Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande av överenskommelse om ändring i samarbetsöverenskommelsen den 23 mars 1962
1971 · 77 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 27 av 77 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1971:53, Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande av överenskommelse om ändring i samarbetsöverenskommelsen den 23 mars 1962
Dokumentets text
Kungl.
Majrts proposition nr 53 år 1971 Prop. 1971:
Nr 53
Kungl.
Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande av överenskommelse om
ändring I samarbetsöverenskommelsen den 23 mars 1962 mellan Danmark, Finland,
Island, Norge och Sverige m. m.: given Stockholms slott den 19 februari 1971.
Kungl.
Maj:t vill härmed, under åberopande av bUagda utdrag av statsrådsprotokollet
över utrikesdeparlementsärenden, föreslå riksdagen all bifalla de förslag om
vars avlålande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
ALVA
MYRDAL
Propositionens
huvudsakliga innehåU
I
propositionen föreslås, att riksdagen godkänner en överenskommelse om ändring
i 1962 års nordiska samarbetsöverenskommelse (det s. k. Helsingfors-avtalet).
Överenskommelsen syftar tUl alt bygga ut och förslärka organisationen av del
nordiska samarbetet. Ändringarna innebär att Nordiska rådets stadga inarbetas
i en nordisk överenskommelse. Dessutom ändras i vissa hänseenden Nordiska
rådels organisation och arbetsformer. Del nordiska samarbetet på
regeringsplanet ges en fastare form genom all elt nordiskt ministerråd
inrättas.
I
samband härmed föreslås, att stadgan för Nordiska rådet upphävs den dag Kungl.
Maj:l bestämmer.
1
Riksdagen 1971.1 saml. Nr 53
Prop. 1971: 53
Förslag
till
Lag
om upphävande av stadgan (1952: 618) för Nordiska rådet
Härigenom
förordnas att stadgan (1952: 618) för Nordiska rådet skaU upphöra att gälla den
dag Konungen bestämmer.
Prop.
1971: 53
Utdrag
av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 19 februari 1971.
Närvarande:
statsministern Palme, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING,
SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING,
LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.
Tf.
chefen för utrikesdepartementet, statsrådet Myrdal, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om godkännande av en
överenskommelse om ändring i samarbetsöverenskommelsen den 23 mars 1962 mellan
Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige, m. in. och anför.
1.
Inledning
Vid
gemensamt möte mellan de nordiska ländernas statsministrar och Nordiska rådels
presidium i Reykjavik den 78 oktober 1967 beslöts, atl en kommitté skulle
tillsättas med uppgift att genomgå de hittillsvarande erfarenheterna av
Nordiska rådels verksamhet och av övriga former för nordiskt samarbete saml
all framlägga de eventuella förslag till ändringar i rådels stadga och
arbetsordning, vartill en sådan genomgång kunde ge anledning. Kommittén skulle
bestå av två personer från varje land, den ene utsedd av sill lands regering
och den andre av Nordiska rådets presidium.
Kommittén,
som antog namnet Nordiska organisationskommillén, höll sitt konstituerande möte
den 11 januari 1968.
Vid
sitt gemensamma möte i Stockholm den 4 november 1969 uppdrog statsministrarna
och presidiet åt Nordiska organisationskommittén all lägga fram förslag om ell
nordiskt ministerråd med kompelens för hela del nordiska samarbetsfällel samt
alt forlsälla sill arbete med förslag rörande bl. a. anpassningen av Nordiska
rådets arbetsformer till de nya uppgifter som kunde komma alt påläggas rådel.
Prop.
1971: 53 4
Den 10 december 1969 överlämnade organisationskommittén
till statsministrarna och presidiet en rapport innehållande organisatoriska
förslag rörande Nordiska rådet och ett nordiskt ministerråd med kompelens för
hela det nordiska samarbetsfällel. TUl rapporten fanns som bilaga fogade
erforderliga traktatbestämmelser avsedda att infogas i 1962 års nordiska
samarbetsöverenskommelse, det s. k. Helsingfors-avtalet (NU 1969: 20 s. 2958).
Efler överenskommelse vid möte den 12 december 1969 i
Helsingfors mellan statsministrarna i Danmark, Finland, Norge och Sverige
överlämnade Finlands regering organisationskommitténs rapport som
regeringsförslag till Nordiska rådet med begäran om dess yttrande.
Regeringsförslaget och ell ändringsförslag som väckts i
anslutning liU detta hänsköls lill Nordiska rådels juridiska utskott, som avgav
sill belänkande den 10 februari 1970. Härefter antog Nordiska rådet den 11
februari 1970 vid sin aderlonde session i Reykjavik en rekommendation (nr
18/1970), enligt vilken regeringarna rekommenderades att genomföra en revision
av Helsingfors-avtalet på grundval av organisationskommitténs förslag. De
gemensamma kostnaderna för Nordiska rådets verksainhet skulle enligt
rekommendationen fördelas i överensstämmelse med FN-stadgans principer, dvs.
efter förhållandet mellan de dellagande ländernas bmltonationalprodukter.
Organisationskommitténs
förslag genomgicks härefter vid möte den 6 mars 1970 med den nordiska
ämbetsmannakommitté, som lillsatls med uppdrag all utarbeta förslag rörande ell
utvidgat nordiskt ekonomiskt samarbete (Nordektraktaten). Inom
ämbelsmannakommiltén nåddes enighet om ell förslag till överenskommelse om
ändring i 1962 års nordiska samarbetsöverenskommelse, vilket överlämnades lill
statsministrarna i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Även Islands regering
underrättades om förslagel.
Vid
gemensamt möte mellan de nordiska ländernas statsministrar och Nordiska rådets
presidium i Köpenhamn den 2 november 1970 godkände man förslagel och enades om
atl del skulle undertecknas under rådssessionen i Köpenhamn i februari 1971
och därefter föreläggas parlamenten för ratifikation med sikte på avtalets
ikraftträdande snarast möjligt, dock senast den 1 juli 1971. Överenskommelsen,
vars text torde få fogas till statsrådsprotokollet i delta ärende som bilaga,
undertecknades den 13 februari 1971 i Köpenhamn.
' Vid utarbetandet av rapporten bestod
organisationskommittén av statsrådet Karl-August Fagerholm, Finland,
ordförande, departementschef Otto Muller och folketingsmand J0rgen Jensen,
Danmark, regeringsrådet Kal Korte, Finland, avdelningschef GuÖmundur
Benediktsson och chefredaktör Siguröur Bjamason, Island, fhv.
stortingsrepresentant Jon Leirfall och statssekretxr Emil Vindsetmo, Norge,
samt riksdagsman Lars Larsson och statssekreterare Ove Rainer, Sverige.
Prop. 1971: 53 5
2.
GäUande bestämmelser
Samarbetsöverenskommelsen
den 23 mars 1962 mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige innehåller
de gmndläggande materieUa bestämmelserna om det nordiska samarbetet på olika
områden och dessutom vissa allmänna bestämmelser om formerna för della
samarbete.
Nordiska
rådets stadga är f. n. inte grundad på en folkrättsligt bindande
överenskommelse mellan de nordiska länderna ulan är en gemensamt utarbetad
text, som getts nationell gUtighet i varje land. I Sverige har stadgan karaktär
av svensk lag (SFS 1952: 618, ändrad 1957: 296 och 1969: 720).
För
regeringssamarbetet finns f. n. inte något fast samarbelsorgan med kompetens
för hela samarbetsfällel. På ell par särskilda områden har emellertid nordiska
ministerkommittéer upprättats, och i övrigt försiggår regeringssamarbelet i
stor utsträckning vid nordiska minister-möten.
3.
Organisationskommitténs förslag
Allmänt
Organisationskommittén
har utfört ett omfattande utredningsarbete inriktat i första hand på Nordiska
rådel, dess uppgifter och arbetsformer. Kommittén har utarbelet förslag till
nya föreskrifter om Nordiska rådet avsedda att ersätta den nuvarande stadgan
för rådel. I de nya bestämmelserna betonas rådets uppgifter som initiativtagande
och rådgivande organ och föreslås förbättrade arbetsformer för fullgörande av
dessa uppgifter. Bl. a. har kommittén sökt skapa fömtsättningar för en
smidigare och vid behov snabbare handläggning av sakerna i rådet.
Organisationskommittén
erinrar om alt det på regeringsnivå saknas elt fast organiserat samarbetsorgan
med mera vidsträckt kompelens. I olika sammanhang har emellertid tanken
framförts, att del nordiska samarbetet skuUe främjas av att ett nordiskt
ministerråd med vidsträckt behörighetsområde inrättas. Kommittén fick den 4
november 1969 statsministrarnas och presidiets uppdrag all lägga fram förslag
om ett nordiskt ministerråd med kompetens för hela det nordiska samarbetsfällel.
Organisationskommittén
framhåller, all det kan bli fråga om att genom särskUda överenskommelser ge
ministerrådet beslutanderätt i vissa frågor. Av flera skäl bör dock inte
ministerrådets kompetens begränsas tUl sådana frågor, utan ministerrådet bör
få ansvaret för att regeringssamarbelet över hela del nordiska samarbetsfällel
fungerar effektivt och rationellt och alt erforderlig samordning sker
beträffande sam-
It
- Riksdagen 1971.1 saml. Nr 53
prop. 1971: 53 6
arbetet
mellan regeringarna samt mellan regeringarna och Nordiska rådet. Härigenom
kommer det nordiska samarbetet att få en enhetlig organisation på
regeringsnivå. Utöver en bestämmelse om atl ministerrådet skall kunna få
beslutsfunktioner med slöd i särskilda överenskommelser bör intas en
bestämmelse om alt ministerrådet även i övriga samarbelsfrågor ansvarar för
samarbetet mellan de nordiska ländernas regeringar och mellan regeringarna och
Nordiska rådet. Organisationskommittén framhåller samtidigt all delta inle bör
hindra, alt mera informeUa fackminislermölen kan hållas på samma sätt som f.
n.
Enligt
organisationskommitténs mening bör de grundläggande bestämmelserna om del
nordiska ministerrådet ingå i ell mellan de nordiska länderna slutet fördrag.
Kommittén finner del också ändamålsenligt all ge de grundläggande reglerna om
Nordiska rådet formen av Iraktatbe-stämmelser. Lämpligen bör bestämmelserna om
ministerrådet och Nordiska rådel ingå i samma traktat.
Valet
står då mellan all utarbeta en särskild inslilulionslraklal och all låta de
institutionella bestämmelser del gäller ingå i 1962 års nordiska
samarbetsöverenskommelse. Organisationskommittén förordar den senare lösningen
och har utarbetat förslag lill bestämmelser om Nordiska rådet och Nordiska
ministerrådet, vilka är avsedda all infogas i samarbetsöverenskommelsen .
Formerna
för nordiskt samarbete
Organisationskommillén
anser, all de bestämmelser om formerna för nordiskt samarbete som f. n. finns i
art. 3538 i den nordiska samarbetsöverenskommelsen kan bibehållas med vissa
smärre ändringar.
Enligt
art. 35 bör de fördragsslulande parterna, för all uppnå de syften som anges i
överenskommelsen, fortlöpande samråda och vid behov vidtaga samordnande
åtgärder. Enligt organisationskommitténs förslag bör bestämmelsens
tillämplighetsområde vidgas så, att det anges att samråd och vidtagande av
samordnande åtgärder bör ske för all genomföra och vidareutveckla det nordiska
samarbetet enligt såväl den nordiska samarbetsöverenskommelsen som andra
överenskommelser.
Organisationskommittén
föreslår vidare all den uppräkning av nordiska samarbetsorgan som finns i art.
35 kompletteras med elt omnämnande av ministerrådet och överförs lill en
särskild artikel (art. 36).
Bestämmelsen
i nuvarande art. 36 om atl Nordiska rådel bör höras i vissa viktigare frågor
har enligt organisationskommitténs mening sin plats i del senare avsnitt vari
Nordiska rådel behandlas.
I
fråga om art. 37 (förfarandet vid ändring av bestämmelse som tillkommit genom
nordiskt samarbete) och 38 (myndigheters räll all direkt brevväxla med
varandra) föreslås inga sakliga ändringar.
Prop.
1971: 53
Nordiska
rådet
Art.
3948 i organisationskommitténs förslag innehåller bestämmelserna om Nordiska
rådels organisation och uppgifter och är avsedda alt ersätta rådels nuvarande
stadga.
I art. 39 sägs att
Nordiska rådet skall vara samarbetsorgan för de nordiska ländernas
folkrepresentationer och regeringar saml alt Färöarna och landskapet Åland
skall deltaga i rådets arbete. I artikeln slås vidare fast atl rådels
huvudsakliga uppgifter är atl vara initiativtagande och rådgivande organ i det
nordiska samarbetet. Av artikelns utformning framgår emellertid all Nordiska rådel
också skaU kunna få andra uppgifter genom särskilda överenskommelser.
Organisationskommittén har i delta hänseende framhållit all del bör vara
möjligt alt genom nya avtal i framliden ge rådet ytterligare uppgifter även om
dessa inle är av initiativtagande eller rådgivande natur.
