Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i tulltaxeringsförordningen (1960:391), m.m.
1972 · 38 sidor, varav 32 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 32 av 38 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1972:143, Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i tulltaxeringsförordningen (1960:391), m.m.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl.
Maj:ts proposition nr 143 år 1972 Prop. 1972:143
Nr 143
Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i tuU-taxeringsförordningen
(1960: 391), m. m.; given Stockholms slott den 10 november 1972.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av
bilagda utdrag av stotsrådsprotokollet över finans'ärenden, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag om vars avlålande till riksdagen föredragande
departementschefen hemslälll.
GUSTAF ADOLF
G. E. STRÄNG
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I propositionen framläggs förslag tiU de
författningsändringar i fråga om tull och råvamprisuljämning m. m. som behövs
för att genomföra de svenska åtagandena i avtalen med EEC och CECA.
1 Riksdagen 1972. 1 saml Nr 143
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1972:143
1
Förslag till
Förordning
om ändring i tuUtaxeringsförordningen (1960: 391)
Härigenom förordnas, att 16 § tuUtaxeringsförordningen
(1960: 391)i skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
16 §2
Konungen äger förordna om de Konungen äger förordna om de
avvikelser
från denna förordning avvikelser från denna förordning
som föranledas av Sveriges för- och från tuUtaxan som föranledas
pliktelser enligt konventionen an- av konventionen angående upp
gående upprättandet av Europeis- rättandet av Europeiska frihan-
ka frihandelssammanslutningen el- delssammanslulningen eller asso-
ler assodationsavtal slutet i enlig- ciationsavlal slutet i enlighet med
het med konventionens bestäm- konventionens bestämmelser eller
melser. av Sveriges avtal med Europeiska
ekonomiska
gemenskapen eller med Europeiska kol- och stålgemenskapen jämte dess medlemsstater.
Närmare föreskrifter för tiUämpning av denna
förordning och av tulltaxan samt tiU förekommande av missbruk av tullfrihet
eller annan förmån, som är medgiven enligt nämnda författningar meddelas av
Konungen.
Denna
förordning träder i kraft den 1 januari 1973.
2
Förslag till
Förordning
om ändring i förordningen (1929: 307) angående tullrestitution
Härigenom förordnas, attt 13 § förordningen (1929:
307) angående tullrestitution skaU ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
13 §3
Konungen
äger förordna om de Konungen äger förordna om de
avvikelser från denna
förordrung avvikelser från denna förordning
som föranledas av Sveriges
för- som föranledas av konventionen
pliktelser enligt
konventionen an- angående upprättandet av Euro-
'
Senasle lydelse av mbriken 1968:26. « Senaste lydelse 1966: 717. ' Senaste
lydelse 1966:716.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1972:143
Nuvarande lydelse
gående
upprättandet av Europeiska frihandelssammanslutningen eller
associalionsavtal slutet i enlighet med konventionens bestämmelser.
Föreslagen lydelse
peiska
frihandelssammanslutningen eller associalionsavtal slutet i enlighet med
konventionens bestämmelser eller av Sveriges avtal med Europeiska ekonomiska
gemenskapen eller med Europeiska kol- och stålgemenskapen jämte dess
medlemsstater.
Konungen eller, efter Konungens bemyndigande,
generaltullstyrelsen fastställer de närmare viUkoren för åtnjutande av
tullreslitution.
De föreskrifter i övrigt, som finnas erforderliga
för tUlämpning av denna förordning, meddelas av Konungen.
Denna
förordning träder i kraft den 1 januari 1973.
3
Förslag till
Lag
om ändring i lagen (1962:120) om straff i vissa fall för oriktig
ursprungsdeklaration m. m.
Härigenom
förordnas, att i lagen (1962: 120) om straff i vissa fall för oriklig
ursprungsdeklaration m. m. skall införas en ny paragraf, 1 a §, av nedan
angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen lydelse la§
Har någon i samband med sökande av varucertifikat,
som avses i Sveriges avtal med Europeiska ekonomiska gemenskapen eller med
Europeiska kol- och stålgemenskapen jämte dess medlemsstater, uppsåtligen
lämnat oriktig uppgift, ägnad att leda till förmånsbehandling enligt avtalen,
dömes till böter eller fängelse i högst ett år. Är brottet grovt, dömes till
fängelse i högst två år.
Har uppgift som avses i första stycket lämnats av
grov oaktsamhet, dömes till böter.
Är brott som avses i denna paragraf ringa, skall
ef till straff dömas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1973. It
Riksdagen 1972.1 saml Nr 143
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1972:143
4
Förslag till
Förordning
om ändring i förordningen (1960: 258) om utjämningsskatt å vissa varor
Härigenom förordnas, att 2 och 4 §§ förordningen
(1960: 258) om uljämningsskatt å vissa varor skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
2§i Utjämningsskatt skaU utgå för
a)
choklad- och konfektyrvaror,
som äro skattepliktiga enligt förordningen den 25 maj 1941 (nr 251) om särskUd
värnskatt;
b)
fondantmassor, mandelmassor,
pastor och andra liknande halvfabrikat, innehållande mindre än 80 viktprocent
sötningsmedel, i bulk, hänförliga till tulltaxenummer 17.04;
c)
wafers och biscuits, hänförli- b)
wafers och biscuits, hänför-ga till tulltaxenummer 19.08; Uga tiU
tulllaxenummer 19.08;
d) öl
av typ B och starköl. c) öl av typ B och starköl.
4 § 2
För choklad- och konfektyrva- För
choklad- och konfektyrva
ror som avses i 2 § a samt för ror som avses i 2 § a samt för
wafers och biscuits utgår skatten wafers och biscuits utgår skatten
med 60 öre for kUogram. För fon- med 50 öre för kUogram. I varans
dammassor, pastor och andra va- vikt inräknas sådant förefintligt
ror som avses i 2 § b utgår skat- emballage med vilket varor av ifrå-
ten med 35 öre för kilogram. 1 gavarande slag försäljes i detalj
varans vikt inräknas sådant före- handeln,
fintiigt embaUage med vUket va
ror av ifrågavarande slag försäl
jes i detaljhandeln.
För
öl av typ B ulgår skatten För öl av typ B ulgår skatten
med
5 öre för liter och för starköl med 4 öre för liter och för starköl
med
6 öre för liter. med 5 öre för liter.
Denna
förordning träder i kraft den 1 april 1973.
5
Förslag till
Lag
om ändring i förordningen (1967:340) med vissa bestämmelser om
prisreglering
på jordbrukets område
Härigenom förordnas, att 7 § och bilagan tUl
förordnmgen (1967: 340) med vissa bestämmelser om prisreglering på jordbmkets
område skaU ha nedan angivna lydelse.
»
Senaste lydelse 1971:1231. Senasle lydelse 1969:716.
Prop.
1972:143 5
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
7 §1 TUlverkare eUer, i fall som avses nedan under a, innehavare av slakteri
eller köttbesiktningsbyrå erlägger avgift för
a)
kött av häst, nötkreatur,
tamsvin och får, när köttet blivit godkänt vid köttbesiktnmg enligt lagen den
20 mars 1959 (nr 99) om kött-besiktning m. m. (slaktdjursavgift),
b)
mjölk som användes av
mjölkproducent vid tiUverkning av smör eller ost för försäljning,
c)
mjölk och grädde som användes i
mejeri för tillverkning av annan vara än grädde, smör eUer ost,
ost,
torrmjölk och kondenserad mjölk, som tiUverkats i mejeri, margarinost som ej
tUlverkats i mejeri,
d) smör och smörliknande vara med minst 70
viktprocent mjölkfett
men utan annat fett, vilka användes för tUlverkning av grädde, ersätt
ningsmedel för grädde eUer produkt för beredning av grädde eller er
sättningsmedel för grädde, om varan ej skaU förbmkas i tUlverkarens
hushåll,
e) vete och råg som användes för tUlverkning av
mjöl, gryn, flingor
eller liknande produkt,
f) majs och maniokrot eller ämne som innehåller
majs eller maniok-
rot samt annan väsentligen lika stärkelserik vara, som användes vid till
verkning av stärkelse eUer stärkelseprodukt,
h) fett, fet olja och fettsyra som erhålles ur fisk
eller havsdäggdjur eller ur fettråvara, hänföriig till tuUtaxenummer 12.01,
12.02 och 21.03 (fettvamavgift),
i) oljekraftfoder som för försäljning tUlverkas i
samband med alt olja utvinnes ur frön och fmkler,
j) produkt, härrörande från sojabönor och hänförlig
tiU tuUtaxenummer 19.02 eUer 23.04,
k) produkt, hänförUg tUl tull- k) produkt,
hänföriig tUl tulltaxenummer 21.07 D, som tUlver- taxenummer 21.07 B, som
tiUver-kas för försäljning, med undantag kas för försäljning. av sådant vid
tillverkning av bakverk använt slag av beredning som innehåller minst 10
viktprocent fett.
Bilaga
Förteckning
över
varor som avses i 2 § förordningen
TuUtaxenr
Varuslag ur 01.01 Levande hästar ur 01.02 Levande nötkreatur ur 01.03
Levande tamsvin ur 01.04 Levande får
>
Senaste lydelse 1971: 434. Senaste lydelse 1971:1239.
Prop. 1972:143 (
Tulltaxenr
Vamslag
01.05
Levande fjäderfä, dvs. höns, ankor, gäss, kalkoner
och pärlhöns ur 02.01 Kött och andra ätbara
delar av häst, nötkreatur,
lamsvin
och får, färska, kylda eUer frysta:
kött.................................................. ..... K
andra slag 02.02 Slaktat fjäderfä (dvs. höns,
ankor, gäss, kalkoner och
pärlhöns)
och ätbara delar därav (med undantag av
lever), färska, kylda eller frysta ur 02.03
Fjäderfälever (med undantag av gåslever), färsk,
kyld, fryst eller saltad 02.05 Svinfett, ej
innehållande kött, och fjäderfäfett (ej ut-
smälla,
utpressade eller extraherade med lösningsmedel), färska, kylda, frysta,
saltade, torkade eller
rökta:
ister
................................................. ..... F
andra slag ur 02.06 Kött och andra ätbara delar
av häst, nötkreatur,
tamsvin,
får och fjäderfä (med undantag av fjäderfälever), saltade, torkade eller
rökta:
kött
av häst, nötkreatur, tamsvin och får. ..... K
andra
slag
04.01 Mjölk
och grädde, ej konserverade, koncentrerade
eller
sölade .................................... ..... K
04.2
Mjölk och grädde, konserverade,
koncentrerade eller sölade K
04.3
Smör .............................................. K
04.04 Ost
och ostmassa .............................. K
ur 04.05 Fjäderfäägg med skal, fågelägg ulan skal
samt ägggula, färska, torkade eller på annat sätt konserverade, även sötade
ur 07.01 Potatis (med undantag av nyskördad potatis
under liden 6 juni5 juli), färsk eller kyld
07.05 Torkade spritade baljväxtfrön av sådana slag
som
användes till människo- eller djurföda, även skala
de eller kluvna
ur 07.06 Maniok- och arrowrot, färska eUer torkade, hela
eller i bitar
10.1
Vete samt blandsäd av vete och
råg
10.2
Råg
10.3
Korn
10.4
Havre
10.5
Majs
ur
10.07 Hirs och sorghum
ur 11.01 Finmalet mjöl av vete, råg, kom, havre,
majs, hirs och sorghum:
av
vete och råg.................................. K
andra
slag
ur 11.02 Krossgryn samt grovt mjöl (inbegripet
fingryn) av vete, råg, korn, havre, majs, hirs och sorghum; annat bearbetat
vete, råg, korn, havre, majs, hirs och sorghum; groddar av spannmål, hela,
valsade, bear-
Prop.
