Kungl. Maj:ts proposition angående stöd till dagspressen
1971 · 27 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 23 av 27 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1971:27, Kungl. Maj:ts proposition angående stöd till dagspressen
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts
proposition nr 27 år 1971 Prop. 1971: 27
Nr 27
Kungl. Majrts proposition angående stöd till dagspressen;
given Stockholms slott den 19 februari 1971.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bUagda
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden, föreslå riksdagen alt
bifalla de förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
G. E. STRÄNG
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås ett statligt stöd till dagspressen
i form av elt produktionsbidrag tiU sådana tidningsförelag som ger ul andratidningar.
Med andralidning förslås i detta sammanhang dagstidning som på sin ulgivningsort
har mindre upplaga än annan tidning.
För dagstidning som utkommer 27 dagar i veckan beräknas
bidraget på grundval av pappersförbrukningen minskad med den del som går åt
för annonsutrymme och utgör 3 000 kr. per ton. Bidraget får dock uppgå till
högst 3,5 milj. kr. för storstadstidning och 1 milj. kr. för annan tidning. För
dagstidning som utkommer en gång i veckan utgår bidraget med ett fast belopp,
nämligen 200 000 kr. Detta belopp utgör också minimibidrag för tidning som
utkommer mer än en dag i veckan.
Handläggningen av bidragsärendena avses uppdras ål
styrelsen för pressens lånefond.
Utgifterna för ändamålet beräknas för budgetåret 1971/72
uppgå lill ca 33 milj. kr.
Vidare läggs fram förslag till medelsanvisning för
budgetåret 1971/72 till Samdistributionsrabatt för dagstidningar och lill
Pressens lånefond.
1 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 27
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1971: 27
Utdrag
av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majrt Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 19 februari 1971.
Närvarande:
statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING,
SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING,
LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.
Chefen
för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam beredning
med statsrådets övriga ledamöter fråga om stöd till dagspressen och anför.
I prop.
1971: 1 (bU. 9 s. 96 och 106) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen all, i
avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1971/72 beräkna liU Slöd
lill dagspressen elt förslagsanslag av 30 mUj. kr., lill Samdistributionsrabatt
för dagstidningar ell förslagsanslag av 10 milj. kr. och lill Pressens lånefond
ett investeringsanslag av 25 milj. kr. Jag anhåller all nu få ta upp dessa
frågor.
Inledning
Den
svenska dagspressens strukturulveckling och ekonomiska situation har
analyserats av två utredningar under 1960-lalet. Mol bakgrund av resultaten
har vissa presstödjande åtgärder vidtagits från statsmakternas sida.
Är
1963 tillkallades pressutredningen, som i belänkandet (SOU 1965: 22)
Dagstidningarnas ekonomiska villkor föreslog ett direkt statligt tidningsstöd.
Utredningsförslaget förverkligades emellertid inte. I stället fattades vid
1965 års riksdag beslut om statsbidrag lill partiernas opinionsbildande
verksamhet (prop. 1965: 174, KU 1965: 44 och SU 1965: 192, rskr 1965; 452 och
453). Sedan riksdagen (KU 1966: 26, rskr 1966: 128) anhållit om en ny utredning
av möjligheterna att förbättra dagstidningarnas ekonomiska villkor, lillsaltes
1967 års pressutredning. Utredningens förslag, som presenterades i betänkandet (SOU
1968: 48) Dagspressens situation, lades lill grund för statsmakternas beslut
vid 1969 års riksdag om inrättandet av pressens lånefond och införandet av samdistributionsrabatt
för dagstidningar (prop. 1969: 48, SU 1969: 107, rskr 1969: 251).
Prop.
1971: 27 3
Dagspressens
strukturutveckling åren 19451970 Antalet tidningar
Sedan
början av 1950-lalet har ungefär 40 o/o av dagstidningarna lagts ned. Som
dagstidningar räknas då publikationer som utkommer med minst tre nummer per
vecka och som inle delar huvudredaktion med någon annan tidning. Utvecklingen
under efterkrigstiden i vad avser antalet tidningar framgår av tabell 1.
Tabell
1. Antalet självständiga tidningar med minst tre nummer i veckan den 1 januari
resp. år
År
1945
1950
1955
1960
1965
1970
Antal
177
177
159
132
113
108
Koncentralionsprocessen
startade i början av 1950-talel. Detta har ansetts främst vara en följd av den
friare papperslilldelningen och Korea-inflationen. Tidningarna sökte möta kostnadsstegringama
genom höjning av såväl prenumerations- som annonspriserna. Enligt 1967 års pressutredning
visade sig della vara tillräckligt för de expansiva förelagen, medan övriga
företag hade stora svårigheter atl läcka de växande kostnaderna.
Av
de nedlagda tidningarna under 1950- och 1960-talen var den helt övervägande
delen andratidningar, dvs. tidningar som hade en upplagemässigt större
konkurrent på sin ulgivningsort. Denna inriktning av koncentralionsprocessen
har lett lill all allt färre orter rymmer fler än en tidning. Utvecklingen
under åren 19501970 sammanfallas i tabdl 2.
Tabell
2. Utgivningsorter efter tidningsanlal
Antal tidningar på utgivningsorten
Antalet
orter den 1
januari
1950
1960
1970
5 eller
flera
4
3
2
1
2 3
15 31
42
]
2
6
23
56
1
1
1
17
62
Totala antalet utgivningsorter
93
88
82
Upplageutvecklingen
Totalt
ökade dagslidningsupplagorna (för tidningar med tre eller flera
utgivningsdagar per vecka) från 2 840 100 exemplar år 1945 till
It
Riksdagen 1971.1 saml. Nr 27
Prop. 1971: 27 4
4 234 800 exemplar år 1967. Är 1970 uppgick de samlade dagslidningsupplagorna
till 4 503 500 exemplar. Ökningen av dagslidningskö-pandel från 1950-lalels
början har nästan helt tillfallit storstädernas eflermiddagslidningar (lösnummerlidningarna).
Utvecklingen i fråga om upplagorna har med få undanlag gynnat förslatidningarna
på andralidningarnas bekostnad. I tabell 3 anges upplageandelen för abon-nentlidningar,
fördelade på förstalidningar med och utan lokal konkurrent samt andratidningar
efter deras konkurrensläge år 1945. Uppgifterna är hämtade från betänkandet
Dagspressens situation.
Tabell 3. Upplageandel för abonnenttidningar efter
konkurrensläge
Är
Upplageandel (procent, vardagar)
Förstalidningar
Andra-
Samtliga
tidn.
abon.
utan lokal
med
lokal
1945
tidn.
konkurrent
konkurrent
1945
1945
1945
12,1
47,3
40,6
100,0
1950
12,1
47,9
40,0
100,0
1955
12,6
50,7
36,7
100,0
1960
12,6
56,6
30,8
100,0
1965
12,1
61,4
26,5
100,0
1967
12,8
64,5
22,7
100,0
Parallellt med nedläggningen av andratidningar har således
skett en kraftig reduktion av dessa tidningars upplageandel.
Tidningsdödens orsaker
Både 1963 års och 1967 års pressulredningar analyserade
utvecklingen inom dagspressen i syfte all klarlägga orsakerna till tidnings-döden.
Utredningarnas resultat kan översiktligt sammanfattas enligt följande.
Nedläggningen av tidningar som utkommit ensamma på sin ort
har haft väsentligen andra orsaker än nedläggningen av andratidningar.
Tidningarna utan lokal konkurrent har regelmässigt haft små upplagor. De har
varit utpräglade lokaltidningar, som i större utsträckning än andra har varit
beroende av annonsinkomster för atl läcka sina kostnader. Efterkrigstidens
allmänna strukturomvandling med åtföljande koncentration av del kommersiella
livet liU större handdsorler och större, regionala eller riksomfattande,
affärsförelag har för de små lokaltidningarna ofta betytt all annonsunderlaget
har minskal. Dessa nedläggningar är alltså huvudsakligen en effekt av
samhällsutvecklingen.
Andratidningarna har som regel inle varit underrepresenterade
på
Prop. 1971: 27 5
annonsmarknaden
om man jämför med förstalidningar med lika stor upplaga. Upprepade mätningar
har nämligen visat, all en tidnings annonsinnehåll i stort är proportionellt mol
upplagan. Däremot har andra-lidningen haft färre annonser än den förstalidning
som den har konkurrerat med. Eftersom vissa slag av annonser har högt läsvärde
har della ofta blivit ell utslagsgivande moment i kampen om upplagorna. Underlägel
i fråga om annonsinnehållel har andratidningarna försökt kompensera med ell så allraklivl
redaktionellt innehåll som möjligt. Följden har för många av dessa tidningar
blivit en från ekonomisk synpunkt ofördelaktigt hög andel redaktionell text.
