Kungl. Maj:ts proposition angående social utbildning och forskning m.m.
1971 · 50 sidor, varav 46 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 46 av 50 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1971:36, Kungl. Maj:ts proposition angående social utbildning och forskning m.m.
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts
proposition nr 36 år 1971 Prop. 1971:36
Nr 36
Kungl.
Maj:ts proposition angående social utbildning
och
forskning m. m.; given Stockholms slott den 26 februari 1971.
Kungl.
Maj:I viU härmed, under åberopande av bilagda utdrag av StatsrådsprotokoUet
över utbildningsärenden, med återkallande av prop. 1971: 1 bil. 10 i vad avser
anslaget Institutet för arbetsmarknadsfrågor, föreslå riksdagen atl bifalla de
förslag om vars avlålande till riksdagen föredraganden hemslälll.
GUSTAF ADOLF
SVEN
MOBERG
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I
propositionen anges riktiinjerna för den fortsatta utbyggnaden av
socionomutbildningen. Målet all snabbt fördubbla intagningskapaciteten slår
kvar. Förslag läggs fram om inrättande av en ny socialhögskola i Östersund den
1 juU 1971. Denna högskola föreslås få 180 intagningsplatser det första
läsåret. Verksamheten vid den nya högskolan avses bli organiserad på samma sätt
som vid de befintliga socialhögskoloma. Vidare kommer en ökning av intagningskapaciteten
vid socialhögskolorna i Lund och Örebro att äga rum nästa budgetår.
Samarbetsnämnden
för socialhögskolorna föreslås få ökade befogenheter. I samband därmed ändras
nämndens sammansättning och benämningen ändras till nämnden för socionomulbUdning.
Studieordningen
vid socialhögskolorna ändras, varvid den praktiska delen av utbildningen avses
bli utformad som fem månader praklikarbele före de teoretiska sludiema, fem
månader handledd praktik och två månader praktikarbete efter den handledda
praktiken. Praktisk yrkeserfarenhet förvärvad före ansökan till socionomulbUdningen
skall få tillgodoräknas som en del av den praktiska utbildningen.
Förslag
läggs vidare fram om inrättande av en professur i socialpolitik den 1 januari
1972. Tjänsten föreslås bli placerad vid ett forskningsinstitut, till vilket
även resurserna vid inslilulel för arbetsmarknadsfrågor
1
Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 36
Prop. 1971:36
förs.
En organisationskommitté kommer att närmare utreda organisationen av det nya institutei,
vilket avses börja sin verksamhet den 1 januari 1972.
I propositionen föreslås
slutligen försöksverksamhet med fortbUdning av journalister. Verksamheten, som
avses pågå minst två år, syftar till atl bereda yrkesverksamma journalister
främst inom landsortspressen möjUgheter lUl yrkesinriktad högre utbUdning.
Försöket skaU omfatta även särskUda sludiesociala åtgärder.
Medelsanvisningen tiU socialhögskoloma
föreslås ökad med ca 2,7 milj. kr. till ca 21,9 milj. kr. Anslaget tUl
fortbildning av socionomer, journaUster ra. m. föreslås ökat med 500 000 kr.
Kostnaderna i anslutning tiU den föreslagna professuren i socialpolitik
beräknas tiU 226 000 kr.
Prop. 1971:36
Utdrag
av protokollet över utbildningsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 26 februari 1971.
Närvarande:
Statsministem PALME, ministem för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG,
ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, MYRDAL, ODHNOFF, WICKMAN,
MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Statsrådet
Moberg anmäler efter geraensara beredning med statsrådets övriga ledamöter
fråga om social utbildning och forskning m. m. och anför.
I
prop. 1971: 1 (bU. 10 s. 311) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i
avvaktan på särskUd proposition i ämnet, för budgetåret 1971/72 beräkna
tUl
Socialhögskoloma ra. m. ett förslagsanslag av 22 170 000 kr.,
tiU
Fortbildning av socionoraer, journaUster m. ra. ett reservationsanslag av 252
000 kr.
Jag
anhåUer att nu få ta upp dessa frågor.
Prop. 1971:36 4
1 Inledning
Vid min anmälan av anslaget till socialhögskolorna i prop.
1970: 1 (bil. 10 s. 320) föreslog jag bl.a. en kraftig utbyggnad av socionomulbUdningen.
Riksdagen fattade sedermera beslut om en sådan utbyggnad (SU 1970: 88, rskr
1970: 215). För att förbereda den utbyggnad av socionomulbUdningen, som avsågs
komma tiU slånd, om riksdagen godkände de riktlinjer för utbyggnaden, som
föreslagils i propositionen, tUlkaUade jag med stöd av Kungl. Maj:ls
bemyndigande den 23 januari 1970 en organisationskommitté (U 1970: 57).
Kommittén, som antagit namnet 1970 års socionomutbUdningsberedning, har den 17
november 1970 lagt frara belänkandet (Ds U 1970: 19) Vidgad socionomulbUdning.
Över
betänkandet har, efter remiss, yttranden avgelts av kriminalvårdsstyrelsen,
socialstyrelsen, riksförsäkringsverket, byggnadsstyrelsen, riksrevisionsverket,
universitetskanslersämbetet efter hörande av vederbörande vid universitet och
högskolor, samarbetsnämnden för LUP-kommittéerna, skolöverstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen
(AMS), bostadsstyrelsen, styrelserna för socialhögskolorna i Stockholm, Lund,
Göteborg, Örebro och Umeå; samarbetsnämnden för socialhögskolorna, centrala
studiehjälpsnämnden; länsstyrelserna i Stockholms, Södermanlands, Östergötlands,
Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus, HaUands,
Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands, Örebro, Kopparbergs,
Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens samt Norrbottens län, i
vissa fall efter hörande av berörda städer; socialutredningen, delegationen för
lokaUsering av statiig verksamhet, 1968 års lokaUseringsutredning, prak-tikcentramkommillén,
Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Tjänstemännens
centralorganisation (TCO), Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska
arbetsgivareföreningen, Sveriges industriförbund, Sveriges socionomförbund,
Sveriges skolkuratorers förening, Sveriges förenade studentkårer (SFS),
Sveriges elevers centralorganisation (SECO), Elevförbundet TLE, Sveriges
folkhögskoleelevers förbund. Socialhögskolornas studentkårers organisation.
Vuxenstuderandes riksorganisation. Svenska kommunförbundet samt Svenska
landstingsförbundet. Därjämte har vissa skrivelser inkommit.
1970 års socionomutbildningsberedning har i särskild
skrivelse den 17 febraari 1971 avgett förslag rörande det framtida samarbetet
mellan socialhögskoloma. Beredningen har innan förslaget avgetls inhämtat
yttranden från de lokala högskolestyrelserna.
Samarbetsnämnden för socialhögskoloma har den 25 augusti
1970 avgett förslag tiU anslagsframställningar för budgetåret 1971/72 av-
* Sekreteraren Jimmy Björk, rektorn Äke Elmer, socionomen
Ylva Ericsson, departementssekreteraren Anita Gradin, departementsrådet Benkt Konnander
samt överdirektören Lars Sköld (ordförande).
Prop. 1971:36 5
seende
dels anslaget Socialhögskolorna, dels anslaget FortbUdning av socionomer, journaUster
ra. ra.
Samarbetsnämnden
för joumalisthögskoloma har den 31 augusti 1970 avgett förslag tUl anslagsframstäUningar
avseende bl. a. anslaget FortbUdning av socionoraer, journaUster m. ra.
Vid min anmälan av
anslaget tUl socialhögskolorna i prop. 1970: 1 (bU. 10 s. 321) framhöll jag att
en professur inora det socialpoUtiska orarådet borde inrättas samt att jag
avsåg att återkomma tiU Kungl. Maj:t med förslag rörande bl. a. tidpunkt för
inrättande av ifrågavarande professur.
Jag kommer i det följande
all ta upp dessa frågor. Beträffande åtskUliga av de förslag som förts frara ankomraer
det på Kungl. Mai:t att besluta. För överbUckens och saramanhangets skuU kommer
jag i det följande att beröra även vissa av dessa förslag.
Prop. 1971:36 6
2 Lokalisering av socionomutbildning m. m.
2.1 Nuläge
SocionomulbUdning
anordnas vid socialhögskoloma i Stockholm, Lund, Göteborg, Örebro och Umeå.
Utbildningen omfattar i överensstämmelse med statsmakternas beslut år 1964 (prop.
48, SU 71 rskr 190) - sammanlagt 3 1/2 år, vilken utbUdningslid är uppdelad på
en ettårig grundkurs i SamhäUsvetenskapUga ämnen, tre terminers studier i
yrkesinriktade examensämnen samt en ettårig studiepraktik. Studierna bedrivs
alternativt inom social Unje, förvaltningslinje eUer teoretisk Unje.
UtbUdningen
vid socialhögskolorna är spärrad. Läsåret 1969/70 uppgick antalet
intagningsplatser tUl 1 140. I överensstämmelse med riksdagens beslut år 1970 (prop.
1 bU. 10, SU 88, rskr 215) och efter förslag av 1970 års socionomutbUdningsberedning
ökades antalet intagningsplatser läsåret 1970/71 raed 450 tUl 1 590.
Socialhögskoloma
är fristående utbUdnuigsanslalter, vilkas verksamhet och organisation regleras
genom stadgan (1964: 538) för socialhögskolorna (ändrad senast 1970: 782).
Högskolorna, som står under ledning av var sin styrelse samt lärarråd och
rektor, lyder direkt under Kungl. Maj:t. Genom en särskild samarbetsnämnd
samordnas högskolomas verksarahet i viss utsträckning.
Genora
beslut av Kungl. Maj:t den 27 raaj 1970 inleddes försöksverksamhet med vidgat tiUträde
tiU socionomulbUdningen. Denna försöksverksamhet innebär, liksom motsvarande
försök vid filosofisk fakultet, att den som fyllt 25 år, har varit
yrkesverksam under minst fem år och uppfyller vissa krav på förkunskaper i ämne
är behörig all antagas som studerande vid socialhögskola. Genom nämnda beslut
inleddes vidare försöksverksamhet, inom vilken studerande, som har slutbetyg från
gymnasium (motsv.), får tUlgodoräkna praktisk yrkeserfarenhet omfattande rainst
10 raånader vid urval bland sökande liU socionomulbUdning.
2.2 Beredningen
2.2.1
Utbildmngskapacitet vid socialhögskoloma
Efterfrågan
på socionomer inom olika verksamhetsområden har under senare år ökat starkt
framhåller beredningen. Samtidigt har efterfrågan på socionomutbildning vuxit.
Vid de senaste tre årens antagningar har i genomsnitt endast var fjärde sökande
kunnat beredas plats. Inför höstterminen 1970 fanns det nästan fem sökande per
inlagningsplals. Vid
Prop. 1971:36 7
de
senaste sex antagningstillfällena har 80 % av de sökande sökt utbildning vid i
första hand social linje.
En ölcning
av antalet intagningsplatser vid socialhögskolorna kan enUgt beredningen
förväntas medföra viss avlänkning från samhällsvetenskaplig utbildning vid
universiteten.
Intagningskapaciteten
vid socialhögskoloma bör ökas så alt antalet nybörjarplatser läsåret 1974/75
uppgår till totalt 2 670. Den övervägande delen av den fortsatta utbyggnaden av
intagningskapaciteten vid socialhögskoloma bör förläggas till orter som idag
saknar socionomutbildning.
De nytiUkommande
socialhögskoloma bör få en intagningskapacilet som möjliggör alt de vid fuU
utbyggnad kan erbjuda de studerande undervisning varje termin i samtliga i socionomulbUdningen
ingående examensämnen med däri förekommande speciaUciu-ser. Samtidigt måste hänsyn
tas tiU all de studerande ofta önskar genomgå den praktiska delen av utbUdningen
så nära högskolan som möjUgl. De nya socialhögskolomas storlek bör med hänsyn
härtill uppgå till mellan 1 000 och 1 500 samtidigt inskrivna studerande,
vilket motsvarar ett årsinlag av 270360 studerande vid varje högskola.
Beredningen
föreslår atl tre nya socialhögskolor nu skaU inrättas. Detta antal enheter tiUgodoser
bäst kraven på högskolor av begränsad storlek. En av högskoloma bör ges en intagningskapacilet
vid fuU utbyggnad av ca 360 platser per läsår, en annan ca 330 platser per
läsår och en tredje ca 270 platser per läsår. Följande labeU visar hur
uppbyggandet av högskoloma skuUe kunna genomföras under en fyraårsperiod. Man bör
dock nu fastställa intagningskapaciteten endast för de nya socialhögskolomas
två första verksamhetsår.
Högskola
och linje
I
II
111
Läsår
S
F
S
F
S
F
Summa
1971/72
60 60
60
60 60
60
240 120
360
1972/73
60 60
60
90 90
60 30
90 60
60 30
420 270
690
1973/74
"
90 90
60 30
120 120
60 30
90 90
60 30
480 390
870
1974/75
'
120
60
120
60
90
60
510
960
120
60
120
30
90
30
450
Intag
per läsår vid
full
utbyggnad
240
120
240
90
180
90
960
S =
social linje
F
= förvaltningslinje
En
ytterligare ökning av intagningskapaciteten bör enUgt beredningen ske även vid
några av de befmtiiga socialhögskolorna. Ökningen bör avse endast den sociala
linjen. Intagningskapaciteten vid socialhögskolan i Lund bör ökas med 30
platser höstterminen 1973 och med 30 platser
Prop. 1971:36 8
vårterminen
1974. Intagningskapaciteten bör vid vardera av socialhögskolorna i Göteborg
och Örebro ökas med 30 platser höstterminen 1973.
2.2.2
Lokalisering av nya enheter för socionomutbildning
Styrande
för lokaUsering av socionomutbildning tUl viss region Ixir vara främst möjUghetema
alt anordna praktik. Häratöver är det angeläget att det inom regionen finns tiUräckligt
rekryteringsunderlag i fråga om elever. Vidare bör vissa lokaliseringspolitiska
avvägningar tas med i bUden.
En
inventering av befintiiga praktikplatser visar att det i förhållande tUl
befolkningsunderlaget största antalet platser finns inom Västerbottens och
Örebro län, dvs. kring de två senast inrättade socialhögskoloma. Detta talar
för alt intresset för alt ta eraot praktikanter från en socialhögskola är
störst i dess närmaste omland. Nya högskolor bör därför förläggas tUl regioner
som idag saknar socionomulbUdning och där lämpUga praktikplatser endast i
mindre utsträckning tagits i anspråk.
En
undersökning bland dem som antagits lill socionomutbUdning visar att dessa i
första hand söker lill den socialhögskola som ligger närmast hemorten. Detta
skulle sett från en annan utgångspunkt kunna betyda att förekomsten av en
socialhögskola inom en region stimulerar ungdomar inom denna att söka sig liU socionomulbUdning.
Även
efter förändringar i behörighetsbestämmelserna för tiUträde tUl socionomulbUdning
på grundval av kompelensutredningens förslag kommer förmodligen en
betydande del av de studerande vid socialhögskoloma under lång tid framöver
alt rekryteras från de linjer av gymnasieskolan som motsvarar nuvarande
gymnasiet. En granskning av rekryteringsunderlaget i detta avseende inom
sydöstra Sverige i detta sammanhang Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs,
Kalmar och Blekinge län och meUersla Norrland dvs. Gävleborgs, Västernorrlands
och Jämtlands län visar att dessa delar av landet i jämförelse med andra
regioner har ett elevunderlag som är tUlräckligt stort för att motivera att tre
nya socialhögskolor av normal storlek lokaUseras dit, av vilka två i sydöstra
Sverige och en i meUersla Norrland.
