Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen om pedagogisk utbildning och forskning m.m.
1971 · 56 sidor, varav 56 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 56 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1971:38, Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen om pedagogisk utbildning och forskning m.m.
Dokumentets text
Kungl. Majrts proposition nr 38 år 1971 Prop. 1971:38
Nr 38
Kungl.
Maj:ts proposition till riksdagen om pedagogisk utbildning och forskning m. m.;
given Stockholms slott den 26 februari 1971.
Kungl.
Maj:t viU härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över utbildningsärenden, föreslå riksdagen all bifalla de förslag, om vars
avlåtande lill riksdagen föredraganden hemställt.
GUSTAF ADOLF
SVEN
MOBERG
Propositionens
huvudsakliga innehåll
Propositionen
behandlar frågor om samordning av verksamheten vid pedagogiska institutioner
vid lärarhögskolor och universitet m. ra. De pedagogiska institutionerna i
Uppsala, Lund/Malmö, Göteborg, Stockholm, Umeå och Linköping bör enligt
propositionen fr. o. m. den 1 juli 1971 samverka inom ramen för särskilda institulionsgrupper
för pedagogik.
En
särskild nämnd med uppgift att vara rådgivande organ inom skolöverstyrelsen
kommer atl bereda ärenden om pedagogiskt forsknings-och utvecklingsarbete, däri
inbegripet utvärdering av arbetet i skolan. Avsikten är att skolöverstyrelsen i
vissa faU skall kunna delegera beslutanderätten i dessa ärenden till nämnden.
I nämnden avses ingå bl. a. företrädare för allmänna samhällsintressen, för
skolans huvudmän, personal och elever samt för beteendevelenskaplig forskning.
Med
utgångspunkt i all statiigt finansierad uppdragsforskning rörande utbildningsfrågor
i regel skall bedrivas i anslulning till institutioner vid universitet och
lärarhögskolor avses forskare som avlönas med medel från bl. a. anslagen till
pedagogiskt utvecklingsarbete bli skyldiga alt meddela undervisning och all
förrätta examination inom forskarutbildning saml att handleda studerande som
deltar i sådan utbildning.
1
Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 38
Prop.
1971:38 2
Förslag
läggs fram om en särskUd ämnesmetodisk forskarutbildning som avses ge
behörighet lill lektorstjänst i gymnasieskolan. Försöksverksamhet med central
dokumentation inom ämnesområdet pedagogik kommer att inledas vid statens psykologisk-pedagogiska
bibliotek med början den 1 juli 1971.
En professur i pedagogik
med. Torsten Husen som förste innehavare föreslås inrättad vid universitetet i
Stockholm den 1 juli 1971. En biträdande professur i pedagogik avses bli
inrättad vid lärarhögskolan i Malmö vid samma tidpunkt. För budgetåret 1971/72
föreslås anslaget Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet uppfört med
20,6 milj. kr., anslaget Pedagogiskt utvecklingsarbete m. m. vid universitet
och högskolor med 7,9 milj. kr., anslaget Lärarhögskolorna: Avlöningar till lärarpersonal
m. ra. med 161,5 milj. kr. samt anslaget Lärarhögskolorna: Driftkostnader raed
22,6 milj. kr.
Prop. 1971:38
Utdrag
av protokollet över utbildningsärenden, hållet inför Hans Majit Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 26 febmari 1971.
Närvarande:
statsminislern PALME, minislem för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG,
ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, MYRDAL, ODHNOFF,
WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Statsrådet
Moberg anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga
om pedagogisk utbildning och forskning m. m. och anför.
I
prop. 1971: 1 (bil. 10 s. 360) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen atl, i
avvaktan på särskild proposilion i ämnet, till Lärarhögskolorna m. m. för
budgetåret 1971/72 beräkna elt förslagsanslag av 212 580 000 kr. Jag anhåller
all nu få la upp dessa frågor.
Prop. 1971:38
1 Inledning
Med stöd av Kungl. Maj:ls bemyndigande tillkallade
dåvarande chefen för ecklesiastUcdepartementet den 26 april 1967 fem
sakkunniga för all utreda frågan om samordning och arbetsfördelning mellan pedagogiska
institutioner vid lärarhögskolor och universitet m. m. De sakkunniga antog
namnet pedagogikulredningeni. Utredningen, vars arbete fortsätter i vad avser
vuxenpedagogiska frågor, har den 27 april 1970 överlämnat betänkandet (SOU
1970:22) Pedagogisk utbildning och forskning.
Pedagogikulredningens belänkande har remissbehandlats.
Yttranden över betänkandet har avgelts av skolöverstyrelsen efter hörande av lärar-utbildningsanstaller
m. fl., universitetskanslersämbetet efter hörande av universitets- och
högskolemyndigheter, statskontoret, statens avlalsverk, socialstyrelsen,
byggnadsstyrelsen, statens råd för samhällsforskning, 1968 års bamstugeutredning,
lärarulbildningskommiltén (LUK), läromedelsulredningen. Landsorganisationen i
Sverige (LO), Statstjänstemannens riksförbund (SR), Sveriges akademikers
centralorganisation (SACO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Svenska
arbetsgivareföreningen (SAF) och Sveriges förenade studentkårer (SFS). Växjö
stad saml professor Ake Bjersledt har dessutom inkommit med skrivelser.
Skolöverstyrelsen bar med skrivelse den 6 augusti 1970
till Kungl. Maj:t överlämnat framställning om anslag lill pedagogiskt
utvecklingsarbete inom skolväsendet och lärarhögskolorna för budgetåret
1971/72. Vidare har universitetskanslersämbetet med skrivelse den 12 augusti
1970 till Kungl. Maj:l överlämnat framstäUning om anslag lill pedagogiskt
utvecklingsarbete m. m. vid universitet och högskolor för budgetåret 1971/72.
' Ledamöter statssekreterare Lennari Sandgren, ordförande,
byråchef Håkan Berg, professor Kjell Härnqvisl, professor Karl-Gustaf Stukat
och byråchef Nils-Erik Svensson. Sekreterare lektor Bertil Gran.
Prop.
1971:38
2 Pedagogisk utbildning och forskning
2.1
Utredningen
2.1.1
Pedagogiskt forsknings- och utvecklingsarbete
Pedagogisk-psykologisk
forskning bedrivs i Sverige dels vid imiversi-tetens pedagogiska och
psykologiska institutioner och de större lärarhögskolornas pedagogiska
institutioner, dels i anslutning till större statliga utredningar inom
utbildningsområdet. Personal anställs även för särskUda forskningsmedel, som
disponeras av främst skolöverstyrelsen, universitetskanslersämbetet, statens
råd för samhällsforskning och riksbanksfonden.
Forskningen
vid lärarhögskolorna har till övervägande del varit inriktad mot praktiska lillämpningsfrågor
inom skolans och läramtbildningens område. En starkt undervisningsmetodisk
inriktning har under senare år präglat verksamheten, delvis inom ramen för ett
utvecklingsarbete avseende metod-materialsystem för vissa ämnen och årskurser.
Forskningen bedrivs nästan uteslutande som lagforskning kring vissa projekt.
Även universitetsinstitutionernas forskning bedrivs i betydande omfattning som
lagforskning kring större projekt.
De
forskningsprogram, som genomförts i anslulning lill statliga utredningar i
skolfrågor under 1940-talet och därefter, har ofta varit av stor betydelse för
den organisatoriska och metodiska utformningen av skolans arbete. Knappast
någonstans i världen har den pedagogiska forskningen kunnat arbeta i så nära
kontakt med de utredande och beslutande samhällsorganen som i Sverige, och forskningsresultaten
under de senaste 1015 åren har inte sällan kommit atl ligga lill grund för
beslut, som fallals inom utbildningsområdet.
De
undersökningar som utredningen har ulfört rörande forskningsbehov och forskningsföratsättningar
inom olika områden visar, att även om den pedagogiska forskningen expanderat
starkt under senare år finns det flera angelägna problemområden, som blivit
otillräckligt behandlade. Delta gäUer bl. a. den förskolpedagogiska
forskningen och den därmed nära sammanhängande barnpsykologiska forskningen. Skolforsk-ningen
har expanderat kraftigt, men man har ändå inte haft möjUghet att mer ingående
analysera barnels sociala och emotionella utveckling och utbildningens roll och
möjligheter därvidlag. Yrkespedagogisk liksom vuxenpedagogisk forskning
förekommer ännu så länge i myckel ringa omfattning. Ytterligare en angelägen
uppgift för forsknings- och utvecklingsarbetet är det universiletspedagogiska
området, som först under senare år bUvit föremål för systematisk forskning.
Hithörande frågor har behandlats inom en särskild utredning, Universitelspedago-
Prop. 1971:38 6
giska
utredningen (UPU). Under senare år har den pedagogiska forskningen även tagit
upp socialpedagogiska problem, dvs. frågor som rör individemas inpassning i
samhället. Denna forskning bygger ofta på en väl utvecklad samverkan med olika
organ och institutioner i samhället.
Ett
ökat pedagogiskt forsknings- och utvecklingsarbete förutsätter tillgång tiU kvaUficerad
personal. TUlströmningen till forskarutbildning i pedagogik och psykologi har
ökat kraftigt under senare år, och det framtida behovet av forskamlbildad
personal lorde kunna täckas utan någon ökning av del nuvarande
studerandeantalet. Dock är utbudet av forskamtbildade f.n. alltför Utet, vilket
bl. a. sammanhänger med bristande handledarresurser. Del är därför enligt
utredningens mening nödvändigt all förslärka resurserna för forskamtbildning
vid de pedagogiska institutionerna.
Detta
kan till en del ske genom vissa organisatoriska åtgärder. Sålunda kan de
personella resursema ökas väsentligt genom anlitande av den kvalificerade
personal som arbetar inom den statliga uppdragsforskningen. Sådan forskning
bedrivs lill stor del vid lärarhögskolornas pedagogiska institutioner med
anslag från statiiga myndigheter. Utredningen förordar, all projektanstäUd
kvalificerad forskare skall ha skyldighet alt ge viss forskamtbildning
(kursundervisning och individuell handledning) i anslutning till sitt projekt
samt atl förrätta viss examination. De studerande bör vidare ges möjlighet all
ulföra sina examensarbeten inom ramen för sådant forskningsprojekt. En dylik
utbildning i anslulning till uppdragsforskningen fömtsätter, all den projektanställde
forskaren smidigt kan inordnas i utbildningssystemet, bl. a. genom förordnande
som examinator på vissa kurser.
Delta
innebär framför allt all även lärarhögskolinslilutionema bör engageras i forskarutbUdningen,
då det är sannolikt alt en avsevärd del av uppdragsforskningen för skolväsendel
också i framtiden kommer att förläggas till de pedagogiska institutionema vid
de större lärarhögskolorna. I sådana projekt kommer alt medverka elt antal
personer, som samtidigt håller på med egen forskarutbildning i pedagogik. Del
är naturUgt, atl de då ges forskarhandledning i anslutning lill lärarhögskolornas
institutioner och alt dessa institutioners resurser utnyttjas i forskarutbildningen.
Utredningen anser emellertid, att en särskUd till lärarhögskolorna förlagd,
från övrig forskamtbildning avskärmad utbildning inle bör organiseras. I släUet
bör man eftersträva en samverkan mellan universitet och lärarhögskola, och
utredningen framlägger i del följande förslag tiU sådan organisatorisk
samverkan mellan universitet och lärarhögskola, där forskarutbildningens
utformning är en av de centrala frågoma.
Utredningen
anser, att man i detta sammanhang bör beakta även annan läramtbildning än den
som nu är förlagd till lärarhögskoloma.
Prop.
1971:38 7
En
anknytning av förskoleseminarier, yrkespedagogiska institut m. m. till
läroanstalter med forskningsinstitutioner skulle säkerligen främja forsknings-
och utvecklingsarbetet inom vederbörande lärarutbildnings-sektorer. Troligen
skulle också rekryteringsunderlaget för fortsatt pedagogisk utbildning vidgas.
All läramtbildning på en ort bör därför enligt utredningen ha anknytning till
pedagogisk forskningsinstitution, om sådan finns på orten.
I
nästan alla industrialiserade länder råder av tradition en sådan fördelning raeUan
offentliga och enskilda insatser för forskning och utveckling all staten
svarar för forskarutbildningen samt mera aUmänt orienterad tiUämpningsforskning,
raedan näringsUvet svarar för produktutvecklingen och utvecklingsarbetet. Inom
vissa sektorer har emellertid staten påtagit sig relativt sett större uppgifter
för målbunden forskning, bl. a. när det gäller utbUdningsfrågorna. Enligt
utredningens uppfattning kan pedagogiskt forsknings- och utvecklingsarbete i anslutning
till enskUda förelag knappast väntas få någon större omfattning. Beställare av
pedagogiskt forsknings- och utvecklingsarbete är som regel offentliga organ,
eftersom utbUdning i övervägande utsträckning är en samhällsangelägenhet.
Utredningen har övervägt frågan om fristående statiiga eUer statligt
finansierade institut för pedagogiskt forsknings- och utvecklingsarbete.
Fördelarna med sådana målforskningsinstitut skulle bl. a. vara att centrala
skolmyndigheter skulle få stora möjligheter alt beställa forskning inom sådana
områden, som bedömdes som särskUt angelägna. Utredningen, som finner att sådana
möjligheter kan ges även på annat sätt, viU dock inle rekommendera sådana
fristående inslilul, då della skulle medföra en avsevärd spUllring och en
uppenbar fara för isolering från den pedagogiska grundforskningen, andra
pedagogiska forskningsfält och annan beteendevelenskaplig forskning.
Utredningen menar därför, att övervägande skäl talar för att uppdragsforskningen
i pedagogik sker i anslulning lill de pedagogiska institutionema vid
universitet och lärarhögskolor.
Vid
den organisatoriska utformningen av den barn- och ungdomspsykologiska forskningen
bör enligt utredningen anknytning lill olika försöks- och praktikinstitutioner
liksom också lill förskoUäramtbUdning och övrig lärarutbildning eftersträvas.
Av de analyser, som utredningen låtit ulföra, framgår all del hittills är
relativt få undersökningar som gjorts rörande de första levnadsåren och över
huvud tagel kring förskolpsykologiska och förskolpedagogiska frågor. Starka
skäl talar därför för en ökad satsning på barn- och ungdoms-psykologisk
forskning. Skall de pedagogiska institutionema kunna tillgodose de krav, som
därvid ställs, krävs en resursförstärkning vid dessa institutioner. Uttedningen
förordar projektgrupper inom institutioner-
Prop. 1971:38 8
na
under ledning av kvalificerade projektledare för medel från särskilda anslag,
i den mån projekten inle genomförs med hjälp av institutionernas fasta
resurser för forskning och forskarutbildning. Uttedning-ens förslag iimebär inle
någon principiell förändring med avseende på det barnpsykologiska forskningsinstitutet
i Stockholm, vilket kommer alt kvarstå närmast som en avdelning inom den
pedagogiska inslilutio-nen vid lärarhögskolan.
Enligt
utredningen bör möjligheterna tUl utnyttjande av och engagemang i den internationella
pedagogiska forskning-e n vidgas. Utredningen anser att forskare eller personer
under forskarutbildning med inriktning på speciella områden bör beredas
möjlighet atl della i forskningsprojekt utomlands.
En
utökning av det pedagogiska forsknings- och utveckUngsarbetet ställer krav på
ökade resurser vad avser lokaler och utmstning, forskartjänster samt
assistent- och biträdespersonal.
De
pedagogiska institutionernas uppdragsforskning har i huvudsak hänvisats tiU
provisoriska lokaler, som i många fall varit mindre lämpade för
forskningsändamål. Uttedningen har funnit, alt del inle är möjligt alt
åstadkomma institutionslokaler i sådan ulsttäckning alt de läcker även
uppdragsforskningens behov. En viss uppräkning av institutionernas lokalyta vid
nybyggnad bör kunna ske, men enligt utredningen krävs ytterligare åtgärder för
all tiUgodose uppdragsforskningens betydande lokalbehov. Därvid framstår
byggande av särskilda lokaler för uppdragsforskning inom pedagogik och
närliggande samhällsvetenskapliga ämnen som en väg som bör prövas. I viss
analogi med vad som finns på del tekniska området skulle dessa byggnader kunna
betecknas som forskningsstationer. Fördelarna med sådana forskningsstalioner skuUe
vara bl. a. att man skulle kunna få lokaler som utformats med tanke på pedagogisk
forskningsverksamhet och är försedda med vissa serviceanordningar. Lokalerna
bör ligga nära eller i direkt anslulning lill någon pedagogisk institution.
Fördelarna med sådana särskilda forskningsstationer skulle dessutom vara, alt
lokalerna kan användas på ett mera flexibelt sätt än eljest. Vid en eventueU nedtrappning
av den lokala pedagogiska uppdragsforskningen bör hinder ej föreUgga atl
lokalerna får utnyttjas även för annan uppdragsforskning i anslulning liU
samhällsvetenskapliga ämnesinslilutioner eller för statliga utredningar och
expert-uppdrag i första hand inom utbildningsområdet. Forskningsslalionerna bör
vara underställda en lokal styrelse som bör innehålla representanter för
lärarhögskola och universitetets samhällsvetenskapliga fakultet saml annan
samhällsforskning. Även om forskningsstationer innebär vissa nackdelar i
jämförelse med en ökad dimensionering av de pedagogiska
Prop.
1971:38 9
institutionerna,
bl. a. splittring av resurser och vissa administrativa komplikationer, så
innebär systemet en väg till resursförstärkning som bör prövas i anslulning
till planerade eller befintliga pedagogiska institutioner. Konkreta förslag om
förläggningen av sådana forskningsstationer förutsätter emellertid ingående
kännedom om bl. a. lokalplanering på de oUka studieorterna, varför utredningen
här avstår från ett mera preciserat förslag.
Ämnet
pedagogik är synnerligen omfångsrikt och mångfacetterat, och det finns skäl som
talar för en uppdelning av ämnet i olika deldiscipliner i likhet med vad som
skett med andra ämnen. Utredningen finner dock en sådan uppdelning mindre
ändamålsenlig, då den innebär en inslilu-tionalisering av aktuella behov, som
binder intresse och resurser till vissa givna områden medan andra begränsas,
som senare kanske visar sig aktueUa och vikliga. För en sammanhållning av ämnet
pedagogik talar också att ämnets olika delar är starkt beroende av varandra.
Utredningen anser, att den nödvändiga bevakningen och bearbetningen av
angelägna forskningsområden bör ske dels genom en inlem arbetsfördelning inom
institutionen, dels genom tillskapandet av projektgrupper som sammansätts för
särskilda ändamål och som oftast avlönas genom särskilda anslag. En
uppdragsforskning baserad på särskilt tilldelade medel bör även i framliden
vara den huvudsakliga metoden alt tillgodose speciella forskningsbehov.
Forskningsorganisationen blir därigenom så pass elastisk att den kan
omstruktureras efter de aktuella behoven. En omfattande uppdragsforskning kan emeUertid
inle fungera tiUfredsställande ulan tiUgång lill en fast basorganisation. Ell
visst antal fasta forskartj äns-t e r är nödvändiga för atl ge stabilitet åt
forskarutbildningen och den nödvändiga grundforskningen. Utredningen finner,
alt en ökning av antalet forskartjänster är nödvändig. Dessa tjänster bör i
sin helhet avse ämnesområdet pedagogik. Del är dock inle möjligt att med en
enda gång åstadkomma en kraftig utbyggnad av de personella resurserna. Utbyggnaden
måste ske successivt. Utredningen föreslår därvid, alt den personella
förstärkningen genomförs i etapper enligt följande:
Tjänstetyp
Antal
Studieort
Budgetåret
1971/72
professor 1 biträdande
professor 2
extra
ordinarie forskare 1
Uppsala
Göteborg
Malmö/Lund
statens råd för samhällsforskning
Budgetåret 1972/73 professor
1 biträdande professor 1 extra ordinarie forskare 1
Stockholm
Umeå
statens råd för samhällsforskning
Prop.
