Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående stöd till jordbruket i norra Sverige, m.m.
1971 · 27 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 20 av 27 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1971:74, Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående stöd till jordbruket i norra Sverige, m.m.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts
proposition nr 74 år 1971 Prop. 1971: 74
Nr 74
Kungl. Majrts proposition till riksdagen angående stöd
till jordbruket i norra Sverige, m. m.; given Stockholnis slott den 19 mars
1971.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda
utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden, föreslå riksdagen all bifaUa
de förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande departemenlschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
INGEMUND BENGTSSON
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen läggs frara förslag ora ökat slalligl slöd
lill jordbruket i norra Sverige på grundval av vad sora har föreslagits av
utredningen ora stöd lill jordbruket i norra Sverige.
Del särskUda mjölkpristillägg som nu utgår lill
jordbrukare i norra Sverige föreslås öka med ca 1,56 öre per kg mjölk sä all
det uppgår tUl 316 öre per kg. Vidare föresläs all pristillägg införs pä kött
av nötkreatur, får och svin. Tillägget föreslås ulgå med mellan 15 öre och 1
kr. per kg kött och liksom tillägget på mjölk differentieras raellan olika oraråden.
Kostnaderna för prisstödet beräknas för budgetåret 1971/72
uppgå till ca 66 milj. kr., vilket innebär en ökning av stödet raed ca 29 railj.
kr.
Vidare föreslås vissa förbättringar av slödel lill
rationalisering av jordbruket i norra Sverige. Slöd koraraer i vissa fall atl
kunna läranas även lill jordbruk raed begränsade utveckUngsraöjligheler.
I enlighet med förslag av statens jordbmksnärand föreslås
all ersättning ges till jordbruket raed 27 railj. kr. för förluster till följd
av prisstoppet under tiden t.o.m. den 31 december 1970.
1 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 74
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1971: 74
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför
Hans Majrt Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 19 mars 1971.
Närvarande: statsministern PALME, rainistern för utrikes
ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, SVEN-ERIC
NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING,
LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Chefen för jordbruksdeparteraentet, statsrådet Bengtsson,
anmäler efter gemensara beredning med statsrådets övriga ledaraöler fråga ora
stöd till jordbruket i norra Sverige, m. m., och anför.
Inledning
I samband raed all 1967 års riksdag (prop. 1967: 95, JoU
1967: 25, rskr 1967: 280) fastställde riktlinjerna för jordbrukspolitiken
behandlades frågor om slödel till jordbruket i norra Sverige i anslulning lill
principerna för prissättningen pä jordbrukets produkter. Föredragande
departementschefen uttalade därvid (s. 74) alt del inle hade varit möjligt all
helt ta hänsyn till de särskilda förhållandena i norra Sverige. Av flera skäl
ansåg departeraentschefen all en betydande jordbruksproduktion även i
fortsättningen borde upprätthållas i dessa delar av landet. Jordbruket där
borde även i fraratiden få särskilt slöd. Riksdagen anslöt sig härtill. Med
hänsyn lill den relativt långa tid som har förflutit sedan principerna för det
nuvarande slödel lill jordbruket i norra Sverige fastlades, tUlkallades år 1969
utredningen om slöd lill jordbruket i norra Sverige (direktiv se 1970 års riksdagsberätlelse
s. 326). Ut-redningeni har den 4 noveraber 1970 avläranat betänkandet (SOU
1970: 72) Jordbruket i norra Sverige. Efter reraiss har yttranden över
betänkandet avgelts av överbefälhavaren, lanlbruksstyrelsen, skogsstyrelsen,
statens jordbruksnämnd, arbetsmarknadsstyrelsen, lantraäteristyrelsen,
styrelsen för lantbrukshögskolan, statens råd för skogs- och jordbraksforskning,
länsstyrelserna i Uppsala, Älvsborgs, Värralands, Örebro, Västraanlands,
Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Järatlands, Västerbottens och
Norrbottens län, glesbygdsutredningen, Riksförbundet Landsbygdens folk geraensarat
raed Sveriges lanlbruksförbund (RLF och SL) och Norrlandsfonden. Lantbruksslyrelsen
och
' Ledamöter: generaldirektör Ingvar Widén, ordförande,
riksdagsmännen Uno Hedström och Filip Johansson, överdirektör Slig Johansson, f.
d. riksdagsmännen Elias Jönsson och Gunnar Lundmark samt riksdagsman Nils Åsling.
Prop.
1971: 74 3
lantmäteristyrelsen
har bifogat yttranden från berörda lanlbraksnäran-der resp. överlantraälare.
Flera länsstyrelser har bifogat yttranden från länsorgan och kommuner. RLF och
SL har överlämnat utdrag ur av dem inhämtade yttranden. I anledning av
betänkandet har vidare kommit in etl antal skrivelser.
I fråga ora flera av
utredningens förslag fordras inle beslut av riksdagen. För saramanhangets
skull redovisas emellertid koiifallal även vissa av dessa förslag.
Statens jordbruksnämnd har
i skrivelse den 26 januari 1971 hemstäUt att Kungl. Maj:l vidtar de åtgärder
som behövs för all jordbruket skall kunna tillföras raedel för atl täcka de
förluster, sora har uppställ för jordbruket lill följd av prisstoppet under
tiden t. o. ra. den 31 december 1970. Förlusterna har prelirainärt beräknats lill
27 railj. kr.
I prop. 1971: 1 (bil. 11 s.
35) har Kungl. Maj:l föreslagit riksdagen atl, i avvaktan på särskild proposilion
i ämnet, till Särskilt stöd åt del raindre jordbruket för budgetåret 1971/72
beräkna ell förslagsanslag av 75,3 railj. kr.
Gällande
bestämmelser för stöd till jordbruket i norra Sverige Extra mjölkpristillägg
Extra
rajölkprislillägg som utgör ett statligt pristillägg på rajölk i norra Sverige
utgår sedan är 1941. De grunder, efter vUka detla tillägg utgår, har ändrats
senast år 1962 (prop. 1962: 1 bU. 11, JoU 1962: 6 och 12, rskr 1962: 169).
Syftet raed bidraget är all korapensera producenterna i de norra delarna av
landet för särare produktionsförulsätl-ningar betingade av kliraal, jordmån m. m.
Tillägget utgår till alla sorn
levererar rajölk till raejeri, oavsett leveransernas storlek. Enligt gällande
bidragsskala, statens jordbruksnärands cirkulär 1962: 79, utgår det extra rajölkpristilläggel
raed belopp sora varierar inora olika oraråden raellan 35 öre och 260 öre per
kg mjölk-fett för vid mejeri invägd mjölk. TUläggel raotsvarar 1,410,4 öre per
kg mjölk raed 4 "/o felthall.
Del extra rajölkpristiUäggel
utbetalas av statens jordbruksnärand från anslaget Särskilt stöd ål del mindre
jordbruket. Svenska raejeriernas riksförening administrerar stödet. Stödet
uppgick under budgetåret 1969/70 lill totalt 37,1 railj. kr. och det genomsnittiiga
beloppet per bidrags-lagare till 1 237 kr.
Fraktbidrag
Fraktbidrag
för fodersändningar till vissa delar av norra Sverige utbetalas sedan 1930-talel.
Bidraget utgår lill fodersändningar lill vissa
Prop. 1971: 74 4
raera
avlägset liggande delar av Norrland, där transportkostnaderna vid inköp av foderraedel
är särskilt dryga. Bidraget utgår f. n. raed 2 kr. och 50 öre per dl enligt
statens jordbruksnärands cirkulär 1968: 61.
Till
bidrag anvisas f. n. 350 000 kr. per år under anslaget Prisreglerande åtgärder
på jordbrukels oraråde.
Differentiering
av slaktdjursavgifter
För
all bekosta raarknadsreglerande åtgärder tas i saraband raed slakt ul särskild slakldjursavgift.
Avgiften som tas ul raed slöd av statlig förordning var ursprungligen lika
stor i hela landet. För nötkreatur infördes år 1959 en differentiering, sora
innebar att avgiften reducerades i Norrland raed undanlag av Gästrikland.
Differentieringen gäller nuraera endasl för storboskap. För svin är avgiften
differentierad sedan år 1963. Slaktdjursavgiflen är f. n. 9 öre lägre per kg i
Norrbollens län och 6 öre lägre per kg i övriga Norrland utom Gästrikland än i
landet 1 övrigl.
Nedsättningen
av avgifterna innebär en indirekt subvention sora jordbruket kollektivt svarar
för. Den indirekta subventionen innebar en inkoraslförslärkning för
jordbrukarna i norra Sverige raed ca 600 000 kr. under är 1969.