Hur
stora effekter som skuUe följa av att en socialhögskola med relativt
begränsat sluderandeanlal förläggs tiU viss region är det omöjUgt för
beredningen alt uttala sig om. Viktigt är dock atl en socialhögskola i t. ex. meUersta
Norrland skulle ge norrlandsungdomama ytterUgare möjUgheter till högre utbUdning
inom rimligt avstånd från hemorten.
Lokalisering
av socialhögskolor tUl resp. norra och södra delen av sydöstra Sverige medför
sannolikt en icke oväsentUg avlastning av sociaUiögskoloma i Stockholm,
Göteborg och Lund.
Vid
valet raellan orter inom en region är enligt beredningens upp-
Frop. 1971:36 9
fattning
raöjUgheterna all samordna socionomulbUdningen med annan samhäUsvelenskapUg
utbildning tungt vägande. Denna samverkan avser lärare, undervisnings- och skrivlokaler
samt bibliotek.
SocionomulbUdningen
erbjuder ell mer yrkesinriktat alternativ till samhäUsvelenskapUg utbildning.
Detta talar för förläggning av socionomutbUdning tUl orter med universitetsutbUdning
i samhällsvetenskapliga ämnen. Syftet skulle därvid vara att nå avlänkningseffekler.
Till delta kommer alt 1968 års ulbildningsulredning (U 68) fört fram önskemål
om alt beredningen beaktar möjligheterna lill en framtida studie-organisatorisk
samordning mellan de utbildningar som nu ges vid socialhögskola och vid
samhällsvetenskaplig fakultet. När nya utbildningsenheter måste komma till slånd
med kort förberedelselid, väger möjlighetema till samverkan med annan,
befintlig samhällsvetenskaplig utbildning särskilt tungt.
Möjligheterna
tUl sådan samordning har sålunda från såväl principiella som praktiska
utgångspunkter blivit starkt styrande vid beredningens StäUningstaganden.
Beredningen
har inte kunnat bedöma vilka effekter på kortare eller längre sikt som
lokalisering av socionomutbUdning tiU en viss ort kan få för den ekonomiska
utvecklingen där. Beredningen har inte heller försökt att raed utgångspimkl i lokaUseringspoUtiska
överväganden bedöma behovet av lokalisering av statiig verksamhet tiU oUka
orter.
SamtUga
orter som under beredningens arbete aktualiserats för förläggning av socionomulbUdning
har enligt beredningens uppfattning såväl erforderliga lokaler som förulsätlningar
att svara för den sociala service som fordras.
I
den norra delen av sydöstra Sverige finns två orter som skuUe kunna koraraa i
fråga vid placering av en socialhögskola, nämligen Linköping och Norrköping. Om
hänsyn inle tas tiU de resurser som i dag finns vid högskolenheten i Linköping,
synes de båda städerna erbjuda i stort sett Ukvärdiga resurser. Då beredningen
funnit sig böra lUlmäta befintiiga utbildningsresurser på det
samhällsvetenskapliga området stor vikt, föreslår beredningen att en
socialhögskola inrättas i Linköping den 1 juU 1972.
I
den södra delen av sydöstra Sverige har tre orter Jönköping, Växjö och Kalmar
redovisat förutsättningar för alt ta emot en socialhögskola. Bortser man
från existensen av universitetsfiUalen i Växjö, finner raan att de tre städerna
i flera avseenden erbjuder likvärdiga resurser. Med hänsyn till de
utbildningsresurser inom del samhällsvetenskapliga området som nu finns i
Växjö föreslår beredningen all en socialhögskola inrättas där den 1 juli 1971.
Tre
städer i meUersta Norrland har av beredningen övervägts som förläggningsorter
för en socialhögskola, nämUgen Hämösand, SundsvaU och Östersund. Med hänsyn tiU
atl försöksverksamhet med systemati-
Prop. 1971:36 10
serad
decentraUserad universitetsutbUdning anordnas i Sundsvall och Östersund, vilket
bör öka möjUghetema all tiUgodose behovet av lärare för socionomulbUdningen,
har beredningen satt dessa städer framför Hämösand. Vid valel meUan Sundsvall
och Östersund har det större befolkningsunderlaget, det mer differentierade näringsUvet,
de bättre raöjUgheterna alt rekrytera timlärare saml den större tiUgången på praktikplalser
i Sundsvallsområdet varit utslagsgivande. Beredningen föreslår alt en socialhögskola
inrättas i Sundsvall den 1 juli 1971.
Enheterna
i Sundsvall och Växjö föreslås ta in 180 studerande läsåret 1971/72 och vid
fullt utbyggd intagnuigskapacitet budgetåret 1973/74 ha resp. 300330 och 270
nybörjarplatser. Enheten i Linköping föreslås ta in 180 studerande läsåret
1972/73 och vid fullt utbyggd intagningskapacitet budgetåret 1974/75 ha ca 360
nybörjarplatser.
Beredningens
förslag rörande lokalisering av socionomulbUdning har avgetts efter samråd med
1968 års utbildningsutredning.
En
ledamot av beredningen reserverar sig mot beredningens val av
lokaliseringsorter för nya socialhögskolor. Med hänsyn till faktorer av ekonomisk,
social och kullureU natur förordar reservanten alt Kalmar eUer Jönköping kommer
i fråga framför Växjö, Norrköping framför Linköping samt Östersund framför
Sundsvall.
2.2.3
Praktiken
Studiepraktiken
omfattar f. n. två handledda perioder om vardera fem månader och en icke handledd.
period om två månader. Den studerande får vanUgen individueU handledning.
Handledaren uppbär i kollektivavtal reglerat arvode. Försöksverksamhet har
inletts med s. k. praklikcenlra, där ca 6 praktikanter får handledning av en
person som har handledningen som huvuduppgift. Socialhögskolorna anordnar
veckokurser för handledare.
Vid
sina överväganden om hur de studerande skaU förvärva de för socionoraexamen
föreskrivna praktiska erfarenhetema har beredningen haft att ta hänsyn tiU bl.
a. följande faktorer.
1
gäUande mål för socionomulbUdningen
skall kvarstå oförändrade,
2
praktikfrågan skaU om möjligt
lösas utan försämring av utbUdningens kväUtel,
3
den för socionomexamen
föreskrivna praktiska erfarenheten skaU tiU viss del kunna inhämtas före
studietiden,
4
i UtbUdningen skaU ingå handledd
praktik omfattande en period om fem månader,
5
antalet praktUcplatser för handledd
praktik skaU utökas.
Uppgifter
som beredningen inhämtat under hand visar att antalet
Prop. 1971:36 11
praktikplatser
inte kan ökas i en utsträckning som svarar mot den nu beslutade kraftiga
ökningen av antalet intagningsplatser, i varje fall inle utan avsevärda personeUa
förstärkningar. Lokalbrist på praktikinstitutionerna och brist på personer som
är villiga all ta på sig handledaruppdra-get utgör vidare aUvarliga hinder.
Det är enligt beredningen
angeläget att tiden för inhämtande av praktiska erfarenheter tolv månader
behålls oförändrad. Beredningen föreslår att praktiken ytterligare
differentieras i en handledd praktikperiod omfattande fem månader, en icke handledd
praklikperiod omfattande fem månader samt en tvåmånadersperiod med nuvarande uppläggning,
dvs. vanligen i form av sommarvikarial. Beredningen diskuterar två alternativa
utformningar av den icke handledda praktiken.
Beredningen anser all de
studerande bör få tiUgodoräkna sig erfarenheter av tidigare förvärvsarbete som
icke handledd praktik om de under sammanlagt nunst fem månader haft anställning
inom för socionom-utbUdningen betydelsefuUa områden. Avgränsningen av lämpUga
arbetsområden bör bli beroende av vilken typ av icke handledd praktik man
väljer.
Den
första av de två alternativa formerna av icke handledd praktik benämns orienteringspraktik.
Följande
pedagogiska stödåtgärder inom orienleringsprakliken har diskuterats.
1
Anknytning mellan praktik och
teoretiska studier genom ämnet praktisk förvaltningskunskap både för
studerande som förvärvat praktisk erfarenhet före sludiema och för studerande
med inbyggd oriente-ruigspraktik. För den senare gruppen förläggs praktiken tiU
andra terminen och ämnet praktisk förvaltningskunskap förbereder och följer upp
praktiken under den första resp. tredje terminen. Studerande som tillhör den
förra grappen läser ämnet tiUsammans med kamrater som i olika stadier följer allemativet
med orienteringsprak-lik, varigenom gmppernas erfarenheter kan sammansmältas i
undervisningen.
2
Grappdiskussioner under ledning
av en kontaktman på praklikinstitulionen åtta gånger per termin.
3
De studerande får utföra
varierande praktikuppgifler som bygger på egna iakttagelser och upplevelser
samt litteraturstudier. Uppgifterna behandlas i undervisningen i ämnet
praktisk förvaltningskunskap och eventueUt också i andra ämnen.
4
Planläggningen av praktiken
sker i samråd meUan konsulent och kontaktman. Besök av konsulent äger rara en
gång per termin.
Dessa
stödåtgärder innebär mindre intensiv handledning än f. n. och förutsätter alt
praktikanterna kan arbeta under ordinarie arbetsledning
Prop. 1971:36 12
med
uppgifter som inte kräver alltför mycket förkunskaper eller instruktion samt
att de placeras i grupper med 36 studerande i varje grupp.
Tänkbara
arbetsplatser vid denna praktikmodell är t. ex. försäkringskassa, omskolningscenlrum,
åldringsvård och menlalvård.
Orienteringspraklik
medför kostnader för arvode tiU kontaktmannen liksom för konsulentresurser vartiU
kommer administrationskostnader samt kostnader för studiemedel tiU de
studerande.
Det
andra alternativet innebär att den icke handledda praktikperioden fuUgörs i
form av avlönat arbete inom för socionomutbildningen betydelsefuUa områden,
här kaUal praktikarbete.
Syftet med praklikarbelel
är att ge arbetsUvserfarenhet, alt iakttaga samhällets olika funktioner
utifrån enskUda människors
dagUga
situation, att öka föratsättningarna för all se sociala samband, dvs. öka
uppmärksamheten på uppkomsten av samhällsproblem.
Förslaget
förutsätter alt de studerande får lön från arbetsgivaren under praktiktiden.
Med hänsyn tiU målen för socionomutbildningen bör de studerande i första hand fuUgöra
praklikarbelel inom områden, som nära berör socionomernas yrkesutövning. Om
inte alla som söker sådant arbete kan få anstäUning inom de aktuella områdena,
bör högskolorna vid sin bedömning av det fullgjorda arbetet vara generösa.
Vid
bedömning av vad som skall betraktas som lämpligt praklikarbele bör raan fästa
avseende framför aUl vid om arbetet ger en uppfattning ora vanliga arbetsvUlkor
och möjligheter tiU kontakter med arbetskamrater och allmänheten.
Praktikarbete av detta slag bör förmedlas genom arbetsförmedUngen.
De studerande bör kunna
antas till utbildningen utan att ha fullgjort praklikarbele. I sådana fall bör
detta normalt förläggas omedelbart efter antagningen, innan grandkursen
påbörjas.
Beredningen
har av följande skäl inte funnit del möjligt atl förorda alternativet med orienteringspraklik.
Beredningen har som
nämnts utgått från att den studerande skall ha rätt all tiUgodoräkna praktisk
yrkeserfarenhet, förvärvad före antagningen till socialhögskola som icke handledd
praktik. Detta innebär alt liU utbildningen kommer att antas såväl studerande
som har relativt omfattande yrkeserfarenhet som studerande som kommer direkt från
gymnasieskolan. Vid alternativet med orienteringspraklik skuUe olika föratsättningar
för studierna komma att gälla för de båda grupperna, såväl pedagogiskt som
beträffande sludiefinansieringen.
Beredningen
räknar med att ett allt större antal studerande kommer
Prop. 1971:36 13
alt
ha yrkeserfarenheter när de antas till socionomutbildniag. Om orienteringspraklik
införs, kan det hända att endast elt fåtal studerande efter ett eUer två år
kommer all välja della alternativ. Del är under sådana omständigheter tveksamt
att bygga upp en organisation för orienteringspraktUf.
Beredningen har inle
kunnat närmare uppskatta kostnaderna för orienleringsprakliken. I betydande
utsträckning skuUe dessa nämUgen bU beroende av de avtal som skulle komma alt
träffas meUan statens avtalsverk och personalorganisationerna rörande arvode tiU
kontaktmannen. Beredningen anser det emeUertid sannolikt att dessa kostnader skulle
bli höga i förhållande till vad man kunde länkas vinna med orienteringspraktiken.
Vidare finns risker för alt praktikplatserna för orienleringsprakliken skulle
komma att inkräkta på det tillgängliga utrymmet för handledd praklUc. Den handledda
praklikperioden bör prioriteras och konkurrens om praktikplatser för de båda
perioderna bör undvikas.
Eftersom de studerande
skulle vara hänvisade liU alt leva på studiemedel under orienleringsprakliken,
skuUe de sannoUkt komma att släUa stora krav på högskola och praktikinslitution.
Beredningen befarar all deras förväntningar inte skuUe kunna uppfyUas genora de
stödåtgärder som redovisats, utan att många studerande skuUe uppleva delar av
orienteringspraktiken sora mindre meningsfuU.
Genom
praklikarbele bör de studerande kunna få värdefulla erfarenheter av
arbetslivet samtidigt som flera av orienleringspraktikens olägenheter undviks.
Beredningen föreslår därför att praktikarbete, omfattande fem månader, införs i
stället för en av de nuvarande perioderna med handledd praktik.
Tre av beredningens
ledamöter har avgett en reservation lill förmån för alternativet med
orienteringspraktik. Reservanterna motiverar sitt StäUningstagande med att majoritelsförslaget
inte tiUgodoser kravet på att praktikfrågan skall lösas utan någon försämring
av utbUdningens kvalitet. Reservanterna framhåUer alt ett system med praktUcarbele
blir konjunkturkänsligt och att man inte kommer att kunna tiUgodose kravet på
att den praktiska erfarenheten skall inhämtas inom för socionomulbUdningen
betydelsefulla områden. I alternativet med orienteringspraktik ges tiU skiUnad
från praklikarbetsalternalivet socialhögskoloma möjlighet alt påverka innehåUet
i praktikutbildningen.
Den
handledda praktiken i fortsättningen kaUad studiepraktiken bör, föreslår
beredningen, vara sammanhållen och omfatta fem månader. Den bör utformas som
praktisk undervisning i syfte alt ge systematisk tUlämpning av teoretiska kunskaper
och förläggas tiU tidigast den fjärde studielerminen.
Eftersom
den icke handledda femmånaderspraktiken blir mindre yrkesinriktad än för
närvarande, är det angeläget framhåller beredningen
Prop. 1971:36 14
att tvåmänadersperioden fullgörs inora de arbetsområden
som rekryterar socionomer. Den bör förläggas efter studiepraktiken. För att
bortfallet av en period med handledd praktik skall kompenseras föreslår
beredningen dels vissa åtgärder inom ramen för grundkursen, dels vissa åtgärder
för att bättre förbereda den handledda praktiken. I grundkursen bör man kunna
föra in temadagar, där samhällsfrågor behandlas på ett tvärvetenskapligt sätt.