1971:38 10
Frågan
om de föreslagna tjänsterna bör förläggas liU universitet eller lärarhögskola
bör enligt utredningen bli föremål för forsalla överväganden med hänsyn bl. a.
till den lokala organisationens utformning. Utredningen räknar även med all
antalet tjänster som extra ordinarie docent kommer all ökas i sådan takt alt
sådana tjänster kan tillföras de pedagogiska institutionerna i Stockholm,
Göteborg och Lund budgetåret 1971/72 samt Uppsala och Umeå budgetåret 1972/73.
Del anses vidare angelägel atl behovet av forskarassistenttjänster inom
pedagogik beaktas.
För
budgetåren 1973/76 föreslår utredningen en professur, alternativt en biträdande
professur, per år utan preciserande av ort. Tjänster som extra ordinarie
docent, extra ordinarie forskare och forskarassistent bör inrättas efter
förnyad bedömning.
TiU
de föreslagna högre forskartjänsterna kommer enligt hittills liU-lämpade lilldelningsprinciper
en biträdestjänst per tjänst som professor/ biträdande professor samt 1 000 assisténttimmar
per tjänst som professor och 500 assisténttimmar per tjänst som biträdande
professor. Någon utökning av assistent- och biträdespersonalen utöver della
föreslås inte, men uttedningen påpekar alt en utökning av medelstiUdel-ningen (driflkostnadsanslagen)
liU de pedagogiska institutionerna bör ske för alt möjUggöra anställande av bl.
a. tekniker i anslutning lill in-stilulionemas forsknings- och
utvecklingsarbeten.
2.1.2
Pedagogisk utbildning m. m.
De
undersökningar och analyser som utredningen har utfört visar alt del finns ett
stort behov av utbildning i pedagogik inom skilda områden och för oUka yrken
och verksamheter i samhället. För alt på ell tiUfredsstäUande sätt kunna
tillgodose elt växande och mångskiftande utbildningsbehov behöver vissa
åtgärder vidtas. Utredningen har därvid anselt att bl. a. följande bör vara
vägledande vid uppläggningen och organisationen av utbildningen. Utbildningen
bör vara inriktad mol de framtida arbetsuppgifteruEu I aU pedagogikutbildning
bör ingå en viss baskunskap avseende de beteendevetenskapUga grunderna samt de
metoder och syslemkomponenler som pedagogiken arbetar med. Inriktningen mot
specifika utbildningsmål får icke medföra en uppdelning i pedagogiska områden
som är isolerade från varandra. Det bör vara möjligt att använda pedagogikstudier,
som ingått i en gmndläggande UtbUdning, som bas för fortsatta studier i ämnet.
Studierna bör vara så upplagda all de ger möjUghet lill melodträning och tUlämpning.
Det är därför värdefullt om de kan bedrivas i nära anknytning till olika tillämpningssitualioner
inom samhället.
Utbildning
i pedagogik ingår som ell centralt inslag i aUa typer av lärarutbildning, men
del finns forskningsinstitutioner endasl vid de större
Prop. 1971:38 11
lärarhögskoloma.
Utredningen anser alt aU läramtbildning bör samverka med vetenskapliga
institutioner. Helt allmänt kan man förutsätta atl forskningsanknytningen ökar
möjligheterna för de blivande lärarna atl komma i kontakt raed elt
vetenskapligt tänkesätt och all hos dem utveckla intresse för innovationer och
försöksverksamhet. På olika sätt har samordning av lärarutbildningen
aktualiserats under senare år. Skolöverstyrelsen har den 18 november 1969
föreslagit all de yrkespedagogiska instituten skulle samordnas med
lärarhögskolorna (jfr prop. 1970: 1 bU. 10 s. 389). År 1968 tillsatte Kungl. Maj:t
en särskild utredning avseende utbildningen av vissa lärare som inle
innefattades i 1967 års beslut om reformerad läramtbildning. Samma år avlämnade
1965 års musikulbildningskommilté två betänkanden, där man föreslog bl. a. en lill
lärarhögskoloma förlagd praktisk-pedagogisk utbildning av musiklärare. På gmndval
härav har Kungl. Maj:l i prop. 1970: 25 angående musik- och dansulbildning m. m.
lagt fram förslag rörande bl. a. lärarutbildningen, där kommitténs förslag
biträds. Enligt pedagogikulredningen bör ytterligare åtgärder vidtas för alt
samordna pedagogik-utbildningen för andra lärarkategorier med utbildningen inom
lärarhög-skolorganisalionen.
Även
om den föreslagna samordningen av lärarutbildningar på orter med större
lärarhögskola genomförs, kommer lärarutbildningen på andra orter all sakna
lokal anknytning till pedagogiska forskningsinstitutioner. Utredningen avvisar
emellertid tanken på ytterligare forskningsinstitutioner i anslutning till de
övriga läramtbildningsanstalterna. En kontakt bör i stället enligt utredningens
mening kunna åstadkommas genom regionall samarbete. Beträffande formerna för en
sådan samverkan vill pedagogikulredningen hänvisa till pågående
utredningsarbete inom skolöverstyrelsen.
Enligt
utredningens uppfattning kan ökad samordning mellan lärarhögskolornas och universitetens
studieplaner skapa goda förutsättningar för en fortsatt utbildning i pedagogik
efter avslutad lärarutbildning. Inom lärarhögskolornas vidareutbildning av
lärare förekommer en omfattande utbildning i pedagogik. Della gäller i första
hand specialläramlbildningen. Ofta kan det för vidareut-bildningssyflen vara
nödvändigt med särskUt anpassade kurser. A andra sidan bör det i många fall
vara möjUgt att tiUgodoräkna vidareutbildningen inom ramen för utbUdningen vid
filosofisk fakultet. Detta skulle möjliggöra en smidig övergång till fortsatta
studier i pedagogik och verka rekryleringsbeftämjande för forskarutbildningen.
Lärarutbildningen kan betraktas som en ständigt pågående process, där grundutbUdningen
endast avser den första fasen. I grundutbildningen ingår fyra komponenter: ämnesteori,
pedagogik, ämnesmetodik och praktik. Alla dessa fyra komponenter bör återfinnas
i lärares fortbildning men i regel i andra pro-
Prop.
1971:38 12
portioner än i gmndutbUdningen. Utredningens
undersökningar har visat, att ett stort antal lärare bedriver fortsatta studier
i pedagogik som ett frivilligt inslag i egen fortbildning. Inle minst den
didaktisk-metodiska UtbUdning som förlagts lill vissa större lärarhögskolor har
haft stor attraktionskraft på lärare. Det har emeUertid också visat sig, att elt
stort antal lärare påbörjar studierna utan alt fullfölja dem på grund av bl. a.
svårigheter att bedriva sludiema parallellt med yrkesarbete.
Behovet av
fortsall utbildning i pedagogik för redan verksamma lärare kan bäst lUlmölesgås
genom all de fortsatta studierna kan ske som partiell utbildning i form av
genomgång av endasl vissa kurser i en studiekurs. Dessa åtgärder bör emellertid
kompletteras med möjUgheterna all ge utbildningen en särskild inriktning. Om
det finns elt större antal studerande som har bestämda studiemål, bör del vara
möjligt alt anpassa utbildningen till dessa mål. Detta kan ske genom smärre
förskjutningar i poängtal, genom litleralurkurser anpassade för olika
studerandegrupper och genom att särskUda undervisningsgrupper bildas för
studerande med likartade utbildningsmål eUer likartad tidigare utbildning.
Sådana alternativa utformningar bör kunna komma i fråga för alt tiUgodose bl.
a. lärares önskemål.
Enligt sina direktiv har utredningen haft lill uppgU:l att
pröva frågan om en vetenskaplig utbildning i ämnesmetodik, som kan ge
behörighet lill lektorstjänst vid gymnasium. Pedagogikulredningen har ingående
penetrerat frågan om en utbildning med ämnesmetodisk inriktning. Brislen på
forskning kring ämnesmelodiska problem är stor och åtgärder behöver vidtas för
all stimulera sådan forskning. Den ämnesmelodiska utbildningen bör enligt
utredningen bygga på adjunklsbehörighel för gymnasietjänsl med normall
studiekurser om 60 poäng i vederbörande ämne samt 20 poäng i pedagogik. Dessutom
bör lärarutbildningen ha genomgålls innan forskarutbildningen påbörjas. Om de
fyra årens studielid för den ämnesmelodiska forskarutbildningen kvantifieras i
elt poängsystem så atl doktorsexamen motsvarar 160 poäng utöver grundexamen,
bör enligt utredningen ca 50 poäng beräknas för studierna i pedagogik och
metodik, ca 30 poäng för fortsalla ämnessludier och ca 80 poäng för
avhandlingsarbetet. Delta betyder all den totala utbildningen (grundutbUdning
och forskarutbildning) kommer atl innehålla studiekurser om ca 70 poäng i
pedagogik och metodik, ca 90 poäng i ämnet och ytterligare 80 poäng för
avhandlingsarbetet. Förskjutningar i dessa poängtal kan dock vara motiverade
av t. ex. ämnets specieUa karaktär. Utredningen föreslår atl utbildningen leder
fram till doktorsexamen i pedagogik med ämnesmetodisk inriktning avseende
vederbörande ämne. Denna examen bör ge samma behörighet lill lektorstjänst i
ämnet vid gymnasium som den konventionella merilerings-vägen. Den föreslagna utbUdningen
bör enligt utredningen prövas ge-
Prop.
1971:38 13
nom
en försöksverksamhet för i första hand kvantitativt stora ämnen i skolan.
Pedagogikutredningen
anser vidare alt det finns behov av en utbildning för utbildningsplanering och
undervisningsteknologi. Följande studiegång föreslås för utbildningsplanerare:
1) grundutbUdning inom ramen för utbildningslinje 5 med pedagogik, sociologi
och samhällskunskap upp lUl 100 poäng samt ytterligare 20 poäng i
informationsbehandling, påbyggnadskurs i pedagogik eller grundkurs i sociologi,
2) en orienterande utbildning motsvarande 810 poäng för lärare, psykologer,
jurister och samhällsvetare främst inom momenten »pedagogik och samhälle», »beteendevetenskapliga
grunder» samt »mål, utbildningsmetoder och resultat», 3) utbildning fram lill
doktorsexamen med fördjupat studium inom problemområdet. För
undervisningsteknologiska uppgifter avseende läromedelsutveckUng och läromedelskonslmktion
föreslås följande. Projektledare för läromedelsframsläUning anses behöva minst
80 poäng i pedagogik, varav en påbyggnadskurs om 40 poäng med utbildningsteknologisk
inriktning. För projektsekreterare inom läromedelsframsläUning lorde t. ex. en
kurs om 20 poäng i undervisningsteknologi enligt del förslag som universitetskanslersämbetets
delegation för viss yrkesutbildning vid universiteten (DYRK) lagt fram vara
användbar. Denna kurs kan ingå som studiekurs i Iredje avdelningens studier för
filosofie kandidatexamen eller som särskild kurs t. ex. för personer med
praktisk undervisningserfarenhet. Slutligen bör finnas en orienterande
utbildning i den speciella problematik som läromedelskonstruktionen.innebär,
avsedd för t. ex. läroplansexperler och ämnesexperter.
Det
utbildningsbehov som finns för andra studerandegrupper än de som här behandlats
torde t. v. kunna tillgodoses genom de studiekurser som redan finns inom
ämnesområdet pedagogik inom ramen för grundläggande utbildning vid filosofisk
fakultet. Möjligen kan universitets-pedagogik och vuxenpedagogik behöva
uppmärksammas särskilt. TiU denna sista fråga avser utredningen återkomma
senare. Utbildningen för universiletspedagogiska uppgifter förutsätts bevakad
av universiletspedagogiska utredningen.
Inom
varje institution krävs särskilda insatser för alt forskning dch utbildning
skall fungera på elt tillfredsställande sätt. Utredningen har funnit det
angelägel alt i detta sammanhang uppmärksamma vissa specieUa arbetsuppgifter
av servicekaraktär, nämUgen
1)
samordning och samplanering av
verksamheten inom institutionen och vid lärarhögskolorna gentemot
lärarutbildning och skola,
2)
forskningsadministrativa
uppgifter, t. ex. samordning av testningar och enkäter, kontakter med
försöksskolor, ledning och organisation av studiebesök, lokalfrågor, kontakter
med tryckerier och förlag, ansvar för institutionens produktion och
distribution av forskningsrapporter
Prop. 1971:38 14
samt
uppföljning och verkställande av beslut från prefekt och inslilu-lionskoUegium
i alla frågor som ej gäller utbildningen, 3) personalledning innefattande
ledning och samordning av institutionens personal, särskilt kanslipersonal och
arkivpersonal, nyanställningar, förordnanden samt lönefrågor, 4) ekonomiska
frågor beträffande institutionens och uppdragsforskningens räkenskaper,
infordrande av anbud m. m., fördelning av expenser samt ekonomisk planering för
institution och uppdragsforskning.
Dessa
olika serviceuppgifter är så omfattande att de motiverar särskilda tjänster.
Vid lärarhögskolorna i Göteborg, Malmö och Stockholm finns forskningssekreterare,
som utför dessa arbetsuppgifter. Utredningen föreslår att nya sådana tjänster
som forskningssekrelerare inrättas vid lärarhögskolorna i Linköping, Umeå och
Uppsala. För forskningssekre-terartjänsterna har som behörighetskrav gäUt
avlagd licentiatexamen i pedagogik, psykologi eller sociologi. I framliden
skulle motsvarande behörighetskrav närmast vara doktorsexamen. Utredningen
finner att det i och för sig är angeläget atl forskningssekreteraren har
utbildning i pedagogik. Del synes dock ej finnas skäl atl kräva doktorsexamen,
då arbetsuppgifterna främst är av administrativ karaktär. Erfarenhet och lämplighet
för angivna arbetsuppgifter bör vara utslagsgivande vid Ijäns-telillsältningen.
Kostnader,
som är förenade med institutionernas åtaganden för arbete utanför
institutionerna, bör belasta den verksamhet som servicen omfattar. Då lärare
eller forskare engageras i t. ex. kursgivning, försöks-och utvecklingsarbete
inom skolväsendel, konsult- och experluppdrag för myndigheter bör således
kostnaderna för sådana åtaganden bestridas av uppdragsgivaren. Därvid bör också
beaktas de kostnader som är förenade med administration, utnyttjande av
biträden och utmstning inom institutionen.
2.1.3
Organisation m. m.
De
pedagogiska institutionerna vid universiteten har tiUkommit i samband med
professurer i ämnet. F. n. finns sådana institutioner vid samtliga universitet.
Vid Umeå universitet finns en särskild organisatorisk anordning på så sätt all
professorn i pedagogik vid lärarhögskolan också svarar för utbildning och
forskning i pedagogik vid universitetet.
Lärarhögskolinslilutionema
har tillkommit för pedagogikutbildning och pedagogiskt forsknings- och
utvecklingsarbete fraraför aUt inom de områden som berörs av högskolomas
lärarutbildning, dvs. den obligatoriska skolan och dess gymnasiala
påbyggnader. De pedagogiska institutionerna vid lärarhögskoloma är enligt pedagogikulredningen
av vital betydelse såväl för lärarutbildningen som för utvecklingen av vårt
lands
Prop. 1971:38 15
skolväsen.
Genom kontakterna med skolöverstyrelsen har arbetet vid institutionerna kunnat
länkas in på för utbildningsväsendet aktuella problemfall, och forskningen har
å sin sida tiUfört de centrala skolmyndigheterna värdefulla rön. En
förutsättning för fortsatt gynnsam utveckling i dessa avseenden är alt
institutionerna får behålla sin centrala ställning inom lärarhögskolorganisationen.
Av stor betydelse för
utvecklingen av lärarhögskolinslilutionema har anknytningen lill universiteten
varit. Professor och bittädande professor vid lärarhögskola är medlem av den
samhällsvetenskapliga fakulteten vid universitetet och skall fuUgöra viss del
av sin undervisning som universitetsundervisning. Förläggningen av
didaktisk-metodisk utbildning i pedagogik vid universiteten i Lund, Göteborg
och Stockholm lill lärarhögskolorna i Malraö, Göteborg resp. Stockholra har
också främjat lärar-högskolinslilutionernas samverkan med universiteten. Universitetens
pedagogiska institutioner kommer även i fortsättningen atl ha betydelsefulla
uppgifter inom skolforskningen. Under senare år har också vuxit fram andra
viktiga arbetsområden för dessa institutioner. Sålunda ingår pedagogik som en
viktig komponent i psykologulbildningen. Vidare ingår pedagogik som ämne i
utbildningslinje 5 vid filosofisk fakultet tillsammans med sociologi och andra
samhällsinriktade ämnen. Institutionerna har också på flera orter åtagit sig
pedagogisk utbildning av universitetslärare.
Institutioner
inom universiteten kan för vissa gemensamma angelägenheter bilda en inslilutionsgrupp.
De för gruppen gemensamma angelägenheterna handhas därvid av ell instilutionsgruppskollegium
och en institulionsgruppsprefekt. Pedagogikulredningen föreslår all principerna
för inslilutionsgrupp tiUämpas på de pedagogiska institutionerna vid
universitet och lärarhögskola. Därvid utgör universitelsinslilu-tionen och lärarhögskolinstitutionen
två institutioner, som för handhavandet av gemensamma angelägenheter
tillsammans bildar en inslilutionsgrupp för pedagogik. Utredningens förslag
innebär vidare, att Kungl. Maj:t föreskriver vilka ärenden som skall handläggas
som gemensamma angelägenheter. Enligt utredningens mening bör man därutöver, allt
efter de lokalaförulsättningarna, till gemensamraa inslitulionsgrupps-angelägenheter
kunna hänföra även andra angelägenheter än dem som Kungl. Maj:t angett. Graden
av samordning bestäms av de speciella förhållandena på varje studieort.
Pedagogikutredningen
beskriver den föreslagna organisationen på följande sätt. I utgångsläget
betraktas universitets- och lärarhögskolinstitutionen som två separata
institutioner, varvid till universiletsinslilutio-nen hänförs sådant som enligt
universiletsstadgan ankommer på universitetsinstitutionen och till lärarhögskolinstitutionen
sådant som enligt lä-rarhögskolstadgan åvilar institution vid lärarhögskola.
För universitets-
Prop. 1971:38 16
sektorn
tillförs institutionen personal och materiella resurser enligt vad som gäller
för universitetet. Lärartjänster och forskartjänster uppförs på universitetets
stat. Tillsättning sker enligt bestämmelserna för universitet och löner
utbetalas av universitetet. Beräkning och tilldelning av personal och
materiella resurser för lärarhögskolseklorn sker enligt vad som gäller för
lärarhögskola. Lärare m. fl. anställs vid lärarhögskolan. Vid tillsättning
tillämpas lärarhögskolstadgan och lön utbetalas av lärarhögskolan. Anslag för
forskning som getts av skolöverstyrelsen, universitetskanslersämbetet,
forskningsrådet rn. fl. förvaltas av det lärosäte, tUl vUkel den enskilde
forskaren eller institutionen som ansvarar för projektet hör. Varje institution
fungerar som en separat enhet utom i de frågor som definierats som gemensamma inslilutionsgruppsangdä-genheler.