Särskilt
rationaliseringsstöd
Sedan
är 1960 utgår särskilt statligt stöd lill jordbrukets rationalisering i norra
Sverige såsom etl komplement lill det rationaliseringsslöd som kan erhållas i
hela landet. Stödet avsåg lill en början endasl Norrbottens, Västerbottens,
Jämtlands och Västernorrlands län, men det utvidgades genora beslut av 1965
års riksdag lill all orafatta även Gävleborgs, Kopparbergs och Värralands län saral
landskapet Dalsland. Gällande föreskrifter för stöd till särskild
rationalisering finns i kungörelsen (1967: 453, ändrad 1969: 186) om statligt slöd
lill jordbrukels rationalisering ra. ra.
Del
ekonoraiska stödet i saraband raed särskild rationalisering ges i första hand såsora
kreditgaranti och bidrag enligt de bestäraraelser som gäller för landet i sin
helhet. Stödet kan i norra Sverige förstärkas med ett högre bidrag, högst 40
0/0 av kostnaden, lill inre rationaliseringsåtgärd och raed bidrag lill driflsralionaliseringsålgärd.
Sora
vUlkor för bidrag till inre rationalisering i saraband raed särskUd rationalisering
gäller, liksora vid ordinarie bidrag till inre rationalisering, atl åtgärden
sker i saraband raed genoragripande och kapitalkrävande yttre rationalisering.
I undanlagsfall kan bidrag utgå även om insatserna t. v. enbart sker i form av
inre rationalisering och drifts-rationalisering. Bidrag kan ulgå vid investeringar
i ekonoraibyggnader, dikning och täckdikning, jordbruksvägar och övrig inre
rationalisering.
Prop.
1971: 74 5
Medel till bidrag liU inre rationalisering och
driftsrationalisering i saraband raed särskild rationalisering anvisas under
anslaget Bidrag till särskilda ralionaliseringsålgärder i Norrland, ra. m. För
innevarande budgetår får bidrag beviljas intill ett belopp av 17 milj. kr.
Bidrag till yttre rationalisering saml kreditgarantier i saraband med särskild
rationalisering beviljas inom ordinarie ramar för resp. ändamål.
Till produktionsbefrämjande åtgärder i Norrland anvisas
sedan budgetåret 1967/68 etl belopp av 150 000 kr. årligen under anslaget
Bidrag till särskilda ralionaliseringsålgärder i Norrland, ra. ra. Fr. o. ra.
innevarande budgetär får bidrag beviljas inora de delar av landet där stöd
till särskild rationalisering utgår. Medlen används för atl bestrida kostnader
för mera tillfälliga insatser på olika områden, t. ex. för främjande av foder-
och utsädesproduktion, fåravel och galthållning samt för all bekosta viss
veterinär verksamhet.
Utredningen
Målsättning och principiella överväganden
Utredningen redogör för målsättningen i fråga om
jordbrukspolitiken och anför därvid bl. a. följande. Målet för
jordbrukspolitiken är all effektivisera näringen samtidigt sora en viss
begränsning av produk-tionsvolyraen eftersträvas för alt ora möjligt undvika
överproduktion. Rationell jordbruksproduktion bör ge sina utövare en med andra
yrkesutövare likvärdig ekonomisk standard. Kravet på rationalitet eller
effektivitet i jordbruksproduktionen och målet om likvärdig ekonoraisk standard
för jordbrukare och andra yrkesutövare bör gäUa på sararaa sätt i norra Sverige
sora i övriga delar av landet.
Enligt utredningen är det inte raöjligt atl med någon
större grad av realisra ange etl preciserat raål för produklionsvolyraen inora
jordbruket i norra Sverige allrahelst sora elt sådant raål för alt vara
användbart bör avse en tidpunkt 10 till 15 år framåt i tiden. Utredningen anser
att åtgärderna för slöd lill jordbruket i norra Sverige bör utforraas i syfte
alt söka bryta den nuvarande nedåtgående trenden i produktionsutvecklingen.
Åtgärderna bör leda till atl jordbruket beslår och kan intensifieras i de oraråden
sora har för landsdelen goda förutsättningar för jordbruksdrift. För
uppehållandet av viss produktion och sysselsättning inom jordbruket i norra
Sverige talar angelägenheten av en regional livsmedelsförsörjning frärast
beträffande vissa färskvaror sora beredskap inför ett krisläge, behovet av en
tillräcklig råvaruförsörjning för livsmedelsindustrin i landsdelen, sysselsällningsskäl,
sociala motiv och landskapsvårdssynpunkter.
Med hänsyn lUl de särskilda förhållanden som råder i norra
Sverige behövs enligt utredningen speciella insatser för att uppfylla målen.
För
It Riksdagen 1971.1 saml. Nr 74
Prop.
1971: 74 6
alt klarlägga den nuvarande situationen för jordbrukare i
norra Sverige har utredningen därför undersökt bl. a. inkomstnivån inora
jordbruket. Undersökningen visar atl nivån är betydligt lägre i norra Sverige
än i landet i övrigl. Detta beror till en del på atl bmkningsenhelerna är sraå.
Ell viktigt medel för all höja inkomstnivån är därför slöd lill rationaliseringsverksamheten.
Den analys av inkomslförhållandena som utredningen har gjorl
lyder pä atl inkomstskillnaderna mellan jordbrukarna i norra Sverige och i
andra delar av landet inte enbart beror pä faslighetsslrukturen ulan även på lönsarahelsskillnader
mellan jordbruk av sarama storlek. Med hänsyn härtill kan enligt utredningen de
uppsatta målen inle nås utan att rationaliseringsinsalserna kompletteras med
annat slöd.
Inkomstförhällanden m. m. vid jordbruk i norra Sverige
För närmare uppgifter om utredningens undersökning av inkomstförhällanden
m. ra. inora jordbruket i norra Sverige hänvisas liU utredningens betänkande,
kap. 67. Av undersökningen fraragår att den helt övervägande delen av lanlbruksinkoraslerna
i norra Sverige härrör från aniraaiieproduktion och då särskilt produktion av
mjölk. Sålunda svarar rajölken i Norrland för 70 o/o, i mellersta Sveriges
skogsbygder och Svealands slättbygder för 50 o/o och i hela landet för 40 o/o
av ani-raalieinkorasterna. Della innebär atl mjölken i övre Norrland svarar för
46 o/o av samtliga inkomster i lantbruket, medan genomsnittet för hela landet
är 24 o/o.
Del extra rajölkpristilläggel har särskilt för de större mjölkproducen-lerna
i norra Sverige en relativt stor betydelse. Av rajölkleverantörernas samraanräknade
nelloinkorasl utgörs i Norrland genorasnittligl 7 o/o av del extra rajölkpristiUäggel.
TUlägget har i väsentlig grad korapenserat del svagare ekonoraiska resultat av rajölkproduktion
sora följer av etl nordligare läge.
Utredningen har på grundval av undersökningen sökl
analysera ut-vecklingsraöjligheterna för jordbruket i norra Sverige. Enligt
utredningens analys har jordbrukare i norra Sverige raindre valfrihet vid val
av sysselsättning inom eller utom sitt eget jordbruk än vad jordbrukare i
mellersta Sverige har. Alt öka valfriheten i del norrländska jordbruket är
därför av central betydelse för all ge jordbrukarna där bättre möjligheter alt
utnyttja sina varierande förutsättningar.
Utredningen har också undersökt takten i nedläggningen av
jordbruksenheter under perioden 196169. Takten har varit klart snabbare i
norra Sverige än i övriga delar av landet. Medelarealen åker per enhet har
ökat kraftigt.
Del produktionsbortfall sora har blivit följden av
nedläggningen av sraå jordbruksenheter har liU en del uppvägts av all under
senare hälften av 1960-lalel 4050 bmkningsenheter per år har byggts upp lill
Prop.
1971: 74 7
rationella enheter med hjälp av det särskilda rationaliseringsstödet.
En utredning år 1964 uppskattade emellertid det antal brukningsenheter sora
borde bli föreraål för särskild rationalisering till ca 130 per är, varav ca
100 i de fyra nordligaste länen.
Prisstöd
Utredningen har diskuterat flera forraer för ekonomiskt
stöd tiil jordbruket i norra Sverige. Utredningen har därvid gått igenom de
krav som bör ställas på ell sådant slöd. Stödet bör, enUgt utredningen, syfta
till atl öka jordbrukarnas inkomst från jordbruksdriften och därigenom verka
för uppehållande av viss jordbruksproduktion i norra Sverige. Stödet bör därför
vara anknutet till produktionsprocessen. Vidare bör stödet så mycket sora
möjligt underlätta rationaliseringen. Utredningen framhåller också att
administrationen av stödet bör bli så enkel som möjligt.