Ämnet praktisk förvaltningskunskap inora grandkursen har hittiUs förberett bl.
a. för första praktikperioden. De flesta avsnitten av detta ämne bör flyttas
från grundkursåret till tiden närmast före studiepraktUcen, dvs. vanUgen tUl
tredje terminen. Studierna i praktisk förvaltningskunskap komraer att orafatla
ca 90 timmar. I stället bör betygsstudier i något examensämne kunna anordnas
under första året. Enligt beredningens uppfattning skulle undervisningen för
ett betyg i rättskunskap vinna på att läggas i direkt anslutning till grundkursen.
2.2.4 Kostnadsberäkningar
Driftkostnader budgetåret 1971/72
Driftkostnaderna vid socialhögskolorna i Växjö och
Sundsvall samt samarbetsnämnden läsåret 1971/72 beräknas uppgå till följande
belopp.
Samarbets-
Anslagspost
Växjö
Sundsvall
nämnden"
1.
Avlöningar
a) lärarpersonal
360 384
360 384
b) övrig personal
143 304
143 304
90 000
2.
Sjukvård
1000
1000
3.
Reseersättningar
15 000
15 000
3000
4.
Lokalkostnader
89 365'
89 365
5.
Bokinköp
30 000"
30 000
6. Expenser
40 000
40 000
7 000
7.
Lönekostnadspålägg
118 780
118 780
20 700
Summa
797 833
797 833
120
700
Totalt
1 716
000
Exklusive lönekoslnadspålägg för städpersonal.
Därav utgör 15 000 kr. engångsanvisning.
" Avser endast kostnader som betingas av beredningens
förslag om inrättande
av nya enheter för socionomutbildning.
Beräkningarna av undervisningskostnaderna bygger på
rådande förhåUanden vid socialhögskoloma, där 50 % av undervisningsvolyraen
bestrids av ordinarie eUer extra ordinarie lärare, 20 % av extra lärare samt
resterande 30 % av timlärare.
Beredningen föreslår att följande lärartjänster inrättas
vid vardera socialhögskolan i Växjö och Sundsvall: tjänst som rektor i
lönegrad Up 26 + 3 000 kr. i avlöningsförstärkning.
Prop.
1971:36 15
universitetslektorat
som botlentjänst för rektor, universitetslektorat i lönegrad U 22:25.
Beredningen
tar vidare upp medel för arvoden tiU undervisning och examination (209 000
kr.).
Kostnaderna
för aUmänt institutionsarbete i samband med imdervis-ningen uppskattas tiU 7
200 kr. vUkel svarar mot en och en halv assistenttimme per inskriven
studerande.
Ett
omfattande arbete kommer att få läggas ned på anskaffning av praktikplatser. En
konsulenttjänst bör därför inrättas redan första verksamhetsåret.
Konsulenterna skall dessutom svara för studierådgivmng och kan med fördel tiUdelas
adnunistrativa uppdrag.
Redan
under det första verksamhetsåret krävs en basorganisation för att
utbildningsenhetens administration skall fungera. Följande tjänster föreslås
inrättade vid vardera av socialhögskolorna i Växjö och SundsvaU:
1
konsulent i lönegrad Ae 23, 1 assistent i lönegrad Ae 15, 1 kansliskrivare i
lönegrad Ae 11, 1 expeditionsvakt i lönegrad Ae 9.
Beredningen
beräknar vidare raedel för anstäUning av tillfällig personal ra. m.
ErforderUga
kostnader för inredning och utrastning av tjänsteram, undervisningslokaler m. m.
bör bestridas ur sådana medel som står till Kungl. Maj:ts disposition under
anslaget tiU inredning och utrustning av lokaler vid universiteten ra. m.
Inredningskostnaderna kan för första verksamhetsåret beräknas tiU 106 000 kr.
vid vardera högskolan. Kostnaderna för utrustning av en ny socialhögskola kan
beräknas tUl ca 180 000 kr. Dessa kostnader bör fördelas på de tre första
verksamhetsåren med 90 000 kr. på budgetåret 1971/72 och 45 000 kr. på
vartdera av de följande två budgetåren.
Kostnadsutveckling
budgetåren 1972/731975/76
Driftkostnadema
för nyinrättade socialhögskolor samt kostnadsökningar vid befintliga högskolor
beräknas uppgå tiU följande belopp.
Läsår
1972/73
1973/74
1974/75
1975/76
Nyinrättade socialhögskolor Befintiiga socialhögskolor
4 272 OOO'
7 073 OOO' 320000
9 350 000 677 000
10 620 000 904000
Totalt
4 272 000
7 393 000
10 027 000
11 524 000
Inkluderar
förstärkning vid samarbetsnämndens kansli.
Prop.
1971:36 16
Inrednings-
och utrastningskostnader vid nyinrättade socialhögskolor beräknas uppgå tiU
följande belopp.
Läsår
1972/73
1973/74
1974/75
1975/76
Inredningskostnader Utrustningskostnader
265 000 180 000
415 500 135 000
398 000 45 000
230 000
Totalt
445 000
550 500
443 000
230 000
2.3 Remissyttrandena
I
det följande redovisas yttranden från de remissinstanser, som anmodats eller beretts
tUlfäUe alt yttra sig över betänkandet. Underremisser redovisas i regel inle i
andra fall än där vederbörande är direkt berörd av utredningsförslagen.
2.3.1
Utbildningskapacitet vid socialhögskoloma
Behovet
av en ökad ulbUdnmgskapacilet vid socialhögskolorna vitsordas av flertalet
remissinstanser. Universitetskanslersämbetet, skolöverstyrelsen ra. fl. framhåUer
alt bl. a. de studerandes efterfrågan motiverar en kraftigt ökad socionomulbUdning.
Socialstyrelsen pekar bl. a. på att den mycket hårda konkurrensen om
intagningsplatserna vid socialhögskolorna pressat upp minimipoängen tiU en
myckel hög nivå. Denna utveckling har gynnat personer med specieUa
förutsättningar för teoretiska studier framför personer med mera praktisk
förmåga. För rekr5e-ringen av personer med skUda intresseinriktningar liU bl.
a. de vårdande yrkena spelar även en ökad intagningskapacilet en betydelsefuU roU.
Riksrevisionsverket,
skolöverstyrelsen, länsstyrelserna i Stockholms, Örebro och Västernorrlands
län. Svenska arbetsgivareföreningen. Svenska kommunförbundet m. fl. påtalar
bristen på arbetskraft med socionomutbildning. AMS och socialstyrelsen
framhåller att utbyggnaden av bl. a social- och hälsovården och den ökade
rekryteringen mot förebyggande verksamhet och öppen vård medför ett klart
behov av ökat tiUskott tiU arbetsmarknaden av personer med en yrkesinriktad utbUdning
inom det sociala orarådet.
Flera
remissinstanser, däribland sociabtyrelsen och länsstyrelsen i Kronobergs län,
pekar på den avlänkningseffekl en ökad intagning lill socionomulbUdningen bör
ha för tiUströmningen lUl den SamhäUsvetenskapUga universitetsutbUdningen.
SFS
ifrågasätter om en utökning av socionomutbildningen verkligen skulle innebära
en avlastning för universitetens samhällsvetenskapliga fakulteter. Det har
enligt SFS tidigare visat sig att de studerande som söker sig till socialhögskoloma
oftast har annan spärrad utbildning som andra utbildningsalternativ.
Prop.
1971:36 17
Flertalet remissinstanser t. ex. kriminalvårdsstyrelsen,
socialstyrelsen, riksrevisionsverket, universitetskanslersämbetet,
skolöverstyrelsen, bostadsstyrelsen, styrelserna för socialhögskolorna i
Stockholm och Lund, länsstyrelserna i Jönköpings, Kronobergs, Gotlands och Västernorrlands
län samt Svenska arbetsgivareföreningen och TCO tiUstyrker de av 1970 års socionomutbildningsberedning
framlagda förslagen till ökad utbildningskapacitet vid socialhögskolorna.
Socialstyrelsen anser dock atl utryinme bör finnas för en
ytterligare ökning av intagningskapaciteten framför allt vid socialhögskolan i
Lund utöver den av socionomutbildningsberedningen föreslagna.
Universitetskanslersämbetet tillstyrker visserligen
beredningens förslag till fördelning av utbildningsplatser på social linje och
förvaltningslinje men skulle helst ha sett all inom den föreslagna
kapacitetsramen ytterligare utbildningsplatser kunnat beräknas för utbildning
på social linje.
Några remissinstanser bl. a. styreben för
socialhögskolan i Göteborg och SACO efterlyser en mer ingående undersökning
av arbetsmarknadens framtida behov av socionomer. Utbildningsnämnden vid
socialhögskolan i Umeå, SACO ra. fl. anser all några övertygande skäl inte
föreligger för en större kapacitetsökning än den 1968 års utbildningsutredning
(U 68) tidigare föreslagit. Sveriges socionomförbund finner det synnerligen
anmärkningsvärt alt beredningen gått utöver nämnda förslag.
En del remissinstanser däribland länsstyrelserna i
Hallands och Västerbottens län samt Sveriges socionomförbund anser all den utbyggnadstakt
som socionomutbildningsberedningen föreslagit är för snabb med hänsyn lUl
svårigheterna all rekrytera lärare och handledare saml att skaffa lokaler och
bosläder m. m. SACO anser all risken för alt en hastig och kraftig utvidgning
av socionomulbUdningen kan leda liU störningar på arbetsmarknaden är påtaglig.
Sveriges skolkuratorers förening hävdar atl den föreslagna utbyggnadstakten
kommer alt medföra en försämring av utbildningskvaliteten.
2.3.2 Lokalisering av nya enheter för socionomutbildning
Ett betydande antal remissinstanser riksrevisionsverket,
universitetskanslersämbetet, länsstyreberna i Södermanlands, Kronobergs, Blekinge,
Skaraborgs och Jämtlands län, TCO, Svenska arbetsgivareföreningen, SECO,
Svenska kommunförbundet m. fl. delar beredningens uppfattning atl ökad
spridning av socionomutbildningen är önskvärd. Skolöverstyrelsen m. fl.
framhåller all en spridning av denna utbildning bör syfta till alt skapa mer
likartade förutsättningar inom olika delar av landet både vad gäUer
möjligheterna att erhålla socionomutbUdning och möjligheterna alt rekrytera socionomulbildad
arbetskraft.
Länsstyrelserna i Blekinge och Jämtlands län samt Svenska landstings-
2 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 36
Prop.
1971:36 18
förbundet finner det lämpligt att nytillkommande
socialhögskolor förläggs tUl regioner, som nu är underförsörjda i fråga om socionomutbUdning
och inom vilka det finns goda raöjUgheter att skaffa praktikplatser.
Länsstyrelsen i Värmlands län motsätter sig beredningens regionindelning,
vilken enligt länsstyrelsen helt bryter med den övergripande länsplanering som
gäller i andra sammanhang.
Flera remissinstanser berör frågan ora att begränsa
antalet nya utbildningsenheter för att i StäUet öka antalet intagningsplatser
vid befintliga högskolor. Socialhögskolans i Örebro elevkår, SFS ra. fl. betonar
i della saramanhang atl elt aUvarligt problem är atl undervisning inle kan
anordnas varje termin i samtliga ämnen om högskolorna har för Ulet elevantal.
SACO anser att en begränsning av antalet socialhögskolor är nödvändig för att
trygga bl. a. den lärartillgång som erfordras för alt vidmakthåUa utbildningens
kvalitet.
Ett stort antal remissinstanser bl. a. sociabtyrelsen,
riksrevisionsverket, universitetskanslersämbetet, rektorsämbetena vid
universiteten i Lund och Stockholm, samhällsvetenskapliga fakulteterna vid
universiteten i Uppsala och Göteborg, filosofiska fakulteten och konsistoriet
vid högskolenheten i Linköping, socialutredningen, SACO, TCO och SFS finner
det angeläget all man vid lokaUsering av nya socialhögskolor lar hänsyn till
möjligheterna all samordna socionomulbUdningen med samhällsvetenskaplig
universitetsutbildning.
Skolöverstyrelsen anser alt en samordning av
socionomutbildning med annan samhäUsvelenskapUg utbildning är värdefull genom
all den dels ger resursmässiga vinster, dels ger de studerande ökade
möjligheter att välja en yrkesinriktad utbildning. Samhällsvetenskapliga
fakulteten i Stockholm anser att en samordning mellan socialhögskolorna och universitetens
samhällsvetenskapliga institutioner inte i första hand bör ses ur aspeklen av lärarrekrjrtering,
biblioteksresurser ra. m. ulan att samordning och utbyte inom undervisningen
är väsentligast. Samarbetsnämnden för LUP-kommittéerna understryker särskilt
möjligheterna till samordning beträffande lokaler och utrustning i Linköping
och Växjö.
Några remissinstanser, bl. a. styrelsen för socialhögskolan
i Lund och länsstyrelsen i Jönköpings län, anser alt samordningen mellan
socialhögskolorna och universitetsfilialerna inte behöver vara utslagsgivande
för lokaliseringen av nya socialhögskolor. Enligt länsstyrelsen i Hallands län
borde de ökade regionalpolitiska ambitioner, som statsmakterna gett uttryck åt,
i högre grad än som skett ha återspeglats i beredningens förslag tiU
lokaliseringsorter för de nya socialhögskolorna. SACO vänder sig starkt mot
användning av lokaliseringspolitiska argument för förläggning av socionomulbUdning
ulan alt hänsyn las till risken för negativa effekter på utbildningens
kvalitet.
Ett betydande antal remissinstanser berör inte närmare
frågan om lokaliseringen av socionomulbUdningen. TUl denna grupp hör bl. a. flera
Prop. 1971:36 19
länsstyrelser
och styrelserna för socialhögskolorna i Stockholm och Göteborg. Ytterligare ell
antal remissinstanser kommenterar inte de föreslagna ortema närmare ulan
tillstyrker lokaliseringsförslagen i deras helhet. TiU denna senare grupp hör
bl. a. kriminalvårdsstyrelsen, riksrevisionsverket, länsstyrelsen i Göteborgs
och Bohus län, TCO, Svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges industriförbund.
Elevförbundet TLE och Vuxenstuderandes riksorganisation.
Beredningens
förslag i lokaliseringsfrågan tillstyrks vidare av socialstyrelsen,
universitetskanslersämbetet, skolöverstyrelsen och AMS.
Länsstyrelsen
i Västerbottens län framhåUer alt del av regionalpoUtiska skäl kan vara
lämpligt all en socialhögskola förläggs tiU Norrland. I valet meUan orter i
mellersta Norrland anser rektorsämbetet vid universitetet i Umeå alt Sundsvall
är den lämpligaste orten. SFS anser att svårigheterna med lärarrekrytering
talar mot en förläggning tiU SundsvaU. Länsstyrelsen i Västernorrlands län
betonar alt SundsvaUs- och Härnösandsregionerna framstår som de klart
lämpligaste förläggnings-platserna för en socialhögskola i denna region. En
förläggning lUl Sundsvall, framhåUer länsstyrelsen, överensstämmer med den regionalpoUtiska
målsättning, som ligger bakom länsstyrelsens förslag till läns-program 70.
Västernorrlands läns landstings förvaltningsutskott förutsätter att
möjligheterna till samverkan med annan samhällsvetenskaplig utbildning, före
statsmakternas beslut, avvägs mot sarahällsekonoraiska aspekter där bl. a. möjlighetema
att utnyttja befintliga lokaler kan ha stor betydelse.