Den lägsta graden av samordning bör tiUämpas, där institutionerna är lokalmässigl
vilt skilda. De gemensamma angelägenheterna som enligt utredningen bör
förekomma i detta faU är a) viktigare frågor rörande forskningen vid
institutionerna, b) forskarutbildning, c) studieplaner och andra viktigare
frågor rörande utbildningen i pedagogik för filosofisk grundexamen och för
lärarutbildning, d) förslag till årliga anslagsframställningar. I sådana fall
då universiletssektorns och lärar-högskolsektorns hela verksamhet handläggs
genom instilulionsgmpps-kollegiel anser utredningen alt de två institutionerna
i den praktiska verksamheten kommer alt kunna fungera som en enda institution.
Utredningen anför vidare
följande. Både personal och materiella resurser för forskning i pedagogik är
begränsade och behöver användas på bästa möjliga sätt. Detta gäller för såväl
de kvalificerade forskarna som de experter och konsulter som behövs för
forskningsverksamheten. Forskningsinriktningen behöver avvägas med hänsyn till
behov och möjligheter att säkerställa erforderliga resurser. Därför bör
viktigare frågor angående forskningsprojektering och forskningens inriktning
alltid handläggas som gemensam instilutionsgruppsangelägenhel. Forskarutbildning
bör ges med utnyttjande av såväl institutionernas fast anställda forskare som kvaUficerade
projektanslällda forskare och bör alllid utgöra en gemensam angelägenhet. Det
är därvid självklart atl viss del av forskarutbildningen lämpligen förläggs
till lärarhögskolan, viss del lill universitetet. Det är vidare av stor vikt
alt det finns en sammanhängande utbildning från grundläggande lärarutbildning
vid lärarhögskola tiU forskamtbildning i pedagogik.' När avståndet mellan
universitetsinstitutionen och lärarhögskoUnslilutionen är stort uppfylls detta utbildningskrav
bäst genom atl det lill lärarhögskolinstitutionen förläggs
universitetsutbildning i pedagogUc (gmndläggande utbildning vid fUosofisk
fakultet samt forskarutbildning). Om institutionerna ligger i omedelbar
anslutning till varandra spelar förläggningen till den ena eller andra lokalen
mindre roll. Denna fortsatta pedagogikutbildning för lärare kan ej ses isolerad
från annan pedagogikutbUdning, t. ex. för ulbUdningsplanerare och undervis-
Prop. 1971:38 17
ningsleknologer.
Utredningen har därför funnit, all all utbUdning i pedagogik för filosofie
kandidatexamen bör utgöra gemensam instilutionsgruppsangelägenhel. Della
gäller även utbildningen i pedagogik för psykologexamen. Härför talar bl. a.
anknytningen lUl speciallärar-ulbildningen vid lärarhögskolorna samt
möjligheterna alt skapa miljöpraktik och tillämpat psykologarbele i anslutning
till lärarhögskolans verksamhet. Den grundläggande lärarutbildningen kan tyckas
ligga mera exklusivt inom lärarhögskolornas intressesfär, men även här finns skäl
atl viktigare utbildningsfrågor handläggs gemensamt, bl. a. anknytningen
mellan lärarutbildning och fortsatta pedagogikstudier samt viss gemensam
disposition av lärarkrafter. Utredningen har därför funnit att studieplaner för
lärarutbildning bör vara en gemensam instilutionsgruppsangelägenhel.
Med
hänsyn till arten av de gemensamma angelägenheterna (gmndläggande utbildning
vid filosofisk fakultet saml forskarutbildning m. m.) föreslås dels atl inslitulionsgruppen
skall slå under konsistoriets tillsyn, dels att konsistoriet i ärende om
tillsyn av inslilutionsgrupp skall samråda med lärarhögskolans rektor.
Utredningen finner det även ändamålsenligt att prefekten vid resp. institution
adjungeras som ledamot i fakultet resp. lärarråd vid ärenden som gäller
pedagogiska institutionernas verksamhet.
Personalen
vid lärarhögskolinstilulion och universitelsinslitulion bör i viss ulsttäckning
kunna tjänstgöra över institutionsgränserna. Detta gäller såväl undervisare och
forskamlbildare som övrig personal. Om icke utbildning eller forskning är lokalmässigl
samordnad är det givelvis ändamålsenligt all personalen har sill huvudsakliga
arbete förlagt till den institution, där den har sin anställning. Eftersom
såväl forskarutbUdning som andra viktiga utbildningsfrågor är gemensamma instilu-tionsgruppsangelägenheler
är det också självklart, all man vid planeringen av utbildningen lar hänsyn
till vUka personer som lämpligen bör ansvara för resp. ulbUdningsmoment.
Utredningen föreslår all tjänstgöringsskyldighet vid båda institutionerna
föreskrivs för all personal vid dessa. För atl underlätta ett sådant
arrangemang med tjänstgöring vid både universitet och lärarhögskola bör
åtgärder vidtas för atl så långt som möjligt ekvivalera behörighels- och tjänstgöringsbestämmelser.
Planering
av lokaler för de pedagogiska institutionerna är beroende av en mängd oUka
faktorer. De studerande kan ha behov av alt nå annan undervisning paraUellt med
pedagogikstudierna. Så är fallet i lärarhögskolans utbildning, där eleverna
studerar flera ämnen paraUellt t. ex. ämnessludier och metodik i olika ämnen samt
pedagogik. Av betydelse i detta sammanhang är också behovet alt samordna
utbildningen i pedagogik med annan utbildning. Lärarhögskolornas studieplaner
är uppbyggda kring en djupgående samverkan mellan
2
Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 38
Prop.
1971:38 18
framför
allt pedagogik, melodUc och praktisk utbUdning. Därför kan pedagogikundervisningen
i lärarutbildningen knappast i någon större utsträckning vara lokalmässigt
skild från den övriga utbildningen vid lärarhögskolorna. Vidare har
pedagogikutbildningen behov av alt Ugga i närheten av de utbildningsanstalter
och institutioner där demonslrations-och auskullalionsmöjligheter erbjuds och
där tillämpningsuppgifter kan genomföras. Universitetsinstitutionerna har i
sistnämnda avseende elt likartat behov som lärarhögskolorna, men genom att de studerandes
arbetstid helt kan disponeras av pedagogikinslilutionen är närhelskravet ej så
påträngande som vid lärarhögskoloma. För samverkan med forskare vid andra
institutioner, närheten till forskningsfältet och service gentemot
försöksverksamhet har förläggningen mindre betydelse.
Ett
rationellt och ändamålsenligt utnyttjande av resurserna på orten är ett viktigt
krav på den organisatoriska lösningen. En gemensam användning av materiel och
hjälpmedel, serviceinstitutioner och bibliotek samt av kanslipersonal förulsätler
gemensamma lokaler eller lokaler som ligger nära varandra. Därför bör man
enligt utredningen vid nyplanering av pedagogiska institutioner alllid sträva
efter gemensamma eller intill varandra liggande lokaler. Om ej allvarliga ölägenheter
uppslår kan man också, om inslilulionslokalerna befinner sig på rimligt avstånd
från varandra, länka sig en annan funktionell lösning av lokalernas utnyttjande
än efter instilulionslinjer, t. ex. så alt all undervisning på lägre stadier
förläggs lill den ena institutionens lokaler och all forskning och
forskarutbildning till den andra institutionens lokaler.
Om gemensamma lokaler
finns bör förvaltningen av lokaler, materiel, hjälpmedel, bibliotek m. m. vara
gemensamma inslilutionsgruppsange-lägenheter. För gemensamma inslilulionsgruppsangdägenheler
kan varje institution behöva avsätta viss del av sill driflkostnadsanslag. För
sådana angelägenheter, som ej angetts som gemensamma svarar resp. institution
självständigt. Om förutsättningar för gemensam förvallning saknas bör lokalerna
och serviceanordningarna enligt utredningen förvallas separat av varje
institution.
Den
pedagogiska forskningen och utbUdningen i Sverige behöver kunskaper om
forskning och utvecklingsarbete i andra länder. Möjligheterna alt få en
effektiv dokumentation av utiändskt pedagogiskt forsknings- och
utvecklingsarbete är således av stor betydelse för belysningen av vårt eget
lands pedagogiska problem. Spridningen av information angående det pedagogiska
forsknings- och utvecklingsarbetet i Sverige är vidare av utomordentlig
betydelse för all delta arbete skall kunna främja utbildningsväsendets
utveckling i vårt eget land.
Pedagogisk
litteratur och annan dokumentation i pedagogik finns i Sverige lUlgänglig vid
de vetenskapliga biblioteken på universitetsorterna saml vid de aUmänna
biblioteken, folkbiblioteken och olika skolors
Prop. 1971:38 19
bibliotek.
Dessutom finns elt specialbibliotek för ämnesområdet, nämligen statens psykologisk-pedagogiska
bibliotek i Stockholm. Härtill kommer lärarhögskolornas bibliotek.
För det pedagogiska
forsknings- och utvecklingsarbetet i Sverige finns ingen central dokumentation.
Vissa sammanstäUningar av den svenska forskningen och forskningsrapporterna
görs dock. Pågående svensk skolforskning som finansieras genom
skolöverstyrelsen redovisas årligen i en projeklkatalog. Sedan år 1969 utger även
universitetskanslersämbetet en projeklkatalog för det universiletspedagogiska
forsknings- och utvecklingsarbetet. Statens råd för samhällsforskning
publicerar årligen en katalog över avslutade undersökningar med sammandrag av
forskningsrapporter, som färdigställts vid universitets- och högskolinstilutio-nerna
för pedagogik och psykologi. Detta oaktat torde det vara så atl en mycket
betydande del av forsknings- och utvecklingsarbetets resultat ej når fram till
flera väsenlliga avnämargrupper.
De analyser som
utredningen har låtit utföra visar behov av två olika typer av funktioner, dels
dokumentation, dels informationsverksamhet. Dokumentalionsbehovel går att
precisera klarast i avseende på forskarnas och forskningens behov. Utredningen
är medveten om all i samband med nästan all pedagogisk forskning utförs ett
omfattande lillera-tursökningsarbele. Detta får ses som en nödvändig del i en
rationellt bedriven pedagogisk forskning. Vid den mera individuellt bedrivna forskningen
gör ofta forskaren själv en mycket omfattande litteraturgenomgång. I samband
med projektorganiserad uppdragsforskning avdelas ofta en assistent till all
under en kortare eller längre tid arbeta med dokumentationsinsamling.
Utredningen har övervägt möjligheterna alt vid varje pedagogisk
forskningsinstitution ha en särskild dokumentationstjänst. Fördelarna med ett
sådant arrangemang skulle vara främst vederbörandes nära kontakt med forskarna.
Det torde emellertid f. n. vara av större betydelse atl få en dokumenlationsservice
som är knuten till en central, där del finns en stor mängd lagrad
dokumentation och som har väl etablerade kontakter med utländska
dokumentations-organ. Utredningen föreslår därför en lill statens psykologisk-pedagogiska
bibliotek knuten dokumenlationsservice. Därvid förutsätts alt specialbiblioteket
finns kvar, även om det organisatoriskt skulle samordnas med andra bibliotek.
Om så ej skulle vara fallet, behövs nämligen väsentliga resursförstärkningar
på annat håll. Omfattningen och formerna för en sådan dokumentationsservice är
emellertid svåra att förutse. Därför bör verksamheten ej ges definitiv form,
förrän man genom försöksverksamhet vunnit tillräcklig erfarenhet. För en försöksulformad
verksamhet talar också vissa dokumentationstekniska problem. Generella
grundvalar för vetenskaplig informations- och dokumentationsverksamhet med utnyttjande
av moderna tekniker behöver utarbetas. Beslut om vilken teknik som skall
användas behöver fattas. Dessutom bör dokumentations-
Prop. 1971:38 20
systemet
medge överföring tUl och från olika internationella system. Statskontoret håUer
f. n. på att pröva olika modeller för hur de vetenskapliga huvudbiblioteken
och institutionsbiblioteken skall kunna samarbeta och hur tillgängliga
resurser bättre och mer översiktUgl skall kunna utnyttjas. En försöksverksam.het
bör utformas så alt den kan utvärderas innan beslut fattas om en fast
organiserad dokumentationsservice. Utvärderingen bör ske inom ramen för
skolöverstyrelsens eller universitetskanslersämbetets pedagogiska forsknings-
och utvecklingsarbete. Utredningen föreslår för denna försöksverksamhet all lill
all börja med medel ställs till förfogande för anställande av en dokumentalisl
vid statens psykologisk-pedagogiska bibliotek fr.o.m. den 1 juli 1971.
Utredningen
har funnit atl det också föreligger ett myckel starkt behov av en utbyggd, mer
lättillgänglig information om pedagogiskt forsknings- och utvecklingsarbete,
främst då det som bedrivs i Sverige. Olika lösningar kan tänkas, t.ex. en redaktörstjänst.
Redaktörens uppgifter skuUe bestå i all samla in information om pågående eller
nyss avslutad forskning och sedan transponera informaiionen för spridning till
skUda avnämargrupper. Svårigheter lorde emeUertid föreligga atl i en och samma
person förena den kompetens som fordras för alt sälla sig in i vilt skilda
forskningsprojekt och olika avnämargruppers informationsbehov. Såväl skolöverstyrelsen
som universitetskanslersämbetet har till uppgift all sprida information om del
pedagogiska forsknings- och utvecklingsarbetet inom resp. verks ansvarsområde.
F. n. övervägs inom verken formerna för en intensifiering av denna informationsverksamhet.
Utredningen avstår därför från att framlägga förslag i denna fråga och
begränsar sig till all understryka behovet av en väl anpassad
informationsverksamhet kring pedagogiskt forsknings- och utvecklingsarbete. Det
ankommer även på statens råd för samhäUsforskning och de enskilda pedagogiska
institutionerna all ge denna information.
2.2
Remissyttrandena
2.2.1
Pedagogiskt forsknings- och utvecklingsarbete
Skolöverstyrelsen
anser att forskning rörande metoder för målformulering och läroplansulformning
samt utvärderande mätningar är särskilt angelägna områden för omedelbara
insatser, liksom frågor om lärarlämp-lighet och lärarurval. Ell annat viktigt
forskningsområde är metoder för diagnostisering av elevens studieförulsättningar
som underlag för en fortsatt individualisering av undervisningen, inte minst
inom vuxenutbildningen och invandrarundervisningen. Överstyrelsen betonar även
vikten av forskning kring effektiva undervisningsmedia. Överstyrelsen in-
Prop. 1971:38 21
stämmer
vidare i utredningens bedömning av behovet av yrkespedagogisk forskning och
menar, all en successiv upprustning av forskningens resurser i ökad omfattning
bör komma den yrkesinriktade utbildningen lill godo. Behovet av yrkespedagogisk
forskning understryks även av TCO och LO. Slöjdlärarseminariet och Teckningslärarinstitutet
framhåller alt del behövs pedagogisk forskning i estetisk-prakliska ämnen.
Socialstyrelsen poängterar behovet av en utökad barnpsykologisk forskning. LUK
betonar viklen av forskning kring hela den pedagogiska processen alltifrån
förskola liU vuxenutbildning. TCO finner det angeläget alt sambandet mellan
vissa miljöfaktorer och utvecklingsförlopp tas upp av forskningen, varvid elt
viktigt forskningsområde anses vara effekterna av institutionsvård i olika
former. LO och SAF betonar viklen av en satsning på forskning avseende
vuxenpedagogiska frågor.
Flertalet
remissinstanser instämmer i utredningens förslag beträffande organisationen av forskarutbildningen.
Skolöverstyrelsen konstaterar all brislen på handledare f. n. måste betraktas
som ell av de aUvarligaste hindren för en fortsatt utbyggnad av skolforskningen.
De av utredningen föreslagna åtgärderna för alt öka skolforskningen förutsätter
alt handledarresurserna snabbt byggs ut. Överstyrelsen instämmer i förslaget
alt kvalificerad personal inom uppdragsforskningen skall engageras inom
forskarutbildningen. EnUgt överstyrelsen är det önskvärt all ämbetsverket
bemyndigas att under vissa omständigheter treårsförordna extra biträdande
professor som vetenskaplig ledare för grupper av projekt inom ramen för
uppdragsforskningen. Utredningens uppfattning all institutionerna för pedagogik
vid de större lärarhögskolorna bör engageras i forskarutbildning och atl
förskoleseminarier, yrkespedagogiska institut m.m. bör anknytas lill
läroanstalter med forskningsinstitutioner delas av det stora flertalet
remissinstanser.
Utredningens förslag att pedagogiskt
forsknings- och utvecklingsarbete skall förläggas till de pedagogiska
institutionerna vid lärarhögskolor och universitet tillstyrks av
remissinstanserna. Skolöverstyrelsen delar utredningens bedömning atl
uppdragsforskning' vid de pedagogiska institutionerna i ulbUdningsfrågor även
kommer att beställas av enskilda förelag, t. ex. läromedelsproducenter. För
reglering av denna verksamhet vid lärarhögskolorna bör enligt överstyrelsen samma
principer gälla som för universiteten. Överstyrelsen föreslår vidare atl en
långtidsbudget, alternativt planeringsramar, upprättas för pedagogiskt
utvecklingsarbete i analogi med vad som gäller för skolbyggnadsverksamheten.
Lärarhögskolan i Malmö påpekar all även de mindre lärarhögskolornas
institutioner bör kunna komma i fråga för uppdragsforskning. TCO framhåller
att problem vad gäller anställningstrygghet ra. m. kan uppstå för berörd
personal vid en utbyggd uppdragsforskning, där enbart arvodesansläUning
tillämpas.
Beträffande
den barnpsykologiska forskningen an-
2*
Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 38
Prop. 1971:38 22
ser
skolöverstyrelsen och LUK att verksamheten vid det barnpsykologiska institutet
i Stockholm helt bör integreras med lärarhögskolan i Stockholm. Socialstyrelsen,
som förutsätter alt den barnpsykologiska forskningen särskilt uppmärksammas
vid den av utredningen föreslagna resursförstärkningen på det pedagogiska
området, instämmer i utredningens förslag beträffande del barnpsykologiska
forskningsinstitutets organisatoriska status. SACO och SR anser att
barnpsykologiska forskningsinstitutet bör omvandlas antingen till ett
fristående institut eller liU en självständig institution vid universitet eller
lärarhögskola.
Skolöverstyrelsen
finner förslaget om forskningsstalioner intressant. Vid lokalplanering för
sådana stationer bör emellertid enligt överstyrelsen önskemålet om en nära
integration med befintliga eller planerade pedagogiska institutioner såvitt
möjligt tillgodoses. Institutionernas basresurser i fråga om bibliotek,
databehandling, intern television, kopiering m. m. bör kunna utnyttjas av forskningsslalionerna.
Planering av lokaler för forskningsstationer i samband med ny- eller
tillbyggnad av lärarhögskola eller universitelsinslitulion anses därför
angelägen.
TCO
och SACO tiUstyrker utredningens förslag liU utbyggnad av antalet forskartj änster
men påpekar alt därutöver medel behövs för extra ordinarie docenttjänster och
forskarassistenttjänster och alt resurser måste ställas till förfogande för
ökad uppdragsforskning. TCO ra. fl. framhåller atl en resursförstärkning måste
ske också vad avser assistent- och bilrädespersonal.
LUK
föreslår inrättandet av ett pedagogiskt forsknings- och planeringsråd, knutet
till UtbUdningsdepartementet. Rådel avses svara för mer långsiktiga bedömningar
av angelägna forskningsprojekt.
2.2.2
Pedagogisk utbildning m. m.