Med utgångspunkt frän dessa krav avvisar utredningen etl
stöd i form av nedsättning av produktionsavgifter i prisregleringssystemet.
Utredningen föreslår därför alt den differentiering som nu finns av slaktdjursavgifter
inte längre bör förekoraraa.
Med hänsyn till svårigheterna all adrainistrera etl stöd sora
innebär all vissa kostnadsposter rainskas avvisar utredningen även en sådan
förra för slöd. Utredningen föreslår all sådani stöd som f. n. utgår upphör. Della
innebär att fraktbidraget för fodersändningar till inre Norrland bör upphöra.
Utredningen föreslår av flera skäl att stödet bör utgå i
form av bidrag sora grundas pä summan av kontanta inkomster av försålda jordbruksprodukter.
Produktbidrag kan ges i form av pristillägg antingen i
samband raed likviden eller såsora efterlikvid t. ex. en gång årligen. Denna
form är för åtskilliga produkter enkel att administrera. Utredningen framhåller
att hittillsvarande erfarenheter är goda av det system, som tillämpas för extra
mjölkpristillägg och för prisliUägg på fårkött. För mjölk och slaktdjur kan
bidrag utbetalas på relativt enkelt sätt. Mjölkpristillägg kan betalas genora raejerierna
för raängden levererad rajölk. Pristillägg för kött och fläsk kan betalas ut i
samband raed besiktning i kontrollslakteri eller besiklningsbyrå genora del
slakteri eller den person som svarar för slakten. Utbetalning av prisstöd lill
potatis och andra norrländska vegetabilieprodukter är däremot svårare att
administrera. I norra Sverige koraraer emellertid raer än 90 "/o av
jordbruksinkomsterna från animalie-produktion och mindre än 10 o/o från
växtodling. Ora prisstöd utgår lill animalieprodukter innebär del sålunda att
stödet beräknas på huvuddelen av inkoraslerna av försålda jordbruksprodukter.
Denna stödforra ger också raöjlighet all variera stödets storlek till skilda
produkter raed hänsyn till marknadsförhållanden m. ra. Slödel blir då
visserligen inle helt produktneulrall, om därraed avses ell procentuellt lika
stort tillägg lill
Prop. 1971: 74 8
priset
på varje produkt. I stället öppnas en raöjlighet att göra stödet produktneulrall
på del sättet all lönsarahelsskillnaden raellan olika produkter utjämnas i
önskad utsträckning.
Utredningen
förordar sålunda pristillägg på mjölk som levereras till mejeri och på kött av
nötkreatur, får och svin, sora godkänts vid besiktning enligt lagen (1959: 99)
om köttbesiktning ra. m. Saratidigt föreslås, som tidigare har närants, att
fraktbidrag för fodersändningar och differentiering av slakldjursavgifter inte
längre bör förekoraraa.
Av
den tidigare nämnda undersökningen rörande lönsamhet, likviditet och ulvecklingsraöjligheter
framgår att ora prisstödet lill mjölk avvägs endasl efler del ekonomiska
resultatet behövs inle mer än två stödnivåer. De tre nordligaste länen raed
vissa angränsande oraråden bör utgöra ell oraråde raed enhetligt rajölkprislillägg.
Lönsamhelsberäkning-arna för Västernorrlands län lyder på all en lägre slödnivå
bör fastställas för södra Norrlands kustområden. För alt nä en raed övriga oraråden
jämförbar lönsamhet i de värmländska områdena krävs ell lika högt rajölkprislillägg
där som i de tre nordligaste länen. Emellertid finns åtminstone i slättbygden
i Värmland bättre möjligheter lill ell gott ekonomiskt resultat vid andra
driftsformer. Della motiverar en lägre slödnivå i den södra delen av nuvarande
stödområde än i exempelvis Västernorrland. För en lägre slödnivå lalar även
alt de motiv som har anförts för elt särskilt slöd lill jordbruket i norra
Sverige inle har sararaa styrka i den södra delen sora längre norrut.
Utredningen föreslår smärre ändringar av sydgränsen för del område som bör få rajölkprislillägg
i förhållande till det nuvarande området. Den största ändringen innebär all
prisstöd inte bör utgå i någon del av Uppsala eller Västmanlands län.
Utredningen
anser del lämpligt atl stegvis minska stödet från norr till söder. Utredningen
föreslår atl antalet stödniväer rainskas lill fyra. Utredningens förslag lill
områdesindelning för rajölkprislillägg (orarådena I IV) fraragår
av följande förteckning (enligt koramunindelning-en den 1 januari 1971).
I. Norrbollens
län,
Västerbottens län,
Järatiands län,
av
Västernorrlands län: FjäUsjö, Rarasele och Sollefteå korarauner, av Kopparbergs
län: de delar av Älvdalens koraraun som tidigare utgjorde Särna och Idre
kommuner.
II. Västernorrlands län i övrigl,
av
Gävleborgs län: Bergsjö komraunblock, Ljusdals och Hudiksvalls korarauner utora
de delar sora tidigare utgjorde Järvsö och Iggesunds korarauner.
Prop. 1971: 74 9
III. Av Gävleborgs län: Ovanåkers och Söderhamns kommuner,
Bollnäs
koraraunblock samt de oraråden som tidigare utgjorde Järvsö
och Iggesunds kommuner,
av Kopparbergs län: Malungs, Vansbro, Gagnefs, Rättviks
och Mora kommuner, Leksands och Orsa kommunblock samt Älvdalens kommun utom
den del som ingår i område I, av Värmlands län: Hagfors, Kyrkhedens och Ärjängs
kommunblock, Finnskoga-Dalby, Torsby och Eda koramuner, den del av Sunne
koramun sora tidigare utgjorde Gräsmarks koraraun, de delar av Arvika kommun
som tidigare utgjorde Gunnarskogs och Älgå kommuner, Arvika stad samt den del
som ingick i Brunskogs kommun och den del av Kils kommun som tidigare ingick i
Brunskogs koraraun.
IV. Gävleborgs län i övrigl,
Kopparbergs län i övrigl,
Värmlands län i övrigt,
av Örebro län: Degerfors, Karlskoga, Nora, Hällefors och Ljusnars-bergs
kommuner saml Lindesbergs kommun utom de delar sora tidigare utgjorde Frövi
och Fellingsbro koramuner, av Älvsborgs län: Åmåls kommun och Bengtsfors
kommunblock.
Utredningen framhåller att del är svårt alt bedöma var
gränslinjen raellan två stödområden bör dras. Del bör ankomraa på vederbörande rayndighel
atl besluta ora detaljerna i fråga ora gränsdragningen.
Utredningen föreslår följande prislUlägg per kg till raejeri
levererad mjölk, oraräknal till en fetlhalt av 4 0/0.
Område Öre/kg
mjölk
1 13
n 9
III
7
IV
3
De motiv för områdesindelningen som har anförts för mjölk
gäller i huvudsak även för kött och fläsk. När del gäller slaktdjur föreligger
emellertid, enligt utredningen, betydligt större risk än för mjölk all bestämmelserna
kringgås genom transport lUl ur stödsynpunkl gynnsammare områden. Av denna
anledning och för att förenkla stödets administration bör gränserna mellan
stödområdena i huvudsak anpassas till slakleriområdesgränserna. Utredningen
föreslår all följande områdesindelning bör gälla för pristillägg på kött och
fläsk.
1.
Norrbottens,
Västerbottens och Jämtlands län,
2.
Västernorrlands
län,
3.
av Gävleborgs
län: Hälsingland,
4.
Gävleborgs län
i övrigl, Kopparbergs och Värmlands län.
Prop.
1971: 74 10
För all transport av slaktdjur lill förmånligare
stödområden inle skall ske kan en viss kontroll behövas. Del får bl. a.
förutsättas att slakterierna, så vitt möjligt, ser till att bestämmelserna inle
kringgås. Det bör ankoraraa pä statens jordbmksnärand alt svara för kontrollen.
Nämnden bör därvid ha möjlighet all såsom sanktion besluta alt leverantör inle
skall erhålla pristillägg i fortsättningen.
Kött- och fraraför allt fläskproduktion kan enligt
utredningen ge ett ekonoraiskt resultat, sora ligger på raellansvensk nivå, raed
etl lägre procentuellt stöd än vad utredningen har föreslagit för mjölk. Utredningen
föreslär följande pristillägg per kg slaktad vikt kött av nötkreatur, får och
svin.
