Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till vallag, m.m.

1972 · 223 sidor, varav 160 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 160 av 223 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1972:105, Kungl. Maj:ts proposition med förslag till vallag, m.m.

Dokumentets text

s. 1972 Kontrollera mot PDF

Kungl,
Maj:tsproposition IV 105 år
1972 Prop. 1972:105

Nr 105

Kungl, Maj:ts proposition med förslag till vallag, m, m,;
given Stockholms slott den 8 september 1972,

Kungl. Maj:t vUl härmed, under åberopande av bilagda
utdrag av statsrådsprotokollet över justitieiirenden, föreslå riksdagen atl
bifalla de förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

,Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

CARL GUSTAF

LENNART GEIJER

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föresläs en ny vallag som är gemensam för
riksdagsval, val av landstingsman och kommunfullmäkligval. Den föreslagna
vallagen ersätter sålunda dels lagen om val till riksdagen, dels kommunala
vallagen i vad denna avser landstings- och kommunfullmäktigval. Vallagen avser
däremol inte kyrkofullmäktigvalen, I propositionen uttalas att förslag till
särskild lag om de kyrkliga valen skall föreläggas riksdagen i god tid före
1973 års val.

Enligt förslaget till vallag skall röstning och
sammanräkning av avgivna röster ske pä i princip samma sätt som hittills. Detta
innebär att den av 1965 års valtekniska utredning förordade maskinella
valtekniken inte genomförs.

Reglerna i vallagen om förfarandet vid de samtidiga riksdags-,
landstings- och kommunalvalen har i fråga om röstning och sammanräkning i
huvudsak utformats med förfarandet vid 1970 års samtidiga val som förebild.
Förslaget till vallag innebär sålunda att valsedlar och valkuvert av samma typ
som vid 1970 års val skall användas samt att statsverket efter beställning
skall framställa och tillhandahålla valsedlar enligt i princip samma regler som
då gällde.

I fråga om tiden för röstningen i vallokal gäller enligt
vallagsförslaget i huvudsak samma regler som tillämpades vid 1970 års val.
Beträffande poströstningen föreslås emellertid den ändringen att röstningen
skall inledas 18 dagar före valdagen och inte som tidigare 30 dagar före
valdagen. Däremot föresläs ingen ändring beträffande avslutningen av poströstningen.
Poströstning skall alltså kunna ske på valdagen i samma utsträckning som
tidigare. Samma ändring av röstningsperioden föreslås

] Riksdagen 19 72. ] saml. Nr 105

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop,
1972:105 2

beträffande röstning hos utlandsmyndighet, medan
röstningen på fartyg enligt förslaget liksom hittills skall börja 45 dagar före
valdagen.

Sammanräkningen skall liksom hittills ske i tvä etapper,
en preliminär som görs i vallokalerna efter röstningens slut och en slutlig som
görs lios länsstyrelserna. Vallagsförslagel innehåller nya regler som syftar
till att förenkla och effektivisera förfarandet vid röstsaminanräkningen samt
att göra det möjligt att få ett preliminärt valresultat som är tillförlitligare
än tidigare. Reglerna innebär att poströsterna, som förut har förts till länsstyrelserna
och innefattats först i den slutliga sammanräkningen, i stället sänds till
valnämnderna i de olika komnumerna för att distribueras ut till vallokalerna
och ingå i den preliminära sammanräkning som sker där eller, om detta inte är
möjligt, preliminärt räknas hos valnämnden. Genom förslaget befrias
länsstyrelserna från den tidsödande kontrollen av poströsterna, varigenom den
slutliga sammanräkningen kan påskyndas, samtidigt som valnattens preliminära
valresultat kan omfatta ocksä flertalet av poströsterna. Den slutliga
sammanräkningen avses kunna ytterligare påskyndas genom att man vid
mandatfördelningen mellan och inom partierna utnyttjar ADB-teknik. 1
vallagsförslagel kommer detta emellertid inte till uttryck på annat sätt än att
en regel har förts in som gör det möjligt att förse valsedlarna med en särskild
listty pbeteckning.

1 övrigi föreslås nyheter främst i fråga om
röstlängdsförfarandet, registrering av partibeteckning och suppleantsyslemet
vid val till kommunfullmäktige. Sålunda föreslås att röstlängdsförfarandet
direkt knyts till kyrkobokföringen, varigenom det blir möjligt att få en
aktuellare röstlängd än f. n. Vidare föreslås regler som innebär att möjlighet
öppnas att registrera partibeteckning även för de kommunala valen samt nya bestämmelser
om utseende av suppleanter i kommunerna.

Till vallagen har förts över de av vårriksdagen 1972
antagna reglerna om val av ersättare för riksdagsmän.

Vallagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1973.

1 propositionen läggs fram, förutom förslaget till vallag,
förslag till lagar om ändring i kommunallagen, kommunallagen för Stockholm och
landstingslagen. Vidare föresläs en ny lag om antalet landstingsmän och
valkretsindelningen i Stockholms läns landstingskommun för valperioden
1974-1976. Sistnämnda lag överensstämmer helt med den lag som i det avseendet
gäller för valperioden 1971-1973.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop, 1972:105

1 Förslag till Vallag

Härigenom förordnas som följer.

1 kap. Inledande bestämmelser

1 § Denna lag gäller vid val till
riksdagen samt val av landstingsman och kommunfullmäktige.

2
§ För val
enligt denna lag finns en central valmyndighet. Konungen bestämmer vilken
myndighet som skall vara central valmyndighet.

Centrala valmyndigheten meddelar de närmare föreskrifter
som behövs för tillämpningen av denna lag,

3 § Ordinarie val till riksdagen samt val i hela riket av
landstingsman och

kommunfullmäktige förrättas samma dag. Valdag är tredje söndagen i

september.

Vid val till riksdagen som ej är ordinarie är valdag den
söndag som Konungen bestämmer. Vid val av landstingsmän eller kommunfullmäktige
som ej omfattar hela riket är valdag den söndag som länsstyrelsen bestämmer,

2 kap. Valkretsar och fasta valkretsmandat

1 § För val till riksdagen är riket indelat i 28
valkretsar. Dessa är

Stockholms kommun,

Stockholms län med undantag av Stockholms kommun
(Stockholms läns valkrets),

Göteborgs
kommun,

Göteborgs och Bohus län med undantag av Göteborgs kommun
(Bohusläns valkrets),

Malmö, Helsingborgs, Landskrona och Lunds kommuner
(fyrstadskretsen),

Malmöhus län med undantag av fyrsladskretsen (Malmöhus
läns valkrets),

Alingsås, Bengtsfors, Bjärke, Brålanda, Dals-Eds,
Frändefors, Färgelan-da, Gäsene, Hemsjö, Herrljunga, Högsäters, Lerums, Lilla
Edets, Melleruds, Nödinge, Skepplanda, Starrkärrs, Trollhättans, Vårgårda,
Vänersborgs, Västra Tunhems och Åmåls kommuner (Älvsborgs läns norra valkrets),

Bollebygds, Borås, Dalsjöfors, Dalstorps,
Fristads, Hökerums, Marks, Redvägs, Sandhulls, Svenljunga, Tranemo,
Viskafors, Ulricehamns och Äsundens kommuner (Älvsborgs läns södra valkrets),
vart och ett av övriga län,

2 § Centrala valmyndigheten fastställer antalet fasta
valkretsmandat i

varie valkrets före utgången av april varje är dä ordinarie val till riksdagen

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:105 4

skall hållas. Härvid tUlföres valkretsen ett mandat för
varie gång som antalet röstberättigade där är jämnt delbart med en
trehundrationdel av antalet röstberättigade i rUcet, De fasta valkretsmandat,
som härefter återstår, tiUföres valkretsarna efter storieken av de överskott
som uppkommit vid denna fördelning. Mellan lika över.skottstal avgöres
företrädet genom lottning.

Påverkas valkretsarnas omfattning av beslut om ändring i
länsindelningen eller den kommunala indelningen, vilket träder i kraft vid
ingången av året efter del då ordinarie val till riksdagen hållils, skall i
fråga om val lill riksdagen indelningsändringen beaktas redan från och med
beslutets dag,

3 § Vid tillämpning av 2 § beräknas
antalet röstberättigade på grundval av stommarna till mantalslängderna för
året. Vid beräkningen anses som röstberättigad varie svensk medborgare som
fyllt nitton är senast under närmast föregående kalenderår och som ej på grand
av domstols förklaring är eller efler uppnådd myndighetsålder skall förbli
omyndig,

4 § Talan mol centrala valmyndighetens
beslut enligt 2 § föres hos regeringsrätten genom besvär,

5 § 1 landstingslagen (1954:319),
kommunallagen (1953:7 53) och kommunallagen (1957:50) för Stockholm finns
bestämmelser om landstingskommuns och kommuns indelning i valkretsar.

Om Stockholms läns landstingskommuns indelning i
valkretsar finns särskilda bestämmelser.

3 kap. Valnämnd, valdistrikt och valförrättare

1 § I varie kommun skall tinnas en valnämnd.

Ledamöter och suppleanter i valnämnden väljes av
kommunfullmäktige till det antal fullmäktige besiämmer; Antalet ledamöter får
dock icke vara under fem. Valet skaU ske proportionellt i de fall då sådant är
föreskrivet vid val till kommunstyrelsen. Sker ej valet av suppleanter
proportionellt, skaU bestämmas i vUken ordning de skall kallas in lill
tiänstgöring.

Valnämnd skall ha tillgång till personal i den omfattning
som behövs för att den skaU kunna fuUgöra sina uppgifter,

2 § I fråga om annan valnämnd än valnämnden i Stockholm
äger

bestämmelserna i 32-42 §§ kommunallagen (1953:753) om kommunsty

relse molsvarande lillämpning. För valnämnden i Stockholm gäller 5 I § 1

mom, kommunaUagen (1957:50) för Stockholm och vad kommunfull

mäktige med iakttagande av sislnämnda lag föreskriver. I stället för 37 §

andra styckel kommunaUagen och 39 § andra stycket kommunallagen

för Slockholm skall dock 4 och 5 §§ förvaltningslagen (1971:290)

tillämpas i samtliga ärenden hos valnämnd.

Utan hinder av föreskrifter som avses i första
stycket gäller atl

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop, 1972:105 5

nämndens protokoll icke behöver upptaga annat än
närvarande ledamöler samt för varje ärende beslulel och skälen för detla,

3 § Varie kommun bildar ett eller ftera valdistrikt. Är
kommun indelad i

valkretsar för val av kommunfullmäktige, skall varie sådan valkrets bilda

ett eller ftera valdistrikt.

Länsstyrelsen beslutar om kommuns indelning i valdistrikt.
Innan beslut meddelas, skall fullmäktige i kommunen ha beretts tillfälle att
yttra sig i ärendet.

Beslut om indelning i valdistrikt gäller från och med året
efler det då beslutet vann laga kraft. Länsstyrelsen skall omedelbart kungöra
beslutet samt tillställa centrala valmyndigheten avskrift av detta,

4 § När val enligt denna lag skall förrättas i
valdistriktsindelad kommun,

utser valnämnden för varje valdistrikt minst fyra personer att på valdagen

tiänstgöra som valförrättare i distriktet. Bland de utsedda förordnar nämn

den en atl vara ordförande och en all vara ersättare för ordföranden.

Vid röstningen skall minst tre av valförrältarna,
däribland ordföranden eller hans ersättare, vara närvarande,

5
§ Var och en
som är röstberättigad vid val till riksdagen och ej fyllt 60 år är skyldig atl
mottaga uppdrag som ledamot eUer ersättare i valnämnd eller som valförrättare,
om han ej har giltigt hinder,

6
§ Talan mol
länsstyrelsens beslul i ärende om indelning i valdistrikt föres hos
kammarrätten genom besvär.

Den som vill klaga över beslul som innebär alt av honom
uppgivet hinder atl mottaga uppdrag som avses i 5 § ej godkänts får föra talan
hos länsslyrelsen genom besvär. Härvid räknas besvärsliden från den dag
beslutet meddelades. Mot länsstyrelsens beslut får talan ej föras.

4 kap. Röstlängder

Allmän röstlängd

1 § Allmän röstlängd upprättas
årligen för varje valdistrU:t av lokala skattemyndigheten. Längden skaU vara
upprättad senast den 15 juni,

2
§ I allmän
röstlängd upptages var och en som den 1 juni enligt länsstyrelsens personband

1,
är kyrkobokförd
i valdistriktet,

2,
är svensk
medborgare och

3,
fyUt eller
senare under kalenderåret fyUer 19 år.

Den som den 1 juni enligt länsslyrelsens personband på
grund av domstols förklaring är eller efter uppnådd myndighetsålder skall
förbli

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop, 1972:105 6

omyndig upptages dock ej i liingden.

För den som fyller 19 år det är röstlängden upprättas
antecknas att han blir röstberättigad först nästa kalenderår.

3 § Allmän röstlängd skall vara framlagd för granskning
hos lokala skattemyndigheten varje vardag med undantag av lördag under tiden
den 26-30 juni eller, om sistnämnda dag är en lördag eller söndag, till och med
närmast följande måndag.

Länsslyrelsen får bestämma att röstlängden skall vara
framlagd för granskning även på annal ställe än hos lokala skattemyndigheten.

4 § Den som anser att allmän röstlängd i fråga om hans
eller annans

rösträtt är felaktig får senast den 1 5 juli skriftligen framställa anmärkning

mot längden hos län.sstyrelsen. Den omständigheten att någon tagits upp i

röstlängd för annat valdistrikt än han anser sig tillhöra utgör ej grund för

anmärkning mot längden.

Anmärkning som göres för sent upptages ej till prövning.
Har anmärkning framställts i rätt tid mot någons rösträtt
enligt längden, skall länsstyrelsen genast underrätta denne om
innehållet i anmärkningshandlingen samt om tid och plats för prövning av
anmärkningen.

5 § Anmärkning mot allmän röstlängd prövas vid offentligt
samman

träde hos länsstyreLsen den 22 juli eller, om denna dag aren lördag eller

söndag, närmast följande måndag.

Den mot vilkens rösträtt anmärkning framställts får vid
anmärkningssammanträdet åberopa även omständighet som inträffat efter den I
juni.

Senast dagen efter sammanträdets slut meddelar
länsstyrelsen beslut över varje särskild anmärkning. Beslut antecknas på
anmärkningsskriften. I röstlängden införes rättelse som föranledes av beslutet.

Länsstyrelsen skriver under röstlängd mot vilken
anmärkning framställts. Lokala skattemyndigheten förser de röstlängder mot
vilka anmärkning ej framställts inom föreskriven tid med bevis härom.

6
§ Mot
länsstyrelsens beslut över anmärkning mot allmän röstlängd får talan föras endast
i samband med besvär över val vid vilket beslutet länt till efterrättelse. I
sådant mål får åberopas endast bevis som företetts hos länsslyrelsen,

7
§ Allmän
röstlängd länder till efterrättelse så snart den underskrivits av länsstyrelsen
eller försetts med bevis av lokala skattemyndigheten och gäller tiU dess ny
röstlängd kommit till stånd, om ej annat följer av 8 eller 9§.

8
§ Har nägon
icke blivit upptagen i allmän röstlängd eller har det i längden beträffande
honom antecknats att han blir röstberättigad först

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop, 1972:105 7

nästa kalenderår och har anmärkning häremot ej framställts
på sätt som föreskrives i 4 § första stycket, skall länsstyrelsen efter ansökan
av honom eller av lokala skattemyndigheten besluta om rättelse i röstlängden,
om det är uppenbart att fel föreligger. Sådan ansökan skall ha gjorts hos
länsstyrelsen senast den I september det år dä röstlängden upprättades.
Ansökan som göres för sent upptages ej tiU prövning.

Beslutar länsstyrelsen om rättelse i röstlängd, skall
länsstyrelsen genast underrätta lokala skattemyndigheten om beslutet. Lokala
skattemyndigheten skall genast rätta röstlängden i enlighet med beslutet.
Innan detta skett, äger beslutet icke verkan.

Mol beslut varigenom ansökan om rättelse avslagits eller
avvisats får talan ej föras. Mot beslut om rättelse får talan föras endast i
samband med besvär över val vid vilket beslutet länt till efterrättelse.

9 § Har allmän röstlängd i någon del förklarats felaktig
pä grund av

talan som förts i samband med besvär över val, skall länsstyrelsen rätta

längden i enlighet med förklaringen.

10 § Länsstyrelsen skall senast den 15 juni kungöra var
och när allmän

röstlängd kommer att vara framlagd för granskning, 1 kungörelsen skall

anges även tid och sätt för framställande av anmärkning mol längden

saml tid och plats för prövning av anmärkning. Kungörelsen skall anslås

på kommunens anslagstavla och införas i samtliga dagstidningar som har

en spridning av någon betydenhet inom kommunen.

Särskild röstlängd

11
§ Särskild
röstlängd för val till riksdagen upprättas årligen för varje valkrets av
centrala valmyndigheten. Längden skall vara upprättad senast den 1 5 juni.

12
§ 1 särskild
röstlängd upptages, efter ansökan, den som

1, den 1 juni uppfyUer de villkor som
gäller för rösträtt och

2. enligt länsslyrelsens personband ej är kyrkobokförd
i riket men

varit kyrkobokförd här någon gång under de fem kalenderår som närmast

föregått del år då röstlängden upprättas.

Den som fyUer 19 år det år då röstlängden upprättas
upptages i denna, om ej hinder föreligger i övrigt. Därvid antecknas dock att
han blir röstberättigad först nästa kalenderår.

Framgår i anmärkningsärende att någon upphört atl vara
röstberättigad på grund av omständighet som inträffat efter den 1 juni, skall
han ej vara upptagen i särskild röstlängd,

13 § Ansökan att bli upptagen i särskild röstlängd göres
skriftligen hos

centrala valmyndigheten senast den 1 juni. Ansökan som göres för sent

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop,
1972:105 8

upptages ej till prövning.

Vid ansökningshandling skall fogas intyg som visar att
sökanden har giltigt svenskt pass och enligt passet är svensk medborgare.
Intyget skall vara utfärdat av svensk beskickning, annan svensk
utlandsmyndighet som centrala valmyndigheten bestämt eller svensk
polismyndighet samma är som röstlängden upprättas. Är ansökningshandlingen ej
åtföljd av sådanl intyg, upptages ansökningen ej till prövning.

Blanketter till ansökan och intyg skall finnas
tillgängliga hos centrala valmyndigheten samt hos svensk beskickning och annan
svensk utlandsmyndighet som centrala valmyndigheten bestämmer,

14 § Beslut över ansökan att bli upptagen i särskild
röstlängd meddelas

så snart det kan ske.

Den som skall upptagas i särskild röstlängd uppföres i
röstlängden för den valkrets där han senast varit kyrkobokförd,

Bifalles ej ansökan om att bli upptagen i särskild
röstlängd, skall centrala valmyndigheten genast underrätta sökanden om
beslutet. 1 beslutet skall anges tid och plats för prövning av anmärkning,

15
§ Så snart
röstlängden upprättats, sändes den till länsstyrelsen idet län lill vilket
valkretsen hör. Hos länsstyrelsen skall röstlängden vara framlagd för
granskning vae vardag med undantag av lördag under tiden den 26-30 juni eller,
om sistnämnda dag är en lördag eller söndag, till och med närmast följande
måndag,

16
§ Den som vill
alt ändring skall göras i särskild röstlängd får senast den 15 juli skriftligen
framställa anmärkning mot röstlängden hos länsstyrelsen.

Anmärkning som göres för sent upptages ej till prövning.

Har anmärkning framställts i rätt tid mot någons rösträtt
enligt längden, skall länsstyrelsen genast underrätta denne om innehållet i
anmärkningshandlingen samt om tid och plats för prövning av anmärkningen,

17 § Anmärkning mot särskild röstlängd prövas vid
offentligt samman

träde hos länsslyrelsen den 22 juli eller, om denna dag är en lördag eller

söndag, närmast följande måndag.

Den mot vilkens rösträtt anmärkning framställts får
åberopa även omständighet som inträffat efter den 1 juni.

Senast dagen efler sammanträdets slut meddelar länsslyrelsen
beslut över varie särskild anmärkning. Beslut antecknas på anmärkningsskriften,
I röstlängden införes rättelse som föranledes av beslutet.

Länsstyrelsen skriver under röstlängden. Har anmärkning ej
framsläUts mol röstlängden inom föreskriven tid, skall röstlängden förses med
bevis härom.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:105 "

18 § Mot länsstyrelsens beslut över anmärkning mot
särskild röstlängd

fär lalan föras endast i samband med besvär över val vid vilket beslutet

länt till efterrättelse. I sådant mål får åberopas endast bevis som företetts

hos länsstyrelsen.

Har röstlängden i någon del förklarats felaktig på grund
av talan som avses i försia styckel, skall länsstyrelsen rätta längden i
enlighet med förklaringen,

19
§ Särskild
röstlängd länder till efterrättelse så snart den underskrivits av länsstyrelsen
och gäller till dess ny röstlängd kommit till stånd, om ej annat följer av 18 §
andra stycket.

20
§ När val äger
rum, skall särskild röstlängd vara tillgänglig i vallokalen för det
valdistrikt som länsstyrelsen bestämmer. Beslut härom meddelas senast vid
anmärkningssammanträdet och antecknas på röstlängden.

21
§ Länsstyrelsen
skall senast den 1 5 juni kungöra var och när särskild röstlängd kommer att
vara framlagd för granskning, 1 kungörelsen anges även tid och sätt för framställande
av anmärkning mot längden samt tid och plats för prövning av anmärkning.
Kungörelsen skall anslås på kommunernas anslagstavlor och införas i samtliga
dagstidningar som har en spridning av någon betydenhet inom valkretsen.

5 kap. Registrering av partibeteckning och anmälan av
kandidater

1 § Parti kan efter ansökan och på de villkor som anges i
2-4 §§ få sin

partibeteckning registrerad hos centrala valmyndigheten samt anmäla

kandidater i valet enhgt 8 §.

Om valsedel med registrerad partibeteckning finns
bestämmelser i 6 kap. 3 § tredje stycket och 14 kap. 5 §.

2 § Ansökan om registrering av partibeteckning göres
skriftligen, I

ansökningshandlingen skall anges för vilket slag av val registrering sökes

och, om ansökningen avser registrering för val av landstingsmän eller

kommunfullmäktige, för vilken landstingskommun eller kommun som

registrering begäres.

För alt partibeteckning skall åtnjuta skydd vid val skall
ansökan om registrering av beteckningen ha kommit in till centrala
valmyndigheten, vid ordinarie val till riksdagen och val i hela riket av
landstingsmän och kommunfullmäktige senast den 30 april valåret och vid annat
val inom en vecka efler del alt förordnande om valet meddelades,

3 § Partibeteckning får registreras, om

1, partiet icke utgör underavdelning av politisk
sammanslutning,

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop, 1972:105 10

2, partiet visat att det vid registrering för val till
riksdagen har minst

I 500 röstberättigade medlemmar i hela riket och vid registrering förval

av landstingsman och för val av kommunfullmäktige minst 100 respektive

minst 50 röstberättigade medlemmar i den landstingskommun eller

kommun för vilken registrering sökes, samt

3. partibeteckningen tydligt skiljer sig från
beteckning som redan

registrerats eUer vars registrering är föremål för prövning för det valet

eller för annat val för vilket registreringen enligt 4 § första stycket

kommer att gälla.

4 § Registreras partibeteckning för val till riksdagen,
gäller registreringen

även för val av landstingsmän och kommunfullmäktige i hela riket.

Registreras partibeteckning för val av landstingsmän, gäller registreringen

val i den landstingskommun som anges i registreringsbeslutet samt val av

kommunfullmäktige i de kommuner som är belägna inom landstingskom

munen. Registreras partibeteckning för val av kommunfullmäktige, gäller

registreringen val i den kommun som anges i registreiingsbeslutet.

Avser ansökan registrering för val till riksdagen oeh är
partibeteckningen redan registrerad för annal val, får registrering beviljas
endast om det parti för vilket registrering sålunda skett har lämnat sitt
medgivande. Detsamma gäller om ansökan avser registrering för val av
landstingsmän och partibeteckningen redan är registrerad för val av
kommunfuUmäktige inom landstingskommunen. Behörig atl lämna medgivande är det
ombud som partiet anmält enligt 5 §,

Vid tillämpning av andra stycket skall an.sökan om
registrering som kommit in tidigare anses som bifallen.

5
§ För parti som
fått sin partibeteckning registrerad skall finnas ombud. Ombud skall anmälas
till centrala valmyndigheten inom en månad efter det att registreringen av
beteckningen kungiorls enligt 7 §,

6
§ Registrerad
partibeteckning skall avföras ur registret, om

1, partiet begär del,

2,
partiet ej vid
två på varandra följande ordinarie val till rUc.sdagen eller val i hela riket
av landstingsman eller kommunfuUmäktige anmält kandidater enligt 8 § eller

3,
partiet
underlåter atl anmäla ombud enligt 5 §,

7
§ När
partibeteckning registrerats eller avförts ur registret, skall centrala
valmyndigheten kungöra detta i Post- och Inrikes tidningar,

8
§ För att
registrerad partibeteckning skall åtnjuta skydd vid val skall partiet hos
centrala valmyndigheten som kandidater anmäla

för val lill riksdagen i viss valkrets minst fyra och
högst femton personer och

för val av landstingsmän eller kommunfullmäktige minst
fyra och högsl tio personer i landstingskommunen eUer kommunen.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop,
1972:105 H

Centrala valmyndigheten bestämmer inför varie val när
anmälan av kandidater senast skall göras. Kungörelse härom skall föras in i
Post- och Inrikes tidningar.

Anmälan av kandidater göres skriftligen av partiets ombud
eller av person som ombudet utsett. Till anmälningshandlingen skaU fogas
skriftlig förklaring från vae kandidat att han givit partiet tillslånd att
anmäla honom,

9 § Finner centrala valmyndigheten anledning till
anmärkning mot an

mälningshandlingen eller handling som åtföljer denna, skall myndigheten

genast underrätta den som gjort anmälan. Därvid skall anges tid för

ändring och komplettering av anmälningshandlingen. Därefter skall

centrala valmyndigheten så snart som möjligt slutligl pröva ärendet.

Har det ej visats att anmäld kandidat givit partiet
tillstånd alt anmäla honom, skall hans namn på anmälningshandlingen anses
obefintligt,

10
§ Centrala
valmyndigheten upprättar för varje slag av val och för varje riksdagsvalkrets,
landstingskommun och kommun listor över de kandidater som partierna anmält.
Listorna skall sändas till postverket. Skall röstning äga rum hos
utlandsmyndighet eller på fartyg, skall listorna om möjligt sändas även till
myndigheten och fartygels befälhavare. Listorna för varie riksdagsvalkrets,
landstingskommun och kommun skall så snart som möjligt tillställas
länsstyrelsen,

11
§ Talan mot
centrala valmyndighetens beslut i registrerings- eller anmälningsärende föres
hos regeringsrätten genom besvär.

6 kap. Valsedlar

1 § Till valsedlar skall användas
särskUda blanketter som tillhandahålles av centrala valmyndigheten,

2 § Valsedlarna skall vara lika till
storlek och material. För val till riksdagen skall användas gula, för val av
landstingsmän blå och för val av kommunfullmäktige vita valsedlar.

På valsedel skall finnas partibeteckning. Valsedel bör
dessulom innehålla

1,
namn på en
eller flera kandidater,

2,
beteckning som
visar för vilken valkrets sedeln är avsedd (valkrets-beteckning) saml

3, uppgift om det val för vilket sedeln gäller
(valbeteckning).

Kandidat skall anges på sådanl sätt att det klart framgår vem som

avses. Vid kandidalnamn bör därför utsättas kandidatens
personnummer eller annan identifieringsuppgift.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop,
1972:105 12

3 § Om valsedel upptager mer än ett kandidatnamn, skall
namnen

upptagas i en följd under varandra och förses med nummer som visar

ordningen mellan dem.

Namnen gäller själva valet samt, i den mån de ej därvid
tages i anspråk, val av ersättare för riksdagsledamöter och val av suppleanter
för landstingsmän och kommunfullmäktige.

Upptager valsedel med registrerad partibeteckning namn på
kandidater, skall valsedeln, för att beteckningen skall åtnjuta skydd vid
valet, som första namn upptaga namnet på kandidat som lagils upp på listan över
kandidater partiet anmält.

4 § Efter beställning av parti, som är representerat i den
församling valet

gäller, tillhandahäller centrala valmyndigheten partiet blanketter till

valsedlar till det antal partiet önskar.

Göres beställning av annat parti än som anges i första
stycket eller av annan än den som är behörig företrädare för partiet,
tillhandahåller centrala valmyndigheten blanketter till valsedlar endasl om
beställaren betalar blanketterna i förskott,

5
§ Om parti är
eller genom valet blir representerat i den församling valet gäller, svarar
statsverket för kostnaden för blanketter till valsedlar till ett antal .som
motsvarar, i fråga om val till riksdagen fyra gånger antalet röstberättigade i
valkretsen och i fråga om annat val fyra gånger antalet röstberättigade i
valet,

6
§ Har
blanketter till valsedlar betalats i förskott och har valsedlarna använts för
parti som enligt 5 § är berättigat att fä valsedelsblanketter kostnadsfritt vid
valet, skall förskottet efter ansökan återbetalas i den mån antalet valsedlar
som partiet fär kostnadsfritt därigenom ej kommer att överstiga, i fråga om val
till riksdagen fyra gånger antalet röstberättigade i valkretsen och i fråga om
annat val fyra gånger antalet röstberättigade vid valet. Belopp som
återbetalas tillställes partiet oavsett vem som erlagt förskottet,

7
§ Om
beställaren begär det, förser centrala valmyndigheten utan särskild ersättning
valsedelsblanketterna med partibeteckning, kandidatnamn samt valkrets- och valbeteckningar.

Centrala valmyndigheten får förse valsedelsblanketter och
valsedlar med särskild siffer- eller bokstavsbeteckning (listtypbeteckning),

8 § När val skall förrättas,bestämmer centrala
valmyndigheten den sista

dag dä beställning av valsedlar skall ha gjorts för all leverans skall kunna

ske trettio dagar före valdagen. För särskilda fall fär bestämmas senare

dag för beställning och, om det behövs, även senare dag för leverans.

Kommer beställning in senare än centrala valmyndigheten bestämt,

fullgöres leverans endasl om betalning eriägges i förskott och endast

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop, 1972:105 13

under förutsättning att leveransen kan ske före
valdagen och utan atl leveransen av tidigare giorda beställningar försenas.

9 § I lokal där röstning äger rum skall väljarna för
varie val ha tillgång

till

1, valsedlar
som försetts med parti- och valbeteckning för parti vilket

är representerat i rUcsdagen (parfimarkerade valsedlar) samt

2, blanketter till valsedlar,

Partimarkerade valsedlar och valsedelsblanketler enligt
första stycket tillhandahålles genom centrala valmyndighetens försorg.

10 § Talan mot centrala valmyndighetens beslut i ärende
som avses i

detta kapilel föres hos regeringsrätten genom besvär.

Centrala
valmyndigheten har rätt att erhålla biträde av länsstyrelse i ärende som avses
i detta kapitel.

7 kap. Röstkort m, m,

1 § Vid val skall, i den mån centrala valmyndigheten ej
förordnar annat,

för var och en som enligt gäUande röstlängd är röstberättigad vid valet

upprättas röstkort med uppgifter om den röstberättigade. Röstkortet

skall dessutom innehålla uppgifter om valet till ledning för den

röstberättigade.

För röstberättigad som ej har känd adress upprättas
röstkort endast om han begär det,

2 § Röstkort upprättas för den som är upptagen i allmän röstlängd
av

lokala skattemyndigheten och för den som är upptagen i särskild

röstlängd av länsstyrelsen. Röstkorten skall sändas till de röstberättigade

senast 30 dagar före valdagen eUer, vid annal val än ordinarie val lill

riksdagen och val i hela rU

För val som äger rum samtidigt upprättas gemensamt
röstkort,

3 § Har röstberättigad föriorat sitt röstkort eller har
röstkortet ej

kommit honom lill hahda, är han berättigad all efter framställning få etl

duplettröslkort.

Framställning om duplettröslkort göres hos den myndighet
som enligt 2 § har alt upprätta röstkortet. Duplettröslkort får ej lämnas ut
senare än dagen före valdagen. Vid framställningen skall sökanden uppge

1.
sill fullständiga
namn och personnummer saml

2.
sitt hemvist i
den ort där han är uppförd i allmän röstlängd eller, om han är uppförd i
särskild röstlängd, hemvistet i den ort i riket där han senast var
kyrkobokförd.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:105 14

Första och andra styckena äger motsvarande tillämpning, om
den röstberättigade önskar få röstkort innan röstkorten blivit översända till
de röstberättigade. Röstkort fär dock icke utlämnas innan den röstlängd som
skall gälla vid valet kommit till stånd enligt 4 kap. 5 eller 17 §.

4 § Centrala valmyndigheten bör på lämpligt säll sprida
kännedom bland allmänheten om tid och sätt för röstning och om de bestämmelser
i övrigt som gäller för valet.

8 kap. Allmänna bestämmelser om röstningen

1 § Röstning sker på valdagen i vallokalen för det valdistrikt
där väljaren

är upplagen i röstlängd. Röstberättigad, som på grund av vistelse utom

rUcel eller på annan ort inom riket eller av annat skäl finner sig vara

förhindrad att rösta pä valdagen i vallokalen för det valdistrikt där han är

upptagen i röstlängd, får rösta pä postanslalt inom rU:et, hos svensk

utlandsmyndighet eller på svenskt fartyg i utrikes fart.

Om flera val äger rum samtidigt, skall väljare som röstar
på postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg vid ett och samma tillfäUe
ulöva sin rösträtt i samtliga val som han vill dellaga i,

2 § Väljaren skall själv lämna sin valsedel till
valförrätlaren eUer, om

röstningen sker på postanstalt, hos utlandsmyndighet eUer pä fartyg, lill

röslmotlagaren där.

Om avlämnande av valsedel genom bud (röstning med
valsedelsförsändelse) föreskrives i 1 I kap.

3 § Väljare bör vid röstning i vallokal medföra sitt
röstkort.

Röstning på postanslalt, hos utlandsmyndighet eller på
fartyg får icke ske utan att röstkortet avlämnas. Väljare som innehar sjöfartsbok
får dock rösta på fartyg utan att röstkort avlämnas. 1 sådanl fall skall
röslmotlagaren upprätta etl adresskort för honom.

4 § Vid röstning i vallokal lägger
väljaren för varje val in sin valsedel i ett valkuvert och lämnar kuverten till
valförrätlaren. Mottagna valkuvert samlas upp i valurna. En valuma användes för
vart och ett av de samtidiga val som förrättas i vallokalen.

5 § Vid röstning på postanslalt, hos
utlandsmyndighet eUer på fartyg lägger väljaren för vae val in sin valsedel i
ett valkuvert och lämnar kuverten till röslmotlagaren. Denne lägger in mottagna
kuvert tillsammans med väljarens röstkort i ett ytterkuvert som tillslutes.

6 § Har röstning skett pä
postanstalt, sänder röstmottagaren iordningställda ytterkuvert till
vederbörande valnämnd. Har röstning skett hos utlandsmyndighet eller på fartyg,
sänder röstmottagaren iordningställda ytterkuvert lill centrala valmyndigheten.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop, 1972:105 15

7 § Vid röstning med valsedelsförsändelse lägger väljaren
för varje val in

sin valsedel i ett innerkuvert. Iordningställda kuvert lägges därefter in i

ett ytterkuvert för valsedelsförsändelse som tillslutes. Detta lämnas

genom bud lill valförrätlaren eller röstmottagaren.

Avlämnas valsedelsförsändelse i vallokal, öppnar
valförrätlaren ytler-kuvertet och lägger de innerkuvert som väljaren
iordningställt i valurna.

Avlämnas valsedelsförsändelse på postanstalt, hos
utlandsmyndighet eller på fartyg, lägger röstmottagaren in försändelsen
tillsammans med väljarens röstkort i etl ytterkuvert. Med ytlerkuverlel fortares
därefter sä som anges i 6 §.

8 § Kuvert tillhandahålles endast genom centrala
valmyndighetens för

sorg.

Valkuvert och innerkuvert för valsedelsförsändelse skall
vara så beskaffade att färgen på inneliggande valsedel kan iakttagas utan att
valhemligheten röjes.

Ytterkuvert som skall användas vid röstning pä
postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg skall vara försett med
fönster.

9 § Valkuvert lillställes valnämnder och röstmottagare.
Ytterkuvert

som avses i 5 § lillställes röstmottagare.

Valkuvert får lämnas ul endast i samband med röstning.
Inner- och ytterkuvert för valsedelsförsändelse skall i god tid före valet
finnas tillgängliga

1, hos valnämnden och hos de personer
åt vilka nämnden uppdragit att tillhandagå väljarna i sådant hänseende,

2,
på postanstalt,

3, hos utlandsmyndighet och på fartyg där röstning skall
äga rum.

Inner- och ytterkuvert för valsedelsförsändelse skall dessulom på

begäran kostnadsfritt tillhandahållas parti som är
representerat i riksdagen.

10 § Röstning äger rum inför öppna dörrar, I lokal där
röstning äger

rum skall finnas ett lämpligt antal avskilda platser där väljaren utan insyn

kan lägga in sina valsedlar i valkuvert.

Befinner sig någon, när liden för röstningen går ut, i
röslningslokalen eller på anvisad plats intill denna men har han ej hunnit
rösta, skall han ges tillfälle till del.

11 § Den som uppehåller sig i röstningslokalen eller
utrymme därinlill

är skyldig att rätta sig efter de föreskrifter som valförrättare eller

röstmottagare meddelar för att trygga röstningens genomförande. Upp

står oordning som ej kan avstyras, har valförrätlaren eller röslmotlagaren

rätt alt avbryta röstningen,

Avbrytes röstning i vallokal, skall valurna förseglas
under två olika sigill samt om möjligt ställas i säkert förvar. När röstningen
äterupptages, skall valförrätlaren visa de närvarande att
förseglingen är obruten.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop, 1972:105 16

Avbrytes röstning pä postanstall, hos utlandsmyndighet
eller på fartyg, skall mottagna ytterkuvert under avbrottet förvaras på
betryggande sätt. Tal får ej hållas i röstningslokal eller i anslutande
utrymme. Ej heller får tryckta eller skrivna upprop sättas upp eller delas ut
till väljarna på sädan plats.

12 § 1 lokal där röstning äger rum skall ett exemplar av
denna lag finnas

tillgängligt.

1 vallokal skall finnas anslagna de listor som centrala
valmyndigheten upprättat över de kandidater som partierna anmäll för valen i
den valkrets till vilken valdistriktet hör. Pä postanslalt där röstning äger
rum skall listor finnas tillgängliga för samtliga valkretsar. Listor för
samtliga valkretsar bör finnas tillgängliga även hos utlandsmyndighet och på
fartyg där röstning äger rum.

13 § Protokoll skall föras över valförrättning i vallokal
enligt formulär

som fastställes av centrala valmyndigheten.

På postanstalt, hos utlandsmyndighet och på fartyg skall
fortlöpande anteckningar föras över röstningen.

14
§ Väljare, som
på grund av kroppsligt fel icke kan avge sin röst i föreskriven ordning, får
vid röstningen anlita biträde som han utsett.

15
§ Åtgärd eller
anordning som det enligt denna lag åligger kommun, valnämnd eller valförrättare
att vidtaga eUer ombesörja bekostas av kommunen,

9 kap. Särskilda bestämmelser om röstning i vallokal

1
§ Vallokal
skall hållas öppen för röstning mellan klockan 8 och 21. Centrala
valmyndigheten fär bestämma atl vallokalen i vissl valdistrikt skall vara öppen
för röstning kortare tid än nu sagts, om del kan antagas att väljarna likväl
har tillfredsställande möjligheter att ulöva sin rösträtt.

2
§ När
vallokalen har öppnats för röstning, visar valförrätlaren de närvarande att
varje valurna är tom. Härefter får röstningen börja.

3
§ Röstningen
går till på följande sätt.

När väljaren kommer iii i vallokalen, fär han etl
valkuvert för vart och elt av valen. Han uppsöker därefter en av de avskilda
platserna och lägger där för varje val in sin valsedel i etl valkuvert.
Valsedel får ej vikas.

Väljaren lämnar iordningställda valkuvert till
valförrätlaren. Om denne begär det, skall väljaren uppge sitt fullständiga
namn, sin födelsetid och sill hemvist inom valdistriktet eller, om han är
upptagen i särskild röstlängd, hemvistet i den ort i riket där han senast var
kyrkobokförd. Valförrätlaren kontrollerar att väliaren är upptagen som
röstberättigad i röstlängden, att han ej redan röstat i valet, atl han ställt i
ordning endast

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop, 1972:105 17

ell valkuvert för varje val och atl kuvert ej är försett
med obehörig märkning, Valförrätlaren lägger därefter i väljarens närvaro
valkuverten i valurnorna, I samband härmed antecknas i röstlängden att väljaren
röstat,

4
§ Är valkuvert
tomt eller försett med obehörig märkning, får det ej mottagas. Detsamma gäUer
om del ej klart framgår att kuvert innehåller valsedel. Har väljaren lämnat mer
än ett valkuvert för något val, får endast elt av dessa mottagas. Om väljaren
begär det, skall samtliga kuvert för det valet återlämnas till honom.

5
§ När
vallokalen slängts för röstning och de som är närvarande fått tillfälle att
lämna sina valsedlar, förklaras röstningen avslutad,

6
§ Kommunen
skall tillhandahålla lämpliga vallokaler, I anslutning till vallokalen eller i
denna skall anordnas lämplig plats där de partier som dellager i valen kan
lägga ul sina valsedlar, Valförrätlaren skall tillse att väljarna där har
tillgång till blanketter för valsedlar och partimarkerade valsedlar för parti
som är representerat i riksdagen,

7
§ Kommunen bör
på valdagen ordna med valskjutsar för de väljare som bor avlägset eller
isolerat och som endast med avsevärd kostnad eUer tidsspillan kan intinna sig i
vallokalen,

10 kap. Särskilda bestämmelser om röstning på postanstalt,
hos utlandsmyndighet och på fartyg

Röstning på postanstalt

1
§ Röstning får
ske på varie postanstalt inom riket från och med den adertonde dagen före
valdagen till och med valdagen, om ej annat följer av 2 §,

2
§ Röstning på
postanstalt äger rum under lid då postanstalten är öppen för allmänheten. På
valdagen skall postanstalt vara öppen för röstmottagning minst en timme före
klockan 11 och minst en timme efler klockan 15, Vid val av landstingsman och kommunfullmäktige
som ej omfattar hela riket får dock centrala valmyndigheten bestämma att
röstmottagning ej skall anordnas på valdagen.

Finns flera postanstalter inom samma ort, får centrala
valmyndigheten på förslag av postverket bestämma atl röstning skall ske endast
på någon eUer några av postanstalterna. På förslag av postverket får
myndigheten begränsa den tid då röstning får ske pä postanslalt före valdagen.
Röstning skall dock alllid kunna äga rum under minst en timme varje dag då
poslanstallen är öppen för allmänheten.

Inrättas med anledning av valet postanslalt vid sjukhus,
ålderdomshem, fångvårdsanstall eller liknande vårdinrättning eller vårdanstalt,
äger röstning där rum på tid som postverket bestämmer efler samråd med
vårdinrättningens eUer vårdanstaltens ledning, dock tidigast sjunde dagen före
valdagen,

2 Riksdagen 1972. 1 saml Nr 105

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop,
1972:105 18

3 § Röstmottagare på postanstalt är
den som postverket utser.

4 § Röstning på postanslalt går
till på följande sätt.

När väljaren visat upp sitt röstkort för röstmottagaren,
får han av denne ett valkuvert för vart och elt av valen. Han uppsöker därefter
en av de avskilda plalserna och lägger där för varje val in sin valsedel i ett
valkuvert. Valsedel får ej vikas.

Väljaren lämnar valkuvert och röstkortet till
röstmottagaren. Denne kontrollerar att väljaren ställt i ordning endast ett
valkuvert för varje val och alt kuvert ej är försett med obehörig märkning.
Därefter lägger röstmottagaren i väljarens närvaro in mottagna valkuvert i ett
ytterkuvert tillsammans med väljarens röstkort, vUket placeras närmast
ytterkuvertets fönster, och tillsluter ytlerkuverlel. Röstmottagaren tar
slutligen hand om ytlerkuvertet samt antecknar på en särskild förteckning
väljarens namn, den valnämnd till vilken ytterkuvertel skall sändas och det
värdepostnummer som finns på kuvertet.

Väljare som ej är känd för röslmotlagaren skall legitimera
sig. Gör han ej det, fär han icke rösta.

5
§ Är valkuvert
tomt eller försett med obehörig märkning, får det ej mottagas. Detsamma gäller
om det ej klart framgår att kuvert innehåller valsedel. Har väljaren lämnat mer
än ett vaUcuverl för något val, får endast ett av dessa mottagas. Om väljaren
begär det, skall samtliga kuveri för det valet återlämnas till honom,

6
§ Röstmoltagare
skall sända mottagna ytterkuvert till valnämnden i den kommun där väljaren är
upptagen i allmän röstlängd eller, om väljaren är upptagen i särskild
röstlängd, lill valnämnden i den kommun inom vilken den vallokal är belägen där
den särskilda röstlängden enligt 4 kap. 20 § skall finnas tillgänglig.
Försändelsen skall anordnas som värde-post.

Röstning hos utlandsmyndighet

7 § När val skall förrättas, bestämmer centrala
valmyndigheten efter samråd med utrikesdepartementet hos vilka svenska
utlandsmyndigheter röstning skall äga rum. Vid val som ej omfattar hela riket
fär dock centrala valmyndigheten bestämma att röstning hos svensk utlandsmyndighet
ej skall äga rum.

Röstning hos utlandsmyndighet får böria tidigast den
adertonde dagen före valdagen och pågå så länge att avgivna valsedlar kan
beräknas vara centrala valmyndigheten till hända senast klockan 12 dagen före
valdagen.

Utlandsmyndighetens chef bestämmer när och var röstning
äger rum hos myndigheten samt kungör tid och ställe för röstningen.

Röstmottagare hos utlandsmyndighet är myndighetens chef
eller den han utser.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop, 1972:105 19

8 § Röstning hos utlandsmyndighet går till på följande
sätt.

När väljaren visat upp sitt röstkort för röstmottagaren,
får han av denne etl valkuvert för vart och etl av valen. Han uppsöker därefter
en av de avskilda platserna och lägger där för varje val in sin valsedel i ett
valkuvert. Valsedel fär ej vikas.

Väljaren lämnar valkuvert och röstkortet till
röstmottagaren. Denne kontrollerar att väljaren ställt i ordning endast ett
valkuvert för varie val och att kuvertet ej är försett med obehörig märkning.
Därefter lägger röstmottagaren i väljarens närvaro in mottagna valkuvert i ett
ytterkuvert tiUsammans med väljarens röstkort, vilket placeras närmast
ytterkuvertets fönster, och lillsluter ytlerkuverlel. Röstmottagaren tar
slutligen hand om ytterkuvertel samt antecknar på en särskild förteckning
väljarens namn, den valnämnd till vilken ytterkuvertel skall sändas och det
värdeposlnummer som finns på kuvertet.

Väljare som ej är känd för röstmottagaren skaU legitimera
sig. Gör han ej det, får han icke rösta.

9 § Är valkuvert tomt eller försett med obehörig märkning,
får det ej

mottagas. Detsamma gäller om det ej klart framgår att kuvert innehåller

valsedel. Har väljaren lämnat mer än ett valkuvert för något val, får

endast ett av dessa mottagas. Om väljaren begär det, skall samtliga kuvert

för det valet äleriämnas tUl honom,

10
§ Röstmoltagare
skall sända mottagna ytterkuvert och den i 8 § omnämnda förteckningen till
centrala valmyndigheten. Sändes kuvert med posten, skall försändelsen anordnas
som värdepost,

11
§ Centrala
valmyndigheten förtecknar fortlöpande de ytterkuvert som kommer in från
utlandsmyndighet, Myndigheien sänder därefter mottagna ytterkuvert till
valnämnden i den kommun där väljaren är upplagen i allmän röstlängd eller, om
väljaren är upptagen i särskild röstlängd, lill valnämnden i den kommun, inom
vilken den vallokal är belägen där den särskilda röstlängden enligt 4 kap. 20 §
skall finnas tillgänglig. Försändelsen skall anordnas som värdepost.

Röstning på fartyg

12 § När val skall förrättas, bestämmer centrala
valmyndigheten på vilka

svenska fartyg i utrikes fart som röstning skall äga rum. Vid val som ej

omfattar hela rU

Rätt atl rösta på fartyg där röstning anordnas har den som
tillhör fartygets besättning eller annan personal på fartyget eUer är
passagerare där.

13 § Röstning på fartyg får böria tidigast den fyrtiofemte
dagen före

valdagen och pågå så länge att avgivna valsedlar kan beräknas vara

centrala valmyndigheten till hända senast klockan 12 dagen före

valdagen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop, 1972:105 20

Fartygets befälhavare bestämmer när och var röstning äger
rum samt underrättar dem som befinner sig ombord om tid och ställe för
röstningen.

Röstmottagare på fartyg är fartygets befälhavare eller den
han utser,

14 § 1 fräga om röstning på fartyg äger 8-10 §§
motsvarande tillämp

ning, Röstmoltagare på fariyg får dock lämna mottagna ytterkuvert till

svensk utlandsmyndighet som centrala valmyndigheten bestämmer för vi

darebefordran till centrala valmyndigheten.

Kan väljaren ej förete röstkort men innehar han
sjöfartsbok, skall röstmottagaren i stället upprätta ett adresskort för honom
med ledning av sjöfartsboken och de uppgifter han kan lämna. Adresskortet
lägges in i ytlerkuvertet tillsammans med valkuvert som väljaren avgivit.

15
§ 1 fråga om
ytterkuvert som kommer in till centrala valmyndigheten från röstmottagare på
fartyg äger 1 I § motsvarande tillämpning.

16
§ Röstmottagare
på fartyg har rätl till ersättning av statsverket för nödvändiga utgifter för
uppdragels fullgörande enligt de närmare bestämmelser som meddelas av centrala
valmyndigheten.

11 kap. Särskilda bestämmelser om röstning med
valsedelsförsändelse

1 § Väljare som är gift får lämna valsedel genom sin make.
Sådan

valsedelsförsändelse anordnas på följande sätt.

Väljaren lägger för varje val själv in sin valsedel i ett
innerkuvert, 1 närvaro av ett vittne lägger han sedan in iordningställda
innerkuvert i ett ytterkuvert för valsedelsförsändelse och tillsluter detta.
Därefter tecknar väljaren på ytlerkuvertet försäkran på heder och samvete atl
han förfarit på detla sätt. Vittnet intygar skriftligen att väljaren egenhändigt
undertecknat försäkran. Vittne skall ha fyUt 18 år. Väljarens make eUer barn
eller makens barn får ej vara vittne.

Valsedelsförsändelse får vara anordnad tidigast 18 dagar
före valdagen. Försändelse som lämnas på fartyg får dock vara anordnad 45 dagar
före valdagen. Dagen för försändelsens anordnande anges på ytlerkuvertet,

2 § Valsedelsförsändelse från den som är gift lämnas på
valdagen i

vallokalen för det valdistrikt där väljaren är upplagen i röstlängd. Sådan

försändelse får lämnas också på postanslalt, hos utlandsmyndighet eller

på fartyg där röstning äger rum.

3 § Väljare, som på grund av sjukdom, rörelsehinder eller
hög ålder ej

kan inställa sig i vallokalen för det valdistrikt där han är upptagen i

röstlängd, får lämna valsedel genom bud. Bud får den vara som är

väljarens barn, barnbarn, fader, moder eller syskon eller hans vårdare och

som fyllt 18 år. Sådan valsedelsförsändelse anordnas på följande sätt.

Väljaren lägger för varie val själv in sin valsedel i etl
innerkuvert, I

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop, 1972:105 21

närvaro av budet och ett vittne lägger han sedan in
iordningställda innerkuvert i etl ytterkuvert för valsedelsförsändelse och
tillsluter detta. Därefter tecknar väljaren på ytlerkuvertet försäkran på heder
och samvete att han förfarit på detta sätt samt atl han av anledning som anges
i första siycket ej kan inställa sig för röstning i vallokalen för
valdistriktet. Budet och vittnet intygar skriftligen atl väljaren egenhändigt
undertecknat försäkran saml att något förhållande som strider mot innehållet ej
är känt för dem. Vittne skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller barn eller
makens barn får ej vara vktne.

Valsedelsförsändelse
får vara anordnad tidigast 18 dagar före valdagen. Dagen för försändelsens
anordnande anges pä ytterkuvertel,

4
§
Valsedelsförsändelse enligt 3 § lämnas i vallokalen för det valdistrikt där
väljaren är upplagen i röstlängd. Sådan försändelse får lämnas även på
postanslalt där röstning äger rum.

5
§ Lämnas
valsedelsförsändelse i vallokal, kontrollerar valförrätlaren att väljaren är
upptagen som röstberättigad i röstlängden, att han ej redan röstat i valet, atl
försändelsen anordnats på föreskrivet sätt och inom föreskriven lid samt alt
ytlerkuvertet är lUlslulet. Därefter bryter valförrätlaren ytlerkuverlel och
kontroUerar alt iordningställda innerkuvert är av föreskriven beskaffenhel,
alt väljaren ställt i ordning endast etl innerkuvert för varje val samt alt
innerkuvert ej är försett med obehörig märkning, I närvaro av den som lämnat
valsedelsförsändelsen lägger därefter valförrätlaren mollagna innerkuvert i
valurnorna. 1 samband härmed antecknas i röstlängden att väljaren röstat,

6
§ Lämnas
valsedelsförsändelse på postanslalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg,
kontrollerar röslmotlagaren alt försändelsen anordnats på föreskrivet sätt och
inom föreskriven tid saml att ytterkuvertel är lillslulel, 1 närvaro av den som
lämnat valsedelsförsändelsen lägger därefter röslmotlagaren in försändelsen i
etl ytterkuvert med fönster tillsammans med väljarens röstkort, vilket placeras
närmasl ytterkuvertets fönster, och tillsluler ytlerkuvertet, Röslmotlagaren
tar slutligen hand om ytlerkuvertet samt antecknar på en särskild förteckning
väljarens namn, den valnämnd till vilken ylterkuverlet skall sändas och det
värdeposlnummer som finns på kuvertet,

7
§ Föreligger
brist eller felaktighet i något hänseende som valförrätlaren eller
röslmotlagaren skaU konlroUera enligt 5 eUer 6 § skall valsedelsförsändelsen
eller innerkuvertet ej mollagas. Delsamma gäller om innerkuvert är tomt eller
om det ej klart framgår att kuvert innehåller valsedel. Har väljaren ställt i
ordning mer än elt innerkuvert för någol val, får ej något av dessa mottagas.
Innerkuvert som ej motlages skaU före återlämnandet läggas in i ett särskilt
kuveri som liUslules,

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop,
1972:105 22

12 kap. Den vidare behandlingen av röster som avgivits på
postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg

1 § Ytterkuvert, som före valdagen kommer in till
valnämnden från

röstmoltagare på postanstalt eller från centrala valmyndigheten, sorteras

på valdistrikt, Ytterkuverten sändes därefter till valförrältarna i valdi

striktet. Översändandet bör ske i sådan tid att ytterkuverten är

valförrättarna UU hända när röstningen i vallokalen där börjar. Före

översändandet skall ytterkuverten läggas in i särskilda omslag som

förseglas och förses med anteckning om det antal ytterkuvert varje

omslag innehåller.

1 avbidan på att översändandet lill valförrältarna sker
skall ytterkuverten förvaras på betryggande sätt,

2
§ Ytterkuvert
som på valdagen kommer in till valnämnden, sändes till valförrättarna i
valdistriktet, om kuverten kan beräknas vara valförrättarna lill hända innan
röstningen i vallokalen slutar. Före översändandet skall de åtgärder vidtagas
som anges i 1 §, Kommer ytterkuvert in till valnämnden efter valdagen eller så
sent denna dag att de ej kan beräknas komma valförrättarna till hända innan
röstningen i vallokalen slutar, skall valnämnden behålla dem och förfara med
dem på säll som anges i 13 kap. 9 §,

3
§ Valnämnden
skall i särskUt protokoU fortlöpande anteckna de åtgärder som nämnden vidtager
med inkomna ytterkuvert. Protokollet föres enligt formulär som fastställes av
centrala valmyndigheten,

4 § Omslag med ytterkuvert som sänts till valdistrikten
förvaras där

obrutna till dess röstningen i vallokalen förklarats avslutad och rösträk

ning enligt 13 kap, 1 § påbörjas, 1 protokollet antecknas antalet

mottagna omslag och det antal ytterkuvert som omslagen enhgt

anteckning på dem innehåller.

Kommer omslag med ytterkuvert valförrättarna till hända
ellerdel att röstningen i valdistriktet avslulals, skall omslaget ej brytas
utan återsändas till valnämnden efter förrättningens slut enligt 13 kap. 7 §,
Om återsändandet skall anteckning göras i protokollet.

Om förhållandena medger del, får valförrättarna under pågående
röstning företaga åtgärder enligt 13 kap, 3-5 §§ beträffande ytterkuvert som
kommit in till valdistriktet. Därvid skall dock iakttagas att anteckning vid
väljarens namn i röstlängden göres innan ytterkuvertel bryles saml att
valkuvert och innerkuvert, som efler granskning befunnits vara i behörigt
skick, skall åter läggas in i ytlerkuvertet tillsammans med väljarens röstkort,
Innerkuvert skall dessförinnan åter läggas in i ytterkuvert för
valsedelsförsändelse. Först när röstningen förklarats avslutad får valkuvert
och innerkuvert läggas i urna,

5 § Den omständigheten att det i röstlängd antecknats
att väljare röstat

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop, 1972:105 23

på postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg utgör
ej hinder för honom atl rösta i vallokalen. Innan han får rösta där skall det
ytterkuvert som härrör från honom tagas fram och läggas in i ett särskill
kuvert som tiUslutes och förses med anteckning om innehållet. Om vad sälunda
förevarit skall anteckning göras i protokollet,

13 kap. Preliminär rösträkning

Preliminär rösträkning i vallokal

1
§ Omedelbart
efter det alt röstningen i vallokal förklarats avslutad, räknar valförrättarna
preliminärt de avgivna rösterna. Har val till riksdagen förrättats samtidigt
med annat val, räknas riksdagsvalet först. Rösträkningen skall genomföras utan
avbrott,

2
§ Har flera val
förrättals samtidigt, sker den preliminära rösträkningen gemensamt för alla
valen såvitt gäller åtgärder som avses i 3-5 §§.

3
§ Rösträkningen
inledes med alt från valnämnden inkomna omslag med ytterkuvert bryles,
Ytterkuverten räknas och antalet antecknas i protokollet. Därefter granskas
ytterkuverten. Därvid kontrolleras att

1,
ytterkuvert
icke blivit öppnat efler tillslutandet,

2,
samma väljare
icke avgivit mer än ett ytterkuvert,

3,
väljaren är
röstberättigad i valdistriktet,

4,
väljaren icke
röstat i vallokalen under valdagen,

I fall då de nämnda kraven är uppfyllda, förfares med
ytterkuvert på sätt som föreskrives i 4 §, ] annat fall lägges ytterkuvert åt
sidan, Ytterkuvert, som lagts åt sidan, lägges därefter in i ett eller flera
särskilda kuvert som tillslules och förses med anlecknmg om innehållet,

4 § När kontroll enligt 3 § sketl, öppnas de ytterkuvert
som ej lagts åt

sidan och inneliggande röstkort, adresskort, valkuvert och valsedelsför

sändelser tages ut.

Valkuverten granskas. Därvid kontrolleras all kuvert är av
föreskriven beskaffenhel och ej försett med obehörig märkning. Godkända
valkuvert lägges i urnorna. 1 samband därmed antecknas vid väljarens namn i
röstlängden att han utövat sin rösträtt.

Valsedelsförsändelserna granskas. Därvid kontroUeras alt
varie försändelses ytterkuvert är av föreskriven beskaffenhet och tillslutet,
att del icke blivit öppnat efter tillslutandet samt att väljarens förklaring
och vitlnesintyget är i behörigt skick. Därefter bryles ytterkuvertel,
Inner-kuverten granskas. Därvid kontrolleras all de är av föreskriven beskaffenhet,
att väljaren ställt i ordning endast elt innerkuvert för varje val och att
innerkuvert ej är försett med obehörig märkning. Godkända innerkuvert lägges i
urnorna, 1 samband därmed antecknas vid väljarens namn i röstlängden att han
utövat sin rösträtt.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop,
1972:105 24

5 § Föreligger brist eller felaktighet i något hänseende
som valförrätlaren skall kontrollera enligt 4 §, skall bristfälligt kuvert tillsammans
med väljarens röstkort eUer adresskorl åter läggas in i ytlerkuvertet. Detsamma
gäller om innerkuvert är tomt eller om det ej klart framgår atl kuvert
innehåller valsedel, Innerkuvert skall dessförinnan åter läggas in i
ytterkuvert för valsedelsförsändelse, Ytterkuverten lägges i sin tur in ietl
eller flera särskilda kuvert som tillslutes och förseglas under minst två olika
sigill och förses med anteckning om innehållet.

