Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott, m.m.

1972 · 53 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 24 av 53 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1972:137, Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott, m.m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 137 år 1972 Prop. 1972:137

Nr 137

Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i lagen (1951: 649) om
straff för vissa trafikbrott, m. m.; given Stocliholms slott den 3 november
1972.

Kungl. Maj:t viU härmed, under åberopande av bUagda
utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden och lagrådets protokoll,
föreslå riksdagen att bifalla de förslag om vars avlåtande liU riksdagen
föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

BENGT
NORLING

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I propositionen redovisas huvuddragen av den
genomgripande översyn och omarbetning av vägtrafiklagstiftningen som f. n. pågår
inom kommunikationsdepartementet. Avsikten är att den nuvarande lagstiftningen,
främst vägtrafikförordningen (1951: 648) och vägtrafikkungörelsen (1951: 743),
skaU ersättas av kungörelser för olika delområden. I della sammanhang planeras
även en särskild kungörelse med bestämmelser om terrängfordon och om trafik i
terräng.

Propositionen innehåller förslag tiU vissa
redaktionella ändrmgar i lagen (1951: 649) om straff för vissa trafUcbrotl,
lagen (1929: 77) om trafikförsäkring å motorfordon och lagen (1971: 52) om
skatterätt och länsrätt. Vidare föreslås att bestämmelserna i förstnämnda lag
om ansvar för vårdslöshet i trafik och s. k. smilning skall gäUa även den som
för motordrivet fordon utanför väg. Propositionen innehåller också förslag liU
en av de planerade körkorlsreglerna föranledd jämkning av bestämmelserna om
straff för olovlig köming. Slutiigen föreslås en särskUd lag med mnebörd att
hänvisning i vissa slag av författningar till nu gällande vägtrafiklagstiftning
i stället skall avse de nya bestämmelser som ersätter denna lagstiftning.

1
Riksdagen 1972.1 saml. Nr 137

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:137

1
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1951: 649) om straff för vissa trafikbrott

Härigenom
förordnas, att 1-5 §§ lagen (1951: 649) om straff för vissa trafikbrott skall
ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Brister vägtrafikant i den omsorg och varsamhet,
som tUl förekommande av trafikolycka betingas av omständigheterna, och är ej
oaklsamheten ringa, dömes för vårdslöshet i trafik till dagsböter.

Där någon vid förande av bU, motorcykel, traktor
eller niotor-redskap ådagalägger grov oaktsamhet eller visar uppenbar
likgiltighet för andra människors liv eller egendom, dömes för grov vårdslöshet
i Irafik till fängelse i högst två år.

Brister vägtrafikant eller den som annorstädes än
på väg för motordrivet fordon i den omsorg och varsamhet, som tUl förekommande
av trafikolycka betingas av omständigheterna, och är ej oaklsamheten ringa,
dömes för vårdslöshet i trafik till böter.

Där någon vid förande av motordrivet fordon
ådagalägger grov oaktsamhet eller visar uppenbar likgiltighet för andra
människors liv eller egendom, dömes för grov vårdslöshet i trafik till fängelse
i högst två år.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Hindrar
eller stör vägtrafikant onödigtvis i väsentlig mån trafiken på väg, straffes,
där ej gärningen är belagd med straff enligt 1 §, med dagsböter.

Hindrar
eUer stör vägtrafikant onödigtvis i väsentlig mån trafiken på väg, dömes, där
ej gärningen är belagd med straff enUgt 1 §, till böter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

För någon körkortspliktigt fordon utan att vara
berättigad att föra sådant fordon, dömes för olovlig körning till dagsböter,
lägst tio. Har han tidigare innehaft körkort som blivit återkallat eller har
brottet skett vanemässigt eller är det eljest att anse som grovt, må dömas tUl
fängelse i högst sex månader.

För någon körkortspliktigt fordon med
åsidosättande av föreskrift, som meddelats vid utfärdan-

1
Senaste lydelse 1966:252. ' Senaste lydelse 1958: 223.

För någon körkortspliktigt fordon utan att vara
berättigad att föra sådant fordon, dömes för olovlig körnmg tUl böter. Har han
tidigare innehaft körkort som blivit återkallat eller har brottet skett
vanemässigt eUer är det eljest att anse som grovt, må dömas till fängelse i
högst sex månader.

För någon körkortspliktigt fordon med
åsidosättande av föreskrift, som meddelats i fråga om

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

de
av körkort, straffes med dagsböter.

Anställer och brukar någon såsom förare av
körkortspliktigt fordon den, som icke äger rätt att föra fordonet, eller
tillåter någon eljest annan att föra sådant fordon utan att denne är
berättigad därtill, straffes likaledes med dagsböter.

Föreslagen lydelse

rätten
att föra sådant fordon, dömes till böter.

Anställer och brukar någon såsom förare av
körkortspliktigt fordon den, som icke äger rätt att föra fordonet, eUer
tUlåter någon eljest annan att föra sådant fordon utan att denne är berättigad
därtill, dömes likaledes till böter.

Första, andra och tredfe styckena äger motsvarande
tillämpning på förare av traktor och på den som anställer eller brukar sådan
förare eller eljest tillåter någon att föra traktor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1
m o m. Den som vid förande av bil, motorcykel, traktor eller motorredskap varit
så påverkad av starka drycker, att det kan antagas, att han icke på
betryggande sätt kunnat föra fordonet, dömes för rattfylleri till fängelse i
högst ett år eller, där omständigheterna äro mildrande, till dagsböter, dock ej
under tjugofem.

1
m o m. Den som vid förande av motordrivet fordon varit så påverkad av starka
drycker, att det kan antagas, att han icke på betryggande sätt kunnat föra
fordonet, dömes för rattfylleri tUl fängelse i högst ett år eller, där omständigheterna
är mildrande, till böter, dock lägst tjugofem dagsböter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Till
samma straff dömes föraren, om han av annat berusningsmedel var så påverkad som
nyss sagts.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Hade förare av bil eller motorcykel eller av
traktor med släpfordon en alkoholkoncentration i blodet av 1,5 promUle eller
däröver, skall han anses hava varit så påverkad av starka drycker, som i
första stycket sägs.

2 m o m.3 Är det ej styrkt, att förare av bil eller
motorcykel eller av traktor med släpfordon var så påverkad, som i 1 mom. första
stycket sägs, men uppgick alkoholkoncentrationen i hans blod tUl 0,5 men ej
till 1,5 promille skall han straffas med dagsböter, lägst tio, eUer fängelse i
högst sex månader.

Hade förare av motorfordon eller terrängmotorfordon
eller av traktor med släpfordon en alkoholkoncentration i blodet av 1,5 promUle
eller däröver, skall han anses ha varit så påverkad av starka drycker, som i första
stycket sägs.

2 mom. Är det ej styrkt, att förare av motorfordon
eller terrängmotorfordon eller av traktor med släpfordon var så påverkad, som
i 1 mom. försia stycket sägs, men uppgick alkoholkoncentrationen i hans blod
tUl 0,5 men ej till 1,5 promille, dömes till böter, dock lägst tio dagsböter,
eller fängelse i högst sex månader.

opaginerad Kontrollera mot PDF

>
Senaste lydelse 1957: 355.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

5 §

Om vägtrafikant, som med eller ulan skuld haft
del i uppkomsten av trafikolycka, genom att avlägsna sig från olycksplatsen
undandrager sig att i mån av förmåga medverka tiU de åtgärder, vartUI
olyckan skäligen bör föranleda, eller om han undandrager sig att uppgiva
namn och hemvist eUer lämna upplysningar om händelsen, straffes med fängelse
i högst ett år eller dagsböter.

Föreslagen
lydelse

Om vägtrafikant, som med eller utan skuld haft del
i uppkomsten av trafikolycka, genom att avlägsna sig från olycksplatsen undandrager
sig att i mån av förmåga medverka tiU de åtgärder, vartiU olyckan skäligen bör
föranleda, eller om han undandrager sig alt uppgiva namn och hemvist eller
lämna upplysningar om händelsen, dömes till fängelse i högst ett år eller
böter. . ; .-

Bestämmelserria i första stycket gäller även den
som annorstädes än på väg för motordrivet fordon.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den dag Konungen
bestämmer. Förordnande om ikraftträdande får begränsas tUl vissa av de nya
bestämmelsema.

2
Förslag tiU

Lag
om ändring i lagen (1971: 52) om skatterätt och länsrätt

Härigenom
förordnas, att 4 och 6 §§ lagen (1971: 52) om skatterätt och länsrätt skall ha
nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

4 § 1

Vid
länsrätt handlägges mål enligt barnavårdslagen (1960: 97), lagen (1954: 579) om
nykterheisvård och utiänningslagen (1954: 193) i den utsträckning som är
föreskrivet i dessa lagar samt mål enligt 21 kap. föräldrabalken.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vid
länsrätt handlägges vidare, såvitt gäller svenskt körkort, turistkörkort eller
trafikkort, mål om varning eller återkallelse av sådant kort och, såvitt gäller
utländskt körkort, mål om varning eller vägran att godkänna körkortet, allt
enligt vad därom är särskilt föreskrivet.

Vid
länsrätt handlägges vidare, såvitt gäller svenskt körkort, trafikkort eller
traktorkort, mål om varning eller återkallelse och, såvitt gäller utländskt
körkort, mål om varning eUer vägran att godkänna körkortet, allt enligt vad
därom är särskilt föreskrivet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6 §

Skatterätt
och länsrätt är domför utan nämndemän

1.
när åtgärd som avser endast
måls beredande vidtages,

2.
vid sådant förhör med vittne
eller sakkunnig som begärts av annan skatterätt eller länsrätt,

1
Senaste lydelse 1971: 1187.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:137 5

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

3.
vid beslut som avser endast
rättelse av felräkning, felskrivning eller annat uppenbart förbiseende,

4.
vid beslut att tills vidare
åter- 4. vid beslut, såvitt gäller kalla körkort eller turistkörkort el- svenskt
körkort, trafikkort eller ler att tills vidare vägra godkän- traktorkort,
om återkallelse tills nande av utländskt körkort, när vidare
eller, såvitt gäller utländskt det är uppenbart att sådant beslut körkort,
om vägran tills vidare bör meddelas, att godkänna körkortet, när det är

uppenbart
atl sådant beslut bör meddelas,

5.
vid annat beslut som ej
innefattar slutligt avgörande av mål,

6.
vid avgörande av mål i vUket
saken är uppenbar.