Öre per kg kött av Område nötkreatur och får
svin
1
100
30
2
75
20
3
40
-
4
15
-
Vid avvägningen av stödnivån har utredningen tagit hänsyn tili
att del slöd som nu utgår i form av nedsättning av slakldjursavgifterna bör las
bort.
Utredningen föreslår alt prisstödet bör utgå generellt,
dvs. ulan avgränsning av vissa grapper av jordbrukare. Merkostnaden för stödet
lill småbrukare motiveras av sociala skäl och uppvägs i viss raån av besparingar
i fråga om administrationskostnaderna. En översyn vart Iredje år av hur
stödsystemet fungerar tekniskt saml av slödels storlek och effekt i olika oraråden
är enligt utredningen läraplig. Effekten av förslaget blir enligt den tidigare
nämnda undersökningen atl lönsamheten för de gynnsararaaste driflsinriklningarna
i norra Sverige når upp till den nivå sora mellansvenska jordbrak uppnår, all
förutsättningarna för atl bygga upp rationella jordbruk i norra Sverige ökar
och all mera differentierade utvecklingsmöjligheter öppnar sig för jordbruket
i bl. a. nedre Norrland.
Stöd till rationalisering
En förutsättning för att en betydande jordbruksproduktion
skall kunna upprätthållas i norra Sverige lorde enligt utredningen vara att
särskild rationaliseringsverksamhet alltjämt kan bedrivas. Antalet jordbruk sora
byggs upp genom denna verksamhet (SR-jordbruk) bör sannolikt öka med några
tiotal per år.
Utredningen framhåller att kapitalbehovet vid uppbyggnad
av SR-jordbruk är stort. Amorteringstiden för driftslån med statlig garanli är
20 år för sambruksförening eller sammanslutning för gemensara ani-malieproduklion,
lagring eller hantering av jordbraksprodukter och 15
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1971:74 H
är för annan låntagare. Vid de stora driftslån del kan bli
fråga ora vid SR-jordbruk kan Ukvidiletssvårighelerna bli så stora all sådana
särskilda skäl kan anses föreligga atl araorleringsliden bör förlängas lill
högst 20 år. Beslutanderätten, sora i sådana frågor f. n. ankoramer på Kungl.
Maj:t, bör enligt utredningen delegeras.
Från flera
län i norra Sverige har framhållits alt nedläggningen av jordbruk sker så
snabbi atl betydande åkerarealer även inom goda jordbruksområden vanhävdas och
riskerar all växa igen, innan de raed nuvarande rationaliseringslakl koraraer
alt ingå i rationaliserade jordbruk. I 20 § andra stycket kungörelsen (1967:
453) ora statligt stöd till jordbrukels rationalisering ra. ra.,
rationaliseringskungörelsen, ges vissa raöjligheter atl lämna statsbidrag lUl
inre rationalisering ora särskilda skäl föreligger, även ora någon kapitalkrävande
yttre rationalisering inte har genoraförts. En ändring av ralionaliseringskungörelsens
lill-lärapning kan raedverka till atl åkerjorden pä nedlagda enheter snabbare komraer
till användning. Uppbyggandet av rationella enheter skulle påskyndas.
Utredningen finner all en ökad tiUärapning av dispensbeslämmelserna i 20 § ralionaliseringskungörelsen
bör ske i norra Sverige. För all underlätta handläggningen bör lanlbruksstyrelsen
utfärda sådana anvisningar rörande tillämpningen av näranda bestäraraelser atl lantbruksnärandernas
beslut inle regelmässigt behöver underställas lantbruksslyrelsen. Utöver gällande
villkor bör vid slöd lill större investeringar krävas alt struklurbedömningen
för fastigheten kan göras raed stor säkerhet och atl erforderligt arealunderlag
är säkerstäUt för överskådlig lid genora tillskollsarrenden.
Vissa raöjligheter finns all i norra Sverige bedriva
specialiserad vä;vl-odling, sora exerapelvis orafattar potatis, raorötler, raalkålrötler,
rödbetor, vinbär och jordgubbar. Företag med en specialisering på någon eller
några av dessa grödor bör i kombination med lämplig skogsareal kunna utvecklas
till bärkraftiga företag. Genom konlraktsodling ål exempelvis konservindustrin
bör det finnas ett betydande utrymme för sådan produktion. Utredningen anser
del önskvärt alt rationaliseringsorganen framför allt i de nordligaste länen
får bättre möjligheter alt medverka till uppbyggnaden av förelag med
specialiserad växtodling. Utredningen föreslår alt tillämpningen av bestäraraelserna
i trädgårdsrationaliserings-kungörelsen ändras så, all investeringsstöd lill
nyetablering av trädgårds-företag i norra Sverige skall kunna lämnas i ökad
utsträckning. De finansieringssvårigheler sora föreligger vid igångsättning av
bärodling undanröjs emellertid inte helt. Vid nyplanlering av t. ex. svarta
vinbär dröjer del näraligen 34 år innan någon nämnvärd skörd erhålls. Frågan
om bärodling utreds av länsstyrelsen i Norrbottens län. Del är därför lämpligt
all avvakta den pågående utredningen.
Bland de jord- och skogsbruksförelag sora inle bedöras
kunna utvecklas lill bärkraftiga, rationella enheter finns förelag raed begrän-
Prop. 1971: 74 12
sade
ulbyggnadsraöjligheler. Jordbrukare kan vid sådana enheter erhålla en
någorlunda tiUfredsstäUande försörjning. Möjligheterna alt lärana slalligl
investeringsstöd till enheter med liten jordbruksdel är starkt begränsade. Eflersora
dessa enheter ofta är belägna inora oraråden raed svårlösta sysselsältningsproblera
är del angeläget atl liUvarata och utveckla dessa försörjningsraöjligheter.
För all undersöka vilken omfattning ell finansieringsstöd till jordbmk med
begränsade utvecklingsmöjligheter skulle kunna länkas få, har en särskild
undersökning utförts på utredningens uppdrag.
Utredningen
föreslår att statligt stöd till begränsade investeringar bör kunna lämnas för
rationalisering av jordbruksdelen vid brukningsenhet med både jord- och
skogsbruk, även ora del inle finns förutsättningar att nå fullt rationell
jordbruksdrift. Slöd bör utgå endast under förutsättning atl inkomsten
huvudsakligen komraer från jord- och skogsbruket på den aktuella brukningsenheten
och all nuvarande brukaren och hans farailj kan erhålla en tiUfredsställande
försörjning. Vid bedöraningen bör också hänsyn tas till andra bestående förtjänstraöjUg-heler
på orten från exerapelvis skogsbruk, turism och fiske. Detla begränsade
investeringsstöd bör endasl utgå lUl brukningsenhet, som inle inom överskådlig
lid erfordras för ralionaliseringsändamål. För all underlätta bedömningen
fordras en översiktlig planering sora visar vilka oraråden sora helt eller
delvis kan väntas bli tagna i anspråk för uppbyggnaden av beslående,
rationella jordbruk. I åtskiUiga faU krävs en slmklurplan, där dispositionen av
områdets markresurser för långsiktigt bestående jordbruk redovisas i detalj.
Varje ansökan bör prövas individuellt. Länsarbetsnämnden bör regelraässigl
yttra sig om sökanden och dennes alternativa utkomstmöjligheter. Ora länsarbetsnäranden
inte finner investeringen raotiverad av sysselsällningsskäl bör lantbruksnämnden
i regel avslå ansökan. Syftet raed det begränsade investeringsstödet bör vara atl
förbättra farailjens inkorasler. Den beräknade arbetsersättningen behöver eraeUertid
inte vara lika stor sora vid rationella jordbruk under förutsättning alt likviditelsberäkningen
visar ell tillräckligt stort årligt kontanlöverskotl.
Del
föreslagna slödel bör utgå i form av statlig lånegaranti och statsbidrag.
Garanti bör kunna beviljas för län lill yttre och inre rationalisering samt
för driftslån. Garanti för jordförvärvslån eller driftslån i saraband med
nyetablering bör inte ifrågakomraa. Endast sådana mera begränsade åtgärder,
som erfordras för atl förbättra försörjningsmöjligheterna under nuvarande
brukares återstående yrkesverksamraa tid, bör ifrågakomma för stöd. Med hänsyn lill
den begränsade avskrivnings-liden bör det inte bli fråga ora alt raed detta
stöd uppföra nya ekonoraibyggnader eller ulföra fullständig täckdikning. Nuvarande
bestäraraelser om lånegarantier och statsbidrag för jordbrukets rationalisering
bör i tillärapliga delar gälla även för del begränsade investeringsstödet. Araor-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1971: 74 13
leringstiderna
bör emellertid begränsas. Amorteringstiden för rationaliseringslån bör
norraall begränsas till högst 20 år och för driftslån i överenssläramelse med
rationaliseringskungörelsens bestämmelser till högst 15 år. Statsbidrag till
inre rationalisering bör utgå med högst ett belopp sora raotsvarar 25 "/o
av den kostnad sora lantbruksnämnden godkänner. Bidrag till inre
rationalisering bör normalt inte beräknas pä större sararaanlagd investering än
80 000 kr. per brukningsenhet. Ora särskUda skäl lalar för en större
investering bör beloppet kunna höjas intill 120 000 kr.
