Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om statligt stöd till politiska partier

1972 · 139 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: för kort text för att bedömas — måttet har ingen upplösning under ett par hundra ord
  • Sidnummer: 18 av 139 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1972:126, Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om statligt stöd till politiska partier

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 126 år 1972 Prop. 1972:126

Nr 126

Kungl.
Mai:ts proposition med förslag tUi lag om statligt stöd tiU poUtiska partier;
given Stockholms slott den 20 oktober 1972.

Kungl. Maj:t viU härmed, under åberopande av
bilagda utdrag av StalsrådsprotokoUet över justitieärenden, föreslå riksdagen
att bifaUa det förslag om vars avlåtande tUl rUisdagen föredraganden hemstäUt.

EnUgt
Vårt nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF

CARL
LIDBOM

Propositionens
tauvudsakUga innehåU

I propositionen föreslås en lag om statUgt stöd tiU
poUtiska partier. Lagens bestämmelser överensstämmer med de förslag som har
lagts fram av 1971 års partistödsutredning. Bestämmelsema innebär bl. a. att
det hittiUsvarande statUga partistödet justeras upp från 70 000 tUl 85 000 kr.
per riksdagsmandat och kalenderår. Vidare föreslås att parti som ej bUvit
företrätt i riksdagen men vars röstandel vid riksdagsval är större än 2,5 % får
avtrappat partistöd och att det statUga partistödets storlek anpassas
successivt tiU valutslagen. Som ett komplement tUl nuvarande kansUstöd införs
ett gmndstöd om 1,5 mUj. kr. per kalenderår tiU varje riksdagsparti som uppnått
minst 4 % av rösterna i hela landet. Även parti som är representerat i
riksdagen enligt den s. k. tolvprocentregeln får visst gmndstöd.

De nya bestämmelsema föreslås få tiUämpning redan
fr. o. m. den 1 juU 1972. Reglema om successiv anpassning tiU valutslagen skaU
dock inte tUlämpas förrän fr. o. m. år 1974.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:126

Förslag
tUl

Lag
om statligt stöd till poUtiska partier

Härigenom
förordnas som följer.

Inledande
bestämmelse

1 §
TiU politiskt parti som deltagit i val tiU rUtsdagen utgår statiigt

stöd enUgt denna lag. Stödformerna är partistöd och kansUstöd.

Partistöd

2 § Partistöd utgår som mandatbidrag. Varje
mandatbidrag utgör 85 000 kronor.

3 § Antalet mandatbidrag som varje parti erhåller
bestämmes årligen med hänsyn tUl utgången i de två närmast föregående ordinarie
valen, om ej annat följer av 4 §.

Första året under den treårsperiod som följer efter
ordinarie val tiU riksdagen erhåller varje parti så många mandatbidrag som
motsvarar en sjättedel gånger antalet vunna mandat i det senaste valet plus fem
sjättedelar gånger antalet vunna mandat i närmast föregående val. Andra året
erhåUer partiet så många mandatbidrag som motsvarar halva antalet mandat i det
senasle valet plus halva antalet mandat i närmast föregående val. Tredje året
erhåUer partiet så många mandatbidrag som motsvarar fem sjättedelar gånger
antalet mandat i det senaste valet plus en sjättedel gånger antalet mandat i
närmast föregående val.

Har parti i något av valen ej blivit företrätt i
riksdagen, räknas beträffande sådant val i stället för mandat antalet hela
tiondels procentenheter röster över 2,5 procent som partiet erhåUit i valet i
hela landet. Har parti i något av valen bUvit företrätt i riksdagen men ej fått
4 procent av rösterna i hela landet, räknas beträffande sådant val dels antalet
mandat, dels antalet hela tiondels procentenheter röster över 2,5 procent. Om
det sammanlagda antalet mandat och tiondels procentenheter röster över 2,5
procent överstiger fjorton, räknas dock ej överskjutande tal.

4 §
Har nyval ägt ram efter något av de ordinarie val som avses i 3 §

första stycket, räknas som antal mandat vid tUlämpningen av 3 § andra

stycket medeltalet av antalet mandat som erhåUits vid det ordinarie valet

och vid därefter förekommande nyval. Vad som sagts nu om antal man

dat gäUer vid tUlämpnmg av 3 § tredje stycket antalet hela tiondels

procentenheter röster.

Kanslistöd

5 § Kanslistöd utgår som grundstöd och tiUäggsstöd.

6 § Parti som vid val tiU rUcsdagen fått minst 4
procent av rösterna i hela landet erhåller för varje kalenderår för viUcet
valet gäller ett helt grundstöd. Helt grundstöd utgör 1,5 miljoner kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:126 3

7 § Parti som blivit företrätt i rUcsdagen men ej
fått 4 procent av rösterna i hela landet erhåller för varje kalenderår för
viUcet valet gäller så många fjortondelar av ett helt grundstöd som motsvarar
antalet vunna mandat.

8 § Parti som avses i 6 eUer 7 § erhåller utöver
grundstödet tUläggs-stöd för varje kalenderår för vUket valet gäller med 3 500
kronor för varje vunnet mandat, om partiet är företrätt i regeringen, och
annars med 5 250 kronor för varje vunnet mandat.

9 § Har parti vid val tUl rUcsdagen fått minst 4
procent av rösterna i hela landet och erhåller partiet en lägre procentandel än
fyra vid närmast följande val, utgår avtrappat grundstöd för de tre därpå
följande kalenderåren, första året med 75 procent av ett helt gmndstöd, andra
året med 50 procent av ett helt grundstöd och tredje året med 25 procent av
ett helt grundstöd. Är 6 eller 7 § tUlämplig, gäller dock i stäUet
bestämmelserna där, om de skulle medföra ett högre grundstöd.

10 § Har parti vid nyval fått minst 4 procent av
rösterna i hela landet och uppnådde partiet en lägre procentandel än fyra vid
närmast föregående val, utgår en tolftedel av ett helt grundstöd för varje hel
månad som återstår av nyvalsåret från och med den dag då den nyvalda riksdagen
sammanträder första gången.

11 § Parti kan under ett kalenderår ej få högre belopp
i grundstöd än som motsvarar ett helt grundstöd.

Gemensamma
bestämmelser

12 §
Stöd som avses i denna lag utgår per kalenderår. FörhåUandena

vid utbetalningstiUfäUet bestämmer stödets storlek, om ej annat anges

i lagen.

Om det vid uträkning för bestämmande av stöd
uppkommer brutet tal, sker sedvanlig avrundning tiU helt tal.

13 §
Fråga om stöd enligt denna lag prövas av partibidragsnämnden.

Nämnden består av ordförande och två andra ledamöter. Ledamöterna,

som skaU inneha eller ha innehaft ordinarie tjänst som domare, utses

av riksgäldsfullmäktige för sex år.

Som partibidragsnämndens beslut gäUer den mening
varom flertalet ledamöter förenar sig eUer, vid lika röstetal, ordförandens
mening. Mot nämndens beslut får talan icke föras.

14 §
Ansökan om stöd enligt denna lag göres skriftiigen varje år hos

riksgäldskontoret. Ansökan bör göras före utgången av januari.

Partistöd och kanslistöd betalas såvitt möjligt ut
samtidigt och med hela sina belopp. Utbetalningen göres av rUcsgäldskontoret
inom en månad efter det att ansökan gjorts. Utbetalningen sker tUl respektive
partis rUcsorganisation. På begäran av parti kan dock kansUstödet eUer del
därav betalas tiU riksdagsgruppens kansU.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen
enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk
förfatmingssamling.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:126 4

Bestämmelserna i 9 § tUlämpas först från och med år
1974. I övrigt tiUämpas lagen för tid från och med den 1 juU 1972. För vart och
ett av åren 1972 och 1973 gäUer dock i stäUet för 3 och 4 §§ att varje parti
erhåller så många mandatbidrag som motsvarar det antal mandat som vunnits i
1970 års val tUI rUcsdagen.

överskjutande partistöd och grundstöd som tiU följd
av lagen skaU utgå för andra halvåret 1972 betalas ut efter ansökan hos
riksgäldskontoret Ansökan bör göras före utgången av år 1972.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:126

Utdrag
av protokoUet över justitieärenden, håUet inför Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 20 oktober 1972.

Närvarande:
Statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, ASPLING,
NILSSON, LUNDKVIST, GEUER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG,
LIDBOM, FELDT

Statsrådet Lidbom anmäler efter gemensam beredning
med statsrådets övriga ledamöter fråga om offentligt stöd till de politiska
partierna och anför.

Frågan om offentligt stöd tUl de politiska partiema
har sedan lång tid tiUbaka varit föremål för uppmärksamhet. Detta är naturligt
med hänsyn tiU den centrala roU som partiema spelar i vår demokrati. I en
utveckling som innebär att samhäUsfrågoma bUr aUtmer kompUcerade är det
nödvändigt att partiema driver en omfattande upplysande och opinionsbUdande
verksamhet och att de förfogar över de ekonomiska resurser som en sådan
verksamhet kräver.

Förslag om statligt stöd tiU partiemas verksamhet
lades fram i proposition vid 1965 års rUcsdag (prop. 1965:174). I
propositionen anfördes bl. a. att det uppenbarUgen är ett samhäUsintresse att
partiema har tillräckliga resurser för sin opinionsbUdande verksamhet och att
det därför borde införas ett permanent statligt stöd tiU denna verksamhet.
Propositionsförslaget innebar att det tiU varje parti som vid senaste
andra-kammarval hade fått minst ett mandat i riksdagen och mmst 2 % av rösterna
i hela riket skuUe utgå bidrag med 60 000 kr. per mandat och år. Bidragen skuUe
utgå fr. o. m. år 1966 och inte vara förknippade med några vUlkor eller någon
kontroll beträffande användningen. Förslaget biföUs av rUcsdagen (KU 1965: 44,
rskr 1965:452).

Vid 1965 års rUcsdag beslöts även om bidrag tiU
varje partigmpp i riksdagen för bestridande av gruppkansUemas kostnader (BaU
1965: 54, rskr 1965: 442). Detta s. k. kanslistöd skuUe utgå med ett årligt
belopp av 3 000 resp. 4 500 kr. per mandat beroende på om grappen var företrädd
i regeringen eUer inte. Liksom det statiiga partistödet skuUe kanslistödet
utgå fr. o. m. år 1966, och det skuUe inte förekomma någon kontroll över hur
medlen utnyttjades.

Förslag beträffande kommunalt partistöd lades fram
vid 1969 års rUcsdag (prop. 1969:126). Förslaget innebar att borgerliga
primärkommuner och landstingskommuner genom en särsldld lag skuUe tUläggas
befogenhet att lämna ekonomiskt bidrag tUl parti som under den tid

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:126 6

beslut
om bidrag avsåg var representerat i kommunens fullmäktige resp. landstinget.
Beslutet skuUe innehålla att bidrag ulgick till varje sådant parti med samma
belopp för varje plats som partiet under nämnda tid hade i den representativa
församlmgen. Även detta förslag biföUs av rUcsdagen (KU 1969: 36, rskr 1969:
353).

Sedermera har det statiiga partistödet justerats
med hänsyn till införandet av enkammarrUcsdagen (prop. 1970: 1 bU. 4 s. 79, SU
1970: 2, rskr 1970:2, KU 1970:14, rskr 1970:103). Fr.o.m. år 1971 utgår sålunda
partistöd med 70 000 kr. per mandat och kalenderår tUl parti som deltagit i
senaste val tiU riksdagen och därvid vunnit mandat. Även kanslistödet har
justerats och utgör f. n. 3 500 resp. 5 250 kr. per mandat och år (BaU 1970:
68, rskr 1970: 339). Statiigt partistöd samt kanslistöd utgick under år 1971
med sammanlagt ca 26 milj. kr.

Ar 1971 hade kommunalt partistöd införts i samtUga
landstingskommuner och i cirka nio tiondelar av landets primärkommuner. Under
nämnda år utbetalades sammanlagt drygt 40 milj. kr. i kommunalt partistöd,
varav 28,4 milj. kr. i primärkommunalt stöd och 11,8 milj. kr. i
landstingskommunalt stöd.

I samband med att 1965 års förslag om statligt
partistöd lades fram betonades vikten av att beslutet om ett sådant stöd hade
förankring i en bred opinion. Numera torde man också inom samtliga partier vara
ense om behovet av offentUgt stöd tiU partiernas verksamhet. Det har emeUertid
visat sig motiverat att se över den närmare utformningen av systemet. Efter
hemställan av 1971 års riksdag (KU 1971: 27 och 28, rskr 1971:95 och 96)
tUlkallades därför sakkunniga med uppgift att göra en översyn av såväl det
statliga som det kommunala partistödet. De sakkunniga, som antagit namnet 1971
års partistödsutredning, har i augusti i år avlänmat betänkandet (SOU 1972: 62)
Offentiigt stöd tiU de politiska partiema. Betänkandet torde få fogas tiU
statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga.

Utredningens förslag bygger på samma grundläggande
principer som bär upp det nuvarande statUga och kommunala partistödet:

a) Bidrag bör utgå endast till parti som har ett mte
obetydligt stöd i väljaropinionen, manifesterat i allmänna val.

b) Bidragen bör beräknas schematiskt och fördelas
enligt fasta regler, som inte tUlåter någon skönsmässig prövning.

c) Bidragens storlek bör stå i relation tUl partiernas
styrka.

d) Någon offentiig kontroU av hur medlen används
bör inte före

komma.

e) Införandet
och omfattningen av kommunalt partistöd bör bestäm-

Landshövdingen Hjalmar Mehr, ordförande, samt riksdagsmännen Per Ahlmark, Sten
Andersson och Karl Boo, partisekreteraren Tore Forsberg, riksdagsmannen Bengt
Gustavsson och tredje vice talmannen G. Ivar Virgin.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:126 , 7

mas
av landstingen och kommunerna själva på gmndval av den i lag givna
konstmktionen.

Förslaget umehåller emeUertid åtskUliga
betydelsefulla nyheter. Huvudpunkterna är följande:

1. Det hittUlsvarande statUga partistödet höjs från 70
000 tiU 85 000 kr. per riksdagsmandat och kalenderår.

2. Parti som ej blivit företrätt i riksdagen men vars
röstandel är större än 2,5 % får avtrappat partistöd. Parti som representerats
enligt den s. k. tolvprocentregeln får dels avtrappat partistöd, dels partistöd
i förhållande till antalet mandat.

3. Det statiiga partistödets storlek anpassas
successivt tUl valulslagen.

4. Som ett komplement till nuvarande kansUstöd införs
ett grundstöd om 1,5 milj. kr. per kalenderår tUI varje riksdagsparti som
uppnått minst 4 % av rösterna i hela landet vid senaste val.

5. Även parti som representerats enligt
tolvprocentregeln får visst grundstöd. Parti som tidigare fått minst 4 % av
röstema i hela landet men som inte uppnått denna röstandel i det senaste valet
får avtrappat grandstöd.

6. Konstruktionen av det primärkommunala och det
landstingskommunala partistödet lämnas oförändrad.

De nya reglerna föreslås få tUlämpning redan fr. o.
m. den 1 juli 1972. Reglema om successiv anpassning till valutslagen skaU dock
inte tiUämpas förrän fr. o. m. år 1974. EnUgt utredningens mening bör de nya
reglerna gäUa inte bara under den nu löpande valperioden utan också under
valperioden 19741976, oberoende av utgången i 1973 års val.

Vid utformningen av sitt förslag till nya
partistödsregler har de sakkuimiga eftersträvat största möjliga politiska
uppslutnmg kring förslaget. Detta är också enhälligt.

Med hänsyn tiU att reglema om offentligt stöd tUl
partiema berör fömtsättningama för en väl fungerande opinionsbUdning och utgör
en del av demokratins spelregler i vidsträcktaste mening är det av oskattbart
värde om de får en sådan konstruktion att systemet kan påräkna brett stöd i den
aUmänna opinionen och omfattas av förtroende av aUa de i riksdagen
representerade poUtiska partiema. Därmed får man bl. a. en garanti för
stabilitet i systemet.

Med utgångspunkt från denna principiella instäUning
vUl jag förorda att de sakkunnigas förslag genomförs i sin helhet. De nya
regler som de sakkunniga har föreslagit ger inte på någon punkt anledning tiU
invändningar av sådant slag att altemativa lösningar behöver övervägas.

F. n. finns det inte några författningsbestämmelser
om vare sig det StatUga partistödet eUer kanslistödet. De båda stödformerna
utgår i enUghet med de grunder som har beslutats av statsmakterna resp. av
riksdagen ensam och som kan utiäsas av riksdagstrycket. Utrednmgens förslag
innebär emellertid att reglema om det statUga partistödet och

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:126 8

kanslistödet
blir väsentiigt mera omfattande och komplicerade än hittiUs. Enligt min mening
utgör detla ett starkt skäl att nu överföra reglerna tiU en särskUd
författaing. TUl denna bedömning medverkar det förhåUandet att enighet har
nåtts om hur reglema skaU ulformas. Den för-fattaingsmässiga regleringen bör
ske genom lag.

Som framgår av vad jag tidigare har anfört har
primärkommunerna och landstingskommunerna genom en särskild lag tiUagts
befogenhet att lämna bidrag tUl parti som är representerat i fullmäktige resp.
landsting. Utredningen har beträffande det kommunala partistödet endast rekommenderat
en samordning med de förslag om ansökningsförfarande och utbetalnmg som lagts
fram i fråga om det statliga partistödet och kansUstödet. Utbetalning förordas
ske, efter ansökan i febraari varje år, tiU partiemas lokal- resp.
distriktsorganisationer, om inte annat särskUt beslutas. Det kan föratsältas
att kommuner och landsting kommer att följa utredningens rekommendationer på
denna punkt. Jag finner därför inte anledning föreslå något tiUägg tiU lagen om
kommunalt partistöd.

I enlighet med det anförda har inom
justitiedepartementet upprättats förslag till lag om statUgt stöd tUl politiska
partier. De regler som har tagits upp i förslaget överensstämmer i sak
fullständigt med vad utredningen har föreslagit. Min kommentar tiU
bestämmelserna kan därför göras kortfattad. I övrigt får jag hänvisa tUl
betänkandet.

1
§

Lagen innehåUer inte någon bestämning av begreppet
politiskt parti. Frågan om vad som enligt lagen skaU förstås med parti får
bedömas med utgångspunkt i den definition som ges i 16 § riksdagsordningen.
Enligt denna definition avses med poUtiskt parti varje politisk sammanslutning
eUer grupp av väljare som uppträder i val under särskUd partibeteckning. För
att ett parti skall kunna uppbära stöd måste det emellertid vara juridisk
person. Detta är enUgt fast rättsprajus faUet om den poUtiska sammanslutningen
eUer väljargruppen har antagit stadgar av inte alltför ofuUständig beskaffenhet
och valt styrelse.

3 §

Lagen innehåller mte några bestämmelser om beräknmg
av partistöd vid faU av valsamverkan meUan flera partier, vid
partisammanslagnmg eller vid delning av parti. Inte heUer finns några
bestämmelser om partistöd för det faU att en vald representant för ett parti
lämnar detta under löpande valperiod. Dessa frågor får lösas med ledning av de
aUmänna prmciper som ligger tUl grund för lagen och de uttalanden i frågoma
som har gjorts av utrednmgen (se särskUt betänkandet s. 54 och 55).

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:126 ? 9

4
§

I enlighet med 12 § första stycket beaktas
resultatet av ett nyval i aUmänhet först året efter det att nyvalet har ägt
rum. Undantag gäUer för den händelse att nyval har skett så tidigt på året att
resultatet föreligger klart vid den tidpunkt då partistödet skaU betalas ut.

Det förhåUandet att nyval har ägt rum rubbar mte
den ordinarie årsindelningen av den treåriga valperioden. Om sålunda nyval sker
under andra året av valperioden, räknas följande år fortfarande som
valperiodens tredje år. Varje parti skall för det året erhålla så många
mandatbidrag som motsvarar fem sjättedelar gånger medeltalet av antalet mandat
som vunnits vid nyvalet och vid senaste ordinarie val plus en sjättedel gånger
antalet mandat som vunnits vid närmast föregående ordinarie val. Har parti vid
något av de tre valen ej bUvit företrätt i rUcsdagen eller har det fått
representation enligt tolvprocentregeln, är beräkningsgrunden, såvitt angår det
valet, enligt 3 § tredje stycket antalet hela tiondels procentenheter röster
över 2,5 % resp. summan av antalet mandat och hela tiondels procentenheter
röster över 2,5 %.

5
§

Den hittiUsvarande formen för kansUstöd har i lagen
fått benämningen tiUäggsstöd. I betänkandet förekommer i något faU
beteckningen mandatstöd. Denna beteckning har emellertid ansetts mindre lämplig
med hänsyn tiU risken för förväxling med partistödet, som utgår i form av
mandatbidrag.

Det bör påpekas att beteckningen kanslistöd inte
innebär att stödet får användas endast tUl att täcka kostnaderna för
gmppkanslierna. Såväl kanslistödet som partistödet får användas på det sätt som
partierna finner lämpligast, och någon statlig kontroU av hur medlen använts
skaU inte förekomma.

68
§§

Paragraferna innebär att kansUstöd utgår endast
till parti som är företrätt i riksdagen. Parti som är orepresenterat men som
vid närmast föregående val har fått minst 4 % av rösterna i hela landet och därmed
också uppburit grundstöd enUgt 6 § har dock rätt tiU ett avtrappat grundstöd
enUgt 9 §.

Avgörande för om tUläggsstöd skaU utgå med 3 500
eUer 5 250 kr. per mandat är om partiet är företrätt i regeringen eUer inte vid
den tidpunkt när stödet skaU betalas ut (jfr 12 § första stycket). Sker
rege-ringsombUdning efter det att tUläggsstöd har betalats ut, beaktas detta
först vid nästa års utbetalningstUlfäUe.

LUca Utet som när det gäUer partistöd innehåller
lagen några bestämmelser om kansUstöd vid faU av valsamverkan,
partisammanslagning eller partiuppdelning. Även på denna punkt hänvisas tiU
lagens allmänna

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:126 10

principer
och uttalandena i betänkandet. Bestämmelsen i 11 § utgör emellertid en spärr
mot att partier som samverkat utan att bUda en särskild juridisk person för
denna samverkan får högre grundstöd under ett kalenderår än vartdera 1,5 milj.
kr.

9 §

Den utjämnmgsregel som har tagits upp i förevarande
paragraf avser endast grandstöd. TUläggsstöd utgår sålunda aldrig tUl parti som
är orepresenterat i rUcsdagen, även om partiet tidigare har uppburit sådant
stöd.

Paragrafens sista punkt innebär bl. a. att, om ett
parti tidigare haft minst 4 % av rösterna i hela landet men vid det senaste
valet får representation enligt tolvprocentregeln, grundstöd utgår enligt 7 §,
om bestämmelsema där medför elt högre grundstöd än bestämmelserna i förevarande
paragraf. Det kan vidare inträffa att parti vid ett nyval kommer under 4
%-gränsen men vid det därpå följande ordinarie valet på nytt överskrider denna
gräns. Partiet skall givetvis i sådant faU få helt grandstöd enligt 6 § redan
första året efter det ordinarie valet, även om tre år inte har förflutit efter
nyvalet.

10 §

Av 12 § första stycket följer att resultatet av ett
nyval i allmänhet inle beaktas förrän året efter nyvalet. Förevarande paragraf
innehåller ett undantag från deima huvudregel. Undantagsregeln gäller endast
grandstöd och alltså inte tUläggsstöd. Regeln avser såväl parti som före
nyvalet varit orepresenterat i riksdagen som parti som varit representerat
enligt tolvprocentregeln. Till parti som sist nämnts får i förekommande faU
göras en kompletterande utbetalning, så att grondstödet för varje hel månad som
återstår fr. o. m. den dag då den nyvalda riksdagen håUer sitt första
sammanträde uppgår tUl en tolftedel av 1,5 mUj. kr. I enlighet med 11 § måste
det dock ses tiU att partiet inte erhåller mer än 1,5 mUj. kr. i sammanlagt
grundstöd under nyvalsåret.

12 § Utredningen anser att man bör undvUca att
komplicera bidragssystemet med regler om återbetalningsplUct resp. rätt tiU
tUläggsbidrag. Med hänsyn därtUl föreslås i betänkandet att nyval, regermgsombUdning,
partisammanslagning och partiuppdelning i prmcip inte skaU påverka de olika
stöden förrän året efter förändringen. I linje med utredningens principiella
uppfattning ligger emeUertid att ett nyval eUer annan händelse skall beaktas
redan samma år som den inträffar, om tidpunkten för händelsen Ugger så tidigt
på året att stödet ännu inte har hunnit betalas ut. Första stycket av
förevarande paragraf har utformats i överensstämmelse med det anförda.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:126 11

Andra stycket innebär att avrundning sker tiU det
hela tal som ligger närmast det brutna tal som uppkommit vid uträkningen.
Slutar det brutna talet med fem tiondelar, sker avrundning uppåt.

14
§

Enligt första stycket i förevarande paragraf bör
ansökan om partistöd och kanslistöd göras före utgången av januari varje år.
Skulle undantagsvis en ansökan ha gjorts senare, bör detta dock inte medföra
att ansökningen avvisas.

Ansökan om partistöd och kanslistöd bör göras
samtidigt. I ansökningshandlingama bör partiema ange efter vUka grander yrkade
belopp har räknats fram. SärskUda ansöknmgsblanketter kan lämpligen faststäUas
av partibidragsnämnden.

Även grundstöd eUer kompletterande grundstöd som
avser den tid av ett nyvalsår som återstår sedan den nyvalda riksdagen samlats
bör utgå endast efter ansökan. Ansökan bör i detta faU göras så snart det kan
ske efter nyvalet.

Ikraftträdandebestämmelserna

Ikraftträdandebestämmelserna innebär bl. a. att ett
halvt gmndstöd och hälften av höjningen av partistödet skall utgå tiU
riksdagspartierna under andra halvåret 1972. Ansökan om överskjutande partistöd
och om gmndstöd för nämnda tid bör enligt ikraftträdandebestämmelserna göras
före 1972 års utgång.

Ucraftträdandebestämmelserna innebär vidare att
reglerna om utjämnmg i tiden av partistödet och grandstödet skaU tUlämpas
först fr. o. m. år 1974. Vid bidragsberäkningen för år 1974 skall alltså med
senaste resp. näst senaste val avses 1973 resp. 1970 års val.

För innevarande budgetår har 24,5 mUj. kr.
anslagits tiU det statiiga partistödet och 1 553 000 kr. tUI kanslistödet.
Genomförs utrednmgens förslag, uppstår en merkostnad för iimevarande budgetår
under de båda anslagen med 7 875 000 resp. 11 250 000 kr. Eftersom anslagen är
förslagsanslag behövs inte någon ytterligare medelsanvisning. Frågan om
rabricering och eventueU sammanföring av de båda anslagen under kommande
budgetår får tas upp senare.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:126 12

Under åberopande av det anförda hemstäUer jag att
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att
antaga förslaget tUl lag om statiigt stöd tiU politiska partier.

Med bifaU tiU vad föredraganden sålunda med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten att tiU rUcsdagen skaU avlåtas proposition av den
lydelse bilaga tUl detta protokoU utvisar.