Om det ej är påkallat av särskild anledning att
målet prövas av full-sutten rätt, är skatterätt och länsrätt domför utan
nämndemän vid beslut som ej innefattar prövning av målet i sak.

Vad
som sägs i andra stycket gäller även vid avgörande av

1.
mål om utdömande av vite,

2.
mål om handräckning vid
taxeringsrevision, handlings undantagande från taxeringsrevision och befrielse
från skyldighet att lämna kontrolluppgift enligt taxeringsförordningen (1956:
623),

3.
mål om omhändertagande för
utredning enligt 30 § barnavårdslagen (1960: 97),

4.
mål enligt uppbörds- och
folkbokföringsförfattningarna med undantag av mål om arbetsgivares ansvarighet
för arbetstagares skatt.

Denna
lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer. Äldre bestämmelser gäller
fortfarande i fråga om turistkörkort som utfärdats före lagens ikraftträdande.

3
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1929: 77) om trafikförsäkring å motorfordon

Härigenom förordnas, att i lagen (1929: 77) om
trafikförsäkring å motorfordon skall införas två nya paragrafer, 23 a och 24 a
§§ , av nedan angivna lydelse.

23
a § Förare av moped skall under
färd medföra bevis om att mopeden är trafikförsäkrad och på tillsägelse visa
upp detta för trafikinspektör, bilinspektör eller polisman. Beviset skall vara
i sådant skick att det kan läsas utan svårighet.

24
a § Den som bryter mot 23 a §
straffes med böter, högst femhundra kronor. Han är dock fri från ansvar om han
senast tredje vardagen efter förseelsen hos vederbörande polismyndighet
styrker, att han hade bevis om trafikförsäkring vid tiden för förseelsen och
omständighetema ge vid handen att förseelsen berott på tUlfälligl förbiseende.

Denna
lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:137 6

4
Förslag till

Lag
med anledning av införandet av ny vägtrafiklagstiftning

Härigenom
förordnas som följer.

Förekommer i författning som beslutats av Konungen
och riksdagen gemensamt eller av riksdagen ensam hänvisning tUl föreskrift som
ersatts genom bestämmelse i

bUregislerkungörelsen
(1972: 000),

fordonskungörelsen
(1972: 000),

körkorlskungörelsen
(1972: 000),

vägtrafikkungörelsen
(1972: 000),

kungörelsen
(1972: 000) om arbetstid vid vägtransport, m. m. eller

kungörelsen (1972: 000) om införande av ny
vägtrafiklagstiflning, skaU hänvisningen i stäUet avse den nya bestämmelsen.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen
bestämmer. Förordnande om ikraftträdande får begränsas tiU vissa av de nya
bestämmelserna.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:137

Utdrag
av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 20 oktober 1972.

Närvarande:
statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, ASPLING,
NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG,
LIDBOM, FELDT.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet
Norling, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter
fråga om ändringar i lagen (1951: 649) om straff för vissa trafikbrott, m. m.
och anför.

1
Inledning

Enligt riktlinjerna i prop. 1970: 171 angående
handläggningen av vissa delar av vägtrafiklagstiftnmgen (3LU 1970: 88, rskr
1970: 398) ankommer det på Kungl. Maj:t att med vissa undantag besluta om
utformningen av vägtrafiklagstiftningen utan riksdagens hörande i varje
särskilt fall.

Inom kommunikationsdepartementet pågår f. n.
arbetet med en genomgripande översyn och omarbetning av
vägtrafiklagsliflningen. Jag avser att senare föreslå Kungl. Maj:t att
vägtrafikförordningen (1951: 648) (VTF), vägtrafikkungörelsen (1951: 743) (VTK)
och mopedförordningen (1960: 134) (MopF) skall ersättas av särskilda
kungörelser för olika delområden. Avsikten är atl i en fordonskungörelse
behandla bestämmelser om fordons utmstning och beskaffenhet och om kontroll av
fordon genom olika former av besiktning. Vidare skall bestämmelser om registrering
av fordon och kontroll av fordon genom ett för landet gemensamt bilregister
enligt planema samlas i en bUregisterkungö-relse. I en körkortskungörelse avses
skola tas in bestämmelser om behörigheten att föra motorfordon och traktor,
föramtbildning och registrering av körkortshavare, trafikkortshavare och
innehavare av traktorkort i ett för landet gemensamt körkortsregister. Reglerna
för trafiken på väg avses skola få sin plats i en ny väglrafikkungörelse. De
bestämmelser i VTF som reglerar arbets- och vilotid och därtill anknutna kontrollbestämmelser
avses skola samlas i en kungörelse om arbetstid vid

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:137 8

vägtransport,
m. m. Samtliga bestämmelser om anordningar för atl begränsa utsläppet av
luftföroreningar från bilar skall enligt planerna tas in i en avgaskungörelse.
Vidare avser jag att föreslå införandet av en särskild terrängtrafikkungörelse
som reglerar frågorna om terrängfordons beskaffenhet och utmstning, kontroll
av terrängfordon, behörighet att föra terrängmotorfordon samt trafik i terräng.
Med terrängfordon avses i detta sammanhang dels terrängmotorfordon, dvs.
motordrivna fordon som är inrättade huvudsakligen för att självständigt
användas till person- eller godsbefordran i terräng, dels terrängsläp, dvs.
fordon som är inrättade för att dragas av terrängmotorfordon.

Förslaget till terrängtrafikkungörelse kommer att
bygga på motor-redskapsutrednmgensi betänkande (SOU 1970: 9) Snöskotern fordonet
och föraren. Utredningen har gjort en översyn av de s. k. över-snöfordonens
rättsliga ställning och övervägt de frågor som hänger samman med fordonen och
deras förare, bl. a. frågor om fordonens beskaffenhet, utmstning,
registrering, besiktning och försäkring och om krav på körkort.

Förslaget tUl körkortskungörelse kommer att bygga
på statsmakternas tidigare beslut i körkortsfrågan (prop. 1967: 55, SU 1967:
89, 3LU 1967: 31, rskr 1967: 204 och 209, prop. 1971: 65, TU 1971: 12, rskr
1971: 209) och körkortsutredningens betänkanden (SOU 1970: 26) Körkort och
körkortsregistrering och (SOU 1972: 5) CKR framlagda i maj 1970 resp. januari
1972.

Nordisk vägtrafikkommittéä (NVK) har i betänkandet
(NU 10/70) Vägtrafikregler föreslagit för Norden gemensamma vägtrafikregler.
Den nya vägtrafikkungörelsen avses komma alt i väsenlliga delar bygga på de i
betänkandet framlagda förslagen.

Jag avser nu ta upp sådana ändringsförslag i
anledning av den tilltänkta trafiklagstiflningen som kräver riksdagens
medverkan.

2
Gällande bestämmelser

2.1
Lagen (1951: 649) om straff för vissa trafikbrott (TEL)

Enligt den för samtiiga vägtrafikanter gällande
grundregeln i 39 § VTF skall vägtrafikant bl. a. iakttaga den omsorg och
varsamhet, som tUl förekommande av trafikolycka belingas av omständigheterna.
Straffbestämmelsen för den som brister i sådan omsorg och varsamhet finns i
TBL. Är ej oaklsamheten ringa skall han enligt 1 § första stycket TBL dömas för
vårdslöshet i trafik tUl dagsböter. Enligt andra stycket samma stadgande skall
förare av bil, motorcykel, traktor eller motorredskap,

Kanslichefen Åke Oden. 2 Verkställande direktören Rune Hermansson.

' Svenska ledamöter hovrättslagmannen Bertil
Holmquist och lagmannen Wilhelm Stoltz.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:137 9

dvs.
motordrivet fordon, dömas för grov vårdslöshet i trafUc tUl fängelse i högst
två år om han ådagalägger grov oaktsamhet eller visar uppenbar likgiltighet för
andra människors liv eller egendom.

Enligt 2 § TBL straffas vägtrafikant som onödigtvis
och i väsentlig mån stör trafiken med dagsböter, om inte gärningen är att
bedöma enligt 1 §.

Den som för körkortspliktigt fordon, dvs. bU,
motorcykel eller under vissa förhållanden traktor, utan alt vara
berättigad därtill dömes enligt 3 § TBL för olovlig körning till dagsböter,
lägst tio. Har han tidigare innehaft körkort som blivit ålerkaUat eller har
brottet skett vanemässigt eUer är det eljest att anse som grovt, kan han dömas
tUl fängelse i högst sex månader.

Den som för körkortspliktigt fordon med
åsidosättande av föreskrift, som meddelats vid utfärdande av körkort, straffas
enligt andra stycket med dagsböter.

Om någon anställer och brakar såsom förare av
körkortspliktigt fordon den som ej äger rätt att föra fordonet, kan han enligt
3 § tredje stycket dömas till dagsböter. Detsamma gäller i fråga om den som
eljest tiUåter annan att föra körkortspliktigt fordon utan att denne är berättigad
därtiU.

Trafikonykterhetsbrotten regleras i 4 § TBL. Enligt
1 mom. första stycket skaU den som vid förande av bU, motorcykel, traktor eller
motorredskap, dvs. motordrivet fordon, varit så påverkad av starka drycker,
att det kan antagas, att han inte på betryggande sätt kunnat föra fordonet,
dömas för rattfylleri lill fängelse i högst ett år eller, där omständigheterna
är mildrande, tUl dagsböter, dock ej under tjugofem. Till samma straff skall
enligt andra stycket dömas, om föraren av annat bemsningsmedel var så påverkad
som nyss sagts. Enligt tredje stycket skall förare av bil eller motorcykel
eller av traktor med släpfordon anses ha varit så påverkad som i första stycket
sägs om han i blodet hade en alkoholkoncentration av 1,5 promille eller
däröver.

