Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1970/71
1971 · 48 sidor, varav 43 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 43 av 48 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1971:75, Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1970/71
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl.
Maj:ts proposition nr 75 år 1971 Prop 1971: 75
Nr 75
Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter på
tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1970/71; given Stockholms slott
den 12 mars 1971.
Kungl. Maj:t vill härraed, under åberopande av bilagda
utdrag av stalsrådsprotokollel över finansärenden, föreslå riksdagen atl
bifalla de förslag om vars avlåtande lill riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
G. E. STRÄNG
Utdrag av protokoUet över finansärenden, håUet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 12 mars 1971.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes
ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, SVEN-ERIC
NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG,
LIDBOM, CARLSSON.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför
efter geraensara beredning raed statsrådets övriga ledaraöler.
De anslag sora 1970 års riksdag anvisat sedan riksstalen
för budgetåret 1970/71 faslslällls har uppförts på tiUäggsstat I (prop. 1970:
36, 165 och 205, BaU 1970: 59, SU 1970: 227, rskr 1970: 442). Vidare har vid
början av innevarande ärs riksdag begärts anslag på tUläggsstat II lill näranda riksstal (prop. 1971:
2).
Ytterligare anslagsfraraslällningar på lilläggsslat under
löpande budgetår har nu ansetts erforderUga. De bör föreläggas riksdagen i en geraensam
proposilion avseende utgifter på tiUäggsstat III till riksstalen för budgetåret
1970/71. Senare denna dag komraer dessutom frågan om
1 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 75
Prop.
1971: 75 2
kapitaltillskott till Norrbottens Järnverk AB all
redovisas i en särskild proposition.
De framställningar om anslag på lilläggsslat sora Kungl. Maj:l
beslutar ora denna dag tas in i dagens statsrådsprotokoll över justitie-, försvars-,
social-, kommunikations-, finans-, utbildnings-, jordbmks-, handels-, inrikes-
och induslriärenden. Utdrag av dessa protokoll bör bi-läggas den geraensararaa
propositionen som bilagor 111. En samraanställning över de av Kungl. Maj:t i
denna proposition begärda anslagen torde få bifogas statsrådsprotokollet i
detta ärende som bUaga 12.
Jag heraställer all Kungl. Maj:l i en gemensam proposilion
förelägger riksdagen de förslag ora anslag på tiUäggsstat III lill riksstaten
för budgetåret 1970/71 sora framgår av näranda utdrag av statsrådsprotokollet.
Med bifall lill vad föredraganden sålunda raed instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemslälll förordnar Hans Maj:l Konungen alt lill
riksdagen skall avlätas proposition av den lydelse bilaga till delta protokoll
ulvisar.
Ur protokoUet: Britta Gyllensten
Prop. 1971: 75
BUaga
1
JUSTITIEDEPARTEMENTET
utdrag
av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 12 mars 1971.
Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden
STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF,
WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.
Chefen
för justitiedepartementet, statsrådet Geijer, anmäler ärende under
justitiedepartementets handläggning sora angår utgifter på tilläggs-stat III till
riksstalen för budgetåret 1970/71 och anför.
DRIFTBUDGETEN
ANDRA
HUVUDTITELN
A.
Justitiedepartementet m. m.
[1]
A 8. Kommittéer m. m. Till ändaraålet har för budgetåret 1970/71 anvisats etl
reservationsanslag av 8,6 railj. kr. (prop. 1970: 1 bil. 4, SU 1970: 2, rskr
1970: 2). Reservationen frän föregående budgetår uppgick den 1 juli 1970 till
18 846 kr. Vidare har på lilläggsslat II till riksstalen för budgetåret
1970/71 anvisats ell reservationsanslag av 1,5 railj. kr. (prop. 1971: 2 bil.
1, JuU 1971: 1, rskr 1971: 23).
Under
liden den 1 juli 197031 januari 1971 uppgick belastningen lill 6 392 087 kr.
Del belopp sora återstår av anslaget (inkl. tUläggsstat II) för innevarande budgetår koraraer inte all förslå för all läcka kostnaderna
för de utredningar sora f. n. pågår, även ora största raöjliga sparsarahel iakttages.
Belastningen på anslaget kan för hela budgetåret 1970/71 beräknas uppgå lill ca
10,9 milj. kr. Etl ytterligare raedelsbehov föreligger således. Detta uppgår
till 800 000 kr.
Prop. 1971: 75 4
Jag
hemställer all Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
atl
lill Kommittéer m. m. på tiUäggsstat III lill riksstalen för budgetåret
1970/71 anvisa ell reservationsanslag av 800 000 kr.
Vad
föredraganden sålunda raed insläraraande av statsrådets övriga ledaraöler hemslälll
bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur
protokollet: Britta Gyllensten
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1971: 75
Bilaga
2
FÖRSVARSDEPARTEMENTET
utdrag
av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 12 mars 1971.
Närvarande:
statsministern PALME, rainistern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden
STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF,
WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.
Chefen
för försvarsdeparteraentet, statsrådet Andersson, anraäler de ärenden under försvarsdeparteraenlets
handläggning sora angår utgifter på tiUäggsstat III till riksslaten för
budgetåret 1970/71 och anför.
DRIFTBUDGETEN
FJÄRDE
HUVUDTITELN
O.
Diverse
[1]
O 1. Reglering av prisstegringar. Anslaget till reglering av prisstegringar
avses för att täcka sådana pris- och löneökningar under anslag inora utgiflsraraen
för det raiUlära försvaret sora inträffar från den tidpunkt i vars prisläge
anslagen har beräknats intill utgången av det budgetär för vilket de har
anvisats.
I
raraberäkningen för budgetåret 1970/71 har beräknad korapensa-lion för
prisstegringar enligt nettoprisindex från prislägel i raaj 1969 till raedelkostnadsläget
för budgetåret tagits upp med 230 milj. kr. Anslagen för budgetåret 1970/71
har emellertid beräknats i 1970 års löneläge. Den del av nyssnämnda belopp som
avser höjning av lönerna från 1969 lill 1970 års nivå ca 63 mUj. kr. har
därför inle tagils upp under anslaget lill reglering av prisstegringar utan
anvisats under de anslag som innehåUer raedel för löner. Till reglering av
prisstegringar har anvisats (230 63) 167 milj. kr.
Prop.
1971: 75 6
Sora fraragår av vad jag har anfört vid anraälan av frågan
om anslag lill prisreglering för budgetåret 1971/72 (prop. 1971: 1 bil. 6 s.
189) utvisade del då tillgängliga materialet beträffande prisutvecklingen alt
del för budgetåret 1970/71 anvisade prisregleringsanslagel inle komraer atl
räcka. Ytterligare raedel för prisreglering bör därför anvisas på lill-läggstal.
Ora prisnivån enligt nelloprisindex för november 1970 tas sora
ett ullryck för raedelprislägel budgetåret 1970/71, koramer medelsbehovel för
prisreglering för hela den mUitära raraen alt uppgå lill orakring 500 milj. kr.
Förslagsanslagen tillförs inle prisregleringsmedel från förevarande anslag,
varför hela delta belopp inte beräknas komma att las i anspråk. Anslagsbeloppel
bör dock ange den ytterligare medelsförbrukning i förhållande till riksstalen
som lill följd av prisförändringar är alt förvänta för hela den militära
utgiftsramen. På tiUäggsstat bör därför tas upp ytteriigare (500 230) 270
milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:l föreslår riksdagen
atl lill Reglering av prisstegringar pä lilläggsslat III
till riksslaten för budgetåret 1970/71 anvisa ell anslag av 270 000 000 kr.
[2] O 7. Kostnader för svenska FN-styrkor m. m. Medel för
en svensk militär styrka i FN-tjänst anvisades första gången på lilläggsslat lill
riksslaten för budgetåret 1956/57 (prop. 1956: 198, SU 1956: 179, rskr 1956:
359). Därefter har årligen ytterligare medel anvisats för svenska FN-slyrkors
verksamhet ra. ra. Fr. o. ra. budgetåret 1965/66 anvisas raedel för de ärliga
utgifterna inora Sverige för att rekrytera, utbilda och organisera den svenska
beredskapsstyrkan ra. ra. under förslagsanslaget Beredskapsstyrka för FN-tjänst,
raedan utgifter för FN-slyrkornas verksarahet ulora Sverige fr. o. m. den 1
juli 1967 även för observatörer i FN-ljänsl samt för viss personal vid
Sveriges ständiga representation i FN betalas från reservationsanslaget
Kostnader för svenska FN-styrkor ra. ra. Sararaanlagt har för svenska FN-slyrkors
verksarahet an-visals 430 565 000 kr. på lilläggsslat, varav 13 435 000 kr.
under innevarande budgetår för verksamheten under liden den 1 juliden 15
december 1970 (prop. 1970: 165 bU. 3, SU 1970: 211, rskr 1970: 426). Vid
ingången av januari 1970 fanns en behåUning under anslaget på ca 1 284 000 kr.
Huvuddelen av ifrågavarande utgifter avses bli ersatt av
FN. Hittills har från FN influtit 297 839 764 kr. avseende kostnader för tiden
intill utgången av år 1969. Sveriges fordran hos FN enligt hillills fraralagda
krav uppgår f. n. till 39 342 073 kr. Under våren 1971 kommer Sverige atl
begära ytterligare ca 12,5 milj. kr. i ersältning från FN för utgifterna under
år 1970. Ersättningar sora flyter in från FN tillgodoförs riksstalens inkorasttitel
Övriga diverse inkoraster.
Prop.
1971: 75 7
Genora Kungl. Maj:ts beslut den 17 december 1970 har tiden
för den svenska FN-insalsen på Cypern förlängts t. o. ra. den 15 juni 1971. Utgifterna
för tiden den 15 deceraber 1970den 15 juni 1971 kan beräknas till 1 450 000
kr. för månad eller sammanlagt 8,7 milj. kr. Härutöver bör 1 milj. kr.
beräknas sora allmän medelsreserv raed hänsyn lill eftersläpande sjukvårdskostnader
för tidigare kontingenter saral vissa utgifter sora kan bli nödvändiga vid en
avveckling av kontingenten på Cypern.
Antalet
observatörer i FN-tjänst uppgick i februari 1971 lill 38. Medelsbehovel för
dessa kan beräknas lill 257 000 kr. för raånad eller för januarijuni 1971 saramanlagt
1 542 000 kr.
Behovet av ytterligare medel för FN-styrkan på Cypern och
för observatörer uppgår alltså tiU (8 700 000 -t- 1 000 000 + 1 542 000 1
284 000) 9 957 000 kr., avrundat 10 railj. kr.
Med hänsyn lUl alt många osäkra faktorer ligger i
anslagsberäkningen kan del bli nödvändigt all även i fortsättningen
förskottsvis bestrida utgifter för ifrågavarande ändamål från anslaget lill
oförutsedda utgifter. Dessa utgifler bör slutligt belasta anslaget Kostnader
för svenska FN-styrkor m. m. Frågan om deras täckning bör få tas upp framdeles.
Under åberopande av det anförda hemställer jag all Kungl.
Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Kostnader för svenska FN-styrkor m. m. på lilläggsslat
III lill riksstalen för budgetåret 1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 10
000 000 kr.
Vad föredraganden sålunda raed insläraraande av
statsrådets övriga ledamöter hemslälll bifaller Hans Maj:l Konungen.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1971: 75
Bilaga
3
SOCIALDEPARTEMENTET
Utdrag
av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 12 mars 1971.
Närvarande:
statsministern PALME, rainistern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden
STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF,
WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.
Chefen
för socialdeparteraentet, statsrådet Aspling, och statsrådet Odhnoff anraäler
de ärenden under socialdeparteraenlels handläggning sora angår utgifter på tUläggsstat
III lill riksslaten för budgetåret 1970/ 71. Departeraentschefen anraäler
därvid frågan under punklen 1 och statsrådet Odhnoff frågan under punkten 2.
Föredragandena anför.
