Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition angående skattebortfallsbidrag till kommuner m.fl. i anledning av I970 års skattereform

1972 · 38 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 14 av 38 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1972:60, Kungl. Maj:ts proposition angående skattebortfallsbidrag till kommuner m.fl. i anledning av I970 års skattereform

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 60 år 1972 Prop. 1972: 60

Nr 60

Kungl.
Maj:ts proposition angående skattebortfallsbidrag till kommuner m. fl. i
anledning av 1970 års skattereform; given Stockholms slott den 10 mars 1972.

Kungl.
Maj:t vUl härmed, under åberopande av bUagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden, föreslå riksdagen att bifalla de förslag om vars avlåtande tUl
riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

G.
E. STRÄNG

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att kommuner, landstingskommuner och församlingar får
årliga bidrag av statsmedel med anledning av att skatteunderlaget minskar till
följd av 1970 års skattereform. TiU gmnd för bidragsgivningen ligger ett
beräknat skattebortfall för kommunerna på en miljard kr. för år 1971. Bidragen
utbetalas första gången år 1973 och avses utgå på gmndval av tillskjutet
skatteunderlag. Detta skatteunderlagstiUskott fördelas mellan kommunerna i
relation tiU skattekraften beräknad som skattekronor per inkomsttagare. Utöver
bidragen på en mUjard kr. för år 1971 utgår år 1973 även förskott för detta år
med ett belopp i samma storleksordning.

1
Riksdagen 1972.1 saml. Nr 60

Kartong:
S. 2, Författningsförslag 2, paragrafnumren i ingressen ändrade.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 60

Författningsförslag

1
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1965: 269) med särskilda bestänunelser om kommuns och annan
menighets utdebitering av skatt

Härigenom
förordnas, att lagen (1965: 269) med särskilda bestämmelser om kommuns och
annan menighets utdebitering av skatt skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

Kommuns
och annan menig- Kommuns och annan menig

hets utdebitering av skatt skall be- hets utdebitering av
skatt skall be

stämmas i förhållande till det an- stämmas i förhållande till det an

tal skattekronor och skatteören, tal skattekronor och skatteören,

som vid närmast föregående års som vid närmast föregående års

taxering påförts de skattskyldiga, taxering påförts de skattskyldiga,

med tillägg av det antal skatte- med tillägg av det antal skatte

kronor, som staten skall tillskjuta kronor, som staten skall tillskjuta

enligt förordningen den 3 juni enligt förordningen (1965: 268) om

1965 (nr 268) om skatteutjäm- skatteutjämningsbidrag och av bi-

ningsbidrag. dragsunderlag enligt bestämmel

serna om skattebortfallsbidrag.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1972.

2
Förslag tiU

Lag
om ändring i forordningen (1965: 268) om skatteutjämningsbidrag

Härigenom
förordnas, att 1, 2, 46, 8, 9, 1116, 19 och 20 §§ förordningen (1965: 268)
om skatteutjämningsbidrag skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Kommun
äger erhålla skatte- Bidragskommun äger erhålla

utjämningsbidrag
av statsmedel skatteutjämningsbidrag av stats-

enligt
bestämmelsema i denna för- medel enligt bestämmelserna i

ordning. denna förordning.

2 §

I denna förordning förstås med

kommun:
landskommun, kö- bidragskommun: kom-

ping,
stad, landstingskommun, mun, landstingskommun, försam-församling,
pastorat och annan Ung, pastorat och annan kyrklig

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

kyrklig samfällighet som äger beskattningsrätt,

Föreslagen
lydelse

samfällighet
ningsrätt.

som äger beskatt-

opaginerad Kontrollera mot PDF

bidragsår: det kalenderår under vilket skatteutjämningsbidrag
utgår,

beräkningsår:
det kalenderår som föregår bidragsåret,

opaginerad Kontrollera mot PDF

skattekraft: antalet skattekronor och skatteören per invånare
i kommunen, beräknat efter taxeringsnämnds beslut rörande beräkningsårets
taxering till kommunal inkomstskatt och antalet kyrkobokförda invånare i
kommunen vid beräkningsårets ingång.

medelskattekraft: antalet skattekronor och skatteören per
invånare i hela riket, beräknat efter taxeringsnämnds beslut rörande beräkningsårets
taxering till kommunal inkomstskatt och antalet kyrkobokförda invånare i hela
riket vid beräkningsärets ingång,

sammanlagd utdebitering: summan inom landskommun, köping
eller stad av utdebiteringssatserna för beräkningsåret för skatt tUl kommun, municipal-samhälle
och tingslag samt

utdebiteringsgr äns: medeltalet av de sammanlagda utdebiteringarna
i hela riket, bestämt genom att summan av de tal, som erhållas om inom varje
landskommun, köping eller stad sammanlagda utdebiteringen multipliceras med
antalet skattekronor och skatteören enligt taxeringsnämnds beslut rörande
taxering till kommunal inkomstskatt året före beräkningsåret, delas med
sammanlagda antalet skattekronor och skatteören i hela riket.

Omfattar landskommun, köping eller stad två eller fl.era
församlingar, skall vid beräkningen av den sammanlagda utdebiteringen

skattekraft: antalet skattekronor och skatteören per invånare
i bidragskommunen, beräknat efter taxeringsnämnds beslut rörande beräkningsårets
taxering tUl kommunal inkomstskatt med tillägg av bidragsunderlag enligt
bestämmelserna om skattebortfallsbidrag och antalet kyrkobokförda invånare i
bidragskommunen vid beräkningsårets ingång,

medelskattekraft: antalet skattekronor och skatteören per
invånare i hela riket, beräknat efter taxeringsnämnds beslut rörande
beräkningsårets taxering till kommunal inkomstskatt med till-lägg av
bidragsunderlag enligt bestämmelserna om skattebortfallsbidrag och antalet
kyrkobokförda invånare i hela riket vid beräkningsårets ingång,

sammanlagd utdebitering: summan inom kommun av utdebiteringssatsema
för beräkningsåret för skatt till bidragskommun samt

utdebiteringsgr äns: medeltalet av de sammanlagda utdebiteringarna
i hela riket, bestämt genom att summan av de tal, som erhållas om inom varje
kommun sammanlagda utdebiteringen multipliceras med antalet skattekronor och
skatteören enligt taxeringsnämnds beslut rörande taxering tUl kommunal
inkomstskatt året före beräkningsåret, delas med sammanlagda antalet
skattekronor och skatteören i hela riket.

Omfattar kommun två eller flera församlingar, skall vid
beräkningen av den sammanlagda utdebiteringen medeltalet av utde-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

medeltalet av utdebiteringssatserna för församlingsskatt
inräknas i summan av utdebiteringssatsema. Detta medeltal bestämmes genom att
summan av de tal, som erhållas om varje församlings utdebiteringssats
multipliceras med antalet skattekronor och skatteören i församlingen enligt
taxeringsnämnds beslut rörande taxering till kommunal inkomstskatt året före
beräkningsåret, delas med antalet skattekronor i den landskommun, köping
eller stad inom vUken församlingarna äro belägna. TUlhöra delar av församling skUda
kommuner, gäller vad nu sagts om församling sådan del.