Ur protokoUet: Margit Edström

Snniki RimoduMoiu AB. StMm 1971 25640

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:126

Bilaga

Statens offentliga utredningar

1972:62 Justitiedepartementet

Offentligt stöd

tillde

politiska partierna

* o« 1Q71 års
partistödsutredning Betänkande avgivet av 1971 ars p

Stockholm 1972

opaginerad Kontrollera mot PDF

ISBN
91-38-01354-1

Svanska ReprodukiioniAB, Sthlrn 1972 24910

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:126

Till
Statsrådet Carl Lidbom

opaginerad Kontrollera mot PDF

Genom
beslut den 4 juni 1971 bemyndigade Kungl. Maj:t statsrådet Carl Lidbom att
tiUkaUa högst sju sakkunniga med uppdrag att se över reglema om statUgt och
kommunalt partistöd.

Med stöd av detta bemyndigande tillkallade
statsrådet Lidbom som sakkunniga landshövding Hjalmar Mehr, ordförande,
riksdagsman Per Ahlmark, partisekreteraren, riksdagsman Sten Andersson,
riksdagsman Karl Boo, partisekreterare Tore Forsberg, riksdagsman Bengt
Gustavsson och riksdagens tredje vice talman G. Ivar Virgin.

De sakkunniga har antagit namnet 1971 års
partistödsutredning.

Att såsom expert biträda utredningen förordnades
fr.o.m. den 1 augusti 1971 avdelningsdirektören vid länsstyrelsen i Stockholms
län Ulf Dahlslen.

Till sekreterare åt utredningen förordnades
fr.o.m. den 22 december 1971 avdelningsdirektören vid bankinspektionen
Carl-Einar Nordling.

TiU en av utredningen gjord sammanställning av
utgående primär- och landstingskommunalt partistöd har bl. a. Svenska
Kommunförbundet, landsting, kommuner och de i riksdagen representerade
partiemas riksorganisationer lämnat medverkan. Partiemas riksorganisationer
har vidare medverkat i en av utredningen utförd enkätundersökning angående
partiernas centrala kostnader m. m.

Partistödsutredningen
har samarbetat med

utredningen
om den kommunala demokratin beträffande en av tf docenten Harry ForseU gjord
imdersökning om det kommunala partistödet Utredningarna har i samråd beslutat
alt pubUcera Forsells undersökning i utredningens om den kommunala demofcralm
Rapport angående kommunal informalion m. m. (SOU 1972: 52).

Utredrungen har beträffande utbetalnings-regler
haft kontakt med partibidragsnämndens kansU.

Den 7 aprU 1972 beslöt partistödsutredningen att
lägga fram ett förslag om den statiiga och kommunala bidragsgivningen till
partiema. Utredningens presskommuniké härom är redovisad i
konstitutionsutskottets enhäUiga betänkande (KU 1972:27) i anledning av dels
förslag i statsverkspropositionen för budgetåret 1972/73 (prop. 1972: 1 bU. 4
sid. 83) om oförändrat anslag tiU statiigt partistöd, dels vissa motioner om
det statliga och det kommunala partistödet. I belänkandet anföres bl. a. att
utskottet inhämtat att proposition på gmndval av utredningens förslag kommer
att föreläggas 1972 års höslrUcsdag. Konstitutionsutskottets belänkande har
godkänts av riksdagen.

Sedan uppdraget nu slutförts får utredningen
härmed överlämna sitt enhälUga betänkande Offentiigt stöd tUl de poUtiska
partiema. Experten har biträtt utredningens förslag.

Stockholm
i augusti 1972

opaginerad Kontrollera mot PDF

Per
Ahlmark

Karl Boo

Bengt Gustavsson

Sten
Andersson

Tore
Forsberg

G. Ivar
Virgin/Carl-Einar Nordling

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kapitel 1
Utredningsuppdraget.... 9

Kapitel
2 Tidigare offentliga utred

ningar och riksdagsbehandling ... 11

2.1 Några drag i utvecklmgen före år 1965 11

2.2 1965 års beslut om statiigt partistöd 12

2.3 1966 och 1967 års rUcsdagar . . 15

2.4 Genomförandet av kommunalt partistöd 15

2.5 Justeringen av det statiiga partistödet med hänsyn
tiU införandet

av
enkammarriksdagen .... 17

2.6 Behandlingen av partistödsfrågoma

under de senaste riksdagama . . 17

Kapitel
3 Partifinansieringen i vissa

främmande
länder.................. . 21

3.1 Danmark......................... . 21

3.2 Finland........................... . 22

3.3 Norge............................. . 22

3.4 Förbundsrepubliken Tyskland . . 23

3.5 Storbritannien.................. 24

3.6 USA............................... . 24

Kapitel
4 Utgående bidrag frän det

allmänna
till de politiska partierna . , 25

4.1 StatUgt
stöd................... . 25

4.1.1 Partistödet............... 25

4.1.2 Kanslistödet............. 26

4.1.3 Siödet tUl partiernas img-domsorganisationer ... 26

4.1.4 Valsedelskostnadema . . 27

4.2 Det kommunala partistödet . . 28

4.3 Total bidragsgiviimg tUl partiema 29

5.3 Partiema och pressen . . . . 4.i

5.4 Partiema och Sveriges Radio , . 43

Kapitel
6 Utredningens överväganden

6.1 Inledning......................... 45

6.2 Grandbidrags- och pressfrågoma . 45

6.3 Det statiiga och det kommunala stödets omfattning 48

6.4 Stöd tiU parti som ej representerats i riksdagen
respektive i landsting eUer kommunfuUmäktige ... 49

6.5 StatUgt stöd tiU parti som representerats i
riksdagen enUgt tolvprocentregeln 50

6.6 Utjämning i tiden av utgående stöd tUl partiema 51

6.7 Utbetalningsregler............. 53

6.8 Valsamverkan................... 54

6.9 Vissa tiUämpningsfrågor .... 54

6.10.................................... Ikraftträdande
m. m 55

Kapitel
7 Sammanfattning .... 56

BUaga
1 Primärkommunalt partistöd

länsvis
år 1971........... 59

BUaga 2 Landstingskommunalt parti

stöd år 1971.............. 60

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kapitel
5 Vissa uppgifter om de poU

tiska partierna...................... 30

5.1 Partiemas organisation, medlemsantal, röstandelar
m. m 30

5.2 Partiernas kostnader.......... 34

SOU
1972:62

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:126

Tabellförteckning

opaginerad Kontrollera mot PDF

34

35

36

37

38

39

TabeU 1. Månatligt utgående statiigt

stöd till de olika partigmppema i

det danska folketinget......... 21

Tabell 2. Ärligt utgående statiigt stöd

tiU de norska partierna......... 23

TabeU 3. Aren 19661971 utbetalat

StatUgt partistöd................ 26

TabeU 4. Aren 19661971 utbetalat

kanslistöd.......................... 27

TabeU 5. Ar 1971 utbetalat totalt landstings- och
primärkommunalt stöd . 28

TabeU 6. Är 1971 utbetalat sammanlagt statiigt och
kommunalt partistöd 29

Tabell 7. Medlemsantal i riksdagspar

tierna (inkl. kvinno- och ungdoms

förbunden) ........................ 33

TabeU 8. Röstfördelningen i % meUan

partierna vid andrakammarvalen

19361968 samt vid riksdagsvalet

1970.............................

33

TabeU 9. Röstfördelningen i % meUan

partiema vid kommunalvalen 1938

1970.................................

Tabell 10. Totala centrala kostnader för
riksdagspartierna åren 19651971

Tabell 11. Moderata samlingspartiets

centrala kostnader åren 1970 och

1971.............................

Tabell 12. Centerpartiets centrala kost nåder åren
1970 och 1971 . . .

Tabell 13. Folkpartiets centrala kostnader åren
1970 och 1971 . . .

Tabell 14. Socialdemokraternas centrala kostiiader
åren 1970 och 1971 . .

TabeU 15. Vänsterpartiet kommunis

ternas cenlrala koslnader åren 1970

och 1971......................... 40

Tabell 16. Partiernas centrala kostna

der för riksverksamhet i jämförelse

med deras röstandelar vid riksdags

valet 1970 och medlemsandelar per

den 1 januari 1971............... 40

Tabell 17. Utsträckning i vUken par

tiernas totala centrala kostnader mot

svarats av statligt partistöd åren 1966

1971.............................. 41

TabeU 18. Aren 19641971 utbetalat

stöd tiU dagstidnmgar från partier

nas riksorganisationer och dem när

stående stiftelser................ 41

TabeU 19. Utsträcknmg i vUken utbe

talt stöd tiU dagstidningarna motsva

rats av statiigt partistöd....... 41

Tabell 20. Dagstidningamas redovisade

poUtiska tendenser............. 42

TabeU 21. Fördekung meUan partiema av det
föreslagna ökade totala statliga parti- och kansUstödet (inkl. grandstödet)
för helt kalenderår . . 48

Tabell 22. Slöd tiU partier utan repre

sentation i riksdagen............ 50

Tabell 23. Exempel på innebörden av

förslaget tiU statiigt stöd åt parti som

representerats i riksdagen enUgt tolv

procentregeln ................... 51

Tabell 24. Exempel på förslaget tiU ut

jämning i tiden av det statUga parti

stödet .......................... 52

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:126

Utredningsuppdraget

opaginerad Kontrollera mot PDF

I
yttrande tiU stalsrådsprotokoUet den 4 juni 1971 anförde chefen för justitiedepartementet
följande.

Det förekommer numera både statiigt och kommunalt
partistöd. StatUgt stöd utgår enligt gäUande regler tUl varje parti, som är
representerat i riksdagen, med 70 000 kr per mandat. För budgetåret 1971/72 har
riksdagen för ändamålet anvisat ett förslagsanslag av 24 500 000 kr.

Det kommunala partistödet är en friviUig
angelägenhet för kommunerna. EnUgt lagen (1969:596) om kommunalt partistöd kan
både primärkommun och landstmgskommun bevilja bidrag tiU partier som är
representerade i den beslutande församUngen. Bidragen skaU enUgt lagen utgå
med lika stora belopp för varje mandat som det bidragsberättigade partiet har
i kommunfuUmäktige eUer i landstinget.

Det statliga partistödet
infördes år 1965. I sitt utiåtande (nr 44) över propositionen i ämnet (nr 174)
gav konstitutionsutskottet sin anslulning tiU de grandläggande principer på
vilka förslaget byggde: 1) bidrag bör utgå endast tiU parti som har ett inte
obetydligt stöd i väljaropinionen, manifesterat i aUmänna val, 2) bidragen bör
beräknas schematiskt och fördelas enhgt fasta regler som inte tiUåter någon
skönsmässig prövning, 3) bidragens storlek bör stå i relation tiU partiemas
styrka, och 4) någon statiig kontroU av hur medlen används bör inte förekomma.
Utskottet framhöU emellertid också att det i propositionen framlagda
förslaget inte kunde faststäUas som en i aUa delar för framtiden orabbUg ordning.
Systemets detaljutformning borde bU föremål för översyn när erfarenhet vunnits

av
dess praktiska tUlämpning. Riksdagen bi-föU utskottsutiåtandet (rskr 452).

Numera finns viss erfarenhet av det statliga
partistödet. Dessutom har inträffat förändringar som också kan motivera en samlad
översyn. Jag tänker då inte bara på att de StatUga bidragen tiU poUtisk
verksamhet på åtskiUiga håU har kompletterats med ett kommunalt stöd. Även de
statiiga bidragsreglerna har modifierats och delvis fått en ny innebörd i
samband med övergången tiU enkammarriksdag ooh ett nytt valsystem.
ProportionaUteten i bidragssystemet har accentuerats genom tiUämpningen av
riks-proportioneU metod vid fördelnmgen av riksdagsmandaten. Men samtidigt har
det nya valsystemets spärrar som ju är av direkt betydelse för rätten tiU
bidrag gjort det svårare än tidigare för de minsta partierna att komma i
åtnjutande av partistöd. Det vid årets riksdag beslutade press-stödet är inte
kopplat tiU de politiska partiernas verksamhet, men siödet kan ändå få
betydelse för olUca åsiktsriktningars möjligheter tiU information och
opinionsbUd-nmg.

I
samband med behandlingen av årets statsverksproposition och vissa motionskrav
har riksdagen nu begärt en översyn av reglerna för både statUgt ooh kommunalt
partistöd (KU 1971:27 och 28, rskr 95 och 96). Denna översyn bör komma tiU
stånd utan dröjsmål. Jag föreslår att särskUda sakkunniga tiUkaUas för
ändamålet. Som rUcsdagen framhåUit har det nuvarande systemet i stort sett
fungerat tiUfredsstäUande. De sakkunniga bör därför i sitt arbete kunna utgå
ifrån de fyra grundläggande principer för partistödets kon-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:126

struktion
som har redovisats i det föregående, översynen bör emellertid irmefatta en
förutsättningslös prövning av hur principerna lämpligast kan förverkligas och
hur reglerna bör vara utformade i detalj.

De sakkunniga bör försöka få så ingående kunskap
som möjligt om hur partistödet hitliUs använts ooh hur partiema nått aUmänheten
med sin information. Den omständigheten att partier kan ha oUka utgifter
beroende på skiUnader i möjlighetema att sprida information och driva
opiruonsbUd-ning genom pressen bör i görUgaste mån beaktas både vid en närmare utvärdering
av nuvarande regler och vid prövningen av olika tänkbara ändringar i dessa.

Vid riksdagsbehandlingen i år av det statliga
partistödet diskuterades införandet av ett enhetiigt gmndbidrag tUl alla
partier som är representerade i riksdagen och införandet av någon form av
reducerat bidrag tUl parti som har fått ett stort antal röster i val men ändå
inte blivit representerat i riksdagen. De sakkunniga bör utreda både dessa och
andra frågor av betydelse för det statiiga partistödets utformning och sloriek.
I den mån ändringar föreslås i gäUande regler, måste givelvis de
kostnadsmässiga konsekvenserna beaktas.

Beträffande det
kommunala partistödet bör i framtiden liksom hittUls gäUa att det bör bygga på
samma principer som det statliga i den mån inte starka skäl, som direkt
anknyter tUl kommunala förhåUanden, motiverar awUcelse på en eUer annan punkt.
Utredningsarbetet bör bedrivas med största möjUga skyndsamhet. De sakkunniga
bör om möjUgt redovisa resultatet av sitt arbete i så god tid att förslag kan
föreläggas riksdagen för beslut nästa år.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:126

Tidigare
offentliga utredningar och riksdagsbehandling

opaginerad Kontrollera mot PDF

Frågan
om de politiska partiemas finansiering har under årens lopp varit föremål för
en omfattande och stundom intensiv debatt. Denna har förts både i de folkvalda
poUtiska församlingarna, inom partiema samt inte minst i dags- och fackpress,
debattlitte-ratur och samhäUsvetenskapliga skrifter. Partistödsutredningen bar
i det följande för att framställningen inte skäU bli alltför omfattande
valt att begränsa redogörelsen tiU tidigare offentUga utredningar samt frågans
behandling av Kungl. Maj: t ooh riksdagen.

2.1
Några drag i utvecklingen före år 1965

Spörsmålet
om hur partiema finansierade sin verksamhet blev föremål för ett livUgt
menmgsulbyte i 1948 års valrörelse. Vid 1949 års riksdag väcktes i anslutning
härtiU motioner i ämnet ooh på hemstäUan av första lagutskottet (1949: 28)
anhöU rUcsdagen i skrivelse tiU Kungl. Maj: t (rskr 210) om utredning av frågan
huravida organisationer, som bedrev politisk propaganda, borde åläggas
bokföringsskyldighet samt förpliktas att offentligen låta redovisa sma
inkomster och utgifter. Skrivelsen ledde tiU att regeringen år 1950 tiUsatle
en utredning som antog benämningen partifinansieringssak-kunniga. Ulredningen
avgav i slutet av påföljande år sitt betänkande Om offentiig redovisning av
den poUtiska propagandans finansiering (SOU 1951:56). De sakkunniga stäUde sig
avvisande tUl en lagstiftning om bokföringsskyldighet för orgarusationer som
bedrev poUtisk propaganda samt förpliktelser för sådana organisationer att of-

fentUgen
redovisa sina inkomster och utgifter. Någon lagstiftning i dessa hänseenden
genomfördes inte heller.

Debatten om de poUtiska partiernas finansiering
fick så småningom under 1950-och 1960-lalet en i viss mån annan inrikt-nmg än
tidigare. Fömt hade frågan huvudsakligen gäUt ifrån vUka källor partiemas
intäkter härrörde. Nu kom diskussionen också in på spörsmålet om ett stafligt
stöd tUl politisk verksamhet borde införas eUer ej. Denna förskjutning av
debatten torde ha varit en följd av de fortgående kostnadsstegringarna för de
poUtiska partiema, bl. a. i fråga om valkampanjerna. Vid 1959 års riksdag
motionerade sålunda en ledamot av andra kammaren, herr Wahlund, centerpartiet
(1959: II: 98), att riksdagen i skrivelse tiU Kungl. Maj: t
måtte anhåUa om en för-utsältnUigslös utredning rörande möjligheterna att
åstadkomma en bättre balans mellan de olika partiernas ekonomiska resurser i
valrörelserna. Motionen avstyrktes emellertid av statsutskottet (1959: 166)
odh avslogs av riksdagen utan debatt.

Ar 1961 logs frågan om statligt stöd tiU de
poUtiska partiema upp i riksdagen på nytt, denna gång i form av likalydande
partimotioner i första ooh andra kammaren av centerpartiet (1961:1:44 av herr
Bengtson m. fl. och 1961: II:
58 av herr Hedlund m. fl.). I
motionerna hemstäUdes att riksdagen måtte i skrivelse tUl Kungl. Maj: t anhåUa
om skyndsam prövning och förslag tiU riksdagen angående anslag tiU de partier i
riksdagen vilka stod utanför regeringeiL Anslagen skuUe avse finansiering av
sekretariat för riksdags- och utredningsarbete i syfte alt skapa balans meUan
regering och

opaginerad Kontrollera mot PDF

opposition
i fråga om resurser på nämnda område. Bankoulskoltet fann i sitt utlåtande över
motionerna (1961: 19) det aktualiserade spörsmålet höra tiU de uppgifter som
författningsutredningen hade att penetrera. Utskottet ansåg frågan humvida de
poUtiska partiema iborde stödjas genom anslag av en eller annan art så
vansklig och svår att överblicka i sina konsekvenser att utskottet inle fann
sig böra ta stäUning innan det utrednmgsarbete som bedrevs inom
för-fattningsulredningen hade slutförts. Utskottet hemsläUde därför att
molionema inte måtte föranleda någon riksdagens åtgärd. Riksdagen följde
utskottet.

Författningsutredningen avgav sitt slutbetänkande
Sveriges statsskick år 1963. Del 3 av betänkandet (SOU 1963: 18) mnehöU bl. a.
ett förslag (sid. 211 f.) att varje partigrupp i rUcsdagen av den storlek att
grappen var representerad i utskott skuUe få rätt att under riksdagssessionema
erhåUa biträde av en sekreterare som avlönades av statsmedel. Efter motioner i
denna fråga vid 1965 års riksdag och efter närmare utredning av bankoulskottet
(1965: 54) beslöt riksdagen att anvisa visst anslag för bestridande av
kostnaderna för de särskUda sekretariat partigmppema i riksdagen är utmstade
med, s. k. gmppkansUer. Bidragen tiU gmppkanslierna skuUe utgå tUl varje
partigmpp i riksdagen med 3 000 kr per medlem och år, om gruppen var företrädd
i regeringen, ooh eljest med 4 500 kr per medlem ooh år. Olikheterna i beloppen
motiverades med skillnaden i arbetsviUkor för ett parti i oppositionsställning
jämfört med ett regeringsparti. Bidragen skuUe utgå fr. o. m. den 1 januari
1966 och någon kontroU över hur medlen utnyttjades skuUe inte förekomma (rskr
442).

2.2
1965 års beslut om statligt partistöd

1
likalydande motioner i första och andra kammaren föreslogs vidare vid 1965 års
riksdag (1965:1: 218 av herr KäUqvist och herr Thorstcn Larsson samt 1965: II: 273 av herr UUslen m. fl., samtiiga folkpartiet utom

Larsson, centerpartiet)
att en utredning skulle tiUsättas med uppgift att redovisa skälen för och emot
statsbidrag tiU politiska partiers aUmänna verksamhet och att utarbeta alternativa
syslem för sådana bidrag. Redan vid riksdagens höstsession samma år
avlät Kungl. Maj: t proposition tiU riksdagen i ämnet (1965: 174).
Framläggandet av denna proposition torde emeUertid inte i någon avgörande grad
ha Lmlierals av sistnämnda motioner. Bakgrunden var i släUet följande. Ar 1963
i november tillkännagavs att den socialdemokratiska dagstidningen Ny Tid,
Göleborg, skuUe läggas ned. Som en följd av delta och tidigare beslut om
nedläggningar av dagstidningar bemyndigade Kungl. Maj: t den 22 november 1963 chefen
för justitiedepartementet att tiUkalla ett antal sakkunniga för alt utföra en
undersökning av tidningspressens ekonomiska föratsättningar m. m. Med slöd
av detta bemyndigande tUlsattes en kommilté som antog namnet
pressutredningen. Kommittén redovisade i mars 1965 resultatet av sitt arbete i
betänkandet Dagstidningarnas ekonomiska vUUcor (SOU 1965:22). Uti-ednmgen föreslog
ett statiigt presstöd å 25 mUjoner kr per år vUket skuUe förmedlas tiU tidningarna
av de politiska partiema. Som villkor för att ett parti skulle få bidrag för
pressändamål gäUde enUgt förslaget att partiet var representerat i riksdagen
och hade erhållit mandat i två på varandra följande andrakammarval.
Beräkningen av bidragens storlek föreslogs skola ske med utgångspunkt i
partiernas genomsnittUga röstandel vid de två senaste ordinarie andrakammarvalen.
Förslaget om en genomsnittsberäkning baserad på utfaUet vid två val avsåg att
förebygga att tiUfäUiga förskjutningar i röstetalen påverkade partiernas
ekonomiska resurser för opinionsbUdning. I ett särskUt yttrande uttalade en av
utredningens ledamöter riksdagsmannen NUs G. Hansson i Skegrie,
centerpartiet att det vid den fortsatia behandUngen av pressutredningens
förslag borde aUvarUgt övervägas att utvidga stödet tUl att avse även annan
opinionsbUdande verksamhet som bedrevs av partiema än tidningsverksamhet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

RemissutfaUet i fråga om pressutrednmg-ens
betänkande blev i huvudsak negativt; utredningen tUlstyrktes inle oreserverat
av någon remissinstans. Ett par av dessa gick in på frågan om möjUgheten av att
införa ett aUmänt partistöd i släUet för ett press-stöd. Bl.a. LO och TCO (den
sistnämnda organisationen i form av ett utredningskrav) gick på denna Unje.
Pressutredningens förslag förvericUgades inte heUer utan ledde i stället tiU
framläggandet av ovannämnda proposition 1965: 174 i vUken föreslogs att
statsbidrag skuUe utgå tiU politiska partier. Föredragande departementschefen
anförde i propositionen att fömtsättningar borde finnas att samla en bred
opinion kring ett förslag om StatUgt partistöd enUgt följande principer: 1)
bidrag skulle utgå endast tiU partier som hade ett inte obetydligt stöd i
väljaropinionen, manifesterat i aUmänna val, 2) bidragen borde beräknas
schematiskt och fördelas enUgt fasta regler som inte tUlät någon skönsmässig
prövning, 3) bidragens storlek borde sättas i relation tUl partiernas styrka
ooh 4) någon statiig kontroU av hur medlen användes skuUe inte förekomma.
Bidrag borde utgå endast tiU parti som fortiöpande bedrev opinionsbUdande
verksamhet bland sina medlemmar och allmänheten. Synpunkten att
bidragsberättigat parti skulle ha ett inte obelydUgt stöd i väljaropmionen
tUlgodosågs enligt departementschefen bäst genom ett krav på att partiet var
representerat i riksdagen ooh hade erhåUit mandat i det senaste valet tiU andra
kammaren. Regeln om mandatmässig representation i riksdagen kompletterades med
en föreskrift att partiet vid det senaste andra-kammarvalet även skuUe ha fått
en viss andel, två %, av de i hela rUcet avgivna gUtiga röstema.

Departementschefen refererade det förslag som
övervägdes inom bankoutskottet beträffande stöd tUl riksdagspartiemas
grappkansUer och som byggde på tanken att bidragen visserligen skuUe vara
proportioneUa i förhåUande tiU partiemas mandatsiffror men att de skuUe utgå
med 50 % högre belopp för ett oppositionsparti än för ett parti som var företrätt
i regeringen. Med

hänsyn
tUi de betingelser imder vUka oppositionen hade att bedriva sitt
riksdagsarbete ansåg departementschefen det rimligt att partier som inte hade
del i regeringsansvaret gynnades vid bidragsgivningen i detta specieUa
sammanhang. Då det däremot var fråga om att införa ett allmänt partistöd stäUde
sig saken annorlunda. Om man viUe undvika att bidragssystemet inbjöd tUl en
uppspUttring på småpartier eUer fick andra, inte avsedda återverkningar på
partiförhållandena kunde anfördes det i propositionen något annat än
proportioneU beräknmg efter enhetiiga grander inte komma i fråga.
Konstraktioner, som t. ex. kombinerade ett för aUa bidragsberättigade partier
lika slort grandbelopp med ett proportioneUt beräknat tilläggsbelopp, torde av
denna anledning sakna aktuaUtet konkluderade departementschefen.

Den proportioneUa iberäkningen av bidragen borde
bygga på partiemas mandatmässiga representation i riksdagens båda kamrar
anfördes vidare i propositionen. Bestämmelserna föreslogs så utformade att ett
fixerat belopp per mandat skuUe utgå tUl det parti som innehade mandatet. Vid
faststäUandet av den anslagssumma som kunde stäUas tUl förfogande för ett
allmänt partistöd togs hänsyn tiU bankoutskottets förslag om bidrag tiU riksdagspartiemas
grappkanslier, vilket förslag beräknades medföra en årUg kostnad av ca 1,5
mUjoner kr. Inom en totalram av ca 25 mUjoner kr vilket var den högsta summa
departementschefen kimde tUlstyrka och som motsvarade pressutredningens
förslag fanns då utrymme för ett stöd på 60 000 kr per mandat och kalenderår.

Ett sålunda utformat bidragssystem föreslogs i
propositionen böra tiUämpas fr. o. m. kalenderåret 1966.

