Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lagstiftning om kapning av luftfartyg, m.m.

1971 · 70 sidor, varav 45 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 45 av 70 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1971:92, Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lagstiftning om kapning av luftfartyg, m.m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 92 år 1971 Prop. 1971:92

Nr 92

Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till lagstiftning om kapning av luftfartyg, m.
m.; given Stockholms slott den 19 mars 1971.

Kungl.
Maj:l vill härraed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över justitieärenden och lagrådets protokoll, föreslå riksdagen alt bifalla de
förslag om vars avlålande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF

LENNART
GEIJER

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås all en särskild bestäraraelse ora straff för kapning av
luflfartyg införs i brollsbalken. Enligt förslaget skall den sora ombord på
luftfartyg medelst olaga tvång beraäkligar sig fartyget eller ingriper i dess
raanövrering döraas lill fängelse i högst fyra år eller, ora brollel är grovt,
lill fängelse raellan elt och tio år. I propositionen läggs också frara förslag
till sådan ändring av brollsbalken alt begränsningarna i svensk doraslois
behörighet all döraa över utomlands begångna brolt inle skall gälla kapning av
luftfartyg.

I
propositionen föreslås vidare all riksdagen godkänner en av Sverige
undertecknad konvention för bekämpande av olaga besittningslagande av
luflfartyg. Konventionen som är dagtecknad den 16 deceraber 1970 har utarbetats
inora Internationella civila luftfartsorganisationen.

1
Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 92

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1971: 92

Förslag till

Lag om ändring i brottsbalken

Härigenom förordnas i fråga ora brollsbalken,

dels att i balken skall införas en ny paragraf, 13 kap. 5
a §, av nedan angivna lydelse,

dels atl 2 kap. 3 § och 13 kap. 12 § skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 KAP. 3§

Utlänning, som utom riket begått brott, dömes även i annat
fall än i 2 § sägs efler svensk lag och vid svensk domstol,

1.
om han förövat
brottet å svenskt fartyg eller luftfartyg, så ock eljest om han var befälhavare
eller tillhörde besättningen å sådani fartyg och begått brollel i tjänsten,

2.
ora han begått
brollel å område där avdelning av krigsmaklen befann sig, dock i fall han ej
var krigsman allenast ora avdelningen befann sig å området för annat ändamål
än övning,

3.
om brottet
förövats raot Sverige, svensk raedborgare eller svensk raenighet, inrättning
eller sammanslutning eller raot utiänning sora hade heravist i Sverige, eller

4.
ora
brollel är folkrältsbrolt. 4. ora brollel är kapning av

luftfartyg eller folkrältsbrolt.

13 KAP.

5a§

Den som ombord på luflfartyg medelst olaga tvång
bemäktigar sig fartyget eller ingriper i dess manövrering, dömes för kapning
av luftfartyg till fängelse i högst fyra år.

Är brottet grovt, dömes till fängelse, lägst ett och högst
tio år. Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om
därigenom framkallats fara för flera människoliv eller om gärningen eljest
varit av särskilt farlig art.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

För
försök, förberedelse eller stärapling till raordbrand, grov mordbrand,
allraänfarlig ödeläg-gelse, sabotage, grovt sabotage eller spridande av gift
eller smitta eller lill förgöring, så ock för underlåtenhet att avslöja sådant
brolt dömes till ansvar enligt vad i 23 kap. stadgas.

För
försök, förberedelse eller stämpling till raordbrand, grov raordbrand,
allraänfarlig ödeläg-gelse, sabotage, grovt sabotage, kapning av luftfartyg
eller spridande av gift eller sraitla eller till förgöring, så ock för
underlåtenhet atl avslöja sådant brott dömes till ansvar enligt vad i 23 kap.
stadgas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft dagen efler den, då lagen enligt
därå raeddelad uppgift utkorarail från trycket i Svensk författningssamling.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1971: 92

Utdrag
av protokollet över justitieärenden, hållet Inför Hans Majrt Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 5 mars 1971.

Närvarande:
ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON,
HOLMQVIST, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG,
BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen
för justitiedepartementet, statsrådet Geijer, anmäler efter gemensara beredning
med statsrådets övriga ledaraöler fråga angående lagstiftning om kapning av
luftfartyg och anför.

1
Inledning

De
s. k. flygplanskapningarna har ökat starkt i antal särskilt under de senaste
tre åren. Sålunda lär kapningarna under 1968 ha berört 1 490 och kapningarna
under 1969 4 519 flygpassagerare. Någon raotsvarande siffra för 1970 torde ännu
inte föreligga raen del kan antas all den kommer att överstiga 1969 års siffra
avsevärt. Under senare år har också sabolagehandlingar förövats mol civila
luftfartyg i inlernalionell trafik. I en del fall har sprängämnen bringats alt
explodera ombord på luftfartyg under färd. I andra fall har kapade luftfartyg
efler landning förstörts genora sprängning. Gärningarna har raedfört förluster
av raän-niskoliv och orafaltande raalerieUa skador.

Något
i Sverige registrerat luftfartyg har ännu inte utsatts för kapning eller
sabolagehandUngar. Inte heller har det ännu hänt all utomlands registrerat
luftfartyg förts hit genora kapning. I elt par fall har eraeUertid personer,
sora påslås ha gjort sig skyldiga till flygplanskapning utora riket, tagit sin
tillflykt här.

De
problem som flygplanskapningarna och sabotagen fört raed sig har i hög grad
internationell räckvidd. De har också tagits upp och dryftats av flera internationella
organisationer, bl. a. Förenta Nationerna, Internationella civila
luftfartsorganisationen (ICAO), som är ett av Förenta Nationernas fackorgan,
Europarådet, den europeiska civila luftfartsorganisationen ECAC,
pilotorganisationen IF ALFA och inlernalionella Iransportfederalionen. I
Sverige har bl. a. Svensk pilotförening och Han-delsljänsteraannaförbundet
framfört krav på åtgärder mot kapningsbrolt.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971: 92 5

Den
16 deceraber 1970 antogs på en diplomatisk konferens i Haag en konvention för
bekämpande av olaga besittningstagande av luflfartyg (i fortsättningen kallad
Haagkonventionen). Till grund för konventionen låg etl förslag sora hade
upprättats inora ICAO. Enligt konventionen förbinder sig de fördragsslulande
staterna all belägga flygplanskapning med stränga straff. Konventionen raedför
också vissa förpliktelser i fråga ora dorasräll, åtal och utiäraning raed
anledning av sådana brott.

Konventionen
har hillills undertecknats av etl feraliotal stater, bland dem Danmark, Finland
och Sverige. Konventionen träder i kraft sedan den ratificerats av tio av de
stater sora dellog i den diploraatiska konferensen. Den har ännu inle
ratificerats av någon stat.

Haagkonvenlionen
i fransk och engelsk originalversion jämte översättning lill svenska lorde få
fogas lill statsrådsprotokollet i detla ärende sora bilaga 1.

Under
år 1970 höll företrädare för berörda departeraent och rainisle-rier i Danmark,
Finland, Norge och Sverige överläggningar ora en enhetlig nordisk lagstiftning
ora straff för flygplanskapning. Utgångspunkten var därvid del inora ICAO
upprättade förslag lill konvention ora bekära-pande av flygplanskapning sora
efler vissa justeringar antogs vid den diploraatiska konferensen i Haag. Vid
överläggningarna uppnåddes enighet ora att de nordiska länderna borde ansluta
sig lill den tilläranade konventionen. I anslulning till överläggningarna
upprättades inora jusliliedeparteraenlet i juli 1970 en proraeraoria (Ds Ju
1970: 17) angående lagstiftning ora kapning av luftfartyg. I proraeraorian
föreslås all en särskild straffbestämmelse om kapning av luftfartyg införs i
brottsbalken (BrB). Proraeraorieförslaget torde få fogas till
statsrådsprotokollet i delta ärende som bilaga 2.

Efter
remiss har yttranden över proraeraorian avgetls av riksåklagaren (RA),
hovrätten för Övre Norrland, rikspolisstyrelsen, luftfartsverket, Sveriges
advokalsarafund, Landsorganisationen, Tjänsleraannens centralorganisation,
Handelstjänsleraannaförbundet, Svensk pilolförening, Scandinavian Airlines
Syslem (SAS) och Linjeflyg aktiebolag. RA har överlämnat yttranden av
överåklagarna vid åklagarmyndigheterna i Stockholras och Malraö
åklagardistrikt särat från chefen för länsåklagarrayn-dighelen i Stockholras
län och Gotiands län.

2
Konventionsbestämmelser

Ar
1963 antogs i Tokio en konvention ora brolt och vissa andra handlingar som har
begåtts orabord på luftfartyg (se prop. 1966: 159 och SÖ 1967: 40). Denna
konvention, i del följande kallad T o k i o k o n-ventionen, reglerar
huvudsakligen frågor om befälhavares, besätl-ningsmedleras och passagerares
skyldigheter och befogenheter raed an-

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971: 92 6

ledning
av brott orabord på luftfartyg eller för upprätthållande av ordning och
säkerhet orabord. Den sora har begått brotlsUg handling ombord på flygplan
skall sålunda bl. a. kunna las i förvar, sällas i land och överlämnas till
behörig rayndighet i konventionsslat. Konventionen innehåller också regler om
skyldighet för konventionsstatema alt företa undersökning och vidta andra
åtgärder bl. a. när brott har begåtts ombord. Av särskilt intresse i della
sararaanhang är Tokiokonvenlionens bestämmelser ora vad konventionsslat har
all iaktta i fall av olaga besittningstagande av luftfartyg (artikel 11). Har
någon orabord på luflfartyg genora våld eller hot ora våld rällsslridigl begått
en handling, sora innefattar besittningstagande av ell luftfartyg eller
ingripande i eller annat orättmätigt utövande av kontrollen över ett sådant
fartyg under flygning eller är sådan handling på färde, skall konvenlionsstat
vidta de åtgärder sora påkallas för atl kontrollen över fartyget skaU kunna
återföras till befälhavaren eller vidraaklhållas av honora. Vidare skall den
konventionsslat där luftfartyget landar återställa fartyget och dess last till
deras rältraäliga innehavare saral tillåta passagerare och besättning all
fortsätta resan så snart sora raöjligl.

Tokiokonvenlionen
har undertecknats av elt fyrtiotal stater och har tUlträlts av 29 stater, bland
dera Danmark, Island, Norge och Sverige, Den trädde i krafl den 4 deceraber
1969.

Haagkonvenlionen
utarbetades vid en av ICAO anordnad diploraatisk konferens i Haag den 116
deceraber 1970.1 konferensen var orakring 75 stater representerade, bl. a.
Danraark, Finland, Norge och Sverige. Vid den slutliga oraröslningen röstade 74
stater för konventionen och ingen stat raot, medan två stater avstod från all
rösta. Konventionen undertecknades den 16 deceraber 1970 av ell femtiotal
stater, bland dem Danmark och Sverige. Finland undertecknade konventionen i
början av innevarande år.

Haagkonvenlionen
inleds med en definition av lerraen "brollel" ("the
offence"). Enligt art. 1 förslås härraed gärning som någon begår ombord
på ell luftfartyg under flygning och sora är rällsslridig och innefattar våld
eller hot samt består i besittningstagande av eller annat utövande av kontroll
över luftfartyget. Också försök och medverkan till sådan gärning faller under
definUionen. Gärning av nu angivet slag benärans i det följande
"kapningsbrolt".

Enligt
arl. 2 förbinder sig konvenlionsstaterna all belägga kapningsbrolt raed
strängt straff. Konventionen ställer inle upp krav på särskild arl av påföljd,
t. ex. frihetsberövande, eller på viss slrafflalilud.

Art.
3 innehåller ytterligare regler om konventionens lillärapningsoraråde. I arl.
3.1 ges en definition av uttrycket "under flygning", vUkel
förekoraraer i arl. 1. Vid tiUärapning av konventionen anses elt luftfartyg
vara under flygning från del ögonblick då aUa ytterdörrar har stängts efler
ombordgåendel tUl del ögonblick då någon av ytterdörrarna har

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971: 92 7

öppnats
för avstigning. Vidare föreskrivs all vid nödlandning ("forced
landing" resp. "atterrissage forcé") flygningen skall anses
forlsälla lill dess behörig rayndighet har övertagit ansvaret för personer och
egendora ombord. Med nödlandning lorde avses inte bara landning som föranleds
av tekniskt fel, bränslebrist o. d. utan också sådan landning sora
frara-Ivingas av en kapare.

Enligt
art. 3.2 äger konventionen inle lillärapning på luftfartyg sora används inora
militär-, tull- eller polisväsendet.

För
all konventionen skall vara tillämplig krävs enligt art. 3.3 vidare all
antingen startplatsen eller landningsplatsen för del luflfartyg på vilket
brottet begås är belägen utanför registreringsstatens oraråde. Däremot har del
ingen betydelse om luftfartyget används i utrikes eller inrikes fart. I art.
3.4 finns en kompletterande regel för sådana luftfartyg som registreras
gemensarat för flera stater eller är föreraål för internationell registrering.
I sådani fall äger konventionen inle lillärapning, ora både startplatsen och
landningsplatsen är belägna inom sararaa stats oraråde och denna stat enligt
särskild föreskrift i art. 5 har utsetts alt utöva dorasräll och vid
konventionens lillärapning skall anses sora registreringsstat. De artiklar i
konventionen sora behandlar frågor ora prelirainär undersökning och lagande i
förvar (arl. 6), åtal (arl. 7), ulläraning (arl. 8) och örasesidig rättshjälp
(art. 10) är eraeUertid enligt art. 3.5 tillärapliga så snart någon sora har
begått eller raisslänks för att ha begått kapningsbrolt påträffas i annan stat
än registreringsstaten och oavsett var luftfartyget i fråga har startat eller
landat.

Art.
4 innehåller regler ora i vUka fall en konventionsslat skall ha domsräll.
Enligt art. 4.1 skall varje konventionsslat tillse alt den i vissa särskilt
angivna fall har dorasräll inle bara över kapningsbrolt ulan också beträffande
varje annan våldshandling som den misstänkte i saraband med kapningen har
begått mot passagerare eller besättning. Sådan dorasräll raåste konventionsslat
sålunda kunna utöva, när den brottsliga handlingen har begåtts orabord på
luftfartyg sora är registrerat i den staten eller uthyrt lill person vilken
driver näringsverksarahel med huvudkontor i den staten och när del luftfartyg
på vilket den brottsliga handlingen har förövats landar i den staten med den
misstänkte alltjämt ombord.

I
art. 4.2 finns en jurisdiktionsbesläramelse sora avser endast själva
kapningsbrollel. Konvenlionsstat skall enligt denna bestäraraelse tillse, alt
den har dorasräll över sådani brott, när den raisslänkle finns inora dess
oraråde och inle ulläranas enligt arl. 8 lill annan konventionsslat sora har
domsräll enligt arl. 4.1.

De
stater som har dorasrätt enligt arl. 4.1 eller 2 är inle exklusivt behöriga.
Konventionen utesluter inte atl straffrättsUg jurisdiktion utövas också i andra
fall raed slöd av nationell lag (art. 4.3).

Art.
6 innehåller föreskrifter ora vilka omedelbara åtgärder konven-

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971: 92 8

tionsstat
har att vidta, när någon sora har begått eller raisslänks för atl ha begått
kapningsbrolt befinner sig inom statens område. Om del påkallas av
omständigheterna, skall gärningsmannen tas i förvar. För all förhindra alt
sådan person avviker kan också andra åtgärder tillgripas. Åtgärderna skall
vidtas i enlighet med statens egen lag och får inle bestå under längre lid än
som krävs för all straffrättsligt förfarande eller utlämningsförfarande skall
kunna inledas (arl. 6.1). Konvenlionsslalen skall enligt art. 6.2 oraedelbart
inleda en prelirainär undersökning av orasländigheterna. Den som har tagits i
förvar skall enligt art. 6.3 få hjälp att genast komraa i förbindelse med
behörig representant för sitt heraland. Meddelande ora atl någon har lagils i
förvar i en konventions-stal skall enligt art. 6.4 genast läranas lill bl. a.
den stat där luftfartyget är registrerat och den stal i vilken den
orahänderlagne är raedborgare. Dessa stater skall enligt denna bestämraelse
också underrättas om resultatet av verkställd undersökning och huruvida den
undersökande staten avser alt utöva dorasrätt.

Art.
7 innehåller vissa ålalsregler. Ora den konvenlionsstat där en för
kapningsbrolt raisstänkt person påträffas inte ulläranar honora lill annan stal
för lagföring, skall ärendet överläranas till behörig rayndighet i den egna
staten för beslut i åtalsfrågan. Della skall ske undantagslöst och oberoende av
ora brottet har begåtts inora eller utanför konventions-statens oraråde. Beslut
i åtalsfrågan skall fallas enligt de regler som gäller beträffande varje
ordinärt brott av allvarlig art enligt sararaa stats lagar.

