Kungl. Maj:ts proposition angående körkort och körkortsregistrering
1971 · 75 sidor, varav 73 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 73 av 75 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1971:65, Kungl. Maj:ts proposition angående körkort och körkortsregistrering
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl.
Majits proposition nr 65 år 1971 Prop. 1971: 65
Nr 65
Kungl. Maj:ts proposition angående körkort och
körkortsregistrering; given Stockholms slott den 19 mars 1971.
Kungl. Maj:l vill härmed, under åberopande av bilagda
utdrag av statsrådsprotokollet Över kommunikationsärenden, inhärala riksdagens
yttrande över vad föredragande departeraentschefen förordat.
GUSTAF ADOLF
BENGT NORLING
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen redovisas riktiinjer för utforraning av ny
körkorts-registerorganisation. Registerföring skall ske centralt och raed
tillärapning av ADB-teknik. Den för det beslutade centrala bilregistret
avsedda dataraaskinanläggningen skall utnyttjas också för
körkortsregislrering-en, varigenora samordning mellan dessa båda register uppnås.
Vidare förutses viss samordning även med andra ADB-regisler. Länsstyrelserna
skall även i fortsättningen vara körkorlsmyndigheter. Statens trafiksäkerhetsverk
avses vara utfärdande rayndighel när del gäller körkort samt centralt ansvarig
instans för registreringsverksamhelen. Det nya systemet beräknas träda i
tillärapning år 1973.
Enligt propositionen skall de nuvarande körkorten ersättas
raed nya differentierade körkorl utformade på grundval av 1967 års beslut av
statsmakterna och 1968 års väglrafikkonvention. Differentieringen av körkorten
innebär all behörigheten anpassas efler de kunskaper och den färdighet som
krävs för framförande av olika fordonstyper, t. ex. tyngre lastbilsekipage,
buss och personbil. Utbildningskraven och förarproven utformas med hänsyn till
behörigheten för varje körkorlsklass. Den 1 januari 1973 anges som riktpunkt
för inledningen av reformen, sora skall genomföras etappvis.
Engångskostnaderna för övergången till ett centralt
register har i 1970 års priser beräknats till ca 12 railj. kr., de årliga
driftkostnaderna för den nya register- och körkorlsoiganisalionen till ca 9,5
railj. kr. och kostnaderna för utbyte av nuvarande körkort mol nya lill ca 13
kr. per kölkort i 1970 års prisläge. Kostnaderna förutses skola läckas genora
avgiftsuttag från körkortsinnehavarna.
1 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 65
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1971: 65
Utdrag av protokoUet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 19 mars 1971.
Närvarande: Statsrainistern PALME, ministem för utrikes
ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, SVEN-ERIC
NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON,
NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Chefen för koraraunikationsdeparleraentet, statsrådet
Norling, anmäler efter geraensara beredning raed statsrådets övriga ledamöter
fråga om körkort och körkorlsregistrering och anför.
.4. Inledning
Bilförarulredningen avgav år 1965 belänkandet (SOU
1965:42) Körkortet och trafikutbildningen med förslag i fråga om dels
körkorts-registrering, dels differentiering av förarbevisen,, körkorlsålder,
förarutbUdning och förarprov, Irafikundervisning i skolorna m. ra.
Kungl. Maj:ls ställningstaganden lill utredningens förslag
i prop. 1967: 55 godtogs av riksdagen (SU 1967: 89, 3LU 1967: 31, rskr 1967:
204 och 1967: 209). I propositionen angavs att frågan om körkortsregistreringen
borde utredas vidare. Likaså borde frågan om körkortens närraare utformning ra.
ra. klarläggas innan tidpunkten för körkortsreformen fastställdes.
Den 18 maj 1967 uppdrogs åt verkställande direktören Rune
Hermansson alt såsora sakkunnig utreda frågorna ora centralt körkortsregister
och om körkortens utformning saml därraed sammanhängande spörsmål. Utredningen,
som antog naranet körkortsutredningen, har i maj 1970 avgivit betänkandet.(SOU
1970: 26) Körkort och körkortsregistrering. Betänkandet innehåller etl
principförslag till ny körkortsregis-terorganisation. Vidare redovisas förslag
beträffande körkorlens utforraning m. ra. och principförslag beträffande
förfarandet vid handläggning av körkorlsärenden samt förslag ora införande och
tillämpning av det nya körkortssystemel. Körkortsutredningen fortsätter sitt
arbete med en andra etapp som avser förslag tUl detaljutformningar av
körkortsregislrel järate arbetsrutiner ra. m. samt slutligt förslag lill
författningstext.
Prop.
1971: 65 3
Yttranden
över betänkandet har avgivils av riksåklagaren som till sitt yttrande fogat
uttalanden av vissa åklagarmyndigheter Göta hovrätt, rikspolisslyrelsen,
överbefälhavaren som sararålt rried chefen för marinen, chefen för
flygvapnet, försvarets materielverk och Sveriges kvinnliga bilkårers
riksförbund samt lill sitt yttrande fogat uttalanden av vämpliktsverket och
försvarels sjukvårdsstyrelse socialstyrelsen, postverket, statens vägverk,
statens Irafiksäkerhetsverk, statens Ira-fiksäkerhelsråd, transporlnäranden,
statskontoret, statistiska centralbyrån, riksrevisionsverket,
kontrollslyrelsen, centrala folkbokförings- och uppbördsnäranden, statens
provningsanstalt, länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands, Blekinge,
Älvsborgs, Örebro och Västerbottens län vilka lill sina yttranden fogat
utlåtanden av myndigheter och institutioner trafikmålskoraraitlén,
samarbetsorganel för ADB inom rättsväsendet, bilregistemlredningen,
motorredskapsutredningen och trafikolycksstatistikkommittén.
Härjämte
har yttranden avgivits av AB ID-kort, Motorbranschens riksförbund,
Molororganisalionernas samarbetsdelegation, Nationalföreningen för
trafiksäkerhetens främjande. Näringslivets Irafikdelegalion, Svenska
bankföreningen, Svenska koraraunförbundel. Svenska lokaltrafikföreningen.
Svenska sparbanksföreningen, Svenska transportarbetare-förbundet, Sveriges
IrafikbUägares riksorganisation sora såsom eget yttrande hänvisar tUl
yttrande av BUtrafikens yrkesnärand Sveriges trafikskolors riksförbund saral
Tjänstemännens centralorganisation. Landsorganisationen som avstått från all
yttra sig har överlämnat från bl. a. Svenska kommunalarbetareförbundet
inhämtade synpunkter.
Efler förslag av
bilregislerulredningen i betänkandet (SOU 1968: 23) BUregistrering beslöt
statsmakterna år 1969 alt anta principiella riktiinjer för ny
bilregisterorganisation (prop. 30, SU 42, 3LU 30, BeU 32, rskr 132).
Bilregislerulredningen har härefter fortsatt sitt utredningsarbete med sikte
på atl framlägga förslag lill slutlig detaljutformning för den nya
regislerorganisalionen. Dessa förslag väntas föreligga under våren 1971. I
februari 1970 aktualiserade bUregistemlredningen frågan, ora läraplig
organisation och planering för regislerorganisalion i skrivelse lill Kungl.
Maj:l. Därvid antyddes raöjUghelen av en saraorganisa-tion av bilregistret raed
ell nytt körkortsregister. I raaj 1970 bemyndigade Kungl. Maj:l statskontoret
att anskaffa en dalamaskin för bilregistret. I oktober 1970 uppdrogs ål
statskontoret alt i samråd med körkortsulredningen tills vidare utföra det
syslemtekniska utvecklingsarbete och den prograramering, sora sararaanhänger
med körkortsulredningens bearbetning av frågoma ora körkorlsregislreringen, och
alt därvid tUlvarata möjligheterna lUl saraordning raed motsvarande arbete för
bil-regislerutredningens räkning.
Hösten
1970 beslöt statsmakterna (prop. 165, SU 213, rskr 428) att
Prop. 1971: 65 4
den
1 januari 1971 inrätta en särskild nämnd, bilregisternämnden, raed uppgift atl
orabesörja planering och åtgärder för idrifttagning av det nya bilregistret.
Nämnden skall i avvaktan på statsmakternas ställningstagande till körkortsulredningens
principförslag ora ett ADB-baserat körkortsregister driva sitt arbete så alt en
samordning mellan bilregistret och körkortsregislrel underlättas. I prop.
1971: 1 bU. 8 s. 7677 har Kungl. Maj:l anmält de medelsbehov sora för
budgetåret 1971/72 erfordras för utbyggnaden av bilregistret. Därvid har också
anmälts tillkommande kostnader vid en saraordning med körkortsregislrel.
B.
Körkortsregistreringen L Gällande bestämmelser
Enligt
32 § 6 mom. vägtrafikförordningen (1951: 648, oralryckl 1967: 856 ändrad senast
1971: 21) (VTF) skall länsstyrelsen föra körkortsregister över utfärdade
körkort.
Körkortsregister
skall enligt 72 § väglrafikkungörelsen (1951: 743, ändrad senast 1971: 6) (VTK)
föras i förra av korlregisler eller liggare.
I
saraband raed utfärdande av körkort skall enligt 73 § VTK på särskUt
regislerkort eller upplägg föras körkortets bokstavsbeteckning och nummer,
dagen för utfärdandet, innehavarens fullständiga naran, heraort och
personnuraraer saral eventuella särskilda villkor. I vissa fall skaU utdrag ur
registret inhäralas från annan länsstyrelse och uppgifterna överföras till del
nya regislerkorlel.
Enligt
74 § 'VTK antecknas på regislerkorlel en rad uppgifter som kommer in efter
utfärdandet av körkortet, t. ex. ora personnuraraer, namnändring, varning,
omhändertagande och återkallelse av körkorl, utfärdande av Irafikkort och
innehav av luflfarlscerlifikat.
Vidare
antecknas brott av skilda slag, som körkortsinnehavare gjort sig skyldig lill,
frärast brott i samband raed förande av motorfordon och grova brott samt
oraständighel av betydelse för bedöraande av körkorlsinnehavarens förhållande i
nykterhelsavseenden. Här må hänvisas till 80 § VTK. Dessutom antecknas annan
omständighet, vars anmärkande anses vara av betydelse för kontrollen över
körkortsinnehavare, t. ex. anmälan från länsläkare, fraraslällning från
polismyndighet om återkallelse, ra. ra.
Enligt
75 § 'VTK skall körkorlsinnehavare efter anteckning avföras ur registret bl. a.
när tUlförlitiig uppgift vunnits om alt han avlidit eller när 90 år förflutit
från hans födelse.
I
27 § förordningen angående yrkesraässig auloraobiltrafik ra. ra. (1940: 910,
ändrad senast 1970: 869) (YTF) föreskrivs all länsstyrelsen skall antingen föra
särskild förteckning över utfärdade irafikkorl eller göra anteckning om dem i
körkortsregislrel. Återkallelse av trafikkort antecknas också.
Prop. 1971: 65 5
II. Nuvarande organisation och
arbetsbelastning m. m.
Utredningen
Någon central regislerorganisalion för körkort finns inte.
Varje länsstyrelse svarar länsvis för körkortsregistreringen. Registren förs i
form av korlregisler. Några länsstyrelser för särskilda register för olika
kör-korlslyper, andra sararaanhåller alla typer i ett enda register.
Register-korlen är sorterade efler körkortsinnehavarens naran. Hos de flesta
länsstyrelser finns dessutora etl särskUl hjälp- eller sökregister.
Registren har blivit alltraer omfattande. Antalet
körkorlsinnehavare beräknas i början av år 1968 ha uppgått tUl orakring 3,2
railj. Register-kortens antal uppgick till drygt 3,6 railj. vid samma lid. Den
frärasta anledningen till atl registerkorten överstiger antalet gällande
körkorl är alt regislerkort för avlidna i allmänhet inte utsorteras. Korlen
beträffande körkortsinnehavare som fyllt 90 år las vanligen bort ur registret
endast vid fuUständig genoragång av della eller allt eftersom de påträffas i
samband med annat regislreringsarbete.
Den arbetsstyrka på länsstyrelserna sora under år 1968 var
sysselsatt raed körkorlsärenden uppskattas raotsvara 164 heltidsanställda
Ijänsteraän.
Det
sararaanlagda antalet under år 1968 diarieförda körkorts- och
Irafikkortsärenden utgjorde drygt 56 000. Enligt uppskattning inköra till
länsstyrelserna under år 1968 över 220 000 uppgifter angående belastningar
(domar, strafförelägganden, ordningsförelägganden, uppgifter från
nykterhetsnämnd, polismyndighet ra. fl.). Drygt 38 000 av dessa föranledde
närraare undersökning och utredning. Under år 1968 återkallades drygt 9 000
körkorl. Varning raeddelades under samraa år i närraare 8 000 fall.
Man räknar raed all länsstyrelserna årligen utfärdar
orakring 50 000 registerutdrag och besvarar närraare 140 000
telefonförfrågningar beträffande registrets innehåll, varav inemot 100 000
från polisen. Härtill koraraer ell okänt antal besök vid registret. I viss
orafallning förekoraraer också alt polisen besöker registret vid lider när
någon personal inle finns där.
Uppgifter från körkorlsregistren kan i princip fås endasl
under länsstyrelsernas arbetstid.
Etl storl antal av de belastningsuppgifler sora f. n.
registreras i körkortsregistren finns också upptagna i andra register. Detta
gäller exerapelvis vissa trafikbrott, såsora grov vårdslöshet i trafik, grov
olovlig körning och rattfylleri. Dessa brott föranleder ofta frihetsstraff eller
annan påföljd sora medför all anteckning skall ske i del allraänna
kri-minalregislret. De brottsbalksbrott sora enligt 80 § 2 raom. 'VTK skall
antecknas i körkortsregislrel ora körkorlsinnehavare döras till annan
Prop.
1971: 65 6
påföljd
än böter lorde i sådana fall alllid antecknas också i allmänna
krirainalregislrel.
I ännu större orafallning
innehåller polisregislren anteckningar ora brott och förseelser sora också
återfinns i körkortsregister. I rikspolisstyrelsens personregister antecknas
t. ex. alla som ådömts påföljd eller genom godkänt strafföreläggande bölfällls
för brott mot brottsbalken, grov vårdslöshet i trafik, olovlig körning,
rattfylleri, rallonyklerhel eller olovligt avvikande från olycksplats.
Dessutora antecknas där alla andra domar och strafförelägganden ora påföljden
är dagsböter, lägst 25, eller norraerade böter, lägst 1 000 kr., eller ora
annan påföljd än böter ådörals. Däreraot antecknas inle där den stora grupp
trafikförseelser sora föranleder lägre straff än 25 dagsböter.
Kontrollslyrelsens
särskilda straffregister innehåller bl. a. uppgiftet om domar för fylleri och
beslut om övervakning enligt nykterhetsvårdslagen eller ora tvångsinlagning på
allraän vårdanstalt för alkoholraiss-brukare. Fylleridoraar och
övervakningsbeslut antecknas också i körkortsregister.
Arbete pågår f. n. för att
skapa etl stort inforraationssystera, rättsväsendels inforraaiionssystera
(RI), raed huvudsyfte all förenkla och förbättra informationsutbytet inom och
mellan rättsväsendets myndigheter saral andra rayndigheter som behöver
uppgifter från rättsväsendet. I RI skall ingå bl. a. allmänna
kriminalregistret, rikspolisstyrelsens personregister, vilket byggs ul för atl
delvis kunna ersätta de register sora förs hos andra polismyndigheter, och
kontrollslyrelsens särskilda straffregister. RI bygger till stor del på
ADB-teknik. I RI ingår flera olika register angående brott och personer som
begått brott. Varje uppgift kommer dock att lagras endasl på ell ställe även
ora den behövs i flera register. I praktiken blir del endasl reglerna för
utiäranande av uppgifter sora skiljer de olika registren åt. I RI koraraer
alltså atl finnas uppgifter om alla de förhållanden som nu finns både i
körkorlsregislret och de andra registren.
Kriminalregistret och
rikspolisstyrelsens personregister kommer alt samordnas i tekniskt avseende.
Utdrag ur dessa register skall framställas maskinellt. Systeraen för
ordningsförelägganden, strafförelägganden och doraar i brottmål gör del möjligt
alt maskinellt framställa meddelanden för en rad olika ändaraål, t. ex. för
kontrollstyrelsens straffregister. De dala sora ingår i dessa raeddelanden
(raaskinellt framställda regis-terraeddelanden) sparas på raaskinläsbarl
raedium för successiv uppbyggnad av andra registersystera.
RI innebär således inte
bara atl uppgifterna i de olika registren förs samman. Del betyder också en
avsevärd lindring i uppgiftsläranarnas besvär raed läranande av uppgifter ål
olika håll. Avsikten är atl uppgift skall behöva lämnas endasl till RI, som på
maskinell väg därefter framställer alla de besked sora skall lämnas till olika
instanser och sän-
Prop.
1971: 65 7
der dem dit. Även uppgift lill körkortsregislrel skall
följaktligen komma via RI beträffande domar, strafförelägganden och
ordningsförelägganden.
III. Allmänna synpunkter på körkortsregistret
Utredningen
Den gällande länsvisa körkortsregistreringen har
åtskilliga ölägenheter. Dessa har länge varit uppenbara. Kritiken kan
sammanfallas i följande punkter.
1.
Del kan inle
utan avsevärd omgång fastställas orii en person har körkorl och hos vUken
länsstyrelse körkortsinnehavel är registrerat.
2.
Körkorlsregistren
är i vissa avseenden inaktuella. De upptar avlidna personer. Naranändringar
har inle alllid registrerats.
3.
Uppgift ora
aktuell bostadsadress saknas.
4.
Uppgift om
idenlitetsbeteckning i folkbokföringen saknas beträffande körkortsinnehav från
liden före den 1 januari 1952. Vidare saknas sista siffran i personnumret, den
s. k. kontroUsiffran, i fråga om körkortsinnehav från tiden före den 1 januari
1968.
5.
Registren blir
alltmer omfattande och svårhanterliga.
6.
Uppgifter
saknas ora olovlig körning och andra brott och förseelser som begås av
körkorlslösa såväl dem vilka aldrig hafl körkorl som dem vilkas körkort är
återkallade och som är av betydelse vid prövning av körkortsansökan och vid
återfall i trafikbrott.
7.
Registren är
knappast till någon nytta vid polisens arbete med Ira-fikkontroller. I alldeles
särskilt hög grad gäller della på kvällar och nätter och överhuvud laget ulora
länsstyrelsernas arbetstid.
8.
Undersökningar,
t. ex. för atl kunna klarlägga olika gruppers relativa farlighet i trafiken
eller för atl göra prognoser för utvecklingen av körkortsbeståndet i hela
landet eller i vissa landsändar lUl ledning för trafiksäkerhetsarbelet, kan
knappast ske raed användande av de nuvarande registren.
Utredningens
förslag siktar enligt direktiven på ell centralt körkortsregister. Det finns
därför ingen anledning atl undersöka alternativ med enbart regionala register.
Den fortsatta diskussionen bygger alltså på förutsättningen all del skall
finnas ell centralt register.
Etl modernt körkortsregister kan inte begränsas till
enbart en förteckning över utfärdade körkort. Trafiksäkerhetsarbelet ger
utgångspunkten för arbetet med registrets utformning. Registret bör inom en
rimlig ekonomisk ram organiseras så atl del blir till största möjliga nytta för
trafiksäkerhetsarbetet. Del bör inte utan starka skäl belastas med varken data
eller arbetsuppgifter som inte behövs för trafiksäkerhetsarbetet eller bättre
kan läggas på någon annan.
Prop.
1971: 65 8
Med trafiksäkeihetsarbete avses polisiära uppgifter såsom
övervakning av trafiken och utredning av trafikförseelser liksom körkortsmyndigheternas
prövning av körkortsansökningar och omprövning av körkortsinnehav,
irafiksäkerhetsverkets och andra organs propaganda och regleringar i syfte att
göra trafikmiljön säkrare samt förberedelsearbetet för statsmakternas
fastställande av regler för trafiken och riktlinjer för
trafiksäkerhetsarbetet.
Även andra an myndigheter som direkt arbetar med
trafiksäkerheten kan behöva information i trafiksäkerhetens intresse,
exempelvis den som skall anställa förare eller som skall hyra eller låna ut
sitt fordon.
I huvudsak är det tre typer av dala som hör till
körkortsregistret, nämligen persondala, körkortsdata och data om förhållanden,
framför allt belastningar, som har eller kan få betydelse för körkortsinnehavet
och den straffrättsliga reaktionen, dvs. belaslningsdata.
Principiellt bor del inte föreligga hinder alt i registret
göra anteckningar rörande personer som inte fått körkort eller vilkas körkort
är återkallade ora de förhållanden som kan inverka på prövningen av en framtida
ansökan om körkort eller bedömningen av återfall i trafikbrott.
Körkortsregistret bör inte innehålla uppgifter som lättare
eller lika lätt kan fås från annat håll. Dubbelregistrering bör undvikas.
Självklara krav på registret är att det skall vara
fullständigt och aktuellt saml fungera på etl tillförlitligt sätt. Uppgifterna
skall vara lätt-tiUgängliga så all de kan återfinnas och läranas ut inora den
lidrymd som syftet med dem kräver. Större kostnader skall dock inte läggas ned
på att lämna uppgifterna snabbare än som för varje slag av uppgifter och varje
typ av avnämare är nödvändigt.
Remissyttrandena
Utredningens allmänna synpunkter har inte föranlett några
direkta kommentarer. Instämmanden eller godlaganden ligger dock i de yttranden,
sora avser stäUningslagandena lill utredningens huvudförslag om inrättande av
etl centralt ADB-register. För sådana yttranden kan noteras riksåklagaren, Göta
hovrätt, socialstyrelsen, postverket, statens vägverk, statens
trafiksäkerhetsverk, statens trafiksäkerhetsråd, statskontoret,
länsstyrelserna i Stockholms, Blekinge, Älvsborgs och Örebro län,
trafikmålskommittén, trafikolycksstatistikkommittén. Motorbranschens
riksförbund. Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande och Svenska
kommunförbundet.
Prop. 1971: 65 9
IV. Körkortsregistrets
innehåll, uppgiftsskyldighet m. m.
Utredningen
Körkorts
registrets innehåll skall beslämmas i första hand med h"änsyn till all
registret är en förteckning över utfärdade körkort. Vad gäUer persondata
föreligger önskeraål all registret jämte fullständigt namn och personnuraraer
sora uppenbarligen måste bibehållas skall kunna lärana uppgift om
bostadsadress, aktuell adress, civilstånd, yrke, lelefonnumraer, helnykterhet
saral om gift kvinnas namn som ogift och om utlännings nationalitet.
Utredningen finner att de
framförda önskemålen bör tillgodoses i fråga om aktuell adress och om gift
kvinnas namn som ogift. I övrigt finner utredningen inle skäl förorda
registrering av de skUda uppgifterna. I vissa fall kan dessa erhållas på annat
sätt.
Skall
från registret kunna hämtas uppgift om alla eller flertalet personer som är i
körkortsåldern, även ora de inle har körkort, bör i princip samma persondata
finnas för dem som inte har körkorl som för dem som är körkortsinnehavare.
Körkortsdata
bör med vissa undanlag registreras i princip i samma omfattning som för
närvarande vilket bl. a. innebär all körkortsklass kommer att finnas raed i del
nya registret. Sora en följd av utredningens förslag om avskaffande av de
särskilda körkortsnumren kommer dessa att utgå ur registret. Även trafikkorten
försvinner och några nya anteckningar om dem behövs inle längre.
I
övrigt bör registret innehålla ev. särskilda villkor. Del vanligaste villkoret
skyldighet att bära glasögon bör fraragå direkt av registret. Däreraot
synes uppgift om sjukdom eUer lyte inte behöva ingå i detta. Del räcker enligt
utredningen raed hänvisning lill den skrivelse vari dylika villkor finns
angivna.
Utredningen
förordar också att av registret skall fraragå när körkorts-innehavare har
anställning hos Irafiksäkerhetsverkel sora trafik- eller bilinspektör eller
trafikassislent eller är godkänd sora föreståndare, lärare eller instruktör vid
trafikskola.
Skall
körkorlen förnyas periodiskt bör tidpunkten för nästa förnyelse kunna utläsas
ur registret.
Ora
nytt körkorl utfärdats tidigare än förnyelse normalt skall ske och det äldre
körkortet inle överlämnats till körkortsrayndighelen, bör detta fraragå av
registret.
Del
nya förfarandet vid utfärdandet av körkorl raedför vidare alt även vissa andra
körkortsdala bör registreras.
Belastningsdata
innefattar upplysningar ora brott och förseelser av betydelse i
körkortshänseende, nykterhelsförhåUanden, uppgift om sjukdora eller lyte saral
annan omständighet sora kan vara av betydelse för omprövning av
körkortsinnehavet.
Prop. 1971: 65 10
Omprövningsinslilutet
är under utredning av trafikraålskommittén. Innan dess förslag prövats av
statsmakterna bör enligt utredningen någon ändring inle ske i omfattningen av
de belastningsdala sora skall registreras för körkorlsändaraål.
Dubbelregistrering
förekoraraer f. n. av en raängd belastningsdata. Möjligheten alt undvika denna
dubbelregistrering har korarait i etl nytt och gynnsararaare läge genom arbetet
med RI. Fömtsättningarna för alt samordna körkorlsregistrel raed RI har därför
undersökts. Det har lett till slutsatsen all de f. n. dubbelregistrerade
uppgifterna bör registreras enbart inora RI oavsett ora körkortsregislrel
inordnas i RI eller ej. Även i del senare fallet bör uppgifter ur
körkortsregislrel och ora belastning kunna läranas efler hänvändelse enbart
lill körkortsregislrel. I varje fall ora körkortsregistret placeras på en
dataraaskin och läraplig förbindelse till RI anordnas kan delta ske ulan någon
fördröjning av uppgifternas utiäranande. Dubbelregistrering av de
belastningsuppgifler sora f. n. förekoramer såväl i allraänna
krirainalregislrel, rikspolisstyrelsens personregister eller
kontrollslyrelsens särskUda straffregister sora i körkortsregislrel bör alltså
upphöra genom all dessa belastningar utgår ur körkortsregislrel och
registreras enbart inora RI.
F
n. finns det en stor gmpp belaslningsdata av betydelse i körkorts-hänseende som
inle ingår i något av de register som skall höra till RI. Detla gäller frärast
domar, strafförelägganden och ordningsförelägganden, som föranlett lägre
bötesstraff än 25 dagsböter eller norraerade böter under 1 000 kronor, dvs. i
huvudsak del stora flertalet trafikförseelser. För att undvika en splittring
förefaller det utredningen lämpligast att även domar, strafförelägganden och
ordningsförelägganden sora f n. inte ingår i register sora skall höra till RI
raen sora skall registreras i körkortsregister las upp enbart inora RI.
Även
doraar o. d. som inkoraraer från ullandel och sora har betydelse i
köikortshänseende bör registreras inora RI.
Sådana
belastningsdala av betydelse för kontroUen av körkorlsinnehavare sora inte
inflyter i RI, dvs. främst anmälan från länsläkare, framstäUning från
polismyndighet enligt 81 § 'VTK och meddelande från nykterhetsnämnd enligt 80
§ 3 mom. andra stycket VTK, bör fortfarande registreras i körkorlsregislret
enligt nuvarande grunder.