SACO
och TCO delar utredningens principiella uppfattning alt all läramtbildning på
en ort bör ha ankn5ftning tiU en pedagogisk forskningsinstitution. Enligt
skolöverstyrelsen kommer den samordning av pedagogikulbildningen för blivande
lärare på en viss studieort, som utredningen förordar, enligt verkets planer
att successivt förverkligas under 1970-talet. Överstyrelsen understryker vidare
behovet av en samordning av universitetens och lärarhögskolornas pedagogikutbildning
så att övergång till fortsalla studier i pedagogik vid filosofisk fakultet underlättas
för lärare. Förslaget om partiell utbildning i pedagogik i form av delar av en
studiekurs tillstyrks. Enligt lärarhögskolan i Stockholm arbetar pedagogiklärama
vid lärarhögskolan i team tUlsammans med metodiklärare med anknytning tUl resp.
utbildningslinje. En alltför stark samordning mellan pedagogikutbildning vid
lärarhögskola och universi-
Prop. 1971:38 23
let
anses därför kunna äventyra den yrkesutbildningskaraklär, som bör utmärka
pedagogikämnet som kärnämne i lärarutbildningen. En för långt gående samordning
av bl. a. studieplaner sägs också kunna fjärma pedagogiken från lärarhögskolans
övriga ämnen.
Skolöverstyrelsen biträder
utredningens förslag om en försöksverksamhet med ä ran e srae t o di s k
forskarutbildning. I samband med försöksverksamheten anses bl.a. frågorna om melodiklektorernas
medverkan vid handledningen och om utbildningens längd böra prövas. Adekvat
handledning måste komma lill slånd om del ska bli möjUgt alt dra några säkra
slutsatser av försöksverksamheten. Enligt lärarhögskolan i Göteborg är det inle
lämpligt alt påbörja en ämnesmelodisk forskarutbildning omedelbart efter
genomgång av praktisk-pedagogisk utbildning. Om en termins verksarahet sora prakliklärare
raed nedsatt tjänstgöringsskyldighet skuUe utgöra den enda praktiska
förtrogenheten med undervisningsproblem, anses erfarenhetsbasen bU alltför
liten. För att en forskarutbildning inom det melodiska området skall få
påbörjas anses praktisk verksamhet om minst elt och ett halvt års lärartjänst
böra krävas utöver praktikterminen, dvs. vad som krävs för all få ordinarie
tjänst som lärare. Lärarhögskolan i Uppsala anser atl utbildningens syfte att ge
kompelens tiU lektorstjänst vid gymnasium nödvändiggör all ämnes-förettädaren
vid universitetsinstitutionen får samma handledarslällning sora handledaren
från den pedagogiska institutionen. Inriktningen på ämnesmetodiska problem
kräver därjämte att det finns en lektor i ämnesmetodik som handledare. Den
sistnämnde anses böra handleda under terminerna 3 och 4, då en kompletterande
ämnesmetodisk studiekurs föreslås anordnad, saml under del följande
avhandlingsarbetet. Ehuru handledning och betygssättning anses böra utföras av
en trojka, bör dock den pedagogiska institutionen vara huvudman för
utbildningen till följd av att dels utbildningen leder frara till doktorsexamen
i pedagogik, dels anslag för forskning administreras av pedagogiska
institutionen. Enligt universitetskanslersämbetet bör den föreslagna
ämnesmelodiska utbildningen prövas i begränsad omfattning. Rektorsämbetet vid
universitetet i Uppsala anser atl föreslagen doktorsexamen i pedagogik med ämnesmelodisk
inriktning inle kan ge kompetens lUl universitelsleklorat vare sig i pedagogik
eller resp. universitetsämne. SACO och SR anser alt ämnesstudierna bör bli
grundligare än vad utredningen föreslår.
Skolöverstyrelsen
understryker behovet av utbildning för bl. a. utbildningsplanering och framhåUer
del angelägna i att underlätta för redan yrkesverksamma personer att genomgå DYRK-kursen
i utbUdningslek-nologi.
Vad
gäUer de uppgifter av servicekaraktär utanför institutionerna som utredningen
talar om anser skolöverstyrelsen att uppgifterna bör fullgöras inom ramen för
vederbörande tjänstemans tjänstgöringsskyldighet och att ersättning för
uppdragen bör tillfalla univer-
Prop.
1971:38 24
sitet eller lärarhögskola och förvaltas enligt de regler
som gäller för uppdragsforskning enligt universitetskanslersämbetets
anvisningar.
2.2.3 Organisation m. m.
Skolöverstyrelsen tillstyrker utredningens organisalionsförslag
innebärande en inslilutionsgrupp för institutionerna för pedagogik vid
lärarhögskola och universitet. Styrelsens ordförande, fyra skolråd samt föredraganden,
vilka förordar samarbetsformer som är mindre tvingande än utredningsförslaget,
anmäler avvikande mening. Av berörda lärarhögskolor anser lärarhögskolan i
Stockholm att den föreslagna samordningen innebär betydande svårigheter för
beslutsprocessen och kan leda tUl sådana kompromisser beträffande studieplaner
och utbUdning, alt del blir lill men för undervisningen vid såväl
universitetsinstitution som lärarhögskola. I stället för utredningsförslaget
bör tentamen i pedagogik för filosofie kandidatexamen saml doktorsexamen i
pedagogik kunna avläggas vid lärarhögskola. Lärarhögskolan i Göteborg menar
all uppgifter som direkt avser grundläggande lärarutbildning oavkortat måste lillhöra
och administreras av lärarhögskolorna. Alt institutions-gruppen skall stå under
konsistoriets tillsyn kan därför inle generellt tillstyrkas. En viss grad av
samverkan, sladgeenligt fastställd, anses dock vara en riktig anordning.
Lärarhögskolan i Malmö ställer sig positiv lUl samverkan och samarbete mellan
olika pedagogiska och ämnesmetodiska institutioner samt mellan institutionerna
i ämnesmelodik och universitetsinslitutionerna i skolämnena. Men högskolan vill
å andra sidan framhålla atl en sådan samverkan inte får leda lUl uniformering
av forskning och undervisning. Med bibehållande av institutionernas särprägel
och specialinriktning anses det vara elt inslilutionsgrupps-kollegiums uppgift
alt så långt möjligt underlätta studerandes och forskares övergång från den
ena institutionen till den andra. Undervisare eller forskare raed viss
specialitet bör kunna samulnylljas av båda institutionerna. Lärarhögskolan i
Uppsala, som finner del olyckligt all huvudmännen inte har samma inflytande
över inslitulionsgruppen, föreslår alt institutionsgruppskollegiel ersätts med
en samrådsgrupp vars medlemmar utses av resp. institution och vars ordförande
väljs för ett år i sänder, varvid personvalet växlar mellan institutionerna. Samråds-gmppen
förutsätts därvid ha samma uppgifter som inslitutionsgmpps-kollegiet med del
undanlaget att formella beslut ej fattas. Besluten avses bli slutgiltigt
fattade av resp. instilutionskollegium. Lärarhögskolan i Umeå finner
utredningens organisationsmodell användbar för Umeås del. Lärarhögskolan i
Linköping har för den egna orten i storl intet att invända mot utredningens
förslag.
Mot bakgrunden av lokalförhållandena på olika orter
understryker universitetskanslersämbetet starkt angelägenheten av en flexibel organi-
Prop. 1971:38 25
sation.
Ämbetet förordar därför den modifikationen i utredningsförslaget alt
uppgifterna för inslilutionsgrupp av detta slag faststäUs av ämbetet i samråd
med skolöverstyrelsen eUer efter bemyndigande av ämbetsverken av konsistoriet
i samråd med lärarhögskolans rektor. Den samhällsvetenskapliga fakulteten vid
universitetet i Uppsala menar alt ett nära sammankopplande av pedagogikinslilulionerna
vid universitet och lärarhögskola medför risk för atl forskningen ensidigt
inriktas mot skolans behov. Den samhällsvetenskapliga fakulteten vid universitetet
i Lund finner alt den föreslagna institutionsgruppens kompetensområde bör
omfatta endast forskning och forskarutbildning. Den samhällsvetenskapliga
fakulteten och den pedagogiska institutionen vid universitetet i Göteborg vill
med hänsyn till det dubbla huvudmannaskapet tillstyrka utredningsförslaget i
dess huvuddrag. Den samhällsvetenskapliga fakulteten vid universitetet i
Stockholm har uppfattningen att de gemensamma uppgifterna måste begränsas till
a) viktiga frågor rörande forskningen inom de områden, där båda institutionerna
bedriver forskning, b) motsvarande delar av forskarutbildningen, c) principiella
frågor rörande utbildningens innehåll i grundexamen och i psykologexamen. Den
samhällsvetenskapliga fakulteten vid universitetet i Umeå finner det tungrott
alt studieplanerna för t. ex. läramtbUdningen vid lärarhögskolan skall
behandlas även i universitetets olika instanser. Statskontoret, statens råd för
samhällsforskning, SACO, SR och TCO tiUstyrker utredningens
organisationsförslag i dess huvuddrag. Enligt SFS finns det anledning att
förmoda atl en närmare integrering kommer alt försvåras av att de båda
institutionerna har olika huvudmän. Della talar för ett gemensamt
huvudmannaskap. Den kontakt som den barnspyko-logiska forskningen behöver med
de pedagogiska institutionerna vid såväl lärarhögskola sora universitet bör
enligt socialstyrelsen kunna tillgodoses genom det gemensamma inslilutionskoUegium
som utredningen föreslår skaU bUdas för de pedagogiska institutionerna vid
universitet och lärarhögskola på en studieort. Barnstugeutredningen
understryker hur viktigt det är att utveckla den barnpsykologiska forskningen
genom bl. a. en effektiv organisation av det slag som föreslås av utredningen.
Pedagogikutredningens förslag anses kunna leda tUl all det blir mera av tvärvetenskaplig
forskning på det barnpsykologiska området än tidigare. LUK delar utredningens
uppfattning all frågan huruvida den barn- och ungdomspsykologiska forskningen
förläggs i anslulning tiU universitets-eUer tUl lärarhögskolinstitutionerna inle
är av central betydelse. Såsora utredningen föreslagit bör inrättas institulionsgruppskoUegier
för gemensamma angelägenheter, även om LUK inte betraktar della som en lösning
på sikt. LUK har funnit alt fackseminarierna i sin nuvarande form bör upphöra
och i stället utnyttjas i form av ämnesinslilutioner som knyts tiU
universiteten och att det därför är naturligt med en sammanslagning av all
pedagogisk forskning förlagd tiU universitetsenhelernas
Prop. 1971:38 26
pedagogiska
institutioner. Den nära kontakt, som pedagogikundervis-ningen och det
pedagogiska forsknings- och utvecklingsarbetet måste ha raed övriga koraponenter
i läramtbUdningen, främst metodik och praktik, försöks- och demonslralionsverksamhel,
fortbildning m. m., måste dock bevaras.
Byggnadsstyrelsen
anför beträffande lokaler för de pedagogiska institutionerna på de fem
universitetsorterna och i Linköping bl. a. följande. Under år 1971 beräknas stockholmsuniversile-tets
pedagogiska institution flytta ul till Frescati. Med hänsyn till all nuvarande
tomt för lärarhögskolan i Stockholm är begränsad överväger styrelsen i anslulning
lill projekteringsuppdrag från Kungl. Maj:l beträffande om- och lillbyggnad av
de nuvarande lokalerna atl föreslå en omlokalisering av denna högskola lill
Frescati eller dess när-hel. Om- och nybyggnaden för lärarhögskolan m. m. i Uppsala
i kvarteret Seminariet skaU enligt beslut av Kungl. Maj:l bl. a. omfatta för
lärarhögskolan och universitetet gemensamma lokaler för ämnet pedagogik.
Vidare projekterar styrelsen en nybyggnad för lärarhögskolan ra. m. i Linköping
på Vallaområdet, dit också högskolenhelens lokaler avses bli förlagda.
Styrelsen har lill Kungl. Maj:t överlämnat ett förslag till byggnadsprogram för
utbyggnad för icke-laborativa institutioner ra. m. i Lund, inkl.
universitetets pedagogik. Styrelsen projekterar en om- och tUlbyggnad av
lärarhögskolan i M a 1 m ö. I lUlbygg-naden ingår lokaler för lärarhögskolans
pedagogik. Styrelsen projekterar vidare nybyggnad i Mölndal för lärarhögskola m.
m. i Göteborg. I uppdraget innefattas lokaler för universitetets pedagogiska
institution. Slutligen har Kungl. Maj:t uppdragit ål styrelsen all projektera
nybyggnad för lärarhögskolan m. m. i Umeå på universitetsområdet. I nybyggnaden
skall bl. a. inrymmas för lärarhögskolan och universitetet gemensamma lokaler
i pedagogik. Enligt styrelsen är förutsättningarna för en lokalmässig
integration mellan lärarhögskolornas och universitetens pedagogik goda med
undantag för området Lund/Malmö. De nya lokaler som planeras för de
pedagogiska institutionerna anses till övervägande delar kunna tas i bmk under
år 1974.
Den
föreslagna försöksverksamheten i fråga om dokumentation vid statens psykologisk-pedagogiska
bibliotek bör enligt skolöverstyrelsen utformas så att även avnämarbehov inom
central och regional skolförvaltning beaktas. Del anses lämpligt att statens psykologisk-pedagogiska
bibliotek tillförs sådana resurser att försök med dokumentationsservice via ADB
kan planeras och erhåUas inom överskådUg tid. En brett upplagd
försöksverksamhet bör enligt överstyrelsen startas med en central arbetsgrupp
förlagd till statens psykologisk-pedagogiska bibliotek och dokumentalister vid
de större pedagogikinstitutionerna. Verksamheten bör ankn34a tUl
internationellt arbete på området. Den inforraationsverksamhet kring
pedagogiskt forsknings- och utveck-
Prop. 1971:38 27
lingsarbete
sora utredningen föreslår bör enligt överstyrelsen tillgodoses genom flera
olika åtgärder. En förstärkning av de lokala resursema vid lärarhögskolorna för
en effektivare informationsspridning anses vara möjlig, om vissa redaktionsuppgifter
och distribulionsuppgifler sammanförs till en person vid den pedagogiska
institutionen. Även centralt kan viss information spridas av överstyrelsen om
den skolforskning, som verket själv initierat. Överstyrelsen avser återkomma
till dessa frågor i samband med de årliga anslagsframställningarna för
pedagogiskt forsknings- och utvecklingsarbete. Statskontoret framhåUer, mol
bakgrund av erfarenheterna från översynen av de vetenskapliga biblioteken,
betydelsen av en aktiv dokumenlationsservice tUl bibliotekens nyttj are, i della
fall närmast forskare och lärare inom ämnesområdena pedagogik och psykologi.
Utvecklingen tyder på all specialbibliotekens uppgifter alltmer koraraer att
inriktas på förmedling av vetenskaplig information och dokumentation raed
utnyttjande av sådana tekniska hjälpmedel som mikrofilm och ADB-teknik.
Statskontoret tUlstyrker utredningens förslag om särskUd försöksverksamhet med dokumenlationsservice
och aktiv informationstjänst vid statens psykologisk-pedagogiska bibliotek.
Ämbetsverket förutsätter att planering och genomförande av denna försöksverksarahet
sker i sararåd med statens råd för vetenskaplig information och dokumentation (SINFDOK).
Prop.
1971:38 28
2.3 Föredraganden
2.3.1
Pedagogiskt forsknings- och utvecklingsarbete
Det
pedagogiska forsknings- och utvecklingsarbetet är av stor betydelse för den aUmänna
utbUdningsplaneringen. Som framhållits av pedagogikulredningen har resultat
från ulbUdningsforskningen på väsenlliga punkter varit vägledande för de
senaste decenniernas beslut om förändringar inom utbildningsväsendet. En viktig
uppgift för del pedagogiska forsknings- och utvecklingsarbetet i dag är all
utarbeta allt bättre metoder all förverkliga intentionerna bakom dessa
förändringar, dels genom alt klarlägga resultaten av utbildningsverksamheten,
dels genom all undersöka hur olika sociala och pedagogiska faktorer påverkar
den enskilda elevens upplevelse av undervisningen och därmed hans
studieresultat. Med denna kombination av utvärdering av redan vunna
erfarenheter och framålsyflande forskning tillförs utbildningsväsendet
kontinuerligt Ökade kunskaper om hur man i klassrum och lärosalar skall lägga
upp undervisningen för all varje elev skall få elt fullgott utbyte av den.
Inle
minst den senaste lidens debatt har visat på ett antal angelägna
forskningsområden inom utbildningsområdet. Det är sålunda yllerUgl väsentligt
all de svagpresterandes problem uppmärksammas. Viktiga frågor här är bl. a. hur
bristande studiemotivation uppstår och vilka åtgärder som på t. ex. gmndskolans
olika stadier bör sällas in för alt förebygga resp. avhjälpa elevers problem
med att tillgodogöra sig undervisningen. Jag vUl här erinra om all Kungl. Maj:l
den 27 maj 1970 tUlkallat särskilda sakkunniga med uppgift all behandla frågan
om elever med särskilda svårigheter i skolan och därmed sammanhängande problem.
De sakkunniga har antagit namnet utredningen om skolans inre arbete (SIA). Jag
räknar med all utredningen kommer alt la initiativ till undersökningar som
bidrar lill all belysa dessa frågor. Det är vidare av vikt all intensifiera
forskningen kring de faktorer, som påverkar arbetsförhållandena inom
utbildningsområdet. Skolöverstyrelsen har lämnat anslag tiU ett flertal
forskningsprojekt rörande samarbets- och elevvårdsfrågor, handikappade elevers
problem m. m. Jag vill här även erinra om det arbete med alt vidareutveckla
formerna för samverkan och för elevvård, som pågår inom del pedagogiska
utvecklingsblocket i Uppsala.
En
annan betydande del av ulbUdningsforskningen rör de ämnesmetodiska frågoma.
Den nya skolan med dess mer helerogena elevgmpper liksom skolans vidgade mål
ställer andra krav på organisationen av undervisningen än del tidigare
skolsystemet gjorde. Del är nödvändigt att vidareutveckla de metoder eller
kombinationer av metoder som möjliggör en anpassning tiU elevemas skilda fömtsättningar
utan alt man för den skull ger avkall på kravet om en gemensam referensram av
kunskaper och färdigheter. En sådan individualisering kan inte komma till
stånd enbart genom oUka på läromedel och tekniska hjälpmedel byggda
Prop.
1971:38 29
undervisningssystem.
Viktigt är också all uppmärksamma elevemas behov av personUg handledning och slöd
i undervisningen. Den ämnesmetodiska UlbUdningsforskningen bör innefatta även
en uppföljning av de resultat, som uppnås efter det att nya metoder
introducerats. En viktig fråga i delta sammanhang är hur informationen om de
nya melodema förs ut lill de yrkesverksamma lärama. Jag hänvisar här lill vad
jag i prop. 1971: 1 (bil. 10 s. 380) anfört under anslaget Lärares fortbildning
m. m.
Det är i det praktiska
vardagsarbetet som de olika hindren för ell förverkligande av läro- och
studieplanernas mål visar sig. Det är i undervisningslokalerna elever och
lärare har alt bemästra problemen med bristande studieslimulans och de
spänningar sådan brist kan leda till, och del är där man slutligt måste
utveckla de olika metoder, som ger varje elev tillfälle atl på bästa sätt
utnyttja just sina fömtsättningar all tiUgodogöra sig undervisningen. En
fortlöpande kontakt mellan utbildningsforskningen och del praktiska arbetet inom
utbildningsväsendet är därför oundgänglig. Skolan och den högre utbildningen
uppställer forskningens problem; forskningen ger skolan och den högre
utbildningen medel all lösa dem. För all denna växelverkan skall komma till slånd
krävs ell organiserat informationsflöde mellan utbildningsväsende och
forskning.