I
art. 8 regleras frågor om utlämning av den som är misstänkt eller dömd för
kapningsbrolt. Enligt art. 8.1 skall brottet anses vara elt ut-läraningsbart
brolt enligt utlämningsavtal som redan har ingåtts mellan konventionsslater.
Vidare förbinder sig konvenlionsstaterna atl i utläraningsavtal, sora de kan
koraraa att ingå raed varandra, behandla brottet som utlämningsbarl.
Konventionsslat som för beviljande av utlämning kräver atl utlämningsavtal
skall finnas med den stat som begärt utlämning får, om sådani avlal saknas,
enligt art. 8.2 efter eget val i stället betrakta Haagkonventionen sora laglig
grund för utläraning. För ullämningen skall gälla de övriga villkor sora
föreskrivs i den anrao-dade statens lag. Enligt art. 8.3 gäller i fråga ora
konventionsslater sora inle kräver alt utläraningsavtal föreligger för all
utlämning skall kunna beviljas, alt sådana stater skall sinsemellan anse
kapningsbrolt som ell ullämningsbart brott, varvid de villkor för utläraning
skall gälla sora den anraodade statens lag ställer upp. Vid
utläraningsbestäramelsernas tUlämpning skall enligt art. 8.4 kapningsbrolt
anses vara begånget inte bara på den ort där del förövades ulan också i de
stater sora har ålagts alt utöva dorasräll enligt arl. 4.1.

När
kapningsbrolt har begåtts eller är på färde, skall konventions-staterna enUgt
art. 9.1 vidta de åtgärder som behövs för atl kontrollen

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971: 92 9

över
luftfartyget skall kunna återföras till befälhavaren eller vidmakthållas av
honora. Enligt art. 9.2 skall i sådani fall den konventionsslat där
luftfartyget eller dess passagerare eller besättning finns underlätta för
passagerarna och besättningen atl så snart sora raöjligl fortsätta resan.
Vidare skall luftfartyget och dess last ulan dröjsraål återställas lill deras
rältraäliga innehavare.

Art.
10 innehåller vissa bestäraraelser om skyldighet för konvenlionsstaterna all
lämna varandra rättshjälp när sådani brott som konventionen avser har begåtts.
Enligt art. 11 skall konventionsslat lämna ICAO:s råd upplysningar om sådana
brolt och ora de åtgärder sora vidtagits med anledning av brottet.

Art.
1214 innehåller slutbeslämraelser. Tvister angående tolkningen eller
lillärapningen av konventionen skall hänskjutas till skiljedora, ora någon av
de tvistande staterna begär det. Kan parlema inora sex raånader därefter inle
enas ora skiljedorasförfarandels utformning, kan någon av dem hänskjuta tvisten
till den inlernalionella doraslolen i Haag. Konventionsslat har rätt all vid
tillträde lill konventionen förklara sig inle vara bunden av denna
skiljedorasklausul (arl. 12). Konventionen slår öppen för undertecknande av
alla stater. Konventionen skall ratificeras. Stat sora inle undertecknar
konventionen före dess ikraftträdande får ansluta sig till den när staten så
önskar. Konventionen träder i krafl trettio dagar efter den dag då
ralifikalionsinslmment har deponerats av tio stater sora har undertecknat den
och sora har deltagit i den diploraatiska konferensen i Haag i deceraber 1970.
För övriga stater träder konventionen i kraft antingen nyssnäranda dag eller
trettio dagar efler dagen för deposition av vederbörande stats ratifikations-
eller anslutningsinstrument, beroende på vilkendera dagen sora infaller senast (arl.
13). Konventionen kan sägas upp med en uppsägningstid av sex månader (art.
14).

3
Gällande svenska bestämmelser

3.1
Straffbestämmelser m. m.

I
svensk rält finns inle någon slraffbeslämraelse sora är direkt avsedd atl
tiUärapas på s. k. flygplanskapning. Däreraot finns flera straffbe-, stämmelser
i BrB som har tiUkorarait frärast raed tanke på andra typer av gämingar raen
sora kan tänkas bli aktuella all tillärapa på flygplanskapning.

Bland
dessa besläramelser kan först nämnas den ora sabotage. För sådani brolt döras
enligt 13 kap. 4 § BrB bl. a. den som allvarligt stör eller hindrar den
allraänna sarafärdseln. Straffet är fängelse i högst fyra år. För grovt
sabotage kan enligt 13 kap. 5 § BrB döraas till fängelse på v.'ss lid, lägst
två och högst tio år, eller på livslid. Vid bedö-

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971: 92 10

raande
huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas bl. a. ora därigenora har
frarakallats fara för flera raänniskoUv eller för egendora av särskild
betydenhet. Beskrivningen av sabotagegärningen överensstäraraer i sak raed vad
sora gällde enligt strafflagen. I den proposition vari Kungl. Maj:l föreslog
införande av sabolagebesläraraelsen i strafflagen uttalade föredragande
departeraentschefen raed frångående av straffrällskorarailléns ståndpunkt
atl slraffskyddet raot sabotage inte orafattar sarafärsel i utlandet (prop.
1948: 80 s. 288).

Även
bestäraraelserna ora rån kan bli tillärapliga. För rån skall enligt 8 kap. 5 §
BrB den dömas som raed våld på person eller hot som innebär trängande fara
tvingar annan till handling eller underlåtenhet, innebärande vinning för
gärningsmannen och skada för den Ivungne eller någon i vars ställe denne är.
Straffet för rån är fängelse, lägst ell och högst sex år. Är brottet atl anse
som grovt, skall enligt 8 kap. 6 § BrB döraas för grovt rån lill fängelse,
lägst fyra och högst tio år.

Del
kan ifrågasättas ora inle vissa fall av flygplanskapning skulle kunna bedöraas
som tillgrepp av fortskaffningsmedel eller egenmäktigt förfarande. För
tillgrepp av fortskaffningsmedel döras enligt 8 kap. 7 § BrB den som olovligen
lar och brukar motordrivet fortskaffningsmedel som tillhör annan. Straffet är
fängelse i högst två år eller, om brollel är ringa, böter. Är brottet grovt
kan fängelse ådömas från sex raånader lill fyra år. Den som i annat fall
olovligen tar och brukar eller eljest tillgriper något kan för egenmäktigt
förfarande döraas till böter eller fängelse i högst sex raånader eller, ora
brottet är grovt, lill fängelse i högst två år (8 kap. 8 §).

Vid
flygplanskapning kan det också bli fråga om all tUlämpa vissa
straffbestäraraelser i 4 kap. BrB, sora handlar ora brott raot frihet och frid.
För olaga frihetsberövande kan enligt 4 kap. 2 § den dömas lill fängelse, lägst
ell och högst tio år, sora berövar någon friheten utan alt gärningen enligt 1 §
sararaa kapitel är alt bedöma sora raännisko-rov.

Handlingssättet
vid flygplanskapning torde i regel innebära all gärningsmannen har gjorl sig
skyldig till olaga tvång (4 kap. 4 § BrB) eller olaga hot (4 kap. 5 § BrB). Som
olaga tvång bedöms bl. a. gärning, varigenora någon genom misshandel eller
eljest med våld eller genora hot ora brottslig gärning tvingar annan all göra,
tåla eller underlåta något. Den som raed sådan verkan övar tvång genora hot alt
åtala eller ange annan för brott eUer all ora annan lärana menligt raeddelande
(s. k. skandaliseringshol) kan döraas för olaga tvång, ora tvånget är
otillbörligt. För olaga hot döms den som lyfter vapen mot annan eller eljest
hotar raed brottslig gärning på sätt sora är ägnat all hos den hotade frarakaUa
allvarlig fruktan för egen eller annans säkerhet till person eller egendora.
För sistnäranda båda brott kan ådöraas böter eller fängelse i högst två år. En
särskild slraffskala,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:92 H

fängelse
i lägst sex raånader och högst sex år, finns för olaga tvång som bedöms som
grovt.

Även
vissa straffbestämmelser i 3 kap. BrB ora brott mol liv och hälsa kan bli
tillämpliga vid kapning. Den sora av grov oaklsarahel utsätter annan för
livsfara eller fara för svår kroppsskada eller allvarlig sjukdora, kan enligt
3 kap. 9 § BrB dömas för framkallande av fara för annan till böter eller
fängelse i högst två år. Även uppsåtligt framkallande av fara omfattas av
lagrurarael (prop. 1962: 10 s. B 96 och 212).

Av
ansvarsbesläraraelserna i luftfartslagen (1957: 297) är närraast 13 kap. 5 §
första styckel av intresse. Enligt denna bestämmelse kan den sora gör tjänst på
luflfartyg och sätter sig upp raot befälhavare och vägrar honora lydnad döraas
till böter eller fängelse i högst ell år. Är gärningen särskilt belagd raed
straff i brottsbalken, skall dock inte döraas lill straff enligt
luftfartslagen. En regel härora finns i 13 kap. 12 § (ändrad 1964: 211).

Här
bör också näranas alt del enligt 107 § andra styckel luftfarts-kungörelsen (1961:
558) är förbjudet att utan tillstånd av luftfartsverket raedföra annat
skjutvapen än Ijänstevapen i passagerarulryra-me på luflfartyg sora i
förvärvssyfte används för personbefordran. För överträdelse av detla förbud
döraes enligt 13 kap. 8 § andra styckel luftfartslagen, jämförd raed 8 kap. 4 §
andra styckel sararaa lag, lill böter eller fängelse i högst ell år.

Slutligen
kan anraärkas, all enligt lagen (1970:926) ora särskUd kontroll på flygplats
sådan kontroll får äga rura för all förekoraraa brott sora utgör allvarlig fara
för säkerheten vid luftfart. Vid kontrollen får vissa straffprocessuella
Ivångsraedel tillgripas för sökande efler vapen eller annat föreraål sora är
ägnat alt koraraa lUl användning vid brott som nyss sagts.

3.2
Svensk domstols kompetens

Reglerna
ora svensk strafflags tilläraplighet i ruraraet finns intagna i 2 kap. BrB.
Bestäraraelserna ger en vidsträckt kompelens åt svensk domstol. I
överenssläramelse med territorialitetsprincipen omfattar korapetensen enligt 2
kap. 1 § alla i Sverige begångna brott. Svensk domstol är behörig också om det
är ovisst var brottet förövades raen del finns skäl alt anta atl del begicks
här.

I
fråga om brott begångna utomlands är svensk domstol enligt 2 kap. 2 § första
styckel BrB alllid behörig, ora brottet förövats av svensk raedborgare eller av
utlänning raed heravist i Sverige. Medborgarskap resp. heravist skall
föreligga vid tidpunkten för gärningen.

I
2 § andra styckel utsträcks den svenska jurisdiklionen ytterligare beträffande
vissa brott sora uloralands har begåtts av utiänning. Sålun-

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971: 92 12

da
kan utiänning straffas här, ora han efler brottets begående har blivit svensk
raedborgare eller tagit hemvist här eller om han finns i Sverige och antingen
är nordisk medborgare eller del enligt svensk lag kan följa fängelse i mer än
sex månader på brottet. En gemensam förutsättning i nu angivna fall är
eraeUertid all gärningen inle var fri från ansvar enligt lag sora gällde på
gärningsorlen. På öppna havet utanför staternas territorialvatten eller i
luftruramet över sådani hav kan inte anses gälla någon viss lag. Av lagrummets
avfattning följer därför, alt gärning som har begåtts där alllid är omfattad av
svensk dorastols korapelens om sådant förhållande föreligger som anges i 2 §
andra stycket.

Reglerna
i 2 kap. 3 § BrB utsträcker den svenska domsrällen ytterligare i vissa
specialfall, när utlänning har begått brolt utomlands. Sålunda är svensk
dorastol behörig all döma bl. a. utiänning som utomlands har begått brott på
svenskt fartyg eller luftfartyg. Svensk dorastol har behörighet också när
brollel har förövats mot Sverige, svensk medborgare eller svensk menighet,
inrättning eller sammanslutning eller mot utlänning med hemvist i Sverige,
oavsett var brottet har förövats. Svensk domstol har likaså alltid domsrätt om
brottet är folk-rätlsbrott, dvs. brott enligt 22 kap. 11 § BrB.

3.3
Utlämning för brott

Bestämmelser
ora utiämning för brott från Sverige till nordiskt land finns i lagen (1959:
254) om utläraning för brott tiU Danraark, Finland, Island och Norge och ora
utlämning tUl uloranordiskt land i lagen (1957: 668) ora ulläraning för brott.
Lagarna bygger på principen atl fråga ora ulläraning skall prövas fritt på
grundval av saratliga föreliggande orasländigheier i varje enskilt fall. För
beviljande av utlämning krävs inle att det föreligger utlämningsavtal raellan
Sverige och den stat sora begär utlämning. Beslut om utläraning fattas av
Kungl. Maj:t eller i vissa ärenden enligt 1959 års lag av åklagare. För atl
utlämning skall kunna raedges raåste vissa i lagarna uppställda villkor vara
uppfyllda. Sålunda får enligt 1957 års lag svensk raedborgare inte utlämnas.
Enligt samraa lag skall den gärning för vilken utlämning begärs raotsvara
brolt för vilket enligt svensk lag stadgas fängelse i raer än elt år. Vidare
får ulläraning inle beviljas för politiskt brott. Lagarna anger också vissa
andra hinder för ulläraning.

EnUgt
utiämningslagarna är Sverige sålunda inte skyldigt all bevilja utiäraning, även
ora de viUkor som anges i den tiUärapliga lagen är uppfyllda. Genora
utiäraningsavtal raed annan stal kan Sverige dock ha åtagit sig alt till den
staten utiärana person sora uppehåller sig här. Sora viUkor för utiäraning från
Sverige skall sådana avlal inne-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971: 92 13

hålla
åtrainstone de rainimivUlkor för ulläraning sora uppställs i
ul-läraningslagarna. F. n. har Sverige bUaterala utläraningsavtal endast raed
Belgien, Förenta Staterna och Storbritannien. Därjärale har Sverige tillträtt
den europeiska ulläraningskonvenlionen.

4
Departementspromemorian

Med
utgångspunkt i då föreliggande utkast till konvention angående ingripande raot
flygplanskapning diskuteras i proraeraorian frågan ora behovet av särskilda
bestämmelser ora straff för flygplanskapning saral frågan huruvida reglerna ora
svensk doraslols behörighet behöver ändras inför ell svenskt tillträde lill
konventionen. Del bör anraärkas atl den slutliga konventionstexlen i vissa
avseenden skiljer sig från utkastet. Detta gäller särskilt de artiklar sora
behandlar frågor ora jurisdiktion, åtal och utläraning.

I
proraeraorian konstateras att de nu gällande straffbestäraraelser sora kan
tänkas bli tillärapliga i fall av flygplanskapning har lUlkorarait frärast raed
tanke på andra typer av gämingar. Straff-besläraraelserna ora sabotage och
grovt sabotage är inle avsedda all tUlärapas på sabolagehandlingar raot
sarafärdsel i utlandet. Enligt kon-venlionsulkaslet förbinder sig de
fördragsslulande staterna all belägga flygplanskapning raed strängt straff.
Della torde innebära krav på en särskild slraffbestäraraelse för sådani brott.
Mot denna bakgrund föreslås i proraeraorian all en bestäraraelse om straff för
handlingar sora brukar betecknas sora kaperi eller kapning av flygplan införs i
svensk strafflagstiftning. Brottet föreslås få benäraningen "kapning av
luftfartyg". Bestäraraelsen bör lämpligen las in i 13 kap. BrB, som
handlar om allmänfarliga brott. Den bör där placeras sora en ny paragraf,
benärand 5a §, oraedelbart efter sabolagebesläraraelserna.

Enligt
proraeraorian finns del inte anledning alt låta en straffbestämmelse ora
kapning orafatta också andra fortskaffningsraedel än luftfartyg, t. ex. fartyg,
låg eller bussar. Det slraffskydd sora finns enligt gällande regler bedöras
vara tillräckligt orafaltande för bestraffning av kapning av sådana
transportraedel.

Gärningsbeskrivningen
i den föreslagna straffbestämmelsen har utforraats raed beaktande av vad som
kan anses vara typiskt för sådan handling sora innefattar etl olovligt
besittningstagande av ell luftfartyg. Ora handlingssättet i speciella fall
skulle avvika från typfallet och således faUa utanför den föreslagna
besläraraelsens tiUärapningsoraråde, lorde det vara raöjligt all åstadkomraa en
nöjaktig reaktion raed användande av andra straffbestäraraelser. Vid utforraningen
av den föreslagna bestäraraelsen har hänsyn också tagils till konvenlionsul-

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:92 14

kastets
definition av kapningsbrollel. I vissa avseenden går dock proraeraorieförslaget
längre än som krävs enligt utkastet.

I
fråga ora tillärapningsområdel föreslås i proraeraorian all straffbestämraelsen
skall avse gärning sora har förövats orabord på luftfartyg av någon som
medföljer della. Därigenom utesluts från tUl-lärapningsområdet s. k.
"ground attacks", dvs. förstörelse genora be-skjulning eller
annorledes av flygplan sora befinner sig på raarken. Också sådana fall av
sabotage som beslår t. ex. i atl någon som inte medföljer flygplanet förorsakar
en sprängningsolycka i detta under färd faller utanför. Enligt
konventionsutkaslet skulle konventionen inle vara tillämplig på luftfartyg som
används inom militär-, tull- eller polisväsendet. Något motsvarande undantag
bedöras inte vara nödvändigt i den svenska slraffbesläraraelsen. I likhet raed
konventions-utkastet är proraeraorieförslaget inle begränsat till alt gälla
luftfartyg sora fraraförs i förvärvssyfte. Även i privat trafik kan del enligt
proraeraorian förekoraraa fall där en kapnuig får anses vara av så allvarlig
karaktär all den bör kunna bestraffas raed stöd av den särskilda straffbestämmelsen.
Det förhållandel all beslämraelsen i raotsats till vad sora gäller
beträffande sabotage är avsedd alt bereda skydd för sarafärdsel raed
luflfartyg oavsett om del är fråga om trafik inom eller ulora Sverige har inle
ansetts behöva korama lill särskilt ullryck i lagtexten.

