Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av lantmäteriverksamheten m.m.
1971 · 21 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 21 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1971:57, Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av lantmäteriverksamheten m.m.
Dokumentets text
Kungl.
Majrts proposition nr 57 år 1971 Prop. 1971: 57
Nr 57
Kungl.
Maj:ts proposition angående omorganisation av lantmäteriverksamheten m. m.;
given Stockholms slott den 5 mars 1971.
Kungl.
Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag ur slalsrådsprolokoUet
över civilärenden för denna dag, föreslå riksdagen all bifalla de förslag, om
vars avlålande lill riksdagen föredragande departementschefen heraställt.
GUSTAF ADOLF
SVANTE
LUNDKVIST
Propositionens
huvudsakliga innehåll
På
grundval av tidigare beslutade riktiinjer för omorganisation av
lantmäteriverksamheten läggs i propositionen fram förslag rörande organisation
av lantmäteristyrelsen. I styrelsen föreslås ingå en administrativ byrå, en fastighelsbildningsbyrå,
en värderingsbyrå, en regislerbyrå, en teknisk byrå och en stabsenhet för bl.
a. planerings- och samordningsuppgifter samt en utvecklingsenhet för uppgifter
som sammanhänger med all etl nytt fastighetsregister skall införas.
Även
vissa frågor som rör genomförandel av den nya lantmäteriorganisationen på
regional och lokal nivå behandlas i propositionen.
Vidare
läggs fram förslag liU medelsanvisning för budgetåret 1971/72 till lantmäteriväsendet.
1
Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 57
Prop. 1971: 57
Utdrag
ur protokoUet över civUärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet
på Stockholms slott den 5 mars 1971.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST,
SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING,
LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Chefen
för civildepartementet, statsrådet Lundkvist, anmäler efter gemensam beredning
med statsrådets övriga ledamöter fråga om omorganisation av
lantmäteriverksamheten och anför.
Inledning
Genom
beslut av 1970 års riksdag (prop. 1970: 188, SU 1970: 208, rskr 1970: 423) har
riktlinjer lagts fast för omorganisation av lantmäteriverksamheten.
Omorganisationen har föranletts bl. a. av besluten att nuvarande för land och
stad i princip skilda regler om faslighelsbUdning i lagen (1926: 326) om
delning av jord å landet (JDL) och lagen (1917: 269) om fastighetsbildning i
stad (FBLS) den 1 januari 1972 skall ersättas av bestämmelser som är enhetliga
för land och stad - fastighetsbildningslagen (1970: 988) (FBL) - samt all ell
nytt, likaledes för land och stad enhetligt fastighetsregister skall införas (prop.
1968: 1 bU. 4A 12, 3LU 1968: 5, rskr 1968: 80). De beslutade riktiinjerna
innebär i sina huvuddrag följande. För fastighetsbildningsverksamheten och
andra lantmäteriuppgifter - främst mätningsleknisk service vid
bebyggelseplanering och byggande (mätningsverksamhel) - skall på lokalplanet finnas
en basorganisalion byggd på en indelning av hela landet i lantmäleridislrikl med
en enhet för fastighetsbildningsförrältningar inom varje distrikt. Härutöver
skall finnas specialenheter för särskilda uppgifter, bl. a. lanl-mäleriförrällningar
för jord- och skogsbruksrationalisering samt fastig-hetsbildningsförrältningar
för tälortsutveckling. Fastighelsregistreringen skall på sikt i princip ske
länsvis med länsstyrelsen som register- och arkivmyndighet, överlantmätaren och
det av honom ledda länslantmäterikonloret inordnas i länsstyrelsen.
Centralorganet - lantmäteristyrelsen - får en lekraannaslyrelse. Styrelsens
organisation byggs upp med funktioneUt avgränsade enheter.
Till
underlag för principbeslutet låg betänkandet (SOU 1969:43) Nytt lantmäteri,
som hade avlämnats av utredningen rörande fastig-
Prop.
1971: 57 3
helsbildningens-
och mätningsväsendets organisation (UFM), samt remissyttranden över detla.
Omorganisationen
har förutsatts ske, för lantmäteristyrelsens del den 1 juli 1971 och för
lokalorganisationen den 1 januari 1972. Länsorganens omorganisation har
förutsatts samordnad med den partiella omorganisation av den statliga
länsförvaltningen som likaledes förutsatts ske den I juli 1971 (prop. 1970:103,
SU 1970:132, KU 1970:34, rskr 1970: 248 och 308, prop. 1971: 1 bil. 14).
På
uppdrag av Kungl. Maj:t har länsstyrelserna, efter samråd med kommunerna och lanlmäteristyrelsen,
upprättat förslag till lokal förräll-ningsorganisalion. Kungl. Maj:l har
därefter den 26 februari 1971 fastställt sådan organisation för landet i dess
helhet.
Förslag
rörande överlantmätarnas och länslantmäterikontorens inordnande i
länsstyrelserna har lämnats i prop. 1971: 1 bil. 14. Kontoren föreslås ingå som
särskilda lantmälerienheler i de nya länsstyrelsernas planeringsavdelningar.
I
avvaktan på särskild proposilion i ämnet har i riksstatsförslaget anslagen lill
lantmäteriet för budgetåret 1971/72 förts upp med preliminära belopp. Medel
till lanlmäterienheterna i de nya länsstyrelserna har beräknats under anslag lill
länsstyrelserna.
Nuvarande
organisation
Inledning
Fastighetsbildningsförrättning
utförs antingen av det statliga lantmäteriet eller av kommunall organ eller av
person som på framställning av kommun förordnats till förrätlningsman.
Möjligheten all använda den ena eller den andra lösningen regleras i första
hand genom kompetensföreskrifter i fastighelsbildningslagarna, varvid i princip
gäller atl de statliga organen har kompetens enligt JDL och de kommunala enligt
FBLS. Även fastighetsregistreringen är uppdelad mellan statliga och kommunala
organ. Sålunda förs jordregislrel av överlantmätaren i varje län, medan det s.
k. sladsregislret, med vissa undanlag, förs av registerförare som förordnats av
länsstyrelsen - vanligtvis chefen för kommunalt fastighetsbildningsorgan.
Huvudmannaskapet för lantmäteriverksamhetens tredje huvudgren - mätningsverksamhelen
- är också de-. lat mellan kommun och stal. Kommuner som inle har egna organ
för verksamheten anlitar sålunda ofta del statliga lantmäteriet.
Det
statiiga lantmäteriet
Det
statiiga lantmäteriet fick sin nuvarande organisation genom beslut av 1960 års
riksdag (prop. 1960: 74, JoU 1960: 19, rskr 1960: 212).
Lantmäteriet
är organiserat med en central myndighet, lantmäteristyrelsen, saml en regional
och lokal förvallning, lanlmäleristalen.
Prop.
