Kungl. Maj:ts proposition angående utbildning av bibliotekspersonal m.m.;given Stockholms slott den 26 mars 1971.
1971 · 44 sidor, varav 43 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 43 av 44 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1971:52, Kungl. Maj:ts proposition angående utbildning av bibliotekspersonal m.m.;given Stockholms slott den 26 mars 1971.
Dokumentets text
Kungl. Majrts
proposition nr 52 år 1971 Prop. 1971:52
Nr 52
KungL
Mai:ts proposition angående utbildning av bibliotekspersonal m. m.; given
Stockholms slott den 26 mars 1971.
Kungl.
Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av slalsrådsprolokollet
över ulbildningsärenden, föreslå riksdagen all bifalla de förslag, om vars avlålande
lill riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
INGVAR
CARLSSON
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I
propositionen läggs förslag fram om principerna för en reform av utbildningen
av bibliotekarier och annan bibliotekspersonal. Vissa riktlinjer anges också
för den fortsatta behandlingen av frågorna om utbildning av arkivpersonal och
personal med informations- och dokumenla-tionsuppgifler.
För
bibliotekarier bör utbildningen innefatta dels egentlig yrkesutbildning, dels
de varierande teoretiska studier och den praktik som är erforderlig med hänsyn
till de krav på arbetsinsatser som ställs i olika befattningar på
biblioteksområdet.
Den
egentliga yrkesutbildningen för bibliotekarier för verksamhet inom
folkbibliotek, forskningsbibliotek och skolbibliotek föreslås bli tvåårig.
Utbildningens innehåU bör ges en relativt stor bredd och utformas med hänsyn lill
behovet att främja de utbildades möjligheter till rörlighet på arbetsområdet
och förmåga all klara av nya arbetsuppgifter.
För
tillträde till bibliotekarieulbildningen bör t. v. gälla samma formella
behörighetskrav som för tillträde till universiteten. Antagningssystemet bör
dock utformas på sådani sätt alt de sökande får tillgodoräkna sig även
ytterligare meritering i form av yrkesverksamhet, teoretiska studier eller
bådadera.
Bibliotekarieutbildningen
bör bedrivas i nära samverkan med universiteten. Genomgången utbildning bör
kunna tillgodoräknas som 80 poäng
1
Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 52
Prop. 1971:52 2
i
filosofie kandidatexamen. Bibliotekarieulbildningen avses bli anordnad inom en
särskild utbildningsenhet, bibliotekshögskolan, som bör inrättas den 1 juli
1972 och förläggas lill Borås. Högskolan bör t. v. dimensioneras för en årlig
intagning av 360 studerande.
Den
nuvarande ettåriga utbildningen av folkbibliolekarier inom skolöverstyrelsens
biblioteksskola bör upphöra den 30 juni 1972. Den ettåriga utbildningen
beräknas dock fortsätta övergångsvis under etl år vid bibliotekshögskolan.
Det
föreslås att utbildningen av annan bibliotekspersonal än bibliotekarier
utformas med hänsynstagande till bibliotekens vidgade arbetsuppgifter och
behovet av bredd i utbildningen. Denna utbildning bör utformas som en
specialkurs i gymnasieskolan.
Prop.
1971:52
Utdrag av protokollet över utbildningsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholnis slott den 26 mars 1971.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes
ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, SVEN-ERIC
NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG,
LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Carlsson,
anmäler efler gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter frågan om
utbildning av bibliotekspersonal m. m. och anför.
1 Inledning
Den 30 december 1965 tillkallades tio sakkunniga för all
utreda frågan om utbildning av bibliotekarier m. m.; direktiv se 1967 års riksdagsberätlelse
s. 267. De sakkunniga har den 7 oktober 1969 avlämnat betänkandet (SOU
1969:37) Utbildning för bibliotek, arkiv och informalik.
Yttranden över betänkandet har avgivils av
överbefälhavaren, statskontoret, riksrevisionsverket, byggnadsstyrelsen,
riksarkivet, kungl. biblioteket, universitetskanslersämbetet, som överlämnat
yttranden från universiteten och vissa högskolor, skolöverstyrelsen efter
hörande av länsskolnämnderna i Östergötlands, Kronobergs, Kalmar, Malmöhus,
Örebro och Jämtlands län , forskningsbiblioteksrådet, arbetsmarknadsstyrelsen,
patent- och registreringsverket, statens råd för vetenskaplig information och
dokumentation, yrkesutbildningsberedningen, kompetensutredningen,
läromedelsutredningen, 1968 års ulbildningsulredning, 1968 års litteralurutredning,
länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, som överlämnat yttranden från
Göteborgs stad, landsantikvarien i Göteborg och länsskolnämnden i Göteborgs
och Bohus län, länsstyrelsen i Kronobergs län, som bifogat yttranden från Växjö
stad, länsskolnämnden i Kronobergs län och stifts- och landsbibliolekel i
Växjö,
' Numera generaldirektören Bo Martinsson, ordförande,
numera förste bibliotekarien Måns Backelin, överbibliotekarien Hans Baude, krigsarkivarien
Bertil Broomé, numera informationschefen Kajsa Hellström, f. d. avdelningsdirektören
Bengt Hjelmqvist, stadsbibliotekarien Bengt Holmström, numera rektorn Thord Plaenge
Jacobson, numera avdelningsdirektören Hans Ake Karlström och numera
sektionschefen Lars Paul.
Prop. 1971:52 4
länsstyrelsen
i Malmöhus län, som överlämnat yttrande från Malmö stad, länsstyrelsen i
Stockholms län, som bifogat yttrande från Stockholms stad, länsstyrelsen i
Värmlands län, som överlämnat yttrande från Karlstads stad, länsstyrelsen i
Västerbottens län, som bifogat yttrande från Umeå stad. Vetenskapsakademien,
Svenska kommunförbundet. Svenska landstingsförbundet. Landsorganisationen i
Sverige (LO) saml i gemensamt yttrande Svenska arbetsgivareföreningen och
Sveriges industriförbund. Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges
akademikers centralorganisation (SACO), Stalsljänslemännens riksförbund (SR),
Sveriges förenade studentkårer, Uppsala studentkår, Sveriges allmänna biblioleksförening.
Svenska bibliolekariesamfundet, Sveriges vetenskapliga specialbiblioteks
förening. Svenska folkbibliolekarieförbundet. Folkrörelsernas arkivförbund.
Näringslivels arkivråd. Ingenjörsvetenskapsakademien, Tekniska
litteratursällskapet. Föreningen Bibliotek i samhälle. Folkbildningsförbundet
som överlämnat yttrande från Arbetarnas bildningsförbund , Nordiska rådets
svenska delegation och Svenska barnboksinstitutet.
I
det följande lämnas en redogörelse för betänkandet samt avgivna yttranden. För
historiska uppgifter och en mer detaljerad nulägesbeskrivning Uksom för
utredningens förslag liU studieplaner och bestämmelser om utbildningen saml
kostnadsberäkningar hänvisas lill betänkandet.
I
fråga om många av förslagen erfordras inle beslut av riksdagen. För
överblickens och sammanhangels skull lämnas dock en kortfattad redovisning även
för vissa sådana förslag.
2 Nuvarande utbildningsvägar
UtbUdning
av bibliotekarier och biblioteksassistenter vid folkbibliotek bedrivs f. n. vid
skolöverstyrelsens biblioteksskola i Solna och vid Stockholms stadsbibliotek.
Före utbildningen vid biblioteksskolan som omfattar åtta månader skall de
studerande fullgöra sex månaders praktisk elev-tjänstgöring vid särskUda elevutbildningsbibliolek.
Samtidigt med elev-tjänstgöringen skall de gå igenom en korrespondenskurs,
utarbetad av Folkbibliotekens korrespondensinslilul (ETCI). För behörighet alt
antas till utbildningen fordras examen vid universitet.
Utbildningen
vid Stockholms stadsbibliotek är en varvad teoretisk och praktisk utbUdning som
tar omkring tre år i anspråk. Inträdeskraven är gymnasiekompetens eller
motsvarande saml förberedande elevljänsl-göring om en termin. I utbUdningen
ingår bl. a. minst 12 månaders praktisk tjänstgöring samt en termins
universitetsstudier i litteraturvetenskap.
För
deltidsanställda folkbibliotekarier finns längre eller kortare ul-
Prop. 1971: 52 5
bildningsgångar
i skolöverstyrelsens regi. Utbildningen för deltidsanställda bibliotekschefer
och filialföreslåndare omfattar en korrespondenskurs, en tre veckors sommarkurs
och en praklikperiod om två veckor vid läns-eUer landsbibliotek. Den kortare
utbildningsgången beslår av nyssnämnda korrespondenskurs och en veckas praktik
vid läns- eller landsbibliotek. För deltidsanställda bibliotekarier vid
militära förband anordnar försvarsstaben särskUd utbildning i form av dels en
korrespondenskurs, dels en påbyggnadskurs i inlernatform om sex lill tio dagar.
Vid
folkbiblioteken finns specialutbildad kontorspersonal (K 1-perso-nal).
Utbildning för denna grupp har anordnats av bl. a. Svenska kommunförbundet.
Sådan utbUdning kan t. ex. .bestå av en inledande korrespondenskurs som följs
av inlernalulbildning under två veckokurser med mellanliggande hemarbetsperiod.
Skolbibliotekarierna
har i stor utsträckning lärarbehörighel. Utöver den biblioleksulbUdning som
ingår i lärarutbildningen sker utbildning vid särskilda sommarkurser om ca 10
dagar som anordnas av skolöverstyrelsen.
För
anställning som amanuens eller bibliotekarie vid vetenskapliga allmänbibliolek
och vissa specialbibliotek fordras i allmänhet licentiatexamen samt vissa
språkkunskaper på gymnasienivå jämte viss lids provljänslgöring. Den egendiga biblioteksulbildningen
sker på arbetsplatsen. En viss lilleraturkurs skall sålunda vanligen inhämtas
under provljänstgöringen. Därutöver förekommer inskolning i yrket genom
rotation mellan olUca avdelningar o. d.
Tjänsterna
som biblioteksassistent vid de vetenskapliga biblioteken är med hänsyn till
kraven på förutbildning differentierade i två kategorier. För tjänst som
biblioteksassistent och som förste biblioteksassistent i lägre grad fordras
gymnasieutbildning medan det för tjänst som förste biblioteksassistent av högre
grad krävs examen vid universitet. Teoretisk och praktisk biblioteksutbildning
för biblioteksassistenter bedrivs vid universitetsbiblioteken och vid kungl.
biblioteket (den s. k. KB-kursen). Vid universitetsbiblioteken omfattar
utbildningen tre månader och innehåller både teoretiska och praktiska moment. KB-kursen
inleds med en två månaders praklikperiod vid kungl. biblioteket. Om prakliktjänstgö-ringen
godkänns fortsätter utbildningen inom den egentliga kursen, som är tre månader
lång.
För
biblioteksbilräden, expeditionsbilräden och expeditionsassislenler vid
vetenskapliga bibliotek har den teoretiska och praktiska biblioteksutbildningen
formen av intemulbildning.
Tekniska
lilteralursäUskapel bedriver en omfattande vidareutbildning för personal vid företagsbibliolek.
Utbildningen har i allmänhet formen av kortare intematkurser.
För
UtbUdning i dokumentation har elt antal kurser anordnats, bl. a. av Institutet
för vidareutbUdning av akademiker. Nordiska samarbets-
Prop. 1971:52 6
organisationen
för teknisk-naturvetenskaplig forskning, statens råd för vetenskaplig
information och dokumentation och kungl. tekniska högskolans bibliotek. Vissa
kurser har varit koncentrerade intematkurser, medan andra varit utsträckta över
en längre tid.
För
behörighet till tjänst som arkivarie vid riksarkivet, landsarkiven och
krigsarkivet fordras akademisk examen med minst två betyg i historia samt
filosofie licentiatexamen i ämne av betydelse för arkivväsendet eller
motsvarande kunskaper. Sin yrkesmässiga utbildning har arkivpersonalen i
huvudsak erhållit genom praktisk tjänstgöring. Vissa organiserade kurser har
dock förekommit. Riksarkivet har håUit ell antal ungefär månadslånga kurser
för arkivarier sanit några kortare kurser för utbildning av arkivassistenter.
För företagsarkivens personal har kurser anordnats av Näringslivets arkivråd.
Arbetarrörelsens arkiv och Folkrörelsernas arkivförbund har på motsvarande
sätt bedrivit kursverksamhet för folkrörelsearkivens anstäUda.
3 Utredningen
3.1
Arbetsmarknadsprognosen
Till
grund för utredningens bedömning av utbildningsbehovet ligger en prognos, som
utförts inom statistiska centralbyråns prognosinslilul. Prognosen baseras på
undersökningar av personalbehovet inom olika sektorer.
Inom
de statliga och privata sektorerna har personalbehovet undersökts med hjälp av
en postenkät. Inom den privata sektorn ställdes enkäten till etl urval av 3
375 arbetsgivare, medan på den statliga sidan samtUga stadiga myndigheter och
förvaltningar, ca 1 000 stycken, tUl-frågades. Även när det gällde atl samla in
material om personalbehovet inom den kommunala förvaltningen utom
folkbiblioteken användes en postenkät. Denna sändes till de 41 största av
landels då ca 900 primärkommuner. Landstingskommunerna ingick inle i
undersökningen.
I
den enkät som sändes till företrädare för de statliga, primärkommunala och
privata sektorerna frågades efter befintlig personal inom litleralurtjänsl- och
arkivområdena, efler personalens fördelning på utbildnings- och arbetsområden saml
efler nyrekryleringsbehovet under den närmaste femårsperioden (19671972). I
prognosen har till del uppgivna rekryteringsbehovet lagts elt beräknat behov
att ersätta av-gängen personal. För den kvalificerade personalen har man räknai
med ett årligt ersätlningsbehov av 5 %, medan man för bilrädespersonal har använt
tre olika ersätlningsalternativ, 5, 10 och 15 % per år. Enkäten gav följande
resultat.
Prop.
1971:52 7
Privat
och statlig sektor
Genomsnittiigt
nyrekryteringsbehov per år under femårsperioden 1967 1972.
Arkivpersonal
Litteraturtjänstpersonal
Privata
statliga
Privata
StaUiga
sektorn
sektom
Totalt
sektorn
sektom
Totalt
1.
Kvalificerad
personal
57
26
83
103
89
192
2.
Mindre
kvalificerad personal med ersättnings-behov
5%/år
155
73
228
86
88
174
10%/år
241
114
355
143
122
265
15 %/år
310
146
456
188
149
337
För
den kommunala sektorn utanför folkbiblioteken och skolväsendel betecknas
72 personer som litteraturtjänstpersonal. Av dem är 24 all anse som
kvalificerade och 48 som mindre kvalificerade. Arkivpersonalen uppgår till 293
personer, varav 33 kvalificerade och 260 mindre kvalificerade. Del uppgivna nyrekryleringsbehovet
under femårsperioden 19671972 är i fråga om kvalificerad litteraturtjänstpersonal
4 och beträffande mindre kvalificerad lilleralurljänslpersonal 15 personer.
För kvalificerad och mindre kvalificerad arkivpersonal uppges nyrekryleringsbehovet
under samma tid lill 14 resp. 54 personer. Ingen beräkning har gjorts av
behovet alt ersätta avgången personal.