Är det inte styrkt, att förare av bU, motorcykel
eller av traktor med släpfordon varit så påverkad som i 1 mom. första stycket
sägs, men uppgick alkoholkoncentrationen i hans blod lUl 0,5 men inle lill 1,5
promille, skall han straffas med dagsböter, lägst tio, eller fängelse i högst
sex månader.

I 5 § TBL finns bestämmelser om ansvar för
smilning. Gärningen består i att vägtrafikant, som med eUer utan skuld haft del
i uppkomsten av trafikolycka, genom att avlägsna sig från olycksplatsen undandrar
sig att i mån av förmåga medverka tUl de åtgärder, vartill olyckan skäligen bör
föranleda, eller undandrar sig all uppge namn och hemvist eller lämna
upplysnmgar om händelsen. Straffet för smilning är fängelse i högst ett år
eller dagsböter.

It
Riksdagen 1972. 1 saml Nr 137

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:137 10

2.2
Terrängmotorfordonens rättsliga ställning

De terrängmotorfordon som i dag är vanligast
förekommande är de s. k. snövessloma och snöskotrama. Dessa fordon drivs med
band och har anpassats tUl de särskilda betingelser för framkomlighet som snötäckt
terräng erbjuder. Särdragen i fordonens konstruktion gör dem i regel mindre
lämpade att användas på väg. Av praktiska skäl är det emellertid ofta
nödvändigt att framföra dessa fordon på väg, t. ex. då fordonet måste korsa en
väg.

De flesta bestämmelserna i VTF är tUlämpliga endast
då fordon används på väg. De aUmänna bestämmelserna om fordons beskaffenhet
och utrustning anknyter till det förhållandet att fordonet tas i bruk på väg.
Inte heller de allmänna bestämmelserna om förare av fordon skall i princip
tUlämpas annat än om fordonet används på väg. Trafikreglerna i VTF gäUer
endast för trafik på väg och endast den som färdas eller eljest vistas på väg
eller i fordon på väg.

Vissa bestämmelser i VTF har inte någon motsvarande
begränsning. Som exempel kan nämnas bestämmelsema om registrering m. m. som
fömtsättning för fordons brukande samt kravet på körkort vid förande av
motorfordon.

Även TBL:s tillämpning är i viss omfattning
begränsad tUl trafik på väg. Straff för vårdslöshet i trafik kan enligt 1 §
första stycket endast ådömas vägtrafikant, medan någon motsvarande begränsning
inte upptagits i rekvisiten för grov vårdslöshet i trafik enligt 1 § andra
stycket. Olovlig körning kan, i konsekvens med vad som gäller om körkortskravet
enligt 29 § 1 mom. VTF, föreligga även om motorfordonet framförs utanför väg.
Rattfylleribrolten har inle heller någon anknytning till förande av fordon på
väg. Smilning (5 §) kan emellertid endast vägtrafikant göra sig skyldig tUl.

En tillämpning av VTF:s bestämmelser innebär att
snövesslor och snöskotrar i allmänhet torde vara att hänföra till kategorien
motorfordon enligt 1 § 2 mom. A VTF. Undantagsvis kan med hänsyn tUl
hastighet och användning ett sådant fordon vara att hänföra till någon av
kategoriema traktor eller motorredskap. Om fordonet är att anse som motorfordon
kan det beroende på egenskaper och användning vara att klassificera som
personbU, buss eller lastbil, eftersom varje motorfordon som är försett med
band klassificeras som bil. Snöskotern är normalt byggd för personbefordran och
är därför regelmässigt att anse som personbU. Det kan dock förekonuna att en
snöskoter blir att hänföra tUl lastbU, nämligen då snöskotern är inrättad huvudsakhgen
för befordran av gods.

De fordonsdefinitioner som är intagna i VTF leder
inte alltid till den från olika synpunkter lämpligaste klassificeringen av viss
fordonstyp. Det är inte heller säkert att definitionerna är så fullständiga att
de möj-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:137 11

liggör
klassificering av viss fordonstyp. För sådana fall stadgas i 1 § 5 mom. andra
stycket VTF att, om det föreligger särskild anledning att hänföra viss
fordonstyp till annat slag av fordon än som med tilllämpning av definitionerna
i VTF skulle bli fallet, eller om det beträffande viss fordonstyp inte med
ledning av dessa definitioner kan avgöras, till vilket fordonsslag den är att
hänföra, skall Kungl. Maj:t eller den myndighet Kungl. Maj :t därtiU förordnar
bestämma därom.

Med stöd av detta stadgande har Kungl. Maj:t vid
flera tillfällen i anledning av framställningar från tUlverkare och importörer
bestämt om klassificering av snöfordon av olika fabrikat. Som exempel kan
nämnas att Kungl. Maj:t funnit snövessla av visst fabrikat tills vidare vara
alt hänföra till motorfordon enligt 1 § 2 mom. A VTF endast om fordonet tas i
bruk på väg. I fråga om snöskotrar har Kungl. Maj:t gjort liknande
bestämningar beträffande flertalet fabrikat.

Beslut av delta slag innebär en provisorisk
reglering genom vilken en fullständig behandling av ifrågavarande fordons
rättsliga ställning inte åsyftas. Det skall framhållas att besluten lämnar
öppet hur etl fordon som avses med något av besluten skall klassificeras, om
det inte tas i bruk på väg. Varken VTF eller TBL torde till någon del vara
tillämplig beträffande sådant fordon, när det bmkas utanför väg. Detsamma
gäller förordningen (1940: 910) angående yrkesmässig automobiltrafik m. m.
(YTF).

Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande har vissa
länsstyrelser rätt att medge undantag från registreringsplikten för snövesslor.
Sådana undanlag har medgivits i elt stort antal fall.

2.3
Körkorts giltighet m. m.

Enligt 32 § 1 mom. VTF skall ansökan om körkort
göras hos länsstyrelsen i det län, inom vUket sökanden är mantalsskriven,
eller, om han inte är mantalsskriven i riket, hos länsstyrelsen i det län, där
han vistas. Efter vederbörlig prövning utfärdar länsstyrelsen körkort. Någon
bestämmelse som inskränker körkortets gUtighetstid finns inte. Tre typer av
körkort finns, en för bU, en för motorcykel och en för traktor.

För körkortssökande, som lider av sådant lyte,
sådan sjukdom eller sådan syn- eller hörselnedsättning, som väsentiigen minskar
hans förmåga att föra fordon, får körkort utfärdas endast i de fall och på de
vUlkor, som Kungl. Maj:t bestämmer. I 67 § VTK återfinns den närmare
regleringen av länsstyrelsens rätt att utfärda körkort för sökande som lider av
sjukdom eller lyte. Har särskilda vUlkor föreskrivits för körkorts giltighet
skall, enligt 68 § VTK, körkortet förses med påskrift härom. Kan vUlkoren av
utrymmesskäl inte lämpligen anges fuUständigt, skall i stället på kortet
upptas en erinran om att särskUda villkor gäller. I sådant fall tas villkoren
in i en särskild skrivelse.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:137 12

VTF innehåUer vissa bestämmelser om utfärdande av
s. k. duplett-körkort. Enligt 32 § 4 mom. VTF kan efter ansökan duplettkörkort
utstäUas om körkort förstörts eller förkommit eUer undergått sådan förändring
att det inte lämpligen kan användas. Duplettkörkort utställs av den länsstyrelse
som utfärdat det förstörda, förkomna eUer förändrade körkortet. 32 § 5 mom. VTF
föreskriver skyldighet för körkortshavare som ändrar namn att inom tre veckor
från det ändringen skedde göra anmälan om denna tUl den länsstyrelse som
utfärdat körkortet. Länsstyrelsen skall antingen införa det nya namnet på
körkortet eller utfärda duplettkörkort som upptar detta.

Duplettkörkort utfärdas i praktiken fastän
särskUda regler saknas härom även vid borttagande eUer ändring av tidigare
meddelade vUlkor.

Ansvar
för olovUg körning m. m. regleras i 3 § TBL, se 2.1.

2.4
Mopedförares skyldighet att medföra trafikförsäkringsbevis m. m.

EnUgt 9 § MopF åligger det mopedförare att medföra
och på tiUsägelse av trafikinspektör, bilinspektör eUer poUsman förete bevis
att fordonet är trafikförsäkrat. Beviset skall vara i sådant skick, att det kan
avläsas utan svårighet.

Den som överträder bestämmelsen i 9 § straffas
enUgt 11 § med böter, högst 500 kr. Mopedförare som inte haft med sig
trafikförsäkringsbeviset vid färd undgår dock ansvar, om han senast tredje
vardagen efter förseelsen hos vederbörande polismyndighet eller åklagare
styrker att han vid liden för förseelsen innehade trafikförsäkringsbevis, och
omständighetema ger vid handen, att förseelsen haft sin grund i tillfäUigt
förbiseende.

3
Utredningsförslag

3.1
Motorredskapsutredningen

Utredningen föreslår i sitt betänkande att
bestämmelser om de s. k. översnöfordonen skaU tas in i VTF. Dessa fordon
indelar utredningen i bandbUar och bandmotorcyklar. För att möjUggöra en
reglering i VTF har utredningen föreslagit vissa ändringar av ett flertal
stadganden där. För den nu aktuella frågan om ändringar i TBL är följande
förslag av intresse.

Begreppet vägtrafikant i VTF omfattar f. n.
"envar som färdas eller eljest vistas på väg eller i fordon på väg".
Utredningen föreslår att som vägtrafikant skaU i fråga om bandbil eller
bandmotorcykel anses också den som vistas i fordonet även när detta befinner
sig annorstädes än på väg.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:137 13

Utredningen föreslår att bandbU och bandmotorcykel
skall anses som motorfordon, vilket begrepp överensstämmer med den nuvarande
termi-nologui i VTF. Inom denna grupp skall, enligt utredningens förslag,
bandbU hänföras till bil och bandmotorcykel hänföras tiU motorcykel.

