Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition angående försvarets fortsatta inriktning m.m.

1972 · 535 sidor, varav 351 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 351 av 535 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1972:75, Kungl. Maj:ts proposition angående försvarets fortsatta inriktning m.m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 75 år 1972 Prop. 1972:75

Nr 75

Kungl. Maj:ts proposition angående försvarets fortsatta
biriktning m. m. given Stockholms slott den 18 febraari 1972.

Kungl. Maj:t vUl härmed, under åberopande av bilagda
utdrag av protokoUet över försvarsärenden, föreslå riksdagen att bifalla de
förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemstäUt.

GUSTAF ADOLF

SVEN ANDERSSON

Propositionens huvudsakliga innehåll

På grundval av 1970 års försvarsutrednings betänkande (SOU
1972:4) Säkerhets- och försvarspolitiken lämnas i propositionen förslag till
riktlinjer för den fortsatta inriktningen av totalförsvaret. För perioden
1972/73-1976/77 föreslås en planeringsram för det mUitära försvaret om 32 350
mUj. kr. och för civilförsvaret om 590 milj. kr.

Förslag läggs också fram om avkortad grundutbildning m. m.
för värnpliktiga m. fl. och om förbättrade värnpliktsförmåner. Förslagen medför
ändringar i värnpliktslagen (1941:967), lagen (1966:413) om vapenfri tjänst och
familjebidragsförordningen (1946:99).

I propositionen redovisas vidare slutliga ramberäkningar
för det militära försvaret och civUförsvaret för budgetåret 1972/73.
Beräkningarna innebär en utgiftsram för det militära försvaret om 6 951,7
milj. kr. och för civilförsvaret om 126,8 milj. kr. Slutliga förslag läggs
också fram beträffande vissa anslag som har tagits upp med beräknade belopp i
prop. 1972:1 (bU. 6). Sammanlagt begärs 6 600 845 000 kr., varav 6 298 844 000
kr. på driftbudgeten och 302 001 000 kr. på kapitalbudgeten.

1 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 75

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75

Förslag till

Lag om
ändring i vämpliktslagen (1941:967)

Härigenom förordnas, att 27 § I mom. värnpliktslagen
(1941:967) skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

27 §

1. De
värnpliktigas utbildningstid

VärnpliktsutbUdningen utgöres av grundutbUdning och
repetitionsutbildning. RepetitionsutbUdningen kan utgöras av
krigsförbandsövningar, särskilda övningar, fackövningar, särskilda fackövningar
och mobiliseringsövningar.

A. Värnpliktig, som uttagits för utbildning till
befattning för menig

eller underbefäl, skall fullgöra grundutbildning som omfattar

a)
vid armén och
kustartilleriet högst trehundrafyrtiofem dagar,

b)
vid flottan och
flygvapnet högst trehundrasextiofyra dagar. Värnpliktig, som skall utbildas
till särskilt kvalificerad befattning för

mening eller underbefäl, kan åläggas gmiidutbildning under
högst fyra-hundrafemtio dagar.

Värnpliktig, som uttagits förutbildning till befattning
för underofficer eller tUl civUmUitär eller civU befattning för officer, skall
fullgöra grundutbUdning under högst fyrahundrafemtio dagar. För värnpliktig,
som uttagits för utbildning till militär befattning för officer, omfattar
grundutbildningen högst femhundrafyrtio dagar.

Tid för gmndutbUdning må Tid för grundutbildning må

icke understiga tvåhundratrettio- icke understiga
tvåhundra dagar. fem dagar.

B. Värnpliktig skaU fullgöra högst fem
krigsförbandsövningar.

Värnpliktig i befattning för menig eller underbefäl skall, om annat ej

följer av vad som sägs nedan, fullgöra
krigsförbandsövningar under sammanlagt högst

a)
vid armén och
kustartilleriet etthundrafem dagar eller, i underbefälsbefattning eller
kvalificerad befattning för menig, etthundratjugofem dagar,

b)
vid flottan nittio
dagar eller, i underbefälsbefattning, etthundratjugofem dagar,

c)
vid flygvapnet
nittio dagar eller, i kvalificerad underbefälsbefattning, etthundratjugofém
dagar.

Värnpliktig i befattning för menig eller underbefäl på
stamstridsfartyg vid flottan eller i annan särskild befattning för menig eller
underbefäl

'Lagen omtryckt 1969:378 Senaste lydelse 1971:169

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:75 3

som Konungen bestämmer skaU fullgöra krigsförbandsövningar
under sammanlagt högst etthundratjugofem dagar eller, i underbefälsbefattning
eller kvalificerad befattning för menig, högst etthundrasextio dagar.

Värnpliktig
i underofficers- eller officersbefattning skaU fullgöra krigsförbandsövningar
under sammanlagt högst etthundrasextio dagar vid armén och marinen samt högst
etthundratjugofem dagar vid flygvapnet.

För
värnpliktig i befattning som kompanichef eller kompanikvartermästare eller i
motsvarande befattning eller med uppgift som materidre-dogörare kan den
sammanlagda tiden för krigsförbandsövningar överskridas med högst tio dagar.

Krigsförbandsövning får omfatta högst trettiofyra dagar.

Konungen
äger bestämma att tiden för en krigsförbandsövning får tagas i anspråk för en
fackövning. Konungen äger också bestämma att en krigsförbandsövning för
värnpliktig i befattning på stamstridsfartyg vid flottan uppdelas i högst fyra
delövningar.

C. Värnpliktig i underofficers- eller
officersbefattning samt, enligt

Konungens bestämmande, annan värnpliktig kan åläggas att fullgöra

högst tre eller vid flygvapnet högst fem särskilda övningar.

Särskilda övningar skola fullgöras under sammanlagt högst
trettiotre dagar.

Särskild övning får omfatta högst elva dagar.

Värnpliktig, som vid förband skall fuUgöra uppgift av
särskUd betydelse för genomförande av förbandets mobilisering eller som är
krigsplacerad vid förband, vars mobUisering är avsedd att kunna genomföras på
avsevärt kortare tid än som gäller för huvuddelen av krigsmaktens förband, kan
åläggas att fullgöra högst fem mobUiseringsövningar om sammanlagt högst åtta
dagar.

Konungen äger bestämma att tiden för särskild övning får
tagas i anspråk för särskUd fackövning.

D. Värnpliktig
som uttagits för utbildning enligt 6 § kan efter egen

ansökan antagas för bistånds- och katastrofutbUdning. Den som antagits

för sådan utbildning skall fullgöra grundutbUdning under högst 450 dagar

samt repetitionsutbildning under minst 90 och högst 160 dagar. Repeti

tionsutbildningen kan fördelas i omgångar över hela värnpliktstiden.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1972.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75

Förslag tUl

Lag om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst

Härigenom förordnas, att 5 § lagen (1966:413) om vapenfri
tjänst skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

5§'

Vapenfri tjänstepliktig är skyl- Vapenfri tjänstepliktig är skyl

dig att för sin utbUdning tjänst- dig
att för sin utbildning tjänst

göra fyrahundrafemtio dagar. Den göra minst
fyrahundra och högst

som skall utbildas till särskilt kva- fyrahundrafemtio
dagar. Tjänstgö-

lificerade uppgifter kan dock åläg- ringen
kan fördelas i omgångar

gas tjänstgöring under femhundra- över
hela värnpUktstiden.

fyrtio dagar. Tjänstgöringen kan

fördelas i omgångar över hela

värnpliktstiden.

Inkallas värnpliktiga med stöd av 27 § 2 mom. eller 28 §
värnpliktslagen den 30 december 1941 (nr 967), får även vapenfri
tjänstepliktig kallas tUl tjänstgöring. Tjänstgöringstiden får icke överstiga
etthundraåttio dagar, om tjänstgöringen föranledes av inkallelse av
värnpliktiga med stöd av 27 § 2 mom. värnpliktslagen.

Om tUlgodoräkning av fullgjord värnpliktstjänstgöring vid
beräkning av tiden för tjänstgöring enligt denna lag och av fuUgjord vapenfri
tjänst vid beräkning av tiden för värnpliktstjänstgöring meddelar Konungen
bestämmelser.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1972.

' Senaste lydelse 1971:167

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75

Förslag tUl

Lag om ändring i familjebidragsförordnmgen (1946:99)

Härigenom
förordnas, att 6 §, 14 § 4 mom. och 15 § familjebidragsförordningen (1946:99)'
skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande
lydelse)

(Föreslagen
lydelse)

opaginerad Kontrollera mot PDF

6f

Familjepenning
utgår för familjemedlem som omnämnes i 3 § med högst nedanstående belopp för
dag:

opaginerad Kontrollera mot PDF

l)För
hustru och frånskild

hustru ävensom därest värnplik

tig icke sammanlever med hustru

eller hustrun, med vUken han

sammanlever, är arbetsoförmögen

- för annan familjemedlem, som

förestår hemmet åt värnpliktig

med hemmavarande familjemed

lem under 16 år............ 12:-

l)För
hustru och frånskUd

hustru ävensom - därest värnplik

tig icke sammanlever med hustm

eller hustrun, med vilken han

sammanlever, är arbetsoförmögen

- för annan familjemedlem, som

förestår hemmet åt värnpliktig

med hemmavarande familjemed

lem under 16 år............ 15:-

opaginerad Kontrollera mot PDF

2) För
annan familjemedlem än

som avses under 1)....... 7.-

2) För
annan familjemedlem än

som avses under 1)........ 8:-

opaginerad Kontrollera mot PDF

När synneriiga
skäl därtill äro må efter särskUt medgivande, enligt vad i 39 § stadgas,
famUjepen-ning för värnpliktigs moder, som förestår hans hem, utgå med högst 12
kronor för dag, oaktat den värnpliktige icke har hemmavarande familjemedlem
under 16 år.

När synnerliga
skäl därtill äro må efter särskUt medgivande, enligt vad i 39 § stadgas,
familjepenning för värnpliktigs moder, som förestår hans hem, utgå med högst
15 kronor för dag, oaktat den värnpliktige icke har hemmavarande familjemedlem
under 16 år.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4 mom.
Bidrag må utgå med högst fyrtio kronor för dag. Vid bestämmande av bidragets
storlek skall hänsyn tagas till det genomsnittliga normala driftsöverskott
företaget kan beräknas lämna un-

4 mom.
Bidrag må utgå med högst femtio kronor för dag. Vid bestämmande av bidragets
storlek skall hänsyn tagas tUl det genomsnittliga normala driftsöverskott
företaget kan beräknas lämna un-

s. 2 Kontrollera mot PDF

1 Förordningen omtryckt 1960:152

2 Senaste
lydelse 1970:306

3 Senaste
lydelse 1967:221

s. 3 Kontrollera mot PDF

der den
värnpliktiges tjänstgöring och dennes möjligheter att av inkomsterna frän
företaget bidraga till den anlitade arbetskraftens avlönande.

der den
värnpliktiges tjänstgöring och dennes möjligheter att av inkomsterna från
företaget bidraga till den anlitade arbetskraftens avlönande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

15 §*

Därest
hinder möter mot näringens eller rörelsens fortsatta bedrivande under den
värnpliktiges tjänstgöring men förutsättningar finnas för näringens eller
rörelsens återupptagande efter tjänstgöringens slut, kan särskUt bidrag beviljas
för bestridande under tjänstgöringen av utgifter, som prövas nödvändiga för att
näringen eller rörelsen skaU kunna av den värnpliktige efter tjänstgöringens
slut återupptagas. Näringsbidrag som nu sagts må ej utan tUlsynsmyndighetens
medgivande utgå till värnpliktig, som fullgör första tjänstgöring (tjänstgöring
i en följd).

s. 5 Kontrollera mot PDF

Näringsbidrag
enligt denna paragraf må beviljas med högst fyrtio kronor för dag.

Näringsbidrag
enligt denna paragraf må beviljas med högst fem tio kronor för dag.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den I juli 1972.

" Senaste lydelse 1967:221

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:75

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 18 februari 1972.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes
ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON,
LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM,
CARLSSON.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson,
anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om
försvarets fortsatta inriktning m. m. och anför.

Försvarets fortsatta inriktning Inledning

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tUlkaUade jag i
november 1970 sakkunniga för att utreda det militära försvarets och
civilförsvarets utveckling m.m. 1970 års försvarsutredning'. Utredningen har
i januari 1972 avlämnat betänkandet (SOU 1972:4) Säkerhets- och försvarspolitiken.

TiU grund för utredningens bedömningar av de
säkerhetspolitiska frågorna har legat bl. a. de rapporter som har avlämnats av
krigsmaktens, befolkningsskyddets och det ekonomiska försvarets
miljöutredningar. Till utredningen har vidare överlämnats de perspektivplaner
för perioden 1972/73-1986/87 och programplaner för perioden 1972/73-1976/77 som
överbefälhavaren och civilförsvarsstyrelsen har upprättat för det militära
försvaret resp. civilförsvaret. Dessa planer har utredningen utnyttjat som
underlag för sina bedömningar av det mUitära försvarets och civilförsvarets
fortsatta utveckling m. m.

Miljöstudier

Vid förberedelserna för det nya planeringssystemet inom
försvaret har stor vikt lagts bl. a. vid att tidigt ta fram s. k. styrande
angreppsfaU. Dessa är avsedda att utnyttjas för att närmare exemplifiera och
precisera sådana framtida situationer som försvaret bör inriktas på att möta.

Kungl. Maj:t uppdrog i november 1967, mars 1968 och juli
1969 åt överbefälhavaren, civilförsvarsstyrelsen resp. överstyrelsen för ekonomiskt
försvar att fortlöpande och som ett led i övrig studieverksamhet

' Ledamöterna av riksdagen Gunnar Lange, ordförande,
Torsten Gustafsson, Bengt Gustavsson, Olle Göransson, Allan Hernelius och Sven
Wedén

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 8

bedriva miljöstudier. Dessa skulle ske i samråd
med övriga berörda myndigheter.

1 de anvisningar som sedermera lämnades för miljöstudierna
gavs följande gemensamma utgångspunkter.

Svensk försvarspolitik syftar bl. a. till att försvaret
vid en konflikt i Europa mellan stormakter skall ha sådan styrka och
sammansättning att angrepp mot Sverige inte skall bedömas lönsamt för någon.
Det svenska försvaret har därvid den önskade fredsbevarande förmågan. Vid bedömandet
av vUka militära resurser som erfordras för att nå detta mål är utgångspunkten
att en stormakts mål och resursinsats vid angrepp är begränsade i förhållande
till hans allmänna säkerhetspolitiska mål och totala nationella resurser. Detta
innebär dels att endast en mindre del av angriparens totala resurser sätts in
mot Sverige och dels att angriparens värdering av olika resursslag inför ett angrepp
huvudsakligen bestäms av andra säkerhetspohtiska och strategiska överväganden
än hänsyn till insatsen mot Sverige. Sådana situationer karaktäriseras av att
en stormakt som överväger angrepp i sin planering i första hand måste ta hänsyn
till en redan pågående, väntad eller tänkbar konflikt med en annan stormakt.

Dessa utgångspunkter kompletterades med allmänna
anvisningar om de problem som miljöstudierna borde inriktas på. För
mUjöstudierna inom krigsmakten angavs därvid bl. a. att de angreppsfall som
leder till invasion från en stormakt borde utgå från sådana utvecklingar inom
den internationella mUjön och sådana situationer där tidigare nämnda förutsättningar
är för handen. Studierna skulle också ge ett ytterligare underlag för
bedömningar av krigsmaktens fredsbevarande förmåga i oUka angreppsfall. Denna
förmåga borde bedömas utifrån de värderingar av lönsamheten av ett angrepp som
den presumtive angriparen tänks utföra. Lönsamheten borde därvid bestämmas
utifrån värdet av de olika politiska fördelar angriparen vill nå med angreppet
och de olika uppoffringar (kostnader) som angreppet kan medföra för honom pä
kort och längre sikt. Studierna borde också medge bedömningar av hur ohka
kostnadshänsyn kan påverka den strategiska uppläggningen av ett angrepp mot
Sverige.

1 anvisningarna för mUjöstudierna inom befolkningsskyddet
och det ekonomiska försvaret erinrades om att vår försvarspolitik grundas på
att stormakternas medvetenhet om konsekvenserna av ett kärnladdningskrig leder
till ett försiktigt agerande från deras sida och en strävan att behålla
kontroUen över krigsnivån. En konflikt mellan stormakterna i Europa kan därför
inledas med en insats av konventionella stridskrafter, varvid det
konventionella kriget kan ge tid för förhandlingar mellan parterna i syfte att
avveckla konflikten. Sverige kan emellertid inte bortse från möjligheten att en
mUitär konflikt mellan stormakterna i Europa inleds genom att kärnvapen insätts
direkt eller kommer att trappas upp till en nivå där båda parter utnyttjar kärnvapen
i stor skala. Skulle Sverige angripas i dessa lägen finns inte de politiska
restriktionerna för kärnladdningsinsatser mot vårt land. Åtgärder måste därför
vidtas för att minska följdverkningarna av de kärnladdningsanfaU som i sådana
faU kan komma

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 9

att sättas in mot vårt land. Enligt anvisningarna kan vid
planeringen inte heller helt bortses från att en stormakt i en framtid skulle
kunna få en sådan handlingsfrihet i Europa, att angrepp mot små nationer blir
möjliga utan inblandning från andra stormakter. Särskilt i sådana situationer
kan dock en stormakt söka nå avsedda fördelar med politiska medel, vid behov i
förening med hot om mUitära repressalier, främst en kärnvapeninsats.

De återgivna anvisningarna gav sammantagna en översiktlig
bild av regeringens syn på inriktningen av svensk försvarspolitik. Därutöver
lämnades mera detaljerade anvisningar beträffande de huvudtyper av angreppsfall
som skulle utarbetas.

För att genomföra miljöstudierna tillsatte
överbefälhavaren, civilförsvarsstyrelsen och överstyrelsen för ekonomiskt
försvar var sin arbetsgrupp, benämnd krigsmaktens miljöutredning (KMU),
befolkningsskyddets miljöutredning (BMU) och ekonomiska försvarets
miljöutredning (EMU). I utredningarna ingick bl. a. företrädare för berörda
departement och myndigheter samt försvarets forskningsanstalt. Samverkan
underlättades genom att några personer var ledamöter i flera utredningar.

1 det följande lämnas en kortfattad redovisning för några
väsenthga moment i mUjöutredningarnas bedömningar av de internationella
utveck-Ungsmöjlighetema. Först behandlas därvid en av de tre miljöutredningarna
gemensamt utarbetad översikt rörande bedömda militärpolitiska, strategiska,
ekonomiska och tekniska utvecklingslinjer i omvärlden. Översikten omspänner
tiden fram tiU 1980-talets mitt.

De tekniska förutsättningarna för de nya metoder och
produkter, som tas i bruk fram till mitten av 1980-talet, är enligt
miljöutredningarna i flera fall kända. Den tekniska utvecklingen bedöms
emellertid liksom tidigare komma att få nya tillämpningsområden.

Genom
bl.a. avancerad elektronik får man bättre metoder för informationsbehandling
och processtyrning. Detta påverkar samhället i dess helhet. I-ländernas
näringsliv speciaUseras och automatiseras allt mer. Industrier koncentreras tUl
allt större, ofta multinationella enheter, förlagda till länder med
marknadsmässiga, politiska, transporttekniska och/eller andra fördelar.
Lagringen i alla led från råvaruproducent till konsument minskar. Ländernas
beroende av varandra ökar i snabb takt. Strukturomvandlingen väntas medföra att
antalet sysselsatta minskar inom jordbruk och industri men ökar inom
servicenäringarna. Urbaniseringen väntas fortgå. Miljöförstöringen skapar allt
fler akuta problem och de ökade kunskaperna om verkningarna kommer troligen att
medföra ökad internationell samordning.

Befolkningen
kommer att fördubblas på 20 å 30 år för flertalet u-länder. Stark inre oro och
instabilitet i dessa länder är sannolik.

Jordens
kända råvarutillgångar är ojämnt fördelade. Nu kända fyndigheter av råolja
beräknas räcka i 20 år. Härutöver finns troligen ännu okända reserver. En
intensiv prospekteringsverksamhet pågår inom de

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 10

arktiska områdena och i grunda delar av världshaven. Trots
snabb utbyggnad beräknas atomkraften vid mitten av 1980-talet komma att bidra
med endast 8 % av världens energiproduktion, medan oljan beräknas svara för 40
%. Kontroll över oljan kommer därför även vid periodens slut att vara ett
viktigt politiskt mål.

I ett säkerhetspoUtiskt perspektiv utgör den tekniska och
ekonomiska utvecklingen en i flera hänseenden dynamisk faktor. Konkurrens om
både råvaror och marknader kan skapa konflikter. SkUda uppfattningar om
fördelningen av produktionsresurser liksom om ägande och makt kan leda till
internationella konflikter. Multinationella företag, frihandelsom-råden och
gemensamma marknader kan komma att verka i motsatt riktning. De kan dock
samtidigt skapa konflikter mellan maktblocken.

Strävandena mot internationell fred och säkerhet, framförallt
inom Förenta Nationernas ram, bedöms under perioden inte leda till ett
effektivt fungerande kollektivt säkerhetssystem.

Nuvarande internationella maktstrukturer med tvä
dominerande supermakter. Förenta staterna och Sovjetunionen, bedöms komma att
bestä. Dessa anges inom överskådlig tid vara de enda stater som är supermakter
såväl i nukleärt och konventionellt mUitärt som i ekonomiskt avseende.

En väsentlig förändring skulle dock ske i den pohtiska
världsbilden, om nya supermakter skulle uppstå. Fram till 1980-talets mitt
begränsas denna möjlighet till Kina, Japan och ett politiskt integrerat
Västeuropa. Generellt kan sägas att situationer som präglas av flera från
varandra fristående supermakter kan öka svårigheterna att bemästra kriser så
att en av alla godtagen lösning kan komma till stånd. Eventuella förändringar
väntas dock växa fram så långsamt, att erforderlig anpassning av svensk
säkerhetspolitik blir möjlig.

Sovjetunionen kan även i framtiden förutsättas sträva
efter att bevara sitt östeuropeiska säkerhetssystem, baserat på Warszawapakten
(WP) och stationering av förband på bundsförvanternas territorier. Man kan
därför även i fortsättningen räkna med spänningar och risk för akuta konflikter
mellan Sovjetunionen och övriga WP-stater.

Sovjetunionens utveckling som både kontinentalmakt och
sjömakt med vidsträckta intressen i andra världsdelar väntas fortsätta. Därmed
blir tillträde till världshaven och tillgång på baser i olika delar av världen
av betydelse. Denna utveckling kan inrymma betydande konfliktrisker.

Sovjetunionens strävan att samtidigt vidmakthåUa snabb
inre utveckling och yttre trygghet kan skapa svåra ekonomiska
awägningsproblem. 1 den mån motsättningarna till Kina skärps kan man vänta sig
intensifierade strävanden tUl avspänning i förhällande tih Västeuropa. 1 den
mån denna försvagar Sovjetunionen i Europa bedöms kriser kunna uppstå i
Östeuropa.

Förenta staternas vidsträckta globala intressen väntas
bestå. Både inre motsättningar och erfarenheterna särskUt från Indokina kan dock
minska benägenheten för militära engagemang i olika delar av världen.

En nedskärning av Förenta staternas konventionella styrkor
i Europa kan komma att ske. Minskningarna torde endast delvis uppvägas av

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 11

förbättrade resurser för strategiska förflyttningar.

De västeuropeiska ländernas säkerhetspohtiska intressen är
mera regionalt begränsade. Strävan efter maktbalans med östblocket och
motviljan att öka den egna rustningsnivän bedöms bevara deras benägenhet till
någon form av mUitär samverkan med Förenta staterna.

Motsättningarna meUan supermakterna bottnar ytterst i
direkta intressekonflikter samt ömsesidig misstro och fruktan. Den höga
mUitära rustningsnivån bidrar samtidigt till att hålla motsättningarna vid Uv.
Rustningarna i de båda länderna har i betydande grad utvecklats på skilda
vägar. Vardera supermakterna har koncentrerat sig på vissa stridsmedel. Därmed
har rustningsbegränsningar med jämförliga konsekvenser för båda parter
försvårats. Detta problem beräknas bestå.

Svårighetema att hindra att ett från början begränsat
kärnvapenkrig trappas upp till högsta nivå väntas även i fortsättningen medföra
mycket starka restriktioner mot att börja använda kärnladdningar. Supermakterna
väntas agera mycket försiktigt i konflikter som berör motpartens vitala
intresseområden.

Med beaktande av dessa restriktioner eftersträvar de dock
att begagna gynnsamma tUlfäUen att förverkliga de långsiktiga målen. Ekonomiska
och politiska påtryckningsmedel kan komma att utnyttjas i större utsträckning
än hittills.

Risken för krig mellan supermakterna blir akut, om en av
dem anser att dess vitala intressen inte kan tillgodoses på annat sätt. Risken
ligger främst i felkalkyl och i upptrappning av från början lokala konflikter.
Politiskt instabila och militärt svaga stater, som är attraktiva från
strategisk synpunkt, löper stor risk att utsättas för väpnat tvång utifrån.

Beträffande utveckling av särskild mUitär betydelse anförs
att satellitsystem kommer att utnyttjas främst för navigering, fotospaning, väder-tjänst,
förvarning och signalspaning. Olika typer av flerfunktionssatelliter och
metoder för att inspektera, störa och förstöra främmande satelliter kan komma i
bruk under perioden.

Havsforskning kommer att bU av stor betydelse. Ett
organiserat och systematiskt utnyttjande av kontinentalsockelns,
kontinentalsluttningens och det djupa havets resurser förutses. Detta kan leda
till omvärderingar av olika områdens strategiska och ekonomiska betydelse.

Stormakternas insatser för forskning, utveckhng och produktion
av kärnvapensystem ligger f. n. på en hög nivå. Prestandahöjningar och
specialisering av vapensystem kan förutses. Kina bedöms kunna ha
interkontinentala robotar med kämladdningsstridsspetsar operationsdugliga frän
mitten av 1970-talet. Storbritannien kommer antagligen att behålla sin
nuvarande nukleära styrka och efter hand modernisera vapensystemen. Frankrike
väntas fullfölja sin planerade, kvantitativt begränsade uppbyggnad av
vapensystem för dels taktiskt understöd, dels anfall mot fasta mål. Provstopps-
och icke-spridningsavtalen kan medföra att kärnvapen inte kommer att spridas
till flera länder. Det stora antalet länder som inte har ratificerat eller
undertecknat avtalet inger dock farhågor för framtiden.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 12

Antirobotsystem (ABM), verksamma mot enstaka inflygande
robotar, disponeras redan nu av Förenta staterna och Sovjetunionen. Helt täckande
ABM-system bedöms mycket avlägsna. System för att minska ABM-systemens verkan
utvecklas. Under perioden kan troligen nya typer av kärnladdningar utvecklas,
t. ex. "rena" vätevapen. Ekonomiska faktorer anses komma att verka
återhållande på utvecklingen av nya strategiska vapensystem.

Ett stort antal länder däribland flera u-länder bedöms
under femtonårsperioden komma att kunna utnyttja biologiska stridsmedel.
Primitiva B-stridsmedel kan redan i dagens läge framställas av varje stat med
ett någorlunda utvecklat mUcrobiologiskt och biotekniskt kunnande. Avancerade
dvs. till sin verkan styrbara B-stridsmedel kan endast framställas och
utnyttjas av ett fåtal stater.

Bland de kemiska stridsmedlen kan prestationsnedsättande
ämnen väntas få ökad betydelse. Dessa är relativt lätta att tillverka och
använda.

Förbud mot tillverkning av biologiska och kemiska
stridsmedel har nyligen aktualiserats i den internationella
nedrustningsdebatten.

Transportvolymen kommer att öka. Utvecklingen går mot
större specialisering och rationalisering.

Tunga transporter tiU lands kommer på korta avstånd att
domineras av landsvägsbunden trafik men kommer på längre avstånd alltjämt att
ske som spårbunden trafik.

Olje- och bulklaster kommer att transporteras i allt
större tonnage och torrgods i fartyg med högre farter och snabbare
godshantering. De transoceana fartygen kommer att anlöpa ett fåtal hamnar,
varifrån vidare transport kommer att ske dels med landtransport, dels med
mindre fartyg längs kusten eller på inre vattenvägar. Comeconländernas
handelsflottor skiljer sig från västmakternas genom att fartygens medelstorlek
är mindre. Ökad satsning på större fartyg och specialfartyg kan dock skönjas i
den nu planerade kraftiga ökningen av tonnaget i dessa länder.

1 luften kommer transportutvecklingen att domineras dels
av stora underljudsflygplan, dels av medelstora flygplan med korta start- och
landningsträckor. Passagerarflygets årliga ökning fram till år 1980 har
beräknats tUl ca 12 % och fraktflygets tiU ca 20 %.

Miljöutredningarnas angreppsfall har byggts på de
säkerhetspolitiska och strategiska förhållanden som har redovisats i det
föregående.

1 beskrivningarna av varje angreppsfall förutsätts att
stormakternas handlande styrs av deras inställning tiU väsentliga
säkerhetspolitiska och strategiska frågor. Förutsättningarna i övrigt varieras
från angreppsfall till angreppsfall. Angreppsfallen grundar sig på olika
antaganden beträffande den internationella miljöns utveckhng.

Förslag har utarbetats till nio angreppsfall som leder
till storanfall mot Sverige. Den för de planerande myndigheterna väsentliga och
styrande information, som ingår i angreppsfallen, utgörs av

-' aktionens politiska syfte och operationsmål i
Skandinavien och Sverige,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 13

angriparens
restriktioner i fråga om utnyttjade stridsmedel (främst ABC-stridsmedel),

angriparens
förstahandsmå! i Sverige,

angriparens
andra engagemang i Europa och i den övriga världen,

angriparens
hänsynstagande till huvudmotståndaren och dennes möjligheter att påverka
operationen mot Sverige,

tidsförhållanden
för angreppet (tid på året, disponibel tid för operationens genomförande),

förvarning pä
grund av händelseutveckhngen och i anknytning härtUI tänkbar svensk
beredskapsgrad,

angriparens
utgängsgruppering i vårt närområde, samt

de styrkor som
angriparen bedöms vara beredd att sätta in från början och på sikt.

Urvalet av de för planeringen styrande angreppsfallen har
gjorts så att bl. a. följande krav tUlgodoses:

de styrande angreppsfallen skaU tillsammans ge
uttryck för statsmak

ternas försvarspolitiska intentioner,

den i
angreppsfallen tecknade händelseutvecklingen skall kunna uppfattas som rimlig,

angreppsfallen
skall belysa situationer med skilda angripare,

alternativa
antaganden skall göras om angriparens totala militära resurser,

anfall mot
geografiskt olika områden skall behandlas, samt

väsenthga
avvägningsfrågor skall belysas.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande har jag efter
prövning av förslagen till styrande angreppsfall föreskrivit att sju av dem bör
utnyttjas som miljöexempel i perspektivplanearbetet.

Alla faktorer som bör påverka beslut om inriktningen av
det framtida försvaret kan inte erhållas från de styrande angreppsfallen utan
vissa måste anges genom tilläggskrav. Kraven pä den fredstida insatsberedskapen
är exempel på ett sådant tilläggskrav. Övriga tilläggskrav avser statsmakternas
krav på uthållighet, skydd mot ABC-stridsmedel, verkan under neutralitet och
samordning inom totalförsvaret.

Som underlag för tUläggskravet beredskap har utarbetats en
analys av problemet överraskande angrepp samt fyra angreppsfallsvarianter som
leder till överraskande angrepp på Sverige.

I analysen behandlas de tekniska förutsättningarna för ett
överraskande angrepp, främst frågan om tillgängliga transportmedel och
möjligheterna att dölja förberedelser och transporter.

De
varianter av angreppsfallen som har utarbetats för att belysa överraskande
angrepp bör ses som konkretiseringar och exemplifieringar av vissa
händelseutvecklingar och situationer som diskuteras i analysen. De ger samma
slags styrinformation som de styrande angreppsfallen men ger därutöver exempel
på olika förvarningssignaler som

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:75 14

mobUiseringsåtgärder
i Europa,

truppförflyttningar
och koncentrationer,

tonnagesammandragningar,

ökad
övningsverksamhet samt

militära
konflikter och styrkedemonstrationer.

Vår förvarningstid är här av särskUd betydelse. Förvarningens
resultat är den grad av beredskap som vi har hunnit inta när anfallet sätts in.
Angreppsfallen ger härvidlag exempel på olika utgångslägen på svensk sida från
i stort normal grundberedskap t. o. m. partiell mobilisering.

För tilläggskravet verkan under neutralitet har utarbetats
ett faU som belyser ett stort antal möjhga påfrestningar i ett
neutralitetsläge. Styrinformationen är i detta fall tUl stor del av en annan
karaktär än i de angreppsfall som leder till väpnat angrepp. Den består
väsentUgen i hot om kränkningar och sådana kränkningar av vårt territorium, som
ställer krav på krigsmakten. Styrinformationen kan också utgöras av
blockadät-gärder som ställer krav på egna resurser att upprätthålla en
långvarig beredskap.

Som underlag för tUläggskravet skydd har KMU analyserat
den tänkbara karaktären av framtida krig, i vilka ABC-stridsmedel skulle kunna
komma tUl användning, samt konsekvenserna av sådana krig. Resultaten har
presenterats i form av förslag tUl normer för krigsmakten för skydd mot verkningarna
av kärnladdningsanfall samt kemisk och biologisk krigföring.

Av de angreppsfaU innebärande storanfall mot Sverige med
konventionella vapen som har utarbetats av KMU och som angetts som styrande
angreppsfall för krigsmaktens perspektivplanering har två kompletterats med
exempel på händelseutveckhng i samband med angreppet mot Sverige och
operationens fortsatta förlopp. Härigenom har belysts de uppgifter som
civilförsvaret kan ställas inför vid militära operationer mot Sverige.
Angreppsfallen innebär angrepp mot norra och södra resp. mot norra och
mellersta delarna av landet.

För att belysa vad ett delvis annat målval från en
angripares sida kan innebära har på motsvarande sätt behandlats av KMU
utarbetade angreppsfall som utmynnar i överraskande angrepp mot vårt land.
Dessa ger ocksä underlag för överväganden beträffande erforderlig beredskap
inom civilförsvaret. För detta syfte har också utnyttjats samma analys av
överraskande angrepp som för krigsmakten.

1 stället för att ta fram ett antal fullständiga
angreppsfaU som exempel på hur kärnladdningsinsats kan ske mot vårt land har
BMU valt att ge en mera översiktlig analys av de viktigaste problemen tUl följd
av sidoverkningar, om kärnladdningar sätts in mot mUitära mål vid ett angrepp.
Denna analys tar inte sikte på att beskriva rimUgheten av kärnladdningsanfall
utan endast pä att klarlägga de krav som därvid kan ställas på
befolkningsskyddet. 1 analysen behandlas främst det politiska syftet med
angreppet, restriktioner, insatsstrategi, målval och styrkeinsats liksom hur
variationer i det militära läget inverkar på dessa faktorer.

1 en separat studie har sidoverkningar i Sverige av
kärnladdningskrig i

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 15

omvärlden belysts. Huvuduppgiften har därvid varit att
samla in tekniskt underlag för att belysa verkningarna ur så många aspekter som
möjligt. Beskrivningen ger underlag för att klarlägga de skador som, trots att
Sverige inte är med i kriget, kan uppstå i landet till följd av kärnladdningsinsatser
i olika situationer och inom olika geografiska områden.

En händelseutveckling som svarar mot angrepp med politiska
medel i förening med hot och styrkedemonstration har tagits fram. För att
belysa hotet från en bredare bas har en analys av hotproblemet och försvaret
mot hot utarbetats. Målet med arbetet har varit att studera syftet med hotet,
former för genomförandet samt våra åtgärder för att kunna motstå hot på olika
nivåer och minska konsekvenserna av dess fullföljande.

Beträffande B- och C-stridsmedel har en analys gjorts av
möjliga restriktioner, operativt utnyttjande vid mUitärt angrepp mot Sverige
och möjlig användning i hotsituationer. Härutöver har BMU undersökt konsekvenserna
för Sverige av B- och C-stridsmedels utnyttjande i konflikter utanför landet.

EMU har hittills utarbetat exempel på två av planerade fem
huvudtyper av angreppsfall, nämligen ett som innebär en storanfallssituation
och ett som innebär en avspärrningssituation. Härutöver har visst underlag, bl.
a. i form av en särskild analys, tagits fram för angreppsfall i vilket angriparen
förutsätts utnyttja ekonomiskt hot som betvingelsemedel.

I de av EMU utarbetade angreppsfallen har avsevärt större
vikt lagts vid de internationella ekonomiska och handelspoUtiska förhållandena
än i KMU:s och BMU:s fall. En annan skillnad gentemot KMU:s och BMU:s
angreppsfall är att miljöbeskrivningen omfattar förhållanden rörande det
svenska samhäUets utveckling med huvudvikten lagd vid näringshvet.

Perspektiv- och programplaner för det militära försvaret

Det mUitära försvarets perspektivplan

Kungl. Maj:t uppdrog i juni 1968 åt överbefälhavaren att
före den 1 mars 1971 komma in med perspektivplan för krigsmaktens utveckling
under en fem tonårsperiod räknat fr. o. m. år 1972. Samtidigt bemyndigades
chefen för försvarsdepartementet att ge närmare anvisningar för planens
uppgörande.

Med stöd av detta bemyndigande lämnade jag i juni 1968 de
första anvisningarna. Därvid angavs bl. a. att arbetet med perspektivplanen var
att betrakta som en försöksverksamhet samt att den slutliga redovisningen
skulle föregås av en delredovisning före den 1 mars 1970. Delredovisningen
skuUe omfatta förslag till styrande angreppfall, förslag till särskilda krav,
s. k. tilläggskrav, som borde ställas på krigsmakten samt synpunkter på skilda
möjligheter att utnyttja värnpliktiga i krigsorganisationen. Vidare angavs
förutsättningar för perspektivplanearbetet i form av ekonomiska nivåer och
villkor för värnpliktigas utnyttjande samt särskUda krav som borde ställas på
det mUitära försvaret i fråga om

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:75 16

beredskap, uthållighet, skydd, verkan under
neutralitetstiUstånd och samverkan med övriga delar av totalförsvaret.

Sedan de
begärda delredovisningarna hade ingetts lämnade jag i april 1970 kompletterande
anvisningar för perspektivplanearbetet. I dessa preciserades angreppsfallens
utnyttjande i arbetet och gavs anvisningar för det fortsatta arbetet med
tilläggskraven. Vidare angavs vissa utgångspunkter för valet av alternativa
krigsmaktssammansättningar.

1 oktober
1970 lämnade jag ytterhgare anvisningar, varvid bl. a. angavs vilka
angreppsfall som skulle vara styrande och utnyttjas som miljöexempel för
krigsmaktens utformning.

Överbefälhavaren överlämnade i mars 1971 till Kungl. Maj:t
perspektivplan 19721987 för det militära försvaret. 1 perspektivplanen redovisas
exempel på krigsmaktsstrukturer på tre ekonomiska nivåer, beslutspunkter och
handlingslinjer samt förslag till inriktning av studier, forskning och
tekniskt utvecklingsarbete.

Överbefälhavaren
redovisar som bakgrund till perspektivplanen sina bedömningar av den
militärpolitiska, strategiska, ekonomiska och tekniska utvecklingen. Överbefälhavaren
har därvid utnyttjat en inom miljöutredningarna framtagen översikt som avser
tiden fram till mitten av 1980-talet och har kompletterat översikten bl. a. i
fråga om utvecklingen inom områden av speciell militär betydelse.

1
kompletteringen redovisas inledningsvis utvecklingen och dess bedömda
konsekvenser vad gäller satellitsystem för olika ändamål, antirobotsystem,
havets och havsbottnens utnyttjande, kärnvapensystem, biologiska och kemiska
stridsmedel samt utvecklingen inom transport- och kommunikationsområdet.

Överbefälhavaren
framhåller att trots nedrustningsförhandlingar och strävanden att begränsa
spänningen i världen har storleken av de konventionella mUitära styrkorna
hittUls i stort sett inte minskat. Att kontinuerligt hålla stora stående
styrkor och fortlöpande förse dem med ny, alltmer komplicerad materiel är
ekonomiskt betungande.

Överbefälhavaren
anför vidare att förändringar av de militära resurserna i politiskt stabila
stater i regel sker relativt långsamt och oberoende av det politiska
händelseförloppet. Förändringarna bedöms främst påverka insatsberedskapen. Vid
en minskning går man troligen i första hand över från stående enheter till förband
med korta mobiliseringstider utan att den totala styrkan nämnvärt påverkas. För
supermakternas del kan avsevärda regionala tyngdpunktsförskjutningar ske inom
ramen för den utgångsgruppering som betingas av det militära (militärpolitiska)
läget. Utvecklingen på transportområdet ger ökade möjligheter att snabbt
genomföra sådana förskjutningar.

Forskning om och utveckling av konventionella stridsmedel
har enhgt överbefälhavaren fått ökat och förnyat intresse som en följd av att
kärnvapen uppfattas mera som ett politiskt än som ett mUitärt medel.

Överbefälhavaren sammanfattar utvecklingens inverkan på de
konven-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 17

tioneUa stridskrafterna på följande sätt. För
arméstridskrafterna förutses

- ökat tempo i striden genom såväl förbättrad terräng-
och luftröriighet

som förbättrade möjhgheter att leda striden,

-
ökade
möjligheter till strid dygnet runt, bl. a. genom bättre hjälpmedel för
mörkerstrid,

-
ökade
möjligheter att upptäcka mål.

För marinstridskrafterna kan man vänta sig

-
ökade
räckvidder och ökad verkan av olika vapensystem,

-
ökad satsning
på robotar för insats mot mål på ytan och i luften,

-
ökad rörlighet
för underhållsresurser.

Flygstridskrafternas utveckling pekar mot

-
ökad
flexibihtet i valet av taktik, bl. a. genom tekniska förutsättningar att
använda låga flyghöjder,

-
ökade
räckvidder, ökad uthållighet och därmed ökade möjligheter att utnyttja
flygmaterielen,

-
bättre
stridsledning på stora avstånd.

För alla typer av stridskrafter skapas enligt
överbefälhavaren bättre möjligheter att uppträda i telestörd mUjö.

Mot
bakgrund av den mihtärpolitiska, strategiska, ekonomiska och tekniska
utvecklingen analyserar överbefälhavaren utvecklingens konsekvenser för Norden
och Sverige. Han anför att de nordiska länderna i sin säkerhetspolitik är
starkt beroende av varandra och att Sveriges väpnade neutralitetspolitik har
underlättat för Norge och Danmark att vara NATO-medlemmar utan att i fredstid
behöva ta emot trupper eller kärnvapen. Sveriges neutralitetspolitik har
sannolikt också underlättat Finlands relationer till Sovjetunionen. Vad gäller
den ekonomiska utvecklingen i Norden anser överbefälhavaren att utrikes- och
försvarspoUtiska hänsyn hittUls har vägt tyngre än ekonomiska hänsyn vid de
nordiska staternas säkerhetspolitiska ställningstaganden. Den fortgående
internationella arbetsfördelningen med ökad specialisering och koncentration
av olika industrier minskar självförsörjningsgraden. Ökade energibehov och
därmed ökade importbehov av olja verkar i samma riktning. Oljetillgångar i
Nordsjön kan dock minska beroendet av utomnordiska stater. Urbanisering, ökad
elektrifiering och andra specialiseringsåtgärder ökar samhällets känslighet för
angrepp.

Nordens
strategiska betydelse är enhgt överbefälhavaren främst knuten till fördelarna
för ettdera stormaktsblocket att inneha territoriet. Geografiskt innebär detta
att det strategiska intresset knyts främst till Nordkalottområdet och
Östersjöutloppen, Även övriga delar av Norden kan enligt överbefälhavaren få
strategiskt värde dels som genomgångsområden tUl Nordkalotten eller
Östersjöutloppen, dels av luftoperativa skäl, dels för att möjliggöra egen och
försvåra motståndarens marina aktivitet i Östersjön. Fortsatt framtida
kommunikationsutbyggnad på Nordkalotten

2 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 75

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 18

i form av ökat antal mellanriksvägar, flera broar över
älvarna, flera flygplatser m.m. ökar områdets tillgänglighet och användbarhet
och därmed också dess strategiska betydelse.

Våra naturliga försvarsbetingelser är enligt
överbefälhavaren gynnsamma. Han framhåller dock att kommunikationsutvecklingen
samt stridskrafternas rörlighet ger olika tänkbara angripare större
möjligheter både att sätta in anfall och att välja angreppsformer. HärtUI
bidrar även ökade transport- och speciella överskeppningsresurser i Östersjön
samt ökad tillgång till flygtransportmedel.

Efter förslag från överbefälhavaren gav jag i oktober 1970
anvisningar om vilka angreppsfall som skulle vara styrande som miljöexempel och
aUtså ligga till grund för perspektivplanearbetet. 1 anvisningarna angavs sju
olika angreppsfall som bl. a. beskriver följande angreppsmål och
angreppsriktningar i skiftande kombinationer, nämligen

angrepp mot
norra Sverige i samband med en större operation på Nordkalotten,

angrepp mot
södra Sverige i samband med en operation som avser vinna kontroll över
Östersjöutloppen samt

angrepp mot
Mellansverige i syfte att vinna kontroU över landets administrativa centra i
förening med angrepp mot norra eller södra Sverige.

Angreppsfallen beskriver både sådana situationer där det
svenska försvaret har hunnit mobihseras och situationer där angreppet sker
överraskande. Angreppsfallen beskriver anfall från både väster och öster.
Angreppsfallen beskriver också "neutralitetssituationen", i vilken
Sverige på gmnd av krig i omvärlden utsätts för olika slag av påfrestningar.

Av de nyssnämnda sju angreppsfallen föreslår
överbefälhavaren att ett inte bör vara styrande, eftersom studier har visat att
detta angreppsfall inte ger mer information än andra angreppsfall. Av de sex
återstående angreppsfallen har fyra utnyttjats i perspektivplanearbetet. Tvä
angreppsfall har av tidsskäl inte kunnat utnyttjas. Det ena angreppsfallet
innebär bl. a. insats av stora luftlandsättnings- och flygtransportresurser
samt flygresurser i övrigt. Det andra angreppsfallet innebär bl. a. anfall över
hav i två anfallsriktningar.

Överbefälhavaren redovisar exempel på skilda
krigsmaktsstrukturer enligt två operativa principer och med rimligt balanserad
effekt i samtliga behandlade angreppsfall. Därjämte lämnar överbefälhavaren
förslag till tilläggskrav, bl. a. som underlag för fortsatt
perspektivplanering. Underlaget för detta arbete har varit de förut beskrivna
allmänna förutsättningarna och den information som angreppsfallen och
tilläggskraven ger. Dessutom har resultat från andra studier och utredningar
bl. a. avseende luftförsvarets utformning utnyttjats. För varje operativ
princip anges exempel på strukturer på tre ekonomiska nivåer (nivåerna 13). De
förband och system som ingår i krigsmaktsstrukturerna har sammanställts tiU
awägningsprogram.

För krigsmaktsstrukturerna redovisar överbefälhavaren
tidpunkter för

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 19

beslut och handlingslinjer i stort för att kunna
förverkliga intentionerna i de skilda krigsmaktsstrukturerna, s. k. beslutsträd.
Vidare redovisas vUken inriktning studier, forskning och tekniskt
utvecklingsarbete bör ha för att statsmakterna i framtiden skaU kunna välja
handlingslinjer och fatta erforderliga beslut i rätt tid.

De operativa principerna anger hur de förband och system
som ingår i strukturerna i stort avses bli utnyttjade i ett krig. Principerna
utgår med ett undantag från 1968 års målsättning för krigsmakten. Undantaget
utgörs av målsättningens krav att varje vapenför svensk bör utbildas och har
gjorts med stöd av mina anvisningar. En grund för överbefälhavarens arbete har
vidare varit att krigsmakten skaU utformas så att insats av enstaka
kärnladdningar eller begränsad insats av biologiska och kemiska stridsmedel
inte på ett avgörande sätt får påverka vär motståndsförmåga.

Överbefälhavaren redovisar två operativa principer,
betecknade A och B. De skiljer sig från varandra genom att de på två olika sätt
söker göra en angripares totala uppoffringar så stora som möjhgt.
Överbefälhavaren framhåller särskUt att eftersom en angripares sluthga
värdering av uppoffringar, t. ex. i tid eller i inledande förluster, inte kan
förutsägas är det inte möjligt att effektrnässigt gradera strukturerna.

1 strukturer enligt den operativa principen A skall
krigsmakten utformas så att det tar så lång tid som möjligt att besätta
Sverige. Försvaret skall inriktas på att ingen del av landet får uppges utan
segt motstånd. Strävan skall vara att tillfoga angriparen stora förluster
främst under striden vid kusten eller vid gränsen. Om anfallet inte kan hejdas,
skaU angriparen möta segt motstånd under de fortsatta striderna på svenskt
territorium. Målet skaU vara att den tid som krävs för operationen och
angriparens uppoffringar i övrigt för att besätta landet skaU te sig
oacceptabla redan när angreppet planläggs.

Denna operativa princip medför att markstridskrafterna
prioriteras. Därnäst prioriteras sådana stridskrafter som kan understödja
markstriden, främst attackflyg. Övriga typer av förband, t. ex.
sjöstridskrafter och enheter inom luftförsvaret, ingår i sådant antal att ingen
komponent är så svag att angriparen genom en måttlig anpassning av sina
åtgärder kan utnyttja svagheter på ett sätt som är ogynnsamt för oss. Han
tvingas då att ta hänsyn till dessa stridskrafter i sin planläggning och vid
avvägningen av sina insatser.

1 strukturer enligt den operativa principen B skall
krigsmakten utformas med huvudsyftet att angriparens kvantitativa och
kvahtativa insatser och förluster under inledningsskedet skall bli så stora som
möjligt. Försvaret skall inriktas på att hindra angriparen att få fast fot på
svenskt territorium. Strävan skall vara att påtvinga angriparen stora förluster
före eller senast under striden vid kusten eUer vid gränsen. Strävan skall
vidare vara att vinna tid genom att störa angriparens anfallsförberedelser. Om
anfallet inte kan hejdas, skall angriparens fortsatta framträngande på svenskt
territorium fördröjas. Möjligheterna att genomföra en fördröjande strid blir
mindre i B-strukturer än i A-strukturer. Målet skall vara att angriparens
insatser i inledningsskedet och hans uppoffringar i övrigt skall

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 20

te sig oacceptabla för angriparen när han planlägger
angreppet. Denna operativa princip medför att sjöstridskrafter, attackflyg och
luftförsvar prioriteras. Markstridskrafter ingår för gräns- och kustförsvar. 1
övrigt ingår markstridsförband i sådant antal att angriparen måste ta hänsyn
till dem i sin anfallsplanläggning och vid avvägningen av sina insatser. För de
rörliga markstridskrafterna, främst brigaderna, eftersträvas i B-strukturer-na
hög kvalitet på bekostnad av kvantiteten. Detta kan medföra att vissa
värnpliktiga inte utbildas.

Överbefälhavaren lägger också fram förslag om tilläggskrav
som berör områdena beredskap, verkan under neutralitetstillstånd, uthållighet
och skydd samt samordning med totalförsvaret i övrigt.

Beredskapskravet innebär att vår beredskap skall kunna
anpassas efter den förvarning som bedöms möjlig. Kravet går således ut på att
förhindra att vi utsätts för Överraskande anfall.

Kravet på verkan under neutralitetstUlstånd, dvs. då krig
pågår i vår omvärld, innebär att våra resurser skall kunna utnyttjas även för
att hävda det svenska territoriets integritet och vid behov även vår rätt att
utnyttja det fria havet och luftrummet däröver.

Kravet på uthållighet innebär att försvarets behov av
underhåll skall kunna tillgodoses även sedan resurser har förbrukats under en
tids avspärrning.

Kravet på skydd medför särskilda problem i fråga om
kärnladdningar, biologiska och kemiska stridsmedel. Begränsad insats av
kärnladdningar får inte så allvariigt påverka vår förmåga till fortsatt
motstånd, att vi därigenom ökar en angripares benägenhet att tUlgripa
kärnvapen. Motsvarande krav bör ställas på behovet av skyddsåtgärder mot
biologiska och kemiska stridsmedel.

Kravet på samordning med totalförsvaret i övrigt ger
grunder för uppgiftsfördelning och samverkan mellan krigsmakten samt
civUförsvaret, det ekonomiska och det psykologiska försvaret.

Redovisningen i avvägningsprogram har i perspektivplanen
gjorts enligt följande.

Avvägningsprogram Omfattning

1
Rörliga
markstridsförband

2
Lokalt bundna
markstridsförband

3
Övervattensstridsförband

4
rjärrstrldsförband

5
Luftförsvarsstridsförband

6
Central och
högre regional ledning

7
Allmän
försvarsforskning

8
Gemensamma myndigheter
och funktioner

De rörliga markstridsförbanden skall bekämpa en angripare
som tränger fram över gräns eUer kust och försvåra ockupation av hela landet
eller del därav. Vissa förband skall i första hand kunna bekämpa sjömål.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 21

1 A-strukturerna utformas huvuddelen av förbanden för
strid i de landsdelar där de avses verka. Vissa enheter utformas så att de med
förstärkning blir allsidigt användbara. 1 B-strukturerna ges huvuddelen av
förbanden en enhethg utformning för allsidig användning i olika landsdelar. De
ges en genomsnittligt hög kvalitet.

I perspektivet ingår fördelnings- och stridsgruppförband,
olika typer av brigader, fristående bataljoner, skytteregementen och rörliga
kustartilleri-förband.

Fördelnings- och stridsgruppförbanden innefattar bl. a.
ledningsförband och artilleribataljoner. Ledningsförbanden leder och samordnar
markstridsförbandens strid inom en del av ett operationsområde. Artilleribataljonerna
skall understödja övriga markstridsförband. Fördelnings-och stridsgruppförbanden
ges i huvudsak samma utformning oberoende av struktur och ekonomisk nivå.

Fyra olika brigadtyper ingår i awägningsprogrammet,
nämligen infanteribrigader, norrlandsbrigader, pansarbrigader och mekaniserade
brigader. Infanteri-, norrlands- och pansarbrigaderna ingår i A-strukturerna
och de mekaniserade brigaderna i B-strukturerna.

Infanteribrigaderna utformas för all slags strid utom
anfall i öppen terräng. Stridande delar görs terrängrörliga medan övriga delar
i huvudsak endast har landsvägsrörlighet.

Norrlandsbrigaderna utformas för all slags strid i
norrlandsterräng. Stridande delar med erforderligt understöd och underhåll görs
terrängrörliga med bandvagnar.

Pansarbrigaderna utformas för anfalls- och
fördröjningsstrid mot en pansarskyddad eller mekaniserad motståndare i öppen
terräng. Förbanden utrustas med stridsvagnar och pansarbandsvagnar. Stridande
delar görs terrängrörliga.

De mekaniserade brigaderna utformas för anfallsstrid i aU
slags terräng. För anfall i öppen terräng krävs förstärkning med fristående
stridsvagnsbataljoner. Förbandens utformning anpassas för strid i hela landet.
Stridande delar med erforderligt understöd och underhåll ges terrängrörlighet.
De mekaniserade .brigaderna ligger kostnadsmässigt mellan pansar-och infanteribrigaderna.

Fristående bataljoner för självständig strid i övre
Norrland innefattas i samtliga strukturer. Härutöver tillkommer i
B-strukturerna fristående stridsvagnsbataljoner för strid i öppen terräng.

Skytteregementena utformas för fördröjnings- och
awärjningsstrid i småbruten och betäckt terräng samt för awärjningsstrid med
stöd av befästningar vid öppen kust. Förbanden följer i huvudsak samma organisationsmönster
som infanteribrigaderna men får lägre materieU kvahtet. Förbanden ingår endast
i A-strukturerna och där endast på låg ekonomisk nivå.

De lokalt bundna markstridsförbanden skaU, om möjligt med
stöd av befästningar, försvara särskilt viktiga områden och objekt.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 22

Vissa förband skall i första hand kunna bekämpa sjömål. Förbanden
skall kunna mobiliseras snabbt.

1 perspektivet ingår cykelskyttebataljoner, vämkompanier,
övriga lo-kalförsvarsförband och fasta kustartUleriförband.

Cykelskyttebataljonerna utformas för försvarsstrid i
småbruten och betäckt terräng. Förbandens utformning styrs av att äldre
personal och materiel förs över från fältförbanden.

Värnkompanierna utformas för försvarsstrid med stöd av i
fred byggda befästningar. De avses huvudsakligen för försvar av flygfält och
hamnar samt av skansar vid kuster och gränser.

De övriga lokalförsvarsförbanden utgörs av bl. a.
artilleri- och ingenjörkompanier, luftvärns- och underhållsförband, avsedda
för understöd av de lokalt bundna markstridsförbandens strid. Till förbanden
förs över personal och materiel från de rörliga markstridsförbanden.

Antalet lokalförsvarsförband görs i perspektivplanen
avhängigt av antalet brigader (skytteregementen). 1 A-strukturerna är antalet
lokalförsvarsförband därför genomgående högre än i B-strukturerna.

De fasta kustartilleriförbanden utformas främst för
sjömålsbekämp-ning. De grupperas i anslutning tUl farvattenförträngningar,
hamnar och troliga landstigningsplatser. 1 A-strukturerna nyanskaffas fasta
kustartUleriförband under perspektivplaneperioden. 1 B-strukturerna avsätts
inga medel för nyanskaffning, men befinthga eller redan beslutade förband
kvarstår resp. sätts upp. De utnyttjas och underhålls på samma sätt som i
A-strukturerna.

Övervattensstridsförbanden, skall bekämpa en angripares
sjötransporter och sjöstridskrafter i samband med kustinvasion och lägga ut
mineringar. Härutöver skaU sjötransporter kunna skyddas. I B-strukturerna skall
förbanden mer än vad faUet är i A-strukturerna kunna utnyttjas för
koncentrerade insatser.

I perspektivet ingår olika ytattackförband, mmfartyg, minröjningsförband
och helikoptrar.

Ytattackförbanden utformas för anfall mot angriparens
sjötransporter och sjöstridskrafter.De ges förmåga att verka under alla
väderleksförhållanden. Förbanden utformas för att även skydda sjötransporter
mot anfall på, under och över ytan. Förbanden ges förmåga till snabb och vid
behov kustnära omgruppering meUan olika operationsområden. Som följd av
awägningsprogrammets inriktning i B-strukturerna ingår i dessa företrädesvis
ytattackflottiljer, bestående av flottiljledare och
torped(robot)-båtsdivisioner. Ytattackförbanden i övrigt består av
torped(robot)båtar och patrullfartyg. De sistnämnda avses för övervakning och
för strid på relativt korta avstånd i kustlandet och i skärgården. För vissa
prioriterade sjöfartsskyddsuppgifter planeras korvettförband in i den
ekonomiskt högsta B-strukturen.

Minfartygen utformas för att lägga ut omfattande
mineringar och för att utbUda krigsbesättningar för hjälpminfartyg. Minfartygen
ges i stort sett samma omfattning i båda strukturerna.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 23

Minröjningsförbanden utformas för att säkra
operationsfriheten för våra sjöstridskrafter och för att medverka i
sjöfartsskyddet. De utformas för att delta även i försvaret mot
överskeppningsföretag, främst genom utläggning av strandförsvarsmineringar.
Minröjningsförbanden anpassas antalsmässigt till utvecklingen av förband för
yt- och undervattensattack på de olika nivåerna samt till den prioriterade
sjöfartens skyddsbehov. Mellan A- och B-strukturerna föreligger inga
principiella skillnader. Helikoptrarna utformas för ubåtsjakt, spaning,
havsövervakning och transporter.

Fjärrstridsförbanden skall i samband med invasion bekämpa
en angripares stridskrafter, trupp- och underhåUstransporter och militära
anläggningar. Vissa förband skall kunna lägga ut minering. 1 A-strukturerna
skall fjärrstridsförbanden i första hand kunna utnyttjas nära vår egen kust
eUer landgräns och för understöd vid markstrid. I B-strukturerna skall
fjärrstridsförbanden kunna utnyttjas för att bekämpa angriparens anfallsförberedelser.
Kraftsamlad insats skall kunna ske främst när angriparen rycker fram mot vår
kust eller landgräns.

1 perspektivet ingår ubåtsdivisioner samt tunga och lätta
attackdivisioner.

Ubåtsdivisionerna utformas för att anfalla en angripares
transporter av invasionsstyrkor och underhåU för dessa. Ubåtsförbanden ges
förmåga att oberoende av teletekniska motåtgärder bekämpa även starkt skyddade
transporter, att lägga ut mineringar och att under lång tid uppehålla sig inom
ett operationsområde för anfall och spaning. Ubåtsförbanden ges samma
utformning i aUa strukturerna.

De tunga attackdivisionerna utformas för anfall mot mål
tUl sjöss och på land. Mål som är starkt luftförsvarade och skyddade med
teletekniska motmedd skall kunna bekämpas. Mål till sjöss skaU kunna bekämpas
oberoende av väder och ljusförhållanden. Förbanden skall kunna samverka med
markstrids- och ytattackförband och skall vid behov kunna kraftsamlas till ohka
delar av landet. Förbanden skall kunna utnyttjas som jaktflyg, främst för
bekämpning av transportflygplan. 1 den högsta A-strukturen och i de två högre
B-strukturerna fömtsätts att ett nytt attackflygplan utvecklas med högre
kvalitet än i övriga strukturer.

De lätta attackdivisionerna utformas för anfall mot svagt
luftförsvarade mål tUl lands eller nära vår kust till sjöss. Förbanden skaU
kunna utnyttjas för direkt samverkan med markstridsförband. De lätta attackflygplanen
används i fred som skolflygplan.

Luftförsvarsstridsförbanden skall bekämpa en angripares
flygföretag mot vårt land. 1 alla strukturer skall luftförsvaret främst skydda
våra stridskrafter och de ledningsorgan som hör till dessa. Därutöver skall
prioriterade objekt inom totalförsvaret i övrigt skyddas. 1 B-strukturerna
tvingas angriparen till längre tids förbekämpning än i A-strukturerna innan
invasionen kan fortsätta. 1 B-strukturerna skyddas totalförsvarsobjekt under
förbekämpningsskedet i högre utsträckning än i A-strukturerna.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:75 24

1 perspektivet ingår resurser för stridsledning och
luftbevakning (stril) samt jakt- och luftvärnsrobotförband.

Strilsystemet utformas för det aktiva luftförsvaret och
för att förse totalförsvaret i övrigt med uppgifter om luftläget, så att
erforderliga motåtgärder kan vidtas. StrUsystemet skall täcka hela landet och
dess utformning variera med struktur och ekonomisk nivå. Det är i B-strukturerna
av högre kvalitet än i A-strukturerna.

Jaktförbanden utformas i samtliga strukturer för att bryta
eller reducera en angripares anfaUskraft genom luften. De utformas för att kunna
bekämpa flygplan även i telestörd miljö. Jaktförbanden utformas för att kunna
sättas in också som attackflyg mot kustnära sjömål och mål på marken. Antalet
jaktdivisioner är högre i B-strukturerna än i A-strukturerna.

Luftvärnsrobotförband med skilda prestandanivåer ingår i
avvägningsprogrammet. För närskyddet av mUitära förband och viktiga skyddsföremål
inom det mUitära försvaret och totalförsvaret i övrigt utformas
luftvärnsrobotbataljoner. Andra luftvärnsrobotförband med högre prestanda
skall komplettera luftförsvaret i lägen, när jaktförsvaret har försvagats
avsevärt under förbekämpningen. Behovet bedöms kunna tillgodoses endast i högre
ekonomiska nivåer. Förbanden skall kunna verka oberoende av strilsystemet och
utformas för insats mot mål på såväl låga som högre höjder.

Överbefälhavaren anför att krigsmaktens utveckling påverkas
av hur man värderar och avväger befintlig operativ styrka, operativ styrka
under de närmaste åren och på längre sikt samt handlingsfrihet mot
perspektivet. Denna handlingsfrihet tar sig konkret uttryck i investeringar i
studier, forskning och teknisk utveckling. De skilda mål som handlingsfriheten
kan omspänna kan enligt överbefälhavaren iUustreras av krigsmaktsstrukturerna
jämte de ohka typer av förband som kan ingå i dessa.

Utgångspunkten för beskrivning av beslutstidpunkter och
handlingslinjer mot perspektivet måste enligt överbefälhavaren vara befintlig
krigs-och fredsorganisation vid perspektivplaneperiodens början
("arvet"). Överbefälhavaren redovisar ingående läget inom krigsmakten
vid perspektivplaneperiodens början, dvs. den I juh 1972.

Med utgångspunkt häri samt arvets aweckling har
överbefälhavaren analyserat beslutstidpunkter och handlingslinjer för att
förverkhga intentionerna i krigsmaktsstrukturerna. Resultatet av denna analys
redovisas i form av s. k. beslutsträd. Sådana beslutsträd finns utarbetade för
särskilt kapitalkrävande och betydelsefulla delprogram.

Samtliga brigadprogram är beroende av beslut om framtida
värnphkts-system samt krigs- och fredsorganisationens omfattning. Sådana beslut
måste enligt överbefälhavaren fattas under planeringsperiodens första år, om en
omorganisation skall kunna påbörjas under slutet av 1970-talet. Inom
delprogrammen infanteri-, norrlands- och mekaniserade brigader påverkas den
kvantitativa omfattningen av anskaffning av infanterikanonvagnar,
artilleripjäser, terrängfordon, bandvagnar och nytt sambandssys-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 25

tern i slutet av 1970-talet och början av 1980-talet. Inom
pansarbrigad-programmet avser det väsentligaste beslutet framtida
strukturinriktning (pansarbrigad eller mekaniserad brigad) och antalet
brigader. En del av nuvarande pansarbrigader innehåller stridsvagn 101 och 102
vars livslängd upphör i början av 1980-talet resp. slutet av 1970-talet. Övriga
pansarbrigader innehåller stridsvagn 103 som efter modifiering under
1980-talet bedöms kunna kvarstå in på 1990-talet. Beslut att utveckla en
stridsvagn som ersättning för stridsvagn 101 och 102 måste enligt
överbefälhavaren fattas under planeringsperiodens första år. Ett alternativ kan
därvid vara en modifierad version av stridsvagn 103. Inom de rörliga
kustartUleriför-banden måste beslut om eventueU anskaffning av ett nytt rörligt
system fattas under slutet av 1970-talet. Beslut om prototyputveckhng av ett
sådant system, som är aktuellt i samtliga strukturer, måste fattas år 1974.

Inom det fasta kustartiUeriet är ett beslut om fortsatt
anskaffning av tungt fast artilleri främst av intresse. Ett sådant beslut måste
enligt överbefälhavaren fattas år 1973. 1 slutet av 1970-talet blir det aktueUt
med beslut om anskaffning av ytterligare lätta fasta batterier.

De sista motortorpedbåtama och de äldre torpedbåtarna,
fregatterna och jagarna utgår i slutet av 1970-talet och början av 1980-talet.
Inom ytattackprogrammet måste enligt överbefälhavaren beslut fattas om
strukturinriktning av programmet, dvs. anskaffning av flottiljledare och
torped/robotbåtar, eventuellt korvetter eller enbart torped/robotbåtar under
mitten av 1970-talet. Beslut om anskaffning av patruUfartyg måste enligt
överbefälhavaren fattas år 1973.

Vad gäller ubåtsförbanden måste beslut om anskaffning av
ubåt A 14, som f. n. är under projektering, ske år 1972. Denna typ skaU ersätta
utbåtarna av Abborren- och Hajenklassen som utgår under mitten och slutet av
1970-talet. Vidare krävs år 1977 beslut om anskaffning och tiUverkning av en
inom landet utvecklad typ (A 17) eller beslut om studier rörande utlandsköp av
de ubåtar som i mitten av 1980-talet skall ersätta nuvarande ubåtar av
Drakentyp.

För de tunga attackdivisionerna behövs beslut om
utveckling inom landet av ett nytt kvalificerat krigsflygplan, som i första
hand avses ersätta AJ 37 Viggen från mitten av 1980-talet. Denna
beslutstidpunkt ligger enligt överbefälhavaren i mitten av 1970-talet och måste
föregås av studier rörande olika kvalitetsalternativ. Alternativ till
utveckling inom landet av ett nytt flygplan är utveckhng av Viggenplattformen,
licenstillverkning av utländskt flygplan eller köp av utländskt flygplan. Om
beslut fattas år 1975 om utveckling av ett nytt flygplan inom landet, bör detta
följas av ett anskaffningsbeslut i början av 1980-talet. Enligt överbefälhavaren
är utveckling inom landet av ett nytt kvahficerat krigsflygplan ett
beslutsalternativ endast på den högsta ekonomiska nivån i A-strukturerna och i
de två högsta nivåerna i B-strakturerna.

Beträffande de lätta attackdivisionerna gäller frågan
kvalitetsalternativ hos det flygplan som i börian och mitten av 1980-talet
skall ersätta de nuvarande Sk 60-divisionerna. Denna beslutstidpunkt ligger i
slutet av

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 26

1970-talet. 1 det ena av de f.n. två aktuella
kvahtetsalternativen läggs huvudvikten på flygplanets funktion som
vapenplattform (attackflygplan), medan huvudvikten i det andra alternativet
läggs på flygplanets funktion som skolflygplan.

Inom stridsledningsfunktionen är fyra olika
kvalitetsnivåer aktuella. Den lägsta kvalitetsnivån som är aktuell i struktur A
3 innebär inriktning mot freds- och neutralitetsfunktionen, medan den högsta
kvalitetsnivån som är aktuell i struktur B 1 innebär att stridsledningssystemet
ges en sådan uthållighet att luftläge och stridsledning kan lämnas
totalförsvaret även efter ett förbekämpningsskede. Beslutstidpunkter för val av
alternativ är mitten och slutet av 1970-talet. Fortsatta studier av olika
kvahtetsalternativ pågår inom ramen för särskilda systemstudier.

Den utveckling som f. n. pågår av flygplan JA 37 Viggen
inom delprogrammet jaktdivisioner avses leda fram tiU beslut om anskaffning i
mitten av 1970-talet. JA 37 Viggen som ingår i aUa strukturerna skall ersätta
nuvarande J 35 Draken som utgår i slutet av 1970- och början av 1980-talet.
Besluten inom delprogrammet rör därför enbart frågan om anskaffningens
omfattning.

Det militära försvarets programplaner

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande uppdrog jag i mars
1971 åt överbefälhavaren att utarbeta programplaner för det militära försvaret
som underlag för statsmakternas beslut om tilldelning och användning av
resurser i stort under budgetåren 1972/73-1976/77.

1 direktiven angavs att som utgångspunkt för planeringen
för vart och ett av budgetåren 1972/73-1976/77 skulle tills vidare gälla en
utgiftsram för det mUitära försvaret om 6 230 milj. kr. i prisläge maj 1970,
inkl. 370 milj. kr. för sociala kostnader. Beloppet motsvarar 6 380 milj. kr. i
prisläge februari 1971. För denna ekonomiska nivå skulle en fullständig
pro-gramplan utarbetas. Härutöver skulle översiktliga programplaner redovisas
för tre nivåer som fr. o. m. budgetåret 1973/74 har en annan inriktning än den
tidigare angivna nivån, nämUgen en nivå som innebär en ökning av utgiftsramen
med 100 milj. kr. per budgetår, en som innebär en ökning med 50 milj. kr. och
en som innebär en minskning med 50 milj. kr. per budgetår. Dessutom angavs att
i planeringen fick förutsättas att följande belopp skulle ställas till
förfogande utöver de angivna utgiftsramarna, nämhgen 40 milj. kr. budgetåret
1972/73, 40 milj. kr. 1973/74 och 30 milj. kr. 1974/75. 1 samtliga nivåer
skulle 50 milj. kr. per år av utgiftsramen reserveras för förbättring av
värnpliktsförmånerna.

1 september och oktober 1971 överlämnade överbefälhavaren
till Kungl. Maj:t programplaner för perioden 1972/73-1976/77. I dessa behandlas
det militära försvarets utveckhng under den angivna perioden på fem ohka
ekonomiska nivåer. Planerna omfattar bl. a. överbefälhavarens förslag till
awägning mellan operativ styrka på kort sikt och handhngsfrihet på lång sikt.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 27

Överbefälhavaren anför att direktiven ekonomiskt innebär
avvikelser såväl frän hittillsvarande långsiktsplaner för perioden
1971/721976/77 som från de ekonomiska utgångsvärden som har gäUt för den i
mars 1971 överlämnade perspektivplanen genom att man går över från planering i
fast penningvärde till planering med enbart nettoprisindex som grund för
prisregleringen. Planeringen i fast penningvärde har enligt överbefälhavaren
varit grunden för fasthet och rationaUtet i anskaffnings-, organisations- och
utbildningsverksamheten och en förutsättning för de erkänt goda resultat
krigsmakten har nått i dessa avseenden.

Härtill kommer enligt överbefälhavaren ytterhgare
kostnadsökningar av olika slag. I den horisontella ekonomiska nivån måste
därför enhgt överbefälhavaren under femårsperioden 1972/73-1976/77 reduceringar
av storleksordningen 2 miljarder kr. göras jämfört med vad överbefälhavaren
tidigare har planerat.

Samtliga de fyra ekonomiska nivåer som har angetts i
direktiven innebär enhgt överbefälhavaren att krigsmaktens reella
planeringsinnehåll minskar i förhållande till den planering som tidigare har
företagits och som redan den enligt överbefälhavaren medför reducerad operativ
styrka i förhållande till läget år 1972. Överbefälhavaren har därför valt att
benämna de i direktiven angivna fyra nivåerna minskningsnivåerna 1-4 (nivåerna M
1 -M 4).

Utöver de i direktiven angivna programplanerna har
överbefälhavaren bl. a. mot bakgrund av den information som har erhälhts vid
perspektivplanearbetet utarbetat en programplan på en femte, högre ekonomisk
nivå, kallad bibehållandenivån (B-nivån). Programplanerna på övriga nivåer
presenteras som awikelser från B-nivån.

B-nivån förutsätter enligt överbefälhavaren att före den 1
juli 1972 fattade beslut skall förverkligas. Under kommande femårsperiod skall
dessutom den i förhållande till år 1968 reducerade operativa styrka som finns
år 1972 i stort vidmakthållas. Detta skaU ske genom att man täcker väsentliga
brister som kommer att uppstå mot bakgrund av kravet på operativ styrka.
Handhngsfrihet skall finnas att nå perspektivplanens alternativ.

Överbefälhavaren har utnyttjat följande planeringsramar
(milj. kr.; prisläge februari 1971).

Nivå

1972/73

1973/74

1974/75

1975/76

1976/77

B

6 920

6 984

7 181

7 329

7 394

M 1

6 420

6 520

6610

6 680

6 780

M2

6 420

6 470

6 510

6 530

6 580

M3

6 420

6 420

6 410

6 380

6 380

M4

6 420

6 370

6 310

6 230

6 180

För B-nivån samt för nivåerna M 1 och M 3 har
överbefälhavaren utarbetat programplaner samt analyserat strategiska,
försvarsindustriella och övriga konsekvenser. Nivåerna M 2 och M 4 har
behandlats endast översiktligt.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 28

Överbefälhavaren framhåller att programplaneringen primärt
styrs av de uppgifter krigsmakten skaU kunna lösa i framtiden. De åtgärder som
vidtas under programplaneperioden syftar tUl att så långt möjligt tillgodose
såväl behovet av operativ styrka under 1970-talet som önskemålet att skapa
förutsättningar för att kunna nå olika mål på längre sikt. Exempel på de senare
har formulerats i det militära försvarets perspektivplan.

Utgångspunkterna för programplaneringen har varit i stort
desamma som för perspektivplaneringen.

I fråga om den internationella utveckhngen anser
överbefälhavaren att Berlinavtalet och Västtysklands deklarerade avsikt att som
en följd av detta ratificera icke-våldsavtalet med Sovjetunionen och fördraget
med Polen ter sig som ett väsentligt bidrag till strävandena att minska den
politiska spänningen i Europa. De nämnda avtalen baseras på en bibehållen
mUitär maktbalans i Europa under nu överblickbar tid. Den politiska
avspänningen får dock varaktig, reell betydelse först om den resulterar i
konkreta militärpolitiska åtgärder i form av sänkt rustningsnivå. Inga tecken
tyder enligt överbefälhavaren f. n. på en sådan utveckhng.

Det internationella läget under 1970-talet kommer enhgt
överbefälhavaren att innehålla starka inslag av intressemotsättningar och
krisanledningar. Spänningsläget mellan supermakterna och de stora maktblocken
hksom i åtskilliga faU också mellan andra stater kommer att variera. Så kommer
också konflikt- och krigsriskerna att göra. Supermakterna och stormakterna i
övrigt kommer att behålla och vidareutveckla sina militära resurser. Risken för
krig ligger enligt överbefälhavaren främst i felkalkyl eller i upptrappning av
ursprungligen lokala konflikter.

Överbefälhavaren framhåller i redovisningen av
programplanerna att den svenska säkerhetspolitiken och det svenska försvarets
styrka har stor betydelse för läget i Norden och är av betydelse också för
läget inom hela Östersjöområdet. Ett starkt och balanserat svenskt försvar
bidrar enligt överbefälhavaren väsentligt till stabiliteten i Norden och
minskar därigenom riskerna för krig inom detta område.

Överbefälhavaren anför inledningsvis att den av 1968 års
riksdag fastställda målsättningen för krigsmakten utgör en allmängiltig pohtisk
manifestation. Målsättningen ställer också enligt överbefälhavaren ett antal
krav på försvaret vUket förutsätter ett samband mellan målsättningen och
försvarets förmåga att uppfylla denna. Stridande förband och vapensystem som
verkar i invasionsförsvaret prioriteras. Inom ramen härför tillgodoses
insatsberedskap och verkan under neutrahtet.

Överbefälhavaren anför vidare att vid utformningen av
planer på ohka ekonomiska nivåer har avvägningen mellan kort- och långsiktiga
behov varit det viktigaste problemet. De kortsiktiga behoven betingas därvid av
de ekonomiska bindningar som blir en följd av beslut fattade före år 1972 och
av åtgärder som vidtas för att tillgodose den operativa styrkan under
1970-talet. De långsiktiga behoven är beroende av de åtgärder som vidtas under
programplaneperioden för att skapa handhngsfrihet att på sikt kunna nå
utformningar av försvaret enhgt perspektivplanens skilda

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 29

ekonomiska nivåer. Dessa åtgärder påverkar försvarets
effekt under 1980-talet. Awägningen mellan kort- och långsiktiga åtgärder bhr
emellertid enhgt överbefälhavaren svårare ju lägre den ekonomiska nivån är
till följd av att det fria ekonomiska utrymmet minskar. Vid avvägning mellan
kort- och långsiktiga åtgärder har överbefälhavaren ansett det nödvändigt att
prioritera sådana åtgärder som ger operativ styrka på kort sikt. 1 de olika
nivåerna innebär detta följande.

1 B-nivån kan enligt överbefälhavaren avvägningen mellan
kort-och långsiktiga behov ske pä ett i huvudsak balanserat sätt.Grundtanken är
att under 1970-talet i stort behålla den operativa styrka som finns år 1972.
Samtidigt kan medel avsättas under femårsperioden för att få i huvudsak
godtagbar handlingsfrihet att nå utformningar inom perspektivplanens hela
spännvidd.

I nivå M 1 måste såväl kort- som långsiktiga åtgärder
beskäras. Genom att prioritera åtgärder som ger effekt på kort sikt kan
minskning i den operativa styrkan motverkas. En begränsad handhngsfrihet kan
enhgt överbefälhavaren skapas efter år 1977 för att nå utformningar på perspektivplanens
nivåer 2 och 3.

1 nivåerna M2 och M3 är det enligt överbefälhavaren inte
möjhgt att åstadkomma nödvändiga besparingar i förhållande till nivå M 1 genom
en ytterhgare allmän reducering av såväl kortsiktiga som långsiktiga behov.
Bristande balans måste uppstå under avsevärd tid efter programplaneperioden.
Kraftiga ingrepp i ett fåtal kostnadskrävande funktioner måste enligt
överbefälhavaren vidtas. Snabb minskning av krigsorganisationen och införande
av kategoriklyvning för de värnphktiga är åtgärder som eventuellt skuUe kunna
frigöra erforderhga medel. Ett annat sätt är att avbryta utvecklingen av
jaktflygplanet JA 37 Viggen.

Kategoriklyvningen skulle enhgt överbefälhavaren behöva
uppgå till ca 30 %. Detta ger besparingar redan under femårsperioden även om
ekonomisk kompensation ges de värnpliktiga som utbildas. Denna och i övrigt
erforderliga kvahtativa och kvantitativa minskningar av viktiga funktioner
leder enligt överbefälhavaren till att den operativa styrkan under 1970-talet
går ned starkt och kommer att minska ytterhgare på 1980-talet.

Att avbryta utveckhngen av jaktflygplanet JA 37 Viggen
frigör enhgt överbefälhavaren medel så att man i nivåerna M 2 och M 3 under
programplaneperioden kan nå nivå M 1 för övriga funktioner. De sedan andra
världskriget uppbyggda resurserna inom landet för utveckhng av flygplan kommer
sannolikt att raseras med direkta återverkningar på såväl den svenska industrin
som på möjligheterna att anskaffa flygplan som är speciellt anpassade för
svenska förhållanden. Oberoende av om framtida flygplansystem anskaffas genom
köp utomlands eller genom hcenstillverkning av utländska system leder detta
enligt överbefälhavaren till ett inte önskvärt beroende av främmande makt.
Sådana alternativ är dessutom behäftade med stor osäkerhet i fråga om såväl
ekonomi som kvalitet och kvantitet för det framtida jaktförsvaret.

1 nivåerna M 2 och M 3 har överbefälhavaren med hänsyn
till den

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 30

operativa styrkan under 1970-talet och handhngsfriheten
mot 1980-talet samt efter vägning av för- och nackdelar i övrigt sett sig
nödsakad att utgå från att jaktflygplanet JA 37 Viggen inte utvecklas, trots
att grundliga studier har visat att detta är ett för svenska förhållanden
mycket väl lämpat jaktflygplan.

Med hänsyn till att ett avbrytande av utvecklingen av
jaktflygplanet JA 37 Viggen medför allvarliga operativa, ekonomiska och
industriella konsekvenser har överbefälhavaren speciellt granskat ohka
möjligheter att reducera betalningsbehovet för JA 37 Viggen under programplaneperioden.
Granskningen visar att en senareläggning av leveransstarten med ca ett år är
möjlig. Detta medför emellertid att attack- och spaningsversionerna av Viggen
måste anskaffas i avsevärt lägre takt än den i nivå M I planerade, vUket bl. a.
innebär ökade kostnader för varje plan beroende på träffade avtal med
flygindustrin. Överbefälhavaren bedömer det möjligt att genom senareläggningen
minska utgifterna under programplaneperioden med ca 150 milj. kr.
Överbefälhavaren framhåller emellertid att totalkostnaderna för ett och samma
antal flygplan härigenom kan väntas öka med flera hundra mUj. kr.

Överbefälhavaren bedömer det dessutom möjligt att utöver
de personalreduceringar som har planerats i nivå M 1 göra ytterligare
reduceringar som under programplaneperioden kan ge besparingar på ca 50 mUj.
kr.

De totalt möjliga utgiftsreduceringarna under
programplaneperioden jämfört med nivå M 1 skulle enligt överbefälhavaren kunna
uppgå tUl omkring 200 milj. kr. Detta motsvaras enligt överbefälhavaren i stort
av en utgiftsram för krigsmakten under perioden som innebär en successiv årlig
ökning med något över 50 milj. kr. fr. o.m. budgetåret 1972/73 i förhållande
till nivå M 3.

Överbefälhavaren anför att detta planeringstekniska
exempel ger något mindre handlingsfrihet och något ökat resursbehov efter år
1977 för krigsmakten i sin helhet än nivå M 1 i fråga om möjhghetema att nå
strukturer på perspektivplanens två lägsta ekonomiska nivåer. Detta innebär
dock en väsentligt bättre handlingsfrihet än nivå M 2 främst därför att
jaktversionen av Viggen kan anskaffas.

Överbefälhavaren har utgått från att allmän värnphkt
behålls under femårsperioden men att värnpliktskostnaderna på nivåerna M 1-M 4
måste minskas. Överbefälhavaren har härvid valt att förkorta grundutbildningens
längd för de värnpliktiga. Överbefälhavaren anser att de besparingar som kan
göras på repetitionsutbildningen inte motsvarar uppoffringarna och föreslår
därför inte någon förkortning av denna utbildning.

En sänkning av tjänstetidens övre gräns för de värnphktiga
från 47 år till lägre ålder kan enligt överbefälhavaren frigöra vissa medel men
leder till minskning av krigsorganisationen på ett sätt som inte svarar mot den
ekonomiska vinsten.

Nivå M 4 innebär enligt överbefälhavaren en successiv
årlig minskning! förhållande till budgetåret 1972/73 av den reella köpkraften
med 100 milj. kr. fr. o. m. 1973/74 eUer med 1 miljard kr. under
femårsperioden. Det nuvarande fria ekonomiska utrymmet tas tUl stor del i
anspråk för att

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 31

anpassa verksamheten till utgiftsramen för nivå M 4. Den
krigsmaktssammansättning som bhr möjlig i nivå M 4 kommer enligt
överbefälhavaren att skUja sig väsentligt både från de exempel som redovisas i
perspektivplanen och de utformningar som redovisas för nivåerna M 1, M 2 och M
3. Flera viktiga funktioner kommer att behöva utgå eller kraftigt beskäras redan
under den närmaste femårsperioden. Efter hand måste väsentliga delar av svensk
försvarsindustri avvecklas. Detta leder enligt överbefälhavaren tUl ökat
beroende av främmande makt.

Sammanfattningsvis
anför överbefälhavaren beträffande nivå M 4 att en prolongering av denna leder
till snabb nedrustning av det försvar som nu finns. Krigsmaktens uppgifter och
mål måste i grunden omprövas. Studie- och utredningsunderlag för en sådan
inriktning förehgger inte. Programplanerna på nivå M 4 kan därför enligt
överbefälhavaren inte utarbetas förrän försvarets roll i säkerhetspolitiken har
omprövats och definierats, statsmakterna tagit ställning till mål för och
allmän inriktning av försvaret samt studier och utredningar om
invasionsförsvarets förande har genomförts.

I samtliga ekonomiska nivåer behälls allmän värnplikt. 1
ekonomiska nivåer under B-nivån förkortas grundutbildningen för de värnpliktiga
till lägst 7,5 månader.

Avvägningsprogrammen utformas i stort enhgt följande.

Rörliga markstridsförband. Antalet kvalificerade arméförband
minskas i alla ekonomiska nivåer genom att brigader, fördelningsförband och
andra förband i viss omfattning successivt byts ut mot skytteregementen och
andra förband med lägre kvalitet. Utbytet får större omfattning i nivåerna M
1-M 4 än i B-nivån. Omorganisationen sker i samtliga nivåer efter år 1977. Den
materiella kvaliteten i förbanden under programplaneperioden är lägre i
nivåerna M l-M 3 än i B-nivån.

De rörliga kustartiUeriförbandens antal ökas under
perioden som följd av tidigare beslut och behålls i stort tiden närmast
därefter oavsett nivå.

Lokalt bundna markstridsförband. Antalet lokalförsvarsförband
behålls i stort under programplaneperioden oberoende av ekonomisk nivå.
Personalens utbildning och materielen anpassas på längre sikt i takt med
genomförda förändringar för de kvalificerade förbanden.

De fasta kustartilleriförbanden minskas något under
perioden i samtliga nivåer. Anskaffningen av fast tungt artilleri fortsätter.

Övervattensstridsförband. Antalet jagare minskas under
perioden. Fartygstypen utgår helt i början av 1980-talet. Handlingsfrihet
skapas för att kunna ersätta jagarna med flottiljledarfartyg efter programplaneperioden.
Alternativt anskaffas flottiljledare i B-nivån med början under perioden med
syfte att frigöra jagare för eskortuppgifter.

På samtliga nivåer anskaffas ett varierande antal
patrallfartygsförband. Förbanden ges begränsad eskortkapacitet i fråga om luft-
och ytförsvar.

Antalet fregatter minskas under perioden. Fartygstypen
utgår helt i slutet av 1970-talet. Som ersättning påbörjas i B-nivån antingen
anskaffning av korvetter eller överföring av jagare för eskortuppgifter.
Övriga förband vidmakthålls i stort under programplaneperioden.

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 32

Fjärrstridsförband. Antalet ubåtsförband minskas något
under perioden i samtliga ekonomiska nivåer. Anskaffning av ubåt av ny typ
påbörjas i samtliga nivåer.

Antalet flygattackförband minskas under 1970-talet i
samtliga ekonomiska nivåer. Pågående ersättning av attackflygplanet A 32
Lansen med AJ 37 Viggen genomförs under programplaneperioden. Lätta flygattackförband
organiseras på samtliga ekonomiska nivåer. Utveckling av ett nytt
attackflygplan för 1980- och 1990-talens behov påbörjas i B-nivån.

Luftförsvarsstridsförband . Antalet jaktförband J 35
Draken behålls under perioden på samtliga ekonomiska nivåer. 1 B-nivån och nivå
M 1 påbörjas ersättning med jaktflygplanet JA 37 Viggen omedelbart efter
perioden. Antalet sådana förband blir färre än i dagens krigsorganisation. 1
nivåerna M 2 och M 3 kan ett nytt jaktflygplan anskaffas genom
licenstillverkning eUer köp av utländskt flygplan. En senareläggning av
anskaffningen blir trohgen nödvändig.

Modernisering och komplettering av strilsystemet sker i
varierande omfattning pä de olika ekonomiska nivåerna.

Nuvarande luftvärnsbataljoner behålls under perioden och
utrustas med luftvärnsrobotsystem som tillförs krigsorganisationen från slutet
av 1970-talet.

Central och högre regional 1 e d n i n g. Awägningsprogrammet
behålls i huvudsak oförändrat under perioden. 1 nivåerna M 1 -M 4 skaU antalet
anstäUda minskas.

Spaningsflygplanet S 37 Viggen tillkommer som ersättning
för nuvarande flygplantyper med början omedelbart efter perioden. Antalet
förband går ned på längre sikt.

I B-nivån förbättras den tunga flygtransportkapaciteten.
Flygbassystemets uthållighet förstärks i samtliga nivåer. Omfattningen av
denna förstärkning varierar med ekonomisk nivå.

Allmän försvarsforskning. Arbete pågår med att närmare
precisera den allmänna försvarsforskningens inriktning. Awägningsprogrammet
inriktas i huvudsak efter de varierande behoven inom övriga awägningsprogram i
skilda ekonomiska nivåer.

Gemensamma myndigheter och funktioner. Awägningsprogrammet
anpassas tiU utvecklingen inom övriga awägningsprogram. Inom programmet
eftersträvas i samtliga nivåer rationaliseringar som gör det möjligt att minska
antalet anställda. I nivåerna M 1-M 4 sänks därutöver ambitionsnivån och minskas
antalet anställda ytterligare. Överbefälhavaren framhåller att de resurser som
tilldelas krigsmakten under programplaneperioden i väsentlig omfattning
påverkar krigsorganisationens utformning först i slutet av 1970-talet.
Tilldelade medels storlek och utnyttjande kommer därför att vara styrande för
utvecklingen på lång sikt.

Överbefälhavaren redovisar resultatet av studier av de
strategiska konsekvenserna år 1982 av ett försvar på nivåerna B, M 1 och M 3.
Studierna har genomförts mot bakgrund av angreppsfall som har godkänts som
miljöexempel för perspektivplaneringen. Försvarets effekt har

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:75 33

därvid värderats med utgångspunkt i beräkningar och
bedömningar av de uppoffringar som försvaret åsamkar en angripare i form av
insatser, förluster, tider, bindningar och risktaganden. I det följande
redovisas i sammanfattad form resultatet av överbefälhavarens studier samt
överbefälhavarens bedömning av i vilken utsträckning försvarets effekt motsvarar
de operativa krav som bör ställas på krigsmakten, bl. a. mot bakgrund av våra
nuvarande säkerhetspolitiska mål.

Överbefälhavaren framhåller att om angriparen kan avsätta
längre tid för att nå de uppställda målen i Sverige eller om han är beredd att
sätta in större styrkor än vad angreppsfallen förutsätter kommer försvaret pä
aUa nivåer i motsvarande grad att få minskade möjligheter att motsvara de
uppställda kraven.

Försvarets styrka i B-nivån medför att en angripare inte
kan vara säker på att uppfylla angreppsfallens tidskrav med de resurser som har
bedömts vara tillgängliga för uppgiften. En kustinvasion mot detta försvar
löper risk att misslyckas. Vid överraskande anfall bedöms försvaret ha möjlighet
att genomföra mobihsering, om måttliga beredskapshöjningar har vidtagits.
Tillfredsställande förmåga att avvisa kränkningar finns. Försvaret bedöms i
betydande grad minska Nordens aktualitet som operationsområde.

Försvarets styrka och sammansättning ger förutsättningar
att avvärja invasion i en huvudriktning samtidigt som fördröjningsstrid under
längre tid kan föras i en annan riktning. Vitala totalförsvarsanordningar kan
ges skydd. Försvaret motsvarar i denna nivå enligt överbefälhavaren i huvudsak
de uppstäOda kraven.

En
angripares mindre uppoffringar i de studerade angreppsfallen i fråga om tid, resursinsats
och förluster bedöms vara betydelsefulla vid hans överväganden inför ett
eventuellt anfall mot ett försvar i nivå M 1. Angreppsfallens förutsättningar
beträffande disponerad tid och tillgängliga resurser ger enhgt
överbefälhavaren angriparen goda säkerhetsmarginaler vid ett anfaU mot försvar
i denna nivå. UthåUigheten och möjligheterna att möta ofömtsedda händelser är
reducerade i förhållande tUl B-nivån genom att endast obetydliga stridskrafter
kan avsättas för att tillgodose den operativa handlingsfriheten. Möjligheterna
att vid överraskande anfall genomföra mobilisering blir i stort sett desamma
som i B-nivån. Förmågan att avvisa kränkningar till sjöss och att skydda
sjöfart blir sämre än i B-nivån. Skillnaderna i förhållande till B-nivån
innebär enligt överbefälhavaren att försvarets fredsbevarande effekt måste
bedömas vara väsenthgt mindre.

Under
förutsättning att tiden medger gruppering och övriga förberedelser finns
möjligheter att avvärja invasion i en huvudriktning. 1 en annan samtidig
huvudriktning kan målet inte sättas högre än fördröjning under begränsad tid.
Försvaret uppfyller i nivå M 1 under programplaneperioden enligt
överbefälhavarens bedömning i huvudsak de uppställda kraven. Kort därefter går
effekten ned så mycket att principerna för försvarets förande kan behöva
omprövas.

I nivå M 3 är skillnaderna i en angripares uppoffringar så
markanta och

3 Riksdagen 1972. 1 saml Nr 75

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 34

erforderlig resursinsats så långt under vad angriparen
enligt angreppsfallen bedömts vara beredd att avdela att ett försvar i denna
nivå inte bedöms ha erforderlig effekt i situationer liknande dem som
angreppsfallen exemphfierar. Uthålligheten och möjligheterna att möta
oförutsedda händelser är starkt begränsade i förhåUande tiU B-nivån genom att
alla kvalificerade stridskrafter måste sättas in redan inledningsvis. Vid överraskande
anfall beräknas mobilisering kunna genomföras endast om betydande
beredskapshöjningar har genomförts dessförinnan. Förmågan att ingripa mot
neutralitetskränkningar till sjöss och i luften är mindre och i övriga fall i
stort sett densamma som i nivå M 1. Försvarets fredsbevarande effekt blir
mindre än i nivå M 1.

Överbefälhavaren bedömer att försvarets styrka och
sammansättning i nivå M 3 medger att endast fördröjningsstrid under begränsad
tid kan föras i två samtidiga huvudriktningar. Möjligheterna att gruppera om
stridskrafter till hotade områden är små. Försvaret motsvarar i denna nivå inte
de uppställda kraven.

Beträffande konsekvenserna på längre sikt framhåller
överbefälhavaren att effektskillnaderna mellan nivåerna kommer att starkt
understrykas, om anslagsutvecklingen skulle komina att bli oförändrad även
under nästa programplaneperiod.

De strategiska konsekvenserna bhr därvid enligt
överbefälhavarens uppfattning särskilt i nivåerna M 3 och M 4 utomordentiigt
allvarliga som en följd av att krigsorganisationen i början av 1980-talet måste
minskas starkt både kvantitativt och kvalitativt. Överbefälhavaren anför att
målsättningen för krigsmakten och principerna för försvarets förande därvid
måste ändras.

1 programplanerna har överbefälhavaren även analyserat
möjligheterna att i de olika programplanenivåema nå de altemativ som har
exemplifierats i perspektivplanen i form av strukturer på nivåerna 13.

B-nivån ger därvid enligt överbefälhavaren möjligheter att
nå perspektivplanens samtliga alternativ. Sålunda har åtgärder planerats in
som vid ökad medelstUldelning efter år 1977 möjliggör att exemplifierade
strukturer för perspektivplanens högsta nivå (A 1 och B 1) kan nås. Likaså
finns möjligheter att genom successiva beslut nå en balanserad utveckling mot
perspektivplanens lägre ekonomiska nivåer.

Nivå M 1 ger enhgt överbefälhavaren möjligheter att uppnå
krigsmaktsstrukturer på perspektivplanens nivåer 2 och 3. En prolongering av
medelstilldelningen enligt denna nivå (ökning med 100 milj. kr. per budgetår)
möjliggör en krigsmaktsstruktur som i slutet av 1980-talet ligger i närheten av
strukturerna på perspektivplanens nivå 2. En nominellt oförändrad ram efter år
1977 skulle på motsvarande sätt möjliggöra att nå strukturer på
perspektivplanens nivå 3.

Nivåerna M 2 och M 3 skiljer sig från nivå M 1 beträffande
utvecklingsmöjligheterna på sikt därigenom att förutsättningar inte längre
kommer att finnas att inom landet typutveckla krigsflygplan. Jämfört med nivå M
1 medför detta enligt överbefälhavaren kraftigt ökade svårigheter att nå olika
mål på sikt, främst i fråga om jaktfunktionen under 1980-talet men

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:75 35

även på längre sikt vad gäller attack funktionen.
Anskaffning måste ske genom licenstillverkning eller direktköp av utländska
flygplansystem.

Eftersom jaktflygplanet JA 37 Viggen inte utvecklas i
nivåerna M 2 och M 3 krävs avsevärda medel för jaktfunktionen efter år 1977.
Särskilt i nivå M 3 måste stora inskränkningar ske av all övrig
materielanskaffnjng. Den materiella kvaliteten inom försvaret i övrigt skulle
därvid enligt överbefälhavaren bli så kraftigt minskad att balansen meUan olika
funktioner inte kan upprätthållas.

För att från nivå M 3 kunna nå perspektivplanens
exemplifierade strukturer på nivåerna 2 och 3 behövs, utöver det för nivå M 1
redovisade medelsbehovet, ett tillskott för att täcka merutgifterna för köp
eller licenstillverkning av ett utländskt flygplan. En grov uppskattning av
dessa merutgifter tyder enhgt överbefälhavaren på att den miljard som sparas
före är 1977 vid en nedgång från nivå M I till nivå M 3 kommer att medföra
utgifter efter år 1977 som avsevärt överstiger detta belopp.

Överbefälhavaren anför att en prolongering av nivå M 3
innebär att en strukturförändring måste ske inom krigsmakten. Nya sätt att
genomföra invasionsförsvaret måste då studeras. För att undvika
felinvesteringar måste en omstrukturering ske tidigt och nya principer för
försvarets utformning och förande införas. De metoder och medel som då blir
aktuella kommer enligt överbefälhavaren att radikalt avvika från de principer
som har legat till grund för perspektivplanen. Det försvar som blir möjligt att
hålla står enhgt överbefälhavaren inte i rimlig proportion till de uppgifter
som har kommit till uttryck i de styrande angreppsfallen och tilläggskraven.

Vid programplanernas behandling i militärledningen har
försvarsgrenscheferna samt cheferna för försvarets materielverk och försvarets
forskningsanstalt anmält avvikande meningar avseende programplanernas utformning
i B-nivån samt nivåerna M 1, M 2 och M 3. För ytterligare kännedom om
perspektiv- och programplanerna hänvisas tUl försvarsutredningens betänkande
(SOU 1972:4 s. 51-76).

Perspektiv- och programplaner för civilförsvaret

Civilförsvarets perspektivplan

Kungl. Maj:t uppdrog i september 1968 åt
civilförsvarsstyrelsen att före den I mars 1971 komma in med perspektivplan för
civilförsvarets utveckling under en femtonårsperiod räknat fr. o. m. år 1972.
Samtidigt bemyndigades chefen för försvarsdepartementet att ge närmare anvisningar
för planens uppgörande.

Med stöd av detta bemyndigande lämnade jag i september
1968 de första anvisningarna för planeringen. 1 anvisningarna angavs bl. a. att
de ekonomiska förutsättningarna för perspektivplanen skulle begränsas av en
undre totalram för civilförsvaret om 100 milj. kr. och en övre totalram om 400
milj. kr. år 1987. Totalramens förändring från nuläget förutsattes ske hnjärt.
De angivna ramarna avsåg kostnaderna för samtliga civUför-svarsåtgärder utan
hänsyn tUl finansieringsformen. Genom kompletteran-

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:75 36

de anvisningar angavs senare vilka angreppsfall som skulle
ligga tUl grund för planeringen.

Den av civilförsvarsstyrelsen uppgjorda perspektivplanen
för civilförsvaret överlämnades tUl Kungl. Maj:t i mars 1971. I planen
redovisas förslag till inriktning av civilförsvaret i olika ekonomiska ramar,
exempel på sammansättningar av civUförsvaret, härur häriedda beslutspunkter
samt behov av studier,-forskning och försök.

I planen granskas bl. a. samhällsutvecklingen i Sverige
och dess konsekvenser för det framtida civilförsvaret. Förändringar i
samhället har betydelse för civilförsvaret på tvä sätt. Dels påverkas
befolkningens och samhällets sårbarhet vid angrepp, dels påverkas de
komponenter som ingår i civilförsvaret. Bland de förändringar i samhället, som
kan inverka på befolkningens sårbarhet i krig, nämns urbaniseringen,
bebyggelseutvecklingen samt utveckhngen av produktionsanläggningar och former
för vatten-, värme- och elförsörjningen. Bland förändringar som kan inverka på
civilförsvarets komponenter nämns personalrekryteringen, materielutvecklingen,
utveckling av betydelse för skyddsrumsbyggandet samt de fredstida
räddningsresurserna och den kommunala beredskapen.

Följande fyra typer av styrande angreppsfall har legat
till grund för civilförsvarets perspektivplanering, nämligen

-
ett
konventionellt fall som avser angrepp med bekämpning av mUitära mål i Sverige
vid invasion, där angriparen endast utnyttjar konventionella stridsmedel,

-
ett ABC-fall
som avser angrepp med bekämpning av militära mål i Sverige vid invasion där
angriparen utnyttjar kärnladdningar, B- eller C-stridsmedel,

-
ett hotfall som
avser angrepp, varvid en angripare söker nå politiska mål i Sverige med
politiska medel i förening med hot och styrkedemonstration, samt

-
ett
neutralitetsfan som avser A-, B- eller C-krig i Europa mellan stormakter,
varvid Sverige kan komma att beröras indirekt.

Av de styrande angreppsfallen liknar hotfallet mest det
fall som ligger till grund för den civilförsvarsorganisation (organisation 60)
som f. n. är under uppbyggnad. 1 samtliga angreppsfall ställs i viss mån
likartade krav på civilförsvarets inriktning. Detta gäller exempelvis krav på möjligheter
att snabbt utrymma delar av befolkningen, krav på gruppering av större delen av
civilförsvaret utanför tätorterna och behov av samma relation mellan
räddnings-, brand- och sjukvårdsenheter. Inte något av angreppsfallen ställer
helt nya krav på civilförsvaret.

Av angreppsfallen drar civilförsvarsstyrelsen följande
slutsatser för civilförsvarets framtida inriktning, nämligen

- att större hänsyn bör tas till konventionella
stridsmedel,

- att civUförsvarsåtgärder i områden intUl mUitära
mäl och inom inva

sionsområden bör stärkas samt

- att större uppmärksamhet bör ägnas åt skydd för
befolkningen vid

markstrider.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:75 37

I perspektivplanen framhålls behovet av samordning mellan
totalförsvarets olika delar. Samordning med krigsmakten behövs bl. a. för
alarmering av allmänheten, värnphktigas utnyttjande samt bistånd till
civilförsvaret.

Möjligheterna att alarmera allmänheten är direkt beroende
av utformningen av stridsledningssystemet inom krigsmakten. Enligt
civilförsvarsstyrelsen kan civUförsvarets krav på förvarningstider inte
tillgodoses med den form stridsledningssystemet har fått i krigsmaktens
perspektivplan på låga ekonomiska nivåer. Med hänsyn till de allvarliga
följderna för befolkningsskyddet om tillräcklig förvarning inte erhålls, bör
enligt styrelsen krigsmakten i låga ekonomiska nivåer åläggas ett tilläggskrav,
som innebär att stridsledningssystemet har minst sådan förvarningskapacitet och
uthållighet under ett förbekämpningsskede att befolkningen kan alarmeras så
att den effektivt kan utnyttja befintliga skyddsrum. Civilförsvarsstyrelsen
har vid utformningen av olika civilförsvarsalternativ utgått från att
krigsmakten har ett stridsledningssystem som har sädana prestanda.

Bistånd
från krigsmakten bör kunna lämnas civilförsvaret i den mån huvuduppgiften,
invasionsförsvaret, så medger. Viss personal inom krigsmakten bör helst i
fredstid ges utbildning i undsättningstjänst.

Krigsmakten
svarar f. n. för bomb-, projektil- och minröjning för totalförsvarets behov.
Denna uppgift kan vara styrande för civilförsvarets undsättningseffekt i vissa
lägen. Styrelsen föreslår att en utredning genomförs i samråd med
överbefälhavaren om behov, organisation, utbildning, ansvarsförhållanden m. m.
inom detta område.

Beträffande bakgmnden för val av styrande angreppsfall och
krav på ett framtida civilförsvar framhåller civilförsvarsstyrelsen bl. a.
följande.

Civilförsvaret bör bidra till totalförsvarets
fredsbevarande funktion genom att stärka befolkningens motståndsförmåga och
därmed stärka tilltron till vår föresats och vilja att göra motstånd mot
angrepp och påtryckningar. För att vårt försvar vid olika tidpunkter skall ha
denna fredsbevarande funktion krävs att man vid planeringen för dess utveckling
tar hänsyn till tänkbara, rimliga situationer som kan uppstå i framtiden.
Eftersom en angripare sannohkt söker nå sina syften med minsta möjliga
uppoffringar kommer han vid angrepp att utnyttja svagheter i vårt totalförsvar.
Det är därför nödvändigt att beakta en angripares olika handlingsmöjligheter så
att inte en viss betvingelsemetod ter sig särskilt lönsam för honom eller att
en viss del av totalförsvaret blir mer lönsam att angripa än andra delar.

1 de fall totalförsvaret och vår säkerhetspolitik inte har
kunnat avhålla från angrepp eller hot är det civilförsvarets uppgift att skydda
liv och egendom samt lindra verkningarna av skador. Även i de fall krig pågår i
vår omvärld och endast indirekt berör vårt land skall civilförsvaret kunna
hndra verkningarna för befolkningen.

I
konsekvens med krigsmaktens planering krävs också inom befolkningsskyddet
förberedande åtgärder mot påfrestningarna av ett konventionellt krig. I vissa
lägen kan det vara angriparens syfte att försvåra eller förhindra krigsmaktens
mobilisering. Han kan då överraskande sätta in

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 38

luftangrepp och trupp mot försvarets fredsorganisation och
kommunikationerna. Ett sådant målval berör också befolkningen och bör uppmärksammas
av civilförsvaret.

För att civilförsvaret skall kunna lösa sin uppgift vid
ett konventionellt angrepp är det angeläget att befolkningen får tillgång till
skyddsrum med gott konventionellt skydd och att undsättningsorganisationen
anpassas till det konventionella kriget.

I krigsmaktens planering räknar man med att angriparen kan
komma att överväga insats av kärnladdningar, B- eller C-stridsmedel, om den
internationella situationen möjliggör insatser av denna typ mot vårt land.
Angriparens benägenhet att använda dessa stridsmedel blir större om han bedömer
att vi inte har vidtagit skyddsåtgärder som gör att vi kan uthärda verkningarna
av insatser mot militära mål och stödmål. Därför bör civilbefolkningen få
sådant skydd att den kan uthärda sidoverkningar av i varje faU begränsade
insatser av kärnladdningar samt B- och C-stridsmedel mot mUitära mål.

Civilförsvarets effekt i detta angreppsfall kommer
fortlöpande att förbättras genom successiv nybyggnad av enskilda skyddsrum med
visst kärnvapenskydd. Anskaffning av skyddsmasker ät befolkningen blir
angelägen. Angreppsfallet ställer också stora krav på undsättningsorganisationen.

Angriparen kan söka nå sina syften med olika former av
hot. Om hotet verkställs, kan de härvid uppkomna situationerna i vissa fall
jämställas med det konventionella fallet eller ABC-fallet. Dessutom kan
emellertid hot ställas med befolkningen som primärt objekt. Användningen av
hot, särskilt i det senare fallet, bedöms innebära att angriparen vill undvika
en konfrontation med vår krigsmakt. Mot denna bakgrund kan det vara oförenligt
med angriparens syfte att framställa eller upptrappa hot, om han bedömer att vi
inte kommer att ge vika för hotet. Civilförsvarets planering bör därför ta
hänsyn till sådana hotsituationer, där civilförsvarsåtgärder kan påverka
angriparens bedömning av lönsamheten av att framställa hot och där civilförsvarsåtgärder
kan öka statsmakternas handlingsmöjligheter om hot likväl framställs.

Detta angreppsfall innebär enligt civilförsvarsstyrelsen
att civilförsvarsåtgärder, utöver de som motiveras av övriga angreppsfall, bör
vidtas med utgångspunkt i att anfall kan riktas direkt mot befolkningen.
Anfallen bör förutsättas främst vara av konventionell karaktär men man kan inte
utesluta användning av ABC-stridsmedel.

För hotfallet är enligt styrelsen ett gott skydd för alla
områden som innehåller befolkningskoncentrationer angeläget. 1 första hand blir
ett omfattande skyddsrumsbyggande och anskaffning av skyddsmasker åt
befolkningen angelägna åtgärder.

1 de faU vi bl. a. genom vår säkerhetspolitik har lyckats
hålla landet utanför ett krig är det enhgt civilförsvarsstyrelsen väsentligt
att civilbefolkningen bereds skydd mot sidoverkningar i vårt land av strider
utanför våra gränser, i första hand med ABC-stridsmedel. Med hänsyn till
verkningarna av ett totalt kärnladdningskrig mellan supermakterna är en

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 39

radiakskyddseffekt förhållandet mellan den strålningsdos
som erhålls utanför resp. i skyddet på lägst 5, helst 50 önskvärd för hela
landet. C-stridsmedel får först vid insats i vår närhet verkan mot vårt land
och då främst i form av drivande nervgasmoln. Små doser av dessa stridsmedel
kan snabbt döda oskyddad befolkning. Tillgång till skydd, möjligheter till
förvarning och snabb reaktion hos befolkningen krävs som motåtgärder.

1
neutrahtetsfallet bör målsättningen för civilförsvaret vara att ge befolkningen
ett sådant skydd mot verkan av främst radiak- och C-stridsmedel, att de
fördelar som har åstadkommits genom att landet står utanför kriget inte
allvarligt minskas.

Civilförsvarsstyrelsen
framhåller att någon närmare målsättning eller ambition för B-skydd f. n. inte
kan anges. Detta problemområde bör ytterligare studeras och utredas.

I perspektivplanen redovisas även civUförsvarslösningar
för ohka kostnadsramar.

Civilförsvarsstyrelsen
har enhgt direktiven skisserat alternativa civUförsvarslösningar i ekonomiska
ramar mellan 100 och 400 milj. kr. om året. Ramarna gäller år 1987 och en
fortlöpande ändring förutsätts från begynnelseåret 1971/72 för vilket
kostnaderna har uppskattats till ca 280 milj. kr. Ramarna avser hela
civilförsvaret oavsett finansieringsmetod. Hur kostnadsförändringarna fördelar
sig på olika år kan i huvudsak regleras av civilförsvarsstyrelsen endast för de
ca 50 % av civilförsvarskostnaderna som betalas över civilförsvarsstyrelsens
budget. Totala kostnaderna för t. ex. enskilda skyddsrum är beroende av bl. a.
bostadsproduktionens omfattning.

Civilförsvarsstyrelsen redovisar förslag till inriktning
och exempel på samihansättningar av civilförsvaret inom fem ohka ekonomiska
ramar. De olika s. k. strukturerna skiljer sig åt i främst tre avseenden,
nämligen avvägning mellan kort- och långsiktig effekt, civilförsvarseffekt och
effekttillväxt efter mobUisering.

Om en hög
civilförsvarseffekt prioriteras på 1980- och 1990-talen innebär detta enligt
civilförsvarsstyrelsen att man under 1970- och 1980-talen bör tillvarata alla
möjligheter att bygga skyddsrum med god skyddseffekt vid nybyggnation. Detta
innebär att långsiktiga investeringar prioriteras. Om god civilförsvarseffekt
under 1970-talet prioriteras leder detta enligt styrelsen till en något högre
prioritering av undsättningsorganisationen och av kompletteringsbyggande av
skyddsrum i redan bebyggda områden. Skillnaden mellan de olika strukturerna är
större i låga än i höga ramar.

Även i den
högsta av de ekonomiska ramarna bedömer civilförsvarsstyrelsen att starka
begränsningar måste göras i önskvärt skyddsrumsbyggande liksom att
undsättningsorganisationens omfattning inte kan väsentligt utökas i förhållande
till organisation 60. 1 den allra lägsta ramen bedöms skyddsrumsbyggandet kunna
fortsättas med reducerad takt i förhållande tiU den nuvarande, medan
civilförsvarsorganisationen i övrigt och fredsorganisationen fortlöpande måste
awecklas. Mellan dessa två ytterligheter redovisar civilförsvarsstyrelsen ett
flertal alternativ bero-

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 40

ende på ekonomiska förutsättningar.

Vid uppbyggnaden av civilförsvaret i de olika ekonomiska
ramarna har i första hand hänsyn tagits till det angreppsfall som innebär att
angrepp med konventionella stridsmedel i samband med invasion riktas mot vårt
land. Hänsyn har också tagits till att kärnladdningar samt B- och/eller
C-stridsmedel enligt de övriga angreppsfallen kan komma till användning vid
angrepp mot oss, i hotsituationer och vid krig i Europa, där vårt land inte är
inbegripet i stridshandhngar. Skyddsåtgärder som föranleds av dessa
angreppsfall hålls jämförelsevis begränsade i förhållande till dem som läggs
ned med anledning av det först nämnda angreppsfallet.

Civilförsvarsstyrelsen har analyserat de handlingslinjer
och beslut som är väsentliga för civilförsvarets framtida utveckling. Styrelsen
skiljer härvid mellan handlingsalternativ och beslut som är aktuella i samthga
ekonomiska ramar ned till 200 milj. kr. år 1987, s.k. ramoberoende beslut, och
beslut som är beroende av ramarnas storlek, ramberoende beslut.

Ramoberoende handlingsalternativ och beslut berör främst
skydd för befolkningen i innero.mråden i de största städerna, alarmering av
allmänheten, skyddsrummens kvalitet och utrymning.

Skyddsrumsbyggande i storstädernas innerområden liksom
modernisering av befinthga befolkningsskyddsrum förekommer enligt
civilförsvarsstyrelsen i samtliga ekonomiska ramar. För att utnyttja de
ekonomiska resurserna på bästa sätt bör skyddsrum byggas i samband med nybyggnation
(s. k. citysanering). Civilförsvarsstyrelsen anser det vara oekonomiskt att i
befintlig bebyggelse bygga nya normalskyddsrum eller förbättra befintliga skydd
till normalskyddsrumsstandard. För att snabbast möjligt öka tillgången på
skyddsrum i innerområden bör - utöver återinförande av skyddsrumsbyggnadsplUct
i dessa områden normalskyddsrum anordnas i samband med nybyggnation av
lämpliga tunnelbanesträckningar, större garage- och lagerutrymmen m. m. Vissa
möjligheter finns att efter förstärkningsåtgärder utnyttja delar av redan
befintliga tunnelbanesträckningar i stockholmsområdet, men intrångskostnader
m. m. fordrar närmare undersökningar. Civilförsvarsstyrelsen anför att beslut
om skydds-rumsbyggnadsplikt i innerområden bör fattas genast så att de
möjligheter som den pågående saneringen erbjuder kan tUlvaratas.

Alarmeringen vid luftangrepp bör enligt styrelsen
förbättras i samtliga ekonomiska ramar. Stridsledningssystemets kapacitet i
fråga om förvarning och uthållighet skall medge att befolkningen ges erforderlig
tid att uppsöka skyddsrum innan resp. orter angrips. Styrelsen anser vidare att
ett alarmeringssystem för drivande C-stridsmedel bör skapas. Ytterligare
studier och försök behövs för att klarlägga medel och metoder för varning mot
B-stridsmedel. Möjligheterna till alarmering på landsbygden bör förbättras.

Skyddsrum byggs f. n. i två skyddsnivåer (kvaliteter). De
tekniska bestämmelserna för skyddsrumsbyggnad arbetas f. n. om för att få
punktvisa förbättringar av det konventionella skyddet och underlätta
inplaneringen av skyddsrum i ny bebyggelse. Civilförsvarsstyrelsen anser

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:75 41

det olämpligt att göra skyddsrummens kvalitet beroende av
kostnadsramarna inom det intervall som har gällt för perspektivplaneringen. I
stället har skyddsrumsprogrammet anpassats till olika ramar genom att
lokaliseringsprinciperna varierats.

Behovet att genomföra utrymningar hänger samman med
skyddsmms-programmet och undsättningsorganisationen liksom med samhällsutveckling
och försörjningsmöjligheter. Civilförsvarsstyrelsen framhåller att planläggning
i fred av utrymningar är ramoberoende på grund av de låga kostnaderna härför.
Genomförandet av utrymningar är dock starkt beroende av möjligheterna att
skydda och undsätta människor i tätorterna. Nuvarande principer för
utrymningsplanläggningen bör enligt civilförsvarsstyrelsen i allt väsentligt
behållas tills vidare. Omfattningen av utrymningar i krig kommer liksom
hittills att bero av operativa beslut.

Inom vissa
sektorer behövs enligt civilförsvarsstyrelsen nya eller fortsatta studier för
att få beslutsunderlag. Det gäller bl. a. frågan om provisoriska skydd i
områden där skyddsrum inte byggs i fredstid, roteombud i större tätorter för
att bl. a. effektivt utnyttja skyddstillgångarna i tätorter, system för information
av allmänheten, verkskydd för mindre företag samt fysiska skyddsrumsplaner.
Styrelsen framhåller att beredskapen för stora delar av organisationen, främst
mobiliseringsberedskapen, måste eftersättas i låga ekonomiska ramar. Resurser
skapas dock i alla ramar för en begränsad snabb initialinsats inom ett dygn
efter mobilisering.

De ramberoende handlingsalternativen och besluten berör i
stort lokalisering av skyddsrumsbyggandet, beredskap, skyddsmasker för allmänheten
samt nuvarande undsättnings- och ledningsorganisation.

1
lokalisering av skyddsrumsbyggandet innefattas såväl urvalet av skyddsrumsorter
som förekomsten av skydd i olika bebyggelsetyper. Med hjälp av
skyddsrumsbyggnadsplaner kan skyddsrumsbyggandet enligt civilförsvarsstyrelsen
styras tiU sin omfattning och till lämpliga områden. Teoretiskt är det möjhgt
att år från år ändra skyddsrumsbyggnadsprinci-pen men i praktiken bedöms det
olämpligt att göra ändringar ofta. Därför bör en vald lokaliseringsprincip i
stort ligga fast under relativt lång tid. Det årliga antalet nytillkomna
skyddsrumsplatser kommer dock att variera med iägenhetsproduktionen. I
perspektivplanen redovisas olika lokaliseringsprinciper, bl. a. möjligheten att
i större eller mindre omfattning bygga skyddsrum för låghusbebyggelse.

Underlag
finns för beslut om anskaffning av skyddsmasker under perspektivplaneperioden.
I första hand bör enhgt styrelsen anskaffning ske till den del av befolkningen,
som år 1987 inte har tillgång till skyddsrum. Denna skyddsmaskanskaffning bör
kompletteras med ett beredskapsprogram, som möjliggör att när som helst under
1970- och 1980-talet snabbt tillverka skyddsmasker.

Undsättningsorganisationen
har studerats mot bakgrund av de styrande angreppsfallen. De
organisationsalternativ som utformats i studierna innebär bl. a. övergång till
ett mer rörligt lokalt civilförsvar, i vissa fall fast knutet till
kommunerna, samt materiella förbättringar av främst

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 42

röjnings- och brandsläckningsmateriel. Tidpunkten för
övergång till dessa alternativ är beroende av vilken ram som väljs. Styrelsen
anser att organisation 60 successivt bör tillföras vissa staber för att
förbättra ledningsförhållandena på lokal nivå och att den ökade kostnaden
härför kan kompenseras med en ringa reducering av organisationen.

Ledningsorganisationen är i hög grad beroende av sådana
funktioner som sambandssystem, ledningscentraler och underrättelsesystem.
Resursbehoven är stora även vid relativt låga målsättningar för funktionerna.
Utredningar bör göras som underlag för eventuell utveckling av ett nytt
radiosambandssystem inom civilförsvaret, möjligen samordnat med övriga
totalförsvarsgrenars.

En översiktlig plan för inriktningen av studier inom
civilförsvaret redovisas. Huvuddelen av forskningen avser verkningar mot bebyggelse,
skyddsrum och människor av konventionella vapen, kärnladdningar, B-och
C-stridsmedel. Byggnadsteknik och bebyggelsestruktur är andra områden för
forskning.

Civilförsvarets programplaner

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande uppdrog jag i mars
1971 åt civilförsvarsstyrelsen att upprätta programplaner för civilförsvaret
för femårsperioden 1972/73-1976/77. Enligt direktiven för planeringen skulle
för en av programplanerna gälla en utgiftsram om 138 milj. kr. i prisläge
februari 1971 för vart och ett av programplanens fem år. En översiktlig
programplan skulle dessutom redovisas för en utgiftsram om 118 milj. kr. I
planeringen fick förutsättas att vid behov 10 milj. kr. skulle få utnyttjas för
vart och ett av programplanens tre första budgetår utöver angivna utgiftsramar.
Utgiftsramarna avsåg endast den del av civU-försvarsätgärderna som betalas från
fjärde huvudtiteln.

I augusti 1971 överlämnade civilförsvarsstyrelsen till
Kungl. Maj:t programplaner för perioden 1972/731976/77. 1 planerna redovisas
civilförsvarets utveckling under perioden i de nyss angivna ekonomiska nivåerna
samt i en av civilförsvarsstyrelsen vald nivå om 154 milj. kr. per budgetår.

Huvuddelen av de förutsättningar som gäller för
programplaneringen återfinns i perspektivplanen. Vissa åtgärder bedöms av
civilförsvarsstyrelsen som angelägna att genomföra inom samtliga i
perspektivplanen undersökta ekonomiska ramar. Sädana förändringar anges i
perspektivplanen som ramoberoende. Dessa ramoberoende åtgärder bör enligt
civilförsvarsstyrelsen i första hand övervägas för inplanering i programplanerna.

Civilförsvarsstyrelsen framhåller att
perspektivplaneringen har omfattat avvägningar av civilförsvarsåtgärder såväl
inom som utom fjärde huvudtiteln medan utgiftsramarna för programplanerna avser
endast utgifter inom denna huvudtitel. Detta medför bl. a. att samhällsekonomiska
kostnader för enskilda skyddsrum, verkskydd och fredsadministrationen vid
länsstyrelsema inte innefattas i programplanernas utgiftsramar. Vid
programplanemas utformning har civilförsvarsstyrelsen räknat med

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 43

att skyddsrum byggs i minst nuvarande omfattning. Som
huvudalternativ föreslås att tätortsgränsen 5 000 invånare i huvudsak behålls,
men att nu gällande bebyggelseselektivitet avseende låghusbebyggelse och bebyggelse
i de större städernas innerområden upphävs.

Beträffande civilförsvarets utformning i olika ekonomiska
ramar framhåller civUförsvarsstyrelsen att lednings-och
undsättningsorganisationen (personal och materiel) samt fredsorganisationen
kräver att resurser avdelas fortlöpande varje år. Kostnadsnivån inom
huvudtiteln för dessa delar av civilförsvaret är i början av 1970-talet omkring
80 milj. kr. per budgetår. På motsvarande sätt förhåller det sig med andra
civilförsvarsåtgärder, bl. a. statliga bidrag till skyddsrum i
undervisningsanstalter och vid trafikplatser. Bidragen till sådana skyddsrum
beräknas tUl mellan 5 och 10 milj. kr. per budgetår under 1970-talet.