Bestäraraelserna
för del begränsade investeringsstödet, som bör fä karaktär av
försöksverksamhet, bör tiUärapas i de fyra nordligaste länen, där sysselsältningssvårighelerna
är störst. Bestäraraelserna bör tidsbegränsas lUl atl gälla under tio är. De
bör raed hänsyn till sill syfte inte införas i ralionaliseringskungörelsen utan
raeddelas i särskild ordning. Utredningen bedöraer att behovet av bidragsraedel
och kredilgaranti-utryrarae blir begränsat. Det är därför t. v. enklast atl de
bidrags- och kreditgaranliraraar saral motsvarande anslag, som har ställts till
förfogande för jordbrukels rationalisering, fär disponeras även för detta ändamäl.
JordbrukspoUliska
åtgärder kan inle nämnvärt förbättra inkorasten för brukare vid övriga
jordbruk. Utredningen föreslår därför inle några ändringar i nuvarande
bestämmelser för dessa enheter. Vid överläggningar med glesbygdsulredningen
har diskuterats lämpligheten av ev. ytterligare åtgärder för atl övergångsvis
underlätta fortsatt sysselsättning vid raindre jordbruk i norra Sveriges
glesbygder. Utredningen förutsätter all dessa frågor koraraer alt behandlas av glesbygdsulredningen
i dess fortsatta arbete.
Eflersora
en betydande jordbruksproduktion skall behållas i norra Sverige, bör del enligt
utredningens raening på sikt vara mest ekonomiskt för samhället alt satsa
relativt kraftigt på forskning, försöks- och utvecklingsarbete av betydelse för
denna produktion. Utredningen föreslär alt för angelägna och klart
målinriktade forsknings- och utvecklingsprojekt rörande jordbruket i norra
Sverige etl belopp av 5 milj. kr. utöver nu utgående raedel ställs till
förfogande för statens råd för skogs- och jordbruksforskning. Beloppet bör få
disponeras under en feraärsperiod. Del bör enligt utredningens mening övervägas
atl tillskjuta dessa medel pä samma sätt som skedde år 1969 då medel från
jordbruksprisregleringen avsattes för försöks- och utvecklingsarbete rörande
foderprotein och fläskproduktion.
Bristerna
i fråga om lillärapningen av känd teknik synes enligt utredningen vara särskUl
stora inora jordbruket i norra Sverige. Detla kan tas sora ett tecken pä all inforraalionsspridningen
inle fungerar lillfredsslällande där. Med den kontaktpunkt raellan forskningen
och det norrländska jordbruket, som Röbäcksdalen utgör, bör förutsättningarna
opaginerad Kontrollera mot PDF
vara goda för atl forskningens rön förs ut till näringen.
Utredningen förulsätler atl lantbrukshögskolan inte försvagar de resurser som
disponeras för del norrländska lantbmket utan snarare förstärker dessa.
Anslagsframställning för budgetåret 1971/72
C 4. Stöd till jordbruket i norra Sverige, m. ni.
1969/70 Utgift 51 279 882 1970/71 Anslag 150
300 000 1971/72 Förslag 78 500 000 ' Anslaget Särskilt stöd ät det mindre
jordbruket.
Medlen
utbetalas av statens jordbruksnämnd och lanlbruksstyrelsen. Jordbruksnämnden
har tidigare fått disponera anslaget för atl utbetala extra mjölkpristillägg i
norra Sverige. Lanlbruksstyrelsen får disponera anslaget dels för utbetalningar
enligt kungörelsen (1967: 422) om särskilt övergångsbidrag och avgångsvederlag
ät jordbrukare, dels för utbetalning i anledning av ev. besvärsärenden i fråga
om areallillägg och övergångsbidrag enligt tidigare bestämmelser.
opaginerad Kontrollera mot PDF
1970/71
Beräknad
ändring 1971/72
opaginerad Kontrollera mot PDF
Lantbruksstyrelsen och utredningen om stöd till jordbruket
i norra Sverige
Dep.
chefen
36 800
000 -i- 29 200 000
Prisstöd till jordbruket i
norra
Sverige Övergängsbidrag och
avgångsvederlag
13 500 000 50 300 000
1 000 000 28 200 000
+ 29 200 000
1000 000 + 28 200 000
Lanlbruksstyrelsen
Antalet beviljade ansökningar ora särskilt övergångsbidrag
för år 1969 uppgick till ca 20 500. Bidrag på 11,5 milj. kr. utbetalades hösten
1970. Styrelsen uppskattar medelsbehovel för budgetåret 1971/72 till ca 11
milj. kr.
I fråga om avgångsvederlag beräknar styrelsen
medelsbehovet lill ca 1,5 milj. kr.
Utredningen om stöd till jordbruket i norra Sverige
Kostnaderna för del föreslagna prisstödet beräknas för
budgetåret 1971/72 liU följande:
Milj. kr.
Mjölk 50
Kött av nötkreatur och får 15
Kött av svin 1
Summa 66
Prop.
1971: 74 15
Remissyttrandena
Reraissinslanserna har inte några väsentliga erinringar
varken i fråga ora utredningens beskrivning av jordbrukets situation i olika
avseenden i norra Sverige eller i fråga om de principiella överväganden sora
har legal lill grund för utredningens förslag. Flera remissinstanser uttalar
sin tillfredsställelse med atl utredningen har fullgjort sitt uppdrag sä
snabbi sora har skett. De understryker angelägenheten av atl de föreslagna
stödåtgärderna genomförs så snabbt som möjligt.
Elt antal remissinstanser föreslår vissa ändringar i
utredningens förslag fraraför allt i fråga om gränserna för stödområdena.
Ändringsförslagen motiveras med hänvisning lill de olika naturliga förutsältningarna
för jordbruk, strukturförhållandena inom jordbruket och viklen av en viss
omfattning av jordbruket i olika områden.
Prisstöd
Enligt lanlbruksstyrelsen kan det anföras skäl för att pristUläggen
bör avse fler produkter i syfte att göra stödet mer produktneulrall. Frägan ora
slöd bl. a. till sraågrisproduktion och livdjursuppfödning bör ägnas särskUd uppraärksarahet
vid den fortlöpande översynen av prisstödet. Lantbruksnämnden i Gävleborgs län
anser att förutsättningarna för att lösa de raed etl raer produktneutralt stöd
förenade adrainistraliva problemen bör utredas. Lantbruksnämnden i Västernorrlands
län framhåller all etl slöd till smågrisproduktionen skulle kunna medföra en
förbättrad kvalitet på smågrisarna i Norrland. RLF och SL föreslår all
produktbidrag skall utgå för veterinärbesiktigad slakt av häst och ren.
Länsstyrelsen
och kmlbruksnämndcn i Västerbottens län lar upp frågan ora större stöd till
del lappländska jordbruket och förutsätter att glesbygdsulredningen uppraärksaminar
frågan. I ett särskilt yttrande frarahåller två ledaraöler av nämnden att det
lappländska jordbrukets problem måste lösas inom ramen för jordbrukspolitiken.
Borttagandet av fraklbidraget för fodersändningar innebär en försämring med 1,5
öre/kg levererad rajölk. Enligt de två ledamöternas uppfattning bör Lappland erhåUa
etl mjölkpristillägg på 18 öre/kg mjölk. Statens jordbruksnämnd anser att
stödformen med fraktbidrag för vissa produkter inte principiellt bör avvisas.
Det nuvarande fraktbidraget för fodersändningar har inte medfört några
administrativa svårigheter. Clesbygdsutredningen ifrågasätter om man inte även
i fortsättningen bör bibehålla ell särskilt fraktbidrag för fodersändningar lill
jordbruket i vissa glesbygdsområden. RLF och SL tillstyrker borttagandet av
fraktbidraget till inlandsområdena endasl under förutsättning att
mjölkpristillägget lill dessa oraråden höjs mer an vad utredningen har
föreslagit. Förbunden föreslår att
Prop.
1971: 74 lö
pristillägg skal! utgå i Norrbottens och Västerbottens
inland saml berörda gränskommuner i Jämtiands och Västernorrlands län med 16,5
öre/kg.