6 § Sedan de i 3-5 §§ föreskrivna åtgärderna vidtagits,
förfares för varje val för sig pä följande sätt,

1, Val- och innerkuvert tages ut ur urnan och räknas.
Antalet personer

som enligt röstlängd deltagit i valet räknas. Antalet kuvert och röstande

antecknas i protokollet. Överensstämmer de framräknade siffrorna ej

med varandra, anges i protokollet den sannolika orsaken till skUlnaden,

2, Valsedlarna tages ut ur kuverten. Innehåller kuvert
mer än en

valsedel, lägges valsedlarna tillbaka i kuvertet. Sådana kuvert räknas och

lägges in i ett särskilt kuvert som tillslules och förses med anteckning om

innehållet,

3,
Kan det antagas
att valsedel är ogiltig enligt 14 kap, 4 § lägges valsedeln åt sidan. Valsedlar
som lagts åt sidan lägges därefter in i etl eller flera särskUda omslag som
tillslules och förses med anteckning om antalet valsedlar som omslaget
innehåller,

4,
Övriga
valsedlar ordnas i grupper efter partibeteckning. Inom varie parti ordnas
valsedlarna i grupper så att valsedlar med partibeteckning och kandidatnamn i
tryck bildar en grupp, partimarkerade valsedlar en andra grupp och valsedlar
som väljaren själv ställt i ordning en Iredje grupp. Valsedlar med
partibeteckning och kandidatnamn i tryck ordnas därefter så att valsedlar med
samma listtypbeteckning bildar en grupp och sådana valsedlar med ändringar
eller tillägg bildar en grupp. Antalet valsedlar inom varje grupp räknas och
antalet antecknas i protokollet, liksom sammanlagda antalet valsedlar för varje
parti. Valsedlarna lägges därefter partivis in i särskilda omslag. På omslagen
antecknas vUket partis valsedlar omslaget innehåller och valsedlarnas anlal,

5,
De särskilda
kuverten och omslagen förses med uppgift om valdistriktet och förseglas med
minst två olika sigill. Sigillen avlryckes i protokollet.

7 § Protokollet underskrives av ordföranden och två av de
närvarande valförrättarna. Därmed är förrättningen avslutad.

Omedelbart därefter sändes röstlängd, protokoll och de
särskilda kuvert och omslag som avses i 6 § till valnämnden. Sker insändandet
med posten, skall försändelsen anordnas som värdepost.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop, 1972:105 25

8 § Det åligger valnämnden att se till alt samtliga
handlingar som avses i

7 § kommk in tiU nämnden och alt, om så ej är faUet, infordra det som

fattas.

Valnämnden behåller röstlängderna och vidarebefordrar
omgående övrigt material till länsstyrelsen. Sker översändandet med posten,
skall försändelsen anordnas som värdepost.

Preliminär rösträkning hos valnämnden

9 § Vid offentlig förrättning som påbörias så snart det
kan ske, dock

tidigast tisdagen efter valdagen, granskar valnämnden de ytterkuvert

som kommk in till nämnden och behållits där saml kuvertens innehåll.

Därvid äger 3-5 §§ molsvarande lillämpning. Godkända val- och

innerkuvert lägges i urnor. För varje val och valkrets användes en urna, 1

samband med art kuvert lägges i urnan antecknas vid väljarens namn i

röstlängden atl han utövat sin rösträtt.

Avgivna röster räknas. Därvid äger 6 § motsvarande
lillämpning,

10
§ Kommer
ytterkuvert in efter förrättningens bönan, lägges det utan vidare ålgärd ål
sidan. Kuvert som lagts åt sidan lägges därefter in i etl eller ftera särskilda
omslag som tillslutes och förses med anteckning om innehållet,

11
§ Över
förrättning som avses i 9 § föres protokoll enligt formulär som fastställes av
centrala valmyndigheten. När förrättningen slutförts, sänder valnämnden
omgående röstlängder, protokoU samt iordningställda kuvert och omslag till
länsstyrelsen. Sker översändandet med posten, skall försändelsen anordnas som
värdeposl.

14 kap. Slutlig sammanräkning och mandatfördelning

Allmänna bestämmelser

I § Den slutliga sammanräkningen verkställes av
länsstyrelsen vid offentlig förrättning som påbörjas så snart det kan ske.
Länsstyrelsen skall kungöra tid och plals för sammanräkningen, 1 kungörelsen
anges i vUken ordning som de olika valen kommer alt räknas, om hinder ej möter.
Kungörelsen skall anslås hos länsstyrelsen och på kommunernas anslagstavlor
saml senast dagen före sammanräkningens början införas i Samtliga dagstidningar
som har en spridning av någon betydenhet inom länel.

Före sammanräkningens början skall länsslyrelsen ha tillsett
alt de handlingar som behövs för sammanräkningen har kommit in från valnämnden
i den kommun sammanräkningen avser. Är inkomna handlingar ofullständiga eller
ej i behörigt skick, skall länsslyrelsen infordra det som fattas eller, om det
behövs, inhämta uppgift om anledningen lill att handlingarna är ofuUständiga
eller ej i behörigt skick.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop,
1972:105 26

2 § Vid den slulliga sammanräkningen prövar länsstyrelsen
valsedlarnas

giltighet och medtlelar de beslul som denna prövning och de vid

röstningen förda protokollen föranleder.

Har avgivna valsedlar ej förvarats på föreskrivet sätt,
skall de förklaras ogiltiga, om det ej kan antagas att obehörig åtgärd ej
vidtagits med dem.

Över förrättning hos länsstyrelsen föres protokoll enligt
formulär som fastställes av centrala valmyndigheten,

3 § I fräga om riksdagsval bestämmer länsstyrelsen
ordningen mellan

kandidatnamnen på partiernas valsedlar i valkretsen i den utsträckning

som behövs för utseende av riksdagsledamöter och ersättare för dem,

1 fråga om landstings- och kommunfullmäkligval fördelar
länsstyrelsen för varje valkrets platserna mellan partierna. Länsstyrelsen
fastställer även vilka personer som skall erhålla platserna samt utser
suppleanter för landstingsmän och för fullmäktige i kommuner där det skall
finnas suppleanter för fullmäktige.

Förrättningen skall genomföras utan dröjsmål. Vid avbrott
i förrättningen skall valsedlarna och övriga valhandlingar läggas i säkert
förvar. Innan förrättningen återupptages,skall länsstyrelsen se till att obehörig
åtgärd ej vidtagits med valhandlingarna,

4 § Valsedel är ogiltig, om den

1. saknar partibeteckning eller upptager mer än en
partibeteckning,

eller

2, är försedd med kännetecken som uppenbarligen blivit
anbragt pä

valsedeln med avsikt.

Finns i ett valkuvert mer än en valsedel, är valsedlarna
ogiltiga. Innehåller valkuvertet två eller tre valsedlar och bär alla samma
partibeteckning, skall dock en valsedel tillgodoräknas det angivna partiet.
Namnen på valsedeln anses därvid som obefintliga,

5 § Utöver vad som gäller enligt 4 § andra styckel skall
namn på valsedel anses obefintligt,

1,
om kandidaten
ej är valbar eller det ej framgår klart vem som avses,

2,
om ordningen
mellan namnet och annat namn ej framgår klart eller

3,
om valsedeln
gäller registrerat parti, för vilket anmälts kandidater enligt 5 kap. 8 §, och
valsedeln ej som försia namn upptager namnet på någon av de anmälda
kandidaterna.

Vid bedömning enligt första stycket 3 av vilket namn som
är det första skall hänsyn ej tagas till namn som skall anses obefintligt
enligt I,

Riksdagsvalet

6 § Ordningen mellan kandidatnamnen inom varie parti
fastställes genom särskilda uträkningar. Vid variC'uträkning gäller valsedel
endast för ett namn.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Vid den första uträkningen gäller valsedel för det namn
som står först på sedeln. Valsedlar med samma första namn bildar en grupp.
Varje grupps röstetal räknas fram. Röstetalet är lika med det antal valsedlar
som ingår i gruppen. Samma tal är också jämförelsetal för det namn som står
först på gruppens valsedlar. Det namn vars jämförelsetal är störst får den
första platsen i ordningen.

Vid varje följande uträkning gäller valsedel för det namn
som står först på sedeln, varvid bortses från namn som redan fått plats i
ordningen. Den eller de grupper, vilkas valsedlar vid närmast föregående
uträkning gällde för det namn som fick plats i ordningen, upplöses och ordnas i
nya grupper, så att valsedlar som vid den pågående uträkningen gäller för ett
och samma namn bildar en grupp. Övriga befintliga grupper behålles däremot
oföiändrade. För varje nybildad grupp räknas röstetalet fram. Röstetalet är
lika med det antal valsedlar som ingår i gruppen. För samtliga namn, som
deltager i uträkningen, beräknas röstetal och jämförelsetal.

Röstetalet för ett namn är lika med röstetalet för den
grupp ellerdel sammanlagda röstetalet för de grupper vilkas valsedlar gäller
för namnet. Jämförelsetalet för elt namn är lika med dess röstetal, om icke
grupp av valsedlar som gäller för namnet deltagit i besättandet av förut
utdelad plats. Om detta är fallel, erhålles namnets jämförelsetal genom att
dess röstetal delas med del tal som motsvarar den del gruppen tagit i
besällandet av plats eller platser som utdelats (gruppens platstal), ökat med
1, eller, om ftera grupper av valsedlar, som gäller för namnet, deltagit i
besättandet av förut utdelad plals, med dessa gruppers sammanlagda platstal,
ökat med 1, Plalstalet för en grupp beräknas sälunda att gruppens röstetal
delas med del största jämförelsetalet vid uträkningen närmast före gruppens
bildande. Bråktal, som uppkommer vid delning, beräknas med Ivå decimaler. Den
sista decimalsiffran får ej höjas.

Det namn, vars jämförelsetal är störst, får nästa plats i
ordningen. Mellan lika tal avgöres företrädel genom loltning.

7 § För varie namn som erhållit plats i ordningen enligt 6
§ bestämmer

länsstyrelsen i erforderlig utsträckning genom särskilda sammanräkningar

inom det parti som namnet tillhör särskild ordning mellan namnen på

partiels valsedlar för utseende av ersättare.

Ersättare ulses på grundval av de valsedlar som gällde för
namnet, när det erhöll plats i ordningen. Vid denna uträkning gäller varje
valsedel som hel röst. Med iakttagande av alt namn på den som redan fått plals
i ordningen anses som obefintligt skall röstvärdet tillgodoräknas det namn som
står främst på sedeln. Den som får högsta röstetalet erhåller plats i
ordningen. Mellan lika tal avgöres företrädet genom loltning.

8 § Sedan de i 6 och 7 §§ föreskrivna åtgärderna
vidtagits, lägges valsed

larna in i särskilda omslag, de godkända för sig och de ogiltiga för sig.

Omslagen förseglas under minst tvä olika sigill. Valsedlarna förvaras till

utgången av den tid för vilken valet gäller.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop,
1972:105 28

Förrättningen avslutas genom att protokollet läses upp.
Protokollet sändes genast till centrala valmyndigheten,

9 § Centrala valmyndigheten fördelar mandaten i riksdagen
på grundval

av protokollen från länsstyrelserna och med tillämpning av 16-19 §§

riksdagsordningen. Myndigheten fastställer också vilka personer som skall

erhålla mandaten som ledamöter.

Har länsstyrelsen ej bestämt ordning mellan så många namn
som behövs för att de mandat som etl parti erhållit i valkretsen skall kunna
besättas med ledamöter, skall länsstyrelsen på anmodan av centrala valmyndigheten
vid ny förrättning bestämma ytterligare namn i ordningen. Sådan förrättning
skall kungöras enligt I §,

10
§ Har kandidat
fått plats i ordning i mer än en valkrets eller för mer än ett parti och skuUe
han lill följd därav erhåUa mandat i mer än en valkrets eller för mer än etl
parti, skall han tillträda det mandat för vilket hans jämförelsetal är störst.
Mandat som han ej tillträder skall tillfalla den kandidat som står närmast i
tur atl erhålla mandat i den valkretsen eUer för del partiet. Mellan lika tal
avgöres företrädet genom lottning,

11
§ Sedan
mandaten besatts med ledamöter, utser centrala valmyndigheten pä grundval av
den enligt 7 § bestämda ordningen mellan kandidatnamnen för varje ledamot lika
många ersättare som ledamotens parti fått mandat i valkretsen. Minst tre
ersättare skall dock alltid utses för varje ledamot. Vid utseende av ersättare
skall bortses från namn på den som valts till ledamot.

Finns ej nägon som enligt första stycket kan utses till
ersättare, skall den kandidat inom valkretsen, som enligt 6 § står i tur alt
erhålla mandat för partiet, ulses till ersättare för ledamoten. Finns ej nägon
sådan kandidat på partiets valsedlar, skall centrala valmyndigheten med tillämpning
av 18 § riksdagsordningen bestämma annan valkrets, från vilken ersättaren skall
utses, och där till ersättare utse den som står närmast i tur att erhålla
mandat för partiet. För ledamot får finnas endast en ersättare enligt detla
slycke. Finns ej någon som sålunda kan utses till ersättare, skall därvid bero.

Om del behövsskall länsstyrelsen på anmodan av centrala
valmyndigheten vid ny förrättning fastställa ordning enligt 6 och 7 §§ mellan
namnen på partis valsedlar. Sådan förrättning skall kungöras enligt 1 §,

12
§ När mandaten
fördelats mellan partierna och besatts med ledamöter saml ersättare utsetts,
tillkännager centrala valmyndigheten valets utgång genom kungörelse i Post- och
Inrikes tidningar. Därmed är valet avslutat. De handlingar som rör valet lägges
i säkert förvar och bevaras till utgången av den lid valet gäller.

13
§ Har ledamot
avgått före ulgången av den lid för vilken han blivk vald, utser centrala
valmyndigheten till ny ledamot i hans ställe den

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:105 29

ersättare som enligt den mellan ersättarna bestämda
ordningen står i lur att inträda. Kan mandatet ej besättas med ersättare, skall
del vara obesatt under återstoden av valperioden.

Har till ny ledamot utsetts den som enligt 11 § andra
stycket varit utsedd till ersättare för den avgångne ledamoten, utses ersättare
för honom enligt 11 §, Har mandal besatts med ledamot frän annan valkrets än
den för vilken den avgångne varit utsedd och blir mandatet ledigt på nytt,
skall vid tillämpning av försia slyckel anses som om mandatet vid valet
tilldelats den senast avgångnes valkrets. Ersättare för annan ledamot, som
trätt i stället för avgången ledamot, är de övriga personer som skulle ha varit
ersättare för den avgångne ledamoten.

14 § Har antalet ersättare för en riksdagsledamot gått ner
till hälften

eller därunder av del vid valet utsedda antalet genom att ersättare utsetts

till ordinarie ledamot eUer avgått av annan orsak, utser centrala

valmyndigheten med tillämpning av 1 1 § om möjligt två nya ersättare.

Landstings- och kommunfullmäktigvalen

15 § Ordningen mellan kandidatnamnen inom varie parti
fastställes

genom särskilda uträkningar. Vid varje uträkning gäller valsedel endast

för etl namn. Vid fastställande av ordningen mellan namnen förfares i en

lighet med 6 § andra-femle styckena.

Skall två eller ftera platser besättas, fördelas de mellan
de olika partierna så atl platserna, en efter annan, tilldelas det parti som
vage gång uppvisar det största jämförelsetalet. Jämförelsetalet beräknas enligi
Iredje slyckel. Den första platsen som tilldelats parti besattes med den
kandidat som står främst i den enligt försia stycket bestämda ordningen mellan
namnen, den andra med den kandidat som därefter slår närmast i ordningen och så
vidare efler samma grund.

Jämförelsetalet beräknas, så länge partiet ännu ej
tilldelats någon plats, genom alt partiets röstetal delas med 1,4,
Däreftererhållesjämförelsetalet genom att partiets röstetal delas med det tal
som är 1 högre än del dubbla antalet av de platser som tilldelats partiet. Har
samma kandidat erhållit platser från två partier, skall vid beräkning av det
antal platser som utdelats vardera platsen anses blott som en halv plals och,
om kandidaten erhållit platser från tre partier, som en tredjedels plats och så
vidare efter samma grund.

Har ett parti tilldelals lika många platser som motsvarar
antalet namn på partiels valsedlar, skall det uteslutas från vidare jämförelse.

Skall blott en plals besättas, tillfaller platsen den
kandidat som slår främst i namnordningen inom det parti som har det största
jämförelsetalet enligt Iredje stycket.

Mellan lika jämförelsetal avgöres företrädet genom
lottning,

16 § Har kandidat fåll plats i ordning i mer än en
valkrets och skulle han

tiU följd därav erhålla plats i mer än en valkrets, skaU han tilldelas den

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop,
1972:105 30

plats för vilken hans jämförelsetal är störst. Plats som
han ej tillträder tillfaller den kandidat som står närmasl i tur att erhålla
plats för partiet i den valkretsen. Mellan lika jämförelsetal avgöres
företrädet genom lottning.

17
§ När platserna
i landsting och kommunfullmäktige fördelats mellan partier och besatts med
ledamöter, skall länsslyrelsen utse suppleanter för landstingsmän och löv
kommunfullmäktige i kommun där del skall finnas suppleanter för fullmäktige.

18
§ För
landstingsmän utses suppleanter på följande sätt.

För varje landstingsman göres inom det parti, för vilket
han blivit vald, lika många nya sammanräkningar, dock minst tre, som partiet
erhållit platser. Har landstingsman fåll plats från mer än etl parti, anses han
vald för det parti frän vilket plats först tilldelades honom. Vid varje sammanräkning
tages hänsyn till bloll de valsedlai som gällde för landstingsmannen när han
fick platsen. Varje valsedel gäller som hel röst. Röstvärdet tillgodoräknas det
namn som står först på sedeln, varvid bortses från namn på den som redan blivit
utsedd till landstingsman eller till suppleant för den landstingsman
sammanräkningen avser. Den som får högsta röstetalet utses till suppleant
förden landstingsman som sammanräkningen avser. Mellan lika röstetal avgöres
företrädet genom lottning.

Kan föreskrivet antal suppleanter icke utses enligt andra
stycket, skall därvid bero.

19
§ För utseende
av suppleanter för fullmäktige företages ytterligare sammanräkningar för att
besätta de suppleantplatser som varje parti skall erhålla enligt beslut som
fattats med stöd av 5 a § kommunallagen (1953:753) eller 5 § kommunallagen
(1957:50) för Stockholm. Därvid äger 6 och 10 §§ i detta kapitel motsvarande
tillämpning. Vid tillämpning av 6 § skall hänsyn dock icke tagas till valsedlar
som vid valet av fullmäktige ej deltagit i besättandet av plats.

20
§ När
länsstyrelsen företagit de åtgärder som föreskrives i 15, 16, 18 och 19 §§,
lägges valsedlarna in i särskilda omslag, de godkända för sig och de ogiltiga
för sig. Omslagen förseglas under minsl två olika sigill. Valsedlarna förvaras till
utgången av den tid valet gäller.

Valets utgång kungöres genom uppläsning av protokollet.
Därmed är valet avslutat.

21 § Har föreskrivet anlal landstingsmän eller fullmäktige
ej blivit

utsedda vid valet, skall nytt val genast anställas för utseende av det

felande antalet. Vid sådant val skall utses även suppleanter för landstings

män och för fullmäktige i kommun där det skall finnas suppleanter för

fullmäktige.

Har landstingsmän eiler fullmäktige men ej suppleanter
valts till föreskrivet antal, skall därvid beto.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop, 1972:105 -'I

22 § Har landstingsman avgått före utgången av den tid för
vilken lian

blivit vald, skall länsstyrelsen på anmälan av landstingets ordförande till

ordinarie landstingsman inkalla den suppleant som enligt den mellan

suppleanterna bestämda ordningen står i lur att inträda.

Har fullmäktig avgått före utgången av den tid för vilken
han blivit vald, skall länsstyrelsen på anmälan av fullmäktiges ordförande vid
offentlig förrättning genom ny sammanräkning inom det parti för vilket den
avgångne blivit vald utse efterträdare för honom. Blev den avgångne vald för
fiera partier, skall sammanräkningen ske inom det parti från vilket plats först
tilldelats honom. Vid sammanräkningen äger 7 § andra stycket motsvarande
tillämpning.

23 § Har samtliga suppleanter för landstingsman inträtt
som ordinarie

landstingsmän eller avgått som suppleanter av annan orsak, skall länsstyrel

sen på anmälan av landstingets ordförande vid offentlig förrättning

genom ny sammanräkning utse ytterligare en suppleant. Därvid äger 18 §

motsvarande lillämpning.

Har suppleani för fullmäktig inträtt som ordinarie
fullmäktig eller avgått som suppleant av annan onsak, skall länsstyrelsen på
anmälan av kommunfullmäktiges ordförande vid offentlig förrättning genom ny sammanräkning
utse ytterligare en suppleant. Därvid äger 19 § motsvarande tUlämpning.

Finns ej någon som kan ulses till suppleant för
landstingsman eller kommunfullmäktig, skall därvid bero.

24 § Med uppläsning av protokollet är förrättning som
avses i 22 och

23 §§ avslutad. Efler sammanräkningen skall valsedlarna åter läggas in i

omslag på sätt som föreskrives i 20 §.

1S kap. Bevis och besvär över valutgången

1 § För den som blivit utsedd lill ledamot av riksdagen
eller till ersättare

utfärdar centrala valmyndigheten genast bevis därom, 1 beviset anges

namnet på den som blivit utsedd saml lid, parti och valkrets som han

blivit utsedd för. Bevis för ersättare skall dessutom innehålla uppgift om

den eller de ledamöler som han utsetts till ersättare för och, om flera

ersättare utsetts för samma ledamot, ordningen mellan ersättarna.

Som bevis gäller utdrag ur protokoll eller annan handling
frän förrättning vid vilken ledamoten eller ersättaren blivit utsedd. Centrala
valmyndigheten skall sända avskrift av protokollet till riksdagens talman.

2 § För den som blivit utsedd till ledamot av landsting
eller kommun

fullmäktige eller till suppleant utfärdar länsstyrelsen genast bevis därom,

I beviset anges namnet på den som blivit utsedd saml tid, parti och. i

förekommande fall, valkrets för vilken han blivit vald.

Som bevis gäller utdrag ur protokoll eller
annan handling från

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop, 1972:105 32

förrättning vid vilken ledamoten eller suppleanten blivit
ulsedd. Länsstyrelsen skall sända en avskrift av protokollet till landstinget
respektive kommunen.

3
§ Talan mot
beslut, varigenom centrala valmyndigheten eller länsstyrelsen fastställt
valutgången, föres hos regeringsrätten genom besvär. Besvärshandlingen skall
ges in till beslutsmyndigheten och vara myndigheten lill hända, om besvären
avser val lill riksdagen, inom tio dagar och, om besvären avser val av
landstingsmän och kommunfullmäktige, inom tre dagar efter del att valet
avslutades. Så snart besvärstiden gått ut, skaU beslulsmyndigheten kungöra samtliga
besvär som anförts. Avser besvären val till riksdagen, införes kungörelsen i
Post- och Inrikes tidningar. Avser besvären annat val, införes kungörelsen i
samtliga dagstidningar som har en spridning av nägon betydenhet inom kommunen.
I kungörelsen anges viss kort tid inom vilken förklaring över besvären skall ha
kommit in till regeringsrätten. När förklaringstiden gått ut skall
beslutsmyndigheten genast sända besvärshandlingarna lill regeringsrätten.
Beslutsmyndigheten skall dätiämie skyndsamt inkomma till regeringsrätten med
yttrande över besvären.

4
§ Den som vill
anföra besvär har rätt att hos beslutsmyndigheten erhålla utdrag ur protokoll
eller annan handling över förrättningen.

Övergångsbestämmelser

1.
Denna lag
träder i kraft den I januari 1973, Föreskriften i 6 kap, 3 § andra styckel alt
namn på valsedel även gäller val av ersättare för riksdagsledamöter samt
bestämmelserna i 14 kap, om utseende av ersättare för riksdagsledamöter och
bestämmelserna i 15 kap, I § om bevis för den som valts till ledamot av
riksdagen träder dock i krafl först när de förslag till ändringar i
regeringsformen och riksdagsordningen, som riksdagen antagit som vilande med
anledning av proposition nr 66 till 1972 års riksdag, slutligt antagits och
erhållit kraft av grundlag,

2.
Genom denna lag
upphäves lagen (1920:796) om val lill riksdagen och kommunala vallagen
(1930:253), Kommunala vallagen gäller dock fortfarande i fråga om val av
kyrkofullmäktige. Lagen om val lill riksdagen och kommunala vallagen äger
vidare lillämpning i fråga om utseende av efterträdare lill ledamot av
riksdagen respektive landsting eller kommunfullmäktige som avgår under den
valperiod som löper vid den nya lagens ikraftträdande.

3.
Valperiod som
vid den nya lagens ikraftträdande löper för ordförande, ledamot och suppleant i
valnämnd upphör vid utgången av år 1972. Dessförinnan skall kommunfullmäktige
utse ny valnämnd enligt 3 kap. 1 § nya lagen.

4.
Utan hinder av
3 kap, 3 § tredje styckel nya lagen gäller beslul om valdistriktsindelning, som
meddelas efter den 1 januari 1973 och som skall gälla vid valen den 16
september 1973, från och med den dag då

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop, 1972:105 33

beslutet vinner laga kraft. Avskrift av beslutet skall
tillställas centrala valmyndigheten.

5. Intill dess röstlängd enligt 4 kap.
nya lagen kommit till stånd länder tidigare upprättad röstlängd till
efterrättelse.

6.
Partibeteckning
som vid den nya lagens ikraftträdande är registrerad enligt lagen (1920:796)
om val till riksdagen skall vid ikraftträdandet utan ansökan föras över till
centrala valmyndighetens register över partibeteckningar.

Partibeteckning som förts över från tidigare register
skall avföras ur centrala valmyndighetens register, om ombud för partiet ej
finns och ej heller inom en månad efter ikraftträdandet anmäles enligt 5 kap, 5
§ nya lagen. Överförd beteckning skall också avföras, om partiet vid 1970 års
riksdagsval ej anmält kandidater i någon valkrets och ej heller anmäler
kandidater enligt 5 kap. 8 § nya lagen vid 1973 års ordinarie val till
riksdagen eller val i hela riket av landstingsmän och kommunfullmäktige.

7. Vid sammanräkning enligt 14 kap. 3
§ första siycket nya lagen av de vid valet den 16 september 1973 avgivna
rösterna skall länsstyrelsen bestämma och i protokollet över förrättningen ange
ordningen mellan så många namn på valsedlarna för varie parti som beräknas
behövas föratt centrala valmyndigheten skall kunna utse ersättare till
föreskrivet antal för varje parti, när de under 1 angivna förslagen till
ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen slutligl antagits och
erhållit krafl av grundlag. Visar det sig därvid att ordning måste bestämmas
för ytterligare namn på partiernas valsedlar, skall länsslyrelsen på anmodan av
centrala valmyndigheten och under iakttagande av 14 kap. 7 § nya lagen
återupptaga sammanräkningen och därvid bestämma ordningen mellan erforderligt
antal namn. Om sådan förrättning skall kungörelse utfärdas enligt 14 kap. 1 §
nya lagen,

8.
För den som
valts till ledamot av riksdagen vid valet den 16 september 1973 eller som skall
efterträda ledamot som avgått från sin befattning innan de under 1 angivna
förslagen till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen slutligt
antagits och erhållit krafl av grundlag, ulfärdas fullmakt av den lydelse som
anges i 86 respektive 89 § lagen (1920:796) om val tUl riksdagen.

9. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning
till föreskrift

som ersatts genom bestämmelse i den nya lagen, tillämpas i stället den

nya bestämmelsen.

3 Riksäaeen 1972. I saml. Nr 105

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 Förslag till

Lag om ändring i kommunallagen (1953:753)

Härigenom
förordnas, att 5 a, 6 och 10 §§ kommunallagen (1953: 753)' skall ha
nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Förestagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

För
kommunfuUmäktige skola utses suppleanter, om fullmäktige besluta del. Om
beslutet skall länsstyrelsen ofördröjligen underrättas.

KommunfuUmäkiige
fä besluta att suppleanter skola utses för fullmäktige. Antalet suppleanter bestämmes
av fullmäktige till en viss andel, dock högst hälflcn, av det antal platser som
varje parti erhåller i kommunen eller, om kommunen indelats i valkretsar
enligt 9 §, i varje valkrets. Uppkommer därvid brutet tal, avrundas detta till
närmast högre hela tal. Om beslutet skall länsstyrelsen ofördröjligen
underrättas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rösträtt vid val av kommunfullmäktige och suppleanter
tillkommer envar inom kommunen mantalsskriven svensk medborgare, som senast
under nästföregående kalenderår uppnått nitton års ålder och ej på grund av
domstols förklaring är eller efter uppnådd myndighetsålder skall förbliva
omyndig. Varje röstberättigad äger en röst.

Om
upprättande av röstlängd och om röstlängdens bindande verkan stadgas i
kommunala vallagen.

Lagen omtryck! 1969,765.

Rösträtt
vid val av kommunfullmäktige och suppleanter tillkommer varje svensk medborgare,
som är kyrkobokförd i kommunen och som uppnått nitton års ålder senast under
kalenderåret närmasl före valet. Den som på grund av domstols förklaring är
eller efter uppnådd myndighetsålder skall förbliva omyndig äger dock ej
rösträtt. Varje röstberättigad har en röst.

7")// efterrättelse vid val skall finnas röstlängd.
Rösträtten skall enligt närmare bestämmelser i vallagen (1972:000) grundas pä
förhållandena vid tiden för röstlängdens Ullkomst. även om förändring inlräf
far före valet

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Om
valdistrikt och valdag samt vals kungörande, förrättande och avslutande, så ock
om förfarandet, när kommunfullmäktig avgår före den bestämda
tiänstgöringstidens utgång samt när samtliga .suppleanter för fullmäktig
inkallals till ordinarie kommunfullmäktige eller eljest avgått som
suppleanter, stadgas i kommunala vallagen.

Om
valdistrikt och valdag samt

vals förrättande och avslutande, så

ock om förfarandet, när kommun

fullmäktig avgår före den bestäm

da tiänstgöringstidens utgång samt

när suppleant för fullmäktig inkal

lats till ordinarie kommunfuUmäk-

tig eller eljest avgått som supp

leant, stadgas i vallagen

(1972:000).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1973,

3 Förslag till

Lag om ändring i kommunallagen (1957:50) för Stockholm

Härigenom
förordnas, atl 5, 6 och 10 §§ kommunallagen (1957:50) för Stockholm' skall ha
nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

För
kommunfullmäktige skola utses suppleanter, om fullmäktige besluta det.

Kommunfullmäktiges antal skall bestämmas till ett udda tal
och lill minst etthundraen. Kommunfullmäktige besluta med iakttagande härav hur
mänga fullmäktige som skall utses.

KommunfuUmäktige få besluta atl suppleanter skola utses
för fullmäktige. Antalet suppleanter bestämmes av fullmäktige till en viss
andel, dock högsl hälften, av det anlal platser som varje parti erhåller i
varje valkrets. Uppkommer därvid brutet tal, avrundas detta lill närmast högre
hela tal. Om beslut enligt försia och andra styckena skall länsstyrelsen
ofördröjligen underrättas.

Lagen omlrycki 1969:766,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rösträtt
vid val av kommunfullmäktige och suppleanter tillkommer envar inom kommunen
mantalsskriven svensk medborgare, som senast under nästföregående kalenderår
uppnått nitton års ålder och ej på grund av domstols förklaring är eller efter
uppnådd myndighetsålder skall förbliva omyndig. Varje röstberättigad äger en
röst.

Om
upprättande av röstlängd och om röstlängdens bindande verkan stadgas i
kommunala vallagen.

Rösträtt
vid val av kommunfullmäktige och suppleanter tillkommer varje svensk
medborgare, .som är kyrkobokförd i kommunen och som uppnått nitton års ålder senast
under kalenderåret närmast före valet. Den som på grund av domstols förklaring
är eller efter uppnådd myndighetsålder skall förbliva omyndig äger dock ej
rösträtt. Varje röstberättigad liar en röst.

Till
efterrättelse vid val skall finnas röstlängd. Rösträtten skall enligt närmare
bestämmelser i vallagen (1972:000) grundas på förhållandena vid tiden jör
röstlängdens lUlkomsl, även om förändring inträffar före valet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Om
valdistrikt och valdag samt vals kungörande, förrättande och avslutande, så ock
om förfarandet, när kommunfullmäktig avgår före den bestämda
tjänstgöringstidens utgång samt när samlhga suppleanter för fullmäktig
inkallats lill ordinarie kommunfullmäktige eiler eljesl avgått som
suppleanter, stadgas i kommunala vallagen.

Om
valdistrikt och valdag samt vals förrättande och avslutande, så ock om
förfarandet, när kommunfullmäktig avgår före den bestämda tjänstgöringstidens
utgång samt när suppleant för fullmäktig inkallats lill ordinarie kommunfullmäktig
eller eljest avgått som suppleant, stadgas i vallagen (1972:0001.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1 973,

opaginerad Kontrollera mot PDF

4 Förslag till

Lag om ändring i landstingslagen (1954:319)

Härigenom
förordnas, att 7, 18 och 22 §§ landstingslagen (1954:319)' skall ha nedan
angivna lydekse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rösträtt
vid val av landstingsmän jämte suppleanter tillkommer envar, som i kommun
inom landstingskommunen är röstberättigad vid val av kommunfullmäktige.

Om
upprättande av röstlängd och om rösilängdens bindande verkan stadgas i
kommunala vallagen.

Till
efterrättelse vid val skall finnas röstlängd. Rösträtten skall enligt närmare
bestämmelser i vallagen (1972:000) grundas på förhållandena vid tiden för
röstlängdens tillkomst, även om förändring inträffar före valet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

I!

Om valdistrikt och valdag samt vals kungörande,
förrättande och avslutande stadgas i kommunala vallagen.

Om valdistrikt och valdag samt vals förrättande och
avslutande, så ock om förfarandet när landstingsman avgår före den bestämda tjänstgöringstidens
utgång samt när suppleani för landstingsman inkallats till ordinarie landstingsman
eller eljesl avgått som suppleant, stadgas i vallagen (1972: 000).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Avgår landstingsman under den för honom bestämda tjänstgöringstiden,
skall länsstyrelsen tdl ordinarie landstingsman inkalla den närmast i ordningen
varande suppleanten. Hava samtliga suppleanter för landstingsman inkallats
till ordinarie kndslingsmän eller eljesl avgått som suppleanter, gäller vad i
53 a § kommunala vallagen stadgas.

Inträffar för landstingsman eller behörigen kallad
suppleant sådant hinder alt han ej kan inställa sig vid landstingsmöte, åligger
det honom ' Lagen omtryckt 1972:101,

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop,
1972:105 38

Nuvarande lydelse Förestagen lydelse

att därom ofördröjligen underrätta förvaltningsutskottet,
,som till tjänstgöring vid mötet inkallar den närmast i ordningen varande,
till sådan tjänstgöring förut ej inkallade suppleanten.

Uppkommer för landstingsman Uppkommer för landstingsman

eller suppleant som inställt sig vid eller suppleant som
inställt sig vid

landstingsmöte sådant hinder, att landstingsmöte sådant hinder, alt

han ej vidare kan tiänstgöra vid han ej vidare kan tiänstgöra vid

mötet, skall han ofördröjligen an- mötet, skall han ofördröjligen an

mäla hindret hos landstingets ord- mala hindret hos landstingets ord

förande, som omedelbart inkallar förande, som omedelbart inkallar

suppleant enligt andra stycket, suppleant
enligt första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1973,

5 Förslag till

Lag om antalet landstingsmän och valkretsindelningen i
Stockholms läns

landstingskommun
för valperioden 19741976

Härigenom förordnas som följer,

1
§ Antalet
ledamöter i landstinget skall vara 149,

2
§ Länsslyrelsen
beslutar om indelningen i valkretsar på förslag av landstingskommunen eller
efter dess hörande. Innan landstingskommunen avlämnar sitt förslag eller avger
sitt yttrande, skall landstingskommunen bereda kommunerna tillfälle att yttra
sig.

3
§
Landstingsmandalen fördelas på valkretsarna. Beslut härom meddelas av
länsstyrelsen före utgången av maj valåret. Härvid tilldelas varie valkrets ell
mandat för varie gäng som antalet invånare i valkretsen enligt mantalslängden
för året är jämnt delbart med en etlhundrafyrtioniondel av antalet invånare i
landstingskommunen enligt samma manlalslängd. De mandat som härefter återstår
tillföres valkretsarna i ordning efler storleken av de överskott som uppkommit
vid nyssnämnda fördelning. Mellan lika överskoUstal avgöres företrädet genom
lottning,

4
§ Valkrets
skall bestå av en eller ftera kommuner, Stockholms kommun får dock indelas i
valkretsar.

Valkretsarna skall utformas så, all minst sju mandal kan
beräknas komma all tilldelas varie valkrets och, om det icke medför olägenhet,
valkretsarna får lika mänga mandat var,

5 § Är jämkning i valkretsindelningen påkallad av ändrade
förhållanden,

beslutar länsstyrelsen härom i den ordning som föreskrives i 2 § före

utgången av maj valåret.

Denna lag träder i krafl dagen efler den, då lagen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop, 1972:105 39

Utdrag av protokollet över juslitieärenden, hållet inför
Hans Maj:l Konungen i statsrådet pä Stockholms slott den 8 september 1972,

Närvarande: Statsministern PALME, ministern för utrikes
ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASP-LING, NILSSON,
LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG,
CARLSSON, FELDT

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Geijer,
anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ny
vallag och anför.

I Inledning

1965 års valtekniska utredning' (VTU) föreslog i
betänkandet (SOU 1969:19) Ny valteknik en övergäng till ett nytt valtekniskt
förfarande, som byggde på användning av maskinella hjälpmedel. Förslaget
remissbehandlades och avsikten var att riksdagen under 1969 års höstsession
skulle få ta ställning till en proposition på grundval av VTU:s förslag så att
den nya tekniken skulle ha kunnat tillämpas vid 1970 års val. Dessa planer
kunde emellertid inte realiseras till detta val. I stället genomfördes vissa
ändringar inom det gällande förfarandets ram i syfte att trygga ett så smidigt
och snabbt genomförande av 1970 års val som möjligt. Samtidigt fick VTU i
uppdrag att vidareutveckla den maskinella tekniken med sikte på ett
genomförande till I 973 års val.

I betänkandet (SOU 1971:72) Maskinell teknik vid de
allmänna valen har VTU redovisat resultatet av dessa undersökningar och lagt
fram förslag till maskinellt förfarande för alla de samtidiga valen. Över
förslaget har yttrande avgetts av regeringsrättens ledamöter, postverket,
statskontoret, statistiska centralbyrån (SCB), riksskatteverket (RSV),
länsstyrelserna i Stockholms, Jönköpings, Kronobergs, Malmöhus, Göteborgs och
Bohus, Västmanlands, Jämtlands och Norrbottens län, utredningen om den
kommunala demokratin, kommunallagsutredningen. Svenska landstingsförbundet.
Svenska kommunförbundet. Datamaskincentralen för Administrativ Databehandling
(DAFA), Sveriges radio och Tidningarnas telegrambyrå. Vissa länsstyrelser har
till sina yttranden fogat yttranden från valnämnder och andra kommunala organ.
Dessutom har kommittén för utredning rörande stärkande av den kommunala
demokratin i Lund kommit in med en skrivelse i ärendet.

' Ledamöter lagmannen Björn Widegrcn, ordförande,
riksdagsledamoten Thure Dahlberg, byrådirektören Stig Lundgren,
riksdagsledamoten N, Yngve Nilsson, redaktören Olaus Nyberg och
riksdagsledamoten Ivan Svanström,

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop, 1972:105 40

I överensstämmelse med sina direktiv har VTU i 1971 års
betänkande inte lagt fram förslag till lagtext. Detta arbete har i stället
utförts inom justitiedepartementet. Arbetet har utmynnat i en promemoria (Ds Ju
1971 :24) med förslag till en, för alla de samtidiga valen gemensam vallag.
Promemorian remissbehandlades samtidigt med VTU:s betänkande.

Förslag föreligger även från andra utredningar än VTU till
reformer på vallagstiftningens område. Utredningen om den kommunala demokratin
har i samarbete med kommunallagsutredningen'' lagt fram betänkandet (Ds C 1971:4)
Nya bestämmelser för utseende av suppleanter för kommunfullmäktige. Efler
remiss har yttrande över betänkandet avgetts av regeringsrättens ledamöter,
samtliga länsstyrelser, RSV, Svenska kommunförbundel och Svenska kyrkans
församlings-och pasloralsförbund. Länsstyrelserna har till sina yttranden
fogat yttranden från ett stort antal kommuner samt från kommunförbundets
lokalavdelning i Södermanlands län och samarbetsnämnderna i Kramfors och
Sundsvalls kommunblock.

På grundval av föreliggande förslag och remissyttrandena
över dem har inom justitiedepartementet utarbetats förslag till ändringar i
vallagstiftningen. Förslaget har fått formen av en ny vallag som är gemensam
för de val som förrättas samtidigt. De kyrkliga valen omfattas inte av
förslaget. Avsikten är att en proposition med förslag till särskild lag om de
kyrkliga valen skall föreläggas riksdagen i god tid före valen 1973,

I detta sammanhang bör också nämnas att chefen för
civildepartementet år 1968 tillkallade sakkunniga"* för att utreda frågan
om ändrade regler för bestämmandet av antalet landstingsmän, landstingskommuns
indelning i valkretsar och valsystem för kommunalvalen. De sakkunniga antog
namnet kommunalvalskommittén. I avbidan på resultatet av kommitténs arbete
utfärdades lagen (1969:216) med särskilda bestämmelser om antalet
landstingsmän och valkretsindelning i Stockholms läns landstingskommun för
valperioden 1971-1973. Sedan kommunalvalskommittén avgetl sitt betänkande (SOU
1971:4) Kommunala val och detta remissbehandlats, beslöts atl vissa av de
frågor som kommittén behandlat skall utredas ytterligare och att proposition
på grundval av kommitténs förslag inte skall föreläggas riksdagen innan
resultatet av dessa utredningar föreligger. En förlängning av de särskilda
bestämmelser om antalet landstingsmän och valkretsindelningen i Slockholms läns
landstingskommun som finns i den nyssnämnda lagen har i detta läge blivit
aktuell. Det har ansetts lämpligt att i detta sammanhang ta upp även denna
fråga.

Ledamöter Anna Lisa Lewén-Eliasson, ordförande, andre
förbundsordföranden Bengt Blomdahl, riksdagsledamöterna Karl Boo ocli Claes
Elnistedt, universitetslektorn Agne Gustafsson, riksdagsledamöterna Gördis
Hörnlund, Hilding Johansson och Sigvard Larsson samt kommunalkonsulenten Göran
Åstrand.

3 Sakkunnig regeringsrådet Stig Nordlund,

* F. d. landshövdingen Ingvar Lindeli, ordförande,
saml riksdagsmännen Thure Dahlberg, John Eriksson, Kad-Erik Eriksson och
Carl-Wilhelm Lothigius.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop,
1972:105 ' ' 41

2 Valförfarandet

2.1 Huvuddragen i gällande valförfarande m. m.

Regler om förfarandet vid val finns beträffande
riksdagsvalen i riksdagsordningen (RO) och lagen (1920:796) om val lill
riksdagen (ValL) samt beträffande valen till de kommunala församlingarna i
kommunallagarna - kommunallagen (1953 :753-KL), kommunallagen (1957:50) för
Stockholm (KlfS), landstingslagen (1954:39-LL) och lagen (1961:436) om
församlingsstyrelse - och i kommunala vallagen (1 930:253-KVL).

2.1.1 Tiden för valen

Ordinarie val till riksdagen äger rum den tredje söndagen
i september vart tredje år. Nyval till riksdagen hålls den sön--eller helgdag
som regeringen bestämmer och omval den sön- eller helgdag som länsslyrelsen
bestämmer.

Allmänna val av landstingsmän och kommunfullmäktige äger
rum samma dag som ordinarie val till riksdagen. Annat sådant val äger rum den
sön- eller helgdag som länsstyrelsen bestämmer. Allmänna val av
kyrkofullmäktige äger rum tredje söndagen i oktober vart tredje år,

2.1.2 Valorganisationen

För riksdagsval är riket indelat i 28 valkretsar. Varje
valkrets består i sin tur av ett flertal valdistrikt. Vae kommun utgör ett
eller flera valdistrikt. Antalet valdistrikt uppgår f. n. till ca 6 500.

I fråga om valkretsindelning för kommunala val gäller
olika regler för de olika slagen av kommuner. De kommunala valkretsarna
omfattar ett eller flera valdistrikt. Valdistrikten vid val av landstingsmän
och kommunfullmäktige sammanfaller alltid med valdistrikten för riksdagsval.

I varje kommun finns en valnämnd, som bl. a. har till
uppgift att förrätta valen inom kommunen. Är kommunen indelad i valdistrikt,
utser valnämnden för varje valdistrikt minst fyra personer att som valnämndens
deputerade vara valförrättare i distriktet.

Till grund för röstning ligger röstlängder, som upprättas
ärligen. Röstlängderna är av två slag - allmän röstlängd, som upptar personer
som är mantalsskrivna i landet, och särskild röstlängd, som upptar svenska
medborgare som inte är mantalsskrivna här men som har varit kyrkobokförda här
någon gång under de senaste fem åren.

Den allmänna röstlängden upprättas valdistriktsvis av den
lokala skattemyndigheten på grundval av mantalslängdcn och uppgifter från
pastorsämbetena. Härvid använder sig lokala skattemyndigheten av stommar till
röstlängden som länsstyrelsen framställer med ledning av befolknings-registret.
Myndigheten lägger ut den upprättade längden för granskning. Dessutom
underrättar myndigheten var och en som har antecknats i längden ,som inte
röstberättigad om detta. Anmärkning mot längden kan göras dels av den som anser
atl han oriktigt har uteslutits från rösträtt.

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop,
1972:105 42

dels av den som anser atl annan felaktigt hai upptagits
som röstberälti-gad, Amnärkningar prövas av länsslyrelsen. Mot länsstyrelsens
beslut får talan föras endasl i samband med besvär över valet. När gjorda
anmärkningar prövats t)ch längden i förekommande fall rält;il'; gäller den
till dess ny längd kommer till stånd följande är. Länsstyrelsen krw dock i
vissa fall rätta röstlängden även efter justeringen, nämligen om någon lill
följd av uppenbart fel inte har blivit upptagen som röstberättigad i längden.

Den särskilda röstlängden upprättas endast 'ör
riksdagsvalen. Den iordningsiälls valkrelsvis av riksskatteverket i egenskap av
central valmyndighet på grundval av ansökningar från utomlands bosatta svenska
medborgare. Berättigad all tas upp i längden är -'.en som inte är
mantalsskriven här men som varit kyrkobokförd här nägon gång under de fem år
som närmasl föregått det då längden upprättas, förutsatt att han uppfyller
övriga för rösträtt gällande villkor. Den upprättade röstlängden sänds till
länsstyrelsen, som lägger ut längden för granskning. Avslås en ansökan om att
bli upptagen i särskild röstlängd, underrättas sökanden härom av centrala
valmyndigheten. Anmärkning mot den upprättade längden kan göras dels av den som
anser atl hans ansökan atl bli upptagen i särskild röstlängd felaktigt har
blivit avslagen, dels av den som anser all annan oriktigt har upptagils i
längden. Anmärkningar prövas av länsstyrelsen.

2.1.3 Förberedande av val

När val lill riksdagen skall hållas i hela landet och när
kommunalval skall hållas skall, om centrala valmyndigheten inte förordnar
annat, röstkort utfärdas för var och en som är upptagen i röstlängd som röstberättigad.
Röstkort skall förutom den röstberättigades namn, titel och yrke innehålla hl.
a, uppgift om det valdistrikt där han får rösta. Röstkort ulfärdas för den som
är upptagen i allmän röstlängd av lokala skattemyndigheien och för den som är
upplagen i särskild röstlängd av länsstyrelsen. Röstkort får ulfärdas gemensamt
för riksdagsval och kommunalval samt för flera kommunalval. Röstkortet sänds ut
till de röstberättigade senast den trettiofemte dagen före den försia valdag dä

korten skall användas.

Val skall kungöras av länsstyrelsen. För riksdagsval samt
för val av landstingsmän och kommunfullmäktige som äger rum samtidigt med
riksdagsval ulfärdas gemensam kungörelse,

2.1.4 Röstningen

Val skall ske med slutna sedlar. Valsedlarna skall vara av
enfärgat gult papper för riksdagsval, av enfärgat blått papper för val av
landstingsmän och av enfärgat vilt papper for övriga kommunalval. Vid
röslavgivningen avlämnar väljaren för vae val sin valsedel innesluten i ett
kuvert.

Enligt huvudregeln går röstningen till så att väljaren på
valdagen personligen avlämnar sin valsedel till ordföranden vid valförrättningen
i det valdistrikt där han är uppförd i röstlängd. Sedan ordföranden
kontrollerat att väljaren är röstberättigad i valdistriktet och att valsedeln

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop, 1972:105 43

är innesluten i kuvert på föreskrivet sätt, lägger han ned
kuvertet i valurnan. 1 samband härmed görs en avprickning i röstlängden som
markerar att väljaren har utövat sin rösträtt i valet. I vallokal pågår
röstningen som regel mellan kl. 8 och 21 med avbrott mellan kl. I I och 13.

Väljare, som är förhindrad att inställa sig för röstning i
sitt valdistrikt på valdagen, får inom landet avlämna sin valsedel pä
postanstalt antingen före eller på valdagen. Vid val till riksdagen och vid
allmänna va) av landstingsmän och kommunfullmäktige anordnas dessutom
röstmottagning hos svenska utlandsmyndigheter och, vid val till riksdagen i
hela riket, på svenska fartyg i utrikes fart. Centrala valmyndigheten bestämmer
hos vilka utlandsmyndigheter och på vilka fartyg som röstmottagning skall
anordnas. Vid andra än allmänna kommunalval fär myndigheten förordna att
röstmottagning skall anordnas hos utlandsmyndighet och på fartyg. På
postanstalt och hos utlandsmyndighet börjar röstningen 30 dagar och på fartyg
45 dagar före valdagen och får inom landet pågå t, o, m, valdagen. Röstning
utom riket eller på fartyg skall avslutas i sä god tid att avgivna röster kan
beräknas vara centrala valmyndigheten till hända senast kl, 12 dagen före
valdagen.

Vid röstning i annan ordning än i valdistrikt används
dubbla kuvert (innerkuvert och ytterkuvert). Innerkuvertet motsvarar del
valkuvert som används vid röstning i valdistrikt. Det förslutna innerkuvertet
med valsedeln läggs in i ytlerkuvertet. På detta antecknas bl. a. väljarens
namn, valdistrikt och nummer i röstlängden. Ytlerkuvertet med innehåll sänds
till länsstyrelsen i valkretsen. Länsslyrelsen kontrollerar mot röstlängden att
väljaren är röstberättigad och att han inte tidigare utövat sin rösträtt.
Därefter bryts ytterkuvertel och innerkuvertet läggs ned I en urna för
poströster samt ullands- och fartygsrösler i valkretsen.

Väljare har under vissa förutsättningar också möjlighet
att avlämna sin valsedel genom bud. Denna möjlighet står öppen för den som är
gift samt för den som pä grund av sjukdom, lyte, vanförhet eller hög ålder är
oförmögen alt inställa sig vid valförrättningen i sitt valdistrikt, I det förra
fallel tiänslgör maken som bud, i det senare får som bud användas väljarens
barn, barnbarn, fader eller moder eller syskon eller hans vårdare.

Vid
röstavlämning genom bud anordnas s. k. valsedelsförsändelse. Försändelsen
bestar av innerkuvert och ytterkuvert pä i slort sett samma sätt som den
försändelse som avlämnas vid poströstning samt ullands-och farlygsröstning.
Försändelsens innerkuvert läggs in i ytlerkuvertet i närvaro av ett vittne och,
om försändelsen skall avlämnas av annan än make, även av budet. Vittnet och
budet skriver sina namn på ytterkuvertel.

Valsedelsförsändelse avlämnas vid valförrättningen i
väljarens valdistrikt. Sedan ordföranden vid valförrättningen konstaterat att
försändelsen är i behörig ordning och att väljaren är röstberättigad i
valdistriktet, bryter han ytlerkuvertet och lägger ned innerkuvertet i
valurnan. Valsedelsförsändelse för äkta make får, om andra maken själv
poströstar

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop, 1972:105 44

eller röstar hos utlandsmyndighet eller på fartyg,
avlämnas i samband därmed, I sådant fall innesluts valsedelsförsändelsen i ännu
ett ytterkuvert, vilket motsvarar ytlerkuvertet vid vanlig post-,
utlands-eller fartygs-röstning.

Den som röstar på postanstalt, hos utlandsmyndighet eller
på fartyg mäste förete sitt röstkort. Vid röstning på fariyg får dock den som
innehar sjöfartsbok avlämna valsedel, även om han inte kan förete röstkort.
Däremot finns inte något krav på röstkort när valsedeln avlämnas i valdistrikt.
När valsedelsförsändelse för äkta make avlämnas på postanstalt, hos
utlandsmyndighet eller på fartyg mäste väljarens röstkort företes. Röstkort som
företes återiämnas till väljaren.

2.1.5 Röstsammanräkning och mandatfördelning

De röster som har avgetts i valdistrikten räknas dels
preliminärt av valförrättarna ute i vallokalerna, dels definitivt hos
länsstyrelserna. Den preliminära sammanräkningen äger rum så snart som möjligt
efter röstningens slut. Därvid sorteras valsedlarna i grupper efter partibeteckning
och räknas gruppvis. Varie grupp av valsedlar läggs in i kuvert som förses med
anteckningar om innehållet och förseglas enligt utförliga regler. Efter den
preliminära räkningens slut sänds valmaterialel inklusive protokoll och
röstlängd ofördröjligen till länsstyrelsen. Försändelsen går i regel som
värdepost. Den definitiva räkningen hos länsstyrelsen börjar sä snart det kan
ske. Därvid räknas också de valsedlar som har kommit in till länsstyrelsen från
postanstalter, utlandsmyndigheter och fartve. Såväl preliminär som definitiv
sammanräkning sker för hand. Vid samtidiga val räknas alltid riksdagsval först,
Sammanräkningsförrältningarna är offentliga.

Vid röstsaminanräkningen prövas också frågor om valsedels
giltighet. I detta hänseende gäller delvis ganska invecklade regler. Bl. a. är
valsedel ogiltig, om den innehåller kännetecken som uppenbarligen blivit
anbragt med avsikt på sedeln, om den saknar partibeteckning eller om den
innehåller mer än en partibeteckning. Vidare gäller som huvudregel alt valsedel
är ogiltig, om papperet har annan färg än den föreskrivna eller om den saknar
giltigt namn. Om det finns mer än en valsedel i valkuvertet, är valsedlarna i
kuvertet i princip ogiltiga. Vid den preliminära röstsammanräkningen inskränker
sig prövningen av valsedels giltighet till utsortering av sedlar som kan anlas
vara ogiltiga.

Mandaten i riksdagen fördelas efter ett riksproportionelll
system. Fördelningen görs av centrala valmyndigheten dels preliminärt pä grundval
av resultaten av den preliminära sammanräkningen i valdistrikten, dels
definitivt pä grundval av länsstyrelsernas protokoll över sammanräkningen i
valkretsarna. Vid den preliminära fördelningen fördelas samtliga 350 mandat på
partier. Av dessa är 40 mandal s, k. utiämningsmandat som tillförs valkretsarna
vid sammanräkningen. Övriga 310 mandat är fasta valkretsmandat som tilldelas
valkretsarna före valet. Den definitiva

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:105 45

mandatfördelningen omfattar dessutom fastställandet av
vilka kandidater som skall tillträda partiernas mandat i varje valkrets.
Länsstyrelsen har inte bara atl räkna samman giltiga röster för de olika
partierna i valkretsen utan skall även fastställa ordningen mellan parlis
kandidater i kretsen till det antal som behövs. Till ledning för att bestämma
hur många kandidater som härvid behöver tas upp i ordningen för varje parti
finns den preliminära mandatfördelningen. 1 detla sammanhang bör erinras om
förslaget i prop. 1972:66 att del skall finnas ersättare för
riksdagsledamöterna. Förslaget, som förutsätter grundlagsändring, har antagits
som vilande (KU 1972:30, rskr 204).

Riksdagsval avslutas med att centrala valmyndigheten
kungör valutgången i Post- och Inrikes tidningar. Av kungörelsen framgår dels
hur många mandat i riksdagen som har tillfallit varje parti, dels hur många
mandat som varje parti har fått i varje valkrets, dels vilka kandidater som har
erövrat mandaten. Centrala valmyndigheten utfärdar fullmakter för dem som har
valts.

Mandatfördelningen vid kommunalval handhas helt och hållet
av länsstyrelsen, som alltså både fördelar mandaten mellan partier och
fastställer vilka av partis kandidater som skall tillträda partiets mandat.
Länsstyrelsen utser även suppleanter för landstingsman och fullmäktige i
kommuner där det skall finnas suppleanter för fullmäktige. Mandatfördelningen
såväl mellan som inom partierna sker vid kommunalvalen för varje valkrets för
sig. Kommunalvalen avslutas med att protokollet över förrättningen läses upp.

2.1.6 Valbesvär

Besvär över val prövas av regeringsrätten. Besvärstiden är
tio dagar, GäUer besvären riksdagsval, ges besvärshandlingen in till centrala
valmyndigheten. Gäller de kommunalval, ges de in till länsstyrelsen.

2.1.7 Kostnader för val

Det är i princip partiernas sak att svara för
valsedelsframställningen. Statsverket tillhandahåller emellertid kostnadsfritt
papper för framställning av valsedlar för riksdagsval och för kommunalval som
förrättas samtidigt med riksdagsval. Dessutom kan, i den omfattning som regeringen
bestämmer, parti som är representerat i riksdagen få ersättning av statsverket
för iordningsslällande av valsedlar för riksdagsval samt för val av
landstingsmän och av fullmäktige i kommun som inte ingår i landstingskommun.
Kommunerna har också viss möjlighet att lämna bidrag till partis
valsedelskostnader för fullmäktigval.

Endast statsverket får tillverka valkuvert. Valnämnd får
utan kostnad samtliga de kuverttyper som skall användas vid riksdagsval. Vid
kommunalval ersätter kommunen eller - vid kyrkofullmäktigval - församlingen
statsverket för kostnaderna för tillverkningen av valkuvert och kuvert för
valsedelsförsändelser, Slalsverkel svarar för kostnaden för ytterkuverten

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop,
1972:105 46

vid post- och ullandsröslning även vid kommunala val.

Vid både riksdags- och kommunalval åligger det kommunen
att anskaffa vallokaler och svara för att dessa utrustas pä föreskrivet sätt.
Kommunen står även för kostnaderna förvalskjutsar.

Röstmottagare på fariyg får ersättning av statsverket
förde kostnader lös t mot t agn ingen föranleder.

2.2 förfarandet vid 190 års samtidiga val

Som förut har nämnts genomfördes år 1969 ändringar inom
valförfa-randels ram i syfte att trygga ett smidigt och snabbt genomförande av
de tre samtidiga valen 1970. Genom ändringarna fick förfarandet i huvudsak
följande utformning.

Ett enhetligt valkuvert användes för alla de tre samtidiga
valen. Valkuverten - liksom de innerkuvert som användes vid valsedelsförsändelser
hade de två nedre hörnen avskurna. Färgen på den inneliggande valsedeln
syntes i de avskurna hörnen varigenom kuverten lätt kunde hänföras till vätt
val. Något krav på att val- eller innerkuvert skulle vara tillslutna när de
överlämnades till valförrätlaren uppställdes inte.

Det ytterkuvert i vilket den som röstade genom
valsedelsförsändelse skulle lägga de innerkuvert han gjort i ordning var så
utformat alt samma ytterkuvert kunde användas både när försändelsen lämnades av
make och när försändelsen avlämnades av sjuk eller handikappad väljares
vårdare.

Även vid röstning på postanstalt, hos utlandsmyndighet och
pä fartyg användes elt gemensamt ytterkuvert. Det var konstiuerat som etl
fönsterkuvert i vilket lades - förutom valkuverten resp. ytterkuvert med
valsedelsförsändelse väljarens röstkort. Röstkortet placerades närmast
ytterkuvertets fönster så att dess uppgifter kunde läsas genom kuvertets
fönster. Väljaren befriades alltså från att fylla i ytlerkuvertet med
motsvarande uppgifter.

Genom dessa åtgärder kunde det totala antalet kuverttyper
vid de samtidiga valen nedbringas från 15 till 4.

Vid valen fick användas endast valsedlar av standardiserat
format. Blanketter till valsedlar tillhandhölls av statsverket efter
beställning frän partier. Om beställaren begärde det, försåg statsverket
valsedelsblanketterna med partibeteckning, kandidatnamn och övrigt tryck. För
att färgen pä valsedeln skulle synas genom valkuvertets eller innerkuvertets
avskurna hörn fick valsedeln inte vikas före inläggandel i kuvertet.

Om parti vid beställningstillfället var representerat i
den församling valet gällde och beställningen gjordes av behörig företrädare
för partiet, fick partiet valsedlar gratis lill ett antal som motsvarade fem
gånger antalet röstberättigade - om valsedlarna skulle användas för
riksdagsvalet - i valkretsen och - om de skulle användas för annat val - i
valet. Annat parti fick betala sina valsedlar i förskott. Blev sådant parti
genom valet representerat i den församhng valet gällde och hade beställningen
giorts av behörig företrädare för partiet, fick partiet ersättning med ett
belopp som motsvarade kostnaden för det antal valsedlar som partiet högst hade

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop, 1972:105 47

kunnat fä gratis. Hade beställda valsedlar belalals i
förskott och hade de använts för parti som var berälligat all få sädana gratis
vid valet, återbetalades förskottet till parliel i den mån partiets
"fria" valsedelskvol vid valet därigenom inte överskreds.

Det ålåg centrala valmyndigheten att fastställa en sista
dag när beställning av valsedlar med tryck senast skulle göras för alt leverans
skulle kunna ske senast den 31 juli 1970. I vissa fall - l.ex. när valsedelsbeställningen
avsåg val i kommun som berördes av indelningsändring - fick centrala
valmyndigheten bestämma en senare dag för sådan beställning. Inkom beställning
efter den bestämda sista beställningsdagen, fullgjordes leverans endast om del
kunde ske före valdagen och utan att tidigare gjorda beställningar försenades.

