Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om kyrkofullmäktigeval, m.m.

1972 · 53 sidor, varav 38 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 2,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 38 av 53 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1972:134, Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om kyrkofullmäktigeval, m.m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majrts proposition nr 134 år 1972 Prop 1972:134

Nr. 134

Kungl. Maj;ts proposition med förslag tiU lag om
kyrkofuilmäktigval, m. m.; given Stockholms slott den 27 oktober 1972.

Kungl. Maj:t vill härmed, under
åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över justitieärenden,
föreslå riksdagen att bifalla de förslag om vars avlåtande till riksdagen
föredragande departementschefen hemställt.

Enligt Vårt nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF

LENNARTGEUER

Propositionens huvudsakUga innehåll

Propositionen innehåller förslag
till lag om kyrkofuilmäktigval. Förslaget överensstämmer i stora delar med det
förslag till vallag som lades fram i prop. 1972:105 och som innehåller
bestämmelser om riksdagsval, val av landstingsmän och val av kommunfullmäktige.
På en del punkter föreslås emellertid särbestämmelser för kyrkofullmäktigvalens
del.

Enligt förslaget till lag om
kyrkofuilmäktigval skall staten tiUhandahålla och bekosta valkuvert. Däremot
skall partierna även i fortsättningen bära sina kostnader för valsedlarna, dock
med bibehållen möjlighet för församlingarna att besluta om bidrag till dessa
kostnader.

Liksom hittills skall enligt
förslaget en preliminär rösträkning äga rum i vallokalerna efter röstningens
slut. Denna rösträkning skaU avse endast de röster som avgivits i vallokalerna.
Poströsterna i kyrkofullmäktigvalen skall sålunda liksom enligt nu gällande
regler sändas direkt till länsstyrelserna och räknas vid den slutliga
sammanräkningen där.

Lagen om kyrkofuilmäktigval
föreslås träda i kraft vid samma tidpunkt som vallagen, dvs. den 1 januari
1973.

1 propositionen läggs fram, förutom
förslaget lill lag om kyrkofuilmäktigval, förslag till lag om ändring i lagen
om församlingsstyrelse. Dessutom föreslås en ändring i vallagsförslagets
bestämmelser om fri valsedelstilldelning.

; Riksdagen 1972. 1 samL Nr 134

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:134

1 Förslag till

Lag om kyrkofuUmäktigval

Härigenom förordnas som följer.

Inledande bestämmelser

1 § Denna lag gäller vid val av kyrkofullmäktige.

Lagens bestämmelser om församling
gäller i tUlämpliga delar även kyrklig samfällighet för vilken kyrkofullmäktige
skaU utses.

2 § För val enligt denna lag finns en central
valmyndighet. Konungen

bestämmer vilken myndighet som skall vara central valmyndighet.

Centrala valmyndigheten meddelar de
närmare föreskrifter som behövs för tillämpningen av denna lag.

3 § Vid val i hela riket av kyrkofullmäktige är
valdag tredje söndagen i

oktober.

Vid val av kyrkofullmäktige som ej
omfattar hela riket är valdag den söndag som länsstyrelsen bestämmer efter
samråd med centrala valmyndigheten. Sådant val får ej äga rum samtidigt med
val av landstingsmän eller kommunfullmäktige inom valdistriktet.

Valkretsar, valdistrikt och valnämnd m. m.

4§ 1 lagen (1961:436) om församlingsstyrelse finns
bestämmelser om församlings och kyrklig samfällighets indelning i valkretsar.

5 § Varje församling bildar ett valdistrikt. Är församling
indelad i valkretsar för val av kyrkofuUmäktige, skaU varje sådan valkrets
bilda ett valdistrikt.

Ingår delar av församling eller
valkrets i olika valdistrikt vid val till riksdagen, skall varje del bUda eget
valdistrikt vid val av kyrkofullmäktige. Länsstyrelsen får dock förordna att
sådana delar av församling eller valkrets tillsammans skall utgöra ett
valdistrikt. Innan beslut härom meddelas, skall församlingen och valnämnden
beredas tillfälle atl yttra

sig.

1 fråga om beslut som avses i andra
stycket äger 3 kap. 3 § tredje stycket och 6 § första stycket vallagen
(1972:000) motsvarande tillämpning.

6 § Uppgifter som enligt denna lag ankommer på valnämnd
fuUgöres av valnämnden i den kommun inom vUken valdistriktet finns. 1
valdistrikt inom nybildad kommun fuUgöres uppgifterna av den valnämnd som
utsetts för den nybildade kommunen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:134

Om valdistrikt omfattar delar av
flera kommuner, förordnar länsstyrelsen valnämnden i någon av kommunerna att i
fråga om valdistriktet fullgöra de uppgifter som ankommer pä valnämnd. Innan
beslut härom meddelas, skall församlingen och valnämnderna i kommunerna beredas
tillfälle att yttra sig.

7 § Bestämmelserna om valförrättare i 3 kap. 4 och 5 §§
samt 6 § andra

stycket vallagen (1972:000) äger motsvarande tillämpning vid val av

kyrkofullmäktige.

Röstlängd

8 § Vid upprättandet av allmän röstlängd skal] utöver vad
som sägs i 4

kap. vallagen (1972:000) följande särskilda bestämmelser iakttagas.

För den som den 1 juni enligt
länsstyrelsens personband ej är medlem av svenska kyrkan eller som enligt
personbandet tillhör icke-territoriell församling göres anteckning i
röstlängden om detta förhällande.

Omfattar valdistrikt, som avses i
vallagen, två eller flera församlingar eller distrikt eller delar av
församlingar eller distrikt vid val av kyrkofullmäktige, skall särskild del av
röstlängden uppläggas för varje församling eller kyrkligt valdistrikt eller del
därav.

Valsedlar

9 § Vid val av kyrkofullmäktige skall användas valsedlar
av vitt papper.

10 § På valsedel skall finnas partibeteckning. Valsedel
bör dessutom

innehålla

1.
namn pä en
eller flera kandidater,

2.
beteckning som
visar för vilken valkrets sedeln är avsedd (valkretsbeteckning) samt

3. uppgift om det val för vilket sedeln gäller
(valbeteckning).

Kandidat skall anges på sådant sätt alt det klart framgår vem som

avses. Vid kandidatnamn bör därför utsättas kandidatens
personnummer eller annan identifieringsuppgift.

11 § Om valsedel upptager mer än ett kandidatnamn, skall
namnen

upptagas i en följd under varandra och förses med nummer som visar

ordningen mellan dem.

Namnen gäller själva valet samt, i
den mån de ej därvid tages i anspråk, val av suppleanter för kyrkofullmäktige i
församling där sådana skall finnas.

12 § Församling får besluta att parti som är eller genom
valet blir

representerat i kyrkofullmäktige i församlingen skall erhålla bidrag av

församlingen till partiets kostnader för valsedlar. Beslutet skall innehålla

att ersättning utgår till varje sådant parti efter enhetliga grunder.

1* Riksdagen 1972. 1 saml Nr 134

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:134 4

13 § I vallokal skall väljarna ha tiUgång till blanketter
tiU valsedlar.

Sådana tillhandahålles genom valnämndens försorg.

Röstkort m. m.

14 § Vid val av kyrkofullmäktige skall, i den mån centrala
valmyndig-

tieten ej förordnar annat, för var och en som enligt gällande röstlängd är

röstberättigad vid valet upprättas röstkort med uppgifter om den röstbe

rättigade. Röstkortet skall dessutom innehålla uppgifter om valet till

ledning för den röstberättigade.

För val av kyrkofullmäktige för
församling och för kyrklig samfällighet som äger rum samtidigt upprättas
gemensamt röstkort.

15
§ I fråga om
röstkort äger 7 kap. 1 § andra stycket, 2 § första stycket och 3 § vallagen
(1972:000) motsvarande tillämpning.

16
§ Centrala
valmyndigheten bör på lämpligt sätt sprida kännedom bland allmänheten om tid
och sätt för röstning och om de bestämmelser i övrigt som gäller för valet.

AUmänna bestämmelser om röstningen

17 § Röstning sker på valdagen i vallokalen för det
valdistrikt där

väljaren är upptagen i röstlängd. Röstberättigad, som på grund av vistelse

utom riket eller på annan ort inom riket eller av annat skäl finner sig vara

förhindrad att rösta på valdagen i vallokalen för det valdistrikt där han är

upptagen i röstlängd, får rösta på postanstalt inom riket.

Om val av kyrkofullmäktige för
församling och för kyrklig samfällighet äger rum samiidigt, skall väljare som
röstar på postanstalt vid ett och samma tillfälle utöva sin rösträtt i de val
som han vill dellaga i.

18
§ 1 fråga om
röstningen i vallokal och på postanstalt gäller i övrigl 8 kap. 2 § första
stycket, 3-5 §§, 7 §, 9 § försia och andra styckena samt 10, 11, 13 och 14 §§
vallagen (1972:000) i tillämpliga delar.

19
§ Kuvert
tillhandahålles endast genom centrala valmyndighetens försorg.

20
§ Om avlämnande
av valsedel genom bud (röstning med valsedelsförsändelse) finns bestämmelser i
36 §.

21
§ 1 lokal där
röstning äger rum skall ett exemplar av denna lag samt av vaUagen (1972:000)
finnas tillgängliga.

22
§ Åtgärd eller
anordning som det enligt denna lag åligger kommun, valnämnd eller valförrättare
att vidtaga eller ombesörja bekostas av kommunen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:134

SärskUda bestämmelser om röstning i vallokal

23 § Vallokal skall hållas öppen för röstning minst
två timmar mellan

klockan 8 och 15, dock ej under tid för allmän gudstiänst, samt därjämte

mellan klockan 19 och 21. Centrala valmyndigheten får bestämma att

vallokalen i visst valdistrikt skall vara öppen för röstning kortare tid än

nu sagts, om det kan antagas att väljarna likväl har tillfredsställande

möjligheter att utöva sin rösträtt.

Valtider för varje valdistrikt
bestämmes av valnämnden efter hörande av kyrkorådet.

24
§ När
vallokalen har öppnats för röstning, visar valförrättaren de närvarande atl
varje valurna är tom. Härefter får röstningen börja.

25
§ Röstningen
går till på följande sätt.

När väljaren kommer in i
vallokalen, får han ett valkuvert för vart och ett av valen. Han uppsöker
därefter en av de avskilda platserna och lägger där för varje val in sin
valsedel i ett valkuvert.

Väljaren lämnar iordningsställda
valkuvert till valförrättaren. Om denne begär det, skall väljaren uppge sitt
fullständiga namn, sin födelsetid och sitt hemvist inom valdistriktet.
Valförrättaren kontrollerar att väljaren är upptagen som röstberättigad i
röstlängden, att han ej redan röstat i valet, att han ställt i ordning endast
ett valkuvert för varje val och att kuvert ej är försett med obehörig märkning.
Valförrättaren lägger därefter i väljarens närvaro valkuverten i valurnorna. 1
samband härmed antecknas i röstlängden att väljaren röstat.

26
§ Är valkuvert
försett med obehörig märkning, får det ej mottagas. Har väljaren lämnat mer än
ett valkuvert för något val, får endast ett av dessa mottagas. Om väljaren
begär det, skall samtliga kuvert för det valet återlämnas till honom.

27
§ När
vallokalen stängts för röstning och de som är närvarande fått tillfälle att
lämna sina valsedlar, förklaras röstningen avslutad.

28
§ Kommunen
skall tillhandahålla lämpliga vallokaler. 1 anslutning till vallokalen eller i
denna skall anordnas lämplig plats där de partier som dellager i valen kan
lägga ul sina valsedlar. Valförrättaren skall tillse att väljarna där har
tillgång till blanketter för valsedlar.

29 § Kommunen bör på valdagen ordna med valskjutsar
för de väljare

som bor avlägset eller isolerat och som endasl med avsevärd kostnad eller

tidsspillan kan infinna sig i vallokalen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:134

Särskilda bestämmelser om röstning på postanstait

30 § Röstning fär ske på varje postanstait inom riket från
och med den

adertonde dagen före valdagen till och med närmaste helgfria dag före

valdagen, om ej annat följer av andra stycket.

Röstning på postanstalt äger rum
under tid då postanstalt är öppen för allmänheten. Finns flera postanstalter
inom samma ort, fär centrala valmyndigheten på förslag av postverket bestämma
att röstning skall ske endast pä nägon eller några av postanstalterna. På
förslag av postverket får myndigheten begränsa den tid då röstning får ske på
postanstalt. Röstning skall dock alltid kunna äga rum under minst en timme
varje dag då postanstalten är öppen för allmänheten.

Inrättas med anledning av valet
postanstait vid sjukhus, ålderdomshem, fångvårdsanstalt eller liknande
vårdinrättning eller vårdanstalt, äger röstning där rum på tid som postverket
bestämmer efter samråd med vårdinrättningens eller vårdanstaltens ledning, dock
tidigast sjunde dagen före valdagen.

31
§
Röstmottagare på postanstalt är den som postverket utser.

32
§ Röstning på
postanstalt gär till på följande sätt.

När väljaren visat upp sitt
röstkort för röstmottagaren, får han av denne ett valkuvert för vart och ett av
valen. Han uppsöker därefter en av de avskilda platserna och lägger där för
varje val in sin valsedel i ett valkuvert.

Väljaren lämnar valkuvert och
röstkortet till röstmottagaren. Denne kontrollerar att väljaren ställt i
ordning endast ett valkuvert för varje val och atl kuvert ej är försett med
obehörig märkning. Därefter lägger röstmottagaren i väljarens närvaro in
mottagna valkuvert i ett ylterkuvert tillsammans med väljarens röstkort, vilket
placeras närmast ytterkuvertets fönster, och tillsluter ytterkuvertet.
Röstmottagaren tar slutligen hand om ytterkuvertet samt antecknar på en
särskild förteckning väljarens namn, den länsstyrelse till vilken ytterkuvertet
skall sändas och det värdepostnummer som finns på kuvertet.

Väljare som ej är känd för
röstmotlagaren skall legitimera sig. Gör han ej det, får han icke rösta.

33
§ Är valkuvert
försett med obehörig märkning, får det ej mottagas. Har väljaren lämnat mer än
ett valkuvert för något val, får endast ett av dessa mottagas. Om väljaren
begär del, skall samtliga kuvert för det valet återlämnas till honom.

34
§ Röstmoltagare
skall sända mottagna ylterkuvert till länsstyrelsen i det län i vilket den
kommun finns där väljaren är upptagen i allmän röstlängd. Försändelsen skall
anordnas som värdepost.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1912 A 34 '

35 § Vid varje tillfälle då ylterkuvert kommer in till
länsstyrelsen skali

antalet antecknas i ett särskilt protokoll, 1 avbidan på den offentliga

förrättningen för slutlig sammanräkning skall ytterkuverten förvaras på

betryggande sätt.