DRIFTBUDGETEN
FEMTE
HUVUDTITELN
A.
Socialdepartementet m. m.
[1]
A 2. Kommittéer m. m. På riksstalen för budgetåret 1970/71 har under denna rabrik
anvisats elt reservationsanslag av 6 railj. kr. Behållningen på anslaget vid
ingången av budgetåret 1970/71 uppgick till ca 85 000 kr. Den
utredningsverksamhet sora bekostas frän della anslag har blivit raera
omfattande och kostnadskrävande än vad sora förutsågs vid anslagsberäkningen.
Under tiden t. o. ra. januari 1971 har av anslaget förbrukats närraare 3,4 railj.
kr. Det återstående beloppet, ca 2,7 railj. kr. beräknas inle räcka till för
all täcka kostnaderna under resten av budgetåret för den utredningsverksarahel
som pågår inom socialdeparteraenlels verksamhetsområde. Jag räknar med etl ytterUgare
raedelsbehov under anslaget för innevarande budgetär av 600 000 kr.
Prop.
1971: 75 10
Jag heraställer atl Kungl. Maj:l föreslår riksdagen
atl lill Kommittéer m.tn. på lilläggsslat III till
riksstaten för budgetåret 1970/71 anvisa etl reservationsanslag av 600 000 kr.
[2] D 2. Bidrag tiU anordnande av barnstugor. Till detta
ändamål har för budgetåret 1970/71 anvisats etl reservationsanslag av 40 railj.
kr. Pä anslaget fanns vidare vid ingången av budgetåret en reservation av ca
4,4 railj. kr.
Medelsberäkningen
under anslaget för innevarande budgetår gjordes med utgångspunkt i uppgifter
frän koraraunerna om den beräknade igångsättningen av nybyggnationer av
barnstugor under budgetåret 1970/ 71. Nu tillgängliga uppgifter pekar på en
väsentligt högre byggnadslakl järafört raed tidigare beräkningar. Jag förordar
därför atl raedelsanvis-ningen ökas från 40 railj. kr. till 50 railj. kr. för
innevarande budgetår. Jag hemställer all Kungl. Maj:l föreslår riksdagen
all lill Bidrag till anordnande av barnstugor på lilläggsslat
III till riksstalen för budgetåret 1970/71 anvisa etl reservationsanslag av 10
000 000 kr.
Vad föredragandena sålunda raed insläraraande av statsrådets
övriga ledaraöler heraställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
Prop.
1971:75 H
Bilaga 4
KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Majit Konungen i statsrådet på Stockholnis slott den 12 mars 1971.
Närvarande: statsministem PALME, ministern för utrikes
ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, SVEN-ERIC
NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG,
LIDBOM, CARLSSON.
Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Norling,
anraäler de ärenden under koraraunikalionsdeparleraenlels handläggning sora
angår utgifter pä lilläggsslat III till riksstalen för budgetåret 1970/71 och
anför.
DRIFTBUDGETEN
SJÄTTE HUVUDTITELN
F. Diverse
[1] F 9. Kostnader för riskgaranti till Scandinavian
Airlines System.
Frän anslaget bestrids eventuella utbetalningar i
anledning av den garanli sora Kungl. Maj:t kan ställa i fråga ora ersättning
för förlust av eller skada på SAS luftfartyg till följd av flygplanskapning (prop.
1970: 165, SU 1970: 213, rskr 1970: 428).
Scandinavian Airlines System (SAS)
I skrivelse den 28 januari 1971 lill regeringarna i
Sverige, Danmark och Norge har SAS hemställt alt de tre staterna träder in och
tills vidare övertar ansvaret gentemot SAS för kaskokrigsrisken på konsortiets
flygplan av typen Boeing 747.
SAS framhåller alt raan lyckats erhålla i princip full
täckning från den 1 oktober 1970 för kaskokrigsrisk och därmed försäkringsraässigl
jämförbara risker, inklusive konfiskationsrisken för samtliga konsortiets
Prop. 1971; 75 12
flygplan
raed undantag av Boeing 747. Försäkringsvärdet för delta flygplan uppgår lill orakring
130 milj. kr. För denna flygplantyp, av vilken en levererats den 22 februari
1971 och ytterligare en skall levereras i deceraber 1971, har konsortiet inle
kunnat erhålla krigsriskläckning till raera än cirka 50 o/o av dess kaskovärde.
SAS
framhåller bl. a. atl del är affärsmässigt oförsvarligt för all inle säga
omöjligt all raed de värden som här slår pä spel och med de förpliktelser
konsortiet har mot sina långivare flyga ulan tillfredsställande täckning av
krigsrisken. SAS anhåller därför atl de tre staterna träder in och tills vidare
övertar ansvaret för kaskokrigsrisken på konsortiets flygplan av typen Boeing
747 till den del denna inle kan försäkras på den privata försäkringsraarknaden.
Del förutsätts all SAS skall betala närmare överenskommet vederlag för ansvarsöverlagandel.
Departementschefen
I
enlighet med riksdagens berayndigande (prop. 1970: 165, SU 1970: 213, rskr
1970: 428) har den 15 januari 1971 träffats överenskoraraelse mellan Sverige,
Danmark och Norge ora viss riskgaranli till Scandinavian Airlines Syslera.
Överenskommelsen innebär all de tre staterna gentemot SAS garanterar ersältning
för förlust av eller skada på konsortiets luftfartyg till följd av kapning (hijacking)
så länge kaskoförsäk-ring häremot inle kan erhållas mol skäliga premier och
villkor. SAS svarar själv för förlusl eller skada intill ell belopp av två
milj. kr. vid varje skadetUlfälle. För garantin erlägger konsortiet f. n. en
avgift lill de tre staterna raotsvarande för helt garantiår 0,125 o/o av kaskovärdel
pro rata på de luftfartyg sora lagils upp i en särskild, av Kungl. Maj:l godkänd
förteckning.
I prop.
1970: 165 uttalades att läget på försäkringsraarknaden vid denna tidpunkt inte
raotiverade all staterna övertog ansvaret även för krigsrisk för kasko. Av SAS
fraraslällning framgår nu alt försäkringsmarknaden inle kunnat erbjuda
fullständig krigsriskläckning för konsortiets flygplan av typ Boeing 747.
Enligt uppgifter läranade under hand har SAS nu lyckats teckna
krigsriskförsäkring för näranda flygplantyp lill ca 60 o/o av flygplanels kaskovärde.
Inga raöjligheter synes föreligga all för närvarande öka täckningsgraden.
Den
situation som uppkommit på flygförsäkringsmarknaden, frärast till följd av flygplanskapningarna,
ligger utanför såväl SAS' sora de tre skandinaviska staternas kontroll. De tre
staternas strävanden atl i möjlig mån skydda SAS frän sådana politiska och
ekonomiska förhållanden som konsortiet och de tre staterna inte råder över har
hhtiUs tagit sig uttryck i dels de ekonomiska garantier sora läranas
konsortiets raoderbolag, dels den riskgaranti sora läranas SAS för flygplanskapningar.
Prop. 1971: 75 13
De
nya svårigheter som uppkorarait för SAS genom förhållandena på krigsriskförsäkringsraarknaden
är enligt rain uppfattning också av den art all de motiverar åtgärder från de
skandinaviska staternas sida. I en rad länder, bl. a. Frankrike, Holland och
Schweiz, har resp. regeringar av liknande skäl tvingats träda in med garantier
för krigs- och kapnings-risken för flygplansflotlorna, helt eller delvis. Efter
samråd med de danska och norska transportministrarna anser jag därför all de
skandinaviska staterna skall kunna överta ansvaret för krigsrisken för kasko i
den utsträckning täckning av denna risk inte kan erhållas pä försäkringsmarknaden
mot skäliga premier och villkor.
Risköverlagandet
bör ske efter en överenskoraraelse mellan de tre staterna raed tiUärapning av
de inora SAS-samarbetel gängse fördelningsprinciperna. På samraa sätt som
gäller för garantin för kapnings-risken bör här ifrågavarande garanti i princip
avse flygplanen vid deras användning i linjefart samt vila på försäkringsmässiga
grander.
De närraare
villkoren för garantin torde få fastställas i överenskommelse mellan de tre
berörda staterna. I stort sett lorde överenskommelsen få samraa uppläggning sora
den tidigare träffade. Bl. a. raåste garantins tiUfälliga karaktär betonas genora
bestäraraelser som gör del möjligt all återta garantin så snart godtagbar
täckning för krigsrisken kan erhållas på försäkringsraarknaden.
Med
hänsyn lill del anförda föreslår jag, alt Kungl. Maj:t inhäralar riksdagens berayndigande
all för liden intill utgången av september månad 1975 vilket motsvarar
löptiden för såväl den allmänna ekonoraiska garantin till SAS' raoderbolag sora
garantin för kapningsris-ken utfärda garanli av angivet slag.
Eventuella
utbetalningar till följd av de nya garantiåtagandena torde böra bestridas från
sjätte huvudtitelns förslagsanslag Kostnader för riskgaranli till Scandinavian
Airlines Systera. Influtna garantiavgifter torde få tillgodoföras posten Övriga
diverse inkoraster.
Under
åberopande av det anförda hemställer jag, all Kungl. Maj:I föreslår riksdagen
alt
bemyndiga Kungl. Maj:l all, i enlighet med vad som förordats i del föregäende,
vid behov ingå överenskoraraelse raed de danska och norska regeringarna ora
krigsriskgaranti till Scandinavian Airlines Syslera.
Prop.
1971: 75 14
KAPITALBUDGETEN
II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
[2] 11 a. Byggnadsarbeten för meteorologiska
observationsstationer
m. m. Något anslag för detla ändamål finns inte upptaget i
riksstaten för innevarande budgetår.
Byggnadsstyrelsen
Sveriges meteorologiska och hydrologiska instituts raeleorologiska
ob-servatorium och därtill hörande tjänstebostäder vid Riksgränsens station är
sedan år 1910 inrymda i en i omedelbar närhet av hotell Lapplandia belägen
byggnad, vilken tidigare tillhört SJ, men som förvärvats av byggnadsstyrelsen
för sill nuvarande ändaraål.
Hotell Lapplandia har uttryckt önskeraål att fä förvärva
den nuvarande byggnaden all användas som personalförläggning. Den nuvarande
observationsplatsen har blivit allt mer olämplig eftersom bebyggelsen ökat vid
Riksgränsen. Institutet finner det därför nödvändigt all observationsplatsen
nu flyttas annars tvingas raan lägga ned stationen.
Byggnadsstyrelsen föreslår atl en ny byggnad för
institutets räkning uppförs vid Katlerjåkk ca 2 kra öster ora den nuvarande, på
raark tillhörig doraänverkel, sora underhand godkänt placeringen. Byggnaden, sora
bör vara klar för inflyttning i september raånad 1971, skall orafalta 205 ra-
fördelade på två stycken lägenheter å 65 ra, innehållande två rum och kök, observationsrura
(expedition), saral två stycken över-nallningsrum, bastu, tvätt, förråd och
pentry.
Kostnaden har uppskattats till 375 000 kr., varav 280 000
kr. för hus och 95 000 kr. för el- och vvsinstallalioner ra. ra.
Departementschefen
Jag tillstyrker den av byggnadsstyrelsen föreslagna
nybyggnaden av raeteorologiskt observatoriura och ijänslebosläder för Sveriges raeleorologiska
och hydrologiska inslilul vid Katlerjåkk.
Jag föreslår, atl raedel härför anvisas på lilläggsslat
III tiU riksstalen för innevarande budgetär under etl nytt investeringsanslag
pä statens allmänna fastighetsfond, benärant Byggnadsarbeten för meteorologiska
observationsstationer m. ra.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl.
Maj:t föreslär riksdagen
atl till Byggnadsarbeten för meteorologiska
observationsstationer m. m. på lilläggsslat III till riksstaten för budgetåret
1970/71 anvisa etl investeringsanslag av 375 000 kr.
Prop.