Enligt
art. 40 skall rådels initiativtagande funktion fullgöras framför allt genom
rekommendationer och andra framställningar, som skall kunna riktas inte endasl
lill en eller flera regeringar ulan också till ministerrådet. Rådet skall
också på begäran av regering eller ministerrådet kunna avge yttranden.
Art.
41 innehåller en allmän bestämmelse om alt rådet skall höras i viktigare
samarbelsfrågor. Bestämmelsen motsvarar i sak den tidigare bestämmelsen i art.
36.
I
art. 42 sägs atl rådet skall bestå av 78 valda medlemmar,
regerings-representanter och representanter för Färöarnas landsstyre och Ålands
landskapsstyrelse. Vidare skall för de valda medlemmarna utses etl motsvarande
antal suppleanter.
Enligt
art. 42 skall val av medlemmar och suppleanter förrättas årligen och gälla för
tiden till nästa val. Vid val skall tillses, alt olika politiska
meningsriktningar blir företrädda i rådel. Endast den som är medlem av den
väljande församUngen kan vara medlem eller suppleant i rådel. Förlorar den som
valls till medlem eller suppleant senare sitt medlemskap i den församling som
förrättat valel, är han inle behörig alt stanna kvar som medlem eller suppleant
i rådet.
Varje
regering skall enligt förslaget få utse regeringsrepresentanter lill del antal
som den önskar. Färöarnas landsslyre och Ålands landskapsstyrelse skall vidare
utse en representant var. Regeringsrepresenlanlerna och representanterna för
landsslyrel och landskapsstyrelsen förutsätts vara förordnade även för liden mellan
sessionerna.
Enligt
art. 43 skall rådsmedlemmarna vara fördelade på delegationer. De av danska
folketinget och Färöarnas lagling valda medlemmarna samt de av danska
regeringen och Färöarnas landsslyre utsedda representanterna utgör tillsammans
en delegation. På motsvarande sätt bildas en delegation av de av Finlands
riksdag och Ålands landsting
Prop. 1971: 53 8
valda
medlemmarna samt de av Finlands regering och Ålands landskapsstyrelse utsedda
representanterna. I övrigt utgör varje lands valda medlemmar och
regermgsrepresenlanler en delegation.
Av
art. 44 framgår atl endast de valda medlemmarna skall ha rösträtt i rådel. Om
rådel behandlar en fråga som rör tUlämpningen av en överenskommelse mellan
vissa av de nordiska länderna, har endasl medlemmama från dessa länder
rösträtt.
Enligt
art. 45 skall rådet ha tre organ, nämligen rådsförsamlingen, presidiet och
utskotten.
Enligt
art. 46 skaU rådsförsamlingen hålla ordinarie session en gång om året. Särskild
session skall hållas efter beslut av rådsförsamlmgen eller presidiet eller när
minst två regeringar eller minst 25 valda medlemmar begär detta.
I art. 47 sägs att
presidiet skall bestå av en president och fyra vice presidenter. Ersättare
skall utses för medlemmarna av presidiet. Alla delegationer skall vara
företrädda bland både medlemmarna och ersättarna. Presidieposlerna bör
fördelas mellan oUka politiska meningsriktningar.
Presidiets uppgift skall
vara all handha rådets löpande angelägenheter. Vissa ytterligare uppgifter
kommer enligt organisationskommitténs förslag att läggas på presidiet. Vid
redogörelsen för art. 46 nämndes att presidiet skall ha behörighet att besluta
om inkallande av rådsförsam-Ungen till särskild session. Presidiet skall också
i viss utsträckning vara behörigt att göra framställningar och avge yttranden
på rådels vägnar (art. 51).
I
art. 48 sägs bl. a. att rådsförsamlingen bestämmer utskottens antal och
verksamhetsområden samt all varje delegation själv får fördela sina valda
medlemmar på utskotten i enlighet med vad rådsförsamlingen bestämt om hur
många medlemmar av delegationen sora skall ingå i varje utskott. Utskottens
uppgift är atl förbereda sakernas behandling i rådet.
Genom
art. 49 inrättas en ny befattning som presidiesekreterare. Denne bUdar
tUlsammans med de fem nationella sekreterarna elt sekrele-rarkollegium.
Initiativ
i rådet tas enligt art. 50 formellt genom förslag som kan väckas av regering,
ministerrådet eUer medlem. Alla förslag skall beredas av utskott innan de
slutbehandlas inom rådet.
Rekommendation
skall enligt art. 51 antas av rådsförsamlingen på grundval av väckt förslag. I
stället för en rekommendation skall emellertid under vissa fömlsältningar
annan framställning kunna göras av presidiet. Härigenom skapas fömtsättningar
för en snabbare handläggning av vissa ärenden. Innan framställning avlats,
skall ärendet beredas av utskott, och vid behov kan presidiet också inhämta
yttranden av delegationerna.
Regering
och ministerrådet kan inhämta yttrande av Nordiska rådet.
Prop. 1971: 53 9
Sådant
yttrande skall enligt art. 51 i allmänhet avges av rådsförsamlingen. Under
vissa fömtsättningar kan emellertid presidiet avge yttrande i rådsförsamlingens
ställe.
Art.
52 innehåller bestämmelser om del sedan år 1967 i rådels praxis tillämpade
frågeinslitulel. Vald medlem skall få ställa fråga såväl tUl regering som tUl
ministerrådet. Fråga behöver inle nödvändigtvis ha anknytning tiU innehåUet i
berättelse eller meddelande utan kan också gälla annat ämne som angår det
nordiska samarbetet.
Enligt art. 53 skall varje
land svara för utgifterna för sitt deltagande i rådet. Beträffande de
gemensamma utgifterna har organisationskommillén inte föreslagit någon
särskild fördelningsgmnd ulan nöjt sig med atl ange några tänkbara altemativ.
Under aUa förhållanden föreslås, atl presidiet skall för särskilda faU kunna
besluta om annan fördelningsgrund.
I art. 54 sägs all
rådsförsamlingen skall fastställa rådets arbetsordning genom beslut fatlat med
2/3 majoritet bland de valda medlemmarna. Samma krav på kvalificerad majoritet
skall gälla för ändringar i arbetsordningen.
Nordiska
ministerrådet
Reglema
för del nya nordiska ministerrådet är i organisationskommilléns förslag
upptagna i art. 5562.
I
art. 55 uttrycks den gmndläggande principen att ministerrådet inte kan fatta
formeUa beslut annat än med stöd av uttryckligt avtal mellan de berörda
ländema. Ministerrådet skall emellertid även i övriga samarbelsfrågor svara
för samarbetet mellan regeringarna och mellan regeringarna och Nordiska rådet.
I art. 56 uttalas alt ministerrådet
skall bestå av medlemmar av varje lands regering. I artikeln anges vidare alt
en regeringsmedlem från varje land skaU utses med uppgift all, med biträde av
en ämbetsman, svara för samordningen av ministerrådets arbete och det nordiska
regeringssamarbetet i allmänhet. Dessa ministrar avses få den organisatoriska
ledningen av ministerrådets arbete och bör också svara för en enhetiig praxis
i ministerrådet och för ministerrådets kontakter med Nordiska rådet.
Av art. 57 framgår, att
ministerrådet inte är ell överstatligt organ som kan ålägga en regering
förpliktelser mot denna regerings vilja. För beslutförhet krävs sålunda all
alla länderna är företrädda i ministerrådet och all rådels beslut är enhäUiga.
Enda undanlaget från kravet på enhällighet gäller procedurfrågor. Nedlagd röst
skall dock inle hindra beslut. Ett undanlag från den allmänna
beslulförhelsregeln gäller för det fall all en fråga uteslutande angår vissa av
de nordiska länderna. I sådana fall krävs för beslutförhet endast alt dessa
länder är företrädda i ministerrådet.
Prop.
1971: 53 10
Artikeln
fastslår även principen atl alla de fem länderna skall vara likställda i
ministerrådet. Varje land skall sålunda ha en röst i rådel.
I
art. 58 sägs alt beslut som fattas av ministerrådet skall vara bindande för de
särskUda länderna. Vissa särregler gäller för del fall all beslut kräver
godkännande av något lands folkrepresenlalion. I sådani fall blir
ministerrådets beslut inte bindande förrän folkrepresentationen godkänt
beslutet.
Enligt
art. 59 skall ministerrådet avge berättelse till Nordiska rådel. Däri skall
ministerrådet särskilt redogöra för del gångna årets samarbete och planerna för
det fortsalla samarbetet.
I
art. 60 fastslås att ministerrådet före varje ordinarie session med
rådsförsamlingen skall lämna Nordiska rådet meddelanden med anledning av de
rekommendationer som anlagils av rådel. Är rekommendation riktad till en eller
flera av regeringarna, kan i stället för ministerrådet denna eller dessa
regeringar lämna meddelande till Nordiska rådel.
Enligt
art. 61 skall ministerrådels arbetsformer regleras av en arbetsordning, som
ministerrådet självt har all fastställa.
Samråd
mellan regeringarna skall också enligt art. 62 kunna ske vid nordiska
ministermölen.
Slutbestämmelser
Organisationskommillén
har inle utformat konkreta förslag till slutbestämmelser men föreslår, atl del
bland dessa bestämmelser intas en uttrycklig föreskrift om all Nordiska rådel
skall obligatoriskt höras övei alla ändringar i samarbetsöverenskommelsen.
4.
Nordiska rådets yttrande
I
etl regeringsförslag lill Nordiska rådet hemställde Finlands regering om rådels
yttrande över organisationskommitténs förslag. I anslutning härtill väcktes av
herrar Leif Cassel och Lars Larsson elt ändringsförslag, som i del väsenlliga
innefattade etl slöd åt organisationskommitténs förslag. Sålunda hemställde
förslagsställarna, att Nordiska rådel måtte rekommendera regeringarna all
genomföra organisationskommitténs förslag till revision av
samarbetsöverenskommelsen, varigenom denna överenskommelse skulle bli det
grundläggande avtalet rörande nordiskt samarbete även i fråga om samarbetets
organisation. Förslagsställarna föreslog vidare, all de gemensamma kostnaderna
för rådets verksamhet skulle fördelas mellan länderna enligt FN-stadgans
principer.
Regeringsförslaget
och ändringsförslaget hänsköls till rådels juridiska utskott, som avgav sill
betänkande den 10 februari 1970. I betänkandet uttryckte utskottet
tiUfredsställelse över organisationskommitténs för-
Prop. 1971: 53 11
slag,
som betecknades som ett betydelsefullt steg mol en ytterligare effektivisering
av del nordiska samarbetet. Ulskotlel ansåg i likhet med de rådsmedlemmar som
framlagt ändringsförslaget, atl de gemensamma kostnaderna borde fördelas i
överensstämmelse med principen i FN-sladgan på så sätt all man i perioder om
exempelvis fem år fastställde ländernas bidrag i förhållande lill deras
bruttonationalprodukter beräknade efler faktorpriser.
I enlighet med ulskollels
belänkande antog rådel den 11 februari 1970 en rekommendation till regeringarna
all genomföra en revision av samarbetsöverenskommelsen på gmndval av
organisationskommitténs förslag. I fråga om fördelningen av de gemensamma
kostnaderna rekommenderades regeringarna alt följa principerna i FN-sladgan.
5.
Nordiska ämbetsmannakommitténs förslag
Vid
sitt möte den 6 mars 1970 enade sig Nordiska ämbelsmannakommiltén om ell
fullständigt förslag tiU överenskommelse om ändring i den nordiska
samarbetsöverenskommelsen. I allt väsentligt överensstämmer förslagel med det
förslag som framlagts av organisationskommittén.
Ämbetsmannakommitténs
förslag inleds med en förklaring att regeringarna vill stärka och ytterligare
bygga ut de institutionella grundvalarna för samarbetet mellan de nordiska
länderna och alt de finner det ändamålsenligt all i della syfte ändra den
nordiska samarbetsöverenskommelsen. Det anges vidare all regeringarna beslutat
all i denna överenskommelse införa de grundläggande bestämmelserna om Nordiska
rådet och bestämmelser om etl nordiskt ministerråd med behörighet för hela del
nordiska samarbetsfällel.
I fråga om de bestämmelser
som angår formerna för nordiskt samarbete föreslår ämbelsmannakommiltén atl
art. 35 och 36 ändras i överensstämmelse med organisationskommitténs förslag
men atl art. 37 (om förfarandet vid ändring av bestämmelse sora tillkommit
genom nordiskt samarbete) och 38 (om myndigheters rält all direkt brewäxla med
varandra) kvarstår i sin nuvarande lydelse.
1 fråga om de bestämmelser
som gäller Nordiska rådet föreslås vissa ändringar i den av
organisationskommittén använda terminologin. Sålunda förordas atl rådels
främsta organ benämns "plenarförsamlingen" i stället för
"rådsförsamlingen", att rådsförsamlingen utöver de ordinarie
sessionerna skall kunna hålla "extra sessioner" i stället för
"särskilda sessioner" saml all del för presidiets medlemmar utses
"suppleanter" i stället för "ersättare".