Särskilda bestämmelser om röstning med
valsedelsförsändelse

36
§ Väljare som
är gift fär lämna valsedel genom sin make. Väljare, som pä grund av sjukdom,
rörelsehinder eller hög ålder ej kan inställa sig i vallokalen för det
valdistrikt där han är upptagen i röstlängd, får lämna valsedel genom bud. Bud
fär den vara som är väljarens barn, barnbarn, fader, moder eller syskon eller
hans vårdare och som fyllt 1 8 år.

37
§ I fråga om
anordnande av valsedelsförsändelse äger 11 kap. 1 § andra och tredje styckena
samt 3 § andra och tredje styckena vallagen (1972:000) motsvarande tillämpning.

38
§
Valsedelsförsändelse lämnas på valdagen i vallokalen för det valdistrikt där
väljaren är upptagen i röstlängd. Sädan försändelse fär lämnas också pä
postanstalt där röstning äger rum.

39
§ I fråga om
valsedelsförsändelse äger i övrigt 1 1 kap. 5 och 6 §§ vallagen (1972:000)
motsvarande tillämpning. 1 den förteckning som omnämnes i 1 1 kap. 6 § vallagen
antecknas i stället för valnämnd den länsstyrelse till vilken ytterkuvertet
skall sändas.

40
§ Föreligger
brist eller felaktighet i något hänseende som valförrättaren eller
röstmottagaren skall kontrollera enligt 1 1 kap. 5 eller 6 § vallagen
(1972:000), skall valsedelsförsändelsen eller innerkuvertet ej mottagas. Har
väljaren ställt i ordning mer än ett innerkuvert för något val, får ej något av
dessa mottagas. Innerkuvert som ej mottages skall före återlämnandet läggas in
i ett särskilt kuvert som tillslutes.

Preliminär rösträkning och slutlig sammanräkning

41 § Omedelbart efter det att röstningen i vallokal
förklarats avslutad

räknar valförrättarna preliminärt de avgivna rösterna. Rösträkningen skall

genomföras utan avbrott.

Den preliminära rösträkningen i
vallokal genomföres i enlighet med 13 kap. 6 § och 7 § första stycket vallagen
(1972:000). Valsedel skall, förutom i fall som avses i 13 kap. 6 § 3, läggas åt
sidan, om den ej är av vitt papper.

42 § Sedan förrättningen för preliminär rösträkning
avslutats sändes

röstlängd, protokoll och de särskilda kuvert och omslag som avses i 13

kap. 6§ vallagen (1972:000) till länsstyrelsen. Sker insändandet med

posten, skall försändelsen anordnas som värdepost.

2* Riksdagen 1972. 1 saml Nr 134

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:134 8

43 § Den slulliga sammanräkningen verkställes av
länsstyrelsen vid of

fentlig förrättning som påbörjas så snart det kan ske. Länsstyrelsen skall

kungöra tid och plats för sammanräkningen. 1 kungörelsen anges i

förekommande fall i vilken ordning som de olika valen kommer att

räknas, om hinder ej möter. Kungörelsen skall anslås hos länsstyrelsen

och på församlingarnas anslagstavlor samt senast dagen före sammanräk

ningens början införas i samtliga dagstidningar som har en spridning av

någon betydenhet inom länet.

Före sammanräkningens början skall
länsstyrelsen ha sett till att de handlingar som behövs för sammanräkningen har
kommit in från de valdistrikt sammanräkningen avser. Är inkomna handlingar
ofullständiga eller ej i behörigt skick, skall länsstyrelsen infordra det som
fattas eller, om det behövs, inhämta uppgift om anledningen lill att
handlingarna är ofullständiga eller ej i behörigt skick.

Över förrättning hos länsstyrelsen
föres protokoll enligt formulär som faslställes av cenlrala valmyndigheten.

44 § Sammanräkningen inledes med alt ylterkuvert som kommU
in från

röstmottagare på postanstait räknas. Därvid kontrolleras att antalet

kuvert stämmer med det i 35 § avsedda protokollet.

Kommer ylterkuvert in till
länsstyrelsen efter sammanräkningens början, lägges det ulan vidare åtgärd åt
sidan. Däri innesluten valsedel inverkar ej på valet.

45 § Ytterkuverten granskas. Därvid kontrolleras att

1.
ylterkuvert
icke blivit öppnat efter tillslutandet,

2.
samma väljare
icke avgivit mer än ett ylterkuvert,

3.
väljaren är
röstberättigad i valdistriktet,

4.
väljaren icke
röstat i vallokalen under valdagen.

1 fall då de nämnda kraven är
uppfyllda, fortares med ylterkuvert på sätt som föreskrives i 46 §. 1 annat
fall lägges ylterkuvert utan vidare åtgärd ät sidan. Däri innesluten valsedel
inverkar ej på valet.

46 § När kontroll enligt 45 § skett, öppnas de
ylterkuvert som ej lagts åt

sidan. Inneliggande röstkort, valkuvert och valsedelsförsändelser tages ut.

Valkuverten granskas. Därvid
kontrolleras att kuvert är av föreskriven beskaffenhet och ej försett med obehörig
märkning.

Valsedelsförsändelserna granskas.
Därvid kontrolleras att varje försändelses ylterkuvert är av föreskriven
beskaffenhet och tillslutet, att det icke blivit öppnat efter tillslutandet
samt atl väljarens förklaring och vittnesintyget är i behörigt skick. Därefter
bryles ytterkuvertet. Inner-kuverten granskas. Därvid kontrolleras att de är av
föreskriven beskaffenhet, att väljaren ställt i ordning endast ett innerkuvert
för varje val och att innerkuvert ej är försett med obehörig märkning.

Godkända val- och innerkuvert
lägges i urnor. För varje val och valkrets användes en urna. 1 samband med att
kuvert lägges i urna antecknas vid väljarens namn i röstlängden att han utövat
sin rösträtt.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:134 9

Övriga kuvert lägges utan vidare åtgärd åt sidan. Däri
inneslutna valsedlar inverkar ej på valet.

47 § De val- och innerkuvert som lagts ned i urna tages ut
ur denna.

Valsedlarna tages ut ur kuverten, varefter de jämte de från valdistrikten

inkomna valsedlarna granskas. Länsstyrelsen prövar valsedlarnas giltighet

och meddelar de beslut som denna prövning och de vid röstningen förda

protokollen föranleder.

Har avgivna valsedlar ej förvarats
på föreskrivet sätt, skall de förklaras ogiltiga, om del ej kan antagas att
obehörig åtgärd ej vidtagits med dem.

48 § 1 fråga om den slutliga sammanräkningen tillämpas i
övrigt de

bestämmelser i 14 kap. 3 och 4 §§, 5 § försia stycket 1 och 2 samt

15-24 §§ vallagen (1972:000) som avser val av kommunfullmäktige och

utseende av suppleanter för fullmäktige.

Valsedel är ogiltig, förutom i fall
som anges i 14 kap. 4 § vallagen, om den ej är av vitt papper.

Vad som sägs i 14 kap. 19 §
vallagen om beslut som fattats med stöd av 5 a § kommunallagen (1953:753) eller
5 § kommunallagen (1957:50) för Stockholm skall vid tillämpningen av första
stycket i stället gälla beslut som fatlats med stöd av 8 § 4 mom. eller 32 a §
lagen (1961:436) om församhngsstyrelse.

Bevis och besvär över valutgången

49
§
Bestämmelserna i 15 kap. 2 § vallagen (1972:000) om bevis för den som blivit
utsedd till ledamot av kommunfullmäktige eller till suppleant äger motsvarande
tillämpning vid kyrkofuilmäktigval.

50
§ Talan mot
beslut, varigenom länsstyrelsen fastställt valutgången, föres hos regeringsrätten
genom besvär. Besvärshandlingen skall ges in till länsstyrelsen och vara denna
till hända inom tre dagar efter det att valet avslutades. Så snart besvärstiden
gått ut, skall länsstyrelsen kungöra samtliga besvär som anförts. Kungörelsen
införes i samtliga dagstidningar som har en spridning av någon betydenhet inom
kommun i vilken församlingen ingår, 1 kungörelsen anges viss kort tid inom
vilken förklaring över besvären skall ha kommit in till regeringsrätten. När
förklaringstiden gått ut, skall länsstyrelsen genast sända besvärshandlingarna
till regeringsrätten. Länsstyrelsen skall därjämte skyndsamt inkomma lill
regeringsrätten med yttrande över besvären.

Den som vill anföra besvär har rätt
atl hos länsstyrelsen erhålla utdrag ur protokoll eller annan handling över
förrättningen.

Övergångsbestämmelser

1.
Denna lag
träder i kraft den I januari 1973.

2.
Kommunala
vallagen (1930:253) äger tillämpning i fråga om utse-

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:134 10

ende av efterträdare lill ledamot av kyrkofullmäktige som
avgår under den valperiod som löper vid den nya lagens ikraftträdande.

3.
Beslut om
valdistriktsindelning, som meddelas efter den 1 januari 1973 och som skall
tillämpas vid valen den 2! oktober 1973, gäller från och med den dag då
beslutet vinner laga kraft. Avskrift av beslutet skall liUställas centrala
valmyndigheten.

4.
Intill dess
allmän röstlängd enligt 4 kap. vallagen (1972:000) och 8 § nya lagen kommit
till stånd länder tidigare upprättad röstlängd till efterrättelse.

5.
Förekommer i
lag eller annan författning hänvisning till föreskrift som ersalls genom
bestämmelse i den nya lagen, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1961:436) om församlingsstyrelse

Härigenom förordnas, att 8 § 4 mom.
samt 9, 13 och 32 a §§ lagen (1961:436) om församlingsstyrelse' skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 §

4 mom. För kyrkofullmäktige 4 mom. Kyrkofullmäktige få be-

skola utses suppleanter, om full- sluta att suppleanter
skola utses

mäktige besluta det. Om beslutet för fullmäktige. Antalet supple-

skall länsstyrelsen ofördröjligen anter bestämmes av fullmäktige

underrättas. till en viss andel, dock högst
hälf-

ten, av det antal platser som varje parti erhåller i
församlingen eller, om församlingen indelats i valkretsar enligt 12 §, i varje
valkrets. Uppkommer därvid brutet tal, avrundas detta till närmast högre hela
tal. Om beslutet skall länsstyrelsen ofördröjligen underrättas.

Beslut enligt första stycket fattas
av kyrkostämman, när kyrkofullmäktige första gången skola utses.

9§

Rösträtt vid val av kyrkofull- Rösträtt vid val av kyrkofull

mäktige och suppleanter tillkom- mäktige och
suppleanter lillkom

mer envar inom församlingen mer envar
inom församlingen kyr-

mantalsskriven svensk medborga- kobokförd
svensk medborgare,

I Lagen omtryckt 1972:228.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse re, som är medlem av svenska kyrkan och som senast under nästföregående
kalenderår uppnått nitton års ålder och ej på grund av domstols förklaring är
eller efter uppnådd myndighetsålder skall förbliva omyndig. Varje
röstberättigad äger en röst.

Föreslagen
lydelse som är medlem av svenska kyrkan och som uppnått nitton års ålder senast
under kalenderåret närmast före valet. Den som på grund av domstols förklaring
är eller efter uppnådd myndighetsålder skall förbliva omyndig äger dock ej
rösträtt. Varje röstberättigad har en röst.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Den som är kyrkoskriven i icke-territoriell församling
äger ej rösträtt vid val av kyrkofullmäktige och suppleanter i annan församling.

Den som är kyrkobokförd i icke-territoriell församling
äger ej rösträtt vid val av kyrkofullmäktige och suppleanter i annan
församling.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Om upprättande av röstlängd och om röstlängdens bindande
verkan stadgas i kommunala vallagen.

Till efterrättelse vid val av kyrkofullmäktige och
suppleanter gäller samma röstlängd som vid val enligt vallagen (1972:000).
Rösträtten skall enligt närmare bestämmelser i vallagen och lagen (1972: 000)
om kyrkofuUmäktigval grundas på förhåUandena vid tiden för röstlängdens
tillkomst, även om förändring inträffar före valet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Om valdistrikt och valdag samt vals
kungörande, förrättande och avslutande, så ock om förfarandet, när
kyrkofullmäktig avgår före den bestämda tjänstgöringstidens utgång saml när
samtliga suppleanter för fullmäktig inkallats till ordinarie kyrkofuUmäktige
eller eljest avgått som suppleanter, stadgas i kommunala vallagen.

Beträffande församUng i Stockholm
skall därutöver gälla, att annat än allmänt val skall äga rum å sön- eller
helgdag, som länsstyrelsen bestämmer, samt att kungörelse om val skall anslås
å församlingens anslagstavla och införas i ortstidningar.

Om valdistrikt och valdag samt vals förrättande och
avslutande, så ock om förfarandet, när kyrkofullmäktig avgår före den bestämda
tjänstgöringstidens utgång samt när suppleant för fullmäktig inkallats till
ordinarie kyrkofullmäktig eller eljest avgått som suppleant, stadgas i lagen
(1972:000) om kyrkofuUmäktigval.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

För fullmäktige i kyrklig samfällighet skola utses
suppleanter, om fullmäktige beslutat det. Om beslutet skall länsstyrelsen ofördröjligen
underrättas.

FuUmäktige i kyrklig samfällighet få besluta att
suppleanter skola utses för fullmäktige. Antalet suppleanter bestämmes av fullmäktige
till en viss andel, dock högst hälften, av det antal platser som varje parti
erhåller i varje valkrets. Uppkommer därvid brutet tal, avrundas detta till
närmast högre hela tal. Om beslutet skall länsstyrelsen ofördröjligen underrättas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Beslul enligt försia stycket fattas
av Konungen, när kyrkofullmäktige första gången skola utses.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1973.

opaginerad Kontrollera mot PDF

3
Förslag tiU

ändring i förslaget till vallag

Lydelse enligt prop. 1972:105

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Om parti är eller genom valet blir representerat i den
församling valet gäller, svarar statsverket för kostnaden för blanketter tiU
valsedlar till ett antal som motsvarar, i fråga om val till riksdagen fyra
gånger antalet röstberättigade i valkretsen och i fråga om annat val fyra
gånger antalet röstberättigade i valet.

1 fräga om parti, som deltageri riksdagsval och som vid
det senaste riksdagsvalet fått eller vid det förestående valet får mer än 2,5
procent av rösterna i hela landet, svarar statsverket för kostnaden för
blanketter till valsedlar till etl antal som motsvarar fyra gånger antalet
röstberättigade i valkretsen. Vad som sagts nu gäller även parti som utan att
ha uppnätt den angivna röstandelen är eller genom det förestående valet blir
representerat i riksdagen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

I fråga om parti, som deltageri

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:134

Lydelse enligt prop. 1972:105

13

Föreslagen lydelse

val av landstingsmän eller kommunfuUmäktige och som är
eller genom det förestående valet blir representerat i den församling valet gäller,
svarar statsverket för kostnaden för blanketter till valsedlar till ett antal
som motsvarar fyra gånger antalet röstberättigade i valet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2. Genom denna lag upphäves lagen (1920:796) om val till
riksdagen och kommunala vallagen (1930:253). Kommunala vallagen gäller dock
fortfarande i fråga om val av kyrkofullmäktige. Lagen om val till riksdagen och
kommunala vallagen äger vidare tillämpning i fråga om utseende av efterträdare
till ledamot av riksdagen respektive landsting eller kommunfullmäktige som
avgår under den valperiod som löper vid den nya lagens ikraftträdande.

