Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i lagen(1961:436) om församlingsstyrelse,m.m.
1972 · 34 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 26 av 34 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1972:83, Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i lagen(1961:436) om församlingsstyrelse,m.m.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts
proposition nr 83 år 1972 Prop.1972:83
Nr 83
Kungl.
Mai:ts proposition med förslag till lag om ändring i lagen (1961: 436) om Eörsamlingsstyrelse,
m. m.; given Stockholms slott den 24 mars 1972.
Kungl.
Maj:t viU härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över utbildningsärenden, föreslå riksdagen att bifalla de förslag om vars
avlåtande till riksdagen föredraganden hemstäUt.
GUSTAF ADOLF
ALVA
MYRDAL
Propositionens
huvudsakliga innehåU
I
propositionen föreslås vissa bestämmelser i avsikt att underlätta bUdandet av
främst kyrkhga samfälligheter. Sålunda föreslås att Kungl. Maj:t för att
antalet kyrkofulhnäktige i kyrkhg samfälUghet inte skaU bli orimligt stort
skall få besluta att grupp av församlingar i stället för församling skaU utse
minst en fullmäktig. Vidare föreslås att särskilda sammanläggningsddegerade
skall få tUlsättas i samband med att kyrkhg samfälhghet bUdas. Bestämmelserna
för sådana sammanläggningsddegerade föreslås utformade i enlighet med
motsvarande bestämmelser för sammanläggningsddegerade vid kommunal
indelningsändring.
Slutligen
föreslås i propositionen att kyrkoråd skaU få rätt att delegera beslutanderätt
tiU suppleant i rådet.
1
Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 83
Prop.
1972: 83
1) Förslag till
Lag om ändring i lagen (1961:436) om församlingsstyrelse
Härigenom förordnas i fråga om lagen (1961: 436) om
församlingsstyrelse,
dels att 8 § 3 mom., 32 §, 33 § och 56 § 2 mom. skall ha
nedan angivna lydelse,
dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 6 a §, av
nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
6a §
I samband med förordnande om bildande av kyrklig samfällighet
kan Konungen föreskriva, att beslutanderätten i samfälligheten skall utövas av
sammanläggningsddegerade till dess indelningsändringen träder i kraft. Om
sådana delegerade finnas särskilda bestämmelser.
8 §
3 mom. Kyrkofullmäktige besluta, med iakttagande av vad i
1 och 2 mom. är sagt, huru många fullmäktige skola utses för församlingen; dock
ankommer det å kyrkostämma att besluta härom, då fullmäktige första gången
skola utses. Om beslutet skall länsstyrelsen ofördröjligen underrättas.
Har beslut fattats om ändring av kyrkofullmäktiges antal,
skall församlingen ändock intiU utgången av det år, då allmänna fullmäktigval
nästa gång skola förrättas, företrädas av fuUmäktige till det antal, som
tidigare blivit bestämt.
Om bestämmande av kyrkofullmäktiges antal, då beslut därom
påkallas av ändring i ecklesiastik indelning, är särskilt stadgat.
32 §1
Skola kyrkofullmäktige utses för kyrklig samfälhghet,
bestämmer Konungen fuUmäktiges antal.
Av det för samfälhghet bestämda antalet fullmäktige skall
varje i samfälligheten ingående församling utse en samt därutöver det antal,
som belöper på församlingen efter den beräkningsgrunden, att en fullmäktig
utses för varje befolkningstal motsvarande det som erhålles, då samfällig-hetens
hela folkmängd delas med det återstående antalet fullmäktige 1 Senaste lydelse
1966: 186.
Prop. 1972: 83 3
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
för hela samfälligheten. Därest det antal fuUmäktige, som
med tiUämpning av nämnda regel bör utses, icke uppgår till det för samfälligheten
bestämda antalet, skola för ernående av detta antal de församhngar, vilkas
folkmängd mest överskjuter omförmälda tal, vara berättigade att var för sig
välja ytterligare en fullmäktig. Antalet fullmäktige, som i enlighet med dessa
föreskrifter skola utses av varje församling, bestämmes av länsstyrelsen i god
tid före valet.
Konungen kan förordna, att vid tillämpningen av andra
stycket alla eller vissa församlingar inom samfälligheten skola föras samman till
en eller flera grupper. Vad i andra stycket sägs om församling skall därvid för
de församlingar som tillhöra sådan grupp i stället avse gruppen.
33 §2 Beträffande fullmäktige och suppleanter i kyrklig samfällighet
skall i övrigt vad i 931 §§ är stadgat med avseende å fullmäktige i församling
äga motsvarande tillämpning, dock med iakttagande av följande särskilda
bestämmelser.
a) Vid val av fullmäktige skall a) Vid val av
fullmäktige skall
varje i samfälligheten ingående varje i samfälligheten ingående
församling utgöra en valkrets. församling eUer enUgt 32 § tredje
Konungen äger förordna, att val- stycket bestämd grupp av försam-
barheten skall vara inskränkt inom lingar utgöra en valkrets. Ko-
församling, nungen äger förordna, att valbar
heten skall vara inskränkt inom
församling eller grupp av försam
lingar.
b)
Vad som stadgas
om kyrkoråd skall avse samfällighetens kyrkoråd.
c) Kungörelser och tillkännagivanden
skola anslås å en av samfäUig-heten på lämplig plats anordnad anslagstavla (samfällighetens
anslagstavla).
d) Då fuUmäktige i kyrklig samfällighet första gången
skola samman
träda, utfärdas kungörelse därom av ordföranden i kyrkofullmäktige i
den till folkmängden största av de i samfälligheten ingående försam
lingarna eller, vid hinder för honom, av vice ordföranden i samma för
samlings fullmäktige. Därest fullmäktige icke finnas i nämnda försam-
Ung, utfärdas kungörelsen av ordföranden i församlingens kyrkostämma
eUer, vid hinder för honom, av stämmans vice ordförande.
e) Vid sammanträde med fuUmäktige i kyrklig samfällighet
äger, utom
personer som avses i 20 § andra stycket, jämväl ordförande eller vice
ordförande i församlings kyrkoråd, ändå att han icke är fullmäktig, att
vid behandling av fråga, som angår församlingen särskilt, vara tillstädes
och deltaga i överläggningarna men ej i besluten. Där samfälligheten
omfattar församlingar tillhörande olika pastorat, tillkommer rätten för
kyrkoherde att vara tillstädes och deltaga i överläggningarna den av för-
2 Senaste lydelse 1969: 767.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1972: 83 4
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
samlingamas
kyrkoherdar, som domkapitlet därtiU utser. I Göteborgs kyrkliga samfällighet
skall sådan rätt tillkomma två av församlingarnas kyrkoherdar.
f)
Avskrift av fullmäktiges protokoll skall efter verkställd justering tillstäUas
även kyrkoråd i församling, som ärende angår. Om Konungen så förordnar, äga fuUmäktige
förvara protokoll och andra arkivhand-Ungar annorstädes än i kyrkoarkiv.
56 2 mom. Kyrkorådet må,
om kyrkofullmäktige eller kyrkostämman så beslutar, uppdraga åt särskild
inom rådet bildad avdelning eller åt ledamot av rådet eller åt i församlingens
tjänst anställd befattningshavare att å rådets vägnar fatta beslut i vissa
grupper av ärenden, vilkas beskaffenhet skall angivas i fuUmäktiges eller
stämmans beslut; dock må framställning eller yttrande till fullmäktige eller
stämman icke beslutas annorledes än av rådet samfällt.
2
mom. Kyrkorådet må, om kyrkofullmäktige eller kyrkostämman så beslutar,
uppdraga åt särskild avdelning, bestående av ledamöter eller suppleanter i
rådet, eller åt ledamot eller suppleant eller åt i församlingens tjänst
anställd befattningshavare att å rådets vägnar fatta beslut i vissa grupper
av ärenden, vilkas beskaffenhet skall angivas i fullmäktiges eller stämmans
beslut; dock må framställning eller yttrande till fullmäktige eller stämman
icke beslutas annorledes än av rådet samfällt.
Beslut,
vilket fattas på grund av uppdrag, som avses i detta moment, skaU anmälas vid
kyrkorådets nästa sammanträde.
Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1972. Föreskrift om sammanläggningsddegerade
enligt 6 a § får meddelas även för samfällighet om vars bildande Konungen
förordnat före ikraftträdandet av denna lag.
Prop.
1972: 83
2) Förslag tiU
Lag om kyrkliga sammanläggningsddegerade
Härigenom förordnas som följer. Val av sammanläggningsdelegerade
m. m.
1 § Föreskriver Konungen enhgt 41 a §
lagen (1919: 293) om ändring i kommunal och ecklesiastik indelning att
beslutanderätten i församling skall utövas av sammanläggningsdelegerade eller
enligt 6 a § lagen (1961:436) om församlingsstyrelse att beslutanderätten i kyrkhg
samfälUghet skall utövas av sådana delegerade, skall Konungen fastställa
antalet delegerade och suppleanter för varje församling som beröres av
indelningsändringen. Är de berörda församUngarna ense om antalet delegerade
och suppleanter för varje församling och innebär detta att minst en delegerad
och en suppleant skall utses för varje församling, skall antalet fastställas i
enlighet härmed.
2
§ Delegerade
och suppleanter för varje församling väljes av kyrkofullmäktige eller
kyrkostämma senast trettio dagar efter det församlingen fått del av
förordnandet om indelningsändringen. Valbar är den som är fullmäktig i
församling eller kyrklig samfällighet, som beröres av indelningsändringen,
eller, om fullmäktige ej finns i viss församling, den som enligt 10 § lagen
(1961: 436) om församlingsstyrelse skulle ha varit valbar till fullmäktig.
Bestämmelserna i 25 § fjärde stycket nämnda lag om proportionellt val äger
motsvarande tillämpning. Sker ej val av suppleanter proportionellt, skall
bestämmas den ordning i vilken suppleanterna skall inkallas till tjänstgöring.
Sedan val ägt rum, skall uppgift om de valdas namn och
postadress genast sändas till länsstyrelsen och domkapitlet.
Avgår delegerad före utgången av den bestämda
tjänstgöringstiden, äger 46 § andra stycket lagen (1961:436) om
församlingsstyrelse motsvarande tillämpning.