Municipalsamhälles utdebiteringssats ingår i den
sammanlagda utdebiteringen med det belopp, vartill den skulle ha uppgått om
antalet skattekronor och skatteören i municipalsamhället varit detsamma som i
den landskommun inom vilken municipalsamhället är beläget.

Föreslagen
lydelse

biteringssatsema för församlingsskatt inräknas i summan
av utdebiteringssatserna. Detta medeltal bestämmes genom att summan av de tal,
som erhållas om varje församlings utdebiteringssats multipliceras med antalet
skattekronor och skatteören i församlingen enligt taxeringsnämnds beslut rörande
taxering till kommunal inkomstskatt året före beräkningsåret, delas med
antalet skattekronor i den kommun inom vilken församlingarna äro belägna. Tillhöra
delar av församling skilda kommuner, gäller vad nu sagts om församling sådan
del.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skatteutjämningsbidrag
skall vid upprättande av utgifts- och inkomststat för bidragsåret upptagas
bland kommunens inkomster.

Skatteutjämningsbidrag
skall vid upprättande av utgifts- och inkomststat för bidragsåret upptagas
bland bidragskommunens inkomster.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skatteutjämningsbidrag
vid brist på skattekraft utgår till kommun, vars skattekraft understiger den
skattekraft, som kommunen skall tillförsäkras enligt 8 §.

Skatteutjämningsbidrag
vid brist på skattekraft utgår tUl bidragskommun, vars skattekraft understiger
den skattekraft, söm bidragskommunen skall tillförsäkras enligt 8 §.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skatteutjämningsbidrag
vid brist på skattekraft utgår med det belopp, som erhålles, när tillskott av
skatteunderlag enligt 8 § multipliceras med den utdebiteringssats som kommunen
faststäUt för bidragsåret.

Skatteutjämningsbidrag
vid brist på skattekraft utgår med det belopp, som erhålles, när tillskott av
skatteunderlag enligt 8 § multipliceras med den utdebiteringssats söm
bidragskommunen fastställt för bidragsåret.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

8 TUlskott av skatteunderlag utgöres av det antal
skattekronor och skatteören, som kommunen måste tillföras för att skattekraften
skall motsvara följande andel av medelskattekraften, nämligen för

Föreslagen lydelse

§ 1

Tillskott av skatteunderlag utgöres av det antal
skattekronor och skatteören, som bidragskommunen måste tUlföras för att
skattekraften skall motsvara följande andel av medelskattekraften, nämligen
för

opaginerad Kontrollera mot PDF

landstingskommun i skattekraftsområde 1 och de delar av
Värmlands, Kopparbergs och Gävleborgs läns landstingskommuner som tillhöra
skattekraftsområde 2, 95 procent;

övriga landstingskommuner i skattekraftsområde 2, 110
procent;

landstingskommun i skattekraftsområde 3,125 procent;

Gotlands
kommun 92 procent;

opaginerad Kontrollera mot PDF

annan
kommun i skattekraftsområde 1, 90 procent;

annan
kommun i skattekraftsområde 2, 110 procent

och annan
kommun i skatte-kraftsomräde 3, 125 procent.

annan
bidragskommun i skattekraftsområde 1, 90 procent;

annan
bidragskommun i skattekraftsområde 2, 110 procent

och annan
bidragskommun i skattekraftsområde 3, 125 procent.

opaginerad Kontrollera mot PDF

För landstingskommun må dock tUlskottet av skatteunderlag
icke understiga summan av de tUlskjutna skatteunderlag som för år 1965 utgick tUl
landstingskommunen enligt kungörelserna den 16 maj 1957 (nr 205) angående
skatteersättning i anledning av 1957 års ortsavdrags-reform och den 27 april
1962 (nr 140) angående skatteersättning i anledning av 1961 års ortsavdragsreform.

Ingår tvä
eller flera församlingar i pastorat eller annan kyrklig samfällighet som äger
beskattningsrätt, skall tillskottet av skatteunderlag till den kyrkliga samfälligheten
utgöra summan av sådana tillskott till församlingarna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

För
landskommun, köping eller stad där den sammanlagda utdebiteringen understiger
utdebiteringsgränsen, skall det enligt första stycket gällande procenttalet
minskas med en procentenhet för varje fullt tjugotal ören, varmed den
sammanlagda utdebiteringen understiger utdebiteringsgränsen.

TiUhöra delar av kommun skUda skattekraftsområden,
beräknas tillskottet särskilt för varje sådan dd.

För kommun
där den sammanlagda utdebiteringen understiger utdebiteringsgränsen, skall det
enligt första stycket gällande procenttalet minskas med en procentenhet för
varje fullt tjugotal ören, varmed den sammanlagda utdebiteringen understiger
utdebiteringsgränsen.

Tillhöra delar av bidragskommun skilda
skattekraftsområden, beräknas tillskottet särskilt för varje sådan del.

opaginerad Kontrollera mot PDF

9 §

Träder ändring beträffande Träder ändring beträffande bi-

kommuns
indelning i kraft vid bidragsårets ingång, skall tillskott av skatteunderlag
beräknas på grund-

1 Senaste lydelse 1970: 341. If Riksdagen 1972.1 saml.
Nr 60

dragskommuns
indelning i kraft vid bidragsårets ingång, skall tillskott av skatteunderlag
beräknas

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

val av den indelning som gällde vid beräkningsårets
ingång. Vid delning av kommun skall tillskottet fördelas i förhållande till
kommundelarnas invånarantal vid beräkningsårets början.

Föreslagen
lydelse

på gmndval av den indelning som gällde vid beräkningsårets
ingång. Vid delning av bidragskommun skall tillskottet fördelas i förhållande
till invånarantalet i de olika delarna av bidragskommunen vid beräkningsårets
början.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Länsstyrelsen
skall fastställa tillskott av skatteunderlag samt senast den 10 september
under beräkningsåret tillställa kommun uppgift om tillskottets storlek.

Länsstyrelsen
skall fastställa tillskott av skatteunderlag samt senast den 10 september
under beräkningsåret tillställa bidragskommun uppgift om tiUskottets storlek.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skatteutjämningsbidrag
vid hög utdebitering utgår till landskommun, köping eller stad, vars omräknade
sammanlagda utdebitering överstiger utdebiteringsgränsen. Med omräknad
sammanlagd utdebitering förstås den utdebitering för beräkningsåret som skulle
ha fastställts, om för samma år varken bidrag vid hög utdebitering eller
bidrag enligt 16 § utgått.

