda
andelen från utmätning för förre ägarens gäld, att söka lagfart å överlåtelsen
och göra anmälan såsom i 2 mom. sägs, och skall vad i 3 mom. stadgas äga motsvarande
tillämpning.

Föres
enligt lagen om återköpsrätt till fast egendom talan om återköp, må, där
egendomen utmätts, försäljning ej ske, såvitt före auktionen hos
auktionsförrättaren företes bevis om stämningen i återköpsmå-let och tillika
styrkes, att, sedan återköp kommit till stånd, egendomen icke vidare skall
häfta för den fordran, som utsökes. Visas, att återköpet fullbordats och att
egendomen därigenom befriats från fordringen, vare frågan om egendomens försäljning
förfallen. Styrkes, att frågan om återköp på den ågångna stämningen förfallit,
utgöre ej sedan stämningen hinder för egendomens försäljning.

83
Om den förmånsrätt uimätning av fast egendom medför skils i 17
kap. 9 § handelsbalken.

(Föreslagen
lydelse)

Utmätning
av fast egendom kan även äga rum för fordran hos den som förvärvat egendomen,
ehuru hans förvärv beror av villkor. Går gäidenärens förvärv åter, omfattar utmätningen
därefter endast den rätt som han i sådant fall har mot den som överlät
egendomen.

Utmätning
av fast egendom är fullbordad när beslut därom meddelats och medför därefter
förmånsrätt enligt vad som sägs i förmånsrättsordningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts
proposition nr 20 år 1971

407

opaginerad Kontrollera mot PDF

{Nuvarande lydelse)

{Föreslagen
lydelse)

I
fall som avses i 82 § 2 eller 3 mom. skall den andra parten underrättas och
förbud meddelas honom att betala eller återbetala köpeskilling eller utge
annat som omfattas av utmätningen till annan än utmätningsmannen eller
överexekutor, om målet är anhängigt där. När förbudet delgivits den som avses
därmed, har 77 § motsvarande tillämpning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

88
c § 26 mom.

Sedan
utmätning skett, åligger det utmätningsmannen eller, om målet är anhängigt hos
överexekutor, denne att utan onödigt uppehåll vidtaga erforderliga åtgärder
för att försäljning skall komma till stånd. Om ej hinder möter eller uppskov
meddelas enligt vad nedan stadgas, skall försäljning ske inom två månader från
utmätningen; dock skall beträffande fast egendom, fartyg som sägs i 94 §,
luftfartyg och intecknade reservdelar till luftfartyg i stäUet gälla en tid av
fyra månader från iiitmät-ningen eller, när intecknad fordran fastställts till
betalning ur fast egendom, från det försäljning av egendomen begärdes.

Kan
av särskild anledning antagas att utmätt egendom kommer att säljas till
underpris eller finnes, att gäldenären av särskild orsak huvudsakligen utan
egen skuld råkat i betalningssvårigheter som kunna antagas vara av tillfällig
natur, eller äro eljest synnerliga skäl till uppskov, äger utmätningsmannen
eller överexekutor, hos vilken målet är anhängigt, medgiva uppskov med
försäljningen på viss tid, såframt icke borgenärens rätt till betalning
äventyras eller hans rätt eljest otillbörligt åsidosattes. Uppskov som nu
sagts må ej utsträckas utöver sex månader från den tidpunkt som angivits i 2
mom. Medgivandet må förenas med

84
§.

Ulmätt
lös egendom bör säljas inom två månader från utmätningen, om ej hinder möter
eller utmätningsmannen eller, om målet är anhängigt hos överexekutor, denne
på begäran ger anstånd. Beträffande fartyg som avses i 94 § skall i stället
gälla en tid av fyra månader från utmätningen.

Om gäldenären begär
anstånd, skall borgenären få tillfälle att yttra sig. Anstånd får beviljas, om
denne medger det eller särskilda skäl föreligga. Utan synnerliga skäl får dock
anstånd ej beviljas utöver sex månader eller, beträffande fartyg som avses i
94 §, ett år från utmätningen.

Beträffande
tid för försäljning av luftfartyg och intecknade reservdelar till sådant fartyg
eller av fast egendom finnas särskilda bestämmelser.

opaginerad Kontrollera mot PDF

408

Kungl. Maj:ts
proposition nr 20 år 1971

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande
lydelse)

särskilda
villkor och, om anledning förekommer därtill, återkallas.

Överexekutor äger,
därest föreliggande omständigheter påkalla det, förordna om ytterligare
uppskov med försäljningen. Det åligger utmätningsman att, om skäl till sådant
uppskov förekommer i ett av honom handlagt mål, göra anmälan därom hos
överexekutor.

Lämnar
borgenären anstånd med försäljningen och fortfar anståndet utöver sex månader
från den tidpunkt som angivits i 2 mom.., skall utmätningen gå åter eller, när
fordran fastställts till betalning ur fast egendom, den verkan varom i 77 a §
sägs förfalla.

Sedan
tid för anstånd eller uppskov gått till ända, skall utmätningsman eller
överexekutor, hos vilken målet år anhängigt, självmant företaga detta.

(Föreslagen lydelse)

opaginerad Kontrollera mot PDF

88 a §. Är uimätning i död
mans bo verkställd och hade borgenären ej panträtt i den utmätta egendomcm
eller rätt att den till säkerhet för sin fordran kvarhålla, må, innan en månad
förflutit efter det bouppteckning förrättades eller tiden därför tilländagick
eller, där boet står under förvaltning av boutredningsman, innan uppgörelse
träffats angående borgenärernas förnöjande, egendoraen ej försäljas, med
raindre saratycke därtill läranas av dem, som företräda dödsboet, eller ock
egendoraen är av beskaffenhet, sora angives i 40 § första stycket.

85 §. Har utmätning skett
hos dödsbo och hade borgenären ej panträtt i den utmätta egendomen eller rätt
alt kvarhålla den till säkerhet för sin fordran, får egendomen ej säljas, innan
en månad förflutit efter att bouppteckning förrättades eller tiden härför gick till
ända eller, om boet står under förvaltning av boutredningsman, innan
uppgörelse träffats angående borgenärernas förnöjande. Försäljning får dock
ske, om samtycke därtill lämnas av dödsboet eller om egendomen är sådan som
angives i 40 § 1 mom.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har borgenären, när
intecknad fordran fastställts till betalning ur fast egendom, icke sist två
månader efter det beslutet vann laga kraft begärt försäljning eller
tvångsförvaltning av egendomen, förfaller den

Om sökandens fordran
och den kostnad för vilken denne svarar betalas innan den utmätta egendomen
sålts, förfaller frågan om egendomens försäljning.

Medel
som gäldenären i målet be-

opaginerad Kontrollera mot PDF

KungL Maj:ts
proposition nr 20 år 1971

409

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande
lydelse)

verkan
som beslutet enligt 77 a § medfört.

Borgenär, som begär
försäljning, är pliktig att förete lagakraftbevis samt i huvudskrift den
handling på grund varav betalning blivit sökt. Efterkommer han ej föreläggande
härom, avskrives framställningen.

(Föreslagen
lydelse)

talar
till utmätningsmannen anses utmätta i målet, om ej betalningen skett med
villkor som strider häremot.

Om målet är anhängigt
hos överexekutor, gäller detsamma i fråga om medel som betalas till denne.
Medel som i sådant fall betalas till utmätningsmannen skall tillställas
överexekutor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

89
§.

Försäljning
av utmätt egendom Utmätt lös egendom säljes på of-

skall ske på offentUg auktion utom i fentlig auktion, om ej annan
ordning

fall som avses i 96 a §. är särskilt föreskriven.

Ora
försäljning--------------------------------- särskild lag.

91
§.

Kungörelse
om--------------------- --------- är sagd.

Har
gäldenären tillkommande rätt Har gäldenären tillkommande rätt

till
andel i inteckning z hans fasta till andel i inteckning i hans luft-egendom
eller i hans luftfartyg eller fartyg eller därtill hörande reservde-därtill
hörande reservdelar blirit ut- lar blivit utmätt, skall utmätnings-mätt, late
utmätningsmannen an- mannen anskaffa särskild inteck-skaffa särskild
inteckningshandling ningshandling på det gäldenären till-å det gäldenären
tillkommande be- kommande beloppet, ora laga hinder loppet, där laga hinder
däremot icke däremot icke möter. Kungörelse om möter; skall sådan handling
anskaf- auktionen får icke utfärdas innan fas, må ej förr än det skett
kungörel- handlingen anskaffats. Skall försälj-se om auktionen utfärdas. Skall
för- ning ske av inteckningshandling, vil-säljning ske av inteckningshandling,
ken tagils i mät hos någon sora enligt rilken tagils i raät hos någon, som
handlingen är personligen ansvarig enligt handlingen är personligen an- för det
däri angivna beloppet, och svarig för det däri förskrivna belöp- bar gäldenären
ej samtyckt till att pel, åligger det utmätningsmannen, hans ansvarighet
kvarstår, skall ut-där ej raed gäidenärens saratycke raälningsraannen, innan
handlingen handlingen säljes raed bibehållande utläranas till köparen, förse
den raed av hans ansvarighet, att, innan hand- påskrift varigenora gäldenären
befri-lingen ulläranas till köparen, förse as från ansvarighet, densamraa med
påskrift, varigenom gäldenären frikallas från ansvarighet.

Skall
fartyg----------- ------------------------- ske kan.

Vid
försäljning---------------------------- ---- med flygpost.

Om
egendom---------------------------------- genast sändas.

Är
fråga------- ----------- ------ angående verksamheten.

95
§.

Den,
som------- ------------ ----------- ånyo utropat.

Vad
av --------------------------------- till godo.

opaginerad Kontrollera mot PDF

410

Kungl. Maj:ts
proposition nr 20 år 1971

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande
lydelse)

Varder
ej sist å det sammanträde, varora förut är sagt, köpeskilUngen till fullo
gulden eller anstånd lämnat efter ty nyss är sagt, vare köpet ogillt och
besörj e genast auktionsförrättaren, alt fartyget varder till försäljning
ånyo utlyst, som i 90 och 91 §§ sägs. Går fartyget vid nya utropet lill mindre
än den förra köpeskillingen med laga ränta därå från den dag, då betalning
sist bort ske, ersatte förre köparen skillnaden; går fartyget till mera, have
förre köparen ej rätt lill överskotiet. Kostnaden för senare försäljningen
skall ock av förre köparen gäldas, där den ej kan genora överskott å köpeskillingen
gottgöras. Är pant eller borgen ställd för köpeskillingen, läte auktionsförrättaren,
där sådant erfordras till gäldande av vad förre köparen utgiva bör,
ofördröjligen försälja panten i den ordning, som om utmätta lösören stadgas,
eller utsöka borgensförbindelsen hos löftesmanr/.en.

Varder
köpeskillingen----------

(Föreslagen
lydelse)

Betalas
ej sist å det sammanträde, varom förut är sagt, köpeskillingen till fullo eller
lämnas ej anstånd enligt vad nyss sagls, skall köpet vara ogillt och
auktionsförrättaren genast ombesörja, atl fartyget ånyo utlyses till
försäljning enligt vad som sägs i 90 och 91 §§. Går fartyget vid nya utropet
till mindre än den förra köpeskillingen med laga ränta därå från den dag, då
betalning sist bort ske, skall förre köparen ersätta skillnaden; går fartyget
lill mera, har förre köparen ej rätt lill överskotiet. Kostnaden för den senare
försäljningen skall också gäldas av förre köparen, ora den ej kan gottgöras
genora överskott å köpeskillingen.

gälden
övertagit.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Om försäljning av fast egendom meddelas bestämmelser i särskild lag.

139 §.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Borgenär som, när lös
egendom ulraättes för annans fordran, hade panträtt i egendoraen ulan atl ha
den under panträtt i handora eller som ägde rätt att kvarhålla egendoraen till
säkerhet för sin fordran, är berättigad att få betalning ur köpeskillingen
enligt vad sora anges nedan, såvida han framställt yrkande därora före
auktionen eller, ora egendoraen sålts under hand, före köpeskillingsfördelningen.
Svarar utraätl egendora för företagsinteckning, äger inteckningshavaren erhålla
betalning ur köpeskillingen, ora han fraraställt yrkande därom inom lid som
nyss

Borgenär som, när lös
egendom utmättes för annans fordran, hade panträtt i egendomen utan alt ha
den under panträtt i handora eller som ägde rält alt kvarhålla egendomen till
säkerhet för sin fordran, är berättigad atl få betalning ur köpeskillingen
enligt vad som anges nedan, såvida han framställt yrkande därom före auktionen
eller, om egendomen sålts under hand, före köpeskillingsfördelningen. Svarar
utmätt egendom för företagsinteckning, äger inteckningshavaren erhålla
betalning ur köpeskillingen, ora han framställt yrkande därom inom lid som nyss

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts
proposition nr 20 år 1971

411

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande
lydelse)

angivils.
Vad sist sagts gäller dock ej i den raån sådan betalning raåste anses obehövlig
för att trygga inteckningshavarens och efterföljande inteckningshavares rätt.
Vid prövningen härav skall hänsyn lagas även lill sådan egendom som gäldenären
på annat sätt än genom företagsinleck-ningen ställt som säkerhet för inteckningshavarens
fordran. Skall under konkurs fartyg eller gods i fartyg eller i luftfartyg
säljas utmätningsvis, äger även borgenär som för sin fordran har förraånsrätt
enUgl 17 kap. 4 § handelsbalken rätt atl erhålla betalning ur köpeskillingen,
om han framställer jn-kande därom före auktionen.

Har
fartyg---------------------

(Föreslagen
lydelse)

angivits.
Vad sist sagts gäller dock ej

i den mån sådan betalning måste an

ses obehövlig för att trygga inteck

ningshavarens och efterföljande in

teckningshavares rätt. Vid prövning

en härav skall hänsyn tagas öven lill

sådan egendom, som gäldenären pä

annat sätt än genom förelagsinteck

ningen ställt som säkerhet för in

teckningshavarens fordran. Skall un

der konkurs fartyg eller gods i far

tyg eller i luftfartyg säljas utmät-

hingsris, äger även borgenär som för

sin fordran har förmånsrätt enligt

12 eller 13 § förmånsrättsordningen

rält att få betalning ur köpeskiUing

en, ora yrkande därora framställes

före auktionen.

tid innestår.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sedan
fast egendom blivit utmätningsvis såld, skall för fördelning av den del av
köpeskiUingen, som köparen har att i reda penningar gälda, sammanträde inför
auktionsförrättaren hållas i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och
Västernorrlands län å femtiosjätte dagen, men i övriga delar av riket å
fyrtioandra dagen efter auktionen.

Har högre myndighet
förordnat om inställande av vidare åtgärd i målet och kan sammanträde på grund
härav ej hållas på därför bestämd tid, skall det om möjligt kungöras på sätt
som anges i 105 §. Upphör hindret, skall auktionsförrättaren ofördröjligen
utsätta ny tid för sammanträdet och låta kungörelse därom införas i allmänna
tidningarna och tidning inom orten minst tio dagar före sammanträdet samt intagas
i länskungörelserna.

Har fartyg sålts efter
nytt utrop i fall som avses i 95 § och är förre inroparen ersättningsskyldig,
skall ersättningsbeloppet fördelas tillika med köpeskillingen, om det betalats
av inroparen eller indrivits.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ha medel influtit genom
särskild försäljning av tillbehör eller såsom avkastning av fast egendom, skaU
sådan tillgång fördelas samtidigt med köpeskillingen för fastigheten. Har i

När fastighet sålts på
auktion, fördelas köpeskillingen, behållen avkastning och andra influtna
medel i enlighet med sakägarförteckningen, om det ej framgår att fordran un-

opaginerad Kontrollera mot PDF

412

Kungl. Maj:ts
proposition nr 20 år 1971

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande
lydelse)

fall,
som avses i 95 eller 130 §, fartyg eller fast egendom försålts efter nytt
utrop och är förre inroparen skyldig att utgiva ersättning, skall
ersättningsbeloppet, såvitt detsamma gnidits av honom eller influtit genom
försäljning av pant eller utsökande av borgen, fördelas tillika med
köpeskillingen.

Har försäljning av
fastighet icke kommit till stånd, skall sammanträde för fördelning av tiUgång
som nu angivits hållas på tid som föreskrives i 142 § eller, om auktion icke
hållits, så snart som möjligt. Behållen avkastning skall fördelas enligt de
grunder som i 7 kap. föreskrivas för fördelning av medel vilka influtit under
tvångsförvaltning. Ersättningsbelopp som avses i 1 mom. andra punkten skall,
sedan kostnaderna för förfarandet betalats, användas till betalning av
utmätningssökandens fordran. Uppstår överskott, skall det fördelas på samma
sätt som nyss angivits om avkastning.

Sammanträde
enligt 2 mom. skall, när auktion ej hållits, kungöras på sätt föreskrives i 142
§ 2 mom. andra punkten.

(Föreslagen
lydelse)

derstiger
vad som upptagits i förteckningen. Om fordran eller kostnad, som bort
upptagas i förteckningen om den blivit anmäld i tid, har anmälts senare, får
betalning utgå av återstoden.

Har utmätt fastighet
sålts under hand, skall köpeskillingen och andra tillgängliga medel fördelas i
första hand enligt köpevillkoren och i övrigt enligt de grunder som gälla för
upprättande av sakägarförteckning.

Avbrytes förfarandet
innan utmätt fastighet sålts, har annan borgenär än sökanden endast rätt att få
betalning för ränta och kostnader, om han har panträtt på grund av inteckning
och den ej skall upphöra på grund av försäljning av tillbehör. I övrigt
fördelas tillgängliga medel enligt vad som sägs i 1 mom., om
bevakningssammanträde hållits och fördelning äger rum på den dag som kungjorts
tidigare, och i annat fall enligt de grunder som gälla för upprättande av
sakägarförteckning.

I fall som avses i 2
mom. skall fördelningssammanträde hållas så snart som möjligt och minst två veckor
i förväg utlysas på lämpligt sätt, med uppmaning till sakägarna, när skäl
föreligga därtiU, att anmäla sina anspråk senast vid sammanträdet. Detsamma
gäller i fall som avses i 3 mom., om ej bevakningssammanträde hållits och
fördelningssammanträde äger rum på den tid som kungjorts tidigare.

Möter hinder att
verkstäUa fördelning på utsatt sammanträde, skall nytt sammanträde hållas så
snart som möjligt och, om dagen ej genast bestämmes, kungöras minst två veckor
i förväg på lämpligt sätt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

148
§.

Har
fordran, som, där den anmälts

inom den i 106 § stadgade tid, bort

upptagas i borgenärsförteckningen,

blivit senare anmäld, varde utdel-

opaginerad Kontrollera mot PDF

KungL Maj:ts
proposition nr 20 år 1971

413

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande
lydelse)

ning,
i den mån tiUgång finnes, borgenären tillagd efter de i förteckningen
upptagna belopp.

(Föreslagen lydelse)

opaginerad Kontrollera mot PDF

144 §.

Vid
sammanträde, varom förut är sagt, avgive förrättningsmannen redogörelse dels
för den tillgång, som skall fördelas, dels ock för de fordringar, för vilka
anspråk på betalning ur köpeskiUingen blivit anmält eller utdelning ändock må
beräknas; skolande, där fråga är om fast egendom, borgenärsförteckningen
därvid lända till efterrättelse. Därefter äge tillstädesvarande borgenärer samt
gäldenären, där han när är, att an-draga vad de till bevakande av sin rätt akta
nödigt.

145 §.

Varda
alla borgenärer, vilkas rätt är av fördelningen beroende, så ock gäldenären
ense huru fördelningen må ske; uppgöre förrättningsmannen i överensstämmelse
därmed fördelningslängd; och varde därefter utdelning genast verkställd, där
ej enligt 156 eller 157 § hinder möter.

144 .§.

Om
säkerhet för handpenning ställts hos överexekutor och ogulden del av
köpeskillingen ej betalas senast på bestämd dag, skall överexekutor göra bruk
av säkerheten, om det behövs för betalning av vad förre köparen skall utge.
Säkerheten skall tagas i anspråk på det sätt som finnes ändamålsenligt. Pant
får säljas i den ordning som gäller för utmätt lös egendom. Borgen får utsökas.
Överexekutors beslut får omedelbart verkställas.

Bestämmelserna
i 1 mom. ha motsvarande tiUämpning, när sakägare har lämnat säkerhet för
belopp som skall fördelas samtidigt med ogulden köpeskilling.

145 §.

Vid
fördelningssammanträde skall förrättningsmannen redogöra för vad som skall
fördelas och de fordringar som anmälts eller ändå skall beaktas.

Äro
alla sakägare ense om fördelningen, skall fördelningslängd upprättas i
enlighet därmed och utdelning genast verkställas, om hinder ej möter enUgt 156
eller 157 §.

opaginerad Kontrollera mot PDF

414 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

(Nuvarande
lydelse) (Föreslagen lydelse)

150 §.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skall
ur köpeskilUngen för utmätningsvis såld lös egendom: utdelning ske för
fordran, som icke är förfallen och därå ränta icke skall gäldas före
förfallodagen, eller ock allenast för ränta eller annan dylik fordran, som ej
är till kapitalet bestämd, varde fordringen beräknad efter de i 110 § stadgade
grunder.

TiU
rilka-----------------------

Om utdelning för fordran,
som ej är förfallen och icke löper raed ränta före förfallodagen, skall utgå ur
köpeskillingen för lös egendom, beräknas fordringen till det belopp som efter
fem procent årlig ränta utgör dess värde vid fördelningen. Motsvarande gäller,
om utfäst ränta är lägre än fem procent. -i sjölagen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Är
fråga om fordrans eller för fordran beviljad intecknings giltighet beroende på
särskild firövning eller avgjord genom beslut, som ej vunnit laga kraft, eller
är inteckning för fordran sökt men ej beviljad, varde vad å fordringen enligt
förmånsrättsordningen belöpa kan rid fördelningen avsatt, intill dess frågan
om borgenärs rätt blivit slutligen avgjord.

Finnes
eljest-------------------

Är
fordran---------------------

Är fråga ora fordrans
eller intecknings giltighet beroende på särskild prövning eller avgjord genom
beslut som ej vunnit laga kraft eller är inteckning sökt men ej beriljad,
skall vad som enligt förmånsrättsordningen kan belöpa på fordringen eller
inteckningen avsättas intill dess frågan om borgenärens rätt blivit slutligt
avgjord.

-
honom fritt, eller förfallit.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Klander mot
utmätningsmannens fördelningsförslag eller överexekutors beslut i
fördelningsfråga gälle ej för annan än den, som klandret väckt.

Bifalles talan mot
utmätnings-inans fördelningsförslag eller överexekutors beslut i
fördelningsfråga, gäller det till förmån även för dem som ej själva väckt sådan
talan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Är auktion på utmätt
fast egendom överklagad, får ej utan köparens medgivande utdelning ur köpeskillingen
lyftas annat än mot pant eller borgen. När tillbehör till fastighet sålts för
sig, skall vad som nu sagts äga motsvarande tillämpning beträffande utdelning
ur köpeskillingen för tillbehöret intill dess tiden för klagan över
försäljningen utgått eller förd klagan blivit prövad.

När utmätt fast egendom
sålts får utdelning ur köpeskillingen ej utan köparens medgivande lyftas annat
än mot pant eller borgen innan försäljningen vunnit laga kraft. När tillbehör
till fastighet sålts för sig, skall vad som nu sagts ha motsvarande
tillämpning beträffande utdelning ur köpeskillingen för tillbehöret.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.-ts
proposition nr 20 år 1971

415

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Är utmätning i död mans bo
verkställd, må inom lid, som i 88 a § sägs, betalning ej utan samtycke av dem,
som företräda dödsboet, verkställas till borgenär, som ej hade panträtt i den
utmätta egendomen eller rätt alt den till säkerhet för sin fordran kvarhålla.

Har utmätning skett hos
dödsbo, får betalning till borgenär ej ske inom tid som sägs i 85 § annat än om
borgenären hade panträtt i den utmätta egendomen eller rätt att kvarhålla den
till säkerhet för sin fordran eller dödsboet samtycker till

betalning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Belopp, som jämlikt 151
§ blivit vid fördelningen avsatt för någon borgenärs fordran, skall ofördröjligen
i riksbanken nedsättas på sätt särskilt är stadgat. Har borgenärens anspråk
blivit godkänt genom dom eller utslag, som ej vunnit laga kraft, vare han dock
berättigad att beloppet mot pant dier borgen lyfta. I annat fall må på
överexekutors prövning ankoinma, huruvida beloppet, innan fråga om rätt
därtill blivit avgjord, må mot pant eller borgen lyftas, vare sig av den
borgenär, för vilken det blivit avsatt, eller av annan, vilken på grund av
bestämmelse, varom i 152 § sägs, medlen kunna tillfalla.

Belopp, som blivit
avsatt enligt 151 §, får lyftas mot pant eller borgen, om borgenärens anspråk
godkännes av domstol, utan hinder av att avgörandet ej vunnit laga kraft. I
annat fall kan överexekutor tillåta borgenär, för vilken beloppet blivit
avsatt, att lyfta det mot pant eller borgen eller, om borgenären ej vill lyfta,
ge sådant tillstånd för den som medlen skall tillfalla i andra hand.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Medel, som vid
köpeskillings fördelning blivit borgenär tillagda, men icke av honom Igftas,
skola i riksbanken nedsättas på sätt särskilt är stadgat.

ÄT utdelning beräknad,
utan att fordringsbeviset blivit företett, och anraäler sig ej fordringsägaren
inom natt och år efter det fördelningen vunnit laga kraft, må medlen, mot pant
eller borgen, lyftas av annan, som de enligt 152 § kunna tillfalla.

Har
utdelning beräknats för borgenär utan att fordringsbeviset föreletls och
anmäler sig ej borgenären z'nom ett år från den dag då fördelningen vunnit laga
kraft, får den som medlen skall tillfalla i andra hand lyfta dem mot pant
eller borgen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Medel, som jämlikt 158
och 159 §§ skola i riksbanken nedsättas, må, där någon rättsägare det äskar,
insättas i bankinrättning, som av överexekutor godkännes, för att där mot
ränta

Medel
som influtit i utsökningsmål skola utan dröjsmål insättas i bank mot ränta.
Räntan på belopp som innestår för borgenärs räkning tillkommer borgenären.

opaginerad Kontrollera mot PDF

416 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

(Nuvarande
lydelse) (Föreslagen lydelse)

innestå,
under den tid överexekutor bestämmer; och komme räntan den borgenär till godo,
som finnes till medlen berättigad.

161 §.

opaginerad Kontrollera mot PDF

iVär betalning utfallit
på fordran, för vilken egendomen häftar på grund av inteckning, skall anteckning
därom göras på inteckningshandlingen, när denna företes för lyftning av
inteckningshavaren tillkommande belopp.

131
§ 2 mom. Har köparen, efter ty nu sagts, fått avräkna fordran, varför egendomen
på grund av inteckning häftar, åligger det auktionsförrättaren att därom göra
anteckning ä inteckningshandlingen, där denna är för honom tiUgänglig.

När betalning skall
lyftas i utsökningsmål, skall iakttagas vad som i allmänhet gäller om skyldighet
för borgenär att förete eller återställa fordringsbevis eller säkerhet som
lämnats för fordringen.

Pantbrev i fast egendom
som utgör säkerhet för fordran vara betalning utfallit skall företes även om
borgenären icke är skyldig att återstäUa panten, såvida ej undantag medgives.
Detsamma gäller skuldebrev som är intecknat i annan egendom, när skyldighet
att förete eller återställa skuldebrevet ej följer av 1 mom.

När den som förvärvat
fast egendom åberopar överenskommelse med borgenär om avräkning på köpeskillingen,
har 1 och 2 mom. motsvarande tillämpning vid överexekutors prövning av
överenskommelsen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

166
§. Medel, som till utmätningsman influtit och borgenär tillkomma, skola, utom
i fall, som i 159 § sägs, hos utmätningsmannen hållas borgenären till hända
under två veckor från den dag borgenären äger rätt att medlen utfå. Varda
medlen ej under denna tid av borgenären lyftade, skola de ofördröjligen av
utmätningsmannen i riksbanken nedsättas på sätt särskilt är stadgat; och äge
utmätningsmannen sedermera att med beviset om nedsättningen till borgenären redovisa.
Där fordringsbevis, som för utmätnings vinnande blivit av borgenär avlämnat,
bör efter målets handläggning till honom återställas, skall

opaginerad Kontrollera mot PDF

KungL Maj:ts
proposition nr 20 år 1971

417

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande
lydelse)

handlingen
hos utmätningsmannen hållas borgenären till hända under den tid, som ovan
sagts; och gälle i övrigt om sådan handling vad nyss är om influtna medel
stadgat.

Försummar borgenär att
ur utmätt egendom taga betalning, have ej rätt till ränta från den tid det av
honom berott att betalning njuta, där ej på grund av stadgandet i 160 § sådan
ränta må honom tillkomma.

Har någon fått lyfta
köpeskillings-medel, innan frågan om bättre rätt därtill blivit slutligen
prövad, och finnes han sedan pliktig att det lyftade eller någon del därav
återbära, gälde ränta efter sex för hundra om året.

(Föreslagen
lydelse)

Ora
någon i annat fall än som avses i 159 § fått lyfta medel innan frågan om bättre
rätt därtill blirit slutUgt avgjord och han blir skyldig att helt eller delvis
återbära medlen, skall han betala sex procent årlig ränta till den
betalningsberättigade.

/ fall som avses i 159
§ är den som lyft medlen ej skyldig att, om borgenären anmäler sig, betala
ränta för längre tid än från att utmätningsmannen eller överexekutor krävt
återbäring av beloppet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Överexekutor äge raakt
att, när skäl därtill äro, sätta fast egendom och vad därtill hörer under
förbud att säljas eller skingras. Är synnerlig fara, att det, som under sådant
förbud satt är, genom vanvård eller annorledes i större mån försämras, vare
lag, som i 81 § andra stycket sägs.

När skäl föreligga,
äger överexekutor sätta fast egendom och vad som hör därtill under förbud alt
säljas eller skingras. Föreligger synnerlig fara atl egendomen i större raån
försämras genom vanvård eller på annat sätt, kan överexekutor förordna
syssloman att förvalta den.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Finner
överexekutor skäl att i kvarstad sätta avråd, hyra eller ränta, sora av fast
egendom faller, varde, på sätt i 81 § första stycket sägs, syssloman tillsatt
atl medlen uppbära och förbud den betalningsskyldige kungjort. Den som blivit
satt till syssloman skall tillse, alt utskyld eller avgift, som bör för
egendomen gäldas och under kvarstadstiden lill betalning förfaller, gulden
varder.

14 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 20

Finner överexekutor skäl
att lägga kvarstad på arrende, hyra eller annan avkastning av fast egendom,
skall syssloman tillsättas. Överexekutor skall meddela den betalningsskyldige
förbud att utge avkastningen till annan än sysslomannen. Denne skall av
influtna raedel betala utskyld eller avgift, som bör utgå för egendomen och
förfaller till betalning under kvarstadstiden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

418 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

(Nuvarande
lydelse) (Föreslagen lydelse)

198 §.

opaginerad Kontrollera mot PDF

All
nödig kostnad för utmätning samt utmätt egendoms vård och försäljning, så ock
för köpeskillingens fördelning skall ur köpeskilUngen för den utmätta egendomen
gäldas. Kostnad, som ej sålunda gulden varder, skall av sökanden betalas, och
må beloppet, där det ej är förskjutet eller vid anfordran gäldas, hos honom
utmätas. SkaU av flera gemensamt intecknade egendomar någon särskilt säljas
för gäldande av fordran, som äger sämre rätt än den gemensamma inteckningen,
och har i anledning därav inteckningshavaren yrkat försäljning av de andra egendomarna,
skall, där försäljning ej kommer till stånd, den, som. påkallat den särskilda
försäljningen, vidkännas hela kostnaden.

Sökes
utmätning---------------

Ej
vare utmätningsman pliktig att verkställa utmätning å dom dier utslag, som ej
vunnit laga kraft, med mindre kostnaden för förrättningen förskjutes av
sökanden. Den, som begär utmätning av fast egendom eller luftfartyg eller
intecknade reservdelar till sådant fartyg eller ock verkställighet av dom
eller utslag, varigenom intecknad fordran fastställts till betalning ur fast
egendom, vare, ändå att domen eller utslaget äger laga kraft, pliktig att på anfordran
förskjuta erforderUgt belopp till bestridande av förrättningskostnaden. Äskas
jämlikt 70 eller 71 § konkurslagen, att i konkursboet ingående egendom, som nu
är sagd, utmätningsvis säljes, skall ock kostnaden på anfordran förskjutas.

Kostnaden
för utmätning och det fortsatta förfarandet skall utgå ur köpeskillingen för
den utmätta egendoraen, behållen avkastning eller andra tillgängliga medel.
Kan kostnaden ej utlagas på delta sätt, skall den betalas av
utmätningssökanden eller, om den avser åtgärd som annan begärt, av denne och
får omedelbart utmätas. När fråga är om försäljning av gemensamt intecknad
fastighet och annan fastighet indragits i förfarandet men försäljning ej
kommer till stånd, skall dock den som inlett förfarandet svara för hela
kostnaden, om han har sämre rätt än den som indragit den andra fastigheten.

underrätta
utmätningsmannen.

Den
som begär utmätning är skyldig att förskjuta kostnaden därför. Kostnaden för
annan åtgärd i målet skall förskjutas, om utmätningsmannen eller överexekutor
begär det.

Betalas
ej förskott inom förelagd tid, får verkställigheten inställas. Om försäljning
av utmätt egendom inställes av sådan anledning, äger utmätningsmannen eller
överexekutor besluta, att utmätningen skall gå åter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts
proposition nr 20 år 1971

419

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande
lydelse)

All
nödig kostnad för försäljning av lös egendom, å vilken lagts kvarstad eller
vilken stäUts under skingringsförbud, skall, där det äskas, av sökanden
förskjutas, och skall i övrigt beträffande sådan kostnad vad enligt första
stycket gäller om kostnad för utmätt lös egendoms försäljning äga motsvarande
tiUämpning.

(Föreslagen lydelse)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kostnad för annan
förrättning, än i 198 § omförmäles, skall, där utmätningsmannen det äskar,
förskjutas av den som åtgärden sökt.

Är i dom eller utslag,
som skall verkställas annorledes än genom utmätning, föreskrift given, att
verkstäUigheten skall ske på den tappande partens kostnad; då skall ock bevislig
och nödig kostnad hos honom av utmätningsmannen uttagas.

Om beslut som skall
verkställas på annat sätt än genom utmätning innehåller föreskrift att
verkställigheten skall ske på den tappande partens bekostnad, skall
utmätningsmannen utmäta kostnaden hos honom. Kostnad för försäljning av lös
egendom som tagits i kvarstad eller ställts under skingringsförbud skall utgå
ur behåUningen.

Kostnad
som ej kunnat uttagas enligt 1 mom. skall betalas av sökanden och får
omedelbart utmätas hos honom.

Sökanden är skyldig att
förskottera kostnaden, om utmätningsmannen begär det. Om förskott ej betalas
inom förelagd tid, får verkställigheten inställas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vill
gäldenär eller borgenär klaga över utmätning, skall han inkomma till
överexekutor med klagoskrift inora tre veckor från den dag, då han erhöll del
av protokoll eller bevis om utmätningen.

Vidtages
rättelse---------------

Vill gäldenär eller
borgenär klaga hos överexekutor över beslut om utmätning, skall han göra det
inom tre veckor från den dag då han erhöll del av beslutet. Detsamma gäller beslut
om att fastighet tages i anspråk enligt 78 §. om åtgärden.

Om
annan än gäldenär eller borgenär vill klaga över beslut som avses i 1 mom.,
gäller ej särskild tid för talan mot beslutet. Den som före utmätning av fast
egendom förvärvat egendomen från gäldenären äger dock ej hos överexekutor klaga
över utmätningen sedan egendomen sålts men är oförhindrad att klaga över ut-

opaginerad Kontrollera mot PDF

420 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

(Nuvarande
lydelse) (Föreslagen lydelse)

mätningen
i samband med klagan över försäljningen i den ordning som anges i 213 §.

209

opaginerad Kontrollera mot PDF

I mål, varom i 201, 202
eller 203 § förmäles, skall överexekutors slutliga utslag givas å dag, som
genom anslag sist dagen förut kungjord blivit. Underrättelse om tiden, då utslaget
kommer att meddelas, varde införd i en därtill inrättad bok, som skall utan
särskild begäran vara tillgängUg för allmänheten.

I mål som avses i 201
eller 203 § skall överexekutors utslag genast sändas till part, som ej var
närvarande vid utslagets meddelande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utslag, varigenom------------------- förordnal
därom.

Ej må klagan över
utmätning hindra förrättningens fullbordan eller egendoraens försäljning eUer
ställande under tvångsförvaltning, eller klagan över annan av utraätningsman
vidtagen åtgärd verka uppehåll däri, med mindre överexekutor annorledes
förordnar.

Klagan över utmätning
eller annan åtgärd av utmätningsman hindrar ej att förfarandet fortgår annat
än om överexekutor förordnar att det skall avbrytas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nöjes ej part åt
överexekutors beslut i utsökningsmål, äger han besvära sig däröver i
hovrätten. Har beslutet meddelats av Konungens befallningshavande i län, som
hör under skilda hovrätter, skall fullföljd ske i den hovrätt till rilken
målet kan hänföras på grund av belägenheten inom dess domkrets av
utmät-ningsraans tjänstgöringsområde, av fast egendom, som målet berör eller
vars köpeskilling eller avkastning är i fråga, eller av ort för verkställighets-
eller handräckningsåtgärd. Kan hovrätts behörighet ej sålunda bestämmas, skall
fullföljd ske, om den mot rilken åtgärd sökts har att svara i tvistemål i
allmänhet rid dorastol inom länet, i den hovrätt under rilken dorastolen hör
och eljest i den hovrätt under vilken den stad hör, där Konungens befallningshavande
har sitt säte. Det åligger

Vill part klaga över
överexekutors beslut i utsökningsmål, äger han besvära sig i hovrätten. Har
beslutet meddelats av Konungens befallningshavande i län som hör under skilda
hovrätter, skall fullföljd ske i den hovrätt till vilken raålet kan hänföras
på grund av belägenheten inom dess domkrets av utmätningsmans
tjänstgöringsområde, av fast egendora sora målet rör eller av ort för
verkställighets- eller handräcknings-åtgärd. Kan hovrätts behörighet ej
beslämmas på det sättet, skall fullföljd ske, om den mot vilken åtgärd sökts
har att svara i tvistemål i allmänhet rid domstol inom länet, i den hovrätt under
vilken domstolen hör och eljest i den hovrätt under rilken den stad hör, där
Konungens befallningshavande har sitt säte. När slutligt utslag gives eller
auktion hållits eller försäljning skett i annan ord-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts
proposition nr 20 år 1971

421

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Föreslagen lydelse)

ning,
skall överexekutor raeddela underrättelse om vad som skall iakttagas när
ändring sökes samt äventyret, ora del försuramas. Vad Konungens
befallningshavande i fall då länet hör under skilda hovrätter angivit ora
behörig hovrätt skall lända till efterrättelse.

(Nuvarande
lydelse)

överexekutor,
då slutligt utslag gives eller då auktion hållits av honom eller då i annan
ordning särskild försäljning av fastighetstillbehör skett, att raeddela
underrättelse ora vad som är att iakttaga vid ändrings sökande samt äventyret,
om det försummas. Vad Konungens befallningshavande i fall då länet hör under
skilda hovrätter angivit om behörig hovrätt skall lända till efterrättelse.

Över
utslag ------ ------ talan däremot.

Ej
må------- -------------- utmätningsraan behörig.

213 §.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vill
någon överklaga överexekutors slutliga utslag z fråga om fördelning av
köpeskilling för fast egendom eller av medel, som avses i 143 § 2 mom. eller i
7 kap., eller på klagan över utmätning eller förslag till fördelning av köpeskilling,
skall han inkomma till överexekutor med besvärsinlaga inom tre veckor från
den dag då utslaget raeddelades.

Den
sora vill klaga över auktion, som överexekutor hållit, eller över särskild
försäljning av fastighetstillbehör i annan ordning skall inkomma till
överexekutor med sin besvärs-inlaga inom tre veckor från försäljningsdagen.
Besvär över borgenärsförteckningen skola dock, när de ej avse bestämmande av
lägsta budet eller andra villkor för försäljningen, anföras i den ordning som
är föreskriven för klagan över överexekutors utslag i fråga om köpeskillings
fördelning.

Den
som vill överklaga överexekutors slutUga utslag z' mål som avses i 201 eller
203 § skall inkomma till överexekutor med sin besvärsinlaga inora tre veckor
från den dag då ut-

slaget
raeddelades.

Den
sora vill överklaga auktion som överexekutor hållit eller försäljning sora
överexekutor verkställt i annan ordning skall inkoraraa till överexekutor raed
sin besvärsinlaga inom tre veckor från försäljnings-dagen. Besvär över
sakägarförteckning som ej avse upphävande av auktion få dock ej anföras annat
än i samraanhang raed klagan över fördelning av influtna raedel.

Den
som vill överklaga överexekutors utslag i fråga om fördelning av medel som
avses i 140, 142 eller 143 § skall inkomma till överexekutor med sin
besvärsinlaga inom tre veckor från den dag då utslaget meddelades.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skall besvärstid räknas
från erhållen del av beslutet, skall genom den

Skall besvärstid enligt
214 § räknas från erhållen del av beslutet.

s. 422 Kontrollera mot PDF

422 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

(Nuvarande
lydelse) (Föreslagen lydelse)

rinnandes
försorg beslutet delgivas skall genom den vinnande partens

vederparten på sätt i rättegängsbal- försorg beslutet delgivas motparten

ken är om delgivning stadgat. Skall på det sätt sora i rättegångsbalken är

delgivning ske enUgt 33 kap. 12 § stadgat om delgivning. Skall delgiv-

nämnda balk, ankomrae på överexe- ning ske enligt 33 kap. 12 § nämnda

kulor att på begäran förordna där- balk, ankommer det på överexekutor

ora; och skall vad i sagda paragraf alt på begäran förordna därora. Vad i

stadgas om rätten gälla överexekutor. sagda paragraf stadgas om rätten

gäller
därvid överexekutor.

218
§.

Sedan
besvär----------------------- 1 mora. sägs.

Vad
i---------------------------- eller beslut.

Om besvär anförts över försäljning som överexekutor verkställt, äger
hovrätten, i den mån det finnes påkaUat, förordna att fortsatt verkställighet
tills vidare ej får äga rum innan slutligt utslag meddelas.

övergångsbestämmelser

1. Denna
lag träder i kraft den......

Genom
nya lagen upphävs 12 § förordningen den 10 augusti 1877 (nr 31 s. 51) om nya
utsökningslagens införande och vad i avseende därå iakttagas skall.

2.
När utraätning av ägarhypotek i
fast egendom beslutats men försäljning ej ägt rum före nya lagens
ikraftträdande, skall nya lagen tillämpas, om ej annat följer av punkt 4. Tid
som anges i 78 § 2 mora. nya lagen skall då räknas från ikraftträdandet.

3.
När utmätningsraan enligt 79 §
nya lagen pantförskriver skuldebrev som intecknats enligt äldre lag, skall den
som är personligen belalningsansvarig enligt skuldebrevet befrias från sådant
ansvar.

4.
Ora fast egendom eller andel i
inteckning tagits i mät före nya lagens ikraftträdande, skall 82 § i dess äldre
lydelse alltjämt tillämpas.

5.
Om intecknad fordran
fastställts till betalning före nya lagens ikraftträdande, skall 86 § i dess
äldre lydelse allljäral tiUärapas. Tvångsförvaltning får dock ej begäras efter
nya lagens ikraftträdande.

6.
Ärende som rör utmätt fast
egendom och allljäral är anhängigt hos utraätningsman vid nya lagens
ikraftträdande skall överlämnas till överexekutor, sedan utmätningsmannen
fullgjort vad sora åUgger honora enligt äldre lag.

7.
Om auktion på fast egendom
hållits före nya lagens ikraftträdande, skall äldre lag tillämpas i fråga om
inropares förpliktelser samt köpeskillingens fördelning och vad som har
samband därmed,

8.
När konkursansökan ingirits
före nya lagens ikraftträdande, skall äldre lydelsen av 139 § gälla,

9.
När fördelningsförslag
framlagts eller beslut meddelats före nya lagens ikraftträdande, skall äldre
lydelsen av 154 § gälla.

s. 423 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 423

10.
Har tvångsförvaltning begärts
före nya lagens ikraftträdande, skall vad äldre lag innehåller därom alltjämt
gälla,

11.
Vad som i 184 § i dess nya
lydelse sägs om kvarstad på avkastning skall jämväl gälla ränta som på grund av
äldre utfästelse faller av fast egendom.

12.
Bestäraraelsen i 201 § 3 mom,
nya lagen om tid för klagan över utmätning av fast egendom har ej tillämpning,
när egendomen utmätts före ikraftträdandet.

Bestämmelserna
i 209, 211, 213, 215 och 218 §§ nya lagen har ej tillämpning, när överexekutor
meddelat utslag eller verkställt försäljning före ikraftträdandet.

13. I
fall då lag eller författning hänvisar till bestämmelse i utsöknings

lagen som blirit ersatt av bestämmelse i nya lagen skall det i stället gälla
nya

lagen.

(Lagberedningens
förslag)

Förslag

till

Lag

om
ändring i lagsökningslagen den 20 december 1946 (nr 808)

Härigenom
förordnas, att 1, 3, 13 och 17 §§ lagsökningslagen den 20 december 1946 skall
ha ändrad lydelse på sätt anges nedan.

{Nuvarande
lydelse) (Föreslagen lydelse)

1§.

För
fordran------------------------------ nedan sägs.

Borgenär
som för sin fordran har Genom lagsökning får även, om

inteckning
äger också genom lagsök- borgenären har skriftliga bevis, prö-

ning söka betalning ur den egendom vas huruvida förfallen fordran skall

vari inteckningen gäller. på grund av inteckning utgå med för-

månsrätt i viss egendom.

Vad
i denna lag sägs om gäldenären skall vid lagsökning enligt andra stycket
tillämpas på ägaren av den intecknade egendomen.

3§.

Finnes den åberopade handlingen Finnas åberopade handlingar icke

icke
innefatta bevis om fordran eller innefatta bevis om fordran eller om

prövar rätlen eljest hinder raöta för åberopad förmånsrätt eller prövar

upplagande av ansökningen, skall rätten eljest hinder raöta alt upptaga

den avvisas; bevis därom skall teck- ansökan enligt 1 § första eller andra

nas å ena exemplaret av ansökning- stycket, skall den avvisas. Bevis dår

en, om skall tecknas på ena exemplaret

av
ansökningen.

s. 424 Kontrollera mot PDF

424 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

(Nuvarande
lydelse) (Föreslayen lydelse)

13
§.

Äro
ej sådana skäl för handen att Äro ej sådana skäl för handen alt målet bör
hänskjutas till rättegång, målet bör hänskjutas till rättegång, skall
betalningsskyldighet åläggas skall med anledning av ansökan en-gäldenären;
avser lagsökningen be- ligt 1 § första stycket betalningsskyl-talning ur
egendom vari inteckning dighet åläggas gäldenären och, när gäller, skall rätten
faststäUa förd- ansökan gjorts enligt 1 § andra styc-ringen till betalning ur
egendomen, ket, faststäUas att fordringen skall

på grund av inteckningen utgå med förmånsrätt i egendomen i den omfattning
som gäller enligt lag.

17
§.

I
lagsökningsmål----------------------------- omedelbart därefter.

Har
i lagsökningsmål borgenärs talan bifallits, skall om delgivning av utslaget
gälla vad i rättegångsbalken är stadgat om delgivning av tredskodom.

Denna
lag träder i kraft den ,..

Ora
inteckningshandling som rör fast egendom vid nya lagens ikraftträdande utgör
pant för fordran, får lagsökning äga rum enligt 1 § andra styckel nya lagen,
även ora fordringen eller pantförskrivningen ej grundas på skriftUgt beris.
Målet skall hänskjutas till rättegång, om det görs invändning som hänför sig
till fordringen eUer pantförskrivningen och borgenärens rätt finnes stridig.

(Lagberedningens
förslag)

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 33
kap. 4 § rättegångsbalken

Härigenom
förordnas, att 33 kap. 4 § rättegångsbalken skall ha ändrad lydelse på sätt
anges nedan.

(Nuvarande
lydelse) {Föreslagen lydelse)

33
KAP.

4§.

Delgivning i rättegång skall ske Delgivning i rättegång skall ske

genom
rätlens försorg. Begäi- part att genom rätlens försorg. Begär part alt få
ombesörja delgivning, må del an- få ombesörja delgivning, må det an-

s. 425 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts
proposition nr 20 år 1971

425

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande
lydelse)

förtros
honom, om rätten finner det kunna ske utan olägenhet. Delgivning av
tredskodom, som ej innebär fastställande av intecknad fordran till betalning ur
fast egendom, tomträtt eller vattenfallsrätt, skall ske genom rättens
försorg, allenast om parten begär det. Har åklagare

Under
förundersökning

(Föreslagen
lydelse)

förtros
honom, om rätten finner det kunna ske utan olägenhet. Delgivning av tredskodom
skall ske genom rättens försorg, allenast om parten begär det.

--- av
honom.

meddelat
beslutet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft den ...

Nya
lagen har ej tillämpning, när tredskodom meddelats före ikraftträdandet.

(Lagberedningens
förslag)

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 2 kap. 32 § och 3 kap. 30 § lagen den 14
juni

1907 (nr 36 s. 1) om nyttjanderätt till fast egendom

Härigenom förordnas,
att 2 kap. 32 § och 3 kap. 30 § lagen den 14 juni 1907 om nyttjanderätt till
fast egendom skall ha ändrad lydelse på sätt anges nedan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

{Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Varder,
innan tid för tillträde är inne, fasligheten utmätt eller intecknad fordran
fastställd till betalning ur fastigheten, äge arrendatorn frånträda avtalet
och bekomma ersättning för skada; uppsäge dock avtalet inom en månad efter det
han erhöll kunskap om utmätningen eller fastställandet till betalning, eller
vare sin rätt därtiU förlustig. Varder utmätningen upphävd, eller kommer
eljest frågan om faslighetens försäljning alt förfalla, må ej därefter uppsägning
ske.

Vad
sålunda-------------------

Föres,
innan-------------------

Blir fastigheten utmätt
innan tid för tillträde är inne, äger arrendatorn frånträda avtalet och få
ersättning för skada. Han skall dock uppsäga avtalet inom en månad efter att
han fick kunskap ora utmätningen, om han ej skall förlora sin rätt därtill.
Blir utmätningen upphävd eller kommer eljest frågan om fastighetens
försäljning att förfalla, får uppsägning ej ske därefter.

i
konkurs. - uppsägning ske.

opaginerad Kontrollera mot PDF

14t Riksdagen 1971.1 saml. Nr 20

opaginerad Kontrollera mot PDF

426

Kungl. Maj:ts
proposition nr 20 år 1971

opaginerad Kontrollera mot PDF

{Nuvarande lydelse)

{Föreslagen lydelse)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bestämraelserna i 2 kap.
32 § ora verkan av att före tillträdesdagen fastighet ulraätes, intecknad
fordran fastställes till betalning ur fastigheten, jordägaren försättes i
konkurs eller lalan väckes ora återköj) av fastigheten äger motsvarande
tillämpning i fråga om hyra.

Bestämmelsema i 2 kap. 32
§ om verkan av att före tillträdesdagen fastighet utmätes, jordägaren försättes
i konkurs eller talan väckes oni återköp av fastighelen äger motsvarande
tillämpning i fråga om hjTa.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft den ,,,

Nya
lagen har ej tillämpning, när inlecknad fordran har före ikraftträdandet
fastställts till betalning.

(Lagberedningens
förslag)

Förslag

tiU

Lag

om
.indring i konkurslagen

Härigenom förordnas,
alt 24, 29, 31, 33, 39, 70, 71, 76, 78, 138, 143, 195 och 216 §§ konkurslagen
skall ha ändrad lydelse på sätt anges i det följande samt alt 4 och 68 §§ samma
lag skall upphöra att gälla.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har innan beslut om
egendomsavträde meddelats egendom blivit utmätt till gäldande av fordran, för
vilken borgenären hade panträtt i egendomen, skall verkstäUigheten fortgå utan
hinder av konkursen.

Där i andra fall
utmätning skett å fast egendom eller å fartyg eller luftfartyg eller å gods i
fartyg eller luftfartyg eller å intecknade reservdelar till luftfartyg, skall
verkställigheten fortgå, så vida ej efter ty i 68 § sägs framställning om dess
inställande göres innan försäljning av egendomen ägt rum.

Har
eljest utmätning skett å lös egendom, upphöre utmätningsmans

Har utmätning skett
innan beslut om egendomsavträde meddelats, skall verkställigheten på begäran av
förvaltaren uppskjutas, om det be-liövs för att borgenärers rätt skall kunna
tiUvaratas eller eljest synnerliga skäl föreligga. Begäran om uppskov får
även göras av borgenär, vars rätt kan bero därav. Om auktion är utsatt, skall
konkursboet betala kostnad som blir onyttig genom uppskovet.

Om utmätningssökanden
ej hade panträtt och den förmånsrätt som han vunnit genom utmätningen skall gå
åter, skall belopp, som enligt bestämmelserna i utsökningslagen sko-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts
proposition nr 20 år 1971

427

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande
lydelse)

befattning
med egendomen, utan så är att denna blivit försåld före ovannämnda besluts
meddelande.

(Föreslagen
lydelse)

lat
utgivas till utmätningssökanden eller annan borgenär som ej hade panträtt, i
stället redovisas till förvaltaren.

I fall som avses i
andra stycket skall utmätningen gå åter, om förvaltaren yrkar det innan
egendomen blivit såld.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har
gäldenären-----------------

Har
borgenär under ovan angiven tid sökt inteckning i gäidenärens egendom för
fordran, vid vars tillkomst sådan säkerhet ej betingals, och är ej fråga om
inteckning, som inom den i 11 kap. 2 § jordabalken stadgade tid sökts för
fordran, som där avses, är borgenären pliktig att på lalan av konkursboet
antingen återställa inteckningshandlingen till boet eller också tiUhandahålla
inteckningshandling angående fast egendom eller luftfartyg för verkställande
av utbyte enligt vad sora är föreskrivet därora saral handling, på grund varav
inteckning i fartyg eller företagsinteckning sökts, för inteckningens dödande.

Vad
sålunda-------------------

Vadi
----------------------

------------- konkursboet
åter,

Ora
borgenär under ovan angiven tid sökt inteckning av skuldebrev och sådan
säkerhet ej betingats vid fordringens tillkomst, är borgenären pliktig alt på
talan av konkursboet antingen återställa inteckningshandlingen till boet eller
också tillhandahålla inteckningshandling angående luftfartyg för utbyte enligt
vad som är föreskrivet därom samt handling, på grund varav inteckning i fartyg
eller företagsinteckning sökts, för inteckningens dödande.

-- om
konkursansökningen,

till
pensionsstiftelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har inom trettio dagar
innan konkur sansökningen gjordes eller under tiden därefter till dess
beslutet om egendomsavträde meddelades egendom blirit för någon borgenärs fordran
i mät tagen och har borgenären genom utmätningen erhållit betalning, gånge den
betalning på talan av konkursboet åter.

Har inom trettio dagar
innan konkursansökningen gjordes eller under tiden därefter till dess beslutet
om egendomsavträde raeddelades egendom tagits i mät för borgenärs fordran,
skall den förmånsrätt eller betalning som vunnits genom utmätningen gå åter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

33 §.

Har vid ----------------- konkursansökningen gjordes.

Där dödsbos egendom blirit
avträdd till konkurs på ansökning, som gjorts inom en månad från det bouppteckning
förrättades eller tiden därför tilländagick eller, ora efter an-

När dödsbos egendom blivit
avträdd till konkurs på ansökning, sora gjorts inom en månad från det bouppteckning
förrättades eller tiden därför tilländagick eller, om ef-

opaginerad Kontrollera mot PDF

428

Kungl. Maj:ts
proposition nr 20 år 1971

opaginerad Kontrollera mot PDF

{Nuvarande
lydelse)

sökning
inom sålunda stadgad lid egendomen blivit avträdd till förvaltning av
boiilredningsnian, inora en månad från del boutredningsman förordnades, skall,
ändå alt rätt till återvinning ej föreligger enligt vad förut i della kapitel
är sagt, avtal sora för dödsboet slutits till skada för borgenärerna, på talan
av konkursboet återgå, ora den, med vilken avtalet ingicks, hade skäUg
anledning till anlagande, att dödsboet var på obestånd. Har, efter dödsfallet,
borgenär till skada för övriga borgeniirer erhålUt betalning eller fått utfäst
pant till sig överlämnad, skall i konkursen vad nyss är sagt om återgång av avtal
äga tillämpning. Är inteckning sökl i dödsboets egendom på grund av
raedgivande, som lämnats efter dödsfallet eller som av den döde givits för
fordran, rid vars tillkomst sådan säkerhet ej betingats, och är ej fråga om
inteckning, som inom den i 11 kap. 2 § jordabalken stadgade tid sökts för
fordran, som där avses, skall, där konkurs inträffar såsom nyss sagts, städse
gälla vad i 29 § är stadgat om inteckning.

(Föreslagen
lydelse)

ter
ansökning inom sålunda stadgad tid egendomen blivit avträdd till förvaltning
av boutredningsman, inom en månad från det boutredningsman förordnades, skall,
ändå att rätt till återvinning ej föreligger enligt vad förut i detta kapitel
är sagt, avtal, som för dödsboet slutits till skada för borgenärerna, på talan
av konkursboet återgå, om den, med vilken avtalet ingicks, hade skälig anledning
till antagande, att dödsboet var på obestånd. Har, efter dödsfallet, borgenär
till skada för övriga borgenärer erhållit betalning eller fått utfäst pant till
sig överlämnad, skall i konkursen vad nyss är sagt ora återgång av avtal äga
tillärapning. Är inteckning av skuldebrev sökt i dödsboets egendora på grund av
medgivande, som läranats efter dödsfallet eller sora av den döde givits för
fordran, vid vars tillkorasl sådan säkerhet ej betingats, skall, om konkurs
inträffar såsom nyss sagts, bestäraraelserna ora inteckning i 29 § alltid
gälla.

opaginerad Kontrollera mot PDF

39
§.

Den
återvinningsrätt------------------------ till prövning.

Återrinningstalan
enligt----------------- bodelningshandlingen ingavs.

Är
lalan-------------------------------------- till godo.

