Kungl. Maj:ts proposition angående ändrade regler för utbetalning av kommunalskatt
1971 · 34 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 12 av 34 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1971:84, Kungl. Maj:ts proposition angående ändrade regler för utbetalning av kommunalskatt
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts
proposition nr 84 år 1971 Prop. 1971; 84
Nr 84
Kungl.
Maj:ts proposition angående ändrade regler för utbetalning av kommunalskatt;
given Stockholms slott den 2 april 1971.
Kungl.
Maj:l vill härmed, under åberopande av bUagda utdrag av Slalsrådsprolokollet
över finansärenden, föreslå riksdagen all bifalla de förslag ora vars avlålande
till riksdagen föredragande departeraentschefen hemställt.
Under
Hans Maj:ts
Min
allernådigsle Konungs och Herres frånvaro:
enligt
Dess nådiga beslut:
BERTIL
G.
E. STRÄNG
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I
propositionen föreslås ändrade regler för utbetalning av koraraunal-skatl.
Ändringen medför ökade förskottsutbetalningar lUl kommuner med
befolkningsökning. En ökad utbetalning på ca 160 milj. kr. beräknas ske år
1972 lill i huvudsak inflyltningskorarauner.
1
Riksdagen 1971.1 saml. Nr 84
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1971: 84
1 Förslag till
Lag om ändring i kommunallagen (1953: 753)
Härigenora
förordnas alt 72 § koraraunallagen (1953: 753) skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
(Nuvarande
lydelse)
(Föreslagen
lyddse)
opaginerad Kontrollera mot PDF
72 §
Koraraun
äger av statsverket uppbära allraän koraraunalskatl raed t)e-lopp, motsvarande
vad som skulle utgå på grundval av det antal skattekronor och skalteören, som
vid taxering för visst år påföras de till komraunen skallskyldiga, efler del
belopp för skattekrona och skalteöre, sora bestärats lill utdebitering för
nästföregående år. Har järalikt 13 § ferale stycket annan utdebileringsgrund slutiigen
fastställts än sora beslutats vid saramanlräde raed kommunfullraäklige i
oktober raånad, skall till grund för utbetalningen läggas den utdebitering, sora
bestärats i saraband raed utgifts- och inkomststalens fastställande. Har dödsbo
enligt 75 § koramunalskattelagen raedgivils befrielse från all erlägga allraän
koraraunalskatl, skall belopp, sora koraraunen eljest ägde uppbära av
statsverket, nedsättas i raotsvarande raån.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Koraraunen
äger av statsverket såsora förskott uppbära det belopp, sora på grundval av
laxerings-nämnds beslut visst år rörande taxering lUl koraraunal inkoraslskatt
beslutats lill utdebitering för näslkoraraande år. Vad sålunda beslutats till
utdebitering ingår i kommunens fordran hos statsverket vid ingången av året
näst efler det, då beslutet fattades. Förskottet avräknas mol den allraänna koraraunalskatl,
sora koraraunen äger uppbära av statsverket på grundval av taxeringen under
året efler det, då förskottet enligt bestämraelserna i nästföljande stycke
ulanordnas.
Koraraunen äger av statsverket såsora förskoll uppbära del
belopp, sora på grundval av laxeringsnärands beslut visst år (taxeringsåret)
rörande taxering lill koraraunal inkoraslskatt beslutats lill utdebitering för
näslkoraraande år. Vad sålunda beslutats lill utdebitering ingår i kommunens
fordran hos statsverket vid ingången av årel näst efter det, då beslutet
fat-lades. Förskottet avräknas mot den allmänna komraunalskalt, sora koraraunen
äger uppbära av statsverket på grundval av taxeringen under årel efter det, då
förskottet enligt bestäramelserna i fjärde stycket ulanordnas.
Är antalet hos länsstyrelsen registrerade kyrkobokförda
invånare i kommunen vid mitten av augusti månad taxeringsåret större än del var
vid mitten av augusti månad två år tidigare skall förskott, beräknat enligt
andra stycket, ökas i förhållande lill ökningen i kommunens invånarantal
mellan angivna tidpunkter. Sådant ökat förskott
opaginerad Kontrollera mot PDF
Lagen omtryckt 1969: 765.
opaginerad Kontrollera mot PDF
(Nuvarande
lydelse)
Belopp, sora vid ingången av ell år utgör koraraunens
fordran hos statsverket enligt första och andra styckena, skall länsstyrelsen
under sararaa år ulanordna lUl koraraunen med en sjättedel å åttonde dagen i
var och en av månaderna januari, mars, raaj, juli, septeraber och noveraber. Är
koraraunens fordran icke uträknad vid ulbe-lalningslillfällel i januari raånad,
skall vid delta tillfälle utbetalas sararaa belopp sora utbetalas i noveraber raånad
nästföregående år; dock raå länsstyrelsen, då särskilda skäl föranleda därliU,
förordna all utbetalning skall ske med annat belopp. Därest det i januari raånad
utbetalade beloppet icke raotsvarar en sjättedel av koraraunens fordran, skall
härav betingad järakning ske av del belopp, sora utbetalas i raars månad.
(Föreslagen
lydelse)
ingår i kommunens fordran hos statsverket och avräknas
enligt andra stycket. Länsstyrelsen skall senast den 10 september lämna
kommunen uppgift om del invånarantal och det däremot svarande uppräknade
skatteunderlag, som skall ligga till grund för beräkningen.
Belopp, sora vid ingången av ell år utgör koraraunens
fordran hos statsverket enligt första, andra och tredje styckena, skall
länsstyrelsen under sararaa år ulanordna till koraraunen med en sjättedel å åttonde
dagen i var och en av raånadema januari, raars, raaj, juli, september och
november. Är kommunens fordran icke uträknad vid utbetalningslillfället i
januari raånad, skall vid delta tUlfälle utbetalas sararaa belopp sora
utbetalas i noveraber raånad nästföregående år; dock raå länsstyrelsen, då särskilda
skäl föranleda därtill, förordna alt utbetalning skall ske raed annat belopp.
Därest det i januari raånad utbetalade beloppet icke raotsvarar en sjättedel av
koraraunens fordran, skall härav betingad järakning ske av det belopp, sora
utbetalas i raars raånad.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna lag träder i krafl den 1 januari 1972.