Frågan
hur utbildningsforskningen och därmed bl. a. utvärderingen av arbetet inom utbUdningsväsendet
bör administreras har under senare tid diskuterats ganska intensivt. En
grundläggande princip inom offentlig förvallning är alt varje myndighet inom
sitt verksamhetsområde skall inle bara tillämpa gällande bestämmelser eller se lill
alt de tillämpas. Varje myndighet skall också ständigt uppmärksamma om
verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt sätt. Denna princip innebär för
skolöverstyrelsen och universitetskanslersämbetet bl. a. atl de skall svara
för att erforderlig kontroll och utvärdering av pågående utbildning sker och för
alt pedagogiskt forsknings- och utvecklingsarbete bedrivs. I de båda ämbetsverkens
instruktioner fastslås bl. a. atl de båda myndigheterna skall tillse alt
utbildningen i fråga om innehåll och metoder fortlöpande förnyas och förbättras
i takt med forskningens framsteg och utvecklingen i övrigl. Pedagogiskt
forsknings- och utvecklingsarbete är således en naturlig och nödvändig del av
ämbetsverkens verksamhet som centrala förvaltningsmyndigheter. Ämbetsverken bör
alltså leda det pedagogiska forsknings- och utvecklingsarbetet, lag avser
därvid naturligtvis endast det arbete som bedrivs med medel som disponeras av
myndigheterna själva. I detta sammanhang bör framhållas all den omständigheten atl
det tillkommer verken alt leda det pedagogiska forsknings- och utvecklingsarbetet
självfallet inle innebär alt resultaten av forskningsprojekten styrs åt ett
visst håll. Sedan ställning tagils till vilka projekt som bör förverkligas,
skall dessa naturligtvis ulföras av självständiga
Prop. 1971:38 30
grupper,
vilka sedan problemområdet angetts arbetar med att finna lösningar i
enlighet med de vetenskapliga kraven.
I
della sammanhang finns skäl atl närmare överväga om organisatoriska
förändringar inom skolöverstyrelsen behövs för att överstyrelsens arbete med ulbildningsforskning,
däri inbegripet utvärdering av arbetet i skolan, skall främjas.
Arbetssituationen i skolan påverkas inle enbart av förhållandena i själva skolan
ulan i lika hög grad av förhåUandena i samhället i övrigl. Skolans arbete och
resultatet av arbetet får inte ses endast som en för skolan intem angelägenhet
utan som en för hela samhället väsentiig fråga. Mot denna bakgrund finner jag
starka skäl tala för att beträffande del pedagogiska forsknings- och
utvecklingsarbetet stärka det inflytande på skolväsendet som redan nu främst
genom sammansättningen av skolöverstyrelsens styrelse tillkommer personer och
sammanslutningar som står utanför det dagliga arbetet inom skolan. Detta synes
böra ske genom en reorganisering av skolöverstyrelsens nämnd för pedagogiskt
utvecklingsarbete och försöksverksamhet. Jag avser all senare föreslå Kungl. Maj:t
alt i nämnden skall ingå bl. a. företrädare för allmänna samhällsintressen,
företrädare för skolans huvudmän, personal och elever saml företrädare för beteendevelenskaplig
forskning. Nämnden bör få till uppgift all såsom rådgivande organ inom
skolöverstyrelsen bereda ärenden om pedagogiskt forsknings- och
utvecklingsarbete, däri inbegripet utvärdering av arbetet i skolan. Av
naturliga skäl är del inle möjligt för skolöverstyrelsens styrelse alt mera
ingående behandla dessa ärenden. I fall som verkels styrelse bestämmer bör det
vara möjligt all i nämnda ärenden delegera beslutanderätten lill nämnden.
Anslagen
tiU pedagogiskt forsknings- och utvecklingsarbete har ökat mycket kraftigt
under senare år och mer än fyrdubblats sedan budgetåret 1967/68. Inom dessa
anslag ryms medel såväl till kortsiktiga, konkreta projekt, t. ex. utarbetandet
av arbelsinslruklioner, som lill långsikliga projekt av övergripande art som i
sig rymmer ell antal delundersökningar. ResiUlalen av det mer konkreta
utvecklingsarbetet kan jämförelsevis enkelt tillgodoföras undervisningen
direkt. Däremot kan resultaten av den långsiktiga ulbUdningsforskningen vara
svårare att föra ut till de på fältet verksamma. Jag avser därför all vad
gäller skolforskningen föreslå Kungl. Maj:l atl uppdra ål skolöverstyrelsen alt
inkomma raed förslag till hur denna s. k. återkoppling skall kunna
säkerställas.
Ulbildningsforskning
bedrivs i Sverige dels vid universitetens pedagogiska, psykologiska och
sociologiska institutioner och de större lärarhögskolornas pedagogiska
institutioner, dels i anslutning till större statliga utredningar inom
utbildningsområdet. Personal anställs för särskilda forskningsmedel, som
disponeras av främst skolöverstyrelsen, universi-
Prop.
1971:38 31
tetskanslersämbelel,
statens råd för samhällsforskning och riksbanksfon-den.
Även
ora utbildningsforskningen expanderat starkt under senare år, finns det flera
angelägna forskningsområden som hittiUs inte beaktats tiUräckUgt. Detta gäller
bl. a. förskolpedagogiken och vuxenpedagogiken. Beträffande det senare området
avser pedagogikutredningen att inom kort lägga fram ett särskilt förslag. Yrkespedagogisk
forskning liksom forskning kring de praklisk-esletiska ämnenas pedagogik och
metodik förekomraer ännu så länge i ringa omfattning. En angelägen uppgift för UlbUdningsforskningen
är vidare del universiletspedagogiska området som först under senare år blivit
föremål för systematisk forskning. Den pedagogiska forskningen har också först
på senare tid tagit upp frågor som rör individernas förhållande till samhället,
s. k. socialpedagogik.
MöjUghetema
att bedriva pedagogisk forskning är beroende av tillgången på utbildade
forskare. Tillströmningen tiU forskarutbildning i pedagogik har ökat kraftigt
under senare år. För alt forskarutbUdningen skaU kunna bli effektiv måste
handledningsresurserna förslärkas. Handledningsresursema för forskamtbildning
bör fömtom genom de organisatoriska åtgärder som jag avser all förorda i del
följande ökas genom att fasta forskartjänster successivt inrättas. I sin anslagsframstäUning
för budgetåret 1971/72 har universitetskanslersämbetet föreslagit att del
inrättas en professur i internationell pedagogik, personlig för professorn vid
lärarhögskolan i Stockholm Torslen Husen. Jag förordar all en professur i
pedagogik inrättas vid universitetet i Stockholm den 1 juli 1971. I annat
sammanhang bör Husen utnämnas till förste innehavare av professuren. Därmed
blir det möjligt för Husen att ägna sig åt forskning kring inlernalionella ulbUdningsfrågor.
Medel för denna tjänst och för 1 000 assistenttimmar för forskning och aUmänt
institutionsarbete har i prop. 1971: 1 (bil. 10 s. 268) beräknats under
anslaget SamhäUsvetenskapUga fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal.
Jag vill vidare erinra om all jag i nyssnämnda proposition (s. 335) beräknat
medel för extra ordinarie tjänster som forskare under anslaget
Samhällsforskning. Frågan om inrättande av sådana tjänster kommer senare alt
prövas av Kungl. Maj:l. Del ankommer på statens råd för samhäUsforskning all
fördela tjänsterna på ämnesområden så alt utbildningsforskningen tillgodoses i
den utsträckning som är möjlig. I del följande kommer vidare medel alt beräknas
för bl. a. en ordinarie tjänst som biträdande professor i pedagogik vid
lärarhögskola.
Resursema
för forskamtbildning kommer all kunna ökas, om forskningspersonal som är
verksam inom den statiiga uppdragsforskningen engageras i forskarutbildning.
Statligt finansierad uppdragsforskning rörande utbildningsfrågor bör enligt
min mening i regel bedrivas vid institutioner vid universitet och
lärarhögskolor. Det är vidare väsentligt alt lärarhögskolornas
forskningspersonal kan användas för forskamtbildning.
Prop. 1971:38 32
Jag
anser därför att sådan personal vid lärarhögskola bör kunna las i anspråk för
forskarutbildning som anordnas av universitet. I enlighet med utredningens
förslag avser jag att föreslå Kungl. Maj:t all förordna att det skall åligga
forskare, som avlönas med medel från bl. a. anslagen till pedagogiskt
utvecklingsarbete, alt inom ramen för forskningsuppdraget meddela undervisning
och förrätta examination inom forskarutbildning samt handleda studerande som
deltar i sådan utbildning.
Pedagogikutredningen
har haft i uppdrag alt särskilt undersöka de frågor som hänger samman med den
barn- och ungdomspsykologiska forskningen. Denna forskning, som f. n. lill
övervägande del bedrivs i anslulning lill de pedagogiska institutionerna, är
enligt min mening ell viktigt område för samarbete mellan lärarhögskol- och
universitetsinstitutioner för pedagogik. Dessa institutioner bör därför vid
fördelning av medel för forskning i ökad utsträckning tillföras personal och materiel
m. m. för barn- och ungdomspsykologisk forskning.
UlbUdningsforskning
finansieras f. n. i stor utsträckning genom särskilda forskningsanslag.
Utredningen anser atl resursema för uppdragsforskning fortsättningsvis bör öka.
I fråga om lokaler för uppdragsforskning har utredningen pekat på möjligheten
alt tillgodose behoven genom anordnande av s. k. forskningsstalioner i nära anslulning
liU pedagogiska institutioner. Stora behov av lokaler för uppdragsforskning
föreligger enligt utredningen inom det pedagogiska området. Frågan om
forskningsstationer har emellertid betydelse också när det gäller forskning
inom många andra områden, bl. a. på det SamhäUsvetenskapUga fältet. Behovet av
lokaler av della slag bör bedömas av de berörda myndigheterna, bl. a. i
anslutning tUl det fortlöpande utvecklingsarbete som pågår i fråga om de
allmänna principerna för lokalplanering. Formema för finansieringen av
lokalerna har givelvis betydelse för dessa bedömningar. Del ankommer på de
organ som deltar i planeringsarbetet alt ta upp utredningens förslag till
närmare prövning. Med hänsyn härtiU bör stäUning nu inle tas tiU de
organisatoriska frågor, bl. a. vad gäUer formerna för förvaltning av
lokalerna, som utredningen aktualiserat.
2.3.2
Pedagogisk utbildning m. m.
Nuvarande
system med olika utbildningsanstalter för olika lärarkategorier kan rymma
risker för att utbildningarna för skilda slag av lärare isoleras från varandra.
Genom samordningsåtgärder inom lärarutbildningen av pedagogisk, organisatorisk
och lokalmässig art bör del vara möjUgt all främja den helhetssyn på läramtbildningsuppgiflen,
som är förutsättning för framgångsrikt arbete i skolan. En ökad samverkan
mellan olika slag av lärarutbildning på
Prop. 1971:38 33
del
område som mest präglas av yrkesgemenskapen, den praktisk-pedagogiska
utbildningen och del därtill knutna forsknings- och utvecklingsarbetet i
pedagogik, är därför enligt min mening av stor betydelse. I samband med 1967
års läramlbildningsreform (prop. 1967: 4, SU 1967: 51, rskr 1967: 143) uttalade
föredragande departementschefen alt den samordnade utbildningen av klasslärare
och ämneslärare vid lärarhögskola på sikt borde inbegripa utbildningen av även
andra lärarkategorier. Enligt beslut av Kungl. Maj:t skaU de yrkespedagogiska
instituten i Göteborg, Linköping, Malmö, Solna och Umeå samordnas med berörda
lärarhögskolor den 1 juli 1972. När det gäller utbildningen av lärare i s.k.
övningsämnen fattade statsmakterna våren 1970 (prop. 1970:25, SU 1970: 108, rskr
1970: 272) principbeslut att den praktiskpedagogiska delen av utbildningen av
lärare i musik skulle förläggas lill lärarhögskolor. I särskild proposilion
angående musikutbildning m. m. denna dag föreslår departementschefen dels atl
en provisorisk utbildning av lärare i musik och annat ämne skall komma lill slånd,
dels all dessa lärares praktisk-pedagogiska utbUdning skall anordnas inom lärarhögskolorganisationen
med början den 1 januari 1973. Utbildningen av lärare i bl. a. tecknmg,
gymnastik, trä- och metallslöjd, textilslöjd, hemkunskap, barnkunskap,
familjekunskap, konsumenlkunskap och dramatik utreds av lärarulbildningskommiltén.
All lärarutbildning bör
bedrivas i kontakt med pedagogiskt forsknings-och utvecklingsarbete. Härigenom
ökar möjligheterna alt hos de blivande lärarna utveckla intresse för atl
förnya, utveckla och förbättra undervisningen med beaktande av forskningens
framsteg och utveckling. Även om de olika slagen av läramtbildning i Stockholm,
Göteborg, Malmö, Uppsala, Linköping och Umeå samordnas på sätt som jag angett i
del föregående, kommer en stor del av lärarutbildningen på andra orter att
sakna lokal anknytning till pedagogiska forskningsinstitutioner. Ett regionalt
samarbete bör därför snarast komma till stånd, så att kontakt meUan
utbildningsforskning och alla slag av lärarutbildning inom en region skapas.
Jag avser alt i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t atl uppdra ål
skolöverstyrelsen att inkomma med förslag i fråga om formerna för ett sådant
regionalt samarbete.
En
lärares utbildning kan betraktas som en för honom ständigt pågående process,
där grundutbildningen avser endasl den första fasen. I grundutbildningen vid
lärarhögskola ingår fyra huvuddelar, nämligen ämnesstudier, pedagogik, ämnesmelodik
och praktik. Alla dessa fyra delar bör återfinnas i den fortsatta utbildningen
men i regel i andra proportioner än i grundutbildningen. Utredningens
undersökningar har visat, alt elt stort antal lärare och lärarutbildare
bedriver fortsatta studier i pedagogik som ett frivilligt inslag i egen
fortbildning. Det framstår därför som mycket angelägel att forlsall utbildning
i pedagogik kan erbjudas
Prop. 1971:38 34
lärare
på ett sådant sätt, att utbildningen lätt kan bygga på tidigare lärarutbildning
och erbjudas i anslulning lill övrig läramlbildningsverksamhel. Utbildning i
pedagogik vid lärarhögskola bör därför enligt min mening kunna utgöra bas för
fortsatt utbildning vid filosofisk fakultet inom ämnesområdet pedagogik. Del
bör uppdras åt utbildningsmyndighelema atl vid utformningen av studieplanerna
se lill att detta blir möjligt.
Pedagogikutredningen
har haft lUl uppgift alt pröva frågan om en vetenskaplig utbildning i ämnesmetodik,
som kan ge behörighet till lektorstjänst i gymnasieskolan. Jag ansluter mig lill
utredningens förslag alt åtgärder bör vidtas för alt stimulera forskning kring
ämnesmetodiska problem. Jag tillstyrker därför att en ämnesmetodisk
forskarutbildning som leder fram liU doktorsexamen vid samhäUsvelenskapUg
fakultet kommer till slånd. Den bör, som föreslagits, innehåUa tre huvuddelar,
nämligen ämnessludier, pedagogik och ämnesmetodik. Relationerna mellan dessa
delar bör kunna växla beroende på ämnets art. Jag avser alt i annat sammanhang
föreslå Kungl. Maj:t att uppdra åt universitetskanslersämbetet all i samråd med
skolöverstyrelsen faststäUa studieplaner för försöksverksamhet med
ämnesmetodisk forskarutbildning i ett begränsat antal ämnen. Utredningen har
tagit upp även frågan om utbildning i undervisningsteknologi m. ra. Jag vill
erinra om alt utbildning i pedagogik kan anordnas enligt alternativa
studieplaner efter universitetskanslersämbetets bestämmande.
Vid
sidan om forskning och undervisning har institutionerna för pedagogik atl
svara för vissa specieUa uppgifter av servicekaraktär. Kostnader som är
förenade med institutionernas åtaganden utanför institutionerna bör belasta den
verksamhet som servicen omfattar. Jag avser alt senare föreslå Kungl. Maj:t att
bemyndiga skolöverstyrelsen alt utfärda anvisningar beträffande ersättning
till statsverket för viss uppdragsverksamhet vid lärarhögskoloma.
2.3.3
Organisation m. m.
Institutionerna
för pedagogik vid lärarhögskolorna har tiUkommit för att möta behovet av pedagogikutbildning
saml pedagogiskt forsknings-och utvecklingsarbete framför aUt inom de områden
som berörs av högskolomas lärarutbildning, nämligen den obligatoriska skolan
och det friviUiga skolväsendet. Vid den läramtbUdningsreform, som genomfördes
den 1 juli 1968 (prop. 1967: 4, SU 1967: 51, rskr 1967: 143), beslöts att lärarhögskoloma
liksom tidigare skuUe lyda under skolöverstyrelsen som central myndighet.
Förekomsten av vetenskapliga institutioner för pedagogik vid lärarhögskolorna
bedömdes vara en nödvändig fömtsättning för ett fortsatt framgångsrikt arbete
på skolväsendels utveckling. Arbetet
Prop.
1971:38 35
vid
dessa institutioner har, bl. a. genom konlaklema med skolöverstyrelsen, kunnat
länkas in på för utbildningsväsendet aktuella problemfält och forskningen har
tillfört skolväsendet värdefulla rön. Pedagogiken i lärarutbildningen och de
övriga komponenterna i denna utbildning, särskilt metodiken och praktiken, har
under enhetlig lokal och central ledning kunnat knytas samman. Vidgade
uppgifter i utvecklingsarbetet har tiUförts lärarhögskoloma genom högskolomas
fortbildningsavdelningar. Ansvar för ytterligare läramtbUdningar kommer att
åvila lärarhögskolorna. Del är därför väsentligt att de pedagogiska institutionema
vid dessa högskolor med hänsyn till pedagogikens stora betydelse för all
lärarutbildning får behålla sin centrala ställning inom lärarhögskolorganisationen.
Av stor betydelse för
arbetet vid pedagogikinstilulionerna vid större lärarhögskola har anknytningen
mellan lärarhögskola och universitet varit. Professor och biträdande professor
vid lärarhögskola är ledamot av samhällsvetenskaplig fakultet och skall
fullgöra viss del av sin undervisning som universitetsundervisning. De
uppgifter i utbildningen av blivande lärare inom skolväsendel, som universitetens
pedagogiska institutioner hade tidigare, har numera minskals genom all den
obligatoriska utbildningen i pedagogik för lärare ges endast vid
lärarhögskolor. Universitetsinstitutionerna har dock fortfarande
betydelsefulla uppgifter inom skolforskningen. Under senare år har också andra
vikliga arbetsområden för dessa institutioner tillkommit.
Utbildningsforskning
bedrivs således vid både universiteten och lärarhögskolorna. Försök lill
gränsdragning meUan institutionerna med hänsyn tUl olUca delar av
forskningsfältet har enligt pedagogikulredningen ofta visat sig omöjliga eller
olämpliga all genomföra. Vuxenpedagogisk forskning som tidigare ansetts ankomma
främst på universiteten kan t. ex. knappast längre ses som en renodlad universilelsuppgift
i ell läge då lärarutbildningen alltmer inriktas mot uppgifter inom
vuxenundervisning. Den nuvarande forskningen vid universiteten kring s. k.
industripedagogik kan inle heller isoleras från den yrkespedagogiska
utbildning och forskning som ligger nära lärarhögskolornas intresseområde.