1972:143
Tulltaxenr
Vamslag
betade
lUl flingor eller malda:
vete
och råg som bearbetats till krossgryn eller grovt
mjöl
eller som bearbetats på annat sätt... K
andra
slag
11.5
Mjöl, gryn och flingor
framställda direkt av potatis
11.6
Mjöl och gryn framställda
direkt av sago, av maniok-, arrow- eUer salepsrot eller av andra rötter, stam-
eller rotknölar hänförliga lUl nr 07.06
11.07 Malt, även rostat
ur 11.08 Stärkelse:
potatisstärkelse
............................... K
andra
slag
ur 12.01 Oljeväxtfrön och oljehaltiga fmkter (med
undantag av hamp-, lin-, oiticica- och ricinusfrön samt bokollon), hela eller
sönderdelade
ur 12.02 Mjöl, ej avfettat, av oljeväxtfrön eller
oljehaltiga frukter (med undanlag av senapspulver och mjöl av hamp-, lin-,
oiticica- och ricinusfrön samt av bokollon)
ur 12.04 Sockerbetor, hela eller skuma, färska,
torkade eller pulveriserade
ur
12.10 Grönmjöl och annat hömjöl
15.1
Ister, annat svinfett och
fjäderfäfett, ulsmälta, utpressade eller extraherade med lösningsmedel .... F
15.2
Fetter av nötkreatur, får eller
getter, ej utsmälta; ur sådana fetter utsmälta eller med lösningsmedel extraherade
fetter (inbegripet "premier jus") F
15.3
Solarstearin och oleostearin
(presstalg); isterolja, oleomargarin och talgolja, ej emulgerade, blandade
eUer
på annat sätt beredda.................. ..... F
ur 15.04 Fetter och oljor, även raffinerade, av
fisk eller havsdäggdjur (med undantag av högvitaminhallig Iran
och
olja)............................................ ..... F
15.06 Andra animaliska oljor och fetter (inbegripet
klöv
olja samt fetter från ben och avfall) ....... F
ur 15.07 Vegetabiliska fetter och feta oljor (med
undantag av
kroton-, lin-, oiticica-, ricin- och trä-/tung-/olja),
råa, renade eller raffinerade ................ F
ur 15.08 Animaliska och vegetabiliska oljor (med
undantag
av lin-, oiticica, ricin- och trä-/tung-/olja), kokta,
oxiderade, dehydratiserade, fakliserade, blåsta, poly-
meriserade genom värmebehandling i vakuum eUer
inert gas eller på annat sätt modifierade.. F
ur 15.10 Fettsyror (med undantag av olein,
linoljefettsyra och andra fettsyror med ett jodtal av minst 170, ricinoljefettsyra,
dehydratiserad ricinoljefetlsyra, högraf-finerad tallfettsyra och ullfettsyra);
sura oljor från
raffmering
....................................... ..... F
15.12 Animaliska och vegetabiliska oljor och
fetter, som helt eller delvis hydrerals eller som gjorts fastare eller härdats
genom andra processer, även raffine-
Prop.
1972:143 8
TuUtaxenr
Varuslag
rade
men ej vidare bearbetade .............. F
15.13
Margarin, konstister och annat berett ätbart fett:
innehållande
smör................................ K
andra
slag ........................................ Fp
ur 16.01 Korv (med undantag av gåsleverkorv) o. d.
av kött, andra djurdelar eller blod
ur 16.02 Kött och andra djurdelar, beredda eUer
konserverade på annat sätt (med undantag av gåsleverpastej)
17.01 Socker
från sockerbetor och sockerrör, i fast form
ur 17.02 Annat socker (med undantag av invertsocker, malt
socker och kemiskt ren laktos); sirap och andra
sockerlösningar; sockerkulör:
dmv-
och stärkelsesocker samt stärkelsesirap K
andra slag 17.03 Melass, även avfärgad
ur 17.04 Fondantmassor, mandelmassor, pastor och
andra liknande halvfabrikat, ej innehållande kakao, i bulk
ur 18.06 Glass, glasspulver, glasspasta
(glassmassa), puddingpulver, puddingar samt pulver, flingor, pastor och
flytande beredningar för framställning av dryck, innehållande kakao
19.02 Beredningar av mjöl, stärkelse eUer
maltextrakt, av
sådana slag som användes som barnmat, för dietiskt
ändamål eller för matlagnings'ändamål, "även med
tiUsats av kakao tUl mindre än 50 viktprocent:
produkter
av sojamjöl .......................... K
andra
slag
19.3
Makaroner, spagetti och
liknande produkter
19.4
Gryn och flingor framstäUda av
tapioka-, sago-, potatis- eller annan stärkelse
19.07 Matbröd, skeppsskorpor och andra enklare bakverk
utan tUlsats av socker, honung, ägg, fett, ost eUer fmkt
ur 19.08 Bakverk, ej hänförliga tUl nr 19.07, även
mnehål-lande kakao (oavsett mängden) (med imdantag av biscuits och wafers)
ur 20.02 Potatisprodukter beredda eller
konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra
ur 21.05 Homogeniserade sammansatta
livsmedelsbered-nmgar, innehållande kött (inbegripet andra djurdelar)
ur 21.07 Livsmedelsberedningar, ej annorstädes
nämnda el
ler inbegripna (med undantag av konfeklyrer):
icke alkoholhaltiga beredningar för framställning
av drycker; glass, glasspulver, glasspasta (glassmas
sa) och puddingpulver
andra slag ........................................ K
23.2
Kli, fodermjöl och andra
återstoder, erhåUna vid siktnmg, målning eller annan bearbetning av spannmål
eller baljväxtfrön
23.3
Betmassa, bagass och annat
avfaU från sockerfram-stäUning; drav, dränk och annat avfaU från brygge-
Prop. 1972:143 I
TuUtaxenr
Vamslag
rier
eller brännerier; återstoder från slärkelsefram-ställning samt liknande
återstoder
ur 23.04 Oljekakor och andra återstoder (med
undanlag av bottensatser, avslemningsålerstoder och mandelkli) från utvinning
av vegetabiliska oljor:
av
sojabönor ...................................... K
andra
slag 23.06 Produkter av vegetabiliskt urspmng av sådana slag som användes som
djurfoder, ej annorstädes nämnda eller inbegripna
ur 23.07 Sötade fodermedel och andra beredningar av
sådana slag som användes för utfodring av djur (med undantag av hundbröd samt
sådana vitamin- och mineralfodermedel som ej innehåller torrmjölk):
innehållande
torrmjölk........................... ..... K
andra
slag
ur
35.02 Äggalbumin
35.05 Dexlrin och dextrinklisler; löslig
stärkelse och ros
tad stärkelse; stärkelseklister .............. K
ur 38.12 Beredda glatt- och appreturmedel av sådana
slag
som användes inom textU-, pappers- eller läderin
dustrin eller inom liknande industrier, baserade på
stärkelse eller slärkelseprodukter (med undantag
av varor i detaljhandelsförpackningar, vägande per
styck högst 1 kg netto)........................ K
ur 38.19 Kärnbindemedel innehåUande stärkelse eUer
slär
kelseprodukter ................................ K
ur
39.06 Stärkelse, företräd, förestrad eUer på annat sätt
modifierad,
men ej vidare bearbetad........ K
Denna
lag träder i kraft den 1 aprU 1973.
6
Förslag till
Förordning
om upphävande av förordningen (1953: 396) om accis å fettemulsion m. m.
Härigenom förordnas, att förordningen (1953: 396)
om accis å fettemulsion m. m. skall upphöra att gälla vid utgången av mars 1973.
Prop. 1972:143 10
7
Förslag till
Förordning
om ändring i tulltaxan (1971: 920)
Härigenom förordnas, att tuUtaxenr 17.04, 18.06,
19.01, 19.02, 19.03, 19.07, 19.08, 21.07, 35.05, 38.12, 38.19 G och 39.06 tulltaxan
(1971: 920) skall ha nedan angivna lydelse.
Tulltaxenr
Varuslag
17.04 Sockerkonfeklyrer,
ej innehållande kakao .... 5 %
18.06 Choklad och andra livsmedelsberedningar
innehåUan-
lande kakao ...................................... 5 %
19.1
Maltextrakt............................................
fri
19.2
Beredningar av mjöl, stärkelse
eUer maltextrakt, av sådana slag som användes som barnmat, för dietiskt ändamål
eller för matlagningsändamål, "även med tillsats av kakao tUl mindre än
50 viktprocent:
A. produkter
av tiU nr 11.05 hänförligt mjöl av potatis 5 %
B. andra
slag ....................................... . fri
19.03 Makaroner,
spagetti och liknande produkter fri
19.7
Matbröd, skeppsskorpor och
andra enklare bakverk utan tillsats av socker, honung, ägg, fett, ost eller
fmkt 5 %
19.8
Bakverk, ej hänförliga till nr
19.07, även innehållande kakao (oavsett mängden) 5
%
21.07 Livsmedelsberedningar, ej annorstädes nämnda
eller inbegripna:
A. icke alkoholhaltiga beredningar för
framställning
av drycker; konfeklyrer, ej hänförliga till annat
nummer; glass, glasspulver, glasspasta (glassmassa)
och
puddingpulver............................... 5 %
B. andra
slag ........................................ fri
35.05 Dexlrin och dextrinklisler; löslig stärkelse
och ros
tad stärkelse; stärkelseklister:
A. innehållande mer än 20 % stärkelse eller stär
kelseprodukter .................... 100 kg 40:40
B. andra
slag...................................... 9 %
38.12
Beredda glatt-, appretur- och betmedel av sådana
slag
som användes inom lexlU-, pappers- eUer läderindustrin eller inom liknande
industrier:
A. glatt- och appreturmedel innehållande mer än
20 % stärkelse eller stärkelseprodukter, med un
dantag av varor i detaljhandelsförpackningar,
vägande per styck högst 1 kg netto .. 100 kg 40: 40
B. andra
slag...................................... 9 %
38.19 G. kärnbindemedel innehåUande stärkelse
eUer sfär-kelseprodukter:
1.
innehållande mer än 20 %
stärkelse eller stärkelseprodukter 100 kg 40:40
2.
andra ..................................... 9
%
39.06 Andra
högmolekylära polymerer, konsthartser och
Prop. 1972:143 11
TuUtaxeni'
Varuslag
plaster,
inbegripet alginsyra samt salter och estrar därav; linoxyn: A. obearbetade:
1.
alginsyra samt salter och
estrar därav; växtslem, företrät, förestrat eller på annat sätt modifierat
............................... fri
2.
stärkelse, företräd, förestrad
eller på annat sätt modifierad:
a...................................... innehåUande
mer än 20 % stärkelse eUer
stärkelseprodukter............. 100 kg 40: 40
b. annan.......................................
9 %
3................................................... andra
8 %
%
B.
andra slag ..................................... 10,5
Denna
förordning träder i kraft den 1 april 1973.
8
Förslag till
Förordningom
upphävande av förordningen (1960: 243) angående rätt för Konungen att i vissa
fall förordna om avvikelse från tulltaxan m. m.
Härigenom förordnas, att förordningen (1960: 243)
angående rätt för Konungen att i vissa fall förordna om avvikelse från
tulltaxan m. m. skaU upphöra att gälla.
Denna
förordning träder i kraft den dag Konungen bestämmer.
2
Riksdagen 1972.1 saml Nr 143
Prop. 1972:143 12
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet
inför Hans Mai:t Konungen statsrådet på Stockholms slott den 10 november 1972.
Närvarande:
statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST,
ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, BENGTSSON, NORLING, CARLSSON,
FELDT.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng,
anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ändringar
i tullagstiftningen, m. m., tiU följd av avtalen med EEC m. m., och anför.
Inledning
På förslag av chefen för handelsdepartementet har Kungl.
Maj:t i prop. 1972: 135 föreslagit riksdagen att godkänna de avtal med Europeiska
ekonomiska gemenskapen (EEC) och Europeiska kol- och stålgemenskapen (CECA)
jämte dess medlemsstater som undertecknades i Bryssel den 22 juli 1972.
Genomförandel av åtagandena enligt avtalen kräver viss anpassning av den
svenska tullagstiftningen.
De sakkunniga som tUlkallats med stöd av Kungl.
Maj:ts bemyndigande den 7 juni 1972 för att göra en översyn av viss
tullagstiftning m. m. har den 19 oktober 1972 avlämnat ett delbetänkande, EEC
och tullagstiftningen (Ds Fi 1972: 9), med förslag tUl åtgärder på tullagstiftningens
område på grund av avtalen och de förutsedda ändringama i konventionen angående
upprättandet av Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA). I betänkandet
behandlas också en framstäUning från generaltullstyrelsen med förslag till
ändring av tuUtaxeringsförordningen m. m. samt en skrivelse från Sveriges
industriförbund om förhandsbesked i fråga om varucertifikat. Betänkandet har
remissbehandlats och yttranden har avgetts av generaltullslyrelsen,
riksskatteverket, statens livsmedelsverk, statens jordbmksnämnd,
kommerskollegium, Jernkonloret, Sveriges exportråd, Sveriges grossistförbund,
Sveriges industriförbund, Sveriges hantverks- och industriorganisalion, Svensk
industriförening, Sveriges kemiska mdustrikontor. Textilrådet, Landsorganisationen
i Sverige, Sveriges akademikers centralorganisation. Statstjänstemannens
riksförbund och Svenska arbetsgivareförenmgen. Sveriges exportråd, Sveriges
grossistförbund och Sveriges industriförbund
' Avdelningsdirektören Tore Gabrielsson,
ordförande, kanslirådet Nils Börje Leuf och avdelningsdirektören Åke Skog.