Dessa företag har vanligen hållit större lexlvolym än upplagemässigl lika stora
förstalidningar. Detta har krävt större redaktionell personal, med större exemplarkostnad
genom hela produktionsprocessen som följd. När andratidningarna tvingats vidta
koslnadsnedskärningar har della ofta gått ut över tidningens kvalitet. Detta
har i allmänhet lett tiU ett upplagebortfall som i sin tur medfört lägre
annonsintäkter. Nya koslnadssänkande åtgärder har blivit nödvändiga med
ytterligare upplage- och annonsbortfall som följd.
Dessa
omständigheter utgjorde enligt utredningarnas mening den huvudsakliga
bakgrunden lill den nedläggning av andratidningar som skett och de svårigheter
som de kvarvarande andratidningarna i allmänhet har.
Dagstidningarnas
ekonomiska situation
1963
års pressutredning liksom senare 1967 års utredning gjorde vissa undersökningar
för atl klarlägga dagstidningarnas ekonomiska situation. Undersökningarna avser
år 1963 resp. år 1967.
Totalintäktcr
och bruftoresultat
Mellan
undersökningsåren 1963 och 1967 steg dagspressens totala intäkter med omkring
50 "/o- Båda undersökningsåren svarade de största förelagen (med över 100
000 exemplar i upplaga) för mera än 50 »/o av de samlade intäkterna. Trots atl
annonsutrymmets andel av innehållet ökat påtagligt frän år 1963 till år 1967,
hade annonsintäkternas andel av de totala intäkterna inte ökat. Medianvärdet
var ca 64 0/0 år 1963 och drygt 62 "/o år 1967. En viktig orsak till della
torde ha varit all prenumerations- och lösnummerpriserna höjdes betydligt
under den mellanliggande perioden.
Branschens
driflresullal hade förbättrats. Den genomsnittiiga brultovinsten var 5,5 "/o
år 1967 mot 3,3 »/o år 1963. Förbättringen var genomgående i alla upplageslorlekar.
Prop.
1971: 27 6
Andratidningarna
Vid en jämförelse av kostnads- och inläklslägel år 1963
resp. år 1967 framkom enligt 1967 års utredning atl de undersökta andratidningarna
båda åren gått med förlusl.
Inläktsökningen hade under perioden varit betydligt
snabbare för förslatidningarna än för andratidningarna. Andralidningarnas
relativt sett försämrade intäktsläge ansågs till stor del ha berott på
annonsutrymmets minskade andel av lolalutrymmel. Medan förslatidningarna kunde
redovisa en ökning av annonsandelen minskade denna för andratidningarna.
En analys av tidningsföretagens årsredovisningar, som
avsåg läget vid slutet av åren 1963 och 1967, visade bl. a. all soliditeten,
det egna kapitalets andel av tillgångarna, för andratidningarna endasl var hälften
av förslalidningarnas. Relationen förblev oförändrad mellan åren 1963 och 1967.
Likviditeten, dvs. förhållandet mellan likvida tillgångar och kortfristiga
skulder, försämrades över lag under perioden utom för förslatidningarna i
storstäderna, som visade en betydande likviditetsför-bätlring. För andratidningarna,
vars likvidiletsställning var otillfredsställande redan år 1963, var
likviditeten helt otillräcklig.
Utredningens analys visade vidare alt andratidningarna inle
kunnat företa tillräckliga avskrivningar, all de i myckel liten utsträckning
kunnat avsätta medel tUl pensionsstiftelser och atl de endasl i undanlagsfall
kunnat avsälla medel lill investeringsfonder.
1967 års utredning konstaterade sammanfattningsvis alt de
ekonomiska svårigheterna inle gällde dagslidningsbranschen i dess helhet ulan,
i likhet med förhållandel år 1963, var koncentrerade tUl andratidningarna.
Nuvarande statsstöd till dagspressen
Pressens lånefond
Statsmakternas inledningsvis nämnda beslut om inrättandet
av pressens lånefond innebär atl under en femårig försöksperiod, med början
budgetåret 1969/70, möjlighet öppnats för utlåning lUl tidningsförelag inom en
sammanlagd låneram av 125 milj. kr.
Bestämmelser för verksamheten har meddelats i kungörelsen
(1969: 503) om pressens lånefond.
Pressens lånefond har lill ändamål atl genom långivning
medverka vid finansiering av dagstidningsförelag här i landet i syfte atl
främja en allsidig press och ett mångsidigt urval av dagstidningar för
allmänheten. Frågor om lån prövas av styrelsen för pressens lånefond, som
består av ordförande och två andra ledamöter, alla med personliga suppleanter.
Prop. 1971: 27 7
Ledamöterna
och suppleanterna utses av Kungl. Maj:t. Fonden förvaltas av statskontoret.
Lån
får beviljas tidningsförelag såväl för investering som för annan åtgärd som
bedöms vara nödvändig för atl stärka företagels konkurrensförmåga på längre
sikt. Lån beviljas dock inle för projekt som kan finansieras på den allmänna kredUmarknaden
till normala marknadsmässiga viUkor och på ell från företagets synpunkt
betryggande sätt. Projekt som syftar tiU kostnadsbesparingar genom samverkan
mellan tidningsföretag ges företräde lill lån.
Lånen
lämnas för beslämd tid som inte ulan särskilda skäl får överstiga tjugo år.
Under de första fem åren är lånen amorteringsfria. Räntor på lån utgår inle
under de tre första åren. Om särskUda skäl föreligger, kan styrelsen medge
ytterligare räntefrihet för en tid av högst två år. Ränta utgår enligt
normalräntan för lån från statens utlånings-fonder.
För
lån ur fonden skall ställas den säkerhet som styrelsen bestämmer. I fall där låneliden
överstiger tio år, skall del lånesökande företaget om möjligt ställa säkerhet
för lånet i form av inteckning i fast egendom eller tomträtt.
Styrelsens
beslut i låneärende får inte överklagas.
Anslag
till långivningen från pressens lånefond har anvisats med 25 milj. kr. för eU
vart av budgetåren 1969/70 och 1970/71. I 1971 års slatsverksproposition har,
som nämnts, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, beräknats elt investeringsanslag
av 25 milj. kr.
Under
budgetåret 1969/70 inkom till styrelsen för pressens lånefond 15 ansökningar om
lån från tidningsföretag. Sammanlagt avsåg ansökningarna 18 tidningsföretag
med ell samlat lånebelopp av 41,4 milj. kr. I del närmaste samtiiga tidningar
som utges av de lånesökande förelagen är andratidningar.
Styrelsen
för pressens lånefond biföll helt eller delvis 13 av de ansökningar som inkom
under budgetåret. Den sammanlagda beviljade lånesumman utgjorde 24,4 milj. kr.
Av detta belopp utbetalades under budgetåret 14,5 milj. kr. Samtidigt hade
styrelsen bordlagt ärenden om s. k. saneringslån på sammanlagt 8,9 milj. kr.
Av
de beviljade lånen avsåg 21,2 milj. kr. maskininvesteringar och 3,2 milj. kr.
saneringslån. Lånetiden för flertalet lån har bestämls till femton år.
Samdistributionsrabatt
för dagstidningar
Systemet
med samdistributionsrabatt för dagstidningar infördes den
1 januari
1970. Bestämmelser har meddelats i kungörelsen (1969: 581)
om samdistributionsrabatt för dagstidningar. Rabatten avser abonnerad
dagstidning och utgår för varje årgångsexemplar som distribueras av
2 Riksdagen
1971.1 saml. Nr 27
Prop.
1971: 27 8
postverket i särskild lidningsutdelningstur eller av dislributionsföretag,
under förutsättning all minst två rabatlberälligade tidningsföretag deltar i samdislribulionen.
Samdislribulionsrabalten administreras av statskontoret. För atl få tUl slånd elt
smidigt samrådsförfarande mellan statskontoret och tidningsbranschen i frågor
av principiell betydelse har statskontoret tillsatt en rådgivande nämnd med
representanter för branschen.
För all få samdislribulionsraball skall tidningsföretaget
förbinda sig att avstå från egen distribution på alla orter där rabatterad
samdistribution förekommer.