Vad i 72 § Iredje stycket föreskrives ora ökat förskoll
gäller endasl ora och till den del befolkningsökningen i kommunen raellan i lagrurarael
angivna tidpunkter överstiger, vad avser förskott för
åren 1972 och 1973 fyra procent,
åren 1974 och 1975 två procent, samt
åren 1976 och 1977 en procent.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1971: 84
2 Förslag till
Lag om ändring i kommunallagen (1957: 50) för Stockholm
Härigenora
förordnas alt 76 § koramunallagen (1957: 50) för Stockholm skall ha nedan angivna
lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
(Nuvarande
lydelse)
(Föreslagen
lydelse)
opaginerad Kontrollera mot PDF
76 §
Komraunen
äger av statsverket uppbära allraän koraraunalskatl med belopp, raotsvarande
vad sora skulle ulgå på grundval av del antal skattekronor och skalleören, som
vid laxering för visst år påföras de till koraraunen skallskyldiga, efler del
belopp för skattekrona och skalleöre, sora bestärats till utdebitering för
nästföregående år. Har dödsbo enligt 75 § koraraunalskatlelagen medgivils
befrielse från all erlägga allraän koraraunalskatl, skall belopp, sora komraunen
eljest ägde uppbära av statsverket, nedsättas i motsvarande mån.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Koraraunen
äger av statsverket såsom förskott uppbära del belopp, sora på grundval av laxeringsnärands
beslut visst år rörande laxering lill koraraunal inkoraslskatt beslutats lill
utdebitering för näslkoraraande år. Vad sålunda beslutats lill utdebitering
ingår i kommunens fordran hos statsverket vid ingången av året näst efler del,
då beslutet fattades. Förskottet avräknas mot den allraänna kommunalskatt, som
kommunen äger uppbära av statsverket på grundval av taxeringen under året efter
del, då förskottet enligt bestämmelserna i nästföljande stycke utanordnas.
Komraunen äger av statsverket såsora förskott uppbära del
belopp, sora på grundval av laxeringsnärands beslut visst år (taxeringsåret)
rörande laxering till koraraunal inkoraslskatt beslutals till utdebitering
för näslkoraraande år. Vad sålunda beslutats lill utdebitering ingår i
kommunens fordran hos statsverket vid ingången av året näst efler del, då
beslutet fattades. Förskottet avräknas mot den allraänna koraraunalskatl, sora
koraraunen äger uppbära av statsverket på grundval av taxeringen under årel efler
del, då förskottet enligt bestäraraelserna i fjärde stycket ulanordnas.
Är antalet hos länsstyrelsen registrerade kyrkobokförda
invånare i kommunen vid mitten av augusti månad taxeringsåret större än det var
vid mitten av augusti månad två år tidigare skall förskott, beräknat enligt
andra stycket, ökas i förhåUande till ökningen i kommunens invånarantal mellan
angivna tidpunkter. Sådant ökat förskott ingår i kommunens fordran hos
statsverket och avräknas enligt andra stycket. Länsstyrelsen skall senast
den 10 september lämna
opaginerad Kontrollera mot PDF
Lagen omtryckt 1969: 766.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1971: 84
(Nuvarande lydelse)
Belopp, sora vid ingången av elt år utgör koraraunens
fordran hos statsverket enligt första och andra styckena, skall länsstyrelsen
under samraa år ulanordna lill koraraunen med en sjättedel å åttonde dagen i
var och en av månaderna januari, raars, raaj, juli, septeraber och noveraber.
Är koraraunens fordran icke uträknad vid ulbelal-ningslUlfällel i januari raånad,
skall vid detta tillfälle utbetalas sarama belopp som utbetalas i noveraber
månad nästföregående är; dock må länsstyrelsen, då särskUda skäl föranleda
därtill, förordna alt utbetalning skall ske med annat belopp. Därest del i
januari raånad utbetalade beloppet icke raotsvarar en sjättedel av koraraunens
fordran, skall härav betingad järakning ske av del belopp, sora utbetalas i
mars månad.
(Föreslagen lydelse)
kommunen uppgift om del invånarantal och del däremot
svarande uppräknade skatteunderlag, som skall ligga till grund för beräkningen.
Belopp, sora
vid ingången av etl år utgör koraraunens fordran hos statsverket enligt första,
andra och tredje styckena, skall länsstyrelsen under sararaa år ulanordna lUl
kommunen med en sjättedel å åttonde dagen i var och en av raånadema januari, raars,
maj, juli, september och noveraber. Är koraraunens fordran icke uträknad vid utbelalningstillfällel
i januari raånad, skall vid detla tillfälle utbetalas sarama belopp sora
utbetalas i noveraber månad nästföregående år; dock må länsstyrelsen, då särskilda
skäl föranleda därtill, förordna all utbetalning skall ske raed annat belopp.
Därest del i januari månad utbetalade beloppet icke motsvarar en sjättedel av
kommunens fordran, skall härav betingad jämkning ske av del belopp, som
utbetalas i mars raånad.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.
Vad i 76 § tredje stycket föreskrives ora ökat förskott
gäller endasl ora och till den del befolkningsökningen i koraraunen mellan i lagrurarael
angivna tidpunkter överstiger, vad avser förskott för
åren 1972 och 1973 fyra procent,
åren 1974 och 1975 två procent, saral
åren 1976 och 1977 en procent.
It Riksdagen 1971.1 saml. Nr 84
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1971: 84
3 Förslag till
Lag om ändring i landstingslagen (1954: 319)
Härigenom
förordnas all 76 § landslingslagen (1954: 319) skaU ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
(Nuvarande
lydelse)
(Föreslagen
lydelse)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Landstingskommunen
äger av statsverket uppbära landslingsraedel med belopp, motsvarande vad som
skulle utgå på grundval av det antal skallekronor och skalleören, som vid laxering
för visst år påföras de lill landslingskomraunen skattskyldiga, efter det
belopp för skattekrona och skatleöre, som beslämts till utdebitering för
nästföregående år. Har dödsbo enligt 75 § kommunalskallelagen medgivits
befrielse från alt erlägga landslingsraedel, skall belopp, sora landstingskoraraunen
eljest ägde uppbära av statsverket, nedsättas i raotsvarande raån.
Landstingskoramunen äger av Landstingskoraraunen äger av
statsverket såsora förskott uppbära statsverket
såsom förskott uppbära
del
belopp, som på grandval av taxeringsnämnds beslut visst år rörande taxering
till komraunal inkoraslskatt beslutats lUl utdebitering för näslkoraraande
år. Vad sålunda beslutats till utdebitering ingår i landstingskommunens fordran
hos statsverket vid ingången av året näst efter det då beslutet fattades.
Förskottet avräknas mot de landstingsmedel, som landstingskoraraunen äger
uppbära av statsverket på grundval av laxeringen under årel efler del, då
förskottet enligt bestäramelserna i nästföljande stycke utanordnas.
del
belopp, som på grundval av laxeringsnärands beslut visst år (taxeringsåret)
rörande laxering lill komraunal inkoraslskatt beslutats lill utdebitering för näslkoraraande
år. Vad sålunda beslutals till utdebitering ingår i landslings-koraraunens
fordran hos statsverket vid ingången av årel näst efter det då beslutet
fattades. Förskottet avräknas raot de landstingsmedel, sora landslingskomraunen
äger uppbära av statsverket på grundval av laxeringen under årel efter det, då
förskottet enligt bestäraraelserna i fjärde stycket ulanordnas.
