Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående nedskrivning av statens järnvägar statskapital, m.m.
1971 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1971:85, Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående nedskrivning av statens järnvägar statskapital, m.m.
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts
proposition nr 85 år 1971 Prop. 1971: 85
Nr 85
Kungl.
Maj:ts proposition till riksdagen angående nedskrivning av statens järnvägars
statskapital, m. m.; given Stockholms slott den 12 mars 1971,
Kungl.
Maj:t viU härmed, under åberopande av bUagda utdrag av statsrädsprotokoUet över
kommunikalionsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag,
om vars avlåtande till riksdagen föredragande departemenlschefen hemslälll.
GUSTAF ADOLF
BENGT
NORLING
Propositionens
huvudsakliga innehåll
För
alt få tiU stånd en trafikpoUtiskt betingad anpassning av SJ:s kostnadsansvar
föreslås i propositionen en nedskrivning av det i SJ investerade
statskapitalet med ca 1 060 mUj. kr. Nedskrivningen motiveras av bl. a. att statskapitalet
delvis hänför sig till äldre tillgångar, som antingen helt bör skrivas av eller
också tas upp med lägre värden. I sammanhanget har även beaktats den extra
belastning som åvilar SJ i pensionskoslnadshänseende genom att pensionsutgifter
direktfinansieras och i sin helhet belastar årsresultatet i stället för all
beräknas enligt försäkringslekniska grunder. Härvidlag föreslås - utifrån
gjorda beräkningar av SJ:s merbelastning - en viss redovisningsmässig
omläggning, som möjliggör en mera rättvisande bedömning av SJ:s
rörelseresultat.
1
Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 85
Prop, 1?71:85 2
Utdrag
av protokollet Över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 12 mars 1971
Närvarande:
Statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden
STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, GEUER, ODHNOFF,
WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.
Chefen
för kommunikalipnsdepartementel, statsrådet Norling, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om nedskrivning av statens
järnvägars statskapital, m. m., och anför.
De
trafikpolitiska riktiinjerna och frågan om kostnadsansvaret
Allmänt
Gällande
trafikpoUtiska riktlinjer syftar lill all för landels olika delar trygga en tUUredsstäUande
transportförsörjning, som medger före-lagsmässig effektivitet och
transportmedlens sunda utveckling. I denna målsättning ligger atl skapa
betingelser för en samhällsekonomiskt riklig utveckling av transportsektorn.
Del förutsätter för det första alt de företag - statliga och enskilda - som
arbetar på transportmarknaden skall kunna driva sin verksamhet i former som
säkrar all transporterna fördelas på trafikgrenar och trafikföretag med hänsyn lill
dessas verkliga kostnads- och kvalitetsförutsätlningar. Del innebär också alt
transportföretagen inom en Irafikgren inte onödigtvis skall hindras eller hämmas
genom regleringar som innebär en diskriminering i förhållande till andra
transportförelag inom samma eller annan Irafikgren. Del iii-nebär också, all
prissättningen inom de olika trafikgrenarna skall ge uttryck för de reella
kostnaderna, dvs. även la hänsyn lill kostnaderna för de grundläggande
samhälleliga basinvesteringarna för resp. Irafikgren. Avsikten med en pä sä
sätt utformad statlig trafikpolitik är alt åstadkomma en marknad för transporttjänster
som på en gång är så effektiv och konsumenlanpassad som möjligt.
Med
trafikpolitikens samhäUsekonomiska inriktning följer, all den skall utvecklas i
nära kontakt med samhällsplaneringen i storl. De lokaliserings-,
arbetsmarknads- och allmänt näringspolitiska målsättningarna måste sålunda
beaktas. Delsamma gäller miljö-, trafiksäkerhets- och arbetarskyddsaspekler. I
anslutning härlUl bör inom ramen för de trafikpolitiska riktiinjerna
arrangemang vid behov kunna vidtas, som gör det möjligt atl - mot särskilda
bidrag och ersättningar - få samhälls-
Prop.
1971:85 3
motiverade transporttjänster utförda av trafikförelag med ell
principiellt kostnadsansvar.
Vid antagandel av de trafikpolitiska riktlinjerna
förutsattes ett omfattande och i vissa hänseenden långsiktigt utrednings- och
utvecklingsarbete för att successivt komma fram liU en större kostnads- och marknadsmässig
rättvisa i förhållandet mellan de olika trafikgrenama.