Skatteutjämningsbidrag
vid hög utdebitering utgår till kommun, vars omräknade sammanlagda utdebitering
överstiger utdebiteringsgränsen. Med omräknad sammanlagd utdebitering förstås
den utdebitering för beräkningsåret som skulle ha fastställts, om för samma år
varken bidrag vid hög utdebitering eller bidrag enligt 16 § utgått. Vid
omräkning skall såväl skatteunderlag enligt taxeringsnämnds beslut som
tillskjutet skatteunderlag enligt 8 § och bestämmelserna om skattebortfallsbidrag
beaktas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skatteutjämningsbidrag
vid hög utdebitering utgår med belopp, motsvarande vad som skulle utgå på
grundval av kommunens skatteunderlag enligt beräkningsårets taxering, ökat med
tUlskott av skatteunderlag enligt 8 §, efter ett belopp för skattekrona och
skatteöre som utgör viss andel av skillnaden mellan den omräknade sammanlagda
utdebiteringen i kommunen och utdebiteringsgränsen. Denna andel är 1/10
procent för varje öre av den del av den omräknade sammanlagda utdebiteringen,
som överstiger utdebite-

Skatteutjämningsbidrag
vid hög utdebitering utgår med belopp, motsvarande vad som skulle utgå på gmndval
av bidragskommunens skatteunderlag enligt beräkningsårets taxering, ökat med tillskott
av skatteunderlag enligt 8 § och bidragsunderlag enligt bestämmelserna om
skattebortfallsbidrag, efter ett belopp för skattekrona och skatteöre som
utgör viss andel av skillnaden mellan den omräknade sammanlagda utdebiteringen
i bidragskommunen och utdebiteringsgränsen. Denna andel är 1/10 procent för
varje öre av den del av

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

ringsgränsen med högst tre kronor, och 60 procent av den
del av den omräknade sammanlagda utdebiteringen som överstiger utdebite-ringsgränsen
med mer än tre kronor.

Föreslagen
lydelse

den omräknade sammanlagda utdebiteringen, som överstiger
utdebiteringsgränsen med högst tre kronor, och 60 procent av den del av den
omräknade sammanlagda utdebiteringen som överstiger utdebiteringsgränsen med
mer än tre kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Träder
ändring beträffande kommuns indelning i kraft vid bidragsårets ingång, skall
bidrag vid hög utdebitering beräknas på grundval av den indelning som gällde
vid beräkningsärets ingång. Vid delning av kommun skall bidraget fördelas i
förhållande till kommundelarnas invånarantal vid beräkningsårets början.

Träder
ändring beträffande bidragskommuns indelning i kraft vid bidragsårets ingång,
skall bidrag vid hög utdebitering beräknas på gmndval av den indelning som gäUde
vid beräkningsårets ingång. Vid delning av bidragskommun skall bidraget
fördelas i förhållande till invånarantalet i de olika delarna av bidragskommunen
vid beräkningsårets början.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Länsstyrelsen
skall fastställa skatteutjämningsbidrag vid hög utdebitering samt senast den
10 september under beräkningsåret tillställa landskommun, köping och stad
uppgift om bidragets storlek.

Länsstyrelsen
skall fastställa skatteutjämningsbidrag vid hög utdebitering samt senast den
10 september under beräkningsåret tiUställa kommun uppgift om bidragets
storlek.

opaginerad Kontrollera mot PDF

16 §

När synnerliga skäl föreligga, När
synnerliga skäl föreligga,

äger Konungen efter ansökan be- äger
Konungen efter ansökan be

vUja kommun extra skatteutjäm- vilja
bidragskommun extra skatte-

ningsbidrag. utjämningsbidrag.

Ansökan om extra skatteutjämningsbidrag inges till
länsstyrelsen senast den 31 januari under beräkningsåret.

19 §

opaginerad Kontrollera mot PDF

Finner
länsstyrelse på grund av anmärkning eller eljest att av länsstyrelsen meddelat
beslut enligt denna förordning blivit oriktigt pä grund av felräkning,
misskrivning eller annat uppenbart förbiseende, skall länsstyrelsen, sedan
vederbörande kommun erhållit tillfälle att yttra sig, meddela beslut om rättelse.

Finner
länsstyrelse på grund av anmärkning eller eljest att av länsstyrelsen meddelat
beslut enligt denna förordning blivit oriktigt på grund av felräkning,
misskrivning eller annat uppenbart förbiseende, skall länsstyrelsen, sedan
vederbörande bidragskommun erhållit tillfälle att yttra sig, meddela beslut
om rättelse.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:60 8

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

20 §

Talan mot statistiska centralby- Talan mot statistiska centralby

råns och länsstyrelses beslut enligt råns och länsstyrelses beslut enligt

denna förordning må föras av denna förordning må föras av

kommun. Talan föres hos Kungl. bidrägskommun. Talan föres hos

Maj:t genom besvär. Kungl. Maj:t genom besvär.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1973. Vid beräkning av medelskattekraften på
grundval av 1972 års taxering skall det sammanlagda bidragsunderlaget i riket
enligt bestämmelserna om skattebortfallsbidrag upptagas till 44 365 600
skattekronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 60

Utdrag
av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 10 mars 1972.

Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden
STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG,
BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, FELDT.

Chefen
för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam beredning
med statsrådets övriga ledamöter fråga om skattebortfallsbidrag till kommuner m.
fl. i anledning av 1970 års skattereform och anför.

I
prop. 1972: 1 (bil. 9 s. 68) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i
avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1972/73 beräkna till
Kompensation till kommunerna med anledning av skatteomläggningen 1971 ett
förslagsanslag av 500 milj. kr. Jag anhåller att nu få ta upp denna fråga.

Inledning

En
genomgripande reform av inkomstbeskattningen beslöts vid 1970 års vårriksdag (prop.
1970: 70, BeU 1970: 40, rskr 1970: 230). De nya bestämmelserna trädde i kraft
den 1 januari 1971 och tillämpas första gången vid 1972 års taxering.

Reformen
innebär långtgående ändringar i bl. a. avdragssystemet vid taxeringen.
Härigenom påverkas den beskattningsbara inkomsten och därmed
beskattningsunderlaget. Effekten för kommunerna av det nya skattesystemet bhr
ett betydande skattebortfall. I prop. 1970: 70 uttalade jag (s. 75) att
avsikten var att kommunerna skulle få full kompensation för skattebortfallet
och att förslag senare skulle läggas fram om formerna för denna kompensation.

I
beredningen av denna fråga inom finansdepartementet har ingått överläggningar
med företrädare för Svenska korhmunförbundet och Svenska landstingsförbundet.

Vissa
skattebestämmelser

Reglerna
om den kommunala inkomstbeskattningen finns främst i kommunalskattelagen (1928:
370, KL). Bestämmelserna om den statliga inkomstskatten, som i vissa
hänseenden har betydelse vid beräkningen av det kommunala
beskattningsunderlaget, finns bl. a. i förordningen (1947: 576) om statiig
inkomstskatt (SI). För varje skattskyl-

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 60 10

dig
bestäms ett skatteunderlag för kommunalbeskattningen och ett för
statsbeskattningen. Härvid gäller emellertid i huvudsak likartade regler.

Summan av inkomsterna
från olika förvärvskällor, minskad med avdrag för kostnader som behövts för att
förvärva och bibehålla intäkterna, utgör den skattskyldiges sammanräknade
inkomst. Härifrån avgår s. k. allmänna avdrag (46 § KL, 4 § SI). Avdrag får under
vissa fömtsättningar göras också för förlust som hänför sig tiU tidigare år
(förordningen 1960: 63 om rätt tUl förlustutjämning vid taxering för inkomst).
Återstoden, vid kommunaltaxeringen ökad med s. k. garantibelopp för fastighet,
utgör den skattskyldiges taxerade inkomst.