Gränserna mellan universitets- och lärarhögskolinstitulionerna är och måste
vara oskarpa. Den nödvändiga arbetsfördelningen kan inle åstadkommas genom att
institutionerna tilldelas speciella, från varandra helt skilda arbetsuppgifter.
Samverkan över institutionsgränserna synes vara den enda framkomliga vägen för
alt nå en rationell arbetsfördelning.
Institutioner
vid universiteten kan för vissa gemensamma angelägenheter bilda en inslilutionsgrupp.
De för gmppen gemensamma angelägenheterna handhas därvid av elt institulionsgmppskollegium
och en inslitu-tionsgmppsprefekt. Pedagogikutredningen har föreslagit att
principerna för institutionsgmpp tiUärapas på de pedagogiska institutionema vid
universitet och större lärarhögskola. Därvid avses universitetsinstitutionen
Prop.
1971:38 36
och lärarhögskolinstitutionen för handhavandet av
gemensamma angelägenheter bilda en inslilutionsgrupp för pedagogik. Utredningens
förslag innebär vidare, alt Kungl. Maj:t skall föreskriva vilka ärenden, som
skall handläggas som gemensamma angelägenheter. Enligt utredningens mening bör
man därutöver, alltefter de lokala förutsätlningarna, till gemensamma
uppgifter kunna hänföra även andra angelägenheter än dem som Kungl. Maj:t
anger. Graden av samordning bör bestämmas av de speciella förhåUandena på varje
studieort.
Hos
remissinstanserna finns i stort sett två uppfattningar företrädda. En minoritet
menar att lärarhögskolorna själva bör kunna få anordna grundläggande utbUdning
och forskarutbildning i pedagogik enligt kungörelsen om utbildning vid de
filosofiska fakulteterna ulan organisatorisk samverkan med universiteten.
Övriga remissinstanser, som utgör flertalet, är positiva till samverkan, ofta
med tillägget all universitet och lärarhögskola bör ha ell lika stort infljtande
över inslilutionsgruppen.
I likhet
med utredningen och majoriteten bland remissinstanserna anser jag all
institutionerna för pedagogik vid större lärarhögskola och universitet bör
samverka. Det ankommer på Kungl. Maj:t all meddela de bestämmelser som fordras
för en sådan samverkan. Utgångspunkten bör härvid med hänsyn till vissa
uttalade önskemål om Uka stort inflytande för båda de berörda institutionerna
vara i huvudsak följande. Institution för pedagogik vid universitet och
institution för pedagogik vid lärarhögskola på universitetsorten (samverkande
institutioner) skall fr. o. m. den 1 juli 1971 gemensamt fuUgöra följande uppgifter
som ankommer på institutionerna, nämUgen uppgifter som avser forskning, forskarutbUdning
vid universitetets institution för pedagogik, studieplaner för grundläggande
utbildning i pedagogik vid filosofisk fakultet och för utbildning i pedagogik vid
lärarhögskola, annan central fråga rörande utbildningen i pedagogik saml
förslag lill årliga anslagsframställningar. Även i övrigl bör institutionerna i
största möjliga omfattning samverka vid fullgörandet av sina uppgifter.
Motsvarande bestämmelser bör gälla dels institutionen för pedagogik vid
universitetet i Lund och institutionen för pedagogik vid lärarhögskolan i
Malmö, dels den blivande institutionen för pedagogik vid högskolenhelen i
Linköping och institutionen för pedagogik vid lärarhögskolan i Linköping. För handhavandet
av de uppgifter som skall fullgöras av de samverkande institutionerna gemensamt
skall finnas en särskild inslilutionsgrupp för pedagogik. Den närmaste
tillsynen över verksamheten vid särskild inslilutionsgrupp för pedagogik bör
utövas av konsistoriet och lärarhögskolans rektor i samråd. Den högsta
tillsynen över verksamheten vid sådan särskild inslilutionsgrupp bör utövas av
universitetskanslersämbetet och skolöverstyrelsen med den fördelningen att universitetskanslersämbetet
är huvudlillsynsmyndighet för utbildningen och forskningen i pedagogik vid
filosofisk fakultet och skolöverstyrelsen huvudtillsynsmyndighel för
Prop. 1971:38 37
utbildning,
forskning och annan verksamhet vid lärarhögskola. Institulionsgruppsprefekt
bör utses av konsistoriet och lärarhögskolans rektor i samråd bland de
ordinarie lärare som tillhör inslitulionsgruppen. Närmare föreskrifter om
förvaltningen av de gemensamma angelägenheterna bör meddelas i Kungl. Maj:ls
beslut om bildande av inslilutionsgruppen i fråga.
Personal
vid lärarhögskoUnslilution och universitetsinstitution bör kunna tjänstgöra
över institutionsgränserna. Jag avser att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t
att förordna all lärare och annan personal vid här avsedd läroanstalt får
åläggas atl fullgöra del av sina åligganden vid annan läroanstalt än den där
han är anställd. Jag kommer all föreslå Kungl. Maj:l att även i övrigl vidta de
åtgärder som enligt utredningen behövs för all underlätta lärares tjänstgöring
vid båda institutionerna.
Planeringen
av lokaler för de pedagogiska institutionerna påverkas av flera faktorer. De
studerande kan ha behov av alt nå annan undervisning parallellt med pedagogiksludierna.
Della gäller enligt pedagogikutredningen lärarhögskolans utbildning där de studerande
följer undervisningen i flera ämnen parallellt, nämligen teori och metodik i
olika ämnen samt pedagogik. Av betydelse i detta sammanhang är också behovet
att i innehållsligt avseende samordna utbildningen i pedagogik med annan
utbildning. Lärarhögskolornas studieplaner är uppbyggda kring en djupgående
samverkan meUan framför allt pedagogik, metodik och praktik. Därför anses
pedagogikundervisningen i lärarutbildningen knappast kunna i någon större
utsträckning vara lokalmässigt skild från den övriga utbildningen vid
lärarhögskolorna och de institutioner, där tillämpningsövningar kan
genomföras. Universitetsinstitutionerna har ett behov som är likartat
lärarhögskolornas, men eftersom man vid universitetens pedagogikinstilutioner i
flertalet fall torde kunna räkna med atl la de studerandes hela arbetstid i
anspråk är kravet pä närhet lill olika lokaler inle så påträngande som vid lärarhögskolorna.
I
sitt remissyttrande över utredningens förslag har byggnadsstyrelsen anfört bl.
a. all gemensamma lokaler för institutionerna för pedagogik avses bli uppförda
i nybyggnaderna för lärarhögskolorna i Uppsala, Göteborg (Mölndal) och Umeå. Vidare
projekteras en nybyggnad för lärarhögskolan i Linköping på Vallaområdet, dit
också högskolenheten avses bli förlagd. Möjligheterna lill en lokalmässig
samordning av lärarhögskolornas och universitetens institutioner för pedagogik
synes goda på dessa orter. Genom nybyggnaderna kommer enligt min mening förbättrade
förutsättningar all skapas för inslilulionssamverkan. Sådan samverkan har länge
bedrivits bl. a. i Göteborg och där bidragit lUl forskningsresultat av praktisk
betydelse för ulbildningspolitiska beslut under senare år. De nya lokalerna i
Uppsala, Göteborg (Mölndal), Umeå
Prop. 1971:38 38
och
Linköping beräknas enligt byggnadsstyrelsen lill övervägande delar kunna las i
bruk under år 1974.
Elt
väl utbyggt system för dokumentation beträffande svenskt och utländskt
pedagogiskt forsknings- och utvecklingsarbete är av stor betydelse för den
fortsatta ulbUdningsforskningen. För det pedagogiska forsknings- och utveckUngsarbetet
i Sverige finns f. n. ingen central dokumentation. Med utgångspunkt i
utredningens förslag och remissinstansernas synpunkter avser jag att i annat
sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att förordna att från åttonde huvudtitelns
reservationsanslag Pedagogiskt utvecklingsarbete inora skolväsendet under
budgetåret 1971/72 får utbetalas 100 000 kr. tUl statens psykologisk-pedagogiska
bibliotek för avlöning tiU viss personal för försöksverksamhet med dokumenlationsservice
m. m. Styrelsen för statens psykologisk-pedagogiska bibliotek bör svara för
försöksverksamheten, som bör bedrivas i samråd med skolöverstyrelsen och universitetskanslersämbetet.
Styrelsen bör i samråd med ämbetsverken också utvärdera försöksverksamheten.
Under
åberopande av del anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
alt
1)
godkänna vad jag i det
föregående förordat beträffande riktlinjer för bedrivandet av pedagogisk
utbildning och forskning,
2)
bemyndiga Kungl. Maj:t att
inrätta en professur i pedagogik vid universitetet i Stockholm den 1 juli 1971.
Prop.
1971:38 39
3 Anslagsberäkningar för budgetåret 1971/72
3.1
Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet
1969/70
Utgift 13 094 855 Reservation 1527 009
1970/71
Anslag 18 150 000 1971/72 Förslag 20590000
Från
della anslag bestrids kostnader för bl. a. olika former av pedagogiska och
psykologiska undersökningar inom skolans område samt utveckling och utprovning
av läromedel.
Skolöverstyrelsen
Överstyrelsen
föreslår en höjning av anslaget med 8 000 000 kr. till 26 150 000 kr. för nästa
budgetår.
Planerad
anslagsdisposition
1.
Forsknings-
och utvecklingsarbete,
skolforskning
13 160
000
Planering
m. m.
1 700 000
Skolforskningsprojekt
11 460 000
2.
LäroplansulveckUng
m. m.
2 339
300
Läroplansöversyner
471 000
Läroplansulveckling
inom enskilda ämnen
och
ämnesområden m. m.
404 300
Läroplansutveckling
för gymnasial vuxenut-
bildning
225 000
Studiemotivation
m.m.
306 000
Läroplansarbete
för gymnasieskolan
550 000
Analys
av olika yrkesområden inom industri
och
hantverk
158 000
Läramtbildningsfrågor
225 000
3.
Läromedelsutveckling
5 060
000
4.
Utvecklingsarbete
vid vissa skolor
540 000
5.
Övrigt
pedagogiskt utvecklingsarbete
1 248 OOO
6.
Bidrag lill
utgivande av pedagogiska
publikationer
150 000
7.
LÖnekostnadspälägg
3 653 000 26150 300
Avmndat
26150
000
Skolöverstyrelsen
framhåUer inledningsvis alt det pedagogiska utvecklingsarbetet syftar tiU alt
i skola och utbildning introducera en för-bälttad teknik for planering,
genomförande och utvärdering av undervisningen. Kännetecknande för
utvecklingsarbetets första huvudform, forsknings- och utvecklingsprojekten, är
alt de inle är kopplade till tidsbestämda förändringar inom
utbildningsväsendet. Projekten är som regel av långsiktig natur. De syftar tiU
en förbättrad metodik för förverkligande av de utbildningspolitiskt uppstäUda
målen för skolväsendet. Projekten är främst baserade på de pedagogiska pro-
Prop. 1971:38 40
blem,
som upplevs inom överstyrelsen och de beteendevetenskapUga institutionerna.
Under senare år har man prioriterat bl. a. yrkespedagogiska, förskolpedagogiska
och vuxenpedagogiska projekt samt projekt rörande handikappade elevers
skolgång och utbildning.
Utvecklingsarbetets
andra huvudform, läroplansulveckling e n, avser dels läroplansarbele i samband
med beslutade reformer, dels eventuellt kommande reformer av nu gällande
läroplaner. F. n. pågår läroplansarbete rörande gymnasieskolan. ParaUellt med
delta har inletts elt utvecklingsarbete av mer långsiktig natur. Överstyrelsen
strävar här efter anknytning till rådande praktiska betingelser inom ramen för
särskilda läroplansprojekt inom de kommunala försöksblocken.
Den
tredje huvudformen, läromedelsutvecklingen, har samband med läroplansarbelel
och utgör i viss mån en direkt forlsättning av delta. Under senare år har läromeddsulvecklingen
fått en allt starkare anknytning till forsknings- och utvecklingsarbetet, då
projekten många gånger avsett metod- och materialsystem, där läromedlen är en
integrerande del. Till denna utveckling har även tiUkomsten av det all-mänägda
Utbildningsförlaget starkt bidragit. Ytterligare ett arbetsområde inom läromeddsulvecklingen
gäller utprövningen av nya läromedel, i första hand då dessa ingår i
omfattande läromeddssyslem eller läromedelssatser, vars användande kräver
ändrad organisation av elev-och lärargrupper eller på annat sätt har mera
genomgripande effekter på formema för samverkan och individualisering i
skolarbetet.
En
fjärde huvudform av del pedagogiska utvecklingsarbetet utgörs av den s. k. lärarledda
försöksverksamheten i vissa skolor. Det kommunala utvecklingsarbetet är av
stort värde och utgör ett nödvändigt komplement lill det centrala och regionala
utvecklingsarbetet på del pedagogiska området. Överstyrelsen konstaterar alt
man dock från kommunernas sida ibland upplevt dessa projekt som alltför
isolerade från forsknings- och utvecklingsarbetet vid lärarhögskolorna, och
att del därför är önskvärt att ell samarbete upprättas redan från det projektet
startar. Överstyrelsen bedömer det som angelägel alt de större
lärarhögskolornas pedagogiska institutioner bidrar med expertis. De nuvarande
sex regionskollegierna, vart och elt med centrum i en större lärarhögskola och
med företrädare för övriga lärarutbildnings-anstalter saml kommuner och länsskolnämnder
inom resp. region, kan lätt utvecklas lill en organisatorisk bas för samordning
av denna typ av utvecklingsarbete.
En
viktig del av den lärarledda försöksverksamheten utgör de pedagogiska
utvecklingsblocken. Överstyrelsen anser all nya utvecklingsblock successivt bör
upprättas. Statsbidrag lill block utgår som regel under en femårsperiod.
Den
femte huvudformen omfattar bl.a. skolbyggnadsverksamheten. Skolbyggnaderna
kan ses som ell resultat av en mål-
Prop.
1971:38 41
och
funktionsanalys av läroplanen. Samverkan mellan skolbyggnadsforskning och
pedagogisk forskning är därför angelägen. Inle minst har systemlösningarna med
nya och varierande elevgmpper, lärarlag, nya tidsmoduler och ny organisation av
läromedlen inneburit påtagligt ändrade fömtsättningar för
byggnadsverksamheten.
Initiativ
lill skolforskning tas såväl av överstyrelsen som av lärarhögskolor,
skolstyrelser, studieförbund, forskningsinstitutioner och enskilda forskare.
De konkreta forskningsplanerna för olika projekt utformas sedan i samverkan
mellan överstyrelsens fackavdelningar och de pedagogiska institutionerna.
Forskningsplanerna samordnas inom skol-forskningsseklionen och projektförslagen
förs upp på en särskild lista, som granskas av representanter för
överstyrelsens olika verksamhetsområden innan beslut fattas om uppförande av
förslaget i petita. Inom skolöverstyrelsen finns en särskild byrå för
pedagogiskt forsknings- och utvecklingsarbete.
Skolöverstyrelsen
har även en särskild nämnd för pedagogiskt utvecklingsarbete och
försöksverksamhet. Dess uppgift är att biträda överstyrelsen med råd och
förslag beträffande mera omfattande pedagogiska undersökningar och försök,
avsedda all främja utvecklingen inom överstyrelsens verksamhetsområde. I
nämnden ingår representanter för bl. a. de beteendevetenskapUga
institutionerna, skolan och arbetsmarknadsorganisationerna.
Sedan
skolforskningsprojekten avslutats följer överstyrelsen upp hur projektresullalen
tillgodogörs skolans arbete. Överstyrelsen överväger också åtgärder för alt öka
den externa informaiionen i former, som gör resultaten mer åtkomliga för en
bred skolintresserad allmänhet, främst genom dagspress och övriga massmedia.
Överstyrelsen
konstaterar alt skolforskningens uppgifter härleds ur de ulbildningspolitiska
värderingarna och atl elt centralt mål härvidlag är ökad jämlikhet. I
överstyrelsens förslag tiU anslagsdisposilion finns uppförda ett antal nya
projekt, som bl. a. avser försök med oUka behandlingsmodeller för svagpresterande
eller svagmotiverade elever, undersökningar av förändringar av elevens
studiemotivation med avseende på hemmiljön och modeller för samarbete mellan
olika grupper inom skolan, arbetstrivsel och elevvård. Som vikliga
arbetsuppgifter nämner skolöverstyrelsen bl. a. frågan om metodiken i
vuxenundervisningen och en kartläggning av de faktorer som försvårar deltagande
i och genomförande av utbildning i vuxen ålder och vidare frågan om förskoleverksamhetens
roU när det gäller all kompensera brister i elevens sociala och kulturella bakgmnd.
För invandrarundervisningen redovisas ett projekt, som beräknas pågå i tre år.
Överstyrelsen
konstaterar all en uppgift för skolforskningen bör vara all undersöka sambandet
mellan utbildningskostnader och utbildnings-effekter. Frågan om hur väl skolan
kan liUvarata och vidareutveckla
3
Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 38
Prop. 1971:38 42
elevemas
begåvning, intressen och ambitioner, dvs. hur väl skolans mål kan uppfyUas, kan
inle besvaras utan forskning, som inriktas på preciseringar av skolans mål och
utarbetandet av utvärderingsmetoder för undersökning av måluppfyllelsen för oUka
elevgmpper. Strävandena att förbättra skolan blir framgångsrika först om de
bygger på en god kunskap om den verklighet man vill förändra. I ett
informationssystem för skolväsendet måste därför utvärderingsdata av den typ
som tidigare nämnts ha stor betydelse.
Föredraganden
Jag
har tidigare framhållit betydelsen av det pedagogiska forsknings-och
utvecklingsarbetet för förverkligandet av intentionerna i skolans läroplaner.
Jag vill här hänvisa till vad jag anfört i det föregående under punkten 2.3.1
Pedagogiskt forsknings- och utvecklingsarbete om angelägna forskningsområden
och om behovet av ständig samverkan raellan skolväsende och forskning. Jag vill
även hänvisa till vad remissinstanserna under samraa punkt anfört om
forskningens inriktning.
I
riksslaten för nästa budgetår bör Uksom för innevarande budgetår under åttonde
huvudtiteln uppföras ett reservationsanslag, benämnt Pedagogiskt
utvecklingsarbete inom skolväsendet.
Från förevarande anslag
bestrids innevarande budgetår bl. a. kostnaderna för viss läromedelsutveckUng.
Även läroboksförlagen bedriver sådan läromedelsutveckUng. Under senare år har
man låtit pröva läromedel i praktiskt skolarbete innan definitivt beslut
fattas om deras användande. Denna prövning kan ske dels i form av s. k.
praktisk prövning av läroböcker som skall granskas och godkännas av statens
läroboksnämnd, dels i form av utprovning av systemläromedel och system-liknande
läromedel. Utprövningen är därvid att bettakla som ell led i
konstruktionsarbetet beträffande del nya läromedlet. Jag finner del befogat
alt del för denna typ av verksamhet uttas en avgift i likhet med vad som gäUer
för läromedel, som granskas av statens läroboksnämnd. Dessa avgifter bör avpassas
så att de läcker de för statsverket med prövningen förenade kostnaderna. Mot
bakgrund härav utgår jag från en avgift om 500 kr. för praktisk prövning av
lärobok. För utprovning av syslemläromedd och syslemliknande läromedel kan
avgiften beräknas komraa alt uppgå till minst 3 000 kr. och högst 7 000 kr.
Avgiften bör i varje särskilt faU fastställas av skolöverstyrelsen, som enligt Kungl.
Maj:ls bemyndigande har all lämna tillstånd för sådan utprovning av läromedel.