1971: 57 4
Lantmäteristyrelsen
är central förvaltningsmyndighet för ärenden om faslighelsbUdning på landet, om
lantmäteriväsendet i övrigt, om mätningsväsendet enligt de för stad gäUande
föreskrifterna - innefattande både fastighetsbildning och mätningsverksamhel - saml
om fastighetsregister, allt i den mån sådana ärenden ej ankommer på annan
myndighet. Det åligger vidare styrelsen all leda och ha tillsyn över lant-mäteriväsendets
arbete raed uppläggandet av etl nytt fastighetsregister saml att utöva
beslutsfunktioner enligt kungörelsen (1968: 379) om uppläggande av nytt
fastighetsregister, m. m. (regislerappläggningskun-görelsen). Styrelsen är
chefsmyndighet för lanlmäleristalen.
Inom
lantmälerislaten handläggs de förrättningar och uppdrag som enligt lag eller efler
särskilt förordnande skall utföras av dislriklslantmälare saml de ärenden som
i övrigl anges i lanlmäteriinstraktionen (1965: 794).
Chef
för lanlmäteristyrelsen är en generaldirektör. Styrelsen beslår av en
utvecklingsenhet under ledning av en teknisk direktör saml fyra byråer,
nämligen administrativa byrån, landsbygdsbyrån, stadsbyrån och utredningsbyrån,
var och en under ledning av en överingenjör. I styrelsen ingår vidare en från byråindelningen
fristående mätningsteknisk avdelning, som förestås av en avdelningsdirektör.
Vidare finns en avdelningsdirektör raed stabsuppgifter direkt underställd
verkschefen.
I
utvecklingsenheten ingår en faslighelsregislerseklion på vilken ankommer lantmäteristyrelsens
ledningsuppgifter m. m. rörande del nya fastighetsregistrel, saml en lagseklion
för frågor om metodutveckling och information avseende FBL.
På
administrativa byrån handläggs i huvudsak ärenden angående styrelsens och lantmälerislalens
organisation, personal och ekonomi, angående lill styrelsens disposition
ställda medel, angående medel som inflyter lill styrelsen som ersältning för lanlmäleripersonalens
arbeten, angående utbildning och fortbildning av lanlmäteripersonalen samt angående
administrativa frågor i allmänhet. Lanlmäleriväsendets samtliga personaladministrativa
och kamerala funktioner är samlade centralt inom administrativa byråns olika
sektioner. Till administrativa byrån finns elt särskilt revisionskonlor
anknutet.
På
landsbygdsbyrån handläggs ärenden angående fastighetsbildning enligt den för
landsbygden gällande lagstiftningen, ärenden av jordpo-lilisk, faslighetsleknisk
och ekonoraisk art beträffande lantmäteriverksamheten på landet samt ärenden
angående statsbidrag till lantmäteri-förrältningar. Byråns arbetsuppgifter
innefattar bl. a. atl utarbeta föreskrifter, anvisningar och råd rörande
tillärapningen av materiella regler och förfaranderegler i den lagstiftning som
ligger lill gmnd för förrätt-ningsorganisalionens verksamhet. I anslulning
härtill sker inom byrån metodsludier och utredningar i bl. a. faslighetstekniska,
fastighelsekono-raiska och förrätlningslekniska frågor. Inora byrån
tjänstgörande ex-
Prop.
1971: 57 5
perter på skUda områden går i betydande utsträckning de
lokala enheterna tillhanda med service i samband med förrättningar, bl. a. i
fråga om vägplanering, översiktlig fastighetsplanering, inägo- och skogsvärdering
saral faslighetsleknisk flygbildlolkning och dalabehandling. Byrån avger vidare
yttranden bl. a. i jord- och planpolitiska frågor i jorddel-ningsraål eller
liknande sammanhang.
På stadsbyrån handläggs de ärenden som föranleds av
styrelsens åliggande atl ha överinseendet över fastighetsbildning och
fastighets-registrering enligt de för stad gäUande bestämmelsema. Byråns verksamhet,
som också innefattar uppgifter av mätningsleknisk art såsom upprättande av prograra
för grundläggande stommälning och kontroll av sådana mätningar, är i betydande
utsträckning inriktad på service till korarauner med eget mälningsväsen. Enligt
faslighetsregislerförord-ningen (1917: 281) åligger det registerförarna att
årligen till byrån redovisa förändringar i fastighetsindelningen. Med ledning
av denna redovisning förs på byrån fortlöpande ell exemplar av varje
registerkarta.
På
utredningsbyrån handläggs i aUmänhet ärenden angående utredningar och
utlåtanden i faslighelsrällsliga frågor, i den mån ärendena inle enhgt vad som
nämnts förut tillhör landsbygdsbyrån, samt ärenden rörande jordregislrel.
Utredningarna i faslighelsrällsliga frågor avser huvudsakligen all med ledning
av äldre lantmäterihandlingar, domar och andra urkunder klarlägga
fastighetsindelningens rättsliga innebörd. Jordregisterärendena avser bl. a.
sådana frågor som har eUer kan antas få rättslig betydelse för inskrivningsväsendel.
Till byrån hör ell arkiv som omfattar dels styrelsens administrativa arkiv och
dels ett kartarkiv innehållande bl. a. skallläggnings-, avvillrings- och skifleskartor.
Mälningstekniska avdelningen handhar den fotogrammelriska
verksamhet som bedrivs centralt inom lantmäteriet i samband med kartläggning
eller vid projektering, planering, olika inventeringar och uppskattningar.
Avdelningen bedriver vidare utvecklingsarbete inora dessa områden. Den
kartläggning som berörs sker ofta med hjälp av flygfotografering. I
avdelningen ingår en datacentral som utför kvalificerade beräkningar och
programmeringar för matemalikmaskinbearbetning och bedriver UtveckUngsarbete på
del beräkningstekniska området. Centralen förser de lokala enheterna med bl. a.
beräkningsservice med hjälp av en inom datacentralen befintiig dator. Inom
centralen sker också kartering och uppritning av kartor med hjälp av en
datorstyrd ritmaskin.
Den tidigare oranärande tekniske direktören vid lantmäteristyrelsen
är också ordförande i centralnämnden för fastighetsdata (CFD). Nämnden har till
uppgift bl. a. dels alt bedriva den utrednings- och försöksverksamhet som
skall ske för uppläggandel av del nya fastighetsregistrel, dels atl genomföra fastighelsregislerreformen
i den mån della ej ankoramer på lantmäteriet. Mellan lantmäteristyrelsen och
nämnden finns viss ytterligare personalgemenskap.
1* Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 57
Prop. 1971: 57 6
I
lanlmäleristalen ingår länslantmäterikontoren samt lanlmäleriels för-rällningsorganisalion,
beslående av lantmäleridislrikl'och specialenheter. Landet är indelat i 110 lantmäleridislrikl,
vart och ett raed en dis- . triklslanlmätare som chef. Specialenhels verksamhetsoraråde
är oberoende av distriktsindelningen. Sådan enhet inrättas främst för fastighetsreglering
som fordras för jordbrukets och skogsbrakets yttre rationalisering eller för
större vägbyggnadsförelag samt i undantagsfall även för koncentrerade insatser
för lösande av bebyggelseproblem. Chefema för specialenhelema har i regel
samtidigt förordnande all på resp. läns-lantmäterikontor biträda överlantmätaren
i frågor inom specialenhelens kompetensområde.