Enligt utredningen måste TBL:s sanktionssystem
tillämpas också när det gäUer trafik med översnöfordon. Några särskUda ingrepp
i TBL bin emellertid enligt utredningen inte nödvändiga. Utrednmgen har ansett
det vara tillfyllest att man utvidgar begreppet vägtrafikant. En sådan ändrad
definition får enligt utredningen också inverkan på begreppels användning i
sådana förfallningar som har samma definitioner som VTF. Härigenom skulle den
centrala bestämmelsen i 1 § första stycket TBL komma att gälla också när
bandfordon förs annorstädes än på väg liksom bestämmelserna i 2 och 5 §§.

Av VTF:s definitioner följer enligt utredningen
även att rattfyUeri-bestämmelserna i 4 § TBL, som inte har sådan lokal
begränsning som 1 §, blir gällande också vid förande av översnöfordon.

3.2
Körkortsutredningen

Enligt utredningens förslag skall utfärdandet av
körkort, dock inte körkort för traktor, ankomma på statens trafiksäkerhetsverk.
Ansökan om körkort skall emellertid inges tUl länsstyrelsen. Länsstyrelsen
skall stå för den materiella prövningen av körkortsärendet. Länsstyrelsens
prövning, som sker innan förarprov avläggs, kommer att utmynna i antingen ett
beslut om att körkort skall utfärdas eller ett avslag på ansökan. Utfärdat
körkort lämnas ut i samband med godkänt förarprov. Bestämmelser om rätt för
länsstyrelse alt föreskriva särskilda vUlkor för körkorts giltighet bör enligt
utredningen finnas även i det nya systemet. Föreskrivs sådant vUlkor skall
förhållandet framgå av körkortet antingen genom att själva vUlkoret anges eller
genom att hänvisning görs tUl särskild skrivelse, vari vUlkoret finns upptaget.

Körkort för motorfordon skall efter ansökan av
körkortshavaren förnyas vart tionde år. Förnyelse skall även ske om körkortet
förstörts eUer förkommit, om kortet undergått sådan förändring, att det inte
lämphgen kan användas, och om innehavaren ändrar namn eller får ett nytt personnummer.
Finner länsstyrelse att visst viUkor bör gäUa för körkort för motorfordon, som utfärdats
utan vUlkor, eUer att gäUande vUlkor bör ändras eller upphävas, skall
länsstyrelsen, om åtgärden föranleder ändring av texten i körkortet, förelägga
körkortshavare att inom viss tid ansöka om fömyelse av körkortet.

Underlåtenhet att fömya körkort för motorfordon
enligt tioårsregeln bör enligt utredningen ej få tUl följd att innehavaren
förlorar rätten att föra motorfordon och ej heller att förande efter
gUtighetstidens utgång betraktas som olovlig köming. Utredningen anför vidare,
att den som

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.1972:137 U

uite
längre önskar föra motorfordon mte bör råka ut för straff för att han inte
fömyar sitt körkort enligt tioårsregeln. Påföljd bör enligt utredningen
inträda endast om någon kör motorfordon utan att ha förnyat sitt körkort. En
sådan förseelse framstår enligt utredningen närmast som en ordningsförseelse av
samma art som underlåtenhet att medföra körkort vid färd. Utredningen anser
därför alt penningböter bör utgöra tillräckligt straff och att proceduren bör
kuima begränsas till strafföreläggande eller föreläggande om ordningsbot.
Befrielse från straff föreslås inträda om körkortsinnehavaren inom 14 dagar
efter förseelsen ansöker om förnyelse av körkortet.

Körkort skall enligt utredningen kunna återkallas
från och med den tidpunkt då länsstyrelsen meddelat beslut om att körkort får
utfärdas. Även körkort som inte fömyats enligt tioårsregeln skall kunna återkallas.

4
Departementschefen

De pågående reformerna på vägtrafiklagstiftningens
område övergången till nytt bilregistreringssystem och införande av nya
körkort och njrtt körkortsregister har aktualiserat en allmän översyn av de
författningar som berörs av reformema. Vidare föreligger ett förslag till
gemensamma vägtrafikregler i Norden som utarbetats av NVK. Avsikten är att
omarbeta de svenska trafikreglerna med utgångspunkt i utredningens förslag. De
författningar som i första hand berörs är VTF och VTK. Jag avser att senare
understäUa Kungl. Maj:t förslag om att ersätta VTF och VTK med nya
författningar, nänUigen fordonskungörelse, bilregisterkungörelse,
körkortskungörelse, vägtrafikkungörelse, kungörelse om arbetstid vid
vägtransport, m. m. och avgaskungörelse. Fordonskungörelsen avses omfatta
regler om fordons beskaffenhet och utmstning och om annan kontroll av fordon än
genom registrering. Bilregisterkungörelsen skall enligt planerna innehålla
bestämmelser om registrering av fordon och om kontroll av fordon genom ett för
landet gemensamt bilregister. Körkortskungörelsen avses omfatta bestämmelser
om behörighet att föra motorfordon och traktor, om utbildning av
motorfordonsförare och om registrering av körkortshavare, trafikkortshavare
och innehavare av traklorkort i etl för landet gemensamt körkortsregister.
Vägtraflkkungörelsen avses skola innehålla regler för trafik på väg.
Kungörelsen om arbetstid vid vägtransport, m. m. avses omfatta bl. a. de
bestämmelser om arbets- och vilotid söm regleras i VTF.

På senare tid har uppkommit behov av att reglera
även trafiken utanför väg. Det främsta skälet härtiU är det ökande antalet
snöskotrar och andra typer av översnöfordon som genom sin konstruktion gjort
det möjligt att utan svårighet färdas med fordon i obanad terräng. Genom
särskUda beslut har Kungl. Maj:t förordnat att sådana fordon av vissa

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:137 15

fabrikat
tills vidare är atl hänföra tUl motorfordon endast om de brukas på väg. Dessa
beslut torde täcka flertalet fabrikat som finns på den svenska marknaden. I
fråga om snövesslor har också i betydande omfattning medgivits undantag från
registreringspUkten. Översnöfordonen omfattas f. n. i huvudsak inte av
vägtrafiklagstiftningen, lagstiftningen om yrkesmässig trafik och
lagstiftningen om fordons- och brännoljebeskatt-ning.

Motorredskapsutredningen har i sitt betänkande
Snöskotern fordonet och föraren föreslagit att särskilda bestämmelser om
översnöfordon skall tas in i VTF. Utredningen framhåller att det som i främsta
rummet karaktäriserar översnöfordonen är att de är försedda med drivband och
föreslår att dessa fordon indelas i bandbUar och bandmotorcyklar. BandbU
föreslås bli klassificerad som bU och bandmotorcykel som motorcykel. Sådana
fordon bör enligt utredningen inte få föras på väg annat än i undantagsfall.
För trafiken i terräng föreslås vissa särregler. I övrigt anser utredningen att
VTF:s regler i tillämpliga delar skall gälla också för översnöfordonen.
Begreppet vägtrafikant föreslås bli utvidgat till att omfatta också den som
vistas i översnöfordon även när detta befinner sig utanför väg. Härigenom nås,
enligt den sakkunnige, bl. a. syftet att få bestämmelserna i 1 § första stycket
och 2, 4 och 5 §§ TBL tiUämpliga på förare av översnöfordon och i förekommande
fall på passagerare.

Det lämpligaste sättet att inpassa bestämmelserna
om översnöfordonen och om trafiken utanför väg dvs. i terrängen i det
pågående reformarbetet har visat sig vara att redovisa denna reglering i en
särskUd författning, en terrängtrafikkungörelse. Förslag till en sådan
kungörelse kommer därför senare alt framläggas för Kungl. Maj:t.

Under arbetet med förslaget till
terrängtrafikkungörelse har det visat sig påkallat att tUlskapa en ny
klassificeringsgrupp inom begreppet fordon. Denna nya grupp föreslås kallas
terrängfordon. Beteckningen är en sammanfattande benämning på
terrängmolorfordon och lerrängsläp. Med terrängmotorfordon avses en form av
motordrivet fordon vid sidan av de i VTF upptagna grupperna motorfordon,
traktor och motorredskap. Terrängmotorfordon avses skola definieras som
motordrivet fordon som är inrättat huvudsakligen för att självständigt
användas för person- eller godsbefordran i terräng. Terrängmotorfordonen indelas
i terrängvagnar och terrängskotrar. Terrängmotorfordon med en tjänstevikt ej
överstigande 400 kilogram är terrängskotrar och med en tjänstevikt över denna
viktgräns terrängvagnar. Terrängsläp föreslås som beteckning på fordon som är
inrättat för att dragas av terrängmotorfordon och inte är släpfordon. En
praktiskt betydelsefull skillnad mellan terrängfordon å ena sidan och
motorfordon, traktor och registrerad släpvagn å andra sidan blir att
skattskyldighet inte föreligger i fråga om terrängfordon, vilket i princip
motsvarar det förhåUande som råder idag.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:137 16

Jag avser att föreslå att terränglrafikkungörelsen
skall omfatta bestämmelser om terrängfordonens utmstning och beskaffenhet,
kontroll av terrängfordon, behörighet att föra terrängmotorfordon och regler
för trafik i terräng med alla slag av fordon. I fråga om trafikreglema kan
allmänt sägas, atl dessa av naturliga skäl avses få en mindre detaljerad
utformnmg än motsvarande regler för trafik på väg. En gmndläggande regel bör
vara att den som färdas i terräng skall anpassa färdväg, hastighet och
färdsätt i övrigt så att människor och djur inte störs i onödan och att skada
på annans mark och växtiighet undviks. Jag avser vidare att i analogi med 39 §
VTF ta med en bestämmelse som ålägger förare av motordrivet fordon omsorg och
varsamhet. Att fordon inte får föras av den som på gmnd av sjukdom, uttröttning
eUer påverkan av starka drycker o. d. eller av annat skäl inte kan föra
fordonet på betryggande sätt avser jag också ta med bland trafikreglerna.
Avsikten är vidare att reglera vad förare av motordrivet fordon har att
iakttaga då han haft del i trafikolycka. Han skall stanna och i mån av förmåga
lämna hjälp åt skadade och i övrigt medverka tiU de åtgärder som olyckan
skäligen föranleder. Han skall vidare på anfordran av annan som haft del i olyckan
eller av någon vars egendom skadats vid olyckan uppge namn och adress och lämna
upplysningar om händelsen.