Det
handlingssätt som straffbeläggs i den föreslagna bestämmelsen är all någon
genora alt öva olaga tvång, olaga hot eller skadegörelse beraäkligar sig
luftfartyget eller eljest ingriper i dess förande. Innebörden av begreppen
olaga tvång och olaga hot är bestärad genom brotlsbeskrivningen i 4 kap. 4 §
resp. 5 § BrB. Begreppet skadegörelse har samraa innebörd sora i 12 kap. BrB.
Bland de raedel all utöva tvång sora närans i 4 kap. 4 § BrB ingår s. k.
skandaUseringshot, dvs. hot att åtala eller ange annan för brott saral hot all
ora annan lärana menligt meddelande. I proraeraorian diskuteras ora
skandaliseringshol skall vara tillräckligt för att leda lill atl gärningen
bedöras som kapning. Sådant hot torde inte alllid innefatta sådan överhängande
fara för den hotade att del får anses befogat all han låter gämingsraannen få
kontroll över luftfartyget. Det avgörande bör eraeUertid enligt proraeraorian
vara ora befälhavaren eller annan sora utsätts för sådani hot faktiskt böjer
sig för delta och gämingsraannen således uppnår vad han önskat. Det bör också
beaktas alt konventionsutkaslet upptar inle bara våld eller hot om våld utan
också varje annan form av hot ("intimidation"). Skandaliseringshol
har därför inle undantagits i brottsbeskrivningen i proraeraorieförslaget.

Sora
nyss sagls krävs enligt den föreslagna gärningsbeskrivningen atl
gärningsraannen skall ha beraäkligat sig luftfartyget eller på annat sätt ha
ingripit i dess förande. För atl fullbordat brolt skall anses

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971: 92 15

föreligga
krävs således all föraren av luftfartyget har vidtagit eller hindrats från att
vidta åtgärd vid raanövreringen på grund av del våld eller hot eller den
skadegörelse som har förekorarail. Först när så har skett kan gärningsraannen
sägas utöva kontroll över luftfartygets förande. Däreraot krävs inte all
gärningsraannen skall ha hafl visst uppsåt, t. ex. alt ändra kursen, när han
griper in i raanövreringen. Krav på sådan särskild avsikt ställs inle heller
upp i konventionsutkaslet.

I den föreslagna
slraffbesläraraelsen ingår två straff skalor, av vilka den ena är avsedd för
grovt kapningsbrolt. Straffet för kapning av luftfartyg föreslås sålunda vara
fängelse i högst fyra år eller, ora brottet är grovt, fängelse i lägst etl och
högst tio år. Vid bedöraande huruvida brollel är grovt skall enligt förslagel
särskilt beaktas, ora del genom brottet har framkallats fara för raånga
raänniskor eller om gärningen eljest varit av särskilt farlig arl.
Slraffskalorna har avvägts under hänsynstagande till att gärningsmannen dels
använder sig av våld eller hot, dels i allmänhet framkallar en situation sora
innebär allvarlig fara inle bara för den Ivungne ulan också för andra
raänniskor. I proraeraorian nämns, all slraffmaxiraura på fängelse fyra år
också är föreskrivet för norraalfallen av t. ex. sabotage (13 kap. 4 § BrB),
våld eller hot raot tjänsleraan (17 kap. 1 § BrB) och folkrältsbrolt (22 kap.
11 § första stycket BrB). Sora exempel på bestäraraelser i BrB sora upptar
straffskalan fängelse i lägst elt och högst tio år närans grov raisshan-del (3
kap. 6 §), olaga frihetsberövande (4 kap. 2 §) och försällande i nödläge (4
kap. 3 §).

Enligt
proraeraorian bör också försök lUl kapning av luflfartyg vara straffbelagt,
liksora förberedelse eller stärapling tUl eller underlåtenhet atl avslöja
sådant brott. Bestäraraelser härora föreslås bli införda i 13 kap. 12 § BrB.
Det konstaleras all någon särskUd föreskrift däreraot inle behövs för alt
raedverkan lill kapning av luftfartyg eller raedverkan till försök till sådant
brott skall kunna bestraffas.

I
proraeraorian konstateras vidare all bestäraraelserna i 3 kap. BrB ora
uppsåtligt dödande eller tillfogande av kroppsskada blir tillämpliga i
konkurrens med den föreslagna bestäraraelsen ora kapning av luftfartyg, om
någon under gärningens utförande komrait till skada och della orafallas av
gärningsraannens uppsåt. Ora sådani uppsåt inle förelåg, kan på raotsvarande
sätt uppkomma konkurrens med straffbestäramelserna i samma kapitel om vållande
lUl annans död eller lill koppsskada.

Enligt
konvenlionsulkastel ålåg del konventionsslat all vidta de ål-gärder som krävs
för att den skall kunna utöva jurisdiktion beträffande flygplanskapning när
brollel har förövats orabord på ell luflfartyg, registrerat i den staten, och
när luftfartyget landar inora dess territoriura raed gärningsraannen alltjämt
ombord.

I
promemorian konstaleras all svensk domstol alllid är behörig all döma över
brott sora har förövats på svenskt luflfartyg. Delta följer

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971: 92 16

av
bestämmelserna i 2 kap. 1 och 2 §§ samt 3 § 1 BrB. Är gärning förövad på
utländskt luftfartyg, har svensk doraslol dorasräll enligt 2 kap. 1 § och 2 §
första stycket BrB, om gärningsmannen är svensk medborgare eller utlänning med
hemvist i Sverige. Delta gäller oavsett var brottet begicks.

Enligt
proraeraorian lorde reglerna i 2 kap. 14 §§ BrB läcka praktiskt taget
saratliga fall i vilka annan utlänning än nyss sagts har kapat utländskt
luftfartyg, vare sig delta har landat här i riket eller inle. Del torde således
endast undanlagsvis kunna inträffa alt svensk doraslol saknar dorasräll, när
luftfartyg efler kapning landar här eller när gärningsraannen i andra faU lar
sin tillflykt i vårt land. Så anges vara fallet, ora gärningen har förövats av
annan än svensk raedborgare eller utlänning raed heravist här och har begåtts
på luftfartyg sora inte var svenskt samt har ägt rum uteslulande över område
tillhörigt stat enligt vars lag gärningen var fri från ansvar. Enligt
proraeraorian säger del sig självt all man knappast kan räkna dessa situationer
som praktiskt möjliga. Med hänsyn lill den vidsträckta behörighet sora de
svenska doraslolama således har bedöms del inle vara nödvändigt all utvidga den
för alt tiUgodose kraven i konvenlionsulkastel.

5
Remissyttrandena

Remissinstanserna
tillstyrker genoragående atl en särskUd slraffbestäraraelse ora kapning av
luftfartyg snarast införs i den svenska strafflagstiftningen. Luftfartsverket
frarahåller atl även svenska luflfartyg kan bli föremål för kapning och betonar
att alla tänkbara åtgärder raåste vidtas för att förhindra kapningsbrolt.

Ingen
av reraissinslanserna har hafl någon erinran raot alt slraffbesläraraelsen las
in i 13 kap. BrB och placeras efter bestäraraelsen ora sabotage.

Vissa
erinringar har dock framförts mol den föreslagna gärningsbeskrivningen. Enligt
hovrätten för Övre Norrland finns det anledning atl närraare undersöka vilka
handlingssätt konventionen skall orafatta. Detta bör göras, faslän konventionen
avses bli en rainiraikonvenlion sora inle hindrar konvenlionsstaterna all
straffbelägga även gärningar sora inle läcks av konventionen. Liksora varje
annan konventionsslat lorde Sverige ha frihet alt låta skandaliseringshol vara
tillräckligt för alt straff för kapning av luftfartyg skall inträda. Detla
lorde emellerlid innebära en utvidgning i förhållande till konventionsutkastets
tillämpningsoraråde. Man kan raöjligen hysa viss tvekan inför en sådan lösning.
I vart fall synes raan böra beakta hur pass allvarligt del uttalade skandaliseringshotet
får anses ha varit, när det gäller all avgöra om förövat brott skall anses
grovt. Enligt promemorieförslaget kan kapning av

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971: 92 17

luftfartyg
ske genora skadegörelse. Självfallet bör sådan gärning konstituera kapning,
ora den äventyrar luftfartygets säkra fraraförande. Skadegörelsen kan
eraeUertid också beslå i exerapelvis åverkan på inredningen i
passagerarkabinen av sådan arl atl befälhavaren närraast av ekonomiska skäl gör
skadegöraren lill viljes. Det synes hovrätten knappast riktigt eller önskvärt,
all ell sådani fall rubriceras sora kapning av luflfartyg. I varje fall lorde
del inte orafallas av det föreliggande konventionsutkaslet. Enligt hovrätten
går proraeraorieförslaget längre än konventionsutkaslet när det föreslås att
sora brotlsrekvisil uppställs all gärningsraannen "beraäkligar sig
fartyget eller eljest ingriper i dess förande". Ordet
"ingriper" fraraslår för hovrätten som ganska oklart. Det torde
visserligen avses skola läcka alt gärningsmannen "exercises control
of" luftfartyget och medför därigenora en påkallad utsträckning av det
straffbelagda området, men det synes också kunna koraraa all orafalta åtskUliga
förfaranden, som knappast lorde höra heraraa under ett så strängt straffbud som
det ifrågavarande. Hovrätten ifrågasätter ora raan inte borde föredra en text i
närraare anslutning lill den översättning av Tokiokonvenlionens arl. 11 sora
finns intagen i prop. 1966: 159 raed förslag till godkännande av konventionen.
Där talas ora "ingripande, besittningstagande eller annat orällraäligl
utövande av kontroll över ell luftfartyg".

Överåklagaren
i Stockholms åklagardistrikt föreslår att ullrycken olaga hot och skadegörelse
utgår ur gärningsbeskrivningen. Enligt RÄ bör dock dessa raoraent ingå i del
nya stadgandet. Ett olaga hot eller en skadegörelse, sora inle har haft
inverkan på luftfartygets förande, är visserligen i sig etl fullbordat brott. I
de fall där hotet eller skadegörelsen har utgjort inledning lill en
flygplanskapning fraraslår det dock enligt RÅ sora naturligare all bedöraa
brottet sora försök lill kapnuig av luflfartyg.

Hovrätten
för Övre Norrland berör frågan när kapning av luflfartyg skall anses utgöra
grovt brolt. I anslulning till departemenlsproraeraorians förslag alt i
lagtexten sora exerapel på grovt brolt ange atl genora brottet frarakallats
fara för många raänniskor frarahåller hovrätten, atl raan raåste beakta
riskerna inte bara för orabordvarande utan även för andra trafikanter i
luftruramet liksom för raänniskor på raarken. Man lorde t. ex. i regel kunna
anse varje kapning av luftfartyg i linjefart vara grov, även ora endasl få
passagerare skulle vara raed orabord och besättningen vara liten. För
luftfartens säkerhet är del väsentligt, alt aU trafik inora luflleder och annat
kontrollerat luflrura äger rura helt i enlighet med gällande föreskrifter och
meddelade anvisningar. Också advokatsamfundet uttalar, atl kapning av
luftfartyg i norraalfallet måste anses vara etl grovt brott. Svensk
pilotförening ger ullryck för samma uppfattning.

De
av hovrätten för Övre Norrland näranda flygsäkerhetssynpunk-

2
Riksdagen 1971.1 saml. Nr 92

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971: 92 18

terna
tas upp också i andra reraissytlranden. Sålunda frarahåller luftfartsverket
alt aktioner mot besättningsmedlemmar, avlossande av skott m. m. kan få
katastrofala följder sora gärningsraannen inle kan bedöraa.
Handebtjänstemannaförbundet understryker alt den orafallning sora luftfarten
har uppnått i dag kräver en rainuliös planering av flygrutterna och en
noggrann övervakning av luftkorridorerna för all katastrof-tiUbud skall
undvikas. Varje avvikelse av flygplan från en faststäUd färdplan innebär en
allvarlig fara inte bara för de ombordvarande ulan också för den
orakringliggande flygtrafiken och för de områden över vilka planet flyger.

I
fråga om straffskalorna fraraför några remissinstanser önskemål om skärpningar.
RÅ anser det mer naturligt att sätta minira,um för det grova brottet lill
fängelse två år i likhet raed vad sora gäller för grovt sabotage. Härigenora
skulle full överenssläraraelse uppnås i straffsatserna för de båda brotten.
Enligt luftfartsverket bör det, trots all en flygplanskapare inle har samraa
skadeuppsål som en sabotör, raed hänsyn till aUraänpreventiva syften och
konventionsförslagels krav på stränga straff övervägas full överensslämraelse
raellan slraffskalorna för sabotagebrolt och kapningsbrolt. Eflersora flera
människoliv regelmässigt sätts i fara vid kapning bör sålunda vid grovt fall
av kapning gälla sararaa straffsats som vid grovt sabotage. Också Linjeflyg
aktiebolag uttalar, atl den flygsäkerhelsrisk sora uppslår vid flygplanskapning
är så stor all straffsatserna bör jämföras med dem som gäller för grovt
sabotage. Svensk pUoitförening anser all kapning av luftfartyg av samma skäl
bör i påföljdshänseende likställas raed de brolt i 13 kap. BrB på vilka kan
följa fängelse på livstid.

Remissinstanserna
har inle hafl någon erinran mol förslagel att straffbelägga också försök,
förberedelse och stämpling tUl kapning av luflfartyg.

Ingen
remissinstans har förordai ändring i nu gällande jurisdiktions-bestäraraelser.

6
Departementschefen

6.1
Inledning

Frågor
om ordning och säkerhet orabord på luftfartyg har under de senaste åren fått
allt större aktualitet. Det är fraraför allt de s. k. flygplanskapningarna som
har skapat allvarliga säkerhelsproblera inora den civUa luftfarten. De har ökat
i antal särskilt påtagligt under de senaste tre åren och har nu fått en
alltraer svårartad karaktär. Behovet av olika åtgärder på både nationellt och
inlernalionellt plan för alt stävja flygplanskapningar och andra brolt raot
den civUa luftfarten har därmed blivit allt större.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971: 92 19

Är
1963 tillkom i Tokio på initiativ av Inlernalionella civila luftfartsorganisationen
(ICAO) en konvention, den s. k. Tokiokonvenlionen, med bestäraraelser för
sådana fall då någon orabord på luftfartyg begår brott eller gör sig skyldig
till annan handling sora utgör ell hot raot säkerheten eller ordningen ombord.
I några av artiklarna behandlas olaga besittningstagande av luflfartyg.
Konvenlionsstaterna ålar sig bl. a. all vidta åtgärder för all återföra
kontrollen över etl kapat luftfartyg lill dess befälhavare, alt tillåta
passagerare och besättning atl fortsätta resan och att återställa fartyget och
dess last till deras rältraäliga innehavare (arl. 11). Den sora raisslänks för
kapningsbrolt skall, ora del påkaUas av orasländigheterna, tas i förvar eller
pä annat sätt hindras från all avvika. En preliminär undersökning skall genast
inledas och underrättelse angående omhändertagandet och
undersökningsresultatet lämnas till del kapade luftfartygels registreringsstat
och den stat där den orahänderlagne är medborgare (art. 13). Konventionen
saknar emellerlid regler om åtal för och bestraffning av de brott som
konventionen omfattar och medför inga förpliktelser för konventionsslat i fråga
ora utlämning raed anledning av sådana brott. Konventionen, som hittills
tillträtts av 29 stater, bland dera Sverige, har varit i kraft sedan deceraber
1969. I saraband raed alt Sverige tillträdde konventionen gjordes vissa
ändringar (SFS 1967: 71, 74 och 75) i luftfartslagen (1957: 297) och
luflfartskungörelsen (1961: 558).

De senaste årens
utveckling har visat all Tokiokonvenlionen inle ger tillräckliga raöjligheler
atl på internationelll plan raolarbeta kapnings-brollen. De problera dessa
brott för raed sig för den civila luftfarten har uppraärksararaats av Förenta
Nationerna, ICAO, Europarådet, flygbolagens och piloternas organisationer och
andra internationella sara-raanslulningar på luftfartens oraråde. Bl. a. har
Förenta Nationernas säkerhetsråd i en i september 1970 enhälligt antagen
resolution (nr 286) rekommenderat medlemsstaterna atl vidta
lagstiftningsåtgärder för att förhindra ytterligare kapningsbrolt och andra
brott raot den civila luftfarten. Vidare har FN:s generalförsaraling i en
resolution den 23 noveraber 1970 fördöral alla flygplanskapningar utan något
sora helst undanlag saml uppmanat raedlerasstaterna atl införa regler ora åtal
raot och bestraffning av dera sora förövar sådana handlingar eller om utlämning
av sådana personer för åtal och bestraffning i annat land.

Också
inora Europarådet har probleraen raed flygplanskapningar och sabolagehandlingar
uppmärksammats. Sålunda har Europarådets rådgivande försaraling i en rekomraendation
i april 1970 (nr 599) starkt fördömt sådana gärningar och rekoraraenderat
rainislerkoraraillén all anraoda medlerasstalernas regeringar alt försälcra sig
ora all deras nationella lagar innehåller tillfredsställande regler om
ingripande raot alla gärningar sora hindrar den civUa luftfarten.
Ministerkorarailtén har an-

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971: 92 20

tagit
en resolution (nr (70) 23), i vUken raedlerasstaterna anraodas atl vidta
åtgärder bl. a. för att förhindra och bestraffa flygplanskapningar.