1971: 75 15
IX. DIVERSE KAPITALFONDER
Sjöfartsverkets fond
[3] 3. Sjöfartsmateriel m. m. Till della ändamäl har för
innevarande budgetår anvisats ell investeringsanslag av 22,9 milj. kr.
De av sjöfartsverket i sararåd med arbetsmarknadsstyrelsen
utförda investeringarna i sysselsättningsfrärajande syfte beräknas under innevarande
budgetär uppgå till sammanlagt 4,2 railj. kr. Hela beloppet avser investeringar
i fyrar. I enlighet raed de riktlinjer för finansieringen av ifrågavarande art
av investeringar, för vilka chefen för finansdepartementet redogjort i prop.
1969: 1 (bil. 19), bör medel härför beräknas under sjöfartsverkets fond.
Med hänsyn till behållningen pä anslaget uppgår behovet av
ytterligare medel för ifrågavarande ändaraål lill 2,3 railj. kr.
Jag heraställer atl Kungl. Maj:l föreslår riksdagen
atl lill Sjöfartsmateriel m. m. på lilläggsslat III lill
riksstaten för budgetåret 1970/71 anvisa etl investeringsanslag av 2 300 000
kr.
Vad föredraganden sålunda raed insläraraande av statsrådets
övriga ledaraöler hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
Prop. 1971: 75 17
BUaga
5
FINANSDEPARTEMENTET
utdrag
av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 12 mars 1971.
Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden
STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF,
WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.
Chefen
för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anraäler ärende under finansdeparteraentels
handläggning sora angår utgifter på tiUäggsstat III lill riksstalen för
budgetåret 1970/71 och anför.
DRIFTBUDGETEN
SJUNDE
HUVUDTITELN
E.
Diverse
[1]
E 16. Premiering av visst frivilligt sparande. Med hänvisning lill vad jag
tidigare denna dag anfört vid min anraälan av prop. 1971: 46 angående
kostnaderna för preraiering av visst frivUligt sparande heraställer jag, alt Kungl.
Maj:t föreslår riksdagen
all
till Premiering av visst frivUligt sparande på lilläggsslat III lill
riksstaten
för budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av
14
500 000 kr.
Vad
föredraganden sålunda raed instämmande av statsrådets övriga ledamöter
hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur
protokollet: Britta Gyllensten 2 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 75
Prop. 1971: 75 19
Bilaga
6
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET
Utdrag
av protokollet över utbildningsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 12 mars 1971.
Närvarande:
statsrainistern PALME, rainistern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden
STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF,
WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.
Chefen
för utbildningsdeparleraentet, statsrådet Carlsson, saral statsrådet Moberg anraäler
de ärenden under ulbildningsdeparleraentels handläggning som angår utgifter på tiUäggsstat
III till riksslaten för budgetåret 1970/71. Departementschefen anmäler därvid
frågorna under punkterna 1 och 2 och statsrådet Moberg frågorna under punkterna
3 och 4. Föredragandena anför.
DRIFTBUDGETEN
ÅTTONDE
HUVUDTITELN
A.
Utbildningsdepartementet m. m.
[1]
A 2. Kommittéer m. m. På riksslaten för innevarande budgetår har under denna
anslagsrubrik anvisats ell reservationsanslag om 13,2 raUj. kr. Vid ingången av
budgetåret fanns på anslaget én reservation av 367 400 kr. Detla innebär all
del vid budgetårets början fanns ell belopp av totalt 13 567 400 kr.
disponibelt.
Anslaget
har på grund av all antalet koraraittéer ökat, elt flertal koraraittéer
intensifierat sin verksarahet och kostnadsnivån därtUl höjts korarait atl
belastas raed utgifter i större utsträckning än vad sora tidigare beräknats.
Belastningen kan för hela budgetåret 1970/71 förväntas uppgå till drygt 16,5
milj. kr. Således föreligger ett medelsbehov av ytterligare 3 milj. kr.
Jag
heraställer all Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
all
lill Kommittéer m. m. på tUläggsstat III tUl riksstalen för budgetåret 1970/71
anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.
Prop. 1971: 75 20
D.
Skolväsendet
[2]
D 14. Bidrag till driften av kommunala gymnasiala skolor och D 27. Bidrag till
byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m. På grundval av statsmakternas beslut år
1965 angående oraläggning av utbildningen av sjuksköterskor m.ra. (prop. 1965:
161, SU 181, rskr 430) uppdrog Kungl. Maj:t den 30 deceraber 1965 ål statens förhandlingsnärand
alt ta upp överläggningar raed företrädare för Stiftelsen Diakonissanslalten Saraarilerheraraet
saral Uppsala stad och Uppsala läns landstingskoramun ora de konsekvenser i ekonoraiska
och andra hänseenden för stiftelsens sjukskölerskeskola sora föranleddes av
beslutet om reformering av sjuksköterskeutbildningen.
Statens
förhandlingsnärand har raed skrivelse den 15 febraari 1971 redovisat ell raed
delegerade för landstingskoraraunen och styrelsen för Stiftelsen
Diakonissanstalten Samariterhemmet träffat avtal om utbildning av
sjuksköterskor ra. ra. Enligt avtalet lägger stiftelsen ned sin sjukskölerskeskola
raed utgången av juni raånad 1971. Landstingskommunen fullföljer de kurser för
grundutbildning ay sjuksköterskor vid skolan som dessförinnan påbörjats.
Stiftelsen upplåter för vårdyrkesutbildning till landstingskoraraunen de av
sjuksköterskeskolan disponerade skol- och expeditionslokalerna. Vidare
upplåter stiftelsen elevbostäder lill landstingskoraraunen, vUka är avsedda
att uthyras i första hand lUl elever i vårdyrkesulbildning.
Såsora
ersättning för åtagandet all fullfölja påbörjad grundutbildning av
sjuksköterskor erlägger staten ett belopp av 1 450 000 kr. lill landstingskoraraunen.
Staten erlägger vidare sararaanlagt 1 465 000 kr. tiil stiftelsen för vissa
byggnadskostnader, varav 1,2 milj. kr. avser uppförande av en elevhemsbyggnad,
100 000 kr. anskaffning av in ventarier lill denna byggnad, 120 000 kr. orabyggnad
av skol- och elev-herasbyggnad saral 45 000 kr. anskaffning av första
uppsättning stadigvarande undervisningsraateriel. Ora lokalerna ej längre
används för den av landstingskommunen bedrivna vårdyrkesutbildningen, skall
stiftelsen återbetala bidraget tUl staten med avdrag motsvarande värdet av den
lid byggnaderna m. ra. använts för utbUdningen.
Departementschefen
Statens
förhandlingsnärand har hemställt all Kungl. Maj:t godkänner etl avtal som
nämnden träffat med delegerade för Uppsala läns landstingskoraraun och
Stiftelsen Diakonissanslalten Saraarilerheraraet om utbildning av
sjuksköterskor ra. m.
Kungl.
Maj:l bör inhärata riksdagens berayndigande alt godkänna avtalet. Jag förordar
alt de kostnader sora enligt avtalet skall åvUa staten får bestridas ur
förslagsanslaget Bidrag lUl driften av korarau-
Prop. 1971: 75 21
nala
gymnasiala skolor, i vad avser driftkostnader, och ur förslagsanslaget Bidrag
till byggnadsarbeten inora skolväsendel m.m. i vad avser kostnaderna för
lokaler, undervisningsraateriel och inventarier. Jag heraställer att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen alt
1)
bemyndiga Kungl. Maj:l all
godkänna avtal med delegerade för Uppsala läns landslingskoraraun och
Stiftelsen Diakonissanstallen Saraariterhemrael om utbildning av
sjuksköterskor m. ra.,
2)
godkänna vad jag i del
föregående förordat angående bestridande av statens kostnader enligt avtalet.
E.
Högre utbildning och forskning
[3]
E 64. Inredning och utrustning av lokaler vid universitet, högskolor
m. m.
I riksslaten för innevarande budgetår är förevarande reservationsanslag uppfört
raed ell belopp av 60 railj. kr. Av beloppet disponerar byggnadsstyrelsen och
tekniska högskolans i Slockholra byggnadskom-railté 16,5 railj. kr. enligt en särskUd
inredningsplan och utrustnings-nämnden för universitet och högskolor 43 milj.
kr. enligt en särskUd utrustningsplan.
Vid
min anmälan i prop. 1971: 35 av frågan om anslag för budgetåret 1971/72 lill
inredning och utrastning av lokaler vid universitet och högskolor m. ra.
redovisade jag all ulmslningsnäranden har beräknat medelsförbrukningen för
innevarande budgetär till 54 milj. kr. för den anslagspost sora slår lill
närandens disposition. Enligt näranden fordras således 11 railj. kr. utöver
den anvisade anslagsposten för budgetåret 1970/71. Sora framgår av näranda proposilion
räknar jag raed alt delta medelsbehov delvis kan täckas raed anlitande av den
beräknade reservationen på den anslagspost som disponeras av byggnadsstyrelsen
och byggnadskommittén och att 7 milj. kr. behöver anvisas på till-läggsslal för
innevarande budgetår.
Jag
hemställer all Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
all
lill Inredning och utrustning av lokaler vid universitet, högskolor m. tn. på lilläggsslat
III lUl riksslaten för budgetåret 1970/71 anvisa etl reservationsanslag av 7
000 000 kr.
KAPITALBUDGETEN
II. STATENS ALLMÄNNA
FASTIGHETSFOND
[4]
20. Byggnadsarbeten vid universiteten och vissa högskolor m. m. Under denna
rubrik har i riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett
investeringsanslag av 130 milj. kr.
Prop.
1971: 75 22
Vid min anmälan i prop. 1971: 35 av frågan om anslag för
budgetåret 1971/72 till byggnadsarbeten vid universiteten ra. m. redovisade
jag all ytterligare 25 railj. kr. behöver anvisas på lilläggsslat för innevarande
budgetår under detta anslag. Jag har därvid räknat med all en andra etapp av
nybyggnader på ArtUlerifältet i Uppsala och en nybyggnad för icke-laborativa
institutioner i Umeå skall kunna påbörjas redan innevarande budgetår. För dessa
objekt har jag läranal utförliga redogörelser i näranda proposilion.
I gällande investeringsplan bör således föras upp följande
ändrade och nya koslnadsraraar, beräknade i prisläget den 1 april 1970.
Uppsala
Kr.
Nybyggnader på Artillerifällel
100
420 000
Umeå
Nybyggnad för icke-laborativa
institutioner
15
300 000
Jag heraställer all Kungl. Maj:l föreslår riksdagen
att lill Byggnadsarbeten vid imiversiteten och vissa
högskolor m. m. på tiUäggsstat III lill riksstalen för budgetåret 1970/71
anvisa ell investeringsanslag av 25 000 000 kr.
Vad föredragandena sålunda raed insläraraande av statsrådets
övriga ledaraöler heraställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
Prop.
1971: 75 23
Bilaga
7
JORDBRUKSDEPARTEMENTET
utdrag
av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Majrt Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 12 mars 1971.
Närvarande:
statsministern PALME, ministem för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG,
ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, WICKMAN,
MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.
Chefen
för jordbruksdeparteraentet, statsrådet Bengtsson, anraäler de ärenden under jordbmksdeparleraenlels
handläggning sora angår utgifter på tiUäggsstat III lill riksslaten för
budgetåret 1970/71 och anför.
DRIFTBUDGETEN
NIONDE
HUVUDTITELN
[1]
A 3. Kommittéer m. m. På riksstaten för innevarande budgetår har under denna
anslagsrubrik anvisats etl reservationsanslag av 2 railj. kr. På tiUäggsstat II har
anvisats ytterligare 1 railj. kr. Inbegripet reservation vid budgetårets
ingång finns därmed totalt 3 293 000 kr. disponibelt på anslaget under detta
budgetår. Av detla belopp har frara till den 31 januari 1971 använts 2,1 railj.
kr. Kostnaderna för de utredningar sora f. n. pågår beräknas för liden
februarijuni 1971 till ca 2,1 milj. kr. Även om största möjliga sparsarahel iakttages
räcker inte redan anvisade raedel för pågående utredningar. Etl ytterligare raedelsbehov
härför på 1 railj. kr. föreligger således. Vidare behövs medel för
nytillkommande utredningsarbete rörande bl. a. omhändertagande och behandling
av kemiskt avfall ra. m. För delta ändamäl beräknas medelsbehovel lill 1,5
milj. kr.