Styrelsen framhåller vidare att lednings- och
undsättningsorganisationen behöver anläggningar för sin verksamhet i krig,
nämligen ledningscentraler, observationsplatser, skydd för framskjutna enheter
och branddammar. Ett balanserat civilförsvar erhålls först när organisationen
disponerar avsedda krigsanläggningar. Eftersläpningen pä detta område är stor.
Det kvarstående investeringsbehovet ligger i storleksordningen 500 milj. kr.
Civilförsvarsstyrelsen bedömer att det är varken ekonomiskt eller praktiskt
möjligt att på kort sikt bringa anläggningarna i balans med den personella och
materiella organisationen även om man skulle göra avsevärda nedskärningar i
tidigare krav på kvantitet eller kvalitet.

De stora och avgörande utgiftsposterna inom
programplanebudgeten utgörs av kostnaderna för att anskaffa skyddsmasker åt
allmänheten och anläggningar åt civilförsvarsorganisationen samt kostnaderna
för att personal- och materielmässigt upprätthålla lednings- och undsättningsorganisationen.
Ett avvägningsresonemang måste enligt civilförsvarsstyrelsen föras kring dessa
komponenter på lång sikt.

1 perspektivplanen framhålls behovet av att kvalitativt
förändra lednings- och undsättningsorganisationen. Ett effekttillskott skulle
fås för en förhållandevis låg kostnad om uppbyggnaden av tidigare, senast vid
försvarsbeslutet 1968, avsedd organisation fullföljdes så att den i huvudsak
svarar mot behoven vid konventionellt krig.

Utrymmet för att tillföra nya civilförsvarsresurser är
enligt civilförsvarsstyrelsen beroende av den utgiftsram som väljs för den
fortsatta utvecklingen. Detta utrymme avgör vid vilken tidpunkt anskaffningen
av skyddsmasker åt befolkningen och utbyggnaden av anläggningar åt
civilförsvaret kan vara genomförda. I ramen 138 milj. kr. inträffar detta i
mitten av 1990-talet och i ramen 118 milj kr. ett par årtionden in på 2000-talet.
Först vid dessa tidpunkter nås enligt civilförsvarsstyrelsen ett balanserat
civilförsvar med avsedd effekt. I den lägsta ramen kan dock balans aldrig
uppnås i fråga om anskaffning av skyddsmasker.

Alternativet är att sänka effekten så att kostnaderna
begränsas under 1970-talet. Om ramarna 138 och 118 milj. kr. förlängs in på
1980-talet, måste lednings- och undsättningsorganisationens omfattning minskas
och

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:75 44

beredskapen sänkas. En annan lösning är enligt styrelsen
att öka utgiftsramen senare under 1980-talet för att härigenom möta de ökade
materielkostnaderna och fylla de brister som måste godtas under 1970-talet.

En ökning av utgiftsramen redan under 1970-talet är enligt
civilförsvarsstyrelsen förmånligare. Kostnaderna för anskaffning av skyddsmasker
åt befolkningen, anläggningar åt civilförsvarsorganisationen och vissa
utbildningsinvesteringar kan då läggas tidigt, innan kostnaderna för
materielomsättning skjuter i höjden. Civilförsvaret blir tidigt balanserat i
avsedd effekt.

Civilförsvarets utformning i ramarna 138 och 118 milj. kr.
blir enligt civilförsvarsstyrelsen följande.

1 ramen
138 milj. kr. som förlängs bortom programplaneperioden är det enligt styrelsen
inte möjligt att inrymma såväl anskaffning av skyddsmasker åt hela
befolkningen som utbyggnad och modernisering av skyddsrum och anläggningar för
befolkningen och civilförsvarsorganisationen och samtidigt förbättra
beredskapen och uthålligheten under perspektivplaneperioden ens till år 1987.

Med de
åtgärder som kan vidtas inom ramen bör det dock vara möjligt att genom en ökad
utgiftsram under 1980-talet fortfarande nå rimlig civilförsvarseffekt vid
konventionella angrepp. Denna handlingsfrihet bör enligt styrelsen bevaras.

Mot bakgrund härav och den allmänna inriktningen av
civilförsvaret under 1970-talet bedömer civUförsvarsstyrelsen att man i denna
ram under programplaneperioden bör avdela resurser för att bl. a.

bygga upp och anpassa lednings- och
undsättningsorganisationen tUl

främst det konventionella krigets krav,

möjliggöra en kvalitetsförbättring av viss
befälsutbildning och minska

bristerna i övningsverksamheten,

fortsätta den
enligt 1968 års försvarsbeslut påbörjade anskaffningen av skyddsmasker m. m. i
en sådan takt att den del av befolkningen som inte kan få kollektivt skydd i
täta skyddsrum med gasfilter disponerar skyddsmasker i början av 1980-talet,

påbörja
modernisering av befolkningsskyddsrummen i en takt som medger att samtliga är
moderniserade i slutet av 1980-talet.

Härutöver bör medel avdelas för en fortsatt utbyggnad i
nuvarande takt av skyddet för framskjutna enheter och branddammar. Däremot
måste nuvarande takt i utbyggnaden av ledningscentraler minskas. Moderniseringen
och i vissa fall ersättandet av äldre centraler måste ställas på framtiden. De
ledningsenheter som saknar anläggningar får klara sig med provisorier. Medel
för förbättring av särskilda skyddstillgångar i de största städernas
innerområden disponeras inte inom denna ram. Stora brister i organisationens
beredskap och uthållighet kvarstår.

De allvarligaste kvarstående bristerna vid
programplaneperiodens slut blir med denna avvägning den begränsade tillgången
på skyddsmasker åt befolkningen, ledningsorganisationens bristande effektivitet
och undsätt-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 45

ningsorganisationens ringa uthållighet.
Mobiliseringsberedskap och effekt i inledningsskedet av ett krig blir lägre än
vad som är önskvärt. Ökningen av antalet skyddsrum i de största städernas
innerområden blir hten.

1 ramen
118 milj. kr. är det enligt civUförsvarsstyrelsen inte möjhgt att behålla
handlingsfriheten på lång sikt. Det är inte praktiskt möjligt att genom en
ökning av utgiftsramen under 1980-talet ta igen det som förloras under
1970-talet. Inte heller kan tillräckliga resurser avdelas för skadeförebyggande
åtgärder under 1970-talet. Man måste välja en inriktning mot låg
civUförsvarseffekt för att nå ett sådant mål i rimlig tid.

Ambitionen i utbyggnaden och moderniseringen av
ledningscentralerna och målsättningen för anskaffning av skyddsmasker åt
befolkningen måste enligt styrelsen ytterligare reduceras i förhållande till
138-milj. kr.-ramen.

Med den
valda allmänna inriktningen av civilförsvaret för 1970-talet bör inriktningen
av organisationen även i en låg ram anpassas till det konventionella kriget.
Civilförsvarsstyrelsen bedömer det emellertid nödvändigt att sänka beredskapen
och minska den lokala organisationens omfattning med ca 10%. Vidare måste man i
denna ram avstå frän att utbilda 20 % av manskapet i den reducerade
organisationen och till ett beredskapstillfälle uppskjuta anskaffning av viss
ytterligare materiel. Ett sådant val medför att undsättningsorganisationen
behöver en förberedelsetid efter mobUisering av minst en månad innan den kan
lösa avsedda uppgifter. Stora krav ställs då enligt styrelsen på tidiga beslut
om beredskapshöjning. Förberedelsetiden måste ligga före ett eventuellt
förbekämpningsskede, under vilket befolkningen kan utsättas för vapenverkan.
Civilförsvarsstyrelsen framhåller emellertid att man efter en beredskapsperiod
som den nämnda får en undsättningsorganisation som bättre svarar mot de
kvantitativa kraven än om kostnadsminskningarna åstadkommits enbart genom en
reduktion av organisationens omfattning.

Civilförsvarsstyrelsen
anser sammanfattningsvis att planeringsramen på 118 milj. kr. per budgetår ger
helt otillräckliga resurser både i femårsperspektivet och på längre sikt. Även
ramen på 138-milj. kr. medför, i förhållande till tidigare grundtankar och
beslut om civilförsvarets utveckling och i förhållande till de styrande
angreppsfallen, alltför låg effekt under 1970-talet och en begränsning av
handhngsfriheten för framtiden vad beträffar både mål och dessas tidsmässiga
förverkligande. Styrelsen anser därför att utgiftsramen under den första
programplaneperioden bör sättas till 154 milj kr. per budgetår. Härigenom
möjliggörs en i huvudsak oförändrad ambition i förhållande till 1968 års
försvarsbeslut samt tillfredsställande handlingsfrihet på lång sikt.

Studier rörande det psykologiska försvaret

Det psykologiska försvaret är i första hand en verksamhet
och inte en organisation. Verksamhetens syfte i krig är att vidmakthålla en
fast försvarsvilja och att motverka försök att undergräva vår motståndsanda

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 46

och tilltron tiU vår förmåga att motstå angrepp.

Den särskilda organisationen i krig för psykologiskt
försvar arbetar nästan helt med fredssamhällets resurser hos opinionsbildande
och ny-hetsförmedlande institutioner, främst press, radio och television samt
folkrörelser. För ledning i krig skapas, bl. a. med personal från nämnda
institutioner, särskilda organ på olika nivåer. Beredskapsåtgärderna i fred
begränsas till främst planering, utbildning och forskning. De handhas av ett
särskilt organ, beredskapsnämnden för psykologiskt försvar.

Det arbete som har utförts i miljöutredningarna har
avsetts att bli utnyttjat för att bestämma även det psykologiska försvarets
mål, uppgifter m. m. i olika situationer. Kungl. Maj:t uppdrog därför i
februari 1971 åt beredskapsnämnden för psykologiskt försvar att bedriva studier
som syftar till att klarlägga det psykologiska försvarets mål och uppgifter
under krig och krigsfara m. m. 1 anvisningar i anslutning till uppdraget angavs
att nämnden skall analysera de miljöer i vilka det psykologiska försvaret skall
verka. Därvid bör studeras de villkor och förhållanden som i olika situationer
bestämmer karaktären och omfattningen av de åtgärder som är att hänföra tUl
psykologiskt försvar. Mål, medel och metoder för psykologiskt försvar skall
beskrivas. Studierna skall vidare bedrivas så att de kan bUda underlag för
bedömningen av de krav, som bör ställas på det psykologiska försvaret i fråga
om uppgifter och organisation m. m. i de studerade mUjöerna.

Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar har i december
1971 redovisat nämnda studier i en rapport över det psykologiska försvarets mål
och uppgifter.

Principerna för planläggningen och verksamheten för det
psykologiska försvaret i Sverige har i rapporten förutsatts vara oförändrade.
Fri opinionsbildning och debatt utgör grundvalen för verksamheten.

Det anförs i rapporten att studiet av psykologisk
krigföring i vissa miljöer har gett en god bakgrund för bedömning av de problem
som studierna skulle behandla. Fortsatta studier av utvecklingen inom det
psykologiska försvaret bör därför bedrivas mot bakgrund av miljöstudier av den
typ som nu har förekommit.

Det är vidare enligt rapporten av vikt att de åtgärder som
vidtas från statsmakternas sida inom det psykologiska försvarets område är
ägnade att underlätta nyhetsförmedling i massmedier. Samtidigt bör en eventuell
angripares propaganda analyseras.

1 rapporten anförs vidare att organisationen för planering
för det psykologiska försvaret, dvs. beredskapsnämnden för psykologiskt
försvar, har otillräckliga resurser för att på ett tillfredsställande sätt
kunna fullgöra sina nuvarande uppgifter. 1 rapporten föreslås att ytterligare
uppgifter läggs på nämnden, bl. a. en väsentligt ökad medverkan vid
planläggning och utbildning för pressen och en väsentlig intensifiering av
utbildningen för krigsplacerad personal. Vidare bör forskningen ökas. Det
föreslås därför att beredskapsnämndens kansli förstärks.

Beträffande krigsorganisationen föreslås inga principiella
ändringar. Enligt rapporten bör det dock övervägas att något minska det
centrala

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 47

organet och att förstärka de regionala organen, i första
hand civilbefälhavarnas kanslier.

Förslag från 1970 års försvarsutredning Inriktningen av
säkerhetspolitiken

1970 års försvarsutredning anför bl. a. att vårt försvar
kan ses som ett kapital som har ackumulerats under en lång följd av år och av
vilket endast en relativt liten andel omsätts varje år. Vid de årliga
ställningstagandena tiU organisation, materiel m. m. är det nödvändigt att
överväga de långsiktiga konsekvenserna. Osäkerheten om framtiden kan göra det
önskvärt att inledningsvis satsa på flera paraUella projekt för att behålla
handlingsfriheten. Så småningom måste emellertid ett definitivt beslut fattas
och det är då nödvändigt att ha en uppfattning om dess konsekvenser i alternativa
framtida försvarssammansättningar och i olika niUitärpolitiska situationer. I
försvarets nya planeringssystem har man i dessa sammanhang valt ett
tidsperspektiv på ungefär 15 år.

När det
gäller möjligheterna att göra förutsägelser om utvecklingen i världen på lång
sikt och om de hot mot Sveriges säkerhet som denna utveckling skulle kunna leda
till är antalet inverkande faktorer enligt utredningen så stort och deras
inbördes sammanhang så svåröverskådligt att varje bild man gör sig måste bli
ytterst förenklad jämförd med verkligheten. Trots ovissheten om framtiden måste
likväl fortlöpande fattas beslut som får effekt i denna ovissa framtid. Att när
ett sådant beslut skall fattas medvetet avstå från att på något sätt göra sig
en föreställning om den framtid då beslutet avses ge reell effekt är givetvis
möjligt men inte rationellt. En mer ändamålsenlig metod - som tillämpas i
försvarets planeringssystem - är att på olika sätt föreställa sig alternativa
utvecklingar under den period man försöker överblicka och därvid särskilt
uppmärksamma sådana tendenser soin skulle kunna leda till framtida hot mot
Sveriges säkeihet. Sådana tendenser kan sedan i större eller mindre
utsträckning beaktas i försvarsplaneringen beroende på vilka risker man är
beredd att ta. Avgörande är därvid bl. a. hur svenska åtgärder kan påverka
riskerna för angrepp mot Sverige eller dessa angrepps konsekvenser för landet.
Det är också önskvärt att gjorda antaganden redovisas så att det fortlöpande
kan kontrolleras om förutsättningarna för planerade åtgärder alltjämt kan anses
föreligga.

De
säkerhetspolitiska framtidsbedömningarna måste enligt utredningen bl. a. bygga
på analyser av nuläge och utvecklingstrender inom olika samhällssektorer och
regioner. I fråga om råvarutillgångar, teknik och ekonomi kan utvecklingen i
grova drag förutsägas med utgångspunkt i nuvarande kunskapsläge och
tillgängliga resurser. Ett stort problem är dock att ta hänsyn till ömsesidig
påverkan mellan olika sektorer under en lång tidsperiod. Att göra politiska
prognoser är svårare än t. ex. ekonomiska och demografiska prognoser.

Vid beskrivning av alternativa säkerhetspolitiska
utvecklingar söker

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 48

man enligt utredningen få fram ett så brett spektrum att
den verkliga utvecklingen kan väntas ligga någonstans inom detta. Därvid
utesluts dock sådana genomgripande händelser under prognosperioden som
exempelvis totalt sammanbrott inom någon av supermakterna, vilket helt skulle
ändra förutsättningarna för svensk säkerhetspolitik.

Små staters möjligheter att påverka det internationella
systemet är mycket begränsade. På de säkerhetspolitiskt mest betydelsefulla
områdena, dvs. från utvecklingen av de globala relationerna i stort till
förhållandena i Europa, kan Sverige enligt utredningen utöva mycket litet inflytande.
Vi får i huvudsak inskränka oss till att tillvarata de möjligheter som finns
att bevara självbestämmanderätten. Inom närregionen kan inflytandet dock bli
större. Vid beskrivningen av denna har utredningen antagit att Sverige i stort
fullföljer sin nuvarande säkerhetspolitik.

Det material som har utarbetats av miljöutredningarna har
varit en utgångspunkt för försvarsutredningens arbete. Materialet har sedan
inom utredningen bearbetats och i vissa delar utvidgats.

Underlag
för behandling av den inhemska utvecklingen har erhållits framför allt från de
särskilda studierna härav inom ramen för det ekonomiska försvarets
miljöutredning. Försvarsutredningens överväganden utmynnar i förslag till
fortsatt inriktning av svensk säkerhetspolitik och allmänna utgångspunkter för
fortsatt totalförsvarsplanering. Utgångspunkterna är utformade som korta
karakteristika av tänkbara krigs- och krissituationer. För var och en av dessa
anges de anspråk som försvarsutredningen anser bör ställas på försvaret.

Utredningen erinrar om de senaste decenniernas
världspolitiska utveckling samt tecknar några huvudlinjer i svensk
utrikespolitik. Därefter behandlar utredningen strävandena till fred och
säkerhet i världen, den globala utvecklingen samt utvecklingen i Europa. För
kännedom härom hänvisas till betänkandet (s. 108-147).

Beträffande utvecklingen i Norden anför utredningen att
denna i hög grad betingas av supermakternas handlande med utgångspunkt i deras
inbördes relationer samt förhåUandena i Centraleuropa. Den påverkas också av de
nordiska ländernas egna intentioner och relationerna meUan dessa länder. De
nordiska ländemas förhållanden tiU de militära paktsystemen förefaller enhgt
utredningen stabila men inte under aUa förhållanden oföränderhga.

Det nordiska områdets strategiska betydelse såväl i fred
som krig kan enligt utredningen variera med läget i omvärlden. Även om de
nordiska länderna har valt ohka vägar för att trygga sin säkerhet har deras
säkerhetspolitik åtskilliga beröringspunkter.

För både Danmark och Norge anges medlemskapet i NATO vara
en hörnsten i säkerhetspolitiken. Trovärdigheten i NATO:s biståndsförpliktelser
understryks av den gemensamma militära planläggningen, utbyggnaden av fasta
anläggningar och de NATO-övningar som regelbundet hålls. För att inte verka
provocerande medger Danmark och Norge inte att utländsk trupp eller kärnvapen i
fredstid baseras på deras territorier.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 49

Man har därmed också velat markera allianspolitikens
uteslutande defensiva syfte.

Danmarks säkerhetspolitik präglas enhgt utredningen dels
av den betydelse som allmänt tillmäts sjövägarna mellan Östersjön och angränsande
hav och dels av den geografiska närheten till Västtyskland. Från NATO-synpunkt
anses det viktigt att kunna kontrollera och utnyttja Bälten och Öresund. 1
förhållande till NATO-försvaret i Centraleuropa intar Danmark en flankposition.
Grönland och Färöarna, båda förenade med Danmark, har säkerhetspolitiskt en
särställning. Områdena iritar nyckelpositioner i en tänkt försvarslinje från
Grönlands östkust över Island, Färöarna och Shetlandsöarna till Norge.

Statsmakterna i Danmark har nyligen övervägt
säkerhetspolitiska alternativ till den nuvarande NATO-anslutningen. Ett av de
studerade alternativen har varit en neutralitetspolitik. Fortsatt NATO-medlemskap
har dock bedömts såsom gynnsammast även framdeles.

Islands säkerhetspolitik, innefattande medlemskap i NATO,
har enligt utredningen som väsentliga förutsättningar öns strategiska betydelse
och ringa folkmängd. Landet har inga egna militära styrkor. Stationeringen av
amerikansk trupp har tidvis varit politiskt omstridd. Island bedöms stanna kvar
i NATO under överblickbar framtid.

Beträffande
Norges säkerhetspolitik anför utredningen att den påverkas av landets
geografiska utsträckning och ringa befolkningstäthet samt de sovjetiska
intressena i Nordkalottområdet. De norska försvarsinsatserna har koncentrerats
till Nordnorge. Med olika medel har man sökt förebygga att de norska
försvarsåtgärderna skall verka provocerande på Sovjetunionen. Sålunda hålls
förbanden i norr tillbakadragna. De får inte heller innehålla främmande trupp.
De då och då återkommande gemensamma NATO-övningarna bedrivs långt från gränsen
till Sovjetunionen.

Vid en framtidsbedömning kommer givetvis de nya
oljefyndigheterna i blickfältet. Trots det ekonomiska värdet härav för Norge
bör den strategiska betydelsen av exploateringen av oljeförekomsterna inte
överdrivas. Uppdelningen av Nordsjön mellan strandstaterna är genomförd och
väntas inte skapa större problem. Om däremot mera omfattande fynd skulle göras
utanför Nordnorge kan gränsdragningsproblemen komma att aktualiseras.

Finlands säkerhetspolitik vilar enligt utredningen på två
grundläggande teser. Den ena avser det allmänna förhållandet till
Sovjetunionen. Finlands strävan går ut på att hos grannen i öster skapa
förtroende för den finska politiken. Den andra tesen är att Finlands, liksom
övriga nordiska länders territorier, under normala förhållanden i och för sig
inte är några angelägna mål för rysk expansion.

Pä flnsk
sida anses man medveten om att ett skärpt läge i Europa kan påverka landets
politiska handlingsfrihet. Finland har under senare år utvecklat en omfattande
aktivitet för att bidra till avspänning. Det finska förslaget om en
kärnvapenfri zon i Norden och erbjudandena att Finland skulle stå som
värd för en europeisk säkerhetskonferens och för

4 Riksdagen 1972. 1 saml Nr 75

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:75 50

SALT-förhandlingarna kan ses som uttryck för denna
strävan.

Den svenska neutralitetspolitiken och det svenska
försvaret uppfattas vara av central betydelse för den finska
säkerhetspolitiken. Härigenom skyddas södra Finland för angrepp västerifrån.
Mera utsatt är finska Lappland genom sitt läge som en kil mellan NATO och
Sovjetunionen. Den flnska säkerhetspolitiska debatten har därför till stor del
koncentrerats på Nordkalottproblemen.

Målsättningen för försvaret i Finland är enligt
utredningen främst att avvärja kränkningar av neutraliteten samt att förhindra
anfall via Finlands land- och sjöterritorium liksom överflygning av luftrummet.

Det nordiska samarbetet präglas enhgt utredningen av en
ständigt fortgående ansträngning att uppnå en grundläggande enhetlighet i
sociala, kulturella och ekonomiska frågor trots skillnader i de nordiska
ländernas utrikespolitik. Varje land följer den politik som det anser står i
överensstämmelse med dess vitala intressen. Samarbetet bygger på ömsesidig
respekt för detta förhållande. Även om härigenom gränser skapas för det
nordiska samarbetet kan det dock konstateras att integrationen inom det
nordiska området i dag i många hänseenden har gått längre än den som har kommit
till stånd mellan EEC-länderna.

Utredningen framhåller att de reella resultaten av det
nordiska samarbetet på ett odramatiskt sätt har vuxit fram som svar på en
djupgående folkvilja. Samarbetet har lett till bl. a. passfrihet, harmonisering
av lagstiftning, socialpolitik och utbildning, fri etableringsrätt för företag,
fri arbetsmarknad samt en växande internordisk handel.

Det nordiska samarbetet har främjats genom Nordiska rådet,
där numera även Åland och Färöarna är representerade. Stor betydelse har också
de regelbundna kontakter och konsultationer som förekommer på regerings- och
myndighetsnivå.

Det nordiska samarbetet utgör en bas för gemensamt
uppträdande i sådana organ som FN, GATT och UNCTAD. I åtskilliga konkreta
frågor såsom deltagande i FN:s fredsbevarande aktioner, internationella miljövårdssträvanden
och havsbottnens fredliga utnyttjande har samförstånd uppnåtts mellan de
nordiska länderna.

Även om de nordiska länderna eftersträvar olika former för
sin anknytning till de ekonomiska gemenskaperna söker de dock därvid slå vakt
om det fortsatta nordiska samarbetet.

Den strategiska betydelse som supermakterna tillmäter det
nordiska området är enligt utredningen inte konstant utan i hög grad beroende
av den rådande situationen. Avgörande faktorer är supermakternas aktuella
maktpolitiska ambitioner och relationerna dem emellan, den militärtekniska
utveckhngen och supermakternas uppfattningar om ett framtida krigs karaktär.

Utredningen anför att Norden till följd av sitt
geografiska läge utgör en skärningspunkt mellan öst- och västintressen.
Sovjetmarinens behov att få fritt tillträde till Atlanten, framförallt från
Murmanskområdet men även från Östersjön, samt behovet att skydda sitt eget
operationsområde Uksom västsidans intresse att förhindra detta är väsentliga
skäl till att de

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 51

kringliggande områdena, Nordkalotten och områdena kring
Östersjöutloppen, får strategisk betydelse. Intressemotsättningarna i fråga om
dessa områden bedöms av utredningen bestå även i framtiden.

Några ekonomiska eUer andra tillgångar, som vid en
konflikt skulle vara av så väsentlig betydelse för de nuvarande supermakterna
att de kan verka konfliktutlösande, bedöms inte finnas i Norden. Däremot kan
både kända och nytillkommande naturtillgångar samt andra resurser bli av värde
för en angripare.

NATO har genom Norges medlemskap i organisationen
möjligheter att utnyttja delar av Nordkalottområdet. Härigenom kan den militära
aktiviteten i Murmanskområdet bevakas. I händelse av krig kan sovjetiska
flottstyrkor på väg ut i Atlanten bekämpas.

För Sovjetunionen anses Nordkalottområdet känshgt med
hänsyn till behovet av skydd för Murmansk- och Leningradområdena men också av
betydelse med hänsyn till tillträdet till Atlanten.

Utvecklingen
av spaningssatelliter, hydro-akustiska spaningsmedel som är oberoende av
landbaser samt ökad räckvidd för olika former av signalspaningsorgan bedöms i
framtiden kunna minska Nordkalottområdets betydelse för NATO som bas för
spaning. Samtidigt kan det ökade antalet sovjetiska ubåtar med atommaskineri
och förbättrade möjligheter till förrådskomplettering till havs minska dessas
basberoende.

Möjligheter
för NATO att försvåra den sovjetiska ishavsmarinens tillträde till Atlanten
finns i havsområdena mellan Grönland, Island och Färöarna, mellan Grönland, Jan
Mayen och Nordnorge samt mellan Spetsbergen och Nordnorge. Den marina
verksamheten både från öst och väst har under senare är ökat i dessa farvatten.

Om en konfrontation skulle komma till stånd i
Nordkalottområdet mellan stormaktsblocken kan svenskt territorium enligt
utredningen bh av intresse som genomgångsområde.

Utredningen anser vidare att det dansk-tyska
försvarssamarbetet bl. a. syftar till att i ett krisläge säkerställa ett
effektivt försvar av de danska öarna samt farvattnen kring dessa. 1 ett
krisläge innebär NATO:s tillgång till Danmark att in- och utfart ur Östersjön
kan förhindras och att möjligheter finns att ingripa mot Warszawapaktens
underhållstransporter i Östersjön.

För att i ett större sammanhang kunna säkerställa trafik
in i och ut ur Östersjön bedöms även havsområdena mellan Färöarna och Sydnorge
behöva kontrolleras. Genom NATO:s innehav av Östersjöutloppen kan Warszawapakten
i en krissituation inte genomföra transporter in i och ut ur Östersjön.

Vid en konfrontation mellan stormaktsblocken i området
kring Östersjöutloppen kan Sverige enligt utredningen få betydelse som
genomgångsområde för militära operationer. Frågan om Sverige blir indraget i
ett företag mot Östersjöutloppen bedöms bero på angriparens bedömning av vilken
av möjliga anfallsriktningar som är mest fördelaktig.

Även Östersjön som sådan anses kunna få strategisk
betydelse, särskilt i samband med en stor konfrontation i Centraleuropa.

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:75 52

Ettdera stormaktsblocket skulle enhgt utredningen i
samband med ett befarat eller pågående storkrig i Centraleuropa kunna få behov
av att utnyttja flygbaser inom det nordiska området eller att utnyttja området
för framskjuten luftbevakning. Både i Norge och Danmark har NATO ett utbyggt
nät av luftbevaknings- och signalspaningsstationer. Såväl Danmark som Norge
kan bilda basomräde för taktiska NATO-flygförband. Tillgången till flygbaser är
emellertid begränsad. Innehav av Sverige bedöms därför för NATO kunna vara av
visst luftoperativt värde.

1 en motsvarande situation skulle enligt utredningen en
förflyttning västerut av det sovjetiska luftförsvarssystemet i
Nordkalottområdet kunna öka de sovjetiska möjligheterna att skydda
Murmanskområdet. En förflyttning västerut även av andra luftförsvarsförband
skulle kunna öka förvarningsmöjligheterna vid anfall av NATO:s flyg och robotar
mot Leningrad-Moskvaområdet.

Både i öst och väst anses de nordiska ländernas utrikes-
och säkerhetspolitik bidra till stabilitet och avspänning i norra Europa. Det
förhållandevis stabila tillstånd som råder i norra Europa bedöms inte bara
gynna de direkt berörda staterna utan allmänt uppfattas som en integrerande del
av den europeiska balansen. Den säkerhetspolitiska balanssituationen i Norden
karaktäriserad av Danmarks och Norges begränsade NATO-medlemskap, Sveriges
alliansfrihet och väpnade neutralitet samt Finlands neutralitetspolitik och
vänskaps-, samarbets- och biståndspakt med Sovjetunionen har enligt utredningen
ansetts vara till fördel för säväl väst som öst. Hos de nordiska länderna finns
ett primärt och gemensamt intresse att bevara denna balanssituation som har
blivit ett uttryck för deras målsättning att stärka stabiliteten i området.
Stormaktsblocken har i stort avhållit sig från aktioner eller politiska
demonstrationer i området. Militära engagemang har kunnat få en mera begränsad
omfattning än som kanske eljest skulle varit fallet. Sveriges säkerhetspohtik,
stödd på ett efter våra förhållanden starkt försvar, har som syfte att bidra
till lugn och stabUitet i norra Europa. Denna inriktning av vår politik är
enligt utredningen allmänt omfattad och betraktas som ett europeiskt intresse.
Utredningen anser att denna linje i rådande balanssituation bör fullföljas.

Beträffande konsekvenser för Sverige av utvecklingen i
omvärlden anför utredningen att de förhandlingar och närmanden mellan öst och
väst i Europa som f. n. kan konstateras på flera håll har lett till
bedömningen att riskerna för krig i Europa under de närmaste åren har ininskat.
Att närmandena representerar ett steg mot en i vart fall temporär avspänning i
vår del av världen anses inte kunna bestridas. Men varken på kort eller något
längre sikt kan man trots detta enhgt utredningen utesluta sådana förändringar
i omvärlden bl. a. fortsatt framväxt av en multipolär situation att
riskerna för konflikter ökar. Detta förhållande i sin tur leder till
konsekvenser även för Sverige.

Försvarsutredningen pekar på några olika tänkbara
utvecklingar i den världspolitiska bilden. Dessa sammanfattas i tre
huvudalternativ:

s. 53 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:75 53

a)
ökade
motsättningar mellan två i Europa engagerade maktblock,

b)
utjämning av
motsättningarna och minskning av konfliktriskerna i Europa,

c)
obalans temporär
eller varaktig i maktpolitiskt hänseende mellan blocken.

Inom vart och ett av dessa alternativ ryms en mängd
varianter beträffande den pohtiska utveckhngen i omvärlden, vilka inte närmare
behandlas här.

Beträffande
alternativet a) anför utredningen att båda supermakterna sedan andra
världskriget har skapat paktsystem tUl skydd för sin egen och övriga
paktmedlemmars säkerhet.

För Sovjetunionen utgör Östeuropa men också i viss mån
Finland detta skydd. Sovjetunionens omfattande militära styrkor i Europa bedöms
liksom hittills främst ha till uppgift att trygga den egna säkerheten.
Warszawapakten kan då bl. a. ses som ett sätt att legalisera sovjetisk närvaro
i Östeuropa för att säkerställa kontrollen över detta område.

Förenta staternas motsvarande paktsystem har byggts upp på
andra sidan haven bäde i Asien och Västeuropa. Även om det av olika skäl
försvagas bedöms dock väsentliga delar komma att bestå.

Sovjetunionens intresse av att ha tillgång tiU säkra
utfarter tiU världshaven, bl. a. för sjöstridskrafterna, kan enligt
utredningen göra att norra flankområdet i Europa med utfarterna från Östersjön
och angränsande kustområden kommer i blickpunkten. Norges och Danmarks
medlemskap i NATO bidrar till att i dessa länder skapa trygghet inför en
eventuell sådan utveckling. För Sovjetunionen är frågan om NATO därutöver kan
ha några offensiva intentioner som kan leda till operationer över nordiskt
område. Vid en bedömning härav måste enligt utredningen beaktas att NATO:s
militära resurser även framgent väntas bli begränsade inom detta område och att
inga främmande trupper eller kärnvapen torde bli stationerade i Norge eller
Danmark. Därutöver kan Sverige tjäna som en barriär mot framträngande österut.

Det finns enligt utredningen anledning att särskilt
uppmärksamma förhållandena längst i norr, där NATO har baser samt spanings- och
ledningsorgan som i fred ger möjligheter till övervakning av sovjetisk trafik
och i ett krisläge underlättar tillförsel av NATO-förband. För Sovjetunionen
kan detta ha betydelse med hänsyn till den viktiga Murmanskbasens säkerhet.

Ett svenskt försvar i norr bedöms inom båda
stormaktsblocken kunna minska farhågorna för offensiva planer i
Nordkalottområdet från det andra blockets sida.

Utredningen
erinrar om att det i den finska debatten har framhållits att i uppbyggnaden av
luftförsvaret av Sovjetunionens nordvästra del utgör Finlands territorium ett
slags svacka, i synnerhet i fråga om flygföretag på låg höjd. Denna svacka
söker man på finsk sida fylla ut genom ett luftförsvar. Även styrkan hos
Sveriges luftförsvar i landets

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:75 54

norra delar är därvid av betydelse. För det finska
försvaret i övrigt har angetts att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt
Östersjöriktningen och finska Lappland. En väsentlig faktor för det finska försvarets
uppbyggnad anses vara att Sveriges starka försvarskapacitet vidmakthålls.

1 Norge har man enligt utredningen uttryckt oro inför den
sovjetiska flottans växande styrka och dess från Ishavet mot söder alltmer
utvidgade operationsområde. Härvid uppkommer problemet om avvägningen inom det
norska försvaret mellan området längst i norr och den långa Atlantkusten. Det
förändrade sjöstrategiska läget gör det för Norge både angelägnare att förvissa
sig om militärt bistånd västerifrån och osäkrare om ett sådant bistånd kan bh
tillräckligt effektivt. Det svenska försvaret utgör för Norge ett stöd i
ryggen, utan vilket en permanent stationering av NATO-trupp skulle kunna
aktualiseras. Detta skulle i sin tur kunna uppfattas som hotfullt från
sovjetisk synpunkt.

Dessa olika utvecklingstendenser och deras konsekvenser
illustrerar enligt utredningen den roll svensk neutralitetspolitik och svenskt
försvar även fortsättningsvis kan spela för utvecklingen i vår omvärld. Ett
svenskt försvar bidrar till att upprätthälla önskad stabilitet i närområdet.
Tvära kastningar i svensk försvarspolitik anses kunna leda till att de svenska
intentionerna ifrågasätts och kan därmed rubba stabiliteten.

Beträffande alternativet b), som innebär utjämning av
motsättningarna mellan stormaktsblocken, anför utredningen att det sedan några
år pågår omfattande strävanden att utjämna motsättningarna mellan öst och väst
i Centraleuropa och lösa de sedan andra världskriget kvarstående lokala och
regionala problemen. 1 detta alternativ antas att dessa strävanden vinner
framgång och fortsätter någorlunda kontinuerligt under lång tid.

Båda supermakterna förutsätts därvid ha starka skäl för
att åstadkomma en utjämning av motsättningarna i Europa och därmed minska
riskerna för konflikter i detta område. I Förenta staterna skulle
opinionsmässiga, ekonomiska och maktpolitiska skäl kunna leda till
begränsningar av de globala engagemangen. För Sovjetunionen skulle tilltagande
problem med Kina och en ansträngd ekonomi kunna stärka intresset för avspänningssträvandena.
Dessa skulle därvid främst inriktas på att förebygga framtida hot mot
Sovjetunionen från Västeuropa.

Om strävandena mot ökad säkerhet i Europa kan fullföljas
kommer det enligt utredningen troligen att ske från bibehållna maktpositioner
och utan upplösning av maktblocken. En viss allmän rustningsbegränsning i
Europa kan komma till stånd varvid de båda blocken bevarar en militär gärd men
fortlöpande sänker den. Sverige bedöms då på motsvarande sätt på sikt kunna
anpassa sina militära resurser till situationen. En ensidig och snabb svensk
nedrustning, som av omvärlden bedöms leda till ett mihtärt tomrum, skulle kunna
störa denna utvecklingsprocess.

Alternativt kan antas att supermakterna främst inriktar
sig på att utjämna motsättningarna i Centraleuropa men att maktkampen i övrigt
fortsätter, bl. a. i det södra flankområdet.

Även norra flankområdet skulle enligt utredningen kunna
dras in i maktkampen, särskUt om sovjetiska motgångar i Fjärran östern eller i

s. 55 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 55

MeUersta östern skulle öka intresset för de nordvästra
gränsområdena. 1 en avspänningssituation väntas emellertid stormaktsblocken
eftersträva att använda andra än militära medel för att utvidga sitt
inflytande. En även i kritiska situationer fast svensk politik kan därvid bidra
till att landets oberoende bibehålls.

I fråga om alternativet c) - temporär eller varaktig
obalans mellan blocken - anför utredningen att det redan f. n. råder en viss
styrke-mässig obalans mellan öst och väst. 1 vissa hänseenden är denna till
fördel för väst, i andra för öst. Farhågor har uttryckts för att bristen på
balans skulle förstärkas. Två typer av bristande balans, dels en temporär, dels
en mera varaktig skulle då kunna uppstå.

Avspänning skulle kunna leda till ett ömsesidigt
tillbakadragande av militära styrkor från Centraleuropa. Om spänningen åter
skulle stiga kan en obalans i någon riktning uppstå beroende på när
stormaktsblocken beslutar att förstärka de stående styrkorna eller tillföra
förband. Till dess en utjämning sker kan endera parten temporärt få ökad
handlingsfrihet.

Om avspänningssträvandena leder till en allmän känsla av
lugn och stabilitet, kan något av stormaktsblocken komma att ensidigt minska
sina styrkor. Om en sådan situation blir långvarig, kan det ena blocket öka
sitt inflytande på det andras bekostnad.

Det anses i båda dessa fall av bristande balans tveksamt
om Skandinavien kommer att beröras. Skulle så ändå ske anser utredningen att
det svenska försvaret och den fasthet varmed utrikes- och försvarspolitiken
förs har betydelse för statsmakternas handlingsfrihet.

Enligt utredningens bedömning får även den militärtekniska
och ekonomiska utveckhngen i omvärlden konsekvenser för Sverige.

Den militärtekniska utvecklingen inom stormaktsblocken,
som betingas av motsättningarna mellan dessa och den ständiga kampen mellan
medel och motmedel, innebär stigande prestanda och därmed snabbt ökade
kostnader for militär materiel. För att hålla kostnaderna inom rimliga gränser
sker utveckling och produktion av ny materiel i allt större utsträckning i
internationellt samarbete. Vidare kan en viss återhållsamhet med införande av
nya vapensystem iakttas.

Det svenska försvarets defensiva uppgifter gör enligt
utredningen att vi inte har behov av de dyraste materielslagen, t. ex.
fjärrobotar, tungt bombflyg och oceangående krigsfartyg. Våra stridskrafters
operativa Uppgifter möjliggör prestandabegränsningar för vissa av de
materielslag som ingår i försvaret. Hittills har det varit möjligt att
vidmakthålla ett väl avvägt svenskt försvar. För de materielslag som är
särskilt avgörande för svensk försvarsförmåga har det på grund av industrins
tekniska nivå och kontinuiteten i försvarsengagemangen varit möjligt att
vidmakthålla en inhemsk produktionskapacitet.

Den ekonomiska utvecklingen i omvärlden leder enligt
utredningen till ökad intemationeU arbetsfördelning. En svensk isolering från
denna är inte möjlig. Samarbete inom handelsblock kan skapa förutsättningar för
snabbare ekonomisk tillväxt men skapar å andra sidan vissa begränsningar i
den pohtiska handhngsfriheten. Svensk neutralitetspolitik sätter

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:75 56

bestämda gränser för det beroende av omvärlden som kan
godtas.

Beträffande den inre miljön och tänkbara förändringar i
denna anför utredningen att den struktur samhället i stort har är av största
betydelse för landets förmåga att motstå krigshandlingar av militär art,
störningar i utrikeshandeln och utländsk propaganda.

Enligt utredningens uppfattning är framför allt det ökade
importberoendet samt strukturförändringarna inom industri och jordbruk liksom
nedgången i de kommersiella varulagren av betydelse för försörjningsberedskapen
vid avspärrning.

Utvecklingstendenserna inom framför allt näringslivet
anses tala för att beredskapsåtgärder av samma slag som de hittUls vidtagna
också i framtiden är nödvändiga för att en försörjningsberedskap, som uppfyller
kraven vid en avspärrning, skall kunna upprätthållas. Strukturförändringarna
inom näringslivet och det bl. a. härav föranledda ökade importberoendet bedöms
emellertid komma att kräva i vissa fall genomgripande ändringar i
beredskapsåtgärdernas struktur liksom i beredskapslagringens varumässiga
innehåll.

1 krig är det enhgt utredningen framför allt sårbarheten
hos näringslivet och olika samhällsfunktioner som är av intresse. För landets
förmåga till försvar är det av utslagsgivande betydelse att de förnödenheter
och tjänster som behövs för krigsmaktens och civilförsvarets mobilisering och
utgångsgruppering och för erforderligt understöd under krig kan
tillhandahållas. Dessutom måste det övriga krigssamhällets oundgängliga behov
av förnödenheter och tjänster tillgodoses.

Samhällsstrukturen är också av betydelse för befolkningens
förmåga att bära de påfrestningar som direkta krigshandlingar innebär liksom
att motstå utifrån kommande propaganda.

Grunden för att befolkningen i ett krig eller eljest i ett
krisläge skall vilja och kunna uthärda de påfrestningar som den utsätts för är
enligt utredningen att den känner solidaritet i stort med det svenska
samhället. Det är uppenbart att det överväldigande flertalet medborgare i
Sverige känner en sådan solidaritet, grundad på att landet och dess
samhällsskick för dem representerar väsentliga värden. Denna solidaritet
innebär att rnan pä väsentliga punkter känner gemenskap samtidigt som man på
andra, mindre väsentliga punkter kan ha ohka uppfattningar. En särskild styrka
är att landet inte har inre motsättningar, grundade på etniska eller religiösa
minoritetsproblem eller liknande. 1 ett krig eller i ett krisläge kommer de
väsentliga momenten kring vilka alltså en betydande enighet råder att i
medborgarnas medvetande påtagligt träda i förgrunden medan andra moment skjuts
i bakgrunden.

Utredningen anför vidare att i den egentliga
beslutsprocessen i en demokrati bygger både folkstyre och organisationer på ett
representativt system med valda företrädare. Ett sådant system kan ha brister
och kan kritiseras. Likväl anses det vara det bästa system som står till buds.
Folkrörelserna och partiorganisationerna skänker stabilitet och långsiktighet åt
samhällsarbetet. Om samhället skulle utsättas för påfrestningar och

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:75 57

hot, finns inom dessa en insiktsfull grupp av
opinionsbildare med goda förutsättningar att ge allmänheten den tillförsikt som
sådana situationer kräver.

Enligt utredningen är Sverige troligen genom sin öppenhet
i informationsutbytet inom landet och med omvärlden mindre sårbart för
propaganda än många andra länder. Detta beror framför allt på den grundläggande
karaktären hos vårt samhällsliv i fråga om information och beslutsfattning, där
medborgarnas aktiva medverkan i beslutsprocessen på olika nivåer i samhället
bildar hörnstenarna. Bildningsnivån, frånvaron av svåra inre motsättningar
hksom nyhetsorganens fria ställning medverkar till att detta system fungerar
väl.

Om angrepp mot Sverige skulle aktualiseras kan enligt
utredningen olika betvingelsemetoder utnyttjas beroende pä den rådande
militärpoh-tiska situationen, syftet med angreppet och hur styrkan hos och
avvägningen inom det svenska totalförsvaret bedöms. Med hänsyn till att
angriparen rimligtvis söker nå sina syften med minsta möjhga uppoffringar kan
han väntas utnyttja svagheter i vårt totalförsvar. Som grund för planeringen av
detta måste därför skilda betvingelsemetoder analyseras. Därvid bör beaktas att
dessa av angriparen kan kombineras på olika sätt. Även situationer, då krig
pågår i vår omvärld och värt land endast indirekt berörs, måste beaktas.
Utredningen tecknar tänkbara framtida hot mot Sveriges säkerhet i form av ett
antal typsituationer.

Den första typsituationen innebär hot om politiska,
ekonomiska eller militära åtgärder som understöd för krav på eftergifter. Om
denna situation anför utredningen bl. a. följande.

Genom diplomati i förening med politisk, ekonomisk och
militär styrka har nationer sedan gammalt utövat inflytande på andra nationer.
Redan den potentiella förmågan till skadegörelse kan utnyttjas för att påverka
andra nationers beteende. Stridsmedlens ökade effekt har medfört ökade
möjligheter härtill.

Ett karakteristiskt drag hos ett hot som vårt land kan
utsättas för är att en angripare ställer krav som innebär att han mot vår vilja
söker uppnå vissa fördelar. Om sådana krav framförs av en supermakt innebär
detta samtidigt ett uttalat eller outtalat hot att om vi inte tUlmötesgår kraven
så kan angriparen tillgripa maktmedel för att tillgodose sina syften. Genom
olika former av propaganda kan en angripare försöka åstadkomma att
befolkningen upplever ett hot av sådan styrka att dess tilltro till de egna
försvarsmöjligheterna minskas och den pohtiska ledningens handlingsfrihet
därigenom begränsas. Om angriparen är tillräckligt angelägen att kontrollera
vårt territorium eller delar därav och om vi inte frivilligt ger vika för hans
krav kan han i vissa fall tänkas tillgripa invasion. Detta kan t. ex. ske sedan
han först hotat med invasion utan att vi har gett vika för hans krav. 1
ytterlighetsfall är det också tänkbart med hot om insats av ABC-stridsmedel.

Utredningens andra typsituation representeras av krig i
vår

s. 58 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:75 58

omvärld varvid Sverige har lyckats behålla sin neutrahtet.
Beträffande denna situation anför utredningen bl. a. följande.

Även om
supermakterna på olika sätt söker undvika en öppen konfrontation med varandra
kan en sädan dock komma till stånd genom upptrappning av en från början mera
begränsad konflikt. I ett sådant krig kan stormaktsblocken i sin helhet
successivt bli engagerade. Kriget kan i första hand komma att föras med
konventionella stridsmedel, men situationer kan även uppkomma dä kärnladdningar
eller biologiska och kemiska stridsmedel kan tillgripas. Även om Sverige lyckas
hålla sig utanför kriget kommer landet dock att på många sätt drabbas av dess
konsekvenser.

Ett krig på konventionell nivå i omvärlden kan enligt
utredningen väntas leda till betydande påfrestningar på försvaret och det
svenska samhället i övrigt. Stridshandlingar längs handelsvägar eller i vår
närzon kan omöjliggöra utrikeshandeln helt eller delvis. Stridshandlingar kan
leda till oavsiktliga kränkningar av svenskt land-, sjö- och luftterritorium
och till en ström av flyktingar in i vårt land.

En
krigförande kan ocksä överväga att avsiktligt kränka svenskt territorium för
att därmed nå operativa fördelar, t. ex. undandra sig bekämpning från
motståndaren. Därvid torde det formella överträdandet av svenska
tillträdesbestämmelser eller folkrättsliga konventioner i och för sig tillmätas
mindre betydelse. Avgörande blir i stället hur huvudmotståndaren och Sverige
kan tänkas reagera på kränkningen och hur detta kan påverka den fortsatta krigföringen.

En
krigförande som befarar att hans motståndare kommer att orättmätigt utnyttja
svenskt sjöterritorium kan söka förebygga detta. Därmed kommer
stridshandlingarna att direkt beröra Sverige. En krigförande kan också söka
tilltvinga sig favörer från svensk sida, t. ex. transporter genom Sverige av
trupp och materiel.

Om trots alla återhållande faktorer kärnvapen skulle komma
till allmän användning i Europa, kan Sverige bh berört av radioaktiv
beläggning. Explosioner ovanför Sverige kan bl. a. medföra starka ändringar i
det elektriska fältet (EMP-verkan) inom vidsträckta områden med störningar
eller avbrott i telekommunikationerna som följd. Sverige kan utsättas för
radioaktiv beläggning under för oss ogynnsamma vindförhållanden. Beläggningen
inverkar på människor, djur, livsmedel, växande gröda etc. Varaktigheten av
radioaktiv verkan varierar. Man kan räkna med att ett kärnvapenkrig inte kommer
helt överraskande. Vissa indikationer bör kunna erhållas på att krig är
förestående eller på att upptrappning sker.

Det är enligt utredningen svårt att föreställa sig de
omständigheter under vilka biologiska eller kemiska stridsmedel skulle komma
till användning i stor skala i ett krig i Europa. Så länge dessa stridsmedel
finns i stormaktsblockens arsenaler kan det emellertid inte helt uteslutas att
de också kan komma till användning.

Utspridning av biologiska stridsmedel i Europa får vid
ogynnsamma vindriktningar konsekvenser i Sverige. Konsekvenserna beror på
vilken sjukdom som sprids och på våra möjligheter att sätta in
medicinsk

s. 59 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 59

behandling samt övriga skyddsåtgärder. B-insatser även i
fjärran länder kan nå Sverige i form av epidemisk spridning.

C-moln har en betydligt mindre utbredning än B-moln,
varför från vår synpunkt farliga områden för C-insats är begränsade tUl de
nordiska grannländerna samt till övriga Östersjöländers kustområden. Härvid
behöver hänsyn tas endast till de högtoxiska C-stridsmedlen, dvs. nervgaserna.

B-stridsmedel inverkar både på människor och djur.
C-stridsmedel kan dessutom inverka på livsmedel, växande gröda etc.

Varaktigheten av verkan från B- och C-stridsmedel är i hög
grad beroende på vilken sjukdom eller motsvarande som drabbar vårt land.
Faktorer som stridsmedlets anslagskraft, dosnivå samt motståndskraften hos den
exponerade befolkningen spelar också stor roll.

Som ett
tredje typfall anför utredningen överraskande angrepp mot Sverige.

I de flesta mihtärpolitiska situationer bedöms en
angripares syfte med ett angrepp mot Sverige vara att få ett mera gynnsamt
strategiskt utgångsläge gentemot huvudmotståndaren eller att beröva
huvudmotståndaren denna möjlighet genom motsvarande angrepp, antingen inför
ett storkrig som bedöms oundvikligt eller i en hårt pressad
förhandhngssitua-tion. Angriparen kan härvid sträva efter att inleda angreppet
överraskande för att dels snabbare nå åsyftade mål, dels reducera egna
uppoffringar.

Den hänsyn som måste tas till huvudmotståndarens reaktion
är enligt utredningen starkt beroende av det militärpolitiska läget. Ett
överraskande och snabbt genomfört angrepp kan i vissa fall medföra mindre
besvärande politiska konsekvenser för angriparen än ett omfattande anfall mot
ett mobiliserat svenskt försvar.

Ett överraskande angrepp avses riktas mot ett försvar som
inte är så förberett att det kan utveckla full styrka. Det fordrar mindre
resursinsats och kortare tid för att nå målet med operationerna.

För att begränsa risken att misslyckas med ett
överraskande angrepp är det enligt utredningen väsentligt att förberedelserna
för angreppet görs på ett sådant sätt att försvararen inte får tillfälle till
beredskapsåtgärder vid en tidigare tidpunkt än den angriparen har räknat med i
planeringen. Speciellt gäller detta om försvaret bedöms ha förmåga att snabbt
öka sin styrka. Angriparen måste därför söka begränsa omfattningen av sådana
förberedelser som bedöms kunna iakttas av omvärlden samtidigt som han måste
tillse att angreppet utförs med tillräckligt stora resurser för att med
godtagbar säkerhet kunna lyckas. Dessa till synes motstridande krav kan leda
till att en angripare inför ett överraskande angrepp finner det nödvändigt att
utnyttja sina mest lättrörliga stridskrafter. Dessa resurser har i regel högt
alternativanvändningsvärde.

Det bör enligt utredningen beaktas att förberedelser för
invasion kan döljas bakom en större, till synes normal militär övning. En sådan
kan innefatta betydande truppsammandragningar och omgrupperingar av sjö-och
flygtransportmedel.

Anfall med konventionella stridsmedel mot ett
mobiliserat svenskt

s. 60 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 60

försvar representerar utredningens fjärde typsituation.

Ett anfall mot Sverige i en situation då det svenska
försvaret har hunnit mobilisera och inta förberedande gruppering kan enhgt
utredningen få högst varierande karaktär.

Grundläggande för angriparens planering är vilka opeiativa
mål i Sverige han strävar att uppnå och vilket värde han tillmäter dessa. Detta
värde kan snabbt variera beroende på militära operationer i omvärlden.

Den militärpolitiska situationen kan medföra att
angriparens militära resurser tiU stora delar blir bundna i andra riktningar.
Arméstridskrafter tar lång tid att gruppera om och om de sätts in i strid kan
de bli bundna under lång tid. Flygstridskrafter kan däremot kraftsamlas i
snabbt växlande riktningar.

Vid ett företag mot Sverige måste angriparen ta hänsyn
till att en huvudmotståndare kan ingripa för att hejda företaget och i stället
själv vinna framgång. Med hänsyn härtill kan angriparen behöva anpassa sina
anfallsriktningar, bygga upp erforderligt skydd och lägga upp företaget så att
snabb framgång nås.

Anfallets uppläggning påverkas enligt utredningen både av
militärgeografiska förhållanden och av det svenska försvarets utformning och
styrka. Vid en invasion över landgränsen spelar tillgängen till vägar stor
roll. Vid invasion över havet eller genom luften är angriparens styrkor
särskilt sårbara för svensk motverkan under transport- och
landstignings-skedena. För att begränsa denna motverkan kan angriparen sätta in
förbekämpning mot svenskt luftförsvar och mot försvaret inom och i närheten av
avsedda invasionsområden. Efter ett inledande anfaU över havet måste angriparen
under en lång period föra fram underhåll och nya förband.

Om angriparen har nått framgång i de primära
operationsområdena är det enligt utredningen troligt att han eftersträvar att
successivt nå kontroll över hela landet.

Som ett femte typfall tar utredningen upp anfall mot
Sverige med ABC-stridsmedel.

Det är enligt utredningen svårt att finna något rimligt
motiv för att en första kärnvapeninsats skulle göras just mot Sverige. Skulle
däremot Sverige angripas sedan supermakterna trots allt redan har satt in
kärnvapen i stor skala kan Sverige utsättas för en omfattande kärnvapeninsats.
Mot denna finns ringa möjligheter att bjuda ett effektivt motstånd.

Den troligen starkaste restriktionen mot ett angrepp med
B- eller C-stridsmedel bedöms vara risken för repressalier från en huvudmotståndares
sida. Denna restriktion kan väntas vara särskilt stark om angriparens egna
militära styrkor och befolkning har ett dåligt skydd. En angripares bedömning
av lämpligheten att sätta in B- och C-stridsmedel mot vårt land beror enligt
utredningen dels på nivån hos kriget mot en huvudmotståndare och dels på vilket
skydd mot sådana stridsmedel som vi har skaffat oss.

1 anslutning till de redovisade typsituationerna berör
utredningen vissa

s. 61 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 61

förutsättningar för att trygga Sveriges självständighet
och anför därvid bl. a. att den inre sammanhållningen hos befolkningen är god.
Riskerna för inre konflikter som andra länder skulle kunna blanda sig i är små.
Relationerna till de nordiska grannländerna är goda och det inbördes samarbetet
omfattande. Så starka motsättningar mellan länderna att de skulle kunna leda
till krig bedöms som helt otänkbara.

Trots att Sverige har en hög bruttonationalprodukt per
invånare finns det enligt utredningen knappast sådana tillgångar i råvaror
eller industriell kapacitet, som något stormaktsblock skulle kunna tillmäta
avgörande betydelse. Landets territorium inrymmer inte heller områden av
omedelbart strategiskt intresse för supermakterna. Detta kan få betydelse
främst i samhand med starka motsättningar mellan stormaktsblocken i Europa.

Sverige
har naturliga gränser om vilka inga tvister råder. Östersjön som geografisk
gräns till en potentiell krigsskådeplats i Centraleuropa bedöms skapa vissa
förutsättningar för att förhindra utbredning av ett krig till Sverige. De
naturhga försvarsbetingelser som hgger i geografiska förhållanden,
befolkningsförhållanden, näringsliv m. m. är enligt utredningen övervägande
goda i förhållande till vad som gäUer för många andra länder. Sålunda ger
kuster och omgivande farvatten möjligheter att upptäcka, följa och bekämpa
anfallsföretag till sjöss och i luften. De skapar även förutsättningar för ett
omfattande djupförsvar, i vilket även skärgårdsområdena kan utnyttjas.
Landgränserna går tiU stor del genom svårtillgänghga områden och förbindelserna
över gränserna är relativt få, vilket i viss utsträckning kan kanalisera en
angripares operationer och försvåra användningen av mekaniserade förband.

Det svenska samhällets många funktioner är sårbara för
krigsskador. Exempelvis gäller detta tätorternas försörjning med vatten,
avlopp, värme och elektricitet. Utredningen bedömer att de förändringar som kan
väntas under en kommande 15-årsperiod i första hand kommer att innebära en ökad
sårbarhet för krigsskador.

Försvarsutredningen redovisar även vissa synpunkter på
gerillakrigföring och civilmotstånd som försvarsformer. Utredningen behandlar
också vissa samhällsekonomiska utvecklingslinjer av betydelse för försvarsplaneringen.
För kännedom om dessa frågor hänvisas till betänkandet (s. 170 resp. 173).

Försvarsutredningen
redovisar vidare förslag till fortsatt inriktning av svensk säkerhetspolitik
och anför därvid bl. a. följande.

Svensk
säkerhetspolitik måste utgå från grundsynen att landets säkerhet i första hand
kan äventyras genom stormaktsblockens handlande och att de resurser som vi kan
avsätta för att trygga våregen säkerhet är mycket begränsade jämfört med omvärlden.

Sverige
vill bidra till att överbrygga motsättningar, främja avspänning och verka för
fred i världen. En grundläggande förutsättning för att vi på olika sätt skall
kunna verka för detta mål är att vi kan vidmakthålla vår självständighet.

s. 62 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 62

Vi vill värna våra demokratiska friheter och rättigheter.
Envar måste fritt få ge uttryck för sin tro och sina åsikter och ha rätt att
med demokratiska, lagliga medel verka för förändringar inom samhället. Genom en
fri nyhetsförmedling skall varje medborgare få möjligheteratt självständigt
bilda sig en åsikt om väsentliga samhällsproblem. Successivt har inom landet
skapats välstånd och social trygghet. Det finns visserligen orättvisor och
brister i dagens svenska samhälle men ingen kan göra gällande att ett annat
lands regering skulle vara bättre skickad än en i demokratisk ordning
tillkommen svensk regering att lösa dessa problem på ett för folket
tillfredsställande sätt.

Vi vill skydda vårt kulturarv och stimulera en egen
kulturell utveckling och vill samtidigt vara öppna för positiva impulser
utifrån.

Den svenska säkerhetspolitiken bör enligt utredningens
mening

bidra till en
fredlig utveckling i världen,

bidra till
utjämning av motsättningar och till större förståelse mellan folken,

bidra till att
skapa en värld, där även små stater kan hävda sina intressen,

bidra till
att minska stormakternas strategiska intressen att dra in Sverige i eventuella
krig,

redan i fred
tillvarata våra intressen under hänsynstagande till den internationella
solidariteten,

värna våra demokratiska friheter och rättigheter.

Dessa tankar har kommit till uttryck på följande sätt i
den år 1968 av riksdagen godkända inriktningen av vår säkerhetspolitik (prop.
1968:110, SU 1968:122, rskr 1968:281).

"Sveriges säkerhetspolitik, liksom andra länders,
syftar till att bevara landets oberoende. Vårt säkerhetspolitiska mål bör
därför vara att i alla lägen och i former som vi själva väljer trygga en
nationell handlingsfrihet för att inom våra gränser bevara och utveckla vårt
samhälle i politiskt, ekonomiskt, socialt, kulturellt och varje annat hänseende
efter våra egna värderingar samt i samband därmed utåt verka för internationell
avspänning och en fredlig utveckling."

Försvarsutredningen finner att denna inriktning alltjämt
bör gälla.

Utredningen gör den sammanfattande bedömningen att man
trots strävanden till avspänning inte kan utesluta krig i Europa under nu
överblickbar tid och inte heller sådana aggressiva påtryckningar eller andra
yttringar av en maktpohtik som utgår från hot om krig. Även om stater i vår
närhet skulle dras in i en konflikt mellan stormaktsblocken, behöver detta
förhållande inte oundgängligen gälla Sverige. Detta utgör grundvalen för den
hittillsvarande svenska neutralitetspolitiken. Denna politik blir trovärdig och
realistisk när den byggs upp och genomförs med stabil politisk inriktning samt
med stöd av ett för neutralitetspolitiken avpassat och sammansatt
totalförsvar.

Utredningen bedömer att vårt lands möjligheter att stå
utanför krig och allvarligare konflikter även i framtiden bäst
främjas genom ett

s. 63 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 63

fasthållande vid den alliansfria politiken inriktad på att
möjliggöra neutrahtet i ett framtida krig.

Utredningen anser att Sverige bör söka medverka till att
förändra den internationella miljön i riktning mot ökad allmän säkerhet.
Sveriges säkerhet kan enligt utredningens uppfattning främjas om riskerna för
konflikter minskas och rustningarna internationellt kontrolleras och begränsas
på ett balanserat sätt.

Genom sin utrikespolitik och sitt försvar spelar Sverige
enligt utredningen en viktig roll för att vidmakthålla stabiliteten i det
nordiska området. Sveriges alliansfria ställning förhindrar att inaktblocken i
detta område direkt ställs mot varandra. För båda blocken är Norden ett
flankområde inom vilket väsenthga positionsförändringar skulle kunna påverka
maktsituationen i Centraleuropa. Genom ett allsidigt uppbyggt och inriktat
svenskt försvar blir det svårare för supermakterna att flytta fram sina
positioner. Vä.sentliga försvagningar av det svenska försvarets styrka i
förhållande till omvärlden skulle kunna rubba bilden av stabilitet och balans i
Nordeuropa. Utredningen bedömer att en fast och konsekvent utrikes- och
försvarspolitik främjar freden och stabiliteten i norra Europa och att det bör
Hgga i andra länders intresse att denna politik fuUföljs.

Sveriges
förmåga att påverka omvärlden i övrigt i riktning mot minskade motsättningar är
enligt utredningen begränsade. De särskilda möjligheter som den alliansfria
politiken ger bör dock tillvaratas genom en aktiv insats i FN:s fredsbevarande
verksamhet och genom åtgärder för kontroll av efterlevnaden av olika avtal som
syftar till rustningsbegränsning. Vi bör som hittills spela en aktiv roll i
nedrustningsförhandlingarna.

Sverige bör enligt utredningen bidra till att stärka och
utveckla den internationella rättsordningen. Alla internationella problem kan
inte lösas genom att man uppställer och försöker tillämpa lagregler. På många
viktiga områden är emellertid existensen av entydiga rättshga regler för
umgänget mellan stater och folk ägnad att minska riskerna för motsättningar och
att underlätta lösningen av uppkomna tvister. Särskilt för små stater är det av
vikt att rättssystemet utvecklas och respekteras.

För att
Sveriges aUiansfria pohtik skall respekteras och landets oberoende i längden
bevaras krävs som stöd ett starkt försvar. Den svenska försvarspolitiken bör
enhgt utredningen bl. a. syfta till att försvaret vid en konflikt i Europa
mellan stormaktsblocken skall ha sådan styrka och sammansättning att ett
angrepp mot Sverige inte kan bedömas lönsamt för någon. Det svenska försvaret
har i så fall den önskade fredsbevarande förmågan. Sådana hänsyn blir också
avgörande för utformningen av skyddet mot kärnvapen och mot biologiska eller
kemiska stridsmedel. Målet bör vara att skapa sådan motståndskraft hos det
svenska totalförsvaret att en angripare inte bedömer sig ha möjligheter att med
en begränsad insats av kärnvapen eller BC-stridsme-del rycka undan möjligheterna
för fortsatt försvar. Därigenom bidrar vi till att hålla en hög tröskel mot
insats av sådana vapen.

Tilltron till vår neutralitetspolitik kräver
enligt utredningen att

s. 64 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 64

omvärlden är övertygad om att Sverige i händelse av en
konflikt är berett att fullfölja den deklarerade pohtiken. Försvaret måste ha
en sådan styrka och sammansättning att en presumtiv angripare inte till följd
av brister i detta kan misstro allvaret bakom vår deklarerade politik.
Försvaret måste vidare vara så utformat att dess uteslutande defensiva syfte -
försvar av det egna landet klart framgår. Försvaret kan därigenom inte
uppfattas som ett hot mot någon.

Omvärlden måste också vara förvissad om att det råder en
sådan inrikespolitisk stabilitet i Sverige att säkerhetspolitikens grunder är
fasta. Därav följer att förberedelser och överläggningar för militär samverkan
med medlemmar av en stormaktsallians är helt uteslutna. Inte heller får
anskaffningen av för försvaret väsentlig materiel ske så att Sverige kommer i
en sådan beroendeställning till andra länder att den kan utnyttjas för
påtryckningar.

Hela landet måste kunna försvaras. Försvaret måste kunna
anpassas till skilda lägen och kunna möta ohka angripare.

Kombinationen av en fast, förtroendeingivande
utrikespolitik och ett häremot svarande totalförsvar bör enligt utredningen
kunna inge stormakterna respekt för Sveriges neutralitetsvilja och förmåga att
stå emot påtryckningar eller annan aggressivitet. Det måste stå klart för alla,
att vi menar allvar med vår neutralitet och att vi målmedvetet skapar sädana
försvarsresurser, som ingen kan bortse frän i ett kris- eller krigsläge.

Vid krig i vår omvärid måste en krigförande part vara
övertygad om att motparten inte utan stora insatser kan utnyttja svenskt
territorium. 1 överensstämmelse med neutralitetsrätten skall Sverige, om en
krigförande kränker eUer försöker kränka svenskt territorium, motverka detta
med alla tillgängliga medel. Försvaret skall förhindra att svenskt territorium
blir skådeplats för krigshandlingar mellan främmande makter, bas för deras
mUitära operationer eller genomgångsområde för trupp och materiel. Befolkningen
skall ges visst skydd mot verkningarna i Sverige av i omvärlden insatta
stridsmedel.

Ett krig i vår omvärld kan enligt ntredningen leda till
att utrikeshandeln helt eller delvis upphör. Genom olika åtgärder måste
säkerställas att samhället kan uthärda en avspärrning under rimligt lång tid.
Åtgärderna omfattar exempelvis lagring av särskilt betydelsefulla råvaror,
halvfabrikat och färdigvaror, förberedelser för krigsproduktion och
ransoneringsförberedelser för fördelning av tillgångarna.

Man kan enligt utredningens uppfattning inte bortse från
möjligheten av att Sverige, trots alla åtgärder, blir indraget i ett framtida
krig. 1 en sådan situation har den på alliansfrihet och neutralitet grundade
politiken inte lyckats. Alla tillgängliga resurser måste koncentreras på ett
kraftfullt försvar för att till det yttersta bevara landets frihet. Men även
under ett krigstillstånd måste de politiska medlen utnyttjas för att bidra till
att kriget kan föras till ett sådant slut att vår frihet bevaras. Försvarets
förmåga att hindra angriparen från att nå sina ursprungliga syften blir av
väsentlig betydelse för möjligheterna att nå framgång.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 65

Ett krig kommer att innebära svåra påfrestningar och
umbäranden. Särskilt svår blir situationen om kärnvapen eller biologiska och
kemiska stridsmedel trots allt skuUe komma till användning. Dessa stridsmedel
ger sådana möjligheter till fuUständig förintelse av ett folk att
statsledningen skulle kunna ställas inför situationen att väga landets
självständighet mot befolkningens överlevnad. Utredningen anför att man kan
räkna med återhållsamhet vid insats av dessa stridsmedel, bl. a. med hänsyn
till angriparens egna niihtära operationer och hans avsedda utnyttjande av
landet.

Även om delar av landet skulle gå förlorade skall
motståndet enligt utredningen fortsättas så att angriparen så långt möjligt
förhindras att utnyttja landet för sina syften. Detta motstånd är ett uttryck
för folkets levande vilja till självförsvar och till försvar av rätten att
fortleva som ett fritt land. En angripare skall alltid tvingas räkna med ett
aktivt motstånd i olika former. Detta kan vara av betydelse redan i angriparens
överväganden om fördelar och uppoffringar i samband med ett angrepp mot
Sverige. Ett motstånd inom ockuperade delar av landet är enligt utredningen
svårt att organisera pä förhand. Viss information, utbildning och
materielanskaffning kan dock genomföras. Motståndets yttersta mål är landets
fullständiga befrielse.

Utredningen har vägt de statsfinansiella och
samhällsekonomiska uppoffringar som är en förutsättning för att nå
försvarseffekt mot de risker som kan bedömas ligga i den internationella
utvecklingen. Utredningen presenterar resultatet av sina avvägningar i form av
beskrivningar av ett antal typsituationer och en precisering av de uppgifter
försvaret bör kunna lösa i dessa situationer.

Som gmnd för planeringen av åtgärder för att avhålla frän
angrepp med konventionella stridsmedel bör enligt utredningen antas att två
militära block med åtminstone delvis motsatta intressen kommer att dominera
Europas politiska bild. Ettdera blockets militära handlingsfrihet kan vara
begränsad tUl följd av militära engagemang i andra delar av världen.

Offensiva syften hos maktblocken eller enskilda stater kan
förekomma för att trygga den egna säkerheten mot yttre hot. Maktblocken kan
också söka flytta fram sina positioner utan användning av militära medel.

Kombinationen av konventionella vapen och kärnvapen i
Europa skapar hos supermakterna en återhållsamhet med sådana åtgärder inom
detta område som skulle kunna leda till öppet krig mellan blocken. En akut
konflikt där kan enligt utredningen främst antas uppstå och trappas upp till
följd av händelser inom områden där supermakterna är engagerade men där de inte
har full kontroll.

Även en konflikt mellan supermakterna som uppstår i någon
annan del av världen kan spridas till Europa. Spridningen kan orsakas av att en
supermakt har svårt att agera på platsen för konflikten och därför försöker
utöva påtryckningar genom militära åtgärder mot för motståndaren känsliga
punkter i Europa. Denna typ av konflikter bedöms emellertid leda till i stort
sett samma typ av angrepp mot Sverige som om konflikten ursprungligen hade
uppstått i Europa.

5 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 75

s. 66 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 66

Även om stater i vår närhet skulle drasin i en konflikt i
Europa mellan stormaktsblocken behöver detta enhgt utredningen inte nödvändigtvis
medföra att Sverige engageras i konflikten. Utredningen anser att
Nordkalottområdet och Östersjöutloppen är de strategiskt mest betydelsefulla
områdena i Norden. Betydelsen av Gotland bör även uppmärksammas. För att få
kontroll över de strategiskt betydelsefulla områdena kan en angripare välja
mellan olika vägar, varvid Sverige kan beröras. Valet beror bl. a. på
huvudmotståndarens åtgärder och styrkan hos det svenska försvaret. Skulle
Sverige därvid bli angripet kan skilda anfallsriktningar mot landet tänkas, bl.
a. beroende på om supermakternas militära positioner dessförinnan har
förändrats. Omfattningen av de styrkor en angripare kan vara beredd att sätta
in mot Sverige beror dels på betydelsen av att nå kontroll över landet eller
delar därav, dels på behovet av styrkor för mUitära operationer i andra
riktningar. Uppläggningen av ett anfall mot Sverige måste av en angripare
anpassas till den andra supermaktens möjligheter att ingripa. Detta kan leda
till restriktioner för angriparen i hans val av anfallsriktningar, tiden för
operationens slutförande och skyddet av denna.

Utredningen anser att ett angrepp mot Sverige med
konventionella stridsmedel kan ske i två principiellt olika typer av
situationer.

Den ena innebär att starka motsättningar men inte öppet
krig råder meUan stormaktsblocken. Vartdera av dessa söker förbättra sina
positioner gentemot det andra. Detta kan ske antingen för att nå bättre viUkor
vid väntade förhandlingar för lösning av konflikten eller för att få större
utsikter till framgång om ett öppet krig inte skulle kunna undvikas. En strävan
bedöms vara att så långt möjligt förbättra positionerna utan öppna
krigshandlingar eftersom dessa skulle kunna leda till en allmän upptrappning av
konflikten mellan stormaktsblocken.

Den andra typen av situationer innebär att ett öppet krig
på konventionell nivå har brutit ut mellan storniaktsblocken till följd av dels
starka motsättningar mellan dessa, dels upptrappning och utbredning av en från
början lokal, akut konflikt. Inför risken av fortsatt upptrappning av kriget
till kärnvapennivå kan man räkna med att stormaktsblocken strävar efter att nå
en snabb uppgörelse.

En fortsatt utbredning av kriget till Sverige och andra
länder kan befaras endast om denna bedöms leda till uppenbara politiska och
strategiska vinster för någon av de krigförande.

Om stormaktsblocken i de nämnda situationerna skulle
uppfatta Sverige som lätt att militärt betvinga kan enligt utredningen landets
möjligheter att hävda sin neutralitetspolitik ifrågasättas. Vartdera stormaktsblocket
kan i osäkerhet om huvudmotståndarens avsikter i området finna sig nödsakat att
skaffa sig kontroll över Sverige. Uppfattas däremot Sverige som fast beslutet
att försvara sin självständighet och i besittning av den härför erforderliga militära
styrkan förbättras förutsättningarna för neutralitetspolitiken och stärks
stabiliteten i det nordiska området. Därmed minskas riskerna att detta blir
indraget i kriser och krig.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 67

Det svenska försvaret får enhgt utredningens uppfattning
önskad fredsbevarande effekt, om det kan förhindra att ettdera stormaktsblocket
genom ett snabbt genomfört angrepp kan bemäktiga sig Sverige och ställa
huvudmotståndaren inför fullbordat faktum.

De angivna typerna av situationer karaktäriseras av att angriparen
med hänsyn till sin huvudmotståndare måste se till att ett militärt företag kan
slutföras på kort tid, att det kan genomföras med en begränsad styrkeinsats och
att riskerna för misslyckande så långt möjligt begränsas.

De angreppsfall som av Kungl. Maj:t har föreskrivits att
som miljöexempel hgga tUl grund för perspektivplaneringen exemphfierar
situationer som kan ge upphov till anfall som ställer försvaret inför uppgiften
att snabbt kunna kraftsamla styrkor för insats i olika delar av landet. Utredningen
anser att sådana typer av angreppsfall bör ligga till grund även för fortsatt
försvarsplanering.

För att avhälla från de typer av angrepp som ingår i
angreppsfallen bör det mihtära försvaret enhgt utredningen ha en sädan styrka
och sammansättning att anfall mot Sverige fordrar sä stora uppoffringar - i
resursinsats, förluster och tid - att angriparen inte rimligen kan finna de
fördelar som står att vinna med anfallet värda uppoffringarna. Om Sverige ändå
skulle anfallas, skall det militära försvaret kunna förhindra att angriparen
snabbt bemäktigar sig landet och ställer sin huvudmotståndare inför fullbordat
faktum. Försvaret skall i det längsta hindra angriparen att utnyttja svenskt
territorium för sina syften. 1 varje del av landet skall segt motstånd kunna
bjudas.

Civilförsvaret skall enligt utredningen bidra till
totalförsvarets fredsbevarande funktion genom att stärka befolkningens
motståndsförmåga och därmed omvärldens tilltro till Sveriges föresats att göra
motstånd mot angrepp. Detta skall ske genom att civilförsvaret ger skydd åt
befolkning och egendom mot skador av fientliga anfall och räddar överlevande
från sådana anfall. Verksamheten skall härvid främst inriktas på sådana områden
som. kan bli särskilt hotade på grund av deras betydelse för den militära
försvarsförmågan.

Det ekonomiska försvaret skall säkerställa tillgång till
oundgängligen nödvändiga förnödenheter och tjänster för befolkning och
totalförsvar.

Övriga försvarsfunktioner skall ges sådan kapacitet,
motståndskraft och uthåUighet att krigets verkningar på dessa funktioner inte
allvarligt försämrar möjligheterna till fortsatt försvar.

Försvaret bör enligt utredningen organiseras så att det
för varje angripare står klart att han kommer att möta ett totalt försvar och
folkets samlade motstånd. I sista hand skall motstånd göras i form av det fria
kriget och motståndsrörelse.

Planeringen
av åtgärder för att avhålla från överraskande anfall föreslås utgå från
att värdet för någotdera stormaktsblocket att militärt kontrollera
Sverige kan bli stort framför allt i en akut krissituation
eller vid krig mellan blocken. Den som då överväger angrepp kan tänkas
föredra att göra det överraskande för att möta mindre

s. 68 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 68

motstånd. Såväl den allmänna världspolitiska situationen
som angriparens förberedelser bör emellertid kunna ge Sverige en viss
förvarning.

För att avhålla från denna typ av angrepp bör försvaret
enligt utredningen utformas så att beredskapshöjning och mobilisering kan ske
så snabbt att vi hinner utnyttja även den begränsade förvarning som kan
erhållas inför ett överraskande anfall till att förhindra att detta vinner
framgång. Därigenom tvingas en presumtiv angripare tUl mera oinfattande,
tidskrävande och röjande förberedelser vilka i sin tur ger vårt försvar längre
tid att utveckla full styrka.

Genom en allsidig underrättelsetjänst och genom smidiga
former för beslut om beredskapsändringar bör enligt utredningen möjligheterna
tUl förvarning kunna tillvaratas och utnyttjas.

Verksamheten inom försvaret under fredsförhållanden
förutsätts även framgent främst inriktas på att utbilda personal och anskaffa
erforderliga materiella resurser. För att kunna möta ett överraskande anfall
bör det mUitära försvaret som hittills utformas så att det är stridsdugligt
omedelbart efter en snabbt genomförd mobilisering. Mobiliseringsorganisationen
bör ges god motståndskraft mot en inledande bekämpning genom luften.
Utbildningen i fred bör vara så organiserad att förband finns tillgängliga för
insats i ohka delar av landet. Lokalförsvar och hemvärn bör inriktas på att
snabbt organisera bevakning och bemanna fasta anläggningar. Luftförsvaret bör
så långt möjligt förhindra att angriparen genom sin bekämpning lamslår
väsentliga samhällsfunktioner och fördröjer försvarets mobihsering.
Civilförsvaret inriktas på skydd av befolkning och egendom i anslutning till de
mål, som angriparen väntas bekämpa.

Särskilt i samband med överraskande anfaU kan man enligt
utredningen vänta sig att angriparen söker komplettera sina militära
operationer med sabotage mot kommunikationer, energiförsörjning, anläggningar
m. m. Planeringen för bl. a. polisväsende, hemvärn och lokalförsvarsförband bör
ta hänsyn härtill.

Planeringen av åtgärder till stöd för neutraliteten bör
utgå från att krig i omvärlden i första hand kommer att föras med
konventionella stridsmedel.

I samband därmed kan väntas kränkningar av svenskt
territorium och ingripanden mot svensk trafik på internationellt vatten och i
internationellt luftrum. Medvetna kränkningar av svenskt territorium kan
företas av de krigförande för att underlätta deras militära operationer. Om de
svenska möjlighetema tiU motverkan är små, kan dessa kränkningar få så stor
omfattning att landets neutrahtet sätts ifråga.

Även om en insats av ABC-stridsmedel i Europa bedöms sorn
mindre trolig måste den beaktas i försvarsplaneringen eftersom den kan leda
till allvarliga, primärt inte avsedda effekter i Sverige.

De angreppsfall som av Kungl. Maj:t har föreskrivits att
ligga till grund för perspektivplaneringen eller som eljest utnyttjas i den
långsiktiga planeringen exemplifierar situationer som innebär att Sverige är
neutralt.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:75 69

Lftredningen anser att dessa typer av angreppsfall bör
ligga tiU grund även för fortsatt försvarsplanering. Skyddet mot
ABC-stridsmedel som har satts in i omvärlden bör dock utformas så att det
endast leder tUl begränsade merkostnader.

Försvaret bör enligt utredningen utformas sä att det dels
kan skapa respekt i omvärlden för Sveriges vilja och förmåga att hävda sin
neutrahtet, dels kan begränsa verkningarna inom landet av sådana krig eller
kriser i omvärlden som inte primärt är riktade mot Sverige. Med verkningar
avses här störningar i utrikeshandeln och bieffekter av stridsmedel som har
satts in i omvärlden. Åtgärderna syftar till att förhindra att Sverige till
följd av egen svaghet blir indraget i krig eller tvingas söka stöd hos någon av
de krigförande. Det militära försvaret skall samtidigt som beredskap att möta
ett angrepp upprätthäUs kunna upptäcka och avvisa kränkningar av svenskt
territorium och skydda trafik mellan olika delar av landet. Civilförsvaret
skall begränsa verkningarna på befolkningen av ABC-stridsmedel som sätts in i
omvärlden. Det ekonomiska försvaret skall trygga folkförsörjningen.

Ett krig i omvärlden kan leda till att utrikeshandeln helt
eller delvis avbryts. Även efter ett krigs slut kan det ta tid innan produktion
och handel kommer i gäng. Detta måste enligt utredningen beaktas vid
planeringen av det ekonomiska försvaret.

Beträffande åtgärder med hänsyn tiU risken för kärnvapenkrig
anser utredningen att även om insatser av kärnladdningar i Europa måste bedömas
som föga troliga bör dock vissa skyddsåtgärder vidtas. Våra möjligheter att
påverka kärnvapentröskeln är dock begränsade. Den bestäms huvudsakligen av
åtgärder inom stormaktsblocken. SkuUe Sverige anfaUas när kärnvapen redan har
satts in i stor skala i krig i omvärlden kan man inte räkna med någon
återhåUsamhet mot svenskt område. 1 en sådan situation har Sverige ringa möjligheter
att bjuda effektivt motstånd och samtidigt bevara en nationell handlingsfrihet
enligt den säkerhetspolitiska målsättningen. Försvarets ansträngningar måste då
koncentreras på att begränsa krigets verkningar och öka befolkningens
möjhgheter att överleva. Därvid bör främst de resurser utnyttjas som har
anskaffats för att möta övriga, förut behandlade situationer.

Beträffande åtgärder med hänsyn tiU risk för BC-krig anför
utredningen att man bör ta hänsyn tUl samma faktorer som för kärnvapenkrig. Skyddet
bör inom varje del av totalförsvaret planläggas så att den sammanlagda effekten
av olika skyddsåtgärder för att nå önskad skyddsnivå kan erhållas till lägsta
kostnad.

Härigenom säkerställs att det totala skyddet inte visar
blottor som en angripare kan utnyttja för att omintetgöra värdet av övriga
skyddsåtgärder.

Planeringen av åtgärder för att möta krav i förening
med h o t bör enligt utredningen bl. a. beakta att de moderna stridsmedlens
förstörelseförmåga och samhällets alltmer ökade sårbarhet ökar möjligheterna
för en angripare att med hot om militära eUer ekonomiska åtgärder

s. 70 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 70

förmå mindre stater till eftergifter. Därvid utnyttjas
osäkerheten om hotet kommer att gå i verkstälhghet och fruktan för följderna
härav. Denna fruktan kan angriparen avsiktligt stegra genom propaganda som
minskar befolkningens tiUtro tiU den egna statsledningen och tUl de egna
försvarsmöjligheterna och gör den benägen att finna eftergifter förmånliga.

De angreppsfall som av Kungl. Maj:t har föreskrivits att
ligga till grund för perspektivplaneringen eller som eljest utnyttjas i den
långsiktiga planeringen exemplifierar situationer som kan ge upphov till ohka
typer av hot. Utredningen anser att sådana typer av angreppsfall bör ligga till
grund även för fortsatt planering. För att avhålla från här avsedd typ av
angrepp mot Sverige måste landets utrikespolitik enligt utredningen föras med
sådan konsekvens och fasthet och försvaret ges sådan motståndsförmåga att
förväntningar inte skapas hos någon främmande makt att landet kan betvingas
enbart genom hot. Utformningen av försvaret och informationen om detta måste
vara sådan att en fast försvarsvilja kan upprätthållas.

Försvaret bör enligt utredningen utformas så att
verkningarna av ekonomiska åtgärder eller insatta stridsmedel mot Sverige kan
begränsas.

Vidare bör befolkningen snabbt och säkert kunna nås med
information och anvisningar. Härigenom kan statsledningen demonstrera sin vilja
och förmåga att stå emot ett eventueUt hot.

Med hänsyn till hotsituationer bör försvarsplaneringen
inriktas på att skapa möjligheter till snabb mobilisering och utrymning, till
snabbt iordningställande av skyddsrum samt till begränsning av samhällets
sårbarhet i övrigt.

Förslag till målsättning för totalförsvaret

Försvarsutredningen har utarbetat ett förslag till ny
målsättning för totalförsvaret. 1 denna har utredningen arbetat in
huvudinnehållet i de hittills gällande målsättningarna - målsättningen för
totalförsvaret och målsättningen för krigsmakten - som enhgt utredningen kan
upphöra att gälla. Dessa målsättningar har spelat en betydelsefull roll som
politiska manifestationer och för att på ett kortfattat sätt klargöra den
svenska försvarspohtikens syfte.

Målsättningen för totalförsvaret föreslås av utredningen
få följande lydelse:

1. Totalförsvaret är en hela svenska folkets
angelägenhet och skall

bygga på medborgarnas personliga insatser, som för vapenföra manliga

medborgare grundas på allmän värnplikt. Det skall ge uttryck för vår vilja

att bevara landets frihet.

2. Totalförsvaret skall vara så förberett för kriget
att det verkar

fredsbevarande. Det skall därför ha sådan styrka, sammansättning och

beredskap att ett angrepp mot Sverige fordrar så stora resurser och

uppoffringar samt tar så lång tid att de fördelar som står att vinna med

angreppet rimligen inte kan bedömas värda insatserna.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 71

Totalförsvaret skall snabbt kunna höja beredskapen och
utveckla full styrka.

Totalförsvaret skall vara så utformat att det kan motstå
skilda angreppsformer och verka i olika militärpolitiska lägen.

Totalförsvaret skall vara så utformat att resurser skall
kunna avdelas för svenskt deltagande i Förenta Nationernas verksamhet i syfte
att upprätthålla eller återställa internationell fred och säkerhet.

3.
Under fredstid
och under krig mellan främmande makter varunder Sverige är neutralt skall
krigsmakten avvisa kränkningar av vårt territorium. Civilförsvaret jämte andra
berörda grenar av totalförsvaret skall vidta åtgärder för att skydda
befolkningen mot skadeverkningar på grund av krig i vår omvärld. Det ekonomiska
försvaret skall bidra tUl att trygga vår försörjning om vårt land blir hänvisat
väsentligen tUl egna försörjningsresurser på grund av i vår omvärid inträffade
konflikter.

4.
Invasionsförsvar
skall vara krigsmaktens viktigaste uppgift. Om Sverige utsätts för angrepp
skall krigsmakten möta detta och i det längsta förhindra att angriparen får
fast fot på svensk mark. 1 varje del av landet skall bjudas segt motstånd, om
så erfordras även i form av det fria kriget. CivUförsvaret skall skydda
befolkning och egendom mot skador av fientliga anfall samt rädda överievande
vid sådana anfall. Folkförsörjningen i vidaste bemärkelse skall tryggas genom
det ekonomiska försvaret. En fast försvarsvilja skall vidmakthållas och varje
försök att undergräva vår motståndsanda och tilltron till vår förmåga att
motstå angreppet skall motverkas genom psykologiskt försvar. Sjukvård,
socialvård, polisväsende, kommunikationer samt annan samhällelig verksamhet
skall anpassas med hänsyn till inriktningen av de samlade försvarsansträngningarna.

5.
Totalförsvarets
olika delar skall samverka och understödja varandra i syfte att nå största
möjliga försvarseffekt.

Förslag rörande totalförsvarets fortsatta utveckling

1 sina förslag rörande totalförsvarets fortsatta
utveckling anför försvarsutredningen inledningsvis att den traditionella
svenska neutralitetspolitiken sedan länge bildar grundvalen för strävandena
att hävda vår yttre säkerhet. Denna politik har som ett av sina fundament haft
ett efter våra förhållanden starkt och väl balanserat totalförsvar. Utredningen
har vid sina säkerhetspolitiska bedömningar inte funnit skäl att göra avsteg
från dessa grundläggande förutsättningar för att förverkliga de uppställda
säkerhetspolitiska målen.

Totalförsvaret bör enligt utredningen vara så utformat att
det är verkningsfullt i så många lägen och mot så många angreppsmetoder som
möjligt. Det får inte innehålla luckor som gör det möjligt för en angripare att
med små insatser på något eller några områden betvinga landet. Totalförsvaret
måste vidare vara så sammansatt att det är fullständigt och funktionsdugligt
för sitt syfte. Brister som skulle kunna tolkas som en

s. 72 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 72

avsikt att söka hjälp genom samverkan med
andra stater får inte förekomma.

Om vi i fredstid inte är beredda att vidta åtgärder för
att uppta försvar mot anfall av större omfattning väntas vi enligt utredningen
inte kunna övertyga omvärlden om att vi därefter genom vapenlöst motstånd i
olika former kommer att försöka bestrida en angripare herraväldet över vårt
territorium. Att medvetet avstå från åtgärder för att förbereda ett väpnat
försvar kan av omvärlden komma att tolkas som bristande vilja att hävda
självständigheten. Vid ett krig i Europa skulle anfallsriktningen genom Sverige
framstå som fördelaktigare än andra alternativ som kan finnas för att nå samma
mål. Den deklarerade utrikespolitiken skulle inte längre framstå som trovärdig.
Utredningen avvisar det vapenlösa motståndet som helt otUlräckligt som stöd åt
den deklarerade utrikespolitiken.

Totalförsvaret bör enligt utredningen vara så uppbyggt och
organiserat att det är hela folkets angelägenhet. Enligt utredningens mening
förverkligas detta mål bäst genom att det militära försvaret som även i
framtiden kommer att dominera våra försvarsansträngningar och kostnaderna för
dessa byggs på den allmänna värnpliktens grund.

Den allmänna värnplikten är enligt utredningen som idé
övergripande och av största betydelse för försvarsviljan och den reella
försvarseffekten. Den bidrar i sig till att inåt och utåt manifestera viljan
att säkra landets trygghet mot yttre hot. Den allmänna värnplikten utgör
därigenom ett betydelsefullt bidrag till de grundläggande strävandena i den
svenska säkerhetspolitiken sådan den har beskrivits i det föregående. Den
allmänna värnplikten innebär att samhällets stora tillgångar av ledarförmåga
och fackkunnande på olika områden tas tillvara för rikets försvar. Inte minst
den höga utbildningsnivån är därvid av betydelse. Värnplikten möjliggör en
värdefull växelverkan mellan militär och civil verksamhet.

CivUförsvarsplikten och andra former av
tjänstgöringsskyldighet utgör komplement tUl den allmänna värnplikten som är
ägnade att ytterligare understryka att försvarskraften bygger på medborgarnas
aktiva medverkan. Medborgarnas friviUiga försvarsverksamhet inte minst inom
hemvärnet förankrar ytterhgare försvarstanken och försvarsviljan hos
medborgama.

Försvarsplaneringen bör enligt utredningen syfta till att
skapa ett i vid mening uthålligt totalförsvar. Detta skall genom sin styrka och
sammansättning kunna åsamka angriparen sådana uppoffringar i form av tid,
insatta resurser och förluster att han avhålls från att företa angreppet. När
det gäller det mihtära försvaret bör förutsättningarna att under en längre tid
bedriva ett segt och uthålligt motstånd uppfyllas före möjligheterna till stor
initialstyrka. Det militära försvarets förband bör från dessa utgångspunkter
organiseras så att de som förband kan verka så länge den organisationsbestämmande
materielen är funktionsduglig. Därefter skall övergång kunna ske tiU enklare
enheter och försvaret fortsätta med största möjliga kraft. 1 sista hand skall
förbandens personal, organiserad i större eUer mindre grupper eller förband,
kunna övergå till det fria kriget. Avsikten är att skapa förmåga hos den
enskilde att verka

s. 73 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:75 73

under vitt skilda förutsättningar och under lång tid. En
grundkapacitet av elementär kunskap och enkel utrustning bör enhgt utredningen
vara den utgångspunkt från vilken försvaret i stort byggs. Från denna utgångspunkt
skall skapas ett balanserat och väl avvägt totalförsvar.

Förmåga
till uthållighet inom de civila försvarsfunktionerna bör enligt utredningen
byggas upp i anslutning till dessa principer. Det bör därvid uppmärksammas att
frågan om uthållighet vid avspärrning i viss män intar en särställning. Sådan
uthållighet är av betydelse för trovärdigheten av vår deklarerade politik i en
neutralitetssituation.

Ett särskilt problem utgör enligt utredningen skyddet mot
ABC-stridsmedel. Utredningen anför att försvaret inte kan utformas för att
motstå en invasion där en angripare utnyttjar kärnvapen i den utsträckning han
bedömer erforderlig för sina syften. Våra möjligheter att påverka kärnvapentröskeln
är små. Den bestäms av bedömningar och åtgärder över vilka vi endast har
begränsat inflytande. Åtgärderna inom totalförsvaret till visst skydd mot
angrepp med kärnvapen kan dock bidra till att en angripare kan förstärkas i sin
uppfattning att kärnladdningströskeln är av utomordentlig betydelse.
Försvarsplaneringen bör därför enligt utredningen innefatta åtgärder som
syftar till att vi inte redan vid en insats av ett fåtal laddningar förlorar
möjligheterna till fortsatt försvar. Dessa åtgärder får endast innebära måttliga
kostnadsökningar i förhållande till dem som vidtas med hänsyn till ett
konventionellt angrepp. Åtgärderna tUl skydd mot insats av BC-stridsmedel skall
vara av samma karaktär.

Försvarsplaneringen bör enligt utredningen som hittUls
utgå från att förvarning om ett angrepp mot vårt land kommer att erhållas genom
förändringar i den yttre miljön. Det är bl. a. antagandet om en sådan
förvarning som möjliggör ett försvarssystem byggt på ett i stort hemför-lovat
militärt försvar. Detta system, som med en fungerande mobUisering innebär en
snabb styrketillväxt från en låg nivå, medger bl. a. att kostnaderna för
försvarets insatsberedskap kan hållas låga. Därigenom ökar möjligheterna att
inom en given ekonomisk ram avsätta resurser för forskning och utveckling, för
materielanskaffning och för utbildning för att skapa framtida försvarseffekt.

Under de senaste decennierna har Sverige i allt väsentligt
kunnat tillgodose sitt behov av materiel och teknisk utrustning för
försvarsändamål genom inhemsk produktion. Detta förhållande anser utredningen
vara av grundläggande betydelse för trovärdigheten i omvärlden tiU vår
deklarerade utrikespolitik och våra reella möjligheter att vid krig föra en
självständig neutralitetspolitik. Ett beroende av andra stater för att skapa eller
vidmakthålla en försvarskapacitet skulle motverka syftet med den deklarerade
utrikespolitiken och de åtgärder som vidtas till dess stöd. Möjligheterna till
anskaffning utan yttre beroende bör således tUlmätas stor betydelse vid
försvarsplaneringen. Hänsynstagandet härtiU kan komma att påverka valet av
lösningar för försvarets utformning.

Totalförsvarets defensiva syfte påverkar enligt
utredningen försvarsplaneringens inriktning i ohka avseenden. De geografiska
förhållandena kan tas till utgångspunkt vid materielanskaffning, vid
anläggningsverk-

s. 74 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 74

samhet, vid uppsättning av förband etc. 1 vissa fall t.
ex. i fråga om räckvidder hos fartyg och flygplan kan kraven på prestanda
begränsas med hänsyn tih den avsedda användningen. I andra fall fordrar behovet
av en mångsidig användning - t. ex. med hänsyn till klimatet ökade prestanda.
De goda möjligheterna till utspridning över ytan och till skydd genom utrymning
av tätorter gynnar våra försvarsförberedelser i stort. Tillsammantagna lämnar
de stora möjligheter att ge totalförsvaret en svensk profil materiellt och
operativt en tillgång av största betydelse. Strävandena till
försvarsförberedelser som i allt väsentligt är anpassade efter våra specifika
förhållanden bör som hittills vara vägledande för försvarsplaneringen.

Förslag rörande det militära försvaret

Beträffande det miUtära försvarets fortsatta utveckling
anför utredningen att de för vårt land rådande militärgeografiska
förhållandena pekar på behovet av en viss kvantitet hos organisationen för att
möjliggöra ett framgångsrikt militärt försvar vid angrepp. Vid krig i
omvärlden, då Sverige är neutralt, är det av största betydelse att försvaret
kan verka krigsavhållande och därigenom hindra att vi dras med i kriget. Det är
då av särskild vikt att vi har förmåga att med militära medel övervaka och vid
behov ingripa mot kränkningar till lands, till sjöss och i luften.

Det militära försvarets främsta uppgift bör enligt
utredningen även framgent vara att genom sin styrka och sammansättning avhålla
från angrepp. Invasionsförsvar bör även i fortsättningen vara utgångspunkten
för den fortsatta utvecklingen av det militära försvaret. Ju högre effekt mot
invasionsföretag som försvaret genom sin styrka och sammansättning har desto
större förmåga kan det väntas ha att avhålla från angrepp och därigenom verka
fredsbevarande.

Försvaret bör utformas så att en angripare måste räkna med
sådana uppoffringar i form av tid, insatser och förluster och så stor osäkerhet
vid försök att betvinga Sverige att de fördelar som står att vinna med anfaUet
inte rimligen kan bedömas värda insatserna. Skulle ett angrepp ändå komma till
stånd skall det militära försvaret söka avvärja angreppet. Genom samlad
användning av stridskrafterna och utnyttjande på bästa sätt av de naturhga
försvarsbetingelserna skall med all kraft eftersträvas att hindra angriparen
från att få fast fot på svensk mark. Om en angripare skulle lyckas tränga långt
in i landet skall hårt, segt och långvarigt motstånd bjudas inom ockuperade
delar i det fria krigets form. Härigenom skall största möjliga styrkor hos
angriparen bindas och hans uppoffringar framför allt i form av tid bli så stora
som möjligt.

Möjligheterna till ett uthålligt militärt motstånd över
hela vårt territorium påverkas enligt utredningen förutom av antalet människor
som är engagerade i försvaret även av de förberedelser som vidtas, t. ex. i
form av förrådshållning av materiel. Förutsättningarna att bjuda fortsatt
motstånd om en angripare trots allt skulle lyckas att få fast fot pä värt

s. 75 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 75

territorium ökar bl, a. genom en decentraliserad
förrådshåUning av materiel, regionala staber med förmåga att leda operationer i
delar av landet etc. Det fria kriget fordrar även att en grundläggande
kvantitet av styrkor kan disponeras bl. a. för att möjliggöra samtidiga
aktioner över ett stort område.

Utredningens synpunkter på motiven för den allmänna
värnplikten har redovisats i det föregående. De yttre försvarsbetingelserna i
stort, uppgifterna under neutralitet och önskemålet att kunna föra ett
invasionsförsvar även under en lång tid med varierande taktik understryker
enligt utredningen ytteriigare behovet av att bygga det militära försvaret på
den allmänna värnpliktens grund.

Beträffande olika handlingsmöjligheter på lång sikt finner
utredningen ett behov förehgga av att systematiskt och allsidigt få utredda
olika alternativ beträffande värnplikten i avsikt att ge större säkerhet vid de
fortsatta överväganden beträffande försvarets inriktning som skall ske under de
närmaste åren. Därvid aktualiseras bl. a. den kvantitativa och kvalitativa
awägningen mellan rörliga och lokalt bundna markstridsförband, samt
avvägningen mellan dessa och andra funktioners omfattning och styrka. Hur olika
typer av förband organiseras och utnyttjas påverkar t. ex. utbildningstidens
längd för olika kategorier värnpliktiga.

Vid förändringar på kort sikt t. ex. i avsikt att
frigöra resurser bör enligt utredningens mening i första hand sådana åtgärder
vidtas som underlättar eller möjliggör strukturella förändringar på lång sikt.
Så t. ex. bör den allmänmilitära utbildning som ingår i dagens värnpliktsutbildningssystem
som gemensam för hela det militära försvaret behållas för att underlätta
förändringar i olika riktningar. Den allmänmilitära utbildningen är i många
avseenden grundläggande för de värnpliktigas och förbandens användbarhet för
olika uppgifter pä lång sikt. Denna utbildning bör fortlöpande anpassas till
de förutsättningar i övrigt som läggs till grund för det militära försvarets
utformning. Av betydelse för handlingsfriheten på sikt är även en kvalificerad
utbildning av fast anställt och värnpliktigt befäl.

Kravet på
en fullgod mobiliseringsberedskap är enligt utredningen av grundläggande
karaktär. Kravet härpå kvarstår även vid stora förändringar i det militära
försvarets struktur. Möjligheterna till en snabb och säker mobilisering kan t.
ex. påverka statsledningens handlingsfrihet i olika utrikespolitiska
situationer. Av betydelsefull principiell innebörd är vidare kravet på att de
av värnpliktiga uppsatta stridskrafterna efter mobilisering utan
kompletterande utbildning skall vara användbara för förbandens huvuduppgift.

Inriktning och takt i anskaffningen av försvarsmateriel
påverkas enligt utredningen bl. a. av den militärtekniska utvecklingen.
Styrande faktorer är i detta sammanhang stormakternas säkerhetspolitiska
bedömningar och doktriner och därav följande utveckling inom den militära
teknologin. Materiel som anskaffas för att ingå i det svenska försvaret bör
enligt utredningen ha sådan kvalitativ nivå att den är användbar under de
förhållanden som framgår av de angreppsfall som hgger till grund för

s. 76 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 76

planeringen. Tekniska prestanda hos materiel som
förekommer i omvärlden kommer därför att till en viss del styra inriktningen
av materiel-anskaffningen för svenskt behov.

Den internationella militärtekniska utvecklingen kommer
enligt utredningen att även för vår del innebära en kvalitativ nivå som vissa
vapensystem inte bör underskrida. Det bör därför vara en strävan att skapa
förutsättningar att till det svenska försvaret anskaffa vapen och utaistning på
en tillräcklig hög kvalitativ nivå. Den snabba tekniska utvecklingen och
kostnadsstegringarna vid utveckling och anskaffning av kvalificerade
vapensystem skapar emellertid stora svårigheter bäde för stormakterna och i än
högre grad för länder med mer begränsade resurser. Erfarenheterna under senare
tid har klart understrukit kraven på en allt hårdare prioritering vid
långsiktiga ställningstaganden till olika objekt. Kraven pä en sådan
prioritering kommer enligt utredningen i framtiden att skärpas ytterligare.

Den organisatoriska numerär för vilken försvarsmateriel
anskaffas bör enligt utredningen i första hand bestämmas med hänsyn till de
deklarerade säkerhetspolitiska ambitionerna och de militärgeografiska
förhållan-dei\a. Från dessa utgåi\gspui\kter är det emellertid av naturliga
skäl inte möjligt att dra preciserade slutsater om lämplig numerär. Om det
lämpliga antalet förband inte kan utrustas med materiel av en viss kvalitet är
i flertalet fall den naturliga lösningen att utrusta förbanden med tekniskt
mindre avancerade vapensystem som i stäUet anskaffas i ett större antal. Att
behålla en existerande organisation med en uttunnad materieU kvalitet kan från
dessa utgångspunkter vara en lämphg väg att säkra handlingsfriheten på längre
sikt. Detta förutsätter dock att sättet för försvarets förande kan anpassas
till den nya strukturen och/eller att materiel kan anskaffas med kort varsel.
Nyuppsättning av förband i personellt och materiellt hänseende är en
tidskrävande process som inte i nämnvärd utsträckning kan påskyndas genom ökade
försvarsutgifter. Avgörande för handlingsfriheten är i detta hänseende den
utbildningsorganisation som vid varje tidpunkt står till förfogande.

Utredningen anser sig i stort kunna godta en sådan
avvägning mellan olika åtgärder som möjliggör en organisatorisk handlingsfrihet
på vissa områden. Dock anser utredningen att vissa begränsningar i försvarets
operativa styrka på kort sikt är möjliga att godta. En sådan resursfördelning
bedoms öka möjligheterna att uppnå olika strukturer i perspektivet. Dylika
begränsningar kan bli större eller mindre beroende på utgiftsramarnas storlek
under de närmaste åren. Utredningen viU understryka att vid åtgärder för att
behålla en organisatorisk handlingsfrihet bör strukturella förändringar av
försvarets sammansättning på lång sikt underlättas. Utredningen understryker
vidare att denna avvägning i hög grad berör fredsorganisationen. En
medelsanvändning av anfört slag får inte leda till bristande uppmärksamhet och
kontroll av de delar av försvarsutgifterna som avser huvudproduktionsområdet
Ledning och förbandsverksamhet. Det måste vara ett intresse både på kort och
lång sikt att den andel av försvarsutgifterna som är avsedd för fredsorganisa-

s. 77 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:75 77

tionen och övriga fasta kostnader begränsas så långt det
över huvud taget är möjligt. Vid minskningar av det totala resursutrymmet blir
strävandena till balans mellan utgifter för olika ändamål av särskilt vikt. De
senaste årens erfarenheter i detta avseende är enligt vad utredningen inhämtat
inte odelat gynnsamma.

När
utredningen uttalar att vissa begränsningar i försvarets operativa styrka på
kort sikt är möjliga att godta har utredningen utgått från dels den
omständigheten att det på kort sikt är nödvändigt att iaktta ekonomisk
restriktivitet, dels att pä lång sikt de säkerhetspolitiska förhållandena
alltjämt ter sig så ovissa att en betydande handlingsfrihet måste
vidmakthållas. Utredningen har övervägt möjligheterna att bevara
handlingsmöjligheterna på lång sikt genom vissa eftergifter i fråga om den
operativa styrkan i ett kortare perspektiv. Utredningen har funnit att vissa
sådana möjligheter finns. Till dessa hör en senareläggning av leveranser av
flygplan 37 Viggen och därmed en försenad uppsättning av divisioner för
operativt brak. Dessa åtgärder påverkar den operativa styrkan under
programplaneperioden och de närmaste åren därefter. Från säkerhetspolitisk
synpunkt anser utredningen att de risker som är förenade med sådana åtgärder
inte är större än att de kan godtas.

Det militära försvaret bör enligt utredningens mening även
i fortsättningen byggas upp för att vara i allt väsentligt balanserat och
möjliggöra djupförsvar med kraftsamling till gräns och kust. En sådan
målsättning kan dock visa sig vara realiserbar i högre eller lägre grad.
Begränsningar kan bli nödvändiga på grund av svårigheter att på kort tid
genomföra önskvärda strukturella förändringar och omorganisationer.
Begränsningar kan även bli nödvändiga t. ex. på grund av snabbt stigande
kostnader för kvalificerade vapensystem. Prioriteringar på grund härav bör
enligt utredningens mening i ett längre perspektiv genomföras enligt principen
att ett större antal tekniskt mindre högtstående vapensystem (funktioner)
hellre anskaffas än ett fåtal tekniskt mycket kvalificerade. Vid det militära
försvarets utveckling på längre sikt bör detta enligt utredningen leda till att
uthållighet ges företräde framför initialstyrka.

En mera markerad tillämpning av denna princip i
försvarsplaneringen kommer enligt utredningens uppfattning inte att leda till
några omedelbara konsekvenser av genomgripande slag. 1 första hand påverkas
inriktningen av forskning och teknisk utveckling härav.

Awägningen mellan kvantitet och kvalitet bedöms mot
bakgrund av den här anförda principen inte genomgående komma att leda tUl att
en större kvantitet av ett mindre kvalificerat system bör föredras framför en
mindre kvantitet av ett mer kvahficerat system. För vissa system som ingår i
samtliga awägningsprogram kan t. ex. möjligheterna att över huvud taget nå
verkan sätta ganska bestämda gränser både för kvaliteten på systemet och
antalet erforderhga enheter. Så är t. ex. fallet beträffande brigader för strid
i öppen terräng och jaktförband. Detta är ett av de skäl som talar för att
utveckla och anskaffa jaktversionen av flygplan 37 Viggen.

Utredningen anför att de delar av krigsorganisationen som
redovisas i

s. 78 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 78

de fyra avvägningsprogrammen Rörliga resp. Lokalt bundna
markstridsförband, Övervattensstridsförband samt Luftförsvarsstridsförband bör
utgöra den bas på vilken det militära försvarets avhållande förmåga bör
byggas. Vid sidan härav bör finnas andra funktioner, t. ex. ett kvalificerat
spaningsflyg och en effektiv signalspaning. Utredningen bedömer det angeläget
inte minst vid minskande totalt resursutrymme, att möjligheterna till god
förvarning tillvaratas.

Denna bas bör enligt utredningen kompletteras genom
fjärrstridsför-band inte minst med hänsyn tiU den effekt i djupförsvaret dessa
kan uppnå. Med utgångspunkt i principen om uthållighet framför initialstyrka
anser dock utredningen att awägningsprogrammet Fjärrstridsförband utgör en
försvarsfunktion som bör kunna ges lägre prioritet. Vid en minskning av detta
programs omfattning inträder på lång sikt en förändring i förutsättningarna att
föra djupförsvar.

Markstridsförband,
övervattensstridsförband och luftförsvarsstridsförband föreslås på längre sikt
utvecklas i enlighet med utredningens tidigare redovisade helhetssyn. Inom
ramen för en sådan helhetssyn kan det emellertid enligt utredningen vara
nödvändigt eller önskvärt att delar av organisationen har hög initialstyrka.
Detta kan vara en förutsättning för att nå uthållighet inom helheten. Detta
förhållande framträder bl. a. vid awägningen mellan rörliga resp. lokalt bundna
markstridsförband samt vid sammansättningen av dessa båda avvägningsprogram var
för sig. Utformningen i stort av de stridskrafter som ingår i avvägningsprogrammen
Rörliga resp. Lokalt bundna markstridsförband är av stor betydelse för tilltron
till vår förmåga att genomföra ett uthålligt försvar över en stor yta. Behovet
av yttäckning och vår i förhållande till en presumtiv angripare - begränsade
strategiska rörlighet understryker behovet av ett visst antal enheter.
Omfattningen hos dessa båda awägningsprogram tillsammans är således möjlig att
variera endast inom vissa gränser. Därav följer bl, a. att antalet enheter inom
de rörliga och de lokalt bundna markstridsförbanden bör vara förhållandevis
stort. De rörliga markstridsförbanden bedöms dock kunna minska i antal i
förhållande till nuläget om dessa förband samtidigt hålls på en i förhållande
till utvecklingen i omvärlden väl anpassad kvalitativ nivå. Ett visst antal av
de lokalt bundna markstridsförbanden bör vidare hållas så organiserade och
utbildade att en förändring till kvalificerade förband - dvs. rörliga
markstridsförband är möjlig att genomföra inom rimlig tid.

För handlingsfriheten på lång sikt är möjligheterna att
över huvud taget disponera förband grundläggande. Det är här enligt utredningen
fråga om att skapa och vidmakthålla en organisatorisk handhngsfrihet. För att
vara meningsfull måste dock en sådan handlingsfrihet alltid vara förenad med
realistiska möjligheter tUl materielanskaffning. Den organisatoriska
handlingsfriheten minskar vid en långt driven differentiering av
grundutbUdningen och eventuellt därav följande direktrekrytering av förband med
begränsade uppgifter på gmnd av minskad utbildningsorganisation.
Handlingsfriheten kan däremot ökas vid en varierad nyttjande-tid av de
värnpliktiga i krigsorganisationen.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 79

Även för awägningsprogrammet Övervattensstridsförband
anser utredningen den disponibla numerären grundläggande. Tekniska prestanda
t. ex. fart och räckvidd har dock en relativt större betydelse än för
markstridsförbanden. Anskaffningen av materiel för avvägningsprogrammet bör
utgå från dels behovet av stridskrafter för kustnära insatser i
invasionsförsvaret, dels kraven i en neutralitetssituation. Övervattensstridsförband
för strid över större avstånd ökar ytteriigare effekten i djupförsvaret. Vid
avvägning inom programmet bedöms dock denna kapacitet få stå tillbaka för
möjligheterna till mer kustnära strid.

Under programplaneperioden
disponeras sjöstridskrafter som i allt väsentligt bedöms vara tillräckliga för
insatser när krig pågår i omvärlden och värt land är neutralt. En utformning av
programmet enligt här redovisade riktlinjer innebär ingen förändring av förutsättningarna
härvidlag. Handlingsfriheten i stort för övervattensstridsförbanden består i
bibehållna möjligheter till utveckling, produktion och underhåll av
kvalificerad fartygsmateriel med tillhörande vapen och utrustning.

1 fråga om avvägningsprogrammet Luftförsvarsstridsförband
- vilket domineras av jaktflyg anför utredningen att ett effektivt fungerande
jaktförsvar med en uthåUig basorganisation utgör ett viktigt bidrag till våra
försvarsansträngningar i stort. Ett sådant jaktförsvar möjliggör bl. a. övriga
stridskrafters mobUisering och gruppering. Utredningen anför också att ett
effektivt fungerande luftvärn är av betydelse för markstriden och för skydd av
väsentliga anläggningar för totalförsvaret. Inom programmet behövs för att
uppnå avsedd verkan en miniminivå både i kvalitativt och kvantitativt avseende.
1 1980-och 1990-talens miljö krävs en höjning av kvalitetsnivån. En sådan kan
ske genom övergång till jaktversionen av flygplan 37 Viggen varvid antalet
divisioner kan minskas väsentligt.

Handlingsfriheten i fråga om att skapa
luftförsvarskapacitet vid olika tidpunkter är i allt väsentligt av teknisk art.
Den kapacitet inom landet som i dag möjliggör anskaffning av kvalificerade
system har byggts upp genom stora insatser under en följd av år. De kontinuerligt
ökande kostnadema för att utveckla de vapensystem som här är aktueUa gör att
ett bibehåUande av en kapacitet på denna höga nivå på längre sUit knappast är
möjlig ens vid relativt höga ekonomiska ramar. Detta utesluter dock inte enligt
utredningen fortsatt utveckling och produktion av stridsflygplan inom landet.

För utvecklingen av avvägningsprogrammen föreslår
utredningen följande riktlinjer.

I fråga om rörliga markstridsförband och lokalt bundna
markstridsförband framhåUer utredningen att försvaret av vårt territorium bör
byggas upp från grunden genom ett lokalt bundet försvar av områden och platser
som kan ha primärt intresse för en angripare. Sådana områden och platser är
gränsövergångar, förbindelseleder, viktiga hamnar, flygbaser och urlastningsområden.
Här bör ordnas ett uthålligt försvar med lokalt bundna markstridsförband som är
speciellt organiserade for denna uppgift. Vid försvaret bör utnyttjas

s. 80 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 80

permanent utbyggda försvarsanläggningar med god
motståndskraft mot bekämpning. Genom ett sådant försvar tvingas en angripare
välja för honom ofördelaktiga anfallsriktningar. Rörliga markstridsförband
skall kunna kraftsamlas för att avvärja anfall i olika riktningar. Denna
uppgift kräver att de hålls på en hög kvalitetsnivå vilket medför att antalet
forband är beroende av tillgängliga resurser totalt sett. Ett visst antal
förband är vidare nödvändigt med hänsyn till avsedda uppgifter och för att det
över huvud taget skall vara meningsfullt att anskaffa materiel tUl och organisera
sådana förband. Utredningen anser mot denna bakgmnd att åtgärder bör vidtas för
att behåUa ett något större antal brigader än vad överbefälhavaren har
förutsatt i de lägre nivåerna i programplanerna.

Avvägningen mellan berörda två program blir enhgt
utredningen av särskild betydelse om principerna för att operativt utnyttja de
i programmen ingående förbanden möjliggör en stark differentiering av grundutbildningen
för de värnpliktiga i dessa förband. Utredningen finner det vid en ombeväpning
och omorganisation av vissa brigader angeläget att en ökad differentiering av
grundutbildningens längd utreds i avsikt att direktrekrytera vissa förband med
stationära uppgifter.

Utredningen finner det inte ändamålsenhgt att skapa
rörliga markstridsförband i form av s. k. skytteregementen utan föreslär att
man i stället överväger att behaUa fler brigader.

Utredningen anser att de i avvägningsprogrammen ingående
kustartilleriförbanden bör utvecklas i huvudsak enligt vad som framgår av
överbefälhavarens programplaner. En ökad differentiering av värnpliktsutbildningen
kommer att påverka även kustartilleriets förband.

Övervattensstridsförbanden bör enligt utredningen
sammansättas och utformas så att en tillfredsställande kvantitet kan disponeras.
Behovet av enheter för övervakning av och insatser inom vårt sjöterritorium och
strävandena till ett uthålligt invasionsförsvar innebär behov av ett
tillräckligt antal. Utredningen anser att anskaffningen av fartyg för
ytattackuppgifter bör inriktas mot det totalantal som har redovisats i nivå M I
i överbefälhavarens programplaner. För att detta skall vara möjligt med rimlig
resursinsats bör den påbörjade övergången till lättare enheter fortsätta. Sådan
fartygsmateriel bör väljas som företrädesvis är lämpad för kustnära
uppträdande i invasionsförsvaret, dvs. i första hand patrullfartyg. Utredningen
anser att olika möjligheter att tillgodose ledningsfunktionen för
ytattackförbanden bör närmare studeras.

Möjligheterna att eskortera handelsfartyg kommer enligt
överbefälhavarens perspektiv- och programplaner att avsevärt minska.
Utredningen anser att frågan om import- och exportsjöfart i ett
avspärrningsläge i första hand bör lösas med andra medel än militära. Enligt
utredningens mening bör kapaciteten för skydd av sådan sjöfart kunna starkt
minska eller t. o. m. helt utgå. Skydd av kustsjöfart och transporter till och
från Gotland måste emellertid kunna lämnas. Sådant skydd bör i framtiden lämnas
av enheter som primärt avses för andra uppgifter. Transportbe-

s. 81 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 81

hovet till och frän Gotland kan enligt utredningen i viss
mån tillgodoses med flyg.

Kraven på övervakning av och insatser inom sjöterritoriet
i ett neutralitetsläge medför att enheter för att upptäcka och bekämpa ubåtar
måste disponeras. Kvalificerade fartygsenheter, särskilt utrastade för denna
uppgift kommer att utgå. Utredningen anser att denna funktion bör tillgodoses
av helikoptrar utrustade för ubåtsjakt i samverkan med fartyg med
ytattackuppgifter.

Med utgångspunkt i sin principiella syn på det militära
försvarets utformning anser utredningen att awägningsprogrammet Fjärrstridsförband
bör kunna minska i omfattning.

För de tunga attackförbanden är f. n. flygplan AJ 37
Viggen beställt och under leverans. Utredningen förordar att denna anskaffning fullföljs.
Antalet divisioner bör dock bestämmas senare.

Utredningen anser att studier avseende nästa generation
attackflygplan i första hand bör inriktas på ett attackflygplan med måttliga
prestanda.

Mot
bakgrund av uppfattningen att fjärrstridsförbanden bör ges lägre prioritet och
då nvanskaffning av attackflygplan f. n. äger rum kan det enligt utredningen
synas naturligt att överväga att inte anskaffa ubåtar. Utredningen finner det
angeläget att studier bedrivs för att bedöma avvägningen inom programmet på
längre sikt. 1 avvaktan på resultat av dessa studier bör möjligheter att
utveckla och tillverka ubåtar inom landet behållas.

Beträffande luftförsvarsstridsförband har utredningen
studerat dels olika anskaffningsprogram för JA 37 Viggen och deras kostnadsmässiga,
operativa och produktionstekniska konsekvenser, dels också alternativa
jaktflygplan som helt eller delvis skuUe kunna lösa de för JA 37 Viggen avsedda
operativa uppgifterna.

Utredningen anser efter prövning av utländska
flygplanalternativ med samma eller bättre prestanda än nuvarande J 35 F Draken
att antalet möjliga alternativ är mycket begränsat. Flertalet utländska projekt
har högre prestanda än vad som krävs i Sverige och blir därmed väsentligt
dyrare än JA 37 Viggen. Licenstillverkning av något av de få återstående
flygplanalternativen skulle leda till så stora kostnader för bl. a. omställning
av svensk industri och anpassning av flygplanet till vårt luftförsvarssystem i
övrigt att typkostnaderna blir i stort sett desamma som för JA 37 Viggen. Med
reservation för osäkerheten i bedömningarna uppskattas medelsbehovet för ett
licensbyggt flygplan få ungefär samma storlek och fördelning över tiden som för
JA 37 Viggen. Utredningen anser därför inte att något står att vinna genom
övergång till licenstillverkning och vill därför inte förorda detta
alternativ.

Direktköp av utländskt flygplan leder enligt utredningen
till ett mångårigt engagemang för utländsk industri dels för att anpassa
flygplanet till vårt luftförsvarssystem i övrigt, dels för kompletterande
utveckhng och produktion. Detta skapar ett beroendeförhållande. Inköp från
utlandet leder dessutom till ett betydande valutautflöde. Utredningen vUl inte
förorda direktköp av flygplan frän utlandet.

6 Riksdagen 1972. 1 sami Nr 75

s. 82 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 82

En ny version av flygplan 35 Draken skulle enligt
utredningen kunna ges bättre prestanda än det nuvarande J 35 F för att möta
1980-talets miljö. Förutsättningarna härför är emellertid begränsade, bl. a.
beroende på den då omoderna motortypen, litet utrymme för radar och elektronik
samt begränsad lastförmåga. Både start- och landningssträckan blir för flygplan
35 Draken ungefär dubbelt så stor som för JA 37 Viggen. Maximifarten blir lägre
på alla höjder och motsvarande farter nås först efter avsevärt längre tid.
Vapenlasten bhr ca hälften av JA 37 Viggens. Beroendet av noggrann
stridsledning blir långt större samtidigt som störkänshgheten ökar. Från
kostnadssynpunkt kan man för en ny version av flygplan 35 Draken räkna med
något lägre typutvecklingskostnader (därvid har avveckhngskostnaderna för JA 37
Viggen inräknats) och lägre seriekostnader än för JA 37 Viggen. En division JA
37 Viggen skuUe kostnadsmässigt kunna växlas mot ungefär 1,4 divisioner J 35
Draken. Den exakta relationen är beroende av den kvalitetsnivå som väljs. De
utgiftsminskningar som skulle bli en följd av ett val av flygplan 35 Draken
blir dock relativt små under den närmaste femårsperioden.

Vårt nuvarande luftförsvar får med tiden sämre möjligheter
att ingripa mot en angripares anfallsflygplan. Flygplan JA 37 Viggen är
utformat för att möta detta svårare hot under 1980-talet och senare. En ny
version av flygplan J 35 Draken får ytterst begränsade möjligheter att nå
verkan mot en angripares kvalificerade flygplan om denne anpassar sin taktik på
lämpligt sätt. Angriparen kan tidigt nå fullständigt luftherravälde. Däremot
bedöms flygplan 35 Draken kunna avvisa kränkningar i en neutralitetssituation
och ingripa mot mindre kvalificerade flygplan i en krigssituation. Ett framtida
luftförsvar byggt på flygplan 35 skulle i avgörande hänseenden komma att få
väsentligt lägre effekt i jämförelse med flygplan 37 trots att detta enligt
nuvarande bedömningar kan anskaffas endast för ett mindre antal divisioner.

Luftvärnsförbanden bör enligt utredningen även i
fortsättningen hållas på en hög teknisk nivå. En modernisering bör ske genom
anskaffning av luftvärnsrobotar. Sådana lösningar som ger ett stort antal
eldenheter bör eftersträvas. Dessa förband bör dimensioneras under
hänsynstagande till övriga stridskrafters omfattning samt behovet av skydd för
viktiga objekt inom totalförsvaret.

Utredningen förordar att jaktversionen av flygplan 37
Viggen utvecklas för senare anskaffning. Antalet divisioner bör bestämmas
senare. Utredningen anför dock att stora ansträngningar bör göras för att
minska kostnaderna för utvecklingsarbetet även om detta leder till någon
begränsning av eljest avsedda prestanda hos flygplansystemet.

Beträffande avvägningsprogrammen Central och högre regional
ledning, Allmän försvarsforskning samt Gemensamma myndigheter och funktioner
anför utredningen bl. a. att snabba vederhäftiga underrättelser är av största
betydelse för att full effekt skall kunna tas ut av våra stridskrafter.
Spaningsflyget bör därför ha hög kvahtet. Utredningen anser att anskaffningen
av flygplan S 37 Viggen bör fullföljas.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 83

Vår försvarseffekt är enligt utredningen helt beroende av
de stridande förbandens förmåga, som i sin tur är beroende av personalens och
materielens kvalitet och kvantitet. En strävan måste därför vara att så stor
del som möjligt av de tillgängliga resurserna avdelas för utbildning och
materielanskaffning. Därav följer att kostnaderna för förvaltningsorganisationen
måste begränsas så långt detta är möjligt. Utredningen anser det därför
angeläget att utvecklingen inom detta område kontinuerUgt bevakas och att
kraftfuUa åtgärder tidigt vidtas för att minska omfattningen av
förvaltningsorganisationen.