Beräkningen
av personalbehovet inom folkbiblioteken grundas på tillgänglig
biblioteksstatistik saml uppgifter ur skolöverstyrelsens biblioteksskolas elevkartolek.
Prognosen bygger på anlagandel all foUcbiblio-leksväsendel, som en följd bl. a.
av kommunindelningsreformen, skall byggas ul till god standard i samtiiga
landels kommunblock fram till år 1980. Som standardmått används i della
sammanhang antalet lån per invånare. Behovet av bibliotekarier och övrig
personal antas vidare stå i en viss relation till utiåningsvolymen. Kvoten
mellan bibliotekarier och övrig personal antas vara 1:1,6. Resultatet av
prognosen redovisas i form av värden för personalbehovet vid olUca alternativ
för antalet lån per invånare och antalet lån per anställd. I prognosen förordas
inga särskilda sådana alternativ, men i etl exempel anges all man, om
utlånings-frekvenserna 9 lån per invånare och 13 000 lån per anställd skall uppnås
år 1980, skulle ha ell årligt nyrekryteringsbehov av 130 bibliotekarier och
231 övrig personal.
Förekomsten
av bibliotekspersonal inom del icke obligatoriska skolväsendet kardades genom
en postenkät. Enkäten gav till resultat all av 1 257 tillfrågade skolor 235
hade minst en skolbibliotekarie med biblioteksutbildning, 435 hade minst en skolbibUotekarie,
men ingen med biblioteksutbildning medan 597 saknade skolbibliotekarie. Vid beräkning
av rekryteringsbehovet har anlagils dels alt antalet skolenheter
Prop. 1971:52 8
blir
praktiskt taget oförändrat fram lill omkring år 1973, dels att aUa skolor som
nu inte har skolbibliotekarie med biblioleksulbUdning skaU ha minst en sådan.
Om ersätlningsbehovet för avgången personal schablonmässigt uppskattats till 5
% per år och om bristen skall täckas under en femårsperiod blir
nyrekryteringsbehovet 215 personer per år.
För
grundskolans del utnyttjades uppgifter från skolbibliotekarieföreningen.
Enligt föreningens medlemsförleckning fanns ca 2 500 skolbibliotekarier, som
till övervägande del hade folk- eller småskoUärarutbildning. Som skolbibliotekssyslemel
f. n. är uppbyggt anger utredningen alt dessa 2 500 tjänster räcker för all
täcka behovet. En ändring av antalet blir aktueUt först om en omorganisation
av systemet företas. Någon beräkning av ersätlningsbehovet har inle gjorts.
3.2
Biblioteksutbildning
3.2.1
Utvecklingstendenser, arbetsuppgifter och yrkeskrav inom biblioteksområdet
Utredningen
framhåUer all del föreligger en tydlig tendens till närmande i olika avseenden
mellan bibliotek av skilda kategorier. Denna utveckling betingas av vissa
faktorer som är gemensamma för alla bibliotek. Tillgången på information har
sålunda ökat myckel snabbi. Under tioårsperioden 19571967 ökade antalet titiar
i Svensk bokförteckning med omkring 40 %, från 5 729 till 8 007. Inom den
vetenskapliga litteraturens område har ökningen varit ännu snabbare. Därtill
kommer den ökande produktionen av annat informationsmaterial än tryckta pubUkationer.
Elt
annat gemensamt drag är det allt intensivare utnyttjandet av bibliotekens
tjänster. Bakom denna förändring ligger den högre allmänna utbildningsnivån,
det ökade antalet studerande på olika nivåer, den rikligare fritiden och bibliotekens
förbättrade servicemöjligheter. Biblioteken har också bedrivit ett aktivt
arbete för att öka antalet ulnyltjare, t. ex. genom reklam och uppsökande
verksamhet, utställningar och visningar m. m. Av naturliga skäl har en sådan
aktiv kontaktverksamhet framför allt bedrivits av de större folkbiblioteken,
men även de vetenskapliga biblioteken har tagit initiativ med syfte all
introducera nya bib-lioleksulnylljare i biblioteken. Genom den ökade
samhälleliga satsningen på vuxenutbildningen och genom all
kommunsammanslagningarna ger underlag för bärkraftiga folkbibliotek som kan
bedriva en aktiv kontaktverksamhet kan antalet bibUoleksulnyttjare väntas öka
ytterligare under den närmaste framtiden.
Den
av utredningen konstaterade utvecklingen mot elt närmande meUan olika bibUolekslypcr
hindrar inte eiUigt utredningen att vissa viktiga skillnader finns kvar mellan
forskningsbibliotek och folkbiblio-
Prop. 1971:52 9
tek.
Det är erdigt utredningen självklart att forskningsbiblioteken i första hand
riktar sig tUl de specieUa grupper för vilkas behov de är avsedda, medan
folkbiblioteken i sitt arbete strävar efler all nå en så stor publik som
möjligt. Dessa strävanden tar sig bl. a. ullryck i att foUcbibUoleken vidgar
sitt verksamhetsområde till all omfatta annat än biblioleksupp-gifler i traditioneU
mening. Denna s. k. allmänkultureUa verksamhet innebär all biblioteket på sill
program lar upp kulturaktiviteter av skiftande slag, som utställningar,
debatter, konserter, teaterföreställningar m. m.
Utredningen
framhåller atl UtveckUngen för skolbibliotekens del f. n. är svårbedömbar. Den
framlida organisationen är beroende av bl. a. resultatet av flera aktuella utredningsprojekt
på läromedelsområdet. Utredningen anser, all utvecklingen under 1960-talet har
inneburit alt skolbibliotekens roU som låneinrätlningar minskat i betydelse liU
förmån för den mer utpräglat pedagogiska funktionen. Särskilt markant anges en sådan
inriktning vara för grundskolebibUotekens del. Även gymnasiebiblioteken har
påverkats av denna utveckling, men inte i Uka hög grad. Enligt utredningens
uppfattning har gymnasiebiblioteken i fråga om arbetsformer mera gemensamt med
folkbiblioteken än med grundskolebiblioteken.
Sammanfattningsvis
anser utredningen atl UtveckUngen går mot allt större överensstämmelse meUan
olika bibUotekstyper i fråga om de allmänna arbetsuppgifternas utformning även
om arbetsuppgifterna kan variera i fråga om omfattning och tyngd. En rad specialuppgifler,
särskUl inom forskningsbiblioteken, är enligt utredningen sådana, att de måste
lösas av särskilt anlitade experter med speciella fack- eller språkkunskaper.
Utredningen anser emellertid alt utbildning för sådana specialuppgifler inle
kan meddelas inom den ordinarie biblioleksutbild-ningen.
Den
ökande malerialmängden och de stegrade servicekraven från bib-lioleksulny ttj arna
har tvingat fram ralionaliseringsålgärder vid olika bibUotekstyper, med hjälp
av moderna kontors- och transporttekniska hjälpmedel samt ADB. För bibliotekens
inre arbete ger ADB-tekniken möjUgheter tUl långtgående förenkUngar. Genom
datorteknikens utveckling skapas också möjUgheter för biblioteken atl erbjuda
nya tjänster, exempelvis långtgående selekliv sökning av information med
samtidig spridning till många mottagare. Det är forskningsbiblioteken som har kommit
längst när del gäller atl utveckla ADB-metoder inom biblioteken, men även
folkbiblioteken arbetar för all finna metoder alt dra nytta av datortekniken. I
utbildningen av bibliotekarier och informatiker får därför tUlämpningen av ADB
stor betydelse.
Även
reproduktionstekniken utvecklas snabbi till elt aUt viktigare hjälpmedel inom
olika biblioteksformer, såväl i fråga om tekniken för förvärv av media och
service till institutioner och enskilda som beträf-
Prop. 1971:52 10
fande
rationalisering av interna rutiner. Insikter i reproduktionsteknikens möjligheter
är därför vikliga inom allt biblioteksarbete.
Utredningen
delar in de arbetsuppgifter som förekommer inom biblioteken på följande sätt
1) urval, anskaffning och vård av media, 2) systematisering av mediabeslåndel,
3) informationsverksamhet, 4) låneverksamhel, 5) allmänkullurell verksamhet,
6) administration. I det följande ges en kort sammanfattning av
arbetsuppgifternas innebörd och av de krav uppgifterna enligt utredningen
ställer på kunskaper och färdigheter hos personalen.
Urval,
anskaffning och vård av media (inklusive utrangering av ej gångbart material)
innefattar såväl bedömningsmoment som moment av mer teknisk karaktär. För urval
och utrangering krävs litteraturorientering, förtrogenhet med de krav som
bibliotekens avnämargrupper ställer saml kännedom om beståndet i andra
bibliotek och deras förvärvs-politik. Anskaffningen av media fömtsätter
kunskaper om bok- och mediamarknadens organ och arbetsmetoder och den
periodiska litteraturen samt vissa bibliografiska kunskaper.
Systematisering
av mediabeslåndel innebär klassificering och ämnes-indexering saml
katalogisering. Klassificering och ämnesindexering kräver ämneskunskaper saml
språkkunskaper. Den i Sverige utgivna litteraturen klassificeras f. n.
centralt, dels genom bibliografiska inslilulel vid kungl. biblioteket, dels
genom Bibliotekstjänst AB. Härigenom sker en avlastning av biblioteken. De
ökade inköpen av utiändsk litteratur medför emellertid ett fortsalt behov vid
biblioteken av personal med kunskaper om klassificering. Vissa kalalogiseringsuppgifler
är av rulinbetonad karaktär, medan andra har en betydande svårighetsgrad och
förutsätter såväl ämnes- som språkkunskaper.
Med
informationsverksamhet avses handledning och information åt bibliotekens nylljare.
I arbetet ingår bibliografiska kontroller av lånebe-ställningar och
anskaffningsförslag, referensarbete och litteratursökning, spridning av
information saml referatljänst. Inom i första hand förelags- och specialbibliotek
ingår även medverkan vid ulformiung av forskningsrapporter, artiklar m. m. För
informationsverksamheten fordras bibliografiska kunskaper, språkorienlering
och orientering i olika uppslagsverk, referaltidskrifler o. d. För spridning av
information fordras i vissa faU mycket betydande fackkunskaper. I den mån
informationssökning eller -spridning sker med hjälp av datorbaserade informationssystem
fordras kännedom om de aktueUa systemen. För biträde med utformning av
forskningsrapporter krävs kunskaper i redigeringsteknik saml om trycksaksframsläUning.
Låneverksamhel
bedrivs i huvudsak inom ramen för enkla rutiner och kräver av personalen främst
kunskap om dessa rutiner. Den inlerurbana verksamheten kräver dock ytterligare
bibliografiska kunskaper och kunskaper i främmande språk. Inom den utlåningsverksamhel
som bedrivs
Prop. 1971:52 11
i
form av uppsökande verksamhet och riktar sig tiU personer som inte själva kan
uppsöka biblioteket fordras omfattande litteraturkännedom och bibliografiska
kunskaper.
Den allmänkulturella
verksamheten bedrivs ofta i samarbete med specialister av olika slag. Inle
minst på mindre eller medelstora orter kommer dock viktiga arbetsuppgifter all
vila på bibliotekspersonalen. Av denna fordras då förtrogenhet med olika typer
av audipvisueU apparatur, kännedom om utslällningsleknik saml allmän kultur-
och samhällsorientering.
Administrativa
arbetsuppgifter möter inom hela biblioteksområdet, men varierar i omfattning
och karaktär efler bibliotekets typ och storlek. Uppgifterna fömtsätter bl. a.
samhällsorientering, insikter i förelagsekonomi och marknadsföring, kännedom
om arbetsledning och arbetspsykologi saml kunskaper om kommunal och statlig
förvaltning.
De hittills nämnda
kunskapskraven avser mer eller mindre direkt biblioleksinriklade kunskaper och
färdigheter. Utredningen anser alt del utöver dessa yrkesinsikter behövs en gmndläggande,
aUmän ämnesutbUdning. Som motivering anges bl. a. den s. k. överspridningseffeklen,
dvs. all insikter i ell områdes speciella forskningsmetoder och forskningsvillkor
medför ökad förståelse för motsvarande problem inom besläktade ämnen. Såväl
kraven på förbättrad service som bibliotekens intresse av atl få personal med
kännedom om en större del av kunskapsfältet medför vidare behov av
kvalificerad allmänutbUdning hos bibliotekariepersonalen.
3.2.2
Utbildningens allmänna uppläggning, behörighet och antagningsförfarande
Utredningen
föreslår alt utbUdningen av bibliotekarier för folkbibliotek, gymnasiebibliolek
och forskningsbibliotek samt av grundskolans bibliotekarier skall vara indelad
i två stadier. Det första stadiet skall utgöras av allmän ämnesulbildning
medan under del andra stadiet den egentliga, yrkesinriktade biblioteksulbildningen
skall äga rum. Som närmare kommer alt framgå av avsnittet om utbildningens
organisation och dimensionering föreslår utredningen all yrkesinriktad biblioteksutbildning
för utöver de inledningsvis nämnda yrkesgmpperna biblioteksassistenter vid
forskningsbibliotek och deltidsanställda bibliotekarier vid folk- och
förbandsbibliotek skaU anordnas vid en central utbildningsanstall,
bibliotekshögskolan. Utformningen av utbildningens första stadium skaU enligt
utredningen uttryckas i form av behörig-helskrav vid tillträde liU
bibliotekshögskolan.
Av
sin diskussion om yrkeskraven för bibliotekarier inom olika bibUotekstyper
drar utredningen slutsatsen atl del är möjUgl all anordna en i stor
utsträckning gemensam utbildning för bibliotekarier vid
Prop. 1971:52 12
folk-,
forsknings- och gymnasiebibliotek. Till dessa räknar utredningen även den
nuvarande kategorien förste biblioteksassistent av högre grad vid
forskningsbibliotek, av vilka f. n. fordras bl. a. examen vid universitet.
Enligt utredningsförslaget skall den egentiiga biblioleksulbUdningen för dessa
kategorier om-falla två läsår, föregångna av minst två års eftergymnasiala
studier.
Under
det första läsåret skall utbUdningen vara gemensam för alla studerande. Enligt
det förslag lill studieplan som utredningen lägger fram, skall undervisning
under delta år bedrivas i ämnena samhäUsorientering, bibliotekskunskap, mediakunskap,
litteraturorientering samt databehandling och tekniska hjälpmedel. Under den
första terminen skall de studerande dessutom fullgöra åtla veckors handledd
praktiktjänstgöring. Fr. o. m. del andra läsåret sker en uppdelning på två
linjer, en för forskningsbibliolekarier och en för folkbibUolekarier. Under den
tredje terminen föreslås undervisningen omfatta för resp. linje specieUa moment
av samhällsorientering, bibliotekskunskap, mediakunskap och Utleraturorientering.
Under denna termin ingår också fyra veckors praktiktjänstgöring. Den fjärde
terminen upptas av fördjupningskurser i ett eller två ämnen. Blivande
gymnasiebibliotekarier skall under den Iredje terminen följa undervisningen för
folkbibliotekarier för alt under den fjärde terminen få en mot skolan inriktad speciaUsering.