Är
antalet hos länsstyrelsen registrerade kyrkobokförda invånare i
landstingskommunen vid mitten av augusti månad taxeringsåret större än det var
vid mitten av augusti månad två år tidigare skall förskott beräknat enligt
andra stycket, ökas i förhållande till ökningen i landstingskommunens invånarantal
mellan angivna tidpunkter. Sådant ökat förskott ingår i landstingskommunens
fordran hos statsverket och avräknas en-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1971: 84
(Nuvarande lydelse)
Belopp som vid ingången av elt år utgör landslingskoraraunens
fordran hos statsverket enligt första och andra styckena, skall länsstyrelsen
under samma år ulanordna till landstingskommunens förvaltningsutskott med en
sjättedel å åttonde dagen i var och en av raånadema januari, mars, raaj, juli,
september och november. Är landstingskommunens fordran icke uträknad vid utbelalningstillfällel
i januari månad, skall vid della tillfälle utbetalas samraa belopp sora
utbetalas i noveraber månad nästföregående år; dock raå länsstyrelsen, då
särskilda skäl föranleda därtill, förordna all utbetalning skall ske raed
annat belopp. Därest del i januari raånad utbetalade beloppet icke raotsvarar
en sjättedel av landslingskoraraunens fordran, skall härav betingad järakning
ske av del belopp, som utbetalas i mars raånad.
(Föreslagen lydebe)
ligt andra stycket. Länsstyreben skall senast den 10
september lämna landstingskommun uppgift om det invånarantal och det däremot
svarande uppräknade skatteunderlag, som skall ligga UU grund för beräkningen.
Belopp sora
vid ingången av ell år utgör landslingskoraraunens fordran hos statsverket
enligt första, andra och tredje styckena, skall länsstyrelsen under sararaa år
ut-anordna till landstingskommunens förvaltningsutskott med en sjättedel å
åttonde dagen i var och en av månaderna januari, raars, raaj, juli, septeraber
och noveraber. Är landslingskoraraunens fordran icke uträknad vid utbelalningstillfällel
i januari raånad, skall vid detla tillfälle utbetalas sararaa belopp sora
utbetalas i noveraber månad nästföregående år; dock raå länsstyrelsen, då särskUda
skäl föranleda därtill, förordna alt utbetalning skall ske raed annat belopp.
Därest del i januari raånad utbetalade beloppet icke raotsvarar en sjättedel
av landslingskoraraunens fordran, skall härav betingad jämkning ske av del
belopp, som utbetalas i raars raånad.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna lag träder i krafl den 1 januari 1972.
Vad i 76 § Iredje stycket föreskrives om ökat förskoll
gäller endast ora och lUl den del befolkningsökningen i landslingskomraunen
mellan i lagrurarael angivna lidpunkter överstiger, vad avser förskoll för
åren 1972 och 1973 fyra procent,
åren 1974 och 1975 två procent, saral
åren 1976 och 1977 en procent.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1971: 84
4
Förslag till
Förordning
om ändring i förordningen (1948: 766) angående taxering och debitering av skatt
vid ändring i kommunal eller ecklesiastik indelning, m. m.
Härigenora
förordnas atl i förordningen (1948: 766) angående laxering och debitering av
skall vid ändring i koraraunal eller ecklesiastik indelning, ra. ra. skall
införas en ny paragraf, 8 a §, av nedan angivna lydelse.
8a§
Har koraraun införlivats med annan koraraun eller ingått i nybildad koraraun
eller har oraråde av koraraun överförts till annan koraraun, skall vid
tillämpning av vad i 72 § Iredje stycket koraraunallagen (1953: 753), 76 § Iredje
stycket koraraunaUagen (1957: 50) för Slockholra och 76 § Iredje styckel landslingslagen
(1954: 319) stadgas om ökning av förskott å komraunalskalt från och raed del år
indelningsändringen träder i kraft invånarantalet i den ändrade eller
nybildade koraraunen beräknas sora ora indelningsändringen varit gällande vid
den första av de i lagruraraen angivna lidpunkterna.
Denna
förordning träder i krafl den 1 januari 1972.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1971: 84
Utdrag
av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 2 april 1971.
Närvarande:
stalsrainislern PALME, rainistern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden
STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER,
MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Chefen
för finansdeparteraentet, statsrådet Sträng, anmäler efter geraensam beredning
med statsrådets övriga ledaraöler fråga ora ändrade regler för utbetalning av
kommunalskatt och anför.
1.
Inledning
Med
slöd av Kungl. Maj:ls bemyndigande den 13 oktober 1967 tiUkallades sararaa dag
sakkunniga med uppdrag all verkställa utredning angående reglerna för
utbetalning av koraraunalskalleraedel ra. ra.
De
sakkunniga antog naranet 1967 års kommunabkatiekommitté. Koraraittén har avläranat
betänkandet (SOU 1970: 62) Utbetalning av koramunalskall.
Efter remiss har yttranden
över betänkandet avgelts av statskontoret, riksrevisionsverket, centrala folkbokförings-
och uppbördsnämnden (CFU), länsstyrelserna i Stockholras län, sora bifogat
yttranden från kommuner inora länet, Göteborgs och Bohus län, sora bifogat
yttranden från landsting och koraraun inora länet. Malmöhus län och Norrbollens
län, postbanken, fullmäktige i riksbanken, fullmäktige i riksgäldskontoret, budgelulredningen,
Svenska koraraunförbundel. Svenska landstingsförbundet saral Svenska kyrkans försaralings-
och pastoratförbund.
2.
Nuvarande ordning
I
51 § koraraunallagen (1953: 753, oralryckl 1969: 765) föreskrivs alt koramuns raedelsbehov
skall täckas raed allmän koraraunalskatl i den mån behovet ej fylls på annat
sätt.
'
Ledamöter: Generaldirektören Malte Oredsson, ordförande, riksdagsledamoten Karl
Boo, bankdirektören i riksbanken Kurt Eklöf, direktören Harry Lindström, riksdagsledamoten
Sture Palm, kansliråden Ake Sanell och Bengt Thufvesson.
Prop. 1971: 84 10
Enligt
72 § komraunallagen äger kommun av statsverket uppbära allmän koraraunalskatl raed
del belopp som uträknas efler del skatteunderlag som fastställs för visst år
för koraraunen och den koraraunala utdebitering sora bestärats för närraast
föregående år. Vidare föreskrivs att koramun äger uppbära förskott visst år sora
grundas på det skatteunderlag sora fastställdes årel innan och den
utdebitering sora bestärats för förslnäranda år. Förskottet avräknas sedan raot
den allraänna koraraunalskatl, sora komraunen äger uppbära av statsverket på
grundval av taxeringen under året efter del, då förskottet ulanordnals. Belopp,
sora vid ingången av ell år utgör koraraunens fordran hos statsverket skall av
länsstyrelsen under sarama år utanordnas lill koraraunen raed en sjättedel på
åttonde dagen i månaderna januari, raars, raaj, juU, septeraber och noveraber.