I samband med framläggandet av förslaget tiU
statsbidrag tUl poUtiska partier väcktes i riksdagen ett flertal motioner i
såväl första som andra kammaren. Den ftåga som främst behandlades i dessa
motioner och som även kom att dominera den efterföljande riksdagsbehandlingen
var spörsmålet om något statsbidrag överhuvudtaget borde ut-

opaginerad Kontrollera mot PDF

gå till partiema. I vissa
motioner togs emellertid också upp frågor om hur partistödet närmare borde
vara utformat. Sålunda innehåller ett par likalydande partimotioner i kamrama
från foUcpartiet (1965:1:818 av herr Lundström m. fl. och 1965: II: 972 av herr Ohlin m. fl.) en del synpunkter av intresse i delta
sammanhang. Gentemot argumentet att ett stöd som utformades som gmndbidrag och
proportioneUa tiUäggsbidrag skuUe verka parlispUttrande anförde motionärerna
atl man fick utgå från att om förändringar i partistmkturen genomfördes,
dessa motiverades av så starka poUtiska skäl alt variationer i det statUga
stödet var av underordnad betydelse. Vidare kunde den invändningen göras att en
gemensam partiorganisation måste ge sådana kostnadsminskningar i jämförelse
med två separata organisationer att besparingarna borde kompensera bortfaUet
av ell grandbidrag om detta beräknades något så när rimligt. I
folkparti-motionema anfördes också att det fanns anledning alt undersöka om
inte delar av ett mera utbyggt partistöd borde utformas så, att staten övertog
vissa bestämda kostnader från partierna. Motionärerna fann det inte rimligt all
man årligen skuUe behöva göra avvägningar av gängse statsfinansieU natur om
stödets storlek. När man genom en avvägning av partiernas behov fastslagit en
lämplig stödnivå borde, det krävas synnerUga skäl att ändra denna. Däremot
kunde enligt motionärerna en anpassning tiU den fortlöpande
penningvärdeminskningen vara motiverad. SlutUgen anfördes att eftersom
principema för ett partistöd var utomordentligt vikliga för de poUtiska
partiernas arbete borde reglema lagfästas eventueUt i gmndlagsform
för atl minska risken för stodtyckliga ändringar.

De båda ledamötema av andra kammaren Johannes
Antonsson och Anders Dahlgren, centerpartiet, tog i en motion (1965: II: 966) upp spörsmålet om en eventueU fördelning av stödet efter regressiv
skala, inne-, bärande t. ex. att ett parti med större antal andrakammarmandat
erhöU mindre belopp per mandat än elt parti med ett högre antal mandat.
Alternativt kunde motionärerna

tänka äg ett fast belopp
upp tiU ett visst antal mandat samt tiUämpnmg av en fallande skala för
återstående mandat. TUl stöd för en utformning av bidragen enUgt någon av dessa
modeller åberopades att det väsenthga för de poUtiska partiemas verksamhet
var att de gavs möjligheter att inrikta sin opinionsbUdning på aUmänheten,
dvs. hela det svenska folket. Det var och måste vara varje partis målsättning
hävdade motionärerna att viona så stor anslutning som möjUgt från samtUga
gmpper i samhäUet. En opinionsibildning inriktad på hela valmanskåren medförde
givetvis i slort sett samma kostnader för aUa partier t. ex. för spridande av
broschyrer, affischer och valtidningar samt för användande av andra media att
nå ut tiU medborgama och bilda opinioner. Dessa synpunkter talade enligt
motionärernas uppfattning för att de olika partierna tiUfördes lUca belopp.
EmeUertid fick man fömtsätta att ett större parti hade vissa högre kostnader
för att håUa en mera omfattande partiorganisation kontinuerUgt
funktionsduglig, såväl under som meUan valen. Denna omständighet ooh flera
andra skäl talade för att man inte kunde renodla principen om ett lika stort
ekonomiskt stöd tiU varje härför berättigat parti. Motionärerna drog därför
den slutsatsen att man i praktiken fick göra en sammanvägning av de angivna
faktorerna vid utformningen av stödet tUl de politiska partiema.

Kommuiusterna yrkade i likalydande partimotioner i
första och andra kammaren (1965: L 815 av herrar Adolfsson och Werner samt
1965: II: 971 av herr Hermansson m. fl.) att riksdagen med
bifaU i övrigt tUl proposition 1965: 174 måtte besluta att bi-dragsberäknmgen
borde bygga på partiemas röstetal vid valen tiU andra kammaren i stället för på
deras mandatmässiga representation i riksdagens bägge kamrar.

Ett flertal av de motioner som väcktes med
anledning av propositionen om statsbidrag tiU politiska partier utmynnade i
olUca krav på ytterUgare utredningar. Således uttalades i likalydande
partimotioner från centerpartiet (1965:1:816 av herr Torsten Andersson m. fl.
och 1965: II: 970 av herr

opaginerad Kontrollera mot PDF

Hedlund m. fl.) att partiet var berett att för
kalenderåret 1966 acceptera de fördelnings-grander, som föreslogs i
propositionen, men alt frågan om en lämplig och riklig utformning av det
aUmänna partistödet för tiden därefter enligt centerpartiets mening närmare
borde övervägas.

Konstitutionsutskottet anförde i
sitt utlåtande (1965: 44) bl. a. följande:

I propositionen har angetts fyra
principer,

som bör ligga tiU grund vid ulformningen av

ett system för statsstöd åt politiska partier,

nämligen att bidrag utgår endast tUl partier

som har elt inte obetydligt stöd i väljaropinio

nen, manifesterat i allmänna val, att bidragen

beräknas schematiskt och fördelas enligt fasta

regler som inte tillåter någon skönsmässig

prövning, att bidragens storiek sätts i relalion

lill partiernas styrka, och att någon statlig

kontroll av hur medlen används inte skall före

komma. Utskottet ansluter sig till vad sålunda

anförts i propositionen.---

Det anförda innebär inte, att det i
propositionen framlagda förslaget enligt utskottets mening skulle kunna nu
fastställas som en i aUa delar för framtiden ombblig ordning. Väl kan de fömt
angivna fyra grundprinciperna inte överges, men systemets närmare detaljutformning
torde böra bli föremål för översyn, sedan erfarenhet vunnits av dess praktiska
tillämpning. Med anknytning till propositionens förslag om årlig omprövning
av bidragens storlek och tiU motionerna I: 816 och II: 970 vUl utskottet därför förorda, att
fördelningsreglerna underkastas en fömtsättningslös översyn, sedan nödvändig
erfarenhet erhållits av deras tUl-lämpning.

I en reservation av sex ledamöter
av utskottet (tre från foUcpartiet och tre från högerpartiet) hemstäUdes om
avslag på pro-pKjsitionen. I en aiman reservation av en ledamot från
folkpartiet hemstäUdes om avslag i förening med begäran om en skyndsam
ulredning om utformningen av ett statligt partistöd. Efter en omfattande
debatt i kamrarna följde riksdagen utskottet och statiigt partistöd infördes
fr. o. m. kalenderåret 1966 (rskr 452).

2.3 1966 och 1967 års riksdagar

Vid 1966 och 1967 års riksdagar väcktes ett par motioner
som hade avseende å stö-

det tiU de poUtiska partiema. Dessa motioner innebar i
huvudsak en upprepning av vid 1965 års riksdag intagna ståndpunkter. Efler
avslyrkan från konstitutionsutskottet avslogs molionema av rUcsdagen. Vid 1967
års riksdag väcktes ookså motioner (1967: I: 592 av herr Torsten Andersson,
centerpartiet, m.fl. och 1967:11:769 av herr Sleme, foUcpartiet) med hemstäUan
att riksdagen måtte dels besluta att genomföra en automatisk reglering av
bidraget tiU riksdagspartiemas kostnader för grappkanslier, dels uppdra åt
styrelsen för riksdagens förvaltningskontor att framlägga förslag angående
konstmktionen av en sådan automatik. I sUt utiåtande 1967:39 behandlade
bankoulskoltet bl. a. de nu aktueUa molionema, varvid utskottet anförde att
riksstaten varje år upptog ett relativt stort antal anslag till privata
organisationer av olika slag. Med längre eller kortare meUanmm anpassades
dessa anslag i många faU med hänsyn tiU pris- och lönestegringar för att bidragens
reala värde inte skuUe urholkas. Någon automatisk anpassnmg tUl exempelvis löneutvecklmgen
torde däremot, vad gäUde dylika anslag, inte förekomma. Enhgt utskottets
mening borde någon automatisk reglering inte heUer äga ram när det gäUde bidrag
tiU kostnadema för riksdagspartiemas grappkanslier. Utskottet erinrade i sammanhanget
om att någon sådan automatik inte förekom i fråga om bidrag tUl de poUtiska
partiema. Utskottet hemsläUde därför att molionema inte måtte föranleda någon
rUcsdagens ålgärd och riksdagen följde även i delta f aU utskottet.

2.4 Genomförandet av kommunalt partistöd

Ett antal ledamöter av både första och andra kammaren från
centerpartiet motionerade vid 1968 års riksdag om att rUcsdagen skuUe uttala
att bevUjande av anslag tUl politiskt parti för bedrivande av kommunal information
och opinionsbUdning var en angelägenhet för kommunema (1968:1:451 av herrar
Torsten Andersson, Ernst Olsson

opaginerad Kontrollera mot PDF

och Johan Olsson samt
1968: II: 561 av herrar Boo och Larsson i Borrby).
Motionerna behandlades av konstitutionsutskottet (1968: 33) som fann att frågan
om en vidgning av den kommunala kompetensen i förevarande hänseende borde
närmare utredas. Tre ledamöter av utskottet (aUa från högerpartiet)
reserverade sig och yrkade avslag på motio-nema. Riksdagen följde utskotteL
Efter en närmare utredning inom kommunikationsdepartementet framlades vid 1969
års riksdag förslag tUl lag om kommunalt partistöd (prop. 1969: 126). Där
föreslogs att borger-Uga primärkommuner och landstingskommuner genom en
särskUd lag skuUe tiUäggas befogenhet att länma ekonomiskt bidrag tUl politiskt
parti, som under den tid beslut om bidrag avsåg, var representerat i kommunens
fullmäktige respektive landstinget. Beslutet skuUe enligt lagförslaget
innehålla att bidrag utck tiU varje sådant parti med samma belopp för varje
plats som partiet under nämnda tid hade i den representativa för-samlingeiL I
motioner yrkades dels avslag på propositionen II: 1231 av herr Sjöhokn, foUcpartiet), dels att bidrag skuUe kunna
utgå retroaktivt till parti som inte varit men genom valet blev representerat
i den kommunala församlingen (1969: I: 1064 av herrar Ferdinand NUsson och
Mattsson samt 1969: II: 1227 av herrar Johansson i Skärstad och Persson i
Heden, aUa centerpartiet), dels att bidrag skuUe utgå med visst belopp lika för
aUa partier och med visst belopp i förhåUande tUl antalet mandat. Som
gmndbelopp föreslogs både 25 % (1969: L 1076 av herrar Dahlén, foUcpartiet,
och NUs-Eric Gustafsson, centerpartiet samt 1969: II: 1245
av herrar Hedlund och Wedén, samma partier) och 50 % av totala bidragssumman
(1969:1: 1077 av herrar Strandberg, Bmndm och Karl Pettersson samt II: 1246 av herrar Nordstrandh, Thylén, Petersson i GäddvUc ooh Oskarson,
aUa moderata samlingspartiet). I Ukalydande partimotioner från vänsterpartiet
kommunis-tema (1969:1: 1078 och 1969: II: 1244) angavs inte någon
uppdelning.

En majoritet i konstitutionsutskottet bestående
av tio ledamöter från mcxlerata

samlingspartiet,
centerpartiet och folkpartiet ansåg sig i huvudsak kunna godta det framlagda
förslaget tUl lag om kommunalt partistöd men yttrade beträffande fördelningen
av delta följande (1969: 36):

Olika meningar har framkommit om de grunder, som
här gäller för fördelningen av ett kommunalt partistöd. Propositionen föreslår
en mot mandatantalet proportioneU fördelning. I tre par motioner har i
stäUet föreslagits, att viss del av stödet skall utgå som ett för aUa partier
lika stort grundbidrag. Utskottet finner starka skäl tala för den senare
lösningen. Åtskilliga av de kostnader partiema har för sin
informationsverksamhet inom kommunema är oberoende av partiernas storlek. Som
skäl mot en konstmktion med lika grundbidrag samt tilläggsbidrag i
förhållande tiU mandatantalet har i propositionen anförts att den kan främja
partisplittring. Denna synpunkt är emellertid knappast bärkraftig, när det
gäller den kommunala verksainheten. En konstmktion med grandbidrag är
enligt utskottets mening bättre ägnad än propositionens förslag att åstadkomma
en aktiv informationsverksamhet och därmed vidareutveckla den kommunala
demokratin. Gmndbidragen bör lämpligen, som föreslagits i motionerna 1:1076
och II: 1245, utgöra en fjärdedel av det totala
bidragsbeloppet.

Tio ledamöter (aUa socialdemokrater) yrkade i en
reservation helt bifaU tiU propositionen och ansåg att utskottets yttrande
bort haft bl. a. följande lydelse:

Utskottet tiUstyrker att kommunema ges rätt att
lämna bidrag tUI politiska partier på sätt föreslås i propositionen och
avstyrker sålunda motionen II:
1231 i vilken yrkats avslag pä
propositionen. Då det gäUer den närmare utformningen av regler om kommunalt
partistöd är det angeläget att fasthålla utgångspunkten, att syftet är att
öka medborgamas möjligheter tUl information inte att gagna partiema i och för
sig. Det är också naturUgt att inte utan starka skäl, som direkt anknyter tiU
de kommunala förhållandena, göra avvikelser från vad som gäller i fråga om det
statliga partistödet. Med hänsyn härtiU avstyrker utskottet motionerna 1:1064
och II: 1227, i vilka föreslagits att bidrag skaU kunna
utgå även för valår tUl parti som då inte är men genom valet blir representerat
i den kommunala församlingen. Utskottet finner också att en fördelning av
bidraget i direkt proportion till antalet mandat är bestämt att föredraga frän
den angivna utgångspunkten. De förslag om att en viss del av anslagen skaU
fördelas

opaginerad Kontrollera mot PDF

lika
mellan partierna som gmndbelopp, lka framförts i övriga motioner, bör sålunda
avvisas. Utskottet viU särskUt erinra om att det som skäl för en sådan
konstruktion av det StatUga partistödet anfördes, att den skuUe gynna
partisplittring. Denna synpunkt är gUtig även i detta sammanhang.

Riksdagen
biföU reservationen.

2.5
Justeringen av det statliga partistödet med hänsyn till införandet av
enkammarriksdagen

Vid
1970 års riksdag iframlades i statsverkspropositionen (prop. 1970: 1 bU. 4
sid. 79) förslag angående ändring av grandema för det StatUga stödet tUl de
poUtiska partiema. Förslaget innebar att fr. o. m. år 1971 skuUe för rätt tiU
sådant bidrag gäUa att partiet deltagit i senaste val tiU riksdagen och därvid
vunnit mandat. Bakgranden tUl detta förslag var det valsystem som tiUämpas fr.
o. m. år 1970 för val tiU den nya enkammarriksdagen, enUgt vUket system mandat
endast kan tUldelas parti som fått antingen minst fyra % av röstema i hela landet
eUer tolv % av röstema i en valkrets. Med hänsyn tiU dessa spärregler ansågs
det inte filmas anledning att fömtom kravet på representation i riksdagen
behålla den tidigare bestämmelsen om att ett parti, för att erhåUa statiigt
stöd, vid det senaste valet måste ha fått minst två % av röstema i landet,
övergången tiU enkammarriksdag innebar vidare att antalet mandat i riksdagen
minskade från 384 till 350 fr.o.m. år 1971. I statsverkspropositionen förordades
på grand härav att bidragsbeloppet per mandat och kalenderår räknades upp från
förat 60 000 tUl 70 000 kr. Nägon större total höjmng av det statUga stödet tUl
de poUtiska partierna innebar inte denna uppräkning.

Två motioner väcktes med förslag tiU annan
fördelning av det statiiga bidraget än den i statsverkspropositionen framlagda.
Enligt det ena motionsförslaget (1970:740 av herrar Boo och Larsson i öskevik,
centerpartiet) borde reglema utformas så, att partier som uppnådde minst två
% av samtUga

avgivna röster i landet
erhöU stöd som svarade mot bidraget för ett riksdagsmandat (70 000 kr)
oberoende av om partiet blev representerat eUer uite och partier som uppnådde
2,5 %, 3 % respektive 3,5 % fick bidrag svarande mot två, tre respektive fyra
riksdagsmandat. TiU partier som uppnådde mer än fyra % borde utbetalas ett
gmndbidrag motsvarande bidraget för fyra riksdags-mandat och därjämte bidrag
per mandat i enUghet med de i statsverkspropositionen angivna grandema. EnUgt
det andra motionsförslaget (1970: 525 av herrar Björck i Nässjö och
Fridolfsson i Stockholm, bägge moderata samlingspartiet) borde 50 % av det
statUga partistödet fördelas Uka meUan de i riksdagen representerade partiema
och resterande belopp i enUet med dittills gäUande regler. I sitt utiåtande
(1970: 14) anslöt sig konstitutionsutskottet tUl propositionens förslag och
avstyrkte moticmema. Två reservationer avgavs, dels av sju ledamöter (fyra
från folkpartiet och tre från centerpartiet), vilka anslöt sig tiU de synpunkter
som anförts i den förstnämnda motionen, dels av tre ledamöter (aUa från
moderata samlingspartiet), vUka anslöt sig tiU det andra motionsförslaget,
dock med den ändringen att en fjärdedel av bidraget i stäUet för som
föreslagits i motionen 50 % skidle fördelas lUca meUan de i riksdagen
representerade partiema och återstoden efter antalet mandat. Riksdagen avslog
molionema.

På förslag av bankoutskottet (1970: 68) beslöt 1970
års riksdag att höja bidragen tiU riksdagspartiemas kostnader för grappkansUer
från tidigare 3 000 respektive 4 500 kr per mandat och år tUl 3 500 respektive
5 250 kr, varvid som fömt det högre beloppet skuUe utgå tiU partigmpp som inte
var företrädd i regeringen (rskr 339).

2.6
Behandlingen av partistödsfrågoma under de senaste riksdagarna

Fem
motioner väcktes vid 1971 års riksdag angående bidragen från det aUmänna tUl de
jxjUtiska partiema; tre av motionerna rörde det statiiga och två av motionema
det kom-

opaginerad Kontrollera mot PDF

munala
partistödet. Beträffande det statUga stödet anförde herrar Ahlmark,
folkpartiet, Boo, centerpartiet och Brandin, moderata samUngspartiet (1971:523)
att väsenthga kostnader för partierna i stort sett var oberoende av anlalet
rUcsdagsplatser, varför det nuvarande mandatbidraget borde kompletteras med
ett gmndbidrag tUl partigrapper som nått över fyra % av röstema i hela landet,
erhålUt utjämningsmandat och därmed kunde betraktas som rikspartier.
Gmnd-bidraget föreslogs uppgå tiU en mUjon kr per år och parti, vilket utgjorde
ungefär en sjättedel av hela det statiiga partistödet. Vidare borde det
övervägas om en del av grandbidraget skuUe ulgå tiU parti som fått ett stort
antal röster men inte nått den andel som gav utjämningsmandat. I motion 1971:
46 av herr Björck i Nässjö (moderata samUngspartiet) yrkades såvitt nu är av
intresse att en ny typ av partistöd borde införas, så utformat atl del
kompenserade oppositionspartierna för aUa automatiska fördelar som
regeringsinnehavet hävdades innebära. Varje i riksdagen representerat parti som
passerat fyra %-spärren föreslogs erhålla ett gmndbidrag. TiU detta ändamål
borde avsättas 25 % av det disponibla partistödsbeloppet. Resten av delta
skuUe fördelas meUan de berättigade partiema på så sätt, alt parti som ej var
representerat i regeringen erhöU 50 % högre bidragsbelopp än regeringsparti.
Om en uppräkning skedde av partistödsbeloppet kunde kansUstödet tUl riksdagspartierna
upphöra att utgå. Den tredje motionen angående det statUga partistödet var en
partimotion från vänsterpartiet kom-munistema (1971:229). I denna motion
föreslogs bl. a. att riksdagen skuUe uttala sig för en översyn av gäUande
regler för det statliga partistödet, innebärande elt genomförande av principen
om ett grandbidrag för varje parti plus ett belopp i förhåUande tUl partiemas
styrka. Vidare föreslogs att rUcsdagen uttalade sig för att en uppräkning av
den totala ramen för anslagsgivningen skedde och alt regier utformades enligt
vilka även poUtiska riksorganisationer, som inte erhåUit mandat i riksdagen,
fick möjUghet att erhåUa partistöd.

Konstitutionsutskottet erinrade i
sitt betänkande (1971: 27) om de fyra principer som enUgt prop. 1965: 174
borde Ugga tiU grund för ulformningen av ett system för statsstöd åt poUtiska
partier. Vidare erinrade utskottet om att det i sitt av riksdagen godkända
utlåtande (1965: 44) anslutit sig tiU vad som anförts i propositionen men uttalat
att detaljutformningen av fördelningsreglerna inte då kunde faststäUas som en
i aUa delar ombblig ordning utan fick underkastas en förutsättningslös översyn
sedan nödvändig erfarenhet erhåUits av reglernas tUlämpning. Utskottet
fortsatte:

Utskottet anser att det nuvarande
systemet i slort sett fungerat tillfredsstäUande. Sedan det statiiga
partistödet infördes har emeUertid många förhållanden som har betydelse för systemets
utformning ändrats. Sålunda har kommunema genom en särskUd lag fått möjlighet
att anslå medel till de politiska partiema. Genom den partiella
författningsreformen har övergång skett till enkammarriksdag, och ett nylt
valsystem införts. Vidare har förslag framlagts till ett särskilt stöd till
dagspressen, vUket kommer alt behandlas senare vid årets riksdag. Utskottet
finner tiden nu vara mogen för den översyn av fördelningsreglerna, som
förutsattes vid det statliga partistödets tillkomst.

Denna översyn bör ske med
skyndsamhet. Som förutsattes 1965 bör den vara förutsättningslös men ha som utgångspunkt
de ovan nämnda fyra grundprinciperna. För en allsidig bedömning av partistödets
storlek och fördelning är det av vikt att i görligaste mån få kunskap om hur
partistödet hittUls använts och hur partierna nått allmänheten med sin information.

I motioner har yrkats att det
nuvarande, efter mandatantal utgående bidraget bör kompletteras med ett
gmndbidrag för varje parti. Som motivering härför har anförts att
informations-och administrationskostnader till stor del är oberoende av
partiels storlek. Vidare har yrkanden framförts alt även politiskt parti som
fått ett stort antal röster utan att uppnå mandat i riksdagen skall få ett
visst reducerat belopp i partistöd.

Den av utskottet förordade
utredningen bör vara oförhindrad att ta upp dessa och andra frågor rörande
partistödet. Utskottet vill härvid framhålla att frågan om grandbidrag måste
ses mot bakgrand av att utgiftema för partiernas verksamhet bl. a. är beroende
av deras möjligheter att sprida information, exempelvis genom pressen.

Vid översynen bör övervägas den
totala kostnadsramen för partistödet, varjämte bör beaktas

opaginerad Kontrollera mot PDF

de kostnadsmässiga konsekvenserna av ifrågasatta
ändringar i gäUande regler.

Ledamöterna av utskottet från
moderata samlingspartiet, centerpartiet och folkpartiet reserverade sig under
anförande:

Som framhållits bl.a. i motion
1971:523 är vissa grundläggande kostnader för partiema i stort sett oberoende
av hur många riksdagsplatser de har. Dit hör t. ex. utgifter för informationsmaterial
till väljarna och vissa delar av personal- och administrationskostnaderna. Det
är därför angeläget att redan nu komplettera det nuvarande bidraget, som
fördelas efter antalet mandat i riksdagen, med ett gmndbidrag.

Det är inte rimligt att ytterligare
uppskjuta denna reform, som gör fördelningen av det statliga partistödet mer
rättvist än idag. Av detta skäl kan vi ansluta oss till kravet i motion 1971:
523 att utöver bidraget per mandat anslå 1 mUjon kronor som grundbidrag tUl
varje riksdagsparti som erhållit utjämningsbidrag.

Starka skäl talar vidare för att
del av grundbidrag bör utgå för parti som fått ett stort antal röster men inte
nått den andel av valmanskåren som ger utjämningsmandat. Ett avtrappat
gmndbidrag skulle kunna minska den ekonomiska tröskeleffekten av 4-procent spärren.
I god tid före nästa val bör riksdagen besluta om en sådan regel. Därefter bör
Kungl. Maj: t till nästa års riksdag lägga fram förslag till bestämmelser om
avtrappningsregjer.

Som tidigare nämnts väcktes vid
1971 års riksdag också två motioner rörande det kommunala partistödet. I motion
1971: 541 av herr Molin m. fl. (folkpartiet) framhölls alt vissa
informationskostnader avseende spridandet av partiemas kommunalpoUtiska förslag
var desamma oberoende av partiets mandatantal i kommunens fullmäktige, varför
det kommunala partistödet tiU viss del borde bestå av ett tUl aUa partier med
samma belopp utgående grandbidrag. Detta borde uppgå tiU en fjärdedel av hela
bidraget ehUgt motionärerna. Vidare ifrågasattes om aUa i fullmäktige
företrädda partier skuUe ha rätt tiU grandbidrag och föreslogs en spärregel,
knuten antingen tiU respektive partis andel av det totala antalet avgivna
röster eUer lUl det totala antalet ledamöter i kommunfullmäktige eUer
landsting. Den andra motionen (1971: 549 av herrar Strindberg och Brandin,
båda moderata samUngspartiet) innehöU argument för att den nu-

varande bidragskonstruktionen skuUe missgynna de små
partiema och bidraga tiU en från demokratisk synpunkt inte önskvärd
konservering av partistrukturen. Vid ändring av lagen borde enligt
motionärerna beaktas att gmndbelopp rimUgen inle borde utgå tiU tUlfäUiga
gmpperingar av den art som lokalt kunde förekomma främst vid de primärkommunala
valen samt att gmpp som erhöU kommunalt bidrag borde tiUhöra politisk
organisation med större förankring.

Konstitutionsutskottet (1971: 28)
hänvisade i sitt betänkande tiU det samma dag avgivna betänkandet om det
statliga partistödet. Utskottet anförde:

Vid tillkomsten av lagen om
kommunalt partistöd uttalades från riksdagens sida att det var naturligt att
inte utan starka skäl, som direkt anknyter till de kommunala förhållandena,
göra avvikelser från vad som gäUer i fråga om det statliga partistödet. AUmän
enighet råder också numera om att samma huvudprinciper bör gälla för det
kommunala partistödet som för det statiiga. Utskottet anser det därför vara
lämpligt att frågan om reglema för kommunalt partistöd upptas tiU övervägande
gemensamt med fördelningsreglerna för det statliga partistödet. I detta läge
bör riksdagen inte nu ta stäUning tiU de i motionema aktualiserade frågorna om
gmndbidrag och spärregler.

Även i detta faU reserverade sig
ledamöterna av utskottet från moderata samlingspartiet, centerpartiet och
folkpartiet. De skäl som därvid åberopades var följande:

I vår reservation om det statliga
partistödet har vi framhållit att vissa gmndläggande kostnader för partiema i
stort sett är oberoende av hur stora partierna är. Vi förordade därför införandet
av ett gmndbidrag lika för aUa partier som erhållit utjämningsmandat i
riksdagen.

Då man bör sträva efter likartade
huvudprinciper så långt möjligt för det statliga och det kommunala partistödet
bör därför reglema för det kommunala partistödet ändras därhän att ett
grundbidrag utgår tUl i fuUmäktige företrädda partier.