När den rätt som vunnits genom utmätning skall gå åter och borgenären
ej fått betalning, behöver särskild talan ej väckas.

70 § .

opaginerad Kontrollera mot PDF

Finnes i boet fast
egendom, äge förvaltaren hos vederbörande myndighet äska försäljning därav i
den ordning utsökningslagen bestämmer. Egendoraen må järaväl säljas i annan
ordning, så framt förvfaltaren finner det för boet fördelaktigare och rättens
ombudsraan till försäljningen läranar bifall; vägrar han bilfall, begäre
förvaltaren borgenärernas sam-

Finnes i boel fast
egendom, äger förvaltaren begära försäljning därav i den ordning som gäller för
utmätt sådan egendom. Egendomen får även säljas i annan ordning, om förvaltaren
finner det fördelaktigare för boet och rättens ombudsman eller, om han vägrar,
borgenärerna samtycka till försäljningen. Beträffande försäljning av fast
egendom skall för-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts
proposition nr 20 år 1971

429

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande
lydelse)

tycke.
Ej må i något fall försäljning av fast egendom ske annorledes än å auktion, med
mindre gäldenären det medgiver.

Har auktion å fast
egendora, sora hör till boet, hållits i den ordning utsökningslagen bestämmer
utan att försäljning korarait till stånd, må förvaltaren underlåta att vidtaga
ytterligare åtgärder för egendomens försäljning. Har auktion i nyssnäran-da
ordning ej ägt rura, men föreUgger anledning lill antagande, alt sådan
auktion ej kommer att leda till försäljning, äge förvaltaren med samtycke av
ombudsmannen underlåta att föranstalta om egendomens avyttrande, där de
borgenärer, sora i konkursen bevakat fordringar, för vilka egendomen häftar
enligt 17 kap. 9 § handelsbalken eller 11 kap. 2 § jordabalken eller som skola
ur egendomen utgå med förmånsrätt framför intecknad fordran, det tillstädja.

Varder auktion å boets
fasta egendom utsatt atl hållas i den ordning utsökningslagen stadgar, åligge
det förvaltaren att före auktionen eller, där jämUkt 102 § samma lag särskilt
sammanträde skall hållas, före det sammanträde till auktionsförrättaren
avlämna behållning, som under konkursen av egendomen uppkommit, så ock före konkursen
uppkommen behållning, som på grund därav att verkställighet, varora i 24 §
andra stycliet förmäles, inställts blivit till förvaltaren överlämnad.
Behållning, som ej sålunda avlämnas, skall, där egendomen försålts vid auktion,
som nyss sagts, tillhandahållas auktionsförrättaren före det sammanträde, då
fördelning av köpeskillingen skall äga rum, men eljest innan slutlig utdelning
sker överlämnas till överexekutor att på sätt och i den ordning utsökningslagen
bestämmer i fråga om medel, som influtit under tvångs förvaltning, emellan
rättsägarne fördelas.

(Föreslagen
lydelse)

valtaren
höra gäldenären, när det lämpUgen kan ske.

Har
auktion på fast egendom hållits i den ordning som gäller för utmätt sådan
egendom utan att försäljning korarait till stånd, kan förvaltaren underlåta
att vidtaga ytterligare åtgärder för egendoraens försäljning. Har auktion i
nämnda ordning ej ägt rum men föreligger anledning till anlagande att sådan
auktion ej leder till försäljning, kan förvaltaren med samtycke av ombudsmannen
underlåta att föranstalta om försäljning, om de borgenärer som i konkursen
bevakat fordringar vilka skola utgå med särskild förmånsrätt eller bättre rätt
ur egendomen samtycka därtill.

Om
auktion på fast egendom har blirit utsatt att hållas i den ordning som gäller
för utmätt sådan egendom, åligger det förvaltaren att före
bevakningssammanträdet avlärana behållning som uppkommit under konkursen.
Behållning som ej avlämnas före bevakningssammanträdet skall, om egendomen
säljes, avlämnas före tillträdesdagen och i annat fall innan slutlig
utdelning sker enligt vad som är föreskrivet därom.

opaginerad Kontrollera mot PDF

430

Kungl. Maj:ts
proposition nr 20 år 1971

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen
lydelse)

.:J
Förvaltaren skall även senast vid 1 bevakningssammanträde för auktion :: på
fast egendom anmäla arvode, an-i nan kostnad och i konkursen bevakade
fordringar som böra beaktas vid egendomens försäljning. I den mån det
finnes påkallat skall han också i ärendet föra talan för borgenärer som ha
förmånsrätt enligt 12 eller 13 § förmånsrättsordningen. Förvaltaren skall genom
brev underrätta borgenär om anmälan som han gör eller yrkande som han framställer
på dennes vägnar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

71 §.

Vill
förvaltaren------------ --------- kan ske.

Lös
egendom-------------------- försäljningen beroende.

Samtycke
som-------------------------- gäidenärens rörelse.

Skall helt fartyg eller
gods i fartyg Skall helt fartyg eller gods i fartyg

säljas, äge förvaltaren, där fartyget säljas, äger förvaltaren, ora fartyget

finnes å ort inom riket, hos vederbö- finnes på ort inom riket, begära för

råade utmätningsman äska försälj- säljning i den ordning som gäller

ning i den ordning, som om dylik för utmätt sådan egendom. Är far-

egendom, den där blivit utmätt, sär- tyg, som skall säljas, intecknat för

skilt är stadgad. Är fartyg, som skall gäld, får del ej säljas annorledes än

säljas, intecknat för gäld, må det ej utmätningsvis, om ej intecknings-

säljas annorledes än utmätningsvis, havare, vilkens fordran ej kan beta-

med mindre inteckningshavare, vil- las till fullo, likväl samtycker till

kens fordran ej kan till fullo gäldas, försäljningen samt, om fartyget in-

likväl samtycker till försäljningen köpts av annan, för inteckningens

samt, ora fartyget inköpts av annan, dödande avlämnar inteckningshand-

för inteckningens dödande avlämnar lingen till den som utses av honora

inteckningshandlingen till den, sora och köparen,

utses av honom och köparen.

Är fråga om försäljning av
luflfar- Är fråga om försäljning av luftfar

tyg eller av intecknade reservdelar tyg eller av intecknade reservdelar

till sådant fartyg och finnes egendo- till sådant fartyg och finnes egendo

men inora riket, skall vad i 70 § förs- men inora riket, skall vad i 70 § förs

ta och andra styckena sägs äga mot- la och andra styckena sägs äga mot

svarande tillämpning. Vill förvalta- svarande tillärapning. Vill förvalla-

ren, ehuru auktion ej ägt rum i den ren, ehuru auktion ej ägt rura i den

ordning som för utmätt sådan egen- ordning som för utraätl sådan egen

dom är stadgad, med ombudsman- dom är stadgad, raed ombudsraan-

nens samtycke underlåta alt föran- nens samtycke underlåta att föran

stalta ora egendoraens avyttrande, ställa om egendomens avyttrande,

skall dock därtill läranas tillstånd av skall dock därtill läranas tillstånd av

de borgenärer, som i konkursen be- de borgenärer, sora i konkursen be

vakat fordran, för vilken egendoraen vakat fordran, för vilken egendomen

på grund av inteckning häftar eller på grund av inteckning häftar eller

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts
proposition nr 20 år 1971

431

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande
lydelse)

raed
vilken är förenad luftpanträtt i egendomen eller varmed följer rätt att såsora
säkerhet kvarhålla egendomen eller förmånsrätt som i 17 kap. 4 § handelsbalken
sägs. Gods i luftfartyg skall säljas i samma ordning sora gods i sjögående
fartyg.

Skall
gäldenären tillkoramande rätt lill andel i inteckning som belastar hans fasta
egendom eller luftfartyg eller till sådant fartyg hörande reservdelar säljas,
låle förvaltaren innan försäljning sker anskaffa särskild inteckningshandling
å det gäldenären tillkommande beloppet, där laga hinder däremot icke möter.
Skall försäljning ske av inteckningshandling, sora innehaves av gäldenären
och för vilken han är personligen ansvarig, vare förvaltaren pliktig att, där
ej gäldenären raedgiver, att handlingen må försäljas raed bibehållande av hans
ansvarighet, förse handlingen raed påskrift, varigenom gäldenären frikallas
från ansvarighet.

(Föreslagen
lydelse)

med
vilken är förenad luflpanlrätl i egendomen eller varmed följer rätt att såsom
säkerhet kvarhålla egendoraen eller förraånsrätt enligt 12 eller 13 §
förmånsrättsordningen. Gods i luftfartyg skall säljas i sarama ordning sora
gods i sjögående fartyg.

Skall gäldenären
tillkomraande rätt till andel i inteckning i hans luftfartyg eller därtill
hörande reservdelar säljas, skall förvaltaren anskaffa särskild
inteckningshandling på del gäldenären tillkoraraande beloppet, ora laga hinder
icke raöter däreraot. Skall försäljning ske av inteckningshandling, som
innehaves av gäldenären och för vilken han är personligen ansvarig, och har
gäldenären ej samtyckt till alt hans ansvarighet kvarstår, skall förvaltaren,
innan handlingen utlämnas till köparen, förse den raed påskrift, varigenom
gäldenären frikallas från ansvarighet.

Bestämmelserna
i 70 § sista stycket ha motsvarande tillämpning, när gäldenären tillhörig lös
egendom skall under konkursen säljas i den ordning som gäller för utmätt sådan
egendom. Vaä där sägs om talan för borgenärer skall gälla även borgenärer som
ha förmånsrätt enligt 14 § förmånsrättsordningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Finner förvaltaren det i
74 § föreskrivna kungörelsesäll icke vara ägnat att bereda kungörelsen nödig
offentlighet, ankomme på honora att vidtaga de jtterligare åtgärder, som må
anses erforderliga. Skulle han i något fall anse tillfyllest, att auktionen
kungöres i raindre utsträckning än i näranda paragraf stadgas, begäre samtycke
därtill av rättens ombudsman. Inskränkning i fråga ora kungörande av auktion å
fast egen-

Finner förvaltaren det i
74 § föreskrivna kungörelsesättet icke vara ägnat atl bereda kungörelsen
nödig offentlighet, ankommer det på honom atl vidtaga de ytterligare åtgärder,
som kan anses erforderliga. Skulle han i något fall anse tillfyllest, att
auktionen kungöres i mindre utsträckning än i nämnda paragraf stadgas, skall
han begära saratycke därtill av rättens ombudsman. Inskränkning i fråga om
kungörande

opaginerad Kontrollera mot PDF

432

Kungl. Maj:ts
proposition nr 20 år 1971

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande
lydelse)

dora
eller luftfartyg eller inlecknade reservdelar till sådant fartyg må dock icke
äga rum ulan gäidenärens samtycke; ej heller må sådan inskränkning ske
beträffande kungörande av auktion å annan lös egendom, vari borgenär har
panträtt eller annan särskild förmånsrätt, som i 17 kap. handelsbalken sägs,
med mindre den borgenär samtycker därtill.

(Föreslagen
lydelse)

av
auktion å fast egendom eller luftfartyg eller intecknade reservdelar till
sådant fartyg får dock icke äga rum ulan gäidenärens samtycke. Ej heller får
sådan inskränkning ske beträffande kungörande av auktion å annan lös egendom,
vari borgenär har panträtt eller annan särskild förmånsrätt, sora sägs i
förmånsrättsordningen, med raindre borgenären samtycker därtill.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har förlikningsanbud
angående osäker eller tristig tillgång blirit gjort och finner förvaltaren
fördelaktigt för konkursboet, att deit anbud anlages, begäre samtycke därtill,
då tillgången utgöres av fast egendom, av borgenärerna men eljest av rättens
ombudsman; godkänner han ej anbudet, äge förvaltaren hänskjuta frågan till
borgenärerna. Ej må dock förlikning avslutas innan gäldenären fått tillfälle
att yttra sig däröver. Vägrar gäldenären sitt samtycke till förlikning, som
avser äganderätt till fast egendom, vare frågan därom förfallen. Motsätter han
sig förlikning angående annan egendom, vare det ej hinder för förlikningen;
dock äge han själv utföra tvisten, där han stäUer säkerhet för vad i förlikning
bjudes.

Har förlikningsanbud
gjorts angående osäker eller tristig tillgång och finner förvaltaren
fördelaktigt för konkursboet att anbudet anlages, skall han inhämta samtycke
av borgenärerna, när tillgången utgöres av fast egendom, och annars av rättens
ombudsman. Godkänner denne ej anbudet, kan förvaltaren hänskjuta frågan till
borgenärerna. Innan förlikning ingås skall förvaltaren höra gäldenären, när
det lämpligen kan ske. Motsätter sig gäldenären förlikningen och ställer han
säkerhet för vad som bjudes därigenom, har han rätt att själv utföra tvisten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

138 För fodringar, som ej
utgå med förmånsrätt, skall, om ränta är utfäst eller eljest lagligen äger
ruin, ränteberäkning eraellan borgenärerna inbördes upphöra från den dag, då
beslutet ora egendomsiavträde meddelades; dock skall ränta beräknas till den
dag, från vilken tiden för klander mot utdelningsförslag, vari sådan fordran
upptagils, är att räkna, där boet förslår till gäldande av mer än
kapitalbeloppet av alla bevakade fordringar utom böter, och skall i sådant fall
å fordran, för

§

För fordringar, som ej
utgå med förmånsrätt, skall, om ränta är utfäst eller eljest lagligen äger
ruiii, ränteberäknirig raellan borgenärerna inbördes upphöra från den dag, då
beslutet ora egendomsavträde raeddelades. Ränta skall dock beräknas till den
dag, från vilken tiden för klander mot uldelningsförslag, vari sådan fordran
upplagils, är att räkna, om boet förslår lill gäldande av mer än
kapitalbeloppet av alla bevakade fordringar utom dem som avses i 20 §
förmånsrättsordningen, och

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts
proposition nr 20 år 1971

433

opaginerad Kontrollera mot PDF

{Nuvarande
lydelse)

rilken
ränta ej är utfäst eller eljest lagligen äger rura, ränta beräknas efter fem
för hundra om året från den dag, då nämnda beslut raeddelades, lill den dag,
från vilken klanderlid såsora nyss är sagt skall räknas.

Å
fordran---

Utgår
fordran

(Föreslagen
lydelse)

skall
i sådant fall på fordran, för vilken ränta ej är utfäst eller eljest lagligen
äger ruin, ränta beräknas efter fera för hundra om året från den dag, då nämnda
beslut raeddelades, till den dag, från rilken klanderlid såsora nyss är sagt
skall räknas, egendomsavträde raeddelades.

ä
betalningsdagen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

143
§.

Har
borgenär förraånsrätt enligt Har borgenär förmånsrätt enligt

17
kap. 4 § handelsbalken, må ho- 12 eller 13 § förmånsrättsordningen,

nom medgivas att innan utdelning kan medgivas honom all, innan ut-

enligt vad ovan är stadgat äger rum delning äger rura enligt vad ovan är

lyfta betalning för sin fordran, i den stadgat, lyfta betalning för sin ford-

raån tillgängliga raedel därtill fin- ran i den raån tillgängliga medel

nas. finnas därtill.

Har
borgenär ------------------- den egendom.

Övriga
förmånsberältigade------------- tillgång därtill.

Ändå
att---------------------- meddelade bestämraelser.

195 §,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vad
i denna lag är stadgat beträffande borgenär, sora har lös egendom såsom pant
eller eljest under panträtt i handora, skall äga motsvarande tillärapning i
fråga om borgenär, som innehar lös egendora med rätt all den till säkerhet för
sin fordran kvarhålla; dock gälle vad nu är sagt icke i avseende å hyresvärds
eller jordägares rätt att kvarhålla egendom till säkerhet för fordran hos hyresgäst
eller arrendator.

Med panträtt i fast
egendom likställes i denna lag särskild förmånsrätt som på annan grund gäller
i egendomen.

Vad i denna lag är stadgal
beträffande borgenär, som bar lös egendom såsora pant eller eljest under panträtt
i handora, skall äga raotsvarande tillämpning i fråga om borgenär, som innehar
lös egendom med rätt atl kvarhålla den lill säkerhet för sin fordran.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Varder konkursansökning,
som gjorts av borgenär, ej bifallen och befinnes borgenären hava, då han ingav
ansökningen, saknat skälig anledning till antagande, att gäldenären var på
obestånd eller i fall, varom i 3 och 4 §§ stadgas, att omständighet, som där
sägs, förelåg, vare borgenären pliktig att, om gäldenii-

Blir konkursansökning, som
gjorts av borgenär, ej bifallen och befinnes borgenären hava, då han ingav ansökningen,
saknat skälig anledning till anlagande, att gäldenären var på obestånd eller i
fall, varora stadgas i 3 §, att omständighet sora där sägs förelåg, vare
borgenären pliktig att, om gäldenären det yrkar, ersätta den

opaginerad Kontrollera mot PDF

434 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

{Nuvarande
lydelse) {Föreslagen lydelse)

ren
det yrkar, ersätta den skada, sora skada, sora skäligen kan anses hava

skäligen
raå anses hava tillskyndats tillskyndats gäldenären genom an-

gäldenären
genom ansökningen och sökningen och dess handläggning,

dess handläggning.

Denna
lag träder i kraft den .,,

24,
70, 71 och 78 §§ nya lagen skall tillämpas, när fråga är ora försäljning eller
förlikning efter nya lagens ikraftträdande. Därvid skall hänvisningarna till 12,
13 eller 14 § förraånsrättsordningen gälla motsvarande bestämmelser i 17 kap.
handelsbalken, i den mån det föranleds av övergångsbestämmelserna till
förmånsrättsordningen.

Vad
i 195 § äldre lagen sägs om hyresvärds eller jordägares rätt att kvar

hålla egendom till säkerhet for fordran hos hyresgäst eller arrendator skall

fortfarande gälla, ora sådan rält beslår enligt övergångsbestämraelserna till

lagen den (nr ) angående ändring i lagen den 14 juni
1907 (nr 36

s.
1) om nyttjanderätt till fast egendora.

I
övrigt skall äldre lag tillämpas, när konkursansökningen gjorts före nya lagens
ikraftträdande. Äldre lydelsen av 29 och 33 §§ skall också tillämpas, när
inteckning i fast egendom sökts före nya lagens ikraftträdande.

(Lagberedningens
förslag)

Förslag

till

Lag

om ändring i
förordningen den 15 oktober 1880 (nr 36 s. 1), innefattande

särskilda föreskrifter
angående lagfart, inteckning och utmätning av järnväg,

så ock i fråga om
förvaltning av järnväg under konkurs

Härigenom
förordnas, att 17 och 21 §§ förordningen den 15 oktober 1880, innefattande
särskilda föreskrifter angående lagfart, inteckning och utmätning av järnväg,
så ock i fråga om förvaltning av järnväg under konkurs skall ha ändrad lydelse
på sätt anges nedan och att 18 § samma förordning skall upphöra all gälla.

(Nuvarande
lydelse) {Föreslagen lydelse)

17 §.

Har järnväg, som begagnas för Har järnväg som begagnas för all-

allmän trafik, blivit utmätt, eller har män trafik blirit utmätt, skall över-

intecknad fordran faststäUts till be- exekutor så snart ärendet inkommit,

talning ur sådan järnväg, skall över- oavsett om borgenär begärt att syss-

exekutor, så snart anmälan om ut- loman skall förordnas enligt 11 § la-

mätningen eller utslaget inkommit, gen den (nr ) om exekutiv

evad borgenär gör yrkande som i försäljning av fast egendom, för-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.-ts
proposition nr 20 år 1971

435

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 fråga---------------------- utsökningslagen
sägs.

(Nuvarande
lydelse)

81
§ utsökningslagen omförmäles, eller icke, förordna en eller, där så nödigt
anses, flera erfarna och sakkunniga män att i egenskap av sådana sysslomän,
som i nämnda paragraf avses, järnvägen omhändertaga och förvalta samt ora
trafikens uppehållande i del orafång, som förut varit vanligt eller eljest
finnes lärapligt, besörja, intill dess järnvägen blirit i laga ordning såld
eller utraätningen eljest avslutats.

(Föreslagen
lydelse)

ordna
en eller, när det behövs, flera erfarna och sakkunniga raän att i egenskap av
sådana syssloraän som avses i näranda paragraf orahänder-taga järnvägen och förvalta
den saral sörja för trafikens uppehållande i det orafång sora förut varit vanligt
eller eljest finnes lämpligt, intill dess järnvägen blivit såld i laga ordning
eller utmätningen eljest avslutats.

opaginerad Kontrollera mot PDF

21
§.

Är järnväg---------------------- egendoraen ulgå.

Om järnväg under konkurs
skall säljas exekutivt, skall därrid så förfaras sora om försäljningen ägde
rum till betalning av fordran sora äger bästa förmånsrätt i järnvägen och
försäljning ske även om innehavaren av fordringen bestrider del.

Skall
under konkurs försäljning av järnväg ske z' den ordning utsökningslagen
bestämmer, skall därvid så förfaras sora ora försäljningen ägde rura lill
gäldande av fordran, sora i järnvägen äger bästa förmånsrätt, och försäljning
ske, ändå alt innehavaren av den fordran sådant bestrider.

Vad
i------------------------- om järnväg

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i krafl den ...

Nya
lagen har ej tillämpning, när intecknad fordran har före ikraftträ-

dandet
fastställts till betalning.

s. 436 Kontrollera mot PDF

436 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

(Lagberedningens
förslag)

Förslag

till

Lag

om exekutiv försäljning
av luftfartyg m. m.

Härigenom
förordnas som följer.

1 §.

Ulmätt
luftfartyg och utmätta intecknade reservdelar till sådant fartyg säljs av
överexekutor.

I
fråga om vissa främmande luftfartyg eller intecknade reservdelar till sådana
luftfartyg skall jämte denna lag tillämpas lagen den 12 maj 1955 (nr 229) i
anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande
internationellt erkännande sv rätt till luftfartyg.

2 § .

Vad
i denna lag sägs om utmätt luftfartyg eller utmätta intecknade reservdelar
till sådant fartyg gäller i tillämpliga delar även när sådan egendom skall
säljas exekutivt under konkurs.

3 § .

Utmätt
luftfartyg eller utmätta intecknade reservdelar bör säljas inom fyra månader
från utmätningen, om ej hinder möter eller överexekutor på begäran ger anstånd.

Om
ägaren begär anstånd, skall utraätningssökanden få tiUfälle att yttra sig.
Anstånd får beriljas, om denne medger det eller särskilda skäl föreligger.

Försäljning
skall ske på offentlig auktion.

4 § .

Borgenär
eller annan vars. rätt kan vara beroende av egendomens försäljning äger utlösa
sökanden. Han träder därigenom i sökandens ställe.

Den
som vill utlösa sökanden skall, innan egendoraen sålts, lill överexekutor
betala sökandens fordran och kostnad för vilken denne svarar.

5 § .

Ora
egendoraen ingår i konkursbo och skall säljas exekutivt, äger borgenär, som i
konkursen bevakat fordran varmed är förenad luflpanlrätl eller för rilken
egendoraen svarar på grund av inteckning eller varmed är förenad retentionsrätt
eller förmånsrätt enligt 12, 13 eller 14 § förmånsrättsordningen, begära att
egendomen säljs för hans fordran, ora hans rätt lill betalning ur egendoraen är
ostridig eller styrks.

I
fråga ora rätt att utlösa honom har 4 § raotsvarande tillärapning.

6 § .

Auktion
skall kungöras på lämpligt sätt minst sex veckor i förväg. Kungörelsen skall
även innehålla uppgift om sammanträde för fördelning av köpeskillingen.

s. 437 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 437

Innehavare
av fordran som bör iakttagas rid auktionen skall i kungörelsen uppmanas all
anmäla sin rätt till överexekutor senast vid auktionen.

7
§. Minst en månad före auktionen skall underrättelser om försäljningen i
rekommenderade brev sändas till sökanden och ägaren samt till kända borgenärer
som har luftpanlrält, inteckning eller retentionsrätt. Blir sådan borgenär känd
senare, skall underrättelse genast sändas till honom. Innehåller
inskrivningsboken uppgift om adress, skall den användas. Underrättelse lill
utrikes ort skall om möjUgt sändas med flygpost.

8
§.

Har
auktion ej blivit utlyst så som angivits i 6 och 7 §§, skall förfarandet
avbrytas, om bristen är väsentlig och ej kan avhjälpas på annat sätt, och ny
lid utlysas.

Sakägare
som avses i 7 § skall såritt möjligt i god tid före den först utsatta tiden
underrättas om avbrottet.

9 §.

Överexekutor
skall vid början av auktionen lämna en kortfattad redogörelse för innehållet i
handlingarna och för vidtagna åtgärder. Därefter skall innehavare av fordran
som bör iakttagas rid auktionen uppmanas att anmäla den. Om anmälan skett hos
överexekutor före auktionen, skall det uppges.

Närvarande
sakägare skall få tillfälle atl yttra sig om anmälda anspråk och de villkor som
skall gälla för försäljningen.

När
förhandlingen avslutats, upprättas sakägarförteckning i enlighet med 1015 §§,
om ej avrikelse föranleds av 16 §,

10 §,

I
förteclcningen upplages fordringar för rilka egendomen svarar på grund av
luftpanlrält, inteckning eller retentionsrätt saral, om egendomen ingår i
konkursbo, jämväl arvode och annan kostnad för egendomens förvaltning under
konkursen och fordringar som i konkursen har förmånsrätt enligt 12, 13 eller 14
§ förraånsrättsordningen, ora egendomen tillika är utmätt. Härtill kommer
utmätningssökandes fordran, ora den ej ingår bland förut näranda fordringar,
och kostnaden för förfarandet.

Med
fordran avses även ägarhypotek,

11 §.

Fordringarna
upptages efter det företräde som gäller enligt lag. Kostnaden för förfarandet
upplages närmast före sökandens fordran.

Fordran
upptages i förteckningen även ora den är beroende av rillkor eller om
inteckning är sökt men ännu ej beviljad eller om tvist föreligger.

När
försäljning begärts av förvaltaren i konkurs, upptages, om ej annat följer av 5
§, konkursboet som sökande utan förmånsrätt.

12 §.

Fordran
upptages med dess belopp den dag då saramanlräde för köpeskillingens
fördelning skall äga rum. Fordran, som ej är förfallen och icke löper med
ränta, upptages raed det belopp som efter fem procent årlig

s. 438 Kontrollera mot PDF

438 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

ränta
utgör fordringens värde nämnda dag. Motsvarande gäller, ora utfäst ränta är
lägre än fem procent.

Ränta
på intecknad fordran beräknas för elt år, om del ej visas alt den slår inne för
annan lid. På ägarhypotek beräknas ej ränta, om del icke är utmätt.

13 §.

I
förteckningen upptagna fordringar med bättre rätt än den för vilken försäljning
skall äga rura är skyddade vid försäljningen. Sammanlagda beloppet av sålunda
skyddade fordringar och kostnaden för förfarandet (skyddsbeloppel) skall täckas
av köpeskillingen och andra medel som finns alt tillgå.

I
förteckningen anges vilka fordringar som är skyddade. Vidare anges det minsta
belopp sora raåste bjudas för alt skyddade fordringar och kostnaden för
förfarandet skall läckas.

Om
reservdelar skall säljas på begäran av borgenär sora ej har inteckning för sin
fordran, får skyddsbeloppet ej i något fall bestäraraas högre än till två
tredjedelar av del värde som åsatts reservdelarna enligt 73 § utsökningslagen.

14 §.

Vid
försäljning av flera luftfartyg skall varje fartyg utropas för sig. Luftfartyg
sora är i samma ägares hand och svarar för samraa fordringar skall dock utropas
geraensarat, om ägaren eller borgenär ej begär särskild försäljning av risst
eller vissa fartyg. Särskild sakägarförteckning skall upprättas för egendom
som uliopas för sig. Beträffande fordran för vilken flera luftfartyg svarar
skall i förteckningen anraärkas, atl raindre belopp än förteckningen anger kan
koraraa att falla på egendoraen till följd av att köpeskillingen för annan
egendom lämnar tillgång till betalning av fordringen eller del därav.

Första
stycket har motsvarande tillämpning rid försäljning av luftfartyg jämte
intecknat lager av reservdelar. Luftfartyg och reservdelslager får dock ej
utropas geraensarat, ora fordran bevakats av borgenär som ej har inteckning i
reservdelarna,

Lager
av reservdelar sora ej utropas geraensamt med luftfartyg kan på begäran av
lagrets ägare eller borgenär utropas i skilda poster, med förbehåll atl
försäljning av sådan post sker endast om försäljningen med hänsyn även till de
bud som avges för andra poster kan godkännas enligt 18 §.

15 §,

I
förteckningen anges även betalningsvillkoren. Härom gäller följande:

1, Köpeskillingen
skall betalas kontant. Efter medgivande av intecknings

havare får dock kapitalbeloppet av intecknad fordran som faller inom kö

peskillingen innestå i avräkning på denna, om det ej är fråga om sådan

fordran sora avses i 11 § andra stycket. Orafattar inteckningen två eller

flera luftfartyg eller luftfartyg jämte reservdelar, får fordringen innestå

endast om all den inlecknade egendomen blivit utmätt och säljs rid ge

mensamt utrop.

I
förteckningen skall anmärkas, om fordran ej får innestå.

2. Den
som inropar egendomen är skyldig att efter inropet lämna hand

penning som motsvarar en sjättedel av köpeskillingen, dock ej mindre än

den kostnad som skall utgå enUgt 198 § utsökningslagen. Handpenning

s. 439 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 439

skall
betalas kontant, om ej inroparen ställer säkerhet för beloppet. Vad som i det
följande sägs ora handpenning gäller även säkerhet för handpenning intill del
belopp som säkerheten gäller.

Staten
eller koraraun behöver ej lärana handpenning eller ställa säkerhet raen blir i
fall som avses i 21 § ersättningsskyldig intill motsvarande belopp.

Ogulden del av den
kontanta köpeskillingen skall betalas senast rid sammanträdet för
köpeskillingens fördelning, i den mån den som enligt förteckningen är
betalningsberättigad ej raedgirit avräkning. 3. När köpeskillingen till fullo
betalts, får köparen komraa i besittning av egendomen.

Egendomen
svarar därefter ej för annan skuld än sora köparen övertagit enUgl 1.

16 §.

Sakägare
vars rält beror därav äger fordra alt försäljningen skall ske på andra villkor
än sora angivits ovan, om avrikelsen ej gör intrång i annans rätt. Den sora ej
själv begär försäljning får icke motsätta sig alt skyddsbeloppet höjs.

17 §.

Innan
egendoraen utropas skall överexekutor föredraga sakägarförteckningen.

Del
skall raeddelas, alt egendomen utropas under förbehåll alt inrop skall prövas
enligt 18 §.

18 §.

Innan
inrop godtages skall överexekutor pröva, alt skyddsbeloppet blivit uppnått.

Om
samtliga berörda sakägare medger del, får inrop godtagas utan hinder av första
stycket. Sökanden kan medge, alt inrop godlages ehuru kostnaden för
förfarandet ej blirit täckt.

Inrop
får ej godtagas, ora sökandens fordran ej täcks och han raotsätter sig.

19 §.

Om
inropare ej utan dröjsmål läranar föreskriven handpenning, skall egendomen
utropas på nytt. Överexekutor äger på begäran göra ett kort uppehåll i
handläggningen för alt bereda inroparen tillfälle att anskaffa handpenning, om
uppehållet ej kan antagas medföra beaktansvärd olägenhet.

Betalar
inroparen ej ogulden del av den kontanta köpeskillingen senast vid
fördelningssararaanträdet, är inropet ogiltigt.

20 § .

Har
inrop blirit ogiltigt enligt 19 § andra styckel, skall nytt försäljnings-försök
göras, ora sökanden ej avstår därifrån.

Om
ny auktion skall hållas, har 619 §§ motsvarande lilärapning. Anmälan som
skett för en auktion gäller även för senare auktion.

När
nytt försäljningsförsök ej skall göras, går utmätningen åter. Detta gäller dock
ej medel som influtit eller inflyter med anledning av redan vidtagna åtgärder.

s. 440 Kontrollera mot PDF

440 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

21 §.

När
ny auktion hålls sedan inrop blivit ogiltigt enligt 19 § andra stycket, skall
handpenningen tagas i anspråk i den raån del behövs för att sararaanlagt
samraa belopp skall uppnås som rid den förra auktionen jämte sex procent årlig
ränta därå från utsatt dag för köpeskillingens fördelning till och raed den nya
dagen för ändamålet och kostnaden för den nya auktionen. Detta gäller även om
ändrade förhållanden inträtt. Vad som ej behöver tagas i anspråk skall
återlämnas, när den nya inroparen fullgjort sin belalningsskyldighel.

Blir
egendomen ej såld rid den nya auktionen, är handpenningen förverkad.

Hålls
ej ny auktion, skall handpenningen användas till betalning av kostnader för
förfarandet som blivit onyttiga. Återstoden tillkommer inroparen.

Angående
rätt för inroparen, att i risst fall frånträda köpet och återfå handpenning
stadgas i 23 §.

22 § .

I
fråga om fördelning av köpeskilling och andra tillgängliga medel skall vad som
enligt 143166 §§ utsökningslagen gäller beträffande fast egendom ha
motsvarande tillämpning. I fall som avses i 13 § tredje stycket får dock den
som har inteckning i reservdelarna ej till skada för borgenär som icke har
inteckning göra sin rätt gällande till högre belopp än som svarar mot två
tredjedelar av köpeskilUngen för reservdelarna rainskad med kostnaden för
förfarandet. Därvid skall i fall som avses i 21 § handpenning för reservdelarna
läggas till köpeskilUngen, i den mån den ej skall tillkomma inroparen.

Angående
klagan över överexekutors åtgärd vid auktion och verkan därav eller i fråga om
fördelning sora avses i första stycket gäller vad som i utsökningslagen
föreskrivs för motsvarande ärenden sora rör fast egendora.

23 § .

överklagas
exekutiv auktion, skall inroparen utan hinder därav fullgöra sin
betalningsskyldighet senast vid fördelningssararaanträdet. Han äger också
komraa i besittning av den sålda egendomen, om ej, innan han blirit berättigad
därtill, annat förordnats enligt 218 § utsökningslagen.

Får
inroparen enligt medde;lat förordnande ej komma i besittning av den sålda
egendomen och är hindret ej hävt inora tre månader från dagen för
köpeskillingens fördelning, äg;er han frånträda köpet och återfå vad han betalt
jämte därå upplupen ränta, sårida han gör anmälan därom hos överexekutor medan
hindret alltjämt består.

24 § .

När
egendom som avses i de:nna lag ingår i konkursbo, företräds ägaren av
förvaltaren.

Om
förvaltarens åligganden finns bestämmelser i 71 § konkurslagen.

övergångsbestämmelser

1.
Denna lag träder i kraft den...... Genom lagen upphävs lagen den 12

maj
1955 (nr 235) med särskilda bestämmelser om försäljning av utmätt luftfartyg m.
m.

s. 441 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 441

2.
Nya lagens bestämmelser om
kungörande av auktion och vad som har samband härraed skall tiUärapas före
lagens ikraftträdande, ora auktion skall hållas efter ikraftträdandet.

3.
När utraätning skett eller
konkursansökan gjorts före nya lagens ikraftträdande, skall i fråga om
förmånsrätt tiUärapas vad sora följer av övergångsbestäraraelserna till nya
förraånsrättsordningen.

4.
Om auktion hållits före nya
lagens ikraftträdande, skall äldre lag till-lämpas i fråga ora inropares
förpliktelser särat köpeskillingens fördelning och vad sora har saraband
därmed.

5.
Övergångsbestämmelserna lill
lagen den 12 maj 1967 (nr 143) angående ändrad lydelse av 4 och 7 §§ lagen den
12 maj 1955 (nr 235) med särskilda bestämmelser om försäljning av utmätt
luftfartyg ra. ra. skall ha motsvarande tillämpning med avseende på nya lagen.

6.
I fall då lag eller författning
hänvisar till den äldre lagen skall det i stället gälla nya lagen.

(Lagberedningens
förslag)

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 6
§ lagen den 12 maj 1955 (nr 229) i anledning av

Sveriges tillträde tiil
1948 års konvention rörande internationellt erkännande

av
rätt till luftfartyg

Härigenom
förordnas, att 6 § lagen den 12 raaj 1955 i anledning av Sveriges tillträde
till 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt till
luftfartjg skall ha ändrad lydelse på sätt anges nedan.

(Nuvarande
lydelse) (Föreslagen lydelse)

6 §.

Där
försäljning av luftfartyg eller När exekutiv försäljning av luft-

i
4 § omnäranda reservdelar till så- fartyg eller i 4 § omnämnda reserv--

dant
fartyg skall äga rum i den ord- delar till sådant fartyg skall äga rum,

ning, som stadgas i lagen
med sär- åligger det den sora påkallat försälj-

skilda
bestämmelser om försäljning ningen att ingiva ett av vederböran-

av
utmätt luftfartyg m. m., åligge de rayndighel i den stat där fartyget

den
sora påkallat försäljningen att är registrerat utfärdat gravationsbe-

till
auktionsförrättaren ingiva ett av vis angående egendoraen jämte styrkt

vederbörande
myndighet i den stat översättning av beviset ävensom att,

där
fartyget är registrerat utfärdat när fråga är om luftfartyg, senast en

gravationsbevis
angående egendoraen månad före auktionen låta kungöra

jämte
styrkt översättning av beviset försäljningen på registreiingsorten

ävensom
att, då fråga är ora luft- enligt där gällande lag. Inora samma

fartyg,
senast en månad före auklio- lid skall underrättelse i föreskriven

nen
låta kungöra försäljningen å re- ordning sändas till innehavaren av"

s. 442 Kontrollera mot PDF

-442

Kungl. Maj:ts
proposition nr 20 år 1971

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande
lydelse)

gistreringsorten
enligt där gällande lag. Inom sarama tid skall underrättelse varom stadgas i 3
§ lagen med särskilda bestämmelser om försäljning av utmätt luftfartyg m. m.
sändas till innehavaren av varje; i fartyget inskriven rättighet, som skall
erkännas enligt denna lag.

1
borgenärsförteckningen skall upptagas, utöver de z 4 lagen med särskilda
bestämmelser om försäljning av utmätt luftfartyg m.. m. avsedda fordringarna
och kostnaderna, annan rättighet som skall erkännas enligt denna lag.
Försäljningen skall ske under förbehåU om bestindet av sådan rättighet, därest
den enligt förteckningen faller inom lägsta budet. Faller rättigheten utom
lägsta budet, äge vad i 123 § utsökningslagen sägs motsvarande tillämpning.

(Föreslagen
lydelse)

varje
i fartyget inskriven rättighet som skall erkännas enligt denna lag.

Utöver
de fordringar och kostnader som annars skall upptagas i sakägarförteckning
vid exekutiv försäljning av luftfartyg eller reservdelar skall i förteckningen
upptagas annan rältighel som skall erkännas enligt denna lag. Beträffande sådan
rättighets ställning vid exekutiv försäljning skall vad som gäller beträffande
förbehåll för rättigheter i fast egendom som säljs exekutivt ha motsvarande
tillämpning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft den

s. 443 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj.-ts proposition nr 20 år 1971 443

Bilaga
2

(De remitterade förslagen)

1)
Förslag

till

Lag
om exekutiv försäljning av fast egendom

Härigenora
förordnas som följer.

Inledande
bestämmelser

1§
Utmätt fast egendom säljes av överexekutor. Försäljningen skall ske på
offentlig auktion, om ej annat följer av 15 eller 57 §.

2§

Vad
i denna lag sägs ora utraätl fast egendora gäller i tillärapliga delar även när
fast egendom skall säljas exekutivt under konkurs.

Vad
sora sägs om fordran sora är förenad raed panträtt i fast egendom gäller i
tillämpUga delar även rätt till betalning på grund av ägarhypotek, om ej annat
följer av särskilda bestämmelser i lagen.

Förberedande
åtgärder inför exekutiv försäljning

3§

överexekutor skall låta
beskriva och värdera fastigheten så snart det är lämpligt med hänsyn till det
fortsatta förfarandet. Tillbehör skall anges i beskrivningen och värderas för
sig i den mån det är påkallat med hänsyn till tillbehörens värde eller av annan
orsak.

Om
en eller flera gemensarat intecknade fastigheter skall säljas och
taxeringsvärde saknas för någon av de gemensarat inlecknade fastigheterna,
skall alla värderas.

4§
Fastighetens ägare skall på anraodan tillhandahålla de handlingar sora visar
hans äganderätt eller tjänar lill upplysning ora rättigheter som besvärar
fastigheten eller om tillbehör lill den och uppge vilka som har fordran eller
rättighet som bör iakttagas vid egendomens försäljning, överexekutor skall även
på annat sätt söka inhärata utredning i dessa hänseenden och ora den belastning
som rättighet utgör och det vederlag som utgår.

s. 444 Kontrollera mot PDF

444 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

Fastighetens
ägare skall på anmodan överlämna pantbrev sora han innehar. Därefter får
pantbrevet ej pantförskrivas utan överexekutors tillstånd.

5§

Påslår någon bättre rätt
till utraätl faslighet, skall överexekutor, om skäl föreligger därtill,
förelägga honom alt inom en månad efter det alt föreläggandet delgivits honom
väcka talan raot utraätningssökanden och den sora i ärendet antagits vara ägare
till fastigheten. Talan skall väckas vid domstol som anges i 10 kap. 10 §
rättegångsbalken.

Första stycket äger
motsvarande tillämpning, om annan än faslighetens ägare påslår att han äger
byggnad eller annat som framstår sora tillbehör till fasligheten.

Eflerkoraraes ej
föreläggande enligt första eller andra styckel, är talan raot sökanden
förlorad, ora ej sökanden inora tid som nyss nämnts själv väckt talan mol den
som påstått bättre rätt och den som i ärendet antagils vara ägare.

Är tristen av väsentlig
beilydelse, får fastigheten ej säljas förrän tvisten blirit slutligt avgjord
eller liden för väckande av talan utgått.

Förvaltning
av utmätt fastighet

6§

Ägare av utmätt fastighet
får ej minska dess värde genom alt överlåta tillbehör eller genom att annat än
till husbehov avverka skog, bedriva griis-eller stentäkt eller på annat sätt
utnyttja naturtillgångarna eller förändra fasligheten. I övrigt får han
tillgodogöra sig fastighetens vanliga avkastning till dess den sålts och skall
tillträdas av köparen i den mån ej annat följer av 8 eller 9 §. Sådan rätt
föreligger dock ej i fråga om växande gröda eller annan avkastning som
förklarats ingå i försäljningen.

Ägaren får ej i
fastighelen upplåta rättighet sora går utöver vad som är medgivet enligt första
stycki;t. Överexekutor får förbjuda honom atl upplåta rättighet sora kan
försvåra faslighetens försäljning.

På begäran av ägaren kan
överexekutor raedge undantag från förbud enligt första eller andra stycket i
den raån del kan ske utan intrång i utmätningssökandens rätt och i övrigt är
lämpligt.

7§
På begäran av borgenär kan överexekutor vid behov förordna, atl kronofogdemyndigheten
skall taga vård om tillbehör lill fastighelen. I brådskande fall kan
kronofogdemyndigheten på begäran omedelbart taga vård om sådant tillbehör.
Åtgärden skall gaiasl anmälas hos överexekutor, som prövar om den skall beslå.

s. 445 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 445

8§
Arrendeavgift, hyra eller annan avkastning av fastigheten som förfaller till
betalning under förfarandets gång skall, om borgenär begär det och skäl
föreligger därtill, uppbäras av överexekutor eller den han förordnar som
syssloman. Överexekutor skall i sådant fall ulan dröjsmål raeddela den betalningsskyldige
förbud alt betala till annan än överexekutor eller syssloraan-nen.

9§
Kan det befaras att ägaren vanvårdar fastighelen eller förfogar över den i
strid raed 6 .§ eller att egendomen på annat sätt försämras i större mån, kan
överexekutor på begäran av borgenär förordna syssloman att omhändertaga och
förvalta fastighelen.

10 §

Arrendeavgift,
hyra och annan avkastning av fasligheten som syssloman uppbär skall redovisas
till överexekutor rid tidpunkt som denne besläraraer.

Tidsfrist
för försäljning

11 §

Ulmätt
fastighet bör säljas inom fyra månader från utmätningen, om ej hinder möter
eller anstånd beviljas enligt andrafjärde stycket.

Anstånd
med försäljningen får beviljas på begäran av sökanden eller fastighetens
ägare. På begäran av fastighetens ägare får anstånd beviljas endast ora
sökanden raedger det eller särskilda skäl till anstånd föreligger.

Anstånd
får ej utan synnerliga skäl beviljas utöver ett år från utraätningen.

I fall
som avses i 77 a § utsökningslagen (1877: 31 s. 1) skall tid som avses i
första och tredje styckena räknas från den dag då framställning om
försäljningen gjordes.

Utlösningsrätt
och anslutningsrätt

12 §

Borgenär
eller annan vars rätt kan vara beroende av den utmätta fastig-helens
försäljning får utlösa sökanden. Han träder därigenom i sökandens ställe.

Den
sora vill utlösa sökanden skall, innan fastigheten sålts, lill överexekutor
betala sökandens fordran och kostnad för vilken denne svarar.

13 §

Skall
fastighet som hör till konkursbo säljas exekutivt, kan borgenär som i konkursen
bevakat fordran med panträtt eller bättre förmånsrätt i fastig-

s. 446 Kontrollera mot PDF

446 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

heten
begära att fastigheten säljes för hans fordran, om hans rätt till betalning ur
fastigheten är ostridig eller styrkes.

Borgenär
som rill ansluta sig enligt första stycket skall anmäla detta hos överexekutor
senast två veckor före bevakningssamraanträde sora avses i 19 §.

Bestäramelserna
i 12 § äger motsvarande tillärapning i fråga ora rätt atl utlösa den som
anslutit sig enligt första stycket.

Försäljning
av fastighetstillbehör

14 §

Är
det sannoUkt att tillbehör kan med fördel säljas för sig utan samtidig
försäljning av fasligheten i övrigl, skall överexekutor utsätta sararaanträde
för prövning av frågan. Till sammanträdet skall överexekutor kalla sökanden,
fastighetens ägare och envar för överexekutor känd innehavare av panträtt i
fastigheten eller av annan rättighet som kan påverkas av försäljningen.

Blir
vid sararaanträdel närvarande sakägare ense om att tillbehör bör säljas för
sig, förordnar överexekutor i enlighet därmed, om ej särskilda skäl föranleder
annat. Uppnås ej enighet om särskild försäljning, får överexekutor förordna
därora endast ora synnerliga skäl föreligger.

Råder
tvist ora tillbehör som avses i 5 § andra styckel, får särskild försäljning av
tillbehöret ej ske förrän tvisten blivit slutligt avgjord eller liden för
väckande av lalan utgått.

15 §

Särskild
försäljning av tillbehör sker enligt bestämmelserna om försäljning av utmätt
lösöre, överexekutor träder därvid i kronofogdemyndighetens ställe.

Tillbehör
sora sålts för sig upphör att höra till fastigheten, även om det ej skilts från
denna.

16 §

Vad
som influtit genom siirskild försäljning av tillbehör tillkommer dem som har
fordringar raed rätt i fastigheten efter det företräde mellan dem som gäller
enligt lag. Vill någon avstå från sin rätt till betalning och inverkar
avståendet på rillkoren rid fastighetens försäljning, skall avståendet ske
senast vid bevakningssainmanträde enUgt 19 § och kan därefter ej återkallas.
Den som har fordran med panträtt i fastighelen på grund av gemensam inteckning
får avstå från betalning endast om samtycke till avslåendet lämnats av såväl
ägare till övriga av inteckningen besvärade fastigheter som innehavare av
panträtt:, vilken gäller i en eller flera av fastigheterna med lika rätt som
eller sämre rätt än inteckningen.

s. 447 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 447

17 §

Förslår
medel som influtit genom särskild försäljning av tillbehör att förnöja sökanden
samt dem som har bättre rätt och ej avstått från betalning, skall förfarandet
avbrytas, om ej egendomen är avträdd till konkurs och förvaltaren begär att
förfarandet skall fortgå.

Åtgärder
före försäljning på auktion

18 §

Tid
och plats för auktion på fastighet bestämmes av överexekutor. Fastighetens
ägare och innehavare av nyttjanderätt till fastigheten är skyldiga alt låta
fastigheten visas på läraplig tid.

19 §

För
förhandling om försäljningen skall bevakningssamraanträde hållas antingen
samraa dag som auktionen eller lämplig dag tidigare.

20 §

Auktionen
skall kungöras i god tid och på lämpligt sätt. Kungörelsen skall innehålla
uppgift om bevakningssamraanträde och saramanlräde för fördelning av köpeskillingen.

Har
överexekutor förordnat om särskild försäljning av tillbehör, får kungörelsen
ej utfärdas förrän försäljningen vunnit laga kraft och köpeskillingen betalats
eller frågan om sådan försäljning förfallit.

21 §

Sökanden,
ägaren samt kända innehavare av fordringar och rättigheter

som bör iakttagas vid auktionen skall i god tid särskilt underrättas om den

na. Innehavare av fordran med förmånsrätt enligt 10 eller 11 § förmåns

rättslagen ( ) behöver dock ej underrättas särskilt.

Har
anslutning skett enligt 13 §, skall underrättelse därom ske enligt första
stycket.

22 §

Har
auktion och sammanträden ej blivit utlysta så som angivits i 20 och 21 §§,
skall förfarandet avbrytas och nya tider utlysas, om bristen är väsentlig och
icke kan avhjälpas på annat sätt.

s. 448 Kontrollera mot PDF

448 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

Bevakningssammanträde

23 §

Vid
bevakningssammanträdet skall lämnas en kortfattad redogörelse för innehållet i
handlingarna och för vidtagna åtgärder. Innehavare av fordran eller rättighet
som bör iakttagas vid auktionen skall uppmanas att anraäla den. Har sådan
fordran eller rättighet anmälts hos överexekutor före sararaanträdel, skall det
meddelas.

Närvarande
sakägare skall beredas tillfälle att yttra sig om anmälda anspråk och de
villkor som skall gälla för försäljningen.

Om
tillbehör sålts för sig, behandlas särskilt hur den behållna köpeskillingen
för tillbehöret skall användas, i den mån del inverkar på villkoren för
fastighetens försäljning,

24 §

När
förhandlingen avslutats, upprättas sakägarförteckning enligt 25 31 §§, om ej
avvikelse föranledes av 37 §.

Sakägarförteckning

25 §

I sakägarförteckningen upptages

1, ora
fastighelen ingår i konkursbo,

a)
arvode och annan kostnad för
fastighetens förvaltning under konkursen,

b)
fordran som skall utgå ur fastigheten
med förmånsrätt enligt 10 eller 11 § förraånsrättslagen ( ),

2,
fordran som skall utgå med
förmånsrätt enligt 6 § 1) eller 7 § 1) eller 2) förraånsrättslagen och som
förfallit till betalning senast den tillträdesdag som anges i 36 §,

3,
fordran som är förenad raed
panträtt i fastigheten,

4,
nyttjanderätt, serritut eller
rätt till elektrisk kraft sora besvärar fastigheten och är inskriven eller
grundar sig på skriftlig handling som är tillgänglig, dock ej rättighet som
består oavsett fastighetens försäljning,

5,
sökandens fordran, om den ej
upptagits enligt 13, samt kostnaden för förfarandet.

26 §

Fordringar
samt rättigheter, som avses i 25 § 4, upptages efter det företräde som gäller
enligt lag. Inskriven rättighet har företräde framför fordran med förmånsrätt
på grund av utraätning, om inskrivning sökts före dagen för utraätningen.
Kostnaden för förfarandet upptages närmast före sökandens fordran.

s. 449 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ls proposition nr 20 år 1971 449

Tillägg
som avses i 6 kap, 3 § jordabalken upptages före pantbrevets belopp, om ej
borgenären yrkar annat.

Fordran
eller rättighet upplages i förteckningen även om den är beroende av villkor,
inteckning eller inskrivning är sökt men ännu ej beviljats eller tvist
föreligger.

När
försäljning begärts av förvaltaren i konkurs, upptages konkursboet som sökande
ulan förmånsrätt, om ej annat följer av 13 §.

27 §

Fordran
upptages med dess belopp på tillträdesdagen. Panträtt får dock ej på grund
härav åtnjutas för mer än pantbrevets belopp jämte tillägg enligt 6 kap. 3 § jordabalken.
Understiger fordringen pantbrevels belopp, upptages återstoden som
ägarhypotek.

Om
i fastigheten gäller pantbrev som ej innehaves av ägaren och någon fordran för
vilken pantbrevet utgör säkerhet ej blivit anmäld, upptages pantbrevets belopp
och del tillägg enligt 6 kap. 3 § jordabalken som med hänsyn lill ägarens
uppgifter och andra upplysta omständigheter kan antagas böra utgå.

Ägarhypotek
upptages utan tillägg, om det ej är utmätt.

Fordran,
sora ej är förfallen lill betalning och icke löper med ränta före
förfallodagen, upplages med det belopp som efter fem procents årlig ränta utgör
fordringens värde på tillträdesdagen. Motsvarande gäller, ora utfäst ränta är
lägre än fera procent.

29 §

Rättighet
som avses i 25 g 4 upptages utau att något belopp anges för den.

30 §

1
övrigt anges i sakägarförteckningen

1.
sammanlagda beloppet av
fordiingar med bättre rätt äii den för vilken fastigheten skall säljas och
kostnaden för förfarandet (skyddsbeloppel) saml vilka fordringar som är
skyddade,

2.
i vad mån behållen köpeskilling
för tillbehör skall användas för betalning av fordringar som upptagits i
förteckningen,

3.
det lägsta bud som måste avges
för atl fastigheten enligt 32 § skall få säljas,

4.
vilka rättigheter som enligt 33
§ är skyddade utan förbehåll eller skall förbehållas vid försäljningen,

5.
betalningsvillkoren och
tillträdesdag.

15 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 20

s. 450 Kontrollera mot PDF

450 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

Köpeskilling
för tillbehör får ej tagas i anspråk för betalning av fordran inora
skyddsbeloppel annat än i enUghet med vad som angivits i sakägarförteckningen.

31
§ 1 sakägarförteckningen skall i förekommande fall erinras om

1.
rätt till förlängt avtal eller
skadestånd sora enligt lag tiUkoraraer arrendator eller hyresgäst, om han blir
uppsagd med anledning av fastighetens försäljning,

2.
rätt att kvarbo som hyresgäst
under viss tid som enligt lag tillkommer bostadsrättshavare,

3.
rätt att kvarbo på fastigheten
som överexekutor enligt 36 § har medgivit ägaren.

Villkor
för försäljning på auktion

32 §

Vid
försäljningen skall skyddsbeloppet täckas av köpeskilUngen för fastighelen,
behållen köpeskilling för tillbehör, behållen avkastning och andra raedel sora
finns att tillgå.

Har
fordran sora endast gäller i andel i fastigheten bättre rätt än exekulionsfordringen,
får delta dock ej hindra försäljning, ora köpeskillingen förslår till betalning
av någ

33 §

Tomträtt
som inskrivits är vid försäljningen skyddad ulan särskilt förbehåll. Annan
nyttjanderätt saml servitut och rätt lill elektrisk kraft är skyddade utan
särskilt förbehåll, ora rättigheten har bättre rätt än exekutionsfordringen.

I
andra fall än som avses i första stycket skall annan nyttjanderätt än inskriven
tomträtt samt servitut och rätt till elektrisk kraft särskilt förbehållas, om
det saknas anledning antaga alt de belastar fastigheten till beaktansvärd
skada för innehavare av fordran med bättre rätt. Härrid skall rätt till
ägarhypotek icke anses sora fordran, i den raån ägarhypoteket ej är utraätl.

Talan
mot överexekutors beslut varigenom rättighet förbehållits enligt andra stycket
får föras endast av den som bestritt att förbehållet göres. Innehavare av
rättighet som ej förbehållits enligt andra styckel får ej föra talan mot
överexekutors beslut att icke särskilt förbehålla rättigheten.

Rättigheter
som ej är skyddade ulan särskilt förbehåll och icke heller förbehållits i
sakägarförteckningen kan skyddas genom förbehåll vid auktionen enUgl 39 §.

s. 451 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 451

34 §

I
avräkning på köpeskillingen skall, om ej annat följer av andra stycket, innestå
kapitalbeloppet av fordran inom skjddsbeloppet sora är förenad med panträtt
utom när

1.
innehavare av sådan fordran
framställt yrkande om betalning och fordringen är förfallen till betalning
senast på tillträdesdagen,

2.
sådant fall föreligger som
avses i 26 § tredje stycket,

3.
fordran är förenad med panträtt
endast i andel i fastighelen, eller

4. fordran skall betalas med köpeskilling för
tillbehör eller köpeskillingen för fastigheten ej täcker skyddade fordringar
och andra medel skall användas till det.

Ägarhypotek
skall utan särskilt yrkande betalas kontant, även om det faller inom
skyddsbeloppel.

Återstoden av
köpeskillingen skall betalas kontant, ora ej inroparen visar att han avtalat
annat med den som enligt sakägarförteckningen är betalningsberättigad. Om det
enligt förteckningen är ovisst vera elt belopp lillkoramer, får det ej
avräknas.

35 §

Den
sora ropar in fastigheten är skyldig att efter inropet lärana handpenning sora
raotsvarar en tiondel av köpeskillingen, dock ej raer än som enligt 34 § skall
betalas kontant eller raindre än den kostnad för förfarandet sora skall utgå ur
fastigheten.

Handpenningen
skall betalas kontant, om ej inroparen ställer säkerhet för beloppet. Som
säkerhet får godtagas även fordran som är förenad med panträtt i fastigheten,
om den täckes av köpeskillingen och kan anses betryggande.

Staten,
koramun, landstingskomraun och koraraunalförbund behöver ej lärana handpenning
eller ställa säkerhet raen blir i fall som avses i 43 § ersättningsskyldiga
intill motsvarande belopp.

Ogulden
del av den kontanta köpeskillingen skall betalas senast vid det sammanträde som
enligt 20 § kungjorts för köpeskillingens fördelning.

36 §

Som
tillträdesdag räknas den dag då enligt kungörelse fördelningssammanlrädet
skall äga rum. överexekutor kan dock medge inroparen alt taga vård om egendomen
tidigare.

Överexekutor får förordna
att ogulden avkastning av fastigheten, som enligt 8 eller 9 § skolat betalas
till överexekutor eller syssloman och som har förfaUit under tiden till och med
tillträdesdagen, skall liUkoraraa köparen. Ora sådan avkastning i annat fall
betalas till köparen, skall denne redovisa därför till överexekutor.

s. 452 Kontrollera mot PDF

452 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

Har
förre ägaren ej annan bostad, kan överexekutor tillåta honora att bo kvar pa
fastighelen högst tre månader efter tillträdesdagen.