Kommunstyrelsen
i Härnösand ifrågasätter starkt om lokaliseringen i Sundsvall är del ur
utbildnings- och prakliksynpunkt lämpUgaste alternativet. Kommunstyrelsen i
Kramfors kommun anser att lokalisering av den planerade socialhögskolan lill Kramforsområdet
skulle få en avgörande betydelse för Ådalens möjligbeter att uppnå en
industriell expansion av erforderlig omfattning. Flera remissinstanser, t. ex.
länsstyreben i Jämtlands län, SECO och Sveriges folkhögskoleelevers förbund,
förordar att en socialhögskola i MeUannorrland förläggs liU Östersund. 1968
års lokaliseringsutredning framhåller att Östersund ingår i det s. k. inre
stödområdet. Det är också den största av inlandsorterna och troligen den enda
som nu och på längre sikt kan anses lämpad att tiUföras högre UtbUdning i någon
omfattning. Östersund och länet i övrigt är i starkt behov av en raer
differentierad arbetsmarknad. Även delegationen för lokalisering av statlig
verksamhet finner alt en högskola i nedre Norrland bör förläggas till
Östersund då den positiva regionalpolitiska effekten synes bli större där än i
Sundsvall.
Länsstyrelsen
i Norrbottens län anser att de stora avstånden i norra Norrland samt det starkt
uttalade behovet av ett regionalpolitiskt slöd lill de större Norrlandssläderna
talar för att en av de nya socialhögskolorna förläggs tiU Luleå. Länsstyrelsen
påpekar att beredningen utan att
Prop. 1971:36 20
aUsidigt
och förutsättningslöst pröva behovet av socionomulbUdning har uteslutit Luleå sora
tänkbar förläggningsort.
Beredningens
förslag att förlägga två nya socialhögskolor tUl sydöstra Sverige tas upp av
bl. a. 1968 års lokaliseringsutredning. Utredningen ifrågasätter om två nya
enheter bör förläggas tiU denna del av landet. En, lämpligt lokaUserad,
högskola av något större format lorde där vara tUlräcklig för alt avlasta
socialhögskolorna i Lund och Göteborg.
Länsstyreben
i Östergötlands län framhåller atl den centrala delen av Östergöriand uppvisar
sådana föratsättningar alt som en funktionell enhet utvecklas positivt, all valel
av exakt lokaliseringsort inom regionen för etablering av en socialhögskola är
av underordnad betydelse. Länsstyrelsen framhåller vidare att den speciella
karaktären av tvåkär-nighet som med avseende på tätortsstrakturen finns i Öslergötiand
måste ses och utnyttjas som en starkt positiv företeelse. Länsstyrelsens slutsats
blir all den föreslagna nya socialhögskolan i Östergötland bör förläggas tiU
Norrköping om särskilda undervisningstekniska skäl inte talar däremot.
Östergötlands läns landsting finner också att övervägande skäl talar för atl
Norrköping är den lämpligaste orten för en socialhögskola i Östergötland.
Kommunstyrelsen
i Linköping och konsistoriet vid högskolenheten i Linköping liksora
länsstyrelsen i Kronobergs län förordar att en socialhögskola förläggs tUl
Linköping. 1968 års lokaliseringsutredning framhåUer all, när del gäller valet
mellan Norrköping och Linköping, valet från regionalpolitisk synpunkt spelar
mindre roll eftersom avståndet mellan orterna är relativt Ulet och
kommunikationerna goda. Delegationen för lokalisering av statUg verksamhet
förordar Norrköping.
När
det gäller Smålandsregionen anser sig delegationen för lokalisering av statlig
verksamhet sakna underlag för slutligt ställningstagande till valet av
lokaliseringsorter för högre utbUdning i denna del av landet. 1968 års
lokaliseringsutredning finner det inle lämpligt atl utredningen rangordnar
länscentra utanför storstadsregionerna i Götaland innan resultaten av
statsmaktemas ställningslagande tiU länsprogram 70 föreligger.
Länsstyrelsen
i Blekinge län delar beredningens uppfattning alt en ny socialhögskola bör
förläggas liU Växjö. Länsstyreben och landstingets förvaltningsutskott i
Kronobergs län samt sammanläggningsdelegerade i Växjö förordar att
socialhögskolan i Småland förläggs tiU Växjö.
Länsstyrelsen
i Kalmar län och kommunstyrelsen i Kalmar hemställer i första hand atl en ny
socialhögskola lokaliseras lill Kalmar, saml i andra hand att socionomutbildningsberedningens
betänkande med tillhörande remissyttranden överlämnas till U 68 för fortsatta
överväganden och förslag i samband med utredningens slutbetänkande.
Länsstyrelsen
och landstingets förvaltningsutskott i Jönköpings län
Prop. 1971:36 21
saral
Jönköpings kommunstyrelse förordar all en ny socialhögskola förläggs till
Jönköping. Samma synpunkt förs fram av kommunstyrelsen i Falköping.
Styreben för
socialhögskolan i Lund tillstyrker att jterligare en socialhögskola inrättas i
sydöstra Sverige. Styrelsen framhåller all såväl Växjö sora Kalmar och
Jönköping kan accepteras.
Utöver de av beredningen
aktualiserade orterna i södra och meUersla Sverige föreslås i skilda yttranden
Helsingborg, Halmstad, Borås och Karlstad komma i fråga vid lokaUsering av de
nya socialhögskolorna. Förslagen förs fram av bl. a. berörda länsstyrelser.
2.3.3
Praktiken
Elt
mindre antal remissinstanser önskar att nuvarande ordning med två handledda
praktikperioder bibehåUs. SACO framhåller sålunda att det nuvarande systemet,
mot bakgrund av dels kravet att bevara utbUdningens kvaUtet, dels
möjligheterna alt anskaffa ett erforderligt antal praktikplalser, inle bör
ändras. Liknande synpunkter framförs av SFS och utbildningsnämnden vid socialhögskolan
i Umeå ra. fl. remissinstanser. Riksrevisionsverket förordar att det nuvarande
systemet bibehålls, men atl de båda praktikperiodema avkortas exempelvis tiU
tre månader vardera.
Frågan om tUlgången på
praktikplatser tas upp i flera yttranden. Styrelsen för socialhögskolan i
Göteborg anser att mycket talar för alt beredningen alltför pessimistiskt
bedömt möjligheterna att få fram ytterligare praktikplalser.
Riksrevisionsverket, Sveriges industriförbund, SFS och Sveriges socionomförbund
m. fl. påpekar att beredningen inte redovisat någon inventering av antalet
presumtiva praktikplalser. Socionomförbundet anser vidare alt det inte finns
några reeUa skäl alt minska den handledda praktiken för alt kunna öka
kapaciteten. SACO framhåller att försöksverksamheten med praklikcenlra,
förändring av kommunemas inställning till praktikplalser och den förstärkning
av konsulentorganisationen som ägt ram, ökat möjligheterna att tillgodose
behovet av praktikplalser.
Ett avskaffande av den ena
perioden med handledd praktik kommer enligt bl. a. styreben för socialhögskolan
i Lund, länsstyrelserna i Stockholms och Västerbottens län samt SACO atl leda
till en sänkning av socionomutbildningens kvalitet. Även andra
remissinstanser, t. ex. Svenska kommunförbundet. Svenska landstingsförbundet
och styrelsen för socialhögskolan i Stockholm, uttrycker farhågor för att
utbildningens kvalitet skaU sänkas i samband med en omläggning av praktiken. I
andra yttranden, bl. a. från rektorsämbetet vid universitetet i Lund framhålls
att minskningen av studiepraktiken inte på ett avgörande sätt lorde inverka på
utbildningens användbarhet.
Prop. 1971:36 22
Vid
valet meUan de av beredningen diskuterade modellerna för den icke handledda
praktiken är remissopinionen starkt splittrad. Antalet remissinstanser, som
förordar resp. orienteringspraklik och praklikarbele är i stort sett detsamma.
Den
av reservanterna förordade orienleringsprakliken föredras av bl. a. styrelsen för
socialhögskolan i Örebro, länsstyrelserna i Stockholms, Gotlands, Hallands,
Örebro och Kopparbergs län, Sveriges industriförbund, SECO, Svenska
kommunförbundet, Sveriges skolkuratorers förening, Sveriges
folkhögskoleelevers förbund samt Svenska landstingsförbundet.
Vid
argumenteringen för modeUen med orienteringspraktik framhåUer bl. a. Svenska
kommunförbundet att orienteringspraktik ger nöjaktig anknytning tiU studierna
och bidrar tUl alt bibehåUa utbildningens yrkesinriktning.
SFS,
som finner reservanternas förslag mindre motbjudande än majoritetsförslaget,
betonar alt orienteringspraktiken till skiUnad från prak-tikarbetel inte är
konjunkturkänsligt. Denna synpunkt förs fram även av bl. a. skolöverstyrelsen.
I
flera yttranden framhålls alt förslaget om orienteringspraklik är oklart tiU
sin innebörd och kräver ytterligare bearbetning. Synpunkter av detta slag förs
fram av bl. a. länsstyrelsen i Gävleborgs län och SFS. 1 några fall föreslås
modifieringar av utformningen av orienteringspraktiken. Styrelsen för
socialhögskolan i Örebro och Sveriges folkhögskoleelevers förbund m. fl.
förordar atl orienteringspraktiken förläggs lill den sjätte terminen.
Kriminalvårdsstyrelsen,
riksrevisionsverket, TCO och SFS m. fl. ifrågasätter om orienteringspraktiken
kan organiseras, så alt den blir meningsfuU för de studerande. TCO anser alt
orienteringspraktiken kommer att ta stora resurser i anspråk. Socialstyrelsen framhåUer,
liksom även universitetskanslersämbetet, länsstyrelsen i Kronobergs län och styrelsen
för socialhögskolan i Göteborg, atl orienleringsprakliken kommer att
konkurrera med den handledda praktUcen om praktikplalser. Lärarrådet och
studentkåren vid socialhögskolan i Lund finner det orealistiskt att tro att
man kommer all kunna organisera orienteringsprak-tik av angivet slag. Styrelsen
för socialhögskolan i Stockholm och utbildningsnämnden vid socialhögskolan i
Umeå finner alt förslagel med orienteringspraktik inle tar hänsyn tiU
förvaltningslinjen.
Majoritetsförslaget
ora s. k. praklikarbele förordas av bl. a. kriminal-vårdsstyreben, sociabtyrelsen,
universitetskanslersämbetet, skolöverstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen,
styrelserna för socialhögskolorna i Stockholm och Göteborg, länsstyrelserna i
Södermanlands, Kronobergs, Blekinge, Kristianstads, Älvsborgs, Skaraborgs, och
Norrbottens län, socialutredningen, LO, TCO, Svenska arbetsgivareföreningen
samt Elevförbundet TLE och Vuxenstuderandes riksorganisation.
Prop. 1971:36 23
Styrelsen
för socialhögskolan i Stockholm betonar all en väsentlig fördel hos praklikarbele
är dess realism. Del är troligt, framhåller styrelsen, att utbytet av praktikarbetet
kommer att stå i proportion lUl de studerandes förväntningar. Socialstyrelsen
och universitetskanslersämbetet förordar praklikarbelel då ett stort antal
elever vid socialhögskolorna kan förväntas komma all ha praktisk
yrkeserfarenhet redan vid antagningen.
SACO och styrelsen för
socialhögskolan i Örebro ra. fl. menar atl alternativet raed praklikarbele skuUe
leda lill försäraring av utbildningens kvalitet. Lärarrådet och studentkåren
vid socialhögskolan i Lund anser atl stora skiUnader i praktikarbetets kvalitet
kommer att förekomma.
Utbildningsnämnden
vid socialhögskolan i Umeå framhåller, liksom lärarrådet vid socialhögskolan i
Lund alt möjligheterna till integration meUan den praktiska och den teoretiska
utbildningen minskas om praklikarbele införs.
I
flera yttranden bl. a. av SACO, länsstyrelsen i Hallands län och styreben
för socialhögskolan i Örebro framhålls all praklikarbelel i olika avseenden
kommer all påverkas av växlingar i förhåUandena på arbetsmarknaden. Svårigheter
kan vidare uppslå alt få anstäUning vid just den tidpunkt som erfordras för att
studietiden inte skaU förlängas, framhåUer bl. a. lärarrådet vid
socialhögskolan i Lund.
Länsstyrelsen
i Älvsborgs län ifrågasätter om inle tiden för det avlönade praklikarbelel
borde ökas lill t. ex. elt år. Socialstyrelsen betonar att kraftfulla åtgärder
erfordras för all förslärka den återstående studiepraktiken om inte en
sänkning av utbildningens resultat skall bli följden.
Även
i frågan om avgränsningen av det område, inom vilket praktiken bör förvärvas,
är remissopinionen delad. I betydande utsträckning följer dock
ställningstagandet i denna fråga valet av modell för den icke handledda
praktiken. De remissinstanser, som förordar orienteringspraktik synes också
förorda en snävare avgränsning av begreppet »inom för socionomutbildningen
betydelsefulla områden». Flertalet av dem som förespråkar praklikarbele ställer
sig positiva liU en generös tolkning av begreppet. Många remissinstanser
avstår från alt uttryckligen ta ställning i denna fråga.
En restriktiv tolkning
av begreppet »inom för socionomulbUdningen betydelsefulla områden» förordas bl.
a. av socialstyrelsen, styrelsen för socialhögskolan i Örebro, länsstyrelserna
i Stockholms, Gotlands, Älvsborgs och Örebro län, Sveriges industriförbund
samt SECO. Den vidare tolkningen accepteras av universitetskanslersämbetet,
skolöverstyrelsen, AMS, styrelserna för socialhögskolorna i Stockholm och
Göteborg, länsstyrelserna i Södermanlands, Blekinge, Kristianstads, Skaraborgs
och Norrbottens län, socialutredningen, LO, TCO, Svenska arbetsgivareföreningen.
Elevförbundet TLE samt Vuxenstuderandes riksorganisation.
Prop. 1971:36 24
Lärarråden
vid socialhögskolorna i Stockholm och Lund finner inte något av de av
beredningen framlagda förslagen för inhämtande av praktisk erfarenhet
acceptabelt ulan presenterar egna förslag, vUka närmast innebär
sammanjämkningar av den nuvarande handledda praktiken med den av rainorilelen
föreslagna orienleringsprakliken.
Skolöverstyrelsen och TCO m.
fl. betonar vikten av all åtgärder vidtas för att garantera en hög och jämn
kvalitet på den återstående handledda praktiken. Elevkåren och lärarrådet vid
socialhögskolan i Lund framhåller att handledd praktik som i fortsättningen
kommer all erbjudas de studerande kvalitelsmässigt inle kan jämföras med
nuvarande prak-. tikperiod II,
då de studerande kommer alt vara sämre
förberedda såväl ifråga om teoretisk underbyggnad som praktisk erfarenhet.
Den
roU som praklikcenlra kan komma alt spela för utformningen av den handledda
praktiken betonas av bl. a. socialstyrelsen och länsstyreben i Kristianstads
län.
2.3.4
Kostnadsberäkningar
Flertalet
remissinstanser kommenterar inle socionomulbildningsbered-ningens beräkningar
av personal- och lokalbehov samt kostnader.
SFS
finner dock all man redan vid starten av eventuella nya socialhögskolor bör
inrätta mer än en lektorstjänst. Samarbetsnämnden för socialhögskolorna anser
alt ytterligare ett lektorat vid vardera högskolan borde inrättas till andra
terminen för atl möjliggöra erforderligt planeringsarbete. Båda
remissinstanserna anser vidare att beredningen underskattat behovet av
administrativa resurser vid de nya högskolorna i begynnelseskedet och vUI atl
en tjänst som förste byråsekreterare inrättas redan från första
verksamhetsåret, något som föreslagils också av styreben för socialhögskolan i
Örebro.