Eftersom det vid val tiU
kommunfullmäktige f. n. inte finns någon regel motsvarande spärr-regeln om 4
procent av de röstande för representation i riksdagen får eventuella
avtrapp-ningsregler ges en annan utformning för det kommunala partistödet
Därvid kan en kom-

opaginerad Kontrollera mot PDF

pletterande
regel införas om att parti med mycket Uten fullmäktigerepresentation inte
skall vara berättigad till helt grundbidrag.

Såväl i fråga om det statUga som det kommunala
partistödet följde riksdagen utskottet med knapp majoritet

1972
års vårriksdag visade också partistödsfrågoma ett betydande intresse. Sålunda
framhöUs i en partimotion (1972: 294) från moderata samlingspartiet att
nuvarande StatUga och kommunala partistöd, vUket fördelas i förhåUande tiU det
antal mandat som respektive parti har i riksdag, fullmäktige och landsting, var
orättfärdigt tUl sm konstruktion. Starka skäl talade för en ändring av i vart
f det statUga partistödssystemet anfördes i motionen. Såväl det statUga som det
kommunala partistödet borde tiU betydande del utgå som gmndbidrag, lUca stort
för varje parti som erhåUit representation. Detta borde eiUigt motionärernas
memng vara en riktpunkt för partistödsutrednmgens arbete. Däremot borde inte
tidningspressens ekonomiska villkor ooh tidningamas eventueUa sympatier för
det ena eUer andra poUtia partiet blandas in i frågan om partiemas
finansiering hävdade motionärerna. Liksom förra året väcktes vid 1972 års
riksdag en motion på ifrågavarande område vUken undertecknats av en ledamot
från vardera moderata samlingspartiet, centerpartite och foUcpartiet
(1972:797 av herrar Romanus, folkpartiet. Fiskesjö, centerpartiet, och
Brundin, moderata samlingspartiet). Argumentation och yrkanden var i huvudsak
desamma som i motion 1971: 523 och de borgerliga reservationerna tiU konstitutionsutskottets
betänkanden 1971:27 ooh 1971: 28. I 1972 års motion yrkades dock att
grandbidraget skuUe sättas tUl 1,5 nuljon kr per parti och år i stäUet för tiU
en toUjon kr och föreslogs att det stadiga partistödet skuUe höjas tUl ett
årligt belopp av 32 mUjoner kronor. Motionärerna påpekade att sistnämnda belopp
tmgefär motsvarade en uppräkning av bidraget tiU de poUtkka partierna i
enlighet med konsumentprisindex uppgång sedan partistödet infördes är 1965.
Vidare hemsläUde en ledamot från foUc-

partiet,
herr Strömberg, (motion 1972:169) att riksdagen skuUe räkna upp det statUga
partistödet tiU 35 mUjoner kr per år och besluta att 25 % av beloppet utgick
som gmndbidrag, lika för aUa i rUcsdagen representerade partier som erhåUit
utjämningsmandat. Det yrkades också att likartade regler skuUe införas för
partistödet på det landstings- och primärkommunala planet samt förordades
avtrappningsregler av innebörd att partier, som inte fått representation i
t.ex. riksdagen, ändå erhöU en del av ett grandbidrag.

I sitt betänkande i anledning av dels Kungl. Maj:
ts framställning i stalsverkspro-positionen för budgetåret 1972/73 om oförändrat
anslag tiU statUgt partistöd (prop. 1972: 1 bil. 4 sid. 83), dels ovannämnda
motioner hänvisade konstitutionsutskottet tiU att partistödsutredningen den 7
april 1972 enats om vissa huvudprinciper beträffande den StatUga och den
kommunala bidragsgivningen tUl partiema (1972:27). Dessa huvudprinciper
anförde utottet tUlgodosåg i det väsentiiga motionäremas synpunkter.
Utskottet hade inhämtat att en proposition på gmndval av partistödsutrednmgens
förslag skuUe komma att föreläggas 1972 års höstriksdag. I awaktan på behandlingen
härav borde enUgt utskottets mening anslag tiU statUgt partistöd bevUjas enligt
Kungl. Maj: ts förslag och motionema inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Utskottets ställningstagande, som var en-häUigt, biföUs av riksdagen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:126

Partifinansieringen
i vissa främmande länder

opaginerad Kontrollera mot PDF

Partistödsutredningen
har bedömt det vara av intresse att inhämta uppgifter om förhåUandena
utomlands med avseende på bidragsgivning frän det aUmänna tiU politiska
partier. Information har skaffats beträffande partifioansieringen i de
nordiska länderna, Förbundsrepubliken Tyskland, Storbritannien ooh USA. Det
insamlade materialet, som endast redigerats av utredningen, har erhåUits via
utrikesdepartementet. Detta departement svarar sålunda för sakinnehåUet.
Uppgiftema avser förhåUandena i respektive land under slutet av år 1971 och
början av 1972.

3.1
Danmark

förhåUande tUl utgående belopp,
träder ökningen i kraft fr. o. m. första kalendermånaden efter den, under
vilken valet ägde rum, medan en minskning får verkan först fr. o. m. fjärde
kalendermånaden efter den, under vilken valet skedde. Vid ändringar som har
arman gmnd än foUcetingsval tiU-lämpas motsvarande regler. Motiveringen tiU att
ett minskat bidrag träder i kraft tre månader senare än ett förhöjt stöd är behovet
av anställningstrygghet för de sakkunniga, experter och kontorsanstäUda som avlönas
med sttJdet.

På grandval av den sålunda beskrivna bidragsformen
utbetalades tiU de olUca grapperna i foUcetinget per den 1 oktober 1971
månatUgen stöd enligt tabeU 1.

opaginerad Kontrollera mot PDF

I Danmark finn.s en
motsvarighet til det i Sverige utgående stödet åt riksdagsgrap-pemas kanslier.
De danska reglema på detta område är faststäUda av foUcetingets ud-valg for
forretningsordenen. EnUgt gäUande bestämmelser utgår tUl varje foUcetingsgrapp
ett årUgt grandbelopp å 1 700 danska kr per mandat. Hämtöver utbetalas tiU
folketings-grupper med minst fyra och högst åtta mandat ett gmndbelopp å 6 000
danska kr per gmpp och år samt tUl foUcetmgsgrapper med lägst nio mandat ett
årUgt grundbelopp å 12 000 danska kr per grapp. Utöver nämnda igrundbelopp
kommer vissa tiUägg enligt särskUda regler. Beloppen utgår över folketingets
budget ocb. erlägges månadsvis i förskott. Eftersom bidragen utbetalas
förskottsvis finns särskUda stadganden för det fall att någon bidragsgrundande
fitor ändras. Så t ex. stadgas att om ett foUcetmgsval medför ökning eUer
minskning av stödet i

Tabell
1. Månatiigt utgående statiigt stöd tiU de olika partigrappema i det danska
folke-tuiget.

Parti

Belopp, dkr

Socialdemokratiets
folketings-

gmppe

61 855,83

Det
konservative folkepartis

folketingsgrappe

30 550,14

Venstres
folketingsgrappe

29747,43

Det
radikale venstres folketings-

grappe

27 339,30

Socialistisk
folkepartis folketings-

grappe

19 312,20

Sumnia
dkr

168
804,90

Angivna
belopp motsvarar ett årUgt bidrag tUl de politiska partiema å sammanlagt 2 025
658 danska kr 80 öre. Stöd av aUmänna medel hämtöver utgår inte tiU partiema
i Danmark.

opaginerad Kontrollera mot PDF

3.2 Finland

Sedan
år 1969 utgår i Finland ett genereUt StatUgt stöd tUl de i riksdagen företrädda
poUtiska partierna. För år 1972 finns i budgeten anslaget sammanlagt tio
mUjoner finska mark för detta ändamål. EnUgt gäUande lag fördelas nämnda
belopp i förhåUande till det antal riksdagsmandat partiema erhöU vid de senaste
allmänna valen. Nuvarande bidrag uppgår tiU 50 000 finska mark per mandal och
år. SlödbevUjande organ är statsrådet som efter ansökan från partiema utbetalar
bidragen månadsvis via statskontoret. TiU beslut om bevUjande av slöd skaU
fogas »nödigbefunna viUkor» för utbetalningen, användningen och
redovisningen av bidragen samt för tiUsynen däröver. För användningen av
stödet skaU parti avge redovisning i enlighet med statsrådets föreskrifter,
övervakning av användningen av bidragen ligger hos statsrådels kansli som
härvid kan anUta statskontorets och statens revisionsverks bistånd. EnUgt
uttryckUga författningsbestämmelser skaU aUa partier behandlas lika av de
statUga myndighetema. Liksom i Sverige och Danmark erhåUer de i den finska
riksdagen representerade partierna bidrag tiU sina grappkansUer. I 1972
års budget uppgår anslaget för detta ändamål tUl 330 000 finska mark. Angivna
medel fördelas i enlighet med samma principer som det genereUa partistödet,
dvs. bidrag tillkommer rUcsdagsgrappema i förhåUande tUl deras antal mandat.

I sammanhanget bör även nämnas att det utgår ett
StatUgt stöd tiU den fmska dagspressen avseende tidningarnas transport-och
distributionskostnader. Anslaget för detta ändamål har i 1972 års
statsvericsproposi-tion höjts tiU åtta miljoner finska mark i jämförelse med
under år 1971 utbetalda 7,5 mUjoner mark. Pressbidragen bevUjas efter ansökan
av en av statsrådet utsedd nämnd tUl tidningar som utkommer minst tre gånger i
veckan. EnUgt gäUande fördel-ningsgrander skaU presstödet utdelas med hänsyn
tiU tidnmgarnas ekonomiska stäUning. I praktUcen lär dock enUgt uppgift även
beaktas tidningamas poUtiska färg.

partiemas
relativa presstyrka m. m. Det har därför hävdals att bidragen tUl tidningarna
utgör en form av indirekt stöd tiU partiema. Av det genereUa partistödet torde
för övrigt en icke obetydlig del kanaUseras tiU pressen.

En annan form av indirekt partistöd som utgår i
Finland är bidragen tiU de poUtiska partiernas ungdomsorganisationer. Dessa bidrag
ingår som ett led i det statiiga stödet tUl olika slags ungdomsverksamhet. Är
1971 anslogs 2,5 miljoner finska mark för detta ändamål, varav 1,27 mUjoner
mark gick tUl de poUtiska ungdomsförbunden. SamtUga i riksdagen representerade
partiers ungdomsorganisationer med undantag för landsbygdspartiets erhöU på
detta sätt statUga bidrag. Stöd tiU de poUtiska partiema på kommunal- eUer
landstingsnivå utgår inte med undantag för landskapet Åland, som från staten
erhåUer 50 000 mark per år att användas tiU bidrag åt poUtisk verksamhet i
landskapet. Några bestämmelser om lokal fördelning av det genereUa statUga
partistödet finns inte; användningen av detta stöd är därför en fråga som
avgörs av varje parti.

3,3
Norge

Det
norska stortinget beslöt i juni 1970 att med retroaktiv verkan från årets
ingång införa ett statiigt stöd tiU de politiska partierna å totalt åtta
mUjoner norska kr. Detta stöd har numera höjts tiU sammanlagt tio mUjoner
norska kr att gälla fr. o. m. år 1972. Bidrag utgår tUl samtUga partier som vid
stortingsval stäUer upp Ustor i minst hälften av landets valkretsar. Siödet
fördelas proportioneUt i förhåUande tUl partiemas röstandelax vid de senaste
stortingsvalen. Inga viUkor är förknippade med de bidrag som på detta sätt
ställs tiU de olUca partiernas förfogande. Det må nämnas att i stäUet för
kravet på att vederbörande parti stäUer upp listor i minst hälften av landets
valkretsar har diskuterats en annan spärregel av innebörd att bidrag endast
skuUe utgå tUl partier med minst 2,5 % väljaranslut-

opaginerad Kontrollera mot PDF

ning.
För år 1972 innebär gäUande regler att partistödet å oa tio mUjoner norska kr
fördelas i enlighet med tabeU 2.

TabeU
2. ArUgt utgående statiigt stöd tiU de norska partiema.

Parti

Belopp,

miljoner nkr

Arbeiderpartiet

4,6

Höyre

1,9

Venstre

0,9

Senterpartiet

1,0

Kristelig
Folkeparti

0,9

SosiaUstisk
Folkeparti

0,4

Norges
Kommunistiska Parti

0,1

Summa,
miljoner nkr

9,8

Ett
mindre indirekt stöd tUl partierna ligger inbyggt i det statUga presstöd som
infördes och gäUer fr. o. m. år 1969. EnUgt detta erhåUer partiernas

3.4
Förbundsrepubliken Tyskland

Ett
genereUt stöd tUl de pcrfhiska partiema bar ansetts och anses fbrmeUt
fortfarande

såsom
stridande mot den tyska gmndlagen. Ar 1967 antogs emeUertid en författning
vilken bl. a. medger ersättning tiU partierna för rimliga kostnader för deras
valkampanjer. Denna bidragskonstraktion har inte ogiUats av
författningsdomstolen. Partiema får 2,50 tyska mark i slöd för varje gUtig röst
de erhåUer. För att vara berättigad tUl bidrag krävs att partiet får mer än 0,5
% av röstema i valet. Kvalifikationsgränsen sattes urspmngUgen tUl 2,5 %, men
sänktes tiU nuvarande nivå av författningsdomstolen. I samband med derma
sänkning uttalade domstolen att den högre gränsen på ett otiUåtet sätt
diskriminerade de minsta partierna. Valkostnadsersättningen betalas ut tiU
partierna i rater under fyra år. Före valet utbetalas 60 % av den beräknade
ersättningen (man utgår preUminärt från resultatet av föregående val),
uppdelad på 10 % under valperiodens andra år, 15 % under tredje året och 35 %
under valåret. Resterande 40 % utbetalas efter valet, dvs. under den nya
valperiodens första år. Därvid görs ookså slutavräkning med ledning av
valresultatet. Förslag har framförts att öka stödbeloppet från 2,50 tiU 3,50
tyska mark per er-håUen röst.

I
gäUande författning ställs detaljerade krav på parliemas redovisning av sina inkomster.
Bl. a. åläggs de att namnge enskUda ooh juridiska personer som gett bidrag överstigande
20 000 tyska mark. Denna bestämmelse krmggås emeUertid på oUka sätt, bl. a.
genom alt man meUan bidragsgivarna och partierna skjuter in särskUda för ändamålet
bUdade organisationer, som insamlar bidragen, slussar dem vidare tiU partierna
och i dessas räkenskaper anges såsom donatorer. Även de tyska delstatema kan
enUgt gäUande författningar ge partiema ersättning för deras kostnader i
samband med lantdagsvalen. VUlkor är endast att de del-statiiga lagarna i detla
hänseende överensstämmer med den federala författningen. Vid de tyska
kommunalvalen uppträder ofta små, lokala valsammanslutningar och tiUfäUiga
poUtiska gmpperingar. En tiUämpning av ovan angivna regler om valkostnadsersättning
skuUe därför på det kommunala

opaginerad Kontrollera mot PDF

planet
bli tämUgen kompUcerad. I delstaten Nordrhein-Westfalen har man med hänsyn
härtUl lagstiftat mot valkostnadsstöd på kommunal nivå.

3.5
Storbritannien

Med
undantag för viss kostnadsfri service från det allmänna av mmdre omfattning i
samband med parlaments- och kommunalvalen utgår inte något statiigt eUer kommunalt
stöd tiU de poUtiska partiema i Storbritannien. Det må nämnas att ledaren och
»inpiskaren» för det största oppositionspartiet erhåUer statliga löner. Dessa
anses emellertid inte utgöra någon form av statUgt partistöd utan räknas som
ersättning för nämnda personers »recognised pubUc duties».

3.6
USA

Redan
år 1966 presenterade senator RusseU Long ett förslag om statUga bidrag tiU de
politiska partiema i USA. Detta förslag godkändes av kongressen samma år men
ogiltigföridarades axet därpå och kom sålunda aldrig att praktiskt tUlämpas.
Från demokratiskt håU lanserades i november 1971 ett förslag rörande
finansiering av presidentkampanjer via statsbudgeten. UrspmngUgen avsågs
detta förslag bU tUlämpligt i samband med 1972 års presidentkampanj.
Kongressen antog förslaget och upphöjde detsamma tiU lag men beslöt att
ikraftträdandet skuUe uppskjutas så att lagen fick praktisk effekt först i
samband med presidentkampanjen år 1976. I samband med att lagen undertecknades
av president Nixon gjordes dock från Vita Huset klart att presidenten, om han
blev omvald, avsåg att verka för att lagen upphävdes eUer m-skränktes. De
flesta bedömare uppges därför vara eniga om att statUg finansiering av
presidentkampanjer är mycket osannolik, i varje faU under president Nixons
ämbets-period.

Enligt
nämnda lag kommer skattebeta-

lama att på
deklarationsblanketterna kunna ange humvida de viU bidra med en doUar tiU nästa
preådentkampanj. Om så är fallet skaU anges huravida detta bidrag skaU utgå tUl
ett särskUt parti eUer til en »non-parti-san fund», som i sin tur uppdelas på
de enskUda partiema efter dessas storlek. En sammaiUagd övre bidragsgräns har
satts genom att kongressen beslutat att partierna får spendera högst 15 c:ent
per väljare i samband med den egentiiga presidentkampanjen, dvs. efter
nomineringen av respektive kandidat, vilket i dagens läge skuUe innebära en
maximal kampanjbudget per parti å 20,4 miljoner doUar. Användandet av den statUga
finansieringsmöjUgheten skaU inte vara obUgatoriskt. Om presidentkandidaten väljer
privat finansiering, sätts ingen gräns för storleken av hans kampanjbudget.
Genom att utn)ja finansieringen via statsbudgeten avsäger sig kandidaten också
möjUgheten att motta privata bidrag, såvida maximibeloppet å 20,4 mUjoner
doUar inte nåtts via skattebidragen.

1 sammanhanget må slutligen nämnas att president
Nixon den 7 febmari 1972 undertecknat en lag som innebär olika begränsningar
i kostnadema för politiska kampanjer.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:126

Utgående
bidrag från det aUmänna till de politiska partiema

opaginerad Kontrollera mot PDF

I
Sverige utgår bidrag från det aUmänna i olika former tUl de politiska partiema.
Kapitel 2 ovan innehåUer en redogörelse för tUlkomsten av de viktigaste
bidragsformerna, nämUgen det stathga partistödet och stödet tiU
riksdagsgmppemas kanslier samt det konununala partistödet. YtterUgare ett par
former av bidrag från det aUmänna synes emeUertid böra nämnas. Här avses dels
de bidrag som utgår tUl de poUtiska ungdoms- ooh studentförbunden såsom ett
led i samhällets understödjande av olika slags ungdomsverksamhet, dels de
kostnader det allmänna ikläder sig för framstäUning av valsedlar. Nedan följer
en kortfattad redogörelse för nämnda bidragsformer tiU partierna.

4.1
Statligt stöd

4.1.1
Partistödet

Såsom
framgår av kapitel 2 (avsnitt 2.2) infördes ett statUgt partistöd genom beslut
av 1965 års riksdag med verkan fr. o. m. kalenderåret 1966 (prop 1965: 174, KU
44, rskr 452). T. o. m. år 1970 gäUde som fömtsättning för erhåUande av bidrag
att partiet erövrat mandat vid senaste val tiU andra kammaren och dessutom vid
samma val fått minst två % av de i hela riket avgivna gUtiga rösterna. Fr. o.
m. år 1971 gäUer (prop. 1970: 1 bU. 4 sid. 79, KU 14, rskr 103) att poUtiskt
parti som har deltagit i senaste val tUl riksdagen och därvid vunnit mandat
erhåUer ett bidrag å 70 000 kr per mandat och kalenderår.

Bidragen
omprövas årligen och utbetalas

för
ett kalenderår i sänder. Bidragsberäkningen varje år skaU ske med utgångspunkt
i mandatförhåUandena den 1 febmari under bidragsåret. Även sådana mandat som
den angivna beräkningsdagen är obesatta beaktas.

Parti som viU komma i åtnjutande av bidrag får
ansöka därom hos riksgäldsfuU-mäktige. I sina ansökningar uppger partierna de
bidragsbelopp de anser sig vara berättigade tUl samt efter vilka grander beloppen
uträknats. Ansökningarna prövas inte av riksgäldsfuUmäktige utan överlämnas tiU
en av fuUmäktige tiUsatt nämnd, partibidragsnämnden, som har att fördela
stödet. Ledamötema i nänmden är tre tiU antalet och utses för en tid av sex år
i sänder. I proposition 1965: 174 förordades att ledamot av nämnden skuUe vara
eUer ha varit innehavare av högre domartjänst. Såsom ledamot av nänmden
borde inte komma i fråga någon som hade poUtiskt förtroendeuppdrag. Sedan
partibidragsnämnden bUdades har den varit sammansatt av ett justitieråd såsom
ordförande, ett regeringsråd och ordföranden i arbetsdomstolen.
Sekreterar-göromålen fuUgöres av chefen för riksgäldskontorets sekretariat.
Vid sammanträdena föres protokoU som justeras av samtliga ledamöter. Om
sina beslut underrättar nämnden riksgäldsfullmäktige genom
proto-koUsutdrag. FuUmäktige låter sedan utbetala bidragsbeloppen till
partiema, vUket brakar ske någon gång under första hälften av febraari månad.
Kostnadema för nämndens verksamhet bestrides ur det anslag som anvisats tUl
partistödet. Nämndens beslut kan inte överklagas. Statiig kontroU av hur
partiema använder sina bidrag förekommer

opaginerad Kontrollera mot PDF

ej. TUl de
bidragsberättigade politiska partierna har för perioden 19661971 utbetalats
slöd enligt tabell 3 (partiernas röslande-lar vid andrakammarvalen 1964 och
1968 samt vid rUcsdagsvalet 1970 har medtagits som jämförelse):

partigmpp som var
företrädd i regeringen och med 4 500 kr per år och medlem tiU annan partigrupp.
Genom beslut av 1970 års riksdag (B: oU 1970: 68, rskr. 339) höjdes
motsvarande belopp fr.o.m. 1971 års ingång till 3 500 respektive 5 250 kr. OUk-

s. 1966 Kontrollera mot PDF

TabeU
3. Aren 19661971 utbetalat stotUgt partistöd.

Parti/år

1966

1967

1968

1969

1970

1971

Summa
tkr/ genomsnitt

m

Belopp, tkr % av siödet Röstandel

3 540 15,4 13,7

3 540 15,4 13,7

3 480 15,1 13,7

3 420 14,8 13,9

3 300 14,3 13,9

2 870 11,7 11,5

20 150 14.4 13.4

c

Belopp, tkr % av stödet Röstandel

3 180 13,8 13,2

3 240 14,1 13,2

3 360 14,6 13,2

3 540 15,4 16.1

3 600 15,6 16,1

4 970 20,3 19,9

21890 15.7 15.3

fp

Belopp, tkr % av stödet Röstandel

4140 18,1 17,0

4 080 17,8 17,0

4 080 17,8 17,0

3 600 15,6 15.0

3 660 15,9 15.0

4 060 16,6 16,2

23 620 16,9 16,2

s

Belopp, tkr % av stödet Röstandel

11520 50,1 47,3

11580 50,4 47,3

11520 50.1 47,3

12 240 53,1 50,1

12 240 53.1 50,1

11410 46,6 45,4

70 510 50,5 47,9

vpk

Belopp, tkr % av stödet Röstandel

Summa tkr

600 2,6

5,2

540

2,3 5,2

540 2,3 5.2

240 1,1 3.0

240 1,1 3,0

1 190 4,9

4,8

3 350 2,4 4,4

22 980

22 980

22 980

23 040

23 040

24 500

139 520

opaginerad Kontrollera mot PDF

4.1.2 Kanslistödet

Alla
i riksdagen representerade politiska partier har tiU hjälp åt sina
riksdagsgrapper särskUda kanslier beslående av anstäUd personal. Ett sådant
kansli har tiU främsta uppgift att biträda grappen och dess medlemmar med
utrednings- och skrivarbete samt att tjänstgöra som kontaktorgan med
allmänheten, statUga och kommunala myndigheter, fackliga eller andra
intresseorganisationer etc. Kansliemas stälhiing i förhållande tiU respektive
partiorganisation är något skiftande. Likaså varierar personalstyrkan från
det ena kansUet tUl det andra. T.o.m. år 1965 finansierades gmppkanslierna
helt eUer tUl avsevärd del med obligatoriska avgifter från de
riksdagsledamöter som mgick i de olUca gmpperna. Fr. o. m. år 1966 utgår
statsbidrag tUl partiernas kostnader för grappkanslier (B: oU 1965: 54, rskr.
442). Ursprungligen utgick sådant bidrag med 3 000 kr per år och medlem tUl

heterna
i beloppen har motiverats med skiUnaden i arbetsvillkor för ett
oppositionsparti i jämförelse med ett parti i regeringsstäU-ning. Bidragen
utbetalas tiU riksdagsgrap-perna utan ansökningsförfarande med en tolftedel per
månad; utbetalande myndighet är riksdagens förvaltnmgskontor. Bidragen utgår
tiU varje partigmpp i riksdagen oavsett dess storlek och således även om t.
ex. bara en riksdagsman företräder partiet. Någon kontroU av hur medlen
utnyttjas förekommer inte. Under perioden 19661971 har de olika partigrappema
varit berättigade tiU kanslistöd enligt tabeU 4.

4.1.3
Stödet tUl partiemas ungdomsorganisationer

Liksom
tiU andra ungdomsorganisationer utgår statsbidrag liU de poUtiska partiernas
ungdomsförbund. (GäUande författning finns i SFS 1971: 388). Stödet avser
förbun-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:126

TabeU
4. Aren 19661971 utbetalat kansUstöd.

Ar/parti

m

c

fp

s

vpk

mbs

Summa kr

1966 1967 1968 1969 1970 1971

265 500 265 500 261 000 256 500 247 500 215 250

238 500 243 000 252 000 265 500 270 000 372 750

310 500 306 000 306 000 270 000 274 500 304 500

576 000 579 000 576 000 612 000 612 000 570 500

45 000 40 500 40 500 18 000 18 000 89 250

4 500 4 500 4 500

1 440 000 1 438 500 1 440 000 1 422 000 1 422 000 1 552
250

Summa kr

1 511
250

1 641 750

1 771 500

3 525 500

251 250

13 500

8 714 750

opaginerad Kontrollera mot PDF

dens
kostnader för central verksamhet och UtbUdning av ungdomsledare samt för lokal
verksamhet. För den centrala verksamheten utbetalas statsbidraget i form av ett
gmndbidrag och ett rörUgt bidrag. För utbUdningen av ungdomsledare utgår det
statiiga stödet i form av ett ungdomsledarbidrag. Grundbidraget utgör f. n. 30
000 kr per budgetår som huvudregel. Bidragsfrågoma prövas med visst undantag
där beslutanderätten ligger hos Kungl. Maj:t av skolöverstyrelsen.
Ingenting hindrar numera en politisk ungdomsorganisation som åtnjuter
statsbidrag att använda detta för exempelvis politisk information och
opinionsbUdande verksamhet. Sammanlagt utgår enligt denna bidragsform drygt två
mUjoner kr per budgelår tiU de politiska ungdoms- och studentförbunden.
HärtiU kommer statiigt stöd för särskUda ändamål.