2. Genom denna lag upphäves lagen (1920:796) om val till
riksdagen och kommunala vallagen (1930:253). Lagen om val till riksdagen och
kommunala vaUagen äger dock tillämpning i fråga om utseende av efterträdare
till ledamot av riksdagen respektive landsting eller kommunfullmäktige som
avgår under den valperiod som löper vid den nya lagens ikraftträdande.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:134 14

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 27
oktober 1972.

Närvarande: Statsministern PALME, ministern för utrikes
ärendena WICKMAN, statsråden ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON,
LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, CARLSSON

Chefen för justitiedepartementet,
statsrådet Geijer, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga
ledamöter fråga om lag om kyrkofuilmäktigval och anför.

1 Inledning

Förslag till ny vallag har nyligen
lagts fram för riksdagen i prop, 1972:105. Förslaget innehåUer bestämmelser om
förfarandet vid riksdagsval, val av landstingsman och val av
kommunfullmäktige. Däremot regleras inte kyrkofullmäktigvalen. I fråga om dessa
val uttalades i propositionen att förfarandet borde regleras i en särskild lag
och alt en proposition med förslag till sådan lag skulle föreläggas riksdagen i
god tid före 1973 års val. Det avsedda lagförslaget har nu upprättats inom
justitiedepartementet. Härvid har synpunkter inhämtats från bl, a. riksskatteverket,
postverket. Svenska kommunförbundet och Svenska kyrkans församlings- och
pastoratsförbund.

1 prop. 1972:105 föreslås ändringar
i kommunallagarna som avser reglerna om suppleanter för kommunfullmäktige.
Motsvarande ändringar i reglerna om suppleanter för kyrkofuUmäktige i lagen
(1961:436) om församlingsslyrelse har nu utarbetats.

2 Nuvarande regler om val av kyrkofullmäktige m. m.

Regler om kyrkofullmäktige finns
dels i lagen om församlingsstyrelse (FSL; omtryckt 1972:228), som innehåller de
centrala bestämmelserna om den kyrkokommunala självstyrelsen, dels i kommunala
vallagen (1930:253 - KVL, omtryckt 1969:824), som närmare reglerar förfaran-del
vid val av kyrkofuUmäktige.

2.1 Lagen om församlingsstyrelse

Den kyrkokommunala självstyrelsen
kommer till uttryck i 2 § FSL. Huvudregeln är enligt 2 § I mom. att församling
själv vårdar sina angelägenheter, såvitt inte handhavandet enligt FSL eller
särskild författning ankommer på annan. För det fall att två eller flera
församlingar bildar ett pastorat föreskrivs i 3 § 1 mom. att församlingarna,
om inte

s. 15 Kontrollera mot PDF

Frop. 1972:134 15

Kungl. Maj:t bestämmer annat, skall utgöra kyrklig
samfällighet för handhavandet av de angelägenheter som ankommer på pastoratet.
Efter Kungl. Maj:ts förordnande kan samfällighet som nyss nämnts vårda även
annan församlingsangelägenhet av ekonomisk nalur. Också församlingar som inle
bildar ett pastorat kan efter Kungl. Maj:ts förordnande förenas till kyrklig
samfällighet för handhavandet av ekonomiska församlingsangelägenheter. För
Stockholms och Göteborgs vidkommande finns i 3 § 2 och 3 mom. särskilda
bestämmelser om att församlingarna där skall utgöra kyrklig samfällighet.

Enligt 4 § FSL utövas församlings
beslutanderätt av kyrkofullmäktige eller på kyrkostämma. Som huvudregel gäller
enligt 5 § att församlings beslutanderätt utövas av kyrkofullmäktige, om
församlingen har mer än 1 000 invånare. Detla gäller emellertid inte församling
som ingår i den kyrkliga samfällighelen i Göleborg. Vidare kan Kungl. Maj:t
beträffande annan församling, som ingär i kyrklig samfällighet enligt Kungl,
Maj:ts förordnande, bestämma att beslutanderätten inte skall utövas av kyrkofullmäktige.

Beslutanderätten i Stockholms
kyrkliga samfäUighet och i annan kyrklig samfällighet, som inte handhar alla
församlingsangelägenheter av ekonomisk nalur (partiell samfällighet), ulövas
enligt 6 § första stycket FSL av församlingsdelegerade. 1 kyrklig samfällighet
som har hand om alla ekonomiska församlingsangelägenheter (total samfällighet),
däribland den kyrkliga samfällighelen i Göteborg, utövas beslutanderätten av
samfällighelens kyrkofullmäktige (6 § andra stycket). De nämnda reglema om
beslutanderätten i samfällighet, sammanställda med reglerna i 4 § om
beslutanderätten i församling, medför beträffande annan total samfällighet än
den i Göteborg atl det ibland kan bli nödvändigt att välja dels fullmäktige för
de församlingar som ingår i samfällighelen, dels fullmäktige för
samfällighelen.

1 8 § 1 och 2 mom. FSL finns
bestämmelser om antalet kyrkofullmäktige i församling. Antalet bestäms av
fullmäktige själva inom vissa i lagen givna ramar. Församlingens folkmängd
avgör vilken ram som är tillämplig i varje särskilt fall. På denna punkt gäller
olika regler för å ena sidan församling i Stockholm och å andra sidan annan
församling. 1 båda fallen är dock högsta antalet fullmäktige 40. Enligt 8 § 4
mom. skall för kyrkofullmäktige utses suppleanter, om fullmäktige beslutar det.
Länsstyrelsen skall underrättas om såväl antalet kyrkofullmäktige som antalet
suppleanter.

Bestämmelsema om rösträtt vid val
av kyrkofullmäktige och suppleanter finns i 9 § FSL. Rösträtt tillkommer varje
svensk medborgare som är mantalsskriven inom församlingen, som är medlem av
svenska kyrkan och som senast under nästföregående kalenderår har uppnått 19
års ålder och inte på grund av domstols förklaring är eiier efter uppnådd
myndighetsålder skall förbli omyndig. 1 fråga om upprättande av röstlängd och
röstlängdens bindande verkan hänvisas till KVL.

Kyrkofullmäktige och suppleanter
skaU enligt 10 § FSL väljas bland de röstberättigade som är bosatta inom
församlingen. Den som är omyndig

3* Riksdagen 1972. 1 saml Nr 134

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:134 16

kan inte väljas till fuUmäktig eller suppleant. Valbar är
inte heller den som innehar viss angiven tiänst. Enligt 11 § första stycket
väljs kyrkofullmäktige och suppleanter för tre år, räknat fr. o. m. den 1
januari året efter det då valet skett. Om valet sker första gången och inte
äger rum under allmänt valår, skall valet dock inte avse längre tid än till
utgången av del år då allmänna val av kyrkofullmäktige skall äga rum nästa
gång.

1 12 § FSL finns bestämmelser om
indelning av församling i valkretsar. I Stockholm får församling delas in i
valkretsar, om fler än 30 fullmäktige skall utses i församlingen. Utanför
Stockholm får församling med mer än 10 000 invånare delas in i valkretsar, om
det befinns lämpligt. Annan församling utanför Slockholm får delas in i
valkretsar endast om det föreligger synnerliga skäl, t. ex. på grund av
församlingens särskilt betydande utsträckning. Vid valkretsindelning skall
iakttas bl. a, atl varje krets kan beräknas komma att utse minst tio
fullmäktige. Beslut om indelning i valkretsar meddelas av länsstyrelsen efter
framställning av kyrkofullmäktige. Beslutet skall meddelas senasi tvä månader
före ingången av det kalenderår under vilket del skall tillämpas. Det antal
fuUmäktige som skall utses i varje valkrets fastställs av länsstyrelsen före
utgången av april det år då valet skall äga rum. Länsstyrelsens beslut om
valkretsindelning kan överklagas hos regeringsrätten genom besvär.

Skall kyrkofullmäktige utses för
kyrklig samfällighet, bestämmer enligt 32 § första stycket FSL Kungl. Maj:t
antalet fullmäktige. För fullmäktige i kyrklig samfällighet skall enligt 32 a §
första stycket utses suppleanter, om fullmäktige beslutar det. Länsstyrelsen
skall ofördröjligen underrättas om beslutet. I fråga om fullmäktige och
suppleanter i kyrklig samfällighet äger i övrigl bestämmelsema om fullmäktige
och suppleanter i församling motsvarande tillämpning. Vid val av fullmäktige
skall dock varje församUng som ingår i samfällighelen eller den grupp av
församlingar som Kungl. Maj;t bestämmer utgöra en valkrets (33 § a).

1 landet finns f. n. fem
icke-lerritoriella församlingar. Belräffande dem gäller FSL i tillämpliga
delar, om inte församlingen beslutar annat (I § andra stycket FSL). Den som är
kyrkobokförd i icke-territoriell församling äger enligt 9 § andra stycket inte
rösträtt vid val av kyrkofullmäktige och suppleanter i annan församling.

2.2 Kommunala vallagen

De närmare reglema om förfarandet
vid val av kyrkofullmäktige finns i KVL. Denna lag reglerar även förfarandet
vid val av landstingsmän och kommunfullmäktige. Vid samtliga dessa val gäller
enligt KVL i huvudsak överensstämmande regler. Endast på vissa punkter ges
särregler för kyrkofuilmäktigval. 1 det följande kommer endast dessa särregler
att närmare beröras. I övrigt hänvisas till den framställning rörande
valförfa-randel som prop. 1972:105 (s. 41 ff) innehåller.

Som framgår av vad som nämnts i del
föregående förekommer val av kyrkofullmäktige för såväl församling som kyrklig
samfällighet. I vissa församlingar som ingår i total samfällighet väljs
kyrkofuUmäktige både

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:134 17

för församlingen och för den samfällighet i vilken
församlingen ingår. De bestämmelser som ges i KVL om församling gäller i
tillämpliga delar också kyrkhg samfäUighet, i den mån inte annat är föreskrivet
(62 § första stycket KVL).

Tiden för val

Allmänna val av kyrkofullmäktige
äger enligt 11 § I mom. KVL rum tredje söndagen i oktober. Annat val, dvs.
omval och val i nybildad församling, äger enligt 11 § 2 mom. första stycket mm
den sön- eller helgdag som senast trettiofemte dagen före valet bestäms av
länsstyrelsen. Belräffande församling i Stockholm gäller att annat än allmänt
val skall äga rum den sön- eller helgdag som länsstyrelsen bestämmer (11 § 2
mom. andra stycket jämfört med 13 § andra stycket FSL). Annat val än aUmänt val
av kyrkofullmäktige får inte äga rum på samma dag som val av landstingsmän
eller kommunfullmäktige inom valdistriktet.

Valorganisationen

Föreskrifter om valkretsar vid val
av kyrkofullmäktige finns som redan nämnts i FSL. 1 fråga om
valdistriktsindelning gäller följande regler, vilka återfinns i 3 § 3 mom. KVL.

Varje församling bildar ett
valdistrikt. Är församling indelad i valkretsar, bildar varje sådan valkrets
ett valdistrikt. Bestämmelserna i lagen (1920:796) om val till riksdagen kan
medföra atl delar av församling eller valkrets för val av kyrkofuUmäktige ingår
i olika valdistrikt vid val till riksdagen. 1 sådant fall skall varje sådan del
av församling eller valkrets bilda ett eget valdistrikt vid val av
kyrkofuUmäktige. Länsstyrelsen får emellertid besluta att sådana delar av
församUng eller valkrets i stället skall tillsammans utgöra etl valdistrikt. Om
detla valdistrikt kommer att omfatta delar av flera kommuner, skall
länsstyrelsen enligt 5 § andra stycket KVL vidare förordna inför vUken valnämnd
eller valnämnds deputerade val av kyrkofullmäktige i det sålunda bUdade
distriktet skall förrättas.

Till grund för röstning ligger liksom vid övriga kommunala
val den allmänna röstlängd som upprättas årligen. 1 den allmänna röstlängden
skaU särskilt antecknas om en person, som är röstberättigad vid övriga val,
saknar rösträtt på kyrkostämma och vid val av kyrkofullmäktige därför att han
ej är medlem av svenska kyrkan eller därför att han tillhör icke-territoriell
församling (8 § tredje siycket KVL).

Den allmänna röstlängden upprättas
för varje valdistrikt vid val av landstingsmän och kommunfullmäktige. Omfattar
sådant distrikt två eller flera församlingar eUer kyrkhga valdistrikt eller
delar av församlingar eller kyrkliga valdistrikt, skall enligt 7 § första
stycket KVL särskild del läggas upp för varje församling eller kyrkUgl
valdistrikt eller del därav.

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:134 18

Förberedande av val

Val av kyrkofullmäktige skall
kungöras av valnämndens ordförande (20 § 3 mom. KVL). Kungörelsen skall
utfärdas i den för kyrkostämma föreskrivna ordningen. Beträffande församling i
Stockholm gäller i stället enligt 20 § 4 mom. KVL och 13 § andra stycket FSL
att kungörelse om val skall anslås på församlingens anslagstavla och införas i
ortstidningar.

Röstningen

Liksom vid övriga val skall val ske
med slutna sedlar. Valsedlarna skall vara av enfärgat vitt papper (23 § första
stycket KVL). 1 vallokal pågår röstningen under minst två timmar före klockan
15, dock ej mellan klockan 11 och 13, samt minst två timmar efter klockan 19.
Valtiden för varje valdistrikt bestäms av valnämnden (22 § 1 mom. tredje och
fjärde styckena KVL).

Väljare som är förhindrad att pä
valdagen rösta i vallokalen för sitt valdistrikt får inom landet avlämna sin
valsedel på postanstalt fr, o. m. den trettionde dagen före valdagen.
Röstningen avslutas på den närmaste helgfria dagen före valdagen, om inte
centrala valmyndigheten bestämmer annat (37 § andra stycket KVL). Poströstning
på valdagen får således förekomma endasl efler särskilt förordnande av centrala
valmyndigheten. Delsamma gäller röstning hos svensk utlandsmyndighet och på
svenskt fartyg (35 § första siycket KVL). Centrala valmyndigheten har hittills inte
i något fall meddelat förordnande som nu har angetts.