Översnöfordonen, som utgör den ojämförligt största
gruppen inom den föreslagna kategorien terrängfordon, är med tiUämpning av
VTF:s klassificeringsregler i övervägande antal faU att hänföra tUl gruppen
bil. Förs översnöfordon av angivet slag på väg, gäller TBL fullt ut. Därjämte
kan straff för grov vårdslöshet i trafik, för olovlig körning och för
rattfylleri och rattonykterhet ådömas även om gämingen skett utanför väg. Också
i fråga om andra motordrivna fordon gäller TBL i viss utsträckning om färden
sker utanför väg. Så är fallet om gämingen avser grov vårdslöshet i trafik,
rattfylleri eller olovlig körning; Däremot kan rattonykterhet bestraffas endasl
vid färd med bil eller motorcykel eller med traktor med släpfordon.

Genom TBL finns möjlighet att bestraffa
allvarligare trafikbrott strängare än de förseelser av mestadels
ordningskaraktär som straffbeläggs i VTF. Det finns enligt min mening inte anledning
att inskränka TBL:s nuvarande tUlämpningsområde, vilket innebär att även färd
med motordrivet fordon utanför väg i tidigare nämnd utsträckning kan bestraffas
enligt TBL, Jag delar motorredskapsutredningens uppfattning att bestämmelserna
om straff för sådan vårdslöshet i trafik som inte är att anse som grov och för
smilning bör kunna tillämpas även på trafik utanför väg. En lämplig avgränsning
av det straffbara området torde uppnås om bestämmelserna anges gälla fömtom
vägtrafikant även den som för motordrivet fordon i terräng, I fråga om
lämpligheten i att utvidga tiUämpningsområdet för bestämmelsen i 2 § TBL om
straff för vägtrafikant som utan att vårdslöshet i trafik före-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:137 17

ligger
onödigtvis i väsentlig mån hindrar eller stör Irafiken på väg har jag en
annan uppfattning än utredningen. Det begränsade utrymme som finns på väg
moliverar straffbestämmelsen i 2 § TBL. Motsvarande behov för trafiken i
terräng torde inte finnas. Jag finner därför ej skäl föreslå atl 2 § TBL skall
gälla även vid färd i terräng.

De åsyftade ändringarna i TBL åstadkommes lämpligen
genom att 1 § första stycket och 5 § görs tillämpliga även på den som i terräng
för motordrivet fordon. Av redaktionella skäl föreslår jag att tillägget i 5 §
sker i form av ett andra stycke.

Tillämpningen på terrängtrafik av bestämmelserna i
5 § om ansvar för smilning bör ske med utgångspunkt i den praxis som utvecklats
i fråga om vägtrafiken. Någon skyldighet att vidta särskilda åtgärder på gmnd
av sådana mindre skador som kan bli följden av en normal och aktsam körning i
terräng torde alltså inte anses föreligga. En grund för bedömningen kan vara
det tidigare nämnda stadgandet alt färdväg, hastighet och färdsätt i övrigt
skall anpassas så att skador på annans mark och växtiighet undviks. Att
ekonomiskt hell obetydliga skador inte skall beaklas torde vara självklart.

Genom den föreslagna utbrytningen av
terrängmolorfordon som en särskild kategori av motordrivna fordon bör till de i
1 § andra stycket och 4 § 1 mom. försia och tredje styckena och 2 mom. TBL
uppräknade fordonskategoriema läggas terrängmotorfordon. I 1 § andra stycket
och 4 § 1 mom, försia stycket uppnås resultatet enklast genom att nuvarande
uppräkning av bU, motorcykel, traktor och motorredskap ersätts med det
sammanfattande begreppet motordrivet fordon. I 4 § 1 mom. tredje stycket och 2
mom. kan likaså en viss förenkling ske genom alt "bil och motorcykel"
byts ut mot termen motorfordon. Det finns anledning att stryka under att
ändringarna i 1 § andra stycket och 4 § inte innebär någon materiell utvidgning
av TBL:s tillämpningsområde utan endast är av redaktionell art.

Jag har i det föregående använt ullrycket terräng
som beteckning på område som ej är att anse som väg. Inom
vägtrafiklagstiftningens till-lämpningsområde används begreppet väg f. n. i den
betydelse som anges i 1 § 1 mom. VTF. Med väg avses alltså allmän väg, gata
eller annan allmän plats, som är upplåten för allmän samfärdsel, samt enskild
väg som nyttjas tUl farväg, däri inbegripet för samfärdsel endast vinlertid
avsedd körled. Jag viU i detta sammanhang upplysa att definitionen av
vägbegreppet avses få en annan utformning i den nya vägtrafiklagstiftningen.
Den materiella innebörden torde dock i aUt väsentligt komma att bli oförändrad.

Införandet av begreppen terrängmotorfordon och
terrängsläp medför att vissa redaktionella ändringar blir nödvändiga i YTF.

Som tidigare nämnts innebär en tillämpning av VTF:s
bestämmelser alt översnöfordonen i allmänhet är att hänföra till kategorien
motor-

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:137 18

fordon,
I den mån detta är fallet klassificeras översnöfordon som bil. I 41 § YTF sägs
bl. a. att uttrycken automobU och släpfordon i YTF används i samma bemärkelse
som motsvarande beteckningar i VTF. Översnöfordonen faller därför i princip in
under YTF:s bestämmelser. Eftersom Kungl. Maj:t beträffande flertalet
snöskolerfabrikai förordnat att fordonen är att hänföra till motorfordon endast
om de bmkas på väg, faller dessa under YTF:s bestämmelser endast om de brukas
på sådant sätt.

Enligt min mening finns i och för sig ej skäl att
ändra den grundläggande principen att YTF gäller i fråga om översnöfordon.
Denna princip kommer tUl klart uttryck genom att de nya begreppen förs in i
YTF.

I praktiken torde yrkesmässig trafik med
terrängfordon förekomma endast i begränsad omfattning och då avse Irafik med
terrängvagn. Genom att föra in de nya begreppen i YTF torde därför någon
ändring inle åstadkommas jämfört med dagens läge. Skulle sådan trafik få ökad
omfattning, får ställning tas till frågan i vad mån det finns behov av en
särreglering. Kungl. Maj:t har genom bemyndigande i 2 § andra stycket YTF
möjlighet att medge erforderliga undantag. När det gäller uthyrningsrörelse
har det visat sig att en inte obetydlig yrkesinässig uthyrning förekommer i
fråga om terrängskolrar. Det torde finnas all anledning att i delta avseende
tillämpa YTF:s regler om sådan verksamhet.

Den lämpligaste lösningen för att införa de nya begreppen
i YTF är att göra etl tUlägg i 41 § YTF. Genom att i paragrafen ange att med
automobil avses även terrängmotorfordon och med släpfordon även lerrängsläp
bibehålls vad som i dag gäller formellt. Jag avser att senare föreslå Kungl.
Maj:t ändring i 41 § YTF av angiven innebörd.

Riksdagen har i principbeslut (prop. 1971: 65, TU
1971: 12, rskr 1971: 209) accepterat förslaget att körkort för motorfordon skaU
förnyas vart tionde år. Enligt körkorlsutredningen bör den som inte vidare
önskar föra motorfordon ej straffas för underlåtenhet att förnya sitt körkort.
Påföljd bör enligt utredningens mening inträda endast om någon kör motorfordon
utan att fömyelse skett. Eftersom utredningen anser att en sådan förseelse
närmast har samma karaktär av ordnings-förseelse som underlåtenhet att medföra
körkort vid färd, menar utredningen att penningböter bör utgöra tillräckligt
straff. De av utredningen föreslagna författningsbestämmelserna i det nu
aktuella avseendet har utformats så att den som trots att körkortet ej
förnyats enligt tioårsregeln för sådant körkortspliktigt fordon som körkortet
gäller för skall straffas med böter högst 500 kr. Dock skall enligt
författningsförslagel den som för sådant fordon vara fri från ansvar trots
underlåten förnyelse enUgt tioårsregeln, om han inom 14 dagar efter
ertap-pandel ansöker om förnyelse av körkortet. Det måste emeUertid anses
tveksamt om det utan förtydligande av körkortsutredningens förslag

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:137 19

står
klart, humvida bestämmelserna om olovlig körning blir tillämpliga eller ej på
den som för körkortspliktigt fordon med ett icke förnyat körkort. Oklarheten i
förslaget har påpekats under remissbehandlingen av betänkandet CKR.

Körkorlsutredningens förslag innebär således, att
en körkortshavare som försummat att ansöka om förnyelse av körkortet enligt
tioårsregeln kan göra detta när som helst efler tioårsperiodens utgång
oberoende av hur lång lid som förflutit därefter och utan att han upprätthållit
sin körvana.

Trafiksäkerhetsskäl lalar emellertid mot alt den
som underlåter att ansöka om förnyelse av sitt körkort vid tioårsperiodens
utgång skall ha obegränsad rätt att utan omprövning få ett nytt körkort under
tiden därefter. Rätten till fömyelse måsle med hänsyn härtill begränsas på
lämpligt sätt. I analogi med nu gällande bestämmelser i VTF (33 § 5 mom.) om
återfående i visst fall av återkallat körkort bör tidsfristen under vilken
förnyelse kan ske sältas till elt år efter tioårsperiodens utgång. Genom en
sådan regel tillgodoses det trafiksäkerhetsmässiga intresset samiidigt som
körkortshavare som på gmnd av utlandsvistelse eller annat ursäktligt
förhållande varit förhindrad att ansöka om förnyelse inom tioårsperioden får
skäUgt rådrum alt verkställa åtgärden.