Vidare erhåller de poUtiska ungdomsorganisationemas
distrikts- och lokalavdelningar vissa bidrag från landsting och kommuner.

4.1.4
Valsedelskostnaderna

Enligt
97 § lagen (1920: 796) om val tUl rUcsdagen och 60 a § kommunala vaUagen (1930;
253) äger i riksdagen representerat parti vid riksdags- och landstmgsval, i den
omfattning och ordning Kungl. Maj:t bestämmer, erhåUa gottgörelse av
statsverket för kostnaderna för de valsedlar partiet låtit iordningställa för
valen. De närmare bestämmelserna finns i KK (1964: 395) om gottgörelse för
kostnader för valsedlar. Ersättning utgår vid varje val för kostnader för
högst det antal valsedlar, som motsvarar

fem
gånger sammanlagda antalet vid valet röstberättigade i de valkretsar, i vUka
val förrättas samtidigt. Gottgörelsen skaU utgå med belopp motsvarande faktiska
kostnaderna, dock högst med sex kr per 1 000 valsedlar. Vid val av
kommunfuUmäktige äger kommunen enligt 60 a § kommunala vallagen beslula att
parti, som är eUer genom valet blir representerat i fuUmäktige, skall erhålla
bidrag av kommunen tUl partiets kostnader för framställning av valsedlar. Beslutet
skaU innehåUa att ersättnmg utgår tiU varje sådant parti efter enhetUga gmnder.
Ersättning får dock ej utgå i den mån gottgörelse erhåUes av statsverket.
Sistnämnda bestämmelser äger enligt 61 § kommunala vallagen motsvarande
tUlämpning på landstmgskommun vid val av landstingsmän och på församlmg vid
val av kyrkofuUmäktige. Ar 1969 infördes den regeln att papper för framstäUning
av valsedlar för val tUl rUcsdagen tUlhandahålles kostnadsfritt av statsverket
enligt de närmare bestämmelser som meddelas av Kungl. Maj:t Vad nu sagts gäller
också papper för framstäUning av valsedlar för andra val som förrättas samma
dag som ordinarie val till rUcsdagen äger rum.

Vid 1970 års val uppgick statsverkets kostnad för
valsedlar tiU 2,7 mUjoner kr. (Några kommunala bidrag för detta ändamål torde
inte ha utgått; jfr SFS 1969: 825.)

1965 års valtekniska utredning föreslår i sitt
betänkande IV MaskineU teknik vid de aUmänna valen (SOU 1971: 72 sid. 37) bl.
a. att staten för varje val stäUer ett visst belopp tUl partiemas förfogande.
Detla belopp skaU svara mot kostnaden för att framstäUa valsedlar tiU ett antal
som motsvarar fyra

opaginerad Kontrollera mot PDF

gånger
antalet röstberättigade i vaUcretsen respektive landstmgs- eUer primärkommunen.
Partiema skaU därefter enligt förslaget få bestämma om de viU ha valsedlar för
hela beloppet eUer om de viU använda en del av detta tUl valsedlar och
återstoden för annan verksamhet, t. ex. informationsverksamhet mför valet. I
den mån partiet inte vUl använda hela beloppet tiU valsedlar, utbetalas den del
av totalbeloppet, som inte tas i anspråk för valsedlar, tiU partiet. Centrala
valmyndigheten skaU sedan svara för framslällnmg av de valsedlar som partiet
uppgivU sig vilja ha.

4.2
Det kommunala partistödet

I
lag (1969: 596) om kommunalt partistöd stadgas att kommun får lämna ekonomiskt
bidrag tiU politiskt parti, som under den tid beslut om bidrag avser, är
representerat i kommunens fullmäktige. Beslutet skall innehåUa att bidrag
utgår tiU varje sådant parti med samma belopp för varje plats som partiet under
nämnda tid har i fuUmäktige. Vad nu sagts äger motsvarande tillämpning på
landstingskommun och landsting.

Någon närmare bestämning av begreppet poUtiskt
parti finns inte i lagen. Föredragande departementschefen anförde härom i den
proposhion (1969:126 sid. 21 f) som låg tiU grund för lagstiftningen:

Frågan vad som enUgt lagen skaU förstås med parti
bör, som anförs i promemorian, bedömas med utgångspunkt i den definition av
begreppet politiskt parti som ges i 16 § riksdagsordningen. Enligt denna
definition avses med politiskt parti varje politisk sammaaslut-ning eller grapp
av väljare som uppträder i val under särskUd partibeteckning. För att ett parti
skall kunna uppbära bidrag måste det emeUertid vara juridisk person, d. v. s.
partiet måste kunna förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter. Det är
enligt fast rättspraxis fahet om den politiska sammanslutningen eller väljargruppen
antagit stadgar och valt styrelse.

Beslut om partistöd kan alltså inte avse parti som
inte är juridisk person. Om två eller flera partier samverkar vid elt val genom
att använda gemensam partibeteckning utan att skapa en särskUd juridisk person
för denna samverkan, torde därför beslut om kommunalt partistöd få avse de
samverkande partiema var för sig.

Att partistödet skaU avse poUtisk verksamhet i den
bidragsgivande kommunen föreskrives inte i lagen. Av förarbetena framgår
emeUertid klart att befogenheten för kommunema att utge stöd tUl partiema inte
innebär något avsteg från den princip som gäUer för aU kommunal verksamhet, nämUgen
att den skaU tUlgodose ett tUl kommunen knutet intresse. En uttrycklig
föreskrift härom har dock bedömts kunna ge en föreställning om att bidragens
användning skuUe kontroUeras från kommunema. Enligt förarbetena bör en sådan
kontroU självfallet inte förekonuna (prop 1969:126, sid. 20).

På uppdrag av utredningen om den kommunala
demokratin har t. f. docenten Harry

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell
5. Är 1971 utbetalat totalt landstmgs- och primärkommunalt stöd.

Parti

Belopp,
kr

% av stödet

Röstandel

Primär-

Landstings-

Primär-

Landstings-

Kommu-

Lands-

kommuner*

kommuner'

Totalt

kommuner'

kommuner'

nalvalet

tingsvalet

m

3 322 157

1404 500

4 726 657

11.7

11,9

11,8

11,6

c

5 187 583

2 376 800

7 564 383

18.2

20.1

18.9

20,6

fp

4 596 781

2 008 600

6 605 381

16.2

17.0

16,1

15.3

s

13 458 182

5 739 400

19
197 582

47,3

48.5

45.3

45,8

vpk

1 245 686

282 300

1 527 986

4,4

2,4

4.4

4,3

kds

279 238

13 000

292 238

1,0

0,1

1,8

1,9

ovr

339 600

5 000

344 600

1,2

0,0

1,7

0,5

Summa

28 429 227

11829 600

40
258 827

100,0

100.0

100,0

100.0

> 413 av 464
SamtUga

opaginerad Kontrollera mot PDF

ForseU
gjort en undersöknmg rörande det kommunala partistödet. Undersöknmgen har
publicerats i utredningens om den kommunala demokratin Rapport angående kommunal
information m. m. (SOU 1972: 52). Bl. a. innehåUer undersökningen en tabeU med
uppgifter om det primärkommunala partistödet för åren 1970 och 1971 fördelat
per kommun, parti, mandat och bostadshushåU. Partistödsutredningen har haft ett
visst samarbete med utredningen om den kommunala demokratin beträffande
ForseUs undersökning. Uppgiftema rörande omfattningen och fördelningen av den
primärkommunala bidragsgivningen tiU partiema har t. ex. avstämts mot det
material i nämnda hänseende som partistödsutredningen insamlat och lagt tUl
gnmd för sina överväganden. I Bilaga 1 tUl detta betänkande redovisas vad
partiema år 1971 erhåUU i primärkommunalt partistöd länsvis. Såsom
komplettering av den imdersökning ForseU gjort har partistödsutredningen
inhämtat uppgifter om det stöd som år 1971 utgått tiU partierna från
lands-tmgskommunema. Uppgiftema härom finns intagna såsom Bilaga 2 till
betänkandet

De företagna undersökningama i fråga om det
kommtmala partistödets omfattning och fördelning år 1971 sammanfattas i tabeU
5 (partiemas röstandelar vid landstings-och kommunalvalen 1970 medtagna som
jämförelse).

former
tiU de politiska partiema. För år 1971 t. ex. utgick statUgt och kommunalt
partistöd med sammanlagt nästan 65 mUjoner kr. Beloppet fördelade sig på
partiema i enUghet med tabeU 6 (röstandelama vid riksdagsvalet 1970 medtagna
som jämförelse).

Om man till det statUga och kommunala partistödet å
tiUhopa närmare 65 mUjoner kr lägger kansUstödet å drygt 1,5 mUjon kr, uppgick
de allmänna bidragen åt de politiska partierna år 1971 tUl något över 66
miljoner kr. TiU denna summa kommer under valår 23 mUjoner kr i valsedelskostnader.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4.3
Total bidragsgivning till partierna

Som
framgår av vad ovan anförts i detta kapitel lämnar det allmänna bidrag i olUca

TabeU
6. Ar 1971 utbetalat sammanlagt StatUgt och kommunalt partistöd.

Parti

Belopp,
kr

% av
stödet

Röstandelar

m

7 596 657

11.7

11,5

c

12
534 383

19,4

19,9

fp

10
665 381

16.4

16,2

s

30
607 582

47.3

45,4

vpk

2717 986

4,2

4,8

kds

292238

0,5

1.8

övr

344 600

0,5

0.4

Summa

64
758 827

100.0

100.0

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:126

Vissa
uppgifter om de politiska partierna

opaginerad Kontrollera mot PDF

Partistödsutredningen
har funnit det naturligt alt som bakgmnd tiU utredningen överväganden i
följande kapitel lämna vissa uppgifter om de politiska partiema. Någon mera
fuUsländig redogörelse för svenskt partiväsende åsyftas emeUertid inte. Endast
sådana uppgifter som med hänsyn tiU utredningsuppdraget bedömts vara av
intresse har därför medtagits. Redogörelsen avser de fem riksdagspartierna, om
inte annat uttryckligen anges.

5.1
Partiernas organisation, medlemsantal, röstandelar m. m.

I
organisatoriskt hänseende föreligger betydande olikheter meUan partiema. Ett
likartat mönster kan dock urskUjas i den grundläggande organisatoriska
uppbyggnaden med riks-, distrikts- och lokalorganisationer samt kviimo- och
ungdomsförbund, vilket torde framgå av på följande sidor redovisade organisationsskisser.

Sidoorganisationema är som skisserna visar i
aUmänhet uppbyggda på i prmcip samma sätt som moderpartiema. Som regel är
sidoorganisationema företrädda med representanter i moderpartiernas olika
instanser. I vissa av sidoorganisationema är medlemmarna automatiskt även
medlemmar i respektive moderparti, i andra faU föreligger inte sådana dubbla
medlemskap, över huvud taget varierar fastheten i anknytning mellan
moderpartierna och sidoorganisationer-na.

Vänsterpartiet kommunisterna har av principieUa
skäl ingen särskild kvinnoorganisation. En ungdomsorganisation för detta

parti
är under uppbyggnad sedan den med partiet tidigare samarbetande ungdomsorganisationen,
Vänstems Ungdomsförbund (VUF), numera upplösts.

Samtliga
partier har centrala kansUer (partisekretariat). Politiskt ledande tjänsteman
är partisekreteraren; detme är i vissa partier medlem av partistyrelsen och
styrelsens arbels- eUer verkstäUande utskott. Tjänstemännen på
partisekretariaten handlägger i aUmänhet olika ärendegmpper, t. ex.
mformations-, fackliga, kommunal-, studie-, intemationella eller ekonomiska och
organisatoriska frågor. Fömtom tjänstemännen på partisekretariaten, har
partiema ombudsmän anställda på distrikts- och lokalnivå. Vidare har partiema
såsom nämnts i kapitel 4 ovan (avsnitt 4.1.2) särskUda kanslier till sina
riksdagsgrapper med uppgift att biträda med utrednings- och skrivarbete samt
tjänstgöra som kontaktorgan.

Av den föregående översikten torde ha framgått att
det visserligen finns en del likheter i partiemas organisationsstruktur.
Skillnaderna meUan partierna är dock betydande. Bl. a. måste beaktas att
arbetsför-delnmgen mellan olUca nivåer inom partierna skiftar. Sålunda kan hos
ett parti en viss uppgift åvUa distriktsorganisationen medan i ett annat parti
samma uppgift ombesörjes av lokalavdelningarna. De olika ledens självständighet
i förhållande tUl varandra växlar också inom partiema. Andra viktiga olikheter
meUan partierna är: skUda förankringar hos fackliga eUer andra intresseorganisationer,
oUka stöd hos pressen samt skUda möjligheter att mobiUsera stöd från partiets
sympatisörer, antingen i form av personliga art)etsmsatser eller
penningbidrag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:126

Moderata
samlingspartiet

opaginerad Kontrollera mot PDF

KVINNOF Ö RBUND

RIKSORGANISATION

1.
Partist ä mma

2.
Partir å d

3.
Partistyrelse
(arb. utskott)

UNGDOIVIS-F Ö RBUND

opaginerad Kontrollera mot PDF

L Ä NSKVINNOF Ö RBUND

F Ö RBUND

1.
F ö rbundsst ä mma

2.
F ö rbundsr å d

3.
F ö rbundsstyrelse (arb.utskott)

UNGDOMSDISTRIKT

T

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kvinnof ö rening alt
Avdelning eller Kvinnokommitt é

F Ö RENING

-TET

AVDELNING

VUtLNINl ä 1

I___

Ungdomsf ö rening Skolungdomsf ö rening alt Grupp eller Kommitt é

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fria
Moderata Studentf ö rbundet helt frist å ende.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Centerpartiet

CKF Kvinnof ö rbund

JSL

RIKSORGANISATION j

1.

Riksst ä mma

2.

F ö rtroender å d

3.

Partistyrelse

(arbetsutskott)

1

JU

CUF

Ungdomsf ö rbund

opaginerad Kontrollera mot PDF

CKF Distrikt

DISTRIKT

1.
Distriktst ä mma

2.
Distriktsstyrelse
(arbetsutskott)

opaginerad Kontrollera mot PDF

H

i

KOMMUNORGANISATION

T

opaginerad Kontrollera mot PDF

CKF-avdelning

©
Utbytesrepresentalion i styrelserna SOU
1972: 62

Centeravdelning

CUF-avdelning

31

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:126

Folkpartiet

opaginerad Kontrollera mot PDF

KVINNOF Ö RBUND

1

1.
Landsm ö te

2.
Förtroenderåd

3.
Partistyrelse
(arb.utskott)

T

UNGDOMSF Ö RBUND

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

DISTRIKT

VALKRETSF Ö RBUND

1.
F ö rbundsm ö te

2.
F ö rbundsstyrelse

DISTRIKT

opaginerad Kontrollera mot PDF

GRUPP

LOKALAVDELNING

J

KLUBB

opaginerad Kontrollera mot PDF

Liberala f ö rbundet numera helt frist å ende,

Socialdemokratiska
partiet

s. 2 Kontrollera mot PDF

SKSF

Broderskaps-r ö relsen

T

PARTI

1.
Kongress

2.
Partistyrelse
(Verkst ä llande utskott)

I

SSKF Kvinnof ö rbund

SSU Ungdomsf ö rbund

I

opaginerad Kontrollera mot PDF

SKSF Distrikt

I

PARTIDISTRIKT

1.
Distriktskongress

2.
Distriktsstyrelse
(Verkst ä llande utskott)

SSKF Distrikt

SSU Distrikt

T

opaginerad Kontrollera mot PDF

["Fackklubb/ "

I Tj ä nstemannaf ö rening

1--------------

I Stadsdels-, f ö r- I samlings-,
kvarters- I f ö rening

I--------------- 1

I Kulturarbetar-

_1

I förening

PARTI KRETS

ARBETAREKOMMUN

Kvinnoklubb

Ungdomsklubb

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:126

V ä nsterpartiet
kommunisterna

1.
Partikongress

2.
Partistyrelse
(Verkst ä llande utskott)

I

PARTIDISTRIKT

1. Årskonferens

2.
Distriktsstyrelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

r

____i.._

PARTIKRETS

~1

opaginerad Kontrollera mot PDF

LOKALORGANISATION

L_.

TabeU 7.
Medlemsantal i riksdagspartierna (inkl. kviimo- och ungdomsförbunden)

opaginerad Kontrollera mot PDF

1.1.1965

197 400

248 300

115 400

921 500

25 900

1.1.1966

180 900

241 800

114 500

931 600

25 900

1.1.1967

170 400

236 000

116 100

945 600

23 500

1.1.1968

162 200

230 700

116 300

952 600

25 000

1.1.1969

164 500

229 000

117 300

950 000

22 200

1.1.1970

159 300

226 900

112 700

977 900

18 500

1.1.1971

153 700

227 500

108 700

956 600

19 300

TabeU
8.

Röstfördelningen
i

%
meUan partierna vid andrakammarvalen 19361968

samt

vid
riksdagsvalet 1970

Ar/parti

h/m

bf/c

fp

s

k/vpk

övr

1936

17,6

14,3

12,9

45,9

7,7

1,6

1940

18,0

12,0

12,0

53,8

3,5

0,7

1944

15,9

13,6

12,9

46,6

10,3

0,7

1948

12,3

12,4

22,8

46,1

6.3

0.1

1952

14,4

10,7

24,4

46,1

4.3

0.1

1956

17.1

9.4

23,8

44,6

5,0

0.1

1958

19,5

12,7

18,2

46,2

3,4

1960

16,5

13,6

17,5

47,8

4,5

0,1

1964

13,7

13,2

17,0

47,3

5,2

3.6'

1968

13,9

16,1

15,0

50,1

3.0

1.8'

1970

11,5

19,9

16,2

45.4

4,8

2,2'

Därav
kds 1,8 % och mbs 1,5 %

Därav kds 1,5 % och mbs 0,3 %

Därav kds 1.8 % och kfml 0,4 %

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:126

TabeU
9. Röstfördelningen i % meUan partiema vid kommunalvalen 19381970.

Ar/parti

h/m

bf/c

fp

s

k/vpk

ö vr

1938

17,8

12,6

12,2

50.4

5,7

1.3

1942

17,6

13,2

12,4

50,3

6,0

0,5

1946

14,9

13,6

15,6

44,4

11,2

0,3

1950

12,3

12,3

21,7

48,6

4,9

0,2

1954

15,7

10,3

21,7

47,4

4.8

0,1

1958

20,4

13,1

15,6

46,8

4,0

0,1

1962

15,5

13,1

17,1

50,5

3,8

0,0

1966

14,7

13,7

16,7

42,2

6,4

6,r

1970

11,8

18,9

16,1

45,3

4,4

3,5*

' Därav kds 1,8 %,
mbs 1,7 % och borgerlig samling 2,6 % " Därav kds 1,8 % och kfml 0,4 %

opaginerad Kontrollera mot PDF

I
sammanhanget bör även beaktas att olikheter föreUgger meUan partiema beroende
på skillnader i tradition och praxis när det gäUer att bedriva verksamheten.

Avslutningsvis under detta avsnitt återges i
tabellform ett antal uppgifter om partiernas medlemsantal och röstandelar vid
sldlda tilUäUen. När man jämför de olika partiernas medlemsantal bör beaktas
att principerna för anslutning av medlemmar delvis skUjer sig åt. Här må
främst erinras om att medlemskap i det socialdemokratiska partiet förvärvas
både enskilt och koUektivt, medan rekryteringen av medlemmar i övriga partier
endast sker individueUt. Vidare må nämnas att något mera direkt och på-tagUgt
samband meUan kortsiktiga förändringar i medlemsantal och röstandelar inte
synes kunna påvisas. Mer långtgående slutsatser bör därför inte dras av de
publicerade medlemsuppgiftema.

Som
tidigare nämnts förekommer i vissa

partier
att medlemmar av kvinno-, ungdoms- eUer andra sidoorganisationer automatiskt
även förvärvar medlemskap i moderpartiet. Partiernas medlemsslatislik är
emellertid inte så utformad att dylika dubbelanslutningar exakt kan anges. I
viss utsträckning grandar sig därför i tabeU 7 redovisade siffror på
uppskattningar, gjorda i samråd med partisekretariaten; på grand härav har en
avmndning tiU jämna hundratal företagits.

När det gäUer partiernas röstandelar må tabeUerna 8
och 9 kompletteras med påpekandet att meUan de redovisade åren 1936 1970
partiema haft sina starkaste fästen respektive svagaste punkter inom i slort
sett samma områden under hela perioden. Betydelsefulla geografiska
förskjutningar av partiernas väljaxunderlag kan dock i vissa fall noteras;
under senare år må främst pekas på centerpartiets inbrytning bland
stadsväl-jama.

opaginerad Kontrollera mot PDF

TabeU
10. Totala centrala kostnader för riksdagspartiema åren 19651971.

Ar/parti

m

c

fp

s

vpk

1965

7 198 856

644 838

2 993 603

2 764 424

725 347

1966*

10 918 000

4 240 515

6 927 987

19 623 270

1 098
394

1967

11253 300

3 725 316

6 768 150

16 384 940

878 571

1968

15 185 900

3 815 049

9 285 529

22 179 374

938 122

1969

8 874 700

4 341580

5 655 455

16 490 977

696 724

1970

10 152 500*

4 700 400

7 226 776

25 795 446

1 044
000

1971'

8 301 870'

5 872 000

5 104 OO ö "

18 106 125

1 430
000

"
Statligt partistöd utgår f r o m detta år

' Boksluten ej klara vid
redovisningstillfället; beloppen därför inle definitiva " Minskningen
jämfört med 1970 beror på att vissa distriktskostnader som tidigare åvilade
fp:s riksorganisation numera belastar partiels valkretsförbund (distrikt) *
Exkl förlusttäckning

opaginerad Kontrollera mot PDF

5.2
Partiernas kostnader

I
direktiven för partistödsutredningens arbete anförs bl. a. att de sakkunniga
bör försöka få så ingående kunskap som möjUgt om hur partistödet hittiUs
använts. Eftersom partiema även uppbär andra intäkter än stödet från staten
och kommunerna, t. ex. medlemsavgifter, bidrag från fackUga organisationer
och företag m. m., kan naturhgtvis inle närmare preciseras viUca kostnader i
verksamheten just partistödet använts för att täcka. Utredningen har emellertid
gått ut till de fem riksdagspartiemas partisekretariat med en enkät angående
partiernas centrala kostnader över huvud taget. Med centrala kostnader menas
sådana utgifter som belastar partiemas centralt upprättade bokslut (oavsett om
kostnadema avser riks-, distrikts- eUer lokalverksamhet) i motsats till
utgifter som upptagits i bokslut på distrikts-eUer lokalnivå. EnUgt svaren på
enkäten uppgick de totala centrala kostnadema för de fem riksdagspartiema under
åren 1965 1971 tiU i tabeU 10 redovisade belopp.

Som synes av tabeUen har kostnadema varierat
kraftigt meUan olika år och meUan partierna inbördes. Dessa variationer beror
bl. a. på att vissa av åren varit valår (1966, 1968 och 1970). Även utgången av
de aUmänna valen har givetvis spelat sin roll i sammanhanget. Så t. ex. är ju
det statUga och det kommunala partistödets storlek med nuvarande regler direkt
proportionell mot antalet erövrade mandat i riksdag, landsting och
kommunfuUmäktige. Sett över hela den aktueUa tidsperioden har emellertid kostnadema
för partiema stigit. Dock har den sammanlagda ökningen i medelsförbmkningen
bUvit tämligen begränsad; i jämförelse med konsumentprisindex' utveckling
under samma tid lägre än hälften. Detta förhållande sammanhänger synbarligen
med att det StatUga partistödet varit i stort sett oförändrat sedan det
infördes år 1966. Något direkt samband meUan kostnadsutvecklingen för
partiema å ena, och deras medlemsantal cx;h röstandelar å andra sidan, har
inte kurmat konstateras under denna korta tidsperiod.

1970
ooh 1971 års centrala kostnader för de fem riksdagspartiema fördelar sig på
sätt framgår av tabeUerna 1115 (siffrorna för 1971 ej defmitiva).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:126

TabeU 11. Moderata samUngspartiets centrala kostnader åren
1970 och 1971.

1970

1971

Riksverk-

Distrikts- och

Riksverk-

Distrikts- och

samhet

lokalverksamhet

sambet

lokalverksamhet

i den mån kost-

i den män kost-

nadema härför

naderna härför

belastar den cen-

belastar den cen-

trala budgeten

trala budgeten

opaginerad Kontrollera mot PDF

Löner och arvoden inkl sociala förmåner

Konsulter

Resor, traktamenten,
samman-trädeskosmader och representation

Studier och konferensverksamhet

Egna trycksaker för internt bmk
(medlemsinformation etc)

Egna trycksaker för externt bmk
(valtidiungar mm)

Annonser

Lokal-, distributions- och kontorsomkostnader

Stöd tiU dagstidningar

Stöd till veckopress och tidskrifter

Anslag tiU egna organisationer

Anslag till och medlemsavgifter i
utomstående organisationer

KaiÄtalkostnader (räntor, kapitalskatter
och avskrivningar)

Avsättning till kommande valrörelse

Förlusttäckiung

Div kostnader

Totalt

2.792 000' 1 870 000

35 000

464 000 45 000

266 300 15 000

413 300

241 200

380200 173 700

1 045 300

145 700

1 404 000'

180 000 560 900

1 575 000 120 900

9 410 600 2 316 900

37 000 6000

2 904 300' 1 901 280 64 200

234 490 50 000

290000

3 500 31000

906 000

50 000

1 084 100*

180 000 460 000

900000' 100 000

7 207 590 1 994 280

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Varav löner inkl sodala förmåner
för riksdagsgmppens kansU ca 410 000 (1970) resp ca 420 000 (1971)

' Varav löner mkl sociala förmåner
till MUFoch kvmnoförbundet 810 000 (1970) resp 883 100 (1971)

Mellan
500 0001 000 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:126

TabeU 12. Centerpartiets centrala kostnader åren 1970 och
1971.

1970

1971

Riksverk-

Distrikts- och

Riksverk-

Distrikts- och

samhet

lokalverksamhet

samhet

lokalverksamhet

i den mån kost-

i den mån kost-

naderna härför

naderna härför

belastar den cen-

belastar den cen-

trala budgeten

trala budgeten

s. 1 Kontrollera mot PDF

1 115
000'

Löner och arvoden inkl sociala
förmåner

Konsulter

Resor, traktamenten,
samman-trädeskostnader och lepresen-

tation

320 286

Studier ooh konferensverksamhet

285 000

Egna trycksaker för internt bruk (medlemsinformation
etc)

70162

Egna trycksaker för externt bruk (valtidningar mm
-|-affischer)

24 202

Annonser

6 000

Lokal-, distributions- och kontorsomkostnader

502 750

Stöd tUl
dagstidningar

272 000

Stöd tUl veckopress och tidskrifter

__

Anslag
tUI egna organisationer

1 375
000

1 220 000'

310 000 184 000

427 000

36 000 20 000

670 000 150 000

1 710 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anslag till och medlemsavgif

ter i utomstående organisa

tioner

Kapitalkostnader (räntor, kapi

talskatter och avskrivningar) 60 000

Avsättning till kommande val

rörelse

Valkostnader i 1970 ärs

budget 670 000

Resterande valkostnader från

1970

Totalt 4 700 400

900 000

245 000

5 872 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Varav
ca 500 000 avser kosm£.der för presstjänst och riksdagsgmppens kansli

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:126

TabeU 13. Folkpartiets centrala kostnader åren 1970 och
1971.