Röstsammanräkning och fördelning av platser i fullmäktige

1 fråga om röstsammanräkning gäller
genomgående samma regler som för övriga kommunalval. Också fördelningen av
platserna sker på samma sätt vid val av kyrkofullmäktige som vid val av
landstingsmän och kommunfullmäktige. Länsstyrelsen fördelar platserna i
fullmäktige mellan partierna och fastställer vilka av ett partis kandidater som
skall tiUträda platserna. Länsstyrelsen utser även suppleanter för kyrkofullmäktige
i församlingar eller samfälligheter där det skall finnas suppleanter för
fullmäktige. 1 fråga om suppleantsystemel, som överensstämmer med vad som
gäller i fråga om suppleanter för kommunfullmäktige, kan i övrigt hänvisas till
framställningen i prop. 1972:105 (s. 73).

Kostnader för val

Vid val av kyrkofullmäktige är det
partiemas sak att svara för valsedelsframställningen. Statsverket svarar inte
för några kostnader som parti haft för framställning av valsedlar för
kyrkofuUmäktigval. Församlingen kan emellertid enligt 60 a § andra stycket och
6 1 § KVL besluta att parti som är eller genom valet blir representerat i
kyrkofullmäktige skall erhålla bidrag av församlingen till partiets kostnader
för framställning av valsedlar.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:134 19

Valkuvert (år tillverkas endast
genom statsverkets försorg. Valkuvert samt kuvert för valsedelsförsändelse
tiUhandahålls församUngarna mot ersättning. Kostnaden för kuvert vid
poströstning svarar dock statsverket alkid för (60 § KVL).

Som redan nämnts åligger det
valnämndens ordförande att utfärda kungörelse om val av kyrkofullmäktige.
Kostnaden för kungöreJseför-farandet svarar församlingen för. Liksom vid val av
kommunfullmäktige åligger det kommunen alt tUlhandahåUa vallokaler för
kyrkofuilmäktigval och svara för att lokalerna utrustas på föreskrivet sätt.
Kommunen står även för kostnaden för valskjutsar (59 § KVL).

7970 års kyrkofuilmäktigval

Vid 1970 års val till riksdagen
samt val av landstingsmän och kommunfullmäktige, som förrättades samtidigt,
tillämpades särskilda regler, vilka tagits in i en särskild lag, lagen
(1969:825) om de allmänna valen den 20 september 1970. Kyrkofullmäktigvalen i
oktober 1970 förrättades emellertid hell enligt de regler i KVL som nämnts i
det föregående.

3 Prop. 1972:105

1 prop. 1972:105 har lämnats en
redogörelse för de särskilda regler som gällde vid 1970 års samtidiga val (s.
46). Den nya vallag som föreslås i propositionen innehåller delvis samma regler
som gällde vid 1970 års samtidiga val. På andra punkter innebär förslaget
direkta nyheter. 1 det följande berörs i korthet vissa av de bestämmelser som
förslaget till vallag innehåller och som är av särskilt intresse i detta
sammanhang.

3.1 Röstlängder m. m.

Vallagsförslaget innebär atl
röstlängdsförfarandet direkt knyts lill kyrkobokföringen. Den allmänna
röstlängden skall sålunda upprättas direkt på grundval av kyrkobokföringens
uppgifter (4 kap. I och 2 §§). Härigenom blir det möjligt att få en aktuellare
röstlängd än f. n. Allmän röstlängd upprättas enligt förslaget årligen för
varje valdistrikt av lokala skattemyndigheten. Längden skall vara upprättad
senast den 15 juni. I allmän röstlängd skall tas upp var och en som den I juni
enligt länsstyrelsens personband är kyrkobokförd i valdistriktet, svensk medborgare
och fyllt eller senare under kalenderåret fyller 19 år. Undantag gäller dock
för den som på grund av domstols förklaring är eller efter uppnådd myndighetsålder
skall förbli omyndig.

En utformning av
röstländsförfarandet i enlighet med förslaget till vallag nödvändiggör vissa
ändringar i kommunallagarna, vars rösträtts-bestämmelser förutsätter att den
allmänna röstlängden upprättas med mantalslängden som grund. 1 propositionen
föreslås att bestämmelserna om rösträtt i 6 § kommunallagen (1953:753) och 6 §
kommunallagen

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:134 20

(1957:50) för Stockholm ändras så, att det där föreskrivs
atl rösträtt tillkommer varje svensk medborgare som är kyrkobokförd i kommunen,
förutsatt att han uppfyller övriga villkor som gäller för rösträtt.

3.2 Valkuvert

Bestämmelsema om valkuvert i
vallagsförslagel (8 kap. 49 §§) innebär att ett enhetligt valkuvert används
för såväl riksdagsval som val av landstingsmän och kommunfullmäktige. Förutom
valkuvert skall det finnas innerkuvert för valsedelsförsändelse samt
ylterkuvert för poströstning m. m. resp. för valsedelsförsändelse.

Också dessa kuvert skall kunna
användas vid samtliga val. Valkuvert och innerkuvert skall vara så beskaffade
att färgen på inneliggande valsedel kan iakttas ulan atl valhemligheten röjs.
Ylterkuvert för poströstning m. m. skall vara försett med fönster. Något krav
på att val- eller innerkuvert skall vara tillslutet när del överlämnas lill
valförrättaren uppställs inte.

Kuvert tiUhandahålls enligt
förslaget endast genom cenlrala valmyndighetens försorg. Statsverket bär
kostnaden för alla kuvert.

3.3 Valsedlar

Till valsedlar skall enligt
vallagsförslaget (6 kap. 1 §) användas särskilda blanketter som tillhandahålls
av centrala valmyndigheten. Valsedlarna skaU vara lika till storlek och
material (6 kap. 2 §). För val till riksdagen skall användas gula valsedlar och
för val av landstingsmän och kommunfullmäktige blå resp. vita. Av valsedelns
färg skall kunna utläsas vilket val sedeln gäller för.

Om valsedel upptar mer än ett
kandidatnamn, skall namnen upptas i en följd under varandra och förses med
nummer som visar ordningen mellan dem. Namnen gäller själva valet samt, i den
mån de inte las i anspråk, vid kommunalval suppleanter för landstingsmän och
kommunfullmäktige (6 kap. 3 §).

Beställning av valsedlar görs hos
centrala valmyndigheten. Görs beställning av behörig företrädare för parti som
är representerat i den församling valet gäller, levererar centrala
valmyndigheten önskat antal blanketter mot betalning i efterskott. 1 annat
fall sker leverans endast mot betalning i förskott. (6 kap. 4 §)

Om parti är eller genom valet blir
representerat i den församling valet gäller, svarar emellertid statsverket för
kostnaden för valsedelsblanketter till ett antal som motsvarar vid kommunalval
fyra gånger antalet röstberättigade i valet (6 kap. 5 §). Sislnämnda regel kan
komma alt innebära att förskott som eriagls skall betalas tUlbaka (se vidare 6
kap.

6§).

Om beställaren begär det, förser
centrala valmyndigheten utan särskild ersättning valsedelsblanketterna
med partibeteckning, kandidatnamn

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:134 21

samt valkrets- och valbeteckningar (6 kap. 7 §). Det
ankommer på centrala valmyndigheten att bestämma den sista dag då beställning
av valsedlar skall ha gjorts för alt leverans skall kunna ske trettio dagar
före valdagen (6 kap. 8 §).

1 lokal där röstning äger rum skall
väljarna ha tillgång till både valsedlar, som försetts med parti- och
valbeteckning för parti vilket är representerat i riksdagen (partiniarkerade
valsedlar), och blanketter till valsedlar. Partimarkerade valsedlar och
valsedelsblanketter tillhandahålls genom centrala valmyndighetens försorg (6
kap. 9 §).

3.4 Röstningen

Liksom hittills sker enligt
vallagsförslaget röstning på valdagen i vallokalen i det valdistrikt där
väljaren är upptagen i röstlängd (8 kap.

1 §). Den som är förhindrad att rösta i vallokalen kan i
stället göra det på

postanstalt dels under viss lid före valdagen, dels på själva valdagen.

Vid röstning i vallokal skall
väljaren för varje val lägga in sin valsedel i ett valkuvert, som han lämnar
till valförrättaren (8 kap. 4 §). Mottagna valkuvert samlas upp i valurna. Vid
röstning på postanstait lägger väljaren för varje val sin valsedel i ett
valkuvert, som han lämnar till röstmottagaren (8 kap. 5 §). Denne lägger in
mottagna kuvert tillsammans med väljarens röstkort i ett ylterkuvert, som
tillsluts. Röstning på postanstalt får således inte ske utan att röstkortet
avlämnas.

Vallagsförslaget innehåller ocksä
bestämmelser om röstning med valsedelsförsändelse. Väljare som är gift eller
som på grund av sjukdom, rörelsehinder eller hög ålder ej kan inställa sig i
vallokalen får avlämna valsedel genom sin make resp. genom bud (I I kap 1 och 3
§§). Valsedelsförsändelse kan avlämnas i vallokalen men också på postanstalt
(1 I kap.

2 och 4 §§). Valsedelsförsändelse anordnas på det sättet
alt väljaren för

varie val lägger sin valsedel i elt innerkuvert. Det iordningställda inner

kuvertet läggs sedan i etl särskilt ylterkuvert för valsedelsförsändelse,

som tillsluts.

3.5 Röstsammanräkningen

Sammanräkningen skall enligt
vallagsförslaget liksom hittills ske i två etapper, en preliminär som görs i
vallokalerna efter röstningens slut (13 kap.) och en slutlig som görs hos
länsstyrelserna (14 kap.). Vallagsförslaget innehåller emellertid nya regler
rörande röstsammanräkningen som syftar till all förenkla och effektivisera
förfarandet samt atl göra det möjligt att få ett prehminärt valresultat som är
tillförlitligare än tidigare. Reglerna innebär att poströsterna, som förut
sänts till länsstyrelserna och innefattats först i den slulliga sammanräkningen,
i stället sänds till valnämnderna i kommunerna (10 kap. 6 §). Därifrån
distribueras de ut till vallokalerna (12 kap. 1 och 2 §§). Poströsterna ingår
således i den preliminära sammanräkning som sker i vallokal omedelbart efter
det att röstningen där förklarats avslutad. De ylterkuvert som kommer in till

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:134 22

valnämnd från postanstalt så sent att de inte kan
vidarebefordras till distrikten och finnas där när den preliminära
sammanräkningen börjar behålls av valnämnden. Dessa poströster räknas
preliminärt vid offentlig förrättning inför valnämnden (13 kap, 9 §). Denna
förrättning påbörjas så snart det kan ske, dock tidigast tisdagen efter
valdagen. Kommer ylterkuvert in till valnämnd efter förrättningens början,
läggs det utan vidare åtgärd åt sidan (13 kap. 10 §).

Den slutliga sammanräkningen
verkställs liksom hittills av länsstyrelsen vid offentlig förrättning som
påbörjas så snart det kan ske. Länsstyrelsen skall därvid ha erhållit de
handlingar som behövs för sammanräkningen. Vid den slutliga sammanräkningen
prövar länsstyrelsen valsedlarnas giltighet och meddelar de beslut som denna
prövning och vid röstning förda protokoll föranleder. (14 kap. 1 och 2 §§)

Reglema om valsedels ogUtighet i KVL
är delvis ganska invecklade. Förslaget till vallag innehåller andra och enklare
regler om valsedels ogiltighet (14 kap. 4 §). Valsedel skall ogiltigförklaras
endasl om den saknar partibeteckning eller har mer än en partibeteckning eller
om den är försedd med kännetecken som uppenbarligen blivit anbragt på valsedeln
med avsikt. Finns i ett valkuvert mer än en valsedel, är enligt förslaget
valsedlarna ogiltiga. Innehåller valkuvert två eller tre valsedlar och bär alla
samma partibeteckning, skall dock en valsedel tillgodoräknas det angivna
partiet. Namnen på valsedeln skall därvid anses som obefintliga. Enligt
förslaget skall namn på valsedel anses som obefintligt också om kandidaten ej
är valbar eller det ej framgår klart vem som avses eller om ordningen mellan
namnet och annat namn ej framgår klart (14 kap. 5§).

Centrala valmyndigheten fördelar
mandaten i riksdagen på grundval av protokollen från länsstyrelserna och
fastställer också vilka personer som skall erhålla mandaten som ledamöter och
vilka personer som skall vara ersättare för riksdagsledamot (14 kap. 9 §).
Fördelningen av platserna vid kommunalval handhas helt och hållet av
länsstyrelserna (14 kap. 15-20 §§).

3.6 Det primärkommunala suppleantsystemet

Propositionen innehåUer ändrade
regler rörande det primärkommunala suppleantsystemet. Liksom hUtUls skall
suppleanter utses endasl om kommunfuUmäktige beslutar det. Enligt de föreslagna
bestämmelserna skaU dock antalet suppleanter för varje parti motsvara en av
fuUmäktige bestämd kvotdel, högst hälften, av det antal ordinarie fuUmäktige
som partiet (ått i kommunen eller, om denna är indelad i valkretsar, i
valkretsen. För vaije i fuUmäktige representerat parti skall dock alltid utses
minst en suppleant. Vid fördelningen av suppleantplatserna skall beaktas endast
de valsedlar som har legat till grund för besättandet av ordinarie plats. De
nya reglerna om suppleanter för kommunfullmäktige har tagits in i 5 a resp. 5 §
i de i prop. 1972:105 framlagda förslagen till ändringar i kommunallagen och
kommunallagen för Stockholm.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:134 23

4
Departementschefen

Allmänt om förslaget till lag om kyrkofuilmäktigval

Bestämmelser som rör
kyrkofuilmäktigval finns f. n. dels i lagen (1961:436) om församlingsstyrelse
(FSL), dels i kommunala vallagen (1930:253 - KVL). Sistnämnda lag reglerar
också förfarandet vid val av landstingsmän och kommunfullmäktige. I prop.
1972:105 har föreslagits atl förfarandebestämmelserna beträffande de tre
borgerliga valen, dvs. riksdagsvalen samt valen av landstingsman och
kommunfullmäktige, skall föras samman i en ny vallag. Kyrkofullmäktigvalen har
sålunda lämnats utanför den föreslagna regleringen. 1 fråga om dessa val har
förutsatts att bestämmelser i stället skall tas in i en särskild lag och atl en
proposition med förslag lill sådan lag skall föreläggas riksdagen i god lid
före 1973 års val (jfr prop. 1972:105 s. 88).

1 enlighet med vad som sålunda
förutsattes i prop, 1972:105 har, som förut nämnts, inom justitiedepartementet
nu utarbetats förslag till lag om kyrkofuilmäktigval. Vid utformningen av detta
förslag har utgångspunkten varil att den ordning som f. n. tillämpas i fråga
om sådana val skall behållas i sina huvuddrag. Det har emellertid ansetts
lämpligt att samtidigt söka samordna reglema om kyrkofullmäktigvalen med
reglerna i den föreslagna vallagen. En sådan samordning har setts som angelägen
framför allt av det skälet alt de nuvarande reglema i KVL till övervägande
delen gäller såväl för de borgerliga kommunala valen som för
kyrkofullmäktigvalen och att förfarandet i de olika valen därför tidigare i hög
grad har överensstämt. Del har framstått som praktiskt att låta denna
överensstämmelse i görligaste mån beslå, även när regleringen av förfarandet
sker i olika lagar. 1 förslaget lill lag om kyrkofuilmäktigval har följaktligen
i stor utsträckning hänvisats till eller tagits upp direkta motsvarigheter till
bestämmelsema i förslaget till vallag samtidigt som utgångspunkten all
huvuddragen i nuvarande ordning skall behållas har föranlett att i det nu
utarbetade förslaget har förts in flertalet av de särbestämmelser för
kyrkofuilmäktigval som finns i KVL och därutöver andra särskUda regler om
sådana val.