Dislributionsföretag skall tillämpa en sådan prissättning
för distributionen atl storleken på den enskilda tidningens abonnerade upplaga
inom distributionsområdet inle påverkar dislribulionsavgifien för distribuerat
exemplar. I den mån väsenlliga kostnadsskillnader föreligger på grund av
tidningarnas olika exemplarvikl skall dock prissättningen anpassas härtill. Djslribulionsförelagel
skall vidare hålla samdislribulionen öppen för samtliga dagstidningar som vid
liden för distributionens början finns tillgängliga på orten.
Samdislribulionsrabalten utgår med en krona för
årgångsexemplar av dagstidning som utkommer en gång i veckan, endagstidning,
två kronor för årgångsexemplar av 3-, 4- eller 5-dagarstidning saml fem kronor
för årgångsexemplar av 6- eller 7-dagarslidning.
Utgifterna för samdislribulionsraballen bestrids från
anslaget Samdislribulionsraball för dagstidningar under sjunde huvudtiteln.
Budgetåret 1969/70 anslogs 5 milj. kr. för ändamålet och för innevarande budgetår
har anslaget förts upp med 10 milj. kr. I 1971 års stalsverksproposilion har,
som inledningsvis angetts, i avvaktan på särskUd proposilion i ämnet,
beräknats elt förslagsanslag av 10 milj. kr.
F. n. kan 176 dagstidningar omfattas av systemet med samdistributionsrabatt.
Den 31 december 1970 hade 103 dagstidningar ansökt om sådan rabatt. Samtliga
ansökningar har beviljats. Fördelningen efter utgivningsfrekvens av de tidningar
som erhåller rabatt framgår av tabell 4.
TabeU 4. Dagstidningar med samdistributionsrabatt
31.12.1970 efter utgivningsfrekvens
Utgivningsfrekvens Antal
7-dagarstidning 5
6-dagarslidning 74
5-dagarstidning 5
4-dagarstidning 6
3-dagarstidning 12
2-dagarstidning 1
1-dagstidning O
Totalt 103
Prop. 1971: 27 9
För
liden den 1 januariden 30 juni 1970 uppgick utgifterna för samdistributionsrabatt
för dagstidningar lill drygt 1,4 milj. kr. För tiden den 1 juliden 22 december
1970 uppgick motsvarande utgifter till ca 1,7 milj. kr. Della senare belopp
avser i huvudsak rabatt för samdislri-bulion under tiden julioktober 1970.
Postverkets
tidningsrörelse
Distribution
av dagstidningar sker i stor utsträckning genom postverkets vanliga uldelningsformer.
Antalet sålunda distribuerade dagslid-ningsexemplar uppgår till ca 285 miljoner
per år, vilket med beaktande av utgivningsperiodiciteten motsvarar drygt
1,2 miljoner års-abonnemang. Som post kan tidningar försändas på de villkor som
gäller för trycksaker, framför allt Irycksakskorsband. Sedan länge har del emellertid
funnits särskilda förmånligare villkor för lidningsförsändning från utgivare av
tidning. Kungl. Maj:l faststäUer årligen dessa viUkor i den s. k. poslala
tidningskungörelsen.
Avgifterna
och villkoren i poslala tidningskungörelsen (1968: 489, föriängd 1970: 546)
tillämpas vid postbefordran av periodisk skrift, som trycks och utges inom
landet och som har karaktär av tidning saml uppfyller vissa andra särskilt
angivna villkor. Kungörelsen avser alltså även andra tidningar än
dagstidningar.
Postverkels
tidningsrörelse är en av verkels mera betydande rörelsegrenar. Den omfattar f.n.
befordran av drygt 650 milj. tidningsexemplar per år eller ca en tredjedel av
hela antalet postbefordrade brev- och tidningsförsändelser. För budgetåret
1968/69 utgjorde intäkterna från lidningsrörelsen 96 milj. kr. eller ca 12 "/o
av intäkterna från samtliga brev- och tidningsförsändelser, medan kostnaderna
beräknats uppgå lill 160 milj. kr. Enligt postverkets beräkningar utgjorde
sålunda den bristande särkostnadstäckningen för tidningsrörelsen under
budgetåret 1968/69 drygt 60 milj. kr. Brislen i kostnadstäckningen beräknades lill
oförändrat belopp för budgetåret 1969/70. Äv underskottet kan nästan hälften
uppskattas hänföra sig till dagspressen.
I
proposition tiU 1970 års riksdag (prop. 1970: 112) redovisades på grundval av
förslag av lidningstaxeulredningen riktlinjer för bestämmandet av avgifterna i
postverkets lidningsrörelse. Föredragande departementschefen uttalade därvid
att en successiv anpassning av taxorna till de faktiska
distributionskostnaderna borde eftersträvas. Anpassningen skulle ske på någon
sikt för att inte skapa problem för pressen. Tidnings-taxeulredningens förslag lill
ändrad utformning av laxesyslemet, som av departementschefen ansågs kunna
läggas lill gmnd vid utformningen av de framtida tidningsavgiflerna, syntes
tillgodose tidigare framförda önskemål från riksdagen om en på en gång
differentierad och kostnadsfölj-
Prop. 1971: 27 10
sam
konstruktion av taxorna i lidningsrörelsen. Även i fråga om omläggningen liU
mera kostnadsföljsamma taxor skuUe en successiv anpassning eftersträvas.
Från
riksdagens sida (SU 1970: 130, rskr 1970: 294) uttalades atl det var angeläget
att den förordade avtrappningen av underskottet skedde i en långsammare takt än
vad som synes ha förutsatts av lidningslaxe-utredningen.
Statsbidrag
till politiska partier
Som
tidigare nämnts fattades vid 1965 års riksdag beslut om statsbidrag till
partiernas opinionsbildande verksamhet. Partistöd utgår till parti som är
representerat i riksdagen med 70 000 kr. per mandal och kalenderår. Bidragen
uppgår för år 1971 liU sammanlagt 24,5 milj. kr.
Bidragen
lUl de politiska partierna är inle ändamålsbestämda. Del slår alltså partierna
fritt atl använda medlen, t. ex. i presstödjande syfte.
Statsbidrag
till dagstidningar i Norge
Ar
1969 infördes i Norge statsbidrag till dagstidningar i form av ett bidrag för
tidningspapper.
Som
dagstidning räknas tidning som utkommer minst två gånger i veckan och är medlem
i Norske Avisers Landsforbund eller eljest uppfyller vissa angivna villkor. Endagstidning
kan få bidrag om den företräder en ideologisk eller politisk grundsyn
("har el idemessig eller politisk grunnlag").
Bidrag
utgår till dels dagstidning med en medelnelloupplaga upp till 10 000 exemplar,
dels dagstidning med en medelnelloupplaga meUan 10 000 och 27 500 exemplar,
såvida den inle utkommer ensam på sin ulgivningsort eller har den största
upplagan på orten. I särskilda fall kan halvt bidrag utgå lill tidning med en
upplaga mellan 10 000 och 25 000 exemplar, även om tidningen utkommer ensam på
sin utgivningsort. Föratsättningen är atl tidningen är utsatt för hård
konkurrens från tidning som utkommer på näriiggande ort.
Bidraget
utgår i regel med 500 norska kronor per lon tidningspapper, dock högst för 400
lon per kalenderår. För tidning, vars pappersförbrakning understiger 25 ton
per år, utgör bidraget 750 norska kronor per lon. Om pappersförbrukningen
ligger mellan 25 och 37,5 lon per år, uppgår bidraget till 18 750 norska
kronor.
Bidragsärendena
handläggs av löne- och prisdeparlementet. Yttrande skall inhämtas från "Stötleulvalget
for dagsavisene". Detta, som har fem ledamöter, utses av regeringen. Tre
ledamöter utses efter förslag från Norske Avisers Landsforbund.
Prop.
1971:27 H
Departementschefen Allmänna synpunkter
Sedan början av 1950-talet har antalet dagstidningar
sjunkit successivt och uppgick år 1970 tUl 108. Som dagstidningar räknas då endasl
tidningar som utkommer minst tre gånger i veckan och som inte delar huvudredaktion
med någon annan tidning. Nedläggningarna har i särskilt hög grad drabbat andratidningarna,
dvs. de tidningar som har en upplagemässigt större konkurrent på sin ulgivningsort.
Denna utveckling har lett lill atl antalet orter där mer än en tidning
utkommer har minskat kraftigt. Antalet flertidningsorler har mellan åren 1950
och 1970 minskal från 51 till 20. Totala antalet ulgivningsorter har däremot
under samma tidsperiod endast sjunkit från 93 till 82.