I
fråga om kostnaderna för rådets verksamhet (art. 53) föreslår ämbelsmannakommiltén
vissa ändringar och tillägg. Enligt organisationskommitténs förslag skulle
varje land svara för utgifterna för sill della-
Prop. 1971: 53 12
gande
i rådel. Ämbetsmannakommitlén föreslår i stället, all varje delegation skall
svara för utgifterna för sitt deltagande i rådel. Vidare föreslår
ämbelsmannakommiltén, i enUghet med rådets rekommendation, att de gemensamma
utgifterna fördelas mellan delegationerna för en period av fem år på gmndval av
förhållandet mellan ländemas bmltonationalprodukter.
I
övrigt är de ändringar som ämbetsmannakommitlén företagit i organisationskommitténs
förslag endast av redaklioneU natur.
Ämbelsmannakommiltén
har till organisationskommitténs förslag fogat en art. 63, vari föreskrivs att
Nordiska rådet skall beredas tUlfälle alt yttra sig, innan länderna överenskommer
om ändring i samarbetsöverenskommelsen.
Ämbelsmannakommiltén
har vidare utformat förslag till slutbestämmelser.
Vid
möte den 16 mars 1970 med Nordiska rådels presidium lämnade
ämbetsmannakommitlén en redogörelse för sitt förslag. Presidiet fann därvid att
förslaget inte föranledde någon åtgärd från presidiets sida, eftersom det i sak
överensstämmer med Nordiska rådels rekommendation nr 18/1970.
6.
Departementschefen
Nordiskt
samarbete förekommer på en mängd olika sakområden, och de resultat som har
nåtts genom detla samarbete är i åtskilliga hänseenden högst betydande. Som
regel har samarbetet bedrivits tämUgen formlöst, vilket å ena sidan gett
samarbetet stor flexibilitet men å andra sidan satt vissa gränser för de
resultat som kunnat uppnås. Ibland har man saknat en koordinering av samarbetet
på olika sakområden. Under senare år har därför ofta framförls önskemål inte
bara om en intensifiering av samarbetet på olika områden ulan också om en
förstärkning av de institutionella grundvalarna för della samarbete.
Nordiska
organisationskommittén har i första hand behandlat Nordiska rådels uppgifter
och arbetsformer. I denna del har kommittén lagt fram förslag till
bestämmelser, som är avsedda att ersätta rådets nuvarande stadga. För all ge
rådel en fastare formell förankring har kommittén föreslagit, atl de nya
bestämmelserna om rådet skall ingå i en formell överenskommelse mellan de
nordiska länderna. Kommittén har funnit det naturligt atl införa bestämmelserna
i 1962 års nordiska samarbetsöverenskommelse, som innehåller de gmndläggande
materiella reglerna om samarbetet på olika sakområden. Kommittén har vidare
föreslagit, atl elt nordiskt ministerråd inrättas och atl delta ministerråd
får svara för del nordiska regeringssamarbelet i dess helhet. Även bestämmelserna
om ministerrådet bör enligt kommitténs förslag få sin plats i
samarbetsöverenskommelsen.
:Prop. 1971:53 13
Organisationskommitténs
förslag fick ell positivt mottagande både av Nordiska rådel och av den nordiska
ämbetsmannakommitté, som upprättats för all utarbeta förslag om ell utvidgat
nordiskt ekonomiskt samarbete. På grundval av organisationskommitténs förslag
utarbetade ämbetsmannakommitlén en fullständig text lill en överenskommelse om
ändring i den nordiska samarbetsöverenskommelsen. Denna överenskommelse
undertecknades den 13 februari 1971 av alla de fem nordiska länderna.
Överenskommelsen
innebär ingen väsentlig ändring av Nordiska rådels nuvarande uppgifter eller
sammansättning. Del anges uttryckligt, att rådets huvudsakliga uppgifter är av
initiativtagande och rådgivande art. Rådet skall därutöver genom särskilda
överenskommelser kunna tillläggas även andra uppgifter. I fråga om
sammansättningen skapas bättre kontinuitet genom atl inle endasl de valda
medlemmarna ulan även regeringsrepresenlanlerna och representanterna för
Färöarnas landsstyre och Ålands landskapsstyrelse förutsätts få förordnanden,
som gäller även tiden mellan sessionerna.
Överenskommelsen
innebär vidare en effektivisering av rådels nuvarande arbetsformer.
Förutsättningar skapas för en snabbare behandling av brådskande ärenden. Della
sker dels genom alt man vidgar möjligheterna alt inkalla rådels
plenarförsamling till extra session, dels genom all presidiet får rätt alt i
viss utsträckning avge framställningar och yttranden på rådels vägnar.
Elt
viktigt drag i överenskommelsen är, att presidiet får en mera betydelsefull
StäUning än f. n. Sålunda får presidiet, befogenhet alt avge framställningar
och yttranden inle bara i brådskande fall utan också annars när det föreligger
skäl därtill. Del krävs dock alltid, all saken först beretts i utskott.
Presidiet har dessutom möjlighet atl inhämta yttranden från delegationerna
till ledning för sitt ställningstagande.
Presidiets
ställning stärks också genom bestämmelser om atl suppleanter skall utses för
presidiemedlemmarna. Olika politiska meningsrikl-ningar skall såvitt möjligt
bli representerade både i presidiet och bland suppleanterna.
Genom
överenskommelsen reformeras också rådels sekrelarialsorga-nisalion. En ny
befallning som presidiesekreterare inrättas, och denne bildar tillsammans med
de fem av delegationerna utsedda sekreterarna rådels sekretariat. Presidiet
skall i sina uppgifter bistås dels av de sex sekreterarna som därvid utgör ell
sekrelerarkoUegium, dels av presi-diesekreleraren ensam. Sekreterarkollegiet
skall befatta sig med gemensamma frågor av större räckvidd eller av specielll
intresse för delegationerna.
I
rådets praxis har sedan några år som en försöksordning tillämpats elt frågeinslilul.
Bestämmelser härom har nu upptagits i överenskommelsen om ändring i
samarbetsöverenskommelsen. Dessa bestämmelser innefal-
2t-
Riksdagen 1971.1 saml. Nr 53
Prop. 1971: 53 14
tar
en viss utvidgning av möjligheterna atl ställa frågor, särskilt genom all en
fråga inle längre skall behöva ha anknytning lill innehållet i berättelse
eller meddelande utan skall kunna gälla också annat ämne i del nordiska
samarbetet.
Fördelningen av de
gemensamma kostnaderna skall enligt överenskommelsen ske efler förhållandet
mellan ländernas bruttonationalprodukter. Detla innebär, alt Sverige kommer
att slå för en väsentligt större andel av dessa kostnader än hittills. Del bör
erinras om all bmttonationalprodukten används som fördelningsgrund i FN och i
andra internationella organisationer. Vidare har riksdagen redan godkänt en
lill-lämpning av denna fördelningsprincip i fråga om Sveriges andel av rådets
gemensamma utgifter budgetåret 1970/71 (BaU 1970:51, rskr 1970: 339).
Den
viktigaste nyheten i överenskommelsen är, all del för första gången upprättas
ell nordiskt ministerråd med kompelens för olika sakområden. Detla ministerråd
bör kunna få en viktig uppgift alt fylla, inle minst i fråga om koordineringen
av del nordiska samarbetet på olika områden. Det bör i detla sammanhang
särskilt framhållas atl ministerrådet får en skiftande sammansättning med
hänsyn till samarbelsfrågor-nas art. Varje land skall enligt överenskommelsen
utse en regeringsmedlem med uppgift all med biträde av en ämbetsman svara för
samordningen av nordiska samarbelsfrågor.
Ministerrådet
skall kunna fatta formella beslut endast med slöd i särskilda överenskommelser.
Orhfaltningen av beslulandefunklionerna blir därför beroende av vilka sådana
särskilda överenskommelser som kommer till slånd.
Även
när ministerrådet inle har formell beslutanderätt, skall det svara för
samarbetet mellan regeringarna saml mellan regeringarna och Nordiska rådet.
Detla hindrar emellertid inte, atl samråd mellan regeringarna också skall
kunna ske vid nordiska ministermölen. Överenskommelsen gör del därför möjligt
att inordna regeringssamarbelet i ministerrådets verksamhet när della är
lämpligl och all bibehålla elt mera formlöst samarbete i de fall där en sådan
samarbelsprocedur är alt föredra.
Ministerrådet
är inle avsett atl vara ell överstatligt organ. Delta framgår av atl det för
beslutförhet krävs all alla länderna är företrädda i ministerrådet och av alt
ministerrådels beslut skall vara enhälliga.
Sammanfattningsvis
vill jag anföra all jag anser överenskommelsen om ändring i
samarbetsöverenskommelsen innebära en välbehövlig förstärkning av de
organisatoriska grundvalarna för det nordiska samarbetet. Genom
överenskommelsen skapas förutsättningar för en rationalisering och
effektivisering av Nordiska rådels arbetsformer. Dessutom upprättas ell
ministerråd, som kan väntas komma all spela en betydelsefull roll i fråga om
regeringssamarbelet. Med hänsyn till de organisa-
Prop. 1971: 53 15
toriska
fördelar som överenskommelsen erbjuder, anser jag alt den bör ratificeras av
Sverige.
I samband med alt
Överenskommelsen träder i krafl, skapas en ny rättslig grund för Nordiska
rådels verksamhet. Vid denna tidpunkt bör därför den författning som nu
innehåller rådets stadga upphöra att gälla, och Kungl. Maj:l bör bemyndigas alt
meddela förordnande härom, sedan dagen för överenskommelsens ikraftträdande
blivit känd. Ett förslag lill lag om upphävande av stadgan för rådel vid
lidpunkt som Kungl. Maj:l bestämmer har utarbetats inom utrikesdepartementet.
7.
Hemställan
Under
åberopande av det anförda hemställer jag alt Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
alt
dels
antaga förslag lill lag om upphävande av stadgan (1952: 618) för Nordiska
rådet,
dels
godkänna överenskommelsen den 13 februari 1971 om ändring i samarbetsöverenskommelsen
den 23 mars 1962 mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige.
Med
bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemslälll förordnar Hans Maj:t Konungen alt lill riksdagen skall
avlålas proposition av den lydelse bilaga till della protokoll ulvisar.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
Prop. 1971:53 17
Bilaga
Overenskomst om aendring af samarbejdsoverenskomsten af
23. marts 1962 mellem Danmark, Finland, Island, Norge og Sverige
Sopimus Islannin, Norjan, Ruotsin, Suomen ja Tanskan
välillä 23 päivänä maaliskuuta 1962 tehdyn yhteistyösopimuksen muuttamisesta
Samkomulag um bre]i:ing å samstarfssamningi frå 23. marz
1962 milli Danmerkur, Finnlands, Islands, Noregs og Svit»jodar
Avtala om endring av samarbeidsavtalen av 23. mars 1962
mellom Danmark, Finland, Island, Norge og Sverige
Overenskonuuelse om ändring i samarbetsöverenskommelsen
den 23 mars 1962 mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige
opaginerad Kontrollera mot PDF
Oveienskomst om sendring Sopimus Islannin, Norjan, Samkomulag um breyting å
af aamarbejdsoverenskom» Ruotsin, Suomen ja Tanskan samstarfssamningi fra 23.
sten af 23. marts 1962 välillä 23 päivänä maalis- marz 1962 milli Danmerkur,
mellem Danmark, Finland, kuuta 1962 tehdyn yhteis- Finnlands, Islands, Noregs
Island, Norge og Sverige työsopimuksen og Svijijödar
muuttamisesta
opaginerad Kontrollera mot PDF
I I
Yhteistyösopimuksen 35 OrSalag 35. og 36. grein-
ja 36 artikla muutetaan ja ar samstarfssamningsins
yhteistyösopimukseen Ii- breytist og verSi svo sem
sätään uudet 3963 artik- aS neSan greinir, og bsett
lat seuraavasti. verSi i sarastarfssamning-
inn nyjum åkvseSum, er verSi 39.63. grein og bljöSi svo
sem hér fer å ef tir:
Danmarks, Finlands, Islands, Norges og Sveriges regeringer,
som vil styrke og yder-ligere udbygge det institu-tionelle
grundlag for sam-arbejdet mellem de nordiske lande,
som med henblik herpå finder det formålstj enligt at
aendre samarbejdsoverenskomsten af 23. marts 1962 mellem de nordiske lande,
som derfor har besluttet at indf0re de grundlseg-gende
bestemmelser om Nordisk Råd i samarbejdsoverenskomsten,
som tillige har besluttet i samarbejdsoverenskomsten at
indf0re bestemmelser om et Nordisk Ministerråd med bef0jelser for hele det
nordiske samar-bejdsområde,
er blevet enige om f0l-gende:
I Artiklerne 35 og 36 i samarbej dsoverenskom-sten får
f0lgende nye ord-lyd, og som nye bestemmelser i samarbejdsoverenskomsten
indsaettes artiklerne 3963 med f0l-gende ordlyd:
Islannin, Norjan, Ruotsin, Suomen ja Tanskan hallitukset,
jotka haluavat lujittaa ja edelleen kehittää
poh-joisraaiden välisen yhteis-työn institutionaalisia pe-rusteita,
joiden
mielestä on tar-koituksenmukaista tämän tavoitteen saavuttamiseksi muuttaa
pohjoismaiden välillä 23 päivänä maaliskuuta 1962 tehtyä yhteis-työsopimusta,
jotka
tämän vuoksi övat päättäneet sisällyttää yh-teistyösopimukseen Pohjoismaiden
neuvostoa kos-kevat perussäännökset,
jotka samalla övat päättäneet sisällyttää
yhteis-työsopimukseen koko poh-joismaisen yhteistyön alu-eella toimivaltaista
Pohjoismaiden ministerineu-vostoa koskevat säännök-set,
oval sopineet seuraavaa.