För
att särskilda behov av teoretisk utbildning för forskningsbibliolekarier skall
tillgodoses föreslår utredningen att den fjärde terminens utbildning på denna
linje skall kunna ges i form av ytterligare ämnessludier, 1. ex. vid
universitet. Det föreslås också alt det andra årel av utbildningen skall kunna
förläggas till universitelsinslitulion med undervisning i informatik.
Under
den första perioden av den föreslagna praklikljänstgöringen skall den studerande
tjänstgöra vid såväl folkbibliotek och gymnasiebibliotek som vid
forskningsbibliotek. Den andra perioden skaU förläggas till den typ av
bibliotek som svarar mot den studerandes linjeval. Som praklikbibliolek bör i
huvudsak ulnylljas bibliotek inom elt begränsat antal räjonger, i första hand
Storstockholms-, Göteborgs-, Malmö/Lund- och Umeåområdena. Vid varje praklikbibliolek
skall finnas en elevhandledare. Utredningen föreslår att varje praklikbibliolek
ersätts med 75 kr. per elevvecka för sina utgifter.
Som
formellt krav för tiUträde till bibliotekarieutbUdningens andra etapp vid
bibliotekshögskolan föreslår utredningen viss utbUdning som erhållits genom
universitetsstudier eUer på annat sätt. Utredningen anger ingen speciell ämnesinriktning
av denna utbildning. För all den totala ulbUdningsliden inle skaU bli för lång
föreslår utredningen alt utbUd-lungens första etapp begränsas lill två års
studier. För sökande som studerat vid fUosofisk fakultet kommer utbildningskravel
sålunda alt om-falla 80 poäng. Av sökande från andra fakulteter än den
filosofiska an-
Prop. 1971:52 13
ser
utredningen emellertid alt man måste fordra fuUständig grundexamen, då enligt
utredningens uppfattning icke fullföljda studier för en sådan examen sällan
kan ge en helhetssyn på det aktuella området. Annan utbildning än universilelsulbUdiung
skall enligt utredningen kunna ge behörighet endast om den tidsmässigt och
innehållsmässigt motsvarar den universitetsutbildning som fordras för
behörighet.
Enligt
utredningen bör man vid antagning lill bibliotekarieutbildningen ta hänsyn både
tiU de sökandes utbildning och lUl deras personliga lämpUghet för bibliotekarieyrket.
Utredningen föreslår därför etl antagningssystem som skall ge utslag för båda
dessa faktorer.
Systemet
är uppbyggt i tre steg. Först sker etl urval bland de sökande på grundval av
deras betyg. Därvid las hänsyn såväl tiU de sökandes genomsnittliga betyg från
gymnasiet som lill betyg från eftergymnasial utbildning. Beträffande sistnämnda
utbildning värderas dock endast de först förvärvade 80 poängen (motsvarande).
De som går vidare tiU andra stegel deltar i elt skriftligt prov som avses ge
besked om de sökandes allmänorienlering, receptivilet och inlressebredd. I det Iredje
steget sker intervjuer med återstående sökande. Syftet med intervjuerna är all
de skall ge besked om de sökandes uppfattning om yrkeskraven saml om yrkesmolivalion
och konlaklförmåga. Varje sökande intervjuas av två personer, en representant
för ulbildningsanslalten och en företrädare för avnämarintressen.
Hämtöver
förutsätter utredningen att det skall finnas en fri kvot. I denna skall tas in
t. ex. sökande med speciella ulbildningsmeriter, lång praktisk erfarenhet av
biblioteksarbete eller utländsk utbildning.
För
blivande grundskolebibliolekarier föreslås en studietid av en termin. Som
behörighetskrav bör enligt utredningen gälla lärarbehörighel för grundskolan.
Även
för biblioteksassistenter av lägre grad vid forskningsbibliotek föreslås en utbUdning
som omfattar en termin. Utredningen föreslår inle uttryckligen några särskilda
behörighetskrav för själva utbildningen.
Utbildningen
för dellids- och förbandsbibliolekarier föreslås ta åtta veckor i anspråk. För tiUträde
skall krävas all den sökande har praktiserat minst två veckor vid kommunalt
folkbibliotek eller förbandsbibliolek.
För
vissa kategorier bibUotekspersonal föreslår utredningen utbildning utanför
bibliotekshögskolan. Biblioteksbilräden, expeditionsassistenter och expeditionsbilräden
vid vetenskapliga bibliotek föreslås sålunda alltjämt få inomverksulbildning
enligt
Prop.
1971:52 14
en studieplan med en sammanlagd studietid utöver
praktikperioden om tre ä fyra veckor. Utbildningen tänks vara förlagd tiU
större forskningsbibliotek, som svarar även för de mindre forskrungsbibliotekens
utbildningsbehov på della område.
Kontorspersonal vid folkbibUotek med mer kvalificerade
uppgifter, s. k. K 1-personal, föreslås bli utbildad inom yrkesskolans ram.
Utbildningen beräknas ta en termin i anspråk vid heltidsstudier och två
terminer vid kvällssludier.
3.2.3 Utbildningens organisation och dimensionering
Utredningens majoritet föreslår atl yrkesinriktad biblioleksulbUdning
för forsknings-, folk- och gymnasiebibliotekarier, gmndskolebiblioleka-rier,
dellids- och förbandsbibliolekarier samt biblioteksassistenter vid
forskningsbibliotek skall bedrivas vid en fristående utbildningsanstall,
benämnd bibliotekshögskolan. Som motiv för all man bör välja denna
organisationsform snarare än alt t.ex. inordna bibliotekarieulbUdningen i
universitetsorganisationen anger utredningens majoritet främst de ekonomiska
fördelar som följer av alt man har utbildningen koncentrerad till en enda ulbUdningsanstalt.
Man finner del vidare angeläget att utbildningen för bibliotekspersonal av
olika kategorier sammanförs till en utbildningsanstall. Därigenom underlättas
bl. a. anordnandet av vidareutbildning av bibliotekspersonal med mindre
omfattande fömlbUdning. Det är enligt majoritetens uppfattning slutiigen också
värdefullt om en del av utbildningen kan bedrivas utanför universitetsmiljön.
Bibliotekshögskolan föreslås vara direkt underställd Kungl.
Maj:t. Styrelsen för bibliotekshögskolan föreslås få ordförande och nio ledamöter,
samtiiga förordnade av Kungl. Maj:l. Ledamöterna bör representera kommunerna,
näringslivet, de statliga forskningsbiblioteken, skolöverstyrelsen och universitetskanslersämbetet.
Dessutom bör ingå rektor saml representanter för lärare och elever.
Utredningen föreslår att bibliotekshögskolan skall
förläggas lill Storslockholmsområdet. Förslagel motiveras främst med atl Storslockholmsområdet
har god tillgång på studie- och övningsbibliotek av alla de typer som eleverna
utbildas för. Utredningen anser det också angeläget att förlägga biblioteksulbildningen
till en plats med universitet eller universilelsfUial.
I en tiU betänkandet fogad reservation avvisar en av
utredningens ledamöter utredningsmajorilelens förslag om all inrätta en
frislående bibliotekshögskola. Reservanten föreslår i stället atl
biblioteksutbildningen ges en organisatorisk anknytning till
universitetsväsendet. Som motiv för en sådan anknytning anförs bl. a. behovet
av samordning både mellan biblioteksulbildningen och den universitetsutbUdning
som enligt förslaget skall föregå denna och mellan biblioteksulbildningen och an-'
Avdelningsdirektören Hans Ake Karlström.
Prop.
1971:52 15
nan högre utbildning på samma nivå saml administrativa
fördelar. Som en lämplig organisationsform anges ett särskilt inslilul av
ungefär samma typ som institutet för arbetsmarknadsfrågor eller institutet för
internationell ekonomi.
I elt
särskilt yttrande ansluter sig en av utredningens experter' tiU reservationen.
Två eller flera universitelsanknulna bibliotekshögskolor bör enligt yttrandet
inrättas i samarbete med universitetens institutioner för
informationsbehandling. Utbildningen inom informations- och dokumentationsområdet
bör få anknytning till rikels samtiiga universitetsbibliotek.
Med
ledning av arbetsmarknadsprognosen föreslår utredningen alt utbUdningen av
bibliotekarier och biblioteksassistenter för forskningsbiblioteken
dimensioneras så all ca 200 personer bör utbildas årligen, hälften på bibliolekarienivå
och hälften på assislenlnivå.
När det gäller folkbibliolekarier säger sig utredningen
räkna med ett betydligt större utbildningsbehov än som förutsatts i prognosen.
Utredningen föreslår en utbildningskapiicilel av omkring 240 under de närmaste
åren. I della antal ingår dock även behovet av gymnasiebibliotekarier. Antalet
utbildade sägs successivt böra anpassas till läget på arbetsmarknaden.
Utredningen räknar med ett utbildningsbehov av 240 grundskolebibliolekarier
om årel.
För deltidsanställda bibliotekarier vid folkbibliotek och
militära förband föreligger ingen prognos. Utredningen har uppskattat del
årliga utbildningsbehovet till ca 50 personer.
3.2.4 Vidareutbildning
Enligt sina direktiv skulle utredningen överväga om nya
personalkategorier inom biblioteken skulle skapas eller om nu existerande
borde avskaffas. Vidare uttalades i direktiven atl del framlida
utbildningssystemet borde byggas upp så all goda möjUgheter skulle finnas för
personal med mindre omfattande utbildning atl genom påbyggnad av denna meritera
sig för högre tjänster.
Utredningen
pekar på alt det i andra länder förekommer bibliotekspersonal som i
utbildningshänseende ligger mellan bibliolekariegmppen och kontorislgruppen.
Därigenom möjliggörs en långtgående uppdelning av arbetsuppgifterna efter
svårighetsgrad. För folkbibliotekens del har en liknande, i
rationaliseringssyfte vidtagen uppdelning, kunnat göras genom all konlorstjänslerna
differentierats. Utredningen anser emellertid inte alt del därutöver finns
något behov av ytterligare befallnings-typer. I StäUel viU utredningen atl den
som siktar på tjänst på mellannivån inom folkbiblioteken skall ges en god aUmän
grundulbUdiung samt en förbättrad yrkesutbildning. Därigenom kommer de bl. a.
all få ' Med. lic. Kjell Samuelson.
Prop. 1971:52 16
det
lättare att genom vidareutbUdning meritera sig för högre tjänster.
Vidareutbildning fömtsatts kunna bedrivas vid bibliotekshögskolan. Utredningen
föreslår sålunda all högskolan ges möjlighet all anordna påbyggnadskurser inom
olika områden. Vidare bör fördjupningskurserna under den sista terminen av bibUotekarieutbildningen
kunna ulnylljas även av redan yrkesverksamma bibliotekarier.
3.3 Utbildning i inf ormatik
3.3.1
Utvecklingstendenser, arbetsuppgifter och yrkeskrav lnom informatikområdet
Utredningen
konstaterar att området information och dokumentation som specialdisciplin
befinner sig under snabb utveckling. Genom utvecklingen av datorsystem,
automation och förbättrade telekommunikationer har dokumentationssystemens
praktiska och ekonomiska användbarhet snabbt ökat. Intresset har därvid
förskjutits från klassifikations- och lagringsproblem och i stället riklats mol
överförings- och återvinnings-processerna samt formaliserings- och systemfrågorna
för information. Utredningen föreslår alt denna utveckling betonas genom att
termen »informatik» ersätter termen »dokumentation» som benämning på verksamhetsområdet.
»Dokumentalisl» som beteckning på motsvarande yrkesutövare skuUe då ersättas
med »informatiker».
Gemensamt
för de oUka yrkesgmpper som i framtiden kommer alt ha arbetsuppgifter på
informatikens område är enligt utredningen behovet av kunskaper både inom del
ämnesområde som verksamheten avser och inom informalik. Det mest framträdande
arbetsområdet för informatiker i framtiden torde enligt utredningen utgöras av
uppgifter som medför ansvar för tillgodogörandet av utifrån kommande infomiation
inom forskning, näringsliv och organisationer samt inom statlig och kommunal förvallning.
Även informationsflödet inifrån och utåt kommer därvid all beröras. Det
existerar enligt utredningen redan i dag mångskiftande arbetsuppgifter för informatiker
inom alla de områden där stora datorbaserade eller halvautomatiserade register
och dokumentbeslånd förekommer. Utbildning i informalik kan enligt utredningen
också vara av betydelse för yrkesverksamma patenlingenjörer, ingenjörer inom branschinformation,
bibUotekarier m. fl. personalkategorier. Personer med utbildning i informalik kommer
enligt utredningen även all få förmedlande och transformerande funktioner t.
ex. i egenskap av tekniska attachéer o. d.
3.3.2
UtbUdningens uppläggning och dimensionering
Utredningen
föreslår att utbildningen av informatiker förläggs tiU universilelsinslilulioner
för informationsbehandling. Utbildningen före-
Prop. 1971:52 17
slås
äga mm inom ramen för den grundläggande utbUdningen vid filosofisk fakultet
och bU knuten tiU ämnesområdet informationsbehandUng som en alternativ linje
inom delta ämnesområde. UtbUdningen bör om-falla en grundkurs i informalik om
30 poäng och därefter två månaders praktik. Grundkursen skaU enligt förslaget
bygga på särskUda förkunskaper motsvarande tio poäng i ADB, vUka normall skaU
inhämtas omedelbart före gmndkursens början.
För
tUlträde tiU informalikerulbUdningen bör enligt utredningen vidare fordras
antingen utbildning motsvarande minst 80 poäng vid filosofisk fakultet inom
vissa angivna utbUdningslinjer eUer vissa andra fuUgjorda utbildningar som
räknas upp av utrednuigen.
Vid
antagningen till informatikulbildningen bör man enligt utredningen sträva
efter att de antagna får en sådan spridning i fråga om förkunskaper som svarar
mot arbetsmarknadens behov. Vid en eventueU begränsning av antalet
antagningsplatser bör dock företräde lämnas sökande som fullgjort de två första
terminernas bibliotekarieutbUdning.
Utredningen
förordar all utbildningen i informatik till en början anordnas vid den för
universitetet och tekniska högskolan i Stockholm gemensamma institutionen för
informationsbehandling och där bedrivs i nära anslutning till ämnesdelen ADB.
Utredningen
bedömer inte resultatet av arbetsmarknadsprognosen vara realistiskt som mätare
av behovet av informatiker. Med hänsyn tiU storleken av tiUgängUga resurser
räknar utredningen med all högst ett 50-lal studerande kan beredas plats i den
första kursen. Då resursema i fråga om lärare samt tillgången på praktikuppgifler
medger det bör en växande efterfrågan mötas genom atl utbildningen successivt
sprids tiU övriga universitet.
3.4
Utbildning av arkivarier, arkivassistenter m. fl. grupper
3.4.1
Utvecklingstendenser, arbetsuppgifter och yrkeskrav på arkivområdet
Den
senare tidens utveckling inom arkivområdet kännetecknas enligt utredrungen av
alt intresset inriktas på själva arkivbildningsprocessen. Den aUt snabbare arkivlUlväxlen
har gjort gallringen till en av de mest framträdande uppgifterna. Genom den
ökade volymen har också behovet av all redan från början tillgodose kraven på
sökvägar i arkiven aktuaUserats. Den tekniska utvecklingen har vidare salt sin
prägel på verksamheten. Samtidigt bibehåUer emeUertid de andra delarna av
arbetet sin betydelse. Så har t.ex. ordnings- och förtecknmgsuppgifterna
snarast ökat i betydelse genom de skärpta krav på systematisering och överblick
som blivit en följd av den snabba arkivtiUväxten.