37
§ På begäran av sakägare vars rätt beror därav kan försäljningen ske på andra
villkor än som angivils ovan, om avvikelsen ej gör intrång i annans rätt.
Skyddsbeloppel får höjas, även om borgenär sora ej själv begärt försäljning
motsätter sig det.

Auktion
på fastighet

38 §

Vid
auktionen skall, i den mån det är påkallat med hänsyn till värdet av
fastighetens tillbehör eller av annan orsak, anges vilken egendom som skall
följa fasligheten och i vad mån egendom som framstår som tillbehör ej skall
följa den. Vad sålunda angivits är avgörande för vad försäljningen omfattar i
den delen. I övrigl ingår i försäljningen vad som enligt lag utgör tillbehör
till fastigheten. Råder trist om tillbehör, skall det anmälas.

Redogörelse
skall läranas för innehållet i sakägarförteckningen. Upplysning skall lämnas,
att fasligheten ropas ut under förbehåll att inrop skall prövas enligt 40 §.

39 §

I
fråga om rättighet som enligt 33 § fjärde stycket kan förbehållas vid auktionen
gäller att fastigheten först utropas utan förbehåll ora rättighetens bestånd
och därefter med sådant förbehåll. Om vid det senare utropet uppnås bud som
läcker fordringar med bättre rätt eller lika högt bud, har det budet företräde.
Att ägarhypotek icke täckes utgör ej hinder mot all bud med förbehåll för
rättigheten godlages, i den raån ägarhypoteket ej är ulraält.

Upptager
sakägarförteckningen två eller flera rättigheter, skall fastigheten först
utropas utan förbehåll för någon rättighet och därefter raed förbehåll först
endast för den rättighet sora har bästa rält och efter hand för ökat antal
rättigheter enligt deras inbördes ordning. Bud som skyddar flera rättigheter
har företräde, även om det är lägre.

När
bud raed förbehåll för rättighet ej läcker fordringar med bättre rätt, kan
rättighetshavaren skydda sin rättighet genom alt betala skillnaden mellan del
budet och hud ulan förbehåll för rättigheten eller så stor del av skillnaden
som behövs för att täcka fordringar med bättre rält.

Om
rättighetshavare i fall som avses i andra stycket är villig att betala skillnad
som nyss nämnts men beloppet ej ensamt eller i förening raed annat lillskolt
som bjudes förslår för alt fordringar med bättre rätt skall täckas, skall
fastigheten utropas med förbehåll för hans rättighet och den eller

s. 453 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 453

de
rättigheter som är skyddade genora tidigare bud och annat tillskoti som bjudes.
Detsamma gäller, om bud med förbehåll för rättigheten ej understiger bud utan
sådant förbehåll men fordringar med bättre rätt ej är täckta.

Ora
borgenär, vars fordran ej blivit täckt genora visst bud, godtager budet, skall
fordringen vid tillämpning av förstafjärde styckena anses som täckt.

Om
rättighetshavare i stället för betalning ställer säkerhet, skall det gälla.

40 §

Innan
inrop godlages, skall överexekutor pröva om de i 32 § angivna rillkoren för
försäljning är uppfyllda. Även om della är förhållandet får inropet ej
godtagas, om del är sannolikt all avsevärt högre köpeskilling kan uppnås.

Om
samtliga berörda sakägare medger det, får inrop godtagas ulan hinder av första
stj'ckel. Sökanden kan medge, att inrop godlages fastän kostnaden för
förfarandet ej blivit täckt.

Inrop
fär ej godtagas, om sökandens fordran ej täckes och han motsätter sig atl
försäljning sker.

41 §

Om
inropare ej ulan dröjsraål lämnar föreskriven handpenning, skall fastigheten
ropas ut på nytt. Överexekutor kan på begäran göra elt kort uppehåll i
handläggningen för alt bereda inroparen tillfälle att anskaffa handpenning, om
uppehållet ej kan antagas medföra beaktansvärd olägenhet.

I
fall som avses i 39 § skall handpenning lämnas för varje inrop, även om
fastighelen skall ropas ul på nytt. Ora inrop ej skall beslå, återlämnas handpenningen.

Betalar
ej inroparen ogulden del av den kontanta köpeskillingen senast vid
fördelningssammanträdet, är inropet ogiltigt.

42 §

Har
godtagbart inrop ej skett, skall nytt försäljningsförsök göras, ora sökanden
begär det inora en vecka från auktionen. Har inrop blivit ogiltigt enligt 41 §
tredje stycket, skall nytt försäljningsförsök göras, om ej sökanden avstår
därifrån.

Har
två auktioner hållits ulan alt fastigheten blivit såld och saknas anledning
till anlagande att fastigheten kan säljas inora rimlig tid, får överexekutor
avvisa begäran om nytt försäljningsförsök.

Om
ny auktion skall hållas, äger 1841 §§ raotsvarande lillärapning. Anmälan av
fordran eller rättighet som skett för en auktion gäller även för senare auktion.

Skall
nytt försäljningsförsök ej göras, går utmätningen åter. Detta gäller dock ej
raedel som influtit eller inflyter med anledning av redan ridtagna åtgärder.

s. 454 Kontrollera mot PDF

454 Kungl. Maj:ls proposition nr 20 år 1971

43 §

När
ny auktion hålles sedan inrop blivit ogiltigt enUgt 41 § tredje stycket, skall
handpenningen lagas i anspråk i den raån del behövs för all sammanlagt samraa
belopp skall uppnås som vid den förra auktionen jämte sex procents årlig ränta
därå från tillträdesdagen lill och raed den nya tillträdesdagen och kostnaden
för den nya auktionen. Della gäller även ora fasligheten säljes med förbehåll
för rättighet sora ej förbehållits vid den förra auktionen eller ändrade
förhållanden inträtt. Vad som ej behöver tagas i anspråk skall återlämnas, när
den nye inroparen fullgjort sin belalningsskyldighel.

Blir
fasligheten ej såld när ny auktion hålles, är hela handpenningen förverkad.
Hålles ej ny auktion, skall handpenningen användas till betalning av kostnader
för förfarandet sora blivit onyttiga. Återstoden tillkommer inroparen.

Om
rätt för inroparen att i visst fall frånträda köpet och återfå handpenning
finns bestämmelser i 48 §.

44 §

Sedan
auktionen vunnit laga krafl och köpeskillingen betalats, utfärdar överexekutor
köpebrev.

Visar
inroparen all han bjudit för annans räkning, skall köpebrev ulfärdas till
denne. Har inroparen fått avräkna belopp som skolat betalas kontant, är
inroparen och köparen solidariskt ansvariga för beloppet.

Verkan
av auktion

45 §

Efter
faslighetens försäljning svarar denna ej för fordran sora avses i 25 §2.

Borgenär
sora har pantbrev kan ej efter fastighetens försäljning mot köparen göra
gällande panträtt i fastigheten för större fordran än sora avräknats på
köpeskillingen järate utfäst ränta därå från tillträdesdagen samt fraratida
skadestånd och ersättning som avses i 6 kap. 3 § jordabalken.

Inroparen
blir personligen belalningsskyldig för vad som enligt överenskommelse har
avräknats på den kontanta köpeskillingen, och den förre ägaren blir fri från
ansvar härför.

46 §

Inropare,
sora fullgjort sin betalningsskyldighet, får tillträda fasligheten på den dag
sora beslämts för köpeskillingens fördelning, även om köpebrev ännu ej
utfärdats. Han svarar därefter för ägares skyldigheter i den mån de skall
fullgöras efter tillträdesdagen.

s. 455 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 455

Om
köparen vill alt i sakägarförteckningen upptaget arrende- eller hyresavtal,
sora ej är skyddat enligt 33 § första stycket eller förbehållits enligt 33 §
andra stycket eller vid auktionen, skall upphöra, åligger det honora att inom
en månad från tillträdesdagen säga upp avtalet. I annat fall gäller avtalet
mol honom. Beträffande den tidpunkt vid vilken arrende- eller hyresavtal skall
upphöra med anledning av uppsägning gäller vad sora är föreskrivet i fråga om
uppsägning efter frivillig överlåtelse av fastighet.

Ora
arrendators eller hyresgästs rätt att begära förlängning av avtalet eller att
erhålla skadestånd finns bestämmelser i 912 kap. jordabalken.

47 §

I
fråga ora rättighet som ej skall upphöra omedelbart efter fastighetens
försäljning gäller följande bestämmelser.

På
arrendeavgift, hyra eller annat vederlag för rättigheten sora förfaller till
betalning mer än sex månader eller, i fråga om arrende, mer än ett år efter
tillträdesdagen får rättighetshavaren icke avräkna fordran hos den förre
ägaren. 1 fråga ora sådant belopp gäller ej heller betalning som rättighetshavaren
erlagt till den förre ägaren eller annan uppgörelse med denne.

Fordran
som rättighetshavare förvärvat eller förskottsbetalning eller uppgörelse som
skett efter det atl fasligheten utraätts får ej åberopas raot köparen, om
rättighetshavaren ägde eller bort äga kännedom om utmätningen.

Angående
verkan av all i upplåtelseavtal skett ändringar eller tillägg som ej var kända
vid auktionen äger bestäraraelserna i 7 kap. jordabalken om frivillig
försäljning motsvarande lillärapning.

Ora
rättighetshavares rält lill ersättning av tidigare ägare, ora rättigheten
upphör raed anledning av fastighetens försäljning, finns bestämmelser i 7 k.ap.
19 och 20 §§ jordabalken.

Underlåter
köpare att fullgöra tidigare ägares skyldigheter mot rättighetshavare enligt
46 g, äger 7 kap. 20 § första och Iredje styckena jordabalken motsvarande
tillämpning.

48 §

överklagas
exekutiv auktion, skall inroparen utan hinder därav fullgöra sin
betalningsskyldighet senast vid fördelningssammanträdet. Han får tillträda
fastigheten efter sammanträdet, om ej annat förordnals enligt 218 §
utsökningslagen (1877: 31 s. 1) innan han blivit berättigad därtill.

Får
inroparen enligt meddelat förordnande ej tillträda fastigheten på den bestämda
dagen och är hindret ej hävt inom tre raånader från den dagen, får han
frånträda köpet och återfå vad han betalat jämte därå upplupen ränta, om han
gör anmälan därom hos överexekutor medan hindret alltjämt består.

s. 456 Kontrollera mot PDF

456 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

Gemensamt
intecknade fastigheter

49 §

Bestämraelserna
i 1148 :;§ gäller även när någon av två eller flera gemensamt intecknade
fastigheter skall säljas.

Av
gemensara inteckning, för vilken fastigheten svarar enligt 6 kap. 10 eller 11 §
jordabalken, skall i sakägarförteckningen upptagas det belopp för vilket
fastigheten svarar i forhållande till de andra fastigheterna. Beloppet skall
betalas kontant, om ej annat avtalas mellan köparen och den som enligt
sakägarförteckningen är betalningsberättigad.

1
fråga ora försäljning av två eller flera gemensarat inlecknade fasligheter
skall även 5055 §§ iakttagas.

50 §

När
gemensarat intecknad fastighet skall säljas, har den som har panträtt på grund
av inteckningen rätt all indraga annan intecknad faslighet i försäljningen, om
den svarar för det intecknade beloppet eller del av detta före den fastighet
sora skall säljas. Skall denna säljas för fordran sora har lika eller bättre rätt,
får han även indraga faslighet som svarar för inteckningen först efter den
fastighet sora skall säljas.

Yrkande
ora indragning skall framställas hos överexekutor senast vid bevakningssaramanträdet.
Det skall delgivas faslighetens ägare med föreläggande för honora all
inkoraraa raed yttrande inora tid som överexekutor bestämmer.
Bevakningssammanträde och auktion skall inställas, när del behövs för att
yrkandet skall hinna prövas. Härvid äger 22 § motsvarande till-lämpning.

Bifalles
yrkandet, anses den indragna fastigheten utmätt när beslutet meddelas. Den får
ej säljas innan beslutet vunnit laga kraft.

51 §

Vid
bevakningssamiuantriidet skall särskilt behandlas hur utrop skall äga rura.

52 §

Geraensarat
intecknade fasligheter skall utropas geinensaral. Fastigheterna skall dock
utropas var för sig ora

1.
fastigheterna har olika ägare,

2.
fastighet ined stöd av 50 §
indragits i försäljningen,

3.
någon av fastigheterna endasl i
andra hand svarar för gemensam inteckning,

4.
någon av fastigheterna besväras
av särskild inteckning eller någon fastighets ansvar för geraensara inteckning
ej avser inteckningens hela belopp.

s. 457 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 457

5. det
yrkas av innehavare av rättighet i någon av fastigheterna och rät

tigheten ej skall bestå oavsett oin fastigheten säljes, eller

6. del
i annat fall yrkas av ägare eller borgenär vars rätt kan bero därav.

Yrkande som avses i första stjxket 5 eller 6 skall framställas innan be-

vakningssaininanlrädel
avslutas.

Sedan i fall som avses i
första stjxket särskilda utrop har ägt rum, skall fastigheterna utropas
gemensamt, om de har samme ägare. Har fastigheterna olika ägare, skall
gemensarat utrop äga rum endast om full betalning ej uppnåtts för fordran för
vilken samtliga fastigheter svarar eller ägarna är ense om alt fastigheterna
skall utropas gemensamt. Fastighet som svarar endast i andra hand behöver dock
ej utropas gemensamt med fastighet som svarar i första hand i annat fall än då
särskilda skäl föreligger.

Om
rättighet har förbehållits vid särskilt utrop av fastighet som besväras därav,
skall det gälla även om därefter gemensamt utrop äger rum. I annat fall
tillämpas 39 § även vid det gemensamma utropet.

Uppnås
vid gemensamt utrop enligt tredje stycket högre bud än summan av buden vid de
särskilda utropen, skall budet vid det gemensaiuma utropet gälla, ora ej annat
följer av 55 § femte stycket.

53 §

Skall
gemensamt inlecknade fastigheter endasl utropas gemensarat, upprättas
geraensara sakägarförteckning för fastigheterna. Rättighet som avses i 25 § 4 skall
härvid anses upplåten i alla fastighetema.

Skall gemensamt intecknade
fastigheter utropas var för sig, upprättas särskild sakägarförteckning för
varje fastighet som skall säljas. Förteckningen upprättas som om försäljningen
begärts på grund av den bästa gemensamraa inteckningen, ora ej
exekutionsfordringen har bättre rätt. Kan ansvaret för gemensam inteckning
komma att vid försäljningen vidgas utöver vad som anges i 49 § andra stycket,
skall det anmärkas. När fastighet indragits enligt 50 §, beräknas tillägg
enligt 6 kap. 3 § jordabalken med utgångspunkt från den första utmätningen.
Beträffande fastighet som svarar endast i andra hand anges ora sådant ansvar
kan ifrågakomma.

54 §

Skall
gemensamt intecknade fastigheter enligt 52 § utropas v ar för sig, skall varje
fordran som är förenad med panträtt i såld fastighet betalas kontant, om ej
inroparen och den som enligt sakägarförteckningen är betalningsberättigad
avtalar annat.

Handpenning skall lämnas
efter varje inrop, även om inropad faslighet enligt 52 § skall utropas på nytt.
Om inropet ej skall bestå, återlämnas handpenningen.

15t Riksdagen 1971.1 saml. Nr 20

s. 458 Kontrollera mot PDF

458 Kungl. Maj:ts pro})osition nr 20 år 1971

55 §

Om
faslighet indragils i försäljningen med slöd av 50 § och den först utmätta
fastighelen ej blir såld, skall ej någon av fastigheterna säljas.

Fastighet
som endasl i andra hand svarar för fordran på grund av gemensam inteckning får
ej säljas för den fordringen innan det visat sig att betalning ej kan utgå ur
den faslighet sora svarar i första hand.

I
andra hand ansvarig fastighet får ej heller säljas, om dess ägare eller annan
sakägare betalar den brist för vilken fasligheten skall svara eller ställer
säkerhet för beloppet.

När gemensamt intecknade
fastigheter, efter föregående särskilda ulrop, har utropats gemensamt, skall
den köpeskilling som därvid bjudils fördelas efter de värden som i ärendet
äsatts fastigheterna. Faslighets andel i den gemensamma köpeskillingen utgör
dock minst vad som bjudils för den fastigheten vid särskilt utrop. Har någon
av fastigheterna utropats med tillbehör sora ej ingick i det värde efter
vilket dess andel i köpeskillingen skall beräknas eller utropats utan tillbehör
sora omfattades av nämnda värde, skall den fastighetens värde vid tillämpningen
av det sagda jämkas efter vad sora finnes påkallat av nämnda förhållande.

Uppgår
i fråga om någon av fastigheterna dess andel i köpeskillingen och andra
tillgängliga raedel icke lill skyddsbeloppet och skall därför frågan om den
fastighetens försäljning förfalla, skall de övriga fastigheterna utropas
gemensamt.

Om
det ej uppnås bud som förslår till betalning av någon del av exekutionsfordringen,
får ej någon av fastigheterna säljas.

Vid
tillärapning av 40 § skall prövningen, huruvida avsevärt högre köpeskilling kan
uppnås, avse den sammanlagda köpeskillingen för samtliga fastigheter sora
inropats vid auktionen.

Fortsatt
inleclcningsansvar

56 §

Förordnande
av överexekutor enligt 6 kap. 12 § jordabalken om fortsatt inleckningsansvar
får raeddelas på begäran av köparen.

I fall då gemensamt
intecknade fastigheter sålts i enlighet med gemensara sakägarförteckning får
förordnande som avses i första stycket meddelas endast ora försäljningen
omfattade alla fastigheter vari inteckningen gällde.

När gemensarat intecknad faslighet
har sålts enligt särskild sakägarförteckning får förordnande som avses i
första styckel raeddelas endasl ora fastigheten enligt 6 kap. 11 § jordabalken
svarar för hela inteckningen i förhållande till de andra fastigheterna och
fordringen har blivit täckt. Förordnandet skall därvid innebära alt
inteckningen alltjämt skall gälla i den sålda fasligheten och att de andra
fastigheterna skall vara fria.

s. 459 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 459

Begäran
om fortsatt inleckningsansvar skall framställas senast vid sammanträdet för
köpeskillingens fördelning. Därvid skall pantbrevet inges, om det ej förut är
tillgängligt för överexekutor.

Försäljning
under hand av fastighet

57 §

Utmätt
fastighet får säljas under hand, om det är tillförlitligt utrett vilka
fordringar och rättigheter som belastar fastigheten och försäljning i sådan
ordning finnes mera ändamålsenlig än försäljning på auktion.

Innan
egendomen utbjudes till försäljning under hand, skall ägaren och sökanden få
tillfälle atl yttra sig.

58 §

Vid
försäljning under hand skall köparen åläggas alt svara för alla fordringar som
på grund av panträtt, utmätning eller eljest är förenade raed förmånsrätt i
fastigheten, om ej borgenär får betalt ur särskilt tillgängliga medel eller
avstår från betalning ur fastighelen. Vad sora sagls nu gäller dock ej ägarens
rätt på grund av ägarhypotek, i den mån ägarhypoteket ej är ulmätt.

Förfallna
belopp skall betalas kontant, ora ej köparen visar all han avtalat annat raed
den betalningsberättigade. Vad sora behövs för alt täcka kostnad sora
uppkorarait under förfarandet skall också betalas kontant, ora ej sökanden
raedger att försäljning ändå får ske.

Före
försäljningen upplåtna rättigheter sora grundas på skriflUg handling skall
förbehållas. Härrid äger 47 § motsvarande lillärapning.

Köparen
skall lärana handpenning enligt vad sora i 35 § föreskrives om inropare på
exekutiv auktion. Återstoden av den kontanta köpeskillingen skall betalas
senast fyra veckor efter det att köpehandling upprättats. Försummas det, är köpet
ogiltigt.

Bestämmelserna
i 43 § om handpenning äger motsvarande tillämpning, om köpet blir ogiltigt. Vad
i 43 § första stycket sägs om auktion gäller även försäljning under hand.

I
övrigl bestämmer överexekutor köpevillkoren.

59 §

Försäljningsvillkoren
skall godkännas av ägaren. Har försäljningen föregåtts av auktion utan att
därvid godtagbart inrop skett, behövs dock ej godkännande, om försäljningen
sker på gynnsammare villkor.

Om
ägaren ej godkänt försäljningsvillkoren, skall han genast underrättas ora skedd
försäljning.

s. 460 Kontrollera mot PDF

460 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

60 §

Har
köpeskillingen betalats i rätt lid och försäljningen vunnit laga kraft,
utfärdar överexekutor köpebrev.

Överklagas
försäljningen, äger 48 § motsvarande tillärapning.

61 §

Säljes
ej egendomen under hand, skall den utbjudas till försäljning på auktion, om ej
sökanden avstår därifrån.

Försäljning
av villkorlig rätt till fastighet eller av andel i fastighet

62 §

Bestämmelserna
i 361 §§ gäller i tillämpliga delar fast egendora sora utraätts medan
gäidenärens rätt lill egendoraen är villkorlig och andel i faslig-hel som
blivit ulraält, ora ej annat följer av 6370 §g.

63 §

Om
fastighet enligt 82 a § 1 raom. utsökningslagen (1877:31 s. 1) tagits i mät hos
gäldenär sora överlåtit fastigheten eller visst oraråde därav under villkor
sora alltjämt gäller, skall avvaktas om villkoret uppfylles eller ej.

När
endast visst område överlåtits lill annan och det icke utan betydande
tidsutdräkt kan avvaktas omi villkoret uppfylles eller ej får fasligheten dock
säljas för överlåtarens gäld med förbehåll för den rätt till orarådet sora tiUkoraraer
förvärvaren. Försäljningen orafattar i sådant fall även den rätt raot
förvärvaren sora utraätts enligt 82 a § 1 raora. utsökningslagen. Den som förvärvar
gäidenärens rätt svarar för dennes skyldigheter mot förvärvaren enligt
fångeshandlingen.

64 §

Ora
fastighet eller visst område därav enligt 82 a § 2 mom. utsökningslagen (1877;
31 s. 1) tagils i mät hos den som förvärvat egendoraen under villkor sora alltjämt
gäller, skall överexekutor utbjuda gäidenärens rätt enUgt fångeshandlingen
lill försäljning i den ordning sora gäller för exekutiv försäljning av utmätt
rättighet, om ej anstånd raedges. Den sora förvärvar gäidenärens rätt svarar
för dennes skyldigheter enligt nyss näranda fånges-handling. Ansökan ora
inteckning som gjorts samraa dag sora utraätningen eller senare förfaller genom
försäljningen, om ej överexekutor på begäran av köparen förordnar annat..

Anstånd
kan raedges, ora det ulan betydande tidsutdräkt kan avvaktas om villkoret
uppfylles eller ej. Om villkoret uppfylles, sker försäljning i den ordning som
i allmänhet gäller för exekutiv försäljning av fast egendom.

s. 461 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 461

65 §

Om
fastighet i fall som avses i 63 eller 64 § tagits i mät för fordran som var
förenad med särskild förmånsrätt i fastighelen, får fastigheten ulan hinder av
vad som där sägs säljas i den ordning sora i allmänhet gäller för exekutiv
försäljning av fast egendom.

66 §

Om
villkoret uppfylles i fall sora avses i 63 § första stycket eller förvärvet
går åter i fall som avses i 64 § andra stycket, skall överexekutor låta driva
in eller bjuda ut till försäljning vad som därefter tillkommer gäldenären och
omfattas av utmätningen. Härvid tillämpas den ordning som gäller i fråga ora
utraätl fordran eller rättighet.

67 §

Om
andel i fastighet blivit utmätt, kan på yrkande av sökanden, andelens ägare
eller annan delägare hela fastigheten säljas för delägarnas gemensararaa
räkning. Yrkande som någon av dessa sakägare framställer skall delges de övriga
med föreläggande all inkoraraa med yttrande inom tid sora överexekutor
besläraraer.

Vid
överexekutors prövning av yrkandet äger 6 och 7 §§ lagen (1904: 48 s. 1) om
saraäganderätt motsvarande tillämpning.

68 §

Bifalles
yrkande sora avses i 67 §, räknas hela fastighelen sora utmätt när beslutet
meddelas. Fastigheten får ej säljas innan beslutet vunnit laga krafl.

Om
bela fastigheten skall säljas, skall av sakägarförteckningen framgå vilka
fordringar och rättigheter som belastar varje särskild andel. Skyddsbeloppet
skall utgöra vad som för hela fastigheten svarar mot det belopp sora krävs för
att täcka skyddade fordringar i den först utmätta andelen jämte kostnaden för
förfarandet. Fastigheten får dock ej på grund härav säljas, ora köpeskilUngen
ej förslår till betalning av någon del av exekulionsfordringen.

Är
någon av delägarna i konkurs, får borgenär utöva anslulningsrätt enligt 13 §
även ora han bar förraånsrätt endast i andel av fastigheten.

69 §

Framställes
ej yrkande enligt 67 § eller vinner det ej bifall, skall överexekutor låta
utbjuda gäidenärens rält lill andelen i den ordning som gäller för exekutiv
försäljning av utmätt rältighel. Detsarania gäller, ora yrkandet bifalles men
någon försäljning av fasligheten ej komraer till stånd.

s. 462 Kontrollera mot PDF

462 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

70 §

När
försäljning sora avses i 64 eller 69 § vunnit laga krafl och köpeskillingen
betalats, skall överexekutor utfärda köpebrev även ora försäljningen skett i den
ordning som gäller för exekutiv försäljning av utmätt rättighet.

Särskilda
bestämmelser

71 §

Bestämmelserna
i denna lag om pantbrev gäller i tillämpUga delar även vilandebevis.

72 §

1
fråga om överexekutors behörighet i ärende som avses i denna lag äger 10 kap.
10 § rättegångsbalken motsvarande tillämpning. Finner överexekutor att han ej
får upplaga ärendet, skall del överlämnas till behörig överexekutor.

73 §

Har
överexekutor upptagit ärende enligt denna lag, får talan om all överexekutor
ej var behörig enligt 72 § icke föras.

Talan mot beslut i fråga
som avses i 50 eller 67 § föres särskilt, överexekutor skall delge tappande
part beslutet, om beslutet ej meddelats i hans närvaro.

Beträffande
lalan mot överexekutors beslut enligt denna lag gäller i övrigt
utsökningslagen (1877: 31 s. 1).

74 §

När
fast egendom eller tillbehör sålts enligt denna lag, har köparen rätt alt få
handräckning av kronofogdemyndigheten för att komina i besittning av vad han
förvärvat.

I
fråga om handräckning mol den förre ägaren äger 193 § utsökningslagen (1877:
31 s. 1) motsvarande tiUämpning.

Övergångsbestämmelser

1.
Denna lag träder i krafl den 1
januari 1972.

2.
Nya lagens bestämmelser ora
förberedande åtgärder inför exekutiv försäljning, om förvaltning av utmätt fast
egendom, ora sakägarförteckning samt om kungörande av auktion och vad som har
samband därmed tillämpas före lagens ikraftträdande, om försäljning skall äga
rura först efter ikraftträdandet.

s. 463 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ls proposition nr 20 år 1971 463

Har
yrkande som avses i 35 § eller 37 § 3 raom. andra stycket förordningen (1875:
42 s. 12) angående inteckning i fast egendom före nya lagens ikraftträdande
framställts hos rätten, äger borgenären få det prövat av rätten. Hålles i
sådant fall bevakningssamraanträde efter nya lagens ikraftträdande, skall
borgenären anmäla yrkandet senast vid sammanträdet.

3.
Nya lagens bestämmelser oni
tillägg enligt 6 kap. 3 g jordabalken till-lämpas beträffande ränta, som enligt
24 g lagen ( ) om införande av nya jordabalken i stället för
sådant tillägg skall beräknas på kapitalbeloppet av inteckning enligt äldre
lag.

4.
Vid tillärapning av nya lagens
bestäraraelser anses fordran, för vilken fast egendora vid tiden för
bevakningssaramanträdet utan inteckning häftar enligt 11 kap. 2 § äldre
jordabalken, såsom fordran som är förenad raed panträtt. Därvid gäller all
fordringen skall betalas kontant. Punkt 3 äger motsvarande lillärapning på
sådan fordran.

5.
EnUgt äldre besläramelser
inlecknad ränta eller annan sådan fordran, sora icke är bestämd till kapitalet,
upptages i sakägarförteckning enligt nya lagens regler om fordran med panträtt
och beräknas därvid lill det belopp som efter en räntefot av fera procent ora
året utgör fordringens värde på tillträdesdagen. Är fråga ora livränta, skall
dock beräkningen ske med ledning av 3 g lagen (1967: 531) om tryggande av
pensionsutfästelse m. m.

6.
Nya lagens bestämmelser om
nyttjanderätt, servitut och rätt till elektrisk krafl gäller också annan sådan
särskild rättighet som på grund av upplåtelse enligt äldre bestämmelser
besvärar fast egendom.

7.
Skall ersättning utgå till
innehavare av rätt till avkomst eller annan förmån sora enligt äldre
bestämraelser besvärar fast egendora och icke bibehålles vid försäljning av
egendomen, beräknas utdelning för det kapitalvärde vartill förmånen i pengar
eller varor efter ortens pris beräknas uppgå på tillträdesdagen. I fråga om
kapitalvärdets beräkning äger därvid punkt 5 motsvarande tillämpning.

8.
Bestäramelserna i nya lagen om
tomträtt gäller även vatlenfallsrätt som upplåtits enligt äldre besläramelser.

9.
Bestäraraelserna i 11 § nya
lagen äger icke tillämpning i fråga oiu uttagande av böter, viten eller annan
med brott förenad påföljd, sora innefattar betalningsskyldighet, och icke
heller vid indrivning av vad som i mål eller ärende vid dorastol eller i övrigt
i samband med rättegång har utgått av allmänna medel och som enligt domstolens
beslut skall återgäldas.

10. Förekommer i lag
eller annan författning hänvisning till föreskrift som

ersatts genora bestämmelse i nya lagen, tillämpas i stället den nya be

stämmelsen.

s. 464 Kontrollera mot PDF

464

Kungl. Maj:ts
proposition nr tO år 1971

opaginerad Kontrollera mot PDF

2)
Förslag

till

Lag
om ändring ii utsökningslagen (1877: 31 s. 1)

Härigenom
förordnas i fråga om utsökningslagen (1877: 31 s. l)i,

de/s
alt 57, 79, 80 a, 81, 84, 85, 87, 88, 97135, 142, 148, 149, 167, 168 och 186
§§ samt 7 kap. skall upphöra all gälla,

dels
all 39, 40, 48, 49, 51, 52, 56 a, 60 a, 62, 71, 74, 75, 77, 77 a, 78, 80, 82,
83, 86, 88 c, 89, 91, 95, 139, 143, 144, 150, 151, 154, 156, 158161, 166, 181,
184, 198, 199, 201, 209, 210, 211, 213 och 218 gg skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall
införas sex nya paragrafer, 82 a, 88 d, 91 a, 91 b, 140 a och 143 agg, av nedan
givna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1967:
1921: 1912: 1912: 1967: 1912: 1967: 1912: 1967: 1912: 1912: 1967: 1967:

(Nuvarande
lydelse)

39
Är betalningsskyldighet någon ålagd, äge utmätningsman, utan särskilt
berayndigande, hos den tappande verkställa utmätning, ändå att ändring i
doraen sökes. Ej må dock utmätning å underrätts dom ske förr än den vunnit laga
kraft, där den, som tappat, ställer pant eller borgen för vad honom ålagt är,
så ock för skada, som genom uppehållet vållas kan, eller ock styrker, att han,
till fullgörande av domen, hos Konungens befallningshavande nedsatt penningar,
svarande mot vad dömt blivit; ej heller å hovrätts dom, innan

se av

100 c

101 §

102 §

103 §

104 .1

105 §

106 §

107 §

108 §

109 §

110 §

111 §

112 §

113 §

114 §

115 §

116 g

117 g

118 §

119 g

120 §

121 g

122 g

123 §

124 g

125 g

§ 1967:140 1967:140 1912: 211
1939:127 1964:446 1964:446 1967:140 1968:693 1912:211 1912:211
1967:534 1968:693 1912:211

' Senaste lydel 57 §
1917: 307

79
§ 1968:693

80
a § 1967: 140

81
§ 1967: 140

84
§ 1963: 255

85
§ 1967:843

87
§ 1968:693

88
§ 1955:234

97
§ 1964:446

98
§ 1964:446

99
§ 1964:446

100 § 1967: 140

100 a § 1967: 140

100 b § 1967: 140

(Föreslagen
lydelse)

Är
betalningsskjidighet någon ålagd, äge utmätningsman, ulan särskilt
bemyndigande, hos den tappande verkställa utmätning, ändå att ändring i domen
sökes. Ej må dock utmätning å underrätts dora ske förr än den vunnit laga kraft,
där den, som tappat, ställer pant eller borgen för vad honom ålagt är, så ock
för skada, som genom uppehållet vållas kan, eller ock styrker, att han, till
fullgörande av domen, hos Konungens befallningshavande nedsatt penningar,
svarande mol vad dömt blivit; ej heller å hovrätts dom, innan

167 g 1912

168 § 1968 7 kap. 169 7 kap. 170 7 kap.171 7 kap. 172 7
kap. 173 7 kap.174 7 kap. 175 7 kap. 176 7 kap. 177 7 kap. 178 186 g 1924

g
1967:140 § 1964:446 g 1967:140 g 1967 g
1912 g 1912 § 1967 § 1930:118 g 1912:211 g 1912:211 g 1967:140 g
1912:211 g 19(57:534

140 126

301 127

211 128

211 129

140 130

211 131

140 132

211 133

140 134

211 135

211 142

140 148

140 149

:211 :693

140 211
211 140

g 1964: 446 § 1921:301 g 1921:301 g 1912:211 § 1964:446 g
1921:301 § 1912:211 g 1946:814 g 1921:301 g 1921:301 : 131

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Senaste Jvdelse 1946: 814.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 465

{Nuvarande
lydelse) (Föreslagen lydelse)

den
vunnit laga krafl, där gäldenä- den vunnit laga kraft, där gäldenären ren
styrker att nedsättning skett, ef- styrker all nedsättning skett, efter
ter ty nu är sagt. Visar efter utmät- ty nu är sagt. Visar efter utmätning
ning gäldenären, att nedsättning gäldenären, alt nedsättning
skett, och skett, och gäldar han tilUka kostna- gäldar han tillika
kostnaden för ul-den för utmätningen och godsels mätningen och
godsets vård, gånge vård ävensom, där tvångsförvaltning utmätningen åter,
där så ske kan. kommit till stånd, förvaltningskostnaden i den mån densamma ej
gnidits av fastighetens avkastning, gånge utmätningen åter, där så
ske kan.

Vad
nedsatt------------------------ är föreskrivet.

40
g.i

Vad
efter----------------------------- egendomens försäljning.

Utmätt
lös------------------- --- 6 kap. stadgas.

Fast egendom, som efter 39 § är utmätt, må sättas under tvångsförvaltning
ändå att domen ej vunnit laga kraft, där ej domstol, hos vilken talan mot domen
är anhängig, annorlunda förordnar; dock äge borgenär ej lyfta något av
behållningen annorledes än mot pant eller borgen.

48
g.2

Skall
någon för verkställighet av Skall någon för verkställighet av

dom eller eljest enligt denna lag släl- dora eller av annan
anledning i iit-

la pant eller borgen, och är ej säker- sökningsmål ställa
pant eller borgen,

helen av vederparten godkänd, varde och är ej säkerheten av vederparten

den prövad av myndighet, hos vilken godkänd, varde den prövad av rayn-

säkerbeten ställes. Löftesmän skola dighet, hos vilken säkerheten ställes.

borga en för alla och alla för en; för Borgen får ej
godkännas av myndig

menighet eller för utländsk man, så heten, om ej borgensman svarar som

ock i fall, varom i 95 och 125 §§ sägs, för egen skuld och,
om två eller flera

skall borgas såsom för egen skuld, tecknat borgen, de tillika svara soli-

Den pant bjuder, vare, där myndig- dariskt.

liet, som den pröva skall, det före

skriver, pliktig att sätta panten i för

var hos vederhäftig man, som åtager

' Senaste lydelse 1921: 301. = Senaste lydelse 1912:211.

opaginerad Kontrollera mot PDF

466 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

(Nuvarande
lydelse) (Föreslagen lydelse)

Kronan, kommun, landstingskommun, och kommunalförbund behöva ej
ställa säkerhet.

Tredskodom, varigenora betalningsskyldighet blivit den uteblivne
parten ålagd, raå, utan hinder av atl återvinning sökts, verkställas såsora
lagakraftvunnen, så vilt ej rälten, där talan ora återvinning är anhängig,
annorledes förordnar. Utmätt fast egendom får dock ej säljas utan ägarens
samtycke innan domen vunnit laga kraft.

--- målets
återupptagande.

----- annorledes
förordnas.

sig
att den vårda; löftesskrift må omhändertagas av den, till vars säkerhet den
gäller.

Den, som Konungens och kronans talan förer, vare från säkerhets ställande
fri.

49
Tredskodom, varigenom betalningsskyldighet blivit den ulehlivne parten ålagd,
må, ulan hinder av atl återvinning sökts, verkställas såsom lagakraftvunnen, så
vitt ej rätten, där talan om återvinning är anhängig, annorledes förordnar.

Har
talan

Ej må---

opaginerad Kontrollera mot PDF

I fråga om
verkställighet av utslag i lagsökningsmål, varigenora betalningsskyldighet
blirit någon ålagd, gälle vad om tredskodom är i 49 g 1 mom. stadgat.

Har rätten fastställt
att fordran slall utgå med särskild förmånsrätt i fast egendom, må
försäljning ej utan ägarens samtycke äga rum förr än laga kraft å utslaget
kommit.

51
g.

I
fråga om verkställighet av utslag i lagsökningsmål, varigenora betalningsskyldighet
blivit någon ålagd, gälle vad om tredskodom är i 49 § första stycket stadgat.

Har intecknad fordran fastställts till betalning ur fast egendom, må
försäljning ej äga rum förr än laga kraft å utslaget kommit. Har jämlikt 169 §
äskats, att egendomen skall sättas under tvångsförvaltning, må sådan
verkställighet ske utan hinder av att ändring i utslaget sökes, så vitt ej den
domstol, där talan är anhängig, annorlunda förordnar; dock gälle om borgenärs
rätt att lyfta behållningen vad i 40 § tredje stycket för där omförmält fall
sägs.

Har
i--------------------------

opaginerad Kontrollera mot PDF

Om
verkstälUghet--

' Senaste lydelse 1946: 814.

tv fall.

opaginerad Kontrollera mot PDF

467

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971

(Nuvarande
lydelse) (Föreslagen lydelse)

Huru beslut angående
fördelning av köpeskilling för utmätt egendom går i verkslällighet, därora
skils i 6 kap.

52
§.1

Har i-------------------- --------------- eller vite.

Huru
beslut angående fördelning av köpeskilling för utmätt egendora och av medel,
som influtit under tvångsförvaltning, går i verkställighet, därom skils i 6
och 7 kap.

56
a g.2

Om
utmätningsmannen i gäidenärens liemvist tager fast egendom på annan ort i mät,
skall målet därefter överlämnas till utmätningsmannen i den orten för att i
fortsättningen, i vad på utmätningsman ankommer, handläggas av denne.

Tages
viss --------------------- hemvist bestämnier.

Innan iilmätningsman enligt 1 eller 2 mom. skiljer sig från målet,
skall han vidtaga i 85 § föreskrivna åtgärder. Anmälan enligt 85 § 1 mom. sker
till överexekutor där egendomen är.

60 a g.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kan
uimätning av lös egendom ej genast verkställas, må utmätnings-inannen, oin det
finnes erforderligt, säkerställa ulraälningen genora alt taga vård om egendomen
eller meddela sådant förbud, sora stadgas i 74 g eller 75 g 2 raora. för där
avsedda fall. Gäldenären raå därefter ej till men för borgenären förfoga över
egendomen. Utmätningsmannen skall, om gäldenären ej är närvarande, skyndsamt
underrätta honora ora åtgärden.

Åtgärden
må------------------

' Senaste lydelse 1964: 446. = Senaste lydelse 1967: 140.
' Senaste lydelse 1963: 255.

Kan utmätning av lös
egendora ej

genast verkställas, inå utraälnings-

mannen, om det finnes erforderligt,

säkerställa utmätningen genom alt

taga vård oin egendoraen eller med

dela sådant förbud, sora stadgas i

74 §, 75 g 2 raora. eller 91 a § för där

avsedda fall. Gäldenären raå däref

ter ej till raen för borgenären förfoga

över egendoraen. Utraätningsraannen

skall, om gäldenären ej är närvaran

de, skyndsamt underrätta honora om

åtgärden.

-------- åtgärden hävas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

468 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

(Nuvarande
lydelse) (Föreslagen lydelse)

Kostnaden
för åtgärden skall förskjutas av borgenären, om utmätningsmannen begär det.

§ .1

62

------ ej
skiljas.

Är fordran, för vilken
utmätning skall ske förenad med särskild förmånsrätt i gäidenärens fasta
egendom, luftfartyg eller reservdelar till sådant fartyg, skall den
egendomen först utraätas, oin ej borgenären hellre vill laga betalt ur annan
egendom. Skall utmätning ske på en gång för fleras fordringar, får borgenär,
för vars fordran viss egendora sålunda häftar, ej för vad därur kan ulgå till
förfång för annan borgenär taga betalning ur övriga tillgångar.

Vid
utmätning----- ------------

Häftar
på grund av inteckning gäidenärens fasta egendom eller luftfartyg eller
reservdelar till sådant fartyg för fordran, för vilken utmätning skall ske,
eller är fordringen förenad med luftpanträtt i sådant fartyg, skall den
egendomen först utraätas, ora ej borgenären hellre vill taga betalning ur
annan egendora. Skall utraätning på en gång ske för fleras fordringar får
borgenär, för vars fordran viss egendora sålunda häftar, ej för vad därur kan
utgå till förfång för annan borgenär laga betalning ur övriga tillgångar.

Endasl oin borgenären
begär det får utraätning av fast egendom eller Inflfarlyg eller inlecknade
reservdelar till sådant fartyg ske för annan fordran än sådan som är förenad
med särskild förmånsrätt i egendomen.

Endast ora
borgenären begär del får utraätning av fast egendom eller luftfartyg eller
inlecknade reservdelar till sådant fartyg ske för annan fordran än sådan, för
vilken egendomen på grund av inteckning häftar eller som, när fråga är om
luftfartyg, är förenad med luftimnträtt i farty-gd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

---- betalning
förfallen.

Har
inteckning i luftfartyg eller reservdelar lill sådant fartyg blivit av ägaren
till den inlecknade egendo-

Har

Har inteckning i fast
egendom eller i luftfartyg eller reservdelar lill sådant fartyg blivit av
ägaren till den inlecknade egendoraen lämnad så- men lämnad såsom pant, skall
in-som pant, skall inteckningen icke ul- teckningen icke utmätas utan i
stäl-inätas utan i stället den rätt lill an- let den rätt lill andel i
inteckningen, de! i inteckningen, som, efter ty sär- som, efter ty särskilt
är stadgal, raå

1 Senaste lydelse 1967: 140. Senaste lydelse 1955: 234.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts
proposition nr 20 år 1971

469

opaginerad Kontrollera mot PDF

{Nuvarande
lydelse)

skill
är stadgal, raå liUkoraraa gäldenären, tagas i mät i den ordning 74 g stadgar.

(Föreslagen
lydelse)

tillkomma
gäldenären, lagas i mät i den ordning som 74 g stadgar.

Om
utmätning av ägarhypotek i fast egendom finnas bestämmelser i 91 a §.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utmätas
penningar, skola de omhändertagas av utraätningsraannen. Medel som gäldenären
i utmätningsmål inbetalar till utmätningsmannen äro att anse som utmätta i
målet, om ej betalningen skett med villkor som strider häremot. Lösören sora
utmätas skola, när de ej efter vad som nedan sägs föras från stället, sältas i
förvar därstädes under utmätningsmannens försegling, eller, om han finner del
i brist av tjänliga förvaringsrum eller av annan orsak ej lämpligen kunna ske,
med hans insegel eller skriftligt anslag eller på annat sätt så utmärkas att
det uppenbart synes att godset blivit utmätt. Anses det utmätta ej kunna med
säkerhet läranas på stället under gäidenärens tillsyn, skall utmätningsmannen
låta det vårdas där av annan eller föras till annat ställe, om det kan ske och
borgenär förskjuter nödig kostnad för godsets vård eller flyttning.

Utmätes
gäldenärs-------------

Skall
utmätning ske av den rätt till andel i inteckning, som, efter ty särskilt är
stadgat, tillkommer gäldenären såsom ägare av inlecknade egendomen, varde
förbud inteckningshavaren meddelat alt till förfång för den, till vilken i
följd av utmätning-

' Senaste lydelse 1968: 623.

Utmätas
penningar, skola de omhändertagas av utmätningsraannen. Lösören som utmätas
skola, när de ej efter vad som nedan sägs föras från stället, sällas i förvar
därstädes under utmätningsmannens försegling eller, ora han finner del i brist
på tjänliga förvaringsrum eller av annan orsak ej lämpUgen kunna ske, med hans
insegel eller skriftligt anslag eller på annat sätt så utmärkas, atl det
uppenbart synes all godset blivit utmätt. Anses det utmätta ej kunna med
säkerhet lämnas på stället under gäidenärens tillsyn, skall utmätningsmannen
låta det vårdas där av annan eller föras till annat ställe, om det kan ske.

-------- att
övergå.

Skall
utmätning ske av den rält till andel i inteckning sora lillkoramer gäldenären
såsom ägare av intecknat luflfartyg eller intecknade reservdelar till sådant
fartyg, varde förbud inteckningshavaren meddelat all utan tillstånd av
utmätningsmannen

opaginerad Kontrollera mot PDF

470 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

opaginerad Kontrollera mot PDF

en gäidenärens rätt kan
komma att övergå, utlämna inteckningshandlingen eller alt på begäran av annan
än denne eller utmätningsmannen uppvisa handlingen vid domstol för sådant
ändamål, som i 26 § förordningen angående inteckning i fast egendom eller 29 §
lagen om inskrivning av rätt till luftfartyg sägs. Förbud, som nu sagts,
skall tecknas å inteckningshandlingen, där icke denna av inteckningshavaren
överlämnas lill utmätningsmannen för att av honom uppvisas. Kostnaden för sådant
uppvisande ävensom för anskaffande av särskild inteckningshandling å den
utmätta andelen i in-icclcningen vare borgenären pliktig att förskjiita, där
utmätningsmannen det äskar.

utlämna
inteckningshandlingen. Förbud, som nu sagts, skall tecknas å
inteckningshandlingen, där icke denna av inteckningshavaren överläranas till
utmätningsmannen för det ändamål som anges i 30 § lagen (1955: 227) om
inskrivning av rätt tiU luftfartyg.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skall
fordran-------------------

Utmätes
annan fordran eller rättighet, tage ock utmätningsmannen i förvar handUng,
sora tjänar lill bevis ora fordringen eller rättigheten, där sådan handling
finnes atl tillgå, och teckne i protokollet förbud för den, från vilken
fordringen eller rättigheten skall ulgå, alt giva något därav ut till annan än
utmätningsraannen eller den, lill vilken i följd av utmätningen gäidenärens
rätt kan korama all övergå; och varde sedan protokollet genora utraätningsraannen
tillställt den, vilken förbudet raeddelas skall; vare dock borgenären pliktig
att, där utmätningsmannen det äskar, kostnaden för förbudets delgivande
förskjuta.

------- i förvar.

Utmätes
annan fordran eller rättighet, tage ock utmätningsmannen i förvar handling,
som tjänar till bevis om fordringen eller rättigheten, där sådan handling
finnes atl tillgå, ock teckne i protokollet förbud för den, från vilken
fordringen eller rättigheten skall ulgå, alt giva något därav ul lill annan-
än utraätningsraannen eller den, till vilken i följd av utraätningen
gäidenärens rätt kan koraraa atl övergå; och varde sedan protokollet genora
utraätningsraannen tillställt den, vilken förbudet meddelas skall.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Senaste lydelse 1936: 89.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts projjosition nr 20 år 1971 471

(Nuvarande
lydelse) (Föreslagen lydelse)

77 g.i

Då
utmätning av lös egendora är Då utmätning av lös egendom är

fullbordad så som sägs
i 67 c g 1 fullbordad så som sägs i 67 c g 1 raom. eller 7376 gg, njuter
borge- mom. eller 7376 gg, njuter borgenären förmånsrätt i del utmätta ef-
nären förmånsrätt i del utmätta efter vad som stadgas i /7 kap. 8 § ter vad
som stadgas i förmånsrätts-handelsbalken, såvitt ej utmätning- lagen ( ). en
enligt vad nedan sägs eller eljest går åter eller undanröjes.

Finner
utraätningsraannen---------------- ägde rum.

Ora
åtgärd------------------------ över utraätningen.

77 a
g.2

Har
domstol eller lagsökningsdo- Har domstol fastställt att förfallen

mare fastställt intecknad fordran till fordran skall utgå med särskild för

betalning ur fast egendom, vare så månsrätt i fast egendora, skall egen-

ansett som hade egendoraen blivit doraen anses utmätt,

utmätt.

78 g.

Vid
utmätning av hus, tomt, jord Tillbehör till fastighet får ej tagas

eller vattenverk må ej ett från annat i mät annat än
genom utmätning av

så söndras, att det, som över är, var- fastigheten.
Rätt till växande gröda

der för ägaren onyttigt. Ej heller må eller annan
ännu icke fallen avkast-

växande gröda, växande skog eller ning som tillkommer nyttjanderätts-

annat, som till fast egendom hörer, havare till fast egendom får ej tagas

tagas i mät annorledes än genom ut- i mät för dennes skuld annat än ge-

mätning av egendomen eller nytt jan- nom utmätning
av nyttjanderätten.

derätt till jorden.

80
g.3

Fast egendom, som blivit utmätt. Om försäljning av utmätt fast

skall utbjudas till
försäljning i den egendom finnas särskilda bestämordning 5 kap.
stadgar, där ej borge- melser. nären begär tvångsförvaltning av
densamma på sätt i 7 kap. sägs.

82
§.* Överlåter någon sin fasta egendom Den som har lagfart på fast
egen-till annan, må, innan nye ägaren dom antages vara ägare till
egendo-

' Senaste lydelse 1968: 623. Senaste lydelse 1937: 452. '
Senaste lydelse 1921: 301. ' Senaste lydelse 1968: 693.

opaginerad Kontrollera mot PDF

472

Kungl. Maj:ts
proposition nr 20 år 1971

opaginerad Kontrollera mot PDF

{Nuvarande
lydelse)

sökt
lagfart, överlåtelsen ej utgöra hinder för egendomens utmätande för förre
ägarens gäld.

Sökes å överlåtelse,
som före utmätningen skett, lagfart samma dag, då utmätningen verkställes,
eller sist å den aUmänna rättegångsdag för lagfartsärenden, som näst efter fjorton
dagar från utmätningen infaller; då vare ej utmätningen gällande emot nye
ägaren, med mindre egendomen på grund av inteckning häftar för fordran, som
utsökes, eller fordringen eljest är sådan att, efter ty i lay i övrigt stadgas,
egendomen därför häftar, ändå att den kommit ur gäidenärens hand. Har auktion
till egendomens försäljning blivit liungjord att hållas innan den rättegångsdag,
som nämnd är, inträffar, eller å samma dag, åligge dock nye ägaren att före
auktionen överlåtelsen anmäla och sin åtkomsthandling i huvudskrift eller
besannad avskrift för auktionsförrättaren uppvisa. Sker ej sådan anmälan, vare
utmätningen emot nye ägaren gällande, ändå att lagfart sökes å tid, som förut
är sagd.

Göres av nye ägaren
anmälan, [)å sätt nu stadgat är, eller har överlåtelsen blivit för
auktionsförrättaren kunnig innan han utsatt dag för egendomens försäljning,
skall, därest överlåtelsens verkan mot utmätningen är beroende därpå, att
lagfart kommer att sökas å tid, som ovan är sagd, auktionsförrättaren låta med
försäljningen anstå till dess sig visat, om lagfarten sökes.

Har
överlåtelsen omfattat .rätt till indel i inteckning, som tillkom över-

(Föreslagen
lydelse)

men,
om det ej styrkes att den tillhör annan.

Tvist om äganderätten
till fast egendom, vara gäldenären har lagfart eller vartill han har
fångeshandling, utgör ej hinder mot utmätning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

KungL
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 473

(Nuvarande
lydelse) (Föreslagen lydelse)

låtaren
såsom ägare av intecknade egendomen, åligger det nye ägaren, där han vill freda
andelen från uimätning för förre ägarens gäld, att söka lagfart å överlåtelsen
och göra anmälan såsom i 2 mom. sägs, och skall vad i 3 mom. stadgas äga motsvarande
tillämpning.

82 a
g.

Beror överlåtelse av fast egendom av viUkor som ännu ej är uppfyllt,
utgör överlåtelsen ej hinder mot utmätning av egendomen för fordran hos
överlåtaren. Utmätningen omfattar i sådant fall även överlåtarens rätt mot den
som förvärvat egendomen. Uppfylles villkoret, gäller utmätningen därefter
endast överlåtarens rätt mot förvärvaren.

Utmätning
av fast egendom får även äga rum för fordran hos den som förvärvat egendomen,
fastän hans förvärv beror av villkor. Går gäidenärens förvärv åter, omfattar
utmätningen därefter endast den rätt som han i sådant fall har mot den som
överlät egendomen.

83
g.

Om den förmånsrätt utmätning Utmätning av fast egendom är

av
fast egendom medför skils i 17 fullbordad när beslut därom medde-

kap. 9 § handelsbalken. lats och medför därefter förmånsrätt

enligt förmånsrättslagen ( ).

I fall som avses i 82 a § skall den andra parten underrättas och förbud
meddelas honom att betala eller återbetala köpeskilling eller utge annat som
omfattas av utmätningen till annan än utmätningsmannen eller överexekutor, om
målet är anhängigt där. När förbudet sålunda delgivits

opaginerad Kontrollera mot PDF

474 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

den som avses med
det, äger 77

86
Har borgenären, när intecknad fordran fastställts till betalning ur fast
egendora, icke sist två månader efter det beslutet vann laga kraft begärt
försäljning eller tvångsförvaltning av egendomen, förfaller den verkan sora
beslutet enligt 77 a g medfört.

Borgenär,
sora begär försäljning, är pliktig atl förete lagakraftbevis samt i huvudskrift
den handUng på grund varav betalning blivit sökt. Efterkommer han ej
föreläggande härom, avskrives fraraställningen.

motsvarande
tiUämpning.

g.

Har
borgenär, när fordran fastställts att utgå med särskild förmånsrätt i fast
egendom, icke senast två månader efter det beslutet vann laga kraft begärt försäljning
av egendomen, förfaller den verkan sora be-slulet enligt 77 a g medfört.

Borgenär,
som begär försäljning, är pliktig alt förete lagakraftbevis samt, i
förekommande fall, i huvudskrift den handling på grund varav betalning blivit
sökt och pantbrev i fastighet. Efterkommer han ej föreläggande härom,
avskrives framsläll-

opaginerad Kontrollera mot PDF

88 c I mål om utmätning
skall utmätningsmannen skynd.samt vidtaga vad på honom ankommer för att utmätningen
slcall verkställas. Såvitt möjligt skall utmätningsförrättning hållas inora
fyra veckor från det utmätningsmannen mottog de i 54, 54 a eller 55 g nämnda
handlingarna. Lämnar borgenären anstånd med utmätningen och fortfar anståndet
utöver sex månader från nämnda tidpunkt, är ansökningen förfallen.

Sedan
utmätning skett, åligger det utmätningsmannen eller, om målet är anhängigt hos
överexekutor, denne att utan onödigt uppehåll vidtaga erforderliga åtgärder
för att försäljning skall komma till stånd. Om ej hinder möter eller uppskov
meddelas enligt vad nedan stadgas, skall

Utmätningsförrättning
skall om möjligt hållas inora fyra veckor från det att utraätningsraannen
mottog de handlingar som anges i 54, 54 a eller 55 g. Lämnar borgenären anstånd
med utmätningen och fortfar anståndet över sex månader från mottagandet av
handlingarna, är an-sökninoien förfallen.

Utmätt
lös egendom bör säljas inom två månader från utmätningen, om ej hinder möter
eller utmätningsmannen eller, om målet är anhängigt hos överexekutor, denne på
begäran ger anstånd. Beträffande fartyg som avses i 94 § skall dock gälla en
tid av fyra månader från utmätningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Senaste lydelse 1963: 255.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts
proposition nr 20 år 1971

475

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande
lydelse)

försäljning
ske inom två månader från utmätningen; dock skall beträffande fast egendom,
fartyg som sägs i 94 §, luftfartyg och intecknade reservdelar till luftfartyg
i stället gälla en tid av fyra månader från utmätningen eller, när intecknad
fordran fastställts till betalning ur fast egendom, från det försäljning av
egendomen begärdes.

Kan av särskild
anledning antagas att utmätt egendom kommer att säljas till underpris eller
finnes, att gäldenären av särskild orsak huvudsakligen utan egen skuld råkat i
betalningssvårigheter som kunna antagas vara av tillfällig natur, eller äro
eljest synnerliga skäl till uppskov, äger utmätningsmannen eller överexekutor,
hos vilken målet är anhängigt, medgiva uppskov med försäljningen på viss tid,
såframt icke borgenärens rätt till betalning äventyras eller hans rätt eljest
otillbörligt åsidosattes. Uppskov som nu sagts må ej utsträckas utöver sex månader
från den tidpunkt som angivits i 2 mom. Medgivandet må förenas med särskilda
villkor och, om anledning förekommer därtill, återkallas.

Överexekutor
äger, därest föreliggande omständigheter påkalla det, förordna om gttcrligare
uppskov med försäljningen. Det åligger utmätningsman att, om skäl till sådant
uppskov förekommer i ett av honom handlagt mål, göra anmälan därom hos
överexekutor.

Lämnar
borgenären anstånd med försäljningen och fortfar anståndet utöver sex
månader från den tid-

(Föreslagen
lydelse)

Anstånd
med försäljning får beviljas på begäran av borgenären eller gäldenären. På
begäran av gäldenären får anstånd beviljas endast om borgenären medger det
eller särskilda skäl föreligga. Utan synnerliga skäl får anstånd ej beviljas
utöver sex månader eller, beträffande fartyg som avses i 94 §, ett år från utmätningen.