1970

Distrikts- och

1971

Riksverk-

Riksverk-

Distrikts- och

samhet

lokalverksamhet

sambet

lokalverksamhet

i den män kost-

i den mån kost-

naderna härför

nadema härför

belastar den cen-

belastar den cen-

trala budgeten

trala budgeten

opaginerad Kontrollera mot PDF

103 114

Löner och arvoden inkl sociala
förmåner

Konsulter

Resor, traktamenten, sammanträdeskostnader
och representation

Studier och konferensverksamhet

Egna trycksaker för internt bmk
(medlemsinformation etc)

Egna trycksaker för externt bruk
(valtidningar m m)

Annonser

Lokal-, distributions- och kontorsomkostnader

Stöd till dagstidningar

Stöd till veckopress och tidskrifter

Anslag till egna organisationer

Anslag tiU och medlemsavgifter i
utomstående organisationer

Kapitalkostnader (räntor, kapitalskatter
och avskrivningar)

Avsättning tiU kommande valrörelse

Avsättning till övriga fonder alt
förlusttäckning

Totalt

1 729 289

1 837 769' 65 445

288 828

179 278 103 263

483 950

539 829 465 797

563 094

682 000

47 120

138 000

5 105 545 2 121 231

1 925 000' 15 000

360 000' 215 000

505 000

50 000 50 000

490 000

712 000

70 000 712 000

5 104 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

'
Varav ca 200 000 (1970) och ca 260 000 (1971) avser kostnader för presstjänst
" Partikongress

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:126

TabeU 14. Socialdemokratemas centrala kostnader åren 1970
och 1971.

1970

1971

Riksverk-

Distrikts- och

Riksverk-

Distrikts- och

samhet

lokalverksamhet

samhet

lokalverksamhet

i den mån kost-

i den mån kost-

naderna härför

nadema härför

belastar den cen-

belastar den cen-

trala budgeten

trala budgeten

opaginerad Kontrollera mot PDF

Löner och arvoden inkl sociala

förmåner 1 949 156

Konsulter

Resor, traktamenten, samman

trädeskostnader och represen

tation 639 100

Studier och konferensverksam

het 2 140 300

Egna trycksaker för internt

bmk (medlemsinformation

etc) 659 460'

Egna trycksaker för externt brak
(valtidningar, affischer

mm)

1 792 121

Annonser

998 287

Lokal-,
distributions- och kon-

torsomkostnader

1 334
600

Stöd tiU
dagstidningar

8 000000

Stöd
till veckopress och tid-

skrifter

Anslag
tiU egna organisationer

4 454
169

Anslag
till och medlemsavgif-

ter i utomstående organisa-

tioner

247 899

Kapitalkostnader
(räntor, kapi-

talskatter och avskrivningar)

1 240
993

Avsättning
tiU kommande val-

rörelse

400 000

Avsättning
tiU övriga fonder

alt förlusttäckning

715 000'

överskott

1 224
161

Totalt

25 795
446

2 314 000

604 125 1 178 000

472 000'

1 171 000 50 000

1 327 000 8 000 000

1 850 000

305 000 435 000

400 000'

18 106 125

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Bl a tidningen Aktuellt i politik och samhälle

* Kongressfonden

Underskott
1 480 125

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:126

TabeU
15. Vänsterpartiet kommunistemas centrala kostnader åren 1970 och 1971.

1970

1971

Riksverk-

Distrikts-
och

Riksverk-

Distrikts-
och

samhet

lokalverksamhet
i den mån kostnadema härför belastar den centrala budgeten

samhet

lokalverksamhet
i den mån kostnadema härför belastar den centrala budgeten

Löner
och arvoden mkl sociala

förmåner

374 000

320000

Konsulter

__

.__

.

Resor,
traktamenten, samman-

trädeskostaader och represen-

tation

45 000

70 000

__

Studier
och konferensverksam-

het

65 000

150 000

Egna
trycksaker för internt

brak (medlemsinformation

etc)

75 000

20 000

Egna
trycksaker för externt

bmk (valtidiungar m m)

228 000

20 000

Annonser

__

__

__

__

Lokal-,
distributions- och koa-

torsomkostnader

40 000

60 000

__

Stöd
tiU dagstidningar

100 000

250 000

Stöd
UU veckopress och tid-

skrifter

25 000

Anslag
tiU egna organisationer

95 000

400 000

Anslag
tiU och medlemsavgif-

ter i utomstående organisa-

tioner

Kapitalkostnader
(räntor, kapi-

talskatter och avskrivningar)

22 000

25 000

Avsätming till kommande val-

rörelse

i

Avsättning
tiU övriga fonder

alt föriusttäckning

90 000

Tolalt

1 044 000

1 430 000

TabeU
16. Partiemas centrala kostnader för riksverksamhet i jämförelse med deras
röstandelar vid rUcsdagsvalet 1970 och medlemsandelar per den 1 januari 1971.

Parti

Centrala kostnader för riksverksamhet*

Röstandelar %

Medlemsandelar %

1970 kr

%

1971

kr

%

m c

fp

s

vpk

6 020 000

2 160 000

4 090 000

19 000 000

950 000

18.7

6.7

12,7

59.0

2.9

4 800 000

2 520000

3 220 000

15 850 000

940 000

17.6

9,7

11,8

58,0

3.4

11,5 19,9 16,2 45.4 4.8

10.5 15.6

7,4 65.2

1.3

' Exkl
ev kostnader för riksdagsgrappskanslier och presstjänst, avsättningar,
överskott samt anslag tiU egna organisationer. Avrundning har skett till jämna
tiotusental kr

opaginerad Kontrollera mot PDF

En
jämförelse mellan partiema visar alt kostnaderna för distrikts- och
lokalveik-samhetema i olika hög grad räknas in bland de centrala kostnadema.
Det sammanlagda beloppet av sistnämnda kostnader för varje parti är därför inte
jämförbart med motsvarande siffra för övriga partier. Däremot kan tiU viss del
kostnadema för riksverk-samhetema jämföras, tabeU 16. (Röstandelarna vid
rUcsdagsvalet 1970 och andelarna av de i riksdagspartiema per den 1 januari
1971 organiserade har medtats som jämförelse). Därvid bör emeUertid beaktas
vad i föregående avsnitt (5.1) anförts om skillnaderna i partiernas
organisationsstmktur, fackliga förankring, pressförhållanden etc. De totala
centrala kostnadema för samtliga partier har i den utsträckning som framgår av
tabeU 17 motsvarats av statligt partistöd. Av sifferserien i tabeUen torde bl.
a. kunna utiäsas att kostnaderna för samtliga partier tagna tiUsammans i aUt
lägre grad motsvaras av statiigt partistöd. (Valåren och icke-valåren bör
jämföras var för sig.) Detta förhållande synes vara en av förklarmgama tUl den
tidigare påvisade relativt begränsade ökiungen av partiernas utgifter.

TabeU
17. Utsträckning (%) i vUken partiernas totala centrala kostnader motsvarats
av statiigt partistöd åren 19661971.

1966
1967 1968 1969 1970 1971

47,1

44,7

71,3

63,8

62,5

Valår
53,6 Icke valår

Ursprangjigen föreslogs, som närmare beskrives i
kapitel 2 ovan (avsnitt 2.2), att det nuvarande statiiga partistödet skuUe utformas
såsom ett presstöd. Vid införandet av partistödet utgick man också från att en
betydande del av bidxagsmedlen beträffande vissa partier skuUe komma att
slussas vidare tiU pressen. Partistödsutredningens enkät tiU de fem
rUcsdagspartiemas partisekretariat har bekräftat rUctigheten av detta antagande.
Under åren 19641971 utbetalat stöd tiU dagstidnmgar från partiemas riksorganisationer
och dem närstående stiftelser redovisas i tabeU 18, (Dagstidning har därvid
defmierats som aUmän nyhetstidning av dagspresskaraktär vilken normalt utkommer
med minst ett nummer vaije vecka och vars upplaga tiU övervägande delen ar abonnerad,
13 § första stycket KK (1971: 492) om statligt stöd tiU dagstidnmgar).

Den utsträckning i vilken utbetalade bidrag från
partiema tiU pressen motsvarats av statligt partistöd framgår av tabeU 19.

Socialdemokraterna
och vänsterpartiet

TabeU
19. Utsträckning (%) i vUken utbetalt stöd dll dagstidningamia motsvarats av
statiigt partistöd.

Ar/parti

m

c

fp

8

vpk

1966

7,1

31,5

0

95,1

45,0

1967

7,1

30,9

0

67,9

50,0

1968

7,2

29,8

0

69,4

64,8

1969

7.3

18,3

0

65,4

70,8

1970

7,6

7.6

0

65,4

70,8

1971

8.7

3.0

0

70,1

46,2

Genomsnitt

7.5

20,2

0

72,2

57,9

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell
18. Aren 19641971 utbetalat stöd tiU dagstidningar från partiemas riksorganisationer
och dem närstående stiftelser.

Ar/parti

m

c

fp

s

vpk

Summa kr

1964

250 000

470 000

720 000

1965

250 000

__

320 000

570 000

1966

250 000

1000 000

10 958 689

270 000

12478
689

1967

250 000

1 000 000

7 867 000

270 000

9 387
000

1968

250 000

1 000 000

.

8 000 000

350 000

9 600
000

1969

250 000

647 000

8 000 000

170 000

9 067
000

1970

250 000

272000

8000 000

170 000

8 692
000

1971

250 000'

150 000

8 000 000

550 000

8 950
000

' Utöver ovan angivna
bidrag torde ett icke obetydligt belopp utgå tUl Svenska Dagbladet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

kommunislema
kan sägas ha använt en relativt slörre andel av partistödet som bidrag tiU
sin press än övriga partier. Totalt motsvarade bidragen tiU pressen 54,3
% av partistödet eller 12,5 av 23 mUjoner kronor under år 1966.
Därefter har andelen sjunkit i viss utsträckning. Detta beror enligt
samstämmiga uppgifter från partisekretariaten på att det statliga
partistödet kommit att svara för en successivt minskande andel av partiemas
intäkter, däremot inte på att behovet av bidrag tiU pressen mmskat.
Observeras bör också att presstöd i form av främst produktionsbidrag införts
under år 1971 och ökats kraftigt år 1972.

I förevarande avsnitt redovisade siffermaterial,
vilket insamlats av partistödsutredningen, avser som torde ha framgått riksorganisationerna.
Utredningen har inte infordrat motsvarande uppgifter för partiernas
distrUcts- och lokalorganisationer. Detta är motiverat främst av alt
utredningen haft att överväga både omfattningen och konstmktionen av det
StatUga stödet men endast konstmktionen av det kommunala stödet. Vidare har
användningen av det kommunala siödet kartlagts i ett urval av kommuner i den
förat omnämnda undersökningen (kapitel 4 avsnitt 4.2) av t. f. docenten
Harry ForseU (utredningen om den kommunala demokratin, SOU 1972: 52).

TabeU
20. Dagslidningamas redovisade politiska tendenser.

Medelnettoupplaga

vardagar 1.130.6

1971 i %

Moderat/Höger/Kon-

servativ

12,1

Centerpartistisk

3,8

CenterpartisUsk-Folk-

partistisk

0,1

Folkpartistisk/
Liberal /

Frisinnad

45,3

Oberoende
liberal

6,1

Borgerlig

2,9

Socialdemokratisk

19,3

Vänsterpartiet

kommunislema

0,2

Övriga

10,2

politiska
tendensema endast avser tidningarnas politik på ledarsidorna och att
ledar-avdelningama ofta är självständiga i förhåUande tiU de partier
tidningarna står närmast. Nyhetsbevakningen däremot fömtsattes ske enligt
objektiva principer. Dessa förhåUanden torde hävdas det inte mmst gäUa de
stora och därmed poUtiskt särskflt betydelsefuUa dagstidningarna. A andra sidan
förfäktas, att undersökningar visar, att inte bara ledarsidoma utan även
nyhetsbevakningen i praktUcen präglas av tidningarnas politiska färg.

5.3 Partiema och
pressen

Sedan
gammalt bekantgör de svenska dagstidningarna den grandläggande poUtiska
åskådning respektive tidning företräder. En på material från TidmngsstatistUc
AB gjord sammansläUnmg över dagspressens sålunda redovisade politiska
tendenser återfinns i tabeU 20.

UppstäUningar av denna typ måste naturligtvis
läsas med en viss försUctighet. Riktigheten av själva gmppindeUimgen av dagspressen
kan t. ex. diskuteras.

OUka uppfattningar finns vidare om i vilken
utsträcknmg de skUda politiska åskäd-niogama kommer tiU uttryck i dagstidningarna.
A ena sidan hävdas, att de redovisade

När det gäUer aitt bedöma partiemas stöd i pressen
bör också anmärkas att sammanställningen ovan endast omfattar dagspress,
varför exempelvis faokförbundspres-sen saknas. Även rader av andra facktidskrifter,
utgivna av skUda organisationer och sammanslutmngar, speglar politiska opinioner
som är representativa för tidskrifternas utgivare och som ofta Ugger i linje
med olika politiska partiers strävanden och krav. Trots dessa reservationer
måste man konstatera att det föreligger stora skillnader meUan partiemas
andelar av valmanskåren och dagstidningarnas redovisade molsvarande politiska
tendenser.

Varken
moderata samlingspartiet eUer folkpartiet har direkta ägaxeintressen i
tid-nmgsföretag. Ett par dagstidnmgar (Västernorrlands Allehanda och
Enköpmgs-Posten)

opaginerad Kontrollera mot PDF

ägs
dock av en tiU moderata samlmgspartiet närstående stiftelse. Övriga partier har
emellertid i slörre eUer mindre grad engagerat sig som tidningsägare.
Merparten av den press som stöder centerpartiet ägs gemensamt av
privatpersoner och partiorgan på distrUcts- eUer lokalnivå. Centerpartiets riksorganisation
har däremot inga tUlgångar av detta slag. Etl par av de lidningax som stöder
centerpartiet är hell privatägda.

Den socialdemokratiska pressen ägs av
fackföreningsrörelsen och partiet gemensamt samt i ett faU (Aftonbladet) av
fackföreningsrörelsen ensam. Norrskensflamman, den numera enda kommunistiska
tidning som utkommer dagligen, ägs tiU större delen av partidistriktet i
Norrbotten. Även vänsterpartiet kommunisternas huvudorgan Ny Dag, vUken under
senare år endast utkommit med ett numera två nummer per vecka, är
partiägd.

Oberoende av ägareförhåUandena är det vanligt med
partipolitiskt engagerade styrelseledamöter i tidningsföretag. Chefredaktörer
och andra pressmän har inte säUan förtroendeuppdrag inom riks- eUer kommunalpolitiken.
Partiemas stadgar ger även i vissa faU utrymme för nära kontakter mellan
partiema och pressen. Sålunda föreskrivs i flera faU representation eUer i
varje faU närvarorätt för partiemas press i olUca partiinstanser.

I sammanhanget må vidare med några ord omnämnas den
verksamhet som bedrivs av de poUtiska pressbyråerna. Den största av dessa.
Svenska Nyhetsbyrån, ägs av Svenska Högerpressens Förening. Centerpartiets och
folkpartiels motsvarigheter, Centerns Presstjänst respektive Folkpress, är
däremot integrerade delar av respektive partiorganisation. Bl. a. producerar
dessa pressbyråer i viss utsträckning s. k. cirkulär-ledare, dvs. artiklar som
kan användas på ledarplats i tidningar tiUhörande den »egna» dagspressen.
Mindre tidningar torde icke sällan begagna sig av cirkuläxledare, antingen som
bakgrandsmaterial eUer i mer eUer mindre bearbetad form som egna ledande
artiklar. Den socialdemokratiska motsvarigheten till dessa pressbyråer är
A-pressens

redaktionstjänst,
som ägs av A-pressen AB, moderbolag tiU ett flertal socialdemokratiska
tidningar och minoritelsdelägare i andra. A-pressens redaktionstjänst producerar
enligt uppgift inga cirkulärledare. Förutom via ovan angivna kanaler
förekommer naturUgtvis en mångfald kontakter på skUda nivåer och i olika former
meUan partierna och pressen. Slutiigen må anmärkas att samtliga partier och
många av de poUtiska sidoorganisationerna ger ut egna tidskrifter, främsl
avsedda för de egna medlemmarna.

5.4
Partierna och Sveriges Radio

Avslutningsvis
må i detta kapitel sägas några ord om partiernas framträdande i radio och TV.
Enligt avtalet med staten har Sveriges Radio bl. a. »att sakligt, opartiskt och
i lämplig form meddela upplysningar om nuets händelser och lämna allmänheten
orientering rörande vUcligare kultur- och samhäUsfrågor ävensom stimulera tUl
debatt kring sådana frågor». Genom denna bestämmelse är Sveriges Radio
förpliktad och berättigad alt i program behandla viktigare händelser i det
poUtiska skeendet i Sverige och i andra länder. Avtalet med staten innehåUer
inte några särskUda stadganden beträffande program rörande poUtik. För dessa
gäUer samma bestämmelser som reglerar programverksamheten i övrigt, dvs. saklighet
och opartiskhet skaU iakttagas i verksamheten samiidigt som denna i sin helhet
skall präglas av skälig balans mellan åsikter och intressen. Vissa
specialregler för poUtiska program har dock faststäUts år 1968. Enligt uppgift
från Sveriges Radio awiker emellertid praxis i viss omfattning från dessa
regler. Någon mera fuUsländig undersökning av hur det poUtiska skeendet speglas
i Sveriges Radio har inte företagils. Som huvudprincip vid genomförandet av
valprogrammen gäUer dock att partierna beredes samma utrymme i TV och radio
oberoende av partistorlek. Vissa avvikelser från denna princip förekommer
emeUertid.

Beslut
om uppläggningen av valprogram-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:126

men fattas av
radiochefen efter underhand-Ungar med partierna. Den poUtiska programverksamheten
mellan valkampanjerna utformas däremot oberoende av direkt inflytande från rUcsdagen
eller partierna, även om samråd meUan dessa och Sveriges Radio av rent
praktiska skäl ibland äger rum.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:126

Utredningens
överväganden

opaginerad Kontrollera mot PDF

6.1
Inledning

StatUgt
partistöd utgår f.n. tfll poUtiskt parti, som deltagit i senaste val tUl riksdagen
ooh därvid vunnit mandat, med 70 000 kr per mandat och kalenderår. Hämtöver
utgår StatUga bidrag tiU de oUka paitigrap-pemas kansUer i riksdagen
(kansUstöd) med ett årUgt belopp av 3 500 respektive 5 250 kr per mandat
beroende på om grappen är representerad eller ej i regeringen. Budgetåret
1971/72 har för dessa ändamål anvisats 24,5 respektive drygt 1,5 mUjoner kr.

Ar 1971 hade kommunalt partistöd införts i samtUga
landstingskommuner och i ca nio tiondelar av landets primärkommuner. I
kommunalt partistöd hade samma år utbetalats tUlsammans drygt 40 mUjoner kr.

Fömtom angivna bidragsformer utgår ett visst stöd
från det allmänna tUl de poUtiska ungdoms- och studentförbunden samt, under
valår, tiU partiemas valsedelskostnader med närmare tre miljoner kr (1970).

Grtmdläggande för utredningens ställnmgstaganden
har varit följande principer, av vilka punktema 14 finns intagna i direktiven
för utredningen och redan gäller i fråga om det statUga ooh det kommunala
partistödet:

1. Bidrag bör utgå endast tUl parti som har ett inte
obetydligt stöd i väljaropinionen, manifesterat i aUmänna vaL

2. Bidragen bör beräknas schematiskt och fördelas
enhgt fasta regjler som inte tiU-låter någon skönsmässig prövning.

3. Bidragens storlek bör stå i relation tiU partiemas
styrka.

4. Någon statUg kontroU av hur medlen använts bör inte
förekomma.

5. Införandet och omfattningen av kommunalt partistöd
bestämma av lands-tmgen ooh kommunerna själva på gmndval av den i lag givna
konstruktionen.

6. Största möjliga enighet om bidragens omfattnmg och
konstmktion bör eftersträvas.

Utredningen har i sitt arbete vägletts av strävan
att uppnå största möjUga enighet meUan partiema och samling kring ett gemensamt
förslag. I detta syfte har inom utredningen kompromisser gjorts i förhållande
tiU tidigare ståndpunkter. Enighet har också uppnåtts om förslaget.
Utredningen har vidare ansett det värdefuUt om det allmännas bidragsgivning
tUl partiema kan ges en sådan utformning att ändringar inte omedelbart
genomföres vid förskjutningar i de poUtiska StyrkeförhåUandena.

6.2
Grundbidrags- och pressfrågorna

Av
kapitel 2 ovan framgår att man vid tidigare rUcsdagsbehandlingax av både det
statliga ooh det kommunala partistödet diskuterat införandet av ett enhetligt
gmndbidrag tiU aUa partier, som är representerade i liks-dagen respektive i
landsting och kommtui-fuUmäktige. Även vid 1972 års rUcsdag har motioner väckts
med krav på statUga och kommunala gmndbidrag tiU partiema. En aiman fråga som i
detta sammanhang diskuterats i riksdagen är spörsmMet humåda den
omständigheten att partiema kan ha

opaginerad Kontrollera mot PDF

olUca
utgifter beroende på skillnader i möjligheterna att sprida information och
driva opinionsbUdning genom pressen bör påverka partistödet.

Såväl grandbidrags- som pressfrågan har tagits upp
i utredningens direktiv. I enUghet härmed har dessa spörsmål blivit föremål för
närmare undersökningar och överväganden inom ulredningen.

För införandet av grandbidrag har åberopats att
det måsle vara varje partis målsättning att vinna så stor anslutnuig som
möjligt bland väljarna. En informations-och opinionsverksamhet inriktad
på hela valmanskåren medför i stort sett samma kostnader för alla partier.
Såsom exempel har nämnts kostnaderna för framställning ooh spridande av broschyrer,
affischer och valtidningar samt för användande av andra media att nå ut tiU
medborgarna. Mot bakgmnd av denna argumentation har utredningen sökt
klarlägga i vad mån det finns några för partierna gemensamma gmnd-koslnader
och i så fall dessas storlek. I avsikt alt närmare utforska angivna frågor har
utredningen företagit en enkät hos parti-sekretariaten i de fem
riksdagspartierna angående partiernas centrala kostnader (jfr kapitel 5,
avsnitt 5.2). Vidare har utredningen haft överläggningar med representanter
för partisekretariaten, både var för sig och gemensamt, om partiernas
uppfattningar rörande grundkostnadema i partiemas verksamhet.

På gmndval av svaren i partienkäten har utredningen
sökt klarlägga i vad mån partiernas kostnader varierar med storleken av
partierna (röstandel och medlemsantal). Syftet har varit att med utgångspunkt
från variationer i kostnadema för partiema söka dra slutsatser om förekomsten
och omfattningen av eventueUa grandkostnader. Några bestämda slutsatser i
detta hänseende gran-dade på det insamlade materialet bar emellertid inte
varit möjUgt att komina fram dll. Skälen härför är W. a. de i kapitel 5 angivna
olUchetema i partiernas organisationsstruktur, kostnader för egen press,
traditioner med avseende på arbetsformer, inkomstkällor, medlemmarnas
friviUiga arbete m. m.

AUa
dessa olikheter har nämUgen en så stor betydelse för partiemas kostnader att
någon statistisk analys av sambandet mellan kostnaderna, å ena, och
partistorleken, å 'andra sidan, inte bUr meningsfuU. (Jfr tabell 16 i avsnitt
5.2 med uppgifter om partiemas centrala kostnader för riksverksamhet åren 1970

De uppskattningar, som partisekretariaten själva
gjort av grandkostnadema i respektive partis verksamhet, måsle också sägas ha
givit etl osäkert resultat. Anledningen härtUl är att man i detta faU liksom i
det föregående utgått från partiemas faktiska kostnader. Liknande svårigheter
har då mött atl dra samlande slutsatser som när det gäUt svaren i partienkäten.
Vidare har partisekretariaten sökt räkna fram grandkostnadema med
utgångspunkt från vUka uppgifter ett parti har att fuUgöra inom den
representativa demokratin. Även de resultat denna metod frambragt har dock visat
sig svårbedömbara.

SlutUgen har diskuterats att på basis av den
rationaliseringsvinst som skulle uppkomma vid en sammanläggning av två partier
uppskatta grandkostnadema. (Jfr de likalydande partimotionema 1965:1: 818 och
1965: II: 972 från foUcpartiet, kapitel 2, avsnitt 2.2.)
Också denna tanke har emellertid visat sig förenad med samma svagheter som de
tidigare metoderna beroende på de stora skillnaderna som föreUgger mellan
partiema i olika avseenden; storleken av rationaliseringsvinsten blir bl. a.
beroende av viUca partier man tänker sig går samman.

Sammanfattningsvis måsle konstateras att avsevärda
svårigheter möter att få fram för partiema gemensamma grandkostnader på elt
objektivt godtagbart sätt.

Vad nu sagts utesluter enUgt utredningens
uppfattning inte att det kan göras gäUande att partierna har vissa gemensamma
kostnader för sin verksamhet, ehum vanskUg-beter möter att siffermässigt
fixera dessa kostnaders storlek. Vidare kan noteras att utredningens
undersökningar inte ger vid handen att kostnadema för partiema skuUe

opaginerad Kontrollera mot PDF

vara helt proportioneUa
mot partistorleken.

Mot införandel av grandbidrag har som främsta
argument åberopats atl en dylik åtgärd skuUe innebära risker för partisplittring.
Därvid har bl. a. hänvisats tiU de negativa erfarenheterna i andra länder av
förekomsten av många småpartier. Del har också anförts att sedan ett
småpartisyslem väl är etablerat stora svårigheter uppreser sig mot försök att
ändra systemet.

EmeUertid har hävdals att skälen mot införandet av
grandbidrag äger något olika tyngd på riks- och kommunalnivå, då i nuvarande
syslem för val till riksdagen finns vissa spärrar mot småpartier. (Anmärkas bör
dock alt vänsterpartiet kommunislema motionerat i riksdagen om spärrarnas borttagande.)

I det kommunala valsystemet däremot saknas en
motsvarighet tiU de spärrar mot småpartier som finns vid riksdagsvalen. Vidare
kan införandet av kommunala grandbidrag främja omvandlingen tiU poUtiska
partier av många av de olika slags tillfälUga aktionsgrapper som på vissa håU
nu är verksamma. Risken kan ookså öka för kommunala fraktionsbildningar inom
redan beslående partier om grundbidrag införes.