Arbetsuppgifterna
inom arkivområdet medför krav dels på aUmänna
2
Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 52
Prop. 1971:52 18
ämneskunskaper,
dels på direkt yrkesinriktade kunskaper och färdigheter. För arkivariernas del
bör enligt utredningen krävas utbildning på universitetsnivå i framför allt
historiska, SamhäUsvetenskapUga och språk-vetenskapUga ämnen. Historia bör i aUmänhet
bilda kärnan i studierna. För dem som skall tjänstgöra vid riksarkivet,
landsarkiven eller krigsarkivet m. fl. jämförbara institutioner är detla elt
ofrånkomligt krav. I synnerhet vid dessa institutioner erfordras också insikter
i vetenskapliga metoder och frågeställningar. Av företagsarkivarier och arkivarier
vid folkrörelsearkiv torde enligt utredningen i många fall inle fordras historiska
ämneskunskaper.
Arkivassistenlernas
arbete är mångsidigt och relativt självständigt. Även dessa behöver därför
ämneskunskaper som går utöver vad som meddelas i gmndskolan. Det gäUer särskilt
samhäUskunskap, historia, svenska och främmande språk.
Behovet
av direkt yrkesinriktade kunskaper utgörs enUgl utredningen för arkivariernas
del av dels fördjupade kunskaper i förvaltningshisloria, historiska hjälpvelenskaper
samt historievetenskapernas metodfrågor, dels kunskaper om arkivvårdens teori
och praktik samt om arkivväsendets uppbyggnad i Sverige och utlandet.
Utredningen framhåUer atl betydande vikt också måste läggas vid konlorsrutiner
och konlorsrationa-lisering, gallringsfrågor samt vid den tekniska utvecklingen
och att därvid särskUd uppmärksamhet måste ägnas åt ADB och åt nya lagringsmedel
för information. De yrkesinriktade kunskaperna för förelags- och folkrörelsearkivarier
kan behöva ha en annan sammansättning än för arkivariema inom det statliga
arkivväsendet.
Arkivassistenlernas
arbetsuppgifter är främst inriktade på vården av nyare arkiv. Kravet på
fackkunskaper bör enligt utredningens mening emeUertid inte begränsas tiU detla
område ulan även avse andra delar av arbetsområdet. Härigenom uppnår man t. ex.
att assistenterna lättare kan inordnas i arbetsgrupper av olika slag, liksom
möjligheterna att flytta ytterligare arbetsuppgifter till denna kategori ökar.
3.4.2
Utbildningens allmänna uppläggning
Utredningen
föreslår all utbildningen för arkivarier skall omfatta en termin. För inträde
skall normalt krävas fUosofie kandidatexamen med minst 40 poäng i historia. För
dem som inriktar sig på tjänstgöring i förelags- eller folkrörelsearkiv kan
dock helt annan förutbildning komma i fråga. Utredningen nämner examen från
handelshögskola, socialhögskola eller teknisk högskola. Vid antagningen bör
hänsyn i första hand tas liU studiemeriter som kan vara av betydelse för
arkivtjänsten saml lill studier för högre examen, i andra hand liU tjänstgöring
och författarskap inom arkivområdet.
Prop. 1971:52 19
För
arkivassistenler föreslås en kortare utbildning, som omfattar tio veckor. Som
behörighetskrav för denna utbildning föreslås genomgången fackskola på
ekonomisk linje eUer den sociala linjens språkliga gren. Vid utformningen av
antagningssystemet bör man enUgt utredningen även ta hänsyn tiU alt många
sökande kan ha meriterat sig på annat sätt än genom skolstudier medan andra
kan ha universitetsutbildning.
I de
föreslagna längre kurserna ingår fyra lUl fem veckors handledd praktiktjänstgöring.
Tjänstgöringen föreslås bli anordnad inom arkiv i Storstockholmsområdet.
Utöver här nämnda längre
kurser räknar utredningen med alt del kommer alt behöva ordnas dels kortare
kurser för personer som behöver en begränsad arkivutbildning, dels
fortbildningskurser av olika slag.
3.4.3
Utbildningens organisation och dimensionering
När
det gäller utbildningens organisation diskuterar utredningen tre alternativ,
nämligen anslulning lUl den föreslagna bibliotekshögskolan, anknytning tiU
riksarkivet och inordnande i Stockholms universitet. Utredningen finner
övervägande skäl tala för alt utbildningen såväl organisatoriskt som
lokalmässigt knyts tUl riksarkivet. Det bör ankomma på riksarkivet all bl. a.
anta studerande, utse lärare och fastställa utbildningsplaner. Till
riksarkivet bör knytas elt rådgivande organ, utbUd-ningsrådet, med uppgift alt
följa utbildningsverksamheten och avge förslag om kursernas utformning m. m. I
ulbildningsrådel bör ingå representanter för statsförvaltningen, kommunerna,
näringslivet och folkrörelserna saml för universitetsväsendet. Ledamöterna bör
förordnas av Kungl. Maj:l. Inom riksarkivet föreslås utbildnmgen ledas av en särskUd
UtbUdningssektion.
Utredningen
betonar alt arbelsmarknadsprognosen visar på ell stort behov av arkivpersonal
också utanför de egentliga arkivinstitutionerna. Utredningen anser det troUgt atl
prognosen innebär en överskallning av utbildningsbehovet eftersom det i del
uppgivna behovet antagligen ingår personal som under endasl en mindre del av
sin arbetstid sysslar med arkivuppgifter. A andra sidan finns ell stort
utbildningsbehov bland den yrkesverksamma personalen. Med utgångspunkt i dessa
överväganden föreslår utredningen en utbildningskapacitet i längre kurser av 24
personer per år. Vartannat år borde utbildningen vara avsedd för arkivarier
och vartannat år för arkivassistenler.
4 Remissyttranden
4.1 Allmänt
Remissinstanserna
är överens om att det behövs ökade insatser för att behovet av personal med
lämplig utbUdning inom de aktueUa områ-
2*
Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 52
Prop. 1971:52 20
dena
skaU tUlgodoses. I fråga om utbildningen av bibliotekspersonal framhålls särskUl
att en reform bör ske skyndsamt.
Flera
remissinstanser förordar en längre gående samordning meUan de olika utbUdningarna
än vad utredningen föreslagit. TUl dem, som vUl samordna utbUdningen inom alla
de tre aktuella områdena hör bl. a. riksrevisionsverket och
forskningsbiblioteksrådet. Många remissinstanser, däribland kungl. biblioteket,
arbetsmarknadsstyrelsen och statens råd för vetenskaplig information och
dokumentation önskar en samordning mellan utbildningen av bibliotekarier och informatiker.
På flera håU åberopas de synpunkter på fördelama med en samordning av bibliotekarieulbildningen
med utbildningen inom informalik som framförts i den tidigare nämnda reservationen
och det särskilda yttrandet lill utredningsförslaget.
Svenska
landstingsförbundet finner utredningens samordningssträvanden och skisserade
möjligheter liU övergångar från bibliotekarieutbUdning till informatikemlbUdning
stämma överens med en modem och flexibel undervisningssyn.
Vid
sidan av de nyss berörda önskemålen om en helt eller delvis samordnad
studiegång för de tre yrkesgmpperna lägger statskontoret, riksrevisionsverket,
1968 års utbildningsutredning och yrkesutbildningsberedningen fram olika
förslag om alternativ utformning av utbildningsorganisationen. Förutom till
viss samordning mellan de skilda utbUdningsvägarna syftar flera av förslagen tiU
alt större hänsyn skall las lill utbUdningsmöjlighelerna för personer med annan
eller mindre omfattande förutbildning än vad som krävs i utredningsförslaget.
De flesta förslagen innebär alt utbildningen antingen obUgatoriskl eUer som
ett alternativ kan läggas upp i form av återkommande utbildning.
4.2
Biblioteksutbildning
4.2.1
Utvecklingstendenser, arbetsuppgifter och yrkeskrav inom biblioteksområdet
Utredningen
har iakttagit en tydlig utveckling i riktning mot etl närmande i en rad
avseenden mellan olika typer av bibUotek. Detta har enligt utredningen lett
till en aUt större överensstämmelse i fråga om arbetsuppgifternas aUmänna
utformning vid forskningsbibliotek, folkbibliotek och andra dokumenlationsförmedlande
institutioner. Med några undantag riktar remissinstanserna inga invändningar
mot utredningens iakttagelser härvidlag. I vissa remissjtranden hävdas
emellertid att ulred-ingen inte aUs eUer i alllför liten utsträckning tagit
hänsyn tiU vad som särskilt utmärker olika bibUotekstyper. Beträffande forskningsbibUoleken
framhåller forskningsbiblioteksrådet, Sveriges allmänna biblioteksför-
Prop. 1971:52 21
ening
och Svenska bibliotekariesamfundet alt utredningen otiUräckligl behandlat
forskningsbibliotekariernas arbetsuppgifter och funktioner. Om folkbibliotekens
roU för kulturUvet i kommunema erinrar bl. a. TCO, Stockholms stad och
Göteborgs stad. Enligt Stockholms stad borde utredningen över huvud taget i
högre grad ha uppmärksammat de mera kvalificerade arbetsuppgifter som
sammanhänger med folkbibliotekens roll som samhällelig serviceinstitution.
Liknande uppfattningar framförs av Sveriges förenade studentkårer.
Bl.
a. Svenska barnboksinstitutet anser att utredningen inte tillräckUgt uppmärksammat
de speciella arbetsuppgifterna inom bibliotekens barn-och ungdomsverksamhet.
Åtskilliga
remissinstanser har vänt sig mot utredningens uttalande om all olikheten i
fråga om arbetsformer och syfte mellan grundskolebibliotek och
gymnasiebibliotek skulle vara större än mellan gymnasiebibliotek och
folkbibliotek. Man framhåller därvid särskilt all 1969 års läroplan för
grundskolan medfört alt den pedagogiska funktionen för skolbiblioteken på gmndskolans
högstadium och i gymnasieskolan är ganska likartad. I många yttranden, bl. a.
av Sveriges allmänna biblioteksförening, hävdas därför alt i varje fall bibUoteken
på gmndskolans högstadium bör föreslås av fackbibliotekarie. EnUgt Malmö stad
är det viktigt att man inte genom en alllför starkt betonad kategoriklyvning försvårar
eller omöjliggör ekonomiskt fördelaktiga organisatoriska lösningar.
Läromedelsutredningen
anser alt skolbibliotekens och skolbibliotekariernas roll och funktioner måste
bedömas i ett vidare perspektiv än det som utredningen anlagt. Först sedan della
skett kan man ta stäUning tiU den lämpliga utbildningen för olika
personalgrupper på läromedelsområdet.
I
flera yttranden, bl.a. från skolstyrelsen i Malmö, framhålls att utredningen
starkare bort framhåUa skol- och folkbibliotekens uppgift att betjäna VuxenutbUdningen.
Vad
utredningen anfört om bibliotekspersonalens behov av en god aUmän ämnesutbUdning,
ett brett intresseregisler samt förmåga till god social kontakt lämnas i
remissyttrandena ulan erinran. Enligt Sveriges förenade studentkårer kan
emellertid lång praktisk erfarenhet av biblioteksarbete på assistent- eller bilrädesnivå
ge en väl så god grund för bibliotekarieutbUdning som allmän ämnesutbUdning.
Enligt yrkesutbildningsberedningen finns del anledning att diskutera vad
arbetsuppgifterna kräver i fråga om dels grundläggande kunskaper och
färdigheter, dels specialisering alternativt vidareutbUdning. Enligt
beredningen bör man klart skilja meUan grundläggande yrkesutbUdning av
bibliotekspersonal och den ämnesutbildning som i många fall men ingalunda
alltid kan vara erforderlig eller önskvärd.
Prop. 1971:52 22
4.2.2
Utbildningens allmänna uppläggning, behörighet och antagningsförfarande
Den
föreslagna utbUdningsgången för bibliotekarier har i huvudsak mottagits
positivt. Vetenskapsakademien anser det vara praktiskt och framsynt att föreslå
en delvis gemensam grundutbUdning för forskningsbibliotek och folkbibliotek.
Arbetsmarknadsstyrelsen föreslår emeUertid alt man går ett steg längre mol en
enhetlig utbildiung för olika slag av bibliotekspersonal genom att utesluta den
grendelade andra årskursen. De göromål som skUjer en typ av bibUotek från
övriga skuUe kunna läras in genom praktiskt arbete och olika former av
fortbildningskurser. Stockholms stad pekar på en fördel med en så långt möjUgt
gemensam utbildning, nämligen all valel av inriktning på viss typ av bibliotek
uppskjuts och kan föregås av orienterande praktik vid olika typer av bibliotek.
Även Svenska kommunförbundet och Karlstads stad föreslår vissa ändringar som
skulle medföra mindre markerad linjeuppdelning.
Flera
remissinstanser, bland dem kungl. biblioteket, anser att de krav på
förkunskaper i form av ämnesstudier som utredningen föreslår inte är tillräckUgt
omfattande för forsknmgsbibliotekens behov. UtbUdningen av bibliotekarier för
dessa bibliotek bör därför göras kortare än två år tiU förmån för ämnesstudier
vid universitet.
Vissa
remissinstanser godtar i princip utredningens förslag om praklikljänstgöringen
inom bibliotekarieulbildningen. På skilda punkter görs dock invändningar,
främst rörande praktiktjänstgöringens längd och inplacering i studiegången. Kungl.
biblioteket anser alt den föreslagna sammanlagda praktiktiden på 12 veckor är
för kort och att viss praktiktjänstgöring om möjligt bör föregå den teoretiska
utbUdningen. Stockholms stad redovisar goda erfarenheter av mer omfattande praktiktjänstgöring
än den som ingått i den hittillsvarande statliga biblioleksulbUdningen. Även
skolöverstyrelsen finner den föreslagna praktiktiden väl kort men föreslår
ingen förlängning med tanke på kostnaderna och den sammanlagda studietiden.
Många
remissinstanser föreslår att en praktikperiod läggs före yrkesutbUdningen inle
minst för alt de sökande skall ges tillfälle alt pröva sin lust och faUenhet
för yrket.
Flera
remissinstanser framhåUer att många bibUotek främst av kostnadsskäl men också
på gmnd av personal- och lokalbrist kommer att få stora svårigheter att ta emot
praktikanter. Sveriges allmänna biblioteksförening föreslår alt den senare
praktikperioden om fyra veckor för folk-bibliotekariernas del sprids liU ett
större antal lämpliga bibliotek, vUket skulle skapa likartade viUkor för
bibliotek i skUda delar av landet i konkurrensen om utbUdade bibliotekarier.
Även länsstyrelsen i Kronobergs län har denna mening. Statstjänstemännens
riksförbund framhåller all praktiktjänstgöring även bör kunna förläggas till
större företagsbiblio-
Prop. 1971:52 23
lek.
Utredningens förslag atl personal vid praktikbibliolek skaU ha som IjänsteåUggande
att vara elevhandledare tillstyrks av Svenska kommunförbundet.