Vid 1970
års val var huvudregeln atl valet i valdistrikten skulle pågå ulan avbrott
mellan kl, 8 och 21, Länsstyrelsen fick efter framställning från valnämnden
bestämma andra lider för valförrättning. Röstning skulle dock alltid kunna ske
minst två timmar mellan kl. 8 och 15 och mellan kl. 19 och 21.

Andra och enklare regler om valsedels ogiltighel gällde
vid detta val. Valsedel skulle ogiltigförklaras endasl om den saknade
partibeteckning eller hade mer än en partibeteckning eller om den var märkt.
Kravet på att valsedeln skulle uppta giltigt kandidalnamn gällde alltså inte
vid 1970 års val. Innehöll val- eller innerkuvert mer än en valsedel var alla
valsedlarna ogiltiga. Innehöll kuvertet högst tre valsedlar och bar de alla
samma partibeteckning tillgodoräknades en valsedel det angivna partiet. Namnen
ansågs dock som obefintliga.

Det förfarande som användes vid 1970 års val avvek, som
framgår av den nu lämnade redogörelsen, på åtskilliga punkter från det som
dittills tillämpats. Att foga in dessa ändringar fullt ut i gällande
lagstiftning ansågs stöta på stora svårigheter särskilt som den tid som stod
till förfogande för reformarbetet varit utomordentligt knapp. I stället valdes
den tekniken att en del av ändringarna - främst de som avsåg valsedlarnas och
kuvertens utformning, valsedelsframställning och valsedelstilldelning samt
vissa ändringar i sammanräkningsförfarandet - togs in i en särskild lag, lagen
(1969:825) om de allmänna valen den 20 september 1970. Övriga ändringar byggdes
in i den gällande lagstiftningen. Denna lösning framstod som desto naturiigare,
framhölls det i propositionen, som en genomgripande reform av valförfarandet
stod för dörren. Det kunde därför förulses att de regler som logs in i den
särskilda lagen skulle komma att tillämpas endast vid valen den 20 september
1970.

2.3 VTU:s förslag till ett maskinellt förfarande vid
valen

2.3.1 Allm ä n
bakgrund

Under den utredningsetapp som avslutades med betänkandet
(SOU 1969:19) Ny valteknik tvingades VTU av tidsskäl alt ägna huvuddelen av
sitt arbete ål förfarandet vid riksdagsvalen. 1 fråga om dem lade VTU

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop,
1972:105 48

fram förslag till etl förfarande där maskinella hjälpmedel
utnyttjades vid både röstning och sammanräkning. För kommunalvalens del innebar
förslaget övergång till ett maskinellt röstningsförfarandc. Sammanräkningen
däremot förutsattes skola ske helt manuelll.

Vid rentissbchandlingen fick förslagel ett genomgående
positivt mottagande. Man fann allmänt atl de lösningar som VTU kommit fram
till skulle leda till ett enklare och snabbare förfarande både vid röstning och
sammanräkning. Den kritik som förekom tog främst sikte på att förslaget inte
medgav en valdistriktsvis redovisning av rösterna Vidare framhölls det -
särskill frän kommunall håll - att det var otillfredsställande atl de kommunala
valen inte kunde redovisas preliminärt redan under valnalten.

1 den utredningsetapp som inleddes på hösten 1969 och som
avslutades med betänkandet (SOU 1971:72) Maskinell teknik vid de allmänna
valen var uppgiften bl. a. alt fullt ut foga in de kommunala valen i det
maskinella systemet. Dessutom hade VTU att utforma systemet dels så atl i vart
fall de i vallokal avgivna rösterna skulle kunna redovisas valdistriklsvis,
dels så att poströstningen kunde fä pågå även på valdagen. 1969 års förslag
innebar nämligen ett poslröslningsslul pä fredagen före valdagen. Dessutom
innefattade uppdraget en allmän översyn av det tidigare framlagda förslaget i
syfte att om möjligt göra detta än enklare och effektivare.

Del förslag som VTU lade fram år 1971 bygger alltså på de
grundläggande lösningar som VTU presenterade redan i 1969 års betänkande. 1971
års belänkande hänvisar sålunda på åtskilliga punkter till 1969 års. En samlad
redogörelse för det valförfarande, som VTU förordat, måste alltså bygga på båda
de förslagen. En sådan redogörelse lämnas i det följande.

2.3.2 Huvuddragen i det maskinella förfarandet

Enligt VTU:s mening är det nuvarande förfarandet
omständligt och långsamt särskilt i sammanräkningsledet. Etl enklare och
effektivare sammanräkningsförfarande kunde fås om den nuvarande manuella behandlingen
av valmaterialet ersattes av en maskinell. Redan en sådan reform skulle enligt
VTU:s mening innebära en väsentlig förbättring i förhällande till nuläget.
Åtskilliga tids- och personalkrävande arbetsuppgifter som det nuvarande
förfarandet lägger på sammanräkningsmyndigheterna skulle försvinna. En reform
bör emellertid enligt VTU göras mer genomgripande än sa. 1 den bör inbegripas
åtgärder som gör det möjligt att få fram etl lillföriitligl valresultat i
myckel nära anslutning till valet, och helst redan under valnatten. Den
maskinella sammanräkningen blir därvid bara ett - låt vara betydelsefullt -
medel alt nä detla mål. Från dessa allmänna utgångspunkter har VTU utarbetat
ett nytt valförande där maskinella hjälpmedel utnyttjas både vid röstning och
sammanräkning och som medger att elt i princip fullständigt resultat - såvitt
gäUer rösternas fördelning på partier - kan meddelas redan undes valnalten.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop, 1972:105 49

VTU föreslår atl valsedlarna får formen av hålkort och
förses med maskinläsbar information om parti, val och listtyp. Vid röstning
ersätts de nuvarande valkuverten av en specialkonstruerad kas.sett av plast i
vilken väljarna placerar sina valsedlar. Kassetten överlämnar han till
valförrätlaren. Denne placerar kassetten med valsedeln i öppningen lill en
likaledes specialkonstruerad valbox. Genom att trycka ned ett handtag på boxen
ombesörjer valförrätlaren att valsedeln frigörs ur kassetten och uppsamlas i
valboxen utan atl valhemligheten röjs. Kassetten kan sedan användas på nytt.

Enligt förslaget skall någon sammanräkning av valsedlarna
inte göras i valdistrikten. I stället förs valboxarna omedelbart efter
räkningens slut till särskilt inrättade räkningscentraler, där valsedlarna
räknas i datorer. Genom alt vid valförrättningen placera ett särskilt kort med
uppgift om valdistriktet i maskinläsbar form blir det möjligt alt redovisa
avgivna röster partivis på valdistrikt. Så mänga räkningscentraler föreslås
inrättade att valboxarna kan beräknas nå räkningscentralen inom två timmar
efter röstningens slut. Ett i princip slutligt besked om riksdagsrösternas
fördelning pä parti kommer enligt förslaget att föreligga några timmar efter
det vallokalerna stängts.

Förslaget förutsätter att valboxar och kassetter skall
användas även vid röstning på postanstalt. Medan en valbox skall användas för
vart och ett av de val som förrättas i vallokalerna, skall samtliga de valsedlar
som den poslröslande avlämnar uppsamlas i en valbox. Dessutom skall väljarens
röstkort uppsamlas i boxen. Detta får alltså formen av ett hålkort. Genom att
förse hålkortet med maskinläsbar information om bl. a. väljaren skall den
nödvändiga rösträtts- och dubbelröstkontrollen utföras maskinellt.
Sammanräkningen av poströsterna skall enligt förslaget ske i en för hela landet
gemensam räkningscentral.

Vid röstning hos utlandsmyndighet och på fartyg används
inte val-boxar och kassetter. Väljaren lägger i stället in sin valsedel i
kuvert som i sin lur placeras i ett ytterkuvert tillsammans med väljarens
röstkort. Detta ytterkuvert sänds sedan in till centrala valmyndigheten som med
hjälp av en kassett uppsamlar de valsedlar väljaren avgivit i en valbox. Denna
sänds sedan till den gemensamma räkningscentralen.

Förslaget förutsätter atl möjligheten att rösta med
valsedelsförsändelse behålls. För sådan röstning används inner- och
ytterkuvert, Innerkuverlen placeras i en kassett och uppsamlas i valboxen.

Genom att datorer används vid sammanräkningen blir det
enligt förslaget möjligt att i stor utsträckning göra även fördelningen av
mandaten inom partierna maskinellt.

VTU beräknar att de definitiva valresultaten skall
föreligga senast två veckor efter valet.

2.3.3 Närmare om valapparaturen (valboxar och kassetter)

VTU konstaterar att snabbheten i ett maskineUt
sammanräkningsförfarande inte enbart är beroende av sammanräkningsmaskinernas
kapaci-

4 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 105

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop,
1972:105 50

tet. Av betydelse är även de åtgärder som skall vidtas
innan maskinbearbetningen kan komma i gång. Skulle valsedlarna ligga
inneslutna i kuvert när de kom in till räkningscentralerna, skulie det bli ett
tidskrävande arbete att förbereda sammanräkningen. Enligt VTU:s mening borde
valsedlarna vid ankomsten till centralerna därför i princip kunna placeras
direkt i sammanräkningsinaskinen. VTU kom därför fram till att kuvert kunde
undvaras i normalfallet och röstningen i stället ske med hjälp av kassett och
valbox. I detalj föreslogs förfarandet utformat på följande sätt.

När
väljaren kommer in i vallokalen erhåller han en kassett för vart och ett av
valen. 1 kassetten placerar han på en avskärmad plats i vallokalen sin
valsedel. Kassetten är symmetrisk, varför det är likgiltigt hur väljaren
stoppar in valsedeln i denna. Väljaren går sedan fram till valförrätlaren och
överlämnar kassetten. Kassetten är vidare så konstruerad att båda kortsidorna
på den inneliggande valsedeln är delvis synliga. Självfallet får dessa synliga delar
inte innehålla någon information som kan avslöja hur väljaren röstar.
Valförrätlaren placerar kassetten i öppningen på den specialkonstruerade
valboxen, sedan han förvissat sig om att väljaren är röstberättigad. Genom att
trycka ner boxens manöverarm sätter valförrätlaren därefter i gång boxens
nedmalningsmekanism. Därvid frigörs valsedeln från kassetten och matas ner i
boxens förvaringsutrymme. Kassetten blir kvar i boxens nedmatningsöppning.
Sedan valsedeln matats ner i boxen las kassetten ur boxens öppning och kan
användas pä nytt. Valboxen är så konstruerad att den inte accepterar kassetten,
om den innehåller mer än en valsedel och så att kassetten inte kan avlägsnas
från boxen förrän valsedeln matats ner i boxen.

Kassetter
och valboxar används även vid röstning med valsedelsförsändelse. Den som
överlämnar valsedelsförsändelse frän annan skall självfallet inte kunna se hur
väljaren röstat. Valsedeln ligger därför liksom nu innesluten i ett särskilt
innerkuvert när den överlämnas till den som ger in vaisedlen, Innerkuverlen
placeras i sin tur i ett ytterkuvert, som är gemensamt för de båda slagen av
valsedelsförsändelser. Innerkuvertet är utformat så att
valförrältaren/röstmottagaren kan kontrollera att valsedeln har föreskriven
färg utan att öppna kuvertet. När valförrältaren/röstmottagaren gjort de
föreskrivna kontrollerna, placerar han innerkuvertet i en kassett och öppnar
kuvertet på ena kortsidan. När valboxens manöverarm trycks ner frigörs
valsedeln ur kuvertet och uppsamlas i boxens förvaringsutrymme. Kuvertet
stannar kvar i kassetten, varifrån del därefter lätt kan avlägsnas.

2,3.4 Närmare om valsedelssystemct

Ett maskinellt sammanräkningsförfarande kräver självfallet
valsedlar som är anpassade lill den maskin i vilken sammanräkningen skall ske.
VTU konstaterar i 1971 års betänkande att del f. n. inte finns förutsättningar
för att använda andra maskiner än sådana som läser valsedlar med maskJnläsbar
information i form av hålmarkeringar. Valsedlarna måste

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop, 1972:105 51

alltså utformas som hålkort.

Det är ett oeftergivligt krav att valsedelssystemct
utformas så att det finns absoluta garantier för att den information på
valsedeln som vägleder väljaren - dvs. i första hand partibeteckningen i
klartext - överensstämmer med den som styr den maskinella bearbetningen - dvs.
motsvarande maskinläsbara markeringar. Sådana garantier kan enligt VTU uppenbarligen
inte näs med mindre än atl hela framställningsproceduren sker på ett och samma
ställe. Det är alltså enligt VTU:s mening uteslutet att organisera
valsedelsframslällningen så att valsedlarna förses med informationen i
klartext i ett framställningsled och med motsvarande maskinläs-bara information
i etl annat. Slutsatsen blir alltså alt slalen - genom centrala valmyndigheten
- måste svara för framställningen. Vidare konstaterar VTU att den enda tekniskt
möjliga framställningsordningen är att förse valsedlarna med tryck och de
maskjnläsbara markeringarna i en och samma process.

Med
utgångspunkt från de tilldelningsregler som gällde vid 1970 års samtidiga val
har VTU undersökt vilka konsekvenser från produktionstekniska och andra
synpunkter som en övergång lill hålkortsvalsedlar med maskinläsbar information
skulle få i ett fullt utbyggt maskinellt förfarande, dvs. ett förfarande där
alla de samtidiga valen räknas maskinellt. Till 1970 års val framställdes
totalt ca 540 miljoner valsedlar. Dessa fördelade sig på drygt 6 000 olika
typer. Det antal hålkortsvalsedlar som behöver framställas lUl 1973 års val
torde, med oförändrade tilldelningsregler, komma all uppgå till ca 600 mUjoner,
Av dessa kommer bara inemot 3 % - eller drygt 15 miljoner alt användas för
sitt egentliga ändamål. VTU framhåller atl det förhållandet att så stora
valsedelsupplagor måste framställas till väsentlig del torde bero på att
valsedeln anses fylla funktioner vid sidan av den som sedeln primärt är avsedd
för, dvs. för att väljaren skall kunna ge till känna vilket parti han vill
stödja och vilka personer han vill se i den församling valet gäller. VTU räknar
med att det kommer att la 34 månader all framställa det angivna antalet
hålkortsvalsedlar, förutsatt att tillverkningen delas upp mellan de två företag
i landet som kan tillverka hålkortsvalsedlar. Anlitas endast etl av dessa,
synes del enligt VTU realistiskt att räkna med en produktionstid av minst 7
månader. Det kan alltså enligt VTU konstateras, atl en övergång lill
hålkortsvalsedlar men med i övrigt oförändrade valsedelsregler får till följd
alt partierna måste klara av sina nomineringar i mycket god tid före valen.

VTU menar för sin del att om det nuvarande
valsedelssystemet överförs på hålkortsvalsedlarna, uppfylls inte de allmänna
krav som enligt VTU:s mening bör ställas pä ett sådanl syslem, VTU har därför
funnit skäl att ta upp frågan om valsedelssystemet till en förutsättningslös
diskussion. Denna har resulterat i ett alternativt valsedelssystem som enligt
VTU:s mening gör det möjligt dels alt förlägga nomineringarna närmare valet,
dels att tillhandahålla väljarna valsedlar även på postanstalterna och dels atl
ernå rimligare valsedelskoslnader. Del alternativa systemet innebär kort
uttryckt att några namn inte längre skall tas upp

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:105 .S2

på valsedlarna. Dessa kommer alltså enbart att innehålla
parti- och listtypbeteckning. Systemet förutsätter all väljarna informeras
särskilt om vilka kandidater som partierna ställer upp med på sina valsedlar.
Detta kan enligt VTU ske dels genom broschyrer, annonser, affischer och
liknande, dels genom förteckningar över kandidaterna i varie avskäimat utrymme i
vallokalen och på vae postanstalt.

Fördelarna med det alternativa systemet är enligt VTU:s
mening uppenbara. Sambandet mellan kandidatnomineringar och valsedelsframställningen
bryts sålunda helt. Nomineringarna kan ske mycket nära valet. Valsedlarna kan tryckas
när som helst och vid den från kostnadssynpunkt lämpligaste tidpunkten,
Ettersom valsedeln som sådan inte har något större informations- eUer
propagandavärde, bör valsedelsupplagorna kunna hållas på en rimlig nivå. De
valsedlar som inte använts vid elt val kan utnyttjas vid elt följande val.
Systemet innebär alltså pä sikt lägre valsedelskostnader och förkortad
framställningstid. Dessutom kommer del alltid all finnas ett tiUräckligt antal
valsedlar i lager om ett nyval skulle bli aktuellt.'

En väsentlig fördel med det alternativa systemet är vidare
enligi VTU all valsedelsdislribulionen blir enklare. Riskerna för
svårbemästrade fel och misslag reduceras praktiskt taget hell. Eftersom
valsedlarna inte är knutna lill någon viss valkrets kan valsedlar avseende
samtliga val och av alla typer tillhandahållas på postanstalterna. 1 systemet
ligger också att antalet namn på valsedeln inte behöver begränsas av hänsyn
till valsedelns format. Systemet har även den fördelen att det antal
valsedelstyper som behöver framställas till elt val kan minskas avsevärt. Om
etl parti inte i någon valkrets nominerar mer än en grupp kandidater behövs
bara en enda valsedelstyp för partiet. Gäller det riksdagsvalet minskar alltså
antalet valsedelstyper med 27 för partiet. Under samma förutsättning minskar
antalet för partiet vid kommunfullmäktigvalel med ca 500.

Under utredningsarbetets gång presenterade VTU del
alternativa systemet för representanter i de politiska partiema. Reaktionerna
på systemet blev emellertid blandade. De som var positiva menade alt systemet
visserligen inte var helt invändningsfrilt men framhöll att dess fördelar dock
var uppenbara. De som var kritiska mot systemet har visserligen vitsordat dess
tekniska förtjänster. Man har emellertid ansett att systemet från andra
synpunkter är sämre än det nuvarande, främst därigenom att det enligt
kritikernas mening innebär en försvagning av personvalsmomentet i valaklen.

Mot bakgrund av den tveksamhet som sålunda kommit till
synes inför det allemativa systemet, har VTU inte ansett sig nu kunna föreslå
all valförfarandet skall grundas på delta. Till detta ställningstagande har
även bidragit den omständigheten att införandet av maskinell teknik vid alla de
samtidiga valen blir mer krävande om den nuvarande ordningen med namnvalsedlar
behålls än om den allernalivt framförda ordningen genomförs. Det är sålunda
enligt VTU tekniskt och administrativt läll att gå över från etl
namnvalsedelssyslem till ett system med namnlösa valsedlar om del vid
remissbehandlingen eller senare skulle visa sig atl de politiska

s. 53 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:105 53

förutsättningarna för den senare valsedelsordningen skulle
föreligga, VTU begränsar sig därför till att föra fram systemet som en lösning
som bör övervägas ytterligare, närmast inom de politiska partierna,

VTU utgår alltså i sina forisatta överväganden från atl
det nuvarande valsedelssystemet i princip behålls, dvs. atl valsedlarna såviti
gäller innehållet, utformas på samma sätt som hittills. Vissa jämkningar
föreslås dock. Sålunda menar VTU att bestämmelsen om det högsta antal namn som
får finnas pä valsedeln bör slopas. Genom övergången till valsedlar av
hålkorlsformat står etl givet utrymme till förfogande för den text -
partibeteckning, kandidatnamn osv. - som skall resp, får finnas på valsedeln.
Mol denna bakgrund är del svårt att motivera en regel som maximerar antalet
kandidatnamn på valsedeln. De omständigheter som bestämmer hur många namn som
elt parti anser sig böra föra fram växlar från valkrets lill valkrets och från
kommun till kommun, bl, a, beroende på hur många listtyper som partiet avser
att gå fram med. En lämpligare ordning är enligt VTU alt partierna själva inom
den givna ulrymmesra-men får bedöma och avgöra hur många kandidater som de vUl
föra fram på varje valsedelstyp. Vill t. ex. elt parti i en kommun på en
valsedel gå fram med mer än dubbelt så många namn som antalet platser i
fullmäktige så bör partiet få göra detta om man är villig att godta en mindre
typografisk stilsort,

VTU framhåller emellertid atl man genom alt införa ytterligare
en valsedelslyp kan uppnå några av de fördelar som är förbundna med det
tidigare skisserade systemet med namnlösa valsedlar. Genom atl införa valsedlar
med enbart partibeteckning i klartext och maskinläsbar form kan önskemålet alt
valsedlar för de olika valen skall finnas tillgängliga på poslanstalterna i
princip tiUgodoses, Eftersom VTU utgår från att den vid 1970 års val tillämpade
regeln alt valsedel inte behöver uppta något namn för atl bli giltig skall
gälla även i fortsättningen, kan väljarna alllid räkna med att finna
"sitt" partis valsedlar på posten för vart och ett av valen. Väljaren
skall kunna fylla i namn pä parlimarkerad valsedel om han vill göra del. En
förutsättning för den maskinella bearbetningen är atl del även på dessa
valsedlar finns en förmarkerad ruta där väljaren får markera i maskinläsbar
form alt han utnyttjat möjligheten atl förse valsedeln med kandidatnamn. Dessa
valsedlar bör självfallet framställas för vart och elt av de samtidiga valen
och tillhandahållas av statsverket. Av främst praktiska skäl kan det enligt VTU
dock knappasl komma i fråga alt slalsverkel skall tillhandahålla väljarna
sådana valsedlar för andra partier än sådana som är representerade i riksdagen.
Vill annat parti ha sådana valsedlar, föreslår VTU atl partiet får beställa
sådana valsedlar enligt de regler som föreslås gälla för valsedlar med namn.

Införs valsedlar av nu nämnda typ (partimarkerade
valsedlar) öppnas möjlighet atl tillhandahålla valsedlar på i försia hand
poslanstalterna. Detta har föranlett VTU alt förorda att partiemas fria
valsedelskvot skärs ner från fem lUl fyra gånger antalet röstberättigade, 1
samband härmed och mot bakgrund av det i VTU:s direktiv uttalade önskemålet om
åtgärder för atl minska del antal valsedlar som behöver framställas, har

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop,
1972:105 54

VTU gått ett steg längre och tagit upp de
tilldelningsregler som tillämpades vid 1970 års val till förnyat övervägande.
VTU har därvid kommit fram till ett nytt och enligt dess mening bättre system
vilket VTU föreslår införi. Systemet bygger pä dessa principer. För varie val
ställer staten ett på visst sätt uträknat belopp lill partiernas förfogande.
Beloppet motsvarar kostnaden för framställning av valsedlar med partibeteckning,
kandidatnamn osv. till ett antal som svarar mot fyra gånger antalet
röstberättigade, vid riksdagsval i valkretsen och vid landstings- och
kommunfullmäktigval i valet. Partierna får därefter bestämma om de vill ha
valsedlar för hela beloppet eller om de vill använda en del av detla till
valsedlar och återstoden för annan verksamhet, t, ex, informationsverksamhet
inför valet.

Utöver valsedlar med partibeteckning, kandidatnamn osv, -
enligt VTU:s terminologi maskinläsbara valsedlar - och partimarkerade valsedlar
skall väljarna för vae val även ha tillgång till helt blanka valsedelsblanketter
(ifyllningsvalsedlar), pä vilka väljaren kan föra upp den partibeteckning och
de kandidatnamn han vill.

Enligt förslaget skall som redan tidigare antytts
valsedlarna förses med en förmarkerad rata, där väljaren i maskinläsbar form
skall kunna ange att han ändrat en valsedels innehåll, t, ex, strukit eller
lagt till ett namn, eller att han försett en parlimarkerad valsedel med namn
eller en ifyUningsvalsedel med partibeteckning och namn. Har sådan ändring
eller tillägg gjorts skall enligt förslaget hänsyn tas till åtgärden endasl om
denna markerats i maskinläsbar form, 1 delta sammanhang uttalar VTU atl om den
maskinläsbara informationen i något hänseende skulle avvika från motsvarande
uppgift i klartext, sä skall den senare gälla. Regeln kompletteras dock i
förslaget med en bestämmelse att tryckt partibeteckning på maskinläsbar eller
parlimarkerad valsedel inte får ändras. Denna beslämmelse är motiverad, påpekar
VTU, av hänsyn lill önskemålet att underlätta sammanräkningen. Skulle en sådan
ändring ändå ha skett, skall enligt förslaget den maskinläsbara
partibeteckningen gälla,

2.3.5 Närmare om tiden för röstning

1 fråga om tiden för röstning i vallokal erinrar VTU i
1971 års betänkande om de regler som i det hänseendet gällde vid 1970 års val,
VTU konstaterar atl röstningen gick smidigt vid detta tillfälle. Längre
köbildningar var ovanliga. På en del håll förekom t, o, m, mycket långa pauser
mellan väljarnas besök. Flera faktorer torde ha bidragit härtill. Själva röstningsförfarandet
hade förenklats bl. a. genom att enhetliga valkuvert användes. Vidare var
väljarna mycket väl informerade orn hur röstningen skulle genomföras. Slutligen
medförde de liberaliserade post-röstningsreglema en starkt ökad
poströstningsfrekvens vilket lättade trycket pä vallokalerna.

TiU erfarenheterna från 1970 års val bör enligt VTU läggas
ulfaUet av de prov med den nya valapparaturen som VTU i samarbete med centrala
valmyndigheten låtit genomföra. Utfallet av dessa prov, för vUka en

s. 55 Kontrollera mot PDF

Prop, 1972:105 55

utföriigare redovisning lämnas i det följande, visaratt
väljarna funnit det nya förfarandet enklare än det hittills använda. Det finns
därför goda skäl atl anla att röstningen enligt det nya förfarandet skall kunna
genomföras snabbare än tidigare.

VTU kommer alltså till slutsatsen att röstningen utan
tvekan kan hinnas med i vallokalerna även om röstningstiden där något
förkortas. För en förkortning talar även intresset av att få fram valresultatet
så tidigt som möjligt på valnatten. Man bör dock därvidlag gä fram med viss
försiktighet och inte alllför drastiskt förkorta röstningstiden. VTU har för
sin del stannat för att föreslå att vallokalerna skall slänga en timme tidigare
än nu, dvs. kl. 20.

Det är elt
naturligt önskemål att vallokalerna i allmänhet hålls öppna samma tider över
hela landet. Förhållandena skiljer sig emellertid avsevärt på olika häll i
landet. Av hänsyn till väljarna i avskilda bygder inrättas ofta särskilda
valdistrikt, trots att befolkningen inom området är jämförelsevis fåtalig. Om
kommunikationsförhållandena inom valdistriktet inte talar däremot, kan det i
sådana fall framstå som omotiverat alt hålla öppet för röstning hela valdagen.
När särskilda skäl av denna beskaffenhet föreligger i något valdistrikt bör
det enligt VTU därför liksom hittills vara möjligt att förordna om ett kortare
öppethållande av vaUokalen i distriktet. En förutsättning för ell sådant
förordnande bör emellertid enligt VTU vara atl det finns skäl alt anta atl
väljarnas möjligheter alt ulöva sin rösträtt inte nämnvärt begränsas genom det
kortare öppethållandet. Även dessa undantagsfall bör emellertid kunna regleras
jämförelsevis enhetligt, så att röstningen i dessa fall avslutas kl. 17.
Föratt få till stånd en enhetlig bedömning anser VTU att centrala
valmyndigheten skall få beslutanderätten i dessa frågor,

Belräffande liden för poströstningen har undersökningar
som postverket på VTU:s uppdrag
genomfört visat att denna kan få pågå en del av valdagen även om
sammanräkningen av poströsterna koncentreras till en enda, för hela riket
gemensam central. VTU har för sin del funnit att fördelen med en centraliserad
sammanräkning är så slor att den konsekvensen av en sådan ordning atl
poströstningen inte kan få pågå hela valdagen bör godtas.

Postverket har vid sina undersökningar funnit att
poströstningen pä valdagen kan få sluta antingen kl. 11, 13 eller 14,

För egen del förordar VTU att poströstningen avslutas kl.
11 på valdagen. Med denna slutpunkt ökar, enligt VTU:s bedömning, säkerheten
för alt valboxarna med poströsterna verkligen når räkningscenlralen i tid, bl,
a, därigenom alt det väderiekskänsliga flyget inte behöver utnyttjas i någon
större utsträckning.

1 fråga om den lid före valdagen under vilken röstning på
postanstalt skall få ske uttalar VTU att den inte funnit anledning att gå ifrån
sitt år 1969 framförda förslag alt poströstningen skall få börja 18 dagar före
valdagen. VTU erinrar om att vid 1970 års val inte mindre än 94,9 % av de
poslröslande avlämnade sina röster den 18:e dagen före valdagen eller senare.
Vad gäller den röstning som äger rum hos utlandsmyndighet

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop, 1972:105 56

framhåller VTU att det - främst med hänsyn till de snabba
transportmöjligheter som står till buds - enligt dess uppfattning knappast
finns skäl alt låta denna böria så tidigt som 30 dagar före valdagen. VTU
föreslår därför atl även denna röstning skall börja 18 dagar före valdagen.
Däremot bör, enligt VTU:s mening, den år 1969 införda regeln att röstning på
svenska fartyg i utrikes fart får böria 45 dagar före valdagen behållas. De
förhållanden under vilka fartygsröstning sker är så speciella atl längre
röstningsperiod är motiverad. Med hänsyn till att den lid som det tar att
befordra de röster som avgetts hos utlandsmyndighet eller på fariyg till centrala
valmyndigheten varierar starkt, är det enligt VTU inte lämpligt att ange en
bestämd tidpunkt när röstningen där skall avslutas. I principiell
överensstämmelse med vad som hittills gällt, föreslår VTU att röstningen
avslutas så att avgivna röster är myndigheien lill hända vid en angiven
lidpunkt. Denna föreslås bestämd till kl. I 1 på valdagen,

2.3,6 Närmare om röstsammanräkningen

Skall valresultatet från alla de samtidiga valen kunna
lämnas redan på valnatten och resultatet samtidigt kunna redovisas valdistriklsvis
är det enligt VTU:s i 1971 års betänkande framförda uppfattning uteslutet alt
-som föreslogs år 1969 - företrädesvis utnyttja hålkortssorterare vid
sammanräkningen. Förser man inte valsedlarna med markering för valdistrikt
måsle man med denna maskintyp särbehandla varje box vid sammanräkningen. Gör
man det, är det emellertid tveksamt om man kan lämna något resultat alls på
valnatten. Förser man å andra sidan valsedlarna med maskinläsbar
valdistriktsinformation, kompliceras såväl valsedelsframställning som
distribution och räkning i utomordentligt hög grad. Går man däremot över till
atl genomgående utnyttja datorer vid sammanräkningen av vallokalsrösterna, kan
de nämnda kraven tillgodoses utan att man behöver tillgripa åtgärder atl förse
valsedlarna med maskinläsbar valdistriklsinformation. En sädan ordning
förutsätter emellertid först och främst att datorer kan disponeras på orter
som från Iransporlsynpunkt är lämpliga. Undersökningar som VTU företagit visar
att tillgången på datorer är sådan att man kan åstadkomma en tillfredsställande
indelning av landet i sammanräkningsområden, VTU går inte närmare in på frågan
hur denna indelning skall göras. Enligt VrU:s mening bör det vara centrala
valmyndighetens sak atl besluta i den frågan.

Enligt förslaget fås den valdistriktsvisa redovisningen på
följande sätt. Varje valbox innehåller, när den kommer til! räkningscentralen,
särskUda hålkort som upptar en unik beteckning i maskinläsbar form för det
valdistrikt där boxen använls. Vid sammanräkningen är datorn programmerad så
att den med ledning av de nämnda korten (av VTU kallat valdislriklskort) dels
noterar från vilket valdistrikt som ifrågavarande valsedlar kommer, dels också
fördelar valdistriklels röster på parti. Uppgiften om den valdistriktsvisa partifördelningen
registreras i datorns minne och kan las fram antingen i omedelbar anslutning
till sammanräk-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop, 1972:105 57

ningen eller vid elt senare tillfälle.

Beträffande
sammanräkningen av de röster som avges pä postanslalt, hos utlandsmyndighet och
pä fartyg (här i fortsättningen för korthetens skull kallade poströster)
föreslår VTU, som tidigare har nämnts, att sammanräkningen av dem koncentreras
till en enda, för hela riket gemensam central, 1 fråga om redovisningen av
poströsterna framhåller VTU atl det nuvarande valsystemet inte medger en
valdistriktsvis redovisning av dem beroende på det sätt varpå sammanräkningen
av dessa röster sker. VTU konstaterar atl värdet av en valdistriktsvis
redovisning av vallokalsrösterna minskar i samma mån som antalet poströster
ökar. Vid 1970 års val poströstade ca 700 000 väljare eller drygt 14%. Mot
denna bakgrund har VTU ansett det angeläget att undersöka om det inte är
möjligt att redovisa även poströsterna valdistriktsvis. Undersökningarna har
visat att sädan redovisning kan lämnas. VTU föreslår en metod för rösträtts-
och dubbelröstkontrollen som, närmast som en biprodukt, ger möjlighet att
redovisa även poströsterna valdistriktsvis. Metoden innebär dels att alla de
valsedlar som en väljare avger uppsamlas i en och samma valbox, dels att
datorer används vid sammanräkningen, dels också atl röstkortet redan vid
framställningen förses med ett för varje röstberättigad unikt
identifikationsbegrepp i maskinläsbar form. Röstkortet, som får formen av ett
hålkort, tas om hand vid .såväl vallokals- som poströstning. Vid poströstning
malas röstkortet ner i boxen tillsammans med de valsedlar väljaren avger sedan
person- och adressuppgifter gjorts oläsliga. Vid sammanräkningen av
poströsterna läses röstkortet in på ett band och valsedlarna på ett annat. De
två banden förvaras och bearbetas därefter åtskilda. Härigenom förhindras att
någon skaffar sig kännedom om hur väljaren röstat. För att möjliggöra en senare
maskinell justering beroende på eventuellt förekommande dubbelröster kopplas de
två banden samman med elt anonymt referensbegrepp. De röstkort som tagils om
hand i vallokalerna sänds in lill centrala valmyndigheten och läses in på band.
Genom att köra de olika röstkortsbanden mot varandra och mot de band som upptar
alla de röstberättigade (dvs. det band från vilket röstlängden framställs, röstlängdsbandet)
får man besked om någon dubbelröstat eller röstat på postanstall utan att vara
röstberättigad. Det band på vilket post- och utlandsröster lästs in justeras
därefter. Detta sker med hjälp av det förut nämnda referensbegreppet som finns
mellan röstkorts- och valsedelsbanden.

VTU menar
att den möjlighet lill en valdislriktsredovisning av poströsterna som ligger
inbyggd i kontrollsystemet skall tas till vara. Detta kan åstadkommas genom alt
det identifikationsbegrepp som vae röstkort enligt förslaget skall förses med,
utformas sä att det av detta framgår vilket valdistrikt den röstberättigade
tillhör. Vid inläsningen i datorn registreras valdistriklstillhörighelen,

VTU räknar med atl huvuddelen av de röster som avgetts i
vallokal skall vara framme i den bestämda räkningscenlralen inom ca två timmar
efter det röstningen avslulals, I de regionala räkningscentralerna skall enligt
förslaget delresultat avseende räknade rösters fördelning på parti

s. 58 Kontrollera mot PDF

Prop,
1972:105 58

och valkrets tas fram vid lämpliga lillfällen under
sammanräkningens gång. Dessa delresultat rapporteras lill centrala
valmyndigheten som ställer samman dem med delresultaten frän
poströstsamman.äkningen och offentliggör delresullalen.

I normalfallet bör enligi VTU:s mening röst- och
mandatfördelningen mellan partierna i riksdagsvalet vara klar några timmar
efter vallokalernas stängning. Motsvarande resultat från övriga val skall
enligt förslaget presenteras så snart som möjligt därefter. VTU framhåller dock
att vissa förseningar kan uppstå, t. ex. på grund av transportsvårigheter eller
maskinhaveri. De resultat som offentliggörs i anslutiiing lill sammanräkningen
på valnatten kan också komma atl behöva justeras beroende på utfallet av
rösträtts- och dubbelröstkontrollen. Denna kontroll förutsätter, som nämnts,
atl samtliga protokoll och magnetband med förteckning över vallokalsröster
kommit in frän räkningscentralerna till centrala valmyndigheten och den kan
därför enligt VTU:s beräkningar genomföras tidigast pä tisdagen efter valet.

Enligt förslaget skall som regel de valboxar som använls
vid röstningen på postanslalt t, o. m. fredagen sändas in lill den gemensamma
räkningscentralen denna dags kväll. En ny uppsättning boxar skall därefter
användas vid röstningen på lördagen och på valdagen. Räkningen av poströsterna
skall enligt förslaget få börja redan på kvällen fredagen före valdagen. Det
övervägande flertalet poströster förutsätts vara räknade när röstningen i
vallokalerna slutar kl. 20 på valdagen. De sålunda räknade poströsternas
fördelning pä parti och valkrets skall enligt förslaget publiceras då, VTU
trycker starkt pä att någon publicering inte fär ske före denna tidpunkt.
Sammanräkningsrutinen skall tekniskt sett utformas sä att det blir omöjligt atl
ta fram några röstsiffror frän den maskinella sammanräkningen tidigare än kl,
20 på valdagen.

Sä snart rösträtts- och dubbelröstkontrollen genomförts
skall enligt förslagel centrala valmyndigheten utse innehavare av de mandal som
partierna erhållit. Förslagel utgår från att även denna del av sammanräkningen
i största möjliga utsträckning skall ske i datorer. Även vid denna del av
sammanräkningen skall riksdagsvalet prioriteras. VTU räknar med atl del definitiva
resultatet avseende alla de gemensamma valen som regel skall föreligga en å två
veckor efter valet.

2.4 VTU:s övriga förslag

Utöver de förslag som har direkt anknytning lill den nya
valtekniken lägger VTU i belänkandet fram förslag dels till ändringar i
förfarandet vid upprättande av allmän röstlängd, dels i reglerna om valnämnd
och om vals kungörande. I fråga om den särskilda röstlängden föreslår VTU inte
nu några ändringar,

2,4,1 Röstlängdsförfarandet

I fråga om röstlängdsförfarandet framhåller VTU alt den
allmänna röstlängden f, n. upprättas pä grundval av mantalslängden. Denna bind-

s. 59 Kontrollera mot PDF

Prop, 1972:105 59

ning mellan röstlängd och mantalslängd innebär dels att
röstlängden vid ordinarie val är grundad på förhållandena ca tio månader före
valdagen dels atl en i och för sig röstberättigad person som inte kommit med i
mantalslängden inte kan komma med i röstlängden,

VTU erinrar om att ett stort antal personer byter
bostadsort vac år. Man lorde kunna räkna med atl totalt ca I miljon människor
flyttar under loppet av ett år. Detta leder till alt etl myckel slort antal
personer upptas som röstberättigade i annal valdistrikt än det inom vars område
de faktiskt bor. Åtskilliga personer kommer att vara röstberättigade i
valdistrikt som ligger i annan valkrets eller i annan kommun. Dessa
konsekvenser är enligt VTU:s mening ägnade att inge betänkligheter av både
principiell och praktisk natur. Ett mycket stort antal väljare kommer sälunda
alt sakna möjlighet alt i val påverka den politiska utvecklingen i eUer för den
ort eUer del av landet där de faktiskt är bo-salta. Den nuvarande ordningen
innebär vidare att ett mycket stort antal väljare saknar praktisk möjlighel att
på valdagen rösta i vallokalen för det valdistrikt där de är uppförda i
röstlängden ulan är hänvisade tiU att rösta på postanstall.

Med hänsyn till det anförda har VTU kommit till slutsatsen
all en reform av rösllängdsförfarandet för atl göra röstlängden mera aktuell
framstår som både önskvärd och angelägen. Numera finns de tekniska förutsättningarna
för att knyta röstlängden direkt till kyrkobokföringen. Enligt VTU:s mening bör
man ta lill vara denna möjlighel och alltså slopa den bindning som f. n, finns
mellan röstlängd och mantalsskrivning.

Röstlängden måste menar VTU "låsas" viss tid
före valet. VTU har ingående provat vilken dag som bör vara kvalifikationsdag
dvs. den dag som skall vara avgörande för om en person skall tas med i längden
och i vilken längd han skall tas upp. Olika synpunkler gör sig här enligt VTU
gällande, Ä ena sidan är det naturligtvis önskvärt all kvalifikalionsdagen
ligger så nära den ordinarie valdagen som möjligt, Ä andra sidan måsle
kvalifikationsdagen bestämmas under hänsynstagande till den tid som behövs för
andra nödvändiga rutiner, t, ex, utläggning av röstlängden för offentlig
granskning och anmärkningsprövning. Vidare måste hänsyn tas lill att
röslkortsframsiällningen kräver sin tid. En samlad bedömning har lett till VTU
till slutsatsen atl kvalifikationsdagen bör bestämmas till 30,4, Med 30,4 som
kvalifikationsdag kommer längden alt kunna läggas ut före den vanligaste
semesterperioden.

Det röstlängdsförfarande som VTU föreslår följer i grova
drag detla schema. Från länsstyrelsernas personregister framställs ell
magnetband -rösträttsbandet - med samtliga personer som 30,4 uppfyller
villkoren för rösträtt, dvs, som är svenska medborgare och som uppnått eller
under kalenderåret uppnår 19 års ålder. Den som på grund av domstols förklaring
är eller efter uppnådd myndighetsålder skall förbli omyndig eller som inte är svensk
medborgare las alltså inte med. Eftersom röstlängden har giltighet över ett
årsskifte och den som fyller 19 år det år röstlängden upprättats enligt
gällande regler får rösta nästa kalenderår, görs anteckning om all han får
rösträtt först vid val under följande

s. 60 Kontrollera mot PDF

Prop, 1972:105 60

kalenderår.

På bandet ordnas uppgifterna valdistriktsvis. Från bandet
datalrycks sedan röstlängden. För att länsregistret skall hinna föras fram till
och med 30.4 - dvs. för atl de ändringar i kyrkobokföringen som inträffar fram
lill den dagen skall kunna beaktas - skall enligt VTU den dag dä röstlängden
senast skall vara upprättad bestämmas till 15.5. VTU föreslår att
pastorsämbetena i särskild ordning aviserar länsregistret om sådana
förändringar i kyrkobokföringen som inträffar fram lill 1,5 och som är av
betydelse i rösträtlshänseende, t, ex. ändrade medborgarskapsförhållanden samt
in- och utvandring.

Röstlängden läggs ut för granskning 21-28.5. Anmärkningar
mot längden skall framställas senast 10,6 och prövas av länsstyrelsen vid
sammanträde 18,6, Infaller denna dag på en lördag eller söndag hålls
sammanträdet påföljande måndag.

Någon omedelbar överprövning av länsstyrelsens beslut
skall inte kunna ske. 1 likhet med vad som gäller L n, skall dock talan mot
länsstyrelsens beslut kunna föras i samband med talan mot det val vid vilket
längden länt till efterrättelse,

I det nya förfarandet behövs enligt VTU:s mening inte
nägon kontrolläsning av längden mot mantalslängden. Vidare menar VTU alt man
kan förenkla förfarandet och slopa de underrättelser om rösträttshinder som f.
n. skall sändas ut lill dem som inte är röstberättigade. VTU erinrar i det
sammanhanget om att röstkort sänds ut till alla röstberättigade. De
röstberättigade skall enligt förslaget uppmanas att senast en viss dag före
valdagen - förslagsvis 25,8 - kontrollera att de fått röstkort. Om en person
inte fått röstkort före denna dag, kan han begära att få dupleltröstkort.
Skulle det dä visa sig all personen inte är upplagen i röstlängden, bör
undersökas om fel föreligger i denna. Om sä är fallet, skall länsslyrelsen
föranstalta om rättelse av röstlängden enligt de regler som f, n, finns i 52 a
§ ValL.

2,4.2 Valnänmden

VTU erinrar om att de ändringar i vallagstiftningen som
genomfördes till 1970 års val bl, a, innebar att valnämnderna befriades från de
bestyr med röstlängd och röstkort, som nämnderna tidigare haft att ombesörja.
Uppgifterna att lägga ul den allmänna längden för granskning och atl utfärda
röstkort övertogs då av lokala skattemyndigheten. Medan valnämnden tidigare
varje år hade uppgifter som krävde arbete under längre lid, fungerar sälunda
nämnden numera endast under valår och dä under relativt kort tid. De uppgifter
som nämnden har kvar är rent organisatoriskt-adminislraliva, dvs, att ombesörja
atl val genomförs inom kommunen på föreskrivet sätt. Dessa uppgifter kräver
enligt VTU:s mening knappast ell organ av hittillsvarande typ med en av
länsstyrelsen utsedd ordförande och av fullmäktige valda ledamöler. Enligt
VTU:s mening innebär det en smidigare ordning om kommunerna lämnas frihei att
själva välja den organisationsform man anser lämpligast för alt

s. 61 Kontrollera mot PDF

fullgöra de uppgifter som det här är fråga om. VTU
förordar atl den blivande vallagstiftningen utformas i överensstämmelse härmed,
VTU framhåller alt ingenting hindrar att kommun tillsätter en särskild nämnd
för ändamålet, men enligt VTU:s mening bör del inte föreligga något tvång atl
använda sig av denna organisationsform.

2,4,3 Valkungörelscn

VTU påpekar att nuvarande vallagsliftning ulföriigt
reglerar när och pä vilket sätt som val skal) kungöras och vad kungörelsen
skall innehålla. Bestämmelserna har i rättspraxis tillmätts sädan vikt alt de
felaktigheter vid kungörandet eller i kungörelsen, som kunnat påverka
valutgången, som regel föranlett att valet upphävts.

Det är, betonar VTU, en självklar sak atl väljarna
informeras om all val skall förrättas liksom när och var valet skall förrättas.
För denna information framstår emellertid kungörelsen enligi VTU:s mening som
en mindre ändamålsenlig form. Den publicitet som omger de allmänna valen - oavsett
om fråga är om ell ordinarie val eller elt ny- eller omval - gör att väljarna
långt tidigare än när kungörelsen utfärdas är medvetna om att val kommer atl
förrättas. Kungörelsens informations- och läsvärde torde också även i andra
hänseenden vara minimalt. De uppgifter i kungörelsen som främst riktar sig lill
väljarna - uppgifterna om tid för röstning och om vallokaler - får väljarna
individuellt del av genom de röstkort som numera obligatoriskt tillställs dem.
Kungörelsens uppgift om antalet av dem som skall väljas, vilken i första hand
torde vara av intresse för partierna, lär dessa ha skaffat sig kännedom om på
ett betydligt tidigare stadium, VTU kommer med hänsyn härtill lill slutsatsen
att kungörelseförfarandet i sin nuvarande form utan olägenhet kan avvaras i
fortsättningen.

2,5 Praktiska prov med det av VTU föreslagna maskinella
förfarandet

I de tilläggsdirektiv som VTU fick på hösten 1969
förutsattes alt det rådrum som uppställ genom att det maskinella systemet inte
kunde införas till 1970 års val skulle utnyttjas till alt prova
serieproducerade valboxar och kassetter under så realistiska former som
möjligt. Ulprov-ningen borde även utnyUjas för att ge administrativa
erfarenheter av det nya systemet. Sådana prov har också genomförts såväl under
pågående utredningsarbete som därefter, nämligen dels under senvintern och
våren 1971 vid valen av fullmäktige för Umeå sludenlkår och vid elt par
"fingerade" val på etl antal pensionärshem, dels under februari 1972
vid valen till 1972 års värnpliktskonferens.

De val vid vilka apparaturen skulle användas föregicks av
information till väljarna om det nya förfarandet, EJier valet hai' de
dellagande intervjuals om erfarenheter av och uppfattning om den nya tekniken.

VTU har i sitt betänkande redovisat erfarenheterna av
Umeåvalet och valen vid pensionärshemmen (se bet, s, 76-78), Enligt VTU
visar de

s. 62 Kontrollera mot PDF

Prop,
1972:105 62

gjorda eftervalsundersökningarna atl väljarna utan
svårighet satt sig in i det nya röstningsförfarandet som de funnit vara lika
enkelt eller enklare än ett förfarande av konventionell typ. Sammanräkningen av
de vid Umeåvalet avgivna drygt 4 000 röster, vilken utfördes i dator, kunde
genomföras utan problem.

Valet till 1972 års värnpliktskonferens genomfördes under
RSV:s överinseende. Röstning anordnades på 100 militära förband. Totalt deltog
ca 24 000 värnpliktiga som avgav ca 43 000 valsedlar. Väljare som var
förhindrad atl inställa sig i vallokalen på förläggningsorten kunde rösta genom
bud. Vid budröstning lades hälkortsvalsedeln in i elt innerkuvert som i sin tur
placerades i elt ytterkuvert. När budet överlämnat ytterkuvertel till
röstmottagaren och denna öppnat detta, lades innerkuvertet in i en kassett och
öppnades på ena kortsidan. Kassetten placerades sedan i valboxen, varefter den
inneliggande valsedeln uppsamlades i valboxen. Av den rapport över valet som
RSV upprättat framgår att valapparaluren på det hela taget fungerade väl. Vissa
missöden inträffade dock. Flertalet av dessa inträffade när valsedlar som legat
inneslutna i kuvert skulle uppsamlas i boxen. Därav föranledda undersökningar
visade att en upplaga kuvert i stor utsträckning inte höll de föreskrivna
mättoleranserna. Sammanräkningen av värnpliktsvalet kunde, som framgår av
rapporten, genomföras utan nämnvärda komplikationer.

2.6 Remissyttrandena över VTU:s förslag'

2.6,1 Behovet av en valteknisk reform

Några remissinstanser tar upp den grundläggande frågan om
behovet av valteknisk reform. Länsstyrelsen i Stockholms län framhåller att en
sådan reform framstår som ofrånkomlig mol bakgrund av erfarenheterna från 1970
års val, Atl länsstyrelsen lyckades genomföra sammanräkningen av detta va!
berodde enligi länsstyrelsen inte bara på alt man upprättade en särskild
organisation av extraanställd personal (tidvis ca 350 personer) och vidtog
noggranna förberedelser, utan även pä att ett stort anta! tiänsteman logs från
sina ordinarie arbetsuppgifter för att fylla nyckelfunktioner vid sammanräkningen.
Delta ledde i sin tur till en allvariig eftersläpning i fråga om de vanliga
arbetsuppgifterna. Även om man är beredd att acceptera både att handläggningen
av de löpande arbetsuppgifterna eftersatts och att personalen tvingas lill
övertidsarbete i stor utsträckning, kan de valsedelskvantiteler som
länsslyrelsen har att ta befallning med inte hanleras med manuella metoder
under föreliggande tidspress ulan alt säkerlieten äventyras. Del bör enligt
länsslyrelsen inte komma i fråga alt ytterligare en gång ta de risker som är
förenade med

Sannnanstallningcn avser de yttranden som avgetts över
belänkandet (SOU 197 1; 72) Maskinell leknik vid de allmänna valen, I fråga om
remissyttrandena över det tidigare belänkandei (SOU 1969:19) Ny valteknik
hänvisas dels till 1971 års betänkande (s, 15-20), dels tili prop, 1969:148
Is. 58-61).

s. 63 Kontrollera mot PDF

Prop,
1972:105 '-

att genomföra en manuell sammanräkningsförrätfning.
Sammanfattningsvis uttalar länsstyrelsen atl en sammanräkningsförrältning
under de förutsättningar som gällde vid 1970 års val under alla förhållanden
måste anses utesluten i Stockholms län. Länsstyrelsen kan inte garantera alt en
sådan förrättning kan genomföras inom avsedd lid. En nämnvärl större
organisation än den som verkade vid sammanräkningen 1970 är inte realistisk.
Det är enligt länsstyrelsens mening inte försvarbart atl bygga delta för hela
samhällsfunktionen så vitala förfarande på så osäkra förutsättningar.

Även länsslyrelsen i Norrbottens län betonar vikten av att
det nuvarande valsystemet snarast möjligt ersätts med ett mera modernt
förfarande.

2.6,2 Allmänna omdömen om VTU:s förslag

AUmänna omdömen om del föreslagna systemet är
förhållandevis fåtaliga. Flertalet remissinstanser tar upp och granskar olika
komponenter i systemet men avstår frän sammanfallande omdömen.

En samlad bedömning av förslaget har lett RSV till
uppfattningen att elt valsystem utformat för användande av maskinell teknik på
sätt VTU har föreslagit är så komplicerat från teknisk och administrativ
synpunkt att del medför påtagliga risker för att valet inte kan genomföras med
den säkerhet och snabbhet som krävs, RSV:s yttrande mynnar ut i etl bestämt
avstyrkande av förslaget.

Statskontoret framhåller i sitt sammanfattande omdöme om
förslagel att man f. n. inte är beredd aft tillstyrka det föreslagna systemet.
Enligt statskontoret låter sig de högt ställda kraven på snabbhet i
insamlings-och räkningsförfarandet svårligen förenas med kraven på absolut
tillförlitlighet. Även om enskilda detaljer eller led i det föreslagna systemet
i och för sig skulle kunna fungera tillfredsställande, torde det föreslagna
systemet totalt sett bli så komplicerat atl rimliga krav på tillförlitlighet
eller enkelhet inte kan anses vara uppfyllda. Regeringsrättens ledamöler säger
sig hysa viss tvekan om de tekniska resurserna ännu nått sådan utveckling att
en omläggning av valsystemet redan till 1973 års val kan rekommenderas.

Med hänsyn till den osäkerhet som råder i fråga om det
föreslagna systemets funktionsduglighet säger sig länsstyrelsen i Malmöhus län
inte kunna förorda att förslaget i sitt nuvarande skick läggs til! grund för
lagsliftning. Inte heller länsstyrelsen i Stockholms län anser sig kunna
tillstyrka utredningsförslaget i dess nuvarande skick. Enligt länsslyrelsen är
förslaget behäftat med allvarliga svagheter och oklarheter främst i fråga om de
datatekniska funktionerna och röstsammanräkningen i stort.

Länsstyrelsen i Norrbottens län tillstyrker en övergång
till maskinell teknik vid de allmänna valen i huvudsaklig överensstämmelse med
VTU:s förslag. Även länsstyrelsen i Jämtlands län och Svenska landstingsförbundet
förordar atl förslagel efler vissa detaljjusteringar läggs till grund för
lagstiftning, Stockholms kommunstyrelse uttalar atl förslagel till

s. 64 Kontrollera mot PDF

Prop,
1972:105 64

maskinellt system för såväl riksdagsval som kommunalval är
motiverat. Förslaget bör enligt kommunstyrelsens mening underiätla
valproceduren för både väljare och valfunktionärer. På liknande sätt uttalar
sig Göteborgs kommunstyrelse.

Flertalet valnämnder ställer sig i huvudsak positiva till
det maskinella systemet. Valnämnden i Stockholm uttalar att vägande skäl enligt
dess uppfattning talar för att en övergång sker till ny teknik vid de allmänna
valen i huvudsaklig överensstämmelse med VTU:s förslag.

2.6.3 Närmare om remissinstansernas inställning lill
förslagets olika delar Valapparaluren (valboxar och kassetter)

Remissinstanserna förklarar genomgående att de i sin
bedömning utgått från alt den föreslagna valapparaturen, mot vilken de i och
försig inte har några invändningar atl göra, kommer all fungera med den höga
grad av säkerhel som måste ställas på den. Postverkets yttrande är i delta
sammanhang representativt. Där framhålls att en förutsättning för att
postverket skall kunna godta det föreslagna systemet givetvis är att valboxen
fungerar med en myckel hög grad av säkerhet. Det måste således utgöra absolula
undantag att funklionsfel kan uppstå vid normal hantering. Postverket
framhåller vidare alt man även med en myckel hög grad av funktionssäkerhet
måste gardera sig för alt sådana fel kan komma all uppstå under röstningen att
boxen inte kan användas.

RSV säger sig inte kunna annal än konstatera all den
föreslagna valapparaluren hittills inte visat sig uppfylla de krav på
tillförlitlighet som måste ställas i den praktiska hanteringen. Med hänsyn till
den vikliga funktion som boxen har för hela valförfarandet finner RSV det
nödvändigt alt en helt funklionssäker box kan uppvisas före beslut om
anskaffning. Enbart lämnade garantier är enligi RSV inte tillräckligt.
Statskontoret har i sak samma inställning och förklarar att det i nuvarande
läge aren öppen fråga om konstruktionen kan anses tillgodose de höga krav pä
funklionssäkerhet som man måste ställa på den. 1 delta hänseende kan klarhet
vinnas först då man på ett realistiskt sätt praktiskt provat serieproducerade
kassetter och valboxar. Under hänvisning till att VTU angett att utfallet av
genomförda tesler föranlett ändringar i den ursprungliga konstruktionen,
uttalar länsslyrelsen i Malmöhus län att den ställer sig ytterst tveksam till
genomförandet av en valleknik som bygger på hjälpmedel som ännu inte föreligger
i en klanderfriU fungerande prololyp,

Valsedelssyslemet

Vad VTU anfört i fråga om valsedelssystemet har tagits upp
i ett anlal yttranden, 1 dessa konstateras allmänt alt den tid som
framställningen av valsedlar av hittillsvarande utseende beräknats ta
förutsätter en avsevärt tidigare kandidatnominering än hittills.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Prop, 1972:105 (j?

Länsstyrelsen i Slockholms län framhåller all det är
utomordentligt tveksamt om en så lång framställningslid som man synes böra
räkna med kan accepteras med hänsyn till partiernas nomineringar och andra
administrativa valförberedelser. Bortsett härifrän måsle även risken för
missöden - som kan få katastrofala följder - vid en så stark koncentrerad
valsedelframställning beaktas. Skulle nyval bli aktuellt kan valsedelsframställningen
medföra oöverkomliga svårigheter. Med hänsyn härtill bör det framlagda
alternativa förslaget med namnlösa typbetecknade valsedlar tas upp till
allvariigt övervägande. Enligt länsstyrelsens mening bör man vid en övergång
lill en maskinell teknik inte vara alltför rädd för atl tillgripa lösningar som
är nya och ovana för allmänheten men som är tekniskt funktionella. Tekniska och
praktiska synpunkter mäste tillerkännas grundläggande betydelse om det över
huvud taget skall vara möjligt att få fram ett väl fungerande nylt valsystem.
Fördelarna med de namnlösa valsedlarna är uppenbara och belydelsefulla. En
självfallen förutsättning är dock, atl alla svårigheter för väljarna att få
kännedom om kandidaterna på de olika valsedelslyperna undanröjs genom information
i bl, a. massmedia och i vallokalerna.

Denna länsstyrelse går emellertid ett steg längre och
förordar att man slopar möjligheten atl ändra valsedel med bestämd
kandidatuppsättning och delta oavsett om man stannar för namnvalsedlar eller
namnlösa valsedlar. Med en sådan åtgärd skulle man kunna ytterligare förenkla
valförfarandet i dess olika skeden. Inte minst när det gäller att fördela namnen
inom partierna, vilken fördelning länsstyrelsen menar kommer att bli mer tids-
och arbetskrävande än vad VTU har räknat med, skulle stora vinster vara atl
göra, Länsslyrelsen fortsätter.

De principiella betänkligheterna mot all slopa
ändringsvalsedeln bör inte vara alllför stora med hänsyn till att den väljare
som önskar en ändring av kandidalsammansättningen har möjlighet all använda en
ifyUningsvalsedel, Mot bakgrund av den erfarenhet som länsstyrelsen har av
röstsammanräkning och valsedelgranskning saml länsstyrelsens många kontakter
med allmänheten torde man också våga göra det antagandet att väljarna i stor
utsträckning har dålig kunskap om de valtekniska effekterna av olika
ändringsvarianter samt atl strykningar och tillägg i praktiken därför ofta görs
pä etl slumpmässigt sätt. Ibland är strykningarna kanske mera uttryck för en
önskan att demonstrera en uppfattning om viss kandidat än ett genomtänkt försök
all verkligen påverka valresultatet. Genom att använda ifyUningsvalsedel är del
mera sannolikt att den väljare som inte vill godtaga den av partiet uppgjorda
listan gör en rangordning mellan kandidaterna som i allo motsvarar hans
verkliga uppfattning. Vad gäller valsedlarna enligt huvudförslaget,
namnvalsedlarna, skulle man genom att slopa ändringssedeln vidare slippa ifrån
de nackdelar som är förknippade med uttryckningsrutan. Man torde nämligen få
räkna med alt väljarna i vissa fall kommerati glömma att trycka ul rutan eller
trycka ul rutan ofullständigt eller i vissa fall trycka ut rutan trots alt
ingen ändring gjorts i valsedeln. För vissa väljare, särskill äldre personer,
kan uttryckandet av rutan länkas vålla besvär. Risk föreligger även alt
valsedeln vid uttryckandet av rutan skadas på sådant sätt att den inte
accepteras av datorn.

5 Riksdagen 1972. 1 saml Nr 105

s. 66 Kontrollera mot PDF

Prop,
1972:105 66

Sammanfattningsvis uttalar länsslyrelsen att säkerheten i
valsystemet är så betydelsefull att man inte bör avvisa tanken på atl modifiera
sådana föreskrifter beträffande valproceduren som allvarligt försvårar tillämpningen
av ett tekniskt fullgott och säkert system. Enligt länsslyrelsen tillgodoser
del nuvarande manuella systemet inte de säkerhetskrav som mun måste ställa.

En minoritet inom länsstyrelsen (fem ledamöler) uttalar
all de av olika skäl har betänkligheter mot ett system med namnlösa valsedlar.
Under det fortsatta utredningsarbetet bör därför ansträngningarna inriktas på
att finna ell tekniskt system som möjliggör bibehållande av valsedlar med
kandidalnamn.

Svenska kommunförbundel avråder bestämt från att valsedlar
som används vid val av kommunfullmäktige saknar kandidatnamn.