Bl. a. skulle olika hämmande regleringar i möjligaste mån
avvecklas. För att få en mjuk övergång härvidlag förutsattes de avsedda avvecklingsåtgärderna
samordnade i tre etapper. De åtgärder som hittills vidtagits inom ramen för de
tvä första reformetapperna innebär för SJ:s del, alt affärsbanenätet resp. de Irafiksvaga
järnvägslinjerna i fråga om den ekonomiska målsättningen för SJ numera
behandlas som två separata rörelsegrenar, att det avkastningskrav som åvilar
SJ begränsats lill atl endast avse affärsbanenätet och all full ersättning
lämnas SJ för förpliktelsen all trafikera de Irafiksvaga järnvägslinjerna.
Vidare har för SJ tidigare gällande bestämmelser om turordning vid vagnliUdelning,
om likabehandling av trafikanter i laxehänseende och om skyldighet atl hälla
fraktavtal offentliga slopats. På SJ:s affärsbanenät har även tidigare Iransporlplikl
upphävts i fråga om godsbefordran. Genom dessa åtgärder har SJ under senare år
fält väsentligt förbättrade möjligheter att inom stora delar av Iransportmarknaden
effektivt hävda sig gentemot lastbilsföretagen. Den yrkesmässiga lastbUstrafiken
har i likhet med järnvägstrafiken fått möjUgheter atl utvecklas mera fritt än
tidigare.
I fråga om olika trafikgrenars kostnadsansvar har åtgärder
vidtagits för atl successivt få till slånd en trafikpolitiskt önskvärd
anpassning av detta. För vägtrafikens del har - på grundval av bUskatteutredningens
i samverkan med vägkostnadsutredningen framlagda förslag - 1970 års riksdag
beslutat om en höjning i fem etapper av fordonsskatterna för de tyngsta
landsvägsekipagen. Parallellt härmed fortsätter vägkostnadsutredningen sill
arbete med en mera fullständig kartiäggning av vägtrafikens kostnadsansvar.
Inom ramen för della trafikpolitiska utrednings- och
utvecklingsarbete har inom kommunikationsdepartementet även övervägts frågan
om en anpassning av SJ:s avkastningskrav. Delta har motiverats av bl. a. all
det för SJ upptagna statskapitalet i viss utsträckning hänför sig tiU äldre tiUgångar,
som antingen helt bort avskrivas eUer las upp med lägre värden. I denna del har
övervägandena resulterat i förslag tiU nedskrivning av SJ:s slalskapilal. I
sammanhanget har även beaktats den extra belastning som åvUar SJ i pensionskoslnadshänseende,
genom all pensionsutgiftema direktfinansieras och i sin helhet belastar
årsresultatet i stället för att beräknas enlig försäkringslekniska grunder.
Härvidlag föreslås - utifrån gjorda beräkningar av SJ:s merbelastning -en viss redovisningsmässig
omläggning som möjliggör en mera rättvisande bedömning av SJ:s rörelseresultat.
1* Riksdagen 1971. 1 Saml. Nr 85
Prop. 1971:85 4
Det kan i anslutning härtill erinras om att frågan om
pensionskostnaderna behandlades i prop. 1963: 191 angående riktiinjer för den
statliga trafikpolitiken. Departementschefen konstaterade i sammanhanget, att
det i den bakomliggande trafikulredningen fömtsattes all frågan om
finansieringen av uppkommande differens mellan SJ:s aktueUa pensionsutgifter
och företagels försäkringsmässigt beräknade pensionskostnader borde las upp lill
behandling i refonnarbelets första etapp. Departemenlschefen fann dock, atl
frågans slutliga bedömning borde anstå i avvaktan på affärsverksutredningens
överväganden. Denna utredning har i sitt år 1968 avgivna belänkande (SOU 1968:
45 och 46) lagt fram förslag i fråga bl. a. om behandlingen av affärsverkens
pensionskostnader. Eftersom affärsverksutredningens förslag bedömts kräva
vissa fortsatta överväganden i olika hänseenden, har de ännu inle omsatts i
några nya handlingsnormer för affärsverken.