Rikisstjörnir Danmerkur, Finnlands, Islands, Noregs og
SvibjöSar,
sem vilja treysta og efla enn grundvöll samstarfs
NorSurlanda og skipulag;
sem telja råSvsenlegt a?S breyta i bessu skyni samstarfssamningi
NorSur-landa frå 23. marz 1962;
sem hafa bess vegna åkve?Si8 aS fella inn i
sam-starfssamninginn grund-vallaråkvaeSi bau, er NorS-urlandaråS var?Sa;
sem jafnframt hafa åkveSiS a8 bseta inn i
sam-starfssamninginn åkvse?Sum um råSherranefnd NorS-urlanda, en undir bana
falla målefni norrsennar samvinnu,
hafa orSiS sammåla um eftirfarandi:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Avtale om endring av sam- Överenskommelse om änd-
arbeidsavtalen av 23. mars ring i samarbetsöverens-
1962 mellom Daiunark, kommelsen den 23 mars
Finland, Island, Norge og 1962 mellan Danmark,
Sverige Finland, Island, Norge och
Sverige
opaginerad Kontrollera mot PDF
Danmarks, Finlands, Islands, Norges og Sveriges
regjeringer,
som vil styrke og ytter-ligere utbygge det institu-.
sjonelle grunnlag for sam-arbeidet mellom de nordiske land,
som finner det formåls-tjenlig med dette for 0ye å endre
samarbeidsavtalen av 23, mars 1962 mellom de nordiske land.
som derfor har besluttet å ta med i samarbeidsavtalen de
grunnleggende bestemmelser om Nordisk Råd,
som videre har besluttet ä ta raed i samarbeidsavtalen
bestemmelser om et nordisk ministerråd med myndighet for hele det nordiske
samarbeids-felt,
er blitt enige om f0l-gende:
I
Artiklene 35 og 36 i samarbeidsavtalen får f0l-gende nye
ordlyd, og som nye bestemmelser i samarbeidsavtalen innf0res artiklene 3963,
som skal ha f0lgende ordlyd:
Danmarks, Finlands, Islands, Norges och Sveriges
regeringar,
vilka vilja stärka och ytterligare utbygga de institutionella
grundvalarna för samarbetet mellan de nordiska länderna,
vilka finna det ändamålsenligt att i detta syf te ändra
samarbetsöverenskommelsen den 23 mars 1962 mellan de nordiska länderna,
vilka därför ha beslutat att i samarbetsöverenskommelsen
införa de grundläggande bestämmelserna om Nordiska rådet,
vilka tillika ha beslutat att i samarbetsöverenskommelsen
införa bestämmelser om ett nordiskt ministerråd med behörighet för hela det
nordiska samarbetsfältet,
ha enats om följande.
I
Artiklarna 35 och 36 i samarbetsöverenskommelsen erhålla
följande nya lydelse, och som nya bestämmelser i samarbetsöverenskommelsen
införas artiklarna 3963, som skola ha följande lydelse.
Prop.
1971: 53 20
Formerne for nordisk Pohjoismaisen
yhteistyön Tilhögun norrsens sam-
samarbejde muodot starfa
Artikel 35 35 artikla 35. grein
For at gennemf0re og Pohjoismaisen yhteis- NorSurlönd
skulu jafn-
videreudvikle det nordi- työn toteuttamikseksi ja an
hafa samråS og gera
ske
samarbejde i henhold edelleen kehittämiseksi tä- räSstafanir til samraem-
til
denne og andre över- män ja muiden sopimus- ingår, begär börf krefur,
enskomster
b0r de nordi- ten mukaisesti tulee Poh- til bess aS framkvaema og
ske lande
til stadighed råd- joismaiden jatkuvasti neu- efla norraena samvinnu
f0re sig
med hinanden og votella keskenään ja tar- samkvaemt samningi bess-
hvor
behov foreligger vittaessa ryhtyä yhden- um eSa öSrum.
traeffe samordnende for- mukaisiin toimenpiteisiin.
anstaltninger.
Artikel 36 36 artikla 36. grein
Samarbejdet mellem de Pohjoismaiden
välinen Vettvangur samstarfs
nordiske lande finder sted yhteistyö tapahtuu Poh- NorSurlanda
er NorSur-
i Nordisk Råd, i Det nor- joismaiden neuvoston, landaråS,
råSherranefnd
diske Ministerråd samt på Pohjoismaiden ministeri- NorSurlanda
og atSrir
andre ministerm0der, i neuvoston ja muiden mi- räSherrafundir.
Sérstakar
saerlige samarbejdsorga- nisterikokousten puitteis- samstarfsnefndir og stjörn-
ner og mellem fagmyndig- sa, erityisissä yhteistyöeli- völd
einstakra bjöölifs-
heder. missa ja ammattivirano- bätta geta og haft slika
maisten välillä. samvinnu sin å milli.
Nordisk Råd Pohjoismaiden
neuvosto NorSurlandaräS
Artikel 39 39 artikla 39. grein
I Nordisk Råd samar- Pohjoismaiden neuvos- I
NorSurlandaråSi starfa
bejder de nordiske ländes lossa Pohjoismaiden kan- saman
bjöSbing og rikis-
folkevalgte församlingar sanedustuslaitokset ja hal- stjörnir NorSurlanda.
og regeringar. Rådet er litukset övat yhteistyössä NorSurlandaråS getur ått
initiativtagende og rådgi- keskenään. Neuvosto voi frumkvaeSi
aS lausn vanda-
vende i sp0rgsmål, som an- tehdä aloitteita ja antaa måla
og veriS råSgefandi
går samvirket mellem dis- nauvoja niissä kysymyk- i
vandamålum, sem varSa
se landa eller nogle af dem, sissä, jotka koskevat yh- samvinnu
bessara landa
og har i 0vrigt de opgaver, teistyötä näiden maiden eSa
einhverra beirra. AS
der framgår af denna og tai
joidenkin niistä välillä, öSru leyti hefur råSiS å
andre overenskomster. ja
sillä on muutoin ne teh- handi varkefni, sam af
tävät, jotka ilraenevät läs- bessum samningi eSa öSr-
tä tai muista sopimuksista. um leiSir.
Faer0arnes lagting og Fär-saartan maakäräjät 1
störfum råSsins taka
landsstyre samt Ålands ja maakuntahallitus sekä bätt
lögbing og landsstjörn
landsting og landskapssty- Ahvenanmaan maakunta- Fajreyja
og landsbing og
relse deltager i Rådets ar- päivät ja maakunnanhalU- stjörn Älandseyja.
bejde. tus osallistuvat neuvoston
työhön.
Artikd 40 40 artikla 40. grein
Rådet kan vedtage re- Neuvosto voi hyväksyä RåSiS
getur sambykkt
kommandationer og rette suosituksia, tehdä muita ålyktun,
beint tilmaelum til
andre henvendelser eller esityksiä tai antaa lausun- eSa
lätiS i Ijös ålit vi3
opaginerad Kontrollera mot PDF
Formene for nordisk samarbeid Artikkel 35 For å
gjennomf0re og videreutvikle det nordiske samarbeid etter denne og andre
avtaler b0r de nordiske land stadig samrå seg mad hvarandre, og
treffe de samordningstil-tak som det er behov for.
Artikkel 36 Samarbeidet mellom de nordiske land finner
sted i Nordisk Råd, i Nordisk Ministerråd og på andre ministerm0ter, i saerlige
samarbeidsorganer og mellom fagmyndigheter.
Formerna för nordiskt samarbete Artikel 33
För att genomföra och vidareutveckla det nordiska
samarbetet enligt denna och andra överenskommelser böra de nordiska länderna
fortlöpande samråda och vid behov vidtaga samordnande åtgärder.
Artikel 36 Samarbetet mellan de nordiska länderna äger rum
inom Nordiska rådet, inom Nordiska ministerrådet samt på andra ministermölen,
i särskilda samarbelsorgan och mellan fackmyndigheter.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nordisk Råd Artikkel 39 I Nordisk Råd samarbei-der de
nordiske lands na-sjonalforsamlinger og regjeringer. Rådet kan ta initiativ og
gi råd i sp0rs-mål som angår samarbeid mellom disse land allar noen av dem, og
har for 0vrig de oppgavar som framgår av denne og andre avtaler.
F8er0yenes lagting og landsstyre samt Ålands landsting og
landskapsstyrelse deltar i rådets ar-beid.
Nordiska
rådet Artikd 39 I Nordiska rådet samarbeta de nordiska ländernas
folkrepresentationer och regeringar. Rådet är initiativtagande och rådgivande
i frågor, som avse samverkan mellan dessa länder ellar några av dem, samt har i
övrigt de uppgifter som framgå av denna och andra överans-kommelser.
Färöarnas lagting och landsslyre samt Ålands landsting och
landskapsstyrelse deltaga i rådets arbete.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Artikkel
40 Rådet kan vedta rekom-mandasjoner og rette andre henvendelser eller av-
Artikel 40
Rådet kan antaga rekommendation, göra annan framställning aller avgiva
opaginerad Kontrollera mot PDF
afgive
udtalelser til en loja yhdelle tai usaam- eina eSa fleiri af rikis-eller
flare af de nordiske malle pohjoismaan halli- stjörnum NorSurlanda eSa ländes
regeringer eller til tukselle tai ministerineu- råSherranefndina.
Ministerrådet.
Artikd 41 Ud över hvad der sser-ligt er aftalt, b0r Rådet
gives lejlighed til at udtale sig ora nordiske samar-beidssp0rgsmål af st0rre
betydning, når dette ikke er uniuligt af tidshensyn.
Artikd 42 Rådet består af 78 valgte medleinmer samt af
rege-ringsreprsesentanter og ra-praesentanter for Faer0er-nes landsstyre og
Ålands landskapsstyrelse.
Af roedlemmerne vaelger Danmarks folketing sek-sten,
Finlands riksdag sylten, Islands alting seks, Norges storting alten og Sveriges
riksdag alten. Faer0ernes lagting vaelger to medlemmer og Ålands landsting et
medlem. Des-udan vaelger hver forsamling et tilsvarende antal suppleanter.
Valg af medlemmer og suppleanter foratages årligt og
gaelder for tiden indtil naeste valg. Ved valg skal forskellige politiske
meningsretninger gives repraesentation i Rådet.
Kun
medlemmer af den forsamling, der har foretaget valgat, kan vaere valgt medlem
eller suppleant i Rådet.
vostolle.
41 artikla
Neuvostolle on, sen li-
säksi mitä erikseen on sovittu, varattava tilaisuus antaa
lausuntonsa merkit-tävistä pohjoismaista yh-taistyötä koskevista kysy-myksistä,
milloin lämä ajan puutteen vuoksi ei ole mahdotonta.
42 artikla
Neuvoston rauodostavat
78 valittua jäsantä, halli-tustan edustajat sekä Färsaarten
maakuntahallituk-sen ja Ahvenanmaan maa-kunnanhallituksen edustajat.
Jäsenistä
valitsevat Tanskan kansankäräjät kuusi-toista, Suomen eduskunta
seitsemäntoista, Islannin altingi kuusi sekä Norjan suurkäräjät ja Ruotsin
val-tiopäivät kumpikin kah-deksantoista. Fär-saartan maakäräjät valitsevat
kak-si jäsentä ja Ahvenanmaan maakuntapäivät yhdan jä-senen. Sen lisäksi kukin
kansanedustuslaitos valit-see vastaavan määrän va-rajäsaniä.
Jäsenet ja
varajäsenet valitaan vuosittain ja vaali on voimassa siksi kunnes seuraava
vaali toimitetaan. Vaaleissa on erilaisten po-liittisten suuntausten saa-tava
eduslus neuvostossa.
Ainoastaan se, joka on vaalin toiraittaneen
kan-sanadustuslaitoksan jäsen, voi toimia neuvoston valit-tuna jäsenenä ja
vara-jäsenenä.
41. grein Auk beirra målaflokka, sem sérstaklega er um
samiS, skal råSiS, begär timi vinnst til, få taeki-fari til aS tja sig um
mik-ilsverS efni norraennar samvinnu.
42. grein RåSiS skipa 78 kjörnir fulltriiar, fulltriiar
rikis-stjörnanna, fulltriiar land-stjörnar Faereyja og stjörn-ar Älandseyja.