Lanlbruksstyrelsen ifrågasätter om inte övergången raellan
stödområde 1 och 11 bör göras mindre markant genom införande av ett 11-öres-oraråde.
Länsstyrelsen, lantbruksnämnden och överlantmätaren i Västernorrlands län
anser atl hela länet ur lönsamhetssynpunkt bör tillhöra oraråde I raed elt rajölkprislillägg
på 13 öre/kg. Regionalpolitiska skäl kan raotivera att tiUägget utgår raed 11
öre/kg i Sundsvalls och Timrå koraraunblock. Lantbruksnämnden i Gävleborgs län
anser alt Järvsö socken och Iggesunds kommun bör lillhöra område II saral Ockelbo komraun område III.
Länsstyrelsen och lantbruksnämnden i Kopparbergs län anser alt koraraunblocken
Malung, Mora, Orsa, Älvdalen och Vansbro bör ingå i område 1, kommunblocken
Borlänge, Säter, Hedemora och Avesta i område 111 och övriga länet i område II. Lantbruksnämnden i Värmlands län
ifrågasätter om inte gränsen meUan områdena III och IV bör vara gränsen för det allmänna stödområdet raed
undantag för Säffleblocket (utom Svanskogs kommun) och Västra Ämterviks försaraling
av Sunne köping vilka bör ingå i oraråde IV. Länsstyrelsen och överlantmälaren i Värmlands län
har liknande förslag. Länsstyrelsen, lantbruksnämnden och överlantmätaren i
Älvsborgs län föreslår atl mjölkprislUlägg bör utgå lill leverantörer i Färgelanda
koraraunblock, där två oraråden för särskUd rationalisering är godkända.
Myndigheterna i de två sistnäranda länen anser också att pristUlägget bör höjas
lUl 4 öre/ kg i område IV. Lantbruksnämnden
i Örebro län avstyrker utredningens förslag om ändring av sydgränsen för
stödområdet i länet. Näranden har i sin rådgivningsverksamhet förutsatt att
gränsen inte skall ändras. Lantbruksnämnden i Västmanlands län föreslår atl
vissa delar av länet las in i område IV. Överlantmätaren i Uppsala län föreslår atl de delar av länet som
tillhör Gefleortens mejeriförening hänförs lill område IV. Länsstyrelsen i Uppsala län anser alt frägan om en
ny områdesindelning bör utredas raer ingående.
RLF och SL anser atl del finns grundad anledning till krav
på högre bidrag än vad utredningen har föreslagit i de delar av oraråde II sora gränsar mol oraråde I i Västernorrlands
län och nordvästra Hälsingland och de delar av oraråde 111 som gränsar raot
område II i södra Hälsingland, Kopparbergs
och Värralands län. Frågan bör las upp vid den förutsatta översynen av
områdesindelningen. Den nya principen för gränsdragningen mellan olika områden
medför alt ell mindre antal rajölkpro-ducenter i Örebro, Västraanlands och
Uppsala län förlorar sitt rajölk-pristillägg. Förbunden frarahåller atl
förlusten för dessa producenter blir avsevärt större än själva rajölkpristilläggel
på grund av att det s. k. ul-järaningsbidraget utgår med något högre belopp i
norra Sverige än i landet i övrigt. Förbunden föreslår därför all sydgränsen
för område IV
Prop.
1971: 74 17
förläggs lill sydgränsen för nu utgående mjölkpristillägg.
Enligt statens jordbruksnämnd bör emellertid inte differentieringen av utjämningsbi-draget
inverka på beslutet om mjölkpristillägget. Uljämningsbidragel får närmast anses
vara en intern fördelningsfråga raellan rajölkproducen-ter i olika delar av
landet.
Enligt styrelsen för lantbrukshögskolan bör ytterligare
stöd till köttproduktion övervägas för att erbjuda ett klarare altemativ lill
mjölkproduktion. Länsstyrelsen och lantbruksnämnden i Västernorrlands län
förordar samma områdesindelning för kött och fläsk sora för rajölk. Hela länet
bör tillhöra område 1 ulora Sundsvalls och Tirarå kommunblock, sora bör lillhöra
område 2. Lantbruksnämnden i Gävleborgs län finner del inle tillfredsställande atl
villkoren för fläskproduktionen inora länet försäraras genom borttagandet av
differentieringen av slaktdjurs-avgiften. Nämnden föreslår att norra
Hälsingland förs lill område 2 och södra Hälsingland och Gästrikland till
område 3. Nämnden föreslår dessutom ett pristillägg på fläsk i område 3 på 10
öre/kg.
EnUgl länsstyrelsen och lantbruksnämnden i Kopparbergs län
bör länet i sin helhet fä ett stöd på 40 öre/kg kött.
RLF och SL föreslår atl pristillägget pä kött blir jämnt
fallande från område 1 till område 4, från 100 öre/kg lill 25 öre/kg. Enligt
förbundens mening är 25 öre/kg det lägsta lUlägg som kan stimulera köttproduktionen.
Förbunden påpekar atl risken för att stödbeslämraelser-nas syfte kommer alt
kringgås genom Iransport lill ur stödsynpunkl gynnsammare områden överdrivs.
Sveriges slakleriförbund har funnit atl de föreslagna gränserna inte helt samraanfaller
raed slakteriföreningarnas gränser. De rättelser som krävs kan göras i
saraband med översynen av områdesindelningen. Statens jordbruksnämnd har
undersökt de ekonomiska fördelarna med atl transportera slaktdjur eller
slakt-kroppar till ur stödsynpunkt gynnsamraare oraråden. Vissa transporter kan
bli lönsamma. Med uppgifter från konlroUslakterier, besiktningsbyråer och
lokala skatterayndigheter bör ett godtagbart kontrollsystem kunna anordnas.
Stöd till rationalisering
Skogsstyrelsen ifrågasätter om SR-jordbruk bör tiUföras
någon mer omfattande skogsmarksareal. Länsstyrelsen i Västerbottens län anser
att man vid utökningar av SR-jordbmkens areal i större utsträckning också bör
skilja hus/mangårdsbyggnader raed omgivande raark från åkerarealen.
Möjligheterna atl genora långlidsarrenden utöka SR-jordbmkens markinnehav bör
tillvaratas.
Lantbruksstyrelsen förutsätter atl den föreslagna
ändringen i styrelsens anvisningar för handläggningen av ärenden enligt 20 §
andra stycket rationaliseringskungörelsen inte innebär all antalet
utvecklingsbara kärnfasligheter som kan erhålla statsbidrag komraer atl öka
ulan alt bi-
Prop.
1971: 74 18
drag kan utgå i ett tidigare skede och på så sätt påskynda
uppbyggnaden av rationella jordbruk. Styrelsen ifrågasätter om
rationaliseringskungörelsens bestämraelser skall tillämpas olika i olika delar
av landet. De sämre förutsättningarna för jordbruk i norra Sverige kompenseras
genom det föreslagna prisstödet. För att klara likviditetsproblemen under
uppbyggnadsskedet krävs enligt lantbruksnämnden i Västerbottens län också för
de här aktuella jordbruken etl finansieringsstöd av den storlek, som utgår
enligt bestämmelserna om särskUd rationalisering. RLF och SL anser det vara
tveksamt om de föreslagna ändringarna i anvisningarna till
rationaliseringskungörelsen får önskvärd effekt. Förbunden förutsätter att
lantbruksnämnderna får en vid handlingsfrihet.