Den
av utredningen föreslagna ersättningen tUl praktikbibUoteken med 75 kr. per elewecka
betecknas i många yttranden som otillräckUg. Enligt bl. a. Svenska
kommunförbundet, Stockholms stads biblioteksnämnd, Malmö stad och Svenska
bibliotekariesamfundet bör beloppet bestämmas efter förhandlingar.
Flertalet
remissinstanser tillstyrker i princip utredningens förslag att minst två års
universitetsstudier eUer annan motsvarande eftergymnasial UtbUdning skall
fordras för tiUträde tUl den tvååriga yrkesinriktade bibliotekarieutbildningen.
I flera yttranden, bl. a
från forskningsbibUotekshåU, hävdas emeUertid att forsknmgsbibUotekariernas ulbUdnuigsbehov
inle blir tUlräckUgt väl tiUgodosett i förslaget. Enligt kungl. biblioteket kan
två års utbUdning vid universitetet motsvarande minst 80 poäng i fUosofisk
grundexamen jämte två års utbildning vid bibUolekshögskola i varje faU för kungl,
biblioteket jämte de större forskningsbibUoleken inte meritera tiU högre tjänster
än vad som nu motsvarar bibliotekarie i lönegrad A 24. De större
forskningsbiblioteken skuUe liU övervägande del få rekrytera bib-liolekariepersonalen
bland personer som har högre akademisk eller motsvarande utbildning och egen
erfarenhet av forskning. För sådan personal måste en kortare enligt kungl.
biblioteket högst ettårig och mer effektiv yrkesutbildning skapas.
Många remissinstanser, bl.
a. Svenska kommunförbundet, godtar emellertid utredningens förslag alt
begränsa den aUmänna ämnesutbUdningen tUl två år för alt inom den föreslagna
totala studietiden av fyra år den yrkesinriktade utbildningen skaU kunna
förstärkas. Utredningens förslag om att fuUständig grundexamen med en normalstudielid
av minst två år skall krävas av sökande med annan utbUdning än studier vid
filosofisk fakultet avstyrks av bl. a. universitetskanslersämbetet,
skolöverstyrelsen och 1968 års utbildningsutredning. Länsstyrelsen i Kronobergs
län efterlyser i Ukhet med Svenska kommunförbundet en bredare aUmänorien-lerande
ämnesutbUdning särskilt för folk- och gymnasiebibliotekarier.
Universitetskanslersämbetet
instämmer i atl två års studier vid fUosofisk fakultet tiUgodoser rimUga krav
på aUmänbildmng för bibliotekarier. Härutöver bör dock personer med viss tids
yrkeserfarenhet vUka uppfyUer eventueUa krav på särskUda förkunskaper vara
behöriga alt tas in till fuUständig bibUotekarieutbUdning, vUket bl. a. skuUe
öppna möjUgheter för bibliotekspersonal att vidareulbUda sig i yrket.
Sistnämnda mening har också bl. a. yrkesutbildningsberedningen, 1968 års
utbildningsutredning och länsstyreben i Kronobergs län.
Enligt
yrkesutbUdningsberedningen bör man för aUmän behörighet för tillträde tUl
eftergymnasial grundläggande bibliotekarieutbUdning fordra
Prop. 1971:52 24
genomgång
av gymnasieskola samt för särskUd behörighet kunskaper i samhäUskunskap och
engelska motsvarande lärokurserna i ämnena för social och ekonomisk linje av
nuvarande fackskola. Ingen ytterligare ämnesutbUdning bör aUtså krävas före den
gmndläggande bibliotekarie-utbildningen. Den ytterligare utbUdning som kan
fordras för den tiUtänkta arbetsuppgiften kan läggas efter den yrkesinriktade utbUdningen.
Riksrevisionsverket, Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges indu-striförbimd
har en liknande uppfattmng.
Det
föreslagna antagningsförfarandet godtas på enstaka punkter av vissa
remissinstanser men avvisas i övrigt i huvudsak. Man finner förfarandet svåradministrerat
och aUtför komplicerat. DärtUl anmärker bl. a. forskningsbiblioteksrådet atl
det skuUe bli kostnadskrävande och tidsödande för de sökande. Föreningen
Bibliotek i samhälle anser förslaget otiUfredsställande ur jämlikhetssynpunkt
och som rättvisande kunskapsbedömning.
Flera
remissinstanser föreslår antagningsprocedurer där man tar större hänsyn tiU
praktiska färdigheter. Arbetsmarknadsstyrelsen anser sålunda att vid
antagningen inte bara den sökandes betygsmeriter från gymnasium bör bedömas
utan också hans eventuella meriter från praktiskt arbete, och då såväl från
biblioteksområdet som från arbetsUvet i övrigt. Vetenskapsakademien föreslår
att bibliotekshögskolan skall anvisa en tre månaders betald praktik som skall
föregå den slutliga antagningen tiU den teoretiska utbUdningen.
Förslaget
om en s. k. fri kvot får etl positivt mottagande. I flera yttranden förutsätts
en generös tUlämpning. Bl. a. Ingenjörsvetenskapsakademien och
skolöverstyrelsen understryker betydelsen av atl sökande med praktiska meriter
och dokumenterad lämplighet genom den fria kvoten bereds tUlträde till
utbildningen.
Utredningens
förslag om särskUd utbildningslinje för grundskolebibliotekarierna har mött
viss kritik. Många remissinstanser anser alt bibliotekarier vid gmndskolans
högstadium bör erhålla samma utbUdning som föreslagits för gynmasiebibUotekarier.
Sveriges
allmänna biblioteksförening beklagar att frågor rörande utbildningen av
bibliotekspersonal utanför bibliotekariekategorin inte blivit tiUfredsställande
utredda. Även Stockholms stad och riksrevisionsverket anser att utredningen
behandlat utbUdningsfrågorna för dessa personalgrupper aUtför knapphändigt.
Sveriges
vetenskapliga specialbiblioteks förening ansluter sig till förslaget att grundutbUdning
för forskningsbibUotekens biträdespersonal ges som inomverksutbUdning på olUca
orter vid större forskningsbibliotek. Föreningen anser det angeläget att väl tiUgodogjord
bibUoteksulbUdning och väl vitsordad bibUotekstjänstgöring för denna personal skaU
ge kompetens för fortsatt utbUdning för bibUoteksassistentkarriären.
Förslaget
om utbildning inom yrkesskolans ram av K 1-personal vid
Prop. 1971:52 25
folkbibUotek
tUlstyrks av bl. a. skolöverstyrelsen, som fömtsätter att utbUdningen anordnas
på orter med elt väl utbyggt folkbibUotek och med tillgång på kompetenta
bibliotekarier som lärare i bibUoteksämnena. Malmö stads biblioteksnämnd finner
förslaget svårbedömt då bl. a. inga uppgifter lämnats om utbUdningsbehov eUer
kunskapskrav och föreslår fortsatt utredning. TCO anser att utbildningen skaU
bygga på den tvååriga kontors- och distributionsUnjen i gymnasieskolan och
vara organiserad som en specialkurs om en termin enUgt den modeU som skolöverstyrelsen
föreslagit för sådana kurser. SACO, Svenska folkbibliotekarie-förbundet,
Sveriges allmänna biblioteksförening och Svenska kommunförbundet föreslår att
utbildningen av K 1-personal anordnas som vidareutbildning vid den föreslagna bibUotekshögskolan.
Tekniska litteratursällskapet föreslår för förelagsbibUolekens bilrädespersonal
en kortare utbUdningskurs vid bibliotekshögskolan och/eller en jämsides med
praktiktjänstgöring löpande korrespondenskurs.
4.2.3
Utbildningens organisation och dimensionering
Förslagel
om en fristående bibUolekshögskola får uttryckligt slöd i elt antal yttranden.
Enligt Stockholms stad åstadkoms genom utredningens förslag ett rationellt
utnyttjande av resursema. Enligt Malmö stads biblioteksnämnd är en särskild ulbUdningsanstalt
utanför universitetsväsendet önskvärd bl. a. därför alt den kommunala
biblioteksverksamhetens huvudmän genom skolans styrelse ges möjlighet att
aktivt och direkt påverka UtbUdningen och för all den föreslagna
bibliotekshögskolan skall svara även för utbildningsverksamhet som inte ligger
på högskolenivå. Sveriges allmänna biblioteksförening framhåUer att man, om utbUdningen
förläggs liU något universitet, förlorar den enhetUghet som utredningen ansett
vara väsentlig. Svenska folkbibliotekarieförbundet har liknande synpunkter.
Bl.
a. TCO och biblioteksnämnden vid Chalmers tekniska högskola anser att
bibliotekshögskolan bör höra under universitetskanslersämbetet och inle direkt
under Kungl. Maj:l. Helst hade TCO sett all utbildningen kunnat förläggas inom
universiteten om det inte f. n. varit svårt all inom dessa organisera etl
ledningsorgan med representanter för avnämare och berörda personalgrupper.
Det
övervägande antalet remissinstanser avstyrker emellertid utredningens förslag
till yttre organisation och förordar all bibUotekarieutbildningen anknyts tUl
universitetsväsendet antingen som särskUt ämnesområde, i form av en
yrkesinriktad studiekurs eller inom ell särskUt institut med anknytning till
universitetsväsendet. I många yttranden åberopas den reservation och del
särskilda yttrande som gjorts liU utredningen.
Prop. 1971:52 26
1968
års utbildningsutredning, kungl. biblioteket och universitetskanslersämbetet
anser det naturligt alt i avvaktan på lösningen av de övergripande
organisationsfrågorna söka en provisorisk lösning inom ramen för
universitetsväsendet. Enligt imiversitetskanslersämbetet skuUe genom en sådan
anknytning bl. a. kontakten med informalikerutbildmngen underlättas. Vidare skuUe
väsentliga administrativa fördelar vinnas om universitetsorganisationens
resurser kimde utnyttjas. Ämbetet förordar att bibUoteksutbildningen tUls
vidare organiseras inom ett universitetsanknu-tet institut, lett av en styrelse
som fyUer de funktioner som eljest ankommer på institutionsledning, fakultet eUer
sektion och utbildningsnämnd. Efter delegation från konsistoriet bör styrelsen
i vilken bör ingå företrädare för lärare, studerande och övrig personal vid
institutet även kunna besluta i förvaltningsfrågor rörande biblioleksulbUdningen.
Flera andra remissinstanser, däribland statskontoret och skolöverstyrelsen ansluter
sig till tanken på ett universitetsanknutet institut.
Vissa
remissinstanser föreslår att bibliotekarieulbUdningen inordnas i universitetsundervisningen,
t. ex. som särskilt ämnesområde i tredje avdelningen av utbildningslinje vid
filosofisk fakultet eller som yrkesinriktade studiekurser. Statskontoret
lägger fram etl allernaliy som innebär alt grundläggande biblioteksutbildning
meddelas i form av yrkesinriktade studiekurser medan fortsatt specialutbildning
bör bedrivas inom etl särskilt institut.
I flera
remissyttranden förordas decentralisering av bibliotekarieulbildningen eller
åtminstone en successiv geografisk spridning. Enligt kungl. biblioteket bör man
i första hand inrikta sig på områden där det finns etl stort antal för praktiktjänstgöring
lämpade typer av bibliotek. Sveriges förenade studentkårer fömtsätter atl biblioteksutbildning
kommer till slånd vid alla universitet och på sikt även vid
universitetsfilialerna. Endast ett fåtal remissinstanser instämmer helt i
utredningens förslag atl förlägga den föreslagna bibliotekshögskolan tUl
Stockholmsområdet. Svenska folkbibliotekarieförbundet anser att endast
Stockholm-Uppsalaområdet har del antal bibliotek av olika slag som måste stå
till förfogande för all man skaU kunna bedriva en ändamålsenUg undervisning för
elt stort antal elever. Stockholms stad. Svenska kommunförbundet, interimsstyrelsen
för den medicinska och tekniska utbildnings- och forskningsenheten i Linköping
och Tekniska litteratursällskapet förordar också lokalisering lUl Stockholm.
Universitetskanslersämbetet,
jämte ett stort antal andra remissinstanser, anser det vara angeläget att man
undersöker möjligheterna alt förlägga biblioteksutbildningen till annan ort än
Stockholm. EnUgt ämbetet uppfyUer flera imiversilelsorter nödvändiga krav på
ett differentierat biblioteksväsen. Enligt 1968 års utbildningsutredning bör aUa
möjligheter prövas till en förläggning utanför Stockholm av sådan utbildning
som kan anordnas bara på en eller elt par platser i landet. Även arbetsmark-
Prop. 1971:52 27
nadsstyrelsen,
byggnadsstyreben samt Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges
industriförbund anser alt lokaliseringspoliliska synpunkter bör beaktas.
De
remissinstanser som yttrat sig i fråga om den föreslagna intagningskapaciteten
ställer sig med några undantag tveksamma till de gjorda beräkningarna. Man
pekar särskilt på de svårigheter som möter vid arbels-marknadsprognoser. De
osäkerhetsfaktorer man därvid framhåller är den snabba utvecklingen i fråga om
tekniska hjälpmedel, kommunindelningsreformen, den nya gymnasieskolan och den
nya läroplanen för grundskolan, ökad samordning av inköp och katalogisering,
fortsatt utbyggnad av vuxenutbildningen och folkbildningen samt utvecklingen
av bibliotekens utåtriktade verksamhet och aUmänkultureUa aktiviteter.
1968 års
utbildningsutredning betonar att om dimensioneringen av utbildningen under de
närmaste åren stannar vid den av utredningen föreslagna del är nödvändigt all
organisera utbildningen så alt väsentliga kapacitetsökningar senare kan
genomföras utan onödiga svårigheter. Enligt Svenska kommunförbundet har
utredningen inte tagit tillräcklig hänsyn tUl den nuvarande biblioteksskolans
högre intagning och examination den senaste liden eller lill effekten av
pågående ralionaliseringsarbete inom biblioteken. Sveriges allmänna
biblioteksförening godtar utredningens beräkning av utbildningsbehovet men understryker
utredningens påpekande alt det beträffande folkbibUolekarier förligger ell
betydligt större utbUdningsbehov än vad prognosen ger vid handen.
Forskningsbiblioteksrådet anser den föreslagna biblioteks-assistenlulbildningen
alltför knappt tiUtagen.
4.2.4
Vidareutbildning
ÅtskUliga
remissinstanser beklagar all frågan om vidareutbUdning och fortbildning i anslulning
tiU bibliotekshögskolan inte närmare utretts. Enligt dessa remissinstanser
borde man redan från början ge utrymme för en omfattande fort- och vidareutbUdning.
I ett flertal
remissyttranden vänder man sig mot utredningen då den säger sig inte kunna
konstatera att det finns behov av ytterligare befatt-ningslyper på mellannivå
inom folkbiblioteken. Utredningens uppfattning stöds av bl.a.
skolöverstyrelsen och SACO. Enligt överstyrelsen har under 1960-lalet stora
rationaliseringsvinster gjorts genom en differentiering av kontorstjänsterna
och en överflyttning av rulinbetonade arbetsuppgifter från bibliotekarier lill
kontorspersonal (K 1-personal).