SJ:s rörelseresultat
1 följande labeU redovisas SJ:s resultatutveckling
budgetåren 1964/65 -1969/70. Förräntningskravet har under dessa är successivt
ökat i snabb takt - från ca 100 milj. kr. till ca 145 milj. kr. - vilket hängt
samman med de betydande tiUskott av invesleringsmedel som statsmakterna lämnat
SJ och i viss män även med höjningen av räntan. Rörelseresultatet - efler
avskrivningar och vissa bokslutsdispositioner - har bortsett från budgetåret
1964/65 legat väsentiigt under de uppstäUda förräntningskraven. Differensen har
sålunda för budgetåren 1966/67-1969/70 genomgående varit i storleksordningen
100 milj. kr. eller strax däröver. Bortses från bokslutsdispositionerna, som
inneburit att under en följd av år inom värdeminskningskontot avsalta
pensionsmedel och vissa år även lagerreservmedel tagits i anspråk - blir
skillnaden än större.
Atl åtgärder inle vidtagits för atl täcka denna differens
kan ses som
Resultatutveckling (milj. kr.)
1964/65
1965/66
1966/67
1967/68
1968/69
1969/70
Intäkter
2 074
2 177
2 220
2 277
2 347
2 508
Personalkostnader
1429
1555
1675
1758
1797
1871
Övriga
kostnader
exkl. avskrivningar
303
357
359
335
374
383
Avskrivningar
234
239
240
242
243
246
Finansiella
och extra-
ordinära intäkter
6
10
16
26
22
14
Rörelseresultat
efter
avskrivningar
114
36
38
32
44
22
Bokslutsdispositioner
30
39
52
50
30
Redovisat
överskott
114
66
1
20
6
52
Förrämningskrav"
101
109
113
118
132
144
Beräknat efter nedsättning med hänsyn lill för högt
upptagna pensionskostnader för del olönsamma bannätet.
Prop. 1971:85 5
ett
ullryck för all hänsyn lagils till den extrabelastning som enUgt del föregående
följt med vissa för högt bokförda anläggningsliUgångar och med de höga
pensionskostnaderna.
Nedskrivning
av statens järnvägars statskapital
SJ:s
behov av kapital tillgodoses genom medelsanvisning över kapilalbudgeten. Vid
beräkningen av de erforderliga kapitallillskotlen - in-vesleringsbemyndiganden
- som statsverket tiUhandahåUer avräknas verkets egna avskrivningsmedel jämte
eventuella övriga kapilalmedel och avskrivningsanslag. Summan av de genom åren
erhållna investeringsbemyndigandena utgör verkels förränlningspliktiga
kapital. Detla uppgår f. n. till ca 2,8 miljarder kr. Förräntningen sker efler
statens normalränla.
Såsom
nämnts genomfördes inom ramen för den första reformetappen av det IrafUcpoliliska
handlingsprogrammet en redovisningsmässig uppdelning av SJ:s verksamhet med
hänsyn till den ekonomiska målsättningen i två rörelsegrenar - affärsbanenätet
och del ersättningsberättigade Irafiksvaga nätet. Del förräntnings- eUer
avkastningskrav som skulle åvila SJ begränsades därvid till all avse endasl affärsbanenätet.
I samband med den angivna avgränsningen av det Irafiksvaga nätet skedde såvitt
avser detla en nedskrivning av statskapitalet per den 30 juni 1965. Någon samtidig
genomgäng av del kvarvarande statskapitalet med hänsyn lill de upptagna
bokföringsvärdena på ifrågavarande tiUgångar skedde inte. En sådan har nu
skett. Den nedskrivning av statskapitalet som i anledning härav befunnits
motiverad sammanhänger med olika historiska förhållanden. Till en del hänför
den sig lill specifika händelser, såsom överlagandel främst under 1940-lalel
av olika enskilda jämvägar, därvid dessa - som del senare visat sig - kommit
att tas upp med helt orealistiska värden. Till en del sammanhänger
nedskrivningen med en tidigare, delvis oenhetlig redovisningspraxis, som
innebar att vissa äldre tillgångar inle alls eller i otillräcklig utsträckning
avskrivils.