Utredningen
har undersökt möjligheterna att i registret införa uppgifter ora brott och
förseelser av körkorlslösa som, ora de begåtts av någon sora har körkorl,
föranleder anteckning i körkortsregister. Del kan knappast råda någon tvekan
ora all del är riktigt alt alla belastningar som är av sådan art all de
registreras beträffande en körkorlsinnehavare också bör vara tillgängliga vid
prövningen av en körkorlsansökan och vid bedöraande av senare trafikbrott.
Uppgifter angående samtliga kriminella belastningar av betydelse i
körkortshänseende kommer att passera RI även beträffande körkorlslösa. Dessa
uppgifter kan registreras
Prop.
1971:65 H
där
för all vid behov hämtas därifrån. Vilka uppgifter detta bör gälla är beroende
av vUka belastningar sora skall lillraätas betydelse vid prövning av
körkortsansökan och vid oraprövning av körkortsinnehavel. Båda dessa frågor är
under övervägande av trafikmålskoraraitlén. Slutlig ståndpunkt till frågan
beträffande vilka belastningar sora skall registreras för körkorlslösa och
orafatlningen därav bör därför inte tas förrän koraraitténs förslag föreligger.
Registreringen lorde dock endast böra gälla brott och förseelse vid förande av
raolordrivet fordon, däreraot inle cyklisters eller fotgängares förseelser.
Önskeraål föreligger ora
all registret skall innehålla uppgifter rörande antalet trafikolyckor
beträffande viss körkortsinnehavare eller vara så upplagt alt det ger
raöjligheter lill sarakörning för delta syfte raed etl eventuellt allraänl
trafikolycksregisler. Med den angivna uppläggningen koraraer körkortsregislrel
inom raraen för RI endasl atl inryraraa uppgift ora de trafikolyckor som
föranlett straff, vilket lorde vara en mindre del av det totala antalet trafikolyckor.
Frågan är eraeUertid föremål för utredning inom
Irafikolycksstatistikkommitlén.
För
all körkortsregislrel skall få del innehåll sora angetts måste
uppgiftsskyldigheten lill del egentliga körkorlsregislret fastställas.
Persondata kan erhållas från
länsstyrelsernas datakontor eller från centrala folkbokförings- och
uppbördsnäranden om ett centralt befolkningsregister inrättas.
Körkortsdala
skall i huvudsak lämnas till registret av länsstyrelserna. I vissa fall måste
emellertid uppgifterna läranas av annan rayndighel.
I fråga ora
belaslningsdata innebär utredningens förslag atl sådana data som enligt den
tidigare redovisningen skall ingå i del egentliga körkorlsregislret skall
anmälas till registret av länsstyrelse. I vissa fall, när registrering inle är
ovillkorlig, skall länsstyrelse pröva frågan om registrering skall ske.
Utredningen redovisar på
s. 78 i belänkandet sammanfattningsvis en uppställning över
uppgiftsskyldigheten beträffande olika data.
Remissyttrandena
I
fråga om körkorlsregistrels innehåll tar flera reraissinstanser upp frågan ora
saraordning raellan körkortsregistret och andra register. Centrala
folkbokförings- och uppbördsnämnden anser de föreslagna forraerna för
integration raellan etl centralt körkortsregister och registreringen inora
folkbokföringen rationella så länge ADB-systemet inora
folkbokföringsorganisationen har nuvarande utformning. Näranden har emellertid
föreslagit inrättandet av ett centralt personregister (CPR) fr. o. ra. början
av år 1972. Delta skulle innehålla bl. a. de persondala sora avses ingå i elt
centralt körkortsregister. I CPR förutsätts uppgifterna lagras på
direklålkorastrainne. Ell CPR synes kunna
Prop.
1971: 65 12
innebära att persondala inte skulle behöva registreras i
det centrala körkortsregislrel. Persondata skulle vid behov kunna hämtas från
CPR på liknande sätt sora belastningsdata föreslås häratas från RI. De direkta
körkorlsdata lill vUka oraedelbar åtkomst krävs synes för flertalet personer
vara av så liten omfattning att del kan ifrågasättas om inle också dessa dala
raed fördel skulle kunna inordnas i ett CPR ora ell sådant tillskapas. Även
riksrevisionsverket, statistiska centralbyrån och bilregisterutredningen
påpekar möjligheterna att hämta persondala från CPR.
Gentemot utredningens uppfattning att uppgift ora sjukdora
och lyte inte behöver ingå i registrerade körkorlsdata anför socialstyrelsen
all man planerat all använda körkorlsregislret för atl granska
olycksbelast-ningen hos personer för vilka särskilda villkor föreskrivits för
behörighet till körkort. Anges inte dylika uppgifter försvåras styrelsens
eftemnder-sökningar avsevärt. Även trafikolycksstatistikkommittén anser atl
sjuk-dorasuppgifler i dessa samraanhang bör registreras.
Tjänstemännens centralorganisation avstyrker förslagel all
anställning hos trafiksäkerhetsverket sora trafik- eller bilinspeklör saml
trafikassislent särskilt skall anmälas i registret. Man anser inte all
kontroll och övervakning av dessa tjänslemän erfordras i särskild ordning ulan
menar alt della bör kunna ske på vanlig personaladministrativ väg.
Utredningens förslag i fråga om registreringen av
belastningsdata har föranlett flera särskUda synpunkter. Länsstyrelsen i
Stockholms län biträder utredningens uppfattning alt registreringen tills
vidare i avvaktan på Irafikmålskomraitléns förslag skall äga rum i samraa
omfattning som nu.
Förslagel
att huvuddelen av belastningsdata skall registreras i RI tUlstyrks i allmänhet
eller läranas utan erinran. Bland dem som generellt tillstyrker kan noteras
riksåklagaren, statens trafiksäkerhetsråd, statistiska centralbyrån,
länsstyrelsen i Älvsborgs län, trafikmålskommittén, samarbetsorganel för ADB
inom rättsväsendel och Motorbranschens riksförbund. Rikspolisstyrelsen
tillstyrker också men anser alt anmälan från länsläkare, framställning från
polisrayndighet enligt 81 § "VTK och meddelande från nykterhetsnämnd
enligt 80 § 3 raora. andra stycket VTK är uppgifter, sora har stora likheter
raed belastningsdala i RI, och därför bör intas i RI. Därifrån kan körkortsrayndighelerna
få kontinuerlig inforraation ora dem.
Statskontoret
tvekar inför förslagel alt belastningsdala i form av doraar,
strafförelägganden och ordningsförelägganden, sora föranlett lägre bötesstraff
än 25 dagsböter, skall överföras lill RI. Statskontoret anser atl de
konsekvenser som detta kan raedföra för RI bör klarläggas innan beslut i
regislreringsfrågan fattas. KontroUstyrelsen är tveksara beträffande vissa
avsnitt i utredningens redogörelse för den pågående uppbyggnaden av RI och
dess härpå grundade förslag. Styrelsens särskUda straffregister innehåller i
huvudsak två slag av uppgifter, dels från
Prop.
1971: 65 13
rättsväsendet ora domar, strafförelägganden och
ordningsförelägganden för alkoholbrotlslighel m. ra., dels från nyklerhelsnämnder,
länsstyrelser och vårdanstalter för alkoholraissbmkare om olika nykterhetsvårdande
åtgärder. Styrelsen äger inle kännedom om all några åtgärder skulle ha
vidlagils för all även nyklerhetsvårdsdelen av kontrollslyrelsens register
skall föras in i RI. Samarbetsorganet för ADB inom rättsväsendet vitsordar
konlroUstyrelsens uppgifter. I kontrollstyrelsens straffregister ingår även
vissa dala som ej hör till etl brottsregister. Samarbetsorganel har hittiUs
utgått ifrån all dessa dala bör ingå i ell ADB-system men tillföras andra
delsystem inom RI eller läggas utanför RI. Vad körkortsulredningen anfört om
att sådana dala behövs i körkorts-förfarandet gör del angelägel att ADB-system
för nyklerhelsvårdsdata utvecklas samtidigt som system för slraffuppgifter.
Körkortsutredningens uppgifter om atl de belastningsdala,
som har betydelse i körkorlshänseende och sora skall ingå i RI, kommer atl
lämnas från RI till körkortsrayndighelerna i förra av maskinellt framställda
regislerraeddelanden alltså inle sora hittills i form av skriftlig
information från dorastolar, åklagare, polismyndigheter ra. fl. direkt till
körkortsrayndighelerna har föranlett kommentarer från länsstyrelserna i
Stockholms, Östergötlands och Västerbottens län. Den sistnämnda hävdar alt i
princip fordras avskrift av dora, strafföreläggande o. d. Regelraässiga utdrag
av centrala register frarastår i vart fall som helt otillräckliga sora underlag
för den praktiska handläggningen av körkorlsärenden. Länsstyrelserna i
Stockholras och Östergötlands län anför liknande synpunkter.
Remissinstanserna har inle framfört några synpunkter på
utredningens förslag i fråga ora uppgiftsskyldigheten till det egentliga
körkorlsregislret.
V. Sekretess, rehabiliteringsrcgler och avskiljande av
uppgifter ur registret
Utredningen
Någon sekrelessbeläggning förekommer f. n. inte, utan alla
uppgifter i körkortsregistren är offentUga. Den som önskar kan alltså la del av
en körkorlsinnehavares samtliga belastningar i körkortshänseende. Detla gäller
även sådana uppgifter sora är sekretessbelagda i andra register, t.ex.
kriminell belastning och nyklerhetsbelastning. Med den föreslagna uppdelningen
av körkortsregistret på en belastningsdel, som registreras inom RI, och
återstoden, som bildar det egentliga körkortsregislrel, blir del tänkbart atl
behandla de båda delarna av registret olika i sekretessavseende.
Del skäl sora fraraför allt kan åberopas för sekretess när
det gäller
Prop. 1971: 65 14
belastningsuppgifter
i registret är hänsynen lill den enskildes privatliv. Della skäl är i och för
sig lika starkt när uppgifterna häratas ur körkortsregislrel sora när samma
uppgifter las ur kriminalregistret, rikspolisstyrelsens personregister eller
kontrollslyrelsens straffregister, där de är sekretessbelagda. Della förhållande
accentueras ytterligare om, såsora nu föreslås, dessa uppgifter inle längre
skall ingå i del egentliga körkortsregislrel utan hämtas från RI, där de lagras
gemensamt för näranda sekretessbelagda register och körkortsregislrel. Med
oförändrade sekretessregler skulle resultatet bli alt sekretessen blir
beroende av det ändaraål sora uppgiften begärs för. Även enskild skulle alltså
kunna få tUlgång lill sekretessbelagda uppgifter ur krirainalregislrel,
rikspolisstyrelsens personregister eller kontrollstyrelsens straffregister, om
han blott begärde dera via körkortsregistret. Delta skulle inte vara tillfredsställande.
Skälen
raot sekretessbeläggning är frärast hänsynen lill trafiksäkerheten och
kontrollen över körkortsmyndigheterna.
Skälen
för alt belaslningsuppgiflerna skall vara sekretessbelagda i registret synes
överväga. Del sagda avser närraast innehållet i allraänna krirainalregislrel,
rikspolisstyrelsens personregister och kontrollslyrelsens straffregister. I
fråga ora övriga uppgifter sora enligt vad sora föreslås skall registreras i RI
för körkortregistrels räkning, dvs. i stort sett trafikförseelser sora
föranlett längre straff än 25 dagsböter, är skälen för sekretess raindre
starka. Det skulle eraeUertid kunna ge en ofullständig och felaktig bild av
körkorlsinnehavares läraplighel, ora raan finge reda på de lindrigare
förseelser han begått raen inte sådana sora har större betydelse för
irafiksäkerhetsbedöraningen. Sekretess bör därför i princip gälla även för
dessa belastningsdata. Det sagda gäller endasl när uppgifter önskas ur
registret. Har uppgifter däreraot läranats för att ingå i akten lill etl ärende
är de i princip offentiiga.
Vissa
uppgifter av belaslningskaraklär koraraer all stå kvar i körkortsregislrel.
Delta gäUer anraälan från länsläkare, meddelande från nykterhetsnämnd enligt
80 § 3 raom. andra stycket VTK, framställning från polisrayndighet enligt 81 §
VTK saral annan icke författningsreglerad anraälan eller fraraslällning. Dylika
uppgifter förekoramer förhållandevis sällan, f. n. ca 3 000 ora årel. Även ora
dessa uppgifter kan vara graverande för den enskilde finns inle tillräcklig
anledning atl enbart för dera införa särskilda sekretessregler för del i övrigl
offentiiga körkortsregislrel.
Beträffande
vissa register finns s. k. rehabilileringsregler, sora innebär atl en
belastningsuppgifl inle längre läranas ul sedan viss lid förflutit från
förseelsen. I allraänna krirainalregislrel är huvudregeln all i registerutdrag
inle las raed anteckning ora dom etc. sedan tio år förflutit från den dom
eller det beslut sora anteckningen avsett. För polisregister ra. m. gäller i
princip samraa rehabiliteringsregel i fråga om upp-
Prop.
1971: 65 15
gift till enskild. För kontrollstyrelsens särskUda
straffregister är rehabUi-leringstiden fera år. Någon rehabiliteringsregel
finns inle för körkortsregislrel. I praktiken förekoramer dock ofta viss
begränsning.
Från trafiksäkerhelssynpunkt synes det inle nödvändigt att
ta hänsyn till förseelser och brott etc. sora ligger långt tillbaka i liden, i
varje fall inte om flera år förflutit ulan att något inträffat som föranlett anteckning.
En rehabiliteringstid synes därför böra införas även för utlämnande av
uppgifter för körkorlsändaraål, åtminstone såvitt rör RI.
Frågan har nära samband med trafikraålskommilténs arbete.
Den bör inle prövas förrän dess förslag föreligger.
Körkorlsinnehavare skall enligt nu gällande regler (75 §
VTK) avföras ur registret när tillförlitlig uppgift vunnits ora alt han
avlidit eller då 90 år förflutit från hans födelse. Särskilda regler ora
avskiljande av uppgifter ur registret finns i näranda stadgande också för
vissa andra fall, men dessa regler blir överflödiga i ett centralt
körkortsregister.
Med del system som nu föreslås koraraer uppgifter ora bl.
a. samtliga dödsfall att levereras till det centrala körkortsregislrel från
länsstyrelsernas befolkningsregister. Anledning saknas därför all behålla den
nuvarande nillioårsregeln, som i och för sig är oegentiig, eftersom
körkorts-innehavaren har kvar rätten alt föra körkortspliktigt fordon. Regeln
bör därför utgå.
Särskilda bestämmelser måste dock finnas beträffande
personer som flyttat från Sverige. Anteckningarna i registret beträffande dessa
bör finnas kvar till dess de blir inaktuella. Det måste dock finnas regler som
gör del möjligt att avföra utflyttade personer efler viss tid, eftersom man
beträffande dessa i allraänhel inle kan räkna raed all få uppgift ora dödsfall.
Regeln om avförande ur registret av körkortsinnehavare som fyllt 90 år bör
därför stå kvar för dem som emigrerat eller av annat skäl inte finns
kyrkobokförda i Sverige.
Remissyttrandena
Flertalet remissinstanser behandlar inle närraare
utredningens förslag beträffande sekrelessbeläggning. Riksåklagaren, statistiska
centralbyrån och samarbetsorganet för ADB inom rättsväsendet tillstyrker
förslagen.
RikspoUsstyrelsen anser, som tidigare angetts, all anmälan
från länsläkare, framställning från polisrayndighet enligt 81 § VTK och meddelande
från nyklerhetsnärand enligt 80 § 3 raora. andra stycket "VTK skall
intagas i RI i stället för att noteras i körkortsregislrel. Orsaken är
tveksamhet om nyssnämnda uppgifter, som har stora likheter med belastningsdata
i RI, bör vara tillgängliga för allmänheten, något som de automatiskt blir om
körkortregistret fömtsatts vara offentligt.
Vad utredningen anfört om rehabiliteringsregler berörs
Prop. 1971: 65 16
något
utförligare än förslagen om sekretess. Man är enig om all sådana regler behövs.
Länsstyrelsen i Stockholms län frarahåller all rehabilile-ringsreglerna för
körkorlsregislret bör utforraas raed beaktande av kör-kortsraålens särskilda
karaktär. Samarbetsorganet för ADB inom rättsväsendet anför atl uppbyggnad av
andra än provisoriska syslera för ell delregister inora RI över krirainella belastningar
som har betydelse i körkortshänseende inte lärapligen bör börja förrän
rehabilileringsregler bestämts. Samarbetsorganel tillägger all man får raycket
dyra systera om man liksora nu skall behålla inforraation i registren under
lång tid.
I
övrigt uppehåUer sig reraissinslanserna vid specialfrågor av mindre principiell
karaktär.
Remissinstanserna
har inle särskUl koramenteral frågan om avskiljande av uppgifter ur
registret.
VI. Registeruppgifternas
tillgänglighet
Utredningen
De
uppgifter inom RI sora har betydelse i körkorlshänseende och som enligt
förslaget skall vara sekretessbelagda bör vara tillgängliga för polis,
åklagare, dorastolar och tullverket. Även körkortsrayndighelerna behöver
uppgift ora de sekretessbelagda belastningarna. Likaså har statens
Irafiksäkerhetsverk och socialstyrelsen behov av vissa sekretessbelagda
uppgifter.
Registrerade
uppgifter bör även ora de är sekretessbelagda kunna ligga lill grund för
statistiska undersökningar av betydelse för trafiksäkerhetsarbelet. Det bör
alltså vara raöjligl alt lärana ul uppgifter ur registret för sådana ändamål,
dock utan all körkorlsinnehavarens naran anges.
För
raeddelande av trafiktillstånd för yrkesmässig trafik behöver länsstyrelser och
irafiknämnder tillgång lill uppgifter som belyser sökandens erfarenhet och
lämplighet. Polismyndigheterna, som verkställer utredningen, bör även för
detta ändamål få inhärala uppgift ora sekretessbelagda körkortsbelastningar
från RI beträffande personer som söker trafiktillstånd. Detsamma bör gälla för
Iransportnämnden i fråga om dess tillståndsgivning.
I
övrigl bör befogenhet finnas atl raedge utiäranande av sekretessbelagda
uppgifter för vetenskapliga ändaraål och när de begärs av utländsk rayndighel.
Medgivande
eller samtycke från enskild bör i princip inte föranleda att uppgifter
beträffande honom själv lämnas ut.
Beträffande
de icke sekretessbelagda uppgifterna gäller de vanliga offentlighetsreglerna.
Den som så önskar bör alltså få la del av dera.
I
vissa fall är behovet av snabb tillgång lUl dala stort. Polisen behöver
Prop.
1971: 65 17
omedelbar tillgång till uppgifter främst i den yttre
tjänsten, t. ex. i samband med trafikkontroller, annan trafikövérvakning,
utredning på platsen för en just inträffad trafikolycka samt vid utfärdande av
ordningsföreläggande. Också tullverket har behov av att snabbi kunna få uppgifter
ur registret. Länsstyrelserna måste som körkortsmyndigheter i vissa fall fatta
beslut så snabbt att uppgift behövs praktiskt laget omedelbart. Registrerade
uppgifter kan också snabbi behövas av domstolar, åklagare, banker, posten,
affärer, restauranger, bUfirmor m. fl. för skilda ändamål, bl. a. från
legitimations- och konlrollsynpunkt.
Utredningen finner att etl centralt register bör
organiseras så all praktiskt taget samtliga uppgifter i registret kan utlämnas
omedelbart.
För att fördelarna med etl centralt register skall kunna
utnyttjas till fullo måste uppgifter kunna lämnas i princip när som helst under
dygnet. Körkortsregislrel bör alltså vara dygnsbevakat.
Remissyttrandena
Flertalet remissinstanser kommenterar inle direkt
utredningens förslag rörande registeruppgifternas tillgänglighet. Indirekta
instämmanden eller godtaganden ligger dock i remissinstansernas allraänna
ställningstaganden till utredningens huvudförslag om inrättandet av ett
centralt ADB-register.
Tjänstemännens centralorganisation understryker betydelsen
av rätts-säkerhetsaspekterna. Organisationen har i olika sammanhang frarahållit
att individuella uppgifter i skilda register raåste behandlas raed stor
akl-sarahet och sålunda inte utlämnas till annan rayndighel än den som samlat
in dem. Vidare har man framhållit sora självklart att uppgifter inle bör kunna
försäljas för koraraersielll bruk. Förslag raåste alltså fraraläggas som ger
garantier för att körkortsregistrets innehåU inte blir åtkomliat för obehöriea.
VII. Registrering och handläggning av ärenden rörande
utländska körkort
Utredningen
Enligt 37 § 1 mom. VTF har innehavare av utländska körkort
medgivits rätt atl på vissa villkor föra motorfordon här i landet. Bestämmelser
härom finns i kungörelsen (1962: 277, ändrad 1967: 861) om godkännande av vissa
utländska körkort och kungörelsen (1956: 522) ined vissa bestämmelser i
anledning av överenskommelser mellan Sverige samt Danmark, Finland och Norge
angående ömsesidigt godkännande av körkorl sam.l av registrering av
motorfordon m. m.
F. n. saknas skyldighet för myndighet all lill
länsstyrelse anmäla belastningar beträffande innehavare av utländskt körkort.
2 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 65
Prop.
1971: 65 18
Det måste enligt utredningen anses vara etl angelägel
önskeraål från trafiksäkerhetssynpunkt all raöjlighelema lill kontroll av och
ingripande mol innehavare av utländska körkorl vidgas. Införs regler ora
utvidgad underrättelseplikt, varora förslag fraraslällls av
överslålhållarämbetet år 1966, får raan också bättre underlag för prövning av
ansökningar ora svenskt körkorl från innehavare av utländskt körkort.
För atl raöjliggöra en saraordnad redovisning bör
anmälningar avseende utländska körkorl och därav föranledda beslut registreras
centralt.
Information kan från registret lämnas direkt till
körkortsrayndighel allt eftersom den inkommer på samma sätt som föreslagits
beträffande svenska körkort.
Tillämpningen av 1956 och 1962 års författningar vållar
enligt uppgift länsstyrelserna en hel del problem. Eftersom forumregler
saknas, uppkommer ofta fråga om vilken länsstyrelse sora skall meddela beslut.
Starka skäl lalar för atl handläggningen av hithörande ärenden knyts till en
myndighet. Härigenora uppnås etl raera rationellt handläggningsförfarande, bl.
a. en enhetligare lillärapning och säkerhet ora rätt forura. Länsstyrelsen i
Stockholms län torde ha den största erfarenheten av ärenden rörande utländska
körkort. Utredningen föreslår därför alt handläggningen av samtliga ärenden
överförs till denna länsstyrelse.
F. n. saknas uttryckliga bestämmelser om polis- och
åklagarmyndighets rätt att omhänderta utiändskt körkort eller motsvarande
lillslånd. Utredningen anser atl rätt alt omhänderta utländskt körkorl bör
finnas.
Remissyttrandena
Trafikmålskommittén menar att en centralisering till
länsstyrelsen i Stockholm av beslutsfattande självfallet skulle möjliggöra en
enhetligare rättstillämpning. Emellertid raedför förslaget stora svårigheter
för den enskilde, varför kommittén avstyrker. Redan nu är det svårt för en utlänning
med bristande kunskaper i svenska språket atl få sin rätt tillgodosedd.
Länsstyrelsen i Stockholms län uttalar sin
tillfredsställelse över förslaget till förbättrade kontrollmöjligheter men
finner förslagel ora centralisering av ingripandena lill länsstyrelsen i
Stockholras län tveksarat av flera skäl. Hittills har gmnden för ingripandena i
regel endasl varit trafikonykterhet. Genora atl de judiciella rayndigheterna
åläggs underrättelseskyldighet också i fråga om utländska körkortsinnehavare
kan ärendemängden väntas öka högst betydligt och alllför myckel betunga
länsstyrelsens (länsrättens) personalresurser. Vid ingripanden av annan grund
än trafikonykterhet föreligger erfarenhetsmässigt behov av personlig kontakt
mellan återkallelserayndigheten och den enskilde. Detta underlättas om
ingripanden mol utländska körkorlsinnehavare handläggs av länsstyrelsen i
det län, där utlänningen är mantalsskriven.
Prop. 1971: 65 19
Länsstyrelsen i Älvsborgs län anser inle heller förslagel
om centralisering till Stockholms län vara en fördel för den enskilde
körkortsinnehavaren. Ärenden rörande återkallelse av körkort kommer efter den
1 juli 1971 att handläggas av länsrätt. Della kommer atl medföra ökade
raöjligheter till muntlig förhandling.
VIII. Val av nytt registreringssystem
Utredningen
Enligt direktiven skall någon förra av central
registrering införas. Vidare skall klarläggas i vilken orafallning ADB-teknik
bör komraa till användning. Tre olika alternativ kan komma i fråga, näraligen
dels ell helt raanuelll centralt register, dels etl helt ADB-baserat centralt
register, dels etl centralt register som delvis är manuellt och delvis
data-maskinellt.
En väsentlig olikhet raellan etl raanuellt system och etl
dalamaski-neUl ligger i snabbheten. Ell raanuelll register synes inte ständigt
kunna lärana upplysningar tillräckligt snabbi för atl registret skall kunna på
ell önskvärt sätt utnyttjas i polisens Irafikkonlroll. Så är däreraot fallet
raed ell register som placeras på dalamaskin. Elt sådani register kan raed
lärapliga komraunikalionsanordningar och läraplig utrustning i övrigl ge
polisen oraedelbar tillgång lill uppgifter.
Inforraation kan överföras lill eller häratas från etl
ADB-baserat register även på längre distanser. Medelst terminaler i form av
fjärr-skrivmaskiner, radskrivare eller bildskärmar kan alltså även den som
befinner sig på långt avstånd från själva datamaskinen hämta uppgifter från
denna eller föra in uppgifter i det dalamaskineUa registret ulan direkt
raedverkan av personal vid maskinen. Sora förbindelse används del allraänna
telefon- eUer telexnätet eUer särskilt uppkopplade linjer.
Kommunikationslinjerna kan kopplas direkt till datamaskinen. I större
maskinanläggningar kan vanligen elt stort antal koraraunikationslinjer användas
saratidigt.
Mellan skilda datamaskiner kan direkt förbindelse, s. k.
datamaskinell förbindelse, anordnas. Genora en sådan förbindelse kan en
raaskin, under pågående arbete för all t. ex. besvara en förfrågan, härala
data från en annan raaskin.
Även i fråga ora funklionssäkerheten synes ett
ADB-regisler vara atl föredra. Etl ADB-regisler ger rationaliserings- och
effektivitetsvinster av olika slag för olika rayndigheters arbete. Vidare
öppnas raöjligheter alt genora statistiska och andra undersökningar få frara
bättre underlag än f. n. för trafiksäkerhetsarbelet.
En kostnadsjäraförelse mellan de båda systemen ger inle
klart utslag
Prop. 1971: 65 20
till
förmån för någotdera, men del kan raed hänsyn lill de tidigare anförda
orasländigheterna knappast råda någon tvekan om alt körkortsregislrel bör vara
datamaskinellt.