Såsom framgått av det tidigare anförda kräver
frågan om tillämpligheten av bestämmelsema i TBL om olovlig körning på den
som, ulan att ha förnyat sitt körkort enligt tioårsregeln, för körkortspliktigt
fordon särskild uppmärksamhet. Med den av mig förordade begränsningen i rätten
att erhålla förnyelse av körkort bör körkortet i allt fall bli ogiltigt sedan
respittiden på ett år gått ut. Därmed kommer den som därefter för
körkortspliktigt fordon med ett icke förnyat körkort atl bestraffas för
olovlig körning, I fråga om eltårsfristen kan de av utredningen anförda skälen
tala för en lösning som innebär alt körkortet fortfarande är giltigt och atl
den som dämnder för körkortspliktigt fordon med ett icke förnyat körkort
bestraffas endast för en ordningsförseelse. Bestämmelserna vinner dock i
klarhet, om de utformas på sådant sätt att ett icke förnyat körkort redan i och
med tioårsperiodens utgång betraktas som ogiltigt och atl den som trots
underlåten körkortsförnyelse under denna tid för körkortspliktigt fordon
bestraffas för olovlig körning.

I enlighet med vad jag nu anfört avser jag föreslå
Kungl. Maj:l att i körkortskungörelsen tas in regler av innebörd att körkort
som inte förnyas inom tioårsperiodens utgång blir ogiltigt och att rätten till
förnyelse tidsbegränsas till ett år efter tioårsperiodens utgång. Bestämmelserna
i 3 § TBL blir därmed tiUämpliga på den som för körkortspliktigt fordon med ett
körkort som är ogiltigt på grund av underlåten förnyelse. En olovlig körning
under den ettårsfrist då rätt till förnyelse av körkortet föreligger torde
mången gång böra bedömas lindrigare

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:137 20

än
en olovlig köming därefter. För att en anpassning av straffet lill
omständighetema i varje enskilt faU fuUl ut skall kunna ske, föreslår jag, att
den nuvarande straffminimigränsen om tio dagsböter avskaffas. Jag vill
emellertid framhålla att detta inte bör få leda till en lindrigare bedömning av
olovlig körning i övrigt.

Rätten att förnya körkort under ettårsfristen efter
tioårsperiodens utgång bör i princip kunna återkallas enligt samma gmnder som
ett gällande körkort. Enligt nuvarande bestämmelser (33 § 2 'mom. 5 VTF) kan
ett körkort återkallas bl. a. om föraren gjort sig skyldig lill olovlig körning
och det ej kan anses uppenbart, att han ändock är att bedöma som en skötsam
person. Olovlig körning under ettårsfristen kan som nyss anförts ofta vara atl
bedöma lindrigare än annan olovlig körning. Den gällande återkallelseregeln vid
olovlig körning bör därför kompletteras med en bestämmelse som medger, att
olovlig körning under ettårsfristen ej utan särskilda skäl skall föranleda
återkallelse av rätten att erhålla förnyelse av körkortet. Även en regel av
denna innebörd planeras i körkortskungörelsen,

I överensstämmelse med den praxis som utvecklats
avser jag föreslå Kungl. Maj:t alt i körkortskungörelsen tas in bestämmelser om
att nya villkor för körkort skall kunna meddelas och omprövning av tidigare
villkor kunna ske utan att körkortsinnehavet i övrigt omprövas. Nya eller
ändrade villkor bör enligt körkortsutredningens förslag i vissa fall tas upp i
en särskUd skrivelse till vilken hänvisning sker på körkortet. Den i 3 § andra
stycket TBL upptagna regeln om påföljd för förande av körkortspliktigt fordon i
strid mot föreskrift som meddelats vid utfärdande av körkort bör jämkas så att
den tydligt omfattar även körning i strid mot villkor som meddelats efter det
att körkortet utfärdats. Jag föreslår därför, att 3 § andra stycket TBL får en
ny avfatlning i enlighet härmed.

Enligt planerna skaU det nuvarande traktorkörkortet
i körkortskungörelsen kallas för traktorkort. Nu gäUande gämingsbeskrivning i
3 § TBL tar sikte på den som olovligen för körkortspliktigt fordon. En anpassning
till körkortskungörelsens terminologi kan ske genom att i ett fjärde stycke i 3
§ TBL anges att första, andra och tredje styckena äger motsvarande tillämpning
på förare av traktor och på den som anställer eller brukar sådan förare eller
eljest tillåter någon att föra traktor,

I samband med förslagen tUl ändring i 3 § TBL finns
anledning att ta upp frågan om tUlämpningen av förutsättningarna för atl grov
olovlig körning skall anses föreligga. Enligt första stycket andra punkten får
dömas till fängelse om föraren tidigare haft körkort som bUvil återkallat
eller om brottet skett vanemässigt eller om del eljest är att anse som grovt.
Som en försvårande omständighet skall enligt vad som utta-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:137 21

lades
vid stadgandets tillkomst anses bl. a. att föraren vägrats körkort på grund av
uppenbar olämplighet.

Jag har lidigare nämnt att återkallelse av rätlen
till förnyelse av körkort som blivit ogiltigt efter tioårsperiodens utgång bör
kunna ske enligt samma gmnder som i fråga om gällande körkort. Jag avser också
föreslå all länsstyrelses beslut atl körkort får utfärdas körkortstillstånd
skall kunna återkallas efter samma gmnder. Har körkortslill-stånd eller rätt
till förnyelse återkallats bör detta vid prövningen av straff för olovlig
körning i princip bedömas på samma sätt som om föraren vägrats körkort på gmnd
av uppenbar olämplighet.

I samband med ändringama i TBL föreslår jag att
dagsböter byts ut mot den numera använda termen böter.

Körkorlsreformen påkallar också vissa justeringar i
lagen (1971: 52) om skatterätt och länsrätt. I 4 § stadgas att vid länsrätt
handläggs, såvitt gäller svenskt körkort, turistkörkort eller trafikkort, mål
om återkallelse eller vaming och, såvitt gäller utländskt körkort, mål om
vägran att godkänna körkortet enligt vad därom är särskilt föreskrivet. I 6 §
sägs att länsrätt är domför utan nämndemän vid beslut att tills vidare återkalla
körkort eller turistkörkort eller att tills vidare vägra godkännande av
utländskt körkort, när det är uppenbart att sådant beslut bör meddelas. I det
nya körkortssystemet avses luristkörkorten utmönstras. Länsstyrelsens beslut
att körkort får utfärdas avses, som jag tidigare nämnt, bli betecknat
körkorlstillstånd. På motsvarande sätt planeras länsstyrelsens beslut om att
trafikkort får utfärdas skola kallas trafik-kortstillstånd. Avsikten är att
återkallelse eller varning skall kunna gälla även körkorts- och
trafikkortstillstånd liksom den rätt att förnya körkortet som inträder efler tioårsperiodens
utgång. I enlighet härmed föreslår jag att länsrättens kompetensområde, såvitt
gäller svenskt körkort eller trafikkorl, anges gälla mål om återkallelse eller
vaming. I uttrycket "såvitt gäller körkort eller trafikkort"
inbegrips även mål som avser åtgärd i fråga om körkorts- eller
trafikkortstillstånd och rätt atl förnya körkort. Genom motsvarande
omformulering av 6 § sker erforderlig anpassnmg även i fråga om
kompetensområdet i enmansmål. Den föreslagna formuleringen omfattar också sådan
återkallelse lills vidare av trafikkort som avses inflyta i
körkortskungörelsen. Begreppet traktorkort bör föras in även i 4 och 6 §§
lagen om skatterätt och länsrätt.

I 9 § MopF åläggs förare av moped att ha med sig
bevis att fordonet är trafikförsäkrat. Beviset skall på tillsägelse visas upp
för trafikinspektör, bilinspektör eller polisman. Det skall vara i sådant
skick att det kan läsas utan svårighet. Överträdelse av 9 § straffas enligt 11
§ med böter, högst 500 kr, I 11 § ges också bestämmelse om frihet från ansvar
för den som senast på tredje vardagen efter det han ertappats utan
försäkringsbevis hos vederbörande polismyndighet eller åklagare

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:137 22

styrker
atl han hade försäkringsbevis vid tiden för förseelsen och omständigheterna
ger vid handen att förseelsen berott på tiUfälligt förbiseende.

Bestämmelserna i MopF anser jag i huvudsak böra
föras in i fordonskungörelsen. Skyldigheten att medföra trafikförsäkringsbevis
och straffbestämmelserna härtill kan emellertid ej på ett naturligt sätt
inplaceras i de planerade författningarna. Jag vUl därför förorda att de las in
i lagen (1929: 77) om trafikförsäkring å motorfordon (TFL) som 23 a och 24 a
§§, dock med den jämkningen att uppvisande i efterhand skall kunna ske endast
hos polismyndighet.

Övergången till den nya vägtrafiklagstiftningen
medför att de hänvisningar som finns tUl VTF och de övriga författnuigar som
avses bli ersatta måste ändras. Inte minst inom skatteförfatlningarna finns ett
stort antal hänvisningar som kräver riksdagens medverkan för att erforderlig
justering skall kunna göras. Dessa författningar avses emellertid, enligt vad
jag erfarit av chefen för finansdepartementet, bli omarbetade med anledning av
bilskatleutredningens betänkande (SOU 1972: 42) Vägtrafikbeskattningen. Det
lorde därför ej finnas anledning att nu göra ändringar i dessa författningar.
De hänvisningar som behövs kan i stället ges i en särskild lag i vilken utsägs
att hänvisning i författning som beslutats av Kungl. Maj:t och riksdagen
gemensamt eller av riksdagen ensam lill föreskrift som ersatts genom
bestämmelse i den nya vägtrafiklagstiftningen i stället skall avse den nya
bestämmelsen. De nya begreppsbestämningarna innebär inte någon materiell
ändring i beskattningsreglerna.