I
fråga om de enskilda posterna utgörs en grupp av sådana på an-läggningskonlol
oavskrivna äldre tiUgångar, vilka i dagens läge inte motsvaras av verkliga
nyttigheter. Exempel härpå utgör ersättningar lill kommuner för vägbroar och
andelar i centrala administrationskostnader i anslulning till vissa äldre
anläggningsarbeten. Bland anläggningstillgångarna redovisas också vissa bandelar,
vUka numera utgått i samband med kurvrätningar och liknande eller vilkas
sliprar, ballast m. m. blivit helt utbytta. TiUsammans representerar dessa
numera fiktiva liUgångar ca 245 milj. kr. av statskapitalet.
En
annan grupp utgörs av elt antal äldre stationer, som förlorat sin betydelse som
terminaler i trafikniilel men som tills vidare bibehåUs i avvaktan på den
successiva utbyggnaden av fjärrblockeringen. Dessa sta-
Prop. 1971:85 6
tioner
representerr.r e*t sammanlagt bokföringsvärde av ca 125 milj. kr., vilket bör
avskrivas.
Härtill
kommer elt stort antal äldre anläggningar och andra tillgångar i form av lokslaUar,
förråd och mllande materiel, som antingen tagits ur bruk eUer har en klart
begränsad användbarhet. Dessa tillgångar ingår i statskapitalet med ell bokfört
värde av ca 50 milj. kr.
Övertagandet
av de enskilda järnvägarna har medfört speciella belastningar för SJ. KöpeskiUingama
vid överlagandel baserades sålunda på en avkastningsvärdering som endasl log
hänsyn lill säljarnas drift-, intäkts- och koslnadsförhällanden samt de
ekonomiska prognoser som kunde upprättas utifrån dessa förutsättningar. Löne-
och pensionskostnaderna blev emellerlid högre hos SJ än hos de enskilda
förelagen, som dessutom inle hade trafikeringsplikt och som allmänt höll högre
taxor än SJ. Möjligheterna att förränta del kapital, som de enskilda järnvägarna
representerade vid övertagandet, försämrades därför avsevärt. Särskilt
pensionsförpliktelserna kom alt utgöra en betydande belastning i SJ:s ekonomi.
I SJ:s räkenskaper är de
kvarvarande, tidigare enskilda järnvägarna, som ingår i affärsbanenätet,
upptagna tUl elt värde av ca 300 milj. kr., vilket motsvarar köpeskillingarna
för de ifrågavarande banorna. En beräkning inom SJ visar, alt dessa tiUgångar
med hänsyn till den extrabelastning som SJ åsamkats enbart genom de övertagna
pensionsförpliktelserna övervärderals med etl belopp i storleksordningen 150
milj. kr. De negativa effektema i övrigt i samband med den fortsatta driften
av de enskilda järnvägarna - för SJ gällande trafikeringsplikt m. m. - låter
sig inte mera exakt beräknas. Om emeUertid även beaktas atl vissa av de kvarvarande
banorna efler övertagandet successivt rustats upp och i en del fall byggts om
till normalspåriga för icke oväsentiiga belopp, framstår del som klart
motiverat alt det kapital som representeras av de ursprungliga köpeskiUingarna
helt bortskrivs.
Tillämpningen av äldre
redovisningsprinciper har medfört alt en stor grupp tUlgångar - banvallar med
sliprar och ballast, stängsel, tunnlar, konlaktiedningar m. m. - inte varit
föremål för avskrivning över huvud taget. Enligt numera allmänt vedertagen
redovisningspraxis borde för dessa tillgångar tillämpats avskrivningsregler
baserade på tillgångarnas livslängd. Dessa anläggningar har anskaffats i
relativt jämn takt under en lång följd av är. Med hänsyn tiU angivna
förhållanden har det vid den nu företagna genomgången bedömts rimligt att anta atl
de bokförda värdena av dessa tillgångar inrymmer ell övervärde motsvarande
summan av de avskrivningar som bort ske. Övervärdet kan uppskattas till
ungefär hälften av de bokförda värdena. Vissa av dessa tillgångar bortskrivs
helt genom i del föregående föreslagna åtgärder. 1 den mån så inte är fallet
bör deras bokförda värde nedsättas med 50 %.
Prop. 1971:85 7
Sammanlagt
uppgår della tillkommande nedskrivningsbehov lill ca 340 milj. kr.