Avgift bör inbetalas lill skolöverstyrelsen, som får disponera den för
pedagogiskt forsknings- och utvecklingsarbete inom skolväsendel. Jag räknar
med alt 200 000 kr. härigenom skall tillföras anslaget.
Jag beräknar under detta
anslag 100 000 kr. lill statens psykologiskpedagogiska bibliotek för avlöning liU
viss personal för försöksverksamhet med dokumenlationsservice m. m. Jag
hänvisar här till vad jag i det föregående anfört under punkten 2.3.3
Organisation m. ra.
Prop. 1971:38 43
Jag
förordar atl anslaget höjs med 2 440 000 kr.
Jag
hemsläller, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Pedagogiskt
utvecklingsarbete inom skolväsendet för budgetåret 1971/72 under åttonde
huvudtiteln anvisa elt reservationsanslag av 20 590 000 kr.
3.2
Pedagogiskt utvecklingsarbete m. m. vid universitet och hiigskolor
1969/70
Utgift 2 865 318 Reservation 653 006
1970/71
Anslag 4 877 000 1971/72 Förslag 7 877 000
Universi
te tskanslersämbe te t
Ämbetet
föreslår en höjning av anslaget med 3 479 000 kr. lill 8 356 000 kr. för nästa
budgetår.
Långsiktigt
forsknings- och utvecklingsarbete 2 014 000
Kortsiktigt
utvecklingsarbete m. m. 2 514 000
därav
a)
kortsiktiga
projekt 2 014 000
b)
produktion av
läromedel 500 OOO
Pedagogisk
utbildning för lärare m. fl. 1713 000
Planering,
uppföljning, service 2115 000
därav
a) arbetsenhet vid universitetskanslersämbetet 408 000
b) lokala universitetspedagogiska enheter 1 707 000
8 356 000
Verksamheten
inom området pedagogiskt forsknings- och utvecklingsarbete, som fortfarande
har försökskaraklär, bedrivs i en i förhållande tiU den högre undervisningens
omfattning begränsad skala. Denna verksamhet är emellertid enligt universitetskanslersämbetets
mening av avgörande betydelse för den högre utbildningens fortsatta
utveckling. De förslag om ökade resurser för utbyggnad av det pedagogiska
utvecklingsarbetet som ämbetet för fram har därför hög prioritet.
Det
pedagogiska utvecklingsarbetet bedrivs i form av såväl långsikliga som
kortsiktiga projekt.
Till
det långsiktiga utvecklingsarbetet räknas huvuddelen av de projekt, som i
samarbete med universitetskanslersämbetet inletts eller planeras vid beleende-
och samhällsvetenskapliga institutioner. Projekten inriktas främst på undervisningsmétodiska
problem saml kvalitativa mätningar av olika inslag i undervisningen. Arbetet
bör kunna skapa en fastare grund för konstruktion av studieplaner och
utveckling av undervisningsteknik. Ämbetet räknar med att under budgetåret
1971/72 avdela betydligt större resurser än hittills för planering av och
information om dessa projekt.
Det
kortsiktiga utvecklingsarbetet består närmast av projekt rörande undervisningsmetoder
och läro-
Prop.
1971:38 44
medel m. m., som bedrivs och planeras i samarbete meUan de
lokala arbetsenheterna för pedagogiskt utvecklingsarbete och berörda institutioner.
Dessa projekt har i allt väsentligt sin utgångspunkt i de behov som lärare och
studerande möter i den dagliga utbildningsverksamheten och syftar lill alt
finna de bästa formema för förverkligandet av intentionerna i studieplanerna. Fömtom
alt verksamheten bör utvidgas är del angeläget att effektiva former för
dokumentation och information kommer till slånd.
Pedagogisk
utbildning för lärare m.fl. har i regel samma syfte som det kortsiktiga
utvecklingsarbetet och står i nära samband med detta. Verksamheten innefattar f.
n. lokala och centrala kurser saml i regel ämnesvis ordnade konferenser och
lokala lärardagar. Erfarenhetema av denna försöksverksamhet är mycket positiva,
varför den bör expandera.
Under
anslaget Universitetskanslersämbetet: Förvaltningskostnader har ämbetet i sin
anslagsframställning föreslagit alt medel beräknas för inrättande av tjänster
för de tjänslemän vid arbetsenheten för pedagogiskt utvecklingsarbete vid universitetskanslersämbetet,
vilkas avlöningskoslnader under budgetåret 1970/71 bestrids från förevarande anslag.
I avvaktan
på ytterligare erfarenheter av verksamheten vid de lokala arbetsenheterna för pedagogiskt
utvecklingsarbete föreslår ämbetet att medel för avlöning av personal och
medel i övrigt för enhetemas verksamhet även budgetåret 1971/72 anvisas från
förevarande anslag.
Universitetskanslersämbetet
har i särskild skrivelse den 20 oktober 1969 hemställt om bemyndigande all
efter prövning i varje särskilt fall medge befrielse från övriga tjänslegöromål
för samtliga kategorier lärare samt assistenter och amanuenser vid universitet
och högskolor, då vederbörande avser all utarbeta läromedel av väsentlig
betydelse för utbUdningen.
Föredraganden
Jag viU först erinra om vad jag i prop. 1971: 1 (bU. 10 s.
240) anfört vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande universiteten
ra. m.
I riksstalen för nästa budgetår bör liksom för innevarande
budgetår uppföras ett reservationsanslag, benämnt Pedagogiskt utvecklingsarbete
m. ra. vid universitet och högskolor.
Anslaget
till pedagogiskt utvecklingsarbete vid universitet och högskolor har under
senare år ökat väsentligt. Från anslaget till förvaltningarna m. m. vid
universiteten och vissa högskolor bestrids även vissa kostnader för verksamhet
inom detta område, nämligen för läromedelscentralerna på universitetsorterna
och för uppföljning av läromedelsfrågor.
Prop. 1971:38 45
Universitetskanslersämbetet
har i sin anslagsframställning för budgetåret 1971/72 gett en fortsatt utbyggnad
av det pedagogiska utvecklingsarbetet på universitetsområdet hög prioritet.
Det är enligt min mening angeläget att den snabba utbyggnaden av det högre
utbildningsväsendet och reformerna av utbildningens yttre organisation åtföljs
av effektiva åtgärder i fråga om utbildningens inre organisation. Jag finner därför
att ökade resurser bör ges för pedagogiskt utvecklingsarbete på universitetsområdet
under nästa budgetår.
Det
är av stor vikt att de olika delarna av den omfattande och expanderande
verksamheten inom del pedagogiska utvecklingsarbetet är nära samordnade och att
utvecklingsarbetet är klart inriktat pä att åstadkomma snara, konkreta
åtgärder för en förbättrad utbildning. Vidare är det av största betydelse all,
resultaten av det pedagogiska utvecklingsarbetet löpande utvärderas så all
statsmakterna och utbildningsmyndighelema får gmndval för fortsatt planering av
den högre utbildningen.
Arbetet på
läromedelsområdet är väsentiigt för den fortsalla utvecklingen av
universitets- och högskolulbUdningen. Från anslaget till pedagogiskt
utvecklingsarbete vid imiversitel och högskolor ges f. n. slöd för produktion
av viss kurslitteratur och bl. a. inom ramen för verksamheten med
utvecklingsprojekt vid ämnesinslilutioner för framställning och utveckling
av läromedel i övrigl. Vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande
universiteten ra. m. i prop. 1971: 1 (bil. 10 s. 252) anförde jag alt de
kostnader, som är förenade med vissa lärares Ijänstebefrielse för utarbetande
av läromedel och som f. n. bestrids från anslagen lill avlöningar till
lärarpersonal, fortsättningsvis bör bestridas från anslag till pedagogiskt
utvecklingsarbete. Jag beräknar under förevarande anslag medel för nämnda
verksamhet.
Från
förevarande anslag bestrids budgetåret 1970/71 kostnaderna för personal m. m.
vid arbetsenheten för pedagogiskt utvecklingsarbete vid universitetskanslersämbetet.
I enlighet med ämbetets förslag bör dessa kostnader för enhetens verksamhet
(545 000 kr.) bestridas från anslaget Universitetskanslersämbetet:
Förvaltningskostnader. Detta anslag koramer härigenom att belastas med högre
belopp än som beräknats i riksstatsförslaget. Jag avser" alt senare
föreslå Kungl. Maj:t att de medel som för nämnda ändamål beräknats under förevarande
anslag ej får disponeras. Förevarande anslag kommer sålunda att delvis fungera
som s. k. täckningsanslag för riksslaten. Vid arbetsenheten för pedagogiskt utvecklingsarbete
vid universilelskanslersämbetet bör den 1 juU 1971 inrättas en tjänst för
byråchef i Ce 1.
För
de lokala universitetspedagogiska enheternas verksamhet, som även nästa
budgetår bör bekostas från förevarande anslag, och för utvecklingsarbetet i
övrigt i form av långsikliga och kortsiktiga projekt samt pedagogisk utbUdning
för lärare har jag beaktat ett visst ökat medelsbehov för automatiska
kostnadsökningar.
För
nästa budgetår bör förevarande anslag ökas med 3 mUj. kr.
Prop.
1971:38 46
Jag
hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1)
bemyndiga Kungl. Maj:t att vid
universitetskanslersämbetet inrätta en tjänst för byråchef i Ce 1,
2)
tUl Pedagogiskt UtveckUngsarbete
m. m. vid universitet och högskolor för budgetåret 1971/72 under åttonde
huvudtiteln anvisa elt reservationsanslag av 7 877 000 kr.
3.3
Lärarhögskolorna:
Avlöningar till lärarpersonal m. m.
3.4
Lärarhögskolorna:
Driftkostnader
1969/70
Utgift 200 689 0711 Reservation 963 833
1970/71
Anslag 218 320 0001 1971/72 Förslag 184 113 000
Anslagen
Lärarhögskolorna: Utbildningskostnader och Lärarhögskolorna:
Materiel
m. m.
'
Därav avlöningar till lärarpersonal m.m. 161 483 000 kr. och driftkostnader
22
630 000 kr.
Anslaget
Lärarhögskolorna: Materiel m. m.
I
riksstalen för innevarande budgetår har under åttonde huvudtiteln förts upp elt
förslagsanslag Lärarhögskolorna: Utbildningskostnader och ett
reservationsanslag Lärarhögskolorna: Materiel m. m.
Slalsmaklema
beslöt år 1970 (prop. 1970: 1 bU. 10, SU 1970: 88, rskr 1970:215) alt anslaget
Lärarhögskolorna: Materiel m.m. skulle fungera som ramanslag även för kostnader
för extra arbetskraft. Genom denna anordning möjliggjordes en decentralisering liU
del lokala planet av rätten all besluta om användningen av tUlgängliga medel
även för nämnda ändamål. Rätten att besluta om användningen av tillgängliga
medel bör för lärarhögskolorna fr.o.m. budgetåret 1971/72 utvidgas. Sedan den 1
juli 1969 finns vid universitetens oUka fakulteter s. k. driflkostnadsanslag,
från vilka bestrids bl. a. kostnader för löner ra. m. för teknisk och
administrativ personal och till vikarier för sådan personal samt för materiel
och utgifter av expenskaraktär. En anslagsteknisk omläggning av ungefär
motsvarande slag bör komma till stånd för lärarhögskolorna den 1 juU 1971. I riksslaten
bör därför för budgetåret 1971/72 för lärarhögskoloma föras upp anslag lill
dels avlöningar till lärarpersonal m. ra., dels driftkostnader.
Lärarhögskoloma:
Avlöningar till lärarpersonal m. m.
Vid
beräkningen i det följande av personal saml medel under punkten Avlöningar
redovisas med hänsyn lill vad jag i det föregående anfört om anslagsteknisk omläggning
av anslagen lill Lärarhögskoloma i huvudsak endast lärarpersonal och belopp
som hänför sig till sådan personal.
Lärarhögskola
finns dels i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala (större
lärarhögskola), dels i Falun, Gävle, Härnö-
Prop.
1971:38 47
sand,
Jönköping, Kalmar, Karlstad, Kristianstad, Luleå och Växjö (mindre
lärarhögskola). Bestämmelser om verksamheten vid lärarhögskola återfinns i
stadgan (1968: 318) för lärarhögskolorna (ändrad senast 1970: 781).
1970/71
Beräknad
ändring 1971/72
Skolöverstyrelsen
Föredraganden
Personal
Lärar-
och forskarpersonal
1 380
-t- 103
+ 71
Anslag
Utgifter
Avlöningar
147 752
000
28 237 000
31 050
000
Sjukvård
161 000
of.
of.
Reseersättningar
ät tjänstemän
2 155 000
-1- 326 000
+ 195
000
Reseersättningar
åt studerande
3 155 000
366 000
495
000
Vissa expenser
-\-
120 000
Lokalkostnader
9 054 000
+ 2 435 000
-1- 2
403 000
Lönekoslnadspålägg
33 933 000
6 406 000
5 895
000
196
210 000
32 248 000
34
722 000
Uppbördsmedel
Upplåtelse
av lokaler m. m.
12 000
7 000
7 000
Nettoutgift
196
198 000
32 241 000
34
715 000
Skolöverstyrelsen
För
all brislen på behöriga speciallärare i Norrland skall minskas föreslår
överstyrelsen inrättande av en speciallärarlinje vid lärarhögskolan i Umeå.
Vidare föreslås inrättande av en förskollärarlinje vid var och en av lärarhögskolorna
i Kalmar och Kristianstad. För budgetåret 1971/72 räknar överstyrelsen med 1
536 platser för lågstadielärarutbildning, 2 064 platser för mdlansladidäramlbildning
och 2 300 platser för praktisk-pedagogisk utbildning. För speciaUäramlbildning
föreslås ca 720 platser (inkl. fortbildningskurser om minst en termin) och för förskoUärarutbUdning
240 platser. Vid lärarhögskolorna i Karlstad, Kristianstad och Luleå fuUföljs
övergångsvis fyraårig folkskolläramlbildning enligt äldre studiegång.
Överstyrelsen
ifrågasätter det rationella i att bibehåUa den praktisk-pedagogiska
utbildningen i Karlstad, Växjö och Örebro under ledning av lärarhögskoloma i
Göteborg, Malmö resp. Uppsala. Man kan inom en snar framtid räkna med balans i
fråga om tillgång på lärare i de flesta ämnen för gmndskolans högstadium och
gymnasieskolan. Den praktisk-pedagogiska utbildningen bör enligt överstyrelsen
i framtiden inte delas upp på fler UtbUdningsanstalter än de sex
lärarhögskolorna i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala, om
man viU ha en rationeU organisation i fråga om lärarkrafter och
läromedelsresurser. Vid fortsatt praktisk-pedagogisk utbildning av ämneslärare
i Karlstad, Växjö och Örebro måste man vidare inom en snar framtid räkna med upprustning
både i fråga om lokaler och materiel samt söka mer ralio-
Prop. 1971:38 48
nelia
lösningar i fråga om läramlbildningspersonal än vad som hittills varit möjligt
alt åstadkomma. Överstyrelsen avser alt senare belysa och diskutera hithörande
frågor.
Överstyrelsens
förslag i övrigl innebär i korthet:
1. Antalet
ordinarie och extra ordinarie tjänster vid lärarhögskoloma
är enligt överstyrelsen nu förhållandevis lågt. Överstyrelsen anser att
en viss ökning är nödvändig och föreslår därför atl inom en treårspe
riod tjänsteorganisationen får byggas ut på sådant sätt alt 65 % av
totalantalet timmar utgör underlag för ordinarie och extra ordinarie
tjänster. För budgetåret 1971/72 innebär förslagel 43 nya ordinarie
tjänster enligt följande:
2 lektorer
i pedagogik i U 22,
7
lektorer i ämnesteori och ämnesmelodik eller i ämnesmelodik i U 22,
1 lektor
i änmesteori och ämnesmelodik eUer i ämnesmelodik i U 22
eUer U 21,
3 lektorer
i ämnesmelodik i U 21,
2 adjunkter
i ämnesteori i U 19,
17
lektorer i mellanstadiets metodik i U 17,
11
lektorer i lågstadiets metodik i U 17 eller U 14.
Vidare
föreslås tre extra ordinarie lektorslj änster i vuxenutbildningens metodik samt
medel för extra tjänster och lärartimmar över stat. (-f-5 484 500 kr.)
2.
För produktion av interna
televisionsprogram har under innevarande budgetår anvisats 523 000 kr. (exkl.
lönekostnadspålägg). För nästa budgetår föreslås en ökning av dessa medel, (-f-782
400 kr.)
3.
Kostnaderna för administration
av den förberedande praktisk-pedagogiska UtbUdningen beräknas öka (-f 74 400
kr.).
4.
Medlen tiU tjänstgöringstillägg
enligt 29 § i specialbestämmelserna tUl AST bör räknas upp på gmnd av ökad läraralbildningsorganisation
(+3 343 000 kr.).
5.
Utbildningen av klasslärare
utan föreskriven lärarutbildning, förlagd tUl lärarhögskolorna i Göteborg,
Umeå och Uppsala, avslutas för studerande på mellanstadielärarlinjen med en
sommarkurs om sju veckor år 1971. Utbildningen till lågstadielärare avslutas
redan vårterminen 1971. Motsvarande utbildningar vid lärarhögskolan i Stockholm
avslutades redan under sommaren år 1970. Medelsbehovel för särskild utbUdning
av klasslärare utan föreskriven utbildning minskar således under nästa
budgetår. (1 367 700 kr.)
6. Överstyrelsen
föreslår att specialläramlbildningen fr. o. m. läsåret
1971/72 ökas med 48 studerande på utbUdningsgren 1 och alt utbild
ningen av dessa förläggs till en speciallärarlinje vid lärarhögskolan i
Prop. 1971:38 49
Umeå.
Samtiiga dessa 48 studerande föreslås bli intagna till höstterminen 1971.
Intagning lUl vårterminen 1972 planeras ej. Under det därpå följande läsåret
1972/73 planeras däremot för denna linje intagning såväl hösttermin som
vårtermin raed 48 studerande vardera terminen. Lärarkostnaderna för utbUdningen
under nästa budgetår beräknas till 287 700 kr.
7.
Överstyrelsen har på olika lärarhögskolorler
undersökt förutsättningarna för inrättande av förskoUärarUnje. Förutsättningar
föreligger alt inrätta förskollärarlinje vid lärarhögskolorna i Kalmar och
Krislian-stad fr. o. ra. läsåret 1971/72. Överstyrelsen föreslår sålunda att
förskollärarlinje inrättas vid dessa lärarhögskolor med en intagning av 60 lärarkandidater
per termin och högskola. Utbildningens organisation skaU i huvudsak vara
densamma som vid förskoleseminarierna. Lärarkostnaderna för utbildningen under
nästa budgetår beräknas lill 905 200 kr.
8.
Skolöverstyrelsen räknar med
144 intagningsplatser för särskild utbildning av lärare i musik ulan
föreskriven utbildning (+328 600 kr.).
9.
Enligt statsmakternas beslut år
1967 (prop. 1967: 4, SU 1967: 51, rskr 1967: 143) skall det under nästa
budgetår inle ulgå avlöningsförmåner tiU studerande på ämneslärarlinje under lärarhögskol
terminen. Medelsbehovet under anslaget minskar därför. (45 719 000 kr.)