Den
taxerade inkomsten minskas med grundavdrag (tidigare ortsavdrag) och extra
avdrag för nedsatt skatteförmåga. Återstoden utgör beskattningsbar inkomst.
Denna inkomst ligger till grund för skatteberäkningen.

Den
kommunala inkomstskatten är proportionell och tas ut med en i viss ordning
bestämd andel av den till kommunal inkomstskatt beskattningsbara inkomsten.
Den genomsnittliga kommunala utdebiteringen är för år 1971 22:54 kr. och för
år 1972 23:79 kr. per 100 kr. beskattningsbar inkomst.

De
ändringar som låg i skattereformen berörde, såvitt nu är av intresse, i
huvudsak de allmänna avdragen och ortsavdragen/grundavdragen. I detta
hänseende innebär bestämmelserna för tiden före reformen bl. a. följande.

Allmänt
avdrag medges för sådan sjukförsäkringsavgift enligt 19 kap. 2 § lagen (1962:
381) om allmän försäkring som påförts den skattskyldige under året före
taxeringsåret samt för premier och avgifter för ett antal andra typer av
försäkringar. Avdrag för sjukförsäkringsavgift enligt 19 kap. 2 § lagen om
allmän försäkring beräknas till ett belopp av minst 150 kr. eller, om den
skattskyldige under beskattningsåret varit gift och levt tUlsammans med andra
maken, för dem båda gemensamt tiU ett belopp av minst 300 kr. Avdraget för
övriga premier och avgifter är högst 500 kr. för sammanlevande makar och för
ensamstående, som haft hemmavarande barn under 18 år, samt 250 kr. för
ensamstående i övrigt (46 § 2 mom. KL, 4 § 1 mom. SI).

Avdrag
medges också för underhåll som den skattskyldige betalat till inte hemmavarande
barn under 16 år. Avdraget får dock inte överstiga 1 000 kr. per barn och år.

Som
allmänt avdrag räknas också de s. k. förvärvsavdragen. Avdragsrätt medges gift
kvinna utan hemmavarande barn under 16 år som levt tillsammans med sin man och
som haft inkomst av jordbruksfastighet och utfört arbete i förvärvskällan till
minst 300 kronors värde, inkomst av rörelse, vari hon varit verksam i ej blott
ringa om-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:60 11

fattning,
eller inkomst av eget arbete. Avdragsbeloppet är 300 kr. Har kvinnan
hemmavarande barn under 16 år, får hon i fråga om inkomst av rörelse eller
eget arbete göra avdrag med 300 kr. jämte 25 »/o av inkomsten, sammanlagt dock
med högst 3 000 kr.

I
fråga om jordbruksinkomst får hon göra avdrag med belopp motsvarande värdet av
arbetsinkomsten, dock högst med 1 000 kr.

Ensamstående
man eller kvinna, som haft hemmavarande barn under 16 år, får åtnjuta
förvärvsavdrag vid inkomst av jordbruksfastighet, rörelse och eget arbete i
princip enligt de regler som gäller för gift kvinna med barn och inkomst av
rörelse.

Förvärvsavdrag medges
också i fråga om jordbruks- och rörelseinkomst vid fall av s. k. faktisk
sambeskattning, dvs. då gift person drivit verksamheten med biträde av maken.
Gift man utan hemmavarande barn under 16 år som levt tillsammans med sin
hustru erhåller förvärvsavdrag med 300 kr. Förutsättningen är att hustrun
utfört arbete i förvärvskällan till ett värde av minst 300 kr. Finns hemmavarande
barn under 16 år, får mannen åtnjuta avdrag med belopp motsvarande värdet av
hustruns arbetsinsats, dock högst med 1 000 kr.

Förvärvsavdrag
får åtnjutas endast om och i den mån den inkomst som berättigar till avdrag
förslår till det. Förvärvsavdrag får för skattskyldig eller, om han varit gift
och levt tillsammans med maken, makarna tillsammans inte överstiga det
maximibelopp som enligt det nyss återgivna gäller för det avdragsfall som är i
fråga (46 § 3 mom. KL, 4 § SI).

Vid statstaxeringen medges
vidare avdrag för sådan allmän kommunalskatt som påförts den skattskyldige
året före taxeringsåret. Avdraget skall beräknas till ett belopp av minst 2
250 kr. eller, för makar gemensamt, till 4 500 kr. Rätt till avdrag med
sistnämnda belopp tUlkommer också ensamstående med hemmavarande barn under 18
år (4 § 1 mom. SI).

Ortsavdrag medges med 2
250 kr. för ensamstående skattskyldig och 4 500 kr. för makar gemensamt och för
ensamstående med hemmavarande bam under 18 år (48 § 2 mom. KL, 8 § SI).

För makar gäller om
allmänna avdrag och ortsavdrag följande. Allmänna avdrag som helt eller delvis
inte kunnat avräknas på den ena makens inkomst får avräknas mot andra makens
inkomst, såvitt gäUer kommunaltaxeringen dock med viss begränsning i fråga om
kommun. Ortsavdraget beräknas till 2 250 kr. för vardera maken. Kan beloppet
inte till fullo utnyttjas av ena maken får bristen avräknas på andra makens
inkomst. Extra avdrag beräknas för vardera maken för sig. För makarna tUlsammans
får emellertid avdraget inte överstiga föreskrivet maximibelopp (52 § 1 mom.
KL, 11 § 1 mom. SI).

Efter
reformen gäller ändrade regler i följande hänseenden.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:60 12

Schablonavdraget för obligatorisk sjukförsäkringsavgift,
150/300 kr., slopas. Avdrag medges enbart för faktiskt påförd avgift. Avdrag
för underhållsbidrag till inte hemmavarande barn höjs till 1 500 kr. per barn
och år. Åldersgränsen för barnet höjs från 16 till 18 år.

I fråga om förvärvsavdraget har omfattande ändringar
skett. Avdraget på 300 kr. till barnlösa famUjer har avskaffats liksom det
fasta beloppet på 300 kr. tUl barnfamiljer med inkomst av rörelse eller tjänst.
Förvärvsavdrag medges nu makar med barn under 16 år som båda har s. k. A-inkomst,
dvs. inkomst av tjänst utom periodiskt understöd och liknande, samt inkomst av
jordbruksfastighet och rörelse där den skattskyldige utfört arbete i
förvärvskällan i ej blott ringa omfattning. Avdraget är vid inkomst av rörelse
och tjänst 25 »/o av inkomsten (nettointäkten), dock högst 2 000 kr., och vid
inkomst av jordbruksfastighet 1 000 kr. Avdragsrätten tillkommer den make som
har den lägsta A-inkomsten. Förvärvsavdrag medges också gift person med
A-inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse om maken biträtt i verksamheten.
Avdraget är i dessa fall värdet av medhjälpande makens arbetsinsats, dock högst
1 000 kr. Förvärvsavdrag medges också ensamstående med hemmavarande barn under
16 år och inkomst av jordbruksfastighet, rörelse eller tjänst. Avdraget är 25 Vo
av inkomsten (nettointäkten) dock högst 2 000 kr. 1 fråga om maximibeloppen då
rätt till flera förvärvsavdrag föreligger är reglerna i princip oförändrade.