I fråga om tid för
försäljning av luftfartyg och intecknade reservdelar till luftfartyg eller av
fast egendom finnas särskilda bestämmelser.

opaginerad Kontrollera mot PDF

476 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

{Nuvarande
lydelse) (Föreslagen lydelse)

punkt
som anyivits i 2 mom., skall utmätningen gå åter eller, när fordran
fastställts till betalning ur fast egendom, den verkan varom i 77 a § sägs
förfalla.

Sedan
tid för anstånd eller uppskov gått till ända, skall utmätningsman eller
överexekutor, hos vilken målet är anhängigt, självmant företaga detta.

88
d g.

Om sökandens fordran och den kostnad för vilken denne svarar betalas
innan den utmätta egendomen sålts, förfaller frågan om egendomens försäljning.

Medel som gäldenären
i målet betalar till utmätningsmannen anses utmätta i målet, om ej betalningen
skett med villkor som strider häremot. Om målet är anhängigt hos överexekutor,
gäller detsamma i fråga om medel som betalas till denne eller till
utmätningsmannen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

89
Försäljning av utmätt egendom

skall ske på offentUg
auktion ulora i

fall som avses i 96 a g.

Om
försäljning------------------

Försäljning
av utmätt lös egendora skall ske på offentlig auktion ulora i fall som
avses i 96 a g. särskild lag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungörelse
ora-----------------

Har
gäldenären tillkoraraande rätt till andel i inteckning i hans fasta egendom
eller i hans luftfartyg eller därtill hörande reservdelar blivit utmalt, late
utmätningsmannen anskaffa särskild inteckningshandling

------ är sagd.

Har
gäldenären tillkoraraande rätt till andel i inteckning i hans luftfartyg eller
därtill hörande reservdelar blivit iitraäll, låle utraätningsraannen anskaffa
särskild inteckningshandling å det gäldenären lillkoni-

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Senaste lydelse 1967: 140.

s. 477 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 477

(Nuvarande
lydelse) (Föreslagen lydelse)

å
del gäldenären tillkoraraande be- mande beloppet, där laga hinder clär-loppet,
där laga hinder däreraot icke eraot icke möter; skall sådan hand-möter; skall
sådan handling anskaf- ling anskaffas, må ej förr än del fas, raå ej förr än
det skett kungörel- skett kungörelse ora auktionen utse om auktionen utfärdas.
Skall för- färdas. Skall försäljning ske av in-säljning ske av
inteckningshandling, leckningshandling, vilken tagits i vilken lagils i raät
hos någon, som raät hos någon, som enligt handling-enligt handlingen är
personligen an- en är personligen ansvarig för det svarig för del däri
förskrivna belöp- däri förskrivna beloppet, åligger det pel, åligger det
utmätningsraannen, utraätningsraannen, där ej raed gäldar ej raed gäidenärens
saratycke denärens saratycke handlingen säl-handlingen säljes raed bibehållande
jes raed bibehållande av hans ansva-av hans ansvarighet, att, innan hand-
righel, alt, innan handlingen ullära-lingen utlämnas till köparen, förse nas
lill köparen, förse densamraa densarama med påskrift, varigenora raed påskrift,
varigenom gäldenären gäldenären frikallas från ansvarig- frikallas från
ansvarighet, hel.

Skall
fartyg------------------------------------- ske kan.

Vid
försäljning-------------------------- med flygpost.

Ora
egendora--- ------------------------- genast sändas.

Är
fråga------------------------- angående verksamheten.

91
a §

Utmätes
ägarhypotek som avses i 6 kap. 9 § jordabalken, skall pantbrevet tagas i
förvar eller, om annan än fastighetens ägare innehar pantbrevet, förbud
meddelas innehavaren att utlämna det utan tillstånd av utmätningsmannen. När
detta skett, äger 77 § motsvarande tillämpning.

Den fasta egendom vari ägarhypoteket gäller skall tagas i anspråk, om
borgenären yrkar det inom en månad från det att beslut om utmätning av
ägarhypoteket meddelades. När utmätningsmannen meddelat beslut om att den
fasta egendomen tages i anspråk, anses egendomen utmätt. Om borgenären ej inom
nämnda tid yr-

s. 478 Kontrollera mot PDF

478 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

(Nuvarande
lydelse) (Föreslagen lydelse)

l

Råder tvist huruvida gäldenären har ägarhypotek, får utmätningsmannen
förelägga borgenären att inom en månad efter det att föreläggandet delgivits
honom hos den rätt som anges i 10 kap. 10 § rättegångsbalken för där avsedda
fall väcka talan mot fastighetens ägare och den som bestrider dennes rätt.
Beslut att fastighet skall tagas i anspråk får ej meddelas innan tvisten blivit
avgjord genom dom som vunnit laga kraft, om ej rätten förordnar annat.

Försummar
borgenären att iakttaga vad som sagts nu och är talan i saken ej väckt av
annan part, går utmätningen åter.

91
b g.

Pant förskrivning av ägarhypotek sker genom att utmätningsmannen till
borgenären utfärdar bevis att pantbrevet utgör pant för dennes fordran och
överlämnar pantbrevet till honom eller, om annan än fastighetens ägare innehar
detta, underrättar innehavaren om pantförskrivningen. I underrättelsen skall
anges, att innehavaren ej får utlämna handlingen till skada för borgenären.
.Ägarhypotek som tillkommer ägare av andel i fastighet får ej pantförskrivas
för sig.

s. 479 Kontrollera mot PDF

KungL Maj:ts proposition
nr 20 år 1971

479

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Den,
som----------------------

Vad
av------------------------

Varder
ej sist å det saramanlräde, varora förut är sagt, köpeskiUingen till fullo
gulden eller anstånd läranal efter ty n5'ss är sagt, vare köpet ogillt och
besörje genast auktionsförrättaren, atl fartyget varder till försäljning ånyo
utlyst, som i 90 och 91 gg sägs. Går fartyget vid nya utropet till mindre än
den förra köpeskillingen med laga ränta därå från den dag, då betalning sist
bort ske, ersatte förre köparen skillnaden; går fartyget till mera, have förre
köparen ej rätt till överskottet. Kostnaden för senare försäljningen skall ock
av förre köparen gäldas, där den ej kan genora överskott å köpeskilUngen
gottgöras. Är pant eller borgen ställd för köpeskillingen, låle
auktionsförrättaren, där sådant erfordras till gäldande av vad förre köparen
utgiva bör, ofördröjligen försälja panten i den ordning, som om utmätta
lösören stadgas, eller utsöka borgensförbindelsen hos löftesmannen.

Varder
köpeskillingen ---------

------ ånyo utropat.

------ till godo.

Varder
ej sist å det sararaanträde, varom förut är sagt, köpeskillingen lill fullo
gulden eller anstånd lämnat efter ty nyss är sagt, vare köpet ogillt och
besörje genast auktionsförrättaren, att fartyget varder till försäljning ånyo
utlyst, sora i 90 och 91 § g sägs. Går fartyget vid nya utropet till mindre än
den förra köpeskillingen med laga ränta därå från den dag, då betalning sist
bort ske, ersatte förre köparen skillnaden; går fartyget till mera, have förre
köparen ej rält till överskottet. Kostnaden för senare försäljningen skall ock
av förre köparen gäldas, där den ej kan genom överskott å köpeskillingen
gottgöras.

gälden
övertagit.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Borgenär som, när lös
egendom ulraättes för annans fordran, hade panträtt i egendomen ulan alt ha
den under panträtt i handora eller sora ägde rätt atl kvarhålla egendomen till
säkerhet för sin fordran, är berättigad all få betalning ur köpeskillingen
enligt vad sora anges nedan.

Borgenär sora, när lös
egendora utmättes för annans fordran, hade panträtt i egendoraen utan att ha
den under panträtt i handom eller som ägde rätt att kvarhålla egendoraen till
säkerhet för sin fordran, är berättigad all få betalning ur köpeskilUngen
enligt vad sora anges nedan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Senaste lydelse 1917: 307. Senaste lydelse 1967: 140.

opaginerad Kontrollera mot PDF

480

Kungl. Maj:ts
proposition nr 20 år 1971

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande
lydelse)

såvida
han fraraställt yrkande därora före auktionen eller, om egendomen sålts under
hand, före köpeskillingsfördelningen. Svarar utmätt egendom för
företagsinteckning, äger inteckningshavaren erhålla betalning ur
köpeskillingen, om han framställt yrkande därom inora lid sora nyss angivils.
Vad sist sagts gäller dock ej i den mån sådan betalning måste anses obehövlig
för atl trygga inteckningshavarens och efterföljande inleckningshavares rält.
Vid prövningen härav skall hänsyn tagas även lill sådan egendom som gäldenären
på annat sätt än genom företagsinleck-ningen ställt som säkerhet för inteckningshavarens
fordran. Skall under konkurs fartyg eller gods i fartyg eller i luflfartyg
säljas utmätningsvis, äger även borgenär som för sin fordran har förmånsrätt
enligt 17 Icap. 4 § handelsbalken rätt all erhålla betalning ur
köpeskillingen, om han framställer yrkande därom före auktionen.

Har
fartyg---------------------

(Föreslagen
lydelse)

såvida
han framställt yrkande där

ora före auktionen eller, om egendo

men sålts under hand, före köpe

skillingsfördelningen. Svarar ulraält

egendora för företagsinteckning, äger

inteckningshavaren erhålla betalning

ur köpeskillingen, om han framställt

yrkande därom inom lid som nyss

angivils. Vad sist sagls gäller dock

ej i den mån sådan betalning måste

anses obehövlig för all trygga inteck

ningshavarens och efterföljande in

leckningshavares rätt. Vid prövning

en härav skall hänsyn lagas även till

sådan egendora som gäldenären på

annat sätt än genoin företagsinleck-

ningen ställt sora säkerhet för in

teckningshavarens fordran. Skall un

der konkurs fartyg eller gods i far

tyg eller i luftfartyg säljas utraäl-

ningsvis, äger även borgenär som för

sin fordran har förinånsrält enligt

10 eller 11 § förmånsrättslagen

( ) rätt att erhålla betalning

ur köpeskillingen, om han
framställer yrkande därom före auktionen. lid innestår.

opaginerad Kontrollera mot PDF

140
a g.

Har
fartyg sålts efter nytt utrop i fall som avses i 95 § och är förre inroparen er
sättnings skyldig, skall ersättningsbeloppet fördelas tillil;a med
köpeskillingen, om det betalats av inroparen eller indrivits.

143 g.i

Ha medel influtit genom särskild När fastighet sålts på auktion, för

försäljning av tillbehör eller såsom delas köpeskiUingen, behållen avlcast-

avkastning av fast egendom, skall så- ning och andra influtna medel i en-

Senaste lydelse 1967: 140.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts
proposition nr 20 år 1971

481

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande
lydelse)

dan
tiUgång fördelas samtidigt med köpeskillingen för fastigheten. Har i fall, som
avses i 95 eller 130 §, fartyg eller fast egendom försålts efter nytt utrop
och är förre inroparen skyldig att utgiva ersättning, skall
ersättningsbeloppet, såvitt detsamma guldits av honom eller influtit genom
försäljning av pant eller utsökande av borgen, fördelas tillika med
köpeskillingen.

Har försäljning av
fastighet icke kommit lill slånd, skall sammanträde för fördelning av tillgång
som nu angivits hållas på tid som föreskrives i 142 § eller, om auktion icke
hållits, så snart som möjligt. Behållen avkastning skall fördelas enligt de
grunder som i 7 kap. föreskrivas för fördelning av medel vilka influtit under
tvångsförvaltning. Ersättningsbelopp som avses i 1 mom. andra punkten skall,
sedan kostnaderna för förfarandet betalats, användas till betalning av
utmätningssökandens fordran. Uppstår överskott, skall det fördelas på samma
sätt som nyss angivits om avkastning.

Sammanträde enligt 2
mom. skall, när auktion ej hållits, kungöras på sätt föreskrives i 17t2 § 2
mom. andra punkten.

(Föreslagen
lydelse)

lighet
med sakägarförteckningen, om det ej framgår att fordran understiger vad som
upptagits i förteckningen. Om fordran eller kostnad, som bort upptagas i
förteckningen om den blivit anmäld i tid, har anmälts senare, får betalning
utgå av återstoden.

Har
utmätt fastighet sålts under hand, skall köpeskillingen och andra tiUgängliga
medel fördelas i första hand enligt köpevillkoren och i övrigt enligt de
grunder som gälla för upprättande av sakägarförteckning.

Avbrytes
förfarandet innan utmätt fastighet sålts, fördelas tillgängliga medel enligt 1
mom., om bevakningssammanträde hållits och fördelning äger rum på den dag som
kungjorts tidigare. I annat fall fördelas medlen enligt de grunder som gälla
för upprättande av sakägarförteckning. Vid fördelningen gäller att annan borgenär
än sökanden har rätt att få betalning endast för ränta och kostnader, om hans
fordran är förenad med panträtt på grund av inteckning och panträtten ej skall
upphöra till följd av försäljning av tillbehör.

I fall som avses i 2
mom. skall fördelningssammanträde hållas så snart som möjligt. Det skall
utlysas minst två veckor i förväg på lämpligt sått. Sakägarna skall, när skäl
föreligga därtill, uppmanas att anmäla sina anspråk senast vid sammanträdet.
Detsamma gäller i fall som avses i 3 mom., om ej bevakningssammanträde hållits
och fördelningssammanträde äger rum på den tid som tidigare kungjorts.

opaginerad Kontrollera mot PDF

16 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 20

opaginerad Kontrollera mot PDF

482 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

(Nuvarande
lydelse) (Föreslagen lydelse)

Möter hinder att verkställa fördelning på utsatt sammanträde, skall
nytt sammanträde hållas så snart som möjligt och, om dagen ej genast bestämmes,
på lämpligt sätt kungöras minst två veckor i förväg.

143
a g.

Om
säkerhet för handpenning ställts hos överexekutor och ogulden del av
köpeskillingen ej betalas senast på bestämd dag, skall överexekutor göra bruk
av säkerheten, om det behövs för betalning av vad förre köparen skall utge.
Säkerheten skall därvid tagas i anspråk på det sätt som finnes ändamålsenligt.
Pant får säljas i den ordning som gäller för utmätt lös egendom. Borgen får
utsökas, överexekutors beslut i nämnda hänseenden får omedelbart verkstäUas.

Bestämmelserna i 1 mom. äga motsvarande tillämpning, när sakägare har
lämnat säkerhet för belopp som skall fördelas samtidigt med köpeskilling.

144
§.1

Vid sararaanträde, varora förut Vid sammanträde, varom förut

är
sagt, avgive förrätlningsmannen är sagt, avgive förrättningsraannen
redogörelse dels för den tille;ång, sora redogörelse dels för den tillgång,
som skall fördelas, dels ock för de förd- skall fördelas, dels ock för de
fordringar, för vilka anspråk på betal- ringar, för vilka anspråk på
betalning ur köpeskillingen blivil anmält ning ur köpeskillingen blirit
anmält eller utdelning ändock må beräknas; eller utdelning ändock må
beräknas. skolande, där fråga är om fast egendom, borgenärsförteckningen
därvid lända till efterrättelse. Därefter äge tillstädesvarande borgenärer
samt gäldenären, där han när är, att an-

1 Senaste lydelse 1912: 211.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971

(Nuvarande
lydelse) (Föreslagen lydelse)

draga
vad de till bevakande av sin rätt akta nödigt.

483

opaginerad Kontrollera mot PDF

150

Skall
ur köpeskilUngen för utraät-ningsvis såld lös egendora utdelning ske för
fordran, som icke är förfallen och därå ränta icke skall gäldas före
förfallodagen, eller ock allenast för ränta eller annan dylik fordran, som ej
år till kapitalet bestämd, varde fordringen beräknad efter de i 110 § stadgade
grander.

Till
vilka

Skall
ur köpeskillingen för utmät

ningsvis såld lös egendom utdelning

ske för fordran, som icke är förfal

len och därå ränta icke skall gäldas

före förfallodagen, varde fordring

en beräknad till det belopp som efter

fem procents årlig ränta utgör dess

värde vid fördelningen. Motsvarande

gäller, om utfäst ränta är lägre än

fem procent.

----- i sjölagen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Är
fråga ora fordrans eller för fordran beviljad intecknings giltighet beroende
på särskild prövning eller avgjord genom beslut, som ej vunnit laga kraft,
eller är inteckning för fordran sökt men ej beriljad, varde vad å fordringen
enligt förmånsrättsordningen belöpa kan vid fördelningen avsatt, intill dess frågan
om borgenärs rätt blivit slutligen avgjord.

Finnes
eljest------------------

Är
fordran---------------------

Är
fråga om fordrans eller inteck

nings giltighet beroende på särskild

prövning eller avgjord genom beslut,

som ej vunnit laga kraft, eller är in

teckning sökt men ej beviljad, varde

vad å fordringen enligt förmånsrätts

lagen ( ) eller inteckningen

belöpa kan vid fördelningen avsatt,

intill dess frågan om borgenärens

rätt blirit slutligt avgjord.

-
honom fritt, eller förfallit.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Klander mot
utmätningsmannens fördelningsförslag eller överexekutors beslut i
fördelningsfråga gälle ej för annan än den, som klandret väckt.

» Senaste lydelse 1928:164. " Senaste lydelse 1946:
814. Senaste lydelse 1912: 211.

Bifalles talan mot
utmätningsmans fördelningsförslag eller överexekutors beslut i
fördelningsfråga, gälle det till förmån även för den som ej själv väckt sådan
talan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

484

Kungl. Maj:ts
proposition nr 20 år 1971

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Är
auktion på utmätt fast egendom överklagad, får ej utan köparens medgivande
utdelning ur köpeskillingen lyftas annat än mot pant eller borgen. När
tillbehör till fastighet sålts för sig, skall vad sora nu sagls äga motsvarande
tillärapning beträffande utdelning ur köpeskillingen för tillbehöret intill dess
tiden för klagan över försäljningen utgått eller förd klagan blivit prövad.

158
Belopp, som jämlikt 151 § blivit vid fördelningen avsatt för någon borgenårs
fordran, skall ofördröjligen i riksbaiiken nedsättas på sätt särskilt är
stadgat. Har borgenärens anspråk blivit godkänt genom dom eller utslag, som ej
vunnit laga kraft, vare han dock berättigad att beloppet mot pant eller borgen
lyfta. I annat fall må på överexekutors prövning ankomma, huruvida beloppet,
innan fråga om rätt därtill blivit avgjord, må mot pant eller borgen lyftas,
vare sig av den borgenär, för vilken det blivit avsatt, eller av annan, vilken
på grund av bestämmelse, varom i 152 § sägs, medlen kunna tillfalla.

159
Medel, som vid köpeskillings fördelning blivit borgenär tillagda, men icke av
honom lyftas, skola i riksbanken nedsättas på sätt särskilt är stadgat.

Är
utdelning -----------------

När
utmätt fast egendom sålts, får ej ulan köparens raedgivande utdelning ur
köpeskillingen lyftas annat än raot pant eller borgen innan försäljningen
vunnit laga kraft. När tillbehör till fastighet sålts för sig, äger vad som nu
sagts motsvarande tillämpning beträffande utdelning ur köpeskillingen för
tillbehöret.

§.2

Belopp
som blivit avsatt enligt 151 § får lyftas av borgenären mot pant eller borgen,
om hans anspråk godkänts av domstol, utan hinder av att avgörandet ej vunnit
laga kraft. I annat fall kan överexekutor tillåta borgenär, för vilken beloppet
blivit avsatt, att lyfta det mot pant eller borgen eller, om denne ej vill
lyfta beloppet, ge sådant tillstånd för annan som medlen enligt 152 § kunna
tillfalla.

§ "

kunna
tillfalla.

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Senaste lydelse 1967:140. ' Senaste lydelse 1912:211. '
Senaste lydelse 1917: 307.

opaginerad Kontrollera mot PDF

KungL Maj:ts
proposition nr 20 år 1971

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

485

opaginerad Kontrollera mot PDF

Medel, som jämlikt 158
och 159 §§ skola i riksbanken nedsättas, må, där någon rättsägare det äskar,
insättas i bankinrättning, som av överexekutor godkännes, för att där mot ränta
innestå, under den tid överexekutor bestämmer; och komme räntan den borgenär
till godo, som finnes till medlen berättigad.

Medel som influtit i
utsökningsmål skola utan dröjsmål insättas i bank mot ränta. Föreligger
anledning antaga att utbetalning kommer att ske inom två veckor från det
medlen influtit, behöver insättning i bank dock ej ske.

Räntan på belopp som
innestår för borgenärs räkning tillkommer borgenären.

opaginerad Kontrollera mot PDF

När betalning utfallit
på fordran, för vilken egendomen häftar på grund av inteckning, skall anteckning
därom göras på inteckningshandlingen, när denna företes för lyftning av
inteckningshavaren tiUkommande belopp.

När
betalning skall lyftas i utsökningsmål, skall iakttagas vad som i allmänhet
gäller om skyldighet för borgenär att förete eller återstäUa fordringsbevis
eller säkerhet som lämnats för fordran.

Pantbrev
i fast egendom som utgör säkerhet för fordran vara betalning utfallit skall
företes även om borgenären icke är skyldig att återställa panten, om ej
undantag medgives. Detsamma gäller skuldebrev som är intecknat i annan egendom,
när skyldighet att förete eller återställa skuldebrevet ej följer av 1 mom.

När
den som förvärvat fast egendom åberopar överenskommelse med borgenär om
avräkning på köpeskillingen, äga 1 och 2 mom. motsvarande tillämpning vid
överexekutors prövning av överenskommelsen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

166
§.3 Medel, som till utmätningsman influtit och borgenär tillkomma, skola, utom
i fall, som i 159 § sägs, hos iit-

' Senaste lydelse 1912: 211. ' Senaste lydelse 1967:140. »
Senaste lydelse 1917: 307.

opaginerad Kontrollera mot PDF

486 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

(Nuvarande
lydelse) (Föreslagen lydelse)

mätningsmannen
hållas borgenären tillhanda under två veckor från den dag borgenären äger rätt
att medlen utfå. Varda medlen ej under denna tid av borgenären lyftade, skola
de ofördröjligen av utmätningsmannen i riksbanken nedsättas på sätt särskilt
är stadgat; och äge utmätningsmannen sedermera att med beviset om
nedsättningen till borgenären redovisa. Där fordringsbevis, som för utmätnings
vinnande blivit av borgenär avlämnat, bör efter målets handläggning till honom
återställas, skall handlingen hos utmätningsmannen hållas borgenären till
hända under den tid, som ovan sagts; och gälle i övrigt om sådan handling vad
nyss är om influtna medel stadgat.

Försummar borgenär att ur utmätt egendom taga betalning, have ej rätt
till ränta från den tid det av honom berott att betalning njuta, där ej på gmnd
av stadgandet i 160 § sådan ränta må honom tillkomma.

Om någon i annat fall
än som avses i 159 § fått lyfta medel innan frågan om bättre rätt därtill
blivit slutligt avgjord och han blir skyldig att helt eller delvis återbära
medlen, skall han betala sex procents årlig ränta till den
betalningsberättigade.

I fall som avses i
159 § är den som lyft medlen ej skyldig att, om borgenären anmäler sig,
betala ränta för längre tid än från det att utmätningsmannen eller
överexekutor krävt att beloppet skall betalas åter.

Har
någon fått lyfta köpeskillings-medel, innan frågan ora bättre rält därtill
blivit slutligen prövad, och finnes han sedan pliktig att det lyftade eller
någon del därav återbära, gälde ränta efter sex för hundra om året.

opaginerad Kontrollera mot PDF

KungL Maj:ts
proposition nr 20 år 1971

487

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

opaginerad Kontrollera mot PDF

överexekutor äge makt
atl, när skäl därtill äro, sätta fast egendom och vad därtill hörer under
förbud alt säljas eller skingras. Är synnerlig fara, atl det, som under sådant
förbud satt är, genom vanvård eller annorledes i större mån försämras, vare
lag, som i 81 § andra stycket sägs.

överexekutor äge makt
all, när skäl därtill äro, sätta fast egendom och vad därtill hörer under
förbud alt säljas eller skingras. Är synnerlig fara, att det, som under sådant
förbud satt är, genom vanvård eller annorledes i större raån försämras, kan
överexekutor förordna syssloman att förvalta egendomen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Finner överexekutor skäl
att i kvarstad sätta avråd, hyra eller ränta, som av fast egendom faller,
varde, på sätt i 81 § första stycket sägs, syssloman tillsatt att medlen uppbära
och förbud den betalningsskyldige kungjort. Den som blirit satt lill syssloman
skall tillse, atl utskyld eller avgift, som bör för egendomen gäldas ocli
under kvarstadstiden till betalning förfaller, gulden varder.

Finner överexekutor skäl
att i kvarstad sätta arrendeavgift, hyra eller annan avkastning som av fast
egendom faller, varde syssloman tillsatt all medlen uppbära och förbud den
betalningsskyldige kungjort att utge avkastningen till annan än sysslomannen.
Den som blivit salt till syssloman skall tillse, att utskyld eller avgift, som
bör för egendoraen gäldas och under kvarstadstiden till betalning förfaller,
gulden varder.

opaginerad Kontrollera mot PDF

AU nödig kostnad för
utmätning samt utmätt egendoms vård och försäljning, så ock för
köpeskillingens fördelning skall ur köpeskillingen för den utmätta egendomen
gäldas. Kostnad, som ej sålunda gulden varder, skall av sökanden betalas, och
må beloppet, där det ej är förskjutet eller vid anfordran gäldas, hos honom
utmätas. Skall av flera gemensamt intecknade egendomar någon särskilt säljas
för gäldande av fordran, som äger sämre rätt än den gemensamma inteckningen,
och har i

Kostnaden för utmätning
och det fortsatta förfarandet skall utgå ur köpeskilUngen för den utmätta egendomen,
behållen avkastning eller andra tiUgängliga medel. Kan kostnaden ej uttagas på
detta sätt, skall den betalas av utmätningssökanden eller, om den avser åtgärd
som annan begärt, av denne och får omedelbart utmätas. När fråga är om
försäljning av gemensamt intecknad fastighet och annan fastighet indragits i
förfarandet men försäljning ej kommer till stånd, skall dock den som inlett

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 Senaste lydelse 1921: 301. ' Senaste lydelse 1955: 234.

opaginerad Kontrollera mot PDF

488 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

opaginerad Kontrollera mot PDF

anledning
därav inteckningshavaren yrkat försäljning av de andra egendomarna, skall, där
försäljning ej liommer till stånd, den, som påkaUat den särskilda
försäljningen, vidkännas hela kostnaden.

Sökes
utmätning---------- -

Ej
vare utmätningsman pliktig att verkställa utmätning å dom eller utslag, som ej
vunnit laga kraft, med mindre kostnaden för förrältningen förskjutes av
sölcanden. Den, som begär utmätning av fast egendom eller luftfartyg eller
intecknade reservdelar till sådant fartyg eller ock verkställighet av dom
eller utslag, varigenom intecknad fordran fastställts till betalning ur fast
egendom, vare, ändå att domen eller utslaget äger laga kraft, pliktig att på
anfordran förskjuta erforderligt belopp till bestridande av
förrättningskostnaden. .Äskas jämlikt 70 eller 71 § konkurslagen, att i
konkursboet ingående egendom, som nu är sagd, utmätningsvis säljes, skall ock
kostnaden på anfordran förskjutas.

förfarandet
svara för hela kostnaden, om han har sämre rätt än den som indragit den andra
fastigheten.

-
underrätta utmätningsmannen.

Den
som begär utmätning är skyldig att förskjuta kostnaden för åtgärden.
Kostnaden för annan åtgärd i målet skall förskjutas, om utmätningsmannen eller
överexekutor begär det.

opaginerad Kontrollera mot PDF

AU
nödig kostnad för försäljning av lös egendom, å vilken lagts kvarstad eller
vilken ställts under skingringsförbud, skall, där det äsJcas, av sökanden
förskjutas, och skall i övrigt beträffande sådan kostnad vad enligt första
stycket gäller cm kost-

Betalas ej förskott
inom förelagd tid, får verkställigheten inställas. Om försäljning av utmätt
egendom inställes av sådan anledning, kan utmätningsmannen eller överexekutor
besluta att utmätningen skall gå åter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971

(Nuvarande
lydelse) (Föreslagen lydelse)

nad
för utmätt lös egendoms försäljning äga motsvarande tiUämpning.

489

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kostnad för annan
förrättning, än i 198 § omförmäles, skall, där utmätningsmannen det äskar,
förskjutas av den som åtgärden sökt.

Är i dom eller utslag,
som skall verkställas annorledes än genom utmätning, föreskrift given, att
verkställigheten skall ske på den tappande partens kostnad; då skall ock bevislig
och nödig kostnad hos honom av utmätningsmannen uttagas.

Om beslut, som skall
verkställas på annat sätt än genom utmätning, innehåller föreskrift att
verkstäUigheten skall ske på den tappande partens bekostnad, skall utmätningsmannen
utmäta kostnaden hos honom. Kostnad för försäljning av lös egendom som tagits
i kvarstad eller ställts under skingringsförbud skall utgå ur behållningen.

Kostnad som ej kunnat
uttagas enligt 1 mom. skall betalas av sökanden och får omedelbart utmätas
hos honom.

Sökanden är skyldig att
förskottera kostnaden, om utmätningsmannen begär det. Om förskott ej betalas
inom förelagd tid, får verkställigheten inställas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vill gäldenär eller
borgenär klaga över utmätning, skall han inkomma till överexekutor med
klagoskrift inora tre veckor från den dag, då han erhöll del av protokoU eller
bevis om utmätningen.

Vill gäldenär eller
borgenär klaga hos överexekutor över beslut om utmätning, skall han göra det
inora tre veckor från den dag, då han erhöll del av beslutet. Detsamma gäller
beslut om att fastighet tages i anspråk enligt 91 a §.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vidtages
rättelse------------------------ om åtgärden.

När
utmätning

viss
lid.

Den som före utmätning av fast egendom förvärvat egendomen från
gäldenären får ej klaga hos överexekutor över utmätningen sedan egendomen
sålts men är oförhindrad att klaga över utmätningen i samband

* Senaste lydelse 1912: 211. ' Senaste lydelse 1968: 623.

16t Riksdagen 1971.1 saml. Nr 20

opaginerad Kontrollera mot PDF

490 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

{Nuvarande
lydelse) (Föreslagen lydelse)

med
klagan över försäljningen i den ordning som anges i 213 §.

opaginerad Kontrollera mot PDF

I raål som avses i
201 eller 203 g skall överexekutors utslag samma dag som det meddelas sändas
till part, som ej var närvarande vid utslagets meddelande.

209
g.i I mål varom i 201, 202 eller 203 § förmäles, skall överexekutors slutliga
utslag givas å dag, som genom anslag sist dagen förut kungjord blivit.
Underrättelse om tiden, då utslaget kommer att meddelas, varde införd i en
därtill inrättad hok, som skall utan särskUd begäran vara tiUgänglig för
aUmänheten.

210 g.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ej
raå klagan över utraätning hindra förrättningens fullbordan eller egendoraens
försäljning eller ställande under tvångsförvaltning, eller klagan över annan
av utraätningsman vidtagen åtgärd verka uppehåll däri, med mindre överexekutor
annorledes förordnar.

Utslag,
varigenom--------------

Ej må klagan över
utmätning hindra förrättningens fullbordan eller egendomens försäljning eller
klagan över annan av utmätningsraan vidtagen åtgärd verka uppehåll däri, raed
mindre överexekutor annorlunda förordnar.

förordnat
därom.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nöjes ej part åt överexekutors
beslut i utsökningsmål, äger han besvära sig däröver i hovrätten. Har
beslutet meddelats av Konungens befallningshavande i län, som. hör under
skilda hovrätter, skall fullföljd ske i den hovrätt till vilken målet kan
hänföras på grund av belägenheten inom dess dorakrets av utmätningsmans tj
änstgöringsoraråde, av fast egendora, som målet berör eller vars köpeskilling
eller avkastning är i fråga, eller av ort för verk-

' Senaste lydelse 1937: 452. ' Senaste lydelse 1963: 255.
» Senaste lydelse 1967:140.

Nöjes ej part åt
överexekutors beslut i utsökningsmål, äger han besvära sig däröver i
hovrätten. Har beslutet meddelats av Konungens befallningshavande i län, sora
hör under skilda hovrätter, skall fullföljd ske i den hovrätt till vilken
målet kan hänföras på grund av belägenheten inom dess domkrets av
ut-raälningsmans tjänstgöringsområde, av fast egendom, som målet berör, eller
av ort för verkställighets- eller handräckningsåtgärd. Kan hovrätts

opaginerad Kontrollera mot PDF

KungL Maj:ts
proposition nr 20 år 1971

491

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Föreslagen lydelse)

behörighet
ej bestämmas på det sättet, skall fullföljd ske, om den mot vilken åtgärd
sökts har att svara i tristemål i allmänhet vid dorastol inom länet, i den
hovrätt under rilken dorastolen hör och eljest i den hovrätt under vilken
den stad hör, där Konungens befallningshavande har sitt säte. Del åligger
överexekutor, då slutligi utslag gives eller då auktion hållils eller då i
annan ordning försäljning skett, alt meddela underrättelse om vad som är att
iakttaga vid ändrings sökande samt äventyret, om det försuramas. Vad
Konungens befallningshavande i fall då länet hör under skilda hovrätter
angivit om behörig hovrätt skall lända till efterrättelse.

(Nuvarande
lydelse)

ställighets-
eller handräckningsåtgärd. Kan hovrätts behörighet ej sålunda bestämmas,
skall fullföljd ske, ora den mot rilken åtgärd sökts har atl svara i tristemål
i allmänhet vid doraslol inora länet, i den hovrätt under rilken dorastolen hör
och eljest i den hovrätt under vilken den stad hör, där Konungens befallningshavande
har sitt säte. Det åligger överexekutor, då slutligt utslag gives eller då
auktion hållits av honom eller då i annan ordning särskild försäljning av
fastighetstillbehör skett, att meddela underrättelse om vad som är att iakttaga
vid ändrings sökande samt äventyret, om det försummas. Vad Konungens befallningshavande
i fall då länet hör under skilda hovrätter angirit om behörig hovrätt skall
lända till efterrättelse.

Över
utslag----------------------- talan däreraot.

Ej
raå---------------- ulraätningsraan behörig.

213 §.1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vill någon överklaga
överexekutors slutliga utslag i fråga om fördelning av köpeskilling för fast
egendom eller av medel, som avses i 143 § 2 mom. eller i 7 kap., eller på
klagan över utmätning eller förslag till fördelning av köpeskilling, skall han
inkoraraa till överexekutor med besvärsinlaga inom tre veckor från den dag då
utslaget meddelades.

Den som rill klaga över
auktion, som överexekutor hållit, eller över särskild försäljning av
fastighetslillbehör i annan ordning skall inkom-

Vill någon överklaga
överexekutors slutliga utslag z' mål som avses i 201 eller 203 § skall han
inkomma till överexekutor med besvärsinlaga inom tre veckor från den dag då utslaget
meddelades.

Den
som rill klaga över auktion, som överexekutor hållit, eller försäljning som
överexekutor verkställt i annan ordning skall inkomma till

opaginerad Kontrollera mot PDF

Senaste lydelse 1967:140.

opaginerad Kontrollera mot PDF

492

KungL Maj:ts
proposition nr 20 år 1971

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande
lydelse)

ma
till överexekutor med sin besvärsinlaga inom tre veckor från försäljningsdagen.
Besvär över borgenärsförteckningen skola dock, när de ej avse bestämmande av
lägsta budet eller andra villkor för försäljningen, anföras i den ordning som
är föreskriven för klagan över överexekutors utslag i fråga om köpeskillings
fördelning.

(Föreslagen
lydelse)

överexekutor
med sin besvärsinlaga inom tre veckor från försäljningsdagen. Besvär över
sakägarförteckning som ej avse upphävande av auktion få dock ej anföras annat
än i sammanhang med klagan över fördelning av influtna medel.

Den
som vill överklaga överexekutors utslag i fråga om fördelning av medel som
avses i 140, 140 a eller 143 § skall inkomma till överexekutor med
besvärsinlaga inom tre veckor från den dag då utslaget meddelades.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sedan besvär

Vad i-------

1
mom. sägs.

---- eller beslut.

Om besvär anförts över
försäljning som överexekutor verkställt, kan hovrätten förordna att fortsatt
verkställighet tills vidare ej får äga mm innan slutligt utslag meddelas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Övergångsbestämmelser

1.
Denna lag träder i kraft den 1
januari 1972.

2.
Har ägarhypotek utraätts men
försäljning därav ej ägt rum före ikraftträdandet, tillämpas de nya
bestämmelserna, om ej annat följer av punkt 4. Tid som anges i 91 a g 2 raom.
räknas därvid från ikraftträdandet.

3.
Pantförskrives enligt 91 b §
skuldebrev, som enligt äldre bestämmelser är inlecknat i fast egendom, upphör
personligt betalningsansvar på grund av skuldebrevet.

4.
Har fast egendom eller andel i
inteckning utmätts före ikraftträdandet, tillämpas 82 § i sin äldre lydelse.

1 Senaste lydelse 1963: 255.

opaginerad Kontrollera mot PDF

KungL
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 493

5.
Har intecknad fordran före
ikraftträdandet fastställts till betalning ur fast egendom, äger 86 g i sin nya
lydelse motsvarande tillämpning.

6.
Ärende, som rör utmätt fast
egendom och är anhängigt hos utmätningsman rid ikraftträdandet, skall
överläranas till överexekutor, sedan utmätningsmannen har fullgjort vad som
åligger honom enligt äldre bestämmelser.

7.
Har auktion på fast egendom
hållits före ikraftträdandet, tiUärapas äldre bestämmelser i fråga om inropares
förpliktelser samt köpeskillingens fördelning och vad som har samband därraed.

8.
Skall fartyg eller gods i
fartyg eller i luftfartyg säljas utraätningsris under konkurs, tiUärapas äldre
lydelsen av 139 g, ora konkursansökningen gjorts före ikraftträdandet.

9.
Har fördelningsförslag
fraralagls av utmätningsmannen eller beslut raeddelals av överexekutor före
ikraftträdandet, tiUärapas äldre lydelsen av 154 g.

10.
Har tvångsförvaltning begärts
före ikraftträdandet, tiUärapas äldre bestäraraelser därom.

11.
Vad som i 184 g i dess nya
lydelse sägs om kvarstad på avkastning tillämpas också beträffande ränta som på
grund av utfästelse enligt äldre bestäraraelser utgår av fast egendora.

12.
Bestäramelsen i 201 g 4 mom,
tillämpas ej, ora egendoraen utraätts före ikraftträdandet. Bestäraraelserna i
209, 211, 213 och 218 gg i sin nya lydelse äger ej tillämpning, om överexekutor
meddelat utslag eller verkställt försäljning före ikraftträdandet.

13.
Bestäramelserna i 88 c § äger
icke tillärapning i fråga om uttagande av böter, riten eller annan med brott
förenad påföljd, sora innefattar betalningsskyldighet, och icke heller rid
indrivning av vad sora i mål eller ärende vid domstol eller i övrigt i samband
med rättegång har utgått av allmänna raedel och som enligt dorastolens beslut
skall återgäldas.

14.
Förekommer i lag eller annan
författning hänvisning till föreskrift som ersatts genom bestämmelse i nya
lagen, tiUärapas i stället den nya bestäraraelsen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

494

Kungl. Maj:ts
proposition nr 20 år 1971

opaginerad Kontrollera mot PDF

3)
Förslag

till

Lag
om ändring i lagsökningslagen (1946: 808)

Härigenora förordnas, att
1, 3 och 13 §§ lagsökningslagen (1946:808) skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Borgenär som för sin
fordran har inteckning äger också genom lagsökning söka betalning ur den
egendom vari inteckningen gäller.

För
fordran------------------------- nedan sägs.

Genom
lagsökning får även, om borgenären har skriftliga bevis, prövas humvida
förfallen fordran skall på grund av inteckning utgå med förmånsrätt i viss
egendom.

Vad i denna lag sägs om gäldenären tillämpas vid lagsökning enligt
andra stycket på ägaren av den intecknade egendomen.

3
§ .

opaginerad Kontrollera mot PDF

Finnes den åberopade
handlingen icke innefatta beris ora fordran eller prövar rätlen eljest hinder
möta för upptagande av ansökningen, skall den avvisas; bevis därom skall tecknas
å ena exemplaret av ansökningen.

Finnas åberopade
handlingar icke innefatta bevis om fordran eller om åberopad förmånsrätt eller
prövar rätten eljest hinder möta att upptaga ansökan enligt 1 § första eller
andra stycket, skall den avrisas. Beris därom skall tecknas å ena exemplaret
av ansökningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Äro ej sådana skäl för
handen alt målet bör hänskjutas till rättegång, skall betalningsskyldighet
åläggas gäldenären; avser lagsökningen betalning ur egendom vari inteckning

Äro ej sådana skäl för
handen atl målet bör hänskjutas till rättegång, skall betalningsskyldighet
åläggas gäldenären. / fall som avses i 1 § andra stycket skall fastställas att
ford-

opaginerad Kontrollera mot PDF

» Senaste lydelse 1967:142.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 495

(Nuvarande
lydelse) (Föreslagen lydelse)

gäller,
skall rätten faststäUa förd- ringen skall utgå med förmånsrätt i ringen
till betalning ur egendomen, egendomen i den omfattning som

gäller enligt lag.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972.

Om
inteckningshandling som rör fast egendom vid ikraftträdandet utgör pant för
fordran, får lagsökning äga rura enligt 1 g andra stycket i dess nya lydelse,
även om fordringen eller pantförskrivningen ej grundas på skriftligt bevis.
Målet skall hänskjutas till rättegång, om det görs invändning som hänför sig
till fordringen eller pantförskrivningen och borgenärens rätt finnes stridig.

4)
Förslag

till

Lag

om
ändring i rättegångsbalken

Härigenom
förordnas, att 33 kap, 5 g rättegångsbalken skall ha nedan angivna lydelse,

(Lydelse
enligt prop. 1970:13) (Föreslagen lydelse)

33
KAP,

5 g.

Tredskodom
delgives genom rät- Tredskodom delgives genom rät

tens försorg endast tens försorg endast

om
den innebär att intecknad förd- om den innebär att fordran fast-

ran faslställes till betalning ur fast ställes att utgå med särskild för

egendom, toratrält eller vattenfalls- månsrätt i fast egendom eller tomt

rätt, rätt,

ora
den part som yrkat tredsko- om den part som yrkat tredsko-

doinen
begär det, eller domen begär det, eller

om
part åtnjutit fri rättegång, ora part åtnjutit fri rättegång.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972.

Bestämmelserna
i 33 kap, 5 § om tredskodom, varigenom fordran faslställes att utgå med
särskild förmånsrätt i tomträtt, äger raotsvarande tillämpning i fråga om
Iredskodora, varigenora fordran faslställes att utgå med särskild förmånsrätt
i vatlenfallsrätt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

496

Kungl. Maj:ts
proposition nr 20 dr 1971

opaginerad Kontrollera mot PDF

5)
Fiirslag

till

Lag
om ändring i konkurslagen (1921: 225)

Härigenom
förordnas i fråga ora konkurslagen (1921: 225)i, dels att 4 och 68 § g skall
upphöra att gälla,

dels att 24, 29, 31, 33,
70, 71, 76, 78, 138, 143, 195 och 216 §g skaU ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har innan beslut om
egendomsavträde meddelats egendom blivit utmätt till gäldande av fordran, för
vilken borgenären hade panträtt i egendomen, skall verkställigheten fortgå
ulan hinder av konkursen.

Där i andra fall
utmätning skett å fast egendom eller å fartyg eller luftfartyg eller å gods i
fartyg eller luftfartyg eller å intecknade reservdelar till luftfartyg, skall
verkställigheten fortgå, så vida ej efter ty i 68 § sägs framställning om dess
inställande göres innan försäljning av egendomen ägt rum.

Har
eljest utmätning skett å lös egendom, upphöre utmätningsmans befattning med
egendomen, utan så är att denna blivit försåld före ovannämnda besluts
meddelande.

Har
utmätning skett innan beslut om egendomsavträde meddelats, skall
verkställigheten fortgå ulan hinder av konkursen om ej annat följer av andra
eller tredje stycket. Om utmätningssökanden ej hade panträtt och den
förmånsrätt som han vunnit genom utmätningen skall gå åter, skall belopp, som
enligt utsökningslagen (1877:31 s. 1) skolat utgivas till utmätningssökanden
eller annan än panthavare, i stället redovisas till förvaltaren.

Verkställigheten skall
på begäran av förvaltaren uppskjutas, om det behövs för att borgenärers rätt
skall kunna tillvaratagas eller eljest synnerliga skäl föreligga. Begäran om
uppskov får göras även av borgenär, vars rätt kan bero därav. Om auktion är
utsatt, skall konkursboet betala kostnad som blir onyttig genom uppskovet.

Om
utmätningssökanden ej hade panträtt och den förmånsrätt som han vunnit genom
utmätningen skall

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 Senaste lydelse av 4 § 1967: 144.

« Senaste lydelse 1955: 236 (jfr 1955: 629).

opaginerad Kontrollera mot PDF

KungL Maj:ts
proposition nr 20 år 1971

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

497

opaginerad Kontrollera mot PDF

gå åter, skall även utmätningen gå åter om förvaltaren yrkar det innan
egendomen blivit såld.

opaginerad Kontrollera mot PDF

29 g.i konkursboet
åter.

Om borgenär under ovan
angiven tid sökt inteckning av skuldebrev för fordran, vid vars tillkomst
sådan säkerhet ej betingals, är borgenären pliktig att på talan av
konkursboet

Har
gäldenären

antingen återställa
inteckningshandlingen lill boet eller också tillhandahålla
inteckningshandling angående luftfartyg för utbyte enligt vad som är
föreskrivet därom samt handling, på grund varav inteckning i fartyg eller
företagsinteckning sökts, för inteckningens dödande.

Har
borgenär under ovan angiven tid sökt inteckning z' gäidenärens egendom för
fordran, vid vars tillkomst sådan säkerhet ej betingats, och är ej fråga om
inteckning, som inom den i 11 kap. 2§ jordabalken stadgade tid sökts för
fordran, som där avses, är borgenären pliktig alt på talan av konkursboet
antingen återställa inteckningshandlingen till boet eller också tillhandahålla
inteckningshandling angående fast egendom eller luftfartyg för verkställande
av utbyte enligt vad sora är föreskrivet därom särat handling, på grund varav
inteckning i fartjg eller företagsinteckning sökts, för inteckningens dödande.

Vad
sålunda------- om konkursansökningen.

Vad
i---------------------- till pensionsstiftelse

31 g.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har inom trettio dagar
innan konkursansökningen gjordes eller under tiden därefter till dess beslutet
om egendomsavträde meddelades egendom blivit för någon borgenärs fordran
z" mät tagen och har borgenären genom utmätningen erhållit betalning,
gånge den betalning på talan av konkursboet åter.

Har inom trettio dagar
innan konkursansökningen gjordes eller under tiden därefter lill dess beslutet
ora egendomsavträde meddelades egendom tagits i mät för borgenärs fordran,
skall den förmånsrätt eller betalning som vunnits genom utmätningen på talan
av konkursboet gå åter. Har borgenär ej fått betalning när den rått som vunnits
genom utmätningen skall gå åter, behöver särskild talan dock ej väckas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

» Senaste lydelse 1967: 533.

opaginerad Kontrollera mot PDF

498 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

{Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

opaginerad Kontrollera mot PDF

-- konkursansökningen
gjordes.

Har
vid

Där dödsbos egendom hUvit
avträdd till konkurs på ansökning, som gjorts inom en månad från det bouppteckning
förrättades eller liden därför tilländagick eller, ora efter ansökning inora
sålunda stadgad lid egendomen blivit avträdd till förvallning av
boutredningsman, inom en månad från det boutredningsman förordnades, skall,
ändå att rält till återvinning ej föreligger enligt vad förut i detta kapitel
är sagl, avtal, sora för dödsboet slutits lill skada för borgenärerna, på talan
av konkursboet återgå, ora den, med vilken avtalet ingicks, hade skälig anledning
lill anlagande, att dödsboet var på obestånd. Har, efter dödsfallet, borgenär
till skada för övriga borgenärer erhålUt betalning eller fått utfäst pant
till sig överlämnad, skall i konkursen vad nyss är sagt om återgång av avtal
äga tillämpning. Är inteckning sökt i dödsboets egendom på grund av
raedgivande, som lämnats efter dödsfallet eller som av den döde givils för
fordran, vid vars tillkomst sådan säkerhet ej betingals, och är ej fråga om
inteckning, som inom den i 11 kap. 2§ jordabalken stadgade tid sökts för
fordran, som där avses, skall, där konkurs inträffar såsora nyss sagls, städse
gälla vad i 29 g är stadgat ora inteckning.

Där dödsbos egendom blirit
avträdd till konkurs på ansökning, sora gjorts inom en månad från det bouppteckning
förrättades eller tiden därför tilländagick eller, om efter ansökning inom
sålunda stadgad tid egendomen blivit avträdd lill förvallning av
boutredningsman, inom en månad från det boutredningsman förordnades, skall,
ändå all rätt till återvinning ej föreligger enligt vad förut i delta kapitel
är sagl, avtal, som för dödsboet slutits till skada för borgenärerna, på talan
av konkursboet återgå, om den, med vilken avtalet ingicks, hade skälig anledning
till antagande, all dödsboet var på obestånd. Har, efter dödsfallet, borgenär
lill skada för övriga borgenärer erhållit betalning eller fått utfäst pant
till sig överlämnad, skall i konkursen vad nyss är sagl om återgång av avtal
äga tillämpning. Är inteckning av skuldebrev sökt i dödsboets egendora på
grund av raedgivande, som lämnats efter dödsfallet eller som av den döde
givits för fordran, rid vars tillkorasl sådan säkerhet ej betingats, skall,
där konkurs inträffar, såsom nyss sagts, städse gälla vad i 29 g är stadgat om
inteck-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Finnes i boet fast
egend(mi, äge förvaltaren hos vederbörande myn-

Finnes i boet fast
egendora, äge förvaltaren hos vederbörande myn-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Senaste lydelse 1933: 324.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition
nr 20 år 1971

499

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande
lydelse)

dighet
äska försäljning därav i den ordning utsökningslagen bestämmer. Egendomen må
jämväl säljas i annan ordning, så framt förvaltaren finner det för boel
fördelaktigare och rätlens ombudsman till försäljningen lämnar bifall; vägrar
han bifall, begäre förvaltaren borgenärernas samtycke. Ej må i något fall
försäljning au fast egendom ske annorledes än å auktion, med mindre gäldenären
det medgiver.

Har
auktion å fast egendora, sora hör lill boel, hållils i den ordmng utsökningslagen
bestämmer utan att försäljning kommit till stånd, må förvaltaren underlåta att
vidtaga ji-terligare åtgärder för egendomens försäljning. Har auktion i
nyssnäran-da ordning ej ägt rura, men föreligger anledning lill antagande, atl
sådan auktion ej kommer att leda till försäljning, äge förvaltaren med samtycke
av orabudsraannen underlåta att föranstalta om egendomens avyttrande, där de
borgenärer, sora i konkursen bevakat fordringar, för vilka egendomen häftar
enligt 17 kap. 9 § handelsbalken eller 11 kap. 2 § jordabalken eller som skola
ur egendomen utgå med förmånsrätt framför intecknad fordran, det tillstädja.

Varder
auktion å boets fasta egendom utsatt alt hållas i den ordning utsökningslagen
stadgar, åligge det förvaltaren alt före auldionen eller, där jämlikt 102 §
samma lag särskilt sammanträde skall hållas, före det sammanträde till
auktionsförrättaren avlämna behållning, som under

(Föreslagen
lydelse)

dighet
begära försäljning därav i den ordning som gäller för utmätt sådan egendom.
Egendomen må jämväl säljas i annan ordning, så framt förvaltaren finner det
för boet fördelaktigare och rättens ombudsraan till försäljningen läranar
bifall; vägrar han bifall, begäre förvaltaren borgenärernas saratycke. När
det lämpligen kan ske, skall förvaltaren inhämta gäidenärens mening beträffande
försäljningen.

Har
auktion å fast egendom, som hör lill boel, hållils i den ordmng som gäller för
utmätt sådan egendom utan att försäljning kommit till stånd, må förvaltaren
underlåta att vidtaga ytterligare åtgärder för egendoraens försäljning. Har
auktion i nyssnämnda ordning ej ägt rum, raen föreligger anledning till antagande,
alt sådan auktion ej komraer att leda till försäljning, äge förvaltaren med
samtycke av ombudsmannen underlåta atl föranstalta om egendoraens avyttrande,
där de borgenärer sora i konkursen bevakat fordringar, vilka skola utgå med
särskild förmånsrätt eller bättre rätt ur egendomen, samtyclia därtill.

Varder
auktion å boets fasta egendom utsatt att hållas i den ordning som gäller för
utmätt sådan egendom, åligge det förvaltaren att före bevakningssammanträdet
avlämna behållning som uppkommit under konkursen. BehåUning som ej avlämnas
före bevakningssammanträdet

opaginerad Kontrollera mot PDF

500 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

(Nuvarande
lydelse) (Föreslagen lydelse)

konkursen
av egendomen uppkom- skall, om egendomen säljes, avläm-

mit, så ock före konkursen uppkom- rms före tillträdesdagen och i an-

men behåUning, som på grund därav nat fall innan slutlig utdelning 'sker

att verkställighet, varom i 24 § and- enligt vad som är
föreskrivet därom,

ra stycket förmäles, inställis blivit Förvaltaren
skall även senast vid

till förvaltaren överlämnad. Behåll- bevakningssammanträde
för auktion

ning, som ej sålunda avlämnas, skall, på fast egendom
anmäla arvode, an

dar egendomen försålts vid auktion, nan kostnad och i konkursen beva-

som nyss sagts, tillhandahållas auk- kade fordringar som
böra beaktas

tionsförrättaren före det sammanträ- vid egendomens
försäljning. I den

de, då fördelning av köpeskilUngen mån det är påkallat skall han också

skall äga rum, men eljest innan slut- i ärendet föra talan
för borgenärer

lig utdelning sker överlämnas till som ha förmånsrätt enligt 10 eller

överexekutor att på sätt och i den 11 § förmånsrättslagen ( ). För

ordning utsökningslagen bestämmer valtaren skall genom brev underrätta

i fråga om medel, som influtit under borgenär om anmälan
som han gör

tvångsförvaltning, emellan rättsågar- eller yrkande som han
framställer

ne fördelas. på dennes väynar.

71 g.i

Vill
förvaltaren---------------------- kan ske.

Lös
egendom----------------- försäljningen beroende.

Samtycke
som------------------ gäidenärens rörelse.

Skall
helt fartyg eller gods i far- Skall helt fartyg eller gods i far

tyg säljas, äge förvaltaren, där far- tyg säljas, äge förvaltaren, där far

tyget finnes å ort inora riket, hos ve- tyget finnes å ort inora riket, begära

derbörande utmätningsman äska för- försäljning i den ordning som gäller

säljning i den ordning, som om dylik för utmätt sådan egendom. Är far-

egendom, den där blivit utmätt, sär- tyg, sora skall säljas, inlecknat för

sldlt är stadgad. Är fartyg, som skall gäld, raå det ej säljas annorledes än

säljas, intecknat för gäld, raå det ej utraätningsris, med mindre inleck-

säljas annorledes än utmätningsvis, ningshavare, vilkens fordran ej kan

med mindre inteckningshavare, vil- till fullo gäldas, likväl samtycker till

kens fordran ej kan till fullo gäldas, försäljningen samt, om fartyget in-

likväl samtycker till försäljningen köpts av annan, för inteckningens

saral, ora fartyget inköpts av annan, dödande avläranar inteckningshand-

för inteckningens dödande avlämnar Ungen till den, som utses av honora

inteckningshandlingen till den, som och köparen,

utses av honom och köparen.

Är
fråga om försäljning av luft- Är fråga om försäljning av luft

fartyg eller av intecknade reservde- fartyg eller av intecknade reservde-

' Senaste lydelse 1967:144.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts
proposition nr 20 år 1971

501

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande
lydelse)

lar
lill sådant fartyg och finnes egendomen inom riket, skall vad i 70 g första och
andra styckena sägs äga motsvarande tillärapning. Vill förvaltaren, ehuru
auktion ej ägt rura i den ordning som för ulraält sådan gendom är stadgad, med
ombudsmannens saratycke underlåta alt föranstalta ora egendoraens avyttrande,
skall dock därtill läranas tillstånd av de borgenärer, som i konkursen
bevakat fordran, för vilken egendomen på grund av inteckning häftar eller med
vilken är förenad luftpanlrält i egendomen eller varmed följer rätt att såsom
säkerhet kvarhålla egendoraen eller förmånsrätt som i 17 kap. 4 §
handelsbalken .sägs. Gods i luftfartyg skall säljas i sararaa ordning sora gods
i sjögående fartyg.

Skall gäldenären
tillkommande rätt till andel i inteckning som belastar hans fasta egendom
eller luftfartyg eller lill sådant fartyg höran-'de reservdelar säljas, låle
förvalla-ren innan försäljning sker anskaffa särskild inteckningshandling å det
gäldenären tillkomraande beloppet, där laga hinder däremot icke möter. Skall
försäljning ske av inteckningshandling, som innehaves av gäldenären och för
vilken han är personligen ansvarig, vare förvaltaren pliktig att, där ej
gäldenären medgiver, att handlingen raå försäljas raed bibehållande av hans
ansvarighet, förse handlingen raed påskrift, varigenom .gäldenären frikallas från
ansvarig-het.

(Föreslagen
lydelse)

lar
till sådant fartyg och finnes

egendomen inom riket, skall vad i

70 g första och andra styckena sägs

äga motsvarande tillärapning. Vill

förvaltaren, ehuru auktion ej ägt rura

i den ordning sora för ulmätt sådan

egendom är stadgad, med ombuds

mannens samtycke underlåta att

föranstalta om egendoraens avytt

rande, skall dock därtill lämnas till

stånd av de borgenärer, som i kon

kursen bevakat fordran, för vilken

egendomen på grund av inteckning

häftar eller med vilken är förenad

luflpanlrätl i egendomen eller var

med följer rätt alt såsom säkerhet

kvarhålla egendoraen eller förraåns

rätt enligt 10 eller 11 § förmånsrätts

lagen ( ). Gods i luftfartyg

skall säljas i samraa ordning som

gods i sjögående fartyg.