Specialenhel
inrättas av lantmäteristyrelsen i mån av behov och tillgång på medel. F. n.
finns 31 sådana enheter.
Inom
lantmäteriet fanns den 1 januari 1971 ca 1 890 anstäUda, varav ca 420 lantmätare,
ca 550 ingenjörer och ca 920 tjänslemän i kontors-karriären.
Det
kommunala mätningsväsendet
Komraunala
fastighelsbildningsorgan - sladsingenjörskonlor - finns i ca 120 orter i
landet, företrädesvis i sådana som tidigare ingått i eller utgjort stadskommuner.
Kontoren, som slår under ledning av en stadsingenjör, är i allmänhet
organisatoriskt inordnade under byggnadsnämnden. Inom sladsingenjörskonloren
utförs i växlande grad uppgifter av samma art som de som utförs inora lantmälerislaten,
dvs. förutom faslig-hetsbildning även mätningsverksamhet. Som omnämnts tidigare
är stads-ingenjören vanligtvis också registerförare. Kontoren svarar emellertid
ofta även för ytterligare uppgifter, t. ex. genom all sladsingenjörstjäns-ten
är kombinerad med tjänst som byggnadschef eller annan tjänst i kommunen. Stadsingenjörsljänst
med renodlad inriktning på lantmäteriverksamhet finns i omkring 85 av de 120
orterna.
För
enbart mälningstekniska och liknande arbeten finns inom ytterligare ell
tjugotal kommuner kommunalansläUd personal vid särskilda s. k. tekniska kontor.
Dessa biträder från den statliga organisationen anlitade förrätlningsman i faslighelsbildningsverksamhelen.
Inora
ca 30 oraråden i landet ombesörjs fastighetsbildningsverksamhel av särskilt
förordnade förrätlningsman som innehar varken statlig eller kommunal tjänst.
Dessa förrätlningsman är i en del fall ansläUda vid konsulterande
ingenjörsbyråer, som vanligtvis också lämnar service i mälningstekniska frågor.
Den
kommunalt anställda personalen uppgår lill drygt 2 500 personer, varav ca 160
civilingenjörer, ca 630 ingenjörer, ca 760 kartritare och ca 950 mälningsförmän
eller mälningsbilräden. Ca 100 av civilingenjörerna har genomgått lantmätarutbildning.
Prop. 1971: 57 7
Den
nya organisationen
Lokalorganisationen
Som
tidigare närants har länsstyrelserna på grundval av de riktlinjer sora
beslutades av 1970 års riksdag upprättat förslag lill lokal förrättningsorganisation.
Genom beslut av Kungl. Maj:t den 26 februari 1971 har den lokala organisationen
faslslällls. Organisationen framgår i sina huvuddrag av kungörelsen (1971: 45)
om lanlmäleridislrikt och specialenheter för fastighetsbildning m. ra.
Landet
delas in i 87 lanlraäleridistrikt raed ell dislriktskonlor i varje och ibland elt
eller flera lokalkontor. Med undantag för fall då läns-gräns delar kommunblock
ansluter indelningen helt lill kommunblocks-indelningen. 29 specialenheler för fastighetsbildningsverksamhel
soni sammanhänger med jordbrukels och skogsbmkets rationalisering och liknande
uppgifter inrättas. Dessa enheter får i allmänhet hela länet som verksamhetsområde.
Enheterna avses komma all handlägga sådana för rättningar av angiven art som lantmäteristyrelsen
eller överlanlraälaren närmare bestämmer.
För
fastighetsbildningsverksamhel som rör utvecklingen av tätbebyggelse skall specialenheler,inrättas
inora 42 kommuner. Verksamhetsområdena för dessa specialenheler utgörs i 14
fall av hela kommunens område den 1 januari 1971. I övriga fall är
verksamhetsområdena begränsade till del av komraunen. Inom sina resp.
verksamhetsområden skall enheterna handha all fastighetsbildningsverksamhel som
inle faUér på specialenhet som inrättats för jordbrukels och skogsbrukels
rationalisering m. m. Denna avgränsning lorde i allmänhet komma alt innebära atl
endast sådana förrättningar undantas som sker på ansökan eller eljest under
medverkan av lantbruksnämnd.
Enligt
1970 års principbeslut skall kommun inom vars område specialenhel för
bebyggelsefrågor skall finnas vara huvudman för sådan enhet, om kommunen begär
det. Samtiiga de kommuner som i della avseende berörs av den nu fastställda
indelningen har i sina yttranden lill länsstyrelserna förklarat sig vilja utöva
huvudmannaskapet för specialenhel. Vid beredningen av frågor om lantmäleriels
närmare organisation och anslag ra. m. har därför förutsatts atl nämnda specialenheler
kommer all vara komraunala, medan lantmäteriorganisationen i övrigl skall vara
statlig.
Vad
gäller mälningsverksamhelens organisation har många av de kommuner, som i dag
har egna organ för verksamheten raen i fortsättningen inte kommer atl handha faslighelsbUdning,
ansett sig inle kunna la stäUning f. n. Flertalet av dessa har dock förklarat
sig vilja ombesörja denna verksamhet även fortsättningsvis. Ell tiotal kommuner
har förklarat sig ämna övergå till att anlita den statiiga organisationen.
Prop. 1971: 57 8
Genom
den beslutade omorganisationen på lokalplanet kommer antalet faslighelsbildningsenheter
all minska lill 158, vilket tal skall jämföras med nuvarande antal stadiga
enheter (141) och kommunala sladsingenjörskonlor (ca 120) samt områden inom
vilka konsulter är verksamma (ca 30), dvs. sammanlagt ca 290 enheter. Antalet
lokalkontor för de statiiga enheterna kommer att bestämmas slutligt med hänsyn
till kommunernas senare slällningslaganden beträffande mätningsverksamheten. I
Kungl. Maj:ts beslut den 26 februari 1971 har upptagils 20 orter inom vilka
sådana kontor skall finnas.
Organisationen
på länsplanet
I
fråga om organisationen av lantmäteriverksamheten på länsplanet innebär 1970
års principbeslut dels, som fömt sagts, alt fastighetsregistrel i princip skaU
föras av länsstyrelsen, dels att länsstyrelsen - bl. a. genom att överta viss
prövningsrätt enligt FBL som tidigare avselts ankomma på överlantmätaren -
skall svara för samordning av fastig-helsbildningen med åtgärder som planläggs
på angränsande områden genom andra organ. Denna organisation skall enligt
principbeslutet genomföras så att överlantmälaren och länslantmäterikonloret
inordnas i den nya länsstyrelsens huvudenhet för samhällsplanering (planeringsavdelningen),
varvid dock överlantmälaren skall besluta ensam i frågor som rör ledningen av
den lokala förrätlningsorganisationen och andra liknande frågor som saknar ell
naturligt samband med länsstyrelsens översiktliga planeringsuppgifler.