Parallellt med den betydande nedläggningen av andratidningar
har del skett en kraftig reduktion av dessa tidningars upplageandel. Är 1950
hade andratidningarna 40 »/o av de abonnerade upplagorna på vardagar, år 1967
knappt 23 »/o-
De analyser som gjorts av dagstidningarnas ekonomiska
situation, senast av 1967 års pressutredning, har visat alt de ekonomiska
svårigheter som finns inom dagslidningsbranschen är koncentrerade till andratidningarna
och alt dessa svårigheter accentuerats under 1960-talet.
Förklaringen till denna utveckling enligt de båda pressulredningarna
har översiktligt redovisats i det föregående. Nedläggningarna av tidningar
utan lokal konkurrent tillskrivs i huvudsak den allmänna samhällsutvecklingen.
När del gäller andratidningarna bygger förklaringarna på teorin om den s. k.
upplagespiralen. Innebörden av denna kan kort uttryckt sägas vara all
upplagestegringar ger annonstillskott, de ökade annonsinkomsterna ger möjlighet
lill upplagehöjande åtgärder, upplagestegringen på grund av dessa åtgärder ger
ytterligare annons-tillskott osv. Omvänt innebär den atl upplageminskning
medför annonsbortfall, som i sin lur till följd av minskat läsvärde dels
direkt genom avsaknaden av en hel del informativa annonser, dels indirekt genom
att inkomstbortfallet tvingar fram besparingsaklioner som går ut över tidningens
kvalitet leder lill upplageminskningar etc.
Nu skulle det kunna hävdas alt resultatet av den beskrivna
marknadsmekanismen är en strakturrationalisering, som innebär att de
"bästa" tidningarna överlever, medan de "sämsta" försvinner
allt i enlighet med konsumenternas värderingar. Detta resonemang är
emellertid inle riktigt. Det finns en rad fall, då en tidnings marknadsvärde
bland läsarna dokumenterats genom elt absolut sett storl antal försålda
exemplar men dess ekonomiska situation blir ohåUbar därför all den har en
konkurrent, som har ännu större upplaga och därmed dominerar annonsmarknaden.
Del är alltså inte främst läsarnas val som ligger bakom struktur-
Prop. 1971: 27 12
utvecklingen
inom dagspressen utan annonsörernas. Jag skall inte gå närmare in på detta. Det
räcker med alt konstatera förhåUandet.
Statsmakterna
har tidigare vidtagit vissa åtgärder i syfte atl skapa existensbetingelser för
en allsidig press och vidmakthålla en fri opinionsbildning.
Vid
1969 års riksdag beslöts all tillskapa särskUda lånemöjligheter för dagstidningsföretag
genom inrättandet av pressens lånefond. Man tog bl. a. fasta på de möjligheter
till differentiering som kan finnas för en del andratidningar när del gäller
alt skapa en marknad vid sidan av förstalidningens. Differentieringen kan la
sikte på t. ex. spridningsområdet, innehållet, utgivningstiden eller det
typografiska utförandet. En sålunda differentierad tidning skulle också i vissa
fall kunna skapa sig en egen annonsmarknad. Eftersom en sådan differentieringsprocess
ofta kräver både lid och kapital var det med hänsyn lill andralidningarnas
finansiella situation nödvändigt att åstadkomma särskUda lånemöjligheter. Della
var också angeläget mol bakgrund av den utveckling som är alt vänla inom lidningslekniken.
Om andratidningarna inte ges finansiella möjligheter att anpassa sig till
denna utveckling kommer deras situation all försämras påtagligt.
Samtidigt
med beslutet om inrättandet av pressens lånefond beslöt statsmakterna om
införandet av samdistributionsrabatt för dagstidningar. Syftet med detta slöd
var att stimulera tidningarna lill ökad sam-dislribution och samtidigt rätta tUl
den betydande ojämnhet i konkurrensförutsättningarna som de existerande samdislribulionsarrangemang-en
innebar. Delta skulle innebära en inle oväsentlig sänkning av distributionskostnaderna,
som framför allt skulle komma andratidningarna lill del. Del uppstäUda syftet
med samdislribulionsrabalten har emellertid inle helt uppnåtts. Jag återkommer
till detta i det följande.
När
del gäller de nyss antydda differentieringsmöjligheterna för andratidningarna
står det klart all åtgärderna är tidskrävande och resultaten får betraktas som
ovissa. I många fall lorde det över huvud inle vara möjligt alt beträda den
vägen.
Det
råder i dag allmän enighet om atl den tidigare beskrivna koncentrationsprocessen
innebär risker för all nyhetsförmedling och åsiktsbildning monopoliseras och
all den därmed hotar demokratins funktionsduglighet. Mot bakgrund av de
utredningar som gjorts är del inle heller möjligt all bestrida atl denna koncentralionsprocess
är en följd av marknadskrafternas spel, där förslalidningarnas överlag på
annonsmarknaden är helt utslagsgivande. I detta läge anser jag det
erforderligt med ett ingripande för alt om möjligt förhindra ytterligare
nedläggningar av dagstidningar. Detta ingripande måste för atl få avsedd effekt
ges formen av ell selektivt slöd, som kanaliseras direkt lill de tidningar som
typiskt sett behöver del för all fortleva, dvs. andratidningarna. Stödet bör
utformas som ett direkt bidrag lill tidningsföretagens löpande pro-
Prop.
1971: 27 13
duktion. Hur länge della slöd behöver ulgå får bedömas
fortlöpande med beaktande av resultaten av andra stödformer och utvecklingen
inom andra massmedier.
Det i Norge för ell par år sedan införda bidraget tUl
tidningspapper utgår förutom till andratidningarna till de små
dagstidningarna, dvs. tidningar med en medelnelloupplaga som inle överstiger 10
000 exemplar, oavsett konkurrensposition. När del gäller svenska förhållanden
anser jag inle della motiverat. SärskUd hänsyn lill de mindre tidningarna har
i stället tagits i del förslag tiU annonsskalt, som jag kommer atl anmäla
senare i dag.
Utformningen av dagspresstödet
Som jag nyss framhållit bör ett statligt ekonomiskt slöd
till dagspressen införas i form av produklionsbidrag för dagstidningar. En
första fråga som inställer sig är huruvida stödet formellt sett bör omfatta
alla tidningar av dagspresskaraklär eller om det bör begränsas, t. ex. lill tidningar
med viss utgivningsfrekvens. I vetenskapliga sammanhang till-lämpas ett ganska
snävt dagstidningsbegrepp, som leder lUl alt endasl tidningar som utkommer 37
dagar i veckan kan betecknas som dagstidningar. Del är denna definition som använts
i det föregående vid redovisningen av dagspressens slrukturutveckling m. m. Med
hänsyn lill syftet med det nu förordade stödet, nämligen att så långt möjligt bibehåUa
en allsidig nyhetsförmedling och opinionsbUdning inle minst på det lokala
planet, bör detta ges en vidare omfattning. Del är därvid naturligt all knyta
an till den definition som används vid samdistribu-lionsraballen och som i sin
tur går tUlbaka på förordningen (1968: 430) om mervärdeskatt. Della innebär atl
med dagstidning avses allmän nyhetstidning av dagspresskaraklär, som normalt
utkommer med minst ell nummer varje vecka.
En annan fråga gäller huruvida slöd skall kunna ulgå
särskilt för dagstidning som inle kan anses som självständig med hänsyn lill
alt den till stor del har sarama redaktionella innehåll som en eller flera
andra tidningar. En vanlig typ av sådan icke självständig tidning är s. k.
avläggare. En avläggare kan karakteriseras som en specialupplaga som utkommer
under eget namn. Typiskt för avläggaren är all den har ett eget lokall material
men alt innehållet i övrigt är delsamma som i "huvudtidningen". Även
i andra fall kan del förekomma all flera tidningar har i huvudsak samma
innehåll utan atl avläggarförhållande kan anses föreligga, 1. ex. i fråga om
vissa tidningar inom samma koncern. En annan situation, som är av intresse i
förevarande sammanhang, är den då en tidning utkommer med olika editioner på
olika orter fast under samma namn. Formellt sett är varje tidning som utkommer
under eget namn, även om den har huvudsakligen samma innehåll som annan
Prop. 1971: 27 14
tidning,
alt anse som en särskild tidning, eftersom för varje sådan tidning skaU finnas
särskilt utgivningsbevis. I ell bidragssystem som lar sikte på de löpande
produktionskostnaderna finns del emellertid inle skäl alt göra skiUnad meUan de
nyss angivna faUen. Dagstidningar med övervägande samma redaktionella innehåll
bör därför i bidragshänseende betraktas som en tidning.