3 § Bestämmelserna i 10 § tredje och fjärde styckena
lagen (1961: 436)
om församlingsstyrelse om verkan av valbarhetens upphörande och om
rätt till avsägelse äger motsvarande tiUämpning på delegerade och supp
leanter.
Sammanläggningsdelegerades sammanträden
4 § Domkapitlet förordnar en av delegerade att utfärda
kungörelse om
första sammanträdet och att föra ordet där, tiU dess ordförande valts.
Prop.
1972: 83 6
Kungörelsen anslås minst en vecka före sammanträdet på
anslagstavlan i varje församling och kyrklig samfällighet som beröres av indelningsändringen
samt sändes till varje delegerad och suppleant med posten så tidigt att
kungörelsen kan antagas komma honom tiU hända senast fyra dagar före
sammanträdet. Kungörelsen införes samtidigt i de tidningar i vilka församlingarna
inför sina tillkännagivanden.
5 § Vid första sammanträdet väljer delegerade bland sig
ordförande
och vice ordförande för den tid för vilken delegerade utsetts.
Uppgift om de valdas namn och postadress skall genast
sändas till länsstyrelsen för att tagas in i länskungörelserna samt till
domkapitlet.
Är både ordförande och vice ordförande hindrade att
inställa sig vid delegerades sammanträde, kan delegerade utse annan delegerad
att för tillfäUet föra ordet. TiU dess så skett, utövas ordförandeskapet av den
delegerad som är äldst till levnadsåren.
6 § Sammanträden skall hållas på ställe och enligt
ordning som delege
rade bestämmer. Sammanträde hålles även när länsstyrelsen eller dom-
kapitiet förordnar om det, de flesta delegerade begär det eller ordföran
den finner det behövligt.
Bestämmelsen i 16 § 2 mom. andra stycket lagen (1961: 436)
om församlingsstyrelse äger motsvarande tillämpning på delegerade.
7 § Kungörelse om sammanträde med delegerade med
uppgift om tid
och ställe för sammanträdet och de ärenden som skall behandlas vid
detta utfärdas av ordföranden eller, vid hinder för honom, av vice ord
föranden.
Kungörelsen anslås minst en vecka före sammanträdet på
anslagstavlan i varje församling och kyrklig samfällighet som beröres av indelningsändringen
samt, om delegerade beslutat det, även på annan plats. Kungörelsen sändes till
varje delegerad och suppleant med posten så tidigt att kungörelsen kan antagas
komma honom till hända senast fyra dagar före sammanträdet.
Tillkännagivande om tid och ställe för sammanträde samt,
om delcT gerade beslutat det, de ärenden som skall behandlas införes i de tidningar
i vilka församlingarna inför sina tillkännagivanden.
Den omständigheten att kungörelse om sammanträde ej blivit
anslagen annorstädes än på de anslagstavlor som avses i andra stycket eller att
tiUkännagivande ej blivit infört i tidning utgör ej hinder för sammanträdets
hållande.
Fordrar ärende så skyndsam handläggning, att kungörande enhgt
första-tredje styckena icke hinner ske, får sammanträde för behandling av
ärendet trots detta hållas. Detta gäller dock endast om kungörelse innehållande
de uppgifter som avses i första stycket anslagits på anslags-
Prop. 1972: 83 7
tavlorna
enligt andra stycket senast söckendagen före sammanträdet och sänts med posten
till varje delegerad och suppleant så tidigt, att den kan antagas ha kommit
honom tillhanda inom samma tid.
8 § Inträffar för delegerad eller för suppleant som
skall tjänstgöra i ddegerads ställe sådant hinder att han ej kan inställa sig
vid sammanträde med delegerade, åligger det honom att genast underrätta
ordföranden därom. Denne kallar suppleant till tjänstgöring i den ordning som
bestämts vid valet. Suppleant kallas till tjänstgöring även vid ledighet efter
delegerad som icke utsetts vid proportionellt val.
9 § Varje delegerad äger en röst.
Vid delegerades
sammanträde har ordföranden eller vice ordföranden i arbetsutskott eller
kommitté som avses i 14 § eller i kyrkorådet för församling eller kyrklig samfällighet
som beröres av indelningsändringen rätt att närvara och deltaga i
överläggningarna men ej i besluten, även om han icke är delegerad. Sådan rätt
tillkommer även ordföranden eller vice ordföranden i annan av församling eller
kyrklig samfällighet som nyss sagts utsedd nämnd eller beredning vid behandling
av ärende som beretts av nämnden eller beredningen.
Vid
delegerades sammanträde har kyrkoherden rätt att närvara och deltaga i
överläggningarna men ej i besluten, även om han ej är delegerad. Berör
indelningsändringen mer än ett pastorat tilUcommer sådan rätt den kyrkoherde
som domkapitlet utser.
Enligt
delegerades bestämmande har anställd hos församling eller kyrklig samfällighet
som beröres av indelningsändringen rätt att närvara vid sammanträde för att tillhandagå
delegerade med upplysningar.
10 § Delegerade skall meddela beslut i ärende som hänskjutes
till dem av högre myndighet och i fråga, som väckes genom motion av delegerad eller
genom framställning av arbetsutskott eller kommitté som avses i 14 § eller av
fullmäktige eller kyrkoråd i församling eller kyrklig samfällighet som beröres
av indelningsändringen.
11 § Bestämmelserna i 18 §, 19 § första stycket, 2328
och 30 §§ lagen (1961: 436) om församlingsstyrelse om fullmäktige och deras ordförande
äger motsvarande tillämpning på delegerade och deras ordförande.
Tillkännagivande som avses i 27 § fjärde stycket nämnda lag skall ske på
anslagstavlan i varje församling och kyrklig samfällighet som beröres av
indelningsändringen.
12 § Så snart delegerades protokoll blivit justerat,
skall avskrift av protokollet överlämnas till arbetsutskottet och till
församlingarnas och de
Prop.
1972: 83 8
kyrkliga samfälligheternas kyrkoråd samt utdrag därav
tillställas de kommittéer eller nämnder åt vilka uppdragits att verkställa
delegerades beslut.
13 § Om delegerade ej beslutat att protokoll och övriga
handlingar
skall förvaras bland viss församlings handlingar, skall handlingarna vår
das och förtecknas på ordförandens ansvar.
Den som tagit avskrift av delegerades protokoll har rätt
att få avskriftens riktighet bestyrkt utan avgift.
Beredning och verkstälhghet m. m.
14 § För beredning och verkställighet av ärenden som
ankommer på
delegerade skall dessa utse ett arbetsutskott. För sådana uppgifter kan
delegerade dessutom utse en eller flera kommittéer.
Delegerade kan även anlita nämnd eller beredning i församling
eller kyrklig samfällighet som beröres av indelningsändringen för att bereda
ärende i vilket delegerade skall besluta och uppdraga åt nämnden eller
beredningen att verkställa beslutet.
15 § Ledamöter och suppleanter i arbetsutskottet eller
i kommitté
väljes tiU det antal delegerade bestämmer och för delegerades tjänstgö
ringstid. Antalet ledamöter i arbetsutskottet får ej vara under fem.
I fråga om
valbarhet till ledamot eller suppleant i arbetsutskottet eller i kommitté,
verkan av valbarhetens upphörande och rätt till avsägelse äger bestämmelserna i
10 § lagen (1961:436) om församlingsstyrelse om kyrkofullmäktig motsvarande
tillämpning. Vid tUlämpningen av 10 § första stycket nämnda lag avses med
församlingen alla församhngar som beröres av indelningsändringen.
Sker ej val av suppleanter proportionellt, skall bestämmas
den ordning i vilken suppleanterna skall inkallas till tjänstgöring.
16 § Delegerade utser bland ledamöterna i
arbetsutskottet en ordföran
de och en vice ordförande. Uppgift om de utseddas namn och postadress
skall genast sändas till länsstyrelsen för att tagas in i länskungörelserna
samt till domkapitlet.
Är både
ordföranden och vice ordföranden hindrade att inställa sig vid sammanträde med
arbetsutskottet, utser utskottet annan ledamot att för tillfället föra ordet.
17 § Bestämmelserna i 46 § andra stycket, 4852 §§, 53
§ andra och
tredje styckena samt 58 § lagen (1961: 436) om församUngsstyrdse om
kyrkoråd äger motsvarande tillämpning på arbetsutskottet och på kom-
Prop. 1972: 83 9
mitte.
Tillkärmagivande som avses i 52 § tredje stycket nämnda lag skall ske på
anslagstavlan i varje församling och kyrklig samfällighet som beröres av
indelningsändringen.
18 §
Ärende av armat slag än som anges i 22 § andra stycket lagen
(1961:436) om församUngsstyrdse får ej företagas tUl avgörande av
delegerade, innan det blivit berett på något av de sätt som anges i 14 §.
Har ärende beretts på annat sätt än av arbetsutskottet, skall tillfälle
lämnas utskottet att yttra sig, innan ärendet avgöres.
Kostnader
för sammanläggningsdelegerades verksamhet m. m.
19 § De församlingar som beröres av
indelningsändringen skaU tillhandahålla medel för delegerades verksamhet med fördelning
i förhållande till det antal skattekronor och skatteören som enhgt lagen (1965:
269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av
skatt skall ligga till grund för de berörda församlingarnas utdebitering för
det år då förordnandet om indelningsändringen meddelas. Ingår endast del av
berörd församling i församlingen enligt den nya indebiingen, sker fördelning i
förhållande till antalet skattekronor och skatteören för den församlingsdelen.
20 § Delegerade kan bestämma om ersättning till
delegerad, ledamot i arbetsutskottet eUer kommitté och suppleant. Därvid äger
31 § 1 mom. lagen (1961:436) om församlingsstyrelse motsvarande tiUämpning.
Besvär
21 §
Bestämmelserna i 89 och 90 §§ lagen (1961:436) om försam
Ungsstyrdse äger motsvarande tillämpning på talan mot beslut av dele
gerade, arbetsutskottet eller kommitté.
Talan
mot länsstyrelsens beslut föres i den ordning som anges i 91 § lagen (1961:
436) om församlingsstyrelse.