Om
registret delas upp på en raanuell och en dalaraaskinell del, behöver i den
dalaraaskinella delen inte ingå mera än de uppgifter som polisen och andra bör
ha omedelbar tillgång lUl saml möjligen också uppgifter sora krävs för
statistiska och andra undersökningar. Delta innebär eraeUertid, eflersora
huvuddelen av belastningarna skall häratas från RI, all del endasl blir ell
fåtal anteckningar sora inle behöver finnas i den dalaraaskinella delen. Med
hänsyn bl. a. härtill lorde del inle finnas skäl alt närraare undersöka frågan
ora en uppdelning av körkortsregislrel på en raanuell och en dalaraaskinell
del.
De krav, sora fraraför
allt körkortsrayndighelerna och polisen ställer på omedelbar tillgång till
uppgifter ur registret, gör det nödvändigt alt praktiskt taget samtiiga dala
lagras i direklåtkomslrainnen. Registret bör därför ligga på
direktålkomstminnen.
Ell centralt
körkortsregister komraer all ha nära beröring raed andra dataregister,
näraligen register sora skall ingå i RI, etl eventuellt centralt
befolkningsregister och del av riksdagen i princip beslutade bilregistret. En
saraordning på samraa dalamaskinanläggning kan väntas rainska antalet
dubbelregistreringar samt spara dyrbart minnesulrymrae och andra delar av
anläggningen.
Polisens
terminalförbindelser raed RI är självfallet ell skäl för samordning raellan RI
och körkorlsregislret. Men dessa förbindelser kan utan svårigheter användas
även för förbindelser raed elt körkortsregister på annan dataraaskin. Vid
arbetet raed RI har raan också utgått från atl ett särskilt körkortsregister
skall finnas utanför RI.
Något centralt
befolkningsregister finns f. n. inte. Förberedelsearbete pågår dock för ell
sådant register på ADB-basis. Även ora etl centralt befolkningsregister skulle
upprättas inora överskådlig lid, är del dock i hög grad osäkert ora raan
behöver ställa så stränga krav på ell raaskin-systera för befolkningsregistrel
sora på en anläggning för körkorlsregislret. En saraordning kan leda lill en
onödig fördyring av driften av befolkningsregistrel och vidare leda lill elt
dalasyslera som skulle inrymma en mycket stor mängd dala utan inbördes samband.
Skulle elt centralt befolkningsregister inrättas och läggas på
direklåtkomslrainnen kan saraordning ske genora all persondala inte registreras
i körkortsregislrel ulan i varje konkret fall häratas från
befolkningsregistret.
För
en saraordning raed bilregistret talar förutora sarabandel mellan
ägarregisler och ett register över körkorlsinnehavare även den omständigheten
att polisen snabbt och samtidigt kan få uppgifter ur båda registren. Härtill
komraer all riksdagsbeslutet ora bilregistret innebär bl. a. all
länsstyrelserna, sora skall svara för bilregistreringen, koramer atl få
terminalförbindelser raed del centrala bUregistret. Etl ge-
Prop. 1971: 65 21
mensamt
nyttjande av detta förbindelsenät måste innebära en väsentlig besparing.
Övervägande skäl talar för en samordning mellan bil- och körkortsregister i den
formen atl de placeras på sarama datamaskin-anläggning. En sådan samordning ger
inle anledning lill annan bedömning beträffande lokalisering av anläggningen
än den sora redan förutsatts för bilregistret dvs. ulora
Slockholrasorarådet.
Dalaraaskinell förbindelse
bör vidare finnas raellan körkortsregislrel och RI. Sådan förbindelse avses
ändå finnas raellan RI och bilregistret och bör kunna användas även för
körkortsregislrel, raöjligen under förutsättning av en viss utökning av
kapaciteten. Ora etl centralt befolkningsregister inrättas och persondata för
körkorlsregistrels räkning skall häratas därifrån, måste datamaskinell
förbindelse finnas även med befolkningsregistrel.
Vanliga offenlUghelsregler
skall gälla beträffande de icke sekretessbelagda uppgifterna i
körkortsregislrel, dvs. person- och körkortsdata i del egentiiga
körkortsregislrel liksom de belaslningsdata, som skall registreras där. I etl
dalaraaskinelll register finns emeUertid uppgifterna inle i skriftlig form på
ell regislerkort. Därför krävs raera kvalificerad medverkan av den myndighet
från vilken raan vUl få upplysning.
Med hänsyn lUl atl
körkorlsregistrels egentiiga syfte är alt tillgodose trafiksäkerheten bör
registret organiseras så atl i första hand polis, länsstyrelser och övriga
organ raed trafiksäkerhelsuppgifter får tillgång lUl dala ur registret.
Länsstyrelserna och Irafiksäkerhetsverkel, sora föreslås sora central
registermyndighet, bör ha förbindelse raed registret via bildskärraar. Polisen
och tullen beräknas också få raöjlighet atl ordna lerrainalförbindelse raed
registret. Övriga myndigheter sora behöver uppgifter kan inhämta dem genom
framställning tUl regislerrayndig-helen skriftligen, rauntiigen eller per
telefon. I vissa fall kan även överläranande av magnetband eller hålremsa
förekoraraa. Även förbindelse via lerrainal kan tänkas ora en rayndighel har
sådan.
Allraänhetens räll all la
del av offentliga uppgifter raåste också tillgodoses. I princip kan detta
tillgå så att allraänhelen får beställa uppgifter ur registret från
körkortsmyndighel och eventuellt annan rayndighel, som har läraplig
lerrainalförbindelse raed registret, eller direkt från den centrala
registerrayndigheten. Man bör även kunna få upplysning muntligen eller per
telefon från dessa rnyndigheter. Vid raer omfattande krav på uppgifter, sora
fordrar särskild bearbetning, kan dock vissa begränsningar erfordras. För
sådana bearbetade uppgifter bör del vidare vara möjligt all la ul en koraraersiell
avgift. Sådan avgift bör också kunna tas ut av statiig rayndighel i vissa fall.
Prop. 1971: 65 22
Remissyttrandena
Flertalet av de reraissinstanser, som yttrat sig i
körkorlsregisterfrå-gorna, godtar utredningens förslag om elt centralregisler
på ADB-basis och accepterar därvid i regel utredningens raotiveringar eller
läranar dessa utan erinran.
Statistiska
centralbyrån framhåller atl utredningens principförslag avseende
körkortsregislrel inte behandlar de ADB- och datatekniska problemen på något
raer detaljerat sätt ulan raera allraänl belyser de nya möjligheter som öppnar
sig för ell register som lagras på direklåtkomslrainnen och koraraunikalion
via bUdskärmar saml skrivraaskins-terrainaler. Centralbyrån pekar på atl t. ex.
direklkoraraunikalion dator till dator är en ännu inle färdigutvecklad teknik,
sora under de närmaste åren kan visa sig svårgenoraförbar. Om avståndet mellan
datorerna är storl kan också kostnaden för en sådan inforraalionsöverföring
för närvarande bli hög. Problera kan vidare uppslå ora raan önskar använda
samraa terminal till mer än en dalabas med kanske helt olika datorsystem. Bl.
a. kan systemulvecklingskoslnaden bli större än beräknat. Det kan vidare visa
sig att raan t. ex. inte omedelbart kan förvänta sig att samtidigt ha
direktåtkomst till både körkorlsregislret och RI-syslemet med registren på
olika datorsystem.
Några reraissinstanser har redovisat synpunkter i frågor
rörande allmän uppläggning av ett centralt register och samordning med andra
register. Riksrevisionsverket framhåller atl en kompletterande utredning bör
göras varvid bör bedömas lärapligheten av integrering raellan körkorts- och
personregistret och en sammankoppling med bilregistret.
Statskontoret, statistiska centralbyrån och
bilregislerulredningen tillstyrker en saraordning av bilregistret och
körkortsregislrel på sarama maskinanläggning med hänsyn lill påtagliga
personalmässiga och ralio-naliseringsraässiga fördelar.
IX. Organisationen av elt centralt körkortsregister
Utredningen
Utredningen utgår från att länsstyrelserna fortfarande
skall vara körkorlsmyndigheter. Övervägandena ora organisationen begränsas
följaktligen i första hand tiU frågan ora vilken rayndighel sora skall ha
ansvaret för registret, dvs. vara central registermyndighet.
De uppgifter som bör ankomraa på den centrala myndigheten
kan sammanfattas så att del bör åligga myndigheten
alt föra ell centralt körkortsregister och enligt
särskilda bestäraraelser lärana uppgift ur detta,
alt raedverka vid upprättande av ansökningsblanketter för
körkorl.
Prop.
1971: 65 23
att meddela föreskrifter och anvisningar i fråga ora
sättet för läranande av uppgift till körkortsregislrel, för annan rayndighels
införande av uppgift i detta och för rayndigheternas inhämtande av uppgifter
från registret,
atl främja
en enhetlig tillämpning av bestämmelser angående körkorlsregistrering,
att la
initiativ lill rationaliseringar och förbättringar beträffande körkorlsregistrering,
atl leda
samarbetet med andra myndigheter i frågor sora rör registrering av körkort,
att
fastställa forraulär och blanketter avsedda för uppgifter, sora skall
registreras i eller häratas från körkorlsregislret,
alt
ansvara för del syslera- och prograraraeringsarbele sora krävs för registret,
atl planera och handha utbildning inom sill
verksamhetområde samt
atl i
övrigl handlägga allraänna frågor rörande registrering och tillverkning av
körkort.
Om den
maskinella utrustningen placeras hos rayndighelen bör denna även svara för
drift och underhåll.
Den
centrala rayndighelens rält all raeddela föreskrifter och anvisningar avser
endasl regislreringstekniken men bör inle avse tillärapningen av bestämraelser
angående prövning av körkorlsärenden. I denna del bör körkortsrayndighelerna
liksora hittills bära hela ansvaret.
Avgörande
vid val av regislreringsmyndighet är om man utgår från någon befintlig
rayndighel i vUken utsträckning rayndighelens verksarahetsområde anknyter
till de uppgifter sora enligt vad ovan angivils åligger den centrala
registerrayndigheten.
Atl den
centrala registermyndigheten skall föra elt centralt register behöver inte
innebära atl en dalamaskin placeras hos rayndighelen. Maskinutrustningen kan i
princip placeras var som helst under förutsättning att lämpliga
förbindelselinjer till bl. a. polisen och körkortsmyndigheterna kan ordnas
samt atl rayndighelen har raöjlighet att utöva en effektiv kontroll över
verksarahelen. Inte heller är behovet av uppgifter ur registret av någon
väsentlig vikt när del gäller atl bestämraa var ansvaret för det centrala
registret skall ligga.
Eftersom
körkorlsregistreringens viktigaste syfte är att vara ell hjälpraedel i
trafiksäkerhetsarbelet blir de rayndigheter sora främst koraraer i fråga för
centrala ledningsfunktioner Irafiksäkerhetsverkel och rikspolisstyrelsen.
Organisatoriskt och funktionsraässigt ligger irafiksäkerhetsverkel närraare
till än rikspolisstyrelsen atl svara för körkorlsregislreringen. Verket har de
administrativa förutsättningarna alt klara de uppgifter i övrigl sora skall
åvila den centrala myndigheten. Härtill kommer att trafiksäkerhetsverket enligt
principbeslut av riksdagen skall vara huvudman för det centrala bilregistret.
Om körkortsregislrel, sora
Prop.
1971:65 24
utredningen förordar, placeras på sarama dataraaskin som
bilregistret talar starka skäl för att de båda registren har samraa huvudraan.
På grund av det anförda förordas atl Irafiksäkerhetsverkel
blir central registermyndighet. Verket föreslås också ha ansvaret för
tiUverkningen och det forraella utfärdandet av körkorten.
I fråga ora vera sora skall svara för drift och underhåll
föreslår utredningen samma lösning som för bilregistret eftersom de båda
registren förutsetts ha gemensam maskinanläggning.
Remissyttrandena
Flertalet remissinstanser uttalar sig inte i
organisationsfrågorna beträffande körkortsregislrel. De allmänna godlaganden
av huvudprinciperna i utredningens förslag, som präglar de flesta
remissinstansernas yttranden, får anses innefatta etl accepterande av förslagen
även på denna punkt. Statskontoret, länsstyrelsen i Örebro län och
Näringslivets trafikdelegation tillstyrker uttryckligen att statens
trafiksäkerhetsverk blir central registermyndighet.
X. Övergången till ett centralt
körkortsregister
Utredningen
Det system för utbyte av nuvarande körkort som utredningen
föreslår förutsätter alt elt centralt register redan finns. Med hänsyn till
bristerna i det nuvarande systemet är det angeläget att det centrala registret
byggs upp snarast raöjligl.
Persondala skall häratas från länsstyrelsernas
befolkningsregister eller, om etl centralt befolkningsregister kommer lill
stånd, från detta. Överföringen av persondata från länsstyrelsernas
befolkningsregister som finns lagrade på magnetband kan på dalaraaskinell väg
ske enkelt och på kort lid.
För att få
till stånd en anknytning raellan personnummer och kcr-kortsnummer för ca en
mUjon regislerkort, som saknar person- eller folkbokföringsnumraer för
körkorlsinnehavarna, föreslår utredningen att felande personnuraraer inhämtas
samtidigt med' en av bilregisterutredningen planerad förfrågan till
fordonsägarna.
Körkorlsdata och de belastningsdata sora inle skall föras
i RI måste häratas från de nuvarande körkortsregistren, de senare i den mån
rehabiliteringsregler inte införs som gör del onödigt. Den i och för sig enklaste
raetoden för överföring av dessa dala lorde vara att utnyttja bildskärmsterminaler.
Med hjälp av dessa kan uppgifter från registerkorten matas direkt in i
datamaskinen. Terminaler för överföring av körkortsdata torde emellertid kunna
installeras tidigast år 1972, dvs. sarama år som bilregistrets terminaler kan
beräknas bli tagna i bruk. På grund
Prop.
1971: 65 25
av att överföringen blir mycket tidskrävande till följd av
den stora mängden regislerkort har övervägts om inte arbetet med överföringen
av körkortsdata kan påbörjas tidigare.
Detta innebär emellertid atl dala från registerkorten i
stället för atl överföras med bildskärraar raåste stansas på hålkort eller
hålremsa för överföring till magnetband. När den centrala dataanläggningen är
klar att las i bruk kan de sålunda lagrade uppgifterna föras över från magnetbanden
till dataraaskinen. Stansningen bör lämpligen ske på de data-kontor som finns i
varje länsstyrelse. Genom atl på delta sätt förbereda överföringen av data
lorde åtskUUg tid kunna vinnas. Överföringen av dala i enlighet med del sagda
bör påbörjas så snart som möjligt.
Med den skisserade överföringsmetoden lorde arbetet med
stansning av data från de nuvarande registerkorten kunna påbörjas redan år
1971. Stansningsarbetel beräknas kunna vara slutfört år 1973.
Den slutliga saramanföringen av körkorlsdata och
persondata torde kunna ske år 1973. I saraband härraed bör under
överföringstiden inträffade förändringar uppdateras. För detla arbete bör
bildskärmsterminaler kunna användas. Del centrala registret bör vara klart att
tas i bruk samma år.
Remissyttrandena
Länsstyrelsen i Stockholms län finner de skisserade
riktlinjerna för övergången tUl ell centralt ADB-register ändamålsenliga.
Slalskonloret anser att inhäratandet och överföringen av felande personnuraraer
beträffande körkortsinnehavare bör ske på det av utredningen föreslagna
sättet. Bilregisterutredningen pekar på raöjUgheterna till likforraighel vid
omläggningsförfarandel för bil- och körkorlsregistren, exempelvis när det
gäller överföring av registerdata från nuvarande register.
C. Körkorten
I. Gällande bestämmelser m. ni.
Besi'ämmelser om körkorl finns i huvudsak i 2835 §§ VTF
och i 6275 §§ VTK. F. n. förekomraer körkorl raed tre olika grader av behörighet,
näraligen för bil, motorcykel och traktor. Bilkörkort gäller även för
motorcykel och traktor. Den sora har körkorl för raotorcykel fär också köra
traktor.
Enligt 27 § YTF krävs för alt föra bil i yrkesmässig
trafik förutom körkort för bil även trafikkort. Detsamraa gäller i fråga ora
traktortåg. Buss vartill räknas även fordonslåg med fordon byggda för
befordran av tillhopa flera än åtta passagerare får i sådan trafik föras
endast av den som har trafikkort på vilket särskilt angetts all del berättigar
därtill.
Prop. 1971: 65 26
Formulär
lill körkort fastställs av Kungl. Maj:l (32 § 2 mom. andra stycket VTF). Enligt
70 § VTK skall körkort utforraas i huvudsaklig överensslämraelse med bilaga nr
21 lUl "VTK och därtill givna anvisningar. Blanketter tUl körkort
tillhandahålls av Irafiksäkerhetsverkel och trycks på riksbankens
sedeltryckeri.
Körkortet
skall innehålla uppgift om körkortets Uttera (länsbokstav) och numraer, ange om
körkortet avser bil, raotorcykel eller traktor, uppta innehavarens naran och
födelsedalura, ort och dalura för utfärdande saml rayndighelens underskrift och
stärapel. I förekoraraande fall skaU även finnas anteckningar ora atl körkortet
inlUl den dag, då innehavaren fyller 18 år, gäller endasl för lätt raotorcykel
och traktor saral ora särskUda villkor som raeddelals vid körkortets
utfärdande eller erinran ora att särskilda villkor meddelats. På blanketten
finns ulryrarae för införande av ändrat namn ra. ra. På körkortet skall vidare
dels innehavarens foto, dels beläggningsslärapel anbringas saral slärapelbeloppel
antecknas. Sedan den 1 januari 1968 skall även innehavarens personnuraraer
anges på körkortet. Körkortet skall vara av lämpligl kartongpapper eller papper
fodral med linneväv eller annat lämpligt raaterial. Kortet skall kunna vikas på
railten. Mållen skall vara orakring 12 X 13 cm.
Fotot skall vara välliknande saral så beskaffat all del lärapligen kan
anbringas på körkortet. Fotots forraal skall vara ca 40 X 50
rara, dvs. detsararaa som för passfoto.
Körkort
och trafikkort utfärdas av länsstyrelse.
Trafikkortel
skiljer sig från körkortet bl. a. därigenora all det saknar foto men gäller å
andra sidan endasl tiUsararaans raed körkorl för bil. Formulär till Irafikkort
fastställs av Kungl. Maj:l. I delta avseende gäller fortfarande kungörelsen (1937:
51) angående körkort och Irafikkorl. På trafikkortel anges utöver Irafikkorlets
nummer även innehavarens kör-kortsnummer. Om trafikkortel gäller även för
förande av buss, skall detla anges på kortet.
Duplettkörkorl
utfärdas när körkort förstörts eller förkommit eUer undergått sådan
förändring, atl del inle lärapligen kan användas. Även vid namnändring och i
vissa andra fall kan duplettkörkorl utfärdas. Duplettkörkorl ulfärdas efler
ansökan hos den länsstyrelse sora utfärdat körkortet. Del skiljer sig från
annat körkort därigenom att ordet "duplett" skall finnas på kortet.
Bestämmelserna ora duplettkörkort finns i 32 § 4 mom. VTF. Föreskrifterna i VTF
äger motsvarande tiUärapning beträffande utfärdande av duplettrafikkort (27 § 3
raora. tolfte styckel YTF).
På
grund av ofullständigheten hos nuvarande registrering finns ingen exakt
beräkning av antalet gäUande körkort och Irafikkorl. Antalet gällande körkorl
för bU har emellertid uppskattats liU orakring 3,1 railj. vid ingången av år
1968. Härtill koramer de körkorl sora gäller endast för motorcykel eller
traktor. Antalet raolorcykelkörkorl lorde knappast översliga 50 000 och antalet
traklorkörkorl beräknas lill högst 20 000.
Prop. 1971: 65 27
Del
saramanlagda antalet gällande svenska körkort torde enligt denna beräkning
kunna uppskattas lill högst 3,2 milj. Antalet Irafikkort sora gällde vid början
av år 1968 har uppskattats till ca 230 000.
För
att ge en uppfattning ora de förändringar i körkortsbeståndet sora kan väntas
under den närmaste tioårsperioden har ulredning-e n gjorl vissa prognoser för
utvecklingen av dels antalet körkortsinnehavare, dels antalet tillverkade
körkorl. Del totala antalet körkortsinnehavare år 1980 uppgår enligt del raesl
sannolika alternativet till ca 4,5 milj.
Totalt beräknas i
genorasnitl 225 000 körkort korama att utfärdas årligen under tiden frara lill
år 1980.
II. 1949
och 1968 års vägtrafikkonventioner samt 1967 ärs riksdagsbeslut om
differentierade körkort m. m.
1949
års väglrafikkonvention är konstruerad så all varje stal som ansluter sig lill
konventionen förbinder sig alt godkänna körkorl sora utfärdals i annan
konvenlionsansluten stal. Fömlsätlningen härför är dels all föraren uppfyller
vissa krav i fråga ora ålder, dels all körkortet överensstäraraer med ell till
konventionen fogat formulär. Enligt formuläret skall i körkortet anges fem
olika fordonskategorier. Genom anbringande av sigill eller stämpel anges den
kategori som körkortet avser.
Sverige är sedan 1952
anslutet till 1949 års väglrafikkonvention. En ny väglrafikkonvention har i
november 1968 undertecknats av bl. a. Sverige. Denna är avsedd atl ersätta
1949 års konvention.
1968 års
väglrafikkonvention är i fråga ora körkorten konstruerad på principiellt samraa
sätt sora den äldre konventionen. Anslutna stater åtar sig bl. a. atl godla
gällande nationellt körkort om innehavaren uppfyller ålderskraven 18 år för
motorcykel, personbil och lätt lastbil samt 21 år för övriga fordonskalegorier
och om körkortet är utformat enligt vissa föreskrifter. Enligt dessa skall
körkorl beslå antingen av ell ark i format A 7 (74 X 105
rara) eller av ell dubbelt eller tredubbell ark, sora kan vikas till det
forraalel. Färgen skall vara skär. Handlingen skall bära rubriken "Perrais
de conduire" och får dessutora ha raotsvarande mbrik på andra språk. Två
sidor av körkortet skall utora i ell visst avseende som jag ålerkoraraer lill
överenssläraraa med lill konventionen fogat formulär. Enligt formuläret skall
en sida på numrerade rader uppta: 1. efternamn, 2. förnamn, 3. födelsedag och
födelseort, 4. adress, 5. utfärdande myndighet, 6. ulfärdandeorl och -dag saml
7. giltighetstid. På samraa sida skall finnas etl foto av innehavaren särat
myndighetens underskrift, stämpel eller sigill. Vidare finns utryrame för
innehavarens namnteckning som dock får utelämnas. Formuläret innehåller fem
bok-
Prop. 1971: 65 28
slavsbetecknade
fordonskategorier. Dessa är i huvudsak desamma som i 1949 års konvention,
näraligen
A. Motorcykel.
B. Personbil
och lätt lastbil, dvs. lastbil raed högst 3 500 kg lotalvikl,
saral sådant fordon med tillkopplal släpfordon om släpfordonels total
vikt inte överstiger 750 kg. Släpfordonels lotalvikl får dock vara större
under förutsättning dels att den inte överstiger dragfordonels Ijänslevikt
och dels atl fordonens saramanlagda lotalvikl är högst 3 500 kg.
C. Tung
lastbil, dvs. lastbil med lotalvikl som överstiger 3 500 kg,
saral sådani fordon raed tillkopplal släpfordon om släpfordonets lotal
vikl inle överstiger 750 kg.
D. Buss
saml buss med tillkopplal släpfordon om släpfordonets lo
talvikl inte överstiger 750 kg.
E. Fordonskorabination
i vilken del dragande fordonet tillhör någon
av kategorierna B, C eller D men som sammantagen inle faller under
någon av dessa kategorier.
För
varje kategori finns på körkortet etl utrymrae för raarkering. Av-siklen är alt
den utfärdande myndigheten skall ange vilken fordonskale-gori körkortet avser
genom atl sälta stämpel eller sigill i utrymmet för denna. Den nya konventionen
tillåter emellertid att denna ordning helt utgår, ora i stället en rad 8 införs
på körkortet och på denna anges bokslaven eller bokstäverna för den eller de
fordonskalegorier som körkortet avser jämte en asterisk för varje kategori för
vilken körkortet icke gäUer. Formuläret innehåller också en sida med plats för
anteckningar ora förnyelse av körkortet. Den sidan får uteslutas. Konventionen
ger fördragsslulande länder rält all under vissa förhållanden orahänderla
körkorl utfärdat i annan stat raen innehåller ingen regel ora anteckning på
körkortet av annan stat än den sora utfärdat del. Körkortet skall ulfärdas på
del utfärdande landets språk och med latinska bokstäver eller raed s. k.
engelsk stil.
Körkorl
för traktor behandlas inte i konventionen.
1967
års riksdagsbeslut innebär atl fera olika klasser av körkort skall finnas,
näraligen en för traktor och fyra för raotorfordon. Av de senare klasserna
skall en avse motorcykel, en personbil och lätt lastbil upp lill 3 500 kg
lotalvikl, en tung laslbU och en buss. Körkorten för tung lastbil och buss
skall också berättiga till förande av bil i yrkesmässig personbefordran och med
tillkopplal släpfordon, oavsett dess vikt. Den sora har körkorl för personbil
och lätt lastbil raåste däreraot undergå särskilt prov för all få köra i
yrkesmässig personbefordran eller med släpfordon sora är tyngre än 750 kg
eller, under vissa omständigheter, 1 500 kg. Sådan räll skall anges på
körkortet med särskild påleckning. Körkorlen för motorfordon skall
också gälla för traktor och alla bilkörkor-len även för motorcykel. Körkortet
för tung lastbil skall gälla för alla
Prop. 1971: 65 29
fordonsslag
utom buss, raedan busskörkortet skall gälla saratiiga kör-korlspUkliga fordon.
Sora en följd av riksdagsbeslutet koraraer det nuvarande trafikkortel alt
försvinna och ersättas av körkort för det fordon sora används i den
yrkesmässiga trafiken och, när det gäller innehavare av körkorl för personbil
och lätt lastbil och rör sig om yrkesraässig personbefordran, körkort med
påleckning alt innehavaren har behörighet för sådan trafik.
För
atl den nya körkortsulformningen emellertid inte skall behöva ändras när 1968
års konvention träder i kraft föreslår utredningen atl de nya körkorten
utforraas i enlighet raed denna.
Jag
övergår nu till att redogöra för utredningens förslag samt för remissyttrandena
i dessa delar.
III.
Förfalskningsskydd m. m.
Utredningen
Körkortets
primära uppgift är alt tjäna som bevis om att innehavaren är behörig atl föra
körkortspliktigt fordon. Körkortet är således i första hand en
behörighetshandling, som det är angelägel att raotverka förfalskning av. Kraven
på atl körkortet skall förses raed etl effektivt förfalskningsskydd
saramanhänger emellertid huvudsakligen med att körkortet i stor utsträckning
tjänstgör även sora legitimationshandling. Det kan ifrågasättas i vad mån
hänsyn skall las lill denna funktion vid bestämmande av körkortets utforraning.