Kungl.
Maj:l har i beslut den 29 juni 1970 medgivit all kommittén för planering av
turistanläggningar och frduftsområden m. m. fär disponera högst 1 milj. kr. för
projektering av utbyggnad av anlägg-
Prop. 1971: 75 24
ningar
för friluftsliv och turism inora ell område i västra Järatiand. Medlen skulle
förskottsvis ulgå från del för budgetåret 1970/71 anvisade förslagsanslaget
Oförutsedda utgifter. Av praktiska skäl bör saratliga kostnader för denna koramillés
arbete ulgå från sararaa anslag. Del för projekteringsarbeten beräknade
beloppet bör med hänsyn härtill bestridas från förevarande anslag sora därför
behöver tillföras ytterligare 1 railj. kr.
På
grund av det anförda behövs på detta anslag sararaanlagt ytterligare 3,5 miij.
kr. Jag hemsläller atl Kungl. Maj:l föreslår riksdagen alt tUl Kommittéer m. m.
på lilläggsslat III till riksstalen för bud-cetåret 1970/71 anvisa ell
reservationsanslag av 3 500 000 kr.
F.
Rennäring
[2]
F 2. Rådgivningsverksamhet för rennäringens främjande. På riksslaten för
budgetåret 1970/71 är under förevarande rubrik uppfört ell reservationsanslag
av 100 000 kr.
Lantbruksstyrelsen
har i raars 1970 tillsall en särskUd arbetsgrupp raed uppgift bl. a. all lägga frara
förslag ora orafatlningen och utforraningen av den intensifierade upplysningsverksarahet
sora bör ske i anslulning till ny rennäringslagstiflning. Verksamheten
beräknas kosta ca 370 000 kr. Däri ingår sju Ireveckorskurser lill en beräknad
kostnad av 175 000 kr. som arbetsmarknadsverket förklarat sig villigt all svara
för. Av redan anvisade raedel kan 53 000 kr. disponeras för atl genomföra den
speciella upplysningsverksamheten. Styrelsen heraställer därför alt återstående
belopp på 140 000 kr. ställs liU styrelsens förfogande.
1964
års rennäringssakkunniga har i sitt belänkande Rennäringen i Sverige (SOU 1968:
16) föreslagU all i saraband raed den nya lagstiftningens ikraftträdande etl engångsanslag
bör ulgå av budgelraedel lill Svenska saraernas riksförbund av 150 000 kr. för upplysningsverksarahet
ra. ra.
Departementschefen
Jag
har tidigare anmält förslag till ny lagstiftning om renskötsel m. ra. (prop.
1971: 51). Förslaget innebär bl.a. atl nya bestäraraelser pä rennäringens
område och ny statiig organisation för handläggningen av rennäringsfrågor
genomförs den 1 juli 1971. Jag anser del angeläget all rennäringsulövarna
snarast får del av de nya bestämraelserna. Denna information och rådgivning
måste påbörjas redan under innevarande budgetår. Lantbruksstyrelsen har för
ändamålet tUlsalt en särskild arbetsgrupp. För dennas verksarahet beräknar jag
ytterligare 140 000 kr. utöver det belopp av 53 000 kr. sora kan disponeras för
arbetsgruppens
Prop.
1971: 75 25
verksarahet av redan anvisade medel. Svenska samernas
riksförbund bör erhålla ell engångsbidrag av 150 000 kr. för
upplysningsverksamhet bland rennäringsulövare. Jag hemsläller därför alt Kungl.
Maj:t föreslär riksdagen
atl till Rådgivningsverksamhet för rennäringens främjande
på till-läggsstat III till riksstalen för budgetåret 1970/71 anvisa ell reservationsanslag
av 290 000 kr.
KAPITALBUDGETEN
II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
[3] 21. Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m.
För innevarande budgetär har under förevarande anslagsrubrik anvisats ell investeringsanslag
av 6 328 000 kr. all disponeras i enlighet raed en investeringsplan, sora
upptar av riksdagen godkända koslnadsraraar för de i planen ingående objekten.
På tUläggsstat II
har för ifrågavarande ändaraål
vidare anvisats elt investeringsanslag av 5 milj. kr. (prop. 1971: 2, JoU 1971:
3, rskr 1971: 18).
Byggnadsstyrelsen hemsläller all följande byggnadsobjeki
las upp i investeringsplanen för budgetåret 1970/71.
Lantbrukshögskolan Ultuna
Undervisningshus och aula. Genom beslut den 25 februari
1966 uppdrog Kungl. Maj:l ål styrelsen alt på grundval av redovisat förslag
till byggnadsprogram utföra projektering t. o. ra. färdigställande av förslagshandlingar
av undervisningshus och aula vid lantbrukshögskolan, Ultuna. Med skrivelse den
9 oktober 1967 underställde styrelsen Kungl. Maj:ls prövning förslagshandlingar
för nybyggnaden. Programytan uppgick lill 1 435 m2.
Byggnadsobjeklel anraäldes för riksdagen i prop. 1970: 37 (s.
49). I propositionen raeddelades, all styrelsen i skrivelse den 9 februari 1970
anraält planer alt förlägga undervisningshuset och aulan på annan plats inora orarådet
än tidigare avselts. Della ansågs nödvändigt med hänsyn till att
grundförhållandena på den ursprungliga platsen visat sig ogynnsararaa och till
all den nya placeringen ger bättre raöjligheter till utbyggnad. I
propositionen frarahölls atl dessa förhållanden tiUsararaans raed förslaget ora
förläggning av veterinärraedicinsk forskning och utbUdning till Ullunaorarådel
innebar atl byggnadsprogrararael borde ses över sä atl projektet kunde
redovisas för riksdagen under budgetåret 1970/71. Genora beslut den 27 raaj
1970 uppdrog Kungl. Maj:l ål styrel-
Prop. 1971: 75 26
sen all raed hänsyn lill nämnda omständigheter se över byggnadsprograramet
och kostnadsberäkningen samt skyndsamt komraa in tUl Kungl. Maj:t raed
bygghandlingar för nybyggnaden.
För all, såsora förutsattes i prop. 1970: 37, raöjliggöra
redovisning för riksdagen under budgetåret 1970/71 av undervisningshusel och
aulan har styrelsen den 23 noveraber 1970 till Kungl. Maj:l komrait in med förslagshandlingar
för byggnaden. Det nya lokalprograramel omfattar en aula raed 600 platser saml
föreläsningssalar, ritsalar, räknesalar och seminariemra. Den totala prograraylan
utgör 2 540 ra-. Kostnaderna för byggnadsförelaget beräknas till 6 railj. kr.
enligt prislägel den 1 april 1970.
Departementschefen
Den föreslagna nybyggnaden av undervisningshus och aula orafattar
undervisningslokaler för lantbrukshögskolans Ullunadel och de velerinärraedicinska
institutioner sora i enlighet raed 1970 års riksdagsbeslut koraraer atl
förläggas lill Ultuna. Den i byggnaden planerade aulan raed 600 platser skall
användas för föreläsningar raed stora grupper, försöks-ledarraölen, kongresser
och övriga aktiviteter sora kräver stort antal sittplatser. Bygghandlingar
utarbetas f. n. inora byggnadsstyrelsen. Jag har inget alt erinra raot den
redovisade kostnadsberäkningen pä 6 railj. kr. enligt prisläget den 1 april
1970. Objektet bör raed näranda kostnadsrara las upp i investeringsplanen.
Utgifterna
under innevarande budgetår för ovan nämnda byggnads-objekt bör rymraas inom del
lill byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor ra. ra. anvisade investeringsanslagel.
Jag förordar därför all utgifterna får bestridas av tillgängliga raedel under
anslaget.
Jag heraställer alt Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
all godkänna vad jag i det föregäende förordai angående beslridan-.
de av utgifterna för visst byggnadsobjekt vid lantbrukshögskolan.
V. FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD
[4] 7 c. Lån för anskaffande av skoljordbruk vid
lantbrukets yrkesskolor. Något anslag med denna rubrik finns inle upplaget i riksstalen
för innevarande budgetår. 1947 års riksdag anvisade för budgetåret 1947/ 48 etl
investeringsanslag av 1 milj. kr. till Lån för anskaffande av skoljordbruk vid
lantmanna- och lanthushållsskolor. Enligt medgivanden sora lämnats av riksdagen
vid flera tillfällen har anslaget fåll användas frara t. o. ra. budgetåret
1969/70 lill Lån för anskaffande av skoljordbruk vid lantbrukets yrkesskolor.
Långivningen reglerades i kungörelsen (1948: 676) angående
lån för
Prop.
1971: 75 27
anskaffande av skoljordbruk vid lantbrukets yrkesskolor
(ändrad senast 1968: 371). Kungörelsen upphörde atl gälla vid utgången av juni
1970. Bestäraraelserna gäller dock fortfarande i fråga om lån sora beviljats
före den 1 juli 1970. Ej utnyttjat anslagsbelopp uppgick då till 306 500 kr.
Kungl.
Maj:t beviljade den 27 raaj 1970 Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap
lån med 182 000 kr. från ifrågavarande anslag. Pä grund av svårigheter all få
fram säkerheter ra. ra. kunde lånet inle betalas ul innan räkenskaperna hade
avslutals för budgetåret 1969/70.
För del av
Kungl. Maj:l beviljade lånet bör raedel anvisas på lill-läggsstal III lill riksstalen
för budgetåret 1970/71.
Jag heraställer atl Kungl. Maj:l föreslår riksdagen
atl lill Lån för anskaffande av skoljordbruk vid
lantbrukets yrkesskolor pä lilläggsslat III lill riksstalen för budgetåret
1970/71 anvisa etl investeringsanslag av 182 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådels
övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
Prop.
1971: 75 29
Bilaga
8
HANDELSDEPARTEMENTET
utdrag
av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 12 mars 1971.
Närvarande:
statsministem PALME, ministem för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG,
ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, GEIIER, ODHNOFF, WICKMAN,
MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.
Tf.
chefen för handelsdeparteraentet, statsrådet Sven-Eric Nilsson, anraäler de
ärenden under handelsdeparteraentets handläggning som angår utgifter på lilläggsslat
III till riksstalen för budgetåret 1970/71 och anför.
DRIFTBUDGETEN
TIONDE
HUVUDTITELN
A.
Handelsdepartementet m. m.
[1]
A 5. Kommittéer m. m. TiU ändamålet har för budgetåret 1970/71 anvisats elt
reservationsanslag av 1,5 railj. kr. (prop. 1970: 1 bU. 12, SU 1970: 10, rskr
1970: 10). Reservationen från föregående budgetår uppgick den 1 juli 1970 till
389 206 kr.
Under
tiden den 1 juli 1970den 31 januari 1971 var belastningen på anslaget 1 043
478 kr. För utredningsverksamheten beräknas för hela budgetåret 1970/71 gå åt
ca 2,1 milj. kr. Elt ytterligare raedelsbehov föreligger således ora 200 000
kr.
Jag
heraställer alt Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
atl
tUl Kommittéer m. m. på lilläggsslat III till riksstalen för budgetåret
1970/71 anvisa etl reservationsanslag av 200 000 kr.
Prop.
1971: 75 30
KAPITALBUDGETEN
IX. DIVERSE KAPITALFONDER
Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap
[2] 6. Förrådsanläggningar m. m. Under denna rubrik har
för innevarande budgetår anvisats ell investeringsanslag av 3 795 000 kr.