I
del föregående har jag förordat atl bidrag skall utgå endasl för andratidningar.
Med andratidning har därvid förslåtls tidning, som har en upplagemässigl större
konkurrent på sin utgivningsort. Flera problem anmäler sig emeUertid när del gäUer
atl närmare bestämma vilka tidningar som skall anses som andratidningar och
därmed bli berättigade till bidrag. Problemen hänför sig dels lill vilket
spridningsområde som skall ges relevans vid bestämmandet av en tidnings
konkurrensposition, dels lUl frågan om vissa tidningar över huvud kan anses
konkurrera med hänsyn lill differentieringsgraden, 1. ex. i fråga om innehåll eller
ulgivningsperiodicitet.
Vad
gäller den första frågan är atl märka all tidningsstatistiken sedan ell par år
tillbaka redovisas dels på blockregioner, som motsvarar
arbetsmarknadsstyrelsens kommunblocksanpassade A-regioner, dels på kommuner
eller i förekommande fall kommunblock. Av praktiska skäl bör någon av dessa
indelningar väljas som mätenhet för spridningen. Del visar sig vid en genomgång
av allmänt tillgängliga uppgifter om dagstidningarnas spridning alt man får en
i storl sett godtagbar bild av en tidnings konkurrenssituation, om man bedömer
denna med utgångspunkt i spridningsförhållandena inom den kommun som anges som
tidningens utgivningsorl. Med hänsyn härlUl synes det lämpligl alt vid bestämmandet
av en tidnings konkurrensposition som mätenhet välja den kommun eller, om
kommunen ingår i kommunblock, del kommunblock som är all anse som tidningens ulgivningsort.
I de nyss angivna uppgifterna används emellertid inle några fasta kriterier vid
bestämmandet av ulgivningsorten. Av betydelse är tydUgen inte bara var tidningen
har sin största spridning utan också sådana faktorer som var huvudredaktionen
och Iryckningsorlen är belägen. Dessa sistnämnda förhållanden saknar dock i och
för sig relevans, när del gäller all bestämma en tidnings konkurrensposition.
Dessutom kan de ändras ulan alt detta i sak påverkar tidningens situation. Som
utgivningsorl bör därför i della sammanhang anses den kommun där tidningen har
största delen av sin upplaga. Om kommunen ingår i kommunblock bör i stället kommunblocket
anses som ulgivningsort.
Den
andra frågeställningen som blir aktuell i anslulning liU andra-lidningsbegreppet
gäller om konkurrensförhållande i vissa fall över huvud kan anses föreligga med
hänsyn lill tidningarnas differentierings-grad. En grupp tidningar, som är
klart differentierade i förhållande lill andra dagstidningar, är storstädernas eflermiddagslidningar.
I övrigl ler
Prop. 1971: 27 15
del
sig vanskligt att utan närmare undersökningar i varje enskUl faU bedöma
huruvida differenlieringsgraden i olika hänseenden är sådan alt
konkurrensförhållande kan sägas inle föreligga. Elt av syftena med inrättandet
av pressens lånefond var som tidigare berörts alt tiUskapa lånemöjligheter för
tidningsföretag som önskade satsa på en differentiering av sin produkt. Förutsätlningarna
för alt få del av del nu aktuella stödet bör inte ges en sådan utformning all
ambitioner i denna riktning skulle motverkas. Jag förordar därför alt frågan om
differenlieringsgraden i princip lämnas därhän vid fastställandet av andratidningsbegrep-pet.
Del
anförda leder fram lill att med andralidning bör avses dagstidning som på sin
utgivningsort har mindre upplaga än annan tidning. Vad som här menas med ulgivningsort
har jag angivit tidigare.
Jag
berörde nyss storstädernas eflermiddagstidningar. Dessa kan generellt sett inle
sägas vara i behov av slöd och bör därför inle komma i fråga för bidrag. De bör
inle heller ha någon relevans vid bestämmandet av konkurrenspositionen för
andra tidningar. Den i bidragssystemet använda dagslidningsdefinitionen bör
därför kompletteras med en bestämning av innebörd alt upplagan lill övervägande
del skall vara abonnerad. Härigenom avskUjs från systemet inte bara de i
huvudsak lösnummerförsålda tidningarna ulan också en del s. k. annonsblad, som utdelas
gratis.
Förulsällningen
för alt produktionsbidrag skall ulgå lill tidningsföretag bör således vara all
förelaget ger ul en andralidning, definierad på det sätt som tidigare angivits.
Som ytterligare förutsättningar bör gälla dels all den abonnerade upplagan
uppgår lill minst 2 000 exemplar, dels alt annonsandelen är mindre än 50 "/o.
Med annonsandelen försläs andelen betalt annonsutrymme av det totala
tidningsutrymmet under elt kalenderår. Den första begränsningen kan behövas för
alt förhindra spekulalionsstarter av nya tidningar med hänsyn liU
bidragsmöjligheterna. Den andra begränsningen har främst till syfte alt
utesluta vissa s. k. annonsblad från stöd.
När
det gäUer konstruktionen av produktionsbidragel förordar jag alt
pappersförbrukningen används som bas. Med pappersförbrukningen avser jag då
tidningens upplaga multiplicerad med årsviklen per exemplar. Arsvikten bör i
förekommande fall beräknas för vad jag i del föregående benämnt huvudlidning
eller för huvudedilion. Med hänsyn till de i många fall betydande skUlnader som
finns mellan olika tidningars annonsandel bör emellertid pappersförbrukningen
reduceras med den del som går åt för annonsutrymme. Jag förordar sålunda alt
som fördelningsnyckel används pappersförbrukningen minskad med annonsandelen.
Genom denna fördelningsnyckel fångas på ell enkelt sätt upp tidningens storlek
både i fråga om upplaga och antal textsidor och tidningens utgivningsfrekvens.
Vidare innebär denna fördelnings-
Frop. 1971: 27 16
nyckel
att man gör del möjligt all med elt fixt bidragsbelopp per viktenhet
automatiskt uppnå en rimlig anpassning av bidraget till den enskilda
tidningens storlek som ekonomiskt förelag.
Vid
den av mig gjorda avvägningen har jag kommit fram lUl all bidraget bör beslämmas
till 3 000 kr. per ton, dock högst 3,5 milj. kr. för storstadstidning och 1
milj. kr. för annan tidning samt lägst 200 000 kr., allt räknai för kalenderår.
Med storstadstidning menar jag dagstidning som har Stockholm, Göteborg eller
Malmö som ulgivningsort. Del sagda bör gälla tidning som utkommer två till sju
gånger i veckan. För tidning som utkommer en gång i veckan bör bidraget ulgå
med ell fast belopp. Jag förordar alt della bestäms till 200 000 kr.
Skulle
del förhållandel inträffa atl det blir ell byte av konkurrensposition mellan
två tidningar, kan det vara rimligt alt för den tidigare andralidningen
övergångsvis utgår ell reducerat bidrag. Jag föreslår alt övergångstiden
bestäms liU två år och all bidraget sätts till hälften av del tidigare uppburna
oreducerade bidraget.
Det
förordade regelsystemet har getts en generell utformning, där inslaget av diskretionär
prövning är ganska ringa. Elt sålunda utformat syslem ger en fast grund för
tillämpningen. I ett hänseende bör det emellertid öppnas möjlighet till en
något friare bedömning, nämligen om enligt reglerna del område, där en
tidnings konkurrenssituation skall bedömas, blir för snävt för atl en riklig
bild av ett par tidningars inbördes konkurrensförhållande skall erhållas.
Jag
skall belysa situationen med elt par konkreta exempel, varvid jag stöder mig på
allmänt tillgängliga uppgifter om upplagor och spridningsförhållanden.