Principiellt rikligast vore alt körkortet brukades endast som behörighetsbevis
och atl identifiering skedde genom en speciell legilimalionshandling. Så länge
del inte finns en allmän legilimalionshandling lorde det dock inte vara
lämpligl att hindra att körkortet används sora legiliraalionshandling. Den
riktiga ut-v'ägen synes därför vara att utforma körkortet så att det även kan
tjäna som en godtagbar legitimationshandUng. Utredningens förslag bygger på
förutsättningen atl körkorl också i fortsättningen skall tjäna sora legiliraalionshandling
saml all kraven på körkortets utformning skall fastställas med hänsyn även lUl
denna funktion. I direktiven uttalades också att utredningen borde söka nå en
lösning som så långt raöjligt hindrar förfalskning.
F.
n. förekomraer två huvudtyper av identitetshandlingar, nämligen dels sådana som
utgörs av identitetshandling med personuppgifter och elt på handlingen fäst
foto, dels sådana sora helt består av en fotografisk kopia av både foto och
blankett med personuppgifter. Alla slagen av kort kan förses raed larainering,
dvs. beslrykas med eller fästas vid ell eUer flera plaslskikl.
De
vanligaste metoderna för förfalskning av körkort är att fotot byts ul eller atl
vissa uppgifter i körkortet tas bort och ersätts med andra.
Prop. 1971: 65 30
Statens
provningsanstalt har konstaterat, atl den typ av kort sora helt består av en
fotografisk handling är säkrast från förfalskningssynpunkt under förutsättning
alt folopapperel är av specielll slag och inle tillgängligt i allmänna
handeln.
AB
ID-kort, vari staten äger del genom AB Ceaverken, AB Atomenergi och
postverket, har under hösten 1969 träffat avtal raed postverket. Svenska
bankföreningen, Svenska sparbanksföreningen och Sveriges jordbrukskasseförbund
om produktion av ell legilimationskort som i allt väsentligt är tillverkat
enligt en metod, sora innebär att handlingen i sin helhet utgörs av en
fotografisk kopia av foto och originaltext. Kopian fraraslälls på papper sora
är försett med speciell vallenslärapel. På båda sidor av kopian trycks ett
sedelraönster i tre färger, varefter kortet lackas på frarasidan och anbringas
på en plastfolie. I kortet skall läggas in fluorescerande pigraent sora lyser
vid bestrålning raed ultraviolett ljus. En ytterligare raöjlighet till säkring
finns genora införandet av en radioakliv isotop i kortet. Statens
provningsanstall har undersökt provkort av den typ sora bolaget framställer och
del papper sora används för korlen. Anstalten har uttalat atl raaterialel raed
vissa sraärre justeringar synes väl svara raot de krav som förordals.
I
övrigl har såvitt utredningen kunnat utröna några metoder för förfalskningsskydd
inte utvecklats av betydelse för körkortet. AB ID-korts melod ger etl gott
förfalskningsskydd, som har accepterats för tillverkning av legitiraalionskorl
inora viktiga oraråden. Någon raelod sora är järabördig raed den finns f. n.
inle.
Vissa
nackdelar från körkorlssynpunkt följer emellertid raed AB ID-korts metod. Den
innebär all körkortet inte kan färdigställas av den länsstyrelse som prövar
ansökningen. Det måste näraligen sändas till en särskild anläggning för
tillverkning, vilket beräknas raedföra atl den lidpunkt då körkortssökanden får
sill körkort förskjuts raed tre eUer fyra arbetsdagar. Metoden innebär vidare
atl körkortet blir endasl en fotografisk kopia av en originalhandling. Kopian
kan eraeUertid göras till originalhandling genom atl den förses med påskrift
eller stämpel av utfärdande myndighet. Anteckning kan inle ske på körkortet.
Vid ändring av behörigheten liksora vid vissa ändringar beträffande särskUda
vUlkor raåste därför utbyte ske. Körkortsbyte av sådana skäl uppskattas i del
nya systerael lill ca 20 000 om året. Också när körkorlsinnehavare ändrar naran
raåste körkortet bytas ul. Dessa fall beräknas lill drygt 40 000 ora året. Den
kostnad för körkortels tillverkning som uppslår genora den föreslagna
skyddsmetoden och som i princip bör betalas av körkortssökanden uppgår i
1970 års prisläge lill något över 7 kr. inklusive den mervärdeskatt sora gäller
fr. o. ra. den 1 januari 1971. Härtill koramer kostnader för administration och
kontroll. Vid byle av körkort får körkorlsinnehavaren dämlöver kostnader för
nytt foto.
Det
dröjsraål med körkortets utfärdande som förfalskningsskyddel
Prop. 1971: 65 31
medför,
nödvändigheten alt i vissa fall byta ut körkortet samt en viss kostnadsökning i
delta samraanhang för den enskilde torde inle vara av sådan betydelse alt del
angivna förfalskningsskyddet inle bör införas. Del nya körkortet bör därför
tiUverkas enligt AB ID-korls metod. Någon isotopmärkning anses f. n. inle
erforderlig. Finner raan framdeles atl isotopraärkning bör införas kan delta
snabbi ske beträffande alla körkort som tillverkas därefter.
Den
föreslagna tillverkningsmetoden för körkortet kräver en central anläggning.
Enligt förslaget skall körkorten i samband med tillverkningen förses med den
utfärdande rayndighelens stärapel. Del är opraktiskt atl för detla ändaraål
återsända körkorten till länsstyrelserna. I stället bör en rayndighel svara för
- eller ha lUlsyn över körkortstillverkning och utfärda körkorten genora
alt sälla sin stämpel på dem. Formellt kan della få den formen att länsstyrelsen
har atl avgöra om körkort skall ulfärdas eller ej, raedan den andra myndigheten
har atl utfärda körkorlen i överenssläramelse med länsstyrelsens beslut och
därvid förse dera raed sin stärapel. Den centrala rayndighel som ligger närmast
lill hands för delta är statens Irafiksäkerhetsverk. Utredningen föreslår
därför all Irafiksäkerhetsverkel svarar för körkorlens utfärdande.
Utredningen
föreslår vidare att avtal träffas med AB ID-korl ora tillverkning av körkorlen
och att Irafiksäkerhelsverket får i uppdrag att övervaka tillverkningen. Verket
måste för della ändamål ha en organisatorisk enhet på lUlverkningsställel. Med
denna lösning saknas anledning atl närraare utreda kostnaderna för
tillverkning av körkorten i statlig regi.
Med
den föreslagna organisationen är del inte nödvändigt alt länsstyrelsen
handlägger ärenden ora utfärdande av körkort efler naranbyle eller i samband
raed periodisk förnyelse. Någon raaleriell prövning förekommer inte i dessa
fall, varför sådana ärenden kan läggas direkt på Irafiksäkerhetsverkel.
Utredningens
förslag kräver omfattande ändringar av förfarandet vid handläggning av
körkorlsärenden. Utredningen har presenterat etl principförslag för detla
förfarande i det nya systemet. Mera ingående systembeskrivningar ra. ra. koraraer
att redovisas i ell slutbetänkande.
En
allmän målsättning är all raed bibehåUande av nuvarande raalerieUa regler i
görlig utsträckning utnyttja de möjligheter lill effektivisering,
kostnadsbesparing och ökad snabbhet, som datatekniken erbjuder. Förenklingar i
det nuvarande förfarandet eftersträvas. Väsentligt är vidare alt fullgoda
garantier för säkerhet skapas i del nya systemet. Stor hänsyn raåste även tas
liU allraänhetens intressen. Förfarandet bör därför utforraas så alt
allraänhetens besvär, kostnader och tidsspillan blir så sraå sora möjligt.
Utredningens
principförslag i fråga om förfarandet presenteras in-
Prop. 1971: 65 32
gående
raed huvudvikten lagd på följande spörsraål, näraligen rekvisition av
ansökningsblanketter ra. ra., lärapUghelsulredning, fotots kvalitet,
läkarundersökning, förarprov och länsstyrelses prövning, körkortets
tillverkning och utfärdande, utlämning och avgiflsuppbörd, idenlilels-prövning
ra. m.
Frågan
ora utfärdandet av körkorl kan i det nya systerael väckas på olika sätt. I
allraänhel måste den enskilde la initiativet. Så är fallet när sökanden inte
tidigare haft körkort eller hans körkorl återkallats liksom när
körkortsinnehavare önskar körkorl för högre behörighet. Även när vederbörandes
körkorl förstörts, skadats eller förkorarail raåste initiativet utgå från
honora. Delta gäUer däreraot inte när särskilt vUlkor sora bestämls vid
utfärdande av körkorl skall ändras eller upphävas. Givelvis kan också behov
uppslå av atl införa nytt villkor eller skärpa elt befintligt. I dessa fall
las initiativet i regel av körkortsrayndighelen.
Vissa
geraensamma regler för förfarandena föreslås. Sökanden måste skriva sill namn
på körkorlsunderlaget, vilket lämpligen kan ske vid ifyllande av ansökan. Foto
måste också anskaffas och fogas vid körkortsansökan. Något slag av ansökan bör
alltså alllid förekoraraa. Förfarandet i övrigt skiljer sig dock i flera
hänseenden beträffande olika slag av ärenden. Utredningen har läranal en
ingående redovisning på denna punkt. För all den enskilde skall veta hur han
skall förfara bör ansökningsblanketterna innehålla lämpliga anvisningar.
De
olika krav som ställs kan bäst tillgodoses genora atl texten till de handUngar
sora skall användas i förfarandet fraraslälls så fullständigt som raöjligt av
dataraaskinen redan i samband raed alt förfarandet inleds, varefter
blanketterna sänds till sökanden. På detta sätt blir persondata korrekt
ifyllda, varjärale förenkling ernås för inlygsgivare och länsstyrelser, sora
inle behöver skriva ul sökandens naran ra. ra. på intyg eller körkortsunderlag.
Del nuvarande personbeviset blir också onödigt. Likaså slipper man skaffa in
utredning rörande mantalsskrivningen. Slutligen motverkar systemet risken för
förfalskningar.
För
alt körkortet skall kunna fylla sin uppgift sora behörighets- och
legitiraalionshandling raåste innehavarens identitet snabbt och säkert kunna
fastställas raed hjälp av körkortet. Härför krävs bl. a. all körkortet
innehåller elt välliknande foto av innehavaren. De nuvarande körkorten, som kan
innehålla inemot 50 år garala foton, uppfyller inte detta krav. Även
naranteckningen undergår förändringar under årens lopp. Om man inför
namnteckning på körkortet vilket utredningen föreslår bör man därför se liU
all den inle blir för gammal. Skall foto och namnteckning på körkortet tjäna
sill syfte raåste de bytas ut raed vissa mellanrum. Någon annan praktiskt
genomförbar metod för delta än att byta ul körkortet, dvs. föreskriva periodisk
förnyelse, föreligger inte enligt utredningens raening.
Även
andra orasländigheier talar för en periodisk förnyelse av kör-
Prop.
1971: 65 33
korten. Omloppstiden för obehörigen åtkomna duplettkörkort
nedbringas. Skadade körkort blir utbytta. För körkortsinnehavarna innebär del
även en fördel att alltid ha en aktuell legitiraalionshandling.
Redan önskemålet att körkortet skall utgöra en fullgod
legilimations-och behörighelshandling saml de anförda omständigheterna synes utgöra
tillräckliga skäl för att införa periodisk förnyelse av körkortet. Härtill
kommer emellertid atl en förnyelse skapar ökade möjligheter alt införa någon
form av periodisk förarkontroU.
Utredningen föreslår således atl körkorten förnyas
periodiskt.
När det gäller atl beslärama den tid inom vilken körkortet
skall förnyas spelar flera faktorer in. Om förnyelsen skall ske huvudsakligen
för att möjliggöra en effektiv identitetskontroll bör körkortet bytas med
jämna, inte alllför långa.,raellanrum. Inte minst med hänsyn lill kostnader
och besvär för den enskilde och lill den administrativa arbetsbelastningen
anser utredningen tio år vara en lämplig lidryrad.
Förnyelse av körkort ulan reeU prövning kostar högst 15
kronor, som bör tas ut av den enskilde i förra av en avgift.
Utöver de tidigare beskrivna körkorten skall finnas ett
särskilt körkort för traktor. Traktorkörkort närans inle i 1968 års konvention
och kan därför utformas utan hänsyn lill denna. Utredningen föreslår ell enkelt
utförande och raenar bl. a. alt kortet inte behöver vara försett raed foto.
Samma förfarande som för det vanliga körkortet bör i tilllämpliga delar
användas även vid utfärdande av traktorkörkort. Vissa förenklingar kan dock ske
med hänsyn till del enklare utförandet.
Remissytirandena
Utredningens förslag till åtgärder för all uppnå en hög
grad av skydd mot förfalskning sett från såväl legitimations- som
trafiksäkerhets-synpunkter har fått ett i stort sett positivt mottagande.
Klart positiva ställer sig riksåklagaren, postverket som anför att praktiska
erfarenheter nu finns frän liknande handlingar och att ingenting hittills
kommit frara som rubbar tilltron lill ifrågavarande framslällningstek-nik
statskontoret, statens provningsanstalt, länsstyrelserna i Stockholms,
Älvsborgs, Örebro och Västerbottens län, AB ID-korl, Svenska bankföreningen och
Svenska sparbanksföreningen saral Tjänstemännens centralorganisation. AB
ID-korl påpekar dock atl framställnings-tekniken förorsakar att sex arbetsdagar
går åt från beslut om erhållande av körkorl och tills sökanden kan hämta sitt
körkort.
Andra remissinstanser anför mera allmänt atl förslaget om
förfalskningsskydd tillstyrks eller att någon erinran inte föreligger.
Vissa instanser redovisar kommentarer eller avvikande
förslag i särskilda delar. Statens Irafiksäkerhetsverk ansluter sig i stort
lill förslagen om körkortets utformning men påpekar, att en viss alternativ melod
för förfalskningsskydd hos ett annat förelag bör studeras närmare
3 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 65
Prop.
1971: 65 34
innan beslut fattas ora skyddsraelod för körkorlen.
Länsstyrelserna i Östergötlands och Blekinge län uttrycker tillfredsslällelse
med förfalskningsskyddel raen anför, alt anteckning på körkortet ora annat
lands vägran atl godkänna detsararaa inte kan ulföras i och med den föreslagna
plastinbakningen.
Trafikmålskommittén anför, atl de stränga kraven på
säkerhet raot förfalskning lill stor del grundas på alt körkortet används sora
legitiraalionshandling och på alt della förhållande antas beslå. Delta leder
till en koraplicerad fraraställningsprocedur, och koraraittén ifrågasätter ora
inte kraven är för högt ställda. Del föreslagna kortet blir inte heller läsbart
i maskin och tillgodoser därmed inle de krav sora etl i raånga andra
samraanhang planerat maskinellt kontrollsystem ställer. Riksrevisionsverket
anför, att körkortsulformningen raotiveras av främst säkerhetsskäl. Kortet
måste skyddas mot förfalskning i sin egenskap av dels behörighetshandling, dels
identitetshandling. Vid bedömning av utformningen bör skiljas på dessa två
funktioner, och det är motiverat att ulföra en kostnads-nytlokalkyl för atl
kunna påvisa för- och nackdelar med olika utformningar av körkortet. Från
trafiksäkerhelssynpunkt synes riraligt att ett visst förfalskningsskydd
åstadkorames, raen verket är inte övertygat om all körkortet i framtiden kommer
atl vara en lämplig allraän legitiraalionshandling. Verket vill därför inte
oreserverat ansluta sig till tanken all även legilimationsaspeklen raåste
påverka körkortets utforraning utan föreslår, atl även andra lösningar i identitetsfrågan
övervägs.
Särskilda synpunkter har anraälts på att utredningen inle
föreslagit skydd för iraklorkörkorlel. Sålunda anför motorredskapsutredningen
att krav på körkorl för traktor kan koraraa all föreslås för stora grupper av
raotorredskap och alt traktorer och molorredskap raed eller utan släpfordon
blir allt vanligare Irafikelemenl på vägar med allmän trafik. Länsstyrelsen i
Östergötlands län och Motorbranschens riksförbund anför liknande tankegångar.
När del gäller utredningens förslag till förfarandet i storl
har några remissinstanser utan egentliga erinringar anfört mera allmänna synpunkter.
Andra tar i sina yttranden upp konkreta problem. I den raån det rör sig om
detaljer synes det inle finnas behov atl lärana någon redovisning.
Statens irafiksäkerhetsverk finner all förslagen i flera
avseenden innebär förenklingar och mer rationella tillvägagångssätt, varför
verket i stort sett ansluter sig till desararaa. Samtidigt ifrågasätts dock om
inte ytterligare förenklingar kan genomföras lill fördel för främst de körkortssökande.
Det föreslagna förfarandet raedför all liden raellan godkänt prov och
utiäranande av körkorl förlängs. För sökande sora är beroende av körkorl raed
utökad behörighet innebär denna väntetid olägenheter. Bland sökande som
tidigare inte hafl körkorl kan liksom
Prop. 1971: 65 35
nu
fall av otillåten körning förekoraraa under denna tid. Ytterligare nackdelar är
all förfarandet kräver personlig inställelse vid skilda rayndigheter. Elt
förfarande bör tiUärapas så all den körkorlssökande får sitt körkort i direkt
anslutning lill provet. Detla innebär all länsstyrelsen på det underlag
utredningen föreslår, men med undanlag av kompetens-beviset, fattar beslut
innebärande antingen att körkorl skall ulfärdas under förutsättning av
godkänt körkortsprov eller avslag på ansökan. Med endasl smärre förändringar
i utredningens förslag skulle stora fördelar för den enskilde kunna vinnas.
Andra
raera översiktliga synpunkter har anraälts från länsstyrelsen i Örebro län och
trafikmålskommittén, sora likaså anser systemet komplicerat och antalet
agerande rayndigheter aUtför stort.
Frågan
om periodisk förnyelse av körkorten har beröring raed förfalskningsskyddel och
har också uppfattats så av flertalet reraissinstanser. Från denna synpunkt har
förslagel om förnyelse inle mött något raotslånd. De flesta remissinstanserna
är positiva till förslaget också av andra skäl. I sararaanhangel anmäls
emellertid en hel del olika synpunkter och önskemål.
Klart
tillstyrkande ställer sig bl. a. postverket, länsstyrelsen i Blekinge län och
Svenska bankföreningen. Önskvärdheten av någon form av förarkontroU vad avser
trafikkunskaper i saraband raed den periodiska förnyelsen av körkorten
frarahålls från raånga håll däribland statens irafiksäkerhetsverk, statens trafiksäkerhelsråd,
motorredskapsutredningen. Motororganisationernas samarbetsdelegation och
Näringslivets trafikdelegation.
Statskontoret
och trafikmålskommittén är inte ense med utredningen om fördelarna med en
periodisk förnyelse av körkorten. Sålunda anför trafikmålskommittén alt
förnyelsen otvivelaktigt kan innebära vissa fördelar men atl kostnaderna
härför är så höga alt del från prioriterings-synpunkt finns andra
Irafiksäkerhelsoraråden sora är raera angelägna. Kommittén anser i
sararaanhangel böra övervägas ora det inle är raöjligl all rainska behovet av
allraän körkorlsförnyelse genora regler sora i stället ger rayndigheterna
större möjligheter all i det enskilda fallet kräva förnyelse. Statskontoret
anmäler en annan uppfattning än utredningen om raotiven för periodisk
körkorlsförnyelse. Körkortet är i första hand en behörighelshandling och
förnyelsekraven bör därför pri-raärl betingas av förändringar i
behörighetsförhållanden och idenlilels-uppgifler. En periodisk förnyelse bör
således vara förenad raed någon form av prövning av hälsa, trafikkunskaper
eller körskicklighel.
Prop. 1971: 65 36
IV. Körkortens
utformning och internationella giltighet
Utredningen
Nuvarande
körkort avviker väsentligt från bestäraraelserna i 1949 års
vägtrafikkonvention. Eflersora reglerna ora körkortets utformning i 1949 och
1968 års konventioner stäraraer nära överens, koraraer en anpassning till
kraven i den nya konventionen samtidigt all innebära en bättre anpassning lill
kraven i den äldre. Utredningen utgår från principen all det svenska körkortet
bör utforraas enligt bestäraraelserna i 1968 års konvention raen föreslår i
vissa avseenden avvikelser därifrån.
De
motiv som föranlett möjlighet lill dubbelt eller tredubbell körkorl föreligger
inle i Sverige ora utredningens melod godtas, varför enkelkörkort bör väljas.
Enligt konventionen skall körkortet skrivas på slående format. For all få
större ulryrarae kan raan i stället skriva körkortet på liggande forraal.
Liggande forraal bör kunna användas ulan risk för att del nya körkortet inle
godtas i andra länder.
Avsikten
med konventionens föreskrift om radnurarering är all man med en internationelll
gällande uppställning lätt skall kunna utiäsa körkortels innehåll även i
länder där man inle förslår del språk som körkortet är utfärdat på.
Uppgift
om födelseort skall enligt konventionen finnas raed. Uppgiften avser all
underlätta identifiering av körkorlsinnehavare. Eflersora del svenska körkortet
föreslås innehålla personnuraraer behövs dock födelseorten inte för identifieringen.
All utelämna födelseorten lorde vara en så obetydlig avvikelse från
konventionen all den inte kan antas föranleda att körkortet underkänns i andra
länder. Födelseorten bör således utelämnas.
Körkortsinnehavarens
adress behövs inte i det nuvarande svenska körkortet. Något behov av alt ha
adressen i körkortet koraraer inte heller all finnas i det nya systerael.
Enligt konventionen skall emellertid adressen anges på körkortet. För alt
uppgiflen skall fylla sill ändamål bör varje adressändring antecknas på
körkortet. Med det föreslagna förfalskningsskyddet måste körkortet då bytas ul,
vilket skulle bli alltför kostsaral. Utredningen föreslår därför all adressen
inte anges på körkortet.
Den
utfärdande rayndighelens namn och den ort där körkorten utfärdas bör anges på
körkortet. Den tid då förnyelse senast skall ha skett bör också fraragå genora
alt sista dagen därför anges.
För
angivande av behörigheten skall, ora elt enkelt kort väljs, det nya körkortet
förses med en rad, där behörigheten ulraärks genom bokslav eller bokstäver för
den eller de fordonskalegorier del orafattar. Behörighet alt föra personbil och
lätt laslbU i yrkesraässig trafik kan anges genora tillägg av ordet
"TAXI" på samraa rad. Del kunde i och
Prop.
1971: 65 37
för sig vara lärapligt atl på körkortets baksida ta in en
förklaring av vUken behörighet som orafattas av resp. bokstav. Med hänsyn till
att indelningen kan ändras synes detla dock inle tillrådligt.
På körkortet anges f. n. att behörigheten i fråga ora
motorcykel för den sora inte fyllt 18 år gäller endast lätt raotorcykel och
traktor. Med den förordade fraraslällningsraeloden skulle denna begränsning av
behörigheten komma atl anges på saratliga körkort, vilket inte är lärapligt.
På grund härav bör uppgift ora behörighelsbegränsningen för innehavare av
raotorcykelkörkort sora inle fyllt 18 år ulgå.
Förekoraslen av särskilda villkor bör anges på körkortets
frarasida. Villkor sora inle är sådana all de kan kontrolleras direkt av
polisen, t. ex. skyldighet all vid vissa lidpunkter inge nytt läkarintyg eller
nytt korapelensbevis, behöver däreraot inle anges på körkortet. De kontrolleras
enbart av länsstyrelsen. Genora att inte la med dera på körkortet undviker
raan att körkort raåste bytas ul vid ändring av sådana vUlkor. Om villkoret
innebär skyldighet all bära glasögon bör del räcka all ordet
"glasögon" anges på körkortet. I övrigl fall bör en hänvisning
läranas till den skrivelse vari villkoret finns inlaget. En förklaring till
angivelsens innebörd bör finnas på körkortels baksida.
Körkortet bör förses raed den utfärdande rayndighelens
stämpel. Denna kan anbringas på körkortets undre del i anslutning till tUlverkningen.
Enligt konventionen behöver datum för utfärdande av körkortet inle anges.
Datum kan emellertid lätt- tas in i Irafiksäkerhetsverkets stämpel, och
utredningen anser lärapligt all så sker.
Hur körkortets nuraraer skall vara beskaffat anges inte i
konventionen. Personnuraraer sora i saraband raed övergång lill ADB-teknik
koraraer atl användas sora idenlifieringsbegrepp i olika register av betydelse
i körkortssaramanhang och även i bilregistret koraraer atl användas för
sarama ändaraål i körkorlsregislret. Del bör därför liksora f.n. anges i
körkortet. Körkorlsnumraer skall enligt konventionen anges närraast under de
nurarerade raderna, och den i konventionen angivna placeringen bör väljas.
Remissyttrandena
Alla instanser sora uttalar sig om körkortens utforraning
och internationella gUtighet är i princip positiva. TiUslyrkande utan särskUda
kommentarer redovisas av bl. a. riksåklagaren, postverket, transporlnämnden,
riksrevisionsverket, länsstyrelserna i Stockholms, Örebro och Västerbottens
län samt AB ID-kort, Näringslivets trafikdelegation, Svenska bankföreningen.
Svenska sparbanksföreningen och Svenska transportarbetareförbundet.
Från många håll däribland trafikmålskommittén,
motorredskapsutredningen, Molororganisationernas samarbetsdelegation och
Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande konstateras, all förslå-
Prop. 1971:
65 38
gen inle helt överensstämmer raed
konvenlionsbesläramelserna, vilket föranleder önskemål ora ytterligare
överväganden.
Klargörande text på körkortels baksida ifrågasätts.
Statens trafiksäkerhetsverk, sora i övrigl ansluter sig till förslagen, anser
all del av körkortet bör fraragå vad behörigheten orafattar och all en
översättning av bokstavsbeteckningarna bör upptas på kortets baksida. Likaså
bör på körkort A anges atl behörigheten för den sora inte fyllt 18 år orafattar
endast lätt motorcykel och traktor. Statens trafiksäkerhetsråd anför enahanda
synpunkter på körkorl A, och länsstyrelsen i Östergötlands län anser all
behörighetsinskränkningar av alla slag bör antecknas i klartext direkt på
körkortets baksida.
V. Indelning i olika körkortsklasser
Utredningen
Av en jämförelse mellan riksdagsbeslutet och 1968 års
konvention framgår alt vissa olikheter föreligger. Sålunda är bl. a. de lätta
släpfordonen annorlunda definierade i konventionen. Dessa olikheter bör inte
föranleda avvikelser från riksdagsbeslutet. Olikheter föreligger vidare
beträffande klass C och D, där körkorten för tung lastbil och buss enligt
riksdagsbeslutet skall innefatta även behörighet all föra fordon med
tillkopplal släpfordon sora är tyngre än vad som ingår i klass B. Enligt
konventionen däremot omfattar klass C och D endasl lätta släpfordon. I dessa
avseenden kan överenssläraraelse uppnås genora atl körkorl klass C och D i
Sverige alltid utfärdas raed angivande av atl behörigheten också orafattar E,
sora enligt konventionen skall användas för tilläggsbehörighel för tyngre
släpfordon. Ännu en olikhet består i att behörighet all föra fordon i
yrkesraässig personbefordran inle behandlas i konventionen. Denna olikhet
saknar betydelse i praktiken. Utredningen påpekar vidare atl de nya svenska
reglerna skiljer sig från konventionen i fråga ora ålderskravel för lillslånd
alt föra tung lastbil, vilket enligt riksdagsbeslutet skall vara 19 år raedan
konventionen ger räll att vägra godta sådani lillslånd för den som är under 21
år. Körkorl för lätt motorcykel kan i Sverige ulfärdas fÖr den som fyllt 16
år. Enligt konventionen behöver raan inle godta den som är under 18 år.