Skall
gäldenären tillkoramande rätt till andel i inteckning som belastar hans
luftfartyg eller till sådant fartyg hörande reservdelar säljas, låle
förvaltaren innan försäljning sker anskaffa särskild inteckningshandling å det
gäldenären tillkoraraande beloppet, där laga hinder däreraot icke möter.
Skall försäljning ske av inteckningshandling, som innehaves av gäldenären och
för vilken han är personligen ansvarig, vare förvaltaren pliktig alt, där ej
gäldenären medgiver, atl handlingen raå försäljas med bibehållande av hans
ansvarighet, förse handlingen med påskrift, varigenom gäldenären frikallas
från ansvarighet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

502 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

(Nuvarande
lydelse) (Föreslagen lydelse)

Bestämmelserna
i 70 § sista styc

ket äga motsvarande tillämpning,

när gäldenären tillhörig lös egendom

under konkursen skall säljas i den

ordning som gäller för utmätt sådan

egendom. Vad där sägs om talan för

borgenärer gäller även borgenärer

som ha förmånsrätt enligt 12 § för

månsrättslagen ( ).

76 g.i

opaginerad Kontrollera mot PDF

Finner förvaltaren del i
74 § föreskrivna kungörelsesäll icke vara ägnat att bereda kungörelsen nödig
offentlighet, ankomme på honora all vidtaga de ytterUgare åtgärder, som må
anses erforderliga. Skulle han i något fall anse tillfyllest, alt auklio-raen kungöres
i raindre utsträckning än i näranda paragraf stadgas, begäre saralycke därtill
av rättens orabudsraan. Inskränkning i fråga om kungörande av auktion å fast
egendom eller luftfartyg eller inlecknade reservdelar till sådant fartyg må
dock icke äga rum utan gäidenärens sära tycke; ej heller raå sådan inskränkning
ske beträffande kungörande av auktion å annan lös egendora, vari borgenär har
panträtt eller annan särskild förraånsrätt, som z' 17 kap. handelsbalken sägs,
med mindre den borgenär samtycker därtiU.

Finner förvaltaren det
i 74 g före

skrivna kungörelsesätt icke vara äg

nat all bereda kungörelsen nödig of

fentlighet, ankomme på honom att

vidtaga de ytterligare åtgärder, sora

raå anses erforderliga. Skulle han i

något fall anse tillfyllest, atl auktio

nen kungöres i mindre utsträckning

än i nämnda paragraf stadgas, be

gäre samtycke därtill av rätlens om

budsraan. Inskränkning i fråga om

kungörande av auktion å fast egen

dom eller luftfartyg eller intecknade

reservdelar till sådant fartyg må

dock icke äga rum utan gäidenärens

saratycke; ej heller må sådan in

skränkning ske beträffande kungö

rande av auktion å annan lös egen

dom, vari borgenär har panträtt eller

annan särskild förraånsrätt, som

avses i förmånsrättslagen ( ),

med
mindre den borgenär samtjjcker därtill.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har förlikningsanbud
angående osäker eller tristig tillgång blivit gjort och finner förvaltaren
fördelaktigt för konkursboet, alt det anbud

Har förlikningsanbud
gjorts angående osäker eller tvistig tillgång och finner förvaltaren
fördelaktigt för konkursboet alt anbudet antages,

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Senaste lydelse 1955: 236 (jfr 1955: 629),

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts
proposition nr 20 år 1971

503

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande
lydelse)

antages,
begäre samtycke därtill, då tiUgången utgöres av fast egendom, av borgenärerna
men eljest av rättens orabudsraan; godkänner han ej anbudet, äge förvaltaren
hänskjuta frågan till borgenärerna. Ej må dock förlikning avslutas innan
gäldenären fått tillfälle att yttra sig däröver. Vägrar gäldenären sitt samtycke
till förlikning, som avser äganderätt till fast egendom, vare frågan därom förfallen.
Motsätter han sig förlikning angående annan egendom, vare det ej hinder för
förlikningen; dock äge han själv utföra tvisten, där han ställer säkerhet för
vad i förlikning bjudes.

(Föreslagen
lydelse)

skall
han inhämta saralycke därtill av borgenärerna, när tillgången utgöres av fast
egendom, och eljest av rätlens ombudsman. Godkänner denne ej anbudet, äger
förvaltaren hänskjuta frågan till borgenärerna. När det lämpligen kan ske,
skall förvaltaren inhämta gäidenärens mening innan förlikning ingås.
Motsätter sig gäldenären förlikningen och ställer han säkerhet för vad som
bjudes genom den, har han rätt att själv utföra tvisten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ä fordran----

Utgår
fordran

138
g.

För fordringar, som ej
utgå med förmånsrätt, skall, om ränta är utfäst eller eljest lagligen äger
rum, ränteberäkning eraellan borgenärerna inbördes upphöra från den dag, då
beslutet om egendomsavträde meddelades; dock skall ränta beräknas till den
dag, från vilken tiden för klander raot utdelningsförslag, vari sådan fordran
upptagils, är att räkna, där boel förslår till gäldande av raer än
kapitalbeloppet av alla bevakade fordringar utom böter, och skall i sådant
fall å fordran, för rilken ränta ej är utfäst eller eljest lagligen äger
rum, ränta beräknas efter fem för hundra om året från den dag, då näranda
beslut meddelades, till den dag, från rilken klanderlid såsom nyss är sagt
skall räknas.

För
fordringar, sora ej utgå med förmånsrätt, skall, om ränta är utfäst eller
eljest lagligen äger rura, ränteberäkning eraellan borgenärerna inbördes
upphöra från den dag, då beslutet ora egendomsavträde meddelades; dock skall
ränta beräknas lill den dag, från vilken tiden för klander mot
uldelningsförslag, vari sådan fordran upptagils, är att räkna, där boet
förslår lill gäldande av mer än kapitalbeloppet av alla bevakade fordringar
ulora sådana som avses i 19 § förmånsrättslagen ( ), och skall i sådant fall å
fordran, för vilken ränta ej är utfäst eller eljest lagligen äger rum, ränta
beräknas efter fem för hundra om året från den dag, då nämnda beslut meddelades,
lill den dag, från vilken klandertid såsom nyss är sagt skall räknas.

egendomsavträde meddelades.

----- å
betalningsdagen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

504 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

(Nuvarande
lydelse) (Föreslagen lydelse)

143 §,

Har
borgenär förmånsrätt enligt Har borgenär förraånsrätt enligt

17
kap. 4§ handelsbalken, raå ho- 10 eller 11 § förmånsrättslagen

nora raedgivas att innan utdelning ( ), raå honora raedgivas

enligt
vad ovan är stadgat äger rura alt, innan utdelning enligt vad ovan

lyfta betalning för sin fordran, i den är stadgal äger rura, lyfta betalning

mån tillgängliga medel därtill fin- för sin fordran, i den mån tillgäng-

nas, liga medel därtill finnas.

Har
borgenär---------------------- ------------- den egendom.

Övriga
förmånsberältigade--------------------------- tillgång därtill.

Ändå
alt--------------------------- meddelade bestäraraelser.

195

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vad
i denna lag är stadgat beträffande borgenär, sora har lös egendom såsom pant
eller eljest under panträtt i handom, skall äga motsvarande tillärapning i
fråga ora borgenär, som innehar lös egendom raed rält att den till säkerhet för
sin fordran kvarhålla; dock gälle vad nu är sagt icke i avseende å hyresvärds
eller jordägares rätt att kvarhålla egendom till säkerhet för fordran hos hyresgäst
eller arrendator.

Med panträtt i fast
egendom likställes i denna lag särskild förmånsrätt som på annan grund gäller
i egendomen.

Vad i denna lag är stadgat
beträffande borgenär, sora har lös egendora såsom pant eller eljest under panträtt
i handora, skall äga raotsvarande tillämpning i fråga om borgenär, som innehar
lös egendom med rält alt den till säkerhet för sin fordran kvarhålla.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Varder konkursansökning,
som gjorts av borgenär, ej bifallen, och befinnes borgenären hava, då han ingav
ansökningen, saknat skälig anledning lill anlagande, alt gäldenären var på
obestånd eller i fall, varom i 3 och 4 §§ stadgas, att oraständighel, som där
sägs, förelåg, vare borgenären pliktig all, om gäldenären del yrkar, ersätta
den sksida, som

Varder konkursansökning,
som gjorts av borgenär, ej bifallen och befinnes borgenären hava, då han ingav
ansökningen, saknat skälig anledning till anlagande, att gäldenären var på
obestånd eller i fall, varom i 3 g stadgas, att omständighet, sora där sägs,
förelåg, vare borgenären pliktig alt, om gäldenären det yrkar, ersätta den
skada, som skäll-

s. 505 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 505

(Nuvarande
lydelse) (Föreslayen lydelse)

skäligen
må anses hava tillskyndats gen må anses hava tillskyndats gäl-

gäldenären genom ansökningen och denären genom ansökningen och

dess handläggning. dess handläggning.

Övergångsbestämmelser

1.
Denna lag träder i kraft den 1
januari 1972,

2.
24, 70, 71 och 78 gg i deras
nya lydelse tillämpas beträffande försäljning eller förlikning som äger rum
efter ikraftträdandet. Därvid gäller hänvisningarna till 10, 11 eller 12 g
förraånsrättslagen ( ) i stället motsvarande bestämmelser i 17 kap,
handelsbalken, i den mån det föranledes av övergångsbestämmelserna till
förraånsrättslagen.

3.
Vad i 195 § i dess äldre
lydelse sägs om hyresvärds eller jordägares rätt alt kvarhålla egendom till
säkerhet för fordran hos hyresgäst eller arrendator gäller fortfarande, om
sådan rätt består enligt 31 g lagen ( ) om införande av nya jordabalken.

4.
I övrigt tillämpas äldre lag,
när konkursansökningen gjorts före ikraftträdandet. Äldre lydelse av 29 och 33
gg tillämpas när inteckning i fast egendom sökts före iliraftträdandet.

6)
Förslag

tiU

Lag

om ändring i ackordslagen
( )

Härigenom
förordnas, att 16 g ackordslagen ( ) skall ha nedan an-

givna
lydelse.

(Lydelse
enligt prop. 1970:136) (Föreslagen lydelse)

16
g

Sedan
förhandling------------------------- ackordet faslställes.

Bestämmelserna i 31 §
konkurs- Sökes återvinning av förmånsrätt lagen om återvinning av
betalning eller betalning som vunnits genom genom utmätning äger
motsvarande utmätning, får rätten förordna alt tillämpning i fråga om
förmånsrätt fortsatt verkstälUghet av ulniälning-som borgenär vunnit genom
utmät- en tills vidare ej får äga rum. ning. Rätlen får även förordna, alt
fortsalt verkställighet av utmätningen tills vidare ej får äga rum.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972,

s. 506 Kontrollera mot PDF

506 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

7) Förslag till

Lag
om exekutiv försäljning av luftfartyg m. m.

Härigenom
förordnas sora följer,

1 §

Ulraält
luftfartyg och utmätta intecknade reservdelar till sådant fartyg säljes av
överexekutor. Försäljningen skall ske på offenlUg auktion.

I
fråga ora vissa fräraraande luftfartyg eller inlecknade reservdelar till sådana
luflfartyg tiUärapas järate denna lag lagen (1955: 229) i anledning av Sveriges
tillträde till 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt
till luftfartyg.

2 §

Vad
i denna lag sägs om utmätt luflfartyg eller utmätta intecknade reservdelar
till luftfartyg gäller i tillämpliga delar även när sådan egendom skall säljas
exekutivt under konkurs.

3 g

Utmätt
luftfartyg eller utmätta intecknade reservdelar bör säljas inom fyra månader
från utmätningen, om ej hinder möter eller anstånd beriljas enligt andra
stycket.

Anstånd
med försäljningen får beviljas på begäran av utmätningssökanden eller ägaren.
På begäran av ägaren får anstånd beviljas endast om sökanden raedger det eller
särskilda skäl till anstånd föreligger.

4 g

Borgenär
eller annan vars rätt kan vara beroende av egendomens försäljning får utlösa
sökanden. Han träder därigenom i sökandens ställe.

Den
sora vill utlösa sökandlen skall, innan egendomen sålts, till överexekutor
betala sökandens fordran och kostnad för vilken denne svarar.

5 g

Ora
egendom sora ingår i konkursbo skall säljas exekutivt, kan borgenär,

sora i konkursen bevakat fordran varmed är förenad luftpanträtt eller för

vilken egendomen svarar på grund av inteckning eller varmed är förenad

retentionsrätt eller förmånsrätt enligt 10, 11 eller 12 g förraånsrättslagen

( ), begära att egendomen säljes för hans fordran, om
hans rätt

till
betalning ur egendomen är ostridig eller styrkes.

s. 507 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 507

Bestämmelserna
i 4 g äger raotsvarande tillärapning i fråga om rätt att utlösa den som
anslutit sig enligt första stycket.

6 g

Auktion
skall kungöras på lärapligt sätt rainst sex veckor i förväg. Kungörelsen skall
innehålla uppgift ora saramanlräde för fördelning av köpeskillingen.

Innehavare
av fordran som bör iakttagas rid auktionen skall i kungörelsen uppraanas att
anraäla sin rätt till överexekutor senast vid auktionen.

7 §

Minst
en månad före auktionen skall underrättelser om försäljningen sändas i rekommenderade
brev till sökanden och ägaren samt till kända borgenärer som har luftpanträtt,
inteckning eller retentionsrätt. Blir sådan borgenär känd senare, skall
underrättelse genast sändas till honom. Innehåller inskrivningsboken uppgift om
adress, skall den användas. Underrättelse till utrikes ort skall om möjligt
sändas med flygpost.

8 §

Har
auktion ej blivit utlyst så som angivils i 6 och 7 gg, skall förfarandet
avbrytas och ny lid utlysas, om brislen är väsentlig och ej kan avhjälpas på
annat sätt.

Sakägare
som avses i 7 g skall såritt möjligt i god lid före den först utsatta
tidpunkten för auktionen underrättas om avbrottet.

9
§

Överexekutor
skall vid början av auktionen lärana en kortfattad redogörelse för innehållet
i handlingarna och för vidtagna åtgärder. Innehavare av fordran som bör
iakttagas vid auktionen skall uppraanas att anmäla den. Har sådan fordran
anmälts hos överexekutor före auktionen, skall det raeddelas.

Närvarande
sakägare skall beredas tillfälle alt yttra sig om anmälda anspråk och de
villkor som skall gälla för försäljningen.

När
förhandlingen avslutats skall sakägarförteckning upprättas enligt 1017 gg, om
ej avvikelse föranledes av 18 g.

10
§ I sakägarförteckningen upptages 1., ora egendomen ingår i konkursbo,

a)
arvode oeh annan kostnad för
egendomens förvallning under konkursen,

b)
fordran som i konkursen har
förmånsrätt enligt 10, 11 eller 12 g förmånsrätlslagen ( ), om
egendomen också är utmätt.

s. 508 Kontrollera mot PDF

508 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

2.
fordran för vilken egendomen svarar
på grund av luftpanlrält, inteckning eller retentionsrätt,

3.
sökandens fordran, om den ej
upptagits enligt 1 eller 2, samt kostnaden för förfarandet.

Med
fordran avses även ägarhypotek.

11 §

Fordringarna
upptages eft

Fordran upptages i
förteckningen även ora den är beroende av villkor, inteckning är sökt men ännu
ej beviljats eller tvist föreUgger.

När försäljning begärts av
förvaltaren i konkurs, upptages konkursboet sora sökande ulan förraånsrätt, om
ej annat följer av 5 g.

12 g

Fordran
upptages med dess belopp den dag då samraanträde för köpeskillingens
fördelning skall äga rura. Fordran, som ej är förfallen till betalning och
icke löper med ränta före förfallodagen, upptages med det belopp sora efter fem
procents årlig ränta utgör fordringens värde nämnda dag. Motsvarande gäller,
om utfäst ränta är lägre än fem procent.

Ränta
på intecknad fordran beräknas för ell år, ora del ej visas alt den slår inne
för annan lid. På ägarhypotek beräknas ej ränta, ora det icke är utraätl.

13 g

I
övrigt anges i sakägarförteckningen

1.
sammanlagda beloppet av
fordringar med bättre rätt än den för vilken egendomen skall säljas och
kostnaden för förfarandet (skyddsbeloppet) samt vilka fordringar sora är
skyddade,

2.
det lägsta bud sora raåste
avges för alt egendomen enUgt 15 g skall få säljas,

3.
betalningsvillkoren.

Om
reservdelar skall säljas på begäran av borgenär sora ej har inteckning för sin
fordran, får skyddsbeloppet ej i något fall bestäraraas högre än till två
tredjedelar av det värde som åsatts reservdelarna enligt 73 g utsökningslagen
(1877: 31 s. 1).

14 §

Vid
försäljning av flera luftfartyg skall varje fartyg utropas för sig. Luftfartyg
som är i samme ägares hand och svarar för samma fordringar skall dock utropas
gemensamt, om ägaren eller borgenär ej begär särskild försäljning av risst
eller vissa fartyg. Särskild sakägarförteckning skall upprättas för egendom som
utropas för sig. Beträffande fordran för

s. 509 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 509

vilken
flera luftfartyg svarar skall i förteckningen anraärkas, att raindre belopp än
förteckningen anger kan korama att falla på egendomen till följd av att
köpeskillingen för annan egendom lämnar tillgång lill betalning av fordringen
eller del därav.

Första stycket äger
motsvarande tillärapning rid försäljning av luftfartyg järate intecknat lager
av reservdelar. Luftfartyg och reservdelslager får dock ej utropas geraensarat,
ora fordran bevakats av borgenär som ej har inteckning i reservdelarna.

Lager
av reservdelar som ej utropas gemensamt raed luftfartyg kan på begäran av
lagrets ägare eller borgenär utropas i skilda poster, med förbehåll att
försäljning av sådan post sker endast om försäljningen med hänsyn även till de
bud som avges för andra poster kan godkännas enligt 20 g.'

15 g

Vid
försäljningen skall skyddsbeloppet täckas av köpeskillingen för egendomen och
andra raedel som finns all tillgå.

16 g

Köpeskillingen
skall betalas kontant. Efter medgivande av inteckningshavare får dock
kapitalbeloppet av intecknad fordran som faller inora köpeskillingen innestå i
avräkning på denna, om det ej är fråga om sådan fordran som avses i 11 g andra
stycket. Omfattar inteckningen två eller flera luftfartyg eller luftfartyg
jämte reservdelar, får fordringen innestå endast om all den intecknade
egendomen blivit utmätt och säljes vid geraensarat utrop.

I
sakägarförteckningen skall anmärkas, om fordran ej får innestå.

17 g

Den
som ropar in egendomen är skyldig alt efter inropet lärana handpenning sora
raotsvarar en sjättedel av köpeskillingen, dock ej raindre än den kostnad sora
skall ulgå ur egendoraen.

Handpenningen
skall betalas kontant, om ej inroparen ställer säkerhet för beloppet.

Staten,
kommun, landstingskomraun och koraraunalförbund behöver ej lärana handpenning
eller ställa säkerhet raen blir i fall sora avses i 23 g ersältningsskyldiga
intill motsvarande belopp.

Ogulden
del av den kontanta köpeskillingen skall betalas senast rid sammanträdet för
köpeskillingens fördelning, i den mån ej den sora enligt förteckningen är
betalningsberättigad medgivit avräkning.

När
köpeskillingen lill fullo betalats, får köparen komraa i besittning av
egendomen. Egendomen svarar därefter ej för annan skuld än sådan som köparen
övertagit enligt 16 §.

s. 510 Kontrollera mot PDF

510 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

18 §

På
begäran av sakägare vars rätt beror därav kan försäljningen ske på andra
villkor än som angivits ovan, om avvikelsen ej gör intrång i annans rätt. Den
som ej själv begärt försäljning får icke motsätta sig, alt skyddsbeloppet
höjes.

19 g

Innan
egendomen ropas ut skall redogörelse lämnas för innehållet i sakägarförteckningen.
Upplysning skall lämnas, att egendomen ropas ut under förbehåll alt inrop skall
prövas enligt 20 g.

20 g

Innan
inrop godlages skall överexekutor pröva om i 15 g angivet villkor för
försäljning är uppfyllt.

Om
samtliga berörda sakägare medger det, får inrop godtagas utan hinder av första
stycket. Sökanden kan medge, att inrop godlages faslän kostnaden för förfarandet
ej blirit täckt.

Inrop
får ej godtagas, om sökandens fordran ej täckes och han motsätter sig atl
försäljning sker.

21 g

Om
inropare ej ulan dröjsmål lämnar föreskriven handpenning, skall egendoraen
ropas ut på nytt. Överexekutor kan på begäran göra ett kort uppehåll i
handläggningen för all bereda inroparen tillfälle att anskaffa handpenning, om
uppehållet ej kan antagas medföra beaktansvärd olägenhet.

Betalar
ej inroparen ogulden del av den kontanta köpeskillingen senast vid
fördelningssararaanträde;t, är inropet ogiltigt.

22 g

Har
inrop blivit ogiltigt enligt 21 g andra stycket, skall nytt försäljningsförsök
göras, ora ej sökanden avstår därifrån.

I
fråga ora ny auktion äger 621 §§ raotsvarande tillärapning. Anraälan som skett
för en auktion gäller även för senare auktion.

Skall
nytt försäljningsförsök ej göras, går utmätningen åter. Delta gäller dock ej
medel sora influtit eller inflyter med anledning av redan ridtagna åtgärder.

23 §

När
ny auktion hålles sedan inrop blivit ogiltigt enligt 21 g andra stycket, skall
handpenningen lagas i anspråk i den mån det behövs för att sammanlagt samma
belopp skaU uppnås som vid den förra auktionen jämte sex procents årlig ränta
därå från utsatt dag för köpeskillingens fördelning till och med den nya dagen
för sådan fördelning och kostnaden för den

s. 511 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 511

nya
auktionen. Detta gäller även ora ändrade förhållanden inträtt. Vad sora ej
behöver tagas i anspråk skall återläranas, när den nye inroparen fullgjort sin
betalningsskyldighet.

Blir egendoraen ej såld
när ny auktion hålles, är hela handpenningen förverkad. Hålles ej ny auktion,
skall handpenningen användas till betalning av kostnader för förfarandet som
blivit onyttiga. Återstoden tillkommer inroparen.

Om rält för inroparen att
i visst fall frånträda köpet och återfå handpenning finns bestämmelser i 25 g.

24 §

I
fråga om fördelning av köpeskilling och andra tillgängliga raedel äger vad som
enUgt 143166 gg utsökningslagen (1877: 31 s. 1) gäller beträffande fast
egendom motsvarande tillämpning. I fall som avses i 13 § andra stycket får
dock den sora har inteckning i reservdelarna ej till skada för borgenär som
icke bar inteckning göra sin rätt gällande till högre belopp än som svarar mot
två tredjedelar av köpeskillingen för reservdelarna minskad raed kostnaden för
förfarandet. Därvid skall i fall som avses i 23 g handpenning för reservdelarna
läggas till köpeskillingen, i den mån den ej skall liUkoraraa inroparen.

Angående
klagan över överexekutors åtgärd vid auktion och verkan därav eller i fråga
ora fördelning som avses i första stycket gäller vad som i utsökningslagen
föreskrives för motsvarande ärenden sora rör fast egendom.

25 g

överklagas
exekutiv auktion, skall inroparen ulan hinder därav fullgöra sin
betalningsskyldighet senast vid fördelningssararaanträdet. Han äger också
koraraa i besittning av den sålda egendomen, om ej annat förordnats enligt 218
§ utsökningslagen (1877: 31 s. 1) innan han blivit berättigad därtill.

Får
inroparen enligt meddelat förordnande ej komina i besittning av den sålda
egendomen och är hindret ej häri inom tre månader från dagen för
köpeskillingens fördelning, får han frånträda köpet och återfå vad han betalat
jämte därå upplupen ränta, om han gör anraälan därom hos överexekutor medan
hindret alltjämt består.

Övergångsbestämmelser

1.
Denna lag träder i kraft den 1
januari 1972. Genom lagen upphäves lagen (1955:235) med särskilda bestämmelser
om försäljning av utmätt luflfartyg m. m.

2.
Nya lagens bestäraraelser ora
sakägarförteckning särat om kungörande

s. 512 Kontrollera mot PDF

512 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

av auktion och vad som har samband därmed tillämpas före
lagens ikraftträdande, om auktion skall hiillas först efter ikraftträdandet.

3. Om auktion hållits före nya lagens
ikraftträdande, tillämpas äldre lag i fråga om inropares förpliktelser samt
köpeskillingens fördelning och vad som har samband därmed.

4. övergångsbestämmelserna till lagen
(1967: 143) angående ändrad lydelse av 4 och 7 gg lagen den 12 maj 1955 (nr
235) med särskilda bestämmelser ora försäljning av utmätt luftfartyg m. m.
äger motsvarande tillämpning med avseende på nya lagen.

5. Bestäraraelserna i 3 g nya lagen
äger icke tillärapning i fråga om uttagande av böter, viten eller annan med
brott förenad påföljd, som innefattar betalningsskyldighet, och icke heller
vid indrivning av vad som i raål eller ärende vid domstol eller i övrigt i
samband med rättegång har utgått av allmänna medel och som enligt domstolens
beslut skall återgäldas.

6. Förekommer i lag eller annan
författning hänvisning till föreskrift som ersatts genom bestämmelse ;i nya
lagen, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

8) Förslag till

Lag

om ändring i lagen (1955:229) i anledning av Sveriges
tillträde till 1948 års

konvention rörande inteimationellt erkännande av rätt till
luftfartyg

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1955: 229) i
anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande
internationellt erkännande av rätt till luftfartyg,

dels att 6 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i 8 g ordet "luftfartsslyrelsen" skall
bytas ut mot "luftfartsverket".

(Nuvarande lydelse} (Föreslagen lydelse)

6 §.

Där försäljning av luftfartyg eller När exekutiv försäljning av luft-

i 4 g
omnämnda reservdelar till så- fartyg
eller i 4 g omnäranda reserv-

dant fartyg skall äga rum z den ord- delar till sådant fartyg skall äga

ning', som stadgas i lagen med sär- rum, åUgger det den som påkallat

skilda
bestämmelser om försäljning försäljningen
att ingiva elt av veder-

av
utmätt luftfartyg m.m., åligge börande
myndighet i den stat där

den som
påkallat försäljningen att fartyget är
registrerat utfärdat gra-

till auktionsförrättaren ingiva ett av vationsbevis angående egendomen

vederbörande
myndighet i den stat jämte styrkt översättning av beriset

s. 513 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts
proposition nr 20 år 1971

513

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande
lydelse)

där
fartyget är registrerat utfärdat gravationsbevis angående egendoraen järate
styrkt översättning av beviset ävensom atl, då fråga är om luftfartyg, senast
en månad före auktionen låta kungöra försäljningen å registreringsorten enligt
där gällande lag. Inom samma lid skall underrättelse varom stadgas i 3 § lagen
med särskilda bestämmelser om försäljning av utmätt luftfartyg m. m. sändas
till innehavaren av varje i fartyget inskriven rättighet, som skall erkännas
enligt denna lag.

/
borgenärsförteckningen skall upptagas, utöver de i 4 § lagen med särskilda
bestämmelser om försäljning av utmätt luftfartyg m. m. avsedda fordringarna
och kostnaderna, annan rättighet som skall erkännas enligt denna lag.
Försäljningen skall ske under förbehåll om beståndet av sådan rättighet, därest
den enligt förteckningen faller inom lägsta budet. FaUer rättigheten utom
lägsta budet, äge vad i 123 § utsökningslagen sägs motsvarande tillämpning.

(Föreslagen
lydelse)

ävensom
att, då fråga är om luftfartyg, senast en månad före auktionen låta kungöra
försäljningen på registreringsorlen enligt där gällande lag. Inom sarama tid
skall underrättelse i föreskriven ordning sändas till innehavaren av varje i
fartyget inskriven rättighet, som skall erkännas enUgt denna lag.

Utöver
de fordringar och kostnader som annars skola upptagas i sakägarförteckning
vid exekutiv försäljning av luftfartyg eller reservdelar skall i förteckningen
upptagas annan rättighet som skall erkännas enligt denna lag. Beträffande sådan
rättighets ställning vid exekutiv försäljning äger vad som gäller beträffande
förbehåll för rättigheter i fast egendom som säljes exekutivt motsvarande
tiUämpning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag trädei: i kraft den 1 januari 1972.

9)
Förslag

tiU

Lag

om
ändring i förordningen (1877: 31 s. 51) om nya utsökningslagens

införande
och vad i avseende därå iakttagas skall

Härigenom
förordnas, att 12 g förordningen (1877: 31 s. 51) om nya utsökningslagens
införande och vad i avseende därå iakttagas skall skall upphöra att gälla vid
utgången av år 1971.

17 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 20

opaginerad Kontrollera mot PDF

514

KungL Maj:ts
proposition nr 20 år 1971

opaginerad Kontrollera mot PDF

10)
Förslag

till

Lag om ändring i jordabalken

Härigenom
förordnas, att 6 kap. 15 g, 7 kap. 16, 17 och 19 gg, 8 kap. 15 g, 12 kap. 29 g,
17 kap. 10 g, 19 kap. 21 g, 20 kap. 6 och 9 gg, 22 kap. 3 g samt 23 kap. 2 g
jordabalken skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har myndighet

(Lydelse enligt prop.
1970:20)

(Föreslagen
lydelse) 6 KAP.

15
g

------------- motsvarande
tillämpning.

Första
stycket gäller ej, om efter exekutiv underhandsförsäljning av fastighet
fördelning skett av andra medel än sådana som influtit genom särskild
försäljning av tillbehör.

opaginerad Kontrollera mot PDF

7
KAP.

16 g

Säljes
fastighet på exekutiv auk- Efter exekutiv försäljning av fas-

tion, gäller upplåtelse av nyttjande- lighet gäller upplåtelse av nyttjande

rätt, servitut eller rätt till elektrisk rätt, servitut eller rätt lill elektrisk

kraft mot den nye ägaren endast om kraft raot den nye ägaren endast ora

försäljningen skett under förbehåll försäljningen skett under förbehåll

ora rättighetens bestånd enligt lagen ora rättighetens bestånd enligt lagen

( ) om exekutiv försäljning ( ) oni exekutiv försäljning

av fast egendom eller rättigheten en- av fast egendom eller rättigheten en

ligt samma lag är skyddad utan för- ligt samma lag är skyddad utan för

behåll, behåll.

Bestämmelser
om-------------------------------- fast egendora.

17 g

Överlåtes
fasligheten--------------------- vid överlåtelsen.

Den
nye------------------------------------- tillträtt fastigheten.

Har
fastigheten förvärvats på exe- Efter exekutiv försäljning av fas-

kutiv auktion, gäller lagen ( ) tighet gäller lagen ( )
om

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts
proposition nr 20 år 1971

(Lydelse enligt prop. 1970: 20) (Föreslagen lydelse)

515

opaginerad Kontrollera mot PDF

om exekutiv försäljning av
fast egendora i fråga som avses i första och andra styckena.

exekuti\' försäljning av
fast egendom i fråga som avses i första och andra styckena.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Säljes fastigheten på
exekutiv auk

tion och kommer upplåtelse av nylt-

janderätt, servitut eller rält till elekt

risk kraft ej atl gälla mot den nye

ägaren, skall den från rilken försälj

ningen ägt rura ersätta rättighetsha

varen dennes skada. Har rättigheten

bevarats genoin atl rättighetshava

ren tillskjulil raedel enligt lagen

( ) ora exekutiv försäljning

av fast egendom, har
rättighetshavaren såsora skadestånd rätt till ersättning för tillskottet i
den mån detta ej överstiger värdet av rättigheten. Om upplåtelsen skett utan
vederlag, äger vad sora sagts förut lillärapning endast oin fastighelen sålts
för annat ändamål än till betalning av fordran för rilken den på grund av utmätning
eller eljest svarar.

Rätt
lill ersättning enligt första stycket tiUkoininer ej rättighetshavare som
genom överenskommelse vid auktionen låtit rättighetens före-Irädesläge försämras,
ora del ej är uppenbart alt rättigheten ändå skulle ha aått förlorad.

Koramer till följd av
exekutiv för

säljning av fastighet upplåtelse av

nyttjanderätt, serritut eller rätt till

elektrisk kraft ej all gälla mol den

nye ägaren, skall den från vilken för

säljningen ägt rura ersätta rättig

hetshavaren dennes skada. Har rät

tigheten bevarats genom alt rättig

hetshavaren tillskjulil medel enligt

lagen ( ) ora exekutiv försälj-

ning av fast egendom, har
rättighetshavaren såsora skadestånd rätt till ersättning för tillskottet i den
raån detta ej överstiger värdet av rättigheten. Om upplåtelsen skett ulan vederlag,
äger vad som sagts förut till-lämpning endast om fasligheten sålts för annat
ändaraål än lill betalning av fordran för vilken den på grund av utmätning
eller eljest svarar.

Rält till ersättning
enligt första stycket tillkommer ej rättighetshavare som genom överenskommelse
vid exekutiv auktion låtit rättighetens företrädesläge försämras, om det ej är
uppenbart atl rättigheten ändå skulle ha gått förlorad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Om fastigheten utmätes
före tillträdesdagen eller om före nämnda dag fordran för vilken panträtt
upp-lålits i fasligheten fastställes till betalning ur denna, får
arrendatorn

Om fastigheten blivit
utmätt före tillträdesdagen, får arrendatorn uppsäga avtalet. Han har även
rält till ersättning för skada. Uppsägning skall dock ske inora en månad från

opaginerad Kontrollera mot PDF

516

Kungl. Maj:ts
proposition nr 20 år 1971

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Lydelse
enligt prop. 1970:20)

uppsäga
avtalet. Han har även rätt lill ersättning för skada. Uppsägning skall dock ske
inom en månad från det arrendatorn fick kännedom om utmätningen eller
fastställandet till betalning. Upphäves utraätniagen eller förfaller eljest
frågan om fastighetens försäljning, får ej uppsägning ske därefter.

(Föreslagen
lydelse)

det
arrendatorn fick kännedom om att fastigheten blivit utmätt. Upphäves
ulraälningen eller förfaller eljest frågan om faslighetens försäljning, får ej
uppsägning ske därefter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Om fastighelen utmätes före
tillträdesdagen eller om före nämnda dag fordran för vilken panträtt
upj}-låtits i fastigheten fastställes till betalning ur denna, får hyresgästen
uppsäga avtalet. Han har även rält till ersättning för skada. Uppsägning skall
dock ske inora en raånad från det hyresgästen fick kännedom ora utmätningen
eller fastställandet till betalning. Upphäves utmätningen eller förfaller
eljest frågan om faslig-helens försäljning, får ej uppsägning ske därefter.

Ora fastigheten blivit
utmätt före tillträdesdagen, får hyresgästen uppsäga avtalet. Han har även
rält lill ersättning för skada. Uppsägning skall dock ske inora en raånad från
del hyresgästen fick kännedora ora att fastigheten blivit utmätt. Upphäves
utraätningen eller förfaller eljest frågan ora faslighetens försäljning, får
ej uppsägning ske därefter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Detta
kapitel------------------

I
fråga ora företräde mellan upplåtelser av nyttjanderätt, servitut eller rätt
till elektrisk kraft rid exekutiv försäljning gäller ej 3 g. 1 fall då
inskrivning av rättigheterna sökts samraa inskrivningsdag har förvärven lika
rätt, om ej annan företrädesordning fastställts.

Andra
stycket -------------

------ annan grund.

I
fråga om företräde raellan upp

låtelser av nyttjanderätt, servitut el

ler rätt till elektrisk krafl vid exeku

tiv auktion gäller ej 3 g. I fall då

inskrivning av rättigheterna sökts

samma inskrivningsdag har förvär

ven lika rätt, om ej annan företrä

desordning fastställts.

---------- fast egendom.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts
proposition nr 20 år 1971

(Lydelse enligt prop. 1970: 20) (Föreslagen lydelse)

19 KAP.

517

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har fast egendom eller
tomträtt

utmätts eller fordran fastställts att

utgå med särskild förmånsrätt i så

dan egendom eller har beträffande

fast egendora eller toratrält sora in

går i konkursbo begärts försäljning

i den ordning sora gäller för utraätl

sådan egendom eller har utraätning

en upphävts eller frågan om egendo

mens försäljning av annat skäl för

fallit, skall anteckning därora göras i

faslighelsboken eller toraträttsboken.

Anteckning att egendoraen försålts

utinätningsvis skall ske när handling

som visar köpeskillingens fördelning

inkommit.

--- förhållandet inkommit.

gäller
beslämraelsen.

21
Har fast egendom eller toratrält utraätts eller fordran, för vilken panträtt
upplåtits, faslslällls till betalning ur sådan egendora eller har beträffande
fast egendora eller tomträtt som ingår i konkursbo begärts försäljning i den
ordning som gäller för utmätt sådan egendom eller har utraätningen upphävts
eller frågan om egendomens försäljning av annat skäl förfallit, skall
anteckning därom göras i fastighetsboken eller lomträttsboken. Anteckning alt
egendoraen försålts utmätningsvis skall ske när handling som visar köpeskillingens
fördelning inkommit.

Ora
inverkan--------------------

Förekoraraer
i------------------

s. 20 Kontrollera mot PDF

20
KAP.

7. fastighelen på
exekutiv auktion sålts till annan än sökanden och försäljningen enligt lag
äger företräde framför dennes förvärv.

6
g

Lagfarlsansökan skall------------------------ sökandens förvärv.

7.
fastighelen sålts exekutivt lill annan än sökanden och försäljningen enligt
lag äger företräde framför dennes förvärv.

8.
för sökandens-------------- -- göras gällande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

9 Har fastighet förvärvats
genom expropriation eller liknande tvångsförvärv eller på exekutiv auktion,
vid vilken fastigheten sålts till betalning av fordran för vilken den till
följd av upplåtelse av panträtt eller på annan grund svarar oavsett vem den
tillhör, har förvärvaren rätt att erhålla lagfart utan hinder av all den
föregående ägaren ej har lagfart.

Har
fastighet förv'ärvats genom expropriation eller liknande tvångs-förvärv eller
sålts exekutivt lill betalning av fordran för vilken den till följd av
upplåtelse av panträtt eller på annan grund svarar oavsett vera den tillhör,
har förvärvaren rält all erhålla lagfart ulan hinder av att den föregående
ägaren ej har lagfart.

opaginerad Kontrollera mot PDF

518 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

(Lydelse
enligt prop. 1970: 20) (Föreslagen lydelse)

22
KAP.

3
g

opaginerad Kontrollera mot PDF

tvångsförvärv,
5. sökanden är Har ärende -

Ansökan
ora------------------

4. fasligheten frångått
sökanden på grund av exekutiv auktion eller genom expropriation eller
liknande

eller
sökt,

4.
fastigheten frångått sökanden på grund av exekutiv försäljning eller genoin
expropriation eller liknande Ivångsförvärv,

överlåtit
egendoraen.

----- sarama
dag.

23
KAP.

2 g

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ansökan
om-------------------

6. fastigheten
före iipjilåtelsen

frångått upplåtaren på grund av

exekutiv auktion eller genom expro

priation eller liknande Ivångsför

värv,

7. upplåtelsen
avser-----------

Har
ärende--------------------

------ framför
upplåtelsen,

6.
fastigheten före upplåtelsen

frångått upplåtaren på grund av

exekutiv försäljning eller genom ex

propriation eller liknande tvångs

förvärv,

---------- göras gällande.

- samma dag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft tien 1 januari 1972.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts
proposition nr 20 år 1971

519

opaginerad Kontrollera mot PDF

11)
Förslag

till

Lag
om ändring i uppbördsförordningen (1953: 272)

Härigenom
förordnas, all 60 g 3 mom. uppbördsförordningen (1953: 272) skall ha nedan
angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

opaginerad Kontrollera mot PDF

60

3
mom. Bestämraelserna i 88 c g utsökningslagen skola icke äga till-lämpning rid
utmätning för skatt, ej heller vad i nämnda lag stadgas om skyldighet för
borgenär att i vissa fall förskjuta kostnad.

3
mom. Bestämmelserna i 88 c § och 198 § 3 mom. utsökningslagen, 11 § lagen om
exekutiv försäljning av fast egendom samt 3 § lagen om exekutiv försäljning av
luftfartyg m. m. skola icke äga tillämpning rid utraätning för skatt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972.

Senaste lydelse 1963: 260.

s. 520 Kontrollera mot PDF

520 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

Utdrag
av protokoU, hållet i lagrådet den 10 december 1970.

Nä
r v a r a n d e:

justitierådet Riben,

regeringsrådet Hjern,

justitierådet Bergsten,

justitierådet Gyllensvärd.

Enligt
lagrådet den 21 september 1970 tiUbandakommet utdrag av protokoll över
justitieärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrådet den 14 maj
1970, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle enligt 87 g
regeringsformen inhäralas över upprättade förslag till 1) lag om exekutiv
försäljning av fast egendom, 2) lag om ändring i utsökningslagen (1877: 31 s.
1), 3) lag om ändring i lagsökningslagen (1946: 808), 4) lag om ändring i
rättegångsbalken, 5) lag om ändring i konkurslagen (1921: 225), 6) lag om
ändring i ackordslagen, 7) lag om exekutiv försäljning av luftfartyg m. m., 8)
lag om ändring i lagen (1955: 229) i anledning av Sveriges tillträde till 1948
års konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg, 9)
lag om ändring i förordningen (1877: 31 s. 51) om nya utsökningslagens
ikraftträdande och vad i avseende därå iakttagas skall, 10) lag om ändring i
jordabalken.

Förslagen,
sora finns bilagda detta protokoll, hade inför lagrådet föredragits av
hovrättsassessorn Björn Orrhede.

Förslagen
föranledde följande yttranden.

Lagrådet:

De
remitterade lagförslagen syftar i huvudsak till att anpassa den exekutionsrättsliga
lagstiftningen itill panträttssystemet i nya JB. Förslagen, som väsentligen
grundar sig på lagberedningens betänkande Utsökningsrätt VIII (SOU 1968: 64),
innebär bl, a. atl bestämmelserna rörande exekutiv försäljning av fast egendom
utmönstras ur UL och efter erforderlig oraarbetning sammanföres till en
särskild lag (FfL), Frågor av exekulionsrältslig karaktär har varit aktuella
redan i tidigare skeden av lagrådels befattning med JB, eftersom bestämmelser
av denna karaktär även skall ingå i själva balken. Det må erinras ora all
lagriidel i yttranden över JB-reniisserna frarahöU, att granskningen av dessa
bestämmelser ej vore slutgiltig innan hela fältet kunde överblickas. Först i
detta skede har en sådan överblick blivit möjlig.

s. 521 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 521

Vid
den nu verkställda granskningen har lagrådet funnit, att de exekutionsrättsliga
bestämmelserna i balken sådana de utformats i prop. 1970: 20 med rissa
justeringar enligt den aktuella remissen i huvudsak passar väl ihop med den
lagstiftning i ämnet som här i övrigt föreslås. Såsom närmare utvecklas i det
följande är dock samordningen mellan 6 kap. 1215 g§ JB och vissa bestämmelser
i FfL ej helt invändningsfri.

Förslaget
till lag om exekutiv försäljning av fast egendom

Regeringsrådet
Hjern:

Man
torde utan större risk för att bli motsagd våga påstå, att de regler som f. n.
gäller för exekutiv försäljning av fast egendom inte i alla stycken hör till de
lättaste vare sig alt genomskåda eller alt praktiskt tillärapa. Ett exekutivt
förfarande, utspelat efter alla konstens regler, torde i själva verket få anses
såsora elt av de raesl invecklade inslruraenl sora rättsordningen känner. Ofta
lorde det vara hart när omöjligt inte bara för lekraän att utan hjälp av
sakkunnig agera i förrättningar av detta slag. Den sora tilltror sig att på
egen hand kunna bevaka sin rätt vid en exekutiv auktion med något så när
tilltrasslade förhållanden tar stora risker. Endast ett litet antal specialister
synes behärska ämnet. Häri ligger en fara att dessa på ett otillbörligt sätt
kan utnyttja det överlag lagstiftningen ger dem över personer som enligt sakens
natur är mindre bevandrade i dessa angelägenheter.

Mot
denna bakgrund hade del naturligtvis varit önskvärt om lagberedningen i större
utsträckning än som skett hade kunnat inrikta sig på atl få till stånd mera
klara regler än de nuvarande och att man försökt stöpa om det exekutiva
förfarandet i betydligt enklare forraer. Beredningen har emellertid i huvudsak
stannat vid alt anpassa gällande regler i UL till det nya panträttssystemet i
JB. Uppenbarligen har beredningen varit hårt bunden vid detta och inte ansett
sig på något mera genomgripande sätt kunna rucka på reglerna i JB för att
därigenom åvägabringa en mera ändamålsenlig totallösning av de så nära
sammanhängande frågorna om panträtten och det exekutiva förfarandet. Det kunde
t. ex. eljest ha varit frestande att med utgångspunkt från elt modifierat
tillbehörsbegrepp ånyo taga upp frågan om försäljning av fastighetstillbehör,
vilken i så eminent grad synes ägnad att komplicera det exekutiva förfarandet.
Men härför har tiden uppenbarligen ännu inle ansetts mogen. Det sagda raå
emellertid tjäna som belysning av hur reglerna i JB kan lägga hinder i vägen
för rationella lösningar på utsökningsrätt ens område. Nu i efterhand kan väl
i efterklokhetens tecken konstateras alt del varit mindre välbetänkt att man
inte på en gång och i ett samraanhang behandlat panträttens och
utsökningsrättens mera näraliggande ämnesområden. Som saken nu ligger till är
det fara värt även med hänsyn till den framtida användningen av datatekniken
inora inskrivningsväsendet

17t
Riksdagen 1971.1 saml. Nr 20

s. 522 Kontrollera mot PDF

522 Kungl. Maj.-ts proposition nr 20 år 1971

att såväl JB sora FfL delvis komraer att fraraslå sora föråldrade redan då de
träder i kraft och följaktligen ganska snart bli i behov av revision.

Trots att vid
remissbehandlingen av lagberedningens förslag farhågor uttalats för att
förfarandet blirit alltför koraplicerat och svårbedömbart för den enskilde,
ansluter sig departementsförslaget i allt väsentligt till beredningens
förslag. Även ora på enstaka punkter vissa förenklingar och förtydliganden
åstadkommits, är de föreslagna bestämmelserna i stora delar alltjämt så
svårtillgängUga, att del lorde bli nödvändigt, alt de kompletteras med
utförliga anvisningar rörande den närmare innebörden och tillämpningen. Och
vad förfarandet beträffar är det tydligt, att detta i framtiden ingalunda blir
enklare än vad det f. n. är. I detta hänseende inå särskilt pekas på reglerna
ora utropsordningen, då en fastighet belastas av rättigheter (39 g), och på
bestäraraelserna om gemensarat intecknade fastigheter (4955 g§). Det är en
klen tröst, att raan rörande sistnäranda bestämmelser får höra, att det
knappast är möjligt att nå raycket längre på förenklingens väg. Mera lugnande
är då att man kan räkna med att vissa av bestämmelserna i sinom tid komraer att
förlora i betydelse, allteftersora inteckningsförhållandena ordnar upp sig
efter jordabalkens mönster.

Endast i ell avseende
innefattar departeraentsförslagel liksom beredningens förslag en nyhet av
större principiell räckvidd. Det gäller införandet av möjlighet lill
försäljning av fastighet under hand. Dessvärre har förslaget i denna del
fraraförls så halvhjärtat, all raan knappast vågar räkna raed alt
överexekutorerna i någon större utsträckning kommer att begagna sig av denna
utväg. Som särskilt anraärkningsvärl fraraslår även att de
läns-styrelser-överexekutorer som yttrat sig över förslaget i denna del själva
ställer sig relativt kallsinniga till detsamma. Ä andra sidan har i ett tungt
vägande remissyttrande framförts den åsikten att, eftersom underhandsförsäljning
i de flesta fall är ägnad atl ge ett för alla berörda parter förmånligare
resultat än oin fasligheten säljs på offentlig auktion, förfarandet bör inriktas
på underhandsförsäljning som den normala realisationsformen.

Även
om det finns vissa skäl att skygga inför den nyöppnade möjligheten till
underhandsförsäljning, bör enligt rain raening dock allvarligt övervägas, ora
inte denna raöjlighet bör kraftigare understödjas än vad sora skett i departeraentsförslagel,
inle endasl av den anledningen all underhandsförsäljning i sig själv lorde
utgöra en sraidig lösning utan även därför att man genora valet av denna
försäljningsform undgår att inveckla sig i det av lagen eljest anvisade
förfarandet.

Jag föreslår därför i del
följande vissa järakningar i deparleraentsförslaget, vilka går ut på att
överes.ekutor skall tvingas atl på ett tidigt stadiura ta ställning till frågan
om underhandsförsäljning och att denna försäljningsform skall bli ett
användbart alternativ lill det hittills gängse auklionsförfa-randet. Ora vunna
erfarenheter ger slöd däråt är det raåhända möjligt alt underhandsförsäljning
sedermera kan bli den primära försäljningsforraen.

s. 523 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 523

Tanken
är ju alt FfL i sinom tid skall infogas i en utsökningsbalk. Mellantiden torde
böra utnyttjas på så sätt att reglerna i FfL göres lill föreraål för särskild
översyn, varvid alliså främst frågan om försäljningsforraen bör
uppraärksaraiuas. Men en sådan översyn bör även, trots den pessimism sora f. n.
tycks råda oin utsikterna alt härutinnan nå resultat, inriktas på atl med
beaktande av de reformer på inskrivningsväsendels område sora avser en
omläggning av fastighetsbokföringen till ett ADB-system få till stånd elt
betydligt enklare och därmed även ett ur rättssäkerhetssynpunkt mera
betryggande auktionsförfarande än det sora departementsförslaget innehåller.

1
systeniatiskt avseende kan mot förslaget till FfL riktas den anmärkningen att
man inte medtagit fördelningsreglerna i själva lagen. Det hade naturligtvis
varit en stor fördel om alla de viktigaste reglerna om exekutiv försäljning av
fast egendom funnits samlade på ett ställe. Det ter sig besynnerligt, att raan
nu skall behöva gå till en annan lag för att få veta slutet på del exekutiva
förfarandet.

Vad
det reniitterade förslagel återigen angår synes detta till en början böra
kompletteras på så sätt att redan i lagens första paragraf ges klart besked
ora atl underhandsförsäljning skall kunna förekoraraa som elt alternativ lill
offentlig auktion. I enlighet härraed bör i paragrafens andra punkt föreskrivas
att "försäljning skall ske på offentlig auktion eller under hand".
Ora överexekutor väljer atl sälja en fastighet under hand, bör hinder ej raöta
att försäljningen sker genom "frivillig" auktion.

Fråga
huruvida underhandsförsäljning skall ske bör prövas av överexekutor på ell så
tidigt stadium som möjligt. Den omständigheten att man i stället väljer att sälja
fastigheten på offentlig auktion, utesluter naturligtvis inle att frågan om
underhandsförsäljning på nytt kan aktualiseras. Denna fråga bör ständigt hållas
levande, och ett auktionsförfarande bör när sora helst kunna avbrytas, ora det
skulle visa sig lämpligt att göra ett försök raed underhandsförsäljning. Ora
bevakningssammanträde hålles på särskild dag föra auktionen, bör även vid detta
tillfälle frågan om underhandsförsäljning kunna tagas upp till diskussion.
Beslutar raan sig vid sararaanträdel för att fastighelen i stället skall säljas
under hand, får auktionen givetvis avlysas. Att efter ett raisslyckat
auktionsförsök frågan om underhandsförsäljning komraer i blickpunklen, ligger i
öppen dag. Vad nu sagls bör korama till uttryck i lagen, förslagsvis genom en
bestämmelse enligt rilken det skall ankomma på överexekutor att snarast pröva
om försäljningen skall ske under hand. Anses försök raed underhandsförsäljning
ej redan från början böra göras, skall det åligga överexekutor att även
därefter taga upp frågan om underhandsförsäljning så snart anledning därtill
förekoramer. Bestäraraelsen torde lämpligen kunna införas sora ett första
stycke i 3 g.

s. 524 Kontrollera mot PDF

524 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

Det
är betecknande, att det på flera ställen i remissprotokollet framhålles, att
underhandsförsäljning inte avses skola bli någon särskilt vanlig företeelse
och atl denna försäljningsform endasl bör komma till användning i sådana fall,
då försäljningen rättsligt sett frarastår sora enkel och då förhållandena även
i övrigl är okomplicerade. 1 överenssläraraelse därraed har
hu-vudbestäininelsen om underhandsförsäljning 57 g utformats på ett sätt
som gör alt överexekutor i själva verket aldrig behöver tillgripa denna försäljningsform.
Denna omständighet i förening raed det svala intresse, varmed länsstyrelserna
i sina remissvar mottagit förslaget om underhandsförsäljning, medför att man
kan befara att förslaget i denna del stannar på papperet. Vill raan
åstadkoraraa att underhandsförsäljning blir ett verksamt altemativ lill
försäljning på auktion, torde det vara nödvändigt att föreskriva en uttrycklig
skyldighet för överexekutor att använda denna försäljningsform, då så befinnes
lämpligl;.

Enligt
del reraitlerade förslagets ståndpunkt får underhandsförsäljning ske, när
försäljning i sådan ordning finnes raera "ändaraålsenlig" än försäljning
på auktion. Med detta något diffusa uttryckssätt avses enligt remissprotokollet
att frågan om underhandsförsäljning skall föregås av en "allraän
lämplighetsprövning" så alt t. ex. även om det finns skäl antaga att
försäljning i denna ordning skulle kunna leda till bättre utbyte än
auktionsförsäljning, underhandsförsäljning ilikväl inte bör komma i fråga,
såvida förhållandena i det särskilda fallet från olika synpunkter sett är
komplicerade. Resonemanget förefaller inle helt övertygande. Även om
förhållandena är koraplicerade rilkel väl vanligen koraraer atl åberopas av
dera som ogillar reformen är ju därraed ingalunda sagt, att inte en
underhandsförsäljning ändå kan låta sig genoraföras lätt och smidigt. Det finns
alltså enligt min mening ingen anledning att begränsa användandet av
underhandsförsäljning till de raera enkla och klara fallen. Tvärtora synes det
angeläget att göra försök raed underhandsförsiiljning just då läget är
"koraplicerat", inte minst för att därigenom undgå det stundom
tungrodda och i riss mån äventyrliga auktionsförfarandet. Avgörande för frågan
om underhandsförsäljning bör rimligen i stället vara att man har anledning
räkna med att vid sådan försäljning gynnsammare villkor, framför allt högre
köpeskillning, kan uppnås. Av det tidigare åberopade remissyttrandet alt döma
lorde detta i de allra flesta fallen komraa alt inträffa.

Vad
sora ytterligare är ägnat att försvåra möjligheterna till underhandsförsäljning
är den i lagförslaget uppställda regeln i 59 g att försäljningsvillkoren
utom i risst undanlagsfall skall godkännas av fastighetsägaren. Det blir ra.
a. o. en ganska lätt sak för en illvillig fastighetsägare att omintetgöra en i
övrigt lyckad underhandsförsäljning, t. ex. genom en blank vägran eller genom
underlåtenhet att andraga varje som helst förnuftigt motiv för sin vägran.

Till
fördelarna med underhandsförsäljning hör att denna försäljnings-

s. 525 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj.-ts proposition nr 20 år 1971 525

form
ger utrymme för förhandlingar om försäljningsvillkoren på ett helt annat sätt
än då försäljningen sker på offentlig auktion. Det torde därför kunna
överlämnas åt parterna själva att sedan överenskommelse träffats om
köpeskillingen relativt fritt reglera återstående frågor. Överexekutors raedverkan
får anses utgöra en garanti för att inte olika rättsägares intressen trades
för nära. Vissa regler varom mera nedan är dock nödvändiga.

I
enlighet raed vad i det föregående anförts föreslås, all i 57 g föreskrives att
om det är sannolikt atl gynnsararaare villkor kan uppnås, om ulmätt fastighet
säljes under hand än ora den säljes på offentlig auktion, försök skall göras
att sälja fastigheten under hand. Regeln i 58 g ora fastighetsägarens
godkännande av försäljningsvillkoren bör rajukas upp.

Beträffande
lagförslaget i övrigt raå här följande reflektioner göras.

Det
är påfallande raed vilken noggrannhet och utförlighet raan gått tillväga då
det gällt att utforraa exerapelvis reglerna sora handlar om sakägarförteckning,
utropsordning och gemensamt intecknade fastigheter. Vad särskilt de sistnämnda
reglerna beträffar är del visserligen möjUgt alt med viss möda fatta innehållet
i dessa raen det är tvivel underkastat om de verkligen går atl praktiskt
tillämpa i fall, då fråga är ora auktion på ett raycket stort antal fasligheter
raed särskilt heterogena inteckningsförhållanden. Det lorde inte vara fel att
misstänka, att man hittills bemästrat dessa situationer genora en relativt fri
tolkning vid tillämpningen av motsvarande bestäraraelser; remissinstansernas
tystnad på denna punkt kan möjligen tydas i denna riktning.

Däremot
synes del raindre väl sörjt för att de som agerar vid exekutiva auktioner
sakägare, spekulanter och andra skall få möjlighet att ordentligt sätta sig
in i uppkommande besvärliga situationer, innan de har att träffa sina
dispositioner. Visserligen kan bevakningssaminanträde utsättas att äga rum
några dagar före auktionen men det förutsattes, att sammanträdet i allmänhet
skall försiggå i omedelbar anslutning till auktionen. Det kan inte vara rimligt
att detta skall få ske i fall, då del rör sig om stora värden, motstridiga
intressen och invecklade förhållanden. Det är väl mycket begärt, att någon
efter ett besvärligt och tröttande bevakningssanimanlräde och på grundval av en
invecklad och omfattande sakägarförteckning för vilken en mer eller mindre
summarisk redogörelse muntligen lämnats prorapt skall vara i stånd att vid
auktionstillfället klart överblicka situationen. Fältet är i sådana fall fritt
för allehanda överrumplingsmanövrer.

Anses
det inte lämpligt att i själva lagen inrymma bättre möjligheter för rättsägare
och andra atl få skäligt rådrum för inforraation och överväganden, bör det
inte vara uteslutet, att raan på administrativ väg kan få till slånd vissa
förbättringar i detta hänseende, t. ex. genom föreskrifter alt i de fall då
förhållandena kan förväntas bli invecklade bevakningssammanträde skall hållas
flera dagar före auktionen och all sakägarförteckningen skall finnas
tillgänglig eller utsändas till sakägare och kända intressenter i god tid

s. 526 Kontrollera mot PDF

526 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

före
denna. Därest omständigheterna ger anledning därtill, bör
bevaknings-saramanträde kunna ajourneras till annan dag före auktionen. Del bör
också finnas raöjlighet all senarelägga auktionen.

