Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition angående komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret 1972/73, m.m.

1972 · 512 sidor, varav 289 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: för kort text för att bedömas — måttet har ingen upplösning under ett par hundra ord
  • Sidnummer: 289 av 512 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1972:90, Kungl. Maj:ts proposition angående komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret 1972/73, m.m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1972 Prop. 1972; 90

Nr 90

Knngl.
Maj:ts proposition angående komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret
1972/73, m. m.; given Stockholms slott den 21 april 1972.

Kungl.
Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden, föreslå riksdagen att bifalla de förslag om vars avlåtande
till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

G.
E. STRÄNG

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen behandlas den ekonomiska politiken mot bakgmnd av den
samhällsekonomiska utvecklingen.

Det
förslag till riksstat för budgetåret 1972/73 som lades fram i årets
statsverksproposition kompletteras med hänsyn till senare inträffade
förändringar rörande såväl inkomst- som utgiftssidan av budgeten. I samband
därmed redovisas en förnyad beräkning av budgetutfallet för innevarande
budgetår. Denna ger vid handen att totalbudgetunderskottet skulle bli endast
obetydligt större än det som angavs i statsverkspropositionen. För budgetåret
1972/73 beräknades i statsverkspropositionen ett underskott på ca 3 280 milj.
kr. De nya beräkningarna leder till ett underskott på ca 3 630 milj. kr.

I
särskilda bilagor redovisas bl. a. en reviderad nationalbudget för år 1972 och
en långtidsbudget för budgetåren 1972/731976/77.

1
Riksdagen 1972.1 saml. Nr 90

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90

Utdrag
av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majrt Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 21 april 1972.

Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden
STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG,
BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, CARLSSON.

Chefen
för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam beredning med
statsrådets övriga ledamöter.

Jag
anhåller nu att få anmäla en reviderad finansplan och till komplettering av
riksstatsförslaget för nästa budgetår underställa Kungl. Maj:ts prövning en
förnyad beräkning av statsinkomsterna m. m. samt ett slutligt förslag till
investeringsplan för budgetåret 1972/73 och vissa andra frågor som sammanhänger
därmed.

REVIDERAD FINANSPLAN 1972

Det
internationella ekonomiska läget

Den
ekonomiska tillväxten i Västeuropa uppgick under 1971 till 3,1 »/o, vilket var
nästan 2 procentenheter mindre än under 1970. Tillväxten sjönk sålunda i
flertalet västeuropeiska länder. Även i Japan sjönk tillväxten betydligt medan
den ökade väsentligt i Förenta staterna och Kanada. För hela OECD-området
ökade den totala produktionen med 3,4 "/o under 1971. Trots den relativt
dämpade ekonomiska tillväxten fortsatte konsumentpriserna att stiga snabbt i
OECD-länderna även under 1971.

Världshandeln
hade en låg ökningstakt under 1971. I volym blev tillväxten endast 5 "/o,
vilket är ungefär hälften av den årliga ökningen under de två närmast
föregående åren.

Beträffande
utvecklingen under 1972 i de för svensk ekonomi mest betydelsefulla länderna
synes den brittiska ekonomin komma att uppvisa en högre tillväxttakt än under
1971. Visserligen har den långvariga strejken inom kolindustrin under årets
första månader negativt påverkat industriproduktionen, men detta torde inte få
några mer påtagliga

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 90 3

effekter på produktionsutvecklingen för hela året.. De
stimulansåtgärder som vidtagits bör förstärka den uppgång i den ekonomiska
aktiviteten, som inleddes under andra hälften av 1971. Det är i första hand
den privata konsumtionen som kan bli den främsta efterfrågefaktorn.

1 Frankrike har en dämpning av den ekonomiska tillväxten
inträtt under den senare delen av 1971. Man har därför vidtagit åtgärder för
att motverka dessa tendenser. Den privata konsumtionen väntas därigenom öka i
en icke oväsentlig omfattning och investeringsverksamheten förutses få en
oförändrad ökningstakt. Den ekonomiska aktiviteten synes kunna ligga kvar på en
för Västeuropa hög nivå även under 1972, även om tillväxten dämpas något
jämfört med 1971.

I finansplanen framhölls att bedömningen av den västtyska
konjunkturutvecklingen var osäker. Bättre grund finns dock nu för att räkna
med en uppgång av konjunkturen under slutet av året. Valutauppgörelsen i
december 1971 har gett företagen ett säkrare underlag för planeringen. Genom
löneuppgörelsen inom metallindustrin, som blivit normerande för andra avtal,
har även en fastare bas erhållits för bedömningen av kostnadsutvecklingen.
Detta har medfört att stämningen inom näringslivet förbättrats. Det är därför
tveksamt om de tyska myndigheterna avser vidta ytterligare stimulansåtgärder
utöver den redan beslutade återbetalningen av den s. k. extraskatten. Det är i
första hand den privata konsumtionen som väntas öka medan i ett första skede de
privata investeringarna beräknas ligga på oförändrad nivå. Efterhand bör dock
konsumtionsökningen och andra expansiva sektorer i den västtyska ekonomin
påverka investeringsverksamheten inom näringslivet och ett expansivt skede
inledas under andra delen av 1972.

Den ekonomiska utvecklingen i Danmark och Norge under 1972
beräknas innebära att tillväxttakten blir ungefär densamma som under fjolåret.
Det är främst investeringssidan som utgör det expansiva inslaget. Importen
väntas inte öka i någon större omfattning. I Finland väntas genom framför allt
en ökad efterfrågan från den offentliga sektorn en ökad tillväxttakt efter
fjolårets stagnation.

1 Förenta staterna fortsätter den ekonomiska
återhämtningen och tillväxten kan bli betydligt större under innevarande år än
under 1971. De expansiva inslagen i den amerikanska ekonomin har förstärkts och
frågan är nu närmast vilken styrka återhämtningen skall uppnå. Åtgärderna för
att öka tillväxten i ekonomin och minska den höga arbetslösheten är främst
inriktade på en stimulans av konsumtionen, men torde också medföra en avsevärd
ökning av investeringsverksamheten.

I Japan har industriinvesteringarna under 1960-talets
senare del varit den starkaste efterfrågefaktorn i en osedvanligt kraftig
ekonomisk tillväxt. Med de ogynnsammare utsikterna på exportmarknaderna väntas
industriinvesteringarna inte expandera i samma takt under 1972. Även om den japanska
konkurrenskraften torde vara betydande också

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 90 4

efter revalveringen förefaller det inte troligt att en
lika snabb ökning av exporten som tidigare kan vidmakthållas. Den ekonomiska
tillväxten under 1972 torde bli ungefär av samma omfattning som under fjolåret.
Genom en återhämtning av den inhemska efterfrågan kan man nämligen räkna med en
omsvängning till högre tillväxttakt i slutet av detta år.

För OECD-området som helhet fömtses den ekonomiska utvecklingstakten
tillta i styrka under loppet av 1972. Förbättringen beräknas ske främst i
Förenta staterna och Kanada. Under andra halvåret 1972 kan man vänta att även
Västeuropa går in i ett skede med ökande ekonomisk aktivitet. Därmed uppnås en
påtaglig förbättring i den internationella konjunkturen. Utvecklingen under
senare månader ger också stöd för en sådan bedömning.

Världshandeln
kan förutses öka med ungefär 6 "/o i volym under 1972. Den dämpning av de
inhemska pris- och kostnadsstegringarna som väntas i de västeuropeiska
ekonomierna bör även komma till uttryck i de internationella handelspriserna.

Valutauppgörelsen
i december 1971 innebar, som jag underströk i finansplanen, att förutsättningar
skapats för en fortsatt snabb tillväxt av världshandeln. Det stod från början
klart att överenskommelsen inte omedelbart skulle ge stora avläsbara effekter
på handelsbalanserna. Det önskade resultatet av uppgörelsen motverkas till en
början genom den effekt de nya kurserna får på ländernas handelspriser. En
volymökning av exporten från ett land, som skrivit ned värdet av sin valuta,
måste därför nå en viss storlek innan handelsbalansen förändras i positiv riktning.
Volymmässiga förskjutningar i utrikeshandeln tar emellertid betydande tid. Det
är med hänsyn till dessa förhållanden naturligt att någon positiv förändring
ännu inte kunnat avläsas i Förenta staternas handelsbalans. Det har beräknats
att något år måste förflyta, innan en kraftigare omsvängning kommer till stånd.

Delvis på
grund av orealistiska förväntningar om den snabbhet med vilken förändringar i
handelsbalansen kunde ske, uppstod en viss oro på valutamarknaderna någon tid
efter valutauppgörelsen. Denna oro hade dock även sin grund i att den väntade
återströmningen av dollar till Förenta staterna inte kommit till stånd i mer
betydande omfattning. Förutsättningarna för en sådan återströmning har dock
förbättrats under senare tid genom att räntorna på korta lån i Förenta
staterna och Västeuropa har utjämnats. Detta i förening med att
handelseffekterna av kursförändringarna efter hand gör sig gällande bör verka
utjämnande på nyckelländernas valutaställningar och sålunda bidra till lugnare
förhållanden på valutamarknaden.

EEC-länderna återupptog efter valutaöverenskommelsen i
Washington 1971 överläggningarna rörande utformningen av samarbetet på valutaområdet.
I detta arbete har även Danmark och Norge samt Storbritan-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90 5

nien
och Irland deltagit. Med verkan från 24 april 1972 beslöt dessa tio länder att
inbördes begränsa fluktuationsmarginalerna mellan sina valutor till högst 2,25
"/o- De interventioner från centralbankernas sida som kan krävas för att
valutakurserna skall hålla sig inom de överenskomna marginalerna, skall ske i
de deltagande ländernas valutor. Den träffade valutapolitiska överenskommelsen,
som innebär minskade svängningar i de deltagande ländernas valutakurser, bör
bidra till ökad stabilitet inom det internationella betalningssystemet.

Den
ekonomiska utvecklingen under 1971

Den
ekonomiska utvecklingen i Sverige under 1971 präglades av en oväntat stark
avmattning av den inhemska efterfrågan. Exporten ökade visserligen men
exportmöjligheterna hämmades av den internationella konjunkturdämpningen.
Följden härav blev att den totala produktionen stagnerade och arbetslösheten
ökade. Ett positivt inslag i bilden var en betydande förstärkning av
bytesbalansen.

De
uppgifter som nu föreligger om utvecklingen under 1971 överensstämmer i allt
väsentligt med de preliminära kalkyler som redovisades i finansplanen. Den
totala produktionen förra året beräknas sålunda volymmässigt inte nämnvärt ha
överstigit 1970 års nivå. Detsamma gäller för industriproduktionen. Då
samtidigt sysselsättningsvolymen i timmar räknat minskade med 1,6 »/o var
uppgången i produktiviteten inom samhällsekonomin ovanligt svag och stannade vid
drygt 2 »/o.

Den
inhemska efterfrågan minskade totalt med ca 2 »/o. En kraftig nedgång i
lagerinvesteringarna svarade för huvudparten av detta efter-frågebortfall. Även
bortsett från lagerförändringarna sjönk emellertid efterfrågan något. Påtagliga
minskningar av såväl investeringarna som den privata konsumtionen
neutraliserades därvid i stort sett av en ökad offentlig konsumtion.

Hushållens
realinkomster beräknas trots den svaga produktionsökningen ha stigit med drygt
2,5 "/o. Konsumtionsvolymen minskade emellertid med 1 "/o mot bara
ett par tiondelar enligt de preliminära kalkylerna, varvid nedgången var
särskilt kraftig för varaktiga varor. Hushållens sparande ökade mycket
kraftigt. Sparandets andel av de disponibla inkomsterna fördubblades och uppgick
till ca 6,5 "/o. Konsumtionsminskningen kan huvudsakligen hänföras till
de första månaderna under 1971. Under andra halvåret började konsumtionen
återigen att öka samtidigt som sparkvoten minskade något.

Nedgången
i lagerinvesteringarna var som nämnts betydande. I fasta priser minskade
handelns lagerhållning medan industrins råvarulager och varor i arbete var
ungefär oförändrade. Industrins lager av färdigvaror ökade däremot kraftigt.

Även
de fasta investeringarna minskade påtagligt eller med ca 2,5 "/o.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 90

Tabell
1. Reviderad försörjningsbalans för år 1971

1971

Volymförändringar

i%

Miljarder

från
föregående år

kr.

1970

1971

Tillgäng:

Bruttonationalprodukt

182,0

4,7

0,3

Import

36,2

9,5 -

5,4

Summa tillgång

218,2

5,5

0,8

Användning:

Bruttoinvestering

38,6

3,2 -

2,5

näringsliv

16,2

3,0

2,5

därav: industri

7,5

5,0

3,0

statliga myndig-

heter och

affärsverk

4,7

4,2

1,0

kommuner

9,0

9,6

-11,2

bostäder

8,6

-3,5

4,3

Lagerförändring

1,7

Privat
konsumtion

97,4

2,0

- 10

Offentlig
konsumtion

42,5

6,9

4,3

Tjänstenetto

-0,1

Export

38,1

10,'l

50

Summa användning

218,2

5,5

- 0,8

Byggnadsinvesteringarna
sjönk med ca 5 "/o, medan investeringarna i maskiner ökade med ca 1
"/o. Bostadsbyggandet beräknas ha minskat med inemot 4,5 "/o till
följd av låg igångsättning i slutet av 1970 och början av 1971. Än kraftigare
blev emellertid nedgången för de kommunala investeringarna. Den preliminärt
beräknade minskningen med ca 11 "/o bekräftas av de reviderade kalkylerna.
Även investeringar verkställda av statliga myndigheter och affärsverk anges nu
ha minskat något trots de påslag som gjordes i konjunkturstimulerande syfte.
För näringslivets investeringar blev utfallet något lägre än tidigare beräknat
och uppgången stannade vid ca 2,5 "/o. Inom den egentliga industrin ökade
investeringarna med 3 "/o. Näringslivets kraftigt ökade upplåning på
kreditmarknaden synes mot denna bakgrund i stor utsträckning ha använts för att
förstärka likviditeten. Utgångsläget för en förnyad investeringsexpansion kan
därför bedömas som gynnsamt.

Den
enda efterfrågekomponent som bidrog till att hålla uppe den totala efterfrågan
var, bortsett från exporten, den offentliga konsumtionen. Den statliga
konsumtionen, i vilken ingår vissa konjunkturstödjan-de aktiviteter, bibehölls
vid en tillväxttakt av ca 4,5 "/o medan den kommunala konsumtionen ökade
något långsammare.

Takten
i prisstegringarna dämpades påtagligt under 1971. Bortsett från förändringar i
de indirekta skatterna stannade uppgången i konsumentpriserna under loppet av
året vid 4,3 »/o att jämföra med 5,5 »/o under 1970. Vid en internationell
jämförelse framstår denna stegrings-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 90 7

takt
som låg. Även ökningen av industriarbetarnas timförtjänster med 10 ä 11 »/o var
klart lägre än genomsnittet för Västeuropa vilket medverkade till en gynnsam
kostnadsutveckling.

Avmattningen
i konjunkturen hade påtagliga återverkningar på arbetsmarknaden. Efterfrågan
på arbetskraft minskade och arbetslösheten ökade. Den registrerade ökningen i
arbetslösheten får dock inte undanskymma det förhållandet att antalet
sysselsatta på arbetsmarknaden ökade något under 1971. Det var därvid främst
gifta kvinnor som i ökad utsträckning kunde beredas sysselsättning på
arbetsmarknaden. Det bör också understrykas att den stigande ambitionsnivån i
politiken för full sysselsättning leder till en registrering i statistiken av
ett ökande antal arbetssökande.

Efter
hand som arbetsmarknadsläget försvagades vidtog regeringen åtgärder inriktade
på att skapa fler arbetstillfällen. Som följd härav stabiliserades läget på
arbetsmarknaden under senare delen av 1971. Bortsett från säsongvariationer
började antalet lediga platser att öka i oktober och arbetslösheten att minska
i november.

Ett
positivt inslag i den ekonomiska utvecklingen under 1971 var den betydande
förstärkning av utrikesbalansen som ägde rum. Exporten Ökade i volym med 5
"/o. Denna uppgång var dock väsentligt svagare än under 1970, vilket
främst berodde på försämrade avsättningsmöjligheter för råvaror och
stapelvaror i samband med lageranpassning i av-nämarländerna. Även exporten av
verkstadsprodukter försvagades successivt. Mellan första och andra halvåret
minskade den totala exportvolymen något. Mot slutet av året kom dock en viss
återhämtning till synes.

En
konsekvens av den svaga efterfrågeutvecklingen inom landet, främst beträffande
privat konsumtion och lagerinvesteringar, blev att importen minskade med 5,5
"/o i volym.

Tabell
2. Betalningsbalans åren 19691971

(Milj.
kr.)

1969

1970

1971

Handelsbalans
- 960

- 965

+ 1960

Tjänstebalans
inkl. trans-

fereringar
m.m. 115

- 605

- 1050

Bytesbalans
- 1 075

- 1570

+ 910

Kapitalbalans
410

+ 1 110

-h
95

Restpost
- 365

+ 855

-t-
205

Valutareservens
förändring 1 850

+ 395

-t- 1210

Utvecklingen
av export och import inberäknat prisförändringarna ledde till en kraftig
omsvängning av handelsbalansen från ett underskott med nära 1 miljard kr. 1970
till ett överskott med nära 2 miljarder kr.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90 8

1971.
Nettot av övriga löpande transaktioner med utlandet fortsatte däremot att
försämras. Förstärkningen av bytesbalansen blev likväl så stor som ca 2,5
miljarder kr. Bytesbalansen gav därmed för första gången sedan 1964 ett
överskott, nämligen med drygt 900 milj. kr.

Kapitaltransaktionerna
med utlandet resulterade i ett positivt netto med ca 100 milj. kr. att jämföra
med ca 1,1 miljarder kr. under 1970. Denna omsvängning förklaras i huvudsak av
utvecklingen av vissa privata kapitaltransaktioner, bl. a. varvens
exportkrediter.

Betalningarna
till och från utlandet resulterade i att valutareserven ökade med drygt 1,2
miljarder kr.

Mot
bakgrund av konjunkturutvecklingen under 1971 inriktades den ekonomiska
politiken på att med arbetsmarknadspolitikens olika medel samt med snabbt
verkande åtgärder av olika slag skapa fler arbetstillfällen. En riktpunkt
härvid var att åtgärderna också skulle ligga i linje med de mera långsiktiga
målen för politiken.

Vissa
effekter av de omfattande konjunkturstödjande insatserna blev märkbara mot
slutet av 1971. Investeringsverksamheten började öka under fjärde kvartalet.
Detta gällde främst industriinvesteringarna och de statliga affärsverkens
investeringar i maskiner och transportmedel. En uppgång noterades också för den
privata konsumtionen. Även för exporten och industriproduktionen innebar fjärde
kvartalet en något mera positiv förändring än de närmast föregående kvartalen.
För exportens del gällde uppgången främst skogsindustriprodukter samt
verkstadsprodukter och s. k. övriga varor. Dessa förändringar återverkade på
arbetsmarknaden, där en stabilisering inträdde mot slutet av året.

I
vissa hänseenden innebar den ekonomiska utvecklingen under 1971 onormala
förändringar som är svåra att entydigt tolka. Detta gäller främst hushållens
sparande och produktivitetsutvecklingen. Den under senare år nedåtriktade
tendensen för sparandet bröts sålunda under första halvåret då en plötslig,
stark uppgång ägde rum. Under andra halvåret noterades därefter en endast
obetydlig nedgång i sparandet. Vid en konjunkturnedgång bmkar takten i
produktivitetens tillväxt dämpas men dämpningen 1971 var enligt nu tillgängliga
uppgifter betydligt starkare än normalt. Vissa omständigheter tyder på att de
markanta förändringarna under året i fråga om såväl sparandets som
produktivitetens utveckling till stor del kan återföras på speciella
förhållanden och att därför en viss återgång till ett mera normalt mönster kan
väntas i år. Den bedömning som härvidlag kan göras är givetvis av stor betydelse
för prognoserna för såväl den privata konsumtionens tillväxt som för
utvecklingen på arbetsmarknaden.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 90 9

Konjunkturer
och ekonomisk politik 1972 Inledning

I
finansplanen angav jag riktpunkten för den ekonomiska politiken under 1972 vara
att åstadkomma en balanserad ekonomisk expansion, som förenar kraven på full
sysselsättning, rimlig prisstabilitet och extern balans. Jag underströk att en
sådan ekonomisk politik erbjuder de bästa förutsättningarna för jämnare
inkomstfördelning, fortsatt aktiv reformpolitik och bibehållen yttre
handlingsfrihet.

I
fråga om konjunkturutvecklingen redovisade jag en bedömning som innebar att den
internationella konjunkturen kommer att vändas uppåt i varje fall under senare
delen av 1972. Utvecklingen i vårt land förutsågs bl. a. som en följd av den
förda ekonomiska politiken bli uppåt-riktad under den första delen av 1972. Stimulanspolitikens
effekter inom främst investeringsområdet bedömdes redan då förstärkas av en uppgång
av den privata konsumtionen. Expansionen förutsågs efter hand byggas på av den
internationella konjunkturuppgången, vilken kunde beräknas få en mera markerad
effekt under första delen av 1973. För att åstadkomma en balanserad utveckling
under nästa budgetår, utformades budgetförslaget med sikte på att nå en
åtstramning av finanspolitiken.

Som
framgått av min tidigare redovisning rörande den internationella
konjunkturutvecklingen, har sannolikheten av ett påtagligt internationellt
uppsving under andra hälften av 1972 snarast ökat. Sålunda förväntas
investeringarna, som under fjolåret stagnerade eller gick tillbaka i flera
länder i Västeuropa, svänga uppåt under andra halvåret. För den svenska
ekonomin visar de uppskattningar som nu kan göras på gmndval av bättre
klarlagda tendenser, att bedömningen vid årsskiftet inte kan betraktas som
alltför optimistisk. Utvecklingen inom olika sektorer under årets första
månader har sålunda i huvudsak motsvarat de bedömningar som lades fram i
finansplanen. Läget på arbetsmarknaden har visat tecken till en gradvis
förbättring. Framför allt gäller detta efterfrågan på arbetskraft, som med
beaktande av säsongvariationer haft en stigande tendens. På samma sätt har
kunnat iakttas att arbetslösheten, som bromsades upp i slutet av 1971,
fortsatt att minska under den gångna vintern. Störst har nedgången i
arbetslöshet varit inom byggnadsbranschen.

Under
det gångna året stod strävandena att upprätthålla full sysselsättning i
centrum för åtgärderna på den ekonomiska politikens område. Som jag tidigare
understrukit, utformades de kortsiktigt betingade stödåtgärderna härvid
medvetet för att även på längre sikt trygga sysselsättningen. Tyngdpunkten i
politiken låg på stimulans av investeringsverksamheten samt på en utbyggnad av
resurserna för utbildning och om-

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90 10

skolning.
Den starka satsningen på arbetsmarknadspolitiska medel har skapat en betydande
sysselsättning för arbetskraft som snabbt kan tas i anspråk vid en växande
efterfrågan i ekonomin. En annan väsentlig utgångspunkt vid valet av
stimulansåtgärder var kravet att de resurser som sattes in snabbt skall kunna
omfördelas när konjunkturen åter börjar förbättras. Inriktningen av den
ekonomiska politiken under fjolåret kommer härigenom att underlätta
möjligheterna att klara den förväntade konjunkturuppgången i år med bevarad
samhällsekonomisk stabilitet.

Erfarenheter
från tidigare konjunkturuppgångar har lärt oss att ett omslag i den ekonomiska
aktiviteten kan komma mycket snabbt och att en konjunkturuppgång kan bli
häftig. Kraven på den ekonomiska politiken är inte minst med hänsyn härtill
stora när det gäller att noggrant bevaka varje tendens till rubbning av den
samhällsekonomiska balansen. Det inhemska efterfrågetrycket måste hållas under
kontroll för att undvika omslag från balans till överhettning. Särskilt viktigt
är det att den omläggning av den ekonomiska politiken, som i ett sådant läge
kan bli erforderlig, vidtas i tid. Angelägenheten av att så sker och att
överslag i samhällsekonomin med åtföljande inflationistisk utveckling härigenom
undviks betingas av hänsynen både till den inre och yttre balansen i
samhällsekonomin. En rimlig pris- och kostnadsstabilitet är en nödvändig
betingelse för att de fördelningspolitiska strävandena skall kunna
förverkligas. Även för bevarandet av den svenska ekonomins styrka gentemot
omvärlden är denna stabilitet nödvändig.

Kravet
på yttre jämvikt har en avgörande betydelse för utformningen av
stabiliseringspolitiken. Målet att uppnå och vidmakthålla balans i de utrikes
betalningarna kräver växande ekonomisk-politiska insatser. Detta sammanhänger
främst med de år från år stigande utgifterna för vårt bistånd till
utvecklingsländerna samt med den mycket kraftigt ökande utlandsturismen. Även
underskottet för övriga tjänster, såsom provisioner, licensavgifter m. m., har
ökat under senare år. Tjänste- och transfereringsbalansen, som så sent som 1968
var positiv, beräknas i år ge ett underskott på 1,8 miljarder kr. En utredning
som belyser de krav på valutaområdet som ställs från utvecklingsbiståndet har
nyligen redovisats. För att kompensera de valutaanspråk dessa aktiviteter ställer,
måste vår export öka snabbare än den eljest behövt, eller importen dämpas.
Detta kan endast realiseras genom en av den ekonomiska politiken understödd
omfördelning av våra produktionsresurser till exportnäringarna och den
importkonkurrerande hemmamarknadsindustrin eller genom begränsning av den
inhemska efterfrågan med åtföljande dämpning av importen.