Prop. 1972:143 13
har
avgelt gemensaml yttrande efter samråd med Jernkonloret, Kooperativa förbundet
och Stockholms handelskammare.
Efter remiss har kommerskollegium vidare den 23
oktober 1972 avlämnat yttrande med synpunkter på utformningen av
råvaruprisutjämningen för livsmedelsindustriprodukler m. m. på grund av
avtalet mellan Sverige och EEC. Yttrandet har utarbetats i samarbete med
generaltullstyrelsen, riksskatteverket och statens jordbruksnämnd samt efter
samråd med Sveriges industriförbund, Sveriges kemiska industrikontor, Sveriges
grossistförbund och Lantbrukarnas riksförbund. Till yttrandet har fogats
yttranden från statens jordbruksnämnd, Lantbrukarnas riksförbund, Sveriges
kemiska industrikonlor, Sveriges industriförbund och Svenska
bryggareföreningen. I kommerskollegiets yttrande har även behandlats en
framställning från italienska ambassaden rörande tullen på spagetti och en
skrivelse från Sveriges marzipanfabrikers förening u. p. a. rörande
uljämningsskatten på mandelmassor.
GäUande
ordning samt avtalsbestämmelser, förslag och remissbehandling
Tullagstiftningen
Ätgärder
till följd av EFTA
Enligt allmänna bestämmelser i tulltaxan (1971:
920) skall tull utgå enligt taxan för vara som införs till Sverige om annat ej
föreskrivs. Undantagsbestämmelser finns huvudsakligen i tuUlaxeringsförordningen
(1960: 391). Vissa av dessa bestämmelser innebär slutlig befrielse från tull.
Enligt andra bestämmelser medges temporär tullfrihet, dvs. tuU-frUiet under
förutsättning att varoma ålerutförs inom viss tid från införseln. Vidare finns
regler om tullnedsättning i vissa fall för varor som reparerats eller
bearbetats på annat s'ått i utlandet. Enligt förordningen (1929: 307) angående
tullrestitution (tullrestitutionsförordningen) medges dessutom i vissa fall
restitution vid vamutförsel av tuU som erlagts vid införseln av material som
använts vid tillverkningen av en vara.
I kungörelsen (1960:198) med anledning av Sveriges
tillträde tUl den i Stockholm den 4 januari 1960 undertecknade konventionen
angående uppr'ättandet av EFTA sägs att konventionen ratificerats av Sverige
och att den trätt i kraft den 3 maj 1960. Konventionstexten har fogats tiU
kungörelsen som bilaga.
Enligt EFTA-konventionen awecklas tullarna på
industrivaror i handeln mellan medlemsländema. Tullawecklingen slutfördes i
stort sett den 31 december 1966. Fr. o. m. denna dag vägrar medlemsstatema
tuUfrihet för en vara om tuUrestitution medgetts vid exporten från den
medlemsstat där varan senast bearbetats. De restitutionsformer som för svensk
del är oförenliga med tullfrihet i elt EFTA-land är allmän
Prop. 1972:143 14
industrirestitution
samt i vissa faU varvsindustrirestitution och särskUd restitution. Som
tullrestitution anses i EFTA också vissa former av tuUfrihet enligt
tuUtaxeringsförordningen, tullbefrielse för varor som införs i frihamn samt
återbetalning av vissa jordbruksavgifter.
Tullförmånema i EFTA tUlkommer vara som är
berättigad tiU områdesbehandling enligt bestämmelsema i artikel 4 i
konventionen. Vara anses berättigad tUl sådan behandling om den avsänts tUl
importlandet från annan medlemsstat och har urspmng inom EFTA-området enligt
något av följande kriterier:
a)
den har helt producerats inom
området,
b)
den har producerats inom området
genom bearbetning som anges i s"årskUda bearbetningslistor, eUer
c) den har producerats inom området och värdet av
material som
importerats tiU området eUer "är av obesfämt urspmng och som använts
vid varans produktion överstiger inte 50 % av varans exportpris. Det sist
nämnda kriteriet gäller dock inte för textilvaruområdet.
Bestämmelser för tillämpningen av artikeln finns i
bUaga B tUl konventionen. Enligt regel 8 i denna bilaga skall en beg'äran om
att varor skaU anses berättigade tUl områdesbehandling styrkas med bevisning i
fråga om urspmng, försändning och tullrestitution. Bevisningen kan bestå av en
deklaration, som avges av producenten eller i vissa faU av exportören av varan,
eller av ett certifikat, utfärdat av statUg myndighet eller elt av staten
auktoriserat organ, såsom en handelskammare.
Myndighetema i importlandet kan begära ytterligare
bevisning tUl styrkande av deklaration eller certifikat. De kan också beg'åra
att myndigheterna i andra medlemsstater undersöker riktigheten av det erhåUna
bevismaterialet.
Varje medlemsstat i EFTA har åtagit sig att införa
bestämmelser om straff för personer som inom dess område lämnar oriktiga
uppgifter i handUng avsedd att användas tiU stöd för en begäran i en annan medlemsstat
alt vara skaU anses berättigad tiU områdesbehandling. De straff som kan komma i
fråga skall motsvara dem som tUlämpas då oriktiga uppgifter lämnas för
tuUbehandUng av importvaror.
Genom förordnmgen (1960: 243) angående rätt för
Konungen att i vissa fall förordna om avvikelse från tuUtaxan m.m. har Kungl.
Maj:t bemyndigats meddela sådana bestämmelser i fråga om tullar som kr'ävs för
att förpliktelserna enligt EFTA-konventionen skall kunna uppfyUas. Med stöd av
bemyndigandet har Kungl. Maj:t genom kim-görelsen (1960: 245) angående
avvikelse i vissa faU från tuUtaxan anpassat tuUen för EFTA-varor tUl
konventionens bestämmelser om högsta tuU för sådana varor. Kungörelsen har fr.
o. m. den 31 december 1966, då tullawecklingen för mdustrivaior slutfördes,
ersatts av kungörelsen (1966: 721) om awUcelse från tuUtaxan på grund av
EFTA-konventionen. Motsvarande bestämmelser i fråga om varor som om-
Prop. 1972:143 15
fattos
av jordbmks- och fiskregleringama finns i kungörelsen (1966: 722) om frihet med
hänsyn tUl EFTA-konventionen från vissa införselavgifter m. m. Denna
kungörelse har utfärdats på gmnd av särskUt bemyndigande av riksdagen.
När den nyss nämnda bestämmelsen i
EFTA-konventionen om förbud mot tuUrestitution trädde i kraft den 31 december
1966 bemyndigades Kungl. Maj:t genom ändringar i 13 § tullrestitutionsförordningen
och 16 § tuUtaxeringsförordningen att förordna om de avvikelser från de båda
förordningarna som föranleddes av konventionsför-pliktelsema. Med stöd härav har
Kungl. Maj:t utfärdat kungörelsen (1966: 719) om tuUrestitution i faU som avses
i EFTA-konventionen. I fråga om varor som omfattas av jordbmks- och
fiskregleringarna har motsvarande bestämmelser tagits in i den nämnda
kungörelsen om frihet med hänsyn tUl EFTA-konventionen från vissa
införselav-gifter.
Föreskrifter om bevisning om exportvaras urspmng
och om kontroll av sådan bevisning finns i kungörelsen (1966: 671) om bevis
för vinnande av områdesbehandling enligt konventionen angående upprättande av
EFTA.
Föreskrifter om bevisningen vid import finns i
kungörelsen om avvikelse från tuUtaxan på grund av EFTA-konventionen.
GeneraltuUstyrelsen har hand om den skriftväxling
med myndighetema i övriga EFTA-länder som behövs för kontrollen av ursprungsbevisning
för importvaror.
EnUgt lagen (1962: 120) om straff i vissa fall för
oriktig ursprungs-deklaration m. m. (ändrad senast 1966: 638) döms den tUl
böter eller fängelse i högst ett år som uppsåtligen lämnat oriklig uppgift i
handling, som hos myndighet inom eller utom landet eller hos auktoriserad
handelskammare åberopas tUl bevis för vinnande av områdesbehandling. För
påföljd skall uppgiften ha varit ägnad att leda tUl frihet från tull eUer annan
avgift eller tUl alt för låg tull eller avgift tas ut vid införsel av vara
till annan stat inom EFTA-området. Den som tUIhanda-hållit den åberopade
handlingen med vetskap om att den innehöll oriktig uppgift döms också. Är
brottet grovt döms till fängelse i högst två år. Lämnas den oriktiga uppgiften
av grov oaktsamhet är straffet böter. För ringa brott döms ej till straff.
Straffsatserna står i överensstämmelse med vad som gäller enligt lagen (1960:
418) om straff för varusmuggling (vamsmugglingslagen). Förverkandepåföljd, som
normalt inträder vid vamsmuggling, har emellertid inte föreskrivits för brotten
enligt 1962 års lag.
Avtalen
med EEC och CECA
Kungl. Maj:t har, som inledningsvis nämnts, nyligen
föreslagit riksdagen alt godkänna Sveriges avtal med EEC och CECA (prop. 1972:
Prop. 1972:143 16
135).
I propositionen ges en utförlig redogörelse för avtalen som f. ö. har fogats
till statsrådsprotokollet som bilaga. Här lämnas därför endast en kort
redogörelse för vissa delar av avtalens innehåll som bakgrund liU de förslag
om ålgärder på luUagsliftningens område med anledning av avtalen jag nu avser
att lägga fram.
EEC-avtalet innehåller regler för handeln med varor
hänförUga till 2599 kap. tulltaxan med vissa undantag samt elt fåtal varor ur
andra kapitel. CECA-avlalel behandlar endast mahn, kol och koks saml jäm och
stål. I fråga om bestämmelser på tuUområdet bl. a. vad avser urspmngsregler
hänvisar CECA-avtalel tUl EEC-avtalet.
Avtalen skaU träda i kraft den 1 januari 1973. Med
början den 1 april skall Sverige successivt avveckla tullarna på varor med
ursprung i EEC. Samtidigt skall EEC börja sin avveckling av tuUarna på varor
med ursprung i Sverige. För huvuddelen av de varor, som berörs av avtalen,
skall tullarna avtrappas med 20 % den 1 aprU 1973 och med 20 % den 1 januari
vart och ett av åren 19741976. Helt avvecklade skall tullarna vara den 1 juli
1977. Avtrappningen utgår från bastullen, varmed förstås den tuU som faktiskt
tiirämpades den 1 januari 1972 eller, beträffande livsmedelsindustriprodukler,
den tull som anges i protokoll 2 till EEC-avtalet.
För vissa varor inom stålområdet gäller längre tid
för tullawecklingen vid import till Sverige.
Enligt tUl avtalen knutna skriftv'äxlingar skall
Sverige vidare ensidigt medge EEC vissa tullförmåner bl. a. i fråga om fisk
och fiskprodukter, frukt, grönsaker och andra trädgårdsprodukter samt vin.
Reglerna om tullaweckling skaU, till skUlnad från
vad som gäller enligt EFTA-konventionen, tillämpas även på fiskala tullar. De
avtalsslutande parterna får emellertid ersätta en fiskal tull eller det
fiskala elementet i en tull med intem avgift.
EnUgt
avtalen har parterna i vissa situationer möjUghet atl vidta skyddsåtgärder.
Sådana åtgärder kan tUlgripas bl. a. om motparten gör sig skyldig till
avtalsbrott, om konkurrensreglerna åsidosätts eller om importen av en vara på
grund av tuUnedsättningen ökar så att aUvarlig skada hotar unportlandets
näringsliv. Skyddsåtgärder får också vidtas av andra anledningar, såsom vid
aUvarliga störningar inom en sektor av närmgslivet eller inom en region, vid
betalningsbalanssvårigheter samt om CECA-avlalels prisregler överträds. Mot
dumping får avtalsparterna vidta ändamålsenliga åtgärder i överensstämmelse
med bestämmelsema i avtalet om tillämpnmg av artikel VI i
aUmänna lull-och handelsavtalet (GATT). I de nämnda fallen blir det i första
hand fråga om att återinföra tull enligt tulltaxan. Även andra åtgärder kan
dock komma i fråga, t. ex. införande av en särskild utjämningsavgift. Då
tuUawecklingen fortskridit så längt att endast 40 % av bastullen på en vara
återstår (dvs. för de flesta varor den 1 januari 1975) får
Prop. 1972:143 17
restitution
eller tuUbefrielse inte medges i fråga om material från tredje land som använts
för tillverkning av en vara, som skall införas i annat land med anspråk på
förmånsbehandling enligt avtalen. Dessa bestämmelser gäller dock inte
livsmedelsinduslriprodukter.