Valnämnden i Stockholm framhåller att den traditionella
valsedels-typen med namn i och för sig är att föredra framför den namnlösa
valsedeln. Namnvalsedlar skulle synbarligen förutsätta kandidatnominering 8-9
månader före valet. En så tidig kandidatnominering är enligt valnämnden
utesluten, 1 valet mellan atl förkasta del nya valtekniska systemet eller att
acceptera det namnlösa valsedelsalternativet håller nämnden bestämt före att de
namnlösa sedlarna är att föredra med hänsyn till de betydande fördelar som det
nya systemet erbjuder i övrigt. Enligt nämndens mening kan den olägenhet som
det innebär att valsedlarna saknar namn kompenseras främst genom en effektiv
information. På liknande säll uttalar sig kommunstyrelsen i Stockholm. Till
både valnämndens och kommunstyrelsens yttranden är fogade reservationer av i
sak samma innebörd som den som en minoritet inom länsstyrelsen i Stockholms län
gett uttryck åt. Minoriteten i kommunstyrelsen framhåller dessutom atl VTU
enligt dess mening inte presenterat någon övertygande motivering varför
tryckningen av valsedlarna skall behöva la sä lång tid. Minoriteten framhåller
att tryckningstiden synes kunna nedbringas t, ex, genom att andra tryckerier
än de två av VTU angivna anskaffar den nödvändiga maskinella utrustningen
eller, om detla skulle visa sig omöjligt, genom atl man utnyttjar utländska
tryckerier. Skulle ingen av dessa utvägar kunna användas bör man enligt
minoriteten, överväga att endasl förse valsedlarna för riksdagsvalet och
kommunfullmäktigvalel i Slockholm med maskinläsbar information och
följaktligen räkna övriga kommunval manuellt.

Regeringsrättens ledamöter uttalar att flera skäl talar
för en övergång till namnlösa valsedlar. Ledamöterna pekar särskilt på att
svårigheter kan uppslå att få rum med alla kandidalnamnen på de till formatet
begränsade valsedlar som kommer att användas i den nya tekniken, Ä andra sidan
förefaller det troligt att personvalsmomentel skulle försvagas i sådan grad att
starka betänkligheter riktas mot det namnlösa systemet. Frågan om valsedlarnas
uiformning bör därför övervägas ytteriigare.

Enligt RSV måste centrala valmyndigheten fä uppgift om
alla kandidatnomineringarna senast I mars valåret om valsedlarna skall kunna
vara färdiga vid utgången av juli månad. Mot bakgrund av de
praktiska

s. 67 Kontrollera mot PDF

Prop, 1972:105 67

erfarenheterna från 1970 års val inger dels den
omständigheten att beställningen måste tidigareläggas och dels att
förutsättningarna för ändringar i efterhand väsentligt minskar, allvarliga
betänkligheter från administrativ synpunkt. Det alternativa valsedelssystem som
VTU skisserat är enhgt RSV från valteknisk synpunkt klart överiägsel ett
system med namnvalsedlar. Enligt RSV:s bedömning är det nära nog en
förutsättning för atl den maskinella tekniken skall vara genomförbar att det
alternativa, namnlösa valsedelssystemet kommer till användning.

Enligt utredningens om den kommunala demokratin
uppfattning är det klart otillfredsställande från kommunaldemokratisk synpunkt
att tekniska svårigheter skall tvinga fram kandidalnomineringar inemot ett år
före valet. Konsekvenserna blir särskill orimliga inför 1973 års val med tanke
på det stora anla) kommunsammanläggningar som skall träda i kraft 1.1.1974. Den
tidigaste godtagbara lidpunkten för kandidatnomineringarna är enligt
utredningens mening mitten av maj eller den tidpunkt som gällde för
valsedelsbeställning vid 1970 års val. Samtidigt avstyrker utredningen det
alternativa systemet med valsedlar utan namn, Elt sådant system kan inte sägas
ge en rimlig information till väljarna om innebörden av röstningen vid de
samtidiga valen, Samma inställning till det namnlösa valsedelsallernativet
redovisar länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus samt Jämtlands län och
flertalet valnämnder.

Några remissinstanser tar i sina yttranden upp även andra
synpunkter än de nu nämnda på valsedlarnas innehåll. Göteborgs kommunstyrelse
menar alt valsedel för att godtas bör innehålla kandidatnamn. Även
demokratiulredningen uttalar att det alltid bör finnas kandidatnamn på
valsedel.

Förslaget att den väljare som förändrat valsedelns
innehåll skall trycka ut en förmarkerad ruta har kritiserats förutom av
länsslyrelsen i Stockholms län bl, a, av länsslyrelsen i Malmöhus län och
valnämnden i Slockholm. De kritiska instanserna menar atl förekomsten av denna
ruta komplicerar tillverkning, röstavgivning och sammanräkning.

VTUs förslag till nytt lilldelningssyslem, som bl. a.
innefallar en sänkning av den fria kvoten frän fem till fyra gånger antalet
röstberättigade, har endast föranlett ett fåtal uttalanden vid
remissbehandlingen, Uiredningen om den kommunala demokratin förklarar sig känna
tveksamhet inför förslaget som innebär atl man genom att locka med etl slags
indirekt partistöd skall söka få partierna all begränsa sina valsedelsbeställningar.
Enligt utredningens mening bör staten liksom hittills la på sig kostnaderna för
tryckningen av ett vissl antal valsedlar medan samhällets ekonomiska stöd till
de politiska partierna bör vara oberoende av antalet valsedlar för varie parti.
Länsstyrelsen i Norrbottens län finner däremot den föreslagna nedskärningen av
den fria kvoten väl motiverad.

Tiden för röstning

VTU:s förslag i denna del har föranlett endast ett
begränsat antal uttalanden vid remissbehandlingen.

Postverket framhåller alt förslaget om hur poströstningen
och Irans-

s. 68 Kontrollera mot PDF

Prop,
1972:105 68

porten av de mottagna poströsterna till
sammanräkningscenlralen i Stockholm skall ordnas kan godtas. Postverket är
berett att åla sig uppdraget att ordna transporterna av poströsterna på de
villkor och med de förbehåll som verkel angett i sin skrivelse till VTU,

Enligt utredningens om den kommunala demokratin mening är
det beklagligt att önskemålet om en snabb sammanräkning på valnalten inte tycks
gå atl uppfylla utan väsentlig begränsning i framför allt möjligheterna all
poströsta på valdagen. Den främsta utgångspunkten vid bedömningen bör vara att
i så slor utsträckning som möjligt underlätta för alla väljare atl delta i
valet. Denna målsättning är så väsentlig att den inte bör få slå tillbaka för
det från massmedias synpunkt i och för sig förståeliga önskemålet atl elt
slutligt valresultat skall föreligga några timmar tidigare på valnatten.
Utredningen anser att det noga bör övervägas om det är rimUgl att försämra
väljarnas möjligheter att delta i val genom att förkorta tiden för
poströstningen. På hknande sätt ullalar sig en minoritet inom Svenska
kommunförbundet.

Röslsam manräkningen

Utredningens förslag till sammanräkningsförfarande har
utförligt kommenterats av de fiesla remissinstanserna. Genomgående känner man
tveksamhet inför möjligheterna att genomföra den föreslagna datorsammanräkningen
inom den tid som VTU förutsatt. Några instanser går längre och förklarar atl
det inte är möjligt atl genomföra sammanräkningen inom de tidsramar som VTU
angett.

Statskontoret anser att VTU inte redovisat tillräckligt
underlag föratt ställa i utsikt att resultatet kommer att kunna föreligga så
snart som VTU angett eller några timmar efler vallokalernas stängning på
valdagens kväll. Statskontoret framhåller all även om man låter var och en av
de dellagande maskinanläggningarna genomgå noggranna systemtester före
valnalten är de sammanlagda felmöjligheterna i den föreslagna rutinen, som aldrig
repeterats i full skala, synnerligen stora. Hänsynen till säkerheten gör enligt
statskontorets mening all det kan ifrågasättas om inte den regionala
sammanräkningen bör ske uteslutande med utnyUjan-de av länsanläggningarna saml
eventuellt ytteriigare någon eller några andra statliga datoranläggningar.

Länsstyrelsen i Slockholms län framhåller att risken
forell stort antal stopp vid avläsning av hålkort i dator är påtaglig eftersom
hålkortsläsarna är mycket känsliga för varje slags avvikelse från det normala
på hålkorten, Länsslyrelsen efterlyser en noggrann beräkning av den tidsmässiga
planeringen av sammanräkningsarbetet bl, a. med hänsyn lill den lid det tar all
avhjälpa stopp vid inläsningen.

De krav på hålkorten som ställs i den normala ADB-driflen
för att medge störningsfri stansning och inläsning är omöjliga att uppfylla i
det föreslagna valsystemet, framhåller länsslyrelsen i Västmanlands län. Det
blir där fråga om mycket slora hålkortsmassor som varit utsatta för mer eller
mindre omild behandling i allmänhetens händer. Korlen kan också

s. 69 Kontrollera mot PDF

skadas av regn vid valsedelsuldelningen och av ovarsamma
transporter. Man måste därför räkna med all den maskinella inläsningen
kommerati försvåras avsevärt och fördröjas pä grund av inläsningsstopp och
kort-kvaddar. På liknande sätt uttalar sig länsstyrelserna i Jönköpings, Malmöhus
samt Göteborgs och Bohus län.

SCB betonar att kraven på ett valsystems driftsäkerhet och
sekretess måsle sättas mycket högt. Risker finns emellertid alltid och driftsäkerheten
hos systemet kommer att vara beroende av tillfälliga och/eller oberäkneliga fel
som kan uppträda t, ex, kortkvaddar eller fel på någon eller några datorer, SCB
understryker alt den av VTU angivna tidsplanen för sammanräkningen kan komma
alt bli mycket svår att hålla,

RSV framhåller att man inte hunnit helt utreda hur
sammanräknings-förfarandet skall kunna medhinnas inom rimlig lid. Vissa
beräkningar har dock gjorts. Dessa - vid vilka det förutsatts atl driftavbrolt
på grund av t, ex. elavbrott eller maskinfel inte uppstår visar att
riksdagsvalet kan beräknas vara färdigräknat först vid fyratiden på
måndagsmorgon. De övriga två valen beräknas ta vardera ca nio timmar i anspråk,
vilket medför att resultatet av kommunvalet kan föreligga under måndagen och
resultatet av landstingsvalet först påföljande natt, RSV framhåller att man vid
dessa beräkningar också förutsatt att flera dataanläggningar än vad VTU tänkt
sig kommer till användning. Vid beräkningarna har man dessutom utgått från atl
valsedlarna - före inläsningen i dator -bearbetats i s, k, cardilioner, 1 denna
pressas fibrerna i hålkorten sönder och veck och andra ojämnheter utjämnas. Mol
bakgrund av vad RSV säger sig ha inhämtat från postverket, är del nämligen
uteslutet att utan en föregående bearbetning i cardilioner läsa in externa
hålkort, dvs, hålkort som varit ute hos allmänheten, i en hålkortsläsare,
eftersom antalet stopp och kvaddar då blir orimligt stort. Även efter en sådan
bearbetning kan man enligt RSV räkna med alt ca ! % av hålkorten kommer att
förorsaka stopp vid inläsningen i datorn.

RSV betonar att särskilt sammanräkningen av poströsterna
ställer minutiösa krav på noggrannhet. Räkningen av dessa kräver vissa manuella
rutiner som inte behövs vid räkningen av vallokalsrösterna. Röstkort och
valsedlar, som kan beräknas uppgå till sammanlagt ca 4 miljoner, måste sälunda
hållas i en absolut ordning. Bryts ordningen blir del i regel omöjligt att
hänföra valsedlarna till rätt valkrets, RSV ifrågasätter om man trots den
myckel goda arbelsdisciplin som måste råda i räkningscentralen - kan utesluta
att ordningen i enstaka fall bryts. Under alla förhållanden bör, menar RSV,
sammanräkningen av poströsterna ske regionall och inte centralt som VTU
föreslagit. En regional sammanräkning av poströsterna förordas vidare av
länsstyrelserna i Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt Västmanlands län.

DAFA tar i sitt yttrande främst upp de problem som är
förbundna med sammanräkningen av poströsterna. Även DAFA menar att de hålkort
som skall läsas in i den gemensamma räkningscentralen kan förväntas vara i
sämre skick än som är normalt i ADB-produklion, Dels har de varit ute
bland allmänheten, dels kan de vara försedda med

s. 70 Kontrollera mot PDF

Prop, 1972:105 70

"naturliga" ojämnlieler pä grund av
utlryckningsrutorna, inför vilka DAFA f, ö, känner tveksamhet. Det är relativt
ovanligl att hålkort som varit ute hos allmänheten används som
informationsbärare i ett ADB-system ulan att i ett särskilt arbetsmoment
genomgå en förbätliings-process (rekonditionering) innan de avläses av datorn,
DAFA säger sig inte känna till något fall där större mängder hålkort läses
direkl i dator utan föregående rekonditionering och DAFA menar att det är
starkt motiveral att låta valsedlar och röstkort genomgå en sådan
rekonditio-neringsprocess i cardilioner före inläsningen i dator. Utifrån de
erfarenheter som postverket har av externa hålkort anser DAFA all det är
realistiskt att räkna med att bearbetningen av ca 4 miljoner hålkort i den för
riket gemensamma räkningscentralen för poströster kommer att ta sammanlagt ca 3
000 timmar. DAFA.s slutsats blir att förslaget till en centraliserad
sammanräkning innebär sådana praktiska svårigheter atl DAFA finner sig böra
avstyrka det. I stället förordar DAFA en ny utredning för att utarbeta ett förslag
till poslrösträkning som baseras på ett decentraliserat system. Därvid bör
enligt DAFA:s mening särskilt de tekniska och praktiska frågor beaktas som
hänger samman med hantering av valsedlar och röstkort.

Länsslyrelsen i Stockholms län gör i sitt yttrande en
utförlig analys av det föreslagna sammanräkningsförfarandet. Därvid uppehåller
sig länsslyrelsen särskilt vid den del som rör mandatfördelningen inom
partierna. Länsstyrelsen framhåller därvid atl VTU enligt dess mening i alllför
hög grad baserat sill förslag på anlagandel att varken alternativa listor eller
ändrings- och ifyllningsvalsedlar i framliden skall förekomma i någon nämnvärd
utsträckning. Ett sådant antagande synes länsslyrelsen alltför äventyrligt.
Sannolikheten talar i stället för alt partierna kommer att återgå til! att
använda olika listlyper i större utsträckning än vad som var fallet vid 1970
års val sedan man nu fått erfarenhet av samtidiga val. Man måste vidare beakta
att lokala kommunala opinioner nu gör sig hörda på elt mera livaktigt säll än
tidigare. Denna tendens kan leda till ökad förekomst av alternativa listor.
Förekomsten av på något sätt avvikande listor liksom förekomsten av
dubbelvalssituationer påverkar också på elt avgörande sätt del tidsmässiga
genomförandet av alla de tre valen. Sammanfattningsvis uttalar länsslyrelsen
att man ingalunda kan utgå från all VTU:s förslag kommer all leda lill ett
snabbare genomförande av röstsammanräkningen vid 1973 års val. Det finns
tvärtom risk för att avslutandet av valen kommer att dra ut ännu längre på
tiden om de faktorer som påverkar genomförandet av sammanräkningen -förekomsten
av alternativa listor eller spränglistor, benägenheten hos enskilda väljare atl
godta färdiga listor, antalet platser som skall besättas inom partierna och
förekomsten av dubbelvalssituationer - skulle komma att samverka i ogynnsam
riktning. Under alla förhållanden återstår, betonar länsstyrelsen, en
omfattande detaljplanläggning innan man står på säker grund. Vidare står det
klart, uttalar länsstyrelsen, alt personalåtgången hos olika myndigheter kommer
att bli fullt jämförbar med den vid 1970 års val.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Prop,
1972:105 7 1

Röstlängdsförfarandet

Flertalet av de remissinstanser som yllrat sig över VTU:s
förslag lill nytt röstlängds- och röstkortsförfarande tillstyrker i princip
förslagen. Kritiska röster saknas dock inte.

Länsstyrelsen i Malmöhus län hör till de instanser som är
kritiska mot förslaget till nytt röstlängdsförfarande. Denna länsstyrelse menar
att förslaget att flytta tillbaka kvalifikationsdagen från 10.6 lill 30,4
innebär en allvarlig försämring i föriiällande lill nuläget. Genom förslaget
uteslängs från valet de personer som blivit svenska medborgare under tiden
1,5-10.6 valåret. Enligt vad länsstyrelsen säger sig ha funnit
hartidigare-läggningen av kvalifikationsdagen blivit nödvändig på grund av den
lid som framställningen av de maskinläsbara röstkorten kräver. Länsstyrelsen
ser det som djupt otillfredsställande att tekniska hänsyn tvingar (mm en
ordning som innebär att vissa medborgare utestängs från alt delta i valet.

Valnämnden i Stockholm accepterar - om än med (veksamhet -
att upplagande i röstlängd görs beroende av kyrkobokföringsförhållandena 30,4
men ifrågasätter om man inte bör behålla de nuvarande reglerna för
anmärkningsförfarandet och alltså i längden kunna ta upp den person som i
framställd anmärkning visar att han fyller villkoren i fråga om medborgarskap
och myndighet vid anmärkningstidens utgång. Samma förslag förs fram i andra
yttranden bl, a, från kommunstyrelsen och valnämnden i Göteborg.

I fråga om den närmare utformningen av förslaget förklarar
länsslyrelsen i Malmöhus län atl den inte delar VTU:s uppfattning alt man med
fördel kan slopa hindersunderrättelserna. Enligt länsslyrelsens meningar dessa
underrättelser del främsta korrigeringsmedlet för de fel som trots aUt ibland
uppträder i längderna, Samma uppfattning har lokala skattemyndigheten i
Stockholms fögderi som anser att det framstår som elt anmärkningsvärt steg
bakåt atl bygga rösträtlskontrollen på det ålderdomliga systemet med
utläggning. Snarare borde man överväga att slopa delta led i förfarandet och i
stället enbart lita till hindersunderrättelserna. Liknande uttalande görs bl,
a, av valnämnderna i Stockholm och Göteborg.

I några yttranden lar man upp förslagets kommunalrätlsliga
aspekter. Svenska kommunförbundel framhåller all slopandet av bindningen mellan
mantalslängd och röstlängd får den egendomliga konsekvensen atl en person, som
blir röstberättigad och även valbar i inflyttningskommunen redan samma år
inflyttningen sker, kommer alt ha kvar sitt medlemskap och den därlill knutna
besvärsrätten i utfiyttningskommunen hela delta år och fram lill 1,3 påföljande
år. Liknande påpekanden görs bl, a, av RSV samt kommunstyrelsen och valnämnden
i Stockholm.

Valnämnden

VTU.s förslag att det inte längre obligatoriskt skall
finnas en valnämnd i varie kommun har föranlett åtskilliga uttalanden under
remissbehand-

s. 72 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:105 72

lingen. Meningarna om förslaget är delade.
Regeringsrältens ledamöler finner förslaget välbetänkt. Det påpekas att etl av
VTU inte anfört skäl är att valnämnden utgör etl mellanting mellan statligt och
kommunalt organ, vilket fört med sig svårigheter i rättstillämpningen. Det är
dock önskvärt betonas det i yttrandet all det organ som skall ombesörja
valbestyren fär en parlamentarisk sammansättning. Svenska kommunförbundet
representerar den motsatta meningen. Förbundet framhåller att den
omständigheten att valnämnden numera har mera begränsade uppgifter än tidigare
knappasl utgör tillräckliga skäl för alt hell avvara lagbestämmelser om det
organ, som i varje kommun har att förbereda och leda genomförandet av de
allmänna valen. Förbundet förordar att det i lagen slås fast att det skall
finnas en valnämnd i varje kommun och atl valnämnden skall utgöras av en
särskilt utsedd nämnd eller av kommunstyrelsen. Dessutom bör det ges
föreskrifter om särskild valnämnds sammansättning och arbetsformer efter
mönster av vad som gäller för andra kommunala nämnder. Också uiredningen om den
kommunala demokratin anser att bestämmelserna om obligatorisk valnämnd i varie
kommun bör finnas kvar. Uiredningen menar dock alt beslämmelserna bör innebära
alt valnämnd skall bestå av ordförande och minst fyra ledamöter. Därigenom blir
det i regel möjligt för alla i fullmäktige representerade partier alt bli
företrädda i nämnden.

Valkungörelsen

Förslagel att den allmänna valkungörelsen skall slopas
behandlas av några instanser. Även på denna punkt är meningarna delade,
Länsslyrelsen i Stockholms län finner förslaget välmotiverat men framhåller
atl del är nödvändigt atl ge särskild information när fråga är om extra val av
olika slag t, ex, omval i en enstaka kommun. En motsatt inställning till
förslagel har länsstyrelsen i Västmanlands län som framhåller alt kungörelsen
- modernt utformad är en väsentlig och officiell del av valinformationen.
Länsstyrelsen tillägger att VTU:s förslag går stick i stäv mot de nuvarande
principerna för spridning av kungörelser m, m. och vidgad samhällsinformation
över huvud taget.

Kostnader

1 flera yttranden framhålls att det är en brist i
förslaget att där inte redovisas de kostnader som det nya valsystemet kommer
atl medföra. Statskontoret anför sålunda atl trots atl kostnadsbesparing inte
ingår som ett av motiven till en övergång till elt nytt valtekniskt system, är
kostnadsfrågorna självfallet av intresse. Enligt statskontorels mening hade VTU
bort redovisa koslnadema för del föreslagna systemet. Innan så skett bör
slutlig ställning tUl förslaget inte tas,

RSV anser sig på grundval av gjorda överslagsberäkningar
kunna slå fast all merkostnaden för användning av maskinell teknik kan beräknas
översliga 20 milj, kr.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Prop,
1972:105 3

2,7 Kompletterande utredning

Av den redogörelse för remissyttrandena över VTU;s
förslag, som har lämnats i det föregående, framgår all det föreligger ell
påtagligt behov av genomgripande ändringar i vallagsliftningen. Meningarna är
däremot delade om man därvid bör följa den av VTU föreslagna linjen och gå över
till ett maskinellt röstnings- och sammanräkningsförfarande. De remissinstanser
finns som förordar atl reformen genomförs inom det nuvarande manuella
förfarandets ram. Mot bakgrund av vad som sålunda anförts har det framstått som
önskvärt att närmare undersöka förutsättningarna för en reform inom det nuvarande
förfarandets ram innan slullig ställning las lill frågan om del framlida
valförfarandet, Kungl. Maj:t har därför uppdragit ål RSV atl i egenskap av
central valmyndighet göra denna undersökning och avge de förslag som den kunde
föranleda.

Undersökningen, för vilken den förutsättningen har
uppställts att valen genomförs på i princip samma sätt och med användande av
valsedlar av samma slag som vid 1970 års samtidiga val, har inriktats på att
förenkla och underiätta i första hand länsstyrelsernas arbetsrutiner inför och
vid sammanräkningen. Därvid har prövats vilka möjligheter det finns att vid
denna använda maskinella hjälpmedel. Vidare har undersökts om och i så fall
vilka åtgärder som kan företas för alt i så stor utsträckning som möjligt få
med även poströsterna i den preliminära sammanräkningen som sker i vallokalerna
på valnatten. En utgångspunkt har därvid varit att röstning på postanslalt på
valdagen skall ske i samma utsträckning som tidigare och alltså utan någon
tidsmässig begränsning i förhållande lill vad som har gällt förut,

I skrivelse lill Kungl, Maj:t den 31 maj 1972 har RSV
redovisat resultatet av sina undersökningar. Skrivelsen, till vilken jag
återkommer i det följande, lorde få fogas som bilaga I lill protokollet i detta
ärende,

3 Det primärkommunala suppleantsystemet

3,1 Nuvarande ordning

Ar 1969 ändrades kommunallagen, kommunallagen för
Stockholm och lagen om församlingsstyrelse så att fullmäktige fick besluta att
del skulle finnas suppleanter för fullmäktige (jfr prop. 1969:129, KU 44, 45
och 49, rskr 405-407). De närmare bestämmelserna om antalet suppleanter och om
hur de skall utses finns i KVL.

Enligt 24 § KVL får endast ospaltade valsedlar användas
vid val av fullmäktige i kommun där det enligt fullmäktiges beslut skall finnas
suppleanter för fullmäktige. Suppleanterna utses genom nya sammanräkningar
efter det fullmäktigvalet har avslutats. Därvid skall för varje fullmäktig
göras sammanräkningar lill elt antal som motsvarar hälften av de ordinarie
platser som partiet fåll i varje valkrets. Utgör hälften ett brutet tal görs
lika många sammanräkningar som motsvarar närmast högre hela tal. Vid varje
sammanräkning tas hänsyn bara lill de valsedlar som upptar den ordinarie
fullmäktigens namn. Del kommunala suppleantsyslemet är alltså inte bara parti-
utan även valkrets- och listlrogel.

s. 74 Kontrollera mot PDF

Prop,
1972:105 74

Reglema innebär dels att fullmäktigsuppleanterna fungerar
som gruppsuppleanter och inte som personliga suppleanter, dels att antalet
suppleanter kommer att uigöra omkring hälften av antalet fullmäktige förutsatt
atl partiet i fråga går fram i valet med en enda valsedelslyp, 1 den mån ell
parti använder fiera valsedelslyper och fullmäktig utses från mer än en sådan
valsedelstyp kommer både antalet grupper av suppleanter och det totala antalet
suppleanter för partiet att öka.

Har en kandidat utsetts till fullmäktig för mer än en
valkrets, får han enligt gällande regler själv bestämma för vilken valkrets han
vill anses vald. Sådana dubbelvalssituationer förekommer ofta vid de kommunala
valen, ettersom partierna i stor utsträckning använder samma valsedelstyp inom
en kommun även när den är indelad i valkretsar. I den eller de valkretsar där
fullmäktigen inte går in, intas hans plats av den som skulle ha efterträtt
honom om han avgått under valperioden. Inträder suppleani som ordinarie
fullmäktig, utses en ny suppleant i hans ställe. Har alla suppleanter kallals
in till ordinarie fullmäktige eller eljest avgått som suppleanter, utses
ytterligare en, men bara en suppleant. De nämnda reglerna infördes till 1970
års val (jfr prop. 1970:131, KU 50) i syfte att garantera dels att samtliga
fullmäktigeplatser kan besättas med ordinarie innehavare innan
sammanräkningarna för utseende av suppleanter påbörjas, dels att antalet
suppleanter för parti kommer atl uppgå till minst hälften av del antal
fullmäktige som partiet fått,

3.2 Utredningens om den kommunala demokratin förslag
3,2,1 Inledning

Utredningen har haft i uppgift att i samråd med
kommunallagsutredningen kartlägga hittills gjorda erfarenheter av det är 1969
införda primärkommunala suppleantsyslemet och överväga behovet av ändringar.
Enligt utredningens mening är del emellertid ännu för tidigt att göra en mera
allsidig bedömning av systemels allmänna verkningar. En sådan bedömning bör anstå
till dess något längre tid gått av innevarande valperiod som är den första
under vilken institutet fungerar. Av samma skäl har utredningen i denna
utredningsetapp inte heller gått närmare in på frågan om suppleantsyslemets
fakultativa karaktär bör överges och en övergång ske lill elt obligatoriskt
suppleantsystem. Utredningens arbete i denna etapp har därför begränsats till
frågan om antalet suppleanter i kommunerna mot bakgrund av det faktiska
utfallet av gällande regler - bör begränsas och hur detta i så fall skall kunna
åstadkommas.

De nuvarande suppleantreglerna har uiredningen funnit leda
till atl etl mycket slort antal suppleanter utsetts i vissa kommuner. Vid 1970
års val utsågs suppleanter i 365 av landets 464 kommuner. Undersökningar, som
utredningen gjort, visar att det i dessa 365 kommuner utsågs sammanlagt 15 057
fullmäktige och 15 052 suppleanter, dvs, i genomsniti en suppleant per
fullmäktig, I vissa län utgör suppleantantalel omkring hälften av antalet
fullmäktige, 1 andra län åter är suppleanterna betydligt fler äii fullmäktige.
Ser man på de enskilda kommunerna visar undersök-

s. 75 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:105 75

ningen all många kommuner har betydligt fier suppleanter
än fullmäktige. 1 åtskilliga kommuner är antalet suppleanter lika stort eller
dubbelt så stort som antalet fullmäktige. Några kommuner har mer än tre gånger
sä många suppleanter som fullmäktige.

Att sä mänga suppleanter kommit att utses i vissa kommuner
beror på att de nuvarande reglernas konstruktion är sädan att suppleant för
fullmäktig hämtas inte bara från hans valkrets utan även från den lisllyp från
vilken fullmäktigen valts samt atl antalet suppleanter för varie fullmäktig
relateras till det antal platser som partiet totalt erhållit i kommunen eller
valkretsen. Detta betyder alt om ell partis fullmäktige utses från mer än en
lista så kommer suppleantantalel att bli större än hälften av partiets
mandatantal i fullmäktige. I dessa fall kommer den relation mellan antalet
fullmäktige och antalet suppleanter - dvs. hälften så mänga suppleanter som
fullmäktige - som man vid reglernas tillkomst ansåg böra vara den riktiga
alltså inte att uppnås. Det nuvarande systemet kan vidare leda till att ett
parti får fler suppleanter än ett parti med fler mandat i fullmäktige. Atl
systemet inte garanterar alt partierna får suppleanter i proportion till sin
mandatmässiga styrka i fullmäktige har ansetts som en allvarlig nackdel.

Det stora
antal suppleanter som sålunda utsetts i flera kommuner har gett upphov till
främst praktiska problem konstaterar utredningen vidare. Kommunernas
administrativa arbete har sälunda ökat. På några håll rymmer inte de kommunala
sessionssalarna både fullmäktige och suppleanter samtidigt. Arvodeskostnaderna
har också skjutit i höjden.

Erfarenheterna från 1970 års val gör del enligt
utredningens mening angeläget med en reform i syfte atl begränsa antalet
suppleanter för fullmäktige.

3,2,2 Principerna för en reform

Enligt utredningens mening mäste ell suppleantsyslem bygga
på principen alt suppleanterna skall utses vid själva valet. Det kan alltså
inte komma i fråga atl åstadkomma en begränsning av suppleantantalet enligt en
metod som förutsätter atl suppleanterna väljs indirekt, dvs, pä i princip samma
sätt som ledamöler och suppleanter i kommunala nämnder. En sådan metod, som visserligen
är lagtekniskt enkel, avvisades f, ö,, påpekar uiredningen, redan i den
proposition (1969:129 s, 124) som ligger lill grund för gällande regler.

Utifrån
denna grundläggande princip diskuterar uiredningen vilka principer som i övrigt
bör vara vägledande. Därvid behandlar utredningen frågan om del i lag skall
föreskrivas vilken relationen skall vara mellan antalet ordinarie fullmäktige
och antalet suppleanter för varje parti eller om kommunerna i princip skall
lämnas frihei all avgöra i vilken utsträckning som antalet suppleanter skall
begränsas. Väljs det senare alternativet, bör dock enligt utredningens mening
antalet suppleanter som skall ulses maximeras.

s. 76 Kontrollera mot PDF

Prop,
1972:105 76

Med hänsyn till att kommunerna f. n. har rätt att, inom
vissa gränser, bestämma såväl hur många fullmäktige som det skall finnas som om
det över huvud skall finnas suppleanter för fullmäktige anser utredningen det
senare av de två alternativen vara att föredra. Det lägsta antalet suppleanter
som skall få utses bör bestämmas till en kvotdel av antalet fullmäktige. Denna
kvotdel bör i princip inte få vara större än hälften.

Utredningen erinrar i detta sammanhang också om alt man
vid suppleantinslilutets införande uttalade all syslemet borde utformas så atl
varje parti som fått representation i fullmäktige tillförsäkrades åtminstone en
suppleant. Vidare borde suppleani för fullmäktig hämtas från samma lista som
fullmäktig. Systemet borde med andra ord vara listtroget. Samtidigt erinrar
utredningen om all en av de invändningar som riktats mot det nuvarande
suppleantsystemet varit att det inneburit att partierna inte fått suppleanter i
proportion till deras styrka i fullmäktige. Ett krav på proportionalitet går
emellertid enligt utredningen inte all hell förena med kravel på listlrohet.
Etl listlrogel system kan nämligen leda till att ett parti som går fram med
flera listor får ett större antal suppleanter än etl parti som använder endast
en lista, trots att det senare partiet fått fler mandal i fullmäktige. Enligt
utredningens mening bör suppleantsyslemet i första hand tillgodose
proportionalite-len. I den mån kravet på proportionalitet kommer i strid med
kravet på listlrohet bör detta senare krav alltså vika. Med en sådan ordning
kan de politiska partierna knyta ett större antal medlemmar till den kommunala
verksamhelen. Häri ligger enligt utredningen ett särskilt värde.

Genom all prioritera proporlionalilelssynpunkten i etl
system där antalet suppleanter i princip skall utgöra högst hälften av
fullmäktig-antalet kan man inte garantera att varje förekommande listtyp kommer
att utse suppleanter. Detta är emellertid en logisk konsekvens av elt syslem,
som förutsätter all suppleanterna fungerar som gruppsuppleanler och inte som
personliga suppleanter. Etl suppleantsyslem som prioriterar proporlionalilelssynpunkten,
bör emellertid utformas så atl fullmäktig som avgår under mandatperioden alllid
skall efterträdas av någon som förekommer på fullmäktigens lista. Uiredningen
anser därför alt systemet bör kompletteras med en särskild efterträdarregel av
delta innehåll,

3.2,3 Suppleantsyslemets närmare utformning

Utredningen konstaterar att olika allemaliv erbjuder sig
när del gäller att utifrån de tidigare angivna allmänna principerna utforma
suppleant-systemet. En metod är all jämka de nuvarande reglerna så att antalet
suppleanter bestäms med ledning av del anlal fullmäkligplatser som tillfallit
resp, lista i stället för som nu partiet som helhet. En annan metod är att
fullmäktige på förhand får bestämma hur många suppleanter som skall ulses i kommunen.
Utredningen förordar för sin del den sistnämnda metoden. Till skillnad från den
förstnämnda metoden kan man med den åstadkomma dels en bättre proportionell
fördelning mellan partierna av suppleantplalserna, dels alt de suppleanter som
kommer atl

s. 77 Kontrollera mot PDF

Prop,
1972:105 77

ulses kan beräknas på förhand. Med vilken exakthet som
denna beräkning kan göras blir beroende av om antalet suppleanter bestäms lill
elt fixerat antal för hela kommunen eller slälls i relation till del antal
mandat som varje parti erhållit i fullmäktige. Vid valet mellan dessa två
alternativ har utredningen stannat för det senare. Dels är detla alternativ
tekniskt enklare att tillämpa. Dels ger det en mera rättvis suppleantfördelning
mellan partierna än om del lolala antalet suppleanter är fixerat på förhand.
Enligt utredningens mening skall alltså fullmäktige bestämma atl antalet
suppleanter skall uigöra en viss kvotdel av del anlal mandal som varie parti
erhållit i kommunen eller, i valkretsindelade kommuner, i valkretsen. Som tidigare
har nämnts förordar uiredningen all kvoldelen inte sätts högre än hälften.

Den föreslagna regleringen bör enligt utredningens mening
kompletteras i två hänseenden. Dels bör en minimiregel införas som garanterar
atl varje i fullmäktige representerat parti tillförsäkras minsl en suppleani.
Dels bör det föreskrivas att endasl Usla som blivit representerad i fullmäktige
skall få komma i fråga vid fördelningen av suppleantplalserna inom partierna.
Ulan en minimiregel i ell system där suppleantplatserna fördelas proportionellt
kan små partier om den eller de ordinarie ledamölerna har förfall bli ulan
representation i fullmäktige. Detta finner utredningen otillfredsställande från
representalivitelssynpunkt. Om även i fullmäktige orepresenterad lista skall få
vara med och besätta suppleantplats uppstår den enligt utredningen inte
rimliga situationen att lista som inte i valet fått tillräckligt väljarstöd för
att bli representerad ändå - vid förfall för ordinarie fullmäktige - kan bli
företrädd i fullmäktige.

Avslutningsvis framhåller uiredningen all de förordade nya
suppleantreglerna är avsedda atl tillämpas även vid de kyrkliga valen.

Utredningens förslag är inte enhälligt på alla punkter, 1
en reservation föreslår ledamöterna Boo och Elmstedl att antalet suppleanter
obligatoriskt skall utgöra hälften av resp, partis mandatantal i fullmäktige,
I ett särskilt yttrande framhåller ledamoten Åstrand att utredningen enligt
hans mening borde ha förordat etl enhetligt och obligatoriskt suppleantsyslem
i landels kommuner,

3,3 Remissyttrandena över utredningens om den kommunala
demokratin förslag

Behovet av ändring

Slor enighet råder bland remissinstanserna om behovet av
en ändring i nuvarande bestämmelser för utseende av suppleanter för kommunfullmäktige.
Så framhåller t, ex, länsstyrelserna i Östergötlands, Kopparbergs och Göteborgs
och Bohus län, att erfarenheterna från föregående val visar all nuvarande
regler är otillfredsställande och på många håll har medfört så klara
olägenheter alt utredningens förslag bör genomföras redan nu i avvaktan på en
slutlig utvärdering av suppleantsyslemet. Länsslyrelsen i Kopparbergs län
framhåller atl tillämpningen av beslämmelserna vid 1970 års val medförde all
inom vissa kommuner inom länet utsågs ett

s. 78 Kontrollera mot PDF

Prop, 1972:105 78

mycket stort antal suppleanter, i vissa fall tiU ell anlal
som var vida större än antalet fullmäktigledamöter. Länsstyrelsen anser all det
är synnerligen otillfred.sställande att gällande bestämmelser kan få sådana
konsekvenser. Flera kommuner framhåller också atl nuvarande suppleantsyslem i
vissa fall medför orimligt många suppleanter. Bl, a. kommunstyrelsen i Mora
kommun anser att del administrativa merarbete detta innebär medför icke
obetydliga kostnader för kommunerna.

Svenska kommunförbundels länsavdelning i Södermanlands län
framhåller att samtliga kommuner i länet har infört suppleanter och alt
suppleantsyslemet har blivit mycket allmänt accepterat. Länsavdelningen delar
också utredningens uppfattning att ytterligare lid bör förflyta innan en mer
genomgripande översyn av systemet företas. Även Svenska kommunförbundel uttalar
att en allsidig bedömning bör anstå tills ytterligare erfarenheter vunnits, men
all man bör försöka komma till rätta med de praktiska olägenheter som
föreligger till 1973 års val.

Några remissinstanser ställer sig emellertid tveksamma
till behovet av en ändring nu. Så anser länsslyrelsen i Uppsala län att det är
tveksamt om tillräckliga skäl föreligger alt redan nu ompröva gällande
bestämmelser då de principiellt vikliga ställningstagandena skjuls på
framliden. Länsstyrelsen framhåller att några väsentliga ölägenheter i
nuvarande system inte har konstaterats i fråga om Uppsala län. Länsstyrelsen är
emellertid medveten om att nuvarande syslem i viss mån kan avhålla kommunerna
från att införa eUer behålla det i och för sig fördelaktiga suppleantsystemet.
Länsstyrelsen instämmer därför i utredningens åsikt atl valreglerna bör ändras.

Fakultativt eller obligatoriskt suppleantsyslem

En stor majoritet bland remissinstanserna stöder utredningens
förslag om atl etl fakultativt suppleantsyslem skall behållas. Många kommuner,
däribland kommunfuUmäktige i Göteborg, Gislaved och Luleå anser det sålunda
viktigt atl frågan om kommunerna skall ha frihei alt avgöra om suppleanter
skall finnas för fullmäktige prövas först sedan ytteriigare erfarenheter
vunnits. Även länsslyrelsen i Göteborgs och Bohus län anför liknande
synpunkler. Svenska kommunförbundel anser att det står i god överensslämmelse
med den principiella ståndpunkt som lagstiftaren intagit, alt
suppleantinstitutionen är fakultativ, RSV delar också utredningens uppfattning
atl nuvarande regel att suppleantinstilulet skall vara fakultativt bör
behållas.

Flera remissinstanser ansluler sig emellertid till det
särskilda yttrande som avgivits av ledamoten Åstrand, De framför atl det inte
finns anledning alt behålla etl fakultativt syslem. Dessa remissinstanser menar
atl erfarenheterna för kommunernas del beträffande suppleantsyslemet redan
visat alt det finns ett klart behov av suppleanter och alt ett enhetligt och
obligatoriskt suppleantsyslem därför bör införas, Synpunkler av detta slag
framförs av länsslyrelserna i Västernorriands och Kopparbergs län,
kommunfullmäktige i Hultsfred, Bollnäs, Laholm,

s. 79 Kontrollera mot PDF

Prop,
1972:105

Munkedal, Partille, Uddevalla, Ange, Sandviken saml
kommunstyrelsen i Nyköping. Samarbelsnämnden i Sundsvalls kommunblock
ifrågasätter starkt om inte ett enhetligt och alla kommuner omfattande
suppleant-system kan vara fördelaktigt och bör prövas nu, så att erfarenheter av
ett sådant syslem kan vinnas till den vidare översyn som utredningen anger
skall komma senare.

Listlrohet eller proportionalitet

Fiertalel remissinstanser är positiva lill utredningens
förslag att suppleanter skall ulses i proportion lill partiernas representation
i fullmäktige. Så framhåller t. ex, länsstyrelserna i Kalmar och Jämtlands län
bl. a. att ett av de viktigaste kraven på suppleantsystemet är att det ger en
så långt som möjligt rättvis fördelning mellan partierna. Länsstyrelsen i
Kalmar län anser att det är otillfredsställande att partierna inte är
tillförsäkrade suppleanter i proportion till deras representation i fullmäktige,
Länsslyrelsen menar därför all man ej bör behålla krav på listtrohet, annat än
i så måtto att suppleanterna skall utses från lista som givit partiet
representation i fullmäktige. Enligt länsslyrelsens mening är ell eftergivande
av kravet på listtrohet konsekvent med hänsyn lill suppleanternas nuvarande
ställning som gruppsuppleanter. Kommunalfullmäktige i Göteborg framhåller atl
förslaget ger kommunerna elt betydande mått av valfrihet och att det ansluler
väl till kommunens tidigare inställning till gruppsuppleantsystem. Svenska
kommunförbundet framhåller att det måste anses mer väsentligt, att partierna
tilldelas suppleanter i. förhållande lill sin styrka i fullmäktige, än att
varje i fullmäktige representerad listtyp garanteras
suppleantplals.

Några remissinstanser avstyrker dock utredningens förslag
att suppleanter skall utses i proportion lill partiernas representation i
fullmäktige. Länsstyrelserna i Hallands och Västernorrlands län framhåller att
varje lista som erhållit mandat, bör tillförsäkras suppleant. Länsstyrelsen i
Hallands län delar inte utredningens mening att gruppsuppleanter är en logisk
konsekvens av nuvarande system, eftersom nuvarande system är listtroget.
Länsstyrelsen anser inte atl uiredningen motiverat sill ställningslagande på
denna punkt. Länsstyrelsen framhåller alt det är en viktig princip, all
medborgarna genom valet skall ha rätl alt påverka inte bara partiförhållandena
ulan även personuppsältningen i den representativa församlingen. Också några
kommuner, däribland kommunfullmäktige i Hultsfred, uttalar stöd för systemet
med listsuppleanler.

Utredningens förslag angående systemet för efterträdarval,
innebärande att efterträdare skall ulses från samma lista som den avgångne
ledamoten, tas upp av länsstyrelsen i Södermanlands län. Länsstyrelsen anför
all den i och för sig inte motsätter sig förslaget men anser alt systemet kan
ifrågasättas, Länsslyrelsen framhåller atl det vid suppleantsyslemets
införande bl, a, underströks betydelsen av den erfarenhet av kommunala frågor
som en suppleant kan vinna genom sill deltagande i fullmäk tigsammanträden.

s. 80 Kontrollera mot PDF

Prop, 1972:105 80

Principerna för en reform

Sammanlagt 14 länsstyrelser och omkring 70 kommuner
tillstyrker utredningens huvudförslag. Några länsstyrelser, däribland
länsstyrelserna i Malmöhus saml Göteborgs och Bohus län biträder utredningens
förslag men framhåller att de endasl ser det som en lösning av provisorisk
karaktär. Länsstyrelsen i Södermanlands län tillstyrker också lörslaget men
framhåller atl den sammanräkningsmelod som utredningen föreslagit är mer
invecklad än den som tillämpades vid 1970 års val.

Kommunfullmäktige i Luleå anför alt de hittills vunna
erfarenheterna av suppleantsyslemet ger vid handen att en reducering av antalet
suppleanter inte strider mot de skäl för ett suppleantsyslem som åberopades när
systemet infördes.

Regeringsrätten anser sig sakna anledning alt ta ställning
till valet mellan de presenterade lösningarna men framhåller atl det allmänt
lorde kunna sägas, att kvotdelsmetoden dels blir lättare atl tillämpa än
meloden med fixerat anlal suppleanter, dels också medför en mindre komplicerad
lagtext än den andra metoden. Svenska kommunförbundet framhåller att
kvotdelsmetoden är att föredra framför andra i betänkan-del diskuterade
lösningar. RSV har, i likhet med utredningen, funnit att kvotdelsmetoden ger en
bättre proportionalitet än metoden med ett fixt anlal mandat vid fördelningen
av suppleanter mellan partierna. Metoden är också den enklaste ur administrativ
synpunkt. Riksskatteverket förordar därför denna metod.

6 länsstyrelser och 31 kommuner ansluter sig till den
uppfattning som har kommit till uttryck i reservationer till
utredningsförslaget. Länsstyrelserna i Skaraborgs och Västernorriands län
framhåller all de anser alt principiella skäl talar för enhetlighet.
Länsstyrelsen i Väslernorrlands län framhåller vidare atl det vore fördelaktigt
om etl enhetligt suppleantsyslem kunde införas redan den 1 januari 1974 då
kommunindelnings-reformen är genomförd i huvudsak. De kommuner som förordar
reservanternas förslag anför också önskvärdheten av ett enhetligt system som
huvudskäl. Så framhåller t, ex. kommunfuUmäklige i Karlshamn alt erfarenheterna
av det nya syslemet för kommunernas del enbart har varit goda och att man
därför inte har något atl erinra mot atl kvotdelsmetoden kompletteras med en
hälftenregel. Likartade synpunkler framförs av bl, a, kommunstyrelsen i
Katrineholm och kommunfuUmäklige i Falköping.

Fyra länsstyrelser och en kommun uttalar sig för det i
belänkandet diskuterade alternativel att endast göra jämkningar i nuvarande suppleantsyslem.
Länsstyrelsen i Gävleborgs län anser bl, a. atl det nu är för tidigt atl göra
en allsidig bedömning av suppleantsyslemets verkningar. Av detla skäl menar
länsstyrelsen att de övriga lösningarna, vilka innebär radikala förändringar i
suppleantsyslemet, inte bör prövas för dagen. Experiment med hell artskilda
system bör enligt länsstyrelsen anslå till etl senare lillfälle. Länsstyrelsen
i Hallands län anför att de båda huvudalternativen i utredningens förslag är
betydligt mer komplicerade

s. 81 Kontrollera mot PDF

Prop, 1972:105 «'

än nuvarande ordning. Detla gäller enligt länsslyrelsen
bl. a, sammanräkningsförfarandet, Länsslyrelsen menar vidare, all ytteriigare
en anmärkningsvärd följd av utredningens huvudalternativ är all suppleani inte
inkallas till ordinarie ledamot när en fullmäktig avgått utan alt ny
sammanräkning i stället skall företas.

4 Registrering av partibeteckning m, m, 4,1 Nuvarande
ordning

En av de bärande principerna i det svenska valsystemet är
den fria nomineringsrällen. Denna innebär alt väljaren har rätt att på sin
valsedel ta upp vilka kandidater han vill och under vilken partibeteckning som
helst. Någon obligatorisk, officiell registrering av vare sig partier eller
kandidater förekommer alltså inte i vårt land. Däremot har möjlighet öppnats
för ett parti alt få sin beteckning registrerad. Genom registreringen kan
partiet i viss utsträckning skydda sin beteckning mol alt utnyttjas illojalt,
dvs, användas på valsedlar som inte upptar kandidater som företräder partiet,

F, n, kan partibeteckning registreras endasl för val till
riksdagen, 1 54 § 1 mom, ValL anges under vilka villkor sådan registrering kan
ske, Enhgt delta lagrum gäller alt partiet, för att få sin beteckning
registrerad, inte får vara en underavdelning av politisk sammanslutning.
Partiet mäste vidare ha minsl 1 000 röstberättigade medlemmar, Dessulom fordras
att den partibeteckning som skall registreras tydligt skiljer sig från redan
registrerad beteckning eUer från beteckning om vars registrering ansökan har
kommit in tidigare men ännu inte har prövats, 1 lagen anges inte hur ett parti,
som ansöker om registrering, skall styrka att det har det föreskrivna
minimiantalet medlemmar. Av förarbetena (se PM år 1934, fogad som bU, till
prop, 1935:139) framgår emellertid att medlemsförteckning inte skall behöva
företes och atl det i fråga om parti, som är representerat i riksdagen, får
anses notoriskt att det har föreskrivet antal medlemmar.

Ansökan om registrering prövas av chefen för
justitiedepartementet i närvaro av tre riksbanksfullmäktige och tre
riksgäldsfullmäklige. De sex fullmäktige har emellertid endast en rådgivande
funktion.

Parti som fått sin beteckning registrerad skall anmäla ett
ombud till registret. Partibeteckning kan avregistreras efter ansökan. Ansökan
om avregistrering kan göras antingen av det parti, för vilket registreringen
skett, eller av annat parti, som då måsle visa all parti, som erhållit
registreringen, har blivit upplöst eller inte anmält kandidater vid två på
varandra följande val till riksdagen. Del är alltså inte f, n, möjligt att ex
officio avföra en partibeteckning ur registret.

Registrering är en förutsättning för atl ell parti skall
kunna skydda sin partibeteckning mol alt utnyttias iUojall, Detta skydd
åstadkoms på följande sätt, EnUgt 56 § 1 mom, ValL får parti som registrerat
sin beteckning anmäla minst fem och högst femlon valbara personer i varie

6 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 105

s. 82 Kontrollera mot PDF

Prop, 1972:105 82

valkrets. Valsedel som upptar registrerad partibeteckning
måste som första namn ha namnet på en av de kandidater som anmälts. Är detta
inte fallet anses alla namnen som obefintliga men valsedel tillgodoräknas det
parti vars beteckning angetts på sedeln (59 § ValL),

4.2 FramstäUning från riksdagen om översyn av reglerna om
registrering av partibeteckning

1 sitt memorial 1966:44 uttalade konstitutionsutskottet (KU)
att det framstod som tveksamt om reglerna om registrering av partibeteckning
var ändamålsenhgt utformade såvitt gällde bestämningen av begreppet parti,
formerna för styrkande att partiet hade föreskrivet minsta antal, medlemmar,
registreringsmyndigheten och avsaknaden av befogenhet för
registreringsmyndigheten alt avregistrera partibeteckning som inte används
längre. KU menade att sådan ändring av lagtexten borde övervägas atl de
tekniska problem som uppstår när det gäller att bedöma om kravet på ett vissl
antal medlemmar är uppfyllt undanröjs. Vidare ansåg KU att en ordning borde
eftersträvas, som medger verklig kontroll, när sådan behövs men som i övrigt
varken medför onödiga formaliteter eller omotiverad insyn i enskilda personers
politiska engagemang. En regel att regislreringsmyndigheten får ålägga en
sökande alt på visst sätt styrka föreskrivet medlemsantal borde övervägas.
Utskottet framhöll vidare att det syntes tveksamt om del bör åligga en
departementschef all under sedvanligt konstitutionellt och politiskt ansvar
avgöra regislreringsären-den. Del kunde diskuteras om inte registreringsärenden
bör överföras antingen tUl regeringsrätten eUer till den tremannanämnd som
fördelar partistödet. Slutligen framhölls i memorialet att en regel som ger regislreringsmyndigheten
möjlighet att ex officio avregistrera en partibeteckning, som inte används vid
- t, ex, - två på varandra följande val, framstår som motiverad,

KU tog i memorialet även upp frågan om skydd för
partibeteckningar i kommunala val, I denna del anförde utskottet atl frågan
härom -förutom att den innebar väsentligt större problem än vad gäller riksdagsvalen
länge ansetts sakna egentlig aktualitet. Den hade emellertid kommit fram i
den politiska debatten under utskottets behandling av ärendet, Ulskoltel
uttalade bl, a, följande.

Utskottet har med hänsyn härtill stannat för atl ändringar
i bestämmelserna om registrering av partibeteckningar inte bör utan överväganden,
som omfattar även den kommunala problematiken, ske på sådana punkter, där en
annan lösning kan framstå som motiverad, därest regler införes även för
kommunala val. Statsmakternas överväganden kunde eljest på etl mindre
tillfredsställande sätt bindas. 1 stället bör hela frågekomplexet göras tiU
föremål för en samlad översyn, vilken lämpligen kan ske i samband med det
utrednings- och reformarbete som inletts på valrättens område, - Det bör
understrykas, alt utskottet med del anförda inte tagit någon stäUning till
frågan, huruvida skydd för partibeteckningar bör införas vid kommunala val.
Detta spörsmål bör övervägas förutsättningslöst.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Prop,
1972:105 83

KU hemställde avslulningsvis alt riksdagen hos Kungl,
Maj:t skulle begära ulredning och förslag om ändrade bestämmelser om
registrering av partibeteckningar. Riksdagen beslutade i enlighet med
utskottets hemstäUan,

4.3 Förslag i departementspromemorian (Ds Ju 1971:24)

Frågan om ändrade regler om registrering av
partibeteckning m, m, togs upp till behandling i den förut nämnda, inom
justitiedepartementet utarbetade promemorian,

1 promemorian erinras till en början om atl begreppet
parti numera är definierat i 16 § RO, Enligt denna definition avses med parti
vae poUtisk sammanslutning eller grupp av väljare, som uppträder i val under
särskUd beteckning (partibeteckning). Det erinras också om att
kom-munalvalskommille'n föreslår att motsvarande definition av partibegreppet
skall tas in i kommunallagarna,

I
promemorian behandlas vidare frågan om det bör införas skydd för
partibeteckning även vid de kommunala valen. Inledningsvis framhålls alt etl
sådanl skydd i så fall måsle utformas efler förebild av ValL:s bestämmelser och
alliså bygga på etl registreringsförfarande. Det skydd som ValL ger registrerad
partibeteckning är visserligen relativt bräckligt. Del lorde emellertid inte vara
möjligt atl konstruera ell fullständigare skydd utan atl ge upp principen om
den fria nomineringsrällen.

Förslag om all införa skydd för partibeteckning även vid
de kommunala valen har väckis vid flera lillfällen utan att det har lett till
några lagstiftningsåtgärder, Mol tanken på sådanl skydd har i huvudsak anförts
tre skäl. Dels har det sagts alt behovel av elt skydd för partibeteckningarna
vid dessa val inte var särskUt framträdande när partibeteckning kan skyddas vid
riksdagsval. Dels har det anförts att det blir tekniskt komplicerat alt införa
en sådan ordning. Slutligen har del gjorts gällande att det officieUa inslaget
i valförberedelserna skulle öka i alltför hög grad,

1 promemorian framhålls att något fall där partibeteckning
utnyttjats illojalt vid kommunala val inte är känt. Alt av detta förhållande
dra den slutsatsen atl ett sådant utnyttjande inte skulle kunna förekomma anses
dock vara förhastat. Ett sådant läge kan enligt promemorian lätt tänkas där en
grupp väljare finner det förenligt med sina syften att utnyttja ett visst
partis beteckning i val. Enligt promemorian kan det inte längre hävdas alt
införandet av elt skydd även på den kommunala sidan skulle bli särskilt
tekniskt komplicerat. Inte heller bör den omständigheten alt det officieUa
inslaget i valförberedelserna någol ökar tillmätas avgörande betydelse i
sammanhanget förutsatt att de bärande principerna i valsystemet inte rubbas
därigenom.

Slutsatsen blir enligt promemorian alt starka skäl i och
för sig talar för all partibeteckningarna skyddas även vid de kommunala valen.
Med hänsyn härtUl och då några avgörande tekniska eller andra invändningar inte
synes kunna resas föreslås alt partibeteckningar får samma skydd vid

s. 84 Kontrollera mot PDF

Prop,
1972:105 84

de kommunala valen som de i dag har vid riksdagsvalen.
Samtidigt föreslås vissa modifikationer i regelsystemet. Närmare utfört innebär
promemorieförslaget följande.

Parti skall kunna fä sin partibeteckning registrerad vid
såväl riksdags-som landstings- och kommunfullmäktigval. Registrering beviljas i
princip för visst val. Registreras partibeteckning för val till riksdagen,
gäller registreringen - som nu - för hela landet. Beviljas registrering för val
av landstingsmän gäller den angiven landstingskommun och beviljas den för val
av kommunfullmäktige gäller den i angiven kommun. Enligt promemorian är det i
fråga om dessa senare val varken lämpligt eller nödvändigl att ett lokalt parti
skall kunna förhindra alt samma partibeteckning UtnyUjas vid val i annan
landstingskommun eller kommun än den där partiet avser att gå fram i val.
Bestämmelserna föresläs utformade så att registrering för val tUl riksdagen
skall gälla även val till landsting och kommunfullmäktige i hela landet och
registrering för val till landsting även val till fullmäktige i de kommuner som
ingår i landstingskommunen.

Enligt förslaget skall beteckning som redan är registrerad
för val av landstingsmän eller kommunfullmäktige kunna registreras för val lill
riksdagen förutsatt att det parti för vUkel registreringen beviljats lämnar
sitt samtycke. På motsvarande säll skall beteckning som registreras för
fullmäktigval inom en landstingskommun kunna registreras för val av
landstingsmän i den landstingskommunen.

Centrala valmyndigheten föreslås bli
registreringsmyndighel. De villkor som i dag uppställs för att registrering
skal! kunna beviljas föreslås i princip skola gälla även i fortsättningen.
Partiet bör sålunda inte få vara en underavdelning av politisk sammanslutning.
Del bör vidare ha nått en viss styrka. Denna bör manifesteras genom att partiet
visar att ett antal röstberättigade medlemmar står bakom partiet. Detta anlal
föreslås i fråga om registrering för riksdagsval sättas lill 1 500 i hela
landet och i fråga om registrering för annat val till 100 i den
landstingskommun eller kommun i vdken registrering sökes. Det föreskrivna
medlemsantalet skall styrkas på så sätt aU partiet företer intyg från notarius
publicus om atl partiet för honom företett en medlemslista med minst så många
namn på personer som uppnått röstberättigad ålder som i det särskilda fallet
krävs. Är partiet redan representerat i den församling som del är fråga om,
skall del dock anses notoriskt att partiet har det föreskrivna antalet medlemmar
bakom sig. Ansökan om registrering skall göras skriftligen.

Enligt förslagel skaU regislreringsmyndigheten ha rätl alt
frän registret avföra partibeteckning som inte använts vid två på varandra
följande val.

Enligt gällande regler skall parti som vill skydda sin
beteckning hos länsstyrelsen anmäla minst fem och högst femlon personer som
kandidater i varie valkrets. Denna regel föreslås i promemorian bibehållen med
den ändringen, såvitt gäller riksdagsvalen, att del minsta antal kandidater som
skall anmälas sätts till fyra. För kommunalvalen föreslås samma minimiantal
medan maximiantalet vid dessa val bör sättas till tio. Vidare föreslås alt
kandidalanmälan skall göras hos centrala valmyndigheten.

Det bör enhgt promemorian klart sägas ul att besvär får
föras över

s. 85 Kontrollera mot PDF

Prop,
1972:105 85

centrala valmyndighetens beslut i registrerings- och
anmälningsärende. Sädana besvär bör av hänsyn lill tidsfaktorn föras direkt hos
regeringsrätten. Någon särskUd besvärstidsregel har dock inte uppställts.
Förvaltningslagens regler i delta hänseende blir alltså tillämpliga. Det fär
emellertid, framhålls det i promemorian, förutsättas att regeringsrätten
behandlar mål av denna art med förtur,

4,4 Remissyttrandena

Förslaget att del skall öppnas möjlighet att registrera
partibeteckning även vid kommunala val har i princip godtagits eller lämnats
utan erinran av aUa remissinstanser som yttrat sig i denna del.
Regeringsrättens ledamöter framhåller att behovet av registrering av
partibeteckning för kommunala val inte närmare analyserats i promemorian.
Anledningen till förslaget synes enligt ledamölerna vara att söka mera i
önskemålet alt få en enhetlig reglering av alla de samtidiga valen än ett behov
för de kommunala valens del av det skydd som registreringen innebär, Ledamölerna
godlar emellertid förslagel utom såvitt gäller kravet på alt parti skall ha
minsl 100 medlemmar för att registrering av beteckning för de primärkommunala
valen skall fä ske. Ledamöterna framhåller att detla anlal synes för stort med
hänsyn till del antal röster som kan behövas för alt ett parti skaU bli
representerat i fullmäktige. Del skulle vara mer rättvisande med ell krav på
att medlemsantalet skuUe utgöra viss lågt angiven kvotdel av de röstberättigade
i kommunen, Elt sådant system kan dock bli förhållandevis tekniskt komplicerat.
Man bör därför även för val av kommunfullmäktige ange ell visst lägsta
medlemslal. Detta måste då, framhåller ledamöterna, sättas betydligt lägre än
det föreslagna och i varie fall inte överstiga 50, Till samma slutsats kommer
kommunal-lagsulredningen.

Länsstyrelsen i Stockholms län finner det fullt motiverat
alt införa ett minimiskydd av något slag för partibeteckningar även vid de
kommunala valen. Länsstyrelsen påpekar atl det förekommit att man vid
uppsättande av spränglista använt sig av partiels kandidater utan alt tillfråga
dem om de var villiga att stå med på spränglistan. Länsstyrelsen tillstyrker
alltså förslaget.