Genom den föreslagna
nedskrivningsåtgärden kommer uppenbara brister i hittiUs tillämpad lillgångsvärdering
all rättas till. Frågan om planmässiga avskrivningar av dessa tillgångar liksom
frågan om rimligheten av tillämpade avskrivningstider m. m. för SJ:s tiUgångar
i övrigt tas inle upp nu ulan får prövas i ell senare sammanhang, dä resultatet
av en inom SJ pågående översyn av redovisnings- och finansieringssystemet
föreligger vilket torde dröja ännu någon lid.
Sammanlaget
innebär del anförda atl SJ:s förränlningspliktiga kapital bör skrivas ned med
ca (245 -f 125 -f 50 -f 300 -f 340) 1 060 milj. kr.
Pensionskostnaderna
vid statens järnvägar
I
pensionshänseende belastas SJ liksom affärsverken i övrigl f. n. huvudsakligen
av dels ATP-avgifter, dels kostnader för pension som staten utger på gmnd av särskUda
åtaganden, s. k. komplelleringspen-sion. I fråga om ATP-avgiflema gäUer all de
är obligatoriska och enhetligt beräknade för alla kategorier av arbetsgivare.
Beträffande kostnaderna för kompletteringspension gäller däremot att
pensionerna i det statliga systemet i princip finansieras inte såsom mera
allmänt i de enskilda företagen genom medelsreservering för gjorda pensionsåtaganden
utan direkt vid pensionernas utbetalning. Detla gäller också SJ, som alltså av
sina inläklsmedel från affärsrörelsen fär bestrida utgifterna för löpande
pensioner, oavsett under vilken tid pensionsförmånerna tjänats in.
Vid
slutet av 1960-lalel utgjorde SJ:s ATP-avgifter 7,5 % och av verket utbetalda kompletleringspensioner
22,5 % av lönesumman. Komplelle-ringspensionsulgiflen, som i delta sammanhang
är av särskUt intresse, är hög i förhällande till vad som gäller inom övriga
delar av den statliga verksamheten. Trenden är också stigande. En framräkning
av lönesumma och kompletteringspension liU budgetåret 1975/76 - med beaktande
av den förutsedda personalminskningen - visar sålunda all utgifterna för kompletteringspension
då torde uppgå lill 23,5 % av lönesumman.
Det
är flera faktorer som bidrar till den för SJ ogynnsamma utgiftsnivån i fråga
om kompletteringspension. För det första inverkar härvidlag SJ:s låga
pensionsåldrar. Av den för är 1970 redovisade personalen på statens löneplan
för tjänstemän hörde sålunda 63 % tiU pensioneringsperioden 60-62 år, 27 %
till perioden 63-64 är och 10 % till perioden 65-66 år. Till perioden med
lägsta avgängsälder hörde dessutom den icke löneplansanslällda personalen. -
Vidare inverkar re-
Prop. 1971:85 8
lalionen
mellan pensionärernas och de aktiva arbetslagarnas antal. - En Iredje faktor av
betydelse är atl löpande kompletteringspeiisioner för pensionärskollektivet som
helhet inle i någon högre grad kommer atl avlösas av pensioner från ATP förrän
under 1980-talet.
EnUgt
gjorda beräkningar är skiUnaden mellan löpande kompletleringspensioner och vad
SJ skuUe behöva successivt reservera för pensionsåtagandena till nu aktiv
personal betydande. Vad gäUer del ersättningsberättigade trafiksvaga nätet har
statsmakterna redan beaktat delta förhällande på så sätt att förräntningskravet
ärligen nedsätts med ett belopp, som beräknats motsvara den del av skillnaden -
för innevarande budgetår 24 milj. kr. - som belöper på detta nät. För affärsbanenätet
har emellerlid hittills ingen annan åtgärd vidlagils än atl SJ under en följd
av är medgetts all vid behov i samband med bokslutet tiUgodogöra sig 30 milj.
kr. av tidigare inom värdeminskningskontol avsatta pensionsmedel.
I
anslutning till programbudgetulredningens (SOU 1967: 11) förslag till beräkning
av statliga pensions- m. fl. personalkostnader har statens personalpensionsverk
och riksförsäkringsverket tillsammans utfört beräkningar av socialförsäkrings-
och pensionskostnadens höjd för statiig och statsunderstödd verksamhet som
helhet. Dessa beräkningar visade, atl den lill personalens aklivtid hänförliga
kostnaden för bl. a. ATP-avgifter, kompletteringspension och
sjukförsäkringsavgifter sammanlagt utgjorde 22 % av total lönesumma. Kostnaden
för kompletterings-pensionen ensam beräknades lill 13 %. Förstnämnda procenttal
tillämpas fr.o.m. budgetåret 1968/69 som lönekostnadspålägg inom statsförvaltningen,
dock inle för affärsverken.