I
samband med beslutet om lokal förrättningsorganisation har Kungl. Maj:t gett länsstyrelsema
uppdrag att i samråd med kommunerna göra vissa utredningar i frågan om i vUken
utsträckning och i vilken takt de nu av kommunala registerförare handhavda fastighelsregistren
och i anslulning lill dessa förvarade äldre registerarkiv skall föras över lill
länsstyrelserna. Överförandet skall ske efler Kungl. Maj:ts beslut i varje
särskilt fall.
Vid
länslantmäterikontoren tjänstgör f. n. fömtom kontorens personal även viss
personal som tillhör lanlmäleriels förrältningsorganisation. Sålunda finns t.
ex. vid fem länslanlmäterikonlor särskilda s. k. tekniska sektioner raed
personal vars uppgift är all lämna mätningsleknisk service ål förrätlningsenhelerna
samt alt avlasta dessa enheter sådana arbeten av teknisk art som på gmnd av
sin omfattning eller av andra skäl med fördel utförs av specialorgan.
Sektionerna är saratidigt terminaler för den centrala dalaanläggning vid lantmäteristyrelsen
på vilken en stor del av lanlmäleriets beräknings- och rilarbelen utförs.
I
andra fall kan personal vid förrätlningsorganisationen ha förordnals atl under
viss tid tjänstgöra på länskontor. Det förekommer också atl personal, sora formeUt
är anställd vid kontoren, på liknande sätt som personalen vid de tekniska,
sektionerna helt eller delvis sysselsätts med
Prop. 1971: 57 9
serviceuppgifter
genteraot förrätlningsorganisationen, t. ex. genom att biträda förrällningsenheteraa
med uppgifter ur kontorens arkiv och raed utredningar i samband därmed. Slutiigen
finns vid länslantmäterikonto ren personal sora är förordnad all samtidigt
tjänstgöra både på sådant kontor och på förrältningsenhel. Som nämnts tidigare
är så vanligtvis fallet med t. ex. specialenhetschefer.
Det
förslag rörande länslantmäterikontorens inordnande i länsstyrelsen sora lämnats
i prop. 1971: 1 bU. 14 har grundals på föratsättningen alt kontoren liksom f. n.
hålls samman. Till länsstyrelsen har föreslagils överförda de delar av kontoret
som helt eller praktiskt taget helt ombesörjer uppgifter som efter
omorganisationen kommer att åvila länsstyrelsen. Serviceenheter till förrätlningsorganisationen
och personal som enligt nuvarande ordning skulle ha förordnande att tjänstgöra
samtidigt på länskontorel och i förrättningsorganisationen har däremot fömtsatts
böra formellt tillhöra förrättningsorganisationen men såsom hittUls slå lill överlanlmälarens
disposition för att under dennes ledning utföra uppgifter såväl utom som inom
länsstyrelsen.
På
de grander som nu har angetts har i prop. 1971: 1 bil. 14 tiU länsstyrelserna
överförts 334 tjänster motsvarande en årlig kostnad av 16,5 railj. kr.
För fastighelsregislreringsuppgifter
som kan tillkomma under budgetåret 1971/72 lill följd av beslut om överförande
tUl länsstyrelsen av fastighetsregister som nu handhas av kommunala
registerförare har under anslag till länsstyrelsema beräknats 2,0 milj. kr.
Den
centrala organisationen
I
1970 års beslut om lanlmäteriverksarahetens omorganisation förutsätts all lantmäteristyrelsen
skall behålla sina nuvarande arbetsuppgifter. Styrelsen skall tillföras en lekraannaslyrelse.
Dess organisation i övrigt skall bygga på en indelning efter uppgifternas
sakliga natur.
UFM
har föreslagit att styrelsen skall organiseras på fyra avdelningar, nämligen en
avdelning för fastighetsbildning, en avdelning för fastighetsinformation, en
teknisk avdelning och en administrativ avdelning. Enligt förslagel skall
vidare verkschefen lill sitt förfogande ha etl stabsorgan för verksplanering,
samordning och information. För de arbetsuppgifter, sora genomförandet av FBL
innebär, föreslås ett tillfälligt stabsorgan, en utvecklingsenhet.
För
all trygga expertsamverkan med olika grenar av sarahället och näringslivet
föreslår UFM dessutom att sakkunnigorgan - råd - knyts till styrelsen. Sålunda
föreslås ell råd för fastighetsteknik, ett för fastighetsvärdering och ell för
fastighetsinformation.
En
redovisning av remissyttrandena över UFM har lämnats i prop. 1970: 188.
Remissinstanserna har i aUraänhet tillstyrkl utredningens förslag rörande den
principiella uppbyggnaden av styrelsens organisation.
Prop. 1971:57 10
Lantmäteristyrelsen
föreslår eraeUertid all värderingsfrågorna bryts ut från
fastighetsbildningsavdelningen till en fristående värderingsbyrå. Som motiv
härför anförs bl. a. alt värderingsfrågorna har ökat i. betydelse i
fastighetsbildnings- och. andra sammanhang. Del behövs därför en slagkraftig
myndighetsservice i sådana frågor både till den .egna orga-. nisationen,
fastighetsdomstolar, andra grenar av statsförvaltningen och kommunala organ.
Styrelsen framhåller att efterfrågan på sådana tjänster varit stor under
senare år. Den föreslagna tekniska avdelningen finner styrelsen i och försig
motiverad. Styrelsen anser emellertid atl den mätningstekniska verksamheten
under en uppbyggnadstid kan hållas samman i en byrå. Lantmäteristyrelsen
förordar också vissa ändringar beträffande de olika avdelningarnas
underindelning.
Utredningens
förslag om att knyta råd till styrelsen har. berörts av . endasl ell fåtal
remissinstanser. Lantmäteristyrelsen uttalar att råden bör inriktas på
fastighetsdatafrågor, fastighetsvärderingsfrågor och mätnings-tekniska frågor.
Statskontoret tUlstyrker all ett råd för fastighetsvärdering inrättas men
ställer sig tveksamt lill om de övriga två föreslagna råden f. n. behövs.
Personal-
och kostnadsfrågor ni. m.
Genom
den beslutade omorganisationen, koramer del statiiga lantmäteriet alt ta över
arbetsuppgifter -r frärast fastighetsbildning - som nu utförs av komraunala
organ eller konsulter. I viss utsträckning kommer emellertid också uppgifter
att föras över från den statliga organisationen liU kommunala organ, t. ex.
genom all verksamhetsområden för kommunala specialenheter görs större än för
nuvarande sladsingenjörskonlor. Vidare torde i.vissa, fall kommunala organ komraa
att ta över mätningsverksamhel inom områden där f. n. del statliga lantmäteriet
anlitas.