Klart tiUstyrkande yttranden föreligger också från
uiredningen om den kommunala demokratin och valnämnden i Stockholm

s. 86 Kontrollera mot PDF

Prop,
1972:105

5 Bestämmelser om antalet landstingsmän och om valkretsindelningen
i Stockholms läns landstingskommun

5,1 Nuvarande ordning

Enligt lagen (1969:215) med särskilda bestämmelser om
Slockholms läns landstingskommun och lagen (1969:216) om antalet landstingsmän
och valkretsindelningen i Stockholms läns landstingskommun för valperioden
1971-1973 gäller särskilda bestämmelser för Stockholms läns landstingskommun
bl, a, i fråga om landstingskommunens kompetens, antalet landstingsmän,
valkretsindelningen och landstingets sammanträden. Anledningen till särregleringen,
som tillkom i samband med Stockholms inträde i landstingskommunen den 1
januari 1971, är landstingskommunens storlek i fråga om befolkningstal och del
särskilda behovel av interkommunal samverkan i Stockholmsregionen Ofr prop,
1969:112 s, 89),

I den nämnda propositionen konstateras (s, 100) atl en
tillämpning av landstingslagens bestämmelser om antalet landstingsmän på
Stockholms läns landstingskommun skulle leda lill att etl väsentligt större
antal landstingsmän utses än som kan anses lämpligt, I 1 § lagen om antalet
landstingsmän och valkretsindelningen i Stockholms läns landstingskommun för
valperioden 1971-1973 föreskrivs alt antalet ledamöter i landstinget skall vara
149, Att antalet landstingsman bestämts i lag har medfört att regler som avviker
från landstingslagens blivit nödvändiga också i fråga om valkretsindelningen
och fördelningen av mandaten mellan valkretsarna. Enligt den särskilda lagen
gäller i dessa avseenden i huvudsak följande. Valkretsarna skall alltid omfatta
en eller flera hela kommuner, Stockholms kommun får dock delas in i valkretsar.
Valkretsarna skall utformas sä att de kan beräknas få lika många mandat var,
om en sådan utformning inte medför olägenhel. För varje valkrets skall kunna
utses minsl sju landstingsman. Fördelningen av mandaten skall ske enhgt etl
jämförelsetal som beräknats med ledning av folkmängden för valåret enligt
mantalslängden. Valkretsindelningen och antalet landstingsmän för varje
valkrets skall bestämmas av länsslyrelsen. Om del är påkallat av ändrade
förhållanden, kan länsslyrelsen före utgången av maj valåret föreia jämkning av
valkretsindelningen.

De särskilda beslämmelserna för Stockholms läns
landstingskommun om antalet landstingsmän och valkretsindelningen avser bara
valperioden 1971-1973, Beslämmelserna avsågs atl utgöra en provisorisk
reglering i avbidan på en för alla landstingskommuner lUlämplig lagstiftning på
grundval av förslag från kommunalvalskommittén (K 1968:58) (prop, 1969:112 s,
100),

s. 87 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:105 87

5,2 Kommunalvalskommitténs förslag

Kommittén, som haft att utreda frågan om ändrade regler
för bestämmandel av antalet landstingsman, landstingskommuns indelning i
valkretsar och valsystem för kommunalvalen, avlämnade i februari 1971 belänkandet
(SOU 1971:4) Kommunala val. Efter förebUd av de regler som gäller i fråga om
antalet kommunfullmäktige föreslår kommittén alt antalet landstingsman skall
bestämmas av landstinget, 1 landstingslagen skall anges vissa minimital som
inte får underskridas, Landslingsmanda-len skall enligt förslaget i princip
fördelas mellan valkretsarna i proportion lill antalet röstberättigade
invånare. Kommittén har undersökt om del är möjligt att genom ändrade regler
för valkretsindelningen få en bättre proportionell fördelning mellan partierna.
På grund av svårigheten att genom ändringar i reglerna för valkretsindelningen
inom det nuvarande valsystemets ram samtidigt få bättre proportionell
fördelning mellan partierna, en enhetlig spärr mot småpartier och naturliga
valkretsar föreslår kommittén att ett valsystem motsvarande det som tillämpades
första gången vid valen lill riksdagen är 1970 skall införas också för
landstingsval, Samma valsystem skall enligt kommitténs förslag användas vid
valen lill kommunfullmäktige. Partier som inte har fått minst 4 % av rösterna i
hela landstingskommunen resp, kommunen skall inte få delta i
mandatfördelningen. Såvitt gäller landstingsvalen föreslås dock att ett parti
som har fått minst 12 % av rösterna i en valkrets alltid skall ha rätt alt
delta i fördelningen av de fasta mandalen för den valkretsen.

Vid remissbehandlingen av kommunalvalskommitténs
betänkande har åtskilliga remissinstanser, däribland Svenska kommunförbundel,
ställt sig tveksamma eller direkt avvisande till den föreslagna
småparlispärren.

Vid överläggningar mellan företrädare för de olika
politiska partierna i riksdagen i fråga om ett nytt valsystem för de kommunala
valen har del visat sig att enighet föreligger om att frågan om en generell
spärr mot småpartier inte bör prövas innan man närmare fått diskutera vilka
konsekvenser för den kommunala demokratin en sådan spärr skulle få,

Kungl,
Maj:t, som mot denna bakgrund inte ansett sig böra föreslå någon ändring till
1973 års val av valsystemet för de kommunala valen, har den 21 april 1972
uppdragit åt utredningen (C 1970:29) om den kommunala demokratin atl göra en
översyn av småpartiernas roll i det kommunalpolitiska systemet. Syftet med
översynen skall vara atl närmare belysa de principiella aspekterna på
minoritetsgruppers representation i en funktionsduglig kommunal demokratis
beslutande organ. Avsikten är atl utredningens undersökningar skall kunna
läggas lill grund för elt slutligt ställningslagande i god tid före 1976 års
val tUl frågan om valsystemet vid de kommunala valen, 1 avbidan på de förslag
som demokratiutredningen kan komma att lägga fram har ett stäUningstagande
lill kommunalvalskommitléns förslag i övrigt ansetts böra anslå.

s. 88 Kontrollera mot PDF

Prop,
1972:105

6 Departementschefen

6,1 Valförfarandel

6,1,1 Allmänna utgångspunkter

Reglerna om hur valen lill riksdagen skall genomföras
finns f, n, i lagen (1920:796) om val lill riksdagen (ValL), Motsvarande
reglering för de kommunala valen - landstingsval och val till kommunfullmäktige
- finns i kommunala vallagen (1930:253, KVL), Bestämmelser om val finns dessutom
i riksdagsordningen (RO) och kommunallagarna, I RO ges sålunda regler om bl, a,
rösträtt och valbarhet saml om mandatens fördelning mellan partierna.
Kommunallagarna innehåller förutom rösträtts- och valbarhelsregler även
reglema om valkretsindelningen vid dessa val.

Som framgår av vad som inledningsvis har anförts avser jag
att här behandla valförfarandel, dvs, de regler som i dag finns i de båda
vallagarna. Reglerna i RO berörs alltså inte. Detsamma är i huvudsak fallet
med kommunaUagarnas valbestämmelser. Genomförs de förslag som här kommer att
förordas, blir det emellertid nödvändigt att göra vissa, främst redaktionella
ändringar i några paragrafer i dessa lagar,

I alll väsentligt är den vallekniska regleringen i ValL
och KVL densamma. Det framstår mot bakgrunden av detta och det förhållandel alt
riksdagsval, landstingsval och kommunfullmäkligval nu sker samtidigt naluriigl
att behandla de valtekniska frågorna som rör dessa tre olika val i ell
sammanhang,

KVL reglerar inte bara landstingsval och val till
kommunfullmäktige ulan också valen lill kyrkofuUmäktige, Frågan om reformering
av förfarandet vid sistnämnda val är under ulredning. Som jag har nämnt
tidigare är avsikten atl proposition i det avseendet skall föreläggas riksdagen
i god tid före 1973 års val.

På VTU ankommer alt se över reglerna om de s, k,
utlandssvenskarnas rösträtt, 1 avbidan på VTU:s förslag och dess vidare
behandling föreslås i detla sammanhang inte någon saklig ändring i de regler
som nu gäller.

6,1,2 Allmänt om valförfarandet

Valen till beslutande församhngar riksdagen, landstingen
och kommunfullmäktige - utgör grundpelare i en representativ demokrati av vår
typ. Del är därför av största betydelse att förfarandet vid förrättning då
medborgarna väljer beslutande församUng är så utformat alt del fyller högt
ställda krav på tillförlitlighet. Garantier måste vidare föreligga att valen
sker under former som tryggar den för fria val nödvändiga valhemligheten.
Samtidigt är det av slor betydelse atl valförfarandet är

s. 89 Kontrollera mot PDF

Prop, 1972:105 89

smidigt och enkelt. Detta är av vikt för den enskilde
medborgaren som deltar i valet men också för den verksamhet som bedrivs av de
politiska partiema och som är elt bärande element i vår demokrati.

Den valleknik som hittills har kommit lill användning har
helt byggt på manuella förfaranden. Något annat har inte gjorts gällande än att
vallekniken har varit ägnad att ge ett tillförlitligt resultat och att den har
tryggat valhemligheten. Däremot kan det inte bestridas att förfarandet i många
avseenden har kommit att framstå som komplicerat och tidsödande. Inte minsl
har sammanräkningsförfarandet föranlett tidsutdräkl, vilket har fört med sig
atl del slutliga valresultatet har fördröjts, någol som har föranlett kritik
från olika håll och fört med sig olägenheter. Det har alltså framstått som
angeläget att söka åstadkomma ett enhetligare, smidigare och snabbare
förfarande. Önskemålen härom fick givetvis särskild aktualitet genom införandet
av den gemensamma valdagen för riksdagsval, landstingsval och val av
kommunfullmäktige med de särskilda krav på vallekniken som den förde med sig.
Mot bakgrund av den tekniska utveckling som skett var det då naturligt att
ställa frågan om inte maskinella hjälpmedel kunde utnyttjas även på detla
område.

Det förslag som VTU i enlighel med sina direktiv lade fram
i betänkandet 1969 innebar att maskinella hjälpmedel skulle utnyttias både vid
röstningen och - såvitt gällde riksdagsvalen - vid sammanräkningen. Det
föreslagna förfarandet förutsatte alt vid alla valen skulle användas valsedlar
i form av hålkort med maskinläsbar information (hålmarkeringar), 1 stället för
atl lägga in sin valsedel i ett kuvert skulle väljaren placera den i en
specialkonstruerad kassett, som överlämnades lill
valförrätlaren/röstmotlagaren. Denne placerade kassetten i en likaledes
specialkonstruerad valbox varefter han, genom alt trycka ner ett handlag på
boxen, ombesöride att valsedeln frigjordes ur kassetten och samlades upp i
valboxen. Efter röstningens slut skulle de vid riksdagsvalet avgivna valsedlarna
föras till särskilt inrättade räkningscentraler där sammanräkningen skulle ske
i hålkorlssorlerare eller dator. Valboxarna med kommunalvalsedlarna skulle
föras till länsstyrelsen för manuell räkning. Samtidigt föreslog VTU att
röstning som sker pä annan plats än i vallokal - dvs. röstningen på
postanstall, hos utlandsmyndighet och på fartyg - skulle avslutas på fredagen
före valdagen så att även dessa röster, vilka förutsattes skola räknas i en för
hela landet gemensam räknings-central, skulle kunna räknas under valnatten, 1
ell så utformat förfarande kunde ett, såviti gällde mandatfördelningen mellan
partierna, i princip slutligt valresultat föreligga redan under valnatten.

Förslagen i VTU:s betänkande 1971 innebär en
vidareutveckling av förslagen i nyssnämnda belänkande. Enligt sina direktiv har
uiredningen i delta belänkande lagt fram förslag som avser dels att helt foga
in de kommunala valen i det maskinella förfarandet dels alt möjliggöra att
valresultatet kan redovisas valdistriklsvis dels all poströstningen kan få pågå
I, o, m, valdagen. Förslagen innefattade sålunda ett för alla de samtidiga
valen nytt förfarande där valboxarna och kassetterna utnyttjas vid röstningen
och där sammanräkningen genomgående sker i datorer i

s. 90 Kontrollera mot PDF

Prop,
1972:105 90

särskUl inrättade räkningscenlraler. Förfarandet är
dessutom så utformat att inte bara vallokalsröslerna ulan även poströsterna
skall kunna redovisas valdistriktsvis. Samtidigt kan enligt förslaget
poströstning äga rum även på valdagen, så lill vida som det föreslagna
förfarandet medger poströstning inom landet till kl, 11 valdagen. Enligt VTU:s
beräkningar skulle även i det fullt utbyggda maskinella systemet ett i princip
fullständigt valresultat för alla de samtidiga valen kunna lämnas redan på
valnatten, I fråga om riksdagsvalet beräknade VTU att resultatet skulle kunna
föreUgga några timmar efter röstningens slut.

Som framgår av det föregående fick förslagen i 1969 års
betänkande under remissbehandlingen ett på del slora hela mycket gott
mottagande, Däremol har förslagen i 1971 års betänkande rönt stark kritik under
remissbehandhngen. Flera remissinstanser, bland dem riksskatteverket (RSV) i
egenskap av central valmyndighet, har sålunda framhållit att, även om enskilda
detaljer eller led i det föreslagna förfarandet i och för sig skulle kunna fås
att fungera tillfredsställande, förfarandet sett som helhet är så komplicerat
atl rimliga krav på tillförlitlighet och enkelhet inte kan anses uppfyllda.
Kritiken har framför allt riktats mot två komponenter i det föreslagna
förfarandet. Dels har det från flera håll ifrågasatts om den föreslagna
valapparaturen - trots de konstruktionsändringar som successivt har gjorts -
fyller de höga krav på funktions-säkerhet som måste ställas på den. Dels har
det hävdats att det föreslagna sammanräkningsförfarandet är utomordentligt
känsligt och all de lider för sammanräkningen som VTU räknat med knappasl kan
hållas. Det har sålunda framhållits som reahsliskt all räkna med avsevärt
längre sammanräkningslider än dem som VTU har räknat med.

Ett genomförande av VTU:s förslag skulle enligt min mening
vara förenat med mänga fördelar. En maskinell valteknik av del slag som
utredningen har förordat skulle sålunda kunna bidra till etl snabbt och smidigt
genomförande av de tre samtidiga valen, Detla har också understrukits från
många häll under remissbehandlingen av förslagen. De praktiska prov som har
genomförts och som jag i korthet har redoort för i det föregående har också
visat att tekniken fungerat i stort sett väl. De missöden som inträffat har
enligt min uppfattning inte varit av den arten all de - i den mån de inte redan
föranlett ändringar - inte skulle kunna förebyggas med förhållandevis enkla
justeringar. Del förtiänar också påpekas all undersökningar som företagils inom
justitiedeparlemenlel under våren 1972 inte gett belägg för annat än att VTU:s
förslag och beräkningar är väl underbyggda.

Även om den kritik som har framförts mot VTU:s förslag
alltså enligt min mening inte är helt övertygande kan man inte bortse från del
förhållandel alt förslaget inrymmer vissa osäkerhetsfaktorer. De praktiska
prov som har genomförts har av naturhga skäl fått ske i begränsad skala och
under förhållanden som inte har varit helt realistiska. Vissa led i förfarandet
har inte heller kunnat prövas under omständigheter jämförbara med dem som råder
vid allmänna val. Det är därför alUjämt i viss mån osäkert huruvida man
med lillämpning av den föreslagna

s. 91 Kontrollera mot PDF

Prop, 1972:105 9'

maskinella vallekniken uppnår den höga grad av säkerhet i
valförfarandel som krävs. Vad som har framkommil i samband med
remissbehandlingen av VTU:s förslag medför att risk föreligger för atl väljarna
inte skulle omfatta valförfarandet med förtroende, om den föreslagna
valtekniken användes. Mot denna bakgrund har det bedömts som olämpligt att nu
gå över till den föreslagna maskinella tekniken. Till detla ställningstagande
har medverkat att det har framstått som möjligt all inom ramen för en valteknik
av del slag som kom lill användning vid 1970 års val genomföra förbättringar
som motverkar de olägenheter som då framträdde framför allt i
sammanräkningsledet,

1 sammanhanget vill jag framhålla atl vad jag nu har sagt
inte fär tolkas så att jag anser att tanken på ett maskinellt valförfarande är
övergiven för all framtid. Den tekniska utvecklingen kan föra med sig att
frågan får tas upp på nytt. Det arbete som hittills nedlagts kan då tas till
vara och bilda utgångspunkten för vidare arbete pä en maskinell valteknik. Jag
vill också framhålla all stäUningstagandet i fråga om den maskinella
vallekniken givetvis inte utesluter att man för begränsade delar av
valförfarandet använder sig av tekniska hjälpmedel som står till buds. Jag
tänker då framför allt på möjligheterna att sedan rösträkning skett utnyttia
datorer för fastställande av mandatfördelningen m, m,, något som jag återkommer
till i del följande.

En följd av alt förslagel om ett maskinellt röstnings- och
sammanräkningsförfarande nu avvisas eller i varie fall slälls på framtiden är
atl också kommande val måste förrättas med hjälp av manuell teknik, I prop,
1969:148 (s, 62) framhöll jag atl det inte var okomplicerat att genomföra tre
samtidiga val med sådan leknik. Vid 1970 års val tillämpades därför elt
förfarande som i betydelsefulla hänseenden skilde sig från det dittills
använda. Del är en allmän uppfattning att detta förfarande fyllde högt ställda
anspråk på säkerhet och verksamt bidrog till alt valen kunde genomföras så
smidigt som faktiskt skedde, I det uppkomna läget har jag därför funnit
lämpligt atl vid utarbetandet av förslag lill valförfarande i huvudsak följa
den ordning som tillämpades vid 1970 års val. Samtidigt bör emellertid
erfarenheterna från dessa val kunna tas till vara.

Jag föreslår i del följande regler som innebär att själva
röstningen och förfarandet i övrigi i vallokalerna liksom på postanstallerna,
hos utlandsmyndigheterna och på fartygen genomförs på i stort sett samma säll
som vid 1970 års val och alliså med användande av standardiserade valsedlar
samt av valkuvert, innerkuvert och ytterkuvert för poströstning och
valsedelsförsändelse av i princip samma slag som vid dessa val.

Den
ordning som tillämpades vid 1970 års val har, som framgår av vad jag nyss
nämnde, mött kritik såvitt avser sammanräkningsförfarandet. Från denna kritik
bör man enligt min mening inte bortse. Den bör föranleda vissa ändringar i
delta led av förfarandet i syfle att påskynda länsstyrelsernas slutliga
sammanräkning och all få fram elt preliminärt valresultat som är
lUlföriitligare än som hittills har varit fallet, TUl detta återkommer jag i
ett särskilt avsnitt i del följande.

Sammanfattningsvis gäUer sålunda atl det valförfarande som
nu före-

s. 92 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:105 92

slås, med undantag för vad jag nyss nämnde i fräga om
sammanräknings-förfarandet, i stor utsträckning kan göras överensstämmande med
det förfarande som tillämpades vid 1970 års val, I den mån bestämmelser som nu
föreslås i sakligt hänseende hell eller huvudsakligen överensstämmer med dem
som gällde vid dessa val och därför får förutsättas vara kända föranleder de
inte någon behandling i detta sammanhang. Sådana bestämmelser avser jag atl i
stället vid behov kommentera i specialmotiveringen. Som framgår av den
föregående redogörelsen har VTU emellertid i 1971 års belänkande föreslagit
vissa ändringar i valförfarandel som inte är direkl avhängiga av den maskinella
tekniken och som bör beaktas även om denna inte kommer till tillämpning. Dessa
förslag kommer jag atl ta upp i särskilda avsnitt i det följande,

6,1,3 Valsedelsframställning och valsedelstilldelning

Som redan anförts föreslär jag regler som innebär att
röstningen skall ske med användande av kuvert - valkuvert samt inner- och
ytterkuvert för poströstning och valsedelsförsändelse - av samma slag som vid
1970 års val. På val- och innerkuverlen skall sälunda de båda nedre hörnen vara
avskurna så atl färgen på den inneliggande valsedeln kan ses utan att kravet på
valhemUghet åsidosätts. En sådan kuverttyp förutsätter atl, liksom vid 1970 års
val, till formatet standardiserade valsedlar används. Som jag framhöll i prop,
1969:148 (s, 64) innebär delta all statsverket måste svara också för
framställningen av blanketter till valsedlarna. Statsverket bör även, som
fallet var 1970, låta förse blanketterna med det tryck partierna önskar ulan
att någon särskild ersättning för detla las ul.

Vid 1970 års val tillämpades den ordningen att parti som
var eller genom valet blev representerat i den församUng valet gällde gratis
fick valsedlar/valsedelsblankeller upp tiU elt antal som motsvarade fem gånger
antalet röstberättigade, i fråga om riksdagsval, i valkretsen och, i fråga om
annal val, i valet. Beställde parti, som är representerat i ifrågavarande
församling, större anlal valsedlar/valsedelsblankelter, fick partiet i efterhand
erlägga betalning för del överskjutande antalet. Blev parti, för vars
valsedlar/valsedelsblanketter eriagts förskott, genom valet representerat i
ifrågavarande församUng, betalades förskottet tillbaka i den mån inte gränsen
för vad partiet har rätt att erhålla gratis överskreds därigenom. Efter samma
princip skedde återbetalning av förskott, när beställning gjorts av annan än
behörig företrädare för parliel, dvs, när det har varit fråga om en
spränglista. Frågan huruvida återbetalning skulle ske blev här beroende av om
partiet utnyttiat sin graliskvol. Återbetalning skulle aUlid ske till partiet
oavsett vem som hade eriagt förskottet,

1 1971 års betänkande har VTU föreslagit andra regler
belräffande valsedelstilldelningen än dem som sälunda tillämpades vid 1970 års
val. Enligt förslagel skaU partierna få välja meUan å ena sidan att få
valsedlar gratis upp tiU ett visst högsta antal och å andra sidan atl besläUa
elt mindre antal valsedlar men få skillnaden kontant mellan kostnaden för det
faktiskt beställda antalet och kostnaden för det antal valsedlar partiet

s. 93 Kontrollera mot PDF

Prop,
1972:105 ' 93

maximalt kunnat fä gratis. Samtidigt innebär förslaget att
statsverket skall låta framställa och utan kostnad för vederbörande parti i
lokal där röstning äger rum tillhandahålla väljarna valsedlar försedda med
tryckt beteckning för parti som är representerat i riksdagen samt valbeteckning
men som i övrigt är blanka (partimarkerade valsedlar). Genom att statsverket
sälunda skulle svara för all dessa partiers valsedlar skall finnas tillgängliga
överallt där röstning sker anser VTU atl förutsättning föreligger all skära
ner partiernas fria valsedelskvot från fem lill fyra gånger antalet
röstberättigade,

VTU:s förslag atl partierna vid valsedelsbeställning skall
kunna välja mellan olika alternativ var avsett för elt förfarande där valsedlar
av hålkorlstyp kommer till användning och var betingat av att det, om elt
sådant förfarande skulle tillämpas, av både tryckeritekniska och ekonomiska
skäl framstår som angeläget att söka bringa ner det antal valsedlar av denna
typ som skulle behöva framställas. När valsedlar av annat slag nu förutsätts
komma lill användning är behovet av åtgärder för atl minska den totala
valsedelsupplagan genom all ge partierna den föreslagna valmöjligheten mindre
framträdande. Härtill kommer att det under remissbehandlingen riktals vissa
principiella invändningar mot VTU:s förslag i detta avseende. Mot denna
bakgrund har jag kommit till slutsatsen atl del inte finns anledning att nu
genomföra detta förslag.

Det har obestridligen utgjort en brist att väljarna vid
tidigare val inte har kunnat vara säkra på atl finna "sill" partis
valsedlar även på postanstaller, hos utlandsmyndigheter och på fartyg. VTU:s
förslag alt statsverket skall framställa och i lokal där röstning sker
tillhandahålla väljarna partimarkerade valsedlar - dvs, valsedlar som
innehåller parti-och valbeleckning i tryck men som i övrigt är blanka för
partier som är representerade i riksdagen innebär en väsentlig förbättring
härvidlag. Jag förordar därför att förslagel genomförs. Som en följd av detta bör
- som VTU också har föreslagit partiernas fria valsedelskvot kunna sänkas
från fem lill fyra gånger antalet röstberättigade i valkretsen när fråga är om
riksdagsval och vid valet när fråga är om val av landstingsman och
kommunfullmäktige.

I sammanhanget vill jag också lill behandling ta upp den
förutsättning för gratis valsedelstilldelning som gällde vid 1970 års
riksdagsval och som innebar att partiet i fråga var eller genom valet blev
representerat i riksdagen. Denna ordning gav uttryck för samma princip som
reglerna om statligt partistöd. Enligt dessa utgår sålunda partistöd till parti
som har deltagit i senasie val till riksdagen och därvid har vunnit mandat,
vilket innebär att parliel skall ha fått minsl 4 % av rösterna i hela landet
eller minsl 12 % av rösterna i en valkrets (se prop, 1970:1 bil, 4, G 4, SU 2,
rskr 2, KU 14, rskr 103), 197 I års partistödsutredning har emellertid i ett
nyligen avgivet belänkande (SOU 1972:62) bl, a, föreslagit all det för rätl
lill statligt partistöd inte längre skall krävas alt partiet vunnit mandat i
riksdagen, Avlrappal partistöd skall enligt förslaget ulgå också till parti som
inte har blivit företrätt i riksdagen men vars röstandel är större än 2,5 % av
rösterna i hela landet.

s. 94 Kontrollera mot PDF

Prop,
1972:105 94

Det är enligt min mening naturligt att samma regler gäller
i fråga om rätten att vid riksdagsval få valsedlar gratis som i fråga om rätlen
att få statligt partistöd. Om partistödsutredningens nämnda förslag genomförs,
bör sålunda gälla atl parti som vid tidigare riksdagsval har fått eller vid
valet får minsl 2,5 % av rösterna, skall kunna få valsedlar gratis upp till del
maximiantal som jag nyss förordade, 1 avbidan på ställningstagandet till
partistödsulredningens förslag bör emellertid den ordning som i detta avseende
tillämpades vid 1970 års val behållas.

Någon anledning all överväga ändring i de förutsättningar
för gratis valsedelslilldelning som gällde vid 1970 års landstings- och
kommunfullmäktigval finns enligt min mening inte f. n. Liksom då bör också i
fortsättningen krävas all partiet i fråga är eller blir representerat i den
församling valet gäller.

Sammanfattningsvis föreslårjag alltså alt de vid 1970 års
val tillämpade reglerna om valsedelsframslällning och valsedelstilldelning
skall gälla med de ändringar som föranleds av vad jag nyss har sagt om
tillhandahällande av partimarkerade valsedlar och om sänkning av den fria
valsedels-kvoten.

6,1,4 Tiden för röstning

Vid 1970 års val pågick röstningen i vallokal som regel
utan avbrott mellan kl, 8 och 21, Vid detta valtillfälle gällde alltså inte
regeln att uppehåU i röstningen alllid skulle ske mellan kl, 11 och 13, Liksom
tidigare kunde länsstyrelsen även vid 1970 års val på framställning av
valnämnden bestämma andra tider för röstningen. Såvitt känt beviljade länsstyrelserna
dispens i mycket begränsad utsträckning,

1 sitt senaste betänkande har VTU föreslagit att
vallokalerna skall stängas kl, 20, dvs, en timme tidigare än vad som hittills
gällt. Bakom förslagel ligger främst önskemålet att få fram valresultatet så
tidigt som möjligt. Några aUvarligare invändningar mol den föreslagna
förkortningen har VTU ansett inte kunna resas, eftersom antalet väljare som
utnyttjat den sista timmen för att rösta har visat sig vara begränsat.

Förslaget alt förkorta tiden för röstningen i vallokalerna
med en timme har väckt kritik under remissbehandlingen. Även om jag kan förstå
alt del finns intresse - i första hand från massmedias sida - att så tidigt som
möjligt få del av resultatet av den preliminära sammanräkningen i vallokalerna,
anser jag att intresset av alt bereda väljarna bästa möjliga förutsättningar
för att delta i valet väger tyngre. Jag är alltså inte beredd alt biträda VTU:s
förslag och frångå den huvudregel för öppethållande av vallokalerna som gällde
vid 1970 års val.

Självfallet finns det valdistrikt där antalet
röstberättigade är så litet eller förhållandena i övrigi är så speciella atl
ett öppethållande av vallokalerna under 13 limmar framstår som omotiverat. Det
bör alltså alltjämt finnas möjlighet atl hålla vallokalen i sådana distrikt
öppen under kortare tid. Del synes lämpligast atl centrala valmyndigheten
beslular i sådana frågor. Därvid bör myndigheien inte vara bunden i

s. 95 Kontrollera mot PDF

Prop,
1972:105 95

vidare mån än att hänsynen till väljarnas möjligheter atl
delta i valen skall tillgodoses på ell tillfredsställande säll.

Jag vUl tillägga att det får förutsättas att valnämnden i
den kommun inom vdken valdistriktet ligger i förekommande fall gör
framställning hos centrala valmyndigheten om ett förkortal öppethåUande i
distriktet. Även myndigheien bör ha möjlighet att väcka fråga härom. Innan
beslut meddelas bör emellertid myndigheten i så fall ha berett valnämnden
tillfäUe att yttra sig i ärendet,

1 fråga om poströstningsperioden inom landet föreslog VTU
redan i sitt år 1967 avgivna betänkande (SOU 1967:27, Förtidsröstning och
gemensamma Ivådagarsval) en förkortning från 30 till 18 dagar, Detla förslag
återkom i både 1969 och 1971 års betänkanden. Vid samtliga tillfällen godtogs
förslaget av remissinstanserna, 1 1971 års betänkande har VTU under
hänvisning främst lill de transportmöjligheter som numera står till buds
också föreslagit att perioden för röstning hos utlandsmyndighet skall förkortas
så atl den böriar tidigast adertonde dagen före valdagen, I fråga om tiden för
röstning på fartyg föreslås däremot inte någon ändring. VTU menar all de
förhållanden under vilka farlygsröslningen sker är så speciella att en
röstningsperiod om 45 dagar är motiverad. Någon kritik mol vad VTU sålunda har
föreslagit har inte förekommit vid remissbehandlingen.

Även jag är beredd att godta VTU:s förslag i det nämnda
hänseendet. På postanstalt inom riket och hos utlandsmyndighet bör alltså också
enligt min mening röstningen inledas 18 dagar före valdagen medan röstningen på
fartyg liksom hittills bör börja 45 dagar före valdagen. Regler av denna
innebörd har lagits in i förslaget till vallag.

Enligt nuvarande ordning pågår poströstningen också under
själva valdagen. Jag vUl redan här påpeka atl någon ändring i det avseendet i
förhållande till 1970 års val inte föreslås. I fråga om röstningen hos
utlandsmyndighet och på fartyg föreslår jag däremot, i överensslämmelse med vad
som gällde vid 1970 års val, den ordningen alt röstningen skall vara avslutad i
sådan tid att avgivna röster kan beräknas vara centrala valmyndigheten till
hända senast kl, 12 dagen före valdagen,

6,1,5 Rösllängdsförfarandet

TUl efterrättelse vid val skall enhgt 14 § RO finnas
röstlängd. De närmare bestämmelserna om rösllängdsförfarandet finns i
vallagarna. Röstlängderna är av två slag allmän röstlängd och särskild
röstlängd. Den allmänna röstlängden, som kommer till stånd efler ett rent
officialförfarande, upprättas valdistriklsvis av lokal skattemyndighet, I
längden upptas enligt nu gällande regler personer som är mantalsskrivna i
landet och som uppnått för rösträtt föreskriven ålder. Den som uppfyller övriga
villkor som gäller för rösträtt antecknas i längden som röstberättigad, 1 den
särskilda röstlängden, som avser endast val till riksdagen upptas efler ansökan
svenska medborgare som inte är mantalsskrivna här i landet men som varit
kyrkobokförda här någon gång under de senasie fem åren och som i övrigi
uppfyller röslrätlsvillkoren. Den särskilda

s. 96 Kontrollera mot PDF

Prop,
1972:105 96

röstlängden upprättas valkretsvis av centrala
valmyndigheten. Anmärkningar mot båda slagen av röstlängder prövas av
länsstyrelse.

Den allmänna röstlängden upprättas f, n, med
mantalslängden som grund. Denna bindning mellan mantalslängd och röstlängd
betyder bl, a, att röstlängden - när dess giltighetstid böriar omkring den 1
augusti - i princip speglar förhållandena sädana de var den 1 november året
dessförinnan. Den som bytt hemortskommun efter sistnämnda tidpunkt kommer
alltså alt tas upp i röstlängden för ett valdistrikt där han inte längre är
bosatt. Han kommer med andra ord att sakna möjlighet att delta i val i den ort
där han har sitt faktiska hemvist. Mot bakgrund av den slora rörlighet som
kännetecknar dagens samhälle är detta ägnat att inge betänkligheter. Den
nuvarande ordningen innebär att ett betydande antal väljare i praktiken inte
kan rösta i vallokal på valdagen utan är hänvisade att poströsta. Som VTU har
framhållit kan den från val till val ökande poslröslningsfrekvensen delvis ha
sin förklaring i delta förhållande.

VTU har i sitt senasie belänkande föreslagit ett
förfarande som gör det möjligt all få fram en allmän röstlängd som är
aktuellare än den nuvarande. Enligt förslaget skall kyrkobokföringen och inte
mantalsskrivningen läggas lill grund för röstlängden. Den som vid en bestämd
kvalifikationsdag - av VTU föreslagen till den 30 april det år då röstlängden
upprättas - enligt kyrkobokföringen uppfyller villkoren för rösträtt las i det
föreslagna förfarandet upp i röstlängden för del valdistrikt inom vilket han är
kyrkobokförd. Liksom hittills skall röstlängden upprättas av lokala
skattemyndigheten. Enligt förslaget skall vidare gälla atl längden skall vara
upprättad senast den 1 5 maj.

Del är enligt min mening av flera skäl önskvärt atl del
finns en allmän röstlängd som är så aktuell som möjligt. Eftersom de tekniska
förutsättningarna nu finns för att bygga röstlängden direkt på
kyrkobokföringen, bör man enligt min mening utnyttja detta förhållande.
Remissinstanserna har också i allmänhet godtagit VTU:s förslag att kyrkobokföringen
läggs tUl grund för röstlängden. Med anledning av förslaget har emellertid
påpekats att det leder lill den konsekvensen atl en person som efler
mantalsskrivningen flyttar från en kommun lill annan blir röstberättigad i och
även valbar i inflytlningskommunen redan samma år som infiytt-ningen sker,
medan han hela detta år har kvar sitt medlemskap och den därtill knutna
besvärsrätien i utflyttningskommunen, I och för sig hade del naturligtvis varit
att föredra, om en sådan ordning hade kunnat åstadkommas, atl båda de nu nämnda
funktionerna - rösträtt och medlemskap hade kunnat knytas till
inflyttningskommunen. Atl en sådan ordning inte kan åstadkommas bör emellertid
inte hindra genomförandet av den enligt min mening väsentliga förbättring i
förhållande lill nuläget som det föreslagna rösllängdsförfarandet utgör.

Jag ansluter mig sälunda till VTU:s förslag all den
nuvarande bindningen meUan mantalslängd och röstlängd upplöses och alt
röstlängden upprättas direkt på grundval av kyrkobokföringens uppgifter.
Tilläggas bör all etl sådanl röstlängdsförfarande förutsätter vissa ändringar i
kommunaUagarnas röslTätlsbestämmelser, Till dessa återkommer jag i

s. 97 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:105 97

specialmotiveringen till förslag lill ändring i
kommunallagarna,

I fråga om den närmare utformningen av förfarandet vid
upprättande av allmän röstiängd är tUl en börian att märka alt VTU har utformat
sitt förslag med utgångspunkt i del maskinella röstnings- och sammanräkningsförfarandet,
vilket bl, a, förutsätter röstkort av hålkorlstyp med maskinläsbar information.
Den kvaUfikationsdag och den senaste dag för röstlängdens upprättande som VTU
har föreslagit har bestämts med beaktande av att framställningen av sädana
röstkort skulle kräva förhållandevis lång tid. När det maskinella förfarandet
nu inte genomförs behövs inte röstkort av denna typ. Eftersom röstkorten alltså
kan framställas på samma säll som hittills, bör man ulan olägenhet kunna lägga
kvalifikationsdagen och dagen dä röstlängden senast skall vara upprättad
betydligt närmare valdagen än vad VTU har funnit vara möjligt och lämpligt,
EnUgl min mening bör kvalifikalionsdagen kunna bestämmas till den 1 juni och
den senaste dagen för röstiängdens upprättande till den 15 juni. Övriga
tidsfrister som är aktuella i sammanhanget fär sedan anpassas efler detla,

Enligi gällande ordning skall lokala skattemyndigheten de
år då ordinarie val till riksdagen skall förrättas underrätta envar som i den
allmänna röstlängden har antecknats som icke röstberättigad om detta förhåUande
och om vad han har atl iaktta om han vill framställa anmärkning mol längden.
VTU har för sin del ansett atl dessa s, k, hindersunderrätlelser kan undvaras.
Förslaget i delta avseende har lämnats utan invändning av flertalet
remissinstanser. Del har emellertid också rönt kritik under remissbehandlingen,
Etl par av de kritiska remissinstanserna har uttalat atl del finns större skäl
alt avskaffa den utläggning för granskning som ingår som ett led i
rösllängdsförfarandet än hindersunder-rätlelserna.

För min del anser jag, liksom VTU, atl syslemet med
röstkort som före varje val lillställes envar i röstlängd upplagen person bör
kunna fylla den funktion som hindersunderrältelserna nu har. Den som inte får
röstkort kan, om han anser detta felaktigt, vända sig lill lokala skallemyndigheten
och begära elt sådant. Visar det sig då atl han inte finns upptagen i
röstlängden, får myndigheien undersöka om längden är felaktig. Är det uppenbart
atl så är fallet, skall länsslyrelsen pä framställning av myndigheien eller den
enskilde besluta om rättelse i längden, under förutsättning dock all
framställningen görs senast den 1 september det år denna upprättas.

Jag vill i sammanhanget också erinra om atl det från olika
håll har framhållits, atl utsändandet av särskilda hindersunderrätlelser har
visat sig kunna vålla obehag och onödigt lidande för omyndigförklarade personer
och för personer som inte är svenska medborgare och alltså inte varit
röstberättigade. Sådana synpunkler låg bakom den år 1969 genomförda ändringen
av innebörd alt hindersunderrättelse skall sändas ut endasl de år då ordinarie
val lill riksdagen förrättas.

Jag har sålunda nu kommit till den uppfattningen atl
ordningen med särskilda hindersunderrätlelser inte är av sådan betydelse att
den bör

7 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 105

s. 98 Kontrollera mot PDF

Prop, 1972:105 98

behållas, Röslkortssystemet och de ändringar i
röstlängdsförfarandet som jag nu förordar för med sig att några nämnvärda
olägenheter inte är förenade med att hell slopa underrättelserna. Jag biträder
alltså VTU:s förslag i det avseendet.

Utöver vad jag nu har berört förordar jag vissa
justeringar i förfarandet vid upprättandet av den allmänna röstlängden.
Sammanfattningsvis innebär förslaget att förfarandet är utformat på följande
sätt.

Lokala skattemyndigheten upprättar den allmänna
röstlängden senast den 15 juni varje år. I längden tas alla upp som enligt
länsslyrelsens personband den 1 juni är kyrkobokförda i del valdistrikt som
längden avser och som i övrigt uppfyller de för rösträtt föreskrivna villkoren.
Längden upprättas med ledning av länsstyrelsens personband. Enligt gällande
föreskrifter aviserar pastorsämbetena länsstyrelsen om inträffade förändringar
i kyrkobokföringen. För att skapa garantier för att alla förändringar av
betydelse för rösträllen som inlräffat I. o, m, ulgången av maj skall kunna noteras på
personbandet, kan centrala valmyndigheten, om det bedöms lämpligt och
nödvändigt, föranstalta om extra avisering. Till skillnad frän den nuvarande
allmänna röstlängden kommer den allmänna röstlängden i fortsättningen med den
nu förordade ordningen att uppla endast personer som är röstberättigade, 1
delta avseende kommer dock det undantaget att gälla att även personer som
fyller 19 år del år röstlängden upprättas och som följaktligen blir
röstberättigade först följande år kommer att tas med i längden. I längden
antecknas detta förhållande vid dessa personers namn.

Röstlängden läggs ul för granskning varje vardag med
undantag av lördag under tiden den 26-30 juni. Den som anser att han oriktigt
har uteslutits från röstlängd eller att annan oriktigt har tagits med i denna
får framställa anmärkning senast den 15 juli. Den mol vilkens rösträtt
anmärkning riklats skall självfallet underrättas härom och om tid och plats för
prövning av anmärkningen.

Anmärkningar mot röstlängden prövas av länsstyrelsen vid
offentligt sammanträde den 22 juli eller om denna dag är en lördag eller
söndag, närmasl följande måndag. Inför sammanträdet infordrar länsslyrelsen
från lokala skattemyndigheten de röstlängder som berörs av anmärkningarna. Vid
anmärkningssammanträdel bör, som har påpekats under remissbehandlingen av VTU:s
förslag, den mot vilkens rösträtt anmärkning har framställts få åberopa även
omständighet som inträffat efter den I juni.

Länsstyrelsen meddelar sitt beslut i anmärkningsärende vid
sammanträdel eller senast dagen efter detta. Beslutet antecknas på anmärkningsskriften.
Av tidsskäl bör talan mot länsslyrelsens beslut inte få föras särskilt utan
endast i samband med besvär över del val vid vilket längden använts. Har någon
på grund av ett uppenbart fel inte blivit upptagen i allmän röstlängd, får han
eller lokala skattemyndigheten ansöka om rättelse i längden även efter
anmärkningstidens utgång, dock senast den 1 september,

I likhet med vad som f. n, gäller skall länsslyrelsen kungöra
när och var

s. 99 Kontrollera mot PDF

Prop, 1972:105 99

allmän röstlängd kommer all vara framlagd för granskning
samt tid och plats för anmärkningssammanträde. Sådan kungörelse skall utfärdas
senast den 15 juni.

Som jag tidigare har nämnt är VTU f, n, sysselsatt med en
översyn av bestämmelserna om rösträtt som tillkommer i utlandet bosatta svenska
medborgare, I samband därmed kommer också reglerna om den särskilda röstlängden
all ses över, 1 avbidan på all detta arbete slutförs bör de nuvarande
bestämmelserna i ValL om den särskilda röstlängden i sak oförändrade las upp i
den nya vallagen. Därvid är det dock lämpligl och möjligt att tidsmässigt
samordna de båda rösllängdsförfarandena. Delta innebär bl, a, att tidpunkten då
ansökan om att bh upptagen i den särskilda röstlängden senast skall ha gjorts
bör flyttas fram lUl den 1 juni.

6,1,6 Valkungörelsen

Enligt gäUande vallagstiftning åligger del länsstyrelsen
att viss tid före val utfärda kungörelse om detta. Vallagarna ger detaljerade
föreskrifter om kungörelsens innehåll. Förrättas flera val samtidigt, utfärdas
gemensam kungörelse om dem,

VTU har föreslagit att kungörelseförfarandet i sin
nuvarande form skaU slopas och atl väljarna skaU informeras om valen på annal
och enligt VTU:s mening mera ändamålsenligt säll, Förslagel har i allmänhet
godtagits under remissbehandlingen. Det har emellertid från något håll
framhållits att kungörelsen är en väsentlig och officiell del av valinformationen.

För egen del finner jag del vara självklart atl väljarna
och de politiska partierna på ell meningsfullt och slagkraftigt sätt skall
informeras angående föreslående val. Den betydelse som valkungörelsen har i det
sammanhanget lorde utan överdrift kunna betecknas som obetydlig. För det
angivna ändamålet slår andra och effektivare informationskanaler lill buds. Jag
kan därför ansluta mig till VTU:s förslag i denna del. Några
kungörelsebestämmelser bör därför inte tas in i vallagsförslagel, I stället bör
tas upp en allmänt hållen erinran om alt centrala valmyndigheten på lämpligl
sätt bör informera väljarna och andra om valen och de regler som gäller för
dem. Givetvis föranleder, som har framhållits i något remissvar, ett extra val
- t. ex, ett omval i enstaka län eller kommun -att särskild information får
lämnas om detta.

6,1,7 Valnämnden

Enligt gällande regler skall det finnas en valnämnd i
varje kommun. Valnämnden består f, n, av ordförande och fyra ledamöter. För
ordföranden skall finnas ersättare och för ledamöterna suppleanter,
Länsslyrelsen utser ordförande och hans ersättare medan ledamöterna och
suppleanter utses av kommunfullmäktige. Mandatperioden är tre år,

VTU har i 1971 års belänkande förordat att valnämnderna
avskaffas. Enligt VTU.s mening innebär det en smidigare ordning om kommun

s. 100 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:105 100

lämnas frihet att själv välja den organisationsform, t.
ex. genom att tillsätta en särskild nämnd, som anses lämpligast för alt
fullgöra de begränsade uppgifter av rent organisatorisk art som numera ligger
på valnämnderna och som enligt VTU:s förslag fortfarande skulle åvila kommunerna.
Under remissbehandlingen har uppfattningarna om förslaget gått i sär. Sålunda
har regeringsrättens ledamöter anslutit sig till förslaget, medan
kommunförbundet och utredningen om den kommunala demokratin har hävdat att det
också i fortsättningen bör finnas valnämnder i kommunerna.

Jag är för min del av samma uppfattning som
kommunförbundet och den sistnämnda utredningen har gett uttryck för. Jag anser
alltså att det i varje kommun bör finnas ett särskilt organ som förbereder och
leder genomförandet av val. Till detta kommer att jag avser att i det följande
förorda en ordning för behandlingen av poströster som innebär att åtskilliga
uppgifter kommer att decentraliseras på sä sätt att de från att ha åvilat
länsstyrelserna görs lill en kommunal angelägenhet, VTU:s förslag att
valnämnderna skall avskaffas kanjag alltså inte biträda.

Enligt min mening bör valnämnden i framtiden utgöra ett
rent kommunalt organ. Den bör bestå av minst fem ledamöter samt suppleanter.
Dessa bör utses på samma sätt som ledamöter och suppleanter i andra kommunala
nämnder utses. Hur ledamöler och suppleanter skall utses och hur verksamhelen
inom nämnderna skall bedrivas bör alltså kunna regleras pä samma sätt som skett
när det gäller andra kommunala nämnder. Beträffande redan utsedda nämnder och
utseende av ny nämnd krävs emellertid en särskild övergångsbestämmelse.

6.1,8 Ett förenklat och effektiviserat
sammanräkningsförfarande

Enligi hittills tillämpad ordning sker sammanräkningen av
de i val avgivna rösterna dels i vallokalerna dels hos länsstyrelserna. Medan
den räkning som sker i vallokalerna i direkl anslutning till valförrättningen
är preliminär och avser endast de i vallokalen avgivna rösterna, är
sammanräkningen hos länsstyrelserna slutlig och omfattar samtUga vid valet
avgivna röster, dvs, inte bara vallokalsröster utan också röster som har
avgetts på postanstalter, hos utlandsmyndigheter och på fartyg,. De uppgifter
som ankommer på länsstyrelse vid den slutliga sammanräkningen är olika såvitt
avser å ena sidan riksdagsval och å andra sidan landstings- och
kommunfullmäktigval. Vid riksdagsval fastställer länsslyrelsen hur mänga
giltiga valsedlar som i valkretsen tillfallit varje parti och besiämmer
därefter ordningen mellan namnen på partiernas valsedlar i den utsträckning som
det behövs för att de mandat som partierna vunnit skall kunna besättas med
kandidater. Det ankommer sedan på centrala valmyndigheten att på grundval av
protokollen från de olika länsstyrelserna dels fördela mandaten - såväl de
fasta valkretsmandaten som utjämningsmandaten - mellan partierna, dels
fastställa vilka personer inom partierna som skall tilldelas mandaten. Vid
landstings- och kommunfullmäkligvalen fullgör länsstyrelsen även uppgiften att
fördela plalserna i landstinget resp, kommunfullmäktige mellan
och inom

s. 101 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:105 101

partierna, dvs, de uppgifter som vid
riksdagsvalet faller på centrala valmyndigheten.

Ordningen för sammanräkningen i nu gällande vallagar är
behäftad med framför allt två svagheter. Dels gäller alt resultatet av den
preliminära sammanräkningen inte innefattar annat än de i vallokalerna avgivna
rösterna, vUket medför att resultatet är otillförlitligl och för alt kunna
läggas till grund för en bedömning av valutgången får kompletteras med mer eUer
mindre säkra prognoser angående fördelningen av röster som inte har innefattats
i sammanräkningen. Dels medför del förhållandet alt de röster som avges på
annat ställe än i vallokal sorteras, granskas och räknas hos länsstyrelserna
att sammanräkningen där fördröjs. Sammanställt med det förhåUandet atl
länsstyrelsernas sammanräkning i de former den hittills har genomförts i och
för sig varit tidskrävande har det sagda fört med sig att det slulliga
valresultatet har kunnat lämnas först relativt lång tid efter valet. Dessa
svagheter accentueras givetvis om antalet röster som avges pä postanstalter,
hos utlandsmyndigheter och på fartyg är betydande.

Vid 1970
års val avgavs till följd av de poströstningsregler som då införts ett myckel slort
antal poströster. På postanslalt röstade sålunda ca 694 000 väljare. Samtidigt
röstade ca 9 000 väljare hos utlandsmyndighet och pä fartyg. Sammanlagt ankom
det således på länsstyrelserna att före den egentliga sammanräkningen sorlera
och granska ca 700 000 från röstmoltagare inkomna ytterkuvert och deras
innehåll samt atl i anslutning därtill kontrollera att väljarna var
röstberättigade och inte röstat också i vallokal på valdagen. Del är en allmän
uppfattning bland de länsstyrelser som år 1970 hade att la hand om ell större
antal poströster, all arbetet med dem utgjorde del i särklass mest krävande
momentet i sammanräkningsförfarandel, Länsslyrelsen i Stockholms län har
sålunda uppgetl all uppskattningsvis två tredjedelar av det totala arbetet för
sammanräkningen utgjordes av bestyret med poströsterna. Det bör i anslutning härtUl
påpekas alt det slulliga resultatet av 1970 års riksdagsval förelåg först
onsdagen veckan efter valet, dvs. tio dagar efter detta. Sammanräkningen av
landstingsvalet och kommunfullmäktigvalet, som skedde sedan riksdagsvalet slulräknats,
tog mellan två och tretton resp. två och fyrtiotvå dagar.

I detla sammanhang vill jag också erinra om alt det under remissbehandhngen
av VTU:s år 1971 avgivna belänkande har under-strukits att det förhållandel atl
länsslyrelserna vid 1970 års val fick ta hand om betydUgt fler poströster än
tidigare, i förening med att man dä hade tre samtidiga val att räkna, ökade
arbetsbördan så kraftigt att säkerheten i sammanräkningen kom i fara.
Påpekanden av den innebörden har gjorts främst av länsstyrelsen i Stockholms
län, vilket får ses som naturiigt med hänsyn till det mycket stora antal röster
som denna länsstyrelse hade alt behandla.

Mot bakgrunden av vad jag nu har anfört har det framstått
som angeläget att, i ett läge då det av VTU föreslagna maskinella förfarandet
inte genomförs, söka underiätla och förenkla det arbete med slutiig
sammanräkning av valen som ävUar länsslyrelserna saml alt vidla åtgärder

s. 102 Kontrollera mot PDF

Prop,
1972:105 102

som gör det möjligt att efler sammanräkningen i
vallokalerna lämna ett preliminärt valresultat som är tillförlitligare än
tidigare. Som framgår av det föregående har RSV i egenskap av central
valmyndighet enligt givet uppdrag utrett vilka åtgärder som bör kunna företas i
dessa avseenden. Det förhållandet alt hanteringen av det stora antalet
poströster har kommit att utgöra den mest arbetskrävande delen av
sammanräkningsförfarandet vid länsstyrelserna har gjort det naturligt atl därvid
i första hand rikta uppmärksamheten på kontrollen och räkningen av poströsterna.
Samtidigt har RSV emellertid till behandling tagit upp länsstyrelsernas
arbetsrutiner inför och vid sammanräkningen och möjligheterna att vid denna
utnyttja maskinella hjälpmedel,

RSV:s förslag i fråga om poströstbehandlingen innebär
sammanfattningsvis att de i ytterkuvert inneslutna poströsterna, som enligt
hittills tillämpad ordning har sänts till länsstyrelserna, i stället förs till
valnämnderna i kommunerna, Enhgt förslaget skall valnämnderna vidarebefordra
inkomna poströster lill valförrättarna i del valdistrikt till vilket de hör, i
den mån detta kan ske i sådan tid att de är valförrättarna till hända innan
röstningen i vallokalerna avslutats, Valförrättarna skaU granska från
valnämnden översända ytterkuvert och deras innehåll, varvid godkända val- och innerkuvert
läggs i valurnorna för atl sedermera behandlas på samma sätt som i vallokalerna
avgivna röster, Ytterkuvert som mottas av valnämnden så sent på valdagen alt de
inte kan vidarebefordras till vallokalerna eUer som kommer in till valnämnden
efter valdagen skall enligt vad som föreslås granskas och räknas av valnämnden,
när de röstlängder som har använls vid röstmottagningen i vallokalerna har kommit
lill nämnden.

Förslaget innebär sålunda att den mest arbetskrävande
delen av behandlingen av avgivna poströster förs över på valnämnderna och valförrättarna
i valdistrikten, Länsslyrelserna befrias enligt förslaget frän uppgifterna att
sortera och granska ytterkuverten med innehåll och att utföra den nödvändiga
kontrollen mot röstlängden. Sammanräkningen hos länsstyrelserna kommer därför atl
kunna påbörjas så snart valmaterialel kommer in från valnämnderna och att avse
enbart röstsedlar som tidigare har varit föremål för preliminär sammanräkning.
Härigenom kommer tiden för den slulliga sammanräkningen av de tre samtidiga
valen att kunna nedbringas högst väsentligt.

Samtidigt gäller att etl genomförande av förslagel får lill
följd alt den preliminära sammanräkningen på valnalten kommer all ge en
betydligt mer tillförlitlig bild av valutgången än som varit möjligt med den
hittills tillämpade ordningen, Detla är en följd av all sammanräkningen i
vallokalerna kommer all innefatta alla poströster som kommer in lill
valnämnderna i sådan tid atl de kan vidarebefordras lill vallokalerna innan
röstningen där avslutas, vilket enligt RSV:s beräkningar innebär atl ca 90 % av
poströsterna kommer att ingå i denna sammanräkning. Härtill kommer att den del
av poströsterna som inte har kunnat vidarebefordras till vallokalerna kommer atl
räknas hos valnämnderna dagarna efler valdagen, varför etl preliminärt
valresultat som omfattar samtliga vid

s. 103 Kontrollera mot PDF

Prop, 1972:105 103

valet avgivna röster kommer alt föreligga tämligen snart efler
valdagen,

RSV:s förslag beträffande poströstbehandlingen, som
sålunda enligt min mening är förenat med stora fördelar, har av tidsskäl inte
kunnat remissbehandlas. Med hänsyn till att ett genomförande av förslaget
innebär en betydelsefull omläggning skulle det kunna uppfattas som en brist att
remissbehandling inte har skett, 1 det avseendet vill jag emellertid lill en böan
erinra om att förslaget har utarbetats efter samråd med flera länsstyrelser och
valnämnder. Av särskild betydelse finner jag vara alt förslaget i sak nära
ansluter till det förslag till en poströstningsreform som VTU presenterade i
betänkandet (SOU 1967: 27) Förtidsröstning och gemensamma Ivådagarsval och som
främst syftade till att åstadkomma atl poströsterna kunde innefattas i den
preliminära sammanräkningen i vallokalerna, 1 sina huvuddrag skiljer sig
förslagen sålunda åt endast så till vida att RSV:s förslag innebär att
poströstningen kan ske på samma sätt som vid 1970 års val, dvs, även på valdagen,
medan VTU:s förslag, som syftade till all få med samtliga avgivna poströster i
den preliminära sammanräkningen på valnatten, förutsatte att poströstningen
skulle avslutas torsdagen före valdagen. VTU:s förslag gjordes till föremål för
en omfattande remissbehandling och fick därvid elt övervägande positivt
mottagande. Tillfogas kan atl skälet till att delta förslag inte föranledde
lagstiftning främst är att söka i att frågan om övergäng lill maskinellt
valförfarande samtidigt aktualiserades. Mot bakgrunden av del sagda bör det
förhållandet all RSV:s nu föreliggande förslag inte har remissbehandlats enligt
min mening inte hindra att förslaget genomförs.

Av den
redogörelse för RSV:s förslag som jag nyss lämnade framgår, alt det innebär att
flera nya uppgifter läggs på valnämnderna. Enligt förslaget får valnämnderna
sålunda uppgiften att under tiden närmast före valdagen och dagarna därefter
organisera mottagandet och sorteringen av poströsterna. Vidare ligger i förslagel
bl, a. att det ankommer på nämnderna att svara för transporter av poströster
till vallokalerna saml för granskning och räkning av poströster som inte har
kunnat sändas ul till vallokalerna. Ett genomförande av förslaget får sålunda
den följden atl valnämnderna får en mer arbetskrävande och betydelsefull
funktion i valarbetet än de hade vid 1970 års val samt att kommunernas
valkostnader ökar.

När det
gäller valnämndernas verksamhet och kommunernas merkostnader, vilka av RSV har
beräknats till ca 700 000 kr, för hela landet, vill jag erinra om att
utvecklingen tidigare har inneburit att åtskilliga uppgifter har förts över
från valnämnderna och kommunerna till statliga myndigheter. Före 1970 års val
svarade sålunda nämnderna för bl, a, rösllängdsförfarandet samt upprättandet och
utsändandet av röstkort. Med hänsyn härtUI är det enligt min mening inte
oskäligt att kommunerna nu belastas med den, utslagen på samtliga kommuner,
tämligen obetydliga merkostnad som förslaget enligt RSV:s beräkning innebär för
dem. Någon anledning att betvivla att valnämnderna kan anförtros de relativt
kvalificerade uppgifter av organisatorisk art som

s. 104 Kontrollera mot PDF

Prop, 1972:105 104

enligt förslaget läggs på dem finner jag inte föreligga.

Vad jag nu har sagt ger vid handen atl jag inte anser
något hinder föreligga att genomföra RSV:s förslag i fräga om behandlingen av
poströsterna. De fördelar som är förbundna med detla när del gäller att
åstadkomma att den slutliga sammanräkningen påskyndas och atl den preliminära
sammanräkningen ger ell mer tillförlitligt resultat än tidigare är sä
framträdande att de enligt min mening bör föranleda att förslaget nu genomförs.

Jag avser all i det följande beröra vissa led i den
föreslagna ordningen för behandling av poströster och vissa frågor som har
anknytning till denna, I övrigt vUl jag i fråga om detaljerna hänvisa till RSV:s
skrivelse vari förslagel framläggs, vilken - som förut har nämnts - har fogals
som bUaga till delta protokoll.

Vid poströstning skall givetvis liksom hittUls i ytterkuvert
läggas dels det valkuvert som väljaren har ställt i ordning dels röstkort, VTU
har framfört den tanken att väljaren därefter, för att minska risken för
obehöriga åtgärder, skall förse ytlerkuvertet med sin namnteckning, som till
följd av karbonisering på kuvertets insida därvid överförs till det
inneliggande röstkortet. Enligt min mening kan mol ett sådant förfarande
invändas dels att röstningen kompliceras både för röstmottagare och väljare
dels att förfarandet synes böra föra med sig att kuvert där namnteckning saknas
får kasseras. Jag anser att säkerheten i förfarandet i stället bör ökas genom
att vage ytterkuvert förses, förutom med beteckning för värdeförsändelse, med etl
särskill identifikationsbegrepp, t, ex, en sifferkombinalion eller en
sammansatt siffer- och bokstavskombination. På den förteckning över de poslröslande,
som jag förutsätter skall föras även i fortsättningen, förs detta
identifikationsbegrepp in jämte uppgift om den valnämnd lill vilken ytlerkuverlel
skall sändas. Härigenom kan sedermera vid behov kontrolleras alt obehörig ålgärd
inte vidtagits med ytlerkuverlel och dess innehåll.

Som ett led i den föreslagna ordningen ingår alt
röstmottagare på postanslalt i regel sänder mottagna valförsändelser lill resp,
valnämnder dag för dag. Därvid kan postverkets reguljära förbindelser utnyttjas
men del får fömtsättas atl postverket ombesörjer att försändelserna befordras
med största skyndsamhel. Under denna förutsättning torde särskilda åtgärder i
allmänhet inte behöva vidtas för att de poströster som avges t, o, m, fredagen
före valdagen skall vara framme i tid hos valförrättarna i distrikten för att
komma med i den preliminära sammanräkningen på valnatten. För att också de
poströster som avges på lördagen skall komma med i denna sammanräkning fordras
emellertid atl en särskild transportorganisation mellan lördagen och
valsöndagen byggs upp, 1 delta avseende vill jag hänvisa till RSV:s i samarbete
med postverket gjorda undersökningar. Del bör i sammanhanget påpekas alt de
extra kostnader som en sådan organisation medför av postverket har beräknats
till ca 2 milj, kr.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Prop, 1972:105 105

Den nuvarande lagstiftningen har av principiella och
praktiska skäl den utgångspunkten alt vid dubbelröstning, som består i att
väljare röstar såväl i vaUokal som pä postanstall, den i vaUokalen avgivna
rösten tUlerkänns företräde. Denna utgångspunkt bör enligt min mening gälla
också om en ordning som den föreslagna genomförs. En följd av detta blir att
till vallokal inkomna poströster måste hållas avskilda frän övrigt valmaterial
intill dess röstningen i vallokalen har avslutats så alt vid dubbelröstning
väljarens poströst kan identifieras och läggas åt sidan. En möjlighet att uppnå
detta är alt föreskriva atl granskningen av inkomna poströster får ske först
efter det att röstningen i vallokalen har avslutats. En sådan ordning skulle emeUertid
vara förenad med olägenheter i valdistrikt med ett stort antal poströster och
leda till alt den preliminära sammanräkningen i vaUokalen blir fördröjd. Jag
vill därför, liksom RSV, förorda atl möjlighet öppnas alt granska inkomna ytterkuvert
och i dem inneslutna val- och innerkuvert redan innan röstningen i vallokalen
har avslutals. En sådan förhandsgranskning bör kunna genomföras antingen på så
sätt atl valförrältarna för denna utnyttjar tider under röstningen i vallokalen
då inga eller mycket få väljare inställer sig för att rösta eller, om valförrältarna
är så många all delta är möjligt, enligt den av RSV antydda ordningen att en
grupp av valförrättarna viss tid före vallokalens stängning ägnar sig åt
granskningen. Självfallet bör sådan förhandsgranskning inte ske annat än om
poströsterna är eller kan anlas bli så många alt en granskning av dem efler
röstningens slut bedöms komma att medföra en inte obetydlig fördröjning av
sammanräkningen och det i övrigt framstår som lämpligt och möjligt. Om
möjligheten till förhandsgranskning av poströsterna utnyttias på rätt sätt,
bör man kunna räkna med all del förhållandet att hanteringen av dem i stor
utsträckning läggs på valförrättama inte behöver få till följd att
sammanräkningen i vallokalerna drar ut på liden i alltför hög grad.