Eftersom reformen av vägtrafiklagsliflningen inle
kan överblickas i alla detaljer och tidsschemat för ikraftträdandet av de olika
lagarna inte kan anges exakt anser jag det inte lämpligt att nu lägga fram förslag
om lidpunkten för ikraftträdandet av de lagändringar som kräver riksdagens
medverkan. Kungl. Maj:t bör i stället få bemyndigande av riksdagen att utfärda
erforderliga bestämmelser om ikraftträdandet.

Erforderliga lagförslag har upprättats inom kommunikationsdepartementet.
Samråd har skett i fråga om förslagen till ändringar i TFL och i 4 och 5 §§ TBL
med chefen för justitiedepartementet, i fråga om förslaget till lag med
anledning av införandet av ny vägtrafiklagstiftning med chefen för finansdepartementet
och i fråga om förslaget till ändring i lagen om skatterätt och länsrätt med
chefen för civildepartementet. Även i fråga om överväganden rörande
terrängfordonens behandling från beskattningssynpunkt har samråd skett med
chefen för finansdepartementet.

I anledning av vad som anförts i det föregående har
inom kommunikationsdepartementet upprättats förslag till

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:137 23

1.
lag om ändring i lagen (1951:
649) om straff för vissa trafikbrott,

2.
lag om ändring i lagen (1971:
52) om skatterätt och länsrätt,

3.
lag om ändring i lagen (1929:
77) om trafikförsäkring å motorfordon,

4. lag med anledning av införandet av ny
vägtrafiklagstiftning.

Förslagen torde få fogas vid stalsrådsprotokoUet i detta ärende som

bilaga.

5
Hemställan

Jag hemställer att lagrådets yttrande över
förslaget tUl lag om ändring i lagen (1951: 649) om straff för vissa
trafikbrott inhämtas genom utdrag av protokollet.

Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
bifaller Hans Kungl, Höghet Kronprinsen-Regenten,

Ur protokollet: Margit Edström

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1951: 649) om straff för vissa
trafikbrott

Härigenom förordnas, att 15 §§ lagen (1951: 649) om
straff för vissa trafikbrott skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 §

Nuvarande
lydelse

Brister vägtrafikant i den omsorg
och varsamhet, som tUl förekommande av trafikolycka betingas av
omständigheterna, och är ej oaklsamheten ringa, dömes för vårdslöshet i trafik
till dagsböter.

Där någon vid förande av bU,
motorcykel, traktor eller motorredskap ådagalägger grov oaktsamhet eller
visar uppenbar likgiltighet för andra människors liv eller egendom, dömes för
grov vårdslöshet i trafik till fängelse i högst två år.

Föreslagen lydelse

Brister vägtrafikant eller den som
i terräng för motordrivet fordon i den omsorg och varsamhet, som till
förekommande av trafikolycka betingas av omständigheterna, och är ej
oaklsamheten ringa, dömes för vårdslöshet i trafik till böter.

Där någon vid förande av motordrivet
fordon ådagalägger grov oaktsamhet eller visar uppenbar likgiltighet för andra
människors liv eller egendom, dÖmes för grov vårdslöshet i trafik lill fängelse
i högst två år.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Hindrar eller stör vägtrafikant onödigtvis i väsentlig mån
trafiken på väg, straffes, där ej gärningen är belagd med straff enligt 1 §,
med dagsböter.

Hindrar eller stör vägtrafikant onödigtvis i väsentlig mån
trafiken på väg, dömes, där ej gärningen är belagd med straff enligt 1 §, tiU
böter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

För någon körkortspliktigt fordon utan att vara
berättigad att föra sådant fordon, dömes för olovlig körning till dagsböter,
lägst tio. Har han tidigare innehaft körkort som blivit återkallat eller har
brottet skett vanemässigt eller är det eljest att anse som grovt, må dömas tUl
fängelse i högst sex månader.

» Senaste lydelse 1966: 252. ' Senaste lydelse 1958: 223.

För någon körkortspliktigt fordon ulan att vara
berättigad att föra sådant fordon, dömes för olovlig körning tiU böter. Har han
tidigare innehaft körkort som blivit återkallat eller har brottet skett
vanemässigt eller är det eljest att anse som grovt, må dömas tUl fängelse i
högst sex månader.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

För någon körkortspliktigt fordon
med åsidosättande av föreskrift, som meddelats vid utfärdande av körkort,
straffes med dagsböter.

Anställer och brukar någon såsom
förare av körkortspliktigt fordon den, som icke äger rätt att föra fordonet,
eller tiUåter någon eljest annan att föra sådant fordon utan att denne är
berättigad därtill, straffes likaledes med dagsböter.

Föreslagen
lydelse

För någon körkortspliktigt fordon
med åsidosättande av föreskrift, som meddelats i fråga om rätten att föra
sådant fordon, dömes till böter.

Anställer och brukar någon såsom
förare av körkortspliktigt fordon den, som icke äger rätt atl föra fordonet,
eller tillåter någon eljest annan att föra sådant fordon utan atl denne är
berättigad därtill, dömes likaledes till böter.

Första, andra och tredje styckena
äger motsvarande tillämpning på förare av traktor och på den som anställer
eller brukar sådan förare eller eljest tillåter någon att föra traktor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 m o m. Den som vid förande

av bil, motorcykel, traktor eller

motorredskap varit så påverkad

av starka drycker, att det kan an

tagas, att han icke på betryggande

sätt kunnat föra fordonet, dömes

för rattfylleri tiU fängelse i högst

ett år eller, där omständigheterna

äro mUdrande, till dagsböter, dock

ej under tjugofem.

Till samma straff dömes föraren,
var så påverkad som nyss sagts.

Hade förare av bil eller motorcykel
eller av traktor med släpfordon en alkoholkoncentration i blodet av 1,5
promille eller däröver, skall han anses hava varit så påverkad av starka
drycker, som i första stycket sägs.

2 m o m.ä Är det ej styrkt, att

förare av bil eller motorcykel eller

av traktor med släpfordon var så

påverkad, som i 1 mom. första

stycket sägs, men uppgick alkohol

koncentrationen i hans blod till

0,5 men ej tUl 1,5 promille skall

han straffas med dagsböter, lägst

tio, eller fängelse i högst sex må

nader.

= Senaste lydelse 1957: 355.

1 mom. Den som vid förande

av motordrivet fordon varit så på

verkad av starka drycker, att det

kan antagas, att han icke på be

tryggande sätt kunnat föra fordo

net, dömes för rattfylleri till fäng

else i högst ett år eller, där om

ständigheterna är mildrande, tiU

böter, dock lägst tjugofem dagsbö

ter.

om han av annat berusningsmedel

Hade förare av motorfordon eller
terrängmotorfordon eller av traktor med släpfordon en alkoholkoncentration i
blodet av 1,5 promUle eller däröver, skall han anses ha varit så påverkad av
starka drycker, som i första stycket sägs.

2 mom. Är det ej styrkt, att

förare av motorfordon eller ter

rängmolorfordon eller av traktor

med släpfordon var så påverkad,

som i 1 mom. första stycket sägs,

men uppgick alkoholkoncentratio

nen i hans blod till 0,5 men ej tUl

1,5 promille, dömes till böter,

dock lägst lio dagsböter, eller

fängelse i högst sex månader.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

5 §

Om
vägtrafikant, som med eUer utan skuld haft del i uppkomsten av trafikolycka,
genom att avlägsna sig från olycksplatsen undandrager sig att i mån av förmåga
medverka till de åtgärder, vartUI olyckan skäligen bör föranleda, eller om han
undandrager sig alt uppgiva namn och hemvist eller lämna upplysningar om
händelsen, straffes med fängelse i högst ett år eller dagsböter.

Om vägtrafikant, som med eller utan skuld haft del
i uppkomsten av trafikolycka, genom att avlägsna sig från olycksplatsen undandrager
sig att i mån av förmåga medverka till de åtgärder, vartill olyckan skäligen
bör föranleda, eller om han undandrager sig att uppgiva namn och hemvist eller
lämna upplysningar om händelsen, dömes till fängelse i högst ett år eller
böter.

Bestämmelserna i första stycket gäller även den som
i terräng för motordrivet fordon.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den dag Konungen
bestämmer. Förordnande om ikraftträdande får begränsas till vissa av de nya
bestämmelsema.

2
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1971: 52) om skatterätt och länsrätt

Härigenom
förordnas, att 4 och 6 §§ lagen (1971: 52) om skatterätt och länsrätt skall ha
nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

4§i

Vid länsrätt handlägges mål enligt barnavårdslagen
(1960: 97), lagen (1954: 579) om nykterhetsvård och utiänningslagen (1954: 193)
i den utsträckning som är föreskrivet i dessa lagar samt mål enligt 21 kap. föräldrabalken.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vid
länsrätt handlägges vidare, såvitt gäller svenskt körkort, trafikkort eller
traktorkort, mål om varning eller återkallelse och, såvitt gäller utländskt
körkort, mål om varning eller vägran att godkänna körkortet, allt enligt vad
därom är särskilt föreskrivet.

Vid länsrätt handlägges vidare, såvitt gäller
svenskt körkort, turistkörkort eller trafikkort, mål om vaming eller
återkaUelse av sådant kort och, såvitt gäller utländskt körkort, mål om vaming
eller vägran att godkänna körkortet, allt enligt vad därom är särskilt
föreskrivet.