Rätt
till talan tillkommer även församling eller kyrklig samfällighet som beröres av
indelningsändringen.
Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1972.
Har
Konungen i beslut om indelningsändring som meddelats före den 1 juli 1972
föreskrivit att sammanläggningsdelegerade skall utöva beslutanderätten i
kyrklig samfällighet eller församling, skall församling, som beröres av
indelningsändringen, förrätta val av delegerade och suppleanter senast trettio
dagar efter det församlingen fått del av föreskriften.
1*
Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 83
opaginerad Kontrollera mot PDF
3) Förslag tiU
Lag om ändring i lagen (1919: 293) om ändring i kommunal
och ecklesiastik indelning
Härigenom förordnas i fråga om lagen (1919: 293) om ändring
i kommunal och ecklesiastik inddningi,
dels att 38 och 41 §§ skall ha nedan angivna lydelse,
dels
att i lagen skall införas en ny paragraf, 41 a §, av nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Vid
ändring i församlingsindelning tUlämpning i fråga om utövandet av
Är i församling, vars område genom indelningsändring ökas eUer
minskas, beslutanderätten överlåten åt kyrkofullmäktige skola dessa företräda
såväl den äldre som den ökade eller minskade församlingen. I fråga om sådan
församling äge Konungen, om förhållandena därtill föranleda, förordna, att
samtliga fullmäktiges och, om suppleanter för fullmäktige utsetts, suppleanters
uppdrag skola upphöra, då den nya indelningen träder i kraft, samt nytt val
verkställas för tiden till utgången av det år, då allmänna val av fullmäktige
nästa gång skola äga rum. Där sådant förordnande meddelats åhgger det
länsstyrelsen att snarast möjligt under året innan indelningsändringen träder
i kraft och sist före den 1 juli, med tiUämpning av vad om valdag och
fullmäktiges antal är särskilt stadgat, bestämma vilken dag valet skall äga
rum och huru många fullmäktige skola utses ävensom förordna person att kungöra
första sammanträdet med fullmäktige och där föra ordet, till dess ordförande
valts. Länsstyrelsen beslutar samtidigt om supp-
Lagen omtryckt 1969: 770.
äge stadgandet i 13 § motsvarande församlings
beslutanderätt.
Är i församling, vars område genom indelningsändring ökas
eller minskas, beslutanderätten överlåten åt kyrkofullmäktige skola dessa
företräda såväl den äldre som den ökade eller minskade församlingen, om ej
Konungen bestämmer annat etUigt 41 a §. I fråga om sådan församling äge
Konungen, om förhållandena därtill föranleda, förordna, att samtliga
fullmäktiges och, om suppleanter för fullmäktige utsetts, suppleanters uppdrag
skola upphöra, då den nya indelningen träder i kraft, samt nytt val
verkställas för tiden till utgången av det år, då allmänna val av fullmäktige
nästa gång skola äga rum. Där sådant förordnande meddelats åligger det
länsstyrelsen att snarast möjligt under året innan indelningsändringen träder
i kraft och sist före den 1 juli, med tillämpning av vad om valdag är särskilt
stadgat, bestämma vilken dag valet skall äga rum ävensom förordna person att
kungöra första sammanträdet med fullmäktige och där föra ordet, till dess
ordförande valts. Länsstyrelsen äger i samband med beslut som nu sagts förordna
opaginerad Kontrollera mot PDF
Föreslagen
lydelse
om församlingens indelning i valkretsar och valdistrikt
oberoende av eljest gällande bestämmelser om tid för meddelande av sådant förordnande.
Nuvarande lyddse
leanter för fullmäktige skola utses. Länsstyrelsen äger i
samband med beslut som nu sagts förordna om församlingens indelning i valkretsar
och valdistrikt oberoende av eljest gällande bestämmelser om tid för meddelande
av sådant förordnande. Väljas nya fidlmäktige, övertaga de omedelbart efter
valet de uppgifter som tillkom/na dem.
Beträffande
församling, som ovan sägs, äge Konungen, om förhållandena därtill föranleda,
ock förordna, att uppdragen för ledamöter och suppleanter i församlingens
kyrkoråd och övriga nämnder eller i någon eller några av dem skola upphöra,
då den nya indelningen träder i kraft, samt nytt val dessförinnan verkställas
å kyrkostämma eller, där församlingens beslutanderätt är överlåten åt
kyrkofullmäktige, av de nya fullmäktige för tiden till utgången av löpande
tjänstgöringstider.
Beträffande församling, som ovan sägs, äge Konungen, om
förhållandena därtill föranleda, ock förordna, att uppdragen för ledamöter
och suppleanter i församlingens kyrkoråd och övriga nämnder eUer i någon
eller några av dem skola upphöra, då den nya indelningen träder i kraft, samt
nytt val verkställas å kyrkostämma eller, där församlingens beslutanderätt är
överlåten åt kyrkofullmäktige, av de nya fullmäktige för tiden till utgången
av löpande tjänstgöringstider. Kyrkoråd och övriga nämnder, som utses före den
nya församlingsindelningens ikraftträdande, skola genast träda i utövning av
sina befattningar med befogenhet att vidtaga sådana åtgärder, som erfordras i
anledning av indelningsändringen.
41 §
I nybildad församling, där beslutanderätten skall
överlåtas åt kyrkofullmäktige, skall val av fullmäktige och, om suppleanter
skola utses, val av suppleanter förrättas så fort ske kan under året innan
indelningsändringen träder i kraft. Om valet icke skall äga rum under år, då
allmänna val av fullmäktige förrättas, skall det ej avse längre tid än tUl
utgången av det år, då sådana allmänna val nästa gång skola äga rum. Bildas ny
församling av församlingar som utgöra samfällighet med uppgift att handha alla
ekonomiska församlingsangelägenheter, äger Konungen förordna att samfällighetens
fuUmäktige skola vara fullmäktige i den nybildade församlingen.
Om annat ej följer av förordnande enligt första stycket,
åligger det domkapitlet att snarast möjligt under året innan inddningsändringen
träder i kraft och sist före den 1 juli förordna person att hålla kyrkostämma
eller sammanträde med kyrkofullmäktige för val av ordförande
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
och vice ordförande samt kyrkoråd. Inom samma tid skall
domkapitlet, om kyrkoherde ännu ej finnes, förordna präst att vara ledamot av
kyrkorådet intill dess kyrkoherde tillträtt.
opaginerad Kontrollera mot PDF
För val
av fullmäktige och, om suppleanter skola utses, val av suppleanter i nybildad
församling åligger det länsstyrelsen att inom tid som i andra stycket sägs,
med tillämpning av vad om valdag är särskilt stadgat, bestämma vilken dag
valet skall äga rum. Länsstyrelsen äger att i samband med beslut som nu
sagts förordna om församlingens indelning i valkretsar och valdistrikt
oberoende av eljest gällande bestämmelser om tid för meddelande av sådant
förordnande.
För val av fullmäktige och, om suppleanter skola utses,
val av suppleanter i nybildad församling åligger det länsstyrelsen att inom tid
som i andra stycket sägs, med tUlämpning av vad om valdag och fuUmäktiges antal
är särskilt stadgat, bestämma vilken dag valet skall äga rum och huru många fuUmäktige
skola utses. Länsstyrelsen beslutar samtidigt om suppleanter för fidlmäktige
skola utses. Länsstyrelsen äger att i samband med beslut som nu sagts förordna
om församlingens indelning i valkretsar och valdistrikt oberoende av eljest
gällande bestämmelser om tid för meddelande av sådant förordnande.
I
nybildad församling skola kyrkostämma eller kyrkofullmäktige innan
indelningsändringen träder i kraft förrätta val av kyrkoråd och övriga
nämnder.
I nybildad församling må under året innan
indelningsändringen träder i kraft kyrkoråd och övriga nämnder i församlingen
väljas oberoende av eljest gällande bestämmelser om tid för dylikt val.
I fråga om beräknandet av tjänstgöringstid för fullmäktige
och suppleanter samt ledamöter och suppleanter i kyrkoråd och övriga nämnder i
nybildad församling skall så anses, som om tjänstgöringstiden börjat först med
ingången av nästfoljande året.
Fullmäktige skola omedelbart efter valet övertaga handhavandet
av dem tillkommande uppgifter; och skola jämväl kyrkoråd och övriga nämnder,
som utses före den nya församlingsindelningens ikraftträdande genast träda i
utövning av sina befattningar med befogenhet att vidtaga sådana åtgärder, som
erfordras i anledning av indelningsändringen.
41a §
/ samband med förordnande om ändring i ecklesiastik
indelning kan Konungen föreskriva, att be-
Prop. 1972: 83 13
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
slutanderätten
i församlingen enUgt den nya indelningen skall utövas av sammanläggningsdelegerade
till dess indelningsändringen träder i kraft. Om sådana delegerade finnas
särskilda bestämmelser.
Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1972.
Föreskrift
om sammanläggningsdelegerade enhgt 41 a § får meddelas även vid
indelningsändring om vilken Konungen beslutat före ikraftträdandet av denna
lag. I sådant fall tillämpas 38 och 41 §§ i sin nya lydelse.
4)
Förslag till
Lag
om ändring i lagen (1955:138) om proportioneUt valsätt vid val inom landsting,
kommunalfullmäktige m. m.
Härigenom
förordnas i fråga om lagen (1955: 138) om proportionellt valsätt vid val inom
landsting, kommunalfullmäktige m. m., dels att rubriken till lagen skall ha
nedan angivna lydelse, dels att 1 § lagen skall ha nedan angivna lydelse.
Lag
om proportioneUt valsätt vid val inom landsting, kommunfuUmäktige m.m.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
1 §1
Skall
enligt gäUande föreskrifter Skall enligt gällande föreskrifter
annat val inom
landsting än riks- val inom landsting, kommunfull-
dagsmannaval eller ock val
inom mäktige, kommunala sammanlägg-
kommunalfullmäktige, stadsfull- ningsddegerade,
kyrkofullmäktige
mäktige, municipalfullmäktige, eller
kyrkliga sammanläggningsde-
kommunala sammanläggningsdele- legerade
eller å kyrkostämma vara
gerade eller
kyrkofullmäktige eller proportionellt, skola därvid de i
å kyrkostämma vara proportio- denna
lag givna bestämmelserna
nellt,
skola därvid de i denna lag lända till efterrättelse,
givna bestämmelserna lända tiU ef
terrättelse.