Försvarsutredningen anför att de redovisade riktlinjerna
för det militära försvarets fortsatta utveckling inte leder tUl en bestämd
minsta utgiftsram. De erforderliga ekonomiska resurserna kan varieras inom
vissa gränser.

Försvarsutredningen har funnit att erforderliga
förutsättningar för att på kort sikt vidta åtgärder som möjliggör en långsiktig
inriktning enhgt de redovisade riktlinjerna föreligger vid nivåer som i
ekonomiskt innehåll under programplaneperioden ligger i ett område med en undre
gräns något över nivå M 3 och en övre gräns som inte överstiger genomsnittet av
de två nivåer överbefälhavaren har betecknat som M 1 och M 2. Planeringen
under de närmaste åren får enligt utredningen förutsättas bli anpassad
härtill. Vid den årliga rullningen av programplanerna kan självfallet
ramstorleken komma att omprövas.

Förslag rörande civilförsvaret

Försvarsutredningen erinrar om att civilförsvarets
uppgifter och organisation i sina huvuddrag fastställdes av 1956 och 1959 års
riksdagar. Under 1960-talet barett långsiktigt och kontinuerligt
skyddsrumsbyggande ägt rum, kompletterat med en omfattande
utrymningsplanläggning. Vidare har en lednings- och undsättningsorganisation
utvecklats. Härigenom har skapats ett civilförsvar som internationellt sett är
av hög klass.

Valet mellan olika principer för civilförsvarets
utformning styrs enligt utredningen bl. a. av det yttre hotets karaktär och de
resurser vi är beredda att avdela för ändamålet. Civilförsvarets planering
påverkas i högre grad än det militära försvaret av fredssamhällets utformning
och utveckling. För civilförsvaret gäller det att knyta an till samhället
sådant det är i fredstid och att i möjlig mån utnyttja dess befintliga
resurser.

1 fredstid vidtas en rad åtgärder av samma slag eller med
liknande syfte som de åtgärder vilka i krig faller inom civilförsvarets ram.
Det finns enligt utredningen ett naturligt samband mellan samhällsåtgärderna i
fredstid för att förebygga och lindra skador till följd av olyckshändelser och
motsvarande åtgärder i krig. Detta samband har stor betydelse för
civilförsvarets planering.

Utvecklingen i samhället påverkar enligt utredningen dels
behovet av civilförsvarsåtgärder, dels möjligheterna att vidta sådana åtgärder.
Sålunda kan utvecklingen t. ex. medföra att samhället blir mer sårbart därför
att befolkningskoncentrationerna ökar men samtidigt mindre sårbart därför

s. 84 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:75 84

att bebyggelsen blir öppnare och på det sättet
motståndskraftigare. Beroende härpå ändras kraven på de åtgärder som bör vidtas
för att skydda befolkningen i krig. Förändringar av detta slag kan leda till
att inriktningen av civilförsvarets planering och utformningen av konkreta
åtgärder tid efter annan behöver anpassas.

Samhällsutvecklingen måste därför enligt utredningen
fortgående följas från civilförsvarssynpunkt. Bl. a. måste uppmärksammas
förändringar beträffande befolkningsfördelning, samhällsplanering och
bebyggelseutveckling, näringslivets lokalisering samt kommunikationer. Skyddet
av befolkningen har också på grund av bundenheten till bostäder och
arbetsplatser en påtaglig anknytning till lokala förhållanden.

Även det
militära försvarets utveckling har enligt utredningen betydelse för
civilförsvaret. Det gäller bl. a. lokaliseringen av militära mål, t. ex. med
hänsyn till närheten till befolkningskoncentrationer. Krigsmaktens möjlighet
att lämna bistånd vid undsättning, projektilröjning och förvarning mot
luftanfall är andra exempel på militär verksamhet som har betydelse för
civilförsvaret.

Inte endast samhällets fredstida utformning utan även dess
omställning inför och under ett krigsläge har enligt utredningen betydelse för
skyddet av befolkningen. Omfattande förberedelser vidtas inom olika områden för
att underlätta och möjliggöra en sådan omställning av samhället. Det är viktigt
att åtgärderna för skydd av befolkningen utformas på ett sådant sätt att skyddsåtgärderna
inte hindrar nödvändig produktion eller annan viktig verksamhet.

Som tidigare har redovisats finansieras en betydande del
av civilförsvarets kostnader på annat sätt än över statsbudgeten. Betydande
kostnader ligger på kommuner (ledningscentraler m. m.), på fastighetsägare och
hyresgäster (enskilda skyddsrum) samt på företag (verkskydd). Samtliga dessa
åtgärder måste givetvis enligt utredningen tas i betraktande när man tar
ställning till inriktningen av planeringen inom de olika delprogrammen. Härav
följer att avvägningen inte bör styras av hur kostnaderna fördelar sig mellan
olika intressenter.

Planeringen av civilförsvaret har under en lång följd av
år utgått frän att befolkningen löper risk att direkt bekämpas och att
kärnvapen kan komma att användas mot större befolkningscentra i terrorsyfte.
Mot denna form av bekämpning är det enligt utredningen inte möjligt att till
rimliga kostnader skydda befolkningen genom skyddsram. Utrymning har därför
satts i förgrunden bland de förebyggande åtgärderna och normalskyddsrum har
inte byggts i de större städernas innerområden. I begränsad utsträckning häri
stället s. k. befolkningsskyddsrum anordnats i dessa områden.

Civilförsvarsstyrelsen framhåller i sina perspektiv- och
programplaner att de framtagna angreppsfallen pekar på att civilförsvaret i
framtiden bör ges en annan inriktning än hittills. Mot bakgrund av utredningens
syn på framtida krigs karaktär och dess principiella uppfattning om hur skyddet
mot ABC-stridsmedel bör utformas ansluter försvarsutredningen sig tiU
civilförsvarsstyrelsens uppfattning och anser att planeringen inte bör

s. 85 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 85

inriktas på skydd mot kärnvapen eUer massinsats av
konventioneUa vapen i direkt bekämpning av befolkningen, dvs. vad som vanhgen
betecknas som terror. Befolkningscentra som sådana bör inte ses som för
angriparen primära mål att bekämpa vid invasionsföretag mot vårt land.
Grundläggande för planeringen bör i stället vara att befolkningen kan komma att
beröras av biverkningar vid bekämpning av militära mål med i första hand
konventioneUa stridsmedel och vid markstrider. Viss hänsyn måste emellertid
också tas till att befolkningen i vissa konfliktsituationer kan bli ställd
inför direkt hot om skadegörelse. Civilförsvaret bör då med sina åtgärder kunna
påverka hotsituationen och öka statsmakternas handlingsmöjligheter. I de fall
vi kan hålla oss utanför ett krig bör befolkningen enligt utredningen kunna ges
skydd mot de sekundära verkningarna i vårt land av ABC-stridsmedel som används
utanför våra gränser.

Den ändrade grundsyn på civilförsvarets uppgifter som
utredningen uttrycker innebär att skyddet främst bör utformas med hänsyn till
konventionella vapen. Skydd mot ABC-stridsmedel anordnas endast där sä kan ske
till mättliga kostnadsökningar. Vidare bör ökad vikt läggas vid
civilförsvarsåtgärder i områden intill militära mål och i invasionsområden samt
vid skydd av befolkningen i samband med markstrider.

Befolkningen kan enligt utredningen skyddas dels genom
skyddsmm, dels genom att utrymningar företas till mindre utsatta områden. Med
de utgångspunkter för planeringen som har redovisats i det föregående bedöms
möjligheterna att skydda befolkningen i skyddsrum vara goda. Utrymningar av den
omfattning som förutsätts i de högsta av de nu gällande utrymningsalternativen
kan ha konsekvenser för samhällslivet som i flera hänseenden är mindre
önskvärda. Planeringen av civUförsvarets åtgärder bör därför inriktas på att
skydd i möjlig mån skall beredas befolkningen i skyddsrum. En planering med
denna inriktning ökar möjligheterna att i den konkreta situationen begränsa
utrymningar som innebär allvarliga störningar i produktion och
samhällsverksamhet.

Utredningen anser att våra civilförsvarsåtgärder bör ges
en långsiktig inriktning medan vissa begränsningar i den operativa styrkan kan
godtas under den närmaste tiden. En planering som inriktas på att befolkningen
skall beredas skydd i skyddsrum har långsiktig effekt och stämmer sålunda väl
överens med utredningens syn på den tidsmässiga avvägningen.

Civilförsvarets
verksamhet omfattar delprogrammen Skydd för aUmän-heten. Utrymning,
Undsättning, Ledning i krig samt Allmän administration. Indelningen i
delprogram ger uttryck för civilförsvarets uppgifter att verka dels
skadeförebyggande genom skydd och utrymning, dels skade-avhjälpande genom
undsättning. Avvägningen mellan olika slag av civilförsvarsåtgärder för att få
den bästa samlade effekten bör enligt utredningen i första hand göras mellan
de fyra första delprogrammen. Avvägningen bör grundas på utredningens allmänna
syn på civUförsvarets utformning sådan den har redovisats i det föregående.
Utredningen redovisar vissa utgångspunkter för planeringen inom delprogrammen.

s. 86 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 86

Skyddet för allmänheten omfattar kollektiva åtgärder i
form av skyddsrumsbyggande och åtgärder för att tillgodose det individuella
skyddet.

Skyddsrumsbyggandet
är en för civilförsvarets effekt grundläggande åtgärd. Med hänsyn till de
relativt stora kostnaderna för att anordna skyddet har åtgärderna prioriterats
till orter som anses vara egentliga riskorter (anfallsmål).

Det nuvarande urvalet av skyddsrumsorter gjordes år 1957
med den syn på hotet, bl. a. kärnvapen mot befolkningsmål, som då var
vägledande för planeringen. Fömtom av ortsurvalet bestäms lokaliseringen av
skyddsrumsbyggandet av att fastighetsägarna är skyldiga att anordna skyddsram
bara för vissa slag av byggnader. Föreskriftema för skyddsrumsbyggandet har
medfört att områden med låghusbebyggelse (en- och tvåvåningshus) har blivit
skyddsrumslösa, medan det i vissa situationer kan finnas överskott på
skyddsrumsplatser i andra områden. Vidare har ingen nyproduktion av
normalskyddsrum förekommit ide 14 största städemas innerområden sedan år 1956.

Försvarsutredningen
anser att planeringen av civilförsvaret bör ske främst med hänsyn till det
konventionella krigets krav och att de allvarligaste riskområdena är sådana som
innehåller eller ligger nära militära mål och i invasionsområden. Detta synsätt
leder enligt utredningen till att principerna för skyddsrumsbyggandet måste
omprövas. Det finns sålunda inte längre skäl att generellt undanta
låghusområden och de 14 största städernas innerområden från
skyddsrumsbyggnadsskyldigheten eftersom det inte är bebyggelsetypen som skall
avgöra var skyddsrum skall finnas utan i stället det bedömda hotet. Nu gällande
prioritering av orter som skaU komma i fråga för skyddsrumsbyggande bör därför
omprövas från de utgångspunkter som utredningen har angett.

För att nå
ett ändamålsenligt resursutnyttjande bör vidare skyddsrumsbyggandet inte
generellt låsas till de enskilda byggnaderna utan med hänsyn till det bedömda
hotet och behovet planeras områdesvis inom de berörda ort( rna. För att få en
bättre anpassning av byggandet till lokala förhållanden bör de nuvarande
normerna för beräkningen av antalet erforderliga skyddsrumsplatser omprövas.
Härvid bör eftersträvas att inordna skyddsrumsplaneringen- i den allmänna
samhällsplaneringen effektivare än vad som f. n. är fallet. Formerna för hur
ett sådant mer anpassat skyddsrumsbyggande skall komma till stånd övervägs f.
n. av en särskild utredning, 1969 års skyddsrumsutredning. Försvarsutredningen,
som har tagit del av skyddsrumsutredningens arbete, anser det angeläget att en
författningsmässig och organisatorisk grundval skapas för ett skyddsrumsbyggande
enhgt här angivna principer.

1 de större städernas innerområden kommer en betydande
bristsituation att kvarstå, även om man börjar bygga skyddsrum där. Denna
fråga bör enhgt utredningen särskilt uppmärksammas i skyddsrumsplaneringen.
Åtgärder bör därvid övervägas för att tillgodose de mest angelägna
skyddsrumsbehoven i dessa orter genom att, där så är möjligt, till rimliga
kostnader ställa i ordning befintliga och tillkommande underjordiska

s. 87 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 87

utrymmen till skyddsrum.

Användningen
av skyddsrum och därmed deras utformning och utrustning är enligt utredningen
delvis beroende av den förvarningstid som kan erhållas. Civilförsvarsstyrelsen
har föreslagit att krigsmakten åläggs ett särskilt tilläggskrav avseende
stridsledningssystemets utbyggnad för att det av styrelsen angivna behovet av
förvarningstider och uthållighet skall kunna tillgodoses. Utredningen finner
det osäkert om tekniska och ekonomiska förutsättningar föreligger att tiUgodose
kravet. Utredningen vill därför inte fastlägga ett tilläggskrav på krigsmakten
som har vissa minimikrav på stridsledningssystemet. Utredningen uttalar att
systemet bör utformas med hänsynstagande i möjlig män tiU bl. a.
civilförsvarets behov och att vissa organisatoriska åtgärder bör övervägas för
att förbättra utnyttjandegraden i fråga om informationer från dessa system.

1 vissa delar av landet och under väsentliga delar av ett
stridsförlopp kan såväl förvarningstiderna som stridsledningssystemets
uthållighet under alla förhållanden vara otillräckliga för att skyddsrummen
skall kunna utnyttjas på tidigare planerat sätt. Det är därför enligt
utredningen angeläget att åtgärder vidtas för att skyddsrummen på bästa sätt
och till begränsade kostnader skall kunna anpassas till möjliga prestanda hos
stridsledningssystemet och att det operativa utnyttjandet förbereds med hänsyn
härtill. Utredningen anser att frågan om framtida skyddsrams utformning i detta
avseende bör studeras närmare.

Åtgärderna
för individuellt skydd omfattar främst anskaffning av skyddsmasker samt viss
självskyddsutbildning av allmänheten. De nuvarande riktlinjerna för
anskaffning och lagerhållning av skyddsmasker grundar sig på den uppfattningen
att vi trots internationella överenskommelser inte kan bortse från att det kan
finnas risk för att stridsgaser används. Med hänsyn till bl. a. internationella
jämförelser har det dock inte ansetts påkallat att i fred anskaffa skyddsmasker
tUl hela befolkningen. F. n. finns ca 1,8 milj. skyddsmasker i lager varav
dock en stor del är äldre och måste ersättas under de närmaste åren.
Civilförsvarsstyrelsen har föreslagit att skyddsmasker anskaffas i fred i
första hand till den del av befolkningen som inte kan beredas skydd i
skyddsrum.

Utredningen anser att planeringen för anskaffning av
skyddsmasker bör följa den hittills utstakade inriktningen. Det innebär att en
kontinuerlig anskaffning upprätthålls i fredstid och att härigenom och genom
vissa andra förberedelser en grundval skapas för att anskaffa skyddsmasker åt
hela befolkningen, om de säkerhetspolitiska förhållandena i form av ändrade
doktriner etc. skulle ge anledning härtill.

Utredningen understryker i detta sammanhang den betydelse
för att stärka det individuella skyddet som självskyddsutbildningen av allmänheten
har.

Omfattande utrymningar kan enligt utredningen medföra betydande
avbräck för den produktion som måste upprätthållas under beredskap och krig och
innebär även i övrigt svåra påfrestningar på samhället. Utrymningen kan också
få besvärliga psykologiska konsekvenser till följd av omställningen till ovana
miljöer. Å andra sidan kan det

s. 88 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 88

vara nödvändigt att i vissa situationer utrymma särskUda
grapper av befolkningen eller särskilt hotade områden. En planläggning för
utrymning av tätorter och andra områden bör därför behållas. Planläggningen
bör som hittills innebära att handlingsmöjligheter skapas, inte att man i
förväg binder sig vid beslut att genomföra utrymning, i synnerhet inte det mest
omfattande av nu planlagda alternativ. Besluten får enligt utredningen bh helt
beroende av den rådande situationen. Som en aUmän riktlinje för planeringen bör
gälla att beroendet av att behöva sätta utrymningsplanema i tillämpning så
långt möjligt minskas och att, om de likväl skaU tUlämpas, detta beslutas i
tid.

Försvarsutredningen anser att den fortsatta planeringen
för ledningen av civilförsvaret och undsättningsverksamheten bör sikta på att
homogenisera och anpassa den nuvarande organisationen till de allmänna
riktlinjer som har redovisats i det föregående. Härvid bör kraven pä
uthållighet och beredskap beaktas.

På längre sikt bör man särskilt uppmärksamma
förutsättningarna för att knyta civilförsvarsplaneringen närmare till den
kommunala beredskapsverksamheten. Bl. a. bör ytterligare studeras i vad mån
civilförsvarets ledning i krig lämpligen kan samordnas med den kommunala
ledningen.

De angivna riktlinjema för civilförsvarets fortsatta
utveckling innebär enligt utredningen inte ett detaljerat handlingsprogram för
de närmaste åren. Inom ramen för riktlinjerna kan således förekomma
variationer, främst i fråga om lednings- och undsättningsorganisationens
omfattning, beredskap och uthållighet. Utredningen anser att erforderliga
förutsättningar för att på kort sikt vidta åtgärder som möjliggör en
långsiktig utveckling enligt riktlinjema i huvudsak föreligger vid båda de
utgiftsramar som har anvisats för programplanearbetet. I fråga om verksamhet,
som inte finansieras över fjärde huvudtiteln och som omfattas av riktlinjerna
men däremot inte av programplanema, anser utredningen att motsvarande
föratsättningar föreligger vid ett ekonomiskt resursutrymme av i huvudsak
nuvarande storlek i fasta priser.

Förslag rörande det psykologiska försvaret

Försvarsutredningen framhåller att det psykologiska
försvaret skiljer sig från övriga i detta sammanhang behandlade
totalförsvarssektorer bl. a. därigenom att det i fred f. n. kräver
förhållandevis små ekonomiska resurser. Dess styrka grundas väsentligen på
andra förhållanden. Utredningens intresse för denna sektor är därför inte
knutet till resursbehovet. Det beror i stäUet på den stora och i vissa lägen
avgörande betydelse som det psykologiska försvaret i ett långsiktigt perspektiv
måste tUlmätas. Utredningen har i olika sammanhang pekat på denna betydelse.

Utredningen erinrar om att de nu gällande principerna för
det psykologiska försvarets, och därmed bl. a. nyhetsmediernas och folkrörelsernas
verksamhet under beredskap och krig har tillämpats sedan år 1954

s. 89 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 89

(prop. 1954:162). Utredningen konstaterar att enighet under
denna period i allt väsentligt har rått om grunderna för verksamheten. Vad
utredningen har anfört om den yttre miljöns krav på Sverige och om den framtida
verksamhetsinriktningen inom andra totalförsvarssektorer ger ingen anledning
att ändra de nämnda principerna. Inte heller de förutsättningar för det
psykologiska försvaret, som ligger i den inre miljön och i tänkbara framtida
förändringar häri, ger enligt utredningens mening anledning att räkna med ett
frängående av dessa principer.

Mål, uppgifter m. m. för det psykologiska försvaret har
under år 1971 studerats inom beredskapsnämnden för psykologiskt försvar.
Resultatet av studierna kan enligt utredningen givetvis påverka inriktningen av
verksamheten inom ramen för angivna principer. Detta kan ocksä de nyssnämnda
framtida förändringarna i den inre miljön göra. Behoven på längre sikt av
resurser för det psykologiska försvaret, liksom hittills avseende planeringen i
fred av åtgärderna i krig, kan likaså påverkas av studiernas resultat.

Överväganden rörande övrigt totalförsvar

Övrigt totalförsvar omfattar en rad skilda funktioner. Som
exempel nämner försvarsutredningen försörjningen med förnödenheter och tjänster
som innefattar bl. a. livsmedelsförsörjningen, industriproduktionen,
energiförsörjningen och kommunikationerna. Andra exempel är hälso-och
sjukvården samt polisverksamheten.

Verksamheten inom nämnda områden grundas i krig liksom vid
avspärrning enligt utredningen i betydande utsträckning på den bas som den
fredsinriktade verksainheten och dess resurser bildar. Planeringen åvilar ett
stort antal myndigheter - de flesta med fredsinriktad verksamhet som
huvuduppgift som var och en har det fulla ansvaret för sin sektor. Denna
ansvarsfördelning ger enligt utredningen en god beredskap men medför samtidigt
ett stort behov av samordning. Inom övrigt totalförsvar är en förhållandevis
liten del av resursinsatserna av verkligt långsiktig karaktär. Stora delar av
verksamheten speciellt åtskillig lagring kan och bör enligt utredningen
ganska snabbt anpassas till ändrade förhållanden.

Syftet med utredningens behandling av övrigt totalförsvar
har varit att tillse att kravet på balans i våra totala försvarsinsatser skall
kunna tiUgodoses. Härvid har utredningen i första hand ägnat uppmärksamheten åt
de säkerhetspolitiskt betingade utgångspunkterna för planeringen i avsikt att
nå likartade utgångspunkter för planeringen för hela totalförsvaret. Nägon
närmare prövning av dessa utgångspunkter med hänsyn tUl de resursbehov som de
kan leda till beträffande övrigt totalförsvar har utredningen däremot inte
gjort. Inte heller har utredningen närmare behandlat valet mellan skilda
system, t. ex. beredskapslagring eller vidmakthållande av produktionskapacitet,
för att skapa en viss beredskap inom olika sektorer.

Utredningen har funnit att planeringen inom totalförsvaret
vad gäller

s. 90 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:75 90

uthålhgheten i vissa fall har skett med skUda, men var för
sig rimliga

utgångspunkter. Utredningen framhåller vikten av att
pågående studier av uthållighetsfrågan förs vidare. 1 övrigt anser utredningen
att hittills tillämpade planeringsutgångspunkter för övrigt totalförsvar i
stort sett är anpassade till vad utredningen har föreslagit för det mUitära
försvaret och civilförsvaret.

Reservationer och särskilda yttranden

Reservationer mot vissa av majoritetens ställningstaganden
har avgetts av ledamöterna Torsten Gustafsson och Sven Wedén gemensamt och av
ledamoten AUan Hernelius. SärskUda yttranden har avgetts av ledamoten Torsten
Gustafsson, av ledamoten Sven Wedén och av ledamöterna Torsten Gustafsson, Sven
Wede'n och Allan Hernelius gemensamt.

I sin
reservation anför ledamöterna Torsten Gustafsson och Sven Wedén att
utredningsmajoritetens uttalanden om totalförsvarets fortsatta utveckling inger
betänkligheter, främst därför att de har utformats som en tämligen preciserad
inriktning av försvarets utveckling under en femtonårsperiod inom ett ganska
snävt kostnadsområde. Det militära försvaret är i dag starkt och väl avvägt.
Det bör enligt reservanterna även i fortsättningen vara uppbyggt som ett
balanserat djupförsvar, där de olika förbanden och vapensystemen kompletterar
varandra. Försvaret bör vara sammansatt så att det medger insatser så långt
utanför våra kuster och gränser som det är stridsekonomiskt lämpligt. En
koncentration av insatserna bör ske till kuster och gränser och ett uthålligt
motstånd bör kunna tas upp inom landet.

En av utredningens huvuduppgifter har varit att pröva om
de programplaner som överbefälhavaren har gjort upp står i överensstämmelse
med den perspektivplan som har skisserats av denne. Enligt reservanterna har
det klarlagts att inte någon av perspektivplanens strukturer kan uppnås från
programplanenivåema M 3 och M 4. Detta kan inte heller ske från nivå M 2 utan
betydande ekonomiska engångslyft efter programplaneperiodens slut. Grundtanken
i perspektivplaneringen är emellertid att möta osäkerheten om den intemationeUa
utvecklingen på längre sikt genom att skapa handlingsfrihet för att kunna
anpassa försvaret till såväl högre som lägre kostnadsramar. Den snäva
inriktning av det mUitära försvarets utveckling på lång sikt, som utredningens
majoritet föreslår, skulle enligt reservanterna förrycka grundidén i den nya
långsiktsplaneringen.

Enligt reservanterna är framför allt utredningens
diskussion om avvägningen mellan uthållighet och initialstyrka hos försvaret,
kopplad till uppfattningen att det bör ta så lång tid som möjligt för en
angripare att betvinga Sverige, ofruktbar och vilseledande. Luckor i
djupförsvaret under ett invasionsföretag kan i stäUet göra den totala tiden för
en angripare att nå sitt syfte kortare än om man uppehåller initialstyrkan.
Detta gäller inte minst vid anfall mot sådana utsatta områden som Skåne,
Gotland och övre Norrland. Utgångspunkten måste därför enligt

s. 91 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 91

reservanterna vara att inom en given kostnadsram uppnå god
balans inom ett djupförsvar. Ett problem är balansen mellan kostnaderna för
organisation och utbildning samt vapenutrustning och annan materiel. Under
1960-talet inträffade en stark förskjutning mellan dessa ohka slag av kostnader
till nackdel för vapenutrustning och annan materiel. Program planerna utgår
från att denna tendens kommer att fortsätta och i låga ramnivåer påskyndas.
Utredningens majoritet har klart överskattat möjhgheterna att vid en sådan
trend kunna uppnå en rimlig kvalitet på förbandens materiel. Åtgärder bör
därför enligt reservanterna omgående vidtas för att bryta den ogynnsamma
trenden. Detta kan enligt reservanterna ske bl. a. genom att värnpliktssystemet
som i stor utsträckning bestämmer de fasta kostnaderna inom det mUitära
försvaret modifieras. Den brist på balans som nu råder bör brytas med början
redan under den närmaste femårsperioden. Detta bör vara en central uppgift för
planeringen. Försvarsutredningen har inte haft möjligheter att i detalj
undersöka frågan om modifiering av värnpUktsutbUdningen. En allsidigt
sammansatt utredning med företrädare för försvarsdepartementet och
parlamentariker bör därför enligt reservanterna tUlsättas så snart som möjligt.
Reservanterna framhåUer att en sådan utredning bör leverera beslutsunderlag i
vissa delar under år 1973 så att genomförandet kan påbörjas år 1974, att
utbildningstiden bör förkortas mom alla vapengrenar tiU mindre än sex månader
för förband som inte är stridande samt för lokalförsvarsförband med stationärt
strikt definierade stridsuppgifter. Förband med sådana uppgifter bör
direktrekryteras och omfatta ca 25 % av åldersklasserna. Ekonomisk kompensation
till värnphktiga med längre utbUdningstid bör förutsättas. Utnyttjandetiden för
värnpliktiga inom områden som inte är särskUt känsliga bör kunna minskas frän
nuvarande 47 år. Det bör övervägas hur en minskning av antalet fredsförband
inom främst armén bör nås. En minskning med en repetitionsövning för
lokalförsvarsförbanden kan förutsättas. En skärpt prövning bör ske vid
inskrivning av värnpliktiga.

Beträffande inriktningen i stort av avvägningsprogrammen
anför reservanterna följande.

Vad avser rörliga markstridsförband (fältarmén) bör
antalet brigader under perioden 1972/73 1976/77 behållas i huvudsak enligt
överbefälhavarens programplan i nivå M 1. Materielanskaffningen bör inriktas
på ökad eldkraft och rörlighet. Handlingsfrihet bör behåUas för att nå ett
något större brigadantal efter år 1977 än vad som planeras f.n. Nedväxling till
skytteregementen inom fältarmén bör inte ske. Motsvarande förband bör i
stället föras över till lokalförsvaret. Lokalförsvars-förbandens kvantitet och
kvalitet kommer att bero pä resultatet av den utredning som förordas. Inom krigsorganisationen
förutsätts en viss minskning av fältarmén och en ökning av
lokalförsvarsförbanden. Kustartilleriförbanden bör utvecklas i huvudsak enligt
programplanerna.

Beträffande övervattensstridsförbanden bör programmet
enligt nivå M I för patrull- och minjaktfartyg fuUföljas. Handlingsfrihet bör
skapas för att anskaffa några fler patrullfartyg samt fartyg med flottiljledar-
och

s. 92 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:75 92

ubåtsjakt kapacitet.

I fjärrstridsprogrammet bör enligt reservanterna ubåtarna
i den färdigprojekterade A 14-serien beställas under år 1972. Som motiv anförs
att dessa fartygs stridseffekt i ett djupförsvar är hög. Vidare är många av de
nu befintliga ubåtarna gamia och kommer snart att utgå ur organisationen.
Anskaffning av planerat antal attackdivisioner AJ 37 Viggen bör om möjligt
fullföljas.

Beträffande luftförsvarsförbanden understryker
reservanterna enigheten om att anskaffa flygplan JA 37 Viggen men avstyrker
bestämt en kvalitetsförsämring av planet, som beträffande tillverkningstakt och
beställningstidpunkter om möjligt bör följa nivå M 1. Detsamma gäller
fördelningsluftvärnet.

Handlingsfrihet när det gäller övervattens-, fjärrstrids-
och luftförsvarsförband bör skapas såväl på lång som kort sikt genom
variationer i antalet enheter.

När det gäller de ekonomiska konsekvenserna framhåller
reservanterna följande.

Inom
utredningen har konstaterats att det nu tillämpade systemet med kompensation av
löne- och prisstegringar genom nettoprisindex inte har medgett eller under
programtiden kommer att medge en fullständig kompensation för
kostnadsstegringar. Nivå M 1 torde därför komma att innebära en något sänkt
reell nivå i förhåUande till nuvarande planeringsinriktning trots höjningen
med 100 milj. kr. per år i prisläge febraari 1971. Nivå M 3, vUken har angetts
som horisontell nivå är i verkligheten en ganska starkt utför sluttande nivå. A
andra sidan har metoden att kompensera prishöjningar genom nettoprisindex
kostnadspressande verkningar som är värdefulla. Metoden synes därför kunna
godtas under förutsättning att man är villig att ta konsekvenserna härav när
det gäller att faststäUa planeringsutrymmet.

Utredningen har förordat att flygplan JA 37 Viggen
anskaffas. Konsekvenserna härav för andra viktiga avvägningsprogram och för
möjligheterna att upprätthålla ett väl balanserat djupförsvar som trovärdigt
stöd för neutralitetspolitiken blir dock enligt reservanterna inte heller goda
i nivå M 2. Förutsättningar att på kort sikt vidta sådana åtgärder, som
möjliggör en långsiktig inriktning enligt de riktlinjer som har redovisats i
det föregående, föreligger enligt reservanterna med utgiftsramar vid den övre
gräns som har angetts av utredningens majoritet och som har beskrivits som
genomsnittet av de två nivåer som överbefälhavaren betecknat som M 1 och M 2
och givetvis på ramar något därutöver. Ett villkor härför är att erforderliga
utredningar, som kan möjhggöra beslut om en reduktion av krigsmaktens
fredsorganisation med viss effekt redan under femårsperioden, snabbt kommer
till stånd och fullföljs.

Förslaget innebär att en mindre andel av de
samhäUsekonomiska resurserna än f. n. tas i anspråk för det militära försvaret.
Denna ståndpunkt är enligt reservanterna möjlig genom att rekommendationerna
i det föregående innebär en betydande handlingsfrihet beträffande

s. 93 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 93

försvarets utveckling. Om rekommendationerna följs blir
det möjligt inte bara att mmska utan också att öka försvarets styrka i
framtiden. Världsläget motiverar väl behovet av en sådan handlingsfrihet.

Ledamoten Hernelius konstaterar i sin reservation att
utredningen är enig om målsättningen för den svenska utrikespolitiken, en
alliansfri politik som syftar till neutralitet. Enighet föreligger vidare om
att landets oberoende kräver ett starkt försvar som stöd för att i längden
kunna bevaras. Däremot anser han att utredningens socialdemokratiska ledamöter
har tecknat en alltför optimistisk bild av den utrikespolitiska situationen.
Kinas alltmer aktiva roll gör att det inte längre är fråga om en bipolär utan
en multipolär maktsituation. Avspänningen i Centraleuropa i och för sig
glädjande har vidare överskattats. Än så länge har den inte medfört någon som
helst minskning av truppstyrkorna i Centraleuropa. Dessa torde aldrig tidigare
ha varit så stora som nu.

Utredningen har vidare enhgt reservanten underlåtit att
tillräckligt analysera Sveriges egna problem. Han pekar i detta sammanhang på
den militära aktiviteten kring Nordkalotten, som har framkallat djup oro i
Norge. Även den mUitära aktiviteten i Östersjön är påfallande. Ett försvarsbeslut
nu påverkar försvarseffekten under 10-20 år framåt. Som grund för ett sådant
beslut borde ligga realistiska alternativ, inte ett önsketänkande. Alla
minskningsnivåer (M 1-M 4) motsvarar inte perspektivplaneringens intentioner
beträffande handlingsfrihet.

1 fråga om de operativa grunderna understryks i
reservationen att invasionsförsvar är krigsmaktens viktigaste uppgift. Vid
lösandet av denna uppgift krävs ett djupförsvar som kan möta en angripare så
långt utanför våra gränser som det är praktiskt möjligt. Samling av våra
stridskrafter skall kunna ske vid gränser och kuster, där awärjningsstrid skall
kunna föras. Om en angripare trots detta lyckas vinna inledande framgångar,
skall ett hårt, segt och långvarigt motstånd kunna följa. För att tillgodose
dessa synpunkter på försvarets kort- och långsiktiga inriktning bör planeringen
ske i nivå M 1. Därutöver krävs att försvaret får kompensation för dagens
pris- och löneläge och successivt för beräknad löne- och prisutveckling under
den kommande femårsperioden.

Den utredning om värnpliktssystemet som har föreslagits
bör ske förutsättningslöst och inte med i förväg uttalade fortsatta
begränsningar som utgångspunkt. En minskning av utbildningstiden av antydd
karaktär till mindre än sex månader kan inte godtas.

Beträffande rörliga och lokala markstridsförband bör
brigadantalet ökas i förhållande tUl föreslagen inriktning i nivå M 1 och
kvaliteten i fråga om eldkraft och rörlighet förbättras. Förutsättningar bör
skapas att efter femårsperioden anskaffa korvetter, alternativt flottiljledare,
samt kvalificerad robotbeväpning för övervattensstridsförbanden. Antalet
patrullfartygsförband bör ökas. I fråga om fjärrstridsförbanden bör ubåtar av
typ A 14 anskaffas enhgt planerna och kommande ubåtstyp projekteras. Attackförband
bör anskaffas enhgt planerna i nivå M 1 och medel för studier av ett nytt
attackflygplan för 1990-talets behov beräknas. Anskaffningen av jaktviggen bör
fullföljas utan sänkning av

s. 94 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:75 94

kvaliteten och vid den tidpunkt som har förutsatts i
programplanerna.

1 reservationen understryks vidare betydelsen av vår
försvarsindustri för vårt niUitärpolitiska oberoende. Utredningens
ställningstagande medger enligt reservationen inte handlingsfrihet inför
framtiden. Det finns i världsbilden inte något som ger stöd för slutsatsen att
Sverige i dag kan hävda sin utrikespohtiska handlingsfrihet med ett mindre
effektivt försvar eller med en annan målsättning än vad statsmakterna band sig
för år 1968. Endast genom en planeringsinriktning enligt M 1-nivån kompletterad
med kompensation för redan inträffade och under perioden beräknade pris- och
kostnadsstegringai kan perspektivplanemas intentioner fuUföljas.

Ledamoten Torsten Gustafsson har i sitt särskilda yttrande
anfört följande.

Den internationella utveckhngen ligger tUl grund för
utredningens överväganden om den svenska säkerhets- och försvarspolitiken. Med
utgångspunkt i denna utveckling har utredningen bedömt riskerna för Sveriges
säkerhet. Mot den riskbedömning som utredningen gjort har herr Gustafsson i
stort ingen invändning. En annan sak är vilket risktagande som kan anses
möjligt att godta inför den osäkra framtidsbilden. Det bör finnas tungt vägande
skäl för att väsentligt ändra inriktningen av det balanserade försvar som vi
har i dag och som har bidragit till stabiliteten i det nordiska området. Några
sådana skäl har enligt heiT Gustafsson inte kommit fram under utredningen. Med
den centrala roll som hävdandet av vår alliansfrihet och neutralitet har är,
enligt herr Gustafssons mening, ett mindre risktagande motiverat än vad
utredningens majoritet inom de lägre nivåerna av sin angivna kostnadsram synes
vara beredd att godta.

Ledamoten Wedéns särskilda yttrande innebär i huvudsak
inte någon polemik mot vad utredningens majoritet anfört utan utgör en
komplettering i de avseenden där utredningen enligt herr Wedéns uppfattning
inte har utfört sådana alternativresonemang som föratsattes i dess uppdrag.

Utredningen har således enligt herr Wedén knappast
redovisat skiljaktigheterna i uppfattning mellan olika länder om vad begrepp
som fredlig samexistens och avspänning betyder. 1 t. ex. Västeuropa torde det
vara vanligt att uppfatta fredlig samexistens mellan olika politiska och
ekonomiska system så att de olika systemens företrädare gentemot varandra skall
tillämpa principen att "leva och låta leva". Enligt sovjetisk doktrin
innebär fredlig samexistens att fredstillstånd bör råda gentemot stater med
icke-socialistiska system. Samtidigt kan andra metoder än krig användas mot
sådana stater i den ideologiska kampen och för att sprida den s. k.
revolutionära frihetsrörelsen. Spänning anses föreligga mellan socialistiska
och icke-socialistiska stater. Det finns en omfattande dokumentation av dessa
sovjetiska uppfattningar.

Det finns dock enligt herr Wedén realpolitiska skäl för
båda maktblocken att genomföra en avspänningspolitik i Centraleuropa. För
Förenta Staternas del skulle t. ex. en sådan politik underlätta att större
eller mindre militära styrkor tas hem från Europa, om detta av bl. a.
inrikespolitiska skäl skulle anses önskvärt. För Sovjetunionen kan de

s. 95 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 95

kinesisk-asiatiska problemen framstå som de mest
betydelsefulla. Dessa innefattar även det sovjetiska Asiens säkerhet på lång
sikt. Den kraftiga ökningen av den sovjetiska beredskapen i Asien, önskan att
behålla militär överlägsenhet över motparten i Europa och interna politiska
krav kan tillsammans utgöra en påfrestning som stärker det sovjetiska intresset
av att få till stånd en avspänningsatmosfär i Centraleuropa. Samtidigt kan man
dock inte bortse från spridningsrisker från konflikter som börjar inom andra
områden. 1 detta sammanhang måste även läget på Europas norra och södra flanker
observeras. Det gäller i båda fallen Sovjetunionens intresse att få fritt
tillträde till världshaven och NATO-sidans intresse att försvåra ett sådant
tillträde. Även om det finns skäl för utredningens slutsats att de direkta
krigsriskerna i Centraleuropa har minskat genom avspänningspolitiken kan samma
slutsats inte omedelbart dras beträffande de europeiska flankområdena.

För Sveriges säkerhet är det enhgt herr Wedén av betydelse
att den militära balansen i Europa upprätthålls. En sovjetisk reträtt från
Centraleuropa vad befintliga stående styrkor beträffar kan inte under alla
omständigheter jämställas med ett amerikanskt tillbakadragande till andra sidan
Atlanten. Det kan uppstå ett tidsgap till sovjetisk förmån om parterna åter
skulle vilja etablera sig i nuvarande positioner. Under denna tid kan
Sovjetunionen behöva ta mindre hänsyn än tidigare tUl en eventuell
huvudmotståndare. En sådan utveckling skulle för Sveriges del stärka behovet av
handlingsfrihet att öka försvarets styrka. Detsamma skulle naturligtvis bli
fallet om en rakt motsatt balansförskjutning ägde rum till förmån för
NATO-staterna, t. ex. i samband med stora sovjetiska engagemang i Asien.
Alternativ av detta slag har inte berörts tillfredsställande av utredningen.

Ledamöterna Torsten Gustafsson, Wedén och Hernelius har i
sitt särskilda yttrande anfört följande.

Försvarsutredningens majoritet har ansett att erforderliga
förutsättningar för att på kort sikt vidta åtgärder som möjliggör en
långsiktig utveckling av civilförsvaret enligt de av utredningen angivna
riktlinjerna i huvudsak förehgger vid de båda utgiftsramar som har anvisats för
programplanearbetet. Herrar Gustafsson, Hernelius och Wedén anser att
förutsättningar av angivet slag i huvudsak föreligger vid den högre av de båda
utgiftsramarna.

Departementschefen

Försvarsutredningens överväganden och förslag

1970 års försvarsutredning anför i sitt betänkande (SOU
1972:4) Säkerhets- och försvarspolitiken att Sveriges möjligheter att även i
framtiden stå utanför krig och allvariigare konflikter bäst främjas genom att
vi håller fast vid den alliansfria politiken som syftar till neutralitet i ett
framtida krig. Sveriges säkerhet främjas enhgt utredningen om riskerna för
konflikter allmänt minskas och om rustningarna kontrolleras

s. 96 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:75 96

och begränsas på ett balanserat sätt. Sverige bör därför
efter förmåga söka medverka till att förändra den internationella miljön i
riktning mot ökad aUmän säkerhet.

Genom sin utrikespolitik och sitt försvar spelar Sverige
enligt utredningen en viktig roll för stabiliteten i det nordiska området. För
båda blocken kan väsentliga positionsförändringar i Norden påverka
maktsituationen i Centraleuropa. Väsentliga försvagningar av det svenska
försvarets styrka i förhållande till omvärlden skulle kunna rubba bilden av
stabilitet och balans i Nordeuropa.

För att neutralitetspolitiken skall respekteras och vårt
oberoende i längden bevaras krävs enligt utredningen stöd av ett starkt
försvar. Den svenska försvarspolitiken bör främst syfta till att försvaret vid
en konflikt i Europa mellan stormaktsblocken skall ha sådan styrka och
sammansättning att angrepp mot Sverige inte kan bedömas lönsamt för någon.
Försvaret har i så fall den önskade fredsbevarande förmågan.

TUltron till neutralitetspolitiken kräver enligt
utredningen att omvärlden är övertygad om att Sverige vid en konflikt är
berett att fullfölja den deklarerade pohtiken. Försvaret måste därför ha en
sädan styrka och sammansättning att en presumtiv angripare inte genom att
konstatera brister i vårt försvar förleds att misstro allvaret bakom den
deklarerade politiken. Hela landet måste kunna försvaras. Försvaret måste kunna
anpassas till skilda lägen och kunna möta olika angripare.

Om Sverige angrips, skaU det militära försvaret i det
längsta hindra angriparen från att utnyttja svenskt territorium för sina
syften. I varje del av landet skall segt motstånd kunna bjudas, om så krävs
även i form av det fria kriget. Totalförsvaret i övrigt anpassas härtiU.

Försvaret bör enligt utredningen inriktas på att möta ett
konventionellt angrepp. Möjligheten av att ett från början konventionellt krig,
som berör även Sverige, trappas upp till kärnvapenkrig får dock inte uteslutas.
För.svarsplaneringen skall därför innefatta åtgärder som syftar till att vi
inte redan genom ett fåtal kärnladdningar förlorar möjligheterna tUl fortsatt
försvar. Vi bidrar därigenom till att hålla kärnladdningströskeln uppe.
Åtgärder i detta syfte får dock enhgt utredningen innebära endast måttliga
kostnadsökningar i förhållande till dem som betingas av hänsyn till ett
konventioneUt angrepp. Motsvarande bör gälla biologiska och kemiska stridsmedel.

Vid krig i omvärlden måste det svenska försvaret i
enlighet med neutralitetsrättens krav efter förmåga hindra att svenskt
territorium utnyttjas av de krigförande. 1 en sådan situation måste enhgt
utredningen vidare möjligheter föreligga att försörjningsmässigt uthärda en
avspärrning under rimligt lång tid och att i övrigt begränsa verkningarna i
Sverige av ABC-stridsmedel som har satts in i omvärlden.

För att ge erforderligt stöd åt den svenska
säkerhetspolitiken bör totalförsvaret enligt utredningens mening vara så
uppbyggt och organiserat att det är en hela folkets angelägenhet. Det mUitära
försvaret skall därför bygga på den allmänna värnpliktens grund. Totalförsvaret
bör byggas upp så att det är i vidsträckt mening uthåUigt.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 97

Det militära försvaret bör enligt utredningen även i
fortsättningen byggas upp för att vara i allt väsentligt balanserat och
möjliggöra djupförsvar med kraftsamling till gränser och kuster. En sådan
målsättning kan dock visa sig vara realiserbar i högre eller lägre grad.
Begränsningar i målsättningen kan därför bli nödvändiga, t. ex. pä grund av
snabbt stigande kostnader för kvalificerade vapensystem. Prioriteringar på
grund härav bör enligt utredningen i ett längre perspektiv genomföras enligt
principen att ett större antal tekniskt mindre högtstående vapensystem
(funktioner) hellre anskaffas än ett fåtal tekniskt mycket kvalificerade. Detta
bör för det mUitära försvarets utveckling leda till att uthållighet ges
företräde framför initialstyrka.

Avvägningen
mellan kvantitet och kvalitet kommer enligt utredningen inte alltid att leda
tUl att en större mängd av ett mindre kvalificerat system bör föredras framför
en mindre mängd av ett mer kvalificerat system. 1 samtliga avvägningsprogram
finns system där t. ex. möjligheterna att över huvud taget nä verkan kan sätta
ganska bestämda gränser för både kvalitetsnivån på systemet och antalet
erforderliga enheter.

De delar av krigsorganisationen som redovisas i de fyra
avvägningsprogrammen Röriiga resp. Lokalt bundna markstridsförband,
Övervattensstridsförband samt Luftförsvarsstridsförband är enligt utredningens
mening av grundläggande betydelse för omvärldens tilltro tiU Sveriges avsikt
och förmåga att i praktisk handling fuUfölja den deklarerade utrikespolitiken.
Dessa funktioner bör utgöra den bas på vUken det mUitära försvarets avhållande
förmåga byggs. Detta innebär att avvägningsprogrammet Fjärrstridsförband kan
ges en lägre prioritet.

Mot bakgrund av dessa principer bör avvägningsprogrammen
enligt utredningen ges följande inriktning.

Försvaret av vårt territorium bör byggas upp från grunden
genom ett lokalt bundet försvar av områden och platser som kan ha prknärt
intresse för en angripare. Rörliga markstridsförband med hög kvalitet skall
kunna kraftsamlas för att avvärja anfall i olika riktningar.

Övervattensstridsförbanden bör inriktas med hänsyn till
behovet av kustnära insatser i invasionsförsvaret och till de krav en
neutralitetssituation ställer. Detta innebär bl. a. att ett tUlräckligt antal
enheter bör disponeras. Utvecklingen av fartygsmateriel bör inriktas mot lätta
fartygstyper. Frågan om export- och importsjöfart i ett avspärrningsläge bör
enhgt utredningen lösas med andra medel än mUitära. Kapaciteten för skydd av
sådan sjöfart kan därför starkt minska eller t. o. m. utgå. Kustsjöfart och
transporter tUl och från Gotiand måste emellertid kunna skyddas.

Fjärrstridsförbanden bör enligt utredningen minska i
omfattning. Anskaffningen av flygplan AJ 37 Viggen för de tunga attackförbanden
bör fullföljas. Antalet divisioner bör dock faststäUas senare. Studierna av
nästa generation attackflygplan bör i första hand inriktas på ett plan med
måttliga prestanda. I awaktan pä studier av awägningen inom programmet på
längre sikt bör möjligheterna att utveckla och tillverka ubåtar inom landet
behållas.

7Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 75

s. 98 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:75 98

Utredningen har övervägt möjligheterna att anskaffa olika
jaktflygplansystem som helt eUer delvis skulle kunna lösa de operativa
uppgifter som JA 37 Viggen avses för. Utredningen avvisar licenstillverkning
eller direktköp av ett utländskt flygplan som altemativ tUl JA 37 Viggen.
Utredningen avvisar även en ny version av flygplan J 35 Draken som ett
alternativ tUl JA 37 Viggen och förordar att jaktversionen av flygplan 37
Viggen utvecklas för senare anskaffning. Utredningen understryker därvid att
stora ansträngningar bör göras för att minska kostnaderna för
utvecklingsarbetet även om detta leder tUl någon begränsning av eljest avsedda
prestanda hos flygplansystemet. Luftvärnet bör moderniseras genom anskaffning
av luftvärnsrobotar av en sådan typ som ger ett stort antal eldenheter.

Mot
bakgrund av sin syn på ett framtida krigs karaktär och på skyddet mot
ABC-stridsmedel föreslår utredningen att planeringen av civil-försvareti
framtiden bör utgå från att befolkningscentra som sådana inte bör ses som för
angriparen primära mål att bekämpa vid invasionsföretag mot Sverige.
Grandläggande för planeringen bör vara att befolkningen kan komma att beröras
av biverkningar vid bekämpning av mUitära mål med i första hand konventionella
stridsmedel och vid markstrider. Hänsyn måste tas till att befolkningen i vissa
konfliktsituationer kan bli ställd inför direkt hot om skadegörelse. I de faU
vi står utanför ett krig bör befolkningen kunna ges skydd mot de sekundära
verkningarna i vårt land av ABC-stridsmedel som används utanför våra gränser.

Skyddet
bör således enligt utredningen främst utformas med hänsyn tUl konventionella
vapen. Skydd mot ABC-stridsmedel bör anordnas endast där det kan ske tUl
måttliga kostnadsökningar. Ökad vikt bör läggas vid civUförsvarsåtgärder i
områden intill mUitära mål och i invasionsområden samt vid skydd av
befolkningen i samband med markstrider.

För inriktningen av civUförsvarets olika delar innebär detta
enligt utredningen bl. a. följande.

Skyddsramsbyggandet bör ske med hänsyn tUl det
konventioneUa krigets krav och tUl att de allvarligaste riskområdena är sådana
som innehåUer eller ligger vid militära mål och i invasionsområden. Principerna
för skyddsrumsbyggande måste därför omprövas. Låghusområden och de 14 största
städernas innerområden bör inte som nu generellt undantas från
skyddsrumsbyggnadsskyldighet.

En
planläggning för utrymning av tätorter och andra områden bör behållas.
Planläggningen bör som hittills innebära att alternativa handlingsmöjligheter
skapas. Anskaffningen av skyddsmasker bör följa hittiUs tUlämpade riktlinjer.

Säkerhetspolitikens inriktning

Försvarsutredningen har ingående redovisat
tänkbara alternativ för utvecklingen av den yttre och inre mUjön i ett
längre perspektiv. Därvid

s. 99 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 99

har särskUt uppmärksammats sådana tendenser som skulle
kunna leda tUl framtida hot mot Sveriges säkerhet. Utredningen har vidare
lämnat förslag till fortsatt inriktning av den svenska säkerhetspolitiken samt
förslag till allmänna utgångspunkter för den fortsatta planeringen av
totalförsvaret. Dessa förslag har legat till grund för utredningens
överväganden och förslag om totalförsvarets fortsatta utveckling.

1968 års försvarsbeslut utformades bl.a. mot bakgrund av
bedömningen att en politisk avspänning hade inträtt i Europa. Detta hade skett
trots att den rent mihtärpolitiska situationen inte hade undergått några
påtagliga förändringar. Avspänningen ansågs betingad av terrorbalansen men
också av vissa ekonomiska och andra utvecklingstendenser. Inga tydliga tecken
ansågs peka på att motsättningarna i Europa under de närmaste åren skulle leda
tOl allvarhga konflikter eller krig. StabUiteten och tendensen tiU avspänning
kännetecknades främst av supermakternas försiktiga uppträdande mot varandra. En
förhållandevis snabb negativ förändring av vår säkerhetspolitiska situation
kunde dock inte uteslutas. Främst bedömdes utvecklingen i andra delar av
världen än Europa som oroande. Trots alla försiktighetsåtgärder kvarstod risk
för att nägon av de ständigt återkommande kriserna i världspolitiken inte kunde
håUas under kontroU utan skulle leda tiU krig meUan stormaktsblocken.

Den politiska utveckhngen efter år 1968 pekar bl. a. mot
att det för första gången på mycket lång tid har inträtt en situation i Europa
som kan innebära föratsättningar för att uppnå ett mera varaktigt tUlständ av
avspänning och samarbete.

Utvecklingen efter år 1968 har bl. a. visat att
supermakterna i ökad utsträckning har funnit det nödvändigt att försöka lösa
särskUt farliga kriser och problem med gemensamma ansträngningar. Supermakterna
agerar i stort för att undvika direkt mUitär konfrontation med varandra. Den i
detta hänseende mest svårbemästrade situationen har förelegat i Mellersta
Östern. Där har supermakterna stött var sin sida men samtidigt verkat för att
förhindra att ett nytt krig skall bryta ut. Läget i Mellersta Östern måste
betecknas som labUt trots att den utgångna vapenvilan meUan Förenade
Arabrepubliken och Israel fortfarande iakttas.

Vid
nedrastningsförhandhngarna i Geneve nåddes sommaren 1968 en överenskommelse om
att förhindra spridning av kärnvapen till andra länder än de fem pemianenta
medlemmarna av FN.s .säkerhetsråd. Fördraget trädde i kraft i mars 1970. Ca 100
stater har anslutit sig till avtalet. Flera viktiga stater står dock utanför.
Antalet makter som innehar kärnvapen har dock inte ökat.

Ett
fördrag om förbud mot placering av massförstörelsevapen på havsbottnen öppnades
för undertecknande i februari 1971 och har nu ca 90 signatärmakter. Det väntas
träda i kraft inom kort. Hösten 1971 nåddes enighet även om förbud mot innehav
av biologiska stridsmedel och toxinvapen. Ett avtal härom torde bli klart för
undertecknande i mars 1972.

Under år 1972 väntas förhandlingarna komma att
koncentreras på att fullfölja redan uppnådda resultat genom förbud även mot
underjordiska

s. 100 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 100

kärnvapenprov, mer långtgående demilitarisering av
havsbottnen och aUmänt förbud mot innehav av kemiska stridsmedel.

Central betydelse för kärnvapenbalansen har de bilaterala
förhandlingarna mellan USA och Sovjet om begränsning av strategiska vapen
(SALT) som sedan november 1969 har pågått växelvis i Helsingfors och Wien.
Vissa mindre resultat nåddes hösten 1970. Långtgående överenskommelser har
däremot hittUls inte uppnåtts.

Tendensen tUl uppbrytande av de stelnade motsättningarna i
Europa under efterkrigstiden har påtagligt markerats efter regeringen
Brandt-Scheels tiUträde i Bonn. Moskva- och Warszawaavtalen år 1970 har gett
uttryck för en ömsesidig vilja till avspänning och öppnat möjligheter för att
utveckla ett samarbete präglat av ett ökat förtroende. Särskilt betydelsefullt
har därvid varit att Förbundsrepubliken Tyskland genom avtalen i realiteten har
accepterat status quo i Europa.

Avtalen utgör led i en avspänningsprocess, där båda sidor
visat prov på en långtgående kompromissvilja. Ytterhgare ett viktigt uttryck
för vilja till avspänning har varit fyrmaktsöverenskommelsen och den inre tyska
uppgörelsen om Berlin. Dessa överenskommelser har banat vägen för fortsatta
förhandlingar på olika plan i vad avser skilda aspekter på det tyska komplexet.

Parallellt med och delvis som en funktion av den snabba
pohtiska utvecklingen tiU följd av Förbundsrepubliken Tysklands politik har
projektet om en konferens om säkerhet och samarbete i Europa vunnit aktualitet.
Även om den europeiska säkerhetskonferensen har tiU uppgift att främja
avspänning föratsätter dess tUlkomst i sig en avspänning. Från väst har man som
förutsättning för deltagande i multilaterala förberedelser uppställt kravet
att fyrmaktsöverenskommelsen om en reglering av Berhnfrågan skall ha slutgUtigt
träffats. Sovjetunionen har å sin sida krävt en västtysk ratifikation av
Moskva- och Warszawaavtalen innan man är beredd underteckna
Berlinöverenskommelsens slutprotokoll. Detta illustrerar ytterligare
Tysklandspolitikens centrala betydelse för avspänningssträvandena i Europa.
Under de senaste åren har säkerhetskonferensen diskuterats bilateralt i Europa
samtidigt som man inom Atlant- och Warszawapakterna utarbetat förslag till
dagordning för konferensen. Det förhållandet att säkerhetskonferensen stått i
centram för många kontakter har haft en aUmänt gynnsam effekt på det politiska
klimatet.

I Östeuropa har intresset ökat för ett tekniskt och
ekonomiskt samarbete med staterna i Västeuropa. En utveckling av detta
samarbete som blivit följden därav kan lUtaså främja avspänningens sak.

Ett stigande intresse har kunnat märkas för förslaget om
ömsesidiga styrkereduktioner i Europa. Projektet avser i första hand de båda
maktblockens stående styrkor i centrala Europa. Frågan om ömsesidiga
balanserade truppreduktioner är komplicerad och det är därför svårt att se att
de båda maktblocken snabbt skaU kunna enas om konkreta åtgärder.

De gångna årens utrikespolitiska händelser ger således ett
fortsatt och förstärkt intryck av politisk avspänning i Europa.
Avspänningsprocessen

s. 101 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 101

har nu pågått sä länge och visat en sådan hållfasthet att
man kan våga tala om en utvecklingstrend. Relationerna mellan supermakterna och
deras aUierade har delvis ändrat karaktär. De starka låsningar som har präglat
stormaktspolitiken under efterkrigstiden har förbytts i ett klimat med en
starkare vilja tiU positiva förändringar. Hos parterna markeras en
beredvillighet att ompröva tidigare ståndpunkter. Önskan att söka och tUlämpa
nya lösningar framträder tydligare.

De ömsesidiga strävandena till en konstruktiv fortsättning
på denna politik följs med förväntningar och intresse. Detta innebär inte att
en fortsättning är fri från problem. Bakslag, tiUfälliga och mera varaktiga,
kan komma att inträffa på båda sidor. Det finns emellertid i dag inga tecken
som pekar på att detta kommer att leda till att grandema i den utstakade
riktningen överges av parterna.

Även om riskerna för att vapnen skall komma tiU användning
således synes ha minskat, har några påtagliga rastningsbegränsningar hittUls
inte kommit tiU stånd. Supermakterna har inte inskränkt eller aviserat
begränsningar i sina planer att utveckla och anskaffa avancerade vapensystem.
De konventionella styrkorna i Europa är i stort sett oförändrade på båda
sidor.

Beträffande utvecklingen i andra delar av världen än
Europa torde denna också i fortsättningen pä många håll komma att präglas av
politisk instabilitet och konflikter. Nya anledningar tUl konflikter och krig
torde uppkomma inom och mellan världens u-länder. Dessa kan även uppstå som
följder av motsättningar mellan supermakterna och deras allierade. De ständigt
ökande rastningarna bland u-länderna möjliga i första hand genom flödet av
vapen från de industriahserade staterna - bidrar i hög grad tUl att
motsättningar och kriser i dessa delar av världen utvecklas tiU militära
konflUcter.

Läget utanför Europa är labilt och påverkar indirekt och
ibland direkt - de europeiska staternas säkerhetspolitiska situation.
Strävandena att söka avspänning och nya politiska utgångspunkter i Europa kan
komma att störas av händelser i andra delar av världen i vilka europeiska stater
och deras allierade engageras. Riskerna för att sådana konflikter skall spridas
tiU Centraleuropa torde dock numera vara väsentligt mindre än tidigare under
efterkrigstiden.

Jag delar utredningens principiella uppfattning att den
svenska säkerhetspolitiken måste utgå från grundsynen att landets säkerhet i
första hand kan komma att äventyras genom stormaktsblockens handlande. Den
intemationeUa utvecklingen formas i stor utsträckning av supermakterna och
deras förbundna. Den kan inte i nämnvärd grad påverkas av små nationer som
Sverige. En anpassning tUl förhållandena blir därför nödvändig. De resurser vi
kan avsätta för att trygga vår egen säkerhet är mycket begränsade jämfört med
stormaktsblockens.

Vårt lands möjligheter att stå utanför krig och allvarligare
konflikter främjas även i framtiden bäst genom vår alliansfria politik som
inriktas på att möjliggöra neutralitet i ett framtida krig.

s. 102 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 102

Säkerhetspohtiken förutsätter ett samspel mellan bl. a.
utrikes-, handels-och försvarspolitiken. Försvarspolitik i traditionell mening
är således endast ett av säkerhetspolitikens medel. Denna inriktning av
säkerhetspolitiken betonar försvarets krigsavhållande förmåga.

Den svenska säkerhetspolitiken bör enligt 1970 års
försvarsutredning

-
bidra till en
fredhg utveckling i världen,

-
bidra till
utjämning av motsättningar och till större förståelse mellan folken,

-
bidra till
att skapa en värld, där även små stater kan hävda sina intressen,

-
bidra tUl att
minska stormakternas strategiska intressen att dra in Sverige i eventuella
krig,

-
redan i fred
tUlvarata våra intressen under hänsynstagande till den intemationella
solidariteten,

-
värna våra
demokratiska friheter och rättigheter.

Dessa tankar har på följande sätt kommit tiU uttryck i den
år 1968 av riksdagen godkända inriktningen av vår säkerhetspolitik (prop.
1968:110 s. 62, SU 1968:122, rskr 1968:281).

"Sveriges säkerhetspolitik, liksom andra länders,
syftar tUl att bevara landets oberoende. Vårt säkerhetspolitiska mål bör därför
vara att i alla lägen och former som vi själva väljer trygga en nationell
handlingsfrihet för att inom våra gränser bevara och utveckla vårt samhälle i
politiskt, ekonomiskt, socialt, kulturellt och varje annat hänseende efter våra
egna värderingar samt i samband därmed utåt verka för intemationeU avspänning
och en fredlig utveckling".

Jag anser att denna inriktning alltjämt bör gälla.

Trots de strävanden till avspänning och samarbete som
under senare år har pågått mellan maktblocken i Europa kan krig i Europa inte
uteslutas under nu överblickbar tid och inte heller sådana aggressiva
påtryckningar eller andra yttringar av en maktpolitik som utgår från hot om
krig. Även om stater i vår närhet skulle dras in i en konflikt mellan
stormaktsblocken, behövr.r denna inte oundgängligen beröra Sverige. Detta
utgör grundvalen för den hittUlsvarande svenska neutralitetspolitiken. Denna
politik blir trovärdig och realistisk när den byggs upp och genomförs med stabU
politisk inriktning och med stöd av ett totalförsvar som är avpassat och uppbyggt
för att värna vårt oberoende.

Sverige bör söka medverka tUl sådana förändringar i den
intemationella mUjön som leder tUl ökad allmän säkerhet. Om riskerna för
konflikter minskas och rustningarna internationellt kontrolleras och begränsas
på ett balanserat sätt, främjas vår egen säkerhet.

Enligt min mening spelar vårt land genom sin
utrikespolitik och sitt forsvar en viktig roU för att bevara stabiliteten i det
nordiska området. Den svenska neutralitetspolitiken utgör även ett värdefullt
bidrag tiU avspänningssträvandena i Europa. Sveriges alliansfria ställning
förhindrar att maktblocken i detta område ställs direkt mot varandra. För båda
blocken är Norden ett flankområde. Om väsentliga positionsförändringar
inträffar i detta område skuUe det kunna påverka den centrala

s. 103 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 103

maktsituationen i Europa. Jag anser att väsentliga
försvagningar av det svenska försvarets styrka i förhåUande tUl vår närmaste
omvärld skuUe kunna inverka störande på stabihteten och balansen i Nordeuropa.
En fast och konsekvent svensk utrikes- och försvarspolitik främjar freden och
stabihteten i norra Europa. Det bör Ugga även i andra länders intresse att
denna pohtik fullföljs med stabU inriktning.

Sveriges möjhgheter att påverka omvärlden utanför vårt
närområde i riktning mot minskade motsättningar är begränsade. Den alliansfria
politiken ger dock vissa möjligheter som bör tillvaratas genom en aktiv
utrikespohtik. Detta kan gälla medverkan i FN:s fredsbevarande verksamhet eller
åtgärder för kontroll av att avtal om rustningsbegränsning efterlevs. Vi bör
som hittiUs spela en aktiv roll i nedrustningsförhandlingarna. Det svenska
utvecklingsbiståndet med syfte att främja en fredlig utveckhng i riktning mot
ökat ekonomiskt och politiskt oberoende för u-länderna syftar hkaså till en
positiv effekt på den internationella utvecklingen.

Den internationella rättsordningen bör stärkas och
utvecklas. På många viktiga områden är existensen av entydiga rättsliga regler
för umgänget meUan stater och folk ägnad att minska riskerna för motsättningar
och att underlätta lösningen av uppkomna tvister. Särskilt för små stater är
det av vikt att rättssystemet utvecklas och respekteras. Sverige bör bidra tUl
en sådan utveckling bl. a. genom olika insatser inom fredsforskningen. Även
utvecklingen på havsrättsområdet har säkerhetspolitiskt intresse och bör
fortlöpande följas upp. I farvatten med förträngningar, sådana som omger
Sverige, påverkar territorialvattnens utsträckning starkt den mUitärpolitiska
kartbUden. Vid den aUmänna havsrättskonferens, som Förenta Nationerna avser
anordna år 1973 och som nu förbereds, kan frågan om maximal
territorialhavsbredd på tolv nautiska mU aktuahseras. Sverige hävdar nu fyra
mU.

För att den deklarerade utrikespolitiken skall respekteras
och vårt oberoende i längden kunna bevaras krävs som stöd ett starkt försvar.
Den svenska försvarspolitiken bör som försvarsutredningen har föreslagit bl, a.
syfta tUl att försvaret vid en konflikt i Europa mellan stormaktsblocken skall
ha sådan styrka och sammansättning att ett angrepp mot Sverige inte kan bedömas
lönsamt för någon. Därvid har försvaret den önskade fredsbevarande förmågan.

TUltron till vår neutralitetspolitik kräver att omvärlden
är övertygad om att Sverige i händelse av en konflikt är berett att fullfölja
den deklarerade politiken. Försvarets styrka och sammansättning måste vara
sådana att en presumtiv angripare inte tUl följd av brister i dessa hänseenden
kan misstro den deklarerade politiken. Försvaret får inte uppfattas som ett hot
mot någon och måste vara så utformat att dess uteslutande defensiva syfte -
försvar av det egna landet - klart framgår. Av största vikt är även att
omvärlden är förvissad om att det i Sverige råder bred enighet om
säkerhetspohtikens grunder. Förberedelser och överläggningar för militär
samverkan med andra nationer är helt uteslutna. Anskaffning av materiel som är
väsentlig för försvaret bör ske

s. 104 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 104

på ett sådant sätt att Sverige mte kommer i
beroendeställning tiU andra länder och därigenom kan utsättas för
påtryckningar.

TiUtron tUl neutralitetspolitiken kräver vidare att hela
landet kan försvaras och att försvaret kan anpassas tiU skilda lägen och möta
olika hot och angripare.

Kombinationen av en stabil, förtroendeingivande
utrikespolitik och ett mot denna svarande totalförsvar bör kunna inge omväriden
respekt för vår vilja att stå neutrala vid eventuella krig och vår fönnåga att
stå emot påtryckningar eller annan aggressivitet. Härigenom understryks att vi
menar allvar med vår neutralitetspolitik och att vi målmedvetet skapar sådana
försvarsresurser som behövs för att hävda vår deklarerade utrikespolitik i ett
kris- eller krigsläge.

I situationer då krig pågår i omvärlden krävs särskilda
åtgärder från en neutral stats sida. I överensstämmelse med neutralitetsrätten
skall Sverige, om en krigförande kränker eller försöker kränka svenskt
territorium, motverka detta med aUa tiUgängliga medel.

Befolkningen skall kunna ges skydd mot verkningarna i
Sverige av stridsmedel som har satts in i omvärlden. Genom olika åtgärder måste
vi säkerställa att samhället kan uthärda avspärrning eUer svåra störningar i
utrikeshandeln under rimligt lång tid. Dessa åtgärder omfattar bl. a. lagring
av särskilt betydelsefuUa varor, förberedelser för krigsproduktion och ransoneringsförberedelser.

Som försvarsutredningen har anfört kan man inte bortse
från möjligheten att Sverige trots alla åtgärder blir indraget i ett framtida
krig. Ett isolerat anfall mot Sverige bedömer jag som så osannolikt att det
inte bör självständigt beaktas i försvarsplaneringen. Ett sådant anfall torde
aktualiseras endast under ytterst extrema förhållanden i Europa.

Försvarspolitiken bör även i fortsättningen utgå från att
en maktbalans råder mellan stormaktsblocken. Denna maktbalans verkar krigsavhållande
på supermakterna. En hög grad av parallellitet torde komma att bestå mellan
blockens mUitära resurser. Detta utesluter inte att paktsystemens politiska och
mihtära straktur ändras under de närmast följande åren. Parallelliteten bidrar
bl. a. till att stormakternas styrkor vid ett eventuellt krig i aUt väsentligt
binds mot varandra. De resurser som kan disponeras för anfallsföretag mot
sekundära mål utan omedelbart strategiskt intresse - som t. ex. Sverige är
begränsade. Försvarsplaneringen bör därför utgå från sådana situationer i vUka
stormaktsblockens mål och resursinsats vid angrepp mot Sverige är begränsade i
förhållande till de globala säkerhetspolitiska målen och samlade resurserna
inom blocken och deras ledande nationer. 1 sådana situationer bestäms
angriparens åtgärder av andra överväganden än de som föranleds av en
anfallsplanläggning mot Sverige. Som jag har anfört tidigare anser jag att
Sveriges neutralitetspolitik spelar en viktig roU för att vidmakthålla
stabiliteten i Norden. Uppfattas Sverige som fast beslutet att försvara sin
självständighet och i besittning av den mUitära styrka som krävs för detta,
förbättras förutsättningarna för stabilitet i det nordiska området. Därmed
minskar riskerna att länderna i detta område blir indragna i konflikter och
krig. Försvars-

s. 105 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 105

politiken bör bestämmas mte minst med hänsyn tUl det
nordiska områdets betydelse och de konsekvenser i ohka avseenden som kan följa
av ändringar i den pohtiska och militärpolitiska situationen i Norden.

Jag delar försvarsutredningens uppfattning att det
nordiska områdets strategiska betydelse inte är oföränderlig. Av stor vikt i
detta sammanhang är supermakternas pohtik och relationerna dem emellan, den
militärtekniska utvecklingen samt supermakternas uppfattningar om ett framtida
krigs karaktär. SkUda intressen och motsättningar i fråga om Nordkalotten och
Östersjöutloppen torde bestå även under nu överblickbar tid. Några ekonomiska
eller andra tillgångar, som vid en konflikt skulle vara av så väsentlig betydelse
för de nuvarande supermakterna att de kan verka konfliktutlösande, torde inte
finnas i Norden.

Vid en konfrontation mellan stormaktsblocken som berör
Nordkalottområdet och Östersjöutloppen kan svenskt område få betydelse som
genomgångsområde för militära operationer. Om Sverige blir indraget i
anfaUsföretag mot dessa områden torde bero på angriparens bedömning av vilken
av möjliga anfallsriktningar som är mest fördelaktig. Frågan om det svenska
militära försvarets avhållande förmåga får i sådana situationer en direkt
påtaglig innebörd.

Sveriges säkerhetspolitik, stödd på ett efter våra
förhållanden starkt försvar, har som syfte att bidra till lugn och stabilitet i
vårt närområde. Denna inriktning av vår politik betraktas som ett europeiskt
intresse. I likhet med försvarsutredningen anser jag att denna politik bör
fullföljas.

De förändringar på kort sikt som kan följa av olika
tänkbara utvecklingar i den världspolitiska bilden t. ex. ökade motsättningar
mellan två i Europa engagerade maktblock, utjämning av motsättningarna mellan
dessa maktblock och därav följande minskningar av konfliktriskerna eller en
temporär eller mera varaktig obalans i maktpolitiskt hänseende mellan blocken
förändrar enligt min uppfattning inte behovet av och förutsättningarna för den
svenska säkerhetspolitiken sådan den här har beskrivits. De nämnda
utvecklingsalternativen betonar kravet på långsiktighet och en stabil
inriktning i den svenska politiken.

Om Sverige blir indraget i ett framtida krig, har den på
alliansfrihet och neutralitet grundade politiken inte lyckats. De resurser vi
då kan disponera måste koncentreras på ett kraftfullt försvar för att till det
yttersta bevara landets frihet. Men även under ett krigstillstånd måste de
politiska medlen utnyttjas för att bidra tUl att kriget kan bringas att upphöra
på ett sådant sätt att vår frihet bevaras. Försvarets förmåga att hindra
angriparen från att nå sina ursprangliga syften blir av väsentlig betydelse för
möjligheterna att nå framgång.

Även om
delar av landet skulle gå förlorade, skall angriparen så långt möjligt
förhindras att utnyttja landet för sina syften. Ett aktivt motstånd i ohka
former skall alltid möta en angripare. Detta förhållande kan vara av betydelse
i angriparens överväganden om ett angrepp mot Sverige. Ett motstånd inom
ockuperade delar av landet är som utredningen har anfört svårt att organisera
på förhand. Viss information, utbildning och materielanskaffning kan dock
enligt utredningen genomföras. Motstån-

s. 106 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 106

dets yttersta mål skall vara landets fullständiga
befrielse. En betydelsefull uppgift i den framtida försvarsplaneringen blir
enligt min mening ytteriigare åtgärder för att undersöka möjligheterna tUl och
förutsättningarna för s. k. civUt motstånd som ett komplement till andra
motståndsformer. Jag finner det vara av vikt att studier bedrivs inom detta
område. Dessa studier bör utgå från den grandsyn på den svenska
säkerhetspolitiken som jag här har redovisat samt från vad försvarsutredningen
har anfört om motståndsformer av detta slag.

Försvarsutredningen har presenterat allmänna
utgångspunkter för fortsatt totalförsvarsplanering i form av ett antal
typsituationer och en precisering av de uppgifter försvaret bör kunna lösa i
dessa situationer. Jag instämmer i allt väsentligt i vad utredningen har anfört
på denna punkt.

Planeringen
bör i första hand avse åtgärder för att avhålla från angrepp med konventionella
stridsmedel och utgå från vad jag i det föregående har anfört bl. a. om
existensen av två mUitära block med åtminstone delvis motsatta intressen i
Europa. Jämfört med nuvarande läge kan blockens styrka eller inre
sammanhåU-ning vara förstärkt eller försvagad. Blockens militära
handlingsfrihet kan vara begränsad till följd av mUitära engagemang i andra
delar av världen.

En konflikt
mellan supermakterna som uppstår i någon annan del av världen kan spridas till
Europa. Konflikter av ett sådant slag torde leda tiU i stort sett samma typ av
angrepp mot Sverige som om konflikten urspmngligen hade uppstått i Europa.

Nordkalottområdet och Östersjöutloppen utgör de
strategiskt mest betydelsefuUa områdena i Norden. Betydelsen av Gotland bör
även uppmärksammas.

De
situationer då angrepp mot Sverige med konventionella stridsmedel kan komma att
aktualiseras karakteriseras bl, a, av att en angripare med hänsyn till sin
huvudmotståndare måste se till att ett militärt företag kan slutföras på kort
tid, med en begränsad styrkeinsats och att riskerna för misslyckande så långt
möjligt begränsas. Det svenska försvaret får önskad fredsbevarande effekt, om
det kan förhindra att ettdera stormaktsblocket snabbt bemäktigar sig Sverige,

Det mUitära försvaret skall ha en sådan styrka och
sammansättning att anfall mot Sverige kräver så stora uppoffringar - i
resursinsats, föriuster och tid att angriparen inte finner de fördelar som
står att vinna värda uppoffringarna. Om Sverige ändå anfalls, är det militära
försvarets uppgift att söka förhindra att angriparen snabbt bemäktigar sig
landet. Försvaret skall i det längsta hindra angriparen att utnyttja svenskt
territorium för sina syften. 1 varje del av landet skall segt motstånd kunna
bjudas.

Civilförsvaret skall bidra tiU totalförsvarets
fredsbevarande förmåga genom att stärka befolkningens motståndsförmåga och
därmed bl, a, omvärldens tiUtro till vår föresats att göra motstånd mot
angrepp. Det ekonomiska försvaret skall säkerställa tUlgång på oundgängligen
nödvändiga förnödenheter och tjänster för befolkning och totalförsvar.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 107

Totalförsvaret i övrigt skall utformas så att krigets
verkningar inte allvarligt försämrar våra möjligheter tUl fortsatt försvar.

Försvaret skall vara så organiserat att det står klart för
en angripare att han kommer att möta ett totalt försvar och folkets samlade
motstånd. 1 sista hand skall motstånd göras i form av det fria kriget och
motståndsrörelse.

Planeringen av åtgärder för att avhälla från överraskande
anfall bör utgå från att värdet av att militärt kontrollera Sverige kan bli
stort först i en akut krissituation eller vid krig mellan blocken i Europa, Den
världspohtiska situationen och angriparens förberedelser bör kunna ge Sverige
en viss förvarning om att ett anfall är förestående. Genom en allsidig
underrättelsetjänst och genom smidiga och effektiva former för
beredskapsändringar skall möjligheterna till förvarning tillvaratas och
utnyttjas.

Planeringen av åtgärder till stöd för neutraliteten vid
krig i omvärlden bör utgå från att krig i omvärlden i första hand kommer att
föras med konventionella stridsmedel. Försvaret bör utformas för att skapa
respekt i omvärlden för Sveriges vilja och förmåga att hävda sin neutralitet
och för att begränsa verkningarna inom landet av sådana krig eller kriser i
omvärlden som inte primärt berör Sverige, Sådana verkningar kan vara störningar
i utrikeshandeln och bieffekter av stridsmedel som har satts in i vår omvärld.
Det militära försvaret skall upprätthålla beredskap mot ett angrepp och kunna
upptäcka och avvisa kränkningar av svenskt territorium och skydda trafik mellan
olika delar av landet. Vissa av dessa uppgifter skaU kunna fullgöras även i
fredstid. Civilförsvaret skall begränsa verkningarna på befolkningen av
ABC-stridsmedel som har satts in i omvärlden. Det ekonomiska försvaret skall
trygga folkförsörjnmgen.

Planeringen
av åtgärder med hänsyn till risk för kärnvapenkrig bör utgå från bedömningen
att sannolikheten för insatser av kärnladdningar i Europa är låg. Jag delar
försvarsutredningens mening att våra möjligheter att påverka kämvapentröskeln
är begränsade. Den bestäms huvudsakligen av åtgärder mom stormaktsblocken. Våra
säkerhetsåtgärder skaU bl. a. säkerstäUa att vi inte blir sårbara redan vid
insats av ett fåtal laddningar och innebära endast måttliga kostnadsökningar
jämfört med försvar mot konventioneUa stridsmedel. Skulle Sverige anfallas när
kärnvapen redan har satts in i stor skala i krig i omvärlden, kan man inte
räkna med någon återhållsamhet mot svenskt område. 1 en sådan situation måste
ansträngningama koncentreras på att begränsa krigets verkningar och öka
befolkningens möjligheter att överleva. Planering av åtgärder med hänsyn till
risk för krig med biologiska och kemiska stridsmedel bör utgå från samma
grandsyn. Planeringen av åtgärder för att möta krav i förening med hot bör
beaktas bl. a. de moderna stridsmedlens förstörelseföiinåga och samhäUets
alltmer ökade sårbarhet. Dessa förhållanden ökar möjlighetema för en angripare
att med hot om militära eUer andra åtgärder förmå mindre stater till
eftergifter. För att avhålla

s. 108 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 108

från dessa typer av angreppsfaU mot Sverige måste landets
utrikespolitik föras med konsekvens och fasthet. Försvaret måste ha sådan
motståndsförmåga att främmande makt inte bibringas uppfattningen att landet
kan betvingas enbart genom hot. Utformningen av försvaret och informationen om
detta bidrar tiU att en fast försvarsvilja vidmakthäUs och utvecklas.
Befolkningen bör snabbt och säkert kunna nås med information och anvisningar.
Härigenom kan statsledningen demonstrera sin vilja och förmåga att stå emot
hot.

Målsättning för totalförsvaret

1 prop. 1968:110 anförde jag vid anmälan av fråga om
ändrad lydelse av gällande målsättning för krigsmakten bl. a. att den av 1963
års riksdag antagna målsättningen för totalförsvaret liksom den av 1964 års
riksdag antagna målsättningen för krigsmakten i huvudsak har karaktären av
allmänt håUna politiska manifestationer. Den av 1968 års riksdag vidtagna
ändringen i målsättningen för krigsmakten underströk ytterligare denna
karaktär.

Jag ansluter mig till vad försvarsutredningen har anfört
om hittills gällande målsättningar för totalförsvaret och för krigsmakten.
Dessa bör således upphöra att gälla och ersättas av en ny målsättning för
totalförsvaret av följande lydelse:

1. Totalförsvaret är en hela svenska folkets
angelägenhet och skaU

bygga på medborgarnas personliga insatser, som för vapenföra manliga

medborgare grundas på allmän värnplikt. Det skall ge uttryck för vär vUja

att bevara landets frihet.

2, Totalförsvaret skall vara så förberett för kriget
att det verkar

fredsbevarande. Det skall därför ha sådan styrka, sammansättning och

beredskap att ett angrepp mot Sverige fordrar så stora resurser och

uppoffringar samt tar så lång tid att de fördelar som står att vinna med

angreppet rimligen inte kan bedömas värda insatserna.

Totalförsvaret skall snabbt kunna höja beredskapen och
utveckla fuU styrka.

Totalförsvaret skall vara så utformat att det kan motstå
skUda angreppsformer och verka i olika militärpolitiska lägen.

Totalförsvaret skall vara så utformat att resurser kan
avdelas för svenskt deltagande i Förenta Nationernas verksamhet i syfte att
upprätthålla eller återställa internationell fred och säkerhet.

3. Under fredstid och under krig mellan främmande
makter varunder

Sverige är neutralt skall krigsmakten avvisa kränkningar av vårt

territorium. Civilförsvaret jämte andra berörda grenar av totalförsvaret

skall vidta åtgärder för att skydda befolkningen mot skadeverkningar på

grund av krig i vår omvärld. Det ekonomiska försvaret skall bidra tUl att

trygga vår försörjning om vårt land blir hänvisat till egna försörjnings

resurser på grund av i vår omvärid inträffade konflikter.

4, Invasionsförsvar skall vara krigsmaktens viktigaste
uppgift. Om

Sverige utsätts för angrepp skall krigsmakten möta detta och i det längsta

s. 109 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 109

förhindra att angriparen får fast fot på svensk mark. 1
varje del av landet skall bjudas segt motstånd, om så erfordras även i form av
det fria kriget. Civilförsvaret skall skydda befolkning och egendom mot skador
av fientliga anfall samt rädda överlevande vid sådana anfall. Folkförsörjningen
i vidaste bemärkelse skall tryggas genom det ekonomiska försvaret. En fast
försvarsvilja skall vidmakthållas och varje försök att undergräva vår
motståndsanda och tilltron till vår förmåga att motstå angreppet skall
motverkas genom psykologiskt försvar. Sjukvård, socialvård, polisväsende,
kommunikationer samt annan samhällelig verksamhet skall anpassas med hänsyn
till inriktningen av de samlade försvarsansträngningarna.

5. Totalförsvarets ohka delar skaU samverka och
understödja varandra i syfte att nå största möjliga försvarseffekt.

Liksom tidigare bör denna målsättning ses som en allmän
politisk manifestation och inte som en utgångspunkt för försvarsplaneringen.

Totalförsvarets fortsatta inriktning

1 avsikt att minska riskerna för hot mot sin säkerhet bör
Sverige söka åstadkomma positiva förändringar i den yttre miljön genom att
verka för rustningsbegränsningar och andra åtgärder. Som jag har anfört i det
föregående är emellertid våra möjligheter i detta avseende begränsade. Vi är i
allt väsentligt hänvisade till att anpassa oss till de förhållanden som råder i
omvärlden. Försvarsutredningen anför att den traditionella svenska
neutralitetspolitiken sedan länge bildar grundvalen i våra strävanden att
hävda den yttre säkerheten. Denna politik har byggt bl. a. på ett efter våra
förhållanden starkt försvar. Jag delar utredningens mening att det inte finns
skäl att göra avsteg från dessa grundläggande förutsättningar för att
förverkhga våra säkerhetspolitiska mål. Jag instämmer i försvarsutredningens
awisande av det vapenlösa motståndet som helt otillräckligt som stöd för den
deklarerade utrikespolitiken. Jag anser i likhet med utredningen att om vi inte
är beredda att i fredstid förbereda oss för väpnat försvar mot anfall av större
omfattning så torde vi inte kunna övertyga omvärlden att vi därefter genom
vapenlöst motstånd i olika former kommer att försöka hindra en angripare att
vinna herravälde över vårt territorium. Att i fred medvetet avstå från åtgärder
som ger möjlighet till väpnat försvar vid angrepp kommer av omvärlden att
tolkas som att vi saknar vilja att hävda vär självständighet.

Totalförsvaret bör vara så uppbyggt och organiserat att
det är en hela folkets angelägenhet. Jag delar utredningens mening att detta
mål bäst förverkligas genom att det militära försvaret byggs på den allmänna
värnpliktens grund. Den allmänna värnplikten är som idé övergripande och av
största betydelse för försvarsviljan och den reella försvarseffekten. Den
bidrar till att manifestera viljan att säkra landets trygghet mot yttre hot.
Den allmänna värnplikten utgör därigenom ett betydelsefullt bidrag tUl de
gmndläggande strävandena i den svenska säkerhetspolitiken.

Försvarsutredningen har föreslagit att försvarsplaneringen
skall syfta

s. 110 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 110

till att skapa ett i vid mening uthålligt totalförsvar.
Jag ansluter mig tUl denna uppfattning. Totalförsvaret skall kunna tvinga en
angripare tiU sådana uppoffringar av tid, resurser och förluster att han
avhålls från att företa angreppet.

Skyddet mot ABC-stridsmedel bör i försvarsplaneringen
utformas i enhghet med vad utredningen har anfört.

Det mUitära försvarets fortsatta inriktning

TUl försvarsplaneringens viktigaste uppgifter hör att
skapa handlingsfrihet beträffande försvarets utformning i framtiden. Denna
handhngsfrihet är av olika slag. Den avser bl. a. möjligheterna att anskaffa
olika typer av vapensystem och komponenter. Den avser vidare möjligheterna att
inom landet vid ändrade säkerhetspolitiska förutsättningar kunna öka tillförseln
av materiel till försvaret. Handlingsfriheten är även en fråga om utbildning av
personal och uppsättning av förband. Mellan dessa slag av handlingsfrihet måste
genom ohka åtgärder skapas en rimhg balans. Sådana åtgärder innefattar bl. a.
att resurser kontinueriigt sätts av för forskning och utveckhng så att en
grundläggande produktionskapacitet kan behållas för centrala materielslag och
att tillgången på kvalificerat befäl och erforderliga utbildningsanstalter
upprätthålls. Åtgärder av sistnämnt slag betecknas som organisatorisk handlingsfrihet.

Jag delar den grundsyn beträffande det militära försvarets
fortsatta utveckhng som försvarsutredningen har redovisat. Detta innebär att
det mUitära försvaret bör utvecklas enhgt följande.

Den
internationella mUitärtekniska utvecklingen påverkar inriktningen och takten i
anskaffningen av försvarsmateriel för våra behov. Det bör vara en strävan att
skapa förutsättningar att anskaffa vapen och utrustning av tillräckligt hög
kvalitet. Den tekniska utvecklingen och dess konsekvenser när det gäUer kostnadsstegringar
vid utveckling och anskaffning av kvalificerade vapensystem skapar emellertid
stora svårigheter för länder med begränsade resurser. Detta förhållande gäller
för övrigt även stormakterna. Jag instämmer i utredningens uppfattning att
erfarenheterna under senare tid har understrukit kraven på prioritering vid
långsiktiga ställningstaganden till olika vapensystem. Jag förutser även att
kraven på en sådan prioritering kommer att skärpas ytterligare i framtiden. Den
fortsatta utvecklingen av det militära försvaret kräver enligt min mening bl,
a. mot denna bakgrund klara riktlinjer vid ställningstaganden till avvägning
mellan kvantitet och kvahtet. Jag ansluter mig även på denna punkt tiU vad
utredningen har förordat. Detta innebär att den organisatoriska numerär för
vilken försvarsmateriel anskaffas i första hand bör bestämmas med hänsyn tUl de
deklarerade säkerhetspolitiska ambitionerna och de mUitärgeografiska
förhållandena. Från dessa utgångspunkter är det emellertid av naturliga skäl
inte möjligt att dra några i varje avseende entydiga, preciserade slutsatser om
lämplig numerär. Om det från olika utgångspunkter lämpliga antalet förband inte
kan utrustas med materiel av en viss kvalitet

s. 111 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 111

är den naturliga lösningen i flertalet fall att utrusta
förbanden med tekniskt mindre avancerade vapensystem och anskaffa ett större
antal. Att behåUa en existerande organisation med en uttunnad materiell
kvalitet kan från dessa utgångspunkter vara en lämplig väg att säkra
handhngsfriheten på längre sikt. Detta förutsätter dock att sättet för
försvarets förande kan anpassas till en ny sammansättning hos delar av
försvaret och/eller att materiel kan anskaffas inom rimlig tid. Nyuppsättning
av förband i personellt och materiellt hänseende är, som utredningen har
redovisat, en tidskrävande process som inte i nämnvärd utsträckning kan
påskyndas genom ökade försvarsutgifter. Avgörande för handlingsfriheten är i
detta hänseende i första hand den utbildningsorganisation som står tUl
förfogande vid varje tidpunkt.

Beträffande olika handlingsmöjligheter när det gäller
försvarets sammansättning på lång sikt finner jag i likhet med utredningen att
olika altemativ beträffande värnplikten behöver utredas för att ge större
säkerhet vid de fortsatta överväganden om försvarets inriktning som skall ske
under de närmaste åren. Hur olika typer av förband bör organiseras och
utnyttjas påverkar t, ex, utbildningstidens längd för olika kategorier
värnphktiga. Dessa frågeställningar som bör innefatta även nyttjande-tiden av
de värnphktiga i krigsorganisationen bör bli föremål för särskild utredning.
Jag avser att i annat sammanhang återkomma tiU Kungl. Maj:t med förslag i detta
avseende. Jag vill dock här anföra att den för hela det mUitära försvaret
gemensamma allmänmUitära utbildningen är av grundläggande betydelse och bör
behållas för att ge möjlighet att ändra krigsorganisationens struktur i olika
riktningar. Den allmänmUitära utbildningen grundlägger de värnpliktigas och
förbandens användbarhet för olika uppgifter på lång sikt. Den bör fortlöpande
anpassas till de nya förutsättningar som läggs till grund för det mUitära
försvarets utformning. Av betydelse för handlingsfriheten på sikt är även, som
utredningen har anfört, en kvalificerad utbildning av fast anställt och
värnpliktigt befäl. Bl. a. dessa förhållanden liksom kravet på att de av
värnphktiga uppsatta stridskrafterna efter mobihsering utan kompletterande
utbildning skall vara användbara för förbandens huvuduppgift bör beaktas vid
de fortsatta övervägandena om de värnpliktigas utbildning och utnyttjande i
krigsorganisationen m. m.

Jag kan i stort godta den tidsmässiga awägning meUan ohka
åtgärder som enligt utredningen ger en organisatorisk handhngsfrihet på vissa
områden. Genom åtgärder i denna riktning bör strukturella förändringar av
försvarets sammansättning på lång sikt underlättas.

Försvarsutredningen har anfört att vissa begränsningar i
försvarets operativa styrka på kort sUct är möjliga att godta i syfte att
bevara handlingsmöjligheterna på lång sikt. Jag har i det föregående anfört att
de senaste årens utrikespolitiska utveckling ger intryck av politisk avspänning
i Europa. Jag anser därför att den operativa styrkan kan tillåtas gå ned något
de närmaste åren. Till de eftergifter i fråga om den operativa styrkan som
utredningen har övervägt hör senareläggning av leveranser av flygplan 37 Viggen
och därav följande försenad uppsättning av divisioner

s. 112 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972.75 112

för operativt bmk. Denna åtgärd påverkar den operativa
styrkan under programplaneperioden och de närmaste åren därefter. Från
säkerhetspolitisk synpunkt har utredningen ansett att de risker som är
förenade härmed inte är större än att de kan godtas. Jag delar denna
uppfattning. 1 det följande kommer jag att förorda vissa ytterligare åtgärder i
denna riktning.

Det mUitära försvaret skall även i fortsättningen genom
sin styrka och sammansättning avhålla från angrepp. 1 anslutning härtUI vill
jag anföra följande,

Sverige innehåller inte i sig självt några primära
strategiska mål. Vårt territorium bör i första hand ses som ett
genomgångsområde vid storkrig i Europa. Med hänsyn härtill och eftersom en
presumtiv angripare aUtid måste ta hänsyn tUl huvudmotståndarens motåtgärder,
torde tiden för att genomföra en planerad operation mot Sverige komma att spela
en stor roll. Dessa förhållanden talar för att vårt försvar får den största
krigsavhåUande effekten, om det byggs upp för att vara i vidsträckt mening
uthålligt. Vid det militära försvarets fortsatta utveckling bör uthållighet ges
företräde framför mitialstyrka.

Uthållighet och initialstyrka bör ses i sammanhang med
försvarets krigsavhållande effekt totalt sett och inte appliceras på enskilda
förband och vapensystem. Det finns förband som i taktiska situationer har stor
uthållighet men som kommer att verka endast i ett krigs initialskede.

Om vi kommer i krig, skall försvarets uppgift vara att i
det längsta förhindra att angriparen får fast fot på svensk mark. Ett angrepp
skall mötas så långt ut frän gränser och kuster som våra resurser och geografiska
föratsättningar medger.

Det mUitära försvaret bör byggas upp så att det i allt
väsentligt är balanserat och möjliggör djupförsvar med kraftsamling till
gränser och kuster. Begränsningar i denna målsättning kan bli nödvändiga av
olika skä), t, ex, på grund av snabbt stigande kostnader för kvalificerade
vapensystem. Prioriteringar bör ske enligt den grundsyn som utredningen har
redovisat. Detta innebär bl, a, att ett större antal tekniskt mindre
högtstående vapensystem (funktioner) hellre anskaffas än ett fåtal tekniskt
mycket kvalificerade. En mera markerad tillämpning av denna

princip i försvarsplaneringen leder mte tUl genomgripande,
omedelbara konsekvenser, 1 första hand påverkas inriktningen av forskning och
teknisk utveckling.

Principen kan inte heller tillämpas genomgående på alla
system inom försvaret. För vissa system är t, ex, möjligheterna att över huvud
taget nå verkan bestämmande för kvaliteten på systemet och antalet erforderliga
enheter. Detta gäller bl, a, brigader för strid i öppen terräng och jaktflyg,

1 enlighet med utredningens förslag förordar jag att de
delar av krigsorganisationen som redovisas i de fyra avvägningsprogrammen
Rörliga resp. Lokalt bundna markstridsförband, Övervattensstridsförband samt
Luftförsvarsstridsförband bör utgöra den bas på vilken det militära försvarets
avhållande förmåga skah byggas, TiU denna bas bör vidare höra t, ex. ett
kvahficerat spaningsflyg och en effektiv signalspaning, 1 likhet

s. 113 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 113

med utredningen bedömer jag det angeläget att möjligheterna
till god förvarning tillvaratas. Avvägningsprogrammet Fjärrstridsförband bör
ges lägre prioritet.

Försvarsutredningen har lämnat förslag tUl fortsatt
inriktning av planeringen av avvägningsprogrammens utveckhng. Jag ansluter mig
i allt väsentligt tiU vad utredningen därvid har anfört och förordar att
avvägningsprogrammen utvecklas i stort enligt följande.

Avvägningsprogrammen Rörliga resp. Lokalt bundna
markstridsförband, Övervattensstridsförband och Luftförsvarsstridsförband bör
på längre sikt utvecklas i enlighet med principen att uthållighet bör gå före
initialstyrka. Inom ramen för denna helhetssyn är det emellertid ibland
nödvändigt eller önskvärt att delar av organisationen har hög initialstyrka.
Detta kan vara en förutsättning för att nå uthållighet inom helheten. Detta
förhällande gäller bl, a. avvägningen mellan rörliga resp. lokalt bundna
markstridsförband samt sammansättningen av dessa båda avvägningsprogram var
för sig. Utformningen i stort av markstridsförbanden är enligt min uppfattning
av stor betydelse för tilltron till vär förmåga att genomföra ett uthålligt
försvar över hela territoriet. Omfattningen hos berörda avvägningsprogram kan
varieras endast inom vissa gränser. Antalet enheter inom de rörliga och lokalt
bundna markstridsförbanden bör vara förhållandevis stort. De rörliga
markstridsförbanden torde dock som utredningen har föreslagit kunna minskas i
antal i förhållande till nuläget. Jag finner det vara av vikt att dessa förband
hålls på en kvalitativ nivå som är väl anpassad tiU utvecklingen i omvärlden.
Möjligheterna att utan att omsätta materielen håUa vissa lokalt bundna
markstridsförband så organiserade och utbildade att en förändring till rörUga
markstridsförband kan genomföras inom rimlig tid bör övervägas i samband med
omorganisation av vissa befintliga brigader. Fältförband i form av s. k.
skytteregementen bör emellertid inte organiseras. Jag återkommer till denna
fråga i det följande.

Jag delar utredningens syn på markstridsförbandens roll
inom det mUitära försvaret. Detta bör således utgå från ett lokalt bundet
försvar av områden och platser som har primärt intresse för en angripare. Här
bör ordnas ett uthålligt försvar med lokalt bundna markstridsförband som är
särskilt organiserade för dessa uppgifter. Permanent utbyggda
försvarsanläggningar med god motståndskraft mot bekämpning bör utnyttjas. Genom
ett sådant försvar tvingas en angripare att välja anfallsriktningar som är
ofördelaktiga för honom.

De rörliga markstridsförbanden skall kunna kraftsamlas för
awäijning i olika riktningar. Detta kräver att förbanden hålls på en hög
kvalitetsnivå, vilket medför att antalet bhr beroende av de tillgängliga
ekonomiska resurserna. Ett visst antal förband krävs dock med hänsyn tih
förbandens avsedda uppgifter. Jag ansluter mig tUl utredningens förslag att
åtgärder bör vidtas för att behålla ett något större antal brigader än vad
överbefälhavaren på sikt har förutsatt i de lägre nivåerna i programplanerna,

8 Riksdagen 1972. 1 saml Nr 75

s. 114 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 114

Den framtida avvägningen mellan här berörda program blir
vidare beroende av resultatet av den utredning om de värnpliktigas utbildning
och utnyttjande m.m. som jag har berört i det föregående. Principerna för att
operativt utnyttja markstridsförbanden påverkar förutsättningarna för en
ytteriigare differentiering av grundutbildningen för de värnphktiga som ingår i
dessa förband, Jag delar utredningens uppfattning att en ökad differentiering
av grundutbildningen kan vara särskilt lämplig, om kostnadsminskningar genom en
begränsning av fredsorganisationen frigör resurser så att bl, a, fältförband
med stor rörlighet och hög eldkraft kan hållas organiserade i större antal än
eljest.

För övervattensstridsförband har tekniska prestanda större
betydelse än för markstridsförbanden. Men även för detta awägningsprogram är
den disponibla numerären grandläggande. Anskaffningen av fartygsmateriel bör
utgå från behovet av stridskrafter för kustnära insatser i invasionsförsvaret
och från de krav som stäUs i en neutrahtetssituation. Vid awägning inom
programmet torde kapaciteten för strid över större avstånd trots att en sådan
ytterligare ökar effekten i djupförsvaret - få begränsas för att tUlgodose
möjligheter tUl mer kustnära strid.

För att
möjliggöra att ett tillräckligt antal fartyg för ytattackuppgifter anskaffas
bör den påbörjade övergången till lättare enheter fortsätta. Sådan
fartygsmateriel bör väljas som företrädesvis är lämpad för kustnära uppträdande
i invasionsförsvaret, dvs. i första hand patrullbåtar och torpedbåtar (robotbåtar).
Olika möjligheter att utforma ledningsfunktionen för ytattackförbanden bör
närmare studeras.

Jag delar utredningens mening att kapaciteten för skydd av
import-och exportsjöfart i ett avspärrningsläge starkt kan minska eller t, o,
m, helt utgå. Skydd av kustsjöfart och transporter till och från Gotland skall
dock kunna lämnas. Sådant skydd bör i framtiden ges av enheter som primärt
avses för andra uppgifter. Uppgiften att upptäcka och bekämpa ubåtar bör
tillgodoses av helikoptrar som är utrustade för ubåtsjakt i samverkan med
fartyg med ytattackuppgifter.

För de
tunga attackförbanden inom avvägningsprogrammet Fjärrstridsförband är flygplan
AJ 37 Viggen beställt och f, n, under leverans. Försvarsutredningen förordar
att denna anskaffning fullföljs men anför att antalet divisioner bör bestämmas
senare. Jag återkommer härtill i det följande.

Mot bakgrund av uppfattningen att fjärrstridsförbanden bör
ges lägre prioritet och med hänsyn tiU att nyanskaffning av attackflygplan f,
n, äger rum, kan det som utredningen har anfört synas naturligt att överväga
att inte anskaffa ubåtar. Utredningen förordar att studier bedrivs för att
bedöma avvägningen inom programmet på längre sikt. Jag biträder denna mening.
Studierna bör bedrivas genom överbefälhavarens försorg och avse bl, a,
avvägningsprogrammets sammansättning i ett längre perspektiv liksom alternativa
anskaffningsprogram för ubåtar under programplaneperioden. Jag avser att
senare återkomma tUl Kungl. Maj:t beträffande direktiv för dessa studier.
I awaktan på resultatet av studierna bör

s. 115 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 115

verksamheten i detta hänseende begränsas tUl att inom
landet bevara möjlighetema att utveckla och tUlverka ubåtar.

Beträffande avvägningsprogrammet Luftförsvarsstridsförband
har utredningen studerat olika anskaffningsprogram för JA 37 Viggen och deras
kostnadsmässiga, operativa och produktionstekniska konsekvenser liksom
alternativa jaktflygplan som helt eller delvis skulle kunna lösa de för JA 37
Viggen avsedda operativa uppgifterna,

1 sin utförliga redovisning av dessa frågor har
utredningen anfört bl, a, att man efter prövning av utländska
flygplanalternativ med samma eller bättre prestanda än nuvarande J 35 F Draken
kommit fram till att de möjliga alternativen är mycket få. Medelsbehovet för
ett licensbyggt flygplan uppskattas få ungefär samma storlek och fördelning
över tiden som för JA 37 Viggen, Utredningen anser inte att något står att
vinna genom en övergång till licenstillverkning. Inte heller förordar
utredningen direktköp av flygplan från utlandet.

En ny
version av flygplan 3 5 Draken skulle enligt utredningen kunna ges bättre
prestanda än det nuvarande J 35 F Draken för att möta 1980-talets miljö.
Förutsättningarna härför är emellertid begränsade av olika skäl. En division JA
37 Viggen skulle i kostnader motsvara ungefär 1,4 divisioner J 35 Draken, Den
exakta relationen beror på den kvalitetsnivå som skulle väljas för J 35 Draken,
De utgiftsminskningar som under den närmaste femårsperioden skulle uppstå tUl
följd av ett val av flygplan 35 Draken blir dock relativt små. Utredningen gör
den sammanfattande bedömningen att ett framtida luftförsvar byggt på en ny
version av flygplan 3 5 Draken i avgörande hänseenden skulle komma att få
väsentligt lägre effekt än ett luftförsvar med flygplan JA 37 Viggen. Därvid
har utredningen beaktat att det senare planet enligt nuvarande bedömningar kan
anskaffas endast för ett mindre antal divisioner.

Utredningen har förordat att jaktversionen av flygplan 37
Viggen utvecklas för senare anskaffning. Antalet divisioner bör bestämmas
senare. Jag biträder utredningens förslag därvidlag och återkommer till frågan
i det följande. Jag biträder även utredningens mening att stora ansträngningar
bör göras för att minska kostnaderna för utvecklingsarbetet,

Luftvämsförbanden bör i enlighet med utredningens förslag
även i fortsättningen hållas på en hög teknisk nivå. En modernisering bör ske
genom anskaffning av luftvärnsrobotar. Därvid bör eftersträvas sådana lösningar
som ger ett stort antal eldenheter.

Beträffande avvägningsprogrammen Central och högre regional
ledning, Allmän försvarsforskning samt Gemensamma myndigheter och funktioner
anför utredningen bl. a, att anskaffningen av flygplan S 37 Viggen bör
fullföljas. Jag biträder detta förslag,

1 anslutning härtill vill jag vidare anföra att det vid
den fortsatta utvecklingen av det militära försvaret bör vara en strävan att så
stor del som möjligt av de tillgängliga resurserna används för utbUdning och
materielanskaffning. Kostnaderna för fredsorganisationen och övriga

s. 116 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 116

fasta kostnader, t. ex. för förvaltningsorganisationen,
måste begränsas. Det är angeläget att kraftfulla åtgärder inom detta område
vidtas tidigt. Detta innebär bl, a. att kostnaderna för huvudproduktionsområdet
Ledning och förbandsverksamhet inte kan tillåtas växa i samma omfattning som
under senare år. Jag räknar således med en mycket restriktiv utgiftsprövning
beträffande såväl beslutade som planerade åtgärder. Kungl, Maj:t häri december
1971 uppdragit åt överbefälhavaren att bl, a, lämna förslag till och vidta
åtgärder för att minska antalet anställda inom krigsmakten under perioden
1972/73-1976/77 och att förbereda ytterligare personalreduceringar under nästa
femårsperiod.

Vad jag i det föregående har förordat beträffande inriktningen
av det mUitära försvarets fortsatta utveckling utgör inte nägot detaljerat
program för verksamheten under de närmaste åren. Jag har där endast redovisat
de aUmänna riktlinjer som bör gälla för den fortsatta programplaneringen för
det mUitära försvaret. Vid genomförandet kan variationer och förändringar inom
ramen för dessa riktlinjer bli aktuella, t, ex. med hänsyn till resultaten av
pågående och förordade studier och utredningar.

Överbefälhavaren har anmält att programplanernas
beräkningsunderlag är osäkert, framförallt i de lägre ekonomiska nivåerna.
Sedan programplanerna lämnades in har det också varit nödvändigt att
successivt revidera de ekonomiska kalkylerna, bl. a. på grand av att
myndigheterna i viss utsträckning inte har följt de direktiv som lämnats för
planeringen och tUl följd av att utfallet av 1971 års lönerörelse inte har
kunnat överblickas förrän nu. Inom främst underhållsområdet har betydande
kostnadsökningar konstaterats under senare tid. Osäkerhet rörande de slutliga
kostnadema för en del större materielobjekt föreligger också. Därför är det i
vissa faU inte möjligt att bestämma antalet enheter förrän efter ytterligare
studier och utredningar. Jag vUl i anslutning härtill framhålla att
kostnadsförändringar förekommer regelmässigt. Sådana störningar måste därför
beaktas i planeringen.

Jag anser att riksdagen enligt grandtanken i det nya
planeringssystemet inte bör besluta om en bestämd utgiftsram för det militära
försvaret för flera år. Utgiftsramen bör i fortsättningen prövas åriigen. Planeringen
bör dock ske med utgångspunkt i en viss planeringsram. Vid bestämmande av denna
måste hänsyn tas till att stor restriktivitet med statsutgifterna måste iakttas
de närmaste åren. Planeringsramen bör därför utgå horisontellt från
basbeloppet, 6 470 miij. kr., i den utgiftsram för budgetåret 1972/73 som jag
förordar i det följande. Planeringen för det militära försvarets utveckling
under perioden 1972/73-1976/77 bör sålunda ske med utgångspunkt i en
planeringsram om totalt 32 350 milj. kr. i prisläget februari 1971. 1
planeringen bör förutsättas att kompensation för pris- och löneförändringar
skall ske enligt nettoprisindex.

CivUförsvarets fortsatta inriktning

Den hittillsvarande planeringen av civilförsvaret har
utgått från att befolkningen löper risk att direkt bekämpas i
terrorsyfte och att

s. 117 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 117

kärnvapen därvid kan komma att användas. Denna uppfattning
har bl, a, lett tiU att utrymning i hög grad har satts i förgrunden bland de
förebyggande åtgärderna och att det inte har ansetts vara möjligt att till
rimliga kostnader åstadkomma skyddsrum tUl skydd för befolkningen i de större
städernas innerområden.

Försvarsutredningen anser att planeringen i fortsättningen
inte bör inriktas på skydd mot kärnvapen eller massinsats av konventionella
vapen i direkt bekämpning av befolkningen. Grundläggande för planeringen bör i
StäUet vara att befolkningen kan komma att beröras av biverkningar vid
bekämpning av militära mål i samband med en invasion med i första hand
konventionella stridsmedel och vid markstrider. Viss hänsyn måste emellerfid
tas till att befolkningen kan bli ställd inför direkt hot om skadegörelse. Det
är då betydelsefullt att civilförsvaret med sina åtgärder kan påverka
hotsituationen och öka statsmakternas handlingsmöjligheter. Vidare bör
befolkningen kunna ges skydd mot de sekundära verkningarna av ABC-stridsmedel
som används utanför våra gränser.

Beträffande inriktningen av åtgärderna för att åstadkomma
skyddet föreslår försvarsutredningen att planeringen bör inriktas på att skydd
i möjlig mån skall beredas befoUcningen i skyddsram. En planering med denna
inriktning har långsUctig effekt och ökar möjligheterna att i den konkreta
situationen begränsa utrymningar som innebär störningar av mycket allvarligt
slag i produktion och annan samhällsverksamhet.

Jag delar den uppfattning som försvarsutredningen gett
uttryck åt beträffande inriktningen i stort av civilförsvarets fortsatta
utveckling.

Civilförsvaret bör bidra till totalförsvarets
fredsbevarande funktion genom att stärka befolkningens motständsförmåga och
därmed tilltron tUl vår vilja att göra motstånd mot angrepp och påtryckningar.

1 de fall vi inte lyckas att avhålla frän angrepp eller
hot är det civUförsvarets uppgift att skydda befolkningen och Imdra verkningarna
av skador. Även i de fall krig pågår i vår omvärld och endast indirekt berör
värt land skaU civilförsvaret kunna Undra de sekundära verkningarna för
befolkningen.

Befolkningsskyddets fortsatta utveckling bör ske enligt
den ändrade grundsyn på framtida krigs karaktär som jag har redogjort för i det
föregående. Det innebär bl. a. att åtgärderna skall avse skydd mot verkningar
av i första hand konventionella stridsmedel vid bekämpning av mUitära mål i
samband med invasion och vid markstrider samt att befolkningscentra som sådana
inte bör ses som primära mål för angriparen. Civilförsvarets åtgärder bör
dessutom utformas så att möjligheterna tas till vara att tUl måttliga
kostnadsökningar åstadkomma skydd mot ABC-stridsmedel.

Befolkningen kan i krig beredas skydd dels i skyddsrum,
dels genom att utrymningar företas till mindre utsatta områden. Dessa åtgärder
ersätter inte varandra utan bör närmast ses som kompletterande varandra i olika
situationer, exempelvis så att begränsad utrymning får väga upp brister i
tUlgången på skyddsrum. Det kan också visa sig nödvändigt att i

s. 118 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 118

vissa situationer utrymma särskilda grupper av
befolkningen eller särskilt hotade områden.

Skyddsrumsbyggandet är en grandläggande åtgärd för
befolkningens skydd i krig. Skyddsrum som kan uppsökas vid flyglarm eller som
man eljest kan vistas i när situationen så kräver, ökar i hög grad
överlevnadsmöjligheterna för befolkningen.

Skyddsrumsbyggandets
omfattning regleras f. n, dels i civilförsvarslagen, som anger skyldighet för
fastighetsägare att anordna skyddsrum vid anläggningar och byggnader av vissa
närmare angivna slag, dels genom att åtgärdema har begränsats tUl orter som
ansetts vara egentliga riskorter (anfallsmäl). Reglerna för genomförandet av
ett framtida skyddsrumsbyggande ses f, n. över av en särskilt tiUsatt
utredning, 1969 års skyddsrumsutredning. Utredningen väntas lägga fram sitt
betänkande inom kort. Sådana frågor som ligger utanför skyddsramsutredningens
uppdrag bör dock behandlas redan nu. Dit hör bl. a. principerna för
skyddsramsbyggandets lokalisering, dvs. prioritering och urval av
skydds-ramsorter. Även vissa andra skyddsrumsfrågor som har direkt samband med
principerna för hur skyddet av befolkningen skall ordnas bör prövas i detta
sammanhang.

Med hänsyn tUl de relativt betydande kostnaderna för att
anordna skyddsrum måste åtgärderna liksom hittills omsorgsfullt prioriteras med
hänsyn till det bedömda hotet. Det nuvarande urvalet av skyddsrumsorter
gjordes år 1957 mot bakgrunden av den syn pä hotet som dä var vägledande för
planeringen. Med den grundsyn som jag har redovisat i det föregående bör
åtgärderna i fortsättningen främst inriktas med hänsyn till det konventionella
krigets krav och tUl att de allvarligaste riskområdena är sådana som innehåller
eller hgger nära mUitära mål och i invasionsområden. Nuvarande förteckning
över skyddsrumsorter bör omprövas mot bakgrund av denna ändrade grundsyn. En
sådan prövning pågår f, n. inom försvarsdepartementet.

Förberedande
studier av tätorternas belägenhet i förhållande till militära mål och
invasionsområden visar att tätorter av betydenhet i allmänhet är så belägna,
att de från nämnda utgångspunkter är att anse som riskområden. Sålunda
innehåller vanligen tätorter där invånarantalet uppgår till 10 000 eller mer
sådana områden, medan mindre tätorter mera sällan gör det. Detta förhållande
talar för att den nuvarande gränsen, som generellt är satt vid 5 000 invånare,
höjs. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma den framtida
storleksgränsen. Ett urval bland mindre orter bör ske med hänsyn till deras
belägenhet i förhåUande tiU mUitära mål och invasionsområden.

Nu gällande regler för skyddsrumsbyggandet innebär att
låghusbebyggelse (dvs. regelmässigt enfamiljshus och flerfamiljshus som
uppförs i en eller två våningar) har undantagits från skyddsrumsbyggnadsplikt.
Försvarsutredningen har framhållit att det inte längre finns skäl att generellt
göra undantag för låghusbebyggelse. Det är nämligen inte bebyggelsetypen som
bör avgöra var skyddsrum skall finnas utan i stäUet det bedömda hotet. Inte
heller finns det längre skäl att generellt undanta

s. 119 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 119

innerområdena i de 14 största städerna frän enskUt
skyddsrumsbyggande. Jag ansluter mig tiU de principer som försvarsutredningen i
dessa hänseenden har uttalat sig för. Beträffande de praktiska konsekvenserna
härav återkommer jag i annat sammanhang.

De blivande reglerna för att genomföra skyddsrumsbyggandet
bör utformas så att begränsningar av erforderligt antal skyddsrumsplatser är
möjliga. Hithörande frågor utreds f. n. av skyddsrumsutredningen.
Försvarsutredningen som har tagit del av skyddsrumsutredningens arbete har
funnit att skyddsrumsbyggandet bör planeras områdesvis inom riskorterna med
hänsyn till det bedömda hotet och behovet i stället för att som nu generellt
vara låst till de enskUda byggnaderna. Härigenom skulle behovsberäkningen
bättre kunna anpassas tUl lokala förhållanden och förutsättningar skapas för
ett ändamålsenligt resursutnyttjande. Försvarsutredningen anser det angeläget
att den författningsmässiga och organisatoriska gmndvalen åstadkoms för ett
skyddsmmsbyggande efter dessa principer. Utredningen betonar också betydelsen
av att skydds-mmsplaneringen effektivare än vad som f. n. är fallet inordnas i
den allmänna samhällsplaneringen. Jag delar försvarsutredningens uppfattning
att ett bättre resursutnyttjande på skyddsrumsbyggandets område kan komma till
stånd. Jag utgår därför från att de totala kostnadema för skyddsramsbyggandet
vid oförändrat hög ambitionsnivå bör kunna begränsas i förhållande till de
nuvarande kostnaderna.

1 de större städernas innerområden kommer betydande
brister att kvarstå under avsevärd tid även sedan man börjat bygga skyddsram
där. Försvarsutredningen har uppmärksammat denna fråga och föreslagit att
åtgärder övervägs för att tillgodose de mest angelägna skyddsbehoven i dessa
områden genom att, där så är möjligt tUl rimliga kostnader, iordningställa
befintliga och fillkommande underjordiska utrymmen till skyddsrum. Jag anser
att det bör vara möjligt att utforma sådana regler för en ny
skyddsrumsplanering att innerområdenas skyddsproblem kan beaktas enligt den
tankegång som försvarsutredningen har framfört. TUI dessa frågor får jag
anledning att återkomma när skyddsrumsutredningen har lagt fram sitt förslag.

1 fråga om skyddsrummens beskaffenhet görs f. n. skillnad
mellan bergfast skyddsrum och normalskyddsrum. De skyddsrum som anordnas vid
byggnader och anläggningar är i regel normalskyddsrum. Båda skyddsrumstyperna
ger ett gott skydd mot annan vapenverkan än verkningarna av kärnvapen i och
närmast omkring detonationscentrum.

Jag avser att i annat sammanhang behandla frågor rörande
skyddsrummens beskaffenhet på grand av vad jag här anfört och vad 1969 års
skyddsrumsutredning kan komma att föreslå.

Försvarsutredningen erinrar om att både den förvarningstid
som behövs för att uppsöka skyddsrummen och stridsledningssystemets uthållighet
kan vara otillräckliga under vissa förhållanden. Utredningen har funnit det
vara osäkert om tekniska och ekonomiska förutsättningar finns för att
tillgodose de krav på förvarningstider och uthållighet i förvarningssystemet
som civilförsvarsstyrelsen har uppställt i perspektiv-

s. 120 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 120

planen. Utnyttjandegraden i fråga om information från
detta system anses dock kunna förbättras genom att vissa organisatoriska
åtgärder genomförs.

Försvarsutredningen har uttalat att det är osäkert om
förvarning kan ges före flyganfall. Det är enligt min mening ofrånkomligt att
dra vissa konsekvenser av detta uttalande. Särskilt gäller detta vissa delar av
landet och under väsentliga delar av ett stridsföriopp. Det finns skäl att utgå
från att skyddsrummen inte under alla förhållanden kan utnyttjas på tidigare
planerat sätt, dvs. uppsökas först vid förvarningstUlfället, Användningen av
skyddsrummen måste anpassas till möjliga prestanda hos stridsledningssystemet.
Det innebär att skyddsrummen kan behöva tas i anspråk i viss omfattning även
under mellanperioder när skenbart lugn råder under ett krig.

Som försvarsutredningen har uttalat är det angeläget att
skyddsrummen anpassas till denna syn på utnyttjandet under olika förhållanden.
Frågan om utformningen av skyddsrummen till följd härav bör studeras närmare.
En riktpunkt bör härvid vara att åtgärderna kan genomföras till låga kostnader.

De nuvarande riktlinjerna för anskaffning och lagerhåUning
av skyddsmasker grandas på uppfattningen att vi trots internationella
överenskommelser inte kan bortse från att det kan finnas risk för att
stridsgaser används. Risken har dock inte bedömts vara så stor att det är
påkallat att i fredstid anskaffa skyddsmasker tUl hela befolkningen.

Försvarsutredningen anser att planeringen för anskaffning
av skyddsmasker bör följa den hittills utstakade inriktningen. Det innebär att
en begränsad anskaffning upprätthålls och att härigenom och genom andra
förberedelser en grundval skapas för att anskaffa skyddsmasker tUl hela
befolkningen, om de säkerhetspolitiska förhållandena i form av ändrade
doktriner etc. skulle ge anledning härtill.

Jag förordar att beredskapen i fråga om skyddsmasker
upprätthälls efter de riktlinjer som försvarsutredningen har föreslagit. Likaså
bör självskyddsutbildning av aUmänheten för att stärka det mdividuella skyddet
fortgå som hittiUs fastän anpassad tiU den syn pä framtida krigs karaktär som framgår
av det föregående.

Skydd för befolkningen kan förutom i skyddsrum åstadkommas
genom att utrymning företas till mindre utsatta områden. Försvarsutredningen
framhåller att utrymningar av den omfattning, som föratsätts i de högsta av nu
gällande utrymningsalternativ, kan ha konsekvenser för samhällslivet som i
flera hänseenden är mindre önskvärda. Jag ansluter mig till denna uppfattning
och har därför i det föregående förordat att planeringen bör inriktas på att
skydd i möjlig mån bereds befolkningen i skyddsrum.

Det kan emellertid vara nödvändigt att i vissa situationer
vidta utrymningar. Planläggningen för utrymning av tätorter och andra områden
bör därför behållas. Planläggningen bör som hittills ge handlingsfrihet att
besluta helt efter den rådande situationen och således inte innebära att
man i förväg binder sig vid beslut att genomföra

s. 121 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 121

utrymning, i synnerhet inte enligt de längst gående
planläggningsalternativen. Som allmän riktlinje för planeringen bör gälla att
beroendet av att behöva sätta utrymningsplanerna i tillämpning begränsas så
långt möjligt.

Organisationen
för ledning av civilförsvaret och undsättningsverksamheten skall enligt
planerna bestå av lokala enheter (220 000 civilförsvarsphktiga) och regionala
förstärkningsenheter (10 000 civilförsvarspliktiga). Härtill kommer verkskydd
som är bundna till industrier och andra anläggningar. De regionala
undsättningskårerna är f, n, mobiliseringsbara i sin helhet. De lokala
enheterna är i fråga om utbildad personal och materiel uppbyggda till ca 90 %
av den planerade omfattningen. Civilförsvarsstyrelsen framhåller emellertid i
sin programplan att bristema är fördelade på ett sådant sätt att
organisationens effekt är lägre än den genomsnittliga uppbyggnadsgraden ger
anledning att förmoda. Styrelsen önskar få tiU stånd en organisation som är väl
avvägd i fråga om personal och materiel. Försvarsutredningen har gett uttryck
åt en liknande uppfattning.

Jag finner det angeläget att den organisation som nu finns
ges bästa möjliga effekt i första hand genom att den anpassas till den ändrade
inriktningen av verksamheten och i lämplig utsträckning görs mer enhetlig.
Genom att förbättringar av detta slag vidtas kan den planerade organisationens
numerär i det lokala civilförsvaret begränsas till vad som motsvarar den redan
uppbyggda delen.

Skyddade uppehållsplatser för ledningen av verksamheten i
civilförsvarsområdena finns f. n, iordningställda för i huvudsak alla större
områden. Delar av civilförsvarets ledning, särskUt i de mindre civilförsvarsområdena,
är hänvisade till provisoriska ledningsplatser. En begränsad fortsatt
utbyggnad av anläggningar för organisationen kan visa sig behövlig. Denna
verksamhet måste emellertid med hänsyn till kostnaderna ses på längre sikt och
därför starkt begränsas under den närmaste programplaneperioden.

Civilförsvarsstyrelsen har föreslagit att en begränsad del
av organisationen utformas som särskilda förband med hög
mobiliseringsberedskap. Enligt min mening bör det undersökas om en mindre del
av undsättnings-och ledningsorganisationen kan ges en högre beredskap än andra
förband. För huvuddelen av organisationen bör mobUiseringsberedskapen kunna
sättas lägre och utbildningen av manskap med hänsyn härtill begränsas.

1 detta sammanhang bör nämnas möjligheten att i ökad
omfattning rekrytera personal i värnpliktig ålder till civilförsvarets
organisation. Pä längre sikt skulle en sådan rekrytering sänka omsättningen av
personal i civilförsvaret och begränsa anspråken på utbildningsorganisationen.
Denna fråga bör ytterligare övervägas i samband med den av mig förut nämnda
utredningen om de värnpliktigas utbildning och utnyttjande i
krigsorganisationen.

Verkskydd organiseras f. n. vid industrier och
anläggningar där minst 100 personer är sysselsatta. Denna gräns har tiUkommit
främst med hänsyn tiU att verkskydd med god effekt knappast kan åstadkommas vid
mindre personalenheter. Organisationen omfattar enligt planerna 1 180

s. 122 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:75 122

verkskydd och 60 000 civilförsvarsphktiga.
Erfarenhetsmässigt visar det sig vara svårt att ens vid nämnda storlek nå en
effekt som svarar mot kostnader och administrativa förberedelser för
åtgärderna. CivUförsvarsstyrelsen har föreslagit att verkskyddsplikt i
fortsättningen skaU finnas vid företag där minst 200 personer är sysselsatta.
Jag ansluter mig tUl detta förslag och avser att senare föreslå erforderlig
ändring i civUförsvars-kungörelsen.

Den fortsatta planeringen bör tills vidare ske frän
förutsättningen att kostnadema för civilförsvarets åtgärder fördelas mellan
stat, kommuner och enskilda enhgt oförändrade principer.