De hänvisningar till förslaget till
vallag som tagits in i del nu föreliggande lagförslaget avser bl. a.
valorganisationen och rösllängdsför-farandet. För alt kyrkofullmäktigvalen
skall kunna genomföras så smidigt som möjligl har jag sålunda bedömt det som
önskvärt atl ocksä i fortsättningen samma valorganisalion fungerar såväl vid
sådana val som vid de val som regleras i förslaget till vallag. Enligt det nu
utarbetade lagförslaget skall därför valnämnderna i kommunerna pä samma sätt
som tidigare handha också kyrkofullmäktigvalen. Av praktiska skäl är det vidare
angeläget alt den röstlängd som används vid de borgerliga valen liksom f. n.
utnyttjas också vid val av kyrkofullmäktige. Vissa särbestämmelser beträffande
röstlängden som har samband med reglerna i FSL om rösträtt vid
kyrkofuilmäktigval och som nu finns upptagna i KVL har

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:134 24

emellertid förts in i förslaget till lag om
kyrkofuilmäktigval (se 8 § i förslaget).

Även när det gäller förfarandet vid
själva röstningen är det angeläget att det så långt möjligt tillämpas samma
ordning vid kyrkofuilmäktigval som vid de val som regleras i förslaget lill
vallag. Redan nu finns det emellertid skillnader på vissa punkter, t. ex.
beträffande tiden för röstning i vallokal och tiden för poströstningen. Dessa
skillnader harjag ansett böra behållas ocksä i fortsättningen (jfr 23 § resp.
30 § i förslaget).

I den mån bestämmelser som har
tagits upp i det nu föreliggande lagförslaget i sakligt hänseende helt eller
huvudsakligen överensstämmer med bestämmelser som finns i förslaget till vallag
eller som redan nu gäller har jag inte ansett atl de behöver behandlas
ytterligare i detta sammanhang. Sådana bestämmelser avser jag att i stället vid
behov kommentera i specialmotiveringen. Jag vill emellertid redan i detta
avsnitt ta upp dels frågan om valkuvert och valsedlar vid kyrkofullmäktigvalen
samt kostnaderna för dem, dels frågan om behandlingen och sammanräkningen av
poströster som avges vid sådana val.

Valkuvert och valsedlar vid kyrkofullmäktigvalen

Reglema om valkuvert i förslaget
till vallag (8 kap. 4-9 §§) innebär att ett enhetligt kuvert skall användas för
aUa de tre samtidiga valen och att såväl valkuverten som de innerkuvert som
skall begagnas vid röstning med valsedelsförsändelse skall ha de två nedre
hörnen avskurna. Statsverket svarar för samtliga kostnader för dessa kuvert.
När det gäller valsedlar föreskrivs i 6 kap. i vallagsförslagel alt de skall
vara lika till storlek och material och att de skall ha ohka färg för de skilda
valen. TiU valsedlar får endast sådana blanketter användas som tillhandahålls
av centrala valmyndigheten. På begäran förser centrala valmyndigheten utan
kostnad valsedelsblanketterna med partibeteckning, kandidatnamn och annat
tryck. Parti som är eller genom valet blir representerat i den församling valet
gäller har rätt att få ett vissl antal valsedlar gratis.

De regler om valkuvert och
valsedlar som sålunda har tagits upp i förslaget till vallag överensstämmer i
allt väsentligt med de särskilda regler som infördes inför 1970 års borgerliga
val. Införandel av dessa regler hängde samman med att det år 1970 för första
gången hölls tre samtidiga val och att det gällde alt så långt möjligt bemästra
de speciella problem som därvid kunde uppstå. Några motsvarande regler infördes
inte för kyrkofullmäktigvalens del. Vid dessa val tillämpades sålunda år 1970
samma bestämmelser om valkuvert och valsedlar som tidigare gällt.

Enligt min mening finns del nu lika
Utet som år 1970 anledning atl när det gäller kyrkofullmäktigvalen införa en
motsvarighet till den i vissa avseenden komplicerade ordning i fräga om
valsedlar och valkuvert som skall gälla för de tre borgerliga valen och som
framför alll är föranledd av att dessa hålls samtidigt. 1 stället bör - med ett
undanlag som jag strax skaU återkomma tUl - de regler på detta område som nu
finns i KVL föras över oförändrade till den nya lagen om kyrkofuilmäktigval.
Det

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:134 25

sagda innebär, såvitt gäller valsedelsframställningen, att
den även i fortsättningen helt och hållet bör ombesörjas av partierna. Det är
därvid önskvärt atl partiernas valsedlar inle är av alltför skiftande sloriek.
Cenlrala valmyndigheten kan vid behov utfärda rekommendationer beträffande
valsedlarnas format. När det i övrigt gäller valsedlarnas utförande och
innehåll bör det i lagen om kyrkofuilmäktigval Uksom i KVL ställas upp krav på
att de är av vitt papper och upptar partibeteckning. 1 överensstämmelse med
vad som har föreslagits i fråga om de borgerliga valen bör vidare rekommenderas
atl valsedel skall uppta kandidatnamn. Det nuvarande kravet på att valsedel
skall uppta giltigt namn bör alltså slopas även vid kyrkofuilmäktigval. Vidare
bör, Ukaledes i överensstämmelse med förslaget lill vallag, rekommenderas alt valsedel
skall innehålla uppgift om valkrets och vilket val som avses.

Kostnaderna för
valsedelsframställningen, inklusive papperskostnaderna, bör liksom hittills
betalas av partierna. Även i fortsättningen bör emellertid varje församUng
kunna beslula alt parti som är eller genom valet blir representerat i
kyrkofullmäktige skall få bidrag lill sina valsedelskoslnader.

1 KVL föreskrivs f. n. att väljarna
i vallokal skall ha tillgång till blanketter till valsedlar. Denna regel bör
behållas. Valsedelsblanketterna bör liksom hittills tillhandahållas genom
valnämndens försorg.

Om partierna hell och hållet skall
svara för valsedelsframställningen vid kyrkofullmäktigvalen, innebär detta att
man inte vid dessa val kan använda valkuvert och innerkuvert med avskurna hörn,
eftersom ett sådant system förutsätter att endast valsedlar med standardiserat
format får begagnas. Vid kyrkofullmäktigvalen måste man i stället använda
kuvert av traditionell typ, dvs. utan avskurna hörn.

Självfallet är del en viss nackdel
atl man inle kan använda samma kuverttyper vid de kyrkliga som vid de
borgerliga valen. Det är emellertid endasl tvä kuverttyper som behöver
framställas särskill till kyrkofullmäktigvalen. När det gäller andra kuvert än
val- och innerkuvert, dvs. ylterkuvert vid poströstning och vid röstning med
valsedelsförsändelse, kan samma kuverltyper begagnas som vid de borgerliga
valen.

Enligt gällande regler får i
kyrkofuUmäktigvalen användas endast sådana valkuvert som tillverkas av
statsverket. Denna ordning bör gälla även i fortsättningen. Däremoi finns det
skäl att sätta i fråga om man skall behålla den nuvarande regeln att
församlingama skall betala kostnaderna för kuvert som tillhandahålls dem.
Enligt vad jag har inhämtat kan den sammanlagda kostnaden för framställning av
de särskilda val- och innerkuvert som behövs vid kyrkofuilmäktigval i dagens
penningvärde beräknas komma alt uppgå lill ca 50 000 kr. Om församlingarna även
i fortsättningen slutligt skall stå för kuvertkostnader, belastas statsverket
(cenlrala valmyndigheten) med fakturerings- och bevakningskoslnader som uppgår
till ett inte obetydligt belopp. Det anförda leder enligt min mening till atl
man på denna punkt bör awika från vad som gäller f. n.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:134 26

och i fråga om kyrkofullmäktigvalen liksom beträffande de
borgerliga valen ha en ordning som innebär att statsverket helt och hållet
svarar för kuvertkostnaderna.

Behandlingen och sammanräkningen av poströster vid
kyrkofuUmäktigval

Hittills har röstsammanräkningen i
såväl borgerliga val som kyrkofuilmäktigval skett dels i vallokalerna, dels
hos länsstyrelserna. Sammanräkningen i vallokalerna har varit preliminär och
avsett endast de röster som har avgetts i vallokal medan sammanräkningen hos
länsstyrelserna varit slutlig och omfattat samtliga vid valet avgivna röster.
Della har inneburit att röster som avgetts på postanstait har sänts av
röstmottagarna lill länsstyrelserna. Det har ankommit på länsstyrelserna att
göra den erforderliga kontrollen av dessa röster och att därefter räkna dem
tillsammans med vallokalrösterna.

Enligt förslaget till vallag (13
och 14 kap,) skall sammanräkningen av röster vid de borgerliga valen också i
fortsättningen ske i två etapper, dvs. dels i valdistrikten, dels hos länsstyrelserna.
1 fråga om poströsterna har emellertid i vallagsförslaget tagits in nya regler.
Enligt dessa skall sådana röster sändas till valnämnderna i de olika kommunerna
för att distribueras ut till de olika vallokalerna och ingå i den preliminära
sammanräkningen där. Om rösterna inte hinner sändas i lid till vallokalerna,
skall de i stället räknas preliminärt hos valnämnden.

Den ordning som har föreslagits i
fråga om de borgerliga valen har framför allt föranletts av alt antalet röster
som vid sädana val avges på postanstalt är mycket stort. Vid 1970 års val
avgavs sålunda ca 694 000 poströster. Detta förde med sig att kontroUen av
dessa röster blev mycket betungande för länsstyrelserna och att det slutliga
valresultatet starkt fördröjdes. Del preliminära valresultatet blev också
otillförlitligt genom all elt så stort antal poströster lämnades utanför.
Avsikten med de regler som tagits upp i vallagsförslaget är atl länsstyrelserna
skall befrias från den tidsödande kontrollen av det stora antalet poströster,
varigenom den slulliga sammanräkningen påskyndas. Samtidigt vinns fördelen atl
valnattens preliminära valresultat också omfattar flertalet poströster och att
ett preliminärt valresultat omfattande samtliga röster kan föreligga några
dagar efter valdagen.

1 fråga om kyrkofullmäktigvalen
visar tidigare erfarenheter atl antalet poströster vid sådana val är
förhållandevis litet. Sålunda var antalet poströster vid 1966 års val endast 5
375 eller någol under 0,9% av samtliga avgivna röster. Även om molsvarande
siffror vid 1970 års val var inle oväsentiigt högre och uppgick tUl 32 460
resp. drygt 5 %, framstår anlalet poströster vid kyrkofullmäktigvalen som lågt
vid en jämförelse med de borgerliga valen. Delta förhållande gör det enligt min
mening obehövligt att vid dessa val tillämpa den nya ordning för behandling av
poströster som föresläs i fråga om de borgerliga valen. Poströsterna vid
kyrkofullmäktigvalen kan sålunda inte antas komma att utgöra en sädan

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:134 27

belastning på länsstyrelserna alt kontrollen av dem medför
någon mer påtaglig fördröjning av det slutliga valresultatet.

Med hänsyn till det sagda anser jag
att man beträffande kyrkofullmäktigvalen bör behålla den hittillsvarande
ordningen för behandling av poströster. 1 förslaget till lag om
kyrkofuilmäktigval har följaktligen förts in regler som innebär att
poströsterna liksom hittills skall sändas till länsstyrelsema för alt
kontrolleras där och därefter ingå först i den slutliga sammanräkningen.

Suppleanter för kyrkofuUmäktige

F. n, har såväl kommun som
församling och kyrklig samfällighet möjlighet att bestämma att del skall finnas
suppleanter för fuUmäktige. Några bestämmelser om hur många suppleanter som
skall utses finns inte. På denna punkt föreslås emellertid i prop. 1972:105 (s.
3436) ändringar såvitt gäller suppleanter för kommunfullmäktige. I enlighet
med vad som föreslagits av utredningen om den kommunala demokratin (se betänkandet
Ds C 1 97 1 :4) föreslås sålunda i propositionen ändringar i kommunallagen och
kommunallagen för Stockholm som innebär att antalet suppleanter för varje
parti skall motsvara en av fullmäktige bestämd kvotdel, dock högst hälften, av
det antal ordinarie fullmäktigplatser som partiet fått i kommunen eller, om
denna är indelad i valkretsar, i valkretsen. För varje parti som är
representerat i fuUmäktige skall dock alltid utses minst en suppleant.

Enligt utredningen om den kommunala
demokratin bör det system för utseende av suppleanter som föreslagits
beträffande de borgerliga primärkommunerna gälla även i de kyrkliga
församlingarna. Jag har redan i prop. 1972:105 (s. 110) anslutit mig till denna
åsikt. För atl den åsyftade överensstämmelsen skall åstadkommas bör nu ändring
ske i de bestämmelser i FSL som handlar om utseende av suppleanter för
kyrkofullmäktige.

Rösträttsreglerna i lagen om församlingsstyrelse

Iprop. 1972:105 (s. 34-36) har
föreslagils vissa ändringar i bestämmelserna om rösträtt i kommunallagen och
kommunallagen för Stockholm. Ändringarna har samband med det nya
rösllängdsförfarande som föreslås i propositionen och som innebär att
röstlängden skall baseras direkt på kyrkobokföringen och inte längre på
manlalslängden (jh 4 kap. 2 § vallagsförslaget). I överensstämmelse därmed
föreslås de nämnda röst-rättsbestämmelserna få det innehållet att rösträtt
skall tillkomma envar som är kyrkobokförd i kommunen, förutsatt atl han
uppfyller de övriga villkor som gäller för rösträtt.