I>jöSbing Dana kys 16 fulltriia, rikisbing Finna 17
fulllriia, Altingi Islend-inga 6 fulltrua og störbing NorSmanna og rikisbing
Svia hvort um sig 18 fulltriia. Lögbing Faerayja kys 2 fulltrua i räSiS og
landsting Älandseyja einn fulltriia. Ennfremur kys hver aöili jafnmarga
varamann.
Kjör fulltriia og vara-manna fer fram årlaga og gildir til
naesta kjörs. ViS kjör skal bess gaett, aS misraunandi stjörnmåla-stefnur eigi
fulltrua i råS-inu.
Kjörgengir eru einvörS-ungu biugmenn å bvi pingi, bar sera
kjör fer fram.
opaginerad Kontrollera mot PDF
gi uttalelser til en eller yttrande till en eller fle-
flare av de nordiske lands ra av de nordiska länder-
regjeringer ellar til mini- nas regeringar eller till
sterrådet. ministerrådet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Artikkel
41 Rådet b0r, ut över hva sora saerlig er avtalt, gis anledning til å uttale
seg om nordiske samarbeids-sp0rsmål av st0rre betydning när dette ikke er
uraulig på grunn av tids-n0d.
Artikel 41
Rådet bör, utöver vad som särskilt överenskommits, beredas tillfälle att yttra
sig om nordiska samarbelsfrågor av större betydelse när detta icke är
ogörligt av tidsskäl.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Artikkel
42 Rådet består av 78 valgte medlemmar,, regjerings-representanter og representanter
for Faer0yenes landsstyre og Ålands landskapsstyrelse.
Av medlemmene velger Danmarks folketing 16, Finlands
riksdag 17, Islands alting 6, Norges storting 18 og Sveriges riksdag 18.
Faer0yenas lagting velger 2 raedlemraer og Ålands landsting 1 medlem. Videre
velger hver forsamling et tilsvarende antall suppleanter.
Artikel 42
Rådet består av 78 valda medlemmar, regerings-rapresantanter och representanter
för Färöarnas landsstyre och Ålands landskapsstyrelse.
Av medlemmarna väljer Danmarks folketing saxton, Finlands
riksdag sjutton, Islands alting sex samt Norges storting och Sveriges riksdag
vardera aderton. Färöarnas lagting väljer två medlemmar och Ålands landsting en
medlem. Dessutom väljer varje församling motsvarande antal suppleanter.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Valg av medlemraar og suppleanter företas ärlig og gjelder
for tiden inn-til naste valg. Ved valgene skal forskjellige politiske
raeningsratninger gis re-presentasjon i rådet.
Bare
raedlemraer av den forsamling som har fore-tatt valget kan vaere valgt medlem
eller suppleant i rådet.
Val av
madlemmar och suppleanter förrättas ärligen och gällar för tiden till nästa
val. Vid val skola olika politiska meningsriktningar givas representation i
rådet.
Endast den
som är medlem av den församling som förrättat valet kan vara vald medlem eller
suppleant i rådet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1971: 53 24
Hver
regering udpeger Kukin hallitus määrää Sérhver
rikisstjörn velur
blandt sine
raedlammar jäsanistään nauvostoon iir sinum höpi stjörnar-
det
antal regeringsraprae- haluaraansa raäärän halli- fulltrua,
svo marga sem
sentanter, dan
0nsker. lusten edustajia. Maakunta- hiin öskar. Landsstjörn
Landsstyret og landskaps-
hallitus ja maakunnanhal- Faereyja og stjörn Älands-
styrelsen-udpeger hver an
litus määräävät kurapikin eyja välja hvor um sig
repraesentant
blandt sine jäsenistään neuvostoon yh- einn fulltrua.
medleraraer. dan edustajan.
Artikel
43 43 artikla 43. grein
Danmarks riges delega- Tanskan valtakunnan t deild danska rikisins
tion består af de af foi- valtuuskunnan muodosta- eru beir fulltriiar, sem
ketingat og lagtingat valg- vat kansankäräjien ja maa- bjoSjiingiS
og lögbingiS
te medleraraer särat de af käräjien valitseraat jäsenet kjösa, og
beir fulltriiar,
regeringen og landssty- sekä hallituksen ja raaa- sem danska rikisstjörnin
ret udpegede repraesantan- kuntahallituksen määrää- og
landsstjörnin velja. i
ter. Finlands delegation mät edustajat. Suomen val- deild
Finnlands eru beir
bastår af de af riksdagen tuuskunnan muodostavat fulltriiar, sera rikisjjing
og landstinget valgte med- eduskunnan ja maakunta- Finna og
landsting Älands-
lemmer samt de af råge- päivien valitseraat jäsenet eyja
kjösa, og beir full
ringen og landskapsstyrel- sekä hallituksen ja maa- triiar,
sem finnska rikis-
san udpegede rapraesen- kunnanhallituksen raää- stjörnin og stjörn Älands-
tanter. Delegationen for rääraät edustajat. Kunkin eyja
velja. Deildir hinna
hvert af de 0vrige lande rauun raaan valtuuskunnan landanna
skipa kjörnir
består af de af dan folke- rauodostavat kansanedus- fulltriiar
bjöSbinganna og
valgte forsamling valgte tuslaitoksen valitseraat jä- fulltriiar,
sem rikisstjörn-
medleraraer og de af rege- senat ja hallituksen mää- irnar
velja.
ringen udpegede reprae- räämät edustajat.
sentanter.
Artikel
44 44 artikla 44. grein
Regeringsrapraesentan- Hallituslan
sekä maa- Fulltriiar rikisstjörnanna
terne samt landsstyrets og kuntahallituksen
ja maa- og fulltriiar landsstjörnar
landskapsstyrelsens reprae- kunnanhallituksen
edus- Faereyja og stjörnar
sentanter
har ikke slem- tajiUa ei ole äänioikautta Älandseyja
eiga ekki at-
maret
i Rådet. neuvostossa. kvseSisrétt i råSinu.
I
sp0rgsmål, som angår Maidan välisten sopi- Um målefni,
sem ein-
anvendelsen
af overens- rausten soveltamista kos- vörSungu
varSa tiilkun
komster mellera visse lan- kevissa
kysyrayksissä on saraninga railli einstakra
de,
har kun medlemmer ainoastaan näitä maita landa,
eiga ekki aSrir at-
fra
disse lande steraraeret. edustavilla jäsenillä ääni- kvaeSisrétt
en fulltriiar
oikeus. beirra lända.
Artikel
45 45 artikla 45. grein
Rådets
organer er Ple- Neuvoston eliraiä oval Stjörnbaettir
råSsins eru:
narforsaralingan,
Praesi- yleiskokous, pubeenjoh- bing råSsins, stjörnar-
diet
og Udvalgena. tajisto ja valiokunnat. nefnd
og nefndir.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Enhver regjering utpe-ker
blant sina raedleramar regjeringsreprasentanter i det antall sora den 0nsker.
Landsstyret og landskapsstyrelsen utpeker hver en representant blant sine
medlemmer.
Varje regering utser bland
sina medlemmar ra-geringsrepresentanter till dat antal som den önskar.
Landsstyret och landskapsstyrelsen utse vardera an representant bland sina
medlemmar.
Artikkel
43
Danmarks
rikes delega-sjon består av da raedlera-mer som er valgt av folke-tinget og
lagtinget og da representanter sora er ut-pakt av ragjeringan og landsstyret.
Finlands de-legasjon bastår av de raedlemraer som er valgt av riksdagen og
landstinget og de representanter som er utpekt av regjeringen og
landskapsstyrelsen. For hvert av de 0vrige land består delegasjonen av de
medlemmar som er valgt av nasjonalforsamlingan og da representanter som er
utpekt av regjeringen.
Artikd 43 Danmarks rikas
delegation bastår av da av folketinget och lagtinget valda raedlaramarna samt
de av regeringen och landsstyret utsedda representanterna. Finlands delegation
består av de av riksdagen och landstinget valda medlemmarna samt de av regeringen
och landskapsstyrelsen utsedda representanterna. För eltvart av de övriga
länderna består delegationen av de av folk-raprasentationen valda medlemmarna
och de av regeringen utsedda representanterna.
Artikkel
44
Regjeringenes samt
landsstyrats og landskapsstyrelsens
representanter har ikke stammerett i rådet.
I
sp0rsmål som angår anvendelsen av avtaler raellora enkelte land har bare
medlemmer fra disse land stammerett.
Artikel 44
Regeringsrepresentanterna samt landsstyrets och landskapsstyrelsens
represantantar ha icke rösträtt i rådet.
I frågor, som angå
till-lämpningen av överens-komraelsar mellan vissa länder, ha endast medlemmar
frän dessa länder rösträtt.
Artikkel
45 Artikel 45
Rådets organer ar pla- Rådets organ äro ple
narförsamlingen, presidiet narförsamlingen, presidiet
og utvalgene. och utskotten.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Artikel 46
Plenarförsamlingen består af alle medlemmar af Rådet.
Plenarförsamlingen af-holder ordinaer session en gäng om
året. Ekstraordi-naer session afholdes, når Plenarförsamlingen ellar Praesidiet
besluttar dette, eller når mindst to regeringer eller mindst femog-tyve valgte
medlemmer fremsaetter anmodning därom.
Rådets baf0jelser ud-0ves af Plenarförsamlingen, hvis
andel ikke er saerligt foreskrevet.
Planarforsamlingens förhandlingar er offentlige,
medmindre Plenarförsamlingen beslutter andel.
Artikd 47
Plenarförsamlingen udpeger ved hver ordinxr session et
Praesidium, bestående af en praesident og fire viceprsesidenter. For hver af
disse udpeges en suppleant. Alle delegationer skal vaere repraesente-ret i
Praesidiet og blandt suppleanterne. Så vidt mu-ligt b0r forskellige politiske
meningsretninger re-prsesentares i Praesidiet og blandt suppleanterne.
Medleraraer af Praesidiet og suppleanter for sådan-ne
raedlararaer skal vaere valgte medleraraer af Rådet.
Bliver hvervet som medlem af Praesidiet eller suppleant
ledigt raellera to or-dinaere sessioner, skal et nyt medlem eller en ny
suppleant udpegas for ti-
46 artikla
Yleiskokouksen muodos
tavat kaikki neuvoston jä
senet.
Yleiskokous pitää kärran vuodessa varsinaisen is-tuntonsa.
Yliraääräinen is-tunto pidetään, kun yleiskokous tai puhaenjohta-jisto niin
päättää tai rail-loin vähintään kaksi halli-tusta tahi vähintään
kaksi-kymmentäviisi valittua jäsentä sitä pyytävät.
Yleiskokous käyttää neuvoston toimivaltaa, jollei muuta
ole erikseen mää-rätty.
Asiain käsittely yleisko-kouksassa on julkista, ellei
yleiskokous toisin päätä.
47 artikla
Yleiskokous valitsee var-
sinaisessa istunnossaan puheenjohtajiston, johon kuuluvat
presidentti ja nel-jä varapresidenttiä. Kulle-kin heistä valitaan vara-jäsan.
Kaikilla valtuuskun-nilla tulee olla edustaja puhaanjohtajistossa ja
va-rajäsenten joukossa. Mikäli mahdollista on eri poliit-tisten
melipidesuuntausten oltava edustettuina pu-heenjobtajistossa ja vara-jäsenten
joukossa.
Puheenjohtajiston jäse-nen ja hanen varamie-hensä on
oltava neuvoston valittu jäsen.
Jos puheenjohtajiston jäsenen tai varajäsenen paikka vapautuu
kahden varsinaisen istunnon väli-sanä aikana, tulee sen valtuuskunnan,
johon eron-
46. grein
ting NorSurlandaräSs skipa allir fulltriiar råSsins.
ASalbing er håS einu sinni å åri. Til aukabings skal
kvatt, pegar bingiS eSa stjörnarnefndin åkveS-ur eSa jjegar aS minnsta kosti
tvaer rikisstjörnir eSa eigi faerri en 25 kjörnir fulltriiar aeskja bess.
Vald råSsins er i hönd-um bingsins, nema annaS sé åkveSiS.
I>ingfundir eru håSir i hayranda hljöSi, nama bingiS
åkveSi annaS.
47. grein Ä hverju aSalbingi kys bingiS stjörnarnefnd, sem
i eiga saeti einn forseti og fjörir varaforsetar. Einnig skulu kosnir
jafnraargir vararaenn. Hver deild råSsins skal eiga fulltriia i
stjörnarnefndinni svo og varamann. t>ess skal gaett, svo sem unnt er, aS misraunandi
stjörnmålastefnur eigi fulltriia i stjörnarnefndinni og vararaenn.
Fulltriii i stjörnarnefndinni eSa varamaSur hans skal
vera kjörinn fulltriii i råSinu.
Losni starf fulltriia eSa varamanns i stjörnarnefnd milli
tvaggja aSalbinga, skal deild sii, sem full-triiinn eSa varamaSurinn åtti
saeti i, velja annan
opaginerad Kontrollera mot PDF
Artikkel 46
Plenarförsamlingen består av alla medlemmar av rådet.