Förbättringen
i fjol av bytesbalansen blev ännu något starkare än som beräknades i
finansplanen. Bytesbalansens överskott uppgick till drygt 900 milj. kr., att
jämföra med ett underskott på 1,5 miljard kr. året

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:90 11

innan.
Denna omsvängning hänförde sig helt till förändringen i handelsbalansen, vars
utveckling var starkt konjunkturmässigt betingad. Importen minskade till följd
av den låga inhemska efterfrågan. Samtidigt begränsades exportens ökning under
inverkan av nedgången i efterfrågan i flera av våra viktigaste avnämarländer.
Exportens ökningstakt uppgick i fjol till endast hälften av tillväxten
högkonjunkturåret 1970.

Utvecklingen av den
externa balansen i fjol var exceptionell, och kan inte, som jag tidigare
kraftigt understrukit, tolkas så att vi uppnått en på lång sikt betryggande
utrjkesbalans. Den konjunkturuppgång som i år förväntas både här hemma och i
utlandet kommer också att leda till en försvagning av vår utrikesbalans.
Samtidigt som den trendmässiga försämringen av tjänste- och
transfereringsposterna fortsätter, sker en försvagning av handelsbalansen.
Importvolymen beräknas i år stiga i ungefär samma takt som exportvolymen, eller
med knappt 6 "/o jämfört med drygt 5 "/o för exporten. Att
handelsbalansens saldo utvecklats negativt trots denna nära överensstämmelse i
import- och exportutvecklingen, beror på en antagen försämring i
bytesförhållandet. Genom växelkursförändringarna i december 1971 kan den svenska
kronan uppskattas ha devalverats med en procent i förhållande till
genomsnittet av övriga industriländers valutor. Detta förhållande samt sänkta
priser på massa, papper och vissa andra exportvaror, leder till att
importpriserna väntas stiga något snabbare än exportpriserna.

Tillväxten
av exporten väntas accelerera under loppet av året. Under andra halvåret
förutses sålunda exporten volymmässigt komma att öka med omkring 10 »/o i
årstakt. Detta avspeglar bedömningen att efterfrågan på rå- och stapelvaror
kommer att stiga som följd av en ökad produktion i Västeuropa. Även exporten av
verkstadsprodukter förutses expandera under andra halvåret.

Som jag redovisade i
fjolårets kompletteringsproposition i samband med ställningstagandena till
långtidsutredningen, måste den ekonomiska politiken inriktas på att lösa de
långsiktiga betalningsbalansproblemen genom en positiv förskjutning av
handelsbalansen. Strävandena att öka exporten står härvid i förgrunden.
Avgörande för våra möjligheter att hävda oss i den utrikes konkurrensen är
givetvis, som jag tidigare framhållit, att den svenska industrins
konkurrenskraft kan bibehållas och förstärkas. Kraven på ökad export
förutsätter därför att den ekonomiska politiken skapar möjlighet till en
fortsatt snabb utbyggnad av industrins produktionskapacitet. Vad möjligheterna
till avsättning på världsmarknaden beträffar, spelar även andra omständigheter
in. Det har sålunda under senare år blivit uppenbart att möjligheterna för
exportörerna att lämna krediter spelar en växande roll. Frågan om en
förstärkning och utbyggnad av existerande exportfinansieringsinstitut har
därför tagits upp till prövning inom berörda departement.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90 12

Medan
de totala investeringarna i fjol minskade, redovisas för industrins investeringar
en fortsatt uppgång på 3 "/o. Även om ökningstakten var relativt måttlig,
framstår ändå det förhållandet att industriinvesteringarna tillväxte som
beaktansvärt. Vid tidigare konjunktursituationer med lågt
kapacitetsutnyttjande inom industrin har nämligen industriinvesteringarna ofta
stagnerat eller minskat. Uppgången i fjol torde till väsentlig del kunna sättas
i samband med de ekonomisk-politiska åtgärder som har vidtagits.

Även
i år har åtgärder till stöd för ökade industriinvesteringar prioriterats inom
den ekonomiska politiken. Liksom under fjolåret utgår under 1972 ett särskilt
20-procentigt skatteavdrag för investeringar i maskiner och inventarier. Vidare
har för investeringar som påbörjats före den 1 maj i år investeringsfonderna
fått tas i anspråk. En omfattande utbyggnad av industrins investeringar i
miljövårdande syfte pågår f. n. som ett resultat av de tillfälligt förhöjda
statsbidrag, som ingått som ett led i den sysselsättningsfrämjande politiken.

I
detta sammanhang bör också nämnas det finansieringsinstitut för de mindre och
medelstora företagen, om vars bildande en överenskommelse nyligen har träffats
mellan staten och bankerna. Uppgiften för detta institut skall vara att främja
sådana företags utveckling genom att när behov därav föreligger tillskjuta
riskvilligt kapital.

Näringslivets
investeringar väntas i år öka mycket kraftigt. Särskilt gäller detta handelns
investeringar, som beräknas stiga med 13,5 "/o. För
industriinvesteringarna har på grundval av gjorda enkäter en uppjustering
skett i förhållande till den bedömning som redovisades i finansplanen.
Industriinvesteringarna förutses 1972 stiga dubbelt så snabbt som i fjol, eller
med ca 6 "/o.

Sammanfattningsvis
ter sig utsikterna för den svenska ekonomins utveckling under 1972 nu något
gynnsammare än vad jag kunde redovisa i finansplanen. Nu liksom då knyter sig
dock vissa osäkerhetsmoment till bedömningen. Tillväxten av våra samlade
resurser kan förväntas återgå till en i huvudsak normal utveckhngstakt.
Exporten väntas stiga och under andra halvåret nå en hög ökningstakt. Även
investeringarna expanderar kraftigt. Den privata konsumtionen har likaså
uppskattats stiga snabbt. Denna bedömning bygger på ett antagande om att
fjolårets höga sparbenägenhet skall minska i år. Självfallet är en prognos
härvidlag förenad med en viss osäkerhet. Industriproduktionen torde åter stiga,
men en mera påtaglig uppgång kommer till stånd först under andra halvåret. Även
till bedömningen av sysselsättningsutvecklingen knyter sig en viss osäkerhet.
Detta sammanhänger främst med vilket antagande som kan göras om
produktivitetsutvecklingen. Produktiviteten i den svenska ekonomin steg under
fjolårets lågkonjunktur relativt långsamt. Om produktiviteten åter börjar
stiga kraftigt.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90 13

återverkar
detta självfallet på företagens behov av att anställa ny arbetskraft och
därmed på den takt i vilken sysselsättningsläget kan förbättras.

Sysselsättningspolitiken

UtveckUngen
på arbetsmarknaden har under de senaste åren utmärkts av kraftiga och snabba
omslag. Den mycket högt uppdrivna efterfrågan på arbetskraft under 1970 kom
snabbt att avlösas av en kraftig dämpning i fråga om antalet lediga platser
och en stark ökning av antalet arbetslösa under 1971.

Även
om arbetslöheten under de första månaderna i år fortfarande är högre än under
motsvarande period 1971 tyder en rad olika förhållanden på att de aktuella
sysselsättningsproblemen nått sin kulmen och att en förbättring är på väg.
Antalet anmälda arbetslösa, räknat i sä-songrensade tal, låg sålunda under de
fyra första månaderna 1971 lägre än under hösten 1971. Från samma tid kan en
vändning uppåt i fråga om de säsongrensade talen för lediga platser noteras.
Vidare har omfattningen av varslen om personalinskränkningar minskat påtagligt
under de senaste månaderna även om de fortfarande ligger på en hög nivå.

Omslaget
i efterfrågan på arbetskraft är särskilt märkbart inom byggnadsverksamheten,
varuhandeln och de delar av industrin som huvudsakligen arbetar för
hemmamarknaden. Även när det gäller det minskade antalet varslade
driftinskränkningar är förbättringen mest påtaglig inom de
hemmamarknadsorienterade branscherna. Detta omslag i utvecklingen på
arbetsmarknaden synes ha sin grund i den ökade efterfrågan på hemmamarknaden
under slutet av 1971 och början av 1972. Av utslagsgivande betydelse i detta
sammanhang är de särskilda åtgärder som satts in för att främja
sysselsättningen. Dessa åtgärder har haft en avsevärt större omfattning än vad
som någonsin tidigare varit fallet vid en konjunkturavmattning. Hela registret
av arbetsmarknadspolitiska åtgärder har kommit till användning. Det gäller
beredskapsarbeten, arbetsmarknadsutbildning, skyddad sysselsättning, investeringsfonder
och industribeställningar. Den maximala effekten av de olika
arbetsmarknadspolitiska åtgärderna kan i stora drag uppskattas till drygt 150
000 arbetstillfällen under den mest utsatta tiden, dvs. under februari och
mars. Till detta kommer ett uppskattat tillskott av storleksordningen 30 000
man som en följd av vidgningar av bostadsbyggnadsprogrammet. Dessa olika
åtgärder har dessutom indirekt resulterat i att ett påtagligt antal
arbetstillfällen kommit till.

Produktivitetsutvecklingen
får en avgörande betydelse för den fortsatta utvecklingen på arbetsmarknaden.
I ekonomin som helhet be-

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 90 14

räknas, som jag tidigare nämnt, produktiviteten ha ökat
med endast 2 «/o under 1971, vilket är väsentligt lägre än vad som tidigare
varit normalt. Under perioden 19651970 uppgick sålunda ökningen till ca 5
"/o i genomsnitt per år. Det föreligger ännu inte något material för en
säkrare bedömning av orsakerna bakom den svagare utvecklingen under 1971. En
bedömning av utvecklingen under 1972 blir därför mycket osäker. Det är således
svårt att säkrare förutse hur snabbt förbättringen på arbetsmarknaden kommer
att fortsätta.

Den nu aktuella arbetstidsförkortningen har beräknats
motsvara ett minskat arbetskraftsutbud i timmar av storleksordningen drygt 3
»/o. En ökning av efterfrågan på arbetskraft som skulle motsvara förkortningen
av arbetstiden synes inte ha ägt rum. Härtill kan ha bidragit att rationaliseringsmöjligheter
utnyttjats i samband med omläggningen av arbetstiden och att en i vissa fall
existerande överkapacitet på personalsidan absorberats. I många fall torde på
det sättet behovet av att anställa kompenserande personal ha uteblivit och en
höjning av produktiviteten har härigenom kommit till stånd. Efterfrågan på
personal kommer i sådana fall att realiseras först efter hand som efterfrågan
vuxit så pass att den nuvarande kapaciteten blir otillräcklig.

Ökningen av arbetskraftsefterfrågan bedöms bli olika i
olika branscher och näringsgrenar. I detta läge är det av största vikt att den
arbetsmarknadspolitiska beredskapen hålls på en hög nivå. Det stora antalet
personer som idag är sysselsatta genom olika arbetsmarknadspolitiska insatser
representerar ett betydande potentiellt utbud som kan tillföras den öppna
arbetsmarknaden i den takt efterfrågan växer. I denna fas av utvecklingen är
det naturligt att arbetsmarknadspolitikens tyngdpunkt förskjuts från
sysselsättningsskapande åtgärder till åtgärder för att underlätta den
geografiska och yrkesmässiga rörligheten. Därigenom kan man minska såväl
sysselsättningsproblem inom vissa områden som arbetskraftsbrist och
överefterfrågan inom andra delar av arbetsmarknaden. Med den betydande
omfattning som arbetsmarknadsutbildningen f. n. har ca 120 000 elever under
innevarande budgetår finns en betydande kapacitet i detta avseende. Det är i
detta sammanhang även betydelsefullt med en fortsatt omflyttning främst inom
regionerna i syfte att jämna ut skillnader i sysselsättningsmöjligheter.

De rörlighetsfrämjande åtgärdernas betydelse understryks
inte minst av att det är angeläget att uppkommande efterfrågan på arbetskraft i
största möjliga utsträckning tillgodoses med den arbetskraft som redan finns i
landet.

Den minskade rekryteringen under konjunktursvackan har
särskilt drabbat nytillträdande på arbetsmarknaden som ungdomar och kvinnor.
Arbetslösheten bland ungdomar har ökat snabbare och ligger nu på en högre nivå
än för andra åldersgrupper. Den genomsnittliga ar-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 90 15

betslöshetstidens längd är dock avsevärt kortare än för t.
ex. de äldre arbetslösa. De ungdomar som drabbats av arbetslösheten är i första
hand de som saknar yrkesutbildning. Arbetslösheten bland de akademiskt
utbildade ungdomarna har också ökat starkt men är i jämförelse med andra mer
utsatta grupper begränsad. A andra sidan väntas den inte minska lika snabbt som
för andra ungdomsgrupper vid en konjunkturuppgång. Detta problem torde
särskilt gälla vissa humanister och samhällsvetare. I många fall torde det
vara nödvändigt att de högt utbildade ungdomarna anpassar sina krav på
anställningar efter. det nya läget. Samtidigt är det viktigt att man i
näringslivet, anpassar sig tUl det nya läget på arbetsmarknaden och den
tillgång som de utbildade img-domama utgör.

Genom den höga takten i näringslivets strukturomvandling
under de senaste åren har ett betydande antal arbetstagare främst äldre,
handikappade och svagt utbildade kommit att ställas utan arbete.
Arbetslösheten för dessa grupper är i allmänhet mer långvarig än för andra och
möjligheterna att i ett bättre arbetsmarknadsläge finna ny sysselsättning mer
begränsade än vad gäller de yngre och bättre utbildade. Såväl från
individernas egna utgångspunkter som från samhällsekonomisk synpunkt är det
angeläget att dessa grupper snarast kan beredas en produktiv sysselsättning
inom det normala produktionslivet.

Både långtidsutredningen och låginkomstutredningen har
belyst den centrala roll som vidgade sysselsättningsmöjligheter har för en
utjämning av rådande inkomstskillnader. Ökad sysselsättning inte bara för
grupper som i dag är arbetslösa, utan även för undersysselsatta eller
för-värvsförhindrade på annat sätt framstår därför som särskilt angelägen.

En huvuduppgift för den aktuella arbetsmarknadspolitiken
måste vara att med olika åtgärder söka åstadkomma en ömsesidig anpassning av
arbetskraftsefterfrågan och tillgänglig arbetskraft till varandra innan
uppkommande bristsituationer löses genom rekrytering i utlandet. Från
näringslivets sida är det i detta sammanhang väsentligt mer ökade insatser för
att underlätta sysselsättningen för olika grupper. Åtgärder i fråga om aktiv
rekrytering, arbetsplatsernas utformning och arbetsmiljön spelar stor roll.
Likaså är de viktigt att möjligheterna till deltidsarbete tillvaratas. De
utökade förmedlingsresurserna, flyttningsbidrag, arbetsmarknadsutbildning,
särskilda möjligheter till anordningar på arbetsplatsen, förbättrade
möjligheter till halvskyddad sysselsättning samt utbyggd barntillsyn får i
detta sammanhang betydelse.

Jämsides med den rörlighetsfrämjande politiken måste en
aktiv regionalpolitik målmedvetet föras vidare. Det är angeläget att omställningarna
i första hand kan ske inom den egna regionen genom att tillräckliga
sysselsättningsalternativ kan erbjudas inom denna. Förutsättningarna härför
kan väsentligt förbättras genom att insatserna samlas till ett begränsat antal
orter. På detta sätt kan en bättre balans mellan

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90 16

landets
olika delar skapas och långa omflyttningar begränsas. Under det kommande
budgetåret har regeringen för avsikt att lägga fram ett konkret
regionalpolitiskt handlingsprogram och föreslå ett nytt fler-årsprogram för det
regionalpolitiska stödet.

Budgetpolitiken

Den
bild av budgetutvecklingen under innevarande och nästa budgetår som tecknades
i årets finansplan är i allt väsentligt fortfarande aktuell. Under innevarande
budgetår ökar utgifterna till följd av de sysselsättningspolitiska insatsema
avsevärt snabbare än inkomsterna och underskottet på statsbudgeten blir därför
väsentligt större än för biid-getåret 1970/71. Budgetförslaget för budgetåret
1972/73 innebär en förskjutning av finanspolitiken i åtstramande riktning och
upplåningshovet reduceras i förhållande till iimevarande budgetår. Som framgår
av tabell 3 har dock en förändring ägt mm sedan beräkningen i finansplanen
såtillvida som imderskottet för 1972/73 nu väntas bli något större.
Totalbudgetens underskott, som budgetåret 1970/71 var 2,6 miljarder kr., ökar
enligt de nya beräkningarna till ca 4,3 miljarder kr. för innevarande budgetår.
För budgetåret 1972/73 skulle totalbudgeten enligt de kalkyler som nu kan
göras komma att visa ett underskott på drygt 3,6 miljarder kr.

Budgetunderskottet
för innevarande budgetår blir enligt de beräkningar som nu föreligger ungefär
lika stort som enligt finansplanen. Såväl statsinkomsterna som statsutgifterna
förutses dock bli något hundratal miljoner kronor lägre än som då beräknades.
Vad gäller utgiftssidan kan detta kanske förefalla något förvånande med hänsyn
till att omfattande medelstilldelning, i huvudsak avseende kostnader för
konjunkturstimulerande åtgärder, föreslagits på tilläggsstat sedan statsverkspropositionen
avlämnades. Emellertid tyder nya beräkningar på att en del stora utbetalningar
som avser verksamhet som bedrivs under innevarande budgetår kommer att
verkställas först nästa budgetår. Detta gäller t. ex. för bidragen till
miljövårdande åtgärder inom industrin och i viss mån för de allmänna
beredskapsarbetena. Budgetunderskottet skulle för innevarande budgetår bli
flera hundratal miljoner kronor större och budgetunderskottet för nästa
budgetår motsvarande mindre ifall tidsförskjutningen av de nämnda
betalningarna inte funnits. Jag vill betona att förskjutningen enbart avser
betalningarna. De verksamheter som betalningarna avser äger i dessa fall mm
under innevarande budgetår.

I
prop. 1972: 95 har regeringen tidigare denna dag förelagt riksdagen förslag om
en provisorisk skattereform. De nya skattereglerna, som föreslås träda i kraft
den 1 januari 1973, har aktualiserats av effekterna på den progressiva
statsskatteskalan av de senaste årens förhållan-

opaginerad Kontrollera mot PDF

devis starka pris- och lönehöjningar samt kommunala
skattehöjningar. En förutsättning för den nu föreslagna begränsade justeringen
av statsskatteskalan är att finanspoUtiken inte därigenom försvagas. Detta gäller
dels därför att tillförsikten om en förväntad konjunkturuppgång nu är större än
för några månader sedan, dels därför att staten inte genom ökad upplåning
försvårar de kommunala anspråken på kapitalmarknaden. I samband med förslaget
till den provisoriska skattereformen har nämligen en preliminär överenskommelse
träffats mellan regeringen och representanter för kommunförbunden om att
förbunden skall rekommendera kommuner och landsting att under tvåårsperioden
197374 avstå från att höja kommunalskatt resp. landstingsskatt.

Omläggningen av den statliga inkomstskatteskalan innebär
skattelättnader på sammanlagt 2,4 miljarder kr., för alla inkomsttagare upp
till en årsinkomst av ca 100 000 kr. Finansieringen sker genom en höjning av
mervärdeskatten från 17,65 o/o till 20 "/o och genom högre skatter på
cigarretter, sprit, vin, maltdrycker och motorbränslen samt genom skatt på
vissa spel. En höjning av den indirekta beskattningen slår igenom på priserna
och aktualiserar därigenom vissa av sociala skäl betingade kompensationer.
Folkpensioner, bidragsförskott och studiemedel räknas upp automatiskt enligt
redan gällande bestämmelser. Därutöver föreslås en höjning av de allmänna
barnbidragen och studiebidragen inom studiehjälpssystemet.

Sammantagna beräknas de föreslagna åtgärderna få en neutral
effekt på den totala statsbudgeten, dvs. budgetsaldot förutses bli opåverkat.

Den nya saidoberäkningen för budgetåret 1972/73 innebär
att det tidigare beräknade underskottet på 3,3 miljarder kr. stiger till drygt
3,6 miljarder kr. Den nya prognosen över statens inkomster innebär en uppjustering
på knappt 300 milj. kr. varför det större budgetunderskottet helt förklaras av
att statsutgifterna nu beräknas bli större än vad som angavs i finansplanen.
Detta förklaras bl. a. av de ökade utgifter som följer av det förslag till
överenskommelse mellan staten och landstingen angående bidragen till
psykiatrisk sjukvård som förelagts årets riksdag. Vidare har förbmkningen av
reservationsmedel räknats upp.

Beräkningen av statens inkomster har liksom i finansplanen
bl. a.

Tabell
3. Totalbudgeten 1970/71-

(Milj.
kr.)

-1972/73.

1970/71

1971/72

Stv.-prop. 1972

Ny beräkning

1972/73

Stv.-prop. 1972

Ny beräkning

Inkomster
45 637 Utgifter 48 269

Budgetsaido
- 2 632

52 147 56 466

- 4 319

51969 56 300

- 4 331

55 831 59 110

-3 278

56 107 59 739

-3 632

2Riksdagen 1972.1 saml. Nr 90

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90 18

grundats
på antagandet att lönesumman ökar med 10 "h i år och 8 "/o nästa år.
Som tidigare berörts innebär inte de nya beräkningarna för de totala
inkomsterna så stora avvikelser jämfört med finansplanen. Däremot innebär de
nya prognoserna ändrade tal för åtskilliga enskilda inkomstslag, särskilt för
budgetåret 1972/73 till följd av de föreslagna nya skattereglerna.

Förskjutningen
av finanspolitiken i restriktiv riktning under budgetåret 1972/73 kan
illustreras på olika sätt. Statens konsumtion och investeringar som sammantagna
ökade med ca 3,5 »/o i volym under budgetåret 1970/71 och beräknas öka med inemot
5 "/o under budgetåret 1971/72 väsentligen till följd av de
sysselsättningsstimulerande insatserna väntas växa med mindre än 2 "/o
under budgetåret 1972/ 73. Statens finansiella sparande, som motsvarar
budgetsaldot beräknat med bortseende från finansiella transaktioner av typen
utlåning visar en utveckling med motsvarande innebörd. Det finansiella
sparandet som för budgetåret 1970/71 var ca 1,6 miljarder kr. beräknas sålunda
minska med 1,5 miljarder kr. under innevarande budgetår, medan en uppgång på
drygt 1 miljard kr. förutses för nästa budgetår.

Finanspolitikens
inriktning påverkar också budgetsaldots utveckling. De nya kalkylerna innebär
att budgetunderskottet ökar med ca 1,7 miljarder kr. från förra till
innevarande budgetår. För nästa budgetår reduceras underskottet med knappt 700
milj. kr.

Den
åskådliggjorda inriktningen av finanspolitiken under nästa budgetår innebär
att statens anspråk på kreditmarknaden minskar. Andra angelägna områden kan
därmed bättre trygga sin kreditförsörjning.

Försörjningsbalans
och bytesbalans

Den
produktionstillväxt och den resursanvändning som beräknas för 1972 sammanfattas
i försörjningsbalansen. I finansplanen förutsades att bruttonationalprodukten
under 1972 skulle förete en mer normal tillväxt än under 1971.
Bruttonationalprodukten beräknas nu enligt den reviderade nationalbudgeten
komma att öka med 3,5 "/o. Exportens ökning har uppjusterats något. Under
årets lopp kan exporten med successivt tilltagande styrka väntas bidra till en
ökad aktivitet i ekonomin. Investeringarna förutses komma att utgöra ett
starkt expansivt element. Expansionen underbyggs också av att den privata
konsumtionen ökar.

De
fasta investeringarna, dvs. investeringar utom lagerinvesteringar, förutses öka
med 6,5 "/o. Näringslivets investeringar väntas nu öka med 10,5 "/o.
Inom den egentliga industrin beräknas ökningen bli 6 "/o och vara jämnt
fördelad på maskin- och byggnadsinvesteringar. Ökningen av de planerade
investeringarna är särskilt markant i på export inriktade branscher som järn-
och stålverk samt verkstadsindustri. Denna

opaginerad Kontrollera mot PDF

gynnsamma
utveckling bör när det gäller maskininvesteringarna ses i samband med det
20-procentiga investeringsavdrag som gäller under hela 1972. I fråga om
industrins byggnadsinvesteringar bör ökningen under 1972 ses mot bakgmnd av de
omfattande frisläppen av investeringsfonderna sedan mitten av 1971.
Investeringarna i handelsflottan som ofta varierar kraftigt mellan åren
beräknas komma att fördubblas och öka med 500 milj. kr. i förhållande till
1971. Handelns investeringar förutses öka snabbt efter det att
investeringsavgiften upphävts.

De
statliga myndigheternas och affärsverkens investeringar väntas öka med 4,5 »/o.
På detta område förutses byggnadsinvesteringarna öka med 13,5 o/o, medan
maskininvesteringarna beräknas minska med 7 "/», framför allt till följd
av minskade maskininvesteringar i affärsverken. Den höga byggnadsaktiviteten
infaller främst under första halvåret och är i allt väsentligt en följd av
under 1971 vidtagna åtgärder för att öka efterfrågan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ö k-

De
kommunala investeringarna beräknas nu öka med 3,5

ningen
avser främst maskininvesteringar. Trots de statliga stödåtgärder, som satts in
i form av beredskapsarbeten och gynnsamma statsbidragsregler, ökar
byggnadsinvesteringarna med endast 2 »/o, vilket tyder på att en direkt nedgång
skett inom områden som inte särskilt främjats av det statliga stödet.