Inom ulredningen föreligger skUda uppfattningar om
graden av riskema för den kommunala demokratin vid en framväxt av småpartier på
kommunal nivå. Sålunda har anförts att uppkomsten av nya poUtiska gmpperingar
kan komma att spela en vita-Mserande roll i det kommunalpoUtiska skeendet.
Häremot har invänts att den uppdelning i småpartier som denna utveckUng kan
leda tiU innebär risker för handlingsförlamning vid parlamentariska jämviktslägen
och försvårar övergripande planering och nödvändiga prioriteringar. I linje
med denna senare uppfattning skuUe det vara olyckligt, om det allmännas bidragsgivning
tUl partierna konstmerades så, att framväxten av elt småpartisyslem på kommunal
nivå stimulerades.

Vid prövningen av olika tänkbara ändringar i det
aUmännas bidragsgivning tiU partierna har utredningen enligt sina dhek-tiv
vidare haft att i görligaste mån beakta

den
omständigheten att partiema kan ha skilda utgifier beroende på olika möjUgheter
atl sprida information och driva opinionsbUdning genom pressen. Fråga har nu
varit i vilken utsträckning angivna omständighet skuUe påverka spörsmålet om
att införa ett enhetiigt bidrag tiU samtUga partier.

Inom ulredningen har frågan om pressens politiska
belydelse ingående diskuterats och olika meningar därvid framfiirts. Även
radions och televisionens inflytande på opinionsbildningen har varit föremål
för debatt. Under utredningsarbetets gång framlades emeUertid proposition
(1972: 59) angående anslag tiU produktionsbidrag och samdistributionsrabatt
för dagstidniDgar. I propositionen föreslogs en förstärkning av det nuvarande
statliga siödet tiU dagspressen, dels uppräkningar av produktionsbidragen för
s. k. andratidningar, dels en höjning av den rabatt som utgår vid
samdistribution av dagstidningar. Vidare aviserades en ny pressutredning.
Sammanlagt beräknades det statiiga pressstödet öka med drygt 40 mUjoner kr tUl
ca 97 miljoner kr för budgetåret 1972/73. Ett flertal motioner väcktes i
riksdagen med anledning av att propositionen framlagts. RUcsdagen biföU dock i
aUt väsentUgt förslagen i propositionen (KU 1972: 29 och rskr 203).

Bl. a. då pressfrågorna och de problem, som
aktualiserats vid nämnda riksdagsbe-handUng t. ex. i motioner, kommer att bU
föremål för ytterUgare överväganden i en särskUd utredning, har
partistödsutredningen stannat för att icke ta någon hänsyn tiU press- och
övriga massmediafrågor.

Med utgångspunkt i förenänmda överväganden har
utredningen sluthgen enats om alt föreslå alt som komplement till det nu
utgående kanslistödet införes ett grundstöd å 1,5 miljoner kr per kalenderår
tUl varje i rUcsdagen företrätt parti, som vid senaste val uppnått fyra % av
röstema i hela landet. Däremot föreslås att inte någon del av det kommunala
partistödet skaU utgå som gmndbidrag. Den valda konstmktionen med ett gmndstöd
som komplement tiU kanslistödet är förenad med vissa fördelar och tillgodoser
kravet i direktiven att det

opaginerad Kontrollera mot PDF

statiiga
och det kommunala partistödet bör bygga på samma principer.

Genom sm utformning som ett komplement tUl
kansUstödet kommer grandstödet inte att utgå tUl partier utanför riksdagen.
(Beträffande en viss utjämning i tiden, se dook avsnitt 6.6 nedan.)
Begränsnmgen tUl riksdagspartiema anser utredningen bl. a. motiverad med hänsyn
tUl att dessa på grand av sin riksdagsrepresentation får ta ställnmg i aUa
större samhäUsfrågor och svara för sitt agerande i dessa på ett annat sätt än
vad partier som står utanför riksdagen behöver. RUcsdagspartiema har däifcjr
behov av större resurser för utrednings-, informations- och opinionsbUdande
verksamhet än de i riksdagen orepresenterade partierna.

Någon statiig kontroU av grandstödets användning är
naturUgtvis mte tänkt att förekomma. Kanslistödet j övrigt föreslås oförändrat,
både tUl konstruktion och tUl belopp. I konsekvens med slällnmgstagandena
rörande det statUga partistödet blir det kommunala partistödets konstraktion
oförändrad.

6.3
Det statliga och det kommunala stödets omfattning

Beträffande
storleken av det statUga stödet tiU partierna har följande överväganden gjorts.
Sedan det kommunala partistödet tiUkommit år 1969 har, som framgår av kapi-

tel
4, det totala partistödet statUgt samt primär- och sekundärkommunalt ökat
tUl memot 66 mUjoner kr år 1971, Dock bör beaktas, att det statiiga partistödet
varit i stort sett oförändrat sedan det började utgå fr.o.m. år 1966, vUket med
hänsyn till penningvärdeföcändrmgen motiverar viss uppjustering. HärtUl kommer,
som utredningens undersökningar visar, att partiernas sandade kostnader i aUt
mindre grad täcks av StatUgt partistöd (kapitel 5, avsnitt 5.2). Med hänsyn
tUl dessa oUka omständigheter har utredningen enat sig om att föreslå dels en
uppräknmg av det statUga partistödet från f.n. 70 000 tUl 85 000 kr per
rUcsdagsmandat och kalenderår, dels införandet av grandstöd på 1,5 mUjoner kr
tiU varje i rUcsdagen företrätt parti som komplement tiU kanslistödet enUgt
avsnitt 6.2.

I förhåUande tiU nuläget innebär utredningens
förslag att det statUga stödet höjs med tiUsammans 12,75 mUjoner kr per kalenderår
varav den något större delen utgör en anpassning med hänsyn tUl utvecklingen av
penningvärdet. Med nuvarande mandat-stäUning i riksdagen kommer nyssnämnda
belopp respektive det totala statUga stödet att fördela sig på riksdagspartiema
i enUghet med tabeU 21. (Röstandelama vid riksdagsvalet 1970 medtagna som
jämförelse).

Som ovan påpekats har det statliga partistödet
varit i stort sett oförändrat sedan det började utgå fr. o. m. år 1966.
Utredningen viU uttala önskemålet att för framtiden omprövning av det statliga
kansh- och partistö-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tahell
21. Fördehiing meUan partiema av det föreslagna ökade totala statliga parti-och
kanslistödet (inkl. grandstödet) för helt kalenderår.

Parti

StatUgt
kanslistöd, kr Statiigt

---------------------- partistöd.

Grandstöd
Mandatstijd kr

Summa stöd, kr

% av stöd

Summa ökat stöd, kr

% av

ökat

stöd

Röstandel,

%

m

c

fp

s vpk

1500 000 1 500 000 1500 000 1 500 000 1 500 000

215 250 372 750 304 500 570 500 89 250

3 485 000

6 035 000

4 930 000

13 855 000

1 445.000

5 200 250

7 907 750

6 734 500

15 925 500

3 034 250

13,4 20,4 17,4 41,0 7,8

2115 000 2 565.000

2 370 000

3 945.000

1 755 000

16,6 20,1 18,6 30.9 13.8

11,5 19,9 16,2 45,4 4.8

Samman
lagt

7 500
000

1 552
250

29
750000

38 802 250

100,0

12
750 000

100,0

97,8

opaginerad Kontrollera mot PDF

det,
med hänsyn tiU penningvärdeförändring-en, sker med kortare intervaUer än
hittiUs varvid relationerna meUan utgående belopp enUgt de båda stödformema
fömtsattes oförändrade. En dylik ordnmg skuUe underlätta partiernas planering
av sin verksamhet och medföra att språngvisa höjningar av de StatUga
stödbeloppen kunde undvikas.

Detta avsnitt har behandlat frågan om storleken av
det statUga stödet tiU partierna. Det kommunala partistödets omfattning har
däremot utredningen med hänsyn till att införandet av dylika stöd är en för
kommunema och landstingen frivUUg angelägenhet ansett vara elt spörsmål som
utredningen inte bör ta ställning tUl.

6.4
Stöd till parti som ej representerats i riksdagen respektive i landsting eller
kommunfullmäktige

Vid
flera tiUfäUen har i riksdagen diskuterats frågan om införandet av någon form
av bidrag tiU parti som har fått ett stort antal röster i val men ändå inte
bhvit företrätt i riksdagen respektive i landsting eUer kommunfuUmäktige.
Detta spörsmål anges uttryckhgen i direktiven bland de frågor utredningen har
att särskUt ta ställning tiU. Som tidigare nämnts har det nuvarande systemet
för val tiU riksdagen försetts med vissa spärrar mot småpartier. Huvudregeln är
att endast parti som erhåUit minst fyra % av röstema i hela landet får deltaga
i mandatfördelningen. (Exakt fyra % av röstema berättigar tUl 14 mandat i
riksdagen). Parti med färre röster skaU dock få vara med vid mandatfördelningen
i valkrets där partiet har erövrat minst tolv % av röstema. Med hänsyn tiU
dessa spärregler och den omständigheten att det statUga stödet tiU partiema är
kopplat tUl riksdagsrepresentationen kan ett valutslag, som innebär att något
parti måste lämna rUcsdagen, medföra synnerUgen omfattande ekonomiska
konsekvenser för delta parti. En förlorad riksdagsrepresentation kostar med
nuvarande statlig

bidragsgivning ett parti
som passerat fyra-procentspärren minst (14 mamdat X 70 000
kr =) 980 000 kr per kalenderår i partistöd jämte ett mindre belopp i
kansUstöd. Utredningen har i det föregående föreslagit införandet av ett
ärUgt statiigt gmndstöd k 1,5 miljoner kr tUl varje rUcsdagsparti med ett
väljarunderlag av lägst fyra % i hela landet vid senaste val samt en höjning av
det statliga partistödet från 70 000 tUl 85 000 kr per kalenderår och
rUcsdagsmandat. Om detta förslag genomföres skuUe en förlorad riksdagsrepresentation
för det parti som drabbades därav medföra förlust av statUga bidrag med lägst
ett årUgt belopp av ca 2,7 mUjoner kr. Nuvarande ekonomiska tröskel-effekt av
de i valsystemet inbyggda spärrreglerna mot småpartier skidle aUtså högst
avsevärt förstärkas. Detta talar enhgt utredningens uppfattning för att man
inför avtrappningsregler, varigenom ett parti som har fått ett stort antal
röster i val men ändå bUvit orepresenterat i riksdagen kan erhåUa visst bidrag.
Att förlusten av kanske endast någon handfuU röster kring
fyraprocent-spärren skuUe kunna få tiU konsekvens att det StatUga stödet tiU
vederbörande parti minskade med flera mUjoner kr anser utredningen inte
rimUgt.

På grandval av dessa överväganden har utredningen
enat sig om att föreslå att parti, vilket ej blivit företrätt i riksdagen,
skall erhålla statligt partistöd med så många mandatbidrag som partiet har
tiondedels procent röster över 2,5 % av hela väljarkåren vid senaste val
(avtrappat partistöd). Hur stor anslutning bland väljarna som bör krävas för
att ett parti skaU växa berättigat tUl stöd kan naturligtvis aUtid diskuteras.
Vägledande för utredningen när gränsen satts vid 2,5 % av röstema har varit
den i direktiven fastslagna principen om att bidrag endast bör utgå tiU parti
som har ett inte obetydligt stöd i väljaropinionen, manifesterat i allmänna
val.

Siffermässigt belyses utredningens förslag om
avtrappat partistöd av tabeU 22.

Någon avtrappning av det statiiga kanslistödet
föreslås däremot inte, vilket som tidigare anförts betyder en
begränsning av

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell
22. Stöd tUl partier utan representation i riksdagen.

Mandat i

Röster

Antal man-

Partistöd

riksdagen

i %

datbidrag

i kr

14

4,0

14

1 190
000

_

3,9

14

1 190
000

3,8

13

1 105
000

3,7

12

1 020
000

3.6

11

935 000

3,5

10

850 000

3,4

9

765 000

3,3

8

680 000

3,2

7

595 000

3,1

6

510 000

3,0

5

425 000

2,9

4

340 000

2,8

3

255 000

2.7

2

170 000

2,6

1

85 000

2,5

grandstödet
tiU riksdagspartiema. (Beträffande en viss utjämning i tiden, se dock avsnitt
6.6 nedan).

I det kommunala valsystemet saknas motsvarighet
tiU de spärrar mot småpartier som finns vid riksdagsvalen. Kommunalvalskommittén,
som haft 'att utreda frågan om ett eventuellt nytt valsystem för de kommunala
valen, har i sitt betänkande »Kommunala val» (SOU 1971: 4) bl. a. föreslagit
att samma spärrar som vid riksdagsvalen skuUe införas i det kommunala
valsystemet; dock skulle tolvprocentregeln inte gäUa vid kommunfullmäktigeval.
EmeUertid har kommu-nalvalskommUténs betänkande utsatts för viss kritik under
remissbehandhngen. Vid överläggningar meUan regeringen och ledarna för övriga
riksdagspartier har överenskommits att en genereU spärr mot småpartier i de
kommunala valen inte skuUe tas upp tiU avgörande förrän utredningen om den
konimunala demokratin haft tillfäUe att belysa småpartiernas roU i det kommunalpolitiska
systemet. (Sistnämnda utredning har erhåUit tiUäggsdirektiv i detta syfte den
21 aprU 1972). Regermgen har mot denna bakgrand deklarerat att den inte ansett
sig böra föreslå någon ändring tiU år 1973 av valsystemet vid de kommunala
valen.

Spärregjer
mot småpartier saknas aUtså

f.
n. vid de kommunala valen. Vidare har varje enskild kommuns bidrag för sig i
flertalet faU inte någon avgörande betydelse för respektive parti. (I medeltal
utgår 500 kr per mandat i kommunfuUmäktige). Ett tiös-kelproblem av motsvarande
storlek som vid det statiiga stödet tiU partiema föreUgger därför inte vid det
kommunala partistödet. Med hänsyn hartiU och då avtrappningsregler enUgt ovan
föreslås i fråga om det statliga partistödet har utredningen inte funnit
erforderUgt med regler om avtrappning av den kommunala bidragsgivniingen tiU
partierna.

6.5
Statligt stöd till parti som representerats i riksdagen enligt
tolvprocentregeln

Beträffande
parti som representerats i riksdagen med enstaka mandat finner utredningen
alt stöd bör ulgå i princip såsom tUl parti vilket ej representerats i
riksdagen. Dock torde visst extra stöd vara motiverat med hänsyn tiU det större
ansvar som följer med riksdagsrepresentationen.

Utredningen föreslår således att parti, som bUvit
företrätt i riksdagen enUgt tolvprocentregeln men ej nått upp tUl fyra % av
rösterna i hela landet vid senaste val, erhåller följande statligt stöd. /
partistöd får ett sådant parti summan av dels de mandatbidrag som röstandelen
enligt reglerna i närmast föregående avsnitt berättigar till, dels de
mandatbidrag som riksdagsrepresentationen ger, sammanlagt dock högst ett
belopp motsvarande 14 mandatbidrag. Sistnämnda spärr hindrar att ett parti,
som representerats i riksdagen enUgt tolvprocentregeln, i något faU erhåUer
högre partistöd än ett parti som fått minst fyra % av röstema i hela landet och
därmed blivit företrätt i rUcsdagen enUgt valsystemets huvudregel. Vidare
föreslås att parti med riksdagsrepreseotation gmndad på tolv-procentregeln i
statligt kanslistöd erhåller summan av dels de mandatbidrag som representationen
i riksdagen och ställningen som regerings- eller oppositionsparti berät-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:126

Tabell
23. Exempel på innebörden av förslaget tiU statiigt stöd åt parti som
representerats i riksdagen enUgt tolvprocentregeln.

Mandat

Röster

i %

Partistöd

Kanslistöd

Sammanlagt stöd,

i riks-

dagen

Antal man-

Bidrag

Grund-

Mandal-

kr

datbidrag

i kr

stöd, kr

stöd, kr'

14

4,0

14

1 190 000

1 500 000

73 500

2 763
500

_

3,5

10

850 000

.,-.

______

850 000

1

3,5

11

935 000

107 143

5 250

1 047
393

2

3,5

12

1 020 000

214 286

10 500

1 244
786

5

3,5

14

1 190 000

535 715

26 250

1 751
965

_

3,0

5

425 000

425 000

1

3,0

6

510 000

107 143

5 250

622 393

2

3,0

7

595 000

214 286

10 500

819 786

5

3.0

10

850 000

535 715

26 250

1 411
965

Partiet fömtsattes ej
vara företrätt i regeringen

opaginerad Kontrollera mot PDF

tigar
till, dels lika många fjortondedelar av grundstödet å 1,5 miljoner kr som
partiets antal riksdagsmandat. Några exempel må belysa innebörden av förslaget
i detta avsnitt, tabeU 23.

6.6
Utjämning i tiden av utgående stöd till partierna

Trots
att själva partistmkturen präglas av StabiUtet, inträffar vid valen icke ringa
förskjutningar i partiemas stöd hos väljarna. Större förskjutningar får via
det statiiga ooh det kommunala stödet tiU partiema avsevärda konsekvenser för
dessas ekonomi. I avsnitt 6.4 om stöd tUl parti som ej representerats i
riksdagen respektive i landsting eUer kommunfuUmäktige har utredningen bl. a.
berört följdema på det ekonomiska planet av att ett parti förlorar sin
riksdags-representation. Naturligtvis blir en valutgång som leder tUl denna
konsekvens mycket kännbar för det parti som drabbas därav. Men även en motgång
i val, som inte medför att hela utan endast en del av riksdagsrepresentationen
förloras, kan mycket negativt påverka det berörda partiets ekonomi genom
muiskat statligt stöd. Mot denna bakgmnd har inom utredningen tagits upp
frågan om utjämning i tiden av utgående stöd tiU partierna, dvs. spörsmålet om
man inte borde ha regler varigenom stödet

successivt
anpassas tUl valutslagen. (Jfr pressutredningens betänkande Dagstidningarnas
ekonomiska viUkor (SOU 1965:22), i korthet refererat i kapitel 2, avsnitt 2.2
ovan).

Som närmare redogjorts för i kapitel 5 (avsnitt
5.1) har samtUga partier ett större eUer mindre antal tjänstemän anställda,
både på partisekretariaten ooh på riksdagsgmppemas kansUer samt på distrikts-
och lokalnivå. Liksom andra anstäUda har dessa tjänstemän behov av viss
anställningstrygghet. Om ett valnederlag via det aUmännas bidragsgivning
omedelbart slår igenom i respektive partis ekonomi, kan betydande svårigheter
uppkomma att tillgodose kravet på anställningstrygghet när partiet tvingas
skära ned sin organisaiion. Detta förhållande talar med styrka för ett
införande av utjämningsregler. DyUka regler underiättar också partiernas
planering av sin verksamhet.

Med hänsyn tUl dessa överväganden har utredningen
enats om att föreslå följande utjämningsregler i fråga om det statiiga parti-
och kanslistödet. Första året efter val beräknas utgående partistöd utifrån en
sjättedel gånger antalet mandat i senaste val plus fem sjättedelar gånger
antalet mandat i näst senaste val. Andra året efter val beräknas utgående
partistöd utifrån hälften gånger anlalet mandat i senaste val plus hälften
gånger antalet mandat i näst senaste

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ptop. 1972:126

TabeU 24. Exempel
på förslaget tUl utjämning i tiden av det statUga partistödet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ar

Exempel 1

Exempel 2

Exempel 3

Exempel 4

opaginerad Kontrollera mot PDF

Antal Antal Antal
Antal Antal

mandat utgående mandat utgående
mandat

mandat- mandat-

bidrag' bidrag'

Antal Antal Antal

utgående mandat utgående

mandat- mandat

bidrag' bidrag'

opaginerad Kontrollera mot PDF

0

70

(70)

70

(70)

70

(70)

15

(15)

1

60

68

80

72

90

73

(5)'

13

2

60

65

80

75

90

80

(5)

10

3

60

62

80

78

90

87

(5)

7

4

40

57

80

82

70

87

(5)

7

5

40

50

90

85

70

80

(5)

6

6

40

43

90

88

70

73

(5)

5

7

30

38

110

93

60

68

15

7

8

30

35

110

100

60

65

15

10

9

30

32

110

107

60

62

15

13

10

25

29

120

112

70

62

(5)

13

11'

15

25

130

118

90

70

15

13

12

15

22

130

123

90

77

15

11

'
SedvanUg avrundning till hela mandatbidrag har gjorts

' (5) betyder att partiet
har 3 % av röstema = 5 mandatbidrag enligt förslaget om avtrappat partistöd *
Under år 10 förekommer nyval, som påverkar mandattalet from år 11

opaginerad Kontrollera mot PDF

val.
Sista året av valperioden sluthgen beräknas utgående partistöd utifrån fem
sjättedelar gånger antalet mandat i senaste val plus en sjättedel gånger
antalet mandat i näst senaste val. Som mandat betraktas även mandatbidrag tiU
parti som ej representerats i riksdagen eUer representerats enhgt
tolvprocentregeln. Om nyval ägt ram räknas som senaste val medeltalet av
senaste ordinarie val och därefter förekommande nyval och som näst senaste val
medeltalet av näst senaste ordinarie val och därefter förekommande nyval.

För förståelse av hur denna utjämnings-regel kommer
att verka i oUka situationer må de i tabeU 24 angivna exemplen studeras.

Nedan föredår utredningen bl. a. (avsnitt 6,7) att
det statliga parti- och kanslistödet (inkl. grundstödet) utbetalas med hela
sitt belopp för ett kalenderår i taget. För att undvika regler om
återbetalningsplUct respektive rätt tUl tiUäggsbidrag föreslår utredningen
att ett nyval och eventuell regerings-ombildning påverkar det statliga stödet
först fr. o. m. året efter förändringen. Dock har

utredningen
funnit det rimUgt att ett parti, som helt saknat riksdagsrepresentation eUer
endast varit företrätt i riksdagen enUgt tolvprocentregeln men som genom ett
nyval blir representerat i riksdagen jämlikt valsystemets huvudregel (minst
fyra % av rösterna i hela landet), bör få gmndstöd motsvarande den del av
året (hela månader) som återstår från det att den nyvalda rUcsdagen haft sitt
första sammanträde. Högre belopp än 1,5 miljoner kr i grundstöd för nyvalsåret
skaU dock givetvis inte kunna utgå. Utredningen fömtsätter att eventuellt extra
stöd tUl partiema vid nyval varom riksdagen kan fatta särskUt beslut så fördelas
att gäUande relationer meUan utgående statiigt stöd tiU respektive partier inte
rubbas.

Beträffande det stadiga kanslistödet i övrigt vill
utredningen föreslå en särskild av-trappnmgsregel om ett parti, som representerats
i riksdagen enligt fyraprocentregeln, i val inte får tillräckUgt antal röster i
hda landet för att passera sistnämnda spärr. Ett sådant parti föreslås bU garanterat
grandstöd med 75 % (dvs, 1 125 000 kr) första

opaginerad Kontrollera mot PDF

året
efter det aktueUa valet, med 50 % (dvs. 750 000 kr) andra året efter valet och
med 25 % (dvs. 375 000 kr) tredje året efter valet (avtrappat grundstöd). I
övrigt föreslås inte någon utjämning i fråga om grandstödet (eUer
kanslistödet), vare sig uppåt eUer nedåt.

Ovanstående förslag avser det statUga stödet tUl
partiema. I och för sig skuUe givetvis utjämningsregler kunna införas även
beträffande det kommunala partistödet. EmeUertid har som tidigare anförts
varje enskUd kommuns bidrag för sig i flertalet faU inte någon avgörande
betydelse för respektive parti. Med hänsyn härtiU och då tillräckUg StabiUtet i
partiernas ekonomi bör kunna uppnås genom utjämningsregler vid det statliga
siödet har ulredningen ansett att tiUräckligt vägande skäl inte föreUgger att
komplicera det kommunala partistödet med regler om utjämning.

6.7
Utbetalningsregler

EnUgt
gäUande regler utbetalas det statiiga partistödet med hela sitt belopp i
febraari månad varje år efter ansökan från partiema hos riksgäldskontoret.
Utbetalningen ombesörjes av denna myndighet, men storleken av stödet faststäUes
av den för ändamålet särskUt tiUsatta partibidragsnämnden. Denna består av tre
framstående domstolsjurister. Beträffande det statiiga kansUstödet gäller att
detta betalas ut tUl partiemas respektive riksdagsgrapper utan ansökningsförfarande
med en tolftedel varje månad av riksdagens förvaltningskontor.

Elt genomförande av utredningens förslag kommer
att medföra betydande förändringar i fråga om den statUga bidragsgivningen
tUl partiema. Bl.a. iimebär förslaget om införande av grandstöd att det
StatUga kansUstödet kraftigt ökar. Vidare får förslaget om utjämning i tiden av
utgående stöd, om stöd tiU parti som ej representerats i riksdagen m. m. tiU
följd att regelsystemet på detta område bUr mer komplicerat än nuvarande
mycket enkla bestämmelser. Skäl talar för att med utredningens förslag ha en
och samma myndighet som

beslutar
om den statliga bidragsgivningens sloriek liU partierna. Utredningen anser det
ligga närmast tiU hands att anförtro denna uppgift åt partibidragsnämnden med
dess frislående ställning och högt kvalificerade juridiska expertis.
Utredningen viU därför föreslå att både det statliga kanslistödet (inkl.
grundstödet) och det statliga partistödet handläggs efter de rutiner som nu
gäller för partistödet och som visat sig ändamålsenliga. Grandstödet och det
övriga kansli-stödet skaU aUtså liksom det statUga partistödet erläggas med
hela sitt belopp under februari månad varje år. Partiema bör i sina ansökningar
om slöd ange efter vUka grunder yrkade belopp framräknats. Särskilda
ansökningsblanketter kan lämpligen faststäUas av partibidragsnämnden.
StäU-ningen som regerings- eller oppositionsparti vid UtbetalningstiUfäUet bör
vara avgörande för kanslistödets storlek under det aktueUa året. Bl. a. av
administrativa skäl föreslås att samtiiga statUga bidragsformer utbetalas direkt
tiU partiemas riksorganisationer. Dock kan vederbörande parti beslula att
kansli-stödet skaU utgå tiU riksdagsgrappen. SkuUe nuvarande valperioder för
riksdagen läggas om se grandlagsberedningens slutbetänkande med förslag tiU
ny regeringsform och ny riksdagsordnmg m. m., SOU 1972: 15, sid. 89 ff får
tidpunkten för utbetalningarna och den tidrymd dessa avser lämpligen justeras
i enlighet härmed.

Beträffande det kommunala partistödet skiftar f. n.
förhåUandena från kommun till kommun när det gäUer dels tidpunkten för
utbetalningen av siödet, dels tiU vem slödel erlägges. I vissa kommuner sker
utbetalnmg-en tiU vederbörande partis distrikts- eUer lokalorganisation, i
andra kommuner tUl de olika partigmppema i respektive landstmg eUer
kommunfuUmäktige. EhUgt utredningens direktiv bör det kommunala partistödet
bygga på samma principer som det stadiga i den mån inte starka skäl, som direkt
anknyter tiU kommunala förhåUanden, motiverar avvikelse på en eUer annan punkt.
Utredningen har inte funnit någon sådan avvikelse befogad i här berört
avseende. I konsekvens härmed föreslås att det kommu-

opaginerad Kontrollera mot PDF

nala
partistödet Uksom den statiiga bidragsgivningen bör utbetalas efter ansökan
med hela sitt belopp under febraari månad varje år. Utbetalningen bör därvid
ske tiU respektive partis distrUcts- eUer lokalorganisation, om inte
vederbörande parti beslutar aimorledes.