Behovet
av ulbUdad personal i meUangrader hos folkbiblioteken understryks av
forskningsbiblioteksrådet, Stockholms stad, Göteborgs stad, LO, TCO, Sveriges
allmänna biblioteksförening och Föreningen Bibliotek i samhälle. SamtUga
önskar att utredningen kompletteras på denna punkt. Frågan är enligt Stockholms
stad av stor betydelse både ur eko-
Prop. 1971:52 28
nomiska
och personalpolitiska synpunkter. I andra yttranden sägs behovet av personal i
dyUka meUantjänster föreUgga vid såväl större folkbibliotek som vid mindre fUialer
och bokbussar. EnUgt TCO bör man samtidigt utreda om denna meUannivåutbUdning
för folkbiblioteken även kan avse deltids- och förbandsbibUotekarier. Bl. a. framhåUs
alt underlaget för de deltidsanstäUda bibUotekariernas verksamhet förändras i
och med kommimsammanläggningarna. För Föreningen BibUotek i samhälle synes det
självklart atl något radikalt måste göras för ett närmande i arbetssituationen
mellan kontors- och bibliolekariepersonalen, vare sig det sker genom
upprättande av meUankategorier med möjUgheter till avancemang eUer genom en
ordentlig satsning på vidareutbUdning av kontorspersonalen.
Även
från andra håU riktas kritik mot att utredningen inte lämnat förslag tUl någon s.
k. långvägsulbUdning-inom bibUoteksväsendet. TCO, SACO, Svenska
kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet och Arbetarnas bildningsförbund
föreslår kompletterande utredning på denna punkt.
4.3
Utbildning i informatik
4.3.1
Utvecklingstendenser, arbetsuppgifter och yrkeskrav inom Informatikområdet
De
flesta remissinstanser som yttrat sig på denna punkt uttrycker tveksamhet inför
förslaget alt införa begreppet informatik som ny benämning på området
information och dokumentation.
Enligt
forskningsbiblioteksrådet ger utredningens beskrivning av de framtida
arbetsuppgifterna för informatiker en mycket obestämd bild av informalikerns egentiiga
arbetsuppgifter och behov av yrkeskunskaper. En liknande uppfattning har
Sveriges allmänna biblioteksförening och Svenska bibliotekariesamfundet. Det
förefaller biblioleksföreningen Uksom även Tekniska litteratursällskapet som om
behov av ifrågavarande yrkeskategori inom biblioteksområdet närmast skulle
föreligga på de aUra största biblioteken och på informationscentraler med
omfattande datorbaserade aktiviteter.
Mer
positiv stäUer sig biblioteksnämnden vid Chalmers tekniska högskola, som särskUt
påpekar betydelsen av informatiker inom tekniska bibliotek med uppgift att
formulera och bearbeta kundkretsens frågor innan dessa vidarebefordras till
centrala ADB-organ. Patent- och registreringsverket anser det värdefullt alt
det öppnas möjligheter till utbildning i informatik för verkets ingenjörer.
Prop. 1971:52 29
4.3.2
Utbildningens uppläggning och dimensionering
I
huvudsak tillstyrks utredningens förslag om utbildning i informalik inom ramen
för den grundläggande utbUdningen vid filosofisk fakultet, där den skuUe
förläggas lill institutioner för informationsbehandling i form av en altemativ
studiekurs inom ämnesområdet informationsbehandling.
Beträffande
de föreslagna kraven för tUlträde tiU utbUdningen framhåller bl. a.
universitetskanslersämbetet liksom Sveriges förenade studentkårer vikten av
alt utbUdningen öppnas för sökande inom ramen för försöksverksamheten med
vidgat tUlträde tUI högre studier.
Utredningens förslag om
alt det för tillträde till utbildningen skulle krävas baskunskaper om minst 80
poäng vid vissa angivna allmänna utbildningsUnjer vid filosofisk fakultet har
mött visst motstånd vid remissbehandlingen. Utbildningsnämnden vid tekniska
högskolan i Stockholm och biblioteksnämnden vid Chalmers tekniska högskola
föreslår alt den som genomgått årskurs 12 vid teknisk högskola bör beredas
möjlighet atl gå över till informalikerulbUdningen. Enligt Ingenjörsvetenskapsakademien
vore det rimligt atl gymnasieingenjörerna,. som har elt års längre
utbildningstid än övriga gymnasieutbildade, får tillgodoräkna sig 40 poäng vid
antagning till bibliotekarie- eller informatikerutbildning. Även TCO framhåller
alt utredningens förslag är för snävt mol t. ex. ingenjörer och ekonomer med
gymnasieutbildning. Sveriges förenade studentkårer finner det inte motiverat atl
tillträde skall medges endasl för studerande från de utbUdningslinjer som
utredningen angett.
Den
föreslagna utbUdningsgången har i stort sett lämnats utan erinran bland remissinstansema.
I
vissa yttranden framhålls önskvärdheten av att spärr kan undvikas vid
antagningen tiU informalikerulbUdningen. En viss kvot för t. ex. civilingenjörer
och andra speciella yrkeskategorier kan dock enligt universitetskanslersämbetet
behöva komma i fråga.
Många
remissinstanser ställer sig tveksamma eller avvisande tiU förslaget om
proportionell fördelning av utbildningsplatserna efler de studerandes
ämnesinriktning liksom tiU förslaget alt den proportionella platsfördelningen
mellan olika ämnesinriktningar skall avgöras från år till år beroende på
arbetsmarknadsläget och tiUgängliga praktikuppgifler.
Utredningens
förslag alt informalikerulbUdningen vid starten lokaliseras till den för
universitetet och tekniska högskolan i vSlockholm gemensamma institutionen för
informationsbehandling godtas eller lämnas utan erinran av dem som yttrat sig
i frågan, däribland statskontoret. Man understryker dock del önskvärda i alt
utbildning i informatUc efter hand sprids tUl övriga universitetsorter. EnUgt byggnadsstyreben
är det möjligt att bereda plats för en första informätikkurs vid universitetet
i Stockholm för etl 50-lal studerande höstterminen 1971.
3
Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 52
Prop. 1971:52 30
Arbetsmarknadsstyrelsen
har ingen invändning mot utredningens beräkningar av personalbehovet inom
området information och dokumentation. Svenska landstingsförbundet anser att
man måste utforma informalikerulbUdningen med viss försiktighet med hänsyn
till prognosernas osäkerhet. Enligt Statstjänstemännens riksförbund förefaller
utredningen ha överdimensionerat behovet av informatiker. Däremot kommer enligt
förbundels bedömning bibliotekarier med omfattande kunskaper i dokumentation
alt behövas i allt större utsträckning. Tekniska litteratursällskapet har
liknande synpunkter.
4.4
Arkivutbildning
4.4.1 Utvecklingstendenser,
arbetsuppgifter och yrkeskrav på
arkivområdet
Utredningens
beskrivning av arbetsuppgifter och utbildningskrav för arkivpersonal betecknas
i flera remissyttranden såsom väl utformad och genomarbetad. Enligt
yrkesutbildningsberedningen bör dock utvecklingen på arkivområdet bidra till
att närma de båda personalkategorierna arkivarie och arkivassislent till
varandra vilket bör påverka synen på utbildningsprogrammen. De remissinstanser
som yttrat sig om utbildnings-kraven delar i huvudsak utredningens uppfattning.
4.4.2 UtbUdningens
allmänna uppläggning
Riksarkivet,
andra arkivmyndigheter och de övriga remissinstanser som yttrat sig i frågan är
i huvudsak positiva till den föreslagna uppläggningen av arkivutbildningen.
Förslaget hälsas med tillfredsställelse av bl. a. Stockholms stad mol
bakgrunden av de senaste decenniernas förändringar på arkivområdet. Enligt
staden har dock utredningen alllför knapphändigt behandlat utbildningen av
kontorister och bilrädespersonal liksom frågan om en eventuell ny mellankategori.
Enligt Göteborgs stads arkivkontor och TCO hade en närmare analys av utbUdningsbehovet
för arkivarbelare varit önskvärd.
Enligt
Folkrörelsernas arkivförbund har utredningen inte tagit tiUräcklig hänsyn tiU atl
det redovisade utbildningsbehovet av arkivpersonal till ungefär två tredjedelar
Ugger inom den privata sektorn.
Många
remissinstanser har aiman uppfattning än utredningen när det gäUer förkunskapskrav
för arkivkurserna. I stället för kravet på fullbordad fUosofie kandidatexamen
före tiUträde till utbildningen av arkivarier föreslår
universitetskanslersämbetet, arbetsmarknadsstyrelsen och 7968 års
utbildningsutredning att studiekursen om en termin för arkivarier skall kunna
tillgodoräknas som 20 poäng i fUosofie kandidatexa-
Prop.
1971:52 31
men.
Även statskontoret ifrågasätter del av utredningen föreslagna kravet. Däremot
anser Göteborgs stads arkivkontor atl en arkivkurs om 20 veckor som är avsedd
att komplettera den akademiska utbildningen inte kan motivera en ytterligare
reducering av de akademiska studiernas omfång. Riksarkivet föreslår att
omfattningen av utbUdningen i ämnet historia höjs från 40 till 60 poäng. I
motsatt riktning föreslår universitetskanslersämbetet (med reservation av
riksbibliotekarien Willers) all kravet på 40 poäng i historia slopas. Enligt
ämbetet måste det anses angeläget att man tUl arkivverksamhet kan rekrytera
personer med annan utbUdning än humanistisk. 1968 års utbildningsutredning har
samma uppfattning. Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges industriförbund
önskar all liU utbildningen skall kunna antas även universitetsutbildade med inriktning
på informatik.
Kungl.
biblioteket och forskningsbiblioteksrådet understryker alt en tUl riksarkivet
förlagd arkivarieutbildning även bör göras tillgänglig för bibUotekspersonal.
Universitetskanslersämbetet förordar atl möjligheterna atl vinna tiUträde lUl arkivarieutbildningen
breddas enUgt reglerna för försöksverksamheten med vidgat tiUträde lUl högre
studier. För arkivassistenler bör enligt stadsarkivarien i Malmö genomgången
fackskola inle vara ett absolut förkunskapskrav.
TCO
och yrkesutbildningsberedningen understryker utredningens synpunkter på
behovet av fortbildning för arkivassislenlema. Enligt organisationen bör för
dessa en väg öppnas för vidareutbildning till arkivarier.
Vid
en eventuell begränsning av antalet studerande till kursen för arkivarier bör
enligt Sveriges allmänna biblioteksförening företräde lämnas sökande som
avlagt bibliolekarieexamen och förvärvat ämneskunskaper om minst 40 poäng i
historia. Kompetensutredningen stryker under behovet av regler för
meritvärdering och urval av sökande till kursen för arkivassistenler. 1968 års
utbildningsutredning, som i fråga om urvals- och antagningsförfarande hänvisar tUl
kompetensutredningen, förutsätter att elt såvitt möjUgt genereUt och inte
alltför komplicerat antagningssystem kommer till användning också i arkivarieutbildningen.
4.4.3
UtbUdningens organisation och dimensionering
De
flesta remissinstanserna, bl. a. statskontoret och riksarkivet, godtar en förläggning
tiU riksarkivet. Svenska arbetsgivareföreningen och Sve-riges industriförbund tUlstyrker
att riksarkivet åläggs ansvaret för att utbildning på arkivområdet kommer tiU
stånd i erforderUg omfattning.
Universitetskanslersämbetet
(med reservation av riksbibUotekarien WUlers) avstyrker liksom Sveriges
förenade studentkårer att riksarkivet blir huvudman för utbildningen och
föreslår att denna inordnas i utbild-
Prop. 1971:52 32
ningen
vid fUosofisk fakultet som en yrkesinriktad kurs. Dock anses det naturUgt att
en arkivarieutbUdning i Stockholm förläggs tUl riksarkivet.
Statskontoret
och TCO anser att arkivkurserna bör anordnas i samverkan meUan
universitetskanslersämbetet och riksarkivet på samma sätt som ämbetet och
institutet för arbetsmarknadsfrågor samverkat beträffande den yrkesinriktade
kursen i ämnet arbetsmarknadsteknik med personaladministration.
Enligt
bl. a. 1968 års utbildningsutredning bör man pröva fömtsättningarna för en lokaUsering
av arkivarieutbildningen utanför Stockholm.
TCO,
LO, Arbetarnas bildningsförbund och Folkrörelsernas arkivförbund föreslår att utbUdningsrådet
får status av styrelse. I denna styrelse bör enligt TCO även ingå
representanter för personalorganisationema. Utredningens förslag alt låta
majoriteten av avnämare få en b}ott rådgivande roU rörande utbUdningen skuUe, erdigt
arkivförbundet tiUförsäk-ra en av avnämarna riksarkivet hela det avgörande
inflytandet. EnUgt Näringslivets arkivråd bör utbUdningsrådet ha som en av sina
uppgifter att etablera ett organiserat samarbete med organisationer som
bedriver utbildning och information inom arkivområdet.
TiU
utredningens beräkning av det framtida behovet av arkivpersonal StäUer sig bl.
a. arbetsmarknadsstyrelsen tveksam. Styrelsen bedömer beräkningen som reaUstisk
för de statUga arkivmyndigheternas vidkommande men därtiU lorde det finnas ett
långt störte behov av för arkiy-göromål utbUdad personal, framför aUt på
assistentnivå, inom såväl den övriga offentiiga förvaltningen som det privata näringsUvet.
Riksarkivet finner däremot utredningens slutsatser i fråga om antalet
kursdeltagare och antalet kurser övertygande.
5 Departenientschefen
Uppgifterna
för bibliotek och arkiv har under senare lid ökat kraftigt i omfattning.
Informations- och dokumentationsverksamheten har i dess moderna ulfornming på
kort lid fåll stor betydelse. En snabb teknisk utveckling äger rum. Elt starkt
intresse för mål- och metodfrågor präglar vidare UtveckUngen på området. Genom
utvecklingen på de angivna områdena och de därmed ökade kraven på personalen
har behovet av en effektivare och mer sammanhållen fackutbildning gjort sig gällande
allt starkare.
Den
institutionaliserade utbildning som f. n. förekommer omfattar främst utbildning
av bibliotekarier och biblioteksassistenter vid folkbibliotek. I övrigl
bedrivs yrkesutbildningen inom områdena bibliotek och arkiv liksom utbildningen
i information och dokumentation i huvud-
Prop. 1971:52 33
sak
i form av regelbundet eller sporadiskt återkommande kortare kurser, i vissa
fall kombinerade med korrespondensstudier. Sådana kurser utgör komplement eller
altemativ lill yrkesutbildning genom inskolning på arbetsplatsen. Genom att de
olika utbildningsformerna tillkommit för att täcka speciella behov är de direkt
inriktade på yrkesverksamhet inom avgränsade fält. Någon samordning mellan
olika utbildningsformer förekommer inle. Mot bakgrund av bl. a. dessa
förhållanden tUlkallades år 1965 en utredning rörande utbildning av
bibliotekspersonal med uppgift alt göra en samlad översyn över hela
utbildningsområdet. Utredningen har i oktober 1969 avgivit betänkandet (SOU
1969: 37) Utbildning för bibliotek, arkiv och informalik.