Väsentliga förändringar har skett i fråga om ortsavdragen.
Dessa ersätts i det nya systemet med grundavdrag som medges med 4 500 kr. för
varje skattskyldig i den män inkomsten förslär. Fullt avdrag medges upp till
30 000 kr. taxerad inkomst. Vid högre inkomst reduceras avdraget med 20 "/'o
av överstigande dd. Vid taxerad inkomst på 52 500 kr. och högre medges alltså
inte något avdrag. Vid beräkningen av grundavdragets belopp tas hänsyn enbart
till den statligt taxerade inkomsten med tillägg för s. k. sjömansinkomst. Det
belopp som därvid erhålls tUlämpas också vid den kommunala taxeringen.

Även de extra avdragen ändras genom reformen. Ändringarna
innebär, som berörs närmare i det följande, en kraftig minskning av avdragssumman.

Utöver förändringarna på avdragssidan kan nämnas att
skattefrihet införs för det kommunala bostadstillägget för folkpensionärer (19
§ KL, 2 § SI) och att makeansvaret för sjukförsäkringsavgiften slopas. Vidare längdförs
inte sammanräknad nettoinkomst som ligger till grund för inkomststatistiken
i de fall den taxerade inkomsten understiger 4 500 kr. för ensamstående och
för makar tillsammans. 1 det gamla systemet låg gränsen för längdföring vid 2
350 kr. statligt taxerad inkomst [68 § taxeringsförordningen (1956: 623)].

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 60 13

Den
kommunala skatteutjäraningen

Enligt
lagen (1965: 269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets
utdebitering av skatt skall utdebitering av skatt bestämmas i förhällande till
det antal skattekronor och skatteören, som vid närmast föregående års taxering
påförts de skattskyldiga, med till-lägg av det antal skattekronor, som staten
skall tUlskjuta enligt förordningen (1965: 268) om skatteutjämningsbidrag.

Kommun,
landstingskommun och församling m. fl. kyrkliga sam-fälligheter får enligt
förordningen om skatteutjämningsbidrag under vissa förutsättningar skatteutjämningsbidrag
av statsmedel. Bidrag utgår vid brist på skattekraft och vid hög utdebitering.
Med skattekraft menas därvid antalet skattekronor och skatteören per invånare.
I vissa fall kan också utgå extra skatteutjämningsbidrag. Skatteutjämningsbidrag
tas upp bland menighetens inkomster vid upprättande av utgifts- och inkomststat
för bidragsåret.

Skatteutjämningsbidrag
vid brist på skattekraft utgår på grundval av tillskott på skatteunderlag. Med
tillskott av skatteunderlag förstås det antal skattekronor och skatteören som
menigheten måste tillföras för att skattekraften skall motsvara en viss
föreskriven andel av medelskattekraften i riket. Bidrag utgår med det belopp,
som erhålls, när skatteunderlagstillskottet multipliceras med den
utdebiteringssats som menigheten fastställt för bidragsåret.

Länsstyrelsen
fastställer tillskott av skatteunderlag och tillställer senast den 10 september
under beräkningsäret menigheten uppgift om tillskottets storlek. Statistiska
centralbyrån fastställer varje år senast den 25 augusti medelskattekraften i
riket. 1 fråga om utbetalning av skatteutjämningsbidrag tillämpas bestämmdserna
i kommunallagen och annan författning om utbetalning av allmän kommunalskatt.

Skattereformens
effekt på det kommunala skatteunderlaget

Skattereformens
effekt på det kommunala skatteunderlaget beror främst på de ändrade
avdragsbestämmelserna. Ändringarna påverkar bara i mindre grad den
sammanräknade inkomsten, medan däremot den beskattningsbara inkomsten berörs i
hög grad. De nya bestämmelserna innebär till en del en ökning av
skatteunderlaget men till det väsentiiga en minskning. De viktigaste faktorerna
är följande.

Avgörande
betydelse har övergängen från ortsavdrag på 2 250/4 500 kr. till enhetliga gmndavdrag
på högst 4 500 kr. I flertalet fall där ortsavdrag tidigare medgavs med 2 250
kr. innebär de nya reglerna en fördubbling av det skattefria bottenavdraget och
en motsvarande minskning av det kommunala skatteunderlaget. Denna effekt
motverkas dock i viss män av den avtrappning av grundavdraget som sker vid
inkomster överstigande 30 000 kr. och som ökar skatteunderlaget.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 60 14

Som
tidigare anförts slopas förvärvsavdraget på 300 kr. till bamlösa familjer
liksom det fasta beloppet på 300 kr. till bamfamUjer med inkomst av rörelse
eller tjänst. Vidare sänks avdragets maximum från 3 000 kr. till 2 000 kr. och
för makar tillgodoräknas avdraget maken med lägsta A-inkomst i stället för
hustrun. Dessa ändringar ökar det kommunala skatteunderlaget. Å andra sidan
utgår i fortsättningen avdrag också för pension och livränta vilket tenderar
att minska skatteunderlaget. I samma riktning verkar att fosterbarn räknas in
i den kategori barn som berättigar till avdrag.

Höjningen
av avdraget för underhåll ät ej hemmavarande barn till 1 500 kr. och
justeringen av åldersgränsen från 16 till 18 år minskar det kommunala
skatteunderlaget.

Beträffande sjukförsäkringsavgiften
har slopandet av schablonavdraget betydelse bara i de fall avgiftsskyldighet
inte förelegat, dvs. främst i fråga om folkpensionärer. I den mån dessa genom
reglerna om extra avdrag ändå får den kommunalt beskattningsbara inkomsten
reducerad torde emellertid effekten av schablonavdragets slopande bli liten.
Slopandet av makeansvaret för sjukförsäkringsavgiften leder tUl att inte
heller någon avdragsrätt för makens avgift blir aktuell. Detta påverkar
skatteunderlaget i höjande riktning, men först fr. o. m. 1973 års taxering.

För
folkpensionärerna genomförs ändrade bestämmelser om extra avdrag. Extra avdrag
behövs inte längre i samma utsträckning som före skattereformen till följd av
dels att skattefrihet har införts för kommunala bostadstillägg, dels att
grundavdragen höjts. Detta leder till att avdragsbeloppen kan beräknas minska
kraftigt med åtföljande ökning av skatteunderlaget. En stor del av dessa extra
avdrag avser dock inkomsttagare som varken före eller efter reformen har
beskattningsbar inkomst, vilket begränsar effekten på skatteunderlaget.

Även
vissa förändringar i fråga om de skattepliktiga intäkterna har betydelse för
det kommunala skatteunderlaget. Sålunda ökar folkpensionen på grund av att den
höjda mervärdeskatten påverkar basbeloppet. Detta ökar skatteunderlaget något.
Vidare införs som tidigare nämnts skattefrihet för det kommunala
bostadstillägget för folkpensionä-rema. Detta minskar skatteunderlaget.