Samarbetsnämnden
för socialhögskolorna föreslår all medel tiU ersättning för allmänt
institutionsarbete upptas med 12 000 kr. i stället för av beredningen
föreslagna 7 200 kr. och atl anslaget till bokinköp höjs till 50 000 kr. vid
varje högskola för budgetåret 1971/72. Samarbetsnämndens kansli bör förstärkas
till en kostnad av 123 300 kr. utöver vad beredningen föreslagit.
Lokalramarna
för de nya socialhögskolorna är beräknade enUgl de norraer sora används av LUP-kommittéerna
vid lokalprogrammering varför samarbetsnämnden för LUP-kommittéerna inte har
något atl invända mot dessa. Nämnden har inte heUer något att invända mot de
investeringskostnader som beredningen redovisat för utbyggnaden av högskolorna.
Enligt
byggnadsstyrelsen kan socialhögskolan i Linköping förläggas tUl VaUa-området,
där utbyggnad pågår för högskolenhelen och dit också lärarhögskolan skaU
förläggas. I Växjö finns goda utbyggnads-
Frop. 1971:36 25
möjligheter
på området vid Teleborg, dit universitetsfilialen och eventueUt lärarhögskolan
avses bli förlagda. Permanenta lokaler i Linköping och Växjö bör kunna stå
färdiga ca fyra år efter projekteringsuppdrag. Hur lokalfrågan på sUcl bör
ordnas i Sundsvall hänger samman bl. a. med i vilken utsträckning annan högre utbUdning
kommer alt anordnas där i framtiden.
2.3.5
Vissa övriga frågor
Beredningens
förslag om ändringar i uppläggningen av den teoretiska delen av utbUdningen tas
upp i några yttranden. Styreben och lärarrådet vid socialhögskolan i
Stockholm, skolöverstyrelsen och Svenska arbetsgivareföreningen tillstyrker
sålunda tanken på att införa s. k. temadagar i utbildningen. Styrelsen för
socialhögskolan i Göteborg avstyrker samma förslag då styrelsen hyser starka
tvivel på att en sådan anordning skulle ge rimlig behåUning i förhåUande tUl
resurskravet.
SFS
tar bestämt avstånd från beredningens förslag att sammanföra grundkursen raed ettbetygsstudierna
i rättskunskap.
De
juridiska fakulteterna i Lund och Stockholm ifrågasätter om del är lämpligl att
förlägga hela den juridiska utbildningen så tidigt i studiegången som
föreslagils. Socialstyrelsen anser att ämnet rättskunskap i sin helhet bör
förläggas lill betygsstudierna, lämpligen direkt efter grundkursen.
Svenska
arbetsgivareföreningen anser att socionomerna bör ha ökad utbildning i
personaladministration och förelagsekonomi.
Betydelsen
av forskning på det sociala området saml av fort- och vidareutbUdning av
socionomer framhålls av bl. a. SACO och länsstyreben i Västerbottens län.
Konsistoriet
vid högskolenheten i Linköping och universitetskanslersämbetet föreslår att
man, i stället för att bygga upp en ny självständig socialhögskola i Linköping,
organiserar socionomutbildningen där som två utbildningslinjer vid filosofisk
fakultet. Svenska landstingsförbundet föreslår all försöksverksamhet inleds,
inom vilken utbildning vid samhällsvetenskaplig fakultet och socialhögskola
sammanförs.
AMS
föreslår att en del av den utökade kapaciteten vid socialhögskolorna skall tas
i anspråk för universitetsstuderande som därmed skulle kunna ges en raer
yrkesinriktad samhällsvetenskaplig utbUdning. Förslag om alt låta dessa
studerande komplettera sin utbildning vid socialhögskola väcks även av
rektorsämbetena vid universiteten i Uppsala och Lund.
Den
av beredningen tidigare föreslagna försöksverksamheten med vidgat tUlträde tiU socionorautbUdningen
uppmärksammas av bl. a. Svenska arbetsgivareföreningen. Elevförbundet TLE och
Vuxenstuderandes riksorganisation. Styreben för socialhögskolan i Stockholm
Prop. 1971:36 26
framhåUer
att den vidgade rekryteringen irmebär att de studerande i större utsträckning
än tidigare rekryteras på ett från ulbildningsdemo-kratiska synpunkter tiUfredsställande
sätt.
2.4 Samarbetet mellan högskolorna
1970
års socionomutbildningsberedning har i särskild skrivelse den 17 febraari 1971
lagt fram förslag om del framlida samarbetet mellan socialhögskoloma.
Med hänsyn tiU dels
pågående utredningsarbete rörande den framlida högskolans organisation, dels
försöksverksamheten med nya former för samarbete mellan studerande, lärare och
övrig personal, har beredningen avstått från en genomgripande översyn av
socialhögskolornas organisation på central och lokal nivå. Beredningen har haft
som riktpunkt alt pröva endast sådana förändringar som är absolut nödvändiga
för att man skall kunna åstadkomma en fungerande organisation vad avser
samordningen av socialhögskolornas verksamhet.
Beredningen erinrar om att
samarbetsnämnden då den tillkom år 1963 var avsedd främst som elt samrådsorgan
mellan de olika enheterna för socionomutbildning. Nämnden gavs beslutsfunktion
endast i antagningsfrågor. Utvecklingen har emellertid, framhåller
beredningen, lett tUl all nämnden i realiteten övertagit allt fler
arbetsuppgifter och beslutsfunktioner från högskolorna. Della gäller särskilt petitafrågor
och utbildningsplanering. Beredningen föreslår att nämnden ges en något mer central
stäUning utan att för den skull få karaktären av överstyrelse. Nämnden bör
föreslår beredningen åläggas ansvar för förslag tUl anslagsframställningar
rörande socialhögskoloma. Nämnden bör ges möjUghet utfärda föreskrifter och
anvisningar för socialhögskolorna. Nämnden bör vidare se till att planerna över
studiegången ges en likvärdig utformning vid samtliga socialhögskolor. Då samarbetsnämnden
enligt förslagel ges vissa ledningsfunktioner, bör namnet ändras tUl nämnden
för socialhögskolorna.
Beredningen föreslår
vidare att nämnden skall ges en allsidigare sammansättning än för närvarande. Samarbetsnämnden
beslår nu av rektorerna för socialhögskolorna samt två av Kungl. Maj:t utsedda
ledamöter. Redan med de uppgifter sora idag ligger på nämnden är del, frarahåller
beredningen, otUlfredsstäUande alt majoriteten i nämnden utgöres av de
föredragande tjänstemännen i de lokala styrelserna, dvs. rektorerna. Nämnden
föreslås i stället bli sammansatt av företrädare för universitet och högskolor,
arbetsgivare- och avnämarintressen, arbetstagarorganisationer samt de
studerande. Nämnden bör, föreslår beredningen, bestå av elva ledamöter, var och
en med en personlig suppleant. Vidare föreslås rektorerna få närvaro- och
yttranderätt i nämnden.
Prop.
1971:36 27
Vad
gäller de lokala högskolestyrelserna har beredningen av tidigare nämnda skäl
valt att föreslå endast konsekvensändringar.
Beredningen
har före sitt slutliga ställningstagande i denna fråga inhämtat yttranden från
de lokala högskolestyrelserna. Styrelserna uttryckte då tveksamhet inför tanken
atl föra över en väsentlig del av styrelsernas uppgifter lill samarbetsnämnden.
Flertalet styrelser hade dock ingen invändning mol att gäUande praxis
beträffande bl. a. petita kodifierades. I fråga om nämndens sammansättning
anfördes bl. a. att föralom representanter för de studerande, företrädare för
lärare och övrig personal borde ingå i nämnden.
2.5
Föredraganden
Statsmakterna
fattade år 1970 beslut om utbyggnad av socionom-ulbildnmgen (prop. 1970: 1 bil.
10, SU 88, rskr 215). Beslutet innebar bl. a. att intagningskapaciteten vid
socialhögskolorna skulle ökas väsentligt. Ökningen skulle göras möjlig genom
förändringar i uppläggningen av den praktiska utbildningen. SocionomulbUdning
skulle i betydande utsträckning anordnas utanför de orter, som idag har sådan
utbildning
I febraari
1970 tiUkaUade jag med stöd av Kungl. Majt:s bemyndigande en
organisationskommitté 1970 års socionomutbildningsberedning med uppgift att
förbereda den i statsverkspropositionen föreslagna utbyggnaden av socionomulbUdningen.
Beredningen har nu lagt fram förslag (Ds U 1970: 19 Vidgad socionomulbUdning)
rörande kapacitetsökning, lokalisering saml utformning av den praktiska delen
av UtbUdningen.
Beredningen
har föreslagit en betydande ökning av intagningskapaciteten vid socionomulbUdning,
från 1 590 intagningsplatser budgetåret 1970/71 tiU 2 670 budgetåret 1974/75.
Flertalet remissinstanser har tillstyrkt den framlagda planen för den
fortsatta utbyggnaden.
Jag
finner del angeläget alt utbildningskapaciteten vid socialhögskolorna snabbt
ökas i enlighet med statsmakternas beslut år 1970. Jag återkommer i det
följande till en närmare redogörelse för hur kapacitetsökningen kommer alt
genomföras. Jag avser alt inledningsvis behandla frågan om lokalisering av socionomulbUdningen.
I
prop. 1970: 1 (bil. 10 s. 323) framhöll jag att det fortsatta plane-ringsarl)etet
bör ulgå från att socionomutbildning skall i betydande ul-sttäckning anordnas
även utanför de orter som nu har socialhögskola. Jag vill också erinra om att
statsutskottet är 1970 (SU 88 s. 6) uttalade att det från såväl ulbildningspolitiska
som lokaUseringspoUtiska synpunkter är väsentUgt alt man tar vara på de
möjligheter som kan föreUgga all sprida högre utbUdning.
Socionomutbildningsberedningen
har föreslagit att socionomutbildning skall anordnas på tre orter, som hittills
inte haft sådan utbildning, nära-
Prop. 1971:36 28
ligen
Linköping, Växjö och Sundsvall. Förslaget om spridning av socionomutbildningen
har fått elt positivt mottagande av remissinstanserna. Beredningens förslag
rörande orter för lokalisering av nya socialhögskolor har emellertid mött
vissa invändningar och ell antal alternativa förslag har förts fram.
Lokalisering
av eftergymnasial utbildning är en av de övergripande frågor som behandlas av
1968 års ulbildningsulredning (U 68). Utredningen har i en samrådspromemoria,
som överlämnats till socionomutbildningsberedningen, framhållit atl den nu
aktuella utbyggnaden av socionomutbildningen och dess lokalisering till nya
orter bör ses som ett steg i en mera långsiktig utveckling av den högre
utbildningen, vilken U 68 kommer all behandla i sina kommande förslag. Jag vill
vidare erinra om att en ytterligare konkretisering av de regionalpolitiska
målen sker i anslutning till arbetet med länsprograra 70.
Vid
lokalisering av högre utbildning måste hänsyn las till faktorer av skilda slag.
Jag kan här nämna faktorer av ulbildningsorganisatorisk natur, såsom
möjligheterna att samordna viss utbildning med annan, ämnesmässigl näraliggande
utbildning och all tillgodose för viss utbildning specifika krav i fråga om t.
ex. lokaler eller praktik. Vidare bör hänsyn tas lill faktorer av regionalpolitisk
natur. Lokalisering av högre utbildning till en ort medför sålunda ett
tillskott av kvalificerad arbetskraft, som i sin tur kan ge underlag för en
utökad samhällsservice. Inrättandet av en utbildningsenhet med elt betydande
antal studerande påverkar direkt och indirekt sysselsättningen i regionen.
Närhet till högre utbildning kan vidare bedömas vara en viktig faktor vid
lokalisering av annan verksamhet.
Under
senare år har, som elt led i strävandena att förverkliga regional jämlikhet
inom utbildningsområdet, beslut faltals om en kraftig utbyggnad av den högre
utbildningen framför allt i Norrland. Sålunda fattade statsmakterna år 1970
beslut om högre teknisk utbildning och forskning i övre Norrland och om
systematiserad decentraliserad universitetsulbildning på tre orter i Norrland (prop.
88, SU 133, rskr 296 och prop. 169, SU 223, rskr 438). Socionomutbildningsberedningen
har, mot bakgrund av en uppskattning av underlaget för socionomulbUdning inom skUda
regioner, föreslagit att en ny socialhögskola skall förläggas tiU mellersta
Norrland. Jag finner i likhet med beredningen att en socialhögskola bör
upprättas i mellersta Norrland.
Av
orter inom regionen som är tänkbara för förläggning av en socionomulbUdning
har beredningen diskuterat Hämösand, Sundsvall och Östersund. Vid remissbehandUngen
av beredningens förslag har däratöver förts fram förslag om lokalisering av den
nya högskolan till Kramfors. Beredningen har funnit alt SundsvaU har frän
utbildningsteknisk synpunkt bäst föratsättningar att ta emot en
socialhögskola. Beredningen, som vid sin bedömning avstått från att ta med de
regionalpolitiska
Prop.
1971:36 29
effekterna av lokalisering lill viss ort eller region,
finner att socialhögskolan bör förläggas till Sundsvall.
I sina
yttranden över beredningens betänkande framhåller såväl 1968 års
lokaliseringsutredning som delegationen för lokalisering av statlig verksamhet
all regionalpolitiska skäl talar för alt en socialhögskola förläggs till
Östersund. Lokaliseringsutredningen framhåller atl Östersund ingår i del s. k.
inre stödområdet och all orten äf den enda i della område som nu och på längre
sikt kan anses lämpad all tillföras högre utbildning.
Då ingen
ort inom den aktueUa regionen f. n. har permanent anordnad högre UtbUdning, är
man vid valet mellan orter för förläggning av sådan utbildning inom denna inte
bunden av existerande organisation. Enligt vad jag erfarit hör emellertid såväl
Östersund som Sundsvall till de kommuner som U 68 överväger för lokalisering
av högre utbildning. De utbildningsorganisatoriska föratsättningarna för socionomutbUdning
kan, som beredningen framhåller, bedömas vara bättre i Sundsvall än i Östersund.
För egen del anser jag emellertid atl de regionalpolitiska aspekterna måste
tillmätas specielll stor vikt vid valel av förläggningsort för en ny
socialhögskola i Norrland. Efter samråd med chefen för inrikesdepartementet
förordnar jag därför atl en socialhögskola inrättas i Östersund den 1 juh 1971.
Socionomutbildningsberedningen
har vidare föreslagit, att ytterligare två socialhögskolor skall komma till
stånd och att dessa skall förläggas till södra Sverige. De orter som
diskuterats av beredningen i detta sammanhang eUer som aktualiserats vid remissbehandUngen
är Norrköping, Linköping, Jönköping, Växjö, Kalmar, Helsingborg, Halmstad,
Borås och Karlstad.
Beredningens
förslag atl förlägga socionomutbildning till Växjö och Linköping har fått slöd
av majoriteten av remissorganen. Såväl 1968 års lokaliseringsutredning som
delegationen för lokalisering av statlig verksamhet uttrycker dock tveksamhet i
fråga om beredningens förslag. Lokaliseringsutredningen ifrågasätter om två nya
enheter för socionom-utbildning bör förläggas till östra Götaland. Vidare talar
praktiska planeringsskäl för alt inte starta mer än en högskola höstterminen
1971.