10. Vid
varje större lärarhögskola bör finnas en fast basorganisalion
för forsknings- och utvecklingsarbete. Överstyrelsen föreslår i överens
stämmelse med pedagogikulredningens förslag en successiv utbyggnad
av lärarhögskolomas pedagogiska institutioner. För budgetåret 1971/72
föreslås all nya tjänster som biträdande professor inrättas vid lärarhög
skoloma i Göteborg och Malmö saml all nya forskningssekreterarljäns
ter tillförs de lärarhögskolor som hittills saknat sådana tjänster. Tjänster
na som biträdande professor bör kompletteras med assisténttimmar
enligt samma principer som gäller vid universiteten. Överstyrelsen före
slår alt 500 assistenttimmar tUldelas den föreslagna tjänsten som biträ
dande professor i Göteborg och alt 500 assisténttimmar tillförs den redan
befintliga tjänsten som biträdande professor i Linköping.
Överstyrelsen
föreslår vidare att lärarhögskolorna i Göteborg, Linköping, Umeå och Uppsala tiUdelas
1 000 assisténttimmar vardera främst för institutionernas uppgifter gentemot
försöks- och demonslra-tionsskolan. Vid lärarhögskolorna i Stockholm och Malmö
bör det t. v. vara möjligt all för dessa uppgifter utnyttja de assisténttimmar
som redan finns. (+662 200 kr.)
11.
Överstyrelsen föreslår sex
tjänster som kurator samt medel lill kurativa ändamål (+272 800 kr.).
12. Medlen till utbUdning av kyrkomusiker bör räknas
ned på grund av minskat antal klasser i äldre utbUdningsorganisation (14 600
kr.).
Prop. 1971:38 50
13.
Medel tiU biträdande
utbildningsledare vid föreslagen speciallärarlinje i Umeå samt liU dem som
skall föreslå förskollärarlinjerna i Kalmar och Kristianstad beräknas (+130 300
kr.).
14.
Under förevarande anslag
upptaget belopp till extra personal för arbete med central intagning föreslås
överfört till anslaget Skolöversty-rdsen (372 000 kr.).
15.
Medlen tiU experter och särskUda
sakkuimiga vid de större lärarhögskoloma bör räknas upp med 32 200 kr. Medel tiU
samma ändamål vid de mindre lärarhögskolorna bör tas upp med 55 800 kr. Dessa
senare högskolor har hittiUs helt saknat möjlighet alt utnyttja experter, elt
förhållande som enligt överstyrelsens bedömning varit ogynnsamt. (+88 000 kr.)
16.
För arvoden lill läkare och sköterskor
saml för kallorlslillägg behövs ytteriigare medel (+11 200 kr.).
17.
EnUgt överstyrelsen blir
behovet av vikariats- och övertidsersättningar mindre under nästa budgetår (682
000 kr.).
Lärarhögskoloma:
Driftkostnader
I
det följande redovisas med hänsyn till vad som i det föregående anförts om anslagsleknisk
omläggning av anslagen lill lärarhögskolorna även belopp som hänför sig lill
personal på löneplan A till bibUotek, administration, vakttjänst och
institutioner.
Anslaget
Lärarhögskolorna: Materiel m. m. är för budgetåret 1970/71 uppdelat på 16
anslagsposter om sammanlagt 9 805 000 kr. Anslagsposterna 115 upptar belopp
som fördelats på de femlon lärarhögskolorna. Från dessa anslagsposter bekostas
dels expenser vid förvaltningarna, dels extra arbetskraft, dels materiel m.m.
Från anslagsposten 16, som utbetalas av skolöverstyrelsen, bekostas bl. a.
viss undervisningsmateriel och vissa inventarier vid lärarhögskolorna, materiel
för cenlralplanerad pro-
Beräknade
resurser vid lärarhögskolorna för materiel m. m. och personal på löneplan A i
befintlig organisation
Lärarhögskola
Materiel
Personal
pä
Vikariats-
LÖnekostnads-
Totalt
m. m.
löneplan
A
ersättning
pälägg
1.
Falun
300 000
305 340
30 534
80 610
716 484
2.
Gävle
300 000
305 340
30 534
80 610
716 484
3.
Göteborg
1 200 000
1 492
722
149 272
394 079
3 236 073
4.
Härnösand
300 000
305 340
30 534
80 610
716 484
5.
Jönköping
300 000
305 340
30 534
80 610
716 484
6.
Kalmar
300 000
305 340
30 534
80 610
716 484
7.
Karlstad
300 000
305 340
30 534
80 610
716 484
8.
Kristianstad
300 000
305 340
30 534
80 610
716 484
9.
Linköping
600 000
686 112
68 611
181 133
1 535 856
10.
Luleå
300 000
317 088
31 709
83 711
732 508
11.
Malmö
1 200 000
1 220
448
122 045
322 198
2 864 691
12.
Stockholm
1 200 000
1 260
372
126 037
332 738
2 919 147
13.
Umeä
600 000
650 136
65 014
171 636
1 486 786
14.
Uppsala
800 000
960 564
96 056
253 589
2 110 209
15.
Växjö
300 000
305 340
30 534
80 610
716 484 20 617 142
Frop.
1971:38 51
duktion
av interna televisionsprogram ra. m. saml expenser för central intagning av
studerande.
De beräknade resurserna
vid lärarhögskolorna för materiel m. m. och personal på löneplan A i befintlig
organisation uppgår således lill 20 617 142 kr. Anslaget Lärarhögskolorna:
Materiel ra. m. upptar under budgetåret 1970/71 även en anslagspost Viss utmstning
m. m. om 1 505 000 kr.
Skolöverstyrelsen
EnUgt
överstyrelsen bör följande antal icke-ordinarie tjänster för personal som icke
är lärare inrättas vid lärarhögskolorna budgetåret 1971/72 (+768 700 kr.):
1
förste biblioteksassistent i A
20/15,
2
förste biblioteksbiträden i A
11, 10 biblioteksbiträden i A 3/9,
1 kansUst
i A 11/17,
3 kvalificerade
biträden i A 11,
4 expeditionsförmän
i A 11,
31/2 vaktmästare i högst A 9,
2 laboratorieassistenter
i A 11.
Överstyrelsen
föreslår medel till lönekoslnadspålägg lill extra arbetskraft, lill expenser
och materiel ra. m. saml till central produktion av interna televisionsprogram m.
m. (+1316 000 kr.).
Medlen
under förevarande anslag till expenser för central intagning föreslås överfört
till anslaget Skolöverstyrelsen (120 000 kr.).
Medel
för inredning i samband med ombyggnad av lärarhögskolorna i Härnösand, Kalmar,
Kristianstad och Växjö beräknas under förevarande anslag (+720 000 kr.).
Föredraganden
I riksslaten
för innevarande budgetår har under åttonde huvudtiteln förts upp ett förslagsanslag
Lärarhögskolorna: Utbildningskostnader och ett reservationsanslag
Lärarhögskolorna: Materiel m. m.
Statsmakterna beslöt år
1970 (prop. 1970: 1 bU. 10, SU 1970: 88, rskr 1970: 215) att anslaget
Lärarhögskolorna: Materiel ra. m. skulle fungera sora ramanslag även för
kostnader för extra arbetskraft. Rätten att besluta om användningen av
tillgängliga medel bör för lärarhögskolornas del utvidgas fr.o.m. budgetåret
1971/72. Sedan den 1 juU 1969 finns vid universiteten s. k, driflkostnadsanslag,
från vUka bestrids bl. a. kostnader för löner ra. m. för teknisk och adrainistrativ
personal och till vikarier för sådan personal samt för materiel och utgifter av
expenskaraktär. En anslagsleknisk omläggning av ungefär motsvarande slag bör komma
till stånd vid lärarhögskoloma den 1 juli 1971 med hänsyn
Prop. 1971:38 52
tUl
dels de goda erfarenheterna på universitetsområdet, dels föreslagen samordning
av pedagogikinslilutionerna vid lärarhögskola och universitet. I riksstalen
bör därför för budgetåret 1971/72 anslagen till lärarhögskolorna föras upp med
förändrad benämning, nämligen Lärarhögskolorna: Avlöningar till lärarpersonal m.
m. och Lärarhögskolorna: Driftkostnader.
Lärarhögskoloma:
Avlöningar till lärarpersonal m. m.
Jag
har i det föregående berört frågan om samordnad lärarutbildning. Till de
fördelar, som en samorganisalion av lärarutbildningen ger, hör ökad
flexibilitet i fråga om utnyttjande av lärarkrafter, materiella resurser och
lokaler inom lärarhögskolorganisationen. I en tid av snabb utveckling på
utbildningsområdet blir prognoserna beträffande lärarbehovet ofta osäkra. I
samordnade enheter kan ölägenheterna av nödvändiga förändringar i kapaciteten
på olika utbildningslinjer lättare balanseras. Förskollärarlinje bör den 1 juli
1971 inrättas vid var och en av lärarhögskoloma i Kalmar och Kristianstad,
eftersom tillgång till barnstugor och övningsinstilulioner i erforderlig
utsträckning finns på dessa orter och högskolorna kan ställa lokaler lill
förfogande för för-skollärarutbildning. Den lokalmässiga samordningen innebär
bl. a. atl lärarutbildningarna för förskolsladiel och lågstadiet kan samverka i
pedagogiskt hänseende, vilket skapar förutsättningar för en bättre kontinuitet
i bamens utveckling i förskola och skola. Vid lärarhögskolorna bör finnas 180 intagningsplatser
för förskollärare under budgetåret 1971/72. Jag har i annat sammanhang beräknat
medel för 1 920 intagningsplatser vid förskoleseminarierna. Del kommer således
atl vid lärarhögskolor och förskolcseminarier tas in sammanlagt 2 100 blivande
förskoUärare under nästa budgetår.
För
budgetåret 1971/72 bör vid lärarhögskolornas lågstadielärarlinje finnas 1 440 intagningsplatser
och vid högskolornas mellanstadielärar-linje 1 968 intagningsplatser. Della
innebär en minskning av antalet intagningsplatser på dessa linjer med 192
jämfört med intagningen innevarande budgetår.
För
att bristen på behöriga speciallärare i Norrland skall minskas bör en
speciallärarlinje inrättas vid lärarhögskolan i Umeå den 1 juli 1971. Antalet intagningsplatser
vid den nya linjen i Umeå bör för nästa budgetår vara 48. Speciallärarlinje
finns f. n. vid lärarhögskolorna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Sammanlagt
bör för budgetåret 1971/72 finnas ca 720 intagningsplatser för
speciallärarutbildning, fortbildningskurser om minst en termin inräknade.
För
praktisk-pedagogisk utbildning vid lärarhögskolornas ämneslärarlinje bör för
budgetåret 1971/72 finnas ca 2 300 intagningsplatser. Frågan om fortsatt praktisk-pedagogisk
utbildning i Karlstad, Växjö och
Prop.
1971:38 53
Örebro
bör inte avgöras förrän lärarulbildningskommiltén lagt fram sina förslag.
Intill dess bör utvecklingen noga följas, bl. a. vad gäller intresset för praktisk-pedagogisk
utbildning på dessa orter hos dem som studerar där.
Skolöverstyrelsen
föreslår för nästa budgetår 144 intagningsplatser för särskild utbildning av
lärare i musik ulan föreskriven utbildning. Jag har inle någon erinran mot
skolöverstyrelsens förslag och avser atl i annat sammanhang föreslå Kungl.
Maj:t alt uppdra åt skolöverstyrelsen att inkomma med de förslag till
bestämmelser för utbildningen som behövs. (8)
Jag
har i del föregående förordat att en professur i pedagogik med Torsten Husen
som förste innehavare inrättas vid universitetet i Stockholm den 1 juU 1971.
Jag har vidare erinrat om all jag i prop. 1971: 1 (bil. 10 s. 335) beräknat
medel för tjänster som extra ordinarie forskare under anslaget SamhäUsforskning.
Under förevarande anslag bör medel beräknas för en ordinarie tjänst som
biträdande professor. Jag avser att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t alt
inrätta en tjänst sora biträdande professor i pedagogik vid lärarhögskolan i
Malmö den 1 juli 1971. Jag beräknar medel för ytterligare 500 assisténttimmar.
Den 1 juli 1971 kommer del all inom lärarhögskolorganisationen finnas sammanlagt
14 500 assisténttimmar. (10)
Medel
bör beräknas för en tjänst som biträdande utbildningsledare vid föreslagen
speciallärarlinje i Umeå den 1 juli 1971. För de mindre lärarhögskolorna finns
under förevarande anslag medel till arvoden ra. m. för biträde med pedagogisk-administrativa
arbetsuppgifter. Dessa medel bör räknas upp med 90 000 kr., som avses täcka
kostnader för dels ledning av förskolläramlbildning i Kalmar och Kristianstad,
dels experter och särskilda sakkunniga vid mindre lärarhögskolor. Jag beräknar
ytterligare 62 000 kr. till kurativa ändamål vid lärarhögskolorna. (11, 13 och
15)
Medel
för extra personal för arbete med central intagning av blivande lärare bör
alltjämt anvisas under förevarande anslag (14). Under anslaget bör tas upp
även medel lill expenser för central intagning.
Medlen
tiU produktion av interna televisionsprogram bör räknas upp med 200 000 kr. för
nästa budgetår och kommer därefter att uppgå lill sammanlagt 850 000 kr. (2).
Jag beräknar i erforderlig omfattning medel för tjänslgöringstiUägg, speciallärarutbildning,
förskolläramlbildning samt för arvoden till läkare och sköterskor samt kallorlstillägg
(4, 6, 7 och 16). Jag har även beaktat de medelsbehov som kan föranledas av de
förslag som inom kort avses bli framlagda för riksdagen i fråga om utbildning
vid lärarhögskola av funktionärer för studie- och yrkesorientering. För
administration av den förberedande praktisk-pedagogiska utbildningen bör
anvisas 248 000 kr. (3). Medlen tiU utbildning av kyrkomusiker och klasslärare
ulan föreskriven utbildning, avlöningsförmåner lill studerande
Prop. 1971:38 54
på
ämneslärarUnje under lärarhögskoltermin samt vissa vikariatstiUägg bör räknas
ned i enlighet med skolöverstyrelsens förslag (5, 9, 12 och 17). SärskUda medel
tiU psykomelrisk och statistisk expertis bör ej anvisas från förevarande
anslag efter den 1 juli 1971. Vid beräkning av medelsbehovel under förevarande
anslag har jag beaktat även effekten av minskat antal intagningsplatser vid
lågstadielärarlinje och meUan-sladielärarlinje som jag förordat i det
föregående.
Lärarhögskolorna:
Driftkostnader
Det
är angeläget att åstadkomma en medelsdisposition för verksamheten vid lärarhögskoloma
som är friare än f. n. De medel, som under innevarande budgetår beräknats för
personal på löneplan A under anslaget Lärarhögskolorna: Utbildningskostnader
bör, som jag nyss anfört, fr. o. m. budgetåret 1971/72 i riksstaten redovisas
under ett särskilt reservationsanslag, benämnt Lärarhögskolorna:
Driftkostnader. Eventuella behållningar vid utgången av innevarande budgetår
på det nuvarande reservationsanslaget till materiel m. ra. bör överföras till raotsvarande
anslagsposter under det nya driflkostnadsanslaget. För anslaget bör i tiUämpUga
delar gälla delsamma som för universitetens driflkostnadsanslag (jfr prop.
1970: 1 bU. 10 s. 252). Rätlen tiU friare anslagsdisposilion efter den 1 juU
1971 bör kunna stimulera intresset för rationaliseringar. Den ökade friheten
innebär emellertid också ökat ansvar. Bl. a. måste tillses all medel avsätts
för utgifter för vikarier ål den personal som avlönas med medel från driflkostnadsanslaget.
Anslaget
Lärarhögskoloma: Driftkostnader bör för nästa budgetår föras upp med 22 630 000
kr. Jag har därvid beräknat en viss ökning av medlen för bl. a. expenser och
materiel samt central produktion av interna televisionsprogram. Anslagsposterna
till högskolorna bör för var och en av lärarhögskolorna i Stockholm, Göteborg
och Malmö föras upp med 3 milj. kr., för lärarhögskolan i Uppsala med 2 150 000
kr. och för lärarhögskolorna i Linköping och Umeå med vardera 1 550 000 kr.
samt för varje mindre lärarhögskola med 750 000 kr., dvs. med sammanlagt 21
milj. kr. Anslagsposten till viss utrustning m. m. bör las upp med 1 630 000
kr. De särskUda medelsbehov, som kan uppslå för vissa lärarhögskolor och som
inte kan täckas med medel från vederbörande högskolas anslagspost, bör efter
beslut av skolöverstyrelsen kunna tillgodoses med de medel som anvisas under
anslagsposten lill viss utrustning m. m.
Vad
gäller medel liU expenser för central intagning hänvisar jag till vad jag
anfört i det föregående.
Kungl.
Maj:t har genom beslut den 5 februari 1971 medgett att byggnadsstyrelsen lar i
anspråk högst 2 milj. kr. inom den i inredningsplanen för universitet,
högskolor m. m. uppförda kostnadsramen Till
Prop. 1971:38 55
Kungl.
Maj:ts disposition (budgetåret 1970/71) för inredning av lokaler för
lärarhögskolorna i Jönköping, Kalmar, Kristianstad, Falun, Gävle och Härnösand.
Med hänvisning tiU det
anförda hemställer jag, all Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1)
tUl Lärarhögskolorna:
Avlöningar till lärarpersonal m. m. för budgetåret 1971/72 under åttonde huvudtiteln
anvisa ell förslagsanslag av 161 483 000 kr.,
2)
tiU Lärarhögskolorna:
Driftkostnader för budgetåret 1971/72 under åttonde huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av 22 630 000 kr.
Med
bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att lill riksdagen skaU
avlåtas proposition av den lydelse bUaga till delta protokoll utvisar.
Ur
protokoUet:
Britta
Gyllensten
Prop.
1971:38 56
Innehåll
Sida
1
Inledning 4
2
Pedagogisk utbildning och
forskning 5
2.1 Utredningen 5
2.1.1
Pedagogiskt forsknings-och
utvecklingsarbete 5
2.1.2
Pedagogisk utbildning ra. m. 10
2.1.3
Organisation m. m. 14
2.2 Remissyttrandena 20
2.2.1
Pedagogiskt forsknings- och
utvecklingsarbete 20
2.2.2
Pedagogisk utbildning ra. m. 22
2.2.3
Organisation m. m. 24
2.3 Föredraganden 28
2.3.1
Pedagogiskt forsknings- och
utvecklingsarbete 28
2.3.2
Pedagogisk utbUdning m. m. 32
2.3.3
Organisation m. m. 34
3 Anslagsberäkningar
för budgetåret 1971/72 39
3.1
Pedagogiskt utvecklingsarbete
inom skolväsendel 39
3.2
Pedagogiskt UtveckUngsarbete m.
m. vid universitet och högskolor 43
3.3
Lärarhögskoloma: Avlöningar
till lärarpersonal ra. m. 46
3.4
Lärarhögskolorna:
Driftkostnader 46
TRYCKERIBOLAOET IVAR HjVOQSTROM
AB, STOCKHOLM 1971
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
25 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (25)
25 kopplingar i 18 dokument.
- Prop. 2023/24:133 Sveriges tillträde till vissa Natoavtal s. 71 om s. 32 i texten
- Ds 2023:22 Sveriges tillträde till vissa Natoavtal s. 117 om s. 32 · s. 118 om s. 32 i texten
- Bet. 1975/76:UbU26 Med anledning av propositionen 1975/76:89 om lärarutbildningens dimensionering och lokalisering m. m. jämte motioner s. 7 i texten
- Bet. 1975:UbU11 Utbildningsutskottets betänkande med anledning av motion om en parlamentarisk referensgrupp till skolöverstyrelsens projekt Målbestämning och utvärdering, MUT… s. 1 i texten
- Bet. 1974:UbU17 Utbildningsutskottets betänkande med anledning av propositionen 1974:1 i vad avser anslag för budgetåret 1974/75 till lärarutbildning jämte motioner s. 2 i texten