Denna
lag träder i kraft den 1 juh 1972. Senaste lydelse 1965: 597.
Prop. 1972: 83 14
Utdrag av protokoUet över utbildningsärenden, håUet inför
Hans Majrt Konungen i statsrådet på Stockhohns slott den 24 mars 1972.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes
ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER,
MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.
Statsrådet Myrdal anmäler efter gemensam beredning med
statsrådets övriga ledamöter fråga om vissa bestämmelser för kyrkliga samfälligheter,
m. m. och anför.
1 Inledning
Länsstyrelsen i Skaraborgs län har i skrivelse den 23
februari 1970 till Kungl. Maj:t föreslagit att antalet fullmäktige i vissa
kyrkliga sam-fäUigheter skall begränsas.
Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund har
föreslagit, att antingen lagen (1961:436) om församlingsstyrelse (ändrad senast
den 24 mars 1972) tillförs bestämmelser som gör det möjligt att bilda en
budgetberedning vid tillkomsten av kyrklig samfällighet eller att lagen (1965:
596) om kommunala sammanläggningsdelegerade (ändrad senast 1971: 1165) görs
tillämplig även på kyrkliga samfällighetsbildningar.
Över
nämnda förslag har yttrande inhämtats från kammarkollegiet, som i sin tur har
hört domkapitlen i Uppsala, Skara, Växjö, Lund och Visby samt länsstyrelserna i
Uppsala, Jönköpings, Kronobergs, Gotlands, Kristianstads, Malmöhus och
Älvsborgs län. Dessutom har kammarkollegiet hört Svenska kyrkans församlings-
och pastoratsförbund över länsstyrelsens skrivelse samt länsstyrelsen i
Skaraborgs län över förbundets förslag. Yttranden över länsstyrelsens skrivelse
har bifogats, av domkapitlet i Visby från kyrkoråden i Lärbro, Dalhems, Viklau,
Gammdgarns och Rone församlingar, av länsstyrelsen i Jönköpings län från
kyrkorådet i Jönköpings kyrkliga samfällighet, av länsstyrelsen i Malmöhus län
från samfällda kyrkoråden i Malmö och Lund samt av länsstyrelsen i Älvsborgs
län från kyrkoråden i Hössna och Lena församhngar samt i Skölvene och Norra
Sams församlingars kyrkliga samfällighet. Yttrandena från kyrkorådet i
Jönköpings kyrkliga samfällighet och från samfällda kyrkoråden i Malmö och Lund
avser även förbundets förslag.
Svenska kyrkans församlmgs- och pastoratsförbund har även
hemställt, att kyrkorådet skall få möjlighet att delegera beslutanderätt till
Prop.
1972: 83 15
suppleant i rådet. Kammarkollegiet har avgett yttrande i
frågan efter att ha hört de nyss angivna domkapitlen. Domkapitlet i Visby har
bifogat yttranden av kyrkoråden i Visby, Lärbro och Klinte församlingar samt
från kyrkorådet i Othems och Boge församlingars kyrkliga samfällighet.
2 Antalet kyrkofullmäktige i kyrklig samfällighet
2.1 Gällande bestämmelser
Bestämmelserna om kyrkliga samfälligheter finns i lagen om
församlingsstyrelse. Kyrklig samfällighet kan vara antingen legal eller
särskilt bildad. Den legala samfälligheten utgörs av flerförsamlingspastorat (3
§ 1 mom. första stycket). För handhavande av en eller flera ekonomiska
församlingsangelägenheter av annat slag än pastorats angelägenheter kan
församlingar bilda kyrklig samfällighet (3 § 1 mom. andra och tredje styckena).
Samfällighet kan vara total, dvs. omfatta alla församlingsangelägenheter av
ekonomisk natur, eller partiell, dvs. omfatta vissa ekonomiska angelägenheter.
Beslutanderätten i kyrklig samfällighet utövas i partiell samfällighet av församlingsdelegerade
och i total samfällighet av kyrkofullmäktige (6 §). Antalet kyrkofullmäktige
bestämmes därvid av Kungl. Maj:t (32 §). Hittills har i praxis inte fler än 60
fullmäktige kommit i fråga utom i Göteborgs kyrkliga samfällighet där 80
fullmäktige utses. Av det för samfälligheten bestämda antalet fullmäktige
skall varje församling, som ingår i samfälligheten, utse en samt därutöver det
antal som belöper på församlingen efter dess befolkningstal. Därvid gäller i
första hand att en fullmäktig skall utses för varje befolkningstal, som
motsvarar det som erhålles, då samfällighetens hela folkmängd delas med det
återstående antalet fullmäktige för hela samfälligheten. Om det antal fuUmäktige
som sålunda skall utses inte uppgår till det för samfälligheten bestämda
antalet, skall i andra hand de församlingar, vars folkmängd mest överskjuter
det angivna talet, vara berättigade att var för sig välja ytterligare en
fullmäktig. Det ankommer på länsstyrelsen att bestämma antalet fullmäktige som
varje församling skall utse (32 §).
2.2 Länsstyrelsens i Skaraborgs län skrivelse
Länsstyrelsen i Skaraborgs län framhåller, att
kommunindelnings-reformen driver på bildandet av kyrkliga samfälligheter.
Enligt länsstyrelsen har det övervägande antalet samfälligheter tillkommit
därför att man har velat åstadkomma en utjämning av församlingsskatterna mellan
de församlingar som ingår i samma borgerliga kommun. Länsstyrelsen nämner att
i Falköpings kommunblock ingår 52 församlingar och att det diskuteras att bilda
en total kyrklig samfäUighet av samtliga
Prop.
1972: 83 16
dessa
församlingar. De kyrkliga utdebiteringarna inom blocket varierade enligt
länsstyrelsen år 1969 mellan 80 öre och 2 kr. 15 öre. Blockets största
församling hade 1969 ca 15 000 invånare. Samma år hade 26 av blockets övriga församhngar
mindre än 200 invånare. Om en total kyrklig samfäUighet skulle bildas, skulle
bestämmelserna i 32 § lagen om församUngsstyrdse enligt länsstyrelsen medföra
att antalet fullmäktige sannolikt fick sättas till närmare 150. För att
undanröja detta hinder mot bUdande av kyrkliga samfälligheter föreslår
länsstyrelsen att möjlighet öppnas att för val av kyrkofullmäktige föra samman
församlingar i grupper och låta varje sådan grupp, i stäUet för varje
församling, utse minst en kyrkofulhnäktig. Vägledande vid gruppindelningen bör
enligt länsstyrelsen vara samhörigheten mellan församlingarna. Länsstyrelsen anser
att en lämpligt avgränsad grupp därvid ofta utgör församlingarna i ett och
samma pastorat. Länsstyrelsen hemställer att lagen om församUngsstyrdse ändras
i enhghet med detta.
2.3
Remissyttrandena
KammarkoUegiet
och samtliga direkt av kollegiet hörda remissinstanser utom länsstyrelsen i
Kronobergs län och domkapitlet i Visby ställer sig positiva till länsstyrelsens
förslag. Bland de hörda kyrkoråden är opinionen splittrad. Kyrkoråden i
Jönköping, Malmö och Lund tillstyrker förslaget. Av övriga kyrkoråd, som
företräder små landsförsamlingar, avstyrker fem, medan två tillstyrker med
vissa förbehåll och ett förklarar sig inte kunna ta ställning.
Domkapitlet
i Uppsala framhåller, att det knappast kan förnekas att den kyrkokommunala
demokratin måste löpa risk att försvagas vid större samfällighetsbildningar.
Kyrkans grundläggande arbete bygger och måste rimligen aUtid bygga på de små
enheterna, särskilt som det kyrkliga arbetet i hög grad föratsätter personlig
närkontakt. Speciellt beaktansvärt är detta när det gäller den stående,
kontinuerliga kyrkliga verksamheten. Det finns enligt domkapitlet skäl att
erinra om att flera stora församlingar på senare tid genomgått delningar och
att i många stora församlingar på frivillighetens väg och utan legal bundenhet
genomförts s. k. distriktsindelning. De betänkligheter som kan anföras mot
stora samfällighetsbildningar får dock, anför domkapitlet vidare, inte anses
vara av den arten att de får stoppa den utveckling som sker mot bUdande av
större kyrkliga samfälligheter. Domkapitlet erinrar därvid om att det idag i
stort sett torde råda enighet om fördelarna med den pastoratsreglering, som
genomfördes 196162, trots att den föregicks av en utomordentligt engagerad
debatt. Det förefaUer enligt domkapitlet onekhgen mindre tilltalande att uppge
möjligheten för den enskUda församlingen att bli representerad i samfällighetens
fullmäktige. Om det emellertid är praktiskt ogenomförbart att skapa fuUmäktige-
Prop. 1972: 83 17
församlingar
enligt nuvarande bestämmelserna i 32 § lagen om församlingsstyrelse framstår
det enligt domkapitlet som en lämplig lösning att pastoratsvis sammanföra församlingarna
i valdistrikt.
Länsstyrelsen i Kronobergs
län vitsordar att nuvarande bestämmelser i 32 § lagen om församlingsstyrelse
kan leda till otympligt stora full-mäktigrepresentationer om man vill skapa samfälligheter
som omfattar samtliga församlingar i vissa borgerliga kommuner. Länsstyrelsen
anser det vidare naturligt att sådana samfälligheter bildas för att uppnå en
utjämning av den kyrkliga utdebiteringen. Länsstyrelsen påpekar dock att den
största tveksamheten inom församlingarna mot bildande av kyrkliga samfälligheter
grundas på rädslan för att den enskilda församlingen inte får en tillräcklig
representation i fullmäktige. Med hänsyn härtill synes det länsstyrelsen
vanskligt att frångå nuvarande bestämmelse om att varje församling skall äga
utse minst en fullmäktig. Länsstyrelsen tillstyrker dock att frågan om reglerna
för utseende av kyrklig samfällighets beslutande organ utreds.