Med
anledning av del hot raot luftfarten sora kapning av luftfartyg utgör
utarbetades under åren 1969 och 1970 inom ICAO ett utkast till en särskild
konvention för bekämpande av olaga besittningstagande av luftfartyg. Efler
vissa sraärre ändringar antogs utkastet sora konvention vid en diploraatisk
konferens i Haag i deceraber 1970. Konventionen, här kallad Haagkonvenlionen,
öppnades för undertecknande den 16 deceraber 1970 i Haag. Jag vill också nämna
atl ICAO:s juridiska kommitté i oktober 1970 har upprättat ell förslag till
konvention om sabotage och andra liknande handlingar sora är riktade mot den
civila luftfarten. Förslaget har överläranals till ICAO:s råd och väntas bli
behandlat vid en diploraatisk konferens under senare delen av år 1971.

Haagkonventionens
bestäraraelser innebär i huvudsak alt varje konventionsslat ålar sig atl
belägga kapningsbrolt med strängt straff, all liUse atl domsräll beträffande
sådana brolt finns i vissa särskUl angivna fall och all vidta åtgärder antingen
för åtal raot eller för ulläraning av den sora har begått sådani brolt och sora
finns inom statens oraråde. Konventionen innehåller också regler om skyldighet
för konventionsslat all göra brottsundersökningar, la gärningsmän i förvar,
lämna vissa underrättelser ra. ra.

Frågan
huruvida de nordiska länderna borde tillträda den då väntade konventionen om
flygplanskapning och huruvida särskild besläramelse om straff för sådana
gärningar borde införas i de nordiska ländernas strafflagstiftning har varit
föremål för överläggningar mellan företrädare för berörda departeraent och
rainislerier i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Enighet har därvid uppnåtts
om att de nordiska länderna borde tillträda konventionen och all förslag lill
lagstiftning om straff för kapningsbrolt borde läggas fram i de nordiska
länderna efter konferensen i Haag.

Frågan
om tillträde lill Haagkonvenlionen har behandlats inom såväl Europarådet som
Nordiska rådel. Europarådets rådgivande försaraling antog i januari 1971 en
rekommendation (nr 630), i vilken ministerkom-raillén rekoraraenderas atl
uppraana raedlemsslalerna atl snarast raöjligt ratificera Haagkonvenlionen, Vid
Nordiska rådets session i februari 1971 antog rådet en rekommendation (nr 17),
vari de nordiska ländernas regeringar uppmanades bl, a, all snarast raöjligl
ratificera Haag-konventionen saral all på det internationella planet verka för
atl andra stater vidtar samraa åtgärd,

I
en inom justitiedepartementet i juli 1970 upprättad proraeraoria (Ds Ju 1970:
17) angående lagstiftning ora kapning av luftfartyg har behandlats frågan i vad
raån ell svenskt tillträde lill den då vän-lade konventionen ora
flygplanskapning kräver ändrad lagstiftning och frågan hur en sådan
lagstiftning i ämnet bör utformas, I promemorian

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971: 92 21

uttalades
att övertygande skäl talade för att Sverige skulle tillträda en blivande
konvention. Med tanke på bl, a, all del uppenbarligen fanns risk för alt
luftfartyg raed svensk nalionaUlel utsattes för kapning eller atl utländskt
luftfartyg efler kapning fördes lill Sverige ansågs emellertid
lagstiftningsfrågan inte böra skjutas upp i avvaktan på att konventionen
utarbetades, I promemorian lades i enlighet härraed frara förslag lill lag ora
ändring i brollsbalken (BrB), innebärande atl en särskild bestäraraelse om
straff för kapning av luftfartyg skuUe införas i den svenska lagstiftningen,
Förslagel bygger på del inom ICAO då föreliggande utkastet lill konvention ora
ingripande mol flygplanskapning. Under reraissbehandlingen av
departeraentsproraeraorian har reraissinslanserna genoragående ställt sig
positiva lill förslagel all det i svensk rält införs en särskild bestämraelse
ora straff för kapning av luflfartyg. Någon erinran mot ett svenskt tillträde
till en konvention i ämnet som väsentligen överensstämmer raed 1970 års utkast
har inle fraraförts.

6.2
Ratifikation av konventionen

För
atl Haagkonventionen skall träda i krafl krävs atl den ratificeras av minst tio
av de stater som dellog i den diplomatiska konferensen i Haag och sora därefter
har undertecknat den. Sverige är en av de orakring 50 stater sora skrev under
konventionen den dag den öppnades för undertecknande. Av övriga nordiska länder
har hillills Danmark och Finland undertecknat konventionen.

Konventionens
bestäraraelser överensstäraraer i sak i stort sett med vad sora redan gäller
enligt svensk räll. I några hänseenden finns dock avvikelser. Arlikel 1 i
konventionen innehåller en definition av den gärning som enligt konventionen
utgör en brottslig handling och lUl vars bekämpande konventionen innehåller
särskilda bestäraraelser. I svensk räll saknas straffbestäraraelser som är
direkt avsedda atl tillämpas på flygplanskapning. Brollsbalken innehåller
visserligen olika straffbeslämraelser som i och för sig kan tillämpas också på
flygplanskapning. Jag tänker närmast på bestäraraelserna om olaga tvång, olaga
frihetsberövande, framkallande av fara för annan, rån och sabotage.
Brottsbeskrivningama i dessa lagrum är emellertid inle helt överensslämraande
raed konventionens gärningsbeskrivning. De lagändringar sora skulle bli nödvändiga
vid etl svenskt tillträde till konventionen är å andra sidan inte av större
räckvidd eller av principiell betydelse. Från den synpunkten synes ett
tillträde till konventionen inte inge några betänkUgheter. Enligt arlikel 2
förbinder sig konventionsslalerna all belägga kapningsbrolt raed strängt
straff. För flertalet fall lorde kravet i praktiken vara uppfyllt redan i
gäUande svensk strafflagstiftning. Under alla förhållanden är delta krav
uttryck för en syn på kapningsbrotlet som allmänt delas i vårt land och det
synes därför inle möta några betänkligheter att ge-

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971: 92 22

nomföra
den slraffskärpning sora för vissa fall kan vara påkallad för all kravet skall
anses tillgodosett. Konventionens jurisdiklionsbeslära-raelser synes vid en
svensk ratifikation böra föranleda en viss utvidgning av svensk doraslols
behörighet i fråga ora kapningsbrolt sora begås utora riket av utlänning. Med
hänsyn till brottets art och svårhetsgrad framstår emellerlid en sådan
utvidgning sora godtagbar från svensk synpunkt. I övrigl synes gällande svensk
lagstiftning stå i överenssläraraelse raed konventionens bestämraelser.

Saramanfaltningsvis kan
sålunda konstaleras atl del från rättsliga synpunkter inle raöter några hinder
att Sverige ratificerar Haagkonventionen. Enligt rain raening är del från
flera synpunkter angeläget atl Sverige aktivt deltar i de ansträngningar sora
vidtagits på det internationella planet i syfte att bekämpa de allt oftare
förekoraraande kapningarna av civila luftfartyg. För atl man skall kunna komma
till rätta raed sådana handlingar är del önskvärt alt de olika ländernas
rättsregler på detla oraråde effektiviseras och så långt raöjligt harraoniseras
så atl bl. a. därigenora förutsättningar skapas för ell intemationellt
saraarbete i karapen raot flygkapningarna. Konventionen utgör etl betydelsefuUt
steg i denna riktning. Det får därför ses som ett starkt önskemål att
konventionen snarast träder i kraft och vinner anslulning från så raånga stater
sora raöjligl. Sverige har raedverkal vid utarbetandet av konventionen och har
också undertecknat den. De principer på vUka konventionen bygger är sora
framgår av det föregående redan nu ledande för vår syn på vilka åtgärder sora
bör vidtas för beivrande av det allvarliga brott sora kapning av luflfartyg
utgör. Genora all ratificera konventionen kan Sverige bidra lill alt dess
bestäraraelser blir ett effektivt raedel i karapen raot flygplanskapningarna.
Även Danraark, Finland och Norge lorde komraa all tillträda konventionen.

Under hänvisning lill del
anförda förordar jag all Sverige tillträder Haagkonvenlionen.

6.3
Lagstiftningsåtgärder

I
samband med att Sverige ratificerar Haagkonvenlionen måste sådana lagändringar
vidtas som är nödvändiga för all bringa vår lagstiftning i överenssläraraelse
raed konventionens regelsystera. Delta innefattar eraeUertid på flera punkter
endasl en rainiraireglering och del slår konventionsslalerna fritt all i olika
hänseenden gå längre än konventionen föreskriver. Del bör därför i detla saramanhang
också prövas om andra ändringar i vår strafflagstiftning och därtUl anslutande
regler än de som föranleds av konventionen bör genoraföras. Jag koraraer i det
följande att med utgångspunkt i proraeraorieförslaget och reraissyttrandena
över delta la upp vissa sådana frågor i anslulning till en genoragång av
konventionsbestämmelsema.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971: 92 23

6.3.1 Bestämmelse om straff för kapning av luftfartyg

Sora jag tidigare har sagl råder inle full
överenssläraraelse raellan gärningsbeskrivningen i arl. 1 i konventionen för
kapningsbrottet och gärningsbeskrivningarna i de slraffsladganden i BrB som det
närmast kan bli aktuellt all tillämpa i fråga om flygplanskapning. De
straffska-lor sora är föreskrivna i dessa stadganden är inte heller alllid anpassade
raed hänsyn lill den allvarliga fara för många människors liv sora en
flygplanskapning ofta innebär och sora har föranlett föreskriften i arl. 2 i
konventionen atl kapningsbrollel skall beläggas raed strängt straff.

Den
anpassning av våra straffrättsliga regler lill konvenlionsbestära-raelserna
sora sålunda bör ske i saraband raed en ratifikation av konventionen bör
enligt proraeraorieförslaget ske genom alt i brottsbalken införs en särskild
bestäraraelse ora straff för kapning av luftfartyg. Della förslag har
genoragående vunnit reraissinslansernas gUlande. Goda skäl lalar också enligt
rain raening för proraeraorieförslaget i denna del. I och raed all antalet
flygplanskapningar stiger, ökar riskerna för alt sådana brott aktualiseras hos
svenska doraslolar och andra rayndigheter. Del finns uppenbarligen risk för
alt luftfartyg av svensk nationalitet utsätts för kapning eUer att utländskt
luftfartyg kapas och förs liU Sverige. Det kan också tänkas förekoraraa i
större utsträckning än sora hittiUs varit fallet atl personer som utomlands
har begått kapningsbrolt lar sin tillflykt här. Om gärningsraannen inle utiäranas,
kan frågan ora alt här inleda slraffrällsligl förfarande bli aktuell. Det kan i
fall av denna arl fraraslå sora en brist att del i den svenska lagstiftningen
saknas en för sådana gärningar särskilt avpassad slraffbestäraraelse. Alldeles
oberoende av Sveriges ratifikation av Haagkonvenlionen finns del således etl
behov av en sådan bestäraraelse.

Jag
förordar i enlighet raed del anförda alt en särskild bestäraraelse ora straff
för kapningsbrolt införs i svensk räll. Vid besläraraelsens utforraning raåste
hänsyn tas till den broltsbeskrivning sora finns i art. 1 i konventionen.

I
departeraentsproraemorian har föreslagils en g ä r n i n g s b e-skrivning
enligt vilken den brottsliga handlingen skall beslå i all någon under flygning
raed luftfartyg beraäkligar sig fartyget eller eljest ingriper i dess förande
genora alt öva olaga tvång, olaga hot eller skadegörelse.
Gärningsbeskrivningen har utformats raed beaktande dels av vad som kan anses
vara typiskt för kapningsbrolt, dels av de krav sora uppställdes i det utkast
lill konventionslexl sora förelåg vid den lid då proraeraorian upprättades.
Bestäraraelsen har i förslaget tagits upp i en ny paragraf, betecknad 5 a §, i
13 kap. BrB.

Den
föreslagna bestäraraelsen avser endasl olaga besittningstagande av luftfartyg.
I proraeraorian diskuteras huruvida bestäraraelsen bör orafatta också andra
fortskaffningsraedel än luflfartyg, t. ex. fartyg och

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971: 92 24

bussar.
Det konstateras eraeUertid att gällande bestämmelser ger ett tiUräckligt
straffskydd mot sådana gärningar, varför den föreslagna bestäraraelsen har
begränsats till att avse luftfartyg. Även jag anser, atl anledning saknas att
låta straffbestämmelsen orafatta andra transportmedel än luftfartyg.

Enligt
promemorieförslaget skall den brottsliga gärningen ha ägt rum "under
flygning". Härmed avses atl få en motsvarighet till konventions-utkastets
numera även Haagkonventionens krav på alt gärningen skaU ha ägt rum
"on board an aircraft in flight". EraeUertid är konventionens
definition av ullrycket "in flight" raera vidsträckt än raotsvarande
definition i utkastet. Däri förslods raed della uttryck liden från del
ögonblick då kraft sätts in för att bringa fartyget all lyfta lill del
ögonblick då landningsrörelsen avslutas. Enligt art. 3.1 i Haagkonventionen
anses emellerlid vid tillämpning av konventionen elt luflfartyg vara "in
flight" från det ögonblick då alla ytterdörrar har stängts efter
ombordgåendel lill del ögonblick då någon av ytterdörrarna har öppnats för
avstigning. Ett luftfartyg anses enligt denna definition vara under flygning
också under s. k. "laxing", dvs. medan del förflyttar sig inom en
flygplats från den s. k. plattan fram till startbanan eller, efler landning,
från landningsbanan till plattan. Enligt definitionen skall flygningen vid
nödlandning anses forlsälla lill dess behörig rayndighet har övertagit
ansvaret för luftfartyget och för personer och egendora orabord. Med
"nödlandning" lorde böra förslås inle bara landning sora företas på
grund av bensinbrist, maskinhaveri eller annat liknande hinder mol fortsatt
flygning ulan också landning som har framtvingats av någon sora har kapat
luftfartyget.

Under
uttrycket "under flygning" faller sålunda enligt konventionen vissa
raoment som inte kan anses innebära flygning i ordets vanUga bemärkelse, t.
ex. stillaståendet fraraför stationsbyggnaden på en flygplats, innan
ytterdörrarna öppnas för avstigning, eller väntan vid nödlandning på all
räddningspersonal skall anlända. Del kan också ifrågasättas ora
"taxing" av flygplan kan sägas vara "flygning". Den svenska
slraffbesläraraelsen raåste å andra sidan täcka alla de olika moment under och
i omedelbar anslutning till flygning som konventionen omfattar. Under dessa
förhållanden anser jag uttrycket "under flygning" vara för begränsat.
Jag förordar att det i straffbestämmelsen i stället anges endasl atl handlingen
skall äga rum "ombord på luftfartyg" för att den skall falla under
bestämmelsen. Detta uttryck går visserligen utöver konventionens definition av
flygningsbegreppel och medför alltså att tillärapningsorarådet blir raer
orafaltande, raen detta torde knappast i praktiken leda till några ölägenheter.

Enligt
arl, 1 i konventionen förutsätts att gärningsraannen förövat "våld eller
hot ora våld eller hot av annat slag", Konventionsutkaslet hade en
likalydande beskrivning av vilka tvångsåtgärder sora avsågs.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971: 92 25

Enligt
proraeraorieförslaget straffbeläggs ingripande i luftfartygs förande som sker
genom all någon övar olaga tvång, olaga hot eller skadegörelse. Innebörden av
begreppen olaga tvång och olaga hot anges i proraeraorian vara bestärad genora
beskrivningen i 4 kap, 4 § resp, 5 § BrB av dessa brott. Olaga tvång skall
sålunda anses föreligga ora tvånget har utövats genom misshandel eller i övrigl
raed våld, genora hot ora brottslig gärning eller genora s. k.
skandaliseringshol, dvs. hot att åtala eller ange annan för brolt eller alt
lill annan lärana raenUgl raeddelande, såvida del tvång sora hotel raedför är
otillbörligt.

Hovrätten för Övre
Norrland har uttalat viss tvekan inför ståndpunkten all också
skandaliseringshol skall kunna konstituera kapningsbrolt och frarahåller all
detla lorde innebära en utvidgning i förhållande lill konventionens
lillärapningsoraråde. Hovrätten anser också alt skadegörelse sora äventyrar
luftfartygets säkra fraraförande bör orafattas av bestäraraelsen men atl så
inte bör vara fallet raed annan skadegörelse, 1. ex. åverkan på inredningen i
passagerarkabinen. I ett yttrande från åklagarhåll föreslås, alt olaga hot och
skadegörelse uteläranas i gärningsbeskrivningen.

Enligt min mening finns
del inte skäl all i delta sararaanhang undanta skandaliseringshol. Jag godtar således
promemorieförsiaget i denna del. En annan sak är all den raer eller raindre
allvarliga karaktären av del hot sora utövats i det särskUda faUel kan inverka
vid slraffbe-stäraningen.