I fråga om den del av verksamheten som skall finansieras
över fjärde huvudtiteln bör riksdagen enligt grandtanken i det nya planeringssystemet
inte besluta om en bestämd utgiftsram för flera år. Utgiftsramen bör i
fortsättningen prövas åriigen.

Planeringen bör ske med utgångspunkt i basbeloppet, 118
milj. kr., i den utgiftsram för budgetåret 1972/73 som jag förordar i det
följande. Det innebär en total planeringsram under perioden 1972/731976/77 om
590 milj. kr. i prisläget februari 1971. I planeringen bör få förutsättas en
medelsförbrukning om 30 milj. kr. utöver planeringsramarna under budgetåren
1972/73-1974/75 om så skulle behövas för att betala vissa tidigare gjorda
åtaganden. Vidare bör förutsättas att kompensation för pris- och
löneförändringar kommer att utgå enligt nettoprisindex.

Det psykologiska försvaret

Det psykologiska försvaret är i första hand en verksamhet
och inte en organisation. Verksamhetens syfte är att vidmakthålla en fast
försvarsvilja och motverka aUa försök att undergräva vår motståndsanda och
tiUtron tiU vår förmåga att motstå angrepp.

Medborgerlig enighet om vår säkerhetspolitik och dess
förutsättningar kan och bör emellertid inte skapas genom särskilda åtgärder
från samhällets sida. Den kan bara uppstå genom övertygelsen hos de enskUda
medborgarna och denna övertygelse kan bara nås i det demokratiska samhäUets
arbetsformer, dvs. genom fri opinionsbUdning och nyhetsförmedling. I
situationer då påfrestningama på allmänheten är stora, samhäUet är under
omställning, krigshandlingar drabbar folket och ett stort antal föreskrifter
och lagar träder i kraft kan emellertid en ökad samhäUsinformation vara
nödvändig för att vidmakthålla försvarsvilja och motståndsanda.

I den genomförda studien över det psykologiska försvarets
mål och uppgifter har beredskapsnämnden för psykologiskt försvar förutsatt att
principerna för planläggning och verksamhet skall vara oförändrade. Fri
opinionsbildning och debatt utgör grundvalen för verksamheten. Jag delar denna
uppfattning. De psykologiska försvarsåtgärderna i fred bör således som hittUls
begränsas tUl planering, utbUdning och forskning.

s. 123 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:75 123

Inriktningen av övrigt totalförsvar

Inriktningen av övrigt totalförsvar bör tiUgodose kravet
på balans i våra samlade försvarsinsatser.

Vad som
här kallas övrigt totalförsvar omfattar en rad skilda verksamhetsområden.
Exempel på dessa områden är försörjningen med förnödenheter och tjänster - det
ekonomiska försvaret som innefattar bl. a. livsmedelsförsörjningen,
industriproduktionen, energiförsörjningen och transporterna. Andra exempel är
hälso- och sjukvården, polisverksamheten och den för det civila totalförsvaret
gemensamma regionala ledningsorganisationen. För dessa verksamhetsområden är
ett stort antal myndigheter ansvariga.

1
sammanhanget vill jag erinra om de speciella förutsättningar för övrigt
totalförsvar som ligger i att verksamheten i krig och andra krissituationer i
mycket stor utsträckning bygger på resurser som primärt har anskaffats för
fredsinriktad verksamhet. För den långsiktiga inriktningen av övrigt
totalförsvar är därför hänsynstaganden till fredsresursernas framtida
utveckling betydelsefulla. Som grund för den långsiktiga planeringen krävs av
denna anledning studier inte bara av den yttre miljön utan också den s. k. inre
miljön, dvs. det svenska fredssamhällets framtida utveckling. Som ett exempel
kan nämnas studier av tänkbar långsiktig utveckling av en viss industribransch.
Studier av den inre miljön har givetvis betydelse också för planeringen av
militärt försvar och civilförsvar.

Försvarsutredningens behandhng av övrigt totalförsvar har
som framgått av det föregående bestått i att översiktligt studera inriktningen
av detsamma i syfte att tUlse kravet på balans i våra totala försvarsinsatser.
Målet för utredningsarbetet har alltså varit mera begränsat här än i fråga om
militärt försvar och civilförsvar.

För egen del viU jag understryka den betydelse som
verksamheten inom övrigt totalförsvar har i våra samlade försvarsansträngningar
hksom för tilltron tUl dessa. Detta gäller såväl den verksamhet som närmast tar
sikte på att säkerställa totalförsvarets funktionsduglighet i ett krigsläge som
den verksamhet som främst syftar tiU att trygga handlingsfriheten i ett avspärrnings-
eUer neutralitetsläge.

Den av myndigheterna hittiUs utförda planeringen inom
övrigt totalförsvar är enligt vad försvarsutredningen har funnit grundad på
allmänna säkerhetspolitiska förutsättningar som i stort stämmer överens med dem
som utredningen har funnit böra tUlämpas för mUitärt försvar och civilförsvar.
Något behov av mer genomgripande förändringar härvidlag föreligger därför inte.

I fråga om
vissa säkerhetspolitiska förhållanden av betydelse för bedömning av
resursbehoven - t. ex. normerna för uthålligheten föreligger emellertid f. n.
osäkerhet beroende på brister i kunskapsunderlaget. Här föreligger ett behov
av ytterligare studier. Detsamma gäller den långsiktiga planeringen av de
konkreta försvarsåtgärderna. Härvid framstår bl. a. studierna av det svenska
fredssamhällets möjliga utveckling som

s. 124 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 124

viktiga. Jag finner det därför med hänsyn till kravet på
balans i våra totala försvarsinsatser betydelsefullt med fortsatta studier inom
övrigt totalförsvar för att erhålla ett säkrare underlag för den långsiktiga
planeringen. Vissa anpassningar och preciseringar av planeringsutgångspunkterna
kan dock göras redan nu. Detta gäUer t. ex. planeringen av skyddet mot
ABC-stridsmedel. Jag avser att senare föreslå Kungl. Maj:t att utfärda
föreskrifter för den långsiktiga planeringen inom totalförsvaret. Dessa torde
tiU en början få bli provisoriska och delvis ofullständiga.

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag att
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att godkänna de riktlinjer för totalförsvarets fortsatta
inriktning som jag har angett i det föregående.

s. 125 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:75 125

Ändrad
grundutbildning m. m. för värnpliktiga

Inledning

1 överbefälhavarens förslag till programplaner för det
militära försvaret för perioden 1972/73-1976/77 har frågan om vissa
modifieringar av tiden för grundutbildning för värnpliktiga tagits upp. Vidare
har chefen för armén i särskild skrivelse den 30 augusti 1971 föreslagit en
nedskärning av grandutbildningstidens längd för arméns värnpliktiga. Över dessa
förslag har 1966 års värnphktskommitté yttrat sig.

Kungl.
Maj:t har med anledning av nämnda förslag i oktober 1971 uppdragit åt
överbefälhavaren att lämna förslag om förändringar av grundutbildningen för
värnpliktiga vid samtliga försvarsgrenar. Kungl. Maj:t har vidare uppdragit åt
överbefälhavaren och värnpliktsverket att vidta de förberedelser som erfordras
för att de ändringar i grundutbUdningen som överbefälhavaren föreslår så långt
möjligt i sin helhet skall kunna tillämpas med början år 1972.

Särskilda utredningar har redovisats beträffande två
värnpliktskategorier. Sålunda har 1966 års värnpliktskommitté lämnat förslag
till ändring av grundutbildningen för värnpliktiga underofficerare vid armén.
Vidare har utredningen om handräckningsvärnpliktiga avgett betänkande om
utbUdning av vissa värnphktiga i stabstjänst.

1 enhghet
med Kungl, Maj:ts uppdrag har överbefälhavaren i januari 1972 avlämnat förslag
till förändringar av grundutbUdningen vid samtliga försvarsgrenar. Förslaget
innebär en förkortning av tiden för grundutbUdningen för flertalet
värnpliktiga. I överensstämmelse med överbefälhavarens förslag har beslutats
om viss försöksverksamhet under utbUdnings-året 1972/73, Avsikten är att
fortsätta försöken i huvudsak enligt de riktlinjer överbefälhavaren har dragit
upp. Förändringarna i värnplU

Avkortningen
av utbildningstiden för vissa värnpliktskategorier och för vapenfria
tjänstepliktiga föranleder ändringar i värnpliktslagen (1941:967; omtryckt
1969:378) och lagen (1966:413) om vapenfri tjänst. Förslag tUl dessa
lagändringar och tUl förändrade grander för bistånds- och katastrofutbUdningen
bör föreläggas riksdagen, Kungl. Maj:t äger ensam besluta i övriga frågor som
berör de värnpliktigas grandutbildning under försöksperioden. Det har likväl
ansetts lämpligt att i det följande lämna en tämligen utförlig redogörelse inte
bara för försöksverksamheten utan också för de olika förslag och yttranden över
dem som ligger tiU grund för de avsedda förändringarna i grandutbildningen.
Som bakgrand till denna redogörelse redovisas i korthet nuvarande system för
utbildningen av de värnpliktiga.

s. 126 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 126

Nuvarande utbildnmgstid och tjänstgöring för värnpliktiga

Grunderna för nuvarande system för utbUdning av
värnphktiga godkändes av 1966 års riksdag (2LU 1966:48, rskr 1966:271) efter
förslag av Kungl, Maj:t i prop, 1966:106. Förslaget i propositionen byggde på
1960 års värnpliktsutrednings betänkande (SOU 1965:68) Värnplikten.

Värnplikisutbildningen omfattar grundutbildning och
repetitionsut-bUdning. Den har i huvudsak följande uppbyggnad och tidsmässiga
Omfattning.

Grundutbildning

Värnpliktiga i aUmänhet

Grundutbildningens tre huvudkomponenter är allmänmilitär
utbildning, befattningsutbildning och förbandsutbUdning.

Den allmänmilitära utbildningen har samma innehåll för
alla krigsmaktens värnpliktiga och omfattar ca tre månader fördelade över
större delen av utbUdningstiden. UtbUdningen avser bl. a. att ge den
värnpliktige förmåga att dels ta hand om sig själv och hjälpa andra under svåra
yttre förhållanden, dels försvara sig själv och den enhet inom vilken han verkar.

Grundutbildningen inleds regelmässigt med delar av den
aUmänmUitära utbildningen. Därefter följer en befattningsutbildning som i fråga
om längden varierar med hänsyn till utbildningsbehovet för varje typ av
krigsbefattning.

Jämsides med befattningsutbildningen genomförs
grundläggande utbildning i förband. Utbildningen hålls samman i avsnitt, där
olika skeden i striden eller verksamheten övas.

GrundutbUdningen avslutas med övningar i krigsorganiserade
förband, grundläggande krigsförbandsutbildning, det s. k. GKU-skedet. De
förband som sammansätts av värnphktiga under grundutbildning bör i de flesta
fall ses som utbildningsförband och inte som delar av krigsorganisationen.
UtbUdningsförbanden kan i vissa fall utgöra stommen till ett visst bestämt
förband i krigsorganisationen.

För att den värnpliktige skall kunna tjänstgöra i sin
befattning i krigsorganiserade förband behövs allmänmilitär utbildning,
befattningsutbildning och förbandsutbildning. Befattningsutbildningen
innehåller för befälsuttagna värnpliktiga också befälsutbildning, som är en
förutsättning för att dessa värnpliktiga skall kunna få övning i befälsföring
under den tillämpade förbandsutbildningen. De som skall bli värnphktiga
officerare fullgör efter frivilligt åtagande fortsatt grundutbildning vid
kadettskola eller motsvarande skola sedan GKU-skedet har avslutats.

Eftersom behovet av utbildningstid för ohka befattningar
växlar, är grundutbildningen differentierad såväl inom som mellan
försvarsgrenarna. De värnpliktiga indelas efter utbildningsbehovet i olika
kategorier. Meniga värnpliktiga hänförs till någon av kategorierna E, F och G.
varvid

s. 127 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 127

kategori G har den kortaste grundutbildningen.

För huvuddelen av de underofficersuttagna värnpliktiga vid
armén är UtbUdningen uppdelad. Den första delen om tre månader är avsedd att
vara inpassad mellan läsårsslut och terminsstart inom utbUdningsväsendet (tiden
den 1 juni-den 1 september). Återstående tolv månader av
underofficersutbUdningen fullgörs sammanhängande med inryckning den 1 juni och
utrycknmg den 31 maj följande år.

UtbUdningen
till värnpliktig officer omfattar ytterligare tre månader och fullgörs normalt
sommaren efter underofficersutbildningen (den 1 juni - den 31 augusti).
UtbUdningen tUl reservofficer är också läsårsanpassad, Reservofficerskurserna 1
och 2 (ROK 1, ROK 2) genomförs sommartid, ROK 1 fullgörs härvid året efter
utbildningen tUl officer och ROK 2 det tredje året efter officersutbUdningen,

GrundutbUdningen, som skall vara minst 235 dagar, omfattar
för värnpliktiga som uttagits till

meniga och underbefäl vid armén och kustartilleriet högst
345 dagar, vid flottan och flygvapnet högst 364 dagar (i särskilt kvalificerade
befattningar högst 450 dagar);

underofficerare högst 450 dagar;

officerare högst 540 dagar.

Med stöd av värnpliktslagen (1941:967, omtryckt 1969:378)
har Kungl, Maj:t i juni 1966 i provisoriska bestämmelser om värnpliktsutbildningen
fastställt följande längd för grundutbUdningen för flertalet värnpliktiga.

Armén

Värnpliktskategori Antal dagar för

grundutbildning

AU, I Alt, II

Värnpliktiga G 255 243

Värnpliktiga
F 300 300

Värnpliktiga E 332 345

För underbefålsutbildning uttagna värnpliktiga 332 345

För underofficersutbUdning uttagna värnpliktiga 450 450

För officersutbildning uttagna värnpliktiga 540 540

Alternativ I gäller för huvuddelen av arméns värnpliktiga
och innebär vårutryckning. Alternativ II omfattar endast en mindre del som rycker ut på hösten.

Flottan

Värnpliktskategori Antal dagar för

grundutbildning

Värnpliktiga G 320

Värnpliktiga
F 364

Värnpliktiga
E 450

För
underbefålsutbildning uttagna värnpliktiga 364

opaginerad Kontrollera mot PDF

Värnpliktskatcgori

Antal dagar för grundutbildning

opaginerad Kontrollera mot PDF

För
underofficersutbUdning uttagna värnpliktiga

a)
som avlagt
sjökaptens- eller sjöingenjörsexamen

b)
andra

För officersutbildning uttagna värnpliktiga

364 450 540

opaginerad Kontrollera mot PDF

Värnpliktskategori

Antal dagar för grundutbildning

opaginerad Kontrollera mot PDF

Värnpliktiga
G

Värnpliktiga
F

För
underbefålsutbildning uttagna värnpliktiga

För
underofficersutbildning uttagna värnpliktiga

För
officersutbildning uttagna värnpliktiga

251 300 330 450 540

opaginerad Kontrollera mot PDF

Värnpliktskategori

Antal
dagar för grundutbildning

opaginerad Kontrollera mot PDF

Värnpliktiga G Värnpliktiga F Värnpliktiga E För
underbefälsutbildning uttagna värnpliktiga

a)
kommissarier

b)
andra

För underofficersutbildning uttagna värnpliktiga För
officersutbildning uttagna värnpliktiga

255 300 364

330 364 420 510

opaginerad Kontrollera mot PDF

Specialtjänstuttagna värnphktiga

F. n. finns värnpliktiga som är uttagna för utbildning i
specialtjänst och som genomgår utbildning enligt andra grunder än övriga
värnpliktiga. Fr. o. m. den 1 juni 1972 skall en ny ordning successivt
tillämpas för dessa värnpliktiga (prop. 1971:88, FöU 1971:14, rskr 1971:144).
Den nya ordningen innebär att utbildningen av värnpliktiga som avses för
nuvarande specialtjänstbefattningar, i likhet med vad som gäller för övriga
värnpliktiga, genomförs i form av grandutbildning och repetitionsutbildning.
I samband härmed avskaffas den särskilda uttagningen i

special tjänst.

Grundutbildningen skall för här avsedda värnpliktiga
omfatta allmänmilitär utbildning, befattningsutbildning och militär
miljöutbildning under fältmässiga förhållanden. Befattningsutbildningens längd
awägs med hänsynstagande till de värnpliktigas civila utbildningskompetens.

Till vissa av de nuvarande specialtjänstbefattningarna
upphör grundutbildningen. Rekrytering till dessa befattningar sker i stället
genom överföring av personal med annan befattningsutbildning och med en för den
nya befattningen lämphg civil yrkeskompetens. Överföringen sker efter viss
kompletteringsutbildning.

Vidare sker i ökad utsträckning överföring av värnpliktiga
från befattning i lägre till befattning i högre funktionsnivå, t. ex, inom de

s. 129 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 129

tekniska specialområdena.

Beträffande grundutbildningens längd för här ifrågavarande
värnpliktiga gäller att de som tas ut för utbUdning till befattning för
civilmilitär personal får en grundutbUdning som varierar med utbUdningslinje pä
sätt som framgår av följande tabell, medan utbildningens omfattning för övriga
fastställs enligt de grander som gäller för värnphktiga i allmänhet.

Utbildningslinje Antal dagar för

grundutbildning

Apotekare 255

Läkare 250

Läkarassistent 315

Veterinär 345

Personalvärdsassistent 345

Armén

Radartekniker (Lv och Art) 345

Instrumenttekniker 345

Pjästekniker 345

Robottekniker 345

Kustartilleriet

Radartekniker 330

Instrumenttekniker 330

Pjästekniker 330

Maskintekniker 330

Robottekniker 330

Flygvapnet

Meteorolog 364

Systemtekniker 364

Repetitionsutbildning

Den enskilde värnphktige skall under den tid han är
disponibel för krigsplacering i första hand kunna tjänstgöra i den befattning
han har utbildats till under grundutbildningen. Detta gäUer även om organisationen
ändras eller ny materiel och nya förfaringssätt tillkommer. Repetitionsutbildningen
skall kunna medge omskolning i samband med omplacering tiU annan
krigsbefattning, exempelvis vid överföring från fältförband tiU
lokalförsvarsförband.

Repetitionsutbildningen bedrivs genom en kombination av
krigsförbandsövningar, särskilda övningar, fackövningar,
särskilda fackövningar och mobiliseringsövningar.

Krigsförbandsövningar

Krigsförbandsövningar genomförs av förbanden vart fjärde
år. Huvudändamålet är att samträna förbanden. Tyngdpunkten i utbildningen
föriäggs därför till förbandsutbildningen. Den enskilde soldatens befattningsutbildning
begränsas till vad som absolut behövs för att han skall kunna lösa sina
uppgifter i förbandet, Krigsförbandsövningar avslutas

9 Riksdagen 1972. 1 saml Nr 75

s. 130 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 130

ofta med större övningar där förband från olika
försvarsgrenar och truppslag m.m. samövas.

Antalet krigsförbandsövningar är för en värnphktig högst
fem. De har olika längd beroende på vUken försvarsgren den värnphktige tUlhör
och i vUken befattning han är krigsplacerad. Dagantalet framgår av följande
tabdi.

Befattning för Armén Flottan Kastar- Flyg-

tilleriet vapnet

Menig 18 25(18) 18 15

Underbefäl 25 32(25) 25 15

Underofficer och officer 32 32 32 22

En värnpliktig vid armén och f I o t t a n är under
värnpliktstiden i de flesta fall krigsplacerad i mer än en typ av krigsförband
eller enhet. Han är i regel först krigsplacerad i ett fältförband om han
tillhör armén och på ett stamstridsfartyg om han tillhör flottan. Han
omkrigsplaceras senare till lokalförsvarsförband eller etappförband vid armén
och på hjälpfartyg eUer i landförband vid flottan.

Vid kustartilleriet och flygvapnet är den värnpliktige i
de flesta fall under hela sin värnphktstid krigsplacerad i samma typ av
krigsförband.

De värnpliktiga genomför normalt två eller tre
krigsförbandsövningar vid fältförband. Återstående krigsförbandsövningar
fullgörs normalt i lokalförsvarsförband eller etappförband. Fyra år mellan
krigsförbands-övningarna har av 1960 års värnpliktsutredning ansetts vara
maximum för att erforderliga färdigheter för insats vid mobUisering skall kunna
garanteras.

De förband som ställs tUl krigsorganisationens förfogande
efter varje grundutbUdningsomgång bedöms bli fullt effektiva delar av
organisationen först sedan de har inordnats i större förband bataljon och
brigad -under en krigsförbandsövning.

Särskild övning

Mellan krigsförbandsövningarna inplaceras särskilda
övningar för vissa värnpliktiga som ingår i förband med särskilt komplicerad
stridsteknik eller utrustning. Dessa övningar genomförs vid armén och
kustartilleriet med flertalet fältförband och omfattar antingen enbart personal
i officers- och underofficersbefattning eller all personal i nyckelbefattningar.
Övningen är elva dagar lång och förläggs i regel tUl sommaren. Även vid flottan
omfattar särskild övning elva dagar men genomförs endast för personal som är
placerad i befattning för värnpliktig officer. Vid flygvapnet omfattar övningen
fyra dagar och fullgörs i princip av samma personalkategorier som vid armén.

Mobiliseringsövning

MobUiseringsövningar genomförs vid vissa förband och kan
bestå av mobUiseringsomgång eller mönstringsövning.

s. 131 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 131

Mobihseringsövningarna fuUgörs av ett begränsat antal
värnpliktiga varie år. Mobiliseringsgenomgångarna avser ett fåtal
nyckelbefattningar i ett förband och mönstringsövningarna genomförs av ett
litet antal förband som är av särskild betydelse för att awärja kuppanfall. En
mobUiseringsövning omfattar i regel högst 24 timmar.

Fackövning och särskild fackövning

För att tUlgodose de behov av befattningsutbildning och
kompletteringsutbildning som förehgger i samband med bl, a, överföring till
annan befattning får tid för krigsförbandsövning eller särskUd övning användas.
Övningen kallas därvid fackövning eUer särskUd fackövning.

Överbefälhavarens programplaner för perioden
1972/731976/77

1 förslag till programplaner för det militära försvaret
för åren 1972/73-1976/77 utgår överbefälhavaren från att värnphktskostnaderna
måste reduceras i de ekonomiska nivåer som Kungl. Maj:t har föreskrivit som
grand för planeringen.

Efter prövning av olika möjligheter att åstadkomma
besparingar har överbefälhavaren funnit att utbUdningstiden för värnpliktiga
bör förkortas och ytterligare differentieras. Ingrepp har övervägts även inom
repetitionsutbildningen. Med hänsyn tUl denna utbildnings avgörande betydelse
för försvarets effekt och på grund av att de besparingar som kan göras på detta
område inte anses motsvara uppoffringarna, bör förkortningen av utbUdningen enhgt
överbefälhavaren begränsas tUl grandutbildningen.

Överbefälhavaren utgår vidare från att principerna för
nuvarande värnpliktsutbUdningssystem behälls i fråga om differentiering av
utbildningstider, gemensam utryckningstidpunkt m. m. Lägsta gräns för grundutbUdningen
anses böra vara 7 1/2 månader.

Förslag av chefen för armén

1 ohka skrivelser har chefen för armén under hösten 1971
lagt fram vissa förslag om försök med ett modifierat värnphktsutbildningssystem
för arméns värnpliktiga. Förslagen innebär en nedskärning av tiden för
grundutbUdning.

Bakgrund

Chefen för armén anför bl. a. att våra arméstridskrafter
normalt har en relativt låg insatsberedskap. Vårt närområde, inbegripet våra
nordiska grannländer, har en högre sådan beredskap. Det svenska systemet
innebär att grundutbUdningens längd för värnpliktiga bestäms inte av
insatsberedskapen utan av utbUdningens krav. Härigenom kan medel i stället
utnyttjas för materielanskaffning. Det risktagande som vår låga insatsberedskap
innebär möjliggör enligt arméchefen hög långsiktig beredskap och hög
mobiliseringsberedskap. Insatsberedskapen kan vid behov snabbt höjas.

s. 132 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 132

De medelsramar som har anvisats för arbetet med
programplaner för perioden 1972/73-1976/77 medför enhgt chefen för armén i alla
alternativ en sänkning av den långsiktiga beredskapen.

Enligt arméchefen kan arméns långsiktiga beredskap
begränsas antingen genom bevarad personell och materiell kvalitet men
nedskuren kvantitet, varvid kategoriklyvning måste införas och den aUmänna värnplikten
överges, eller genom bevarad kvantitet med nedskuren personell och/eller
materiell kvalitet.

Statsmakterna kräver enligt chefen för armén sådan mUitär
planering att handlingsfrihet finns för framtida beslut. Denna handlingsfrihet
skall bl. a. kunna utnyttjas för att utveckla större kraft, om den
säkerhetspolitiska miljön skulle försämras.

Oundgängliga föratsättningar för den eftersträvade
handlingsfriheten är enligt chefen för armén tillgång till aktivt befäl i
erforderlig omfattning samt bibehållen allmän värnplikt. Allmän värnplikt är
också ett av de viktigaste medlen att utåt skapa förtroende och respekt för vår
alliansfria politik.

För arméns del måste enligt arméchefen inom givna ramar
kvantiteten bevaras på kvalitetens bekostnad. Därvid kan dock den materiella
kvaliteten inte urholkas utöver vad som nu har skett. De begränsade
planeringsramarna tvingar därför till omdisponering av medel från
utbildningssektorn för att handlingsfrihet på sikt skaU kunna behållas.

Chefen för armén har mot bakgrund av anförda motiv och
förutsättningar undersökt om nu gällande tider för grundutbildning av värnpliktiga
kan avkortas på sådant sätt att avkortningen i en försämrad säkerhetspolitisk
miljö någorlunda snabbt kan kompenseras. Studien har utgått från nuvarande
grander för utbildning av värnpliktiga i fråga om differentierade
utbUdningstider med försteg för befäls- och specialtjänst-uttagna värnpliktiga,
grundläggande krigsförbandsutbildning (GKU) under grundutbildningen, möjlighet
till omsättning krigsförbandsvis samt underhåll och komplettering av
grundutbildningen genom ett med denna integrerat system för
repetitionsutbildning i krigsförband,

GrundutbUdningens längd

Med nyss angivna utgångspunkter föreslår chefen för armén
att utbildningstiden för de underofficersuttagna värnpliktiga minskas från 15
till 12 månader och för de underbefälsuttagna samt värnpliktiga tillhörande
kategorin E från 11 tUl 10 månader. UnderofficersutbUdningen föreslås bli
genomförd i en följd med hänsyn framför allt till önskemålet att en
sammanhängande grundutbUdning inkl. kadettskola för officersuttagna
värnpliktiga - skall omfatta högst två studieterminer.

1 fråga om värnphktiga tUlhörande kategorierna F och G
föreslår arméchefen att utbildningstiden reduceras från 10 resp. 8 1/2 månader
tUl 7 1/2 månader. Kategorierna F och G föreslås alltså få lika lång
UtbUdningstid. Härigenom kan det bli möjligt att avsluta krigsförbandsövningarna
under september och början av oktober innan huvuddelen av

s. 133 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 133

de värnpliktiga rycker in till grundutbUdning, vilket
medför att det aktiva befälets arbetsförhållanden avsevärt förbättras. Chefen
för armén föreslår vidare att ca 2 400 befattningar inom kategorierna F och G
med särskUt behov av befattningsutbUdning vid en avkortning försöksvis förs
över tUl kategori E fr. o. m. utbildningsåret 1973/74.

Förkortningen av grundutbUdningen medför enligt arméchefen
att utbUdningsmålen sänks, vUket i sin tur innebär en viss sänkning av
krigsförbandens användbarhet.

Chefen för armén konstaterar vidare att den enskilde
soldatens stridsutbildning inte kan eftersättas. Nedskärningar har därför måst
göras inom andra övningsgrenar, t. ex, utbUdning i skydd (ABC-tjänst m, m,) och
fältarbeten, BefattningsutbUdningen bhr vidare mindre mångsidig, vilket leder
till att den enskUde soldatens användbarhet går ned.

Förbandsutbildningen reduceras med i genomsnitt 20 %
vilket medför bl. a. att fältvana, samträning och befälets truppföringsförmåga
försämras. 1 stort leder detta enhgt arméchefen till att förbandens allmänna
förmåga och stridsduglighet gär ned.

Eftersom grundutbUdningen och repetitionsutbildningen har
ett naturligt organisatoriskt och pedagogiskt sammanhang får den föreslagna
förkortningen av grundutbildningen enligt chefen för armén konsekvenser också
för repetitionsutbildningen. Hur omfattande dessa blir kan slutligt fastställas
först sedan den avkortade grundutbildningen har prövats. Viss
förbandsutbildning behöver sannolikt föras över från grundutbildningen tUl
repetitionsutbUdningen. Någon förkortning av repetitionsutbildningen för
fältförbanden bör därför enligt arméchefen principiellt inte ske.

En följd av kortare grundutbildningstider blir vidare att
den hårda arbetsbelastningen på truppbefälet lättar, vilket inom den förkortade
utbildningstidens ram kan bidra tUl att öka utbUdningens effektivitet.

Chefen för armén anser att bristerna i förbandens
personella kvalitet i gynnsamma fall kan kompenseras genom kompletterande
utbUdning vid en försämrad säkerhetspolitisk miljö. Förutsättningen är dock att
statsmakterna fattar beslut härom i mycket god tid. På grund av arméns
begränsade utbUdningsorganisation kommer en sådan kompletterande utbildning av
krigsförbanden att ta betydande tid.

Den totala kostnadsminskningen inom utbUdningssektorn vid
fullständig övergång till det föreslagna modifierade
värnpliktsutbildningssystemet beräknas under perioden 1972/73-1976/77 tUl 176
milj, kr.

För att
säkerstäUa att de nya lägre grundutbUdningsmålen kan nås krävs enhgt arméchefen
förbättrade utbildningsbetingelser. Sålunda bör vakanserna bland
utbUdningsbefälet fyllas, anskaffningen av utbildningshjälpmedel ökas,
utbUdningsanordningar byggas ut och den fortsatta befälsutbildningen
förbättras. Kostnaderna härför under femårsperioden beräknas till 40 mUj, kr.
Återstoden av besparingen (136 milj. kr.) bör enligt chefen för armén
disponeras för andra angelägna ändamål inom arméns ram, så att en balanserad
organisation kan upprätthållas och handlingsfriheten behållas på sikt.

s. 134 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 134

Grundutbildningens inpassning i tiden

I arméchefens överväganden om den modifierade
värnpliktsutbUdning-ens inpassning i tiden har som utgångsvärden använts dels
den föreslagna grundutbildningens längd för de olika värnpliktskategorierna,
dels de värnpliktigas fördelning på kategorier, dels också anpassningen till
det allmänna utbildningsväsendets terminer. Med hänsyn tiU utbildningsväsendet
avses grundutbUdnmgen för samtliga kategorier värnpliktiga påbörjas tidigast
den I juni och avslutas senast den 31 augusti påföljande år.

Vid den tidsmässiga inpassningen av grundutbildningen bör
man enligt chefen för armén beakta bl. a. kravet på erforderligt försteg för
befälsuttagna värnpliktiga och i klimathänseende gynnsamma utbildningsbetingelser
för befattningsutbUdningen. Vidare bör förbandsutbildningen - GKU-skedet -
omfatta minst åtta veckor och genomföras med undvikande av markskador,
ljusförhållandena vid stridsskjutningar vara goda och vinteratbUdningen omfatta
minst tio veckor.

Om möjligt bör enligt arméchefen samtliga
värnpliktskategorier ha gemensam utryckning direkt efter avslutat GKU-skede.
Viss kompletterande utbUdning i ledarskap och taktik för befälsuttagna efter
avslutad GKU kan dock övervägas.

RepetitionsutbUdningen bör ske under goda
utbildningsbetingelser, bl. a. bör grundutbUdningen anpassas till
krigsförbandsövningarna under hösten. Det bör också i fortsättningen vara
möjligt att genomföra sista delen av grundutbildningen som övning i
krigsförband.

Inpassningen av grundutbildningen bör enligt chefen för armén
vidare ske med beaktande av att arbetsförhållandena för den aktiva personalen
bör kunna planeras med hänsyn till bl. a. denna personals utbildning,
tjänstgöring och förberedelser för kommande utbUdningsår. GrundutbUdningen bör
även passas in så att möjligheterna tiU rekrytering och UtbUdning av
värnpliktiga officerare, reservofficerare och aktivt befäl förbättras genom bl.
a. underofficersutbildning i en följd och kadettskola i omedelbar anslutning
till avslutad underofficersutbildning och en sådan inpassning av aspirantskolan
att möjligheterna vidgas att under under-officersutbUdningens gång välja
utbUdning tUl aktiv officer.

Som ytterligare en förutsättning anger chefen för armén
att det bör vara möjligt att på ett rationeUt sätt inordna centraliserad
utbUdning i grundutbUdningen.

Med utgångspunkt från nämnda förutsättningar och mål har
arméchefen kommit fram till följande tre alternativ för inpassning av
grundutbUdningen under året, nämligen utryckning i mars, maj eller augusti.

Enligt arméchefen är härvid utryckning i mars det enda alternativ
som f. n. kan förordas som ett för armén gemensamt inpassnings-alternativ.
Utryckning i mars innebär dock vissa nackdelar. Avkortningen av de
underofficersuttagna värnphktigas utbildningstid och den därmed sammanhängande
avkortningen av tiden före GKU-skedet bedöms sålunda i marsalternativet få
allvarliga konsekvenser för principen att befälsuttagna skall ges större trapp
fö ringsrutin genom ökad trupptjänst

s. 135 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 135

vid fältorganiserade förband. Belastningen på
utbildningsorganisationen kommer också att bli stor i samband med
krigsförbandsövningarna under hösten och vintern. Vidare kommer skjut
möjligheterna för luftvärnet att försämras.

Alternativet majutryckning kan enligt arméchefen inte förordas
som ett för armén gemensamt inpassningsalternativ, eftersom det medför
försämrade betingelser för befattningsutbildning, förbandsutbildning och
vinterutbUdning inom de meUersta och norra delarna av landet.

Arméchefen framhåller att belastningen på utbildningsorganisationen
vid krigsförbandsövningar under hösten och vintern varierar mellan förbanden.
Inom Övre och Nedre Norrlands militärområden och Bergslagens mUitärområde är
belastningen vid krigsförbandsövningar under vintern mycket stor, medan den vid
krigsförbandsövningar under hösten är förhåUandevis begränsad. Inom de övriga
militärområdena är förhållandet i regel omvänt.

Belastningen på utbildningsorganisationen inom den norra
delen av landet vid krigsförbandsövningar under vintern bedöms dock av chefen
för armén kunna godtas. Inom landets södra delar visar däremot erfarenheterna
att belastningen vid krigsförbandsövningar under hösten redan nu medför
aUvarliga konsekvenser för grundutbildningsförbanden. Dessa konsekvenser bedöms
komma att förstärkas dels genom avkortningen av utbildningstiden, dels genom
att möjlighet att passa in övningsuppehåll vid grundutbildningsförbanden i
anslutning tUl krigsförbandsövningar under hösten inte längre föreligger. Av
främst dessa skäl föreslås därför att grundutbildningen för värnpliktiga vid
förband inom Södra, Västra och Östra mUitärområdena inpassas enligt
alternativet majutryckning. Med hänsyn tUl kravet på goda skjutmöjligheter bör
detta alternativ vidare tUlämpas för samtliga luftvärnsförband. Inryckningen
för huvuddelen av de värnpliktiga, dvs. kategorierna F och G, sker enligt
majaltemativet i mitten av oktober när höstens krigsförbandsövningar avslutats.

För värnphktiga som tUlhör förband inom Övre och Nedre
Norrlands mUitärområden samt Bergslagens militärområde bör alternativet marsutryckning
tillämpas, varvid inryckning för huvuddelen av de värnphktiga sker i mitten av
augusti.

Samtiiga underofficersuttagna föresläs, med hänsyn främst
till att den efterföljande frivUliga kadettskolutbildningen påbörjas omedelbart
efter avslutad grundutbUdning, dvs. under sommaren, få rycka ut i enlighet med
alternativet majutryckning.

Altemativet med utryckning under augusti föreslås tUlämpas
för de värnphktiga som tUlhör tjänstgöringsalternativ II. Dessa värnpliktiga som tjänstgör som övningstrapp
vid skolor m. m. rycker f. n. ut under hösten.

Genomförande

Enligt arméchefens mening är det möjligt att under
utbUdningsäret 1972/73 försöksvis genomföra ett första steg mot
ett modifierat

s. 136 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 136

utbildningssystem inom ramen för redan gjord
detaljplanering och budgetering. Fr. o. m. utbUdningsåret 1973/74 föreslås
systemet tillämpas försöksvis i fuU omfattning.

För UtbUdningsäret 1972/73 föresläs följande försöksvisa
ändringar av värnpliktsutbildningen. Förberedande plutonchefsskolor som har
planerats för tiden mars-maj och juni-augusti 1972 genomförs inte. Huvuddelen
av de underofficersuttagna värnphktiga som skall börja sin utbildning år 1972
ges en sammanhängande grundutbildning om totalt tolv månader med inryckning i
juni 1972. Underofficersuttagna värnpliktiga, som har genomfört den första
delen av grundutbUdningen (3 månader) enhgt nuvarande ordning med delad
underofficersutbUdning, börjar den återstående delen av utbildningen i augusti
1972 för att hinna repetera tidigare inhämtade kunskaper. Utryckning sker
tiUsammans med övriga underofficersuttagna. Med hänsyn tiU övergången tUl ett
reviderat UtbUdningssystem och det rådande läget beträffande inskrivna men ännu
inte grundutbUdade värnphktiga utökas underofficersutbUdningen med högst 1 000
man tiU ca 4 000.

Åldersklassens huvuddel rycker in till grundutbildning
enligt nuvarande bestämmelser men rycker ut i slutet av mars 1973.
Värnpliktiga inom tjänstgöringsalternativ II rycker ut i slutet av augusti 1973.

Övningsuppehåll för utbildningsåret 1972/73 tas med vissa
undantag ut endast i anslutning till jul- och nyårshelgerna. För utbildningen
gäller femdagarsvecka.

Det modifierade utbUdningssystemets omfattning under
utbUdningsåret 1973/74 enligt arméchefens förslag framgår av följande tablå.

Värnpliktskategori Högsta an- Antal dagar för grundutbildning

tal tjänst- ~

göringsda- Alternativ
Alternativ Alternativ

gar marsut- majut- augustiut-

ryckning ryckning ryckning

För officersutbUdning

uttagna värnpliktiga 455 451 451 451

För underofficersutbildning

uttagna värnpliktiga 365 360 360 360

För underbefäisutbildning

uttagna värnpliktiga 305 297 297 297

305

297

297

297

230

227

227

227

230

227

227

227

Värnpliktiga E + vissa Foch G

Värnpliktiga F (övriga)

Värnpliktiga G (övriga)

Värnpliktiga i handräck

ningstjänst 230+90 318 318 318

För UtbUdningsåret 1973/74 föreslås vidare i likhet med
förslaget för UtbUdningsåret 1972/73 att underofficersuttagna som tidigare har
genomgått enbart förberedande plutonchefsskola om tre månader kallas in i
augusti för viss repetition innan de ansluts till de övriga underofficersuttagnas
UtbUdning. Likaså föreslås utökning av underofficersutbildningen med ca 1 000
man.

Ca 2 400 befattningar i värnplUctskategorierna F och G med
särskUt

s. 137 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 137

stort behov av befattningsutbildning föreslås få samma
utbildningstid som värnpliktskategorin E.

Utbildningstiden för värnpliktiga i handräckningstjänst
som nu omfattar repetitionsutbUdning om 90 dagar i direkt anslutning tiU
grundutbildningen bör fastställas sedan förslag har avgetts av utredningen om
handräckningsvärnpliktiga.

Yttrande och förslag av 1966 års värnphktskommitté

1966 års värnpliktskommitté - utredningsman riksdagsmannen
Bengt Gustavsson - som enligt sina direktiv bl. a. skall undersöka
möjligheterna att genom ytterligare rationaliseringar i olika hänseenden göra
besparingar utan att ändra värnpliktssystemets syfte och principiella
uppbyggnad samt utreda möjligheterna att inom ramen för gällande målsättning
anordna en i tiden sammanhängande grundutbildning till värnpliktig underofficer
vid armén, har i oktober 1971 dels avgett yttrande över överbefälhavarens
programplaner för det mUitära försvaret i de delar som gäller värnpliktsutbildning
och över chefens för armén förslag den 30 augusti 1971 om försök med modifierat
värnpliktsutbildningssystem, dels avgett ett eget förslag om
värnpliktsutbildningen.

Utgångspunkter

Värnpliktskommittén anför att de av överbefälhavaren och
chefen för armén aktualiserade frågorna faller inom ramen för de uppgifter som
enligt direktiven har tilldelats kommittén. Kommittén redovisar därför
inledningsvis bl. a. arbetsläget och avgränsningen av de olika frågor som den
enligt direktiven har att behandla.

Kommittén har funnit sig böra avgränsa sina överväganden i
bl. a. följande steg.

a)
Förändringar
inom ett i aUt väsentligt bibehållet system som sammantagna kan tjäna till att
minska de sammanlagda kostnaderna och samtidigt öka effekten.

b)
Mera långtgående
förändringar som medger större kostnadsförändringar men alltjämt i princip
motsvarar de bindande utgångsvillkoren. Dessa ändringar kallar kommittén
förändringar i programtid.

1 fråga om förändringar i steget a) har kommittén
genomfört en omfattande granskning av verksamheten av värnpliktsutbildningen
inom samtliga tre försvarsgrenar. Denna granskning, som har berört såväl
grundutbildningen som repetitionsutbUdningen hade kommittén avsett att redovisa
i början av år 1972,

Kommittén ser innehållet i de av överbefälhavaren och
chefen för armén angivna alternativen som ett uttryck för att de
statsfinansiella aspekterna beträffande försvarets kostnader har fått en än
större tyngd, bl, a. i samband med övervägandena kring överbefälhavarens
perspektivplaner för försvaret och 1970 års försvarsutrednings arbete. Med
hänsyn till innebörden i sina direktiv bedömer kommittén det därför lämpligt
att i samband med yttrandet lämna vissa synpunkter som hänför sig till steg b).
Samtidigt anser kommittén det också lämpligt att bryta ut vissa delar av tänkta
förslag inom steg a) och redan nu redovisa dessa.

s. 138 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:75 138

Yttrande över överbefälhavarens programplaner

Kommittén delar överbefälhavarens uppfattning att
avkortning av gmndutbUdningen med behållande av gäUande målsättning i princip
är en bättre väg att åstadkomma besparingar i fråga om värnpliktskostnader än
andra åtgärder, exempelvis ingrepp i repetitionsutbildningen.

Yttrande över chefens för armén förslag

Kommittén har vid granskningen av arméchefens förslag
särskilt beaktat frågorna om utbUdningens mål och omfattning,
värnphktskate-gorier och differentiering, underofficersvärnpliktiga,
övningstid, inpassning under året och ekonomiska värderingar.

Utbildningens mål och omfattning

Kommittén finner att beskärningarna inom den
allmänmilitära utbildningen är betänkliga och anser att det minimum av en
likformig allmänmilitär utbildning, som värnpliktsutredningen på sin tid fann
erforderlig, i princip inte bör underskridas. Kommittén finner att denna
UtbUdning i sak kan och måste hållas inom ramen för de totala tider för
gmndutbUdningen som chefen för armén har angett.

Beträffande
befattningsutbildningen konstaterar kommittén att den enligt arméchefens
förslag beskärs för den enskUde soldaten, vUket innebär att bl. a.
mångsidigheten begränsas. För den värnpliktiges huvuduppgift är dock
befattningsutbildningen i regel inte beskuren.

1 fråga om förbandsutbildningen konstaterar kommittén att
den alltjämt förs upp tUl bataljonsnivå trots att den tidsmässigt beskärs med i
genomsnitt ca 20 %.

Såvitt kommittén har kunnat finna innebär arméchefens
förslag att grundutbildningen alltjämt kommer att ge möjlighet till förbandsvis
omsättning av krigsförband, att möjligheten att använda förbanden i princip
inte förändras även om vissa väsentliga förändringar föreslås att den
omedelbara användbarheten något försämras samt att några
organisationsförändringar av betydelse inte erfordras.

När det gäller förbandsutbildningen anser kommittén att
det även vid avkortning av nu gäUande tider är nödvändigt att utbUdningen
organiseras tidigt och i så stor utsträckning som möjligt sker inom ramen för
ett fast organiserat övningsförband och att aUa möjligheter tUl utbUdning i
utbUdningsavsnitt tillvaratas. Erforderlig fortsatt allmänmilitär utbUdning och
befattningsutbUdning förutsätts härvid äga rum inom denna ram. En grundläggande
krigsförbandsutbUdning av tillräcklig längd anses vara av största betydelse.
Tiden åtta veckor bör enhgt kommittén om möjligt ökas.

Beträffande befälsutbUdningen finner kommittén att
utbUdningstidens längd och försteget i utbUdning för de befälsuttagna alltjämt
bör medge att erforderliga kunskaper i stort kan inhämtas. Innehållsmässiga
begränsningar ter sig dock ofrånkomliga. Rutinen i truppföring bedöms med

s. 139 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 139

nödvändighet bli minskad.

Vad gäller utbildningen av underofficersuttagna hänvisar
kommittén till sitt särskUda förslag om underofficersutbUdningen. Kommittén
anger dock bl. a. att man vid en resursbegränsning som handlingslinje i fråga
om UtbUdningen tUl värnpliktig underofficer bör eftersträva att begränsa tiden
om högst femton månader men samtidigt måste beakta att i varje särskUt fall
erforderlig minimikompetens säkerställs för de svåra och kvaUficerade uppgifter
som denna kategori värnpliktiga har. Varje ytteriigare möjhghet tUl s. k.
studieanpassning måste vidare tas tiUvara. Kommittén anger vidare att en
sammanhängande underofficersutbildning är lämplig. Den tiUstyrker därför
arméchefens förslag i detta avseende.

Värnpliktskategorier och differentiering

Den föreslagna sammanslagningen av kategorierna F och G
kommer enligt kommittén att leda till en mindre önskvärd förskjutning av
UtbUdningens inriktning. Den nuvarande differentieringen har bl. a. tUl syfte
att säkerställa utbildningen av meniga i särskUt kvalificerade uppgifter,
framför allt i förband som är av avgörande betydelse för striden. Kommittén
finner att en prioritering av sådana befattningar är ofrånkomhg.

Enligt de redovisningar chefen för armén har lämnat är
utbUdningssys-temet i dag i stort i balans. En viss bristande balans har dock
angetts beträffande utbUdningstiden för G-värnpliktiga. Inryckningen har
sålunda föreslagits bli tidigardagd två veckor, vilket innebär att nuvarande
skillnad mellan F- och G-värnpliktigas utbildningstid minskar till fyra veckor.
Denna erfarenhet bör enligt kommittén beaktas vid en generell reducering av
utbUdningstiden. Kommittén bedömer att en i princip likformig reducering av
utbUdningstiden för olika kategorier bättre bevarar balansen än en avsevärd
utbUdningsförkortning för F-värnpliktiga och en förhåUandevis hten sådan för
G-värnpliktiga.

En i princip likformig förkortning av grundutbildningen
utan förändringar i kraven för olika befattningar eliminerar enligt kommitténs
uppfattning i huvudsak behovet av överföringar av befattningar från en
värnpliktskategori till en annan. Detta bedöms ha stor betydelse för enkelhet
och stabilitet i inskrivnings- och redovisningssystemet.

Veckoövningstid

Kommittén delar arméchefens uppfattning om veckoövningstidens
längd. En kortare övningsvecka än 48 timmar skuUe enligt kommittén innebära
ytterligare bortfaU av utbildningstid. En förlängning med motsvarande antal
tjänstgöringsdagar bör av besparingsskäl inte komma i fråga. Kommittén finner
det däremot inte lämpligt att låta det s, k, sommaruppehället helt utgå, vilket
arméchefen har förutsatt.

s. 140 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 140

Inpassning under året

Kommittén konstaterar att alternativet majutryckning
medger större försteg i utbildningen för befälsuttagna värnphktiga före den
grundläggande krigsförbandsutbUdningen (GKU) än alternativet marsutryckning.
Kommittén ifrågasätter emellertid om förstnämnda alternativ innebär godtagbara
utbUdningsbetingelser för GKU-skedet och för utbildningen i Övrigt. Det kan
nämligen enligt kommittén befaras att alternativet majutryckning kommer att
innebära ökade krav på övningsfält för GKU-skedet och på övningshallar för
utbildning under vissa tider av året. Detta medför ökade kostnader.

Jämfört med marsalternativet innebär alternativet
majutryckning enligt kommittén vidare bortfall av omkring sju utbUdningsdagar
på grund av helger under april och maj.

De av chefen för armén föreslagna avkortningarna av
grundutbildningen har baserats på vissa timberäkningar som belyser behovet av
nettoutbildningstid. För att säkerställa samma nettoutbildningstid i
majalternativet som i marsalternativet måste enligt kommittén
bruttout-bUdningstiden öka med minst en vecka, i vissa faU med 910 dagar. Den
av chefen för armén beräknade besparingen i tjänstgöringsdagar ca 1 400 000 -
kommer härigenom att minskas med ca 190 000 - 380 000 dagar. Av dessa skäl
finner kommittén det nödvändigt att prehminärt utgå frän alternativet
marsutryckning.

Ekonomisk värdering

Värnpliktskommittén har i annat sammanhang sökt fastställa
s. k. tjänstgöringsdagsberoende och övningsberoende utbildningskostnader och
har därvid kommit fram till en sammanlagd kostnad om ca 35 kr. per dag
(prisläge april 1968). Siffran är ett medelvärde av såväl grundutbUd-nings- som
repetitionsutbildningskostnader. Dagskostnaden för grundutbUdning är lägre än
för repetitionsutbildning.

Kommittén anser att chefen för armén i sina kalkyler har
räknat med för stor besparing i fråga om tjänstgöringsdagsberoende kostnader.
Samtidigt bedöms besparingen i fråga om övningsberoende kostnader bli större
än chefen för armén har beräknat.

Den av chefen för armén angivna summan om 40 milj. kr. som
under femårsperioden erfordras för vakansfyllnad, ökad anskaffning av
utbUd-ningshjälpmedel, utbyggnad av utbildningsanordningar och fortsatt befälsutbildning,
anser kommittén sig inte kunna ta ställning tUl eftersom kostnaderna inte
redovisas närmare. Kommittén anser dock att åtgärder för att kompensera de
negativa effekterna av minskad utbildningstid allmänt sett är rimliga.
Kommittén anger också att inpassningen under året påverkar kostnaderna.

s. 141 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 141

Kommitténs överväganden och förslag

Vid överväganden om alternativa avgränsningar av antalet
tjänstgöringsdagar för de värnpliktigas utbildning bör enligt kommittén i
princip följande synpunkter vara styrande.

Balans inom systemet bör vidmakthållas. Förändringar bör
inte avse repetitionsutbildningen.

Inom grundutbUdningen bör enligt kommittén särskilt
beaktas att differentieringen vidareutvecklas och en för försvaret gemensam
allmän-mUitär UtbUdning säkerställs, att utbildningen av värnpliktigt befäl och
reservbefäl samt utbUdning inom och i förband prioriteras, att den
studiesociala anpassningen ytterligare förbättras samt att underofficersutbildningen
vid armén genomförs i en följd.

Vidare bör enligt kommittén enkelhet och stabUitet i
inskrivnings- och redovisningssystem eftersträvas. Den friviUiga
försvarsutbildningen liksom hemvärnsutbUdningen bör också vidmakthåUas och om
möjligt förstärkas med hänsyn tUl begränsningarna inom den obligatoriska
befälsutbildningen.

Armén

Av tidigare redovisade skäl finner kommittén det
nödvändigt att behålla differentieringen beträffande uppgifter för meniga
värnpliktiga. Härmed anses en fortsatt balans inom systemet bli bättre
tillgodosedd.

1 kommitténs ramexempel har tiden för grundutbildning av
kategori G reducerats tiU ca 220 dagar (ca 7 1/2 månader) för
tjänstgöringsalternativ 1 och till 206 dagar för tjänstgöringsalternativ II.
Den faktiska nettotiden bedöms emellertid bli lika för båda
inryekningsomgångama med hänsyn tiU att värnpliktiga i tjänstgöringsalternativ
1 får ett övningsuppehäll vid jul om ca 16 - 18 dagar.

För kategori F har dagantalet reducerats till 248 för
tjänstgöringsalternativ I och till 234 för tjänstgöringsaltemativ II.

För kategori E och underbefälsuttagna värnpliktiga
reduceras tiden för grundutbUdning till 290 dagar.

Antalet tjänstgöringsdagar beräknas av kommittén minska
med ca 1 322 000.

Tidpunkterna för in- och utryckning har beräknats så att
största möjliga studieanpassning skall kunna förverkligas. Sålunda har kommittén
i förekommande fall räknat med en inryckning omkring den 5 juni i stället för
som nu den I juni och utryckning senast den 31 augusti i stället för som nu
omkring den 8 september.

Kommittén förutsätter att den för krigsmakten gemensamma
allmänmUitära utbildningen inom ramen för de föreslagna tiderna skall
genomföras med samma innehåll och inriktning som förutsätts i nuvarande
värnpliktsutbildningssystem. Kommittén förutsätter vidare att utbildningen
tidigt .skall äga ram i enheter som nära ansluter till krigsorganisationen.
Realistiska möjligheter bedöms också föreligga att inom förbandsramen genomföra
stora delar av avsedd allmänmUitär utbildning och befattningsutbUdning.
Formella och tillämpade övningar i

s. 142 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 142

förband anses även fortsättningsvis böra få en
framträdande plats. Kommittén finner det också angeläget att avsnittsutbUdning
får erforderligt utrymme.

KustartUleriet

För kustartUleriet bör enligt kommittén inte eftersträvas
en förändring som blir endast en spegelbild av förändringarna vid armén. De
synpunkter på en för krigsmakten gemensam militär utbUdning samt på utbildning
i och inom förband som kommittén har angett i fråga om armén anges i princip
vara gUtiga för samtliga försvarsgrenar. Förändringarna bör enligt kommittén
göras så att de för kustartUleriet speciella förhållandena i möjligaste mån kan
beaktas.

Kommittén anser att grundutbildningen vid kustartUleriet i
fortsättningen bör göras uttalat studieanpassad. Inryckningstidpunkten för
kategorier som skall rycka in i anslutning till gymnasieskolans avslutning bör
om möjligt senareläggas. På samma sätt bör tidpunkten för grundutbUdningens
avslutande bestämmas med hänsynstagande till studieanpassningen. Försöksvis
har redan en förskjutning från omkring den 15 september tUl slutet av augusti
prövats. Kommittén föreslår att den 31 augusti fortsättningsvis skall vara
senaste dag för utryckning från grundutbildning vid kustartilleriet.

I fråga om utbUdningstidens längd för meniga finner
kommittén det angeläget att behålla differentieringen mellan kategorierna F och
G som princip.

Med beaktande av de speciella förhållanden och
omständigheter som gäller vid kustartUleriet bör enligt kommittén utbildningstiden
för kategori F reduceras med 66 dagar och för kategori G med i princip 45
dagar. Beskärningen uttryckt i antal effektiva tjänstgöringsdagar är betydligt
mindre än bruttominskningen. Denna innefattar nämligen också nuvarande
juluppehåll (ca 16-18 dagar). En mindre avkortning än den nyss angivna skuUe
med den 31 augusti som senaste utryckningsdag medföra inryckning omkring den
1-7 december för kategori F. Ett sådant alternativ anses från såväl
utbildningsekonomiska som pedagogiska och psykologiska synpunkter helt
olämpligt.

Med utgångspunkt i gemensam utryckning för alla kategorier
den 31 augusti reduceras utbildningstiden i kommitténs ramförslag till 234
dagar för kategori F. För kategori G, som omfattar ca 640 värnphktiga, minskas
utbUdningstiden till 234 dagar för värnpliktiga inom huvudtjänsterna fast
sjöfrontpjäsman och mintjänst/minör och för övriga till 206 dagar. 206 dagars
utbildningstid förutsätts vidare för de värnpliktiga inom kategori G som rycker
in i omgångar under året för att säkerställa att transporttjänst och viss annan
verksamhet kan fortgå. Viss del av repetitionsutbildningen bör som hittills
kunna fullgöras i direkt anslutning till grundutbUdningen vad gäller nu nämnda
värnpliktiga.

UtbUdningstiden för underbefälsuttagna värnpliktiga bör
enligt kommittén reduceras till 304 dagar.

s. 143 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 143

1 fråga om tiden för utbildning av underofficersuttagna
värnphktiga förordar kommittén att nuvarande utbUdningstid om högst femton
månader om möjligt begränsas och att varje möjlighet till ytterligare
studieanpassning tillvaratas. Samtidigt måste dock beaktas att utbildningen
ger erforderlig minimikompetens för de svåra och kvalificerade uppgifter som
åvUar denna kategori. Enligt kommitténs bedömande är det möjligt att med riktpunkten
högst femton månaders utbildning begränsa tiden för underofficersutbUdning vid
kustartilleriet till ca 425 dagar. Härvid föratsätts att inryckning sker efter
midsommarhelgen och utryckning senast den 3 I augusti följande år.

1 fråga om antalet tjänstgöiingsdagar räknar kommittén med
en minskning med ca 101 000.

Flottan

Kommittén delar överbefälhavarens uppfattning att
tjänstgöringen för värnpliktiga som fordras för drift av fartyg med hänsyn tUl
nu gällande villkor beträffande insats- och mobiliseringsberedskap inte bör
begränsas.

Kommittén konstaterar att flottans grundutbUdning utgör
ett system med ett starkt beroendeförhållande mellan ohka utbildningslinjer och
bemanningsgrupper. Marginalerna i fråga om förläggnings- och
instruk-törstUlgångar är knappa, vilket kommittén avser att belysa i ett
kommande betänkande.

Kommittén
har granskat möjligheterna att förkorta utbildningen för främst de s, k,
B-delsvärnpliktiga utan att resurserna för fartygsmaterie-lens drift och för
beredskap äventyras. Flertalet av de B-delsvärnpliktiga ingår i den s, k,
bemanningsgruppen C med inryckning omkring den 11 april och den I juni.
Kommittén bedömer att två veckor av den allmänmUitära utbUdningen för
bemanningsgruppens värnphktiga kan föras över till befattningsutbildningsskedet,
vilket gör att inryckningen kan senareläggas 14 dagar. UtbUdningstiden
reduceras härvid för kategori G till 306 dagar, kategori F tUl 350 dagar,
kategori E tUl 436 dagar och underbefälsuttagna värnphktiga till 350 dagar.
UtbUdningen för de til! underofficersutbildning uttagna värnpliktiga som har
avlagt sjökaptens-eller sjöingenjörsexamen kan minskas till 350 dagar och för
övriga underofficersuttagna till 436 dagar.

Beträffande värnpliktiga i landtjänst bedömer kommittén
vidare att underbefäl i bevakningstjänst (basmatroser och maskeringstekniker)
inom bemanningsgrupp A bör kunna få en försöksvis beskärning av utbUdningstiden
med ca 45 dagar (från 364 tUl ca 320 dagar).

Vad gäller underofficersuttagna i landtjänst finner
kommittén det inom bemanningsgruppen A möjligt att med riktpunkten högst 450
dagars utbildning begränsa utbildningstiden till 425 dagar. Begränsningen bör
också medföra en bättre studieanpassning. Inryckning förutsätts ske omedelbart
efter midsommarhelgen och utryckning senast den 31 augusti följande år.

I tillämpliga delar bör förslaget om underofficerare i
landtjänst gälla

s. 144 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:75 144

även för värnpliktiga officerare och underofficerare i
sjötjänst (inkl. stam-och reservaspiranter).

Minskningen av antalet tjänstgöringsdagar beräknas till 12
800.

Flygvapnet

Så länge befattningar som erfordras för drift av
flygförband med hänsyn till insatsberedskapen inte skall innefattas i
eventuella begränsningsåtgärder, finner kommittén att endast en mindre del av
flygvapnets värnpliktiga är aktuella i detta sammanhang. 1 de fall
begränsningar bedöms kunna ske förutsätter kommittén att tidigare angivna
principer skall vara vägledande. Samtidigt måste givetvis hänsyn tas till de
förhållanden som är speciella för verksamheten inom flygvapnet.

Kommittén räknar med att utbildningstiden kan minskas för
kockar inom kategori G tUl 220 dagar, för sjukvårdare inom kategorierna G och F
till 225 resp, 234 dagar och förvissa underbefälsuttagna (kommissarie och
förstekock) till 269 dagar. För övriga underbefälsuttagna utom de som deltar i
flygtidsproduktion och beredskap beräknas en minskning kunna ske till 297 dagar
och för underofficersuttagna värnpliktiga till 388 dagar.

Genom dessa reduceringar minskar antalet
tjänstgöringsdagar vid flygvapnet med ca 18 700,

Vissa gemensamma frågor för försvarsgrenarna

I fråga om de f.n. specialtjänstuttagna värnpliktiga
förutsätter kommittén att utbildningen sker i överensstämmelse med
statsmakternas nyligen fattade beslut (prop. 1971:88, FöU 1971:14, rskr 1971:144).
Frågan om ytterligare reduceringar av utbildningstiden för dessa värnpliktiga
bör anstå tills praktisk erfarenhet av reformen har er-håUits.

Värnpliktskommittén utgår från att en minskning av
tjänstgöringsdagar kan göras också för handräckningsvärnpliktiga. 1 avsaknad
av erforderligt bedömningsunderlag finner kommittén sig dock inte kunna
redovisa en preciserad beskärning för denna värnpliktskategori.

Beträffande de värnpliktigas ekonomiska förmåner
framhåller kommittén att de nu förutsatta reduceringarna av utbildningstiden i
viss mån kommer att förändra de förutsättningar som har legat till grund för
förmånernas utformning. Kommittén finner det väsentligt att dessa förhållanden
beaktas vid den fortsatta handläggningen av förmånssystemet för de värnphktiga.
Det anses böra ankomma på utredningen rörande systemet för förmåner åt
värnpliktiga m, fl. att närmare pröva och bedöma de ändrade förutsättningarna.

s. 145 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 145

Utbildning till värnpliktig underofficer vid armén

Bakgrund

1 december 1970 uppdrog Kungl.Maj :t åt 1966 års
värnpliktskommitté att utreda möjligheterna att anordna en i tiden
sammanhängande grundutbildning tUl värnphktig underofficer vid armén,
Föratsättningar-na för utredningsarbetet skulle vara att en sammanhängande
grundutbUdning tUl värnpliktig underofficer kunde förenas med det
eftergymnasiala studiesystemet och vidareutbildningen till värnpliktig officer
samtidigt som gällande normer för repetitionsutbildningssystemets genomförande
behölls.

Värnpliktskommittén har i december 1971 avlämnat en
promemoria (Försvarsdepartementet 1971:7) med förslag till ändring av
grundutbUdningen av värnpliktiga underofficerare vid armén m. m.

Över promemorian har yttranden avgetts av
överbefälhavaren, chefen för armén, värnpliktsverket, universitetskanslersämbetet,
utredningen rörande systemet för förmåner åt värnpliktiga m, fl,, Sveriges
förenade studentkårer (SFS), Centralförbundet för befälsutbUdning, Svenska
arméns och flygvapnets reservofficersförbund. Svenska
reservunderoffi-cersförbundet, Värnpliktiga officerares riksförbund och
Värnpliktiga underofficerares riksförbund.

Nuvarande ordning m. m.

Grundutbildningen är för huvuddelen av de
underofficersuttagna värnpliktiga vid armén uppdelad på två
tjänstgöringsperioder. Tjänstgöringen för dessa värnpliktiga omfattar en
första period under tiden juni - augusti första året och en andra period med
inryckning i början av juni andra året och utryckning i slutet av maj följande
år. 1 vissa faU kan den första tjänstgöringsperioden få genomföras under tiden
mars maj omedelbart före andra perioden.

För de officersuttagna värnpliktiga följer kadettskola om
90 dagar tiden juni - augusti omedelbart efter avslutad underofficersutbUdning,Den
fortsatta utbildningen till reservofficer sker efter frivilligt åtagande och
omfattar två reservofficerskurser (ROK 1 och ROK 2) om 90 resp. 80 dagar. ROK 1
fullgörs under sommaren året efter avslutad kadettskola och ROK 2 under
sommaren det tredje året efter kadettskolan.

Uppdelningen på två tjänstgöringsperioder för flertalet
underofficersuttagna hänger samman med inpassningen av militärutbildningen
under kalenderåret med gemensam utryckning under våren för huvuddelen av arméns
värnpliktiga. 1 960 års värnphktsutredning, vars betänkande (SOU 1965:68)
Värnplikten har legat till grund för nuvarande värnpliktsutbildningssystem
(prop. 1966:106,2 LU 1966:48, rskr 1966:27 I), bedömde att de underofficersuttagna värnpliktiga
behövde 11 12 månaders förutbildning för att under den grundläggande
krigsförbandsutbUdningen

10 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 75

s. 146 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 146

kunna tjänstgöra i de befälsbefattningar de utbildas till.
Samtidigt borde tid motsvarande högst två studieterminer tas i anspråk för
grundutbildningen.

Värnpliktsutredningen fann att en grundutbUdningsrytm med
utryckning under våren borde ge den högsta totala effekten av VärnpliktsutbUdningen
och föreslog därför att en sådan rytm skulle tUlämpas vid arméns huvuddel.
Utredningen fann emeUertid att uppdelningen av de underofficersuttagnas
grandutbildning från mUitär synpunkt var förenad med problem bl. a. av
utbildningsteknisk och organisatorisk art - vars konsekvenser var särskilt
svåra att överbhcka innan systemet i sin helhet hade prövats under tiUräckhgt
lång tid. Härtill kom svårigheterna från studiesynpunkt och svårigheterna i
fråga om rekrytering av aktiva officerare. Utredningen ansåg att de
underofficersuttagnas utbildning med hänsyn härtill borde ägnas särskUd
uppmärksamhet av de militära myndigheterna. Det borde härvid ankomma på de
ansvariga myndigheterna att när närmare erfarenheter hade vunnits föreslå
Kungl, Maj:t eventuellt erforderliga anpassningar av systemet. Som underlag
härför borde viss fortsatt försöksverksamhet också kunna komma i fråga.

Värnpliktskommitténs överväganden och förslag

AUmänna överväganden

1 fråga om utbildningen till värnpliktig underofficer
anser kommittén att man vid en resursbegränsning bör eftersträva att begränsa
tiden om högst femton månader men samtidigt måste beakta att i varje särskilt
faU erforderlig minimikompetens säkerställs för de svåra och kvalificerade
uppgifter som denna kategori värnpliktiga har. Härvid skall också varje
möjhghet till ytterligare studieanpassning tUlvaratas. Kommittén finner också
på grundval av genomförda studier att en sammanhängande utbildning är lämphg.

Kommitténs studier har koncentrerats tiU bl. a. behovet av
förutbildning före GKU, utbildningens innehåU efter GKU och rekryteringen av
värnpliktiga officerare och reservofficerare.

En övergång från delad till sammanhängande utbUdning anses
kunna medföra att glömskeförluster och vissa negativa psykologiska följder av
den uppdelade utbildningen som påverkar effekten elimineras.

En viss ökning av utbUdningseffekten bör enligt kommittén
också kunna uppnås genom att bättre anpassa elevantalet tUl disponibla
elevplatser inom GKU-organisationen. Detta antal är f. n. ofta betydligt större
än tUlgången på elevplatser. En sådan förbättrad anpassning skulle ge ett ökat
antal truppföringstiUfällen per elev och tidsenhet. Förutsättningarna att nå
här avsedd balans är emellertid beroende av möjligheterna att fördela
underofficerseleverna på förband och utbUdningsår.

Viss effekthöjning anses också kunna uppnås genom en
fortsatt utbyggnad av utbUdningsanordningar och tillförande av ytterligare

s. 147 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 147

utbildningshjälpmedel.

Kommittén finner dock att möjligheterna till ytterligare
effekthöjningar allmänt sett är begränsade, i vissa fall mycket begränsade.

Bl, a. mot bakgrund av påvisade möjligheter till
effektivisering av UtbUdningen har kommittén bedömt att de
underofficersvärnpliktiga på kortare tid än f. n. bör kunna ges sådan kompetens
före GKU-skedet att de kan placeras som chefer eUer elever i befattningar som
de skaU tjänstgöra i inom krigsorganisationen. Den möjliga begränsningen bedömer
kommittén tUl 3 å 4 månader, vilket innebär en från 11 till 8 ä 7 månader
minskad period före GKU. Härvid förutsätts dock att viss del av UtbUdningen
före GKU kan genomföras efter denna period. Mot denna bakgrund och med
beaktande av de studiesociala förhållandena förordar kommittén en
sammanhängande underofficersutbildning.

Genom att grundutbildningen genomförs i en följd bedöms
anstånd för studier sedan grundutbUdningen väl har påbörjats i fortsättningen
behöva förekomma endast i undantagsfall. Detta ställer krav på att värnphktig
som före eller under pågående grundutbildning erhåller studieplats vid
universitet eller högskola inte går miste om denna, även om de civila studierna
inte kan påbörjas förrän efter grundutbUdningen.

I fråga om utbUdningen efter GKU bör enhgt kommittén
förbättringar eftersträvas främst inom områdena trupputbUdning, personlig
färdighet och taktik.

Det är vidare enligt kommitténs mening nödvändigt att i
samband med övergång till sammanhängande underofficersutbildning säkerställa en
tillräcklig rekrytering tUl utbildningen av värnpliktiga officerare och
reservofficerare. Gjorda undersökningar utvisar att det härvid är av stor
betydelse att grundutbildningen till värnpliktig underofficer genomförs i en
följd. Härigenom minskas bl. a. anståndsproblemen och de olägenheter av
psykologisk art som den delade utbUdningen medför. Av vikt är vidare att den
fortsatta utbildningen till värnpliktig officer och reservofficer alltjämt i
princip förläggs tiU sommaren.

Kommittén anser sig kunna konstatera att en ökad
utbildningseffekt bör kunna nås genom en övergång till en sammanhängande
grundutbUdning. En viss avkortning av nuvarande grundutbildning om 15 månader
bedöms i konsekvens härmed kunna ske, om dagens slutresultat av utbildningen
tas som utgångspunkt.

En förbättring i förhållande till nuvarande resultat är
emellertid enligt kommittén angelägen. Mot bakgrund av de kvalificerade
uppgifter och det ansvar som åvUar en värnpliktig underofficer bör en lyftning
av nuvarande utbUdningsnivå inom gällande målsättning och med 15 månaders
utbildning eftersträvas. En strävan efter resultatförbättring och vidgad
utbildning i förhällande till dagens läge är också motiverad med hänsyn till
möjligheterna att kunna nå en fast grund för den fortsatta utbildningen till
värnpliktig officer och reservofficer.

Önskemålet om ett vidgat innehåll i de
underofficersuttagnas grundutbUdning accentueras enligt kommittén ytterligare
av att ett stort antal värnpliktiga underofficerare på grund av vakanssituationen
måste tjänst-

s. 148 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:75 148

göra som plutonchefer i krigsorganisationen.

Kommittén anser det vara av särskild vikt att beakta att
övervägandena skaU ske med utgångspunkt i nuvarande värnphktslag som
föreskriver en obligatorisk utbUdning om högst 450 dagar till värnpliktig
underofficer och därefter ytterligare 90 dagars tjänstgöring efter frivilligt
åtagande för UtbUdning till värnpliktig officer. Reservofficersutbildning
innebär ett åtagande om ytterligare utbUdning,

Det är
vidare enligt kommittén angeläget att betydelsen av den nuvarande
överensstämmelsen mellan försvarsgrenarna beaktas i fråga om dels den
obhgatoriska utbildningen till underofficer, dels den friviUiga UtbUdningen tiU
officer. Särskild vikt bör läggas vid möjligheterna att behålla och om möjligt
öka rekryteringen till frivilligt åtagen befälsutbildning. Avgörande hänsyn
bör tas tiU de värnpliktigas förhållanden i fråga om såväl studieanpassning som
anpassning tUl yrkesverksamhet.

Eftersom
värnphktssystemet i stort förutsätter att det värnpliktiga befälet kompletterar
och förstärker sin utbUdning genom insatser inom den frivilliga
befälsutbildningsrörelsen, anser kommittén att stor vikt bör läggas vid en
fortsatt god anpassning av underofficersutbildningen till UtbUdningen inom den
frivUliga befälsutbildningsrörelsen.

Värnpliktskommitténs förslag

Med utgångspunkt i nyss redovisade principiella synpunkter
och förutsättningar samt med hänsyn till eventuell ändring av utbUdningstiden
och inpassningen under året för övriga värnpliktskategorier i enlighet med
arméchefens tidigare återgivna förslag föreslår kommittén följande i fråga om
utbildningen av värnpliktig underofficer.

Enligt
kommitténs uppfattning torde en optimal effekt av utbildningen inte kunna nås
inom ramen för 15 månader vid en begränsning av utbildningstiden för övriga
kategorier värnpliktiga eftersom främst möjligheterna tiU praktisk trupptjänst
härigenom faUer bort. En utbildningstid om ca 13 1/2 månader för ifrågavarande
värnpliktiga kan enligt kommittén ge ett godtagbart utbildningsresultat. För
att med hänsyn tUl de totala kostnaderna om möjhgt begränsa tidsuttagen
föreslås härvid en differentiering av underofficerskategorin. För sådana
underofficersbefattningar, som bedöms ställa särskilda krav på formella
och/eUer tillämpade insikter bör utbildningstiden omfatta 13 1/2 månader.
Sådana befattningar inom den värnpliktiga underofficerskategorin benämner
kommittén befattningsgrupp A. Övriga underofficersbefattningar
(befatt-ningsgrapp B) föreslås få en utbildningstid om 12 månader.

I fråga om utbUdningens innehåll för befattningsgrupp A
förutsätts främst en utökning av taktikundervisningen som föieslås omfatta
delar av innehåUet i dagens kadettskolutbUdning.

En noggrann analys av kraven på olika befattningar inom
underofficerskategorin bör enhgt kommittén göras. Överslagsvisa antalsberäkningar
har preliminärt visat att minst hälften av arméns värnpliktiga underofficerare
bör hänföras tiU befattningsgrupp A.

s. 149 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 149

För att ytterligare försöka förbättra anpassningen till
det civUa utbUdningsväsendets terminstider m. m. förutsätter kommittén att den
sammanhängande underofficersutbUdningen om 360 resp. 405 dagar påbörjas omkring
den 5 juni första året. 1 enlighet härmed kommer utryckningen för befattningsgruppen
B att infalla vid månadsskiftet maj/juni och för befattningsgrupp A i mitten av
juli påföljande år.

Kommittén anser vidare att man också bör överväga åtgärder
för att förbättra rekryteringen till frivillig utbUdning till värnpliktig
officer och reservofficer. Den föreslagna utbildningsgången för de värnphktiga
underofficerarna gör det härvid möjligt att föriägga ett första skede (sex
veckor) av kadettskolan i omedelbar anslutning till plutonchefsskolans
avslutande. Detta bör enligt kommittén medföra att rekryteringen av
värnpliktiga officerare främjas. Kadettskolans andra skede (sex veckor) bör
fullgöras sommaren därefter. Totalt kommer alltså kadettskolan att hksom nu
omfatta högst 90 dagar. För att tillgodose bästa möjliga studieanpassning bör
kadettskolans första skede avslutas omkring den 25 augusti och kadettskolans
andra skede föriäggas mellan den 5 juni och den 15 juli.

Differentieringen
av underofficerskategorin på två befattningsgrupper i förening med kortare
utbUdning och därav föranledd tidigare inriktning mot befattning i
krigsorganisationen kräver enhgt kommittén särskilda åtgärder för att göra det
möjligt för lämpliga elever ur befattningsgrapp B . att genomgå
officersutbildning. Frågan bör ägnas särskUd uppmärksamhet under försöken.
Genom begränsningen av underofficersutbUdningen minskar den praktiska
trapptjänsten för underofficersuttagna med 56 veckor. Detta bortfall bör enhgt
kommittén kompenseras genom att motsvarande utbUdning läggs in i
kadettskolutbildningen.

Kommittén framhåller vidare att en uppdelning av
kadettskolan ger förutsättningar för en smidig anpassning av den frivilliga
befälsutbUd-ningens befordringskurs för värnphktiga officerare (fänrikskurs 1)
till den avslutande delen av kadettskolan. Med hänsyn till vad kommittén har
anfört beträffande ett vidgat innehåll i kadettskolutbUdningen föreslås en
översyn av de nuvarande kursplanerna för fänrikskurs 1 komma till stånd för att
säkerställa att denna anpassas till den nya utbildningen för värnpliktiga
officerare.

I fråga om utbUdningen till reservofficer, som f. n.
omfattar 170 dagar uppdelade på två kurser, föreslår kommittén att den första
kursen (ROK 1) avkortas från 90 tUl 45 dagar och förläggs så att den kan
anslutas till kadettskolans avslutande skede.

Trots avkortningen av ROK 1 anser kommittén med hänsyn
till den föreslagna utökningen av kadettskolutbildningen att nuvarande målsättning
för ROK 1 kan behållas. ROK 2 bör ha samma omfattning som nu, dvs. 80 dagar,
och som hittiUs fullgöras under andra sommaren efter ROK I.

Den totala tiden för reservofficerskurserna minskas alltså
enligt kommitténs förslag från 170 tiU 125 dagar. Kommittén bedömer att
avkortningen av ROK 1 bör få en gynnsam inverkan på reservofficers-

s. 150 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 150

rekryteringen. Samma effekt bör nås genom att antalet
somrar som tas i anspråk för reservofficersutbildningen minskar från fem till
fyra.

Kommittén utgår från att en översyn också sker av
utbildningsinnehållet i löjtnantskursen inom frivilligutbUdningen. Kommittén
förutsätter att det inom ramen för ändrade kurslängder aUtjämt skall vara
möjligt att åstadkomma en anslutning mellan löjtnantskursen och ROK I, så att
den som har genomgått löjtnantskurs kan anslutas tiU ROK 1, när ca hälften av
denna återstår.

Möjlighetema till ett kompendieskede inom ramen för
reservofficers-utbUdningen bör enhgt kommittén behällas, i fortsättningen dock
endast i anslutning tUl ROK 2.

Kommitténs förslag innebär att hittillsvarande rekrytering
på friviUig grund till värnphktig officer behålls och utvecklas. Eftersom denna
rekrytering inte har tillförsäkrat krigsorganisationen erforderligt antal
värnpliktiga officerare finner kommittén att ytterligare vägar bör prövas att
öka rekryteringen. Kommittén föreslår därför att alla värnpliktiga, som har
genomgått underofficersutbildning efter år 1955 och som bedöms ha
förutsättningar att genomgå officersutbUdning, upplyses om de möjhgheter att
genomgå utbUdning tiU värnpliktig officer, uppdelad på två kortare
utbildningsskeden, som fortsättningsvis kan erbjudas. Kommittén anser att man
vid denna bedömning bör ta hänsyn också tUl de vitsord som vederbörande
sedermera har fått under den praktiska tjänsten vid krigsförbandsövningar och
särskilda övningar. Avgränsningen till år 1955 bör enligt kommittén betraktas
som preliminär.

En övergång till sammanhängande grundutbUdning för
värnpliktig underofficer och ändrad inpassning under året av samtliga
värnpliktigas grundutbUdning aktualiserar frågan om ändringar i utbildningen
till aktiv officer. Kommittén vill här förorda att officersaspiranternas
utbildning läggs om i samband med nu aktualiserade förändringar. Härvid bör
eftersträvas en tiUräckhgt lång utbildningsperiod före aspirantskolan för att
få ett säkrare underlag än f, n, för elevurvalet till denna skola, en tillräckligt
If.ng aspirantskola samt en sammanhängande trupptjänst vid åldersklassen under
hela grundutbildningen.

Ekonomiska konsekvenser

Det årliga antalet tjänstgöringsdagar för de
underofficersuttagna beräknas minska med ca 202 000, Den beräknade kostnadsminskningen
som följd härav utgör ca I 2 milj. kr.

Avkortningen av utbUdningen medför enligt nuvarande
bestämmelser att utbildningspremien för genomgången underofficersutbildning
minskas. Ifrågasatt uppdelning av utbildningen till värnpliktig officer medför
enhgt kommittén sannolUct behov av en uppdelning av
officersut-bUdningspremierna. En avkortning av reservofficersutbildningen
aktualiserar en omläggning av premien för denna utbildning. Kommittén anser
att prövningen av premiefrågorna bör tas upp i samband med den översyn av
värnpliktsförmånerna som f. n. görs av utredningen rörande systemet för
förmåner åt värnpliktiga.

s. 151 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 151

Genomförandet

Enligt kommitténs uppfattning bör försöken påbörjas redan
utbildningsåret 1972/73.

För UtbUdningsåret 1972/73 föreslår kommittén att
utbildningen avkortas tiil 13 1/2 månader för samtliga underofficersuttagna,
såvida inte resp. myndigheter bedömer förutsättningar föreligga att utarbeta
erforderliga befattningsanalyser i så snabb takt att kategoriuppdelningen kan
genomföras redan före nämnda utbUdningsår.

Kommittén framhåUer att föreslagen utbUdningsgång inte
innebär några speciella problem i jämförelse med nuläget vad gäller
förläggningsutrymmen m. m.

Kommittén har vidare översiktligt studerat lokaliseringen
av pluton-chefsskolan fr. o. m. den tolfte månaden i utbUdningsgängen för
befattningsgruppen A. Enligt kommittén kan denna lokalisering komma att behöva
utformas ohka för skUda truppslag. Dessa problem bör därför studeras närmare.

Remissyttrandena

Chefen för armén anför inledningsvis att befattningar för
värnpliktiga underofficerare och officerare samt reservofficerare är särskUt
betydelsefulla i organisationen och att stor vikt därför måste läggas vid
utbildning till dessa befattningar i varje utbUdningssystem, inte minst i ett
system med avkortad grundutbildning. Kravet på dessa kategorier kommer relativt
sett att öka i takt med att utbUdningen försvagas för övriga
värnpliktskategorier. Utbildningens längd och inpassning för det värnpliktiga
befälet och reservbefälet är den mest betydelsefulla frågan i ett modifierat
värnphktsutbUdningssystem. Det är därför enligt arméchefen väsentligt att
försöken rörande framför allt befälskategoriernas utbUdning genomförs så att
ett bättre underlag än f. n. erhålls för bedömning av hur en eventueU
avkortning av utbUdningstid och reducering av utbUdningens innehåll påverkar
dessa kategoriers befälslämphghet. Försöken måste därför breddas och kan inte
begränsas till enbart ett alternativ.

Med hänsyn tUl förestående försök med början
utbildningsåret 1972/73 måste enligt arméchefen enkla lösningar väljas.
Försöken bör begränsas för värnpliktskategorierna underbefäl, E-, F- och
G-värnpliktiga tiU ett alternativ samt för underofficersuttagna och
officersuttagna värnpliktiga samt reservofficerare tUl ett huvudaUernativ.
Härutöver bör för sistnämnda kategorier ytteriigare ett alternativ prövas vid
en mindre del av armén.

Värnphktskommitténs förslag om 13 1/2 månaders utbildning
bedöms vidare innebära en besvärande belastning pä utbUdningsorganisationen
under sommarens första del. TiU detta kommer enligt arméchefen svårigheterna
att åstadkomma en uppdelning av de underofficerstttagna inom arméns samtliga
truppslag i två grupper och att i tid förse värnpliktsverket med erforderligt
underlag för inkaUelserna under 1972/73.

s. 152 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 152

Chefen för armén avstyrker därför att kommitténs förslag
till UtbUdning av värnpliktig underofficer och officer läggs tUl grund för
försök inom armén i dess helhet. Arméchefen anser att den av honom föreslagna
utbildningsgången är den för försöken lämpligaste och utan omgång kan
genomföras med början utbUdningsåret 1972/73. Arméchefen framhåller emellertid
vidare att eftersom utbUdningen av det värnpliktiga befälet och underbefälet är
den mest betydelsefulla frågan vid övergång tiU ett system med avkortad
grundutbUdning, är det angeläget att eftersträva en sådan breddning av
försöksunderlaget att det kan belysa konsekvensema av skiUnaderna meUan
kommitténs och hans förslag avseende den värnpliktiga
underofficersutbildningen. Chefen för armén är därför beredd att utföra
begränsade försök enligt kommitténs förslag vid de delar av armén, där angivna
nackdelar är minst, nämhgen vid pansar-, ingenjör- och signaltrappema. På
grundval av ett sammantaget bättre beslutsunderlag än i dag, bl, a, fälförsök,
kan därefter erforderliga ändringar göras i befälskategoriernas
utbildningsgång.

Chefen för armén avstyrker att den av kommittén föreslagna
omläggningen av utbildningen till aktiv officer genomförs samtidigt med övrig
försöksverksamhet, eftersom den inte är förenlig med strävandena att göra
övergängssvårigheterna så små som möjligt. Kommitténs synpunkter kommer dock
fortsättningsvis att beaktas.

Beträffande frågan om premier åt de underofficersuttagna
och för den fortsatta frivilliga utbUdningen delar chefen för armén kommitténs
uppfattning att denna fråga bör tas upp i samband med nu pågående översyn av
värnpliktsförmånerna.

Värnpliktsverket delar värnphktskommitténs uppfattning om
olägenheterna med hittUlsvarande uppdelade underofficersutbildning och tillstyrker
omläggningen som sådan.

En uppdelning av kadettskolan på två somrar anses
emellertid i princip medföra likartade nackdelar som den nuvarande delade
underofficersutbildningen. Antalet elever på vissa utbUdningslinjer kommer
vidare enligt värnpliktsverket att vara så litet att utbUdning endast kan
ordnas vissa år. Ett anstånd skuUe därmed kunna medföra att en aspirant får
vänta ett par år innan hans utbildningslinje återkommer. Värnpliktsverket
ställer sig därför tveksamt till den föreslagna uppdelningen.

1 fråga om avkortningen av ROK 1 anser verket att denna
måste utredas ytterligare.

Värnpliktsverket anmäler mycket stor tveksamhet om
möjlighetema att uppställa entydiga och klart differentierade kravgränser för å
ena sidan uttagning för utbUdning till plutonchefsbefattningar och motsvarande
med 13 1/2 månaders utbUdning samt å andra sidan tUl befattningar för
underofficerare med 12 månaders utbildning.

Värnpliktsverket anför vidare att det även vid ett
ytterligare differentierat urval efter inskrivningsprövningarna kan vara
lämpligt att göra överflyttningar under utbUdningens gång, om det skulle visa
sig att en värnphktig passar bättre inom ett annat område. Ett system med lika
lång utbUdningstid och samma krav på förmåga att föra befäl underlättar en

s. 153 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:75 153

sådan överflyttning, medan däremot en ökad uppdelning i
olika kategorier enligt kommitténs förslag försvårar sådan överflyttning.

Differentieringen av underofficerskategorin på två
befattningsgrupper med ohka utbUdningstid kräver enligt värnpliktsverket ett
omfattande analysarbete för att faststäUa vilka befattningstyper som skall
hänföras till de olika befattningsgrupperna och för att bestämma kraven för de
ohka grupperna. Verket anser att det är ytterst tveksamt om man hinner med
detta arbete så att uttagningar enligt förslaget kan ske under inskrivningsåret
1972/73. I varje faU kommer ett stort antal värnpliktiga UtbUdningsåret 1973/74
att vara uttagna enhgt det äldre systemet.

Utredningen rörande systemet för förmåner åt värnpliktiga
m. fl. anser att de förändringar av värnpliktsförmänerna, som kan bli aktuella
med anledning av omläggningar av VärnpliktsutbUdningen innan utredningen har
lagt fram förslag angående den principiella utformningen av ett framtida system
för värnpliktsförmåner och därav föranledda förändringar av
värnpliktsförmånerna, bör ske inom ramen för nuvarande förmånssystem och med
beaktande av grundprinciperna för detta. Sålunda bör t. ex. utbildningspremierna
bestämmas med beaktande av sådana faktorer som utbildningens kvalitet,
rekryteringsaspekter och utbildningstidens längd.

Utredningen finner att värnpliktskommitténs förslag
aktuahserar frågan om ändring av premiebestämmelserna beträffande utbildning
inom armén till värnpliktig underofficer, värnpliktig officer och
reservofficer. Utredningen anser att det är omöjligt att göra en definitiv
bedömning av dessa frågor enbart för nämnda kategorier. En samlad syn på
premiefrågan för samtliga premieberättigade värnpliktskategorier är nödvändig.
En sådan bedömning är f. n. inte möjlig med hänsyn tiU oklarheten om längden av
utbUdningstiden m. m. för värnpliktiga av olika kategorier fr. o. m. budgetåret
1972/73. Utredningen anser sig därför inte nu kunna lämna några konkreta
förslag tiU ändrade premiebestämmelser.

Enligt utredningens preliminära uppfattning bör
utbUdningspremien i enlighet med gäUande grander inte understiga 1 000 kr. för
befattningsgruppen B. Ett högre belopp kan bh aktuellt när jämförelser med
andra värnpliktskategorier kan göras.

Kommitténs förslag om uppdelning av kadettskolan inom
armén pä två skeden aktualiserar frågan om en motsvarande uppdelning av
nuvarande premie om 4 000 kr. En fördelning med 1 000 kr. på första skedet och
3 000 kr. på andra skedet förefaller härvid lämplig.

Även om kadettskolans längd sammanlagt blir oförändrad
anser utredningen en höjning av premien motiverad med hänsyn till rekryteringsbehovet
och penningvärdeförändringarna sedan år 1967.

UtbUdningen till reservofficer efter kadettskolan kommer
vid bifall till kommitténs förslag att minskas med 45 dagar genom avkortning av
ROK 1. En motsvarande minskning av premiebeloppen för de båda
reservofficerskurserna skulle enligt utredningen medföra premier om sammanlagt
7 500 kr. mot f.n. 10 200 kr. En sådan nedskärning av premiebeloppen anses inte
rimlig med hänsyn tUl de negativa effekter

s. 154 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 154

som kan antas bli följden för en redan nu
otUlfredsställande rekrytering. Vad gäller premiernas fördelning på ROK 1 och 2
kan man enhgt utredningen anlägga samma principiella aspekter som har anförts
beträffande premie för genomgången delad kadettskola.

Universitetskanslersämbetet
konstaterar med tillfredsstäUelse att värnpliktskommittén föreslår en odelad
underofficersutbUdning och att denna är anpassad tiU den civila eftergymnasiala
utbildningens terminsindelning. Däremot avvisar kanslersämbetet kommitténs
förslag att den som har antagits till civilspärrad utbildning skall garanteras
studieplats vid ett senare antagningstUlfälle på grund av att studierna inte
kan påbörjas förrän efter det att den mUitära grundutbUdningen avslutats.

Även
Sveriges förenade studentkårer (SFS) hälsar med tiUfredsställelse förslaget
till en sammanhåUen grundutbildning och finner det positivt att denna
utbildning har lagts upp så att den inte kolliderar med studieterminerna.
Däremot anses det olyckhgt om förskjutning i tiden i endera riktningen blir
nödvändig, SFS vill framhålla att problem kan uppstå för sådana studerande som
skall rycka in den 5 juni och som inte har avslutat undervisningen före detta
datum.

Enligt
förslaget har ROK 1 förlagts till den tredje sommaren och ROK 2 till den femte
sommaren efter grundutbildningens början. Under den mellanliggande perioden
skall dessutom en krigsförbandsövning läggas in, SFS vill fästa uppmärksamheten
på de konsekvenser detta får för dem som bedriver eftergymnasiala studier under
de mellanliggande åren. Detta kommer sannolikt att verka hämmande för
rekryteringen till reservofficersutbUdningen. 1 fråga om förslaget om
garanterad studieplats vid civUspärrad utbildning framhåller SFS att detta
problem inte är av endast datateknisk art.

Centralförbundet för befälsutbildning anser att dén ?v
kommittén föreslagna uppläggningen lämpar sig bättre för övergång via
FBU-kurser till UtbUdning vid kadettskola och reservofficerskurser än nuvarande
system. Uppdelningen av kadettskolan på två från varandra tidsmässigt skUda
skeden underlättar sålunda för elever som går FBU-vägen att komma i takt med
övriga elever.

Svenska
arméns och flygvapnets reservofficersförbund som med hänsyn till den korta
remisstiden inte har kunnat närmare penetrera aktualiserade
utbUdningsförändringar, anser att samtliga underofficersuttagna värnpliktiga
bör genomgå plutonchefsskola om 12 månader. Den föreslagna uppdelningen av
kadettskolan bedöms få samma nackdelar som kommittén enligt direktiven hade tiU
uppgift att undanröja beträffande den delade underofficersutbildningen. En
sådan uppdelning anses vara direkt rekryteringshämmande liksom förslaget att
påbörja en frivillig utbildning mitt under sommaren. Förbundet avvisar vidare
förslaget om förkortning av ROK 1.

Värnphktiga officerares riksförbund vUl för sin del
avstyrka varje minskning av utbildningstidens längd.

s. 155 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 155

Utbildnmg av vissa värnpliktiga i stabstjänst

Bakgrund

Utredningen om handräckningsvärnpliktiga utredningsman
Folke Nihifors - tillsattes i maj 1966 för att utreda utbUdningstiden för
värnphktiga med begränsad mUitär användbarhet m. m.

1 direktiven till utredningen angavs att utredningens
uppdrag skuUe avse värnpliktiga i besiktningsgrupperna 3 och 4 med undantag för
dem som tas ut för utbUdning i specialtjänst. Huvuddelen av utredningens
uppmärksamhet borde ägnas åt de värnpliktiga i nämnda besiktningsgrupper som
normalt inte ingår i krigsorganisationen, dvs. främst de nuvarande
handräckningsvärnpliktiga.

Enligt direktiven borde utredningen först undersöka den
nuvarande och den väntade framtida tillgången pä värnpliktiga tillhörande
besikt-ningsgrapperna 3 och 4 och de förändringar av tillgången som kan bli en
följd av det nya inskrivnings- och personalredovisningssystemet. Indelningen i
besiktningsgrapperna 1-4 har i det nya inskrivningsförfarandet ersatts med ett
system som innebär ett betydligt mer nyanserat uttagningsfö rf ärande, grundat
på analyser av de krav som måste stäUas på de värnpliktiga under
krigsförhållanden samt ett ökat hänsynstagande tiU de värnpliktigas
kvalifikationer i olika hänseenden.

Vidare borde utredningen beräkna det behov av värnpliktiga
tillhörande ifrågavarande besiktningsgrupper som behövs för stabstjänst m. m.
i krigsorganisationen. Utbildningen av dessa värnphktiga borde enligt
direktiven i huvudsak kunna utformas på griindval av de i prop. 1966:106
redovisade riktlinjerna. Denna utbildning borde granskas och härav föranledda
förslag beträffande utbildningstidens längd och fördelning läggas fram.

Utredningen har i juni 1971 avlämnat ett delbetänkande
(SOU 1971:57) UtbUdning av vissa värnpliktiga i stabstjänst.

Över betänkandet har yttranden avgetts av
överbefälhavaren, cheferna för armén, marinen och flygvapnet, försvarets
civilförvaltning, fortifikationsförvaltningen, försvarets materielverki
värnpliktsverket, försvarets rationaliseringsinstitut, universitetskanslersämbetet,
1966 års värnpliktskommitté, sakkunniga för översyn av samordningen mellan
värnpliktsutbildning och eftergymnasiala studier, utredningen rörande systemet
för förmåner åt värnpliktiga m. fl.. Statstjänstemännens riksförbund. Tjänstemännens
centralorganisation, Sveriges akademikers centralorganisation. Moderata
ungdomsförbundet, Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund och Värnpliktiga
underofficerares riksförbund.

Stabstjänstuttagna värnpliktigas nuvarande utbUdning m. m.

De värnpliktiga som utredningen i föreliggande
delbetänkande främst har behandlat är värnpliktiga stabsunderofficerare för
brigad- och högre staber och värnpliktiga i transportledningstjänst. Dessa
utbildas i huvud-

s. 156 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 156

sak inom stabsskolavddningen vid stabs- och sambandsskolan
i Uppsala (StabSbS).

StabSbS som i administrativt hänseende är ansluten tiU
Upplands signalregemente (SI) är provisoriskt organiserad med chef, stabsavdelning,
försöksavdelning, stabsskolavdelning, tolkskolavdelning, sambands-skolavddning,
mekanikerskolavddning, totalförsvarets signalskyddsskola samt två skolkompanier
(1/6 1/9 tre skolkompanier).

Skolan har till uppgift att åt bl. a. värnpliktiga ur
samtliga försvarsgrenar meddela undervisning i sambandstjänst, stabstjänst,
tolk- och fängförhörstjänst, underhåll och reparation av signalmateriel samt
signal-skyddstjänst. Vid skolan utförs försök rörande organisation, utrustning
och arbetsmetoder inom stabs- och sambandstjänstområdena.

Vid stabsskolavddningen utbildas värnpliktiga stabsbiträden
vid armén och kustartilleriet huvudsakligen underofficersuttagna värnpliktiga
- i operations-, underrättelse-, underhålls- och personaltjänst samt underofficers-
och underbefälsuttagna värnpliktiga i transportledningstjänst för högre fält-
och regionala staber. UtbUdningstiden utgör för huvuddelen omkring femton
månader som uppdelas i en period om tre månader och efter nio månaders
uppehåll - en period om tolv månader.

Från år 1968 kan även värnpliktiga ur flottan och
flygvapnet få viss UtbUdning vid StabSbS.

Den allmänmUitära utbildningen skall ske vid egen
försvarsgren, varvid dock värnpliktiga ur marinen och flygvapnet bör ges
möjhghet att få allmänmihtär utbildning vid armén. Befattningsutbildningen bör
anordnas gemensamt vid StabSbS och kompletteras med praktisk stabstjänstgöring
(vidareutbildning) vid militärområdesstab.

Denna utbildning är närmast att betrakta som en
direktlinje för att tillgodose främst mUitärområdesstabernas behov. De
värnphktiga krigs-placeras i staberna i befattningar avsedda för meniga,
eftersom de i regel inte för befäl över andra. De med befattningarna förenade
göromålen är ofta sådana till vUka man eljest närmast använder
handräckningsvärnpliktiga. De värnpliktigas placeringar kräver därför ofta
inte den avsevärt mer kvalificerade utbUdning de har fått vid skolan.

UtbUdningstidens nuvarande längd för huvudlinjerna vid
StabSbS framgår av följande tablå.

Huvudlinje Tjänstgöringsdagar

Stabsunderofficerare 450

Underrättelsebiträden 364

Transportledningstroppchefer (uoff) 450

Transportledningsgruppchefer (ubef) 332

Expeditionsbiträden (vpl F) vid armén och kustartilleriet 300

Expeditionsbiträden (vpl F) vid flottan och flygvapnet 364

Det åriiga utbildningsbehovet är f. n. stort på grund av
rådande brist pä utbUdade stabsunderofficerare m. fl. För att tillgodose
krigsorganisationens behov inom rimlig tid borde med hittiUsvarande
uttagningsprinciper

s. 157 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 157

utbildning årligen påbörjas med ca 220 värnpliktiga vid
stabsskolavddningen för att kompensera det stora bortfall som sker under
utbildningstiden. På grund av brist på befäl och lokalutrymmen kan skolan
emellertid bara ta emot 170 värnpliktiga. Av dessa faller genomsnittligt 50 per
är bort från den ursprungliga utbUdningslinjen. Skolan utbUdar således bara 120
värnpliktiga varje år, vUket innebär ett kraftigt årligt underskott i
förhåUande till krigsorganisationens behov.

Anledningen till det relativt stora ärliga bortfallet är
främst att en del elever under utbUdningen förs över till handräckningstjänst
och skiljs frän utbildningen. Orsaken är oftast ben- och ryggbesvär,
nervsjukdomar och aUergier. Andra elever kan inte tillgodogöra sig utbUdningen
till stabsunderofficer eller transportledningstroppchef utan förs över tUl
utbildningslinje på lägre nivå.

Inom armén grundutbildas f. n. inte några
expeditionsbiträden för krigsplacering vid högre staber. Behovet tillgodoses i
stället genom överföring, eventueUt kompletterad med omskolning av värnpliktiga
som tidigare har grundutbildats i stabs- eller expeditionstjänst.

Inom marinen får de värnpliktiga i
expeditionsbiträdestjänst allmänmUitär UtbUdning vid UtbUdningsförbanden.
Befattningsutbildningen påbörjas med en kurs i expeditionstjänst. Den egentliga
befattningsutbUdningen .sker vid flottan för huvuddelen av dessa värnpliktiga
ombord på stridsfartyg samt vid kustartUleriet vid expeditioner inom
landorganisationen.

Inom flygvapnet är utbUdningen av expeditionsbiträden
delad i två utbildningslinjer, nämligen en för allmän expeditionstjänst och en
för operationsbiträdestjänst. Viss del av utbildningen anordnas centralt.

Utredningens överväganden och förslag

AUmänna överväganden

Utredningen har tolkat innebörden av begreppet stabstjänst
i direktiven till att avse främst tjänst för vilken utbildning sker vid arméns
stabs-och sambandsskolas stabsskolavdelning. Där utbUdade värnphktiga ingår
nämligen som stabsbiträden i krigsorganiserade staber och tillhör inte
kategorien handräckningsvärnpliktiga. Utredningen har ägnat särskild
uppmärksamhet åt utbUdningen av stabsbiträdena, eftersom de utgör den
väsentliga delen av här ifrågavarande värnpliktiga.

Eftersom utbildningen av stabsbiträdena och även urvalet
av värnpliktiga för sådan utbildning företer väsentliga olikheter i
förhållande till utbildningen och urval av övriga värnpliktiga har utredningen
behandlat dessa spörsmål särskilt. Ställning kan nämligen tas till dessa frågor
utan att resultatet av utredningens arbete i övrigt behöver avvaktas. För att
konsekvensema för stabsutbildningen skall kunna klarläggas har utredningen
funnit det nödvändigt att samtidigt beräkna behovet av värnpliktiga i de
tidigare besiktningsgrupperna 1 och 2 som kan tas ut till motsvarande tjänst
och krigsplaceras i högre staber m, m. Utredningen

s. 158 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:75 158

har däremot inte behandlat de stabsunderofficerare som
krigsplaceras på lägre nivå, t. ex. i kompanier och bataljoner.

Som
underlag för sina överväganden angående utbildningen av handräckningsvärnpliktiga
inom kontorsfunktionen, som kommer att behandlas i ett slutbetänkande, har
utredningen också ansett det nödvändigt att undersöka krigsorganisationens
behov och därmed det årliga utbildningsbehovet av värnpliktiga
expeditionsbiträden.

Utredningen föreslår att framlagda förslag efter
principbeslut får tUlämpas försöksvis fr. o. m. den 1 juli 1972.

Indelning i utbildningsgrupper

Uttagningen av stabsunderofficerare m. fl. bör enhgt
utredningen flyttas från urvals- och prövningsskedet i början av
grundutbildningen vid StabSbS till den mUitärområdesvis anordnade inskrivningen
och ske enligt samma principer som gäller för övriga värnphktiga. För att såväl
det totala behovet av värnpliktiga för stabstjänst i krigsorganisationen som
erforderhga kvalitativa krav skall kunna tiUgodoses räknar utredningen med att
även värnpliktiga i de tidigare besiktningsgrupperna I och 2 kommer att tas ut
till stabstjänst.

De handräckningsvärnpliktiga som utbildas för
kontorsfunktionen i fredsorganisationen bör enligt utredningen utnyttjas för
att tillgodose en del av behovet av krigsplacerade expeditionsbiträden.

Även kvinnliga medlemmar i de friviUiga
försvarsorganisationerna utnyttjas f, n. för krigsplacering i vissa
stabsbefattningar. På grund av att det på flera håll föreligger stora brister
på sädan frivillig personal har befattningar av detta slag i många fall måst
besättas med värnphktiga. Härigenom har det uppkommit ett ökat behov av
värnphktiga med stabsutbildning. Även om det enligt utredningen kan förväntas
att rekryteringen till frivilligorganisationerna efter statsmakternas beslut år
1970 kommer att förbättras anser utredningen det dock vara nödvändigt att räkna
med att expeditionsutbildade värnpliktiga behövs för att täcka vakanser pä
frivilligsidan upp till 25 % av totalbehovet.

Eftersom antalet befattningstyper f. n. är stort har utredningen
fördelat dessa på ett antal utbildningsgrupper. De värnpliktiga, som avses för
de i grupperna ingående befattningarna, bör antingen redan under
grundutbildningen utbildas för avsedda befattningar (grundrekrytering) eller
efter annan grundutbildning, eventuellt efter omskolning, föras över till
befattningsgruppen (överföringsrekrytering).

Följande indelning har gjorts,

A 1. Stabsunderofficerare m. fl. vid högre staber inom
operations-, underrättelse-, underhålls- och personalfunktionerna. I dessa befattningar
ställs jämförelsevis stora fysiska krav på de värnpliktiga. Grundrekrytering
erfordras.

A 2. Underrättelsebiträden vid flygvapnet.
Grundrekrytering erfordras,

A 3. Stabsunderofficerare m. fl. vid högre staber
inom operations-.

s. 159 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 159

underrättelse-, underhälls- eller personalfunktionerna.
Rekrytering kan ske genom överföring och omskolning av andra än i gruppen A 1
grundrekryterade.

B Transportledningstroppchefer m. fl. Grundrekrytering
erfordras.

Exp 1. Expeditionsbiträden m. fl. vid marin- och
flygvapenförband. Grundrekrytering erfordras för en del av gruppen, dock inte
för uppgifterna i krig utan med hänsyn tUl göromålen i fredsorganisationen.

Exp 2. Expeditionsbiträden vid förband inom armén och
marinen. Rekrytering kan ske genom överföring och eventuell omskolning av
tidigare i stabs- eller expeditionstjänst grundrekryterade eller med
handräckningsvärnpliktiga inom kontorsfunktionen under förutsättning att dessa
fått erforderlig befattningsutbUdning och uppfyller övriga krav.

Friv. Värnpliktiga ersättare för kvinnliga
expeditionsbiträden ur frivilligorganisationerna. Gruppen rekryteras på samma
sätt som gruppen Exp 2.

Enligt utredningens mening bör endast grupperna A I, A 2
och B UtbUdas vid StabSbS.

Utbildningsbehovet

Vid beräkningen av det antal stabsunderofficerare m, fl.
som årligen behöver grundutbildas har utredningen tagit hänsyn till
nödvändigheten av att fylla nuvarande vakanser i krigsorganisationen.

Enligt utredningens beräkningar är det årliga
utbUdningsbehovet för grupp A 1 136, för grupp A 2 12 och för grupp B 36. Det
sammanlagda antalet (184) understiger det årliga utbUdningsbehov man f.n,
räknar med. Genom de ändrade uttagningsprinciperna räknar dock utredningen med
att avgångarna inte kommer att bli så stora som hittills.

För grupperna Exp 1, Exp 2 och Friv. beräknas det
sammanlagda årliga utbUdningsbehovet tiU 404.

Utbildningskrav

Utbildningen av stabsunderofficerare m. fl. bör enligt
utredningen främst inriktas på att tillgodose behoven för de rörliga fältstaberna
i nivån över bataljon vid armén, för brigad- och bataljonsstaber vid marinen
samt för attackeskader- och sektorstaber vid flygvapnet. För en kontinuerlig
omsättning av krigsorganisationens behov bör stabsunderofficerarna vid armén
och marinen föras över tUl de regionala staberna efter att ha varit
krigsplacerade ett visst antal år vid fältstaberna. Med en sådan överföring
beräknas behovet av en särskild militärområdesstabslinje för F-värnpliktiga vid
StabSbS försvinna.

För att skapa realistiska utgångsvärden för beräkning av
utbildningstidens längd har utrednmgen arbetat fram en ny form av
utbildningskrav (utbildningsmål) för berörda värnpliktiga. Strävan har varit
att så långt möjligt likrikta målen för att få en enhetlig stabsutbildning.

s. 160 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 160

Utbildningens innehåU

Utredningen anser att grundutbildningen liksom för
huvuddelen av övriga värnpliktiga bör utformas kring de tre huvudkomponenterna
allmänmUitär utbUdning (AMU), befattningsutbildning (BU) och grundläggande
krigsförbandsutbUdning (GKU). På grund av att den senare här får en awikande
utformning kallar utredningen denna del miljöutbildning.

Huvuddelen av den allmänmUitära utbildningen om tre
månader bör enligt utredningen vara förlagd till grundutbUdningens början. Den
allmänmUitära utbildningen bör inte anordnas vid StabSbS utan genomföras vid
mUitärområden eller vid marinen enligt försvarsgrenschefernas bestämmande.
BefattningsutbUdningen bör förläggas tUl StabSbS och för flertalet
utbUdningsgrupper omfatta en tid av ca 5 månader. Utbildningen bör göras
strängt målinriktad. Under befattningsutbildningen skall eleverna med moderna
utbildningsmetoder och hjälpmedel beredas möjlighet att på kort tid inhämta de
grundläggande kunskaper och färdigheter som krävs för att de tidigt skall kunna
placeras för utbUdning i stabsmUjö.

Den intellektuella standarden och mlärningsförmågan hos de
för stabsunderofficersutbildningen uttagna värnpliktiga kan enligt utredningen
förutsättas bli så hög att en brantare stegring i utbildningen än vad som f. n.
tillämpas är möjlig. Takten bör sålunda kunna ökas och utbildningstiden
minskas. Härigenom kan intresset stimuleras hos eleverna.

Utredningen räknar vidare bl, a, med att
utbildningshjälpmedlen och lektionssalarna skall ses över så att de blir ändamålsenliga
och att tillgången på programmerat undervisningsmateriel ökas. Fast uppbyggda
stabsövningshallar med för utbildningen avpassad inredning bör också ställas
till förfogande liksom anläggningar för orderträning och intern television m,
m.

Utredningen finner det angeläget att grundutbildningen
avslutas med ett förhållandevis långt och sammanhängande miljöutbildningsskede.
Effekten av denna miljöutbildning är enligt utredningen till avgörande del
beroende av hur eleverna som blivande stabsunderofficerare (stabsunderbefäl)
introduceras och placeras i sina befattningar.

Miljöutbildningens innehåll är enligt utredningen ytterst
beroende av de regionala stabernas och utbildningsförbandens verksamhet i fråga
om anordnande av krigsförbandsövningar, särskilda övningar för befäl,
stabsutbildning, grundutbildning, stabsövningar med befäl m. m.

Det nya inskrivningssystemet anses ge förutsättningar för
att militärområdenas antalsmässiga behov av stabsunderofficerare och deras
krigs-placeringsnivå enligt personalomsättningsplanerna kan komma att tiUgodoses
bättre än hittills. Miljöutbildningen bör därför, om den förläggs till
"eget" mUitärområde, kunna ge ett gott underlag för urval och senare
fördelning av värnpliktiga stabsunderofficerare till lämplig krigsbefattning.
Huvuddelen av ifrågavarande värnpliktiga avses enligt detta system

s. 161 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 161

bli grundrekryterad till fältförbandsstaberna. Därför bör
de miljöutbildas främst vid dessa staber.

MiljöutbUdningen föreslås omfatta 1012 veckor för elever
ur armén och marinen samt 1314 veckor för elever ur flygvapnet. Huvuddelen av
tiden bör utnyttjas för tjänstgöring främst i anslutning till krigsförbandsövningar
och slutövningar med grundutbUdningsstaber. En del av miljöutbildningstiden bör
även anslås till tjänstgöring i lämpliga stabsbefattningar under de årligen
återkommande stabstjänstövningarna vid mUitärhögskolan.

Utbildningens omfattning

Vid beräkningen av antalet tjänstgöringsdagar har
utredningen utgått från 48-timmarsvecka. Hänsyn har även tagits tUl de
helgdagar och tjänstefria dagar som infaller under utbildningstiden. Med ett
strängt målinriktat utbUdningssystem anses en total bruttobegränsning om ca 95
utbildningsdagar kunna vinnas. Av följande tablå framgår skiUnaden mellan
nuvarande antal tjänstgöringsdagar och det antal utredningen föreslår.

Försvarsgren

Utbildnings-

Nu gällande

Utredningens

grupp

tid

förslag

Dagar

Dagar

Armén

Al'

450

332

Bl

450

332

B2

332

-

Marinen

A 1

450

332

Flygvapnet

A 13

-

332

A 24

364

300

' Underofficersuttagna,

Underbefälsuttagna, Utredningen föreslår att uttagning
till underbefäl inom denna grupp upphör,

Värnpliktiga stabsunderofficerare vid flygvapnet
tillkommer som ny utbildningsgrupp vid StabSbS enligt utredningens förslag,

'*Underbefälsut tagna,

RepetitionsutbUdningen för de vid StabSbS utbildade
stabsunderofficerarna m. fl. föreslås bli utformad på samma sätt som för
huvuddelen av de värnpliktiga.

Utbildningens inpassning

Den nuvarande uppdelningen av utbUdningen vid
stabsskolavddningen inom StabSbS i en första period om tre månader och en andra
period om ett år med nio månaders mellanrum mellan perioderna är enligt
utredningen närmast betingad av att ifrågavarande värnpliktiga har tagits ut
till underofficersutbUdning med en längd av 450 dagar. Detta medför en
dubbelbeläggning vid StabSbS under den första perioden som infaller under
juni-augusti,

;; Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 75

s. 162 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:75 162

Utredningen föreslår att utbildningen av eleverna vid
stabsskolavddningen sker i två utbUdningsomgångar per år. Inpassningen i tiden
av de två utbildningsomgångarna har utredningen gjort med särskild hänsyn till
studiesociala skäl, eftersom en förhållandevis stor del av eleverna beräknas
studera vid universitet och högskola eUer bedriva andra eftergymnasiala
studier. Tidsinpassningen stämmer i aUt väsentligt överens med den som för
armén i övrigt gäller för underbefälsuttagna värnpliktiga, vilket utredningen
bedömer vara lämphgt bl, a, med hänsyn till möjlighetema att omplacera de
värnpliktiga mellan olika utbUdningslinjer m. m.

Utredningen
anser att ökade möjligheter bör kunna beredas sådana värnphktiga som flera år
har fått anstånd med sin värnpliktstjänstgöring på grund av högre studier att
om de befinns särskilt lämpliga härför därefter inkallas för att utbildas tUl
stabsunderofficerare enligt det av utredningen förordade utbildningssystemet.

I första utbUdningsomgången bör eleverna i
utbildningsgrupp A 1 ur armén ingå och bUda en kontingent om sammanlagt ca 110
elever. Utbildningen bör påbörjas den I juni och avslutas den 28 april,

1 andra
omgången bör ingå utbildningsgrupp B ur armén, A 1 ur marinen samt A 1 och A 2
ur flygvapnet. Denna kontingent kommer att omfatta ca 75 elever. Utbildningen
bör påbörjas den 6 oktober och avslutas den 3 september. För de
underbefälsuttagna i denna omgång bör utryckning ske den 1 augusti.

Utbildningstiden
för första omgången stämmer helt överens med den som f, n, gäller för
vårutryckande underbefälsuttagna vid armén och för andra omgången i stort med
den som nu gäller för höstutryckande underbefälsuttagna vid armén. Den
allmänmUitära utbildningen för omgång I föreslås bli uppdelad i två skeden,
nämligen ett första om ca två månader före inryckningen tiU höstterminens
befattningsutbildning vid stabsskolavddningen och ett andra om ca en månad
omedelbart efter denna utbUdning, Under det senare skedet bör
vinterutbildningen genomföras. MiljöutbUdningen bör för denna omgång äga rum i
anslutning tUl GKU-skedet för huvuddelen av de värnpliktiga och under
krigsförbandsövningar under vintern.

Omgång 2
genomför enligt utredningens förslag allmänmilitär utbildning i ett sammanhang
före inryckningen vid stab,sskolavdelningen, BefattningsutbUdningen äger rum
under en vårtermin. Miljöutbildningen genomförs under sommaren vid
militärområdena eller vid kustartilleriförsvaren. Gruppen A 2 har något
kortare utbildningstid.

Utbildningens organisation

Under förutsättning att den allmänmilitära utbildningen
och miljöut-bUdningen kan förläggas till annan plats än StabSbS och med en
befattningsutbUdning om ca fem månaders längd, kan åriigen två omgångar
värnpliktiga utbildas. Detta medför enligt utredningen nära nog en fördubbling
av stabsskolavdelningens nuvarande kapacitet. Det mins-

s. 163 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 163

kade antalet utbUdningslinjer medför att utbildningen kan
bedrivas betydhgt mera rationellt.

Den allmänmUitära utbUdningen bör enligt utredningen
förläggas till militärområdena och så långt möjligt samordnas med övriga
värnpliktigas motsvarande utbUdning, Utredningen bedömer att detta innebär en
så liten ökning av utbUdningsomfånget vid förbanden att det inte bör utgöra
något hinder för ett genomförande av förslaget.

Genomförandet av befattningsutbildningen är enligt
utredningen beroende av att stabstjänstutbUdningen sker inom en taktiskt
realistisk ram. De applikatoriska stabstjänstavsnitten skall genomföras inom
denna ram. Härför krävs lärare med goda kunskaper i taktik och stabstjänst samt
med förmåga att fungera som stabsmedlemmar i nivåerna brigadstab
militäromrädesstab. Lärarna bör ha specialkunskaper som har inhämtats från de
olika försvarsgrenarna och bör därför väljas ur arméns olika truppslag och ur
marinen och flygvapnet. Bland lärarna bör finnas företrädare för de viktiga
avsnitten sambands-, underhålls-, underrättelse-, personal- och
transportledningstjänst.

Utredningen anser att det nuvarande systemet med för
kortare tider kommenderat befäl till stabsskolavddningen inte ger den stadga,
kontinuitet och attraktivitet som behövs för att göra verksamheten rationell.
Eftersom den föreslagna minskningen av utbildningstidens längd också ställer
högre krav på lärarnas förmåga och erfarenhet är det enligt utredningen
nödvändigt att StabSbS, om de uppsatta målen skall nås, tUlförs ett av
utredningen beräknat antal tjänster för befäl och lärare vid
stabsskolavddningen. Detta innebär inte någon ökad kostnad för försvaret utan
medför endast en omfördelning av redan befintliga tjänster.

Det av utredningen bedömda behovet av lärare och befäl
stämmer i stort överens med det antal lärare och befäl som under budgetåret
1970/71 har disponerats för utbildningsverksamheten vid stabsskolavddningen
samt motsvarande utbildning vid kustartilleriet och flygvapnet.

Tjänsteställning och utbildningspremier

De krigsbefattningar som de värnpliktiga stabsunderofficerarna
avses få har av försvarsgrenscheferna betecknats som underofficersbefattningar
med hänsyn främst till kravet på befälsföring. Av samma anledning föreslår
utredningen för flertalet av befattningarna en ökning av tiden för befälsutbildning.
Behovet av att dessa värnpliktiga deltar i särskild övning för befäl är ett
annat skäl härtill. Förmåga att med fasthet utöva befäl krävs i särskilt hög
grad av transportledningstroppchefer (grupp B). Samtliga elever med undantag av
underrättelsebiträden vid flygvapnet bör därför enligt utredningen få
underofficersutbildning. De sistnämnda föreslås bli utbUdade till underbefäl.

Utbildningstidens längd behöver enligt utredningen inte
nödvändigtvis stämma överens med den tid som tillämpas för övriga underofficersuttagna
värnpliktiga. Om utbUdningen för att nå upp till föreskriven

s. 164 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 164

kompetens kan intensifieras på det sätt som utredningen
har föreslagit och utbildningstiden tUl följd därav kan förkortas bör
ifrågavarande värnpliktiga enligt utredningen erhålla den tjänstegrad som
motsvarar den vunna kompetensen utan hinder av att utbUdningstiden förkortas.
Att bedöma värdet av en utbildning efter dess omfattning i tiden finner
utredningen inte vara godtagbart.

Utredningen anser det därför rimligt att elever som
utbUdas enligt det föreslagna utbUdningssystemet får underofficers tjänstegrad
samt även den utbUdningspremie som tillkommer värnpliktig underofficer. Utbildningspremien
får därmed karaktär av prestationspremie. De konsekvenser på andra
utbildningsområden som kan föranledas av utredningens förslag i denna del
förutsätts bh behandlade av utredningen rörande systemet för förmåner åt
värnpliktiga m. fl. Likaså bör de underbefälsuttagna eleverna i
utbildningsomgång 2 kunna befordras till värnpliktiga furirer vid UtbUdningens
slut, dvs. efter ca 300 dagar och i premiehänseende likstäUas med övriga
underbefälsutbildade värnpliktiga.

Utredningen anser att den intensifierade
utbildningsverksamheten och den i förhållande tUl nuvarande system avsevärt
längre tid under vUken eleverna får befälsutbildning bör ge deras
värnphktstjänstgöring ett ökat civilt meritvärde.

Ekonomiska konsekvenser

Utredningen bedömer att det föreslagna utbildningssystemet
leder tUl en årlig mmskning med ca 26 000 tjänstgöringsdagar för värnphktiga.
Härigenom minskar de årliga värnpliktskostnaderna enligt utredningens
beräkningar med 910 000 kr.

Delar av de inbesparade medlen bör enligt utredningen
utnyttjas för att förse stabsskolavdelningen med tidsenliga
utbildningsanordningar. Dessa bör och kan utformas så att de blir oberoende av
en eventuell omlokalisering av StabSbS. Upprustningen av stabsskolavdelningen
anses vara en av förutsättningarna för att på kortare utbildningstid uppnå
önskad utbUdningseffekt.

Remissyttrandena

Uttagning

Överbefälhavaren och värnpliktsverket avstyrker förslaget
om att uttagning bör ske även bland värnpliktiga som tillhör de tidigare
besiktningsgrupperna 1 och 2. Värnpliktsverket anför härvid att det inte finns
anledning att nu ändra principerna för uttagning till ifrågavarande utbildning.
En skärpning av kraven (de medicinska fordringarna) på värnpliktiga i
stabstjänst kommer enligt värnpliktsverkets uppfattning att innebära en mmskad
tUlgång på lämpliga värnpliktiga för underofficersutbUdning i direkt stridande
befattningar. I sammanhanget anför värnpliktsverket att de nuvarande stora
avgångarna bland värnpliktiga som har

s. 165 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 165

tagits ut för utbildning i bl. a. stabstjänst tiU viss del
kan bero på att dessa värnpliktiga utsätts för aUtför hårda fysiska
ansträngningar. Värnpliktsverket tUlstyrker däremot förslaget om överföring
till utbUdning i stabstjänst för särskilt lämpade värnphktiga.

1966 års värnpliktskommitté framhåUer att det i
beaktande av krigsorganisationens behov av värnpliktiga med goda fysiska
förutsättningar, framför allt för uppgifter där aktivt stridsuppträdande är
väsentligt - med hänsyn till värnpliktsresurserna är angeläget att även
fortsättningsvis utnyttja värnpliktiga med begränsade fysiska kvalifikationer
under förutsättning att inte avgörande förändringar i fråga om mUjövUlkor
skulle påkaUa en omprövning i detta avseende. Såvitt kommittén har kunnat finna
är så inte fallet f n. annat än för vissa uppgifter inom gruppen B.

Enligt värnpliktskommittén bör det vara av intresse att
pröva i vilken omfattning nu aktuella befattningar kan rekryteras genom
omskolning och kompletteringsutbildning. Med hänsyn till de av utredningen
berörda förhållandena vid StabSbS skulle detta kunna innebära en lättnad för
skolan.

Utbildningsbehov

Överbefälhavaren framhåller att det åriiga behovet av
stabsunderofficerare enligt hans beräkningar är ca 270, varav arméns behov är
230, marinens 20 och flygvapnets 18. Det åriiga behovet av transportledningstroppchefer
beräknar överbefälhavaren tUl ca 50.

Värnpliktsverket anför att enligt de uppgifter som
försvarsgrenssche-ferna har lämnat för planläggning av utbildningsbehovet för
de närmaste åren måste omkring 260 elever utbUdas årligen.

Utbildningens omfattning

Överbefälhavaren biträder i huvudsak utredningens förslag
tUl reducering av grundutbildningen främst med hänsyn till de möjligheter
detta erbjuder att förbättra utbildningsförhållandena vid StabSbS. Han anser
dock att viss ökning av utbildningstiden jämfört med utredningens förslag är
motiverad och anför att slutlig ställning till utbildningstiden blir beroende
av kommande beslut om modifiering av grundutbildningen i sin helhet.

Chefen för
armén är beredd att genomföra försök i enlighet med vad utredningen har
föreslagit under förutsättning att utbildningstiden blir tolv månader och att
försöksverksamheten samordnas tidsmässigt med det av honom föreslagna försöket
med ett modifierat utbildningssystem. Arméchefen vill emellertid avvakta
försöksresultaten innan han tar sluthg ställning till utredningens förslag.

Chefen för marinen biträder utredningens förslag om
utbildningens skedesindelning men anser att den föreslagna tiden för
grundutbUdning är för kort.

s. 166 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:75 166

Försvarets rationaliseringsinstitut framhåller att
utbUdningen av värnpliktigt befäl i stabstjänst bör anpassas tUl de resultat
som prövningen av arméchefens förslag om modifierat värnphktssystem och 1966
års värnphktskommittés förslag om de underofficersuttagna värnpliktigas
utbildningstid kan komma att leda fram till.