Investeringarna
i bostäder har minskat något under de senaste två

Tabell
4. Försörjningsbalans för 1972

(1971
års priser)

Procentuell

Milj.
kr.

Förändring 19711972

volymför-

1971

ändring

Milj, kr. i

Procentuell

19701971

1971 års priser

volymförändring

Tillgäng:

Bruttonationalprodukt

0,3

181 954

6 100

3,4

Import

- 5,4

36 193

2 150

6

Summa tillgång

- 0,8

218
147

8 250

4

Användning:

Bruttoinvestering

- 2,5

38 563

2 500

6,5

näringsliv

2,5

16 195

1 750

10,5

därav: industri

3,0

7 540

450

6

statliga myndigheter

och affärsverk

- 1,0

4 747

250

4,5

kommuner

-11,2

9019

300

3,5

bostäder

- 4,3

8 602

200

2

Lagerförändring

1 725

-1 100

,

Privat
konsumtion

-
i,o

97 374

3 900

4

Offentlig
konsumtion

4,3

42 471

1250

3

Tjänstenetto

-138

-300

Export

sio

38 152

2 000

5

Summa användning

- 0,8

218
147

8 250

4

2t
Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 90

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 90 20

åren men förutses nu öka med 2 ''lo, framför allt till
följd av ökat småhusbyggande som igångsattes under de sista månaderna 1971. Antalet
färdigställda lägenheter beräknas uppgå till 104 000 och antalet påbörjade till
100 000.

Lagerinvesteringarna har under de senaste åren visat
dramatiska svängningar, som starkt bidragit till förändringarna i den samlade
efterfrågan. Lagren inom industrin ansågs ännu i slutet av första kvartalet
av 1972 vara för stora. Detta gäller både råvarulager och färdigvarulager.
Lagerinvesteringarna inom industrin antas därför komma att minska i förhållande
till 1971. Den förutsedda ökningen av den ekonomiska aktiviteten beräknas
medföra en ökning av handelns lager. Sammantaget minskar lagerinvesteringarna
med 1 100 milj. kr.

Med hänsyn till den oväntade ökningen av hushållens
sparkvot i fjol är bedömningen av sparandets utveckling under 1972 mer osäker
än vanligt. Den privata konsumtionen utgör något mer än hälften av
bruttonationalprodukten. En avvikelse med en procentenhet i förhållande till
prognosen för sparkvoten medför en härav betingad felprognos av den totala
efterfrågans tillväxt med något mer än en halv procentenhet. Antagandet om
hushållens sparande är således av stor betydelse för bedömningen av den
ekonomiska utvecklingen. För 1972 förutsätts att den redan under andra halvåret
1971 inledda reduceringen av sparkvoten fortsätter. Hushållens genomsnittliga
sparkvot 1972 antas bU 5,3 o/o, vilket är 1,3 procentenheter lägre än 1971 men
ändå 2 procentenheter högre än 1970. Hushållens realt disponibla inkomster har
beräknats komma att öka med 2,5 "/o och med de fömtsättningar om
sparkvotens utveckling som nämnts, bör den privata konsumtionen öka med 4
"/o.

Konsumentpriserna väntas under 1972 stiga med 4,5
"/o.

Tabell 5. Bytes- och betalningsbalansen 19701972

(Milj. kr., löpande priser)

1970

1971

1972 (prognos)

Export

35 150

38 152

40 940

Import

-36 251

-36 193

-39 710

Korrigering
av

handelsstatistiken

136

1

0

Handelsbalans

- 965

1958

1230

Sjöfartsnetto

2 034

2 250

2 200

Turistnetto

- 1748

- 1 896

- 2
200

övriga
tjänster.

netto

- 693

- 891

-
975

Transfereringar

- 998

- 1 314

- 1
650

Korrigeringspost

800

800

800

Bytesbalans

- 1570

907

- 595

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90 21

Såväl den statliga som den kommunala konsumtionen förutses
komma att öka med ca 3 "/o. Kommunernas utgiftsexpansion dämpas således
i vad avser både deras investeringar och driftutgifter. Denna begränsning
hänger sannolikt samman med en strävan från kommunerna att konsolidera sin
finansiella ställning.

Världshandeln beräknas öka med 6 o/o i volym. Den svenska
exporten kan sannolikt öka med drygt 5 o/. Bedömningen av exportutvecklingen
är nu något mer optimistisk än i finansplanen. Detta grundas på att
sannolikheten ökat för en påtaglig ökning av ef terf rågetill växten under
andra halvåret i våra viktigare avnämarländer. Under senare hälften av året
väntas därför exporten expandera snabbt och den volymmässiga ökningstakten kan
då komma att uppgå till ungefär 10 o/o i årstakt. Marknadsläget torde inte
förrän under senare delen av 1972 medge några väsentliga justeringar uppåt av
priserna på rå- och stapelvaror.

Andelen importerade varor som används i
investeringsverksamheten är relativt hög och den är inte heller obetydlig inom
exportproduktionen. Näringslivets investeringar och exportens utveckling har
uppjusterats i förhållande till den bedömning som gjordes i finansplanen. Detta
medför därför att antagandet om den svenska importen får räknas upp. Importen
förutses därmed öka med 6 o/o i volym.

För 1972 förutses exportpriserna öka en procentenhet
långsammare än importpriserna. Detta beror på bl. a. att våra handelspartners
genomsnittliga valutakurs höjdes genom valutaöverenskommelsen i december 1971
och på att marknadsläget för viktiga exportvaror f. n. är svagt. Försämringen
av bytesförhållandet beräknas påverka handelsbalansen negativt med ungefär 700
milj. kr. Trots detta förutses handelsbalansen visa ett överskott på 1,2 miljarder
kr., vilket innebär en försvagning med ungefär 750 milj. kr. i förhållande
till föregående är.

Till följd av pressat fraktläge och nedskrivning av
dollarn förutses sjöfartsnettot minska något i förhållande till 1971.

För 1972 förutses underskottet i turistnettot öka med
ungefär 300 milj. kr. till 2 200 milj. kr.

Transfereringarna som främst består av u-landsbistånd och
räntebetalningar beräknas öka med ungefär 350 milj. kr. och nettoutgiften
skulle därmed för denna post bli 1 650 milj. kr.

Sammantaget förutses en omsvängning i bytesbalansen från
ett överskott på inemot 1 000 milj. kr. till ett underskott på ca 600 milj.
kr.

Långtidsbudgeten

För att ge ett underlag för bedömningarna av
budgetutvecklingen på längre sikt utförs årligen beräkningar för de fyra
budgetår som följer efter det närmast framförliggande, dvs. i år omfattande
perioden 1973/ 741976/77. Denna långtidsbudget, som redovisas i bilaga 2 till
den-

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90 22

na
proposition, baseras på uppgifter från myndigheterna men utformas slutligt
inom finansdepartementet efter samråd med resp. fackdepartement. Hänsyn har
inte kunnat tas till konsekvenserna av de i prop. 1972: 95 framlagda förslagen
om ändring i förordningen av statlig inkomstskatt, m. m. Eftersom de däri
framlagda förslagen avses vara budgetneutrala kommer de dock inte att påverka
de saidoberäkningar som redovisas i det följande.

I
långtidsbudgeten kartläggs de konsekvenser på utgiftssidan som följer av
statsmakternas redan fattade beslut och gjorda åtaganden. Inkomsterna beräknas
genom en framskrivning utifrån gällande skatteregler och avgiftsnormer. Detta
innebär således att långtidsbudgeten varken bör uppfattas som en plan för den
framtida budgetpolitiken eller som en prognos för budgetutvecklingen.
Långtidsbudgetens syfte är i första hand endast att ange de inteckningar i det
framtida resursul-rymmet som gjorts genom de redan fattade besluten.

Jag
vill understryka att dessa beräkningsprinciper inte är liktydiga med en
oförändrad standard eller oförändrade resursinsatser. I flera fall har
statsmakterna gjort utfästelser om en successivt ökad standard eller ökade
utgifter. Detta gäller exempelvis standardgarantin till folkpensionärerna och
åtagandet om ett ökat bistånd till u-länderna. I de fall sådana utfästelser
gjorts om framtida standardhöjningar har dessa medräknats i långtidsbudgetens
utgiftsberäkningar.

På
de områden där tidsbegränsade åtaganden eller program föreligger har
utgifterna antagits falla bort i och med att programperioden löper ut. I vissa
fall, där statsmakterna låtit förstå att verksamheten kommer att fortsätta även
efter den innevarande programperiodens slut, har däremot medel beräknats för en
fortsatt verksamhet. Ett exempel på ett sådant fall är det regionalpolitiska
stödprogrammet.

I
det stora flertalet fall finns emellertd inte sådana preciserade utfästelser
om en ökad standard eller tidsbegränsningar av gjorda åtaganden.
Utgiftsbedömningarna har då i allmänhet gjorts med utgångspunkt i att
verksamheten skall fortgå i oförändrad omfattning. Vid dessa beräkningar har
viss hänsyn tagits till den förväntade produktivitetsstegringen hos
resursinsatserna. I denna framskrivning av verksamheten ligger dock ingen
värdering av att den skall eller bör fortsätta, utan förfaringssättet är en
konsekvens av de beräkningsmetoder som tillämpas i långtidsbudgeten.

De
förutsättningar om samhällsekonomins utveckling som använts i långtidsbudgeten
är i stort sett desamma som angavs av 1970 års långtidsutredning. I enlighet
med denna har förutsatts att arbetskraftsutbudet i timmar när nu den
beslutade arbetstidsförkortningen genomförts kommer att bli i stort sett
oförändrat under hela den aktuella perioden. Med det antagande som gjorts i
långtidsbudgeten om den totala produktivitetens utveckling leder detta till
en prognos för

s. 23 Kontrollera mot PDF

utvecklingen
av bruttonationalprodukten i fasta priser om 4 o/ ökning per år. Denna prognos
har förutsatts gälla för hela perioden t. o. m. budgetåret 1976/77.

De
beräkningsprinciper som gäller för långtidsbudgeten leder natur-ligen till att
de utgiftsökningar man kommer fram till för perioden 1972/731976/77 blir lägre
än de som faktiskt realiserats för den närmast bakomliggande femårsperioden
1966/671970/71. De totala utgifterna i fasta priser kan för denna passerade
period beräknas ha stigit med i genomsnitt 4,7 "/o om året. För
långtidsbudgetperioden har utgifterna beräknats öka med i genomsnitt 2,3
"/o om året. I löpande priser har utgifterna stigit med 9,7 »/o åriigen
1966/671970/71 att jämföra med beräknade 5,2 o/o under den framförliggande
perioden. I utgiftsökningarna för den passerade perioden ingår emellertid
effekterna av den betydande reformverksamhet som bedrivits under dessa år. I
konsekvens med beräkningsprinciperna görs däremot inte något försök att beräkna
effekterna av de nya beslut som kan komma att fattas under den framförliggande
perioden.

I
tabell 6 redovisas utvecklingen av statsutgifterna i fasta priser fördelade på
olika ändamålsgmpper.

Av
tabellen framgår att det är fem utgiftsområden som beräknas öka snabbare än
genomsnittet under långtidsbudgetperioden. Den snabbaste ökningen uppvisar
utvecklingsbiståndet. Utgifterna för detta ändamål har i långtidsbudgeten
blivit föremål för en alternativ behandling. Dessa alternativ gäller
utvecklingen under perioden och påverkar inte utgiftsbeloppet för slutåret i
perioden. Gemensamt för bägge alternativen är att anslagen kommer att utvecklas
i takt med- bmt-

Tabell
6. Statsutgifternas utveckling för olika ändamälsgrupper

(Milj.
kr., fasta priser)

Genom-

Anslag

Genom-

snittlig

1972/73

snittlig

procentuell

procentuell

förändring

förändring

1966/67

1972/73

1970/71

1976/77

Utbildning
och forskning

-t- 4,9

10510

+ 1,4

Folkpensioner
m. m.

+ 6,3

10 342

+ 3,8

Totalförsvar

+ 0,1

7 404

0,0

Kommunikationer
och energiförsörjning

0,6

5 435

+ 0,6

Stöd
till bamfamiljer

-H 4,4

3 578

+ 0,8

Arbetsmarknad
och regionalpolitik

+ 10,4

3 138

+ 2,5

Hälso-,
sjuk- och socialvård

+ 3,5

3 046

+ 1,5

Bostäder

+ 8,5

2 947

+ 7,5

Skattebidrag
till kommuner m. m.

+ 4,1

2 537

+ 7,0

Rättsväsende

+ 4,9

2 401

+ 0,9

Utvecklingsbistånd
m. ni.

-fl 6,0

1325

+ 16,2

Övrigt

+ 8,9

6 854

-0,9

Totala
utgifter

+ 4,7

59 514

+ 2,3

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 90 24

tonationalprodukten efter det att enprocentmålsättningen
uppnåtts. Detta innebär att denna målsättning även fortsättningsvis blir
uppfylld.

Förutom utvecklingsbiståndet är det ändamålsgrupperna
bostäder, skattebidrag till kommunerna, folkpensioner samt arbetsmarknad och
regionalpolitik som uppvisar snabbare ökningar än genomsnittet. Sammantaget
svarar dessa fem utgiftsområden för ca 85 o/o av den totala utgiftsökningen
under prognosperioden.

De relativt sett snabba ökningarna av folkpensionerna och
av utgifterna för arbetsmarknad och regionalpolitik är en direkt följd av de
målsättningar och utfästelser som gäller för dessa områden. Ökningen av
skattebidragen till kommunerna sammanhänger i betydande utsträckning med
kompensationen för 1970 års skattereform, vilket innebär att utgiftsökningarna
på detta område är snabbast i början av perioden.

Att stödet
till bostadsbyggandet ökar under perioden trots att kalkylen bygger på en
förutsättning om oförändrat bostadsbyggande sammanhänger i första hand med den
skuldökning som sker på de redan tidigare beviljade fastighetslånen och som
följer av konstruktionen med paritetslån.

En klar olikhet framträder mellan de olika realekonomiska
utgiftstyperna. Investeringsutgifterna beräknas bli i stort sett oförändrade
under perioden. Den enda ökningen av betydelse är investeringsbidragen till
kommunerna. Konsumtionsutgifterna beräknas öka något snabbare varvid en klar
skillnad finns mellan de begränsade stegringarna i statens egna utgifter och
de snabbare ökningarna av driftbidragen till kommunernas konsumtionsutgifter.
De kraftigaste ökningarna uppvisar transfereringsposterna, som innehåller bl.
a. det snabbt stigande utvecklingsbiståndet, skattebidragen till kommunerna
och folkpensionerna.

Dessa olikheter mellan de realekonomiska grupperna visar
således att de statliga åtagandena på längre sikt i första hand är av transfererings-
eller bidragskaraktär medan statens egen verksamhet på såväl konsumtions- som
investeringsområdet icke på samma sätt är uppbunden av tidigare åtaganden.

En jämförelse med föregående års långtidsbudget visar att
utgifts-

Tabell 7. Budgetsaldots utveckling 1971/721973/74

(Milj.
kr., löpande priser)

1971/72 1972/73 1973/74

Enl, Enl.

konipl.- långt.-

prop. budgeten

Inkomster 51969 55 842 60 665

Utgifter 56 300 59 514 63 382

Budgetsaido -4 331 -3 672 -2 727

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 90 25

konsekvenserna
av tidigare beslut och åtaganden under den nu framförliggande fyraärsperioden
inte är fullt lika omfattande som de var för den föregående långtidsbudgetens
period. En orsak till detta är att det utgiftskrävande budgetåret 1972/73 inte
längre ingår i perioden utan nu i stället utgör basen för jämförelserna. Det
torde emellertid även vara resultatet av en strävan att icke ikläda
statsmakterna några nya förpliktelser med utgiftskonsekvenser för framtiden. Bakgrunden
härtill har varit såväl det statsfinansiella läget som den återhållsamhet som i
ett samhällsekonomiskt perspektiv är nödvändig när det gäller den offentliga
sektorns utbyggnad. Jag tolkar det även som ett resultat av att det denna gång
gjorts en mera restriktiv tolkning av de tidigare tagna beslutens
utgiftskonsekvenser.

Det
är ett naturligt utslag av beräkningstekniken i långtidsbudgeten att utgifterna
beräknas stiga snabbare i början än i slutet av perioden. Tidigare angavs
utgiftsökningen i fasta priser till i genomsnitt 2,3 o/o årligen under hela
perioden. För det första året i perioden, budgetåret 1973/74, är ökningen 3,2
"/o. I löpande priser har utgiftsstegringen till detta budgetår beräknats
till 6,5 o/o. I tabell 7 återges en beräkning av den effekt på saldot detta
skulle få i kombination med de gjorda antagandena om statsinkomsternas
utveckling för detta år.

Av tabellen framgår att
statsutgifterna beräknas stiga med nära 4 miljarder kr. mellan budgetåren
1972/73 och 1973/74 enbart som en följd av tidigare beslut. Statsinkomsterna
beräknas vid oförändrade skatteregler stiga med nära 5 miljarder kr. Därigenom
skulle således en saidoförbättring uppkomma på ca 1 miljard kr. mellan det
närmast framförliggande och det därnäst följande budgetåret. Trots detta
ligger underskottet på en mycket hög nivå. Eftersom jag inte nu kan se att det
finns några större möjligheter till inkomstförstärkningar kommer alltså enbart
ett fullföljande av tidigare gjorda åtaganden att ställa betydande krav på kreditmarknaden
under 1973/74.

Jag
har därför dragit den slutsatsen att ett samhällsekonomiskt utrymme för en
fortsatt reformverksamhet i första hand måste skapas genom en omprövning av
redan pågående verksamheter och en ompriori-tering av tidigare gjorda
åtaganden. För att ge ett underlag för sådana bedömningar har i de anvisningar
som utfärdats för anslagsframställningarna för budgetåret 1973/74
myndigheterna anmodats att även precisera konsekvenserna av en
medelstilldelning som något understiger 1972/73 års anslag räknat i löpande
priser.

Avslutning

Den
försiktiga optimism om den ekonomiska utvecklingen som kännetecknade
finansplanen har befästs ytterligare genom de senaste månadernas utveckling.
Förutom den väntade och nu inledda uppgången i Förenta staterna och
Storbritannien kan nu fastslås att utvecklingen i

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90 26

Västtyskland
ger välgrundad anledning att räkna med en konjunktur-förbättring i detta för
vår utrikeshandel så viktiga land. En samlad bedömning av den internationella
efterfrågans tillväxt ger vid handen att en ökad stimulans kan påräknas för de
varuområden inom vår tradi tionella export som under föregående år i utpräglad
grad berörts av konjunkturnedgången. Den under 1971 fortgående
lagerförbrukningen i våra köparländer bör rimligen ha nått den gräns där en
påfyllnad på nytt aktualiseras.

Den
här antagna uppgången i den externa efterfrågan jämsides med att vår interna
konsumtion på nytt normaliseras efter fjolårets av speciella skäl framkallade
osedvanliga uppgång i hushållssparandet ger oss anledning att räkna med en
återgång till tidigare kända förhållanden i vår ekonomiska utveckling. Det bör
betyda ett förbättrat sysselsättningsläge, något som vi, räknat i
säsongkorrigerade tal, kunnat avläsa från månadsskiftet oktober/november 1971.
Sannolikt kommer vi emellertid inte tillbaka till det läge som rådde under den
senaste högkonjunkturen åren 1969 och 1970 då det tidvis fanns tre obesatta
platser på varje abetssökande. Flera skäl talar för att en mer balanserad situation
kommer att råda på arbetsmarknaden vid en förnyad uppgång i den allmänna
konjunkturen. Vi har sålunda nu en större tillgång av tillgänglig arbetskraft
som bl. a. tillkommit genom att de gifta kvinnorna efter 1970 års skattereform
visat ett klart större intresse att söka sig ut på arbetsmarknaden. Hämtöver
har vår för varje år mer utbyggda arbetsmarknadsorganisation i sin uppsökande
verksamhet lyckats mobilisera arbetskraftsresurser som av olika skäl tidigare
varit relativt anonyma i arbetsmarknadshänseende. Slutligen har vi inför en
period med ökad arbetskraftsefterfrågan en förhållandevis större reserv
sysselsatt i beredskapsarbeten och i omskolning. Detta ger oss anledning att
räkna med en större möjlighet att bibehålla en lugn och balanserad arbetsmarknad
vid ett konjunkturomslag.

Skulle
mot förmodan en fortsatt konjunkturförbättring låta vänta pä sig får
självfallet beredskapen även för en sådan situation hållas hög.
Arbetsmarknadspolitiken bör utformas så att en hög beredskap hålls för ingripande
i huvudsak efter de linjer som följts under konjunkturdämpningen. Den positiva
effekten av dessa ingripanden kan vi för dagen klart avläsa.

Den
förbättrade konjunkturen och den därav följande ökade efterfrågan har som
konsekvens en ökad press på landets handels- och bytesbalans. Den förstärkning
av bytesbalans och valutareserv som vi uppnått under senare år är ytterst
välkommen och ger oss en säkerhetsmarginal för kommande påfrestningar. Vi
nödgas dock konstatera att redan för 1972 skulle enligt prognosen vårt under
fjolåret uppnådda överskott i bytesbalansen förbytas i ett icke oväsentligt
underskott. Detta förklaras i allt väsentligt av utvecklingen på tjänste- och
träns-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90 27

fereringssidan, där vår ökande u-hjälp och vårt stadigt ökande
underskott i turistbalansen spelar en avgörande roll. Någon förbättring i
dessa avseenden har vi inte att räkna med då det ännu återstår stora anslagsökningar
innan enprocentsmålet för u-hjälpen uppnåtts och då uppenbarligen svenska
folket i allt större utsträckning prioriterar utlandsresorna som ett
väsentligt inslag i sin privata konsumtion.

Den här
förutsedda belastningen på vår bytesbalans kan godtas endast om vår
industriella kapacitet byggs ut i den utsträckning att motsvarande överskott i vår
handelsbalans uppnås. Det senare förutsätter tillgång till arbetskraft och
kapital till den producerande industrin nu och framöver. Genom statsmakternas
medvetna strävanden att tilldela industrin ökad andel av kapitalmarknadens
tillgångar torde i dag företagens likvida situation vara förhållandevis god.
Genom en lätt kreditpolitik under det senaste året har affärsbankerna f. n.
större möjligheter än tidigare att tillhandahålla industrin erforderliga
krediter.

Även
arbetsmarknadsläget är i dag för företagen gynnsamt. En underlåtenhet att
under sådana omständigheter tillvarata möjligheterna till en
investeringsexpansion kan innebära en framtida restriktion på en önskvärd
expansiv utveckling. Garanti för arbetsfred under 1972 och 1973 och en i
relation till omvärlden icke ofördelaktig kostnadsutveckling bör vara positiva
inslag i företagens bedömning om framtiden.

Efter
fjolårets ur många synpunkter nedslående resultat av den ekonomiska
utvecklingen talar nu prognoserna för en rimlig tillväxt i nationens ekonomi.
Tas hänsyn till den samtidigt genomförda arbetstidsförkortningen får den
fömtskickade ökningen av bruttonationalprodukten anses motsvara vad vi
uppnådde under det i detta avseende rätt framgångsrika 1960-talet. Mot
bakgrunden av redan gjorda politiska åtaganden och i medvetandet om de
ständigt lika aktuella förväntningarna om vad framtiden har att erbjuda
framstår dock även en god utveckling som en klar begränsning i måluppfyllelsen.
Prioriteringen mellan många var för sig önskvärda reformer är därför ständigt
lika ofrånkomlig.

En grundläggande förutsättning för att strävandena att
förbättra samhället skall bli framgångsrika och ge bestående resultat är att
stabiliteten i samhällsekonomin upprätthålls. Full sysselsättning, största
möjliga stabilitet i prisutvecklingen och en bestående balans i förhållandet
mellan vårt lands och omvärldens ekonomi är härvid oavvisliga krav.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90 28

SÄRSKILDA FRÅGOR

Totalbudgetens
utgiftsanslag budgetåren 1971/72 och 1972/73

I
statsverkspropositionen beräknade jag totalbudgetens utgiftsanslag, dvs.
bortsett från förändringar av reservationsmedelsbehållningarna och i
dispositionen av rörliga krediter, till ca 53 600 milj. kr. för budgetåret
1971/72. Här ingick de i prop. 1972: 2 upptagna anslagen på till-läggsstat, om
vilka riksdagen sedermera har beslutat. Till utgången av mars 1972 har
härutöver begärts anslag på tilläggsstat med ett sammanlagt belopp av 827
milj. kr. Bland större anslag kan nämnas 300 milj. kr. till bidrag till vatten-
och luftvårdande åtgärder inom industrin, 265 milj. kr. till allmänna
beredskapsarbeten m. m. och 108 milj. kr. till särskilda beredskapsarbeten m.
m.