I
sammanhanget bör också nämnas den ändring av införing i taxe-ringslängd som
skett i det nya skattesystemet. Numera längdförs sammanräknad nettoinkomst
inte i de fall den statligt taxerade inkomsten understiger 4 500 kr. för
ensamstående och för makar tillsammans. I det tidigare systemet låg gränsen för
införing vid 2 350 kr. statligt taxerad inkomst. Den ändrade gränsen
sammanhänger med höjningen av deklarationspliktsgränsen från 2 400 kr. tUl 4
500 kr.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 60 15

Departementschefen
Inledande synpunkter

1970
års skattereform har omfördelat skatten tUl förmån för lågin-komstgmpperna och
har åstadkommit en individuell beskattning av makars arbetsinkomster. Ändringama
i skattesystemet är genomgripande och rör såväl beskattningsunderlaget som
skattesatserna för den statliga skatten. I detta sammanhang är emellertid i
huvudsak förändringarna av beskattningsunderlaget av intresse.

För kommunerna innebär det
nya systemet en betydande minskning av skatteunderlaget. Härav följer en
minskning av de kommunala skatteinkomsterna. Frågan har berörts i prop. 1970:
70 i vUken förslaget till skattereform lades fram. Jag har där (s. 75) uttalat
att det skattebortfall som kommer att drabba kommunerna bl. a. till följd av
det höjda gmnd-avdraget kan uppskattas till totalt ca en miljard kr. för helt
år räknat i 1971 års löneläge. Jag har också erinrat om att det minskade skatteunderlaget
inte får någon effekt på de kommunala skatteinkomsterna förrän år 1973 med de avräkningsmetoder
för kommunalskatten som tillämpas. Som jag framhållit i nämnda proposition är
avsikten att kommunerna genom statsbidrag skall fä full kompensation för
inkomstbortfallet. Med kommuner avses här komuner, landstingskommuner samt
församlingar, pastorat och kyrkliga samfälligheter. Bidrag i anledning av bortfallet
bör därför utgå till alla dessa i förhällande till de bortfallna inkomsterna.

Det
torde vara praktiskt att bidragen får en särskild benämning. Jag förordar
beteckningen skattebortfallsbidrag.

Storleken
av skattebortfallsbidraget

Avgörande
för skattebortfallets storlek är hur det kommunala skatteunderlaget påverkas
av reformen. Verkningarna av de nya bestämmelserna är, som framgår av den
tidigare redogörelsen, av olika art och omfattning. För att få en fullständig
bild av reformens effekter och därmed det totala inkomstbortfallet skulle i
princip krävas att man jämsides med den ordinarie taxeringen enligt de nya
reglerna gjorde en fullständig taxering med tillämpning av de äldre
bestämmelserna. Det är uppenbart att en sådan fullständig beräkning av
bortfallet av skatteunderlag inte är praktiskt möjlig att göra. Bortfallet
måste därför beräknas schematiskt.

TiU
grund för de i prop. 1970: 70 lämnade uppgifterna om ett skattebortfall av
omkring en miljard kr. ligger beräkningar som utförts inom finansdepartementet
på grundval av 1969 års taxering.

Riksrevisionsverket
har i april och november 1971 gjort jämförande beräkningar för att få fram bl.
a. total kommunalskatt enligt det gamla resp. det nya skattesystemet.
Beräkningarna har gjorts i form av stick-

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 60 16

provsundersökningar på 16 000 deklarationer. Urvalet har
varit olika vid de båda beräkningstillfällena. Beräkningarna leder fram till
ett totalt kommunalt skattebortfall i anledning av skattereformen på 940 resp.
1 065 milj. kr. Aprilberäkningen baserades på 1970 års taxering och
novemberberäkningen på 1971 års taxering medan övriga förutsättningar
bortsett från stickprovsurvalet av deklarationer var lika. För att få
beräkningarna helt jämförbara bör beloppet 940 milj. kr. justeras uppåt med ca
15 milj. kr. med hänsyn till det ökade antalet inkomsttagare vid det senare
taxeringstillfället. Beräkningarna skulle då sluta på 955 resp. 1 065 milj. kr.
Slumpfelet i beräkningarna av skattebortfallet ligger i storleksordningen
högst ± 90 milj. kr. Ett genomsnitt av de båda beräkningarna ger alltså vid
handen att det bidrag som skall kompensera kommunernas bortfall av
skatteinkomster bör ligga i storleksordningen en miljard kr.

Emellertid har vissa faktorer inte beaktats i
riksrevisionsverkets beräkningar. Sålunda har verket i sin modell inte tagit
hänsyn till att deklarationspliktsgränsen höjts från 2 400 kr. till 4 500 kr.,
vilket medför att inkomstbortfallet för kommunerna borde ökas med inemot 100 mUj.
kr.

Vidare har vid beräkningen av sjukförsäkringsavdragen inte
hänsyn tagits till att avgiften och därmed makens avdragsrätt för hemmafruförsäkringen
slopats. Inkomstökningen för kommunerna till följd härav kan beräknas till ca
50 milj. kr.

I fråga om de extra avdragen baseras riksrevisionsverkets
beräkningar på ett antagande om en ökning i takt med inkomsterna eller med 9 "la.
Som tidigare nämnts innebär de höjda grundavdragen att behovet av extra avdrag
minskar. Med hänsyn härtill bör det av riksrevisionsverket beräknade
inkomstbortfallet för kommunerna reduceras med minst 100 milj. kr.

Av det anförda framgår att riksrevisionsverkets
beräkningar med angivna justeringar leder till ungefär samma resultat som
de beräkningar som låg till grund för uppgifterna i prop. 1970: 70. Mot bakgrund
härav förordar jag att bidraget för år 1971 bestäms till en miljard kr.

När det gäller kommande år bestäms skattebortfallet ay
skatteunderlagets utveckling. I och med att allt fler inkomsttagare kommer upp
i inkomstskikten över 30 000 kr. återvinner kommunerna skattekraft genom att
grundavdragen i det nya skattesystemet successivt avtrappas för att helt
bortfalla vid 52 500 kr. Riksrevisionsverkets beräkningar liksom
uppskattningar som gjorts inom finansdepartementet tyder på att kommunerna
inom 810 år återvinner den skattekraft de förlorat genom skattereformen. De
statliga bidragen som skall kompensera inkomstbortfallet kan därför beräknas
minska med ett belopp i storleksordningen 100 milj. kr. per år.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 60 17

Bidragssystemets utformning

Jag vill först erinra om de statsbidrag som utgår till
kommuner m. fl. menigheter enligt skatteutjämningsförordningen (1965: 268). Av
intresse i detta sammanhang är främst det bidrag som utgår på grundval av tillskjutet
skatteunderlag till kommuner som har låg skattekraft, dvs. låg beskattningsbar
inkomst per invånare. Det tillskjutna skatteunderlaget räknas in i kommunens
skatteunderlag och det skattebelopp som enligt utdebiteringssatsen belöper pä
det tillskjutna skatteunderlaget erhålls som bidrag från staten.

Den bidragsgivning som nu är aktuell har i flera
hänseenden nära samband med skatteutjämningsbidragen. Det torde därför vara
lämpligt att också beträffande skattebortfallsbidragen tillämpa ett system med
tillskjutet skatteunderlag. Härvid når man också den fördelen att i den mån det
schablonmässigt beräknade skattebortfallsbidraget blir för lågt eller för högt
beräknat för en kommun med brist på skattekraft (90 "la av rikets
kommuner) sä korrigeras avvikelsen i allt väsentligt genom skatteutjämningsbidraget.