Lantbruksstyrelsen framhåller vikten av att begränsat
investeringsstöd endast kommer atl utgå tUl sådan brukningsenhet sora inte
inom överskådlig lid erfordras för rationaliseringsändamål. Styrelsen utgår
från att de raaximibelopp för investeringar sora utredningen föreslär skall
avse totala investeringar för inre rationalisering och inte endasl den del pä
vilken bidrag beräknas. Man bör också överväga ora inte det i ralionaliseringskungörelsen
angivna rainimibeloppel borde sänkas lill 2 000 kr. Styrelsen föreslår all
medel lill begränsat investeringsstöd anvisas från anslaget Bidrag lill särskUda
rationaliseringsåtgärder i Norrland, m. ra. En ledamot av styrelsen menar all
del begränsade investeringsstödet bör utgå inom hela det oraråde där slöd lill
särskild rationalisering kan utgå. Länsstyrelserna och lantbruksnämnderna i
Värmlands och Kopparbergs län föreslår också detta. Lantbruksnämnden i Gävleborgs
län anser all verksarahelen raed begränsat investeringsstöd också bör innefatta
främst Ljusdals och Bergsjö koraraunblock saml Bjur-åkers socken. Förfarandet
vid urval av områden för begränsat investeringsstöd bör ske på samma sätt som
vid godkännande av områden för särskild rationalisering. Lantbruksnämnden i
Västernorrlands län anser atl hinder ur slruktursynpunkl för begränsat
investeringsstöd bör uppkomma endast om den aktuella enheten behövs för atl genoraföra
aktueUa och konkreta planer på eller pågående uppbyggnad av rationella
enheter. Lantbruksnämnden i Norrbottens län anser att nu gäUande rai-nimibelopp
för stöd inle är relevanta. Statsbidrag bör inte ges till frislående åtgärd
med ett sä litet belopp atl delta måste anses ha ringa betydelse för
mottagaren. Lantbruksnämnden och länsarbetsnämnden i Norrbottens län anser alt
begränsat stöd också bör kunna utgå till specialiserad växtodling sora elt korapleraent
till iradilionelll småbruk. Arbetsmarknadsstyrelsen anser all försöksverksarahelen
raed hänsyn lill lägel på arbetsmarknaden bör utsträckas lill vissa delar av
Gävleborgs, Kopparbergs och Värralands län. Med hänsyn lill de alternativa kostnaderna
för arbetsraarknadspoliliska insatser bör stöd utgå raed ett gmndbidrag på
högst 10 000 kr. och ett bidrag på 50 o/o av över-skjulande investeringskostnad
upp liU 20 000 kr. För den del av in-
Prop.
1971: 74 19
vesleringskostnaden som överstiger 20 000 kr. bör utgå etl
bidrag på 25 o/o upp till maximibeloppet. Med hänsyn lill turistnäringen bör
enligt länsstyrelsen i lämtlands län den föreslagna förutsättningen för investeringsstöd
att inkorasten huvudsakligen bör komma från jord- och skogsbruket inle tolkas
för snävt. Glesbygdsutredningen understryker alt kravet på lillfredsslällande
försörjningsunderlag inte fär ställas för högt. Brakningsenhetens betydelse för
den långsiktiga orastrukturering-en bör noga vägas mot värdet av att snabbare
få lill stånd en upprustning av mindre jordbruk.
RLF och SL anser det inte befogat att lata de nya bestäramelserna
avse endast de fyra nordligaste länen. Det nya stödet bör utgå i samma delar
av landet som stödet till särskild rationalisering. Förbunden anser att garanli
för jordförvärvslän och driftslän även bör ifrågakomma i samband med
nyetablering.
Lantbruksnämnderna i de tre nordUgaste länen och styrelsen
för lantbrukshögskolan betonar vikten av att en fast tjänst inrättas för
stats-konsulent i norrländsk växtodling vid Röbäcksdalen. Styrelsen ifrågasätter
om inte en tjänst pä husdjursomrädet också är behövlig.
Statens jordbruksnämnd framhåller att det f. n. inle kan
bedömas i vad mån odisponerade införselavgiftsraedel kommer alt stå till förfogande
för stöd lill forsknings- och försöksverksamhet för jordbruket i norra Sverige.
Departementschefen
Sedan länge har särskilt slöd lämnats till jordbruket i
norra Sverige. I saraband raed att 1967 års riksdag fastställde riktlinjerna
för jordbrukspolitiken berördes även slödel lill jordbruket i norra Sverige.
Föredragande departemenlschefen uttalade därvid atl av flera skäl borde även i
fortsättningen en betydande jordbruksproduktion upprätthållas i dessa delar av
landet. Jordbruket där borde även i framtiden få särskilt stöd. Riksdagen
anslöt sig härtill.
Med hänsyn till den relativt långa tid som har förflutit
sedan principerna fastlades för det nuvarande stödet till jordbruket i norra
Sverige tillkallade jag år 1969 raed stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande en
utredning för att se över stödet tUl jordbruket i norra Sverige. Sora framgår
av rain tidigare redogörelse har utredningen i noveraber i fjol lagt fram
förslag i fråga om det fortsatta slödel. Utredningen har varit enhällig. Förslagel
har remissbehandlats.
Utredningen har pä kort tid gjorl en värdefull kartiäggning
av jordbrukels situation i olika avseenden i norra Sverige. Remissinstanserna
har inte heller haft några väsenlliga erinringar mot utredningens beskrivning.
Utredningen har preciserat målsättningen för det statliga stödet. Jag har inle
något all erinra mot utredningens precisering av mål-
Prop. 1971: 74 20
sättningen
för stödet eller mot de principiella överväganden i övrigl sora utredningen har
lagt till grund för sina förslag. Som utredningen har framhållit bör stödet
syfta lill alt bryta den nedåtgående trenden i produktionsutvecklingen i
jordbruket i norra Sverige. Jordbruket bör beslå och intensifieras i de
områden som har för landsdelen goda förutsättningar för jordbruk. Rationell
jordbruksproduktion bör i norra Sverige liksom i landet i övrigt ge sina
utövare en med andra yrkesutövare likvärdig ekonomisk standard.
För
uppehållandet av viss produktion och sysselsättning inom jordbruket i norra
Sverige lalar både sysselsällningsskäl och sociala motiv. Det Ur också
angelägel att vidmakthålla en regional livsmedelsförsörjning beträffande
främst vissa färskvaror sora beredskap inför ett krisläge.
Utredningens
förslag lill stödåtgärder innebär alt det nuvarande prisstödet till rajölkproduklionen
förstärks raen också atl prisstödet utvidgas till nya produkter. Det är enligt rain
raening värdefuUt alt jordbrukarna i norra Sverige erhåller slöd även lill
andra produktionsinriktningar än rajölkproduktion. Jordbruksstödet blir alltså
mer differentierat än tidigare. Förslaget om prisstöd lill kött och fläsk koraraer
atl öka valraöj-ligheterna i del norrländska jordbruket. Utredningens förslag
innebär vidare att ytterligare åtgärder bör vidtas för alt stödja lillkorasten
av fullt rationella jordbruk. I avvaktan på resultaten av uppbyggnaden av sådana
jordbmk föreslås att även jordbruk med begränsade utvecklingsmöjligheter bör
kunna fä rationaliseringsslöd. I likhet raed reraissinslanserna finner jag del
motiverat att denna typ av rationaliseringsslöd försöksvis fär prövas.
Prisstöd
Uttedningen
har på grundval av undersökningar av inkomsterna från jordbruk med samma
produktionsinriktning i norra och mellersta Sverige lagt fram förslag ora prislUlägg
på rajölk saml kött och fläsk inom fyra stödområden i norra Sverige. PristUläggen
rainskas stegvis frän norr lill söder. Remissinstanserna har i princip biträtt
utredningens förslag till stödområden och pristillägg. Som fraragår av rain
redogörelse för reraissyttrandena har en del önskeraål förts frara om
justeringar av områdesindelning och stödnivåer saml ora utvidgning av slödel liU
ytterligare produkter. För egen del finner jag utredningens förslag väl avvägt.
Tillräckligt underlag saknas sora regel för alt nu ta ställning liU remissinstansernas
önskemål. Frågan om justeringar av prisstödet bör las upp i den översyn av
stödet sora jag i likhet raed utredningen anser böra ske vart Iredje år. I
avvaktan på resultaten av översynen bör eraeUertid de jordbrukare som f. n. får
extra rajölkpristiUägg raen sora inle innefattas i utredningens förslag kunna
få pristillägg på rajölk. I norra Norrlands inland bör vidare utgå 3 öre högre
pristillägg på mjölk
Prop.
1971: 74 21
än vad utredningen har föreslagit. Samtidigt bör sora
utredningen föreslagit nuvarande fraklbidrag för fodersändningar till detla
område las bort. Fraklbidraget beräknas raotsvara ca 1,5 öre/kg mjölk. Jag ansluter
raig vidare lill utredningens förslag om att la bort nedsättningen av slakldjursavgifterna
i norra Sverige. Pristillägget på kött och fläsk är avvägt raed hänsyn lill
denna ändring.
Jag
föreslår således atl pristillägg på 4 o/o-ig mjölk bör utgå raed 16 öre/kg i
del oraråde där fraklbidrag för fodersändningar f. n. utgår, dvs. Arvidsjaurs,
Arjeplogs, Jokkraokks, Gällivare, Kiruna och Pajala korarauner samt Övertorneå
koramun ulora den del sora tidigare utgjorde Hielanierai kommun (Norrbollens
län), Äsele, Dorotea, Fredrika, Vilhelmina, Lycksele, Sloruraans, Sorsele och
Mala koramuner (Västerbottens län), Frostvikens koraraun (Järatlands län) särat
den del av Fjällsjö koraraun sora tidigare utgjorde Tåsjö kommun (Västernorrlands
län). Jag föreslår vidare all pristillägg skall ulgå med 13 öre/kg i
utredningens stödområde I i övrigl, med 9 öre/kg i oraråde II, raed 7 öre/kg i område III samt raed
3 öre/kg i oraråde IV och lill
de jordbrukare i Örebro län i övrigl, Västmanlands och Uppsala län sora f. n. erhåUer
extra rajölkprislillägg.