Sveriges
socialdemokratiska ungdomsförbund är positivt inställt till utredningens
förslag men hävdar bestämt att betänkandet inte bör föranleda några beslut
förrän utredningens slutbetänkande föreligger,

1966 års
värnpliktskommitté anför att utbUdningstiden uteslutande bör vara avhängig av
det utbUdningsbehov som föreligger för att vederbörande värnpliktig skall kunna
bestrida avsedd befattning i krigsorganisationen. Enligt kommitténs mening bör
den av utredningen föreslagna förkortade utbildningstiden i princip kunna
godtas som grund för en försöksverksamhet för sådana värnpliktiga vilkas
uppgifter är att hänföra till menig-eller underbefälsnivå.

Utbildningens inpassning och organisation

Överbefälhavaren biträder i huvudsak utredningens förslag
till organisation och lokalisering av utbUdningen men påpekar att genomförande
av den aUmänmUitära utbUdningen kommer att ytterligare belasta vissa lokala
utbUdningsmyndigheter. Det bör vidare enligt överbefälhavaren vara lämpligt att
knyta utbUdningsgrupp A 2 till fototolkutbildningen vid Södermanlands
flygflottilj (F 11). Chefen för flygvapnet anser också att det är
fördelaktigare om utbildningen av grupp A 2 anknyts till ifrågavarande
utbildning vid Fil. Föreslagen inpassning av utbildningen är enligt
överbefälhavaren lämplig i fråga om samordningen i stort med nuvarande
utbildningssystem för huvuddelen av de värnpliktiga. Däremot biträder han inte
att utbildningsgrupp B hänförs till omgång 2 eftersom detta medför att
värnpliktiga i transportledningstjänst inte kan ges avsedd utbildning under en
stor del av miljöutbUdningsskedet.

Chefen för
marinen anför att den föreslagna allmänmilitära utbildningen vid
kustartilleriet inte kan bedrivas i direkt anslutning till underbefälsutbildningen,
eftersom skUlnaderna i utbildningsgång är för stora. Tjänstgöring vid
krigsförband under övning kan inte heUer genomföras under
miljöutbildningsskedet. Inryckningstidpunkten för de värnpliktiga som kaUas in
under hösten bör vidare vara så anpassad att inryckning sker efter avslutade
krigsförbandsövningar under höstomgång.

Försvarets
rationaliseringsinstitut framhåller att möjligheterna att tiUgodose de skilda
kraven på miljöutbildning i stor utsträckning blir beroende av
miljöutbildningsskedets längd och tidsmässiga inplacering. Enligt institutets
uppfattning förekommer dessa övningstUlfällen endast i begränsad omfattning och
med en sådan tidsmässig spridning att det kan bli förenat med betydande
svårigheter att föra samman lämpliga övningstUlfäUen tUl ett sammanhängande
miljöutbildningsskede. Enligt institutets uppfattning bör alternativa former
för miljöutbildningens bedrivande studeras i samband med försöksverksamheten.

s. 167 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 167

Institutet anför vidare att utredningen har påpekat att
miljöutbildningen vid vissa även i fred organiserade staber inte får uppfattas
så att dessa därigenom tillförs förstärkning av den för fredsmässiga
arbetsuppgifter avsedda personalen. Enligt institutets uppfattning kan
fredsmässig tjänst vid ohka staber svårligen undvikas, om lämpliga
övningstiUfällen vid krigsorganiserade staber inte kan erhållas i erforderlig
omfattning. Härvid anser institutet att kravet på "tjänstgöring i
verklighetstrogen och fältmässig mUjö" inte kan uppfyllas.

Institutet anser också att resultatet av
försöksverksamheten bör få utvisa vilka förändringar i den nuvarande
utbildningsorganisationen som kan vara påkallade. Institutet förordar att
försöksverksamheten genomförs med hittillsvarande lärartilldelning och med
behällande av systemet med kommendering av lärare.

Universitetskanslersämbetet anser att utbildningsomgång 2
med inryckning under hösten har en mindre lämphg tidsmässig anpassning för
värnpliktiga som bedriver eftergymnasiala studier. Enligt kanslersämbetet bör
samtliga manliga gymnasiestuderande fä fullgöra sin militära grundutbildning
omedelbart efter avslutade gymnasiala studier.

Uppdelningen av utbUdningen är enligt värnpliktskommittén
tveksam, om modern pedagogik skall tillämpas. Kommittén finner det därför
lämpligt att frågan om den mest ändamålsenliga integrationen av olika
utbildningsmoment prövas på nytt vid ärendets fortsatta behandling.

Innan försöksverksamheten sätts igång måste enligt
Statstjänstemännens riksförbund erforderliga utbildningsmässiga
förutsättningar skapas. Dessa bör bli oberoende av en eventuell omlokalisering
av StabSbS.

Tjänstemännens centralorganisation anser det väsentligt
att särskilda hänsyn tas tUl studiesociala skäl vid förläggningen av den
allmänmilitära UtbUdningen och miljöutbUdningen, eftersom ett stort antal av de
värnpliktiga som är uttagna till stabsunderofficerare bedriver eller avser att
bedriva eftergymnasiala studier.

De sakkunniga för översyn av samordningen mellan
eftergymnasiala studier och värnpliktsutbildning konstaterar med tillfredsställelse
att utredningens förslag medför fördelar i fråga om samordning mellan civil och
mUitär utbildning. De sakkunniga anser dock att sådana justeringar bör göras
att utryckning för underofficerare inom omgång 2 sker senast vid augusti månads
utgång, I annat fall kommer deras utbUdning att beröra tre civUa
studieterminer. De sakkunniga anför vidare att man vid fördelning tUl
utbildningsomgång bör ta hänsyn till de värnpliktigas på studieskäl grundade
önskemål om militärt utbildningsalternativ.

Tjänsteställning

Överbefälhavaren godtar inte de skäl utredningen har
anfört för att behålla underofficers tjänstegrad. De stabstjänstuttagna
värnpliktiga bör, menar överbefälhavaren, med hänsyn till sambandet mellan
övriga kategoriers utbUdningstid och tjänstestäUning hänföras tiU kategorien
underbefäl. Liknande synpunkter framförs också av värnpliktsverket.

s. 168 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 168

Försvarets rationaliseringsinstitut förordar att de elever
vid StabSbS som hittUls har tagits ut tUl underofficersutbUdning under försöksperioden
tas ut tUl underbefälsutbUdning och således tiUdelas underbefäls
tjänsteställning.

1966 års värnphktskommitté anför att flertalet
krigsuppgifter för här berörda värnpliktiga är sådana att de bör hänföras till
lägre nivå än mUitär befattning i underofficersnivå. Kommittén anser därför att
nuvarande uttagning bör ses över.

Utbildn ingspre m ier

Överbefälhavaren avstyrker utredningens förslag om att
behålla oförändrad utbildningspremie, eftersom detta anses strida mot
principerna för nuvarande premiesystem.

Beslut om att behälla nuvarande underofficerspremie bör
enligt chefen för marinen inte fattas förrän ett på sakliga skäl grundat system
har presenterats för jämförelse mellan olika utbildningsformer.
UtbUdnings-premiens storlek bör därför ytterligare utredas.

Chefen för flygvapnet framhåller att utredningen rörande
systemet för förmåner åt värnpliktiga m. fl. bör utforma nya bestämmelser som
reglerar bl. a. utbUdningspremier i relation tUl prestation och utbildningstid.

Försvarets rationaliseringsinstitut anser att förändringar
av nu gällande premiesystem är befogade endast som led i en generell översyn av
det nuvarande systemet. Institutet hänvisar därför tUl den pågående utredningen
om förmånssystemet. Liknande synpunkter framförs av/örjvarefj civilförvaltning
som tillägger att någon minskning av utgående belopp inte bör ske för de
värnpliktiga som redan har tagits ut tUl ifrågavarande utbildning,

1966 års värnpliktskommitté finner det föreslagna
prestationsbegreppet främmande för nuvarande principer beträffande
premieförmåner inom VärnpliktsutbUdningen och ser det som mindre lämpligt om
begreppet skulle införas.

Utredningen rörande systemet för förmåner åt värnpliktiga
m. fl. anför att i den händelse frågan om utbUdningspremier åt stabstjänstuttagna
värnpliktiga måste lösas separat i avvaktan på en eventueU översyn av
utbildningspremierna inom hela försvaret, vill utredningen som ett provisorium
föreslå att ifrågavarande värnpliktiga får utbildningspremie i enlighet med nu
gällande bestämmelser. Detta kommer att innebära att de underbefälsuttagna
vämphktiga får 325 kr. och de underofficersuttagna värnpliktiga 432 kr.

Ekonomiska konsekvenser

Överbefälhavaren anser att den dagskostnad som utredningen
har räknat med är för hög. Huvuddelen av de kostnadskrävande avsnitten i
UtbUdningen bedöms av överbefälhavaren kunna behållas inom ramen för

s. 169 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 169

den kortare utbUdningstiden. Större delen av nuvarande
resurser för övningar m. m. kommer således att tas i anspråk även enligt utredningens
förslag. De tjänstgöringsdagar som faller bort bedöms vara avsevärt billigare
än det genomsnitt som utredningen har grundat sina beräkningar på. I fråga om
investeringar i utbildningsanordningar m. m. vid StabSbS anser överbefälhavaren
att behoven härvidlag måste vägas mot likartade behov inom andra delar av
utbildningsverksamheten.

Värnpliktsverket anför att utredningen inte har beräknat
kostnader för analys- och systemarbete vid utarbetande av kravsättning för de
ändrade befattningarna eller för ändringar i kataloger och listor m. m. Enligt
verket kan dessa kostnader överslagsmässigt beräknas till ca 30 000 kr.

Enligt försvarets rationaliseringsinstitut är det inte
möjligt att med utgångspunkt i utredningens betänkande bedöma huruvida
föreslagen personalbesparing utgör en faktisk besparing eller en konsekvens av
föreslagen omfördelning av utbildningsverksamheten. Frågan bör enligt
institutet närmare studeras i samband med eventuell försöksverksamhet.

Överbefälhavarens förslag till modifierad grundutbildnmg

Riktlinjer och förutsättningar

Som tidigare har nämnts uppdrog Kungl, Maj:t i oktober
1971 åt överbefälhavaren att lämna förslag om förändringar av grandutbildningen
för värnpliktiga vid samtliga försvarsgrenar. För uppdraget har följande
huvudsakliga riktlinjer m. m. gällt.

Allmän värnphkt och oförändrad värnphktstid (1847 år)
skall förutsättas. Kraven på långsiktsberedskap skall så långt möjligt vara
oförändrade. Enskilda och förband skall vara krigsanvändbara för förbandens
huvuduppgift direkt efter mobUisering utan kompletterande utbildning. Nuvarande
mobihseringsberedskap skall kunna upprätthällas.

UtbUdningskontingentens storlek och sammansättning skaU
anpassas efter nuvarande eller planerad krigsorganisation och med iakttagande
av behovet av värnpliktiga för incidentberedskapens upprätthållande.

RepetitionsutbUdning skaU genomföras enligt principerna
för nuvarande värnpliktssystem. Möjligheterna skall undersökas att begränsa
kostnaderna genom att se över vUka förband som inte skall genomföra resp. kan
undantas frän repetitionsutbUdning.

Nuvarande differentiering i värnpliktskategorier skaU
behällas eUer utvecklas. FörbandsutbUdning samt utbUdningen av värnpliktigt
befäl skaU prioriteras, bl. a. genom att nuvarande former för grundläggande
krigsförbandsutbUdning (GKU) behålls. Samtliga värnpliktiga skall ges
allmänmUitär utbUdning enligt nuvarande principer. Denna utbUdning behöver inte
genomföras i en följd utan får inpassas i övrig utbildning. Den aUmänmUitära
utbUdningens omfattning och innehåll får omprövas.

Studiesociala samt arbetsmarknadsbetingade krav och
önskemål skall

s. 170 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 170

så långt möjligt beaktas. GrundutbUdningen får beröra
högst två studieterminer. UtbUdningen bör om möjligt påbörjas efter ingången av
juni månad resp. avslutas före ingången av september månad efterföljande år.

De underofficersuttagna värnpliktiga skaU ges en
sammanhängande UtbUdning. Konsekvenserna för den efterföljande utbUdningen av
värnpliktiga officerare och reservofficerare beaktas (rekryteringsmöjligheter
och anpassning tUl det aUmänna utbUdningsväsendet).

Överbefälhavaren skall redovisa i vad mån den nyligen
beslutade utbildningen av nuvarande specialtjänstuttagna samt utbildningen av
stabs- och handräckningstjänstuttagna värnpliktiga påverkas.

En utgångspunkt i planeringen skall vara att utryckningen
år 1973 för huvuddelen av arméns utbildningskontingent skall ske i slutet av
mars.

Veckoövningstid enligt nuvarande normer skaU tUlämpas.

Antalet tjänstgöringsdagar för grundutbUdningen skall
totalt för krigsmakten årligen minskas med ca 1,5 milj.

Förslaget

Grunder m. m.

1 enlighet med det nyss redovisade uppdraget har
överbefälhavaren i januari 1972 avlämnat förslag till förändringar av
grundutbildningen vid samtliga försvarsgrenar. Överbefälhavarens överväganden
och förslag bygger på underlag och förslag från försvarsgrenscheferna, bl. a.
chefens för armén tidigare redovisade förslag, och förslag av 1966 års
värnpliktskommitté.

I särskUd skrivelse har överbefälhavaren redovisat detta
förslags konsekvenser i fråga om insatsberedskap och även föreslagit vissa
åtgärder i syfte att begränsa dessa.

Överbefälhavarens förslag avser försök under åren
1972-1974.

Inledningsvis anför överbefälhavaren att den minskning av
tiden för och innehållet i grundutbUdningen som föreslås främst orsakas av de
ekonomiska föratsättningar som bedöms komma att gälla för krigsmakten under
1970-talet men även beror på befälsläget.

Överbefälhavaren framhåller att hela fredsorganisationen
fortlöpande kommer att ses över med företräde för de områden där personal
tidigast kan föras över från stabs- och förvaltningsområden tUl utbildningssektorn.
Trots åtgärder av detta slag kommer utbildningseffekten enhgt överbefälhavaren
att påverkas relativt långsamt. Av detta skäl men även på grund av
erfarenheterna från hittillsvarande utbUdningsverksamhet krävs effekthöjande
åtgärder i fråga om betingelserna i övrigt. Viss del av de medel som frigörs
vid förkortning av grundutbildningen behövs för sådana åtgärder.
Överbefälhavaren anser att dessa åtgärder är nödvändiga för att i viss mån
motverka den nedgång i utbUdningseffekt som hans

s. 171 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 171

förslag om minskning av utbildningstiden innebär.
Därutöver krävs investeringar inom stabs- och förvaltningstjänsten för att göra
det möjhgt att från denna föra över personal tiU utbUdningsverksamheten.

Vid förkortning av grundutbildningen är det enligt
överbefälhavaren särskilt angeläget att repetitionsutbUdningen genomförs i
avsedd omfattning. Överbefälhavaren utgår från att medel som frigörs genom
förkortning av grandutbUdningen vid marinen och flygvapnet främst utnyttjas
för att minska rådande eftersläpning avseende repetitionsutbUdningen,

Den försöksvisa förkortning av grundutbUdningen som
föreslås bli prövad under utbildningsåren 19721974 uppges främst vid armén och
kustartilleriet innebära en minskning av användbarheten hos såväl enskUda
soldater som krigsförband,

UtbUdningsmålen måste sänkas och utbildningen måste mer än
hittills inriktas på huvudtjänst och huvuduppgifter. Kompletterande utbildning
krävs vid en skärpning av det säkerhetspolitiska läget eller vid mobUisering
för att höja krigsförbandens användbarhet. Den nuvarande långsikts-beredskapen
vid armén och kustartilleriet går ned i betydande grad. Även insatsberedskapen
går ned.

Vid flottan och flygvapnet kommer enligt överbefälhavaren
nedgången i den långsiktiga beredskapen att bli mindre. Främst kommer användbarheten
i markstrid att minska. Även insats- och mobiliseringsberedskapen kommer att gå
ned under vissa perioder.

Överbefälhavaren understryker sammanfattningsvis att den
försöksvisa förkortningen av grundutbUdningen medför ett ökat risktagande både
i fråga om den långsiktiga beredskapen och insatsberedskapen.

Armén

Överbefälhavaren föreslår att det av chefen för armén framlagda
förslaget om modifierat värnphktsutbUdningssystem får tUlämpas försöksvis.
Likaså anser överbefälhavaren att försök i fråga om utbildningen av
underofficerare och den frivilliga utbildningen till värnpliktig officer och
reservofficer bör genomföras på det sätt som chefen för armén har föreslagit i
yttrande över värnpliktskommitténs förslag om utbildning av värnpliktiga
underofficerare vid armén. Härigenom kan, framhåUer överbefälhavaren,
erforderligt underlag tas fram för slutligt stäUningstagande tUl UtbUdningen
av dessa för arméns krigsduglighet så betydelsefulla befälskategorier.

Överbefälhavaren
anser att de underofficersuttagna värnpliktiga, som har fullgjort första delen
av grundutbildningen enligt nuvarande ordning med delad underofficersutbildning,
i enlighet med arméchefens förslag bör börja den återstående delen av
utbildningen i början av augusti för att kunna anpassas tUl den nya
utbUdningsgängen, För utbildningsåret 1972/73 anser dock överbefälhavaren att
ifrågavarande värnplUctiga med hänsyn tUl tidsförhållandena bör rycka in tUl
den återstående delen av utbildningen i början av september.

1 fråga om förbandsutbildningen anser överbefälhavaren att
en strävan

s. 172 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 172

under försöksperioden bör vara att öka denna utöver den av
arméchefen föreslagna tiden om 8 veckor. Överbefälhavaren anser vidare att de
av chefen för armén föreslagna försöksvisa alternativa inpassningarna av
grandutbildningen i huvudsak bör läggas tUl grund för försöken. Genom den ökade
samordningen av grand- och repetitionsutbildningen uppnås ett effektivare
utnyttjande av disponibla resurser. Härigenom undviks det effektbortfall i
utbildningen som föreligger i nuvarande system under de mest omfattande
krigsförbandsövningsperiodema.

I inpassningsalternativet majutryckning bedöms svårigheter
föreligga att genomföra en effektiv förbandsutbUdning under GKU-skedet på grund
av de begränsnmgar som måste iakttas för att undvika omfattande markskador.
Dessa problem anses böra särskUt uppmärksammas under försöken.

Förkortningen av grundutbildningen medför enligt
överbefälhavaren att insatsberedskapen går ned. Konsekvenserna härav bedöms
dock inte vara av sådan omfattning att de under försöken bör påverka den
föreslagna inpassningen i stort i det modifierade systemet.

Marinen

Överbefälhavaren föreslår på grundval av förslag från
chefen för marinen att grundutbildningen för värnpliktiga vid flottan under
utbildningsåren 19721974 försöksvis genomförs med det dagantal som framgår av
följande tablå.

Värnpliktskategori Antal dagar

För officersutbildning uttagna 526

För underofficersutbildning uttagna

a)
som avlagt
sjökaptens- eller sjöingenjörsexamen 350

b)
andra 436 För underbefälsutbildning
uttagna 350 Värnpliktiga E 436 Värnpliktiga F 350 Värnpliktiga G 306

Förslaget innebär bl. a. att den allmänmilitära
utbUdningen minskas med ca 2 veckor. Överbefälhavaren framhåUer att innehållet
i denna förkortade utbildning i allt väsentligt bör överensstämma med vad som
gäller inom krigsmakten i övrigt.

En försöksvis förkortning av utbildningen bör enligt
överbefälhavaren påbörjas år 1972 med bemanningsgrupperna A och D med
inryckning i juni 1972,

För grundutbildning av värnpliktiga vid kustartilleriet
under utbUd-ningsåren 1972-1974 föreslår överbefälhavaren på grundval av
förslag från chefen för marinen det antal dagar som framgår av följande tablå.

s. 173 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 173

Värnpliktskategori Antal dagar

För officersutbildning uttagna 507

För underofficersutbildning uttagna 403

För underbefälsutbildning uttagna 304

Värnpliktiga
F 234

Värnpliktiga
G 234

Den föreslagna förkortningen medför enligt
överbefälhavaren att UtbUdningen måste koncentreras på huvuduppgifterna.
Mångsidigheten hos den enskilde värnpliktige kommer att begränsas och
krigsförbands-kvaliteten sänkas.

1 det modifierade systemet erhålls enligt överbefälhavaren
en minskad arbetsbelastning för det aktiva befälet och en förbättrad
studieanpassning för de värnpliktiga.

Flygvapnet

Överbefälhavaren föreslår på grundval av förslag frän chefen för

flygvapnet att utbUdningstiden för värnpliktiga vid flygvapnet under

utbUdningsären 1972-1974 skaU omfatta det antal dagar som framgår av

följande tablå.

Värnpliktskategori Antal dagar

För officersutbildning uttagna 455

För underofficersutbildning uttagna 365

För underbefälsutbildning uttagna

a)
kommissarier 269

b)
andra 332 Värnpliktiga E 332 Värnpliktiga F 234 Värnpliktiga G 234

För några befattningar inom kategori E och kategorin
underbefälsuttagna värnpliktiga anser överbefälhavaren att utbildningstiden
bör ökas med ca 2 veckor i förhåUande tUl dagantalet i tablån.

Försöksverksamheten bör påböijas under år 1972 med
utbildningsomgång 3 med inryckning i juni och juli.

Överbefälhavaren anför vidare att den föreslagna
utbUdningstiden innebär att utbildningskraven sänks främst i fråga om den
allmänmilitära utbildningen. Härutöver kommer emellertid också den nuvarande
insats-och mobiliseringsberedskapen att gå ned. Nedgången innebär enligt
överbefälhavaren att tillgången på värnpliktig baspersonal minskar från
nuvarande 75 % till 50 % under fyra kortare perioder, under vilka möjligheterna
begränsas att inpassa personalkrävande övningar, t, ex, större skjutningar.
Däremot förbättras möjlighetema att bedriva repetitionsutbildning under två av
dessa perioder (vår och höst), bl, a, genom att trupputbildare kan frigöras
härför.

s. 174 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 174

Handräckn ingstjänstu t tagna värnphktiga

Med hänsyn till väntade förslag från utredningen om
handräcknings-värnpliktiga anser överbefälhavaren att det inte är lämpligt att
ändra nuvarande bestämmelser för de handräckningsvärnpliktigas grundutbUdning
under budgetåret 1972/73. Vid inkaUelse av denna kategori under år 1972 bör
dock anges att utryckningstidpunkten kan komma att tidigareläggas, om det visar
sig lämphgt och möjligt att vidta en sådan åtgärd inom någon försvarsgren.
Behov av handräckningsvärnpliktiga föreligger dock under hela året, Avkortning
av grundutbildningen kan således enligt överbefälhavaren inte ske utan att två
eller flera omgångar disponeras. Någon provisorisk omgångsindelning bör dock
inte göras nu. Det bedöms i stället vara lämphgare att awakta utredningens
förslag och vidta förändringar för denna kategori i ett steg fr. o. m.
budgetåret 1973/74.

Stabstjänstu ttagna värnplik tiga

Överbefälhavaren föreslår att värnpliktiga som har tagits
ut till UtbUdning för stabsunderofficer (motsvarande) får en grundutbUdning om
12 månader och att de som tidigare har fullgjort allmänmUitär UtbUdning fullgör
återstoden av utbUdningen med inryckning vid befattningsutbildningens början.

Specialtjänstuttagna värnphktiga

De tider för grundutbUdning som under år 1971 har
beslutats för här ifrågavarande värnpliktiga har enhgt överbefälhavaren
beräknats och anpassats med hänsyn till nu gäUande värnpliktsutbildningsplan. I
ett modifierat system måste i motsvarande utsträckning en anpassning göras i
enlighet med de förändrade förutsättningarna.

Med hänsyn till att praktisk erfarenhet av den nyligen
beslutade reformen f. n. saknas skulle det enligt överbefälhavaren vara
önskvärt att genomföra denna innan nya förändringar vidtas. Detta bör också så
långt möjligt eftersträvas. Att behålla utbUdningstiden för dessa kategorier i
ett avkortat utbUdningssystem skulle dock enligt överbefälhavaren i många fall
leda till utbildningsorganisatoriska problem av sådan art och storieksordning
att de inte undantagslöst bör accepteras under försöksperioden 1972-1974.
Vissa ändringar anses därför ofrånkomliga.

Överbefälhavaren framhåller härvid att för
specialtjänstuttagna värnpliktiga som skall utbildas för militära befattningar
i krigsorganisationen bör samma utbUdningstid eftersträvas som föreslås för
huvuddelen värnpliktiga inom motsvarande värnpliktskategorier. För värnpliktiga
som är avsedda för civilmUitära befattningar föreligger inte detta krav,
eftersom tiden för grundutbildning i dessa fall har bestämts främst med hänsyn
till vederbörandes civila studiekompetens.

Kravet på lika utbildningstid inom samma
värnpliktskategori och på behov av utbUdningstid kommer dock i vissa fall inte
att kunna tillgodoses samtidigt. Frågan om kategoritillhörigheten eller
utbildnings-

s. 175 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:75 175

kraven därvid skall ändras eller om olika utbUdningstid
skall accepteras bör enligt överbefälhavaren avgöras i varje särskilt fall.
PrincipieUt anser överbefälhavaren att olika utbildningstider inom samma
värnpliktskategori kan accepteras, om därmed sammanhängande
utbildningsorganisatoriska problem kan lösas genom särskUda åtgärder.

Överbefälhavaren
anför vidare att förberedelserna för utbildningsåret 1972/73 för armén har
framskridit så långt att större ändringar av inryckningstiderna inte bör göras.
Däremot finns vissa möjligheter att ändra utryckningstiderna.

Mot
bakgrund av dessa överväganden föreslår överbefälhavaren följande för
UtbUdningsären 1972-1974. Inom kategorien hälso-och sjukvårdspersonal bör den
grundläggande befälsskolan för utbildningslinjerna apotekare, läkare,
läkarassistent och veterinär inom marinen av inpass-ningsskäl avkortas från 90
till 65 dagar och den outnyttjade tiden omfördelas till en senare
tjänstgöringsperiod. Beträffande underrättelsepersonalen bör ett modifierat
system medföra att grundutbildningen av vissa kategorier justeras.

GrundutbUdningen
av skyddsunderofficerare och ISB-troppchefer ur armén och marinen föreslås
omfatta 365 dagar vid armén och 403 dagar vid marinen. För
signalskyddspersonalen bör grundutbUdningen omfatta 305 dagar. Tiden för
grundutbildning av kategorien signalmekaniker inom armén bör avkortas i likhet
med vad som föreslås för huvuddelen värnpliktiga i motsvarande kategorier, GrundutbUdningen
av stabsunderofficerare i teknisk underrättelsetjänst bör avkortas i likhet
med vad som föreslås för stabstjänstuttagna värnpliktiga, 1 fråga om flottans
tekniska personal bör grundutbUdningen omfatta 436 dagar. Grundutbildningen för
kustartilleriets signalmekaniker bör omfatta 304 dagar.

Ekonomiska konsekvenser

För utbildningsåret 1972/73 beräknas antalet
tjänstgöringsdagar vid armén minska med ca 1,1 milj. Fr. o. m. utbildningsåret
1973/74 beräknas den årliga minskningen uppgå tUl ca 1,6 milj.
tjänstgöringsdagar. Kostnadsminskningen beräknas för budgetåret 1972/73 uppgå
till ca 23 milj. kr. och fr. o. m. budgetåret 1973/74 till ca 35,5 milj. kr.
årligen.

Beräkningarna innefattar enhgt överbefälhavaren inte
utbildning av underofficersuttagna värnpliktiga som har fullgjort bara den
första delen av den enligt nuvarande ordning delade underofficersutbildningen.
Kostnaderna för att under perioden 1972-1977 utbUda dessa kvarstående
underofficersuttagna värnphktiga har enligt överbefälhavaren beräknats till ca
28 mUj. kr.

Överbefälhavaren biträder arméchefens förslag om att ca 40
milj. kr. bör fä tas i anspråk under åren 1972-1977 för effekthöjande åtgärder
inom UtbUdningsverksamheten.

För marinen beräknas den årliga minskningen av antalet
tjänstgöringsdagar fr. o. m. budgetåret 1972/73 uppgå tiU ca 130 000. Den
årliga kostnadsminskningen fr. o. m. budgetåret 1972/73 beräknas tUl ca 3,1
milj. kr.

s. 176 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 176

Överbefälhavaren biträder förslag av chefen för marinen om
att frigjorda medel i första hand skall få utnyttjas för att minska eftersläpningar
beträffande repetitionsutbildningen och i andra hand för att förbättra
utbildningsbetingelserna.

För flygvapnet beräknas den årliga minskningen av antalet
tjänstgöringsdagar fr. o. m, budgetåret 1972/73 uppgå till ca 130 000. Den
årliga kostnadsminskningen beräknas uppgå till ca 2,8 milj. kr.

Överbefälhavaren föreslår att frigjorda medel vid
flygvapnet tas i anspråk för vissa viktigare effektivitetshöjande åtgärder inom
grundutbildningen och därefter utnyttjas främst för att minska eftersläpningen
i repetitionsutbildningen.

Departementschefen

Nuvarande utbildningstid m. m. för värnpliktiga

Nuvarande system för utbildning av värnpliktiga omfattar
grandutbildning och repetitionsutbUdning. För värnphktiga i allmänhet består
grandutbildningen av tre huvudkomponenter, nämligen aUmänmilitär utbildning,
befattningsutbildning och förbandsutbildning. Den aUmänmUitära utbildningen
har samma innehåll för alla krigsmaktens värnpliktiga och omfattar ca tre månader
fördelade över större delen av utbildningstiden. Denna utbildning avser bl. a.
att ge den värnpliktige förmåga att dels ta hand om sig själv och hjälpa andra
under svåra yttre förhåUanden, dels försvara sig själv och den enhet inom
vilken han verkar. BefattningsutbUdningen varierar tidsmässigt med hänsyn tiU
utbUdningsbehovet för varie typ av krigsbefattning. För befälsuttagna
innehåller befattningsutbildningen också den befälsutbildning som är en
förutsättning för att dessa värnpliktiga skall kunna få övning i befälsföring
under den tillämpade förbandsutbildningen. Grundutbildningen avslutas med
grundläggande krigsförbandsutbildning GKU-skedet - som innebär övningar i
krigsorganiserade förband.

På grundval av behovet av utbUdningstid som växlar för
olika befattningar såväl inom som meUan försvarsgrenarna delas de värnpliktiga
in i olika kategorier. Meniga värnpliktiga hänförs tUl någon av kategorierna
E, F och G, av vilka G har den kortaste tiden för grundutbildning.

För
huvuddelen av de underofficersuttagna värnpliktiga vid armén är
grandutbildningen delad. In- och utryckningstider för utbildningen har så långt
möjhgt anpassats till utbildningsväsendets läsårsslut och terminsstart. Den
första delen av utbildningen äger sålunda rum under juni-augusti. Återstående
tolv månader av utbildningen fullgörs sammanhängande med inryckning den 1 juni
och utryckning den 31 maj följande år.

Utbildningen till värnpliktig officer är frivillig och
omfattar ytterligare tre månader som normalt fullgörs sommaren efter avslutad
underofficers-utbildning. Också utbildningen tiU reservofficer är frivilhg och
sker under

s. 177 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:75 177

två somrar, den första resp. den tredje sommaren efter
utbUdningen tiU värnpliktig officer.

GrundutbUdningen som enhgt värnpliktslagen (1941:967,
omtryckt 1969:378) skall uppgå tiU minst 235 dagar omfattar för värnpliktiga
som tagits ut tiU meniga eller underbefäl högst 345 dagar vid armén och
kustartUleriet och högst 364 dagar vid flottan och flygvapnet. Vid flottan och
flygvapnet får dock grundutbUdning för meniga och underbefäl i särskilt
kvalificerade befattningar utsträckas tUl 450 dagar. För underofficerare
omfattar grandutbildningen högst 450 dagar och för officerare högst 540 dagar.

Med stöd av värnpliktslagen har Kungl. Maj:t i brev den 16
juni 1966 med provisoriska bestämmelser om värnpliktsutbildningen fastställt
längden för gmndutbUdningen för flertalet värnpliktiga.

Värnpliktiga som är uttagna för utbildning i specialtjänst
genomgår f. n. utbUdning enhgt andra grunder än övriga värnpliktiga. Fr. o. m.
den 1 juni 1972 skall emellertid en ny ordning successivt tiUämpas för dessa
värnpliktiga (prop. 1971:88, FöU 1971:14, rskr 1971:144). Den nya ordningen
innebär att utbUdningen av de värnpliktiga som framdeles avses för nuvarande
specialtjänstbefattningar genomförs i form av grandutbildning och
repetitionsutbildning i likhet med vad som gäller för övriga värnpliktiga.
GrundutbUdningen skaU omfatta allmänmihtär utbUdning, befattningsutbildning
och mUitär mUjöutbildning under fältmässiga förhåUanden. Grandutbildningens
längd för sådana värnpliktiga som tas ut för UtbUdning tiU befattning för
civilmilitär personal har särskilt reglerats av Kungl. Maj:t. UtbUdningstidens
omfattning för övriga bestäms enhgt för värnpliktiga i allmänhet gällande
grander.

Överbefälhavarens m. fl. förslag

I överbefälhavarens förslag till programplaner för det
militära försvaret för perioden 1972/73-1976/77 har frågan om vissa
modifieringar av tiden för grandutbildning för värnpliktiga tagits upp. Vidare
har chefen för armén i särskild skrivelse den 30 augusti 1971 föreslagit en
nedskärning av grandutbildningstidens längd för armléns värnphktiga. Över dessa
förslag har 1966 års värnpliktskommitté yttrat sig.

I förslaget tUl programplaner för perioden 1972/73-1976/77
utgår överbefälhavaren från att värnpliktskostnadema måste reduceras vid de
ekonomiska nivåer som Kungl. Maj:t har föreskrivit för planeringen.
Överbefälhavaren anser att utbUdningstiden för värnpliktiga bör förkortas och
ytterhgare differentieras men att förkortningen bör begränsas tUl
grandutbildningen. Överbefälhavaren räknar härvid bl. a. med att lägsta gräns
för grundutbUdningens längd bör vara 7 1/2 månader.

Den av chefen för armén föreslagna nedskärningen av tiden
för grundutbUdningen för värnpliktiga vid armén innebär i huvudsak följande.
Utbildningstiden för underofficersuttagna värnpliktiga minskas från 15 till 12
månader och för underbefälsuttagna samt värnpliktiga tiUhörande kategori E
från II
till 10 månader.
Underofficersutbild-

12 Riksdagen 1972. 1 saml Nr 75

s. 178 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 178

ningen genomförs i en följd med kadettskola för de
officersuttagna omedelbart efter avslutad underofficersutbildning.
UtbUdningstiden för värnpliktiga som tiUhör kategorierna F och G minskas från
10 resp. 8 1/2 månader tUl 7 1/2 månader. Dessa kategorier får således lUca
lång UtbUdningstid. Omkring 2 400 värnpliktiga inom kategoriema F och G som är
avsedda för befattningar med särskUt behov av befattningsutbildning, förs
försöksvis över tiU kategori E. Förslagen bör genomföras fr. o. m.
utbildningsåret 1973/74. Vissa förkortningar bör dock genomföras redan fr. o.
m. utbUdningsåret 1972/73.

I en
senare skrivelse föreslår arméchefen att grand utbild ningen inpassas under
året i tre omgångar med ohka utryckningstider. För huvuddelen av de värnphktiga
tillhörande förband inom Övre och Nedre Norrlands militärområden samt
Bergslagens militärområde sker inryckning i mitten av augusti och utryckning i
mars. Huvuddelen av de värnpliktiga som tillhör förband inom de Östra, Västra
och Södra militärområdena rycker in i mitten av oktober och rycker ut i maj.
För värnpliktiga med höstutryckning sker utryckningen i augusti.

I yttrande
över överbefälhavarens förslag till programplaner anför 1966 års värnplUctskommitté
att den delar överbefälhavarens uppfattning att en förkortning av
grundutbUdningen med behållande av gällande målsättning är en bättre väg att
nedbringa värnpliktskostnaderna än andra åtgärder, exempelvis ingrepp i
repetitionsutbildningen. Beträffande chefens för armén förslag om ett
modifierat värnpliktsutbildningssystem anser kommittén att det minimum av en
lUcformig militär utbUdning som värnphktsutredningen på sin tid fann
erforderhgt, i princip inte bör underskridas. Kommittén anser vidare att denna
utbildning i sak kan och måste rymmas inom ramen för de totala tider för
grundutbildningen som chefen för armén har angett. Kommittén konstaterar att
mångsidigheten inom befattningsutbildningen begränsas. Tiden för grandläggande
krigsförbandsutbUdning bör vidare om möjligt ökas. Sammanslagningen av
kategorierna F och G kommer enligt kommittén att leda tiU en mindre önskvärd
förskjutning av utbUdningens inriktning. Kommittén ifrågasätter vidare om
alternativet majutryckning innebär godtagbara utbildningsbetingelser för
GKU-skedet och för utbildningen i övrigt. Föreslagen inpassning under året
kommer också enligt kommittén att påverka kostnaderna.

Kommittén lämnar ett ramexempel för förkortning av
grundutbildningen som bl. a. innebär att nuvarande differentiering av
utbildningens längd behålls för meniga värnpliktiga vid armén och att
tidpunkterna för in- och utryckning ändras i syfte att skapa bättre
studieanpassning. Kommittén förutsätter att inom ramen för de föreslagna
tiderna den för krigsmakten gemensamma allmänmilitära utbUdningen genomförs med
i aUt väsentligt samma innehåll och inriktning som förutsätts i nuvarande
värnpliktsutbUdningssystem. Kommittén utgår också från att utbUdningen på ett
tidigt stadium skall äga rum inom en organisationsform som nära ansluter tiU
krigsorganisationen.

Beträffande grundutbildningen vid kustartilleriet
anser kommittén

s. 179 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 179

bl. a. att den bör göras mer studieanpassad.
Differentieringen meUan kategorierna F och G bör behållas som princip.

I fråga om de f. n. specialtjänstuttagna värnphktiga anser
kommittén att ytterligare reduceringar av utbildningstiden bör anstå tUl dess
praktisk erfarenhet har vunnits av den nyss beslutade förändringen av
utbildningen. Kommittén utgår från att en minskning av antalet
tjänstgöringsdagar kan göras också för de värnplUctiga som tagits ut tUl
handräckningstjänst.

Beträffande de värnphktigas ekonomiska förmåner i samband
med ändrade utbUdningstider anser kommittén att det bör ankomma på utredningen
rörande systemet för förmåner åt värnpliktiga m. fl. att närmare pröva och
bedöma de ändrade förutsättningarna.

I december 1971 har 1966 års värnpliktskommitté lagt fram
förslag om förändring av grandutbildningen av värnpliktiga underofficerare vid
armén m. m. Värnphktskommittén konstaterar härvid bl. a. att man vid en
resursbegränsning bör eftersträva att minskningen av utbUdningstiden för
värnpliktiga underofficerare sker med beaktande av att i varje särskilt fall
erforderlig minimikompetens säkerställs för de svära och kvalificerade
uppgifter som denna kategori värnpliktiga har. Härvid bör också varje möjlighet
tiU ytterhgare studieanpassning tUlvaratas. Kommittén finner på grundval av
genomförda studier att en sammanhängande utbildning är lämplig.

Kommittén framhåller att någon optimal effekt av en 15
månaders underofficersutbUdning inte torde kunna nås vid en begränsning av
UtbUdningstiden för övriga kategorier värnpliktiga, eftersom främst
möjligheterna tUl praktisk trapptiänst härigenom faller bort. En utbUdningstid
om ca 13 1/2 månader för de underofficersuttagna värnpliktiga kan enhgt
kommittén ge ett godtagbart utbildningsresultat. För att med hänsyn tUl de
totala kostnaderna om möjligt ytterligare begränsa tidsuttagen föreslår
kommittén en differentiering av underofficerskategorien. För sådana
befattningar som är särskilt svåra (befattningsgrupp A) bör UtbUdningen enhgt
kommittén inte minskas mer än till ca 13 1/2 månader, medan utbUdningstiden för
övriga underofficersbefattningar (befattningsgrupp B) anses kunna sättas tiU ca
12 månader.

1 fråga om utbUdningens innehåll för befattningsgrapp A
föreslår kommittén att främst taktikundervisningen föjbättras. Delar av innehållet
i dagens kadettskolutbUdning föratsätts innefattas i denna lyftning. Den
föreslagna utbUdningsgängen för de värnpliktiga underofficerarna gör det härvid
möjligt att förlägga ett första skede (sex veckor) av kadettskolan i omedelbar
anslutning tiU plutonchefsskolans avslutande. Detta anses bl. a. medföra att
rekryteringen av värnpliktiga officerare främjas. Kadettskolans andra skede
(sex veckor) bör fullgöras sommaren därefter. För önskvärd studieanpassning bör
kadettskolans första skede avslutas omkring den 25 augusti och dess andra skede
förläggas mellan den 5 juni och den 15 juli.

Genom begränsningen av underofficersutbildningen faUer 5
tiU 6 veckor praktisk trapptjänst bort för underofficersuttagna. Detta bortfaU
bör enhgt kommittén kompenseras genom att motsvarande utbildning

s. 180 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 180

passas in i kadettskolutbildningen.

I fråga om utbildningen tUl reservofficer, som f. n.
omfattar 170 dagar uppdelade på två kurser, anser kommittén att den första
kursen (ROK 1) bör avkortas från 90 tUl 45 dagar och förläggas så att den kan
anslutas tUl kadettskolans avslutande skede. Med hänsyn tUl den föreslagna
förbättringen av kadettskolans utbildningsinnehåll anser kommittén att nuvarande
målsättning för ROK I kan behåUas. Den andra reservofficerskursen (ROK 2) bör
ha samma omfattning som nu (80 dagar) och liksom hittUls fullgöras under andra
sommaren efter ROK 1. Den totala tiden för reservofficerskurserna minskas
alltså från 170 till 125 dagar. Kommittén bedömer att en avkortad ROK 1, som
börjar direkt efter kadettskolan i mitten av juli, bör vara gynnsam för
reservofficersrekryteringen. Antalet somrar som tas i anspråk för
reservofficersutbildningen minskas också från fem tUl fyra.

Värnpliktskommittén förordar vidare att utbildningen tUl
aktiv officer läggs om som en följd av de aktualiserade förändringarna.

Kommittén föreslår också att alla värnpliktiga, som har
genomgått underofficersutbildning efter år 1955 och som bedöms ha
förutsättningar att genomgå officersutbUdning, upplyses om de möjligheter att
genomgå UtbUdning tUl värnpliktig officer, uppdelad på tvä kortare
utbildningsskeden, som i fortsättningen kan erbjudas.

Det årliga antalet tjänstgöringsdagar för de
underofficersuttagna beräknas av kommittén minska med 202 500 och kostnaderna
som en följd härav med ca 12 mUj. kr.

I yttrande över värnpliktskommitténs förslag anför chefen
för armén bl.a. att 13 1/2 månaders utbildning bedöms innebära en besvärande
belastning på utbildningsorganisationen under sommarens första del. Till detta
kommer svårigheterna att snabbt åstadkomma en uppdelning av de
underofficersuttagna inom arméns samtliga truppslag i två grupper. Chefen för
armén avstyrker därför att kommitténs förslag till utbildning av värnpliktig
underofficer och officer läggs tiU grund för försök inom armén i dess helhet.
Arméchefen framhåller emeUertid att utbildningen av det värnpliktiga befälet
och underbefälet är den mest betydelsefulla frågan vid övergång tUl ett system
med avkortad grundutbUdning. Därför är det angeläget att trots därmed förenade
organisatoriska och andra nackdelar eftersträva en sådan breddning av
försöksunderlaget att detta kan belysa skUlnadema meUan kommitténs och hans
eget förslag. Begränsade försök enhgt kommitténs förslag bör därför göras vid
delar av armén, där de angivna nackdelarna är minst, nämligen vid pansar-,
ingenjör- och signaltrupperna. Erforderliga ändringar i befälskategorins
utbildningsgång kan därefter enligt arméchefen göras på grundval av ett bättre
beslutsunderlag än idag, bl. a. fältförsök.

Med anledning av överbefälhavarens förslag tiU
programplaner, chefens för armén förslag om modifierat
vämpliktsutbUdningssystem och 1966 års värnpliktskommittés yttrande över dessa
förslag har Kungl. Maj:t dels uppdragit åt överbefälhavaren att lämna förslag
rörande förändringar av grundutbUdnmgen för vämplUctiga vid samtliga
försvarsgrenar dels

s. 181 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:75 181

uppdragit åt överbefälhavaren och värnpliktsverket att
vidta de förberedelser som behövs för att de ändringar i grundutbUdningen som
överbefälhavaren föreslår så långt möjligt i sin helhet skall kunna tiUämpas
med början år 1972, dels bemyndigat mig att göra erforderliga avsteg från de av
Kungl. Maj:t i brev den 16 juni 1966 meddelade provisoriska bestämmelserna om
värnpliktsutbildningen.

I enlighet
med uppdraget har överbefälhavaren i januari 1972 lämnat förslag rörande
förändringar av grundutbUdningen vid samthga försvarsgrenar. Förslaget grundar
sig på Kungl. Maj:ts direktiv för uppdraget. Huvudpunkterna i direktiven kan
sammanfattas på följande sätt.

Allmän
värnplikt och oförändrad värnpliktstid (18-47 år) skall förutsättas. Kraven på
långsiktsberedskap skall sä långt möjligt vara oförändrade. Enskilda och
förband skall i krig vara användbara för sina huvuduppgifter direkt efter
mobUisering och utan kompletterande UtbUdning. Nuvarande mobUiseringsberedskap
skall kunna upprätthållas och incidentberedskapen skah så långt möjligt
bibehållas i nuvarande omfattning. Kuppförsvarsberedskapen skall upprätthällas
i huvudsak inom ramen för långsiktsberedskapen. RepetitionsutbUdning skall
genomföras enligt principerna för VärnpliktsutbUdningen. Förbandsutbildning
och utbildning av värnpliktigt befäl skall prioriteras. Samtliga värnpliktiga
skall ges allmänmilitär utbildning enligt nuvarande principer. Studiesociala
samt arbetsmarknadsbetingade krav och önskemål skaU så långt möjligt beaktas.
De underofficersuttagna värnpliktiga skaU ges en sammanhängande utbildning och
konsekvenserna härav för den efterföljande utbildningen av värnpliktiga
officerare och reservofficerare beaktas. Antalet tjänstgöringsdagar för
grundutbUdningen skaU totalt för krigsmakten årligen minskas med ca 1,5 milj.

Vid redovisnhigen av uppdraget understryker
överbefälhavaren att den minskning av tiden för och innehållet i
grundutbUdningen som föreslås främst orsakas av de ekonomiska förutsättningar
som bedöms komma att gäUa för krigsmakten under 1970-talet men också är en
följd av befälsläget. Fredsorganisationen kommer enligt överbefälhavaren fortlöpande
att granskas med företräde för de områden där personal tidigast kan föras över
från stabs- och förvaltningsområdena till utbildningssektorn. Dessa åtgärder
anses dock påverka utbUdningseffekten relativt långsamt. Av bl. a. detta skäl
krävs effekthöjande åtgärder i fråga om betingelserna i övrigt. Viss del av de
medel som frigörs vid förkortning av grandutbildningen bör därför avses för
sådana åtgärder. Medel som frigörs genom förkortningen av grundutbUdningen vid
marinen och flygvapnet bör främst utnyttjas för att minska rådande
eftersläpning avseende repetitionsutbildningen.

Den
förkortning av grundutbildningen som föreslås bör enligt överbefälhavaren
prövas under utbildningsåren 19721974. Förkortningen innebär vid armén och
kustartilleriet främst en minskning av användbarheten hos såväl enskilda
soldater som krigsförband. Utbildningsmålen måste sänkas och utbildningen måste
mer än hittUls inriktas på huvudtjänst och huvuduppgifter. Den nuvarande
långsUctsberedskapen

s. 182 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 182

vid armén och kustartilleriet går ned i betydande grad.
Även insatsberedskapen går ned. Vid flottan och flygvapnet kommer enhgt överbefälhavaren
nedgången i den långsUctiga beredskapen att bh mindre.

Beträffande den närmare utformningen av förkortningarna av
grundutbildningen vid försvarsgrenama föreslår överbefälhavaren att det av
chefen för armén föreslagna modifierade värnpliktsutbUdningssystemet bör
tillämpas försöksvis. Likaså anser överbefälhavaren att försök i fråga om
UtbUdningen av underofficerare och den frivUliga utbildningen tiU värnpliktig
officer och reservofficer bör genomföras på det sätt som chefen för armén har föreslagit
i sitt yttrande över 1966 års värnpliktskommittés förslag.

Underofficersuttagna värnplUctiga som har fullgjort första
delen (90 dagar) av grundutbildningen enligt nuvarande ordning bör enligt
överbefälhavaren fuUgöra den återstående delen av utbildningen med början i
augusti för att deras utbUdning skall kunna anpassas tiU den nya
UtbUdningsgängen. För utbildningsåret 1972/73 bör dock dessa värnpliktiga
rycka in i början av september.

Beträffande förbandsutbildningen bör en strävan vara att
öka den av arméchefen föreslagna tiden om åtta veckor. Problemen med markskador
bör också särskUt uppmärksammas vid tUlämpning av inpassningsalternativet
majutryckning.

För flottans del innebär överbefälhavarens förslag en
minskning av grandutbildningstiden med ca 14 dagar och för kustartilleriet och
flygvapnet en minskning med i genomsnitt ca en månad.

I fråga om de handräckningsuttagna värnphktiga bedömer
överbefälhavaren att det är lämphgt att awakta förslag från utredningen om
handräckningsvärnphktiga och vidta förändringar i utbUdningen för denna
kategori i ett steg fr. o. m. utbildningsåret 1973/74. För vissa av de f. n.
specialtjänstuttagna värnpliktiga föreslås vissa ändringar av utbUdningstiden
så att anpassning kan ske i enlighet med de förändrade föratsättningama.

Beträffande de ekonomiska konsekvenserna räknar
överbefälhavaren med att antalet tjänstgöringsdagar vid armén för
utbildningsåret 1972/73 minskas med ca 1,1 milj. och fr. o. m. utbildningsåret
1973/74 med ca 1,6 milj. Kostnadsminskningen beräknas för budgetåret 1972/73
till ca 23 milj. kr. och fr. o. m. budgetåret 1973/74 tUl ca 35,5 milj. kr. per
är. Härtill kommer kostnaderna för den ökning av utbildningskontingenten som
måste göras under åren 1972-1977 om antalet värnphktiga som uttagits tUl men
inte genomfört underofficersutbUdning skall kunna minskas. Dessa kostnader
beräknas till ca 28 milj. kr. Överbefälhavaren biträder arméchefens förslag om
att ca 40 mUj. kr. får tas i anspråk under åren 1972-1977 för effekthöjande
åtgärder inom utbUdningsverksamheten.

För marinen beräknas den årliga minskningen av antalet
tjänstgöringsdagar fr. o. m. budgetåret 1972/73 uppgå tUl ca 130 000 och den
årliga kostnadsminskningen tiU ca 3,1 milj. kr. För flygvapnet beräknas den

s. 183 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 183

årliga minskningen av antalet tjänstgöringsdagar uppgå tiU
ca 130 000 och den årliga kostnadsminskningen tiU ca 2,8 milj. kr.

I juni 1971 har utredningen om handräckningsvärnpliktiga
avlämnat ett delbetänkande om utbildning av vissa värnpliktiga i stabstjänst.
Förslaget innebär i huvudsak följande. Utbildningen av värnpliktiga
stabsunderofficerare för brigad- och högre staber samt av värnpliktiga i
transportledningstjänst, som nu bedrivs i huvudsak helt inom stabsskolavdelningen
vid arméns stabs- och sambandsskola (StabSbS), förkortas för
underofficersuttagna tUl elva månader och för underbefälsuttagna till tio
månader. Den allmänmUitära utbildningen fullgörs vid mihtärområdenas förband
och befattningsutbildningen vid stabsskolavdelningen. MiljöutbUdningen fullgörs
vid staber och förband i befattningar som stämmer överens med eller motsvarar
de värnpliktigas blivande krigsbefattningar. CJenom uppdelningen och
förkortningen av utbildningen kan årligen två omgångar värnpliktiga utbildas
vid stabsskolavdelningen. Utredningen beräknar att dess förslag innebär en
minskning av antalet tjänstgöringsdagar med omkring 26 000. Delar av de
kostnadsbesparingar som följer av det minskade antalet tjänstgöringsdagar bör
enligt utredningen användas för att förse stabsskolavdelningen med tidsenUga
utbUdningsanordningar. Utredningen anser att föreslagna förändringar bör
försöksvis tUlämpas fr. o. m. den 1 juh 1972. Överbefälhavaren anser att
värnpliktiga som tagits ut tUl utbildning för stabsunderofficer bör få en
grundutbUdning om tolv månader.

Försöksverksamheten m. m.

Jag har i det föregående anfört bl. a. att kostnadema för
huvudproduktionsområdet Ledning och förbandsverksamhet inte kan tUlåtas växa i
samma omfattning som under senare år och att en mycket restrUctiv utgiftsprövning
måste ske beträffande såväl beslutade som planerade åtgärder inom försvaret.
Även om utbUdningssektorn bör prioriteras vid fördelning av tillgängliga
resurser för försvaret måste alla möjliga besparingar göras även inom denna
sektor. Jag har i det föregående ocksä uttalat att jag avser att begära Kungl.
Maj:ts bemyndigande att tUlsätta en utredning för att se över
VärnpliktsutbUdningen. En sådan översyn får dock inte tas som motiv för att
underlåta försök tiU besparingar inom ramen för gällande värnpliktsutbildningssystem.

Överbefälhavarens förslag om förkortad grandutbildning vid
samtliga försvarsgrenar syftar tiU att minska kostnaderna för
VärnpliktsutbUdningen och har av honom ansetts böra prövas under
utbUdningsären 1972/73 och 1973/74. Jag har för egen del biträtt förslaget om
en försöksverksamhet och har vidtagit åtgärder för att försöken skall kunna
påbörjas med de värnpliktskontingenter som rycker in i juni 1972. Försöken bör
pågå tUls erforderligt underlag föreligger för sluthga ställningstaganden.

1 enlighet
med det tidigare nämnda bemyndigandet att göra erforderliga avsteg från
bestämmelserna i Kungl. Maj:ts brev den 16 juni 1966 har jag försöksvis för
utbUdningsåret 1972/73 dels i december 1971 beslutat

s. 184 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 184

om viss förkortning av grandutbildningen för flertalet
värnpliktiga vid armén, dels i febraari 1972 beslutat om viss förkortning av
grandutbUdningen för de underofficersuttagna värnplUctiga vid armén och för
flertalet värnpliktiga vid marinen och flygvapnet. Besluten stämmer i huvudsak
överens med överbefälhavarens förslag om modifiering av tiden för
grandutbildning. För arméns del innebär mitt beslut att jag har följt
överbefälhavarens och arméchefens förslag att för underbefälsuttagnä och meniga
värnpliktiga ta ett första steg av förkortningen under nästa utbildningsår. Jag
avser att senare medge de ytterligare avsteg från 1966 års brev som behövs för
att försöksverksamheten skall kunna fortsätta vid samtliga försvarsgrenar.
Försöksverksamheten bör bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med
överbefälhavarens förslag, viDcet bl. a. innebär att grandutbildningstiden för
vissa värnpliktskategorier kommer att understiga den i värnpliktslagen
(1941:967) angivna minsta tiden för grundutbUdning, 235 dagar.

Beträffande de överväganden som har legat till grand för
mina ställningstaganden i fråga om försöksverksamheten vUl jag i övrigt anföra
följande.

Som har framgått av det föregående har kritik riktats mot
den nuvarande delade underofficersutbUdningen vid armén. UtbUdningen har med
rätta ansetts innebära nackdelar främst för de värnphktiga som bedriver studier
på eftergymnasial nivå. Vidare har uppdelningen gett vissa ogynnsamma
utbildningsmässiga effekter. 1966 års värnpliktskommitté har därför haft i
uppdrag att undersöka möjligheterna att genomföra en sammanhängande
underofficersutbildning som är väl anpassad tUl det civila utbUdningsväsendets
förhållanden. Efter noggranna undersökningar har kommittén, såsom har
redovisats i det föregående, lagt fram ett förslag som bl. a. innebär att den
delade underofficersutbUdningen upphör. Förslaget i denna del har biträtts av
överbefälhavaren. Också jag ha- funnit förslaget välgrandat. De förändringar av
grandutbildningen som jag har beslutat om innefattar därför även en odelad underofficersutbildning.

I fråga om den närmare utformningen av
underofficersutbUdningen har överbefälhavaren föreslagit att en uppdelning görs
som innebär en sammanhängande utbUdningstid om ca 12 månader för huvuddelen av
de underofficersuttagna och ca 13 1/2 månader för vissa underofficersuttagna
vid pansar-, ingenjör- och signaltrappema. Trots de svårigheter det innebär att
vid tre truppslag ha en avvUcande utbildningsordning har jag inte velat
motsätta mig detta förslag. Jag vill beträffande differentieringen av de
underofficersuttagna vid nämnda tre truppslag understryka att en utbildningstid
om ca 13 1/2 månader främst måste avse underofficerselever vid sädana
utbUdningshnjer där utbUdning för befattningar i plutonchefsnivä förekommer.
Den frivUliga utbUdningen tiU värnpliktig officer och reservofficer för dessa
värnpliktiga bör fullgöras på det sätt som vämpliktskommittén har föreslagit.

Jag har inte kunnat biträda förslaget om att
underofficersuttagna värnpliktiga vid armén, som har fullgjort första delen av
grundutbildning-

s. 185 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 185

en enligt nuvarande ordning, skaU börja den återstående
delen av utbildningen i början av augusti för att deras utbildning bättre skall
kunna anpassas tUl det modifierade systemet. Dessa värnplUctiga bör i stället
påbörja återstående del av utbUdningen i början av september. Härigenom får de
lika lång tid för grundutbildning som de värnpliktiga som påbörjar den
försöksvisa sammanhängande grundutbUdningen.

Beträffande
värnplUctsutbildningens inpassning under året har för armén föreslagits att de
värnpliktiga i tjänstgöringsalternativ I delas upp i två grupper med utryckning
i mars resp. maj. Jag har biträtt detta förslag eftersom jag ansett det av
värde att få alternativet med den senare vårutryckningen belyst. I hkhet med
överbefälhavaren vUl jag dock betona att problemen med markskador under de
förbandsvisa slutövningarna måste noga uppmärksammas i alternativet
majutryckning.

Förslaget om att föra över ca 2 400 av arméns
värnpliktiga, avsedda för särskilt kvalificerade befattningar inom kategorierna
F och G, tUl kategori E bör prövas i särskild ordning.

Jag har i allt väsentligt biträtt den av utredningen om
handräckningsvärnpliktiga föreslagna utbUdningen av vissa värnpliktiga i
stabstjänst. Jag vUl härvid särskUt framhålla att den föreslagna inpassningen
av grundutbUdningen inom stabsskolavdelningen vid arméns stabs- och sambandsskola
synes medge ett mycket rationellt utnyttjande av befintliga resurser.

Jag har
utgått från att den föreslagna utbUdningen bedrivs försöksvis intiU dess
slutlig ställning tas tiU ändringarna av värnplUctsutbildningen i övrigt. Jag
räknar med att en minskning av grandutbildningen för dessa värnpliktiga kan
genomföras i fuU omfattning fr. o. m. utbildningsåret 1973/74. För utbUdningsäret
1972/73 kommer endast en utbUdningsom-gång att i huvudsaklig överensstämmelse
med utredningens förslag fullgöra grandutbildning. Utbildningstidens längd för
de underofficersuttagna i denna omgång har bestämts tUl ca tolv månader eller
vad som gäller för flertalet underofficersuttagna vid armén. För de
underbefälsuttagna i denna omgång har utbildningstiden fastställts tiU tio
månader.

Frågan om
vilka värnpliktskategorier de värnpliktiga i stabstjänst skall tiUhöra bör
avgöras sedan försöksverksamheten har slutförts. Under försöken görs ingen
ändring i fråga om nuvarande underofficers- och underbefälsuttagning. I likhet
med utredningen räknar jag med att nuvarande överuttag skaU kunna minskas om
uttagningen tUl stabstjänst-befattningar sker mot bakgrand av uppställda
kvalitetskrav. 1 viss omfattning kan härvid uttagning behöva ske bland
värnplUctiga som tiUhör de tidigare besiktningsgrapperna 1 och 2, främst sådana
äldre värnpliktiga som på grand av anstånd m. m. inte har fullgjort gmndutbUdning.

I likhet med överbefälhavaren har även jag funnit att
ändringar i fråga om utbildningen för handräckningsvärnpliktiga bör anstå i
awaktan på förslag från utredningen om handräckningsvärnpliktiga.

Förkortningen av grandutbildningen beräknas fr. o. m.
utbildningsåret

s. 186 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 186

1972/73 medföra en minskning av antalet
tjänstgöringsdagar med ca 1,3 milj.

Med anledning av de ändrade tiderna för grundutbildningen
kan det i en del fall vara motiverat att vissa justeringar görs i beloppen för
utbildningspremier för att ändamålet med premierna inte skall åsidosättas. Det
torde få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om sådana ändringar som faller
inom ramen för nuvarande förmånssystem och som inte innebär ändring av dess
grundprinciper.

1 detta sammanhang vUl jag också peka på att planerade
reduceringar av grandutbildningstidens längd medför att den sammanlagda tiden
för utbildningen till värnpliktig officer och reservofficer kommer att variera
mer än i dag mellan försvarsgrenarna. Detta kan påverka rekryteringen.
Variationema meUan försvarsgrenama i detta avseende bör enligt min mening kunna
motivera vissa justeringar av beloppen för premier för den frivUliga
utbildningen. Det bör även i detta faU ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om
förändringar som inte är av principiell karaktär.

Med
anledning av att tiden för grandutbildningen av värnphktiga reduceras bör
också, som jag har anfört i det föregående, de vapenfria tjänstepliktigas
utbUdningstid minskas. De är i dag skyldiga att tjänstgöra 450 dagar. Den som skall
utbUdas tiU särskUt kvalificerade uppgifter kan dock åläggas tjänstgöring under
540 dagar. UtbUdningstiden om 450 dagar stämmer nära överens med den
utbUdningstid som f n. gäUer för underbefälsuttagna värnplUctiga. Jag förordar
att utbildningstiden för huvuddelen av de vapenfria tjänstepliktiga minskas tiU
420 dagar, dvs. ungefär lika läng utbildningstid som huvuddelen av de
underbefälsuttagna värnpliktiga som omfattas av försöksverksamheten fullgör i
form av grundutbildning och repetitionsutbildning. Som framgår i det följande
föreslås grundutbildningen förkortad för dem som fullgör bistånds- och
katastrofutbildning. Med hänsyn härtill är det inte nödvändigt att behålla
nuvarande utbildningstid om 540 dagar för de grupper vapenfria tjänstepliktiga
som utbildas till särskilt kvalificerade uppgifter. Utbildningstiderna för
vapenfria tjänstepliktiga bör i fortsättningen anges så att de i likhet med vad
som gäller för värnphktiga kan anpassas till olika utbildningsbehov. Det
exakta dagantalet för ohka kategorier bör faststäUas av Kungl. Maj:t.

Enligt nuvarande bestämmelser omfattar grandutbUdningen
för dem som fullgör bistånds- och katastrofutbildning 450 dagar och består av
inledande utbildning under 90 dagar, allmän biståndsutbildning under 250 dagar och
katastrofutbildning under 110 dagar. Enligt min mening bör grundutbUdningen ha
ett sådant innehåU att den utgör grand för krigsplacering inom enbart
civUförsvaret. Katastrofutbildningen som tUl övervägande del är praktiskt
inriktad får anses ge de färdigheter som krävs för att nå detta syfte. Med
hänsyn härtUI förordar jag att den inledande utbildningen, under vUken
värnpliktiga ges allmänmUitär utbildning och vapenfria tjänstepliktiga genomgår
en praktiskt inriktad utbildning, utgår fr. o. m. utbildningsåret 1972/73.
Härigenom bringas

s. 187 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:75 187

också grandutbUdningen för dem som fuUgör bistånds- och
katastrofutbildning i överensstämmelse med tjänstgöringstiden för huvuddelen
av de underofficersuttagna värnplUctiga. Jag avser att senare föreslå Kungl.
Maj:t erforderliga ändringar i kungörelsen (1971:355) om bistånds- och
katastrofutbUdning.

Med
anledning av den föreslagna avkortningen av utbildningstiden för vissa
värnplUctskategorier och för vapenfria tjänstepliktiga har inom försvarsdepartementet
utarbetats förslag tUl lagar om ändring i värnpliktslagen (1941:967) och lagen
(1966:413) om vapenfri tjänst. Lagändringarna bör träda i kraft den 1 juli
1972.

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl.
Maj:tc?e/,j föreslår rUcsdagen att antaga inom försvarsdepartementet upprättade
förslag till

1)
lag om
ändring i värnpliktslagen (1941:967),

2)
lag om ändring
i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst, dels föreslår riksdagen att

3)
godkänna de
ändrade grander för bistånds- och katastrofutbUdning av värnplUctiga m. fl. som
jag angett i det föregående.

s. 188 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75

Förbättrade värnpliktsförmåner

Inledning

Förmåner åt värnpliktiga budgeteras och finansieras enligt
det nya budgeteringssystemet i princip under resp. försvarsgrens anslag tUl
ledning och förbandsverksamhet. Familjebidrag budgeteras dock under anslaget
Vissa ersättningar m. m. men finansieras till huvudsaklig del från resp.
försvarsgrens anslag tiU ledning och förbandsverksamhet. Återstoden, som avser
viss särskUd hjälpverksamhet, finansieras från anslaget Vissa ersättningar m.
m. (jfr prop. 1972:1 bU. 6 s. 95).

Under senare år har flera förbättringar av
värnpliktsfönnänerna genomförts. Sålunda förbättrades den 1 juli 1967 en rad
förmåner i samband med att en ny ordning för värnpliktsutbildningen genomfördes
(prop, 1967:108, 2LU 1967:42, rskr 1967:200; prop, 1967:1 10 s, 8, SU 1967:102,
iskr 1967:250), Vid försvarsbeslutet år 1968 avsattes vidare 70 mUj, kr, för
att bl, a, förbättra de värnpliktigas förmåner under perioden t, o, m,
budgetåret 1971/72 (prop, 1968:110 s, 73, SU 1968:122, rskr 1968:281), Beloppet
har tagits i anspråk bl, a, för att den 1 juli 1969 fördubbla antalet fria
ledighetsresor för besök i hemorten under grandutbildning och för att den 1
januari 1971 höja penningbidraget åt värnpliktig och famUjepenningen åt främst
barn (prop, 1969:1 bil. 6 s. 175, SU 1969:4, rskr 1969:4; prop. 1970:110 s. 31,
2LU 1970:43, rskr 1970:251, SU 1970:110, rskr 1970:276). I övrigt har vissa
mindre förbättringar av ensamstående värnpliktigas familjebidragsförmåner genomförts
och personalvården byggts ut (prop. 1969:1 bU. 6 s. 148 och 173, SU 1969:4,
rskr 1969:4; prop. 1970:1 bil 6 s. 135 och 159, SU 1970:4, rskr 1970:4). Nämnas
bör också att de värnpliktiga - inom ramen för de medel som riksdagen har
anvisat för värnplUctsresor - har medgetts rätt tiU valfritt resmål med
anlitande av allmänt kommunikationsmedel vid fria ledighetsresor och att de
värnpliktigas utgifter för resor i övrigt i många fall har kunnat sänkas genom
myndigheters och transportföretags gemensamma planläggning av resorna.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tiUkallade jag
hösten 1970 en sakkunnig för att se överdel nuvarande systemet för
värnpliktsförmåner. Den sakkunnige - riksdagsman Sven Mellqvist arbetar
under benämningen utredningen rörande systemet för förmåner åt värnpliktiga m.
fl. (UFV).

1 enlighet med de direktiv som har lämnats för
programplaneringen har myndigheterna i sina förslag till programplaner för
perioden 1972/73-1976/77 i samtliga redovisade planeringsnivåer reserverat 50
milj. kr. av planeringsramen för förbättring av värnpliktsförmånerna.
Beträffande

s. 189 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 189

försvarsgrenarnas programplaner och
anslagsframställningarna för budgetåret 1972/73 torde jag få hänvisa till de
redogörelser som lämnas i det följande.

Försvarets civilförvaltning har i förslag till programplan
för perioden 1972/73-1976/77 för delprogrammet Vissa ersättningar m.m. för
budgetåret 1972/73 tagit upp de totala kostnaderna för familjebidrag till 109
milj. kr., en ökning med 29 milj. kr. i jämförelse med de 80 milj. kr. som har
anvisats för ändamålet för innevarande budgetår. Av ökningen 29 milj. kr.
hänför sig ca 12 milj. kr. till en anpassning av anslagen tUl förväntad
belastning. CivUförvaltningen anser att anpassningen är nödvändig efter att ha
bl. a. inhämtat uppgifter från samtliga familjebidragsnämnder om
famUjebidragens fördelning på olika bidragsformer och på art av tjänstgöring m,
m. Omkring 15 milj, kr, av ökningen hänför sig tUl en höjning av
familjepenningens nuvarande maximibelopp för dag från 12 tUl 16 kr, för hustru
(motsvarande) och från 7 till 8 kr, för annan famUjemedlem (barn m, fl,).
Förslaget tUl höjning av maximibeloppen motiveras med hänvisning tUl att
livsmedelspriserna har stigit från juh 1967 till juni 1971 och till den
allmänna standardstegringen. Vidare föreslår civUförvaltningen att ytterligare
2 milj, kr, beräknas för bostadsbidrag åt ensamstående värnpliktig under
grundutbUdning.

Försvarets personalvårdsnämnd har i yttrande över
anslagsframställningarna från överbefälhavaren, försvarsgrenscheferna och
försvarets civilförvaltning anfört att nämnden i och för sig finner det
angeläget att de värnpliktigas sociala förmåner förbättras bl. a, i fråga om de
fria resorna och familjebidragen.

Förslag från utredningen rörande systemet för förmåner åt
värnpliktiga m. fl.

Mot bakgrand av vad som hittUls har framkommit under
utredningsarbetet har utredningen - utan att därigenom föregripa sina slutliga
förslag - i en promemoria framfört synpunkter på användningen av de 50 milj,
kr, som enligt programplanedirektiven har beräknats för att förbättra
värnpliktsförmånerna och av de ytterligare belopp som på grund av prisomräkning
kan komma att avsättas för samma ändamål. Utredningen anser det angeläget att
medel som under kommande programplaneperiod avses för förbättring av
värnpliktsförmänerna snarast möjligt kommer de värnphktiga till del.

Utredningen anför att en standardförbättring inom ramen
för 50 milj. kr, endast kan åstadkommas om kompensation samtidigt ges för
hittUls inträffade prisstegringar. Utredningens förslag, som utgår från ungefär
nuvarande antal tjänstgöringsdagar för värnpliktiga, innebär en ökning med 69,3
milj, kr,, varav 13,3 milj, kr, avser direkt kompensation för inträffad
realvärdeförsämring av förmåner, 5 milj, kr. avser kompensation för
realvärdeförsämring av premier åt värnpliktiga en kompensation som dock
föreslås bli lagd på standardförbättring av andra förmåner -samt 51 mUj. kr.
som utgör beloppet för förmånsförbättringar enligt

s. 190 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 190

programplanedirektiven i prisläge våren 1971. Enligt
utredningen ger standardförbättringar inom en kostnadsram av ungefär 50 milj.
kr. bästa effekt, om beloppet inte fördelas på alltför många förmånstyper. 1
förslaget prioriteras kontantförmånerna med hänvisning till sociala skäl och
under antagandet att en sådan prioritering får anses ligga i linje med de
värnpliktigas egna önskemål.

Förslaget innebär följande. Penningbidragen höjs. För
menig under grundutbildning föreslås en ökning från 6 tiU 8 kr. för dag enligt
prisläge maj 1971. Penningbidrag som utgår med 11 kr. för dag eller lägre och
som inte innefattas i de nyss nämnda penningbidragen föreslås bli höjda med en
krona utöver vad som krävs för att återställa dem tUl 1967 års realvärde.
Övriga penningbidrag skall enligt förslaget återställas till 1967 års
realvärde. För att hålla penningbidragen värdebeständiga föreslås att de räknas
om två gånger årligen efter konsumentprisindex. De föreslagna höjningarna av penningbidragen
beräknas medföra utgifter om 38 milj, kr, för år, varav 3 milj. kr. avser
kompensation för realvärdeförsämring under tiden juli 1967maj 1971 och 35 mUj,
kr, standardförbättring. Utryckningsbidraget föreslås gå upp från 250 tUl lägst
375 kr. Utgiftsökningen beräknas tUl 6,3 milj. kr. för år, varav 2,3 mUj. kr.
avser priskompensation och 4 milj. kr. standardförbättring.
Förplägnadsersättningen, dvs. den kontanta ersättning som den värnpliktige
uppbär i stället för fri förplägnad i vissa fall, har i förslaget räknats upp
från nuvarande 6 tUl 10 kr. för dag. Utgiftsökningen beräknas till 6 milj, kr,
för år och utgör standardförbättring. Maximibeloppet för familjepenning enligt
familjebidragsförordningen föreslås utgå med belopp som för år räknat motsvarar
för hustra (motsvarande) 90 % av basbeloppet och för annan famUjemedlem (barn
m. fi.) 45 % av basbeloppet. I prisläge maj 1971 motsvarar detta ett dagsbelopp
om 17 kr. för hustru (motsvarande) och 8 kr, 17 öre för barn. När det gäller
familjebidragen har utredningen gjort jämförelse med de nya normer för
förbättrad socialvård som under senare år har genomförts i Stockholm och andra
kommuner. Utgiftsökningen för den föreslagna förbättringen beräknas till 19
milj, kr, för år, varav 8 milj, kr, avser priskompensation och 11 milj, kr,
standardförbättring. Maximibeloppet för näringsbidrag enligt
famUjebidragsför-ordningen föreslås bh höjt från nuvarande 40 till 50 kr, för
dag. Enligt utredningen är utgiftsökningen för höjningen av detta bidrag
obetydlig, eftersom så få näringsidkare kommer i åtnjutande av maximibeloppet.

Departementschefen

Jag vill inledningsvis hänvisa till vad riksdagen i
tidigare sammanhang har uttalat om angelägenheten av att de olika
värnpliktsförmånerna sammantaget ger den värnpliktige förutsättningar att
fullgöra tjänstgöringen och återgå till civilt arbete utan annan uppoffring än
den som värnplikten som sådan innebär och om nödvändigheten av att värnpliktsförmånerna
från tid tiU annan omprövas med hänsyn tUl prisutvecklingen

s. 191 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 191

och den allmänna standardutvecklingen Gfr bl.a. SU
1970:110, rskr 1970:276). 1 det föregående har jag lämnat en kortfattad
redogörelse för de förbättringar av värnpliktsförmånerna som har genomförts
under senare år.

Som jag har anfört tidigare är systemet för förmåner åt
värnpliktiga f. n. föremål för översyn av en särskUt tUlkallad utredning. 1
sitt arbete har utredningen också att beakta de ändringar i fråga om
tjänstgöringstidens längd m. m. som kan komma att aktualiseras under den tid
som utredningsarbetet pågår. Jag avser att återkomma med förslag i ämnet sedan
utredningsarbetet har avslutats. 1 likhet med utredningen anser jag emellertid
att det är angeläget att vissa provisoriska förbättringar av
värnpliktsförmånerna genomförs inom ramen för nuvarande system redan fr. o. m.
budgetåret 1972/73. Jag ansluter mig därvid tiU utredningens uppfattning att
förbättringarna i huvudsak bör koncentreras på kontantförmånerna.

Jag förordar att penningbidragen åt värnpliktiga höjs med
en krona för dag. Penningbidragen kommer därvid i nu gäUande tjänsteställningssystem
att utgå med följande belopp.

Tjänstegrad eller tjänste- Under grund- Under annan tjänstgöring enligt
värn-

klass utbildning pliktslagen än grundutbildning

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

:75 10

:75 12

13

Menig 7

Vicekorpral 8

Korpral 10

Furir 12

Överfurir,
rustmästare -
14

Sergeant 14:25
16

Fänrik,
fanjunkare 17:- 19

Löjtnant,
förvaltare -
23

Kapten och
högre -
27

50

75 :25 50

:50

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jag förordar vidare att maximibeloppet för dag för f a m i
1 j e p e n -ning för hustra, frånskUd hustra och för sådan familjemedlem som i
vissa fall förestår den värnpliktiges hushåll höjs från 12 tUl 15 kr, och för
annan familjemedlem från 7 tUl 8 kr, och att maximibeloppet för dag för
näringsbidrag höjs från 40 tiU 50 kr. Det kan nämnas att maximibeloppen för
familjepenning åt hustru m. fl. samt för näringsbidrag har varit oförändrade
sedan den 1 juli 1967. Slutligen förordar jag att 1,5 mUj. kr. avsätts för
ytterhgare ökad utgivning av bostadsbidrag åt ensamstående värnpliktig inom
ramen för familjebidrags-förordningens bestämmelser.

De föreslagna förbättringarna bör genomföras den 1 juh
1972 och gälla också för vissa civilförsvarspliktiga och andra som avlönas
enligt samma grander som de värnpliktiga. Förbättringarna kräver ändring i
familjebidragsförordningen (1946:99) samt i värnpliktsavlöningskungörelsen
(1970:676), familjebidragskungörelsen (1946:101), kungörelsen (1966:414) med
vissa bestämmelser om vapenfria tjänsteplUctiga och

s. 192 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:75 192

kungörelsen (1962:619) om avlöning m.m. till
civUförsvarspliktiga. Förslag till lag om ändring i familjebidragsförordningen
har upprättats inom försvarsdepartementet. Erforderliga ändringar i nyssnämnda
kungörelser avser jag föreslå Kungl. Maj:t i annat sammanhang.

Det förslag om förkortad grandutbildning som jag har
redovisat i det föregående medför att det totala uttaget av tjänstgöringsdagar
minskar. Med hänsyn härtill beräknar jag att de utgiftsökningar som föranleds
av de förordade förbättringarna av värnpliktsförmånerna stannar vid 30 milj.
kr. Utgiftsökningarna har beaktats vid beräkningen av medelsbehovet under
försvarsgrenarnas anslag tUl ledning och förbandsverksamhet och av
civilförsvarets anslag.

Förslaget om förkortad grandutbildning kan i en del fall
motivera vissa justeringar i bl. a. värnpliktsavlöningskungörelsen (1970:676)
beträffande beloppen m. m. för utbUdningspremier och tjänstgöringspremier för
att ändamålet med premierna inte skall åsidosättas. Det torde få ankomma på
Kungl. Maj:t att bestämma om sådana ändringar. Ändringama bör ske inom ramen
för nuvarande förmånssystem och med beaktande av dess grandprinciper.

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl,
Maj:t föreslår riksdagen att

1)
godkänna
vad jag har förordat beträffande förmåner åt värnpliktiga m. fl.,

2)
antaga
förslaget till lag om ändring i familfebidragsförordningen (1946:99).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Raniberäkningar för budgetåret 1972/73 m. m.

1 awaktan på försvarsutredningens förslag i fråga om det
mihtära försvarets och civUförsvarets framtida inriktning redovisade jag vid
anmälan av prop. 1972:1 (bU. 6 s. 10) endast prehminära förslag till ramberäkningar
för budgetåret 1972/73. Jag räknade därvid med en utgiftsram för det mihtära
försvaret om 6 848 milj. kr. och för civUförsvaret om 126,8 milj. kr.

Det militära försvaret

1 anslutning tiU den prehminära ramberäkningen i prop.
1972:1 (bU. 6) anförde jag att tUl rambeloppet borde komma del av de 110 milj.
kr. som enligt programplanedirektiven skulle ställas tiU förfogande utöver
utgiftsramen under budgetåren 1972/73-1974/75. Jag förordar nu att den på
budgetåret 1972/73 fallande delen av dessa medel - 40 milj. kr. - i stället
räknas in i utgiftsramen. Denna lösning bör tUlämpas även i de kommande
ramberäkningama för budgetåren 1973/74 och 1974/75. Därutöver bör utgiftsramen
enligt min mening ökas med 50 milj. kr.

Med beaktande av nyssnämnda tillägg beräknar jag
utgiftsramen för det mihtära försvaret för budgetåret 1972/73 tiU 6 951 705 000
kr., vilket innebär en ökning med 103,7 milj. kr. jämfört med den preliminära
ramberäkningen. Beräkningen framgår av följande sammanställning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Basbelopp 1972/73 (prisläge februari 1971) 6 380 000 000

TiUkommer:

Vissa
kostnader för regionmusiken + 2 000 000

Kostnader för militär sjökartläggning + 1 385 000

Avskrivningskostnader inom försvarets

delfond av statens datamaskinfond + 1 000 000

Förstärkning av ramen + 90 000 000

Avrundning + 865
000 + 95 250 000

A vgår:

- 5 200 000

50 000 - 5 250 000 6 470 000 000

+480 000 000

Slutlig överföring av kostnader för vapenfria
tjänstepliktiga till elfte huvudtiteln

Vissa kostnader för familjebidragsverksamheten

Slutligt basbelopp 1972/73 (prisläge februari 1971)

Tillkommer:

Beräknad priskompensation februari 1971

medelkostnadsläge 1972/73 Avräkning av kostnader för
vapenfria

tjänstepliktiga 1970/71

a) prel. avdrag (prop. 1970:1 bU. 6 s. 13) +10 000
000

481 705
000

b)belastning på anslaget XI B 12 - 8
295 000

Utgiftsram (beräknat utfall

den 30 juni 1973) 6 951 705 000

13 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 75

s. 194 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:75 194

1 den ramberäkning jag här har redovisat har vissa
ändringar av teknisk art vidtagits i förhållande tiU den preliminära
ramberäkningen i prop. 1972:1 (bil. 6). Sålunda har avdraget för den slutliga
överföringen av kostnaderna för vapenfria tjänstepliktiga tUl elfte huvudtiteln
minskats med 10 mUj. kr. Anledningen till detta är att ett prehminärt avdrag
med detta belopp har tagits upp redan i beräkningen av basbeloppet för
planeringsperioden. Avdraget i ramberäkningen för budgetåret 1972/73 bör därför
stanna vid 5,2 milj. kr. Beträffande kostnaderna för vapenfria tjänstepliktiga
har vidare företagits den ändringen att posten för reglering av utfallet på
elfte huvudtitelns anslag tUl vapenfriverksamheten har flyttats så att den inte
påverkar det slutliga basbeloppet utan endast utgiftsramen.

I den
preliminära ramberäkningen i prop. 1972:l(bil. 6) har jag tagit upp en
avdragspost på 2 milj. kr. för beräknat överskridande av utgiftsramen för
budgetåret 1970/71 på grund av retroaktiva löner som har utbetalats under
budgetåret 1971/72 men bör hänföras till budgetåret 1970/71. Dessa har
tidigare beräknats tUl 70 mUj. kr. Det slutliga beloppet har ännu inte kunnat
fastställas. Jag förordar därför att de retroaktiva lönerna i detta sammanhang
beräknas till 67,8 mUj. kr., vilket innebär att utgiftsramen för budgetåret
1970/71 skulle ha utnyttjats exakt. Avdragsposten i den prehminära
ramberäkningen kan därmed utgå. Utfallet av de retroaktiva lönerna får slutligt
regleras i samband med utfallsberäkningen för budgetåret 1971/72.

1 anslagsberäkningarna för det militära försvaret ingår
att behåUningar under anslag pä kapitalbudgeten tas i anspråk med ca 5 milj.
kr. För att det totala utfaUet skall rymmas inom den tidigare angivna
utgiftsramen för nästa budgetår kommer den samlade medelsförbrukningen att
regleras i samband med prisregleringen av försvarsutgifterna för budgetåret
1972/73.

Av arbetsmarknadsstyrelsen disponerade medel för
sysselsättningssti-mulerande åtgärder har under en följd av år i vissa fall
ställts tUl förfogande för betalning av byggnadsarbeten, materiel m. m. för
det militära försvaret. Sådana medel bör under nästa budgetår få disponeras
utöver utgiftsramen för det militära försvaret till ett belopp av högst 20
milj. kr.

1 detta sammanhang vill jag också ta upp vissa frågor i
samband med prisregleringen. Som jag anförde vid anmälan av prop. 1972:1 (bil,
6 s. 14) kommer alla anslag inom ramen för det mihtära försvaret utom anslaget
tUl extra utgifter och kapitalbudgetanslagen att i fortsättningen bli uppförda
som förslagsanslag. Detta medför att tekniken för prisreglering delvis kommer
att ändras. De rambundna anslagen är f. n. beräknade i pris- och löneläget i
maj kalenderåret före det aktuella budgetårets början. För förslagsanslagen
sker prisregleringen så att de vid behov får överskridas. Betiäffande
reservationsanslag, obetecknade anslag och i undantagsfall investeringsanslag
får utöver anvisade belopp användas prisregleringsmedel för att täcka
prishöjningar upp tUl den nämnda utgiftsnivån. Belastningen sker i detta fall
på prisregleringsanslaget.

s. 195 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 195

Eftersom de flesta anslagen i det nya systemet är
förslagsanslag kommer prisregleringsbesluten fortsättningsvis i regel att få
formen av medgivanden att överskrida anslagen. Belastningen kommer aUtså att
ske på berörda förslagsanslag och inte på anslaget tiU reglering av
prisstegringar för det mUitära försvaret. Anslaget tiU extra utgifter kommer
inte att tUldelas prisregleringsmedel. Detsamma bör gäUa investeringsanslagen.
Prisregleringsanslaget får därför karaktären av ett täckningsanslag som inte
belastas.

CivUförsvaret

Beträffande utgiftsramen för civilförsvaret bör någon
ändring inte vidtas i den prehminära beräkning som redovisades i prop. 1972:1
(bU. 6). Utgiftsramen bör alltså beräknas tUl 126,8 milj. kr., varav 118 milj.
kr. utgör basbelopp och 8,8 mUj. kr. motsvarar beräknad priskompensation från
prisläge febraari 1971 tiU medelkostnadsläget för budgetåret 1972/73.

TiU följd av svårigheterna att beräkna utgifterna för
bidrag till skyddsrumsbyggande kan den utgiftsram jag nyss förordat för
civUförsvaret komma att behöva jämkas. Skyddsramsbyggandet avseende ledningscentraler
m. m. styrs på kort sUct av kommunerna. Utgifterna för bidrag beror på den takt
i vilken kommunerna färdigstäUer anläggningama. I sin programplanering har
civUförsvarsstyrelsen mot denna bakgrand fått förutsätta en medelsförbrakning
som vid behov med sammanlagt 30 milj. kr. får överstiga utgiftsramen för
budgetåren 1972/73 1974/75 för att betala gjorda åtaganden beträffande
skyddsrum och branddammar.

Enhgt vad jag inhämtat kan utgifterna under budgetåret
1972/73 för bidrag tiU skyddsrumsbyggandet under vissa omständigheter komma att
överstiga de inom ramen tUlgängliga medlen för detta ändamål med ca 18 milj.
kr. Med hänsyn till osäkerheten i beräkningarna är jag inte beredd att
"förorda att särskUda medel anvisas utöver utgiftsramen för ändamålet. Jag
förordar att Kungl. Maj:t i stället inhämtar riksdagens bemyndigande att vid
behov överskrida utgiftsramen för civilförsvaret med högst 18 milj. kr.

1 samband med övergången till det nya planerings- och
budgeteringssystemet införs en utgiftsram också för civilförsvaret (prop.
1970:97 s. 41, SU 1970:203, rskr 1970:420; prop. 1972:1 biL 6 s. 12). För
prisregleringen av anslagen inom civUförsvarsramen, som tidigare har skett i
efterhand, kommer fr. o. m. budgetåret 1972/73 att tiUämpas samma metod som jag
tidigare har redogjort för under ramberäkningen för det mihtära försvaret. För
detta ändamål bör föras upp ett nytt förslagsanslag på riksstaten, benämnt
Reglering av prisstegringar för civUförsvaret.

s. 196 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:75 196

Jämkningar av utgiftsramarna

Enligt 1968 års försvarsbeslut (prop. 1968:110 s. 74) får
Kungl. Maj:t anpassa utgiftsramen för det mUitära försvaret för visst budgetår
tiU bl. a. ändrade konjunkturpolitiska och utrikespohtiska förutsättningar.
Jämkningar av konjunkturpohtiska skäl regleras f. n. enligt praxis i efterhand
genom motsvarande justering av utgiftsramen för ett eller flera efterföljande
budgetår (se prop. 1968:110 s. 73 och prop. 1971:1 bil. 6 s. 13).

Motsvarande principer bör enhgt min mening gälla även
efter utgången av 1968 års försvarsbeslut. Riksdagen avses visserhgen i
fortsättningen inte fastställa några fleråriga utgiftsramar, men detta hindrar
inte att frågan om en ramjämknings återverkningar på utgiftsramen för senare
budgetår prövas enligt hittills tillämpade regler. Jämkningsprinciperna bör i
fortsättningen gälla inte bara för den mUitära ramen utan också för
civilförsvarsramen, eftersom civilförsvaret fr. o. m. budgetåret 1972/73 kommer
att ha en utgiftsram på samma sätt som det mihtära försvaret.

Jag vUl i detta sammanhang erinra om att myndigheterna i
enhghet med lämnade direktiv har redovisat åtgärder som medger att medelsförbrukningen
under budgetåret 1972/73 av konjunkturskäl kan ökas eller minskas med 150 milj.
kr. inom det mihtära försvaret och 8 milj. kr. inom civilförsvaret. Motsvarande
anvisningar bör lämnas även för kommande budgetår.

Det föreligger vissa svårigheter att få utgiftema för
visst budgetår att helt stämma överens med ramarna för detta budgetår. Detta
hänger samman bl. a. med osäkerheten beträffande exakta leveranstidpunkter för
materiel o. d. Avvikelserna mellan avsedda och faktiska utgifter rör som regel
begränsade belopp. Jag vUl här erinra om att jag vid anmälan av prop. 1970:97
(s. 41) angående försvarets nya planerings- och budgeteringssystem uttalade
att en viss kommunikation mellan utgiftsramarna för två på varandra följande
budgetår bör betraktas som naturlig med hänsyn till förekommande förskjutningar
i betalningsströmmarna.

Betalningsförskjutningarna justeras f. n. på så sätt att
ett överutnyttjande av utgiftsramen för det mihtära försvaret för visst
budgetår föranleder en minskning av ramen för ett följande budgetår med ett
belopp som svarar mot överutnyttjandet medan ett underutnyttjande upp till
något tiotal milj. kr. får tillgodoräknas utgiftsramen för ett senare budgetår.
Dessa regler bör även gälla i fortsättningen. Eftersom systemet med utgiftsram
införs för civUförsvaret fr. o. m. budgetåret 1972/73 bör motsvarande regler
för civilförsvarets del första gången tUlämpas på utfallet för detta budgetår.
Gränsen för tillgodoräknande av ett underutnyttjande bör dock för
civUförsvaret vara någon milj. kr.

Som framhöUs i prop. 1970:97 (s. 41) bör ett över-eller
underutnyttjande av utgiftsramarna för visst budgetår föranleda ändring av
utgiftsramarna redan för nästkommande budgetår i stäUet för att som nu beaktas
först i ramberäkningen för därpå följande budgetår. Kungl. Maj:t bör inhämta
riksdagens bemyndigande att reglera här avsedda betalningsförskjutningar.

s. 197 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 197

Beredskapsåtgärder

Sedan budgetåret 1948/49 har riksdagen ärligen medgett att
vissa reservationsanslag under fjärde huvudtiteln får överskridas enligt Kungl.
Maj:ts bestämmande, om värnpliktiga av beredskapsskäl kallas in tUl
krigsförbandsövning eUer tiU beredskapsövning eller om andra särskilda åtgärder
av samma skäl måste vidtas. Ett motsvarande bemyndigande behövs också för
budgetåret 1972/73 för att behåUa nuvarande möjligheter att vid behov
förstärka den personeUa beredskapen. Bemyndigandet för nästa budgetär bör dock
av följande skäl ges en större räckvidd än det nuvarande bemyndigandet.

Som jag framhöll vid anmälan av förslaget tUl
beredskapsstat för försvarsväsendet för budgetåret 1972/73 (prop. 1972:1 bil.
22 s. 3) finns det i fortsättningen utom i ett fall inte behov av att på
beredskapsstatens driftbudgetsida föra upp medel för det militära försvaret och
civUförsvaret. Anledningen tUl detta är att samtliga driftbudgetanslag under
fjärde huvudtiteln utom anslaget till extra utgifter i samband med övergången
till försvarets nya planerings- och budgeteringssystem avses bh uppförda som
förslagsanslag. Ändamålen med de tidigare anslagen på beredskapsstatens
driftbudgetsida kan därför i fortsättningen vid behov tillgodoses från de
ordinarie riksstatsanslagen under förutsättning att riksdagen bemyndigar
Kungl. Maj:t att överskrida utgiftsramarna för det militära försvaret och
civUförsvaret i samband med att beredskapsstaten sätts i kraft, dvs. vid
krigsfara eUer krig. Som jag redan har berört bör bemyndigandet samtidigt
täcka även sådana beredskapsåtgärder som avses med nuvarande bemyndigande, dvs.
förstärkningar av den personella beredskapen i andra situationer än direkt
krigsfara eller krig. Jag förordar alltså att Kungl. Maj:t inhämtar ett sådant
bemyndigande av riksdagen.

Vissa frågor med anledning av höjning av pensionsåldern
för viss militär och civilmilitär personal

I anslutning till 1971 års löneförhandlingar har
överenskommelse träffats om höjning fr. o. m. den 1 januari 1972 av
pensionsåldern för militär och civilmilitär personal som f n. har lägre
pensionsålder än 60 år. Överenskommelsen innebär bl. a. att pensionsåldern för
de flesta kaptener, vissa underofficerare och några underbefäl har höjts från
50 tiU 60 år, medan huvuddelen av underbefälen, vissa underofficerare samt
majorer, överstelöjtnanter och flottiljchefer fått en pensionsåldershöjning
frän 55 tiU 60 år.

Beträffande bakgrunden till överenskommelsen vill jag
anföra följande.

Redan år 1963 tillkallades sakkunniga, Mihtära
tjänstgöringsåldersut-redningen (MTU), för att pröva vissa frågor rörande
användande av äldre militär och civilmilitär personal. Som skäl härför anfördes
att de låga pensionsåldrarna hade medfört att personalkostnaderna för
krigsmakten bhvit högre än för andra delar av statsförvaltningen. Det ansågs
även på samhäUsekonomiska grunder inge betänkUgheter att inte utnyttja vissa
personalkategorier under mer än en begränsad del av den tid människorna

s. 198 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 198

normalt är yrkesverksamma. 1 direktiven för MTU angavs att
möjligheterna att höja de låga pensionsåldrarna för mihtär och civilmilitär
personal skulle undersökas med förutsättningen att den personeUa kvaliteten
inom krigsmakten inte fick försämras.

MTU överiämnade i oktober 1969 betänkandet (SOU 1969:33)
MUitära tjänstgöringsåldrar. 1 betänkandet utgick MTU från att gällande normer
för utnyttjande i krigs- och fredsorganisationen av befälet inom ett visst
åldersläge skaU förbli i huvudsak oförändrade vid en höjning av den mihtära
pensionsåldern. Med denna utgångspunkt kräver en höjning av befälets
pensionsålder ett ökat antal tjänster för aktivt befäl. Utredningen förordade
att tjänster för befäl på aktiv stat i första hand skall skapas genom omvandhng
av arvodestjänster för pensionerad mUitär personal och vissa civila tjänster.
Av betänkandet framgår behovet av nya tjänster för olika pensionsåldrar.

Till
statens avtalsverk har överlämnats en inom försvarsdepartementet upprättad
promemoria om höjning av pensionsåldern för militär personal, vilken har tagits
i beaktande vid förhandhngama om den militära pensionsåldern. Riktlinjema i
promemorian utgår från samma åldersnormer som MTU när det gäller utnyttjande
av befäl i krigs- och fredsorganisationen. De nya tjänster för aktiv militär
personal som skaU inrättas anges med utgångspunkt i MTU:s beräkningar tUl
sammanlagt omkring 1 800. I promemorian lämnas underlag för inrättande av
omkring 1 500 nya tjänster för aktiv personal. En del av tjänsterna avses för
arbetsuppgifter som f. n. är hänförda till arvodestjänster för pensionerad
mUitär personal. Huvuddelen av nuvarande arvodestjänster skall därför dras in i
detta sammanhang. DärtUl kommer enligt promemorian ett fåtal tjänster för
aktivt befäl med arbetsuppgifter som f. n. utförs av innehavare av civila och
civUmiUtära tjänster eller frivUligt tjänstgörande personal. I promemorian
upptas vidare omkring 550 tjänster för en förstärkning av
utbUdningsorganisationen.

Enhgt de regler jag har redogjort för i det föregående
kommer sju arvodestjänster för försvarsomrädesbefälhavare i C:l att dras in och
samma antal ordinarie tjänster för försvarsområdesbefälhavare på aktiv stat
att behöva inrättas. Kungl. Maj:t bör inhämta riksdagens bemyndigande att
inrätta dessa tjänster.

Vid genomförandet av pensionsåldershöjningen har det förutsatts
att de tjänster för aktivt befäl som tillkommer i samband med att andra
tjänster dras in bhr disponibla i takt med indragningarna. Tjänst som utgår ur
organisationen skaU, när innehavaren är förordnad tills vidare, i princip dras
in när denne uppnår pensioneringsperiodens nedre gräns eller dessförinnan
avgår. Är innehavaren förordnad tills vidare intiU viss tidpunkt skall
tjänsten, om inte speciella skäl hindrar detta, dras in när innehavaren avgår.
Övriga tjänster avses bli tagna i anspråk med en någorlunda jämn fördelning
under en femårsperiod. De nya tjänsterna kommer med dessa utgångspunkter att
tas i anspråk inom loppet av omkring tio år, varvid ett större antal kommer att
disponeras under periodens första dd.

s. 199 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 199

För att underlätta genomförandet av pensionsåldersreformen
har tiU-kallats en särskUd delegation, i vilken bl. a. representanter för
berörda personalorganisationer ingår.

Avtal rörande lönegradsplaceringen av de i promemorian
upptagna tjänsterna beräknas bli träffat meUan statens avtalsverk och berörda
personalorganisationer under våren 1972. 1 protokoll som förts vid förberedande
överläggningar har tagits in bl. a. bestämmelser som innebär att när innehavare
av tjänst passerar den före den 1 januari 1972 gällande pensionsåldern, skall i
vissa fall en motsvarande tjänst tillkomma för att nuvarande
befordringsförhåUanden inte skall rubbas. Avsikten är att i första hand inrätta
sådan tjänst för förstärkning av utbildningsorganisationen. I de fall det
framtida organisatoriska behovet av tjänsten inte i. n. kan överblickas skaU
tjänsten övergångsvis utnyttjas utöver fastställd organisation.

Som framgår av redogörelsen i det föregående har
pensionsåldern för flottiljchefer i Co 1 vid flygvapnet höjts frän 55 tUl 60
är. På grund av bestämmelserna i avtalet kan fråga uppkomma att utöver
fastställd organisation behöva inrätta tjänst för flottiljchef i Co 1 för att
utnyttjas för arbetsuppgifter enligt Kungl. Maj:ts närmare bestämmande. Kungl.
Maj:t bör inhämta riksdagens bemyndigande härtiU.

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl.
Maj:t föreslår riksdagen att

1.
för budgetåret
1972/73 fastställa utgiftsramen för det militära försvaret tUl 6 951 705 000
kr. och för civUförsvaret tUl 126 800 000 kr.,

2.
bemyndiga
Kungl. Maj:t att vid behov medge överskridande av civUförsvarets utgiftsram
för budgetåret 1972/73 med ett belopp av högst 18 000 000 kr. för att fullfölja
gjorda åtaganden beträffande bidrag till skyddsrumsbyggande m. m.,

3.
bemyndiga
Kungl. Maj:t att i enhghet med de principer jag har redovisat i det föregående
justera utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret 1972/73 på grund
av över- eUer underutnyttjande av utgiftsramen för budgetåret 1971/72,

4.
bemyndiga
Kungl. Maj:t att i enlighet med vad jag har anfört under budgetåret 1972/73
medge överskridande av utgiftsramarna för det militära försvaret och
civilförsvaret om det behövs av beredskaps- eller konjunkturskäl,

5.
bemyndiga
Kungl. Maj:t att inrätta sju ordinarie tjänster för försvarsområdesbefälhavare
på aktiv stat med beteckningen o,

6.
bemyndiga
Kungl. Maj:t att i enlighet med vad jag har anfört medge att tjänster för
flottiljchef i Co 1 får finnas inrättade utöver fastställd organisation.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anslagsfrågor

I prop. 1972:1 (bU. 6) har vissa anslag inom
försvarsdepartementets verksamhetsområde tagits upp med beräknade belopp. Dessa
anslag anmäls i det följande. Storieken av preliminärt beräknade belopp och
slutligt begärda anslag framgår av följande sammanställning.

Anslag

Belopp

Prel. beräknat

Slutligt begärt

Driftbudgeten

Reglering
av prisstegringar för det

militära försvaret

480 000 000

480 000
000

Reglering
av prisstegringar för civil-

försvaret

8 800 000

8 800
000

Arméförband:

Ledning och förbandsverksamhet

1615 000 000

I 603
000 000

Materielanskaffning

535 000 000

551 000
000

Iståndsättning av befästningar och

kaserner

42 000 000

42 000
000

Forskning och utveckling

50 000 000

49 000
000

Marinförband:

Ledning och förbandsverksamhet

525 000 000

522 000
000

Materielanskaffning

325 000 000

340 000
000

Iståndsättning av befästningar och

kaserner

13 000 000

13 000
000

Forskning och utveckling

50 000 000

42 000
000

Flygvapenförband:

Ledning och förbandsverksamhet

855 000 000

840 000
000

Materielanskaffning

743 839 000

816 244
000

Iståndsättning av befästningar och

kaserner

20 000 000

20 000
000

Forskning och utveckling

375 000 000

395 000
000

Krigsorganisation
för vissa staber

m. m.: Materielanskaffning

27 000 000

27 000
000

Central
och högre regional ledning:

Iståndsättning av befästningar

och kaserner

8 000 000

8 300
000

Försvarets
materielverk

225 000 000

232 000
000

Försvarets
forskningsanstalt

105 000 000

107 000
000

Försvarets
radioanstalt

55 000 000

54 000
000

Föisvaismedicinska
forsknings-

delegationen

3 500 000

3 500
000

Insatsberedskap
m. m.

28 000 000

28 500
000

Gemensamma
myndigheter m. m.:

Iståndsättning av befästningar och

kaserner

1 700 000

1 700
000

Civilförsvar

112 000 000

112 000
000

Beredskapsnämnden
för psykologiskt

försvar

875 000

1 000
000

Flygtekniska
försöksanstalten

1500 000

1 800
000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prel.
beräknat

Slutligt
begärt

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kapitalbudgeten

Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar

Anskaffning av vissa skyddsrums-anläggningar

Arméförband: Anskaffning av anläggningar

Marinförband: Anskaffning av anläggningar

Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar

Central och högre regional ledning: Anskaffning av
anläggningar

Gemensamma myndigheter m. m.: Anskaffning av anläggningar

Gemensamma myndigheter m. m.: Anskaffning av anläggningar
för försvarets forskningsanstalt

Anskaffning av vissa militära anläggningar

6 000 000

1
300 000 85 000
000 62 000 000 95 000 000 28 000 000 11 000 000

2
700 000

500 000 6 496 714 000

6 000 000

1
301 000 90 000
000 67 500 000 95 000 000 28 000 000 11 000 000

2
700 000

500 000 6 600 845 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

De i prop. 1972:1 (bU. 6) slutligt begärda anslagen avsåg
sammanlagt 499 161 000 kr. Summan av de föreslagna anslagen inom
försvarsdepartementets verksamhetsområde går därmed upp tUl (499 161 000 + 6
600 845 000) 7 100 006 000 kr

De
anslag som begärs för budgetåret 1972/73 fördelar sig på huvudprogram m. m.
och huvudproduktionsområden enligt följande sammanställning (milj. kr.).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Huvudprogram
m. m. Huvudproduktionsområden

Summa

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ledning och Materielan- Anskaffning Forskning

förbands- skaffning av anlägg- och ut-

verksamhet ningar m, m, veckling

Utgiftsramen
för det

militära
försvaret

Försvarsdeparte-

mentet
m, m.

24

-

_

_

24'

Arméförband

1603

551

132

49

2 335

Marinförband

522

340

81

42

985

I''lygvapenförband

840

816

115

395

2 166

Central
och högre

regional
ledning

231

27

36

-

294

Gemensamma
myn-

digheter
och funk-

tioner

485

28

38=

117

668

Prisreglering

300

130

-

50

480

Summa

4 005

1892

402

653

6 952

opaginerad Kontrollera mot PDF

Huvudprogram
m. m. Huvudproduktionsområden

Summa

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ledning och Materielan- Anskaffning Forskning

förbands- skaffning av anlägg- och ut-

verksamhet ningar m. m. veckling

Utgiftsramen för civilförsvaret CivUförsvar
Prisreglering

65 6

1»

22''

1

118 9

Summa

71

33

22

1

127

Utanför utgiftsramarna Övrig verksamhet

10

5

4

2

21

Totalt

4 086

1930

428

656

7 100

' Exkl, anslagen till prisreglering

Inkl, 23 milj, kr, till anskaffning av datamaskiner för
försvaret

3 Preliminär fördelning

Härutöver får förbrukas högst 18 milj, kr.

De föreslagna anslagens bedömda fördelning på huvudprogram
m. m. och utgiftsslag framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Huvudprogram
m. m.

Utgiftsslag

Summa

Personal-

Värnplikts-

Materiel och

kostnader

förmåner

tjänster m. m.

Utgiftsramen
för det

militära
försvaret

Försvarsdepartemen-

tet m,
m.

16

2

6

241

Arméförband

759

292

1284

2 335

Marinförband

287

52

646

985

Flygvapenförband

379

33

1 754

2 166

Central
och högre regional

ledning

175

-

119

294

Gemensamma
myndig-

heter
och funktioner

452

3

2132

668

Prisreglering

1803

3003

480

Summa

2 248

382

4 322

6 952

Utgiftsramen
för civil-

försvaret

CivUförsvar

28

8

824

118

Prisreglering

33

-

63

9

Summa

31

8

88

127

Utanför
utgiftsramarna

Övrig
verksamhet

8

-

13

21

Totah

2 287

390

4 423

7 100

Exkl, anslagen till prisreglering

2 Inkl, 23 milj. kr. till anskaffning av
datama.skiner för försvaret

3 Preliminär fördelning

* Härutöver får förbrukas högst 18 milj, kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Den
ungefärliga fördelningen på awägningsprogram m. m. framgår av följande
sammanstäUning (milj. kr.).

Awägningsprogram m. m.

Vidmakthållande på

Omsättning av äldre och

Forskning och ut-

Summa

kort
sikt av

tillförsel

veckling

befintliga försvarsre-

av nya försvarsresurser

surser

Militära försvaret Rörliga markstridsförband

730

995

30

1 755

Lokalt
bundna mark-

stridsförband

525

335

5

865

Övervattensstrids-

förband

295

275

20

590

Fjärrstridsförband Luftförsvarsstrids-

220

780

120

1 120

förband

480

270

290

1 040

Central
och

regional ledning Allmän försvars-

540

315

25

880

forskning

Gemensamma
myndigheter och funk-

5

105

110

tioner

557

35

-

592

Summa

3 347

3 010

595

6 952

Civilförsvaret Övrig verksamhet

77 14

49

5

1 2

127 21

Totalt

3 438

3 064

598

7 100

s. 204 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 204

DRIFTBUDGETEN Fjärde huvudtiteln A
Försvarsdepartementet m. m.

A 5. Reglering av prisstegringar för det mUitära försvaret

1971/72 Anslag 395 000 000 1972/73
Förslag 480 000 000

Anslaget avses för att täcka sådana pris- och löneökningar
under anslag inom utgiftsramen för det militära försvaret som inträffar från
den tidpunkt i vars prisläge anslagen har beräknats intill utgången av det
budgetår för vilket de har anvisats.

Prisregleringen för budgetåret 1970171

Riksdagen har för budgetåret 1970/71 anvisat sammanlagt
437 milj, kr, till reglering av prisstegringar, varav 270 milj, kr, pä
tilläggsstat 111 (prop, 1971:75, FöU 1971:12, rskr 1971:142), Beloppet avsåg
kompensation för prisstegringar enligt nettoprisindex från prisläget i maj
1969 tUl medelkostnadsläget för budgetåret 1970/71. Eftersom anslagen för
budgetåret beräknades i 1970 års löneläge togs 63 milj. kr. - avseende höjning
av lönerna från 1969 till 1970 års nivå - inte upp under anslaget till
reglering av prisstegringar utan anvisades under de anslag som innehåUer medel
för löner. Den beräknade totala kompensationen för pris- och lönestegringar
utgjorde därför (437 + 63) 500 milj. kr.

Prisregleringen av de ramreglerade utgifterna för det
mUitära försvaret sker enligt riksdagens beslut (prop. 1969:1 bU. 6 s. 14, SU
1969:4, rskr 1969:4) fr. o. m. budgetåret 1969/70 pä grundval av nettoprisindex.
Prisregleringen skall motsvara 1/100 av summan av de pä driftbudgeten och
kapitalbudgeten uppförda anslagen med undantag av anslagsmedel av
prisregleringskaraktär och anslag som har beräknats utöver ramen -5 117,6 mUj.
kr. i pris- och löneläget i maj 1969 - multiplicerad med skUlnaden mellan
nettoprisindex i maj 1969 och genomsnittsindex för budgetåret 1970/71.

Resultatet av beräkningarna av nettoprisindex för
budgetåret 1970/71 framgår av följande sammanställning (maj 1969 = 100).

Augusti 1970 November 1970 Februari 1971 Maj 1971 Medeltal 1970/71

108,91 109,67 109,59 109,11 109,32

Summan av förslagsanslagen utgjorde med frånräknande av
tidigare nämnda 63 milj. kr, för höjning av lönerna från 1969 tUl 1970 års nivå
2 366,4 mUj, kr, 1 medelprisläge för budgetåret 1970/71 gick förslags-

s. 205 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:75 205

anslagen upp tUl [2 366,4+ (9,32 x 2 366,4):I00] 2 586,9
milj. kr. Utgifterna under förslagsanslagen inkl, utbetalda retroaktiva löner
som avser första halvåret 1971 men belastar anslagen för budgetåret 1971/72
understeg detta belopp.

Summan av reservationsanslag, obetecknade anslag och
investeringsanslag uppgick för budgetåret tiU 2 751,2 milj. kr. i prisläget
maj 1969. Eftersom de i riksstaten upptagna beloppen på förslagsanslagen inte
har överskridits med mer än vad som motsvarar en uppräkning med nettoprisindex
bör prisregleringen på de förstnämnda anslagen utgöra [(9,32 x2 751,2);100]
avrundat 256 413 000 kr. Härifrån skah dras sammanlagt 3 625 000 kr. enligt
följande sammanställning.

Avskrivningskostnader för Gällöfsta (prop. 1970:56, SU
1970:109,

rskr 1970:275) 1 000 000

Bidrag till Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum (prop.
1970:165,

SU 1970:211, rskr 1970:426) 460 000

Avskrivningskostnader för fritidshemmet vid Gotlands
kustartilleri-

kår (prop. 1971:43, FöU 1971:10, rskr 1971:141) 42 000

Vissa projekteringskostnader m. m. (brev 27.8.1970,

12.3.1971, 30,4,1971 och
7,5,1971) 2 123 000

3 625 000

Prisregleringens netto skall alltså för reservationsanslagen,
de obetecknade anslagen och investeringsanslagen utgöra (256 413 000 3 625
000)252 788 000 kr,

Kungl, Maj:t har i januari, maj och juni 1971 beslutat om
att ta i anspråk de anslag som har anvisats till reglering av prisstegringar för
budgetåret 1970/71, Genom besluten har - utöver anvisade belopp -sammanlagt 252
788 000 kr, av prisregleringsmedel fått användas för ändamål som avses med de i
följande sammanställning angivna anslagen.

Armén: Övningar m. m, 7 000 000

Armén: Beklädnad m,m. 7 900 000

Armén: Inventarier m, m, 1550 000

Armén: Sjukvårdsmateriel 940 000

Anskaffning av tygmateriel m, m, 43 900 000

Underhåll av tygmateriel m, m, 8 460 000

Hemvärnet: Övningar 450 000

Hemvärnet: Intendenturmateriel m, m, 225 000

Hemvärnet: Tygmateriel m, m. 100 000

Marinen: Övningar m, m, 2 800 000

Marinen: Beklädnad m, m, 1 300 000

Marinen: Inventarier m, m. 375 000

Marinen: Sjukvårdsmateriel 200 000

Anskaffning av fartygsmateriel m.m. 21950 000

Underhåll av fartyg m.m. 11 000 000

Flygvapnet: Övningar m, m, 1 865 000

Flygvapnet: Beklädnad m, m, 750 000

Anskaffning av tlygmateriel m, m. 86 638 000

Drift och underhåll av flygmateriel m. m. 33 000 000

Militärområdesstaber: Övningar 20 000

Försvarets forskningsanstalt: Forskningsverksamhet 1715 000

s. 206 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:75 206

Försvarets radioanstalt: Anskaffning och underhåll av

materiel 850 000

Underhåll
av sjukvårdsmateriel 130 000

Vissa
signalförbindelser m. m, 2 725 000

Frivilliga
befälsutbildningsrörelsen m, m, 450 000

Lottaorganisationen 190 000

Bidrag till Centralförbundet Folk och Försvar 45 000

Befästningsarbeten
för gemensamma ändamål 1 025 000

Befästningsarbeten för armén 150 000

Befästningsarbeten
för marinen 13 500 000

Befästningsarbeten
för flygvapnet 765 000

Flygfåltsarbeten
m, m, 820 000

252 788 000

Utvecklingen under budgetåret 1971/72

Hittills beräknade indextal för nettoprisindex (maj 1970 =
100) utgör för augusti 1971 104,44 och för november 1971 105,57. Indextal skaU
beräknas för ytterligare två tidpunkter under budgetåret, nämligen för febmari
och maj 1972.

Det
tUlgängliga materialet beträffande prisutvecklingen under innevarande budgetår
visar att det för budgetåret anvisade prisregleringsanslaget kommer att räcka
för att kompensera prisutvecklingen enligt nettoprisindex.

Hemställan

Under avsnittet Ramberäkningar m. m. för budgetåret
1972/73 har jag angett hur jag har beräknat pris- och lönestegringarna för
nästa budgetår. Med hänvisning till vad jag anfört i detta sammanhang
hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tUl Reglering av prisstegringar för det militära
försvaret för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 480 000 000 kr.

A 6. Reglering av prisstegringar för civilförsvaret

Nytt anslag (förslag) 8 800 000

Som jag har redovisat under avsnittet Ramberäkningar m. m.
för budgetåret 1972/73 behövs ett nytt förslagsanslag för att täcka sådana
pris- och löneökningar under anslag inom utgiftsramen för civilförsvaret som
inträffar från den tidpunkt i vars prisläge anslagen har beräknats intill
utgången av det budgetår för vUket de har anvisats. Under åberopande av vad jag
anfört under nämnda avsnitt hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tUl Reglering av prisstegringar för civilförsvaret för
budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 8 800 000 kr.

s. 207 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 207

B Arméförband

Huvudprogrammet Arméförband omfattar följande delprogram.

1.1 Fördelningsförband m. m.

1.2 Infanteribrigad m, m,

1.3 Norrlandsbrigad m. m. 1-4
Pansarbrigad m. m.

1.5 Centrala och högre regionala
lednings- och underhållsförband

1.6 Lokalförsvarsförband

1.7 Hemvärnet

1,99 Gemensamma produktionsresurser

Programmyndighet är chefen för armén.

Verksamheten under huvudprogrammet har budgeterats på ett
antal primärappdrag inom huvudproduktionsområdena Ledning och förbandsverksamhet,
Materielanskaffning, Anskaffning av anläggningar m, m. samt Forskning och
utveckling. Verksamheten finansieras från följande anslag. B 1. Arméförband:
Ledning och förbandsverksamhet B 2. Arméförband: Materielanskaffning

B 3, Arméförband: Iståndsättning av befästningar och
kaserner B 4, Arméförband: Forskning och utveckling III 1. Arméförband:
Anskaffning av anläggningar

Programplan för perioden 1972/73-1976/77

Som komplettering tUl överbefälhavarens sammanfattande
programplan för det mUitära försvaret, som har redovisats i det föregående,
har chefen för armén insänt programplan för huvudprogrammet Arméförband i den
planeringsnivå som innebär en årlig ökning med 100 milj. kr. fr. o, m,
budgetåret 1973/74 (av överbefälhavaren benämnd nivå M 1). Redogörelsen i det
följande avser denna nivå.

Chefen för armén

Arméchefen anför inledningsvis bl, a, att det antal och
den kvalitet som arméns krigsförband avsågs få i de långsiktsplaner som chefen
för armén upprättat för perioden 1971/72-1976/77 inte svarade mot den ambitionsnivå
som uttrycktes i 1968 års försvarsbeslut. De medel som har tilldelats armén i
här aktuell nivå understiger enligt arméchefen med 700 milj. kr. den ram som
behövs för att undvika en ytterligare kvantitativ och kvalitativ urholkning. En
betydande minskning av antalet kvalificerade förband med anfaUsförmåga måste
därför planeras in omedelbart efter programplaneperiodens slut. Sålunda kommer
antalet brigader att minskas från nuvarande ca 30 tUl knappt 20. Chefen för

s. 208 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 208

armén föreslår att de brigader som inte kan behållas går
över tUl en enklare organisationsform, s. k. skytteregementen.

Av redogörelsen för delprogrammens utveckling framgår bl.
a. följande.

1 delprogrammet Fördelningsförband organiseras halva
antalet fördelningsstaber om till ledningsorgan av enklare typ, s. k.
stridsgruppstaber. De kvarvarande fördelningsstaberna ges bättre ledningskapacitet
genom att vissa fordon och viss sambandsmateriel ersätts. En del av luftvärnets
kanon- och eldledningsmateriel samt robotsystem 67 (Hawk) renoveras.
Utvecklingen av en ny luftvärnsrobot fortsätter, varigenom vissa
luftvärnsbataljoner kan ombeväpnas efter perioden. Luftvärnsförbanden kommer
dock att minskas med ca 50 % vid slutet av 1970-talet. Enligt arméchefen
uppstår härigenom bristande balans mellan luftförsvarets komponenter.

Infanteribrigadernas ännu inte helt genomförda övergång
från 1959 års organisationstyp till organisationstyp 1966 fullföljs under
perioden. Ledningsresurser och pansarvärn m. m. kommer härigenom att
förbättras.

För de brigader som skall behållas efter perioden och som
skall ges en organisation som motsvarar 1980-talets krav påbörjas nyanskaffning
och utbyte av terrängfordonsbeståndet, så att röriigheten förbättras. Infanterikanonvagnar
av ny typ anskaffas. Medel avsätts för att efter perioden anskaffa nytt
artilleri tUl de brigader som skall behållas på längre sikt. Ersättning av
brigadernas kanonluftvärn av äldre typ med luftvärnsrobotar påbörjas.

Norrlandsbrigaderna behålls i nuvarande antal. Ersättning
av terrängfordon påbörjas under perioden. Därigenom kan nuvarande rörlighet
behållas. Liksom för infanteribrigaderna anskaffas infanterikanonvagnar av ny
typ. Medel planeras in för utbyte av brigadartilleriet efter perioden.

Pansarbrigaderna
uppvisar stora variationer i stridsfordons-utrustningen. Vissa brigader har
tillförts moderna stridsvagnar och har full uppsattnirig med pansarbandvagnar.
Andra brigader är utrustade med äldre stridsvagnar av varierande kvalitet och
har inte fuUt antal pansarbandvagnar. De äldre stridsvagnstyperna måste efter
periodens slut utgå ur organisationen. Planeringen inriktas på att upprätthålla
kvaliteten på de brigader som kan behållas efter perioden. Några medel
för anskaffning av ytterligare stridsvagnar och pansarbandvagnar planeras
därför inte in, Luftvärnsmateriel av äldre typ kommer med början under perioden
att bytas ut mot moderna luftvärnsrobotar.

Inom lokalförsvarsförbanden kommer nuvarande cykelskyttebataljoner
- ett lOO-tal - att behållas och organiseras om tUt modernare typ.
Värnförbanden, vars materiel i vissa fall är omodern men inte kan bytas ut,
kommer också att kvarstå.

Hemvärnets vapenutrustning förbättras i viss utsträckning
genom att delar av hemvärnet tilldelas automatkarbiner.

Beträffande gemensamma produktionsresurser

opaginerad Kontrollera mot PDF

iframgår att antalet fredsförband i avvaktan på
resultatet av pågående fredsorganisationsstudier är oförändrat under
planeringsperioden. Även om nya tjänster erhålls genom pensionsåldershöjning
och genom förbättrad rekrytering bedöms ett inte oväsentligt antal vakanser
kvarstå. En viss omfördelning av befäl från administrativ tjänst till
trupptjänst planeras i syfte att förbättra utbUdningen. Endast de mest
angelägna byggnadsobjekten har kunnat inrymmas. Mycket stora eftersläpningar i
standard och funktionsmä.ssighet kommer att föreligga efter år 1977. Medel för
byggnadsåtgärder i samband med eventuella fredsorganisations-ändringar har inte
kunnat avsättas.

Fördelningen av betalningsmedlen på delprogram framgår av
följande tabell (prisläge februari 1971; milj, kr,).

Delprogram

Planeringsramar

1972/73

1973/74

1974/75

1975/76

1976/77

S:a 1972/77

1.1
Fördelningsförband m, m.

262

268

253

325

273

1 382

1.2
Infanteribrigad m. m.

249

281

312

298

282

1420

1.3
Norriandsbrigad m. m.

80

101

93

95

80

448

1.4
Pansarbrigad m, m.

170

150

155

139

144

758

1.5
Centrala och högre

regionala lednings-

och underhållsförband

36

46

34

35

34

185

1.6
Lokalförsvarsförband

148

148

140

135

123

694

1.7
Hemvärnet

36

36

32

32

32

169

1.99
Gemensamma produktions-

resurser

1422

1 389

1 383

1 336

1 348

6 877

Summa

2 403

2419

2 401

2 394

2 316

11933

Justering
på grund av

överplanering

- 81

- 50

+ 9

+ 47

+ 163

+ 88

Summa
huvudprogram 1

2 322

2 369

2410

2 441

2 479

12 021

Chefen för armén anför beträffande värdena i tabellen att
summan för delprogrammet Gemensamma produktionsresurser på grund av ofullständigt
underlag för fördelning av medel mellan delprogrammen är hög. Sålunda redovisas
bl. a, utgifter för hyror och drift av anläggningar, löneutgifter och sociala
utgifter för fast anställda samt utgifter för operativ och krigsorganisatorisk
verksamhet helt på detta delprogram.

Betalningsmedlens
fördelning på anslag under programplaneperioden framgår av följande tabell
(prisläge februari 1971; milj. kr.).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anslag

1971/72
1972/73 1973/74 1974/75 1975/76 1976/77 S:a 1972/77

s. 2 Kontrollera mot PDF

B 1.
Amiéförband: Ledning

och förbandsverksamhet 1 498

B 2. Arméförband: Materiel

anskaffning 579

B 3. Arméförband: Iståndsätt

ning av befästningar och

kaserner 45

591

1574

1571

1573

1558

7 867

546

618

670

705

741

3 280

43

43

43

43

43

215

opaginerad Kontrollera mot PDF

14 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 75

s. 210 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 210

Anslag
1971/72

1972/73

1973/74

1974/75

1975/76

1976/77

S:a
1972/77

B 4.
Amiéförband: Forskning

och
utveckling 67

III 1. Arméförband: Anskaffning av
anläggningar 86

Summa
2 275

49

93 2 322

41

93 2 369

31

95 2410

26

94 2 441

42

95 2 479

189

470 12 021

Departemen tschefen

Den kvalitativt mest högtstående delen av
arméstridskrafterna utgörs av brigader med tUlhörande funktioner för ledning,
understöd, underhåll m. m. Brigaderna har genom hittills gjorda förbättringar
och kompletteringar kunnat ges en tillfredsstäUande kvalitet och en lämplig
organisation. För att brigaderna skall svara mot de krav som 1980-talets
stridsmUjö stäUer kravs emellertid kostnadskrävande investeringar bl. a.
anskaffning av terräng- och stridsfordon, infanterikanonvagnar och
artillerimaterid - vilka medför stora ekonomiska bindningar efter
planeringsperioden. Den ekonomiska restriktivitet som måste iakttas gör det
därför nödvändigt att minska antalet brigadförband.