6 § Skatterätt och länsrätt är domför utan
nänmdemän

1.
när åtgärd som avser endast
måls beredande vidtages,

2.
vid sådant förhör med vittne
eller sakkunnig som begärts av annan skatterätt eller länsrätt,

'
Senaste lydelse 1971:1187.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:137 27

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

3.
vid beslut som avser endast rättelse
av felräkning, felskrivning eller annat uppenbart förbiseende,

4.
vid beslut att tills vidare
åter- 4. vid beslut, såvitt gäller kalla körkort eller turistkörkort el- svenskt
körkort, trafikkort eller ler att tills vidare vägra godkän- traktorkort,
om återkallelse tills nande av utländskt körkort, när vidare
eller, såvitt gäller utländskt det är uppenbart att sådant beslut körkort,
om vägran tills vidare bör meddelas, att godkänna körkortet, när det är

uppenbart
att sådant beslut bör meddelas,

5.
vid annat beslut som ej
innefattar slutiigt avgörande av mål,

6.
vid avgörande av mål i vilket
saken är uppenbar.

Om det ej är påkallat av särskild anledning att
målet prövas av full-sutten rätt, är skatterätt och länsrätt domför utan
nämndemän vid beslut som ej innefattar prövning av målet i sak.

Vad
som sägs i andra stycket gäller även vid avgörande av

1.
mål om utdömande av vite,

2.
mål om handräckning vid
taxeringsrevision, handlings undantagande från taxeringsrevision och befrielse
från skyldighet att lämna kontrolluppgift enligt taxeringsförordningen (1956:
623),

3.
mål om omhändertagande för
utredning enligt 30 § barnavårdslagen (1960: 97),

4.
mål enligt uppbörds- och
folkbokföringsförfattningarna med undantag av mål om arbetsgivares ansvarighet
för arbetstagares skatt.

Denna
lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer. Äldre bestämmelser gäller
fortfarande i fråga om turistkörkori som utfärdals före lagens ikraftträdande.

3
Förslag tiU

Lag
om ändring i lagen (1929: 77) om trafikförsäkring å motorfordon

Härigenom förordnas, att i lagen (1929: 77) om
trafikförsäkring å motorfordon skall införas två nya paragrafer, 23 a och 24 a
§§, av nedan angivna lydelse.

23
a § Förare av moped skall under
färd medföra bevis om att mopeden är trafikförsäkrad och på tUlsägelse visa
upp detta för trafikinspektör, bilinspektör eller poUsman. Beviset skall vara
i sådant skick att det kan läsas utan svårighet.

24
a § Den som bryter mot 23 a §
straffes med böter, högst femhundra kronor. Han är dock fri från ansvar om han
senast tredje vardagen efter förseelsen hos vederbörande polismyndighet
styrker, att han hade bevis om trafikförsäkring vid tiden för förseelsen och
omständigheterna ge vid handen att förseelsen berott på tillfälligt
förbiseende.

Denna
lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:137 28

4
Förslag till

Lag
med anledning av införandet av ny vägtrafiklagstiftning

Härigenom
förordnas som följer.

Förekommer i författning som beslutats av Konungen
och riksdagen gemensamt eller av riksdagen ensam hänvisning till föreskrift som
ersatts genom bestämmelse i

bilregisterkungörelsen
(1972: 000),

lordonskungörelsen
(1972: 000),

körkortskungörelsen
(1972: 000),

vägtrafikkungörelsen
(1972: 000),

kungörelsen
(1972: 000) om arbetstid vid vägtransport, m. m. eller

kungörelsen (1972: 000) om införande av ny
väglrafiklagstiftnina, skall hänvisningen i stället avse den nya bestämmelsen.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.
Förordnande om ikraftträdande får begränsas till vissa av de nya
bestämmelserna.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:137 29

Utdrag
av protokoll, hållet i lagrådet den 30 oktober 1972.

Närvarande:
justitierådet PETRÉN, regeringsrådet WIESLANDER, justitierådet HOLMBERG,
justitierådet GÄRDE WIDEMAR.

Enligt lagrådet den 26 oktober 1972 tillhandakommet
utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, håUet inför Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten i statsrådet den 20 oktober 1972, har Kungl. Maj:t
förordnat, att lagrådets yttrande skall inhämtas över upprättat förslag till
lag om ändring i lagen (1951: 649) om straff för vissa trafikbrott.

Lagförslaget, som finns bilagt detta protokoll, har
inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Ingvar Gunnarson.

Lagrådet
yttrar:

Det föreligger helt naturligt etl mycket nära
samband mellan trafikbrottslagen samt de författningar som reglerar trafiken
och därmed sammanhängande förhållanden. Ett önskemål är att uttryck och begrepp
har samma innebörd i TBL och trafikförfatlningarna. De grundläggande och mest
detaljerade bestämmelserna finns i trafikförfattningarna och det framstår som
naturligt om TBL anknyter tUl och faller tUlbaka på dessa. En komplikation
uppslår emellertid genom att TBL är av lags natur medan bestämmelserna i övrigt
i stort sett har annan karaktär. Detta vållar dock ej nämnvärda svårigheter
när de i administrativ ordning tillkomna reglerna finns vid antagandet av
bestämmelserna som är av lags natur. Om inte annat framgår av vad som
förekommer vid tillskapandet av lagreglerna, får dessa som regel antagas
ansluta sig till de därvid existerande stadgandena av annan natur. Vanskligare
blir förhållandet när såsom i förevarande lagstiftningsärende lagbestämmelserna
utformas först, medan de från saklig synpunkt mera grundläggande bestämmelserna
då ännu ej fått sin slutiiga avfatlning.

I det remitterade förslaget upptages mestadels
begrepp och uttryck som sedan länge förekommit på förevarande lagstiftningsområde.
Vad som anföres i remissen ger ej anledning antaga att dessa framdeles skall
ges sådant ändrat innehåll alt de ej längre kan anses svara mot vad
lagförslaget åsyftar. Förslaget innehåller emellertid också vissa nyheter. Så
har exempelvis upptagits den nya kategorien terrängmotorfordon.
Departementschefen har angivit vad därmed åsyftas. Om riksdagen

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:137 30

gillar
uttalandena, får dessa på sätt nyss antytts vara bestämmande för vad TBL menar
med terrängmotorfordon.

Enligt 1 § första stycket i lagens gällande lydelse
kan ansvar för vårdslöshet i trafik ådömas vägtrafikant. I det remitterade
förslaget utsträckes stadgandet att gälla även den som i terräng för
motordrivet fordon. Innebörden av uttrycket "terräng" är ej alldeles
klar. Vad som skall regleras genom den blivande terrängtrafikkungörelsen och
vad som skaU ingå under begreppet terrängfordon är uppenbarligen främst
trafiken på obanade naturområden och fordon lämpade att framföras på
sådana områden. Detta går också väl samman med vad som enligt allmänt språkbruk
åsyftas med terräng. A andra sidan uttalar departementschefen att uttrycket
terräng använts som beteckning på område som ej är att anse som väg. Enligt
sistnämnda uttalande skall alltså som trafik i terräng anses bl. a. framförande
av en skörde-tröska på en åker, av en självgående motorgräsklippare på en
gräsmatta i en park och av en lasttruck på ett verkstadsgolv. I sak finns intet
att erinra mot atl straffbestämmelsen utsträckes att omfatta ovarsamhet vid
framförande i situationer som nu antytts. Samtliga nu åsyftade lokaliteter kan
dock knappast enligt vanligt språkbruk omfattas av uttrycket
"terräng". Det förordas därför att i 1 § första stycket orden "i
terräng" utbytes mot uttrycket "annorstädes än på väg". Vid
bifall härtill får motsvarande ändring göras i 5 § andra stycket,

I
övrigt föranleder det remitterade förslaget ej erinran.

Ur
protokollet: Ingrid Hellström

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:137 31

Utdrag
av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 3 november 1972.

Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden
HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUND-QVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON,
NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT,

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet
Norling, anmäler efter gemensam beredning med statsrådels övriga ledamöter
lagrådets yttrande över förslaget tiU lag om ändring i lagen (1951: 649) om
straff för vissa ttafikbrott.

Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och
förklarar att han tUlstyrker lagrådets hemställan om viss jämkning i
lagförslaget med hänsyn till att lagen inte upptar någon definition av
begreppet terräng.

Föredraganden hemställer atl Kungl, Maj:t föreslår
riksdagen att antaga

dels
det av lagrådet granskade lagförslaget med vidtagna ändringar,

dels de vid statsrådsprotokollet den 20 oktober
1972 fogade förslagen tUl

2.
lag om ändring i lagen (1971:
52) om skatterätt och länsrätt,

3.
lag om ändring i lagen (1929:
77) om trafikförsäkring å motorfordon,

4.
lag med anledning av införandel
av ny vägtrafiklagstiflning.

Med
bifall tUl vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur
protokollet: Britta Gyllensten

MARCUS BOKTR.STOCKHOLM 1972 720

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

32 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (12)

12 kopplingar i 9 dokument.

  1. SOU 2019:67 Hållbar terrängkörning s. 264 om s. 30 · s. 337 om s. 14 · s. 337 om s. 17 · s. 535 i texten
  2. SOU 2013:38 Vad bör straffas? s. 150 i texten
  3. Prop. 1997/98:124 Ny körkortslag m.m. s. 165 om s. 20 i texten
  4. Bet. 1981/82:JuU58 om straffansvar för onykterhet vid förande av tåg m.m. (prop. 1981/82:204 jämte motioner) s. 5 om s. 29 i texten
  5. Bet. 1973:KU20 Konstitutionsutskottets betänkande med anledning av granskning av statsrådens ämbetsutövning och regeringsärendenas handläggning s. 153 i texten

Visa alla 9

Rättsfall (1)

1 koppling.

  1. NJA 2011 s. 77 om s. 17 i texten

Myndighetsavgöranden (1)

1 koppling.

  1. JK 2022-02-16 dnr 2021/7763 i texten

Doktrin (18)

18 kopplingar i 3 dokument.

  1. Hoflund, Trafikbrottslagen, 1995 s. 19 · s. 21 · s. 22 · s. 31 · och 5 till i texten
  2. Hoflund, Vårdslöshet i trafik, 1980 s. 25 · s. 163 · s. 164 om s. 17 · s. 167 om s. 17 · och 3 till i texten
  3. Sund, Tillsyn över barn, 1989 s. 116 om s. 29 · s. 346 i texten