För att en vara skall medges förmånsbehandling vid
import fordras att den har ursprung i exportiandet i enlighet med de
ursprungsregler som finns intagna i protokoll 3 tUl EEC-avtalet. Dessa regler
skiljer sig i vissa väsentliga avseenden från vad som gäller i EFTA. Någon
generell motsvarighet till EFTA:s 5O-procentregel finns sålunda inle. Huvudregeln
är enligt artikel 1 alt en vara anses ha ursprung inom området om den helt
framställts där eller om den framställts där av unporterat material som är
hänförligt till annat tuUtaxenummer än den färdiga varan. Härutöver gäller för
vissa varor som intagits i en särskild bearbetningslisla A kompletterande krav
som också måsle vara uppfyllda för all dessa varor skall få urspmngskaraklär.
För vissa andra varor som intagits i en bearbetningslista B är där angivna
bearbetningar ursprungskvalificerande även om nummerväxling inte ägt rum.
Enligt artikel 2 lill protokollet gäller vidare, att EFTA-länderna, om de för
sin handel sinsemellan lillämpar ursprungsregler som är identiska med
EEC-reglerna, under vissa förutsättningar får lägga samman tillverkningsprocesser
som äger rum i flera led i olika länder. Genom s. k. kumulation får de då
tillgodoräkna sig urspmngsstatus för den färdiga varan. Protokollet innehåller
också vissa bestämmelser om hur tullfriheten under övergångstiden skall
bibehållas i handeln med Danmark och Storbritannien.
En varas ursprung skall styrkas med bevis
(varucertifikat) som utfärdas av tullmyndighet i exportiandet enligt reglema i
prolokoll 3 till EEC-avtalet. Certifikat skall utfärdas efter skriftlig ansökan
på blankett enligt i protokollet föreskrivet formulär.
I protokollels artikel 16 anges att EEC:s
medlemstater och Sverige skall lämna varandra ömsesidigt bistånd genom sina
tullmyndigheter för kontroll av äktheten och rikligheten av varucertifikalen.
Påföljd skall enligt protokollets artikel 17 drabba
var och en som upp rättar eller låter upprätta handling innehållande oriktiga
uppgifter i syfte att erhålla varucertifikat som möjliggör för vara att komma i
åtnjutande av förmånsbehandling.
EEC- och CECA-avtalen medger i princip fortsatt
frihandel inom EFTA. 1 avtalen föreskrivs sålunda (artikel 17 i EEC-avtalet och
artikel 13 i CECA-avlalet) atl avtalsbesfämmelserna inle skall hindra ländema
från alt bibehålla eller upprätta bl. a, frihandelsområden om dessa inte
påverkar villkoren för handeln med EEC, särskilt i fråga om ursprungsreglerna.
För dessa har som jag förut nämnt förutsatts identitet mellan de bestämmelser
som skaU tUlämpas gentemot EEC och EFTA-länderna. Eftersom de nya ursprungsreglema
på vissa punkter
Prop. 1972:143 18
är
str'ängare än de som hittiUs tUlämpats inom EFTA riskeras h'årigenom för vissa
varor möjligheten till förmånsbehandling.
I handeln mellan Sverige och de länder som lämnar
EFTA för att bU medlemmar i EEC (Danmark och Storbritannien) skaU EEC-avtalet
tiUämpas. Den tuUfrihet som uppnåtts i EFTA får emellertid bibehåUas under
övergångstiden i vamutbytet med dessa länder för sådana varor som omfattas av
avtalet med EEC. För övriga varor gäller tullfriheten endast intUl utgången av
år 1973, varefler tullama stegvis återinförs.
Inom EFTA pågår f. n. överläggnmgar om regler för
den framtida handeln mellan de kvarvarande EFTA-1'åndema samt om möjligheten av
fortsatt användning av EFTA-reglerna under en övergångstid jämsides med de nya
reglerna. Vidare söker man åstadkomma ett gemensamt förslag till
urspmngsregler för varor som är tillverkade av beståndsdelar med ursprung i
flera EEC- och EFTA-länder men som under övergångstiden kan komma att förlora
möjligheten tUl tullfrihet. Detla förslag skall bli föremål för förhandlingar
med EEC.
EFTA-ländema kommer ocksä i det inbördes
handelsutbytet att gå över tUl den form för urspmngsbevisning som skall
användas enligt avtalen med EEC. Möjligen bUr dock den nu gällande ordningen
för sådan bevisning tillåten under en övergångstid.
De
sakkunnigas förslag
I det i inledningen näranda betänkandet (Ds Fi
1972: 9) framhålls att EEC- och CECA-avtalen samt EFTA-konventionen kommer att
beröra huvuddelen av Sveriges import och export. Övergången till de nya
ulrikeshandelsviUkoren i fråga om EEC och EFTA innebär en omställning för
näringslivet och myndighetema. De besfämmelser, som utfärdas för avtalens
tUlämpning, blir av stor belydelse. De sakkunniga anser därför att
bestämmelserna bör ges en fast anknytning tiU övrig tullagstiftning och redan
från början ulformas så att de utan stora ändringar kan tas in i den nya
tullagstiftning, som avses bli resultatet av de sakkunnigas fortsatta arbete.
EEC- och CECA-avtalen samt EFTA-konventionen
förutsätter att tullmyndighetema kan
1.
medge tullnedsättning eller
tullfrihet vid import av varor som är berättigade härtUl
2.
tUlse att tullrestitution eller
motsvarande former av tullfrihet mte kommer i fråga för varor som exporteras
med anspråk på förmånsbehandling i importlandet, samt
3.
utfärda eller påteckna
vamcertifikat för varor som skall exporteras från Sverige med anspråk på
förmånsbehandling i importlandet.
Vidare fömtsätts i avtalen att den som lämnar
oriktig uppgift i syfte att få varucertifikat skaU kunna ådömas straff.
Prop. 1972:143 19
För att förpUktelsema enligt EEC- och CECA-avtalen
skall kunna uppfyllas fordras sålunda att awikelser görs från tuUtaxan, tuUtaxeringsförordningen
och tullrestitutionsförordningen på i princip samma sätt som nu sker på gmnd av
EFTA-konventionen. Del behövs också föreskrifter om gmndema för
förmånsbehandling samt om utfärdande av vamcertifikat som kan godtas som
underlag för förmånsbehandlmg i andra länder.
Vidare bör övervägas om avgift skaU tas ut för
tullmyndighetemas arbete med att utfärda eller påteckna varucertifikat.
Avtalets föreskrift om straff för den som lämnar oriklig uppgift i syfte att få
vamcertifikat bör också beaktas liksom även frågan om avtalets skyddsklausuler
påkaUar justering av nu gällande lagstiftning om särskild tullavgift och
antidumpingtuU.
De föreskrifter om awikelser från gällande
tullagstiftning, vUka behövts för tillämpning av EFTA-konventionen, har
utfärdats av Ktmgl. Maj:t med stöd av riksdagsfullmakter. Den ordningen bör
enligt de sakkuimigas uppfattning tUlämpas även då det gäUer att anpassa
lag-stiftnmgen till EEC- och CECA-avtalen. Kungl. Maj:t bör därför bemyndigas
att förordna om awikelser från tulltaxan, tuUtaxeringsförordningen och
tullrestitutionsförordningen även på grund av dessa avtal. FuU-makterna
föreslås bli utformade så att de även omfattar vad som gäller på gmnd av
EFTA-konventionen.
Till de sakkunniga har som nämnts överlämnats en
skrivelse från generaltuUstyrelsen med förslag tiU ändring av bl. a. 16 §
tuUtaxeringsförordningen och 13 § tullrestitutionsförordningen. Styrelsen
föreslår att Kungl. Maj:t bemyndigas att föreskriva om awikelser från
besfåm-melsema i förordnuigarna på grund av avtal med främmande stat eller
sammanslutning av stater. Till gmnd för förslaget ligger uppenbarligen
överväganden av samma art som de sakkunniga gjort i frågan. De bemyndiganden
som styrelsen föreslår har dock betydligt större räckvidd än vad som enligt de
sakkunnigas mening nu behövs.
De sakkunniga kommer sedermera i enlighet med sitt
uppdrag alt lägga fram förslag tiU en förordnmg i vUken de materieUa bestämmelserna
i bl. a. tulltaxerings- och tullrestitutionsförordningarna sammanförs i en
gemensam författning. De nu ifrågavarande fullmakterna i de båda förordningarna
kommer då att ersättas av en enda. De sakkunniga finner det naturligt att alla
bestämmelser om awikelser från tulltaxan tas in i tuUtaxeringsförordningen om
inte särskilda skäl motiverar något annat. Några sådana skäl har inte
framkommit då det gäller bemyndiganden för Kungl. Maj:t att förordna om
avvikelse från tulltaxan på gmnd av EEC- och CECA-avtalen samt
EFTA-konventionen.
De sakkunniga är inte nu beredda att föreslå
fullmakter med så generell utformning som generaltullstyrelsen föreslagit.
Frågan kommer emellertid att ägnas ytterligare uppmärksamhet i det kommande
arbetet.
Prop. 1972:143 20
De
sakkunniga förordar
dels att 16 § första stycket
tuUtaxeringsförordningen ändras så att Kungl. Maj:t bemyndigas att förordna om
avvikelser från förordningen och tuUtaxan på grund av Sveriges avtal med EEC
och CECA samt EFTA-konventionen.
dels att 13 § försia stycket
tullrestitutionsförordningen ändras så att Kungl. Maj:t bemyndigas att förordna
om awikelser från förordningen på grund av Sveriges avtal med EEC och CECA samt
EFTA-konventionen.
Dessa fullmakter bör enligt de sakkunnigas
uppfattning också omfatta de särskilda förmåner som Sverige utiovat i fråga om
bl. a. fisk-och Irädgårdsprodukter.
Den på grund av EFTA-konventionen utfärdade
förordningen om rätt för Konungen atl i vissa fall förordna om avvikelse från
tulltaxan m. m. innehåller också bestämmelser om s"arskUd tullavgift.
Något förordnande om sådan särskUd tullavgift är inte f. n. i kraft. Om Kungl.
Maj:t i framtiden skulle finna skäl utnyttja rätten att förordna om sådan
avgift förutsätter de sakkunniga att förordnandet inte kommer att strida mot
bestämmelserna i avtal som godkänts av riksdagen. Föreskriften kan därför
enligt deras uppfattning utgå. Kungl. Maj:t får enligt förordningen vidare
fastställa de föreskrifter som vid tillämpningen av förordnandet behövs för att
bestämma varas ursprung, meddela lullrestitution eller eljest pröva om och i
vUken omfattning tull skall erläggas. Kungl. Maj:ts rätt att meddela
tillämpnings-föreskrifler till förordningen har alltså begränsats till att avse
endast de tre nämnda områdena. Om fullmakten att förordna om avvikelse från
tulltaxan tas in i tuUlaxeringsförordningen i enlighet med de sakkunnigas
förslag, följer därmed, menar de sakkunniga, rätt för Kungl. Maj:t att också
meddela tillämpningsföreskrifter enligt 16 § andra stycket förordningen.
Eftersom fullmakten är knuten tUl vad som följer av internationella avtal kan
rätten att meddela tillämpningsföreskrifter åberopas för sådana föreskrifter
som överensstämmer med eller itmeb"är tolkning av avtalens bestämmelser
och som ligger inom de områden fullmakten avser. Någon annan begränsning av
rätten att meddela tillämpningsföreskrifter är enligt de sakkunnigas
uppfattning inte påkallad.
Om bemyndigandena för Kungl. Maj:t att förordna om
awikelser från tulltaxan och från tulltaxerings- och tullrestitutionsförordningarna
utformas på det sätt de sakkunniga förordat, anser dessa att förordningen om
rätt för Konungen att i vissa fall förordna om avvikelse från tulltaxan m. m.
kan upphävas.