Jag har tidigare anfört som min
mening att den röstlängd som används vid de borgerliga valen bör utnyttjas
också vid val av kyrkofullmäktige. Med hänsyn härtill bör i FSL;s
rösträttsbeslämmelser göras ändringar motsvarande dem som föreslagits i
kommunallagarna.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:134 28

Valsedelstilldelningen vid riksdagsvalen

Det förslag till vallag som har
lagts fram i prop. 1972:105 innehåller bestämmelsen att parti som är eller
genom valet blir representerat i den församling som valet gäller har rätt att
gratis erhålla så många valsedlar som motsvarar fyra gånger antalet
röstberättigade i valkretsen resp. valet (se 6 kap. 5 §). Som jag uttalade i
den nämnda propositionen (s. 93) har bestämmelserna om gratis
valsedelstilldelning visst samband med reglerna om StatUgt partistöd. Enligt de
nuvarande reglerna om partistöd utgår sådant stöd lill parti som har deltagit i
senaste val till riksdagen och därvid vunnit mandat. Som jag påpekade i prop.
1972:105 har emellertid 1971 års partistödsutredning i ett nyligen avgivet
betänkande (SOU 1972:62) föreslagit alt parti som inte har blivit företrätt i
riksdagen men vars andel av rösterna i hela landet är större än 2,5 % skall få
avtrappat partistöd. Enligt vad jag framhöll i propositionen är det naturiigt
atl samma regler gäller i fråga om rätten alt vid riksdagsval få valsedlar
gratis som i fråga om rätten att få statligt partistöd. Om
partistödsulredningens nämnda förslag genomfördes, borde sålunda enligt min då
framförda uppfattning den ordningen gälla atl parti som vid lidigare
riksdagsval har fått eller vid del aktuella valet får en sådan andel av
rösterna i hela landet att det enligt de föreslagna reglerna blir berättigat
till partistöd också ha rätt att gratis erhålla valsedlar upp till det
förordade maximiantalel. I avbidan på ställningstagandet till
partistödsutredningens förslag ansåg jag emellertid alt man t. v. borde behålla
de förutsättningar för fri valsedelstilldelning som tidigare gällt.

Ställning har nu tagits till
partistödsulredningens förslag. Sålunda har i prop. 1972:126 lagts fram förslag
till lag om statligt slöd till politiska partier. Lagen överensstämmer med vad
partistödsutredningen föreslagil och innehåller sålunda bl. a. en bestämmelse
om avtrappat partistöd till parti som ej blivit företrätt i riksdagen men som
fått mer än 2,5 % av rösterna i hela landet. 1 överensstämmelse härmed bör nu
det nya vallagsförslagets bestämmelse om fri valsedelstilldelning vid
riksdagsvalen ändras på sätt som jag har aviserat i prop. 1972:105.
Bestämmelserna i vallagsförslaget om fri valsedelstilldelning vid de kommunala
valen bör däremoi lämnas oförändrade.

5 Upprättade lagförslag

1 enlighet med del anförda har inom
justitiedepartementet upprättats, utöver förslag till lag om
kyrkofuilmäktigval, förslag till

1. lag om ändring i lagen (1961:436)om
församlingsslyrelse,

2. ändring i det förslag till vallag som har lagts
fram i prop. 1972:105.

Det under 1 angivna förslaget har upprättats i samråd med föredra

gande statsrådet för kyrkoärenden.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:134 29

6 Specialmotivering till framlagda lagförslag 6.1 Förslaget till lag om
kyrkofuUmäktigval

Som jag har nämnt tidigare har i
förslaget till lag om kyrkofuilmäktigval i stor utsträckning hänvisats till
eller lagits upp direkta motsvarigheter till bestämmelser i det genom prop.
1972:105 framlagda vallagsförslaget. Samtidigt har emellertid förts in
flertalet av de särbestämmelser om kyrkofuilmäktigval som nu finns i KVL och
dessutom andra särskilda regler om sådana val.

Förslaget till lag om
kyrkofuilmäktigval, som omfattar 50 paragrafer, följer i huvudsak samma
disposition som vallagsförslaget. 1 1-3 §§ finns inledande bestämmelser som har
sin motsvarighet i 1 kap. vallagsförslagel. 2 och 3 kap, i vallagsförslaget
motsvaras av förevarande förslags 4-7 §§, som avser valkretsar, valdistrikt och
valnämnd m. m. 1 8 § finns regler om röstlängd som kompletterar reglerna om
allmän röstlängd i 4 kap. i vallagsförslaget. 5 kap. i vallagsförslaget, som
handlar om registrering av partibeteckning m. m., saknar motsvarighet i
förevarande lagförslag. 913 §§ i förslaget innehåller regler om valsedlar i
kyrkofuUmäktigval, dvs. sådana regler som i vallagsförslaget finns i 6 kap. 1
reglerna i 1416 §§ om röstkort vid kyrkofuilmäktigval hänvisas i stor utsträckning
till 7 kap. i vallagsförslaget. Bestämmelserna om röstning i kyrkofuilmäktigval
finns i 1740 §§. Dessa bestämmelser anknyter till bestämmelsema i 8-12 kap. i
vallagsförslaget. Rösträkningsbestämmelser, som finns i 13 och 14 kap. i
vaUagsförslaget, har tagits upp i 41-48 §§ i förslaget till lag om
kyrkofuilmäktigval. Reglerom bevis och besvär över valutgången, som i
vallagsförslagel behandlas i 1 5 kap., finns i 49 och 50 §§ i förevarande
förslag.

Inledande bestämmelser (13 §§)

1 §

1 denna paragraf anges atl lagen
gäller vid val av kyrkofullmäktige. Lagen är tillämplig vid val av fuUmäktige
för såväl församling som kyrklig samfällighet. En bestämmelse härom,
motsvarande 62 § första stycket KVL, har lagits in i andra stycket av
paragrafen.

2 §

1 2 § första stycket förslaget till
vallag har föreskrivits att det för val enligt lagen skall finnas en cenlral
valmyndighet och all Kungl. Maj:l bestämmer vilken myndighet som skall vara cenlral
valmyndighet. En molsvarande bestämmelse har tagils in i första siycket i
förevarande paragraf. Lämpligen bör samma myndighet förordnas all vara central
valmyndighet enligt båda lagama,

1 paragrafens andra stycke har
liksom i 2 § andra stycket förslaget till vaUag föreskrivits atl det ankommer
på centrala valmyndigheten att meddela tillämpningsföreskrifter.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:134 30

3§

1 paragrafens första stycke anges
när val i hela riket av kyrkofullmäktige skali äga rum. Jag har inte funnit
skäl föreligga att nu förorda någon ändring i fråga om tidpunkten för dessa
val. Bestämmelsen i detta avseende överensstämmer sålunda med vad som nu gäller
enligt 1 1 § 1 mom. KVL. 1 fråga om kyrkofuilmäktigval som inte är allmänt,
dvs. omval eller val i nybildad församling, gäller enligt 1 1 § 2 mom. KVL all
sådant val skall äga rum på den sön- eller helgdag som sist trettiofemte dagen
förut bestäms av länsstyrelsen. Beträffande församUng i Stockholm gäller enligt
13 § andra stycket FSL att valdag vid annat än allmänt val är den sön-eller
helgdag som länsstyrelsen bestämmer. 1 överensstämmelse med vad som
föreskrivits i 3 § förslaget till vallag beträffande val av landstingsmän eller
kommunfullmäktige som ej omfattar hela riket föreskrivs i andra stycket av
förevarande paragraf att val av kyrkofullmäktige som ej omfattar hela riket
alltid skall äga rum på en söndag. Med hänsyn till att det samma år kan
förekomma kyrkofuilmäktigval i flera församlingar och i skilda län, har jag ansett
det lämpligt att föra in en bestämmelse om att länsstyrelsen skall samråda med
centrala valmyndigheten innan den bestämmer valdag. Regeln om valdag i andra
stycket gäller församling såväl inom som utom Stockholm, vilket medför att den
nuvarande särregeln i FSL för församling i Stockholm inte längre behövs.

Valkretsar, valdistrikt och valnämnd m. m. (47 §§)

4§

Paragrafen innehåller en hänvisning
till FSL i fråga om församlings eller kyrklig samfällighets indelning i
valkretsar. Molsvarande hänvisning finns f. n. i 2 § KVL. De bestämmelser som
avses med hänvisningen är 12 §och 33 § a FSL.

5 §

I paragrafens första och andra
stycken har tagits in de bestämmelser om valdistrikt som nu finns i 3 § 3 mom.
KVL.

Nämnda lagrum i KVL innehåller
ingen bestämmelse om när länsstyrelses beslul om valdistriktsindelning träder
i kraft. 1 fråga om fuUföljd gäller all besvär får anföras i den ordning som är
bestämd för överklagande av länsstyrelses beslut i mål vilka bedöms efter FSL,
dvs. hos regeringsrätten. För att överensstämmelse skall uppnås med vaUagsförslaget
i fräga om tid för ikraftträdande och fullföljd föreskrivs i tredje stycket av
förevarande paragraf att 3 kap. 3 § tredje stycket och 6 § första stycket
vaUagen skall äga motsvarande tillämpning beträffande länsstyrelses beslul om
indelning i valdistrikt för kyrkofuilmäktigval. Sådant beslul skall aUtså gälla
fr. o. m. året efter det då beslutet vann laga kraft. Talan mot länsstyrelsens
beslut skaU föras hos kammarrätten genom besvär. En särskild
övergångsbestämmelse som avser valet 1973 har tagils in i förslaget (punkt 3).

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:134 31

Som en motsvarighet till 3 kap. 3 §
andra stycket andra punkten i vallagsförslaget har i andra stycket av
förevarande paragraf föreskrivits att länsstyrelsen skall bereda församlingen
tillfälle att yttra sig innan den fattar beslut om valdistriktsindelning.
Dessutom har föreskrivits att valnämnden i berörd kommun skall höras.

Som jag redan anfört i den allmänna
motiveringen är det önskvärt att samma valorganisation fungerar vid både
borgerliga och kyrkliga val. I 6 § första stycket anges i enUghet härmed att de
uppgifter som enligt lagen om kyrkofuilmäktigval ankommer på valnämnd fullgörs
av valnämnden i den kommun inom vilken valdistriktet finns.

Enligt 18 § lagen (1919:293) om
ändring i kommunal och ecklesiastik indelning skall länsstyrelsen utse
ledamöter och suppleanter i valnämnd för nybildad kommun. Denna valnämnd skall
fungera till dess fullmäktige i den nya kommunen utser valnämnd. I första
stycket andra punkten i förevarande paragraf ges en föreskrift beträffande
valnämnd som anknyter till detta.

Valdistrikt vid kyrkofuilmäktigval
kan i vissa fall komma att omfatta delar av flera kommuner. Nuvarande regler i
5 § andra stycket KVL innebär att länsstyrelsen i sådant fall bestämmer inför
vilken valnämnd som valet i valdistriktet skall förrättas. En motsvarighet lill
denna bestämmelse har tagits upp i denna paragrafs andra stycke. Innan beslut
fattas, bör församlingen och ifrågakommande valnämnder beredas tillfälle att
yttra sig,

7 §

1 fråga om valförrättare bör samma
regler gälla vid de kyrkliga som vid de borgeriiga valen. Paragrafen innehåller
en hänvisning till tillämpliga bestämmelser i förslaget till vallag.

Röstlängd

Liksom hittills bör, som jag har
anfört i den allmänna motiveringen, samma aUmänna röstlängd användas vid såväl
de borgerliga valen som kyrkofuUmäktigvalen. For att detta tydligt skall komma
uU uttryck föreslås att bestämmelsen om röstlängd i FSL skall få ändrad
lydelse. Sålunda föreskrivs i 9 § tredje stycket i det nu upprättade förslaget
till lag om ändring i FSL att till efterrättelse vid val av kyrkofuUmäktige och
suppleanter gäller samma röstlängd som enligt vallagen.

1 förevarande paragrafs försia
stycke anges att vissa särskilda regler som ges i andra och tredje styckena
skall iakttas vid upprättande av allmän röstlängd enligt 4 kap. vallagen.

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:134 32

Rösträtt vid kyrkofuUmäktigval
tillkommer endast den som är medlem av svenska kyrkan. Vidare gäller atl den
som tillhör icke-territoriell församling saknar rösträtt vid val av fullmäktige
i annan församling. Beträffande den som ej är medlem av svenska kyrkan eller
som tillhör icke-territoriell församling måste således särskild anteckning
göras i allmänna röstlängden. En bestämmelse om detta som motsvarar 8 § tredje
stycket KVL har lagils in i förevarande paragrafs andra stycke. Föreskriften i
tredje stycket om särskilda delar av röstlängd har nu motsvarighet i 7 § KVL.

Valsedlar (9-13 §§)

9§

1 enlighet med vad jag anfört i den
allmänna motiveringen bör det vid kyrkofullmäktigvalen åligga partierna själva
att ombesörja framställningen av valsedlar. Del bör därvid, i enlighet med vad
som redan nu gäller (23 § försia stycket KVL), krävas att valsedel skall vara
av vitt papper. En föreskrift härom har tagils upp i förevarande paragraf.

10 §

1 denna paragraf ges vissa
bestämmelser om valsedels innehåU och utformning. Regler härom finns f. n. i 23
§ andra-femle styckena KVL. Förslaget har utformats i överensstämmelse med 6
kap. 2 § andra och tredje styckena i förslaget till vallag.

n §

Paragrafen innehåller bestämmelser
om uppställningen av kandidatnamn och vilket val namnen gäller. Bestämmelserna
motsvarar 6 kap. 3 § första och andra styckena i förslaget till vaUag. Nu
gällande regler i ämnet finns i 24 § KVL.

12§

Som jag anfört i den allmänna
motiveringen bör församling liksom hittills (se 60 a § andra stycket och 61 §
KVL) ha möjlighet atl beslula om bidrag till partis kostnader för valsedlar. En
bestämmelse härom har lagits in i denna paragraf.

13 §

Enligt 26 § andra stycket KVL skaU
blanketter till valsedlar tillhandahållas i vallokal. Som jag anfört i den
aUmänna motiveringen bör denna regel behållas. 1 enlighet härmed föreskrivs i
förevarande paragraf atl väljarna skall ha tillgång till sådana blanketter i
vallokal. 1 paragrafen

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:134 33

anges vidare att blanketterna skall tillhandahällas genom
valnämndens försorg. Som en konsekvens härav kommer kommunen enligt 22 § att få
stå kostnaden för blanketterna. Detta överens.stänimer med vad som redan nu
gäller enligt 59 § KVL.

Röstkort m. m. (14-16 §§)

14och 15 §§

Förslaget innebär att reglerna om
röstkort i förslaget till vallag (7 kap.) skall tillämpas också vid
kyrkofuilmäktigval. Av praktiska skäl måste emellertid särskilda röstkort
upprättas för dessa val.

1 14 § har tagits in bestämmelser
om att, i den mån centrala valmyndigheten inte förordnar om annat, röstkort
skall upprättas för var och en som är röstberättigad vid kyrkofuilmäktigval
saml alt gemensamt röstkort skall upprättas, om samtidiga val av fullmäktige
för församling och kyrklig samfällighet förekommer. Vidare ges bestämmelser om
vad röstkort skaU innehålla. 1 övrigt hänvisas i 15 § till vallagsförslagets
bestämmelser om röstkort.

16§

1 prop. 1972:105 (s. 99) förordas
atl de nuvarande reglerna om kungörelse om val skall slopas och alt väljarna på
annat sätt skall få information om förestående val. 1 förslaget till lag om
kyrkofuilmäktigval har i överensstämmelse med detta inte tagits in någon
föreskrift om välkungörelse.