Av den tidigare redogörelsen har framgått att reformens effekter
på de olika kommunernas skatteunderlag varierar med hänsyn till ålderssammansättning,
famUjestmktur, förvärvsfrekvens m. m. hos de skattskyldiga inom kommunen. För
att få en fullständig bild av bortfallet i varje enskild kommun skulle krävas en
taxering enligt de äldre skattebestämmelserna jämsides med den nya taxeringen.
Detta är som jag tidigare framhållit inte praktiskt möjligt. Bortfallet av
skatteunderlag får i stället bestämmas efter en schablonmetod.

När det gäller frågan hur schablonberäkningen av
skatteunderlagsbortfallet bör ske är givetvis olika möjligheter tänkbara. Som
underlag för bedömningen i detta hänseende har inom finansdepartementet gjorts
en undersökning som syftat till att belysa reformens verkningar i olika typer
av kommuner. Undersökningen har omfattat material från 1971 års taxering i ett
antal taxeringsdistrikt i skilda delar av landet. För varje inkomsttagare i
distrikten har undersökts inkomst- och avdragsförhållanden. De nya
skattereglerna har sedan applicerats på inkomsttagarna varefter det erhållna
skatteunderlaget jämförts med det som fastställts vid den ordinarie taxeringen.

Trots att undersökningen har avsett så små enheter som
enskilda taxeringsdistrikt har ett klart samband kunnat konstateras mellan ä
ena sidan relativ skattekraft, uttryckt som antal skattekronor per
inkomsttagare, och å andra sidan bortfallet skatteunderlag. Tillämpat pä hela
kommuner bör detta samband bli ännu mer påtagligt. Ju högre relativ skattekraft
kommunen har desto mindre blir skatteunderlagsbortfallet. Förklaringen härtill
torde vara att kommuner med hög relativ skattekraft i allmänhet också har en
stor andel inkomsttagare med en årsinkomst på 30 000 kr. eller mer, för vilka
grundavdragen är avtrappade eller helt borta.

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 60 18

Beräkningen
av skatteunderlagsbortfallet i en kommun föreslås ske på följande sätt.

Först
beräknas bortfallet av skatteunderlag i en kommun vars skattekraft, uttryckt i
antal skattekronor per inkomsttagare, motsvarar genomsnittet i riket. Härvid
har som inkomsttagare räknats varje fysisk person, oskiftat dödsbo och
familjestiftelse i A-längden som åsatts statligt beskattningsbar inkomst. Det
bor anmärkas att i andra sammanhang brukar skattekraften uttryckas i antal
skattekronor per invånare. Utgångspunkten för beräkningen är att det totala
inkomstbortfallet för kommunerna vid 1972 års taxering uppgår tUl en miljard
kr. Medelutdebiteringen för riket vid nämnda taxering är 22: 54 kr. per skattekrona.

Det
bortfallna skatteunderlaget erhålles som kvoten av å ena sidan en miljard kr.
och å andra sidan produkten av antalet inkomsttagare i riket vid 1972 års
taxering och medelutdebiteringen 22:54. Det belopp som därvid erhålles
(bidragsnivån) kan kallas K skattekronor per inkomsttagare.

För
kommuner vars skattekraft avviker från riksgenomsnittet beräknas bidragsnivån
med lednmg av det samband som konstaterats vid den tidigare nämnda
undersökningen. Enligt undersökningen bör skillnaden i bidragsnivå uppgå till
6 "la av skillnaden mellan den aktuella kommunens skattekraft, beräknad
som skattekronor per inkomsttagare, och den genomsnittliga skattekraften i
riket vid 1972 års taxering (bas-relationstalet).

Samma
beräkningssätt används sedan för kommande år, varvid man utgår från den
genomsnittliga skattekraften per inkomsttagare i riket vid 1972 års taxering.
Den enskUda kommunen får successivt lägre bidrag i takt med att skattekraften i
kommunen ökar.

Den
här redovisade beräkningsmetoden kan Ulustreras med ett par exempel. Den genomsnittiiga
skattekraften i riket, beräknad på sätt som tidigare angivits, antas vara 200
skattekronor per inkomsttagare och bidragsnivån (= K) 10 skattekronor.
Bidraget för den enskilda kommunen beräknas enligt formeln K -f (0,06 a) för
kommuner med lägre skattekraft än K och enligt formeln K (0,06 a) för konamuner
med högre skattekraft än K. I dessa formler betyder a skillnaden mellan kommunens
skattekraft och basrelationstalet.

Kommun
A antas ha en skattekraft på 160 skattekronor per inkomsttagare. Bidragsnivån skuUe
då bli 10 -\- (0,06 40) = 12: 40 skattekronor.

Kommun
B antas ha en skattekraft på 240 skattekronor per inkomsttagare. Bidragsnivån
blir då 10 (0,06 40) = 7: 60 skattekronor.

Följande
tabell visar bidragsbeloppen för de båda kommunerna under de två första
bidragsåren under vissa tänkta förutsättningar om utdebitering och antal
inkomsttagare. Skattekraften förutsätts öka med 10 "la mellan de båda åren
och antalet inkomsttagare med 0,5 "lo.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:60 19

Utdebi-
Antal Skattekraft Bidragsnivå Bidrags

tering inkomst- (skr/ink.- (skr) belopp (tkr)

tagare tagare)

1971
1972 1971 1972 1971 1972 1973 1974 1973 1974

KommunA
24:50 25:50 2000 2010 160 176 12:40 11:44 608 586 Kommun B
21:50 22:50 25 000 25 125 240 264 7:60 6:16 4 085 3 482

Av
det redovisade exemplet framgår att avtrappningen av bidraget till följd av
ökat skatteunderlag går väsentligt snabbare i en kommun vars skattekraft ligger
över den genomsnittiiga skattekraften än i en kommun, vars skattekraft ligger
under genomsnittet. Kommunen A får sitt bidrag minskat med 3,6 "lo andra
bidragsåret medan bidraget till kommun B minskar med 14,8 "la.

Bidragens
utbetalning

I
likhet med vad som gäller beträffande kommunalskattemedel kan bidraget för ett
år bestämmas slutligt först sedan detta års beskattningsunderlag fastställts
vid taxering påföljande år. Det system med förskottsbetalning och avräkning i
efterhand som gäller beträffande kommunalskatt bör tillämpas också för
skattebortfallsbidragen. Dock bör man av praktiska skäl bortse från de
ändringar av taxeringarna som kan ske i högre instans. För kommunalskatten
gäller enligt 72 § kommunallagen (1953: 753) följande.

Det
slutliga beloppet av kommunalskattemedel för visst år utgörs av det
skattebelopp som erhålles på grundval av årets utdebitering och taxeringen
påföljande år. Förskottsvis utgår emellertid ett belopp som bestäms enligt
samma utdebitering men på grundval av närmast föregående års taxering.
Förskottet avräknas sedan vid utbetalningen av kommunalskattemedel två år
senare.