Som en följd av EEC-avtalet kommer i vissa fall
tullar som avvecklats enligt EFTA-konventionen successivt att återinföras i
handeln med Danmark och StorbrUannien. Enligt de sakkunnigas förslag blir
Kungl. Maj;ts rätt att medge avvikelse från tulltaxan begränsad lill vad som
Prop.
1972:143 21
följer
av avtalen jämte skriftväxlingar och konventionen. Tullupptrapp-ningen torde
därför inte påkalla någon riksdagens åtgärd vad g'åller tullagstiftningen.
De skyddsåtgärder som kan komma i fråga till följd
av skyddsklausuler och konkurrensregler i avtalen är bl. a. återinförande av
tull och uttagande av s'ärskild utjämningsavgift. Det torde få förutsättas att
utjämningsavgiften inte kan sättas högre än tullbeloppet. De avsedda åtgärderna
torde därför enklast kunna vidtas genom att Kungl. Maj:t föreskriver att
tullförmånen enligt avtalet tillfälligt helt eller delvis upphör att gälla för
visst varuslag vid import från EEC eller EFTA-land.
De åtgärder som enligt avtalen kan vidtas mol
dumping skall stå i överensstämmelse med bestämmelserna i överenskommelsen om
tUl-lämpning av artikel VI i GATT, den s. k. antidumpingkoden. En redogörelse
för kodens bestämmelser har lämnats i prop. 1967: 150. Enligt förordningen
(1969:274) om antidumping- och utjämningstull kan Kungl. Maj:t förordna alt
sådan tull skall las ul för vara som införs från utlandet. EEC- och
CECA-avtalens antidumpingregler påkallar enligt de sakkunnigas mening inte nu
några lagstiftningsåtgärder.
De övriga skyddsåtgärder som kan vidtas enligt
avtalen anses ligga utanför tullagstiftningens område.
EEC:s tullawecklingsregler skall tillämpas även på
fiskala tullar. Sverige har i förhandlingarna anmält tullen på grädd- och
mjölklik-nande feltemulsioner (ur tulltaxenr 21.07) som fiskal tull. Tullen på
importerad sådan fettemulsion har avpassats med hänsyn lill den accis som fas
ut på motsvarande inhemska produkter enligt förordningen (1953: 396) om accis å
fettemulsion m.m. Enligt avtalel kan en fiskal tull ersättas med intern avgift.
Detta kan enligt de sakkunniga i fråga om fettemulsionerna ske antingen genom
att dessa beläggs med avgift vid tUlverkning inom landet och vid import enligt
förordningen (1967: 340) med vissa bestämmelser om prisreglering på jordbrukets
område, eller genom alt förordningen om accis å fettemulsion ändras till att
gälla även vid import. Oavsett vilkel alternativ som väljs bör tullfrihet för
fettemulsionerna föreskrivas i tulltaxan.
Reglerna i fråga om fettemulsionerna hör i
materiellt hänseende närmast samman med jordbruksregleringen och de sakkunniga
föreslår därför alt ändringen genomförs enligt det försia altemativel.
I den tUl EEC-avtalets protokoll 2 hörande
vamlistan som skall till-lämpas vid import lill Sverige har också lagits upp
vissa msdrycker, nämligen starköl, vermul och annat vin av färska druvor,
smaksatt med aromatiska extrakter samt vissa sprilhaltiga drycker innehåUande
ägg, äggula eller socker. I artikel 3 i protokollet sägs att protokollets
bestämmelser skall tillämpas även på sprilhaltiga drycker hänförliga till
tulltaxenr 22.09 C i EEC:s tulltaxa. I den svenska tulltaxan motsvarar detta
nr 22.09 A och B utom den i B upptagna odenalurerade
Prop. 1972:143 22
spriten.
VUlkoren för tullsänkningarna på dessa varor skaU bestämmas av den blandade
kommitté som skaU upprättas enUgt avtalet.
De sakkunniga föreslår att frågan om ändring av
tullar för rusdrycker som införs av resande eUer som gåva får anstå tUl dess
närmare klarhet vunnits om i vUken utsträckning rusdrycker skaU innefattas i
förmånsbehandlingen.
EEC-avtalet innehåller föreskrifter om
varucertifikatens utformning och om rätten att trycka blanketter för sådana
certifUcat. De sakkunniga förordar att generaltuUstyrelsen efter Kungl. Maj:ts
bemyndigande får utfärda föreskrifter härom.
De sakkunniga förordar också att tuUmyndighelema i
Sverige liksom fallet torde bU utomlands skall utfärda och verifiera
vamcertifikat utan avgift.
1 den inledningsvis n"ämnda skrivelsen den 25
september 1972 från Sveriges industriförbund, vilken överlämnats till de
sakkunniga, anförs bl. a. att det för företagen är av största vikt att de
snarast möjligt och senast innan de ålar sig att förse leveranser med
underleverantörsbevis eUer varucertifikat kan få besked från svenska
myndigheter om hur dessa för sin del avser att tolka eller tUlämpa
bestämmelsema om varors urspmng.
Det torde enligt de sakkunnigas mening få anses
naturligt att tullmyndigheterna på begäran lämnar allmänheten råd och
anvisningar i frågor om hur ursprungsreglema skall tolkas. Det bör emellertid
anmärkas att, om förfrågan avser reglemas tUlämpning på en enskild vara, svar
i många fall inte kan lämnas utan tUlgång tUl noggranna uppgifter om bl. a.
beskaffenhet och värde av det material som använts vid varans tUlverkning.
Det bör vidare konstateras att ett sådant besked
kan avse endast humvida varucertifikat kommer alt utfärdas men inte om
förmånsbehandling kommer att medges i importlandet.
Tolkningen av EEC-avtalets ursprungsregler kan i
många fall bli förenad med svårigheter. Det får bedömas som angeläget för
tillverkare av exportvaror och av halvfabrikat till exportvaror att redan vid
planeringen av inköpen kunna få ett auktoritativt uttalande om hur den färdiga
varan kommer att bedömas om ett visst inköpsalternativ väljs.
De sakkunniga finner mot denna bakgmnd att en
möjlighet bör tillskapas för allmänheten att erhåUa besked huruvida
varucertifikat kommer att utfärdas för viss vara vid utförsel tUl EEC eller
EFTA-land. De sakkunniga föreslår, att närmare föreskrifter h'ärom utarbetas.
EEC:s medlemsstater och Sverige skall lämna
varandra ömsesidigt bistånd genom sina tullmyndigheter för kontroll av
'äktheten och riktigheten av varacertifUcaten. Då det gäller certifUcat som
utfärdats i Sverige kan denna föreskrift påkalla kontroU av bokföring m. m.
hos den som begärt certifikatet och hos den som levererat varor till honom för
Prop. 1972:143 23
att
användas som material vid tiUverkning av exportvaran som certifikatet avser.
Om
det förslag tUl tuUag m. m. genomförs som nyligen lagts fram för riksdagen
(prop. 1972:110) kommer Kungl. Maj:ts föreskrifter om bl. a. vamcertifikat vid
utförsel att kunna betraktas som ett utflöde av bemyndigandet (23 §
tiUlagsförslaget) för Kungl. Maj:t att meddela ytterligare föreskrifter om
förfarandet vid utförsel m. m. Erforderlig bok-föruigskontroll m. m. kan då ske
enligt föreskriftema i 35 § lagförslaget.
För
tiden fram tUl den dag då tullagen sätts i kraft anses bestämmelser om sådan
kontroll lämpligen kunna utfärdas av Kungl. Maj:t med stöd av fullmakt från
riksdagen och de sakkunniga förordar att en sådan fullmakt begärs.
Som
framgått av redogörelsen för avtalen kommer bevisningen om varas urspmng i
handeln med både EEC och EFTA-ländema att få ske enligt det förfarande som
föreskrivs i avtalen med EEC. De uppgifter, som skall styrka att varan har
sådant ursprung att den bör för-månsbehandlas i utlandet, skall då lämnas till
svensk tullmyndighet i en ansökan om varucertifikat. Om någon uppsåtiigen eller
av grov oaktsamhet lämnar oriktiga uppgifter i ansökningen får gärningen anses
fuUbordad då ansökningen lämnats. De sakkunniga har på grund härav övervägt om
straff för sådan gäming kan inrymmas i någon lag med mera generell räckvidd än
den förat nämnda, i anledning av EFTA-konventionen tillkonma lagen (1962:120)
om straff i vissa faU för oriktig ursprungsdeklaration m. m.
15
kap. 10 § brottsbalken stadgar straff (böter eller fängelse i högst sex
månader) för den som i skriftlig utsaga, som jämlikt lag eller författning
avges under edUg förpUktelse eUer på heder och samvete eUer annan dylik
försäkran, lämnar osann uppgift eller förtiger sanningen. Om åtgärden innebär fara
i bevishänseende inträder ansvar för osann försäkran. Detta lagrum torde
emeUertid enligt de sakkunnigas uppfattning inte kunna tillämpas i här avsedda
fall på gmnd av att ansökan om vamcertifUcat skaU göras på en i EEC-avtalet
faststäUd blankett utan sådan försäkran som avses i lagrummet.
Med
vamsmuggling förstås enUgt 1 § vamsmugglmgslagen (1960: 418) bl. a. att någon
medelst vUseledande i samband med tullbehandling av gods uppsåtiigen föranleder
att tull eUer annan alhnän avgift undandras statsverket eUer att gods in- eUer
utförs i strid mot förbud. EnUgt 4 § skaU som vamsmuggling anses om någon
uppsåtiigen vidtar vissa andra angivna åtgärder, t. ex. medelst vUseledande
förmår tiUståndsgi-vande myndighet att medge in- eUer utförsel av gods och därigenom
föranleder att godset in- eller utförs i strid mot förbud. Genom ändring i
vamsmugglingslagen kunde det på liknande sätt bli ansett som varasmuggling om
någon uppsåtUgen upprättade eUer lät upprätta handling
Prop. 1972:143 24
innehållande
oriktiga uppgifter och handlingen föranledde svensk myndighet att utfärda
varucertifikat som möjliggör för vara att komma i åtnjutande av
förmånsbehandling vid införsel lUl EEC eller EFTA-land. I så fall skulle straff
för sådan gärning som förövats av grov oaktsamhet utdömas enligt 5 §
varusmugglingslagen.
Även om bestämmelser av sådan innebörd skulle tas
in i varusmugglingslagen bör inte heller i fortsättningen exportvara förklaras
förverkad endast på grund av att oriktig uppgift lämnats om dess ursprung.
19g lagen skulle därför böra föreskrivas om undantag från sådan påföljd i de nu
avsedda fallen.
1 proposition med förslag tUl lullag m. m. förordas
bl. a. att varusmugglingslagen inom en nära framtid görs lUl föremål för
översyn. Enligt vad de sakkunniga erfarit kan bestämmelserna om ursprungsbevisningen
i EEC-avtalet möjligen komma alt mjukas upp i fråga om postförsändelser, så atl
en av exportören upprättad handling, som åtföljer försändelsens adresskort,
blir tillräcklig som bevisning vid importen. Om detla bevisförfarande kommer
till stånd bör även den kunna straffas som lämnar oriktiga uppgifter i sådan
bevisning. Mot denna bakgrund föreslår de sakkunniga att föreskrifter om straff
för lämnande av oriktiga uppgifter i syfte att erhålla vamcertifikat på gmnd
av de nya eller reviderade avtalstexterna las in i 1962 års lag, som sålunda
tills vidare får fortsätta att gälla. .
De sakkunniga framhåller avslutningsvis att
samarbetet med EEC och inom EFTA föruts"ätter att avtalen tolkas på samma
sätt i alla de avlalsslutande länderna. Detta kräver att
lillämpningsbestämmelserna i de olika länderna ges samma materiella innehåll.
De avtalsbestämmelser som är av centralt innehåll torde böra återges i den
författning Kungl. Maj:t med slöd av riksdagens bemyndiganden utfärdar om
tUlämpningen av avtalen. I denna bör emellertid också tas in övriga
avtalsbestämmelser som är av betydelse vid in- och utförsel av varor. Dessa
bestämmelser återfinns i protokoll 3 tiU EEC-avtalet och i det reviderade
annex B till EFTA-konventionen. Dessa delar av avlalskomplexen bör enligt de
sakkunnigas mening fogas lill författningen som bilagor.