Norrländska Socialdemokratens ulgivningsort blir erUigl den tidigare angivna
regeln Luleå. I Luleå är NorrboUens-Kuriren den största tidningen, varför
Norrländska Socialdemokraten blir andralidning. Om man gör en samlad bedömning
av konkurrensförhållandet inom Norrländska Socialdemokratens hela spridningsområde
är del emellertid uppenbart alt den inle har samma svaga konkurrensposition
som vanligen utmärker en andralidning. Del motsatta förhållandel gäller för
Sydöstra Sveriges Dagblad. Utgivningsort blir enligt regeln Karlshamn och där
är Sydöstra Sveriges Dagblad förstalidning. Om man tar i betraktande
konkurrenssituationen i förhållande till Blekinge Läns Tidning inom hela
spridningsområdet framstår del emellertid som helt klart atl Sydöstra Sveriges
Dagblad har en andra-lidnings svårigheter. I uppenbara fall av här angiven
karaktär bör del organ som skall handlägga bidragsärendena ges möjlighet alt
korrigera stelheten i regelsystemet genom att vägra resp. bifalla bidrag.
Prop. 1971: 27 17
Bidragsärendenas
handläggning m. ni.
Handläggningen
av bidragsärendena bör anförtros ål styrelsen för pressens lånefond, som i
samband härmed bör få ett ökat antal ledamöter. För varje ledamot bör liksom f.
n. utses personlig suppleant. Ledamöter och suppleanter utses av Kungl. Maj:t.
Produklionsbidrag
bör ulgå endasl efter ansökan, som görs skriftligen hos styrelsen. Till
ansökningen bör fogas styrkta uppgifter om upplaga, årsviklen per
tidningsexemplar och annonsandelen. Dessa uppgifter bör avse del kalenderår
som föregår bidragsårel, i fråga om upplagan bör de gälla medelnelloupplagan
för vardagar under första halvåret.
Uppgifter om upplaga och
dess spridning redovisas av Tidningsstatistik AB, som är elt samarbelsorgan
ägt av Svenska Tidningsulgi-vareföreningen. Svenska Annonsörers Förening och
Reklambyråernas Utvecklingsinstitut AB. Med några få undantag är dagspressen
redan i dag vad man kallar TS-kontrollerad. Tidningsstatistik AB har förklarat
sig berett att åtaga sig all även konlroUera och lämna uppgift om årsvikl och
annonsandel. Normall bör uppgifter av Tidningsstatistik AB i berörda hänseenden
kunna godtas ulan närmare prövning.
Skyldighet
bör åläggas tidningsföretag all lämna styrelsen sådana upplysningar som behövs
för prövning av bidragsärenden. Skyldigheten bör gälla alla tidningsföretag,
dvs. även sådana som inle söker bidrag, för alt inte t. ex. någon förstalidning
genom vägran all lämna erforderliga uppgifter skall kunna förhindra annan
tidning alt få bidrag.
Bl.
a. med hänsyn lill den nu angivna skyldigheten bör det finnas möjlighet alt
hemlighålla de uppgifter angående tidningsförelags affärs- och
driftsförhållanden som lämnas till styrelsen för pressens lånefond i bidragsärenden.
Della kan åstadkommas med stöd av 21 § lagen (1937: 249) om inskränkningar i
rätten all utbekomma allmänna handlingar. Vidare är del lämpligl alt en
motsvarande bestämmelse om tystnadsplikt införs. De senast berörda frågorna
torde få anmälas i ett annat sammanhang.
I
kungörelsen om pressens lånefond fastslås atl vid prövning av låneansökan
hänsyn ej får las lill det lånesökande tidningsföretagets politiska insläUning
eller ställningstagande i särskilda frågor. Motsvarande bör självfallet gälla
vid prövning av ansökan om produklionsbidrag.
I
fråga om pressens lånefond gäller alt lalan ej får föras mol styrelsens beslut
i låneärende. Inte heller styrelsens beslut i bidragsärende bör få överklagas.
Inom
finansdepartementet har upprättats ett utkast tiU kungörelse om
produktionsbidrag för dagstidningar. Utkastet torde i informativt syfte få
fogas lill statsrådsprolokollel som bilaga 1.
Prop. 1971: 27 18
Ikraftträdande
och medeisberäkning
Som
jag tidigare har angett bör bidragen beräknas för kalenderår. Jag förordar att
bestämmelserna tillämpas första gången i fråga om produklionsbidrag för
kalenderåret 1971.
Inom
finansdepartementet har gjorts en översiktlig studie på grundval av allmänt tiUgängliga
uppgifter och delvis med hjälp av uppskattningar av resultatet av det
förordade bidragssystemet, dvs. för vilka tidningar och med vilka belopp som produklionsbidrag
lorde komma att ulgå. En redovisning härav torde få fogas till statsrådsprolokollel
som bilaga 2.
Med
hänsyn till resultatet av undersökningen och med beaktande av alt den inte är
fullständig kan anslagsbehovet för budgetåret 1971/72 beräknas tUl ca 33 milj.
kr. Som inledningsvis nämnts har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen alt, i
avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Stöd till dagspressen beräkna ell
förslagsanslag av 30 milj. kr. Jag förordar alt elt förslagsanslag på 33 milj.
kr. förs upp under benämningen Produklionsbidrag för dagstidningar.
Samdistributionsrabatt
för dagstidningar och Pressens lånefond
Systemet
med samdislribulionsraball har nu varit i tillämpning i drygt ell år. Vid
utgången av år 1970 dellog 103 dagstidningar i samdistri-bulion, medan 73
dagstidningar som skulle kunna omfattas av systemet stod utanför. Samdislribulionsrabalten
har lett lill elt ökat samarbete på distributionsområdet mellan
dagstidningarna, vilket för många tidningar medfört betydande fördelar.
Anslutningen till systemet kan dock inle betecknas som helt tillfredsställande.
Kritik har också riktats mol utformningen av reglerna i olika hänseenden. Jag
avser alt senare i år ta upp frågan om en översyn av systemet.
Utgifterna
för samdislributionsraballen kan för innevarande budgetår beräknas uppgå lill
omkring 6 milj. kr. För nästa budgetår bör anslaget för ändamålet föras upp
med 10 milj. kr.
När
det gäller anslagsbehovet för pressens lånefond för budgetåret 1971/72 kan della
inle överblickas f. n. Jag förordar emeUertid atl anslaget för nästa budgetår
las upp med samma belopp som för innevarande och föregående budgetår, dvs. 25
milj. kr.
Hemställan
Under
åberopande av det anförda hemställer jag atl Kungl. Maj:i föreslår riksdagen
att
1)
godkänna de av mig förordade grunderna för produklionsbidrag till
dagstidningar.
Prop.
1971: 27 19
2)
till
Produktionsbidrag för dagstidningar för budgetåret 1971/72 under sjunde
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 33 000 000 kr.,
3)
lill Samdistributionsrabatt
för dagstidningar för budgetåret 1971/72 under sjunde huvudtiteln anvisa ell
förslagsanslag av 10 000 000 kr.,
4)
till Pressens
lånefond för budgetåret 1971/72 under fonden för låneunderstöd anvisa elt
investeringsanslag av 25 000 000 kr.
Med bifall tUl vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:l Konungen atl
till riksdagen skall avlålas proposilion av den lydelse bilaga till delta
protokoll ulvisar.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
Prop. 1971: 27 20
Bilaga
1
Utkast
till
Kungörelse
om produktionsbidrag för dagstidningar
1
§ Tidningsföretag här i landet
kan enligt denna kungörelse få produklionsbidrag för dagstidning.
2
§ I kungörelsen förstås med
dagstidning
allmän nyhetstidning av dagspresskaraklär, som normalt utkommer med minst ell
nummer varje vecka och vars upplaga till övervägande delen är abonnerad,
upplaga
dagstidnings medelnelloupplaga för vardagar första halvåret av varje
kalenderår,
utgivningsort
den kommun i vilken en tidning har största delen av sin upplaga,
andralidning
dagstidning som på sin ulgivningsort har mindre upplaga än annan tidning,
storstadstidning
dagstidning som har Stockholm, Göteborg eller Malmö som ulgivningsort,
pappersförbrukning
dagstidnings upplaga multiplicerad med årsviklen per exemplar,
annonsandel
andelen betalt annonsutrymme av hela tidningsutiym-met under ell kalenderår.
Om
kommun ingår i kommunblock gäller vad som sägs om kommun i stället
kommunblocket.
Vid tUlämpningen
av denna kungörelse anses dagstidningar med övervägande samma redaktionella
innehåll som en tidning.
3
§ Fråga om produklionsbidrag
prövas av styrelsen för pressens lånefond. Därvid skall vad som är föreskrivet
i 5 § kungörelsen (1969: 503) om pressens lånefond angående låneansökan i
stället gälla ansökan om produklionsbidrag saml i 16 och 17 §§ om låneärende i
stället gälla ärende angående produktionsbidrag.