För all uppfylla
konventionens krav torde del inte vara nödvändigt all olaga hot och
skadegörelse sora raedel för all genoraföra kapningsbrolt uttryckligen närans.
I de fall då en påbörjad skadegörelse innefattar hot ora forlsall förstörelse
orabord på luftfartyget för den händelse gärningsraannens önskeraål i fråga ora
luftfartygets färdväg eller raanövrering inle tiUgodoses, lorde sora regel en
sådan tvångssituation ha uppkommit all åtminstone försök till kapningsbrolt
föreligger, och i del följande koramer jag all förorda all också försök lill
sådani brolt görs straffbart. Om en person genora atl förstöra vikliga
inslruraenl e. d. försätter befälhavaren i en sådan nödsituation all denne
raåste oraedelbart nödlanda, lorde ansvar kunna ådömas för sabotage när fråga
är ora sarafärdsel inora riket och för grov skadegörelse i andra fall. Annan
åverkan eller skadegörelse kan bestraffas enligt de regler som gäller för
sådana brolt. Del bör också uppmärksararaas alt skadegörelse sora kan äventyra
ell luftfartygs säkerhet men inte har saraband med kapningsbrolt i Haagkonvenlionens
raening koraraer alt bli föreraål för en särskUd konvention, sora nu förbereds
av ICAO och avses bli behandlad vid en diplomatisk konferens under innevarande
år. I fråga ora olaga hot framhåUs i proraeraorian all sådant hot kan gå ul på
en gärning som riklar sig mot annan person än den som utsätts för själva hotet,
t. ex. mot passagerare eller annan besällningsmedlera än befälhavaren. När

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971: 92 26

sådani
hot används sora ivångsraedel mol befälhavare i samband med kapning, torde
emellertid vanligen olaga tvång föreligga. Gärningen torde därför redan på
denna gmnd kunna bestraffas som kapning av luftfartyg, om hotel lett lill ell
ingripande i raanövreringen, och eljest sora försök lUl sådant brott.

På
nu anförda skäl finner jag del vara tillräckligt för alt tillgodose
konventionens krav i denna del att i gärningsbeskrivningen hänvisas tUl olaga
tvång, utövat av någon orabord på luftfartyget.

Enligt
arl. 1 i Haagkonvenlionen skaU den brottsliga handlingen gå ut på atl
gämingsraannen rältsslridigt tar luftfartyget i besittning eller utövar
kontroll över det. I proraeraorians förslag beskrivs den brottsliga handlingen
så, att gärningsmannnen beraäktigar sig luftfartyget eller eljest ingriper i
dess förande.

Hovrätten
för Övre Norrland kritiserar uttrycket "ingriper" som oklart och väl
vidsträckt.

För
egen del anser jag atl den brottsliga handlingen i överenssläraraelse raed vad
som föreslås i promemorian bör anges bestå i atl någon bemäktigar sig
luftfartyget, vUket torde vara liktydigt med att vederbörande övertar
kontrollen över fartyget. Vidare bör beslämraelsen omfatta sådana handlingar
som beslår i all gärningsmannen på annat sätt ingriper i manövreringen av
luftfartyget, t, ex, genom alt tvinga föraren atl vidta viss åtgärd vid förandel
av fartyget eller hindra honom från all manövrera fartyget på visst sätt. Med
anledning av vad hov-rätlen för Övre Norrland anfört vill jag framhålla atl
endasl sådana ingripanden i manövreringen åsyftas som sker medelst olaga tvång
och sora medför alt luftfartygets förare hindras från att själv bestäraraa över
dess raanövrering, Härigenora lorde en tillräcklig begränsning erhållas lill
sådana mera allvarliga förfaranden sora avses i konventionen.

Som
nyss närants skall enligt konventionen besillmngstagandel vara rätlsstridigi.
All gärningen för alt vara straffbar skall vara rällsslridig behöver
uppenbarligen inle näranas särskilt i den svenska straffbestämmelsen. AUraänna
regler om gmnder för uteslutande av brottslighet skall givelvis iakttas.

För
straffbarhel bör krävas all handlingen begås uppsåtligen. Däremot bör inle
fordras alt besitlningstagandet eller ingripandet sker med särskild avsikt, t.
ex. alt ändra kursen i viss beslämd riktning.

I
fråga ora straffbestämmelsens lillärapningsoraråde är atl märka, att
Haagkonventionen inte äger tUlärapning på luftfartyg som används inom militär-,
tull- eller polisväsendet. I överensslämraelse raed vad sora föreslås i
proraeraorian bör dock enligt rain raening sådana luftfartyg inle undantas från
den svenska straffbestäraraelsens lillärapningsområde. Inte heUer finns det
anledning att begränsa bestämmelsen till all gälla endasl luftfartyg sora
fraraförs i förvärvssyfte.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:92 27

Bestäraraelsen
bör bereda skydd för samfärdseln med luftfartyg, oavsett ora det gäller trafik
inora eller ulora Sverige. Delta lorde dock inle behöva korama till särskilt
uttryck i lagtexten.

I
proraeraorian har sora slraffskalor föreslagils fängelse i högst fyra år eller,
ora brottet är grovt, fängelse i lägst ell och högst tio år.

Några
reraissinstanser, bl. a. hovrätten för Övre Norrland och styrelsen för
advokalsarafundel, har frarahållit att kapningsbrolt sora riklar sig raot
luflfaryg i linjefart i regel bör anses sora grovt. I flera remissyttranden
uttalas önskemål om strängare straff för grova fall av kapning än som föreslås
i proraeraorian. Sora förebild har närants straffskalan för grovt sabotage,
sora upptar fängelse på viss tid, lägst två och högst tio år, eller på livstid.

Man har anledning räkna
med all de luftfartyg som blir föreraål för kapning i allraänhel är sådana sora
används i linjefart för befordran av passagerare. Jag insläraraer i vad vissa
reraissinstanser uttalat ora alt sådant kapningsbrolt regelmässigt bör anses
som grovt, om det i proraeraorian fraralagda förslagel i fråga ora
strafflatituder godtas. Detsamma bör gälla vid kapning av luflfartyg sora
används i icke regelbunden luftfart (charter) för befordran av passagerare.
Mol denna bakgrund kan del övervägas, om inle den strängare straffskalan bör avse
normalbroll och den lindrigare raindre grova fall av kapningsbrolt. En sådan
konstmktion har använts vid vissa brott sora i sig själva alltid är av raycket
allvarlig art, t. ex. raord, raänniskorov, olaga frihetsberövande, försättande
i nödläge ra. fl. Kapningsbrotlet synes erael-lertid inte kunna helt järaföras
raed gärningar av det slaget. Del ligger närraare lill hands alt järaföra del
raed olaga tvång, rån och sabotage. För dessa brolt har i BrB använts den i
proraeraorian föreslagna sysleraatiken. Under dessa förhållanden anser jag
raig böra godla promemorians förslag att låta slraffbesläraraelsen innehålla
två slraffskalor, varav en för grova brolt.

Med
anledning av förslagel från vissa reraissinstanser atl slrafflali-luden för det
grova brottet skall omfatta också fängelse på livstid vill jag frarahålla alt
livstidsstraff f. n. ingår i straffskalan endasl för elt fåtal brott. Som
exerapel kan näranas raord, raänniskorov, grov raordbrand, allmänfarlig
ödeläggelse som är att anse sora grov, grovt sabotage saml spridande av gift
eller smitta i fall som är att bedöma som grovt. Genomgående krävs enligt
gärningsbeskrivningarna för dessa brott atl en viss allvarlig effekt har
inträtt och atl sådan effekt har omfattats av gärningsmannens uppsåt.
Motsvarande krav uppställs inte för fullbordat kapningsbrolt. Inträffar lUl
följd av en flygkapning något så allvarligt sora t. ex. att luftfartyget
störtar eller atl någon passagerare eller besätlningsmedlera berövas livet, kan
slraffbestäraraelse med fängelse på livstid i straffskalan bli alt tillämpa i
konkurrens med bestäm-

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971: 92 28

melsen
ora kapning av luftfartyg. Jag anser del därför inle vara raotiveral atl för
detla brott föreslå strängare maximipåföljd än fängelse i tio år. Inle heller i
fråga om den nedre gränsen för straffskalan för grovt brott, fängelse elt år,
finner jag skäl att frångå proraeraorieförslaget. De sålunda föreslagna
strafflaliluderna får anses ge klart ullryck för den allraänl orafallade
meningen atl kapningsbrolt utgör en raycket allvarlig förra av brottslighet. De
betydande risker inte bara för personer ombord på del kapade luftfartyget ulan
också för annan lufttrafik inom samma område och för personer på den plats där
fartyget tvingas landa bör givetvis beaktas vid straffmätningen vid sidan av
sådana omständigheter som arten och graden av det våld eller hot sora brukals
vid handlingens utförande, de olägenheter av personlig eller ekonoraisk natur
sora brottet raedfört m. ra.

Sora
exerapel på orasländigheier sora kan koraraa ett kapningsbrolt all fraraslå
sora grovt närans i proraeraorieförslaget all genom brottet har framkallats
fara för många människor eller alt gärningen eljest varit av särskilt farlig
arl. Jag kan för egen del biträda förslagel i denna del. Bland förhållanden
sora kan göra alt gärningen framstår sora särskilt farlig kan näranas, atl
gärningsraannen gör bruk av vapen, förstör eller skadar inslruraenl eller annan
utrustning av betydelse för luftfartygets säkerhet eller all han själv övertar raanövreringen
ulan all äga tillräckliga förutsättningar härför.

I
promemorian har som brottsrubricering föreslagits "kapning av
luftfartyg". Remissinstanserna har inte hafl någon erinran mol förslaget i
denna del. Även jag godtar den föreslagna brottsbeleck-ningen.

Jag
ansluter mig också till förslaget alt den nya bestämmelsen las upp i 13 kap.
BrB, sora handlar ora allraänfarliga brott, och där införs i en ny paragraf,
benärand 5 a §, oraedelbart efler sabotagebestämmelserna i 4 och 5 §§, till
vilka den med hänsyn till sitt innehåll nära ansluter sig.

Enligt
art. 1 i Haagkonvenlionen skall också försök och medverkan lill kapningsbrolt
utgöra straffbara gärningar. Sådana gärningar faller dock under konventionens
lillärapningsoraråde endasl ora de begås av någon som befinner sig orabord på
luftfartyget raedan detla är under flygning.

I
promemorian har föreslagits, atl också försök till kapning av luflfartyg görs
straffbart. EnUgl förslagel bör della ske genora etl tillägg till 13 kap. 12 §
BrB. I denna paragraf föreskrivs, all för försök lill vissa i kapitlet angivna
brolt döms till ansvar enligt 23 kap. BrB. Enligt samma paragraf bestraffas
också förberedelse eller stärapling lill de angivna brotten saral underlåtenhet
alt avslöja sådana brolt. Enligt proraeraorian bör dessa bestäraraelser gälla
även kapning av luftfartyg. Detta innebär bl. a. att bestämmelsen om straff
för försök inte, så-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971: 92 29

som
i konventionen, har begränsats liU faU då gärningsraannen befinner sig orabord
på luftfartyget. I likhet med reraissinslanserna godtar jag promemorieförslaget
i denna del.

Medverkan
lill kapning av luftfartyg och medverkan lill försök till sådant brott blir
straffbart enligt reglema i 23 kap. BrB ulan att särskUd föreskrift därora
införs. Av allraänna grundsatser följer att del för straffbar medverkan inle
krävs alt den raedverkande begår raed-verkanshandlingen orabord på
luftfartyget.

6.3.2
Bestämmelse om svensk domstols behörighet

I
proraeraorian har inle lagts frara något förslag lill ändring av gällande
bestäraraelser ora svensk dorastols behörighet. De krav sora i
konventionsutkaslet ställdes på konventionsslalerna i fråga om dorasräll
ansågs näraligen vara i praktiken uppfyllda genora reglema i 2 kap. BrB om
tilläraplighelen av svensk strafflag. EraeUertid är reglerna i art. 4 i
Haagkonvenlionen ora konvenlionsslals dorasräll vidsträcktare än motsvarande
regler i det utkast sora förelåg när proraeraorieförslaget upprättades. Arl.
4.1 orafattar således inte bara kapningsbrolt utan också varje annan
våldshandling sora gärningsraannen i samband med sådant brott begår raot
passagerare eller besättning I art. 4.1.c har vidare lagils in en regel ora
förhyrda luflfartyg. Enligt denna regel skall den stal ha dorasräll vari den
sora förhyr fartyget har sill huvudkontor eller, ora sådani inle finns, där han
är stadigvarande bosatt. Dessutom har i art. 4.2 gjorts del betydelsefulla
lUlägget all konvenlionsstat skall kunna utöva dorasräll över kapningsbrolt,
när den raisstänkle finns inora dess oraråde och inle blir utläranad tUl annan
stal sora har jurisdiktion enligt arl. 4.1.

Bestäramelserna
i art. 4.2 innebär all kapningsbrolt har gjorts till ett inlernalionellt brolt
i den meningen all konvenlionsstalernas domstolar skall kunna döraa över sådant
brott oavsett var del har begåtts. För all säkerställa all Sverige kan uppfylla
denna förpliktelse bör 2 kap. BrB ändras så atl svensk doraslol har dorasräll i
fråga ora kapning av luftfartyg, oavsett var och av vera brottet har begåtts.
Jag förordai alltså atl sådant brott i della avseende jämställs med
folkrältsbrolt, dvs. brolt enligt 22 kap. 11 § BrB, vilket enligt 2 kap. 3 § 4
BrB alltid omfattas av svensk domstols behörighet. I sistnämnda bestäraraelse
bör sålunda kapning av luftfartyg näranas vid sidan av folkrältsbrolt.

Fråga
uppkoraraer ora del behövs utvidgade dorasrällsregler med anledning av del
särskilda omnäranandet i art. 4.1 i konventionen av våldshandUng sora har
begåtts i saraband raed kapningsbrolt. Reglerna i 2 kap. 2 och 3 §§ BrB om
svensk strafflags tilläraplighet på brott begångna uloralands ger åt svensk
doraslol så vidsträckt behörighet atl del endasl i sällsynta undanlagsfaU kan
inträffa alt sådana våldshandlingar sora avses i arl. 4.1 inle faller under
svensk dorasräll. Tänkbara

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971: 92 30

undantagsfall
koraraer för övrigl all avse brolt av så ringa beskaffenhet att de i
järaförelse med kapningsbrotlet lär sakna betydelse vid påföljdens
bestäraraande. Jag finner det därför inle påkallat all föreslå någon ändring i
dorasrättsreglerna beträffande sådana handlingar.

6.3.3
Övriga konvenlionsbeslämmelser

Reglerna
i art. 5 i konventionen ora vissa skyldigheter för konvenlionsstat i fråga ora
luflfartyg sora är föremål för s. k. inlernalionell registrering, dvs. inle är
registrerat i viss stat, påkallar inte några lagstiftningsåtgärder för Sveriges
vidkommande.

Föreskrifterna
i art. 6 i konventionen om bl. a. lagande i f ö r- V a r av
den sora misstänks för kapningsbrolt, förundersökning raed anledning av sådant
brott saral underrältelseskyldig- h e t tiU andra konventionsslater
överensstäraraer i huvudsak raed de motsvarande besläramelser som finns i art.
13 i Toldokonventionen, som Sverige har tilllräll, och kräver inle några
lagstiftningsåtgärder.

I
art. 7 i konventionen föreskrivs obligatorisk skyldighet för konventionsslat,
inom vars oraråde en för kapningsbrolt misstänkt person befinner sig, atl
överlärana ärendet lill behörig rayndighet för beslut i åtalsfrågan. Denna
förpliktelse torde för Sveriges del komma atl bli uppfylld genora
bestäramelserna i rältegångsbalken om skyldighet för polismyndighet eller
åklagare att inleda förundersökning vid raisslanke ora brott sora hör under
aUmänt åtal samt för åklagare atl tala å sådani brott.

Av
reglerna i art. 8 i konventionen angående ulläraning berörs Sverige närraast av
bestäraraelserna i arl. 8.1 och 8.3. Enligt den förslnäranda bestäramelsen
skall kapningsbrolt anses vara ett ullämningsbart brott i utlämningsavtal
raellan konventionsslater. Enligt art. 8.3 är konvenlionsstat, som för
utläraning på grund av brott inte kräver atl utläraningsavtal skaU finnas raed
den stat som begär utlämning, skyldig alt betrakta kapningsbrolt sora ell
ulläraningsbart brott i enlighet raed de vUlkor som föreskrivs i den atmiodade
statens lag. Förevarande kon-ventionsbeslämraelser påkallar inle några
lagstiftningsåtgärder.

Arl.
9 i konventionen innehåller regler ora skyldighet för konventionsslat alt
återföra kontrollen över luftfartyget lill den laglige befälhavaren, all låta
passagerare och besättning fortsätta resan och all återställa luftfartyget och
dess last lill deras rältraätiga innehavare. Bestäraraelsen raotsvarar art. 11
i Tokiokonvenlionen och föranleder inle några ytterligare
lagstiftningsåtgärder.

I
art. 10 föreskrivs skyldighet för konvenlionsstaterna alt lärana varandra
örasesidig rättshjälp i raål ora kapningsbrolt. Bestäraraelserna innebär inte
några förpliktelser som går längre än vad som redan tUlämpas hos oss i dessa
hänseenden och några nya författnings-besläraraelser behövs alltså inte.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971: 92 31

Art.
11 innehåller bestämraelser ora viss uppgiftsskyldighel till ICAO i fråga ora
kapningsbrolt. Sveriges förpliktelser enligt denna arlikel kan uppfyllas inom
ramen för gällande lagstiftning. Erforderliga föreskrifter av adrainistrativ
natur kan raeddelas av Kungl. Maj:t.

Inle heller
bestäraraelserna i art. 12 ora förfarandet i händelse av tvist raellan
konventionsslater angående tolknragen eller tillämpningen av konventionen
påkallar några interna lagstiftningsåtgärder.

6.3.4
Ikraftträdandebestämmelser

De
i det föregående föreslagna lagändringarna bör träda i kraft snarast och
oberoende av vid vUken tidpunkt konventionen efter ratifikation blir bindande
för Sverige. Jag föreslår i enlighet härmed atl den nya lagstiftningen träder i
krafl dagen efter del lagen ora de föreslagna ändringarna har utkommit från
trycket.