Den relation som hittiUs har rått meUan fältförband och
lokalförsvarsförband har medgett att lokalförsvarsförband övertagit
brigadförbandens materiel. Detta förhållande kommer att förändras när antalet
brigader minskar och materiel tUl viss del måste anskaffas direkt tiU
lokalförsvarsförbanden. Detta aktualiserar enhgt min mening en prövning av
lokaiför-svarsförbandens organisation. Frågan om organisationsformen vid de
brigader som enligt vad jag tidigare har anfört inte kan behåUas och som enligt
försvarsutredningens uppfattning bör föras över till lokalt bundna
markstridsförband, dvs. lokalförsvarsförband bör därför övervägas. Utredningen
framhåller att ett visst antal av dessa som ett led i handlingsfriheten bör
hållas så organiserade att en förändring till mer kvalificerade förband kan genomföras
inom rimlig tid. EnUgt min mening bör därför i viss utsträckning de
brigadförband som förs över till lokalförsvarsförband i huvudsak behålla
nuvarande organisation. Personalen i dessa förband kan i regel stå kvar under
huvuddelen av sin kvarvarande vämplUctstid. Omsättningsbehovet av personal blir
därigenom relativt litet. Den personal som hkväl måste grandutbildas bör kunna
ges en utbildning motsvarande den som befinns lämplig för andra
lokalförsvarsförband.

För att frigöra medel för åtgärder som ger effekt på
längre sikt finner jag det nödvändigt att repetitionsutbUdningen vid armén
begränsas.

Med hänvisning till vad jag tidigare har anfört om det
militära försvarets utveckling bör delprogrammen utvecklas enligt följande.

Inom delprogrammet Fördelningsförband föreslår arméchefen
att vissa fördelningsstaber ges en enklare organisationsform. Jag anser att
detta är i linje med minskningen av antalet brigader. Antalet erforderliga
staber hänger emeUertid även samman med utformningen av den lägre regionala
ledningen och bör därför närmare övervägas.

s. 211 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 211

En väsentlig reducering av
fördelningsluftvärnsbataljonerna föreslås i programplanerna. 1 viss mån uppvägs
reduceringen av den kvalitetshöjning som den planerade anskaffningen av luftvärnsrobotar
medför. Den försvagning av luftvärnet som trots detta kommer att ske måste ses
dels i samband med nedgången av antalet kvaUficerade arméförband, dels i
samband med den utformning av luftförsvaret i övrigt, som jag förordar i det
följande.

Beträffande delprogrammet Infanteribrigad
innebär planeringen att ca tio brigader behålls. Jag är inte nu beredd att
ta stäUning tiU antalet brigader. Takten i brigadernas modernisering kan
behöva begränsas.

Arméchefen har planerat in medel för att behåUa nuvarande
antal norrlandsbrigader. Jag finner att det av arméchefen föreslagna antalet på
ett rimhgt sätt tUlgodoser behovet av denna förbandstyp.

För att behåUa nuvarande antal pansarbrigader krävs utöver
tidigare nämnd artUleri-, luftvärns- och terrängfordonsanskaffning också en
anskaffning av stridsvagnar. Med hänsyn tUl dessa kostnadskrävande
förbättringar delar jag arméchefens uppfattning att de pansarbrigader som f. n.
i vissa avseenden är reducerade bör utgå ur organisationen. Jag anser att de
därefter kvarvarande pansarförbanden bör behållas. I syfte att frigöra medel
för andra angelägna ändamål bör avvecklingen av de pansarbrigader som skaU utgå
påbörjas snarast. Möjlighetema att utnyttja dessa förbands materiel i andra
delar av krigsorganisationen bör prövas.

Utvecklingen av lokalförsvarsförbanden bör i huvudsak ske
enligt arméchefens förslag. RepetitionsutbUdningen av lokalförsvarsförbanden
bör dock begränsas framför aUt genom att förband med mindre viktiga uppgifter
inte kaUas in till krigsförbandsövningar.

Jag biträder vad chefen för armén har föreslagit rörande
förbättring av hemvärnets utrustning.

Beträffande de gemensamma produktionsresurser-n a viU jag
betona det önskvärda i att befäl - som ett led i anbefalld rationahseringsverksamhet
- omfördelas frän administrativa uppgifter till UtbUdningsverksamhet. Jag vUl
också erinra om vad jag tidigare har anfört beträffande möjligheterna att vid
en ökad differentiering av VärnpliktsutbUdningen begränsa fredsorganisationens
omfattning. Jag vill också erinra om att pågående utredningar rörande
organisationen i lägre regional och lokal nivå kommer att påverka arméns
fredsorganisation.

Jag hemställer att Kungl, Maj:t ger riksdagen till känna
vad jag har anfört i det föregående.

B 1. Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet

1971/72 Anslag 1 504 715 OOO'

1972/73 Förslag 1603 000 000

' Beräknat belopp

opaginerad Kontrollera mot PDF

Under anslaget bedrivs dels allmän ledning och
förbandsverksamhet, operativ och krigsorganisatorisk verksamhet, utbildning
till och av fast anställd personal m. fl. samt grandutbildning och
repetitionsutbildning av värnpliktiga inom armén, dels allmän ledning och
förbandsverksamhet inom hemvärnet.

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag
m. m.

1971/72

1972/73

Chefen
för Dep. chefen armén

Allmän
ledning och förbands-

verksamhet

842 561

939 317 '

Operativ
och krigsorganisa-

torisk
verksamhet

23 250

24 750

Utbildning
till och av fast

anställd
personal m. fl.

73 245

78 320

Grundutbildning
av värnpliktiga

382 110

405 470

Repetitionsutbildning
av värn-

pliktiga

153 730

204 370

. 1612
162

Allmän
ledning och förbandsverk-

samhet,
hemvärnet

25 090

29 170

Kostnader
som inte har fördelats på

primäruppdrag

11 529

-

Summa
kostnader för primärupp-

dragen

1511515

1 681 397

Avgår:

Överplanering

- 35 020 ,

Summa
utbetalningar för primär-

uppdragen

1 511515

1 646 377

1612
162

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tillkommer:

Utbetalningar
föranledda av före

budgetåret
genomförd motsvarande

verksamhet

+ 13 214 + 13 214 + 13 214

opaginerad Kontrollera mot PDF

A vgår:

Lfppbördsmedel avseende löner till

viss
personal i verkstadsdrift - 6 800

Beräknade utbetalningar efter

budgetåret - 13 214

Summa medelsbehov (anslag) 1504 715

8 600

8 600

-13776 -13776 1 637 215 1 603 000

s. 213 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:75

213

Personal

Personalkategori

Antal tjänster

1971/72

Beräknad
ä

ndring
1972/73

Chefen
för armén

Dep. chefen

Militär personal Officerare Underofficerare Underbefäl

2 358 2 203 5 115

of + 2

-3

of of -3

Civilmilitär personal Teknisk personal Läkare
(veterinärer)

1 352 28

+ 3 of.

of of

Pensionerad mUitär personal i arvodestjänst Officerare
Underofficerare

190 334

+ 7 + 1

of of

Civil personal Handläggande personal Övrig personal

80 5 708'

+ 3 + 16

of of

17 368

+ 29

-3

' Härav 228 vid förbandsanslutna verkstäder Chefen för
armén

A. Löne- och prisomräkning

Löne- och prisomräkning m. m. innebär en kostnadsökning
med 109,5 mUj. kr.

B. Uppgiftsförändringar

1. Allmän ledning och förbandsverksamhet

a)
Flyttningen av
I 1 och Ing 1 beräknas vara avslutad före ingången av budgetåret 1972/73. Inga
medel behövs därför för ändamålet. Detta medför att anslaget kan minskas med 94
000 kr.

b)
Utgifterna
under budgetåret 1970/71 för avlöningar tUl civUa ersättare för mUitär personal
och för vikarier motiverar att anslaget höjs med 3,2 mUj. kr. För avlönmgar tUl
friviUigt tjänstgörande och tillfälligt anställd personal behövs ytterligare 2
777 000 kr.

c)
Fastställda
normer för driften av försvarets personalserveringar innebär att
lönekostnaderna för ekonomibiträden stiger med 1 373 000 kr. Överföringen av
kollektivanställd förrådspersonal till tjänstemanna-anställning medför ett ökat
medelsbehov av 1,3 milj. kr.

d) Arméns jägarskola (JS) bör tillföras ytterligare två
tjänster för

förvaltare i trupptjänst. En arvodestjänst för pensionerad officer behövs

vid vardera 1 11, 1 15,1 20, P 7 och ArtSS för förvaltning av övnings- och

skjutfält samt vid vardera Lv 4 och Ing 2 för kasernkompanichef. För

planering av förbandsomsättning vid signaltruppförband behövs en

s. 214 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 214

arvodestjänst för pensionerad underofficer vid S 3 (+215
155 kr.). Med anledning av stabens för Fo 44 flyttning till nya lokaler kan tre
tjänster för underbefäl dras in (- 90 252 kr.).

e) Milotygverkstäderna i Boden, Östersund och
Kristinehamn bör

tillföras vardera en tjänst för verkstadsdirektör, varvid tre tjänster för

arméingenjör kan dras in. För att möjliggöra utnyttjande av tjänster

avsedda för materielverket föreslås att tre tjänster i högst Ae 24 och sju

tjänster i högst Ae 19 för-arméingenjör tUlkommer i utbyte mot tio

tjänster för arméingenjör i Ae 17. Vid I 13/ArtSS behövs en tjänst för

arméingenjör av första graden och vid vardera 1 16 och ArtflygS en tjänst

för arméingenjör. ArtflygS bör dessutom tillföras en tjänst för förste

tygverkmästare varvid en tjänst för förste tyghantverkare kan utgå

(+230 912 kr.).

f) För att förbättra betingelserna för
sjukvårdsutbUdningen behövs två

tjänster för instruktionssköterska med placering vid T I och T 4, den

senare med halvtidstjänstgöring. En tjänst för studierektor bör inrättas

vid KS för att bl. a. vara sammanhållande för aU civil utbildningsverksam

het. Om tjänsten inrättas, minskar behovet av föreläsararvoden med ca

25 000 kr. Vid vardera T 4, Lv 4 och Lv 5 behövs en tjänst för

personalvärdskonsulent (+ 200 872 kr.).

g) Maskinavdelningarna vid 1 19 och 1 21 behöver
vardera tiUföras två

tjänster för förste reparatör. Samtidigt kan tre tjänster för reparatör utgå

och en tjänst för värmeskötare dras in vid uppkommande vakans. Vid

ArtSS bör inrättas en tjänst för värmeskötare i utbyte mot medel för en

budgetårsvis anställd extra värmeskötare (+ 45 566 kr.).

h) En tjänst för vågmästare bör inrättas vid P 18 för att
möjliggöra tUlfredsställande skötsel av vägar och planer på Gotland. Vid
vardera S 1 och S 2 behövs en tjänst för linjemästare i utbyte mot en tjänst
för linjeförman. A 3 bör tillföras en tjänst för köksföreståndare avsedd i
första hand för matinrättningen i Rinkaby (+ 70 116 kr.).

i) På grand av splittrade förrådsfunktioner vid P 10 bör
två tjänster för förrådsman bytas ut mot tjänster för förrådsförman. Vidare bör
en tjänst för förrådsförman inrättas vid ArtSS. Antalet tjänstgöringsmånader
för assistenter för frivUligfrågor behöver ökas med 22 vilket innebär att antalet
tjänster ökas med fyra (+ 86 042 kr.).

j) Vid vardera 13, SI och S 2 behöver inrättas en tjänst
för växeltelefonist, beträffande S 2 med halvtidstjänstgöring, medan två
tjänster för kontorsbiträden behövs vid Fo 66/JS. De medel som avses för
tillfällig anstäUning av personal kan därvid minskas med ett belopp motsvarande
42 anställningsmånader (+ 22 884 kr.).

k) Kostnaderna för löner tUl viss personal i
verkstadsdrift beräknas stiga med 1,8 milj. ki.

1) De begärda tjänsterna m. m. medför behov av ytterligare
2 278 000 kr. för lönekostnadspålägg.

m) Under primäruppdraget bör 15 079 000 kr. reserveras för
ökade värnpliktsförmåner.

n) under primäruppdraget bör sammanlagt 1 750 000 kr.
reserveras för

s. 215 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 215

prisstegringar som avser underhåU av materiel samt för
avgifter till Gällöfsta kurscentrum.

o) Pä grund av ökat innehav av mark, byggnader och
anläggningar samt renoveringar ökar medelsbehovet för bränsle och vatten med 1
250 000 kr.

2. Operativ och krigsorganisatorisk verksamhet

Inga uppgiftsändringar förekommer under primärappdraget.

3. Utbildning till och av fast anställd personal m. fl.

Tillkomsten av två kurser för utbildning av vissa
underofficerare till haubits- och trosskompanichefer medför en ökad kostnad av
75 000 kr.

4. GrundutbUdning av värnpliktiga

Antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga
beräknas uppgå till

12
572000 (+152
880) med fördelning på 212 (+3) utbildnings-kompanier. 400
handräckningsvärnpliktiga vars göromål numera fullgörs av civil personal kommer
inte att inkallas till tjänstgöring under budgetåret. Uppgiftsförändringarna
innebär en kostnadsminskning med

13
620 000 kr.

5. RepetitionsutbUdning av värnpliktiga

Antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga beräknas uppgå
till ca 2 389 000 (+428 120), vUket innebär att ungefär 110 000 värnpliktiga
kommer att repetitionsutbildas. Under budgetåret avses 14 bataljonsenheter och
21 kompanienheter fler än under föregående budgetår övas. De övade förbanden
beräknas uppnå ca 90 % av fastställd personalstyrka. Föreslagna
uppgiftsförändringar innebär en kostnadsökning med 40 210 000 kr,

6, Allmän ledning och förbandsverksamhet, hemvärnet

Antalet hemvärnsmän som genomgår utbildning beräknas öka.
Ett antal nya driftvärnsförband avses sättas upp. Utbildning i skjutning med
automatkarbin skall påbörjas. Uppgiftsförändringarna medför en kostnadsökning
av 2 220 000 kr.

Chefen för armén har i skrivelse den 17 januari 1972
kommit in med en kompletterande anslagsframställning för budgetåret 1972/73 och
därvid redovisat konsekvenserna för arméns del av 1971 års avtalsuppgörelse
och de nya bestämmelserna beträffande arbetstidens längd. Av redovisningen
framgår att kostnaderna under anslaget stiger med ca 75 mUj, kr, jämfört med
tidigare beräknat belopp. Hänsyn har då inte tagits tUl eventuella
rationaliseringsvinster under budgetåret.

s. 216 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 216

Departementschefen

Med hänvisning till sammanstäUningen över kostnader och
medelsbehov beräknar jag de sammanlagda kostnaderna för primäruppdragen till
avntndat 1612 milj. kr. och anslaget till 1 603 milj. kr.

Under primäruppdraget till allmän ledning och
förbandsverksamhet har jag beaktat vissa av de ytterligare kostnader för 1971
års avtalsuppgörelse m.m. som chefen för armén har anmält i särskUd skrivelse.
Jag kan dessutom godta arméchefens beräkningar av medelsbehovet för
vikariatsersättningar, för anställning av ekonomibiträden för mässar samt för
överförande av arbetare tiU tjänstemannaanställning (1 b, c) och delar hans
uppfattning att tre tjänster för underbefäl kan dras in (Id).

Jag har inte något att erinra mot arméchefens förslag
beträffande primäruppdragen till operativ och krigsorganisatorisk verksamhet
och tUl UtbUdning tUl och av fast anställd personal m. fl. (2, 3).

Under primärappdragen till grundutbildningen av
värnpliktiga (4) har jag vid kostnadsberäkningen beaktat de förbättringar av
värnpliktsförmänerna och de försök med avkortad grandutbildning som jag har
anmält tidigare. Med hänsyn till försöken har jag utgått från att ungefär 11,7
milj. tjänstgöringsdagar för värnpliktiga behöver utnyttjas under
primärappdragsgmppen. Även under primäruppdragen tUl repetitionsutbUdning av
värnpliktiga (5) har jag beaktat de förbättrade värnpliktsförmånerna. Jag har
vid kostnadsberäkningen vidare utgått ifrån att de övade förbanden liksom under
innevarande år kommer att uppnå ca 85 % av fastställd personalstyrka. Med
hänvisning till vad jag tidigare har anfört beträffande inriktningen under
programplaneperioden räknar jag vidare med att de pansarförband som avses utgå ur
organisationen inte skall genomföra tidigare planerade krigsförbandsövningar
under budgetåret samt att repptitionsutbUdningen av lokalförsvarsförbanden
begränsas. Jag har tagit hänsyn till detta vid kostnadsberäkningen.

Beträffande primärappdraget till hemvärnet (6) anser jag
att verksamheten bör kunna bedrivas inom en i förhållande tUl arméchefens
förslag något begränsad kostnadsram.

Jag hemställer att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen

att till Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet för
budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av I 603 000 000 kr.

s. 217 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:75 217

B 2. Arméförband: Materielanskaffning

1971/72
Anslag

532 525 000

1972/73
Förslag

551 000 000

'
Beräknat belopp

Verksamheten under anslaget omfattar materielunderhåU som
inte är en direkt följd av materielens förrådshållning och utnyttjande vid
UtbUdning och övningar vid förbanden, anskaffning av alla förnödenheter för
krigsorganisationens utrustnings- och ersättningsbehov samt anskaffning av
viss materiel för fredsbruk.

Verksamheten under anslaget inriktas med
beställningsbemyndigan-den, medan takten i beställningsverksamheten bestäms av
medelstilldelningen, Bemyndigandeskulden under anslaget Anskaffning av
tygmateriel m,m. var den 30 juni 1971 608 893 000 kr. Av denna skuld är 547 893
000 kr. att hänföra till förevarande anslag. För budgetåret 1971/72 har
riksdagen lämnat ett bestäUningsbemyndigande under anslaget Anskaffning av
tygmateriel m. m. om 615 000 000 kr. Av detta bemyndigande är 569 000 000 kr.
att hänföra tUl förevarande anslag. Vidare har riksdagen för budgetåren 1970/71
och 1971/72 lämnat bemyndiganden om 40 000 000 kr. under anslaget Armén:
Beklädnad m, m. Dessa bemyndiganden är att i sin helhet hänföra till
förevarande anslag.

För
budgetåret 1971/72 har KungL Maj:t genom beslut t. o. m. den 3 1 januari 1972
medgett en medelsförbrakning under anslaget Anskaffning av tygmateriel m. m. om
596 000 000 kr. Av detta belopp är 530 000 000 kr. att hänföra till förevarande
anslag.

Bemyndigandeskulden den 30 juni 1972 bhr (547 893 000 +
569 000 000 + 40 000 000 - 530 000 000) 626 893 000 kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Beställningsbemyndiganden
och betalningsmedel (1 000-tal kr.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Primäruppdrag
m.m.

1971/72

1972/73

opaginerad Kontrollera mot PDF

Chefen för
armén

Dep.
chefen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

53 000
70 000

Centralt
vidtaget materielunderhåU m. m. (utom av viss sjukvårdsmateriel)
Fördelningsförband m. m. Infanteribrigad m. m. Norrlandsbrigad m. m.
Pansarbrigad m. m. Centrala och högie regionala lednings- och underhällsförband
Lokalförsvarsförband Hemvärnet

Gemensamma produktionsresurser

Centralt vidtagen materielanskaffning m. m. (utom av viss
sjukvårdsmateriel) Fördelningsförband m. m. Infanteribrigad m, m.
Norrlandsbrigad m. m. Pansarbrigad m. m. Centrala och högre regionala
lednings- och underhällsförband Lokalförsvarsförband Hemvärnet

Gemensamma produktionsresurser

Centralt vidtagen materielanskaffning m. m. av sjukvårdsmateriel
Fördelningsfbrband m. m. Infanteribrigad m. m. Norrlandsbrigad m. m.
Pansarbrigad m. m. Centrala och högre regionala lednings- och
underhållsförband Lokalförsvarsförband Gemensamma produktionsresurser

Summa

Reducering p ä
grund av ö verplanering

Summa medelsbehov (anslag) Summa bemyndigandebehov

22 000

31000

15 000

30 000

4 000

7 000

2 000

6 000

1 000

1000

2 000

1000

21000

23 000

6 000

15 000

3 000

2 000

3 000

3 000

2 000

3 000

6 000

4 000

24 000

28 000

9 000 16 000

72 000

182 000

47 000

79 000

97 000 188 000 152 000 \

108 000 306 000 150 000

22 000 89 000 51000

92 000 161000 107 000

738 000 531000

12 000

54 000

5 000

13 000
33 000 13 000

36 000 30 000

69 000 70 000

3 000 9 000

305 000 238 000 102 000 141 000 /

6 240

6 240

14 180

13 830 ]

1090

1 090

1570

1 550

270

270

240

230

340

340

1 010

970

24 000

24 000

120

120

2 050

2010

1 240

1 240

1 690

1650

3 350

3 350

3 530

3 530 ,

834
000

736 000

1 021
000

809
000

815
000

625
000

188 000

- 83 000

- 100
000

-89 000
-

- 115
000

- 74 000

-

653 000

-

720
000

-

551
000

646
000

_

921 000

_

700 000

_

s. 219 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:75 219

Chefen för armén

Anslaget bör föras upp med 719,8 milj. kr. och ett
bestäUningsbemyndigande om 921 mUj. kr. inhämtas.

Betalningsmedlen under anslaget används för att betala
materiel och förnödenheter som bestäUts med stöd av lämnade beställningsbemyndiganden.

Beställningsbemyndigandena för fördelningsförband avses
främst för anskaffning av lätta terrängbUar, bandschaktare, bärbara kortvågs-
och ultrakortvågsradiostationer samt ammunition. Vidare avses bemyndiganden för
fortsatt modifiering av luftvärnets eldledningsmateriel samt renovering av
robotsystem 67 och en modernisering av etappsjukhusens utrastning och
hälsovårdsutrastningen.

För
infanteribrigader begärs bemyndiganden främst för anskaffning av
automatkarbiner, infanterikanonvagnar, lätta terrängbilar, bärbara
ultrakortvågsstationer och ammunition. Vidare avses bemyndiganden för en
modernisering av utrastningen för förbandsplatsgrupper och av
hälsovårdsutrastningen.

Beträffande norrlandsbrigader avses beställningsbemyndiganden
främst för anskaffning av lätta terrängbilar, bärbara ultrakortvågsstationer
och ammunition samt modernisering av hälsovårdsutrastningen.

Beställningsbemyndiganden för pansarbrigader avses främst
för anskaffning av brobandvagnar, mörkeratrustning för stridsfordon, lätta
terrängbUar och ammunition. Vidare avses bemyndiganden för modernisering av
utrustning för förbandsplatsgrupper och hälsovårdsutrastningen.

För centrala oc h högre regionala lednings- och
underhållsförband begärs beställningsbemyndiganden främst för anskaffning av
ammunition samt påböijande av modernisering av krigssjukhusen.

Beställningsbemyndiganden för lokalförsvarsförbanden avses
främst för anskaffning av hjultraktorer och ammunition samt en modernisering av
hälsovårdsutrustningen.

För gemensamma produktionsresurser begärs
be-stäUningsbemyndiganden främst för anskaffning av person- och standardlastbilar
samt fredstygmateriel, viss beklädnadsmateriel för vidmakt-håUande och
standardförbättring för personal under grund- och repetitionsutbildning samt
för hemvärnspersonal, kaseminventarier och för-plägnadsmateriel för att
tUlgodose behoven i samband med nybyggnader och iståndsättningsarbeten samt
utrastning för läkarmottagningar, tand-läkarmottagninger, övningar m. m.

Inom samtliga delprogram avses den personliga utrustningen
i fråga om sjukvårdsmateriel moderniseras. Beträffande intendenturmateriel
avses beställningsbemyndigandena användas för att anskaffa beklädnadsmateriel
för såväl den löpande verksamheten som för täckande av väsentliga brister i
krigsutrustningen. Dessutom avses anskaffas drivmedels- och viss
förplägnadsmateriel för att täcka allvarliga brister i krigsutrustningen samt
livsmedel och drivmedel för att öka mobiliserings-

s. 220 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 220

säkerheten och uthåUigheten.

Av begärda bemyndiganden avses 40 milj. kr. för
prisreglering. Beloppet har beräknats enligt följande:

a)
uppräkning av
beräknad bestäUningsskuld den 30 juni 1972 tiU prisläge februari 1971,

b)
uppräkning av
den del av bestäUningsskulden som skall betalas 1972/73 från prisläge februari
1971 till medelkostnadsläge 1972/73 med 1,5 %, motsvarande prognosticerad
skiUnad mellan verklig prisutveckhng och utveckling av nettoprisindex under
perioden,

c)
uppräkning av
beställningsbemyndiganden för materiel som avses beställas under 1972/73 från
prisläge februari 1971 tiU medelkostnadsläget 1972/73 med motsvarande index
som under b).

Produktions- och fackmyndigheterna

Försvarets sjukvårdsstyrelse har tUl chefen för armén
lämnat nedanstående synpunkter.

1 förhällande till budgetåret 1971/72 innebär årets
anslagsframställningar i avseende på sjukvårdsmateriel för arméns krigsförband
en väsentlig ökning. Ökningen föranleds främst av den utredning om behovet av
krigssjukvårdsmaterid som redovisades i ämbetsverkets anslagsframställning för
budgetåret 1971/72. Det är enligt fackmyndighetens bedömning nödvändigt att
den höjning av anslagsnivän som tidigare påyrkats nu kommer till stånd.

I enlighet med överbefälhavarens direktiv och chefens för
armén anvisningar har under programplaneperioden avsatts 14,3 milj. kr. för
modernisering av krigssjukhusen. Dessa medel räcker till modernisering av högst
11 av 28 befintliga krigssjukhus, om fackmyndighetens minimikrav skall kunna
tillgodoses. Återstående krigssjukhus måste antingen organiseras om tiU
vårdinrättningar för okvalificerad sjukvård eller om så är möjligt lämnas över
till det civila medicinalväsendet för att anknytas tUl
beredskapssjukhusorganisationen.

Departementschefen

1 arméchefens tidigare redovisade programplan beräknas behovet
av betalningsmedel till 545 milj. kr. och av bemyndiganden till 725 milj. kr.

I planen redovisas bl. a. en beställning av lätta
terrängbilar, varvid antalet terrängbilar utökats i förhållande till tidigare
långsiktsplaner. Jag anser att det bl. a. beträffande denna anskaffning är
möjligt att göra vissa besparingar och räknar därför med ett lägre
bemyndigandebehov än chefen för armén.

Min beräkning av det totala bemyndigande- och
medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och
medelsbe-

opaginerad Kontrollera mot PDF

hov. Med utnyttjande av dessa belopp blir
bemyndigandeskulden den 30 juni 1973 775 893 000 kr. Liksom tidigare bör det
ankomma på Kungl. Maj:t att ta ställning tiU vUka anskaffningar m. m. som bör
ske inom ramen för det bemyndigande som riksdagen kan komma att lämna. Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.
bemyndiga
Kungl. Maj:t att medge att beställningar av materiel m. m. för arméförband får
läggas ut inom en kostnadsram av 700 000 000 kr.,

2.
tUl Arméförband:
Materielanskaffning för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 55 I
000 000 kr.

B
3. Arméförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner

opaginerad Kontrollera mot PDF

1971/72
Anslag 1972/73 Förslag

1 Beräknat belopp

44 900
000' 42 000 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Verksamheten under anslaget omfattar iståndsättning av
byggnader och befästningar för armén. Anslaget skall tillgodoföras inkomstsidan
i i staten för försvarets fastighetsfond för att balansera utgifter inom staten
för fonden.

Kostnader och medelsbehov fl 000-tal kr.)

Primäruppdrag
m. m.

1971/72

1972/73

Chefen för

Dep. chefen

armen

Befästningars delfond 1. Gemensamma produktionsresurser
(delprogram 1.99)

400

200 \

Kasernbyggnaders delfond 2. Gemensamma
produktionsresurser (delprogram 1.99)

44 500

42 400/

42 000

Summa
kostnader för primäruppdragen

44 900

42 600

42 000

Summa
medelsbehov (anslag)

44 900

42 600

42 000

Chefen för armén

Följande
dispositionsplan föreslås för anslaget.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Objekt

Medelsförbrukning
(1 000-tal kr.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Befästningars
del fond

1. Gemensamma produktionsresurser

1.1 Mindre iståndsättningsarbeten på befästningar m. m.

200 200

s. 222 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 222

Objekt Medelsförbrukning

(1 000-tal kr.)

Kasernbyggnaders delfond

2. Gemensamma produktionsresurser

2.1 Kasernrenoveringar 25 000

2.2 I 16. Iståndsättning av kanslihus
ni 4 870

2.3 I 19, Iståndsättning av
samlingshall nr 86 480

2.4 T 3, Ombyggnad av garage nr 50 för
bilmekanikerutbildning 660

2.5 T 4. Om- och tillbyggnad av garage
nr 95 till

CUT/CÖF 900

2.6 Mindre iståndsättningsarbeten på
byggnader, utbildningsanordningar m. m. 3
489

2.7 Åtgärder för att stärka
inbrottsskyddet vid

arméns vapenförräd 1 000

2.8 Vissa tekniska
försörjningsanordningar m. m, 10 000

2.9 Merkostnader för av Kungl. Maj:t
tidigare beslutade objekt 1

42 400

Totalt 42 600

Befästningars delfond

1,1, För bl.a. förbättring av ehnstallationer och
avfuktningsanord-ningar samt asfaltbeläggning av körplaner vid vissa äldre
ammunitionsförråd beräknas ett medelsbehov av 200 000 kr. för nästa budgetår.

Kasernbyggnaders delfond

2.1. F. n. pågår renovering av tio kaserner vid armén
nämligen vid 1 16

(två kasemer), 1 17, I 19, P 10 (två kaserner), P 18, A 9 och Lv 7 (två

kaserner). Vid 1 16, P 10, A 9 och Lv 7 ingår pågående renoveringar i

serieupphandlingar som omfattar mer än en kasern och sträcker sig över

två eller flera budgetår. Under innevarande budgetår beräknas renovering

ar komma att påbörjas vid 1 15, K 3, P 6 (två kaserner) och T 3.

Medelsbehovet för budgetåret 1972/73 för att fullfölja under budgetåret

1971/72 och tidigare påbörjade kasernrenoveringar beräknas till ca 14

mUj. kr. För budgetåret 1972/73 planeras igångsättning av kasernrenove

ringar vid P 7 (tre kaserner), Lv 5 (fyra kaserner). Ing 2, S 1 (två

kaserner), S 2 (slutvärnet) och T 4 (fyra kaserner) till en uppskattad

sammanlagd kostnad av ca 60 milj. kr., varav 11 milj. kr. beräknas belasta

nästa budgetår. Medelsbehovet för nästa budgetår beräknas sålunda till

25 mUj, kr. Med hänsyn till svårigheterna att nu ange vilka kasernrenove

ringar som kan komma till utförande under nästa budgetår tas hela detta

belopp upp i en post.

2.2, Kanslihuset
vid I 16 behöver byggas om. Fortifikationsförvalt

ningen har redovisat förslag tUl byggnadsprogram för ombyggnaden,

varvid kostnaden har uppskattats till 870 000 kr. Förslaget innebär i stort

att stabsavdelningen och regementsexpeditionen får ökat utrymme i

väningen en trappa upp. Detta blir möjligt genom att lokalerna dispone

ras om. Konferensrummet i vindsvåningen ges erforderlig storlek genom

s. 223 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 223

sammanläggning med en lokal som ligger intill. Väsentliga
delar av värmeanläggningen byts ut. En ventilationsanläggning tillkommer.
Kungl. Maj:t har uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar
för byggnadsföretaget.

2.3.
Vid 1 19
behöver samlingshall nr 86 sättas i stånd. Byggnaden som är uppförd år 1936 som
exercishus men sedermera omändrad tUl samUngslokal för utbUdning och
genomgångar är omodern och otillräckligt isolerad. Därför föreslås att ena
läktaren rivs och den andra byggs om för biografmaskineri m. m. Dessutom behövs
ett kapprum för elevernas ytterkläder och en modern toalettavdelning. Vidare
krävs isolering av alla väggar och tak samt slipning av golv. Samtliga sanitära
och värmetekniska installationer måste förnyas. Härvid kommer byggnaden att
anslutas tiU en befintlig värmekulvert. Kostnaderna för byggnadsföretaget
bedömdes från början inte komma att överstiga 300 000 kr. Under projekteringen
har det visat sig att en mera omfattande VVS-teknisk ombyggnad måste göras än
vad som ursprungligen planerades. Kostnaderna för byggnadsföretaget beräknas
numera tUl 480 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1971.

2.4.
För att få
tillgång tiU erforderliga lokaler för bUmekanikerutbUd-ningen behöver ett
garage vid T 3 byggas om. Byggnaden uppfördes åren 1939-1940 som varmgarage.
Under de senaste 20 åren har den använts som verkstad och lektionssalar för
utbildning av bilmekaniker. Lokalerna är emellertid mindre lämpliga för detta
ändamål. De saknar erforderligt antal lektionssalar, demonstrationssal,
lärarrum samt omklädnads- och toalettutrymmen för lärare och elever.
Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram.
Kostnaderna uppskattas till 660 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1971.
Förslaget innebär främst att lokalerna delas upp i flera mindre lokaler genom
att mellanväggar byggs. 1 stället för nuvarande två lektionssalar,
billackeringsverkstad och en större förrådslokal erhålls fyra mindre förråd,
två lärarrum samt toalett- och omklädnadsrum för 6 lärare och 40 elever.
Nuvarande fordonsavdelning för utbUdning i verkstadstjänst behåUs. Dessutom installeras
ventilationssystem för utsugning av bUavgaser, Kungl, Maj:t har uppdragit åt
fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandhngar för byggnadsföretaget.

2.5.
Behovet av
ombyggnad av varmgarage nr 95 vid T 4 tUl centralt ut- och avrustningsförråd
för tygmateriel (CUT) och centralt övningsma-terielförråd (CÖF) har tidigare
anmälts för riksdagen i prop, 1971:1 (bU, 22 s, 8), Kostnaderna angavs därvid
till 860 000 kr, enligt prisläget den 1 februari 1970, Kostnaderna beräknas
numera till 900 000 kr, enligt prisläget den 1 februari 1971, Kungl, Maj:t
har uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för
ombyggnaden.

2.6.
För mindre
iståndsättningsarbeten pä byggnader, utbildningsanordningar m, m. beräknas ett
medelsbehov av 3 489 000 kr, för nästa budgetår. Organisationsförändringar och
personalförstärkningar, vars omfattning inte nu kan förutses, medför krav på
omdisponering, anpassning och ändrat utnyttjande av befintliga lokaler,
ändring av värme- och

s. 224 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 224

ventilationssystem samt elektriska installationer m. m.
För att beslutade omorganisationer m. m. skall få avsedd effekt behövs medel
för erforderliga ombyggnads- och inredningsarbeten.

2.7.
För åtgärder
för att stärka inbrottsskyddet vid arméns vapenförråd beräknas ett medelsbehov
av 1 milj. kr. för nästa budgetår. Medlen avses för fortsatt anskaffning av
vapenkassuner och förstärkningsarbeten i befintliga förråd m. m.

2.8.
För vissa
tekniska försörjningsanordningar m. m. beräknas ett medelsbehov av 10 milj. kr.
för nästa budgetår. Medlen avses för modernisering och förnyelse av
installationer och anläggningar för värme-och elförsörjning, iståndsättning av
äldre vägar och planer samt utbyte eller komplettering av vattenlednings- och
avloppsnät.

2.9.
För
merkostnader för av Kungl. Maj:t tidigare beslutade objekt tas upp endast 1 000
kr. för nästa budgetår. Fortifikationsförvaltningen räknar med att besparingar
på vissa objekt i huvudsak skall täcka uppkommande merkostnader för andra
objekt.

Departemen tschefen

Med hänvisning till sammanställningen över kostnader och
medelsbehov beräknar jag anslaget till 42 milj. kr. Jag har därvid i likhet
med chefen för armén räknat med 25 milj, kr. för kasernrenoveringar. Jag
hemställeratt Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Arméförband: Iståndsättning av befästningar och
kaserner för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 42 000 000 kr.

B 4. Arméförband: Forskning och utveckling

1971/72
Anslag

67 370 000'

1972/73
Förslag

49 000 000

'
Beräknat belopp

Verksamheten under anslaget omfattar tillämpad,
objektbunden forskning, utveckling och försök.

Verksamheten under anslaget inriktas med
beställningsbemyndiganden, medan takten i beställningsverksamheten bestäms av
medelstilldelningen. Bemyndigandeskulden under anslaget Anskaffning av
tygmateriel m.m. var den 30 juni 1971 608 893 000 kr. Av denna skuld är 61000
000 kr. att hänföra tUl förevarande anslag. För budgetåret 1971/72 har
riksdagen lämnat ett bestäUningsbemyndigande under anslaget Anskaffning av
tygmateriel m. m. om 615 000 000 kr. Av detta bemyndigande är 46 000 000 kr.
att hänföra tiU förevarande anslag.

För budgetåret 1971/72 har Kungl. Maj:t under samma anslag
genom

s. 225 Kontrollera mot PDF

beslut t. o. m. den 31 januari 1972 medgett en
medelsförbrukning av 596 000 000 kr. Av detta bdopp är 66 000 000 kr. att
hänföra tiU förevarande anslag.

Bemyndigandeskulden den 30 juni 1972 blir
(61000 000 + 46 000 000 - 66 000 000) 41 000 000 kr.

Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (1 000-tal
kr.)

Primäruppdrag
m. m.

1971/72

1972/73

Chefen
för

Dep. chefen

Bem.

Bet.

armén

Bem.

Bet.
Bem.

Bet.

Tillämpad
objektbun-

den
forskning, utveck-

ling
och försök

Fördelningsförband

25 180

12 970

6 220

12 400''

Infanteribrigad

5 310

4 540

2 930

2 600

Norrlandsbrigad

2 240

1 910

7 820

3 500

Pansarbrigad

5 830

4 190

2 290

4 430

Centrala
och högre

regionala
lednings-

och
underhållsför-

1050/67 000

band

1 720

2 280

1 880

49 920

Lokalförsvars-

förband

90

250

200

230

Hemvärnet

-

90

90

90

Gemensamma
pro-

duktionsresurser

37 630

61 770

14570

26 700

Tidigare
erhållna

uppdrag

-

-

32
ooo'

~"/

Summa

78 000

88 000

68 000

51 000 67 000

49
920

Reducering
på grund

av
överplanering

- 32 000

-20 630

- 22 000

- 3 650
- 22 OOC

-920

Summa
medelsbe-

hov
(anslag)

-

67 370

-

47 350 -

49
000

Summa
bemyndigande-

behov

46 000

-

46 000

45 000

-

' Jämför med beloppet för överplanering budgetåret
1971/72. Beloppet finns fördelat på delprogram 1971/72

Chefen för armén

Anslaget bör föras upp med 47 350 000 kr. och ett
bestäUningsbemyndigande om 46 milj. kr. inhämtas.

Betalningsmedlen under anslaget avses för att betala
forskning, försök och utveckling, som bestäUts med stöd av lämnade
beställningsbemyndiganden.

Beställningsbemyndigandenas fördelning på viktigare
utvecklingsobjekt framgår av programplanen för huvudprogram 1. Arméförband.
Under budgetåret 1972/73 aktuella projektstarter, vUka bedömts komma att

15 Riksdagen 1972. 1 sami Nr 75

s. 226 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 226

underställas Kungl. Maj;ts prövning enhgt det s. k.
tvåstegsferfarandet, avser nya typer av bandvagnar, trupp- och stridsvagnsminor
samt ett nytt radiolänksystem. Av begärda bemyndiganden avses 2,5 milj. kr. för
prisreglering. Beloppet har beräknats på samma sätt som under anslaget
Arméförband: Materielanskaffning.

Departementschefen

I arméchefens tidigare redovisade programplan beräknas
behovet av betalningsmedel tUl 49 350 000 kr. och av bemyndiganden tiU 45 milj.
kr.

I denna plan tas således ett högre medelsbehov upp än det
som föreslås i anslagsframställningen.

Min
beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av
sammanställningen över beställningsbemyndiganden och medelsbehov. Med
utnyttjande av dessa belopp bhr bemyndigandeskulden den 30 juni 1973 37 mUj.
kr. Liksom tidigare bör det ankomma på Kungl, Maj:t att ta stäUning tUl vilken
forskning m. m. som bör ske inom ramen för det bemyndigande som riksdagen kan
komma att lämna.

Jag hemställer att Kungl. Maj;t föreslär riksdagen att

1.
bemyndiga
Kungl. Maj:t att medge att forskning och utveckling för arméförband får
beställas inom en kostnadsram av 45 000 000 kr.,

2.
tiU
Arméförband: Forskning och utveckling för budgetåret 1972/73 anvisa ett
förslagsanslag av 49 000 000 kr.

s. 227 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 227

C Marinförband

Huvudprogrammet Marinförband omfattar följande delprogram.

2.1
Lednings-, bas-
och underhåUsförband

2.2
Helikopterförband

2.3
Ytattackförband

2.4
Ubåtsförband

2.5
Minröjningsförband

2.6
Fasta
kustartilleriförband

2.7
Rörliga
kustartUleriförband

2.99 Gemensamma produktionsresurser

Programmyndighet är chefen för marinen.

Verksamheten under huvudprogrammet har budgeterats på ett
antal primäruppdrag inom huvudproduktionsområdena Ledning och förbandsverksamhet,
Materielanskaffning, Anskaffning av anläggningar m. m. samt Forskning och
utveckhng. Verksamheten finansieras från följande anslag. C 1. Marinförband:
Ledning och förbandsverksamhet C 2. Marinförband: Materielanskaffning

C 3. Marinförband: Iståndsättning av befästningar och
kaserner C 4. Marinförband: Forskning och utveckhng 111 2. Marinförband:
Anskaffning av anläggningar

Programplan för perioden 1972/73 - 1976/77

Som komplettering till överbefälhavarens sammanfattande
programplan för det mUitära försvaret, som har redovisats i det föregående,
har chefen för marinen insänt programplan för huvudprogrammet Marinförband.
Chefen för marinen har inte ansett sig kunna godta den ram som överbefälhavaren
har anvisat för marinen i den planeringsnivå som innebär en årlig ökning med
100 milj. kr. fr. o. m. budgetåret 1973/74 (av överbefälhavaren benämnd nivå M
1). Redogörelsen i det följande avser en nivå, som med 206 milj. kr.
överskrider vad överbefälhavaren har avdelat för marinen.

Chefen för marinen

Chefen för marinen betonar i sin syn på huvudprogrammets
utveckling kravet på erforderligt antal fartyg för ::tt med hänsyn till våra
långa kuster och stora omgivande havsområden kunna svara mot det hot som nu och
under överbhckbar tid kan härledas ur styrande angreppsfall, tilläggskrav m. m.

Chefen för
marinen framhåUer att möjligheterna att skydda (eskortera) sjöfarten reduceras
starkt redan under programplaneperioden. Samtliga fregatter utgår ur
organisationen före år 1978. Kraven på resurser för eskortskydd och ubåtsjakt
under både krigstiUstånd och i en neutrali-

s. 228 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 228

tetssituation har enligt chefen för marinen inte
tillräckligt beaktats vid awägningen meUan försvarsgrenama. Till detta skaU
läggas de krav på resurser för övervaknmg i fredstid som havsbottenavtalet kan
komma att ställa.

Beträffande delprogrammens utveckling framhåller chefen
för marinen följande.

Inom delprogrammet Gemensamma lednings-, bas- och
underhällsförband planeras åtgärder in för att åstadkomma ökad
ledningssäkerhet. Förbandens möjligheter att verka i störd telemiljö förbättras
något. Ökad rörlighet hos underhållsförbanden eftersträvas. Ersättning av
omodernt basluftvärn påbörjas i slutet av perioden.

Helikopterförbanden vars huvuduppgift är ubåtsjakt behålls
i huvudsak under perioden. Tidigare beställda tunga hehkoptrar tillförs
organisationen som ersättning för utgående enheter.

Ytattackförbandens slagkraftigare enheter jagare och
fregatter samt aUa återstående motortorpedbåtar utgår under 1970-talet och i
början av 1980-talet. Den pågående omstraktureringen till en lättare flotta
fortsätter. Torpedbåtar av typ Plejad, som utgår ur organisationen omkring år
1977, ersätts av redan beställda torpedbåtar av typ Spica II. I samband med utrangeringen av
jagare organiseras jagarflottiljerna om till ytattackflottiljer.

För att tillgodose ledningsfunktionen för de framtida
ytattackförbanden tas beslutsunderlag fram under programplaneperioden för
senare anskaffning av lämphga enheter för denna uppgift.

Utgående motortorpedbåtar ersätts genom anskaffning av
patrullbåtar. För att erhålla ytterligare två patrullbåtar utöver de 16 som
överbefälhavaren planerat in, och för att tidigarelägga anskaffningen har den
av överbefälhavaren angivna ramen för anskaffning av materiel överskridits med
206 milj. kr. Dessa medel medger också utveckling av korvetter för
sjöfartsskydd.

Ubåtsförbanden går under perioden ned i antal genom att
äldre ubåtstyper utgår ur organisationen. Anskaffning av en serie om fem ubåtar
av typ A 14 påbörjas. Antalet ubåtar kommer enligt planerna att minska från
nuvarande 22 tiU 15.

Minröjningsförbanden behålls i huvudsak under programplaneperioden.
Projektering av minjaktfartyg har påbörjats och beställning har planerats in
för leverans efter programplaneperioden.

De fasta kustartilleriförbanden, ca 25 spärrbataljoner
(motsvarande), behåUs i huvudsak i oförändrat antal. Under programplaneperioden
fortsätter den påbörjade anskaffningen av 12 cm tornbatterier. Anskaffning av
modernt luftvärn för de fasta förbanden påbörjas.

Även de rörliga kustartilleriförbanden behålls i huvudsak.
Antalet lätta kustrobotbatterier utökas. Utveckling av ett nytt rörligt
kustartUlerisystem påbörjas under perioden.

Beträffande delprogrammet Gemensamma produktions-

opaginerad Kontrollera mot PDF

resurser framhåller marinchefen att en översyn av
örlogsbasernas och kustartilleriförsvarens fredsorganisation pågår. Dessa
översyner hänger bl a. samman med ny ledningsorganisation i lägre regional
instans. I fråga om flottans utbUdningsorganisation pågår viss intern
rationahsering. Resurser har vidare avsatts för en undersökning av
utbUdningsorganisationen vid kustartilleriet.

Fördelningen av betalningsmedlen på delprogram framgår av
följande tabell (prisläge febraari 1971; mUj. kr.).

Delprogram

Planeringsramar

1972/73

1973/74

1974/75

1975/76

1976/77

Sa
1972/77

2.1
Lednings-, bas-och under-

hällsförband

66

76

80

78

67

367

2.2
Helikopterförband

39

36

12

15

14

116

2.3
Ytattackförband

129

131

166

175

149

750

2.4
Ubätsförband

56

83

86

78

79

383

2.5
Minröjningsförband

23

19

19

29

52

143

2.6
Fasta kustartilleri-

förband

111

101

108

113

113

546

2.7
Röriiga kustartilleri-

förband

26

30

28

30

32

146

2.99
Gemensamma produktions-

resurser

526

526

501

496

505

2 554

Summa

975

1002

1001

1015

1012

5 005

Justering
på grund av över-

planering

-22

- 11

- 6

+
0

+
6

-32

Summa
huvudprogram 2

953

991

995

1015

1018

4 973

Betalningsmedlens
fördelning pä anslag under programplaneperioden redovisas i följande
tabell (prisläge febraari 1971; milj. kr.).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anslag

71/72 72/73 73/74 74/75 75/76 76/77 S:a 72/77

opaginerad Kontrollera mot PDF

C 1.
Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet C 2. Marinförband: Materielanskaffning
C 3. Marinförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner

C 4.
Marinförband: Forskning och utveckling

III 2.
Marinförband: Anskaffning av anläggningar

Summa

486 504 501 498 495 493 2 492 310 335 378
382 410 412 1919

82

13 13 16 17 17 19

135

22 34 27 27 22 23

59 66 68 70 70 70 344 892 953 991 995 1
015 1 018 4 973

s. 230 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 230

Departementschefen

Försvarsutredningen anför att behovet av enheter för
övervakning av och insatser inom vårt sjöterritorium och strävan efter ett
uthålligt försvar innebär att ett tillräckligt antal bör disponeras. Jag delar
denna uppfattning men är inte beredd att nu ta ställning tUl antalet fartyg.

I syfte att frigöra medel för åtgärder som ger effekt på
längre sikt finner jag det nödvändigt att repetitionsutbUdningen vid marinen
begränsas genom att förband med mindre viktiga uppgifter inte kallas in tiU
krigsförbandsövningar.

Delprogrammen inom huvudprogrammet Marinförband bör
utvecklas enhgt följande.

De gemensamma lednings-, bas- och underhållsförbanden bör
successivt anpassas till de ändrade krav som uppkommer genom
marinstridskrafternas omstrukturering.

För helikopterförbanden fuUföljs tidigare beställd anskaffning
av tunga helikoptrar. Kungl. Maj:t har i oktober 1971 gett överbefälhavaren i
uppdrag att lämna förslag till en gemensam organisation för försvarets tunga
helikoptrar. Härigenom bör möjligheter skapas att utnyttja flygvapnets
hehkoptrar även för marina uppgifter.

Inom ytattackförbanden minskar antalet större fartyg
-jagare och fregatter successivt under perioden och ersätts av lättare
enheter. F. n. pågår anskaffning av en serie torpedbåtar av typ Spica 11.
Anskaffning av patrullbåtar bör påbörjas under programplaneperioden. Som jag
tidigare har anfört är jag emellertid inte beredd att ta ställning tUl det
slutliga antalet.

Olika möjligheter att tillgodose ledningsfunktionen för
ytattackförbanden bör närmare studeras.

Som jag har anfört tidigare bör studier bedrivas avseende
bl. a. alternativa anskaffningsprogram för ubåtar. I awaktan på resultatet av
dessa studier är jag inte beredd att ta stäUning tUl den av chefen för marinen
planerade anskaffningen av ubåtar av typ A 14.

För minröjningsförbanden har chefen för marinen planerat
in medel för anskaffning av minjaktfartyg. Jag godtar denna åtgärd.

För de fasta kustartilleriförbanden pågår utbyggnad av
lätta batterier. Ersättningsanskaffning av tunga batterier har påbörjats. En
viss förlängning av tiden av anskaffningsprogrammet bör ske. Jag biträder i
övrigt marinchefens förslag beträffande det fasta kustartiUeriet.

TiU delprogrammet Rörliga kustartilleriförband pågår
anskaffning av modema rörliga spärrförband. Planerad ersättning av
fordonsbeståndet vid de tunga batteriema bör om möjhgt senareläggas.

Utveckhngen inom delprogrammet Gemensamma produktionsresurser
bör ske i huvudsak enligt marinchefens förslag. I samband med den
rationaliseringsverksamhet som chefen för marinen har anmält bör
personalreduceringar kunna ske.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t ger riksdagen tUl känna
vad jag anfört i det föregående.

opaginerad Kontrollera mot PDF

C
1. Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet

opaginerad Kontrollera mot PDF

1971/72
1972/73

Anslag
Förslag

489 602
ooo' 522 000 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Beräknat belopp

Under anslaget bedrivs aUmän ledning och
förbandsverksamhet, operativ och krigsorganisatorisk verksamhet, utbildning
tUl och av fast anställd personal m. fl. samt grandutbildning och
repetitionsutbUdning av värnpliktiga inom marinen.

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag
m. m.

1971/72

1972/73

Chefen
för

Dep. chefen

marinen

Allmän
ledning och förbandsverk-

samhet

319 520

326 178

Operativ
och krigsorganisatorisk

verksamhet

22 361

27 607

Utbildning
tUI och av fast anställd

personal
m. fl.

12 843

14 441

Grundutbildning
av värnpliktiga

104 970

115 135

528 000

Repetitionsutbildning
av värn-

plijttiga

31 908

35 939

Summa
kostnader för primär-

uppdragen

491 602

519 300

Avgår:

Överplanering

-

- 6
100 ,

Summa
utbetalningar för primär-

uppdragen

491 602

513 200

528 000

Avgår:

Isbrytarverksamhet

-2 000

-2 000

-2 000

Intäktsändringar

-

-

-4 000

Summa
medelsbehov (anslag)

489 602

511200

522 000

s. 232 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75

232

Personal

Personalkategori

Antal tjänster

1971/72

Beräknad
i

indring
1972/73

Chefen
föt

Dep. chefen

marinen

Militär personal Officerare Underofficerare Underbefäl

692 1416 2 597

of of of

of of of

Civilmilitär
personal

Teknisk
personal

Läkare

Övrig
personal

150

9

63

of of of

of of. of

Pensionerad militär personal i arvodestjänst Officerare
Underofficerare

20 49

of of

of of

Civil personal Handläggande personal Övrig personal

239 2 390

of. of

of

of

7 625

of.

Of.

Chefen för marinen

A. Löne- och prisomräkning m.m.

Chefen för marinen har inte tagit upp någon löneomräkning
för marinens anställda. Prisomräkning m. m. innebär en kostnadsökning med 15
429 000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

1. AUmän ledning och förbandsverksamhet

TUlfällig personal för att införa det nya planerings- och
programbudgetsystemet beräknas kosta 540 000 kr. Vidare tUlkommer kostnader
för regionmusik om 844 000 kr. Kostnaderna för materielunderhåU beräknas stiga
med 1 mUj. kr., bl. a. med hänsyn tUl att tidigare minskning av underhåUsmedlen
har medfört smärre eftersläpningar i materielunderhål-let och senareläggning av
general- och årsöversyner av fartyg och båtar. Sluthgen beräknas 1 mUj. kr. för
ökade resekostnader.

2. Operativ och krigsorganisatorisk verksamhet

Kostnaderna för materielunderhåU beräknas öka med 3 milj.
kr. bl. a. med hänsyn tiU tidigare minskning av underhållsmedlen. Resekostnaderna
beräknas öka med 105 000 kr.

s. 233 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 233

3. Utbildning tUl och av fast anställd personal

För ökad befälsutbildning vid förbanden beräknas 300 000
kr. Denna utbildning har tidigare eftersatts på grand av arbetsbelastningen och
vakansläget. Resekostnaderna beräknas öka med 410 000 kr.

4. Grundutbildning av värnpliktiga

Antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga under
grundutbildning m. m. beräknas för nästa budgetår tiU omkring 2 430 000, en
ökning med ca 70 000 dagar i jämförelse med budgetåret 1971/72. Den ökade
utbildningen av värnpliktiga beräknas medföra ökade kostnader om 2 585 000 kr.
Resekostnaderna beräknas öka med 300 000 kr.

5. Repetitionsutbildning av värnplUctiga

Antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga under
repetitionsutbildning beräknas för nästa budgetår tiU ca 320 000, en minskning
med omkring 10 000 dagar i jämförelse med budgetåret 1971/72. Med hänsyn till
att repetitionsutbildningen nästa budgetår avses omfatta mera kostnadskrävande
förband ökar dock kostnadema med 2 milj. kr. Resekostnaderna beräknas öka med
185 000 kr.

Chefen för marinen har vidare i anslagsframställningen
anmält behov av vissa tjänster, dock utan att beräkna medel för dessa.

Departementschefen

Jag har i det föregående redovisat förslag om avkortning
av värnpliktigas tjänstgöringstid under grundutbUdning. Jag räknar med att
förslaget för marinens del innebär att antalet tjänstgöringsdagar för
grundutbildning nästa budgetår blir 130 000 lägre än enligt marinchefens
förslag. Minskningen av dagantalet innebär en kostnadsminskning med omkring 3,1
milj. kr. i förhåUande tUl det belopp som chefen för marinen har föreslagit.
Genom minskning av repetitionsutbUdningen räknar jag vidare med att
medelsbehovet för detta ändamål bhr ca 4 milj. kr. mindre än vad chefen för
marinen har beräknat. Jag har beräknat medel för förbättrade värnpliktsförmåner
och för sjökartläggning i enlighet med vad jag har anfört i det föregående. Slutligen
har jag beräknat medel för löneomräkning för marinens personal (A).

Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av
sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet för
budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 522 000 000 kr.

C 2. Marinförband: Materielanskaffning

1971/72 Anslag 306
137 000'

1972/73 Förslag 340 000 000

' Beräknat belopp

opaginerad Kontrollera mot PDF

Verksamheten under anslaget omfattar dels underhåU i vad
avser generalöversyner av stridsfartyg, haverier m. m. samt sådant materielunderhåU
som regleras genom centrala direktiv, dels anskaffning och modernisering av
fartygsmateriel m. m., anskaffning av vissa maskiner m. m. samt anskaffning av
intendentur- och sjukvårdsmateriel för marinförband.

Verksamheten under anslaget inriktas med
bestäUningsbemyndigan-den, medan takten i bestäUningsverksamheten bestäms av
medelstilldelningen. Bemyndigandeskulden under anslaget Anskaffning av fartygsmateriel
m. m. var den 30 juni 1971 659 630 000 kr. Av denna skuld är 617 630 000 kr.
att hänföra till förevarande anslag. För budgetåret 1971/72 har riksdagen
lämnat ett bestäUningsbemyndigande under anslaget Anskaffning av
fartygsmateriel m. m. av 155 500 000 kr. Av detta bemyndigande är 138 000 000
kr. att hänföra till förevarande anslag. Vidare har riksdagen för budgetåren
1970/71 och 1971/72 lämnat bemyndiganden om 10 000 000 kr. under anslaget
Marinen: Beklädnad m. m. Dessa bemyndiganden är i sin helhet att hänföra till
förevarande anslag.

För budgetåret 1971/72 har Kungl. Maj:t genom beslut t. o.
m. den 31 januari 1972 medgett en medelsförbrukning under anslaget Anskaffning
av fartygsmateriel m. m. om 274 000 000 kr. Av detta belopp är 252 200 000 kr.
att hänföra tUl förevarande anslag.

Bemyndigandeskulden den 30 juni 1972 bhr (617 630 000 +
138 000 000 + 10 000 000 - 252 200 000) 513 400 000 kr.

Beställningsbemyndiganden
och betalningsmedel (1 000-tal kr.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Primäruppdrag
m. m.

1971/72

1972/73

opaginerad Kontrollera mot PDF

Chefen för
marinen

Dep.
chefen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Bem. Bet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Centralt
vidtaget materielun-

derhåU
m. m. (utom av viss

sjukvårdsmateriel)

För
flera delprogram gemensam-

ma
lednings-, bas- och under-

hållsförband
m. m.

-

-

-

Helikopterförband

4 100

7 500

5 000 \

Ytattackförband
m. m.

16 400

23 500

16 100

Ubåtsförband

6 500

8 400

5 700

Minröjningsförband

3 000

3 700

2 500

Fasta
kustartilleriförband

_

-

_

Röriiga
kustartilleriförband

- -

-

-

Gemensamma
produktionsresurser

13 012

15 600

13 300

55 200

39 600

opaginerad Kontrollera mot PDF

Centralt vidtaget materielunderhåU m. m. (av viss
sjukvårdsmateriel)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Primäruppdrag
m. m.

1971/72

1972/73

opaginerad Kontrollera mot PDF

Chefen för marinen

Dep,
chefen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Bem. Bet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Centralt
vidtagen materielan-

skaffning
m. m. (utom av viss

sjukvårdsmateriel)

För
flera delprogram gemensamma

lednings-,
bas- och underhålls-

förband
m, m.

23 200

12 200

31 100

19 000

Helikopterförband

5 000

19 200

2 750

31950

Ytattackförband
m, m.

24 600

77 600

54 800

79 800

Ubåtsförband

5 800

14 300

455 600

64 650

Minröj
ningsförband

2 600

6 400

6 450

8 350

Fasta
kustartilleriförband

17 200

14 200

133 200

45 000

Rörliga kustartilleriförband

5 100

27 400

12 700

14 500

Gemensamma
produktionsresurser

67 300

95 300

58 700

81 750

581700 317 400

opaginerad Kontrollera mot PDF

Centralt vidtagen materielanskaffning m. m. av viss sjukvårdsmateriel

För flera delprogram gemensamma lednings-, bas- och underhållsförband
m. m.

Gemensamma
produktionsresurser Summa

Reducering på grund av överplanering

Summa medelsbehov (anslag)

Summa bemyndigandebehov

3 100

3 000

1845 3 050 2 850 1

680 650 650 I

150 800 312 137 817 700 391100 640 000
360 000

-7 800 -1500 -22 100 -11100 -40 000 -20
000

- 310 637 - 380 000 - 340 000

143 000 - 795 600 - 600 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Chefen för marinen

Anslaget bör föras upp med 380 milj. kr. och ett
bestäUningsbemyndigande om 795,6 milj. kr. inhämtas.

Betalningsmedlen under anslaget används för att betala
materiel och underhåU som beställts med stöd av lämnade
bestäUningsbemyndiganden.

Beställningsbemyndiganden för gemensamma lednings-, bas-
och underhållsförband m.m. avses bl. a. för fortsatt anskaffning av trängfartyg
såsom bogserbåtar och transportfartyg.

Beträffande vapenmateriel för flottans del avses
bemyndiganden utnyttjas främst för anskaffning av elverk m. m. till
sjukvårdsförband, förrådsutrustning för torpeder, materiel tUl krigsavmagnetiseringssta-tioner,
kortvågsmateriel tiU flottans landförband, modifieringar av flottans
kustspaningsradar, ny telefonväxel på-Hårsfjärden samt fordons-materiel tUl
basförband.

För kustartUIeriets del avses bemyndiganden främst
utnyttjas för modifiering av 40 mm akan m/48, anskaffning av tyg- och
telemateriel för sjukvårdsförband, ABC-skyddsmateriel, komplettering,
installation

s. 236 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 236

och modifiering av radaranläggningar för kustartiUeriet,
anskaffning av kortvågsmateriel, teleinstaUation för staber och
fordonsanskaffning.

1 vad avser intendenturmateriel avses främst
beställningsbemyndiganden för anskaffning av viss drivmedels- och
förplägnadsmateriel (materiel tiU kylkedjan) för täckande av väsentligare
brister i krigsutrustningen.

Beträffande sjukvårdsmateriel avses bemyndigandet främst
för att fullfölja moderniseringen av marinens sjuktransportenheter, för att
genomföra moderniseringen av marinens psykiatriska vårdgrupper samt för att
påbörja modernisering av utrastningen vid marinens fartyg och förbandsplatser
ävensom för bristtäckning och anskaffning av ersättningsmateriel m. m. för
faststäUd organisation.

Beställningsbemyndigandet för helikopterförband krävs för
fortsatt anskaffning av utrustningsmateriel för befintliga helikoptrar samt
underhåll av hdikoptermaterid.

Beställningsbemyndigandet för ytattackförband m. m. avses
bl. a. för modernisering av minfartyget Älvsnabben, generalöversyner av
stridsfartyg samt underhåll av motorer och gasturbiner.

Vidare avses bemyndiganden utnyttjas för fortsatt
anskaffning av sjöminor samt för påbörjande av modifiering av luftvärnspjäser,
anskaffning av TV-sikten som ersättning för riktstativ, revidering av zonrör,
modifieringar och reservdelar (batterier, övningsdelar etc.) till torpeder, anskaffning
av kortvågsmateriel och viss motmeddsmateriel.

BestäUningsbemyndigandet för ubåtsförband avses främst för
anskaffning av sex ubåtar typ A 14, för fortsatt anskaffning av ersättningsbatterier
tiU befintliga ubåtar samt för generalöversyner.

För sex ubåtar typ A 14 med batteridrift, vUket alltjämt
är chefens för marinen huvudalternativ, behövs ett bestäUningsbemyndigande om
395,5 milj. kr. I planen har tagits upp ett bemyndigandebelopp av 448 milj. kr.
vilket är beräknat för ubåtar med stirhngmaskineri. Detta har gjorts för att
skapa handlingsfrihet för slutligt val av maskinalternativ, vilket kan ske
först våren 1972.

Beställningsbemyndiganden för fasta kustartilleriförband
avses främst utnyttjas för beställning av ytterligare 12 cm tornpjäser m/70,
anskaffning av kompletterande pjäsmateriel och eld-ledningsutrastningar för
redan beställda batterier, tele- och artilleriinstallationer i 7,5 cm
batterier, modifiering av 40 mm akan m/48 och 20 mm akan m/40, anskaffning av
minstationsutrastning och viss närspanings-radar, modifiering av viss
eldlednmgsradar, instaUation av växlar i staber m. m. samt fordonsanskaffning.

Beställningsbemyndiganden för rörliga kustartilleriförband
avses utnyttjas för modifiering av 40 mm akan m/48, anskaffning av terrängkedjor
för amfibiebilar tillhörande rörliga spärrbataljoner, reservdelar m. m. för
lätta robotbatterier, kortvågsmateriel och växlar m. m. för kustartilleriets
rörliga förband samt fordonsanskaffning för rörliga förband. Vidare avses
bemyndiganden bl. a. för fortsatt anskaffning av transportbåtar,
minarbetsbåtar och skeppsteknisk materiel.

s. 237 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 237

Beträffande intendenturmateriel avses
bestäUningsbemyndigandena främst för anskaffning av beklädnadsmateriel för den
löpande verksamheten, kaserninventarier och förplägnadsmateriel för
tUlgodoseende av behoven i samband med nybyggnader och iståndsättningsarbeten,
livsmedel för att öka mobsäkerheten samt viss förplägnadsmateriel
(vatten-materiel) för täckande av väsentligare brister i krigsutrustningen.

Bemyndigandet för anskaffning av sjukvårdsmateriel avser
materiel för läkarmottagningar m. m., tandläkarmottagningar samt för utbUdning
och övningar.

Av begärda bemyndiganden avser 23,8 milj. kr.
prisreglering. Beloppet har beräknats på samma sätt som under anslaget
Arméförband: Materielanskaffning.

Produktions- och fackmyndigheterna

Försvarets materielverk har lämnat följande synpunkter.

Den underhåUsverksamhet som på grundval av centralt
fastställda planer bedrivs vid underlydande myndigheter föratsätter i likhet
med tidigare praxis - att prisregleringsmedel tUlförs som förstärkning av vid
budgetårets början utgående medelstiUddnmg.

För att nedbringa underhåUskostnaderna har oUka
rationaliseringsåtgärder vidtagits såväl på central som regional nivå.

Trots vidtagna åtgärder föreligger stora svårigheter att
hålla under-håUsanslaget nere till förmån för nyanskaffning av materiel.

För att studera marinens underhåU har en särskUd utredning
tillsatts av materielverket med uppgift att kartlägga nuvarande underhåUsinsatser,
studera möjligheter att effektivisera/förbilliga fartygsunderhållet och föreslå
lämpliga åtgärder.

Studier har gjorts av kostnadsutveckhngen inom
underhåUsområdet under 1960-talet. Av hittills framtaget material framgår att
kostnaderna under perioden stigit men att antalet nedlagda
verkstadsarbetstimmar varit konstant eller minskat.

Verkstadskostnaderna har stigit så kraftigt att tidigare
försvarsindex ej tUlnärmdsevis gett full kompensation för kostnadsökningarna
vid under-hållsverkstädema. Samma förhåUande gäUer beträffande nettoprisindex
som numera tillämpas.

Att genom rationahseringar täcka denna skillnad har ej
varit möjligt och bedöms även fortsättningsvis vara ogenomförbart.
UnderhåUsarbeten kan icke beräknas fä motsvarande rationahseringstakt som
nyproduktion.

Tidigare nämnda förhållanden bedöms vara den primära
orsaken till att svårigheter uppstått att hålla underhållsanslaget nere.

Den allvarligaste konsekvensen är att det blivit
nödvändigt att sänka ambitionsnivån bl. a. genom att generalöversyner måst
inställas eller reduceras för vissa stridsfartyg.

Omorganisationer av örlogsvarven i samband med skapandet
av örlogsbaser har medfört en personalreducering främst i fråga om
kontrollanter på underhållssidan, som i flera avseenden påverkar
materielunderhållet i

s. 238 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 238

ogynnsam riktning. Detta gäller främst inom Ostkustens
örlogsbas.

Försvarets sjukvårdsstyrelse har lämnat följande särskUda
synpunkter.

Kompensation för inträffade prisstegringar har i enlighet
med chefens för marinen anvisningar beräknats endast enligt nettoprisindex. Den
faktiska prisstegringen uppgår enligt sjukvårdsstyrelsens beräkningar till 12,2
%. Den otillräckliga priskompensationen leder till att objekt för en sammanlagd
kostnad av omkring 1 200 000 kr. måste slås ut i förhåUande till
långsiktsplanerna för 1971/77. Denna nedprutning av ambitionerna drabbar
krigssjukvårdsmaterielen. Kostnaderna för fredssjukvårdsmate-rielen måste
räknas upp med hänsyn tiU de faktiska prisstegringarna.

Departementschefen

1 marinchefens tidigare redovisade programplan beräknas
behovet av betalningsmedel till 335 800 000 kr. och av bemyndiganden till 657
700 000 kr. 1 planen redovisas bl. a. bemyndiganden för beställning av ubåtar
av typ A 14 och ytterligare ersättningsanskaffning av tunga fasta batterier.

Som jag har anfört tidigare räknar jag med att
anskaffningen av tunga fasta batterier senareläggs. Av bl. a. denna anledning
anser jag att det av chefen för marinen redovisade bemyndigandebehovet kan
minskas. Min beräkning av det totala bemyndigande- och meddsbehovet framgår av
sammanställningen över beställningsbemyndiganden och medelsbehov. I det
beräknade bemyndigandebeloppet ryms en beställning av ubåtar av typ A 14. Som
jag tidigare har anfört är jag emeUertid inte beredd att ta ställning tiU
anskaffningsprogrammet. Med utnyttjande av sammanställningens belopp blir
bemyndigandeskulden den 30 juni 1973 773 430 000 kr. Liksom tidigare bör det
ankomma på Kungl. Maj:t att ta stäUning till vUka anskaffningar m. m. som bör
ske inom ramen för det bemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.
bemyndiga
Kungl. Maj:t att medge att beställningar av materiel m. m. för marinförband
får läggas ut inom en kostnadsram av 600 000 000 kr.,

2.
till
Marinförband: Materielanskaffning för budgetåret 1972/73 anvisa ett
förslagsanslag av 340 000 000 kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

C
3. Marinförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner

opaginerad Kontrollera mot PDF

1971/72
Anslag 1972/73 Förslag

13 250
000' 13 000 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Beräknat belopp

Verksamheten under anslaget omfattar iståndsättning av
byggnader och befästningar för flottan och kustartilleriet. Anslaget skall
tUlgodofö-ras inkomstsidan i staten för försvarets fastighetsfond för att
balansera utgifter inom staten för fonden.

Kostnader
och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Primäiuppdrag
m, m, 1971/72

1972/73

Chefen för marinen

Dep, chefen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Befästningars
delfond

1, För flera delprogram gemen

samma lednings-, bas- och

underhällsförband m, m.

(delprogram 2.1)

Kasernbyggnaders delfond

2. Gemensamma produktionsre

surser (delprogram 2,99)

Summa kostnader för primäruppdragen

Summa medelsbehov (anslag)

3 000

3 850

13 000

9 400

10 000 /

13
250

13 000

13 000

13
250

13 000

13 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Chefen för marinen

Följande
dispositionsplan föreslås för anslaget.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Objekt

Medelsförbrukning
(1 000-tal kr,)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Befästningars delfond 1, För flera delprogram gemensamma
lednings-, bas-och underhållsförband m, m.

1.1 Ombyggnad av stabsplats (totalkostnad 2,9 milj, kr,) 1 000

1.2 Ombyggnad av radiostationer (totalkostnad

1 750 000 kr.) 1 100

1.3 Ombyggnad av drivmedelsförräd (totalkostnad 765 000
kr.) 65

1.4 Mindre iståndsättningsarbeten på befästningar m. m. 834

s. 240 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 240

Objekt Medelsförbrukning

(1 000-tal kr.)

1.5 Merkostnader för av Kungl. Maj:t tidigare

beslutade objekt 1

3 000

Kasernbyggnaders delfond

2. Gemensamma produktionsresurser

2 499

3 000

1

10
000

Totalt

13
000

2.1 Kasernrenoveringar 4 500

2.2 Mindre iståndsättningsarbeten pä
byggnader, utbildningsanordningar m. m.

2.3 Vissa tekniska
försörjningsanordningar m. m.

2.4 Merkostnader för av Kungl. Maj :t
tidigare beslutade objekt

Befästningars delfond

1.1. Kungl. Maj:t har uppdragit åt
fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för ombyggnad av en
stabsplats inom en uppskattad kostnadsram av 2,9 milj. kr. enligt prisläget den
1 februari 1971. För att påbörja arbetena behövs I milj. kr. för nästa
budgetär.

1.2.
Kungl. Maj:t
har uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandhngar för
ombyggnad av tre radiostationer inom en uppskattad kostnadsram av 1 603 000 kr.
enhgt prisläget den 1 februari 1970, vUket motsvarar 1 750 000 kr, enhgt
prisläget den 1 februari 1971. För att påbörja arbetena behövs 1,1 milj, kr,
för nästa budgetår,

1.3.
Behovet av
ombyggnad av en drivmedelsanläggning har tidigare anmälts för riksdagen i prop,
1971:1 (bU. 22 s. 13). Kostnaderna angavs därvid tiU 700 000 kr. enligt
prisläget den 1 februari 1970. Kungl. Maj:t har uppdragit ät
fortifikationsförvaltningen att låta utföra ombyggnaden inom denna kostnadsram,
vilken motsvarar 765 000 kr. enligt prisläget den 1 febraari 1971. För
slutbetalning av arbetena behövs 65 000 kr.

1.4.
För mindre
iståndsättningsarbeten på befästningar m.m. beräknas ett medelsbehov av 834
000 kr. för nästa budgetår.

1.5.
För
merkostnader för av Kungl. Maj:t tidigare beslutade objekt tas upp endast 1 000
kr. för nästa budgetår. Fortifikationsförvaltningen räknar med att besparingar
på vissa objekt i huvudsak skall täcka uppkommande merkostnader för andra
objekt.

Kasernbyggnaders delfond

2.1. F. n. pågår renovering av två kaserner vid marinen
nämligen vid GbK (Känsö) och vid ÖrlBS. Under innevarande budgetår beräknas
renoveringar komma att påbörjas vid GbK (Känsö), KA 2, KA 4 (två kaserner) och
KA 5 (två kaserner). För nästa budgetår beräknas renovering av ytteriigare en
kasern påbörjas vid GbK (Känsö) och två kaserner vid KA 4. Vid KA 4 och KA 5
ingår kasernrenoveringarna i serieupphand-hngar som omfattar mer än en kasern
och sträcker sig över två eUer flera budgetår. Medelsbehovet för nästa budgetår
beräknas till 4,5 milj, kr.

s. 241 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 241

2.2. För mindre iståndsättningsarbeten
på byggnader, utbildningsanordningar m. m. beräknas ett medelsbehov av 2 499
000 kr. för nästa budgetår. Organisationsförändringar och
personalförstärkningar, vars omfattning inte nu kan förutses, medför krav på
omdisponering, anpassning och ändrat utnyttjande av befintliga lokaler, ändring
av värme- och ventilationssystem samt elektriska installationer m. m. För att
beslutade omorganisationer m. m. skall få avsedd effekt behövs medel för ombyggnads-
och inredningsarbeten.

2.3.
För vissa
tekniska försörjningsanordningar m. m. beräknas ett medelsbehov av 3 milj, kr,
för nästa budgetår. Medlen avses för modernisering och förnyelse av
installationer och anläggningar för värme- och elförsörjning, iståndsättning av
äldre vägar och planer samt utbyte eller komplettering av vattenlednings- och
avloppsnät.

2.4.
För
merkostnader för av Kungl. Maj:t tidigare beslutade objekt tas upp endast 1 000
kr. för nästa budgetår. Fortifikationsförvaltningen räknar med att besparingar
på vissa objekt i huvudsak skall täcka uppkommande merkostnader för andra
objekt.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen över kostnader och
medelsbehov beräknar jag anslaget till 13 milj. kr. Jag har därvid räknat med
en höjning inom anslagets ram av medelsbehovet för kasernrenoveringar med 1,5
milj. kr. till totalt 6 mUj, kr.

Jag hemställer att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen

att till Marinförband: Iståndsättning av befästningar och
kaserner för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 13 000 000 kr.

C 4. Marinförband: Forskning och utveckling

1971/72
Anslag

22 105 ooo'

1972/73
Förslag

42 000 000

'
Beräknat belopp

Verksamheten under anslaget omfattar forskning och
utveckling i vad avser fartygsmateriel m. m.

Verksamheten
under anslaget inriktas med beställningsbemyndiganden, medan takten i
beställningsverksamheten bestäms av medelstilldelningen. Bemyndigandeskulden
under anslaget Anskaffning av fartygsmateriel m.m. var den 30 juni 1971 659 630
000 kr. Av denna skuld är 42 000 000 kr. att hänföra till förevarande anslag.
För budgetåret 1971/72 har riksdagen lämnat ett bestäUningsbemyndigande under
anslaget Anskaffning av fartygsmateriel m.m. om 155 500 000 kr. Av detta
bemyndigande är 17 500 000 kr. att hänföra till förevarande anslag.

För budgetåret 1971/72 har KungL Maj:t genom beslut t. o.
m. den 31

16 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 75

s. 242 Kontrollera mot PDF

januari 1972 under samma anslag medgett en
medelsförbrukning av 274 000 000 kr. Av detta belopp är 21800 000 kr. att
hänföra tiU förevarande anslag.

Bemyndigandeskulden den 30 juni 1972 bhr
(42 000 000 + 17 500 000-21 800 000) 37 700 000 kr.

Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (1 000-tal
kr.)

Primäruppdrag
m. m.

1971/72

1972/73

Chefen
för Dep. chefen

Bem.

Bet.

marinen

Bem.

Bet.
Bem.

Bet.

Tillämpad
objektbunden

forskning,
utveckling och

försök

För
flera delprogram ge-

mensamma
lednings-, bas-

och
underhållsför-

band m.
m.

400

250

800

7001

Helikopterförband

600

750

550

250

Ytattackförband
m. m.

2 950

7 250

19 350

15 550

Ubätsförband

5 400

3 100

26 700

15 750

Minröjningsförband

400

650

700

650

45 000

47 000

Fasta
kustartilleri-

\

förband

2 250

600

2 450

2 800

Rörliga
kustartUleri-

förband

1 350

350

11 750

7 000

Gemensamma
produktions-

resurser

4 150

9 155

5 200

9 300,

Summa

17 500

22
105

67
500

52
000 45 000

47
000

Reducering
pä grund av

överplanering

-

-

-

- -5 000

-5 000

Summa
medelsbehov

(anslag)

-

22
105

-

52
000

42
000

Summa
bemyndigande-

behov

17 500

-

67
500

- 40 000

-

Chefen för marinen

Anslaget bör föras upp med 52 milj. kr. och ett
bestäUningsbemyndigande om 67,5 milj, kr, inhämtas.

Betalningsmedlen under anslaget används för att betala
materiel och tjänster som beställts med stöd av lämnade
beställningsbemyndiganden,

BestäUningsbemyndiganden för lednings-, bas- underhållsförband
avses för projektering av olika typer av trängfartyg samt beträffande
kustartilleriet för utveckling av luftvärnsrobot och löpande försök för
teleändamål,

Beställningsbemyndigandet för helikopterförband avses för
framtagning av underlag för anskaffning av speciella instrument för
helikoptrar, utrastning för helikopterbaser, för vapenanpassning samt löpande
försök och jämförande typförsök,

Beställningsbemyndiganden för ytattackförband avses
för

s. 243 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 243

projektering, utveckling och försök för korvetter samt för
övriga fartygsobjekt jämte utredningar och försök för i dessa eller planerade
objekt ingående komponenter. Beträffande vapenmateriel avses bemyndiganden
främst för sjörobotutveckling.

Beställningsbemyndiganden för ubåtsförband avses för ett
återstående behov för ubåtsprojekt A 14, delbemyndigande för konstraktion av
ubåtar typ A 14, projektering av räddningsubåt, projektering av ubåtstyp A 17
samt utredningar och försök för i dessa eller planerade objekt ingående komponenter
samt för viss torpedutveckling m. m.

Beställningsbemyndiganden för minröjningsförband avses som
delbemyndigande för projektering av minjaktfartyg.

Beställningsbemyndiganden för fasta kustartilleriförband
avses utnyttjas för utveckling av granatkastarammunition och
artillerieldledning för Ersta, utveckling av luftvärnsrobot och löpande försök
för artUleri-, min- och teleändamål,

Beställningsbemyndiganden för rörliga kustartilleriförband
avses användas för framtagande av ersättning för rörligt tungt artilleri och
löpande försök för artilleri-, min- och teleändamål,

Beställningsbemyndigandet för gemensamma produktionsresurser
avses för sådana utredningar och försök inom det skeppstekniska området, som
kan hänföras till flera delprogram samt för diverse försök m, m, med
vapenmateriel för flottan och kustartilleriet.

Av begärda bemyndiganden avser 2 milj. kr. prisreglering.
Beloppet har beräknats på samma sätt som under anslaget Arméförband:
Materielanskaffning.

Departementschefen

1 marinchefens tidigare redovisade programplan beräknas
behovet av betalningsmedel till 34,2 mUj. kr. och av bemyndiganden till 31,2
milj. kr.

Min beräkning av det totala bemyndigande- och
medelsbehovet framgår av sammanstäUningen över beställningsbemyndiganden och medelsbehov.
Med utnyttjande av dessa belopp blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1973 35,7
mUj. kr.

Liksom tidigare bör det ankomma på Kungl. Maj:t att ta
ställning till vUken forskning m. m. som bör ske inom ramen för det
bemyndigande Som riksdagen kan komma att lämna.

Jag hemställer att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen att

1,
bemyndiga
Kungl, Maj:t att medge att forskning och utveckling för marinförband får
beställas inom en kostnadsram av 40 000 000 kr

2,
till
Marinförband: Forskning och utveckling för budgetåret 1972/73 anvisa ett
förslagsanslag av 42 000 000 kr.

s. 244 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 244

D Flygvapenförband

Huvudprogrammet Flygvapenförband omfattar följande
delprogram.

3.1
För flera
delprogram gemensamma lednings- och strilförband

3.2
Jaktförband

3.3
Luftvärnsrobotförband

3.4
Attackförband

3.5
Spaningsförband

3.6
Flygtransportförband

3.7
Basförband

3.8
Verkstadsförband

3,99 Gemensamma produktionsresurser

Programmyndighet är chefen för flygvapnet.

Verksamheten
under huvudprogrammet har budgeterats på ett antal primäruppdrag inom
huvudproduktionsområdena Ledning och förbandsverksamhet, Materielanskaffning,
Anskaffning av anläggningar m, m, samt Forskning och utveckling. Verksamheten
finansieras från följande anslag,

D I, Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet

D 2.
Flygvapenförband: Materielanskaffning

D 3,
Flygvapenförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner

D 4, Flygvapenförband: Forskning och utveckling

111 3, Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar

Programplan för perioden 1972/73 - 1976/77

Som komplettering till överbefälhavarens sammanfattande
programplan för det militära försvaret, som har redovisats i det föregående,
har chefen för flygvapnet insänt programplan för huvudprogrammet Flygvapenförband
i den planeringsnivå som innebär en årlig ökning med 100 milj, kr, fr, o, m.
budgetåret 1973/74 (av överbefälhavaren benämnd nivå M 1). Redogörelsen i det
följande avser denna nivå.

Chefen för flygvapnet

Chefen för flygvapnet anför att slutsatserna från de av
överbefälhavaren gjorda utredningarna om luftförsvarets uppgifter och
inriktning -1967 års luftförsvarsutredning (LFU 67) - och om
stridsledningssystemets uppgifter och inriktning - systemutredning stril 70
(SUS 70) - i princip bör ligga till grund för utvecklingen inom huvudprogrammet
Flygvapenförband, LFU 67 har mot bakgrund av olika hotsituationer och i olika
ekonomiska ramar studerat operativa principer och sammansättningar för
luftförsvaret, SUS 70 har på motsvarande sätt och mot bakgrund av slutsatserna
frän LFU 67 övervägt strilsystemets sammansättning.

Chefen för flygvapnet anför att kostnadsutvecklingen sedan
LFU 67

s. 245 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 245

avgav sitt betänkande har varit ogynnsam i flera
avseenden. Så har exempelvis typutvecklingskostnaden för system JA 37 Viggen
ökat kraftigt. Detta medför svårigheter att i här aktuell ekonomisk nivå
inrymma det antal jaktdivisioner som rekommenderades av LFU 67, Vissa
kvalitetsminskningar har genomförts för att sänka kostnaderna, Senareläggning
av vissa objekt har också visat sig nödvändig.

Med de resurser som har tilldelats flygvapnet kan under
perioden inte avsättas medel för forskning och utveckling av ett attackflygplan
efter AJ 37 Viggen. Studier pågår f n. för att bestämma lämplig flygplantyp.

Personalresurserna inom flygvapnet är knappa. Kungl.
Maj:ts beslut med anledning av chefens för flygvapnet fredsorganisationsförslag
skall ge de grundläggande riktlinjerna för personalresurserna i
krigsorganisationen. I avvaktan på beslutet kännetecknas situationen av stor
osäkerhet med avseende på tillgången till aktiv personal. Svårigheter att
behålla krigsorganisationen kan uppstå under programplaneperioden om organisationsförslaget
inte bifalls. Personalinnehållet i förbanden förutses emellertid bli
successivt förbättrat genom tillkomsten av långtidsanställda flygförare och
genom utökningen av antalet flygförare per division.

Beträffande utvecklingen inom delprogrammen anför chefen
för flygvapnet följande,

1 delprogrammet För flera delprogram gemensamma lednings-
och strilförband planeras en utbyggnad och modifiering av strilsystemet, 1
enlighet med de rekommendationer som SUS 70 har lämnat anskaffas s. k. taktisk
strilradar. På befintliga radarstationer vidtas åtgärder för att öka
motståndskraften mot teleteknisk störning och fysisk bekämpning. Modernisering
genomförs av den optiska luftbevakningen.

Delprogrammet Jaktförband inriktas mot att nuvarande antal
jaktdivisioner behälls under programplaneperioden. Under åren 1978-1985
planeras de divisioner som är utrustade med J 35 Draken utgå ur organisationen
och ersättas av divisioner med JA 37 Viggen.

Smärre modifieringar planeras på luftvärnsrobotförban-d e
n för att minska underhållskostnaderna. Förbanden avses bli avvecklade i
slutet av 1970-talet,

Inom delprogrammet Attackförband sker en ombeväpning från
A 32 Lansen till AJ 37 Viggen under perioden. 1 samband härmed minskar antalet
tunga attackdivisioner. Under perioden upprättas attackdivisioner med det
lätta attackplanet SK 60,

Även inom delprogrammet Spaningsförband sker en ombeväpning.
S 32 Lansen och S 35 Draken ersätts successivt av S 37 Viggen med början under
perioden. Förbanden med S 35 Draken planeras inte lämna organisationen förrän
efter periodens slut,

Flygmaterielen inom delprogrammet Flygtransportförband
behålls i drift under perioden så långt detta kan ske med hänsyn till den
tekniska livslängden. Mot slutet av perioden planeras anskaffning av ett nytt
medeltungt transportflygplan. Helikopterförbanden behålls under perioden med
nuvarande flygmateriel. Nödvändiga modifieringsåtgärder

s. 246 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 246

för ökad taktisk användbarhet genomförs.

Beträffande delprogrammet Basförband har LFU 67 rekommenderat
tre nya flygbaser i Norrland under perioden. Enligt flygvapenchefen kan dessa
baser inte inrymmas i planerna på grund av det stora investeringsbehovet för
övriga baser i samband med introduktionen av flygplan 37 Viggen.

Delprogrammet Verkstadsförband anpassas till
luftförsvarets behov enligt de krav som har angetts av LFU 67.

Utvecklingen av delprogrammet Gemensamma produktionsresurser
innebär bl. a. att flottiljerna tillförs övervakningsradar under
programplaneperioden så att en ur flygsäkerhetssynpunkt god ledning av
flygverksamheten inom terminalområdet erhålls.

Fördelningen av betalningsmedlen på delprogram framgår av
följande tabell (prisläge februari 1971; milj. kr,).

1971/72

1972/73

1973/74

1974/75

1975/76

1976/77

S:a
1972/77

3.1
För flera delprogram

gemensamma lednings-

och strilförband

281

312

288

310

259

254

1423

3.2
Jaktförband

379

448

504

489

477

512

2 430

3.3
Luftvärnsrobotförband

26

23

22

21

20

19

105

3.4
Attackförband

659

478

478

481

476

477

2 390

3.5
Spaningsförband

168

158

170

179

163

114

784

3.6
Flygtransportförband

38

35

33

31

27

36

162

3.7
Basförband

252

306

302

292

286

282

1468

3.8
Verkstadsförband

18

3

4

4

4

5

20

3.99
Gemensamma produk-

tionsresurser

459

565

521

485

471

468

2510

Summa

2 280

2 328

2 322

2 292

2 183

2 167

11 292

Justering
p. g. a. över-

planering

- 158

-145

-85

-6

+ 133

+ 196

+ 93

Summa
huvudprogram 3

2 122

2 183

2 237

2 286

2 316

2 363

11385

Betalningsmedlens fördelning på anslag under
programplaneperioden framgår av följande tabeU (prisläge februari 1971; milj.
kr.).

Anslag

1971/72

1972/73

1973/74

1974/75

1975/76

1976/77

Sa
1972/77

D 1.
Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet

D 2.
Flygvapenförband: Materielanskaffning

794 851

858 805

853 873

867 999

868 1 071

886 1 153

4 332 4 901

D 3. Flygvapenförband: Iståndsättning av befästningar
och kaserner

21

21

26

22

20

19

108

D4. Flygvapenförband: Forskning och utveckling

380

395

390

331

289

239

I 644

III 3.Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar

76

104

95

67

68

66

400

Summa

2 122

2 183

2 237

2 286

2 316

2 363

11 385

s. 247 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 247

Departementschefen

System 37 Viggen utgör under perioden 1972/73-1976/77 och
även fram tiU mitten av 1980-talet en avsevärd del av flygvapnets materielanskaffning.
Som jag tidigare har anfört ansluter jag mig till försvarsutredningens
uppfattning att jaktversionen av flygplan 37 Viggen bör utvecklas för senare
anskaffning. Stora ansträngningar bör göras för att minska kostnaderna för
utvecklingsarbetet. En närmare redogörelse för utvecklingsprogrammet lämnas
under anslagspunkten D 4. Flygvapenförband: Forskning och utveckling.

För att
frigöra medel för åtgärder som ger effekt på längre sikt finner jag det
nödvändigt att repetitionsutbildningen vid flygvapnet begränsas.

Med hänvisning till vad jag tidigare har anfört om det
militära försvarets utveckling bör delprogrammen utvecklas enligt följande.

Strilsystemets huvuduppgift är att tillgodose
jaktförbandens behov av förvarning och ledning. Även luftvärnets och
civUförsvarets förvarningsbehov är emellertid angelägna. Organisatoriska
åtgärder och viss utbyggnad av presentations- och sambandssystemen bör därför
övervägas i syfte att tillgodose dessa behov, även om detta inom en bestämd
ekonomisk ram innebär att takten i planerad nyanskaffning av radarstationer
måste sänkas.

Inom delprogrammet Jaktförband bör planeringen riktas in
mot ett färre antal divisioner än vad som tidigare har planerats. Minskningen
av divisionsantalet bör också ske tidigare än planerat genom att ett antal
Drakendivisioner avvecklas redan under programplaneperioden.

Enligt nuvarande planer avses luftvärnsrobotförbanden bli
avvecklade i slutet av 1970-talet. Enligt min mening bör en tidigare aweckling
övervägas.

Attackförband med flygplan 37 Viggen sätts upp under
perioden. Uppsättningen av förbanden bör ske i lägre takt och med inriktning
mot färre divisioner än vad som tidigare har planerats.

Jag kan i huvudsak godta den inriktning av delprogrammet
Spaningsförband som har angetts i chefens för flygvapnet programplan.

Inom delprogrammet Flygtransportförband har chefen för
flygvapnet planerat in anskaffning av ett nytt medeltungt transport-flygplan.
Jag är inte beredd att ta stäUning tUl denna anskaffning.

Jag anser att materielanskaffningen m. m. för bas- och
verkstadsförbanden bör reduceras något i förhållande till vad flygvapenchefen
har angett.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t ger riksdagen till känna
vad jag har anfört i det föregående.

opaginerad Kontrollera mot PDF

D 1. Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet

1971/72 Anslag 741
209 OOO'

1972/73 Förslag 840 000 000

Beräknat belopp

Under anslaget bedrivs allmän ledning och
förbandsverksamhet, operativ och krigsorganisatorisk verksamhet, utbildning
till och av fast anställd personal m. fl. samt grundutbUdning av värnpliktiga
och repetitionsutbildning inom flygvapnet.

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag
m. m.

1971/72

1972/73

Chefen för

Dep. chefen

flygvapnet

För
flera delprogram gemensamma

lednings-
och strilförband

113 059

132 675 \

Jaktförband

129 942

153 580 1

Luftvärnsrobotförband

15 721

18 077 /

Attackförband

58 565

76 488 1

851 564

Spaningsförband

32 417

38 875

Flygtransportförband

20 806

25 027

Basförband

176 574

196 830

Gemensamma
produktionsresurser

194 125

231 286

Summa
kostnader för primärupp-

dragen

741 209

872 838

851 564

TUlkommer:

Lagerökning

+ 1945

+ 1945

opaginerad Kontrollera mot PDF

A vgår:

Differens mellan budgeterade kostnader och behov av
betalningsmedel för drift och underhäll av flygmateriel m m.

Summa medclsbehov (anslag)

741 209

-13 509 861 274

- 13509 840 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Personalkategori

Antal
tjänster

opaginerad Kontrollera mot PDF

1971/72
Beräknad ändring 1972/73

opaginerad Kontrollera mot PDF

Chefen för flygvapnet

Dep.
chefen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Militär
personal

Officerare

Underofficerare

Underbefäl

Meniga

523 874 883 154

+ 9 + 5 + 4 of

of of of of

s. 249 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75

249

Personalkategori

Antal tjäi

ister

1971/72

Beräknad än

idring
1972/73

Chefen för flygvapnet

Dep. chefen

Civilmilitär personal Teknisk personal Läkare Övrig
personal

2 788

5

550

+ 3

of

+ 11

of of of

Pensionerad militär personal i arvodestjänst Officerare
Underofficerare

42 35

of of

of of

Civil personal Handläggande personal Övrig personal

151 1 621

+ 4 + 41

of of.

7 626

+ 77

of

Chefen för flygvapnet

A. Löne- och prisomräkning

Löne- och prisomräkning m. m. innebär en kostnadsökning
med 101 279 000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

1. För flera delprogram gemensamma lednings- och
strilförband

a)
För en taktisk
utprovningsgrupp för stridslednings- och luftbevak-ningsorganisationen bör
tillkomma en tjänst för regementsofficer, en för regementsofficer eller kapten,
en för flygdirektör, en för flygingenjör, fyra för underofficer och två för
teknUcer (+ 547 000 kr.).

b)
Stridslednings-
och luftbevakningsorganisationen behöver förstärkas som följd av att bl. a.
vissa radarstationer och en radargruppcentral tas i drift. För ändamålet bör
vissa tjänster för officerare och underofficerare på övergångsstat tas i
anspråk. Vidare bör organisationen tiUföras en tjänst för underofficer, fyra
för underbefäl, en för driftingenjör, tre för ingenjör, en för förste
reparatör, nio för vaktman, två för kokerska och fyra för ekonomibiträde (+ 932
000 kr.).

c)
Försvarets
väderorganisation behöver förstärkas främst som följd av
arbetstidsförkortningen. Vid vardera södra och östra regionala vädercentralen
behövs ytterligare två tjänster för meteorolog och en tjänst för assistent (+ 297
000 kr.),

d) Utbyggnad av trafikledningsorganen medför att
arbetsbelastningen

ökar i trafikledningsorganisationen. Tre tjänster för trafikledarbiträde bör

därför tillkomma (+ 90 000 kr,),

e) För att förbättra utbildningen av personalen vid de
krigsförband

som sätts upp för radargruppcentral, för att omskola personal som är

krigsplacerad inom den optiska luftbevakningen och för att öka

s. 250 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 250

utbildningen av värnpliktiga radarobservatörer behövs
ytterligare 720 000 kr.

f) För krigsförbandsövningar behövs ytterligare 1,5 milj.
kr.

2. Jaktförband

a)
Flygtidsuttaget
på flygplan J 35 B Draken beräknas minska med 1000 timmar med anledning av
bl.a. nedläggningen av F 18 som jaktflottilj (- 2,4 milj. kr.).

b)
Krigsförbandsövningar
beräknas genomföras med sex jaktflygdivisioner (-1- 160 000 kr.),

3, Luftvärnsrobotförband

Krigsförbandsövningar planeras genomföras med fem
luftvärnsrobotförband och särskild övning med fem luftvärnsrobotförband (4-
120 000 kr.),

4, Attackförband

a)
Vid övningsdivisionen
för flygplan SK 60 vid F 21 behövs vissa tjänster. Dessa bör tUlkomma genom
överföringar i samband med indragningen av flygförband. En tjänst för
sekreterare bör nyinrättas (+ 32 000 kr,).

b)
Omskolning till
flygplan AJ 37 Viggen medför ett ökat flygtidsut-tag och större förbrukning av
övningsammunition för nämnda flygplan medan flygtidsuttaget och förbrukningen
av övningsammunition för flygplan A 32 A Lansen minskar. Uppsättning av en
övningsdivision för flygplan SK 60 vid F 21 medför en ökning av flygtidsuttaget
på denna flygplantyp med 2 000 timmar och en ökning av förbrukningen av
övningsammunition (+ 6 740 000 kr,),

c)
Krigsförbandsövningar
beräknas genomföras med två attackflygdivi-sioner(-l- 120 000 kr,),

5, Spaningsförband

a)
Flygtidsuttaget
för flygplan S 35 E Draken ökar med 500 timmar samtidigt som uttaget för
flygplan S 32 Lansen minskar med 500 timmar (-1-350 000 kr.),

b)
Krigsförbandsövningar
planeras med två spaningsflygdivisioner, en spaningsflyggrupp samt två
underrättelseplutoner (+ 60 000 kr,).

6. Flygtransportförband

Krigsförbandsövningar avses genomföras med två
helikoptergrupper och en sambandsflyggrupp (-F 75 000 kr,).

7. Basförband

a) Utbyggnad av trafikledningsorganen medför behov av
ytteriigare fem tjänster för trafikledare i terminalkontrollcentraler. Vid F 12
behövs förstärkning med en tjänst för trafikledare. Därjämte behövs fem
tjänster för Iraflkledarbiträde (+ 521 000 kr,).

s. 251 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 251

b)
Vid F 6 behövs
en tjänst för meteorolog för att tillgodose flottiljens behov av väderinformation
(-F 47 000 kr.).

c)
Som följd av
arbetstidsförkortningen behöver flottiljorganisationen tillföras 15 tjänster
för flottiljpolis, vilka föreslås få disponeras om i samband med
förbandsindragningar. Vid vardera F 10 och F 17 behövs ytteriigare två tjänster
för bilförare för drivmedelstransporter och vid F 21 behövs förstärkning med
tre tjänster för förrådsman (+ 253 000 kr.).

d) Indragning av de båda flygande divisionerna med
baskompanier vid

F 18 och uppsättande av en lätt attackdivision med baskompani vid F 21

m. m. medför att kostnaderna minskar med 2 410 000 kr.

e) Kostnaderna för uttagning och utackordering av
hundar ökar med

60 000 kr. medan kostnaderna för interna transporter minskar med

20 000 kr.

f) För krigsförbandsövningar behövs ytterligare 3,2 milj,
kr,

8. Gemensamma produktionsresurser

a)
Vid första
flygeskaderstaben föreslås tillkomma fyra tjänster för regementsofficer eller
kapten, en för förste verkmästare och en för biträde. Verksamheten vid F 20 har
ökat som följd av ändrad utbUdningsgång för officerare, varför ytteriigare en
tjänst för major, två tjänster för kapten och en tjänst för biträde behövs.
Flygvapnets bomb- och skjutskola bör tillföras en tjänst för kvalificerat
biträde och vid F 21 behövs förstärkning med en tjänst för assistent och en
tjänst för biträde. Fortsatt utveckling av planerings- och ekonomisystemet
kräver ökad arbetsinsats (+2 539 000 kr.).

b)
Antalet
tjänstgöringsdagar för grundutbildning minskar på grund av att värnpliktiga
inte längre skall utnyttjas för handräckningstjänst på mUitära mässar och i
matinrättningar (-715 000 kr.).

c)
För att återta
minskad tilldelning för vissa ändamål under budgetåret 1971/72, för ökade
vatten- och avloppsavgifter och ökad elförbrukning samt för mUjöförbättrande
åtgärder och kurs- och kontaktverksamhet behövs ytteriigare I 356 000 kr.

d) Kostnaderna för flygnavigatörer väntas öka (+ 400 000
kr.).

e) Kostnaderna för systemarbete och programmering för
Väder 70-

systemet bör inte längre belasta försvarets materielverks anslag (+ 1 milj.

kr.).

f) För senare fördelning på övriga primäruppdrag tas
upp medel för

eventuell förstärkning av värnpliktsförmåner, ökade hyreskostnader samt

för bedömd bristande priskompensation (+ 14 829 000 kr.).

Departementschefen

1 enlighet med flygvapenchefens förslag har jag beräknat
medel för ökade kostnader för drift och underhåU av flygmateriel (A) och ökad
utbildning av radarobservatörer (B 1 e). Jag har vidare godtagit
flygvapenchefens beräkningar av medelsbehovet för ökade kostnader för

s. 252 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 252

uttagning av hundar (B 7 e), för premier till
flygnavigatörer (B 8 d), för ökade driftkostnader för kaserner och byggnader (B
8 c) samt för ökade hyreskostnader (B 8 f).

Vidare har jag beräknat medel för förbättrade
värnpliktsförmåner i enlighet med vad jag har anfört i det föregående. Jag har
även beaktat av flygvapenchefen redovisade kostnadsminskningar på grund av
ändrade uppgifter. Dessutom räknar jag med att den av flygvapenchefen beräknade
medelstilldelningen för grundutbildning kan minskas med 2,8 milj, kr, till
följd av det förslag till avkortning av värnpliktigas tjänstgöringstider under
grundutbildning, som jag har redogjort för i det föregående. Detta innebär för
flygvapnets del en minskning av antalet tjänstgöringsdagar med 130 000,

Med hänvisning till vad jag tidigare har anfört om
inriktningen under programplaneperioden har jag räknat med att
repetitionsutbUdningen minskas och att medelsbehovet för detta ändamål blir 7,5
milj, kr, mindre än vad flygvapenchefen har beräknat. Slutligen har jag räknat
med en större kostnadsökning för löne- och prisomräkning än vad flygvapenchefen
har utgått från. Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av
sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Jag hemställer att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen

att till Flygförband: Ledning och förbandsverksamhet för
budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 840 000 000 kr.

D 2. Flygvapenförband: Materielanskaffning

1971/72
Anslag

870 329 000

1972/73
Förslag

816 244 000

'
Beräknat belopp

Verksamheten under anslaget omfattar sådant
materielunderhåU som inte är en direkt följd av materielens förrådshållning
eller utbildning och övning vid förbanden, anskaffning av materiel för
krigsorganisationens behov samt viss materiel för fredsbruk.

Verksamheten under anslaget inriktas med
beställningsbemyndiganden, medan takten i beställningsverksamheten bestäms av
medelstilldelningen. Bemyndigandeskulden under anslaget Anskaffning av
flygmateriel m, m, var den 30 juni 1971 2 964 845 000 kr. Av denna skuld är 2
038 255 000 kr. att hänföra till förevarande anslag. För budgetåret 1971/72 har
riksdagen lämnat ett bestäUningsbemyndigande under anslaget Anskaffning av
flygmateriel m, m, om 830 000 000 kr. Av detta bemyndigande är 579 316 000 kr,
att hänföra till förevarande anslag. Vidare har riksdagen för budgetåren
1970/71 och 1971/72 lämnat bemyndiganden om 10 000 000 kr, under anslaget
Flygvapnet: Beklädnad m, m. Dessa bemyndiganden är att i sin helhet hänföra
till förevarande anslag.

För budgetåret 1971/72 har Kungl, Maj:t genom beslut t, o,
m, den 31 januari 1972 medgett en medelsförbrakning under anslaget Anskaffning

opaginerad Kontrollera mot PDF

av flygmateriel m.m. om 1147 117 000 kr. Av
detta belopp är 807 409 000 kr. att hänföra til! förevarande anslag,

Bemyndigandeskulden den 30 juni 1972 bhr (2 038
255 000 + 579 316 000 + 10 000 000 - 807 409 000) 1 820 162 000 kr.

Beställningsbemyndiganden
och betalningsmedel (1 000-tal kr.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Primäruppdrag
m. m.

1971/72

1972/73

opaginerad Kontrollera mot PDF

Chefen för
flygvapnet

Dep,
chefen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bem,

Bet,

Bem,

Bet,

Bem.

Bet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

20 800

29 200

426 377

630

500 845 624

132 144

733 480

Centralt vidtaget materielunderhåU m. m. Gemensamma
Icdnings-och strilförband Jakt förband Luftvärnsförband Attackförband
Spaningsförband Flygtransportförband Basförband Vcrkstadsförband Gemensamma
produktionsresurser

Centralt vidtagen materielanskaffning m. m. (utom av viss
sjukvårdsmateriel) Gemensamma Icdnings-och strilförband Jaktförband
Luftvärnsrobotförband Attackförband Spaniiigsförband Flygtransportförband
Basförband Verkstadsförband Gemensamma produk-tion.sresurser

CentraU vidtagen materielanskaffning m. m. av viss
sjukvårdsmateriel Basförband

Gemensamma produktionsresurser

Summa

Reducering på grund av överplanering

Summa meUelsbe-hov (anslag)

Summa bemyndigandebehov

4 551

4 551

4 891

4 891

662

662

577

577

465

465

550

550

372

372

1 252

I 252

743

743

428

428

1 139

1 139

1425

1 425

19 107

20 818

19 557

'941 500

869 544

20 818

102 034

135 317

166 676

144 699'

37 615

50 935

120 112

76 293

3 185

9 126

2 424

4 288

201 406

449 208

408 935

349 764

3 375

100 673

85 309

134 689

4 262

13 466

43 775

30 905

53 760

53 909

143 451

77411

3 730

4 029

6 403

4 606

130 455

250 885

206 118

90 I

lo/

630

890

2 090

2 700 2 500

500 610 61

976 998 1 258 900 1 059 998 965 000 901 244

-126 161 -400 -86 838-110 000 -85 000

850 837 - 973 160
- 816 244

- 1258 500 - 855 000

s. 254 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:75 254

Chefen för flygvapnet

Anslaget bör föras upp med 973 160 000 kr. och ett
bestäUningsbemyndigande om I 258 500 000 kr. inhämtas.

Betalningsmedlen under anslaget används för att betala
materiel och förnödenheter som beställts med stöd av lämnade
beställningsbemyndiganden.

Beställningsbemyndiganden för delprogrammet För flera delprogram
gemensamma lednings- och strilförband avser fortsatt anskaffning, installation
och underhåll av utrastning för radarspaning, samband och ledningscentraler.
För delprogrammet avses även viss intendenturmateriel bestäUas.

Beställningsbemyndiganden för jakt förband avser främst
ändring av flygplan- och motormateriel samt ändring och förbättring av
elektronikutrustning jämte räddningsutrustning i flygplan 3 5, Vidare avser
bemyndigandet beställning av en ny målrobot till försöksplats.

Även viss intendenturmateriel avses beställas,

Beställningsbemyndiganden för luftvärnsrobotförband avses
främst för anskaffning av utrustning för utbildning, utprovnings-och
kontrollverksamhet. För delprogrammet avses även viss intendenturmateriel
beställas.

Attackförbandens behov av beställningsbemyndiganden motiveras
av beställning av flygplan AJ 37 serie 2 med någon tidigareläggning av
betalningen. Dessutom planeras anskaffning av ammunition och robotar, motmedel,
underhållsutrustning samt utbytesenheter. För delprogrammet avses även viss
intendenturmateriel beställas.

För spaningsförband avses beställningsbemyndiganden främst
utnyttjas för kompletterande anskaffning av flygplan SH 37 och komplettering av
befintlig utrustning. För delprogrammet avses även viss intendenturmateriel
beställas.

Behovet av beställningsbemyndiganden för flygtransportförband
avser anskaffning av ytterligare transportflygplan samt kompletterande
anskaffning och ändringsverksamhet jämte viss underhållsutrustning för
helikopter 3. För delprogrammet avses även viss intendenturmateriel beställas.

Basförbandens behov av beställningsbemyndiganden motiveras
av beställning av klargöringsmateriel, drivmedelsutrustning, talradioapparater,
strömförsörjningsutrustning och olika typer av fordon, främst
ersättningsanskaffning av startbilar. Fortsatt anskaffning av övervakningsradar
PS 810 planeras också. För delprogrammet avses även viss intendentur- och
sjukvårdsmateriel beställas.

För verkstadsförband erfordras beställningsbemyndiganden
för fortsatt anskaffning av verkstadsutrustning. För delprogrammet avses även
viss intendenturmateriel beställas.

Under delprogrammet Gemensamma produktionsresurser
redovisas bl, a. materielanskaffningskostnader för skolflyg-verksamheten,
målflygverksamheten, diverse fredsanvänd markteleutrust-

s. 255 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 255

ning, utbUdningsmateriel (allmän), samt normalieverksamhet
m. fl. kostnader. De största posterna utgörs av säkerhetsutrustning och
reservdelar tiU flygplan SK 37, ändring av flygplan- och motormateriel till
flygplan SK 60 samt beställning av utrustningar till försöksplatserna. För
delprogrammet avses även viss intendentur- och sjukvårdsmateriel beställas. Av
begärda bemyndiganden under detta anslag avses 140 milj. kr. för prisreglering.
Beloppet har beräknats på samma sätt som under anslaget Arméförband:
Materielanskaffning.

Personal
som anställts på sakanslag redovisas i anslagsframställning för försvarets
materielverk. För under detta anslag berörda primäruppdrag beräknas utnyttjas:

Antal Personalutgifter'

1971/72 1972/73 1971/72 1972/73

Tjänstemän 25 25 1 230 1 230

" 1 000-tal kr.

Produktions- och fackmyndigheterna

Försvarets materielverk påpekar att under anslaget D 2
Materielanskaffning har icke upptagits medel eller verksamhet för underhåll av
materiel som anskaffas under anslaget E7 Krigsorganisation för vissa staber
m.m.: Materielanskaffning, Förra anslaget J 6 Vissa signalförbindelser har i sin
helhet transformerats tiU E 7 varvid felaktigt förutsatts att erforderligt
underhåll på materiel tUlhörig E 7 utförs som "gratistjänst" av
flygvapenförband. Detta är ej möjligt. Kostnaden för underhäll av denna
materiel har beräknats till 3 850 000 kr.

Försvarets
sjukvårdsstyrelse framförde i sina anslagsframställningar för budgetåret
1971/72 krav på en väsentlig uppräkning av anslagsposten för anskaffning av
sjukvårdsmateriel och läkemedel för flygvapnets krigsförband. Kravet, som
stöddes av chefen för flygvapnet, vann icke beaktande. Moderniseringen av
basbataljonernas sjukvårdsenheter kan inte genomföras i planerad takt, om icke
den yrkade uppräkningen nu kommer tUI stånd. Målet är att basbataljonernas
sjukvårdsenheter skall få samma kvalitet som armébataljonernas motsvarande
enheter. Därjämte skall de tillföras viss katastrofsjukvårdsutrustning, som med
hänsyn till flygbasernas sårbarhet är synneriigen väl motiverad.

Departementschefen

1 flygvapenchefens tidigare redovisade programplan
beräknas behovet av betalningsmedel till 805 milj, kr, och av bemyndiganden
till I 050 milj, kr. Som jag tidigare har anfört bör verksamheten under
anslaget i vissa avseenden ges en ändrad inriktning. Bl, a, bör
anskaffningen av

opaginerad Kontrollera mot PDF

attackflygplan avse ett minskat antal i förhållande till
tidigare planer. Vissa besparingar bör dessutom kunna åstadkommas beträffande
bl. a. materiel för bas- och stridsledningsförband.

Min beräkning av det totala bemyndigande- och
medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och
medelsbehov. Med utnyttjande av dessa belopp blir bemyndigandeskulden den 30
juni 1973 I 858 918 000 kr. Liksom tidigare bör det ankomma på Kungl, Maj:t att
ta ställning till vUka anskaffningar m.m. som bör ske inom ramen för det
bemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1, bemyndiga Kungl, Maj:t att medge att
beställningar av mate

riel m. m. för flygvapenförband får läggas ut inom en kostnads

ram av 855 000 000 kr,,

2, till Flygvapenförband: Materielanskaffning för
budgetåret

1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 816 244 000 kr.

D
3. Flygvapenförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner

opaginerad Kontrollera mot PDF

1971/72
Anslag 1972/73 Förslag

20 922
000' 20 000 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Beräknat belopp

Verksamheten under anslaget omfattar iståndsättning av
byggnader, befästningar och flygfält för flygvapnet. Anslaget skall
tillgodoföras inkomstsidan i staten för försvarets fastighetsfond för att
balansera utgifter inom staten för fonden.

Kostnader
och medelsbehov (1 000-tal kr.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Primäruppdrag
m. m.

1971/72
1972/73

s. 18 Kontrollera mot PDF

Befästningars delfond

1.
Basförband
(delprogram 3,7)

2.
Gemensamma
produktionsresurser (delprogram 3,99)

Kasernbyggnaders delfond

3. Gemensamma produktionsresurser

(delprogram 3,99)

Summa kostnader för primäruppdragen

Summa medclsbehov (anslag)

Chefen för

Dep. chefen

flygvapnet

1 500

1500

1 600

1 500

20 000

17 822

18 250

20
922

21 250

20 000

20
922

21 250

20 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Chefen för flygvapnet

Följande
dispositionsplan föreslås för anslaget.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Objekt

Medelsförbrukning (1 000-tal kr.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

Befästningars
del fond

1. Basförband

1.1 Iståndsättning av flygfält

2. Gemensamma produktionsresurser

2.1 Mindre iståndsättningsarbeten på

befästningar m.m.

Kasernbyggnaders delfond

3. Gemensamma produktionsresurser

3.1 Kasemrenoveringar

3.2 F 7. Ombyggnad av byggnaderna nr 63 och 65 (totalkostnad
1 150 000 kr.)

3.3 Iståndsättningsarbeten för "Nya Tullinge"
(totalkostnad 15 050 000 kr.)

3.4 Mindre iståndsättningsarbeten på byggnader,
utbildningsanordningar m. m.

3.5 Vissa tekniska försörjningsanordningar m. m.

3.6 Merkostnader för av Kungl. Maj:t tidigare beslutade
objekt

Totalt

1 500

1 500

3 000

4 000

750

3 000

5 499

5 000

1

18 250

21 250

opaginerad Kontrollera mot PDF

Befästningars delfond

1,1, För iståndsättning av flygfält beräknas ett
medelsbehov av 1,5 milj, kr, för nästa budgetår. Medlen avses för
iståndsättning av en rullbana vars beläggning är i dåligt skick och företer
omfattande sprickbildning, Spjälkningar uppstår i sprickorna, varvid
stenmateriel lossnar och riskerar att sugas in i flygplanens motorer med
kompressorskador som följd,

2.1, För mindre iståndsättningsarbeten på befästningar m,
m, beräknas ett medelsbehov av 1,5 milj, kr, för nästa budgetär.

Kasernbyggnaders delfond

3.1. F, n, pågår renoveringar av sex kaserner vid
flygvapnet, nämligen

vid F 4 (två kaserner), F 15 (två kasemer) och F 21 (två kaserner). Under

innevarande budgetår beräknas renoveringar komma att påbörjas vid F 10

och F 13 (två kaserner). Vid F 4, F 13, F 15 och F 21 ingår kasernreno

veringarna i serieupphandhngar som omfattar mer än en kasern och

sträcker sig över två eller flera budgetår. Medelsbehovet för nästa

budgetår beräknas till 4 milj. kr. Med hänsyn till svårigheterna att nu

ange vilka kasernrenoveringar som kan komma till utförande under nästa

budgetår tas detta belopp upp i en post.

3.2, Behovet av ombyggnad av byggnaderna nr 63 och 65
vid F 7 har

tidigare anmälts för riksdagen i prop, 1971:1 (bU, 22 s, 9), Kostnaderna

17 Riksdagen 1972. 1 saml Nr 75

s. 258 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 258

angavs till 750 000 kr. enligt prisläget den 1 februari
1970. Kungl. Maj:t har uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta
huvudhandlingar för ombyggnaden. Kostnaderna beräknas numera till 1 150 000 kr.
enligt prisläget den 1 februari 1971. För innevarande budgetår disponeras 400
000 kr. för att påbörja ombyggnaden. För nästa budgetår behövs 750 000 kr.

3.3.
Behovet av
iståndsättningsarbeten för "Nya Tullinge" har tidigare redovisats för
riksdagen i prop. 1971:1 (bU. 22 s, 9), Kostnaderna angavs därvid till 9 mUj,
kr, enhgt prisläget den 1 februari 1970, Fortifikationsförvaltningen har
redovisat förslag till byggnadsprogram för fortsatt utbyggnad m. m. vid Nya
Tullinge, Kostnaderna för erforderliga iståndsättningsarbeten har därvid
uppskattats till 15 050 000 kr, enligt prisläget den 1 febraari 1971, Förslaget
innebär i stort att renoveringsbehovet i olika avseenden tillgodoses för fyra
kaserner och en förläggningsbyggnad, vilka har uppförts under åren 1947 1948
och inte renoverats genomgripande tidigare. Vidare genomförs ombyggnader och
iståndsättningsarbeten i kanslihuset, officersmässen, underofficersmässen,
matinrättningen, instraktionsverkstaden samt skol- och simulatorbyggnaden.
Genom ombyggnad av byggnader som tidigare har använts för andra ändamål åstadkommes
ett integrerat förråd, en fordonsverkstad och en beredskapsbyggnad. Sluthgen
genomförs vissa andra smärre iståndsättningsåtgärder. Medelsbehovet för nästa
budgetär beräknas till 3 milj. kr.

3.4.
För mindre iståndsättningsarbeten
på byggnader, utbildningsanordningar m. m. beräknas ett medelsbehov av 5 499
000 kr. för nästa budgetår. Av detta belopp avses ca 3 milj. kr. för
upprustning av F 7 med anledning av ombeväpningen till flygplan 37 Viggen,
Organisationsförändringar och personalförstärkningar, vars omfattning inte nu
kan förutses, medför krav på omdisponering, anpassning och ändrat utnyttjande
av befintliga lokaler, ändring av värme- och ventilationssystem samt elektriska
installationer m. m. För att beslutade omorganisationer m. m, skall få avsedd
effekt behövs medel för ombyggnads- och inredningsarbeten,

3.5,
För vissa
tekniska försörjningsanordningar m, m, beräknas ett medelsbehov av 5 mUj. kr.
för nästa budgetår. Medlen avses för modernisering och förnyelse av
installationer och anläggningar för värme- och elförsörjning, iståndsättning av
äldre vägar och planer samt utbyte eller komplettering av vattenlednings- och
avloppsnät.

3.6,
För
merkostnader för av Kungl, Maj:t tidigare beslutade objekt tas upp endast 1 000
kr, för nästa budgetår. Fortifikationsförvaltningen räknar med att besparingar
på vissa objekt i huvudsak skall täcka uppkommande merkostnader för andra
objekt.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen över kostnader och
medelsbehov beräknar jag anslaget tUl 20 milj, kr. Jag har därvid i likhet med
chefen för flygvapnet räknat med ett medelsbehov av 4 milj, kr, för
kasemrenoveringar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Flygvapen förband: Iståndsättning av befästningar
och kaserner för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 20 000 000 kr.

D
4. Flygvapenförband: Forskning och utveckling

opaginerad Kontrollera mot PDF

1971/72
Anslag 1972/73 Förslag

294 076
000' 395 000 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Beräknat belopp

Verksamheten under anslaget omfattar dels sådan forskning,
försök och utveckling som innebär en direkt typutveckling av materiel, dels ej
objektbunden forskning som är nära förknippad med flygvapenförbandens
verksamhet (flygteknisk och robotteknisk forskning).

Verksamheten under anslaget inriktas med
beställningsbemyndiganden, medan takten i beställningsverksamheten bestäms av
medelstilldelningen, Bemyndigandeskulden under anslaget Anskaffning av
flygmateriel m, m, var den 30 juni 1971 2 964 845 000 kr. Av denna skuld är
926 590 000 kr. att hänföra tUl förevarande anslag. För budgetåret 1971/72 har
riksdagen lämnat ett bestäUningsbemyndigande under anslaget Anskaffning av
flygmateriel m. m. om 830 000 000 kr. Av detta bemyndigande är 250 684 000 kr.
att hänföra tiU förevarande anslag.

För budgetåret 1971/72 har KungL Maj:t genom beslut t. o.
m. den 31 januari 1972 under samma anslag medgett en medelsförbrukning av I 147
1 17 000 kr. Av detta belopp är 339 708 000 kr. att hänföra tiU förevarande
anslag.

Bemyndigandeskulden den 30 juni 1972 blir (926 590 000 +
250 684 000 - 339 708 000) 837 566 000 kr.

Beställningsbemyndiganden
och betalningsmedel (1 000-tal kr.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Primäruppdrag
m. m.

1971/72

1972/73

opaginerad Kontrollera mot PDF

Chefen för flygvapnet

Dep.
chefen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Bem. Bet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Objektbunden
forskning,

ut-

veckling
och försök

Gemensamma
lednings- och

strilförband

7 500

8 540

7 015

6512

Jaktförband

45 105

178 241

839 735

276 045

Luftvärnsrobotförband

-

-

-

_

Attackförband

54 692

142 909

59 983

93 426

Spaningsförband

1 643

31 231

21597

23 453

Flygtransportförband

5

10

5

5

967 000 417 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Primäruppdrag
m. m.

1971/72

1972/73

opaginerad Kontrollera mot PDF

Chefen för flygvapnet

Dep.
chefen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Bem. Bet,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Basförband Verkstadsförband Gemensamma produktionsresurser

Ef obfektbunden forskning

Jaktförband

Gemensamma
produktionsresurser

Summa

Reducering på grund av överplanering

Summa medelsbehov (anslag)

Summa bemyndigandebehov

600

822

100

375

40 110

117 320

32 330

42 581

I 255

719

1 355

1 339/

18 000 18 000

17 320 19 699 16 700 16
850)

160 450 422 281 1063 810 460 586 985
000 435 000

42 124

20 000

29 045 - 90 000 - 40 000

380 157 - 431 541 - 395 000

140 450 - 1063 810 - 895 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Chefen för flygvapnet

Anslaget bör föras upp med 431 541 000 kr, och ett
bestäUningsbemyndigande om 1 063 810 000 kr, inhämtas.

Betalningsmedlen under anslaget avses för att betala
forskning, försök och utveckling, som beställts med stöd av lämnade
beställningsbemyndiganden,

Beställningsbemyndigandet för delprogrammet För flera delprogram
gemensamma lednings- och strilförband avses främst användas för utveckling av
markradarmateriel samt systemanalys och systemprojektering.

Praktiskt taget hela beställningsbemyndigandet för j a k t
f ö r b a n-d e n är avsett att användas för utveckling av jaktflygplan JA 37
och J 35 med dess olika delar.

För attackförbanden skall beställningsbemyndigandet användas
för fortsatt typutveckling av attackflygplan AJ 3 7 med dess olika delar.

För spaningsförbanden sker med beställningsbemyndigandet
främst typutveckling av spaningsflygplan SF 37 samt spaningsutrustningen för
SH 37,

Beställningsbemyndigandet för delprogrammet Gemensamma
produktionsresurser är främst avsett dels för verksamheten vid försöksplatserna
dels för forskningsuppdrag. Viss verksamhet beträffande
intendenturförnödenheter avses även bedrivas. Av begärda bemvn-

s. 261 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 261

diganden avses 75 milj. kr. för prisreglering. Beloppet
har beräknats på samma sätt som under anslaget Arméförband:
Materielanskaffning.

Personal som anställs på sakanslag redovisas i
anslagsframställning för försvarets materielverk. För under detta anslag
berörda primäruppdrag beräknas utnyttjas:

Antal Personalutgifter'

1971/72 1972/73 1971/72 1972/73

Tjänstemän 11 11 541 541

' 1 000-tal kr.

Produktions- och fackmyndigheterna

Försvarets materielverk anmäler att medel för täckande av
s. k. komplementkostnader till flygtekniska försöksanstalten äskats utöver
angiven ram. Motiveringen härför är att dessa kostnader tidigare betalats från
andra anslag och att medel därför bör överföras från dessa till anslaget D 4
Forskning och utveckling.

Försvarets materielverk föreslår att materiel för
forsknings- eller försöksobjekt (motsvarande) får beställas utan särskUt
tillstånd upp tiU ett belopp av 500 000 kr.