Lagrådels
uttalanden i fortsättningen av detta protokoll avges för mitt vidkoraraande med
den reservation som följer av mina ovan utvecklade synpunkter. I den raån jag
eljest är av annan mening än lagrådels övriga ledamöter framgår detta av
protokellet.

2
g Lagrådet:

Bestämmelsen
i första styckel, atl vad i lagen sägs om ulraält fast egendora i tillärapliga
delar även gäller när fast egendom skall säljas exekutivt under konkurs, syftar
enligt raotivutlalanden dels på all fast egendora sora ingår i konkursbo är
utraätl och dels på atl konkursförvaltare begärt försäljning enligt 70 § KL.
Att bestäraraelserna i förevarande lag är tillärapliga i det förra fallet
följer direkt av 1 g och behöver ej särskilt anges. Med hänsyn till den
föreslagna avfattningen av 70 § första stycket första punkten KL kan del ej
heller anses behövUgl att föreskriva, att lagens bestäraraelser skall gälla när
konkursförvaltare begärt försäljning enligt nämnda paragraf i KL. Första
stycket i 2 g kan därför utgå såsom överflödigt.

Möjligen
kan det göras gälliande atl, ora förhållandet lill KL inte alls beröres i
inledningsbestämmelserna lill FfL, bestämmelser som enbart avser försäljning
på konkursförvaltares begäran rätteligen borde ha sin plats, inte i FfL utan i
70 g KL, såsom korapletlering av vad där sägs ora försäljning i den ordning
sora gäller för utraätl fast egendora. Detta skulle i så fall gälla 26 g fjärde
stycket i det reraitlerade förslagel samt det tillägg rörande försäljning på
konkursförvaltares begäran som lagrådet kommer att föreslå vid 11 g.
Bestämraelsernas överflyttning till KL skulle emellertid göra lagstiftningen
mindre överskådlig, varför lagrådet inte rill framställa något förslag i detta
hänseende.

Bestäraraelsen
i 71 § i del remitterade förslagel angående likställande av vilandebevis med
pantbrev kan lärapligen överflyttas till förevarande paragraf.

4
g Justitieråden Riben, Bergsten och Gyllensvärd:

Enligt
andra stycket skall den ulraätta fastighetens ägare överlämna uppenbarligen
till överexekutor pantbrev som han innehar. Sedan så skett, får pantbrevet ej
pantförskrivas utan överexekutors tillstånd.

De
föreslagna besläinnielsema har bl. a. motiverats med att det är viktigt all
obelånade pantbrev finns tillgängliga vid försäljningen så alt de kan
överlämnas till köparen när han fullgjort sin betalningsskyldighet. I delta
sararaanhang bör emellertid 22 kap. 5 g tredje styckel JB uppmärksammas.

s. 527 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 527

Enligt
detta stadgande skall, då efter exekutiv försäljning medel nedsätts som
motsvarar pantbrevs belopp, inskrivningsmyndigheten på ansökan av fastighetens
nye ägare utfärda nytt pantbrev på grundval av sararaa inteckning. Det förra
pantbrevet skall därefter endast gälla rätten till de nedsatta medlen. Enligt
uttalande av departementschefen (prop. 1970: 20 del A s. 416) är stadgandet
avsett att kunna tillämpas i varje sådant fall då vid köpeskillingsfördelning
efter exekutiv försäljning betalning utfallit på pantbrevs belopp men
betalningen inte lyfts. Ora elt pantbrev inte presenteras vid fördelningssammanlrädet
har alltså den nye ägaren möjlighet att få ut ett nytt pantbrev, vilket han kan
belåna. Det kan med hänsyn härtill ifrågasättas ora det är påkallat alt ålägga
ulraälningsgäldenären att överlämna obelånade pantbrev till överexekutor, en
skyldighet som han f. ö. raycket lätt torde kunna undandraga sig. En föreskrift
härora synes även inkonsekvent raed hänsyn till gäidenärens raöjlighet alt
efter utraätningen ta ut nya inteckningar i fastigheten.

Bestäraraelsen
ora skyldighet att överlämna obelånade pantbrev kan möjligen i och för sig
betecknas sora en ordningsföreskrift utan större principiell betydelse.
Allvarligare betänkligheter väcker det korapletlerande förbudet mol
panlförskrivning utan överexekutors tillstånd. Ett ägarhypotek är en tillgång
som kan bli föremål för självständig utraätning. Så länge det inte är utmätt
kan fastighetsägaren i princip fritt utnyttja det för pantsättning. Det är
därvidlag utan betydelse om ägarhypoteket är knutet till ett obelånat pantbrev
eller utgör överhypotek på ett pantbrev som belånats för lägre belopp än det
varpå pantbrevet lyder. Det synes knappast finnas några bärande skäl för atl i
fråga om ägarhypotek av det förra slaget låta utmätning av fastigheten få den
verkan alt ägarens möjlighet att belåna ägarhypoteket blir beroende av en
diskretionär prövning av överexekutor. Enligt departementschefen skulle
förslaget i denna del innebära en avvägning Uknande den som gjorts i fråga om
ägarens möjUgheter att under exekution utnyttja själva fastigheten och
tillbehör lill denna (6 g, jfr nuvarande 80 a § UL). Fallen är emellertid inte
jämförliga. Genom alt tillgodogöra sig fastighetens substans, d. v. s. annat än
dess normala avkastning, kan ägaren s. a. s. urholka den rätt borgenären
förvärvat genora utraätningen. Belåning av elt ägarhypotek sora inte orafattas
av utraätningen inverkar däreraot inte på borgenärens rätt.

Under
hänvisning till det anförda heraställer vi att andra stycket av förevarande
paragraf eller i varje fall andra punkten i stycket får ulgå.

5
g Lagrådet:

Föreläggande
för den sora påstår bättre rätt till utmätt fastighet att väcka talan i saken
skall enligt första stycket meddelas endast om skäl föreligger därtill. Enligt
vad som anföres i motiven bör föreläggande i allmänhet kunna

s. 528 Kontrollera mot PDF

528 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

underlåtas
om utraätning skett för fordran med förmånsrätt som gäller oavsett hur frågan
om bättre rätt till fastigheten är att bedöraa. Även det förhållandet att överexekutor
bedöraer det fraraställda anspråket sora ogrundat anges sora ett tänkbart skäl
att avstå från alt raeddela föreläggande. Med hänsyn till den prövning som
sålunda skall äga rum innan föreläggande meddelas synes det inte vara påkallat
alt såsom skett i sista stycket generellt uppställa krav på att tvisten
skall vara av väsentUg betydelse för att den skall hindra försäljning av
fastigheten. Avser trislen själva fastigheten, bör utgången alllid avvaktas
innan försäljning sker. Vid trist angående tillbehör bör däremot från fall till
fall prövas, huruvida tvisten skall anses vara av väsentlig betydelse för
faslighetens värde (jfr 100 c § UL). I samband raed den omarbetning sv
lagtexten som föranledes av det sagda synes lämpligt alt till paragrafen
överföra regeln i 14 g tredje stycket angående särskild försäljning av
tillbehör varom tvist råder.

Lagrådet
rill förorda, att första och tredje styckena i paragrafen tredje stycket med
erforderlig redaktionell jämkning sammanföres till ett stycke, att som andra
stycke upplages bestämmelse att fastigheten ej får säljas förrän tvisten
blivit slutligt avgjord eller tiden för väckande av talan utgått samt att som
tredje stycke i ell samraanhang upplages regler angående trist om tillbehör.
Sistnämnda stycke kan innehålla sora en första punkt alt första stycket äger
motsvarande tillämpning, om annan än fastighetens ägare påstår att han äger
byggnad eller annat som frarastår sora tillbehör till fastigheten. I det
följande av stycket bör föreskrivas, att särskild försäljning av tillbehöret
enligt 14 § ej får ske förrän tvisten blirit slutligt avgjord eller tiden för
väckande av talan utgått samt att, om tristen är av väsentlig betydelse för
fastighetens värde, ej heller fastigheten får säljas dessförinnan.

Beträffande
det remitterade förslagets tredje stycke som enligt det anförda skulle
sammanföras raed första stycket vill lagrådet fästa uppraärk-samheten på rissa
olikheter i förhållande till bestämmelserna i 69 och 100 c §§ UL om hänrisning
till tvist rörande bättre rätt till utmätt lös egendom resp. till sådant som
framstår som tillbehör till utmätt fastighet. Även enligt dessa lagrum skall
föreläggande meddelas den som påstår bättre rätt till egendomen att inora en raånad
väcka talan både raot utraätningssökanden och mot gäldenären. Underlåtenhet att
väcka talan i enlighet med föreläggandet anges i de nämnda lajrumraen medföra,
att talan mot borgenären är förlorad. I en fristående bestämmelse förklaras
därjämte, att det står borgenären fritt att själv väcka talan. 15g FfL är
motsvarande bestämraelser sammankopplade. Underlåtenhet att efterkomraa raeddelat
föreläggande anges här medföra, att talan mot utmätningssökanden går förlorad,
om inte denne inora den utsatta liden själv väckt talan. Det sistnäranda
alternativet är också preciserat så till vida, alt talan skall ha väckts både raot
den som påstått bättre rätt och den sora i ärendet antagits vara ägare.

100
c § UL skall enligt det remitterade förslaget upphävas och ersättas av

s. 529 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 529

bestämraelser
i förevarande paragraf och i 14 g FfL (jfr ovan). 69 g UL skall däreraot tills
vidare kvarstå oförändrad. Tvekan kan möjligen uppkomma huruvida den anmärkta
olikheten mellan bestämraelserna i sistnäranda lagrum och i förevarande
paragraf är rent formell eller även innebär en saklig skillnad. Om någon saklig
skillnad inte är åsyftad vilket synes mest sannolikt är det önskvärt, att bestämraelserna
vid infogande i den blivande utsökniugsbalken blir föreraål för översyn och
erhåller en så långt möjligt överensstämmande avfattning.

Lagrådet vill i detta
sammanhang även fästa uppmärksamheten på de föreslagna bestämmelserna om
utmätning av ägarhypotek i 91 a g UL. De båda sista styckena i paragrafen
reglerar del fallet alt gäidenärens rätt till ägarhypotek bestrides. Utraätningsraannen
kan lämna hänvisning till särskild tvist om denna fråga. Föreläggande skall då raeddelas
ulraälningssökanden att inora en månad väcka talan raot fastighetens ägare och
den som bestrider dennes rätt. Efterkommes ej föreläggandet "och är talan
i saken ej väckt av annan part", går utraätningen åter. De citerade orden
torde böra läsas så, att inte bara den som bestrider fastighetsägarens rätt
utan också fastighetsägaren själv, d. v. s. gäldenären, kan väcka talan.
Varken 69 g UL eller förevarande paragraf i FfL ger någon antydan om en sådan
möjlighet för gäldenären i där avsedda fall. I förhållande till förevarande
paragraf företer 91 a g UL också den olikheten att det inte uttryckligen anges,
att talan som väckts av annan än den som erhållit föreläggande måste vara
riktad raot båda de övriga parterna i trepartsförhållandet. I den mån en
olikartad reglering inte är påkallad av sakliga skäl, är det önskvärt att även
de nu påpekade skiljak-tighelerna avlägsnas vid bestämraelsernas infogande i
den blivande utsök-ningsbalkeii.

6
§ Justitieråden Riben, Bergsten och Gyllensvärd:

Bestämmelsen
i första stycket tredje punkten innebär att överexekutor vid fastighetens
försäljning på auktion eller under hand skall kunna förklara alt växande
gröda, sora blir skörderaogen före tillträdesdagen, eller annan dessförinnan
fallande avkastning skall tillkomma köparen, fastän huvudregeln är att den
förutvarande ägaren får tillgodogöra sig avkastningen fram till
tillträdesdagen. Endast s. k. naturlig avkastning lorde avses, inle vad som
brukar betecknas civil avkastning (jfr 36 g andra stycket). Med hänsyn till
möjligheten all köpet ej fullföljes (jfr 41 g tredje stycket och 58 g fjärde
stycket) kan lämpligheten av den föreslagna undantagsregeln ifrågasättas. Då
bestämmelsen, som saknar motsvarighet i gällande lag, knappast kan väntas få
större praktisk betydelse, föreslår vi att den får utgå.

s. 530 Kontrollera mot PDF

530 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

11
§ Justitieråden Riben, Bergsten och Gyllensvärd:

1
remissprotokollel har angivits, atl vid exekutiv försäljning av fastighet under
konkurs utgångspunkten vid beräkning av tid inom vilken försäljningen skall
ske får vara den tidpunkt, då framställning gjordes om försäljning. När nu i
sista stycket av denna paragraf föreslås en uttrycklig regel med motsvarande
innehåll för det fall alt fastighet skall enligt 77 a g UL anses utmätt, synes
del lämpligl: atl låta regeln orafatla också konkursfallet. Vi föreslår därför
att sista stycket får det innehållet, atl i fall sora avses i 77 a g UL eller
70 g KL tid sora avses i första och tredje styckena skall räknas från den dag
då försäljningen begärdes.

Regeringsrådet
Hjern:

Atl
såsora i förevarande paragraf skett stadga en fyramånadersfrist för
försäljning av utmätt fastighet synes tämligen meningslöst, eftersom fristen
inte behöver iakttagas och det i de allra flesta fall heller inte torde korama
alt inträffa, alt den kan iakttagas. Lämpligare synes vara inte minst med
tanke på den nytillkomna möjligheten att sälja utmätt faslighet under hand
att föreskriva att utmätt faslighet skall försäljas så snart det lämpligen kan
ske. En sådan bestämmelse är ägnad å ena sidan att inskärpa betydelsen av alt
redan från början hålla frågan om tidpunkten för försäljningen aktuell och å
andra sidan att leda till överväganden om valet av en ur försäljningssynpunkt
lämplig dag för försäljningen. Som en yttersta lidsgräns bör dock gälla alt
fastigheten skall försäljas senast ett år från utmätningen, om inte anstånd
med försäljningen beviljas på begäran av sökanden eller fastighetens ägare. För
sådant anstånd bör i överenssläramelse med deparleraentsförslaget
synnerliga skäl föreligga. Sora skäl för anstånd lorde exerapelvis kunna
godtagas alt kraftiga kreditrestriktioner av tillfällig natur skulle leda lill
ett ogynnsamt försäljningsresullat.

I
enlighet med det sagda föreslås atl förstatredje styckena av förevarande
paragraf ersattes av följande text: "Utmätt fastighet skall försäljas så
snart det lämpUgen kan ske, dock senast ell år från utmätningen, ora ej anstånd
beviljas på begäran av sökanden eller faslighetens ägare. Sådant anstånd får
beviljas endast, ora synnerliga skäl därtill föreligger."

Biträdes
förslaget, bör motsvarande bestämraelser i UL (88 c g) och LfL (3 g) anpassas lill
den sålunda förändrade lydelsen av denna paragraf.

Beträffande
sista stycket sora vid beaktande av mitt nu framförda förslag skall avse
lidsberäkning enligt första stycket biträder jag övriga ledamöters förslag
om hänvisning även lill 70 g KL.

s. 531 Kontrollera mot PDF

KungL
Majds proposition nr 20 år 1971 531

14
g Lagrådet:

Tredje
stycket bör enligt vad lagrådet anfört vid 5 g överföras lill nämnda paragraf.

16
g Lagrådet:

De
i denna paragraf föreslagna bestämmelserna om avslående från rält till
betalning ur tillbehörsmedel ger lagrådet anledning att något beröra frågan om
möjligheterna över huvud taget för borgenär, som för sin fordran har panträtt i
fastighet, all i saraband raed utsökning avstå från betalning utan att detta
inverkar raenligt på panträtten. JB innehåller enligt prop. 1970: 20 ej annan bestäraraelse
i detta avseende än den som återfinns i 6 kap. 13 g andra stycket. Detta
lagrum avser endasl det fallet att fastigheten inte blivit såld. Alt märka är
emellertid att på grund av 6 kap. 15 g i nu föreslagen lydelse samma regler
som i 6 kap. 13 g skall gälla även när fastigheten sålts under hand, dock ej i
fråga om andra tillgängliga raedel än behållen köpeskilling för särskilt sålda
faslighelstillbehör.

Enligt
huvudregeln i 6 kap. 13 g JB är inteckning utan verkan till den del raedel
utfallit på pantbrevets belopp. Regeln orafattar såväl vad sora influtit genom
särskild försäljning av fastighetslillbehör som andra för fördelning enligt UL
tillgängliga medel, t. ex. behållen avkastning av fastighelen. I andra stycket
föreskrives undantag för det fall att innehavaren av pantbrevet avstått från
sin rätt till betalning. När fråga är om gemensam inteckning fordras härvid att
samtycke till avslåendet lämnats av vissa angivna rättsägare. Andra stycket
torde inle böra uppfattas som ell avsteg i verklig mening från vad första styckel
innehåller. Bestämmelsen bör i stället förstås på del sättet att, när panträllshavaren
avstått från att ta emot betalning och eventuellt erforderliga samtycken
föreligger, medlen i fråga inte skall anses ha utfallit på pantbrevets belopp.
Medlen skall i detta fall inte tilläggas pant-rättshavare sora avstått från
betalning. Bestämmelsen är erforderlig för alt det skall vara möjligt att
verkställa fördelningen med iakttagande härav utan att panträtten i fasligheten
påverkas.

Vad
härefter beträffar det i 6 kap. 12 g JB behandlade fallet, atl utsök-ningen
resulterat i den intecknade faslighetens försäljning på auktion, skall det i
princip inte tillålas panträttshavare att i den mån inteckning enligt
paragrafens bestämmelser skall bli ulan verkan till följd av att medel utfallit
på pantbrevets belopp avslå från betalning med verkan all inteckningen
behåller sin giltighet. Det enda undantag som medges är det sora framgår av
förevarande paragraf i FfL beträffande raedel som influtit genom särskild
tillbehörsförsäljning. Vare sig här är fråga ora en enkel eller en gemensara
inteckning skall panträllshavaren, i likhet med vad sora för närvarande gäller
enligt 100 b g 1 mom. UL, ha möjlighet all avstå från be-

s. 532 Kontrollera mot PDF

532 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

talning
ur sådana medel ulan alt inteckningens giltighet påverkas. Vid geraensara
inteckning kräves dock saralycke från vissa rättsägare.

I
detta sammanhang inställer sig frågan om inte den behöviiga regeln om rätt för panträttshavare
att i här avsedda fall avstå från tilldelning av tillbehörsmedel bör inskrivas
i 6 kap. 12 g JB. Med hänsyn till innehållet i övrigl i 6 kap. JB och särskilt
till 13 g andra stycket skulle detta onekligen vara mest följdriktigt. Sista
punkten i 16 g FfL skulle då kunna ulgå. Lagrådet anser sig emellertid i del
läge vari lagstiftningsärendet för närvarande befinner sig inle böra yrka på
alt (5 kap. 12 g JB kompletteras med några bestämmelser om rält för panträttshavare
alt avslå från lillbehörsmedel. De föreslagna bestämmelserna i 16 g FfL om
sådant avslående bör emellertid i vissa avseenden förtydligas samt omdisponeras
så att de klart ger vid handen, att del i fråga ora gemensam inteckning
uppställda kravet på samtycke från vissa rättsägare gäller oavsett om
avståendet påverkar viUkoren vid fastighetens försäljning. Att bestäraraelserna
i 16 g FfL oin avstående från betalning ur tillbehörsinedel delvis koraraer att
avse fall, sora behandlas också i 6 kap. 13 och 15 gg JB, är från forraell
synpunkt inte helt tillfredsställande raen saknar i realiteten betydelse,
eftersom fullständig överensstämmelse i sak råder mellan ifrågavarande
reglering i FfL och den i JB.

Under
hänvisning till del anförda vill lagrådet förorda, att andra och tredje
punkterna i förevarande paragraf får följande lydelse: "Den sora har
fordran raed panträtt i fastigheten kan avstå från betalning utan att del
minskar hans rätt i fastighelen i övrigt. Innehavare av fordran med panträtt på
grund av gemensam inteckning kan dock icke med bibehållande av sin på
inteckningen grundade rätt i fastigheten avstå från betalning ur tillbehörs-raedei
under annan förutsättning än att saratycke till avståendet lämnats av såväl
ägare till övriga av inteckningen besvärade fastigheter sora innehavare av
panträtt, vilken gäller i en eller flera av fastigheterna med Uka rätt sora
eller sämre rält än inteckningen."

I
ett nytt andra stycke torde därefter böra föreskrivas, all avslående som
inverkar på villkoren vid fastighetens försäljning på auktion skall ske senast
vid bevakningssammanträdet och ej därefter kan återkallas.

17
g Lagrådet:

I
anslutning lill bestämmelsen i denna paragraf om avbrytande av del exekutiva
förfarandet i visst fall när medel influtit genora särskild tillbehörsförsäljning,
vill lagrådet erinra ora vad sora uttalades under förarbetena till 1967 års
reform beträffande motsvarande bestämraelse i 100 b g 2 raom. UL, näraligen att
regeln icke skulle föranleda slutsatsen alt ett avbrjiande av en
fastighetsexekution vore uteslutet, när fastighetens avkastning räckte till för
borgenärernas förnöjande (NJA II
1967 s. 309). Det kunde synas
naturligt att nu, när en mera allmän cverarbetning sker av reglerna om faslighetsexe-

s. 533 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 533

kulionen,
uttryckligen reglera även den situationen atl tillräckUga avkasl-ningsraedel
föreligger. Lagrådet anser dock bestäraraelser härom kunna undvaras.

24 g

Lagrådet:

EnUgt
denna paragraf skall sakägarförteckning upprättas enligt 2531 gg, ora ej
avvikelse föranledes av 37 g. Lagrådet föreslår, att efter förslagets 31 g
införes en ny paragraf raed det innehållet att, ora försäljningen skall ske på
avvikande villkor enligt 37 g, sakägarförteckningen skall lärapas därefter.
Ledigt numraer för paragrafen erhålles genom den omdisponering som anges i det
följande vid 27 och 28 gg. Om detta förslag beaktas, kan ora-sat-sen i
förevarande paragraf ersättas raed direkt hänvisning lill den nya paragrafen.
Lagrådet vill eraeUertid även förorda, atl avsnittsrubriken "Sakägarförteckning",
som i förslaget ståi- före 25 g, placeras före nu ifrågavarande paragraf. I så
fall kan hänvisningarna i paragrafen helt undvaras. Framhållas må i delta
sammanhang, att även i 49, 53 och 68 g § finns bestämmelser som skall iakttagas
i fråga ora sakägarförteckning.

25 g

Lagrådet:

Paragrafen
skulle enligt lagrådets mening vinna i överskådlighet, ora den redaktionellt
utformas efter mönster av den gällande bestäraraelsen i 107 g UL, förslagsvis
på följande sätt:

"I
sakägarförteckningen upplages, förutom exekulionsfordringen,

1.
fordran sora skall ulgå raed
förmånsrätt enligt 6 g 1) eller 7 g 1) eller 2) förraånsrättslagen ( )
och som förfaller till betalning senast den tillträdesdag som anges i 36 §,

2.
fordran som är förenad med
panträtt i fastigheten,

3.
nyttjanderätt, servitut eller
rätt till elektrisk kraft som besvärar fastigheten, om rättigheten är
inskriven eller grundar sig på skriftlig handling sora är tillgänglig, dock ej
rättighet av beskaffenhet att skola bestå oavsett fastighetens försäljning,

4.
kostnaden för förfarandet.

Om fastigheten bör till
konkursbo, upplages även arvode och annan kostnad för fastighetens förvaltning
under konkursen samt fordran som skall utgå ur fastigheten raed förmånsrätt
enligt 10 eller 11 g förraånsrättslagen."

26 g

Lagrådet:

Beträffande
tredje stycket anraärkes, att rilandebevis enligt bestäraraelsen i 71 g i det
remitterade förslaget generellt jämställes med pantbrev samt att rättighet, som
grundar sig på skriftlig handling, enligt 25 g alltid skall upptagas i sakägarförteckningen
oberoende av inskrivning. Vad som torde böra

s. 534 Kontrollera mot PDF

534 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

anges
såvitt gäller sökl men ännu ej beviljad inteckning eller inskrivning är atl, oin
panträtt för fordran är beroende av att sökt inteckning beviljas eller
inskrivning av rättighet är sökt raen ej beviljad, fordringen eller rättigheten
skall upplagas ined det företräde sora tillkomraer den, ora inteckningen eller
inskrivningen beviljas. Styckci bör oraforrauleras i enlighet härmed.

27
och 28 gg Lagrådet:

Den
bestämmelse som upplagils i 28 g kan lärapligen få ingå sora ett andra stycke i
27 g. Sora följd härav bör 2931 gg betecknas 2830 gg och sora 31 g upptagas
den nya paragraf sora enligt vad lagrådet hemställt vid 24 g bör införas efter
förslagets 31 g.

30
g Lagrådet:

Enligt
punkten 2 i första stycket skall i sakägarförteckningen anges i vad mån
behållen köpeskilling för tillbehör skall användas för betalning av fordringar
sora upplagils i förteckningen. Enligt andra stycket får köpeskilling för
tillbehör ej lagas i anspråk för betalning av fordran inora skyddsbeloppet
annat än i enlighet raed vad som angivils i förteckningen. Grunderna för hur lillbehörsraedlen
skall ulfalla anges i 16 g. Vid bevakningssaininanträdet skall alltså låsas
fast hur tillbehörsraedlen enligt dessa grunder skall utfalla. Lagrådet vill i
detta sararaanhang fästa uppmärksainheten på att förslaget ej innehåller några
motsvarande regler beträffande behållen avkastning och andra eventuellt
tillgängliga medel, t. ex. handpenning sora lämnats av försumlig inropare. Det
ges sålunda ej några anvisningar i fråga om utfallet av sådana raedel på
fordringarna i fastigheten. Att märka är att utfall av raedel sora nu avses på
inteckning inte till skillnad raot vad sora gäller beträffande tillbehörsinedel
(se 6 kap. 12 g första stycket andra punkten JB) har någon inverkan på
giltigheten av inteckningen. Frågan gäller alltså enbart vilken fordringsbavare
som skall få finna sig i att mottaga kontantbetalning. Vissa uttalanden av
lagberedningen (se Utsökningsrätt VIII s. 148 saml s. 141 not 3) kan läsas så,
att inedlen alltid skall utfalla på kapitalbeloppet av fordran inora
skyddsbeloppet i den mån de ej åtgår till vad som under alla omständigheter
skall betalas kontant. Della kan knappast vara avsett. Var medlen skall utftilla
torde få bli beroende på vilken köpeskilling för fasligheten som erhålles. I
den mån köpeskillingen för fastigheten, med tillägg av eventuellt tillgängliga
tillbehörsmedel sora skall utfalla inora skyddsbeloppel, ej är högre än att
även avkastnings- och övriga tillgängliga raedel måste medräknas för atl
skyddsbeloppet skall uppnås, koraraer dessa raedel all ulfalla på fordran inom skyddsbeloppel.
Innehavare av sådan fordran i första hand innehavare av skyddad fordran med
sämsta rält får då taga emot medlen i förra av kontantbetalning på
fordringen. Om där-

s. 535 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 535

emot
köpeskillingen räcker för att täcka skyddsbeloppel, utfaller medlen på fordran ulora
skyddsbeloppet.

Såsora
lagrådet anför i det följande vid 32 g bör till förevarande paragraf fogas en
bestämmelse ora beräkning av skyddsbeloppet då det finns fordran som gäller
endast i andel i fastighelen och som har bättre rätt än exekutions-fordringen.

31 g

Lagrådet:

Del
kan ifrågasättas, ora del är någon mening med alt göra en erinran av det slag
som avses i första punkten av förevarande paragraf. Det torde nämligen
knappast vara möjligt att ge erinringen ett så konkret innehåll att den blir av
nämnvärt värde för eventuella spekulanter. Tanken kan ju inte vara, alt överexekutor
skall lämna någon mera utförlig redogörelse för de delvis svårtolkade
bestämmelser främst i JB som gäller för rätt till förlängt avtal eller
ersättning. Om bestämmelsen anses böra bibehållas, synes den i varje fall böra
kompletteras så till vida, att erinran skall ske även om verkan av underlåten
uppsägning av arrende- eller hyresavtal i fall som avses i 46 g andra styckel i
del remitterade förslagel.

Regeringsrådet
Hjern:

Ora
andra stycket i 36 g bibehålles rilkel jag för rain del anser lämpligl
synes förevarande paragraf böra kompletteras med en bestämmelse atl i sakägarförteckningen
även skall erinras om rätt till avkastning som på grund av överexekutors
förordnande enligt nämnda stycke skall tillkomraa köparen.

32 g

Lagrådet:

Köpeskilling
för tillbehör koramer inte alltid alt användas till att betala skyddade
fordringar (se 16 och 30 gg i det remitterade förslagel). Med hänsyn härtill
bör i första stj'cket av förevarande paragraf efter ordet "tillbehör"
inskjutas orden "i den mån den enligt sakägarförteckningen skall användas
till betalning av fordringar inom skyddsbeloppet".

I
andra stycket har i överensstämmelse raed förslag av lagberedningen upptagits
en bestämmelse, enligt vilken det förhållandet atl fordran sora endast gäller
i andel i fastigheten har bättre rätt än exekulionsfordringen ej får hindra
försäljning, om köpeskillingen förslår till betalning av någon del av
sistnämnda fordran. Av bestämmelsen kan ej utläsas hur stor köpeskillingen i
den avsedda situationen skall vara för alt fastighelen skall få säljas.
Lagberedningen har emellertid i raotiven anfört ett exempel till belysning av
bestämmelsen. I exemplet, vari bortsetts från räntekrav o. d. och från kostnaderna
för förfarandet, har antagits, att en fastighet som blivit utmätt för en
oprioriterad fordran besväras av en inteckning på 50 000 kronor med

s. 536 Kontrollera mot PDF

536 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

bästa
rätt, atl en tredjedel av fastighelen dessutom besväras av en inteckning på 10
000 kronor och atl del bjuds 53 000 kronor för fastigheten. Det anges atl den
bjudna köpeskillingen räcker till att fullt läcka fordringen på 50 000 kronor saml
all av resterande 3 000 kronor en tredjedel eller 1 000 kronor skall tillfalla
den borgenär sora för sin fordran hade panträtt i andelen och resten exekulionssökanden.
Utgångspunkten är lydligtvis, atl andelsinleck-ningen på sin plats i förmånsrättsordningen
skall tillgodoräknas så myckel av köpeskillingen som svarar raot andelens
storlek. Andelsinteckningen kan härvid, trots att den i sin andel av
fasligheten har bättre läge än exekutionsfordringen, få dela med sig till
denna av köpeskillingen. Detta innebär i exemplet, atl fastigheten bör få
säljas så snart köpeskillingen uppgår lill 50 000 kronor. Exekulionsfordringen
kominer ju att få del i det belopp varmed köpeskillingen överstiger denna
summa. (Alt såsom skett i förslaget kräva att köpeskillingen skall vara så stor
att något åtminstone ett öre faller på exekutionsfordringen synes ej
nödvändigt och är för övrigt inkonsekvent i förhållande lill huvudregeln i
första stycket.) Ora exemplet varieras så, all del är andelsinteckningen som
har bästa rätt, koraraer minsta tillåtna köpeskilling att vara 60 000 kronor.
Exemplet kan ytterligare varieras så, att inteckningen på 50 000 kronor gäller
i en tredjedel av fastigheten med bästa rält och inteckningen på 10 000 kronor
i hela fasligheten. Ora raan därjämte antar att kostnaderna för förfarandet
belöper sig till 1 000 kronor, raåste bjudas minst 16 500 kronor. Av nämnda
belopp går 5 500 kronor till andelsinteckningen på 50 000 kronor, raedan
inteckningen på 10 000 kronor och kostnaderna på 1 000 kronor blir fullt täckta.

Då
den ifrågavarande bestäramelsen i andra stycket enligt vad förut anmärkts ej
ger någon vägledning i fråga om vilken köpeskilling som minst måste bjudas för
att fasligheten skall få säljas, blir den tämligen intetsägande. Enligt
lagrådets mening bör bestäramelsen få utgå och ersättas med en särbesläramelse
rörande beräkning av skyddsbeloppet i fall då det finns fordran som gäller
endast i andel i fastigheten och har bättre rätt än exekulionsfordringen.
Denna bestiimraelse kan upplagas i 30 § lärapligen inskjuten sora ett andra
stycke och få lydelsen, att av fordran som gäller endast i andel i fastighelen
skall vid tillämpning av första stycket 1 i paragrafen medräknas så mycket sora
med hänsyn lill andelens storlek och fordringens läge täckes, när övriga
fordringar raed bättre rätt än exekulionsfordringen samt kostnaden för
förfarandet är fullt läckta.

33
g Lagrådet:

Tredje
stycket, som innehåller bestämmelser ora talan mot överexekutors beslut i fråga
om förbehåll enUgt andra stycket, kan lämpligen saramanföras med de övriga bestäraraelser
om överklagande sora upplagils i 73 g i det remitterade förslaget.

s. 537 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 537

34
g Lagrådet:

Vad
angår punkten 3 i första stycket må framhållas, att panträtt i andel i
fastighet ej är tillåten enligt nya JB:s system. Denna punkt har därför betydelse
endast i fråga om sådana äldre andelsinteckningar som lever kvar enligt JP.
Mest följdriktigt skulle vid sådant förhållande vara att punkten fick utgå ur
förevarande paragraf och att motsvarande bestämmelse upptogs i
övergångsbestämmelserna. Praktiska skäl talar dock för att frågan på sätt som
skett i förslaget regleras i själva lagen.

När
det i andra ledet av punkten 4 i första stycket talas om "andra
medel", åsyftas därmed enligt vad som uttalas i motiven exempelvis
behållen avkastning och handpenning som lämnats av försumlig inropare vid
tidigare auktion. Såsom framgår av vad lagrådet anfört vid 30 g skall sådana raedel,
i den raån köpeskillingen för fastigheten raed tillägg av eventuellt
tillgänglig köpeskilling för tillbehör sora skall ulfalla inora skyddsbeloppel
understiger detta belopp, tagas i anspråk för täckande av fordran inora
skyddsbeloppet. Att avräkning på köpeskillingen för fastigheten ej kan ske i
denna situation är självklart. Avräkning kan ju ske endast i den raån
köpeskillingen räcker. Andra ledet i punkten är därför överflödigt och kan
utgå.

1
redaktionellt avseende anmärkes att paragrafen med den avfattning den fått i
förslaget är något svåröverskådlig. Lagrådet vill föreslå att paragrafen

under förutsättning att vad sora
sägs i senare ledet av punkten 4 får utgå

ges följande lydelse:

"Kapitalbeloppet
av fordran inom skyddsbeloppet vilken är förenad med panträtt skall, i den mån
fordringen icke enUgt sakägarförteckningen skall betalas med köpeskilling för
tillbehör, avräknas på köpeskillingen för fasligheten så långt den förslår, ora
icke fordringen är förfallen till betalning senast på tillträdesdagen och borgenären
yrkat kontant betalning.

I
den mån icke avräkning skall ske enligt första styckel skall köpeskilUngen för
fastigheten betalas kontant, om ej inroparen visar att han avtalat annat med
den som enligt sakägarförteckningen är betalningsberättigad.

För ägarhypotek
skall, oavsett dess läge i förhållande till skyddsbeloppet, kontant betalning
alltid erläggas. Detsamma gäller fordran som är förenad med panträtt endast i
andel i fastigheten samt fordran som avses i 26 g tredje stycket."

36
g Lagrådet:

Bestämmelsen
i första stycket andra punkten ora raedgivande att taga vård om egendoraen
redan före den lagliga tillträdesdagen torde innebära, att sådant medgivande
skall kunna lämnas först sedan inrop på auktion ägt rum. Då det alltså här inte
är fråga om ett försäljningsvillkor i egentlig me-

s. 538 Kontrollera mot PDF

538 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

ning,
synes bestämmelsen inte ha sin rätta plats i denna paragraf. Lagrådet föreslår
att den i stället placeras i 46 g som en modifikation av den där upptagna regeln
ora tillträde.

Justitieråden
Riben, Bergsten och Gyllensvärd:

Beträffande
den föreslagna regeln i andra styckel första punkten ora rält för överexekutor
att förordna all avkastning skall tillkomraa köparen synes av raotivutlalanden
framgå, att del är avsett all köparen på grund av sådant förordnande skall få
uppbära avkastning redan före tillträdesdagen (se Utsökningsrätt Vill s. 152).
Med hänsyn till möjUgheten atl inroparen ej fullföljer köpet synes en sådan
ordning raindre läraplig (jfr lagrådets yttrande angående den likartade
bestämmelsen i 6 g första stycket tredje punkten). Möjligen kunde man länka sig
atl modifiera regeln därhän, atl ifrågavarande medel kan föiklaras skola tillkomraa
köparen sedan han tillträtt fastigheten. Med en sådan regel skulle iiian
emellertid inle uppnå syftet att befria överexekutor eller syssloman från uppgiflen
alt efter auktionen driva in arrendeavgiftei-, hyror o. d. Vi hemställer
därför att den föreslagna bestämmelsen får utgå. Även andra punklen i stycket
kan i så fall undvaras.

37
g Lagrådet:

Bestämmelsen
i första punkten av förevarande paragraf i del remitterade förslaget öppnar raöjlighet
för sakägarna alt genora överenskoinraelser göra avsleg från alla de legala auklionsvillkor
som har angetts i föregående paragrafer. Vissa av dessa villkor är emellertid
av sådan art att de bör undantagas från bestämmelsens lillärapningsoraråde.
Vad sora har föreskrivits ora handpenning och om betalning av* återstående
kontant köpeskilling (35 g) saral i fråga oin tiden för itillträde (36 g) bör
sålunda inle kunna ändras genoin överenskommelser mellan sakägarna. Även ora
det raed hänsyn till kravet på att avvikelse inle skall göra intrång i annans
rätt kan hävdas att del i praktiken ställer sig svårt atl få lill slånd avsleg
från föreskrifter som de nämnda, bör de uttryckligen uteslutas från
bestämmelsens tillämpningsoraråde.

Det
bör vara raöjligt för sakägarna atl koraraa överens oin avvikelse inle bara från
auklionsvillkor sora har angivits i föregående paragrafer i förslaget ulan
också från vad som i det följande föreskrives såsom villkor för försäljning på
auktion (jfr 4955 och 6270 gg i del remitterade förslagel). Lämpligt lorde
därför vara alt låta ifrågavarande bestämmelse, med de förut angivna
inskränkningarna, omfatta alla de auktionsvillkor som anges i lagen.

Av
24 § i det remitterade förslagel framgår alt avvikelse från de legala
auktionsvillkoren skall beaktas när sakägarförteckning upprättas. Den som

s. 539 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 539

vill
få avvikelse till stånd måste således ta upp frågan härom senast på bevakningssammanträdet.
I klarhetens intresse bör detta anges i paragrafen.

Enligt
det anförda och med viss ytterligare formell jämkning bör paragrafen avfattas
på följande sätt:

"På
begäran av sakägare vilkas rätt beror därav kan försäljningen, såvitt avser
annat än erläggande av handpenning och den återstående kontanta köpeskillingen
samt tiden för tillträde, ske på andra rillkor än som anges i denna lag. Skyddsbeloppel
får höjas, även om borgenär som ej själv begärt försäljning motsätter sig del.

Begäran
som avses i första stycket skall fraraställas senast vid bevakningssammanträdet."

39
g Lagrådet:

Andra
punkten i andra stycket torde böra förtydligas och kan förslagsvis få det
innehållet, att bud som skyddar flera rättigheter än annat bud har företräde
framför detta, om det icke leder till sämre täckning av fordran som har bättre rält
än någon av rättigheterna.

Enligt
fjärde stycket skall utrop som där avses ej förekomma, om del belopp rättighetshavaren
erbjuder enligt tredje stycket eventuellt i förening raed annat tillskott
förslår för atl fordringar med bättre rätt skall täckas. Ulrop i enlighet med
fjärde stycket bör emellertid uppenbarligen inte heller äga ruin, när de bjudna
beloppen utan att helt täcka fordringar raed bättre rält dock är tillräckliga
för att alla de ifrågavarande rättigheterna skall skyddas enligt Iredje stycket
genora att där angiven skillnad betalas. Första punkten i fjärde styckel synes
med hänsyn härtill böra få följande lydelse: "Om rättighetshavare i fall
som avses i andra stycket är villig all betala enligt vad nyss sagts men till
följd av att flera tillskott erfordras det sålunda erbjudna beloppet ej ensamt
eller i förening med annat tillskott som bjudes är tillräckUgt för att hans
rättighet skall skyddas enligt Iredje styckel, skall fastigheten utropas med
förbehåll för rättigheten och den eller de rättigheter som är skyddade genom
tidigare bud och annat tillskott sora bjudes."

Andra
punkten i fjärde stycket är avsedd alt utlrj'cka en tämligen självklar regel
och torde böra utgå särskilt som den föreslagna utforraningen är alltför
allmänt hållen och därmed i viss mån vilseledande.

Bestämmelserna
angående handpenning i 41 g andra stycket i det remitterade förslaget synes
böra flyttas till förevarande paragraf, där de kaii ingå som ett sista stycke.

4043
gg Justitieråden Riben, Bergsten ocfi Gyllensvärd:

Enligt
vad ovan anförts vid 39 g bör bestämraelserna angående handpenning i andra styckel
av 41 g i del remitterade förslaget flyttas till först-

s. 540 Kontrollera mot PDF

540 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

nämnda
paragraf. Vad som sägs i 42 § Iredje styckel första punkten om motsvarande
tillämpning av 1841 g§ i fråga om ny auktion torde såsom självklart kunna
utgå. Vidare synes hänvisningen i 43 g sista stycket lill 48 § onödig och
därför likaså kunna utgå.

Vi
vill i övrigt för vinnande av bättre överskådlighet föreslå viss omdisponering
av innehållet i 4042: gg. Bestäramelserna i 41 g första stycket samt 42 g
första stycket första punkten och andra stycket har nära saraband raed vad sora
står i 40 g och kan därför raed fördel infogas i denna paragraf. I 41 g bör
förutom förslagets tredje stycke angående ogiltighet av köp vid underlåten
betalning ingå de därmed samraanhängande bestäraraelserna i 42 g första styckel
andra punkten saral 43 g första och andra styckena. Härefter kan såsom 42 g
upplagas regeln i 42 § tredje stycket andra punkten i det remitterade förslaget
och såsom 43 g den bestämraelse som i del remitterade förslagel ingår i 42 g
sista stycket.

Regeringsrådet
Hjern:

Den
i första styckel av 41 g upptagna regeln all överexekutor på begäran kan göra
ett kortare uppehåll i handläggningen för att bereda inroparen tillfälle atl
anskaffa handpenning en bestämmelse som saknar motsvarighet i gällande rätt
torde knappast bäras upp av något större praktiskt behov. Det får förutsättas,
att seriösa spekulanter är försedda med de erforderliga medlen, då de infinner
sig till förrättningar av detta slag. Bestämmelsen har också raött kritik vid reraissbehandlingen.
Tydligt är att möjligheten till anstånd kan utnyttjas på otillbörligt sätt med
risk för att hela proceduren får spelas upp på nytt under kanske mindre
gynnsamma betingelser. Även om viss försiktighet anbefalles i fråga ora raöjligheten
att raedge anstånd, kan denna risk nästan aldrig uteslutas. Det är renlav
möjligt, att bestäraraelsen kan leda till att det blir vanligt att spekulanter
i förlitan på att de skall få anstånd infinner sig på auktioner och företar
inrop ulan att vara tillräckligt försedda med kontanter.

Under
hänvisning till det anförda hemställes att bestämmelsen får utgå. Jag rill
redan här påpeka att samraa anmärkning gäller 21 g LfL.

I
övrigt instämmer jag beträffande 4043 g§ med lagrådels övriga ledamöter.

44
g Lagrådet:

Bestäraraelsen
i andra punkten i andra stycket torde lämpligen böra placeras såsom en andra
punkt i 45 g tredje stycket.

s. 541 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 541

45 g

Lagrådet:

Med
ordet "inroparen" i tredje stycket avses uppenbarligen den sora köpt fastighelen,
oavsett om det är annan person som i eget namn gjort inropet (jfr 44 g andra
stycket). Därför bör hellre ordet "köparen" användas.

Till
tredje stycket bör enligt vad lagrådet anfört vid 44 g fogas den bestämraelse sora
upptagits i andra styckel andra punkten i nämnda paragraf. Bestämmelsen kan
därvid få lydelsen, atl i fall som avses i 44 g andra stycket även den som gjorl
inropet blir betalningsskyldig. Alt iitlrj'ckligen ange atl inroparen svarar
solidariskt raed köparen är ej behövligt.

46 g

Lagrådet:

Enligt
44 g första stycket skall överexekutor utfärda köpebrev sedan auktionen vunnit
laga kraft och köpeskilUngen betalats. Det får självfallet förutsättas alt överexekutor,
om auktionen vunnit laga kraft, utfärdar köpebrevet omedelbart efter
betalningen. Med "även om"-satsen i första stycket första punkten i
förevarande paragraf kan därför ej åsyftas annat än det fallet att auktionen
överklagats. Vad som utsäges med satsen är följaktligen att tillträde får ske
oavsett att talan föres raot auktionen. Regel i detta ämne ges emellertid i 48
g. Därför bör "även om"-satsen få utgå. Första stycket första punkten
i förevarande paragraf komraer då enbart alt ange, atl inropare som fullgjort
sin betalningsskyldighet har rätt atl tillträda fastighelen pä den dag som bestämls
för köpeskillingens fördelning. Härtill bör i enlighet raed vad lagrådet anfört
vid 36 g fogas en bestäraraelse motsvarande första stycket andra punkten i
nämnda paragraf.

Den
i första stycket andra punkten i förevarande paragraf upptagna bestämmelsen,
enligt vilken inroparen från tillträdesdagen svarar för ägares skyldigheter i
den mån de skall fullgöras efter nämnda dag, har i sin generella avfattning
ingen motsvarighet i gällande lag. I lagberedningens motiv exemplifieras
innebörden av stadgandet med atl inroparen får övertaga ansvaret för sådana
fordringar sora avses i 25 g 2 i det reraitlerade förslaget liksora de
skyldigheter, sora åvilar jordägare och hyresvärd raot nyttjanderättshavare i
den raån deras rätt består. Det förra synes tämligen självklart, och något
lagstöd utöver det som e contrario kan häratas ur 45 g första stycket (jfr 134
g UL) kan inte anses behövligt. En bestämraelse ora köparens ansvarighet för
ägarens förpliktelser enligt tidigare ingångna arrende- eller hyresavtal finns
nu i 133 g UL (2 mora. första punkten senare ledet). Paragrafen innehåller i
övrigt åtskilliga bestämmelser med motsvarighet i 47 g i det remitterade
förslaget. Lagrådet vill förorda, att delta samband mellan de olika
bestämmelserna ora rättighetshavares ställning efter exekutiv auktion bibehålles
och att sålunda en bestämmelse om köparens ansvar för ägarens förpliktelser
enligt ingångna avtal upptages i 47 g, lämpligen i anslutning till

s. 542 Kontrollera mot PDF

542 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

bestäraraelsen
i sista stycket oin verkan av köparens underlåtenhet alt fullgöra sådana
förpliktelser. En generell bestämraelse om inroparens ansvar för ägares
förpliktelser torde kunna undvaras, och andra punkten i första stycket av
förevarande paragraf kan sålunda ulgå.

Hänvisningen
i sista stycket bör avfallas så alt den inbegriper även fis-kearrendator enligt
lagen ora fiskearrenden.

47
g Lagrådet:

Reglerna
i 7 kap. JB ora verkan raot ny fastighetsägare av alt i upplåtelseavlal skett
ändring eller gjorts tillägg avser inte endast fall då fastighet har överlåtits
frivilligt. Genom bestämmelserna i 7 kap. 8 g och 16 g första styckel JB
sistnämnda lagrura i den lydelse det får enligt det reraitlerade förslagel till
lag ora ändring i JB regleras också frågan hururida efter exekutiv
försäljning ändring i eller tillägg till upplåtelseavtal gäller raot den nye
ägaren. Den föreskrift i sistnäranda hänseende sora ges i fjärde stycket av
förevarande paragraf i FfL är inte förenlig med de föreskrifter som sålunda koraraer
atl finnas i JB. Med hänsyn härtill bör den utgå. I sammanhanget kan påpekas atl
frågan huruvida överenskommelse ora förlängning av upp-lålelselid skall efter
exekutiv försäljning gälla raot den nye ägaren på motsvarande sätt får bedömas
enligt 7 kap. 7 g och 16 g första stycket JB.

1
enlighet med vad som anförts vid 46 g föreslår lagrådet, att sista styckel i
förevarande paragraf inledes raed en besläramelse motsvarande vad 7 kap. 17 §
andra stycket JB innehåller beträffande frivillig överlåtelse om att köparen
har att uppfylla tidigare ägares åligganden raot rättighetshavare i den mån de
skall fullgöras (ifter det all han blivit berättigad att tillträda fastigheten.
Därefter bör, med erforderlig formell järakning, upptagas den föreslagna bestäraraelsen
ora verkan av köparens underlåtenhet att fullgöra sådana skyldigheter.

Om
lagrådets förslag beträffande sista styckel följes, kommer den i 7 kap. 17 g
tredje stycket JB gjorda hänvisningen till FfL såvitt angår förvärv på exekutiv
auktion atl avse enbart förevarande paragraf. Beträffande första styckel i 7
kap. 17 g kan anmärkas all hänvisningen inle har full täckning; FfL upplager näraligen
inte någon motsvarighet till de båda första punkterna i stycket (jfr däremot
133 g 2 mom. UL). Då de ifrågavarande bestämmelserna är uttryck för tämligen
självklara grundsatser, finns det emellertid inte anledning alt påyrka någon
komplettering av FfL i detta hänseende.

48
g Lagrådet:

Bestäraraelsen
i första styckel andra punkten torde böra formuleras så, alt köparen utan
hinder av att auktionen överklagats får tillträda fastigheten på

s. 543 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 543

den
bestämda dagen, om ej förordnande enligt 218 g 3 raom. UL meddelats
dessförinnan.

4955
gg Lagrådet:

I
detta avsnitt av lagförslaget behandlas försäljning av geniansamt intacknade
fastigheter. Bestämmelserna i avsnittet är avsedda att gälla vid sidan av eller
dä så följer av beslämmelsernas innehåll i stället för övriga i lagen
upptagna regler. I likhet raed de gällande bestämmelserna är reglerna i förslaget
tämligen invecklade. Såsom departemenlschefen anfört medför emellertid JB:s
system, att koraplicerade situationer ej behöver uppstå alltför ofta. Förhoppningsvis
kommer den vanUga ordningen alt bli den, att de gemensamt intecknadie
fastigheterna säljes såsom en enhet genoin geraensamt utrop.

Enligt
49 g andra stycket första punklen skall av gemensam inteckning i sakägarförteckningen
upptagas det belopp för vilket fastigheten svarar i förhållande till de andra
fastigheterna. Det föreskrives vidare i andra punkten, att beloppet skall
betalas kontant, om ej annat avtalas mellan köparen och den sora enligt sakägarförteckningen
är betalningsberättigad. Efter orden och raed hänsyn till sin placering skulle
dessa bestämraelser möjligen kunna anses tillämpliga även vid försäljning av
samtliga inlecknade fasligheter enligt gemensam sakägarförteckning. Detta kan
emellertid inle vara avsett. I fråga om principema för kontantbetalning bör
sådan försäljning följa de allraänna reglerna (jfr 6 kap. 12 g andra stycket
första punklen JB). Lagtexten bör avfattas så att det inte finns rura för
tvekan på denna punkt.

Vad
angår 50 g, som behandlar den s. k. indragningsrätten, framgår av motiven alt exekulionssökanden
bör ha rätt att, om han från början endast angripit faslighet som primärt
svarar för hela exekulionsfordringen, begära indragning av annan fastighet, som
alltså svarar i andra hand för fordringen. För att detta fall skall täckas bör
lagtexten förtydligas.

1
51 g har upptagits bestämmelse, att vid bevakningssararaanträdet särskilt
skall behandlas hur utrop skall äga rura. Atl raan, när flera gemensarat
intecknade fastigheter skall säljas på auktion, måste vid bevakningssammanträdet
behandla frågan om hur utrop skall äga rum får anses utan vidare framgå av
innehållet i följande paragrafer. Frågan är avgörande för hur spörsmål om sakägarförteckning
skall lösas och måste följaktligen uppmärksammas vid bevakningssararaanträdet.
Alt närvarande sakägare därvid också skall få tillfälle att fraraställa
eventuella yrkanden om utropsordningen kräver inle någon lagregel med del
innehåll som här föreslagils. Enligt lagrådels mening kan paragrafen utgå.

I
den uppräkning av fall då särutrop skall äga rura som ingår i 52 g första styckel
anges i punkten 4, att någon av fastigheterna besväras av särskild inteckning
och att någon fastighets ansvar för gemensam inteckning ej avser

s. 544 Kontrollera mot PDF

544 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

inteckningens
hela belopp. Det senare kan enligt vad som uttalas i motiven förekomma som
följd av dödningsåtgärd, expropriation eller underlåtenhet att begära
indragning. Enligt JB:s regler torde emellertid inte i något fall den
situationen kunna inträffa, att en faslighels ansvar för geraensam inteckning
ej avser inteckningens hela belopp. Därför kan ifrågasättas om ej detta fall
borde upptagas i övergångsbestämmelserna. Det får dock anses mest praktiskt atl
reglera allii fall då särintresse föreligger i själva lagen.

Enligt
motiven inbegripes under punkt 4 det fallet, att inte alla geraensarat
intecknade fastigheter omfattas av exekutionen. Detta fall kan emellertid inte
anses ha täckning i ordalagen. Förtydligande av lagtexten synes er-foderligt.

Den bestäraraelse
sora upptagits i 54 g första stycket saramanfaller delvis med vad som slår i 49
g andra stycket. Skiljaktigheten beslår i all enligt 54 g första stycket inte
endast fordran sora är förenad raed panträtt på grund av geraensara inteckning
ulan även annan raed panträtt förenad fordran skall betalas kontant, om ej
annat avtalas. Detta innebär en avvikelse från gällande rält, för vilken några
bärande skäl ej synes föreligga.

Enligt
55 g första stycket skall i fall då fastighet indragits i försäljningen och den
först utmätta fastigheten ej blir såld, ingen av fastigheterna säljas. Av
lagtexten synes ej fraragå annat än all förfarandet med särutrop och eventuellt
efterföljande gemensamt utrop skall tillämpas fullt ut och atl därefter skall
konstaleras huruvida den först utniätta fastighelen kan säljas eller ej.
Enligt motiven skall emellertid förfarandet avbrytas, om vid utrop av den först
ulraätta fastigheten ej uppnås bud sora föreslår till betalning av någon del av
exekulionsfordringen (jfr 122 g UL). Lagtexten bör formuleras så, att den ger
klart besked i delta avseende.

Vad
angår den redaktionella utforraningen av förevarande avsnitt i förslaget synes
viss oradisposition. önskvärd för underlättande av överblicken av bestäraraelserna.
Alt de tidigare bestämmelserna i lagen är tillämpliga i den mån ej
särbestämmelser meddelas är så självklart att det ej behöver anges. Avsnittet
kan lämpligen inledas med föreskrifterna om indragningsrätten (50 g i
förslaget). Därefter Jaör följa en paragraf som reglerar det fallet att endast
en av flera gemensamt intecknade fastigheter skall säljas. För delta fall
erfordras endasl bestämmelser om det belopp med vilket gemensara inteckning
skall upplagas i sakägarförteckningen och ora kontantbetalning (49 g andra
stycket i förslagel), I nästföljande paragraf bör samlas alla regler som
behövs angående försäljning av gemensamt intecknade fastigheter i gemensarat ulrop
ulan föregående särutrop (52 g första stycket och 53 g första stycket i förslagel).
De återstående bestäraraelserna i avsnittet får sedan bilda en grupp, som
behandlar försäljning av två eller flera gemensarat intecknade fasligheter
efter särutrop (49 g andra stycket, 52 g, 53 § andra stycket samt 54 och 55 gg
i förslaget). Härvid synes lagtexten vinna i överskådlighet, om bestäinmeiserna
i 52 g tredje och femte styckena samt 55 g

s. 545 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 545

fjärdesjätte
styckena får komma i en följd. Tredje punklen i 52 g Iredje stycket bör
sammanföras med 55 g andra och Iredje styckena.

Enligt
vad nu anförts vill lagrådet föreslå, alt 4955 gg, efter vissa formella
jämkningar i övrigt, avfattas på följande sätt:

49 §.
När någon av flera gemensamt intecknade fastigheter skall säljas på

auktion, har den som har fordran raed panträtt på grund av den gemen

sararaa inteckningen rätt att indraga annan av de inlecknade fastigheterna i

försäljningen, om den svarar för det intecknade beloppet eller del av della

före den fastighet som skall säljas. Skall denna säljas för panträttshavarens

fordran eller för fordran sora har lika eller bättre rätt, får han även indraga

fastighet som svarar för inteckningen först efter den faslighet som skall säl

jas.

Yrkande
om------- motsvarande tillämpning.

Bifalles
yrkandet------- laga kraft.

50
,§. Ora en av flera gemensamt inlecknade
fastigheter skall säljas på auktion, skall fordran med panträtt på grund av den
geraensainina inteckningen upplagas i sakägarförteckningen raed det belopp för
vilket fastigheten svarar i förhåUande lill de andra fastigheterna. Beloppet
skall betalas kontant, ora ej annat avtalas raellan köparen och den sora enligt
sakägarförteckningen är betalningsberättigad.

51
§. Om samtliga fastigheter som
besväras av gemensam inteckning skall säljas på auktion och förhållande sora
anges i 52 g andra stycket ej föreligger, upprättas gemensam sakägarförteckning
för fastigheterna. Rättighet i någon av fastigheterna skall härvid anses upplåten
i dera alla. Vid auktionen utropas fastigheterna gemensarat.

52
§. Skall flera av geraensarat inlecknade
fastigheter raen ej alla säljas på auktion, gäller 5355 gg.