I enlighet raed vad jag
har anfört i det föregående har inora juslilie-departeraenlet upprättats
förslag lill lag om ändring i brottsbalken. Förslagel lorde få fogas till
statsrådsprotokollet i della ärende sora bilaga 3.

7
HemstäUan

Jag
heraställer alt lagrådels yttrande över lagförslaget inhäralas genora utdrag
av protokollet.

Vad
föredraganden sålunda raed insläraraande av statsrådets övriga ledamöter
hemställt bifaUer Hans Maj:l Konungen.

Ur
protokollet: Britta Gyllensten

opaginerad Kontrollera mot PDF

Convention
for the Suppression of Unlawful Seizure of Aircraft

Bilaga 1

Convention
pour la repression de la capture illicite d'aéronefs

opaginerad Kontrollera mot PDF

Preamble

The
States Parlies to This Convention

Considering
thal unlawful acts of seizure or exercise of control of aircraft in flight
jeopardize the safety of persons and property, seriously affect the operation
of air services, and undermine the confidence of the peoples of the world in
the safety of civU avia-tion;

Préambule

Les
etats parties ä la présente convention,

Considérant
que les actes iUi-cites de capture ou d'exercice du controle d'aéronefs en vol
com-proraetlent la sécurité des personnes el des biens, génent sérieuse-ment
1'exploilation des services aériens el rainenl la confiance des peuples du
monde dans la sécurité de faviation civile.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Considering
thal the occurrence of such acts is a matter of grave concern;

Considering
that, for the purpose of deterring such acts, there is an urgent need lo
provide appropriate raeasures for punishment of offenders;

Have
agreed as follows:

Article
1

Any
person who on board an aircraft in flight:

(a)
unlawfully by force or threat
thereof, or by any other form of intimidation, seizes, or exercises control of,
thal aircraft, or at-lerapls lo perforra any such act, or

(b)
is an accoraplice of a person
who perforras or atlerapls lo perforra any such act

corarails
an offence (hereinafter referred to as "the offence").

Artide
2

Each
Contracting State underlakes lo raake the offence punish-able by severe
penalties.

Considérant
que de tels actes les préoccupenl gravemenl,

Considérant
que, dans le but de prévenir ces actes, il est urgent de prévoir des mesures
appropriées en vue de la punition de leurs auleurs,

Sont
convenus des dispositions suivantes :

Article
ler

Corarael
une infraction pénale (ci-aprés dénoraraée «rinfraction ») toute personne qui,
ä bord d'un aéronef en vol,

a)
iUicileraenl el par violence ou
raenace de violence s'erapare de cet aéronef ou en exercé le controle ou tenle
de commellre Tun de ces actes, ou

b)
est le complice d'une personne
qui corarael ou tenle de corameltre Tun de ces actes.

Article
2

Tout
Etat contractant s'engage å

réprimer
rinfraction de peines sé-

véres.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971: 92 33

(Översättning)

Konvention för bekämpande av olaga besittningstagande av
luftfartyg

Inledning

De lill denna konvention anslutna staterna

vilka beaktar all rällsstridiga handlingar som innefattar
besittningstagande eUer utövande av kontroll över luftfartyg under flygning
äventyrar säkerheten för personer och egendora, allvarligt drabbar luftfarten
särat undergräver det förtroende som världens folk hyser för den civila
luftfartens säkerhet;

vilka beaktar alt förekomsten av sådana handlingar väcker
stor oro;

vilka beaktar all del för atl hindra sådana handlingar
föreligger elt starkt behov av lämpliga åtgärder for bestraffning av personer
sora begått sådana handlingar;

har överenskommit om följande:

Artikel 1

Den som ombord på luftfartyg under flygning

(a) genora våld eller hot om våld eller
genom hot av annat slag rällsslridigl tar luftfartyget i besittning eller
utövar kontroll över del eller försöker atl ulföra sådan handling, eller

(b) medverkar till sådan handling

begår en brottslig handling (i det följande kallad
"brottet").

Artikel 2

Fördragsslutande stat förbinder sig alt belägga brottet
raed strängt straff.

3 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 92

opaginerad Kontrollera mot PDF

A
rticle 3

1.
For the
purposes of this Convention, an aircraft is considered lo be in flight at any
lime frora the raoraent when all ils exlernal doors are closed following
em-barkalion until the raoraent when any such door is opened for
dis-erabarkalion. In the case of a forced landing, the flight shall be deeraed
to continue until the cora-pelenl authorities lake över the responsibility for
the aircraft and for persons and property on board.

2.
This Convention
shall not apply to aircraft used in raiUlary, cusloras or police services.

3.
This Convention
shall apply only if the place of lake-off or the place of actual landing of the
aircraft on board which the offence is coramitled is siluated outside the
territory of the Stale of registration of that aircraft; it shaU be immalerial
whether the aircraft is engaged in an international or domestic flight.

4.
In the cases
mentioned in Artide 5, this Convention shall not apply if the place of lake-off
and the place of actual landing of the aircraft on board which the offence is
committed are siluated within the territory of Ihe same Stale where that Slate
is one of those referred lo in that Article.

5. Notwithslanding paragraphs

3 and 4 of this Artide, Artides 6,

7, 8 and 10 shall apply whatever

Ihe place of take-off or the place

of actual landing of the aircraft, if

the offender or the alleged offend

er is found in the territory of a

State other than the Slate of regis

tration of that aircraft.

Artide
3

1. Aux fins de la présente con

vention, un aéronef est considéré

corarae en vol depuis le raoraent

ou, Terabarqueraent étanl lerminé,

toutes ses portes extérieures ont

été fermées jusqu'au raoraent oii

fune de ces porles est ouverte en

vue du débarqueraenl. En cas

d'atterrissage forcé, le vol est cen-

sé se poursuivre jusqu'ä ce que

fautorité corapétente prenne en

chargé Taéronef ainsi que les per

sonnes el biens å bord.

2.
La présente
convention ne s'applique pas aux aéronefs utili-sés ä des fins raiUlaires, de
douane ou de police.

3.
La présente
convention ne s'applique que si le lieu de dé-collage ou le lieu d'allerrisage
ef-fectif de Taéronef ä bord duquel rinfraction est coraraise est situé hors du
territoire de TElat d'ira-raalriculalion de cet aéronef, qu'il s'agisse d'un
aéronef en vol international ou d'un aéronef en vol intérieur.

4.
Dans les cas
prévus å Tar-licle 5, la présente convention ne s'applique pas si le lieu de
décol-lage et le lieu d'alterrissage effectif de Taéronef a bord duquel Finfraction
est coraraise sont situés sur le territoire d'un seul des Etats mentionnés
audit article.

5.
Nonobstant les
dispositions des paragraphes 3 et 4 du present article, les artides 6, 7, 8 el
10 sont applicables, quel que soit le lieu de décoUage ou le lieu
d'aller-rissage effectif de 1'aéronef, si Tauteur ou Fauleur présuraé de
Finfraction est découvert sur le territoire d'un Etat autre que FEtat
d'iraraatriculation dudit aéronef.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Article
4

1. Each Contracting State shall take such raeasures as
raay be nec-

Article
4

1. Tout Etat contractant prend les raesures nécessaires
pour cta-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971: 92 35

.Artikel 3

1.
Vid
lillärapning av denna konvention anses elt luftfartyg vara under flygning från
del ögonblick då alla ytterdörrar stängts efter orabordgåendel till del ögonblick
då någon av ytterdörrarna öppnats för avstigning. Vid nödlandning skall
flygningen anses forlsälla, till dess behörig rayndighel övertagit ansvaret
för luftfartyget och för personer och egendora orabord.

2.
Denna
konvention skall ej äga lillärapning på luflfartyg som användes inom mUilär-,
tull- eller polisväsendet.

3.
Denna
konvention skall äga tillämpning endast om den plats varifrån luftfartyget,
ombord på vilket brottet begås, lyfter eller den plats där del faktiskt landar
är belägen utanför den stats oraråde i vilken luftfartyget är registrerat.
Avseende skall ej fästas vid ora luftfartyget användes i utrikes eller inrikes
fart.

4.
I fall som
anges i artikel 5 skall denna konvention ej äga lill-lärapning, ora både den
plats varifrån luftfartyget, orabord på vUket brottet begås, lyfter cch den
plats där det faktiskt landar är belägna inom sararaa stals område och denna
stat är en av dera sora avses i artikeln.

5.
Utan hinder av
bestäraraelserna i tredje och fjärde punklen av denna arlikel skall artiklarna
6, 7, 8 och 10 äga tUlärapning oavsett var luftfartyget lyfter eller faktiskt
landar, ora den sora begått brollel eller raisstänkes för della påträffas i
annan stal än den där luftfartyget är registrerat.

Arlikel 4

1. Det åligger fördragsslutande stat att i följande fall
vidtaga dc

opaginerad Kontrollera mot PDF

cssary lo establish ils jurisdiction över the offence and
any other act of violence against passengers or crew comrailted by the alleged
offender in connection with the offence, in the following cases:

(a) when the offence is coramitled on
board an aircraft registered in thal Slate;

(b) when the aircraft on board which
the offence is comrailted lands in its territory with Ihe alleged offender
stiU on board;

(c) when the offence is cora-raitled on
board an aircraft leased without crew lo a lessee who has his principal place
of business or, if the lessee has no such place of business, his permanent
résidence, in thal Slate.

blir sa competence aux fins de connaitre de Finfraction,
ainsi que de tout autre acte de violence dirigé contre les passagers ou Féquipage
el coramis par Fauleur présuraé de Finfraction en relation direcle avec
celle-ci, dans les cas suivants :

a)
si elle est
coraraise a bord d'un aéronef iraraalriculé dans cet Etat;

b)
si Faéronef a
bord duquel Finfraction est coraraise allerrit sur son territoire avec Fauleur
présuraé de Finfraction se trouvanl encore å bord;

c)
si Finfraction
est coraraise å bord d'un aéronef donné en loca-tion sans équipage å une
personne qui a le siége principal de son exploilation ou, å défaut, sa résidence
perraanente dans ledit Etat.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2.
Each
Contracting Slate shaU likewise take such raeasures as raay be necessary lo
establish its jurisdiction över the offence in the case where the alleged
offender is present in ils territory and it does not extradile him pursuanl to
Article 8 lo any of the Stales raentioned in paragraph 1 of this Article.

3.
This Convention
does not exclude any crirainal jurisdiction exercised in accordance with national
law.

2.
Tout Etat
contractant prend égaleraent les raesures nécessaires pour établir sa
competence aux fins de connaitre de Finfraction dans le cas oö Fauleur présuraé
de celle-ci se Irouve sur son territoire el ou ledit Etat ne Fextrade pas
conforraéraent a Fartide 8 vers Fun des Etats vises au paragraphe ler du
present article.

3.
La présente
convention n'é-carle aucune corapelence pénale exercée conformément aux lois
nationales.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artide
5

The Contracting Stales which establish joint air transport
operating organizations or international operating agencies, which operate
aircraft which are subject lo joint or international registration shall, by
appropriate raeans, designalc for each aircraft the Stale araong them which
shall exercise the jurisdiction and have the attributes of the Slate of
registration for the purpose of this Convention and

Article
5

Les Etats contractants qui constituent pour le transport
aérien des organisations d'exploitalion en coraraun ou des organisraes
inter-nationaux d'exploilation el qui ex-ploilent des aéronefs faisant Fobjet
d'une iramatriculation cora-mune ou internationale désignent, pour chaque
aéronef, suivant les modalités appropriées, FEtat qui exercé la corapelence el
aura les atlributions de FEtat d'iraraalri-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971: 92 37

åtgärder
sora fordras för all den skall kunna utöva jurisdiktion beträffande brottet
och beträffande varje annan våldshandling mol passagerare eller besättning som
den raisslänkte begått i saraband raed brottet:

(a)
när brottet förövats orabord
på luftfartyg sora är registrerat i den staten;

(b)
när del luftfartyg, ombord på
vilket brottet förövats, landar inora dess oraråde och den misstänkte
fortfarande finnes orabord;

(c)
när brottet förövats orabord på
luftfartyg sora ulan besättning uthyrts till person, vilken driver
näringsverksarahel raed huvudkontor inom ifrågavarande stats område eller,
ora verksarahelen saknar huvudkontor, är stadigvarande bosatt där.

2.
Fördragsslulande stat skall
vidare vidtaga de åtgärder sora fordras för all staten skall kunna utöva
jurisdiktion beträffande brottet, när den raisslänkle finnes inora dess oraråde
och ej ulläranas cnligl bestäramelserna i arlikel 8 till någon av de i första
punklen av denna artikel angivna staterna.

3.
Denna konvention utesluter ej
utövande av slraffrällslig jurisdiktion enligt nationell lag.

Artikel
5

Fördragsslulande
stater som för utförande av lufttransport inrättat geraensararaa organisationer
eller internationella organ, vilka driver trafik raed luftfartyg sora är föreraål
för geraensara eller internationell registrering, skall på lämpligt sätt för
varje luftfartyg utse en stat bland dera som skall utöva jurisdiktion och
anses som registreringsstat vid tillämpning av denna konvention. Staterna
skall

opaginerad Kontrollera mot PDF

shall give notice thereof to the International Civil
Aviation Organization which shall coraraunicate the notice lo all States Parlies
lo this Convention.

Article 6

1. Upon being satisfied thal the circuraslances so
warranl, any Contracting State in the territory of which the offender or the alleged
offender is present, shall lake hira into custody or take other raeasures to
ensure his presence. The custody and other raeasures shall be as provided in
the law of that State but may only be continued for such lime as is necessary
lo enable any crirainal or extradition proceedings to be instituted.

2. Such Slate shall iraraediately raake a preliminary
enquiry into the facts.

culalion aux fins de la présente convention. Ils aviseront
de celle désignation FOrganisation de FA-viation civUe internationale, qui en
informera tous les Etats Parlies å la présente convention.

Artide 6

1.
S'il estime que
les circonstances le justifienl, tout Etat contractant sur le territoire
duquel se Irouve Fauteur ou Fauleur présuraé de Finfraction assure la detention
de celle personne ou prend toutes autres mesures nécessaires pour assurer sa
presence. Celle detention et ces mesures doivent étre conformes å la
législation dudit Etat; elles ne peuvent elre maintenues que pendant le délai
nécessaire å Fengageraenl de poursuites pénales ou d'une procédure
d'exlradilion.

2.
Ledit Etat
procéde iraraédia-lemenl å une enquéle prélirainaire en vue d'élablir les
faits.

opaginerad Kontrollera mot PDF

3. Any person in custody pursuanl lo paragraph 1 of this
Artide shall be assisled in corarauni-caling immediately with the near-est
appropriate representative of the State of which he is a national.

4. When a Slate, pursuanl lo this Artide, has laken a
person into custody, it shall iraraediately notify the Slate of registration of
the aircraft, the Stale raentioned in Artide 4, paragraph 1 (c), the Slate of
nationality of the delained person and, if il considers il advis-able, any
other interested States of the fact that such person is in custody and of the
circumstances which warranl his detention. The Stale which makes the
preliminary enquiry conleraplaled in paragraph 2 of this Article shall proraplly
report its findings lo the said States and shall indicate whether il intends
lo exercise jurisdiction.

3.
Toute personne
détenue en application du paragraphe ler du present artide peut coramuniquer
immédiatement avec le plus pro-che representant qualifié de FEtat dont elle a
la nalionaUlé; toutes facilités lui sont accordées å cette fln.

4.
Lorsqu'un Etat
a mis une personne en detention conforraéraent aux dispositions du present
artide, il avise iramédialeraenl de cette detention, ainsi que des circonstances
qui la justifienl, FEtat d'iraraalriculalion de Faéronef, FEtat raenlionné ä
Fartide 4, paragraphe ler, alinéa c, FEtat dont la personne détenue a la
nationalité el, s'il le juge opportun, tous autres Etats intéressés. L'Etat
qui procéde å Fenquéle prélirainaire visée au paragraphe 2 du present article
en comraunique rapide-raenl les condusions auxdits Etats el leur indique s'il
entend exercer sa corapelence.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971: 92 39

härora underrätta Intemationella civila
luftfartsorganisationen, sora har att delge saratliga fördragsslutande stater
denna underrättelse.

Artikd 6

1.
Fördragsslulande
stat inora vars oraråde den sora begått brollel eUer misstankes för della befinner
sig skall, oin den finner ådagalagt all orasländigheterna föranleder del, taga
honom i förvar eller vidtaga andra åtgärder lill säkerställande av hans närvaro.
Åtgärd sora nu sagts skall vidtagas enligt lagen i näranda stat raen får beslå
endasl under den tid sora fordras för all raöjliggöra alt straffrättsligt
förfarande eller förfarande för ulläraning inledes.

2.
Ifrågavarande
stat skall oraedelbart verkställa en prelirainär undersökning av
orasländigheterna.

3.
Envar sora
tagits i förvar enligt första punkten av denna artikel skall erhålla bistånd
att oraedelbart träda i förbindelse raed närmaste behöriga representant för
den stal vars medborgare han är.