Som jag
framhållit i det föregående pågår överväganden såväl rörande lokalisering av
högre utbildning som rörande de allmänna regionalpolitiska målen. Med hänsyn
härtill är jag inle nu beredd atl ta ställning lill frågan om lokalisering av socionomutbildning
tUl nya orter i södra Sverige. Denna fråga bör övervägas i det pågående
planeringsarbetet.
Jag går nu över till alt behandla frågan om kapacitetsökning-e
n vid socialhögskolorna.
Statsmaktemas
beslut om ökning av utbildningskapaciteten vid socialhögskolorna år 1970 innebar
all antalet utbildningsplatser snabbt skulle ökas med sikte på en fördubbling.
I sill utiåtande (SU 1970: 88
Prop.
1971:36 30
s.
39) framhöll utskottet alt avsikten givetvis var alt utbyggnaden skall ske i så
snabb takt som de praktiska omständigheterna medger.
Beredningen
lade i maj 1970 fram förslag om kapacitetsökning vid socialhögskolorna under
innevarande budgetår. På grundval av beredningens förslag fattade Kungl. Maj:t
beslut om alt antalet intagningsplatser budgetåret 1970/71 skulle ökas med
450. Beredningen har nu föreslagit alt antalet intagningsplatser skall ökas
inom loppet av fyra år med sammanlagt 1 080 platser, av vilka 360 budgetåret
1971/72 och 330 budgetåret 1972/73. Vissa remissinstanser, bl. a.
socialstyrelsen, finner den föreslagna lidsplanen för kapacitetsökningen väl
pressad. Som jag redan framhållit bör statsmakternas beslut förra året ligga
till grund för kapacitetsökningen. Utbyggnadstakten bör emellertid prövas i del
årliga budgetarbetet.
Den
av mig föreslagna socialhögskolan i Östersund bör budgetåret 1971/72 la in 180
studerande. Av dessa bör, med hänsyn lUl möjligheterna all skaffa bl. a.
lärare och lokaler, 60 tas in höstterminen 1971 och 120 vårterminen 1972. Av inlagningsplalserna
bör 60 vardera terminen avse social linje. Jag kommer att i annat sammanhang
föreslå Kungl. Maj:t att utfärda erforderliga bestämmelser i dessa frågor.
Beredningen
har vidare föreslagit alt 180 platser skaU komma till vid en ny socialhögskola
i södra Sverige budgetåret 1971/72. Såsom nyss framgått är jag inle beredd alt
nu föreslå all ytterligare socialhögskolor inrättas utöver en i mellersta
Norrland. Jag finner del emellertid angelägel alt den av statsmakterna
beslutade kapacitetsökningen kommer till stånd så snart som de praktiska
möjligheterna medger. Nästa budgetår bör därför ytterligare intagningsplatser
komma lill vid befintliga högskolor. Därvid bör högskolor, som har lågt sluderandeanlal
eller som Ugger på orter utanför slorsladsregionema, komma i fråga. Jag räknar med
alt ytterligare 30 studerande per termin las in på social linje vid Örebrohögskolan
med början budgetåret 1971/72. Vidare räknar jag med alt ytterligare 30 platser
per år skall kunna anordnas på social linje vid socialhögskolan i Lund med
början höstterminen 1971. Enligt vad jag erfarit föreligger praktiska föratsättningar
för atl genomföra de föreslagna ökningama i Örebro och Lund. Med hänsyn lill
alt en ny högskola föreslås bli uppbyggd i Östersund är jag däremot inle
beredd all nu förorda någon ökning av intagningskapaciteten vid socialhögskolan
i Umeå. Vid genomförande av denna utbyggnadsplan kommer antalet intagningsplatser
vid socialhögskolorna alt budgetåret 1971/72 öka med 270 till sammanlagt 1 860.
Med hänsyn till dels de praktiska möjligheterna att genomföra ytterligare
ökningar, dels kravet på att utgiftsökningarna skall begränsas är jag inte
beredd att förorda ytterligare kapacitetsökning nästa budgetår. Antalet intagningsplatser
vid de olika högskolorna nästa budgetår framgår av följande sammanställning.
Prop.
1971:36 31
antal intagningsplatser
HT 1971
VT 1972
social
förvaltn-
social
förvaltn-
socialhögskola
linje
linje
linje
linje
summa
Stockholm
120
90
120
90
420
Lund
90
60
60
60
270
Göteborg
90
90
120
60
360
Örebro
120
90
120
60
390
Östersund
60
--
60
60
180
Umeä
90
60
60
30
240
Inom
ramen för den här angivna fördelningen av inlagningsplalserna på Unjer bör samarbetsnämnden
kunna vidta de ändringar som är nödvändiga av utbildningslekniska skäl.
Nämnden bör dock om möjligt undvika ändringar, som innebär minskning av antalet
intagningsplatser på social Unje.
Den
fortsatta planeringen bör ulgå från alt den av statsmakterna år 1970 beslutade
fördubblingen av intagningskapaciteten skall förverkligas under de närmaste
budgetåren. Jag räknar därvid med all socialhögskolan i Östersund fr.o.m.
budgetåret 1972/73 skaU la in 210270 studerande per år.
Den
föreslagna socialhögskolan i Östersund bör byggas upp efter samma mönster som
de nuvarande socialhögskoloma. Högskolan bör sålunda ledas av en av Kungl.
Maj:t utsedd styrelse saml av lärarråd och rektor. Styrelsens uppgifter bör
dock under inledningsskedet kunna fullgöras av den av mig i det följande
föreslagna nänrmden för socionomutbildning. Jag utgår från all företrädare för
lärare, övrig personal och studerande skall beredas möjlighet atl medverka inom
högskolans beslutande organ.
Del
av beredningen utarbetade förslaget till personalorganisation liksom
kostnadsberäkningarna för den nya högskolan finner jag väl avvägda och jag
kommer i det följande all förorda att de i allt väsentligt godtas. Behovet av
inredning och utrustning under nästa budgetår för den vidgade socionomulbUdningen
har jag beaktat vid min anmälan denna dag av frågan om anslag för budgetåret
1971/72 till inredning och utrastning av lokaler vid universiteten m. m. (prop.
1971: 35).
Beredningen
har föreslagit vissa provisoriska förändringar rörande samarbetet mellan socialhögskolorna.
Dessa förslag avser främst kompetensfördelningen mellan samarbetsnämnden och de
lokala högskolestyrelserna. Enligt beredningens förslag bör nämnden bli central
myndighet för socialhögskolorna såvitt avser anslagsframstäUningar samt
åläggas ansvar för all utbildningen får likvärdig ulfornming vid de skilda
högskolorna. De lokala högskolestyrelserna har avgetl yttranden över en
preliminär version av beredningens förslag.
Prop.
1971:36 32
Frågan
om ledningen av socialhögskolorna behandlades år 1967 av dåvarande chefen för
ecklesiastikdepartementet vid hans anmälan av frågan om ökad utbildning av
journalister m. m. (prop. 1967: 43, SU 86, rskr 199). Vidare har U 68 atl pröva
frågan om den eftergymnasiala utbildningens yttre organisation. Jag räknar Uksom
beredningen med alt denna utredning kommer all lägga förslag i denna fråga
vilken berör även socionomulbUdningen.
Den
myckel kraftiga utbyggnad av socionomulbUdningen som har ägt ram sedan nämnden
kom lill år 1963 och den fortsatta ökningen av utbildningskapaciteten gör det
motiverat all nu la upp frågan om samarbetsnämndens ställning. De åtgärder som
nu är aktuella bör med hänsyn liU U 68:s arbete begränsas till provisoriska
förändringar.
Jag finner alt vissa
arbetsuppgifter bör föras över liU nämnden. Nämndens ökade befogenheter får
dock inle leda till alt handläggningen av frågor centraliseras i vidare mån än
som erfordras för all utbildningen skall bli likvärdig vid samtliga
socialhögskolor. Jag delar beredningens uppfattning atl ansvaret för förslag lill
anslagsframställningar avseende socialhögskolorna även formellt bör läggas på
nämnden. Jag finner del angeläget att nämnden får ansvaret också bl. a. för all
planerna över utbildningen ger likvärdig utformning vid alla socialhögskolor.
Nämnden bör vidare, liksom hittills, svara för antagning av studerande vid
socialhögskolorna.
Samarbetsnämndens
sammansättning präglas f. n. starkt av dess funktion som samrådsorgan för socialhögskoloma.
I nämnden ingår sålunda, förutom två av Kungl. Maj:t utsedda ledamöter,
rektorerna vid de fem socialhögskolorna. Denna konstmktion är, som beredningen
framhåller, redan med de uppgifter som idag åvilar nämnden, mindre ändamålsenlig,
lag vill här peka på all rektorerna är föredragande tjänstemän i de lokala
styrelserna samt att en utvidgning av antalet socialhögskolor leder tiU all
nämnden automatiskt utökas. I samband med en utvidgning av nämndens kompelens
bör enligt min mening dess sammansättning ändras. Jag kommer all i annat
sammanhang föreslå Kungl. Maj:l all utse ledamöter i nämnden bland företrädare
för bl. a. avnämar- och arbelsgivarintressen, arbetstagarorganisationer samt
universitet och högskolor. Vidare bör de studerande inom ramen för
försöksverksamheten med nya former för samarbete rridlan studerande, lärare och
övrig personal beredas tiUfälle delta i nämndens arbete.
I
samband med förändringen av nämndens kompetens och sammansättning bör namnet
ändras lill nämnden för socionomutbildning.
Jag
går nu över lill all behandla frågan om utformningen av den praktiska
delen av socionomulbUdningen.
Beredningen
har, med utgångspunkt i statsutskottets uttalande vid 1970 års riksdag (SU 88 s.
39), förordat att den praktiska utbildningen skall
Prop.
1971:36 33
ytterligare
differentieras. Sålunda föreslås alt den erforderliga praktiska erfarenheten
skall inhämtas genom dels avlönat praklikarbele omfattande minst fem månader
före eller efter antagning till utbildningen, dels handledd praktik i
nuvarande form omfattande fem månader, förlagd till tidigast den fjärde
terminen, dels avlönat praklikarbele, vanUgen i form av vikariat på socionomljänsl
under två månader.
Beredningens
förslag på denna punkt har diskuterats utförligt av flertalet remissinstanser.
Meningarna bland myndigheter och organisationer går starkt i sär. Antalet
remissinstanser som tillstyrker beredningens förslag är ungefär lika stort som
antalet instanser som föredrar den i en reservation förordade alternativa
utformningen av den icke handledda praktiken.
Det
av reservanterna föreslagna alternativet (jfr p. 2.2.3) förordas av bl. a.
flera länsstyrelser, SECO samt Svenska kommunförbundet och Svenska
landstingsförbundet. Ytterligare några remissinstanser, som i första hand
önskar bevara nuvarande studieordning, föredrar reservanternas förslag framför
majoritetens, om en förändring måste ske. Till denna senare grupp hör SACO,
Sveriges socionomförbund och SFS. Elt par remissinstanser för fram egna
alternativ lill utformning av praktiken.
Beredningens
förslag tillstyrks av de stora arbetsmarknadsorganisationerna LO, TCO och
Svenska arbetsgivareföreningen, av centrala utbildningsmyndigheler som
skolöverstyrelsen och universitetskanslersämbetet, av arbetsmarknadsstyrelsen,
kriminalvårdsstyrelsen saml, med vissa reservationer, av socialstyrelsen. Utredningsmajorilelens
förslag får vidare stöd av studerandeorganisationer som Elevförbundet TLE och
Vuxenstuderandes riksorganisation saml av socialulredningen och styrelserna
för två av socialhögskoloma.
Jag
finner all beredningens förslag bör läggas till grand för utformningen av den
praktiska utbildningen. Del ankommer på Kungl. Maj:t att besluta i dessa
frågor. Jag avser atl i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t alt meddela
bestämmelser av följande innebörd. Den handledda praktiken (studiepraktiken)
skall omfatta fem månader. I anslulning lill utbildningen skall vidare
förekomma praklikarbele omfattande sju månader, vilket skaU fullgöras inom för
socionomutbildningen betydelsefulla områden. Av praklikarbelel bör fem månader
ha fullgjorts, innan de teoretiska studierna påbörjas, medan två månader bör
fullgöras efter studiepraktiken.
Försöksverksamhet
med vidgat tillträde lill socionomutbildningen inleddes, som nämnts,
höstterminen 1970. Denna innebär att den som fyllt 25 år, varit yrkesverksam
minst fem år och uppfyUer vissa krav på förkunskaper i ämne är behörig att
antas till socionomutbildning. Vid samma tidpunkt inleddes även
försöksverksamhet inom vilken sökande, som gått igenom gymnasium, får
tillgodoräkna praktisk yrkeserfarenhet
3
Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 36
Prop. 1971:36 34
omfattande
minst tio månader vid urval bland sökande tiU socionomutbildning. Enligt vad
jag erfarit prövades ca 800 sökande inom ramen för försöksverksamheten vid
antagningen tiU vårterminen 1971.
De inledda försöken leder lill
alt en betydande andel av de sökande lill socionomulbUdning har relativt
omfattande yrkeserfarenhet från skilda samhällssektorer. Jag finner det
utomordentligt väsentligt alt dessa personer får tillgodoräkna denna erfarenhet
inom de ramar som anges i det följande som en del av den praktiska
erfarenhet som fordras för socionomexamen.
Åtskilliga
av de sökande lill socionomutbildning kommer emellertid även i framtiden att
komma direkt från gymnasieskolan. Jag finner det angelägel alt studiegången
utformas så att en Ukvärdig utbildning kan erbjudas de studerande oberoende av
deras tidigare erfarenheter.
Jag
delar beredningens uppfattning alt man vid bedömning av fullgjort
praktikarbete bör vara generös i fråga ora avgränsningen av de områden, inom
vilka den praktiska erfarenheten bör ha inhämtats. Enligt min mening kan
erfarenheter av sysselsättning inom en vid sektor av arbetslivet vara av
betydelse för socionomulbUdningen. Jag viU i della sammanhang erinra om all den
ökade utbildningen av socionomer kommer att leda bl. a. tiU all dessa i aUt
större utsträckning sysselsätts inom andra verksamhetsområden än kommunal
socialvård och kommunal förvallning. Arbete i isolerade miljöer och arbete på
arbetsplatser med myckel litet antal anställda torde dock vara mindre lämpat
som praktik för en blivande socialarbetare. Del ankommer på samarbetsnämnden
för socialhögskolorna alt utfärda de anvisningar som erfordras.
Beredningen
har föreslagit vissa modifieringar i uppläggningen av den teoretiska
utbildningen. Dessa förslag har bemötts i huvudsak positivt av remissinstansema.
Jag avser att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att faststäUa
erforderliga ändringar i timplanerna i huvudsaklig överensstämmelse med
beredningens förslag. I övrigt ankommer del på nämnden att utfärda
rekommendationer beträffande studiernas uppläggning. En översyn av den
teoretiska utbildningens uppläggning och innehåll har inletts inom U 68.
TiU
frågan om anslagsberäkning m. m. för socialhögskoloma och för nämnden för
socionomutbildning återkommer jag i ett följande avsnitt.
Under
åberopande av vad jag anfört hemsläller jag, all Kungl. Maj:l föreslår
riksdagen
a)
alt besluta alt en
socialhögskola skall inrättas i Östersund den 1 juli 1971 i överensstämmelse
med vad jag förordat i det föregående,
b)
all godkänna de riktlinjer för
samarbetet mellan socialhögskolorna som jag förordat i det föregående.
Prop. 1971:36 35
3 Social forskning
Vid
min anmälan av anslaget tUl socialhögskolorna för budgetåret 1970/71 (prop.