Plenarförsamlingen
bölder ordinaer sesjon en gäng om året. Ekstra sesjon höides når plenarförsamlingen
eller presidiet beslutter det, eller når minst 2 regjeringer eller minst 25
valgte raedlemraer framsetter begjsaring om det.
Rådets myndighet ut-0vas av plenarförsamlingen, hvis ikke
annat er saerlig bestämt.
Artikd 46
Plenarförsamlingen utgöras av alla medlemmar av rådet.
Plenarförsamlingen
håller ordinarie session en gång om året. Extra session hållas, när plenarförsamlingen
eller prasidiet så beslutar eller när minst två regeringar eller rainst
tjugofem valda medlemmar fraraställa begäran därora.
Rådets befogenheter utövas av plenarförsamlingen, ora
icke annat är särskilt föreskrivet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Planarforsamlingens for- Planarforsamlingens för-
handlinger er offentlige, handlingar äro offentliga,
hvis plenarförsamlingen ora plenarförsaralingen ic-
ikke
besluttar annat. ke beslutar annat.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Artikkel
47 Plenarförsamlingen velger ved hver ordinaer sesjon et presidium, bestående
av en president og fire visepresidenter. For hver av disse velges en suppleant.
Alle delegasjo-ner skal vaere represen-tert i presidiet og blant supplaantene.
Så vidt mu-lig b0r forskjellige politiske maningsretningar bli raprasentert i
presidiet og blant supplaantene.
Artikd 47
Plenarförsaralingen utser vid ordinarie session att presidium bestående av en
president och fyra vice presidenter. För envar av dessa utses en suppleant.
Alla delegationer skola vara företrädda i presidiet och bland suppleanterna.
Såvitt möjligt böra olika politiska. meningsriktningar bliva representerade i
presidiet och bland suppleanterna.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Medlem
av presidiet el- Medlem av presidiet el
ler suppleant for slikt ler suppleant för sådan
raedlera skal vaere valgt medlem skall vara vald
raedlem av rådet. medlem av rådet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Blir
vervet som raedlem av presidiet eller suppleant ledig raellora to ordi-naere
sasjoner skal det for tiden inntil neste ordinae-re sesjon velges et
nytt
Blir
befattning sora medlem av presidiet eller suppleant, ledig raellan två ordinarie
sessioner, skall för tiden till nästa ordinarie session ny medlem ellesr
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1971: 53 28
den
indtil naeste ordinaere nut jäsen tai varajäsen fulltrua eSa varamann
til session af den delegation, kuului, valita uusi jäsen nsesta
aSalbings. som det afgåade raedlem tai varajäsen seuraavaan eller
suppleant tilh0rte. varsinaiseen istuntoon
saakka.
Praesidiet varetager Rå- Puheenjohtaiisto huo- Stjörnarnefndin annast dals
l0bende forretninger lehtii neuvoston juokse- dagleg störf råSsins og er og
optraeder i 0vrigt pä vien asiain hoidosta ja »3 öSru leyti fulltriii fess
Rådets vegne i den ud- edustaa muutoin nauvos- i samraemi viS saraning
stra;kning, som framgår af toa siinä laajuudessa kuin bennan og bingsköp
råSs-denne overenskomst og tästä sopimuksesta ja neu- "* Rådets arbejdsordning.
voston työjärjestyksestä il-
raenee.
Artikel
48 48 artikla 48. grein
Plenarforsamhngen
be- Yleiskokous määrää va- PingiS åkveSur fjölda
stemmer
udvalgenes antal liokuntien lukumäärän ja nefnda
og starfssviS
og
forretningsområder. For toimialat. Yleiskokous mää- beirra.
Einnig åkveSur
hvert
udvalg fastsaetter rää, montako jäsentä kusta- fingiS,
hve margir iir
Plenarförsaralingen
det kin valtuuskunnasta kuu- hverri deild skull skipa
antal
medleraraer fra hver luu valiokuntaan. Tämän hverja
nefnd. 1 samrBemi
delegation,
der skal indgå mukaisesti kukin valtuus- viS betta
skipar hver deild
i
udvalget. I overensstem- kunta jakaa valitut jäse- kjörnum
fulltriiura sinum
raalse
herraed fordeler nensä valiokuntien kes- i
einstakar nefndir.
hver
delegation sine valg- ken.
te medlemmer på udvalge-
ne.
Udvalgenes
opgave er at Valiokuntien tahtävänä Varkefni
nefndanna er
forberede
sagernes be- on valmistella asiain käsit- aS
undirbiia afgreiSslu
handling
i Rådet. telyä neuvostossa. måla i råSinu.
Artikd
49 49 artikla 49. grein
Rådet
bistås i sin virk- Neuvostoa avustaa sen RåSinu til aSstoSar eru
sorahed af et Sekretariat toiminnassa sihteeristö, ritarar. Stjörnarnefndin
baståenda af en af Praesi- johon kuuluvat puhaen- velur einn, en aSra fimra
diet udpeget sekretaer samt johtajiston valitsama sih- velja deildirnar, einn
rit-
af fem sekretaerer, af hvil- teeri ja viisi sihteeriä, ara hver.
ke hver delegation udpe- joista kukin valtuuskunta
ger en. valitsee yhden.
Praesidiet
udpeger ud- Puheenjohtajisto raää- Stjörnarnefndin raeSur
valgenes sekratserer samt rää valiokunnille sihteerit ritara nefnda og annaS
det 0vrige personale, der sekä sen muun henkilö- starfsliS, sem börf ar å til
er n0dvandigt for at ud- kunnan, joka on tarpeen aS raekja sameiginleg
f0re Rådets faelles sekre- neuvoston yhteisten sih- skrifstofustörf råSsins.
tariatsopgaver. Hver dele- teeristötehtävian hoitarai- Sérhver deild raeSur
starfs-
gation ansaetter dat sekre- seen. Kukin valtuuskunta liS sér til aSstoSar.
lariatspersonale, der skal ottaa palvelukseansa sen
bistå delegationen. sihteeristöhenkilökunnan,
jonka
tehtävänä on valtuuskunnan avustarainen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
medlera eller en ny sup- suppleant utses av den de-
pleant av den delegasjon legation som den avgång-
sora det tidligere raedlem ne raedleraraen eller supp-
eller
suppleanten tilh0rte. leanten tillhört.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Presidiet
varetar radats 10pende forretninger og opptrar for 0vrig på rådets vegne i den
utstrek-ning sora det framgår av denne avtale og rådets ar-beidsordning.
Presidiet
handhar rådets löpande angelägenheter och företräder i övrigt rådet i den
utsträckning som fraragår av denna överenskommelse och rådets arbetsordning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Artikkel
48 Plenarförsamlingen be-steraraer utvalgenas antall og forratningsoraråde. For
hvert utvalg fastsetter plenarförsamlingen det antall raedlemraer fra hver delegasjon
som skal delta i utvalget. I sarasvar herraed fordeler hver delegasjon sine
valgte medleraraer på utvalgene.
Artikel 48
Plenarförsaralingen bestämmer utskottens antal och verksamhetsområden. För
varje utskott fastställer plenarförsaralingen det antal medlemmar av varje
delegation som skall ingå i utskottet. I enlighet härmed fördelar varje delegation
sina valda medlemraar på utskotten.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Utvalgenes
oppgave er å Utskotten ha till uppgift
forberede sakenes behand- att förbereda sakernas be
ting i rådet. handling i rådet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Artikkel 49
Rådet bistås i sin virk-somhet av at sekretariat som
består av en sekretaer utpekt av presidiet og av fem sekretaerer, hvorav hver
delegasjon utpeker en.
Presidiet
utpeker utvalgenes sekretaerer og det 0vrige personale som er n0dvendig for å
utf0re rådets felles sekretariatsopp-gaver. Hver delegasjon an-setter det
sakretariatspar-sonale som skal bistå delegasjonen.
Artikel 49
Rådet bistås i sin verksamhet av att sekretariat
beståenda av an sekretera re utsedd av presidiet samt av fera sekreterare, av
vilka varje delegation utser en.
Presidiet utser utskottens sekreterare samt den övriga
personal som erfordras för fullgörande av rådets gemensamma sekretariatsuppgifter.
Varje delegation anställer den sekretariatspersonal som skall bistå
delegationen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Artikel 50
Regeringarna,
Ministerrådet og madlemmarne har rat til at frerasaette forslag for Rådet.
Ethvert forslag skal be-handles i et udvalg, inden det
faerdigbehandles i Rådet.
Artikel 51
Rekoramandationer
vedtagas af Plenarförsaralingen på grundlag af frem-sat forslag herom.
Darsora
dat ikke er han-sigtsmaessigt at afvante behandling i Plenarförsamlingen,
aller dersom andre grunde foraligger dertil, kan Praesidiet i stedet for
rekomraandation af Plenarförsamlingen foretage anden hanvendalse.
Udtalelser afgives af Plenarförsaralingen eller under de
forudsaetninger, der er angivet i andet af-snit, af Praesidiet.
Praesidiet skal til Plenarförsaralingen anmälde de
foranstaltninger, der er truffet i henhold til andet ellar tredje afsnit.
Artikel 52 Et valgt medlem kan i Plenarförsamlingen stille
sp0rgsmål til en regering eller til Ministerrådet i anledning af an baretning
eller meddelelse, der er af-givet til Rådet, eller i 0v-rigt ora araner, sora
angår det nordiske samarbejde.
Artikd 53 Hver delegation svarar for udgifterne til sin
del-tagelse i Rådet.
50 artikla
Oikeus tehdä ehdotuk-
sia neuvostolle on halli-tuksella, ministarineuvos-tolla
ja jäsenellä.
Ehdotukset on valmis-televasti käsitaltävä valio-kunnassa
ennen niidan lo-pullista käsittelyä neuvostossa.
51 artikla
Suosituksan hyväksyy
yleiskokous
tehdyn ehdo-tuksen pohjalta.
Ellei yleiskokouksessa tapahtuvaa käsittelyä voi-da
vaikeuksitta odottaa tai mikäli muut syyt sitä vaativat, voi puheenjohtajisto
yleiskokouksen hy-väksymän suosituksen ase-raesta tehdä asiasta muun-laisen
esityksan.
Lausunnon antaa yleiskokous tai toisassa mo-mentissa
mainituin edelly-tyksin puheenjohtajisto.
Puheenjohtajiston on 11-moitettava yleiskokouksal-le
niistä toimenpiteistä, joihin se on toisan ja kolmannen momentin nojalla
ryhtynyt.
52 artikla
Yleiskokouksessa voi valittu jäsen tehdä kysyrayk-sen
hallitukselle tai minis-terinauvostolle neuvostolle annetun kertorauksen tai
ilmoituksen johdosta tai muutoin pohjoisraaista yh-teistyötä ko.skevassa
asi-assa.
53 artikla
Jokainen valtuuskunta
vastaa
neuvoston toimin-taan osallisturaisestaan ai-heutuvista kustannuksista.
50. grein
Sérhver rikisstjörn, räS-herranefndin og sérhver fulltriii hefur
tillögurétt.
Nefnd skal fjälla um sérhvert mål, åSur en råSiS tekur baS
til lokaaf-greiSslu.
51. grein I>ingiS gerir ålyktun ä grundvelli
tillögu, sem fram hefur komiS.
Tilmaeli frå stjörnarnefndinni gata komiS i staS
ålyktunar, ef ekki er aS vaenta hagkvaemari raålsafgreiSslu i råSinu aSa aSrar
åstaeSur valda um.
E>ingiS laggur fram ålit sitt eSa stjörnarnefndin i
beim tilvikum, sem frå er greint i 2. mgr.
Stjörnarnefndin skal til-kynna finginu fser räSstafanir,
sem gerSar hafa veriS samkvaemt 2. og 3. mgr.
52. grein
Kjörinn fulltriii getur å
bingi beint fyrirspurn til rikisstjörnar eSa
råSharra-nafndarinnar um skyrslu eSa greinargarS, sem send hefur veriS råSinu,
eSa önnur mål, sem varSa norraena samvinnu.
53. grein
Hver deild bar kostnaS af Jjåtttöku sinni i råSinu.
Artikkel 50 Artikel 50
Regjering, ministerrådet Regering, ministerrådet
og medlem har ratt til å och medlem ha rätt att
raise forslag for rådet. väcka förslag i rådet.
Forslag skal förberedes Förslag
skall beradas av
av at utvalg f0r det slutt- utskott innan det slutbe-
behandles
i rådet. handlas inora rådet.
Artikkel 51
Rekoramandasjon vedtas av plenarförsamlingen på grunnlag
av et reist forslag.
Hvis behandling i plenarförsaralingen ikke uten
vanskelighet kan avventes, eller hvis det foreligger andra grunner til det, kan
i stedet for rekoramandasjon av plenarförsaralingen annen henvendelse företas
av presidiet.
Uttalalse avgis av plenarförsamlingen eller, under da
forutsetninger som er angitt i annat avsnitt, av presidiet.