Överstyrelsen för ekonoraiskt försvar har i skrivelse den
21 januari 1971 hemställt atl under anslaget anvisas 622 000 kr. på tUläggsstat
för innevarande budgetär.
Överstyrelsen har för sararaanlagt 8 515 000 kr., sora
anvisats under budgetåren 1965/661968/69, låtit uppföra en lagringsanläggning
för flygdrivmedel. Pä grund av icke förutsedda dåliga mark- och grundvattenförhållanden
har den slutiiga byggkostnaden blivit 622 000 kr. högre än beräknat.
Departemenlschefen
De uppkorana merkostnaderna för anläggningen har inle
kunnat förutses. Jag förordar all raedel för all bestrida kostnadema anvisas
under förevarande anslag.
Jag hemsläller atl Kungl. Maj:t föreslär riksdagen
att till Förrådsanläggningar m. in. på lilläggsslat III
till riksstalen för budgetåret 1970/71 anvisa etl investeringsanslag av 622 000
kr.
Vad föredraganden sålunda raed insläraraande av statsrådels
övriga ledamöter hemslälll bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
Prop.
1971: 75 31
Bilaga
9
INRIKESDEPARTEMENTET
Utdrag
av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 12 mars 1971.
Närvarande:
slalsrainistern PALME, rainistern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden
STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF,
WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.
Chefen
för inrikesdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler de ärenden under
inrikesdepartementets handläggning som angår utgifter på tiUäggsstat III till riksstalen
för budgetåret 1970/71 och anför.
DRIFTBUDGETEN
ELFTE
HUVUDTITELN
B.
Arbetsmarknad m. m.
[1]
B 3. Allmänna beredskapsarbeten m. m. Under denna rubrik har på riksslaten för
innevarande budgetår förts upp ett reservationsanslag av 380 railj. kr., varav
förslagsvis 100 railj. kr. atl avräknas raot autoraobilskattemedlen. På lilläggsslat
II till samraa riksslat har riksdagen efler heraställan
av Kungl. Maj:t anvisat etl anslag av 50 ihUj. kr., varav förslagsvis 25 milj.
kr. atl avräknas raot auloraobUskalleraedlen (prop. 1971: 1 bU. 13 s. 59, prop.
1971: 2 bU. 6, InU 1971: 1, rskr 1971: 19). På riksslat och lilläggsslat har därraed
anvisats sararaanlagt 430 milj. kr. Härav avser 325 railj. kr.
beredskapsarbeten. För beredskapsarbeten har vidare under anslaget SärskUda
beredskapsarbeten ra. ra. beräknats 323 railj. kr. Sararaanlagt 648 railj. kr.
slår sålunda till förfogande för beredskapsarbeten inora raraen för de båda
anslagen.
Arbetsmarknadsstyrelsen
har i skrivelse den 18 deceraber 1970 begärt alt utöver tidigare begärd
ökning raed 75 railj. kr. ytter-
Prop.
1971: 75 32
ligare
55 railj. kr. anvisas för budgetåret 1970/71 under anslaget Allraänna
beredskapsarbeten ra. ra., därav 50 raUj. kr. för allraänna beredskapsarbeten
och 5 railj. kr. för industribestäUningar. Styrelsen anför atl raan mol bakgmnden
av länsarbetsnämndernas rapporter i millen av december 1970 sannolikt har all
räkna raed en ytterligare uppgång i den registrerade arbetslösheten under
vintern. Med hänsyn lill den splittring sora karakteriserar arbelsraarknadsläget
anser styrelsen atl tendenserna lill ökad arbetslöshet i första hand bör raölas
med selekliva åtgärder såsom intensifierad förmedlingsverksarahel saral punktinsatser
i förra av ökad arbetsraarknadsulbUdning, ökad sysselsättning i
beredskapsarbetena saral en ökning av induslribeställningarna. Styrelsen finner
del nödvändigt alt utvecklingen noggrant följs så all raan i lid kan vidta de
ytterligare åtgärder sora kan bli erforderliga för att hålla tillbaka
arbetslösheten.
I
fråga ora beredskapsarbeten anser styrelsen utvecklingen på arbets-raarknaden
motivera en ökning i storleksordningen 250 000 dagsverken utöver de ca 3 100
000 dagsverken i allraänna och särskilda beredskapsarbeten som styrelsen
tidigare räknat med och sora raotsvarar i storl sett sararaa dagsverksvolyra
som under budgetåret 1969/70. Enligt styrelsens beräkningar erfordras för
allmänna och särskilda beredskapsarbeten under innevarande budgetär tillhopa
723 mUj. kr.
För
statliga industribeställningar disponerar styrelsen för innevarande budgetår 5 railj.
kr. under anslaget Allraänna beredskapsarbeten ra. ra. Sådana beställningar
görs bl. a. i syfte att förskjuta varslade nedläggningar så alt oraställningen
av personalen kan ske vid en ur arbels-raarknadssynpunkl lämplig tid. Anspråken
på denna anslagspost har enligt styrelsen stigit under hösten på grund av den
stora omfattning som varslen tagit. För att kunna möta liknande situationer
under första halvåret 1971 är det enligt styrelsens raening nödvändigt all
under innevarande budgetär kunna disponera ytterligare 5 raUj. kr. för detla ändaraål.
Anslaget
till Allmänna beredskapsarbeten m. ra. behöver sålunda totalt ökas raed 55 railj.
kr.
Departementschefen
Sora
jag närraare har redovisat i årets slatsverksproposition kunde under budgetåret
1969/70 drygt 1,1 milj. dagsverken utföras i form av allmänna beredskapsarbeten
tiU en bidragskostnad av 329 milj. kr. inkl. sociala kostnader. För innevarande
budgetår slår inkl. de raedel som har anvisats på tUläggsstat II
325 milj. kr. till förfogande för motsvarande ändaraål. Med forlsall
inriktning på dagsverksbilUga projekt bör detla belopp ge ulryrarae för
ungefärligen sarama dagsverksvolym sora under föregående budgetår. Antalet
sysselsatta i allraänna beredskapsarbeten har under den hillills gångna delen
av budgetåret varit lägre än vid motsvarande tid föregående budgetår, vilket fraragår
av
Prop.
1971: 75 33
följande
sararaanställning, sora avser railten av resp. raänad (avrundade tal).
1969/70
1970/71
juli
2 300
2 000
sept.
2 500
2 300
nov.
3 100
2 500
jan.
3 900
3 100
febr.
4 600
3 700
Förslagel
all tillföra anslaget Allraänna beredskapsarbeten ra. ra. ytterligare raedel
för beredskapsarbeten kan jag därför inle förorda.
I
fråga ora de särskilda beredskapsarbetena sora ofta är nära saraordnade raed
de allraänna har däreraot behovet av särskUda insatser för äldre och svårplacerade
efter hand blivit allt större, vilket fraragår av följande samraanställning av
antalet sysselsatta jämfört med raotsvarande månad föregående budgetår (millen
av resp. månad, avrundade tal).
1969/70
1970/7
uli
8 500
8 900
sept.
9 700
11000
nov.
10 300
11000
jan.
10 800
13 100
tebr.
12100
15 000
Under
budgetåret 1969/70 utfördes ca 2 milj. dagsverken till en bi-dragskoslnad av
294 milj. kr. (inkl. sociala kostnader). För innevarande budgetår har 323 milj.
kr. anvisats för motsvarande ändaraål. Med hänsyn lill all vissa koslnadsstegringar
har ägt rura saratidigt sora behovet all öka insatserna har gjorl sig starkt
gällande finner jag raedelstillgången otillräcklig för all medge en nedtrappning
av beredskapsarbetena i försvarlig takt under våren. Härtill koraraer att de
för innevarande budgetår beräknade raedlen för arkivarbelen, 79 railj. kr.,
inte koraraer alt förslå. Redan för budgetåret 1969/70 var utgiften 100 railj.
kr. Antalet personer placerade i arkivarbele har därefter ytterligare ökat och
uppgick i januari i år tUl ca 9 300.
Även
raed intensiva insatser under den koraraande våren för all bereda handikappade
och andra svårplacerade sysselsättning på den öppna raarknaden lorde raerulgiften
bli betydande, vUket i raotsvarande raån inskränker raedelsulryrarael för andra
verksamheter som bekostas frän anslaget Särskilda beredskapsarbeten ra. ra.
Jag
har i statsverkspropositionen förordai åtgärder för atl snabbare kunna i öppet
arbete placera ut personer sora befinner sig i arkivarbete eller annan skyddad
sysselsättning. Ökade raedel har begärts för ändaraålet.
I en
departemenlsproraemoria (StencU In 1971: 1) har nyligen föreslagils
lagstiftningsåtgärder sora syftar lill alt öka äldre personers an-
3
Riksdagen 1971.1 saml. Nr 75
Prop. 1971: 75 34
ställningstrygghet.
Förslaget reraissbehandlas f. n. och jag räknar raed atl proposilion i ämnet
skall kunna föreläggas riksdagen inora kort.
I avvaktan på alt här
antydda åtgärder skall ge full effekt erfordras enligt min bedömning
ytterligare 25 milj. kr. under anslaget Särskilda beredskapsarbeten ra. m. för
innevarande budgetår. Heraställan härom gör jag i det följande under punklen
2.
I fråga om
industribeställningar har del kraftigt ökade antalet varsel medfört behov av
statliga beställningar i vidgad orafallning för alt bereda arbetsförraedlingen
erforderligt rådrum alt skaffa nya arbeten m. ra. eller brygga över tiUfällig
nedgång i sysselsättningen hos ell förelag. Med hänsyn härtill och eftersom
fler beställningar kan behöva läggas ul bör ytterligare 5 raUj. kr. anvisas pä
lilläggsslat för innevarande budgetär.
Jag
heraställer alt Kungl. Maj:t föreslär riksdagen
all
lill Allmänna beredskapsarbeten m. m. på lilläggsslat III lill riksslaten för
budgetåret 1970/71 anvisa elt reservationsanslag av 5 000 000 kr.
[2]
B 4. Särskilda beredskapsarbeten m. m. Med hänvisning lill vad jag har anfört
under föregående punkt herasläUer jag, all Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
alt
till Särskilda beredskapsarbeten m. m. på lilläggsslat III till riksslaten för
budgetåret 1970/71 anvisa elt reservationsanslag av 25 000 000 kr.
Vad
föredraganden sålunda med inslämraande av statsrådets övriga ledamöter hemstäUt
bifaUer Hans Maj:t Konungen.
Ur
protokollet: Britta Gyllensten
Prop. 1971: 75 35
Bilaga
10
INDUSTRIDEPARTEMENTET
Utdrag
av protokoUet över industriärenden, håUet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 12 mars 1971.
Närvarande:
stalsrainislern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden
STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF,
WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.
Chefen
för industrideparteraentel, statsrådet Wickraan, anmäler de ärenden under
industridepartementets handläggning sora angår utgifter på lilläggsslat III
till riksslaten för budgetåret 1970/71 och anför.
DRIFTBUDGETEN
TRETTONDE
HUVUDTITELN
B.
Industri m. m.
[1]
B 5. KapitaltiUskott tiU ett nybUdat bolag i VUhelmina. Något anslag för della ändaraål
finns inle upptaget i riksstalen för budgetåret 1970/71.
Statsföretag
AB
I
skrivelse den 19 februari 1971 har Statsföretag AB heraställt alt 4,5 mUj. kr.
anvisas sora bidrag till ett industriföretag i Vilhelmina som Statsföretag AB
och Coronaverken AB avser atl bUda och äga lill lika delar. Förhandlingar pågår
dessutom med en tredje part ora lika del-ägarskap. Statsföretag AB anför i
huvudsak följande.
Statsföretag AB har i lokaliseringssyfle
träffat en överenskoraraelse med Coronaverken AB om att flytta plasltillverkningen
vid Husqvarna Borslfabrik lill VUhelmina och bedriva den inora del nybildade
företagel. Della koraraer alt få elt aktiekapital på högst 2 milj. kr. och
beräknas sysselsätta drygt 100 personer.