Remissbehandlingen
De sakkunnigas förslag har tillstyrkts eller lämnats
i huvudsak utan erinran av remissinstanserna. Beträffande bemyndigandena för
Kungl. Maj:t att medge avvikelser från tulltaxan och tullrestitutionsförordningen
framhålles i det gemensamma yttrandet från exportrådet, grossistförbundet och
industriförbundet, att den preciserade formulering de sakkunniga föreslagit
genom att anknyta dessa till avtalen med EEC och EFTA är helt riklig i
förhållande tUl det mer vidsträckta förslaget från generaltullslyrelsen.
Organisationerna menar dock att bemyndigandena även skall avse ändringar i
avtalsregleringen som kan framkomma
Prop. 1972:143 25
genom
beslut i förvaltningsorganet. Koininerskollegiuin framhåller, att fullmakterna
bör vara så fullständiga som möjligt och utsträckas att även omfatta åtagandena
i fråga om fisk och Irädgårdsprodukter, och därvid också läcka en utvidgning av
dessa till EFTA. Även övergångsbestämmelser som avser förhåUandet lill Danmark
och Storbritannien bör täckas av fullmakter. Kollegiet påpekar vidare att
möjlighet bör ges Kungl. Maj:t att liksom i fråga om EFTA medge länderna i EEC
och CECA ytteriigare tullförmåner. SlutUgen skall bemyndigandena enligt
kollegiets mening även omfatta ett återinförande av tull hell eller delvis om
detta erfordras vid tillämpningen av avtalens skyddsklausuler eller regler om
konkurrensförhållandena. Även general t ullstyrelsen erinrar om att
bemyndigandena bör omfatta åtgärderna angående fisk- och trädgårdsprodukter.
I fråga om förslaget till straffbestämmelser för
oriktiga ursprungsdeklarationer framhåller exportrådet in. fl. att de
krångliga ur-spmngsreglerna i avtalet med EEC bör tas i beaktande vid
utdömandet av straff för oriktiga uppgifter i ansökningar om varucertifikat.
Organisationema ansluter sig vidare liU förslaget alt exportvarorna inte bör
förklaras förverkade endast på grund av atl oriktig uppgift lämnats om deras
ursprung. Generaltullstyrelsen anser att straff skaU kunna utdömas också för
oriktiga uppgifter från underleverantörer.
De remissinstanser som behandlat de sakkunnigas
förslag om förhandsbesked i ursprungsfrågor i samband med utfärdandet av
varucertifikat är i princip positiva till förslaget. Exportrådet och andra
remissinstanser anser att det bör undersökas, vilken kapacitet tullmyndigheterna
kan erbjuda när det gäller att avge förhandsbesked. Enligt Stockholms
handelskammare bör ett system införas varigenom förhandsbesked kan lämnas utan
väntetid. Del i belänkandet angivna förbehållet att förhandsbesked endast kan
avse huruvida varucertifikat kommer att utfärdas men ej om förmånsbehandling
kommer att medges i importiandet anser textilrådet avseväri begränsa värdet av
förhandsbeskedet. Remissinstanserna förordar också förslaget att
varucertifikalen skall utfärdas utan expeditionsavgift.
De sakkunnigas förslag om all ersätta accisen på
tillverkning för försäljning av grädd- och mjölkliknande feltemulsioner med
avgift enligt förordningen om prisreglering på jordbrukets område har tillstyrkts
av jordbruksnämnden samt exportrådet m. fl. Riksskatteverket föreslår att även
avgiften för tUlverkning av fettemulsion för egen förbmkning ges samma
behandlmg.
Med anledning av tUlämpningen av Sveriges avtal med
CECA anför kommerskollegium följande.
De jäm- och stålprodukter inom 73 kap. tulltaxan,
som omfattas av CECA och för vilka alltså prisregler gäller, finns förtecknade
i detta avtal. Varubeskrivningen är emeUertid baserad på CECA:s nomenklatur.
Prop.1972:143 26
vUken
ej överensslämmer med den svenska tulltaxans uppdelningar. Detla kan skapa
definitionsproblem. Det vore därför mest praktiskt att i svenska taxan införa
CECA:s nomenklatur. Detla skulle också kunna ge underlag för en bättre
statistisk samstämmighet. En sådan samstämmighet skulle bl. a. kunna
underlätta framtida diskussioner rörande de s. k. indikativa taken för
specialstål. Kollegiet vill därför hemställa alt en särskild ulredning görs om
möjligheten att på detla område anpassa den svenska nomenklaturen tUl
gemenskapens. Dessa ändringar kan även komma alt föranleda smärre justeringar i
kungalaxan. Redan nu bör tUlses att fullmakterna kan omfatta även sådan
sm'årre justeringar.
Råvaruprisutiämningen
Avtalsbestämmelser
Enligt förordningen (1960: 258) om uljämningsskatt å
vissa varor skall sådan skatt erläggas för vissa Uvsmedelsindustriprodukler som
tUlverkas i Sverige eller införs tiU landet. Utjämningsskatt utgår på choklad
och konfektyrvaror, wafers och biscuits, fondantmassor och mandelmassa samt
mellanöl och starköl.
Utjämningsskatten har tUl syfte att täcka
kostnaderna för den pris-utj"ämning beträffande vissa
Uvsmedelsindustriprodukler som tillkommit för att underlätta tullawecklingen
inom EFTA. Genom prisutjämnings-förfarandet får den svenska livsmedelsindustrin
tUlgång tUl råvaror tUl världsmarknadspris för sin tillverkning. Fömtom för de
nämnda utjäm-ningsskattebelagda varorna förekommer prisutjämning i annan form
bl. a. för såser och soppor, fiskkonserver och vissa produkter av stärkelse.
Protokoll 2 till avtalet med EEC omfattar vissa
produkter under 1 24 kap. tulltaxan samt vissa varor i 29, 35, 38 och 39 kap.
tulltaxan vid vilkas tillverkning jordbruksråvaror används. De varor som protokoUet
avser är desamma både för EEC och Sverige med undantag av jäst för bakning, som
ingår i EEC:s men inte i Sveriges åtaganden.
Som framgår av protokollet skall för dessa varor
tull eller del av tull som, enligt vad som anges för varje vara, utgör
manufaklureringsskydd awecklas enligt samma tidtabell som skall tillämpas i
fråga om andra industrivaror. Enligt artikel 1 i protokollet skall
bestämmelserna i avtalet inte utgöra något hinder mot åtgärder som avser atl
ta hänsyn till prisskUlnader på jordbraksråvaror som ingår i de varor
protokoUet omfattar. Det är sålunda tUlåtet att vid import ta ut en rörlig
avgift eller en schablontuU eUer att tUlämpa interna prisutjämningsåtgärder av
den typ som förekommer i Sverige, samt att vidta åtgärder i prisutjämnande
syfte vid export.
I listan över EEC:s åtaganden anges för varje vara
vUken metod för prisutj"ämning som kommer att tUlämpas. Närmare regler för
prisutjämning genom rörliga importavgifter har intagits i EEC-förordningen
Prop. 1972:143 27
1059/69.
Vid import tUl de nya medlemsländerna i EEC, Danmark och Storbritannien, kommer
rörliga importavgifter för de varor där sådana är tillämpliga att börja tas ul
från den 1 februari 1973. När schablon-tuUar skall tillämpas, vilket bl. a. är
fallet i fråga om öl, såser och soppor och andra varor som varit tullfria inom
EFTA, kommer dessa att införas stegvis med början den 1 januari 1974.
För Sveriges del har i vamlistan för flertalet
varor preliminärt gjorts en reservation för möjligheten att tillämpa
prisutjämningsförfarande och vUken metod som i varje enskilt fall skall
användas. I listan har också angetts vilken tullsats som skall anses motsvara
manufakturerings-skyddet och sålunda bli föremål för avveckling vid import från
EEC. För flertalet varor som nu är tullbelagda och där tullen innefattar både
manufaklureringsskydd och råvaruprisutjämning har denna tullsats satts till 5 %
av värdet, dvs. samma tullsats som tillämpas vid import från utomstående länder
i fråga om flertalet varor av här avsett slag som är föremål för frihandel inom
EFTA.
Bland de livsmedelsindustrivaror som omfattas av
avtalet med EEC är några inle nu tullfria vid import från EFTA-länder. Delta
gäller bl. a. viss glass, vissa potatisberedningar, makaroner, knäckebröd och
annal matbröd, andra bakverk och vissa andra Uvsmedelsberedningar. Inom EFTA
pågår f. n. förhandlingar om att utsträcka åtagandena för dessa varor även till
de kvarvarande EFTA-länderna. EFTA-frihandeln omfattar emellertid också etl
antal varor som inte ingår i åtagandena gentemot EEC. För dessa varor bibehålls
EFTA-frihandeln medan tullen stegvis återinförs på tullbelagda varor i handeln
med Danmark och Storbritannien.
Kommerskollegiets
förslag
I det yttrande som koininerskollegiuin avlämnat med
anledning av EEC-avtalets protokoU 2 framläggs förslag till
prisutjämningsåtgärder för de varor där sådana anses erforderliga. Förslagen
har bilrätts av de myndigheter och organisationer som deltagit vid utarbetandet
av yttrandet, utom på etl fåtal punkter som närmare skall beröras i det följande.
I yttrandet framhålls inledningsvis, att den
valfrihet beträffande pris-utjämningsmetod som EEC-avtalet medger begränsas av
andra internationella åtaganden. EFTA-konventionen medger sålunda f. n. endast
interna åtgärder för att kompensera råvaruprisskillnader, medan extema
åtgärder såsom rörliga importavgifter bara kan användas för några varor vid
import i Schweiz och Österrike. De överläggningar som f. n. pågår mellan
EFTA-länderna syftar mot större valfrihet i detta avseende och kollegiets
förslag utgår från alt rörliga importavgifter i framtiden skall kunna användas
'även i EFTA-handeln när så bedöms erforderligt. Vidare framhåller kollegiet
att åtaganden i GATT be-
Prop. 1972:143 28
gränsar
rörelsefriheten för många varor i delta avseende. Brytning av en
GATT-koncession medför sannoUkt kompensationskrav från berörda länder men kan
övervägas om detta av andra skäl anses nödvändigt eller önskvärt. Enligt
kollegiet är det inte uteslutet att invändningar mot systemet kan komma att
riktas från GATT-håll, särskilt om importavgiflema medför höjt gränsskydd mot
tredje land. Även om formella GATT-bindningar inte föreligger kan enligt kollegiets
uppfattning en höjning av gränsskyddet medföra kritik från ett land som särskUt
drabbas härav.
Kollegiet framhåller vidare att den avtalsenliga
rätten att tillämpa prisutjämning mte under aUa förhåUanden bör utnyttjas.
Sålunda bör prisutjämning inle medges för varor som inte tUlverkas i landet
eller där importkonkurrensen är obetydUg. Det framhålls dock att konkurrenter
i andra Vänder genom EEC:s utvidgning i högre grad än tidigare får tillgång
tUl råvaror till världsmarknadspris och samiidigt skydd för sin hemmamarknad
genom prisutjämning. Om inte samma förmån medges den svenska industrin kan
konkurrenssnedvridning uppstå. I detta sammanhang har bl. a. lantbrukarnas
riksförbund och bryggareföreningen pekat på risken att EEC:s prisutjämning för
en del varor ger EEC-industrin en aUtför stor kompensation.
I fråga om de tänkbara metodema för prisutjämning
framhåUs i yttrandet vidare att ett system med schablontullar är administrativt
enkelt. Det bör dock undvikas då det innebär betydligt större risker för över-
eller underkompensation än andra tänkbara metoder. Den i Sverige hitlUIs
tillämpade intema prisutjämningen innebär att tillverkarna får etl bidrag som
motsvarar skillnaden mellan världsmarknadspriset och det svenska priset för den
vid tillverkningen faktiskt använda mängden råvaror. Metoden ger garanti för
en rättvis utjämning och är lätt att administrera i fråga om de branscher där
produktionen är koncentrerad och består av varor som är ensartade lill sin
sammansättning. Den nuvarande prisutjämningen har också fungerat tUlfredsstäUande
och kollegiet anser att den bör bibehåUas för i princip alla varor som nu
omfattas därav, med undantag för fondantmassor.