Sammantaget
kommer emellertid den statliga lantmäteriorganisalio-nens andel av
lantmäteriverksamheten i landet att öka genom omorganisationen. Lantmäteristyrelsen
har beräknat alt organisationen på lokalplanet behöver utökas med ca 35 lantmäiartjänsler,
ca 60 ingenjörs-tjänster och ca 80 tjänster i konlorskarriären. För nytillkomna
uppgift, ter på länsplanet i anledning av omorganisationen behövs enligt styrelsen
20 lantraätartjänster, 20 ingenjörstjänsler och 24 tjänster i
kontors-karriären.
Totalkostnaden
för den del av organisationen som sysselsätts med förrättnings- och
uppdragsverksamhet eller raed serviceuppgifter till denna beräknar styrelsen
öka med 9,5 railj. kr. för helt budgetår. Kostnader för investeringar i
utrustning m. m. i samband raed omorganisationen har styrelsen beräknat till
ca 1,5 milj. kr.
När
det gäller personalfrågornas behandling i samband med omorganisationen har UFM
föreslagit atl alla tjänster som skall nyinrättas sä
Prop. 1971: 57 11
långt
möjligt tillsälts i ett sammanhang och all en särskUd tillsättningsnämnd med slalskommunal
sammansättning utses för handläggningen av dessa ärenden. En utrustningsnämnd
med motsvarande sammansätt-' ning bör enligt utredningen inrättas för inlösen
av sådan kommunalut-' rustning som använts i verksamhet sora överförs på staten.
Dessa förslag har tillstyrkts av flertalet reraissinstanser.
Departementschefen
Statsmakterna
antog år 1970 riktlinjer för omorganisation av lanl-. mäleri verksamheten.
På
gmndval av detla principbeslut har Kungl. Maj:l den 26 februari 1971 faslslälll
den lokala lantmäteriorganisationen. Landet skall enUgt beslutet indelas i 87 lantmäleridislrikl.
Dessutom skall 71 specialenheter för särskUda faslighelsbildningsuppgifler
inrättas. Jag har tidigare när-, mare redogjort för denna indelning. För varje
distrikt skall finnas etl dislriktskonlor och ibland ell eller flera
lokalkontor.
Enligt
principbeslutet skall specialenhet sora inrättats för frågor som rör utveckling
av tätbebyggelse inora viss koramun slå under kommunall huvudmannaskap, ora koramunen
begär del. I den fastställda organisationen ingår 42 sådana enheter. Berörda
kommuner har i fråga om samtliga dessa enheter förklarat sig vilja utöva
huvudmannaskapet. Jag utgår därför från att dessa enheter kommer att bli
kommunala. Jag avser alt senare i dag föreslå Kungl. Maj:t proposilion lill
riksdagen med förslag lill lag om kommunal faslighelsbildningsmyndighet och
fastighets-registermyndighet. Lagen innehåller bl.a. bestämmelser om komrauns befogenhet
all utöva huvudraannaskapel för specialenhel oeh villkoren härför.
I faslighetsbildningsverksamhelen
ingår vissa mälningstekniska uppgifter. Sådana uppgifter utförs också
frislående som service vid bebyggelseplanering och byggande - s. k. mätningsverksamhel.
I principbeslutet förutsätts alt kommun som så önskar liksom f. n. skall kunna
ombesörja sådan verksamhet med egna organ. Komraun skall emellertid också
kunna påräkna att den statliga organisationen mot ersättning lämnar service i
dessa frågor.
Kommunernas
ställningstagande lill mälningsverksamhelens ordnande kommer därför i viss mån
alt påverka även den statUga organisationens slutiiga utformning. Bl. a. kan
ytterligare lokalkontor behöva inrättas inom distrikten för serviceuppgifter
ål kommunerna. Givelvis påverkas också frågor om personal och utrustning ra. m.
inom organisationen.
Beträffande
lantmäteriorganisationen på länsnivå har, som jag också berört förut, Kungl. Maj:l
lämnat förslag i prop. 1971: 1 bil. 14. Förslagel innebär atl överlantmätaren
och länslantmäterikonloret inordnas i länsstyrelsen - som övertar vissa
uppgifter enligt FBL samt, i princip.
Prop. 1971:57 12
fastighelsregistreringen.
Förslaget möjUggör att nuvarande integration mellan länslantraälerikontoret och
förrätlningsorganisationen behålls. Del blir sålunda bl. a. möjligt alt låta serviceenheler
till förrätlningsorganisationen och sådan personal som enligt den nuvarande
ordningen tjänstgör samtidigt på länskontoret och i förrätlningsorganisationen
formellt tillhöra förrättingsorganisalionen men, liksom hittills, stå till
över-lantmätarens disposition för att under dennes ledning utföra uppgifter såväl
utom som inom länsstyrelsen. Anslagen för länsorganisationen har enligt denna
princip fördelats mellan länsstyrelsen och lantmäteriet.
I
fråga om centralorganet bestämdes genom principbeslutet endast att på lantmäteristyrelsen
skulle ankomma i princip samma uppgifter som f. n. åvilar styrelsen, att
styrelsen skulle tiUföras en lekraannaslyrelse och all organisationen skulle
byggas upp med funktionellt avgränsade enheter. I styrelsen ingår f. n. en
administrativ byrå, en landsbygdsbyrå, en sladsbyrå och en utredningsbyrå
samt, frislående från byråindelningen, en mätningsleknisk avdelning och en
utvecklingsenhet. Vidare finns en avdelningsdirektör med stabsuppgifter direkt
underställd verkschefen.
Huvudmotivet
för att ändra lantmäteristyrelsens organisation är de reformer i fråga om
fastighetsbildningen och fastighetsregistreringen som skall genomföras inom
kort. Den 1 januari 1972 ersätts den nuvarande lagstiftningen om fastighelsbUdning
sora innehåller i princip skilda regler för land och stad av en för hela landet
enhetiig lagstiftning. Vidare pågår arbete med all införa etl nytt - likaledes
för land och stad enhetligt - fastighetsregister. Härigenom bortfaller grunden
för en organisation av styrelsen som i stor utsträckning bygger på hittiUsvarande
skillnader i regelsystemen för land och stad.
Omorganisationen
på lokalplanet motiverar all styrelsen i stället organiseras med hänsyn lill
ärendenas sakliga natur. Med den nya ordning som sålunda skall gälla bör inom lanlmäteristyrelsen
tillskapas en enhet för var och en av lantmäteriverksamhetens tre huvudgrenar -fastighetsbildning,
fastighetsregistrering och mätningsverksamhet. Härutöver bör finnas en
administrativ enhet. En sådan indelning stäraraer principiellt överens med UFM:s
förslag, vilket i allmänhet tiUslyrkts av remissinstanserna. Jag biträder även etl
förslag av utredningen att en särskild stabsenhet för bl. a. planerings- och
samordningsuppgifter skall finnas inom styrelsen.