Riksrevisionsverket har
med skrivelse den 29 mars 1972 överlämnat en approximativ beräkning av
budgetutfallet för innevarande budgetår (bilaga 3). Verket har beräknat de
totala statsutgifterna, exkl. förändringar av reservationsmedelsbehållningar
och i dispositionen av rörliga krediter, till 56 218 milj. kr. Beräkningarna
bygger på uppgifter som riksrevisionsverket inhämtat från myndigheterna. Med
hänsyn framför allt till att riksrevisionsverket inte kunnat beakta att
anslagsbelastningen för bidrag till psykiatrisk sjukvård m. m. beräknas stiga
till följd av vissa överenskommelser med landstingskommunerna m. fl., vilka
redovisats i prop. 1972: 50, har jag funnit skäl att justera upp verkets beräkning
av utgifterna med ca 230 milj. kr. Jag beräknar de totala statsutgifterna exkl.
förändringar i behållningarna på reservations- och investeringsanslag och i
dispositionen av rörliga krediter till ca 56 450 milj. kr. för innevarande
budgetår.

För
budgetåret 1972/73 upptogs de totala statsutgifterna, exkl. förändringar i
reservationsmedelsbehållningar och i dispositionen av rörliga krediter, i
statsverkspropositionen till 58 160 milj. kr. I propositioner vilka förelagts
årets riksdag före den 1 april 1972 och riksdagsbeslut fram till nämnda dag
har upptagits anslag som innebär en utgiftsökning i förhållande härtill med
505 milj. kr. Bland större anslagsökningar kan nämnas 280 milj. kr. till
bidrag till driften av kliniker för psykiskt sjuka m. m. och drygt 100 milj.
kr. till anslag under försvarshuvudtiteln samt drygt 40 milj. kr. till stöd
till dagspressen.

Jag
har låtit upprätta en specifikation av anslagsförändringar i förhållande till
statsverkspropositionen per den 31 mars 1972 (bilaga 6).

På
grundval av dessa uppgifter beräknar jag utgiftsanslagen på totalbudgeten för
budgetåret 1972/73 till 58 664 milj. kr.

Förslag
och beslut efter den 31 mars 1972 som påverkar riksstaten torde få beaktas av
riksdagens vederbörande utskott.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 90 29

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret
1972/73 m. m.

Anslagen till avskrivning av nya kapitalinvesteringar för
budgetåret 1972/73 var i årets statsverksproposition i viss omfattning upptagna
med beräknade belopp beroende på att motsvarande investeringsanslag inte
begärts definitivt. Jag får nu anmäla de definitiva anslagsförslagen.

Under statens allmänna fastighetsfond har till
civilförsvar: anskaffning av anläggningar definitivt begärts (prop. 1972: 75)
samma belopp, 6 milj. kr., som beräknades i statsverkspropositionen.
Avskrivningsanslaget bör föras upp med 3 milj. kr. I statsverkspropositionen
begärdes för anskaffning av vissa skyddsrumsanläggningar 1,3 milj. kr. I prop.
1972: 75 har definitivt begärts 1 301 000 kr. för detta ändamål. Anslaget bör
skrivas av helt och jag tar upp ett avskrivningsanslag av 1 301 000 kr. I
statsverkspropositionen beräknades till byggnadsarbeten för vissa kulturändamål
5,4 milj. kr. och till byggnadsarbeten vid universiteten m. m. 180 milj. kr. I
prop. 1972: 28 har till byggnadsarbeten för vissa kulturändamål definitivt
begärts 1 802 000 kr. Avskrivningsanslaget bör föras upp med 529 000 kr. Till
byggnadsarbeten vid universiteten m. m. begärdes i prop. 1972: 28 definitivt
samma belopp som i statsverkspropositionen, varför avskrivningsanslaget bör
föras upp med oförändrat 89 350 000 kr.

Under försvarels fastighetsfond beräknades i
statsverkspropositionen investeringar om sammanlagt 284,2 milj. kr. I prop.
1972: 75 har definitivt begärts sammanlagt 294,7 milj. kr. Härav beräknas för
markförvärv 20 milj. kr, för kasernbyggnader 148,2 milj. kr. och för befästningar
126,5 milj. kr. Avskrivningsanslaget bör tas upp med sammanlagt 200,6 milj.
kr.

Beräkning av anslagsbehållningarnas utveckling

I årets statsvcrksproposition beräknades
medelsbehållningarna på reservations- och investeringsanslag minska med 600
milj. kr. under budgetåret 1971/72. Beräkningen anslöt sig nära till de
prognoser som

Tabell 7. Beräknade förändringar i anslagsbehållningarna
budgetåren \91\jl1 och
1972/73. (Milj. kr.; ökning +, minskning )

Anslagsbehållningar 30.6.71

Beräknad förändring 30.6.7130.6.72

Beräknad förändring 30.6.7230.6.73

Stv.-prop. 1972

Myndigheterna

Dep.-ch.

Stv.-prop. 1972

Dep.ch.

Driftbudgeten (exkl. avskrivningar) Kapitalbudgeten

Summa

3 004

1427

4 431

-200 -400

- 600

+ 614 + 68

+ 682

+ 500 + 500

- 150 -350

-500

- 375 -350

-725

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90 30

myndigheterna
då gjorde. Riksrevisionsverket har sedermera inhämtat uppgifter rörande
myndigheternas bedömning av anslagsbehållningarnas utveckling. En
sammanfattning härav liksom min egen bedömning återges i tabell 7. 1 sin
beräkning av budgetutfallet för innevarande budgetår har riksrevisionsverket
bedömt att anslagsbehållningarna kommer att öka med inemot 700 milj. kr. För
egen del räknar jag, efter samråd med berörda departementschefer, med en
uppbyggnad av anslagsbehållningarna på i runt tal 500 milj. kr. Bidragande
till denna utveckling av behållningarna på reservations- och
investeringsanslagen under innevarande budgetår är att vissa- stora
utbetalningar i samband med konjunkturstimulerande åtgärder inte beräknas kunna
ske förrän nästa budgetår.

För budgetåret 1972/73
förutsåg jag i statsverkspropositionen en förbmkning av reservationsmedel med
500 milj. kr. Beräkningar över den statliga verksamheten under nästa budgetår
tyder på att min tidigare beräkning av den totala reservationsmedelsförbrukningen
ligger något för högt. A andra sidan kommer som nyss nämnts en del betalningar
avseende verksamheten under budgetåret 1971/72 att verkställas först
budgetåret 1972/73 och därmed för detta budgetår registreras som förbrukning
av reserverade medel. Beräkningen av den samlade förbmkningen av reserverade
medel behöver därför av dessa skäl inte justeras. I prop. 1972: 95 föreslås
frän den 1 januari 1973 en höjning av de allmänna barnbidragen och
studiebidragen i samband med ikraftträdandet av de föreslagna nya
skattereglerna. De föreslagna höjningarna av mervärdeskatten och. vissa
punktskatter får vidare till följd att utgifterna för främst folkpensioner
redan nu kan förutses överstiga det av riksdagen beslutade föreslagna anslaget
för budgetåret 1972/73. Med hänsyn till vad jag har anfört förordar jag, i
syfte att ge en så rättvisande bild som möjligt av de totala statsutgifterna,
att förbrukningen av reservationsmedel justeras upp med 225 milj. kr., eller
till 725 milj. kr. för budgetåret 1972/73.

Beräkning
av dispositionen av rörliga krediter

Budgetutfallet
och därmed statens upplåningsbehov påverkas av förändringar i dispositionen av
rörliga krediter hos riksgäldskontoret, vilka enligt riksdagens beslut ställts
till förfogande för vissa myndigheter och bolag. I statsverkspropositionen
antogs det disponerade beloppet av rörliga krediter komma att öka med 350 milj.
kr. under budgetåret 1971/72. Jag finner ingen anledning att frångå denna
bedömning.

För
budgetåret 1972/73 räknade jag i statsverkspropositionen med en ökning av de
ianspråktagna beloppen med 450 milj. kr. Det finns nu skäl att något revidera
denna prognos. Jag räknar således med en ökning av de ianspråktagna beloppen
med 350 milj. kr. under nästa budgetår.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 90 31

Totalbudgetens inkomster budgetåren 1971/72 och 1972/73
samt investeringsplan för budgetåret 1972/73

Riksrevisionsverket har med särskilda skrivelser den 29
mars och den 30 mars 1972 lämnat bl. a. en beräkning av utfallet av budgetens
inkomster under budgetåret 1971/72 samt en förnyad inkomstberäkning för
budgetåret 1972/73. För en närmare redogörelse för dessa beräkningar får jag
hänvisa till verkets skrivelser (bilagorna 3 och 4).

Avgörande för beräkningen av statsinkomsternas utveckling
är de antaganden som görs om inkomstutvecklingen i samhället under prognosperioden.
Riksrevisionsverket har i sina beräkningar utgått från ett antagande om att
inkomsten av tjänst för fysiska personer ökar med 10 o/o under år 1972 och med
8 o/o under år 1973. De beräkningar av statsinkomsternas utveckling som jag
redovisade i statsverkspropositionen grundades på samma antagande. Den
information som sedermera har tillkommit ger inte anledning att ändra denna
bedömning.

Beträffande aktiebolagens taxerade inkomster har riksrevisionsverket
antagit att dessa ökar med 5 o/o under år 1972 och med 10 o/o under år 1973.
Även i detta fall kan jag ansluta mig till verkets bedömning.

Med
utgångspunkt i de angivna förutsättningarna har riksrevisionsverket beräknat
inkomsterna under titeln skatt på inkomst och förmögenhet m. ni. till 19 800
milj. kr. för budgetåret 1971/72 vilket är 100 milj. kr. mer än vad som angavs
i årets statsverksproposition. För budgetåret 1972/73 beräknas inkomsterna
under denna titel till 21200 milj. kr. vilket är 200 milj. kr. mer än vad som
upptogs i statsverkspropositionen.

Riksrevisionsverket har i sin beräkning inte kunnat ta
hänsyn till effekterna av de tidigare nämnda nya skattereglerna (prop. 1972:
95). Jag räknar med ett inkomstbortfall under titeln skatt på inkomst och förmögenhet
m. m. på ca 600 milj. kr. under budgetåret 1972/73 till följd härav.
Inkomsterna under titeln bör således för budgetåret 1972/73 fas upp med 20 600
milj. kr.

Beräkningen av inkomsterna på inkomstskattetiteln baseras
på förutsättningen om oförändrat procenttal, dvs. 100, för uttagande av preliminär
skatt för budgetåret 1972/73. Enligt förordningen (1947: 576) om statlig
inkomstskatt skall varje år bestämmas med vilka procenttal av grundbeloppen den
statliga inkomstskatten skall ingå i preliminärskatten för kommande budgetår.
Procenttalet för den första hälften av budgetåret 1972/73 skall vara detsamma
som under innevarande budgetårs senare hälft. 1 förordningen (1971: 257) om
storleken av statlig inkomstskatt som ingår i preliminär skatt för budgetåret
1971/72 har detta procenttal satts till 100 för budgetåret 1971/72. För tiden
den 1 juliden 31 december 1972 blir alltså uttagsprocenten densamma. Jag
föreslår att uttagsprocenten även för tiden den 1 januariden 30 juni 1973 fastställs
till 100.

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 90 32

Jag vill i detta sammanhang erinra om att den av 1970 års
riksdag beslutade skatteomläggningen medför ett inkomstbortfall för kommunerna
genom att de beskattningsbara inkomsterna blir lägre, främst till följd av höjt
grundavdrag vid taxeringen. Kommunerna skall kompenseras för detta
inkomstbortfall fr. o. m. år 1973. I prop. 1972: 60 föreslås vissa regler för
denna kompensation. Det slutliga skattebortfallsbidraget föreslås bli
utbetalat över utgiftsanslag och utgå i form av tillskjutet skatteunderlag.
Till grund för bidragsgivningen ligger ett beräknat skattebortfall för
kommunerna på 1 miljard kr. för år 1971. Utöver de slutliga bidragen föreslås
förskott av skattebortfallsbidrag utgå varje år fr. o. m. år 1973. Dessa
förskott bör, i likhet med förskottsbetalningar av kommunalskattemedel,
regleras över inkomstskattetiteln. Hänsyn härtill har tagits i
riksrevisionsverkets beräkning av inkomstutvecklingen under
inkomstskattetiteln.

Riksrevisionsverket har på basis av nu gällande
skattebestämmelser beräknat inkomsterna av mervärdeskatt till 11 800 milj. kr.
för budgetåret 1971/72 och till 13 000 milj. kr. för budgetåret 1972/73. Den
höjning av mervärdeskatten från den 1 januari 1973 som föreslås beräknas öka
inkomsterna för budgetåret 1972/73 med ca 600 milj. kr. Inkomsttiteln
mervärdeskatt bör således för budgetåret 1972/73 beräknas till 13 600 milj. kr.

I prop. 1972: 95 föreslås vidare en skattehöjning på
cigarretter. Inkomsterna av tobaksskatt bör därför för budgetåret 1972/73
räknas upp med 30 milj. kr. i förhållande till riksrevisionsverkets beräkning.
Jag föreslår att inkomsttiteln för detta budgetår förs upp med 1 638 milj. kr.

De föreslagna höjningarna av skatt på sprit och skatt på
vin beräknas också ge ökade inkomster under budgetåret 1972/73. Merinkomsterna
beräknar jag till 35 milj. kr. för skatt på sprit och till 25 milj. kr. för
skatt på vin. Inkomsterna under dessa titlar bör därför tas upp med 2 170 milj.
kr. resp. 335 milj. kr. för budgetåret 1972/73.

Den föreslagna högre skatten på pilsner, mellanöl och
starköl föranleder en uppjustering av riksrevisionsverkets beräkning av
inkomster från skatt på malt- och läskedrycker med ca 25 milj. kr. för
budgetåret 1972/ 73. Inkomsttiteln föreslås bli uppförd med 645 milj. kr. för
detta budgetår.

Inkomsterna av särskild skatt på motorbränslen bör också
räknas upp för budgetåret 1972/73 som en följd av förslagen i prop. 1972: 95.
Inkomsterna under denna titel bör tas upp med 913 milj. kr. för budgetåret
1972/73, eller med 150 milj. kr. mer än vad riksrevisionsverket beräknat.

Jag vill erinra om att riksrevisionsverket i sina nya
beräkningar av inkomsterna för budgetåret 1972/73 förutsatt bifall till
propositioner som avlämnats till vårriksdagen före den 30 mars 1972 och i vilka
nya regler eller förutsättningar för inkomstberäkningarna föreslås.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Tabell 8. Inkomster på totalbudgeten budgetåren
1970/711972/73 (Milj. kr.)

1970/71

1971/72

1972/73

Förändring från

Utfall

Stv.-prop,

. Ny be-

Stv.-prop,

, Ny be-

utfaU

ny ber.

1972

räkning

1972

räkning

1970/71 till ny beräkn. 1971/72

1971/72 till ny beräkn. 1972/73

Skatt på
inkomst och

förmögenhet
m. m.

18 441

19 700

19 800

21000

20 600

+ 1359

+ 800

Automobilskattemedel

3 223

3 314

3 314

3 434

3 424

+ 91

+ 110

Altalän
arbetsgivaravgift

1 202

1920

1 920

2110

2110

+ 718

+ 190

Tullmedel

1036

890

950

880

970

- 86

+ 20

Mervärdeskatt

9 088

12 050

11 800

13 300

13 600

+ 2712

+ 1 800

övriga
tullar och acciser

6 787

7 333

7 347

7 480

7715

+ 560

+ 368

Statens
affärsverksfonder

573

663

684

713

748

+ 111

+ 64

övriga
inkomster på drift-

budgeten

4 027

4 641

4 661

5 074

5 101

+ 634

+ 440

Beräknad
övrig finansiering

1259

1 636

1492

1 850

1839

+ 233

+ 347

Summa

45 637

52147

51969

55 831

56107

+ 6 332

+ 4138

Beträffande statens järnvägar redovisar
riksrevisionsvcrket en skrivelse från SJ varav framgår att verksamheten
innevarande budgetår beräknas medföra en intäktsbrist. Den belastning på
statsbudgeten detta innebär bör beaktas. Formerna härför torde senare få
underställas Kungl. Maj:t. I avvaktan härpå anser jag att statsinkomsterna för
budgetåret 1971/72 bör justeras ned med avrundat 150 milj. kr.

Riksrevisionsverkets beräkningar i övrigt har jag inte
funnit anledning att justera. Totalt innebär de av mig förordade avvikelserna
en ned-räkning av totalbudgetens inkomster i förhållande till riksrevisionsverkets
beräkning med 150 milj. kr. för budgetåret 1971/72 och en uppräkning med 265
milj. kr. för budgetåret 1972/73. Jag beräknar således totalbudgetens inkomster
för budgetåret 1971/72 till 51 969 milj. kr. och för budgetåret 1972/73 till 56
107 milj. kr.

Min beräkning av de enskilda inkomsttitlarna på
driftbudgeten för budgetåret 1972/73 framgår av specifikationen i bilaga 5.

Jag har i det föregående redogjort för förändringarna i
förhållande till statsverkspropositionen i fråga om begärda investeringsanslag
för budgetåret 1972/73. De begärda investeringsanslagen uppgår nu till 7 596
milj. kr. De för finansiering av dessa investeringar beräknade avskrivningsmedlen
som bör anvisas på driftbudgeten uppgår till 1 049 milj. kr. De medel som inom
resp. kapitalfond är tillgängliga för finansiering av investeringarna, dvs.
avskrivningsmedel och övriga kapitalmedel inom fonderna, beräknar jag till 1
808 milj. kr. På grundval härav beräknar jag investeringsbemyndigandena till 4
739 milj. kr. Kapitalbudgetens utgifter och dessas finansiering framgår av
tabell 9.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Tabell 9. Kapitalbudgetens utgifter och finansiering
budgetåret 1972/73

Fond

Investeringsanslag

Finansiering

Avskrivning

Övriga
kapi-

Avskrivning

Investerings-

inom
fon-

talmedel

frän drift-

bemyndi-

dema

inom fondema

budgeten

gande

I. Affärsverksfonderna

2 522
396 000

1 506
350 000

14 502 000

23 804 000

977 740
000

II. Statens allmänna

fastighetsfond

492 444 000

45 885 000

3 050 000

189 847 000

253 662
000

III. Försvarets fastig-

hetsfond

294 700 000

26 782 000

16 000 000

200 600 000

51 318
000

IV. Statens utlånings-

fonder

3 647
403 000

_

_

594 876 000

3 052
527 000

V. Fonden för låneun-

derstöd

425 003 000

_

58 500 000

34 867 000

331 636
000

VII. Fonden för förlag

till statsverket

45 001 000

_

30 000 000

15
001000

IX. Diverse kapital-

fonder

168 701000

105 788 000

650 000

5 502 000

56
761000

Summa kr.

7 595
648 000

1 684
805 000

122 702
000

1 049 496 000

4 738
645 000

Avgår
kapitalåterbetalning:

Oreglerade kapitalmedels-

förluster

1 000
000

övrig kapitalåterbetalning

31619
000

Länemedel

4 706
026 000

Jag har låtit upprätta förslag till investeringsplan och
investerings-stater för budgetåret 1972/73 med specifikation av de i planen
angivna investeringsbemyndigandena (bilaga 7).

Beräkning av totnlbudgeten för budgetåren 1971/72 och
1972/73

Med beaktande av vad jag anfört i det föregående beräknar
jag totalbudgeten för budgetåren 1971/72 och 1972/73 enligt tabell 10.

Beräkningarna ger ett underskott i totalbudgeten på ca 4
330 milj. kr. för budgetåret 1971/72 och ett underskott på ca 3 630 milj. kr.
för budgetåret 1972/73. Underskottet för budgetåret 1971/72 är endast
obetydligt större än det sorn angavs i finansplanen. För budgetåret 1972/73
beräknades tidigare ett underskott på ca 3 280 milj. kr.

Till statsrådsprotokollet i detta ärende torde få fogas
som Bilaga 1: Reviderad nationalbudget för år 1972 Bilaga 2: Långtidsbudget för
perioden 1972/731976/77 Bilaga 3: Riksrevisionsverkets approximativa beräkning
av budgetutfallet för 1971/72

Bilaga 4: Riksrevisionsverkets förnyade inkomstberäkning
för budgetåret 1972/73

s. 10 Kontrollera mot PDF

Tabell
10. Totalbudgeten budgetåren 1970/711972/73 (Milj. kr.)

1970/71

1971/72

1972/73

Förändring från

Utfall

Stv.-prop

. Ny be-

Stv.-prop

. Ny be-

utfall

ny ber.

1972

räkning

1972

räkning

1970/71 till

ny ber. 1971/72

1971/72 till

ny ber. 1972/73

Inkomster

45 637

52147

51969

55 831

56107

+ 6 332

+ 4138

varav:

inkomster på drift-

budgeten

44 378

50 511

50 477

53 981

54 268

+ 6 099

+ 3 791

övrig finansiering

I 259

1636

1492

1850

1 839

+ 233

+ 347

Utgifter

48 269

56
466

56
300

59110

59
739

+ 8 031

+ 3 439

varav:

driftbudgeten (exkl.

förändr. i behållningar

på reservationsanslag)

41093

47 709

48 550

50 571

51068

+ 7 457

+ 2518

investeringsanslag

7 874

7 807

7 900

7 589

7 596

+ 26

- 304

förändring i anslags-

behållningar

314

600

- 500

500

725

- 186

+ 1225

förändring i dispositio-

nen av rörliga krediter

384

350

350

450

350

+ 734

-

Totalbudgetsaldo

-2 632

-4319

-4331

- 3
278

-3
632

- 1699

+ 699

Bilaga
5: Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret 1972/73

Bilaga
6: Specifikation av anslagsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen
för budgetåret 1972/73

Bilaga
7: Förslag till investeringsplan och investeringsstater för budgetåret 1972/73

Bilaga
8: Förändringar i riksstatsförslaget för budgetåret 1972/73 sedan
statsverkspropositionen

HEMSTÄLLAN

Under
åberopande av vad jag har anfört hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen att

1)
godkänna de allmänna riktlinjer
för den ekonomiska politiken som jag har förordat i det föregående,

2)
till Avskrivning av nya
kapitalinvesteringar för budgetåret 1972/73 anvisa följande
reservationsanslag, nämligen

Statens
allmänna fastighetsfond

Försvarsdepartementet:

Civilförsvar:
Anskaffning av anläggningar 3 000 000

Anskaffning
av vissa skyddsrumsanläggningar 1 301 000

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 90 36

Utbildningsdepartementet:

Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål 529 000

Byggnadsarbeten vid universiteten m. m. 89 350 000

Försvarets fastighetsfond

Försvarets fastighetsfond 200 600 000

3)
godkänna min
beräkning av förändringarna i anslagsbehållningarna för budgetåret 1972/73,

4)
godkänna min
beräkning av förändringarna i dispositionen av rörliga krediter för budgetåret
1972/73,

5)
besluta att
statlig inkomstskatt för skattskyldig, som avses i 10 § 1 mom. förordningen
(1947: 576) om statlig inkomstskatt, skall för budgetåret 1972/73 ingå i
preliminär skatt med 100 o/o av grundbeloppet,

6)
godkänna att
förskott av skattebortfallsbidrag regleras över inkomsttiteln skatt på inkomst
och förmögenhet m. m.,

7)
godkänna min
beräkning av driftbudgetens inkomster för budgetåret 1972/73 enligt den vid
detta protokoll fogade specifikationen,

8)
godkänna
förslaget till investeringsplan och investeringsstater för budgetåret 1972/73,

9)
på
kapitalbudgeten beräkna den mot investeringsplanen svarande inkom.sttiteln
Lånemedel till 4 705 976 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att
till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

MARCUS eOKTR. STHLM 1972 7201 96

opaginerad Kontrollera mot PDF

Reviderad nationalbudget för år 1972

Bilaga 1

s. 1 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90

Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1972

Bilaga
1

REVIDERAD NATIONALBUDGET FÖR ÅR 1972

Inledning

Den
reviderade nationalbudgeten för 1972 som härmed läggs fram är utarbetad inom
finansdepartementets sekretariat för ekonomisk planering och
konjunkturinstitutet. Nationalbudgeten bygger på material som erhållits från
fackdepartement och olika verk och institutioner. Vidare har utredningsrådet
hörts. Dess ledamöter bär dock ej något ansvar för nationalbudgetens utformning
och bedömningar.

Kapitlen
III, Utrikeshandeln samt VII, Investeringarna och IX, Kreditmarknaden
har helt sammanställts inom konjunkturinstitutet. Institutet har även
sammanställt avsnitten om industriproduktion och skogs-bmk i kapitel IV och
i huvudsak avsnitten om de disponibla inkomsterna och den privata konsumtionen
i kapitel VI. Ansvaret för bedömningen av Sveriges ekonomi 1972
med undantag för de avsnitt eller punkter där konjunkturinstitutet
uttryckligen åberopas vilar på finansdepartementets sekretariat för
ekonomisk planering där arbetet med nationalbudgeten letts av tf
planeringschefen Lars Lindberger.

1 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 90. Bilaga 1.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90

I.
Sammanfattande översikt

Utvecklingen
av Sveriges ekonomi 19701971 bär enligt de reviderade beräkningar som nu
föreligger i huvudsak samma prägel av stagnation som framträdde i de
preliminära kalkyler som framlades i början av 1972. Bmttonationalprodukten
beräknad från användningssidan anges nu ha ökat med tre tiondels procent.
Däremot räknas med något starkare nedgång i sysselsättningsvolymen mätt i antal
arbetstimmar. Denna uppskattas nu till 1,6 »/o 19701971, vilket dock alltjämt
tyder på en synnerligen svag produktivitetsutveckling inom samhällsekonomin
under denna period.