Domkapitlet i Visby anser
att det är av stor betydelse för en församling om den genom egen
representation i samfällighetens fullmäktige kan påverka besluten i frågor som
rör dess ekonomi. Enligt domkapitlets mening är farhågor för att antalet
fullmäktige skall bli för stort i en samfäUighet närmast ett indicium på att
man bör överväga att dela upp den planerade samfälligheten i flera.
Av
de kyrkoråd som avstyrker förslaget framhålls bl. a. att förslaget kan innebära
att de små församlingarna blir utan inflytande på användningen av uttaxerade
medel samt att, om en ändring kommer till stånd, församlingar genom olika
påtryckningsmedel kan tvingas in i en samfäUighet som man inte vill tillhöra
och att ett sådant tvång för många små församlingar kan kännas som en självuppgivelse.
Eftersom bestämmelsen i 32
§ lagen om församlingsstyrelse kan försvåra bildandet av kyrkliga samfälligheter
anser sig Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund kunna godtaga
sådana ändringar i lagen att denna olägenhet undanröjs. Förbundet anser dock
att det inte bör ske på sätt länsstyrelsen i Skaraborgs län föreslagit utan i
stället så att Kungl. Maj:t ges möjlighet att bestämma valkretsindelningen med
utgångspunkt från omständigheterna i det enskilda fallet. Enligt förbundets
mening skulle en låsning vid pastoraten som valkretsar i många fall leda till
ur kyrkokommunernas synpunkter inte önskvärda konsekvenser då det gäller
representationen. Förbundet anser vidare att en maximering av antalet
fullmäktige i en kyrklig samfällighet till 60, utom i vad avser Göteborg,
skulle underlätta tillämpningen av 33 § lagen om församlingsstyrelse som enligt
förbundet bör få följande lydelse: Vid val av fullmäktige skall varje i samfälligheten
ingående församling utgöra en valkrets, om Konungen icke annat förordnar.
I
fråga om pastoraten som valkretsar framför kyrkorådet i Jönköpings
Prop. 1972:83 18
kyrkliga samfällighet liknande synpunkter som Svenska
kyrkans församlmgs- och pastoratsförbund. Domkapitlet i Skara anser däremot
att annan gruppindelning än pastorat är olämplig.
Domkapitlen i Växjö och Lund samt länsstyrelsen i Malmöhus
län, betonar att möjligheten att frångå regler i 32 § bör föreligga endast
undantagsvis.
Kammarkollegiet
anser det lämpligt att inte heller i fortsättningen i lagen fixera antalet
fullmäktige. Vid bestämmandet därav bör dock eftersträvas att antalet inte
överskrider 60. För det fall då gällande beräkningsgrunder för utseende av
fullmäktige inte rimligen kan tillämpas finner kollegiet den av länsstyrelsen i
Skaraborgs län föreslagna gruppindelningen pastoratsvis kunna förordas.
Kollegiet föreslår därför vissa ändringar i 32 och 33 §§ lagen om församUngsstyrdse.
Det är, anför kollegiet slutligen, tänkbart att församling som villkor för att
gå med i samfäUighet uppställer krav på att minst en representant för
församlingen kommer att ingå i samfällighetens fuUmäktige. Kungl. Maj:t har
enligt 3 § 1 mom. lagen om församlingsstyrelse möjlighet att förordna om samfällighetsbildning
om åtgärden finns påkallad av betydande allmänt behov. Såvitt kollegiet har sig
bekant har dock hittills i intet fall meddelats beslut om kyrklig samfällighet
utan berörda församlingars samtycke.
2.4 Föredraganden
Kungl. Maj:t bestämmer enligt 32 § lagen om
församlingsstyrelse antalet fullmäktige i total kyrklig samfällighet. Antalet
skall bestämmas med hänsyn till att varje församling, som skall ingå i samfälligheten,
utgör en valkrets vid val av fullmäktige och skall utse minst en fullmäktig. I
den mån Kungl. Maj:t bestämt antalet fullmäktige i sam-fäUigheten till högre
tal än som behövs för att varje församling skall få en fullmäktig, fördelas det
överskjutande antalet fullmäktige mellan församlingarna med beaktande av
befolkningstalen. Tanken bakom dessa bestämmelser torde vara att antalet
fullmäktige bör bestämmas så att det antal fullmäktige som varje församling
väljer skall stå i huvudsakligen samma förhållande till det totala antalet
fullmäktige i samfälligheten som församlingens befolkningstal till samfällighetens
totala befolkningstal.
Länsstyrelsen
i Skaraborgs län har framhållit att det ofta finns skäl att sammanföra samtliga
församlingar i en borgerlig kommun till en total kyrklig samfällighet. En sådan
samfällighet kan enligt länsstyrelsen komma att omfatta ett stort antal
församlingar med stora skillnader i befolkningstalen. I sådana fall kan
gällande bestämmelser om hur antalet kyrkofullmäktige skall bestämmas medföra
att antalet fulimäk-
Prop. 1972: 83 19
tige blir orimligt stort. För att förhindra detta föreslär
länsstyrelsen att möjlighet öppnas att för val av kyrkofullmäktige föra samman
församlingar i grupper och låta varje sådan grupp i stället för varje församling
utse minst en fullmäktig. Flertalet remissinstanser är positiva till länsstyrelsens
framställning.
Möjligheten att bilda totala kyrkliga samfälligheter är av
stort värde. Frågan om bildande av sådan samfäUighet kan bli aktueU bl. a. i
samband med att kommunindelningen ändras. I sådana fall kan finnas behov av
att föra samman alla församlingar i samma kommun till en total samfällighet.
Gällande bestämmelser kan emellertid medföra att antalet fullmäktige i en sådan
samfällighet blir så stort att det utgör ett hinder för samfällighetsbildningen.
Det kan inte godtas att en i och för sig önskvärd samfällighetsbildning
omintetgörs på denna grund. Man bör alltså ändra bestämmelserna på sådant sätt
att det blir möjligt att hålla antalet fullmäktige inom rimliga gränser. Detta
bör lämpligen ske genom att man i lagen om församlingsstyrelse för in en
bestämmelse av innebörd att undantag kan få göras från den regel i 32 § lagen
om församlingsstyrelse som säger att varje i samfälligheten ingående församling
alltid skall utse minst en fullmäktig.
Det torde inte vara lämpligt att i lagen om
församlingsstyrelse ta in en uttrycklig regel om vilka villkor som skall vara
uppfyllda för att undantag skall få göras. I lagen bör hellre tas in en
bestämmelse som ger Kungl. Maj:t rätt att besluta om sådant undantag. Kungl. Maj:ts
beslut om undantag bör lämpligen fattas i samband med att Kungl. Maj:t beslutar
om bildande av samfäUigheten och om antalet fullmäktige i samfälligheten.
Den nyss föreslagna bestämmelsen om undantag från 32 §
lagen om församlingsstyrelse bör kompletteras med en ny bestämmelse i samma lag
i vilken anges hur minimiantalet kyrkofullmäktige skall bestämmas i de fall då
undantag beslutas. I fråga om utformningen av denna bestämmelse har
länsstyrelsen i Skaraborgs län föreslagit att i stället för varje församling en
grupp av församlingar skall utse minst en fullmäktig.
Vägledande vid bildande av sådan grupp bör enligt
länsstyrelsen vara samhörigheten mellan församlingarna. EnUgt länsstyrelsen
utgör församlingarna i samma pastorat ofta en lämpligt avgränsad grupp. Kammarkollegiet
och flera andra remissinstanser delar denna uppfattning. Svenska kyrkans
församlings- och pastoratsförbund menar att det kan finnas fall då en annan
gruppindelning kan vara bättre.
Även jag anser att det är lämpligt att föra samman församlingar
inom samfäUigheten i grupper och att låta varje sådan grupp i stället för varje
däri ingående församling utse minst en fullmäktig. I regel bör sådant
sammanförande i grupper behövas endast i fråga om de mindre församlingarna i samfälligheten.
Som bl. a. länsstyrelsen i Skaraborgs län
Prop. 1972: 83 20
och
kammarkollegiet har framhållit torde det ofta vara lämpligast att bilda en
grupp av de församhngar som ingår i samma pastorat. Det kan emellertid, som bl.
a. Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund påpekar, finnas fall där
en annan gruppindelning är bättre. Det bör därför ankomma på Kungl. Maj:t att i
det enskilda fallet avgöra hur gruppindelningen skall ske.
På
här anförda skäl föreslår jag att det i 32 § lagen om församlingsstyrelse
införs en bestämmelse av innebörd att Kungl. Maj:t kan föreskriva att alla
eller vissa församlingar i en samfäUighet skall föras samman till grupper och
att varje sådan grupp i stället för varje däri ingående församling skall få
utse minst en fullmäktig.
Det
område som täcks av församlingarna inom varje grapp bör också utgöra valkrets
för utseende av kyrkofullmäktige i samfälligheten. Detta föranleder en ändring
av 33 § lagen om församlingsstyrelse.
De
ändringar i 32 och 33 §§ lagen om församlingsstyrelse som jag föreslagit i det
föregående bör träda i kraft den 1 juli 1972.
3
Kyrkliga sammanläggningsdelegerade
3.1
Gällande bestämmelser
Enligt
lagen om församlingsstyrelse fattas beslut om bUdande av kyrklig samfäUighet
av Kungl. Maj:t (3 §). Beslutanderätten i total kyrkhg samfälhghet utövas av
kyrkofullmäktige och i partiell samfällighet av församlingsdelegerade.
Verkställande organ är kyrkorådet (6 §). Innan dessa organ valts, saknar nybildad
kyrkUg samfäUighet företrädare. Utgifts- och inkomststat för samfällighet
skall fastställas vid sammanträde i oktober månad (33 § jfrd med 16 § 2 mom.).
När
Kungl. Maj:t beslutar att kyrklig samfällighet skall bildas har Kungl. Maj:t
med stöd av 7 § lagen om församUngsstyrdse rätt att meddela särskilda
föreskrifter. I sådana föreskrifter brukar regelmässigt anges att beslutet
skall träda i kraft vid närmaste kalenderårsskifte samt att kyrkofullmäktige
till föreskrivet antal skall utses under pågående kalenderår. Vidare brukar
föreskrivas att de valda fullmäktige snarast skall utse kyrkoråd och revisorer
samt att kyrkofullmäktige och kyrkoråd omedelbart efter valet skall övertaga
sina resp. uppgifter.