Jag
föreslär vidare att pristillägg på kött och fläsk bör ulgå raed 1 kr. resp. 30
öre/kg i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län och raed 75 resp. 20
öre/kg i Västernorrlands län. Pristillägg på kött bör dessutora ulgå raed 40
öre/kg i Hälsingland och raed 15 öre/kg i Gävleborgs län i övrigt, Kopparbergs
och Värmlands län. Närraare bestäraraelser angående pristillägg på kött och
fläsk ra. ra. kan raeddelas av Kungl. Maj:l eller rayndighel som Kungl. Maj:t besläraraer.
Med
utgångspunkt frän produktionen av rajölk per ko inora besättningar anslutna
till den officiella kokonlroUen kan de prisliUägg på mjölk sora har förordals i
del föregående beräknas innebära ell slöd per ko och år av storleken 150750
kr. PrislUläggel på kött kan beräknas innebära 25250 kr. per ko vid slakllillfället.
Det totala prisstödet kan därför beräknas innebära ett bidrag av storleken
160825 kr. per ko och är.
Slöd till rationalisering
Rationaliseringsstödet har lill syfte all underlätta en
snabb uppbyggnad av fullt rationella jordbruk. Vad jag har förordai i det föregäende
ora ökat prisstöd raedför all lönsarahelen vid rationella norrländska jordbruk
blir järaförlig raed lönsamheten vid raellansvenska jordbruk. Förutsättningarna
för uppbyggnad av fullt rationella jordbruk i norra Sverige ökas härigenora.
För alt ytterligare underlätta ralionaliserings-verksaraheten bör sora
utredningen har föreslagit, rationaliseringsstödet förstärkas i syfte all
bättre anpassa det lill de speciella förhållanden
Prop. 1971: 74 22
sora
gäller i norra Sverige. Jag biträder utredningens förslag alt förlängning av
amorteringstiden för driftslån till högst 20 år bör få raedges i fall då likviditetssvårigheler
föreligger vid SR-jordbruk.
Jag
har vidare inle något atl erinra raot utredningens förslag all när vissa
förutsättningar är uppfyllda, genom ökad tiUämpning av dispensbesläraraelsema
i 20 § ralionaliseringskungörelsen vidga raöjUgheterna atl ge statsbidrag lill
inre rationalisering av jordbruk i norra Sverige, även om någon kapitalkrävande
yttre rationalisering inte har genomförts.
Utredningens
förslag i fråga om stödet lill nyetablering av trädgårdsförelag i norra
Sverige har tillgodosetts genom de förslag sora har lagts frara i prop. 1971: 1
(bil. 11 s. 23). Vad gäller övriga frågor som har aktualiserats på
trädgårdsnäringens oraråde delar jag utredningens uppfattning att del är lärapligt
all avvakta resultaten av den särskUda utredning som pågår inora länsstyrelsen
i Norrbottens län.
I
avvaktan på resultaten av den fortsalla uppbyggnaden av fullt rationella jordbmk
bör på sätt utredningen har föreslagit, visst investeringsstöd kunna utgå lill
jordbruk raed begränsade ulvecklingsraöjligheter. Slöd bör kunna ulgå liU
sådan brukningsenhet sora inle inom överskådlig tid erfordras för ralionaliseringsändamål
och som utgör elt lillfredsslällande försörjningsunderlag för nuvarande
brukaren och hans familj. Syftet raed det begränsade investeringsstödet bör
vara all förbättra jordbrukarfarailjernas inkoraster. Slödel bör ulgå i förra
av statlig lånegaranti och statsbidrag. Garanti bör kunna bevUjas för driftslån
och för lån liU yttre och inre rationalisering i enUghet med utredningens
förslag. Statsbidrag lill inre rationalisering bör få utgå med högst ett belopp
som motsvarar 25 o/o av den kostnad som lantbruksnämnden godkänner. Bidrag bör
inle norraall räknas- på större sammanlagd investering än 80 000 kr., i
särskilda fall intill 120 000 kr. Begränsat investeringsstöd bör få lämnas inora
samraa oraråde som slöd till särskild rationalisering. Det begränsade
investeringsstödet bör bekostas från anslaget Bidrag lill särskilda rationaliseringsätgärder
i Norrland, ra. m. De kreditgaranliraraar sora ställs till förfogande för jordbrukels
rationalisering bör få disponeras för del begränsade investeringsstödet.
Utredningens
förslag ora all ell belopp av 5 railj. kr. utöver nu utgående medel under en
femårsperiod skall ställas till förfogande för statens råd för skogs- och
jordbruksforskning för målinriktade forsknings-och utvecklingsprojekt rörande
jordbruket i norra Sverige avser jag alt återkorama lill i saraband raed anraälan
av frägan ora reglering av priserna på jordbrukets produkter. Då avser jag
också all ta upp frågan ora ersättning lill jordbruket för förluster sora har
uppstått till följd av prisstoppet. I avvaktan härpå bör eraeUertid utbetalas prelirainär
ersätt-
Prop.
1971: 74 23
ning med 27 milj. kr. för liden intill utgången av år 1970
i enlighet med del förslag av statens jordbruksnärand sora jag har berört i del
föregäende. För ersättningen bör Kungl. Maj:t få utnyttja intUl utgången av
mars år 1971 influtna odisponerade införselavgiftsraedel. I den mån dessa raedel
inle förslår bör Kungl. Maj:t få ta i anspråk förslagsanslaget Prisreglerande
åtgärder på jordbrakets område för innevarande budgetär.
Anslagsfrågor
Jag biträder lantbruksstyrelsens beräkning av medel till
övergångsbidrag och avgångsvederlag. För stödet till jordbruket i norra
Sverige beräknar jag samraa belopp sora utredningen, dvs. 66 railj. kr. De förbättringar
av stödet utöver utredningens förslag sora har förordals i det föregående bör ryramas
inom della belopp. Mjölkproduktionen har rainskal något kraftigare än vad
utredningen har förutsatt i sin kostnadsberäkning.
Från anslaget bör även bestridas utgifterna for
avgångsvederlag till renägare som avvecklar sin renskötsel i enlighet med vad
jag föreslagit i prop. 1971: 51 med förslag lill rennäringslag, m. m.
HemstäUan
Under åberopande av del anförda hemsläller jag atl Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen att
1)
godkänna vad
jag förordat i fråga om pristillägg på rajölk, kött och fläsk till jordbruket i
norra Sverige,
2)
godkänna av mig
förordade former för stöd till rationalisering av jordbruket i norra Sverige,
3)
godkänna vad
jag har förordai angående ersättningen lUl jordbruket för förluster lill följd
av prisstoppet för liden fram till utgången av år 1970,
4)
till Stöd till
jordbruket i norra Sverige, m. in. för budgetåret 1971/ 72 under nionde
huvudtiteln anvisa ell förslagsanslag av 78 500 000 kr.
Med bifall lill vad föredraganden sålunda raed insläraraande
av statsrådets övriga ledaraöler herasläUt förordnar Hans Maj:l Konungen atl lill
riksdagen skaU avlåtas proposition av den lydelse bilaga till della protokoll
ulvisar.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
MARCUS BOKTR. STHLM IWI 710 199
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
25 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (25)
25 kopplingar i 15 dokument.
- Bet. 1983/84:JoU26 om prisstöd till jordbruket i norra Sverige (prop. 1983/84:100, bilaga 11 p. C 6) s. 3 i texten
- Bet. 1973:JoU1 Jordbruksutskottets betänkande i anledning av propositionen 1973:1 i vad avser utgifterna på driftbudgeten för budgetåret 1973/74 inom jordbruksdepartementets… s. 4 · s. 17 i texten
- Bet. 1972:InU28 Inrikesutskottets betänkande i anledning av propositionen 1972:111 angående regional utveckling och hushållning med mark och vatten, såvitt propositionen hänvi… s. 113 i texten
- Bet. 1972:JoU38 Jordbruksutskottets betänkande i anledning av motion om översyn av forsknings- och försöksverksamheten inom jordbruket i Norrland i texten
- Bet. 1972:JoU6 Jordbruksutskottets betänkande i anledning av motioner angående jordbrukets rationalisering i texten