4
§ Produklionsbidrag utgår efter
ansökan till tidningsföretag som ger ut andralidning under förutsättning atl
tidningens abonnerade upplaga uppgår till minst 2 000 exemplar och att
annonsandelen är mindre än 50 procent.
5
§ För dagstidning som utkommer
minst två gånger i veckan beräknas produktionsbidragel på grundval av
pappersförbrukningen under föregående kalenderår minskad med annonsandelen och
utgör 3 000 kronor per lon, dock högst 3 500 000 kronor för storstadstidning
och 1 000 000 kronor för annan tidning samt lägst 200 000 kronor för kalenderår.
För
dagstidning som utkommer en gång i veckan utgör produktions-bidraget 200 000
kronor.
Prop. 1971: 27 21
6
§ För dagstidning, som ej
berättigar till produktionsbidrag enligt 4 § men för vilken fullt produklionsbidrag
uppburits under något av de två senaste kalenderåren, utgår bidrag efter
ansökan med hälften av vad som sålunda uppburils.
7
§ Styrelsen för pressens
lånefond får besluta
dels
alt bidrag skall utgå för dagstidning, som ej är andralidning, om del med
hänsyn till förhållandena inom tidningens hela spridningsområde är uppenbart
alt den har samraa svårigheter som en andratidning,
dels
alt bidrag ej skall ulgå för andratidning, om del med hänsyn lill förhållandena
inom tidningens hela spridningsområde är uppenbart all den ej har samma
svårigheter som en andratidning.
8
§ Ansökan om produktionsbidrag göres
skriftligen hos styrelsen för pressens lånefond senast vid utgången av del
kalenderår för vilket bidrag sökes. Till ansökningshandlingen skall fogas st5'rkta
uppgifter om upplaga, årsviklen per tidningsexemplar och annonsandelen under
det kalenderår som föregår bidragsåret.
9
§ Tidningsförelag är skyldigt atl
lämna styrelsen för pressens lånefond sådana upplysningar som behövs för
tillämpningen av denna kungörelse.
10 §
Produktionsbidrag får ej utbetalas före den 1 juli det år som
bidraget avser.
Denna
kungörelse träder i kraft den 1 juli 1971. Bidrag enligt kungörelsen utgår
dock för lid från och med den 1 januari 1971.
Prop. 1971: 27 22
Bilaga
2
Produktionsbidrag
för dagstidningar
I
följande tabell sammanfallas resultatet av en inom finansdepartementet gjord
undersökning av hur det föreslagna bidragssystemet verkar.
Undersökningen
omfattar endasl de dagstidningar som redovisas i den av Tidningsstatistik AB
utgivna TS-boken 1971. Detta innebär att även andra tidningar kan komma i fråga
för bidrag.
I
fråga om de medtagna tidningarna redovisas uppgifter om ulgivningsort,
upplaga, årsvikl och i förekommande fall beräknat produklionsbidrag.
Ulgivningsorten
är den i TS-boken angivna. I några fall blir utgivningsorlen enligt de
föreslagna reglerna en annan än denna.
Upplagesiffrorna
har hämtats från TS-boken och avser medelnelloupplagan för vardagar första
halvåret 1970.
Uppgifterna
om årsvikl har hämtats från Svenska Tidningsutgivare-föreningens matrikel 1970
och avser förhållandena under kalenderåret 1969. För vissa lidingar saknas dock
uppgift om årsvikl.
För
atl kunna beräkna produklionsbidragels storlek behövs dessutom uppgift om
annonsandelen. I fråga om denna har en uppskattning gjorts. Även i övrigt bör
observeras alt olika uppgifter och förhållanden som ligger lUl grund för denna
redovisning vid en tUlämpning av systemet kan komma alt ges andra värden och
bli föremål för andra bedömningar. Särskilt må framhållas alt det organ som
föreslås handlägga ärendena om produklionsbidrag enligt förslaget har rätt alt
vägra eller medge bidrag i vissa fall, trots all en tidning är andratidning
resp. inte är andratidning. I ett par fall har sådana ställningstaganden
förutsatts och i ett fall ifrågasatts. Detta har anmärkts i tabellen.
Prop. 1971: 27
23
Tidning
Utgivningsort
Upplaga Års-
Pro-
Anmärkning
1 OOO-
vikt
duk-
tal ex.
(kg)
tions-bidrag
(1 OOO-tal kr.)
1
2
3
4
5
6
Dagen
Stockholm
23,7
16,0
800
Dagens
Nyheter
"
436,9
108,1
Svenska
Dagbladet
»>
162,4
60,1
3 500
Huddinge
Posten
"
3,5
200
Lidingö
Tidning
»>
8,3
200
Nacka-Saltsjöbadens
Tidning
"
5,5
200
Norrort
"
28,9
200
Sundbybergs
och Solna
Tidning
"
15,1
200
Västerort
"
22,0
3,7
200
Länstidningen
Södertälje
19,0
24,5
Nynäshamnsposten
Nynäshamn
4,6
Norrtälje
Tidning-Roslagens
Tidning
Norrtälje
16,5
14,8
Enköpings-Posten
Enköping
10,7
11,5
Upsala
Nya Tidning
Uppsala
52,2
43,0
Södermanlands
Nyheter
Nyköping
18,5
30,5
Katrineholms-Kuriren
Katrineholm
11,4
29,6
Sörmlandsbygden
Flen
5,1
200
Eskilstuna
Kuriren m. ST
29,0
37,0
Eskilstuna
Kuriren
Eskilstuna
Strengnes
Tidning
Strängnäs
Folket
Eskilstuna
30,2
33,5
1 000
Motala T
m. VST
11,0
23,0
Motala
Tidning
Motala
Vadstena-Skänninge
Tidning
Vadstena
Östgöta-Bladet
"
3,5
8,1
200
Östgöta Correspondenten
Linköping
62,8
46,6
Folkbladet
Östgöten
Norrköping
19,4
30,0
1000
Norrköpings
Tidningar-
Östergötlands Dagblad
Norrköping
51,4
43,5
Hallpressen:
Jönköpings-Posten
Jönköping
29,4
43,0
Smålands-Allehanda
"
4,7
43,0
Värnamo-Tidningen
Värnamo
3,0
43,0
Smålands-Tidningen
Eksjö
9,3
35,1
Smålands
Dagblad
Nässjö
11,8
35,1
Vetlanda-Posten
Vetlanda
9,3
35,1
Tranas-Tidning
Tranås
5,1
35,1
Tranas-Posten
"
5,3
8,8
Smålands
Folkblad
Jönköping
13,0
30,0
950
Värnamo
Nyheter
Värnamo
21,8
22,9
Ljungbytidningen-Älmhults
T-Smälänningen
Ljungby
10,1
19,6
Kronobergaren
Växjö
11,3
21,2
530
Smålandsposten
"
38,0
28,5
Västerviks-Tidningen
Västervik
11,8
22,9
Vimmerby
Tidning m. KP
10,4
22,9
Vimmerby
Tidning
Vimmerby
Kinda-Posten
Kisa
Baroraetern
m. OT
49,4
39,9
Barometern
Kalmar
Prop. 1971: 27
24
Tidning
Utgivningsort
Upplaga Ärs-
Pro-
Anmärkning
1 OOO-
vikt
duk-
tal ex.
(kg)
tions-bidrag (1 OOO-tal kr.)
1
2
3
4
5
6
Oskarshamn-Tidningen
Oskarshamn
Kalmar
Läns Tidning
Kalmar
3,0
200
Östra
Småland m. ON o. VD
19,6
29,1
1000
Östra
Småland
"
Oskarshamns
Nyheterna
Oskarshamn
Västerviks-Demokraten
Västervik
Ölandsbladet
Borgholm
5,4
7,3
Gotlands
Allehanda
Visby
11,5
22,9
Gotlands
Tidningar:
Gotlands
Folkblad
"
4,9
20,8
275
Gotlänningen
"
4,9
20,8
275
Blekinge-Posten
Karlskrona
3,0
3,2
200
Sydöstra
Götalands Tidningar
Blekinge
Läns Tidning
Karlskrona
25,2
34,0
Sölvesborgstidningen
Sölvesborg
4,3
34,0
Växjö-Bladet
Växjö
5,9
33,4
Sydöstra
Sveriges Dagblad
Karlskrona
16,4
32,8
1 000
Förutsätter
tillämpning av 7 §
Karlshamns
Allehanda m. RP
5,3
19,5
230
Karlshamns Allehanda Karlshamn
Ronneby-Posten Ronneby
Södra
Sveriges Tidningar:
Kristianstadsbladet
Kristianstad
28,9
40,1
Mellersta
Skåne
Hörby
6,2
30,0
Norra
Skåne
Hässleholm
21,8
34,3
___
Helsingborgs
D m. Annons-
blad
37,1
52,5
Helsingborgs
Dagblad
Helsingborg
Annonsbladet
Nordvästra
Skånes Tidningar.