Om
saiiitliga fastigheter som besväras av geraensara inteckning skall säljas, gäller
likaledes 5355 gg om

1.
fastigheterna har olika ägare,

2.
någon av fastighetema med stöd
av 49 g indragits i försäljningen,

3.
någon av fastigheterna endast i
andra hand svarar för gemensam inteckning,

4.
någon av fastigheterna besväras
av särskild inteckning,

5.
någon fastighets ansvar för geraensara
inteckning ej avser inteckningens hela belopp,

6.
del yrkas av innehavare av
sådan rättighet i någon av fastigheterna sora ej skall beslå oavsett ora fastighelen
säljes, eller

7. det
i annat fall yrkas av ägare eller borgenär vars rätt kan bero därav.

Yrkande sora avses i andra stycket 6 eller 7 skall fraraställas senast vid

bevakningssaramanträdet.

53 §. Särskild sakägarförteckning
skall upprättas för varje faslighet sora

skall säljas. Förteckningen upprättas som om försäljningen begärts på

18 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 20

s. 546 Kontrollera mot PDF

546 Kungl. MaJ:ts proposition nr 20 år 1971

grund
av den bästa gemensamma inteckningen, om ej exekutionsfordringen har bättre
rätt. Fordran med panträtt på grund av gemensara inteckning upptages för varje
fastighet med det belopp för vilket fastigheten svarar i förhållande till de
andra fastigheterna. Kan ansvaret koraraa att vid försäljningen vidgas
härutöver, skall det anmärkas. Beträffande fastighet som svarar endast i andra
hand anges ora sådant ansvar kan ifrågakomma.

När fastighet indragits i
försäljningen enligt 49 §, skall vid beräkning av tillägg enligt 6 kap. 3 g
jordabalken anses som om fastigheten utmätts saratidigt raed den ursprungligen
utmätta fastigheten.

54 §. Vid auktionen
skall fastigheterna utropas var för sig. Därefter skall

de utropas gemensarat, om de har samme ägare. Efterföljande geraensamt

utrop skall även eljest äga rum, ora full betalning ej uppnåtts för ford

ran för vilken samtliga fastigheter svarar eller fastigheternas ägare är ense

om atl de skall utropas genKmsamt.

Uppnås vid geraensamt
utrop högre bud än summan av buden vid de särskilda utropen, skall budet vid
det gemensamraa utropet ha företräde. Den köpeskilling sora bjudils vid det geraensarama
utropet skall fördelas på fastigheterna efter de värden som i ärendet åsatts
dem. Fastighets andel i den gemensamma köpeskillingen utgör dock minst vad som
bjudits för den fasligheten vid särskilt utrop. Har någon av fastigheterna
utropats med tillbehör som ej ingick i det värde efter vilket dess andel i
köpeskillingen skall beräknas eller utropats utan tillbehör som omfattades av
nämnda värde, skall den fastighetens värde vid tillämpningen av det sagda järakas
efter vad sora finnes påkallat av näranda förhållande. Uppgår i fråga ora någon
av fastigheterna dess andel i köpeskillingen och andra tillgängliga medel icke
till skyddsbeloppet och skall därför frågan om den fastighetens försäljning förfalla,
skall de övriga fastigheterna utropas gemensamt.

Uppnås
ej bud sora förslår till betalning av någon del av exekulionsfordringen, får
ej någon av fastigheterna säljas.

Har faslighet indragits i
försäljningen raed stöd av 49 g, skall den ursprungligen utmätta fastigheten
utropas först. Om därvid ej uppnås bud som förslår till gäldande av någon del
av exekutionsfordringen, får fastighelen ej säljas. Blir den ej såld, skall ej
heller den indragna fastigheten säljas.

Fastighet som endast i
andra hand svarar för fordran med panträtt på grund av gemensara inteckning får
ej säljas för den fordringen, innan del risat sig att betalning ej kan utgå ur
den fastighet sora svarar i första hand. I andra hand ansvarig faslighet får ej
heller säljas, om dess ägare eller annan sakägare betalar den brist för rilken fastighelen
skall svara eller ställer säkerhet för beloppet. Gemensamt utrop av
fastigheterna behöver ej ske i annat fall än då särskilda skäl föreligger.

55 §.
Ora rättighet har förbehållits vid särskilt ulrop, skall förbehållet

gälla även vid efterföljande geraensamt utrop. Har rättigheten ej förbehållits

vid det särskilda utropet, tillämpas 39 g även vid det gemensamma utropet.

s. 547 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 547

Vid
tillämpning av 40 g skall prövningen, huruvida avsevärt högre köpeskilling kan
uppnås, avse den sammanlagda köpeskillingen för samtliga fastigheter som
inropats vid auktionen.

Handpenning
skall läranas efter varje inrop, även ora inropad faslighet skall utropas på
nytt. Ora inropet ej skall bestå, återlämnas handpenningen.

Fordran
sora på grund av gemensam inteckning är förenad med panträtt i såld fastighet
betalas kontant, om ej köparen och den som enligt sakägarförteckningen är betalningsberättigad
avtalar annat.

56
g Lagrådet:

Av 6
kap. 12 g JB framgår, atl överexekutor i vissa angivna fall, när fastig-hel
sålts på exekutiv auktion, skall ha rätt alt förordna om fortsatt giltighet i
fasligheten av inteckning, sora annars skulle ha blirit utan verkan. De bestäraraelser
sora föreslås i förevarande paragraf innebär en närmare reglering av överexekutors
befogenheter härvidlag, och såvitt gäller gemensam inteckning går regleringen
ut på att i betydande omfattning begränsa möjligheterna alt efter förordnande
låta inteckningen fortfarande gälla. Även ora det får anses mindre
tillfredsställande att på delta sätt, utan alt JB ger ens en antydan ora att
dess reglering av frågan ej är avsedd att vara fullständig, komplettera balkens
bestämmelser om fortsatt inteckningsansvar, vill lagrådet ej motsätta sig all
så sker.

Den
föreslagna regeln i andra stycket av nu ifrågavarande paragraf förutsätter,
att gemensamt intecknade fastigheter kan säljas enligt gemensara sakägarförteckning,
även ora försäljningen endast omfattar vissa av de saminlecknade fastigheterna.
I princip får emellertid gemensara sakägarförteckning användas endast när alla
fastigheter inora det saminlecknade komplexet säljes. Regeln blir därför ej av
betydelse annat än för den händelse avsteg från denna princip gjorts med
tillämpning av dispositionsfrihetsregeln i 37 g. Huruvida en särskild
bestämmelse i förevarande paragraf erfordras för delta särfall blir beroende av
hur paragrafen utforraas i fortsättningen, och lagrådet ålerkoraraer därför
något senare till frågan.

I tredje stycket har
meddelats bestäraraelser för den situationen, då fastig-hel sora besväras av
gemensam inteckning sålts enligt särskild sakägarförteckning. Bestämraelserna
är avsedda att gälla även när auktionen omfattat endasl en av de saminlecknade
fastigheterna, men atl i sådant fall tala ora särskild sakägarförteckning är i
någon raån rilseledande. Enligt lagrådets raening synes del naturligare och
mindre ägnat alt framkalla raissförstånd, atl raan i stället för alt låta forraen
för sakägarförteckningen vara avgörande anknyter den inledande bestäraraelsen i
stycket direkt till de särskilda punkter i 6 kap. 12 g JB sora avser de
situationer raan rill täcka, nämligen andra styckel andra och tredje
punkterna. Lagrådet förordar därför, att bestäraraelsen raed vissa
redaktionella järakningar i övrigl får del inne-

18t Riksdagen 1971.1 saml. Nr 20

s. 548 Kontrollera mot PDF

548 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

hållet
atl, om fastighet sålts i fall som avses i 6 kap. 12 g andra stycket andra
eller tredje punkten JB, förordnande om fortsatt inteckningsansvar får meddelas
beträffande gemen sam inteckning som besvärar fastigheten endast om fastighelen
i förhållande till de andra gemensamt intecknade fastigheterna svarar för hela
inteckningen och den fordran för vilken panträtt på grund av inteckningen åtnjutes
blivit läckt. Då avsikten inte torde vara all den gemensararaa inteckningen
skall efter förordnande kunna fortfarande gälla till hela sill belopp ulan
hänsyn till ora panträllshavaren får betalning ur medel sora influtit genora
särskild tillbehörsförsäljning (jfr 6 kap. 12 g första stycket JB), bör
tilläggas alt, ora sådana raedel utfaller på pantbrevets belopp, förordnande ora
forlsall inteckningsansvar inte får raeddelas beträffande inotsvjirande del av
inteckningen.

Att såsora
skett i det remitterade förslaget särskilt ange innebörden av ett förordnande
om fortsatt ansvar beträffande gemensam inteckning synes inte behövligt.
Inteckningen komraer självfallet atl i enlighet raed förordnandet gälla i den
faslighet, sora omfattas av förordnandet, och att den skall vara ulan verkan i
övriga av de gemensarat intecknade fastigheterna följer redan av 6 kap. 12 g JB.
Lagrådet föreslår därför, att den såsora andra punkt i tredje stycket
föreslagna bestäraraelsen får utgå.

En oraforraiilering
av Iredje stycket i det remitterade förslaget i enlighet raed del sagda får
till följd, att bestäraraelserna koraraer atl täcka även det förut berörda
fallet alt gemensam sakägarförteckning skulle ined lillärapning av 37 g komraa
till användning vid försäljning av blott en del av det saraintecknade
komplexet. Detta fall går ju in under 6 kap. 12 g andra stycket Iredje punkten JB.
Med hänsyn härtill bör andra stycket i förevarande paragraf få utgå.

5761
gg Justitieråden Riben, Bergsten och Gyllensvärd:

Underhandsförsäljning
av fastighet i saraband raed exekutivt förfarande är en nyhet i förhållande
till gällande rätt. Vid reraissbehandlingen av lagberedningens betänkande har
från en del håll anmärkts, att en raera ingående reglering av denna försäljningsform
än som skett i förslaget är behövlig. Det är också förklarligt, all raan känner
en viss osäkerhet huruvida det i tillärapningen skall gå att ulan
komplikationer inpassa underhandsförsäljning enligt de föreslagna tämligen
knapphändiga bestämmelserna i del eljest noga reglerade exekutiva förfarandet. Å
andra sidan är det tydligt, atl de praktiska möjligheterna till framgångsrik
användning av underhandsförsäljning begränsas, om förfarandet alltför myckel
låses av detalj föreskrifter. Med vissa tillägg och förtydliganden som anges i
del följande torde förslaget få godtagas.

I
58 g första och andra styckena har upptagits vissa regler om skyldighet för
köparen att svara för fordringar med förmånsrätt i fasligheten saml om

s. 549 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 549

kontanlbetalning
av förfallna fordringar och av kostnaden för förfarandet. Vad SOIII här inle
anges raen sora uppenbarligen förutsattes är att köpeskillingen måste täcka förmånsberältigade
fordringar och kostnaden för förfarandet, i den mån ej borgenären kan få
betalning ur andra tillgängliga raedel eller avstår från förmånsrätt i
fastigheten eller sökanden avstår från täckning av kostnaden för förfarandet.
Det är önskvärt att della klart utryckes i lagtexten. Reglerna ora kontanlbetalning
och ora skyldighet för köparen att svara för fordringar bör preciseras på så
sätt, att fordran sora är förfallen till betalning eller förfaller före
tillträdesdagen skall betalas kontant, ora ej köparen visar alt han avtalat
annat raed borgenären eller betalning skall utgå ur särskilt tillgängliga raedel,
att köparen i fråga ora fordran som ej betalas kontant skall åtaga sig
betalningsansvar i den mån sådant ansvar åvilar förre ägaren samt att, ora ej
sökanden av'slålt från täckning av kostnaden för förfarandet, vad sora behövs
för sådan täckning skall betalas kontant.

Någon beslänunelse om
tillträdesdag har ej upplagils i förslagel. Tydliglvis har förutsatts att
fastigheten ej skall få tillträdas förrän köparen erlagt vad sora återstår av
den kontanta köpeskillingen sedan handpenningen betalats. Detta skall enligt 58
g fjärde stycket andra punklen i förslagel ske senast fyra veckor efter det att
köpehandling upprättats. Vi vill föreslå att en uttrycklig bestäraraelse ora
tillträdesdag införes. Härvid synes som huvudregel böra uppställas, alt
tillträde skall bestäraraas all äga rum fyra veckor efter försäljningen, men
senare tidpunkt bör få bestämmas om särskilda skäl föreligger. I den mån senare
tidpunkt för tillträdet bestämmes bör givetvis betalningsdagen också kunna senareläggas.
Vad som föreskrives i 58 g fjärde stycket andra punkten i förslagel kan
ersättas med att betalningen skall ske senast på tillträdesdagen. Hinder kan ej
anses föreligga atl såsora köpevillkor upptaga rätt för köparen att redan före
tillträdesdagen taga vård ora fastigheten (jfr 36 g första stycket andra punkten
i det remitterade förslagel).

Det
är givet alt de närmare villkoren för försäljningen raåste bli beroende av
överenskommelse. Därför är det oegentligt att, såsom skett i 58 g sista styckel
i förslagel, föreskriva att köpevillkoren i den mån de ej fixerats i lagen
bestämmes av överexekutor. Denna bestämmelse lorde få utgå.

Såsom framgår av den förut
berörda regeln i 58 g fjärde stycket andra punkten i förslaget har förutsatts,
alt köpehandling skall upprättas. Det synes lämpligt att upplaga en bestäraraelse
härom i lagen. Bestämmelsen kan få det innehållet, atl försäljningen sker genom
upprättande av köpehandling som underskrives av överexekutor och köparen.
Köpehandlingen bör innehålla uppgift om de köpevillkor sora avtalats, såsora
köpeskillingens storlek, tillträdesdag, handpenningens storlek, hur stor del av
köpeskillingen sora skall betalas kontant, tid för erläggande av den kontanta
köpeskillingen och vilka rättigheter sora förbehållits. I köpehandlingen bör
även upptagas förklaring av köparen alt han åtager sig ägarens
betalningsansvar i fråga om sådana fordringar som ej betalats kontant. Det lorde
emellertid ej vara be-

s. 550 Kontrollera mot PDF

550 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

hövligt
att i själva lagen upplaga bestämmelser ora köpehandlingens innehåll utan
sådana bestäraraelser kan raeddelas i adrainistrativ ordning (jfr 74 g utsökningskungörelsen).

Enligt
59 g första stycket skall försäljningsvillkoren godkännas av ägaren, raed del
enda undanlaget att godkännande ej behövs ora försäljningen föregåtts av
auktion utan atl godtagbart inrop skett och försäljningen sker på gynnsararaare
villkor. Det kan ifrågasättas, ora inte förslaget härmed ger ägaren alltför
stora möjligheter alt stoppa en underhandsförsäljning. Del synes visserligen
riktigt att såsora huvudregel uppställa krav på ägarens godkännande, raen det
är inte tillfredsställande att han skall kunna hindra försäljningen t. ex.
enbart i förhalningssyfte. Försäljningen bör trots vägrat godkännande få
genomföras, om överexekutor finner att ägaren uppenbarligen saknar fog för sin
vägran. Vi vill förorda alt en bestäraraelse härom upplages. I så fall kan
förslagets undanlagsregel för del fall att försäljningen föregåtts av auktion
få utgå.

1 61
g föreskrives, att egendomen, om den ej säljes under hand, skall utbjudas lill
försäljning på auktion, ora ej sökanden avslår därifrån. Enligt motiven syftar beslämmelen
på den situationen alt försöken att få underhandsförsäljning till stånd diar
ut alltför långt på tiden utan all bära frukt. Att raan i den situationen skall
övergå lill försäljning på auktion synes läraligen självklart, och uttrycklig
lagregel härom bör kunna undvaras. Däremot finns anledning alt uppmärksamma del
fallet, atl underhandsförsäljning ägt rura raen köpet blir ogiltigt på grund av
att köparen ej fullgör sin betalningsskyldighet (58 g fjärde stycket tredje
punkten). I likhet raed vad sora skett för del fall all auklionsinrop blir
ogiltigt (42 g första stycket i förslaget) torde böra föreskrivas, att nytt
försäljningsförsök skall göras, ora ej sökanden avstår därifrån. Ora härvid
skall göras nytt försök till underhandsförsäljning eller ora auktion skall
tillgripas får bedömas enligt 57 g första stycket.

Om
61 g ges det ändrade innehåll som nu föreslagits, torde de bestämmelser som
ingår i 58 g fjärde styckel tredje punkten och femte stycket i del remitterade
förslaget böra överflyttas lill 61 §. Vidare bör 60 g sältas efter 61 g.

Vid
beaktande av vad som nu anförts och med ytterligare en del redaktionella
jämkningar kan 5761 gg avfallas på följande sätt:

57
§. Ulraält fastighet får säljas undei- hand, ora försäljning i sådan ordning
finnes raera ändaraålsenlig än försäljning på auktion och del är tillförlitligt
utrett vilka fordringar och rättigheter som belastar fastigheten.

Innan
fastigheten utbjudes till försäljning under hand, skall ägaren och sökanden få
tillfälle atl yttra sig.

Köpeskillingen
får ej understiga summan av fordringar med förmånsrätt i fastigheten och
kostnaden föi- förfarandet, i den mån ej borgenär kan erhålla betalning ur
andra tillgängliga medel eller avslår från förmånsrätt i fastighelen eller
sökanden medger, all försäljning får ske utan alt kostnaden för

s. 551 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 551

förfarandet
blir läckt. Rätt på grund av ägarhypotek anses icke som fordran i den mån ej ägarhypoteket
är utmätt.

Före
försäljningen upplåten rättighet som grundas på skriftlig handling skall
förbehållas. Härvid äger 47 g motsvarande tillämpning.

Tillträde
skall bestämmas att äga rura fyra veckor efter försäljningen, ora icke
särskilda skäl föranleder all Ulllrädel bestämmes till senare tidpunkt.

58 §. Fordran som är
förfallen till betalning eller förfaller före tillträdes

dagen skall betalas kontant, ora ej köparen visar alt han avialat annat raed

borgenären eller betalning skall utgå ur särskilt tillgängliga medel. I fråga

om fordran som ej betalas kontant skall köparen åtaga sig betalningsansvar i

den mån sådant ansvar åvilar förre ägaren. Om ej sökanden avstått från

täckning av kostnaden för förfarandet, skall vad sora behövs för sådan täck

ning betalas kontant.

Köparen
skall lärana handpenning enligt vad sora i 35 g föreskrives i fråga ora inrop
på auktion.

Återstoden
av den kontanta köpesskillingen skall betalas senast på tillträdesdagen.

59 §.
Försäljningen sker genora upprättande av köpehandling, sora un

derskrives av överexekutor och köparen.

Försäljningsvillkoren
skall godkännas av ägaren. Vill han ej lärana godkännande, får försäljningen
dock genoraföras ora överexekutor finner att han uppenbarligen saknar fog för
sin vägran. Sker försäljningen utan ägarens godkännande, skall han genast
underrättas ora försäljningen.

60
§. Försuiniuar köparen alt
fullgöra sin betalningsskyldighet enligt 58 g Iredje stycket, är köpet
ogiltigt. Nytt försäljningsförsök skall göras, ora ej sökanden avstår
därifrån. I fråga ora handpenning sora köparen läranal äger (43 g första och
andra styckena) motsvarande tillärapning.

61
§. Har köparen fullgjort sin
betalningsskyldighet enligt 58 g tredje stycket och försäljningen vunnit laga
kraft, utfärdar överexekutor köpebrev.

Överklagas
försäljningen, äger 48 g raotsvarande tillämpning.

Regeringsrådet
Hjern:

Frågan
om underhandsförsäljning har jag i huvudsak berört i det föregående. Vad som
återstår är en del frågor rörande utformningen av de särskilda paragraferna i
detta avsnitt.

Vad 57 g beträffar bör där
enligt vad jag förut anfört inledningsvis stadgas, att försök till underhandsförsäljning
skall göras, om del är sannolikt alt därigenom gynnsammare villkor kan uppnås
än genom försäljning på auktion. Vidare torde det vara lärapligt alt i
paragrafen införes en regel om atl vid underhandsförsäljning köpeskillingen i
princip skall täcka de fordringar sora är förenade raed förmånsrätt i fastighelen
järate kostnaderna för underhandsförsäljningen. Till paragrafen synes även böra
flyttas regeln i ,58 § tredje styckel all vissa rättigheter skall förbehållas
vid försäljningen.

s. 552 Kontrollera mot PDF

552 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

Bestäraraelsen
i 57 g första stycket enligt vilken sora förutsättning för underhandsförsäljning
uppställts att del skall vara "tillförlitligt utrett vilka fordringar och
rättigheter sora belastar fastigheten" kan utgå, eftersom redan av 4 g
följer att utredning i dessa hänseenden skall föreligga.

I
58 g synes i inledningen böra utsägas att försäljningen sker genom upprättande
av en köpehandling.. Det bör även anges, att denna skall underskrivas av överexekutor
och köparen. Till ledning för parterna lorde vidare böra föreskrivas vad
köpehandlingen skall innehålla. I detta avseende torde det vara av särskild
betydelse att handlingen innehåller en förklaring av köparen att han i fråga ora
fordran sora ej betalas kontant åtager sig betalningsansvar i den raån sådant
ansvar åvilar förre ägaren. Beträffande köpehandlingens innehåll i övrigt bör lärapligen
föreskrivas alt den skall innehålla de uppgifter sora brukar förekomma vid
frivilliga försäljningar, nämligen ora köpeskillingens storlek, tillträdesdag,
handpenningens storlek, vad sora skall betalas kontant, tid för erläggande av
ogulden del av köpeskillingen saral vilka rättigheter sora förbehéillils.
Härtill koraraer uppgift oin de villkor sora i övrigt från fall till fall
erfordras.

De bestäraraelser
58 g innehåller i fjärde och ferale styckena torde med vissa jämkningar kunna
bibehållas. Sista stycket bör däreraot utgå.

I
enlighet raed del anförda lorde 57 och 58 gg kunna avfattas på följande sätt:

57 §.
Är det sannolikt alt gynnsararaare viUkor kan uppnås, ora utmätt

fastighet säljes under hand än ora den säljes på offentlig auktion, skall för

sök göras alt sälja fastigbetcra under hand. Innan egendoraen bjudes ut till

försäljning under hand, skall ägaren och sökanden beredas tillfälle att yttra

sig, såvida de ej själva väckt frågan om underhandsförsäljning.

För
att utraätl fastighet skall få säljas under hand erfordras alt köpeskillingen täcker
icke blott de fordringar sora är förenade raed förraånsrätt i fastigheten ulan
även de kostnader, sora försäljningen medfört, såvida inte borgenär erhåller
betalning ur iiärskilt tillgängliga medel eller han avstår från betalning ur
fastigheten eller sökanden går med på att kostnaderna ej blir täckta. Ägarhypotek
anses icke sora fordran i den raån det ej är utraätl.

Före
försäljningen upplåten rättighet sora grundas på skriftlig handling skall
förbehållas. Härvid äger 47 g raotsvarande lillärapning.

58 §.
Försäljning under hand sker genom upprättande av köpehandling,

som underskrives av överexekutor och köparen. Handlingen skall upptaga

köpeskillingen särat innehålla förklaring av köparen atl han i fråga oin ford

ran sora ej betalas kontant åtager sig betalningsansvar i den raån sådant

ansvar åvilar förre ägaren.

I
övrigt skall köpehandlingen innehålla uppgift ora

1)
tillträdesdagen,

2)
handpenningens slorle]

3)
hur stor del av köpeskillingen sora
skall betalas kontant.

s. 553 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 553

4)
tid för erläggande av ogulden
del av den kontanta köpeskillingen,

5)
vilka rättigheter som
förbehållits, samt

6)
de villkor i övrigt som finnes
påkallade.

Beträffande handpenningen
skall bestämraelserna i 35 g i tillämpliga delar iakttagas. Erlägges ej ogulden
del av den kontanta köpesskillingen på utsatt dag, är köpet ogiltigt. (43 g
första och andra styckena) skall då i tillämpliga delar gälla handpenning som
lämnats vid köpet.

Skulle
mitt förslag till ändrad lydelse av 57 g godtagas, bör bestäramelsen i 96 a § UL
om försäljning under hand av lös egendom jämkas.

Beträffande 59 g är jag av
samma mening som lagrådets övriga ledamöter vad gäller ulfornmingen av bestäraraelserna
ora fastighetsägarens godkännande av försäljningsvillkoren och dennes
underrättande ora skedd försäljning.

I
fråga om 60 och 61 gg har jag ingen erinran mot det remitterade förslaget.

6270
gg Lagrådet:

De
föreslagna särbestämmelserna om försäljningsförfar andel, när gäidenärens rätt
lill den utmätta egendomen är villkorlig, har inte något sakligt saraband med
de särskilda regler som är avsedda att gälla vid exekution i andel av
fastighet. Inte heller i formellt avseende är det raöjligt atl i någon större
utsträckning reglera förfarandet genora geraensarama bestämmelser. Förevarande
avsnitt innehåller också bara två paragrafer, 62 och 70 gg, som var för sig är
tillämpliga på båda de angivna fallen. Såsom framgår av det följande anser
lagrådet, att 62 g bör utgå ur förslagel samt atl den i 70 g upptagna beslämraelsen
endast bör avse det fall då fastighelsandel blivit exekutivt såld. Som följd av
det sagda bör de bestämmelser sora ingår i 63 66 gg få bilda ett avsnitt för
sig, förslagsris med rubriken "Villkorlig rätt till fastighet", och bestämraelserna
i 6770 gg tUlsararaans utgöra ett avsnitt, som kan få rubriken "Andel i
fastighet".

62
g Lagrådet:

Den
allraänna regel som inskririts i denna paragraf fyller knappast någon uppgift.
Del är självfallet och behöver inte ultryckligen slås fast atl, i den raån
avvikande bestämmelser inle särskilt meddelas, de förut i FfL upptagna
reglerna gäller i alla tillämpliga delar, också om gäldenären bara har villkorUg
rätt till den fasta egendom som utmätts eller om utmätningen avsett enbart
andel i fastighet. Lagrådet föreslår alltså att paragrafen får utgå.

s. 554 Kontrollera mot PDF

554 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

63
och 64 gg Lagrådet:

Genora
vissa ändringar i dessa paragrafer och i 82 a g UL synes sambandet mellan bestämraelserna
kunna göras klarare och samtidigt en raera fullständig reglering uppnås av de
särskilda problera sora uppkoraraer då överlåtelse av annat än hel fastighet
för sin giltighet är beroende av atl fastighetsbildning i enlighet raed
överlåtelsen koramer till slånd.

82 a
g 1 raora. UL ger raöjlighet all, då överlåtelse av fast egendora är beroende
av villkor, utmäta egendomen för fordran hos överlåtaren. Det i 63 g FfL
näranda fallet atl endasl visst område av faslighet överlåtits uppmärksararaas
ej särskilt och avfattningen passar raindre väl för detta fall, eftersom
utmätningen inle kan begränsas till det överlåtna orarådet ulan raåste avse
hela överlåtarens fastighet. En korapletlering av 82 a g UL synes därför
önskvärd. Då sararaa problem sora vid överlåtelse av visst område kan uppkomma
även i andra fall då enUgt 4 kap. 79 gg (jfr 28 och 29 gg) JB överlåtelse av
del av fastighet för sin giltighet är beroende av fastighetsbildning, bör även
dessa fall inbegripas. En uttrycklig bestämmelse ora alt i bär avsedda
situationer fastigheten trots den partiella överlåtelsen får utmätas för
fordran hos överlåtaren kan inte anses erforderlig. Del är tillräckligt alt
som underlag för regleringen i 63 g FfL fastslå att utmätningen även i dessa
fall omfattar överlåtarens rätt mol förvärvaren. Lagrådet föreslår, all sora 2 raora.
i 82 a g UL upptages en besläramelse härom av följande lydelse: "Har del
av faslighet genora överlåtelse komrait i särskild ägares hand raen
fastighetsbildning sorn enligt lag utgör villkor för överlåtelsens giltighet
ännu ej koramit till stånd, omfattar uimätning av fastighelen för överlåtarens
gäld även dennes rätt mot förvärvaren."

Om
lagrådels förslag beträffande 82 a g UL beaktas, synes första stycket i 63 g FfL
lärapligen böra begränsas lill alt avse ulraälning av fastighet sora i sin
helhet överlåtits rillkorligt. I andra styckel bör upptagas besläramelser för
sådana ulmälniEgsfall som avses i del av lagrådet föreslagna 2 mom. i 82 a g UL,
d. v. s. alla fall då fastighet efter partiell överlåtelse, som för sin
giltighet är beroende av fastighetsbildning, utmätes för fordran hos överlåtaren.
Iakttagande av samma ordning som föreskrives i första stycket bör här
uppställas som huvudregel. Möjlighet all sälja fasligheten raed förbehåll för
den rält som tillkomraer den lill vilken överlåtelsen skett bör medges för den
händelse det skulle medföra betydande tidsutdräkt atl avvakta huruvida
fastighetsbildningen kommer till slånd. TiUräckliga skäl kan inte anses föreUgga
att, såsom skett i det reraitlerade förslaget, begränsa denna raöjlighet lill
fall då överlåtelsen avser visst oraråde av fastighet. Faslig-hetsbildningsförfarandet
kan även i andra fall ta så lång tid alt del vore olägligt alt behöva avvakta
utgången. Givelvis kan försäljning av fastighelen för överlåtarens gäld ibland
vara olämplig, t. ex. om överlåtelsen ora-

s. 555 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 555

fatlat
hela fastigheten raed undantag för elt område av obetydligt värde, men del
förhållandet alt avgörandet ligger i överexekutors hand bör utgöra garanti för
att sådana omständigheter blir vederbörligen beaktade. Med en sådan bestämraelse
som bär skisserats blir det möjligt att sälja fasligheten exekutivt även om det
finns annat ouppfyllt rillkor än själva faslighels-bildningen. Ofta torde det
då vara fråga om rillkor sora står i nära saraband med fastighetsbildningen, t.
ex. rörande erläggande av köpeskilling. Om det vid sidan av det villkor som
fastighetsbildningen utgör också föreUgger villkor som hänför sig till helt
andra förhållanden och beträffande vilket det finns skäl att upprätthålla
huvudregeln d. v. s. att försäljning inle får ske förrän det visar sig om rillkoret
uppfylles kan det förutsättas att överexekutor vid sin prövning beaktar
detta.

Även
i 64 g bör vad som sägs om visst område av fastighet utsträckas all avse del av
fastighet över huvud.

Vad
sora föreskrives i 66 g i förslaget torde böra inarbetas i 63 resp. 64 g.

EnUgt
del anförda och raed vissa redaktionella järakningar i övrigt kan 63 och 64 gg
få följande avfattning:

. 63 §. Har i fall, då
överlåtelse av fastighet är beroende på villkor, fastighelen lagils i raät för
fordran hos överlåtaren, får försäljning icke ske förrän del visar sig om
villkoret uppfylles. Ora så blir fallet, skall överexekutor i fråga ora rätt sora
tillkommer gäldenären mot förvärvaren och omfattas av utmätningen handlägga
ärendet i den ordning som gäller beträffande ulraält fordran eller rättighet.

Om
del av fastighet genom överlåtelse kommit i särskild ägares hand och
fastigheten tagits i mät för fordran hos överlåtaren innan fastighetsbildning
som enligt lag utgör villkor för överlåtelsens giltighet korarait till stånd,
äger första stycket raotsvarande tillärapning. Skulle del medföra betydande tidsutdräkt
att avvakta huruvida fastighetsbildningen kommer till stånd, får dock
fastigheten säljas med förbehåll för den rält som tillkommer förvärvaren.
Försäljningen omfattar då även gäidenärens rätt mot förvärvaren. Köparen svarar
för gäidenärens skyldigheter raot förvärvaren.

64 §. Har i fall, då
förvärv av faslighet eller del av faslighet är beroende av villkor, egendoraen
tagils i raät för fordran hos förvärvaren, skall överexekutor utbjuda gäidenärens
rält till egendoraen till försäljning i den ordning som gäller för exekutiv
försäljning av utraätl rättighet. Koraraer försäljning till stånd, svarar
köparen för gäidenärens skyldigheter mot sin fångesman. Ansökan om inteckning
som gjorts samraa dag som utmätningen eller senare förfaller genom
försäljningen, om ej överexekutor på begäran av köparen förordnar annat.

Kan det ulan betydande tidsutdräkt
avvaktas om det för förvärvet gällande villkoret uppfylles, kan anstånd med
försäljningen medges tills del visar sig om så blir fallet. Ora villkoret uppfylles,
sker försäljning i den ordning som i allmänhet gäller för exekutiv försäljning
av fast egendom.

s. 556 Kontrollera mot PDF

556 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

Blir
villkoret ej uppfyllt, skall överexekutor i fråga ora rätt sora tiUkoraraer gäldenären
raot fångesraannen och orafattas av utraätningen handlägga ärendet i den
ordning som ijäller beträffande utmätt fordran eller rättighet.

65 g

Lagrådet:

I
motiven har frarahållits alt försäljningen i fall sora här åsyftas att fastighelen
efter villkorlig överlåtelse tagits i raät för fordran sora är förenad ined
särskild förmånsrätt alllid bör ske i den ordning som i allmänhet gäller för
exekutiv försäljning av fast egendora. Della syfte vinner raan enklast genora
all låta paragrafen få del innehållet, alt bestämmelserna i 63 och 64 gg ej
gäller, om den fordran för rilken utmätning skett var förenad raed särskild
förmånsrätt i den utmätta egendomen.

66 g

Lagrådet:

Med
hänsyn till vad lagrådet vid 63 och 64 gg anfört angående omplacering av bestäraraelserna
i denna paragraf bör paragrafen utgå.

67
och 68 gg Lagrådet:

Första
stycket i 68 g synes lärapligen kunna placeras sora sista stj'cke i 67 g. Härigenora
uppnås bättre forraell överensstämmelse med de likartade bestäraraelserna ora indragningsrätt
i 50 g i det remitterade förslaget.

Andra
stycket i 68 g anger i andra och tredje punkterna förutsättningarna för alt försäljning
skall koraraa till stånd i fall då utraätning av andel i en fastighet leder
till exekutiv auktion på hela fastigheten. Enligt andra punklen skall skyddsbeloppel
utgöra vad som för hela fastigheten svarar mot det belopp sora krävs för att
täcka skyddade fordringar i den först utmätta andelen jämte kostnaden för
förfarandet. 1 tredje punkten lillägges, alt fastigheten ej på grund härav får
säljas, om köpeskillingen ej förslår lill betalning av någon del av
exekutionsfordringen. Denna reglering är något svårbegriplig. Del är inle ulan
vidare givet vad sora menas med skyddade fordringar i den först utmätta
andelen. Vidare frågar man sig vilken uppgift regeln i andra punkten, som
framstår som huvudregel, fyller vid sidan av tilläggsregeln i tredje punklen.
Vad som skall uttryckas raed de föreslagna reglerna är, enligt vad sora fraragår
av lagberedningens raoliv raed där anförda exempel (Utsökningsrätt Vill s.
198), alt fastighelen ej får säljas om inle full täckning erhålles för sådana
fordringar sora gäller antingen enbart i den först ulraätta andelen eller i
denna andel jämte annan andel av fastighelen och sora har bättre rält än exekulionsfordringen.
Även kostnaden för förfarandet skall vara läckt. Den räkneoperation sora
erfordras för alt raed ledning härav bestämma skyddsbeloppel kan bli komplicerad
i fall då del även iinns fordran sora gäller enbart i annan andel än

s. 557 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 557

den
först ulraätta. Att närmare beskriva räkneoperationen i lagtexten torde dock ej
få anses behövligt. Det torde vara tillfyllest att där i stället för vad som
sägs i andra stycket andra och tredje punkterna i det remitterade förslaget
ange att skyddsbeloppet skall beslämmas så att fordringar, som gäller i den
först utmätta andelen enbart eller i nämnda andel jämte annan andel och sora
har bättre rätt än exekulionsfordringen, samt kostnaden för förfarandet blir
fullt läckta.

69 g

Lagrådet:

Såsora
framgår av vad lagrådet anför nedan vid 70 § bör den där föreskrivna
skyldigheten för överexekutor att utfärda köpebrev begränsas lill alt avse
försäljning enUgt förevarande paragraf. Den erforderliga beslämraelsen synes lärapligen
kunna upplagas här som ett andra stycke.

70 g

Lagrådet:

Enligt
denna paragraf skall överexekutor utfärda köpebrev efter försäljning som avses
i 64 eller 69 g, även om försäljningen skett i den ordning som gäller för
exekutiv försäljning av utmätt rättighet. Bestämmelsen föranleder ingen erinran
såvitt den avser försäljning enligt 69 g, d. v. s. försäljning av andel i
fastighet. Vad beträffar försäljning enligt 64 g kan man emellertid ifrågasätta
behovet och lämpligheten av alt låta överexekutor utfärda ett forraligl köpebrev
avseende rättighet som det där är tal om. Den som vid den exekutiva försäljningen
köper rättigheten har intresse av en särskild fångeshandling först om
föreliggande villkor blir uppfyllt och han sora följd därav blir ägare till den
egendora som tagils i mät. Inte sällan torde det förhålla sig på det sättet,
att det då åligger den från vilken gäldenären i sin tur förvärvade egendomen
att medverka till att en ny överlåtelsehandling upprättas. Denna kan
uppenbarligen inte ersättas av ett av överexekutor utfärdat köpebrev. Även om
omständigheterna i det särskilda fallet skulle vara sådana, att köparen inte
kan av gäidenärens fångesman erhålla en ny handling i vilken han upptages sora förvärvare,
får han anses ha tillräckliga möjligheter all dokumentera sitt förvärv genom
att från överexekutor införskaffa sådana handlingar, t. ex. auktionsprotokoll järate
lagakraftbevis m. in., som visar alt han genom den exekutiva försäljningen
slutgiltigt förvärvat gäidenärens rätt. För att han skall kunna erhålla lagfart
raåste under alla förhållanden och således även ora överexekutor ålägges att
utfärda köpebrev krävas, att i inskrivningsärendet företes bevis om att det för
gäidenärens förvärv gällande villkoret blivit uppfyllt.

Med
hänsyn lill det anförda föreslår lagrådet, all skyldigheten för överexekutor
all utfärda köpebrev begränsas till alt avse försäljning av andel i fastighet. Ora
den erforderliga bestäraraelsen härom såsom lagrådet föreslagit vid 69 g
överflyttas till nämnda paragraf, skall 70 g utgå.

19 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 20

s. 558 Kontrollera mot PDF

558 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

71
g Lagrådet:

Innehållet
i denna paragraf bör enligt vad lagrådet anfört vid 2 g överföras lill nämnda
paragraf.

73
g Lagrådet:

Bestämmelserna
i 33 g tredje stycket, som enligt vad lagrådet tidigare anfört bör överflyttas lill
förevarande paragraf, torde raed erforderliga redaktionella järakningar här
böra upptagas som ett första stycke i paragrafen.

Övergångsbestämmelserna
Lagrådet:

Punkterna
1 och 2

Förslaget
utgår från atl nya lagens bestämmelser skall tillämpas på exekutiv auktion så
snart denna äger rum efter ikraftträdandet. Om auktionen skall hållas under den
närmaste tiden efter ikraftträdandet, måste åtgärderna för auktionens förbeiedande
delvis utföras under tiden innan lagen träder i kraft. Nödvändigt är givelris,
all auktionen förberedes så, alt den i alla avseenden kommer att stå i
överensstämmelse med nya lagen. 1 allt väsentligt torde emellertid intill liden
för ikraftträdandet förberedelserna kunna ske inora raraen för de äldre bestäramelserna.
Det finns enligt lagrådels raening ej anledning all i den omfattning som skett
i förslagel göra nya lagens bestäraraeliier tillärapliga före den dag som
fastställes för lagens ikraftträdande. Föreskrift om tillämpning av nya lagen
före ikraftträdandet synes behövlig endast i fråga ora kungörande av och
underrättelse ora auktionen (18 g första stycket och 2022 gg). Självfallet
bör överexekutor verka för att onödiga komplikationer i övergången inte skall
uppslå. Bl. a. bör, i fall då gäldenären är i konkurs, med hänsyn till regeln
i 13 § andra stycket nya lagen bevakningssamraanträde ej hållas inom de närmaste
veckorna efter ikraftträdandet.

Lagrådet vill med
hänvisning till del anförda föreslå, att bestäramelsen i första styckel av
punkten 2 begränsas till att avse kungörande av och underrättelse om auktionen.
Beslämraelsen kan lämpligen få ingå som en andra raening i punklen 1.

Punkten
3

Hänvisningen
tiU 24 g JP skall raed hänsyn till paragrafindelningen i JP enligt prop. 1970:
145 ändras till 26 g. Hänvisningen torde emellertid böra utsträckas till all
avse även 27 §, som i likhet raed 26 g kan leda till tillämpning av äldre
bestämmelser i stället för 6 kap. 3 g JB.

s. 559 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 559

Punkterna
610

Bestämmelsen
i punkten 8 kan lämpligen fogas till punkten 6. Punkterna 9 och 10 koramer
därvid alt betecknas 8 och 9.

Förslaget
till lag om ändring i utsökningslagen

Lagrådet:

62 g

Enligt
3 mora. får uimätning av bl. a. fast egendom ske, förutora när exekulionsfordringen
är förenad raed särskild förmånsrätt i egendoraen, endasl om borgenären begär
det. Med hänsyn lill den nya ordning för utmätning av ägarhypotek, som nu
föreslås i 91 a g och sora innebär alt borgenären inle direkt på grund av utraätningen
kan få betalning för sin fordran om ej den fasta egendora vari ägarhypoteket
gäller tages i anspråk och säljes, kan det finnas skäl att även för utraätning
av ägarhypotek kräva uttrycklig begäran av borgenären. Det synes emellertid
lagrådet knappast behövligt med en sådan regel, enär raan kan förvänta att ägarhypotek
i fastighet inle koraraer atl i praktiken göras till föremål för ulraälning
annat än i sådant läge atl antingen borgenären samtyckt därtill eller, vilket
torde bli vanligast förekommande, själva fastigheten redan tagits i raät och
del alltså ändock är raeningen atl den skall säljas exekutivt.

80 g

Hänvisningen
till LfL skall enligt förslaget liksom hittills slå i 89 g. Det synes lämpligt
all hänvisningen till FfL upptages i samma paragraf. Förevarande paragraf
skall i så fall upphävas.

82 a
g

Lagrådet
hänvisar till vad som vid 63 och 64 gg FfL anförts om inskjutande av
ytterligare ett raoment i förevarande paragraf.

89 g

Med
åberopande av vad som anförts vid 80 g föreslår lagrådet att till förevarande
paragraf fogas ett nytt tredje stycke, i vilket anges all om försäljning av ulraält
fast egendom likaledes meddelas bestämmelser i särskild lag.

91 a
g

Föreläggande
enligt 3 mom. förutsätter atl någon bestrider, all gäldenären har ägarhypotek,
och påstår sig i stället själv ha rätt på grund av pantbrevet. Meningen är
uppenbarligen atl utmätningsraannen skall pröva, ora det i del enskilda fallet
finns skäl alt ge föreläggande. Att utraätningsraannen sålunda skall göra viss
prövning av det anspråk som framställes

s. 560 Kontrollera mot PDF

560 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

är
av särskild vikt för att inte utinätningssökanden, mot vilken föreläggandet
skall riktas, skall på alltför lösa grunder tvingas ta initiativ till en
process, sora kan bli kostsam för honora även om han skulle vinna. I lagtexten
bör därför, på samma sätt som skett i 5 g FfL, anges att föreläggande endast
skall meddelas, ora skäl föreligger därtill. Att raärka är erael-lertid att
prövningen i förevarande fall skall inskränkas till frågan om det finns grund
för det framställda anspråket, medan den prövning som åsyftas i nämnda lagrum
skall avse även huruvida den trisliga äganderältsfråga som det där gäller över
huvud taget är av beskaffenhet alt kunna inverka på det fortsatta ulraätningsförfarandet.

Enligt förslaget får
beslut att fastighet skall tagas i anspråk i princip inte raeddelas, innan
tvisten blivit avgjord genora lagakraftägande dom. Lagberedningen har i sina
motiv uttalat, att det inte heller är lämpUgt eller i varje fall kan vara
olämpligt att pantförskrivning av ägarhypoteket sker, när trist föreligger (Utsökningsrätt
VIII s. 219 och 220). Ulan slöd av en uttrycklig föreskrift sjnes
utmätningsmannen emellertid inte vara berättigad att mot stadgandet i sista punklen
i 2 mom. underlåta pantförskrivning, ora förutsättningama därför i övrigt är
uppfyllda. Enligt lagrådels mening bör bestämmelsen i 3 raom. om att beslut ora
faslighets tagande i anspråk ej utan stöd av särskilt förordnande får raeddelas
innan tvisten blivit slutligt avgjord utvidgas till atl avse även
pantförskrivning.

Vid iakttagande av vad sora
nu sagts och raed vissa redaktionella järakningar synes 3 mora. kunna erhålla
följande lydelse: "Påslår någon att ägarhypotek för gäldenären icke
föreligger, skall utraätningsraannen, om skäl äro därtill, förelägga utraätningssökanden
att inora en raånad efter del att föreläggandet delgivits honojn vid dorastol sora
anges i 10 kap. 10 g rättegångsbalken väcka talan raot gäldenären och den som
bestrider dennes rätt. Innan tvisten blivit avgjord genom dom sora vunnit laga
kraft får beslut ora fastighetens tagande i anspråk meddelas eller panlförskrivning
av ägarhypoteket ske endast om rätten förklarar hinder ej möta däremot."

209
g

Bestämmelsen
i förevarande paragraf om översändande av överexekutors utslag avsett att
ersätta det nuvarande anslagsförfarandet skall enligt det remitterade
förslaget liksom enligt beredningens förslag gälla bl. a. raål sora avses i 201
g. Med der. lydelse sistnäranda paragraf erhållit i beredningens förslag var
det tydligt att bestäraraelsen om översändande av utslaget skulle gälla alla raål
om klagan över uimätning. Uteslutningen ur 201 g av den bestämmelse beredningen
föreslagit rörande klagan av annan än gäldenär eller borgenär är emellertid
ägnad att inge viss tvekan om räckvidden av förevarande paragraf. 1 sin
hittillsvarande lydelse har paragrafen trots att beslämraelsen i 201 g ora klagotid
vid utmätning endasl avser gäldenär och borgenär ansetts tillämplig i fråga
om överexekutors utslag på klagan

s. 561 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 561

över
utraätning även då besvären anförts av Iredje raan (NJA 1949 s. 294). Detta
torde sammanhänga med atl 213 g 1 raora. i sin gällande lydelse i varje fall
efter orden innebär, atl tid för klagan över överexekutors utslag på besvär
över utmätning alltid skall räknas från dagen för utslaget. I det remitterade
förslaget, sora i denna del överensstämmer med beredningens förslag, har
bestämmelsen formulerats så, att den gäller överexekutors utslag i bl. a. mål
som avses i 201 g. Det synes tvivelaktigt om beslämraelsen i denna avfattning
sedd raot bakgrunden av 201 g i dess lydelse enligt det remitterade förslagel
verkligen ger slöd för alt räkna klagotid från dagen för överexekutors utslag
även då detta avser besvär över utmätning som anförts av tredje man. Alt en
sådan tillämpning är avsedd fraragår klart av beredningens uttalanden rid 213
g och vad departementschefen anfört i anslutning därtill. Lagrådet vill därför
föreslå, att förevarande paragraf får en avfattning som otvetydigt täcker även
sådana fall sora nyss närants var-raed klagan från tredje mans sida över
beslut om fastighets tagande i anspråk enligt 91 a g bör likställas samt att
den i 213 g 1 mora. gjorda hänrisningen till 201 och 203 gg ersattes av en
hänvisning till förevarande paragraf.

Den bestämraelse som
upptagits i det remitterade förslaget kommer i allmänhet atl leda till att
parterna i mål som här avses omedelbart ulan begäran får överexekutors utslag
sig tillslällt kostnadsfritt. Även om syftet med bestäraraelsen i första hand
endast är att de skall få kännedom om att ett slutligt avgörande ägt rum hos överexekutor
och att besvärstid börjar löpa, bör inte, såsom skett i förslagel, den som var
närvarande vid utslagets meddelande uteslängas från att komma i åtnjutande av
den förraån beslämraelsen faktiskt innebär. Det finns så mycket större
anledning att låta bestäraraelsen bli generellt tillämplig som närraare
föreskrifter saknas om sättet för utslagels meddelande (jfr vad som enligt 17
kap. 9 g RB gäller i fråga om domstols dom) och det därför inte i alla lägen
torde vara helt klart vilket moment i överexekutors handläggning som skall
anses innefatta själva meddelandet. Här kan tilläggas att det i fråga om dessa
mål, i motsats till vissa av de i 214 g behandlade, så gott sora alltid torde förekoraraa
ett rent skriftligt förfarande hos överexekutor. Det får raed hänsyn härtill närraast
anses uteslutet alt part någonsin koraraer att vara närvarande vid den slutliga
handläggningen. På grund av det anförda förordar lagrådet att bestämmelsen får
utan undantag gälla beträffande alla parter i ifrågavarande raål.

213
g Beträffande denna paragraf hänvisas lill vad lagrådet anfört vid 209 g.

Övergångsbestämmelserna

I
punkten 12 andra meningen uppräknas vissa paragrafer, som inte skall äga
tillämpning i sin nya lydelse, om överexekutor meddelat utslag eller

s. 562 Kontrollera mot PDF

562 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

verkställt
försäljning före ikraftträdandet. Såvitt angår 209 g, sora ingår i
uppräkningen, kan tillärapning av paragrafen i dess nya lydelse över huvud inle
ifrågakomma annat än beträffande utslag som meddelas efter ikraftträdandet. Övergångsbestämraelsen
bör därför begränsas att avse de övriga uppräknade paragraferna och synes lärapligen
böra formuleras så, att dessa tillämpas i sin äldre lydelse i fråga om klagan
över utslag sora meddelats eller försäljning som verkställts före
ikraftträdandet.

Förslaget
till lag om ändring i lagsökningslagen

Lagrådet:

1
§

Del
är avsett att det nya andra stycket skall täcka såväl del fallet, all betalning
sökes ur fast egendom på grund av upplåtelse av panträtt i egendomen, som del
fallet, att lagsökningen avser inlecknat fartyg eller luftfartyg eller
reservdelar till luftfartyg eller företagsintecknad egendora. Med den forraulering
sora valts kan till nöds anses, atl lagtexten orafattar båda dessa fall. I
tydlighetens intresse bör eraeUertid de olika fallen särskiljas. Lagrådet
förordar att stycket i detta syfte uppdelas i två punkter. I första punkten kan
stadgas att, oni för fordran sora avses i första stycket skriftligen upplåtils
panträtt i fast egendom, borgenären kan genom lagsökning söka betalning ur egendoraen.
Andra punkten kan få lydelsen atl borgenären, om han för fordringen har inteckning
i fartyg eller luftfartyg eller re-sei-vdelar till luftfartyg eller
företagsinteckning, kan genora lagsökning söka betalning ur den egendom vari
inteckningen gäller. I tredje stycket bör, om detta förslag vinner beaktande,
orden "intecknade egendoraen" utbytas raot "egendora ur vilken
betalning sökes."

Enligt
det reraitlerade förslagel skall denna paragraf bibehållas i nuvarande
lydelse. I första styckets sista punkt lorde emellertid böra tilläggas, att vid
ansökningen skall, då betalning enligt 1 g andra stycket sökes ur fast egendora,
fogas avskrift av handling varigenora panträtt i egendoraen upplåtits. I
samband därraed bör första punklen i andra styckel jämkas.

3 §

Med
hänsyn till den lydelse av 1 g andra stycket som lagrådet förordat lorde orden
"åberopad förmånsrätt" böra utbytas mot "rätt lill betalning ur
angiven egendom".

s. 563 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 563

Förslaget
till lag om ändring i konkurslagen

Lagrådet:

24 g
1 första stycket andra i)unklen har uttrycket "annan än panthavare"
fått ersätta del i motsvarande bestämraelse i lagberedningens förslag använda
uttrycket "annan borgenär sora ej hade panträtt". Avsikten raed
ändringen har raöjligen varit att bestäraraelsen om redovisning till förvaltai-en
skall bli tillämplig även på uppkommande överskott, som ju i vanliga fall skall
tillkomma gäldenären. Att efter konkursutbroll överskott skall redovisas lill
förvaltaren är emellertid självklart. Del är härvid ulan betydelse om ul-raätningsborgenären
hade panträtt eller ej liksora ora hans genom utraätningen vunna förraånsrätt
består eller förfaller. Lagrådet förordar en återgång till del av beredningen
använda uttrycket.

29
§

Andra
stycket skall i fortsättningen ej avse inteckning enligt JB, d. v. s.

inteckning sora beviljas i fast egendora eller i toratrält efter ansökan av

ägaren resp. toinlrällshavaren. För all den åsyftade begränsningen av före

varande beslämnielses räckvidd skall framgå fordras strängt tagel inte nå

gon ändring av det nuvarande uttryckssättet alt borgenär sökl inteckning i

gäidenärens egendom. Enligt lagrådets mening kan del emellertid vara lämp

ligl atl uttryckligen ange, all bestämmelsen hädanefter endast gäller i

fråga om inteckning i fartyg eller luftfartyg samt företagsinteckning. Be

stäraraelsen kan förslagsvis inledas på följande sätt: "Ora borgenär under

ovan angiven tid sökt inteckning i gäldenären tillhörigt fartyg eller luft

fartyg eller i hans näringsverksamhet för fordran vid vars---- ."

31
g

Genom
ändringarna i denna paragraf inrangeras under ålervinningsfal-len de fall f. n.
reglerade i 17 kap. HB då förmånsrätt som vunnits genora utraätning
förfaller på grund av konkurs. Återvinning användes i KL sora beteckning på elt
rättsligt förfarande varigenora rättshandlingar och vissa därmed jämförliga
åtgärder bringas alt gå åter. Det ter sig därför i någon mån oegenlligt alt sora
ett återvinningsfall behandla frågan huruvida utraätning, sora följts av
konkurs innan den lett till betalning, skall ge förmånsrätt i konkursen, även ora
del onekligen föreUgger visst saraband med den form av återvinning som hittills
reglerats i förevarande paragraf. Det kan vidare anraärkas all avfattningen av
de särskilda bestämraelserna i 33 g andra styckel och 35 g, vilka i likhet med
32 a g och 33 g första stycket är

s. 564 Kontrollera mot PDF

564 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

avsedda
atl bli tillärapliga också i fråga oin bortfall av förmånsrätt på grund av
utmätning, passar mindre väl för della fall. Vad sora sägs i 33 g andra styckel
gäller sålunda efter orden endasl i vissa angivna situationer, då avtal,
betalning, panlsättning och liknande skall gå åter, och 35 g är utformad med
hänsyn till att-särskild ålervinningslalan hittills alltid skolat väckas.

Trots
de invändningar sora kan riktas mot förslaget i förevarande del anser sig
lagrådet inte i nu-\'arande läge, när frågan ora ny förmånsrättslagstiftning
just förelagts riksdagen och riss reformering av KL:s bestämmelser om bl. a. återvinning
är att vänta inom nära framtid, böra yrka på någon ändring av vad som föreslås
i denna paragraf. Lagrådet förutsätter emellertid, all frågan ora behandlingen
rid konkurs av förraånsrätt sora vunnits genora utmätning ägnas ytterligare
uppmärksamhet vid det fortsatta arbetet med översyn av KL.

33 §

Sista
punkten i andra stycket torde böra utformas i nära anslutning lill vad som
föreslagits beträffande 29 g andra styckel.

70 g

De
föreslagna bestäraraelserna i tredje och fjärde styckena tar sikte på att
egendomen skall säljas jiå auktion. Hur det i där angivna hänseenden skall
förfaras om underhandsförsäljning enligt FfL äger rum läranas öppet. Detta
torde dock ej vålla någon olägenhet. I praktiken finns det knappast anledning atl
räkna raed att underhandsförsäljning enligt FfL blir aktuell i fråga ora egendora
som hör till konkursbo.

71 g

Sjätte
stycket skall enligt förslagel ändras så, alt vad som föreskrives om
försäljning av gäldenären tillkoraraande rätt till andel i inteckning i hans
fasta egendom utgår. Ändringen beror på alt sådan rätt i fortsättningen ej
skall kunna brytas ut och siiljas. Motsvarande ändring torde böra vidtagas i 73
g andra stycket.

195
g

Enligt
det nya första stycket skall i KL med panträtt i fast egendom likställas
särskild förmånsrätt som på annan grund gäller i egendomen. I motiven anges
att härrid menas sådan förmånsrätt som avses i 6 g 1 resp. 7 g 1 och 2 FRL och
som skall gälla i fast egendom resp. tomträtt. Särskild förraånsrätt enligt FRL:s
terminologi kan emellertid vinnas i fast egendom eller tomträtt även genora utraätning
(se 8 g FRL). Lagtexten har alltså fått vid-

s. 565 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 565

sträcktare
avfattning än sora är avsett. Lagrådet rill föreslå alt beslämraelsen får den
lydelsen, att vid tillärapning av lagen raed panträtt i fast egendom likställes
annan särskild förmånsrätt som gäller i egendomen och ej grundas på utraätning.

Övergångsbestämmelserna

Hänvisningen
i punkten 3 till 31 g JP skall med hänsyn till paragrafindelningen i JP enligt
prop. 1970: 145 ändras till 34 g.

Övergångsbestäraraelsen
i punklen 4 ora lillärapning av äldre lydelse av 29 och 33 gg synes böra järakas
med hänsyn till den möjlighet som borgenär har enligt 61 g tredje stycket JP
att även efter den 1 januari 1972 söka inteckning i fast egendom på grund av
fordringshandling raed därå före nämnda dag tecknat inteckningsmedgivande.
Bestämmelsen bör ha det innehållet, alt äldre lydelse av paragraferna skall tillämpas,
när borgenär sökt inteckning i fast egendora på grund av raedgivande som
lämnats före ikraftträdandet.

Förslaget
till lag om exekutiv försäljning av Itiftfartyg m.m.

Lagrådet:

1
och 2 gg

I
likhet med vad lagrådet föreslagit beträffande 2 g FfL torde 2 g i förevarande
lag kunna ulgå. För undrikande av omnumrering av de följande paragraferna kan lämpUgen
1 § andra stycket i det reraitlerade förslaget få bilda 2 g.

4
g

Paragrafen
innebär i järaförelse raed den nuvarande bestämmelsen i 87 g 2 mom. UL en
utvidgning av utlösningsrätten så till vida att sådan rätt skall tillkomma inte
bara borgenär ulan också annan vars rätt kan vara beroende av den utmätta
egendomens försäljning. Då LfL i övrigt inte tar hänsyn till andra rättsägare
än borgenärer (jfr däremot, såritt angår utländska luftfartyg, 1955 års
konventionslag), kan lämpligheten av denna ulridgning raöjligen ifrågasättas.
Någon olägenhet torde dock knappast kunna uppkorama genom att exempelris nyttjanderättshavare
får utlösningsrätt, faslän han i övrigl inte behandlas som sakägare rid
försäljningen.