Departementschefen

Under anslaget redovisas bl, a. kostnadema för
typutveckling av jaktversionen av flygplan 37. Som angavs i prop. 1969:110 (s.
66) beräknades för beställningsverksamheten kring detta flygplan under
budgetåret 1969/70 ett bestäUningsbemyndigande om 178 milj. kr. I awaktan pä
resultatet av en särskUd luftförsvarsutredning lämnade Kungl. Maj:t endast
tillstånd tUl försvarets materielverk att för verksamheten fram till den 1
juli 1971 disponera 43,3 milj. kr. av detta bemyndigande.
Luftförsvarsutredningen som överlämnade sitt betänkande i febraari 1970
rekommenderade utveckling och anskaffning av en jaktversion av flygplan 37.
Utredningen beräknade de totala utvecklingskostnaderna tiU 524 mUj. kr. i
prisläge första kvartalet 1969.

Redan under det inledande utvecklingsarbetet visade det
sig emellertid nödvändigt att bl. a. vidta en kostnadskrävande modifiering av
attackversionens motor för att den skulle kunna utnyttjas för ett
jaktflygplan. De totala utvecklingskostnaderna beräknades tillsammans med
uppräkning till prisläge februari 1971 stiga sammanlagt till 1 110 milj. kr,
räknat i prisläge februari 1971. På grund av dessa kostnadsökningars storlek
genomfördes en särskild studie i avsikt att kontrollera om luftförsvarsutredningens
rekommendationer fortfarande kunde anses gälla. Resultatet

s. 262 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 262

av studien visade att så var faUet.

Motsvarande
ställningstagande återfinns i försvarsutredningens betänkande.

Kungl. Maj:t har genom olika beslut, senast den 28 januari
1972, lämnat försvarets materielverk tillstånd att för att behålla fortsatt
handlingsfrihet fortsätta verksamheten med jaktversionen av flygplan 37 fram
t. o. m. den 30 juni 1972. För ändamålet har resterande del av bemyndigandet
från budgetåret 1969/70 tagits i anspråk.

Som jag tidigare har anfört anser jag att utveckling av
jaktversionen av flygplan 37 bör ske. Arbetet bör bedrivas i två etapper. För
budgetåret 1972/73 bör inhämtas ett bemyndigande för den första etappen.

För studier av eventuellt flygplan efter 37 Viggen har
Kungl. Maj:t under budgetåret 1970/71 ställt 1,5 milj. kr. till materielverkets
förfogande. Under innevarande budgetår har för samma ändamål planerats ett
belopp om 2,7 mUj. kr. För budgetåret 1972/73 beräknas ett belopp av samma
storleksordning.

Jag
beräknar behovet av beställningsbemyndiganden under anslaget för budgetåret
1972/73 tUl 895 milj. kr. För verksamheten under nästa budgetår bör alltså
inhämtas ett bestäUningsbemyndigande av denna storlek. Liksom tidigare bör det
ankomma på Kungl. Maj:t att ta ställning till vilken forskning m. m. som bör
ske inom ramen för det bemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Som vidare framgår ur sammanstäUningen beräknar jag
anslaget tUl 395 milj. kr. Med utnyttjande av de angivna beloppen blir
bemyndigandeskulden den 30 juni 1973 1 337 566 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att

1.
bemyndiga
Kungl. Maj:t att medge att forskning och utveckling för flygvapenförband får
beställas inom en kostnadsram av 895 000 000 kr.,

2.
till
Flygvapenförband: Forskning och utveckling för budgetåret 1972/73 anvisa ett
förslagsanslag av 395 000 000 kr.

s. 263 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 263

E Central och högre regional ledning

Krigsorganisation för vissa staber m. m.

Uppbyggnaden av delprogrammet Krigsorganisation för vissa
staber m. m. samt den del av delprogrammet som berör huvudproduktionsområdet
Ledning och förbandsverksamhet har tidigare redovisats i prop. 1972:1 (bil. 6 s.
39). I det följande behandlas därför endast verksamheten inom
huvudproduktionsområdet Materielanskaffning. Inom detta huvudproduktionsområde
har överbefälhavaren budgeterat verksamheten på ett primärappdrag inom
delproduktionsområdet Centralt vidtagen materielanskaffning m. m.
Primärappdraget avser centralt vidtagen anskaffning och utbyggnad av
teleteknisk signalmateriel samt anskaffning av vissa inventarier, möbler och
kontorsmaskiner för fasta stabsplatser. Primäruppdraget innefattar dessutom
vissa begränsade metod- och systemförsök med signal- och sambandsmateriel.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget
Krigsorganisation för vissa staber m. m.; Materielanskaffning.

Programplan för perioden 1972/73-1976/77

Den av överbefälhavaren beräknade utvecklingen av anslaget
Krigsorganisation för vissa staber m. m.: Materielanskaffning framgår av
följande saminanställning (prisläge februari 1971; I 000-tal kr.).

1971/72

1972/73

1973/74

1974/75

1975/76

1976/77

Summa
1972/77

28 725

27 400

26 750

26 700

26 550

26 550

133 950

Det beräknade behovet av beställningsbemyndiganden samt
bemyndi-gandeskuldens storiek under programplaneperioden framgår av följande
sammanställning (I 000-tal kr.).

1971/72 1972/73 1973/74 1974/75 1975/76
1976/77 Summa

1972/77

Bemyndigan

debehov 28 500 38 000 32 000 29 000 21000 21000
141000

Bemyndi-

gandeskuld

vid utgången

av resp. bud

getår 27 243 38 543 44 043 46
543 41043 35 543

1 övrigt är programplanen av sådan natur att närmare
redogörelse inte bör lämnas till .statsrådsprotokollet. Ytterligare
upplysningar torde få inhämtas av de handlingar som kommer att tillhandahållas
riksdagens försvarsutskott.

opaginerad Kontrollera mot PDF

E
7. Krigsorganisation för vissa staber m. m.: Materielanskaffning

opaginerad Kontrollera mot PDF

1971/72
1972/73

Anslag
Förslag

28 700
000' 27 000 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

'
Beräknat belopp Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (1 000-tal kr.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Primäruppdrag
m.m.

1971/72

1972/73

opaginerad Kontrollera mot PDF

Överbefälhavaren

Dep.
chefen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bem.
Bet.

Bem.
Bet.

Bem.
Bet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

28 500
28 725 38 000 27 400 33 000 27 000

Centralt vidtagen materielanskaffning m. m. Summa
medelsbehov

(anslag) - 28 725

Summa bemyndigandebehov 28 500 -

- 27 400 - 27 000

38 000 -
33 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Överbefälhavaren

Uppgiftsförändringar

Enligt långsiktsplanen för perioden 1971/72-1976/77
minskar medelsramen för budgetåret 1972/73 i förhållande tUl 1971/72 med 2
milj. kr. Anslaget bör emellertid härutöver tillföras 700 000 kr. för
anskaffning av viss kontorsmateriel.

Departementschefen

Jag kan i huvudsak godta överbefälhavarens förslag till
inriktning av verksamheten under programplaneperioden. Den planerade uppbyggnaden
av signalförbindelser bör dock ske i något långsammare takt.

Min beräkning av det totala bemyndigande- och
medelsbehovet framgår av sammanstäUningen över beställningsbemyndiganden och
medelsbehov. Liksom tidigare bör det ankomma på Kungl. Maj:t att ta ställning
till vilka anskaffningar m. m. som bör ske inom ramen för det bemyndigande som
riksdagen kan komma att lämna.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.
bemyndiga
Kungl. Maj:t att medge att beställningar av materiel m. m. för vissa staber får
läggas ut inom en kostnadsram av 33 000 000 kr.,

2.
till
Krigsorganisation för vissa staber m. m.: Materielanskaffning för budgetåret
1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 27 000 000 kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

E
8. Central och högre regional ledning: Iståndsiittning av befästningar och
kaserner

opaginerad Kontrollera mot PDF

1971/72
1972/73

Anslag
Förslag

8 650 000
8 300 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Beräknat belopp

Verksamheten under anslaget omfattar iståndsättning av
byggnader och befästningar för central och högre regional ledning. Anslaget
skall tillgodoföras inkomstsidan i staten för försvarets fastighetsfond för att
balansera utgifter inom staten för fonden.

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr)

Primäruppdrag
m.m.

1971/72

1972/73

Överbefäl-

Dep.

'

havaren

chefen

Befästningars
delfond

1.
Krigsorganisation för vissa staber

m. m. (delprogram 4.6)

5 150

5 500

Kasernbyggnaders
delfond

2.
Försvarsstaben

3 000

1 600

(delprogram 4.1)

>

8 300

3.
Marinstaben

_

200

(delprogram 4.3)

4.
Militärområdesstaber m. m.

500

1000

(delprogram 4.5)

Summa
kostnader för primäruppdragen

8 650

8 300

8 300

Summa
medelsbehov (anslag)

8 650

8 300

8 300

Överbefälhavaren

För
anslaget föreslås följande dispositionsplan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Objekt

Medelsförbrukning (1 000-tal kr.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Befästningars
delfond

1. Krigsorganisation för vissa staber m, m,

1.1 Ombyggnad av drivmedelsförräd

1.2 Ombyggnad av stabsplats

1.3 Ombyggnad av sfabsplats

1.4 Ombyggnad av stabsplats

1.5 Ombyggnad av militärområdesförråd
för tygmateriel

1.6 Ombyggnad av signalanläggning

1.7 Mindre iståndsättningsarbeten på
befästningar m.m.

500

2 000

300

100

100 1000

1 500 5 500

s. 266 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:75 266

Objekt Medelsförbmkning

(1000-taIkr.)

Kasernbyggnaders del fond

2. Försvarsstaben

2.1 Mindre iståndsättningsarbeten

på byggnader 1 200

2.2 Vissa
tekniska försörjningsanordningar 400

3. Marinstaben

3.1 Mindre iståndsättningsarbeten på

byggnader 200

4. MiUtärområdesstaber m. m.

4.1 Mindre iståndsättningsarbeten pä

byggnader 500

4.2 Vissa
tekniska försörjningsanordningar 500

2 800

Totalt 8 300

Befästningars delfond

1.1 För fortsatta ombyggnadsarbeten för
att förbättra säkerheten och driften vid drivmedelsförråd beräknas ett
medelsbehov av 500 000 kr. för nästa budgetår.

1.2 Behovet av ombyggnad av den
gemensamma stabsplatsen har senast anmälts för riksdagen i prop. 1971:1 (bU. 22
s. 12 p. l.l). Kostnaden angavs därvid till 4 milj. kr. enligt prisläget den 1
febmari 1970. Kungl, Maj:t har uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att
låta utföra ombyggnaden inom denna kostnadsram. Förvaltningen disponerar 2
milj. kr. under innevarande budgetår för att påbörja arbetena. För
slutbetalning av ombyggnaden, som beräknas vara färdig i febraari 1973, behövs
2 milj. kr. för nästa budgetår.

1.3 Behovet av ombyggnad av den
gemensamma stabsplatsen har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1971:1 (bil.
22 s. 12 p. 1.2). Kostnaden angavs därvid till 900 000 kr. enligt prisläget den
1 februari 1970. Kungl. Maj:t har uppdragit åt fortiflkationsförvaltningen att
låta utföra ombyggnaden inom denna kostnadsram. Förvaltningen disponerar 600
000 kr. under innevarande budgetår för att påbörja arbetena. För slutbetalning
av ombyggnaden, som beräknas vara färdig i juli 1972, behövs 300 000 kr.

1.4 Kungl. Maj:t har uppdragit åt
fortifikationsförvaltningen att låta utföra ombyggnad av denna stabsplats inom
en kostnadsram av 2 220 000 kr. enligt prisläget den I febraari 1971. För
slutbetalning av ombyggnaden behövs 100 000 kr.

1.5 Behovet av ombyggnad av
militärområdesförrådet för tygmateriel har tidigare anmälts för riksdagen i
prop. 1971:1 (bil. 22 s. 12 p. 1.4). Kostnaderna angavs därvid till I milj. kr.
enligt prisläget den I februari 1970. Kungl. Maj:t har uppdragit åt
fortiflkationsförvaltningen att låta utföra ombyggnaden inom denna kostnadsram.
Förvaltningen disponerar 900 000 kr. under innevarande budgetår för att påbörja
arbetena. För slutbetalning av ombyggnaden, som beräknas vara färdig i juh 1972,
behövs 100 000 kr.

s. 267 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 267

1.6 Kungl. Maj:t har uppdragit åt
fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för ombyggnad av en
signalanläggning. Kostnaderna för ombyggnaden har uppskattats till 1,9 milj.
kr. enligt prisläget den 1 febraari 1970. För att påbörja arbetena behövs I
milj. kr. för nästa budgetår.

1.7
För mindre
iståndsättningsarbeten på befästningar m. m. beräknas ett medelsbehov av 1,5
milj. kr.

Kasernbyggnaders delfond

2.1,3.1,4.1 För mindre iståndsättningsarbeten på byggnader
beräknas ett medelsbehov av (1 200 000 + 200 000 + 500 000) I 900 000 kr. för
nästa budgetår. Organisationsförändringar m. m. vars omfattning inte nu kan
föratses medför krav på omdisponering, anpassning och ändrat utnyttjande av de
lokaler som står till förfogande, ändring av värme- och ventilationssystem samt
elektriska installationer m. m. För att beslutade omorganisationer m.m. skall
fä avsedd effekt behövs medel för erforderliga ombyggnads- och
inredningsarbeten.

2.2 och 4.2 För vissa tekniska försörjningsanordningar
beräknas ett meddsbehov av (400 000 + 500 000) 900 000 kr. för nästa budgetår.
Medlen avses för modernisering och förnyelse av installationer och anläggningar
för värme- och elförsörjning, iståndsättning av vägar och planer samt utbyte
eller komplettering av vattenlednings- och avloppsnät.

Departementschefen

Med hänvisning tUl sammanställningen över kostnader och
medelsbehov beräknar jag anslaget till 8,3 milj. kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tUl Central och högre regional ledning: Iståndsättning
av befästningar och kaserner för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag
av 8 300 000 kr.

s. 268 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:75 268

F Gemensamma myndigheter och funktioner

Försvarets materielverk

Försvarets materielverk är central förvaltningsmyndighet
för tyg- och intendenturfötvaltningen inom krigsmakten och har till uppgift att
tUlgodose krigsmaktens behov av materiel och andra förnödenheter inom verkets
verksamhetsområde.

Materielverket leds av en styrelse. Chef för verket är en generaldirektör.
Verksamheten är f, n, organiserad på fem huvudenheter,
armémate-rielförvaltningen, marinmaterielförvaltningen,
flygmaterielföivaltningen, intendenturmaterielförvaltningen och administrativa
avdelningen.

Enligt beslut av 1971 års riksdag (prop, 1971:124, FöU
1971:22, rskr 1971:292) skall verket organiseras på en enhet för central
planering och fem huvudavdelningar, nämligen huvudavdelningen för armémateriel,
huvudavdelningen för marinmateriel, huvudavdelningen för flygmateriel,
huvudavdelningen i Karlstad och huvudavdelningen för administration.

Verksamheten under delprogrammet Försvarets materielverk
har budgeterats på ett primäruppdrag inom delproduktionsomrädet Allmän ledning
och förbandsverksamhet.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarets
materielverk,

Programplan för perioden 1972/73-1976/77

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför försvarets
materielverk bl, a, följande.

De direktiv och anvisningar som verket har fått av
överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna innebär att kraven på verkets
produktionskapacitet under programplaneperioden är oförändrade samtidigt som
kostnaderna för delprogrammet förutsätts minska. Den ökning av den interna
produktiviteten som detta förutsätter kan bara åstadkommas genom att lönekostnaderna
minskas.

Verkets huvuduppgift är att minimera totalkostnaden för
olika materielslag från anskaffningsfasens början till materielens kassation.
Detta uppnås säkrast om materielverket har tillgång till personal i
tillräckligt antal och med hög kvalitet inom i första hand den tekniska
beredningsfunktionen och underhållsfunktionen. Punktvisa besparingsåtgärder
som sätts in i det isolerade syftet att minska materielverkets kostnader för
anställd personal har sett i förhållande till totalkostnaden på lång sikt
den motsatta effekten. Den tekniska utvecklingen inverkar pä materielverkets
möjligheter att lösa sina uppgifter. Det blir därför en huvuduppgift för den
programmässiga ledningen att under programplaneperioden i första hand bereda
utrymme för kvalitativ och kvantitativ förstärkning inom den tekniska
beredningsfunktionen och underhällsfunktionen.

s. 269 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 269

Försvarels materielverk har förutom program- och
produktionsansvaret för delprogrammet Försvarets materielverk produktionsansvar
för materielanskaffning samt för härmed sammanhängande forskning och utveckling.
Verket har vidare fackansvar för förrådsverksamhet, verkstadsdrift, förplägnad
och materielunderhåU.

Pä den administrativa sidan kommer den produktionsmässiga
ledningen att domineras av driftsättning och tillämpning av det nya
produktionsplaneringssystemet. Systemet omfattar produktionsområdena
materielanskaffning samt forskning och utveckling. Det väntas innehålla alla
erforderliga prestanda för planering, budgetering, genomförande, uppföljning
och kontroll av produktionen för försvarsgrenarnas räkning, dvs, mot de externa
programmen.

För det egna delprogrammet är det nämnda systemet av
begränsat värde. Detta innebär att den produktionsmässiga ledningen inom
produktionsområdet Ledning och förbandsverksamhet avseende delprogrammet
Försvarets materielverk inte får ett fullgott ledningsinstmment före budgetåret
1975/76 när ett internt kostnadsredovisningssysteni avses bli satt i drift.

Huvudverkstadsfunktionen skall vidare utredas och
utvecklas på ett systematiskt sätt i huvudsakligt syfte att nå
kostnadsminskningar sett över hela anskaffnings- och underhållsfunktionen.

Den produktionsmässiga ledningen i övrigt av anskaffning
samt forskning och utveckling kommer att i ökad omfattning inriktas på
uppföljning och prognosticering av kostnads- och prisutvecklingen. De nya
förutsättningarna för prisreglering av anslagen med nettoprisindex måste prövas
i kontraktssammanhang samt omsättas och utvecklas i nya planeringsmodeller.

Inom den tekniska beredningsfunktionen skall en ökad
samordning upprättas. Detta skall ske dels genom att typansvarsprincipen görs
fastare och utvidgas dels genom att omfattningen av det tekniska samordningsansvaret
utökas.

En dominerande fråga för den produktionsmässiga ledningen
under programplaneperioden blir att ta reda på det ur kostnadssynpunkt bästa
möjliga förhållandet mellan anskaffning från inhemsk resp. utländsk industri.
Häri måste ingå en prövning av nuvarande värderingar angående betydelsen av
tillgång till inhemsk tUlverkningskapacitet. Syftet med utredningen av denna
fråga är att nå fram till en på kostnads/effektsynpunkter baserad
handlingslinje vid val av leverantörer för olika ändamål.

Inköpsfunktionen behöver förstärkas för att öka verkets
möjligheter att lösa de problem som är en följd av det alltmer sammansatta
innehållet i kontrakten för stora materielsystem.

Ett av den produktionsmässiga ledningens problem är f. n.
att för varje budgetår styra betalningsströmmarna så att behåUningen under
vaije anslag är slut vid budgetårets utgång. Denna restriktion skapar ett tryck
på den tekniska beredningsfunktionen, inköpsfunktionen och den kamerala
funktionen, som inte ger något effekttillskott i förhållande till de

s. 270 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:75 270

resurser som måste sättas in för att uppnå detta mål.

Förutsättningarna
för den fackmässiga ledningen utreds f. n. inom verket. Med utgångspunkt häri
kommer i första hand att tas fram beskrivningar av facken. Med stöd av dessa
beskrivningar skall sedan ledningsfunktionen utformas. Det är ännu för tidigt
att närmare ange denna ledningsfunktions innehåll. Sannolikt måste dock en stor
del av den fackmässiga ledningen under programplaneperioden komma att syfta
till införandet av nödvändiga administrativa styrsystem.

Med hänsyn
till att det har gått så kort tid sedan verket bildades har dess organisation
inte hunnit helt anpassas till de nya föratsättningama för verksamheten. Detta
är också avhängigt av väntade beslut om omorganisation med anledning av
försvarets materielanskaffningsutred-nings förslag. Därav föranledd
omorganisation kommer nämligen att beröra också andra funktioner än de tekniska
beredningsfunktionerna. Den anpassning som redan skett har krävt stora
administrativa insatser och kommer att göra så under flera är framöver.
Genomförande av beslut i anledning av utredningens förslag kommer under halva
programplaneperioden att ställa särskilda krav på insatser.

Den centrala materielförvaltningen har under en lång
period varit föremål för ett antal utredningar och omorganisationer. Verket
bedömer det angeläget att fasta riktlinjer ges för den långsiktiga verksamheten
och att verket självt inom ramen för sådana riktlinjer ges befogenheter att
anpassa sin organisations- och kostnadsutveckling i förhållande tUl de externa
produktionskraven.

Materielverket bedömer vidare det som nödvändigt att
fortsättningsvis ägna stor uppmärksamhet åt den administrativa utvecklingen.

Med
utgångspunkt i materielverkets roU att anskaffa, underhåUa och förrådshålla
materiel samt mot bakgrund av intressenternas krav avses verksamheten inriktas
mot att skapa en hög grad av handlingsfrihet för krigsmaktens ledning med
avseende på materielproduktionens omfattning och inriktning samt att åstadkomma
hög effektivitet i verksamheten. Vidare skall strävan vara att skapa
realistiska föratsättningar för försvarsmaterielindustrin, att ge hög
arbetstillfredsställelse för personalen i materielverket samt att inge
allmänheten förtroende för detta.

Den av materielverket beräknade utvecklingen av anslaget
Försvarets materielverk framgår av följande sammanställning (prisläge februari
1971; I 000-tal kr.).

1971/72 1972/73 1973/74 1974/75 1975/76
1976/77 Summa 1972/77

208 951' 232 876 231876 230 876 230 876 230 876 1157 380

'Beräknat belopp

s. 271 Kontrollera mot PDF

F 4. Försvarets materielverk

1971/72
Anslag

208 951 ooo'

1972/73
Förslag

232 000 000

' Beräknat belopp

Kostnader
och medelsbehov

Primäruppdrag
m. m.

1971/72

1972/73

Försvarets materielverk

Dep. chefen

Allmän ledning och förbandsverksamhet

Summa kostnader för primäruppdraget

208 951000 208 951000

232 876
000 232 876 000

232 000 000 232 000 000

Summa
medelsbehov (anslag)

208 951000

232 876
000

232 000 000

Personal

Personalkategori

Antal tjänster'

1971/72

Beräknad
ändring 1972/73

Försvarets materielverk

Dep. chefen

Militär personal Officerare Underofficerare Underbefäl

192

24 2

of of of

of of of

Civilmilitär personal Teknisk personal Läkare
(veterinärer) Övrig personal

94 3 7

of of of

of of of

Pensionerad militär personal i arvodestfänst Officerare
Underofficerare

18

20

of of

of of

CivU personal Handläggande personal Övrig personal

1679 2 952

+ 5 + 26

of of

4 9912

+ 31

of

' Inkl. den av försvarets materielverk administrerade
personalen för försvarets datadriftorganisation och statens transportkontor

2 Enligt materielverkets anslagsframställning var antalet
anställda den 1 juli 1971 4 128 personer

Försvarets materielverk

A. Löne- och prisomräkning

Löne- och prisomräkningen innebär en
kostnadsökning med 16 194 000 kr.

s. 272 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:75 272

B. Uppgiftsförändringar

1. Införandet av försvarets planerings- och
ekonomisystem innebär för

verkets del en utökning av den verksamhet som avser planering,

budgetering, uppföljning och redovisning. Med hänsyn till att kostnader

na för systemet på sikt bedöms kunna minskas har verket valt att i

anslagsfrainställningen för budgetåret 1972/73 ta upp endast en del av

den beräknade helårskostnaden. För budgetåret bör tas upp sammanlagt

I I 54 000 kr,

2,
Pä grund av
ändringar i lokalbeståndet och ändrade förutsättningar för disposition av
värnpliktig personal beräknar materielverket att medelsbehovet för budgetåret
1972/73 ökar med 442 000 kr,

3,
Kostnader för
arbetarskydd och förslagsverksamhet skall hädanefter betalas av berörda program
(+ 16 000 kr,),

4,
De totala
kostnaderna för materielverkets rationaliseringsverksamhet beräknas minska. En
ökad andel av rationaliseringsverksamheten bör dock betalas från materielverkets
anslag (+ 450 000 kr,),

5.
Marinstabens
renhållning och städning samt telegram och telefon bör betalas frän stabens
anslag (~ 388 000 kr,),

6.
Bränsle för
försvarets samtliga förvaltningsbyggnader på Gärdet som f. n, betalas av
försvarets civilförvaltning bör fr, o, m, budgetåret 1972/73 bekostas av
materielverket (+ 290 000 kr,),

7, Nuvarande medel för trivselfrämjande åtgärder för
anställd personal

bör räknas upp med hänsyn till antalet anställda (+ 10 000 kr,).

Ytterligare medel behövs för att hålla materielverkets
utbildningsverksamhet på samma nivå som tidigare (+3 5 000 kr,),

8, Materielverkets
externa och interna informationsverksamhet behö

ver utökas bl, a, mot bakgrund av KungL Maj:t förslag i prop. 1971:56

om förbättrad samhällsinformation (-1- 35 000 kr.).

9. För löpande planmässig nyanskaffning av inventarier
(möbler,

kontorsmaskiner m, m,) beräknas ett ökat medelsbehov, om omsättnings

tider varierande mellan 20 och 5 år skall kunna hållas (+ 410 000 kr,).

10. Ökade skyldigheter att tillhandahålla utrustning i
personalserve

ringar medför behov av ytterligare medel (+ 1 5 000 kr.).

1 1. Antalet telefonväxlar har måst utökas (+ 252 000
kr.).

12. Den fria tilldelningen av
riksdagstryck har dragits in vilket medför ökade kostnader (+ I 5 000 kr.).

13. För budgetåret 1972/73 behövs medel
för att anskaffa säkerhetsskåp i enlighet med tidigare redovisade planer
(oförändrad engångsutgift 375 000 kr.).

14. I avvaktan på att begärd renovering
av lokalerna för personalservering genomförs behöver köksutrustningen bytas ut
(+ 30 000 kr,),

15. Hästuttagningsverksamheten och
utbildningen av motorrepara-tionsledare minskar (- 24 000 kr,).

s. 273 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 273

Departementschefen

Försvarets materielverk anser att dess verksamhet under
programplaneperioden bl. a. bör inriktas pä att i fråga om den programmässiga
ledningen av delprogrammet bereda utrymme för förstärkning inom den tekniska
beredningsfunktionen och underhåUsfunktionen. Vidare kommer den
produktionsmässiga ledningen av materielanskaffning samt forskning och utveckhng
att på den administrativa sidan domineras av driftsättning och tUlämpning av
det nya produktionsplaneringsystemet. Den produktionsmässiga ledningen i övrigt
kommer bl. a. att imiktas på att följa upp och prognosticera kostnads- och
prisutvecklingen samt pä att utröna de ur kostnadssynpunkt bästa relationerna
mellan anskaffning frän inhemsk resp. utiändsk industri. Inom den fackmässiga
ledningen kommer materielverket att i första hand ta fram beskrivningar och med
stöd av dessa utforma ledningsfunktionen. Jag kan i stort godta den inriktning
av verksamheten som materielverket har angett.

Genom beslut av 1963 års riksdag (prop. 1963:1 bU. 6 s.
136, SU 1963:4, rskr 1963:4) bemyndigades fullmäktige i riksgäldskontoret att
tUlhandahålla dåvarande marinförvaltningen en rörlig kredit av 5 milj, kr, för
att bereda rörelsemedel åt Stockholms öriogsvarv. Försvarets materielverk har
anmält att den rörliga krediten inte längre behövs. Jag förordar därför att
bemyndigandet återkallas,

1 prop. 1971:124 angående organisation m. m. av försvarets
materielverk angav jag att jag avsåg återkomma till Kungl. Maj:t med förslag
till åtgärder för att genomföra organisationen i samband med prövningen av de
årliga anslagsframställningarna. Jag föreslår att följande åtgärder vidtas den
1 juh 1972.

Enheten för central planering, huvudavdelningama för
armémateriel, marinmateriel och flygmateriel samt huvudavdelningen i Karlstad
inrättas i enlighet med riksdagens beslut. Då dessa enheter ännu inte fått sin
slutliga organisatoriska utfonnning kommer den interna organisationen att tiUs
vidare vara provisorisk.

Huvudavdelningen för administration bUdas i ny
organisation i enlighet med mitt förslag i prop. 1971:124. Detta innebär att
nuvarande enheter utom centralplaneringen, allmänna enheten i kanslibyrån och
försvarets klassifikationscentral ingår i huvudsak oförändrade och bUdar
motsvarande nya enheter. En normalieenhet bUdas.

Nuvarande intendenturmaterielförvaltningen kvarstår tUls
vidare med oförändrad organisation direkt understäUd verkschefen.
Normaliesektio-nen samt delar av tryckeriet inom allmänna byrån utgår dock.

Jag föreslår följande tjänsteförändringar den 1 juli 1972,

Benämningarna på de ordinarie tjänsterna med beteckningen
p för chef för resp, armé-, marin- och flygmaterielförvaltningen samt
administrativa avdelningen bör ändras tUl chef för huvudavdelningen för
armémateriel, marinmateriel, flygmateriel resp. administration.

Vid huvudavdelningen för administration bör inrättas en
extra ordinarie tjänst för chefen för normalieenheten samtidigt som tjänsterna
för cheferna för normaliebyråerna vid nuvarande armé-, marin- och flygmate-

18 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 75

s. 274 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 274

rielförvaltningama (överingenjörer Cp 1, Cp 1 resp. Cg 1)
dras in.

Beträffande
avtalsbara anställnings- och arbetsvillkor avser jag att ge statens avstalsverk
det förhandhngsuppdrag som behövs.

Min
beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställningen över
kostnader och medelsbehov. Beräkningen innebär en viss minskning av antalet
anställda vid materielverket. Jag har förutsatt att kostnader för
tjänsteförändringar i samband med omorganisationen skall inrymmas i det av mig
beräknade beloppet. 1 beräkningen ingår ett engångsbelopp av 375 000 kr. för
anskaffning av säkerhetsskåp (B 13).

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.
upphäva
bemyndigandet till fullmäktige i riksgäldskontoret att tUlhandahålla
marinförvaltningen en rörlig kredit av 5 000 000 kr.,

2.
godkänna de av
mig föreslagna organisationsförändringarna inom materielverket,

3.
bemyndiga
Kungl. Maj:t att i enlighet med vad jag har förordat i det föregående inrätta
ordinarie tjänster med beteckningen p för chef för huvudavdelningen för
armémateriel, marinmateriel, flygmateriel resp. administration samt en extra
ordinarie tjänst för chef för normalieenheten inom huvudavdelningen för
administration,

4.
till Försvarets
materielverk för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 232 000 000
kr.

Försvarets forskningsanstalt

Försvarets forskningsanstalt har till uppgift att bedriva
forskning för försvarsändamål, främst inom de naturvetenskapliga,
tekniskt-vetenskapliga och medicinska forskningsgrenarna.

Försvarets
forskningsanstalt leds av en styrelse. Chef för anstalten är en
generaldirektör. Forskningsanstalten är organiserad på fyra avdelningar och
två byråer. Avdelning 1 bedriver forskning inom kemi, medicin och biologi,
avdelning 2 inom fysik och avdelning 3 inom teleteknik och elektronik.
Avdelning 4 bedriver forskning inom fysik och kemi, särskilt beträffande verkningar
av och skydd mot kärnladdningar. Vidare finns en planeringsbyrå, i vars
uppgifter ingår operationsanalys och systemanalys, samt en administrativ byrä.

Delprogrammet
Försvarets forskningsanstalt består av programelementen A-skyddsteknik,
B-skyddsteknik, C-skyddsteknik, Ammunitions- och vapenteknik, Stridslednings-,
informations- och styrteknik, Fordons- och farkostteknik. Tillförlitlighets-
och försörjningsteknik, Humanteknik samt Övergripande studier och utredningar.

Verksamheten under delprogrammet har budgeterats på
programelementen som därefter har förts samman till ett primäruppdrag inom
huvudproduktionsområdet Forskning och utveckling.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarets
forskningsanstalt.

s. 275 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 275

Programplan för perioden 1972/73-1976/77

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför försvarets
forskningsanstalt bl. a. följande.

Överbefälhavarens
rekommendationer för inriktning av forskningsanstaltens verksamhet under
perioden 1969/70-1975/76 fastställdes våren 1969 efter s. k, stor rullning av
anstaltens långsiktsplan för forskningsverksamheten. Rekommendationerna
utarbetades efter samråd med berörda totalförsvarsmyndigheter, varvid hänsyn
togs tUl totalförsvarets samlade behov av forskningsresultat. Vid framtagandet
av forskningsanstaltens programplan för perioden 1972/731976/77 har dessa
rekommendationer varit styrande. Det är troligt att kommande rullning av
forskningsprogrammet medför ändrad inriktning och ändrad prioritering för delar
av forskningsanstaltens verksamhet. 1 den mån sådana tendenser har varit kända
har hänsyn tagits tUl detta i programplanearbetet.

Under 1960-talet har tyngdpunkten förskjutits från
skyddsforskning inom kärnladdningsområdet tUl forskning kring konventionella
stridsmedel. Ökad vikt har lagts vid skyddsforskning inom B-området samt vid
viss medicinsk och bioteknisk forskning.

Försvarsfrågorna har under 1960-talet fått en större
räckvidd och samniansatthet, vilket har medfört en breddning av
försvarsforskningen tUl att omfatta även samhällsvetenskapliga områden.

Perspektivplaneringsarbetet har utvisat att den delvis
ändrade inriktningen av försvarsforskningen kan väntas bestå även under
1970-talet, Behovet av forskningsresultat som grund för studier av olika slag
som miljöstudier, perspektivstudier, operativa studier, krigsorganisations- och
funktionsstudier är särskUt påtagligt.

På grund av sin långsiktiga karaktär måste forskningen
inriktas med hänsyn inte bara till konkreta behov knutna till aktuella
förbandstyper och system utan också tUl allmänna utvecklingstendenser för att
ge underlag för nya alternativ i den framtida planeringsverksamheten.

Verksamheten under programelementet A-skyddsteknik syftar
till att fortlöpande anpassa metodik och materiel inom olika delar av totalförsvaret
till de krav som följer av kärnladdningsutvecklingen utoinlands, så att en
insats av enstaka kärnladdningar inte på ett avgörande sätt kan undergräva vår
motståndsförmåga.

Verksamheten under programelementet B-skyddsteknik bör
inriktas på studium av utspridningsinetoder för och verkan av B-stridsmedel
samt på metoder för insamling, påvisande och identifiering av tänkbara
B-strids-mede) samt studium av möjliga skyddsmetoder och av B-skyddet i sin
hdhet.

Verksamheten
under programelementet C-skyddsteknik innebär fortsatt utarbetande av förslag
till skyddsåtgärder både i form av materiel och taktiskt uppträdande. Detta
medför bl. a. att utvecklingslinjer för nya C-stridsmedel och deras verkan
klarläggs och att i anslutning härtUI de medicinska behandlingsformerna i
görligaste mån modifieras. Som en

s. 276 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 276

konsekvens av att s. k. tårgaser och herbicider kommit att
ingå i vapenarsenalen, ökas insatsen på bevakning av dessa områden.

Verksamheten under programelementet Ammunitions- och vapenteknik
syftar tUl att genom utredningar på olika nivåer samt teoretiskt och
experimentellt forskningsarbete lämna underlag för utveckhng av
systemkomponenter samt bedömning och optimering av vapensystems effekt. Därvid
bör huvudvikten läggas på framdrivning och verkan av konventionella vapen samt
skydd mot dessa.

Verksamheten under programelementet Stridslednings-,
informations-och styrteknik inriktas bl. a. mot att ta fram hjälpmedel för
spaning bl. a. för luftförsvar och havsövervakning. Stor vikt skah alltjämt
läggas vid utredning av telemotmedel samt elektronisk och optisk krigsmateriels
funktion i störd miljö.

Huvuddelen av forskningen inom programelementet Fordons-
och farkostteknik åvilar andra myndigheter än forskningsanstalten varför
verksamheten begränsas till vissa specialområden.

Verksamheten under programelementet Tillföriitlighets- och
försörjningsteknik omfattar bl. a. framtagning av metoder och förutsägelse av
resursbehov vid verkstäder. Principer och metoder för effektivitetsanalys inom
materielunderhållstekniken avses studeras och metoder för optimal fördelning av
underhållsresurser utvecklas. Prognos rörande den tekniska utvecklingen av
flygmotormateriel med hänsyn till dess inverkan på underhållsfunktionen skall
utarbetas.

Verksamheten under programelementet Humanteknik
koncentreras till studium av människans fysiska och psykiska prestationsförmåga
under olika förhållanden samt till bioteknologiska problem rörande styrning,
spaning och vapeninsats samt tekniska, fysiologiska och hygieniska miljöproblem
i slutna rum och under fältförhållanden.

Verksamheten under programelementet Övergripande studier
och utredningar inriktas främst mot att lägga grund för en kompetens- och
kapacitetsuppbyggnad avseende studie- och planeringsmetodik samt säkerhetspolitik
med sikte på att kunna tillgodose behov i samband med nästa stora
planeringsomgång inom totalförsvaret, på att delta i pågående vidareutveckling
av planeringssystemet samt pä olika former av medverkan i totalförsvarets
pågående studie- och utredningsverksamhet.

Den av anstalten beräknade utvecklingen av anslaget
Försvarets forskningsanstalt framgår av följande sammanställning (prisläge
febmari 1971; 1 000-tal kr.).

1971/72 1972/73 1973/74 1974/75 1975/76 1976/77 Summa
1972/77

98 891' 109 822 109 942 110 562 110 562 110 562 551450

Beräknat belopp

opaginerad Kontrollera mot PDF

F 5. Försvarets forskningsanstalt

1971/72
Anslag

98 891 ooo'

1972/73
Förslag

107 000 000

1 Beräknat belopp

Kostnader
och medelsbehov

Primäruppdrag
m. m.

1971/72

1972/73

Försvarets forskningsanstalt

Dep.
chefen

Forskning
och utveckling

98 891
000

109 822 000

107 000
000

Summa kostnader för primäruppdraget

98
891 000

109 822 000

107
000 000

Summa
medelsbehov (anslag)

98 891
000

109 822 000

107
000 000

Personal

Personalkategori

Antal tjänster

1971/72

Beräknad
ändring

1972/73

Försvarets
forskningsanstalt

Dep. chefen

Civil personal Handläggande personal Övrig personal

694 857

of of

of of

1551

of

of

Försvarets forskningsanstalt

A. Löne- och prisomräkning

Löne- och prisomräkningen innebär en kostnadsökning med 10
431000 kr. I beloppet ingår en framräknad hyreshöjning om 3 769 000 kr. på
grand av byggnadsstyrelsens ändrade normer för hyresberäkning. Forskningsanstalten
förutsätter att detta belopp anvisas utanför ramen för det mUitära försvaret.

B. Uppgiftsförändringar

Enligt överbefälhavarens rekommendationer år 1969 för
inriktning av forskningsanstaltens forskningsverksamhet under perioden 1969/70
1975/76 höjs forskningsanstaltens anslag med 500 000 kr. fr. o. m. budgetåret
1972/73 genom omfördelning inom ramen för det militära försvaret. Detta
medelstillskott avses disponeras för att förstärka forskningsinsatserna inom
prioriterade områden.

s. 278 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 278

Departementschefen

Försvarets forskningsanstalt väntar att den
forskningsinriktning som har kommit fram under 1960-talet kommer att bestå
under programplaneperioden. Anstalten avser att anpassa verksamheten med
hänsyn till vad som kommer fram vid den kommande s. k. stora rullningen av
anstaltens långsiktsplaner. Forskningsanstaltens verksamhet berörs av de
resultat som 1969 års försvarsforskningsutredning kommer till. Med hänsyn
härtill är jag inte beredd att nu ta ställning till anstaltens verksamhetsinriktning
under programplaneperioden. 1 avvaktan på ett sådant ställningstagande bör
verksamheten bedrivas enligt de riktlinjer som hittills har gällt.

Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av
sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Beräkningen innebär en viss
minskning av antalet anställda. I beräkningen ingår ett belopp av 3 769 000 kr.
för forskningsanstaltens ökade hyreskostnader med anledning av
byggnadsstyrelsens ändrade normer för hyresberäkning (A).

Jag hemstäUer att Kungl. Maj.t föreslår riksdagen

att till Försvarets forskningsanstalt för budgetåret
1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 107 000 000 kr.

Försvarets radioanstalt

Delprogrammet Försvarets radioanstalt består av
programelementen Försvarets radioanstalt och Krigsorganisation för försvarets
radioanstalt. Verksamheten under delprogrammet har budgeterats på programelementen
som har förts samman tiU två primäruppdrag inom delproduktionsområdena Allmän
ledning och förbandsverksamhet resp. Centralt vidtagen materielanskaffning.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarets
radioanstalt.

Programplan för perioden 1972/73-1976/77

Den av radioanstalten beräknade utvecklingen av anslaget
Försvarets radioanstalt framgår av följande sammanställning (prisläge februari
1971; 1 000-tal kr.).

1971/72

1972/73

1973/74

1974/75

1975/76

1976/77
Summa 1972/77

48 272'

57 816

61 901

61 901

61 901

61
901 305 420

' Beräknat belopp

I övrigt är programplanen av sådan natur att närmare
redogörelse inte bör lämnas till statsrådsprotokollet. Ytterligare upplysningar
torde få inhämtas av de handlingar som kommer att tillhandahållas riksdagens
försvarsutskott.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75

F 6. Försvarets radioanstalt

1971/72 Anslag 48
272 000'

1972/73 Förslag 54 000 000

Beräknat belopp Kostnader och medelsbehov

279

opaginerad Kontrollera mot PDF

Primäruppdrag
m. m.

1971/72

1972/73

opaginerad Kontrollera mot PDF

Försvarets radioanstalt

Dep,
chefen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Allmän ledning och förbandsverk

samhet 38 272 000 44 016 000)

Centralt vidtagen materielan- \ 54 000 000

skaffning 10 000 000 13 800 000)

Summa kostnader för primärupp

dragen 48 272 000 57 816 000
54 000 000

Summa medclsbehov (anslag) 48 272 000 57 816 000
54 000 000

Försvarets radioanstalt

A, Löne- och prisomräkning

Löne- och prisomräkningen innebär en kostnadsökning med 5
148 000 kr.

B, Uppgiftsförändringar

Upplysningar beträffande föreslagna uppgiftsförändringar
torde få inhämtas av de handlingar som kommer att tillhandahållas riksdagens
försvarsutskott. Totalt innebär uppgiftsförändringarna en kostnadsökning med 4
396 000 kr.

De par te men tschefen

Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av
sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Jag hemställer att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen

att till Försvarets radioanstalt för budgetåret 1972/73
anvisa ett förslagsanslag av 54 000 000 kr.

Försvarsmedicinska forskningsdelegationen

Försvarsmedicinska forskningsdelegationen har till uppgift
att vara ett rådgivande, sammanhållande och planerande organ för tillämpad försvars-medicinsk
forskning. Delegationen skall främja sådan forskning och därmed sammanhängande
verksamhet genom att bevilja anslag, forskningsbidrag och stipendier m, m.

Delprogrammet Försvarsmedicinska forskningsdelegationen
består av

s. 280 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 280

programelementen Försvarsmedicinska forskningsdelegationen
och För-svarsmedicinsk forskning.

Verksamheten under delprogrammet har budgeterats pä tre
primäruppdrag inom delproduktionsomrädena Allmän ledning och förbandsverksamhet.
Tillämpad ej objektbunden forskning och Kunskapsuppbyggande forskning.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget
Försvarsmedicinska forskningsdelegationen.

Programplan för perioden 1972/731976/77

1 avvaktan på resultatet av 1969 års
försvarsforskningsutredning avstår försvarsmedicinska forskningsdelegationen
från en långsiktig bedömning av utvecklingen under delprogrammet men anför bl.
a. följande.

Verksamheten bör inriktas på att främja tillämpad och
kunskapsuppbyggande försvarsmedicinsk forskning avseende "människan i det
moderna krigets mUjö". Den av delegationen stödda forskningen sker i form
av såväl små projekt under kort tid som mera omfattande fleråriga projekt.
Härutöver främjas forskningen genom ett antal forskarutbildningsbefattningar.

Eftersom en stor del av delegationens anslag under senare
år har varit bundna i långsiktiga åtaganden, har utrymmet för
forskningsinitiativ varit ringa och endast ett mindre antal ansökningar av hög
prioritet har kunnat bifallas. Delegationen har under en följd av år framhållit
önskvärdheten av att kostnaderna för verksamhet av mera fast karaktär betalas
från resp. myndighets anslag.

Främst inom forskningsområdena skydd mot biologiska
stridsmedel, militärpsykiatri samt hygien och fältepidemiologi har insatserna
varit OtUlräckliga. De nämnda områdena har av överbefälhavaren angetts ha
särskUt hög aktualitet och delegationens möjligheter tUl forskningsinitiativ
behöver förbättras.

Den av delegationen beräknade utvecklingen av anslaget
Försvarsmedicinska forskningsdelegationen framgår av följande sammanställning
(prisläge februari 1971; 1 000-tal kr,).

1971/72

1972/73

1973/74

1974/75

1975/76

1976/77

Summa
1972/77

3 391'

4 285

4 521

4 721

4 921

5 121

23 569

' Beräknat belopp

s. 281 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 281

F 17. Försvarsmedicinska forskningsdelegationen

1971/72 Anslag 3
391 OOO'

1972/73 Förslag 3 500 000

Beräknat
belopp Kostnader och medelsbehov

opaginerad Kontrollera mot PDF

Primäruppdrag
m. m.

1971/72
1972/73

opaginerad Kontrollera mot PDF

Försvarsmedicinska
Dep. chefen forskningsdelegationen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Allmän
ledning och förbands-verksamhet

Tillämpad ej objektbunden forskning

Kunskapsuppbyggande
forskning

Summa kostnader för primäruppdragen

Summa medelsbehov (anslag)

144 000 148 000

2 429 000 3 104 000

818 000 1033 000

3 391000 4 285 000

3 391000 4 285 000

3 500 000

3 500 000 3 500 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Försvarsmedicinska forskningsdelegationen

A, Löne- och prisomräkning

Löne- och prisomräkningen innebär en kostnadsökning med
143 000 kr.

B, Uppgiftsförändringar

Med hänsyn tUl att en stor del av delegationens medel är
låsta tiU långsiktiga projekt och forskargrupper behövs en ökning av
medelstilldelningen för att ambitionsnivån för den försvarsmedicinska
forskningen skaU kunna behållas. Medlen avses i första hand bh utnyttjade inom
områdena biologiska stridsmedel, hygien och fältepidemiologi samt psykiatri
och psykologi (-1-722 000 kr,).

De par te m en tschefen

Försvarsmedicinska forskningsdelegationen anser att dess
verksamhet i avvaktan på resultatet av 1969 års försvarsforskningsutrednings
arbete bör inriktas på att främja tillämpad och kunskapsuppbyggande forskning
avseende människan i det moderna krigets miljö. Jag godtar tills vidare denna
inriktning. Jag är emellertid inte beredd att tillstyrka delegationens förslag
att utgifter av permanent karaktär förs över till andra anslag.

Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av
sammanställ-

s. 282 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 282

ningen över kostnader och medelsbehov.

Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Försvarsmedicinska forskningsdelegationen för
budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 3 500 000 kr.

Insatsberedskap m. m.

Delprogrammet Insatsberedskap m. m, består av
programelementen Insatsberedskap, Mobiliseringsberedskap, Beredskapskontroller
och Särskild verk.samhet vid försvarsstaben.

Överbefälhavaren föreslår följande programelement,
nämligen Insatsberedskap i grundberedskap, Beredskapskontroller,
Beredskapshöjningar, Insatser samt Särskild verksamhet vid försvarsstaben och
har budgeterat verksamheten på dessa.

Programelementen
Insatsberedskap i grundberedskap, Beredskapskontroller, Beredskapshöjningar
och Insatser har förts samman till ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet
Operativ och krigsorganisatorisk verksamhet. Programelementet Särskild
verksamhet vid försvarsstaben utgör ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet
Allmän ledning och förbandsverksamhet.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget
Insatsberedskap m. m.

Programplan för perioden 1972/73-1976/77

Den av överbefälhavaren beräknade utvecklingen av anslaget
Insatsberedskap m. m. framgår av följande sammanställning (prisläge februari
1971; I 000-tal kr.).

1971/72 1972/73 1973/74 1974/75 1975/76
1976/77 Summa 1972/77

23 166' 28 791 29 341 29 591 32 141 32 091 151 955

' Beräknat belopp

1 övrigt är programplanen av sädan natur att närmare
redogörelse inte bör lämnas till statsrådsprotokollet. Ytteriigare upplysningar
torde få inhämtas av de handlingar som kommer att tillhandahållas riksdagens
försvarsutskott.

F 20. Insatsberedskap m. m.

1971/72 Anslag 23
166 000'

1972/73 Förslag 28 500 000

' Ber ä knat belopp

s. 283 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 283

Kostnader och medelsbehov

Primäruppdrag m.m. 1971/72 1972/73

Överbefäl- Dep.
chefen

havaren

Allmän ledning och förbands

verksamhet 8 924 000 9 674 000 )

Operativ och krigsorganisato- > 28 500 000

risk verksamhet 14 242 000 19 117 000 )

Summa kostnader för primär

uppdragen 23 166 000 28 791000
28 500 000

Summa medelsbehov (anslag) 23 166 000 28 791000 28 500000

Överbefälhavaren

A. Löne- och prisomräkning

Löne- och prisomräkningen innebär en kostnadsökning med 4
325 000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

1. Särskild verksamhet vid försvarsstaben

För nya tjänster m. m. vid försvarsstaben behövs
ytterligare 200 000 kr. Samtidigt minskar övriga kostnader med samma belopp.

2. Insatsberedskap i grundberedskap

För att behålla nuvarande ambitionsnivå krävs viss
förbättring av sjöbevakningen och luftbevakningen på låg höjd samt ökad
flexibilitet i baseringen av jaktberedskapen (-1- 1,3 milj. kr.).

Departementschefen

Överbefälhavaren har i programplanen förutsatt en viss
ökning av ambitionsnivån för verksamheten samt ökad handlingsfrihet i fråga om
beredskapshöjningar m. m. Verksamheten under programplaneperioden bör bedrivas
med oförändrad ambitionsnivå och inom en i stort oförändrad ekonomisk ram.

Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av
sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Insatsberedskap m. m. för budgetåret 1972/73
anvisa ett förslagsanslag av 28 500 000 kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

F 24. Gemensamma myndigheter m.m.: Iståndsättning av
befästningar och kaserner

1971/72
Anslag

1 400 000

1972/73
Förslag

1 700 000

'
Beräknat belopp

Verksamheten under anslaget omfattar iståndsättning av
byggnader och befästningar för gemensamma myndigheter och funktioner. Anslaget
skall tillgodoföras inkomstsidan i staten för försvarets fastighetsfond för att
balansera utgifter inom staten för fonden.

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag
m. m.

1971/72

1972/73

Överbefäl-

Dep, chefen

havaren

Kasernbyggnaders
delfond

1.
Försvarets materielverk (del-

program 5.4)

600

400 \

2,
Försvarets radioanstalt (del-

1

program 5,6)

200

400 /

3,
Försvarets gymnasieskola

v

1 700

(delprogram 5,11)

-

200 (

4.
Krigsarkivet (delprogram 5,15)

300

300
1

5.
Militärhistoriska museer

1

(delprogram 5,16)

300

400 /

Summa
kostnader för primärupp-

dragen

1400

1700

1700

Summa
medelsbehov (anslag)

1400

1 700

1 700

Överbefälhavaren

Följande
dispositionsplan föreslås för anslaget.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Objekt

Medelsförbrukning
(1 000-tal kr.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kasernbyggnaders delfond Försvarets materielverk

1.1 Mindre iståndsättningsarbeten på byggnader

1.2 Vissa tekniska försörjningsanordningar

2. Försvarets
radioanstalt

2.1 Mindre iståndsättningsarbeten
påbyggnader

2.2 Vissa tekniska
försörjningsanordningar

3, Försvarets
gymnasieskola

3.1 Mindre iståndsättningsarbeten påbyggnad nr 86

4. Krigsarkivet

4,1 Mindre
iståndsättningsarbeten pä byggnader

5, Militärhistoriska
museer

5.1 Mindre iståndsättningsarbeten
påbyggnader

5.2 Vissa tekni-ska
försörjning,sanordningar Summa

300 100

200 200

200

300

300 100

1 700

s. 285 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 285

1.1, 2.1, 3.1, 4.1 och 5.1. För mindre iståndsättningsarbeten
pä

byggnader beräknas ett medelsbehov av (300 000 + 200 000 + 200 000

+ 300 000 + 300 000) 1 300 000 kr, för nästa budgetår. Organisationsför

ändringar m,m, vars omfattning mte nu kan förutses medför krav på

omdisponering, anpassning och ändrat utnyttjande av befintliga lokaler,

ändring av värme- och ventUationssystem samt elektriska instaUationer

m. m. För att beslutade omorganisationer m. m. skall få avsedd effekt

behövs medel för ombyggnads- och inredningsarbeten.

1.2, 2.2
och 5.2. För vissa tekniska försörjningsanordningar beräknas

ett medelsbehov av (100 000 + 200 000 + 100 000) 400 000 kr. för

nästa budgetår. Medlen avses för modernisering och förnyelse av instaUa

tioner och anläggningar för värme- och elförsörjning, iståndsättning av

vägar och planer samt utbyte eller komplettering av vattenlednings- och

avloppsnät.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen över kostnader och
medelsbehov beräknar jag anslaget till 1,7 milj. kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tUl Gemensamma myndigheter m. m.: Iståndsättning av befästningar
och kaserner för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av I 700 000 kr.

s. 286 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 286

G Civilförsvar

Huvudprogrammet Civilförsvar omfattar följande delprogram.

6.1
Ledning i krig

6.2
Utrymning

6.3
Skydd för
allmänheten

6.4
Undsättning

6.99
Allmän administration

Civilförsvarsstyrelsen är programmyndighet och central
förvaltningsmyndighet för civilförsvaret. Civilförsvarsstyrelsen leds av en
styrelse. Chef för civilförsvarsstyrelsen är en generaldirektör. Inom verket
finns en stab, ett tillfälligt sekretariat för studier och långsiktsplanering,
fem byråer, nämligen planeringsbyrån, utrustningsbyrån, kanslibyrån, tekniska
byrån och utbildningsbyrän, en civilförsvarsöverläkare och en militärassistent.
Dessutom finns personal för handläggning av ärenden som rör kommunal beredskap.
1 civUförsvarsstyrelsens utbildningsbyrå ingår statens civilförsvarsskolor,
som omfattar civilförsvarsskolan i Rosersberg och tre fältskolor. Vid skolorna
utbildas befäl i civilförsvarets kårer och personal i de särskilda
undsättningskårerna. Verksamheten under huvudprogrammet har budgeterats på ett
antal primäruppdrag inom delproduktionsområdena Förvaltning, Utbildning av
civilförsvarspersonal m. m., Civilförsvarsutbildning av allmänheten. Underhåll
och förrådsverksamhet, Materielanskaffning m, m,. Anskaffning av skyddsrum samt
Forskning, försök och utveckling. Verksamheten finansieras från följande
anslag,

G 1. Civilförsvar

II 6, Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar

Programplan för perioden 1972/73-1976/77
Civilförsvarsstyrelsen

Civilförsvarsstyrelsens programplan för huvudprogrammets
utveckling avser en planeringsram på 138 milj, kr, per budgetår (prisläge
februari 1971) med tillägg av sammanlagt 30 milj, kr, under budgetåren
1972/73-1974/75 för att vid behov finansiera redan gjorda åtaganden. Vidare
redovisas översiktligt utvecklingen av huvudprogrammet inom en planeringsram på
118 mUj. kr. per budgetår jämte nämnt tillägg. Styrelsen har dessutom utarbetat
en programplan för en planeringsram om 154 milj. kr, per budgetår. Denna senare
ram möjliggör enligt styrelsen en fortsatt utveckling av civilförsvaret enligt
tidigare beslutad inriktning och ger även handhngsfrihet på lång sikt.

Civilförsvarets åtgärder finansieras dels över fjärde
huvudtiteln, dels av andra myndigheter, kommunerna och av enskilda.
Fördelningen på delprogram av planerade kostnader genomsnittligt per år under
program-

s. 287 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 287

planeperioden 1972/73-1976/77 framgår av följande tabell.
Kostnaderna för övriga myndigheter och enskilda är endast uppskattade.

Delp

irogram

Kostnader (milj, kr,)

Över fjärde

Övriga

Enskilda

Totalt

huvudtiteln

myndigheter

6,1

Ledning
i krig

22,7

9,4

_

32,1

6,2

Utrymning

1,9

1,3

-

3,2

6,3

Skydd
för allmän

iheten

28,3

5,5

100,0

133,8

6,4

Undsättning

64,5

5,0

15,0

84,5

6,99
Allmän administration

26,9

18,7

-

45,6

umma

144,3'

39,9

115,0

299,2

Beloppet varierar under perioden beroende på hur
tillägget på 30 milj. kr. rdclas

Civilförsvarsstyrelsens programplan avser endast kostnader
inom fjärde huvudtiteln. Detta innebär att kostnaderna för främst enskUda
skyddsrum, verkskydd och administration vid länsstyrelserna m. m, inte
innefattas i programplanens kostnadsram.

Civilförsvarsstyrelsen framhåller det som angeläget att
under programplaneperioden i första hand påbörja förändringen av
civilförsvaret så att det anpassas till den nu ändrade inriktningen av
verksamheten. Inom planeringsramen 138 milj, kr, bör målet för huvudprogrammet
vara följande.

Lednings- och undsättningsorganisationen byggs upp och
anpassas tiU främst det konventionella krigets krav.

Utvecklingen av delprogrammet Ledning i krig syftar till
att förenkla ledningsverksamheten och ledningsstabernas organisation, förbättra
underrättelsetjänsten och fortsätta uppbyggnaden av alarmerings- och sambandstjänsten.

Huvuddragen i undsättningsorganisationen (organisation 60)
behålls, men mindre organisationsändringar vidtas för att göra undsättningen
mera effektiv i de olika miljöer som angreppsfallen redovisar. Undsättningsorganisationen
uppfyller inte kraven på beredskap och uthållighet. Även om resurserna i
planeringsnivån är begränsade påbörjas därför uppbyggnaden av särskilda
beredskapsstyrkor. Dessa s, k. S-enheter införs med början under budgetåret
1974/75 genom att 2 % av det lokala allmänna civUförsvaret åriigen
förrådsställs särskilt. Inom programplaneperioden uppbyggs beredskapsstyrkan
till 6 % av den lokala organisationen. Beredskapshöjningen fullföljs efter programplaneperioden
till minst 10% av organisationen.

Viss befälsutbildning förbättras. Omfattningen av
övningsverksamheten ökas i takt med organisationens uppbyggnad, så att
nuvarande mobiliseringsberedskap inte försämras relativt sett.

Utbyggnaden av skydd för framskjutna enheter och
branddammar fortsätts i nuvarande takt.

Takten i utbyggnaden av ledningscentraler minskas.
Modernisering och

s. 288 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:75 288

i vissa fall ersättning av äldre centraler ställs på
framtiden. Ledningsenheter som saknar anläggningar får tills vidare klara sig
med provisorier.

Utrymningsplanläggningen överses.

Den påbörjade anskaffningen av skyddsmasker m. m.
fortsätts i en sådan takt att den del av befolkningen, som inte kan få
kollektivt skydd i täta skyddsrum med gasfUter, disponerar skyddsmasker
(motsvarande) i början av 1980-talet.

Modernisering av vissa befolkningsskyddsrum i de större
städerna påbörjas. En närmare prioritering av åtgärderna kan göras först sedan
en fysisk skyddsrumsplanering införts. En långsiktsplan för att förbättra
innerområdenas skydd bör kombineras med en beredskapsplan för att kunna
påskynda åtgärderna om händelseutvecklingen skulle kräva en forcering.

Vid programplaneperiodens slut kvarstår med denna awägning
den begränsade tillgången på skyddsmasker åt befolkningen, ledningsorganisationens
bristande effektivitet och undsättningsorganisationens ringa uthållighet.
Allvarliga brister finns också i utbUdningen.

Det århga utbildningsbehovet omfattar vid fullt uppbyggd
organisation 21 000 civilförsvarsphktiga. Under uppbyggnadstiden, som
sammanfaUer med programplaneperioden, är omfattningen 24 000
civUförsvarspliktiga. Övningsverksamheten omfattar vid uppbyggd organisation 85
000 civUförsvarspliktiga och under programplaneperioden 45 000 civUförsvarspliktiga
per är.

Fördelningen av betalningsmedlen (kostnaderna) pä
delprogram i civUförsvarsstyrelsens förslag framgår av följande tabeU
(milj.kr., prisläge februari 1971).

Delprogram

Planering!

iramar

1972/73

1973/74

1974/75

1975/76

1976/77

S:a 1972/77

61
Ledning i krig

6.2 Utrymning

6.3 Skydd
för allmänheten

6.4 Undsättning

6.99
Allmän administration

31,3 2,1 23,8 82,6 27,4

23,9 1,9 27,6 77,1 27,0

20,8 1,9 29,6 71,2 27,5

20,8 1,8 32,4 61,0 27,4

16,8 1,8

30,2 61,2 27,9

113,7 9,5 143,6 353,1 137,2

Summa

167,2

157,5

150,9

143,5

138,0

757,1

Justering på grund av överplanering och intäkter

- 13,0

- 10,1

-7,1

-5,6

+ 0

-35,8

Ram enligt civilförsvars-styrelsen

154,2

147,4

143,8

137,9

138,0

721,3

s. 289 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 289

Betalningsmedlens förddnmg på anslag under
programplaneperioden framgår av följande tabell (milj.kr., prisläge februari
1971, 1971 års löneläge).

Anslag 1972/73
1973/74 1974/75 1975/76 1976/77 S:a 1972/77

G 1 116

147,4 6,8

135,0 12,4

133,6 10,3

134,5 3,3

133,9 4,1

684,4 36,9

Summa

154,2

147,4

143,9

137,8

138,0

721,3

Departementschefen

Civilförsvarets fortsatta utveckling bör ske enligt de
riktlinjer som jag tidigare har redovisat. Sålunda bör huvuddragen i den
nuvarande lednings- och undsättningsorganisationen behållas, men ändringar
vidtas för att anpassa den till den allmänna planeringsinriktningen av
civUförsvaret. Det lokala allmänna civUförsvaret bör begränsas tiU den
omfattning som det f n. har. Befälspersonal jämte ca 50 % av övrig personal bör
utbUdas i fredstid. Ytterligare materiel och anläggnmgar tUl organisationen
anskaffas endast i begränsad utsträckning. Materielanskaffningen bör avse
sådan materiel som inte inom rimhg tid kan anskaffas på den allmänna marknaden
eller som inte kan ianspråktas vid krig eUer krigsfara. Det bör undersökas om
en mindre del av undsättnings- och ledningsorganisationen till rhnliga
kostnader kan ges en något högre beredskap än huvuddelen av organisationen.

Den nuvarande utrymningsplanläggningen bör behållas.
Anskaffning av skyddsmasker Ull befolkningen fortsätter och
produktionsberedskap upprätthålls enligt hittUls gällande grunder.

Jag finner det ocksä angeläget att det på längre sikt
vidtas åtgärder för att förbättra skyddet för befolkningen i områden som f. n.
har stor brist på skyddsrum. Jag avser att i senare sammanhang återkomma med
förslag tUl uppdrag åt civilförsvarsstyrelsen att utarbeta planer härför.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t ger riksdagen till känna
vad jag har anfört i det föregående.

G 1. Civilförsvar

1971/72 Anslag 108
003 000'

1972/73 Förslag 112 000 000

Beräknat belopp

Bemyndigandeskulden för anskaffning av civUförsvarsmaterid
var den 30 juni 1971 3 757 000 kr. För budgetåret 1971/72 har bestäUningsbemyndiganden
lämnats till ett belopp av 4 774 000 kr., medan för samma budgetår 8 531 000
kr. har anvisats i betalningsmedel. Någon bemyndi-gandeskuld för anskaffning av
civilförsvarsmateriel kommer alltså inte att föreligga den 30 juni 1972.

19 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 75

s. 290 Kontrollera mot PDF

Bemyndiganden att bevUja statsbidrag till skyddsrum och
branddammar för civilförsvarsändamål saknade den 30 juni 1971 täckning av
betalningsmedel till ett belopp av 4 107 000 kr. För budgetåret 1971/72 har
bemyndiganden lämnats tUl ett belopp av 31 540 000 kr. medan för samma budgetår
35 647 000 kr. har anvisats i betalningsmedel. Den 30 juni 1972 kommer alltså
samtliga av riksdagen lämnade bemyndiganden att medge statsbidrag till skyddram
och branddammar för civUförsvars-ändamål att ha täckning av betalningsmedel.

Betalningsmedel och beställningsbemyndiganden fl 000-tal
kr.)

Primäruppdrag
m. m.

1971/72

1972/73

Civilförsvars-

Dep. chefen

styrelsen

Bet.

Bem.

Bet.

Bem,

Bet.

Bem.

Förvaltning

22 605

28 876

_

26 223

_

Utbildning
av civilförsvars-

personal
m.m.

23 292

-

28 157

-

23 100

-

Civilförsvarsutbildning
av

allmänheten

2 872

_

2 393

-

2 400

-

Underhäll
och förrådsverksamhet

18 050

_

18 874

-

18 900

-

Materielanskaffning
m. m.

62 532

4 774

40 446

21 288

29 717

8 500

Anskaffning
av skyddsrum m. m.

38 772

31540

40 743

46 384

16 300

11500

Forskning,
försök och utveckling

950

-

1 850

-

1 000

-

Summa
kostnader

169 073

-

161 339

-

117 640

-

Överplanering

-

-

-8 000

-

-

-

Summa
utbetalningar för primär-

uppdragen

169 073

-

153 339

-

117 640

-

Avgår:

Intäkter

- 3 175

-

-5 040

-

-5 640

-

Summa
medelsbehov (anslag)

165 898'

-

148 299

-

112 000

-

Summa
bemyndiganden

-

36 314

-

67 672

-

20
000

' Beräknat betalningsutfall

Personal

Personalkategori

Antal

tjänster

1971/72

Beräknad
ändring

1972/73

Civilförsvarsstyrelsen

Dep. chefen

CivU
personal

Handläggande
personal

Lärare

Övrig
personal

93

77

394

564

+ 4 + 13 + 15

+ 32

of of + 9

+ 9

s. 291 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 291

Civilförsvarsstyrelsen

A. Löne- och prisomräkning

Löne- och prisomräkningen innebär en kostnadsökning med 9
095 000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

1. Förvaltning

Kostnadsökningen för delproduktionsområdet beror bl. a. på
ökade administrationskostnader i samband med övertagandet av de anläggningar i
Sandö, där civUförsvars-, katastrof- och biståndsutbUdningen skall bedrivas.
Vidare har under delproduktionsområdet tagits upp kostnader för en förutsedd
ökning av fredsadministrationen i samband med styrelsens anpassning till det
nya planerings- och budgeteringssystemet.

För samlokalisering i Sandö med bistånds- och
katastrofutbUdning behövs medel för en kamrer, en kansliskrivare, en kontorist
och en expeditionsvakt (+ 135 000 kr.).

För inköp av inventarier till nya förläggningsbyggnader
och komplettering av inventarier i befintliga byggnader i Sandö krävs 530 000
kr.

En ökad förbrukning av bränsle, el, vatten m. m. med
anledning av tiUkommande byggnadsvolym i Rosersberg och Revingeby, en ökad
insats av städpersonal i Sandö och vissa driftkostnader kräver en ökning av
medlen med 369 000 kr.

För anskaffning av vissa utbildningsanordningar krävs 286
000 kr.

För framställning av nya tekniska bestämmelser m. m. för
enskUda och allmänna skyddsrum behövs ytterligare 200 000 kr.

Med anledning av bl. a. överförandet av
utbildningsverksamhet från Nyadal till Sandö beräknas hyrorna öka med 521 000
kr.

Styrelsen har i särskUd skrivelse begärt en översyn av sin
fredsorganisation. 1 awaktan på resultatet av en sådan översyn har styrelsen
tagit upp ett preliminärt beräknat belopp av 1,2 milj. kr. utan specificering
av enskilda tjänster.

För fUmverksamhet, blanketter, publikationstryck m. m.
behövs ytterligare 189 000 kr.

2. Utbildning av civilförsvarspersonal m. m.

För en ökad utbildningsvolym med 3 000 elever för år behövs
ytterligare sju lärartjänster. 1 Revingeby behövs dessutom fyra lärartjänster
för övningsverksamhet i utbyte mot biträdande övningsledare och.instraktörer.
TUI Sandö kommer att förläggas förutom civUförsvars-utbUdning viss bistånds-
och katastrofutbUdning, För att genomföra denna krävs två nya lärartjänster (+
744 000 kr,).

För verksamheten i Rosersberg och Revingeby behövs
sammanlagt två tjänster för ekonomibiträden på grund av bl, a, den utökade
utbUdnings-och övningsvolymen. För drift av Sandöskolans internat har beräknats
medel för en internatföreståndare, två kokerskor och sex ekonomibiträden (+
305 000 kr,).

s. 292 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972.75 292

TUlgänglig övningsledningskapacitet medger f. n. att det
kvalificerade befälet övas endast vartannat år. För att öka övningstiden krävs
ytterligare två övningsledargrupper, dvs. två övningsledare och tvä biträdande
övningsledare (+ 264 000 kr.).

Den kvantitativa målsättningen för utbildningens
omfattning höjs under budgetåret i enlighet med programplanen. Detta medför ökade
kostnader för förmåner tiU civilförsvarspliktiga (+ 1 659 000 kr.).

Som en följd av den utökade utbUdningsverksamheten behövs
ytterligare medel för mathållning och utbUdningsmateriel m.m. (+ 710 000 kr.).

3. CivilförsvarsutbUdning av allmänheten

Styrelsen föratsätter att medel för skolundervisning i
brandskydd och olycksfaUsvård äskas av skolöverstyrelsen, eftersom
ifrågavarande utbildning numera ingår i gällande läroplaner (- 500 000 kr.).

4. UnderhåU och förrådsverksamhet

Ett minskat behov av resor bedöms föreligga för budgetåret
1972/73 på grund av lägre uppbyggnadstakt av materielstocken och koncentration
av förrädshåUningen. Det minskade behovet beräknas motsvara de höjda
traktamentsersättningarna ( 25 000 kr.).

Hyreskostnaderna beräknas öka för nytillkomna statliga
förråd (+ 310 000 kr.) och minska för förhyrda förråd (- 200 000 kr.).

För drift av förråd beräknas prishöjningarna på varor och
tjänster från maj 1970 tiU februari 1971 uppvägas av fortsatta
rationaliseringar (-27 000 kr.).

Underhålls- och reparationskostnaderna för
civUförsvarsmaterid beräknas minska genom fortsatta rationaliseringar (- 29
000 kr.).

Drift- och underhåUskostnaderna för alarmeringsnätet
beräknas sjunka genom fortsatta rationaliseringar. Abonnemangsavgifterna till
televerket som utgör 310 000 kr. har dock inte räknats upp (- 8 000 kr.).

5. Materielanskaffning m. m.

Under delprogrammet Ledning i krig räknas med minskad
anskaffning av skyddsutrustning och beklädnadsmateriel (992 000 kr.) och
minskad radioanskaffning i förhållande tiU tidigare budgetår (-1 852 000 kr.).

Under delprogrammet Utrymning räknas med en minskad
anskaffning av beklädnadsmateriel i förhåUande tUl tidigare budgetår (-286 000
kr.).

Under delprogrammet Skydd för allmänheten sker under
budgetåret 1972/73 minskad anskaffning av beklädnadsmateriel (- 656 000 kr.),
minskad beställning av skyddsmasker (- 4 732 000 kr.) och ingen anskaffning av
larmaggregat. Medelsbehovet avser i första hand installation av tidigare
anskaffade aggregat (- 565 000 kr.).

För delprogrammet Undsättning minskas
materielanskaffningen i förhåUande tUl budgetåret 1971/72 med 14 606 000 kr.
Radioanskaffningen till civilförsvarets undsättningsenheter begränsas för
budgetåret 1972/73 till anskaffning av reservmaterid och vissa utbytesenheter
(- 449 000 kr.).

s. 293 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 293

6. Anskaffning av skyddsrum m. m.

För
budgetåret 1972/73 behövs bemyndigande att medge statsbidrag till byggande av
skyddsrum till ett belopp av 46 384 000 kr. Bemyndigandena avser främst
modernisering av befolkningsskyddsrum, fortsatt utbyggnad av branddammar samt
produktion av skyddsrum i undervisningsanstalter och trafikantskyddsrum.

Komplettering
och reparationer av ledningscentraler medför en kostnadsökning av 1 mUj. kr.
Ledningscentraler som är byggda men ej slutreglerade och centraler som är under
modernisering, utredning, projektering eller byggnad medför en kostnadsökning
av 1 066 000 kr.

Följande kostnader beräknas minska jämfört med budgetåret
1971/72, nämUgen för utbyggnad av observationsplatser (- 636 000 kr.),
utredningar rörande nyanläggning av ledningscentraler (- 165 000 kr.), bidrag
tiU skyddsrum i undervisningsanstalter, trafikantskyddsrum och befolkningsskyddsrum
(- 2 05 1 000 kr.) samt konsulter för skyddsrum för framskjutna enheter (- 135
000 kr.).

Kostnaderna för krigsbranddammar och skyddsrum för
framskjutna enheter beräknas öka jämfört med budgetåret 1971/72 (+680 000 kr.).

7. Forskning, försök och utveckling.

För olika utvecklingsarbeten och ökade forskningsinsatser
begärs uppräkningar om sammanlagt 965 000 kr. Viss minskning av kostnaderna
uppkommer genom att vissa studier föreslås belasta delproduktionsområdet
Förvaltning (- 65 000 kr.).

Departementschefen

Jag har tidigare redogjort för de riktlinjer efter vilka
civilförsvaret bör utvecklas i fortsättningen. Beträffande medelsbehovet för
budgetåret 1972/73 och för verksamheten erforderiiga bemyndiganden vUl jag
anföra följande.

För samlokaliseringen i Sandö av civilförsvarets nuvarande
fältskola i Nyadal och bistånds- och katastrofutbildningen har jag beräknat
medel för ytterligare åtta tjänster, varav en för internatföreståndare (B 2),
två för administrativ personal (B I) och fem för ekonomipersonal (B 2). Härutöver har jag beräknat medel
för ett ekonomibiträde för verksamheten i Rosersberg (B 2).

För inköp av inventarier till förläggningsbyggnader i
Sandö har jag beräknat 250 000 kr. (B 1), för nyanskaffning av vissa
utbUdningsanordningar 63 000 kr. (B 1) och för viss fUmverksamhet 60 000 kr.
(B 1).

Jag har vid min medelsberäkning även tagit hänsyn till
kostnaderna för ökade förmåner förvissa civilförsvarsphktiga.

Befintliga medel under reservationsanslag kommer att föras
över tUl budgetutjämningsfonden i samband med övergängen till det nya planerings-
och budgeteringssystemet fr. o. m. budgetåret 1972/73. Med hänsyn härtill bör
bemyndiganden som tidigare har lämnats av riksdagen för beställning av materiel
och för att medge statsbidrag till allmänna

s. 294 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:75 294

skyddsrum m. m. inte utnyttjas för ytterligare
beställningar och medgivanden efter den 30 juni 1972. Gjorda åtaganden
beträffande vissa anläggningar kan beräknas motsvara en bemyndigandeskuld om 30
milj. kr. vid ingången av budgetåret 1972/73.

För budgetåret 1972/73 beräknar jag att för
materielanskaffning behövs ett bestäUningsbemyndigande av 8,5 milj. kr.

För att betala beställningar som lagts ut före den 1 juh
1972 med stöd av tidigare bemyndiganden behövs under budgetåret 23 458 000 kr.
För nya beställningar med stöd av bemyndigandet för budgetåret 1972/73 beräknar
jag 6 259 000 kr. i betalningsmedel.

Vid bifaU till vad jag har förordat kommer
bemyndigandeskulden för materielbeställningar den 30 juni 1973 att uppgå tiU 2
241 000 kr.

Beträffande anskaffning av allmänna skyddsram m. m. viU
jag erinra om att kommunerna inte är skyldiga att vidta statsbidragsberättigade
åtgärder innan medel finns tUlgängliga för beräknat statsbidrag eUer riksdagen
har lämnat bemyndigande tiU sådant statsbidrag.

Jag beräknar att bemyndiganden att medge bidrag till
kommuner för att anordna allmänna skyddsrum m. m. för budgetåret 1972/73 behövs
tiU ett belopp av 11,5 milj. kr.

För statsbidrag tUl anläggningar, som kommuner har fått i
uppdrag att utföra med stöd av bemyndiganden lämnade före den 1 juli 1972, samt
till bidrag tUl enskUda trafikant- och skolskyddsrum beräknar jag inom
utgiftsramen ett medelsbehov av 16,3 milj. kr. Som jag anfört tidigare räknar
jag dessutom med att anslaget vid behov får överskridas med högst 18 mUj. kr.
för detta ändamål.

Vid bifall tUl vad jag har föreslagit beräknas
bemyndigandeskulden för statsbidrag tUl anskaffning av skyddsrum m. m. den 30
juni 1973 vara 25,7 mUj. kr. Om någon del av nyssnämnda 18 milj. kr. tas i
anspråk under budgetåret 1972/73, minskar bemyndigandeskulden i motsvarande
mån.

Min beräkning av det totala medels- och
bemyndigandebehovet framgår av sammanstäUningen över betalningsmedel och
beställningsbemyndiganden.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.
bemyndiga
Kungl. Maj:t att medge att civilförsvarsmateriel beställs inom en kostnadsram
av 8 500 000 kr.,

2.
bemyndiga
Kungl. Maj:t att medge att statsbidrag utgår för anskaffning av skyddsram m. m.
inom en kostnadsram av 11 500 000 kr..

3.
till
Civilförsvar för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 112 000 000
kr.

s. 295 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 295

H Övrig verksamhet Beredskapsnämnden för psykologiskt
försvar

Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar leder och
samordnar planläggningen av landets psykologiska försvar och ombesörjer - i den
mån det inte ankommer på andra organ - själv att behövliga förberedelser
vidtas.

Beredskapsnämnden består av ordförande och 14 ledamöter.
TiU nämnden är knutet ett kansU som leds av en kanslichef.

Delprogrammet Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar
består av programelementen Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar. Beredskapsåtgärder
för psykologiskt försvar och Dokumentation och forskning. Verksamheten under
delprogrammet har budgeterats på programelementen och därefter förts samman
tiU två primäruppdrag inom delproduktionsområdet AUmän ledning och
förbandsverksamhet.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget
Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar.

Programplan för perioden 1972/73-1976/77

Beträffande utvecklingen av delprogrammet m. m. anför
beredskapsnämnden för psykologiskt försvar bl. a. följande.

Kungl. Maj:t har i februari 1971 gett beredskapsnämnden i
uppdrag att bedriva studier som syftar till att klarlägga det psykologiska
försvarets mål och uppgifter under krig och krigsfara m. m. Kungl. Maj:t har
vidare uppdragit åt försvarets rationahseringsinstitut att se över nämndens
organisation och verksamhet mot bakgrund av nämnda miljöstudier.

Med hänsyn till dessa utredningar har beredskapsnämnden
avstått från att göra en närmare bedömning av utveckhngen under programplaneperioden.

Den av nämnden beräknade utveckhngen av anslaget
Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar framgår av följande sammanställning
(prisläge februari 1971; 1 000-tal kr.).

1971/72

1972/73

1973/74

1974/75

1975/76

1976/77

Summa
1972/77

873

1 109

1 168

1 264

1 382

1441

6 364

H 1. Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar

1971/72 Anslag 873 000

1972/73 Förslag I
000 000

s. 296 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:75

Kostnader
och medelsbehov

296

opaginerad Kontrollera mot PDF

Primäruppdrag
m. m.

1971/72

1972/73

Beredskaps-nämnden för psykologiskt försvar

Dep. chefen

Allmän ledning och förbandsverksamhet:

Ledning och planläggning Forskning

Summa kostnader för primäruppdragen

Summa
medelsbehov (anslag)

594 806 278 194

873 000 873 000

718521 \ 390 390 f

1 108 911 1 108 911

1 000 000

1 000 000 1 000 000

Personal

Personalkategori

Antal tjän

ster

1971/72

Beräknad ändring 1972/73

Beredskaps-nämnden för psykologiskt försvar

Dep. chefen

Civil personal Handläggande personal Övrig personal

4 3

7

+ 1 + 0,5

+ 1,5

+ 2 of

+ 2

Beredskapsnämnden
för psykologiskt försvar A. Löne- och prisomräkning

Löne-
och prisomräkningen innebär en kostnadsökning med 92 273 kr.

B.
Uppgiftsförändringar

1. Beredskapsnämnden
för psykologiskt försvar

För
ökat antal resor inom landet behövs ytterligare 4 000 kr. Med hänsyn tiU bl. a.
ytterligare behov av pedagogiska och tekniska hjälpmedel och publikationstryck
ökar expenskostnaderna med 9 500 kr.

2. Beredskapsåtgärder
för psykologiskt försvar

Nämndens
omfattande utbUdningsverksamhet kräver anställning av en byråinspektör som på
heltid kan planera för befintlig och utökad utbildning (+61 082 kr.).

Bdoppet
1971/72 för särskUd övnmg bortfaller (- 11 000 kr.).

s. 297 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 297

3. Dokumentation och forskning

En halvtidstjänst som kansliskrivare bör ändras till
heltidstjänst (+ 15 690 kr.).

Höjda belopp beräknas för konsultverksamhet för att
möjliggöra angelägna forsknings- och dokumentationsuppgifter, bl. a. i fråga om
masskommunikation och psykologisk krigföring (-F 45 000 kr.).

Det ökade forskningsbehovet föranleder en uppräkning med 6
000 kr.

Vissa utredningar

1 februari 1971 uppdrog Kungl. Maj:t åt beredskapsnämnden
för psykologiskt försvar att i samråd med överbefälhavaren, civilförsvarsstyrelsen,
överstyrelsen för ekonomiskt försvar och företrädare för massmedier mot
bakgrund av miljöstudier m. m. inom krigsmakten, befolkningsskyddet och det
ekonomiska försvaret bedriva studier i syfte att klarlägga det psykologiska
försvarets mål och uppgifter under krig och krigsfara. Samma dag uppdrog Kungl.
Maj :t åt försvarets rationaliseringsinstitut att i samarbete med
beredskapsnämndens ordförande och kanslichef se över nämndens organisation och
verksamhet. Översynen skuUe ske mot bakgrund av resultatet från de studier som
beredskapsnämnden fått i uppdrag ätt utföra.

Resultatet av utredningen om det psykologiska försvarets
mål och uppgifter har redovisats i det föregående. Vid utredningen har det bl.
a. framkommit att den nuvarande organisationen för planering av det
psykologiska försvaret har otiUräckUga resurser för att kunna fullgöra sina
uppgifter på ett tillfredsställande sätt.

Försvarets rationaliseringsinstitut har mot bakgrund av
resultatet av nämnda mUjöstudier sett över beredskapsnämndens organisation och
verksamhet. Utredningsarbetet har bedrivits med inriktning huvudsakligen på
analys av dels nämndens primära funktioner, budget och arbetsformer, dels
nämndens kansli med avseende på arbetsfördelning, arbetsrutiner och
befattningsplanering. Institutet anser att nämndens verksamhet inom flera
områden är otillräcklig och bör utökas. Detta gäUer främst i fråga om
krigsplanläggning och utbUdning. För dessa funktioner föreslår institutet vissa
resursförstärkningar, bl. a. inrättande av tre nya tjänster i utbyte mot två
arvodesanställda sakkunniga. Institutet anför vidare att ställning f n. inte
bör tas till vilken forskning nämnden i fortsättningen bör prioritera och vUken
volym forskningen bör ha.

Departementschefen

Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar har lagt fram
vissa förslag om det psykologiska försvarets mål och uppgifter under krig och
krigsfara m. m. Jag hänvisar till vad jag tidigare har anfört om dessa frågor.

Beträffande resultatet av den av försvarets
rationaliseringsinstitut företagna översynen av nämndens organisation och
verksamhet delar jag

s. 298 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 298

institutets uppfattning att en viss förstärkning av
resurserna bör ske. För krigsplanläggning och utbUdning bör sålunda inrättas
två tjänster för handläggare. Vidare bör en tjänst för kanslichef i Ce 1
inrättas vid beredskapsnämnden. Härvid kan en tjänst för byråchef i Be 5 dras
in.

Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av
sammanstäUningen över kostnader och medelsbehov.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1. bemyndiga Kungl. Maj:t att vid beredskapsnämnden
för psyko

logiskt försvar inrätta en tjänst för kanslichef i Ce 1,

2. tiU Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar
för budgetåret

1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kr.

Flygtekniska försöksanstalten

Flygtekniska försöksanstalten har tUl uppgift att främja
utvecklingen av flygtekniken inom landet. Det åligger anstalten att mot
ersättning bedriva flygteknisk forsknings- och försöksverksamhet, att följa
utveckhngen av den flygtekniska forskningen i länder som intar en ledande
ställning på detta område samt att systematiskt samla, ordna, bearbeta och
offentliggöra forskningsresultat och andra rön inom dess verksamhetsområde.

Förutom den s. k. uppdragsforskningen bedrivei
försöksanstalten egen, främst grundläggande forskning av allmän flygteknisk
karaktär.

Flygtekniska försöksanstalten leds av en styrelse. Chef
för anstalten är en generaldirektör. Försöksanstalten är organiserad på ett
kansli och fyra avdelningar. Dessa är aerodynamiska avdelningen,
hållfasthetsavdelningen, mättekniska avdelningen och driftavdelningen.

Delprogrammet Flygtekniska försöksanstalten består av
programelementen Flygtekniska försöksanstalten, Flygteknisk forskning och Uppdragsverksamhet.

Verksamheten under delprogrammet har budgeterats på
programelementen som därefter har förts samman tUl ett primäruppdrag inom
huvudproduktionsområdet Forskning och utveckling.

Verksamheten under programelementen Flygtekniska
försöksanstalten och Flygteknisk forskning finansieras från förslagsanslaget
Flygtekniska försöksanstalten. Uppdragsverksamheten redovisas som självbärande
verksamhet under anslaget Flygtekniska försöksanstalten.

Programplan för perioden 1972/73-1976/77

Beträffande utvecklingen under delprogrammet anför
flygtekniska försöksanstalten bl. a. följande.

Genom att försvaret har varit och är huvudavnämare av
produktionen har arbetsbeläggningen styrts av den militära flygplanutvecklingen
och dennas periodicitet. Så länge projekten överlappade varandra, fanns närmast
en ständig kapacitetsbrist, som sannolikt har främjat utnyttjande

s. 299 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 299

och verkningsgrad men också resulterat i utbyggnad av
kapacitet utanför flygtekniska försöksanstalten. Med längre mellanrum mellan
projekten blir belastningsvariationerna större. Variationerna i belastning på
flygtekniska försöksanstalten har fått mötas dels med minskning av organisationen,
dels med marknadsföring av kunskaper även på andra områden än det flygtekniska.
Organisationsminskningen har inte kunnat drivas längre än att
teknisk-vetenskaplig beredskap för försöksanstaltens huvuduppgift nöjaktigt
har kunnat behållas. Anpassningsmöjligheterna har dock minskat.
Organisationsstrukturen som aldrig har varit ämnad för någon omfattande
diversifieringsverksamhet har trots detta med måttliga störningar medgett en
betydande ökning av bestäUningsinkomsterna från sådan verksamhet, och en
effektmässigt rimlig storiek av anstalten har kunnat behållas.

Resursbehoven under programplaneperioden har beräknats
efter noggrann prioritering av anstaltens skUda verksamhetsområden och med
beaktande dels av de aUmänna budgetdirektiven rörande restriktivitet i
anslagsframställningen och dels målsättningen att skapa resurser för att
anstalten skall kunna erbjuda tillräcklig kompetens åt försvaret.

Beträffande utvecklingen under programelementet
Flygtekniska försöksanstalten erinrar anstalten om att de myndighetsuppgifter
som åvilar anstalten i administrativt hänseende i huvudsak hänför sig tUl
remissvar och utlåtanden i ärenden, som berör anstalten eller där anstalten
bedöms ha specieU kompetens. Denna verksamhet har ökat under senare år och
belastar nu kännbart administrationen. Vidare har försöksanstalten ålagts att
fr. o. m. budgetåret 1972/73 ansluta sig till kostnadsredovisningssystem S
inom försvarets planerings- och ekonomisystem.

Försöksanstaltens unika ställning i landet medför
omfattande besöksverksamhet. I de fall sådana besök inte är föranledda av
uppdragsverksamheten bör kostnaderna hänföras tUl programelementet
Flygtekniska försöksanstalten.

I fråga om verksamheten under programelementet Flygteknisk
forskning bör följande målsättning gälla för de två huvudområdena
aerodyna-misk forskning och håUfasthetsteknisk forskning.

Den flygtekniska aerodynamiska forskningen skall medverka
till att skapa förutsättningar för bedömning eller framtagande av optimala
flygplan- och robotsystem samt till att öka flygsäkerheten. Genom ökad kunskap
om flygtekniska miljöfaktorer, främst flygplanbuller, skall möjligheterna att
kontrollera och minska miljöstörningar förorsakade av flygtrafik öka.

Den icke-flygtekniska aerodynamiska forskningen skaU
bredda kompetensområdet så att befintliga resurser kan utnyttjas för
sekundäruppdrag främst inom områdena byggnadsaerodynamik med industriell
strömningsteknik samt fluidistorteknik.

Den
hällfasthetstekniska forskningen skall medverka till att skapa förutsättningar
för bedömning och/eller framtagande av viktsoptimala robot- och
flygplankonstruktioner samt bedömning av sådana konstruktioners
utmattningslivslängd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Verksamheten under programelementet Uppdragsverksamhet
beräknas under programplaneperioden få en omslutning av ca 17,6 milj. kr. för
budgetår.

Försöksanstalten erinrar i programplanen om att
förutsättningen för att kunna bedriva forskning och utveckling är bl. a.
tillgång till moderna och tillförlitliga utrustningar och anläggningar. Under
programplaneperioden förutses ett behov av materielförnyelse tUl en kostnad
varierande mellan 2,8 och 1,6 milj. kr. per budgetår samt ett totalt
investeringsbehov om ca 50 milj. kr. för en ny vindtunnel inom det
transsoniska-super-soniska hastighetsområdet.

Den av försöksanstalten beräknade utvecklingen av anslaget
Flygtekniska försöksanstalten exkl, investeringsbehov för ny vindtunnel
framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1971; 1 000-tal kr.)

1971/72

1972/73

1973/74

1974/75

1975/76

1976/77

Summa
1972/77

2 600

5 080

4 380

3 880

3 880

3 880

21 100

H
4. Flygtekniska försöksanstalten

s. 1 Kontrollera mot PDF

1971/72
1972/73

Anslag
Förslag

2 600 000 1 800 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kostnader
och medelsbehov

opaginerad Kontrollera mot PDF

Primäruppdrag
m. m.

1971/72

1972/73

opaginerad Kontrollera mot PDF

Flygtekniska
försöksanstalten

Dep.
chefen

s. 300 Kontrollera mot PDF

Forskning
och utveckling Flygtekniska försöksanstalten Flygteknisk forskning
Uppdragsverksamhet

300 000 2 300 000 (14 600 000')

470 0001 4 609 000/ 1 000

1 799 000 1 000

Summa
kostnader för primäruppdragen

2 600 000

5 080 000

1 800 000

Summa
medelsbehov (anslag)

2 600 000

5 080 000

1 800 000

i Beloppet upptaget under anslaget Ml Flygtekniska
försöksanstalten: Uppdragsverksamhet

s. 301 Kontrollera mot PDF

Personal

Personalkategori

Antal tjänster

1971/72'

Beräknad
ändring 1972/73

Flygtekniska
Dep. chefen försöksanstalten

CivU personal Handläggande personal Övrig personal

135 109

244

of of
of of

of
of

' Inkl. personal för uppdragsverksamheten

Flygtekniska försöksanstalten

A. Löne- och prisomräkning

Löne- och prisomräkningen innebär en kostnadsökning med
286 000 kr.

B. Uppgiftsförändringar I. Flygtekniska försöksanstalten

Försöksanstalten har endast i undantagsfall fått
ersättning för kostnaderna för remissvar. Med tanke på den omfattning
remissverksamheten har tagit under senare år bör kostnadema för sådana
myndighetsuppgifter betalas av beställaren, dvs. statsverket. Utdebitering på
andra än uppdragsgivaren strider mot grundsynen i programbudgetsystemet.

Som bidrag till kostnader för dels övergång till centralt
redovisningssystem, dels myndighetsuppgifter beträffande remissverksamhet m.
m. räknar försöksanstalten för 1972/73 med en ökning av 170 000 kr. inkl,
lönekostnadspålägg.

2. Flygteknisk forskning

Flygtekniska försöksanstalten har tidigare hemställt om
medel för förnyelse av anstaltens tekniska utrustning. Eftersom sådana medel
inte har beviljats och försöksresultaten är starkt beroende av utrustnmgens
kvalitet, beräknar anstalten för nu aktuella materidanskaffningar m. m. 2 800
000 kr. varav 900 000 kr. avses för ersättning av två starkt nedslitna
datainsamhngssystem.

3. Uppdragsverksamhet

Uppdragsverksamheten har förts upp med 1 000 kr. Bidraget
till komplementskostnader minskas i enlighet med tidigare beslut (prop. 1969:1
bU. 6 s. 185, SU 1969:4, rskr 1969:4) med 777 000 kr.

s. 302 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 302

Departementschefen

Flygtekniska försöksanstalten anser att anstaltens
verksamhet förutom uppdragsverksamhet bör inriktas pä att med iakttagande av
restriktivitet i resursuppbyggandet kunna erbjuda försvaret tUlräcklig
kompetens inom anstaltens verksamhetsområde. Jag kan i huvudsak godta den
inriktning som flygtekniska försöksanstalten har angett.

Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av
sammanställningen över kostnader och medelsbehov. I beräkningen ingår inte
medel för materielanskaffning. Jag har dock räknat med att viss materiel,
främst för datainsamling, skaU anskaffas och stäUas tih förfogande genom
flygmaterielförvaltningens försorg.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Flygtekniska försöksanstalten för
budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 1 800 000 kr.

s. 303 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 303

KAPITALBUDGETEN

II Statens allmänna fastighetsfond

Försvarsdepartementet

II
6.
Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar

1971/72 Anslag 6
813 000

1972/73 Förslag 6 000 000

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad av förråd
för civilförsvarets mobihseringsmateriel och centrala förrådsverksamhet samt
uppförande av byggnader vid statens civUförsvarsskolor,

Civ ilförsvarss ty r elsen

För budgetåret 1971/72 har medgetts en medelsförbrukning
av 9 869 000 kr. Medelsförbrukningen under budgetåret 1972/73 beräknas tUl 6
745 000 kr,, varav 1 289 000 kr, för anskaffning av förrådsanläggningar och 5
456 000 kr. för anskaffning av utbildningsanläggningar.

Anskaffning av anläggningar

Primäruppdrag m, m, Medelsförbrukning

(1 000-tal kr,)

Undsättning (delprogram 6,4)

1, Anskaffning av förråd sanläggningar

Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas
1971172-1972173

1.1 Standardförråd för civilförsvarsmateriel 1 289

2. Anskaffning av utbildningsanläggningar

Företag påbörjade före 1.7.1971

2.1 Rosersberg, förläggningsbyggnad 55

2.2 Rosersberg, anslutning till
Käppalatunneln 147

2.3 Revingeby, utbildningsanläggning 454

Företag avsedda att påbörjas 1971172

2.4 Sandö,
utbildningsanläggning I 400

Företag avsedda att påbörjas 1972173

2.5 Rosersberg, fortsatt utbyggnad av
utbildningsanläggning 3 000

2.6 Utbildningsanläggning väst 400

Summa 6 745

1,1, För att behålla nuvarande takt i utbyggnaden av
standardförråd för civilförsvarsmateriel har medelsbehovet för nästa budgetår
beräknats tih 1 289 000 kr.

s. 1 Kontrollera mot PDF

2.1.-2.2. Kungl. Maj:t har uppdragit åt byggnadsstyrelsen
att utföra en förläggningsbyggnad vid civilförsvarssskolan i Rosersberg och
anslutningsarbeten till Käppalatunneln. Medelsbehovet för nästa budgetår har
beräknats tUl 202 000 kr.

2.3 Kungl. Maj:t har uppdragit åt byggnadsstyrelsen att
utföra en utbildnings- och förrådsanläggning för civUförsvaret i Revingeby.
Kostnaderna har uppskattats till 6 115 000 kr. enligt prisläget den 1 april
1971. Medelsbehovet för nästa budgetår har beräknats tUl 454 000 kr.

2.4. I prop. 1971:1 (bil. 6 s. 198) har anmälts
planerna att föra över

civilförsvarsstyrelsens fältskola i Nyadal tiU den centrala yrkesskolan i

Sandö för att där samförlägga den beslutade bistånds- och katastrofut

bUdningen med civUförsvarsutbildningen.

Kungl. Maj:t har sedermera godkänt att yrkesskolan
förvärvas för 1,9 mUj, kr. För att iordningställa skolan för de avsedda
ändamålen skall vissa nybyggnads- och ombyggnadsarbeten utföras. Kostnaderna
beräknas tUl 3,6 milj. kr. enligt prisläget den I april 1971. Medelsbehovet för
nästa budgetår har beräknats tiU 1,4 milj. kr.

2.5. Kungl. Maj:t har uppdragit åt
byggnadsstyrelsen att utföra projektering fram t. o. m. färdiga
huvudhandlingar av en förläggningsbyggnad och en försörjningsbyggnad jämte
utvändiga försörjningsätgärder samt parkeringsplatser vid civUförsvarsskolan i
Rosersberg. Kostnadema har uppskattats till 7,4 mUj. kr. enligt prisläget den 1
april 1971. Medelsbehovet för nästa budgetår har beräknats till 3 milj. kr.

2.6. För civUförsvaret behövs ett nytt
övningsfält i Göteborgsregionen. Kostnaderna har uppskattats tUl 2,1 milj. kr.
enligt prisläget den 1 april 1971. Medelsbehovet för nästa budgetår har
beräknats tiU 400 000 kr.

Departementschefen

Civilförsvarsstyrelsen har beräknat medelsförbrukningen
under anslaget för nästa budgetår till 6 745 000 kr. Jag beräknar
medelsförbrukningen till 6 milj. kr. och förordar att medel för nästa budgetår
anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.

Investeringsplan
(1 000-tal kr,)

Objekt

Kostnad;

;ram

Medelsförbrukning

Bygg-
Färdig-

1,4 1970

1,4 1971

Faktisk t, 0, m, 1970/ 71

Beräknad
för

start ställande mån/ mån/

1971/ 72

1972/ 73

är år

Anskaffning
av anläggningar m. m.

Delprogram

Standard
förråd för civilförsvarsmateriel

6,4 18
000

25 753

Il 719

2 131

1 289

Successivt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75

305

Objekt

Kostnadsram

Medelsfö

Faktisk t. o. m. 1970/ 71

rbrukning Beräknad för

Byggstart
mån/ år

Färdig-

1.4 1970

1.4 1971

ställande
mån/

1971/ 72

1972/ 73

år

Rosersberg,
förläggningsbyggnad

Rosersberg,
anslutning till Käppalatunneln

Rosersberg,
etapp 4A

1 260

1 845 5 500

1 310

1 845 7 4001

885 1 198

370 500

55

147 1
395

5.70

1.70 2.73

10.71

12.71 8.74

s. 3 Kontrollera mot PDF

Revingeby, utbildningsanläggning 5 780 6
115 3 081 2 580 454 8.70 10.71

2
900 2 660 Successivt

Sandö utbildningsanläggning 1 500 6 360

Beräknat medels

behov 33 885 48 483 16 883 8
481 6 000

1 Uppskattad kostnad

A
nslagsb eräkn ing (1 000-tal kr.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Medelstillgång

Beräknad
medelsförbrukning

opaginerad Kontrollera mot PDF

Behållning
1.7.1971

Anslag
1971/72

Anslag
1972/73 (förslag)

5
192

6
813 6 000

18 005

1971/72

1972/73

Beräknad
behållning

30.6.1973

8 481 6 000

3 524 18 005

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tiU Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar för
budgetåret 1972/73 anvisa ett investeringsanslag av 6 000 000 kr.

Vissa skyddsrumsanläggningar

Verksamheten under delprogrammet Vissa
skyddsrumsanläggningar omfattar dels utbetalning av lokalhyror för sådana
utrymmen i vissa skyddsrumsanläggningar som disponeras av andra statliga
myndigheter än myndigheter inom civilförsvaret och krigsmakten, underhåU av
viss sambandsutrustning samt anskaffning av inventarier för gemensamma
stabsplatser, dels anskaffning av teleteknisk utrustning och andelar i gemensamma
stabsplatser för tidigare nämnda myndigheter.

Av verksamheten under delprogrammet har anskaffningen av
teleteknisk utrustning och andelar i gemensamma stabsplatser budgeterats på
ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Anskaffning av befästnmg-ar. Detta
primäruppdrag finaniseras från investeringsanslaget Anskaffning av vissa
skyddsrumsanläggningar.

20 Riksdagen 1972. I saml Nr 75

opaginerad Kontrollera mot PDF

Programplan för perioden 1972/73 - 1976/77

Vid anmälan av prop. 1972:1 (bil 6 s. 112) har redogjorts
för programplanen för verksamheten i vad avser driftbudgeten.

Den planerade omfattningen och inriktningen av
verksamheten under delprogrammet Vissa skyddsrumsanläggningar avseende kapitalbudgeten
är av sådan natur att närmare redogörelse inte bör lämnas tUl statsrådsprotokoUet.
Ytterligare upplysningar torde få inhämtas av de handlingar som kommer att
tUlhandahåUas riksdagens försvarsutskott.

Den av televerket och civUförsvarsstyrelsen beräknade
utvecklingen av anslaget Anskaffning av vissa skyddsrumsanläggningar framgår av
följande sammanställning (prisläge febraari 1971; 1 000-tal kr.).

1971/72

1972/73

1973/74

1974/75

1975/76

1976/77

Summa 1972/77

3 301

3 345

3 084

3 817

4 759

4 775

19 780

II 7.
Anskaffning av vissa skyddsrumsanläggningar

s. 301 Kontrollera mot PDF

1971/72
1972/73

Anslag
Förslag

3 301 000
1 301 000

s. 302 Kontrollera mot PDF

Kostnader
och medelsbehov

s. 303 Kontrollera mot PDF

Primäruppdrag
m. m.

1971/72

1972/73

s. 304 Kontrollera mot PDF

Civilförsvarsstyrelsen

Dep.
chefen

s. 305 Kontrollera mot PDF

Anskaffning
av befästningar

1.
Teleteknisk
utrustning m. m.

2.
Statliga
myndigheters utrymmen

i civilförsvarets allmänna skyddsrum

3. Till byggnadsstyrelsens disposition

Summa kostnader för primäruppdraget

Summa medelsbehov (anslag)

2 500 000 1
300 000 1 300 000

1 000 2 045 000 1 000

800 000

3 301
000 3 345 000 1 301 000

3 301 000 3 345 000 1 301 000

s. 306 Kontrollera mot PDF

Civ il fö rsvarsstyrelsen

För anskaffning av fjärrskriftsmateriel för anslutning av
civilbefälhavare och länsstyrelser tiU reservtelegrafnätet har medelsbehovet
för nästa budgetår beräknats tUl 250 000 kr. Dessutom beräknas för statliga myndigheters
utrymmen i civUförsvarets allmänna skyddsrum ett medelsbehov av 1 795 000 kr.
För teleteknisk utrustning beräknar televerket ett medelsbehov för nästa
budgetår av 1,3 milj. kr.

s. 307 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 307

Departementschefen

Jag kan i huvudsak godta civUförsvarsstyrelsens förslag
tUl inriktning av verksamheten under programplaneperioden i fråga om
anskaffning av utrymmen för civUa statliga myndigheter i aUmänna skyddsrum.
Anskaffningen av teleteknisk utrastning m. m. bör ske i något långsammare takt
än som har föreslagits.

Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av
sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har därvid beträffande
civUförsvarsstyrelsens del av anslaget endast tagit upp ett formeUt belopp av
1 000 kr. med hänsyn till befintliga reservationer.

Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår rUcsdagen

att tUl Anskaffning av vissa skyddsrumsanläggningar för
budgetåret 1972/73 anvisa ett investeringsanslag av 1 301 000 kr.

s. 308 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 308

III Försvarets fastighetsfond

III 1. Atméförband: Anskaffning av anläggningar

1971/72 Anslag 76
300 000'

1972/73 Förslag 90 000 000

' Beräknat belopp

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad av lokaler
m. m., befästningar och ammunitionsförråd för armén samt markförvärv härför och
för övnings- och skjutfält m. m.

Chefen för armén

För budgetåret 1971/72 har medgetts en medelsförbrukning
av 85,9 mUj. kr. Medelsförbrukningen under budgetåret 1912113 beräknas tUl
104,1 milj. kr., varav 16,2 milj. kr. för markanskaffning, 4 milj. kr. för
anskaffiung av befästningar m. m. samt 83,9 milj. kr. för anskaffning av
kaserner m. m. enligt följande sammanställningar.

A. Markanskaffning

Piimäruppdrag m. m. Medelsförbrukning

(1 000-tal kr.)

Kasernbyggnaders delfond

1. Gemensamma produktionsresurser (delprogram 1.99)

1.1 1 15. Utvidgning av Remmene skjutfält 2 500

1.2 I 20/K 4. Utvidgning av övningsfältet och nytt skjutfält
vid Umeå 2 700

1.3 1 21. Utvidgning av skjutfältet vid Tjärnmyren 2 200

1.4 P 4. Utvidgning av pansarskjutfältet vid Kråk 500

1.5 P 6. Utvidgning av övningsfältet vid Rinkaby 4 500

1.6 S 1. Nytt skjutfält vid Skogs-Tibble 400

1.7 T 3. Nytt övnings- och skjutfält vid Sollefteå 1 400

1.8 Diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter 2 500

16 700

Reducering pä grund av överplanering 500

Summa A 16 200

1.1. 1971 års riksdag (prop. 1971:110,
FöU 1971:9, rskr 1971:140) fattade beslut om utvidgning av Remmene skjutfält
med ca 1 000 ha. Markförvärven har påbörjats av en särskilt utsedd delegation.
Skjutfälts-delegationen Remmene.

1.2. 1968 års riksdag (prop. 1968:109,
SU 1968:124, rskr 1968:282) fattade beslut om utvidgning av handövningsfältet
för I 20 och K 4 och om anskaffning av ett nytt skjutfält för de båda
förbanden. Markanskaff-

s. 309 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 309

ningen omfattar i runt tal 2 500 ha. HittiUs har ca 1 200
ha förvärvats. Av återstoden är en stor del föremål för expropriation.
Markförvärven sköts av en särskUd delegation, Skjutfältsddegationen Umeå.

1.3. 1963
års riksdag (prop. 1963:109, SU 1963:96, rskr 1963:221) fattade beslut om en
begränsad utvidgning av I 21 :s (Sollefteå) skjutfält vid Tjärnmyren. Vidare
godkände 1970 års riksdag (prop. 1970:110, SU 1970:110, rskr 1970:276) att
vissa områden om sammanlagt ca 635 ha av skjutfältet, som hade arrenderats, fördes
över i statens ägo sedan arrendena gått ut hösten 1970. Markförvärv i
anledning av dessa beslut har genomförts endast i obetydlig omfattning. Detta
beror främst på viss oklarhet om avgränsningen söderut av fältets riskområde.

Chefen för armén har i samråd med
fortifikationsförvaltningen lagt fram ett nytt förslag tUl markanskaffning för
utvidgning av skjutfältet vid Tjärnmyren.

Tjärnmyrens skjutfält är beläget söder om Sollefteå i
direkt anslutning tiU I 21:s handövningsfält. Det omfattar ca 310 ha mark som
ägs av staten. HärtiU kommer den mark om ca 635 ha som fram till hösten 1970
har arrenderats av Graningeverken och som enligt riksdagens beslut avsetts att
förvärvas med äganderätt. Sammanlagt omfattar fältet alltså ca 945 ha. Det har
en bredd av ca 2 km och en längd av ca 4,5 km. Fältets ringa bredd medför att
säkerheten vid skjutningar inte kan tUlgodoses utan väsentliga inskränkningar i
såväl övningarnas omfattning som de övande förbandens storlek och
sammansättning. Därför har stridsutbUd-ningen vid I 21 under senare är fått
inskränkas tiU att omfatta skjutningar i grupp och pluton utan understöd av
tunga vapen. UtbUdningen med pansarvärnspjäser har av samma skäl blivit
eftersatt. Några möjligheter för regementet att genomföra sina stridsskjutnmgar
på annan plats inom rimligt avstånd från förläggningen finns inte.

Enligt arméchefens förslag, som förutsätter att den
tidigare arrenderade marken om ca 635 ha förvärvas, skaU skjutfältet utvidgas
med ca 480 ha varigenom den totala arealen skuUe gå upp till ca 1 425 ha.
Utvidgningen avser i huvudsak mark väster om det nuvarande fältet och ett
mindre område söder om detta. Förslaget berör ca 25 fastigheter fördelade på
ett tiotal ägare. Den föreslagna utvidgningen medför inte att fältet uppfyller
de fordringar som enligt av chefen för armén uppställda normer bör ställas på
ett infanteriskjutfält. Chefen för armén har bedömt att det inte är möjligt att
genomföra en större utvidgning med hänsyn tiU befintlig bebyggelse, vägar m.
m. Den föreslagna utvidgningen skuUe dock tillgodose 1 21 :s mest trängande
behov. Ett fält som utvidgas enligt förslaget skulle medge stridsskjutningar
vid anfall med förstärkt kompani med understöd av granatkastare och
artUleriförband. Utvidgningen skulle vidare öka användbarheten av en
rälsmålbana och en kulsprutebana inom det nuvarande skjutfältet. Enligt
förslaget bör vidare mark anskaffas för omlokalisering av ett barackläger som
nu hgger inom skjutfältet och försvårar dess användning. Som lämplig plats för
lägret anges ett område om ca 5 ha omedelbart öster om skjutfältet. De
föreslagna utvidgningsområdena, vilka avses användas huvudsakhgen som
riskområden, består till stor

s. 310 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 310

del av höglänt och bergig skogsmark. Inom områdena finns
ingen fast bosättning.

Försvarets fastighetsnämnd har avgett yttrande över
förslaget. Nämnden har vid sin utredning tagit kontakt med länsmyndigheterna i
länet och med Sollefteå kommun. Vidare har nämnden orienterat de berörda
markägarna och berett dem tillfäUe att framföra sina synpunkter. Länsstyrelsen
har anfört att det är angeläget att de militära förbanden i Sollefteå får
tillgång tUl övningsutrymmen som medger en tidsenlig utbildningsverksamhet.
Förslaget har utan erinran granskats inom länsstyrelsens planeringsavdelning i
samråd med lantbraksdirektören och vägdirektören. Den föreslagna utvidgningen
bedöms inte ha någon nämnvärd inverkan på jordbrukets eller skogsbrukets
strakturrationalisering. Kommunstyrelsen i Sollefteå kommun har uttalat att
det från kommunens sida inte finns någon som helst erinran mot den föreslagna
markanskaffningen. Inte heUer frän markägarnas sida har några väsentliga
invändningar framförts mot utvidgningsförslaget.

Fastighetsnämnden anför att den delar arméchefens
uppfattnmg att skjutfältet vid Tjärnmyren är otiUräckligt för I 21:s behov.
Nämnden har i princip icke något att erinra mot den markanskaffning som
föreslås. Vid utredningen har det konstaterats att vissa fastigheter kommer att
delas vid ett förvärv enligt förslaget. Man måste därför räkna med att vissa
markägare kan komma att kräva att staten skall lösa in hela sådana fastigheter
som bara tUl viss del ligger inom utvidgningsområdena. Någon klarhet kan inte
vinnas i vilken utsträckning sädana krav kommer att framställas och skäligen
bör bifallas förrän i samband med blivande förhandlingar om markförvärv. Det
är därför omöjligt att nu i detalj fastställa gränserna för de bhvande
förvärvsområdena.

Fastighetsnämnden konstaterar att verkningarna från social
synpunkt av den föreslagna utvidgningen blir obetydliga. Markförvärven kommer
inte heUer att medföra några olägenheter av betydelse för jordbruks- och
skogsbruksnäringarna.

Kostnaderna för att genomföra den föreslagna
markanskaffningen har fortifikationsförvaltningen överslagsmässigt uppskattat
tiU 1,4 milj. kr. Härvid har hänsyn tagits till att ca 120 ha av
utvidgningsomrädena redan har förvärvats genom särskilt beslut av Kungl. Maj:t
efter det att chefen för armén lagt fram sitt förslag och att därför endast ca
360 ha återstår att förvärva av de föreslagna utvidgningsområdena. Utöver dessa
kostnader bör i kostnadsramen för objektet räknas in även kostnaderna för
förvärv av de tidigare arrenderade markområdena. Kostnaderna härför beräknar
fortifikationsförvaltningen tUl ca 1 milj. kr. Den totala kostnadsramen för de
förvärv som måste genomföras för att skjutfältet skall få den av chefen för
armén föreslagna omfattningen uppgår alltså tUl 2,4 milj. kr.

1.4. 1969 års riksdag (prop. 1969:110, SU 1969:104, rskr
1969:248) fattade beslut om utvidgning av P 4:s (Skövde) pansarskjutfält vid
Kråk med ca 300 ha. Enligt beslutet förutsattes att staten därutöver skulle
utfästa sig att lösa in sådana fastigheter inom det s. k. Gräshultsområdet,

s. 311 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 311

beläget mellan det utvidgade skjutfältets norra gräns och
södra gränsen för F 6:s område, vUkas ägare önskar inlösen på grund av
bullerstörningar. Gräshultsområdet omfattar ca 200 ha. HittUls har endast ca
22 ha av utvidgningsområdet förvärvats genom friviUiga uppgörelser. Huvuddelen
av området är föremål för expropriationsförfarande.

1.5. 1971 års riksdag (prop. 1971:110,
FöU 1971:9, rskr 1971:140) fattade beslut om utvidgning av övningsfältet vid
Rinkaby med ca 600 ha. Genomförandet av erforderliga markförvärv m. m. har
påbörjats av en särskUt utsedd delegation, Rinkaby-ddegationen.

1.6. Genom beslut i september 1970
godkände Kungl. Maj:t en meUan försvarets fastighetsnämnd och dåvarande Uppsala
stad träffad överenskommelse, enligt vUken viss skjutning skulle flyttas över
från övnings-och skjutfältet i Hågadalen tUl ett nytt skjutfält som avsågs bli
beläget i trakten av Skogs-Tibble. Överenskommelsen innebar vidare att en del
av fältet i Hågadalen överläts tUl staden mot att staden för statens räkning
anskaffade huvuddelen av det nya skjutfältet. Genom samma beslut medgav Kungl.
Maj:t att ett skjutfält om ca 900 ha anordnades vid Skogs-Tibble samt uppdrog
åt fortifikationsförvaltningen att förvärva de delar av fältet, sammanlagt ca
200 ha, som inte skulle anskaffas genom Uppsala stads försorg. Kostnaderna för
förvärv av dessa delar beräknas till ca 800 000 kr. Några förvärv har ännu inte
skett. Markförvärvet har tidigare redovisats för riksdagen (prop. 1971:110, s.
49, FöU 1971:9, rskr 1971:140).

1.7. Chefen för armén har i samråd med
fortifikationsförvaltningen lagt fram förslag om markanskaffning för ett nytt
övnings- och skjutfält för T 3 i Sollefteå,

T 3 disponerar ett övningsområde om ca 100 ha i direkt
anslutning till kasernområdet, som ligger i den nordvästra delen av Sollefteå,
Vidare har regementet ett område om ca 20 ha inom det s. k. Skedomområdet öster
om regementet. Det används huvudsakligen för förrådsändamål. Slutligen har
regementet ett mindre skjutfält vid Strinne ca 7 km nordost om Sollefteå. Det
omfattar ca 30 ha jämte ett arrenderat riskområde om 195 ha. Skjutfältet kan
numera pä grund av vapenutvecklingen och de därmed förenade
säkerhetsbestämmelserna användas i ytterligt begränsad omfattning och under
ökat motstånd från ägarna tUl det arrenderade riskområdet.

För att kunna genomföra en effektiv utbUdning vid ett
trängregemente behövs ett övningsfält om ca 400 ha. Behov av mark för
stridsskjutning bör om möjligt tUlgodoses inom närbeläget skjutfält för
infanteriregemente. Om detta mte är möjligt bör ett trängregemente disponera
ett övnings- och skjutfält om 700-800 ha.

Chefen för armén har studerat möjligheterna att anordna
ett gemensamt övnings- och skjutfält för de båda förband, T 3 och 121, som är
förlagda tiU Sollefteå. Ett sådant fält borde omfatta I 21:s nuvarande
handövningsfält samt regementets skjutfält vid Tjärnmyren. Det har dock visat
sig omöjligt av civUa skäl att utvidga skjutfältet i sådan utsträckning att det
skuUe medge ett samutnyttjande. Mot detta talar även det förhål-

s. 312 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 312

landet att stadsbebyggelsen och Ängermanälven skUjer de
båda förbanden åt och i hög grad försvårar kommunikationerna meUan dem. Chefen
för armén har därför funnit det vara lämpligast att ett nytt område förvärvas
som övnings- och skjutfält enbart för T 3. Det föreslagna området omfattar ca
800 ha och ligger norr om det nuvarande handövningsfältet med direkt anslutning
tiU detta. Området utgörs nästan helt av skogsmark. Det berör helt eUer delvis
ett 40-tal registerfastigheter fördelade på ett 30-tal ägare. Huvuddelen av
marken ägs av två skogsbolag samt Sollefteå kommun. Två äldre personer är fast
bosatta inom den sydvästra delen av området. Flera väsentliga fördelar vinns om
det föreslagna området förvärvas. Avståndet från T 3:s kaserner tUl de
viktigare delarna av fältet är kort vUket innebär små tidsförluster och låga
kostnader vid transporter. Terrängen är lämplig för utbildning både tiU fots
och med fordon sairt såväl med som utan skarp ammunition. Befintliga vägar och
stigar underlättar förflyttningar särskUt i fältets ytterområden. Inom området
finns plats såväl för en ny skjutbana för regementet som för att anordna ett
läger för förband under krigsförbandsövning.

Försvarets fastighetsnämnd har avgett yttrande över
förslaget. Nämnden har vid sin utredning tagit kontakt med länsmyndigheterna i
länet och med Sollefteå kommun. Vidare har nämnden orienterat de berörda
markägarna om förslaget och berett dem tillfälle att framföra sina syn-pimkter.
Länsstyrelsen har anfört att det är angeläget att förbandet får tillgång tiU
övningsutrymmen som medger en tidsenlig utbUdningsverksamhet. Förslaget har
utan erinran granskats inom länsstyrelsens planeringsavdelning i samråd med
lantbraksdirektören och vägdirektören. De avsedda markförvärven bedöms inte ha
någon nämnvärd inverkan pä jordbrukets eller skogsbrakets
strukturrationalisering. Kommunstyrelsen i Sollefteå kommun har uttalat att det
från kommunens sida inte finns någon erinran mot den föreslagna
markanskaffningen. Frän markägarnas sida har inte några väsentliga invändningar
framförts mot utvidgningsförslaget.

Fastighetsnämnden anför att nämnden delar arméchefens
uppfattning att T 3:s övningsmöjligheter är helt otUlräckliga. Nämnden anser
vidare i likhet med chefen för armén att det inte är möjligt att tUlgodose T
3:s markbehov på I 21 :s övnings- och skjutfält. Nämnden har i princip inte
något att erinra mot den föreslagna markanskaffningen. Vid utredningen har
konstaterats att vissa fastigheter kommer att delas vid ett förvärv enligt
förslaget. Man måste därför räkna med att vissa markägare kan komma att kräva
att staten skaU lösa in hela sådana fastigheter vilka endast tUl viss del
ligger inom det föreslagna området. Någon klarhet om i vUken utsträckning
sådana krav kommer att framställas och skäligen bör bifallas kan inte vmnas
förrän i samband med blivande förhandlingar om markförvärv. Det är därför inte
möjligt att nu i detalj faststäUa gränserna för det blivande förvärvsområdet.

Fastighetsnämnden konstaterar att verkningarna från social
synpunkt av den föreslagna utvidgningen bhr obetydhga. Genomförandet av markförvärven
kommer inte heller att medföra några olägenheter av betydelse

s. 313 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 313

för jordbruks- och skogsbmksnäringarna.

Kostnaderna för att genomföra de föreslagna markförvärven
har fortifikationsförvaltningen överslagsmässigt uppskattat tU 2,2 milj. kr.

1.8. För diverse mindre markförvärv och oföratsedda
utgifter beräknar chefen för armén ett medelsbehov av 2,5 milj. kr. Medlen
avses för vissa mindre förvärvsobjekt för vUka kostnaderna i varje särskUt faU
inte beräknas överstiga 300 000 kr. Medlen avses vidare för oförutsedda utgifter
i samband med genomförandet av beslutade förvärv, smärre kompletteringar av
arméns fastighetsbestånd, mindre utgiftsrester för vissa inte helt slutförda
markförvärv m. m.

B. Anskaffning av befästningar m. m.

Primäruppdrag m. m. Medelsförbrukning

(1 000-tal kr.)

Befästningars delfond

1. Fördelningsförband m. m. (delprogram 1.1)

Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1971172

1.1 Betongförråd
för ammunition 200

Företag avsedda att påbörjas 1972173

1.2 Betongförråd
för ammunition 900

2. Infanteribrigad m. m. (delprogram 1.2)

Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1971172

2.1 Betongfönåd för ammunition 350

Företag avsedda att påbörjas 1972173

2.1 Betongförräd för ammunition 500

3. Norrlandsbrigad m. m. (delprogram 1.3)

Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1971172

3.1 Betongförråd
för ammunition 30

Företag avsedda att påbörjas 1972173

3.2 Betongförråd
för ammunition 750

4. Pansarbrigad m. m. (delprogram 1.4)

Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1971172

4.1 Betongförråd
för ammunition 100

Företag avsedda att påbörfas 1972173

4.2 Betongförråd
för ammunition 250

5. Lokalförsvarsförband (delprogram 1.6)

Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1971172

5.1 Betongförråd
för ammunition 230

Företag a vsedda att påbörjas 19 72173

5.2 Betongförräd
för ammunition 1 050

6. Gemensamma produktionsresurser (delprogram 1.99)

Företag påbörjade före 1.7.1971

6.1 Merkostnader för tidigare beslutade objekt 100

4 460

Reducering på grund av överplanering 460

Summa B 4 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

1.1 6.1 För fortsatt utbyggnad av betongförråd för
ammunition behövs 4 milj. kr. för nästa budgetår, varav ca 1 milj. kr. för att
slutföra nybyggnad av förråd som har påbörjats under budgetåret 197 1/72.

C.
Anskaffning av kaserner m. m.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Primäruppdrag
m. m.

Medelsförbrukning
(1 000-tal kr.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kasernbyggnaders delfond

1. Gemensamma produktionsresurser (delprogram 1.99)

Företag påbörjade före 1.7.1971

1.1 I 13. Nybyggnad av matinrättning 700

1.2 1 13. Nybyggnad av värmecentral 264

1.3 P 7 Y. Nybyggnad av matinrättning 1881

Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1971172

1.4 I 2. Nybyggnad av värmecentral 1915

1.5 I 20. Nybyggnad av varm- och
kallgarage 2 255

1.6 I 20. Till-och ombyggnad av
CUT/CÖF, byggnad nr 37 300

1.7 P 10. Nybyggnad av värmecentral 2 160

1.8 P 18. Komplettering av
dagvattenledningar m. m. 200

1.9 A 4. Grytan. Avloppsreningsverk
jämte yttre ledningar 200

1.10 A 8. Avloppspumpstation jämte yttre ledningar 700

1.11 A 9. Nybyggnad av vattenverk vid Villingsberg 230

1.12 Lv 7. Tame. Befälsförläggning 400

1.13 T 3. Nybyggnad av värmecentral 2 000

1.14 T 3. Om- och tillbyggnad av förråd 450

1.15 ArtSS. Nybyggnad av flygstråk vid Trängslet 200

1.16 ArtSS. Vattenverk jämte yttre ledningar 200

1.17 Utbyggnad av läger 1 200

1.18 Byggnadsåtgärder för effektivisering av värnpliktsutbildningen 3 230

Företag avsedda att påbörjas 1972173

1.19 Mobiliseringsförråd 10 000

1.20 I 13. Nybyggnad av smörj- och tvätthall 580

1.21 I 13. Nybyggnad av tygverkstad m. m. 2 000

1.22 I 14. TUlbyggnad av skolskjutningsbanor 1 050

1.23 I 14. Nybyggnad av marketenteri 2 000

1.24 115. Om- och tillbyggnad av tygverkstad 1 000

1.25 I 16. Nybyggnad av matinrättning vid Ringenäs 1 500

1.26 I 19/S 3. Nybyggnad av varm- och kallgarage 2 500

1.27 P 1. Nybyggnad av bastu 410

1.28 P 2. Nybyggnad av matinrättning vid Ravlunda 1 500

1.29 P 4/K 3. Nybyggnad av
värmecentral 2 500

1.3 O P 4. N ybyggnad av matinrättning vid Kråk 1130

1.31 P 6. Nybyggnad av sjukvärdsavdelning 1 500

1.32 P 7 Y. Nybyggnad av sjukvärdsavdebing 1 500

1.33 P 7 R. Nybyggnad av drivmedelsanläggning 1 500

1.34 P 18. Nybyggnad av skolskjutningsbanor 570

1.35 A 8/Ing 3. Nybyggnad av sjukvårdsavdelning 2 000

1.36 A 9. Tillbyggnad av förvaltningsbyggnad 750

1.37 A 9. Nybyggnad av förråd för VFB 510

1.38 Ing 2. Nybyggnad av expeditionsbarack 330

1.39 Ing 2. Nybyggnad av sjukvårdsavdelning 1 500

1.40 S 2. Dagvattenledningar m. m. 955

1.41 T 2. Nybyggnad av värmecentral m. m. 2 500

1.42 T 3. Om- och tillbyggnad av marketenteri 1 500

1.43 VFÖN, Tillbyggnad av stridsvagnsverkstad 1 600

s. 315 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 315

Priniäruppdrag m. m. Medelsförbrukning

(1 000-tal kr.)