Avvikelserna lorde emellertid inte vara av större betydelse än all den av
riksdagen beslutade klassindelningen kan användas för de svenska körkorten utan
risk för att dessa inle accepteras i till konventionen anslutna länder.
För alt innehavare av körkort för personbil eller lätt
lastbil skall få föra fordon raed tillkopplal tyngre släpfordon eller i
yrkesraässig personbefordran krävs enligt riksdagsbeslutet särskUd prövning
och angi-
Prop.
1971: 65 39
vande härav på körkortet. Påleckning på körkortet blir
dock inte möjlig raed den utforraning av körkorten sora utredningen föreslår.
Nya körkort måste därför utformas för dem sora sederraera får räll alt köra
raed tyngre släpfordon eller i yrkesmässig personbefordran eller bådadera.
Detta innebär att raan får tre olika lilläggsbehörigheler till körkorl för
personbU och lätt lastbil. Behörighet all föra fordon raed till-kopplat
släpfordon, vilket inle orafattas av klass AB, bör betecknas med bokstaven E.
Räll all föra personbil och lätt lastbil i yrkesraässig personbefordran som
inte behandlas i konventionen och alltså inle faller under någon av de där
angivna bokstavsbeteckningarna kan sora tidigare påpekats utmärkas raed
tillägget "TAXI".
Enligt
konventionen skall samtliga de kategorier som omfattas av innehavarens
behörighet anges på körkortet. Delta innebär all endasl klass A komraer atl
anges raed bara en bokslav. 1 övriga fall orafattar behörigheten alltid två
eller flera klasser. Körkort för buss, som orafattar alla slag av fordon,
skall innehålla alla fera bokstäverna. För alla körkortsklasser sora innefattar
räll all föra tillkopplal tyngre släpfordon skall bokslaven E finnas raed.
Beteckningen "TAXI", sora inle har någon betydelse enligt
konventionen, behöver dock las raed endasl när del gäller personbil och lätt
lastbU.
Man får alltså sju körkortsklasser för raotorfordon. På
körkorlen skall angivelsen av klassen korapletteras raed en asterisk på platsen
för bokstav sora inle skall anges på körkortet, utom i fråga ora
"TAXI". Körkorlsklass koramer således alt anges på körkortet enligt
följande:
AB*''*,
AB***TAXI,
AB**E,
AB-E TAXI,
ABC*E,
ABCDE.
Remissyttrandena
Riksåklagaren, länsstyrelsen i Älvsborgs län och
motorredskapsutredningen har en i huvudsak positiv inställning till förslagen.
Utredningen anmäler alt en differentiering av kunskapskraven kan aktualiseras
även för raotorredskapsförare eftersom enbart traklorbehörighet synes alllför
ringa i mänga fall.
Önskemål om ett körkort med behörighet för buss i
yrkesmässig trafik utan att prov behöver avläggas även på tung lastbil med
släpvagn, dvs. en klass AB*DE, anförs från många håll, däribland postverket,
flera länsstyrelser, Motorbranschens riksförbund. Näringslivets trafikdelegation.
Svenska kommunförbundet, Sveriges trafikbilägares riksorganisa-
Prop.
1971: 65 40
tion, Sveriges trafikskolors riksförbund. Svenska
lokalirafikföreningen samt Svenska transportarbetareförbundet. Även statens
trafiksäkerhets-verk kommer från delvis andra utgångspunkter fram till all raan
bör ha ett särskilt körkorl för buss.
Flera av de nyssnämnda remissinstanserna hävdar också all
det för körning av i första hand buss men även tyngre lastbilar inom garageplatser,
verkstadsområden ra. m. för reparation, service osv. inle bör fordras
kvalificerat körkort för buss eller tung lastbil utan endast körkort klass
AB***.
En sänkning av rainimiåldern för erhållande av körkorl för
buss liksom sänkning av lägsta ålder för övningskörning med tyngre fordon
föreslås i flera remissvar. Svenska kommunförbundet anser sålunda atl
körkortsäldern för buss bör sänkas lill 20 år, och Svenska lokaltrafikföreningen
liksom Svenska transportarbetareförbundet önskar gränsen satt till 19 år för
erhållande av busskorl och lill 18 år för övningskörning raed sådani fordon.
Förbundets önskemål avser även annat tyngre fordon än buss. Sveriges
IrafikbUägares riksorganisation och Biltrafikens arbetsgivareförbund anser
åldersgränsen för körkorl för tyngre fordon böra sättas lill 20 år och gränsen
för övningskörning lill 18 år. Vidare föreslås att yrkesskoleelev som fått
särskild yrkesförarutbildning skall få avlägga prov för klass ABCDE före fyllda
20 år och alt vid provet utfärdat kompetensbevis får vUa lUls åldersgränsen
uppnås saral att körkortet då kan erhållas ulan förnyat prov.
Från flera håll anförs, att molorcykelkörning är av sådan
svårighetsgrad alt den inte bör tillålas på gmndval av elt bilkörkort ulan atl
särskild utbildning raed prov erfordras.
Synpunkter på taxiförares behörighetskrav i del nya
systemet anförs likaså. Statens trafiksäkerhetsverk anser atl klasserna AB**E
och AB**E TAXI bör slås samraan lill en klass raed behörighet alt föra personbU
och lätt lastbil, även i yrkesraässig trafik och med släpvagn oavsett dennas
lotalvikl. Länsstyrelsen i Östergötlands län föreslår att tilllägget TAXI
skall raedföra räll all köra även s. k. sraåbussar. Svenska
transportarbeiareförbundet anser atl klassen AB**E TAXI och den av förbundet
föreslagna bussklassen AB*DE kan sararaanföras till en klass.
Förslaget om bibehållande av ell särskilt traklorkörkorl
som framställs och utformas på ell avsevärt enklare sätt än övriga körkorl har
tillstyrkts av flertalet reraissinstanser.
Motorbranschens riksförbund ställer sig kritiskt till
förslagel och ifrågasätter om inte Iraklorkörkorlel bör behandlas på sararaa
sätt som övriga körkort. Länsstyrelsen i Östergötlands län anser likaså atl
rationella skäl talar för likforraiga rutiner för alla körkort.
Prop.
1971: 65 41
VI. utbyte av nuvarande körkort
Utredningen
För ett obligatoriskt utbyte av garala körkorl raot nya
talar bl. a. atl det medför en sedan länge önskad inventering av förarbeslåndel,
ulraönslring av illegala förarbevis och aktualisering av
körkorlsregistreringen. Införandel av de nya föreskrifterna ora
körkortsindelning och korapetenskrav är beroende av lösningen av frågorna ora
körkortsregistrering och om körkortens utformning. De skäl för utbyte som
anförts äger gUtighet även när etl centralt ADB-baserat körkortsregister
inrättas. Möjligheterna till körkorlskontroll bygger i stor utsträckning på
atl registret och körkorlen innehåller identiska dala. Förslagel om körkortens
utformning ger ytterligare skäl för utbyte. Om de äldre körkorlen inte byts ut
koraraer del all finnas två helt olika typer av körkorl under avsevärd tid, ett
storl antal av de äldre körkorten koraraer fortfarande atl vara i bruk om 4050
år. Det nuvarande svenska körkortet godtas i raånga länder, trots att det inte
är utformat enligt gällande vägtrafikkonvention.. Ora Sverige inför ett
konvenlionsenligl körkorl kan befaras alt konventionsländerna inte accepterar
den äldre körkortslypen jämsides med den nya. Om utbyte inte sker komraer
vidare förfalskningsriskerna all förbli så gott sora oförändrade under lång
tid. Innehavare av äldre körkort koraraer inte atl kunna anv'ånda detta som
fullgod legitiraalionshandling.
Starka skäl talar alltså för all de garala körkorlen skall
bytas ut. Delta gäller dock inle körkorl för traktor, som inte behöver bytas ut
eftersom det inte skall utgöra legiliraalionshandling.
Det är eraeUertid knappast möjligt att genoraföra utbytet
omedelbart i samband med det nya körkortets införande. Att i förväg låta
tUlverka alla nya körkort och vid etl enda tillfälle byta ut dera raot nya är
heller inte lämpligt. Ora körkorlen skall förnyas periodiskt, kan det ligga
nära till hands alt saraordna utbytet av de gamla körkorten med den föreslagna
ordningen för förnyelse. Det medför emellertid att utbytet kommer att sträcka
sig över en lid av tio år. Med hänsyn härtill är en samordning mellan
förfarandet vid förnyelse och utbyte inte läraplig.
Den kortast raöjliga lidryraden för ell utbyte är tre år.
En treårig utbytestid innebär atl under vart och ell av dessa år ca 1 railj.
körkorl måste bytas ut samtidigt som den vanliga tillverkningen av ca 225 000
kort pågår. Della är praktiskt möjligt atl genomföra.
Vid en tillverkning av ca 225 000 körkort ora året torde
för prövning, tillsyn och utfärdande krävas högst ytterligare åtta befattningshavare
inora Irafiksäkerhetsverkel. Om produktionen ökas lill ca 1,2 milj. körkort,
dvs. om utbytet sker på tre år, lorde detta antal behöva ökas med ca 30 årsarbetare
för en treårsperiod. En liknande ökning
Prop. 1971: 65 42
återkommer sedan under tre år i varje tioårsperiod.
Definitivt förslag komraer all läggas fram i slulbelänkandet.
En
särskild fråga är i vilken inbördes lurordning de nuvarande körkorten skall
bytas ul. Turordningen raåste bestäraraas så atl en järan utbylestakl
garanteras under hela ulbylesliden. För alt åstadkoraraa delta bör körkorten
delas upp i likvärdiga grupper raed en beslämd bylesperiod för varje sådan
grupp. För all underlätta utbytet bör körkortsinnehavarna aviseras, vUkel
innebär all utbytet inte kan börja förrän det centrala registret tagits i bmk.
Utredningen redovisar i betänkandet förslag liU ulbylesruliner.
När del
gäller frågan om vilket slag av körkort av den nya typen som körkorlsinnehavare
skall få vid utbyte är huvudregeln, atl den sora har körkorl för motorcykel
skall tilldelas körkorl klass A**** och den som har körkorl för bil körkorl
klass AB***. Den som har trafikkort måste antas motsvara de krav sora skaU
ställas på innehavare av körkort klass ABC*E eller, ora trafikkortel berättigar
till förande av buss, klass ABCDE.
Även
körkorlsinnehavare sora inle har irafikkort raen sora vid de nya
besläraraelsernas ikraftträdande har en viss lids vana atl föra tyngre fordon
järate släpfordon bör utan prov få byta ul sitt äldre körkorl raot ell nytt,
som ger behörighet för sararaa fordon. För Irafikkort uppställs f. n. krav på
sex eller, för busskorl, tolv raånaders körvana raed vanlig bil. Enligt de nya
reglerna skall för körkorl för tyngre släpfordon eller för tung lastbil eller
buss krävas tolv raånaders körvana med vanlig bil. Med hänsyn härtill bör för
utbyte lill körkorl för tyngre fordon inle krävas så lång lids körvana med
tyngre släp, tung laslbU eller buss, som bUförarutredningen föreslog eller tre
år. Del synes tillräckligt med ca två års vana, varav rainst etl år före det
nya sysleraels början. Kör-vanan raåste styrkas raed intyg. Inlygsgivningen ora
sådan körvana bör begränsas till polisen saral arbetsgivare sora är statlig
eller kommunal myndighet eller som fått särskilt bemyndigande all utfärda intyget.
Rätt att
få mera kvalificerat körkort bör gäUa även för dera som undergått särskild
utbildning, vilken kan antas ge raotsvarande erfarenhet och körvana. Den sora
har erforderlig körvana bör få körkort för fordonskalegori sora motsvarar den
han dittills kört.
Rem issy ttrandena
När del gäller förslagen om obligatoriskt utbyte av gamla
körkorl mol nya och om förfarandet därvid har de flesta remissinstanserna antingen
allraänl tillstyrkt dera eller förbigått dera helt. Bland de instanser sora
koraraenteral tillstyrkande kan näranas postverket och statskontoret, sora
påpekar all utbytet bör ske så snabbt som möjligt. Statens irafiksäkerhetsverk.
Motororganisationernas samar-
Prop. 1971: 65 43
betsdelegation
och Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande ansluter sig till
utbylesförslagen ulan närraare koraraenlarer, medan Motorbranschens riksförbund
påpekar viklen av att körkorlsinnehavarna aviseras om utbytet i god lid.
Frågan ora vilket slag av
körkorl av den nya typen sora körkorlsinnehavare skall få vid utbyte har
föranlett kommentarer särskilt beträffande körvaneintyget. Sålunda noterar
postverket alt möjlighet visserligen föreslås för person, som under viss lid i
betydande orafallning kört buss eller sora genomgått s°årskUd kömlbUdning, all
få ell bevis sora berättigar till förande av buss. Dessa
övergångsbestäraraelser är dock alllför snävt utforraade. Svenska
lokaltrafikföreningen anför Uknande resonemang och föreslår att lidsperioden
sätts ned till 12 raånader.
Kretsen av inlygsutfärdare
har bedörats sora alllför snäv av trafikmålskommittén. Motorbranschens
riksförbund. Näringslivets irafikdelegalion, Sveriges trafikbilägares
riksorganisation. Biltrafikens arbetsgivareförbund och Svenska
transportarbetareförbundet vilka föreslår olika utvidgningar av rätten att
raeddela intyg. Statens trafiksäkerhetsverk och länsstyrelsen i Stockholms län
har å andra sidan frarahållit att inlygsgivarnas antal bör hållas lågt.
Vissa
utbildningsfrågor
I
samband raed behandlingen år 1967 av bilförarutredningens förslag (prop. 55, SU
89, 3LU 31, rskr 204 och 209) tog statsmakterna ställning tUl frågorna ora en
allraän höjning av förarutbildningen och av kraven i saraband med förarproven
saml ora en differentiering av förarulbildning och förarprov.
I fråga om
föramlbildningens målsättning framhöll bUförarutredningen atl föreskrifter
sedan lång lid tiUbaka meddelas rörande de allraänna kompetenskrav sora bör
gälla för olika kategorier av förare. Dessa föreskrifter kan även sägas utvisa
de raål raan önskar uppställa för förarutbildningen. Bilförarulredningen
anförde all raan framför allt från trafiksäkerhelssynpunkt numera raåste ställa
kravet att samtliga förare av motorfordon besitter alla de grundläggande
kunskaper ora skUda faktorer inora trafikorarådel, sora sammantagna utgör förutsättningen
för största raöjliga trafiksäkerhet.
Från
dessa utgångspunkter angav utredningen de vidgade krav sora körkortsaspiranlen
bör uppfylla i fråga ora kunskaper ora gällande trafikföreskrifter, insikter
ora trafikutvecklingen och Irafiksäkerhels-probleraatiken, i fråga om
körskicklighel ra. ra. Utvidgningen av gällande raål för förarutbildningen
orafattar bl. a. kraven på förbättrad undervisning i landsvägs- och
gatukörning samt köming under mörker. Utred-
Prop. 1971: 65 44
ningen
preciserade vidare de krav, sora utredningen utifrån sina överväganden ang.
körkortsdifferentieringen och den allmänna målsättningen för föramlbUdningen
ansåg sig böra i förarkorapetenshänseende ställa på innehavare av olika slag av
förarbevis.
När
det gäUer föramlbildningens innehåll frarahöU utredningen nödvändigheten av
all utbildningen ges en pedagogiskt riktig utforraning bl. a. på så sätt atl
den teoretiska och praktiska undervisningen följs ål. Utredningen fraralade i
anslutning härtill riktlinjer för en geraensara kursplan för förarutbUdningens
teoretiska och praktiska del. Utredningen utgick från atl del liksom hittills
skall ankorama på lUlsynsrayn-dighelen all fastställa kursplan och i anslulning
därtill utfärda råd och anvisningar för utbildningen.
Beträffande
formerna för förarutbildningen räknade utredningen med atl huvuddelen av den
grundläggande förarutbildningen allljäral skall äga rum vid av myndighet
godkända trafikskolor. Kraven på ulbUd-ningspersonalen föreslogs skärpta.
Rätten lill privat förarutbUdning borde bibehållas. Härvid skulle dock krävas
alt privatutbildning skett i princip efler sarama plan och med utnyttjande av
sarama studiematerial sora används i trafikskolorna. Beträffande den railitära
förarutbUd-ningen uttalade utredningen atl den bör vara så upplagd all den i
första hand raotsvarar den grundutbildning sora meddelas i trafikskola.
Frågan
om forraerna för vidareutbildning för högre korapelens påverkas av
bilförarutredningens förslag ora körkortsdifferenliering. För rätten all köra
tung lastbil och buss krävs oavsett ora fråga är ora yrkesraässig ttafik eller
inle innehav av kvalificerat korapelensbevis. Utredningen redovisade förslag
till bestäraraelser angående övningskörning med tung lastbil och buss. Vad
bilförarulredningen sålunda föreslog bör enligt utredningens uppfattning leda
lill att vidareutbildning för erhållande av kompetens för framförande av tung
lastbil och buss i fortsättningen inle komraer att ske i så okontrollerade
forraer sora nu mången gång är fallet. Av väsentlig betydelse för en utveckUng
i den nu antydda riktningen är emellertid att goda möjligheter till en
rationell UtbUdning under ledning av härför skolad personal står de blivande
lastbils- och bussförarna till buds.
Då
del här i allt väsentligt rör sig om utbildning av yrkesförare är det enligt
utredningens uppfattning följdriktigt och lämpligl all utbildningen i största
raöjliga utsträckning meddelas inom ramen för yrkesskolornas verksamhet.
Utredningen
förordade en mera omfattande utbildning av yrkesförare inom yrkesskoleväsendels
ram. Även om raan sora utredningen ansåg erforderligt från det allmännas
sida raåste vara beredd all göra stora insatser för en utbyggnad av
yrkesskoleväsendet, torde det vara nödvändigt all räkna raed även andra
utbUdningsraöjUgheter för de blivande yrkesförama. Betydelsefullt är därvid all
yrkesförarnas utbildning blir i
Prop.
1971: 65 45
raöjligasle raån enhetlig. Utredningen räknade med atl
vidareutbildning för erhållande av kvalificerat förarbevis alltjämt skall
förekoraraa också i trafik- och åkeriföretag saral i privat regi och
motsvarande, i militär regi och i trafikskolor.
I propositionen godtogs i huvudsak vad bilförarulredningen
anfört om förarutbildningen. I fråga ora vidareutbildning för högre
förarkora-petens underslröks viklen av all goda möjligheter till en rationell
utbildning under ledning av skolad personal står de blivande lastbUs- och
bussförarna lill buds. Under hänvisning lill önskemål som fraraförls från bl.
a. de fackliga organisationernas sida om en utbyggnad av
yrkes-skoleverksaraheten på delta oraråde frarahölls alt de ekonomiska konsekvenserna
av en sådan utbyggnad inle är klarlagda.
Riksdagsbehandlingen föranledde inga ändringar i de
redovisade principerna.
VII. Tidsplanen för körkortsreformens genomförande
Utredningen
Syslemarbelel för del nya körkortsregislrel bör ulföras
först sedan statsmakterna tagit principiell ställning till registrets
utformning. På grund härav och då systemarbetet lar lång tid kan ell centralt
körkortsregister införas tidigast år 1973. Den utformning av de nya körkorlen
och del förfarande för deras utfärdande sora föreslås, innebär att kör-korlsreforraen
i sill slutliga skick kan genoraföras först när det centrala körkorlsregislret
lagils i bruk. Med hänsyn lill trafiksäkerheten är del dock angeläget all de
differentierade körkorten införs så snart som möjligt. Utredningen föreslår
därför etl övergångsförfarande med början den 1 juli 1971. Vissa av utredningen
närmare redovisade avvikelser i fråga om behörigheten, körkortens utforraning,
ansökningsförfarandet och förfarandet vid utfärdande av körkorten blir då
nödvändiga under övergångstiden till dess del centrala registret las i bruk.
Utredningen påpekar vidare, all utbyte av de äldre
körkorten kan börja först när det centrala körkortsregislrel tagits i bruk.
Remissyttrandena
Bilregisterutredningen konstaterar all utredningarnas
lidsplaner överensstäraraer vad beträffar saraordningen dem emellan. Svenska
transportarbetareförbundet påpekar att stora ansträngningar bör göras för alt
ora raöjligl förkorta övergångstiden för körkortsreforraens genomförande.
Länsstyrelsen i Stockholms län vill ha en ändring till stånd och påpekar, att
tidpunkten för ikraftträdandet av differentieringen bör bestämmas med
utgångspunkt främst i trafikskolornas omställningspro-
Prop.
1971: 65 46
blem och färdigställandet av nya utbildningsplaner. Del är
osannolikt atl allt detla kan vara klart lill föreslagen tidpunkt.
Tjänstemännens centralorganisation pekar på de stora krav på en riktig
personalutbildning sora reformen medför på såväl central sora regional nivå.
Flera remissinstanser, bland dem vissa länsstyrelser, anför liknande
synpunkter.
D. Kostnadsberäkningar
Utredningen
När del gäller nuvarande kostnader uppskattar utredningen
antalet tjänstemän, som under år 1968 var sysselsatta hos länsstyrelserna med
körkorlsärenden, lill 164 heltidsanställda. Statsverkets årskostnader för
denna personal kan i 1970 års lönenivå beräknas till ca 6,3 railj. kr. HärtUl
koraraer folkbokföringsrayndighelernas kostnader för utfärdande av personbevis
saral de lokala skaltemyndigheternas kostnader för besked om mantalsskrivning.
Dessa två poster tillsamraans beräknas uppgå lUl ca 1 raUj. kr. per år.
Kostnaderna för körkortsblanket-ler saral för blanketter för körkortsansökan,
läkarintyg, personbevis och ansökan ora läraplighelsinlyg järate kostnadema för
tjänsleposlförskolt beräknas lill ca 0,2 railj. kr. De körkorl som inte sänds
mot postförskott läranas ul på länsstyrelsernas kassaexpeditioner. Personalen
där har inle tagils med vid beräkningen av personalkostnaderna.
Ulläraningskoslna-derna antas uppgå liU 0,2 railj. kr.
Sararaanlagt skulle enligt dessa beräkningar statsverkets
kostnader för körkortsärendena i nu angivna hänseenden under år 1970 uppgå lill
ungefär 7,7 railj. kr.
Härutöver ligger vissa kostnader hos polisen och hos
nyklerhelsnämnder och barnavårdsnämnder ra. fl. i saraband raed
läraplighelsutredning-en. Eftersom denna inle i någon större ulsttäckning
påverkas av förslagel har dessa kostnader inle beräknats. Inte heller har
trafiksäkerhets-verkets kostnader för förarprov och korapelensbevis lagils med.
Förslaget inverkar enligt utredningen inle på dessa kostnader och de läcks
dessutom av särskUda avgifter.
Beräkningama av engångskostnader vid övergång lill etl
centralt register bygger på atl sararaa dalamaskinanläggning skall användas
för körkortsregislrel och bilregistret. De faktiska engångskostnaderna
omfattar alltså endast kostnaderna för den utbyggnad av dalamaskinen raed
terrainalutruslning och kommunikationsnät, som behövs för att anläggningen
skall kunna användas även för körkortsregislrel, saral för ytterligare
syslera-, prograraraerings- och utbildningsåtgärder.
Prop.
1971: 65 47
Beräkningarna har lett till följande prelirainära
engångskostnader.
Milj. kr.
Dataraaskin raed kringutrustning inklusive direklrainnen 5,0
Terminalutrustning för länsstyrelserna 1,0
Fysisk installation av maskinen, jämte tull och iraport 0,5
Systemutveckling, prograraraering, utprovning av program, ut
bildning och information samt omläggning av nuvarande re
gister 3,0
Viss nu befintlig personal som övergångsvis komraer att finnas
kvar under en del av oraläggningstiden 1,25
Kurser för berörd personal, information lill allraänhelen
ra. ra. 1,25
12,0
Saramanlagt beräknas alltså engångskostnaderna lill 12
milj. kr. För att en jämförelse med bilregisterutredningens beräkningar skall
bli möjlig har uppskattningen grundals på 1968 års löner. Lönekostnaderna har
så ringa del i totalkostnaderna atl en omräkning till 1970 års lönenivå inte
medför någon ändring i dessa beräkningar.
Driftkostnaderna i den föreslagna organisationen som
innefattar kostnaderna för såväl körkorlsregislret som kör-korlsreforraen i
övrigt bygger på antagandet att antalet nya körkort blir ungefär 225 000 per
år. Länsstyrelserna beräknas efler det centrala körkortsregistrels införande
behöva arbetskraft motsvarande 90 heltidsanställda tjänstemän för
körkortsärendena, inklusive arbetet med registreringen. Personalen i
Irafiksäkerhetsverkets körkortsenhel beräknas under övergångstiden lill åtta
Ijänsteraän. Vid beräkningen av kostnaderna för denna enhet raedlas även den
personal sora behövs under de perioder när de periodiska förnyelserna blir
särskUt frekvenla, ehum någon sådan period inte inträder förrän tio år efler
del år då utbytet av de äldsta körkorten påbörjas. Kostnaderna för denna
personal slås ut till etl järant belopp för varje år. I verkligheten koramer de
alt variera avsevärt. I genomsnitt lorde ytterligare åtta tj'änsleraän
behövas. Ytterligare kostnader uppkoraraer i anledning av den föreslagna
utforraningen av körkortet och förslaget ora förfarandet i körkortsärendena.
Del rör sig här ora kostnader för blanketter, för avisering när körkorten är
färdiga och för utläraning av dera. I 1970 års löner kan driftkostnaderna för
arbetet enligt förslagel med körkorlsärenden och körkortsregistreringen samt
tillverkningen och utfärdandet av körkorlen beräknas till sararaanlagt 9,5
railj. kr. per år enligt följande uppstäUning.
Milj. kr.
Löner m. m. för 90 heltidsanställda tjänstemän vid
länsstyrel
serna 4,0
Löner m. ra. för 12 heltidsanstäUda Ijänsteraän i centrala
regi-
slreringsverksarahelen 1,0
Löner m. ra. för 16 heltidsanställda Ijänsteraän i
trafiksäker
hetsverkets körkortsenhet 0,8
Prop.
1971: 65 48
Hyra för komraunikalionsnäl inklusive förbindelse med RI,
tekniskt underhåll av maskinutrustning och övriga omkost
nader i saraband med dalaraaskindriften 0,9
Uppdatering av
personregister 0,1
Avskrivning av engångskostnader järate räntor 1,6
Fraraslällning och distribution av ansökningsblanketter raed
bl. a. underlag till körkort, forraulär för läkarintyg och blan
kett för ansökan ora
läraplighelsinlyg 0,5
Avisering ora färdiga
körkort 0,1
Polisens kostnader för utiämning av körkort
0,5
9,5
Vid en jämförelse raellan kostnaderna för det nuvarande
systerael och det föreslagna skiljer utredningen raellan de kostnader sora
hänför sig till körkortsregislrel och de som hänför sig till den nya raetoden
för tillverkning av körkorten.
Järaförelsen kan åskådliggöras i labellforra, varvid
kostnaderna beräknats i 1970 års löneläge raen i 1973 års orafallning av
ärendenas antal.