Prop. 1971: 75 36
Husqvarna
Borstfabrik, sora är belagt dotterbolag till Coronaverken AB, grundades år
1896. Coronaverken AB övertog bolaget år 1958. Tillverkningen, sora tidigare
helt utgjorts av borstar, korapletterades under 1950- och 1960-lalen raed plaslarliklar
för konsuralionsbrak och för induslrielll bruk. Försäljningen av plaslarliklar
uppgick år 1970 till 17,5 milj. kr., vilket utgjorde 60 o/o av bolagels totala
försäljning.
Orsakerna
lill en omlokalisering är i första hand de svårigheter som uppkoraraer vid en
utbyggnad av anläggningarna vid Husqvarna Borst-fabrik. Detla förelag har under
senare år undergått en kraftig utveckling inom plaslorarådel och har sedan år
1968 ökat sin produktion raed ca 50 o/o. Även lönsarahelen visar en gynnsara
utveckling. En utökning av verksarahelen i Huskvarna har av Coronaverken AB
bedörats sora raindre läraplig.
Projektet
berör ca 125 av de 325 anställda vid Husqvarna Borslf abrik. Oralokaliseringen
beräknas kunna genoraföras ulan större olägenheter för de anställda. Under
övergångstiden koraraer arbetskraft frän VUhel-raina alt i erforderlig
omfattning beredas utbildning i Huskvarna.
Husqvarna
Borslfabrik komraer också all vidareutveckla sin tUlverkning av maskiner och
verktyg för ytbehandling samt borstar, då de nuvarande lokalerna är väl lärapade
för produktion av denna typ. Möjligheterna alt till förelagels lokaler dessutora
förlägga annan läraplig verksamhet är under utredning.
En
samrådsgrupp komraer att bildas raed representanter från saratliga
personalorganisationer för behandling av de problera sora kan uppkorama i
saraband med omställningarna vid företaget.
Del
nya bolaget i Vilhelmina skall vara elt produktionsbolag som skall leverera
plastprodukter lill Coronaverken AB lill elt pris som motsvarar självkoslnaden,
vilket inkluderar marknadsraässig förräntning av det sysselsatta kapitalet. Husqvarna
Borslfabrik skall svara för produktutveckling, marknadsföring och försäljning saml
de kostnader sora hänger samraan därraed.
Enligt
ett långsiktigt avtal ålar sig Coronaverken AB all svara för försäljningen av
hela produktionen.
Projekteringsarbetet
i Vilhelraina komraer all igångsättas snarast under våren 1971. Produktionen
beräknas vara igång i full skala somraaren 1972.
Omlokaliserings-
och initialkostnaderna blir dock betydande. Enbart flyttningskostnaderna har
beräknats till 3 railj. kr. Förutora oralokalise-ringskostnader räknar raan raed
atl adrainislrationskoslnaderna och även transportkostnaderna koraraer all öka.
För
all ge del nybildade företaget förulsätlningar för en produktion pä i huvudsak sararaa
villkor som tidigare förutsätts i della speciella fall elt särskilt engängsslöd
pä 4,5 railj. kr.
Prop.
1971: 75 37
Kapitalbehovet för alt realisera projektet har kalkylerats
till ca 18,5 raUj. kr., varav ca 11,5 railj. kr. avser investeringar i
industribyggnad, raaskiner och verktyg.
Det har förutsatts att del nya bolaget får
lokaliseringsstöd enligt gällande regler för det inre slödorarådet.
Departemenlschefen
Under nästa anslagspunkl lar jag upp frågan ora
gruvbrytningen i Slekenjokk och skälen till all denna inle har komrait igång i
planerad tid. Med hänsyn till sysselsättningsläget i Vilhelraina kommun har del
varit ytterst angeläget att finna etl förelag sora skulle kunna lokaliseras
till Vilhelraina och öka arbetstillfällena i orarådet.
Målet har
varit all finna en industri som snabbt kan sällas igång och ge sysselsättning
för över 100 personer och då helst av annan karaktär än de två verkstadsföretag
som nyligen etablerats i Vilhelmina, AB Nord-Kugg och AB Viab, sora vartdera på
sikt beräknas sysselsätta ell 40-lal raan.
Del uppställda målet kommer att kunna nås genom den överenskoraraelse
sora träffals raellan Statsföretag AB och Coronaverken AB ora att bilda ell
förelag i Vilhelraina för tillverkning av plastprodukter.
Genora all
del tilllänkla bolaget i Vilhelraina till en del skall ägas av Coronaverken AB
och produktutveckling och raarknadsföring sker genora Husqvarna Borstfabrik
uppnår raan enligt rain mening väsenlliga fördelar. Förutsättningarna för
produktion och avsättning är så långt raöjligt säkrade genom atl man kan
använda en redan utbyggd och fungerande utvecklings- och raarknadsföringsorganisation.
Projektet
väntas raedföra vissa ökade kostnader. Oralokaliseringskosl-naderna är höga. Administrationskostnader
och transportkostnader kommer atl öka. För all ge del nya bolaget
förutsättningar för produktion på i huvudsak oförändrade villkor vill jag
tillstyrka all elt särskilt en-gångsstöd på 4,5 milj. kr. anvisas i detta
speciella fall. Stödets karaktär av engångsslöd gör all det jämte del
lokaliseringsstöd sora kan koraraa i fråga kan betraktas sora det kapitaliserade
värdet av framtida fördyringar tUl följd av lokaliseringen och skapar förutsättningar
för alt företaget skall kunna drivas raed lönsamhet ulan ytterligare slöd i
framtiden.
Utredningsmaterialet i ärendet är jag beredd all ställa lill
riksdagens näringsulskolts förfogande.
I detla sararaanhang
vill jag erinra ora det belopp på 8 railj. kr. sora innevarande budgetår
anvisades på kapilalbudgeten som lån till Statsföretag AB för projektet i Slekenjokk
(prop. 1970: 1 bil. 15 s. 146, SU 1970: 13, rskr 1970: 13). Eftersom förulsällmngarna
för gruvbrytningen förändrats sedan beloppet anvisades, har detta inle
utnyttjats och lorde
4 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 75
Prop. 1971: 75 38
inte
heller komraa atl tas i anspråk. Jag koraraer under nästa anslagspunkl all
hemställa alt ytterligare raedel anvisas för intensifierad prospektering av Stekenjokkraalraen.
Jag
heraställer all Kungl. Maj:l föreslår riksdagen
all
lill Kapitaltillskott till ett nybildat bolag i Vilhelmina på tilläggs-stat III
till riksstalen för budgetåret 1970/71 anvisa ell reservationsanslag av 4 500
000 kr.
C.
Bergsbruk
[2]
C 4. Sveriges geologiska undersökning: Prospektering. På riksslaten för
innevarande budgetår har under denna rubrik anvisats elt reservationsanslag av
18 railj. kr.
Under
investeringsanslaget Statliga gruvor ra. m. anvisade 1970 års riksdag (prop.
1970: 1 bU. 15 s. 146, SU 1970: 13, rskr 1970: 13) bl.a. 8 mUj. kr. för elt
tills vidare ränte- och araorteringsfritl lån tUl Statsföretag AB. Lånet var
avsett sora ersättning ät bolaget för dess åtaganden all svara för gruvdriften
i Slekenjokk under de förutsättningar sora då var kända. Dessa innebar elt
underskott i investeringskalkylen på ca 6 milj. kr. Bolaget skulle dessutom
belastas raed vissa samhällskostnader. Näranda belopp på 8 milj. kr. har inte
utnyttjats.
Statsföretag
AB
I
skrivelse den 2 deceraber 1970 har Statsföretag AB föreslagit att förberedelserna
för gruvdrift i Slekenjokk avbryts lill dess resultatet av fortsatt prospektering
föreligger. Förslaget raotiveras av alt underskottet i investeringskalkylen nu
beräknas till 46 railj. kr. I skrivelsen anhåller bolaget all få Kungl. Maj:ts
uppdrag all forlsälla prospekleringsarbetel inora orarådet. Bolaget föreslår
all denna prospektering finansieras genora utnyttjande av de raedel 8 milj.
kr. soni 1970 års riksdag anvisat för Slekenjokkpröjektel.
I
skrivelse den 24 februari 1971 har Statsföretag AB hemställt, all Kungl. Maj:l
uppdrar åt företaget atl i saraårbete raed Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) och
Sveriges geologiska undersökning (SGU) fortsätta prospekleringsarbetel i
enlighet raed ell av LKAB upprättat förslag och all Kungl. Maj:l anvisar sararaanlagt
4 railj. kr. för alt genoraföra prospekleringen. Till skrivelsen har
Statsföretag AB fogat dels en inom LKAB upprättad redogörelse för bakgrunden
till det nu framräknade underskottet i investeringskalkylen; dels ell förslag lill
intensifierat undersökningsprogram beträffande Stekenjokkraalraen. Handlingarna
i ärendet innehåller sararaanfatlningsvis följande.
Orsakerna
till skillnaderna i lönsarahelsberäkningen sedan år 1969 är i huvudsak tre. En
ny raalmberäkning 1970 har visat ätt den tidigare
Prop.
1971: 75 39
beräkningen
beträffande haller, gränser för brytvärdhet och raöjlighelema till selektiv
brytning var för opliraislisk. För samraa kvantitet färdigprodukter krävs
sålunda en råmalrasproduklion på 500 000 ton i stället för tidigare beräknade
400 000 lon. Investeringsbeloppet har såvitt gäller gruvanläggningarna ökat
från 87 liU 108 milj. kr. beroende på höjda priser och, framför allt, behovet
av ökad råmalrasbrylning. Slutligen har 1969 och 1970 års kostnadsökningar,
särskilt i fråga ora lönerna, kunnat beaktas i den nu föreliggande kalkylen.
Den föregäende kalkylen byggde i sistnäranda avseende på 1968 års driftskostnadsläge.
De
viktigaste kalkylförulsällningarna är i övrigl följande. Kalkylrän-lan har
salts till 8 0/0 efter skatt. Kostnaderna har för liden från kalkyl-tidpunkten
fram till det första driflsåret antagits sliga raed 8 0/0 per är för löner och
i övrigt med 3 0/0 per år. Kostnadsstegringen under gruvdriften har beräknats lUl
i genorasnitl 4 0/0 per år. Råraalrasbryl-ningen fömtsatts uppgå lUl 500 000
lon per år raedan fyndighetens hela raalrninnehäll beräknas uppgå tUl 13,5
milj. lon. Härav uttas 8,5 railj. lon raed en genorasnillshall koppar av 1,41 o/q. Det genorasnitlliga kopparpriset
har bedörats till 4 900 kr. per ton under tiden för gruvdriften. Gruvan
beräknas ge sysselsättning ål ca 150 personer.
Statsföretag
AB har efter sararåd raed SGU utarbetat ell förslag till program för den
fortsatta undersökningen av Stekenjokkraalraen. Syftet med prograraraet är i
huvudsak alt i gravdriftsprojeklet Slekenjokk komplettera beräkningsunderlaget
i fråga om raalmbasen.
Prograraraet
avses bli genorafört under liden fr. o. ra. den 1 april 1971 t. o. ra. den 30
juni 1973 och innebär följande:
Budgetår
Arbeten
Kostnader
1.430.6,1971
Borrning med 12 maskiner tillsammans ca
I 500 m
Geologi, borrhålsmätningar, analyser, bearbetning
250 000 50 000
300 000
1971/72
Borrning raed 34 maskiner, tillsammans ca 9 000 m
Geologi, borrhålsmätningar, analyser, malmberäkning
. 1 250 000
250 000 1500 000
1972/73
Borrning med 34 maskiner, tillsammans ca 9 000 m
Geologi, borrhålsmätningar, analyser, malmberäkning
1 250
000 .
250 000 1500
000
Summa i
1970 års kostnadsläge
3 300 000
Kostnadsökningar
600 000
Total
kostnad
3 900 000
Prop.