På
användningssidan har den svaga utvecklingen kommit att än mera markeras med
avseende på den inhemska efterfrågevolymen. Efter en ytterligare nedjustering
beräknas denna nu ha sjunkit med knappt 2 o/o 19701971. Vad gäller
utrikesbalansen har däremot skett en viss revidering i positiv riktning. I än
högre grad än tidigare framgår sålunda att det är den inträffade förstärkningen
av bytesbalansen som överbryggat olikheten i fråga om utveckling mellan den
inhemska efterfrågan som sjunkit och den totala produktionen som stigit
obetydligt.

Av
de interna efterfrågekomponenterna är det i första hand den privata
konsumtionen för vilken utvecklingen 19701971 nu ter sig svagare än enligt de
preliminära beräkningarna. För den privata konsumtionen blev utfallet fjärde
kvartalet något lägre än som preliminärt beräknades fastän tendensen i och för
sig var uppåtriktad. Mellan 1970 och 1971 sjönk härigenom den privata
konsumtionen i volym med 1 o/q. Eftersom
de reala disponibla inkomsterna under samma period alltjämt beräknas ha stigit
med drygt 2,5"/» tyder kalkylerna fortfarande på en betydande ökning av
sparkvoten. Denna beräknas ha stigit från 3,3 "/o 1970 till 6,6 o/o 1971
och en uppgång av ungefärligen denna storlek kan dessutom som framgår av
kapitel IX anses tämligen väl belagd i
kreditmarknadsstatistiken.

I
fråga om lagerinvesteringarna innebär de beräkningar som nu föreligger en
upprevidering med ca 300 milj. kr. Däremot framträder en starkare nedgång för
handelns lagerinvesteringar. Handelns lagerhållning beräknas sålunda till fasta
priser ha minskat med inemot en halv miljard kr. Det rör sig tydligen om en
kraftig reaktion på den svaga försäljningsutvecklingen. I fråga om industrins
lagerinvesteringar innebär de reviderade beräkningarna totalt sett en avsevärd
uppjustering, varvid färdigvarulagrens tillväxt ytterligare har markerats.
Sammanlagt har lagerinvesteringarna svarat för den övervägande delen av den
inhemska

'
Beräkning från produktionssidan har givit en ökning av bruttonationalprodukten
med drygt I /2 %.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. 1
Reviderad nationalbudget för år 1972 3

efterfrågevolymens nedgång 19701971. Även den slutliga efterfrågan
dvs. bortsett från lager beräknas emellertid ha visat volymnedgång, dock
endast med ett par tiondels procentenheter.

I fråga om
offentlig verksamhet och investeringar har de reviderade beräkningarna medfört
tämligen begränsade justeringar i förhållande till de preliminära. Det
förefaller sålunda att ha bekräftats att de kommunala investeringarna sjunkit
med 11 0/0 1971 och att den offentliga konsumtionens tillväxt avsaktat till
drygt 4 0/0. Den av konjunktursituationen föranledda omläggningen av de
statliga verksamhetsplanerna förefaller emellertid att i mindre utsträckning
än som preliminärt antagits ha givit resultat som kunnat inregistreras före
årsskiftet. Tillväxten för statliga investeringar beräknas sålunda ha stannat
vid 3,5 0/0 och för statlig konsumtion och investeringar sammantaget vid drygt
4 0/0, vilket är 1 procentenhet mindre än som preliminärt angivits. För
bostadssektorn redovisas däremot, med 4,5 0/0, en något mindre investeringsnedgång
än som preliminärt framkommit. För det privata näringslivets investeringar
synes utfallet ha blivit något lägre än som preliminärt beräknats. Totalt
anges en volymökning med knappt 2 0/0. För industrins investeringar
inberäknat de statliga industriföretagens har tillväxten reviderats ned från
5 0/0 till 3 0/0 och för de privata industriföretagen synes
investeringsvolymen överhuvudtaget inte ha stigit.

Medan
bilden av den inhemska efterfrågeutvecklingen snarast förskjutits i negativ
riktning har även importutvecklingen för varor och tjänster 19701971 justeras
ned i volymtermer. Samtidigt har exportvolymen för tjänster och i någon
obetydlig mån även för varor justerats uppåt. Exportvolymen beräknas sålunda ha
stigit med 5 0/0,1 medan importvolymen sjunkit med 5,5 0/0 och den förstärkning
av bytesbalansen som härigenom inträffat motsvarande 2,10/0 av
nationalprodukten kan sägas ha förhindrat en eljest möjlig nedgång av denna.
I löpande värden har bytesbalansens överskott 1971 justerats upp med 120 milj.
kr. till 910 milj. kr. För 19701971 redovisas därmed en förstärkning om 2,5
miljarder kr.

Med den oförändrat svaga utveckling som nu framträder för
den totala produktionen har inte heller den beräknade arbetsvolymen för anställda
justerats avsevärt i förändringstal. Antalet utförda arbetstimmar för
anställda anges ha sjunkit med 0,9 0/0 under det att antalet sysselsatta stigit
med 1,0 0/0. För samtliga förvärvsarbetande inberäknat företagare beräknas
antalet utförda arbetstimmar ha sjunkit något mera eller såsom tidigare framhållits
med 1,6 0/0. Detta innebär en justering nedåt med en tredjedels procentenhet.
För antalet sysselsatta inom denna vidare kategori beräknas en ökning med 0,2 o/q.

1 Detta ökningstal har erhållits med den deflateringsmetod
som tillämpas i nationalräkenskapskalkylerna. Med de deflateringstal som
används i exportberäkningarna i kapitel III redovisas en exportvolymökning med
3,8 %.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.1972: 90 4

Vad
gäller utvecklingen av priser, kostnader och löner har revideringarna gått i
motsatt riktning. Konsumentprisernas uppgång under loppet av 1971 blev enligt
långtidsindex 7,5 0/0. Timförtjänstökningen för anställda 19701971 har
uppräknats till 9,8 »/o i samband med att löneglidningstalet uppjusterats till
2,8 0/0. Hämtöver har en upprevidering av de enskilda företagarnas
inkomstökning medverkat till att tillväxttalen för faktorinkomster liksom även
för disponibla inkomster förskjutits ca en halv procentenhet uppåt eller i
samma grad som den beräknade implicita prisförändringen mellan årsgenomsnitten
för 1970 och 1971. Den beräknade tillväxten för realt disponibla inkomster 1970
71 har således inte förändrats utan kvarstår som tidigare angetts vid 2,5 0/0.
Timförtjänstökningen för speciellt industriarbetare uppskattas till 10 ä 11
0/0, vilket vid en internationell jämförelse förefaller att ligga klart under
genomsnittet för Västeuropa.

Sammanfattningsvis
har den ekonomiska utvecklingen 19701971 kännetecknats av att den totala
produktionen stagnerat. Detta har inträffat vid bibehållen antalsmässig
sysselsättning, dock i förening med en viss nedgång i antalet arbetande timmar.
Samtidigt har skett en ökning av arbetslösheten och produktivitetsutvecklingen
har varit svag. Priser och timförtjänster har bibehållit en förhållandevis hög
stegrings-takt medan de realt disponibla inkomsternas stegringstakt varit
måttlig. Hushållens sparkvot har visat en plötslig stegring och den privata konsumtionen
har sjunkit i volym. Offentlig verksamhet och privata investeringar har haft
måttlig tillväxt. Samtidigt har bytesbalansen undergått en påfallande stark
förskjutning i positiv riktning. Fastän exportvolymen blev större 1971 än
1970, hämmades dess tillväxt av den internationella konjunkturdämpningen och
någon ytterligare uppgång utöver den nivå som uppnåddes redan kring årsskiftet
1970/1971 inträffade inte under loppet av 1971. I stället synes exportvolymen
ha fallit något tillbaka under andra och tredje kvartalen.

Vissa
av de mera markanta förändringar som inträffat inom Sveriges ekonomi 1971 är av
sådan karaktär att de genom sina återverkningar kan bli av stor betydelse såväl
för utvecklingen 1972 som för den vidare framtidsbedömningen. Detta gäller i
särskild grad sparkvotens ökning med direkta implikationer på
konsumtionsutvecklingen 1972 och vidare den svaga produktivitetstillväxten som
komplicerar prognoserna för sysselsättningsläget 1972. Av stor betydelse för
Sveriges ekonomi 1972 blir givetvis även i vad mån en mera expansiv utveckling
kan väntas för exporten efter den stagnation som varit förhärskande under större
delen av 1971. Ett spörsmål av stor vikt är likaså vilka resultat som 1972 kan
påräknas av de omfattande åtgärder som 1971 vidtagits i syfte att öka såväl de
offentliga investeringarna som näringslivets investeringar. Ehuru Sveriges
ekonomi 1971 i huvudsak präglades av stillastående eller inom vissa branscher
vikande produktionsutveckling kunde man

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad
nationalbudget för år 1972 5

mot
slutet av året spåra visa tendenser till ett omslag. Såväl för exporten som
industriproduktionen innebar fjärde kvartalet en något mera positiv förändring
än de närmast föregående kvartalen. Exportens sä-songsrensade kvartalsvärden
som trots successiv prisstegring i stort sett legat oförändrade från fjärde
kvartalet 1970 fram till tredje kvartalet 1971 visade därefter en klar uppgång
fjärde kvartalet, vilken åtminstone delvis bör ha haft volymmässig innebörd.
Uppgången var särskilt påtaglig i fråga om skogsindustriprodukter men
framträdde även för verkstadsprodukter och s. k. övriga varor. Industriproduktionen
var säsong-rensad på tillbakagång från fjärde kvartalet 1970 till tredje
kvartalet 1971 men steg därefter någon procentenhet fjärde kvartalet. Slutligen
började också de säsongrensade kurvorna för arbetslöshet och lediga platser att
försiktigt röra sig i stabihserande riktning. Arbetslösheten visade sålunda
nedgång från november medan antalet lediga platser stigit sedan oktober.

Den
med hänsyn till årstiden gynnsammare utvecklingstendens som sålunda började
skönjas på arbetsmarknaden har även varit märkbar under första kvartalet 1972,
något som för denna period dock knappast låter sig förklaras med hänvisning
till industriproduktionens utveckling. Under inflytande av höga färdigvarulager
och en förhållandevis svag orderingång från speciellt hemmamarknaden förefaller
nämligen industriproduktionen återigen att ha gått tillbaka första kvartalet
1972, även om exporten kan ha fortsatt att utvecklas positivt. Det är under
sådana omständigheter sannolikt att det i främsta rummet varit byggnadsverksamheten
och de arbetsmarknadspolitiska åtgärder som i övrigt vidtagits samt möjligen
också arbetstidsförkortningens återverkningar, som förklarar den fortsatt i
huvudsak gynnsamma tendensen på arbetsmarknaden första kvartalet 1972.

Den
internationella ekonomiska utvecklingen har under de första månaderna 1972 inte
nämnvärt avvikit från de bedömningar som gjordes i den preliminära
nationalbudgeten. Möjligen var den tveksamma tendensen under tiden närmast
efter årsskiftet ännu mera uttalad än som ingick i förhandsbedömningen. I
gengäld förefaller tillförsikten om en positiv konjunkturförändring före
utgången av 1972 nu ha blivit mera allmän. Avgörande för bedömningen av den
förestående internationella konjunkturutvecklingen är liksom vid tillkomsten av
den preliminära nationalbudgeten att söka fastställa när en vändning uppåt kan
komma till stånd i Västeuropa och Japan. Som en väsentlig uppgift framstår
vidare att söka uppskatta hur markerad expansionen kan väntas bli i den
amerikanska ekonomin 1972.

Tillgängliga
konjunkturindikatorer tyder på att det uppsving i den amerikanska ekonomin som
inleddes 1971 vunnit avsevärd styrka. Detta har kommit till uttryck i
utvecklingen av bostadsbyggandet och den privata konsumtionen. Den största
osäkerheten i den inhemska efter-

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90 6

frågan
1972 knyter sig fortfarande till utvecklingen för de privata fasta
investeringarna. Trots det låga kapacitetsutnyttjande som fortfarande råder i
den amerikanska ekonomin pekar emellertid de senaste investeringsenkäterna på
att en tämligen snar återhämtning är att vänta. Industrins investeringar kan
därvid möjligen öka något i volym jämfört med 1971.

Bedömningen
av den ekonomiska utvecklingen i Västeuropa under 1972 framstår fortfarande i
vissa hänseenden som osäker bl. a. till följd av varierande konjunkturtendenser
i områdets större länder. Liksom i den preliminära nationalbudgeten för 1972
förutses en tämligen utdragen återhämtningsprocess för den italienska
ekonomin, medan en relativt stark tillväxt väntas fortsätta i Frankrike, om än
inte i samma takt som 1971. Med en fortsatt expansiv ekonomisk politik i Storbritannien
förefaller en produktionstillväxt om 3 a 4 o/o för 1972 där ligga inom
räckhåll. Av central betydelse för den västeuropeiska konjunkturbilden 1972
framstår dock den utveckling som den västtyska ekonomin kan komma att uppvisa.

I Västtyskland inträffade
en uppgång av såväl industriproduktionen som orderingången omedelbart efter
årsskiftet men det är ännu ovisst huruvida detta representerade mera än en
övergående reaktion sedan den omfattande arbetskonflikten hävts inom
metallindustrin. Av större betydelse kan vara att de pessimistiska stämningar
som rådde inom det västtyska näringslivet märkbart förändrats till det bättre.
Flera faktorer torde ha bidragit härtill. Valutaöverenskommelsen i december,
exempelvis innebar att den effektiva uppskrivningen av D-marken blev väsentligt
mindre än vid de flytande kurserna hösten 1971. Likaledes skapade
löneuppgörelsen inom metallindustrin i slutet av 1971 ett säkrare underlag för
planeringen i företagen. Vidare har beslutats att i juni 1972 återbetala den
tillfälliga konjunkturskatten om ca 6 miljarder DM. Under första halvåret 1972
väntas den privata konsumtionen tillsammans med den offentliga sektorns
efterfrågan vara tillräckligt motståndskraftig för att motväga inverkan av en
svag investeringsutveckling. Effekten av i första hand extraskattens
återbetalning kan beräknas bidra till en inhemsk efterfrågetillväxt
tillräckligt stark att skapa ett uppsving för lagerinvesteringarna. Nedgången
i industrins kapacitetsutnyttjande bör under sådana förhållanden begränsas och
en vändning uppåt för de privata investeringarna förefaller trolig före
utgången av 1972. För Västtysklands del torde bruttonationalprodukten likväl
inte öka mer än 2 o/o 1972.

För
Västeuropa som helhet kan den totala produktionen för 1972 beräknas öka
obetydhgt snabbare än 1971, eller med inemot 3,5 o/o. En successiv ökning av
tillväxttakten för området kan, liksom även för Japans del, i huvudsak väntas
inträda först under andra halvåret.

Eftersom
tillväxttalen för Västeuropas länder 1972 med få undan-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bil. 1
Reviderad nationalbudget för år 1972 7

tag väntas bli lägre än den samtidiga kapacitetsökningen
kan det såtillvida vara befogat att karakterisera det väntade förloppet som en
återhämtning i avkyld temperatur. Det efter japanska förhållanden låga
kapacitetsutnyttjandet i detta land kan väntas få avsevärda återverkningar på
de internationella marknadsförhållandena, även om den vidtagna uppskrivningen
av yenen i och för sig bör utöva en återhållande inverkan på den japanska
exportens utveckling. Till bilden hör även att den amerikanska handelsbalansen
i volymtermer kan väntas visa ett avsevärt positivt utslag redan 1972.

Beträffande prisbildningen kan det under sådana
förhållanden vara rimligt att förutsätta att den dämpning av prisutveckhngen
för rå- och stapelvaror som inträdde under 1971 i varje fall inte skall behöva
åtföljas av något kraftigt återslag 1972. I stället finns goda möjligheter att
dämpningstendenserna mera allmänt skall spridas till att även avse industriella
färdigvaror liksom överhuvudtaget senare bearbetnings- och distributionsled.
Förutsättningarna härför bör vara någorlunda gynnsamma i ett konjunkturskede
som väntas komma att kännetecknas av begränsat efterfrågetryck, stigande
produktivitet och inom vissa nyckelländer avtagande lönekostnadstillväxt.

Bl. a. som följd av den försämring av bytesvillkoren som
utlösts av dollarnedskrivningen kan någon förstärkning av den amerikanska bytesbalansen
till löpande priser knappast påräknas redan 1972, trots de beaktansvärda
volymeffekter som förutses. Detta torde ha varit en av orsakerna till de
känslor av osäkerhet inför de internationella betalningsfrågorna som tidvis
kom till uttryck under årets första kvartal. Betydelsefullt har emellertid
även varit att den amerikanska kortfristiga räntenivån sedan slutet av 1969
legat lägre än den europeiska. I anslutning till den amerikanska
konjunkturförbättringen har denna differens börjat avta och dollarns ställning
förefaller tills vidare att ha stärkts genom ränteutvecklingen. Det kan också
finnas goda möjligheter att denna stabilisering blir bestående till dess att
den förutsedda förbättringen av Förenta staternas bytesbalans hinner att göra
sig gällande.

Med tanke
på tidigare erfarenheter kan det ligga nära till hands att ställa frågan om
inte en sådan stabilisering med åtföljande tillbakaflöde av kort amerikanskt
kapital och sänkning av den högt uppdrivna internationella likviditeten skulle
kunna urarta i en internationell räntekonkurrens vilket i en liknande situation
skedde i början av 1969. Förutsättningarna härför synes emellertid i viktiga
hänseenden ha förändrats sedan 1969. Det förefaller sålunda inte troligt att
måttliga utflöden av dollar mera allmänt skall ge upphov till räntepolitiska
motåtgärder. Som ett annat utslag av en förändrad inställning kan möjligen
förtjäna nämnas att vissa centralbanker i en strävan att diversifiera
sammansättningen av sina valutareserver synes ha bidragit till att öka den
internationella likviditeten sådan denna enligt gängse definitioner

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 90 8

registreras, i och med att de mot dollar förvärvat andra
valutor än re-serwalutor och införlivat dessa i sina officiella reserver.

Denna bedömning av den internationella
konjunkturutvecklingen har varit en av utgångspunkterna för den reviderade
exportpiognos för 1972 som utarbetats av konjunkturinstitutet. Prognosen är i
första hand baserad på uppgifter från de större företagen och vissa branschorganisationer.
I sin bedömning av dessa uppgifter har institutet sålunda utgått från den
konjunkturuppfattning som redovisats i det närmast föregående. Exporten
exklusive fartyg, beräknas 1972 öka med 5,5 o/o i volym 2,2 procentenheter
mer än 1971. Till följd av en relativt kraftig minskning av fartygsleveranserna
beräknas totala exporten 19711972 öka med 5 o/o jämfört med 3,8 o/o
19701971.1

Efter en dämpning under främst andra och tredje kvartalen
1971 förutses exporten enligt dessa beräkningar ånyo expandera under loppet av
1972 för att under andra halvåret volymmässigt öka med ungefär 10 o/o i
årstakt. Det är bedömningen av exportutvecklingen för rå-och stapelvaror 1972
som Hgger till grund för denna förhållandevis snabba exporttillväxt. Såväl
produktion som förbrukning av dessa varor i Västeuropa väntas öka kraftigt.
Exporten av skogsindustriprodukter, malm samt järn och stål beräknas sålunda
stiga med drygt 8 o/o i volym 1972 efter en nedgång 1971 med 3,5 o/o. Omslaget
förutses bli kraftigast för massa samt järn och stål. Exporttillväxten av
färdigvaror dämpades markant under 1971 till följd av minskad efterfrågan i de
västeuropeiska länderna. Då efterfrågenedgången blev särskilt utpräglad vad
gäller maskininvesteringama kom framför allt exporten av verkstadsprodukter att
försvagas. Orderläget för verkstadsföretagen var vid början av 1972 fortfarande
relativt svagt, varför exporten av verkstadsprodukter 1972 beräknas öka med
endast 3,5 o/o i volym mot 6 o/o 1971. Exporten av övrigvaror förutses stiga
med 6 o/o, vilket är nära nog lika mycket som 1971. Under förutsättning om
normalskörd väntas livsmedelsexporten minska med 4 o/o efter en mycket kraftig
ökning 1971.

Prisutveckhngen 1972 väntas bli avsevärt svagare än 1971.
Konjunkturinstitutet räknar med prissänkningar för trävaror och massa och
betydligt lägre prisstegringar för bl. a. verkstadsprodukter. Prisförändringen
skulle då bli 2,5 o/o och den värdemässiga exporttillväxten 7,5 o/o 19711972.
Den lägre prisutvecklingen 1972 torde delvis ha sin grund däruti att en del av
den svenska exporten utgörs av produkter i ett för närvarande svagt
marknadsläge, för vilka dessutom ledande prisnoteringar sker i dollar.

Det privata näringslivets investeringar i byggnader och
maskiner väntas öka med 11,5 o/o från 1971 till 1972. För industrins del förut-

Med nationalräkenskapens deflateringssystem anges
motsvarande tillväxttal till 5,2 % 19711972 respektive 5,0 % 19701971.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bil. 1
Reviderad nationalbudget för år 1972 9

ses en volymökning med 6 o/o både för maskininvesteringar
och byggnadsinvesteringar. De förväntade utfallen har erhållits efter
sedvanlig uppjustering av industrins planer, som de kom till uttryck i
statistiska centralbyråns februarienkät. Uppjusteringen har i första hand skett
med ledning av tidigare erfarenheter om hur de faktiska utfallen utvecklat sig
i förhållande till planerna. Hänsyn har även tagits till de förhållandevis
stora frisläppen av investeringsfonder under hösten 1971, den förlängda tiden
för utnyttjande av avdrag för maskininvesteringar samt det ökade bidraget till
miljövårdsinvesteringar. Vidare har antagits en fortsatt relativt lätt
kreditmarknad, åtminstone under större delen av 1972. Jämfört med
novemberenkäten 1971 har industrin justerat upp sina planer kraftigt både på
byggnads- och maskinsidan. På branschnivå pekar planerna på att investeringarna
1972 framför allt kommer att öka inom kemisk industri, järn- och metallverk
samt verkstadsindustri, medan en viss minskning är att vänta för skogsindustrierna.
Handelns investeringar beräknas öka med 13,5 o/o 1972, vilket innebär ett
omslag från 1971 då de minskade med 6,5 "/o.

Lagerinvesteringarna väntas fortsätta att minska 1972. De
senaste årens lagerutveckling har lett till att industriföretagen vid utgången
av

1971 hade en massiv lagerbuffert
speciellt gäller detta råvarulagren. En kraftig minskning av råvarulagren
väntas därför äga rum under första halvåret 1972. Under andra halvåret 1972
räknar man däremot med en uppbyggnad av råvarulagren i samband med att
industriproduktionen beräknas öka. Färdigvarulagren tycks inte vara lika högt
uppdragna som lagren av råvaror, men de är ändock så pass stora att
lagerinvesteringarna i färdigvaror förutses bli avsevärt mindre under

1972 än under 1971. Industrins totala
lagerinvesteringar för 1972 beräknas uppgå till 170 milj. kr., vilket innebär
en fortsatt kraftig nedgång från 1971 då dessa investeringar uppgick till 1,8
miljarder kr. Ett omslag i lagerutvecklingen för handeln från en kraftig
minskning under 1971 till en relativt stark ökning under 1972 medför dock att
nedgången totalt sett begränsas. Sammanlagt beräknas lagerinvesteringarna
uppgå till ca 520 milj. kr. 1972 mot 1,4 miljarder kr. 1971. Näringslivets
totala realkapitalbildning förutses med denna lagerutveckling öka med 3,5 o/o
19711972 efter en minskning med 12 o/o 1970 1971.

De statliga investeringarna väntas öka med 4 o/o i fasta
priser 1972. Häri ingår en ökning av byggnadsinvesteringarna med 13,5 o/o och
en minskning av maskininvesteringarna med 7,0 o/o. Den avsevärda ökning som
väntas för de statliga byggnadsinvesteringarna 1972, är till övervägande delen
en följd av de omfattande stimulansåtgärder som vidtogs på byggnads- och
anläggningsområdet under andra halvåret 1971.

Kommunernas investeringar väntas öka med 3,5 o/o i volym
efter

It Riksdagen 1972.1 saml. Nr 90. Bilaga 1.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90 10

en
minskning på 11 o/o 1971. Ett kraftigt omslag väntas för såväl byggnadsinvesteringarna
som maskininvesteringama, vilka beräknas öka med 2 respektive 14,5 o/o 1972.
Även i detta fall inverkar de åtgärder som statsmakterna vidtagit i
konjunkturstimulerande syfte, i första hand genom en temporär höjning av
bidragen till kommunala investeringar. Hela ökningen beräknas falla på de
kommunala bolagen. För de kommunala myndigheterna förutses nära nog stagnation
av investeringsvolymen 1972.

För
bostadsbyggandet beräknas en igångsättning med ca 100 000 lägenheter 1972.
Bostadsinvesteringama väntas öka med 2 o/o. För investeringarna i
flerfamiljshus räknar man dock med en minskning med 5,5 o/o, medan
småhusinvesteringarna ökar med 13 "/o under 1972. Den kraftiga ökningen
för småhusen beror till stor del på det mycket stora igångsättandet under
fjärde kvartalet 1971. Antalet inflyttnings-färdiga lägenheter under 1972
väntas uppgå rill 104 000, vilket innebär en minskning med 3 000 i jämförelse
med 1971.