Såvitt
avser affärsverken har affärsverksutredningen gjort undersökningar, som visade
atl olikheter fanns mellan olika verksamhetsområden i fråga om lönestruktur,
pensionsålder, personalens fördelning efter levnadsålder etc. I anslulning
härtill har utredningen beräknat procenttalen för de olika affärsverkens aktivtidskostnader
för kompletteringspension. Med hänsyn lill de slmklureUa olikhetema i löne-
och personalhänseende mellan verken växlar procentsatsen enligt affärsverksutredningen
från verk till verk. För SJ har kostnaden angivils lill 16 % av verkels totala
lönesumma.
Prmcipielll
får del anses rimligt, atl SJ:s affärsmässigt bedrivna trafikrörelse med
hänsyn lill förelagets marknadssituation endasl belastas av sådana kostnader
som förorsakas av densamma. Den nuvarande rörelsen har inget direkt samband med
de aktuella pensionsutbetalningarna lill tidigare SJ-personal. Vid beräkning
av rörelsens resultat bör därför som kostnad inle tas upp utbetalda kompletleringspensioner
utan värdet av nya sädana pensionsåtaganden under årel. Även om delta är en
fråga, som närmast är atl hänföra lill den redovisningsmässiga be-handUngen av SJ:s
verksamhet, har den stor betydelse för alt möjliggö-
Prop. 1971:85 9
ra
en korrekt bedömning av verkels effektivitet och dess förmåga all bära ett rätt
avpassat kostnadsansvar. Med hänsyn liU SJ:s marknadssituation och den särskilda
kostnadsmässiga belastningen i della hänseende bör en anpassning nu ske av SJ:s
resultatredovisning utan atl avvakta en mera generell lösning av denna fråga
för affärsverken.
Med hänsyn liU det anförda
framstår del som skäligt att i SJ:s resultatredovisning ulgå från all komplelteringspensionskostnaden
t. v. utgör 16% av lönen på sätt som angetts av affärsverksutredningen. Tillämpat
på SJ under budgetåret 1969/70 innebär detta en komplette-ringspensionskoslnad
för verket om 230 milj. kr. De faktiska utgifterna för samma budgetår är 320
milj. kr., vilket innebär en skiUnad om 90 milj. kr. I princip skulle SJ:s
rörelseresultat för nämnda budgetår beräkningsmässigt förbättras med detta
belopp.
Departementschefen
Genom
trafikpolitiken åsyflas en samhällsekonomiskt riklig utveckling av Iransporlseklom.
Häri ligger alt transportarbetet skall drivas i former, som säkrar all
transporterna fördelas på Iransportgrenarna och transportföretagen med hänsyn
till dessas verkliga kostnads- och kvalitetsförutsätlningar. Del innebär
också, all transportföretagen skall kunna driva sin verksamhet ulan alt
onödigtvis hämmas av diskriminerande regleringar. Del innebär slutligen, all
prissättningen på Iransportmarknaden skall återspegla de reella kostnaderna,
dvs. också beakta del aUmännas kostnader för de samhälleliga basinvesleringarna
för resp. Irafikgren.
Inom
ramen för del trafikpolitiska handlingsprogrammet har också reformer vidlagils,
som exempelvis för SJ inneburit atl järnvägstrafiken fått väsentligt bättre
möjligheter att göra sig gällande pä olika delar av iransportmarknaden. Delta
har skett genom att olika tidigare för SJ gällande restriktioner avvecklats och
genom all ersältning numera lämnas SJ för driften av de olönsamma järnvägslinjer
som upprätthålls av lokaliseringspoliliska och sociala skäl. Genom de betydande
investeringsmedel som under senare är ställts lill SJ:s förfogande har också möjliggjorts
en ökning och anpassning av SJ:s kapacitet med hänsyn lill de krav som SJ:s
kunder i person- och godslrafiken ställer. Den yrkesmässiga lastbUstrafiken
har i likhet med järnvägstrafiken fält möjligheter alt utvecklas mera fritt än
tidigare.