1971: 75 40
Sedan 1971 års arbeten avslutats lorde del enligt
Statsföretag AB bU möjligt och lämpligt all ompröva del nu föreslagna prograraraet.
Prövningen kan leda lill alt orafallning och inriktning av prograraraet ändras.
Departementschefen
Statsföretag AB har raed anlitande av LKAB fortsatt
förberedelserna för gruvdrift i Slekenjokk i enlighet raed de riktlinjer sora
redovisades i prop. 1970: 1 (bil. 15 s. 148). Statsföretag har nu redovisat LKAB:s
nya bedöraning av lönsarahelen av gravdriflen. EnUgl den nya bedöraningen
uppgår underskottet i investeringskalkylen till 46 raUj. kr. i stället för 6 railj.
kr. sora angavs i prop. 1970: 1 (bU. 15 s. 148).
Del förändrade lägel beror i huvudsak på en ändrad bedöraning
av de tekniska förutsättningarna för gruvdrift och på kostnadsutvecklingen.
Boliden AB liksora till en början LKAB förutsatte alt brytningen av rå-raalra
skulle kunna begränsas lill de relativt rikare partierna av raalra-kroppen.
LKAB har emeUertid bl. a. efler anlitande av experter ulan-för bolaget i
sina senaste beräkningar funnit alt en sådan begränsning inle är möjlig. Detta
medför én ökad gråbergsinblandning i rå-raalraen och således lägre raetallhaller
i rägodset. Därraed ökar bryl-ningskostnaden för utvunnen kvantitet slig. Den
årliga brytningen raåste dessutom öka, vUkel leder till större
anläggningskostnader.
LKAB har i sin senaste kalkyl beaktat även de
kostnadsökningar som blivit kända sedan slutet av år 1969.
Med utgångspunkt från LKAB:s anlaganden ger gruvdriften
vid ett genorasnittligl kopparpris på 4 900 kr. per ton ell underskott på 46 raUj.
kr. För all underskoll inle skall uppkoraraa fordras atl kopparpriset uppgår
till ca 6 200 kr. F. n. Ugger priset på ca 5 700 kr.
Med hänsyn lill nu redovisade lönsarahelsberäkningar för
projektet bör förberedelserna tills vidare avbrytas. På grund härav behöver de raedel
som anvisats för lån lill Statsföretag inle tas i anspråk.
Det kan i dagens läge inle uteslutas alt ökad kännedora ora
Sleken-jokkraalmens kvantitet och övriga egenskaper kan förändra förutsättningarna
för gruvdrift i positiv riktning.
SGU
bedriver prospektering inom Slekenjokkorarådel bl. a. för all följa malmen
söderut. Denna prospektering bör därför intensifieras.
En förnyad analys av del förväntade framlida kopparpriset
bör också genoraföras och beaktas.
Sysselsättningsläget i regionen gör del angeläget alt raan
snabbt vinner klarhet om gruvdrift kan påbörjas. Jag godtar Statsföretag AB:s
förslag lill program för en intensifierad prospektering. Prograraraet bör
kunna ändras raed hänsyn liU frarakorana resultat på sätt bolaget förutsatt.
Medelsbehovet för prograraraet har beräknats till 3,9 milj. kr. Jag
Prop. 1971: 75 41
räknar
med all 400 000 kr. kan täckas inora raraen för anvisade och föreslagna raedel
under anslaget Sveriges geologiska undersökning: Prospektering. Härutöver
bör pä lilläggsslat anvisas 3,5 railj. kr. Jag heraställer, alt Kungl. Maj:l
föreslär riksdagen
all
till Sveriges geologiska undersökning: Prospektering på tUläggsstat III lUl riksstalen
för budgetåret 1970/71 anvisa elt reservationsanslag av 3 500 000 kr.
KAPITALBUDGETEN
V.
FONDEN FÖR LÄNEUNDERSTÖD
[3]
14. Lån till Statsföretag AB. Något anslag med denna rubrik finns inle upplaget
i riksstalen för budgetåret 1970/71.
Statsföretag
AB
Statsförelag
AB har i skrivelse den 19 februari 1971 raeddelat all en överenskoraraelse
träffals med Coronaverken AB ora att tUlsararaans raed della förelag bilda elt
bolag raed placering i Nykroppa. En förutsättning härför är all riksdagen
beviljar Statsföretag AB ett ränte- och araorteringsfritl län på 2,5 railj. kr.
för aktieteckning.
Av
Statsföretags skrivelse fraragår i övrigl i huvudsak följande. Del nya bolaget fär
ett aktiekapital av 5 railj. kr. raed lika fördelning på de båda parterna.
Bolaget övertar huvuddelen av den tillverkning av plåt-produkter för
byggnadsindustrin sora E. A. Rosengren AB f. n. bedriver i Kungsbacka. Överlåtelsen
berör inle tillverkningen av värdevalvdörrar, sora svarar för en årsorasällning
av ca 2 milj. kr. Del nya bolaget avses överta även den marknadsförings- och
produktutvecklings-organisation sora byggts upp av E. A. Rosengren ÄB. Del nybildade
bolaget beräknas sysselsätta ca 200 personer i Nykroppa.
E.
A. Rosengren AB är sedan år 1960 etl dotterbolag till Coronaverken AB.
Tillverkningen utgörs i huvudsak ay hissdörrar och ståldörrar. Försäljningsorganisationen
orafattar kontor i Slockholra, Göteborg, Malraö och Sundsvall saral
dotterbolag i Köpenharan och Oslo. Orasältningen är något över 20 railj. kr. sora
lill ca 90 o/o avsätts på hemraaraarknaden. Denna marknad beräknas f. n. totalt
uppgå lill omkring 50 milj. kr. med.en tillväxttakt av ca 5 o/o årligen.
Lönsarahelen
kan enligt 1970 års bokslut sora ännu är prelirainärt. anses vara
tillfredsställande raen svårigheterna att i Kungsbacka genoraföra nödvändig oraslmklurering
och rationalisering av verksarahelen motiverar en oralokalisering.
Flyttning
av verksarahelen till Nykroppa beräknas kunna påbörjas
Prop.
1971: 75 42
under
vintern 1971/72. Produktion i full skala avses kunna börja under soraraaren
1972.
En sararådsgrupp
koraraer atl bildas raed representanter från saratliga personalorganisationer
för behandling av de problera som kan uppkorama i saraband med oraställningarna
vid företagel.
Kapitalbehovet
i det nya företaget beräknas till sararaanlagt ca 24 railj. kr. Härav avser ca
7,5 railj. kr. byggnader och raark, ca 6 railj. kr. lager och förråd saml ca 3
milj. kr. kostnader föranledda av omlokaliseringen. Återstoden hänför sig tUl
maskiner och övrig utrustning saml rörelsekapital.
Utöver
aktiekapitalet avses finansieringen ske genom lokaliseringsstöd och upplåning.
Statsföretag
AB bedöraer del nya företaget sora på sikt lönsaral. Ora-lokaliserings- och
initialkostnaderna blir dock betydande. I enlighet raed de av statsraakterna
godkända riktlinjerna för sin verksarahet (prop. 1969:121, SU 1969:168, rskr
1969:381) begär Statsföretag AB ett ränte- och araorteringsfrilt lån på 2,5
milj. kr. för teckning av aktier. Ränte- och amorleringsfrihelen skall gälla så
länge utdelning inle erhålls.
Departementschefen
Arbelsraarknadsläget
i Nykroppa blir raycket ansträngt, när Udde-holras AB inora etl par år har
genomfört pågående avveckling av järnverket i Nykroppa, vilket i dag
sysselsätter ca 400 personer. Redan tidigare har antalet anställda vid
järnverket minskal med 200. Även annan förelagsnedläggelse har nyligen skett på
orten.
I
della läge bör målet vara alt tUlföra Nykroppa ny verksarahet av sådan art att
den friställda arbetskraften snabbt skall kunna erbjudas arbete av ungefär samraa
slag som den förut hafl. Härigenora underlättas den personliga omställningen
och därraed också produklionsstar-ten för ett nytt företag.
Jag
ser därför överenskoraraelsen raellan Statsföretag AB och Coronaverken AB sora
en väsentlig insats i sysselsättningsskapande syfte. Mol bakgrund av alt de
hittillsvarande försöken atl raed lokaliseringspolitiska raedel stimulera
privat nyetablering till Nykroppa inle givit tUlräckliga resultat, förefaller omlokaliseringen
vara en läraplig lösning.
Jag
finner det vara en stor tillgång för det nya företagel all del kan överta en
färdig organisation för såväl produktutveckling sora marknadsföring.
Samgåendet med Coronaverken AB innebär att kontinuiteten bibehålls.
Statsföretag
bedömer del nya förelaget sora på sikt lönsaral, raen flyttningen av
tillverkningen från Kungsbacka lill Nykroppa raedför helt naturligt betydande
kostnader. DärtUl koramer all under en relativt
Prop. 1971: 75 43
lång
inkörningsperiod någon avkastning på aktiekapitalet inle lorde kunna påräknas.
Utredningsmaterialet i ärendet är jag beredd att ställa lill förfogande för
riksdagens näringsulskott.
Mol denna bakgrund finner
jag del skäligt atl Statsföretag erhåller del lån sora förutsätts i överenskoraraelsen
raed Coronaverken. Lånet bör löpa ulan ränta och vara araorteringsfritl lill
dess vinstutdelning sker. Därefter bör ränta ulgå och araortering ske. Suraraan
av ränta och araorlering bör inte överstiga den utdelning Statsföretag
erhåller. Dessa villkor slår väl i överenssläraraelse med de av riksdagen
godkända riktlinjerna i prop. 1969: 121 angående elt statligt förvallningsbolag
ra. m.
Jag
heraställer all Kungl. Maj:l föreslår riksdagen
all
lill Lån till Statsföretag AB på lilläggsslat III lill riksslaten för budgetåret
1970/71 anvisa ell investeringsanslag av 2 500 000 kr.
Vad
föredraganden sålunda med inslämraande av statsrådets övriga ledaraöler heraställt
bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur
protokollet: Britta Gyllensten
Prop. 1971: 75 45
Bilaga
11
AVSKRIVNING AV
NYA KAPITALINVESTERINGAR
utdrag
av protokoUet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 12 mars 1971.
Närvarande:
statsrainistern PALME, rainistern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden
STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF,
WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.
Chefen
för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler fråga ora anslag lill
avskrivning av nya kapitalinvesteringar på lilläggsslat III lill riksstalen för
budgetåret 1970/71 och anför.
Under
innevarande budgetår har begärts investeringsanslag dels på lilläggsslat I till
gällande riksslat, dels på tiUäggsstat II, dels
ock på till-läggsslat III. I enlighet raed de principer sora hittiUs tillärapats
bör nu, då avskrivningsbehovel för de olika investeringarna kan överblickas,
förslag ora erforderliga avskrivningsanslag föreläggas riksdagen. Skulle nya avskrivningsbehov
uppkoraraa eller ändring ske i de till grund för här beräknade avskrivningar
liggande förhållandena förulsätler jag, all vederbörliga liUägg och järakningar
vidtas av riksdagen.
Statens
allmänna fastighetsfond. Enligt gällande regler för avskrivning av
investeringar i allmänna fastighetsfonden utgör grundavskrivning för
förvaltningsbyggnader 25 0/0 av anläggningskostnaden och för byggnader för
kriminalvården, sjukhus, forskningsinstitut och skolor 50 0/0. Investeringar i
mark avskrivs inte.
Med
tillämpning av dessa grunder bör avskrivningsanslag på tilläggs-stat uppföras i
enlighet raed följande sararaanställning.
Prop. 1971: 75 46
Investering kr.
Avskrivning kr.
4 000
000
1 000
000
3 950
000
1975 000
375 000
94 000
2 400
000
600 000
;5 000
000
12 500
000
5 000
000
2 500
000
Anslag
Justitiedeparteraentel:
Byggnadsarbeten
för dorastolsväsendel
Försvarsdeparteraentet:
Vissa
byggnadsarbeten vid statens civilförsvarsskolor
Koraraunikationsdeparleraentet:
Byggnadsarbeten
för raeleorologiska observationsstationer ra. m.