1.44 Utbyggnad av läger 12 000

1.45 Tekniska försörjningsanordningar 6 000

1.46 Byggnadsåtgärder för effektivisering av värnpliktsutbildningen 4 670

1.47 Diverse smärre byggnadsföretag 8 000

1.48 Vissa kompletteringsarbeten 3 000

95 040

Reducering på grund av överplanering 11 140

Summa C 83 900

Summa A C 104 100

1.4 - 1.18 Kungi Maj:t har uppdragit åt
fortifikationsförvaltningen att låta utföra nybyggnad av värmecentraler vid 1
2, P 10 och T 3, nybyggnad av garage vid I 20, nybyggnad av vattenledningar och
vattenverk m. m. vid P 18, A 9 och ArtSS, nybyggnad av avloppsreningsverk m.
m. vid A 4 och A 8, nybyggnad av befälsförläggning vid Lv 7, om- och
tillbyggnad av förråd vid I 20 och T 3, nybyggnad av flygstråk vid Trängslet
samt utbyggnad av läger m. m.

1.19. För nybyggnad av mobUiseringsförråd
behövs 10 milj. kr.

1.20.
Behovet av ny
smöij- och tvätthaU vid 1 13 har tidigare anmälts i prop. 1966:1 (bU. 6 s.
288). Som smörj- och tvätthaU utnyttjas f n. en garagebyggnad som uppfördes år
1943. Lokalerna är otidsenliga och inte lämpade för ändamålet.
Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för
nybyggnad av smörj- och tvätthaU vid regementet. - Kungl. Maj.t uppdrog den 26
februari 1971 åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för
byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostnaderna har
därvid beräknats tUl 800 000 kr. enligt prisläget den 1 febraari 1971.

1.21.
Vid I 13 behövs
vidare en ny tygverkstad med verkstadsförråd. Verkstadsfunktionerna vid
förbandet är f n. inrymda i sex olika byggnader. Lokalerna är otidsenliga och
otUlräckliga för verksamheten. För att möjliggöra en rationell verksamhet är
det angeläget att samtliga verkstads-och förrådsfunktioner förs samman tUl en
plats. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag tUl byggnadsprogram för
en sådan nybyggnad. Enligt förslaget skall tygverkstaden utföras i ett
våningsplan med en totalyta av 2 200 m och förrådsbyggnaden i ett plan med en
totalyta av 615 m. - Kungl. Maj:t uppdrog den 5 mars 1971 åt fortifikationsförvaltningen
att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har
sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid beräknats tiU 4 570 000 kr. enligt
prisläget den 1 febraari 1971.

1.22.
Behovet av
tillbyggnad av skolskjutningsbanor vid 1 14harsenast anmälts i prop. 1971:1
(bil, 6 s.204). Kungl. Maj:t uppdrog den 17 juni 1970 åt
fortifikationsförvaltningen att låta utföra byggnadsföretaget inom en
kostnadsram av 900 000 kr, enligt prisläget den 1 februari 1969, vilket
motsvarar 1 050 000 kr, enligt prisläget den 1 februari 1971.

s. 316 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 316

1.23. Behovet av nybyggnad av
marketenteribyggnad vid I 14 har senast anmälts i prop. 1971:1 (bU. 6 s. 204).
Kungl. Maj:t uppdrog den 29 juni 1970 åt fortifikationsförvaltningen att låta
utföra byggnadsföretaget inom en kostnadsram av 2 180 000 kr. enligt prisläget
den 1 februari 1969, vUket motsvarar 2 545 000 kr. enligt prisläget den 1
februari 1971.

1.24.
Behovet av om-
och tillbyggnad av tygverkstad vid 1 15 har tidigare anmälts i prop. 1971:1
(bU. 6 s. 204). Fortifikationsförvaltningen har redovisat huvudhandhngar för
byggnadsföretaget. Kostnaderna angavs därvid till 1,3 milj. kr. enligt
prisläget den 1 febraari 1970, vilket motsvarar 1 380 000 kr. enligt prisläget
den 1 febraari 1971.

1.25.
Behovet av
nybyggnad av matinrättningsbyggnad och värmecentral m. m. på skjutfältet vid
Ringenäs har tidigare anmälts i prop. 1971:1 (bU. 6 s. 204). - KungL Maj:t
uppdrog den 4 juni 1971 åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra
byggnadsföretaget inom en kostnadsram av 1 780 000 kr. enligt prisläget den 1
februari 1970, vilket motsvarar 1 890 000 kr. enhgt prisläget den 1 februari
1971.

1.26. Behovet av nybyggnad av ett
varmgarage och ett kallgarage för S3 har tidigare anmälts i prop. 1971:1 (bU. 6
s. 205). Kungl. Maj:t uppdrog den 4 juni 1971 ät fortifikationsförvaltningen
att låta utföra byggnadsföretaget inom en kostnadsram av 3 265 000 kr. enligt
prisläget den 1 februari 1970, vUket motsvarar 3 460 000 kr. enligt prisläget
den 1 februari 1971.

1.27.
Behovet av
nybyggnad av bastu vid P 1 har senast anmälts i prop. 1971:1 (bil 6 s. 205).
Kungl. Maj:t uppdrog den 17 juni 1970 åt fortifikationsförvaltningen att låta
utföra byggnadsföretaget inom en kostnadsram av 350 000 kr. enligt prisläget
den 1 februari 1969, vUket motsvarar 410 000 kr. enligt prisläget den 1
februari 1971.

1.28.
Behovet av
nybyggnad av matinrättningsbyggnad och värmecentral m. m. på skjutfältet vid
Ravlunda har tidigare anmälts i prop. 1971:1 (biL 6 s. 205). Kungl. Maj:t
uppdrog den 4 juni 1971 åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra byggnadsföretaget
inom en kostnadsram av 1 420 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1970,
vilket motsvarar 1,5 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1971.

1.29. Behovet av ny, gemensam
värmecentral m. m. för P 4 och K 3 har tidigare anmälts i prop. 1971:1 (bU. 6
s. 206). Fortifikationsförvaltningen har redovisat huvudhandlingar för
byggnadsföretaget. Kostnaderna angavs därvid tiU 3,8 mUj. kr. enligt prisläget
den 1 februari 1970, vUket motsvarar 4 050 000 kr. enligt prisläget den 1
febraari 1971.

1.30. Behovet av nybyggnad av
matinrättningsbyggnad och värmecentral m. m. på skjutfältet vid Kråk har
tidigare anmälts i prop. 1971:1 (biL 6 s. 205). Kungl. Maj:t uppdrog den 4 juni
1971 åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra byggnadsföretaget inom en
kostnadsram av 1 630 000 kr. enhgt prisläget den 1 febraari 1970, vilket
motsvarar 1 730 000 enligt prisläget den 1 februari 1971.

1.31. Vid P 6 behövs nybyggnad av
sjukvårdsavdelning. Förbandets nuvarande lokaler för lakar- och
tandläkarmottagningar omfattar en sam-

s. 317 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 317

manlagd rumsyta av ca 350 m och är belägna i
förläggningsbyggnad nr 21. Lokalerna är otUlfredsställande från funktioneUa,
hygieniska och sjukvårdstekniska synpunkter samt dessutom för små enligt
gäUande normer. Förbandets förläggningsbyggnader avses skola renoveras under
de närmaste åren och då behövs förläggningsbyggnad nr 21 helt för
förlägg-ningsändamåL Ersättningslokaler för lakar- och tandläkarmottagningarna
måste med hänsyn härtUI anskaffas genom nybyggnad. Fortifikationsförvaltningen
har redovisat förslag tUl byggnadsprogram för nybyggnad av en
sjukvårdsavdelning vid förbandet. Kungl. Maj :t uppdrog den 5 mars 1971 ät
fortifUcationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget.
Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid beräknats
tUl 2 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1971.

1.32.
Vid P 7, Ystad,
behövs nybyggnad av sjukvårdsavdelning. Förbandets sjukvårdslokaler för öppen
och sluten vård samt för tandvård är f. n. inrymda i en år 1897 uppförd
byggnad. Lokalerna är omoderna, små och inte tillfredsställande från hygienisk
synpunkt. Fortiflkationsförvaltningen har redovisat förslag till nybyggnad av
sjukvårdsavdelning för öppen vård och tandvård vid förbandet. Den slutna vården
avses förläggas vid regementets förläggningsplats i Revinge. Kungl. Maj :t
uppdrog den 5 mars 1971 åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta
huvudhandhngar för byggnadsföretaget. Sådana handUngar har sedermera
redovisats. Kostnadema har därvid beräknats tUl 2 milj. kr. enligt prisläget
den 1 febraari 1971.

1.33.
Behovet av
nybyggnad av drivmedelsanläggning vid P 7, Revinge, har senast anmäUs i prop.
1971:1 (bU. 6 s. 206). - Kungl. Maj:t uppdrog den 29 juni 1970 ät
fortifikationsförvaltningen att låta utföra byggnadsföretaget inom en
kostnadsram av 1,5 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1969, vUket
motsvarar 1750 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1971.

1.34.
Behovet av
nybyggnad av skolskjutningsbanor vid P 18 har senast anmäUs i prop. 1971:1 (bU.
6 s. 207). - Kungl. Maj:t uppdrog den 2 september 1966 åt
fortifikationsförvahningen att låta utföra byggnadsföretaget inom en
kostnadsram av 450 000 kr. enhgt prisläget den 1 aprU 1965, vilket motsvarar
570 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1971.

1.35. Vid A 8 behövs nybyggnad av
gemensam sjukvärdsavdelning för A 8 och Ing 3/HkpS. Sjukvårdsavdelningarna vid
förbanden är i. n. inrymda i äldre byggnader. Avdelningarnas lokaler är små och
omoderna och fyller inte kraven enligt numera tUlämpade normer. Därför bör en
ny och för förbanden gemensam sjukvårdsavdelning byggas. FortifUcationsförvaltningen
har redovisat byggnadsprogram för nybyggnad av en dylik sjukvårdsavdelning, som
är avsedd för öppen vård och tandvård. För sluten vård avses hänvisning ske
till 1 19. Kungl. Maj:t uppdrog den 5 mars 1971 åt
fortifUcationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget.
Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid beräknats
tUl 2 650 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1971.

s. 318 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:75 318

1.36. Vid A 9 behövs tUlbyggnad av
förvaltningsbyggnad. För stabs-och förvaltningstjänsten vid förbandet samt för
Bergslagens militärområdes tygförvaltning (TFB) disponeras f. n. lokaler i bl.
a. kanslihuset och i en förvaltningsbyggnad som tidigare har innehåUit
bostadslägenheter. Vidare har lokaler hyrts i Kristinehamn. För nämnda
stabsorgan behövs nu ytterligare lokaler. Fortifikationsförvaltningen har
redovisat förslag tUl hyggnadsprogram för tUlbyggnad av nämnda
förvaltningsbyggnad med en sammanlagd yta av ca 430 m. Kostnaderna har
uppskattats till 1,1 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1971.

1.37.
Vid A 9 behövs
vidare nybyggnad av förråd för Bergslagens mUitärområdes
tygverkstadsförvaltning (VFB). Förrådet behövs för förvaring av materiel m. m.
för militärområdets tygverkstad i Kristinehamn. Fortifikationsförvaltningen har
redovisat förslag tUl byggnadsprogram för nybyggnad av ett verkstadsförråd med
en totalyta av 560 m. Kostnaderna har uppskattats till 5 10 000 kr. enligt
prisläget den 1 februari 197 1. -Kungl. Maj:t härden 7 september 1971 uppdragit
åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för
byggnadsföretaget.

1.38.
Behovet av en
expeditionsbarack för förvaltningsändamål vid Ing 2 har tidigare anmälts i
prop. 1971:1 (bU. 6 s. 208). Kungl. Maj:t uppdrog den 4 juni 1971 åt
fortiflkationsförvaltningen att låta utföra byggnadsföretaget inom en
kostnadsram av 310 000 kr. enhgt prisläget den 1 febraari 1970, vilket
motsvarar 330 000 kr. enhgt prisläget den 1 februari 1971.

1.39.
Behovet av en
nybyggnad för sjukvårdsavdelningen vid Ing 2 har tidigare anmälts för riksdagen
i prop. 1971:1 (bU. 6 s. 208). Fortifikationsförvaltningen har redovisat
huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Byggnadskostnaderna har beräknats till
1715 000 kr. enligt prisläget den I februari 1971.

1.40.
Vid S 2 behövs
nyanläggning av dagvattenledningar samt iståndsättning av vatten- och
avloppsnätet. Kungl. Maj:t uppdrog den 5 mars 1971 åt
fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget.
Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid beräknats
tUl I 450 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1971.

1.41. Behovet av nybyggnad av
värmecentral m. m. vid T 2 har tidigare anmälts i prop, 1971:1 (bU. 6 s, 208).
Fortifikationsförvaltningen har redovisat huvudhandlingar för
byggnadsföretaget. Kostnaderna angavs därvid tiU 3 850 000 kr. enligt prisläget
den 1 februari 1970, vUket motsvarar 4,1 milj. kr. enligt prisläget den 1
februari 1971.

1.42. Behovet av om- och tillbyggnad för
marketenteri vid T 3 har tidigare anmälts i prop. 1971:1 (bU, 6 s, 209), Kungl,
Maj:t uppdrog den 4 juni 1971 åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra
byggnadsföretaget inom en kostnadsram av 1,8 milj. kr. enligt prisläget den 1
februari 1970, vUket motsvarar 1,9 milj. kr, enligt prisläget den 1 februari
1971,

1.43. För Övre Norrlands militärområdes
tygverkstadsförvaltning (VFÖN) behövs tillbyggnad m. m. av stridsvagnsverkstad.
Den nuvarande verkstaden består av en verkstadshall och en till denna ansluten
sidobygg-

s. 319 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 319

nad med en sammanlagd golvyta av ca 1 700 m. Byggnaden är
i gott skick men otiUräckUg. Försvarets materielverk har föreslagit att verkstaden
utökas med ca 750 m golvyta samt att lokalerna i sidobyggnaden disponeras om.
Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag tUl byggnadsprogram för
tUlbyggnad av verkstaden m. m. Kungl. Maj:t uppdrog den 5 mars 1971 åt
fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för
byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostnaderna har
därvid beräknats tUl 1,6 milj. kr. enligt prisläget den 1 febraari 1971.

1.44.
För fortsatt
utbyggnad av läger för armén behövs 12 milj. kr. Medlen avses främst för att
ställa i ordning tältplatser (dränering och planering), dra fram eUcraft och
bygga sanitetshus.

1.45.
För tekniska
försörjningsanordningar behövs 6 mUj. kr. Medlen avses främst för
avloppsreningsanläggningar m. m. samt för komplettering av distributionsnät
för el, värme och vatten vid förbanden m. m.

1.46.
För
byggnadsåtgärder för att effektivisera värnpliktsutbildningen behövs 4 670 000
kr. Medlen avses för nybyggnad av övnings- och vårdhallar m. m.

1.47. För diverse smärre byggnadsföretag
behövs 8 milj. kr.

1.48.
För att avsluta
vissa kasernbyggnadsobjekt, vUka Kungl. Maj:t jämlUct beslut den 30 juni 1971
uppdragit åt fortifUcationsförvaltningen att låta utföra, samt för
kompletteringsarbeten i anslutning tiU sådana objekt beräknas 3 milj. kr. bh
erforderliga för budgetåret 1972/73.

Departementschefen

Chefen för armén har beräknat medelsförbrukningen under
anslaget för nästa budgetår tUl 104,1 milj. kr. Jag beräknar
medelsförbrukningen till 95,1 mUj. kr. och förordar att medel för nästa
budgetår anvisas enligt den investeringsplan och anslagsberäkning som redovisas
i det följande.

Av medelsförbrukningen beräknas 16,2 milj. kr. för
markanskaffning. Som nya markförvärvsobjekt utöver sådana som har beslutats
redan tidigare har chefen för armén föreslagit utvidgning av 1 21:s skjutfält
vid Tjärnmyren och anskaffande av ett nytt övningsfält för T 3, båda i
Sollefteå. Förslaget innebär för 1 21 :s del att skjutfältet vid Tjärnmyren bör
utvidgas med ca 480 ha, varigenom det får en omfattning av ca 1 425 ha. Ca 120
ha av utvidgningsmarken har redan förvärvats genom särskilt beslut av Kungl.
Maj:t i annat sammanhang. Förslaget är föranlett av att det nuvarande fältet,
som omfattar ca 945 ha, är för litet för att säkerheten vid skjutningar skaU
kunna tUlgodoses utan väsentliga inskränkningar i övningsverksamheten.
StridsutbUdningen och utbUdningen med pansarvämsvapen har därför blivit
eftersatt. Den föreslagna utvidgningen skulle medföra avsevärt förbättrade
utbildningsmöjligheter. - Förslaget tiU ett nytt övnings- och skjutfält för T 3
innebär en markanskaffning av ca 800 ha i anslutning tUl förbandets handövningsfält.
Av utredningen framgår att T 3 f n. disponerar ett mindre skjutfält om ca 30 ha
jämte ett arrenderat riskområde om 195 ha. Stridsskjutning

s. 320 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:75 320

kan där utövas endast i ytterligt begränsad omfattning med
hänsyn tUl säkerhetsbestämmelserna. Möjhghetema har undersökts att genom ytterligare
utvidgning av 1 21:s skjutfält vid Tjämmyren tillgodose även T 3:s behov av
skjutterräng. Det har dock visat sig omöjligt att utvidga detta skjutfält i
sädan omfattning att det medger ett samutnyttjande. Mot detta talar även att
stadsbebyggelsen och Ängermanälven skUjer de båda förbanden åt och i hög grad
försvårar kommunikationerna meUan dem. Det har därför ansetts vara lämpligast
att T 3 får ett eget övnings- och skjutfält i anslutning till förbandets
handövningsfält. Förvärv av det föreslagna området skuUe medföra väsentliga
fördelar för utbUdningen vid förbandet.

Försvarets fastighetsnämnd har yttrat sig över arméchefens
båda förslag. Nämnden anser att tUlgången på övnings- och skjutfält för förbanden
i SoUefteå är helt otUlräckhg. Även nämnden anser att det är omöjligt att
tillgodose T 3:s markbehov inom I 21 :s skjutfält vid Tjärnmyren. Nämnden har i
princip inte något att erinra mot de föreslagna markanskaffningama.

I likhet med fastighetsnämnden och chefen för armén anser
jag det angeläget att förbanden i SoUefteå får bättre övningsmöjligheter. Jag
förordar att I 21:s skjutfält vid Tjärnmyren utvidgas och ett nytt övnings-och
skjutfält för T 3 anskaffas enligt arméchefens förslag. Markanskaffningen, som
tUl övervägande del avser skogsmark, medför endast obetydliga konsekvenser
från social synpunkt och för jordbruks- och skogsbruksnäringarna. Endast två
äldre personer är fast bosatta inom förvärvsområdena. De kan, om de så önskar,
fä bo kvar under begränsad tid. Såväl länsmyndigheterna som SoUefteå kommun har
ställt sig positiva tiU markanskaffningarna. Inte heller de berörda markägarna
har haft några väsentliga invändningar mot förslagen.

Fortifikationsförvaltningen har uppskattat kostnaderna lör
att genomföra markanskaffningarna för förbanden i SoUefteå till sammanlagt 4,6
mUj. kr. I detta belopp är inräknat 1 milj. kr. för det tidigare beslutade
förvärvet av vissa arrenderade markområden om ca 635 ha inom skjutfältet vid
Tjärnmyren.

För anskaffning av befästningar m. m. och kaserner m. m.
beräknas medelsförbrukningen tiU 4 milj. kr. resp. 74,9 milj. kr.
Fortifikationsförvaltningen har redovisat huvudhandhngar för flertalet nya
befästnings-och kasernobjekt som finns intagna i investeringsplanen. Om
riksdagen inte har något att erinra torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att
efter prövning av huvudhandlingarna och inom ramen för det anslag som anvisas
av riksdagen besluta om de redovisade företagen skaU utföras. SkuUe något
objekt med hänsyn tUl pågående översyn av försvarets fredsorganisation eUer av
andra skäl inte anses böra utföras bör Kungl. Maj:t vidare kunna ersätta detta
med annat objekt oberoende av att objektet inte har tagits upp i
investeringsplanen.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Investeringsplan
(1 000-tal kr.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kostnadsram

Objekt

Medelsförbrukning

1,2,1970 1,2,1971 Faktisk Beräknad för t, o, m.

1970/71 1971/72 1972/73

Bygg-
Färdigstart stäl-män/år lande män/är

s. 4 Kontrollera mot PDF

A. Markanskaffning Kasernbyggnaders delfond Delprogram
1.99

1.
I 4, A 1.
Utvidgning av Linköpings garnisons övningsfält

2.
I 14.
Utvidgning av Marma skjut fal t

3.
115. Utvidgning
av Remmene skjutfält

4.
I 20, K 4,
Utvidgning av övningsfältet och nytt skjutfält vid Umeå

5.
I 21,
Utvidgning av skjutfältet vid Tjärnmyren

6.
P 4, Utvidgning
av pansarövningsfältet vid Skövde

7.
P 4. Utvidgning
av pansarskjutfältet vid Kråk

8.
P 6. Utvidgning
av övningsfältet vid Rinkaby

9.
S 1. Nytt
skjutfält vid Skogs- Tibble

10. T 3. Nytt övnings- och skjutfält
vid Sollefteå

11. Diverse mindre markförvärv och
oförutsedda utgifter

Summa A

Reducering av medelsbehovet Beräknat medelsbehov

2 200 2 200 923 1 277

4
000 4
000 3 525 300

5
000 5 000 - 2 500

2 500

5 000

7 000

3 228

1 072

2 700

-

2 400

-

-

2 200

3 900

13 900

13 291

300

-

3 000

3 000

308

2 192

500

0 000

10 000

-

4 000

4 500

800

800

-

400

400

_

2 200

_

_

1400

5 459 5 459 - 2 959 2 500

49 359 55 959 21275 15 000 16 700

- - 450 500

- - - 14
550 16 200

s. 5 Kontrollera mot PDF

B.

a.

Anskaffning
av befästningar m. m. Företag påbörjade före 1.7.1971

1,

Delprogram 1,1, Betongförråd för ammunition

952

1 001

709

292

_

2,

Delprogram 1,2 Betongförråd för ammunition

788

811

367

444

_

3,

Delprogram 1,3 Betongförråd för ammunition

338

353

70

283

_

4.

Delprogram 1,4 Betongförråd för ammunition

1 979

2 066

1 793

273

_

5.

Delprogram 1,6 Betongförråd för ammunition

694

725

643

82

_

6.

Delprogram 1.99 Merkostnader för tidigare beslutade
objekt

200

100

100

Summa a

4 751

5 156

3 582

1474

100

21 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 75

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kostnadsram

Objekt

Medelsförbrukning

1.2.1970 1.2.1971 Faktisk Beräknad för t. o. m.

1970/71
1971/72 1972/73

Bygg-
Färdigstart ställande mån/år män/år

s. 1 Kontrollera mot PDF

b.

Företag
påbörjade eller avsedda att påbörjas

1971172

1.

Delprogram
1.1,

Betongförråd
för ammunition 570

600

400

200

8.

Delprogram
1.2

Betongförråd
för ammunition 910

950

600

350

9.

Delprogram
1.3

Betongförråd
för ammunition 165

180

150

30

10.

Delprogram
1.4

Betongförråd
för ammunition 470

500

400

100

11.

Delprogram
1.6

Betongförråd
för ammunition 750

780

550

230

Summa
b 2 865

3 010

- 2 100

910

s. 2 Kontrollera mot PDF

c.
Företag avsedda att påbörfas 1972173

Delprogram 1.1

12. Betongförråd för ammunition

Delprogram 1.2

13. Betongförråd för ammunition

Delprogram 1.3

14. Betongförråd för ammunition

Delprogram 1.4

15. Betongförråd för ammunition

Delprogram 1.6

16. Betongförråd för ammunition

Summa c Summa B (a-c) Reducering av medelsbehovet Beräknat
medelsbehov

C. Anskaffning av kaserner m. m.

a. Företag påbörfade före 1.71971 Delprogram 1.99

1. I

2. 3.

2. Utbyggnad av motoromräde (etapp 1)

I 13. Utbyggnad av motoromräde I 13. Nybyggnad av matinrättning

I 13. Nybyggnad av värmecentral

114. Nybyggnad av förrådsbyggnader

6. I

17. Nybyggnad av militärrestaurang

I 20. Nybyggnad av tygverkstad P 1. Om- och tillbyggnad av
lokaler för intendentur- och si ukvärdsmateriel tjänsten

-

1 135

-

-

900

-

600

~

-

500

-

900

-

-

750

-

300

-

-

250

-

1 150

~

-

1 050

-

4 085

-

-

3 450

616

12 251

3 582

3 574

4 460

-

-

-

224

460

_

3 350

4 000

2 660

2 170

1 764

406

-

1.70

11.71

2 900

3 023

2 725

298

-

11.69

9.71

6 400

6 800

1 000

5 000

800

12.70

10.72

2 100

2 500

336

1900

264

12.70

10.72

4 200

5 400

4 763

637

-

4.70

10.71

8 000

9 425

7 326

2 099

_

3.69

10.71

3 000

3 200

2 852

348

-

10.69

10.71

1 300

1 420

1 099

321

6.70

10.71

s. 3 Kontrollera mot PDF

Objekt

Kostnadsram

Medelsförbrukning

Bygg-

Färdig-

-

start

ställande

1,2,1970
1.2.1971

Faktisk
t. o. m. 1970/71

Beräknad
för

mån/ål

mån/är

1971/72

1972/73

9.

P 7 Y,
Nybyggnad av matin-

rättning

5 400

7 100

569

3 696

2 835

4.70

12,72

10.

A 4,
Nybyggnad av kaUgarage

1620

1830

238

1592

-

3.71

10,71

11.

Lv 7,
Nybyggnad av övnings-

och
vårdhall

2 100

2 000

1895

105

-

3.70

7,71

12.

Lv 7.
Nybyggnad av bastu samt

inredning
av gymnastiksal

1430

1 300

702

598

-

3.71

2,72

13.

Ing 2.
Nybyggnad av matin-

rättning

4 200

4 000

2 864

1 136

-

11.69

10,71

14.

Ing 2.
Nybyggnad av värme-

central

3 200

3 450

2 774

676

-

1.70

8,71

15.

T 2.
Utbyggnad av motorområde

3 730

3 760

3 239

521

-

3.70

10,71

16.

ArtSS,
Nybyggnad av utbild-

ningsanordningar
(etapp 2)

1 700

1 950

1 384

566

-

4,70

10,71

17.

HS.
Utbyggnad av hundskolan

(etapp
3)

2 850

3 100

811

2 289

-

10,70

6,72

18,

Fo 67,
Nybyggnad av vanngarage

540

540

81

459

-

4.71

1.72

19.

F 21,
Nybyggnad av flygverkstad

(delkostnad)

1000

1000

500

500

-

-

20.

Förråd
för utbildnings-

ammunition

1200

1 200

828

372

-

-

21.

Merkostnader
för tidigare

beslutade
objekt

-

400

-

400

-

-

-

Summa a

59 530

65 568

37 750

23 919

3 899

-

-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Företag påbörfade eller avsedda att påbörfas 1971172

Delprogram 1.99

22,
23 24

25

26

27.

28

29,

30,

31,

MobUiseringsförråd 9 000

Mobiliseringsförråd -

33

34

35

36

I 2.
Nybyggnad av värme

central 2 750

I 19. Värmeförsörjning av bygg

naderna nr 705 och 801

I 19. Avloppspumpstation jämte

yttre ledningar

I 20. Nybyggnad av varm- och

kallgarage 2 475

I 20. Till- och ombyggnad av

CUT/CÖF, byggnad nr 37

121, TUl- och ombyggnad av

skjutbana vid Gnun -

P 10. Nybyggnad av värme

central 3 450

P 18, Fritidsbarack ~

32, P 18, Komplettering av dag

vattenledningar m, m, -

A 4, Grytan, Avloppsreningsverk

jämte yttre ledningar -

A 8, Avloppspumpstation jämte

yttre ledningar -

A 9, Nybyggnad av vattenverk

vid Villingsberg 1160

Lv 7, Avloppspumpstation jämte

yttre ledningar -

9 000

7 458

1542

-

-

1 500

1500

-

-

-

3 400

1000

2 400

2.12

4,73

350

350

-

1.72

6,72

500

500

-

10.71

6,72

3 000

1 840

1 160

11,71

12,72

600

300

300

10,71

10,72

700

700

-

10,71

6.72

4 050

1 500

2 550

2,72

6,73

500

500

-

2,72

6,72

500

300

200

12,71

10,72

700

500

200

1,72

10,72

1 200

500

700

1,72

1.73

1 300

1000

300

9,71

10.72

600

600

,

1,72

6,72

opaginerad Kontrollera mot PDF

Objekt

Kostnadsram
Medelsförbrukning Bygg-

1.2.1970 1.2.1971 Faktisk Beräknad för
j/j t. 0. m. 1970/71 1971/72 1972/73

Färdigställande
män/år

37, Lv 7. Tame, Tillbyggnad av
avloppspumpstation, byggnad nr 65

38, Ing 3/HkpS. Räddningsstation

39, SI. Nybyggnad av livsmedelsförråd
m.m.

40, T 3. Nybyggnad av värmecentral

41, T 3. Om- och tillbyggnad av förråd

42, T 3, Nybyggnad av skolskjut-ningsbana

43, ArtSS, Nybyggnad av flygsträk vid
Trängslet

44, ArtSS, Vattenverk jämte yttre
ledningar

45, Utbyggnad
av läger

46, Utbyggnad av läger

47, Förråd för utbildningsammunition

48, Förråd för utbildningsammunition

49, Diverse smärre byggnadsföretag

50, Diverse smärre byggnadsföretag

51, Byggnadsåtgärder för effektivi

sering av värnpliktsutbild

ningen (rälsmälbanor)

Summa b

-

400

400

-

1.72

6.72

-

550

550

-

10.71

6.72

-

500

500

-

12.71

6.72

3 350

3810

1200

2 610

1.72

6.73

900

950

575

375

11.71

12.72

-

700

345

355

10.71

10.72

-

800

450

350

10.71

10.72

9 000

1000 9 000 4 600

600 9 000 3 400

400 1 200

1.72

10.72

600

640

500

140

-

-

-

590

450

140

-

-

6 000

6 000

- 6
000

-

-

-

-

2 120

- 2
120

-

-

-

3 500

3 500

500

3 000

_

_

42 185

63 060

- 45
138

17 922

opaginerad Kontrollera mot PDF

c. Företag avsedda att påbörjas 1972173

Delprogram 1.99

52. Mobiliseringsförråd - 8 500

53. I 16. Nybyggnad av matinrättning
Ringenäs 1 780 1 890

54. P 1. Nybyggnad av personal-

och verkstadsbyggnad - 580

55. P 2. Nybyggnad av matinrättning
Ravlunda 1 420 1 875

56. P 4. Nybyggnad av matinrättning
Kråk 1 630 1 730

57. P 6. Nybyggnad av sjukvårdsavdelning - 2 000

58. P 7 Y. Nybyggnad av sjukvårdsavdelning - 2 000

59. P 7 R. Nybyggnad av drivmedelsanläggning - 1 750

60. P 18. Nybyggnad av skolskjutningsbanor - 570

61. A 8. Nybyggnad av sjukvårdsavdelning
A 8/Ing 3 - 2650

8 500

1 500 10.72 12.73

580 10.72 5.73

875 1.72 6.73

1 130 10.72 12.73

1 500 10.72 10.73

1 500 10.72 10.73

1
500 10.72 10.73 570 10.72 6.73

2
000 10.72 12.73

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kostnadsram

1.2.1970 1.2.1971 Faktisk Beräknad för t. o. m.

Objekt

62. A9. Förvaltntngsbyggnad

63. A 9. Nybyggnad av förråd för VFB

64. Ing 2. Nybyggnad av expeditionsbarack

65. Ing 2. Nybyggnad av sjukvårdsavdelning

66. T 3. Om- och tUlbyggnad av marketenteri

67. VFÖN, Tillbyggnad av stridsvagnsverkstad

68. Utbyggnad av läger

69. Tekniska försörjningsanordningar

70. Byggnadsåtgärder för effektivisering
av värnpliktsutbildningen (övnings- och vårdhal-lar, gymnastiksalar)

71. Diverse smärre byggnadsföretag

72. Vissa smärre kompletterings-arbeten
m.m, som följd av tidigarelagda objekt

Summa c

Summa C (a-c)

Reducering av medelsbehovet

Beräknat medelsbehov

Totalt A-C

Reducering av medelsbehovet

Beräknat medelsbehov

Medelsförbrukning

Bygg- Färdigstart ställande mån/år mån/år

1 100

560

330

1 715

1 900

1600 12 000

6 000

1970/71 1971/72 1972/73

750 10,72 12,73

560 10,72 6,73

1 200
1800

330 10,72 6,73

1500 10,72 12,73

1 500 10,72 12,73

1 600 10,72 6.73

12 000

6 000

-

23 000

-

-

5 000

-

8 000

-

-

8 000

_

3 000

_

_

3 000

7 830

82 750

-

-

59 895

109 545

211378

37 750

69 057

81 716

-

-

-

1057

6 816

-

-

-

68 000

74 900

166 520

279 588

62 607

87 631

102 876

-

-

-

1 731

7 776

_

_

_

85 900

95 100

opaginerad Kontrollera mot PDF

A nslagsberäkning (1 000-tal kr)

Medelstillgång

Beräknad medelsförbrukning

Behållning
1,7.1971

18 633

1971/72 85 900

Anslag
för 1971/72

1972/73 95 100

riksstat

59 750

Beräknad behållning

tilläggsstat I

16 600

30.6.1973 3 983

Anslag
för 1972/73

(förslag)

90 000

184 983

184 983

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1. medge att 1 21 :s skjutfält vid Tjärnmyren
utvidgas och ett nytt

övnings- och skjutfält för T 3 anskaffas i enhghet med vad jag

har angett i det föregående,

2. till Arméförband: Anskaffning av anläggningar
för budgetåret

1972/73 anvisa ett investeringsanslag av 90 000 000 kr.

s. 326 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:75 326

III 2. Marinförband: Anskaffning av anläggningar

1971/72
Anslag

51 350 000'

1972/73
Förslag

67 500 000

'
Beräknat belopp

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad av kaserner
m. m., befästningar och ammunitionsförråd för flottan och kustartUleriet samt
markförvärv härför och för övnings- och skjutfält m. m.

Chefen för marinen

För budgetåret 1971/72 har medgetts en medelsförbrukning
av 59,9 mUj. kr. Medelsförbrukningen under budgetåret 1972/73 beräknas till 66
mUj. kr., varav 1,7 milj. kr. för markanskaffning, 43,3 milj. kr. för
anskaffning av befästningar m. m. samt 21 milj. kr. för anskaffning av kaserner
m. m., enligt följande sammanstäUningar.

A. Markanskaffning

Primäruppdrag m. m. Medelsförbrukning

(1 000-tal kr,)

Befästningars delfond

1, Fasta kustartilleriförband

(delprogram 2,6)

1.1. Mark för kustartUleribatterier samt

diverse mindre markförvärv och oförut

sedda utgifter 750

Kasernbyggnaders delfond

2. Gemensamma produktionsresurser

(delprogram 2.99)

2.1. Diverse mindre markförvärv och oförut-

sedda
utgifter

1 100

1850

Reducering
på grund av överplanering

150

Summa A

1700

l.l. För att anlägga kustartilleribatterier behöver i
vissa fall mark förvärvas med äganderätt. Den närmare omfattningen av sådana
förvärv kan f n. inte bestämmas. Medel har vidare beräknats för erforderliga
markanskaffningar för befästnings- och andra anläggningar mom övriga delprogram
inom huvudprogrammet samt för smärre kompletteringar av marinens
befästningsfastigheter, oförutsedda utgifter i samband med genomförandet av
beslutade förvärv samt för mindre utgiftsrester för vissa inte helt avslutade
markförvärv m. m.

2.1. Medel har beräknats för smärre kompletteringar av
marinens kasernfastigheter, oförutsedda utgifter i samband med genomförandet av
beslutade förvärv samt för mindre utgiftsrester för vissa inte helt avslutade
markförvärv m. m.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 B. Anskaffning av befästningar m. m.

327

opaginerad Kontrollera mot PDF

Primäruppdrag
m, m.

Medelsförbrukning
(1 000-tal kr,)

s. 1 Kontrollera mot PDF

2.3
2.4

2.5 2.6 2.7 2.8 3.

Befästningars
delfond

1, För flera delprogram gemensamma lednings-,

bas- och underhållsförband m. m.

(delprogram 2.1)

Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1971172

1.1 Betongförråd för ammunition

1.2 Stabsplatser

1.3 Kustradiostationer

Företag avsedda att påbörjas 1972173

1.4 Ammunitionsförråd

1.5 Stabsplatser

1.6 Torpedinskjutningsstation

1.7 Smärre objekt

2, Fasta kustartilleriförband

(delprogram 2,6)

Företag påbörjade före 1. 7.1971 2,1 2.2

500

645

1570

5 200

1 000

600

500

Kustartiileribatterier

12 792

Eldledningsradarstationer

775

Företag
påbörjade eller avsedda att

påbörjas
1971172

KustartUleribatterier

6 500

Eldledningsradarstationer

1200

Företag
avsedda att påbörjas 1972173

Kustartilleribatterier

12 000

Minstation

500

Eldledningsradarstation

1500

Smärre
objekt

500

Gemensamma
produktionsresurser

(delprogram
2.99)

Företag
påbörjade före 1.7.1971

Merkostnader
för tidigare beslutade objekt

500

46 282

Reducering
pä grund av överplanering

2 982

Summa B

43 300

opaginerad Kontrollera mot PDF

1.1.-1.3. KungL Maj:t har uppdragit åt
fortifUcationsförvahningen att låta utföra nybyggnad av fem betongförråd för
ammunition, en stabsplats och en kustradiostation.

1.4. För fortsatt utbyggnad av
ammunitionsförråd behövs 5,2 milj. kr. för nästa budgetår, varav 1,7 milj. kr.
för nybyggnad av ammunitionsförråd i betong och 3,5 milj. kr. för att påbörja
nybyggnad av ett ammunitionsförråd i berg. Kungl. Maj:t uppdrog den 21
november 1970 åt fortifikationsförvahningen att utarbeta huvudhandlingar för
nybyggnad av nämnda förråd i berg. Sådana handlingar har sedermera redovisats.
Kostnaderna har därvid beräknats till 25,8 milj. kr. enligt prisläget den 1
februari 1971.

1.5. Behov föreligger av nybyggnad av en
stabsplats. Kungl. Maj:t uppdrog den 5 november 1971 åt
fortifikationsförvaltningen att utarbeta

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 328

huvudhandlingar för nämnda stabsplats. Sådana handlingar
har sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid beräknats till 3 055 000 kr.
enligt prisläget den 1 februari 1971.

1.6. Behov föreligger av nybyggnad av en
torpedinskjutningsstation. KungL Maj:t uppdrog den 12 februari 1971 åt
fortifikationsförvahningen att utarbeta huvudhandlingar för nybyggnad av nämnda
objekt. Sådana handUngar har sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid
beräknats tiU 1 745 000 kr. enhgt prisläget den 1 februari 1971.

1.7. För smärre byggnadsobjekt behövs
500 000 kr. för nästa budgetår.

2.1.-2.4. Kungl. Maj:t har uppdragit åt fortifikationsförvaltningen
att låta utföra nybyggnad av fyra kustartilleribatterier och två eldledningsradarstationer.

2.5. Behovet av nybyggnad av två
kustartilleribatterier har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1971:1 (bU. 6
s. 230). Kungl. Maj:t uppdrog den 18 juni 1971 åt fortifikationsförvaltningen
att låta utföra nybyggnaderna inom en kostnadsram av 26,8 milj. kr. enhgt
prisläget den 1 februari 1971. Kostnaderna beräknas nu komma att uppgå till 29
018 000 kr.

2.6. Behovet av nybyggnad av en
minstation har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1970:1 (bU. 6 s. 231).
Kungl. Maj:t uppdrog den 17 juni 1970 åt fortifikationsförvaltningen att låta
utföra byggnadsföretaget inom en kostnadsram av 650 000 kr. enhgt prisläget den
1 februari 1969, vUket motsvarar 766 000 kr. enligt prisläget den 1 februari
1971.

2.7. Behovet av nybyggnad av en
eldledningsradarstation har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1971:1 (bil.
6 s. 230). Kungl. Maj:t uppdrog den 18 juni 1971 åt fortifikationsförvaltningen
att låta utföra byggnadsföretaget inom en kostnadsram av 3,2 milj. kr. enligt
prisläget den 1 februari 1970, vUket motsvarar 3,5 milj. kr. enligt prisläget
den 1 februari 1971.

2.8. För smärre objekt behövs under
nästa budgetår 500 000 kr.

C. Anskaffning av kaserner m. m.

Primäruppdrag
m. m.

Medelsförbrukning

(1 000-tal kr.)

Kasernbyggnaders
delfond

1. För flera delprogram gemensamma lednings-.

bas- och underhåUsförband

(delprogram 2.1)

Företag avsedda att påbörfas 19 72173

1.1 MobUiseringsförråd

300

2. Rörliga kustartilleriförband

(delprogram 2.7)

Företag avsedda att påbörfas 1972173

2.1 Mobihseringsförråd

700

3, Gemensamma produktionsresurser

(delprogram 2,99)

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:75 329

Primäruppdrag m. m. Medelsförbrukning

(1 000-tal kr.)

Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1971172

3.1 ÖrlB O. Nybyggnad av hamnanläggning

för ubåtsbas vid Vitså (etapp Ib) 500

3.2 ÖrlB S. Nybyggnad av
förvaltningsbyggnad 3 300

3.3 Utbyggnad vid Rosenholm; etapperna
1 a och 1 b

Värmecentral

MUitärréstaurang

Kasernbyggnad 12 000

Vakt- och arrestbyggnad

Yttre arbeten m. m.

3.4 NK. TUlbyggnad av pir vid KA 5 500

3.5 GK. Måleri- och snickeriverkstäder
vid

varvet Fårösund (KA 3) 300

Företag avsedda att påbörjas 1972173

3.6 KSS. Nybyggnad av värmecentral m.
m, 1 500

3.7 KA 4. Nybyggnad av värmecentral m,
ni, 1 500

3.8 Tekniska försörjningsanordningar 1 500

3.9 Diverse smärre byggnadsföretag 1 000

23 100

Reducering på grund av överplanering 2 100

Summa C 21000

Summa A-C 66 000

1,1 och 2,1, För mobiliseringsförråd behövs 1 milj, kr,
för nästa budgetår,

3.1-3.5. Kungl. Maj:t har uppdragit åt
fortifikationsförvahningen att låta utföra nybyggnad av hamnanläggning för
ubåtsbasen vid Vitså (etapp 1 b), förvaltningsbyggnad för Sydkustens öriogsbas,
förläggning inom Rosenholmsområdet (etapp 1 a och 1 b), tUlbyggnad av pir vid
KA 4 och verkstäder vid varvet i Fårösund.

3.6.
Behovet av ny
värmecentral m. m. vid sjökrigsskolan har tidigare anmälts för rUcsdagen i
prop. 1971:1 (bU. 6 s. 214). Fortifikationsförvaltningen har redovisat
huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Kostnaderna har därvid beräknats tUl 3
280 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1970, vilket motsvarar 3 480 000
kr. enligt prisläget den 1 februari 1971.

3.7. Vid KA 4 behövs en ny värmecentral
m. m. Inom regementets område finns fem större och medelstora värmecentraler
samt en del mindre värmecentraler. Vid förbandet avses under de närmaste åren
bl. a. uppföras en gymnastik- och samlingssal med bastu, vUket medför ökat
värmebehov. Från funktions- och rationaliseringssynpunkter bör därför fyra befintliga
värmecentraler slopas och ersättas av en ny anläggning. Föreslagen
centralisering av värmeproduktionen bedöms ge stora fördelar från säväl
luftvårds- som maskinpersonalsynpunkt. Kungl. M,aj:t uppdrog den 5 mars 1971 åt
fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för
byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostnaderna har
därvid beräknats tiU 4 950 000 kr. enligt prisläget den I februari 1971.

opaginerad Kontrollera mot PDF

3.8. För tekniska
försörjningsanordningar behövs 1,5 milj, kr. Medlen avses främst för
avloppsreningsanläggningar m, m, samt för komplettering av distributionsnät för
el, värme och vatten vid förbanden m. m.

3.9. För diverse smärre byggnadsföretag
behövs 1 milj. kr.

Departementschefen

Chefen för marinen har beräknat medelsförbrukningen under
anslaget för nästa budgetår till 66 mUj. kr. Jag beräknar medelsförbrukningen
till 66,5 mUj. kr. och förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt
följande investeringsplan och anslagsberäkning. Av medelsförbrukningen beräknas
1,7 milj. kr. för markanskaffning, 42,3 milj. kr. för anskaffning av
befästningar m. m. och 22,5 mUj. kr. för anskaffning av kaserner m. m.
Fortifikationsförvaltningen har redovisat huvudhandlingar för flertalet nya
befästnings- och kasernobjekt som finns intagna i investeringsplanen. Om
riksdagen inte har något att erinra torde det ocksä för nästa budgetår få
ankomma på Kungl. Maj :t att efter prövning av huvudhandlingarna och inom ramen
för det anslag som anvisas av riksdagen besluta om de redovisade företagen skaU
utföras. Skulle något objekt med hänsyn till pågående översyn av försvarets
fredsorganisation eller av andra skäl inte anses böra utföras bör Kungl. Maj:t
vidare kunna ersätta detta med annat objekt oberoende av att objektet inte har
tagits upp i investeringsplanen.

Investerings
pkn (I 000-tal kr.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Objekt

Kostnadsram

1.2.1970 1.2.1971

Medelsförbrukning

Faktisk Beräknad för

t. o. m.

1970/71 1971/72 1972/73

Bygg- Färdigstart ställande mån/år män/är

s. 1 Kontrollera mot PDF

A. Markanskaffning Befästningars d e 1 f o n d
Delprogram 2.6

750

1 450
- 700

1, Mark för kustartUleribatterier

samt diverse mindre markförvärv

och oförutsedda utgifter

Kasernbyggnaders d e I f o nd Delprogram 2,99

2 700 2
700 2 402 298

2,
NK/KA 5.
Utvidgning av handövningsfältet i Härnösand

3,
Diverse mindre
markförvärv

och
oförutsedda utgifter

-

2 000

-

900

1 100

Summa A

2 700

6 150

2 402

1898

1850

Reducering
av medelsbehovet

-

-

-

98

150

Beräknat
medelsbehov

-

-

1800

1 700

s. 2 Kontrollera mot PDF

Faktisk t,
o, m, 1970/71

Objekt

Kostnadsram

1,2,1970 1.2,1971

Medelsförbrukning

Beräknad för

1971/72 1972/73

Färdigstart
ställande mån/år mån/år

s. 3 Kontrollera mot PDF

B. A nskaffning av befästningar m. m.

a. Företag påbörjade före

1.7.1971

Delprogram 2,1

1.
Ammunitionsförräd

2.
Smärre objekt

Delprogram 2,6

3.
Kustartilleribatterier

4.
Eldledningsradarstationer

Delprogram 2,99

5. Merkostnader för tidigare

beslutade objekt

Summa a

b. Företag påbörjade eller

avsedda att påbörjas 1971172

Delprogram 2.1

6.
Betongförråd
för ammunition

7.
Stabsplatser

8.
Kustradiostationer

9.
Smärre objekt

Delprogram 2.6

10, KustartiUeribatterier

11, Eldledningsradarstationer

12, Smärre objekt

Summa b

c. Företag avsedda att påbörjas

1972173

Delprogram 2.1

13, Ammunitionsförråd

14, Stabsplatser

15, Torpedinskjutningsstation

Delprogram 2.6

16, Kustartiileribatterier

17, Eldledningsradarstation

18, Smärre objekt

Summa c

Summa B (a-c) Reducering av medelsbehovet Beräknat
medelsbehov

C Anskaffning av kaserner

m. m. a. Företag påbörjade före 1.7.1971

Delprogram 2.99 1. BÖS. Nybyggnad av radar- och teleskola

11389 12 072 10 424 1648

536 536 362 174

12 792

775

98818 118458 74 615 31051

2 919 3 200 1025 1400

500 14
067

800 - 300

113 662 135 066 86 426 34 573

1000 600

1 000 200

4 000

1 700

600

9 100

500

645

1 570

1 500 1
500

1136 1245

2 553 2
870

200 200

13 904 3 500 600

7 500 1 200

11415

12 800

600 18 789 23 819

-

29 225

-

6 575

_-

3 055

- -

1 000

-

1 745

-

600

25 900

29 018

_

8 000

3 500

_ -

1500

-

1 500

-

1500

25
900

68 043

-

19
175

58
351

226
928

86
426 43 673

44
657

-

-

2573

2 357

_

_

- 41 100

42
300

114

3 275

3 170 3 056

1.70 10.71

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972.75 332

Objekt Kostnadsram Medelsförbrukning Bygg- Färdig-

-----------------------------------------------
start ställande

1.2.1970 1.2.1971 Faktisk Beräknad för ./=, jn/är

t. o. m. 1970/71 1971/72 1972/73

2.

SK. Nybyggnad av hamnanläggning m.m. vid KA 1

2 760

3 120

2 744

376

- 2.70

12.71

3.

KA 1. Övningshall för vattenutbildning

6 950

5 800

3 762

2 038

- 3.70

6.72

4.

Merkostnader för tidigare beslutade objekt

_

650

-

650

-

-

Summa a

12 985

12
740

9 562

3 178

-

-

s. 5 Kontrollera mot PDF

b. Företag påbörjade eller

avsedda att påbörjas 1971172

Delprogram 2.1

5. Mobiliseringsförråd 700 700 - 700

Delprogram 2.7

6. Mobiliseringsföriåd 800 800 - 800

Delprogram 2.99

5 960

6 320

100

600
10.71

12.74

5 480

5 800

1500

3 300
4.72

12.73

7.
ÖrlB O.
Nybyggnad av hamnanläggning för ubåtsbas vid Vitså (etapp Ib)

8.
ÖrlB S.
Nybyggnad av förvaltningsbyggnad

9.
Utbyggnad vid
Rosenholm, etapperna la och 1 b: Värmecentral MUitärréstaurang

Kasernbyggnad \ 20 400 28 500 - 8 000 13 000 9.71 12.75

Vakt- och arrestbyggnad Yttre arbeten m. m.

-

1030

800

230 12.71

12.71

_

700

400

300 12.71

10.72

3 000

1 200

1 200

-

-

-

850

850

-

-

36
340

45
900

-
14 350

17 430

-

10. GK. Måleri- och snickeriverkstäder
vid varvet Fårösund (KA 3)

11. GK. Utbyggnad av Hau vattenverk

12. Diverse smärre byggnadsföretag

13. Diverse smärre byggnadsföretag

Summa b

c. Företag avsedda att påbörjas

1972173

Delprogram 2.7

14. MobilLseringsförråd - 1 000 - - 1 000 -

Delprogram 2.99

15. ÖrlB V. Nybyggnad av pir' - 1600 - - 800 11.71 11.72

16. ÖGull. Nybyggnad av expeditionsbarack' - 525 - - 225 1.72 10.72

17. BÖS. Utbyggnad av avloppsreningsverk - 1 800 - - 1 500 10.72 10.73

18. KA 4. Nybyggnad av värmecentral m.
m. - 4 950 - - 2 000 10.72 1.74

19. Tekniska försörjningsanord-

ningar - 2 000 - - 500 -

'Objektet påbörjat 1971/72 med AMS-medel

opaginerad Kontrollera mot PDF

Objekt

Kostnadsram
1.2.1970 1.2.1971

Medelsfö

Faktisk
t. 0. m. 1970/71

rbrukning Beräknad för

Byggstart
mån/år

Färdigställande
mån/är

1971/72

1972/73

20.
Diverse smärre byggnadsföretag

-

1000

_

-

1000

-

-

Summa c

-

12 875

-

-

7 025

-

-

Summa C (a-c)

49 325

71515

9 562

17
528

24
455

-

-

Reducering av medelsbehovet

-

-

-

528

r955

-

-

Beräknat medelsbehov

-

-

-

17
000

22
500

-

-

Totalt A-C

210 376

304
593

98
390

63
099

70
962

-

-

Reducering av medelsbehovet

-

-

-

3 199

4 462

-

-

Beräknat medelsbehov

-

-

-

59
900

66
500

-

-

Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)

Medelstillgång

Beräknad medelsförbrukning

Behållning 1.7.1971 Anslag föl 1971/72

rUcsstat

tilläggsstat I Anslag för 1972/73 (förslag)

10 304

46 650

4 700

67 500

1971/72 1972/73

Beräknad behållning 30.6.1973

59 900 66 500

2 754

129
154

129 154

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tUl Marinförband: Anskaffning av anläggningar för
budgetåret 1972/73 anvisa ett investeringsanslag av 67 500 000 kr.

III
3. Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar

opaginerad Kontrollera mot PDF

1911/12
1972/73

Anslag
Förslag

103 675 000' 95 000 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Beräknat belopp

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad av lokaler
m. m., befästningar, flygfält och ammunitionsförråd för flygvapnet samt markr
förvärv härför samt för övnings- och skjutfält. Verksamheten omfattar vidare
kompletteringsarbeten m. m. på eller i anslutning till befintliga baser,
anläggningar för el- och teleutrustning vid baserna samt inlösen av
flygbullerstörda fastigheter.

s. 334 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 334

Chefen för flygvapnet

För budgetåret 1971/72 har medgetts en medelsförbrukning
av 94,4 mUj. kr. Medelsförbrukningen under budgetåret 1972/73 beräknas tUl
103,3 milj. kr., varav 1,3 milj. kr. för markanskaffning, 56,2 milj. kr. för
anskaffning av befästningar m. m. samt 45,8 milj. kr. för anskaffning av
kaserner m. m., enligt följande sammanställningar.

A. Markanskaffning

Primäruppdrag m.m. Medelsförbrukning

(1000-tal kr.)

Befästningars delfond

1. För flera delprogram gemensamma lednings-

och strilförband (delprogram 3,1)

1.1 Mark för strilanläggningar m. m. 200

2. Basförband (delprogram 3.7)

2.1 Mark för krigsflygfält samt diverse

mindre markförvärv och oförutsedda utgifter 500

Kasernbyggnaders delfond

3. Gemensamma produktionsresurser (delprogram 3,99)

3,1 Diverse mindre markförvärv och

oförutsedda utgifter 800

1500

Reducering på grund av överplanering 200

Summa A 1300

1.1. För att uppföra strilanläggnmgar bedöms det i vissa
fall vara nödvändigt att förvärva mark med äganderätt.

2.1. För att komplettera befintliga krigsflygfält kan det
i vissa fall bli nödvändigt att förvärva mark med äganderätt. Behov av medel
kan även uppkomma för anskaffning av mark för befästnings- och andra anläggningar
inom övriga delprogram inom huvudprogrammet samt för smärre kompletteringar av
flygvapnets befästningsfastigheter, oförutsedda utgifter i samband med
genomförandet av beslutade förvärv samt för mindre utgiftsrester för vissa inte
helt avslutade förvärv.

3.1. Behov av medel förehgger för inlösen av
fiygbullerstörda fastigheter, smärre kompletteringar av flygvapnets
kasernfastigheter, oförutsedda utgifter i samband med genomförandet av
beslutade förvärv samt för mindre utgiftsrester för vissa inte helt avslutade
förvärv.

s. 335 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 335

B. Anskaffning av befästningar m. m.

Primäruppdrag m. m. Medelsförbrukning

(I 000-tal kr.)

Befästningars delfond Befästningar m, m,

1, För flera delprogram gemensamma lednings-

och strilförband (delprogram 3,1)

Företag påbörjade före 1.7.1971

1.1 Stridsledningsradiostationer 242

Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1971172

1.2 Radiolänkstationer och utpunkter 3 474

1.3 Radiostationer 1 000

1.4 Stridsledningsradaranläggningar 66 2 290

1.5 Stridsledningsradaranläggningar65 1900

1.6 Luftbevakningstorn 235

1.7 Luftförsvarscentral 8 000

Företag avsedda att påbörjas 1972173

1.8 Radiolänkstationer och utpunkter 1217

1.9 Stridsledningsradaranläggning 65 2 100

1.10 Luftbevakningstorn 500

1.11 Smärre objekt 400

2, Basförband (delprogram 3,7)

Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1971172

2.1 Betongförråd för ammunition 150

Företag avsedda att påbörjas 1972173

2.2 Betongförråd för ammunition I 200

2.3 Splitterskydd på flygbaser 1 000

2.4 Kommandocentraler 800

2.5 Smärre objekt 300

3, Gemensamma produktionsresurser (delprogram 3,99)

Företag påbörjade före 1.7.1971

3.1 Merkostnader för tidigare beslutade objekt 300

Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1971172

3.2 Terminalradaranläggningar PS 810 1800

Företag avsedda att påbörjas 1972173

3.3 TeriminalradaranläggningarPS 810 900

Flygfält m.m,

4, Basförband (delprogram 3,7)

Företag påbörjade före 1.7.1971

4.1 Utbyggnad av nya flygbaser 4 700

4.2 Lagringsanläggningar för tjära 550

4.3 Baracker 700

4.4 Maskeringsanläggningar 200

4.5 Elinstallationer i fälthangarer 500

4.6 El- och teleanläggningar 1 204

4.7 Merkostnader för tidigare beslutade
objekt 450

Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1971172

4.8 Utbyggnad av nya flygbaser 2 700

4.9 Kompletteringsarbeten på befintliga
baser 1 300

4.10 Komplettering av flygbaser för anpassning
till flygplan 37 2 950

4.11 El- och teleanläggningar 3 319

s. 336 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 336

Primäruppdrag m. m. Medelsförbrukning

(1 000-tal kr,)

Företag avsedda att påbörjas 1972173

4.12 Utbyggnad av nya flygbaser 4 600

4.13 Kompletteringsarbeten på befintliga
baser 3 950

4.14 Lagringsanläggningar för drivmedel 2 000

4.15 Reservvägbaser 910

4.16 Maskeringsanläggningar 300

4.17 Uppställningsplatser för
flytsyreanläggningar 500

4.18 Nybyggnad av tre bakre klargöringsomräden 800

4.19 El- och teleanläggningar 3 967

63 408

Reducering
på grund av överplanering 7 208

Summa B______________________________ 5600______

Befästningar m, m,

1,1-1,6. Kungl. Maj;t har uppdragit åt
fortifikationsförvaltningen att låta utföra nybyggnad av
stridsledningsradiostationer, radiolänkstationer, radiostationer,
stridsledningsradaranläggningar och luftbevakningstorn.

1.7.
Behovet av
nybyggnad av luftförsvarscentral har tidigare anmälts i prop. 1971:1 (bU. 6 s.
232). Kungl. Maj:t uppdrog den 30 juni 1971 åt fortifikationsförvaltningen att
utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har
sedermera redovisats. Kostnaderna har beräknats tUI 20 580 000 kr, enligt
prisläget den 1 februari 1971,

1.8. Behov föreligger av fortsatt
utbyggnad av radiolänkstationer och utpunkter. Fortifikationsförvaltningen har
redovisat huvudhandlingar för byggnadsförtagen. Kostnaderna har beräknats tUl 2
022 000 kr. enligt prisläget den 1 febraari 1971.

1.9.
Kungl. Maj:t
uppdrogden 2 febraari 1971 åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta
huvudhandlingar för nybyggnad av en stridsledningsradaranläggning 65.
Fortifikationsförvaltningen har redovisat huvudhandlingar för
byggnadsföretaget. Kostnaderna har beräknats till 2 340 000 kr. enligt
prisläget den I februari 1971.

1.10. För luftbevakningstorn beräknas ett
medelsbehov av 500 000 kr.

2.1-2.2. För fortsatt utbyggnad av betongförråd för ammunition

behövs 1
350 000 kr.

2.3-2.4. För splitterskydd på flygbaser och nybyggnad av
kommandocentraler behövs I milj. kr, resp. 800 000 kr.

3.2.
Kungl. Maj:t
har uppdragit åt fortifikationsförvaltningen art låta utföra nybyggnad av två
terminalradaranläggningar PS 810,

3.3.
Behov föreUgger
av nybyggnad av ytterligare en terminalradaran-läggning PS 810,
Fortifikationsförvaltningen har redovisat huvudhandlingar för
byggnadsföretaget. Kostnaderna har beräknats till 2 056 000 kr, enligt
prisläget den 1 februari 1971,

Flygfält m, m.

4.1, 4.8, 4.12. För att avsluta arbetena med utbyggnad av
tre nya flygbaser i vad avser själva bansystemen samt för att påbörja eller
fortsät-

s. 337 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 337

ta under innevarande budgetår påbörjad utbyggnad av
nödvändiga basanordningar beräknas en medelsförbrukning under nästa budgetår
av 12 mUj. kr.

4.2, 4.3,
4.4, 4.14, 4.16, 4.17, 4.18. För utbyggnad vid befintliga flygbaser av
lagringsanläggningar för drivmedel och tjära, baracker, maskeringsanläggningar,
uppställningsplatser för flytsyreanläggningar samt klargöringsomräden beräknas
ett medelsbehov av sammanlagt ca 5 milj. kr.

4.5, 4.6,
4.11, 4.19. För fortsatt utbyggnad av el- och teleanläggningar samt
installation av värme och ljus i fälthangarer vid befintliga baser beräknas en
medelsåtgång av ca 9 milj. kr.

4.9, 4.10,
4.13. På befintliga flygbaser utförs efter hand arbeten för komplettering av
baserna tUl normerad standard. Arbetena är delvis föranledda av att flygplan
37 kommer att tiUföras attackbaserna. För kompletteringsarbeten beräknas en
medelsförbrukning av i runt tal 8 milj. kr.

4.15 Reservägsbaser utförs i samverkan med vägverket för en
beräknad kostnad av ca 1 milj. kr.

C. Anskaffning av kaserner m. m.

Primäruppdrag m. m, Medelsförbukning

(1 000-taIkr,)

Kasernbyggnaders delfond

1, Gemensamma produktionsresurser (delprogram 3.99)

Företag påbörjade före 1.7.1971

1.1 F 4, Nytjyggnad av hangar 1000

1.2 F 21, Nybyggnad av flygverkstad
(tillsynsverkstad) 950

1.3 F 21, Nybyggnad av hangar 1 200

1.4 Upprustning av målplatser 1 000

Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1971172

1.5 F 1, Kontrolltorn 2 520

1.6 F 4, Nybyggnad av simulatorbyggnad 300

1.7 F 5, Om-och tillbyggnad av
flygverkstad m. m. 2 000

1.8 F 7. Nybyggnad av flygverkstad 3 000

1.9 F 7. Nybyggnad av simulatorbyggnad 570

1.10 F 14. Om- och tillbyggnad av matinrättning 1 400

1.11 F 15. Nybyggnad av simulatorbyggnad 930

1.12 F 18. Nybyggnad av strilövningsanläggning 4 000

1.13 F 18. Nybyggnad för utbildningsverksamhet 5 000

1.14 F 21. Kontrolltorn 2 500

1.15 F 21. Nybyggnad av värmecentral 3 000

1.16 F 21. Nybyggnad av kasern 550

1.17 RFN. Nybyggnad av värmecentral 500

1.18 RFN. Nybyggnad av brandstation 350

1.19 Tillbyggnad av administrationsbyggnad för

centrala flygmaterielförrädet i Arboga 450

Företag avsedda att påbörjas 1972173

1.20 F 1. Distributionsledningar m, m, för värme 1 000

1.21 F 6. Nybyggnad av simulatorbyggnad 1 000

1.22 F 6. Tillbyggnad av terminalområdeskontrollcentral 570

1.23 F 7. Divisions- och kompanilokaler m. m, 2 500

1.24 F 15. Nybyggnad av tillsynsverkstad 4 000

22 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 75

s. 338 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 338

Primäruppdrag m. m. Medelsförbrukning

(1 000-tal kr,)

3 000

2 000

800

1000

3 000

4 000

54 090

8 290

45 800

103 300

1.25
F 16, Om- och tillbyggnad
av flygverkstad

1.26 F 16, Nybyggnad av värmecentral

1.27 F 16, Nybyggnad av ttansformatorstation

1.28 F 17, Nybyggnad av simulaforbyggnad

1.29 Tekniska försörjningsåtgäi:der

1.30 Diverse smärre byggnadsföretag

Reducering på grund av överplanering Summa C Summa A-C

1,5-1.19. Kungl. Maj:t har uppdragit åt
fortifikationsförvaltningen att utföra nybyggnad av kontroUtorn vid F 1 och F
21, nybyggnad av simulatorbyggnad vid F 4, F 7 och F 15, om- och tillbyggnad av
flygverkstad vid F 5, nybyggnad av flygverkstad vid F 7, om- och tillbyggnad
av matinrättning vid F 14, nybyggnad av strilövningsanläggning m. m. vid F 18,
nybyggnad av värmecentral och kasern vid F 21, nybyggnad av värmecentral och
brandstation vid flygmaterielförvaltningens försöksplats i Norrland (RFN) samt
tillbyggnad av administrationsbyggnad för centrala flygmaterielförrådet i
Arboga.

1.20. Vid F 1 behöver vissa
distributionsledningar för värme nyanläggas. FlottUjens värmeförsöijning
kommer att tillgodoses genom anslutning tiU Västerås kommuns fjärrvärmenät. 1
samband därmed behövs nyanläggning av distributionsledningar för värme till ett
antal byggnader inom flottiljetablissementet. Kostnaderna härför har
uppskattats till 1 milj. kr.

1.21. Vid F 6 behövs en ny
simulatorbyggnad. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till
byggnadsprogram för nybyggnad av en simulatorbyggnad. Kostnaderna har
uppskattats tiU 1,8 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1970, vUket
motsvarar 1,9 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1971.

1.22. Behovet av tiUbyggnad av kontrolltornet
vid F 6 för att tUlgodose lokalbehovet för terminalområdeskontrollcentralen
har tidigare anmälts i prop. 1971:1 (bU. 6 s. 220). Kungl. Maj:t uppdrogden 18
juni 1971 åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra byggnadsföretaget.
Kostnaderna angavs därvid tUl 540 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1970,
vUket motsvarar 570 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1971.

1.23. Vid F 7 behövs nya lokaler för
baskompaniema och den flygande personalen samt för uppstäUning m. m. av
stationsmateriel i samband med att flottUjen ombeväpnas med flygplan 37 Viggen.
Inom fortifikationsförvaltningen utreds i samverkan med chefen för flygvapnet
och försvarets materielverk frågan hur de nya lokalerna skall utformas. 1
avvaktan på att utredningen slutförs har fortifikationsförvaltningen uppskattat
kostnaderna för nya lokaler till 4,5 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari
1971.

s. 339 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972.75 339

1.24. Vid F 15 behövs en ny flygverkstad.
Fortifikationsförvaltningen har utarbetat situationsplan och förslag till
byggnadsprogram för nybyggnad av verkstaden. Kostnaderna har preliminärt
uppskattats tUl 6 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1971.

1.25. Behovet av om- och tUlbyggnad av
flygverkstaden vid F 16 har tidigare anmälts i prop. 1971:1 (bil. 6 s. 221).
Kimgl. Maj:t uppdrogden 29 oktober 1971 åt fortifikationsförvaltningen att
utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Kostnaderna har uppskattats
tUl 5 470 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1969, vilket motsvarar 6,3
milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1971.

1.26. Behovet av ny värmecentral vid F 16
har senast anmälts i prop. 1971:1 (bU. 6 s. 222). KungL Maj:t uppdrog genom
beslut den 29 juni 1970 åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra
byggnadsföretaget. Kostnaderna angavs därvid tUl 4 460 000 kr. enligt prisläget
den 1 februari 1969, vilket motsvarar 5 200 000 kr. enligt prisläget den 1
februari 1971.

1.27. Vid F 16 behövs vidare en ny
transformatorstation. Kungl. Maj:t uppdrog den 30 aprU 1971 åt
fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget.
Kostnaderna har därvid uppskattats till 740 000 kr. enligt prisläget den I
februari 1970, vilket motsvarar 800 000 kr. enligt prisläget den 1 februari
1971.

1.28.
Behovet av
nybyggnad av simulatorbyggnad vid F 17 har tidigare anmälts i prop. 1971:1
(bU. 6 s. 222). Kungl. Maj:t uppdrog den 14 januari 1972 åt
fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget.
Byggnadskostnaderna har därvid uppskattats till 1,7 milj. kr. enhgt prisläget
den 1 februari 1970, vilket motsvarar 1,8 mUj. kr. enligt prisläget den 1
februari 1971.

1.29.
För tekniska
försörjningsanordningar behövs 3 milj. kr. Medlen avses främst för
avloppsreningsanläggningar m. m. samt för komplettering av distributionsnät för
el, värme och vatten vid förbanden.

1.30.
För diverse
smärre byggnadsföretag behövs 4 milj. kr. för nästa budgetår.

Departementschefen

Chefen för flygvapnet har beräknat medelsförbrukningen
under anslaget för nästa budgetår tUl 103,3 milj. kr. Jag beräknar
medelsförbrukningen till 95,3 milj. kr. och förordar att medel för nästa
budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning. Av
medelsförbrukningen beräknas 1,3 milj. kr. för markanskaffning, 51,7 milj. kr.
för anskaffning av befästningar m. m. och 42,3 milj. kr. för anskaffning av
kaserner m. m. Fortifikationsförvaltningen har redovisat huvudhandlingar för
flertalet nya befästnings- och kasernobjekt som finns intagna i investeringsplanen.
Om riksdagen inte har nägot att erinra torde det också för nästa budgetår få
ankomma på Kungl. Maj:t att efter prövning av huvudhandhngar och inom ramen för
det anslag som anvisas av rUcsdagen besluta om de redovisade företagen skall
utföras. Skulle något objekt med hänsyn tiU pågående översyn av försvarets
fredsorganisation eller av

22* Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 75

opaginerad Kontrollera mot PDF

andra skäl inte anses böra utföras bör Kungl. Maj:t vidare
kunna ersätta

detta med annat objekt oberoende av att objektet inte har
tagits upp i

investeringsplanen.

Investeringsplan
(1 000-tal kr.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kostnadsram

Objekt

Medelsförbrukning

1.2.1970 1.2.1971 Faktisk Beräknad för t. o. m.

1970/71
1971/72 1972/73

Bygg-
Färdigstart ställande mån/år mån/åi

opaginerad Kontrollera mot PDF

A. Markanskaffning Befästningars delfond Delprogram 3.1

1. Mark föi strUanläggningar

Delprogram 3.7

2. Mark för krigsflygfält samt

diverse mindre markförvärv

och oförutsedda utgifter

Kasernbyggnaders d e 1 f o n d

Delprogram 3.99

3. Diverse mindre markförvärv

och oförutsedda utgifter

Summa A

Reducering av medelsbehovet

Beräknat medelsbehov

200

200

400

500

900

2 000

-

1 200

800

3 100

-

1600

1500

_

_

250

200

_

_

1350

1300

opaginerad Kontrollera mot PDF

B.
Anskaffning av befästningar m. m.

s. 2 Kontrollera mot PDF

1,

Befästningar

a.

Företag påbörjade före 1.71971

Delprogram
3.1

1.

Radiolänkstationer
och

utpunkter

8 463

9 705

6 535

2 185

2.

Stridsledningsradio-

stationer

1 171

1 263

288

733

3.

Stridsledningsradar-

anläggningar
66

14 624

14911

11 595

3 316

4.

Stridsledningsradar-

anläggningar
65

3 725

3 910

1777

2 133

5.

Luftbevakningstorn

300

300

65

235

6.

Baracker
föt stril

1850

1962

667

1295

7.

Smärre objekt Delprogram 3.7

654

654

233

421

8.

Betongförråd
för ammuni-

tion

2 683

2 733

1998

735

242

s. 3 Kontrollera mot PDF

10

Delprogram 3.99 Terminalradaranläggningar PS 810
Merkostnader för tidigare beslutade objekt

Summa a

2 812 3 782 1 189 2 593

600 - 300 36 282 39 820 24 347 13 946

300 542

s. 4 Kontrollera mot PDF

Faktisk
t. o. m. 1970/71

Objekt

Kostnadsram

1,2,1970 1.2.1971

Medelsförbrukning

Beräknad för

1971/72 1972/73

Bygg- Färdigstart
ställande mån/är mån/är

s. 5 Kontrollera mot PDF

b. Företag påbörjade eller

avsedda att påbörjas 1971172 Delprogram 3.1

11. Radiolänkstationer

och utpunkter

5 503

5 960

1800

3 475

12.
Radiolänkstationer

-

3 900

3 900

13.
Radiostationer

1515

1660

500

1000

14.
Stridsledningsradar-

anläggningar 66

3 750

4 105

800

2 290

15.
Stridsledningsradar-

anläggningar 65

3 500

3 835

800

1 900

16.
Luftbevakningstorn

500

500

265

235

17.
Längvågssändare

-

700

700

-

18.
Luftförsvarscentral

15 850

19 280

1000

8 000

19.
Luftförsvarscentral

_

1300

1 300

_

20.
Smärre objekt

400

400

400

-

Delprogram 3.7

21.
Betongförråd för

950

1050

900

150

ammunition

Delprogram 3.99

22.
Terminahadaranlägg-

2 841

3 000

900

1 800

ningarPSSlO

23.
Terminalradaranlägg-

ningar PS 810

-

600

600

-

24.
Smärre objekt

400

400

400

-

s. 6 Kontrollera mot PDF

35
209 46 690

71491

Summa b

c. Företag avsedda att påbörjas 1972173

Delprogram 3.1

25. Radiolänkstationer och utpunkter

26. Stridsledningsradaranläggning 65

27. Luftbevakningstorn

28. Smärre objekt

Delprogram 3.7

29. Betongförräd för ammunition

30. Splitterskydd på flygbaser

31. Smärre objekt

Delprogram 3.99

32. Terminalradaranlägg-

ningPS8lO

Summa c

Summa BI (a-c)

Reducering av medelsbehovet Beräknat medelsbehov

14 265 18 850

2 022

2 340 500 400

1
270

2
100 500 400

1225

1000

200

-

200

300

-

-

300

2 056

_

_

900

9 043

-

-

6 670

95
553

24
347

28 211

26
062

2 331

2 362

-

-

25 880

23 700

opaginerad Kontrollera mot PDF

Objekt

Kostnadsram

Medelsförbrukning

Bygg-

Färdig-

start

ställande

1,2.1970

1,2,1971

Faktisk
t, o, ni, 1970/71

Beräknad
för

mån/år

mån/år

1971/72

1972/73

11.

Flygfält
m. m.

a.

Företag påbörjade före 1.71971

Delprogram
3.7

1.

Utbyggnad
av nya

flygbaser

24 750

26 700

13 000

9 000

4 700

6,70

6,73

2.

Kompletteringsarbeten
på

befintliga
baser

3 985

5 460

1765

3 695

-

10,70

11,71

3.

Lagringsanläggningar
för

drivmedel

1440

1440

1360

80

-

8,69

7,71

4.

Lagringsanläggningar
för

tjära

1600

1650

280

490

550

7,69

6,74

5.

Baracker

1500

1620

480

400

700

9,70

7,73

6.

Maskeringsanläggningar

2 000

2 200

1600

400

200

7,70

10,72

7.

Ehnstallationer
i fält-

hangarer

1400

1450

240

500

500

9,70

8,73

8.

Uppställningsplatser
för

flytsyreanläggningar

1 100

1200

450

750

-

9,69

6,72

9.

El- och
teleanläggningar

19 056

19 880

16 268

2 408

1 204

-

10

,
Merkostnader för tidigare

beslutade
objekt

-

900

-

450

450

-

~

Summa a

56 831

62 500

35 443

18 173

8 304

_

_

s. 3 Kontrollera mot PDF

*
Företag påbörjade eller

avsedda att påbörjas 1971172

Delprogram 3,7

11, Utbyggnad av nya flygbaser

12, Utbyggnad av nya flygbaser

13, Kompletteringsarbeten på befintliga baser

14, Reservvägbaser

15, Lagringsanläggningar för drivmedel

16, Komplettering av flygbaser för anpassning till fpl
37

17, Splitterskydd vid attackbaser

18, El- och teleanläggningar

Summa b

10 200 4 000

1500 500

1 450

4 450

500 10010

10 000

475

1350

4 000

2 150 6 275

24 250 32 610

1 200

2 700

11,71

10.74

4 000

-

11,71

6.72

200

1 300

6,72

6.73

500

-

9,71

6.72

1450

-

7.71

6.72

1500

2 950

7.71

9.73

500

_

8.71

6.72

6 252

3 319

-

-

5 602

10 269

_

s. 4 Kontrollera mot PDF

c. Företag avsedda att påbörjas 1972173

Delprogram 3,7

19, Utbyggnad av nya flygbaser

20, Kompletteringsarbeten på befintliga
baser

21, Lagringsanläggningar för drivmedel

22, Reservvägbaser

23, Maskeringsanläggningar

11 100

4 200

2 000

2 380

850

1900 7.72 10.74

3 550 7.72 6.73

2 000 7,72 6,73

910

300 7,72 6,74

s. 5 Kontrollera mot PDF

Objekt

Kostnadsram

Medelsförbrukning

Byggstart
mån/år

Färdig-

1,2,1970

1,2,1971

Faktisk
t, o, m, 1970/71

Beräknad
för

ställande
mån/år

1971/72

1972/73

24. Uppställningsplatser
för

flytsyreanläggningar

25. Nybyggnad
av tre bakre klar

göringsomräden

26. El-
och teleanläggningar

-

1 000

2 550

6 575

-

-

500 400

3 967

7,72 7,72

6,74 6,74

Summa c

-

30 655

-

-

13 527

-

-

Summa Bil (a-c)

81081

125 765

35 443

33 775

32 100

-

-

Reducering av medelsbehovet

-

-

-

3 075

4 100

-

-

Beräknat medelsbehov

-

-

-

30 700

28 000

-

-

Summa BI-BII

152 572

221 318

59 790

61 986

58 162

-

-

Reducering av medelsbehovet

-

-

-

5 406

6 462

-

-

Beräknat medelsbehov

_

_

56 580

51700

_

_

opaginerad Kontrollera mot PDF

C. Anskaffning av kaserner m. m.

a. Företag påbörjade före 1.7.1971 Delprogram 3.99

1.
F 4. Nybyggnad
av hangar

2.
F 13. Om- och
tillbyggnad för terminalområdeskontrollcentral

3.
F 14. Nybyggnad
av skolbyggnad för flygvapnets flygmaterielskola

4.
F 21. Nybyggnad
av flygverkstad (tiUsynsverkstad)

5.
F 21. Nybyggnad
av hangar

6.
Upprustning av
målplatser

Summa a

7 471

10,70
6,72

8 800 12 060 4 589

650

1 350

10,70
10,71

1760

2 000

2 106

10.70
11,71

4 730

5 650 3 544

4 300

5 200

288

3 8121

100

2,71

8,72

8 000

10 175

1 589

8 486

100

3,71

8,72

5 000

5 000

576

1 375

1000

-

-

1200

24
600

32 590
40 085 11 236

opaginerad Kontrollera mot PDF

b Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1971172
Delprogram 3,99

7.
Fl. Nybyggnad
av kontrolltorn

8.
F 4. Nybyggnad
av avloppspumpstation m, m,

9.
F 4. Nybyggnad
av simulatorbyggnad

10. F 4. Tillbyggnad för terminalområdeskontrollcentral

11. F 5. Om- och tillbyggnad av
flygverkstad m. m.

12. F 7. Nybyggnad av flygverkstad

13. F 7. Nybyggnad av simulatorbyggnad

14. F 7. Om- och tillbyggnad av
kontrolltorn

15. F 7. Nybyggnad av mottagningsstation

16. F 10. Nybyggnad av personal-och
verkstadsbyggnad

2 300

3 520

1000

2 520

1.72

3,73

800

800

650

150

11,71

9,72

1 700

1 800

1 700

100

10,71

10,72

510

540

540

-

10,71

6,72

3 750

4 780

2 000

2 780

2,72

6,73

3 750

8 000

3 000

5 000

1,72

6,73

1 800

2 300

1 800

500

11,71

6,72

700

900

500

400

1,71

12,72

-

1 000

500

500

1,72

12,72

_

500

500

1,72

6,72

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kostnadsram

Objekt

Medelsförbrukning

1.2.1970 1.2.1971 FaktLsk Beräknad för t. o. m.

1970/71
1971/72 1972/73

Bygg-
Färdigstart ställande mån/år mån/år

opaginerad Kontrollera mot PDF

17. F 14. Om- och tillbyggnad av
matinrättning m. m.

18. F 15. Nybyggnad av
simu-latorbygg.iad

19. F 18. Nybyggnad av strilövningsanläggning

20. F 18. Nybyggnad för
ut-bildningsverk.samhet

21. F 21. Nybyggnad av kontrolltorn

22. F 21. Nybyggnad av avloppspumpstation
m. m.

23. F 21. Nybyggnad av värmecentral

24. F 21. Nybyggnad av kasern

25. RFN, Nybyggnad av värmecentral

26. RFN. Nybyggnad av brandstation

27. Tillbyggnad av administrationsbyggnad
för centrala fly gm aterielf örrådet

i Arboga

28. Diverse smärre byggnadsföretag

29. Diverse smärre byggnadsföretag

30. Förläggning av stril-personal vid
Rosenholm (delkostnad)

Summa b

3 200

3 400

1 500

1900

2.72

6,73

1700

2 130

1 200

930

2.72

6,73

4 860

8 500

3 500

5 000

11,71

6,73

13 000

20 305

1500

5 000

11,71

10,74

2 530

3 500

I 000

2 500

2,72

5,73

560

600

600

-

2.72

6,72

5 500

5 800

1 500

3 000

2.72

2,74

3 000

3 200

1500

1700

12.71

10,72

2 400

2 200

2 000

200

12.71

7,72

-

950

600

350

1,72

12,72

1 070

1 250

920

330

12,71

9.72

1 900

2 200

2 200

-

-

-

-

400

400

-

-

-

1 200

1 200

1 200

_

_

_

56
230

79 775

31810

32
860

opaginerad Kontrollera mot PDF

c. Företag avsedda att påbörjas 1972173 Delprogram 3,99

31. F 1, Distributionsledningar m, m,
för värme

32. F 6, Tillbyggnad för terminalområdeskontrollcentral

33. F 15, Nybyggnad av tillsynsverkstad

34. F 16. Nybyggnad av värmecentral

35. F 16. Nybyggnad av transformatorstation
m, m,

36. F 17, Nybyggnad av
simu-lartorbyggnad

37. Tekniska försörjningsanordningar

540

1 000

570 6 000 5 200

800 1 800 3 000

1000 7.72 6,73

570 10,72 6,73

4 000 10,72 10.74

2 000 10.72 10.74

800 10.72 06.73

1
000 10.72 12.73

2
000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Objekt

Kostnadsram

1

Medelsförbrukning

Byggstart
mån/år

Färdig-

1.2.1970
1.2.1971

Faktisk t. 0. m. 1970/71

Beräknad
för

ställande
mån/är

1971/72

1972/73

38. Diverse smärre byggnadsföretag

_

4 000

_

_

4 000

_

_

Summa c

540 ;

22
370

-

-

15 370

-

-

Summa C (a-c)

Reducering av medelsbehovet

89 360 142 230

11
236

56410

2 710

49 430

7 130

~

Beräknat medelsbehov

-

-

-

53 700

42 300

-

-

Totalt A-C

241932
366 648

71026

119
996

109
092

-

-

Reducering av medelsbehovet

-

-

-

8 366

13 792

-

Beräknat medelsbehov

-

-

-

111630

95 300

-

-

Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)

Medelstillgång

Beräknad medelsförbrukning

Behålhing 1.7.1971 Anslag för 1971/72

riksstat

tilläggsstat 1 Anslag för 1972/73 (förslag)

11576

73 900 29 775 95 000

1971/72 111630 1972/73 95
300 Beräknad behållning 30.6.1973 3 321

210 251

210 251

Jag hemställeratt Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Flygvapen förband: Anskaffning av anläggningar
för budgetåret 1972/73 anvisa ett investeringsanslag av 95 000 000 kr.

III 4. Central och högre regional ledning: Anskaffning av
anläggningar

1971/72 Anslag 32
000 000*

1972/73 Förslag 28 000 000

' Beräknat belopp

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad av lokaler,
stabsplatser, förråd m. m. för gemensamma ändamål för försvaret samt markförvärv
härför.

Överbefälhavaren

För budgetåret 1971/72 har medgetts en medelsförbrukning
av 34,3 milj. kr. Medelsförbrukningen under budgetåret 1972/73 beräknas till
32,7 milj. kr., varav 400 000 kr. för markanskaffning, 28,5 milj. kr. för
anskaffning av befästningar m.m. samt 3,8 milj. kr. för anskaffning av kasemer
m. m. enligt följande sammanställningar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:75

A. Markanskaffning

346

opaginerad Kontrollera mot PDF

Primäruppdrag
m, m.

Medelsförbrukning
(1 000-tal kr,)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Befästningars
delfond

1, Militärområdesstaber m, m, (delprogram 4,5)

1.1
Diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter

Reducering på grund av överplanering Summa A

440

40

400

opaginerad Kontrollera mot PDF

1.1. För att utföra befästningsanläggningar kan i vissa
fall mark behöva förvärvas med äganderätt. Behov av medel kan även uppkomma
för anskaffning av mark för befästnings- och liknande anläggningar inom andra
delprogram inom huvudprogrammet.

B.
Anskaffning av befästningar m. m.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Primäruppdrag
m, m.

Medelsförbrukning
(1 000-tal kr,)

s. 2 Kontrollera mot PDF

Befästningars
delfond

1, Militärområdesstaber m. m, (delprogram 4,5)

Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1971172

1.1 Militärområdesförräd för drivmedel

1.2 Militärområdesförråd för ammunition

Företag avsedda att påbörjas 1972173

1.3 Militärområdesförråd för ammunition

1.4 Militärområdesförråd för ammunition
(kompletteringar)

1.5 Militärområdesförråd för drivmedel

1.6 Smärre objekt

2. Krigsorganisation för vissa staber m. m. (delprogram
4,6)

Företag påbörjade före 1.7.1971

2.1 Stabsplatser och utpunkter

2.2 Merkostnader för tidigare beslutade
objekt

Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1971172

2.3 Stabsplatser
och utpunkter

Företag avsedda att påbörjas 1972173

2.4 Stabsplatser och utpunkter

2.5 Smärre objekt

Reducering på grund av överplanering Summa B

4 182

565

7 200 2 500

5 000

1 300

1946 300

5 957

I 200

1 200

31350

2 850

28 500

s. 3 Kontrollera mot PDF

1.1.-1.2. Kungl. Maj:t har uppdragit åt
fortifikationsförvaltningen att låta bygga fem militärområdesförråd för
drivmedel och ett för ammunition.

1.3. Ytterligare två militärområdesförråd för ammunition
behöver byggas. Kostnaderna härför har uppskattats tUl 13,6 milj. kr. enligt
prisläget den 1 februari 1971. Medelsbehovet för nästa budgetår har beräknats
tUl 7,2 milj. kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 347

1.4. Ett mUitärområdesförråd för
ammunition behöver kompletteras. Kostnaderna härför har uppskattats tiU 2 785
000 kr enligt prisläget den 1 februari 1971. Medelsbehovet för nästa budgetår
har beräknats tUl 2,5 mUj. kr.

1.5. Två militärområdesförråd för
drivmedel behöver byggas. Fortifikationsförvaltningen har redovisat
huvudhandhngar för nybyggnad av nämnda förråd. Kostnaderna har beräknats till
sammanlagt 8 150 000 kr. enligt prisläget den I februari 1971. För att börja
bygga förråden behövs 5 milj. kr. för nästa budgetår.

1.6. För smärre objekt behövs 1,3 milj.
kr. för nästa budgetår.

2.1. och 2.3. Kungl. Maj:t har uppdragit åt
fortifUcationsförvaltningen att låta bygga en stabsplats och fyra utpunkter tUl
stabsplatser.

2.4.
En utpunkt tUl
stabsplats behöver byggas. Fortifi;kationsförvalt-ningen har redovisat
huvudhandlingar för nämnda byggnadsföretag. Kostnaderna har beräknats tiU 2,2
milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 197 1. För att påbörja nybyggnaden
samt för att överta del i en stabsplats behövs 1,2 mUj. kr. för nästa budgetår.

2.5. För smärre objekt behövs 1,2 milj.
kr. för nästa budgetår.

C. Anskaffning av kaserner m. m.

Primäruppdrag m. m. Medelsförbrukning

(1 000-tal kr.)

Kasernbyggnaders delfond 1, Försvarsstaben (delprogram
4,1)

Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1971172

1.1 Provisorisk byggnad för stabsdator och

totalförsvarets signalskyddsavdelning 1 800

Företag avsedda att påbörjas 1972173

1.2 Diverse
smärre byggnadsföretag för samtliga delprogram 2 500

4 300

Reducering på grund av överplanering 500

Summa C 3 800

Summa A-C 32 700

1.1. Behovet av lokaler för en
datamaskin för centrala staber och förvaltningar samt för totalförsvarets
signalskyddsavdelning har tidigare anmälts i prop. 1971:1 (bU. 6 s. 200).
Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag tUl nybyggnad av provisoriska
lokaler för nämnda ändamål inom kvarteret Konstapeln vid VaUhallavägen i
Stockholm. Enligt förslaget avses lokalbehovet tillgodoses genom nybyggnad av
en maskinhall i plåt för den centrala datamaskinen och
signalskyddsavdelningens datamaskin samt nybyggnad av ett kontorshus i trä i
två plan. Kostnaderna har beräknats till 3,8 milj. kr, enligt prisläget den 1
februari 1971,

1.2.
För diverse
smärre byggnadsföretag behövs 2,5 milj. kr. för nästa budgetår.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:75 Departementschefen

348

s. 6 Kontrollera mot PDF

Överbefälhavaren har beräknat meddsförbruknmgen under
anslaget för nästa budgetår tiU 32,7 milj. kr. Jag beräknar medelsförbrukningen
till 27,7 mUj. kr. och förordar att medel för nästa budgetår anvisas enhgt
följande investeringsplan och anslagsberäkning. Av medelsförbrukningen beräknas
400 000 kr. för markanskaffning, 24,5 milj. kr. för anskaffning av befästningar
m. m, och 2,8 milj, kr. för anskaffning av kaserner m. m.
Fortifikationsförvaltningen har redovisat huvudhandlingar för flertalet nya
befästnings- och kasernobjekt som finns intagna i investeringsplanen. Om
riksdagen inte har något att erinra torde det också för nästa budgetår få
ankomma på Kungl. Maj:t att efter prövning av huvudhandhngarna och inom ramen
för det anslag som anvisas av riksdagen besluta om de redovisade företagen
skall utföras. SkuUe något objekt anses inte böra utföras bör Kungl. Maj:t
vidare kunna ersätta detta med annat objekt oberoende av att objektet inte har
tagits upp i investeringsplanen.

In
vesteringsplan

(1
000-tal kr,)

Objekt

Kostnadstam

Medelsförbrukning

Bygg-

Färdig-

start

stäUande

1,2,1970

1,2,1971

Faktisk t, o, m.

Beräknad
för

mån/år

mån/år

1970/71

1971/72

1972/73

A.
Markanskaffning

Befästningars

d e 1 f 0 n d

Delprogram 4,5

1,
Diverse mindre markför-

värv och oförutsedda

utgifter

-

770

-

330

440

-

-

Summa A

-

770

-

330

440

-

-

Reducering av medelsbehovet

;

-

-

30

40

-

-

Beräknat medelsbehov

-

-

-

300

400

-

-

B.
Anskaffning av befäst-

ningar m. m.

a.
Företag påbörjade

före 1.71971

Delprogram 4,5

1,
Militärområdesförråd

för ammunition

20 569

21064

16 906

4 158

-

-

-

2,
Militärområdesförråd

för ammunition

(kompletteiingai)

7 435

8 421

6 864

1 557

-

-

-

3.
Militärområdesförråd

för drivmedel

1632

1 699

1 661

38

-

-

-

4.
Smärre objekt

452

452

88

364

-

-

-

Delprogram 4.6

5.
Stabsplatset och ut-

punkter

28 735

29 653

18 432

9 275

1946

-

-

6.
Radiolänknät (komp-

letteringar)

1 190

1 190

500

690

-

-

-

7.
Smärre objekt

855

855

279

576

-

-

-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kostnadsram

Objekt

Medelsförbrukning

Beräknad
för

1.2.1970 1.2.1971 Faktisk t. o. m.

1970/71
1971/72 1972/73

Bygg-
Färdigstart ställande mån/åi mån/år

opaginerad Kontrollera mot PDF

8.

Merkostnader
för tidi-

gare
beslutade objekt

-

500

200

300

Summa a

60
868

63 834 44 730

16 858

2 246

b.

Företag
påbörfade eller avsedda att påbörjas 1971172 Delprogram 4.5

9.

Militärområdesförråd

för
drivmedel

4 190

7 085

2 000

5 085

10.

Militärområdesförråd

för
drivmedel

-

7 600

7 600

-

11.

Militärområdesförråd

för
ammunition

-

1 265

700

565

12.

Mil
itärom rådesförråd

för
ammunition

-

700

700

-

Delprogram
4.6

13.

Stabsplatser
och ut-

punkter

9 165

12 570

3 180

9 390

14.

Stabsplatser
och ut-

punkter

-

1 000

1 000

-

15.

Smärre
objekt

200

200

200

-

Summa b

13
555

30 420

15 380

15
040

opaginerad Kontrollera mot PDF

74 423

500

500

c.

Företag avsedda att påbörjas 1972173 Delprogram 4.5

16. Militärområdesförråd för ammunition

17. Militärområdesförråd för ammunition
(kompletteringar)

18. Smärre objekt

Delprogram 4.6

19. Stabsplatser och utpunkter

20. Smärre objekt

Summa c

Summa B (a-c) Reducering av medelsbehovet Beräknat
medelsbehov

C. Anskaffning av kaserner m. m.

a. Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas
1971172 Delprogram 4.1

1. Diverse smärre bygg

nadsföretag för samt

liga delprogram

Delprogram 4,5

2.
TFÖN. Förråd

3.
Diverse smärre
byggnadsföretag

Summa a

11 400

985 1 000

1 700 1000

16 085

110 339

500

475

2
545

3
520

44 730

32 238

1 573

30 665

500

360

2
475

3
335

5 400

985 1000

1 200

1000

9 585

26 871

2 371

24 500

115 10.71 10.72

70 - -

185

opaginerad Kontrollera mot PDF

23 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 75

opaginerad Kontrollera mot PDF

Faktisk
t. o. m. 1970/71

Objekt

Kostnadsram

1.2.1970 1.2.1971

Medelsförbrukning

Beräknad för

1971/72 1972/73

Bygg- Fäidig-start ställande mån/är mån/år

opaginerad Kontrollera mot PDF

Företag
avsedda att

påbörjas 1972173

Delprogram 4.1

Provisorisk byggnad

för stabsdator och to

talförsvarets signal

skyddsavdelning 2 000

Diverse smärre bygg

nadsföretag för samt

liga delprogram -

Summa b 2 000

SummaC(a-b) 2 500

Reducering av medelsbehovet -

Beräkfiat medelsbehov -

Totalt A-C 76 923

Reducering av medelsbehovet -

Beräknat medelsbehov -

3 800

2 500 6 300 9 820

120 929 44 730

1400 10.72 12.73

-

1900

-

3 300

3 335

3 485

-

685

3 335

2 800

35
903

30
796

1603

3 096

34
300

27
700

opaginerad Kontrollera mot PDF

A
nslagsberäkning (1 000-tal kr.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Medelstillgång

Beräknad
medelsförbrukning

opaginerad Kontrollera mot PDF

Behållning 1.7.1971 Anslag för 1971/72

riksstat

tilläggsstat I Anslag för 1972/73 (förslag)

3617

21 300 10 700 28 000

63 617

1971/72 1972/73

Beräknad behållning 30.6.1973

34 300 27 700

1617 63617

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslär rUcsdagen

att tUl Central och högre regional ledning: Anskaffning av
anläggningar för budgetåret 1972/73 anvisa ett investeringsanslag av 28 000
000 kr.

III 5. Gemensamma myndigheter m. m.: Anskaffning av
anläggningar

1971/72 Anslag 20
700 000'

1972/73 Förslag 11000 000

Beräknat belopp

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad av lokaler
och befästningar m. m. för gemensamma myndigheter och funktioner samt
markförvärv härför.

s. 351 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 351

Överbefälhavaren

För budgetåret 1971/72 har medgetts en medelsförbrukning
av 19,9 mUj. kr. Medelsförbrukningen under budgetåret 1972/73 beräknas tiU 11,9
mUj. kr., varav 200 000 kr. för markanskaffning, 7 milj. kr. för anskaffning av
befästningar m. m. samt 4,7 milj. kr. för anskaffning av kaserner m. m., enhgt
följande sammanställningar.

A. Markanskaffning

Primäruppdrag m. m. MedeJsförbrukni/ig

(1 000-tal kr.)

Befästningars delfond

1. Försvarets radioanstalt (delprogram 5.6)

1.1 Diverse mindre markförvärv och oförutsedda

utgifter 220

Reducering på grund av överplanering 20

Summa A ________ 200_______

1.1. För att utföra befästningsanläggningar kan i vissa
fall mark behöva förvärvas med äganderätt. Behov av medel kan även uppkomma
för anskaffning av mark för befästnings- och liknande anläggningar inom andra
delprogram inom huvudprogrammet.

B. Anskaffning av befästningar m. m.

Primäruppdrag m. m. Medelsförbrukning

(I 000-tal kr.)

Befästningars delfond

1. Försvarets radioanstalt (delprogram 5.6)

Företag avsedda att påbörjas 1972173

1.1 Vissa anläggningar för FRA 2 830

1.2 Smärre objekt 600

2. Viss gemensam verksamhet (delprogram 5.21)

Företag avsedda att påbörjas 1972173

2.1 Truppbefästningar 4 000

2.2 Förstöringsarbeten 200

2.3 Förbindelsearbeten 300

7 930

Reducering pä grund av överplanering 930

Summa B 7 000

1.1. Tre större FR A-anläggningar behöver byggas. Sedan
Kungl. Maj:t uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta
huvudhandlingar för byggnadsföretagen har sådana handlingar redovisats.
Kostnaderna för anläggningarna har beräknats till sammanlagt 3 720 000 kr.
enligt prisläget den 1 febraari 1971. Härutöver behövs nybyggnad av ett antal
mindre FRA-anläggningar för en sammanlagd kostnad av 430 000 kr. För att börja
bygga nämnda anläggningar behövs 2 830 000 kr. för nästa budget-

s. 352 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 352

1.2. För nybyggnad av smärre objekt för försvarets
radioanstaU behövs 600 000 kr. för nästa budgetår.

2.1.-2.3. För truppbefästningar, förstöringsarbeten och
förbindelsearbeten behövs för nästa budgetår sammanlagt 4,5 mUj. kr.

C. Anskaffning av kaserner m. m.

Primäruppdrag m. m. Medelsförbrukning

(1 000-tal kr.)

Kasernbyggnaders delfond

1. Fortifikationsförvaltningen (delprogram 5.3)

Företag påbörjade före 1.7.1971 1.1 Nybyggnad av
förvaltningsbyggnad för

fortifikationsförvaltningen m. fl. 700

2, Försvarets radioanstalt (delprogram 5.6)

Företag avsedda att påbörjas 1972173

2.1 Nybyggnad för militärsektionen m. m. vid

försvarets radioanstalt 3 700

2.2 Diverse smärre byggnadsföretag för ett

flertal delprogram 1 000

5 400

Reducering på grund av överplanering 700

Summa C 4 700

Summa A-C__________________________ 11 900_____

2.1. Vid försvarets radioanstalts
centrala del behövs nybyggnad av lokaler för anstaltens militärsektion m. m.
Militärsektionen är f. n. föriagd tiU tygförvaltningsskolans etabhssement inom Rissneområdet
i Sundbybergs kommun. Området har sålts tUl kommunen (jfr prop. 1966:99, SU
1966:104, rskr 1966:235). Överbefälhavaren har hos Kungl. Maj:t begärt att
nämnda mUitärsektion lokaliseras om tUl radioanstaltens centrala del pä Lovön.
Fortifikationsförvaltningen har redovisat byggnadsprogram för nybyggnad av
lokaler för militärsektionen och telesko-lan på Lovön. Enligt förslaget skall
för militärsektionen nybyggas en föriäggningsbyggnad för ca 160 värnpliktiga
jämte administrativa lokaler för mUitärsektionen och teleskolan. Vidare skaU
för militärsektionen och tdeskolan nybyggas en lektionssalsbyggnad med ca 20
lektionssalar m. m. Slutiigen skall ett garage nybyggas och två byggnader iståndsättas
för förrådsändamål. Kostnaderna för byggnadsföretaget har uppskattats tiU 7 080
000 kr. enligt prisläget den 1 april 1968, vUket motsvarar 8,7 mUj. kr. enligt
prisläget den I februari 1971, - KungL Maj:t uppdrogden 29 januari 1971 åt
fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget.

2.2. För diverse smärre byggnadsföretag
behövs 1 milj. kr. för nästa budgetår.

Departementschefen

Överbefälhavaren har beräknat medelsförbrukningen under
anslaget för nästa budgetår tUl 11,9 milj. kr. Jag beräknar medelsförbrukningen

opaginerad Kontrollera mot PDF

tiU 11,7 mUj. kr. och förordar att medel för nästa
budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning. Av
medelsförbrukningen beräknas 200 000 kr. för markanskaffnmg, 6,8 milj. kr. för
anskaffning av befästningar m. m. och 4,7 milj. kr. för anskaffning av kaserner
m. m. Fortifikationsförvaltningen har redovisat huvudhandlingar för flertalet
nya befästnings- och kasernobjekt som finns intagna i investeringsplanen. Om
riksdagen inte har något att erinra torde det också för nästa budgetår få
ankomma på Kungl. Maj:t att efter prövning av huvudhandlingarna och inom ramen
för det anslag som anvisas av riksdagen besluta om de redovisade företagen skaU
utföras. Skulle något objekt anses inte böra utföras bör Kungl. Maj:t vidare
kunna ersätta detta med annat objekt oberoende av att objektet inte har tagits
upp i investeringsplanen.

Investeringsplan
(1000-tal kr.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Objekt

Kostnadsram

1,2,1970 1,2,1971

Medelsförbrukning

Faktisk Beräknad för

t. o, m,

1970/71 1971/72 1972/73

Färdigstart
ställande mån/år mån/år

s. 1 Kontrollera mot PDF

A. Markanskaffning Befästningars d e 1 f o n d Delprogram
5.6

1. Diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter

Summa A

Reducering av medelsbehovet

Beräknat medelsbehov

550

-

330

220

550

-

330

220

-

-

30

20

_

-

300

200

s. 2 Kontrollera mot PDF

2.

Anskaffning
av befästningar m. m. Företag påbörjade före 1.7.1971 Delprogram 5.3 Stötvägstub

Delprogram 5,6 FRA-anläggningar

Summa a

2 660

2818

988

1 830

216

218

194

24

2 876

3 036

1 182

1854

s. 3 Kontrollera mot PDF

b. Företag påbörjade eller avsedda att påbörias 1971172
Delprogram 5,6

3. FRA-anläggningar

Delprogram 5,21

4.
Truppbefästningar

5.
Truppbefästningar

6.
Förstöringsarbeten

7.
Förbindelsearbeten

Summa b

230

3 000

200 200

3 630

250

3 000

2 500

200

200

6 150

250

3 000

2 500

200

200

6 150

s. 354 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75

354

Objekt

Kostnadsram Medelsförbrukning 1.2.1970
1.2.1971 Faktisk Beräknad för

Byggstart
mån/år

Färdigr

ställande

mån/år,'

t. o. tn.

1970/71 1971/72 1972/73

opaginerad Kontrollera mot PDF

flertal
delprogram

2 000

800

800

-

Summa b

2 000

1830

1 300

530

Företag
avsedda att

påbörjas
1972173

Delprogram
5.4

Yttre
ledningar vid

försvarets
materiel-

verks provskjutningscen-

tral i
Karlsborg

-

1 100

-

600

6 506

c. Företag avsedda att påbörjas 1972173 Delprogram 5.6

8.
FRA-anläggningar

9.
Smärre objekt

Delprogram 5.21

10. Truppbefästningar

11. Förstöringsarbeten

12. Förbindelsearbeten Summa c

Summa B (a-c)

Reducering av medelsbehovet

Beräknat medelsbehov

C. Anskaffning av kaserner m. m.

a. Företag påbörjade före 1.71971 Delprogram 5.3

1. Nybyggnad av förvalt

ningsbyggnad för for

tifikationsförvalt

ningen m. fl.

Delprogram 5.4

2. Lokal för dator

Summa a

3.

4.

b. Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1971172,
Delprogram 5.4 Nybyggnad av matsalsbyggnad m. m. vid försvarets ma erielverks
provskjutningscentral i Karlsborg Diverse smärre byggnadsföretag för ett

4 150

-

-

2 830

600

-

-

600

3 600

_

_

3 600

200

-

-

200

300

-

-

300

8 850

-

-

7 530

18 036

1 182

8 004

7 530

-

-

804

730

_

_

7 200

6 800

60 500 59 000 40 713 11487 1200
10.68 12.72

800 1250 1 166 84 -
07.70 08.71

61300 60 250 41879 11571 1200

1030

500 530 02.72 12.72

600 10.71 10.72

opaginerad Kontrollera mot PDF

Delprogram
5.6 6, Nybyggnad för mUitärsektionen m. m. vid försvarets radioanstalt

8 700

3 200 10.72 10.74

s. 355 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75

355

Objekt

Kostnadsram
1.2.1970 1.2.1971

Medelsföl

Faktisk
t. 0. m. 1970/71

brukning
Byggstart Beräknad för mån/år

Färdigställande
mån/år

1971/72

1972/73

7. Diverse smärre byggnadsföretag för ett flertal
delprogram

500

500

Summa c

-

10
300

-

-

4 300

-

Summa C (a-c)

63
300

72
380

41879

12
871

6 030

-

Reducering av medelsbehovet

-

-

-

471

1 330

-

Beräknat medelsbehov

-

-

-

12
400

4 700

-

Totalt A-C

69
806

90
966

43
061

21
205

13
780

-

Reducering av medelsbehovet

-

-

-

1 305

2 080

-

Beräknat medelsbehov

-

-

-

19
900

11
700

-

Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)

Medelstillgång

Beräknad medelsförbruki

ning

BehåUning 1.7.1971 Anslag för 1971/72

riksstat

tilläggsstat I Anslag för 1972/73 (förslag)

400

17 550

3 ISO

11000

1971/72 19 900
1972/73 11700 Beräknad behållning
30.6.1973 500

32 100

32 100

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Gemensamma myndigheter m. m.: Anskaffning av
anläggningar för budgetåret 1972/73 anvisa ett investeringsanslag av 11 000
000 kr.

III
6. Gemensamma myndigheter m. m.: Anskaffning av anläggningar för försvarets
forskningsanstalt

opaginerad Kontrollera mot PDF

1971/72
1972/73

Anslag
Förslag

1
649 000

2
700 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Verksamheten under anslaget omfattar byggnadsarbeten för
försvarets forskningsanstalt.

Försvarets forskningsanstalt

För budgetåret 1971/72 har medgetts en medelsförbrukning
av 2 milj. kr. Medelsförbrakningen under budgetåret 1972/73 beräknas till 2 730
000 kr. enligt följande sammanstäUning:

s. 356 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 356

Anskaffning av anläggningar m. m.

Primäruppdrag m. m. Medelsförbrukning

(1 000-tal kr.)

Försvarets forskningsanstalts delfond

1. Försvarets forskningsanstalt (delprogram 5.5)

Företag påbörjat före 1.7.1971

1.1 Nybyggnad av laboratorium för reaktionskine-

tik, Ursvik 71

Företag påbörjat eller avsett att påbörjas 1971172

1.2 Ombyggnad för datorhall i kvarteret

Garnisonen 400

Företag avsedda att påbörjas 1972173

1.3 Nybyggnad av laboratorium för organisk kemi.

Ursvik 2 100

1.4 Smän-e
objekt 159

2 730

1.1. Kungl. Maj:t uppdrog den 25
september 1970 ät byggnadsstyrelsen att låta utföra nybyggnad av laboratorium
för reaktionskinetik inom en kostnadsram av 1,1 milj. kr. enligt prisläget den
1 februari 1970. Slutkostnaden för objektet beräknas numera tiU 1 810 000 kr.
enligt prisläget den I april 1971.

1.2. 1 nybyggnaden inom kvarteret
Garnisonen i Stockholm disponerar forskningsanstalten vissa lokaler inom block
12, vilka ursprungligen avsetts att användas för skrivrum. Anstalten planerar
numera att använda dessa lokaler för datorhaU för ett simuleringslaboratorium.
Byggnadsstyrelsen har redovisat förslag tUl ombyggnad av lokalerna för nämnda
ändamål. Kostnaderna har beräknats tUl 1 155 000 kr. enhgt prisläget den 1 aprU
1971.

1.3. Behovet av nybyggnad av
laboratorium för organisk kemi och försvarsmedicin i Ursvik har tidigare
anmälts i prop. 1971:1 (bU. 6 s. 239). Kungl. Maj:t uppdrog den 28 november
1969 åt byggnadsstyrelsen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget.
Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid beräknats tiU
11,7 milj. kr. enligt prisläget den 1 april 1971, varav 6,2 milj. kr. för
laboratorium för organisk kemi, 5 075 000 kr. för laboratorium för
försvarsmedicin och 425 000 kr. för försörjningsätgärder. Byggnadsstyrelsen
föreslår efter samråd med forskningsanstalten att byggnadsföretaget utförs i
två etapper, varvid den första etappen har ansetts böra omfatta nybyggnad av
laboratorium för organisk kemi jämte erforderliga försörjningsåtgärder m. m.
Kostnaderna för denna etapp har beräknats tUl 6,8 milj. kr. enligt prisläget
den 1 aprU 1971.

Departementschefen

Byggnadsstyrelsen har beräknat medelsförbrukningen under
anslaget för nästa budgetår tiU 2 730 000 kr. Jag beräknar medelsförbrakningen

s. 357 Kontrollera mot PDF

tiU 2,7 mUj. kr. och förordar att medel för nästa budgetår
anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.

Investeringspkn (1000-tal kr.)

Qbjekt

Kostnadsram

Medelsförbrukning

Bygg-

Färdig-

start

ställande

1.4.1970

1.4.1971

Faktisk

Beräknad
för

mån/år

mån/år

t. 0. m.

1970/71

1971/72

; 1972/73

Anskaffning
av anlägg-

ningar
m. m.

Delprogram
5.5

A.
Företag påbörjade

före 1.7.1971

1.
Nybyggnad av verk-

stadsbyggnad, Sorunda

1 870

1884

1759

125

-

8.68

11.69

2.
Nybyggnad av matsals-

byggnad. Ursvik

1 950

2 270

2 220

50

-

4.69

8.70

3.
Nybyggnad av labora-

torium för reaktions-

kinetik. Ursvik

1 100

1 810

749

990

71

11.70

11.71

Summa A

4 920

5964

4 728

1 165

71

-

-

B.
Företag påbörjade eller av-

sedda att påbörjas 1971172

1.
Ombyggnad föt datoT-

haU i kvarteret

Garnisonen

-

1 155

-

675

400

4.72

11.72

2.
Smärre objekt

-

655

495

160

-

-

-

Summa B

-

1810

495

835

400

-

-

C.
Företag avsedda att

påbörjas 1972173

1.
Nybyggnad av labora-

torium för organisk

kemi. Ursvik

-

6 800

-

-

2 070

1.73

7.74

2.
Smärre objekt

-

159

-

-

159

-

-

Summa C

-

6 959

-

-

2 229

-

-

Summa A-C

4 920

14 733

5 223

2 000

2 700

-

-

A nslagsb
eräkn ing

(1
000-tal kr.)

Medelstillgång

Beräknad medelsförbrukning

Behålhiing
1.7.1971

351

1971/72

2 000

Anslag
för 1971/72

1649

1972/73

2 700

Anslag
för 1972/73 (förslag)

2 700

Beräknad behållning 30.6.1973

0

4 700

4 700

Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår rUcsdagen

att tiU Gemensamma myndigheter m. m.: Anskaffning av
anläggningar för försvarets forskningsanstalt för budgetåret 1972/73 anvisa
ett investeringsanslag av 2 700 000 kr.

s. 358 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 358

III 7. Anskaffnmg av vissa mUitära anläggningar

1972/73 Nytt anslag (förslag) 500 000

Verksamheten under anslaget omfattar anskaffnmg av mark i
anslutning tiU pansarövningsfältet vid Skövde som kompensation för övningsmark
som har överlåtits tUl Skövde kommun.

Överbefälhavaren

För budgetåret 1971/72 är inga medel beräknade för
ifrågavarande ändamål Under budgetåret 1972/73 beräknas en medelsförbrukning
för ändamålet av 500 000 kr. enligt följande sammanställning.

Markariskaffning

Primäruppdrag m, m. Medelsförbrukning

(1 000-tal kr,)

Kasernbyggnaders delfond

1, Anläggningar m, m, för vissa militära ändamål

(delprogram H 3)

1,1 Förvärv av kompensationsmark vid Skövde 500

500

1.1. Enligt beslut av 1963 års riksdag (prop. 1963:109, SU
1963:96, rskr 1963:221) om utvidgning av pansarövningsfältet i Skövde
förutsattes att ytterligare mark inom ett område omedelbart nordost och öster
om utvidgningsområdet framdeles skulle förvärvas i de faU då marken frivUligt
bjöds ut tiU salu och förvärv kunde ske tUl skäligt pris. Genom beslut av Kungl.
Maj:t år 1966 bemyndigades fortifikationsförvaltningen vidare att under samma
förutsättningar förvärva mark inom ett område söder om det angivna området. De
båda områdena omfattar tillsammans en areal av ca 425 ha. Av dessa har hittUls
ca 240 ha förvärvats. Den förvärvade marken är dock inte sammanhängande, vUket
gör att den inte kan användas för övningar på ett rationellt sätt.

Genom beslut i maj 1970 godkände Kungl. Maj:t en meUan
försvarets fastighetsnämnd och dåvarande Skövde stad träffad preliminär överenskommelse
om försäljning till staden av ett område om ca 27 ha i anslutning tUl K 3:s
kaserner och om framtida framdragande över P4:s och K3:s övningsområde av en
större väg. 1 samband med att överenskommelsen understäUdes Kungl. Maj.t
anförde fastighetsnämnden att försäljningen medförde försämrade övningsförhåUanden
för P 4 och K 3. Nämnden föreslog att förbanden skulle få kompensation genom
att förvärv av de områden nordost och öster om övningsfältet, inom vUka förvärv
dittUls endast fått äga rum i de faU då ägarna själva bjöd ut marken till salu,
fick slutföras även om utbud av marken till försäljning inte skedde.
Kostnaderna härför borde enligt nämnden inte belasta försvarets kostnadsram
utan betalas av medel utanför kostnadsramen

s. 359 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 359

intill ett belopp som motsvarade den vid försäljningen
inflytande markersättningen eller avrundat 2,7 milj. kr.

Överbefälhavaren
föreslår att 500 000 kr. anvisas utanför det mUitära försvarets kostnadsram för
budgetåret 1972/73 för att påbörja förvärv av den av fastighetsnämnden
föreslagna kompensationsmarken.

Fortifikationsförvaltningen
har på Kungl. Maj:ts uppdrag verkstäUt närmare utredning om det föreslagna
kompensationsmarkförvärvet. Härav framgår att markområden om sammanlagt ca 188
ha återstår att förvärva inom de områden i anslutning tUl pansarövningsfältet
vid Skövde inom vUka fortifikationsförvahningen tidigare har fått bemyndigande
att förvärva mark i den mån ägarna själva bjöd ut marken tUl salu. Förvärv av
dessa återstående områden skulle beröra ett 25-tal brukningsenheter, varav nio
med bebyggelse inom områdena. Sammanlagt 15 personer fördelade på 4 famUjer är
bosatta inom områdena. Härav är 4 under 20 år, en i åldern 2040 år, sju i
åldern 4060 är samt tre i åldern över 60 år. Kostnaderna för markförvärven
uppskattar förvaltningen överslagsmässigt tm 1,8 milj. kr.

Departementschefen

Genom en av Kungl, Maj:t i maj 1970 godkänd
överenskommelse mellan försvarets fastighetsnämnd och dåvarande Skövde stad
har till staden överlåtits en del av P4:s och K3:s övningsområde i Skövde,
Överlåtelsen har kommit tUl stånd för att göra det möjligt för staden att
tillgodose av AB Volvo framstäUda önskemål om mark för utvidgning av bolagets
fabriksanläggningar i Skövde. I ersättning för den överlåtna marken har staden
betalat i runt tal 2,7 milj. kr.

Den gjorda
marköverlåtelsen liksom en i samma överenskommelse gjord utfästelse från
statens sida att upplåta mark för framdragande av en större väg innebär att
övningsmöjligheterna för P 4 och K 3 försämras. Förslag har lagts fram att
bereda förbanden kompensation för detta genom förvärv av ca 188 ha mark i
anslutning tUl pansarövningsfältet vid Skövde. Marken ingår i två områden om
sammanlagt ca 425 ha inom vUka fortifikationsförvaltningen har bemyndigats att
förvärva mark i de fall då ägarna själva önskar sälja sina fastigheter. Ca 237
ha har hittUls förvärvats genom friviUiga uppgörelser. Den nu föreslagna
kompensationsmarken bör enligt förslaget fä förvärvas oberoende av om marken
bjuds ut till salu eller inte.

I likhet
med fastighetsnämnden och överbefälhavaren anser jag att P 4 och K 3 bör få
kompensation för de försämrade övningsmöjligheterna genom överlåtelsen till
Skövde. Jag biträder även förslaget att som kompensationsmark förvärva de
återstående delarna om ca 188 ha av de delvis inköpta områdena i anslutning
till pansarövningsfältet. Jag anser det dock inte nödvändigt f. n. att
genomföra förvärv tvångsvis av marken. TUls vidare bör förvärv Uksom hittUls
endast ske genom frivUliga uppgörelser med markägarna.

Kostnaderna för att förvärva kompensationsrharken har
fortifikations-

s. 360 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:75 360

förvaltningen uppskattat tUl 1,8 milj. kr. Med hänsyn till
att överlåtelsen tUl Skövde stad kommit till stånd uteslutande för att tUlgodose
angelägna civila intressen bör kostnaderna för de fortsatta markförvärven
betalas av medel utanför kostnadsramen för det militära försvaret. Jag föreslår
att 500 000 kr. beräknas för nästa budgetår.

Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår rUcsdagen

att tiU Anskaffning av vissa mUitära anläggningar för
budgetåret 1972/73 anvisa ett investeringsanslag av 500 000 kr.

Med bifall tUl vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemstäUt förordnar Hans Maj:t Konungen att tiU
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoU utvisar.

Ur protokoUet: Britta Gyllensten

s. 361 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:75 361

Innehåll Sid.

Försvarets fortsatta inriktning ..................................... ...... 7

Inledning ................................................................... 7

Miljöstudier ............................................................... ...... 7

Perspektiv-och programplaner för det mUitära försvaret 15

Perspektiv-och programplaner för civUförsvaret ........ 35

Studier rörande det psykologiska försvaret .............. 45

Förslag från 1970 års försvarsutredning .................. ..... 47

Departementschefen ................................................. 95

Ändrad grundutbUdning m. m. för värnphktiga ............ .. 125

Inledning .................................................................. ... 125

Nuvarande utbildningstid och tjänstgöringstid för
värnpliktiga 126

Överbefälhavarens program planer för perioden 1972/73-

1976/77 .................................................................. .. 131

Förslag av chefen för armén ...................................... 131

Yttrande och förslag av 1966 års värnpliktskommitté 137

UtbUdning tUl värnpliktig underofficer vid armén ...... .. 145

UtbUdning av vissa värnpliktiga i stabstjänst ......... .. 155

Överbefälhavarens förslag till modifierad gmndutbUdning
.... 169

Departementschefen ................................................. .. 176

Förbättrade värnpliktsförmåner .................................... .. 188

Inledning .................................................................. .. 188

Förslag från utredningen rörande systemet för
förmåner åt

värnphktiga m, fl....................................................... 189

Departementschefen ................................................. 190

Ramberäkningar för budgetåret 1972/73 m. m................ .. 193

Det mUitära försvaret ............................................... 193

Civilförsvaret................................................................ .. 195

Jämkningar av utgiftsramarna ................................... 196

Beredskapsåtgärder.................................................... 197

Vissa frågor med anledning av höjning av pensionsåldern
för viss

mUitär och civUmUitär personal ............................. ... 197

HemstäUan ............................................................... 199

Anslagsfrågor
.............................................................. . 200 ,

Reglering av prisstegringar för det mUitära försvaret .
. 204

Reglering av prisstegringar för civUförsvaret................ 206

Arméförband: ............................................................ 207

Ledning och förbandsverksamhet............................. .. 211

Materielanskaffning................................................... ... 217

Iståndsättning av befästningar och kaserner ........ 221

Forskning och utveckhng ....................................... .. 224

Marinförband: ............................................................ ... 227

Ledning och förbandsverksamhet............................. .. 231

Materielanskaffning................................................... .. 233

s. 362 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:75 362

Sid.

Iståndsättning av befästningar och kaserner ........ .. 239

Forskning och utveckhng ........................................ .. 241

Flygvapenförband: ......................................................... .. 244

Ledning och förbandsverksamhet ............................. .. 248

Materielanskaffning .................................................. 252

Iståndsättning av befästningar och kaserner............... 256

Forskning och utveckling............................................... 259

Krigsorganisation
för vissa staber m. m.: Materielanskaffning .... 263

Central och högre regional ledning: Iståndsättning av befästningar

och kaserner .............................................................. .. 265

Försvarets materielverk................................................... .. 268

Försvarets
forskningsanstalt............................................ .. 274

Försvarets
radioanstalt .......... ,.................................... .. 278

Försvarsmedicinska
forskningsdelegationen ............... .. 279

Insatsberedskap m.m. ................................................. 282

Gemensamma
myndigheter m.m.: Iståndsättning av befästningar

och kaserner .............................................................. .. 284

CivUförsvar....................................................................... 286

Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar ............. .. 295

Flygtekniska
försöksanstalten.......................................... .. 298

Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar ...................... 303

Anskaffning av vissa skyddsrumsanläggningar ............ 305

Arméförband: Anskaffning av anläggningar...................... 308

Marinförband: Anskaffning av anläggningar ................. 326

Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar ......... . 333

Central och högre regional ledning: Anskaffning av
anläggningar .. 345

Gemensamma myndigheter m. m.: Anskaffning av
anläggningar .. 350

Gemensamma myndigheter m, m.: Anskaffning av anläggningar för

försvarets forskningsanstalt ..................................... . 355

Anskaffning av vissa mUitära anläggningar ................. . 358

Goteborgs Offsettryckeri AB. Sihim 72.682 S

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

120 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (120)

120 kopplingar i 53 dokument.

  1. SOU 2020:29 En ny myndighet för att stärka det psykologiska försvaret s. 52 om s. 45 · s. 222 i texten
  2. SOU 2020:20 Skatt på modet - för att få bort skadliga kemikalier s. 52 om s. 45 · s. 222 i texten
  3. SOU 2002:108 Fred och säkerhet - del 1 s. 507 i texten
  4. Bet. 1984/85:FöU9 om planering och anslag för totalförsväret (prop. 1984/85:100 bil. 6 och skr. 1984/85:148) s. 47 i texten
  5. Prop. 1984/85:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1985/86 i texten

Visa alla 53