Nuvarande Föreslaget
system system
milj. kr. milj. kr.
Kostnader hänförliga till körkortsregister 7,8 7,6
Kostnader hänförliga lill ny raelod för körkorts-
tillverkning ra. ra. 1,0 1,9
8,8 9,5
E>en betydande effektivisering av frärast
trafiksäkerhetsarbelet, som förslagel om nytt körkortsregister innebär, bör
enligt dessa beräkningar kunna vinnas utan någon kostnadsökning och raed en
minskning av personalbehovet från 164 till ca 120 tjänstemän.
Förslagel
beträffande körkortslillverkningen och förfarandet i samband med denna kommer
däremot som framgår av tabellen alt raedföra en årlig kostnadsökning från 1
milj. kr. raed nuvarande raelod lill 1,9 railj. kr. enligt den föreslagna
metoden, innefattande en ökning av personalbehovet raed i genorasnitl 16
tjänstemän. Denna koslnadsöknmg är emellertid nödvändig för all körkortet skall
få det förfalskningsskydd och den säkerhet i övrigt såsom
legiliraalionshandling sora föreslås.
Beträffande kostnaderna för del av utredningen föreslagna
övergångsförfarandel anförs följande. För länsstyrelserna lorde de besparingar
som uppkommer när de nya bestäraraelserna träder i kraft uppvägas av
tillkoraraande kostnader. Polisen får däreraot en ökning i arbetsbördan genom
alt dels de nya körkorlen skall lämnas ut på polisstationerna, dels bevis skall
ulfärdas för personer ulan Irafikkort sora har rätt all i fortsättningen köra
raed tyngre fordon. För Irafiksäkerhetsverkel lUlkoramer lönekostnader m.ra.
för körkortsenhelen i Strängnäs. I saraband med införande av de nya reglerna
behövs också
Prop. 1971: 65 49
information
lill allmänheten. Vissa besparingar beräknas å andra sidan uppkomraa redan vid
de nya besläraraelsernas ikraftträdande.
I
fråga om kostnaderna för körkortsutbylel redovisas följande beräkningar. Enligt
förslaget skall de nya bestäraraelserna träda i krafl den 1 juli 1971 och
körkorl som utfärdals dessförinnan bytas ut mot körkorl med den nya
utformningen under en tre- eller fyraårsperiod med början under år 1973. Under
förutsättning all della lidsschema hålls kan raan räkna med alt ca 3,3 milj.
körkorl av den äldre typen finns när utbytet skall börja. Alla körkort koramer
dock sannolikt inle all bytas ul. Följande beräkningar utgår från all ca 2,9
milj. körkort byts ul.
Milj.
kr.
Prograraraering och test 1,0
Utskrift
och distribution av körkorlshandlingar 2,2
Utredningar
rörande oklara ulbyleshandlingar 0,3
Extrapersonal
i Irafiksäkerhetsverkets enhet i Strängnäs 4,0
Distribution
av körkorl lill polisrayndighelerna 0,2
Polisens
ulläraning av körkorl 3,0
Information
till allmänheten 4,0
Reserv 1,3
16,0
Enligt
denna beräkning kan kostnaden vid 1970 års lönenivå för utbyte av 2,9 milj.
körkorl uppskattas till 13 kr. per körkorl inklusive tiU-verkningskostnaden i
nuvarande priser och inberäknal gällande raervärdeskatt.
Körkortsavgiflerna
(expeditionsavgifterna) utgör enligt expeditionskungörelsen för körkorl för
bil eller raotorcykel 35 kr., trafik-kort 25 kr., körkorl för traktor saral
duplettkörkort och duplettrafikkort 15 kr. Körkorl för den sora tillhör
krigsraakten och under militärtjänstgöring utbildas till förare är fritt från
avgift.
Av
de ca 225 000 körkorl sora beräknas koraraa atl utfärdas under år 1973 skuUe
enligt nuvarande syslera ca 2 000 vara traklorkörkorl, 10 000 irafikkorl, 60
000 duplettkörkort och över 150 000 körkorl för bU eller raotorcykel. Med
nuvarande expeditionsavgifter skulle delta ge intäkter på ca 6,5 railj. kr. Av
de beräknade kostnaderna, 8,8 railj. kr. i 1970 års lönenivå ora del nuvarande
systerael bibehålls, skulle aUtså ca 2,3 milj. kr. inle läckas av avgifterna.
När
det gäller atl beräkna avgifterna i det nya systemet utgår utredningen från
den totala investeringskostnaden för anläggningen, 52 railj. kr., och beräknar
hur raycket av denna sora belöper på resp. bilregistret och körkortsregislrel.
På körkorlsregistrel faller ca 20 raUj. kr. De driftkostnader sora skall ligga
lill utgångspunkt för bestäraraande av körkortsavgiflerna blir sararaanlagt
10,9 railj. kr. ora årel, varav 3 railj. kr. för avskrivning av engångskostnad
jämte räntor ora sistnämnda kostnad fördelas mellan bilregistret och
körkorlsregislret med hänsyn till det förväntade utnyttjandet av
raaskinanläggningen.
4
Riksdagen 1971.1 saml. Nr 65
Prop. 1971: 65 50
Remissyttrandena
Flertalet
reraissinstanser har antingen inle alls berört kostnadsfrågan eller låtit den
orafallas av ell allraänl biträdande lill utredningens synpunkter.
Bilregisterutredningen
har inget alt invända raot de beräkningsgrunder, sora använts vid fördelningen
raellan körkortsregister och bilregister av de sammanlagda förväntade
utvecklingskostnaderna för registreringssystemen. Utredningen anmäler dock all
den numera beräknat engångskostnaderna för bilregislersystemel, inklusive de
för bil- och körkorlsregistren geraensarama delarna, tiU orakring 48 milj. kr.
mol i bilregister-utredningens principbetänkande redovisade 40 railj. kr. Inte
heUer statskontoret har någon erinran raot beräkningsgrunderna i storl. I
fråga ora engångskostnaderna vid övergång till elt centralt körkortsregister
påpekar statskontoret eraeUertid all Uslpriserna för de raassrainnen, sora ingår
i utredningens kalkyl, för närvarande är högre än vad utredningen räknai raed.
Samarbetsorganet
för ADB inom rättsväsendet frarahåller all utredningens kostnadsberäkningar
inle avser de kostnader sora uppslår ora ell brottsregister byggs upp inora RI
på del sätt utredningen föreslagit. Saraarbelsorganel kan dock inte nu beräkna
dessa kostnader. Del lorde eraeUertid slå klart atl rikspolisstyrelsens raaskin
raåste bytas ut senast under år 1973 för att kapacitet för registret skall
kunna skapas och för atl RI i övrigl skall kunna fungera på sätt utredningen
föreslagit. Etl sådant byte har tidigare planerats lUl budgetåret 1974/75.
Länsstyreberna
i Stockholms och Östergötlands län finner risk föreligga för atl arbelskraflsålgången
vid länsstyrelserna kan ha beräknats för lågt, bl. a. raed hänsyn lill den
extrapersonal ra. ra. sora kan erfordras.
Vad beträffar
driftkostnaderna i den föreslagna organisationen har statskontoret i princip
inget alt erinra raot raeloden för beräkning av arbetskraftsbehovet hos
länsstyrelserna förutsatt atl sararaa raelod använts vid frararäkningen av
behovet både före och efter del centrala registrets införande. Ej heller
föreligger någon erinran raot den lillärapade fördelningen av
investeringskostnaden på körkorts- resp. bilregislren. Statens
trafiksäkerhetsverk har inle någon invändning mol kostnadsberäkningarna raen
påpekar, atl det utöver de ökade krav sora redan nu ställts på förarprovel
tiUkoraraer ytterligare krav i saraband med införandet av de differentierade
körkorlen. Härigenom koraraer personalbehovet atl öka för såväl körkortsprovet
sora uppföljningen av trafikskolornas verksarahet. Verket kan för dagen inle
överblicka i vilken utsträckning detla behov kan tillgodoses genora
rationalisering och i vilken omfattning nyanställning kan koraraa all
erfordras. Flera instanser, däribland trafikmålskommittén och Motorbranschens
riksförbimd, noterar
Prop. 1971: 65 51
alt
den enskildes kostnader för resor, tidsspillan, förlorad arbetsförtjänst etc.
inte lagils med i kostnadsbilden för del nya systemet. Kommittén påpekar vidare
atl polisens raerarbete med kontroll av körkortsförnyelser inle beaktats.
Departementschefen
Olägenheterna
med nuvarande forraer för körkorlsregistrering har länge varit uppenbara.
Regislersysleraet är i grunden utformat för trafiksituation och
körkortsfrekvens på 19201930-lalen.
Körkortsulredningens
förslag lill körkortsregister är etl principförslag. Utredningens fortsatta
arbete avser detaljutformningen av registret jämte arbelsmliner ra. ra. Med
hänsyn till del fortsatta arbetet synes del lärapligt all riksdagen bereds
tillfälle alt yttra sig i körkorlsregislerfrågan.
Huvudlinjen
i utredningens förslag är alt de nuvarande länsvisa körkorlsregistren skall
ersättas raed etl centralt körkortsregister baserat på ADB och saraordnat raed
vissa andra registersystera. En raaskinell saraordning fömtsatts vidare ske
raellan körkorlsregislret och del bilregister sora nu är under uppbyggnad.
Utredningen har visat fördelarna raed en sådan uppläggning. Jag ansluter raig
till della principförslag.
Jag
delar även i allt väsentligt utredningens allmänna synpunkter på uppgifterna
för elt centralt körkortsregister. Registrets primära uppgift bör alltså vara
alt tj'äna trafiksäkerhetsarbelet genom all lältillgängligl, tillförlitligt och
fullständigt ge aktuell information ora körkorlsförhållanden lill i första hand
polis, körkortsrayndigheler, Irafiksäkerhelsverket och andra organ, sora
sysslar med trafiksäkerhet. Införandel av ell centralt körkortsregister
innebär i princip ingen ändring i fråga om inforraalionen lill länsstyrelserna
för bedömningen av körkortsfrågorna ulan betyder endast alt elt centralt
register förmedlar uppgifterna. Körkortsregislrel bör vidare kunna ge underlag
för erforderliga statistiska undersökningar för trafiksäkerhelssyfle. Registret
bör inle onödigtvis belastas med uppgifter utanför della äranesoraråde och inle
heller innefatta uppgifter som kan erhållas på annat håll. I likhet med utredningen
anser jag atl man för att underlätta körkorlshanleringen i princip bör
registrera uppgifter också för personer sora, utan all inneha körkort, är i
körkortsäldern.
Sora
inledningsvis angetts har Kungl. Maj:t redan med riksdagens raedgivande vidtagit
vissa åtgärder lill förberedelse av ell centralt körkortsregister.
Bilregisternäranden, sora enligt statsmakternas beslut (prop. 1970: 165, SU
1970: 213, rskr 1970: 428) sedan den 1 januari 1971 verkar raed uppgift atl
svara för återstående planerings- och systerautveck-lingsarbele saral för
idrifttagning av det nya bUregistret, har ålagts alt driva sill arbete så alt
en samordning av körkorlsregistrel raed bilregistret underlättas. Vid
angivande i prop. 1971: 1 bU. 8 s. 7677 av raedels-
4t
Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 65
Prop. 1971: 65 52
behov
för bilregisternäranden har upptagils reservationsvis i avvaktan på
StäUningstagande lill körkortsulredningens förslag i berörda delar järaväl
tillkoramande kostnader vid en registersamordning med körkortsregislrel.
Jag
övergår nu till atl redogöra för rain syn på enskildheterna i utredningens
förslag.
Utredningens
principiella indelning av regislerinnehållet i persondala, körkorlsdata och
belaslningsdata har inle mött några invändningar från remissinstansernas sida.
Däremot har framkorarait erinringar raot förslagel alt persondala och vissa
körkortsdata registreras i del egentliga körkorlsregistrel. Vissa synpunkter
har också framförls när del gäller den närraare uppdelningen av belaslningsdata
på körkortsregislrel och rättsväsendets inforraationssystera (RI). Vidare
yrkar några reraissinstanser på annan orafallning av registreringen.
Centrala
folkbokförings- och uppbördsnäranden och riksrevisionsverket har tagit fasta
på all vid reraissbehandlingen förslag förelåg alt inrätta ell centralt
personregister på ADB-basis (CPR) raed data lagrade på direktålkoraslminne. I
detla skulle raan enligt de nämnda instanserna sora körkortsulredningen själv
antytt kunna registrera de persondala sora erfordras för
körkorlsinnehavarna. I vart fall skulle raan kunna anlita CPR för registrering
av persondala för de icke-körkorlsinnehavare sora avses innefattas i
registreringen. Nämnden raenar att även vissa körkortsdata skulle kunna tas in
i CPR i stället för i del egentliga körkorlsregislret. Också
bUregistemlredningen redovisar liknande tankegångar, frärast raot bakgrunden av
alt den för bilregistret anskaffade dalamaskinen, som också avses utnyttjas
för körkorlsregistrels räkning, inle har tillräcklig kapacitet för all
registrera persondala för andra än körkorlsinnehavarna, i varje fall inle ora
uppgifterna skall lagras på direklålkorastrainne.
Sedan
körkortsulredningen avgivit sitt betänkande och della reraissbehandlats, har
beslut faltals ora atl CPR skall inrättas. Avsikten är all registret skall
korama i drift under år 1972. Genora della beslut kan frågan ora registrering
av persondata för körkorlsändaraål bedöraas från delvis andra utgångspunkter. I
och för sig talar vissa förhållanden för alt raan bör utnyttja CPR för denna
registrering. En sådan lösning är emellertid förenad raed en rad tekniska och
kapacilelsraässiga problera. Det är därför inte möjligt att nu ta ställning i
frågan. Det fortsatta utvecklingsarbetet beträffande de olika dalaregislren
får visa vilka lösningar som bör valjas.
När
del gäller utredningens förslag i fråga ora vilka persondala sora skall
registreras för körkorlsändaraål har jag ingen erinran. Della innebär bl. a.
all aktuell bostadsadress registreras för körkorlsinnehavare.
Körkorlsdata
bör i huvudsak registreras i den orafallning körkortsulredningen föreslagit.
Någon uppdelning i registreringen av dessa data
Prop. 1971: 65 53
raed
vissa uppgifter i körkorlsregistrel och andra i CPR anser jag inle raotiverad.
Vad socialstyrelsen anfört om registrering av vissa sjukdorasuppgifter för
styrelsens eflemndersökningar finner jag i och för sig beaktansvärt raen del
lorde raed förordad avgränsning av registrets uppgift föra för långt all i
detalj registrera även dessa data. Registrering av uppgifter ora anställning
vid Irafiksäkerhetsverkel ra. ra. synes raig inle påkallad.
Vad
härefter beträffar belaslningsdata bör sora utredningen frarahållit
Irafikmålskommilténs kommande förslag avvaktas innan slutlig sfällning las till
frågan ora registreringens orafallning.
Utredningens
huvudraoliv för alt de belastningsdala av betydelse i körkortshänseende, som f.
n. registreras i syslera inora RI, inle skall las raed i körkortsregislrel utan
enbart i RI, är atl undvika dubbelregistrering. Delta innebär en påtaglig
adrainistrativ vinst. Jag ställer raig positiv till utredningens förslag i
denna del, liksom till förslagel all låta även sådana belastningsdata, som
avser lägre bötesstraff än 25 dagsböter och sora nu registreras enbart i körkortsregistren,
fraradeles registreras enbart inora RI. Statskontoret har anfört tveksarahet
på sistnäranda punkt och begärt att konsekvenserna härav för RI klarläggs.
Saraarbelsorganel för ADB inora rättsväsendel har emellertid inle uttalat någon
erinran i frågan. Eflersora kungörelsen (1970: 517) ora RI förutsätter atl
uppgifter ora dora, beslut, strafföreläggande eller föreläggande av
ordningsbot, vilka enligt nu gällande bestämraelser ingår i körkortsregislrel,
skall sparas på maskinläsbart mediura raed sikte på atl ingå i ell delregister
i RI bör del enligt raitt förmenande inle vara förenat raed några problera att
följa utredningens förslag i denna del.
De
uppgifter av belaslningskaraklär, sora avser anraälan från länsläkare,
fraraslällning från polisrayndighet enligt 81 § "VTK och raeddelande från
nyklerhetsnärand enligt 80 § 3 raora. andra styckel VTK föreslås av utredningen
ingå i del egentliga körkortsregislrel och inte i RI. Utan all nu la ställning
till förslagel vill jag frarahålla atl valel av lösning kan ha saraband raed
frägan ora uppgifternas of-fentiighel. Till delta återkommer jag i del följande
i anslulning till vissa påpekanden från rikspolisslyrelsen.
Av
vad kontrollslyrelsen och samarbetsorganel för ADB inom rättsväsendel anfört ora
nyklerhetsvårdsdelen av konlroUstyrelsens särskilda straffregister framgår, atl
säkert underlag f. n. saknas om var uppgifter av nykterhelsvårdsnatur, sora
erfordras i körkorlshänseende, skall registreras. All de principiellt bör
registreras för körkorlsändaraål finner jag i likhet raed utredningen givet,
men om della bör ske i körkorlsregislret eller annat register får avgöras av
Kungl. Maj:t när säkrare underlag finns för ställningstagande.
Frågan
ora registrering av trafikolyckor, sora inle föranlett straff, bör
Prop. 1971: 65 54
t.
v. hållas öppen i avvaktan på resultatet av Irafikolycksslalislikkorarait-téns
arbete.
Jag
ansluter raig till vad utredningen anfört om all belaslningsdata skall
registreras även för körkorlslösa personer. Vilka dala sora bör registreras
för dessa personer, var registreringen i detalj bör ske och orafatlningen av
registreringen får prövas när Irafikraålskoramilléns överväganden redovisats.
I
delta sararaanhang vill jag påpeka all man från länsslyrelsehåll rest invändningar
raot tanken på all länsstyrelserna som körkortsrayndigheler får inforraation
om belastningsdala sora har betydelse i körkorts-hänseende från RI i form av
maskinellt fraraställda regislerraeddelanden. Man har ansett all enbart
regislerraeddelanden sora regel utgör otillräckligt underlag för bedömning av
frågor om körkorlsärenden och all tillgång lill domen eller motsvarande behövs.
Della är en fråga sora enligt rain raening ligger utanför de problera, som har
med själva registreringen all göra, men dess lösning är uppenbarligen av stor
betydelse för körkortsrayndighelerna. Trafikraålskoramillén lorde korama all
ägna denna fråga uppmärksamhet i sitt fortsatta arbete.
Körkortsulredningens
förslag beträffande uppgiftsskyldigheten till det egentliga körkortsregislrel
har jag i princip ingen erinran mol.
Jag ansluter raig i
princip till förslagel ora sekrelessbeläggning för sådana belaslningsdata för
körkorlsändaraål sora föreslås skola registreras enbart inom RI. Utredningen
förutsätter att uppgifterna i det egentliga körkorlsregistrel bör vara
offentUga. Rikspolisslyrelsen anser emellertid all de uppgifter, sora avser
anraälan från länsläkare, fraraslällning från polisrayndighet enligt 81 § VTK
och raeddelande från nyklerhetsnärand enligt 80 § 3 raora. andra stycket VTK
har stora likheter raed övriga belastningsdala, sora skall höra lill RI och all
uppgifterna inle bör vara offentiiga. Jag har viss förståelse för uppfattningen
att uppgifterna i fråga inle bör vara offentliga. Frågan ora körkorlsregistrels
offentlighet överhuvudtaget torde behöva övervägas ytterligare och får las upp
i etl senare saramanhang.
Jag
delar utredningens uppfattning atl rehabilileringsreg-1 e r, dvs. regler ora
atl en belastningsuppgifl inte får lämnas ut sedan viss lid förflutit från
förseelsen, bör införas beträffande utlämnande för körkorlsändaraål av
uppgifter sora registrerats i RI. Eftersom frågan ora rehabiliteringslider och
regler härför har nära samband med trafik-raålskoramUténs arbete, lorde
slutiiga ställningstaganden lill reglernas utforraning i dessa frågor böra
anslå i avvaktan på resultatet av kommitténs arbete. Jag utgår ifrån att
körkortsulredningen i sitt fortsatta utredningsarbete ägnar frågan om
rehabiliteringsregler särskild uppmärksarahet i samråd med trafikmålskommittén
och samarbetsorganel för ADB inom rättsväsendet. Eflersora del är viktigt atl
rehabUilerings-
Prop.
1971: 65 55
regler
bestäras innan raan börjar bygga upp andra än provisoriska registersystera,
bör frågan, ora så erfordras, behandlas raed förtur.
Utredningens
överväganden i fråga ora avskiljande av uppgifter ur registret kan jag i
princip ansluta raig lill.
När del härefter gäller
atl från körkorlsregislersynpunkt ta ställning lill registeruppgifternas
tillgänglighet ansluter jag raig i huvudsak lill utredningens synpunkter på
vera som skall få la del av sekretessbelagda data i RI. Främst bör dessa dala
vara tillgängliga för polis, åklagare, domstolar, tullverket och körkortsrayndigheler.
Även statens Irafiksäkerhetsverk och socialstyrelsen har behov av vissa
sekretessbelagda uppgifter. I andra fall t. ex. när del gäller
Irafik-näranderna och transporlnäranden är del mera tveksamt i vad raån tUlgång
behövs lill sekretessbelagda uppgifter. Dessa problem får prövas i saraband
raed frågan om körkortsregistrels offentlighet. Sekretessbelagda uppgifter bör
också kunna lämnas ut för statistiska undersökningar under förutsättning all
körkorlsinnehavarnas krav på integritets-skydd tillgodoses. I övrigt bör
sekretessbelagda uppgifter kunna läranas ut i sarama orafallning sora gäller
för allmänna krirainalregislrel, dvs. när del begärs av utländsk rayndighel
eller för vetenskapliga ändaraål. För dala i del egentliga körkortsregislrel
bör i den raån de bli sekretessbelagda raotsvarande principer tUlärapas.
Tjänstemännens
centralorganisation har anfört synpunkter beträffande de speciella behov av
sekretesskydd som ADB för raed sig med hänsyn lill möjligheterna all med denna
teknik föra sararaan stora raängder av i och för sig offentlig inforraation.
Eflersora della är en fråga sora utreds av offentlighets- och
sekrelesslagsliflningskoraraitlén lorde det inle finnas något behov av
ställningstagande i detla sararaanhang.
Vissa
dala, i huvudsak persondala, sådana körkorlsdata som lar sikte på behörighet,
belaslningsdata av betydelse för omhändertagande av körkort ra. ra. och
uppgifter ora orahänderlagande, behöver vara snabbi åtkomliga. Snabbheten i
tillhandahållandet är ett av huvudsyftena raed atl registreringen centraliseras
och ADB-baseras. Mol den bakgrunden förordar jag utredningens förslag all del
egentliga körkortsregislrel dygnsbevakas, så alt erforderliga uppgifter kan
läranas ut oraedelbart, i princip när sora helst under dygnet.
Registrering
och handläggning av ärenden rörande utländska körkorl är en annan fråga sora
behandlas av utredningen. Det växande antalet utlänningar, sora är bosatta i
Sverige, och den alltraer ökande trafiken över gränserna gör det från
trafiksäkerhelssynpunkt angeläget alt raöjlighelema lill kontroll av och
ingripande raot innehavare av utiändska körkorl vidgas. Jag ansluter raig
därför liU utredningens förslag ora all rayndighel skall ha skyldighet atl
anraäla belastningar även beträffande innehavare av utiändska
Prop. 1971: 65 56
körkorl
och all åtgärder beträffande sådana körkorl skall registreras centralt.
För
all få en raera enhetiig bedöraning och för all koraraa tillrätta raed de
ölägenheter som uppkommer vid tUlämpningen av de författningar som reglerar
handläggningen av frågor ora utländska körkorl på grund av atl foruraregler
saknas föreslår utredningen atl dessa ärenden skall handläggas av en enda
länsstyrelse, länsstyrelsen i Stockholras län. Vid remissbehandlingen har
emellertid påpekats all en sådan åtgärd kan leda till svårigheter för den enskilde.
Bl. a. begränsas möjligheterna lill personlig inställelse. De vidgade
möjligheter till rauntiig förhandling som uppkoraraer genora alt länsrätterna
från den 1 juli 1971 handlägger bl. a. ärenden ora körkortsålerkallelser kan
det sålunda bli svårt all utnyttja. Jag instämmer för min del i remissorganens
synpunkter och när del gäller utiänningar raed heravist i riket bör prövningen
göras av länsstyrelsen i del län där vederbörande har sitt hemvist.
Beträffande övriga utlänningar kan del vara lämpligt atl i första hand ha
länsstyrelsen i Stockholras län som körkorlsmyndighet men med möjlighet för
länsstyrelsen alt, ora den enskilde så önskar och länsstyrelsen finner det
lärapligt, överflytta ärendet lill annan länsstyrelse.
Frågan
ora befogenhet för svensk myndighet atl omhänderta utländska körkort bör
prövas i samband med Irafikmålskomraitléns koraraande förslag ora återkallelse
och orahänderlagande av körkorl i allraänhel.
I
fråga ora val av nytt registreringssystem vill jag påpeka att den omständigheten
att körkortsregislrel baseras på ADB inle utesluter all rutiner, som inle
kräver större snabbhet, kan ulföras manuellt. I överensstämmelse raed
utredningens synpunkter förordar jag eraeUertid all körkortsregislrel görs helt
dalaraaskinelll. Del bör därvid integreras raed bUregistret. En sådan lösning
innebär en rad funktionella och tekniska fördelar. Länsstyrelsema koraraer
exerapelvis atl för sina kontakter raed bilregistret vara utrustade raed
särskilda lerrainalanord-ningar sora ger raöjlighet lill direklkoraraunikalion
raellan rayndighelen och registret. Saraordningen raeUan körkorts- och
bilregislren innebär all dessa kommunikationsvägar kan utnyttjas även för
körkorlshanleringen.
Även
i övrigt delar jag utredningens uppfattning all man så långt möjligt skall
eftersträva samordning raeUan körkortsregislrel och andra ADB-regisler. Del
fortsatta utvecklingsarbetet får ske i saraarbete raellan körkortsulredningen,
bUregislernämnden, riksskatteverket och saraarbelsorganel för ADB inom
rättsväsendet. Jag vUl också erinra om atl chefen för finansdepartementet i
årets stalsverksproposilion förklarat all han avser att senare ta upp frågor
som gäller former för och innehåll i den saraordningsverksamhel som bör
bedrivas på ADB-området.
I
likhet raed utredningen förordar jag atl saratliga person- och körkortsdata
för körkorlsändaraål lagras på direktålkomstminnen.
Prop. 1971: 65 57
Jag
delar körkortsulredningens uppfattning ora organisationen av elt centralt
körkortsregister, vilket bl. a. innebär all Irafiksäkerhetsverkel bör vara
central körkorlsregislerrayndighet. Tra-fiksäkerhelsverket är utsett alt vara
huvudman för bUregistret. Utredningens samraanfallning av de uppgifter, sora
bör ankorama på Irafiksäkerhelsverket i dess egenskap av central registermyndighet,
har jag i princip intet alt erinra emot. Sararaa lokalisering och driflforraer
bör gälla för körkorlsregislret sora för bilregistret.