Val
av kyrkofullmäktige äger rum under år, då allmänt val sker, vid detta, dvs. enhgt
11 § 1 mom. kommunala vaUagen (1930: 253) tredje söndagen i oktober, samt annat
år regelmässigt någon söndag under hösten enligt bestämmande av länsstyrelsen.
Församlingsdelegerade
utses av kyrkofullmäktige i varje församUng eller, om fullmäktige inte finns i
församlingen, av kyrkostämman. Valet skall ske före utgången av december månad
året näst före det år då tjänstgöringstiden börjar. Är då allmänna val av
kyrkofullmäktige ägt
Prop. 1972: 83 21
rum förrättas valet, om fullmäktige finns i församUngen,
av de nyvalda fullmäktige (40 § lagen om församlingsstyrelse).
Om ändringar i indelningen i församlingar finns
bestämmelser i lagen (1919: 293) om ändring i kommunal och ecklesiastik
indelning. För tiden från det beslut om ändring i församlingsindelning fattats
intill dess beslutet träder i kraft utövas beslutanderätten av de organ som
skall finnas i den nybildade eller förändrade församlingen. I fråga om angelägenhet
som berör den tidigare församlingen utövas dock beslutanderätten av dess organ
(38 § första stycket). I fråga om församling med kyrkofullmäktige kan Kungl.
Maj:t förordna om nyval av fullmäktige för den nya indelningen. Vid nybildning
av församling som skall ha kyrkofullmäktige skaU val alltid äga rum. Sådant val
äger rum under . år då allmänt val sker vid detta, dvs. tredje söndagen i
oktober, samt annat år regelmässigt någon söndag under hösten enligt
bestämmande av länsstyrelsen. De nya fullmäktige övertar beslutsfunktionerna
omedelbart efter valet.
3.2 Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbunds
förslag
Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund har
anfört bl. a. följande. Antalet kyrkliga samfällighetsbildningar har ökat
kraftigt under senare år. Denna ökning kan väntas fortgå i hastigare takt under
1970-talet. Lagen om församlingsstyrelse saknar bestämmelser om hur budgetarbetet
skall bedrivas inför den första stat som skall fastställas för en nybildad samfällighet.
Redan vid sammanträden i oktober månad skall denna stat fastställas. Det är
inte praktiskt genomförbart att efter fullmäktigeval tredje söndagen i oktober
ett kyrkoråd skall hinna väljas, sammanträda, bereda och framlägga förslag till
utgifts- och inkomststat, som skall fastställas av de nyvalda fullmäktige före
oktober månads utgång. Vid partiell samfällighet tillkommer att det under
valår är de nyvalda fuUmäktige i församlingarna som skall utse församlingsdelegerade
som därefter skall välja kyrkoråd. På grund av dessa omständigheter har de i samfäUighetsbildningen
engagerade församlingarna hittiUs måst överlåta budgetarbetet till en samarbetskommitté
utan legala befogenheter. Det förslag denna kommitté utarbetat måste sedan för
att få något slags formell sanktion gå tillbaka till samtliga församlingars och
ev. flerförsamlingspastorats beslutande organ för samstämmiga beslut. Det
angivna beslutsförfarandet är uppenbart otillfredsställande. Det är önskvärt
att antingen lagen om församlingsstyrelse tillförs bestämmelser som möjliggör
bildandet av en samfäUighetens budgetberedning eller liknande organ som har
till uppgift att utarbeta förslag tiU utgifts- och inkomststat att fastställas
av de nyvalda fullmäktige eller församlingsdelegerade så snart dessa kan
sammanträda, eller att lagen om kommunala sammanläggningsdelegerade görs
tillämplig även på kyrkliga samfälhghetsbildningar.
Prop.
1972: 83 22
3.3 Remissyttrandena
Samtliga remissinstanser vitsordar att det behövs
bestämmelser i de hänseenden som Svenska kyrkans församlings- och
pastoratsförbund angett. Flertalet tar inte närmare ställning tiU hur
bestämmelserna bör utformas. Tre anser emellertid att de bör tas in i lagen om
församlingsstyrelse och tre att lagen om kommunala sammanläggningsdelegerade
bör göras tillämplig även vid kyrkliga samfällighetsbildningar. Länsstyrelsen
i Uppsala län förklarar uttryckligen att man inte är beredd att ta ställning
till hur frågan skall lösas. Några remissinstanser framkastar tanken att
fullmäktigevalen skulle kunna äga rum avsevärt tidigare än tredje söndagen i
oktober.
Anledningen till att frågan inte har aktualiserats
tidigare torde enligt kammarkollegiet vara att antalet samfällighetsbildningar
tidigare inte var särskUt stort. Under senare år har emellertid samfällighetsbildning-arna
ökat märkbart. De har ofta därvid kommit att omfatta ett stort antal
församlingar, vilket starkt har accentuerat de rådande olägenheterna. Kollegiet
pekar på att motsvarande problem för de borgerliga kommunerna inte heller
aktualiserades förrän genomförandet av den senaste kommuninddningsreformen
börjat få större omfattning.
Kammarkollegiet
framhåller att bristen på beredande och beslutande organ för nybildad kyrklig samfällighet
gör sig gällande inte endast i budgetfrågor utan också i övriga frågor som bör
vara lösta innan samfälligheten börjar fungera, framför allt bestämmandet och
uppbyggnaden av samfällighetens administration. Det är därför, menar
kollegiet, inte tillräckligt att i lagen om församlingsstyrelse föra in
bestämmelser om en samfällighetens budgetberedning. Vid en sådan lösning skulle
nämligen problemet med det beslutande organet för den nya enheten kvarstå
olöst. Är då allmänna val av kyrkofullmäktige äger rum är det knappast tänkbart
att de nya fullmäktige skall kunna hinna sammanträda under oktober och därvid
fastställa budgeten. Enligt kollegiets mening bör tillses att inte endast
beredande utan också beslutande organ skall kunna utses för nybildad samfäUighet
i så god tid att budgeten kan fastställas och andra erforderliga beslut för den
nya enhetens första verksamhet kan fattas utan besvärande forcering.
Att såsom vissa remissinstanser föreslår låta valen av
kyrkofullmäktige äga rum avsevärt tidigare än f. n. avvisas av
kammarkollegiet. Enligt 9 § kommunala vallagen skall röstlängd vara upprättad
före den 30 juni. Att år då allmänna val av kyrkofullmäktige äger rum hålla
något enstaka val av fuUmäktige redan i t. ex. juh bör enligt kollegiet inte
förekomma. Vad gäller nybildningar som träder i kraft under år mellan allmänna
val bestämmes valdagen av länsstyrelsen. Denna valdag brukar, anger kollegiet,
bestämmas i samråd mellan berörda länsstyrelser och justitiedepartementet och
utsätts i praxis till dag under hösten. Anledning tiU att man inte väljer dag
under sommaren torde enligt
Prop.
1972: 83 23
kollegiet bl. a. vara att det inte anses lämpligt med
kommunalval under tid då semestrar och ferier pågår i mer nämnvärd omfattning.
På grund härav och då med hänsyn till de nybildningar som träder i kraft året
efter allmänna val under alla omständigheter särskilda bestämmelser synes
påkallade om fastställande av budget m. m. för nybildad samfällighet, är en
väsentlig tidigareläggning av val till nybildad samfällighet inte någon
framkomlig väg enligt kollegiets uppfattning.
Kammarkollegiet föreslår i stället att en lag om kyrkliga sammanläggningsdelegerade
meddelas. Denna lag bör enligt kollegiet i huvudsak stämma överens med
motsvarande lag för kommunala sammanläggningsdelegerade. Att göra lagen (1965:
596) om kommunala sammanläggningsdelegerade tillämplig även på det kyrkliga
området finner kollegiet däremot inte lämpligt. Denna lag innehåller nämligen
ett flertal hänvisningar till kommunallagen (1953: 753; ändrad senast 1971:
657). Om lagen om kommunala sammanläggningsdelegerade skulle göras tillämphg
på kyrkhga sammanläggningar måste den kompletteras med hänvisningar till
motsvarande bestämmelser i lagen om församlingsstyrelse. Denna metod skulle,
menar kollegiet, ge till resultat en otymplig och svåröverskådlig
lagstiftning.
Den nya lagen bör enligt kollegiet avse, förutom
nybildningar av samfälligheter, också utökning av samfällighet med en eller
flera församlingar. Detta innebär bl. a. att lagen kommer att gälla även för
nybildning och utökning av flerförsamhngspastorat eftersom sådant pastorat
utgör kyrklig samfällighet. Vid nybildning och vidgning av församlingar bildar
de församlingar som berörs i regel kyrklig samfäUighet. Det synes dock
kollegiet lämpligt att den nya lagen vid behov kan till-lämpas även vid sådana
indelningsändringar.
Kollegiet har upprättat förslag till lag om kyrkliga sammanläggningsdelegerade.
Utöver denna lag föreslår kollegiet att vissa följdändringar görs i andra
lagar, nämligen i lagen om församUngsstyrdse och lagen om ändring i kommunal
och ecklesiastik indelning. Vid tillkomsten av lagen om kommunala sammanläggningsdelegerade
infördes en hänvisning till den nya lagen i lagen om ändring i kommunal och
ecklesiastik indelning. På samma sätt bör nu, anser kollegiet, såväl i lagen om
församlingsstyrelse som i lagen om ändring i kommunal och ecklesiastik indelning
införas hänvisningar till den nya lagen om kyrkliga sammanläggningsdelegerade.
Det bör ske dels genom ett nytt fjärde stycke i 3 § 1 mom. lagen om församUngsstyrdse,
dels genom en ny paragraf, 41 a §, i lagen om ändring i kommunal och ecklesiastik
indelning. Dessutom bör också, på samma sätt som vid tillkomsten av lagen om
kommunala sammanläggningsdelegerade (se prop. 1965: 151 s. 42), i lagen om
ändring i kommunal och ecklesiastik indelning ske vissa följdändringar,
nämligen i 38 och 41 §§. I 38 § bör enligt kollegiet sålunda i andra stycket
andra punkten tas in en hänvisning till 41 a §. Vidare bör man i 38 § upphäva
Prop.