Ell
viktigt led i trafikpolitiken är som nämnts atl successivt verka för en större kostnadsmässig
rättvisa i förhållandel mellan de olika trafikgrenama. Härvidlag har under
senare år bedrivhs ell omfattande utrednings- och utvecklingsarbete, som också
i olika hänseenden resulterat i slällningslaganden frän stalsmaklemas sida.
Del gäller luftfartens, sjöfartens och vägtrafikens kostnadsansvar. I fråga om
vägtra-
Prop.
1971:85 10
fiken har 1970 års riksdag beslutat om en relativt kraftig
etappvis genomförd höjning av fordonsskatterna för de tyngsta ländsvägsekipa-gen.
ParalleUt härmed fortsätter vägkostnadsutredningen sitt arbete med underlaget
för en mer definitiv reglering av vägtrafikens kostnadsatisvar.
Inom ramen för del trafikpolitiska utvecklingsarbetet har
inom kommunikationsdepartementet sedan i höstas övervägts frågan om en anpassning
av SJ:s kostnadsansvar närmast med utgångspunkt frän det avr kastningskrav som uppsläUts
för företaget, övervägandena har bl. a. motiverats av all del i SJ investerade
statskapitalet i vissa faU hänför sig liU äldre tiUgångar, som vid avgränsningen
av det irafiksvaga nätet bibehöUs inom affärsbanenätet och där - sammanhängande
med en äldre och delvis oenhetlig praxis - kom alt las upp med oreaUsliska
värden. I sammanhanget har även beaktats de dryga pensionskostnader som ävUar
SJ och som sammanhänger med att pensionsutgifterna direktfinansieras och med
del relativt stora antalet pensionärer.
1 anslulning liU den i det föregående lämnade
redovisningen av SJ:s rörelseresultat under senare år kan konstateras, alt den
extra belastning som följer med angivna förhållanden i praktiken beaktats
genom alt den faktiska förräntningen av slalskapilalet accepterats ligga väsentligt
under del uppställda förräntningskravet.
Som resultat av angivna överväganden föreslås nu en
nedskrivning av SJ:s slalskapilal - som för budgetåret 1970/71 uppgår tUl ca
2,8 mUjarder kr. - med ca 1 060 milj. kr. Till ett belopp av ca 300 milj. kr.
hänför sig nedskrivningen tiU de tidigare enskilda jämvägar, som övertogs av
SJ och som pä SJ:s anläggningskonlo kommit all las upp med helt orealistiska
värden. I övrigt hänför sig nedskrivningen till olika slag av äldre tiUgångar,
som med modera redovisningspraxis helt eller delvis bör avskrivas.
Det bör ankomma på Kungl. Maj:l all på gmndval av från SJ liUhan-dahållet
underlag närmare bestämma de tillgångar som skall avskrivas och den
nedskrivning av statskapitalet som följer härav.
I fråga om SJ:s pensionskostnader har framhållits den
extrabelastning som åvilar SJ genom direktfinansieringen av
kompletterings-pensionen. Genom all medelsreservering inte sker för gjorda
pensionsåtaganden fär SJ sålunda bestrida utgifterna för löpande pensioner,
oavsett under vUken lid pensionsförmånerna tjänats in.
I det föregående har närmare redovisats de förhållanden,
som bidrar till den för SJ ogynnsamma kostnadsnivån i fråga om komplelleringspen-sionen,
såsom SJ:s relativt sett låga pensionsåldrar, relationen mellan pensionärer och
aktiva jämte del förhållandel all löpande kompletteringspensioner för
pensionärskollektivet som helhet inle i någon högre grad avlöses av pensioner
från ATP förrän under 1980lalet. Del kan konstateras, alt de faktiska pensionsulbetalningarna
i dagens läge utgör ca 22,5 % av den totala lönesumman vid SJ. En beräkning av SJ:s
aktiv-
Prop.
1971:85 11
lidskoslnad
för kompletleringspensioner visar, atl denna i relation liU lönesumman uppgår lill
ca 16 %.