Mot bakgmnd av en analys
av utvecklingstendenserna inom de här avsedda verksamhetsområdena och de krav
man har anledning alt ställa upp föreslår utredningen elt utbildningssystem som
innefattar dels för vissa personalgrupper en allmän ämnesutbildning vid
universitet eUer motsvarande, dels yrkesutbildning för olika berörda
personalkategorier. Förslagen beträffande ämnesstudiema är närmast en
precisering av de krav som i vissa fall anses erforderliga för den följande
yrkesutbildningen. Utredningens huvudsakliga arbete har gäUl innehåll och
organisation av den yrkesinriktade delen av utbildningen. För bibliotekarier
vid folkbibliotek, gymnasiebibUolek och forskningsbibliotek föreslår
utredningen all en i princip sammanhållen tvåårig yrkesutbildning skall
anordnas vid en frislående bibliotekshögskola. Under det första läsåret är
utbildningen enligt förslagel gemensam för samtliga studerande, medan en
uppdelning sker fr. o. m. andra året på en Unje för forskningsbibliotekarier
och en linje för folkbibliolekarier. De blivande gymnasiebibliotekarierna
skall under tredje terminen följa imdervisningen på folkbibliotekarielinjen och
under sista terminen undervisas på särskild linje, anser utredningen. Vid bibliotekshögskolan
skall enligt förslaget även anordnas särskild utbildning av bibliotekarier vid
gmndskolebibliotek, av biblioteksassistenter vid forskningsbibliotek och av
deltidsanställda bibliotekarier vid folk- och förbandsbibliolek. För folkbibliotekens
kvalificerade kontorspersonal, s.k. K 1-personal, föreslås alt utbildning
anordnas inom yrkesskolan, medan utbildningen av forskningsbibliotekens
biträdes- och expeditionspersonal enligt utredningen bör ske internt vid större
forskningsbibliotek. För arkivpersonalen föreslår utredningen särskilda kurser
under riksarkivels huvudmannaskap. UtbUdning inom området information och
dokumentation, av utredningen kallat informatik, föreslås komma att anordnas i
första hand vid den för tekniska högskolan och universitetet i Stockholm
gemensamma institutionen för informationsbehandling.
EnUgt min mening har
utredningen lagt fram värdefulla förslag till lösningar av utbUdningsfrågorna
inom del här aktuella området. Remissbehandlingen har visat all ulredningsförslagen
efler viss överarbet-
Prop.
1971:52 34
ning
kan läggas till grund för en reform. Statsmakterna bör nu fatta beslut om
riktlinjerna för en sådan reform. Jag kommer i det följande atl föra fram
förslag härom och om inrättande av en bibliotekshögskola den 1 juU 1972.
Utredningen föreslår att
utbildningen inom vart och ell av de tre verksamhetsområdena bibliotek, arkiv
och informalik organiseras separat. En viss samordning meUan utbildningen av
bibliotekarier och utbildningen i informatik är dock avsedd genom atl enligt
förslaget möjlighet skall öppnas att under del andra utbildningsåret vid
bibliotekshögskolan bedriva studier i informalik.
Bland remissinstanserna är
uppfattningarna delade i fråga om graden av samordning. Några anser alt en
gemensam utbildning inom alla tre områdena åtminstone lill den del
utbildningen ligger på eftergymnasial nivå vore mest ändamålsenlig. Andra
förordar en i förhållande lill utredningens förslag längre gående samordning
mellan enbart bibliotekarieutbUdning och utbUdning i informalik, medan vissa
remissinstanser direkt stöder utredningens förslag.
I likhet med utredningen
förordar jag att man i del fortsatta planeringsarbetet utgår från att
utbildningen av personal för bibliotek, arkiv och informatik tiUs vidare
organiseras var för sig. De behov av samordning som föreligger mellan framför
allt utbildningen på informations- och dokumentalionsområdel och bibliotekarieulbildningen
bör tillgodoses bl. a. inom ramen för sistnämnda utbildning. I det följande behandlar
jag de olika utbildningsgrenarna var för sig.
TUl
gmnd för utredningens förslag om utbildningen för bibliotekarier ligger
uppfattningen att den nu pågående utvecklingen innebär all skillnaderna mellan
de olika bibUotekslyperna minskar och alt kraven på en gemensam bas av
yrkeskunnande hos personalen därför blir allt större. Utredningens uppfattning
motsägs inle av remissinstanserna, även om ålskilUga anser att utredningen har
underskattat de faktiska skiUnaderna nu och i framtiden mellan olika bibUotekstyper.
Flera remissinstanser
anser sålunda all utredningen borde ha starkare betonat de uppgifter som kommer
atl vila på biblioteken på grund av det ökade intresset för vuxenutbildning och
samhällets ökade satsning på kulturell verksamhet. Även barn- och
ungdomsverksamhetens betydelse framhåUs. Från främst forskningsbibUotekshåU
hävdas att utredningen i aUtför liten utsträckning tagit hänsyn till skillnadema
mellan å ena sidan forsknings- och företagsbiblioleken och å andra sidan folk-
och skolbiblioteken. Andra remissinstanser betonar i motsats härtill viklen av
alt utbildningen ges en relativt allmän inriktning för att de utbildades
placering på den framlida arbetsmarknaden skall underlättas.
Prop. 1971:52 35
Enligt
min menmg bör man vid utformningen av bibliotekarieulbildningen la stor hänsyn
till de utvecklingstendenser på biblioteksområdet som nu kan urskiljas. Sålunda
bör man betona sådana områden av biblioteksarbetet som är en följd av
samhällets ökade satsning på vuxenutbildning och av den ökade benägenheten atl
aktivera de kommunala biblioteken och ge dem en allmän servicefunktion även
för informations-och kulturaktiviteter utanför bibliotekens traditionella
verksamhetsområde. Den ökade vikt som från samhällets sida under senare tid
har lagts på frilidsmiljön för barn och ungdom påverkar också bibliotekens uppgifter
och därmed utbildningen på området. En betydande del av utvecklingsarbetet på
biblioteksområdet gäller möjligheterna all utnyttja ADB-tekniken såväl i
informations- och dokumenlalionssam-manhang som i samband med bibliotekens
interna verksamhet. Därför bör ADB-teknik med aktuella tillämpningar ingå i
utbildningen.
Även
om det är möjUgt atl urskilja vissa utvecklingstendenser inom biblioteksområdet,
är det svårt att ha en mer konkret uppfattning om de framtida förhållandena. De
studerande bör därför få en bred gemensam bas av kunskaper. Utbildningen bör
vara utformad så, alt de ulbUda-des möjligheter lill rörlighet inom
biblioteksområdet som helhet främjas liksom deras förmåga alt möta en snabbi
föränderlig teknik och all klara av nya arbetsuppgifter. Jag förordar därför
all bibliotekarieutbUdningens innehåll ges relativt stor bredd med en i
förhållande liU utredningsförslaget mindre långtgående specialisering mot
olika biblioleksuppgifter.
Den
särskUda utbildning av bibliotekarier för gmndskolan som utredningen föreslår,
skulle omfatta en termin och rikta sig liU personer med lärarbehörighel.
Utredningsförslaget har kritiserats av flera remissinstanser. Det anses av
pedagogiska och organisatoriska skäl vara olämpligt med olika slag av
utbildning för verksamhet vid resp. gmndskolebibliotek och gymnasiebibliolek.
Vidare framhålls i remissvaren atl ställning ännu inte tagits lill
organisationen av skolans läromedelshanlering. Beslut om utbildningen för olika
personalgrupper på läromedelsområdet anses därför böra anslå. Mol den angivna
bakgrunden anser jag del inte lämpligt alt nu överväga någon särskild
utbildning av grundskolebibliolekarier av del slag som utredningen föreslagit.
Jag
övergår nu till att behandla bibliotekarieutbildningens allmänna struktur.
Utredningen delar upp utbildningen på två stadier. Del första stadiet beslår av
teoretisk utbildning. Denna kan utgöras av antingen universitetsstudier,
motsvarande 80 poäng vid fUosofisk fakultet, fullständig gmndexamen med minst
två års normalstudietid vid annan fakultet eUer annan i fråga om innehåll och
omfattning motsvarande utbildning. Det andra stadiet av utbildningen utgörs av
den egentliga yrkesinriktade bibliotekarieulbildningen.
Frågan
om den allmänna uppläggningen av studierna har tilldragit
Prop. 1971:52 36
sig
stort intresse bland remissinstanserna. Vid sidan av dem som i huvudsak
godtagit atl det i bibliotekarieulbildningen skall ingå en tvåårig eftergymnasial
utbildning som föregår den egentliga yrkesutbildningen finns i huvudsak två åsiklsgrupper.
Enligt den ena, som företräds av remissinstanser med anknytning lUl främst
forskningsbiblioteken, utgör en teoretisk utbildning om 80 poäng en otillräcklig
förberedelse för verksamhet vid forskningsbibliotek. I flera fall föreslås atl
del första stadiet skall omfatta utbildning motsvarande fullständig
grundexamen eller att den egentUga bibliotekarieutbildningen skall förkortas
för att det skaU bli möjligt för personer med forskningserfarenhet atl gå
igenom utbildningen inom en rimlig lidsram.
En
annan gmpp remissinstanser avvisar utredningens förslag alt en teoretisk
utbildning av viss omfattning obligatoriskt skall ingå i bibliotekarieulbUdningen.
1 della sammanhang framhåller man all del visserligen för många
arbetsuppgifter inom biblioteksväsendet behövs kunskaper utöver dem som den
egentliga bibliotekarieulbildningen kan ge men alt kraven på specialkunskaper
varierar i både omfattning och inriktning beroende på arbetsuppgifternas
karaktär och alt sådana kunskapskrav därför inle bör ställas upp.
Utredningen
kritiseras vidare för all den inle har utformat något förslag liU systematisk
utbildningsgång för atl göra del möjligt för bl. a. bibliotekspersonal ulan
omfattande gmndutbildning att skaffa sig kvalificerad bibliotekarieutbildning.
Krav på universitetsutbildning före den egentliga bibliotekarieutbildningen
skulle ytterligare minska fortbild-ningsmöjligheleraa för denna gmpp. Några
remissinstanser anser all UtbUdningen bör kunna bygga direkt på gymnasieskolan,
medan andra föreslår alt möjligheter skaU öppnas för sökande med begränsad
grundläggande UtbUdning men med god yrkeserfarenhet all antas lill bibliotekarieulbildningen.
I
likhet med flertalet remissinstanser finner jag alt skälen för att lägga upp
utbildningen så, atl den för alla studerande inleds med en teoretisk
utbildning av viss omfattning och avslutas med den egentliga bibliotekarieulbildningen
inte är tillräckUgt starka. Bedömningen av vilka komponenter som bör ingå i bibliotekarieutbUdningens
första stadium bör enligt min mening i släUet ske enbart med hänsyn lill de
krav på arbetsinsatser som ställs på olika befattningar inom biblioteksområdet.
Denna utgångspunkt leder fram till krav på elt betydligt mera flexibelt utbUdningssystem
än vad utredningen tänkt sig.
För
vissa arbetsuppgifter, särskilt vid forskningsbibliotek, kan man räkna med alt
kraven på eftergymnasial utbildning utöver den egentiiga bibliotekarieulbildningen
i många fall måste ställas högre än vad utredningen gjort. Många uppgifter
inom just forskningsbiblioteken är av sådan art alt bibliotekarien behöver ha
egen forskningserfarenhet. Inom många delar av biblioteksområdet är del emeUertid
fördelaktigt om de
Prop. 1971:52 37
yrkesverksamma
har varierande studie- och erfarenhetsbakgrund. Dessa synpunkter bör enligt min
mening leda till att intagningen anordnas på sådant sätt alt man får en i rimUg
grad varierande sammansättning av de studerande med hänsyn till
yrkeserfarenheter och karaktären av föregående utbildning. Hur delta skall
förverkligas genom en lämplig utformning av intagningen till den yrkesinriktade
delen av utbUdningen behöver övervägas ytterligare. Därvid bör man beakta de stäUningstaganden
som kan komma alt föranledas av kompelensutredningens förslag i betänkandet (SOU
1970: 21) Vägar liU högre utbildning, vUkel f. n. bereds inom
utbildningsdepartementet.
Mol
bakgrund av dessa allmänna bedönmingar förordar jag atl en yrkesinriktad
utbildning för bibUotekarier vid folkbibliotek, forsknings-bibUolek och skolbibUotek
anordnas med början budgetåret 1972/73. I överensstämmelse med utredningens
förslag bör utbildningen vara tvåårig. Som jag anfört i det föregående bör utbUdningen
vara mindre specialiserad för olika kategorier av bibliotekarier än vad
utredningen föreslagit. Sålunda bör utbUdningen under det första året vara
helt sammanhållen. Under andra årel bör en begränsad speciaUsering ske.
Vid
anmälan för Kungl. Maj:l av förslag rörande utbildningens organisation vid
filosofisk fakultet (prop. 1969: 4 s. 66) framhöll föredraganden alt de
filosofiska fakulteterna i likhet med övriga eftergymnasiala utbildningsanstalter
primärt bör ha lill uppgift all förbereda för framlida insatser i yrkeslivet.
Delta mål kan uppfyllas på olika sätt, bl. a. genom ökning av inslaget av yrkesförberedande
moment i befintliga studiekurser eller genom införande av nya studiekurser med
huvudsakligen yrkesförberedande innehåll.
Vissa
remissinstanser har ansett all vad jag här kallat den egentliga bibliolekarieulbildrungen
bör infogas som en sådan ny studiekurs vid universitet. Jag är inle beredd att
nu förorda en dylik konstmktion. Det är emeUertid enligt min mening viktigt att
man vid planeringen av eftergymnasial yrkesutbildning låter sig vägledas av en
helhetssyn på det eftergymnasiala utbildningssystemet. Därför avser jag all i
annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:l all den egentliga bibliotekarieulbUdningen
skall få tillgodoräknas som 80 poäng i filosofie kandidatexamen. Genom mina
förslag om utbildningsgång får de studerande vid universiteten tillgång till
ytterligare ell yrkesinriktat utbildningsalternativ. Frågan om del
organisatoriska sambandet mellan bibliotekarieutbildningen och den
eftergymnasiala utbildningen i övrigl återkommer jag lill i det följande.
Såsom
jag förut berört är frågan om gmnderna för antagning tUl bibliotekarieulbUdningen
av central betydelse för förverkligandet av de nya principerna för utbUdningen.
Frågan behöver överviigas ytterligare, men med hänsyn tUl den stora betydelse
som behörighets- och an-
Prop. 1971:52 38
tagningsfrågor
har för dem som bedriver eUer ämnar börja utbildning med sikte på framtida
verksamhet inom bibliotek vill jag här något beröra det fortsalla arbetet med
dessa frågor.
Jag
viU först betona, att de överväganden jag i fortsättningen redogör för endasl
avser tillträde lill utbildningen. Kompetenskraven vid anställning av
bibliotekspersonal bör vara beroende av de arbetsuppgifter som finns inom varje
särskilt arbetsområde. Såvitt avser statlig verksamhet fastställs kompelensföreskriflerna
av Kungl. Maj:l eUer myndighet som Kungl. Maj:l bestämmer.