Praktiskt
sett kan förfarandet vid den nämnda förhandsgranskningen anordnas på följande
sätt. Vid förhandsgranskningen kontrolleras ytterkuvertel och alt väljaren är
upptagen i röstlängden. Sedan väljaren har prickats av i röstlängden bryts
kuvertet, varefter inneliggande valkuvert eller valsedelsförsändelse och dess innerkuvert
granskas. Val-eller innerkuvert jämte röstkort läggs efter granskningen åter in
i ytterkuvertel. När röstningen i vallokalen har avslutals läggs val- eller innerkuvert
i valurna, innan innehållet i denna tas ul för räkning. Skulle väljaren
inställa sig för röstning i vallokalen, innesluts det ytterkuvert med innehåll
som härrör från honom i etl särskUt kuvert, som tillslutes. Därefter får
väljaren, som då redan är avprickad i röstlängden, rösta. Det kuvert, i vilket
poströsten har lagls in, kan därvid lämnas till väljaren.

Beträffande poströster som inte har förhandsgranskats får
granskning och kontroll mot röstlängd ske som en första åtgärd sedan röstningen
har avslutats. Visar det sig att alll är i sin,ordning, läggs inneliggande val-
eller innerkuvert i valurna innan innehållet i denna tas ut för räkning.
Samtidigt antecknas i röstlängd atl väljaren har utövat sin rösträtt. Jag

s. 106 Kontrollera mot PDF

Prop,
1972:105 106

vill här lillfoga att det givetvis kan komma att inträffa
att poslrösl har sänts till fel vaklistiikt inom en kommun. 1 sådant fall får
valförsändelsen sändas åter till valnämnden för att ingå i den räkning av
poströster som ankominei på niimndeii.

Som
har nämnts tidigare ankommer det enligt den föreslagna ordningen
på valnämnden att granska och preliminärräkna poströster som kommit in till
nämnden dels på sädan tid på valdagen alt de inte kan vidarebefordras till de
olika valdistrikten innan röstningen slutar där, dels efler valdagen.
Sammanräkningen i valnämnden får ske enligt samma schema som gäller för
motsvarande sammanräkning i valdistrikten och bör självfallet genomföras så
snart som möjligt. Den tidigaste tidpunkten för denna sammanräkning måste
emellertid bestämmas med beaktande av den tid det tar att få fram de
pä valdagen avgivna poströsterna till nämnden. Självfallet är det angeläget
och önskvärt att de på valdagen avgivna poströsterna så snabbt som möjligt
befordras lill valnämnden och den preliminära sammanräkningen där. Vissa
åtgärder från postverkets sida lorde bli ofrånkomliga, Målel bör vara atl få
fram dessa röster till nämnderna så att sammanräkningen där kan böna
på tisdagen eller onsdagen efter valdagen. En tidigare tidpunkt än tisdagen
torde inte vara realistisk att räkna med av del skälet att valnämnden vid
sammanräkningen måsle ha tillgång lill de i valdistrikten använda
röstlängderna för att kunna göra den föreskrivna rösträtts- och dubbelröstkontrollen.

Tidigare har nämnis att den här föreslagna
sammanräkningsordningen för poströsterna bör innebära atl ca 90 % av dessa
röster kommer atl vara preliminärräknade på valnatten. Det bör alltså bli
möjligt atl redan på valnalten göra myckel säkra prognoser om det slutliga
valresultatet. Än säkrare prognoser i detta hänseende bör kunna göras om man i
ett representativt urval valdistrikt, där antalet poströster erfarenhetsmässigt
är mera betydande, behandlar poströsterna för sig och genomför sammanräkningen
av dem partivis. För egen del anser jag att man bör ta till vara denna möjlighet.
Det bör emellertid ankomma på centrala valmyndigheten atl undersöka
möjligheterna att förfara på detta sätt saml att göra urvalet och meddela de
anvisningar som behövs,

Naluriigl är att den ordning som jag nu har förordat i
fråga om behandlingen av poströster i princip görs tillämplig också när det
gäller röster som avges hos utlandsmyndighet och på fartyg. Av praktiska skäl
får emellertid göras vissa avvikelser beträffande dem. Sålunda bör giilla atl ytterkuvert
med sådana röster först sänds till centrala valmyndigheten för att därifrån
vidarebefordras till valnämnden i väljarens hemortskommun eller, om väljaren
är uppförd i särskild röstlängd, till valnämnden i den kommun inom vars område
röstlängden enligt länsstyrelsens beslul finns tillgänglig på valdagen. För atl
öka garantierna för all dessa valförsändelser skall komma fram i lid för att
rösterna skall kunna ingå i den preliminära sammanräkningen bör som tidigare
har föreslagits gälla att röstningen hos utlandsmyndighet och på fartyg avslutas
i sådan tid all avgivna röster kan beräknas vara centrala valmyndigheten till
hända senast kl. 12 dagen före valdagen.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Prop, 1972:105 - 107

Genomförs den ordning för behandlingen av poströsterna som
jag nu har förordat får detta, som nämnts, den följden att samtliga i ett val
avgivna valsedlar är sorterade och räknade preliminärt när de kommer in till
länsstyrelserna för den definitiva sammanräkningen. Redan härigenom har elt
betydelsefullt steg tagits för att underlätta och påskynda länsstyrelsernas sammanräkningsarbete.
Angeläget är emellertid att vidta ytterligare åtgärder i detta syfte. Det
framstår dä som naturligt att undersöka om i varje fall vissa moment i det nu
helt manuella sammanräkningsförfarandet kan utföras maskinellt och värdefull tid
och arbetskraft därigenom sparas.

Som jag nyss antydde har RSV i enlighet med sitt uppdrag i
sin undersökning tagit upp även denna fråga till behandling. Undersökningen har
visat att väsentliga vinster kan göras om maskinella hjälpmedel (datorer) utnyttias
i de moment i sammanräkningsarbetet som består av dels kontrollen av att
kandidaterna uppfyller föreskrivna valbarhetsvillkor och dels uträkningarna av
vilka kandidater som skall gå in på de mandat som partierna har erövrat. Vidare
visar undersökningen att dator kan UtnyUjas för utskrift av stommarna till de
olika protokoll som skall användas vid sammanräkningen.

En förutsättning för att datorer skall kunna utnyttjas för
alt fastställa ordningen mellan namnen på partiernas valsedlar har RSV funnit vara
atl varje valsedel (listtyp) förses med en unik beteckning som i numerisk form
anger valtyp (riksdags-, landstings- eller kommunfullmäkligval), parti och kandidalgruppering.

Enligt min mening bör man ta till vara den möjlighet att
ytterligare förenkla och påskynda den slulliga sammanräkningen som den moderna ADB-tekniken
erbjuder. Den omständigheten att detta förutsätter att valsedlarna förses med
en särskild numerisk beteckning finner jag inte inge några vare sig
principiella eller praktiska betänkligheter. Som RSV föreslagit är det lämpligt
att den del av nummerbeteckningen som anger partiet - den s. k. partikoden
fastställes genom lottning redan innan valsedelsbeställningarna sker. Jag
ansluter mig alltså till tanken att utforma förfarandet så att det blir möjligt
atl utnyltia maskinella hjälpmedel vid sammanräkningen för att göra den enklare
och snabbare. 1 fråga om de närmare detaljerna i det avseendet får jag hänvisa lill
RSV:s till detta protokoll fogade skrivelse.

Ett genomförande av den här förordade ordningen för
behandlingen av poströster och röster som har avgetts hos utlandsmyndigheter
och på fartyg förutsätter en tämligen omfattande lagreglering. Till de regler i
detta avseende som har tagits upp i vallagsförslaget återkommer jag i
specialmotiveringen till delta, I fråga om utnyttiandel av maskinell teknik vid
den slufiiga sammanräkningen finner jag det emellertid varken lämpligl eller nödvändigl
alt ge regler i lagen. I denna bör - liksom f. n, - när det gäller sammanräkningen
anges vilka åtgärder som skall vidtas men inte tillvägagångssättet vid
utförandel av dessa. Det får ankomma på centrala valmyndigheten att meddela de
föreskrifter för sammanräkningen som behövs. Jag vill emellertid understryka
att sådana

s. 108 Kontrollera mot PDF

Prop, 1972:105 108

föreskrifter i vad avser användandet av
maskinella hjälpmedel i allt väsentligt bör följa vad som angetts i RSV:s
skrivelse.

Slutligen vill jag här ytteriigare något beröra frågan om
de kostnader som ett genomförande av den här förordade ordningen för behandling
av poströster och utnyitiande av maskinella hjälpmedel kan antas föra med sig.
Som framgår av den till RSV:s skrivelse fogade sammanställningen av
valkostnader (bilaga 5) kan statsverkets kostnad för 1970 års gemensamma val såviti
gäller valmaterial (valsedlar och kuvert). Iransport av poströster och
sammanräkning beräknas ha uppgått till ca 7 040 000 kr. Vidare framgår atl
statsverkets kostnader i dessa hänseenden för 1973 års val med tillämpning av
den föreslagna ordningen kan beräknas lill ca 6,5 milj, kr,, medan
kostnadsökningen för dessa val för kommunernas del -som nyss har nämnts - kan
beräknas bli sammanlagt ca 700 000 kr, 1 fråga om hanteringen av poströster och
länsstyrelsernas sammanräkning gäller enligt RSV:s beräkningar, mol vilka jag
inte finner anledning till erinran, att kostnaderna vid 1970 års val kan
beräknas ha uppgått till sammanlagt ca 2,3 milj, kr. medan motsvarande
kostnader för 1973 års val beräknas bli ca 3,3 milj, kr. Den kostnadsökning på ca
I milj, kr, som den förordade ordningen sålunda kan beräknas föra med sig för
statsverket och kommunerna finner jag böra accepteras med hänsyn till de
fördelar som ordningen medför.

6,2 Det primärkommunala suppleantsystemet

Kommun, församling och kyrklig samfällighet har numera
möjlighet att bestämma att det skall finnas suppleanter för fullmäktige. Denna möjlighel
har utnyttjats i stor utsträckning. Under innevarande valperiod, som är den
första under vilken suppleantinstilulet praktiskt tillämpas, finns det sålunda
suppleanter för fullmäktige i 78% av landets primärkommuner.

Vid institutets införande diskuterades ingående hur de
kommunala suppleanterna skulle utses. Den lösning som man slutligen stannade
för innebar atl man med vissa jämkningar förde över de landstingskommunala
suppleantbestämmelserna på de primärkommunala supoleanterna. Det ansågs
nämligen inte kunna komma i fråga att utan närmare utredning söka konstruera etl
helt nytt syslem utan anknytning lill något som redan tillämpats. Jämkningarna
i förhållande lill del landslingskommunala syslemet bestod däri att endasl ospallade
valsedlar får användas vid fullmäktigval i kommuner där det skall finnas
suppleanter för fullmäktige. Vid landstingsvalet däremol är även spaltade valsedlar
tillåtna. Vidare skall antalet sammanräkningar för varje fullmäktig motsvara
hälften av del antal ordinarie platser partiet fått. För utseende av
suppleanter för landstingsmän görs däremot för varie landstingsman lika många
sammanräkningar, som partiet erhåUit platser i valkretsen, dock alltid minst
två. Genom dessa jämkningar viUe man dels förhindra att antalet suppleanter
blev ohanterligt slort, dels få fiam en ordning där

s. 109 Kontrollera mot PDF

Prop, 1972:105 109

fullmäktigsuppleanter fungerade, inte som personliga
suppleanter utan som gruppsuppleanter.

Redan när
suppleantreglerna infördes var man emellertid medveten om att de kunde leda
till att antalet suppleanter blev större än vad man ansåg önskvärt och
lämpligt. Systemets konstruktion är nämligen sädan att i den mån partierna går
fram med flera valsedelstyper så kommer både antalet suppleantgrupper och det
totala antalet suppleanter atl öka. Det förutsattes därför att den praktiska
tillämpningen fick visa om bestämmelserna behövde justeras. Den på våren 1970
tillsatta utredningen om den kommunala demokratin fick bl. a. i uppdrag atl
kartlägga erfarenheterna från den försia valperiod under vilken suppleantbestämmelserna
tillämpats och att överväga behovet av ändringar.

Ett första
betänkande från den nämnda utredningen föreligger nu. Där konstateras all 1970
års val, såvitt gäller de primärkommunala suppleanterna, gav lill resultat alt
i många kommuner betydligt fler suppleanter utsågs än som motsvarar hälften av
antalet ordinarie fullmäktige. Ser man till landet som helhel har det i
genomsnitt utsetts en suppleant per fullmäktig. Flera kommuner har fåll fler
suppleanter än ordinarie fullmäktige, i åtskilliga kommuner betydligt fler.
Exempel finns på kommuner där suppleanterna är bortåt tre gånger så många som
de ordinarie fullmäktige. Reglerna har vidare lett till att etl parti i vissa
fall fått fler suppleanter än etl annat, trots att delta senare parti har fler
ordinarie fullmäktige än del förra.

Att det nuvarande systemet i praktiken visat sig leda till
dessa konsekvenser är enligt utredningens mening ägnat att inge betänkligheter
från både praktiska och principiella synpunkter. Utredningen finner det därför
nödvändigt atl redan nu söka omforma systemet så att det antal suppleanter som ulses
begränsas och så alt proportionalitet uppnås mellan partierna även i fråga om
suppleanterna. Däremot anser utredningen det ännu vara för tidigt att göra den
i dess direktiv förutsatta mera allsidiga bedömningen av suppleantsystemets
verkningar. Denna bör anslå till dess ytteriigare erfarenheter vunnits av
systemet. Utredningen går alltså i delta sammanhang inte närmare in på bl, a,
frågan om systemets fakultativa karaktär bör behåUas eller om man bör gå in för
ett obligatoriskt suppleantsyslem.

Uppfattningen att det behövs åtgärder för att redan till
1973 års val minska antalet suppleanter delas av praktiskt taget alla
remissinstanser. Även jag har denna uppfattning, 1 likhet med flertalet
remissinstanser finner jag det riktigt att utredningen koncentrerat sig på
denna fråga och avstått från att nu ta upp suppleantfrågan i hela dess vidd. En
mera ingående analys av det nuvarande syslemet och dess verkningar i olika
hänseenden bör även enligt min mening bygga på ett bredare erfarenhetsunderlag
än del som finns i dag. Jag vill i sammanhanget erinra om att utredningen
numera också har uppdraget alt undersöka småpartiernas roll i det kommunalpoliliska
systemet, en undersökning som, tillsammans med bl, a, kommunalvalskommitléns
förslag, kan ligga till

s. 110 Kontrollera mot PDF

Prop,
1972:105 1 lO

grund för etl slutligt ställningstagande till frågan om
valsystemet vid de kommunala valen.

Efter att ingående ha övervägt olika alternativ för att
åstadkomma den önskvärda begränsningen av antalet suppleanter har utredningen
slutligen stannat för en lösning som i sina huvuddrag innebär att det antal
suppleanter som skall ulses för varje parti skall motsvara en av fullmäktige
bestämd kvotdel, som dock inte får överstiga hälften, av det antal ordinarie fullmäkligplatser
som partiet fått i kommunen eller, om denna är indelad i valkretsar, i
valkretsen. För varje i fullmäktige representerat parti skall dock alltid utses
minst en suppleant. Vid fördelningen av suppleantplalserna skall beaktas endast
de valsedlar som har legal till grund för besättande av ordinarie plats.

Utredningen påpekar att det föreslagna systemet inte som
det nuvarande är listtroget. Det garanterar m. a. o. inte att suppleant alltid
utses från samma lisllyp som ledamoten. Kräver man att systemet skall vara listlrogel
måste man emellertid i princip ge upp kravet på en proportionell fördelning av
suppleanterna. Utredningen har för sin del funnit atl avgörande vikt bör fästas
vid proportionalitetssynpunklen. Den jämkningen bör dock enligt utredningen
göras att efterträdare till ordinarie fullmäktig alltid skall utses från den
ordinarie fullmäktigens lista.

Liksom flertalet remissinstanser finner jag det vara
uttryck för en riktig princip att suppleantsyslemet får en sådan utformning atl
partierna får suppleanter i proportion till sin styrka i fullmäktige. Även i
övrigt anser jag att uiredningen kommit fram till ett suppleantsystem som
bättre än det nuvarande tillgodoser de krav och önskemål som bör ställas på ett
sådant system. Jag förordar därför alt det primärkommunala suppleantsystemet
utformas i överensstämmelse med utredningens förslag. Tilläggas bör alt
systemets konstruktion är sådan att del läll låter sig anpassas till ell annal
valsystem, om det skulle bli aktuellt att införa elt sådant.

I sammanhanget vill jag framhålla alt- kommunallagarna f, n,
inte innehåller nägon definition av begreppet parti. Som jag närmare skall
utveckla i ett senare avsnitt (6.3) och i specialmotiveringen torde
lagstiftningen inte nu behöva kompletteras med en sådan definition.

Sorn utredningen föreslagit bör samma system som vid de
borgerliga primärkommunala valen gälla även vid utseende av suppleanter i de
kyrkliga församlingarna. Jag har tidigare framhållit atl jag avser att i ett
senare sammanhang ta upp frågan om förfarandet vid de kyrkliga valen. I samband
därmed bör även bestämmelserna om suppleanterna i de kyrkliga församlingarna
ändras i enlighet med vad jag här har förordat i fräga om de borgerliga fullmäkligvalen.

6.3 Registrering av partibeteckning m, m.

Som framhållits i del föregående är del en bärande princip
i värt nuvarande valsystem alt nomineringsrätten är fri. Någon
officiell

s. 111 Kontrollera mot PDF

kandidatur eller obligatorisk registrering av partier
förekommer inte. Väljaren kan på sin valsedel använda sig av vilken
partibeteckning han vill och ta upp vilken kandidat han önskar. En sådan
ordning medför risk för illojal användning av partibeteckning. För att motverka
denna risk finns för riksdagsvalen regler som gör det möjligt för ett parti all
fä sin partibeteckning registrerad (jfr 54 § ValL). Skyddet mol illojal användning
av en registrerad beteckning åstadkoms på så sätt atl vederbörande parti i
varje riksdagsvalkrets kan anmäla ett visst antal kandidater. Valsedel som upptar
registrerad partibeteckning måste som första namn ha namnet på anmäld kandidat.
Om så inte är fallel, tillgodoräknas visserligen partiet valsedeln men alla
namn på den anses vara obefintliga (jfr 56 § 1 mom, och 59 § ValL),

Att den fria nomineringsrätten, som internationellt sett
är en ovanlig företeelse, utgör ett värdefullt inslag i vårt valsystem har
framhållits från olika håll under remissbehandlingen av VTU:s senaste
betänkande och under den diskussion som detta har föranlett. Enligt min mening
finns del inte någon anledning att nu gå ifrån principen att väljarna skall ha
rätt atl pä valsedel ta upp vilka kandidater de vill under vilken
partibeteckning som helst. Däremol bör när vallagstiftningen nu ses över i
enlighet med vad riksdagen uttalade år 1966 - till övervägande tas upp de
nuvarande reglerna om skydd mot den risk för illojal användning av
partibeteckning som den fria nomineringsrätten inrymmer.

De regler om skydd mot illojal användning av
partibeteckning som vi har nu har kritiserats i olika avseenden. Sålunda har
framhållits som en brist all de avser endast riksdagsval och alltså inte de
kommunala valen. Vidare har, när frågan om registrering av partibeteckning
behandlades i riksdagen år 1966, satts i fråga om de nuvarande reglerna är
ändamålsenligt utformade när del gäller bestämningen av begreppet parti och
formerna för styrkande av att parti har det minsta antal medlemmar som enligt
reglerna krävs för registrering av beteckning. Vid riksdagsbehandlingen togs
också frågan upp om registreringen även i fortsätl-ningen bör åvila chefen för
justitiedepartementet. Därjämte gavs uttryck för uppfattningen att möjlighet
bör öppnas att ex officio avregislrera en partibeteckning, något som nuvarande
regler inte ger utrymme för.

Frågan om ändrade regler om registrering av
partibeteckning har lagits upp till behandling i den förut nämnda
departementspromemorian med förslag till vallag. I promemorian har lagts fram
förslag till ändringar av reglerna i bl. a, de avseenden som jag nyss nämnde.

I promemorian är utgångspunkten att reglerna om skydd för
partibeteckning också i fortsättningen skall bygga på etl registreringsförfarande
och i övrigt utformas efter förebild av de nuvarande bestämmelserna. Samtidigt
föreslås emellertid att skyddet utvidgas till atl avse också de kommunala
valen. I promemorian föreslås därjämte alt centrala valmyndigheten och inte som
f, n, chefen för justitiedeparlemenlel skall handlägga registreringsärendena.
Vad som i dessa hänseenden har anförts i promemorian har godtagits eller lämnais
utan erinran under remissbehandlingen.

s. 112 Kontrollera mot PDF

Prop, 1972:105 112

Som framhållits i promemorian är det skydd som skapas för
partibeteckning genom regler av del slag vi nu har relativt bräckligt. Jag
delar emellertid den framförda uppfattningen att det ställer sig svårt att
konstruera ett fullständigare skydd utan atl ge upp principen om den fria nomineringsrällen,
Ocksä enligt min mening bör sålunda den ordning för att åstadkomma skyddet som
vi nu har i princip behällas.

Det förhållandet att partibeteckning hittills inte har
kunnat registreras vid kommunala val och därigenom inte har kommit i åtnjutande
av det skydd som registrerad beteckning har vid riksdagsvalen har visserligen
inte, såvitt känt, lett till att partibeteckning utnylljats illojalt vid dessa
val. Även om det alltså inte kan sägas föreligga något akut behov av en
reglering i syfte att skydda partibeteckningarna vid de kommunala valen, utgör
redan risken för att en partibeteckning skall kunna utnyttias illojalt vid
dessa val enligt min mening skäl nog att en sådan reglering nu införs. Ett skäl
för detta är också att det framstår som en fördel att även i detta avseende ha
enhetliga regler för alla de samtidiga valen.

När förslag att införa skydd för partibeteckningarna även
vid de kommunala valen tidigare har förts fram har mot tanken härpå bl. a.
invänts atl en sådan ordning skulle bli tekniskt svår att genomföra. Denna
invändning, som väsentligen torde ha gällt möjligheterna att åstadkomma
nödvändig samordning och enhetlighet, hade tidigare obestridligen visst fog för
sig. Med inrättandet av en central valmyndighet har emellertid läget i delta
hänseende blivit ett annat. Förläggs handläggningen av registreringsärendena
till centrala valmyndigheten, får man en registreringsmyndighet som dels har
den nödvändiga överblicken, dels har de administrativa och tekniska resurser
som behövs.

För alt föra över registreringsärendena till centrala
valmyndigheten talar inte bara det förhållandet all man därigenom fär en registreringsmyndighel
med nödvändiga resurser för all en utvidgning av registreringsmöjligheten til)
kommunala val inte skall medföra svårigheter av administrativ och leknisk
natur. En sådan överföring är ocksä lämplig från den under riksdagsbehandlingen
1966 framförda synpunkten att det synes tveksamt om det som f. n. bör åligga
chefen för justitiedepartementet atl under konsliiutionelll och politiskt
ansvar avgöra registreringsärenden.

Av vad jag nu har anfört framgår att jag, i likhet med
remissinstanserna, ansluter mig lUI förslagen atl möjlighel öppnas att
registrera partibeteckning även vid de kommunala valen samt att handläggningen
av registreringsärenden förtäggs till centrala valmyndigheten.

Det nya, riksproportionella valsättet vid riksdagsvalen
som infördes i samband med 1968 års förfallningsreform fordrade en annan och
vidare definition av begreppet parti än den som dittills hade återfunnits i ValL:s
bestämmelser om registrering av vissa politiska sammanslutningar (54 §). Enligt
den definitionen, som till följd därav togs in i 16 § RO, avses med parti varie
politisk sammanslutning eller grupp av väljare som uppträder i riksdagsval
under särskild beteckning (partibeteckning). Någon molsvarande definition
av parlibegreppet gavs däremot inte i fråga om de

s. 113 Kontrollera mot PDF

Prop, 1972:105 "3

kommunala valen. All nu ta in en sådan i kommunallagarna
eller i den nya vallagen är enligt min mening varken lämpligt eller behövligt.
Frågan om vad som skall förstås med parti i ärende om registrering av
partibeteckning bör kunna bedömas med utgångspunkt i den definition av begreppei
parti som ges i 16 § RO, Jag vill i sammanhanget erinra om den diskussion om
behovet av en definition av parlibegreppet i kommunalt hänseende som fördes när
lagen (1969:596) om kommunalt partistöd infördes. Slutsatsen blev då att någon
närmare bestämning av begreppet inte behövdes mot bakgrund av den definition
som 16 § RO gav (prop, 1969:126, s, 20-21, KU 36, rskr 353),

1 likhet med vad som har förordats i promemorian anser jag
alt de villkor som nu ställs upp för att partibeteckning skall få registreras
bör gälla också i fortsättningen. Partiet skall sålunda inte få utgöra
underavdelning av politisk sammanslutning. Vidare måste gälla att partiet skall
ha visat att det har etl visst antal röstberättigade medlemmar. Ytterligare en
förutsättning för registrering måsle vara att beteckningen skiljer sig tydligt
från beteckning som redan har registrerats för valet i fråga eller för annal
val för vilket registreringen kommer att gälla,

1 promemorian har förordats att det antal medlemmar som
parti skall visa sig ha för att få sin beteckning registrerad i fråga om
riksdagsval skall höjas från nuvarande 1 000 till 1 500 i hela landet.
Beträffande registrering för landstings- och kommunfullmäkligval har
föreslagils all motsvarande antal bestäms lill 100 i den landstingskommun resp.
kommun i vilken registrering söks. Förslagel har såvitt avser riksdagsval och
landstingsval godtagits eller lämnats ulan erinran. När det gäller
kommunfullmäktigvalen har emellertid regeringsrättens ledamöter och
kommunallagsutredningen gett uttryck för uppfattningen att antalet bör sällas
lägre än vad som har föreslagits och i varie fall inte överstiga 50.

Jag delar uppfattningen att det lägsta medlemsantalet för
registrering av partibeteckning för kommunfullmäkligval bör vara lägre än 100.
För detla talar, som har framhållits under remissbehandlingen, att antalet 100
är för stort med hänsyn till det antal röster som i vissa fall kan behövas för atl
etl parti skall bli representerat i kommunfullmäktige. Enligt min mening bör
minimiantalet bestämmas till 50, 1 fråga om det lägsta medlemsantalet vid
registrering för riksdags- och landstingsval ansluter jag mig liksom
remissinstanserna till promemorieförslagen.

Det förutsätts i promemorian att parti för att få sin
beteckning registrerad skall styrka alt del har del för det val registreringen
avser föreskrivna medlemsantalet. 1 detla avseende har angetts att partiet
skall förete intyg från notarius publicus om att partiet har företett en
medlemslista med minsl så många namn på personer i röstberättigad ålder som
krävs. Vad som sålunda har uttalals har inte föranlett någon invändning frän
remissinstansernas sida och ger inte heller mig anledning till erinran. Som
framhållits i promemorian bör det emellertid inte ställas något sådant krav när
det gäller parti som redan är representerat i den församUng som del är fråga
om. I sådant fall bör det ses som självklart att partiet har del föreskrivna
lägsta medlemstalet för att vinna registrering

8 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 105

s. 114 Kontrollera mot PDF

Prop,
1972:105 114

av sin beteckning.

Också i andra hänseenden än de nu nämnda ansluter jag mig
til) vad promemorieförs)aget innehåller i fråga om registrering av partibeteckning.
Sålunda bör också enligt min mening registrering kunna avse antingen såväl
riksdags- som landstings- och kommunfullmäktigval eller endast visst eller
vissa av valen. Registrering för val till riksdagen bör gälla för hela landet
men bör också, även om detla inte har begärts, anses avse landstings- och
kommunfullmäktigval i hela landet. På samma sätt bör registrering för
landstingsval gälla i angiven landstingskommun men också för val av
kommunfullmäktige inom landstingskommunen. Registrering för val av
kommunfullmäktige gäller endasl kommuner som avses med ansökan. Beteckning som
är registrerad för landstings- och kommunfullmäktigval bör kunna registreras
för val till riksdagen, om partiet som har beviljats registreringen ger sitt
samtycke. Undersamina förutsättning bör registrering för kommunfullmäktigval
inom en landstingskommun kunna registreras för val av landstingsman inom
landstingskommunen.

Enligt promemorieförslaget skall tidpunkten när ansökan om
registrering senast skall ha gjorts för att beaktas vid ordinarie val sältas lill
den 1 februari valåret. Denna tidpunkt har bestämts under hänsynstagande till
den lid som framställningen av hålkortsvalsedlar beräknades kräva. 1 ett
förfarande där valsedlar av konventionellt slag skall användas kan tidpunkten
flyttas närmare valet. Jag anser att den bör kunna bestämmas till den 30 april
valåret. En fördel med detta är att registreringsförfarandet kommer att kunna
tidsmässigt samordnas med den tidsfrist som gäller för beslut om sådana kommunala
indelningsändringar, som skall träda i krafl vid därpå följande årsskifte.

Ansökan om registrering av partibeteckning bör också i
fortsättningen göras skriftligen. Det bör liksom nu åligga partiet att ställa
ombud för sig hos registreringsmyndigheten. På ansökan bör beteckningen
givetvis kunna avföras ur registret.

En olägenhet med nuvarande regler är att dessa inte öppnar
möjlighet att avföra registrerad beteckning ulan ansökan. Detta har fört med
sig att registret innehåller beteckningar som inte längre har aktualitet. Denna
olägenhet har man i promemorian velat undanröja genom regeln att
registreringsmyndigheten skall ha rätt att föra av partibeteckning från
registret, om den inte har använts vid två på varandra följande val eller om
partiet har underiåtit att anmäla ombud. Också till delta förslag, som har lämnais
utan erinran av remissinstanserna, ansluter jag mig.

Av vad jag nyss har sagt framgår att jag anser att skyddet
för registrerad partibeteckning skaU beredas på samma säll som enligt nuvarande
regler. Parti som vUl skydda sin beteckning skall sålunda anmäla kandidater.
Att anmäld kandidat är upptagen som första namn på valsedel som upptar den
registrerade beteckningen skall sedan vara en förutsättning för att övriga namn
på denna skall beaktas, I enUghel med vad som har förordats i promemorian anser
jag att, såvitt avser riksdagsvalet, det minsta antalet kandidater som parti
skall anmäla bör sättas til! fyra och det högsta antalet tUl femton i varie
valkrets. För

s. 115 Kontrollera mot PDF

Prop, 1972:105 115

landstings- och kommunalfullmäktigval bör minimiantalet
vara detsamma medan maximiantalet i fråga om dem bör kunna sättas til! tio.
Kandidatanmälan bör i fortsättningen ske hos centrala valmyndigheten i stället
för som f, n, hos länsstyrelse,

1 principiell överensstämmelse med vad som f. n. gäller i
fråga om riksdagsvalet föreslås i promemorian alt till kandidatanmälan skall
fogas intyg om att kandidaten är valbar. Valbar är i princip den som är
röstberättigad vid det val anmälan avser. Den nuvarande bestämmelsen tillkom
när partierna själva hade att framställa sina valsedlar. Införs det valsedelssyslem
som jag tidigare har förordat kommer statsverket att efter beställning från
partierna framställa och tillhandahålla partiema de valsedlar de behöver. Innan
beställningen görs måste partierna ha bestämt vilka kandidater som de vill föra
upp pä valsedeln och i vilken ordning de skall tas upp på den. Del får därför
förutsättas atl kandidatanmälan görs i samband med alt partiet beställer
valsedlar för valet. Detta torde kunna beräknas ske senast i maj månad när
fråga är om ordinarie val till riksdagen och val i hela landet av landstingsmän
och kommunfullmäktige. Vid denna tidpunkt gäller ännu den röstlängd som
upprättades året dessförinnan. Det framstår som klart olämpligt att utfärda ett
valbarhetsintyg på grundval av den längden, vars uppgifter inte är aktuella.
Det är heller inte tillfredsslällande att utfärda valbarhetsintyg på grundval
av stommarna till den nya röstlängden redan av det skälet att dess uppgifter
kan komma att ändras.

Av det anförda framgår att en regel att valbarheten skall
kontrolleras vid kandidatanmälan passar mindre bra in i ett system med
centraliserad valsedelframställning. Härtill kommer att den omständigheten att
en kandidat vid anmälningstillfället befunnits vara valbar inte slutligen avgör
frågan om han kan inneha befallning i den församling till vilken han utsetts
vid valet. Vid sammanräkningen kontrolleras nämligen på nytt valbarheten. Alt
slopa valbarhelskonlrollen vid detta tillfälle bör inte komma i fräga. Kravet
på att kandidalanmälan skall åtföljas av valbarhetsintyg bör sålunda utan
olägenhet kunna slopas.

I det föreliggande vallagsförslaget har förts in regler i
enlighet med vad jag nu har anfört. Dessutom har en övergångsbestämmelse som
avser redan registrerad beteckning funnits påkallad. Till denna beslämmelse och
till vissa av de i övrigt föreslagna reglerna återkommer jag i specialmoliveringen.

6,4 Särskilda bestämmelser om antalet landstingsmän och
om valkretsindelningen i Stockholms läns landstingskommun

Inledningsvis nämnde jag atl den förutsedda reformeringen
av landstingslagens regler om antalet landstingsmän och om valkretsindelningen
på grundval av kommunalvalskommitléns förslag inte kommer atl genomföras till
1973 års val. 1 del läge som då har uppstått behövs särskilda regler i dessa
hänseenden för Stockholms läns landstingskommun också

s. 116 Kontrollera mot PDF

Prop, 1972:105 116

för valperioden 1974-1976. Jag förordar att sådana regler
ges i en särskUd lag som till alla delar utformas i enlighet med den lag med
sädana bestämmelser som gäller för innevarande valperiod (jfr lagen /I 969:2
16/ om antalet landstingsmän och valkretsindelningen i Stockholms läns
landstingskommun för valperioden 1971-1973),

7 Upprättade lagförslag

ValL trädde i kraft år 1921 och har alltså gällt i över 50
år, KVL har varit i kraft i mer än 40 år. En mångfald ändringar och tillägg har
under denna lid vid skUda tillfällen gjorts i de båda lagama. Detta har medfört
att de blivit svåröverskådliga och bristfälliga i systematiskt och språkligt
hänseende. En fullständig och genomgripande lagteknisk översyn har därför
sedan ålskUlig tid framstått som angelägen,

1 VTU:s urspmngliga uppdrag ingick all göra denna laglekniska
översyn. VTU presenterade också i sitt betänkande år 1969 ett förslag till en
ny lag om val lUl riksdagen, 1 de tilläggsdirektiv som VTU gavs på hösten
nämnda år uttalade jag all arbetet med att lagtekniskt utforma de förslag som VTU
kom fram med borde föriäggas lill justitiedeparlemenlel och där bearbetas i
nära samband med de övriga utredningar som behandlade frågor av betydelse för vallagsliftningens
uiformning. Den laglekniska delen av reformarbetet borde därvid inriktas på att
åstadkomma en för alla de samtidiga valen gemensam vallag.

Som har framgått av vad jag inledningsvis anfört
presenterades samtidigt med VTU:s senaste betänkande i en promemoria ett inom
justitiedepartementet utarbetat förslag till vallag som reglerar förfarandet
vid de samtidiga riksdags- och kommunalvalen, I redaktionellt hänseende
överensstämmer promemorieförslaget i allt väsentligt med det förslag till
riksdagsvallag som VTU lade fram är 1969, Formellt innebär förslaget i huvudsak
endasl en lagteknisk bearbetning av den lösning i sak som VTU kommit fram till
i 1971 års betänkande. På ett par punkter går emellertid promemorieförslaget ulöver
VTU:s förslag. Bl, a, föreslås atl möjlighet öppnas att registrera
partibeteckning även vid de kommunala valen,

Vallagsförslagel remissbehandlades parallellt med VTU:s
förslag. Del allmänna omdömet om förslaget är att det är överskådligt och
enkelt. Att den nuvarande splittringen på olika vallagar försvinner framhålls
som särskilt värdefullt.

De ändringar i valförfarandel som jag tidigare förordat
kräver djupgående ingrepp i vallagstiftningen. Skulle dessa göras inom ramen
för den nuvarande vallagsliftningen, skulle denna än mer förlora i överskådlighel
och systemaliken skulle bli än mer bristfällig. Härtill kommer att det framstår
som i högsta grad irrationellt att ha sådana bestämmelser om samtidiga val som
är eller i stor utsträckning kan göras överensstämmande i två skilda lagar. Som
jag redan tidigare nämnt har det därför ansetts lämpligt alt utarbeta en helt
ny och för alla de samtidiga valen gemensam vaUag, Vid detta arbete har
promemorieförslaget i allt väsentligt kunnat följas redaktionellt. Det
ligger i sakens natur att omfattande sakliga

s. 117 Kontrollera mot PDF

Prop, 1972:105 117

justeringar i detta har fått göras när del maskinella
röstnings- och sammanräkningsförfarandet inte kommer till genomförande.

I enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet
upprättats förslag till

1. vallag

2. lag om ändring i kommunallagen
(1953:753)

3. lag om ändring i kommunallagen
(1957:50) för Stockholm

4. lag om ändring i landstingslagen
(1954:319)

5. lag om antalet landstingsmän och
valkretsindelningen i Stockholms läns landstingskommun för valperioden 1974-1976,

I fråga om förslagen 2-5 har samråd ägl
rum med chefen för civildepartementet.

8 Specialmotivering till framlagda lagförslag 8,1
Förslaget till vaUag

Lagens rubrik och disposition

Del förslag lill lag med bestämmelser om förfarandet vid
riksdags-, landstings- och kommunfullmäktigvalen som har utarbetats inom jusliliedepartemenlel
har getts rubriken Vallag, Lagens tillämpningsområde är visserligen begränsat lill
de nämnda valen. Den reglerar alltså inte vare sig kyrkofullmäktigvalen eller
andra val som förfaltningsenUgl skall förrättas. Trots alt den valda
benämningen kan ge intryck av att lagen har ell vidare tillämpningsområde än
vad den faktiskt har, har benämningen ansetts vara all föredra.

Lagförslaget följer, som förut har nämnts, i systematiskt
hänseende i allt väsentligt motsvarande förslag i departementspromemorian. De
avvikelser som har gjorts i förhållande till detta är föranledda dels av det
förhållandet atl maskinell valleknik inte skall komma till användning, dels av
att någon lagstiftning på grundval av kommunalvalskommitléns förslag t, v, inte
är aktuell. Den hittillsvarande uppdelningen av förfalt-ningsstoffet mellan
vallagen och kommunallagarna har sålunda ansetts böra behållas. De materiella
reglerna om valkretsindelningen vid de kommunala valen har följaktligen inte
tagils in i vallagen. Liksom f, n. i KVL finns emellertid beslämmelserna om
platsfördelningen mellan och inom partierna vid dessa val i förslaget lill
vallag, Molsvarande regler för riksdagsvalet är däremot delade mellan RO och förslagel
till vallag. Jag är medveten om att invändningar från systematisk synpunkl kan
riktas mot denna disposition av förfaltningssloffet, I avbidan på elt slutligt stäUningstagande
till de frågor som kommunalvalskommittén behandlat bör dock enligt min mening
den nuvarande dispositionen behällas. Tilläggas bör att
fördelningsproblemaliken under alla förhållanden lorde aktualiseras om inte
förr så i samband med behandlingen av de förslag som är att vänta från kommunallagsulredningen.
Denna har som förut har nämnis

s. 118 Kontrollera mot PDF

Prop, 1972:105 118

bl, a. i uppdrag att göra en lagteknisk översyn av
kommunallagarna.

Vallagsförslaget omfattar femton kapitel. Förslaget inleds
med ett kapitel där lagens tillämpningsområde anges och där också bestämmelserna
om valdagen återfinns. Följande två kapitel avser valorganisationen och
innehåller bestämmelserna dels om valkretsindelningen och de till denna
anslutande reglerna om de fasta valkretsmandaten (2 kap,), dels valnämnd,
valdistrikt och valförrättare (3 kap,), 1 4 kap, ges regler om röstlängder,

5-7 kap, innehåller i huvudsak bestämmelser om de åtgärder
som blir aktuella inför ett val, I dem ges sålunda regler om registrering av
partibeteckning och anmälan av kandidater (5 kap,), valsedlar (6 kap,) samt
röstkort (7 kap,).

Bestämmelser om röstningen och de åtgärder som skall
vidtas i anslutning till denna finns 18-12 kap, 8 kap, innehåller bestämmelser
som gäller röstningen i allmänhet, medan de närmare bestämmelserna om röstning
i vallokal, på postanstalt samt hos utlandsmyndighet och på fartyg finns i 9
resp, 10 kap, I 11 kap. ges regler om röstning med valsedelsförsändelse, 12
kap, innehåller regler om hur det före sammanräkningen skall förfaras med de
röster som avgetts på postanstalt, hos utlandsmyndighet eller pä fartyg,

13 och 14 kap, innehåller regler om den preliminära och
den slutliga sammanräkningen. Bevis- och besvärsreglerna ges i 15 kap.

Jag avser att i det följande till behandling ta upp sådana
bestämmelser i vallagsförslaget som saknar motsvarigheter i nu gällande ValL
och KVL eller som av annat skäl enligt min mening behöver särskild kommentar.
De föreslagna bestämmelserna motsvarar, som har framgått av det föregående, i
betydelsefulla delar regler som återfinns också i promemorieförslaget, 1 den
mån bestämmelser av det slaget särskilt har kommenterats i promemorian eller
under remissbehandlingen av denna kommer jag att lämna en redogörelse för detta
i anslutning till bestämmelserna.

Jag vill i detta sammanhang nämna atl en översikt över
vallagsförslagets motsvarigheter i ValL, KVL och lagen om de allmänna valen
den 20 september 1970 har utarbetats. Översikten torde få fogas tiU detla
protokoll som bilaga 2.

kap.

Promemorian. 1 promemorian förutsätts att centrala
valmyndigheten får meddela tillämpningsföreskrifter i olika avseenden, I
stället för alt ta in en erinran om detta i omedelbar anslutning tiU
bestämmelser i anslutning till vilka sådana föreskrifter kan bli aktueUa har i
promemorieförslaget tagits in en bestämmelse som generellt ger myndigheten
rätt alt meddela de tUlämpningsföreskrifter som behövs.

Remissyttrande. Regeringsrättens ledamöter framhåller att
del föreslagna generella stadgandet ger centrala valmyndigheten rätt att
meddela

s. 119 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:105 "9

föreskrifter om förfarandet sä snart närmare bestämmelser
om delta saknas i vallagen. Enligt ledamöternas mening bör man i stället
tillämpa hitlUls gällande lagstiftningsprincip, enligt vilken centrala
valmyndigheten ges rätt att utfärda tillämpningsföreskrifter i särskilt angivna
hänseenden. TiU följd av atl förfarandet hittills har delaljreglerats i lag har
tillämpningsföreskrifterna kunnat huvudsakligen begränsas till tekniska kompletteringar
av valförfarandet.

Departementschefen. 1 hkhel med gällande vallagar reglerar
även föreliggande vallagsförslag förfarandet i detalj. De föreskrifter som
centrala valmyndigheten behöver meddela blir därför liksom hittills begränsade lill
all avse föreskrifter som är av rent teknisk natur och gäller sådana frågor som
valmaterialets närmare utformning och hur den slutliga sammanräkningen rent
praktiskt skall genomföras. Mot denna bakgrund och då den i promemorian
förordade lösningen från systematisk synpunkl är att föredra är jag inte
beredd all gå ifrån förslaget i denna del, I denna paragraf har alltså tagits
in en bestämmelse som ger centrala valmyndigheten en generell rätt alt meddela
tillämpningsföreskrifter,

3 §

Departementschefen. Gällande lagstiftning använder i fråga
om val till landsting och kommunfullmäktige beteckningen allmänna val för alt
ange all fråga är om val liU dessa församlingar som sker samtidigt i landets
alla landstings- och primärkommuner. Denna beteckning har i promemorieförslaget
ersatts med lokutionen val i hela riket av landstingsman och kommunfullmäktige.
Den i promemorian använda lokutionen är enligt min mening atl föredra och jag
förordar alt den används i fortsättningen,

1 denna paragrafs första stycke talas sålunda om å ena
sidan ordinarie val

till riksdagen och å andra sidan om val i hela riket av landstingsmän och

kommunfullmäktige. Jag vill tillägga att den hittillsvarande beteckningen

- allmänna val - används även i andra författningar än vallagen. Jag

förutsätter atl den, när lämpligt tUlfälle erbjuder sig, kommer att ersättas

i dessa författningar med den som jag har förordat här.

Redan i 1969 års belänkande föreslog VTU atl Kungl, Maj:t
och inte som f. n, länsslyrelsen skall bestämma dag för omval till riksdagen.
Vidare föreslog VTU att den möjlighel som nu finns att förrätta val på annan
helgdag än söndag skaU avskaffas. Dessa förslag har ulan kommentar lagils upp
i promemorieförslaget och vid remissbehandlingen av detla lämnais hell ulan
invändningar. Även för egen del ansluler jag mig till förslagen. Andra styckel
i denna paragraf har utformats i överensslämmelse härmed,

2 kap,

1 §

Departemenschefen. 1 denna paragraf anges
valkretsindelningen när fråga är om riksdagsval. En ändring av formell natur
föreslås i fråga om

s. 120 Kontrollera mot PDF

Prop,
1972:105 120

Älvsborgs län.

a

För val till riksdagen är Älvsborgs län indelat i två
valkretsar. Älvsborgs läns norra resp, södra valkrets. De båda valkretsarnas
geografiska omfattning anges i gällande lag (30 § ValL) med användande dels av
häradsindelningen, dels av koninuinindelningen. Erfarenheterna visar emellertid
atl det kan stöta på svårigheter att i praktiken samordna båda dessa former av
indelning när del gäller att fastställa valkretsarna. Det har därför framstått sorn
lämpligt att enbart använda kommunindelningen för alt ange omfattningen av de
båda valkretsarna i Älvsborgs län. Att använda sig av enbart koninuinindelningen
är också motiverat av det förhållandet atl häradsbegreppet inte utnyttjas i
fråga om övriga i valsammanhang aktuella indelningar. Enligt min mening bör
alltså omfattningen av de båda valkretsarna i Älvsborgs län anges genom en
uppräkning av kommunerna inom den norra resp. södra valkretsen. Förevarande
paragraf har utformats i överensstämmelse härmed.

2-4 §§

Departementschefen. På grundval av uppgifterna i stommarna
till manlalslängderna om antalet röstberättigade i de olika valkretsarna skall
centrala valmyndigheten enligt de föreslagna reglerna, liksom enligt nu
gällande, före utgången av april det år då ordinarie val till riksdagen skall
förrättas fastställa hur de 310 fasta valkrelsmandalen skall fördelas mellan
kretsarna (2 och 3 §§), Beslutet bör också i fortsättningen offentliggöras
genom kungörelse i Svensk författningssamling (jfr SFS 1970:125),

Gällande lag saknar bestämmelser om besvär över
myndighetens beslul i fråga om fördelningen av de fasta valkretsmandaten. Detta
betyder att de allmänna bestämmelserna om besvär över förvaltningsmyndighets beslul
blir tillämpliga, 1 promemorian har föreslagils att del i vallagen skall anges atl
besvär över myndighetens beslul i denna fråga skall prövas av regeringsrätten.
Förslaget har tillstyrkts av bl, a, regeringsrättens ledamöter. Även jag
ansluter mig lill förslaget. Besvärsbestämmelsen har fått sin plals i 4 §,

5§

Departementschefen. Som tidigare har nämnts kommer även i
fortsättningen reglerna om landstings- och primärkommuners indelning i
valkretsar all ha sm plats i resp, kommunallagar, I elt försia slycke i denna
paragraf har tagits in en erinran om all valkrelsindelningsreglerna i fråga om
landstings- och kommunfullmäkligvalen återfinns i dessa lagar.

Av den aUmänna motiveringen framgår att en motsvarighet
Ull den nuvarande, för valperioden 1971 1973 gällande särskilda lagen om
antalet landstingsmän m, m, i Stockholms läns landstingskommun bör finnas också
för valperioden 1974-1976, I ett andra stycke i denna paragraf har förts m en
hänvisning till denna lag.

s. 121 Kontrollera mot PDF

Prop, 1972:105 '21

Av reglerna om valkretsindelningen vid de primärkommunala
valen följer atl inte alla kommuner är eller kan väntas bli indelade i
valkretsar. Vid utformningen av vallagsförslagel har det emellertid av flera
skäl ansetts lämpligast att arbeta enbart med begreppet valkrets även i de fall
där fråga är om kommun som inte är valkretsindelad (se t. ex, 13 kap, 9 §), I
likhet med vad som gäller i fråga om valdistriklsindelning (3 kap, 3 §), utgår
vallagsförslaget alltså frän att kommun som ej är indelad i valkretsar ulgör en
enda valkrets,

3 kap,

1 och2 §§

Departementschefen. 1 detta kapitel har tagits in
bestämmelser om den lokala valorganisationen. Motsvarande bestämmelser finns f n.
i 31-36 §§ ValL,

Som har framhållits i den allmänna motiveringen (6,1.7)
bör det även i fortsättningen i vaoe kommun finnas en valnämnd som slår
ansvaret för del praktiska genomförandet av val i kommunen. Där har också
förordats att den nuvarande föreskriften all ordföranden i nämnden och hans
suppleant skaU utses av länsslyrelsen slopas och att nämnden i princip skall
utses på samma sätt som övriga kommunala nämnder. I förevarande paragrafer har,
i stor utsträckning genom hänvisning till föreskrifter i kommunallagarna,
tagits in bestämmelser om valnämnd som innebär all nämndernas sammansättning
och verksamhet regleras på samma sätt som i fråga om andra kommunala nämnder,

3 §

Promemorian. I promemorian erinras om att det f, n, saknas
uttryckliga bestämmelser om när beslut i fråga om valdistriktsindelning skall
föreligga. Del framhålls att det av flera skäl är angeläget atl detta beslul
föreligger tidigt och del föreslås därför att beslut i sådan fråga skall gälla
fr, o, m, året efter det beslulel vann laga kraft.

Remissyttrandena. De remissinstanser som särskilt har
yttrat sig över promemorians förslag i denna del har godtagit eller lämnat
förslaget ulan erinran.

Departementschefen. Som jag har nämnt tidigare utgår
promemorieförslaget frän atl den maskinella teknik som VTU har föreslagit
skall användas vid valen. I ett sådant förfarande är det nödvändigt alt bl, a,
frågan om valdislriktsindelningen är avgjord i myckel god lid före elt val.
Även i ell manuellt förfarande av det slag som förordats här är det emellertid
önskvärt med ett tidigt beslut i fråga om valdislriktsindelningen. Jag finner
därför inte någon anledning atl gå ifrån promemorieförslaget i denna del. En
regel av innebörd att beslut om valdistriktsindelning gäller fr, o, m, året
efter det beslutet vann laga krafl har därför lagils in i sista styckel av
denna paragraf, 1 delta har också lagits in föreskriften att centrala
valmyndigheten skall tillställas en avskrift av beslutet. För

s. 122 Kontrollera mot PDF

Prop,
1972:105 122

myndighetens planläggning är det av vikt att myndigheten
så snart som möjligt får kännedom om gällande valdistriklsindelning.

Inte minst mot bakgrund av den befolkningsomflyttning som
sker är det nödvändigt att se över valdistriktsindelningen inför varje val. En
sådan översyn blir ofrånkomlig också inför 1973 års val. Även om den här
föreslagna vallagen sätts i kraft så tidigt som det över huvud taget är
möjligt, torde det bli svårt för de berörda instanserna alt hinna med att fatta
beslul om valdistriktsindelningen vid 1973 års val före årsskiftet 1972/1973.
Del torde därför bli nödvändigt att inför detta val öppna möjlighet för beslut
i frågan vid en senare tidpunkt än som den här föreslagna regeln medger. En
sådan bestämmelse har därför tagits in i övergångsbestämmelserna till den nya
lagen,

F, n, är det endast ett fåtal kommuner som inte är
indelade i valdistrikt. Det finns anledning anta atl antalet sådana kommuner
kommer atl minska ytterligare när kommunindelningsreformen helt har genomförts.
Det kunde därför synas motiverat att föreskriva alt kommun alllid skall vara valdistriktsindelad,
EnUgt min mening bör emellertid regelns fakultativa karaktär t, v, behållas och
möjlighet sålunda finnas att underlåta all indela kommun i valdistrikt. Detta
har i denna paragrafs försia stycke uttryckts på det sättet atl det angetts att
kommun bildar ett eller flera valdistrikt.

Liksom hittills bör länsslyrelsen falla beslut i fråga om
kommunens indelning i valdistrikt samt själv kunna ta initiativ i sådant
hänseende. Föreskrift om delta har tagits in i paragrafens andra stycke.
Självfallet bör även kommun och enskild kommunmedlem fä väcka fråga om
valdistriktsindelning eller om ändring i sådan indelning, Detla behöver
emellertid enligt min mening inte uttryckligen anges i lagtexten,

4 och 5 §§

Departementschefen. Gällande lagstiftning utgår från all
valnämnden fungerar som valförrättare när kommunen utgör ell enda valdistrikt.
Är kommunen indelad i valdistrikt utser nämnden för varje valdistrikt etl antal
personer, minst fyra, atl som nämndens deputerade fungera som valförrättare i
distriktet. Denna ordning har ansetts böra behållas även i fortsättningen.
Regler av denna innebörd har sälunda tagils in i 4 §, De personer som utses av
nämnden har i förslagel benämnts valförrättare,

1 5 § har, i överensslämmelse med förslag i promemorian,
del i sammanhanget f, n. använda uttrycket fullgöra uppdrag bytts ul mol
uttrycket mottaga uppdrag,

6§

Departementschefen. 1 enlighel med vad som har föreslagits
i promemorian bör besvär över länsstyrelses beslut i fråga som rör valdistriklsindelning
prövas av kammarrätt. En bestämmelse om detta har tagils in i denna paragrafs
första stycke, I paragrafens andra slycke ges föreskrifter om talan mot beslut
som innebär att uppgivet hinder mot att motta uppdrag, som avses i 5 §, inte
har godkänts. Föreskrifterna i paragrafen motsvarar dem som nu finns i 36 § ValL,

s. 123 Kontrollera mot PDF

Prop, 1972:105 123

4 kap.

Den allmänna röstlängden

Departementschefen. Som. har utvecklats i den allmänna
motiveringen (6.1.5) bör den allmänna röstlängden bygga på länsstyrelsens
uppgifter om kyrkobokföringen den I juni det år då röstlängden upprättas.
Vidare har där förordats att endast de personer som enligt gällande
bestämmelser är röstberättigade eller som uppnår röstberättigad ålder under
längdens giltighetstid tas upp i denna, I fortsättningen kommer alltså längden
inte att uppta personer som till följd av omyndighet eller utländskt medborgarskap
inte är röstberättigade. Som närmare har utvecklats i den allmänna motiveringen
bör lokal skattemyndighet, vars uppgift del är att upprätta längden, inte
särskilt underrätta dem som inte har lagils med i längden om detta förhållande,
Mol bakgrund av vad som sålunda har behandlats i den allmänna motiveringen kan
jag här inskränka mig till alt ta upp vissa detaljfrågor främst av formeU natur
i fråga om den allmänna röstlängden.

Rätt att anmärka mol röstlängden bör, som hittills,
tillkomma dels den som menar att han felaktigt uteslutits ur längden, dels den
som anser alt annan oriktigt upptagits i denna. Har det i längden antecknats atl
en där upptagen person blir röstberättigad först följande kalenderår, och menar
denne atl denna anteckning är oriklig bör han självfallel också få anmärka
häremot. Motsvarande rätl bör tillkomma den som menar all sådan anteckning
oriktigt inte gjorts beträffande en i längden upptagen person, 4 § har
utformats i överensslämmelse härmed,

I 4 § har vidare angetts att den omständigheten alt någon
har tagits upp i röstlängd för annat valdistrikt än han anser sig tillhöra inte
utgör grund för anmärkning mot längden. Paragrafen lar alltså sikte på
rösträtten som sädan och inte den i sammanhanget sekundära frågan i vilket
valdistrikt den får utövas.

Liksom f, n, bör länsslyrelsen underrätta den mol vars
rösträtt anmärkning framställts om detla förhållande och om vad han har att
iaktta för alt bevaka sin rätt. En erinran därom har tagils in i sista stycket
i 4 §,

De närmare reglerna om anmärkningsförfarandet har lagils
in i 5 , Vid prövning av framställd anmärkning bör länsstyrelsen ta hänsyn lill
förhållandena som de framgår av kyrkobokföringen den 1 juni och de
omständigheter i övrigi som åberopats i anmärkningsärendet. Att den mot vars
rösträtt anmärkning framställts liksom enligt gällande regler vid anmärkningssarnmanträde
får åberopa förhållanden som inlräffat därefter, framgår av paragrafens andra
stycke.

Enligt gäUande lag (40 § ValL) skaU länsstyrelsens
kungörelse om var och när röstlängden kommer att vara framlagd för granskning
och om var och när anmärkningssammanträdel kommer all äga rum anslås på
kommunens anslagstavla och införas i ortstidningar. Motsvarande bestämmelser
har tagils in i 10 § i delta kapitel, 1 överensslämmelse med de

s. 124 Kontrollera mot PDF

Prop, 1972:105 124

föreskrifter som gäller för den information från
statsmyndigheterna som sker genom dagspressannonsering (jfr SFS 197 1:507) har
emellertid ordet ortstidningar därvid ersatts med uttrycket "samtliga
dagstidningar som har en spridning av någon betydenhet inom kommunen". Molsvarande
ullryck har genomgående använls i den nya lagen (jfr 4 kap. 21 §, 14 kap. 1 §
och 15 kap. 3 §),

Den särskilda röstlängden

Departementschefen. Som framgår av den aUmänna
motiveringen har de i ValL intagna bestämmelserna om den särskilda röstlängden
(53 a-53 j §§) i stort sett oförändrade i sak förts över till den nyalagen. Som
jag framhållit i den allmänna motiveringen har det emellertid funnits lämphgt
och möjligt att tidsmässigt samordna upprättandet av de båda slagen av
röstlängder. Den senaste tidpunkten när ansökan att bli upplagen i särskild
röstlängd skall ha kommit in till centrala valmyndigheten har sålunda i 13 §
första stycket angetts vara den 1 juni. Även i fråga om övriga tidsfrister bör
samma bestämmelser gälla för den särskilda röstlängden som för den allmänna,

1 20 § har föreskrivits att särskild röstlängd när val
äger rum skall vara tillgänglig i vallokalen för det valdistrikt som länsstyrelsen
bestämmer. Föreskriften har getts samma utformning som den har f, n, (jfr 53 h
§ ValL) med den ändringen all det har föreskrivits att länsstyrelsens beslul om
i vilket valdistrikt den särskilda röstlängden på valdagen skall finnas tillgänglig
skall meddelas senast vid anmärkningssammanträdet. Det bör ankomma på centrala
valmyndigheten alt med stöd av den föreslagna bestämmelsen i 1 kap, 2 § sista
stycket faslsläUa den närmare tidpunkt när länsstyrelse bör ha meddelat sitt
beslut i frågan. Härvid har myndigheten bl, a. atl ta hänsyn till den tidsplan
som gäller för röslkortsframsiällningen.

5 kap,

1 detla kapitel har, som förut har nämnis, tagils in
bestämmelser om registrering av partibeteckning och anmälan av kandidater.
Bestämmelserna har behandlats i ell särskilt avsnitt i den allmänna
motiveringen

(6.3).