Den informalion om
kyrkofuilmäktigval som kan befinnas nödvändig bör cenlrala valmyndigheten
ombesörja. I överensstämmelse med vad som gäller enligt 7 kap. 4 § i förslaget
till vallag har därför i förevarande paragraf för kyrkofullmäktigvalens del
föreskrivits alt centrala valmyndigheten på lämpUgt sätt bör sprida kännedom
om tid och sätt för röstning och om de bestämmelser i övrigl som gäller för
valet. 1 sammanhanget kan erinras om att röstkort enligt 14 § första siycket
skall innehålla uppgifter om valet lill ledning för den röstberättigade.

Allmänna bestämmelser om röstningen (1722 §§)

I 17-22 §§ ges regler som motsvarar
vallagsförslagets allmänna bestämmelser om röstningen (8 kap.). Reglerna
skiljer sig på några punkter från bestämmelsema i förslaget lill vallag.

17 §

Enligt 35 § KVL är det möjligt för
väljare i kyrkofuilmäktigval att förutom i vallokalen rösta på postanstait.
Däremot får röstning hos utlandsmyndighet eller på svenskt fartyg äga rum
endasl om centrala

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:134 34

valmyndigheten har förordnat om det. Något sådant förordnande
har hittills inte meddelats. Det föreliggande förslaget innebär att möjligheten
att rösta på postanstait bibehålls men att möjligheten till röstning hos
utlandsmyndighet eller på fartyg helt avskaffas. Förutsättningarna för att
röstning skall fä ske på postanstalt är desamma som enligt förslaget till
vallag (jfr 8 kap. 1 § första stycket).

I andra stycket av förevarande
paragraf ges en bestämmelse, motsvarande den som finns i 8 kap. 1 § andra
stycket i vallagsförslaget.

18 §

I fråga om själva röstningsförfarandet
har vallagsförslagets allmänna bestämmelser ansetts kunna tiUämpas i huvudsak
även i kyrkofullmäktigvalen. 1 förevarande paragraf hänvisas till de
tillämpliga lagrummen i 8 kap. förslaget till vallag. Det bör påpekas att
hänvisning inte har skett till 8 kap. 6 § och att därför hänvisningen till
detta lagrum i 8 kap. 7 § tredje stycket sista punkten inte är tillämplig.

19 §

Enligt 60 § första stycket KVL får
i kyrkofullmäktigvalen användas endasl sådana kuvert som tillverkas av
statsverket. Som jag tidigare nämnt i den aUmänna motiveringen bör denna
ordning behållas. När det gäller det slutliga ansvaret för kuvertkostnadema bör
däremot införas en ordning som avviker från vad som gäller f. n. enligt 60 §
KVL. I fortsättningen bör sålunda statsverket helt och hållet svara för
samtliga kuvertkostnader.

1 enlighet med det anförda har i
första stycket av förevarande paragraf tagits in en bestämmelse att kuvert
tillhandahälls endast genom centrala valmyndighetens försorg. Bestämmelsen
överensstämmer med 8 kap, 8 § första siycket i förslaget till vallag.

Det föreliggande lagförslaget
innehåller inte några bestämmelser om kuvertens närmare utformning. I detta
hänseende får det ankomma på centrala valmyndigheten att meddela de närmare föreskrifter
som behövs. Som jag sagt i den aUmänna motiveringen bör samma ylterkuvert kunna
användas vid kyrkofullmäktigvalen som vid de borgerliga valen. Däremot måste
särskilda val- och innerkuvert framställas. Med hänsyn till alt det i fiera
församlingar samtidigt förekommer val av kyrkofullmäktige i församling och i
kyrklig samfällighet måste val- och innerkuverten utformas så, atl de antingen
på förhand visar vilket val som avses eller i samband med röstningen kan förses
med markering härom.

20 §

1 paragrafen ges en hänvisning
till 36 § och de regler däri som rör röstning med valsedelsförsändelse.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:134 35

21 §

Enligt såväl KVL (21 § tredje
stycket och 37 § sjunde stycket) som förslaget till vallag (8 kap. 12 §) gäller
atl det i lokal där röstning äger rum skall finnas tillgängligt ett exemplar av
den lag som gäller för valet. 1 överensstämmelse därmed har i förevarande
paragraf tagits in bestämmelsen att ett exemplar av vardera vallagen och lagen
om kyrkofuilmäktigval skall finnas tillgängliga i lokal där röstning äger rum.

22 §

Enligt 59 § KVL åligger det
kommunen att tillhandahålla lämpliga vallokaler och att bestrida kostnaderna
dels för anordningarna i vallokalerna, dels för valskjutsar. Likaså svarar
kommunen för ersättningarna till valnämnd och valförrättare. Någon ändring i
dessa avseenden föreslås inte (jfr 28 och 29 §§). Som redan har nämnts skall
valsedlar som enligt 13 § skall finnas i vallokal tillhandahållas genom
valnämndens försorg. Kostnaden härför bör liksom hittills bäras av kommunen.
Också i övrigt bör kommunen bekosta ålgärd eller anordning som det enligt lagen
åligger kommun, valnämnd eller valförrättare att vidta eller ombesörja. Förevarande
paragraf har utformats i enlighet härmed. Bestämmelsen motsvarar 8 kap. 15 § i
förslaget till vallag. Tilläggas bör att förslaget i nu nämnda delar inte har
föranlett någon erinran frän kommunförbundets eller församlings- och
pastoralsförbundets sida.

Särskilda bestämmelser om röstning i vaUokal (2329 §§)

I 23-29 §§ ges bestämmelser som
motsvarar de särskilda bestämmelsema om röstning i vallokal i 9 kap. förslaget
till vallag. Paragraferna har utformats i nära anslutning till
vallagsförslagets bestämmelser. På vissa punkter behålls emellertid den ordning
som f. n. gäller i kyrkofuilmäktigval.

23 §

Paragrafen innehåller bestämmelser
om vallokals öppethållande. 1 likhet med vad som f. n. gäller enligt 22 § I
mom. tredje stycket KVL föreskrivs att vallokal skall hållas öppen under
sammanlagt minst fyra timmar. Enligt KVL gäller atl röstning skall kunna ske
dels under minst två timmar före klockan 15, dock ej mellan klockan 11 och 13,
dvs, under tid då allmän gudstjänst i allmänhet pågår, dels mellan klockan 19
och 21. Valtider för varje valdistrikt bestäms av valnämnden. Förevarande
paragraf innehåller i huvudsak samma bestämmelser. Med hänsyn lill att allmän
gudstjänst i vissa församlingar hålls under annan tid än mellan klockan 11 och
13 föreskrivs dock inte att avbrott i röstningen måste ske under just denna
tid. 1 stället ankommer det på valnämnden att efter hörande av kyrkorådet i
varje särskilt fall besluta när röstningen skall avbrytas med hänsyn till
allmän gudstjänst.

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:134 36

Paragrafen innehåller därjämte
föreskriften att centrala valmyndigheten får bestämma att vallokal i visst
valdistrikt skall vara öppen för röstning kortare tid än enligt huvudregeln, om
det kan antas att väljarna ändå har tillfredsställande möjligheter att utöva
sin rösträtt. Motsvarande gäller vid de borgerliga valen enligt 9 kap. 1 §
förslaget till vaUag.

24 §

Enligt denna paragraf får
röstningen i vallokalen inte påbörias förrän valförrättaren visal de närvarande
att varje valurna är tom. Motsvarande bestämmelse finns i såväl KVL (26 §
fjärde stycket) som förslaget till vallag (9 kap. 2 §).

25 §

Paragrafen innehåller bestämmelser
om hur röstningen går till. Bestämmelserna överensstämmer med 9 kap. 3 §
förslaget till vallag med det undantaget atl det inte ställs upp något förbud
mot att valsedel viks. Eftersom kuvert med avskurna höm inte skall användas i
kyrkofuUmäktigvalen, finns det inte behov av elt sådant förbud när det gäller
dessa val.

26 §

I överensstämmelse med 27 § andra
stycket KVL och 9 kap. 4 § förslaget till vallag föreskrivs i förevarande
paragraf att valkuvert inte får tas emot, om det är försett med obehörig
märkning. Vidare innehåller paragrafen regler för det fall atl väljare lämnar
mer än ett kuvert för något val. Reglema är likalydande med motsvarande
bestämmelser i 9 kap. 4 § vallagsförslaget. Däremot innehåller förevarande
paragraf lill skillnad mol motsvarande paragraf i vallagsförslaget inte någon
regel för det fall atl valkuvert är tomt. Detta hänger samman med att kuvert
med avskurna hörn inte skall användas i kyrkofullmäktigvalen och del sålunda i
dessa val inte kan konstateras om valkuvert innehåller valsedel eller inte.
Till skillnad mot 27 § KVL innehåller förevarande paragraf inte heller något krav
på att kuvert skall vara tillslutet när det lämnas till valförrättaren. Ett
sådant krav uppställs inte heller i vallagsförslaget.

27 §

Bestämmelsen motsvarar 33 § I mom.
KVL och 9 kap. 5 § förslaget till vallag.

28 §

Som framgår av vad som nämnts i anslutning
till 22 § har i denna paragraf, i enlighet med vad som nu gäller, föreskrivits
att kommunen skall tillhandahålla lämpUga vallokaler och svara för
anordningarna i

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:134 37

anslulning till dem. Bestämmelserna i paragrafen har sina
motsvarigheter i 26 § andra stycket och 59 § KVL saml 9 kap. 6 § i förslaget
till vallag.

29 §

I förevarande paragraf ges
föreskrifter om valskjutsar, som har sina motsvarigheter i 26 a och 59 §§ KVL
samt 9 kap. 7 § i förslaget till vallag.

Särskilda bestämmelser om röstning på postanstalt (3035
§§)

1 3035 §§ ges bestämmelser som
motsvarar de särskilda regler om röstning på postanstait som har tagils upp i
10 kap. förslaget lill vallag. Också i dessa delar har förslaget till lagom
kyrkofuilmäktigval utformats i nära anslutning till vallagsförslaget. På vissa
punkter skiljer sig emellertid förslagen från varandra.

30 §

1 37 § andra stycket KVL föreskrivs
att röstmottagning på postanstalt avslutas närmaste helgfria dag före valdagen,
om inle centrala valmyndigheten förordnar annat. Något sådant förordnande har
hittills inte meddelats. Det föreliggande lagförslaget innebär att möjligheten
alt poslrösta på valdagen helt avskaffas. På denna punkl skiljer sig förslaget
lill lag om kyrkofuilmäktigval från vad som enligt 10 kap. 1 § förslaget tUl
vallag gäller för de borgerliga valen. När det gäller poströstningens början
har däremot getts en regel som överensslämmer med vad som föreslagits för de borgerliga
valen. Regeln innebär att poströstningen får börja tidigast den adertonde dagen
före valdagen och inte som enligt KVL 30 dagar före valdagen.

1 paragrafens andra och tredje
stycken ges bestämmelser som har motsvarigheter i 37 § tredje och fjärde styckena
KVL och 10 kap. 2 § i förslaget till vallag.

31 §

1 överensstämmelse med vad som
föreskrivs i 37 § första siycket KVL och 10 kap. 3 § i förslaget lill vallag
anges i förevarande paragraf att röstmottagare på postanstait är den som
postverket utser.

32 §

1 denna paragraf anges hur röstning
på postanstait går lill. Paragrafen överensstämmer med 10 kap. 4 § i förslaget
lill vallag med del undanlaget all det inte ställs upp förbud mol att valsedel
viks.

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:134 38

33 §

Bestämmelsen är likalydande med 26
§. Motsvarigheter till bestämmelsen finns i 38 § sjätte stycket KVL och 10
kap, 9 § i förslaget till vallag.

34 §

Som jag har anfört i den allmänna
motiveringen bör poströsterna i kyrkofullmäktigvalen kontrolleras och räknas
hos länsstyrelserna. I förevarande paragraf föreskrivs med anledning därav att
röstmottagare skall sända mottagna ylterkuvert till den länsstyrelse som skall
verkställa röstsammanräkningen. Motsvarande bestämmelse finn.s nu i 40 § första
stycket KVL. Enligt den nyss behandlade 32 § skaU röstmottagaren dä han tagit
hand om ylterkuvert på en särskild förteckning anteckna bl, a. den länsstyrelse
lill vilken ytterkuvertet skall sändas.

35 §

Enligt 41 § andra stycket KVL skall
ylterkuvert, som kommer in till länsstyrelse från röstmottagare, numreras i
löpande följd. Efter varje tillfälle, då ylterkuvert numrerats, skall antalet
antecknas i särskilt prolokoll. Kuverten skall förvaras under lås. Motsvarande
bestämmelser har tagits in i förevarande paragraf med bl. a. den justeringen
att länsstyrelsen inte längre skaU behöva numrera kuverten i löpande följd.

Särskilda bestämmelser om röstning med
valsedelsförsändelse (3640 §§)

1 3640 §§ ges bestämmelser om
röstning med valsedelsförsändelse. Paragraferna överensstämmer i allt
väsentligt med reglerna i 1 1 kap. i förslaget till vallag.

36 §

1 denna paragraf anges att väljare
som är gift eller som på grund av sjukdom, rörelsehinder eller hög ålder ej kan
inställa sig i vallokalen liksom f. n. (28 och 29 §§ KVL) har rätt att rösta
med valsedelsförsändelse. Paragrafen motsvarar I 1 kap. 1 § första siycket och
3 § första stycket i förslaget till vallag.

37 §

1 fråga om valsedelsförsändelses
anordnande har hänvisats tUl motsvarande bestämmelser i 11 kap, förslaget till
vallag.

38 §

1 paragrafen, som motsvarar 11 kap,
2 och 4 §§ förslaget till vallag, anges att valsedelsförsändelse får lämnas i
vallokalen eller på postanstait. Såvitt angår valsedelsförsändelse från den
som är gift överensstämmer

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:134 39

bestämmelserna i huvudsak med dem som nu finns i 30 och 39
§§ KVL. All märka är att make enligt förslaget kan lämna valsedelsförsändelse
på postanstalt utan att själv rösta samtidigt. Vad angår annan valsedelsförsändelse
innebär bestämmelserna till skillnad från vad som nu,gäller enligt KVL men i
överensstämmelse med vallagsförslaget att försändelsen kan lämnas inte bara i
vallokal (30 §) utan också på postanstalt.

39 §

1 paragrafen hänvisas tiU 11 kap. 5
och 6 §§ i vallagsförslaget. Dessa regler, som har sin motsvarighet i 30 och 39
§§ KVL, anger vilka ålgärder som skall vidtas av valförrättare resp.
röstmoltagare när valsedelsförsändelse lämnas. Eftersom poströsterna i
kyrkofullmäktigvalen ej skall sändas till valnämnd utan enUgl 34 § lUl den
länsstyrelse som skall verkställa sammanräkningen, anges i förevarande paragraf
atl röstmotlagaren skall anteckna länsstyrelsen i stället för valnämnd i den
förteckning som skall föras enligt 11 kap. 6 § vallagsförslaget.