1972: 83 24
dels andra stycket sista punkten, som avser tidpunkten för
nyvalda fullmäktiges övertagande av sina uppgifter, dels tredje stycket sista
punkten, som avser tidpunkten för nyvalda kyrkoråds och övriga nämnders tillträdande.
I fråga om 41 § lagen om ändring i kommunal och ecklesiastik indelning anför
kollegiet följande. I 18 § lagen om ändring i kommunal och ecklesiastik
indelning, som avser nybildad kommun, gjordes i samband med tillkomsten av
lagen om kommunala sammanläggningsdelegerade vissa ändringar i de tre sista
styckena. Ändringarna hade sin grund i att fullmäktige, styrelse och övriga
nämnder i kommunerna tidigare omedelbart efter valet började utöva sina
befattningar, men att detta sedan delegerade i nybildade kommuner alltid
skall utses endast gäller beträffande fullmäktiges befattning med val av
styrelse och övriga nämnder. Motsvarande ändringar synes böra ske i fråga om 41
§, som avser nybildad församling. Sålunda bör dels fjärde stycket ändras till
»I nybildad församling skola kyrkofullmäktige innan indelningsändringen träder
i kraft förrätta val av kyrkoråd och övriga nämnder i församlingen», dels i
femte stycket orden »samt ledamöter och suppleanter i kyrkoråd och övriga
nämnder» utgå, och dels sjätte stycket i dess helhet utgå.
3.4 Föredraganden
Antalet kyrkliga samfälligheter har ökat starkt under
senare år. Det finns anledning att förmoda att antalet samfäUighetsbildningar
kommer att vara stort även under kommande år. Härför talar bl. a. att man f. n.
ofta försöker bilda samfälligheter som motsvarar de nya kommunerna. Som framgår
av redogörelsen för gällande rätt saknas i regel kommunalt organ, som kan
företräda den nya samfäUigheten, under mycket stor del av den tid som förflyter
från det att beslut om bildande av samfälligheten fattas, vilket i regel sker
på våren eller sommaren, till närmaste årsskifte, då beslutet träder i kraft.
Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund har pekat på att detta
medför svårigheter när det gäller att fastställa budget för samfäUigheten.
Förbundet har vidare upplyst att församlingarna i praktiken har försökt lösa
dessa svårigheter genom att tillsätta en samarbetskommitté med uppgift att
upprätta förslag tUl budget. En sådan kommitté saknar emellertid helt legala
befogenheter. De förslag som samarbetskommittén utarbetar måste alltså gå tillbaka
till församlingarna för samstämmiga beslut. Det angivna beslutsförfarandet är
enligt förbundet uppenbart otillfredsställande. Förbundet föreslår därför att
antingen lagen om församlingsstyrelse tillförs bestämmelser som gör det möjUgt
att bilda en samfällighetens budgetberedning eller också att lagen om
kommunala sammanläggningsdelegerade görs tUlämplig även på kyrkliga samfällighetsbildningar.
Förbundets skrivelse har remissbehandlats. Samtliga remissin-
Prop.
1972: 83 25
stanser är ense om att bestämmelser i frågan behövs. Även
jag delar denna uppfattning.
Vad som
behövs är bestämmelser som ger möjUghet att tillsätta någon form av
interimistiskt organ för den samfällighet som beslutats men som ännu inte trätt
i kraft. Som kammarkollegiet har framhållit i sitt remissyttrande är det inte
bara frågor om budget utan också frågor som har samband med samfäUighetens
uppbyggnad och administration som bör lösas av det interimistiska organet. Som
exempel härpå vill jag nämna anskaffande av lokaler och anställande av
personal. I likhet med kammarkollegiet anser jag därför att det inte är
tillräckligt att ta in bestämmelser om en samfällighetens budgetberedning i
lagen om församlingsstyrelse. När motsvarande problem 1965 skulle lösas för de
borgerliga kommunernas del fann man det också vara lämpUgast att tillsätta ett
särskilt organ, kommunala sammanläggningsdelegerade. Bestämmelserna om detta
organ togs in i en särskild lag. De frågor som bör ankomma på det
interimistiska organet vid bildandet av kyrklig samfäUighet motsvarar i princip
helt de frågor som ankommer på kommunala sammanläggningsdelegerade. Det kunde
därför synas praktiskt och lämpligt att låta lagen om kommunala sammanläggningsdelegerade
även omfatta bestämmelser om motsvarande kyrkliga organ. Som kammarkollegiet
har funnit är detta emellertid inte lagtekniskt lämphgt. I stället bör en ny,
särskild lag meddelas. Den bör benämnas lag om kyrkliga sammanläggningsdelegerade.
Lagen bör kunna utformas på samma sätt som lagen om kommunala sammanläggningsdelegerade.
I den mån den sistnämnda lagen hänvisar till bestämmelser i kommunallagen, bör
den nya lagen hänvisa till motsvarande bestämmelser i lagen om
församlingsstyrelse. Kommunallagen och lagen om församlingsstyrelse är nämhgen
utformade så, att de i största möjliga omfattning innehåller i sak och också
till den språkliga formen helt lika bestämmelser.
Den nya
lagen om kyrkliga sammanläggningsdelegerade bör utformas så, att envar av de 21
paragraferna i lagen om kommunala sammanläggningsdelegerade får en direkt
motsvarighet i den nya lagen. Jag finner inte anledning att på mer än några
punkter gå in på den nya lagens bestämmelser utan hänvisar utöver vad jag i
fortsättningen kommer att anföra till vad föredragande statsrådet anförde
vid tillkomsten av motsvarande bestämmelser i lagen om kommunala sammanläggningsdelegerade,
vilka uttalanden riksdagen lämnade utan erinran (prop. 1965: 151, KU 1965:41; rskr
1965:381). Sistnämnda lag synes fungera på det sätt som förutsattes vid dess
tillkomst. Anledning att utforma bestämmelserna i den nya lagen på annat sätt
finns alltså inte med hänsyn till utvecklingen efter 1965. Som jag nyss
framhöll vill jag emellertid i några avseenden närmare beröra innehållet i den
nya lagen.
Möjlighet bör finnas att tillsätta kyrkliga sammanläggningsdelegerade
såväl vid bildande av total kyrklig samfällighet som vid bildande av
Prop. 1972: 83 26
partieU
kyrklig samfällighet. Som Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund
framhållit kan församlingsdelegerade under år då allmänna val till
kyrkofullmäktige hålls inte tiUsättas förrän sent under året. Ofta bör det då
vara lämpligt att tillsätta sammanläggningsdelegerade, i synnerhet om samfälligheten
skall avse frågor av större ekonomisk betydelse. Kammarkollegiet har också
föreslagit att sammanläggningsdelegerade skall kunna tillsättas vid nybildning
eller vidgning av församling. Behov av sammanläggningsdelegerade torde
visserligen enligt vad koUegiet anfört endast sällan föreUgga i dessa faU. Som
regel får det nämligen antas att de församhngar som berörs av indelnings
ändringen ingår i total kyrklig samfällighet. Jag har emellertid intet att
erinra emot att sammanläggningsdelegerade kan utses även i dessa fall, om verkhgt
behov därav skulle föreligga, och föreslår därför att bestämmelser som gör
detta möjligt meddelas.
Liksom
enligt lagen om kommunala sammanläggningsdelegerade bör det alltid ankomma på Kungl.
Maj:t att besluta när sammanläggningsdelegerade skall utses. På samma sätt som
för kommunala sammanläggningsdelegerade bör de kyrkliga sammanläggningsdelegerades
uppdrag upphöra först när indelningsändringen träder i kraft.
Vad
jag nu har föreslagit innebär således att sammanläggningsdelegerade
övergångsvis skall fullgöra uppgifter som eljest ankommer på kyrkofullmäktige i
församling, kyrkofullmäktige i total kyrklig samfällighet eUer församlingsdelegerade
i partiell kyrklig samfällighet. Lagtekniskt synes detta inte medföra några
svårigheter.
I
fråga om valbarhet till kyrkliga sammanläggningsdelegerade vill jag för fullständighetens
skull framhålla att suppleant för kyrkofuUmäktig inte i denna egenskap bör vara
valbar. Detta överensstämmer med vad som gäller i fråga om kommunala sammanläggningsdelegerade.
Enligt
9 § lagen om kommunala sammanläggningsdelegerade äger vissa representanter för
de berörda kommunerna närvara vid sammanträden med de delegerade. Denna
närvarorätt bör här avse representanter inte bara för de berörda
församlingarna utan även för de berörda samfällighetema. Sådan närvarorätt bör
tillkomma även kyrkoherden eller om indelningsändringen berör mer än ett
pastorat den kyrkoherde som domkapitlet utser.
Delegerades
protokoll skaU enligt 12 § lagen om kommunala sammanläggningsdelegerade
översändas till kommunernas styrelser. Protokollen från de kyrkliga sammanläggningsdelegerades
sammanträden bör sändas till kyrkoråden i såväl de berörda församlingarna som
de berörda samfällighetema.
Vissa
uppgifter skall enhgt lagen om kommunala sammanläggningsdelegerade sändas tUl
länsstyrelsen (2, 5 och 16 §§). Här bör motsvarande uppgifter sändas såväl till
länsstyrelsen som tiU domkapitlet. Det bör vidare ankomma på domkapitlet och
inte på länsstyrelsen att förordna
Prop. 1972: 83 27
en
av de delegerade att utfärda kungörelse om första sammanträde och föra ordet
där till dess ordförande valts (4 § förslaget till lag om kyrkliga sammanläggningsdelegerade).
Domkapitlet bör ha rätt att förordna om sammanträde med de delegerade (6 §
samma förslag).
I
sammanläggningsdelegerade bör alltid ingå minst en delegerad för varje
församling som berörs av indelningsändringen. Jag anser det inte lämpligt att,
utan närmare utredning, i fråga om sammanläggningsdelegerade öppna en
möjlighet till undantag härifrån på sätt som jag tidigare under 2.4 föreslagit
i fråga om kyrkofullmäktige i kyrklig samfällighet.