Förslaget innebär i denna
del att vid beräkningen av SJ:s rörelseresultat de faktiskt utbetalda
pensionerna inte tas upp som kostnad för kompletteringspension ulan i stället
det beräknade värdet av nya sådana åtaganden under året. I sistnämnda hänseende
synes del rimligt att i SJ:s resultatredovisning utgå frän alt kostnaden för
kompletteringspensionen t. v. motsvarar 16 % av lönesumman. Skillnaden mellan
angivna 16 % och de faktiska pensionsutgiftema får sedan tas upp som en
resultatdis-position, vilken måste beaktas vid bestämmandel av den möjliga
inleveransen till statsverket för årel. Genom en sådan ordning blir det
möjligt all i fortsättningen göra en mera realistisk bedömning av SJ:s
årsresultat och företagels förmåga alt uppfylla gällande avkastningskrav. - Den
angivna redovisningsmässiga omläggningen innebär, alt den i prop. 1971: 1 (bil.
8 s. 126) förordade nedsättningen av förränlrungspliklen med hänsyn till pensionsutgiftema
för det ersättningsberättigade nätet inte behöver utnyttjas.
Det ankommer på Kungl. Maj:l
all meddela de närmare föreskrifter, som den ändrade resultatredovisningen
motiverar. I anslutning härtill vill jag framhålla atl den föreslagna
ordningen bör gälla t. v. och atl den längre fram kan komma atl påverkas av
vidare överväganden av pensionskostnadernas behandling inom statsverksamheten.
Bortsett härifrån bör det få ankomma på Kungl. Maj:l all vidta den successiva
anpassning av den föreslagna redovisningsordningen, som motiveras av ändringar
i de betingelser som påverkar värderingen av kompletteringspensionerna.
Sammanfattningsvis innebär
de föreslagna åtgärderna följande. Med nedskrivningen av slalskapilalet följer
- räknai för budgetåret 1969/70 -att förräntningskravet minskar med ca 66 milj.
kr. SJ:s faktiska utgifter för komplelleringspensionen della budgetår uppgick tiU
ca 320 milj. kr. Med den föreslagna schablonmässiga beräkningen av SJ:s
pensionsåtaganden skulle i StäUel 230 mUj. kr. tas upp som kostnad i resultatredovisningen
dvs. en minskning med 90 milj. kr.
TUlämpat på resultatet för
budgetåret 1969/70 innebär förslagel, alt SJ:s redovisade överskoll - med
hänsyn tiU ändrad pensionskostnadsberäkning och lillgångsvärdering - skulle
bli 120 milj. kr., vilket skaU ställas i relation tUl etl med hänsyn till bl.
a. nedskrivningen av statskapitalet anpassat förräntningskrav om ca 100 milj.
kr. Av nettoresultatet skulle 90 milj. kr. disponeras för täckning av
skillnaden mellan de faktiska kostnaderna för komplelleringspensionen och de
schablonmässigt, försäkringstekniskt beräknade kostnadema. Härefter skuUe -
ulan ianspråktagande av den befintliga pensionsreserven - ca 30 milj. kr.
återstå för inleverans liU statsverket.
Vad
som föreslagits i fråga om nedskrivning av slalskapilal och
Prop. 1971:85 12
redovisning
av pensionskostnader bör tillämpas fr. o. m. ingången av budgetåret 1971/72.
Erforderliga
avskrivningsmedel för nedskrivning av statskapitalet -ca 1 060 mUj. kr. - bör
läckas med anlitande av fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster. Behållningen
på fonden uppgick per den 31 december 1970 till ca 680 milj. kr. Behov av
ytterligare avskrivningsmedel föreUgger således. Denna fråga lorde få tas upp
i lilläggsslat I för budgetåret 1971/72.
Under
åberopande av det anförda hemstäUer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
all
1)
godkänna de av mig förordade riktiinjerna
för nedskrivning av statens järnvägars statskapital;
2)
godkänna den av mig förordade pensionskoslnadsredovisning-en
för statens järnvägar.
Med
bifall lUl vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådels övriga
ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen alt tUl rUcsdagen skall avlålas
proposilion av den lydelse bilaga till detla protokoU utvisar.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
ESSCLTE TRYCK. STHLH 71 712100
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
8 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (8)
8 kopplingar i 7 dokument.
- SOU 1997:94 Konkurrensneutralt transportbidrag s. 12 · s. 83 i texten
- Prop. 1973:1 Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1973/74 i texten
- Bet. 1972:FiU3 Finansutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1972:2 angående utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1971/72 i vad a… i texten
- Prop. 1972:1 Statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1972/73 i texten
- Prop. 1972:2 Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1971/72 s. 23 i texten