Motsvarande besläramelser finns i 76 § koraraunallagen för Stockholm (1957:
50) och i 76 § landstingslagen (1954: 319).
I 84
§ lagen ora försaralingsslyrelse (1961: 436) föreskrivs alt försara-lingsskalt
skall utgå såsom allraän kommunalskatt utom i de fall, då annorlunda
föreskrivits i lag eller författning. Församlingen äger av statsverket uppbära
församlingsskatt på sararaa sätt som borgerlig komraun.
Staten
svarar för uppbörden av preliminär skalt som även innefattar skatt tUl
kommunerna. Dessa erhåller för varje kalenderår förskott grundat på senast
kända laxering och den utdebitering sora bestärats för kalenderåret. När taxeringsresultatel
föreligger sker slutavräkning, varvid saldot raellan slutligt debiterade
belopp och uppburna förskoll tillgodoräloias koraraunerna eller statsverket
allt eftersom förskotten understiger eller överstiger de slutligt debiterade
beloppen. Eftersom taxeringsresultatel föreligger först under senare hälften
av året efter inkoraslåret blir följden atl förändringar i skatteunderlaget påverkar
koraraunernas skatleinkoraster först raed två års fördröjning. Detla har, frärast
på grund av skatlekraflsökningen, raedfört alt en s. k. eftersläpning uppkorarait
i utbetalningen av koramunalskalleraedel.
3.
Utredningen
Koramunalskaltekoramittén
har enligt sina direktiv hafl all utreda frågan ora ändrade regler för
utbetalning av koraraunalskalleraedel. Den har särskilt undersökt de
expanderande koraraunernas finansierings-problera.
Sora
bakgrund till sina ställningstaganden läranar koraraittén en sararaanfaltande
redogörelse för koraraunernas ekonomi. Koraraittén frarahåller att den befolkningsoraflyltning
sora ägt rura under de senaste decennierna medfört speciella påfrestningar på
den kommunala ekonomin. Detla har gällt såväl inflyttningskoramuner sora
avfolknings-
Prop.
1971:84 11
korarauner.
För inflyllningskoraraunerna har befolkningsökningen krävt inveslerragar i
bostadsbyggande, gator, skolor, barnstugor, fritidsanläggningar ra. m.
Investeringarna raåste lill stor del vara genoraförda innan inflyttning sker.
Den nyinflyttade befolkningens behov av service i fråga om skolor, vård m. ra. raåste
tUlgodoses oraedelbart efler inflyttningen. Med nuvarande uppbörds- och avräkningssystem
för skatt kan koraraunen däreraot inle tillgodogöra sig skatteintäkterna från
de nya invånarna förrän tvåtre år efter inflyttningen.
Koraraittén
har närraare undersökt den s. k. eftersläpning sora uppstått vid utbetalning
av koraraunalskalleraedel. För de borgerliga priraär-koraraunerna uppgick denna
vid slutet av år 1968 till ca 2 800 railj. kr. eller 28 "/o av den slutiigt
debiterade skallen år 1968. Eftersläpningen definieras då sora skillnaden raellan
slutligt debiterad skall och utbetalat förskoll. Ora slulavräkningslikviderna
läggs lUl förskollen, utbetalades emellerlid under såväl år 1967 sora år 1968
totalt lUl koraraunerna något mer än den slutiigt debiterade skallen dessa år.
För landstingen beräknas eftersläpningen vid slutet av år 1968 lill ca 1 200
milj. kr.
Koraraittén visar alt
under nio av de 16 åren mellan 1953 och 1968 har lill samtiiga kommuner årligen
skett utbetalningar, dvs. förskott och slutavräkning, som ungefärligen raolsvaral
den slutligt debiterade skallen i koraraunerna. Under fera av de sju år då utbetalningarna
understeg vad sora slutligt tillkora koraraunerna uppgick de utbetalda beloppen
till ca 95 o/o av den slutligt debiterade skatten och under de övriga två åren lill
något under 90 »/o av den definitiva skallen.
Utredningen erinrar ora
all skatterna inflyter lill statsverket med en viss eftersläpning. Del gäUer
bl. a. fyllnadsbetalningarna som ökat kraftigt under senare år. Under
innevarande budgetår beräknas dessa uppgå till ca 2 railjarder kr. Den del av
fyllnadsbetalningarna sora tiUkoraraer koraraunerna, ca 45 "/o, utbetalas
av staten raed endasl drygt elt års eftersläpning. Utredningen påpekar vidare atl
staten ensara svarar för restförd skatt och för skalteförlusler på restantier.
Statsverket bestrider vidare de raed uppbörden förenade administrativa
kostnaderna. Kommittén beräknar all staten f. n. får räkna med reslanlieförluster
på ca 100 railj. kr. per år. Koraraunalskaltens andel härav beräknas lill ca 45
o/o.
Utredningen har analyserat
konjunktureffeklerna av nuvarande system. Dessa har hittiUs varit övervägande gynnsamraa.
Genora den konjunkturfasning sora i huvudsak kännetecknat de senaste
decennierna med tvåårsperioder av oraväxlande stark och svag inkorasllillväxl
inora sarahällsekonorain har gällande syslera raedförl all kommunernas inkomster
stigit förhållandevis starkt under perioder raed relativt svag inkorasltiUväxl
inom ekonomin. Under dessa perioder har utbetalats belopp som antingen
motsvarat eller i flera fall överstigit den slutUgt debiterade skatten, dvs.
vad koraraunerna erhållit ora de själva ord-
Prop.
1971: 84 12
nat
en oraedelbar och effektiv uppbörd av koraraunalskalterna. Under perioder raed
förhållandevis stark inkorasltillväxt har däreraot utbetalningarna lUl koraraunerna
varit relativt sett raindre. Koraraittén finner del raot denna bakgrund riraligt
atl anta, alt systerael för kom-raunalskalleutbelalningar i påtaglig grad
bidragit lill all ge koraraunernas utgiftsdispositioner och utdebiteringsbeslul
en konjunkluratjäranan-de inverkan.
Utredningen har undersökt oUka
raeloder all anpassa skalteutbetal-ningarna lill skatteunderlagets utveckling.
Redan raed tanke på de slatsfinansiella konsekvenserna har kommittén emellerlid
ansett sig böra avslå från all föreslå sådana omläggningar av utbelalningssystemet
sora kan beräknas raedföra en starkt ökad belastning på statsbudgeten. En omläggning
av utbetalningarna av denna innebörd skuUe raed all sannolikhet korama atl
åtföljas av en skärpt statlig beskattning eller andra ekonomisk-politiska
åtgärder med återhållande verkan för all upprätthålla en godtagbar
samhällsekonomisk balans. Sådana åtgärder skuUe bli kännbara antingen för koraraunerna
själva eller för de koraraunalt skallskyldiga. En omläggning som ställde
miljardbelopp i ökade utbetalningar lill koraraunernas förfogande skulle
alltså enligt utredningens bedöraning behöva åtföljas av kompletterande åtgärder,
vilka raed stor sannolikhet skulle bli av den innebörden all railjardbelopp genora
andra kanaler drogs in från koraraunerna eller de koraraunalt skattskyldiga.