Presidiet skal undarret-te plenarförsamlingen om de tiltak
som er truffet i henhold til annet eller tredje ledd.
Artikel 51
Rekommendation antages av plenarförsamlingen på grundval
av väckt förslag.
Kan
behandling inom plenarförsamlingen icke lämpligen avvaktas eller föreligga
andra skäl därtill, kan i stället för rekomraendation av plenarförsamlingen
annan framställning göras av presidiet.
Yttrande avgives av plenarförsamlingen eller, under de
förutsättningar som angivas i andra stycket, av presidiet.
Prasidiet
skall till plenarförsamlingen anraäla de åtgärder det vidtagit med stöd av
andra eller tredje stycket.
Artikkel
52 Et valgt raedlera kan i plenarförsamlingen stille sp0rsmål til en regjering
eller til ministerrådet i anledning av baretning eller melding sora er avgitt
til rådet, eller for 0vrig ora emner som angår dat nordiske samarbeid.
Artikel 52
Vald medlem får i plenarförsamlingen ställa fråga till regering eller till
ministerrådet raed anledning av berättelse eller raeddelande som avgivits till
rådet eller i övrigt i ärana sora angår det nordiska samarbetet.
Artikkel 53 Artikel 53
Hver delegasjon dakker Varje
delegation svarar
utgiftene
til sin deltakelse för utgifterna för sitt dal-
i rådet. tagande i rådet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Da faelles
udgifter fordelas mellem delegationerne for en période af fera år på grundlag
af forholdet raellem landenes bruttonationalprodukter. Praesidiet skal dog i
saerlige til-faelde kunne traeffe beslut-ning om et andet forde-lingsgrundlag.
Yhteiset kulut
jaetaan valtuuskuntien kesken vii-sivuotiskausittain maiden
bruttokansantuotteen osoit-taraassa suhteessa. Puheenjohtajisto voi kuiten-kin
erityisistä syistä päättää muusta jakoperusteesta.
Sameiginlegur
kostnaS-ur, fimm åra timabil, skipt-ist railli deildanna eftir vergri
pjöSarframleiSslu landanna. Stjörnarnefndin getur bö i serstökura tilvikum
åkvarSaS aSra skiptingu kostnaSar.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Artikel 54
Plenarförsaralingen fastsaetter Rådets arbejdsordning.
Beslutning om ved-tagelse af arbejdsordnin-gen eller om aendringer i denne
kraever to trediede-les flertal blandt Rådets valgte medlemmer.
54 artikla Yleiskokous vahvistaa neuvoston
työjärjestyksen. Työjärjestyksen hyväksy-miseen tai muuttamiseen vaaditaan
kahden kolmasosan eneramistö neuvoston valituista jäsenistä.
54. grein
PingiS setur råSinu bingsköp. Til sarabykktar å starfsreglum eSa til breytingar
å beim barf sambykki tveggja briSju hluta kosinna fulltrua råSsins.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Det
nordiske Ministerråd Pohjoismaiden ministeri-
neuvosto
Artikel 56 56 artikla
I Ministerrådet indgår Ministerinauvostoon kuu-
medlemraer
af hvert lands luu jokaisen raaan halli-
regering. tuksen jäseniä.
Artikel 55 1 Det nordiske Ministerråd samarbej der de
nordiske ländes regeringer.
Ministerrådet traeffer be-slutninger i den udstraek-ning,
sora angives i denne og andre overenskomster mellem de nordiske lande. Også i
0vrige saraarbejds-sp0rgsmål har Ministerrådet ansvar for samarbejdet mellem
de nordiske ländes regeringar og mellem regaringerne og Nordisk Råd.
55 artikla
Pohjoismaiden ministeri-neuvosto on Pohjoismaiden
hallitusten yhteis-työelin.
Ministerineuvosto
tekee päätöksiä siinä laajuudessa kuin käy ilrai tästä sopimuksesta ja muista
Pohjoismaiden välisistä sopimuksista. Muissakin yh-teistyökysymyksissä ministerineuvosto
vastaa Pohjoismaiden hallitusten sekä haUitusten ja Pohjoismaiden neuvoston
välisestä yhteistyöstä.
RäSherranefnd NorSurlanda
55. grein
1 råSherranefnd NorSurlanda starfa rikisstjörnir landanna
saman.
RäSherranefndin tekur åkvarSanir aS l)vi marki, sem mselt
er fyrir um i samningi bessum og öSrum samningum milli
NorSur-landanna.RäSherranefndin skal og annast samvinnu i öSrura samstarfsmålum
rikisstjörna NorSurlanda innbyrSis og rikisstjörnanna og NorSurlandaråSs.
56. grein
RåSherranefndina skipa råSherrar frå öllum lönd-unum.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Hvert land udpeger et Kukin maa nimeää yh- Sérhvert
land tilnetnir
regeringsmedlem, som har den hallituksen jäsenen, råSherra,
sera åsarat em-
til opgave med bistand af jonka tehtävänä on virka- baettismanni
skal annast
an embedsmand at vaere miehen avustamana vas- sararaemingu
norraenna
opaginerad Kontrollera mot PDF
Fellesutgifter
fördelas mellom delegasjonene for en période pä fem år på grunnlag av forholdet
mellom landenes bruttonasjo-nalprodukter. Presidiet skal dog i saerlige
tilfelle kunna treffe bastemmelse om et annet fordelings-grunnlag.
De
gemensamma utgifterna fördelas raellan delegationerna för en period av fera
år på grundval av förhållandet raellan ländernas bruttonationalprodukter.
Presidiet skall dock för särskilda fall kunna besluta om annan
fördelningsgrund.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Artikkel
54 Plenarförsamlingen fastsetter rådets arbeidsord-ning. Beslutning om
ved-tagelse av arbeidsordnin-gen eller ora endringer i denna krever to
tredjedels flartall blant rådets valgte medlemmer.
Artikel 54
Plenarförsamlingen fastställer rådets arbetsordning. För beslut om antagande
av arbetsordning eller om ändring i denna erfordras två tredjedels flertal
bland rådets valda raedleraraar.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nordisk
Ministerråd
Nordiska
ministerrådet
opaginerad Kontrollera mot PDF
Artikkel 55
I Nordisk Ministerråd saraarbeider de nordiske lands
regjeringer.
Ministerrådet treffer be-slutninger i den utstrek-ning
sora angis i denne og andre avtaler mellom de nordiske land. Også i andra samarbeidssp0rsmål
förestår ministerrådet sara-arbeidet raellora de nordiske lands regjeringer og
mellom regjeringene og Nordisk Råd.
Artikkel 56
Ministerrådet består av raedlemraer av de kontra-herende
staters regjeringer.
Hvert land utpeker et regjaringsraedlem med den oppgave,
bi.stätt av en era-betsinann, å ha ansvar for
Artikel 55 I Nordiska rainisterrå-det samarbeta de
nordiska ländernas regeringar.
Ministerrådet fattar beslut i den utsträckning som
angives i denna och andra överenskommelser mellan de nordiska länderna. Även i
övriga samarbetsfrågor svarar ministerrådet för samarbetet meUan de nordiska
ländernas regeringar och mellan regeringarna och Nordiska rådet.
Artikd 56 I ministerrådet ingå medlemmar av varje lands
regering.
Varje land utser en regeringsmedlem raed uppgift att
raed biträde av en ämbetsraan svara för sam-
opaginerad Kontrollera mot PDF
ansvarlig
for samordnin- lata pohjoisraaisten yh-
gen af nordiske samar- teistyökysymysten koordi-
bejdssp0rgsmål. noinnista.
samstarfsmäla.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Artikel 57
Ministerrådet er beslut-ningsdygtigt, når reprae-sentanter
for alle landene er til stede i Ministerrådet. I sp0rgsmål, sora udeluk-kende
angår visse lande, beh0ver dog kun disse lande at vaere repraesen-terede.
Hvert land
har én stem-me i Ministerrådet.
Ministerrådets beslut-ninger skal vaere enstem-raige. I
proceduresp0rgs-raål traeffes baslutning dog ved sirapelt flertal blandt de i
afstemningen deltagenda. Står stemraatallet liga, er forraandens stamma
afg0rende.
Undladelse af at afgive stemme er ikke til hinder for at
beslutninger traeffes.
57 artikla
Päätösvaltaisuus adellyt-tää, etta kaikki maat övat edustettuina
rainisterineu-vostossa. Yksinoraaan joi-takin maita koskevian ky-symysten
käsittelyssä kui-tenkin vain näiden maiden tulee olla edustettuina.
Jokaisella maalla on yk-si ääni rainistarineuvos-tossa.
Ministarineuvoston
pää-tösten tulee olla yksiraie-lisiä. Menettelytapakysy-rayksissä tehdään
kuiten-kin päätös äänestykseen osalUstuvien yksinkertai-sella ääntan
eneramistöllä ja ääntan mennessä tasan puhaanjohtajan ääni rat-kaisae.
Äänestyksestä pidätty-minen ei estä päätöksen tekemistä.
57. grein
RäSherranefndin er
åkvörSunarhaef,
begär fulltriiar frå öllum löndunura taka bått i störfum hennar. Pegar
einvörSungu er raett um målefni einstakra landa, er hö naegjanlegt, aS aSeins
fulltriiar peirra landa starfi i nafndinni.
Sérhvert land fer meS eitt atkvaeSi i råSherra-nefndinni.
ÅkvarSanir
råSherra-nefndarinnar skulu sarabykktar samhljöSa. t mål-um, sem varSa
bingsköp, naegir Ipå einfaldur meiri hluti atkvaeSa til äkvörS-unar. Séu
atkvaeSi jöfn, raeSur atkvaeSi formanns lirslitum.
ÄkvörSun er gild, bott einhver fulltriii greiSi ekki
atkvaeSi.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Artikel 58 Ministerrådets beslutninger er bindende for de
enkelte lande. Beslutninger vedr0rende sp0rgsmål, som i henhold til et lands
for-fatning kraever den folke-valgte forsamlings god-kandelse, binder dog ikke
dette land, f0r församlingen har godkandt beslut-ningen. Kraevas sådan
god-kendelse, skal Ministerrådet underrettes herom, inden Ministerrådet traeffer
beslutningan. F0r den folkavalgte forsamlings godkendelse foreligger, er de
0vrige lande heller ikke
58 artikla
Ministerineuvoston päätös on kutakin raaata si-tova. Päätös kysyrayksessä,
joka jonkin raaan valtio-säännön mukaan edellyt-tää kansanedustuslaitoksen
hyväksyraistä, ei kuiten-kaan ole täta maata sitova ennen kuin kansanedustuslaitos
on hyväksynyt päätöksen. Jos sanotun-lainen hyväksyrainan vaaditaan, on
rainistarineu-vostolle ilmoitettava tästä ennen kuin rainisterineu-vosto tekee
päätöksensä. Ennen kuin kansanedustuslaitoksen hyväksyrainen
58. grein
ÅkvarSanir råSherra-nefndarinnar eru bindandi fyrir hvert
land. ÄkvörSun i raåli, sem samkvaemt stjörnarskrå einhvers landanna krefst
saml)ykkis bjöSbings bess lands, er bö ekki bindandi fyrir baS land, fyrr en
bJöS-bing bess hefur sarabykkt åkvörSunina. Sé slikrar sarabykktar krafizt,
skal råSherranefndinni skyrt frå bvi, åSur en hiin tekur äkvörSun. önnur lönd
eru ekki heldur bundin af slikri åkvörSun, fyrr en sambykkt bJöSbingsins
opaginerad Kontrollera mot PDF
samordningen
av nordiska ordningen av nordiska
samarbeidssp0rsmål. saraarbetsfrågor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Artikkel
57 Ministerrådet ar beslut-ningsdyktig när alle landene er represantert i
rai-nisterrådat. I sp0rsmål som utelukkende angår visse land, beh0ver dog bare
disse land å vaere represen tert.
Hvert land har én stemme i ministerrådet.
Artikel 57
Ministerrådet är beslut-fört då alla länderna äro företrädda i ministerrådet. I
frågor, som uteslutande angå vissa länder, behöva dock endast dessa länder vara
företrädda.
Varje land har en röst i ministerrådet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ministerrådets
beslutninger skal vaere enstemmige. I prosedyresp0rsmål träffes beslutning
dog med enkelt flartall av dera sora avgir stemme, og ved stem-melikhet gj0r
förmannens stemme utslaget.
Ministerrådets
beslut skola vara enhälliga. I procedurfrågor fattas dock beslut med enkelt
flertal bland da röstande och vid lika röstetal med ordförandens utslagsröst.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stemmeunnlatelse
er ikke til hinder for at beslutning fattes.
Nedlagd
röst utgör icke hinder för beslut.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Artikkel
58 Ministerrådets beslutninger ar bindende for de enkelte land. Beslutning
vedr0rande sp0rsraål sora etter et av landenes for-fatning krever godkjen-nalse
av nasjonalforsam-lingen, er dog ikke bindende for dette land f0r
nasjonalforsamlingen har godkjent beslutningen. Hvis slik godkjennelse krävas,
skal ministerrådet underrattas om dette f0r ministerrådet treffer beslutningen.