9
g

I
tredje stycket torde hänvisningarna till 1017 gg och 18 g kunna utgå (jfr
lagrådets yttrande vid 24 g FfL),

19t Riksdagen 1971.1 saml. Nr 20

s. 566 Kontrollera mot PDF

566 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

10 g

Förslaget
innebär, att vid exekutiv försäljning under konkurs skall i sakägarförteckningen
upptagas fordringar som i konkursen har förmånsrätt enligt 10, 11 eller 12 § FRL,
Detta skall dock endast ske, om egendomen också är utmätt. Anledningen till
denna begränsning är tydligen den alt, om uimätning ej ägt rum, innehavare av
dessa fordringar erhåller den betalning de kan bli berättigade till genom
utdelning i själva konkursen. Att i sådant fall beakta fordringarna vid del
exekutiva förfarandet skulle därför inle tjäna något ändamål men kunna verka
onödigt tyngande på förfarandet. Eftersom förraånsrätt på grund av utraätning
går efter den förraånsrätt sora tillkommer dessa borgenärer (se 16 och 17 gg FRL),
måste fordringarna däremot, för den händelse utraätning ägt rura av den egendora
som skall säljas exekutivt, upptagas i sakägarförteckningen för att borgenärerna
före utinätningssökanden skall få betalning i den raån den kan utgå ur den
exekutivt sålda egendoraen. I och för sig skulle det dock inte vara behövligt
alt redovisa fordringarna i förteckningen, ora utmätningen skett på begäran av
någon som har förmånsrätt enligt 4 g första stycket FRL. Sådan förmånsrätt
skall ju gå före de ifrågavarande borgenärernas. Att i enlighet härmed yttei-ligare
begränsa skyldigheten att i sakägarförteckningen upplaga fordringarna lill
fall, då egendomen är utmätt för oprioriterad fordran, kan raed hänsyn till
frågans ringa praktiska betydelse inte anses påkallat.

Lagrådet
utgår från alt första stycket i fråga ora utforraningen anpassas efter 25 g FfL
och hänvisar lill vad lagrådet anfört vid nämnda pai-agraf.

11 §

I
anslutning till vad lagrådet anfört i fråga om utformningen av 26 g tredje
stycket FfL föreslås, att andra stycket i förevarande paragraf får innehålla
att fordran upptages i förteckningen även om den är beroende av villkor eller tvislig
samt att, om inteckning är sökl men ej beviljad, fordringen upptages med det
företräde sora lillkoramer den, om inteckningen beviljas.

17
g

Enhgt
vad sora föreslås i femte stycket skall exekutivt såld egendom, sedan köparen blirit
berättigad att koraraa i besittning därav, inte svai-a för annan skuld än sådan
sora enligt 16 g fått innestå i avräkning på köpeskilUngen. Att i detta samraanhang
raeddela en sådan bestäraraelse är eraeUertid inte påkallat. Frågan i. vad raån
egendom efter exekutiv försäljning häftar för gäld raed särskild förmånsrätt i
egendomen kan endast gälla fordringar för vilka borgenären åtnjuter
luftpanträtt eller förraånsrätt på grund av inteckning, och beträffande båda
dessa slags fordringar finns re-

s. 567 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj.-ts proposition nr 20 år 1971 567

dan
bestämmelser om verkan av exekutiv försäljning, nämligen i 11 kap. 5 g
luftfartslagen och 25 g lagen om inskrivning av rätt till luftfartyg. På grund
av vad som nu sagts och då den i förevarande paragraf föreslagna bestämmelsen
dessutom genom sin utformning kan ge anledning till missförstånd näiinare
bestämt för det fall att auktionen överklagats men köparen med stöd av 25 g
likväl tagit egendomen i besittning hemsläller lagrådet att beslämraelsen får
utgå.

18
g Lagrådet har vid 37 g FfL föreslagit viss begränsning i möjligheterna för
sakägarna alt träffa överenskoraraelse om avvikelse från de legala auk-lionsvillkoren.
Motsvai-ande begränsning bör införas i förevarande paragraf. Begränsningen bör
anges avse, förutora erläggande av handpenning och den återstående kontanta
köpeskillingen, köparens rätt att komma i besittning av den sålda egendomen.

2025
gg

I
anslutning till vad sora anförts vid 4043 gg FfL föreslår lagrådet, att 22 g
andra stycket första punkten och 23 g tredje stycket får utgå, att 21 g första
stycket införes såsora elt sista stycke i 20 g särat alt såsora 21 g upptages bestämraelserna
i 21 g andra stycket, 22 g första stycket och andra stycket andra punkten saral
23 g första och andra styckena. I 22 § koramer därvid endast tredje stycket alt
kvarstå. Genom att 23 g blir ledig får 24 och 25 gg oranumreras lill 23 och 24
gg. Förslagels 25 g, sora alltså får beteckningen 24 §, bör järakas i enlighet
med vad som föreslagits beträffande 48 g FfL. Sista stycket i förslagets 24 g
bör lämpligen överföras till den följande paragrafen.

Övergångsbestämmelserna

Punkten
2 torde böra utformas på samma sätt som lagrådet föreslagit i fråga om första
stycket i det remitterade förslagets punkt 2 i övergångsbestämraelserna till FfL,

Förslaget
till lag om ändring i jordabalken

Lagrådet:

Genora
införandet av möjligheten till exekutiv underhandsförsäljning av fastighet blir
det nödvändigt att i 6 kap. JB ange i vad mån en sådan försäljning inverkar på
den sålda faslighetens inteckningsförhållanden. Lagrådet, som inte har något
att erinra mot vad det remitterade förslaget i sak innehåller i delta
hänseende, finner det inte lämpligt alt, såsom föreslagits,

s. 568 Kontrollera mot PDF

568 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

låta
15 g reglera verkningarna av underhandsförsäljning utan anser den behöviiga
regeln böra placeras i oraedelbar anslulning lill övriga, i 12 och 13 gg
upptagna bestämmelser om när inteckning helt eller delvis blir utan verkan till
följd av exekutivt förfarande. Lagrådet vill föreslå, alt 6 kap. 15 g behålles
i oförändrad lydelse enligt prop. 1970: 20 och att som ett nytt tredje stycke i
6 kap. 12 g upplages en bestämmelse med det innehållet alt, om fastighet säljes
exekutivt under hand, inteckning i fastigheten är utan verkan till belopp sora
ur medel, vilka influtit genom särskild försäljning av tillbehör, utfallit på
pantbrevels belopp.

Beträffande 19 kap. 21 g rill
lagrådet anmärka, att del ej är behövligt atl särskilt nämna det fallet att
fordran fastställts alt utgå raed särskild förmånsrätt i fast egendom, eflersora
delta fall enUgt 77 a g UL i föreslagen lydelse är likställt med att utmätning
skett. All detta fall särskilt namnes kan snarast föranleda missförstånd med
hänsyn till den föreslagna avfattningen av 8 kap. 15 g. Orden "eller
fordran fastställts att utgå raed särskild förmånsrätt i sådan egendom"
bör därför utgå.

övriga
lagförslag

Lagrådet:

Förslagen
lämnas utan erinran.

s. 569 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 569

Utdrag av protokoUet över justititieärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 29 januari 1971.

Närvarande:

Statsministern
Palme, ministern för utrikes
ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson, Holmqvist, Aspling,
Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg, Löfberg,
Lidbom.

Chefen
för justitiedepartementet, statsrådet Geijer, anmäler efter gemensara
beredning med statsrådets övriga ledamöter lagrådets utlåtande över förslag
till

1)
lag om exekutiv försäljning av
fast egendom,

2)
lag om ändringi utsökningslagen
(1877: 31 s. 1),

3)
lag om ändring i
lagsökningslagen (1946: 808),

4)
lag om ändring i rältegångsbalken,

5)
lag om ändring i konkurslagen
(1921: 225),

6)
lag om ändring i ackordslagen,

7)
lag om exekutiv försäljning av
luftfartyg ra, ra,,

8)
lag ora ändring i lagen (1955:
229) i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande
internationellt erkännande av rält till Inflfarlyg.

9)
lag ora ändring i förordningen
(1877: 31 s, 51) oin nya utsökningslagens ikraftträdande och vad i avseende
därå iakttagas skall,

10) lag
om ändring i jordabalken.

Föredraganden
redogör för lagrådets yttrande och anför.

Lagrådets
granskning har inte lett till förslag om sakliga ändringar av större betydelse.
Däremot har lagrådet förordat åtskilliga redaktionella ändringar och en riss omdisposition
av lagtexten. Lagrådets anmärkningar behandlas i fortsättningen raed
utgångspunkt i lagtextens paragrafnuinreiing i de remitterade förslagen. I den
mån anmärkningar sora fraraförs av lagrådet eller flertalet lagrådsledaraöler inle
berörs ansluter jag mig till vad som anförs.

s. 570 Kontrollera mot PDF

570 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

Fiirslaget
till lag om exekutiv försäljning av fast egendom

Enligt
2 § första stycket i del remitterade förslaget skall vad i lagen sägs om utmätt
fast egendora i tillämpliga delar gälla även när fast egendom skall säljas
under konkurs. Lagrådet anser att detta stycke såsora överflödigt kan ulgå. Jag
delar inte lagrådets uppfattning i det avseendet. Bestäraraelserna i lagen tar
sikte på försäljning av utraätl faslighet och innehåller därutöver vissa
föreskrifter sora enbart avser försäljning av faslighet under konkurs. Det är raed
hänsyn härtill lärapligt att det genora en särskild besläramelse klarläggs atl
lagen i sin helhet i tillärapliga delar gäller vid exekutiv försäljning under
konkurs, oavsett om försäljningen sker på begäran av konkursförvaltaren eller
till följd av alt fastighet som hör till konkursbo är utmätt. Föreskriften i
det näranda stycket bör därför behållas.

Jag
delar lagrådels mening att bestämmelsen i 71 g i del remitterade förslaget kan
överflyttas tUl 2 g.

Tre ledamöter av lagrådet sätter
i fråga om del är påkallat att, som skett i 4 § andra stycket i det reraitlerade
förslaget, ålägga ulraälningsgäldenären att överlämna obelånade pantbrev till överexekutor
(ÖE). Ledamöterna vänder sig också mot den härtill anslutande föreskriften att
pantförskrivning av överlämnat pantbrev inte får ske utan ÖE:s tillstånd. Jag
vill understryka all de näranda bestämmelserna bl. a. syftar till atl hindra
all fastighetsägaren, genom alt undei- del exekutiva förfarandet förfoga över
pantbrev sora han innehar, försvårar förfarandet. Det bör också frarahållas
att de föreslagna bestämmelserna gör det möjligt all ta om hand nya pantbrev
som utfärdas efter utraätningen. Syftet raed bestämraelserna är emellertid
också att obelånade pantbrev skall finnas tillgängliga vid försäljningen. För
den nye ägaren kan det uppenbarligen i många fall vara av vikt alt han omedelbart
har tillgång till sådana pantbrev för belåning och att det är klarlagt var
pantbreven finns. I detta avseende utgör bestäramelserna i 22 kap. 5 g Iredje
stycket JB inte någon fullgod ersättning, eftersom de innebär att redan
utfärdat pantbrev först efter förfarande inför inskrivningsmyndigheten kan
ersättas med nytt pantbrev. SlutUgen vill jag framhålla alt det när fastighet
har utmätts knappast kan anses sora elt oberättigat ingrepp i fastighetsägarens
rätt atl utnyttjandet av obelånade pantbrev sker under ÖE:s kontroll. Enligt rain
raening bör bestämmelserna i 4 g andra styckel i det remitterade förslaget
alltså kvarstå.

I fråga ora 5 § anför
lagrådet att föreläggande för den sora påslår bättre rätt till utmätt faslighet
att väcka talan vid domstol skall föregås av viss prövning och att det raot
bakgrund härav inle synes vara påkallat all, sora skett i sista stycket,
generellt uppställa kravet att trist sora rör fasligheten skall vara av
väsentlig betydelse för att den skall hindra försäljning av fastigheten.
Lagrådet anser sålunda atl utgången av tvist sora avser själva fastig-

s. 571 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj:ts proposition nr 20 dr 1971 571

helen
alltid bör avvaktas innan försäljning sker. I anslulning härtill vill jag frarahålla
att trist som rör själva fastighelen inte alllid är av sådan betydelse att den
bör hindra att fastighelen säljs. Tvisten kan sålunda gälla mindre väsentliga
delar av fasligheten, såsora en viss äga, andel i sarafällig-het eller
liknande. Enligt rain mening bör det därför inte ställas upp något ovillkorligt
förbud mot försäljning så snart tvisten rör själva fastighelen. Liksora när det
gäller pågående tvist om tillbehör till faslighet bör från fall till fall
prövas om tvisten är av sådan betydelse för fastighetens värde alt fastigheten
inte bör säljas innan tvisten avgjorts. Uppenbart är därrid att tvist som rör
fasligheten i dess helhet alltid raåste raedföra uppskov raed försäljningen.
På grund av det anförda bör det reraitlerade förslaget i angiven del inte
frångås. Jag kan inte heller ansluta raig till lagrådets förslag till oraredi-geiing
av paragrafen. Jag anser sålunda att regeln angående särskild försäljning av
tillbehör, varora råder tvist (14 g Iredje stycket i det remitterade
förslaget), bör ha sin plats i det avsnitt som behandlar försäljning av fastighetslillbehör.

Föreskriften
i 6 § första styckel tredje punkten innebär att ÖE som auk-tionsrillkor kan
ange alt växande gröda eller annan s. k. naturlig avkastning av fasligheten skall
ingå i försäljningen. Ett sådant förordnande innebär att fastighetsägaren
fråntas den rält alt tillgodogöra sig avkastningen även under liden mellan
auktionen och köparens tillträde som han annars har enligt förslagel. Enligt
min mening kan en sådan föreskrift vara förenad raed praktiska fördelar. Den
kan också, när del gäller växande gröda, sägas slå i överensstämmelse raed
nuvarande regel i 124 g utsökningslagen (UL) sora innebär alt sådan gröda på
auktionen skall ropas ut saratidigt raed fastigheten. Jag delar sålunda inte
den av tre ledamöter av lagrådet framförda uppfalt-ningen att den nämnda
föreskriften bör ulgå.

I
anslutning till 16 § uttalar sig lagrådet ora vad denna paragraf och 6 kap. JB
innebär i fråga ora raöjlighelema för borgenär, sora för sin fordran har
panträtt i fastighet, att i saraband raed utsökning avstå från betalning utan
att detta inverkar raenligt på panträtten. Den utforraning av paragrafen sora
förordas hänger sararaan raed vad lagrådet sålunda anför. Lagrådets utforraning
av paragrafen föranleder erinran från rain sida bara såvitt avser tredje punklen
i första styckel. Liksom i det remitterade förslagels Iredje punkt regleras här
särskilt avstående från betalning ur tillbehörsraedel av den som har fordran
med panträtt på grund av gemensam inteckning. Enligt min mening bör regeln
klarare än den gör i lagrådets utformning anknyta lill bestäraraelsen i första
stycket andra punkten i lagrådels förslag att avslående från betalning ur lillbehörsmedel
kan ske ulan alt della minskar borgenärens rätt i fastigheten i övrigt. Jag
förordar sålunda att regeln ges den innebörden alt avstående när fråga är om
borgenär raed panträtt på grund av geraensara inteckning inte får ske under
annan förutsättning än all saralycke lämnats av vissa angivna rättsägare.
Härigenom görs det klart all sådan bor-

s. 572 Kontrollera mot PDF

572 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

genär
inle kan påverka fördelningen av tillbehörsmedel genom alt avstå från
betalning, om inle angivna saratycken har föreletls. I övrigt ansluter jag raig
till lagrådets förslag och vad lagrådet uttalar i anslulning lill dera.

I
fråga ora 2431 §§ förordar lagrådet vissa redaktionella ändringar. Enligt
lagrådet bör avsnittsrubriken "Sakägarförteckning", sora i det reraitlerade
förslaget står före 25 g, placeras före 24 g. Vidare föreslår lagrådet alt
efter förslagets 31 g införs en ny paragraf sora ansluter till innehållet i 37
g samt att ledigt nummer för denna nya paragraf skall erhållas genom omdisponering
av bestäramelserna i 27 och 28 gg. Den förordade omdisponeringen innebär alt
den bestämraelse sora har lagils upp i 28 g förs in sora ett andra stycke i 27
g. Förslagel är förenat raed vissa fördelar och bör kunna beaktas. EraeUertid
bör 28 g i del remitterade förslaget läranas oförändrad och plats för den nya
paragrafen i stället beredas genora att föreskriften i 29 g i det reraitlerade
förslaget förs in som ett sista stycke i 27 g. I enlighet härmed bör det
remitterade förslagets 30 och 31 gg betecknas 29 resp. 30 g och den nya
paragrafen föras in som 31g.

Vad
lagrådet i anslulning till 30 § i det remitterade förslaget anför beträffande
behållen avkastning och andra eventuellt tillgängliga medel än tillbehörsraedel
ger inte anledning lill erinran från rain sida. I fråga ora sistnäranda
paragraf, som i det föregående förordats få beteckningen 29 g, föreslår
lagrådet vidare att en föreskrift tas in sora i det reraitlerade förslaget har
sin raotsvarighet i 32 g andra stycket. Sora framgår av vad jag i det följande
anför i anslulning till 32 g godtar jag lagrådels förslag i det avseendet.

EnUgl
rain raening är det av betydelse för spekulanter på fastigheten att det i sakägarförteckningen
i förekoraraande fall erinras ora den rält till förlängt avtal eller
skadestånd sora enligt lag i första hand enligt JB tillkommer nyttjanderättshavare,
om han blir uppsagd med anledning av alt fastigheten säljs. Jag kan därför inte
biträda lagrådets uppfattning att första punkten i 31 § i det remitterade
förslaget (30 g enligt vad som förordats i det föregående) bör utgå. Med
anledning av vad lagrådet uttalar bör framhållas att avsikten inle är atl en
utförlig redogörelse beträffande bestärainelsernas innehåll skall läranas, Å
andra sidan bör erinringen inte vara så substanslös att den frarastår sora raeningslös.
Min avsikt är att i saraband raed utarbetandet av tillämpningsföreskrifter
överväga anvisningar i delta avseende. Jag vill inte motsätta mig alt
bestämmelsen kompletteras enligt lagrådets i andra hand framförda förslag. Vad
en ledaraot av lagrådet har anfört i elt särskilt yttrande i anslutning till
förevarande paragraf återkommer jag till vid behandlingen av 36 g.

Föreskriften
i 32 § första styckel i det remitterade förslaget bör kompletteras i enlighet
med lagrådets förslag. I andra stycket i sistnämnda paragraf i det remitterade förslagel
har tagils upp en bestämmelse enligt vilken förhandenvaron av fordran som
gäller i andel av fastigheten inte får hindra försäljning, om köpeskillingen
förslår till betalning av någon del av exekulionsford-

s. 573 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 573

ringen.
I del remitterade förslaget har bestäraraelsen sålunda den innebörden att
fordran som gäller i andel och har bättre rätt än exekulionsfordringen faller
inom skyddsbeloppet men inte alllid behöver vara läckt för atl försäljning
skall få ske. Denna utformning av bestämmelsen är förenad med fördelar när det
gäller upprättandet av sakägarförteckningen och besläm-raandet av
skyddsbeloppet. Som lagrådet påpekar ger bestäraraelsen eraeUertid inle någon
direkt vägledning för bestäraniandet av lägsta budet. Mot bestäraraelsen kan
också anföras att den innebär att fordran kan ligga inora skyddsbeloppet ulan
att vara skyddad i den bemärkelsen att den skall vara täckt för att försäljning
skall få ske. Mot bakgrunden härav är jag beredd att ansluta mig till lagrådels
mening alt bestäraraelsen bör ersättas av en särbesläramelse rörande beräkning
av skyddsbeloppet i fall då det finns fordran som gäller endast i andel i fastighelen
och har bättre rält än exekulionsfordringen. En sådan bestäraraelse bör kunna
utformas på sätt lagrådet förordar. Som framgår av det föregående anser jag att
beslämraelsen bör få sin plats i 29 g andra styckel. Mol vad lagrådet anför i anslulning
till sitt förslag har jag inte något atl erinra.

De
i 53 Iredje stycket intagna bestäraraelserna oin talan raot överexekutors
beslut i fråga ora förbehåll av rättighet anger vilka rättsägare sora är bundna
av sådant beslut och är sålunda inte att se enbart som fuUföljdsregler av
sedvanlig art. Med hänsyn härtill och till det förhållandet att bestämmelserna
naturligt knyter an till reglerna i andra stycket ora förutsättningarna för
att beslut skall kunna meddelas anser jag raig inle kunna biträda lagrådels raening
att de skall sararaanföras med övriga bestämmelser om överklagande som tagits
upp i det remitterade förslaget.

Lagrådet
förordar att andra ledet av punkten 4 i första stycket av 34 § såsom
överflödigt skall ulgå. Jag ansluter mig lill lagrådets uppfattning i det
avseendet. Härutöver förordar lagrådet en annan lagteknisk utformning av de
regler som denna paragraf innehåller. Enligt min mening blir reglerna raer
överskådliga om huvudraönstret i det reraitlerade förslaget behålls. Däremot
anser jag alt reglerna i viss utsträckning bör omarbetas redaktionellt med
utgångspunkt från lagrådets förslag.

Som
lagrådet uttalar innebär beslämraelsen i 36 § första stycket andra punkten atl
medgivande alt ta vård om egendomen redan före tillträdesdagen kan lämnas först
sedan inrop på auktion ägt rum. Från den synpunkten är det, som lagrådet också
påpekar, inle fråga om ett försäljningsvillkor i egentlig mening. Eftersom
möjligheten alt i förtid ta vård om den fastighet som skall bjudas ut på
auktionen i många fall är av betydelse för spekulanterna, är det emellertid
enligt rain raening naturligt all angivandel av den lagliga tillträdesdagen i sakägarförteckningen
innefattar en erinran ora denna raöjlighet (jfr 30 g första stycket i det
remitterade förslaget). Med hänsyn härtill finner jag det lärapligt att den
nämnda beslämraelsen har sin plats i anslut-

s. 574 Kontrollera mot PDF

574 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

ning
till regeln ora den lagliga tillträdesdagen. Lagrådels förslag till omplacering
av bestämmelsen kan jag alltså inte ansluta mig till.

Tre ledamöter av lagrådet
hemställer att bestäramelserna i 36 g andra stycket får utgå. Vad som har
anförts i anslutning därtill ger mig anledning att framhålla följande.
Förordnande enligt 8 eller 9 g gäller frara lill den dag då köparen har blivit
berättigad tillträda fastigheten. Under den tid sådant förordnande gäller
uppbär ÖE eller syssloraannen sådan s. k. civil avkastning av fastigheten varom
här är fråga. I den mån avkastning faktiskt uppbärs före auktionen bör den
redovisas i sådan lid att den kan tas i beaktande vid upprättande av sakägarförteckningen
(jfr 10 g). Ett förordnande enligt 36 g andra stycket andra punkten innebär att
avkastning som ÖE eller syssloman uppbär efter auktionen lillkoramer köparen
sedan han rättsligen tillträtt fasligheten. Förordnandet innebär emellertid
också att avkastning sora skulle ha uppburits av ÖE eller syssloman men som
inte har flutit in tiUkoraraer köparen. Sora framgår av remissprolokollet
medför detta att ÖE befrias från uppgiften atl efter auktion driva in
arrendeavgifter, hyror o. d. Detta gäller oavsett ora uteslående fordringar
belöper på liden före eller efter auktionen. En fördel utöver den nu näranda är
att avicaslning sora har förfallit före tillträdesdagen raen som flyter in
först därefter, ora elt förordnande som det näranda har getts, inte behövcT
föranleda komplikationer såsom förnyat fördelningssararaanlräde ra. ra. Vad
jag nu anfört ger vid handen att jag inte kan ansluta mig lill uppfattningen atl
beslämraelsema i 36 g andra stycket bör utgå. I enlighet med vad som antyds i lagrådsprotokoUet
finner jag emellertid att regeln i första punklen i stycket kan ges den
utformningen alt ifrågavarande raedel kan förordnas skola tillkomraa köparen
sedan han tillträtt fastigheten, varmed då avses den dag då han blivit
berättigad att tillträda denna (jfr 46 g). Uppenbart är atl frågan huruvida
förordnande sora här avses skall meddelas bör tas upp till behandling på bevakningssararaanträdet
och alt det, ora förordnande ges, vid auktionen klart bör anges som ett köpevillkor
att avkastning skall tillkomma köparen. Atl som en ledamot av lagrådet
förordar i anslutning till 31 g i det reraitlerade förslagel i lagen ange all
det i sakägarförteckningen skall erinras ora ell givet sådant förordnande
finner jag inle nödvändigt.

Vad
lagrådet förordar rörande utforraningen av 37 § vill jag inle motsätta mig. Jag
vill framhålla all formuleringen av första stycket inte kan anses utesluta att
avvikelse sker från de legala auklionsvillkoren på begäran av en sakägare, om
ingen annans rätt berörs av avvikelsen eller om de sakägare vilkas rätt kan
beröras lämnar sitt saratycke lill denna.

Lagrådets förslag till
redaktionella ändringar i 39 § andra och fjärde styckena anser jag böra
godtas. Däreraot kan jag inle ansluta raig lill förslagel att bestämraelserna ora
handpenning i 41 g andra stycket i del reraitlerade förslaget flyttas till
förevarande paragraf. Bestäramelserna i det avseendet bör enligt min mening
såsom i det remitterade förslaget ha sin plats i an-

s. 575 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 575

slutning
till huvudregeln beträffande erläggande av handpenning rid inrop (jfr 41 g).

I fråga om bestämmelserna
i 4043 §§ förordar lagrådet en betydande omdisponering. Delta föranleder raig
att beträffande uppläggningen i det reraitlerade förslaget av bestämmelserna i
paragraferna påpeka följande. I 40 g har tagits in bestäraraelser rörande den
prövning som skall äga rum innan inrop på auktion får godtas. 41 g upptar
regler om betalning av handpenning och köpeskilling. I 42 g har samlats
bestämmelser som reglerar förfarandet när en hållen auktion inte har lett lill
godtagbart inrop eller inrop sora har skett på auktion har blirit ogiltigt, 43
g innehåller reglema om vad inropare får vidkännas, om han inle fullföljer sitt
inrop genora alt i rätt lid erlägga köpeskillingen. Enligt min mening kan
sådana anmärkningar inte riktas raot denna uppläggning att den nu bör frångås.
Den förordade omdisponeringen bör sålunda enligt min mening inle genomföras. Sora
jag nyss antydde anser jag att bestäraraelserna ora handpenning vid successiva ulrop
i fall sora avses i 39 g bör stå kvar i 41 g andra styckel. Vad sora i 42 §
tredje stycket första punkten sägs om motsvarande tillämpning av 1841 gg
fyller funktionen alt ange att raan, när ny aktion skall hållas, raed den raodifikation
sora följer av styckets andra punkt får iaktta det förfarande som tillämpades
beträffande föregående auktion. Enligt min mening kan della inte anses som så
självklart alt hänvisningen, sora lagrådet förordar, bör ulgå. Däremot delar
jag lagrådets uppfattning, att hänrisningen i 43 sista stycket kan ulgå. Jag
förordar härutöver vissa redaktionella ändringar av de olika beslämraelsema i
förevarande paragrafer.

Som
framgår av vad jag har anfört i anslulning lill 36 g kan jag inte biträda
lagrådets mening att en bestämmelse raotsvarande första stycket andra punkten i
näranda paragraf skall föras in i första stycket av 46 §.

Lagrådet
heraställer att den i 46 g första styckel upptagna beslämraelsen beträffande
inroparens ansvar för ägares förpliktelser skall utgå och ersättas raed en bestämraelse
i 47 g sista styckel ora att köparen har att uppfylla tidigare ägares
åligganden raot rättighetshavaren i den raån de skall fullgöras efter det att
han blivit berättigad alt tillträda fasligheten. Enligt rain mening är det en
fördel alt det, som i del remitterade förslagel, finns en generell regel som
klarlägger att det i fråga om köpares ansvar för ägares skyldigheter är tillträdesdagen
och inte auktionsdagen som är avgörande. Jag biträder därför inte lagrådels
mening att regeln i 46 g första styckel bör ersättas med en bestämraelse som
enbart tar sikte på köparens ansvar för ägares förpliktelser gentemot rättighetshavare.
Jag anser sålunda att det remitterade förslaget i nämnda avseende bör
vidhållas. Med anledning av vad lagrådet anfört vill jag framhålla alt
hänvisningen i 7 kap. 17 g Iredje stycket JB därraed koraraer atl avse, förutora
47 g, också 46 g första stycket andra punkten.

Jag
ansluter raig lill vad lagrådet anfört i,anslutning till 47 § fjärde stycket i
det remitterade förslaget. Delta stycke bör alltså utgå.

s. 576 Kontrollera mot PDF

576 KungL Maj:ts proposition nr 20 år 1971

I
fråga om bestäramelserna i 4955 §§, sora avser geraensarat intecknade
fastigheter, förordar lagrådet vissa förtydliganden. Vad lagrådet i del avseendet
uttalar beträffande 49 g andra stjcket, 50 g, 52 g första stycket punklen 4 och
55 g första stycket föranleder inte någon erinran från rain sida och bör
sålunda enligt rain raening beaktas. Lagrådet förordar också att bestäraraelsen
i 51 g får ulgå. Sora lagrådet frarahåller bör del utan särskild föreskrift därora
stå klart alt, vid försäljning av geraensarat intecknade fastigheter, på bevakningssamnianträdel
måste behandlas hur utrop skall äga rum och de frågor sora hänger sararaan därraed.
Jag kan alltså ansluta raig till lagrådets raening också i den delen. Enligt 54
g första stycket i det remitterade förslaget skall vid särutrop av gemensarat
intecknade fastigheter, ora annat inte avtalas mellan inroparen och borgenären,
såväl fordran som är förenad med panträtt på grund av geraensara inteckning sora
annan raed panträtt förenad fordran betalas kontant. Även ora denna regel har
fördelen alt vara enkel alt tillärapa i de koraplicerade situationer sora kan uppkomraa
vid försäljning av geraensamt inlecknade fastigheter, vill jag inte motsätta
mig den återgång till gällande rätt, sora lagrådet förordar, och att regeln ora
kontantbetalning i de avsedda fallen sålimda begränsas till fordran sora är
förenad raed panträtt på grund av geraensara inteckning. Lagrådet föreslår
också omfattande ändringar i fråga om den redaktionella utformningen av
avsnittet om gemensamt inlecknade fastigheter. Jag anser all lagrådets förslag
i den delen bör följas.

Vad
lagrådet anfört beträffande bestämraelserna i 56 § ger inte anledning till
någon erinran från min sida. Jag godtar också lagrådets förslag ora utforraningen
av dem.

I
5761 §§ i det remitte)-ade förslaget ges bestämmelserna om underhandsförsäljning
av faslighet. Med anledning av vad som rid lagrådsgranskningen har uttalats
beträffande dem vill jag framhålla följande. I samband raed reraissen till
lagrådet gav jag, liksora lagberedningen i sitt belänkande, uttryck för
uppfattningen att försäljning under hand av faslighet bör kunna koraraa i fråga
i fall då den exekutiva försäljningen rättsligt sett fraraslår sora enkel och
då förhållandena även i övrigt är okomplicerade. Jag gav' också uttryck för
uppfattningen alt försäljning på auktion även i fortsättningen får ses som det
normala sättet för försäljning av ulraätta fastigheter. En ledaraot av lagrådet
förordar järakningar i de föreslagna reglerna i syfte atl åstadkoraraa atl
denna försäljningsform kommer lill användning i högre grad än vad sora kan fraragå
av mina uttalanden och utformningen av reglerna. Vad som anförts i det
avseendet ger mig inte anledning alt frångå den grundinställning som jag givit
uttryck för i remissprotokollel. Jag vill emellertid framhålla att reglerna är
så utformade alt de forraelll öppnar möjlighet atl genomföra
underhandsförsäljning i en vidare orafallning. I den raån erfarenheter vinns av
försäljningsforraen kan sålunda användningsorarådel successivt vidgas. Vidare
vill jag i anslulning lill lagrådsgranskningen under-

s. 577 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 577

stryka
det allraänna uttalandet i reraissprolokollel ora att även underhandsförsäljning
i princip är en exekutiv försäljning. Innebörden härav är bl. a. att
försäljning också i denna form innebär rayndighetsutövning. Delta tar sig uttryck
i att ÖE raed tillämpning av föreskrifterna i lagen bestämmer de villkor under
vilka försäljningen får ske. I det reraitlerade förslaget har i 58 g samlats
de villkor som skall gälla för försäljning under hand. Enligt min raening är
det naturligt all dessa bestäraraelser fortfarande är samlade i en paragraf och
att denna paragraf, såsora i det reraitlerade förslagel, avslutas raed en
erinran om all ÖE har atl fastställa försäljningsvillkor sora behövs utöver dem
sora särskilt har angetts. Förslagen till omredigering av bestämraelserna i 57
och 58 gg kan jag alltså inle biträda.

Tre ledaraöler av lagrådet
finner det vara önskvärt att det klart ullrycks i lagtexten att köpeskillingen
vid underhandsförsäljning måste täcka förmånsberältigade fordringar och
kostnaden för förfarandet, i den mån inte borgenären kan få betalning ur andra
tillgängliga medel eller avslår från förmånsrätt i fastigheten eller sökanden
avslår från täckning av kostnaden för förfarandet. Vidare förordas en
precisering av reglerna i 58 g första och andra styckena om kontantbetalning
och om skyldighet för köparen att svara för fordringar. EnUgt rain raening är
det inte nödvändigt att det på det förordade sättet ges en föreskrift ora
köpeskillingen. Del bör vara tillräckligt atl, som i del remitterade förslaget,
ange alt köparen skall svara för de nämnda fordringarna och kostnaden, i den raån
avstående från betalning inte sker eller täckning kommer till slånd på annat
sätt. Förslagel ora vissa redaktionella ändringar av bestämraelserna i
sistnämnda stycken i avsikt atl precisera innebörden av dera finner jag eraeUertid,
frånsett vissa järakningar, böra genomföras. Jag kan inte biträda uppfattningen
att en uttrycklig bestämraelse ora tillträdesdag bör föras in. Tillträdesdag
bör kunna bestäraraas fritt, speciellt raed tanke på fall då fastighetsägaren
godkänt försäljningen och köparen är vederhäftig och solid, t. ex. en komraun.
En följd av det nu sagda är att reglerna ora betalning i 58 g fjärde stycket
andra punklen i det reraitlerade förslaget bör stå kvar ulan ändring i sak.
Förslaget att det i lagen skall tas upp en uttrycklig bestäraraelse om att
köpehandling skall upprättas anser jag böra följas. Bestäraraelsen bör kunna
tas in sora elt första stycke i 59 g. Vid utarbetandet av tillärapningsföreskrifter
får närraare övervägas vad sora bör föreskrivas beträffande innehållet i
köpehandlingen. Enligt rain raening bör försäljning under hand raot ägarens
vilja inte kunna ske i vidare raån än vad sora fraragår av 59 g i det
remitterade förslagel och i motiveringen till den där upptagna bestämmelsen.
Påpekas kan alt försäljning under hand, sora sker raot ägarens rilja, alltid
kan överklagas och alt ett överklagande kan raedföra kompUkationer i skilda
hänseenden. Som jag nyss antydde anser jag att 58 g i huvudsak bör ha den utforraning
som den har fått i det remitterade förslaget. Jag ansluter mig sålunda inte
till uppfattningen alt vissa av bestämmelserna bör föras över till 61 g. Jag
anser inte heller att in-

s. 578 Kontrollera mot PDF

578 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

nehållet
i sistnämnda paragraf bör ändras eller att ordningsföljden beträffande
bestämmelserna bör kastas om. Föreskriften i 61 g ger utryrame för nytt försök atl
sälja fastighet under hand, ora tidigare sådant försök har misslyckats och nytt
underha.ndsförfarande inle blir för tidsödande.

Bestämraelserna
i 6270 §§ i förslaget har förts saraman under rubriken "Försäljning av
villkorlig rätt till fastighet eller av andel i fastighet". Bestämraelserna
i dessa båda a'seenden har det gemensamt alt de reglerar fall, då utmätning som
rör fast egendora kan resultera i försäljning i den ordning sora gäller för
utmätt rättighet. Även om det, sora lagrådet påpekar, därutöver inte föreUgger
något direkt sakligt saraband raellan de olika regelkora-plexen och inte heller
är möjligt att i större utsträckning reglera förfarandet gemensamt, anser jag
att nämnda förhållande bör göra det raöjligl alt ha bestäraraelserna intagna
under den nämnda gemensararaa rubriken. Till detta ställningstagande raedverkar
alt jag, i motsats lill lagrådet, anser alt också den allmänna, för de båda orarådena
gemensararaa regeln i 62 § bör behållas. Denna regel fyller enligt rain raening
en funktion genora atl klarlägga att de regler ora fastighetsförsäljnirig som
tagits upp tidigare i lagen gäller i tillämpliga delar i den raån avvikande bestäraraelser
inte ges i det aktuella avsnittet.

Lagrådet föreslår vissa
ändringar i 63 och 64 § och i det sararaanhangel också elt tillägg till 82 a g
i det reraitlerade förslaget till lag om ändring i UL, vilken paragraf
innehåller bestämraelser som har samband med vad sora föreskrivs i de båda
nämnda paragraferna i här ifrågavarande lag. Den av lagrådet som ett nytt 2
mom. i 82 a g UL föreslagna regeln avser att utgöra en korapletlering till vad
som i det remitterade förslaget har tagits upp i 1 mora. Enligt rain raening
har sistnäranda raora. en sådan utforraning att den täcker de fall lagrådet
åsyftar med kompletteringen. Förslaget i nu nämnd del kan jag sålunda inte
biträda. Däremot anser jag alt lagrådets förslag beträffande 63 och 64 gg i här
ifrågavarande lag raedför en förbättring sora, trots att förslaget beträffande
82 a g UL inte följs, raed vissa järakningar bör genoraföras. De järakningar i
lagrådets förslag som jag förordar avser 63 g första stycket andra punkten och
64 g andra stycket tredje punklen. Bestäramelserna i dessa punkter bör, såsom i
det remitterade förslaget, föras sararaan i 66 §. Jag föreslår vidare att i 64
g sora ett tredje stycke tas in en bestämmelse som i det reraitlerade förslaget
har sin raotsvarighet i 70 g. Till delta återkommer jag i anslulning till
sistnämnda paragraf.

Vad
lagrådet förordar beträffande utformningen av bestäraraelserna för fall då
andel i fastighet har utraätts vilka i det remitterade förslaget finns i
6770 §§ anser jag böra beaktas raed den inskränkningen att jag inle biträder
uppfattningen atl första stycket i 68 g bör placeras sora sista stycke i 67 g.
Enligt rain mening bör stycket, med vissa redaktionella ändringar, stå kvar i
68 g. Härigenom kommer, liksom i det remitterade förslaget, 67 g att ange
förutsättningarna för att hela fasligheten skall kunna dras in i förfarandet
och 68 g att avse fall då indragning har beslutats.

s. 579 Kontrollera mot PDF

Kungl.
]aj:ts proposition nr 20 år 1971 579

Den
i 7Ö 1 i det remitterade förslaget upptagna regeln att ÖE, när försäljning sora
avses i 64 g har skett, skall utfärda köpebrev kritiseras av lagrådet. Syftet raed
föreskriften är att förvärvaren raed en av ÖE utfärdad handling skall kunna
styrka sitt förvärv utan att behöva anskaffa auktionsprotokoll och lagakraftbevis
eller andra handlingar. En föreskrift sora tillgodoser delta syfte anser jag läraplig.
Mot bakgrunden av vad lagrådet uttalar förordar jag eraeUertid att föreskriften
placeras som ett sista stycke i 64 g och får den utforraningen att ÖE, när
försäljning har skett enligt första stycket i paragrafen, under angivna
förutsättningar skall utfärda köpehandling.

Det
sist sagda innebär att jag ansluter mig till lagrådels mening att 70 g bör ulgå.
Eflersora jag i det föregående i enlighet raed förslag av lagrådet har förordat
att innehållet i 71 § flyttas tiU 2 g, får detta till följd att 7274 §§ i det
remitterade förslaget i stället får betecknas 7072 gg.

Av
vad jag anförde i anslutning till 33 g fraragår alt jag inte biträder lagrådets
uppfattning alt bestämraelserna i tredje stycket i paragrafen skall föras över
till 73 § i det reraitlerade förslaget.

Lagrådets
förslag beträffande punkterna 13 i övergångsbestämmelserna och vad sora från
lagrådets sida fraraförs i anslutning till dera föranleder inte någon erinran
från rain sida. Förslagen bör sålunda enligt rain raening följas. Jag delar
däremot inle lagrådets uppfattning att punklen 8 bör fogas till punkten 6.

Förslaget
till lag om ändring i utsökningslagen

Sora
fraragår av vad jag i det föregående har anfört i anslutning till 63 och 64 gg
i förslaget till lag ora exekutiv försäljning av fast egendora delar jag inte
lagrådets uppfattning att i82 a § skall inskjutas ett nytt raoment.

Lagrådet förordar alt det
i 91 a § i mora. anges, att föreläggande som avses i raoraentel skall raeddelas
endast ora skäl föreligger därtill. Enligt lagrådets mening bör vidare
bestämmelsen i andra punkten i samraa raoment utvidgas till atl avse
pantförskrivning. Jag vill inte motsätta mig lagrådets förslag i dessa
avseenden. Jag anser också att raoraentel, frånsett viss järakning av inledningsorden,
kan ges den utforraning sora lagrådet föreslår.

I
fråga om 209 och 213 §§ förordar lagrådet vissa ändringar. I sakligt hänseende
avviker lagrådets förslag från det remitterade förslaget endast såvitt avser
föreskriften i 209 g att ÖE:s utslag i vissa fall skall översändas till part. I
övrigt innefattar lagrådels förslag redaktionella ändringar i avsikt att förtydliga
bestäramelserna. Jag anser att lagrådets förslag i näranda avseenden bör
beaktas. Jag rill i sararaanhangel erinra ora att fullföljdsbestäranielserna i UL
i sin helhet koraraer alt bli föreraål för översyn under pågående arbete på en
ny utsökningsbalk.

s. 580 Kontrollera mot PDF

580 Kungl. Mai:ts proposition nr 20 år 1971

Förslaget
till lag om ändring i lagsökningslagen

Lagrådet
föreslår vissa redaktionella ändringar i 1 och 3 §§. Jag anser alt lagrådets
förslag är ägnade att förtydliga bestäraraelserna och förordar därför att
förslagen följs. Jag kan också ansluta raig till lagrådels förslag att en forraell
ändring genoraförs i 2 §.

Jag vill understryka, atl
de ändringar sora sålunda föreslås inte i något avseende innebär all det
remitterade förslagel frångås i sak. Vad som vid remissen till lagrådet
uttalades i anslutning till ändringarna gäller alltså även om den förordade
omredigeringen sker. Särskilt bör framhållas alt ändringen i 2 g inte raedför
någon avvikelse från vad jag vid remissen uttalade i fråga om vilka handUngar sora
borgenären skall förete när betalning söks ur fast egendora på grund av
panträtt. Ändringen i 2 g avser att klarlägga alt bevis ora panträttsupplåtelsen
skall företes, ora pantförskrivningen inle har skett i det skriftliga fordringsbevisel.
Pantbrev behöver endast företes, ora panträtten bestrids under förfarandet.

Fiirslaget
till lag om ändring i konkurslagen

Lagrådets
förslag beträffande 24 § första stycket andra punkten bör enligt rain mening
följas. Däreraot anser jag inte de redaktionella järakningar sora lagrådet
föreslår beträffande 29 och 33 §§ vara nödvändiga.

I
enlighet med vad lagrådet påpekar bör en ändring motsvarande den som föreslås i
71 g sjätte stycket göras också i 73 § andra stycket.

Lagrådets
förslag beträffande utformningen av 195 § första styckel bör enligt rain raening
följas.

Hänrisningen
till 31 g JP i punkten 3 i övergångsbestämmelserna bör, sora lagrådet frarahåller,
ändras till 34 g. Jag ansluter raig till lagrådets förslag beträffande punkten
4.

Förslaget
tiU lag om exekutiv försäljning av luftfartyg m. m.

Liksom
i fråga om motsvarande föreskrift i 2 g i förslaget till lag om exekutiv
försäljning av fast egendom (FfL) anser jag att föreskriften i 2 g i här
ifrågavarande lag bör behållas. Vad lagrådet ullalar beträffande 1 och 2 §§ i
lagen kan jag alltså inte ansluta mig till.

Lagrådet
förordar en oradisponering av föreskrifterna i 2023 §§ sora ansluter till vad
lagrådet har föreslagit beträffande den redaktionella utforni-

s. 581 Kontrollera mot PDF

KungL
Maj.ts proposition nr 20 år 1971 581

ningen
av 4043 gg FfL. På de skäl sora jag anförde i anslutning till sistnäranda
paragrafer anser jag alt den uppläggning sora bestämmelserna i 2023 gg i
förevarande lag har enligt det remitterade förslaget inle bör frångås. Jag
ansluter mig inte heller till lagrådels förslag att sista styckel i 24 § bör
föras över till den följande paragrafen.

Även i andra avseenden än
vad som fraragår av lagrådets uttalanden bör föreskrifterna i förevarande
lagförslag i redaktionellt hänseende anpassas till vad sora nu föreslås
beträffande utformningen av raotsvarande bestäraraelser i FfL.

Förslaget
till lag om ändring i jordabalken

En
regel ora exekutiv underhandsförsäljnings inverkan på den sålda fastighetens inleckningsförhållanden
har i det reraitlerade förslaget tagils upp i ett andra stycke av 6 kap. 15 §.
Med denna placering kunde ingrepp i 12 och 13 gg i samraa kap, raed de relativt
invecklade besläramelser sora ges i dessa paragrafer undrikas. Lagrådet
förordar eraeUertid att den näranda regeln i stället tas in som ett tredje
stycke i 12 §, Följs detta förslag uppnås fördelen, att reglerna om när
inteckning helt eller delvis blir utan verkan till följd av exekutivt
förfarande förs samraan i 12 och 13 gg. Med hänsyn härtill och då den av
lagrådet förordade utformningen av regeln inte innebär något ingrepp i de
bestämmelser som nu finns i dessa paragrafer vill jag inte motsätta mig
förslaget. Det bör understrykas att den föreslagna ändringen är redaktionell
och inte innebär att det remitterade förslaget frångås i sak.

19
kap. 21 § första stycket bör kunna utforraas på det sätt lagrådet föreslår.

Utöver
vad som har nämnts i del föregående bör vissa redaktionella ändringar i
lagförslagen vidtas.

Hemställan

Jag
heraställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att antaga

1) lag
om exekutiv försäljning av fast egendom,

2)
lag om ändring i utsökningslagen
(1877: 31 s. 1),

3)
lag om ändring i
lagsökningslagen (1946: 808),

4)
lag om ändring i
rättegångsbalken,

5)
lag om ändring i
konkurslagen (1921: 225),

6)
lag om ändring i
ackordslagen (1970: 847),

7)
lag om exekutiv
försäljning av luftfartyg m. m..

s. 582 Kontrollera mot PDF

582 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

8)
lag om ändring i lagen
(1955: 229) i anledning av Sveriges tiUträde till 1948 års konvention rörande internationeUt
erkännande av rätt till luftfartyg.

9)
lag om ändring i
förordningen (1877: 31 s. 51) om nya utsökningslagens ikraftträdande och vad i
avseende därå iakttagas skall,

10)
lag om ändring i
jordabalken,

11)
lag om ändring i
uppbördsförordningen (1953: 272).

Med
bifall lill vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter heraställt förordnar Hans Maj :t Konungen atl lill riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till della protokoll utvisar.

Ur
protokollet: Britta Gyllensten

s. 583 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 20 år 1971 583

Innehållsförteckning

Propositionen....................................................................... .... 1

Propositionens huvudsakliga
innehåll......................................... 1

Lagförslag........................................................................... .... 3

Förslag
till lag om exekutiv försäljning av fast egendom............. 3

Förslag
till lag om ändring i utsökningslagen (1877: 31 s, 1)....... .. 21

Förslag
till lag om ändring i lagsökningslagen (1946: 808)........... .. 46

Förslag
till lag om ändring i rättegångsbalken........................... .. 48

Förslag
till lag om ändring i konkurslagen (1921: 225)................ .. 49

Förslag
till lag om ändring i ackordslagen (1970: 847)............... .. 57

Förslag
till lag om exekutiv försäljning av luftfartyg m,m............ 58

Förslag
till lag om ändring i lagen (1955: 229) i anledning av Sveriges tillträde till
1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt

till
luftfartyg................................................................... 63

Förslag
till lag om ändring i förordningen (1877: 31 s, 51) om nya utsöknings

lagens ikraftträdande och vad i avseende därå iakttagas skall.. 64

Förslag
till lag om ändring i jordabalken................................... 65

Förslag
tiU lag om ändring i uppbördsförordningen (1953: 272).... .. 69

Utdrag av
statsrådsprotokollet den 14 maj 1970 ...................... 70

1.
Inledning....................................................................... 70

2.
Allmän motivering........................................................... 72

2.1 Panträtt
i fast egendom............................................. 72

2.1.1
Nuvarande ordning............................................. .. 72

2.1.2
Den i JB föreslagna ordningen............................... 73

2.2 Allmänna
synpunkter på lagstiftningen om fastighetsexekution .... 77

2.2.1
Den nuvarande ordningen.................................... .. 77

2.2.2
Lagberedningens förslag...................................... .. 79

2.2.3
Remissyttrandena.............................................. .. 82

2.3 Inledande
av exekution i fast egendom.......................... .. 85

2.3.1
Gällande rätt..................................................... 85

2.3.2
Den i JB föreslagna ordningen............................... 87

2.3.3
Lagberedningen................................................. .. 87

2.3.4
Remissyttrandena.............................................. .. 94

2.4 Exekution
av villkorad äganderätt till fastighet................. . 100

2.4.1
Gällande rätt.................................................... . 100

2.4.2
Lagberedningen................................................. 100

2.4.3
Remissyttrandena.............................................. 102

2.5 Exekution
pä grund av gemensam inteckning.................. 103

2.5.1
Gällande rätt ................................................. . 103

2.5.2
Den i JB föreslagna
ordningen ........................... . 104

2.5.3
Lagberedningen .............................................. . 104

2.5.4
Remissyttrandena.............................................. . 106

2.6 Exekution
i andel av fastighet..................................... . 107

2.6.1
Gällande rätt.................................................... . 107

2.6.2
Den i JB föreslagna ordningen............................... . 107

2.6.3
Lagberedningen................................................. . 107

2.6.4
Remissyttrandena.............................................. . 109

s. 584 Kontrollera mot PDF

584 Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1971

2.7 Ägarhypotek............................................................ . 109

2.7.1
Gällande rätt..................................................... . 109

2.7.2
Den i JB före:>lagna
ordningen............................. . 110

2.7.3
Lagberedningen................................................. 110

2.7.4
Remissyttrandena.............................................. . 112

2.8 Beskrivning
och värdering av utmätt fastighet m,m.......... 114

2.8.1
Gällande rätt..................................................... 114

2.8.2
Lagberedningen................................................. 114

2.8.3
Remissyttrandena.............................................. . 116

2.9 Kungörelse
och underrättelse om fastighetsauktion......... . 121

2.9.1
GäUande rätt.................................................... . 121

2.9.2
Lagberedningen................................................. . 122

2.9.3
Remissyttrandena.............................................. . 124

2.10 Tidsfrister
i mål om utmätning m.m 127

2.10.1
GäUande rätt................................................... . 127

2.10.2
Lagberedningen................................................ . 128

2.10.3
Remissyttrandena............................................. . 130

2.11 Former
för realisation av utmätt fast egendom....................................................................... . 135

2.11.1
Gällande rätt................................................... 135

2.11.2
Lagberedningen................................................ 135

2.11.3
Remissyttrandena............................................. 137

2.12 Exekutiv
försäljnings inverkan på inteckningar................................................................... 141

2.12.1
Gällande rätt................................................... 141

2.12.2
Den i JB föreslagna ordningen.............................. 141

2.12.3
Lagberedningen................................................ 142

2.12.4
Remissyttrandena............................................. 145

2.13 Exekutiv
försäljninjjs inverkan på rättigheter 146

2.13.1
Gällande rätt................................................... . 146

2.13.2
Lagberedningen................................................ 147

2.13.3
Remissyttrandena............................................. 149

2.14 Departementschefen 155

2.14.1
Allmänna synpunkter......................................... 155

2.14.2
Inledande av exekution i fast
egendom................. 156

2.14.3
Exekution av villkorad
äganderätt till fastighet........ 162

2.14.4
Exekution på grund av gemensam
inteckning.......... 166

2.14.5
Exekution i andel av fastighet............................. 168

2.14.6
Ägarhypotek.................................................... 171

2.14.7
Beskrivning och värdering av
utmätt fastighet m.m. 173

2.14.8
Kungörelser och underrättelser
om fastighetsauktion m.m. 178

2.14.9
Tidsfrister i mål om utmätning m.m....................... 181

2.14.10
Former för realisation av
utmätt fast egendom...... l85

2.14.11
Exekutiv auktions inverkan på
inteckningar........... 191

2.14.12
Exekutiv aiditions inverkan på
rättigheter............. 192

3.
Motivering till framlagda lagförslag..................................... 195

3.1
Förslaget till lag om exekutiv försäljning av fast egendom 195

3.2
Förslaget till lag om ändring

3.3
Förslaget till lag om ändring

utsökningslagen
(1877: 31 s. 1) 287

lagsökningslagen
(1946: 808).. 338

3.4
Förslaget till lag om ändring i
rättegångsbalken............... 344

3.5
Förslaget till lag om ändring i
konkurslagen (1921: 225).... 344

3.6
Förslaget till lag om ändring i
ackordslagen.................... 360

3.7
Förslaget till lag om exekutiv
försäljning av luftfartyg m,m 360

s. 585 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj.-ts proposition nr 20 år 1971 585

3.8
Förslaget till lag om ändring i
lagen (1955: 229) i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention
rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg 372

3.9
Förslaget tiU lag om ändring i
förordningen (1877: 31 s, 51) om nya utsökningslagens ikraftträdande och vad i
avseende därå iakttagas skall.... 373

3.10
Förslaget till lag om ändring i
jordabalken...................... 373

3.11 Förslaget
till lag om ändring i uppbördsförordningen......................................................
377

4.
Hemställan....................................................................
377

Bilagor:.............................................................................. 379

Bilaga
1. Lagberedningens lagförslag...................................... 379

Bilaga
2. De remitterade lagförslagen..................................... 443

Utdrag av lagrådets
protokoll den 10 december 1970.................. . 520

Utdrag av
statsrådsprotokollet den 29 januari 1971 ................... . 569

MARCUS BOKTR. STHLM mi 700351

Doktrin (9)

  1. Bo Helander, En skiljedom om pantansvar vid skeppsinteckning, JT 1993/94 nr 2 s. 387, på s. 389
  2. Torkel Gregow, Svensk rättspraxis. Exekutionsrätt 1982-1990: I Utsökningsrätt, SvJT 1992 s. 1, på s. 51 · Fritt tillgänglig
  3. Utmätning av fastighet när gäldenären inte har lagfart, SvJT 1986 s. 380, på s. 381 · Fritt tillgänglig
  4. Exekution i fast egendom, luftfartyg m. m, SvJT 1974 s. 199, på s. 200 · Fritt tillgänglig
  5. Replik, SvJT 1973 s. 819, på s. 821 · Fritt tillgänglig
  6. Spörsmål angående fastighetsexekutionen, SvJT 1973 s. 814, på s. 815, 818 · Fritt tillgänglig
  7. Spörsmål om utmätning av pantbrev, SvJT 1973 s. 244, på s. 247 · Fritt tillgänglig
  8. Utsökning, SvJT 1973 s. 236, på s. 237 · Fritt tillgänglig
  9. Karl Olivecrona, Inteckning och panträtt i den nya jordabalken Kritiska synpunkter, SvJT 1971 s. 513, på s. 529 · Fritt tillgänglig

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur Svensk Juristtidnings öppna arkiv. Artiklarna läses hos SvJT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

174 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (27)

27 kopplingar i 16 dokument.

  1. SOU 2016:81 Ett modernare utsökningsförfarande, del 1 s. 534 om s. 243 i texten
  2. SOU 2012:93 En mordernare rättegång, - en uppföljning, Del 2, Bilagor om s. 240 i texten
  3. SOU 2002:74 Mervärdesskatt i ett EG-rättsligt perspektiv - del 1 i texten
  4. SOU 2001:83 Utländsk valuta - ägarhypotek s. 116 om s. 171 i texten
  5. SOU 1998:80 Bostadsrättsregister s. 165 · s. 455 i texten

Visa alla 16

Rättsfall (8)

8 kopplingar i 7 dokument.

  1. RH 1993:158 om s. 203 ur registret
  2. NJA 2013 s. 1040 om s. 240 · om s. 243 i texten
  3. NJA 2007 s. 455 om s. 108 i texten
  4. NJA 1991 s. 383 om s. 187 i texten
  5. NJA 1981 s. 528 om s. 162 i texten

Visa alla 7

Doktrin (139)

139 kopplingar i 21 dokument.

  1. Westerlind, Kommentar till Jordabalken Kap. 6, 1977 s. 105 om s. 373 · s. 115 om s. 373 · s. 127 om s. 1 · s. 128 om s. 1 · och 43 till i texten
  2. Rodhe, Handbok i sakrätt, 1985 s. 89 om s. 332 · s. 124 om s. 136 · s. 200 om s. 100 · s. 207 om s. 101 · och 36 till i texten
  3. Gregow, Tredje mans rätt vid utmätning, 1987 s. 20 · s. 244 · s. 248 om s. 310 · s. 291 om s. 162 · och 11 till i texten
  4. Hessler, Allmän sakrätt, 1973 s. 175 om s. 199 · s. 284 om s. 162 · s. 351 om s. 217 · s. 418 · och 3 till i texten · dokumentnivå
  5. Westerlind, Kommentar till Jordabalken Kap. 7, 1984 s. 288 om s. 375 · s. 298 om s. 375 · s. 299 om s. 244 · s. 299 om s. 245 · och 2 till i texten

Visa alla 21