Eslövs
Tidning
Eslöv
1,5
42,8
Höganäs
Tidning
Höganäs
3,6
Landskrona-Posten
Landskrona
12,0
Öresundsposten
Helsingborg
7,6
Engelholms
Tidning
Ängelholm
15,9
42,8
Klippans
Tidning
Klippan
6,3
42,8
Arbetet
Malmö
102,6
64,9
3 500
Skånska
Dagbladet
*'
35,3
40,5
3 350
Sydsvenska
Dagbladet
"
114,5
82,1
Trelleborgs
Allehanda
Trelleborg
11,2
19,3
Ystads
Allehanda
Ystad
24,6
35,2
Hallandsposten
Halmstad
31,7
34,0
Laholms
Tidning
Laholm
3,2
14,8
200
Hallands
Nyheter
Falkenberg
24,8
31,5
Göteborgs
Handels- och
Sjöfarts Tidning
Göteborg
49,0
38,7
3 500
Göteborgs-Posten
"
288,9
88,3
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tidning
.Ivningsort
Upplaga Års-
Pro- Anmärkning
1 000- vikt
duk-
tal ex. (kg)
tions-
bidrag
(1 OOO-
tal kr.)
3 4
5 6
opaginerad Kontrollera mot PDF
Elfsborgs Läns Tidning m. AT LTE
Elfsborgs
Läns Tidning
Alingsås
Tidning
Lerums
Tidning
Norra
Halland m. Nordh.
Norra Halland
Nordhalland
Bohuslänningen m. Dals Dagblad
Lysekilsposten m. Orust-Tjörn
Strömstads Tidning Norra Bohuslän
Västerbygden
Elvsborgs
Läns Annonsblad
Trollhättans
T m. L EP
Trollhättans
Tidning
Lilla Edet
Posten
Borås
Tidning
Sjuhäradsbygdens
Tidning
Ulricehamns Tidning
Västgöta-Demokraten
Nya Läns-Tidningen-Nya Lidköpings-Tidningen
Skaraborgs-Bygden
Skaraborgs Läns Tidning-Skara T-Västerg. Ann.bl.
Falköpings Tidning
Västgöta-Bladet
Hjo Tidning
Skaraborgs Läns Annonsblad Västg. Korresp.-Skövde T
Mariestads-Tidningen Tidn. för Skarab. L m. KT
Mariestads-Tidningen
Karlsborgs-Tidningen
Filipstads
T m. Värml. berg
Filipstads
Tidning
Värmlandsberg
Nya
Kristinehamns-Posten
Frykdals-Bygden
Nya Wermlands-Tidningen
Värmlands-Bygden
Värmlands
Folkblad
Bengtsfors-Tidningen Dalslänningen
Provinstidningen
Dalsland
Säffie-Tidningen Västra Värmland
Arvika
Nyheter
Läns-Posten
Nerikes Allehanda-Nerikes Tidningen
14,3
16,9
Alingsås
Lerum
8,4
5,5
200
Kungsbacka
Uddevalla
35,6
30,0
Lysekil
2,1
5,0
200
Strömstad
4,6
6,3
___
Uddevalla
6,2
200
Vänersborg
18,5
13,3
14,1
15,5
Trollhättan
Lilla Edet
Borås
48,6
43,2
"
4,1
200
Ulricehamn
7,6
8,9
Borås
13,0
34,5
1 000
Lidköping
17,1
20,5
___
Skara
7,1
200
Skara
19,8
26,4
___
Falköping
12,6
14,4
Tidaholm
5,1
5,1
Hjo
2,2
Skövde
12,6
16,5
16,1
20,3
Mariestad
Karlsborg
6,6
9,7
Filipstad
Kristinehamn
8,3
8,8
___
Sunne
2,8
200
Karlstad
75,9
44,9
"
6,0
200
"
24,0
29,6
1000
Bengtsfors
6,0
4,9
___
Åmål
5,2
7,4
Säffle
6,2
10,6
___
Arvika
12,5
10,7
Örebro
5,4
3,2
200
61,9
47,9
Örebro
Prop.
1971: 27
26
Tidning
Utgivningsort
Upplaga 1
OOO-tal ex.
Års-
Pro-vikt duk-(kg) fions-bidrag (1 OOO-tal kr.)
Anmärkning
1
2
3
4
5
6
Örebro-Kuriren
m. KK
17,1
33,2 1 000
Örebro-Kuriren
Örebro
Karlskoga-Kuriren
Karlskoga
Karlskoga
Tidning-Degerfor
>
Tidning-Storfors Tidning
"
10,3
24,7
Bergslagsposten-Bergslagens
Tidning
Lindesberg
16,3
26,3
Vestmanlands
Läns Tidning
Västerås
52,4
42,5
Västmanlands
Nyheter
'*
5,3
2,5
200
Arboga
Tidning
Arboga
4,5
Bärgslagsbladet
Köping
9,4
16,3
Fagersia-Posten
Fagersta
5,2
10,3
Sala
Allehanda
Sala
9,5
19,8
Boriänge
Tidning
Borlänge
9,0
28,1
Dalabygden
m. Gävle-Dala-
bladet
"
7,7
200
Dala-Demokraten
Falun
25,7
34,1 1
000
Falu-Kuriren
"
31,0
38,9
Avesta-Tidning-Avesta-
Posten
Avesta
8,7
11,7
Södra
Dalarnes T m. ST
7,0
13,2
Södra
Dalarnes Tidning
Hedemora
Säters
Tidning
Säter
Ludvika-Tidning
Ludvika
6,3
14,8
Mora
Tidning
Mora
13,2
14,9
Arbetarbladet
Gävle
31,1
35,2
000
Gefle
Dagblad
31,8
38,3
Ev.
bidrag med tillämpning
7§
av
Sandvikens
Tidning
Sandviken
5,1
4,9
200
Ljusnan
Bollnäs
13,6
23,3
Söderhamns-Hälsinge-
Kuriren
Söderhamn
15,4
26,2
Hudiksvalls
T m. Hals T
16,9
26,8
Hudiksvalls
Tidning
Hudiksvall
Hälsinglands-Tidning
''
Ljusdals-Posten
Ljusdal
6,9
10,8
Dagbladet
Nya Samhället
Sundsvall
10,6
24,8
620
Sundsvalls
Tidning
Sundsvall
31,3
39,3
Västernorrlands
Allehanda
Härnösand
19,3
28,8
Nya
Norrland
Sollefteå
18,0
27,4
Örnsköldsviks
Allehanda
Örnsköldsvik
18,3
27,5
Härjedalen
Sveg
7,6
1,8
Länstidningen
Östersund
11,2
25,4
690
Östersunds-Posten
"
34,0
33,2
Västerbottens
Folkblad
Umeå
16,2
31,0
1000
Väslerbottens-Kuriren
"
39,6
38,1
Norra
Västerbotten
Skellefteå
27,2
33,4
Piteå-Tidningen
Piteå
11,6
19,5
Norrbottens-Kuriren
Luleå
23,7
34,8
Norrländska
Socialdemo-
kraten
Boden
40,5
37,8
Förutsätter
tillämpning av
7§
Haparandabladet
med
Haaparannanlehti
Haparanda
4,5
8,6
3
2 620
MARCUS BOKTR. STHLM IWI 710134
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
56 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (56)
56 kopplingar i 26 dokument.
- Prop. 2022/23:133 Ett hållbart mediestöd för hela landet s. 10 · s. 33 i texten
- SOU 2013:66 Översyn av det statliga stödet till dagspressen s. 325 · s. 333 · s. 334 om s. 13 · s. 334 om s. 15 · och 8 till i texten
- Prop. 2009/10:199 Nya villkor för stödet till dagspressen s. 7 om s. 13 · s. 8 om s. 16 i texten
- Ds 2009:68 Driftsstöd till dagspressen s. 5 · s. 6 om s. 13 · s. 6 om s. 16 i texten
- Bet. 2007/08:KU20 Granskningsbetänkande s. 31 i texten