1970: 1 bil. 10 s. 321) uttalade jag att en professur borde inrättas inom del
socialpolitiska området. Innehavaren av en sådan tjänst skulle vid sidan av
egen forskning medverka vid samordning av forskningsinsatserna på det sociala
området. Med hänsyn lill bl. a. dessa speciella krav framhöU jag, alt
förfarandet vid tillsättning av en sådan professur, innehavarens
arbetsuppgifter samt den organisatoriska ramen för verksamheten borde
ytterligare klarläggas.
Det
socialpolitiska området är, som jag framhöU i nämnda proposition, starkt
differentierat och den forskning som bedrivs ofta av tvärvetenskaplig
karaktär. Forskning och utvecklingsarbete med anknytning till socialpolitikens
olika grenar förekommer inom statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter
och inom ett stort antal ämnesområden vid universitet och högskolor.
Undersökningar inom bl. a. beteendevetenskapUga, ekonoraiska, juridiska,
medicinska och stalsvetenskapUga ämnen berör ofta socialpolitiska frågor.
Innehavaren av en högre tjänst i socialpolitik kan därför genom egen forskning
täcka endast en begränsad sektor av ämnesområdet.
De
samordningsuppgifter, som avses bli knutna till professuren, fordrar att
innehavaren har god överblick över socialpoUtiken. De föratsätter vidare att
innehavaren etablerar nära samarbete med förvaltningsmyndigheter inom del
sociala området och med olika forskningsinstitutioner. Elt väsentligt inslag i
samordningsfunktionen utgörs av uppdragsforskning, som i betydande
utsträckning avses bU förlagd liU den institution där professorn är verksam.
Därvid måste givetvis ytterligare personal knytas tUl projekten genom raedel sora
uppdragsgivaren stäUer till förfogande. Jag vill i detta sammanhang erinra om
den verksamhet som bedrivs inom samarbetskommittén för social forskmng (jfr prop.
1970: 1 bU. 7 s. 14 och bil. 10 s. 321).
Med
hänsyn lill de arbetsuppgifter för en professur inom det socialpolitiska
området, som jag skisserat i del föregående, finner jag alt den organisatoriska
ram som bäst torde tiUgodose de krav som kommer alt SläUas på verksamheten är
ett särskilt forskningsinstitut.
Genom
stalsmaklemas beslut år 1966 (prop. 52, SU 107, rskr 251) inrättades i
Stockholm elt institut för arbetsmarknadsfrågor. Avsikten var att skapa ett
organ för aktivering och samordning av forsknings-och UtbUdningsverksamheten
rörande arbetsmarknadsfrågor. Inslilulel skulle vidare verka för anordnande av
högre utbUdning av personer, som är verksamma inom arbetsmarknadens
institutioner och organisationer.
Varken
social forskning eller arbetsmarknadsforskning utgör i traditionell mening
avgränsade vetenskapliga discipliner. Forskningen utmärks i StäUet av att den
är inriktad mot vissa problemkomplex i det modema
Prop.
1971:36 36
samhället.
Analysen av dessa frågor skär ofta tvärs över existerande ämnesgränser, varvid
ett flertal vetenskapliga metoder kan komma lill användning. Det är således i
regel fråga om tvärvetenskaplig forskning som syftar lill alt belysa problemen
inom ramen för en helhetssyn. Grandläggande för arbetsmarknadspolitiken är
ekonomiska förändringar i samhället såsom konjunkturväxlingar och strakturförändringar
i näringslivet. På motsvarande sätt måste sociala problem ses i sina ekonomiska
sammanhang. Forskning rörande de processer i samhället, genom vilka svårigheter
på arbetsmarknaden och sociala problem uppslår, måste utgå bl. a. från dessa
ekonomiska faktorer. En viktig uppgift för forskningen på dessa områden är vidare
all analysera verkningama av genomförda och planerade samhällsåtgärder. I det
här skisserade arbetet kan bl. a. ekonomiskt, sociologiskt, pedagogiskt och
socialmedicinskt inriktad forskning komma i fråga.
En målinriktad
samhällsforskning rörande bl. a. sociala problem och arbetsmarknadsfrågor
förutsätter således en organisation med bred vetenskaplig bas, sora är
oberoende av tradilioneUa gränser mellan ämnen och fakulteter. För alt
åstadkomma detta krävs att forskningsresurserna inom området så långt möjligt
samordnas. Efter samråd med cheferna för social- och inrikesdepartementen har
jag funnit att de resurser som nu föreslås koraraa till för social forskning
och befintliga resurser vid institutet för arbetsmarknadsfrågor bör föras samraan.
Vid institutet för
arbetsmarknadsfrågor fiims f. n. föralom en tjänst som föreståndare en tjänst
som forskarassistent, en tjänst som förste byråsekreterare saml 2 500 assisténttimmar.
Det totala anslaget till institutet uppgår innevarande budgetår till 519 000
kr. För kostnader i anslutning tUl den föreslagna professuren inom det
socialpolitiska området har jag i riksstatförslaget under anslaget till socialhögskoloma
beräknat 226 000 kr.
Verksamheten
vid institutet bör starta den 1 januari 1972. Institutets närmare inriktning
och organisationen av verksamheten vid del nya institutet behöver ytterligare
övervägas. Man bör i detta sammanhang pröva bl. a. om även vissa befintliga
resurser för forskning inom del socialpolitiska området vid andra institutioner
bör föras över till det nya inslilulel. Jag kommer atl i annat sammanhang
föreslå Kungl. Maj:t att tillkalla en organisationskommitté med uppgift all
utarbeta mål och riktlinjer för verksamheten vid institutet, upprätta förslag tUl
personalorganisation m. ra. Kommittén bör avsluta sitt arbete i så god tid all
resultatet kan redovisas i proposilion till riksdagen i höst.
Jag förordar sålunda att
en professur i socialpolitik inrättas den 1 januari 1972. Professuren bör
placeras vid det nya institutet. Det är emellertid väsentUgt alt innehavaren av
denna tjänst har nära kontakt såväl med annan samhällsvetenskaplig forskning
som med utbildningen inom del sociala området. Jag kommer därför all i annat
sammanhang
Prop. 1971:36 37
föreslå
Kungl. Maj:t all föreskriva att innehavaren av professuren skall vara ledamot
av samhällsvetenskapliga fakulteten vid universitetet i Stockholm samt därjämte
av den av mig i det föregående föreslagna nämnden för socionomutbildning.
Kravet på nära kontakt med universitetet och med socionomulbUdningen bör kunna
tiUgodoses genom alt institutet förläggs till Frescati. Innehavaren av
professuren bör medverka vid forskaratbUdning vid universitetet. Den närmare
inriktningen och organisationen av forskaratbildningen bör fastställas sedan
innehavarens VetenskapUga inriktning är känd.
Med hänsyn lill de
särskilda förutsättningar som avses gälla för denna tjänst finner jag, att
innehavaren av professuren bör utses av Kungl. Maj:l efter förslag av
institutets styrelse.
Jag återkommer till frågan
om inrättande av professuren i det följande vid min anraälan av anslag till
institutet för arbetsmarknadsfrågor m. ra.
Prop. 1971:36 38
4 Fortbildning av journalister
4.1
Samarbetsnämnden för journalisthögskolorna
I
tUläggsskrivelse den 12 oktober 1970 till sina förslag lill anslagsframställningar
för budgetåret 1971/72 har samarbetsnämnden för journalisthögskolorna lagt
fram förslag rörande försöksverksamhet med forl-och vidareutbUdning av
journalister.
Nämnden
konstaterar att de yrkesverksamma journaUslemas möjUgheter tiU yrkesinriktad utbUdning
är starkt begränsade. Joumalisthögskoloma kan i mån av plats anta
journalister som specialelever till fördjupningsterminen. Ett fåtal
journalister har hittills utnyttjat denna möjUghet. Nordisk journaUslkursus i Arhus
är en annan forlbUdnings-raöjUghet för journalister. Antalet deltagare från
Sverige är dock Utet. Vidare anordnas korta kurser, 25 dagar, av olika
organisationer, främst Stiftelsen Pressinslilutet.
Styrelsen
för joumalislhögskolan i Stockholm har i en undersökning visat, att endast
hälften av joumalistema tmder 40 år har någon form av skolmässig
yrkesutbildning. Samarbetsnämnden konstaterar, att det är uppenbart att det
finns utbildningsklyftor inom journalistkåren. Kraven på UtbUdning kommer i
första hand från grapper som rekryterats tiU yrket innan journalistinstitut
eller -högskolor inrättats eUer som rekryterats utanför dessa
utbildningsanstalter. Mot denna bakgrund föreslår nämnden, att
försöksverksamhet med fort- och vidareutbildning vid journalistbögskoloma
startar hösten 1971.
Försöksverksamheten
bör föreslår nämnden omfatta två kurser per termin vid var och en av högskoloma.
Den ena kursen föreslås vara en yrkesinriktad teoretisk utbUdning med
tyngdpunkten på samhällskunskap. Den andra föreslås vara en yrkesutbildning
med tyngdpunkt på grafisk formgivning.
Saraarbetsnämnden
utgår från att de föreslagna kursema ulbildnings-raässigt skall raotsvara enterminskurser.
Varje kurs föreslås uppdelad på tre avsnitt: 1) introduktionsvecka på högskola,
2) enskilda studier på hemort och 3) studier på högskola omfattande ca två
månader. Undervisningsvolymen föreslås uppgå liU knappt 300 limmar per kurs.
Nämnden föreslår att antalet elevplalser per kurs begränsas tUl 15.
Samarbetsnämnden
beräknar kostnaderna för den föreslagna fort-och vidareutbUdningen under budgetåret
1971/72 tiU 621 000 kr.
Styrelsen
för joumalislhögskolan i Stockholm har i skrivelse den 21 augusti 1970 lagt
fram förslag om efteratbildning vid högskolan, över förslaget har efter remiss
yttrande avgetts av samarbetsnämnden för journalisthögskolorna efter hörande av
styrelsen för journalisthögskolan i Göteborg.
Prop.
1971:36 39
4.2
Föredraganden
Behovet
av fortbildning av yrkesverksamma journalister har dokumenterats i skilda
sammanhang. Samarbetsnämnden för journalisthögskolorna och styrelsen för joumalislhögskolan
i Stockholm har i skrivelser hösten 1970 lagt fram förslag rörande fort- och
vidareutbildning av journalister. I debatten har man efterlyst utbildning, som
kvantitativt och innehållsmässigt tiUgodoser de mindre tidningarnas, i första hand
landsortspressens behov. Tillgängliga undersökningar visar att en mycket stor
del av dem som gått igenom joumalisthögskoloma stannar i Stockholm och
Göteborg. Det har vidare framhållits atl fortbildnings-insalsema bör rikta sig
till sådana journalister som inte haft möjlighet att skaffa sig mer omfattande
grandutbildning. Enligt beräkningar som redovisas i samarbetsnämndens skrivelse
fanns del år 1969 ca 1 400 yrkesverksamma joumalister under 40 år, som saknade
utbildning utöver folkhögskola, realskola eller folkskola.
Yrkesverksamma
journalisters möjligheter till fortbildning är, som nämnts, tämligen
begränsade. Samarbetsnämnden framhåller alt endast ett litet antal journalister
har sökt sig till högskolornas fördjupnings-terminer för fortbildning. Orsaken härtUl
torde vara främst av ekonomisk natur. Utbildningstiden, en termin, är av allt
alt döma för lång för att journalister med försörjningsplikt skall ha råd att
utbilda sig på detta sätt. Härtill kommer all de mindre tidningarna inte synes
ha möjlighet atl avslå från en medarbetare under så lång lid. En väg att vidga utbUd-ningsmöjlighelema
för yrkesverksamma journalister kan vara kortare intensivkurser kombinerade med
perioder av självstudier.
Jag
finner att försöksverksamhet med fortbildning av journalister bör komma till
stånd. I denna fråga har jag haft överläggningar med företrädare för pressens
organisationer. Försöksverksamheten, som bör inledas redan budgetåret 1971/72,
bör till en början avse främst journalister med bristfäUig grandutbildning.
Försöksverksamheten bör vidare pågå minst två år. En utbildningsmodell, som bör
kunna prövas inom ramen för försöksverksamheten, utgörs av koncentrerade kurser
med mellanliggande perioder av självstudier och yrkesverksamhet. Kurserna bör
om möjligt organiseras på ett sådant sätt alt den enskilde kan gå igenom mer än
en kurs i en följd. Utbildningen kan tänkas omfatta i huvudsak de ämnen, som
ingår i joumalisthögskolornas utbildning. Kursorten bör väljas så att goda
förbindelser finns med både Stockholm och Göteborg, då båda joumalisthögskolornas
.'ärare i viss utsträcknmg torde få utnyttjas i undervisningen.
För
atl en dd av de svårigheter av ekonomisk natur, som jag nämnt i det föregående skaU
kunna bemästras, bör föi oksverksamhelen omfatta även studiefinansiering.
Verksamheten bör i .nna del bedrivas i samråd raed kommittén för studiestöd ål
vuxna. ( ganisationen och omfatt-
Prop. 1971:36 40
ningen
av den föreslagna utbildningen behöver ytterligare övervägas. Jag avser alt i
annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t alt tillkalla sakkunniga för planering
och ledning av försöksverksamheten. De sakkunniga bör nära samverka med 1968
års ulbildningsulredning.
Jag avser, alt sedan
försöksverksamheten utvärderats återkomma till Kungl. Maj:t med förslag tUl
riksdagen i delta ämne. För kostnader i samband med försöksverksamheten har jag
för budgetåret 1971/72 beräknat 500 000 kr. Jag återkommer lill denna fråga
vid min anmälan av anslaget till fortbildning av socionomer, journalister ra. m.
Därvid kommer jag i likhet med innevarande budgetår all ta upp medel till
fortbildning av journalister inom aktueUa ämnesområden.
Under
åberopande av vad jag anfört hemstäUer jag, atl Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
alt
godkänna att försöksverksamhet med fortbUdning av joumalister bedrivs i enUghet
med de riktlinjer jag redovisat i del föregående.
Prop. 1971:36 41
5 Anslagsberäkningar för budgetåret 1971/72
5.1 Socialhögskolorna
1969/70 Utgift 13 757 469 1970/71 Anslag 19 270 000
1971/72 Förslag 21 944 000
Förevarande förslagsanslag avses för socialhögskolorna i
Stockholm, Lund, Göteborg, Örebro och Umeå samt samarbetsnämnden för socialhögskolorna.
Beräknad ändring 1971/72 Styrelsema 1970/71 och
nämnden Beredningen Föredraganden
Personal
Lärarpersonal 73-1-12 -|- 6 -H 6
övrig personal 68,5 -1-24,5 -|-10 +14,5
141,5 -1-36,5 +16 +20,5
Anm. Utöver de angivna tiänsterna har för budgetåret
1970/71 anvisats medel för undervisningsarvoden (ca 2,2 mUj. kr.) och för hand-ledararvoden
(ca 3,0 milj. kr.).
Anslag
Avlöningar
till lärarpersonal
10 472100
+ 2 266
600 +
720 800
+ 1250
900
Avlöningar
till övrig personal
3 045 800
+
854 000 +
376 600
+
415 200
Sjukvård
16 000
of. +
2 000
+
2 000
Reseersättningar
a)
Reseersättningar tiU lärare och deltagare i
handledarkurser
392 000
-1-
83 100
of.
+
24 000
b)
Reseersättningar tUl studerande
96 000
+
48 500
of.