Enligt
min mening bör t. v. de formella behörighetskraven för tillträde till den
egentliga bibliotekarieulbildningen motsvara vad som nu gäUer för allmän
behörighet för tillträde till universiteten. Med hänsyn till vad jag anfört om
behovet av bibliotekarier med varierande studie-och erfarenhelsbakgmnd finner
jag del befogat att man vid antagningen låter studerande, som utöver den behörighetsgivande
utbUdningen har ytterligare meritering i form av yrkesverksamhet eller
teoretiska studier eUer bådadera, tillgodoräkna sig denna meritering i viss
utsträckning. An-lagningssystemet måste mot denna bakgrund sannolikt innefatta
någon form av kvotering. Det är angelägel alt den uppläggning jag skisserat inle
leder lill en teoretisk övermerilering och därav följande långa studietider
före den egentliga bibliolekarieulbildningen. Normalt bör därför teoretiska
studier utöver 80 poäng inle tiUmälas meritvärde.
Genom
alt utbildningen utformas enligt de principer jag här har angett ökar
möjligheterna för bibliotekspersonal med mindre omfattande teoretisk
förutbildning all vinna inträde lill den egentUga bibliolekarieulbildningen. I
det fortsatta planeringsarbetet bör man överväga vilka ytterligare åtgärder som
måste vidtas för all behovet av vidareutbildning för denna gmpp skall tiUgodoses.
Utredningens
förslag alt den egentliga bibliolekarieulbildningen skall organiseras inom en
särskild högskola, ställd direkt under Kungl. Maj:t har fåll ett blandat
mottagande hos remissinstanserna. Huvuddelen av remissinstanserna anser alt
utbildningen bör underställas universilelskanslersämbetet. I flera
remissyttranden understryks vidare all man i avvaktan på en övergripande omorganisation
av det högre utbildningsväsendet inte bör inrätta nya självständiga
utbildningsenheter av del slag som utrednmgen föreslagit. Flera remissinstanser
förordar alt biblioteksulbildningen ges formen av särskilt ämnesområde i
utbildningen vid filosofisk fakultet eller all utbildningen organiseras i form
av en yrkesinriktad studiekurs. Andra remissinstanser pekar på svårigheterna
att lägga in utbildningen i universitetsorganisationen och förordar i SläUet
att ett särskilt universitetsanknutet institut inrättas.
De
allmänna grunderna för utbildningens utformning som jag redovisat i det
föregående, innebärande bl. a. alt den egentliga bibliotekarieul-
Prop.
1971:52 39
bildningen
bör få tillgodoräknas som 80 poäng i filosofie kandidatexamen, leder lUl att
utbildningen bör bedrivas i nära samverkan med universiteten. Utbildningens
definitiva organisatoriska anknytning bör vara beroende av den övergripande
lösning av del högre utbildningsväsendets organisationsfrågor som kan byggas på
förslag av 1968 års utbUdningsutredning. Verksamheten bör t. v. stäUas under universitetskanslersämbetets
inseende. I dagens läge finner jag del mest ändamålsenligt att en särskild
utbildningsenhet, bibliotekshögskolan, inrättas.
Utredningen
föreslår all bibliotekshögskolan får en utbildningskapacitet motsvarande en åriig
intagning av 100 studerande på linjen för forskningsbibliolekarier, 240
studerande på linjen för folkbibliolekarier och gymnasiebibliotekarier saml 240
studerande på den särskilda linjen för gmndskolebibliotekarier. Liksom många
remissinstanser finner jag all de beräkningar som ligger lill grund för
utredningens förslag är osäkra. Med hänsyn till den mångfald faktorer som
påverkar personalbehovet inom biblioteksområdet är del enligt min mening
mycket vanskligt alt grunda etl ställningslagande i dimensioneringsfrågan på arbels-marknadsprognoser
av det slag som legat liU grund för utredningens bedömning. Härtill kommer att
vad jag förordai i det föregående innebär att utbildningen får en i förhållande
till utredningsförslaget mindre specialiserad karaktär och därigenom blir
användbar inom en vidare sektor. Behovet av bibliotekarier inom grundskolan är
som framgår av del föregående beroende av hur man löser läromedelsfrågorna på
området.
Mot
denna bakgrund anser jag all bibliotekshögskolan t. v. bör dimensioneras för
en årlig intagning av 360 studerande. När erfarenhet av utbildningen vunnits,
bör man överväga om utbildningskapaciteten skall ökas.
Utredningen
föreslår alt bibliotekshögskolan förläggs tiU Storslockholmsområdet. Vissa
remissinstanser tillstyrker förslagel, medan andra av främst lokaliseringspoliliska
skäl önskar en förläggning utanför nämnda område.
Frågan
om lokalisering av viss statlig verksamhet som ell medel i regionpolitiken har
behandlats av chefen för finansdepartementet i prop. 1971: 29. För en närmare
belysning av vilka faktorer som bör beaktas vid lokaliseringen av statlig
verksamhet hänvisar jag lill nämnda proposilion. Av regionpolitiska skäl
förordar jag att bibliotekshögskolan förläggs lill Borås. Möjligheterna all
bedriva biblioteksutbildning i Borås är goda. I kommunen finns bl. a.
länsbibliotek för Älvsborgs län, vilket kommer atl senare inrymmas i etl
planerat kulturhus. Genom närheten till Göteborg öppnas vidare möjlighet all
för bibliotekarieulbildningen utnyttja biblioteksresurserna där. Också samverkan
med universitets- och högskoleutbildning kan lätt etableras. Borås kommun har
förklarat sig villig all ställa lokaler till förfogande för
Prop. 1971:52 40
högskolan.
Vid den fortsatta planermgen av högskolan bör vidare beaktas de särskilda
behov som föranleds av en lokalisering till Borås.
Utbildningen
vid bibliotekshögskolan bör kunna starta läsåret 1972/73. Statsmakterna bör nu
besluta alt inrätta bibliotekshögskolan den 1 juU 1972. Jag ämnar i annat
sammanhang föreslå Kungl. Maj:t atl verksamheten vid skolöverstyrelsens biblioleksskola
i Solna skall upphöra vid samma tidpunkt. Under en övergångsperiod om ca elt år
torde del bU nödvändigt alt vid bibliotekshögskolan paralleUt med första
årskursen av den tvååriga bibliolekarieulbildningen bedriva ettårig utbildning
av studerande som genomgått den förberedande elev-utbildningen men inle hunnit
fullfölja utbildningen vid skolöverstyrelsens bibUoleksskola.
Jag
räknar med atl studiemedel enligt studiemedelsförordningen (1964: 401, ändrad
senast 1970: 26) skaU utgå tiU de studerande vid bibUotekshögskolan. Det
ankommer på Kungl. Maj:t att besluta i denna fråga.
Jag
ämnar i annat sammanhang begära Kungl. Maj:ts bemyndigande att tiUkalla en
organisationskommitté för all planera utbUdningen vid bibliotekshögskolan.
Jag
övergår nu lill frågan om anordnande av utbildning för annan bibliotekspersonal
än bibliotekarier.
Utredningen
har föreslagit att utbildningen av biblioteksassistenter vid
forskningsbibliotek samt deltids- och förbandsbibliotekarier skall förläggas
till den föreslagna bibliotekshögskolan. Utbildningen av kvalificerad
kontorspersonal K 1-personal inom folkbiblioteken skulle enligt utredningen
förläggas till gymnasieskolan, medan forskningsbibUotekens biträdes- och
expeditionspersonal skulle utbUdas internt inom större forskningsbibUotek.
De
remissinstanser som yttrat sig i frågan har i allmänhet rest få invändningar mol
utredningens förslag. Flera remissinstanser kritiserar emellertid utredningen
för all alllför knapphändigt ha behandlat utbildningen av bibliotekspersonal
utanför bibliolekariegmppen.
EnUgl
min mening bör man utforma utbildningen för ifrågavarande yrkesgrupper mol
bakgrund av de aktuella utvecklingstendenserna på bibUoteksområdet. Man bör
sålunda ta hänsyn till bibliotekens vidgade arbetsuppgifter och lill behovet
av bredd i utbildningen. I stället för atl söka utforma olika utbUdningar som
är inriktade på särskilda arbetsuppgifter och tjänster inom biblioteken bör
man söka skapa en gemensam yrkesutbUdning för uppgifter inom
biblioteksområdet. En sådan utbildning bör tUls vidare kunna utformas som en
specialkurs inom gymnasieskolan. Jag ämnar i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t
alt uppdra åt skolöverstyrelsen all lägga fram förslag om sådan utbildning.
Prop. 1971:52 41
Utredningen
föreslår att utbildning i informatik skall anordnas inom ramen för den gmndläggande
utbUdningen vid filosofisk fakultet och all den till en början skall förläggas
lUl den för universitetet och tekniska högskolan i Stockholm gemensamma
institutionen för informationsbehandling. Remissinstanserna är i aUmänhet positiva
tiU förslagels huvudlinjer i vad avser utbildningens innehåU och organisation.
Jag är emeUertid inte beredd all la slutlig stäUning i frågan på grundval av
föreliggande utredningsmaterial utan avser att senare föreslå Kungl. Maj:t all
ge universitetskanslersämbetet i uppdrag alt närmare överväga och lägga fram
förslag om utbildningsfrågorna på detla område.
Utbildning
för arkivarier och arkivassistenler bör enligt utredningen anordnas i form av
kurser om en termin resp. tio veckor under riksarkivets huvudmannaskap. För tiUträde
tiU utbildningen skaU enligt förslaget krävas att den sökande avlagt fUosofie
kandidatexamen med minst 40 poäng i historia. Arkivassistenlulbildningen skall
enligt förslaget bygga på tvåårig social eller ekonomisk linje i
gymnasieskolan. För kontakten mellan riksarkivet och övriga intressenter skall
inrättas ett utbildningsråd. Utbildningen föreslås av utredningen omfatta 24
studerande per år. Vart annat år skall utbildningen avse arkivarier och vart
annat år arkivassistenler.
Remissinstansernas
uppfattning om utredningens förslag är på de flesta punkter positiv. Från
företrädare för företags- och folkrörelse-arkiven hävdas emellertid all
utredningen i vissa hänseenden aUtför ensidigt tagit hänsyn till de offentliga
arkivmyndigheternas behov. Bl.a. från dessa hävdas alt kravet på förkunskaper i
historia skall slopas, all utbildningskapaciteten skall ökas och alt
inflytandet för icke-statiiga intressenter skall förstärkas genom all det
föreslagna utbUdningsrådet ges status av styrelse. Huvudparten av
remissinstanserna tillstyrker all utbildningen förläggs tUl riksarkivet. I
vissa yttranden förordas dock alt utbildningen organisatoriskt skall inordnas i
utbildningen vid universiteten.
För
egen del är jag inle beredd all på grundval av föreliggande utredningsmaterial
la slutlig ställning i fråga om arkivarieutbildningens uppläggning och
organisation. Som ell alternativ lill del framlagda förslagel bör man enUgl min
mening i del fortsatta planeringsarbetet undersöka om arkivarieutbUdningen kan
organiseras som en yrkesinriktad studiekurs vid filosofisk fakultet. En sådan utbUdning
skulle kunna bedrivas i samarbete med riksarkivet. Även arkivassistenlulbildningen
bör behandlas i della sammanhang. Jag avser atl i annat sammanhang la upp
frågan om hur del fortsalla planeringsarbetet skall bedrivas.
Prop. 1971:52 42
6 Hemställan
Under
åberopande av det anförda hemsläller jag atl Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
alt
1)
godkänna de av mig förordade
riktlinjerna för utbUdning på bibUoteksområdet m. m.,
2)
besluta all den 1 juli 1972
skall inrättas en bibliotekshögskola i Borås.
Med
bifaU tiU vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:l Konungen all uU riksdagen skaU avlåtas
proposition av den lydelse bilaga liU delta protokoU utvisar.
Ur
protokollet: Britta Gyllensten
Prop.
1971:52 43
Innehåll
1
Inledning 3
2
Nuvarande ulbUdningsvägar 4
3
Utredningen 6
3.1
Arbetsmarknadsprognosen 6
3.2
BiblioleksulbUdning 8
3.2.1
Utvecklingstendenser,
arbetsuppgifter och yrkeskrav inom biblioteksområdet 8
3.2.2
Utbildningens allmänna
uppläggning, behörighet och antagningsförfarande 11
3.2.3
Utbildningens organisation och
dimensionering 14
3.2.4
Vidareutbildning 15
3.3 Utbildning
i informatik 16
3.3.1
Utvecklingstendenser,
arbetsuppgifter och yrkeskrav inom informatikområdet 16
3.3.2
UtbUdningens uppläggning och
dimensionering 16
3.4 Utbildning
av arkivarier, arkivassistenler m. fl. grupper 17
3.4.1 Utvecklingstendenser,
arbetsuppgifter och yrkeskrav
på
arkivområdet 17
3.4.2
Utbildningens allmänna
uppläggning 18
3.4.3
Utbildningens organisation och
dimensionering 19
4 Remissyttranden 19
4.1
Allmänt 19
4.2
Biblioteksutbildning 20
4.2.1
Utvecklingstendenser,
arbetsuppgifter och yrkeskrav inom biblioteksområdet 20
4.2.2
Utbildningens allmänna
uppläggning, behörighet och antagningsförfarande 22
4.2.3
Utbildningens organisation och
dimensionering 25
4.2.4
Vidareutbildning 27
4.3 Utbildning
i informalik 28
4.3.1
Utvecklingstendenser,
arbetsuppgifter och yrkeskrav inom informatikområdet 28
4.3.2
Utbildningens uppläggning och
dimensionering 29
4.4 Arkivulbildning 30
4.4.1 Utvecklingstendenser,
arbetsuppgifter och yrkeskrav
på
arkivområdet 30
4.4.2
Utbildningens allmänna
uppläggning 30
4.4.3
UtbUdningens organisation och
dimensionering 31
5
Departemenlschefen 32
6
Hemställan 42
opaginerad Kontrollera mot PDF
TRYCKERIBOLAGET
IVAR H>EaGGTROM AB. STOCKHOLM 1871
Doktrin (1)
- Eivind Torp, Om medlemskap i sameby, SvJT 2023 s. 743, på s. 747 · Fritt tillgänglig
Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur Svensk Juristtidnings öppna arkiv. Artiklarna läses hos SvJT.
Hänvisas hit från
12 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (10)
10 kopplingar i 8 dokument.
- Bet. 1975/76:UbU20 Med anledning av propositionen 1975/76:100 bilaga 10 såvitt gäller anslag till högre utbildning och forskning jämte motioner s. 34 i texten
- Bet. 1975:UbU9 Utbildningsutskottets betänkande med anledning av propositionen 1975:1 såvitt gäller anslag under åttonde huvudtiteln till högre utbildning och forskning jämte… s. 10 i texten
- Prop. 1975:1 Regeringens proposition med förslag till statsbudget för budgetåret 1975/76 i texten
- Prop. 1973:61 Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1973/ 74 till byggnadsarbeten samt inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m.m. s. 28 i texten
- Bet. 1972:UbU1 Utbildningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i propositionen 1972:1 gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1972/73 till utbildning in… s. 4 i texten
Doktrin (2)
2 kopplingar.
- SvJT 2023 s. 743 Eivind Torp, Om medlemskap i sameby s. 747 i texten
- JT 2011/12 s. 117 s. 119 i texten · dokumentnivå