Mot denna bakgrund har
utredningen sökt utforraa en raer begränsad reforra till förraån för sådana korarauner
sora frärast kan anses ha hafl olägenhet av gällande regler, näraligen de
snabbi expanderande koraraunerna. Av de undersökningar utredningen gjort fraragår
atl snabbt expanderande kora.rauner fått vidkännas en eftersläpning i skatte-ulbelalningarna
sora är betydligt större än vad sora gäUer för övriga korarauner. Detla beror
bl. a. på atl nyinflyttningen vid gäUande syslera påverkar koraraunernas
inkomster först raed betydande eftersläpning.
Del
är enligt koramitténs raening inte riraligt alt vissa korarauner skall behöva
vidkännas en eftersläpning i utbetalningarna sora väsentligt Överstiger den för
raajoritelen av rikets kommuner. Koraraittén föreslår därför att vid beräkning
av skalleförskolten till koramunerna hänsyn las till den befolkningsökning som
sker frara lill raanlalsdagen den 1 noveraber året före koraraunens budgetår. Etl
genoraförande av delta förslag innebär atl raan vid utbetalningen av koraraunalskatl
lar hänsyn till alla senast kända fakta, alltså inle bara såsora hittills
skatteunderlag och utdebitering så långt dessa kan följas ulan också
befolkningsutvecklingen, för vilken ytterligare uppgifter finns att tillgå. Då
det är nödvändigt för koramunerna att i god tid före fastställande av utgifts-
och in-koraslstaler kunna beräkna koramunalskatleförskollet för näslkoraraande
budgetår har koraraittén funnit det raesl ändaraålsenligl all sora en approxiraalion
föreslå atl befolkningsökningen från railten av augusti
Prop.
1971:84 13
raånad
tre år före till railten av augusti raånad året före koraraunens budgetår skall
ligga lill grund för uppskrivning av förskottet.
Koraraittén
föratsätter all de nya ulbetalningsreglerna skall träda i kraft den 1 januari
1972. Det skall åligga länsstyrelsen atl senast den 10 septeraber varje år med
början 1971 lUlslälla koramun uppgift ora invånarantalet vid mitten av augusti
två år tidigare resp. vid mitten av augusti sarama år. Koraraittén erinrar ora
att del även åligger länsstyrelsen all per den 10 september lämna koraraun
uppgift om skalleul-järaningsbidrag.
Etl
konsekvent hänsynslagande lill befolkningsförändringar skulle, påpekas i utredningen,
innebära att hänsyn vid beräkning av skalleförskolten skulle tas även till befolkningsrainskning.
Koraraitténs undersökningar har emellertid visat all nuvarande regler i allraänhel
inle lett lill all för stora förskoll utbetalats till avfolkningskommunerna.
Kostnaderna för avfolkningskomraunerna sjunker inte oraedelbart i samband med
utflyttningen. Tvärtom förhåller det sig så att kostnaderna per kvarvarande
invånare ökar. Komraittén föreslår därför atl hänsyn ej skall las lill befolkningsminskning.
Utredningens
förslag till ändring av gällande utbetalningsregler för komraunalskalt föreslås
orafatla såväl priraärkommunerna som landstingskommunerna. De kyrkliga koramunerna
har enligt kommittén större möjligheter än de borgerliga koraraunerna atl
anpassa de ökade utgifterna så all de i liden överensstäraraer raed ökningen av
skallein-korasterna. Med hänvisning härtill finner koraraittén inga skäl atl
föreslå någon ändring av gällande regler för utbetalning av skalt lill de
kyrkliga kommunerna.
Med
utgångspunkt från vissa anlaganden om befolkningsökningen, raedelskatlekraflen saral
skattesatsen har kommittén beräknat effekten år 1972 av den föreslagna
omläggningen. Härvid har följande forrael använts:
Invånarantalet
railten av aug. 1971
--------------------------- X skatteunderlaget
enligt 1971 års
Invånarantalet mitten av aug.
1969 skattesats för år 1972.
På
samma sätt har de ökade förskollen för åren därefter beräknats. Den totala
ökningen av skalleförskolten skulle raed den angivna beräk-ningsraelodiken
uppgå till 536 milj. kr. år 1972 och 577 railj. kr. år 1973.
I
syfte atl åstadkomma en utjämning av de ökade utbetalningarna har kommittén
undersökt olika alternativ för en successiv övergång till det föreslagna systerael.
Sora en raelod härför föreslås alt hänsyn de första åren tas lill endasl en
viss del av befolkningsökningen mellan ovan angivna beräkningstidpunkler.
Kommittén förordar att en övergång utforraas så alt vid utbetalning av
förskott åren 1972 och 1973 hänsyn tas
Prop. 1971: 84 14
till den befolkningsökning sora överstiger 4 »/o. För åren
1974 och 1975 las hänsyn till den del av befolkningsökningen sora överstiger 2 o/o.
För åren 1976 och 1977 las slutligen hänsyn tiU den befolkningsökning sora
överstiger 1 o/q. Skatleförskotlen
skulle därefter beräknas raed hänsyn till hela befolkningsökningen. Denna
successiva övergång komraer enligt koramitténs beräkningar atl föranleda årliga
raerutbelalningar lill koramunerna enligt följande sammanstäUning.
Är 1972 1973 1974 1975
1976 1977 1978 1979 1980
merutbetalning
milj.kr. 142
152 189 202 194 210 290 307 112
Koraraittén har vidare hafl atl överväga vissa andra
frågor sora har saraband raed utbetalning av koraraunalskalleraedel. Dessa
frågor gäl- ler dels sättet för utbetalning av koramunalskall, dels
frågan ora staten även i fortsättningen skall svara för skalteförlusler på restantier.
Koraraittén refererar en utredning sora riksrevisionsverket
utförde år 1965 och i vilken föreslogs all utbetalning även fortsättningsvis
skulle ske över postgiro. Sora skäl anförde riksrevisionsverket bl. a. säkerhets-och
revisionsaspekler. Utredningen har funnit atl de i riksrevisionsverkets
utredning framförda synpunkterna i allt väsentligt fortfarande gäller.
Därutöver erinrar komraittén atl etl nytt redovisningssystem benärant systera S
successivt håller på atl införas för de statliga rayndigheterna. Härvid har skell
en integrering raellan systera S och postbankens ADB-systera för girobokföring.
Redovisningstekniska skäl talar således för en utbetalning över postgiro. Mot
bakgrund härav anser sig kommittén ej kunna förorda en omläggning av sättet
för utbetalning av koramunalskattemedel.