Det
sagda kan illustreras på följande sätt. Beloppet av kommunalskattemedel år
1973 bestäms på grundval av utdebiteringen för år 1971 och skatteunderlaget vid
1972 års taxering (1971 års inkomster). Från detta belopp avräknas förskott som
uppburits under år 1971. Tillägg sker av förskott för år 1973 vUket beräknas på
grundval av utdebiteringen för år 1973 och skatteunderlaget vid 1972 års
taxering.

Under
visst år bör sålunda utgå dels det slutligt bestämda skattebortfallsbidraget
för kalenderåret två år tidigare, minskat med förskottsbidrag för sistnämnda
år, dels förskottsbidrag för året i fråga.

Denna
regel innebär följande för åren 1973 och 1974, dvs. de första åren som bidragen
avses utgå. Under år 1973 utbetalas det slutligt bestämda bidraget på grundval
av utdebiteringen år 1971 och skatteunderlaget vid 1972 års taxering. Något
förskott finns här inte att räkna av. Vidare utgår 1973 års förskottsbelopp på
grundval av utdebiteringen för detta är och 1972 års taxering. I praktiken
kommer alltså dubbelt bidrag att utgå år 1973.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 60 20

Är
1974 utgår det slutiigt bestämda bidraget på grundval av utdebiteringen för år
1972 och 1973 års taxering. Inte heller här finns avräk-ningsbart förskott.
Vidare utges förskottsbidrag på grundval av 1974 års utdebitering och 1973 års
taxering. Även detta år kommer alltså att utbetalas dubbla bidragsbelopp.

Först
år 1975 löper systemet med avräkning på samma sätt som i fråga om
kommunalskattemedlen. Då utgår det slutligt bestämda bidraget på grundval av
1973 års utdebitering och 1974 års taxering. Avräkning sker emellertid av förskottsbdrag
för år 1973. Vidare utgår förskottsbidrag för år 1975 på grundval av
utdebiteringen för detta år och skatteunderlaget vid 1974 års taxering.

Det
bidragssystem jag nu beskrivit förutsätter beräkningar i olika hänseenden.
Sålunda måste den genomsnittliga skattekraften i riket vid 1972 års taxering
beräknad som antal skattekronor per inkomsttagare (basrelationstalet)
fastställas liksom för varje år underlaget för bidrag för de olika kommunerna.

Beräkningen
av basrelationstalet kan lämpligen göras av statistiska centralbyrån.
Fastställande av bidragsunderlag för de olika kommunerna förutsätter årliga
beräkningar av det slag som förekommer inom skatteutjämningsystemet. Dessa
uppgifter kan handhas av länsstyrelserna. Även utbetalning av bidrag och
avräkning av förskott bör fullgöras av länsstyrelserna.

Vid
länsstyrelsens handläggning av ärenden om skattebortfallsbidrag torde i
huvudsak samma förfarande böra tillämpas som i fråga om skatteutjämningsbidragen.
Sålunda bör bestämmelserna i kommunallagen (1953: 753) och annan författning
om utbetalning av allmän kommunalskatt äga motsvarande tillämpning.

Beslut
enligt bestämmelserna om skattebortfallsbidrag bör kunna överklagas av kommun.

Författningsfrågor

Inom
finansdepartementet har upprättats förslag till ändringar i lagen (1965: 269)
med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av
skatt och i förordningen (1965: 268) om skatteutjämningsbidrag. Lagändringen
innebär att det skatteunderlag, som tillskjuts enligt bestämmelserna om
skattebortfallsbidrag, skall inräknas i det kommunala skatteunderlaget när
kommuns och annan menighets utdebitering bestäms. När det gäller skatteutjämningsförordningen
anges att tillskjutet skatteunderlag enligt bestämmelserna om skattebortfallsbidrag
skall beaktas då man bestämmer skattekraft och medelskattekraft. Det
skatteunderlag som avses i dessa fall är det underlag på vilket förskott på
skattebortfallsbidrag beräknas. För att underlätta handläggningen vid
beräkningen av medelskattekraften bör det tillskjutna skatteunderlaget det
första bidragsåret i en övergångsbestämmelse fast-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 60 21

ställas
till ett belopp som motsvarar det totala bidragsbeloppet, en miljard kr., dividerat
med medelutdebiteringen, 22: 54 kr., dvs. 44 365 600 skattekronor. I formellt
hänseende har vidare en anpassning skett till det nya kommunbegreppet.

Medelsberäkning

Skattebortfallsbidrag
skall betalas ut första gången kalenderåret 1973, då slutligt bidrag för
inkomståret 1971 samt förskott för inkomståret 1973 skall utgå. Som jag
redogjort för tidigare finns inte något förskott att räkna av, varför dubbelt
bidrag kommer att utgå år 1973. Det slutliga bidraget för år 1971 skall i
enlighet med vad jag tidigare förordat utgå med en mUjard kr. Förskottet för
år 1973 skall beräknas med utgångspunkt från samma skatteunderlag men grundas
på utdebiteringen för år 1973. Jag uppskattar förskottsbeloppet för år 1973
till ca 1 075 milj. kr. Förskotten bör regleras över inkomsttiteln Skatt på
inkomst och förmögenhet m. m. Jag återkommer härtUI vid min anmälan av den reviderade
finansplanen. Eftersom hälften av utbetalningarna år 1973 faller på budgetåret
1972/73 bör anslag för ändamålet föras upp med 500 milj. kr.

Hemställan

Under
åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t dels föreslår
riksdagen att antaga förslagen till

1) lag om ändring i lagen (1965: 269) med särskilda bestämmelser om
kommuns och annan menighets utdebitering av skatt,

2) lag om ändring i förordningen (1965: 268) om skatteutjämningsbidrag,

dels
föreslår riksdagen att

3) godkänna de av mig förordade grunderna för skattebortfallsbidrag i
anledning av 1970 års skattereform,

4) tUl Skattebortfallsbidrag till kommuner m. fl. för budgetåret 1972/73
under sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 500 000 000 kr.

Med
bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: BrUta Gyllensten

MARCUS BOKTR. STHLM 1 972 7201 67

Doktrin (1)

  1. Hans-Heinrich Vogel, Om den kommunala beskattningsrätten, FT 1993 nr 1–2 s. 59, på s. 69, 90 · Hos förlaget (inloggning eller köp)

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur artiklarnas text; artiklarna läses hos utgivaren.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

22 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (20)

20 kopplingar i 16 dokument.

  1. Prop. 1980/81:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1981/82 i texten
  2. Prop. 1975:1 Regeringens proposition med förslag till statsbudget för budgetåret 1975/76 i texten
  3. Prop. 1974:1 Statsverkets tillstånd och behov under bugetåret 1974/75 i texten
  4. Bet. 1973:KU48 Konstitutionsutskottets betänkande med framläggande av förslag till ändring i riksdagsstadgan med anledning av ersättarreformen m. m. s. 8 · s. 10 i texten
  5. Bet. 1973:FiU11 Finansutskottets betänkande i anledning av i propositionen 1973:1 gjorda framställningar om vissa anslag för budgetåret 1973/74 inom finansdepartementets verks… s. 6 i texten

Visa alla 16

Doktrin (2)

2 kopplingar i 1 dokument.

  1. FT 1993 s. 59 Hans-Heinrich Vogel, Om den kommunala beskattningsrätten s. 69 · s. 90 i texten