4.
Har en stat
tagit någon i förvar i enlighet raed denna artikel, skall underrättelse
oraedelbart lämnas lill den stat där luftfartyget är registrerat, den stat
sora avses i arlikel 4 första punklen (c), den stal i vilken den orahänderlagne
är raedborgare saral, ora förslnäranda stat finner del lämpligt, till varje
annan berörd stat rörande del förhållandel all en person tagits i förvar och
rörande de omständigheter som raotiverar hans orahänderlagande. Den stat sora
verkställer sådan prelirainär undersökning sora avses i andra punkten av denna
artikel skall ulan dröjsraål lärana nu näranda sta-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Article
7

The Contracting Slate in the territory of which the
alleged offender is found shall, if it does not extradile hira, be obliged,
without exceplion whalsoever and whether or not the offence was coramitled in
its territory, to submit the case to its competent authorities for the purpose
of proseculion. Those authorities shall lake their decision in the same manner
as in the case of any ordinary offence of a serious nature under the law of
that State.

Article 8

1.
The offence
shall be deemed lo be induded as an extraditable offence in any extradition
treaty existing between Contracting States. Contracting Stales underlake lo
include the offence as an extraditable offence in every extradition treaty to
be concluded between them.

2.
If a
Contracting State which makes extradition conditional on the exislence of a
treaty receives a request for extradition frora another Contracting Slate with
which it has no extradition treaty, it raay at its option consider this
Convention as the legal basis for extradition in respect of the offence.
Extradition shall be subject to the other conditions provided by the law of the
requested Slate.

3. Contracting States which do not make extradition
conditional on the exislence of a treaty shall recognize the offence as an
extraditable offence between themselves subject lo the conditions provided by
the law of the requested State.

Article
7

L'Etat contractant sur le territoire duquel Fauleur
présuraé de Finfraction est découvert, s'il n'ex-irade pas ce dernier, souraenl
Faffaire, sans aucune exceplion et que Finfraction ait ou non élé commise sur
son territoire, å ses autorités corapétenles pour Fexercice de Faction
pénale. Ces autorités prennent leur decision dans les mémes conditions que
pour toute infraction de droit coraraun de caractére grave conforraément aux
lois de cet Etat.

Artide 8

1.
L'infraction
est de plein droit comprise comme cas d'extradilion dans tout trailé
d'exlradition conclu enlre Etats contractants. Les Etats contractants
s'engagent å comprendre Finfraction comme cas d'extradilion dans tout trailé
d'exlradition ä condure enlre eux.

2.
Si un Etat contractant
qui subordonné Fextradilion å Fexi-slence d'un trailé est saisi d'une demande d'extradilion
par un autre Etat contractant avec lequel il n'esl pas lié par un trailé d'exlra-dition,
il a la latitude de considé-rer la présente convention corarae consliluant la base
juridique de Fextradilion en ce qui concerne Finfraction. L'extradition est sub-ordonnée
aux autres conditions prévues par le droit de FElals re quis.

3.
Les Etats contractants
qui ne subordonnent pas Fextradilion a Fexislence d'un trailé reconnais-sent Finfraction
corarae cas d'ex-Iradilion enlre eux dans les conditions prévues par le droit
de FEtat requis.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971: 92 41

ler
raeddelande ora undersökningsresultatet saml ange humvida den har för avsikt
att utöva jurisdiktion.

Artikel
7

Fördragsslulande
stat inom vars område den för brottet misstänkte påträffas skall, om denne inle
ulläranas, ulan något sora helst undantag och oberoende av ora brottet
begåtts inora dess oraråde, överlärana ärendet tiU behörig rayndighel för
beslut i åtalsfrågan. Myndigheten skall falla beslut enligt samraa regler som gäUer
i fråga om varje vanligt brolt av allvarlig art enligt lagen i den staten.

Artikel
8

1.
Brottet skall anses vara ell ullämningsbart
brott i varje utläraningsavtal sora redan ingåtts raellan de fördragsslulande
staterna. De fördragsslulande staterna förbinder sig all raedlaga brottet sora
ell utiäraningsbarl brott i varje utläraningsavtal som koraraer all slutas raellan
dera.

2.
Ora fördragsslulande stat, som
för utlämning ställer sora villkor alt utläraningsavtal skall föreligga, från
annan fördragsslulande stat med vilken den icke ingått sådani avlal mottager
begäran ora utläraning, får den efter fritt val betrakta denna konvention som
laglig grund för utlämning med anledning av brottet. Utläraning skall vara
underkastad de övriga villkor sora gäller enligt den anraodade statens lag.

3.
Fördragsslulande stater, sora
för ulläraning icke ställer sora villkor all utläraningsavtal skall föreligga,
skall sinsemellan anse brollel sora ell ulläraningsbart brott i enlighet raed
de villkor sora uppställes i den anraodade statens lag.

4
Riksdagen 1971.1 saml. Nr 92

opaginerad Kontrollera mot PDF

, 4. The offence shall be Irealed, for the purpose of extradition
between Contracting States, as if it had been comrailted not only in the place
in which it occurred but also in the territories of the States required to establish
their jurisdiction in accordance with Article 4, paragraph 1.

4. Entré Etats
contractants, Finfraction est considérée aux fins d'exlradilion comme ayant été
coraraise lanl au lieu de sa perpetration que sur le territoire des Etats lenus
d'élablir leur corapelence en vertu de Fartide 4, paragraphe 1.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Artide
9

1.
When any of the
acts raentioned in Artide 1 (a) has occurred or is about to occur, Contracting
States shall take all appropriate raeasures to restore control of the aircraft
lo ils lawful coramander or lo preserve his control of the aircraft.

2.
In the cases contemplaled
by ihe preceding paragraph, any Contracting Slate in which the aircraft or ils
passengers or crew are present shall facilitate the con-linualion of the journey
of the passengers and crew as soon as practicable, and shall without delay relum
the aircraft and its cargo to the persons lawfully entitled lo possession.

Artide
9

1.
Lorsque Fun des
actes prévus a Fartide ler, alinéa a, est accompli ou sur le point d'étre accompli,
les Etats contractants prennent toutes mesures appropriées pour resliluer ou conserver
le controle de Faéronef au com-mandant légitirae.

2.
Dans les cas
vises au paragraphe précédent, tout Etat contractant sur le territoire duquel
se trouvent Faéronef, les passagers ou Féquipage facilile aux passagers el å Féquipage
la poursuite de leur voyage aussitol que possible. Il reslilue sans relard Faéronef
et sa cargaison a ceux qui ont le droit de les détenir.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Article
10

1.
Contracting
States shall af-ford one another the greatesl raeasure of assistance in connection
with crirainal proceedings brought in respect of the offence and other acts mentioned
in Article 4. The law of the Stale requested shall apply in all cases.

2.
The provisions
of paragraph 1 of this Article shall not affect obligations under any other treaty,
bilateral or multUateral, which governs or wiU govern, in whole or in part, mutual
assistance in criminal raatlers.

Article
10

1.
Les Etats contractants
s'ac-cordent Fenlraide judiciaire la plus large possible dans toute procédure pénale
relative a Finfraction el aux autres actes vises a Fartide 4. Dans tous les cas,
la loi applicable pour Fexécution d'une de-raande d'entraide est celle de FEtat
requis.

2.
Toutefois, les
dispositions du paragraphe ler du present article n'affeclenl pas les
obligations découlant des dispositions de tout autre trailé de caractére
bilateral ou raultUatéral qui régil ou régira, en tout ou en parlie, le doraaine
de Fenlraide judiciaire en matiére pénale.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971: 92 43

4.
För utiäraning raeUan fördragsslulande stater skall brottet betraktas som om
del begåtts icke endast på gärningsorten ulan också inom de stater som ålagts
utöva jurisdiktion i enlighet med första punklen av arlikel 4.

Artikel
9

1.
När sådan handling som avses i
artikel 1 (a) har begåtts eller är å färde skall de fördragsslulande staterna
vidtaga de åtgärder som påkallas för atl återföra kontrollen över luftfartyget
lill dess laglige befälhavare eller för all vidraaklhålla dennes kontroll över
luftfartyget.

2.
I fall sora avses i första
punkten av denna artikel skall den fördragsslulande stat i vilken luftfartyget
eller dess passagerare eller besättning befinner sig underlätta för passagerare
och besättning all fortsätta sin resa så snart det låter sig göra saral utan dröjsraål
återställa luftfartyget och dess last lill de personer sora är rältraäliga innehavare
därav.

Artikel 10

1.
De fördragsslulande staterna
skall lärana varandra största möjliga bistånd i samband med straffrättsligt
förfarande som inletts med anledning av brollel och andra gärningar sora avses
i arlikel 4. I saratliga fall skall den anraodade statens lag vara tilläraphg.

2.
Bestäraraelserna i första punklen
av denna arlikel skall icke inverka på åtaganden enligt annat bilateralt eUer
multilateralt avtal sora helt eller delvis reglerar eller koraraer all reglera
örasesidig rättshjälp i brottmål.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Article 11

Each Contracting State shall in accordance with its
national law report to the Council of the International Civil Aviation Organization
as promptly as possible any relevant inforraation in ils possession concerning:

(a) the circuraslances of the offence;

(b) the action taken pursuanl lo Article
9;

(c) the measures laken in relation lo the
offender or the alleged offender, and, in parlicular, the results of any extradition
proceedings or other legal proceedings.

Article 11

Tout Etat contractant comraunique aussi rapideraent que possible
au Conseil de FOrganisation de FAvialion civile internationale, en conforraité avec
les dispositions de sa législation nationale, tous renseigneraents utiles en sa
possession relatifs:

a)
aux circonstances
de Finfraction;

b)
aux raesures prises
en application de Fartide 9;

c)
aux raesures prises
ä Fégard de Fauleur ou de Fauleur présuraé de Finfraction et nolamraenl au
resultat de toute procédure d'ex-Iradilion ou de toute autre procédure judiciaire.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Article 12

1. Any dispute between two or more Contracting States concerning
the interpretation or appUcation of this Convention which cannot be setlled through
negotialion, shaU, at the request of one of thera, be submitted lo arbitralion.
If within six months from the date of the request for arbitralion the Parlies
are unable to agree on the organization of the arbitralion, any one of those Parties
may refer the dispute to the International Court of Justice by request in conformily
with the Slatute of the Court.

2.
Each State raay
al the tirae of signature or ratification of this Convention or accession thereto,
declare thal il does not consider itself bound by the preceding paragraph.
The other Contracting States shall not be bound by the preceding paragraph with
respect to any Contracting State having made such a reservation.

3.
Any Contracting
Stale having made a reservation in accordance with the preceding paragraph may at
any time withdraw this reserva-

Ä rticle 12

1.
Tout différend enlre
des Etats contractants concernant 1'inlerpré-lation ou Fapplication de la présente
convention qui ne peut pas étre réglé par voie de négocialion est soumis å Farbilrage,
ä la de-raande de Fun d'enlre eux. Si, dans les six mois qui suivent la date de
la demande d'arbilrage, les Parties ne parviennent pas a se mettre d'accord sur
Forganisation de Farbilrage, Fune quelconque d'entré elles peut souraeltre le différend
ä la Cour internationale de Justice, en déposant une requéte conforraéraent au
Statut de la Cour.

2.
Chaque Etat pourra,
au raoraent oii il signera ou ratifiera la présente convention ou y adhére-ra,
dédarer qu'U ne se considéré pas lié par les dispositions du paragraphe précédent.
Les autres Etats contractants ne seront pas liés par lesdites dispositions envers
tout Etat contractant qui aura forraulé une telle réserve.

3.
Tout Etat contractant
qui aura forraulé une réserve conforraéraent aux dispositions du paragraphe précédent
pourra å

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:92 45

Artikd
11

Fördragsslulande
stal skall i enlighet med sin nationella lag så snabbi som möjligt lärana Inlernalionella
civila luftfartsorganisationens råd alla tillgängliga uppgifter av vikt
rörande

(a)
omständigheterna kring brottet;

(b)
åtgärd som vidtagits enligt
artikel 9;

(c)
åtgärder som vidtagits genteraot
den sora begått brollel eller misstankes för della saral, i synnerhet,
utgången av ulläranings-förfarande eller annat rättsligt förfarande.

Artikel
12

1.
Varje tvist mellan två eUer flera av de fördragsslutande staterna angående
tolkningen eller tillämpningen av denna konvention, sora icke kan biläggas genora
förhandlingar, skall på begäran av en av dera hänskjutas till skUje-dora. Ora
parterna inora sex månader efter del begäran ora skiljedom framställts ej kan
enas ora ulforrrraingen av skUjedorasförfa-randet, äger envar av dera hänskjuta
tvisten lill internationeUa doraslolen genora begäran enligt reglerna i doraslolens
stadga.

2.
Varje stat äger i saraband med
undertecknande eller ratifikation av denna konvention eller vid anslulning
till den förklara sig icke vara bunden av bestämmelserna i föregående punkt.
Övriga fördragsslulande stater blir ej bundna av näranda bestäraraelser gentemot
fördragsslulande stat som avgivit sådan reservation.

3.
Fördragsslulande stat som
avgivit reservation enligt bestämmelserna i föregående punkt äger när som
helst återtaga denna ge-

opaginerad Kontrollera mot PDF

tion by notification to the
Deposi-lary Governments.

tout moment lever cette réserve
par une notification adressée aux gouvernements déposilaires.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Article
13

1.
This Convention shall be open
for signature al The Hague on 16 Deceraber 1970, by Stales parlicipating in the
International Conference on Air Law held at The Hague from 1 lo 16 December
1970 (hereinafter referred to as The Hague Conference). After 31 December 1970,
the Convention shall be open to all States for signature in Moscow, London and
Washington. Any State which does not sign this Convention before ils entry into
force in accordance with paragraph 3 of this Article raay accede lo il al any
lime.

2.
This Convention shall be subject
lo ratification by the signatory States. Instruments of ratification and
instruments of accession shall be deposited with the Governments of the Union
of Soviel Socialist Republics, the United Kingdom of Greal Brilain and Northem Ireland,
and the United States of America, which are here-by designaled the Depositary Governments.

3.
This Convention shall enter into
force thirly days following the date of the deposit of instruments of ratification
by ten States signatory to this Convention which participaled in The Hague Conference.

4.
For other Stales, this Convention
shall enter into force on the date of entry into force of this Convention in accordance
with paragraph 3 of this Article, or thir-ty days following the date of deposit
of their instruments of ratification or accession, whichever is låter.

Article
13

1.
La présente convention sera ouverte
le 16 décembre 1970 å La Haye ä la signature des Etats participant å la Conference
internationale de droit aérien tenue ä La Haye du ler au 16 décembre 1970 (ci-aprés
dénoraraée «la Conference de La Haye»). Apres le 31 décerabre 1970, elle sera ouverte
ä la signature de tous les Etats å Washmgton, a Londres el å Moscou. Tout Etat qui
n'aura pas signé la convention avant qu'elle soit entrée en vigueur conforméraent
au paragraphe 3 du present artide pourra y adhérer ä tout raoraent.

2.
La présente convention est souraise
å la ratification des Etats signataires. Les instmments de ratification ainsi que
les instruments d'adhésion seront déposés auprés des gouvernements des Etals-Unis
d'Amérique, du Royaurae-Uni de Grande-Brelagne et dTrlande du Nord el de FUnion
des Républi-ques sodalistes soviétiques, qui sont désignés par les présenlés corarae
gouvernements déposilaires.

3.
La présente convention entrera
en vigueur trente jours apres la date du dépot des instruments de ratification
de dbc Etats signataires qui ont participe å la Conference de La Haye.

4.
Pour les autres Etats, la présente
convention entrera en vigueur a la date de son entrée en vigueur conformément
au paragraphe 3 du present article ou trente jours apres la date du dépot de leurs
instruments de ratification ou d'adhésion, si celle seconde date est postérieure
ä la premiére.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:92 47

nom
underrättelse till depositarie-regeringarna.

Artikd
13

1.
Denna konvention skall stå
öppen för undertecknande i Haag den 16 december 1970 för stater som deltager i
den internationella lufträttskonferensen i Haag den 1 16 deceraber 1970 (i
fortsättningen kallad Haag-konferensen). Efler den 31 deceraber 1970 skall
konventionen stå öppen för undertecknande av alla stater i Moskva, London och
Washington. Stat sora ej undertecknar denna konvention före dess ikraftträdande
enligt tredje punkten av denna artikel får ansluta sig till konventionen när
den så önskar.

2.
Denna konvention skall ratificeras
av de stater sora undertecknat den. Ratifikations- och an-slulnmgsinslrument
skall deponeras hos Amerikas förenta staters regering. Förenade Konungariket
Storbritannien och Nordirlands regering och De Socialistiska Rådsrepublikernas
Unions regering, vilka härigenom utses till deposi-tarieregeringar.

3.
Denna konvention, träder i krafl
trettio dagar efter den dag då ratifikationsinstrument deponerats av tio
stater som undertecknat den och sora deltagit i Haagkonferensen.

4.
För övriga stater träder denna
konvention i kraft den av följande dagar som infaller senast, näraligen
antingen dagen för konventionens ikraftträdande enligt Iredje punklen av denna
artikel eller trettio dagar efter dagen för deposition av vederbörande stats
ratifikations- eller anslulningsin-struraent.

s. 48 Kontrollera mot PDF

5.
The Depositary Governments shall promptly inform all signatory and acceding
States of the date of each signature, the date of deposit of each instrument of
ratification or accession, the date of entry into force of this Convention, and
other nolices.

6.
As soon as this Convention coraes into force, il shall be registered by the Depositary
Governments pursuanl lo Artide 102 of the Charter of the United Nations and pursuanl
to Article 83 of the Convention on International Civil Aviation (Chicago,
1944).

Article
14

1.
Any Contracting State raay denounce
this Convention by written notification lo the Depositary Governraenls.

2.
Denunciation shall take effect
six months following the date on which notification is received by the Depositary
Governments.