Lantmäteristyrelsen
har i sitt remissyttrande över utredningens förslag anfört all
värderingsfrågorna med hänsyn lill den ökade betydelse som dessa frågor komraer
att få bör brytas ul lill en särskild enhet. Jag delar styrelsens uppfattning atl
värderingsfrågorna kommer att få ökad betydelse - vilket främst hänger samman med
nya bestämmelser i FBL - men vill i detla sammanhang understryka atl lanlmäleriel
inle får engagera sig i värderingsärenden på sådani sätt alt det kan raedföra
bind-
Prop. 1971:57 13
ningar
tiU partsintressen. Förslaget att inrätta en särskild enhet för värderingsfrågor
kan jag biträda.
Enligt
min mening bör det vidare inom styrelsen under den lid som arbetet med
uppläggande av ett nytt fastighetsregister pågår finnas en särskild utvecklingsenhet
för dessa frågor. De uppgifter rörande FBL som handläggs inora den nuvarande
utvecklingsenhetens lagsektion bör däremot föras över lill enheten för
fastighetsbildning.
Huvudenheterna
i styrelsen bör vara byråer.
Saramanfaltningsvis innebär
milt förslag till organisation av lanlmäteristyrelsen således att i styrelsen
skall ingå en administrativ byrå, en fastighelsbildningsbyrå, en
värderingsbyrå, en registerbyrå och en teknisk byrå saml en stabsenhet för bl.
a. samordningsuppgifter och en utvecklingsenhet för vissa registerfrågor.
Därvid kommer fastighels-bildningsbyrån, registerbyrån och tekniska byrån alt i
huvudsak ta över dels resp. landsbygdsbyråns, utredningsbyråns och mälningstekniska
avdelningens nuvarande arbetsuppgifter, dels sladsbyråns motsvarande
arbetsuppgifter rörande fastighetsbildning, fastighetsregistrering och mätningsverksamhel.
Vidare innebär förslaget att den nuvarande utvecklingsenhetens uppgifter
rörande FBL förs över till fastighelsbild-ningsbyrån.
För
ledningen av den tekniska byrån bör inrättas en tjänst som överingenjör.
Tjänsten
som generaldirektör och chef för lantmäteristyrelsen är nu fullmaktstjänst. 1
den nya lantmäteristyrelsen bör i stället chefen kunna förordnas för högst sex
år. Tjänsten i Co 5 bör därför bytas ut mot tjänst i Cp 5.
I
samband med omorganisationen på lokalplanet kommer, som framgår av vad jag
förut anfört, lantmäteriuppgifter som utförs av komraunala organ alt övertas
av den statliga organisationen. Lantmäteristyrelsen har beräknat all den
statliga organisationen härför behöver förslärkas med totalt 175 tjänster.
Styrelsen har funnit alt en viss förstärkning av personalen även på länsnivå
behöver ske och har beräknat behovet av sådan förstärkning till 64 tjänster. Sora
jag närmare skall redogöra för i det följande vid behandlingen av lanlmäleriets
anslag finner jag för min del alt lantmäteriet kan behöva tillföras sammanlagt
inemot 200 nya tjänster.
Jag
är ense med utredningen om all tjänster som nyinrättas i samband med
omorganisationen så långt möjligt bör tillsättas i ell sammanhang. Jag ämnar
därför senare föreslå Kungl. Maj:t all en särskild till-sällningsnämnd utses
för alt handlägga dessa ärenden. Beträffande avlalsbara anställnings- och arbetsvillkor
avser jag all ge statens avlalsverk det förhandlingsuppdrag sora behövs. Frågor
om statens överlagande av utrastning och lokaler från kommunerna bör enligt min
mening lösas genom förhandlingar. Beträffande de närmare formerna för sådana
Prop. 1971:57 14
förhandlingar
avser jag atl återkomma liU Kungl. Maj:t sedan kommunernas synpunkter
inhämtats i fråga om bl. a. raälningsverksarahetens ordnande.
I
samband med omorganisationen kan det bli nödvändigt alt föra tjänster på
övergångsstat och vidta andra övergångsåtgärder. Riksdagens bemyndigande att
vidta sådana åtgärder bör därför inhämtas.
Anslagsfrågor
Lantmäteriets
anslag och program
Lantmäteriväsendet
tillhör de områden som ingår i utrednings- och försöksverksamhet med programbudgetering.
För lantmäteriet tillämpas f. n. tre program. Medel anvisas under fem anslag.
I prop.
1971: 1 bil. 14 s. 126 har anmälts de förändringar i programindelning och
anslag som aktualiseras genom beslutet att föra över verksamhet som nu utförs
vid länslantmäterikontoren till länsstyrelserna. Ell särskilt prograra som
omfattar lantmäleriels uppgifter med att lägga upp elt nytt fastighetsregister
- och mot. programmet svarande anslag -har föreslagils ulgå.
Till
följd av denna ändring kommer lantmäteriet fr. o. m. budgetåret 1971/72 att
arbeta inom följande två program.
Program
1. Tillsyns-, rådgivnings-och remissverksamhet.
Program
2. Förrättnings- och uppdragsverksamhet..
Medel
till lantmäteriet las upp under följande fyra anslag.'
1. Lantmäteriet: Myndighetsuppgifter
2. Lantmäteriet: Förrättnings- och uppdragsverksamhet
3. Lantmäteriet: Bidrag till förrättnings- och
uppdragsverksamhet
4. Lantmäteriet: Utrustning
Anslag
nr 1 är elt förslagsanslag som finansierar verksamheten i program 1. Anslag nr
2 är ett förslagsanslag som tas upp med ett formellt belopp på 1 000 kr. Under
anslaget redovisas kostnader och intäkter för program 2. Som intäkt under
anslaget redovisas dels uppburna avgifter, dels medel som las i anspråk från
bidragsanslaget (nr 3). Intäkter som svarar mol kompleraentkostnader levereras
in lill en särskild, inkorasttitel på riksstalen. Anslag nr 3 är etl
förslagsanslag med tre delposter avseende
a. statsbidrag
m. m.
b. kostnader
som beror på atl nedsatt lanlraäterilaxa tillämpas på
vissa ärenden m. m.
c. kostnader
som beror på att äldre taxa tUlämpas på vissa ärenden
Anslag nr 4 är ett reservationsanslag som skall finansiera lanlmäle
riets investeringar i utrustning ra. m.
Anslag
nr 2 får i princip inte belastas. För att lösa tillfälliga eller säsongmässiga likviditelsproblem
för förrättnings- och uppdragsverksam-
heten
samt för atl tUls vidare tillgodose behov av rörelsekapital disponerar lantmäteriet
en rörlig kredit i riksgäldskontorel på 20 milj. kr.
Till
underlag för beräkningar av lanlmäleriels anslag har legal dels lantmäteristyrelsens
anslagsframställning för budgetåret 1971/72, som lämnats i september 1970, dels
kompletterande beräkningar rörande den nya organisationen som styrelsen
redovisat i skrivelser den 18 febmari och den 2 mars 1971.