Med hänsyn till all koraraittén ej funnit anledning
föreslå någon mera genoragripande oraläggning av nuvarande ulbelalningsregler
för koraraunalskatl anser komraittén all staten även i fortsättningen bör ensara
svara för skalleförlusten på restantier.
4. Remissyttrandena
Med något undanlag är saratliga reraissinstanser positiva
till eller lämnar ulan erinran koraraitténs förslag om en begränsad omläggning
av nuvarande utbelalningssystem till förraån för koramuner raed befolkningsökning.
Endasl siats/iontoret avstyrker alt någon förändring nu
sker i gällande utbetalningssystera. Verket frarahåller all den forskning sora f.
n. bedrivs kan belysa effekterna av hittillsvarande statlig styrning av koraraunernas
utgifter. Enligt statskontoret bör bedömningen av det av koramiltén framlagda förslagel
anslå liUs de forskningsresultat förelig-
Prop.
1971: 84 15
ger
som har betydelse för bl. a. värderingen av nuvarande utbetalnings-systems roll
sora inslruraenl i den statliga konjunklurpoliliken.
Riksrevisionsverket
kan inle finna alt koraraitténs förslag har några icke avsedda biverkningar.
I
likhet med koraraittén finner länsstyrelsen i Stockholms län all övervägande
skäl lalar för atl ändrade regler för utbetalning av koraraunalskalleraedel
bör begränsas lill all orafalta en reforra lill förmån för de expanderande koraraunerna.
Mol bakgrand av de inora länet kraftigt höjda skattesatserna ifrågasätter
länsstyrelsen om det inte vore lämpligt med en kortare övergångslid än den av koraraittén
föreslagna.
Med
hänsyn lUl fördelen raed enhetliga bestäraraelser ifrågasätter vidare
länsstyrelsen ora inle ändringarna av utbetalning av koraraunalskatl också bör
orafatla försaralingsskalten. Sararaa ståndpunkt intar Svenska kyrkans
församlings- och pasloratförbund, som inte kan godla koraraitténs arguraentalion
i denna fråga.
De
kommuner i Stockholms län sora yttrat sig konstaterar överlag all förslagel för
de expanderande koraraunerna raedför värdefulla förbättringar i förhållande lill
del utbetalningssystera sora nu gäUer. Med hänsyn härtill tillstyrker koraraunerna
genomgående komrailléns förslag. Stockholms kommun påpekar dock alt korarauner raed
vikande befolkning och samtidigt stigande skalleunderlag inle får något ökat
förskott raed del av koraraittén föreslagna systerael. Frågan skulle övergångsvis
kunna lösas genora alt korarauner med stora avräkningsbelopp ges möjlighet alt efler
särskild prövning erhålla extra förskoll.
Länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län betonar atl eftersläpningen av statens utbetalning av
skalteraedel lUl landstingen och koraraunerna bör avarbetas inom ramen för vad
som är statsfinansieUt möjUgt. Hän-,syn bör därvid kunna lagas lill folkraängdsökning.
Länsstyrelsen insläraraer vidare i den synpunkt sora framförls av Göteborgs
och Bohus läns landsting och Göteborgs kommun all den årliga utbetalningen av avräkningsbeloppet
skall ske vid ell tillfälle så snart beloppet har faslslällls. Länsstyrelsen i
Malmöhus län framför också denna åsikt.
Länsstyrelsen
i Norrbottens län, fullmäktige i riksbanken samt fullmäktige i
riksgäldskontoret tillstyrker koraraitténs förslag raed i huvudsak de
motiveringar sora komraittén lämnat.
Styreben
för Svenska kommunförbundet frarahåller alt styrelsen är raedvelen ora
svårigheten från stalsfinansiella synpunkter all inora en kort lidsperiod genoraföra
en fullständig omläggning av gällande utbetalningssystera, syftande till alt
inhämta och förebygga all eftersläpning. Med hänsyn härlUl anser sig styrelsen
nu kunna godtaga kommitténs förslag ora en begränsad oraläggning av nuvarande utbetalningssystera.
Det är eraeUertid angeläget atl frågan ora en generell in-häralning av hela
eftersläpningen blir föreraål för vidare utredning. Styrelsen betonar alt koraraunalskatlekorarailléns
förslag ora uppräk-
Prop. 1971:84 16
ning av förskollen lill kommuner med ökande invånarantal koraraer
atl ge de expanderande kommunerna väsentligt ökade resurser under utbyggnadsskedel.
Till denna kategori hör exempelvis korarauner, lUl vUka större industrier
lokaliseras. Förslagel är således inte enbart av intresse för koramunerna inora
storstadsregionerna. Styrelsen vUl inte raolsälla sig förslagel ora en
successiv övergång raen anser all del bör övervägas, ora inte övergångstiden
kan förkortas.
Styrelsen för Svenska landstingsförbundet ansluter sig lill
koraraitténs förslag om viss uppskrivning av förskottsutbetalningen, som
baseras på befolkningsökningen. Styrelsen konstaterar emellerlid all kommitténs
förslag i högre grad gynnar den primärkoraraunala sektorn. Mol bakgrund härav
föreslår styrelsen atl raan åren 1972 och 1973 lar hänsyn till
befolkningsökning på raer än 1 o/o per år och fr. o. ra. år 1974 lill hela befolkningsökningen.
Budgelutredningen anför alt elt genoraförande av koramitténs
förslag sannolikt inle koraraer alt försvåra de överväganden som budgelulredningen
kan koraraa alt göra.
Några reraissinstanser har yttrat sig över koraraitténs
förslag angående sättet för utbetalning av koraraunalskatl. Av dessa instanser
insläraraer flertalet i koramitténs förslag ora fortsatt utbetalning via
postgiro.
Postbanken påpekar all kommunerna kan begära automatisk
överföring av skalteraedel till kapitalkonto. På delta sätt kan koraraunerna
erhålla ränlegoltgörelse fr. o. ra. bokföringsdagen.
Riksrevisionsverket, länsstyrelsen i Norrbollens län, fuUmäktige
i riksbanken och fuUmäktige i riksgäldskontoret har inget all invända raot koramitténs
förslag.
Länsstyrelsen i Stockholms län finner det av både
praktiska skäl och ur kontroll- och revisionssynpunkt angelägel alt
utbetalningen av koraraunalskalleraedel även fortsättningsvis sker över
postgiro.
Styrelsen för Svenska kommunförbundet anför all under
förutsättning att integrationen mellan systera S och postbankens ADB-system för
girobokföring utgör ett vägande skäl för utbetalning över postgiro, så kan
styrelsen acceptera delta. Enligt styrelsens mening bör dock kommunerna ges
möjlighet atl få skattemedlen girerade direkt till av kommunen anvisad banks
postgirokonto för insättning ä bankräkning.