För övergången till etl
centralt körkortsregister har utredningen föreslagit etl
oraläggningsförfarande, sora är grundat på raålsättningen all cenlralregislrel
skall kunna tas i drift år 1973. Åtgärderna avser i huvudsak uppdatering av de
dala, sora behöver överföras från de nuvarande länsvisa körkorlsregistren till
del centrala körkortsregislrel. Maskinutrustning och anordningar i övrigt för
snabb dataöverföring saknas f. n. Bl. a. blir bUdskärraar inle tillgängliga
förrän år 1972. Eflersora del rör sig ora ansenliga mängder dala sora skall
överflyttas anger utredningen vissa lösningar för alt uppdateringen skall
kunna påbörjas snarast med hjälp av hålkorlsslansning.
Bilregislerulredningen har
framhållit behovet av samlande lösningar i dessa frågor för körkorts- och
bilregistrets del och därvid påpekat all del bör undersökas ytterligare ora
inte omläggningsförfarandel för de båda registren allraänt sett kan göras
likforraigt. Insatser på della område kan påräknas genora bilregislernärandens
arbete. Vissa alternativa förslag tUl tekniska lösningar för
oraläggningsförfarandet har frarakora-rait inora raraen för arbetet raed
sysleraulveckling och planering för de båda registren. Hur förfarandet skall
ske får utforraas i takt med systemutvecklingen raed sikte på all
körkortsregislrel skaU kunna börja användas den 1 januari 1973.
En väsentlig fråga när det
gäller utformningen av körkorten är vUken grad av förfalskningsskydd sora raan
bör eftersträva. Körkortets priraära uppgift är all tjäna sora bevis ora all
innehavaren är behörig all föra körkortspliktigt fordon. Givelvis är del
angeläget att redan från denna synpunkt motverka förfalskningar. Myckel lyder
emellertid på att del inle i första hand är syftet alt få tillgång lill en
handling som ger behörighet att föra körkortspliktigt fordon sora lett till
förfalskningar av körkorl. Av större betydelse lorde vara alt körkorlen fått
en vidsträckt användning sora legiliraalionshandlingar. Körkortet är sålunda
den vanligaste legiliraalionshandlingen vid allmänhetens kontakter med posten
och bankerna. Del används vidare för legitimation vid betalning raed check i
affärer och på restauranger, bensinstationer ra. ra.
En
väsentlig svaghet raed del nuvarande körkortet är all del förhållandevis lätt
kan förfalskas. Falska körkort används också i stor utsträckning sora
legiliraalionshandlingar och synes raer och raer ha blivit
Prop. 1971: 65 58
en
handelsvara bland kriminella personer. De vanligaste raeloderna för
förfalskning är alt foto byts ul eller alt vissa uppgifter i körkortet ändras
och ersätts raed andra. En annan raelod är lotalförfalskning på stulna blanketter.
Sora en brist i del nuvarande körkortet kan också betecknas all del saknar
innehavarens naranleckning, vilket underlättar förfalskning och försvårar
idenlifieringsraöjlighelerna.
Del är raot denna bakgrund
som raan bör se uttalandet i direktiven till körkortsulredningen, atl
utredningen vid sina överväganden ora körkortens utforraning bör söka nå en
lösning sora så långt raöjligt hindrar förfalskning av körkorl. Utredningen har
tagit detla som utgångspunkt för sina förslag i berörda delar. Vidare har
utredningen utnyttjat resultaten av de undersökningar som verkställts av
arbetsgmppen för utredning om legiliraalionshandlingar. Arbetsgruppen bestod
av representanter för postverket, rikspolisslyrelsen, överstålhåUarämbelet,
länsstyrelsen i Stockholms län. Svenska bankföreningen och Svenska
sparbanksföreningen. I en undersökning som statens provningsanstall företagit
på begäran av arbetsgruppen sägs all den typ av legiliraalionshandling sora
helt består av en fotografisk kopia av både foto och blankett med
personuppgifter utgör det från förfalskningssynpunkt säkraste idenlilelskortel
under förutsättning all del använda folopapperel är av specielll slag och inte
är tillgängligt i allraänna handeln. Arbetsgruppen har på grundval av
provningsanstallens ullålande föreslagit alt nya identitetskort för i första
hand bankernas och postverkels behov raen ora raöjligt även körkorl skall
fraraställas enligt den angivna raeloden. För kortet föreslås ett papper raed
speciell vallenslärapel och raed sedelraönster i tre färger på båda sidor. I
kortet skall också läggas in fluorescerande pigraent, sora lyser vid
bestrålning raed ultraviolett ljus. Gruppen diskuterar en ytterligare säkring,
som skulle bestå av en radioakliv isotop i kortet. I detta hänseende avslår
gruppen dock från alt fraralägga förslag.
Elt
kort av den typ som arbetsgruppen förordat fraraslälls av AB ID-korl, vari
staten äger del. Provningsanstallen har funnit alt detta kort väl motsvarar
arbetsgruppens krav. Körkortsulredningen ansluter sig lill uppfattningen atl AB
ID-korts metod ger etl gott förfalskningsskydd. Metoden har accepterats för
tillverkning av legiliraationskorl inom viktiga områden. Körkortsulredningen
har inte funnit någon annan jämbördig melod. Utredningen pekar dock på vissa nackdelar
raed ell körkorl sora enligt AB ID-korls raelod utforraas sora en fotografisk
kopia, skyddad av ell lackskikl. Bland nackdelarna kan näranas all raeloden
inte ger raöjlighet alt göra anteckningar på körkorlen vid exerapelvis
namnbyten eller ändring av särskilda villkor sora skall anges på korten. I
stället måste i dessa faU körkortet bytas ul. Utredningen uppskattar antalet
byten, som raåste ske av sådana skäl, lill ca 60 000 ora årel.
Prop. 1971: 65 59
Kostnaderna
för tillverkning av ell körkort enligt AB ID-korls raelod uppskattas till
något över 8 kr. inklusive nu utgående raervärdeskatt. HärtUl koraraer
kostnader för administration och kontroll, liksom den enskilde
körkorlsinnehavarens kostnader för foto ra. ra.
Utredningens slutsats blir
all fördelarna raed förfalskningsskyddet är så stora att de överväger
uppkoraraande nackdelar och kostnader. Med hänsyn härtill föreslår utredningen
all körkorlen skall tillverkas enligt AB ID-korls raelod. Något behov av
särskUd isotopraärkning anses inle föreligga för närvarande. Utredningen
påpekar dock all sådan märkning snabbi kan införas i tillverkningen ora della
senare skulle anses lärapligt.
Utredningens förslag har
fåll ell positivt raottagande vid reraissbehandlingen. Anraärkningar har från några
håll fraraförls raot detaljer i förslagel. Vidare har Irafiksäkerhetsverkel
påpekat atl en alternativ lillverknmgsmetod för förfalskningsskyddal körkorl
nuraera patenlerals av elt annat företag än AB ID-kort.
Körkortsulredningen
redovisar i betänkandet också huvuddragen av de adrainistraliva mtiner för
utfärdande av körkort sora utredningen funnit lärapligasl raed hänsyn lill
olika krav, bl. a. önskeraålen ora en tillfredsställande idenlilelskonlroll när
körkorten läranas ut. Utredningens förslag i dessa delar har kritiserats av
flera remissorgan såsora alllför koraplicerat. Bl. a. har raan raenat all
utredningen för lite har beaktat körkorlssökandenas önskemål ora all någorlunda
lätt och snabbi få ut körkortet när förutsättningarna härför föreligger. Med
anledning av kritiken har körkortsulredningen utarbetat etl nytt förslag vilket
bygger på riktlinjer sora Irafiksäkerhelsverket anvisat i sitt reraissyttrande
och sora väsentligen synes tillgodose de i remissyttrandena i övrigt framförda
synpunkterna. Enligt det nya förslagel skulle förfarandet för normalfallen
utformas på följande sätt.
Den
som avser alt söka körkorl beställer ansökningshandlingar hos centrala
körkortsregislrel. En sådan beställning bör göras direkt lUl registret eller
lill en länsstyrelse raen kan också förraedlas av polisrayndighet. Efter
sedvanliga kontroller i registret utskrivs maskinellt tre blanketter lill
sökanden, näraligen en för läkarintyg, en för ansökan ora läraplighelsinlyg och
en för ansökan lill länsstyrelsen ora körkort. Sedan sökanden erhållit
läkarintyg och besked ora lämplighelsutredningen ansöker han hos länsstyrelsen
ora körkort. Elt positivt beslut av länsstyrelsen innebär all körkort för
sökanden får läranas ut sedan denne avlagt godkänt förarprov, vilket skall ske
inora viss lid, förslagsvis sex raånader, efler beslutet. Beslutet raedför
också atl körkorlsunderlaget skrivs ul av registret och skickas lUl sökanden.
Genora atl länsstyrelsens beslut antecknas i registret, kan sökandens
förhållanden i de avseenden sora har betydelse för rätten all erhålla körkorl
övervakas även för tiden frara till dess körkortet utfärdas.
Prop. 1971: 65 60
När
körkorlssökanden önskar genomgå förarprov, har han all anmäla sig hos något av
Irafiksäkerhetsverkets dislriktskonlor. Anraälan sker genora alt undertecknat
körkortsunderlag, foto med läkares påskrift av datum för läkarundersökningen,
sökandens namn och personnuraraer och raed läkarens egen naranleckning saral
bevis om förarulbildning sänds in. Sökanden tilldelas av distriktskontoret en
tid för förarprovel. Denna lid bestäms bl. a. så all tillverkning av körkortet
skall hinnas raed i regel 56 dagar efter del ansökan korarait in.
Körkorlsunderlaget och fotot av sökanden skickas lill Irafiksäkerhetsverkets
enhet i Strängnäs, där körkorlen tillverkas av AB ID-kort. Efler kontroll i och
anmälan till körkortsregislrel tillverkas körkortet genom fotografering av
körkorlsunderlaget raed därpå raonterat foto. Del färdiga körkortet skickas
sedan lill vederbörande förrältningsraän sora skall pröva sökanden.
Ora
förrättningsraannen godkänner provet, läranar han oraedelbart ul körkortet lill
sökanden, sora får kvittera del på en särskUd handling. IdenliletskontroUen
sker vid utläranandet dels genora körkortsfolol, dels genora järaförelse mellan
namnteckningen på körkortet och på kvittensen. Kan förarprovel inte godkännas
behåller förrättningsraannen körkortet, sora lagras tills sökanden önskar köra
upp på nytt. Godkänt prov raåste avläggas inora den angivna sexmånadersfristen.
Slutligen
bör i samband med redogörelsen för utredningens förslag påpekas all del
tidigare anförda avser körkorl för motorfordon. När det gäller del särskilda
förarbeviset för traktor menar utredningen all raan kan nöja sig med elt enkelt
körkorl ulan foto. Det tidigare beskrivna förfarandet kan tillämpas även
beträffande Iraklorkörkort med de förenklingar som betingas av del enklare
utförandel.
De
av körkortsulredningen anförda skälen för alt utforma körkortet så atl del får
elt gott förfalskningsskydd väger enligt min mening tungt. Genom den nyss
redovisade rutinen för utfärdande av körkorl har raan också lillgodosell kraven
på enkelhet och snabbhet. Del kan dock, sora påpekats vid reraissbehandlingen,
finnas skäl atl ytterligare belysa kostnadsaspekten genom en jämförelse med
etl systera, där körkortet tUlgodoser endasl Irafiksäkerhelskravel, dvs.
kravet all personer utan behörighet i görligaste raån hindras från atl föra
körkortspliktigt fordon. Även raed denna begränsning finns del eraeUertid etl
angelägel motiv för gott förfalskningsskydd. Ell körkorl enligt della
alternativ bör skrivas ut på specialpapper, som är svårt atl förfalska, och
förses med rayndighelens stärapel och tjänsleraans underskrift. Likaså bör det
vara försett raed körkortinnehavarens foto. Rutinerna bör utforraas enligt i
huvudsak sararaa linjer sora de för del tidigare alternativet beskrivna.
Sålunda bör även i detta fall körkorlsunderlaget framställas raaskinellt i
körkortsregislrel, vilket blir avsevärt billigare än ora kortet skall fraraställas
vid trafiksäkerhelsverkels dislriktskonlor. Underlaget skickas från
Prop. 1971: 65 61
registret direkt tiU del dislriktskonlor, där sökanden
enligt anraälan önskar avlägga provet. I den fortsatta hanteringen utgår den
del sora ligger på Irafiksäkerhetsverkets enhet i Strängnäs och på AB ID-kort.
SkiUnaden i kostnader för de båda förfarandena torde bli 6
å 7 kr. lill del enklare kortets förmån. Eflersora raan genora det bUligare
förfarandet inle får någon från förfalskningssynpunkt tUlräckligt skyddad legitiraalionshandling
raåste eraeUertid i järaförelsen också las raed kostnaden för elt särskUl
identitetskort. Del biUigaste, nu tillgängliga, lillfredsslällande
identitetskortet lorde vara den tidigare beskrivna, av AB ID-kort tillverkade
legiliraalionshandlingen. För en sådan får den enskilde betala 11 kr., vilket i
allt fall inle lorde överstiga tillhandahåUarnas dvs. poslens och bankernas
självkostnadspris. Denna enkla jämförelse ger aUlså vid handen, alt
alternativet med ell från legitiraalionssynpunkl sämre körkort i själva verket
är det totalt sett kostsammaste. Man måste emellertid beakta att inte alla
körkorlsinnehavare har behov av en särskUd legitimationshandling, eftersom
många har t. ex. Ijänslekorl av olika slag, som kanske kan accepteras av post,
banker och andra berörda. Del är emellertid först ora så många sora 40 »/o
eller flera av körkorlsinnehavarna har betryggande tjänslekort e. d., sora del
enklare allemativet blir något billigare än det alternativ sora ger ell
förfalskningsskyddal körkorl. Under inga förhållanden lorde koslnadsskUlnaden
kunna bli så stor alt den uppväger de fördelar, även från trafiksäkerhelssynpunkt,
som det förfalskningsskyddade körkortet ger. I detta sararaanhang vill jag
framhålla en synpunkt. Om man väljer all behålla körkorlen sådana all de inle
är tillfredsställande förfalskningsskyddade koraraer poslen, bankerna,
affärsinnehavarna etc. av service- och konkurrensskäl sannoUkt inle alt avvisa
sådana körkort sora legiliraalionshandlingar. Delta innebär att man i sådant
fall även fortsättningsvis raåste räkna med falska körkort som hjälpmedel vid
brott. Det kan enligt min mening inte råda någon tvekan om alt man nu bör ta
tillfället i akt att få en allraänl spridd, förfalskningsskyddad
legitiraalionshandling, när del kan ske liU ingen eUer i vart fall en endasl
obetydlig raerkoslnad. Jag vill erinra ora att vi i dag har drygt 3 milj.
körkorl och alt antalet ökar i relativt snabb takt.
Utöver det nyss anförda vill jag föra in ytterligare en
aspekt i sararaanhangel. För all körkortet skall vara lillfredsslällande från
legitiraalionssynpunkl krävs inle endasl alt del har etl gott
förfalskningsskydd ulan även all del raed inle alltför långa mellanrum förnyas.
Orsaken härtUl är främst atl körkorlsinnehavarens utseende och naranleckning
ändras genora åren och kortet i dessa avseenden behöver aktualiseras. Utredningens
förslag om utbyte med tio års intervall har genoragående godtagils av
reraissinslanserna och jag anser för min del atl denna tid är väl avvägd. Det
kan emeUertid göras gällande att raan genora utbytesförfa-randet får en
fördyring jämfört med det alternativ där körkortet inte
5 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 65
Prop. 1971: 65 62
tjänar
sora allraän legitimationshandUng. I della fall kan man hänvisa till all dagens
körkort i princip gäller till innehavarens död. Jag viU emellertid framhåUa
att de nuvarande reglerna är långt ifrån tUlfredsstäUande. Körkorlen är ofta i
så dåligt skick atl de är svåra att avläsa. Namnuppgiften är ofta felaktig, eflersora
körkortsinnehavaren underlåtit att anmäla namnändring. Dessutora brister det
givetvis efter ett antal år ofta i kravet all körkortet skall vara försett raed
välliknande foto. Även om man väljer det enklare körkortsallernativet raåste raan
alltså räkna med en skärpning av bestäraraelserna ora utbyte. Det är raed
hänsyn härtill tveksarat i vad raån raan får en lägre kostnad i det nu aktuella
avseendet, ora raan väljer det enklare körkortsallernativet. Jag vill också frarahålla
att man genora regelbundna utbyten av körkorlen kan få en anknytning för oraprövning
av förarkompelensen för del fall man i en framlid skulle finna en sådan
motiverad.
Sora ell resultat av de
tidigare övervägandena förordar jag alltså alt de nya körkorten utforraas så atl
de får ett gott förfalskningsskydd och att körkorlen utan oraprövning byts ul
vart tionde år. AB ID-korts lUl-verkningsraetod, som förordals av körkortsulredningen,
synes fylla alla rimliga krav på förfalskningsskydd och bör därför enligt min raening
väljas. Genora statens ägarinlresse i ifrågavarande förelag uppnår raan också
en god insyn i tillverkningen, vilket är önskvärt från säkerhels-synpunkt. De
tidigare beskrivna huvuddragen av de administrativa mli-nerna tUlgodoser
anspråken på säkerhet, enkelhet och snabbhet. I fråga om detalj ema får ulforranragen
ske under liden frara tills de nya körkorten skall börja ulfärdas. Utredningen
lorde återkoraraa raed ytterligare förslag i detla hänseende.
I
fråga om det särskilda Iraklorkörkortet finns t. v. inle någon anledning alt
avvika från utredningens förslag. Givelvis kan det bli aktueUt med en
omprövning i delta avseende, när motorredskapsutredningens koraraande förslag
beträffande behörigheten att föra traktor och raotorredskap las upp lill bedöraning.
En annan väsentlig uppgift
vid utforraningen av körkorten är all få överenssläramelse med reglerna i 1968
års väglrafikkonvention, så alt raan garanterar de svenska körkorlens internationella
giltighet. Viklen av della har frarahållits av en rad remissinstanser och
utredningen har också i huvudsak uppnått detla syfte genom den föreslagna
utformningen. Som flera remissorgan påpekat föreligger dock från konventionens
föreskrifter vissa avvikelser, som kan medföra risk att de svenska körkorlen inle
komraer alt godtas i alla lill konventionen anslutna länder. Bland sådana
avvikelser vUl jag närana alt utredningen uteläranal förklaringen på körkortet
till den bokstavsbeteckning som används för att ange förarbehörigheten, att
konventionens kategoriindelning inle följs genora alt den särskilda
behörigheten att föra personbil i yrkesraässig trafik anges raed ordet
"TAXI" i an-
Prop.
1971: 65 63
slutning
lill övriga kalegoriangivelser på kortets framsida, atl förekomsten av vissa särskUda
vUlkor anges raed hänvisningsnuraraer och alt körkortsinnehavarens födelseort
och adress utelämnats. Dessa avvikelser bör eraeUertid i stort sett kunna
undvikas genora sraärre justeringar av körkortels utforraning. Även i övrigl
kan del finnas anledning alt företa järakningar raed hänsyn bl. a. lUl önskeraålel
alt få raaskinellt läsbara körkort och lill produktionstekniska överväganden.
Så får ske under den fortsatta detaljutforraningen.
Genom 1967 års
principbeslut angavs kraven på fordonsförarna i olika avseenden. Jag återkommer
tUl konsekvenserna av delta beslut, när del gäller att utforraa föramlbUdningen
raed hänsyn tUl den behörighet sora följer av differentieringen av körkorten.
Här vUl jag först erinra ora att beslutet innebar en anpassning tUl reglerna i
1949 års väglrafikkonvention. Efter denna tidpunkt har år 1968 ttäffats en ny intemationell
överenskommelse som berör indelningen i olika körkortsklasser. Enligt
sistnämnda överenskommelse skaU förarbehörigheten anknyta tUl följande fem
fordonskategorier och anges på körkorten raed bokstäverna AE.
A. Motorcykel.
B. Personbil
och lastbil med en tolalvikt om högst 3500 kg (lätt lastbil)
särat sådant fordon och därtill kopplat släpfordon raed en tolalvikt
ora högst 750 kg. Släpfordonels tolalvikt får dock vara högre om den
inle överstiger dragfordonels tjänstevikt och ora fordonens sararaan
lagda tolalvikt ej heller överstiger 3 500 kg.
C. LastbU
raed en lotalvikl sora överstiger 3 500 kg (tung lastbil) samt
sådani fordon och därtill kopplat släpfordon med en totalvikt ora
högst 750 kg.
D. Buss
saral buss och därtUl kopplat släpfordon med en totalvikt ora
högst 750 kg.
E. Fordonskorabination
i vilken del dragande fordonet lUlhör någon av
kategorierna B, C eUer D raen som sararaantagen inle faller under
någon av dessa kategorier.
Förenklat
uttryckt kan raan säga all A anger behörighet alt föra raotorcykel, B all föra
personbil, lätt lastbU och lätt släpvagn, C all föra tung laslbU och lätt
släpvagn, D alt föra buss och lätt släpvagn saral E alt föra fordonskombination
raed tung släpvagn.
En
anpassning liU 1968 års konvention fordrar sora körkortsulredningen påpekat
en järakning av 1967 års beslut i fråga ora tillåten vikt på släpvagn under
kategori B. Enligt konventionen berättigar näraligen under vissa fömtsättningar
körkorl av kategori B förare att köra med släpvagn sora är tyngre än 750 kg.
Utvidgningen har framför allt skell för all raan så långt raöjligt skall slippa
kräva körkort av kategori
Prop.
1971: 65 64
E
för den som vill låta sin bU dra en husvagn. Med hänsyn härtiU och för att
undvika risken atl svenska körkort underkänns av andra lUl konventionen
anslutna stater bör raan enligt min mening vidta denna järak-nmg.
Även
i fråga om åldersgränserna för behörighet alt föra vissa slag av fordon avviker
1967 års beslut från nyssnämnda konvention. Sålunda är de för svenskt vidkoramande
beslutade miniraiåldrarna i några fall lägre än vad de lill konventionen
anslutna länderna förbundit sig atl godla. Detla innebär emeUertid endast alt
övriga länder inte är skyldiga att acceptera den i elt svenskt körkorl angivna
behörigheten om innehavaren inte uppnått i konventionen angiven ålder.
Huruvida villkoret är uppfyllt kan lätt konstaleras eftersom körkorlsinnehavarens
födelsedag finns angiven på körkortet. Anledning att järaka de svenska
reglerna finns inle i detta fall.
I
ett annat avseende kan emellertid tvekan råda ora raan utan vidare bör använda
de i konventionen upptagna kategorierna för all beskriva behörigheten alt föra raotorfordon.
Jag syftar då på den omständigheten att man i fråga om behörighet att föra
motorcykel, betecknad A, inte skiljer raellan lätt och tung raotorcykel. På
nuvarande raotorcykelkörkort anges atl behörigheten gäller endast för lätt raotorcykel,
ora körkortsinnehavaren ej fyllt 18 år. Med den av utredningen förordade och av
raig accepterade fraraslällningsraeloden skulle denna, för endasl elt fåtal
gällande begränsning, enligt utredningen behöva anges på alla körkort. Med
hänsyn härtill avvisar utredningen en sådan lösning. Utredningen anser i
stället all raan i saraband raed körkortsprovet i förekoraraande fall bör särskUl
kontrollera all sökande, sora är under 18 år, vet om begränsningen i
behörigheten. För min del finner jag den nuvarande principen atl begränsningen
anges på körkortet mera tillfredsställande. Begränsningen kan anges exerapelvis
på körkortets frarasida under särskilda villkor.
Jag
har principiellt den uppfattningen atl raan inte nu bör gå ifrån 1967 års
beslut, såvida inle starka skäl talar därför. Med hänsyn härtUl är jag inle
beredd all lillraölesgå de synpunkter på ändring av bl. a. olika åldersgränser sora
fraraförls av remissinstanserna. I etl avseende finner jag dock kritiken
berättigad och detta gäller minimiåldern för behörighet att föra buss.
Riksdagen har också (3LU 1970: 60, rskr 1970: 357) uttalat sig för en sänkning
av åldersgränsen lill 20 år och jag förordar all så sker.
De
tidigare beskrivna, raed AE angivna körkorlsklasserna raedger i och för sig en
rad olika korabinalioner av behörighet. Mol varje korabination måste eraeUertid
svara en viss korapelens och bakom denna måste i sin lur finnas en ändaraålsenlig
utbUdning. För alt utbildnings-kraven skall kunna specificeras och
utbildningsbehoven tillgodoses på ell riktigt sätt krävs därför en begränsning
av korabinationsraöjlighelerna.
Prop.
1971: 65 65
Så
skedde redan genora 1967 års beslut och della bör i princip följas. Inte heller
här är jag alltså beredd att acceptera alla de synpunkter sora fraraförts av reraissinslansema,
särskilt sora de i stor utsträckning fanns raed i bUden redan när 1967 års
beslut fattades. Utvecklingen sedan dess har dock visat att man lärapligen bör
ha särskilt busskörkorl, som inle ger behörighet atl föra tung lastbil. Härigenora
kan man näraUgen tiUgodose det växande behov av specialulbUdade förare sora uppkorarait
för den kollektiva trafiken i tätorterna. Det synes inle finnas någon anledning
all ge dessa förare den utbUdning sora krävs för atl föra ell tungt laslbUsekipage.
All förena bussbehörigheten raed rätt atl föra buss raed lillkopplad tung
släpvagn raöter dock inget hinder eftersom släpvagnar som kopplas tUl buss
alltid är relativt små och knappast i högre grad påverkar manövreringsraöjUghelerna.
EtUigt
1967 års beslut skulle man med den nyss förordade modifieringen få följande körkortsklasser.
A**** Behörighet:
raotorcykel
AB*** Behörighet:
motorcykel, personbil, lätt laslbU, lätt släpvagn
AB**E Behörighet:
motorcykel, personbil, lätt lastbil, lätt och tung
släpvagn
ABC*E Behörighet: raotorcykel, personbil, lätt och tung lastbil,
lätt
och tung släpvagn AB*DE Behörighet: raotorcykel, personbil, lätt laslbU,
buss, lätt och
tung
släpvagn ABCDE Behörighet: saratliga fordonsslag
DärtUl
komraer den särskUda behörigheten all föra personbil och lätt laslbU i yrkesraässig
personbefordran, vUken enligt vad jag tidigare anfört kan anges exerapelvis
med beteckningen TAXI efler körkortets nummer. Denna behörighet kan korabineras
raed AB*** och AB**E och ingår autoraaliskt i ABC*E, AB*DE och ABCDE. Totah får
man således åtta olika körkortsklasser, dvs. en mera AB*DE än enligt 1967
års beslut.
Behörigheten
att föra traktor berörs inte av 1968 års konvention. De nyss angivna
körkortsklasserna skall, i enlighet raed vad statsraakterna beslöt år 1967,
även orafalta rätt all föra traktor, raen en särskUd Irak-torbehörighet och elt
särskilt traklorkörkorl bör, som jag tidigare anfört, finnas kvar.
Den
föregående diskussionen är givetvis inle ullöraraande. En rad speciella problera,
såsora exempelvis ora rälten atl föra buss eller tung lastbU inom garage eller verksladsoraråden
i saraband raed reparation o. d., får las upp under den fortsatta detaljutforraningen
inora departementet och i körkortsulredningen.