+
19 000
c)
övriga reseersättningar
167 500
+
113 600 +
33 000
+
36 500
Lokalkostnader
1 385 000
+
221 700 +
178 700
+
339 000
Bokinköp
m.m.
122 500
+
14 200 +
60 000
+
45 500
därav engångsanvisning
30 000
15 000
Expenser
429 000
+
257 900 +
87 000
+
141 000
LÖnekostnadspälägg
3 144 100
+
755 000 +
269 300
+
400 900
19 270 000
+ 4
614 600 +1727 400
+2 674
000
Samarbetsnämnden för socialhögskolorna
De förslag tiU tjänster ra. ra. som läggs fram av nämnden
och de lokala högskolestyrelserna innebär i korthet.
1.
Löne- och
prisomräkning 217 000 kr.
2.
11 universiletsleklorat
i Uo22:25 (Stockholm 3, Lund 2, Göteborg 1, Örebro 3, Umeå 2) (+938 000 kr.).
3.
Lektorat i Ue
20 (Stockhohn) (-1-72 000 kr.).
4.
9
konsulenttjänster (Stockholm 2, Lund 1, Göteborg 2,5, Örebro 1,5, Umeå 2) (+499
000 kr.).
5.
1 tjänst som
byrådirektör i Ae 30 i stäUet för en tjänst som byrådirektör i Ae 26 (+15 000
kr.).
6.
2 tjänster som
förste byråsekreterare, en tjänst som byråassistent
Prop. 1971:36 42
samt
biträdes- och vaklmäslarpersonal vid samarbetsnämnden (+206 000 kr.).
7.
Ökad medelsanvisning lill
arvoden tiU praktikhandledare (+1 206 000 kr.) samt för arvoden tUl lärare vid
handledarkurser (+15 000 kr.).
8.
Ökad medelsanvisning lill
arvoden för undervisning och examination (+437 000 kr.) samt för ersättning
för aUmänt institutionsarbete i samband med undervisningen (+138 000 kr.).
9.
Ökad medelsanvisning lill
avlöningar lill biträdespersonal m. m. (+296 000 kr.).
10. Ökade
medelsanvisningar tUl vikariatsersättningar (+40 000 kr.).
Jag har i det föregående redovisat 1970 års socionomutbildningsbered-
nings
förslag rörande kostnader vid nytillkommande socialhögskolor (p. 2.2.4.).
Direktionen
för Svenska diakonsällskapet har anhållit om en ökad medelstUldelning för bl.
a. arvoden lill praktikhandledare (+24 000 kr.).
Föredraganden
För
den nuvarande organisationen räknar jag ytterligare medel för arvoden tiU
undervisning och examination (+885 000 kr.) samt tiU ersättning för allmänt
institutionsarbete (+11000 kr.). Vidare räknar jag medel för ett lektorat i
social metodik vid socialhögskolan i Stockholm. Vid min beräkning av kostnadema
för arvoden lUl praklikhand-ledare har jag tagit hänsyn liU behovet av medel
för delta ändamål vid Svenska diakonsällskapets sociala utbUdningsverksamhet.
De
under senare år genomförda kapacitetsökningarna senast innevarande budgetår
med 450 nybörjarplatser medför elt ökat behov av bilrädespersonal. Jag räknar
nu medel för biträdes- och vaktmästarhjälp vid högskoloma och nämnden (+140 000
kr.).
Utöver
ökningar av automatisk natur räknar jag i övrigt, för den befintUga
organisationen, med ytterligare 50 000 kr. till expenser vid högskolorna och
nämnden.
Det
av socionomutbildningsberedningen framlagda förslaget till or-, ganisation vid
de nya socialhögskoloma bör i allt väsentiigt genomföras vid den av mig i det
föregående föreslagna socialhögskolan i Östersund. Jag räknar sålunda medel för
en tjänst som rektor i Up 26 saml två tjänster som universitetslektor vid
högskolan. En av tjänstema föreslås komma tiU för all bereda rektor vid
Östersundshögskolan möjlighet att i likhet med rektorerna vid övriga
socialhögskolor erhåUa ordinarie botlentjänst som universitetslektor. Jag avser
att, vid bifaU tUl mitt förslag, i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t alt
ulan atl tjänsten först förklaras ledig utnämna och förordna vederbörande
rektor
Prop. 1971:36 43
till
innehavare av densamma. Tjänsten bör i överensstämmelse med vad som gäUer för
motsvarande tjänster vid de nuvarande socialhögskoloma inte få uppehållas så
länge innehavaren är förordnad som rektor. Jag avser att senare föreslå Kungl. Maj:t
att, inom ramen för förekommande examensämnen vid socialhögskolorna, faststäUa
ämnen för de båda tjänstema som universitetslektor.
I fråga om lärarpersonal i
övrigt tar jag upp medel för undervisning och examination (259 000 kr.) och för
ersättning för aUmänt institutionsarbete i samband med undervisningen (9 000
kr.).
I lUdiet med beredningen
anser jag att en tjänst som konsulent bör komma till redan första
verksamhetsåret. I övrigt räknar jag i huvudsaklig överensstämmelse med
beredningens förslag medel för biträdes-och vaklmäslarpersonal (107 000 kr.).
Beredningens beräkningar
av kostnaderna för sjukvård, reseersättningar, lokaler, bokinköp och expenser
finner jag väl avvägda och beräknar i överensstämmelse med berednuigens
förslag medel för dessa ändamål.
I
anslulning till den av mig tidigare redovisade ökningen av intagningskapaciteten
vid socialhögskoloma i Lund och Örebro beräknar jag medel för elt ordinarie universitelsleklorat
i sociologi vid var och en av högskolorna. Däratöver räknar jag med 81 000 kr. liU
arvoden för undervisning och examination, 5 000 kr. liU ersättning för allmänt
institutionsarbete i samband med undervisningen samt 42 000 kr. till biträdespersonal.
Jag räknar vidare medel för bl. a. reseersättningar, bokinköp och expenser (+62
000 kr.).
Den utbyggda
organisationen för socionomutbildnmg och den ändring av kompetensfördelningen
mellan samarbetsnämnden och de lokala högskolestyrdsema, som jag förordat i det
föregående, medför ökad arbetsbelastning vid nämnden. Jag vill vidare erinra om
att nämnden svarar för antagning av studerande tUl socialhögskoloma. Det stora
antalet sökande i förening med bl. a. pågående försöksverksamhet med vidgat
tillträde tiU socionomutbildningen medför att antagningen som i huvudsak
sköts manuellt kräver stora insatser av personal.
Vid
nämnden finns f. n. två fast anställda handläggande tjänstemän. Jag finner det
angeläget att nämnden tillförs ytterligare fasta tjänster för bl. a. budget-
och petitaarbete samt för ledning av anlagningsarbe-tel. Jag tar därför upp
medel för ytterligare två tjänster som förste byråsekreterare. Jag räknar
vidare medel för ytterligare biträdes- och vaklmäslarpersonal (+60 000 kr.) saml
raedel för reseersättningar och expenser (+30 000 kr.).
Vid
min anmälan av vissa gemensamma frågor vid universiteten ra. m. i prop. 1971: 1
(bil. 10 s. 255) förordade jag en ytterligare förhall-
Prop. 1971:36 44
ring
av de handikappades möjligheter att erhålla utbildning på eftergymnasial nivå.
Medel för utbUdningsstödet till handikappade studerande vid socialhögskolorna
bör beräknas under anslagsposten lill avlöningar tUl lärarpersonal. Della stöd
bör omfatta föratom syn- och hörselskadade studerande även andra grupper svårt
handikappade. I likhet med vad som gäller vid bl. a. de filosofiska
fakulteterna bör styrelserna få disponera elt belopp som motsvarar 2 000 kr.
per handikappad studerande och termin.
Med
hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (19 270 000 + 1
324 000 + 788 000 + 362 000 + 200 000 =) 21 944 000 kr.
Jag
hemsläller, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
all
liU Socialhögskolorna för budgetåret 1971/72 under åttonde huvudtiteln anvisa elt
förslagsanslag av 21 944 000 kr.
5.2
Fortbildning av socionomer, journalister m. m.
1969/70
Utgift 114 817 Reservation 79 060
1970/71
Anslag 252 000
1971/72
Förslag 752000
Av
reservationsanslaget till fortbildning av socionomer, journalister m. m. får för
innevarande budgetår disponeras högst 188 000 kr. för anordnande av en mentalhygienisk
kurs vid vardera av socialhögskolorna i Stockholm och Lund, högst 20 000 kr.
till stipendier och resekostnads-bidrag tUl deltagare vid kursema samt högst 30
000 kr. tiU forlbildningsverksamhel för journalister inom aktuella
ämnesområden.
Samarbetsnämnden
för socialhögskolorna
1.
Medel för en personaladministrativ
fortbildningskurs för socionomer (+106 000 kr.).
2.
Ökad medelstiUdelning till
stipendier vid kursema i menlalhygien (+16 000 kr.).
Samarbetsnämnden
för journalisthögskolorna
Medel
för utvidgad fort- och vidareulbildningsverksamhel för journalister inom ramen
för Stiftelsen Pressinstilulets verksamhet (+70 000 kr.).
Samarbetsnämnden
har vidare under anslaget lournalisthögskolorna hemstäUt ora medel för
utbyggnad av högskoloma för försöksverksamhet med fort- och vidareutbUdning
(+621 000 kr.).
Styrelsen
för journalisthögskolan i Stockholm har i särskild skrivelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
hemstäUt
om medel för efteratbildning vid joumalislhögskolan i Stockholm med början
vårterminen 1971.
Föredraganden
Med
hänvisning liU vad jag anfört i det föregående rörande försöksverksamhet med
fortbildning av journalister lar jag upp 500 000 kr. för della ändamål. Jag
räknar i övrigt inle med några förändringar under detta anslag.
Jag
hemstäUer, alt Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
till Fortbildning av socionomer, journalister m. m. för budgetåret 1971/72
under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 752 000 kr.
5.3 Institutet
för arbetsmarknadsfrågor m. m.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nytt
anslag 1971/72 Förslag
830
000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Institutet
för arbetsmarknadsfrågor, som inrättades år 1966 (jfr. prop. 1966: 52, SU 107, rskr
251), har liU uppgift alt anordna och medverka vid utbildning i
arbetsmarknadsfrågor, driva och främja arbetsmarknadsforskning saml verka för
samordning av sådan utbUdning och forskning. Kungl. Maj:t har fastställt
instruktion (1966: 541 ändrad senast 1970: 784) för instilulel. Universitetskanslersämbetet
är chefsmyndighet för institutet. För institutet är innevarande budgetår
anvisat ett förslagsanslag av 519 000 kr. (jfr prop. 1970: 1 bil. 10 s. 355).
1970/71
Beräknad
ändring
1971/72
Universitetskanslersämbetet
Föredraganden
Institutet
för arbetsmarknadsfrågor
Personal
Handläggande personal Övrig personal
3 4
+ 1
+4
Anslag
7
+ 5
Avlöningar Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader
339 000
1000
10 000
38 000
+ 210 000
of.
+ 2 000
+ 17 000
+ 85 000
Expenser Lönekostnadspålägg
53 000 78 000
+ 22 000 + 53 000
519 000
+304 000
Social
forskning
+ 226 000 +311 000
Prop. 1971:36 46
Universitetskanslersämbetet
1.
Tjänst som
forskare, 2 500 assistenttimmar samt biträdestjänst (+238 000 kr.).
2.
Förstärkning av
medlen bl. a. tiU extra arbetskraft (+66 000 kr.).
Föredraganden
I prop. 1971: 1 (bU. 10 s. 347) lade jag fram vissa
förslag rörande anslaget tiU institutet för arbetsmarknadsfrågor. Förslagen
innebar bl. a. en förstärkning av resurserna vid instilulel med sanunanlagt 85
000 kr. nästa budgetår. Jag beräknade därvid medel för bl. a. 1 000 assislenl-liramar
för forskning och aUmänt institutionsarbete saml för extra arbetskraft.
Jag har i
det föregående förordat att en professur i socialpoUtik skaU inrättas den 1
januari 1972. För kostnader i anslulning tUl denna professur har jag i riksstatförslaget
beräknat sammanlagt 226 000 kr. I enUghet med vad jag förordat i det föregående
bör dessa resurser för social forskning samordnas med de resurser som finns vid
institutet för arbetsmarknadsfrågor.
Frågan om organisationen av det vidgade institutet koraraer
alt skyndsamt prövas av en organisationskommitté. Kommittén skaU avge förslag
i så god tid atl förslag rörande institutets organisation m. m. kan under-stäUas
riksdagen i höst. I avvaktan härpå bör inga förändringar vidtas avseende
institutet för arbetsmarknadsfrågor.
Med hänvisning tiU sammanställningen beräknar jag anslaget
tiU (519 000 + 85 000+226 000=) 830 000 kr.
Jag hemsläller, att Kungl. Maj:l med återkaUande av sitt
förslag angående anslaget Institutet för arbetsmarknadsfrågor i prop. 1971: 1
(bil. 10 s. 347) föreslår riksdagen
a)
att bemyndiga Kungl.
Maj:t inrätta en professur i enUghet med vad jag förordat i det föregående,
b)
att till
Institutet för arbetsmarknadsfrågor m. m. för budgetåret 1971/72 under åttonde
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 830 000 kr.
Med bifaU till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemstäUt förordnar Hans Maj:t Konungen atl
till riksdagen skaU avlålas proposition av den lydelse bilaga liU detta protokoU
utvisar.
Ur protokoUet: Britta Gyllensten
Prop. 1971:36 47
Innehåll
Sida
1
Inledning 4
2
Lokalisering av socionomutbildning
m. m. 6
2.1
Nuläge 6
2.2
Beredningen 6
2.2.1
UtbUdningskapacitet vid socialhögskoloma 6
2.2.2
LokaUsering av nya enheter för socionomutbildning 8
2.2.3
Praktiken 10
2.2.4
Kostnadsberäkningar 14
2.3 Remissyttrandena 16
2.3.1
UtbUdningskapacitet vid
socialhögskolorna 16
2.3.2
Lokalisering av nya enheter för
socionomutbildning 17
2.3.3
Praktiken 21
2.3.4
Kostnadsberäkningar 24
2.3.5
Vissa övriga frågor 25
2.4
Samarbetet meUan högskolorna 26
2.5
Föredraganden 27
3
Social forskmng 35
4
Fortbildning av journalister 38
4.1
Samarbetsnämnden för
journalisthögskolorna 38
4.2
Föredraganden 39
5 Anslagsberäkningar för
budgetåret 1971/72 41
5.1
Socialhögskolorna 41
5.2
Fortbildning av socionomer, journaUster
m. m. 44
5.3
Institutet för
arbetsmarknadsfrågor m. m. 45
opaginerad Kontrollera mot PDF
TRYCKERIBOLAGET
IVAR H>EGGSTROM AB, STOCKHOLM 1971
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
28 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (28)
28 kopplingar i 13 dokument.
- Bet. 2015/16:UbU15 Högskolan i texten
- Bet. 2011/12:UbU1 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning i texten
- Prop. 2011/12:1 Budgetpropositionen för 2012 del 1 i texten
- Prop. 1974:1 Statsverkets tillstånd och behov under bugetåret 1974/75 s. 297 · s. 300 i texten
- Bet. 1973:UbU10 Utbildningsutskottets betänkande i anledning av propositionen 1973:1 i vad avser anslag för budgetåret 1973/74 till forskningsråden inom utbildningsdepartement… s. 5 i texten