Etl system med rörlig avgift vid gränsen för
importen och exportbidrag eller restitution motsvarande importavgifterna för
exporten har den fördelen att företag som endast tillverkar varor för
hemmamarknaden inle berörs av den kontroU som blir nödvändig vid ett internt
system. Rörliga avgifter lämpar sig särskilt väl för hemmamarknadsbeto-nade
varor där importen är obetydlig och tillverkningen utspridd på många förelag med
varierande råvamförbmkning. Ett sådant prisutjämningssystem förordas för
fondantmassor, även sådana som nu är föremål för intern prisutjämning, ur
tuUtaxenr 17.04, puddingar, puddingpulver, glass och glasspulver samt
beredningar för framslällnmg av drycker ur tulltaxenr 18.06, produkter av
potatis och andra slags
Prop. 1972:143 29
beredningar
tulltaxenr 19.02, makaroner tulltaxenr 19.03, gryn och flingor av stärkelse
tulltaxenr 19.04, skorpor samt knäckebröd, flal-bröd och annat matbröd
tulltaxenr 19.07, bakverk utom biscuits och wafers ur tulltaxenr 19.08, icke
alkoholhaltiga beredningar för framstäUning av drycker, glass, glasspulver och
puddingpulver samt andra livsmedelsberedningar utom konfeklyrer ur tulltaxenr
21.07. Råvaru-prisutjämningen föreslås böra avse aUa de råvaror som nu läcks av
den interna prisutj'ämningen. Dessutom bör utjämning medges för stärkelse och
potatis. De utjämningsberätligade råvarorna skiUle därvid bli kött, mjölk, ägg,
mjöl, havregryn, glykos, socker och sockerkulör, sirap, fettvaror, malt,
stärkelse och potatis. Prisskillnaden bör anses motsvara belopp som utgår vid
intern prisutjämning, dvs. vara lika med införselavgifterna för råvarorna, men
kunna jämkas när så behövs för alt få ett riktigt mått på den faktiska
prisskUlnaden. Importavgiflema föreslås för vissa varor bli baserade på
standardrecept, och för andra utgå enligt till importörema lämnade
avgiflsbesked, fastställda av jordbruksnämnden på grundval av deklarerad råvaruförbrukning.
För exporten förordas att bidrag alltid skall beräknas efter den faktiskt använda
kvantiteten råvaror.
De föreslagna åtgärderna innebär att avgiften i
vissa fall kan bli högre än nuvarande tull, vUket får betydelse om denna är
bunden i GATT. Så är fallet beträffande icke alkoholhaltiga drycker samt för
glass, glasspulver och puddmgpulver, ur tuUtaxenr 21.07, och koUegiet föreslår
alt koncessionerna för dessa varor blir föremål för omförhandling i GATT.
Kollegiet redovisar h'ärefler i detalj sina
synpimkter för var och en av de varor som täcks av protokoU 2 till EEC-avtalet.
Här skaU endast några frågor beröras närmare.
Till vampositionen för sockerkonfeklyrer, ej
innehållande kakao, tulltaxenr 17.04, hänförs bl. a. vissa fondantmassor. FÖr
dessa utgår f. n. utjämnmgsskatt med 35 öre per kg. Sveriges marzipanfabrikers
förening har i sin i inledningen nämnda skrivelse föreslagit en skattesänknmg
till 15 öre per kg. Då kollegiet emellertid föreslår att samtliga fondantmassor
i framliden bUr föremål för prisuljämning enligt metoden med rörUg avgift
löses denna fråga genom att utjämningsskatten bortfaller.
Det svenska gränsskyddet för makaroner, spagetti
och liknande produkter, tulltaxenr 19.03, är f. n. 85 kr. per 100 kg, som utgår
i form av tull. KoUegiet har föreslagit att denna tuU ersätts med en rörlig
avgift, vilket inte möter hinder med hänsyn till GATT eller EFTA. I sin
framställning har italienska ambassaden hemstäUt att gränsskyddet för dessa
varor inle höjs. KoUegiet menar dock atl någon garanti härför inte kan ges och
att Sverige genom avtalet har tUlförsäkrats rätten att tUlämpa
råvaruprisutjämning. Kollegiet påpekar vi-
Prop. 1972:143 30
dåre,
att en införselavgift vid rådande världsmarknadspris sannolikt medför lägre
gränsskydd än den nuvarande tuUen. I överenskommelsen med EEC förutses inte
något manufaklureringsskydd för dessa varor.
För knäckebröd, flatbröd och annat matbröd, ur
tulltaxenr 19.07, föreslås råvaruprisutjämning genom importovgift. En
importavgift beräknad på det sätt som föreslås för andra varor skulle
emellertid medföra en avsevärd höjning av gränsskyddet. Som exempel framhåUs
att en sådan avgift skulle uppgå tiU 50 å 60 öre per kg för bröd vars imporlpris
f.n. är 1: 50 kr. per kg, medan nuvarande tull om 20 % av värdet endast
motsvarar ca 30 öre per kg. Sveriges grossistförbund menar att den höjning av
prisnivån i Sverige som härigenom kunde bli följden skulle vara olycklig ur
konsumentsynpunkt. KoUegiet anser alt en sådan höjning av gränsskyddel inte
bör göras och förordar att avgiften för dessa varor maximeras till 12 % för
flatbröd och 20 % för övrigt bröd, motsvarande nuvarande tull. I särskUt
yttrande har majoriteten av ledamöterna i statens jordbruksnämnd vänt sig mot
kommerskoUegiets förslag beträffande matbröd. Nämnden anser sig av principiella
skäl inte kunna tUlstyrka ett tak för de rörliga avgifterna och menar atl
nämnden även beträffande bröd bör ges befogenhet att vid behov la ut en avgift som
motsvarar avgiftsbelastningen på råvarorna.
För maltdrycker, tuUtaxenr 22.03, föreslås att
nuvarande interna prisutjämning bibehålls. Svenska bryggareföreningen har framhåUit,
att EEC:s schablontull om 10 % för dessa varor innebär en överkompensation. För
svensk del önskas av konkurrensskäl att motsvarande prisutjämningsnivå skall
införas. Kollegiet understryker att gränsskyddet för öl är bundet i GATT och
anser inte att en eventuell överkompensation i EEC bör påverka prisutjämningen
i Sverige. Något behov av prisutjämning för lättöl och öl av typ A anser
kollegiet inte föreligga eftersom någon nämnvärd import inte förekommit.
Kollegiet vill inte heller stödja förslaget om en koppling av det utgående
bidraget till samma belopp som utjämningsskatten. När det g'äUer
uljäm-ningsskaltens höjd påpekar kollegiet att en merintäkt i förhållande till
utjämningskostnaden mycket väl kan förbytas tiU ett underskott vid ändrade
råvarupriser. Utvecklingen bör därför ytterligare avvaktas innan en ändring av
skattesatsen övervägs.
Denna slutsals i fråga om utjämningsskattens höjd
bör enligt yttrandet även få avse andra varor.
Genomförandet av de förslag kollegiet lagt fram om
extern prisutjämning för vissa varor föreslås ske genom att varorna förs upp
på varuförteckningen i bilagan till förordningen (1967: 340) med vissa
bestämmelser om prisreglering på jordbrukets område. Närmare föreskrifter för
råvaruprisutjämningen föreslås bli utfärdade av Kungl. Maj:l.
Prop. 1972:143 31
Departementschefen
Avtalen med EEC och CECA samt åtagandena inom EFTA
innebär i praktiken att importen av industrivaror från hela Västeuropa blir
tullfri. Denna import motsvarar nära tre fjärdedelar av vår totala import. Även
exporten kommer i motsvarande mån att kunna äga rum utan lullhinder. De nya
avtalens villkor för tullfrihet kommer att gäUa även för handeln med EFTA.
Övergången till nya villkor för utrikeshandeln innebär en betydande
omställning för både näringsliv och myndigheter. Denna försvåras genom alt de
nu aktuella avtalsreglerna är mer komplicerade än de som hittills gäUt inom
EFTA. De tillämpningsbestämmelser som nu skall utfärdas bör därför självfallet
utformas så atl de underlättar omställningen.
De sakkunnigas förslag liU sådana ändringar i
tullagstiftningen som aktualiseras av avtalen har vid remissbehandlingen i
huvudsak inte föranlett några erinringar och kan enligt min mening läggas till
grund för lagstiftning.
De centrala avtalsbestämmelserna på tullområdet
avser tullnedsättning och tullfrihet, förbud mot tullrestitution och vad som i
övrigt skall iakttas för att lullförmåner skall kunna åtnjutas i andra länder.
Åtagandena i dessa hänseenden medför atl awikelser från tulltaxan, tuUtaxeringsförordningen
och tullrestitutionsförordningen måste göras. Dessutom fordras föreskrifter
bl. a. för utfärdandet av varucertifikat för exporten. De bestämmelser som blir
nödvändiga för att avtalsåtagandena skall kunna genomföras bör enligt de
sakkunnigas mening utfärdas av Kungl. Maj:t efler bemyndigande av riksdagen.
Bemyndigandena bör tas in i tuUtaxeringsförordningen och
tullrestitutionsförordningen och få avse handeln med såväl EEC och CECA som
EFTA.
Generaltullstyrelsen har föreslagit att
bemyndigandena får avse i princip alla åtgärder på tuUagstiftningens område som
hänger samman med internationella avtal. I likhet med övriga remissinstanser
finner jag dock att fullmakterna endast bör avse de här aktuella avtalen.
Kommerskollegium har framhållit att bemyndigandena
bör täcka våra åtaganden i fråga om tullar även på fisk- och jordbmksområdena.
Vidare bör de enligt kollegiet avse återinförande av tull i de enstaka fall då
detla blir aktueUt vid unport från länder som lämnar EFTA samt vid åtgärder
till följd av skyddsklausulerna i avtalen. Kollegiet finner det slutligen
angeläget att Kungl. Maj:t får möjlighet att medge tull-förmåner utöver de
formeUa avtals- och konventionsåtagandena. Jag delar kollegiets uppfattning och
förordar att fullmakterna ulformas i enlighet med vad som sagts.
Även om tullawecklmgen enligt avtalen påbörjas
först den 1 april 1973 bör de författningsändringar som behövs genomföras med
verkan fr. o. m. den 1 januari 1973, då avtalen med EEC och CECA samt nödvändiga
ändringar i EFTA-konventionen avses träda i kraft.
Prop. 1972:143 32
Genom de nya besfämmelseraa kommer något behov inte
att finnas av den med anledning av EFTA-konventionen utfärdade förordningen om
avvikelse från tuUtaxan. Förordningen och med stöd av denna utfärdade
föreskrifter bÖr dock få förbli i kraft så l'ånge de nu g'åUande
EFTA-bestämmelserna skall tillämpas parallellt med de nya reglerna. Jag
förordar därför att Kungl. Maj:t bemyndigas upphäva förordningen när
överenskommelse träffats inom EFTA om att de nuvarande EFTA-reglema inte längre
skall gälla.
Jag viU i detta sammanhang beröra ett par frågor
som aktuahserats av de sakkunniga och närmare berörts vid remissbehandlingen.
En förutsättning för att en vara som exporteras från
Sverige skall få åtnjuto tuUneds'ättning eller tuUfrihet i ett annat land är
alt de svenska tuUmyndighelema utfärdat ett vamcertifikat för varan som visar
att denna uppfyller avtalens urspmngsregler. Industriförbundet har föreslagit
att exportörerna i förväg skall kunna få besked från tuUmyndighelema om de har
möjlighet alt erhålla sådana varucertifikat för sina exportvaror. Förslaget
har tUlstyrkts av de sakkunniga och remissinstonser-na. Även jag kan ansluta
mig tUl förslaget. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t alt utfärda
föreskrifter härom.
Jag vill framhålla att de besked som härigenom kan
komma i fråga självfallet skall vara vägledande när tullmyndighetema utfärdar
vamcertifikat. De avtolsbestämmelser det här är fråga om kommer emeUertid att
bli föremål för fortiöpande tolkning i organen för samarbetet med EEC och inom
EFTA. Vidare blir prövningen av möjligheten att medge tullnedsättning eller
tullfrihet för en vara förbehållen importlandets myndigheter. Mot bakgrund
h'ärav bör beskeden inte göras formellt bindande.
Jag vUl understryka att berörda myndigheter liksom
näringslivets egna organisationer både n'år det gäller ursprungsfrågor och i
andra här aktuella sammanhang på aUt sätt bör bidra till att lösa de problem
för näringslivet som de nya avtalsbestämmelserna innebär. Jag delar de sakkunnigas
uppfattning om att ingen avgift bör tas ut för tullmyndigheternas arbete med
att utfärda och bestyrka varucertifikat.