In Witness
Whereof the undersigned Plenipolenliaries, being duly authorised thereto by their
Governments, have signed this Convention.

Done
at The Hague, this six-leenth day of December, one thousand nine hundred and sevenly,
in three originals, each being drawn up in four authentic texts in the English,
French, Russian and Spanish languages.

5.
Les gouvernements déposilaires
inf ormeront rapideraent tous les Etats qui signeronl la présente convention ou
y adhéreront de la date de chaque signature, de la date du dépot de chaque inslruraenl
de ratification ou d'adhésion, de la date d'enlrée en vigueur de la présente convention
ainsi que de toutes autres coraraunicalions.

6.
Dés son entrée en vigueur, la présente
convention sera enregistrée par les gouvernements déposilaires conformément aux
dispositions de FArtide 102 de la Charte des Nations Unies et conforraéraent aux
dispositions de FArtide 83 de la Convention relative ä FAvialion civile internationale
(Chicago, 1944).

Article
14

1.
Tout Etat contractant peut dénoncer
la présente convention par voie de notification écrile adressée aux gouverneraenls
déposilaires.

2.
La dénonciation prendra effet six
mois apres la date ä laquelle la notification aura élé regue par les gouverneraenls
déposilaires.

En Foi
de Quoi les Plénipolen-tiaires soussignés, duraent autorisés, ont signé la présente
convention.

Fait
ä La Haye, le seizéme jour du raois de décerabre de Fan rail neuf cent soixante-dix,
en trois exeraplaires originaux comprenanl chacun quatre textes aulhenliques
rediges dans les langues frangaise, anglaise, espagnole et rasse.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971: 92 49

5.
Deposilarieregeringarna skall
ulan dröjsmål underrätta alla stater sora undertecknat och anslutit sig lill
konventionen ora dagen för varje undertecknande, dagen för deposition av varje ratifikalions-eller
anslulningsinslruraent, dagen för denna konventions ikraftträdande och ora
andra meddelanden.

6.
Så snart denna konvention
träder i kraft skall den registreras av deposilarieregeringarna enligt arlikel
102 i Förenta Nationemas stadga saral arlikel 83 i konventionen angående
internationell lufttrafik (Chicago, 1944).

Artikel
14

1.
Fördragsslulande stal äger
uppsäga denna konvention genora skriftlig underrättelse till deposilarieregeringarna.

2.
Uppsägning träder i kraft sex raånader
efler den dag då deposilarieregeringarna raollagil underrättelsen.

Till
bekräftelse härav har un

dertecknade, därtill vederbörligen

befuUraäktigade, undertecknat

denna
konvention.

Som
skedde i Haag den 16 deceraber 1970 i tre exemplar, vart och ett avfattat på
engelska, franska, ryska och spanska, vilka fyra texter äger lika vitsord.

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971: 92 50

Bilaga
2 (Departementspromemorians förslag)

Förslag
till

Lag
om ändring i brottsbalken

Härigenom
förordnas i fråga om brollsbalken,

dels alt i 13 kap. skall
införas en ny paragraf, 5 a §, av nedan angivna lydelse,

dels
all 12 § i samma kapitel skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande
lydelse) (Föreslagen lydelse)

13
KAP. 5a§.

Den
som under flygning med luftfartyg, genom att öva olaga tvång, olaga hot eller
skadegörelse, bemäktigar sig fartyget eller eljest ingriper i dess förande, dömes
för kapning av luftfartyg lill fängelse i högst fyra år.

Är brottet grovt, dömes till fängelse, lägst ett och högst tio år. Vid
bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om därigenom
framkallats fara för många människor eller om gärningen eljest varit av särskilt
farlig art.

12
§.

För
försök, förberedelse eller För försök, förberedelse eller

stämpling lUl raordbrand, grov stämpling lill mordbrand, grov

mordbrand, allmänfarlig ödelag- mordbrand, allraänfarlig ödeläg

gelse, sabotage, grovt sabotage el- gelse, sabotage, grovt sabotage,

ler spridande av gift eller smitta kapning av luftfartyg eller spri-

eller tUl förgöring, så ock för un- dande av gift eller smitta eller lill

derlålenhel att avslöja sådani förgöring, så ock för underlåten-

brott döraes till ansvar enligt vad het all avslöja sådani brott dö-

i 23 kap. stadgas. mes till ansvar enligt vad i 23

kap.
stadgas.

Denna
lag träder i kraft den

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971: 92 51

Bilaga 3 (Remitterade förslaget)

Förslag till

Lag om ändring i brottsbalken

Härigenom förordnas i fråga om brottsbalken,

dels att i balken skall införas en ny paragraf, 13 kap. 5
a §, av nedan angivna lydelse,

dels all 2 kap. 3 § och 13 kap. 12 § skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydebe

2 KAP.

3 §

Utlänning, som utora riket begått brott, dömes även i
annat fall än i 2 § sägs efler svensk lag och vid svensk domstol,

1.
om han förövat
brottet å svenskt fartyg eller luftfartyg, så ock eljest ora han var
befälhavare eller tillhörde besättningen å sådani fartyg och begått brottet i
tjänsten,

2.
om han begått
brottet å område där avdelning av krigsraakten be-farm sig, dock i fall han ej
var krigsman allenast om avdelningen befann sig å området för annat ändamål än
övning,

3.
om brottet
förövats mot Sverige, svensk medborgare eller svensk menighet, inrättning eller
samraanslutning eller mot utlänning som hade hemvist i Sverige, eller

4.
om
brottet är folkrätlsbroll. 4. om brollel är kapning av

luflfartyg eller folkrättsbrott.

13 KAP.

5a §

Den som ombord på luftfartyg, genom att öva olaga tvång, bemäktigar
sig fartyget eller eljest ingriper i fartygets manövrering, dömes för kapning
av luftfartyg till fängelse i högst fyra år.

Är brottet grovt, dömes till fängelse, lägst ett och högst
tio år. Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om
därigenom framkallats fara för flera människoliv eller om gärningen eljest
varit av särskilt farlig art.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

För försök, förberedelse
eller stämpling lill mordbrand, grov mordbrand, allmänfarlig ödeläggelse,
sabotage, grovt sabotage eller spridande av gift eller smitta eller lill förgöring,
så ock för underlåtenhet att avslöja sådani brott dömes lUl ansvar enligt vad
i 23 kap. stadgas.

För försök, förberedelse ellei
stärapling lill mordbrand, grov raordbrand, allraänfarlig ödeläggelse,
sabotage, grovt sabotage, kapning av luftfartyg eller spridande av gift eller srailta
eUer lill förgöring, så ock för underlåten-hel alt avslöja sådani brott döraes lill
ansvar enligt vad i 23 kap. stadgas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå raeddelad uppgift utkorarail
från trycket i Svensk förfatlningssaraling.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971: 92 53

Utdrag
av protokoll, hållet i lagrådet den 18 mars 1971.

Närvarande:
t. d. justitierådet REGNER, regeringsrådet MARTENIUS, justitierådet BERNHARD, justitierådet
HOLMBERG.

Enligt
utdrag av protokoll över justitieärenden, hållet inför Hans Maj:l Konungen i
statsrådet den 5 raars 1971, hade Kungl. Maj:t förordnal, alt lagrådels
utlåtande skuUe inhäralas över upprättat förslag lill lag ora ändring i brollsbalken.

Förslagel,
sora finns bilagt della protokoll, hade inför lagrådet föredragits av
assessorn Bengt Karle.

Lagrådet
yttrade:

Den
konvention sora föranlett förslaget till särskUd slraffbestäraraelse ora kapning
av luftfartyg har lillkorarail i anledning av de talrika brolt av della slag sora
under senare år förövats och sora inneburit betydande faror för passagerare
och besättningar förutora andra avsevärda skador och olägenheter. I några fall
torde förbrytelserna ha utgjort raänniskorov eller varit järaförbara raed
sådant brott.

All
en särskUd slraffbestäraraelse för flygplanskapning införes i 13 kap. BrB
föranleder icke någon erinran. Såsora bestäraraelsen utformats i det
remitterade förslaget omfattar den icke blott sådana allvarliga händelser sora
givit upphov till konventionen utan även brott av lindrigare art. Bortsett från
domsrältsfrågan skulle det knappast ha varit påkallat all låta den nya bestäramelsen
avse även de mindre svåra fallen; brott som icke raedförl allvarligare följder lärer
ha kunnat tillbörligt bestraffas raed tUlärapning av redan förekoraraande
bestämmelser i BrB.

Med
hänsyn till vad som anraärkls synes den nya straffbestämmelsen i första rummet
böra få avseende på grövre brolt i stället för, såsom föreslagits, de
lindrigare; sådana omständigheter som enligt förslagel skall beaktas vid bedöraningen
av ora brollel är grovt torde vara ut-raärkande för brottstypen sora sådan.
Enligt lagrådels raening bör därför, såsora gäUer i fråga om elt flertal andra
brott i BrB, den strängare straffskalan upplagas såsora huvudregel och den raUdare
för brott av mindre grov beskaffenhet. Omständigheter all beakta vid
övervägande av om den senare skalan skall tillämpas är t. ex. att någon
flygning ej komrait lill stånd eller atl annan än deltagare i brottet icke raedföljt
flygplanet.

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971:92 54

Skäl
lalar för all såsora gäller vid vissa andra brott sora innebär fara för flera
raänniskors liv (jfr 13 kap. 2, 3, 5 och 7 §§ BrB) i den strängare
straffskalan även ingår fängelse på livstid. De särskUt svåra förbrytelserna lorde
dock i regel tillika innefatta annat brott, för vilket fängelse på livstid är
utsatt, t. ex. raord, raänniskorov, sabotage. Lagrådet godtager därför all
maximum salts tUl fängelse i 10 år.

Gärningsbeskrivningen
synes böra jämkas, jfr uttryckssättet i bl. a. 9 kap. 4 § BrB.

Lagrådet heraställer, att
i 13 kap. 5 a § stadgas, i första stycket, atl den sora orabord på luflfartyg raedelsl
olaga tvång beraäktigar sig far-tygel eller ingriper i dess manövrering dömes
för kapning av luftfartyg lUl fängelse, lägst ell och högst tio år, och, i
andra styckel, alt om brottet är raindre grovt, döraes lill fängelse i högst
fyra år.

Såsom framhålles i remissprotokollel
synes konventionens bestämmelser utöver stadgandena i 13 kap. icke föranleda annan
lagstiftning än det föreslagna tUlägget i 2 kap. 3 §. En anslutning från svensk
sida lill konventionen torde medföra elt åtagande alt i de fall, då enligt 2
kap. 5 § BrB för åtal fömtsattes förordnande av Kungl. Maj:t, sådant
förordnande skall raeddelas, när fråga är ora brott som avses i konventionen (arl.
7). Beträffande utlämning för kapning av luftfartyg, som raed den föreslagna
straffskalan ej möter hinder raed hänsyn till brottets svårhetsgrad, kommer alt
gälla de förutsättningar utiämningslagarna i övrigt uppställer.

Ur
protokollet:

Ingrid
Hellström

s. 55 Kontrollera mot PDF

Prop.
1971:92 55

Utdrag
av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans Majrt Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 19 mars 1971.

Närvarande:
statsminislern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden
STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER,
MYRDAL, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM,
CARLSSON, FELDT.

Chefen
för justitiedeparteraentel, statsrådet Geijer, anmäler efler gemensara
beredning raed statsrådets övriga ledaraöler lagrådels yttrande över förslag
till lag om ändring i brollsbalken.

Föredraganden
redogör för lagrådels yttrande och anför.

Enligt
lagrådet bör den strängare slraffskala som enligt del reraitlerade förslagel skaU
gälla för kapningsbrolt av grov beskaffenhet upptas som huvudregel och den
mildare straffskalan gälla brott av mindre grov beskaffenhet.

Sora
jag anförde vid reraissen av lagförslaget synes kapningsbrollel inte kunna helt
järaställas raed de brott i brollsbalken som i fråga ora slraffskalorna har den
konstruktion sora lagrådet har förordat, t. ex. raord, raänniskorov och olaga frihetsberövande,
utan snarare böra järaföras raed sådana brott sora olaga tvång, rån och
sabotage. I 13 kap. brollsbalken, där bestäraraelsen ora kapningsbrolt föreslås
bli införd, har saratiiga de straffbestäraraelser sora indelar brott i olika svårhetsgrader
den konstruktion av slraffskalorna sora det remitterade förslaget har. Del
finns enligt rain raening inte tillräckliga skäl all för kapningsbrolt tillärapa
en annan systeraatik i delta avseende än sora sålunda allraänl används i 13
kap.

Lagrådet
uttalar bl. a., all en anslulning från svensk sida till konventionen för
bekämpande av olaga besittningstagande av luflfartyg lorde raedföra ell
åtagande alt i de fall då enligt 2 kap. 5 § brottsbalken för åtal förutsätts
förordnande av Kungl. Maj:l sådani förordnande alllid skall meddelas, när fråga
är ora brott som avses i konventionen. Lagrådet hänvisar härvid till
innehållet i arl. 7 i konventionen.

Syftet
raed reglerna i arl. 7 lorde vara atl kapningsbrolt vid prövning av fråga huruvida
åtal skall anställas skall behandlas på samma sätt som andra allvarUga brott.
Det finns däremot enligt rain raening inle slöd för antagande all bestäraraelserna
i arl. 7 raedför skyldighet för konventionsslalerna all i fråga ora kapningsbrolt
införa strängare ålalsregler än dera sora enligt deras interna lagstiftning
gäller i fråga ora

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971: 92 56

andra
brott av lika allvarlig beskaffenhet. Den diskretionära prövningsrätt sora ålalsrayndighelerna
i en konvenlionsstat kan ha enligt lagstiftningen i den staten i fråga om brolt
i allmänhet begränsas sålunda inle av konventionen. I länder sora lUlärapar opportunitelsprincipen
i fråga om åklagares skyldighet all åtala brott sora hör under allraänl åtal
skall alltså den myndighet sora beslutar i åtalsfrågan ha diskretionär prövningsrätt
även i fråga om kapningsbrolt. I Sverige gäller sora ell undantag från den allraänna
åtalsplikten bl. a. all åtal för uloralands begångna gärningar i vissa fall
kräver förordnande av Kungl. Mai:l eller den Kungl. Majit har bemyndigat. I
dessa faU har Kungl. Maj:l eller den som erhållit berayndigande rätt atl diskretionärt
pröva ora åtal skall anställas. Denna prövningsrätt koraraer i enlighet med del
anförda all finnas även i fråga ora kapningsbrolt.

I
del remitterade förslaget bör, som lagrådet förordai, vidtas vissa
redaktionella järakningar.

Jag
heraställer att Kungl. Maj:l föreslår riksdagen atl

1)
antaga förslagel lill lag om
ändring i brottsbalken med vidtagna ändringar,

2)
godkänna den i Haag den 16 deceraber
1970 undertecknade konventionen för bekärapande av olaga besittningstagande av
luftfartyg.

Med
bifall lUl vad föredraganden sålunda raed insläraraande av statsrådets övriga ledaraöler
heraställt förordnar Hans Maj:l Konungen atl lUl riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse bilaga till detla protokoll ulvisar.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

MARCUS BOKTR. STHLM 1971 710103

Doktrin (5)

  1. Per Ole Träskman, Brottsligheten och dess bekämpande — en reflektion om verkliga hot och hotbilder, SvJT 2007 s. 101, på s. 107 · Fritt tillgänglig
  2. Krister Malmsten, Falskt larm, SvJT 1981 s. 161, på s. 162, 163 · Fritt tillgänglig
  3. Nils R. Larsson, Internationell samverkan i rättegång, SvJT 1978 s. 453, på s. 459 · Fritt tillgänglig
  4. Jacob Sundberg, Laga och olaga tagande av luftfartyg, SvJT 1978 s. 241, på s. 256 · Fritt tillgänglig
  5. "Lagen på gärningsorten" Några reflexioner kring allmänna rättsläran i brottsbalken 2:2 2 st, SvJT 1973 s. 361, på s. 365 · Fritt tillgänglig

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur Svensk Juristtidnings öppna arkiv. Artiklarna läses hos SvJT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

54 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (43)

43 kopplingar i 35 dokument.

  1. SOU 2025:66 En straffreform s. 1185 · s. 1188 i texten
  2. SOU 2019:49 En ny terroristbrottslag s. 142 i texten
  3. Prop. 2017/18:73 En utvidgning av kapningsbrottet s. 6 i texten
  4. SOU 2017:72 Genomförande av vissa straffrättsliga åtaganden för att förhindra och bekämpa terrorism s. 402 i texten
  5. SOU 2016:40 Straffrättsliga åtgärder mot deltagande i en väpnad konflikt till stöd för en terroristorganisation s. 158 · s. 169 om s. 24 · s. 227 i texten

Visa alla 35

Rättsfall (1)

1 koppling.

  1. RH 2023:3 om s. 24 i texten

Doktrin (10)

10 kopplingar i 8 dokument.

  1. Påle, Villkor för utlämning, 2003 s. 71 · s. 404 i texten
  2. SvJT 1981 s. 161 Krister Malmsten, Falskt larm s. 162 · s. 163 i texten
  3. SvJT 2007 s. 101 Per Ole Träskman, Brottsligheten och dess bekämpande — en reflektion om verkliga hot och hotbilder s. 107 i texten
  4. Jareborg, Brotten, 1986 s. 264 i texten
  5. SvJT 1978 s. 241 Jacob Sundberg, Laga och olaga tagande av luftfartyg s. 256 i texten

Visa alla 8