40 §

Paragrafen, som innehåller
bestämmelser om fall då valsedelsförsändelse eller innerkuvert inle skall tas
emot, överensstämmer med 1 1 kap. 7 § i förslaget till vallag med ett undantag
som belingas av att det vid kyrkofuilmäktigval inle förekommer någon kontroll
av att innerkuvert innehåller valsedel. Nuvarande bestämmelser i ämnet finns i
30 och 39 §§ KVL.

Preliminär rösträkning och slutlig sammanräkning (4148
§§)

När det gäller behandlingen av röster
som avges i vallokal bör, i enlighet med vad jag har förordat i den allmänna
motiveringen, samma regler gälla för kyrkofullmäktigvalen som för de borgerliga
valen. Rösterna bör alltså kontrolleras och räknas dels preliminärt i
valdistrikten, dels slulligl vid förrättning inför länsstyrelsen. Som jag
anfört i den allmänna motiveringen bör däremot poströsterna i
kyrkofuilmäktigval kontrolleras och räknas endast hos länsstyrelsen. 1 41 och
42 §§ anges hur den preliminära sammanräkningen av vallokalsrösterna skall gå
lill medan 4348 §§ reglerar den slutliga sammanräkningen inför länsstyrelsen
av samtliga röster inklusive poströsterna.

41 §

1 enlighet med vad jag nyss sagt
anges i förevarande paragraf att den preliminära rösträkningen i valdistrikten
skall avse endast de röster som avgetts i vallokalen. 1 fråga om räkningen av
dessa röster bör så längt möjligt samma regler gälla som enligt förslaget till
vallag. I andra stycket av förevarande paragraf har därför hänvisats till 13
kap. 6 § och 7 § första siycket i vallagsförslaget.

Enligt 13 kap. 6 § 3 i förslaget
tUl vallag skall valsedel som kan antas vara ogiltig enligt 14 kap. 4 § läggas
ål sidan. Som framgår av vad jag i det

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:134 40

följande anför i anslutning tUl 48 § bör i
kyrkofuUmäktigvalen en valsedel vara ogiltig, förutom i fall som anges i 14
kap. 4 § vallagsförslagel, även när den inte är av vitt papper. Med anledning
därav har i andra stycket av förevarande paragraf särskilt föreskrivits att valsedel
som inte är av vilt papper skall läggas åt sidan,

42 §

Enligt 13 kap. 7 § andra stycket i
förslaget till vallag skall röstlängd, protokoll och annat valmaterial sändas
till valnämnden, sedan den preliminära rösträkningen avslutats i distrikten.
Valnämnden skall sedan preliminärt räkna de poströster som behållits där och
därefter sända allt material vidare till länsstyrelsen. Om poströsterna vid val
av kyrkofullmäktige enUgt vad som nu föreslås skaU sändas direkt till
länsstyrelsen, behöver någon preUminär rösträkning utöver den som sker i
valdistrikten inte förekomma vid dessa val. Det finns då i allmänhet inte
heller någon anledning att valdistriktens material skall sändas först till
valnämnden och sedan därifrån lill länsstyrelsen. 1 förevarande paragraf
föreskrivs därför att protokoU och annat material skall sändas lill
länsstyrelsen, sedan den preliminära rösträkningen avslutats. Föreskriften
utesluter inte att valnämnden i fall då del framstår som lämpligt beslutar att
materialet skall sändas till nämnden för att av denna vidarebefordras till
länsstyrelsen.

43 §

1 paragrafen anges att den slutliga
sammanräkningen, Uksom enhgt 42 § KVL och 14 kap. 1 § i förslaget lill vaUag,
verkstäUs av länsstyrelsen. De bestämmelser som därutöver ges i paragrafen
överensstämmer i huvudsak med motsvarande bestämmelser i 43 § KVL och 14 kap. 1
§ i förslaget till vallag.

44 §

1 denna liksom i de följande två
paragraferna anges hur sammanräkningen av poströsterna skall gå till, 1 allt
väsentligt överensstämmer de föreslagna reglema med vad som nu gäller enligt 44
§ KVL.

45 §

Paragrafen har utformats med 13
kap. 3§ i vallagsförslagel som förebUd. 1 överensstämmelse med vad som nu
gäller enligt 44 § 3 mom. första stycket KVL har särskilt angivits att, om de
under punkterna 1-4 nämnda kraven ej är uppfyllda, ylterkuvert skall läggas åt
sidan utan vidare åtgärd samt att valsedel som är innesluten i sådant kuvert
inte inverkar på valet.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:134 41

46 §

Paragrafen har utformats med 13
kap. 4 § i förslaget till vaUag som förebild.

I överensstämmelse med vad som
gäller enligt 44 § 3 mom. andra stycket KVL anges särskilt att icke godkända
kuvert skall läggas åt sidan utan vidare åtgärd. Däri inneslutna valsedlar
inverkar alltså inte på valet.

47 §

1 denna paragraf behandlas
granskningen av valsedlarna. Paragrafen har sin motsvarighet i 44 § 5 mom. KVL
och i 14 kap, 2 § i förslaget lUl vallag.

48 §

I fråga om den slutliga
sammanräkningen av samtliga ifrågakommande valsedlar har de bestämmelser i 14
kap. i förslaget till vallag som avser val av kommunfullmäktige och utseende av
suppleanter för fuUmäktige funnits kunna tiUämpas också vid
kyrkofullmäktigvalen. 1 förevarande paragraf har därför hänvisats till dels
vallagsförslagets allmänna bestämmelser om fördelning för varje valkrets av
platserna mellan partiema m.m. (14 kap. 3 § andra och tredje styckena),
valsedels ogiltighet (14 kap. 4 §) och namns obefintlighet (14 kap. 5 § första
stycket I och 2), dels vallagsförslagets särskilda bestämmelser om ordningen
mellan kan-didatnamnen inom varje parti och om utseende av suppleanter m. m.
(14 kap. 15-24 §§).

I 14 kap. 4 § i förslaget lill
vaUag anges de fall då valsedel är ogiltig. Genom hänvisningen i försia stycket
av förevarande paragraf kommer detta lagrum att gälla också vid val av
kyrkofullmäktige. Eftersom vallagsförslagets bestämmelser om valkuvert och
innerkuvert för valsedelsförsändelse medför atl endast kuvert som innehåller
valsedel av föreskriven färg kommer alt tas emot krävs beträffande de
borgerliga valen inte någon särskild bestämmelse om ogUtighet av valsedel som
inte är av föreskriven färg. Med hänsyn till de regler om valsedlar som
förevarande förslag innehåller bör emellertid ogiltighetsreglerna vid kyrkofuilmäktigval
kompletteras på denna punkt. 1 enlighet med vad som gäller enligt 25 § KVL
föreskrivs därför i andra stycket av förevarande paragraf att valsedel är
ogUlig, förutom i fall som anges i 14 kap. 4 § vallagen, om den ej är av vitt papper.

I 14 kap. 19 § i förslaget till
vallag anges hur suppleanter för fuUmäktige skall utses. Lagrummets hänvisning
lill kommunallagen och kommunallagen för Stockholm kan självfaUet inte gälla
vid utseende av suppleant för kyrkofullmäktig. 1 stället bör hänvisningen avse
8 § 4 mom. och 32 a § FSL. Tredje stycket av förevarande paragraf har utformats
i enlighet härmed.

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:134 42

Bevis och besvär över valutgången (49 och 50 §§)

49 §

I fråga om bevis för den som blivit
utsedd till ledamot av kyrkofullmäktige eller suppleant bör vallagsförslagets
regler gälla. I förevarande paragraf hänvisas därför till 15 kap, 2 § vaUagen.

50 §

Denna paragraf avser talan mot
beslut varigenom länsstyrelsen fastställt utgången i kyrkofuilmäktigval.
Liksom enligt 56 § KVL och 15 kap. 3 § i förslaget till vallag bör talan föras
hos regeringsrätten. Paragrafens första stycke har utformats i enlighet med
sistnämnda lagrum. 1 paragrafens andra stycke har tagits in en bestämmelse om
rätt för den som vill besvära sig att hos beslutsmyndigheten erhålla utdrag av
protokoll. En motsvarande bestämmelse finns i I 5 kap. 4 § i förslaget till
vallag.

Övergångsbestämmelserna

Punkt 1. 1 denna punkt anges att
lagen om kyrkofuilmäktigval skall träda i kraft vid samma tidpunkt som har
föreslagits beträffande vaUagen, dvs. den I januari 1973.

Punkt 2. I denna punkt finns, i
överensstämmelse med vad som tagits upp i punkl 2 i vallagsförslagets
övergångsbestämmelser, en föreskrift som innebär atl KVL äger tiUämpning när
det gäller att utse efterträdare till ledamot av kyrkofullmäktig som avgår
under den valperiod som löper vid den nya lagens ikraftträdande, dvs. under år
1973.

Punkt 3. Bestämmelserna i denna
punkt överensstämmer med dem som tagits upp i punkt 4 i övergångsbestämmelsema
i vallagsförslaget. Bestämmelserna innebär atl beslul om valdislriktsindelning
som skall gäUa vid 1973 ärs kyrkofuilmäktigval kan fallas även efter ingången
av år 1973, trots att det av hänvisningen i 5 § tredje stycket i det här
aktuella lagförslaget följer att beslut om valdistriktsindelning gäller först
fr. o. m. året efter det beslutet vann laga kraft.

Punkt 4. Den röstlängd som har
upprättats år 1972 bör gälla intill dess allmän röstlängd enligt 4 kap. i förslaget
till vaUag och 8 § i föreliggande förslag har kommit tiU stånd. Föreskrift om
det har tagits upp i denna punkt. Den har sin motsvarighet i punkt 5 i
övergångsbestämmelserna till vallagsförslaget.

Punkt 5. 1 denna punkt har tagits
in en bestämmelse som på vanligt sätt anger hur hänvisningar tiU föreskrifter
som ersätts genom bestämmelser i den nya lagen skall tolkas.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:134 43

6.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1961 ;436) om
församlingsstyrelse

Ändringar föreslås i 8 § 4 mom. samt 19,13 och 32 a §§.

8 § 4 mom.

1 momentets första stycke har
tagits in de nya bestämmelser om suppleanter för kyrkofullmäktige i församling
som jag har berört i den aUmänna motiveringen. Bestämmelserna överensstämmer
med dem som enligt prop. 1972:105 föreslås skola föras in i 5 a § kommunallagen
resp.

5 §
kommunallagen för Stockholm (se nämnda prop. s, 143).

9§

Bestämmelsen i första stycket om
rösträtt vid val av kyrkofuUmäktige och suppleanter har ändrats i enlighet med
vad jag har anfört i den allmänna motiveringen. 1 andra stycket föreslås en
smärre jämkning av rent redaktionell nalur.

Bestämmelsen i tredje stycket om röstlängd och
röstlängdens bindande verkan har liksom motsvarande bestämmelser i 6 § kommunallagen
och

6 §
kommunallagen för Stockholm (se prop. 1972:105 s, 143) ändrats

för alt bringas i överensstämmelse med 16 § riksdagsordningen. På sätt

som framhållits i anslutning till 8 § i förslaget till lag om kyrkofuilmäk

tigval har första punkten i stycket utformats så att det klart framgår att

samma röstlängd skall användas vid kyrkofullmäktigvalen som vid de

borgeriiga valen.

13 §

Ändringarna i paragrafens försia
stycke hänger samman med de nya regler i förslaget till lag om
kyrkofuilmäktigval som innebär dels att val inte längre skall kungöras, dels
atl ny suppleant skall utses när suppleant har kallats in till ordinarie
kyrkofullmäktig eller av annan anledning avgått som suppleant. 1 prop. 1972:105
föreslås motsvarande ändringar i 10 § kommunallagen, 10 § kommunallagen för
Stockholm resp. 18 § landstingslagen (1954:319).

I enlighet med vad jag har anfört i anslulning till 3 §
förslaget lill lag om kyrkofuilmäktigval föreslås att den särbestämmelse
beträffande församling i Stockholm som finns i paragrafens andra stycke
upphävs.

32 a §

1 första siycket, som handlar om
utseende av suppleanter i kyrklig samfäUighet, föreslås nya bestämmelser av
samma innehåll som dem som föreslås skola tas in i 8 § 4 mom.

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:134 44

6.3 Förslaget till ändring i förslaget till vaUag

1 enlighet med vad jag har anfört i
den allmänna motiveringen föreslås ändring i reglema i 6 kap. 5 § i förslaget
till vallag om fri tilldelning av valsedlar för riksdagsvalen. Ändringen, som
anknyter till del i prop. 1972:126 framlagda förslaget till lag om statligt
stöd till politiska partier, innebär alt parti som vid senaste riksdagsval har
fått eller vid förestående val får mer än 2,5 % av rösterna i hela landet har
rätt att få valsedlar upp till tidigare förordat maximiantal, dvs. till elt
antal som motsvarar fyra gånger antalet röstberättigade i valkretsen. Den
förordade ändringen innebär att förutsättningarna för fri valsedelstilldelning
blir olika såvitt avser å ena sidan riksdagsval och å andra sidan landstings-
och kommunfullmäktigval. Med hänsyn härtill har det ansetts lämpligt atl dela
upp bestämmelsema i paragrafen på två stycken, varav det första avser
riksdagsval och det andra landstings- och kommunfullmäktigval.

1 punkt 2 i de föreslagna
övergångsbestämmelserna till vallagen har tagits upp att KVL skall upphöra att
gälla när vallagen träder i kraft. Eftersom vallagen inte avser
kyrkofullmäktigvalen har angetts atl KVL, i avbidan på förslag till
förfaranderegler beträffande dessa val, fortfarande skall gälla för dem (jfr
prop. 1972:105 s. 141). 1 anslutning till att förslag till lag om
kyrkofuilmäktigval nu läggs fram föreslås den ändringen i den nämnda punkten i
vallagsförslagets övergångsbestämmelser att särbestämmelsen beträffande
kyrkofullmäktigvalen utgår.

7 Hemställan

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen ätt
antaga förslagen till

1.
lag om
kyrkofuilmäktigval,

2.
lag om ändring
i lagen (1961:436) om församlingsstyrelse,

3.
ändring i det
förslag till vallag som har lagts fram i prop. 1972:105.

Med bifall till vad föredraganden
sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten atl till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: Gunnel Anderson

Goteboigs OlfsetTrvcke.i AB, Sthlrn 72.2 294 S

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

6 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (6)

6 kopplingar i 3 dokument.

  1. Bet. 1975/76:KU24 Med anledning av propositionen 1975/76:55 om ändring i vallagen (1972:620) m. m. jämte motioner s. 2 i texten
  2. Rskr. 1972:322 i texten
  3. Bet. 1972:KU57 Konstitutionsutskottets betänkande med anledning av propositionen 1972:134 med förslag till lag om kyrkofullmäktigval, m. m. jämte motion s. 1 · s. 2 · s. 3 · s. 4 i texten