Lantmäteriet:
Myndighetsuppgifter
1970/71
Anslag 25 595 000
1971/72
Förslag , 16000000
I
statsverkspropositionen (bil. 14 s. 126) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
alt, i avvaktan på särskUd proposition i ämnet, tiU Lantmäteriet:
Myndighetsuppgifter för budgetåret 1971/72 beräkna ell förslagsanslag av 13
944 000 kr. Programmet Tillsyns-, rådgivnings- och remissverksamhet
Prograraraet
omfattar verksamhet av myndighelskaraklär saml sådana uppgifter som lanlraäteriorganisationeri
har atr kostnadsfritt utföra åt främst statliga och kommunala organ.
1969/701 Utfall
1970/71 Budget
1971/72
Lantmäteristyrelsen
Departementschefen
Resursåtgång
i persondagar Kostnader
Summa
anslag
89 811 23 816 000
23 816 000
90 000 25 595 000
25 595
000
58 550 21 520 000
21 520
000
45 000 16 000 000
16 000 000
Överslagsmässig översättning till program
Lantmäteristyrelsen
Sedan
anslaget justerats med hänsyn lill dels alt medel för styrelsens ledningsuppgifter
beträffande det nya fastighetsregistrel skall tas upp under della anslag, dels
att vissa delar av den nuvarande lantmäteriorganisationen skaU inordnas i
länsstyrelsen uppgår anslaget till 12 095 000 kr.
1. Prisoraräkning
267 000 kr.
2. Lantraäteristyrelsen skall tillföras en lekraannaslyrelse.
För arvoden, rese- och Iraktamentsersättning till ledaraötema beräknar styrelsen
37 000 kr.
3. Lanlmäteristyrelsen har i sitt yttrande över
betänkandet Nytt lantmäteri föreslagit all en värderingsbyrå skall inrättas
vid styrelsen. I samband därmed bör tio nya tjänster inrättas vid styrelsen.
Kostnaderna
Prop.
1971:57 16
för dessa beräknas till 956 000 kr.
4. För ökade uppgifter i anledning av
omorganisationen avseende dels personaladminislraliva och liknande frågor, dels
service- och samordningsuppgifter i fråga om mätningsverksarahet behöver
länsorganen förslärkas med 20 lantmäiartjänsler, 20 ingenjörstjänster och 24
tjänster för personal i konlorskarriären. Kostnaden härför beräknas till 2 105
000 kr.
5. För den kostnadsfria rådgivning m.
ra. som lämnas av förrätlningsorganisationen beräknar styrelsen behov av medelstillskoll
om 500 000 kr.
6. För kursverksamhet rörande den nya faslighetsbUdningslagen
beräknar styrelsen 3 560 000 kr.
7. För särskilda kostnader föranledda
av omstationering, ersältning för flyttningskostnader saml
resekostnadsersättning, m. m. i samband med omorganisationen beräknar styrelsen
2 000 000 kr.
Departementschefen
Jag beräknar behovet av medel under anslaget lill 16 milj.
kr. Jag har därvid beräknat att organisationen på länsnivå i samband med att
omorganisationen på lokalplanet genoraförs den 1 januari 1972 behöver förslärkas
med 21 kvalificerade tjänster för tillkomraande service- och saraordningsuppgifler
- främst inom del mätningstekniska området. För della ändamål har jag beräknat
1 milj. kr. (4). Vidare har jag beräknat bl. a. för ökad kostnadsfri service
inom förrätlningsorganisationen 0,5 milj. kr. (5), för kursverksamhet 1,1 milj.
kr. (6) saml för kostnader föranledda av omorganisationen 1 milj. kr. (7).
Lantmäteriet: Förrättnings- och uppdragsverksamhet
1970/71 Anslag 1 000
1971/72 Förslag 1 000
1 statsverkspropositionen (bil. 14 s. 126) har Kungl. Maj:l
föreslagit riksdagen att, i a\'vaklan på särskild proposilion i ämnet, till Lantmäteriet:
Förrättnings- och uppdragsverksamhet för budgetåret 1971/72 beräkna etl föslagsanslag
av 1 000 kr.
Programmet Förrättnings- och uppdragsverksamhet
Programmet omfattar den del av lantmäteriverksamheten för
vilken utgår ersättning till statsverket enligt lantmäteritaxan. Taxan är i
princip avsedd atl läcka lantmäleriels självkoslnader för verksamheten. Viss
del av verksamheten är dock subventionerad och finansieras med driftbidrag.
Prop. 1971:
57
17
1969/701 Utfall
1970/71 Beräknat
1971/72
Lantmäteristyrelsen
Departementschefen
Kostnader Intäkter" Resultat Driftbidrag
71 991 000
68 451 000
3 540 000
14 000 000
77 697 000
77 697 000
0
11 107 000
83 266 000
83 266 000
0
8 473 000
83 266000
83 266 000
0
7 600 000
1 Överslagsmässig översättning till program Inklusive
driftbidraget
Utvecklingen och sammansättningen av del lill verksamheten
under programmet utgående driftbidraget och anslaget Lantmäteriet: Bidrag lill
förrättnings- och uppdragsverksamhet beräknas bli följande.
1970/71
1971/72
Delpost
Budget
Lantmäteri-
Departements-
styrelsen
chefen
1 OOO-tal kr.
Statsbidrag
m. tn.
660
662
662
Därav som utbetalas av länsstyrelserna
(400)
(400)
(400)
Kostnader
som beror på att nedsatt lant-
mäteritaxa tillämpas på vissa
ärenden m. m.
7 377
6211
6 338
Kostnader
som beror på att äldre taxa
tillämpas på vissa ärenden
3 470
2 000
1000
Anslag
11507
8 873
8 000
Därav bidrag som utbetalas av
länsstyrelserna
400
400
400
Driftbidrag
11107
8 473
7 600
Lantmäteristyrelsen
Lantmäteristyrelsen räknar med i stort sett oförändrad
efterfrågan på tjänster under år 1971. En viss avarbelning av ärendebalansen bedöms
möjlig inom ramen för nuvarande resurser.
För nytillkommande arbetsuppgifter har styrelsen beräknat
att lokalorganisationen i samband med omorganisationen behöver förslärkas med
ca 35 lantmätare, ca 60 ingenjörer och ca 80 tjänstemän i kontorskarriären.
Sedan riksdagen i samband med behandlingen av prop. 1970:
188 begärt en översyn av taxesystemet i lantmäteriverksarahelen har lantraäteristyrelsen
på uppdrag av Kungl. Maj:l utrett förutsältningarna för ändrad laxesältning i
verksamheten. En av styrelsen den 8 februari 1971 dagtecknad PM angående
översyn av nu gällande regler för beräkning och fördelning av kostnaderna för lantmäteriorganisationen
m. m. som ingells lill civildepartementet, remissbehandlas f. n. I promemorian
föreslås viss omfördelning av utgående subventioner bl. a. från bärkraftigare
till mindre bärkraftiga förrälttiingsobjekl. I enlighet med vad riksdagen
begärt bygger förslaget på en i stort sett oförändrad subvenlionsnivå.