5. Departementschefen
Den komraunala beskattningsrätten, som baseras på
grundlagstadgande, är närmare reglerad bl. a. i koraraunallagarna. Enligt
dessa lagar äger koramun av statsverket uppbära allraän kommunalskatt med del
belopp som uträknas efter del skatteunderlag sora fastställts för
Prop. 1971: 84 17
visst
år för koraraunen och den koraraunala utdebitering sora bestärats för närraast
föregående år. Det föreskrivs vidare atl koraraun äger uppbära förskoll sora
för visst år grundas på det skatteunderlag sora fastställdes årel innan och
den utdebitering sora bestärats för det förslnäranda årel.
Reglerna
för utbetalning av koraraunalskatl innebär alltså att utbetalningarna av
förskoll lill koraraunerna elt visst år grundar sig på del senast fastställda
skalleunderlaget vilket avser de skallepliktiga inkomsterna tvä år tidigare
och den beslutade utdebiteringen för del förstnämnda årel. Förskoltsutbetalningarna
för ell visst år baseras således på ell två år gamraall skatteunderlag.
Avvikelser raellan förskott och slutlig skall regleras genora slutavräkning.
När skatteunderlaget ökar raedför della syslera att berälcningen av förskott
utgår från elt lägre skatteunderlag än del sora används vid uträkning av den
slutliga skallen. Eflersora skatteunderlaget flertalet år under
efterkrigstiden ökat har del tillämpade systemet alltså raedfört etl ulfall sora
avviker från vad sora skulle registrerats vid en perfekt anpassning. Denna
avvikelse har betecknats sora en eftersläpning och har då setts i relation
till en tänkt norra, innebärande oraedelbar anpassning.
Kommunalskatlekomraillén
har närraare analyserat effekterna av del nuvarande utbelalningssysteraet. Av
denna analys fraragår alt koraraunerna tillsaramans under flera år under 1950-
och 1960-lalen erhålUt utbetalningar, dvs. förskott och avräkningsbelopp, som
varit lägre än den senare konstaterade slutiiga skatten. Det framgår emellertid
också all kommunema under flertalet år erhållit utbetalningar sora varit större
än eller ungefär lika stora som den slutliga skatten för resp. år. Den s. k.
eftersläpningen har likväl Irendraässigl ökat sedan början av 1950-lalet även
om den under vissa perioder minskat relativt kraftigt. Eftersläpningens
storlek kan också sältas i relation lill den totala utbetalningen av
kommunalskall varje år. En sådan jämförelse visar all den s. k. eftersläpningen
utgör en allt mindre del härav.
Kommittén
har även undersökt de stabUiseringspolitiska verkningarna av nuvarande utbetalningssystera.
Den konstaterar all under perioder raed relativt svag ekonomisk tillväxt de saramanlagda
utbetalningarna av koraraunalskatl har varit större än den slutligt fastställda
skatten för resp. år. Det är därför enligt koraraittén riraligt atl anta att systerael
under dessa år hafl en stiraulerande inverkan på ekonomin. På motsvarande sätt
har systemet hafl en återhållande inverkan under år raed relativt stark
tillväxt i ekonomin. Systemet har således verkat som ell led i StabUiseringspolitiken
och haft en konjunklurutjäranande effekt.
Utredningen
har övervägt olika raöjligheter atl förändra del nuvarande utbelalningssysteraet.
Den konstaterar all omläggningar sora radikalt minskar den s. k.
eftersläpningen skulle innebära att railjardbe-
Prop.
1971: 84 18
lopp
i ökade utbetalningar sora engångsåtgärd ställdes till kommunernas förfogande.
En sådan förändring skulle enligt utredningen komraa alt åtföljas av
balanserande åtgärder, vilka raed stor sannolikhet skulle betyda all raotsvarande
belopp genora andra kanaler drogs in från koramunerna eller de koraraunalt
skattskyldiga. Koraraittén har mot denna bakgrand funnit sig böra avslå från atl
föreslå omläggningar av denna innebörd. Den har i stället inriktat sig på all
söka utforma raer begränsade förändringar lill förraån för sådana korarauner sora
frärast kan anses ha hafl olägenhet av det nuvarande systemet.
Gällande
regler har enligt komraittén medfört all en särskilt stor s. k. eftersläpning
har uppstått för kommuner med ökande befolkning. Anledningen härtill är bl. a. atl
dessa korarauner inte kan tUlgodogöra sig skatteintäkterna från de nya
invånarna förrän tvåtre år efter inflyttningen. De snabbt expanderande koraraunerna
har därför fått en förhållandevis hög utdebitering. Koraraittén påpekar all
staten genom olika låneformer markförvärvslån och tomlrättslån har sökt underlätta
dessa komrauners finansieringsproblera.
För
atl åstadkoraraa elt syslera där befolkningsökningen snabbare påverkar förskoltsutbetalningarna
föreslår utredningen alt hänsyn bör las lill den konstaterade
befolkningsökningen under de senaste två åren, då skalleförskolten till koraraunerna
beräknas. För all koraraunen i god tid före fastställande av utgifts- och inkoraslstal
skall kunna beräkna förskottet av koraraunalskatl för näslkoraraande budgetår
har koraraittén funnit det ändaraålsenligl alt befolkningsökningen inom koraraunen
från mitten av augusti månad tre år före till railten av augusti raånad året
före koraraunens budgetår läggs lill grund för en uppskrivning av förskottet. I
syfte alt åstadkomma en utjämning av utbelalning-arna av ökat förskott föreslår
koramiltén en successiv övergång till del nya utbelalningssysteraet. Hänsyn skuUe
i inledningsskedet endasl las till en befolkningsökning mellan angivna
tidpunkter sora överstiger 4 o/o. Detla procenttal skall sedan successivt
vartannat år sänkas lill 2 resp. 1 o/o. Härefter skall hänsyn las till hela
befolkningsökningen.
Koraraittén
förordar atl oraläggningen skall avse endast borgerliga korarauner och således
inte kyrkliga koramuner.
Koraraittén
utgår ifrån all den föreslagna förändringen i systerael för utbetalning av koraraunalskatl
skall träda i krafl den 1 januari 1972 och beräknar all denna koraraer alt
innebära ökade utbetalningar år 1972 med 142 railj. kr.
Reraissinslanserna
har med något undanlag släUt sig bakora den av koraraittén föreslagna
begränsade förändringen av det nuvarande utbelalningssysteraet. Någon
remissinstans har framfört önskemål ora en snabbare övergång till det nya systerael
än vad koraraittén föreslår. Svenska kyrkans försaralings- och pastoratförbund
har anraält avvikan-
Prop.
1971: 84 19
de
uppfattning vad gäller förslagel om avgränsning av reforraen till enbart de
borgerliga koraraunerna.