Utbildningsdeparleraenlel:
Byggnadsarbeten
för vissa kullurändaraål 2 400 000 Byggnadsarbeten vid universiteten och
vissa högskolor ra. ra.
Jordbruksdeparteraentet:
Byggnadsarbeten
vid jordbrukels högskolor m. ra.
Handelsdeparteraentet:
Geraensam
adrainislralionsbyggnad för
Svenska
turisttrafikförbundet ra. fl. 304 000 76 000
Försvarets
fastighetsfond. För investeringar i försvarets fastighetsfond skall enligt
gällande regler avskrivningsbehovet beräknas schablonraäs-sigt tiU 50 o/o av
investering i kasernbyggnaders delfond, raedan total avskrivning tiUärapas för
befästningars delfond. Investeringar i raark avskrivs inte.
På lilläggsslat I har för
ersättningsbyggnader m. ra. vid Livregementets husarer och Skaraborgs pansarregeraente
under kasernbyggnaders delfond anvisats ell investeringsanslag av 1 395 000 kr.
Avskrivningsanslaget bör las upp raed 698 000 kr.
Statens
utlåningsfonder. På lilläggsslat I har till fiskerilånefonden an-visals 3 railj.
kr. Eftersom de lån som utgår från denna fond under viss lid är räntefria och
därefter förutsätts löpa med en ränta av 5 o/o, bör med hänsyn till att förrällningskravet
för statens investeringar fastställts till 6 3/4 o/o denna investering skrivas
av raed 1 148 000 kr.
Fonden
för låneunderstöd. På tiUäggsstat I togs upp ett anslag för lån lill Täby
Galopp AB raed 2 250 000 kr. och på lilläggsslat II elt anslag
för tillskoll till Aktiebolaget Svensk laboratorieljänsl raed 520 000 kr.
Avskrivningsanslagen bör las upp med 2 250 000 resp. 520 000 kr.
För lån för anskaffande av
skoljordbruk vid lantbrukels yrkesskolor har pä lilläggsslat III lagils upp elt
investeringsanslag av 182 000 kr.
Prop. 1971: 75 47
Lånet
löper raed en ränta av 3,25 0/0. Avskrivningsanslaget bör med hänsyn till
statens förräntningskrav las upp raed 94 000 kr. På tilläggs-stal II har
lagils upp ett anslag om 5,3 milj. kr. till räntefria län lill bostadsbyggande.
Ur anslaget utgår delvis räntefria lån, delvis lån som är räntefria under tio
är och därefter föratsatts löpa raed norraalränla. Jag beräknar
avskrivningsbehovet till 75 0/0 och lar upp elt avskrivningsanslag på 3 975
000 kr.
På tiUäggsstat I har
anvisats 2,7 railj. kr. för län till Stigtex AB. Lånet är räntefritt tre år av
en tioårsperiod. Anslaget bör därför skrivas av med tre tiondelar, dvs. raed
810 000 kr. För lån till Statsföretag AB har på tiUäggsstat I anvisats 2 railj.
kr. och på tiUäggsstat III tagils upp 2,5 raUj. kr. Med hänsyn liU att man inte
kan bedöma den exakta tiden för ränlefrihelen bör schablonmässigt 50 0/0
skrivas av och avskrivningsanslagel alltså tas upp raed totalt 2 250 000 kr.
Under
åberopande av vad sålunda anförts heraställer jag, atl Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
all
lill Avskrivning av nya kapitalinvesteringar i härefter angivna
fonder
på lilläggsslat III lill riksstalen för budgetåret 1970/71
anvisa
följande reservationsanslag, nämligen
Statens
allmänna fastighetsfond
Justitiedepartementet:
Byggnadsarbeten
för domstolsväsendet 1 000 000
Försvarsdepartementet:
Vissa byggnadsarbeten vid statens civilförsvars
skolor 1 975 000
Kommunikalionsdeparlementel:
Byggnadsarbeten
för meteorologiska
observationsstationer
ra. m. 94 000
Utbildningsdeparleraentet:
Byggnadsarbeten
för vissa kullurändamål 600 000
Byggnadsarbeten
vid universiteten och vissa
högskolor
m. ra. 12 500 000
Jordbruksdeparteraentet:
Byggnadsarbeten
vid jordbrakets högskolor
ra.
ra. 2 500 000
Handelsdeparteraentet:
Geraensam
adrainislralionsbyggnad för Svenska
turisttrafikförbundet
m. fl. 76 000
Prop. 1971: 75 48
Försvarets
fastighetsfond
Kasernbyggnaders
delfond:
Ersättningsbyggnader
m. m. vid Livregementets
husarer
och Skaraborgs pansarregeraente 698 000
Statens
utlåningsfonder
Jordbruksdeparteraentet:
Fiskerilånefonden 1 148 000
Fonden
för låneunderstöd
Jordbruksdeparteraentet:
Lån
till Täby Galopp AB 2 250 000
Tillskoti
till Aktiebolaget Svensk
laboratorieljänsl 520 000
Län
för anskaffande av skoljordbruk vid
lantbrukets
yrkesskolor 94 000
Inrikesdepartementet:
Räntefria
lån till bostadsbyggande 3 975 000
Industridepartementet:
Lån
tiU Stigtex AB 810 000
Lån
till Statsföretag AB 2 250 000
Vad
föredraganden sålunda med inslämraande av statsrådets övriga ledaraöler heraställt
bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur
protokollet: Britta GyUensten
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 12
Förteckning
över av Kungl. Maj:t hos riksdagen begärda anslag på
tilläggsstat III
till riksstaten för budgetåret 1970/71
DRIFTBUDGETEN
A.
Egentliga statsutgifter
opaginerad Kontrollera mot PDF
//. Justitiedepartementet A 8 Koraraittéer ra. m.,
reservationsanslag
IV. Försvarsdepartementet
O 1 Reglering av prisstegringar
O 7 Kostnader för svenska FN-styrkor ra. ra., reservationsanslag
V. Socialdepartementet A 2 Koraraittéer ra. ra.,
reservationsanslag D 2 Bidrag till anordnande av barnstugor, reservationsanslag
VIL Finansdepartementet
E 16 Preraiering av visst frivilligt sparande, förslagsanslag
VIII. Utbildningsdepartementet A 2 Kommittéer ra.
ra., reservationsanslag E 64 Inredning och utrustning av lokaler vid universitet,
högskolor ra. ra., reservationsanslag
IX. Jordbruksdepartementet A 3
Kommittéer m. m., reservationsanslag F 2 Rådgivningsverksamhet för
rennäringens främjande, reservationsanslag
X. Handelsdepartementet A 5
Kommittéer ra. m., reservationsanslag
800 000
270 000 000
10 000 000 280 000 000
600 000
10 000 000 10 600 000
14 500 000
3 000 000
7 000 000 10 000 000
3 500 000
290 000 3 790 000
200 000
Prop. 1971: 75 50
XI. Inrikesdepartementet
B
3 Allraänna beredskapsarbeten m. ra., reservations
anslag 5 000 000
B 4
Särskilda beredskapsarbeten ra. m., reservations
anslag 25 000 000
30 000 000
XIII.
Industridepartementet
B
5 Kapitaltillskott till etl nybUdat bolag i Vilhel
mina, reservationsanslag 4 500 000
C
4 Sveriges geologiska undersökning: Prospektering,
reservationsanslag 3 500 000
8
000 000
Suraraa
egentiiga statsutgifter 357 890 000
B.
Utgifter för statens kapitalfonder
II. Avskrivning
av nya kapitalinvesteringar
B.
Statens allmänna fastighetsfond
Jusliliedeparteraenlet:
2 a Byggnadsarbeten för domstolsväsendet (II: 2 a),
reservationsanslag 1 000 000
Försvarsdepartementet:
8 a Vissa byggnadsarbeten vid statens civilförsvars-
skolor (II: 8 a), reservationsanslag 1 975 000
Komraunikationsdeparlemenlel:
Ila Byggnadsarbeten för raeleorologiska observa
tionsstationer m. ra. (II: 11 a), reservationsanslag 94 000
Utbildningsdeparleraentet:
16 Byggnadsarbeten för vissa kullurändaraål (II:
17),
reservationsanslag 600 000
18 Byggnadsarbeten
vid universiteten och vissa hög
skolor ra. ra. (II: 20), reservationsanslag 12
500 000
Jordbruksdeparteraentet:
19 Byggnadsarbeten
vid jordbrakets högskolor
ra.
ra. (II: 21), reservationsanslag 2 500 000
Handelsdeparteraentet:
19 a Geraensara adrainisttalionsbyggnad för Svenska
turisttrafikförbundet ra. fl. (II: 21 a), reserva
tionsanslag 76 000
18
745 000
Prop. 1971: 75 51
C. Försvarets
fastighetsfond
Kasernbyggnaders delfond:
1
Ersättningsbyggnader m. ra. vid Livregementets
husarer och Skaraborgs pansarregeraente (III:
6 a), reservationsanslag 698 000
D. Statens
utlåningsfonder
Jordbruksdepartementet:
3
FiskerUånefonden (IV: 8), reservationsanslag 1148
000
E. Fonden
för låneunderstöd
Jordbruksdepartementet:
3
a Lån lill Täby Galopp AB (V: 7 a), reservations
anslag 2 250 000
3 b
Tillskoll till Aktiebolaget Svensk laboratorie
ljänsl (V: 7 b), reservationsanslag 520 000
3 c
Lån för anskaffande av skoljordbruk vid lant
brakets yrkesskolor (V: 7 c), reservationsanslag 94 000
Inrikesdepartementet:
6 Räntefria
län lill bostadsbyggande (V: 11), reser-
vationsanslag 3 975 000
Industridepartementet:
7
Lån till Stigtex AB (V: 13),
reservationsanslag 810 000
8
Lån till Statsföretag AB (V:
14), reservationsanslag 2 250 000
9
899 000
Suraraa utgifter för
statens kapitalfonder 30 490 000
Suraraa för
driftbudgeten 388 380 000
KAPITALBUDGETEN
Kapitalinvestering
//.
Statens allmänna fastighetsfond
Koramunikationsdeparteraentet:
Ila Byggnadsarbeten för meteorologiska observa
tionsstationer m. ra. 375 000
Utbildningsdeparleraentet:
20 Byggnadsarbeten vid universiteten och vissa hög
skolor ra. ra. 25 000 000
25
375 000
Prop. 1971: 75 52
V.
Fonden för låneunderstöd
Jordbruksdeparteraentet:
7 c Lån för anskaffande av skoljordbruk vid lantbru
kets yrkesskolor 182 000
Industridepartementet:
14 Län till Statsföretag AB 2 500 000
2
682 000
IX. Diverse kapitalfonder
Komraunikationsdeparteraenlel:
3 Sjöfartsverkets fond: Sjöfartsraateriel ra. ra. 2
300 000
Handelsdeparteraentet:
6 Förrådsfonden för ekonoraisk försvarsberedskap:
Förrådsanläggningar
m. m. 622 000
2
922 000 Summa för kapilalbudgeten 30 979 000
MARCUS BOKTR. STHLM 1971 710164
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
22 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (22)
22 kopplingar i 19 dokument.
- Bet. 1979/80:FiU13 Med anledning av propositionen 1979/80:25 med förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 såvitt avser avskrivning av oreglerade kapi… i texten
- Prop. 1975:1 Regeringens proposition med förslag till statsbudget för budgetåret 1975/76 i texten
- Prop. 1974:1 Statsverkets tillstånd och behov under bugetåret 1974/75 i texten
- Prop. 1973:1 Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1973/74 i texten
- Prop. 1973:52 Kungl. Maj:ts proposition angående statligt stöd till upptagande av gruvdrift vid Stekenjokk s. 2 i texten