Som jag har anfört i den allmänna motiveringen torde begreppei
parti inte behöva definieras i detla sammanhang. Den i 16 § RO intagna
definitionen bör, som jag har framhållit där, gälla även i fråga om de
kommunala valen, 1 § försia stycket har ulformals i enlighel härmed, I 2 §
andra stycket har angetts den tidpunkt när ansökan om registrering senast skall
ha gjorts för all beaktas vid val. Som framgår av den allmänna motiveringen har
denna tidpunkt satts till den 30 april valåret när fråga är om ordinarie val lill
riksdagen och val i hela riket av landstingsmän och kommunfuUmäklige, Vid annal
val skaU ansökan för all beaktas vid valet ske inom en vecka efter förordnandet
om valet.

s. 125 Kontrollera mot PDF

Prop,
1972:105 125

Belräffande 4 § andra stycket gäller atl del - i enlighet
med påpekande av regeringsrältens ledamöter i anslutning lill promemorieförslaget
- getts en formulering som avser all göra det hell klart alt tillslånd inte
behövs för registrering av partibeteckning i en landstingskommun som har
använts vid val av kommunfullmäktige inom en annan landstingskommun,

1 6 § har tagits in beslämmelserna om när registrerad
partibeteckning skall avföras ur registret, EnUgt punkt 2 i paragrafen gäller, atl
beteckning får avföras ex officio om partiet har underlåtit att anmäla kandidater
vid två, på varandra följande ordinarie val till riksdagen eller val i hela
riket av landstingsman eller kommunfullmäktige. Beslämmelsen avser sålunda inte
nyval och omval,

\v 8 § \ förslagel framgår alt det nuvarande kravet atl
parti vid anmälan av kandidat skall styrka att denne är valbar har fäll ulgå.
Partierna får sålunda själva svara för atl kandidater som de anmäler är valbara.
1 detta avseende får jag hänvisa till den allmänna motiveringen, 1 anslutning
till 8 § bör framhållas all den omständigheten all ell parti, vars beteckning
är registrerad, avslår från alt anmäla kandidater i någon valkrets inte medför
att de namn som partiet fört upp på sina valsedlar i valkretsen anses vara
obefintliga enligt 14 kap, 5 § första styckel. Denna konsekvens bör inträda endasl
när partiet har anmäll kandidater i en valkrets men på valsedel som försia namn
inte tagils upp namnet på anmäld kandidat.

För atl de listor över anmälda kandidater som centrala
valmyndigheten upprättar skall fylla sin funktion att underiätta för väljarna
alt göra upp sina valsedlar, bör listorna vara tillgängliga överallt där
röstning äger rum. När det gäller den röstning som sker hos utlandsmyndighet
och på fartyg kan det dock i vissa fall vålla svårigheter atl få ut listorna i
lid för röstningen där. Något krav på atl listorna skall finnas tillgängliga
hos utlandsmyndighet och på fariyg bör därför inte ställas upp, 10 § har
utformats i överensstämmelse härmed. Jag utgår emellertid från att det endasl i
sällsynta undantagsfall skall förekomma att listorna inte finns tillgängliga i röslningslokaler
utom landet,

6 kap.

Departementschefen. Som har framhållits i den allmänna
motiveringen bör de regler om valsedlarnas uiformning och tillhandahållande som
gällde vid valtillfället den 20 september 1970 i allt väsentiigt tUlämpas även
i fortsättningen. Dessa regler har utförligt kommenterats i prop, 1969:148 (s,
64-66, 68-69 och 78-80), liU vUken jag ber all få hänvisa, Ulöver vad jag
anfört i den allmänna motiveringen och i den nämnda propositionen lorde ytteriigare
kommentarer behövas endasl till några av de i förevarande kapilel upptagna
bestämmelserna om valsedlar och deras utformning.

s. 126 Kontrollera mot PDF

Prop,
1972:105 126

2 §

Promemorian. 1 promemorian konstaleras all den metod som
hittills använts för att identifiera en på valsedel upptagen kandidat - dvs,
genom att ange förutom hans namn, titel eller yrke och hemvist - har visat sig
sig mindre ändamålsenlig. Införandet av elt för varje medborgare unikt
personnummer gör del numera möjligt att ange en person på ett helt säkert sätt.
Enligt promemorian bör man ta till vara denna möjlighel och i lagen rekommendera
utsättandet av kandidatens personnummer vid hans namn på valsedeln.

Departementschefen. Det ligger både i kandidatens och hans
parlis intresse att hans identitet otvetydigt framgår av valsedeln, Mol förslagel
i promemorian att man i det avseendet bör ta till vara den möjlighet till en
otvetydig identifiering av kandidaterna som personnumret erbjuder har inte
rests några invändningar under remissbehandlingen. Jag ansluter mig till detta
förslag. Något krav på all personnumret skall utsättas vid väljarens namn bör
dock inte uppställas. Jag räknar emellertid med att man kommer atl använda sig
av delta hjälpmedel för atl ange kandidater beträffande vilka det annars kan
uppstå risk för förväxlingar. Här ifrågavarande paragraf har utformats i
enlighet med det sagda.

I sammanhanget vill jag framhålla del angelägna i alt
efternamn, förnamn och övriga identifieringsuppgifter tas upp i samma ordning
på valsedlarna.

3 §

Promemorian. 1 promemorian påpekas att namnen på
valsedlarna f. n. får tas upp antingen i en följd under varandra (ospaltad
valsedel) eller uppdelade i två spalter i vilket fall namnen i den vänstra
spalten avser själva valet och namnen i den högra val av efterträdare eller
suppleant (spaltad valsedel), 1 kommuner där det skall finnas suppleanter för fuUmäktige
får dock endast ospallade valsedlar användas.

Enligt promemorian kan den omständigheten att namnen på
valsedlarna får tas upp på olika sätt vid olika val på goda grunder antas
verka svårförståeligt och förvirrande för väljarna. Att spaltade valsedlar får
användas komplicerar också valsedelsframslällningen, 1 promemorian föreslås
därför alt endast ospallade valsedlar skall få användas i fortsättningen.

Remissyttrandena. Förslaget atl endasl ospaltad valsedel
skall få användas har föranlett kommentarer i ett par remissvar. Länsstyrelsen
i Stockholms län finner inte någon olägenhel vara förbunden med förslagel
beträffande riksdags- och kommunfuUmäktigvalel, Slopas den spaltade valsedeln
vid landstingsvalet bör man emellertid enligt länsstyrelsens mening överväga
alt höja del anlal suppleanter som skal! utses för landstingsmän, särskUl med
hänsyn till atl dessa vid avgång inte ersätts på samma sätt som fullmäktigledamöterna.
En reservant i Göteborgs valnämnd avstyrker förslaget.

s. 127 Kontrollera mot PDF

Prop, 1972:105 127

Departementschefen. I och för sig talar enligt min mening
starka skäl för atl reglerna om hur namnen skall tas upp på valsedlarna skall
vara enhetiiga vid de tre samtidiga valen. Skälen för att gå över till en
ordning med enbart ospaltade valsedlar har också numera fått ökad tyngd. Under
senaste vårsessionen beslutade nämligen riksdagen (prop, 1972:66, KU 30, rskr
204) att namnen på valsedlarna för 1973 års riksdagsval skall tas upp i en
följd under varandra. Detta innebär att det endast vid landstingsvalet och val
av fullmäktige i kommuner där det inte skall finnas suppleanter för fullmäktige
kan förekomma spaltade valsedlar. Jag har mol denna bakgrund kommit till
slutsatsen att möjligheten atl använda spaltad valsedel hell bör kunna slopas.
Första stycket i förevarande paragraf har därför getts den innebörden atl
endast ospaltade valsedlar fär användas i de tre samtidiga valen. Till den av
en remissinstans aktualiserade frågan om inte en följd härav bör bli atl det anlal
suppleanter som skall utses för varje landstingsman bör ökas, återkommer jag i
del följande,

1 andra siycket har föreskrivits atl namnen på ospaltad
valsedel i försia hand gäller själva valet och i andra hand val av ersättare
för riksdagsledamöter resp. av suppleanter för landstingsman och
kommunfullmäktige.

För atl partibeteckning skall åtnjuta del skydd som lagen
erbjuder skall, som jag har utvecklat närmare i del föregående, på valsedeln
som försia namn tas upp namnet på kandidat som partiet har anmäll. En erinran
om delta har lagils in i Iredje slyckel. Det bör framhållas att avsikten inte
är alt centrala valmyndigheten i samband med valsedelsbe-slällningen skall
behöva kontrollera att det namn som ett parti vill ha uppsatt först på
valsedeln också är ett av partiet anmält namn.

I överensstämmelse med vad VTU har föreslagit har i
promemorieförslaget inte tagils in några regler om del högsta anlal namn som
får finnas på valsedel, VTU motiverade sitt förslag med att en övergång till hälkortsvalsedlar
bl. a. innebär att ett givet utrymme står till förfogande för den text som
skall resp, får finnas på sedeln. Med hänsyn härtill och då de omständigheter
som avgör hur många kandidater som elt parti anser sig böra föra fram växlar
från valkrets til! valkrets och från kommun liU kommun, framstår del enligt VTU
som en lämpligare ordning alt partierna själva får bestämma hur många namn de
inom den givna utrymmesramen vill föra fram på vae valsedelslyp. Några invändningar
mot förslagel gjordes inte under remissbehandlingen. Även i det förfarande som
nu förordas skall användas valsedlar av en bestämd storiek. De skäl som VTU
fann tala för alt slopa den maximiregel som nu finns kan alltså anföras även
när hälkortsvalsedlar inte används. För min del finner jag i likhet med VTU atl
någon regel om det högsta antal namn som får finnas på valsedel inte bör tas in
i vallagen. Tilläggas bör alt det -som också VTU förutsatte - bör vara möjligt
alt utnyttja valsedelns båda sidor för kandidalnamnen.

s. 128 Kontrollera mot PDF

Prop,
1972:105 128

Departementschefen. Som jag har nämnt i den allmänna
motiveringen (jfr 6.1.8) bör man vid den slulliga sammanräkningen kunna använda
sig av ADB-leknik. Delta underiättas om listtypbeieckningar anbringas på
valsedlarna. Föreskrift som medger delta har tagits in i andra stycket av denna
paragraf,

7 kap.

Departementschefen. 1 förevarande kapitel har samlats
bestämmelserna om röstkort,

F.n, reglerar 55 a § ValL i detalj vad röstkort skall
innehålla. I promemorian har föreslagits att det i lagen endast skall anges att
röstkortet skall innehålla uppgift om väljarens namn samt uppgift om del
valdistrikt i vilket han får utöva sin rösträtt. Vad röstkortet därutöver skall
innehålla fär centrala valmyndigheten bestämma. Förslaget har lämnats utan
erinran under remissbehandlingen. Även jag anser det vara iämpligt och rikligt atl
i lagen bara ange vissa allmänna riktlinjer beträffande röstkortets innehåll
medan det läggs i myndighetens hand att närmare bestämma hur röstkortet skall
utformas och vad det skall innehålla, 7 § har ulformals i överensslämmelse
härmed,

55 a § ValL föreskriver vidare att röstkorten skall
översändas till de röstberättigade senast 35 dagar före valdagen, dvs. senast 5
dagar före poströstningens början, 1 och med alt poströstningsperioden nu
föreslås förkortad från 30 lill 18 dagar bör den dag då röstkorlen senast skall
utsändas lill de röstberättigade kunna föriäggas något närmare valdagen. Därvid
bör man emellertid ta hänsyn till att den omständigheten att någon inte
erhåller röstkort kan innebära att vederbörande felaktigt ej upptagils i
röstlängd. För den möjlighet till rättelse i längden som tidigare har förordats
(se 4 kap. 8 §) skall kunna utnyttjas i praktiken bör endast en mindre
justering göras. Den tidpunkt när röstkorlen senast skall utsändas till
väljarna bör bestämmas li!! 30 dagar före valdagen när fråga är om ordinarie
val till riksdagen och val i hela landet av landstingsman och
kommunfullmäktige. Vid annal val bör den senasie lidpunkten för röstkortens
utsändande bestämmas till 20 dagar före den bestämda valdagen. En sådan
förkortning är motiverad av hänsyn lill intresset av alt så snabbi som möjligt efler
det all beslut har fallals om ny- eller omval kunna genomföra detla.

Som närmare har ulvecklats i den allmänna motiveringen
(6.1.6) bör valkungörelsen i sin nuvarande form slopas. Den nödvändiga
informationen om valen bör ges väljarna på annat och effektivare sätt. Redan
nu ges viss information på röstkorten. Jag förutsätter att så kommer all ske
även i fortsättningen. Därutöver bör centrala valmyndigheten med utnyttjande av
olika kanaler och media upplysa väljarna om vad de har att iaktta inför och vid
elt val. En erinran härom har lagits in i 4 ,

s. 129 Kontrollera mot PDF

Prop, 1972:105 129

8-12 kap.

Departementschefen. I 8-12 kap. finns, som förut har
nämnts, reglerna om röstningen. 1 systematiskt hänseende har därvid den modell
följts som VTU förordade i sitt år 1969 avgivna betänkande och som också
följdes i promemorian. Röstningsreglerna inleds alltså med ell kapilel (8 kap,)
som ger huvuddragen i reglerna, dvs, de bestämmelser som skall äga tillämpning
oavsett om fråga är om röstning i vallokal, på postanslalt, hos
utlandsmyndighet eller på fartyg eller fråga är om röstning genom bud (röstning
med valsedelsförsändelse), I de följande kapitlen (9-1 1 kap.) finns de närmare
föreskrifterna om hur röstningen skall gå till. 1 9 kap, ges sålunda regler om vallokalsröslningen,
1 10 kap, finns reglema om röstning på postanslalt och hos utlandsmyndighet
samt på fartyg. Reglerna om röstning med valsedelsförsändelse har samlats i I 1
kap, 1 elt avslutande 12 kap, ges därefter regler om behandlingen av på postanstall,
hos utlandsmyndighet och på fartyg avgivna röster.

Flertalet av de i de nämnda kapitlen intagna
bestämmelserna överensstämmer i sak antingen med gällande vallagar eller med
dem som gällde vid 1970 års val, I fråga om de senare kan hänvisas till prop.
1968:148. Ulöver de kommentarer som lämnats i den nämnda propositionen och vad
som har anförts i den allmänna motiveringen samt med hänsyn även till den
utförlighet som kännetecknar flertalet paragrafer torde endast några av de i
kap, 8-12 intagna beslämmelserna behöva kommenteras närmare,

8 kap,

15§

Departementschefen. Som har ulvecklats i den allmänna
motiveringen (6.1.8) är det förutsatt atl kommunerna även koslnadsmässigt skall
svara för de uppgifter som den föreslagna poströslbehandlingen lägger på
valnämnden och valförrättarna. Redan nu har kommunen i princip att svara för de
kostnader som genomförandet av val i kommunen ger upphov till. Kommunen svarar
alltså bl. a. för ersättning till valförrättare och för kostnader för
vallokalerna samt för valskjutsar. Bestämmelserna härom återfinns f. n. i
huvudsak i 95 § ValL och 59 § KVL. Även på andra håll i vallagarna finns
emellertid bestämmelser som ålägger kommunen ett kostnadsansvar (I, ex. 60 a §
ValL och 26 a § KVL). Bestämmelsema om kommuns kostnadsansvar bör nu enligt
min mening föras samman och utformas så alt det framgår atl kommunen generellt
skall svara för kostnaderna för åtgärder och anordningar som lagen ålägger
kommun, valnämnd och valförrättare att ombesörja eller vidta. En sådan beslämmelse
har lagits in i denna paragraf.

9 Riksdagen 19 72. 1 saml. Nr 105

s. 130 Kontrollera mot PDF

Prop,
1972:105 130

10 kap. 2§

Departementschefen. I likhet med vad som gäller f. n. har
i första stycket i denna paragraf slagits fast all postanstalt, som inte
inrättas enbart för röstmottagning (yfx sista stycket) skall på valdagen vara
öppen för röstning minst en timme på förmiddagen och en timme på eftermiddagen.

Före valdagen skall röstning som regel kunna ske under de
tider då postanstall annars är öppen. Detta kan emellertid bli onödigt
betungande särskill på mindre postanstalter. Det bör därför öppnas möjlighet
för centrala valmyndigheten att på förslag från postverket förordna att
röstning på sådan postanstalt skall kunna ske endast under viss, begränsad tid
under det normala öppethållandet. Röstning bör dock alltid kunna ske under en
timme. Andra stycket i förevarande paragraf har utformats i enlighet med det
anförda. Även utan uttrycklig föreskrift får det förutsättas atl väljarna på
lämpligt sätt får kännedom om när röstning kan ske på olika postanstaller.

Som hittills har varit fallet bör postverket i den
utsträckning som är möjlig och lämplig anordna tillfälliga postanstalter på
sjukhus, ålderdomshem, fångvårdsanstalter och liknande vårdinrättningar.
Föreskrifter om detta har tagits in i paragrafens tredje stycke. Helst bör
sådan postanstalt inrättas för röstmotlagning på valdagen men ingenting bör
hindra att postanstalten inrättas dag före valdagen. Den tidigaste tidpunkt som
sådan postanslalt får inrättas bördock, liksom hittills, vara söndagen före
valdagen. Innan postverket besiämmer när röstning på här avsedd anstalt eller
inrättning skall anordnas bör samråd självfallet ske med anstaltens eller
inrättningens ledning. Med hänsyn lill all antalet röstberättigade som kan
utnyttja sådan tillfälligt inrättad postanslalt för röstning starkt kan variera
från inrättning till inrättning och till de speciella förhållanden som i övrigt
råder på ifrågavarande vårdanstalter och vårdinrättningar bör i lagen inte
anges hur länge röstning där skall få pågå. Det säger sig emellertid självt att
den tid som anslås för röstning inte bör vara aUtför kort.

7 och 12 §§

Departementschefen. Som huvudregel bör gälla att röstning skaU
kunna ske hos utiandsmyndighet vid alla slag av val. När det gäUer riksdags-,
landstings- eller kommunfullmäktigval som omfattar hela landet bör röstning, i
Hkhel med vad som gäller f, n,, alllid anordnas hos utlandsmyndighet. Vid annat
val, dvs, omval i en eller flera valkretsar eller kommunalval som endast gäller
en eller flera landstingskommuner eller kommuner, kan det emellertid visa sig
svårt all med del korta varsel

s. 131 Kontrollera mot PDF

Prop,
1972:105 131

som det som regel då blir fråga om anordna röstning även
hos utlandsmyndigheterna. Det bör i sådana fall ankomma på centrala valmyndigheten
alt - i överensstämmelse med vad som nu tillämpas i fråga om kommunalvalen (35
§ KVL) - avgöra om del finns praktiska och andra förutsättningar för att
anordna röstning hos utlandsmyndighet, 7 § första styckel har utformats i
överensstämmelse med det anförda. Del får förutsättas alt röstning hos
utlandsmyndighet anordnas i så stor utsträckning som det är praktiskt lämpligt
och möjligt.

I 12 § första stycket har förts in en liknande bestämmelse
beträffande röstning på fartyg.

11 kap.

1 och 3 §§

Departementschefen. En konsekvens av den föreslagna
förkortningen av poströstningsperioden tUl 18 dagar bör vara att den dag då
valsedelsförsändelse tidigast får anordnas bestäms tUl 18 dagar före valdagen.
För alt försändelseinslilulet skall kunna utnyUjas även vid röstning på fariyg
bör dock försändelse som lämnas där vara anordnad tidigast 45 dagar före
valdagen. I förhållande till nuvarande regler bör dessulom del tillägget göras
i lagtexten atl dagen för försändelsens anordnande skall anges på försändelsens
ytterkuvert. Dessa synpunkler har beaktats vid utformningen av 1 § och, i
tillämpliga delar, också vid utformningen av 3 §,

2 §

Departementschefen. F, n, gäller att valsedelsförsändelse
från äkta make får lämnas på postanstalt, hos utlandsmyndighet och på fartyg endasl
i samband med att den make som lämnar försändelse själv röstar (74 § ValL och
39 § KVL), Det berättigade i en sådan bestämmelse har i olika sammanhang salts
i fråga. Bestämmelsen ger visserligen röslmotlagaren en möjlighel att kontrollera
att den som avlämnar försändelsen verkligen'också är make till den som har
anordnat denna. Mol en sådan kontrollaspekl bör emellertid ställas alt regeln
kan göra del omöjligt för äkta makar att utnyttja denna röstningsmöjlighel i de
fal! där bara den ena av dem är röstberättigad. Del kan vidare på goda grunder
antas att regeln uppfattas som svårförståelig och vållar irritation bland
väljarna. Dessa senare synpunkler synes böra väga tyngre än kontrollsynpunkten.
Delta har föranlett all bestämmelsen har fått ulgå.

4 §

Gällande ordning. F, n. gäller atl valsedelsförsändelse
från sjuk och därmed jämställd väljare får lämnas endast i vallokal.

Promemorian. 1 promemorian erinras om alt del, när möjlighel
öppnades för sjuk och därmed jämställd väljare atl rösta genom valsedelsförsändelse,
uttalades (KU 1965:40) att det, när erfarenheter av systemet

s. 132 Kontrollera mot PDF

Prop,
1972:105 132

hade vunnits, borde prövas om inte dessa väljarkategoriers
röstning kunde underlättas genom alt sådan valsedelsförsändelse fick lämnas
även på postanslalt. Det framhålls i promemorian att den nämnda formen av
röstning nu har använts vid tre val och att systemet på det hela taget har
fungerat väl. Även om röstningsformens betydelse har minskal genom de ökade
möjligheter lill poströstning som numera införts, står del enligt promemorian
klart att den fyller en funktion. Mot denna bakgrund och dä några avgörande
skäl enligt promemorian inte kan anföras mot att tillåta att också sådan
valsedelsförsändelse får lämnas på postanstall inom landet, förordas i
promemorian alt lagen kompletteras med en bestämmelse om delta.

Remissyttrandena. Förslaget att valsedelsförsändelse från
sjuk och därmed jämställd väljare skall få avlämnas även på postanslalt inom
landet har tillstyrkts eller lämnais utan erinran av remissinstanserna.
Postverket fogar till sitt tillstyrkande den kommentaren att en konsekvens av
ändringen torde komma alt bli alt flertalet försändelser av detta slag kommer
alt avlämnas på postanstalt, eftersom avlämning där kan ske även före valdagen.
Valnämnden i Stockholm, i vars yttrande kommunstyrelsen instämt, betonar
vikten av att postfunktionärerna får nödvändig utbildning. En ledamot av
kommunstyrelsen har reserverat sig och avstyrkt förslagel.

Departementschefen. I likhet med de remissinstanser som
yttrat sig i denna fråga anser jag tiden nu inne att tillåta poströstning inom
landet även med valsedelsförsändelse från sjuk och därmed jämställd väljare.
Förevarande paragraf har utformats i enlighet härmed.

12 kap.

Departementschefen. Bestämmelserna i detta kapitel om
valnämndens och valförrältarnas behandling av ytterkuvert som kommer in till
dem från röstmoltagare på postanslalt, hos utlandsmyndighet och på fartyg har
behandlats i den allmänna motiveringen (6,1,8). Ulöver vad jag har anfört där
samt vad som har angetts i RSV:s till detla protokoll som bilaga fogade
skrivelse lorde beslämmelserna inte kräva någon ytteriigare kommentar. Det bör
dock i anslutning till 1 § framhåUas atl paragrafen ger valnämnden möjlighet
all sända eller lämna inkomna ytterkuvert tiU valförrättarna samtidigt med
annat valmalerial eller att anordna särskild utsändning av ytterkuverten. Sänds
omslag med ytterkuvert till valdistriktet före valdagen, bör omslagen
överlämnas till och kvitteras av ordföranden i valdistriktet. Det ligger i
sakens natur att denne måste se tiU att omslagen liksom eventuellt övrigi
översänt material förvaras på säkert sätt till dess vallokalen öppnas på
valdagen.

s. 133 Kontrollera mot PDF

Prop, 1972:105 '

13 kap.

Departementschefen. För att beteckna den sammanräkning
som, liksom hittills, skall ske i valdistrikten har i överensstämmelse med del
redan utbildade språkbruket beteckningen preliminär rösträkning använts. Som
framhölls i prop, 1968:148 (s. 82) medför de föreslagna reglema om gemensamt ytterkuvert
för alla samtidiga val vid poströstning m, m, alt de delar av sammanräkningen,
som gäller omhändertagande av valmaterialel från röstmottagare, måsle företas
gemensamt för de samtidigt förrättade valen,

3-5 §§

Departementschefen. 1 dessa paragrafer har reglerats hur ytlerkuverl
som har kommit till valdistrikt från valnämnd skall behandlas, Bestämmelsema i
paragraferna motsvarar i alll väsentligt dem som vid 1970 års val gällde för
länsstyrelsens behandling av detta material (19 § i lagen (1968:825) om de aUmänna
valen den 20 september 1970), De lorde inte kräva någon kommentar ulöver vad
som har anförts i den allmänna motiveringen (6,1,8),

6§

Departementschefen. När de från röslmottagarna inkomna rösterna
har granskals och val- resp, innerkuverlen har lagls ner i urnorna vidtar den
egentliga rösträkningen. Denna bör följa del schema som hittills gällt (jfr 68
§ ValL och 33 och 34 §§ KVL), För alt den slutiiga sammanräkningen hos
länsstyrelsen skall underlättas bör valförrältarna åläggas alt göra en mer
ingående uppsorlering av valsedlarna inom varje parti än som hittills har varit
brukligt. Föreskrifter härom har lagits in i punkt 4, Del fär förutsättas att
de protokollsformulär som skall användas vid valförrättningen av centrala
valmyndigheten ges en sådan utformning alt uppsorteringen i görligaste mån
underlättas,

8 §

Departementschefen. Alt valnämnden, så som har föreskrivits
i denna paragraf, bör behålla frän valförrättarna inkomna röstlängder är en
konsekvens av all nämnden skall ha tUlgång till dem vid sin granskning av de ytterkuvert
som har kommit in så sent atl de inte har kunnat sändas lill valförrättarna i
valdistrikten (jfr 9 §),

14 kap, 1-3 §§

Departementschefen. Vid den slulliga sammanräkningen skall
länsslyrelsen enligt de föreslagna bestämmelserna på samma säll som hittills
för

s. 134 Kontrollera mot PDF

Prop, 1972:105 134

varje val pröva valsedlarnas giltighet saml inom varje
parti räkna fram ordningen mellan namnen på partiernas valsedlar i den
utsträckning som behövs, I fråga om landstings- och kommunalvalen fastställer
länsstyrelsen dessulom för varje parti vilka kandidater som skall besätta de
platser som partiet har erövrat. Sammanräkningen skall ske valkretsvis och
genomföras sä att riksdagsvalet alltid räknas först.

För att valresultatet i varje särskild valkrets skall
kunna fastställas måste länsstyrelsen ha tillgång tUl samtliga de valsedlar som
gäller den kretsen. Ett slutligl resultat kan med andra ord inte meddelas förrän
även de valsedlar som valnämnden haft all räkna preliminärt enligt de
föreslagna bestämmelserna i 13 kap, 9§ har kunnat kontrolleras och räknas hos
länsstyrelsen. Del finns emellertid anledning anta atl länsstyrelsen redan
under loppet av måndagen efter valdagen via valnämnden får tUlgång till
valsedlar och övrigt valmaterial frän valdistrikt i kommuner! länsslyrelsens
närhet. Ingenting bör hindra att länsslyrelsen så snart valsedlarna från
samtliga valdistrikt i en kommun har kommit in till länsstyrelsen påbörjar
sammanräkningen för den kommunen och inte väntar därmed tUl dess även de
valsedlar som valnämnden i den kommunen haft att preliminärräkna anlänt tUl länsslyrelsen.
Härigenom kan värdefull lid vinnas, Självfallel måsle det resultat som länsslyrelsen
kommer fram till vid en sådan sammanräkning kompletteras och i förekommande
fall justeras när samtliga valsedlar som gäller den kommunen har räknats, 1
och 2 §§ har utformats i överensstämmelse härmed.

Innan länsstyrelsen påbörjar sammanräkningen bör
kontrolleras alt samtliga de handlingar som behövs för sammanräkningen har
kommit in och att de är i behörigt skick. Vid sistnämnda kontroll bör länsslyrelsen
självfallet också kontrollera atl sigUlen på de omslag som kommit in överensstämmer
med de sigUl som har avtryckts i protokollet. Någon uttrycklig beslämmelse i
sistnämnda avseende har emellertid inte ansetts behöva tas in i lagen.

Vid avbrott i sammanräkningsförrätlningen skall enligt
gällande ordning valsedlarna läggas in i särskilda omslag som förseglas under
minst två närvarandes sigUl, Omslagen läggs därefter i säkert förvar. Den
förstnämnda föreskriften har vållat länsslyrelserna elt betydande merarbete
och varil till förfång för snabbheten i sammanräkningen. Föreskriften alt
valsedlarna vid varie avbrott skall läggas in i särskilda omslag som sigilleras
bör därför enligt min mening ulgå. Del torde från säkerhetssynpunkt vara
tillräckligt atl föreskriva att valsedlarna vid avbrott skall läggas i säkert
förvar. En bestämmelse om detla har tagits in i J .

4 och 5 §§

Departementschefen. 1 dessa paragrafer, som motsvarar 20
och 21 §§ i lagen (1969:825) om de allmänna valen den 20 september 1970, har lagits
in regler om valsedels ogUtighet och om namns obefintiighet, I likhet med vad
som gäUde vid delta val bör valsedel inte kasseras därför att den saknar
giltigt namn. Vidare bör valsedel, på vUken väljaren har

s. 135 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:105 135

angett partibeteckningen oriktigt, tUlgodoräknas parliel,
förutsatt dock att del inte råder någon tvekan om vUket parti det är fråga om.
De i dessa båda paragrafer föreslagna bestämmelserna har ulföriigt kommenterats
i den nämnda propositionen 1969:148 (s, 68-69 och 83) lill vilken jag alltså
kan hänvisa,

6§

Departementschefen. I denna paragraf, som i sak helt
motsvarar 81 § ValL, återfinns bestämmelser om hur ordningen mellan namnen på
partiernas valsedlar skall bestämmas. Som närmare har utvecklats i den allmänna
motiveringen (6,1,8) bör därvid datorer kunna utnyttjas. Utöver vad där anförts
kan i detta hänseende hänvisas tUl den tekniska redogörelsen som RSV lämnat i
sin skrivelse, vUken finns fogad som bilaga till detla protokoll,

7 §

Departementschefen. När länsslyrelsen bestämt ordningen
mellan så många namn på varje parlis valsedlar som beräknas behövas för alt de
riksdagsmandat som partiet har fått skall kunna besättas med kandidater, bör länsslyrelsen
genom särskUda sammanräkningar bestämma särskild ordning mellan namnen pä
partiernas valsedlar för all ersättare skall kunna utses. En bestämmelse om
detta, liksom en redogörelse för hur länsslyrelsen därvid bör förfara, finns i
denna paragraL Paragrafen motsvarar i sak hell 82 § i det förslag tUl ändring i
ValL som riksdagen har antagit under förutsättning att samtidigt föreslagna
ändringar i RF och RO slutligt antas och erhåller kraft av grundlag Qfr prop,
1972:66 s, 44-45 och SFS 1972:237), En särskild övergångsbestämmelse avseende
1973 års val har tagils m i förslagel (se punkt 7),

8och9§§

Departementschefen. I dessa paragrafer ges bestämmelser
dels om de åtgärder som länsslyrelsen bör företa när sammanräkningen av rUcsdags-valel
har genomförts och protokollförts (8 §), dels om de ålgärder som centrala
valmyndigheten har all vidta för att utse rUcsdagsledamöterna när protokollen
från länsstyrelsen har kommit in till myndigheten. Paragraferna motsvarar i sak
hell 84 § resp, 85 § 1 mom, ValL,

iO §

Departementschefen. Visar det sig alt samme rUcsdagskandidal
har fält mandat för mer än elt parti eller i mer än en valkrets skall han
enligt nu gällande regler tillträda det mandat för vUket hans jämförelsetal är
störst. När det gäller att utse innehavare av del mandal som han inte lUlträder
skall det anses som om han inte varit kandidat vid valet (85 § 2 mom.

s. 136 Kontrollera mot PDF

Prop,
1972:105 136

ValL), Sistnämnda bestämmelse, som infördes år 1969, är
inte helt klar till sin innebörd och det kan inte uteslutas att den kan ge
upphov till vissa tolkningsproblem. Såvitt gäller rU

Att vid de samtidiga valen ha samma regler för
avvecklingen av uppkommande dubbelvalssituationer är enligt min mening rikligt
och rimligt. Olägenheten av en regel som inie är helt entydig tUl sin innebörd
blir emellertid mera framträdande när regeln görs lUlämplig även på de
kommunala valen. För att underiätta länsstyrelsernas arbete och åstadkomma
enhetlighet i tUlämpningen av dubbelvalsregeln även på den kommunala sidan bör
den därför ges en utformning som inte lämnar rum för någon tvekan om dess rätta
innebörd.

Den nuvarande regeln torde böra tolkas så alt mandat som
den dubbelvalde inte lUllräder skall besättas av den kandidat som står närmasl
i lur att erhålla mandal för del partiet eller den valkretsen, Detla bör enligt
min mening då också klart sägas ut i lagtexten. Utformas regeln på detta sätt,
undviks alla tolkningssvårigheler och uppnås enhetlighet i tillämpningen.

Förevarande paragraf har utformats i enlighet med vad jag
nu har sagt,

11, 13 och 14 §§

Departementschefen. Dessa paragrafer har i sak oförändrade
förts över från ValL sådan den kommer att lyda när de med anledning av
proposition 1972:66 som vilande antagna grundlagsändringarna slutligt har
antagits och erhållit krafl av grundlag. De lorde därför inte behöva
kommenteras närmare här.

15 §

Departementschefen. Vid de kommunala valen bestäms
ordningen mellan kandidatnamnen enligt samma regler som gäller vid
riksdagsvalet. I första stycket av denna paragraf, som innehåller reglerna i
detta avseende, har därför hänvisats lUl bestämmelserna i 6 §, 1 övrigi har i
paragrafen tagils in regler om plalsfördelningen mellan partierna. Dessa regler
har i sak oförändrade förts över från 46 § 2 mom, KVL och lorde inte kräva
någon kommentar,

16-17§§

Departementschefen. Före 1970 gällde belräffande de
kommunala valen den ordningen att uppkomna dubbelvalssituationer i fråga om de

s. 137 Kontrollera mot PDF

Prop, 1972:105 137

ordmarie ledamöterna avvecklades först sedan även
suppleanterna hade utsetts. Denna ordning kunde leda tUl och ledde också ofta tUl
alt de från början utsedda suppleanterna, vilka inte så sällan var utsedda för
flera valkretsar, var för fä när dubbelvalssituationerna skuile avvecklas genom
att suppleant i stället tilldelades ordinarie plats. I sädana lägen fick ytteriigare
suppleanter utses så att samtliga ordinarie platser kunde besällas. Om samtiiga
suppleanter fick ordinarie platser, skulle endasl ytteriigare en suppleant
utses, vilket kunde medföra att elt parti - även om del fått flera ordinarie
platser - fick endasl en suppleani.

Genom ändring i KVL år 1970 (prop, 1970:131, KU 37, rskr
250) infördes, för alt eliminera de nämnda nackdelarna i fråga om dubbelvalssituationer
i de primärkommunala valen, den ordningen att samtliga ordinarie fullmäkligplatser
skall vara besalta innan sammanräkning för utseende av suppleanter tar vid.
Denna nya ordning avsåg emellertid inte landstingsvalen. Beträffande dem gäller
sålunda alltjämt den nyss angivna ordningen enligt vUken dubbelvalssituationerna
avvecklas först efter det atl suppleanter har utsetts.

Som jag har framhållit vid liera tillfällen i det
föregående är det önskvärt all ha enhetliga regler för alla de samtidiga valen.
Redan detla utgör enligt min mening ett starkt skäl för alt även vid
landstingsvalen införa den för riksdagsvalen föreslagna och vid de primärkommunala
valen gällande ordningen enligt vUken suppleanterna utses först sedan uppkomna dubbelvalssituationer
avvecklats och plalserna i landstinget besatts med ordinarie ledamöter. HärtUl
kommer all den tidigare föreslagna regeln all endast ospaltade valsedlar bör
få användas vid landstingsvalet, ökar risken för att det med nuvarande ordning
kan inträffa alt landslingssuppleanlerna måste tas i anspråk för att fylla
vakanser som uppstår i de valkretsar där dubbelvalssituationer har inträffal.
Vad nu har anförts leder tUl slutsatsen atl uppkomna dubbelvalssituationer även
vid landstingsvalet bör vara avvecklade och samtliga platser vara besatta med
ordinarie ledamöter innan suppleanter utses.

Enligt gällande regler (47a § KVL) får den som utsetts
till landstingsman eller kommunfullmäktig i mer än en valkrets bestämma och
till länsstyrelsen anmäla i vilken valkrets han vill anses vald. Uppkommer
motsvarande dubbelvalssituation vid riksdagsvalet, fäller jämförelsetalet
avgörandet (jfr 10 §), Såväl praktiska som principiella skäl talar enligt min
mening för att samma metod för avveckling av uppkomna dubbelvalssituationer
införs även i fråga om de kommunala valen. I fortsättningen bör alltså den som
valts lill landstingsman eller fullmäktig i mer än en valkrets besätta platsen
i den valkrets där hans enligt 6 § framräknade jämförelsetal är störst. Det bör
framhållas att demokratiutredningen när det gäller dubbelvalda fullmäktigsuppleanter
föreslagit atl jämförelsetalet skall vara avgörande vid bestämmandet av i
vilken valkrets som plals skall tillerkännas honom (19 §),

Enligt gällande ordning skall den som fått mandat från mer
än en valkrets anses ha avgått som landstingsman eller fullmäktig i den
valkrets där han inte mottar uppdraget och efterträdare för honom där ulses i
den

s. 138 Kontrollera mot PDF

Prop,
1972:105 138

ordning som gäller vid landstingsmans eller fullmäkligs
avgång, I kommentaren tUl 10 § har jag förordat att motsvarande reglering i
fråga om riksdagsvalen utformas så att mandat som den dubbelvalde ej tillträder
skall lUlfalla den kandidat som slår närmasl i lur atl erhålla plats för
partiet i den valkretsen. Redan intresset av enhetliga regler vid de samtidiga
valen talar enligt min mening för alt samma regel får gälla även vid de kommunala
valen. En sådan lösning står också i principiell överensstämmelse med den
tidigare förordade bestämmelsen alt jämförelsetalet skall vara avgörande för i
vUken valkrets den dubbelvalde skaU erhålla plats. Del kan här inskjutas alt
det i fråga om de kommunala valen inte behövs någon särskild regel för det fall
att en kandidat har valts för mer än elt parti i samma valkrets. Inträffar
detta, blir beslämmelsen i 15 § Iredje stycket tillämplig,

18§

Departementschefen. 1 denna paragraf ges bestämmelser om
hur suppleanter för landstingsman skall utses. Bestämmelserna överensstämmer i
allt väsentligt med de nuvarande {yir 47 § KVL). De avvikelser som har gjorts
betingas därav att spaltade valsedlar, enligt vad som tidigare har föreslagits,
inte skall förekomma i fortsättningen.

1 fråga om de föreslagna avvikelserna torde endast den som
innebar att antalet sammanräkningar som skall göras höjs frän två lUl tre
fordra en närmare kommentar. Slopandet av de spaltade valsedlarna kan, som
påpekats under remissbehandlingen, leda lUl alt det antal suppleanter som
faktiskt kommer atl ulses för en landstingsman reduceras. Med hänsyn härtill
och tUl de regler som gäller vid suppleants avgång, till vilka jag återkommer i
anslutning liU 23 §, har antalet sammanräkningar för utseende av suppleanter
för varje landstingsman höjts från två tUl tre,

19§

Departementschefen. Som närmare har utvecklats i den
allmänna motiveringen (jfr 6.2) har det primärkommunala suppleantsystemet
utformats i överensstämmelse med demokratiulredningens förslag. Detta innebär
bl, a, att suppleantplalserna skall fördelas med tillämpning av samma
fördelningsregler som har tagils upp i 6 § i förevarande kapitel med den
avvikelsen att endast lista som varit med och besatt ordinarie plats beaktas
vid sammanräkningen. För all proporlionalilelssynpunkten därvid skall kunna
tillgodoses krävs vidare all uppkomna dubbelvalssituationer avvecklas. Som
tidigare har antytts (jfr under 10 §) bör sådana situationer, som kan uppkomma
antingen genom atl samme kandidat ulses tiU suppleani för mer än elt parti
eller som suppleant i mer än en valkrets, avvecklas på samma sätt som vid rUcsdagsvalet,
dvs, genom att den dubbelvalde suppleanten besätter den plats förvUken hans
jämförelsetal är störst. På molsvarande sätt som har förordats i fråga om
riksdagsvalen bör den plats suppleanten inte går in på, besättas av den

s. 139 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:105 139

kandidat som står närmasl i tur all erhålla mandat för det
partiet eller i den valkretsen. Med hänsyn tUl vad som nu har anförts har det
ansetts vara tUlräckligl att i förevarande paragraf hänvisa lill 6 och 10 §§,
vars regler alltså skall äga motsvarande lUlämpning vid utseendet av suppleanter
för fullmäktige, dock med det tUlägget atl vid tUlämpningen av 6 § hänsyn inte
skall tas tUl valsedlar som inte har deltagit i besättandet av ordinarie fuilmäktigplats.

Tilläggas bör att den av demokratiulredningen förordade
minimiregeln alt minsl en suppleant skall utses för varje i fullmäktige
representerat parti har fått komma tUl uttryck genom föreskrifter som innebär
att om ett brutet tal uppkommer vid fastställandet av det antal
suppleant-platser som skaU tilldelas varje parti delta skall höjas tUl
närmast högre hela tal. Dessa höjningsregler har emellertid fått sin plats i de
paragrafer i kommunallagarna som reglerar antalet suppleanter. Till förslagen
om ändringar i kommunallagarna återkommer jag i del följande,

20 och 21 §§

Departementschefen. De i dessa paragrafer upptagna
bestämmelserna motsvarar i sak de bestämmelser som nu finns i 48 a §, 49 § 3
mom, och 50 § KVL, De torde inte behöva kommenteras här.

22 §

Departementschefen. 1 denna paragraf ges regler om hur
efterträdare skall ulses för landstingsman eller kommunfullmäktig som avgår
under löpande valperiod, I första siycket finns reglerna om efterträdare för
avgången landstingsman, Beslämmelsen härom har utformats i saklig
överensstämmelse med den nuvarande regeln i 52 § 1 mom, KVL,

Som närmare har utvecklals i den allmänna motiveringen
(jfr 6,2) bör i överensslämmelse med utredningens om den kommunala demokratin
förslag, fullmäktig som avgår efterträdas av den kandidat på fullmäktigens
lista som står närmast i tur att erhålla plats i ordningen. Detta innebär att
efterträdare till avgången fullmäktigledamot kommer att ulses enligt samma
regler som ersättare för riksdagsledamot. I paragrafen har därför hänvisning
kunnat göras till 7 § som ger de närmare reglerna i detla hänseende. Påpekas
bör att samma regler i fortsättningen kommer att gälla såväl i kommuner där det
skall finnas suppleanter för fullmäktige som i övriga kommuner. Någon
motsvarighet till den nuvarande 52 § 3 mom, KVL behövs alltså inte.

23 och 24 §§

Departementschefen. Bestämmelserna i dessa paragrafer
motsvarar helt dem som nu finns i 53 a, 54 och 55 §§ KVL och torde inte kräva
någon kommentar i delta sammanhang.

s. 140 Kontrollera mot PDF

Prop,
1972:105 140

15 kap,

1 och 2 §§

Departementschefen. I dessa paragrafer har bestämmelser om
bevis som skall tUlställas de valda tagils in. Bevis för riksdagsledamot och
ersättare för sådan ledamot skall enligt förslagel utfärdas av centrala
valmyndigheten medan bevis för landstingsman och kommunfullmäktig samt deras
suppleanter utfärdas av länsstyrelsen, I §, som innehåller reglerna om bevis
för riksdagsledamöter och ersättare, har utformats i överensslämmelse med 90 § ValL
i den lydelse som denna paragraf kommer att fä när de i anledning av prop.
1972:66 som vUande antagna ändringarna i RF och RO slutiigl antagits och
erhållit kraft av grundlag, I

2 §, som motsvarar nuvarande 51 § KVL, finns
reglerna om bevis för

landstingsmän, kommunfullmäktige och deras suppleanter.

Departementschefen. Denna paragraf innehåller reglerna om
besvär över val. Som har föreslagits i promemorian har uttryckligen angetts att
regeringsrätten prövar besvär över val saml att besvären skall ges in till beslulsmyndigheten,
dvs, i fråga om val till riksdagen till centrala valmyndigheten och i fråga om
landstings- eller kommunfullmäktigval lUl länsstyrelsen.

Besvärstiden vid riksdagsvalet har angetts lUI tio dagar,
räknat från den dag då kungörelse om valutgången tagits in i Post- och Inrikes
tidningar vilket innebär alt någon ändring inte föreslås, I fråga om besvär
över landstings- och kommunfullmäkligval har liden ansetts utan olägenhet kunna
förkortas och bestämts lill tre dagar efter del resp, val avslutats.

När besvärstiden har gått ut skall beslutsmyndigheten
kungöra samtliga inkomna besvär, 1 kungörelsen skall utsättas viss kortare tid
inom vilken förklaring över besvären skall ha kommit in tUl regeringsrätten.
När besvärsliden gått ut bör beslulsmyndigheten översända besvärshandlingarna
till regeringsrätten, TUl handlingarna bör om möjligt beslulsmyndigheten foga
eget yttrande om elt sådanl bedöms erforderligt.

Enligt bestämmelserna i 56 § andra slyckel KVL skall, om
regeringsrätten beslutar atl den valde skall skiljas från uppdraget,
länsstyrelsen underrättas om beslutet, varefter länsslyrelsen har att vidta de åtgärder
som behövs för att platsen skall kunna besättas med en ny innehavare. Innebär
regeringsrättens beslut atl hela valet skall göras om, har länsstyrelsen att
föranstalta om detla, Atl del sagda skall gälla har ansetts så självklart atl
någon motsvarighet tUl beslämmelserna inte har tagils upp i vallagsförslagel.
Detsamma gäller den i 56 § sista styckel KVL intagna erinran om all
besvärsbestämmelserna skall gälla även när fråga är om förrättning för ny
sammanräkning.

s. 141 Kontrollera mot PDF

Prop, 1972:105 141

4 §

Departementschefen. Bestämmelsen i nuvarande 92 § andra
stycket ValL att den som vill anföra besvär över valet har rätt att erhålla
utdrag ur protokoll hos länsstyrelse eller handling hos centrala valmyndigheten
som visar hur fördelningen av mandat skett bör göras tillämplig på alla de
samtidiga valen. En bestämmelse av detta innehåll har tagits in i denna
paragraf.

Övergångsbestämmelserna

Punkterna 1 och 7. Förberedelsearbetet inför 1973 års val
måste inledas redan i börian av året. Med hänsyn härlUl bör den nya vallagen
träda i krafl så snart som möjligt. Lämpligaste tidpunkten för Uirafllrä-dandet
har den 1 januari 1973 ansetts vara. De bestämmelser i vallagen som rör
ersättare för riksdagsledamöter förutsätter emellertid för sitt Ucraftträdande
all de förslag tUl ändringar i RF och RO som 1972 års rUcsdag antagit som vUande
med anledning av proposition 1972:66 slutligt antas, Detla kan tidigast ske i
början av år 1974. 1 punkten I i övergångsbestämmelserna har därför tagils in
en erinran om detta. Träder vallagen i kraft vid den föreslagna tidpunkten,
behövs inte någon särbestämmelse om det sätt varpå valsedel för riksdagsvalet
skall utformas (jfr första stycket i övergångsbestämmelserna till den med arUedning
av den nämnda propositionen villkorligt antagna lagen om ändring i ValL, SFS
1972:237), Däremol har till punkt 7 i övergångsbestämmelserna tUl vallagen
förts över föreskriften atl länsslyrelsen vid sammanräkningen av de vid rUcsdagsvalet
den 16 september 1973 avgivna rösterna skall bestämma ordningen mellan sä många
namn som kan beräknas behövas för all centrala valmyndigheten skall kunna utse
ersättare för de valda ledamölerna när grundlagsändringarna slutligt har
antagits (jfr de nyssnämnda övergångsbestämmelserna till ändringen i ValL),
Visar det sig sedermera atl ytterligare namn mäste räknas fram skall länsslyrelsen
givetvis återuppta sammanräkningen i delta syfte. Denna nya sammanräkning bör
då ske under iakttagande av vallagens bestämmelser härom.

Punkt 2. När vallagen träder i kraft skall ValL och KVL
upphöra att gälla. Som tidigare har framhållits reglerar vallagen inte
förfarandet vid de kyrkliga valen, 1 avbidan på de förslag till
förfaranderegler beträffande dessa val som är all vänta bör KVL:s regler gälla
för dem. Avgår ledamot av riksdagen, landsting eller kommunfullmäktige under
1973, bör de regler om utseende av efterträdare som finns i ValL och KVL
fortfarande tillämpas. Förevarande punkt i övergångsbestämmelserna har ulformals
i enlighel med del anförda.

Punkt 3. Enligt 3 kap, 1 § i vallagsförslagel skall
valnämnden i fortsättningen utses på samma sätt som övriga kommunala nämnder, I
och med atl lagen träder i kraft bör de löpande mandaten för ordförande och
ledamöter jämte deras suppleanter upphöra. För att det omedelbart efler
ikraftträdandet skall finnas en fungerande valnämnd bör fullmäktige

s. 142 Kontrollera mot PDF

Prop,
1972:105 142

redan före årsskiftet 1972/1973 utse en ny valnämnd enligt
de nya bestämmelserna i 3 kap, 1 § vallagen. Valperioden för valnämnd som då
utses kommer, enligt vad som föreskrivs i det nämnda lagrummet, att upphöra med
utgången av år 1973, Bestämmelser med den innebörd som jag nu har angett har
lagils in i denna punkt i övergångsbestämmelserna. Punkt 4. Bestämmelsen i
vallagen att beslut i fråga om valdislriktsin-delning skall gälla fr, o, m,
året efler del beslutet vann laga kraft bör inte iakttas inför 1973 års val.
Beslut om vUken valdistriklsindelning som skall gälla vid detta val bör sålunda
kunna fattas även efter ingången av år I 973, En erinran om delta har tagits in
i denna punkt i övergångsbestämmelserna.

Punkt 5. I denna punkt har tagits in en erinran om att den
år 1972 upprättade röstlängden skall gälla till dess den längd som skall
upprättas enligt de nya beslämmelserna har kommit till stånd.

Punkt 6. Vid vallagens ikraftträdande registrerad
partibeteckning bör utan ansökan föras över till det register över
partibeteckningar som centrala valmyndigheten i fortsättningen skall föra.
Föreskrift om delta ges i första stycket i denna punkt. Del bör framhållas alt
registrering av partibeteckning som förs över på det angivna sättet före
överförandet avser endast riksdagsval men efler detla enligt 5 kap. 4 § första slyckel
vallagen kommer att gälla också för de kommunala valen.

Etl särskill problem utgör tidigare registrerade
partibeteckningar som framstår som helt inaktuella men som inte kunnat avföras lill
följd av alt någon ansökan om det inte har gjorts. För att möjliggöra all
sådana partibeteckningar skall kunna avföras har i punktens andra slycke, med
anknytning lill 5 kap. 6 § vallagsförslaget och 56 § 4, ValL, föreskrivits att
överförd partibeteckning skall avföras ur centrala valmyndighetens register
dels om det inte finns ombud för parliel och inte heUer anmäls ombud inom en
månad efter vallagens ikraftträdande, dels om partiet i fråga inte har anmält
kandidater vid 1970 års riksdagsval och inte heller gör det vid något av 1973
ars samtidiga val.

Punkt 8. Den nuvarande ValL:s bestämmelser om fullmakt bör
gälla i fråga om den som väljs lill ledamot av riksdagen den 16 september 1973
eller som skall efterträda ledamot som avgår från sin befattning innan de med
anledning av prop, 1972:66 som vilande antagna grundlagsändringarna slutligt
antagils. En föreskrift om detta har tagits in i denna punkt i
övergångsbestämmelserna.

Punkt 9. 1 denna punkt har tagits in en
övergångsbestämmelse som på vanligt sätt anger hur hänvisningar lill
bestämmelser som ersätts genom bestämmelser i den nya lagen skall tolkas,

8.2 Förslagen till ändring i kommunallagen (1953:753) och
kommunaUagen (1957,50) för Stockholm

Departementschefen. F, n, innehåller de båda
kommunallagarna endast den bestämmelsen alt suppleanter för fullmäktige skall
utses om fullmäktige beslutar det (5 a § kommunallagen resp, 5 § kommunaUagen
för

s. 143 Kontrollera mot PDF

Prop, 1972:105 143

Slockholm), De närmare bestämmelserna om det kommunala
suppleantinstitutet återfinns i KVL,

Som närmare har utvecklats i den allmänna motiveringen
(jfr 6,3) bör fullmäktige i fortsättningen få bestämma hur många suppleanter
som skall ulses i kommunen. Därvid skall dock iakttas att antalet bestäms lUl
en kvotdel, högsl hälften, av det antal ordinarie platser som varje parti
erhållit i kommunen eller, om denna är indelad i valkretsar, i varie valkrets.
Dessa bestämmelser har ansetts böra tas in i resp, kommunallag. En naturiig plals
har därvid varit de tidigare nämnda paragrafernadvs, 5 resp. 5 a §, Som antytts
i del föregående bör den av utredningen om den kommunala demokratin föreslagna
minimiregeln att varje i fullmäktige representerat parti skall ha minst en
suppleant komma till uttryck genom föreskriften att, om etl brutet tal
uppkommer vid fastställandet av antalet suppleanter, detta skall höjas till
närmast högre hela tal,

1 avbidan på ett slutligt ställningstagande i frågan om
valsystemet vid bl, a, de primärkommunala valen bör enligt min mening endast
sådana ändringar i de nuvarande kommunallagsbestämmelserna göras som är
oundgängligen nödvändiga. Det nya suppleantsystemet bör därför föranleda
ändringar endast i de två nämnda paragraferna.

De bestämmelser om del högsta anlal suppleanter som får
utses, knyter an till begreppet parti. En definition av detla begrepp saknas
emellertid f. n, i kommunallagarna. Som jag framhållit vid behandlingen av
frågan om registrering av partibeteckning vid de kommunala valen (6.3) bör inte
heller någon sådan definition nu tas in i kommunallagarna. På motsvarande sätt
som vid registrering av partibeteckning bör begreppet parti i delta sammanhang
bedömas med utgångspunkt från den bestämning som finns i I 6 § RO.

1 6 § kommunallagen resp, kommunallagen för Stockholm
föreskrivs atl rösträtt tUlkommer envar inom kommunen mantalsskriven svensk
medborgare som uppnått 19 års ålder senast under nästföregående kalenderår och
som inte på grund av domstols förklaring är eller efter uppnådd myndighetsålder
skall förbli omyndig. Denna koppling mellan mantalsskrivning och rösträtt är en
föyd av den nuvarande ordningen enligt vilken röstlängden upprättas på grundval
av mantalslängden. Går man, som har förordals i den allmänna molivermgen (jfr
6,1,5) över lill ett direkt pä kyrkobokföringen baserat röstlängdsförfarande,
bör delta komma tUl ullryck i de nämnda paragraferna på det sättet all där
föreskrivs att rösträtt tillkommer envar som är kyrkobokförd i kommunen,
förutsatt alt han uppfyller de övriga viUkor som gäller för rösträtt. De nämnda
paragraferna har utformats i överensstämmelse härmed. Som närmare har utvecklals
i den allmänna motiveringen bör den konsekvensen av den här föreslagna regeln
kunna accepteras all det nuvarande sambandet mellan rösträtt och
kommunmedlemskap därigenom kan komma alt brytas.

Det nuvarande sista stycket i de sistnämnda paragraferna
om röstlängd och längdens bindande verkan har ändrats för att överensstämma med
molsvarande beslämmelse i 16 § RO, Hänvisning har därvid gjorts lUl den

s. 144 Kontrollera mot PDF

Prop,
1972:105 144

föreslagna vallagen.

Hänvisningen i 70 i ifrågavarande lagar tUl KVL har
ändrats tUl att avse den föreslagna vallagen. Samtidigt har paragraferna bragts
i saklig överensslämmelse med den redan år 1969 införda regeln alt ny suppleani
skall ulses när suppleant inkallats tUl ordinarie fullmäktig eller annars
avgått som suppleant (se 53 a § 2 mom, KVL och 14 kap. 23 § andra stycket i den
nya vallagen),

8,3 Förslaget till ändring i landstingslagen (1954:319)

Departementschefen. 7 § sista slyckel har utformats på
samma sätt som motsvarande bestämmelse i 6 § kommunallagen och kommunallagen
för Slockholm och alltså ändrats för att överensstämma med motsvarande beslämmelse
i 16§R0, I 18 § har lagits in bestämmelser som motsvarar dem som ges i 10 §
kommunallagen. Samtidigt föreslås 22 § första stycket bli upphävt.

8.4 Förslaget till lag om antalet landstingsmän och
valkretsindelningen i Stockholms läns landstingskommun för valperioden
19741976

Departementschefen. Av den allmänna motiveringen (jfr 6,4)
framgår atl den nuvarande, till perioden 1971-1973 begränsade särskilda lagen
om antalet landstingsmän och valkretsindelningen i Slockholms läns
landstingskommun bör gälla även under den valperiod som böar den 1 januari
1973. Den föreslagna lagen, som helt överensstämmer med den nu gällande, torde
inte kräva någon särskild kommentar. Av hänsyn främst till intresset av att
beslut om valkretsindelningen föreligger så tidigt som möjligt, bör lagen träda
i kraft redan i och med promulgalionen.

9 Hemställan

Jag hemställer atl Kungl. Maj:t föreslår riksdagen alt
antaga förslagen till

1,
vallag,

2,
lag om ändring
i kommunallagen (1963:7 53),

3,
lag om ändring
i kommunallagen (1957:50) för Stockholm,

4,
lag om ändring
i landstingslagen (1954:319),

5,
lag om
antalet landstingsmän och valkretsindelningen i Stockholms läns
landstingskommun för perioden 1974-1976,

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att
till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

s. 145 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:105 145

Bilaga I

Riksskatteverkets

skrivelse

Till Konungen (justitiedepartementet)

Utredning om förfarandet i vissa avseenden vid 1973 års
allmänna val

Med anledning av Kungl, Maj:ls uppdrag i ämbetsskrivelse
5,5,1972 har riksskatteverket (RSV) genomfört den begärda uiredningen om
förfaran-del i vissa avseenden vid 1973 års allmänna val, RSV får härigenom överiämna
de därav föranledda förslagen,

RSV har under utredningsarbetet haft överläggningar med
representanter för Svenska kommunförbundet, postverket, länsstyrelserna i Slockholms
och Kronobergs län saml valnämnderna i Slockholms, Solna, Sundbybergs,
Sollentuna, Täby, Göteborgs, Växjö, Lessebo, Markaryds och Älmhulls kommuner.

Till denna skrivelse fogas särskill utlåtande från
postverket.

1 Utredningsuppdraget

Enligt utredningsuppdraget skall antagas att 1973 års aUmänna
val genomförs på i princip samma sätt och med användande av valsedlar av samma
slag som vid 1970 års allmänna val,

1 uppdraget ingår all utreda möjligheten

1, alt förenkla och underlätta i första hand
länsstyrelsemas arbets

rutiner i samband med valen

2,
all utnyllja
maskinella hjälpmedel vid sammanräkningen

3, att röstsedlar som avges vid
röstning på postanstalt i största möjliga utsträckning innefattas i den
preliminära sammanräkning som sker i vallokal i omedelbar anslutning till
röstningens avslutande.

Såvitt gäller poströsterna gäller som utgångspunkt atl
röstning på postanslalt skall kunna ske på valdagen i samma utsträckning som
tidigare,

2 Tidigare utredningar

1 sill remissyttrande 29,12,1971 över betänkandet
"Maskinell teknik vid de allmänna valen" (SOU 1971:72) - avgivet av
1965 års vallekniska ulredning (VTU) - föreslog RSV all det av samma ulredning
1967 framlagda förslagel (SOU 1967:27) om redovisning av valresultatet skulle
vidareutvecklas.

Huvudprinciperna i den skiss RSV då presenterade
förutsatte all

10 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 105

s. 146 Kontrollera mot PDF

Prop, 1972:105 146

poströstningen skulle avslutas klockan I 1,00 på valdagen
och alt poströster avgivna på valdagen skulle sändas till RSV för central
sammanräkning.

Eftersom poströstning nu förutsätts fortgå i samma
utsträckning som tidigare faller förutsättningarna för det av RSV dä
presenterade förslaget om söndagsrösternas behandling.

1 direktiven till 1965 års valtekniska utredning framhölls
bl. a. det otillfredsställande däri att den alllmcr ökande andelen av
poströster ej kunde medräknas i det valresultat som publicerades på valdagens
kväll. Om poströsterna skulle räknas på valdagen finge man förutsätta att
poströstningen avslutades före valdagen.

1 överen.sstämmelse med direktiven utarbetade utredningen
bi. a. ett förslag lill förändring av poströstningsreglerna som innebar att
poströstningen skulle avslutas på torsdagen före valdagen. Utan extra insatser
av postverket beräknades alla sådana poströster kunna sändas till kommunernas
valnämnder (ca 850), så atl rösterna kunde räknas i vallokalen i väljarens
valdistrikt efter valförrättningens slut.

Utredningens förslag i denna de! kan sammanfattas enligt
följande.

Röstmotlagning sker på postanstalt som hittUls,
Röstmottagaren sänder mottagna röstkuveri till valnämnden i väljarens
hemortskommun. Valnämnden överlämnar sålunda mottagna röster till valförrättarna
i det valdistrikt där väljaren är upplagen i röstlängden. Omedelbart efter
röstningens slut granskar valförrättarna förtidsrösterna. Godkända poströster
läggs till de vid förrättningen avgivna rösterna, varefter samtliga vid valet
avgivna röster räknas preliminärt. Den slutliga sammanräkningen verksiälles
liksom tidigare av län,sstyrelsen,

VTU:s förslag fick vid remissbehandlingen i dessa
avseenden ett positivt mottagande. Pä Kungl, Maj:ts uppdrag fortsatte VTU utredningen
med inriktning på användande av maskinella hjälpmedel vid de allmänna valen.