Innan
jag övergår till all redovisa raina slällningslaganden lill koramitténs
förslag viU jag något utveckla rain allraänna syn på del syslera för
utbetalning av koraraunalskatl sora f. n. används. Sora jag framhöll i
direktiven till koramunalskatlekoramittén ryraraer frågan ora systerael för
utbetalning av koraraunalskatl elt orafaltande sarahällsekonomiskl problemkomplex.
Diskussionen kring nuvarande syslem har främst gällt de expanderande koraraunernas
kreditförsörjningsproblem saral finansieringsfrågor i allmänhet. Dessa
frågeställningar återspeglar emellertid reala resursfördelningsproblera, sora
har alt göra med den totala sarahällsekonoraiska avvägningen av expansionslaklen
inora olika sektorer av ekonorain, frärast stat, koramuner och näringsliv. Den komraunala
sektorns expansion kan inte betraktas frislående från utvecklingen inom övriga
sektorer i sarahällsekonorain.
Jag
har i det föregående belyst de effekter i skilda hänseenden som det nuvarande
systemet ger upphov lill. Etl annat syslera innebärande en oraedelbar
anpassning av förskoltsutbetalningarna lill den slutiiga skatten skulle ha stäUl
miljardbelopp i ökade utbetalningar till kommunernas förfogande och hade raåst
åtföljas av balanserande åtgärder, varigenom motsvarande köpkraft dragits in
från koraraunerna eller andra sektorer av ekonomin. Härav följer också alt
krav på inhämtning av vad sora betecknas sora eftersläpning i realiteten är ell
krav på en snabbare expansion av den koraraunala sektorn raed raotsvarande inskränkningar
inora någon annan sektor av ekonorain. Del är raot denna bakgrand förslag till
förändringar av nuvarande utbetalningssystera måste bedömas. Den avgörande
frågan om den totala resursawägningen mellan stat och komraun hänger bl. a.
samman med frågan om uppgiftsfördelningen dem eraellan. Denna fråga övervägs i
annat sararaanhang, varför jag inle här går närraare in på dessa problera.
Koraraittén
har koncentrerat sitt arbete på alt söka uppnå en bättre anpassning raellan förskoltsutbetalningarna
och den slutliga skatten för de befolkningsraässigt expanderande koraraunerna.
Jag delar koraraitténs och flertalet reraissinslansers bedöraning alt del nu
är lämpligt all införa etl särskUl slöd lill inflyttningskoramuner via utbelalningssystemet
för koraraunalskallemedel. Det är uppenbart all de kommuner del här gäller i
uppbyggnadsskedet ställs inför speciella problera föranledda av den snabba
expansionen. Dessa korarauner blir i stor utsträckning hänvisade lill låneraarknaden
för alt finansiera de serviceåtgärder sora krävs för del ökade antalet
invånare. Detla betyder också all de snabbi expanderande kommunerna i en
situation med en stram kredilmarknad kan koraraa i svårigheter.
Prop. 1971: 84 20
Koraraitténs förslag ora en uppskrivning av förskoltsutbetalningarna
med utgångspunkt från en konstaterad befolkningsökning kan jag i likhet med
flertalet remissinstanser ställa raig bakora. Genora denna raelod erhåller de
expansiva koraraunerna ell slöd för de utgifler sora föranleds av den snabba
befolkningsökningen.
Några reraissinstanser
har fraraförl önskeraål ora en snabbare övergång lill del nya systemet än vad koraraittén
föreslagit. Den av koraraittén föreslagna övergången finner jag eraeUertid väl
avvägd för all inom riralig tid och utan alllför kraftig slalsfinansiell
belastning uppnå en väsentlig lättnad för inflyllningskoraraunerna.
I likhet raed
koraraittén anser jag de ekonoraiska probleraen vara raesl påtagliga inora de
expanderande borgerliga koramunerna. Jag förordar således atl en reforraering
av ulbetalningssällel begränsas lUl dessa.
Den
föreslagna ordningen bör, sora komraittén förordat, träda i krafl den 1 januari
1972. Med hänsyn lill den löneutveckling och den höjning av den koraraunala
utdebiteringen sora skett efter del atl koramitténs beräkningar färdigställdes
beräknar jag all utbetalningarna under år 1972 komraer atl bli ca 160 railj.
kr. större än med nuvarande utbetalningssystera.
Den av raig
förordade ändringen i utbetalning av koraraunalskatl innebär all förskoltsutbetalningarna
baseras på etl skatteunderlag, sora räknats upp i förhållande till en
konstaterad ökning i koraraunens invånarantal. Detla aktualiserar frågan ora
en uppräkning av skatteunderlaget även i andra sararaanhang. En sådan
uppräkning torde frärast påverka beräkningen av skatteutjämningsbidragen till korarauner.
Jag förutsätter att den av raig tillkallade utredningen för översyn av skatteutjämningsbidragen
tUl koraraunerna beaktar denna fråga i sill fortsatta arbete.
Koramiltén
har slutiigen hafl alt överväga vissa specialfrågor, vilka gällt dels sättet
för utbetalning av koraraunalskatl, dels frågan ora staten även i
fortsättningen ensara skall svara för skatteförluslen på restantier. I den
första frågan vill jag ansluta raig lill koraraitténs och flertalet reraissinslansers
bedöraning all utbetalning av kommunalskatt även fortsättningsvis skall ske via
postgiro. Vidare förordar jag all staten även i fortsättningen skall svara för skalteförlusler
på restantier.
Hemställan
Under åberopande av del anförda hemsläller jag alt Kungl. Maj:l
föreslår riksdagen all antaga inora finansdeparteraentet upprättade förslag
till
1)
lag om ändring
i kommunallagen (1953: 753),
2)
lag om ändring
i kommunallagen för Stockholm (1957: 50),
Prop. 1971: 84 21
3)
lag om ändring i
landstingslagen (1954: 319),
4)
förordning om ändring i
förordningen (1948: 766) angående taxering och debitering av skatt vid ändring
i kommunal eller ecklesiastik indelning, m. m.
Med
bifall lill vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledaraöler
herasläUt förordnar Hans Maj:l Konungen all lUl riksdagen skall avlålas proposilion
av den lydelse bilaga lill della protokoll utvisar.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
MARCUS BOKTR. STHLM 1971 710209
Doktrin (1)
- Hans-Heinrich Vogel, Om den kommunala beskattningsrätten, FT 1993 nr 1–2 s. 59, på s. 78 · Hos förlaget (inloggning eller köp)
Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur artiklarnas text; artiklarna läses hos utgivaren.
Hänvisas hit från
3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Bet. 1971:FiU24 Finansutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1971:84 angående ändrade regler för utbetalning av kommunalskatt jämte motion i texten
- Bet. 1971:SkU47 Skatteutskottets betänkande i anledning av motion angående den statliga skatteutjämningen till kommunerna s. 3 i texten
Doktrin (1)
1 koppling.
- FT 1993 s. 59 Hans-Heinrich Vogel, Om den kommunala beskattningsrätten s. 78 i texten