För Stockholm börjar mandatperioden redan den 15
oktober under valåret i stäUet för den 1 januari året näst efter valåret,
vilken dag eljest utgör början på valperioden både för riksdagen och för
landsting och kommunfuUmäktige. I samband med beslut om kommunalt partistöd
för år 1970 bestämdes i Slockholm att de faststäUda bidragen skuUe avse hela
budgetåret 1970 utan hänsyn tUl eventueUa förändringar i mandatfördelningen
genom 1970 års val (stads-koUegiets utiåtande 1970: 93 och stadsfuU-mäktiges
protokoU den 16 mars 1970, § 5). På grand härav synes den avvikande valperioden
i Stockholm inle böra föranleda andra utbetalningsregler än vad som ovan
föreslagits gäUa för övriga kommuner. (Angående ulbetalningsreglema vid nyval
se avsnitt 6.6 ovan.)

6.8
Valsamverkan

För
att kunna uppbära bidrag måste ett parti vara juridisk person, dvs. partiet
måste kurma förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter. Juridisk person blir
ett parti genom att antaga stadgar av inte aUtför ofullständig beskaffenhet
samt välja styrelse. Om två eUer flera partier samverkar vid ett val genom att
använda gemensam partibeteckning utan att skapa en särskUd juridisk person för
denna samverkan, utgår enUgt gäUande praxis partistöd tUl de samverkande
partiema var för sig i proportion tiU det antal mandat respektive parti erhåUer
genom valsamverkan. Denna praxis torde överensstämma med ett uttalande av
föredragande departementschefen i förarbetena tUl lagen (1969: 596) om
kommunalt partistöd (prop. 1969: 126, sid. 21). I fråga om stafligt och
kommunalt partistöd uppkommer inte några problem vid valsamverkan. En ändring
av

den
praxis som sålunda utbUdat sig framstår inle som befogad. Inför man det
gmndstöd som utredningen föreslår, uppstår däremot vissa problem i
sammanhanget. Utredningen har ansett dessa höra lösas så, att grundstöd utgår
till de samverkande partierna med en fjortondedel av ett helt grundstöd för
varje mandat respektive parti erhåller genom valsamverkan. Dock bör den
begränsningen gäUa att inte något parti skaU kurma få mer än ett helt gmndstöd
per kalenderår. I övrigt utgår kansUstöd tiU de samverkande partiema enUgt
samma grander som partistödet, dvs. i proportion tiU anlalet genom
valsamverkan erövrade mandat. Liksom eljest när det gäUer kansUstöd bör
beloppen differentieras med hänsyn tiU om partigrupperna är repxesenterade eUer
ej i regeringen.

Elt specieUt problem beträffande valsamverkan
uppkommer genom utredningens förslag om avlrappat stöd tiU parti som inle
blivit företrätt i riksdagen (avsnitt

6.4 ovan). Enligt förslaget skäU parti som bUvit
orepresenterat i riksdagen erhåUa ett mandatbidrag i statiigt partistöd för
varje tiondedels % i erövrade röster över 2,5 % av hela väljarkåren. Om två
eUer flera partier samverkar vid ett val ooh därvid inte uppnår den
väljaranslutning som fordras för riksdagsrepresentalion men tiUsammans däremot
får över 2,5 % av röstema i hela landet, kan frågas om något avtrappat stöd
bör utgå. Eftersom valutslaget inte 'ger representation i riksdagen är det
inte möjUgt att lösa fördelningen av stödet på samma sätt som föreslagits i
övrigt. Enligt utredningens uppfattning föreUgger här inte någon lämplig
fördelningsgrand. Av praktiska skäl och med hänsyn tUl att inget av de samverkande
partiema torde kunna styrka sig ha ett slöd i väljaropinionen överstigande

2.4 % synes något avtnappat slöd inte böra utgå i denna
specieUa situation.

6.9
Vissa tillämpningsfrågor

Om
flera partier går ihop tiU ett parti, föreslår utredningen att det nya partiet
vid den

opaginerad Kontrollera mot PDF

statiiga
bidragsgivningen av praktiska skäl behandlas som en enhet först fr. o. m. påföljande
årsskifte. Detta för att undvika att bidragssystemet kompliceras med regler om
återbelalningsskyldighet av grandstöd. För tiden efter utgången av det år då
sammanslagningen skett skaU det nya partiet behandlas som ett parti. Tidigare
ooh aktueUa mandat- och röstetal läggs då samman vid beräkningen av det
statiiga stödet. Beträffande i riksdagen orepresenterade partier som gått
samman föreslås dook en spärregel av innehåU att det sammanslagna partiet blott
skaU kunna få statUgt partistöd med högst 14 mandatbidrag även om de tidigare
partiernas sammanlagda röstetal Överstiger fyra %. I fråga om det kommunala
stödet tiU partiema behövs inte några särregler vid partisammanslagningar.

SkuUe ett parti splittras upp / flera partier,
föreslår utredningen att man fördelar utgående statiiga och kommunala bidrag på
de nya partierna på sätt utredrungen förordar vid valsamverkan (avsnitt 6.8
ovan). Av praktiska skäl föreslås, Uksom vid samgående meUan partier, att
uppspUttringen får effekt från bidragssynpunkt först fr. o. m. påföljande år. I
konsekvens med ställningstagandet tUl frågan om avtrappat stöd tUl samverkande
partier, som inte uppnått tiUräckligt antal röster vid senaste val för att
erhåUa riksdagsrepresentalion men däremot överskridit den föreslagna 2,5
procenlgrän-sen, bör det statiiga partistödet faUa bort om ett parti vilket
uppbär avtrappat stöd delas i flera.

Om i något faU en vald representant för ett parti
lämnar detta under löpande valperiod, föreslår utredningen att utgående
StatUga och kommunala bidrag inte påverkas härigenom. Det torde vara aUmänt
erkänt att med nuvarande valsystem såväl riksdags-som kommunalvalen i reaUteten
i huvudsak utgör val på det ena eUer det andra partiet, i regel utan något mera
påtagUgt inslag av personval. Systemet att beräkna statUgt och kommunalt
partistöd samt statligt kansUstöd på grandval av antalet mandat är därför i
huvudsak endast ett sätt att enkelt mäta partiernas styrka. Valulslagen föränd-

ras
inte genom att någon av de valda personerna lämnar sUt parti. I
överensstämmelse med det anförda föreslår utredningen att det är den
lagakraftvunna fördelningen av mandalen i riksdagen, landsting och kommunfuUmäktige
som skall vara utslagsgivande för både den statiiga och den kommunala
bidragsgivningen tiU partiema. Gränsdragningen meUan faU enUgt detta och närmast
föregående stycke får preciseras i praxis. Vägledande torde kunna vara om det
urspmngliga partiet kvarstår som juridisk person.

6.10
Ikraftträdande m. m.

Utredningen
föreslår att ovanstående nya regler träder i kraft den 1 juU 1972, viUcet bl.a.
innebär att ett halvt gmndstöd och hälften av den föreslagna uppjusteringen av
det statliga partistödet skaU utgå tiU riksdagspartiema under andra halvåret
1972. Reglema om utjämning i tiden av grandstödet och det StatUga partistödet
föreslås dock träda i kraft först fr.o.m. 1973 års val. Med senaste respektive
näst senaste val skaU vid bidragsberäkningen för år 1974 aUtså förslås 1973
respektive 1970 års val.

SlutUgen viU utredningen föreslå att de nya reglema
skaU gäUa mte blott under nu löpande valperiod utan även under valperioden
19741976, oberoende av utgången i 1973 års val.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:126

Sammanfattning

opaginerad Kontrollera mot PDF

1971
års partistödsutredning, som tUlsattes i juni 1971, har haft i uppdrag alt
utreda omfattningen och konstmktionen av det statliga siödet tUl partiema. F.
n. utgår dylikt stöd tUl politiskt parti, som deltagit i senasle val tiU
riksdagen och därvid vunnit mandat, med 70 000 kr per mandat ooh kalenderår.
För budgetåret 1971/72 hax för ändamålet anvisats 24,5 mUjoner kr. Härutöver
utgår StatUgt stöd tUJ de oUfca partigruppernas kanslier i riksdagen
(kanslistöd) om tiUhopa ca 1,5 mUjoner kr med ett årligt belopp av 3 500 eUer
5 250 kr per mandat tdl partier som är företrädda respektive inle företrädda i
regeringen.

Utredningen har vidare haft att utreda
konstraktionen av det primär- och landstingskommunala partistödet. Därvid har
förutsatts att kommunerna och landstingen liksom hittiUs själva beslutar om
stödels storlek.

Kommunalt partistöd hade år 1971 införts i nio
tiondelar av landets primärkommuner och det sammanlagda stödbeloppet uppgick
sislnämnda år tiU drygt 28 mUjoner kr enligt de undersöknmgar som utredningen
gjort. Från landstingen, som samtUga infört partistöd, erhöU partiema år 1971
bidrag med omkring 12 mUjoner kr. I sammanlagt kommunalt partistöd utgick
således 40 mUjoner kr. Av aUmänna medel erhöU partiema aUtså parti- och
kansUstöd med totalt något över 66 miljoner kr. HärtUl kommer bidrag tUl de
politiska ungdoms- och studentförbunden samt under valår 23 miljoner kr i valsedelskoslnader.

Grundläggande för utredningens stäUningstaganden
har varit följande principer, av vilka punkterna ad finns intagna i ut-

redningens
direktiv och redan gäUer beträffande det stathga och det kommunala partistödet.

a) Bidrag bör utgå endast tiU parti som har ett inte
obetydhgt stöd i väljaropinionen, marufesterat i 'aUmänna val.

b) Bidragen bör beräknas schematiskt och fördelas
enligt fasta regler, som inte tUl-låter någon skönsmässig prövning.

c) Bidragens storlek bör stå i relation tUl partiernas
styrka.

d) Någon offentiig kontroU av hur medlen

används bör inte förekomma.

e) Införandet och omfattningen av kommu

nalt partistöd bestämmes av landstingen

och kommunema själva på grundval av

den i lag givna konstmktionen.

f) Största möjliga enighet om bidragens

omfattning och konstraktion bor efter

strävas.

Utredningen, i vilken ingår representanter för
samtiiga riksdagspartier, har enhälUgt beslutat att lägga fram följande
förslag:

1. Det statliga partistödet som i stort

sett varit oförändrat sedan det infördes

fr. o. m. år 1966 uppjusteras från 70 000

kr per riksdagsmandat och kalenderår tiU

85 000 kr, vUket innebär en årUg uppräk

ning med 5,25 mUjoner kx.

2. Som ett komplement tUl nuvarande

kanslistöd införs ett grundstöd å 1,5 mUjo

ner kx per kalenderår tUl varje riksdagsparti

som uppnått minst fyra % av röstema i

hela landet vid senaste val. Härigenom ökar

det StatUga stödet tiU partiema med 7,5 nul-

opaginerad Kontrollera mot PDF

joner
kr per år. Kanslistödet i övrigt kvarstår oföxändrat, dvs. utgår med ett årUgt
belopp av 3 500 respektive 5 250 kr per riksdagsmandat beroende på om vederbörande
partigmpp är representerad eUer inte i regeringen.

3. TUl parti som ej blivit företrätt i riksdagen
Utgår StatUgt partistöd med så många mandatbidrag (å 85 000 kr) som partiet
fått tiondedels procentenheter röster över 2,5 % av väljarkåren i hela landet
vid senaste val (avtrappat partistöd).

4. Parti som representerats i rUcsdagen eoUgt
tolvprocentregeln ooh som vid senaste val inte nått upp tiU fyra % av röstema i
hela landet erhåUer statiigt partistöd ehUgt punktema 1 och 3 ovan, dock högst
sammanlagt 14 mandatbidrag. I kansUstöd erhåUer ett sådant parti dels bidrag
per erövrade mandat i riksdagen, dels Uka många fjortondedelar av ett
grandstöd som partiet bar antal riksdagsmanidat.

5. För successiv anpassning av den stat

Uga bidragsgivningen tiU valulslagen före

slås utjämning i tiden av det statUga parti-

och kanslistödet med följande konstraktion.

Första året efler val beräknas partistöd ut

ifrån en sjättedel gånger antalet mandat i

senaste val plus fem sjättedelar gånger an

talet mandat i näst senaste val. Andra året

efter val beräknas partistöd utifrån hälften

gånger antalet mandat i senaste val plus

hälften gånger antalet mandat i näst senaste

val. Sista året av valperioden sluthgen be

räknas partistöd utifrån fem sjättedelar

gånger antalet mandat i senaste val plus en

sjättedel gånger antalet mandat i näst se

naste val. Som mandat betraktas även

mandatbidrag enUgt 3 och 4. Om nyval ägt

ram räknas som »senaste val» medeltalet av

senaste ordinarie val och därefter förekom

mande nyval och som »näst senaste val»

medeltalet av näst senaste ordinarie val och

därefter förekommande nyval.

Om ett rUcsdagsparti, med minst fyra % av väljarna
bakom sig, vid ordinarie val eUer nyval inte får tillräckUgt antal röster i
hela landet för att passera sistnämnda

gräns,
garanteras partiet gmndstöd lägst med 75 % (dvs. 1 125 000 kr) företa året
efter valet, med 50 % (dvs. 750 000 kx) andxa axet eftex valet och med 25 %
(dvs. 375 000 kr) tredje året efter valet (avtrappat grundstöd).

6. I konsekvens med stäUningstagandena rörande det
statiiga partistödet blu: det primär- och landstingskommunala partistödets
konstruktion oförändrad.

7. De statiiga bidragen erlägges med hela sma belopp
under febraari månad varje år efter beslut av partibidragsnämnden. Bl. a. av
administrativa skäl utbetalas bidragen direkt tiU partiemas riksorganisationer,
om uite vederbörande parti särskUt beslutar att kansUstödet (inkl. grandstödet)
skaU utgå tiU riksdagsgrappen. Motsvarande utbetalningsregler bör tUlämpas i
fråga om det kommunala partistödet.

8. Nyval och eventueU regeringsombild-ning påverkar
det statUga parti- och kansUstödet (inkl. grundstödet) först fr. o. m. året
efter förändringen. Parti, som saknat riksdagsrepresentation eUer endast varit
företrätt i riksdagen med enstaka mandat men som genom nyvalet bUr
representerat i riksdagen på grand val av minst fyra % av röstema i hela
landet, får dook grandstöd molsvarande den del av året som återstår från det
att den nyvalda riksdagen haft sitt första sammanträde, dock högst 1,5 miljoner
kr.

9. SärskUda tillämpningsregler vars

innehåU framgår av kapitel 6, avsnitt 6.8

och 6.9 föreslås vid valsamverkan mellan

flera partier, vid sammanslagningar och

uppdelningar av partiex samt för det faU att

någon vald repxesentant för ett parti läm-

nax detta under löpande valperiod.

10. De nya reglema träder i kraft den

1 juU 1972. Detta mnebär bl. a. att ett halvt

grandstöd och hälften av den föreslagna

höjningen av det statUga partistödet skaU

ulgå tiU riksdagspartiema under andra halv

året 1972. Reglema om utjämning i tiden

av grandstödet och det statUga partistödet

föreslås dock träda i kraft först fr. o. m.

1973 års val.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:126

11. De nya reglerna skaU gäUa inte blott under nu
löpande valperiod utan även under valperioden 19741976, oberoende av utgången
i 1973 års val.

12. Det StatUga partistödet som infördes att gäUa fr.
o. m. 1966 har i praktUcen varit oförändrat sedan dess. Utredningen uttalar
önskemålet att en omprövning av utgående belopp inom det statliga parti- ooh
kanslistödet sker med kortare intervaUer, varvid relationerna mellan beloppen
fömtsattes oförändrade.

13. Frågan om pressens betydelse för den poUtiska
opiruonsbUdningen har i enUghet med direktiven diskuterats inom utredningen.
Sedan proposition beträffande pressstöd lagts och behandlats av riksdagen lUcsom
ny pressutredning aviserats har utredningen fömtsatt att pressfrågan löses i
dessa sammanhang.

Utredningens
förslag iimebär en sammanlagd ökning av den statUga bidragsgivningen tiU
partierna med 12,75 mUjoner kr per kalenderår. Stödet från staten skuUe därmed
uppgå tUl ett årligt belopp av ca 39 miljoner kr. Tillsammans med det kommunala
partistödet på 40 miljoner kr skuUe den totala bidragsgivnmgen tiU partiema
från staten och kommunema Ugga i storleksordningen 80 mUjoner kr per kalenderår,
vartUI kommer stödet tiU de poUtiska ungdoms- och studentförbunden samt bidragen
tiU valsedelskostnadema.

opaginerad Kontrollera mot PDF

i

t5

o t~ o

o * o

C 00 w-1

tn tr, tr,

"O (S n

>n >n CTV

vo

o o
>n o vo 5

ooo ooo 00 IN >rv

vo CV o (S 00 t--N t-. I o Ov Ov o >n vo rj

owvo ooo ooo

grJO »noov 0»oO

VOf CTVOOOO ovoow-i

cscsrJ fS»s c-ii
n

VOOV- r voo-H

CTVtrI- OOOVO tor~

ts .-. .-I .-t

ooo ooo

ooo m n o

>n
"O ov CS o "o

c Ov - Ov 00 t

(S fl
I vo n 00

ov CS
.-( »n 00 f

opaginerad Kontrollera mot PDF

§

O

O

o

©

O

O

O

o

ei

O

o

o

g

O

O

3>

vo

O

00

vo

c

t-

N

.H

Tf

n

t

00

>

.-*

.-

tr,

fn

:0

.

OOO ooo ooo

in wi o o
o o W- »

t~ o - r( o vo

VI n
t-~ r) 00

o o

o o

vo "O

I-. vo

ooo ooo

0tr\ tr,

* *

CS -H

opaginerad Kontrollera mot PDF

§

tr,

8§

« o

es

VO

CS wi

so

ooo ooo o o o o o

Ov "O vo CS 1

o

o

o

o

o

O

O

o

o

o

>r,

o

00

tr.

o

tr,

o

W1

o

O

o

o

o

tr,

o

tr,

n

vo

CS

.-H

tr,

CS

f-

wi

CS

t- »

VO

*

tr,

r-t

CS

vo

r-

oo

.-t

vo

VO

CS

tr,

m

OV

opaginerad Kontrollera mot PDF

o m o

O Ov O

* * o

» H CS ov

r- CS

tn

ooo ooo

o
00 00

t *
e?v

.-I
H

ooo

o
o

WI O

o
Ov

CS rt

ooo ooo 00 o o 00 vo vo

ooo ooo m Ul w-i o »o o t * I t Ov >o

00
Ti- m

tr,
trt tr.

rt
CS f-

rt
rJ rt

ooo

o
"O o tn
'n tr,

o m o wi ov o wi * o

opaginerad Kontrollera mot PDF

o vo o

o Ov o

tr, tn

o 00 t-

o v-> o

Ov CS >r>

CS

o o "n

o o 00

CS CS f

ov ov *

CS m o

t- * CS

ooo o W) o

ooo CS Ul

vo
00 >0 (.» t~ rt

o rt o r4 ro o

00 CS » n Tf » Ti r--

cs rt
CS * fs rt

oo(S ooo ooo

ovirt ooo OWiO

rttoOTt e*vo»o cncs*

OOf-l' OOCSOi OVCSCI

OOTJ- O\rooo voinov

t---*M tr, tn tr, V0>0

o

Q

CS

o

vo

oo

>o

tn

W)

.--

>n

*

t~.

00

00

00

1 *

lo

CS

CO

r~

>t

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

00

o

o

o

o

o

o

o

w

o

o

§

ts

O

o

O

o

o

O

O

.-H

O

. 1

o

ov

o

o

o

vo

o

o

lo

f-

o

w

*

o

wi

o

o

tn

o

1*

VO

o

oo

IO

m

w>

o

I-

r

o

o

»

r~

>o

vo

vo

CS

00

vo

lo

o

O

oo

W-l

t

Ov

ov

CS

*

t-

00

.-H

r~

t

00

vo

TT

w-i

tn

*

tn

O

f~

t-

w-1

t-t

o

CS

vo

vo

00

*

ov

vo

WI

*

r-~

-f

oo

w-i

*

00

o

Ov

Tt

o

o

m

o

vo

vo

CS

Ov

en

.-H

.-H

rtl

cn

W1

r-t

.-H

. t

.-.

. 1

.-H

l-t

in

o

t;

O

o

o

w-1

e
"=

5 o

o

o

o

o

o

ts

o

O

o

o

o

o

CS

t-

o

fn

o

vo

o

WI

o

00

o

o

o

tn

w-1

o

WI

tn

O

O

o

o

o

o

o

1

o

00

r « .

>n

WI

-H

tn

..H

CS

tn

TI-

CS

CS

o

tn

O

.-.

-H

o

o

00

ov

TJ-

Tf

o

>n

Ö

m

Ov

. 1

vo

o

w-1

-t

t-

t~

r-

00

fn

Tt

t--

. f

Ti-

w-1

ov

t-

ov

ov

fn

rs.

*

WI

f.

vo

w

CS

ov

o

tn

tn

ts

fn

00

Tt

o

tn

tn

w-1

Tt

CS

t

o

00

oo

.-H

.-(

CS

CS

.-H

rH

CS

*

.-(

CS

CS

--I

t

CS

.-N

CS

CS

CS

..-1

CS

rt

s. 1 Kontrollera mot PDF

O

o

o

o

o

o

o

o

O

O

w-1

o

o

oo

o

w-1

o

IO

o

o

o

>n

CS

o

w->

00

w-1

w

vo

Ov

Tf

00

o

fi

ov

t-

fn

Tf

00

ov

w-1

00

es

r~

o

ov

vo

w-1

w-1

WI

oo

w-1

CS

vo

00

fn

tn

CS

r~

W-l

O

.-1

--t

.-1

tn

o o Tf ooo

o w-1 00 o w-1 o

rt r~ w-1 Ov Tf w-1

f. Ov VD vo fn CS

ov en 00 vo r- lo

o O ©

o w-1 o

O oo Tf

o CS o

vo t (-

Tf Tf ©

00 t- o

o Ov w-1

oo vo Tf

* vo o

s. 2 Kontrollera mot PDF

O

a a

00
M

po

M

O

a

I-I

SOU 1972:62

-a

:0

00

It2

t «ä
O ffl

"2

" 2 ".

Sa i

.a - ä

W S ffi

I

o

I, M

"2, M OO

00 on I-I

fc; t? o

o o XI

g-g S2

:o .i j5

OK w

3 5 S

e 5

W O

> o
>

59

s. 3 Kontrollera mot PDF

© o ©

§g§

CM

I

(5

si

1.1

ooo o
©

ooo © o

© rt o SS

iGS2S i' w-i©Tt

J23S

tn

ooo
ooo ooo 2; vo
w-1 o I fn
w-1 oo CS

00 © 3; ©
WI VI

00 t- .* WI o ov Tf Tf rs cn tn CS

ooo ooo

WI o oo

Vl
Tf o

tn fn
Tf

ggg

w-1 o o

l~- rt ©

Tf
(~. Ov

CS fn
tn

opaginerad Kontrollera mot PDF

I

© OO oo ooo

o o ©

© o o

© O ©

opaginerad Kontrollera mot PDF

ooo
oo ooo

ooo

©© O o

vo

ooo

g

opaginerad Kontrollera mot PDF

o tn

o ©

§

© © ©

o o WI

o © © © o o ooo o oo

w-1

tn

ooo o

opaginerad Kontrollera mot PDF

§§§ o Ov o

o t Tf

o vo
©

t-~
rt (S

§§

o o o
CS

t--
Ov

CS
T

o O ©

§ S8

o
w-1 vo 00 Tf f

© o o

© o ©

© o o

CS 00 o

fn o ov

CS Tf

ooo

§§§

rs o CS

Ov o ov

->
CS

o o o © o © ooo

© © w-1 ov IO e~-

O © © O © © OOO O wn oo

O 00 CS CS rt CS

ggg

VI
o o

M CS 00

Tf
00 CS rt rt CS

opaginerad Kontrollera mot PDF

w-1 rt o CS w-1 vo

00

© ©

§§

vo CS vo r~

ooo

© O ©

ooo

VI
© Tf

CS fn
CS

© o o

§§§

CS
© w-1 f- CS CS

© © © ooo ooo

CS
© Tf

w-1
oo Tf

ggg o o © ©
VI ©

* Tf VI

§© O

S o

© o ©

WI o vo

o © ©

© © ©

w-1 o o

CS o Tf

t-- cJi

8

opaginerad Kontrollera mot PDF

© o © © o © © cn o

© O

© o

ooo

© o o ooo

ooo © o o o o ©

o © o

ggg

ggg

© o o

o © © o © ©

So ©

ooo

o © © VI © o

©

g

© O CS VI 00 r-

Tf

Tf
Tf

T-t
.-H .-H H

w-l
w-1 CS

vo l
tn

vo vo © tn f~ Ov

W-t rtl

© o o

00 CS 00

T-t

VI VI Vl

oo vo WI

w-l VI ts

ov 00 o

|-~ Tf Tf

vo 00 w

vo r- fn

opaginerad Kontrollera mot PDF

ggg o w-l o

gg

O ©

OOO
OOO OOO

o o o

II

ooo ooo

ooo

ooo

© o

o © o o

1

ggg

ooo

w-1
vo 1 CS m CS

vo

vo
Vl

w-l o
CS

CS
Tf rt

Tf

vo

CS VI rt CS

.t

Tf o oo vo t~ CS

w-1 w-l o

CS CS rt

o o

00

VI oo Tf rt ts CS

opaginerad Kontrollera mot PDF

« s

o o © o o o tn © o o VI t-, vo vo vo

ggg

o o ©

00 VI Tf

© oo ooo Ooo

o © o ©© o ©©©

ooo o ©© Vioo

vivivi vivivo r~r-.io

opaginerad Kontrollera mot PDF

1

a a

ov f» o Tf *
vo

oo t

fn VI en

fn CS t~-

vo O *

rt -.J- rt vo ov vo

© rt Ov rt 00 00

t
VO VI r~ VO VO

fn tn W-l tn VI vo

opaginerad Kontrollera mot PDF

a

2 S £ a

S ä i

w

III

o a I

ell

;
>

3

(/) S cn

III

i

i

n §

III om;

ö

I

al a
> o >

GO

111

fc O >

cn

i-> > ?i

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

35 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (35)

35 kopplingar i 31 dokument.

  1. Bet. 2025/26:KU30 Författningsfrågor om s. 5 i texten
  2. Bet. 2024/25:KU16 Författningsfrågor om s. 5 i texten
  3. Bet. 2023/24:KU16 Författningsfrågor om s. 5 i texten
  4. Ds 2024:3 Partipolitiska lotterier s. 30 om s. 5 i texten
  5. Bet. 2022/23:KU30 Författningsfrågor om s. 5 i texten

Visa alla 31