F0r nasjonalfor-samlingens godkjennelse foreligger er heller ikke
Artikel 58
Beslut av ministerrådet är bindande för de särskilda länderna. Beslut i fråga
som enligt något lands författning kräver folkrapresentationens godkännande
binder dock icke detta land förrän folkrepresentationen godkänt beslutet.
Erfordras sådant godkännande, skall rainisterrådet underrättas härora innan
ministerrådet fattar beslutet. Innan folkrepresentationens godkännande
givits, är ej heller annat land bundet av beslutet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
bundet af beslutningan.
on saatu, päätös
ei ole liggur fyrir.
myöskään toista
maata
sitova.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Artikel
59 Ministerrådet skal f0r hver ordinaer session i Nordisk Råds Plenarförsamling
aflsegge beretning til Rådet vedr0rende det nordiske samarbejde. Deri skal
Ministerrådet saerlig redeg0re for samarbejdet i det forl0bne år og pla-nerne
for det fortsatte samarbejde.
Artikel
60
Ministerrådet
skal f0r hver ordinaer session i Nordisk Råds Plenarförsamling give Rådet meddelelse
om de foranstaltninger, der er truffet i anledning af Rådets re-kommandationer
og andre henvendelser. Hvis en rekommandation eller anden henvendelse er
rettet til en eller flere regeringer, kan sådan meddelelse i stedet gives af
den eller de regeringar, hvortil rekoraman-dationen eller henvendel-sen er
rettet.
59
artikla Ministerineuvoston tulee ennen jokaista Pohjoismaiden neuvoston yleiskokouksen
varsinaista is-tuntoa antaa kertomus neuvostolle pohjoisraai-sesta
yhteistyöstä. Kerto-muksessa ministerineuvoston on erityisesti tebtävä selkoa
kuluneen vuoden yhteistyöstä ja tulevaa yh-teistyötä koskevista
suun-nitelraista.
0
artikla Ministerineuvoston tulee ennen jokaista Pohjoismaiden neuvoston yleiskokouksen
varsinaista is-tuntoa antaa neuovostolle ilmoitukset niistä toimenpiteistä,
joihin on ryh-dytty neuvoston suositus-ten ja muiden esitysten johdosta. Jos
suositus tai rauu esitys on osoitettu yhdelle tai useamraalle hallitukselle, voi
ilraoituksen sen sijaan antaa se hallitus tai ne hallitukset, joil-le suositus
tai esitys oli osoitettu.
59.
grein RäSherranefndin skal fyrir hvert aSalbing NorSurlandaråSs gefa råSinu skyrslu
varSandi norraena saravinnu. t skyrslu bess-ari skal råSherranefndin einkum gera
grein fyrir samstarfi liSins års og åaetlunum ura åframhald-andi samstarf.
60.
grein
RåSherranefndin
skal fyrir hvert aSalbing NorSurlandaråSs skyra råSinu frå beim råSstöfunum, sera
gerSar hafa veriS samkvaemt ålyktunum og tilmaelum råSsins. Ef ålyktun eSa tilmaelum
er beint til einnar rikisstjörnar eSa fleiri, getur hlutaSeigandi rikisstjörn eSa
rikisstjörnir gefiS slika skyrslu.
opaginerad Kontrollera mot PDF
overenskomst om
aen- ken sovitaan tämän yh- sér saman um breyting å
Artikel 61 Ministerrådet fastsaetter
sin arbejdsordning. Artikel 62 Samråd mellera de nordiske ländes regeringer
kan foruden i Ministerrådet ske ved nordiske minister-m0der.
.ändring
af overens-komsten
Artikel
63 Inden landene traeffer
61 artikla
Ministerineuvosto vah
vistaa työjärjestyksensä.
62 artikla
Paitsi ministerineuvos-
tossa voivat Pohjoismaiden
hallitukset neuvotella keskenään myös pohjois-maisissa ministerikokouk-sissa.
Yhteistyösopimuksen
muuttaminen
63 artikla
Ennen kuin maiden kes-
61. grein
RåSherranefndin
setur sér starfsreglur.
62. grein
Auk
samstarfs milli rikisstjörna NorSurlanda i råSherranefndinni gata bser ått sarastarf
å råSherra-fundum NorSurlanda.
Breytingar
å samningnum
. .:M
63.
grein ÄSur en löndin koma
opaginerad Kontrollera mot PDF
noe
annet land bundet av beslutningen.
Artikkel
59 Ministerrådet skal f0r hver ordinaer sesjon av Nordisk Råds plenarförsamling
avgi beretning til rådet om det nordiske samarbeid. I beretningen skal
ministerrådet saerlig redegj0re for det siste års samarbeid og planane for det
fortsatte samarbeid.
Artikel 59
Ministerrådet skall före varje ordinarie session med Nordiska rådets plenarförsamling
avgiva berättelse till rådet rörande det nordiska saraarbetet. Däri skall
ministerrådet särskilt redogöra för det gångna årets samarbete och planerna för
det fortsatta saraarbetet.
Artikkel
60 Ministerrådet skal f0r hver ordinaer sesjon av Nordisk Råds plenarförsamling
gi rådet melding om de tiltak som er truffet i anledning av rådets rekommandasjoner
og andre henvendelser. Hvis rekoramandasjon eller annen henvendelse er rettet
til en eller flere regjeringer, kan slik melding i stedet gis av den eller de regjeringer
som rekommandasjonen eller henvendelsen er rettet til.
Artikkel 61 Ministerrådet fastsetter sin arbeidsordning.
Artikkel 62 Samråd raellora de nordiske lands regjeringer kan, foruten i
ministerrådet, finne sted ved nordiske ministarra0ter.
Artikel 60
Ministerrådet skall före varje ordinarie session raed
Nordiska rådets ple-narförsaraling lärana rådet meddelande om de åtgärder sora
ha vidtagits med anledning av rådets rekomraendationer och andra
framställningar. Har rekommendation eller annan framställning riktats till en eUer
flera regeringar, kan sådant raeddelande i stället lämnas av den eller de
regeringar, tiU vilka rekommendationen eller fraraställningen har riktats.
Artikel 61
Ministerrådet
fastställer sin arbetsordning. Artikel 62
Samråd mellan de nordiska ländernas regeringar kan
förutom i ministerrådet ske vid nordiska rai-nisterraöten.
opaginerad Kontrollera mot PDF
de
parter enes om endring komraa om ändring i den-
Endring av avtalen
Artikltel 63 Innen de kontraheren-
Ändring av överenskommelsen
Artikel 63 Innan länderna överens-
Prop. 1971: 53 38
dringer i denne overens- teistyösopimuksen muut- samningi
bessum, skal
komst, skal Nordisk Råd tamisesta, on Pohjoismai- gefa
NorSurlandaråSi kost
hava lejlighed til at udtale den neuvostolle varattava å
aS låta i Ijös ålit sitt.
sig. tilaisuus antaa lausunton
sa.
II n II
Artiklerne 39 og 40 i Yhteistyösopimuksen 39 39. og 40. gr. samstarfs-
iamarbejdsoverenskom- ja
40 artiklat muuttuvat 64 samningsins verSi 64. og
sten skal indsaettes som ar- ja 65 artikloiksi. 65. gr.
tikal 64 og 65.
III III m
Denne overenskomst Tämä sopimus on rati- Saraning Jjennan
skal
skal ratificeras, og ratifi- fioitava ja ratifioimiskir- fullgilda
og senda fullgild-
kationsinstruraenterne
skal jat mahdollisimman pian ingarskjölin hiS fyrsta til
snarest muligt deponeres talletettava Suomen ulko- utanrikisråSuneytis
Finn-
i Finlands udenrigsmini- asiainministeriöön. lands,
sterium.
Overenskomsten skal da- Sopiraus
on talletettava Saraningurinn skal
poneres i Finlands uden- Suomen ulkoasiainrainis- geymdur
1 utanrikisråSu-
rigsministeriura, og be- teriöön, jonka on toimi- neyti Finnlands, og skal
krseftade afskrifter skal tettava jokaiselle sopirauk- räSuneytiS senda hverjura
tilstilles hver af de kon- sen osapuolelle oikeaksi samningsaSila staSfest af-
traharenda parter af det todistettu jäljennös sopi- rit.
finske ministerium. muksesta.
Overenskomsten traeder Sopimus tulee voimaan Samningurinn
öSlast
i kraft 30 dage efter den kolmantenakymmenentenä gildi brjåtiu
dögum eftir
dag, hvor samtlige kontra- päivänä sen päivän jäl- aS
fullgildingarskjöl allra
herende parters ratifika- keen, jona kaikkien sopi- samningsaSila hafa bor-
tionsinstruraenter er de- muspuolten ratifioimisa- izt.
ponerede. siakirjat on talletettu.
Til bekrseftelse heraf Tämän vakuudeksi oval I>essu
til staSfestingar
har undertegnede befuld- allekirjoittanect valtuutetut hafa
naSanskråSir full-
raaegtigede i K0benhavn asiamiehet Kööpenhami- triiar,
sem til Jpess hafa
dan 13. februar 1971 un- nassa 13 päivänä helmikuu umboS,
undirritaS samn-
dertegnet denne overens- ta 1971 allekirjoittaneet tä- ing
bennan i Kaupmanna-
komst i et ekseraplar på män sopimuksen, joka on höfn 13. februar
1971, i
dansk, finsk, isländsk, tehty yhtenä islannin-, nor- einu eintaki å hverju måli:
norsk og svensk, hvilke jan-, ruotsin-, suomen- ja dönsku, finnsku, islenzku,
tekster alle har samme gyl- tanskankielisenä kappalee- norsku
og saensku, og skulu
diglied. na jokaisen tekstin ollessa beir textar allir jafngildir.
yhtä todistusvoimainen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
i
denne avtale, skal Nor- na överenskommelse, skall
disk Råd gis anledning til Nordiska rådet beredas
å uttale seg. tillfälle att yttra sig.
opaginerad Kontrollera mot PDF
II
Artiklene 39 og
40 i samarbeidsavtalen skal plasseres som artikkel 64 og 65.
III Denne avtale skal rati-fiseres og ratifikasjonsdo-kumentene
snarest raulig deponeres i Finlands utenriksministerium.
Avtalen skal deponeres i utenriksministeriet i Finland og
bekräftade avskrifter skal av det finske ministeriet sendes alle de kontraherende
parter.
Avtalen trer i kraft tret-ti dager etter den dag da samtlige
kontraherende staters ratifikasjonsdoku-raent er deponart.
Til bekräftelse herav har undertegnede befullmek-tlgede i K0benhavn
den 13 februar 1971 underteg-net denne avtale i et ekseraplar på dansk, finsk,
isländsk, norsk og svensk, hvilke tekster alla har samraa gyldighet.
II Artiklarna 39 och 40 i samarbetsöverenskommelsen skola åsättas
nr 64 och 65.
in
Denna
överenskommelse skall ratificeras och ratifikationshandlingarna snarast
möjligt deponeras i ministeriet för utrikes-ärendena i Finland.
överenskommelsen
skall vara deponerad i ministeriet för utrikesärandena i Finland och bestyrkta
avskrifter skola av det finska ministeriet tillställas var och an av da
fördragsslutande parterna.
Överenskoraraelsen
träder i kraft trettio dagar efter den dag då saratliga fördragsslutande
parters ratifikationshandlingar deponerats.
Till
bekräftelse härav ha undertecknade befullmäkligade ombud i Köpenhamn den 13
februari 1971 undertecknat danna överenskommelse i ett exemplar på danska,
finska, isländska, norska och svenska språken, vilka samtliga texter ha lika
vitsord.
Doktrin (1)
- Love Kellberg, Ålandsöarnas internationellrättsliga ställning, SvJT 1974 s. 184, på s. 194 · Fritt tillgänglig
Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur Svensk Juristtidnings öppna arkiv. Artiklarna läses hos SvJT.
Hänvisas hit från
18 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (13)
13 kopplingar i 11 dokument.
- SOU 2007:105 Territoriellt samarbete inom EU s. 98 i texten
- SOU 2002:84 Ett internationellt kommunalförbund s. 117 i texten
- Prop. 1974:114 Kungl. Maj:ts proposition tili riksdagen angående godkännande av överenskommelse om ändring i samarbetsöverenskommelse den mars 1962 s. 2 i texten
- Prop. 1974:41 Kungl. Maj:ts proposition angående 1975 års verksamhetsbuget för det nordiska kultursamarbetet m.m. s. 4 i texten
- Prop. 1973:121 Kungl. Maj:ts proposition angående medel för den svenska andelen av kostnaderna för det nordiska ministerrådssekretariatet i Oslo i texten
Doktrin (5)
5 kopplingar i 3 dokument.
- Wenander, Fri rörlighet i Norden, 2014 s. 22 om s. 9 · s. 27 · s. 141 i texten
- Bernitz, Internationell marknadsrätt, 1990 s. 43 i texten
- SvJT 1974 s. 184 Love Kellberg, Ålandsöarnas internationellrättsliga ställning s. 194 i texten