Den
totala fasta investeringsvolymen väntas stiga med 6,5 "/o 1971 1972.
Byggnadsinvesteringarna ökar långsammare än maskininvesteringarna, eller med 5
"/o mot 9 o/o för de sistnämnda. Inberäknat lager förutses en
investeringsökning med 3,5 o/o 19711972.

Beträffande
inkomster, priser- och konsumtion framläggs följande beräkningar. Den totala
lönesumman väntas stiga med 10 o/o, vilket är i något högre takt än 19701971.
Detta antas ske trots att en negativ sysselsättningskomponent beräknas dra ned
lönesummeökningen med 1 o/o. Av denna ökning faller uppskattningsvis 1/2
procentenhet på retroaktiva löneutbetalningar hänförliga till 1971. Enskilda
företagares inkomster väntas öka med 4,5 o/o, vilket är något mer än 19701971.
Totalt beräknas faktorinkomsterna öka med 8,4 o/o, vilket är 0,4 o/o mer än
19701971. Tillväxten i de disponibla inkomsterna väntas däremot uppgå till 7,4
o/o mot 10,2 o/o 19701971. Hushållens nettoinbetalning till det offentliga
beräknas nämligen öka avsevärt kraftigare än 19701971, då en faktisk
minskning inträffade främst till följd av skattereformen.

Vid
bedömningen av prisutsikterna för 1972 har en utgångspunkt varit att arbetsgivarnas
kostnad per timme i genomsnitt för samtliga anställda antas stiga med 11
"/o inkluderat höjning av arbetsgivaravgifterna till ATP.
Lönekostnadsgenomslaget inom de från intematio-nell konkurrens skyddade
näringarna väntas få ett för denna lönesteg-ringstakt normalt värde, vilket är
ungefär detsamma som för 1970 1971. Enligt den prisprognos, som utarbetats kan
konsumentprisnivåns uppgång under loppet av 1972 väntas bli 4,5 o/o. Mellan
genomsnittslägena för kalenderåren 1971 och 1972 förutses förändringen bli
något högre eller 5,0 o/o.

Vid
den förutsatta prisuppgången 1972 kan de realt disponibla in-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad
nationalbudget för år 1972 11

komsterna
beräknas öka med 2,5 o/o mot 2,6 o/o mellan 1970 och 1971.

Den privata konsumtionen
inklusive turistnettot beräknas komma att öka med 4 o/o 19711972 mot en
minskning med 1 o/o 19701971. Då hushållens disponibla inkomster i fasta
priser beräknas öka med endast 2,5 o/o innebär konsumtionsprognosen en
förväntad neddragning av den exceptionellt höga sparkvoten från 1971. I
beräkningarna har antaghs att inte fullt hälften av sparkvotsökningen 19701971
skall tas tillbaka under 1972.

Den offentliga
konsumtionen väntas i volym öka med ca 3 o/o, varav den kommunala med 2,8 o/o
och den statliga med 3,2 o/o. Beräkningen av den kommunala konsumtionen bygger
bl. a. på de planer som redovisats av kommunerna i februari 1972 och som
inneburit fortsatt dämpning av konsumtionsutgifterna för 1972 jämfört med
planerna under senhösten 1971.

Med ledning av den
förväntade efterfrågans tillväxt kan import-volymen 19711972 beräknas stiga
med 6 o/o jämfört med en minskning 19701971 med 6 o/o. Uppgången i såväl
industrins råvarulager som handels lagerhållning 1972 samt utvecklingen inom
den privata konsumtionen och investeringarna väntas härvid utgöra de väsenthga
orsakerna till importtillväxten.

Omslaget
i importtillväxten förutses bli starkast för konsumtionsvaror, för vilka
räknas med en ökning 1972 med 11,5 o/o efter en nedgång 1971 med 4,8 o/o. För
investeringsvarorna beräknas tillväxten 1972 uppgå till 7,5 o/o jämfört med en
nedgång 1971 med 6,5 o/o.

Importpriserna beräknas
stiga med nära 4 o/o eller drygt 1 procentenhet mera än exportpriserna. Den
väntade försämringen av bytesförhållandet är främst ett utslag av det
förhållandevis svaga marknadsläget för våra exportråvaror men kan delvis
uppfattas som en följdföreteelse till den genomförda omläggningen av
växelkurserna. Denna kan beräknas medföra att importpriserna på färdigvaror
tenderar att stiga något snabbare än exportpriserna på sådana varor.

Handelsbalansen,
som 1971 förstärktes med drygt 3 miljarder kr. väntas 1972 försvagas med drygt
700 milj. kr. men likväl visa ett överskott på ca 1 200 milj. kr. Bakom denna
utveckling ligger dels en snabbare stegring av importvolymen (6 o/o mot 5 o/o),
dels den angivna försämringen av bytesförhållandet med 1 procentenhet.
Minussaldot för nettot av tjänster och transfereringar beräknas 1972 öka i
accelererad takt eller med drygt 750 milj. kr., vilket kan jämföras med en
årlig försvagning 19681971 med i genomsnitt 450 milj. kr. Framför allt väntas
det nu negativa tjänstenettot öka eller med drygt 400 milj. kr. varav ökningen
i minussaldot för turistnettot beräknas bidra med tre fjärdedelar.
Bytesbalansens saldo, inklusive korrigeringspost och transfereringsnetto,
skulle enligt dessa beräkningar så som de redovisas i tabell 3 i kapitel III
visa ett underskott 1972 på ca 600

s. 12 Kontrollera mot PDF

milj.
kr. jämfört med ett överskott 1971 på drygt 900 milj. kr., en försämring med
ca 1,5 miljarder kr.

Denna
beräkning av utrikeshandelns utfall ger tillsammans med de angivna
förändringarna i försörjningsbalansens övriga delposter till resultat att
bruttonationalproduktens tillväxt 19711972 beräknas bli 3,4 o/o.

I
sina huvuddrag visar den reviderade försörjningsbalansen på samma omkastning i
balansläget för Sveriges ekonomi 1972 som redan framträdde i den preliminära
försörjningsbalansen. Vad gäller den inre balansen visar prognoserna sålunda på
förnyad tillväxt för den totala produktionen och den inhemska efterfrågan. Vad
gäller den yttre balansen pekar prognoserna alltjämt på en avsevärd
försvagning av bytesbalansen.

Bytesbalansen
väntas i själva verket visa något större underskott 1972 än som tidigare
beräknats, ehuru utgångsläget 1971 nu framstår som mera positivt. Den beräknade
försvagningen blir därmed mera markerad än vad de preliminära kalkylerna
visade. En speciell omständighet som bidragit härtill är att man för 1971 har
att räkna med en avskrivning om 109 milj. kr. på en kredit som svenska staten
en gång lämnat Finland. Detta belopp redovisas som en transferering som kom-

Tabell 1:1. Reviderad försörjningsbalans 19711972

Procentuell

Milj.
kr.

Förändring 19711972

volym-

1971

förändring

Milj. kr.

Procentu-

19701971

i 1971 års priser

ell volymförändring

Tillgäng

Bruttonationalprodukt

0,3

181954

6 100

3,4

Import

-5,4

36 193

2150

6

Summa tillgång

-0,8

218
147

8 250

4

Efterfrågan

Bruttoinvesteringar

-2,5

38 563

2 500

6,5

därav: privata

1,9

15 350

1800

11,5

statliga affärs-

verk och bolag

7,5

3 651

- 50

- 1

statliga myn-

digheter

- 3,1

1941

250

12,5

kommunala

- 11,2

9019

300

3,5

bostäder

- 4,3

8 602

200

2

Lagerförändring

1725

- 1 100

.

Privat
konsumtion

- 1,0

97 374

3 900

4

Offentlig
konsumtion

4,3

42 471

1250

3

Tjänstenetto

.

- 138

- 300

Export

5,0

38 152

2 000

5

Summa efterfrågan

-
0,8

218 147

8 250

4

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1972 13

mer
att belasta bytesbalansen och medverkar till dess beräknade försvagning
19711972. I samma riktning verkar även den väntade försämringen av
bytesvillkoren, vilken nu beräknas bli något kraftigare än enligt de
preliminära kalkylerna. Den sammanlagda effekten av svagare bytesvillkor beräknas
i själva verket till ca 700 milj. kr. för varor och tjänster. Med dessa
särskilda förhållanden medtagna i beräkningen framstår den väntade
försvagningen av bytesbalansen om ca 1,5 miljarder kr. inte desto mindre som
avsevärd. Till saken hör ju att den beräknas inträffa ett år då
lagerinvesteringarna sannolikt kommer att fortsätta att sjunka och då
tillväxten av den totala produktionen inte väntas bli onormalt hög. Ungefär
hälften av saidoförsvagningen faller på tjänste- och transfereringsnettot men en
lika eller mera väsentHg orsak till att underskottet beräknas stiga är att
handelsbalansen inte väntas bli mera aktiv, vilket på sikt torde vara
behövligt, utan tvärtom försvagas med ca 3/4 miljarder kr. En förhållandevis
blygsam ökning väntas nämligen för exporten och detta beror inte på begränsad
kapacitet utan därpå att en måttlig tillväxt fömtses för den internationella
efterfrågan, särskilt under årets tidigare delar.

Tänkbart
är dock att avsättningsmöjligheterna kan ha blivit något underskattade och att
främst verkstadsexporten skulle kunna utvecklas mera expansivt. Bytesbalansens
underskott skulle under sådana förhållanden kunna bli lägre än beräknade ca
600 milj. kr. 1972, ett år vilket bl. a. kännetecknas därav att
lagerinvesteringarna med drygt 1 miljard kr. väntas underskrida sitt sannolika
trendvärde. En sådan avvikelse borde i och för sig ha gett ett positivt utslag
på bytesbalansen. Det kan tilläggas att om man betraktat bistånds- och liknande
krediter som löpande transfereringar och följaktligen låtit dessa belasta
bytesbalansen

Tabell
1:2. Bytesbalansen 19701972

Milj.
kr., löpande priser

1970

1971

1972 prognos

Export av varor Import av varor

35 150

36 251

38 152 36 193

40 940 39 710

Handelsbalans

- 1101

1959

1230

Sjöfartsnetto Turistnetto

2 034 - 1748

2 250 - 1896

'2 200 - 2 200

Övriga tjänster m. m., netto' Transfereringar, netto
Korrigeringspost'

- 557

- 998

800

- 892

- 1 314

800

- 975

- 1650

800

Bytesbalans

- 1570

907

-
595

'
Motsvaras av postema "korrigering av handelsstatistiken" och
"övriga tjänster, netto" i tabell 111:3. 2 Uppskattning av i
statistiken icke redovisade löpande betalningar.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 90 14

skulle det sålunda till ca 600 milj. kr. beräknade
underskottet få höjas till drygt 700 milj. kr.

Det förhållandevis gynnsamma utfallet av bytesbalansen
1971 var säkerligen till stor del ett utslag av en speciell konjunkturfasning,
som innebar att efterfrågan inom landet var ovanligt låg i förhållande till utlandets
efterfrågan på vår export. En rimlig tolkning har dock varit att det även
skulle ha skett en mera djupgående förbättring om man jämför med läget de
avmattningsbetonade åren 1967 och 1968. Sådana som prognoserna nu föreligger
skulle emellertid 1972 med en likartad konjunktursituation medföra en återgång
till läget 1968 vad avser såväl underskott i bytesbalansen som
lagerinvesteringarnas ungefärliga omfattning. En annan sak är att
betingelserna för en positiv utveckling av bytesbalansen under de närmast
följande åren kan komma att visa sig gynnsammare vid utgången av 1972 än de
faktiskt var vid utgången av 1968. Vad gäller såväl kapacitetstillgång som
kostnadsutveckling bör de svenska exportindustrierna ha goda förutsättningar
att vid ett konjunkturuppsving ta vara på avsättningsmöjligheterna på
exportmarknaden. Det förefaller emellertid uppenbart att man samtidigt även får
räkna med en kraftig ökning av varuimporten och troligen även av turistutgifterna.

Den väntade omkastningen i det yttre balansläget 19711972
har till stor del sin grund däruti att exporten i årsgenomsnitt beräknas stiga
högst medelmåttigt och endast obetydhgt snabbare än föregående år, medan
däremot importen under inverkan av den interna efterfrågeutvecklingen väntas
slå om från en klar nedgång till en måttlig tillväxt. Den omkastning som
förutses i det inre balansläget kommer till uttryck däruti att användningen av
resurser för inhemska slutliga ändamål dvs. bortsett från lager beräknas
återta en normal tillväxt om drygt 40/0 efter att ha fallit obetydligt tillbaka
19701971. Samtidigt beräknas lagerinvesteringarna fortsätta att sjunka
19711972 men endast i tredjedelen så snabb takt som året dessförinnan.
Sammanlagt väntas en ökning av den inhemska efterfrågevolymen med drygt 3,5 0/0
efter en nedgång med ett par procent 19701971. Liksom i de preliminära kalkylerna
väntas accelerationen av den slutliga interna efterfrågan falla såväl på privat
konsumtion som på offentliga och privata investeringar.

Vad gäller de offentliga investeringarna räknas
fortfarande med ett omslag i positiv riktning, men särskilt i fråga om de
kommunnala investeringarna är den volymökning som nu förutses påtagligt
nedrevide-rad. Med tanke på de betydande belopp som anslagits för dylika ändamål
kan det förefalla förvånande att hela den beräknade volymökningen för statliga
och kommunala myndigheters investeringar stannar vid drygt 1/2 miljard kr. Det
omfattande stöd som givits till kommunala investeringar tycks åtminstone
delvis fått funktionen att förhindra en ytterligare nedgång och förefaller
endast till begränsad del ha kommit till

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bil, 1 Reviderad
nationalbudget för år 1972 15

uttryck
i direkt investeringsökning. Även planerna för den kommunala konsumtionen har i
någon mån nedreviderats. Justeringen är förhållandevis liten men från
sysselsättningssynpunkt inte helt oväsentlig. Enligt den finanspolitiska
modellen i kapitel VIII framträder alltjämt en påtaglig förändring i positiv
riktning av den offentliga sektorns beräknade inverkan på samhällsekonomin.
Hela denna förändring beräknas falla på direkt efterfrågepåverkan, i första
hand genom utvecklingen av de offentliga investeringarna, inberäknat
bostadsinvesteringar. De expansiva effekterna av en betydande försvagning av
statens finansiella sparande motverkas däremot av en antagen kraftig
förstärkning av kommunernas finansiella sparande.

Även
med avseende på det privata näringslivets investeringar gjordes under 1971
stora insatser för att vrida utvecklingen i positiv riktning. De prognoser som
nu föreligger tyder på att den ekonomiska politiken i detta hänseende skulle
uppnå en viss framgång. Alltjämt räknas med kraftiga volymökningar för
investeringar inom handel m. m. liksom för handelsflottans fartygsanskaffning.
Härutöver tillkommer en något starkare volymökning för industrins investeringar
som beräknas stiga med 6 o/o. Härvid är dock att märka att utgångsläget 1971 nu
har reviderats ned ett par procentenheter. Det förefaller som om industriföretagen
i sin investeringsplanering mindre har påverkats av den betydande resultatförsämring
som skedde 1971 än av de åtgärder som vidtagits i stimulerande syfte liksom av
utsikterna till en successiv förbättring av avsättning och vinster. Företagen
har haft möjlighet att kraftigt öka sin upplåning på den svenska
kreditmarknaden och förfogar nu över betydande likvida reserver.

En
oklarhet med avseende på det finansiella utgångsläget inför 1972 är emellertid
att nationalräkenskapskalkylerna pekar på en ännu starkare försämring av
företagens driftsresultat och självfinansieringsmöj-heter 1971 än som
förefaller förenligt med kreditmarknadsstatistiken. Det har bedömts som
övervägande sannolikt att nationalräkenskapskalkylerna som i detta hänseende
har karaktären av restpostberäkningar kan ha överskattat resultatförsämringen
inom näringslivet med ett par miljarder kr. Tänkbart är även att den del av
vinstförsämringen inom näringslivet som faller på enskilda företagares
inkomster i dessa preliminära beräkningar blivit underskattad i vilket fall
även inkomstkalkylerna för hushållssektorn 1971 skulle ha påverkats. Tentativa
skattningar har gett vid handen att den speciella osäkerhetsmarginal som kan
följa härav för hushållsinkomsternas del skulle kunna röra sig om upp till ca
1/2 miljard kr.i och för hushållens beräknade sparkvot om upp till 1/2
procentenhet.

'
I en slutlig sammanställning av nationalräkenskapskalkylerna har posten
enskilda företagares inkomster höjts med ungefär detta belopp. Det har av tidsskäl
ej varit möjligt att beakta denna justering i de följande kapitlen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90 16

Vad
sedan beträffar hushållens dispositioner 1972 blir den centrala
bedömningsfrågan på vad sätt den betydande ökning av sparkvoten som
omisskännligen ägde rum 1971 härefter kan komma att återverka på den privata
konsumtionen. I huvuddrag har den bedömning bibehållits som gjordes i den
preliminära nationalbudgeten. Sålunda räknas med en viss nedgång i sparkvoten
liksom med återgång till en medelhög kon-sumtionsstegringstakt 1972.

Den
tillväxt av den totala produktionen med ca 3,5 o/o som förutses 19711972
skulle med oförändrade arbetstidsförhållanden och en som normal betraktad
produktivitetsutveckling knappast ha kunnat innebära någon ökad sysselsättning
detta år. Nu tillkommer emellertid verkningarna av den betydande
arbetstidsförkortning som genomförts från ingången av 1972. Denna beräknas få
en återhållande inverkan på arbetskraftsutbudet motsvarande 3,5 o/o. En kalkyl
som gjorts utifrån rimliga men inte desto mindre osäkra antaganden rörande den
troliga produktivitetsutvecklingen har visat att sysselsättningen skulle kunna
stiga något mera kanske med 1 o/o mera än det beräknade arbetskraftsutbudet.
Härvid har frånsett arbetstidsförkortningens inverkan räknats med
en ökning av arbetskraftsutbudet om ca 1/2 o/j. För samhällsekonomin som
helhet har förutsatts att produktiviteten skulle stiga mera 1972 än 1971 eller
med inemot 5 o/o mot drygt 2 o/o. Denna snabbare produktivitetstillväxt antas
delvis utgöra en konsekvens av arbetstidsförkortningen men får främst ses som
följdverkan av allmänt ökad aktivitet.

I
sina huvuddrag sammanfaller dessa beräkningar nära med motsvarande kalkyler i
den preliminära nationalbudgeten. De reservationer som där gjordes kan nu med
samma fog upprepas. Tillväxten i sysselsättning kan sålunda bli lägre till
följd av än större produktivitetsvinster och opåräknade standardsänkningar
inom vissa serviceområden. Härtill kommer att ändringar i frånvarofrekvens och
övertidsarbete kan påverka arbetskraftsefterfrågan och möjligen i återhållande
riktning. Vidare är det tänkbart att utbud och efterfrågan kan komma att visa
ökad obalans på vissa delarbetsmarknader, vilket kan komma att begränsa
arbetslöshetens nedgång. Även stegringar av yrkesverksamhetsgraden utöver vad
som beräknats skulle få en sådan inverkan. En viss nedgång i arbetslösheten
förefaller dock i årsgenomsnitt trolig 1971 1972. Detta bör innebära att den
tendens till nedgång i arbetslösheten som säsongrensat gjort sig gällande sedan
de sista månaderna 1971 kommer att fortsätta och att arbetslösheten mot slutet
av 1972 kan väntas bli tydligt lägre än mot slutet av 1971.

Inte
blott för arbetsmarknaden utan även för produktionen pekar prognosema på en
påtaglig aktivitetshöjning under loppet av 1972. I årsgenomsnitt väntas
industriproduktionen stiga med 2 1/2 o/o 1971 1972. Under första kvartalet
1972 förefaller produktionskurvan dock

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad
nationalbudget för år 1972 17

ha
varit något nedåtriktad, vilket delvis kan bero därpå att en del företag med
hänsyn till sina stora färdigvarulager låtit produktionen falla tillbaka i
anslutning till arbetstidsförkortningen. För andra kvartalet väntar företagen
enligt den senaste konjunkturbarometern en ökad orderingång men deras
produktionsplaner för denna period pekar på en endast svag produktionsuppgång.

För
andra halvåret förutses en mera påtaglig produktionsuppgång, samtidigt som
exporten i sin ökning väntas komma in i en årstakt om ca 10 o/o och de
återhållande effekterna av höga färdigvarulager börjar att bli mindre kännbara.
Det är förmodligen i detta skede som de nyrekryteringsbehov som föranletts av
arbetstidsförkortningen kan komma att aktualiseras inom åtskilliga
industriföretag. Samtidigt kan skogsbruket väntas utgöra ett undantag från den
allmänt stigande utvecklingstendensen för produktion och sysselsättning.
Främst till följd av den stora lagerhållningen av massaved beräknas nämligen de
totala avverkningarna minska med ca 15 o/o från 1971 till 1972.

För
första halvåret 1973 pekar de bedömningar, som försöksvis har gjorts, på en
kraftig fortsatt tillväxt av export, import och industriproduktion, en
fortsatt tillväxt i förhållandevis normalt tempo av maskininvesteringar och
privat konsumtion samt snarast en stagnation för byggnadsinvesteringarna. I
grunden ligger ett antagande om fortsatt konjunkturuppgång i Västeuropa.

Det
ligger i sakens natur att bedömningarna för det första halvåret 1973 är ännu
osäkrare än för andra halvåret 1972. Intressant är emellertid att
osäkerhetsmomenten delvis får annan innebörd allteftersom tidsperspektivet
förskjuts. Detta gäller i hög grad även i fråga om sådana tidigare berörda
utvecklingsfaktorer som produktivitet och sparande.

Vid
en utpräglad korttidsbedömning kan det sålunda vara rimligt att förutsätta att
efterfrågan på prestationer är oberoende av vilken produktivitetsförändring
som samtidigt inträffar. Produktiviteten blir därmed en faktor som negativt
inverkar på sysselsättningen och det är följakthgen rimligt att prognosen för
denna skulle försämras om det finns anledning att i strid mot tidigare
antaganden räkna med att det 1972 skulle inträffa en påtagligt större
produktivitetsökning än med ca 5 o/o. Detta skulle kunna ske om man samtidigt
fick erfara såväl en normal produktivitetsökning av den storlek som förekom
under senare hälften av 60-talet som därutöver även en betydande extra produktivitetsvinst
till följd av arbetstidsförkortningen eller som återhämtning efter de närmast
föregående årens svaga utveckling. Omvänt skulle det kunna vara rimligt att
höja sysselsättningsprognosen under fömtsättning av en fortsatt svag
produktivitetsökning i linje med vad som inträffade 1970-1971.

I
ett mera utsträckt tidsperspektiv blir det däremot uppenbart orimligt att
uppfatta efterfrågan på prestationer som någonting helt obe-

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90 18

roende
av produktivitetsutvecklingen. Denna kan på sikt förutsättas återverka på
tillväxten av såväl kapacitet som efterfrågan. Bland de faktorer som i princip
finge tänkas medverka till att en sådan återverkan sker ingår även den
ekonomiska politiken.

Vad
gäller sparandet kan det på liknande sätt vara rimligt att i en korttidsanalys
uppfatta en möjlig förändring av sparkvoten som en faktor som på ett
jämförelsevis överskådligt sätt inverkar på produktions-och
sysselsättningsprognoserna. I ett längre perspektiv innebär en bestående
förändring av sparkvoten bl. a. en i betydelsefull grad ändrad förutsättning
för den ekonomiska politiken.

Ett
problem ligger emellertid däri att mera bestående förändringar i fråga om såväl
produktivitetsutveckling som sparkvot är svåra att förutse. Man tvingas därför
att utgå från mer eller mindre normaliserade antaganden om dessa företeelser.
Detta medför en betydande ovisshet om förutsättningarna för den ekonomiska
utvecklingen 1973 och framgent. Denna ovisshet gäller även karaktären av den
konjunkturuppgång som nu förefaller att vara på väg i Västeuropa. Vissa
omständigheter talar för att detta uppsving möjligen inte blir så betydande.
Här åsyftas de tänkbara återverkningarna av dels de var för sig artskilda
anpassningsprocesser som de amerikanska och japanska ekonomierna har att
genomgå, dels den förhållandevis återhållande ekonomiska politik som tills
vidare kan komma att föras av hänsyn till pris- och kostnadsutvecklingen.

Inom
Sverige förefaller såväl kommunal verksamhet som byggnadsinvesteringar att ha
kommit in i ett mindre expansivt skede än tidigare. Vidare har sannolikt den
automatiskt återhållande verkan som är inbyggd i skattesystemet tilltagit i
styrka. Speciellt vad avser 1973 kan det dock vara befogat att räkna med en
viss uppmjukning av denna effekt. När konjunkturuppsvinget kommit igång får man
likväl räkna med möjligheten av att utvecklingsprocessen kan bli snabb och innebära
ett hastigt omslag av lagerinvesteringarna. Vidare får man räkna med risken av
att pris- och kostnadsstegringen alltjämt kan bli betydande och att
efterfrågetrycket kan bli ojämnt fördelat såväl på arbetsmarknaden som på
varu- och tjänstemarknaderna. Det kan exempelvis bli brist på industriarbetare
samtidigt som det ännu råder svag efterfrågan på arbetskraft för annan
sysselsättning.