En
för körkortsreforraens utforraning väsentlig fråga är ora raan bör
Prop.
1971: 65 66
föreskriva
obligatoriskt utbyte av garala körkorl raot nya.
Körkortsulredningen
anför en rad skäl sora lalar för all elt sådani utbyte sker. Man pekar på alt
del raed ell centralt ADB-baserat körkortsregister är särskilt viktigt all
registeruppgifterna och uppgifterna i körkorten är helt rikliga. Eflersora
registret måste vara uppbyggt raed ledning av personnuraraer, är det väsentligt
all även körkorlen innehåller uppgift ora dessa nuraraer. Så är i stor
utsträckning inle fallet raed de nuvarande körkorten. Vidare frarahåller raan
all de körkort som nu finns inte överensstämmer raed reglerna i 1968 års
konvention raed därav följande risk för alt de inte accepteras internalionelll.
Ora raan inle föreskriver elt särskilt ulbytesförfarande koraraer den nuvarande
typen av körkorl om än i allt mindre omfattning all finnas kvar under lång
lid. Även raed hänsyn lill del bristfälliga förfalskningsskyddel anser
utredningen en sådan konsekvens otillfredsställande. Utredningen förordar atl
utbyte av körkort sker i anslutning till införandet av del nya körkortsregislrel.
Kostnaderna för ell utbyte uppskattas av utredningen tUl ca 13 kr. per körkorl.
Det skall här frarahållas alt traktorkörkorten inle behöver bytas ut på gmnd
bl. a. av alt de inte skall tjäna sora legitiraalionshandling.
Utredningens
ställningslagande har raottagits positivt av reraissinslanserna. För min del
anser jag också alt de framförda argumenten är övertygande. I fråga om
kostnadsaspekten vill jag dock tillfoga en synpunkt. Jag kan hänvisa till vad
jag tidigare anfört om behovet av en aUraän legitiraationshandling och de höga
krav sora de nya körkorlen tillgodoser i detta avseende. Även ora raan inle
genomför ett obligatoriskt utbyte av de nuvarande körkorten måste raan räkna raed
att ett mycket stort antal körkorlsinnehavare frivilligt begär utbyte av sina
gamla förarbevis, eftersom de därigenom, mol en obetydlig raerkoslnad i
förhållande till vad etl vanligt identitetskort kostar, får både elt nytt
körkort och en fullgod legilimalionshandling.
Elt
utbyte av de nuvarande körkorlen gäller en volym av drygt tre miljoner kort och
kan av administrativa och produktionstekniska skäl inle ske på en gång.
Utredningen har anselt alt en övergångslid om tre fyra år är läraplig och i anslulning
till en sådan tidsplan lagt frara förslag lUl rutiner för utbyten raed särskUda
arrangeraang för all garantera spridningen av utbytena järant över hela
perioden. Utredningens förslag har inte mött några egentliga invändningar under
reraissbehandlingen.
Del
finns uppenbarligen en rad oUka rutiner sora kan användas för körkortsutbylel
och del synes inte finnas anledning alt här närmare gå in på detaljer. En ulbylestid
av trefyra år torde vara en lämplig kora-proraiss mellan önskemålet alt åstadkoraraa
elt snabbt utbyte och kravet alt inte genora en koncentrering av resursbehovet
adrainislralivt och framslällningstekniskt åsaraka för stora kostnader.
Prop.
1971: 65 67
När
del gäller frågan ora vilket slag av körkort av den nya typen sora körkorlsinnehavaren
skall få vid utbyte blir den naturliga lösningen enligt körkortsulredningen all
den sora har körkort för raotorcykel tilldelas körkort klass A**** och alt den sora
har körkorl för bil erhåUer körkorl klass AB***. Enligt gällande bestämraelser
skiljer raan i fråga ora rätten alt föra bil mellan yrkesmässig och icke yrkesraässig
trafik. För det senare fallet ger ell vanligt körkort behörighet alt föra alla
slag av körkorlspUkliga fordon, dvs. även tung lastbil, tung släpvagn och buss.
För den yrkes-raässiga trafiken krävs därutöver elt särskilt Irafikkorl, för vUkel
gäller strängare krav i fråga om kunskaper, erfarenhet och färdighet. För räll
all föra buss uppställs kravet om Irafikkort raed särskild bussbehörighet (s.
k. busskorl). Den sora har Irafikkort raåste enligt körkortsulredningen antas raotsvara
de krav som skall ställas på innehavare av körtkort klass ABC*E eller, om Irafikkort
berättigar tUl förande av buss, klass ABCDE.
Även
körkorlsinnehavare som inle har Irafikkort raen sora vid de nya besläraraelsernas
ikraftträdande ändå har en viss vana all föra tyngre fordon t. ex. från icke yrkesraässig
trafik bör ulan särskUl prov få byta ul sitt äldre körkorl raot elt nytt, sora
ger behörighet för sararaa fordon. Körkortsulredningen koraraer, raed
hänvisning till bl. a. bilförarutredningens tidigare överväganden och reraissyttrandena
däröver, frara lill all två års vana bör vara tillräcklig. Intyg ora körvanan
skall företes vid körkortsutbylel. Sådani intyg skall kunna utfärdas av
polisen och av arbetsgivare sora är statlig eller koraraunal rayndighel eller
fått särskilt berayndigande all utfärda intyg av della slag. Dessutora bör enligt
utredningen räll alt få raera kvalificerat körkort gälla även dera sora
undergått särskild utbildning, vilken kan antas ge motsvarande erfarenhet och körvana.
Utredningens
förslag har vunnit reraissinslansernas gillande när det gäller de principiella
huvuddragen. I fråga om detaljerna framförs från olika håll erinringar eller
kompletterande förslag. Att la upp dessa frågor här synes inle vara befogal.
Detaljregleringen får utformas under del fortsalla arbetet inora körkortsulredningen
och i deparleraenlel, därvid reraissinslansernas synpimkter och önskeraål
beaktas i den raån så är påkallat. I viss utsträckning komraer säkerligen probleraen
atl lösas under det praktiska handhavandet av utbytet ulan alt särskilda föreskrifter
utfärdas.
De
av körkortsulredningen uppdragna principerna för utbyte av körkort är
naturliga och riraliga. Givelvis hade del varit önskvärt all raan vid
ersättandet av Irafikkorlen kunnat undersöka hur vederbörande använt sitt Irafikkort.
Härigenora skulle del vara raöjligt alt vid körkorts-tilldelningen ta hänsyn till
körkorlsinnehavarens färdigheter och behov så att taxichauffören erhöU nytt körkorl
i klass AB*** med särskUd
Prop. 1971: 65 68
laxibehörighet
och lastbilschauffören körkorl i klass ABC*E. När nu della inle är raöjligt av
rent praktiska skäl får raan acceptera den raera schablonraässiga raelod sora körkortsulredningen
förordat. Med anledning av påpekanden vid reraissbehandlingen vill jag frarahålla,
all även innehav av del s. k. lilla busskorlel bör ge räll lill körkort i klass
ABCDE.
När det gäller den grupp
av förare sora raed slöd av intyg skulle erhålla körkorl raed högre behörighet
bör raan räkna med att det i huvudsak blir fråga om laslbilsförare sora kört i
icke yrkesmässig trafik. Som jag nyss påpekat måste raan av praktiska skäl
acceptera alt alla trafikkortsinnehavare får den nya behörigheten ABC*E, även
om de i många fall kört endast laxibil eller kanske inle alls verkat sora
yrkeschaufförer. All då för den grupp yrkesförare sora inle har trafik-kort
fordra hela två års körvana synes knappast riraligt. Del bör, sora några reraissorgan
påpekat, vara tillräckligt ora raan för erhållande av körkorl i klass ABC*E genora
körkortsulbyle uppställer kravet atl vederbörande under de senaste tolv raånadema
före utbytet i betydande orafallning fört tung laslbU. Motsvarande erfarenhet
på buss bör ge körkorl i klass ABCDE.
Mot utredningens förslag atl
viss utbildning skall ge räll till högre behörighet har jag inle någon
invändning.
Genora 1967 års beslut
slogs fast all körkortsreforraen skall förenas med en allmän höjning av förarutbildningen
och av kraven i samband raed förarproven. Målet för utbildningen anges i fråga ora
den teoretiska delen vara bl. a. all eleven skall får erforderliga insikter om
allvaret i bristande trafiksäkerhet och om de krav på ansvar och hänsyn sora
gäller varje trafikant. I fråga om den praktiska sidan av utbildningen frarahölls
bl. a. behovet av undervisning i landsvägskörning och körning under raörker, i
vilka avseenden körkorlsaspiranterna ansågs ha alllför liten erfarenhet f. n.
Trafiksäkerhetsverket arbetar raed utgångspunkt i 1967 års beslut raed utforraningen
av de utbildningsplaner sora skall vara norragivande efler reforraens genoraförande.
Den raera avancerade utbildningen koraraer all ställa något ökade krav på
utbildningsresurserna raen man torde inte behöva räkna med problem när del
gäller atl tiUgodose dessa.
Givetvis raåste den
förbättrade utbildningen följas upp raed skärpta förarprov. Utforraningen av
dessa nya prov pågår inora irafiksäkerhetsverkel. Skärpningen av proven lorde
påkalla viss förstärkning av trafiksäkerhelsverkels personella resurser för exarainering
av körkortsaspiranter. Det bör beaktas atl körkortsreforraen i sig genora de
rationellare rutinerna för bl. a. körkortsutfärdande inle oväsentligt komraer atl
minska förrältnmgsraännens administrativa göroraål.
De
tidigare beskrivna differentierade körkorlen får sin största betydelse från trafiksäkerhelssynpunkt
genora all de raedger en diffe-
Prop.
1971: 65 69
renliering
av förarulbildning och förarprov. Det blir alltså raöjligt atl beträffande
varje körkorlsklass ange specificerade norraer för utbUdningen och förarproven,
varigenom man skapar garantier för att varje förare har förutsättningar alt på
etl från trafiksäkerhelssynpunkt tiUfredsställande sätt föra det slag av
fordon som han skall använda i trafik. Här måste raan eraeUertid övergångsvis
räkna raed en del problera, när det gäller atl tillgodose vissa utbildningsbehov
för högre korapelens än körkorlsklass AB***.
Den tidigare beskrivna
uppdelningen av förarbehörigheten raed avseende på yrkesraässig och icke yrkesraässig
trafik men raed undanlag för busskortet ulan hänsyn till
fordonsslag har givelvis påverkat utbildningens inriktning. Eftersom användning
av buss i icke yrkesraässig trafik är sällsynt gäller i praktiken för nästan
alla bussförare kravet på särskilt busskorl. Detta har hafl lill följd alt raan
i dag inora buss-trafikförelagen, i vissa trafikskolor och inora yrkesskolans
rara har en särskild, på bussbehörighel inriktad utbildning. Den nya
differentierade körkorlsbehörighelen raedför i sig ingen ändring av ulbUdningsbehoven
inora denna sektor. I stället lorde införandet av ell särskilt busskörkorl
klass AB*DE sora inle raedför rält all föra tung lastbil och alltså inte
heller krav på särskUd färdighet i detla avseende, öppna raöjligheter lill en
specialiserad utbildning och etl rationellt utnyttjande av utbildningsresurserna.
Inte heller när del gäUer utbUdning
av förare för laxibehörighet torde körkortsreforraen ge upphov till problera. UtbUdningen
till förare för vanligt Irafikkorl dvs. för behörighet all i yrkesmässig
trafik föra annat raotorfordon än buss ges för närvarande i stor
utsträckning inora trafikskolorna. Eftersom man från behörighetsynpunkl inte skUjer
raellan personbU och tung laslbU sker utbUdningen av nalurUga skäl frärast på personbU
och i stor utsträckning raed inriktning på taxilrafik. Den utbildningskapacitet
som sålunda redan finns torde i huvudsak vara till fyllest även i framtiden. DärtUl
komraer all de föreslagna differentierade körkortskraven, när det gäller taxibehörighelen,
läranar raöjligheten öppen till en betydande egenutbUdning, dvs. icke lärarledd
utbUdning.
Det
föreslagna kravet på särskilda färdigheter och särskild behörighet för rätt att
föra tung lastbil och tung släpvagn raedför en betydande ökning av ulbUdningsbehoven
för alt raan skall kunna läcka den norraala avgången av yrkesförare och det
nytillskott sora beror av vägtrafiksektorns expansion. Orsaken lill den
kraftiga ökningen är dels all det inle längre koraraer alt räcka raed
utbildning på personbil och alt egenutbUdning inte bUr möjlig, dels att den
högre behörigheten koramer alt krävas även för icke yrkesmässig trafik.
Man
kan räkna med alt förarproven för laslbilskörkorl klass ABC*E måste avläggas
med tung lastbU och tungt släp och även
Prop.
1971: 65 70
utbildningen
måste därför ske raed sådana fordon. Trafikskolorna hai inle resurser all i
någon större orafallning ge denna undervisning. I huvudsak lorde därför
utbildningen få ske genora del ailraännas försorg inom ramen för
gymnasieskolan, sora vid halvårsskiftet övertar yrkesskolans uppgifter. Förarutbildningen
inora del railitära och inom de större Irafikföretagen måste även i
fortsättningen tUlvaratas och anpassas lill de nya behörighetskraven. I vUken
omfattning detla blir raöjligl är eraeUertid svårt all avgöra. Vid bedöraningen
av de fraratida utbildningsresurserna bör man enligt rain raening i första
hand hålla sig lill vad gyranasieskolan erbjuder.
De
redovisade övervägandena leder lill att del inle finns någon möjlighet all på
en gång ställa kravet på högre behörighet för rätt all föra tung lastbil och
tung släpvagn. Även genom alt införa de nya reglerna etappvis kan raan eraeUertid
få betydande vinster från trafiksäkerhelssynpunkt. För min del har jag efter
alt ha övervägt olika lösningar korarait frara lill atl man i första etappen
bör kräva en högre behörighet för rätt atl föra fordonskombinalioner, i vUka
tung släpvagn ingår, raen för singelfordon raed undanlag givelvis för taxi
och buss, sora jag tidigare behandlat inle uppställa några särskilda krav
utöver körkorl i klass AB***. Härraed når raan den avsevärda fördelen alt raed
tillgängliga utbildningsresurser redan från början under de nya reglerna föra
in släpvagnsekipagen, sora erfarenhelsraässigt ställer störst krav på förarnas oradörae
och skicklighet. Genom derma lösning uppnår raan i praktiken också all
flertalet av dera sora för de tyngsta lastbilarna komraer atl inneha den högre
behörigheten, eflersora endasl en liten del av dessa fordon används i trafik
ulan all släpvagn någon gång är till-kopplad.
Efler
första etappen gäller del atl föra in även singelfordonen i reforraen. Därvid
är del givelvis viktigast atl få med de lastbUar som i fråga om konstruktion
och när det gäUer körleknik avviker från personbU arna. En skiljelinje finner
man i detla avseende vid en tolalvikt om ca 7 lon, eftersom frärast lastbilar raed
högre tolalvikt än denna är utrustade raed t.ex. Iryckluftsbrorasar och servoslyrning.
En raotsvarande bedömning ligger bakom den nuvarande regeln i 29 § 5 raora. "VTF
att krav på Irafikkorl under vissa orasländigheier kan uppställas för behörighet
all föra laslbU raed tolalvikt över 7 ton i icke yrkesraässig trafik. Ell nästa
steg skulle alltså kunna orafalta lastbilar raed en tolalvikt över 7 lon och
innebära alt körkort i klass ABC*E eller ABCDE krävs för räll atl föra
singelfordon raed denna lotalvikl. Förare, sora inte i saraband raed körkortsreforraens
införande erhållit sådant körkort, raåste avlägga prov för den högre
behörigheten. En reaUstisk bedömning av utbildningsresursernas och
fordonsparkens tillväxt ger vid handen att raan bör kunna la della steg tre år efler
första etappens genoraförande. Del utbUdningsbehov som härigenom skapas
bedöms
Prop.
1971: 65 71
kunna
tillgodoses inom ramen för en norraal utbyggnad av gymnasieskolans resurser.
Det fullständiga genomförandel av reforraen bör kunna ske några år därefter.
Det
program jag här förordat medför även under övergångsskedet en klar höjning av
fordonsförarnas kompetens. Jag vill eraeUertid erinra ora att nu gällande besläramelser
uppställer krav på Irafikkorl för räll atl föra fordon i yrkesmässig trafik
oavsett fordonels vikt. För all raan inle i detla avseende skall riskera en försäraring
järafört med dagslägel förordar jag atl en motsvarande regel får gälla under
övergångs-liden, raen raan bör därvid undvika all trafikkortel sora sådani raåste
behållas. Med hänsyn till atl den nuvarande utbildningen för Irafikkort är i
stor utsträckning inriktad på att ge kunskaper och färdighet för taxitrafik
synes den förordade regeln enklast kunna forrauleras så all den nya taxibehörighelen
krävs för rätt all under övergångstiden föra lastbil i yrkesraässig trafik.
När
del härefter gäller lidsplanen för körkortsreformens genoraförande vill jag
erinra om att körkortsulredningen lagt frara etl ambitiöst förslag raed sikte
på en början redan den 1 juli 1971. Jag är väl raedvelen ora värdet av etl
snabbi genomförande av reformen raen flera orasländigheier hindrar en så tidig
start. Ell förhållande sora raåste beaktas är att tillgången tUl ett centralt körkortsregister
i hög grad underlättar genoraförandet av reforraen och atl raan innan registret
är upplagt endasl kan åstadkoraraa provisoriska lösningar. Som jag tidigare
redovisat kan det nya registret inle antagas vara upplagt förrän i slutet av
år 1972. Vidare vill jag erinra ora att värdet av reforraen i hög grad är
förknippat raed de högre krav sora kan ställas på körkortsaspirantema och den
differentierade utbUdning sora kan erbjudas. Den utbildning inora yrkesskolan
och senare inora gymnasieskolan, som enligt vad jag tidigare anfört är av
avgörande betydelse för läckande av behovet, är under uppbyggnad. På grund
härav skulle sannolikt en tidig start av reformen leda till en längre
övergångstid. Vidare finns vissa vägande produktionstekniska problem. Med
hänvisning tUl de angivna omständigheterna förordar jag all den 1 januari 1973
sätts sora riktpunkt för reforrastarlen raen all det slutliga fastställandet
får bero på när körkortsregislrel är uppbyggt i tillräcklig orafallning.
Med
den angivna utgångspunkten bör användandet av de nya förarproven och
utfärdandet av de nya körkorten börja vid årsskiftet 1972/73. Saratidigt inleds
del obligatoriska utbytet av de garala körkorten mot nya kort. Utbytet skall
under år 1973 genomföras helt beträffande dera sora, enligt vad jag tidigare förordai,
skall erhålla högre behörighet och i övrigt så all totalt ca en raUjon kort
byts ul under året. De nuvarande behörighetskraven gäller i princip under denna
lid. Den 1 januari 1974 inleds nästa skede av körkortsreforraen. Under åren
1974 och 1975 skall återstående gamla körkort bytas ut med ca en miljon per år.
Den 1 ja-
Prop.
1971: 65 72
nuari
1977, när nästa etapp genoraförs, är alla gamla körkort utbytta. Efter ytterligare
ett par år genoraförs de nya behörighetsreglerna i sin helhet.
De
angivna behörighetsreglerna kan synas koraplicerade men de kan
sammanfattningsvis beskrivas så all nuvarande regler i princip gäller fram tUl
årsskiftet 1973/74, all de nya reglerna därefter införs beträffande räll all
föra taxi, buss eUer fordonskorabination i vUken tung släpvagn ingår, alt de
nya reglerna den 1 januari 1977 utvidgas att gälla även lastbil raed högre tolalvikt
än 7 ton, att de nya reglerna genoraförs i sin helhet etl par år senare saral
att till dess kravet på särskild behörighet för yrkesraässig trafik behålls
för de fordonskategorier sora dit-liUs inte orafallas av de nya reglerna. De
särskilda övergångsreglerna i fråga oin behörighet gäller givetvis endasl för
trafik inora Sverige. Under övergångsskedet koraraer varje körkorlsinnehavare
alt få en klar och uttömmande beskrivning av den behörighet som just hans
körkort ger. Slutligen vill jag erinra om alt behörigheten att föra traktor
inte påverkas av de nya reglerna.
Vad
jag tidigare anfört omfattar huvudprinciperna för körkortsreforraen i fråga ora
de nya körkortens utforraning och de nya behörighetsreglerna. Däremot har jag
inte funnit del lämpligt alt lägga frara e n förfaltningsraässig redovisning av
de nya reglema. Elt skäl härför är att alla detaljer i reforraen ännu inte är utforraade
och att körkortsutredningen senare skall lägga frara ytterligare förslag i
dessa delar. Etl annat skäl är all trafikraålskoraraillén arbetar med flera
problem rörande körkorl sora också raåste regleras i en ny författning. Jag
kan här sora exerapel närana frågoma ora läraplighelsinlyg sora förutsättning
för rält all erhålla körkort och ora grunderna för körkortsålerkallelse. När trafikraålskoraraillén
slutligt redovisat sina överväganden i bl. a. dessa äranen avser jag atl återkorama
raed de förslag till riksdagen sora kan föranledas därav. Ora så inte kan ske
innan en ny författning beträffande övriga körkorlsregler måste finnas med hänsyn
till den reforra som jag tidigare beskrivit huvuddragen av, synes del lärapligasl
att Kungl. Maj:l, i linje med de i prop. 1970: 171 angivna principerna, ulan
riksdagens ytterligare hörande meddelar erforderliga föreskrifter inom raraen
för Kungl. Maj:is adrainistraliva och ekonoraiska lagsliftningsraakl.
Utredningen
har beräknat kostnaderna för övergång till ett centralt register till ca 12 railj.
kr. Av detla belopp har närmare 2 railj. kr. redan i avvaktan på riksdagens
ställningstagande lill utredningens förslag ställts till förfogande för bUregislernämndens
arbete raed en saraordning mellan bil- och körkortsregistren i enlighet med
statsmakternas beslut om bilregislernärandens inrättande.
Driftkostnaderna
i den föreslagna organisationen har angivits lill ca 9,5 railj. kr.
Prop.
1971: 65 73
Enligt
vad jag tidigare anfört beräknar utredningen alt närraare 3 railj. körkorl
skall bytas ut mot sådana av den nya typen sedan del centrala registret tagits
i bruk. Kostnaderna för körkortsutbylel har i 1970 års lönenivå uppskattats
till ca 13 kr. per körkort.
I
belänkandet görs en järaförelse raellan kostnaderna för del nuvarande systemet
och det föreslagna. Av beräkningarna framgår atl en betydande effektivisering
av bl. a. trafiksäkerhetsarbelet kan uppnås ulan kostnadsökning och raed rainskad
personalinsats. Tillverkningen av körkorten och förfarandet därvid kommer
visserligen all kosta något mer med den nya metoden. Denna ger emellertid som
jag tidigare framhåUit etl förfalskningssäkerl körkorl sora samtidigt helt
motsvarar kraven på en fullgod legilimalionshandling. Från såväl samhällets sora
den enskUdes, synpunkt raåste en sådan ordning hälsas raed tillfredsslällelse,
särskilt sora den enskUde sora avses bära kostnaderna för del nya körkortet
härigenora slipper all bekosta såväl elt körkorl sora en särskild legitiraalionshandling;
Hemställan
Under
åberopande av det anförda hemställer jag, att Kung!. Maj:t bereder riksdagen
tillfälle att yttra sig över de allraänna riktlinjer för omorganisationen av körkorlsregistreringen,
ra. m., som jag angell i del föregående.
Med
bifall till vad föredraganden sålunda med insläraraande av statsrådets Övriga ledaraöler
heraställt förordnar Hans Maj:t Konungen, all lill riksdagen skall avlåtas proposilion
av den lydelse bUaga lill detla protokoll ulvisar.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
Prop.
1971: 65 74
Inoehållsförteckning
Propositionens
huvudsakliga innehåll ...................... 1
A. Inledning....................................................... ... 2
B. Körkortsregistreringen...................................... ... 4
I.
Gällande besläramelser..................................... 4
II.
Nuvarande organisation och
arbetsbelastning m. ra..... 5
Utredningen.................................................. ... 5
III. Allmänna
synpunkter på körkortsregislrel............. 7
Utredningen.................................................. ... 7
Reraissyttrandena.......................................... ... 8
IV. Körkortsregistrels
innehåll, uppgiftsskyldighel ra. ra 9
Utredningen.................................................. 9
Reraissyttrandena.......................................... 11
V. Sekretess,
rehabilileringsregler och avskiljande av uppgifter ur
registret....................................................... .. 13
Utredningen.................................................. 13
Remissyttrandena........................................... .. 15
VI. Registemppgiflemas tiUgänglighel....................... .. 16
Utredningen.................................................. .. 16
Remissyttrandena........................................... .. 17
VIL
Registrering och handläggning av ärenden rörande utländska
körkort......................................................... .. 17
Utredningen.................................................. .. 17
Remissyttrandena........................................... .. 18
VIII. Val
av nytt registreringssystem 19
Utredningen.................................................. .. 19
Remissyttrandena........................................... .. 22
IX. Organisationen av ell
centralt körkortsregister...... .. 22
Utredningen.................................................. .. 22
Remissyttrandena........................................... .. 24
X. Övergången till ell
centralt körkortsregister.......... 24
Utredningen.................................................. .. 24
Remissyttrandena........................................... .. 25
C. Körkorten...................................................... .. 25
I.
Gällande besläramelser ra. ra............................ .. 25
II.
1949 och 1968 års vägtrafikkonvenlioner
särat 1967 års riksdagsbeslut ora differentierade körkort ra. ra .. 27
III.
Förfalskningsskydd ra. ra.................................. .. 29
Utredningen.................................................. .. 29
Remissytirandena........................................... 33
IV. Körkortens utformning och intemalionella giltighet. 36
Utredningen.................................................. 36
Remissyttrandena........................................... .. 37
V. Indelning i olika
körkortsklasser.......................... 38
Utredningen.................................................. 38
Remissytirandena........................................... 39
Prop.
1971: 65 75
VI. Utbyte av nuvarande körkorl............................ . 41
Utredningen.................................................. 41
Reraissyttrandena.......................................... 42
Vissa
utbildningsfrågor.................................... . 43
VII. Tidsplanen för körkortsreforraens
genoraförande... 45
Utredningen.................................................. . 45
Reraissyttrandena.......................................... . 45
D.
Kostnadsberäkningar..................................... . 46
Utredningen.................................................. . 46
Reraissyttrandena.......................................... . 50
Departementschefen
....................................... . 51
MARCUS BOKTR. STHLM 1971 710204
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
31 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (31)
31 kopplingar i 25 dokument.
- SOU 2007:33 Släpvagnskörning med B-körkort s. 18 i texten
- Bet. 1988/89:JuU3 Förbättrad kontroll av legitimationshandlingar s. 1 i texten
- Bet. 1980/81:TU1 om fortsatt körkortsreform (prop. 1979/80:178) s. 20 i texten
- Bet. 1979/80:TU25 Med anledning av motioner rörande vissa bestämmelser i vägtrafikkungörelsen m. m. s. 7 i texten
- Bet. 1977/78:UbU6 med anledning av motioner om grundskolans och gymnasieskolans läroplaner m. m. s. 6 i texten