3 Poströstningen och länsstyrelsernas medverkan

Från länsstyrelserna har i flera sammanhang gjorts gäUande
att rösl-sammanräkningen med anledning av den gemensamma valdagen och den
kraftigt expanderande poströstningen numera kräver en så omfattande
organisation atl det är ytterligt svårt att över huvud taget administrera
röstsammanräkningen och mandatfördelningen på elt tillfredsställande sätt. Som
exempel på svårigheterna kan nämnas alt länsstyrelsen i Stockholms län vid 1970
års val under veckorna före och efter valet anställde inte mindre än ca 350
personer som extra biträden. Arbetsbelastningen framgår i någon mån av
bifogade tabell, bilaga 2,

Vid 1970 års val avgavs något mer än 700 000 poströster
och utlandsröster vilket motsvarar ca 14 % av samtliga röster.

Enligt nu gällande regler skall postverket undan för undan
distribuera dessa röster till länsstyrelsen i väljarens hemlän.

s. 147 Kontrollera mot PDF

Prop,
1972:105 147

Innan röstsammanräkningen kan börja skall varie inkommet ytterkuvert

- numreras

sorleras
pä valdistrikt

sorteras
på löpnummer inom valdistrikt

- granskas
mot röstlängden.

Därefter öppnas ytterkuverten för avprickning av
inneliggande valkuvert mol röstlängden. Valkuverten kontrolleras och fördelas
därefter på urnor för valtyp/valkrels.

Länsstyrelsen i Slockholms län har uppgett att
uppskattningsvis ca 2/3 av det totala arbetet för röstsammanräkningen utgjordes
av bestyret med poströsterna.

Namnfördelningen inom partierna är nästa större
arbetsmoment. Häri ingår bl. a, etl i många fall tidsödande arbete med vissa
matematiska beräkningar, utredning av dubbelvalssituationer och bestämmandet av
vilka personer som valts lill suppleanter i de kommunala valen,

Ytteriigare ell omfattande arbetsmoment har varit
kontrollen av kandidaternas valbarhet. Kandidaterna på valsedlarna identifieras
genom en manuell kontroll mot länsslyrelsens personaviregisler. Därefter kontrolleras
varje person mot röstlängden, varvid antecknas om kandidaten är upplagen i
röstlängden som röstberättigad. Kontrollen har omfattat betydligt mer än 100
000 kandidater för valen (inklusive kyrkofullmäktigvalen).

En av anledningarna till länsstyrelsernas alll mer ökande
arbetsbörda vid valen har varit den hastigt stegrade poströstningsfrekvensen.
Denna utveckling kan motverkas om - som valtekniska utredningen föreslagit
-rösträtten knyts till kyrkobokföringen en viss dag betydligt närmare valdagen
än f, n,

4 Överväganden och förslag

4,1
Valnämnderna och postanstalterna

4,1.1
Poströstningen

Röstning vid postanstall bör tillgå på samma sätt som vid
1970 års val. Röstkorten utformas på likartat sätt. På röstkortet anges - i
stället som f, n, länsstyrelsen - valnämndens namn och adress,

Ytterkuvert för poströstning utformas som fönsterkuverl.
För alt underlätta postfunktionärernas arbete förses kuverten redan vid tryckningen
dessutom med märke och nummer för rekommenderad försändelse.

När väljaren visat sill röstkort för röslmotlagaren
erhåller han valkuvert för det anlal val som han är röstberättigad i, dvs. i
allmänhet 3, Sedan han på en avskild plats lagt in sina valsedlar i kuverten
överlämnas kuverten och röstkortet till röstmottagaren. Röstkortet läggs in i
ett ytterkuvert så atl valnämndens adress syns genom fönstret. Valkuverten

s. 148 Kontrollera mot PDF

Prop,
1972:105 148

placeras bakom röstkortet, Ytterkuvertel tillsluts. I en väljarförteckning
antecknas kuvertets reknummer samt väljarens namn och i vilken kommun han är
röstberättigad. Mottagna poströster (ytterkuvert) avsänds dagligen till
valnämnden i väljarens hemkommun.

Antalet poströster per dag som skall sändas lill samma
valnämnd blir Utel, i många fall endast en eller annan röst. Ur
hanteringssynpunkt är det fördelaktigt både för postverket och mottagande
valnämnd att varie ytterkuvert med inneliggande röster betraktas som en
försändelse. Postverket kan utan exlra åtgärder transportera alla röster som
avges I, o. m, fredagen före valdagen till valnämnden i väljarens hemort.

Postverkets transportorganisation är decimerad under
lördags/söndagsdygnen. Om lördagsrösterna skall vara valnämnden tillhanda
under valdagen, vilket enligt förulsäliningarna för denna utredning får anses
nödvändigt, måsle exlra åtgärder vidtagas. Postverket har förklarat sig berett
att natten före valdagen i princip behålla samma transportorganisation som i
allmänhet finns uppbyggd. Delta innebär att huvudparterna av lördagsrösterna
kommer att nå bestämmelseorten under valdagen.

För att i största möjliga utsträckning få med även
söndagsrösterna i valnämndernas preliminära sammanräkning föreslås att även de
valdags-röster som avges på postanslalt i väljarens hemort överlämnas till
valnämnden på denna ort efler röslmoltagningens slut.

Övriga poströster som avges på valdagen skulle kunna
sändas till länsstyrelsen för sammanräkning på samma sätt som alla poströster f.
n, behandlas. Delta skulle emellertid medföra bl, a, följande nackdelar:

- länsstyrelsen skuUe få bygga upp en motlagningsorganisalion
för elt

mycket begränsat antal poströster

postverket får sända söndagsrösterna tUl annan
mottagare än den som

finns angiven på röstkortet.

En bättre utväg är att posten sänder även dessa poströster
lill valnämnderna. De har ju - som framgår av del följande - redan byggt upp en
motlagningsorganisalion som fungerat under hela förlidsröst-ningsperioden. Med
en sådan anordning vinnes bl, a. följande,

EventueUa felsändningar under förtidsröstningsperioden
blir lättare att styra till rätt mottagare,

Elt fullständigt preliminärt valresultat inklusive söndagsrösterna
kan meddelas tidigare än om de sänds till länsstyrelsen.

Från poslal Iransporlsynpunkt medför det ingen försening
om valdagens röster sänds till de 280 kommunernas valnämnder i stället för
till länsslyrelsen. Dessa röster sänds med ordinarie postlägenheler. De bör då
enligt postverket vara framme hos resp, kommuns valnämnd senast tisdag
förmiddag. Man bör bock räkna med en lidsmarginal på ell dygn för förseningar
till följd av trafikrubbningar och andra störningar. Sammanräkningen bör
därför ej påbörjas förrän på onsdagen närmasl efter valdagen.

Postverket har emeUertid framhåUit att det eventuellt
genom insats av extra transporter kan bli möjligt att påböria sammanräkningen
tidigare

s. 149 Kontrollera mot PDF

Prop, 1972:105 149

utan atl transportkostnaderna bUr för höga i förhållande
till del antal röster det här gäUer, Ell sådant förfarande kräver dock ytteriigare
utredning (Jfr postverkets skrivelse, bUaga 1),

Länsstyrelsernas mycket omfattande arbete vid behandlingen
av poströsterna reduceras avsevärt om samtliga poströster sänds till kommunernas
valnämnder enligt förslagel ovan. Denna omfördelning av arbetsuppgifter mellan
länsstyrelse och kommun medför enligt RSV:s mening en önskvärd decentralisering
av koncentrerade arbetskrävande rutiner. Arbetsuppgifterna föriäggs dit de
rätteligen hör hemma. Det ökade arbetet blir av sä ringa omfattning för
flertalet kommuner atl det relativt lätt kan inordnas i kommunernas löpande
arbete. För Stockholms del medför dock decentraliseringen vissa problem, som
dock blir mindre än om poströsterna skulle sändas tUl länsstyrelsen,

4,1,2 Valnämndens organisation och arbetssätt

För en kommun av normalstorlek torde under hela röslningsperioden
anlända ca 5 000 poströster. Antalet under försia veckan kan beräknas till ca 1
000 och under veckan närmast före valet till ca 4 000,

RSV föreslår atl valnämnden delegerar mottagningen av förlidsröster-na
till en ansvarig tjänsteman hos kommunens styrelse, vilken till sin hjälp bör
ha två å tre biträden. För denna arbetsgrupp torde för mottagning, sortering
och dokumentation av mollagna röster i genomsnitt krävas ungefär en timmas
arbete varje dag under perioden.

De dagliga rutinerna för mottagningen av poströster kan
beskrivas på följande säll.

Före valdagen aviserar postanstalten valnämnden om antalet
anlända försändelser. Försändelserna kvitteras, I särskild motlagningsjournal
registreras antalet mottagna ytterkuvert, Ytterkuverten sorleras på valdistrikt
(felsända ytterkuvert vidaresänds genast lill rätt valnämnd). För varie
valdistrikt noteras i särskUl reversal antalet ytterkuvert. Kuverten för varie
valdistrikt låses in under dubbla lås.

På valdagen erhåUer valnämnden poströster som avlämnats på
postanstall lördagen närmast före valdagen. Dessa röster behandlas pä samma
sätt som tidigare mottagna röster. Så snart de sorterats på valdistrikt och
antalet antecknats i valdislriktsreversalen, summeras antalet kuvert pä
valdistrikt. Kuverten för varie valdistrikt konlrollräknas och stäms av mol
reversalet, Ytterkuverten läggs in i omslag som förseglas och förses med
påskrift om valdistrikt och anlal kuvert. Omslaget och kopia av reversalet
överlämnas snarast till vallokalen, 1 vallokalen kvitterar valförrätlaren
antalet mollagna kuvert pä ett exemplar av reversalet.

För den följande kontrollen av poslväljarnas rösträtt
sorteras ytterkuverten efter röstkortels löpnummer, som syns genom kuvertets
fönster.

Så snart röstningen i vallokalen avslutats kontrolleras ytterkuverten
mol röstlängden, Yllerkuverlet bryts. Inneliggande valkuvert eller valsedelsförsändelse
kontrolleras varefter valkuvert och innerkuvert läggs

s. 150 Kontrollera mot PDF

Prop, 1972:105 150

ned i valurnorna och blandas på så sätt med vallokalsrösterna.

Samtliga valkuvert behandlas därefter på samma sätl som
vid tidigare röstsammanräkningar.

Enligt nu gällande regler skall vid den preliminära
röstsammanräkningen valsedlarna för varje val fördelas på partier och räknas
inom varje parti. Många valförrättare har emellertid sorterat valsedlarna även
på förekommande fraktioner inom partierna. Denna ordning bör av fiera skäl
tillämpas i alla valdistrikt. Bl. a. blir den efterföljande definitiva röslsammanräkningen
hos länsslyrelsen smidigare. Valsedlarna kan lämpligen även fördelas inom
varje sådan grupp på förändrade och oförändrade valsedlar. För att underlätta
sorteringen kan valsedlarna vid tryckningen förses med särskiljande listlypsnummer.

De åtgärder som måsle vidtas med poströsterna innan
röstsammanräkningen kan börja kommer givetvis atl något försena publiceringen
av valresultatet. Beräkningar visar att bestyret med poströsterna i ett
valdistrikt med 1 500 röstberättigade kräver ca 1 timmas tid. Denna tid kan
emellertid minskas om sortering och viss granskning kan ske före vallokalens
stängning.

Enligt nu gällande regler skall för varje valdistrikt
finnas minst fyra valförrättare, varav minst tre samtidigt skall vara
närvarande i vallokalen, I allmänhet torde dock valnämnderna ha förordnat flera
valförrättare så att dessa kunnat avlösa varandra i två grupper. Båda grupperna
har dock deltagit i sammanräkningen. Det bör därför kunna föreskrivas att alla valförrättarna
skall vara i tiänst i vallokalen fr, o, m, senast en timma före röstningens
slut. Den ena valförrättargruppen kan då under denna tid göra en förberedande
granskning av poströsterna, pricka av dem mot röstlängden, bryta ytterkuverten
och granska valkuverten. Valkuverten får dock ej skiljas från röstkortet och
läggas ned i valurnorna förrän röstningen avslutats om regeln att vallokalsröst
skall äga prioritet framför poströst bibehålls.

För den händelse dessa åtgärder kan vidtagas före
vallokalens stängning torde förseningen av valresultatets publicering bli
obetydlig.

Vid tidigare val har, så snart rösterna räknats, någon av valförrättarna
meddelat valdistriktets valresultat till televerkets 28 uppsamlingsställen f,
v, b, till massmedia. Uppsamlingsställenas telefonväxlar har varit hårt
ansträngda eftersom många valförrättare har ringt in resultatet ungefär
samtidigt. Det är därför lämpligare att valnämnderna i stället tar emot
valdistriktsresultatet f. v, b, till massmedia.

När sammanräkningen avslutats i vallokalen bör
röstlängder, valsedlar inlagda i omslagskuvert och protokoll överlämnas till
valnämnden, som dagen efler valdagen vidarebefordrar omslag med valsedlar och
protokoll till länsstyrelsen.

Röstlängden behålls av valnämnden för kontroll av
valdagens poströster.

Poströster avlämnade på valdagen motlages i kommunen på
samma sätt som tidigare mottagna poströster, Ytterkuverten sorteras på valdistrikt
och inom valdistrikt pä löpnummer enligt röstlängden. Valnämn-

s. 151 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:105 151

den i större kommuner ev. med biträde av en eller tlera
grupper valförrättare kontrollerar mot röstlängden att väljare för varje
mottaget ytterkuvert är röstberättigad och ej har utövat sin rösträtt. Om så är
fallet läggs kuvertet oöppnat åsido. Övriga kuvert bryts. Inneliggande
valkuvert och valsedelsförsändelser kontrolleras. Valkuverten läggs ned i
valurnor, en för varje inom kommunen förekommande valtyp och valkrets, I
samband därmed antecknas i röstlängden i vilka val väljaren utövat sin
rösträtt. Det bör observeras att rösterna i detta sammanhang ej får delas upp på
valdistrikt.

Så snart
valnämnden fördelat valkuvert och innerkuvert från de mottagna ytterkuverten på
valurnor, en för varje valkrets inom kommunen, räknas kuverten. Antalet kuvert
avstämmes mot avprickningarna i röstlängden.

Kuverten
bryts. Valsedlarna sorteras på parti/fraktion och inom varje sådan grupp på
förändrade och oförändrade valsedlar. Grupperna räknas och röstsiffrorna förs
in i protokollet.

Så snart
röstsiffrorna för partierna är klara kan resultatet publiceras. Tidpunkten för
publiceringen blir givetvis beroende av den tidpunkt då postverket kan
garantera att valdagens poströster kommer fram till kommunen. Utan extra
kostnader har postverket utfäst att samtliga poströster kommer valnämnden
tillhanda senast onsdag förmiddag efter valdagen. Ett sammanräknat preliminärt
valresultat för samtliga tre val kan därför föreligga senast under onsdagen
närmast efter valdagen.

Sedan
valnämnden räknat valdagens poströster och justerat protokollen överlämnas
valmaterialet omgående till länsstyrelsen.

Schematisk framställning av valnämndens arbetsuppgifter
lämnas i bilaga 3,

4,2 Slutlig röstsammanräkning

4.2.1 Allmänt

RSV:s undersökningar visar att den slutliga
sammanräkningen på länsstyrelsen genomförs både snabbare och enklare om
maskinella hjälpmedel används.

Följande moment i sammanräkningen torde med fördel kunna
utföras med hjälp av dator,

a)
kontroll av
kandidaternas valbarhet

b)
uträkningar för
att fastställa vilka personer som blivit valda

c)
utskrift av
stommar till protokoll

Genomförs detta arbete maskinellt torde de återstående
manuella rutinerna bli så likartade att de kan utföras på ett snabbt och enkelt
sätt av en mindre och enklare organiserad personalstyrka än vid 1970 års val.

s. 152 Kontrollera mot PDF

Prop, 1972:105 152

4,2,2 Förslagets huvudpunkter

Förslaget bygger på att de uppgifter som krävs vid de
maskinella bearbetningarna registreras på magnetband. Säkerheten i syslemet är
därför till stor del beroende av kvaliteten hos registreringsunderlaget. Med
denna utgångspunkt lämnas följande förslag till sammanräkningssystem.

Valnämndens protokoll utformas så att de efter eventuell
justering vid den slutliga sammanräkningen kan ligga till grund för en
registrering av valresultatet på magnetband, I protokollsblanketterna ges
därför utrymme för länsstyrelsens beslut.

Länsstyrelsen påbörjar den slulliga sammanräkningen av
riksdagsvalet dagen efter valdagen, TiU en början sker granskning och
kontrollräkning av valsedlar som kommit in från valnämnderna, I förekommande
fall justeras preliminärresultatet. Det slutliga valdislriktsresultatet
registreras på magnetband. När samtliga röster för ett val registrerats sker
maskinell framställning av en förteckning som visar magnetbandets innehåU,

Förteckningen fastställs eventuellt efler kontroll och
rättelse av maskinellt skrivna uppgifter. Antalet namn som behöver ordnas inom
varje parti beräknas i datorn. Därefter fastställs likaledes genom
uträkningar i datorn i vilken ordning kandidaterna skaU utses liU ordinarie
ledamöter. När detla inte kan ske utan att hänsyn måsle tas lill förändrade
valsedlar skrivs under bearbetningens gång en lista som anger för vUket parti
och valkrets komplettering måste ske. I de fall namnordningen kan fastställas
skrivs uppgifter om kandidaterna på ett magnetband.

De förändrade valsedlarna tas fram i berörda fall. Del
förutsätts att dessa valsedlar vid den manuella granskningen ordnats parti- och
valkretsvis. Valsedlarna lämnas för magnetbandsregistrering. Utöver
registrering av identitetsuppgifter sker registrering av nummer för kandidater
som strukits på valsedeln.

Med hjälp av registrerade uppgifter kan kandidalnamnen
ordnas för berörda partier. Med ledning av uppgifterna om de ordnade namnen
sker en maskinell kontroU för all undersöka om kandidat kan komma ifråga för
val i mer än en valkrets. Denna bearbetning görs endast för de kommunala valen.
Upptäcks alt samma kandidat fått plats i ordningen i mer än en valkrets ulses
efterträdare lill kandidaten i den eller de valkretsar där kandidaten inte har
sitt största jämförelsetal. Från magnetbanden sker utskrift av förteckningar
som visar i vilken ordning ledamöterna skaU utses.

När samtliga ordinarie ledamöter utsetts vid ell val
fastställs genom nya datorbearbetningar vilka personer som skall tiänstgöra som
ersättare för riksdagsledamöter och suppleanter för landstingsmän och i förekommande
fall för kommunfullmäktige. Uppgifter om personerna skrivs pä magnetband.

Efter dubbelvalskontroll beträffande suppleanter för
fullmäktige och de bearbetningar som följer vid förekomst av val i mer än en
valkrets jämförs magnetbanden som innehåller uppgifter om ordinarie ledamöler

s. 153 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:105 153

respektive suppleanter för alt förhindra att en kandidat
vid samma val utses till såväl ledamot som suppleant.

Från magnetbanden sker slutligen utskrift av förteckningar
som anger vilka personer som skall utses tUl ersättare och suppleanter.

Schematisk plan över röstsammanräkningen framgår av bilaga
4,

4,2,3 Förutsättningar för det föreslagna systemet

För att datorbearbetningar skall kunna sättas in vid
fastställandet av ordningen meUan namnen inom ett parti är det nödvändigt att
varje valsedel (listtyp) har ett unikt nummer som pekar på valtyp, partibeteckning
och de kandidater som angivits på valsedeln. Den del av valsedelsnumret som
anger parti - partikoden - kan lämpligen genom lottning fastställas för varje
parti redan innan valsedelsbeställningarna påbörjas. Den återstående delen av
valsedelsnumret listtypskoden hämtas alllid från en speciell nummerserie,
en för varje val. Som listtypskod kan lämpligen användas ett nummer som åsätts
beställningsblanketterna vid tryckningen.

Som tidigare antytts bör protokollsblankelterna utformas
så att de kan ligga till grund för registrering av resultatet på magnetband.

När valförrältarna upprättar protokoll bör de känna till
dels den kod som gäller för valdistriktet och dels vilka valsedlar som
beställts för valkretsen inom vilken valdistriktet är beläget; det senare för
att kunna specificera röstetalen i erforderlig utsträckning.

Till ledning för valförrättarna måste därför framställas
dels en kodförteckning för valdistrikt och dels en förteckning som visar för
vilka valkretsar valsedlarna beställts.

För närvarande undersöks möjligheterna att redan före
distributionen av protokollsblanketterna förse dessa med såväl
identitetsuppgifter för valdistrikt som uppgifter om valsedlar som förväntas
bli använda i distriktet.

Vid rösträkningen i vallokalen sker sedvanliga kontroller
av valkuvert och valsedlar. Valsedlar som anses giltiga sorteras i grupper
efter valsedelsnummer och inom varje grupp på oförändrade och förändrade
valsedlar.

För varje grupp (listtyp) som inte anses vara av ringa
omfattning redovisas

-
antalet
valsedlar

-
antalet
oförändrade valsedlar inom gruppen

-
antalet förändrade
valsedlar inom gruppen.

När länsstyrelsen tagit emot de handlingar (omslagskuvert
och protokoll) som behövs för en sammanräkning kan granskning och kontrollräkning
påbörias omedelbart.

Länsstyrelsen justerar vid behov valnämndens protokoll.
Efter hand som valdistrikten behandlats lämnas protokollen för registrering av
de definitiva röstetalen på magnetband.

s. 154 Kontrollera mot PDF

Prop, 1972:105 154

Efter varje behandlat valdistrikt samlas de förändrade
valsedlarna parti-och valkretsvis. Valsedlarna blir på detta sätt lätt
åtkomliga om de måste registreras när ordningen mellan kandidatnamnen skall
fastställas,

4,2,4 Maskinella bearbetningar

När samtliga distriktsresultat för ett val registrerats på
magnetband sker en summering av resultaten så att bandet även kommer att
innehålla motsvarande röstfördelning för valkretsen. Efter denna bearbetning
sker utskrift av en förteckning som visar bandets innehåll.

Förteckningen kontrolleras mot protokollen. Eventuella fel
rättas i magnetbandet.

När förteckningen fastställts för riksdagsvalet meddelas
resultatet i valkretsen till riksskatteverket, som genomför en maskinell
bearbetning (mandatfördelning).

Motsvarande beräkningar för de kommunala va)en görs av
länsstyrelsen på grundval av uppgifterna på magnetbandet. Med ledning av
uppgifter om antalet platser för ett parti och rösternas fördelning mellan
listtyper sker en maskinell bearbetning för att fastställa vilka kandidater som
skall besätta platserna.

Om det vid bearbetningen visar sig att innehållet hos de
förändrade valsedlarna måste vara känt för att tillräckligt många kandidatnamn
skall kunna ordnas skrivs en begäran härom ut på listan.

Registrering av förändrade valsedlar görs direkt från
valsedlarna. Valsedlarna behöver inte vara sorterade vid registreringen.

Med ledning av uppgifterna slutförs de maskinella
beräkningarna.

När namnordningen inom ett parti fastställts skrivs
uppgifter om de valda ledamöterna ut på etl magnetband. Kandidatuppgifter finns
på ett särskilt kandidatband som framställts med ledning av valsedlarna. Vid
denna bearbetning tas endast hänsyn till kandidater som enligt röstlängden är
valbara. Valbarhetskontrollen görs vid en maskinell kontroll av kandidatbandet
mot rösträttsbandet.

Uppgifter om presumtivt valda landstingsmän och
fullmäktige jämförs för varie val. Har någon fåll plats i ordningen i mer än en
valkrets eller för mer än ett parti avvecklas dubbelvalet och nytt namn räknas
fram i datorn.

Därefter sker utskrift av förteckningar över valda
ledamöter.

Motsvarande beräkningar utförs för att utse
ersättare/suppleanter.

Förteckningar avseende riksdagsvalet används som stommar i
protokoll som skall tillställas riksskatteverket. För de kommunala valen
upprättar länsstyrelsen protokoll med ledning av de framställda
förteckningarna,

5 Kostnadsberäkningar

I här föreliggande utredningsmaterial har av tidsskäl ej
kunnat presenteras detaljerade organisationsplaner för valnämndernas och
länsstyrelsernas rutiner vid de allmänna valen.

s. 155 Kontrollera mot PDF

Prop, 1972:105 155

Godtages RSV:s förslag till förfarande kommer RSV att
bistå länsstyrelserna och kommunema i planeringen genom att utarbeta och tUlhandahålla
enhetliga och lättillgängliga anvisningar, rulinscheman och organisationsplaner
som kan anpassas till de lokala förhållandena. Genom en sädan centralisering
kommer de enskilda myndigheterna som tidigare var för sig måst lägga ned arbete
på planeringen för valen att avlastas en stor del av detta arbete. Vid 1970 års
val medgav då gällande vallagar centrala anvisningar endast för begränsade avsnitt
av valförfarandel. Det vallagsförslag som utarbetats inom
justitiedepartementet och varav RSV varit i tillfälle att ta del ger centrala
valmyndigheten större möjligheter att lämna detaljanvisningar. Rutinerna kan
förtestas vid överläggningar mellan riksskatteverket, svenska kommunförbundet,
länsstyrelserna och valnämnderna. Vidare kan utbildningspaket utarbetas
centralt för utbildning av valförrättare och andra funktionärer på lokal nivå.
Bl, a. härigenom torde kostnadsbesparingar kunna uppnås.

I en PM upprättad inom verkets valsektion 13.4.1972 har
angivits en kostnad av 500 000 kronor för transport av valkuvert från
postanstalter till valnämnder. Beräkningen av detta belopp grundades på
antagandet att poströster som motlages t. o, m, fredagen före valdagen sänds
till kommunens valnämnd och att röster mottagna t. o, m, klockan 11,00
valdagen transporteras till Stockholm (eUer till valnämnden om väljaren röstat
på postanstalten i sin hemkommun).

Poströstning avses nu kunna pågå hela valdagen. Poströster
avgivna före valdagen skall i så stor utsträckning som möjligt kunna räknas i
vallokalen för väljarens valdistrikt tillsammans med vallokalsrösterna. För att
poströster avgivna på lördagen skall kunna vara framme i väljarens valdistrikt
på valdagen måste postverket utöka sin transportorganisation under lördags-/söndagsdygnel.
Postverket har beräknat de exlra transportkostnaderna härför till högst 2 000
000 kronor, (Jfr postverkets skrivelse ti)) RSV, bUaga )),

I ovannämnda remissyttrande anfördes vidare att
personalkostnaderna hos länsstyrelserna och centrala valmyndigheten inte kunde
överblickas men att de torde bli desamma oavsett valsystem.

Såvitt avser centrala valmyndigheten lorde
personalkostnaderna för det här föreslagna valsystemet bli lägre. För
länsstyrelsernas vidkommande kan den fast anställda personalen i
fortsättningen ägna mindre tid åt valadministration av följande skäl

samtliga poströster räknas och
sorteras av valnämnderna

centrala valmyndigheten utarbetar organisationspian
för sammanräkningen

vaibarhetskontro)! görs i dator

mandatfördeining och namnfördeining
görs i dator.

Den verkiiga besparingen kan dock ej beräknas emedan
uppgifter inte står att få om den tid som länsstyrelsernas personal ägnat ål
röstsammanräkning. De länsstyrelser med vilka RSV överlagt i dessa frågor har
dock

s. 156 Kontrollera mot PDF

Prop, 1972:105 156

klart konstaterat att en väsentlig minskning av
länsstyrelsernas personalinsatser blir följden av det föreslagna systemet,

Eör extrapersonal hos länsstyrelserna utbetalades vid 1970
års val i det närmaste 2 000 000 kronor. Enligt uppgift från länsstyrelsen i
Stockholms län torde extrapersonalen kunna nedbringas till ca 1/3 av den
personalstyrka som där anlitades vid 1970 års val, dvs, från ca 350 til! ca 125
under kortare tid.

Nya kostnader tillkommer dock bl. a. för inkodning av
valresultat på magnetband och datortid.

Jämfört med förfarandet vid 1970 års val tillkommer vissa
arbetsmoment för valnämnderna. De innebär merkostnader som fördelar sig på
följande moment:

1,
registrering
och sortering av mottagna poströster

2,
distribution av
poströster från kommunkansliet till vallokalerna

3,
transport av
valhandlingar från vallokalerna till kommunkansliet

4, transport av valhandlingar från
kommunkansliet till länsstyrelsen vid två tillfällen (i stället för tidigare
ett tillfälle).

Kostnader för arbetet enligt punkt I under 21 dagar har
överslagsvis beräknats till ca 550 000 kronor i 1972 års löneläge, Per valnämnd
innebär detta i genomsnitt knappt 2 000 kronor.

Valnämnderna torde ofta förvara röstlängderna fram till
valdagen och först då överlämna dem till valförrättarna. De ytterkuvert som har
anlänt till valnämnden fram t, o, m, dagen före valdagen torde därför med
fördel kunna överlämnas samtidigt med röstlängderna. Denna transport (ingår i
punkt 2) förorsakar därigenom ingen extra kostnad.

Kostnaderna för distribution till vallokalerna av de ytterkuvert,
som anländer under söndagen, (ingår likaledes i punkt 2) beräknas överslagsvis
till 60 000 kronor.

Många valnämnder torde redan vid tidigare val ha haft som
praxis att samla valhandlingarna från de olika vallokalerna för gemensam
vidarebefordran till länsstyrelsen, antingen per post eller med bil, RSV:s
förslag innebär alltså i denna del elt ful)fö)jande av ett tiUvägagångssätt som
valnämnderna själva redan funnit ändamålsenligt. Kostnaderna för transporten
enligt punkt 3 är desamma som för uttransporten av de poströster, som har
anlänt under söndagen.

Kostnaderna för två transporter från kommunkansliet lill
länsstyrelserna vid två tillfällen beräknas till totalt 30 000 kronor.

Valförrältarnas arbete med hanteringen av poströster och
sammanräkningarna torde inte medföra ytterligare kostnader för kommunerna.

Sammanlagt beräknas merkostnaderna uppgå till ca 700 000
kronor, vilket för en genomsnittlig kommun betyder ca 2 400 kronor.

Koslnadema för de allmänna valen är av mänga olika slag
och har fördelats på statsverket och kommunerna. Vissa av dem, bl, a. kostnaderna
för valskjulsar och vallokaler och arvoden lill valförrättarna har åvilat
kommunerna. Under åren närmast före 1970 års va! har utvecklingen inneburit att
åtskilliga uppgifter, som tidigare utfördes av de kommunala

s. 157 Kontrollera mot PDF

Prop, 1972:105 157

valnämnderna, nu åligger statliga myndigheter. Före 1968 års
val bekostade kommunerna bl. a.

1,
Upprättande av
allmän röstlängd på grundval av de stommar som länsstyrelserna tillhandahöll

2,
Utsändande av
rösträttshinder till personer som saknade rösträtt

3,
Handläggning av
anmärkningar mot röstlängd

4,
Blanketter till
röstkort

5,
Upprättande och
utsändande av röstkort

6,
Utfärdande av duplettröslkort

7,
Valkuvert för
kommunala val.

Vid 1968 års val övertog statsverket kostnaderna för
blanketter till röstkort och vid 1970 ars val övriga här nämnda uppgifter.
Enbart statsverkets kostnader för valkuvert för de kommunala valen i en kommun
med 30 000 röstberättigade uppgår till ca 1 700 kronor.

Se vidare kostnadssammanslällning i bilaga 5,

6 Sammanfattning

En modifiering av nuvarande valsystem enligt direktiven
till RSV och de synpunkler som redovisats i utredningen innebär
sammanfattningsvis följande.

1, Postverket sänder alla poströster, även de som
lämnats under

valdagen, till valnämnden i väljarens hemkommun. Cirka 90 % av post

rösterna kan då ingå i den preliminära röslsammanräkningen i vallokaler

na på valdagens kväll. Övriga poströster - huvudsakligen sådana som

avlämnats under valdagen på postanstall i annan kommun än väljarens

hemkommun - räknas vid särskild förrättning hos valnämnden. Resul

tatet av denna räkning kan beräknas föreligga under onsdagen närmast

efter valdagen.

Lör att de poströster som avlämnas dagen före valdagen skaJl
kunna ingå i den preliminära sammanräkningen anordnar postverket särskild iransporlorganisalion.

2, Den slutliga röslsammanräkningen, mandatfördelningen,
namnför

delningen och valbarhelskonlrollen görs hos länsslyrelserna med anlitan

de av ADB.

Övriga uppgifter hos länsslyrelserna blir i huvudsak mollagning
av sorterade valsedlar, kontrollräkning av valsedlar och justering av valnämndernas
protokoll,

3, De
föreslagna förändringarna av valsystemet ger ett fu)lständigare

vajresujtat pä va)dagen oc)i ett fujisländigt valresultat betydligt tidigare

än i nu tillämpade valsystem. Kostnaden blir obetydligt större än för

1970 års val. (se tabell i bilaga 5). De slutliga protokollen från röstsam-

nianräkningarna beräknas föreligga före utgången av september månad.

Beslul i delta ärende har fallals av undertecknad
generaldirektör. Vid den slulliga handläggningen har däijämle närvarit
överdirektören Hall-

s. 158 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:105 158

man, skattedirektören Nilsson, folkbokföringsdirektören
Lindström och förste byråintendenten Persson samt avdelningsdirektören Larsson
som föredragande,

Underdånigst

Gösta Ekman

Per-Ola Larsson

s. 159 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:105 159

Bilaga 1 till RSV.s skrivelse

Transport av poströster vid 1973 års val

Tidigare kontakter i rubricerade ärende åberopas.

Inom
Postverket har pä Er begäran gjorts schematiska beräkningar av kostnaderna för
den transportorganisation som behövs föratt transportera de poströster, som
tagits emot på postanstalterna under lördagen före valdagen. Dessa poströster
skall sändas till huvudorten i den kommun där väljaren är röstberättigad och
vara där i sådan tid att de kan hinna fram till väljarens vallokal senast kl 21
på valdagens kväll.

Kostnadsberäkningarna
är inte grundade på direkta undersökningar, bl a därför all många faktorer ännu
inte kan preciseras. Vid beräkningarna har förutsatts att de ordinarie
postförbindelserna kan utnyttjas endast i viss, mindre utsträckning. Under
dessa förutsättningar har kostnaderna för transporten beräknats till ca 2 milj
kr i dagens pris- och löneläge. Om del blir möjligt att i stor utsträckning
använda sig av ordinarie postförbindelser blir kostnaderna lägre. Om det å
andra sidan visar sig att poströsterna till en del avlägset belägna kommuner
måste vara framme i kom-munhuvudorlen tidigare än vad som förutsatts för att
hinna sändas ut till vallokaler på stort avstånd från huvudorten torde man få
räkna med något högre kostnader.

De
poströster som tagits emot under valdagen skall enligt uppgift sändas lill
kommunhuvudorterna med ordinarie postlägenheter. De bör då vara framme senast
tisdag förmiddag i resp huvudort. Eftersom röster inkomna efter det att
sammanräkningen börjat inte kan godkännas måste man för säkerhets skull här
räkna in en tidsmarginal pä ett dygn för förseningar till följd av
trafikrubbningar och andra störningar. Det skulle betyda att sammanräkningen
inte bör startas förrän tidigast pä onsdag förmiddag.

Det går
att genom insats av extra transporter göra det möjligt att starta
sammanräkningarna tidigare än som ovan sagts. En närmare beräkning av
kostnaderna för dessa transporter kan dock inte göras utan detaljerade
undersökningar.

Gunnar Grape Tf byråchef

opaginerad Kontrollera mot PDF

Erforderlig tid för sammanräkning år J 970

Bilaga
2 nu RS V:s skrivelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Län

Landstings-

Antal

Koinmunfull-

Antal

Antal

Antal

mannaval

valkretsar

mäk
tigval

kommuner
1.1,1971

valkretsar

personer
ca

AB

7 dagar

15

17 dagar

29

47

350

C

2 dagar

3

14 dagar

14

18

20

D

8 dagar

7

21 dagar

11

16

30

E

3 dagar

8

14 dagar

19

29

60

F

3 dagar

8

15 dagar

19

24

23

G

2 dagar

4

6 dagar

8

9

30

H

5 dagar

6

12 dagar

16

16

25

1

2 dagar

1

3

8

K

3 dagar

4

7 dagar

10

12

38

L

8 dagar

7

20 dagar

33

35

15

M

11 dagar

9

14 dagar

36

43

114

N

5 dagar

6

21 dagar

20

23

13

0

13 dagar

7

42 dagar

21

27

187

P

6 dagar

10

28 dagar

36

40

25

R

6 dagar

6

20 dagar

28

29

20

S

3 dagar

8

6 dagar

23

23

30

T

5 dagar

4

30 dagar

12

17

40

U

3 dagar

6

12 dagar

11

14

26

W

11 dagar

9

22 dagar

19

28

50

X

3 dagar

6

7 dagar

17

21

16

v

5 dagar

8

15 dagar

19

22

20

z

5 dagar

5

7 dagar

25

26

25

AC

2 1/2 dagar

4

10 dagar

23

32

25

BD

2 dagar

8

7 dagar

14

17

35

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 3 till RSV.s skrivelse

Schematisk plan f ö r
behandling av postr ö ster hos 1 (5)

valn ä nnnden

( Poswerkei I

Ytierkuuer Postrasi ä r

3

Rakr>in,j
Regisirijring

opaginerad Kontrollera mot PDF

Valdistrikisreversa!

Sortering p ä val-

Ratt valn ä mnd

)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rakntnij ReyiiLrei i

Ytterkuvert

( Saken forvar 1

11 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 105

opaginerad Kontrollera mot PDF

Valn ä mndens behandling av postr ö ster p å
valdagen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Mottagnmiji-

Valdistrikts-reversal

opaginerad Kontrollera mot PDF

Baknnig av Wuveiier per vijlcJibinkt

Avscan-,niHo mot valdiirvklreveisal

AvstanifDng moi mottagnings|Qurn

iiiig av kuvuner

I omslnij Forsegliii!

TransfiC

va!!ok.i!

Omslagen bryts Kuverten rakn ä s

Kvitto
(rSr\ val-f ö rrattarna pa reversalen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Valf ö rr ä ltarnas
uppgifter

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vallokal-r ö stning

Valkuvert R-val

Omslag tned
yiierku

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kuverten sorteras p ä
l ö pnummer

Unders ö kning

Genomg ä ng av moiiagna ytterkuvert mot rostl ä ngden

opaginerad Kontrollera mot PDF

Avprickning
och kontroll

Postrosten
ogiltigf ö rklaras

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Tillfallx]
arkivering \ av ytttirKuvert tills )

opaginerad Kontrollera mot PDF

( TiHfaliigt arkiv j

R ä stniiiyen for-klaras avslutad

opaginerad Kontrollera mot PDF

ValKuven R-val

I] * Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 105

Nedl ä ggning i

Rakning av rosterna

I Valn ä mnden I

opaginerad Kontrollera mot PDF

Valn ä mnden (valkv ä llen}

opaginerad Kontrollera mot PDF

H}

Valf ö rr ä ttare

Samtliga vallokaler

opaginerad Kontrollera mot PDF

Omslag

f LSN j t
Saken lorvar j

opaginerad Kontrollera mot PDF

Valn ä mndens mottagning av s ö ndags-postr ö ster
after valdagen

( Postverket I

I '

Ytterkuvert

---- / Postverket

Sortering
p å valdistrikt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ogiltigf ö rklara postr ö sten

Ogiltiga ytterkuvert

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förteckning öi/er ogiltiga ytterkuvert

( Arkiv ) ( LSN )

opaginerad Kontrollera mot PDF

É n
urna f ö r varje

valkrets

j separering p&

enskilda
valdistrikt

Bryt
kuvertet Granskning prickning Nedlaggn, i urnor

opaginerad Kontrollera mot PDF

R ö strakning

protokoUformq

P ö rsagling

___ \__

C
" J

CED

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 4 tillRSV:s

skrivelse

Schematisk plan ö ver
r ö stsammajirakning (Bearbetningarna
sker en g å ng f ö r var.je val)

REGISTRERING AV KANDIDAT- UPPGIFTER M M

I Politiaka poxtisr/

HanuBkrlpt till valaedlar

R«glstrerip£
pä maga«t-band

opaginerad Kontrollera mot PDF

Datorbaarbetnicnja] ~

Kandidaternaa
rösträtt kontrolleras mot att magnetband innehällande uppgifter oa
personer som upptagits som röstberättigade i röstlajigden,

Kandidatbandet koapletteras med uppgifter on dubbelkandidater,
vilket är nödvändigt för namnför-deluinen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 Valnäandtr j

REGISTRERING
AV RÖST-FÖRDELNING

opaginerad Kontrollera mot PDF

Hanuella rutiner

Protokoll med slutlig röst-fördelning

i

Förändrade valsedlar

Hottagnlog och förberedande kontroll av väioaterialet.

Kontroll av valsedlars giltighet och antal&räkning per
liattyp.

Fastställande av slutlig röstfördelning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Talkretavla

Regiatrer; p å naet- band

{ Onder sigill j

valkretsvis

opaginerad Kontrollera mot PDF

Protokoll
med slutlig rbotför-delning

Summering av valdistriktsresultatet tiLl valkretsresultat.

"Utskrift av förteckningar som återger magnetbandets
innehåll.

opaginerad Kontrollera mot PDF

F ö rteckning
ö ver r ö stf ö rdelning ino valdistrikt oob ,lkret,

_!

opaginerad Kontrollera mot PDF

Naouella \rutiutr

förteckningen
kontrolleras mot registrering aund er lag en (protokollen) och
fastställs. Vid förekomst av fel pä förtecknin:;en rättas magnetbandet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

'orvarääförattipgå LSH:b
protokoll/

opaginerad Kontrollera mot PDF

OCH NAMNF Ö RDELNING

Platsf ö rdelning och namnf ö rdelning.

Utskrift av en beg ä ran om f ö r ä ndrade valsedlar i da fall dessa
valsedlar beh ö vs vid f ö rdelningen.

Komplettering av r ö stf ö rdeLniOijs-bandet
med uppgifter om f ö r ä ndrade valsedlar,

K.omplettarande namnf ö rdeining.

Dubbelvalskontroll och ev kompletterande bearbetningar
betr kommunala val.

Utskrift av f ö rteckningar ö ver
namnens ordning (riksdagsval) och valda ledam ö ter (komnunala val)

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Plato- ooh j

VjanmfördelQing J

ordnande av ersättarnamn
(riksdagsval) och utseende av suppleanter (kommunala

VAL)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Till L?N;s protok\ll

Ber ä kningar f ö r
att ordna ers ä ttar-namn vid riksdagsval och fastst ä lla vilka son v ä lta
till suppleanter vid komraunala val.

Utskrift av en beg ä ran
om f ö r ä ndrade valsedlar i de fall dessa valsedlar

behovs vid
berJikningarna

Komplettering av r ö stf ö rdelnings-bandet med uppgifter om f ö r ä ndrade
valsedlar.

Resterande bar ä kfiingar.

Utskrift av f ö rteckningar
ö ver namnens ordning (riksdagsval)
och valda suppleanter (kommunala val).

s. 170 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:105 170

Bilaga 5 nu RS V:s

skrivelse

Sammanställning över sådana kostnadsposter som påverkas av
ett modifierat valsystem

1970 års val

1973

års val

Statsverket

Kommuner

Statsverket

Valmateriel

Valsedlar Kuvert

2 700 000' 2 030 000

2 700 0002 1 200 000

4 730 000

3 900 000

Poströster

Postverkets transporter Kommunal hantering Kommunala
transportkostnader

390 000

550 000 150 000

2 000 000

390 000

700 000

2 000 000

Sammanräkning

Dataenheten Allm. enheten

0 1 920 000

100 000 500 000

1 920 000

600 000

Summa

ca 7 040 000

700 000

6 500 000

ca 7 200 000

' Är 1970 erhöll representerade partier valsedlar utan
kostnad till ett antal som motsvarade 5 gånger antalet röstberättigade.

2 Enligt föreliggande lagförslag skall representerade
partier erhålla valsedlar utan kostnad till ett antal som motsvarar 4 gängar
antalet röstberättigade.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 2

Översikt
över vallagsförslagets motsvarigheter i lagen (1920:796) om val till riksdagen (ValL),
kommunala vallagen (1930: 253, KVL) och lagen (1969:825) om de allmänna valen
den 20 september 1970 (1969 års lag).'

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vallagslbr-slaget

ValL

KVL

1969 års
lag

opaginerad Kontrollera mot PDF

/
kap.

1§

1 §

2§ st. 1

30 § 2.

2 § st.
2

3 § sl.
1

55 § 1.

11 § 1 mom

3 § st.
2

55 § 2.

11 § 2 mom

2 kap.

1§

30 § 1.

2 § st.
1

30 § 2. st. 1

2 § st.
2

30 §3.

3§

30 § 2. st. 2

4§

5§

2§

3
kap.

1§

33 § st. 1

2§

34 §

3 § st.
1

31§

3 § 1
mom.

3 § st.
2

32 § 1. st. 1 och 2

3 § st.
3

32 § l.st. 3

3 § 4
mom.

4 § st. 1

33 § Sl. 2

5 § st.
1

4 § st.
2

33 § st, 3

5§

35 §

6§

32 § 2.

7 §36 §

4
kap.

H

37 och 38 §§

6 §,7 §
st. 1 och 9 § st. 1

2§

38 §

8§

3§

39 §

9 § st.
2

4 § st.
1

42 § st. 1

9 § st.
2

4 § st.
2

44 §

9 § st.
2

4 § st.
3

43 §

9 § st.
2

5§

45 §

9 § st.
2

6§

46 och 5 1 § §

9 § st.
2

7§

52 §

10 §

8§

52a§

10 a §

9§

53 §

10 b §

10 §

40 §

9 § st.
2

11 §

53 a § och 53 d § st. 3

12 §

53 b§

13 § st.
1 och 2

53 c §

13 §st.
3

53 j § st. 2

11 §st. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 ValL och KVL finns i sin helhet i SFS 1969:823 resp.
1969:824. Ändringar i ValL, avseende bl. a. ersättare lör riksdagsledamöterna,
finns i SFS 1971:655 och 1972: 237. KVL har ändrats genom SFS 1970: 283 och
1971:656.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vallagsförslaget

ValL

KVL

1969 ärslag

s. 1 Kontrollera mot PDF

14 §
st. 1

och 2

53 d § st. 1 och 2

14 § st.
3

53 i § st. 2

15 §

53 a § st. 2

och

53 d§ sl. 3

16 § st.
1

och 2

53 c §

16 § st.
3

53 i § st. 3

17 §
st. 1

53 f § st. 1

17 § st.
2

17 § st.
3

och 4

53 f § st. 2 och 3

18 §

53 g §

19 §

53 h § st. 1

20 §

53 h § sl. 2

21 §

53 i § st. 1

5
kap.

1 §

54 § 1.

2 § st.
1

54 § 2. st. 1

2 1; st.
2

54 § 7.

3 §

54 § l.och 3.

4§

5§

54 §6.

6 §

54 §4.

7 !j

54 §5.

8-11 §§

56 § 1.-3.

6
kap.

1§

2§

2 §
st. 1

59 § st. 1

23 §

st. 1

3§

2 § st.
2

59 § st. 2 och 3

23 §

st. 2
och 3

4 § sl.
1 och 2

2 § st.
3

59 § sl.6

23 §

st. 4

4 § st.
3

3 §
st. 1

59 § st. 4

24 §

st. 1

6 § st. 1

3 § st.
2

59 § .st. 4

24 §

st. 2

6 § st. 2

3 § st.
3

59 § st. 5

6 1 st. 3

4§

7 § ,st. 1 och 2

5§

97 §

60 a

§ och 61
§

8 § st. 1

6§

8 § st. 2

7 §
st. 1

9§ sl. 1

7 § st.
2

8§

9 § st. 2

9 § st.
1

60 § st. 2

26 §

st. 2

7 § sl. 3

9§sl. 2

96 § st. 4

10 § st.
1

10 § st.
2

10 § st. 2

7
kap.

1 § st.
1

55 a § st. 1 och 3

19 §

1 mom.

H st. 2

2§

55 a § st. 1 och 2

19 §

1 mom.

3 § Sl.
1

55 a § sl. 3

I9§

2 mom.
st. 1

3 § sl.
2

55 a§ sl. 4

19 §

2 mom.
st. 2

3 § Sl.
3

55 a§ sl.5

19 §

2 mom.
st. 3

4§

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:105 173

Vallagsför-

ValL

KVL

1969 års
lag

slaget

8kap.

1 § st.
1

57 § l.och

70 S et 1

35 § st.
1

1 § st.
2

17 § st.
5

2§ st. 1

61 § St. 1 och

27 § st.
1 och

73 § st. 3

38 § st.
3

2 § st.
2

3 § st.
1

3 § st.
2

71 § st. 1

36 § st.
1

4§

61 § st. 1 och 2

27 § st.
1 och 2

5§

73 §

38 §

6§

75 §

40 §

7 § st.
1

62, 63 och 74 §§

28, 29
och 39 §§

7 § st.
2

64 § st. 2 och 3

30 § st.
2 och 3

7 § st.
3

74 § st. 3 och 75 §

39 § st.
3 och 40 §

8§

96 §

60 §

12 och 14 §§, 17 § st. 1 samt 22 § st. 1

9§

96 §

60 §

22 § st.
2 och 3

10 § st.
1

57 §2.,

21 § st.
1,

60 § sl. 3 och

26 § st.
3 och

73 § st. 5

38 § st.
5

10 § st.
2

67 § och

32 § st.
2 och

72 § st. 5

37 § st.
6

11 § st.
1

57 §2. st. 2

21 § st.
2

11 § st.
2

66 §

32 § sl.
1

11 § st.
3

57 § 2. st. 1 och

21 § st.
1 och

72 § st. 6

37 § st.
6

12§st. 1

57 § 2. st. 3 och

21 § st.
3 och

24 §

72 § st. 7

37 § st.
7

12 § st.
2

57 § 2. st. 3

13 §

68 § 2. och

33 § 2
mom. och

73 § st. 7

38 § st.
7

14 §

61 § st. 3

27 § sl.
3

15 §

95 § ,st. 2

59 § sl.
2

9
kap.

1§

58 §

22 § 1
mom.

11 § st.
2

2§

60 § st. 4

26 § st.
4

3-4 §§

61 § st. 1 och 2

27 § sl.
1 och 2

13 §

5§

68 § 1.

33 § 1
mom.

6 §

60 § st. 2 och

26 § st.
2 och

95 § st. 2

59 § st.
2

7§

60 a §

26 a§

10
kap.

1§

72 § st. 2

37 § st. 2

2§

72 § st. 3 och 4

37 § st. 3 och 4

3§

72 § st. 1

37 § st. 1

4-5 §§

71 § st. 2 och 73 §

36 § st. 2 och 38 §

17 § sl. 2 och 3

6§

75 § st. 1

40 § Sl.
1

7 § st.
1

70 § st. 2

35 § sl. 1 och 2

8 kap. i vallagsförslagel innehåller bestämmelser som
gäller röstningen i allmänhet, medan de närmare bestämmelserna om röstningen i
vallokal, pä postanslalt samt hos utlandsmyndighet och pä fartyg finns i 9 och
10 kap. Under 8 kap. har därför i viss utsträckning redovisats motsvarigheter i
tidigare lagstiftning till bestämmelser som linns såväl i 8 kap. som i 9 och 10
kap.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:105

174

Vallagsför-

ValL

KVL

1969 års lag

slagel

7§st.2

72 § st. 2

37§sl. 2

7 § st.
3

72 § st. 8

37 § st.
8

7 § st.
4

72 § st. 1

37 § st.
1

8-9§§

71 § st. 2 och 73 §

36 § st.
2 och 38 §

17 § st.
2 och 3

10 §

75 § st. 2

40 § st.
2

11§

75 § st. 3

41 §

12 § st.
1

70 § st. 1 och 2

35 § st.
1 och 2

12 § st.
2

70 § st. 3

35 § st.
3

13 § st.
1

72 § st. 2 och

37 § st.
2 och

75 § st. 2

40 § st.
2

13 § st.
2

72 § st. 9

37 § st.
9

13 § st.
3

72 § st. 1

37 § st.
1

14 § st.
1

72§sl.2

37 § st.
2

andra p.

14 § st.
2

73 § st. 3

38 § st.
3

17 § st.
4

15 §

75 § st. 3

41 §

16 §

95 § st. 3

59 § st.
3

11
kap.

1 §

62 §

28 §

15 §

2§

64 § st. 1 och

30 § st.
1 och

74 § st. 1

39 § st.
1

3 §

63 §

29 §

15 §

4§

64 § st. 1

30 § st.
1

5 §

64 § st. 2 och 3

30 § st.
2 och 3

16 § Sl.
1

6 §

74 § st. 2-4

39 § st.
2-4

18 §

7§

64 § st. 2 och 4

30 § st.
2 och 4

16 § st.
2

samt

samt

74 § st. 3

39 § st.
3

12
kap.'*

s. 2 Kontrollera mot PDF

13
kap.

1-5 §§
samt

77 § 3.

34 § g) och i)

9 § st.
1

saml 44 § 3 mom.

6 § och

68 § 2.-5.

33 § 2 mom. och

9 § st.
2

34 § a)-f)

7 och 11
§§

69 § 1.

34 §h)

8§

10 §

77 § 2. st. 2

44 § 2 mom. st. 2

14
kap.

1 § st.
1

76 § st. 1 och 3

42 § och

43 § sl. 1 och 2

1 § st.
2

76 § st. 4

43 § st. 3

2 § Sl.
1

76 § .sl. 25 och 78 §

44 § 5 mom.

2 § st.
2

78 §

44 § 5 mom.

2§st. 3

83 § st. 1

49 § 1 mom. och 54 §

19-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3 Beträffande 14 § st. 1 första p. se 8-10 §§.

4 12 kap. vallagsförslaget, som avser valnänmds och valförrättares
befattning med

inkomna ytlerkuverl, saknarniotsvarigiiel i lidigare besiämmelser.

5 I dess lydelse enligt SFS 1972:237.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vallagsförslagel

ValL

KVL

1969 ärslag

opaginerad Kontrollera mot PDF

3 § Sl. 1

76 § sl. 25

3 § st. 2

3 § st. 3

83 § st. 3

49 § 2 mom.

4 §

79 i

25 §

20 §

5 §

80 § 5

25 §

21 §

6 §

81 § 5

7 §

82 § 5

8 § st. 1

83 § st. 2

8 § st. 2

84 §

9 §

85 § 1.5

10 §

85 § 2.

11 §

85 § 3.5

12 §

86 § 5 och 89 § 5

13 §

88 § 5

14 §

87 § 5

15 §

46 §

16 1

47 a §

17 §

18 §

47 §

19 §

48 §

20 § st. 1

49 § 3 mom.

20 § st. 2

50 §

21 §

48 a §

22 § st. 1

52 § 1 mom.

22 § st. 2

52 § 2 mom.

23 §

53 a §

24 §

54 §

15
kap.

1 §

90 § 5

2 §

51 §

3 §

92 § st. 1

56 §

4 §

92 § st. 2

5 I dess lydel.se enligt SFS 1972:237.

s. 176 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:105 176

Innehållsförteckning

sid.

Propositionen ............................................................... ....... I

Propositionens huvudsakliga innehåll.............................. ...... 1

Lagförslag ................................................................... 3

Förslag till vallag ................................................... ...... 3

Förslag till lag om ändring i kommunallagen (1953:753)
... 34

Förslag till lag om ändring i kommunallagen (1957:50) för

Stockholm ............................................................. .... 35

Förslag till lag om ändring i landstingslagen (1954:3
19) ... 37

Förslag till lag om antalet landstingsman och valkretsindel

ningen i Stockholms läns landstingskommun för valperioden

1974-1976 ........................................................... 38

Utdrag av statsrådsprotokollet den 8 september 1972 39

1
Inledning .............................................................. 39

2
Valförfarandet
...................................................... .... 41

2.1 Huvuddragen i gällande valförfarande m.m..... .... 41

2.1.1
Tiden
förvalen ...................................... .... 41

2.1.2
Valorganisationen
................................ .... 41

2.1.3
Förberedande av
val ............................. .... 42

2.1.4
Röstningen............................................... .... 42

2.1.5
Röstsammanräkning
och mandatfördelning ... 44

2.1.6
Valbesvär................................................. .... 45

2.1.7
Kostnader för
val..................................... .... 45

2.2
Förfarandet vid
1970 års samtidiga val............ .... 46

2.3
VTU:s förslag
till ett maskinellt förfarande vid valen 47

2.3.1
Allmän bakgrund...................................... 47

2.3.2
Huvuddragen i
det maskinella förfarandet .... 48

2.3.3
Närmare om valapparaluren
(valboxar och kassetter) 49

2.3.4
Närmare om
valsedelssystemet ........... .... 50

2.3.5
Närmare om
tiden för röstning................. 54

2.3.6
Närmare om
röstsammanräkningen ..... 56

2.4 VTU:s övriga förslag......................................... 58

2.4.1
Röstlängdsförfarandet
........................ .... 58

2.4.2
Valnämnden .......................................... 60

2.4.3
Valkungörelsen
.................................... 61

2.5
Praktiska prov
med det av VTU föreslagna maskinella förfarandet 61

2.6
Remissyttrandena
över VTU:s förslag .......... 62

2.6.1
Behovet även
valteknisk reform ........... .... 62

2.6.2
Allmänna
omdömen om VTU:s förslag . 63

2.6.3
Närmare om
remissinstansernas inställning till förslagets olika delar 64

2.7 Kompletterande utredning .......................... 73

3 Del primärkommunala suppleantsystemet ........... ... 73

3.1 Nuvarande ordning .................................. ... 73

3.2. Ulvedningens om den kommunala demokratin förslag 74

s. 177 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:105 177

3.2.1
Inledning ............................................... 74

3.2.2
Principerna för
en reform ...................... 75

3.2.3
Suppleantsystemets
närmare utformning 76

3.3 Remissyttranden över utredningens om den kommunala

demokratin förslag ......................................... 77

4 Registrering av partibeteckning m. m...................... ..... gl

4.1
Nuvarande
ordning ..................................... 81

4.2
Framställning
från riksdagen om översyn av reglerna

om registrering av partibeteckning ............. 82

4.3
Förslag i
departementspromemorian (Ds Ju 1971:24) . 83

4.4
Remissyttrandena
........................................ 85

5.............................................................................. Bestämmelser
om antalet landstingsmän och om valkretsin

delningen i Stockholms läns landstingskommun ... g(5

5.1
Nuvarande
ordning ..................................... ... gg

5.2
Kommunalvalskommitténs
förslag ............... g7

6 Departementschefen .......................................... ... gg

6.1 Valförfarandet .............................................. ... gg

6.1.1
Allmänna
utgångspunkter .................... gg

6.1.2
Allmänt om
valförfarandet ................... ... gg

6.1.3
Valsedelsframställning
och valsedelstilldelning .. 92

6.1.4
Tiden för
röstning ................................. ... 94

6.1.5
Röstlängdsförfarandet
........................ 95

6.1.6
Valkungörelsen
..................................... ... 99

6.1.7
Valnämnden .......................................... 99

6.1.8
Ett förenklat
och effektiviserat sammanräknings-förfarande 100

6.2
Det
primärkommunala suppleantsystemet ... 108

6.3
Registrering av
partibeteckning m. m............... . 110

6.4
Särskilda
bestämmelser om antalet landstingsmän och om valkretsindelningen i Stockholms
läns landstingskommun ....................................... 115

7
Upprättade
lagförslag ........................................... 116

8
Specialmotivering
till framlagda lagförslag .......... . 117

8.1
Förslaget till
vallag........................................... 117

8.2
Förslagen till
ändring i kommunallagen (1953:753) och kommunallagen (1957:50) för
Stockholm ......................................................................... 142

8.3
Förslaget till
ändring i landstingslagen (1954:3 19) . . . 144

8.4
Förslaget till
lag om antalet landstingsmän och valkretsindelningen i Stockholms läns
landstingskommun för valperioden 1974-1976 144

9 Hemställan ............................................................ 144

Bilagor:

Riksskatteverkets skrivelse den 31 maj 1972 ....... I45

Översikt över vallagsförslagets motsvarigheter i lagen om
val till riksdagen, kommunala vallagen och lagen om de allmänna

valen den 20 september 1970................................. 171

Doktrin (2)

  1. Svante O. Johansson, Om partibegrepper i valsystemet, FT 1997 nr 3–4 s. 89, på s. 96, 98, 103 · Hos förlaget (inloggning eller köp)
  2. Einar Herlitz, Poströstningens utveckling och villkor, FT 1985 nr 2 s. 79, på s. 80 · Hos förlaget (inloggning eller köp)

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur artiklarnas text; artiklarna läses hos utgivaren.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

94 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (86)

86 kopplingar i 41 dokument.

  1. SOU 2026:2 710 miljoner skäl till reformer s. 73 om s. 39 · s. 73 om s. 91 · s. 74 om s. 92 · s. 105 om s. 93 · och 3 till i texten
  2. SOU 2021:7 Förstärkt skydd för väljarna vid röstmottagningen s. 85 om s. 129 i texten
  3. Prop. 2019/20:141 Riksrevisionens rapport om valförfarandet s. 13 om s. 88 · s. 13 om s. 100 · s. 41 om s. 100 · s. 51 om s. 101 · och 2 till i texten
  4. SOU 2013:24 E-röstning och andra valfrågor s. 114 om s. 122 i texten
  5. Bet. 2012/13:KU13 Snabbare omval om s. 140 i texten

Visa alla 41

Doktrin (8)

8 kopplingar i 3 dokument.

  1. JT 2008/09 s. 887 s. 895 om s. 94 · s. 895 om s. 116 · s. 900 om s. 119 i texten
  2. FT 1997 s. 89 Svante O. Johansson, Om partibegrepper i valsystemet s. 96 · s. 98 · s. 103 i texten
  3. FT 1985 s. 79 Einar Herlitz, Poströstningens utveckling och villkor s. 79 · s. 80 i texten