För
den ekonomiska politiken accentueras dessa ovisshetsmoment därav att man ofta
tvingas att arbeta med ekonomisk-politiska instrument med fördröjd
verkningsförmåga. Sålunda är det exempelvis bl. a. med hänsyn till företagens
tillfredsställande likviditet troligt att den kreditpolitik som förs 1972 får
större inverkan på investeringar och produktionsplaner 1973 an 1972.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bi!. 1 Reviderad nationalbudget för år 1972 19

U. Det internationella läget 1. Sammanfattande översikt

Utvecklingen 1971

Den ekonomiska utvecklingen i OECD-området 1971 präglades
av en viss återhämtning. Totalproduktionens ökning i området uppgick till ca
3,5 o/o, vilket är ungefär 1 procentenhet mer än 1970. Den ökade tillväxten
1971 är nästan helt att hänföra till ett uppsving i de båda nordamerikanska
staterna, vilkas produktion utgör drygt hälften av hela OECD-områdets
produktion. Däremot uppvisade de flesta länderna i Västeuropa liksom Japan en
lägre tillväxt än 1970. Speciellt kraftig blev avmattningen i EEC-staterna samt
i vissa mindre länder, såsom Sverige och Finland. Ett gemensamt drag inom hela
OECD-området var emellertid en fortsatt påfallande hög prisstegringstakt.

Produktionstillväxten i Västeuropa uppgick 1971 till drygt
3 o/o, vilket innebär en minskning med ungefär 1/3 från 1970. I samtliga större
länder i området avtog produktionens tillväxttakt. Särskilt stark blev avmattningen
i Italien, där totalproduktionen i det närmaste stagnerade

Tabell II: 1. Bruttonationalproduktens utveckh'ng i olika länder och
länderom-råden 19701972

Procentuella volymförändringar. Siffrorna för 1970 och
1971 avser utfall, för 1972 prognoser

s. 1970 Kontrollera mot PDF

1969

1970

1971

1970

1971

1972 prognos

6,1

4,2

3,0

3,2

3,6

3,5

7,9

1,2

3,0

5,9

5,2

5,0

5,2

0,7

3,5

5,6

4,0

2,0

3,5

5,0

4,5

4,7

4,2

4,0

2,2

1,5

3,5

4,7

0,3

3.5

5,4

2,8

2,0

7,8

5,2

4,0

0,7

2,7

5,0

3,3

5,4

6,5

10,2

6,1

5,0

5,6

3,5

3,3

3,3

2,2

3,6

4,9

3,1

3,4

2,7

3,4

4,5

Belgien

Danmark

Finland

Frankrike

Italien

Nederländerna

Norge

Schweiz

Storbritannien

Sverige

Västtyskland

Österrike

Förenta staterna

Kanada

Japan

EEC

EFTA

Västeuropa

Totala OECD

Källor: OECD, nationell statistik och uppskattningar
gjorda inom sekretariatet för ekonomisk planering.

s. 1971 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90 20

efter
att ha ökat med drygt 5 o/o 1970. Recessionstrenden synes dock ha stoppats
andra halvåret 1971. Till skillnad från utvecklingen i Italien skedde en
successiv dämpning av den ekonomiska tillväxten i Västtyskland under loppet av
1971 och bruttonationalproduktens ökning halverades jämfört med 1970. Även i
Storbritannien minskade tillväxttakten något, men kom, trots att den 1971
uppgick till endast 1,5 o/o, lika fullt att ligga i nivå med den genomsnittligt
låga produktionsökningen den senaste 5-årsperioden. Liksom i Italien synes en
viss återhämtning skett i den brittiska ekonomin efter halvårsskiftet 1971.
Frankrike var det enda av Västeuropas större industriländer där den inhemska
efterfrågan 1971 expanderade snabbare än året innan. Som en följd av i första
hand en försvagning i den externa balansen sjönk dock produktionstillväxten
något särskilt mot slutet av året men uppgick likväl för helåret 1971 till
5,2 o/o, vilket var en av de högsta i Västeuropa. Flera mindre länder vilkas
ekonomier genom utrikeshandeln är starkt beroende av utvecklingen i
Västtyskland främst Belgien, Nederläiiderna och Österrike kunde likaledes
notera en dämpning av tillväxttakten 1971, medan däremot utvecklingen i Danmark
och Norge nästan helt synes ha varit oberörd av de depressiva verkningarna av
stagnationstendenserna i Västeuropa. I Sverige och Finland, vilka tillsammans
med Italien registrerade den kraftigaste dämpningen i Västeuropa 1971, stagnerade
produktionstillväxten i det närmaste helt. Orsaken härtill var för Finlands
del, till skillnad från Sveriges, i första hand en försvagning av den externa
efterfrågan. I båda länderna noterades ett kraftigt fall i
investeringstillväxten.

Huvudorsaken
till avmattningen i Västeuropa 1971 synes ha varit den svaga utvecklingen för
de fasta investeringarna, men även lagerrörelserna kom genom den vikande
efterfrågeutvecklingen i de flesta av områdets länder att utöva ett depressivt
inflytande på produktionstillväxten. Medan bruttonationalproduktens tillväxt
minskade med inemot 2 procentenheter i genomsnitt för de fyra största länderna
i Västeuropa, sjönk motsvarande investeringstillväxt med drygt 5
procentenheter. Speciellt markerad blev investeringsrecessionen i Västtyskland
och Italien. De totala fasta investeringarna exklusive bostadsbyggande stagnerade
1971 i den västtyska ekonomin efter en 16-procentig ökning året innan.
Inkluderas bostadsinvesteringarna blir nedgången mindre drastisk. I Italien
minskade de fasta investeringarna 1971 med drygt 5 o/o, trots kraftiga ökningar
i de statsägda företagen samt i övrig statlig verksamhet. I flera
västeuropeiska länder har investeringsavmattningen 1971 i första hand tagit sig
uttryck i en direkt nedgång av industriinvesteringarna. Detta illustreras av
fallet i Storbritannien. Efter en ökning med ca 7 o/o 1970 beräknas den
brittiska industrins investeringar ha minskat med 5 o/o 1971. I inget av de
fyra största länderna i Västeuropa har lagerinvesteringarna verkat uppdragande
på totalproduktionens till-

s. 1972 Kontrollera mot PDF

Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1972

21

opaginerad Kontrollera mot PDF

Diagram 11:1. Bruttonationalprodukten 1963 1971 i olika
länder och länderområden

Volymförändring
i procent från föregående år

opaginerad Kontrollera mot PDF

Frankrike

Europeiska
OECD

opaginerad Kontrollera mot PDF

F ö renta staterna

Italien

opaginerad Kontrollera mot PDF

_E3.

1

Storbritannien

6

4h 2 O

III Ii 11 i

Sverige

1

V ä sttyskland

8 6 4 2|-

1

J

I I I I

1963 64 65 66 67 68 69 70 71 Källa: OECD.

4 2' O

8

6!

4 2H

1

U

Kanada

a
m

11

Oi

Japan

16

141-121-10-

81

6

4

2

O

OECD-totalt

6'

1

4lK 2 O

1 I I I

1963 64 65 66 67 68 69 70 71.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90 22

växt.
Minst ogynnsamma i detta avseende var lagerrörelserna i Frankrike, där de för
helåret 1971 verkade i varken depressiv eller expansiv riktning. I Italien
däremot beräknas lagerförändringen 1971 bidragit med inemot hälften av
produktionstillväxtens nedgång, vilken uppgick till närmare 5 procentenheter.

Mot
bakgrund av den svaga investeringsutvecklingen i Västeuropa 1971 framstod
successivt den privata konsumtionsefterfrågan som den starkaste
efterfrågekomponenten. Bland de större länderna kom detta tydligast till
uttryck i Frankrike, där konsumtionstillväxten steg med 2 procentenheter till
drygt 6 o/o. I Storbritannien blev konsumtionsökningen i stort sett oförändrad
från 1970, medan den i Västtyskland och speciellt i Italien avtog märkbart.
Totalt för de fyra länderna ökade den privata konsumtionen med 4,5 o/o, att
jämföra med en 3-procentig produktionsökning 1971.

Till
följd av den vikande inhemska efterfrågan i de flesta västeuropeiska länderna
kom den ekonomiska politiken att få en alltmer expansiv inriktning. I många
länder framför allt i Västtyskland bedömdes emellertid de fortsatt
kraftiga pris- och kostnadsstegringarna länge utgöra ett hinder för en
konjunkturstimulerande politik. Den omfattande oron på den internationella
valutamarknaden 1971 medförde en likviditetspåspädning i flera länder, varför
kreditpolitikens utformning i stor utsträckning bestämdes av överväganden
rörande den externa betalningssituationen. Mot denna bakgrund kom
finanspolitiken alt ställas i centrum för den internt verkande ekonomiska
politiken och därvid successivt tilldelas en alltmer aktiv roll.

Liksom
fallet var i flera västeuropeiska länder inträffade även i Japan en markant
avmattning 1971. Fastän totalproduktionens tillväxt uppgick till drygt 6 o/o,
innebar detta en nedgång av ökningstakten med inemot hälften från 1970.
Tydligast kom dämpningen till uttryck på investeringssidan särskilt vad gäller
lagerinvesteringarna. Nedgången i de totala fasta investeringarnas tillväxt
mellan 1970 och 1971 från 14,5 till ca 6 o/o representerade en neddragande
inverkan på bruttonationalproduktens ökningstakt motsvarande ca 3
procentenheter. Än mer depressiv inverkan beräknas lagerrörelserna ha haft
1971. Däremot synes den privata konsumtionsefterfrågan hållits relativt väl
uppe till följd av bl. a. fortsatt kraftiga löneökningar. Mot bakgrund av den
svaga inhemska efterfrågan i den japanska ekonomin 1971 fick den ekonomiska politiken
en alltmer expansiv inriktning. Detta gällde framför allt finanspolitiken.
Genom bl. a. kraftig underbalansering av statsbudgeten beräknas den expansiva
finanspolitiken ha förorsakat närmare hälften av totalproduktionens tillväxt
1971.

Samtidigt
som den inhemska avmattningen i Japan 1971 skapade ett ökat exportutrymme
medförde den en kraftig nedgång av importefterfrågans tillväxt. Den starka
förbättringen av Japans externa balans 1971

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad
nationalbudget för år 1972 23

särskilt första halvåret kan sålunda inte sägas vara förvånande, speciellt
som en återhämtning ägde rum i Förenta staterna, som tar drygt 30 o/o av Japans
export. Andra halvåret stagnerade emellertid exportefterfrågan vilket delvis
kan ha berott på den successiva uppskrivningen av yenen från augusti 1971
och samtidigt gjorde sig även en viss återhämtning gällande för importen. För
helåret 1971 ökade exporten med ca 25 o/o, medan importen förblev i stort sett
oförändrad från 1970. Den svaga importutvecklingen i Japan 1971 tog sig bl. a.
uttryck i en införselminskning från flera råvamländer och synes även verksamt
ha bidragit till den nedpressning av fraktsatserna och vissa råvarupriser som
inträffade under året.

Till
skillnad från utvecklingen såväl i Japan som i flera västeuropeiska länder
karakteriserades Förenta staternas ekonomi 1971 av en successiv återhämtning.
Efter en minskning med inemot 1 o/o 1970 ökade sålunda bruttonationalprodukten
med drygt 2,5 o/o 1971. Konjunkturbilden var emellertid länge splittrad och
först efter den uppmärksammade aktiveringen av den ekonomiska politiken i
augusti 1971 kan uppgången sägas ha vunnit en sådan styrka att de kvarvarande
stagnationstendenserna i ekonomin bmtits.

Återhämtningen
i den amerikanska ekonomin 1971 kom tydligt till uttryck i en markant uppgång
för den privata konsumtionsefterfrågan. Detta var i huvudsak resultatet av
olika finanspolitiska åtgärder. Starkast var dock uppsvinget för
bostadsbyggandet, där den värdemässiga ökningen från 1970 uppgick till ca 50
o/o. Förutom den stora efterfrågan på bostäder gynnades byggandet 1971 av den
goda tillgången på krediter. Däremot fick den ekonomiska politiken mycket
begränsade effekter på den privata investeringsefterfrågan exklusive bostäder.
Mest ogynnsam blev investeringsutvecklingen inom industrin, där en volymminskning
om drygt 5 o/o noterades. Orsaken härtill torde närmast stå att finna i ett
ytterligare fall i industrins kapacitetsutnyttjande 1971. Den länge tvekande
konjunkturuppgången verkade klart dämpande på lagerinvesteringarna, vilka
minskade något jämfört med 1970. Den kraftiga nedgång som då registrerades
hejdades emellertid i det närmaste, varför lagerutvecklingen fick en mera
positiv inverkan på totalproduktionens tillväxt 1971 än den hade närmast
föregående år.

Utvecklingen
av Förenta staternas externa balans 1971 med åtföljande kris för det
internationella betalningssystemet andra halvåret, var naturligtvis den sida av
ekonomin som tilldrog sig den största uppmärksamheten i omvärlden. Avmattningen
i flera viktiga avnämarländer resulterade i en nästan total stagnation för den
amerikanska exporten samtidigt som den inhemska återhämtningen medförde ett
kraftigt uppsving för importen. Skillnaden i konjunkturfasning mellan å ena
sidan Förenta staterna och å andra sidan Västeuropa och Japan kan sålunda sägas
ha blottlagt den redan sedan tidigare existerande svagheten i den

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 90 24

Tabell
U:2. Konsumentpriser 19601971

Procentuella
förändringar

1960

1965

1969

1970

1965

1969

1970

1971

per år

per år

Belgien

2,5

3,3

3,9

4,4

Danmark

5,5

6,7

5,6

5,2

Finland

5,3

5,4

2,9

6,5

Frankrike

3,8

4,1

5,5

5,4

Italien

4,9

2,4

4,9

4,9

Nederländerna

3,5

5,1

4,4

7,6

Norge

4,1

3,6

10,2

6,2

Schweiz

3,2

3,2

3,6

6,6

Storbritannien

3,6

4,1

6,4

9,4

Sverige

3,6

3,8

'7,0

7,4

Västtyskland

2,8

2,3

3,8

5,1

Österrike

3,9

3,1

4,4

4,7

Förenta
staterna

1,3

3.8

5,8

4,3

Kanada

1,6

4,0

3,3

2,9

Japan

5,7

4,9

7,7

6,1

' En
rimlig korrigering (av bostadsposten) 1970 ger för Sveriges del ett prisstegringstal
pä 6,3 %.

Anm.
Prisutvecklingen har i vissa fall påverkats av förändringar i indirekt beskattning
och subventionering.

Källor:
OECD och nationell statistik.

amerikanska
handelsbalansen. Underskottet 1971 på ca 3 miljarder dollar innebar en försämring
av saldot med inemot 5 miljarder från 1970. Mot bakgrund av denna utveckling
för det amerikanska varuutbytet sattes de krafter i rörelse, vilka kom att
leda till den allvarligaste krisen för det nuvarande betalningssystemet sedan
dess tillkomst 1945. För en närmare redogörelse rörande de internationella
betalningarna och kapitalrörelserna 1971 hänvisas till den preliminära
nationalbudgeten för 1972

Som
framgår av tabellerna 2 och 3 fortsatte priser och löner att stiga kraftigt i
OECD-området 1971. En viss uppbromsning för området som helhet inträffade dock.
Prisnivån, mätt som bruttonationalproduktens prisdeflator, steg 1971 med knappt
5,5 o/o jämfört med ca 6 o/o året innan. Dämpningen föll emellertid nästan helt
på de utomeuropeiska länderna. Vad beträffar konsumentpriserna fortsatte den
kraftiga ökningen i de flesta västeuropeiska länderna 1971, trots den
avmattning av den ekonomiska aktiviteten som skedde på de flesta håll. Iögonfallande
är prisutvecklingen i Västtyskland. Efter konsumentprisökningar om ca 2,5 o/o
årligen under senare hälften av 60-talet har ökningstakten mer än fördubblats
1971, trots den stora restriktivitet som iakttagits beträffande
konjunkturstimulerande åtgärder. Ännu i början av 1972 steg prisema över
löpande 12-månadersperiod med inemot 6 o/o. Motsva-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad nationalbudget för år 1972 25

Tabell 11:3. Timförtjänsten för industriarbetare 19601971

Procentuella förändringar

1960

1965

1969

1970

1965

1969

1970

1971

per år

per år

Belgien

8,0

7,4

11,0

12,2

Danmark

10,5

10,9

10,8

'17,0

Finland

8,5

7,6

10,4

14,1

Frankrike'

7,5

8,8

10,5

11,3

Italien'

10,6

4,9

21,7

12,1

Nederländerna'

9,8

8,5

10,7

11,7

Norge

7,2

8,1

12,0

13,5

Schweiz'

5,4

4,8

6,7

12,3

Storbritannien

»7,3

6,5

13,9

M2,l

Sverige

8,6

8,2

13,1

10,0

Västtyskland

9,5

6,2

12,8

12,3

Österrike'

6,4

6,3

10,1

11,1

Förenta
staterna

2,9

5,2

5,4

6,3

Kanada

3,7

7,0

8,4

10,5

Japan"

10,1

15,6

17,0

14,5

' För förtjänstutvecklingen föreligger endast tarifflöner.

' Månadsförtjänst

» 19631965.

* 3 kv. 19703 kv. 1971.

Källor: OECD och nationell statistik.

rande siffra för Japans del var ca 4 o/o, vilket tyder på
att det kan ta förhållandevis lång tid innan de prisåterhållande effekterna
kommer till uttryck även av en relativt kraftig dämpning av ekonomin.

Enligt tillgänglig statistik inträffade 1971 en markant
uppbromsning av världshandelns tillväxt. Efter ökningar på inemot 10 o/o 1969
och 1970 stannade den volymmässiga tillväxten av det internationella varuutbytet
vid ca 5 o/o. Nedgången av expansionstakten är i första hand att hänföra till
den svaga efterfrågeutvecklingen i Västeuropa och Japan, vilken inte helt kunde
kompenseras av återhämtningen i de båda nordamerikanska staterna. Den nästan
totala stagnation som registrerades för handelstillväxten andra halvåret 1971
torde även till en del vara ett uttryck för den osäkerhet som rådde rörande de
internationella betalningarna under denna period. Däremot synes de amerikanska
utrikes-handelsåtgärdema från augusti 1971 extraskatten på importen samt det
diskriminerande investeringsavdraget utövat endast ett begränsat inflytande
på handelsutvecklingen.

Värdemässigt växte världshandeln med uppskattningsvis 10
o/o 1971 jämfört med drygt 14 o/o 1969 och 1970. Den i dollar uttryckta ökningen
av handeln kom sålunda till skillnad från volymtillväxten att ligga i nivå med
utvecklingen den senaste 10-årsperioden. Ökningen av värdet per varuenhet som
omsatts vid internationell handel uppgick 1971 till ca 5 o/o, vilket är något
mindre än 1970 men större än 1969. Som en

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90 26

följd
av de successiva växelkursförändringar som skedde 1971 inträffade en sänkning
av dollarns värde i förhållande till de flesta andra viktigare valutorna.
Härigenom blir den i dollar mätta prisökningen för världshandeln överdriven i
förhållande till den prisökning som erhålls vid mätning i sådana valutor som i
genomsnitt bibehållit sitt bytesvärde. Trots de många komplicerade mätproblem
som föreligger i detta avseende, torde dock kunna konstateras att en viss uppbromsning
skett av världshandelsprisernas ökning 1971. Med undantag för i första hand
oljeprodukter, men även för exempelvis socker, bomull och jute, sjönk
dollarpriserna på flera råvaror under året. Priserna på industrivaror fortsatte
att stiga. För OECD-området steg exportpriserna med drygt 6 o/o och
importpriserna med ca 5,5 o/o. För utvecklingsländerna exklusive de
oljeproducerande länderna inträffade 1971 en ytterligare försämring av
bytesförhållandet med omvärlden.

Enligt
en undersökning utförd av handelsorganisationen GATT ökade utvecklingsländernas
export 1971 med ca 9 o/o eller ett par procentenheter mindre än 1970.
Importtillväxten blev däremot oförändrat ca 11 o/o. Av exportökningen faller
över hälften på de oljeproducerande länderna i Mellersta Östern som en följd av
de kraftiga oljeprisstegringarna. Även i Nigeria liksom i vissa relativt
industrialiserade länder i Fjärran Östern främst Sydkorea och Taiwan ökade
exporten tämligen starkt 1971. Däremot fick de kopparexporterande länderna, såsom
Zambia och Chile, vidkännas stora exportminskningar. Totalt sett ökade
utvecklingsländernas handelsunderskott med drygt 1 miljard dollar till ca 4
miljarder 1971. De oljeproducerande ländernas överskott ökade kraftigt, medan
således de övriga utvecklingsländernas redan tidigare betydande underskott
ytterligare försämrades. Trots handelsutvecklingen växte utvecklingsländernas
valutareserver totalt sett, vilket indike-rar att det relativt kraftiga
kapitalflödet från industriländerna fortsatte även 1971.

Importen
i OECD-länderna ökade 1971 med drygt 11 o/o, jämfört med ca 15 o/o året innan.
Större importökningar än 1970 noterades i stort sett endast för de båda
nordamerikanska staterna. Med undantag för Storbritannien minskade
importtillväxten i övriga industriländer. Speciellt kraftigt blev nedgången i
Japan, Italien och Sverige, där införseln stagnerade 1971.

OECD-ländernas export
ökade 1971 något mer än importen, eller med ca 12 o/o. Exporttillväxten
varierade starkt från land till land. Till följd av en markant tillbakagång i
leveranserna till Japan och Storbritannien samt en stagnation i exporten till
övriga europeiska länder, stannade den amerikanska exportökningen vid 2 o/o
1971. Förenta staternas handelsbalans kom härigenom att uppvisa ett underskott
för första gången på 1900-talet. Även i Kanada liksom i EEC-staterna och de
flesta EFTA-länderna inträffade 1971 en nedgång av exportillväxten.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad nationalbudget för år 1972 27

I Japan däremot steg exporten med inemot 25 o/o, vilket
tillsammans med importstagnationen medförde ett rekordstort handelsbalansöverskott.

Liksom i OECD-länderna inträffade 1971 en viss
uppbromsning av utrikeshandelstillväxten i Comecon-statema. Nedgången är i
första hand att hänföra till en svag handelsutveckling i Sovjetunionen och Östtyskland.
Däremot expanderade utrikeshandeln snabbt i Ungern, Rumänien och Bulgarien,
medan det externa varuutbytet i Tjeckoslovakien och Polen ökade ungefär lika
mycket som genomsnittet för Comecon-området, eller med inte fullt 10 o/o.

Till skillnad från 1970 förstärktes 1971 ojämnheterna i de
större industriländernas bytesbalanser. Av de länder som 1970 hade de största
överskotten Japan, Storbritannien, Kanada och Italien uppvisade enbart
Kanada en minskning 1971. Det japanska överskottet, vilket 1970 uppgick till ca
2 miljarder dollar, tredubblades i det närmaste 1971. Även Storbritannien och
Italien uppvisade avsevärda ökningar. Däremot minskade det västtyska
överskottet betydligt 1971. Den stora ökningen av det japanska överskottet
motsvarades av en nästan stor försämring av Förenta staternas bytesbalanssaldo.
Medan detta ännu 1970 uppvisade ett mindre överskott, beräknas 1971 ha
inneburit en omsvängning i negativ riktning på ca 3,5 miljarder dollar till
ett underskott om ca 3 miljarder.

Utsikter för 1972

Den ekonomiska utvecklingen inom OECD-området har under de
första månaderna av 1972 inte nämnvärt avvikit från de bedömningar som gjordes
i den preliminära nationalbudgeten för 1972. Den höga prisstegringstakten har
emellertid tills vidare visat sig bestå även i länder där en utpräglad
avmattning av den ekonomiska aktiviteten kommit till stånd. Detta gäller bl. a.
i Västtyskland. Vidare har möjligen den omfattande kolstrejken i
Storbritannien något minskat styrkan i återhämtningen för den brittiska
ekonomin. Däremot har expansionen i Förenta staterna liksom även dämpningen i
Japan fortsatt som väntat. Avgörande för bedömningen av den internationella
konjunkturutvecklingen 1972 är liksom vid tillkomsten av den preliminära
nationalbudgeten att söka fastställa när en vändning uppåt kan komma till stånd
i Västeuropa och Japan. Som en väsentlig uppgift framstår vidare med tanke på
den centrala roll Förenta staterna spelar i världsekonomin att söka uppskatta
hur markerad expansionen kan väntas bli i den amerikanska ekonomin 1972.