Enligt avtalsbeslämmelsema skall straff kunna
utdömas om någon lämnar oriktiga uppgifter i samband med ansökan om
vamcertifUcat. Motsvarande straffbestämmelser fmns som en följd av EFTA-konventionen,
och jag förordar efler samråd med chefen för handelsdepartementet att dessa
utsträcks att avse ocksä uppgifter som lämnas enligt de nya avtalen. I
förhåUande tUl de sakkunnigas förslag vUl jag dock föreslå vissa formeUa
'ändringar som inte avses påverka besfåmmelser-nas sakUga mnehåU. Vad särskUt
angår frågan om ansvar för medverkan avses sådant ansvar kunna utan att det
behöver utsägas i bestämmelsen intfåda i aUa de faU, som bestämmelsema
omfattar. Enligt brottsbalkens medverkandebestämmelser bör således ansvar kunna
mtra-
Prop. 1972:143 33
da
bl. a. för den som låter annan lämna sådan oriktig uppgift som här åsyftas.
De sakkunniga har föreslagit, att tuUmyndigheterna
skall ges möjlighet till kontroll hos företagen i fråga om uppgifter som
lämnas i ansökningar om vamcertifUcat på samma sätt som nu gäller i fråga om
uppgifter som lämnas vid import. Jag viU här påpeka att bestämmelser om kontroU
i fråga om varor som exporteras har intagits i det förslag tiU lullag som
nyligen lagts fram i prop. 1972:110. I awaktan på att tuUagen tr'åder i kraft
förordar jag att Kungl. Maj:t bemyndigas utfärda närmare bestämmelser om
kontroU i nu aktuella hänseenden i enUghet med de sakkunnigas förslag.
De besfämmelser avtalet med EEC innehåUer på
skatteområdet stämmer överens med vad som redan tUVåmpas i Sverige på gmnd av
åtaganden inom GATT och EFTA och lagstiftningsåtgärder behövs alltså inte.
Avtolet med EEC innehåUer vidare bestämmelser om
avskaffande av fiskala tullar. För vår del är detta av betydelse endast i fråga
om grädd-och mjölkliknande feltemulsioner. De sakkunniga har föreslagit att den
accis och tuU som nu tas ut för dessa varor skall avskaffas och ersättas med
avgift enligt jordbruksregleringsförordningen. Förslaget har tUlstyrkts av
jordbmksnämnden och kommerskoUegium samt av riksskatteverket, som dock
förordat att även den avgift som tas ut för fettvaror som används för
framställning av fettemulsion för egen förbrukning ersätts med en
jordbmksavgift. Jag anser efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet
att den av riksskatteverket väckta frågan bör vUa i awaktan på 1972 års jordbmksutredning.
De åtgärder de sakkunniga föreslagit bör genomföras.
Åtagandena i avtalet med EEC berör vissa varor på
livsmedelsindustriområdet. I ett remissyttrande, utarbetat av kommerskoUegium
tUlsammans med generaltullstyrelsen, riksskatteverket och statens
jordbmksnämnd efler hörande av berörda organisationer inom näringslivet,
föreslås vissa ändringar inom det system för råvaruprisutjämning för
livsmedelsindustriprodukler som nu tiUämpas för vissa varor som 'år tullfria i
förhåUande tiU ländema inom EFTA. Detta inneb'är att tillverkare av
livsmedelsindustriprodukter genom s. k. intem prisuljämning kompenseras för
den merkostnad för använda råvaror som har sin grund i jordbraksregleringen.
För de flesta varor fmansieras råvampris-kompensationen genom utjämningsskatt.
Sådan skatt tas ut på bl. a. choklad och konfeklyrer, biscuits och wafers samt
meUanöl och starköl. För fiskkonserver, soppor och såser samt vissa slag av
stärkelseprodukter medges prisutjämning utan att utjämnmgsskatt utgår.
Remissmston-sema föreslår nu att för vissa varor genomförs s. k. extem
prisutjamning, dvs. upptagande av rörliga importavgifter och utbetalning av
motsvaran-
Prop. 1972:143 34
de
bidrag vid exporten. Ett sådant avgiftssystem föreslås för matbröd och bakverk,
vissa slag av glass, puddingpulver, makaroner, vissa beredningar för
framställning av drycker samt vissa andra livsmedelsberedningar. Detta system
anses också böra tUlämpas för fondantmassor, som nu är föremål för intern
prisutjämning och är belagda med utjänmings-skatt. Avgifterna samt bidragen vid
export föreslås bli faslställda med hänsyn lill råvamåtgång och prisskillnader,
varvid prisskillnadema bör beräknas på samma sätt som vid den intema
prisutjämningen. Förslagen förutsätter vissa ändringar i tulltaxan och i
förordningen om utjämningsskatt saml i varuförteckningen i bilagan till
förordningen om prisreglering på jordbrukets område. Jag förordar efter samråd
med chefen för jordbmksdepartementet att förslagen genomförs i huvudsaklig överensstämmelse
med remissinstansernas förslag och med giltighet mot alla länder.
För vissa varor innebär inrättandet av rörliga
importavgifter en höjning av gränsskyddet. För atl undvika sådan höjning för
vissa sorlers matbröd har kommerskollegium förordat alt importavgiften
maximeras till viss procentandel av varans värde. Jordbmksnämndens majoritet anser
del föga troligt, alt en höjning av gränsskyddet resulterar i en motsvarande
höjning av prisnivån för de inhemska produkterna, eftersom importandelen är
ytterst obetydlig. Man anser sig av principiella skäl inte kunna tillstyrka den
föreslagna maximeringen av avgiftema. Nämnden har vidare anfört atl avgifterna
på bröd i praktiken givetvis inle skall sällas högre än som behövs men att
nämnden bör ges befogenheler att vid behov ta ul full kompensation. Jag anser
att överv'ågande sk'äl talar för att en höjning av gränsskyddel på matbröd nu bör
undvikas och ansluter mig efter samråd med chefen för jordbmksdepartementet
tiU kollegiets förslag atl införselavgiften för olika sorters bröd maximeras
lill 20 % och 12 % av varans värde. Kungl. Maj:t bör dock om förhållandena så
kräver kunna bemyndiga jordbmksnämnden att höja avgiftema.
För vissa varuslag beredningar för framställning
av drycker samt glass och puddingpulver innebär införandet av importavgifter
avsteg från åtagandena i GATT. Kommerskollegium föreslår att dessa varor görs
till föremål för omförhandUngar i GATT. Jag förordar efter samråd med chefen
för handelsdepartementet att förhandlingar om dessa varuposilioner tas upp i
GATT. Innan förhandlingarna slutförts bör det sammanlagda gränsskyddet mte
tillåtas stiga utöver den nu i GATT bundna tullen.
Åtagandena på livsmedelsindustriområdet innebär atl
tullawecklinger för dessa varor liksom för övriga industrivaror skall påbörjas
den 1 april 1973, medan råvaruprisutjämning enligt avtalet med EEC får införas
redan från och med den 1 februari då Danmark och Storbritannien börjar sin
prisanpassning tiU EEC:s jordbrukspolitik. Med hänsyn lill den ringa betydelsen
av etl uppskov med prisutjämningsåtgärderna
Prop. 1972:143 3f
för
dessa varor tUl dess tuUavtrappnmgen påbörjas vUl jag dock, som
renussinstonsema föreslagit, förorda att även råvamprisutjämningen får börja
tUlämpas den 1 april 1973.
Kommerskollegium behandlar också skattesatserna i
fråga om utjämningsskatten för de varor som fortsättningsvis avses bli belagda
med sådan skatt. Elt önskemål om skattesänkning för mellanöl och starköl har
framförts av bryggareföreningen. De beräkningar som föreligger över
skatleutfall och utjämningskoslnader visar alt en viss sänkning av
skat-lesalsema nu är möjlig. Jag förordar därför att uljämningsskatten för
choklad och konfeklyrer samt biscuits och wafers sänks från 60 öre per kg till
50 öre per kg samt för öl av typ B och starköl från 5 och 6 öre per liter tUl 4
och 5 öre per liter. Skattesänkningen bör genomföras från och med den 1 april
1973.
På fiskels och jordbmkets områden innebär
åtagandena i stort sett inga avsteg från bestämmelserna i
regleringsförfatlningarna för dessa varor. I fråga om frysta fiskfUéer har inom
EFTA träffals överenskommelse om tull- och avgiftsfri import. Denna förmån
kommer stegvis alt utsträckas även till EEC-länderna. Avtalet med EEC
förutsätter dessutom att samarbetet i framliden skall kunna utstr'äckas även
till andra varor inom fiskels och jordbmkets områden. Efter samråd med chefen
för jordbruksdepartementet får jag därför förorda att Kungl. Maj:t bemyndigas
medge sådana avvikelser från bestämmelserna i reglerings-författningarna som
kan bli aktuella genom samarbetet med EEC och EFTA.
Kommerskollegium har slutligen i sitt
remissyttrande över sakkun-nigförslaget om åtgärder på tuUagstiftaingens område
påpekat att vissa åtaganden i avtalet med CECA i fråga om kontrollen på
prisområdet kan föranleda alt ändringar bör göras i fråga om undemppdelningen
för vissa positioner i tulltaxan. Den svenska lullnomenklaturen är i likhet
med nomenklaturen hos EEC och CECA baserad på den intemationella nomenklaturen
för klassificering av varor i tulltaxorna. Brysselnomenklaturen. Därutöver
fastställer varje land på egen hand den un-demppdelning som anses nödvändig.
Även på andra områden än stålområdet kan det tänkas att samarbetet med EEC och
CECA medför önskemål om sådan anpassning i tulltaxan. Jag förordar all Kungl.
Maj:t bemyndigas att, utan att frågan varje gång underställs riksdagen,
genomföra ändringar i underuppdelningen i tulltaxan som inte påverkar
tullnivån.
Hemställan
Under
åberopande av det anförda hemsläller jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att dels antaga inom finansdepartementet upprättade förslag tUl
Prop. 1972:143 36
1.
förordning om ändring i
tuUtaxeringsförordningen (1960: 391),
2.
förordning om ändring i
förordningen (1929: 307) angående tullrestitution,
3.
lag om ändring i lagen (1962:
120) om straff i vissa fall för oriktig ursprungsdeklaration m. m.,
4.
förordning om ändring i
förordningen (1960: 258) om uljämningsskatt å vissa varor,
5.
lag om ändring i förordningen
(1967: 340) med vissa bestämmelser om prisreglering på jordbmkets område,
6.
förordning om upphävande av
förordningen (1953: 396) om accis å fettemulsion m. m.,
7.
förordning om ändring i
tuUtaxan (1971: 920),
8.
förordning om upphävande av
förordningen (1960: 243) angående rätt för Konungen att i vissa fall förordna
om awikelser från tulltaxan m. m.,
dels
bemyndiga Kungl. Maj:t atl
9. vidtaga de ändringar i underpositionerna i
tulltoxan (1971:920)
som föranleds av avtalen med EEC och CECA och som ej påverkar tull
nivån,
10.
förordna om kontroU av
uppgifter som lämnas i samband med export,
11.
förordna om de avvikelser från
förordningen (1953: 372) angående reglering av införseln av vissa slag av fisk
och skaldjur som föranleds av avtalet med EEC,
12.
förordna om de awikelser från
förordningen (1967: 340) med vissa bestämmelser om prisreglering på jordbrukets
område som kan föranledas av avtalet med EEC och av EFTA-konventionen
Med
bifall tiU vad föredraganden sålunda med instämmande av stotsrådets övriga
ledamöter hemstäUt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall
avlåtos proposition av den lydelse bilaga tUl detta protokoU utvisar.
Ur protokoUet: Britta Gyllensten
MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1 » 72 720537
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
11 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (9)
9 kopplingar i 5 dokument.
- Prop. 1973:1 Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1973/74 om s. 32 i texten
- Rskr. 1972:312 i texten
- Bet. 1972:SkU64 Skatteutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1972:143 med förslag till förordning om ändring i tulltaxeringsförordningen (1960:391), m.… s. 1 · s. 2 · s. 3 · s. 4 · och 1 till i texten
- Bet. 1972:UU20 Utrikesutskottets betänkande med anledning av propositionen 1972:135 angående avtal med de europeiska gemenskaperna m. m. jämte motioner s. 40 i texten
- Prop. 1977/78:21 med förslag till tulltaxa, m.m. s. 269 i texten
Doktrin (2)
2 kopplingar i 1 dokument.
- Bernitz, Internationell marknadsrätt, 1990 s. 98 · s. 100 i texten