Prop. 1971:57 18
Departementschefen
Lantmäleriels
förrättnings- och uppdragsverksamhet skall till huvudsaklig del finansieras
med intäkter. Återstående kostnader för verksamheten täcks av statsmedel.
Omfattningen
av verksamheten inom programmet efler tidpunkten för omorganisationen blir
beroende av bl. a. i vilken utsträckning sora kommunerna kommer alt anlita den
statliga organisationen för mätningsverksamhel. Beräkningar av personalbehovet
och kostnaderna inom prograraraet måste därför givetvis bli osäkra. Jag har ernellertid
inle funnit anledning all i lantmäteristyrelsens beräkningar göra andra
ändringar än vissa justeringar av beloppen inom driftbidraget. En viss
uppjustering av del belopp som avser kostnader som beror på all nedsatt taxa
tillämpas för vissa ärenden raotiveras av atl antalet sådana ärenden kommer
alt öka till följd av överförandet av fastighetsbildning från kommunala till statliga
organ, vilket medför att staten får svara för subventioner som f. n. lämnas av
kommunerna. För kostnader sora beror på all äldre taxa tillämpas på vissa
ärenden bör upptas elt belopp av 1 mUj. kr.
Jag
avser alt anmäla frågan om principerna för taxesältningen i lantmäteriverksamheten
sedan remissbehandlingen av lantmäteristyrelsens förslag avslutals.
Lantmäteriet:
Bidrag till förrättnings- och uppdragsverksamhet
1970/71
Anslag 11 507 000
1971/72
Förslag 8000000
I
statsverkspropositionen (bil. 14 s. 126) har Kungl. Maj:l föreslagit riksdagen
all, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, tUl Lantmäteriet: Bidrag liU
förrättnings- och uppdragsverksamhet för budgetåret 1971/72 beräkna elt
förslagsanslag av 7 007 000 kr.
Departem
entschefen
Med
hänvisning lill vad jag tidigare har anfört under anslaget Lantmäteriet:
Förrättnings- och uppdragsverksamhet beräknar jag medelsbehovet under anslaget
tUl 8 milj. kr.
Lantmäteriet:
Utrustning
1969/70
Utgift 1 108 852 Reservation 640
878
1970/71
Anslag 1 150 000
1971/72
Förslag 2000000
I
statsverkspropositionen (bil. 14 s. 126) har Kungl. Maj:l föreslagit riksdagen
all, i avvaktan på särskUd proposition i ämnet, tiU Lanl-
Prop. 1971: 57 19
raäleriel:
Utrustning för budgetåret 1971/72 beräkna etl reservationsanslag av 1 150 000
kr.
Under
della anslag har tidigare lagils upp kostnad för anskaffning av utmstningsföremål
raed anskaffningsvärde överstigande 10 000 kr. Kostnad för anskaffning av
föremål raed lägre värde har som driflut-gifter hänförts till resp. anslag. För
budgetåret 1971/72 tas eraeUertid här upp även sådana.större investeringar i
utrustning sora krävs raed anledning av oraorganisalionen.
Lantmäteristyrelsen
Lantmäteristyrelsen
beräknar behovet av medelstilldelning till sammanlagt 3 055 000 kr. I
förteckningen över föreslagen utrustning redovisar styrelsen eleklroopliska längdmälningsinslrument
och viss annan raätningsulmstning (980 000 kr.), kartreproduklionsulmslning (90
000 kr.) saml flygbilder, telefonväxlar och viss kontorsutrustning (420 000
kr.).
Lantmäteristyrelsen
framhåller angelägenheten av atl den nya organisationen redan från början blir
ändamålsenligt utrustad och beräknar för della ändamål samt för kostnader som
väntas uppkomraa för flyttning och inrättande av nya lantmälerikonlor sararaanlagt
1 565 000 kr.
Departementschefen
Jag
beräknar behovet av raedel för utmstning till 2 milj. kr., varav 1,5 milj. kr.
för utrustning ra. m. sora krävs i samband med omorganisationen. Kostnader som
samraanhänger raed omorganisationen bör inle belasta lanlmäleriets löpande
verksamhet. Sistnämnda belopp bör därför anvisas sora ell engångsbelopp.
Hemställan
Under
åberopande av del anförda hemsläller jag alt Kungl. Maj:l föreslår riksdagen
alt
a) godkänna de i del föregående förordade riktiinjema
för lantmäteristyrelsens organisation,
b) berayndiga Kungl. Maj:t all byta ut nuvarande
tjänst med beteckningen o för verkschefen mol en tjänst med beteckningen p,
c) bemyndiga Kungl. Maj:t atl vid lantraäteristyrelsen
inrätta en extra ordinarie tjänst för chef för byrå,
d) berayndiga
Kungl. Maj:t all vidta de övergångsåtgärder som be
hövs i anledning av omorganisationen,
e) för
budgetåret 1971/72 på driftbudgeten under tolfte huvudtiteln
anvisa
1.
till Lantmäteriet: Myndighetsuppgifter ell förslagsanslag av 16 000 000 kr.
Prop. 1971: 57 20
2. till Lantmäteriet: Förrättnings- och
uppdragsverksamhet ett förslagsanslag av 1 000 kr.
3. lill Lantmäteriet: Bidrag till förrättnings- och
uppdragsverksamhet elt förslagsanslag av 8 000 000 kr.
4. lill Lantmäteriet: Utrustning elt
reservationsanslag av 2 000 000 kr.
Med
bifall lill vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemslälll förordnar Hans Maj:t Konungen alt till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga lill della protokoll utvisar.
Ur
protokollet: Britta Gyllensten
Prop. 1971:57 21
Innehållsförteckning
sid.
Propositionen 1
Propositionens
huvudsakliga innehåll 1
Utdrag av protokollet över
civilärenden 2
Inledning 2
Nuvarande
organisation 3
Inledning 3
Del
statiiga lantmäteriet 3
Del koraraunala raälningsväsendel 6
Den
nya organisationen 7
Lokalorganisationen 7
Organisation
på länsplanet 8
Den
centrala organisationen 9
Personal- och
kostnadsfrågor m. m. 10
Departementschefen 11
Anslagsfrågor 14
Lantmäleriels anslag och prograra 14
Lantraäteriel:
Myndighetsuppgifter 15
Lantraäteriel:
Förrättnings- och uppdragsverksarahel 16
Lantraäteriel:
Bidrag tUl förrättnings- och uppdragsverksamhet 18
Lantmäteriet: Utmstning 18
Hemställan 19
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (3)
3 kopplingar.
- Prop. 1973:1 Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1973/74 i texten
- Prop. 1972:1 Statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1972/73 i texten
- Bet. 1971:CU15 Civilutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts propositioner dels angående omorganisation av lantmäteriverksamheten m. m. (1971:57), dels med förslag… s. 5 i texten