I samband med tillkomsten
av lagen om kommunala sammanläggningsdelegerade genomfördes vissa
följdändringar i de bestämmdser i lagen om ändring i kommunal och ecklesiastik
indelning som avser borgerliga kommuner. I samband med att en särskild lag om
kyrkliga sammanläggningsdelegerade antas bör på motsvarande sätt bestämmelser
om församling i lagen om ändring i kommunal och ecklesiastik indelning
kompletteras och ändras. Jag föreslår därför att sistnämnda lag kompletteras
med en bestämmelse av innebörd att Kungl. Maj:t har rätt att föreskriva att
beslutanderätten i församling som berörs av indelningsändring skall utövas av sammanläggningsdelegerade
för tiden fram till dess att indelningsändringen träder i kraft. Denna
bestämmelse bör tas in i en ny paragraf, 41 a §. Denna bör vidare innehålla en
hänvisning till lagen om kyrkliga sammanläggningsdelegerade. Bestämmelserna i
41 a § kommer att få karaktär av undantag frän bestämmelserna i 38 och 41 §§
samma lag. Sist nämnda paragrafer bör därför kompletteras med en hänvisning tUl
41 a §.
Beslutar Kungl. Maj:t om
sådan indelningsändring att viss församlings område ökas eller minskas, skall
kyrkofullmäktige i församlingen förträda såväl den äldre församlingen som den
ökade eller minskade församlingen intill dess Kungl. Maj:ts beslut träder i
kraft. Kungl. Maj:t kan dock föreskriva att uppdragen för samtliga fullmäktige
och suppleanter skall upphöra, när den nya indelningen träder i kraft.
Meddelar Kungl. Maj:t sådan föreskrift, skall nyval ske. Dessförinnan skall
länsstyrelsen fastställa antalet fullmäktige. Länsstyrelsen skall också bestämma
huruvida suppleanter till fullmäktige skall väljas. De nya fuUmäktige skall
omedelbart efter valet övertaga sina uppgifter. I fråga om församling, vars
område minskas eller ökas genom en indelningsändring, kan Kungl. Maj:t även
föreskriva dels att uppdragen för ledamöter och suppleanter i kyrkorådet eUer
annan nämnd skall upphöra, när den nya indelningen träder i kraft, dels att val
till kyrkoråd och nämnd skaU ske. Meddelar Kungl. Maj:t sådan föreskrift skall
de nyvalda ledamöterna omedelbart efter valet övertaga sina uppgifter. Vad som
sålunda gäller vid ändring i församlingsindelning skiljer sig från motsvarande
regler vid ändring i kommunindelning i vad avser dels
Prop.
1972: 83 28
rätten att bestämma om antalet fullmäktige, dels rätten
att avgöra frågan huruvida suppleanter till fullmäktige skall väljas, dels i
fråga om tidpunkten när de nya fullmäktige och de nya ledamöterna i kyrkoråd
eller annan nämnd skall övertaga sina uppgifter. I fråga om kommun vars område
ändras gäller nämligen att företrädare för kommun, i allmänhet kommunala sammanläggningsdelegerade,
beslutar dels om antalet fullmäktige, dels angående huruvida suppleanter för
fullmäktige skall väljas. De nyvalda kommunfuUmäktige samt de nyvalda ledamöterna
i kommunstyrelsen eller annan nämnd i kommunen övertar sina uppgifter först den
dag när indelningsändringen träder i kraft. Beredning och verkställighet av
ärenden som ankommer på kommunala sammanläggningsdelegerade utföres av
delegerades arbetsutskott eller av en eller flera kommittéer. I samband med
att, såsom jag nyss förordat, möjlighet införes att utse kyrkliga sammanläggningsdelegerade
bl. a. när församlings område ökas eller minskas bör föreskrifterna om vilket
organ som skall bestämma huru många fullmäktige som skall utses och huruvida
suppleanter skall utses samt föreskrifterna om när de nyvalda fullmäktige,
kyrkorådsledamöterna och nämndledamöterna skall övertaga sina uppgifter ges
samma innebörd som motsvarande bestämmelser vid ändring i kommunal indelning.
Man torde nämligen kunna räkna med att kyrkliga sammanläggningsdelegerade
kommer att utses så snart det finns behov av nya organ för tiden från det
beslutet om indelningsändringen fattats till dess beslutet träder i kraft.
Sådant behov torde uppkomma framför allt för församling vars område ökas. För
församling vars område minskas torde därmed sådant behov knappast uppkomma.
Vad jag här föreslagit föranleder ändringar i 38 § andra och tredje styckena
lagen om ändring i kommunal och ecklesiastik indelning. Motsvarande ändringar
bör göras också i de regler om nybildad församling som finns i 41 § samma lag.
I denna paragraf bör också i fjärde stycket tas in motsvarande bestämmelser som
för nybildad kommun i 18 § fjärde stycket samma lag. I samband med de
ändringar som jag i det föregående föreslagit angående bestämmande av antalet
kyrkofullmäktige bör 8 § 3 mom. tredje stycket lagen om församlingsstyrelse
upphöra att gälla.
I det föregående har jag förordat att den föreslagna lagen
om kyrkliga sammanläggningsdelegerade skall kunna tillämpas även vid bildande
av kyrklig samfäUighet. Med hänsyn härtill bör lagen om församlingsstyrelse
kompletteras med en bestämmelse som motsvarar den av mig nyss förordade 41 a §
lagen om ändring i kommunal och ecklesiastik indelning. Den nya bestämmelsen i
lagen om församlingsstyrelse bör tas in som en ny paragraf, 6 a §.
Mitt förslag till lag om kyrkliga sammanläggningsdelegerade
innebiir bl. a. att delegerade kan komma att utse ett arbetsutskott genom proportionellt
val. Detta föranleder en komplettering av 1 § lagen (1955:
Prop.
1972: 83 29
138)
om proportionellt valsätt vid val inom landsting, kommunalfullmäktige m. m.
(ändrad 1965: 597). I samband härmed bör i 1 § göras även de ändringar som
betingas av att landsting inte längre förrättar riksdagsmannaval. Bestämmelsen
om kommunalfullmäktige, stadsfullmäktige och municipalfullmäktige bör ersättas
av motsvarande bestämmelse om kommunfullmäktige. Samtidigt härmed bör lagens
rubrik ändras.
Den
föreslagna lagen om kyrkliga sammanläggningsdelegerade och därav föranledda
ändringar i lagen om församlingsstyrelse, lagen om ändring i kommunal och
ecklesiastik indelning samt lagen om proportionellt valsätt vid val inom
landsting, kommunalfullmäktige m. m. bör träda i kraft den 1 juli 1972. Det bör
dock vara möjligt att tillämpa de nya bestämmelserna om sammanläggningsdelegerade
även i de fall dä Kungl. Maj:t fattat beslut om indelningsändring före den 1
juli 1972. I sådant fall bör val av delegerade och suppleanter förrättas inom
30 dagar efter det berörd församhng fått del av beslutet.
4
Vidgad delegation
Enligt
56 § 2 mom. lagen om församlingsstyrelse får kyrkofullmäktige eller kyrkostämma
bestämma att kyrkorådet skall ha rätt att uppdra åt avdelning som bildats inom
rådet eller åt ledamot av rådet eller åt tjänsteman i församlingens tjänst att
på rådets vägnar fatta beslut i vissa grupper av ärenden. Motsvarande
bestämmelse för den borgerliga kommunen finns i 43 § kommunallagen. Fram till
1967 hade denna paragraf i denna del samma innehåll som 56 § 2 mom. lagen om
församlingsstyrelse. Då ändrades emellertid paragrafen (1967: 315; paragrafen därefter
ändrad 1969: 765) på så sätt att delegationsrätten utökades att omfatta även
suppleant av kommunstyrelsen. Samtidigt ändrades även 45 § kommunallagen på
motsvarande sätt, dvs. delegation fick ske även till suppleant av kommunal
nämnd.
Svenska kyrkans församhngs-
och pastoratsförbund har nu föreslagit att motsvarande ändring skall ske även i
vad avser kyrkoråds rätt till delegation. Förslaget har tillstyrkts av alla
remissinstanser utom domkapitlet i Visby som förklarat att praktiskt behov av
en vidgad delegationsrätt inte finns inom stiftet.
Den
kyrkokommunala lagstiftningen har hittills anpassats till den övriga
kommunallagstiftningen, då detta varit möjligt och behov av liknande
bestämmelser förelegat. Behov synes nu föreligga att på samma sätt som skedde
1967 för den borgerliga primärkommunen utöka ddega-tionsmöjligheterna. Jag
föreslår därför att bestämmelserna om delegationsrätt i lagen om
församlingsstyrelse ges samma innebörd som mot-
Prop. 1972: 83 30
svarande
bestämmelser i kommimallagen. Detta föranleder en ändring i 56 § 2 mom. lagen
om församlingsstyrelse. Denna ändring bör träda i kraft den 1 juh 1972.
5
Upprättade lagförslag
I
enlighet med det anförda har inom utbildningsdepartementet upprättats förslag
till lag om ändring i lagen om församlingsstyrelse, lag om kyrkliga sammanläggningsdelegerade,
lag om ändring i lagen om ändring i kommunal och ecklesiastik indelning och lag
om ändring i lagen om proportionellt valsätt vid val inom landsting,
kommunalfullmäktige m. m. De två sist nämnda lagförslagen har upprättats i
samråd med chefen för civildepartementet.
6 Hemställan
Under
åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att antaga förslagen till
1) lag om ändring i lagen (1961: 436) om
församlingsstyrelse,
2) lag om kyrkliga sammanläggningsdelegerade,
3) lag om ändring i lagen (1919:293) om ändring i
kommunal och ecklesiastik indelning,
4) lag om ändring i lagen (1955:138) om proportionellt
valsätt vid val inom landsting, kommunalfullmäktige m. m.
Med
bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lyddse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (4)
4 kopplingar i 3 dokument.
- Prop. 1991/92:85 Ny kyrkolag i texten
- Rskr. 1972:181 i texten
- Bet. 1972:KU28 Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av propositionen 1972:83 med förslag till lag om ändring i lagen (1961:436) om församlingsstyrelse, m. m. jämte… s. 1 · s. 3 i texten