I huvudsak skiljer sig inte den bedömning av den
ekonomiska utvecklingen i Förenta staterna under 1972 som nu är möjUg att göra
från den som redovisades i den preliminära nationalbudgeten. Tillgängliga
konjunkturindikatorer tyder på att det uppsving i den amerikanska eko-

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90 28

nomin
som inleddes 1971 vunnit sådan styrka att frågan närmast gäller med vilken
kraft expansionen fortsätter 1972. Förutsättningarna för den fortsatta
expansionen har dock modifierats något. Vid kongressbehandlingen av de
ekonomisk-politiska åtgärderna från augusti 1971 företogs en rad ändringar.
Sammanfattningsvis kommer åtgärderna i den utformning de slutligen fått
att i mindre omfattning än ursprungligen var avsett, vara en stimulans för
näringslivets investeringar än för den privata konsumtionen. Totalt sett torde
dock kongressens ändringar komma att innebära ett avsevärt mått av ytterligare
expansion av den amerikanska ekonomin 1972. Den förhållandevis optimistiska
bedömning rörande den privata konsumtionsefterfrågan som framfördes i den
preliminära nationalbudgeten har sålunda inte förlorat i trovärdighet. Den
största osäkerheten i den inhemska efterfrågan 1972 knyter sig fortfarande till
utvecklingen för de privata fasta investeringarna. Trots det låga
kapacitetsutnyttjande som fortfarande råder i ekonomin och trots den ovan
nämnda tyngdpunktsförskjutningen av presidentens åtgärder, pekar emellertid de
senaste investeringsenkäterna på att en tämligen snar återhämtning är att
vänta. Industrins investeringar torde därvid möjligen öka något i volym jämfört
med 1971.

Av
speciellt intresse för omvärldens ekonomier är naturligtvis utvecklingen av
den amerikanska utrikeshandeln 1972. Nedskrivningen av dollarn vid
valutauppgörelsen i december 1971 beräknas effektivt ha uppgått till inemot 10
o/o. Härav kunde det ligga nära till hands att dra den slutsatsen att en snar
förbättring av Förenta staternas externa balans vore att vänta. Två faktorer
talar emellertid mot att den eftersträvade förbättringen i utrikesbalansen
uppnås redan 1972. För det första verkar den fortsatt låga tillväxten i
Västeuropa och Japan å ena sidan och den snabba expansionen i Förenta staterna
å andra sidan snarast i riktning mot en försämring av den amerikanska
handelsbalansen 1972. För det andra antyder tidigare erfarenheter från
växelkursjusteringar t, ex. den brittiska devalveringen 1967 att det kan
dröja upp till 2 å 3 år innan ändrade relativpriser mellan länder får fullt
utslag på de volymmässiga handelsströmmarna. Härtill kommer att
handelsbalansen under en övergångstid mera kan komma att påverkas av försämrade
bytesvillkor än av de begränsade volymeffekter som inledningsvis kan förutses.
Någon avsevärd förstärkning av handelsbalansen beräknas under sådana
förhållanden inte ske redan 1972. En fortsatt relativt snabb ökning i värdet
av den amerikanska importen framstår som trolig, medan uppgången i
exporttillväxten torde bli måttlig. Detta hindrar inte att de av valutakursomläggningen
föranledda volymeffekterna på den amerikanska utrikeshandeln likväl kommer att
under 1972 utöva en viss återhållande inverkan på den ekonomiska utvecklingen
utanför Förenta staterna.

En
utveckling efter ovan skisserade linjer för de olika efterfrågekomponenterna
1972 skulle innebära en ökning av Förenta staternas brutto-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad
nationalbudget för år 1972 29

nationalprodukt
med ca 5 "/o, eller någon procentenhet snabbare än kapacitetstillväxten i
ekonomin. En viss minskning av den höga arbetslösheten från 1971 är därför att
vänta.

Inte
heller för Japans del skiljer sig den nuvarande bedömningen för den ekonomiska
utvecklingen 1972 nämnvärt från den som gjordes i den preliminära
nationalbudgeten. Avmattningen har sålunda fortsatt under de första månaderna
av 1972, även om den privata konsumtionsefterfrågan till skillnad från andra
efterfrågefaktorer visat sig relativt väl motstå recessionstendenserna i
ekonomin. Understödd av mycket kraftiga ökningar för de offentliga konsumtions-
och investeringsutgifterna, men även successivt av ökade lagerinvesteringar,
kan en återhämtning i ekonomin väntas komma till stånd tidigast under senare
delen av 1972. Uppskrivningen av yenen, som beräknats till effektivt ca 11 o/o,
kan komma att medföra svårigheter att uppehålla tidigare höga tillväxttakt för
volymexporten de närmaste åren. Den externa balansen torde därför ge ett endast
begränsat bidrag till en konjunkturuppgång. I genomsnitt för 1972 beräknas den
totala produktionens tillväxt bli något lägre än 1971 eller omkring 5 o/o.

Bedömningen
av den ekonomiska utvecklingen i Västeuropa under 1972 framstår fortfarande som
tämligen osäker, bl. a. till följd av motstridiga konjunkturtendenser i
områdets större länder. Liksom i den preliminära nationalbudgeten för 1972
förutses en tämligen utdragen återhämtningsprocess för den italienska ekonomin,
medan en relativt snabb tillväxt väntas fortsätta i Frankrike, om än inte i
samma takt som 1971. För Storbritanniens del är styrkan i det uppsving som inleddes
andra halvåret 1971 fortfarande svår att bestämma. Mot bakgrund av en fortsatt
expansiv ekonomisk politik torde emellertid en produktionstillväxt om 3 a 4 o/o
för 1972 ligga inom räckhåll. Av central betydelse för den västeuropeiska
konjunkturbilden 1972 framstår dock den utveckling som den västtyska ekonomin
kan komma att uppvisa.

Dämpningen
i Västtyskland har fortsatt de första månaderna 1972 och bl. a. kommit till
uttryck i en fortsatt uppgång av arbetslösheten. Däremot synes en viss
förbättring inträtt vad gäller orderingången till industrin. Detta kan dock
till en del sammanhänga med den mycket svaga ordemtvecklingen sista kvartalet
1971, vilken i sin tur anses ha berott på i första hand arbetskonflikten inom
metallsektorn i november och december. De pessimistiska stämningar som rådde
inom det västtyska näringslivet hösten 1971 har märkbart förändrats till det
bättre. I detta sammanhang torde flera faktorer ha bidragit till ökad optimism.
Valutaöverenskommelsen i december, exempelvis, innebar att den effektiva
uppskrivningen av D-marken blev väsentligt mindre än vid de flytande kurserna
hösten 1971. Likaledes skapade löneuppgörelsen inom metallindustrin i slutet av
1971 ett säkrare underlag för planeringen i företagen. Fömtom att uppgörelsen
resulterade i tämligen begränsade

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90 30

löneökningar, synes den sålunda blivit i det närmaste
normerande för de avtal som senare slutits. Vidare torde uttalanden från
regeringen att vid behov insätta konjunkturstimulerande medel ingjutit ett ökat
förtroende bland företagen rörande avsättningsmöjligheterna den närmaste
framtiden.

Beslutet att i juni 1972 återbetala den tidigare
konjunkturskatten om ca 6 miljarder DM väntas innebära en kraftig stimulans för
i första hand den privata konsumtionsefterfrågan. Den direkta effekten på företagens
investeringar torde däremot bli mer begränsad. Huruvida de 3 miljarder DM
delstaterna och kommunerna har infrusna hos centralbanken snart kommer att
frisläppas är dock fortfarande en öppen fråga. Inte heller en aktivering av den
s. k. extra-budgeten torde i nuvarande läge omedelbart stå för dörren. Att döma
av uttalanden från den västtyska regeringen anses prisstegringarna i ekonomin
fortfarande alltför stora, varför återhållsamhet troligen kommer att iakttas
med ytterligare konjunkturstimulans förutom extraskattens återbetalning.

Även om kraftigare finanspolitiska lättnader inte är att
förutse förrän mot mitten av 1972, väntas likväl den privata konsumtionen
tillsammans med den offentliga sektorns efterfrågan vara tillräckligt stark
för att första halvåret 1972 motväga investeringsrecessionen. Effekten av i
första hand extraskattens återbetalning beräknas bidra till en inhemsk
efterfrågetillväxt tillräckligt stark att skapa ett uppsving för
lagerinveii-teringarna. Nedgången i industrins kapacitetsutnyttjande skulle
därför begränsas, varför en vändning uppåt för de privata investeringarna kan
väntas före utgången av 1972. Bedömningen innebär sålunda att den västtyska
ekonomin 1972 inte kommer att uppleva en lågkonjunktur motsvarande den 1967,
utan i stället kan ett mera allmänt uppsving väntas komma till stånd under
senare delen av 1972 eller i början av 1973.

Totalt sett för Västeuropa framstår sålunda en tämligen
låg tillväxt som trolig fram till i varje fall halvårsskiftet 1972. Efter hand
väntas emellertid återhämtningen i Italien och Storbritannien och framför allt
det troliga konjunkturomslaget i Västtyskland innebära en successiv ökning av
tillväxttakten för området. Totalt sett för 1972 beräknas den totala
produktionen i Västeuropa öka något snabbare än 1971, eller med inemot 3,5 o/o.
Den ökade tillväxten är dock främst att hänföra till uppgången i Storbritannien
och Italien. För Västtysklands del torde bruttonationalprodukten inte öka mer
än 2 "/o 1972.

De nya valutakurserna, vilka fastställdes vid
valutauppgörelsen i december 1971, försvårar av naturliga skäl en bedömning av
världshandelns utveckling 1972. Särskilt gäller detta en prognos för priserna
vid mternationell handel. Förutom en uppskattning av hur den inhemska
efterfrågan i olika länder kan komma att påverka importefterfrågan respektive
exportutrymme, krävs sålunda en bedömning av i vilken ut-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad nationalbudget för år 1972 31

sträckning och hur snabbt de ändrade relativpriserna
länderna emellan kommer att slå igenom vid den mellanstatliga handeln. I
huvudsak skiljer sig inte den prognos av världshandeln som nu är möjlig att
göra från den som redovisades i den preliminära nationalbudgeten för 1972. Möjligen
har produktionstillväxten i flera kontinentaleuropeiska länder och i Japan i
början av 1972 varit något lägre än som då beräknades, men sannolikheten av ett
påtagUgt uppsving under senare delen av 1972 förefaller snarast ha ökat. En
justering nedåt av världshandelns volymtillväxt från den tidigare prognosen på
6 o/o förefaller i varje fall inte motiverad. Beträffande världshandelspriserna
uttryckta i dollar finns alltjämt anledning att räkna med rätt betydande
stegringar.

Betalningsläget och kapitalrörelser

De senaste årens problemställningar vad gäller de
interntaionella valuta- och kapialmarknaderna ägnades ett relativt stort
utrymme i den preliminära nationalbudgeten för 1972. Här skall därför endast
kortfattat beröras några av de utvecklingstendenser som därefter gjort sig
gällande.

Allmänt väntades Washingtonöverenskommelsen i december
1971 komma att åtföljas av ett omfattande återflöde av dollar till Förenta
staterna. Detta visade sig emellertid inte bli fallet. Under de första månaderna
efter överenskommelsen beräknas endast mellan 1 och 2 miljarder dollar ha
flutit tillbaka. Det kan som jämförelse nämnas att av det amerikanska
betalningsunderskottet 1971 om knappt 30 miljarder dollar anses ca hälften ha
tillkommit genom transaktioner som i större eller mindre grad motiverades av
osäkerheten om framtida valutakurser (häribiand även s. k. "leads and
lags").

Svårigheterna att snabbt åstadkomma ett påtagligt
återflöde av dollar, torde till en del kunna förklaras dels därav att det stod
klart att ingen omedelbar förbättring av den amerikanska bytesbalansen var att
vänta, dels av den räntedifferens som varit rådande mellan Förenta staterna och
Västeuropa. Som framgår av diagram 2 har den amerikanska kortfristiga
räntenivån sedan slutet av 1969 legat lägre än den europeiska. Det relativt
låga amerikanska ränteläget har åtminstone under 1971 till stor del betingats
av inhemska konjunkturskäl. Differensen visade dock vid slutet av 1971 och
början av 1972 tecken till att minska. Det konjunkturmönster för 1972 som
skisseras i detta kapitel pekar isolerat sett mot ett ytterligare närmande
av det amerikanska och västeuropeiska ränteläget. Även om strävandena att
sanera den amerikanska bytesbalansen kan väntas ta en viss tid framstår
sålunda en ur amerikansk synpunkt mera gynnsam utveckling av kapitalrörelserna
under loppet av 1972 som möjHg.

Uteblivandet av ett markant återflöde av dollar har på
sina håll tolkats som ett tecken på misstroende mot hållbarheten av
fastställda

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90 32

Diagram II: 2. Den kortfristiga ränteutvecklingen i vissa länder
19691972

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

10

2 -

L
Storbritannien \ Eurodc

A,../

llarmarkns

den

vVuvAa

\ ' ..............................

/ ""

L '
'""y

r"
/ V ä sttyskl

and

1

s

F ö renta staterna 1
1

1971

1969 1970

Källa: Nationell statistik.

1972

opaginerad Kontrollera mot PDF

pariteter och riktkurser. Åtminstone vad gäller dollarns i
guld angivna paritet har man sålunda varit benägen att se guldprisets starka
ökning på de fria marknaderna som ett utslag av bristande förtroende. Detta
pris har stundtals Överstigit $ 49 per ounce att jämföra med de $ 38 som numera
gäller vid officiella monetära transaktioner. Även på de internationella
kredit- och kapitalmarknaderna har en viss fortsatt oro gjort sig gällande
under de första månaderna av 1972. De tidgiare två över-skottsländerna Japan
och Västtyskland har fått vidkännas ett fortsatt inflöde av dollar, vilket
framtvingat vissa motåtgärder från dessa båda länders sida.

Den nuvarande tekniken att söka kontrollera
kapitalströmmarna skiljer sig påtagligt mellan olika länder. I motsats till t.
ex. Frankrike, Japan och de nordiska länderna använder sig vissa stater såsom
Västtyskland och Schweiz endast i mindre omfattning av direkta
va-lutareglerade åtgärder. Det kan inte uteslutas att allt fler europeiska
länder i ökad utsträckning kan finna sig föranlåtna att utnyttja medel av denna
typ. På sikt kan sådana frågor tänkas komma att aktualiseras vid fortsatta
försök från de europeiska staternas sida att, på en gång som man vill undvika
ytterligare revalveringar i förhållande till dollarn, föra en från den
amerikanska ekonomin oberoende kredit- och kapitalmarknadspolitik. Tendenser i
denna riktning har inte saknats. Som ett utpräglat exempel härpå kan nämnas det
franska sysemet med dubbla

' Vad gäller Västtyskland används emellertid andra former
av kontroll över valutaströmmarna. Normalt är dock dessa av mer indirekt
karaktär och inriktade på att styra bankernas kapitaltransaktioner (t. ex.
krav pä valutadepositioner hos centralbanken).

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bil. 1
Reviderad nationalbudget för år 1972 33

valutamarknader, en för flertalet löpande transaktioner
och en för kapitaltransaktioner. Driven till sin yttersta konsekvens skulle en
fortsatt utveckling efter dessa linjer innebära att dollarn inte blir gångbar
vid internationella kapialtransfereringar och att kapitalexporten från Förenta
staterna som en följd härav till stor del förhindras. Det bör dock starkt
betonas att detta utvecklingsalternativ alltjämt har en ringa sannolikhet för
sig. En av förutsättningarna härför skulle nämligen vara ett enhetligt
uppträdande i valutamarknadsregleringsfrågoma från flertalet länder av
betydelse utanför Förenta staterna och i synnerhet från överskottsländema. Inom
EEC-blocket har det valutapolitiska samarbetet tills vidare tagit en annan
riktning. Sålunda har nyligen den enligt Washington-överenskommelsen maximala
bandbredden halverats till 2,25 0/0, var gäller relationerna mellan
medlemsländernas egna valutor. Gentemot dollarn och andra utomstående valutor
avses däremot alltjämt fluktuationer vara tillåtna över hela 4,5 o/o-bandet.
Tills vidare har dollarns ställning stärkts genom ränteutvecklingen och det kan
finnas goda utsikter att denna stabilisering blir bestående till dess att den
fömt-sedda förbättringen av Förenta staternas bytesbalans hinner göra sig
gällande.

Washingtonöverenskommelsen innebar sålunda ingen fullständig
lösning av de problem som uppkommit i valutasystemet något som också
framhölls av flertalet länderrepresentanter redan vid överenskommelsens
slutande. Flera centrala frågor såsom de långsiktiga kon-verteringsproblemen
kommer därför att behöva ägnas fortsatta diskussioner inom vederbörande
internationella organ. I detta sammanhang kan också frågan komma att
aktualiseras hur man skall förfara med de under en längre tid ackumulerade
dollarbalanserna.

2. Länderöversikter

Förenta staterna

Den amerikanska ekonomin uppvisade 1971 en begränsad
återhämtning efter konjunktursvackan 1969-1970. Konjunkturbilden var emellertid
länge splittrad och under sommaren blev det uppenbart att de mål som satts upp
för ekonomin 1971 inte kunde uppnås utan kraftfulla åtgärder. Den inhemska
efterfrågan växte inte så snabbt att kapacitetsutnyttjandet och
sysselsättningen ökade på ett tillfredsställande sätt. Prisstegringstakten
avtog inte heller märkbart. Betalningsbalansen uppvisade ett rekordunderskott
och utrikeshandeln pekade mot ett underskott för första gången på 1900-talet.
Mot denna bakgrund vidtogs en kraftig aktivering av den ekonomiska politiken i
augusti 1971. För en närmare redogörelse för presidentens s. k. utspel hänvisas
till den preliminära nationalbudgeten för 1972.

Som en följd av bl. a. de expansiva åtgärdema i augusti
1971 för-

2 Riksdagen 1972.1 saml. Nr 90. Bilaga 1.

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 90 34

stärktes
de positiva dragen i konjunkturbilden mot slutet av året. Inom vissa sektorer
av ekonomin var dock utvecklingen fortfarande svag. Den inhemska efterfrågan
ökade 1971 med ca 3 o/o i reala termer. Starkast var uppgången för
bostadsbyggandet och de delstatliga och lokala myndigheternas köp av varor och
tjänster. Även den privata konsumtionsefterfrågans tillväxt var stark, medan
däremot de fasta bmttoinveste-ringama exklusive bostäder samt de federala
myndighetemas inköp uppvisade en svag utveckling. Den ökade köpviljan i
ekonomin åtföljdes emellertid inte av en motsvarande uppgång av
industriproduktionen, vilken 1971 bliv något mindre än 1970. Bidragande
härtill synes ha varit en minskning av handelns lagerhållning i förening med en
kraftigt ökad importbenägenhet. Den totala produktionens tillväxt uppgick 1971
till 2,7 o/o jämfört med en minskning om 0,7 o/o 1970.

Såväl
finans- som penningpolitiken hade redan före presidentens s. k. utspel givits
en expansiv inriktning. Budgetunderskottet för budgetåret 1970/71 (julijuni)
uppgick till ca 23 miljarder dollar, varav huvudparten beräknas ha fallit på 1971.
För budgetåret 1971/72 väntas underskottet enligt de senaste beräkningarna
stiga till närmare 40 miljarder dollar. I den ekonomiska debatten i Förenta
staterna används ofta begreppet "full-employment budget". Härmed
förstås en sammanställning av de beräknade federala inkomsterna och utgifterna
vid 4 o/o arbetslöshet.

Budgetutfallen
enligt denna beräkningsmetod skulle för de båda budgetåren ovan bli ett
överskott om ca 5 miljarder respektive ett underskott om ca 8 miljarder
dollar. Första halvåret 1971 ökade penningutbudet med drygt 10 o/o uttryckt i
årstakt, men för att bl. a. motverka effekterna av de finanspolitiska
lättnaderna stoppades penningutbudets tillväxt nästan helt andra halvåret.
Räntenivån var 1971 lägre än året innan, vilket medförde en expansion för
sektorer som är känsliga för kreditkostnader. I första hand gällde detta
bostadsbyggandet. Den offentliga sektorns inflytande, till den del det kommer
till uttryck i form av köp av varor och tjänster, har trots det stora
budgetunderskottet inte verkat i expansiv riktning 1971. Anledningen härtill är
att de finanspolitiska stimulansåtgärderna i huvudsak tagit sig uttryck i minskade
skatter samt ökade transfereringar till hushållen. De federala utgifterna för
konsumtion och investeringar sjönk i stället kraftigt i reala termer. Däremot
fortsatte den snabba expansionen av de delstatliga och lokala myndigheternas
utgifter, vilket till en inte ringa del berodde på det lättade
kreditmarknadsläget 1971.

Den
privata konsumtionen ökade 1971 med drygt 3,5 o/o i volym, vilket med mer än 2
procentenheter överstiger ökningen 1970. Den starka tillväxten var resultatet
av i första hand olika finanspolitiska åtgärder. Sålunda minskade
inkomstskatten från ingången av 1971, samtidigt som transfereringama till
hushållen ökade som en följd av bl. a. förbättrade

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1972 35

socialförsäkringsförmåner.
Slopandet av bilaccisen i augusti 1971 verkade likaledes stimulerande på den
privata konsumtionsefterfrågan. Hushållens sparkvot, vilken 1970 steg till ca 8
o/o förblev oförändrat hög 1971. Med tanke på att den under 60-talet låg på i
genomsnitt ca 6 o/o, kan den privata konsumtionen således sägas inrymma en hög
tillväxtpotential den närmaste tiden.

Bostadssektorn
uppvisade det starkaste uppsvinget i den amerikanska ekonomin 1971. Totalt
påbörjades drygt 2 miljoner lägenheter, vilket med mer än 40 o/o överstiger
igångsättningen 1970. ökningen i utläggen för bostadsinvesteringar uppgick
till 50 o/o, motsvarande 1/5 av bruttonationalproduktens värdemässiga tillväxt.

Trots förbättrad
självfinansieringsgrad i företagen och ökad tillgång på externt kapital,
minskade de privata fasta investeringarna exklusive bostadsbyggande 1971. Mest
ogynnsam var utvecklingen inom tillverkningsindustrin, där minskningen blev
5,5 o/o. Huvudorsaken till den svaga investeringsviljan inom industrin torde i
första hand vara ett fall i den redan tidigare låga
kapacitetsutnyttjandegraden. Denna uppgick 1971 till inte fullt 75 o/o jämfört
med drygt 78 o/o 1970. Den länge relativt splittrade konjunkturbilden 1971
verkade utan tvekan återhållande på lageruppbyggnaden, vilken blev något mindre
än 1970. Genom att nedgången 1971 var avsevärt mindre än året innan, kom
emellertid la-gerrörelsemas utveckling totalt sett för 1971 att verka
uppdragande på totalproduktionens tillväxttakt.

Arbetslösheten,
vilken under 1970 steg från 4 till 6 o/o, förblev i stort sett oförändrat hög
1971. Detta torde i första hand vara ett uttryck för den relativt svaga
återhämtningen i den inhemska efterfrågan, men även ett resultat av de
kostnadsbesparande ansträngningar som vanligtvis förekommer i inledningsskedet
av en konjunkturuppgång. Produktiviteten ökade sålunda med 3,6 o/o i den
privata sektorn 1971, jämfört med en motsvarande ökning om knappt 1 "/o
1970. Det låga kapacitetsutnyttjandet och den höga arbetslösheten synes dock
inte haft någon påtagligt återhållande effekt på pris- och
kostnadsstegringarna 1971. Prisutvecklingen pekade under första halvåret inte
på någon markant dämpning, varför ett 90 dagars pris- och lönestopp infördes i
augusti 1971. Som en följd av främst dessa åtgärder stannade konsumtionsprisökningen
vid 4,3 o/o, vilket är mer än 1,5 procentenheter lägre än 1970.

Den
amerikanska utrikeshandeln resulterade 1971 i ett handelsbalansunderskott för
första gången sedan 1893. Efter en tillfällig förbättring 1970 inträffade ett
omslag i negativ riktning uppgående till närmare 5 miljarder dollar. Flera
orsaker ligger bakom denna utveckling. Förutom den på senare år försämrade
amerikanska konkurrenskraften, torde den förskjutning som f. n. föreligger i
konjunkturfasningen mellan Förenta staterna och dess viktigaste handelspartners
verksamt ha bi-

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:90 36

dragit
till den kraftiga försämringen i handelsbalansen 1971. Vidare gav hotet om en
stålstrejk under sommaren upphov till en ansvällning av importen första
halvåret. Exporten steg med drygt 2 o/o i värde och importen med ca 14 o/o,
vilket medförde ett underskott i handelsbalansen om inemot 3 miljarder dollar.
Bytesbalansen uppvisade ett underskott om drygt 3 miljarder.

Försämringen
i Förenta staternas kapitalbalans 1971 blev än mer drastisk än för varu- och
tjänsteutbytet. Underskottet i betalningsbalansen uppgick första halvåret till
över 10 miljarder dollar, eller av samma storleksordning som det samlade
underskottet för hela 60-talet. Under tredje kvartalet accelererade
utströmningen av kapital från Förenta staterna med åtföljande suspension av
dollarns konvertibilitet från amerikansk sida i augusti 1971. En avgörande
orsak till det massiva dollarutflödet var utan tvekan spekulationer om
förestående växelkursförändringar, men även räntedifferensen mellan Förenta
staterna och Västeuropa synes ha varit bidragande. För helåret 1971 uppgick underskottet
i den amerikanska betalningsbalansen till ca 30 miljarder doUar.

Vissa
av de åtgärder som vidtogs i augusti 1971 kom sedermera att ändras på
väsentliga punkter vid kongressbehandlingen. Förutom de ändringar som angivits
i den preliminära nationalbudgeten för 1972, slopades det lönestopp för de
federalt anställda som skulle ha gällt första halvåret 1972. Vidare höjdes
gränsen för den lägsta beskattningsbara inkomsten, samtidigt som avdragsrätten
vid inkomsttaxeringen utvidgades. Slopandet av bilaccisen genomfördes även för
lättare lastbilar. Däremot beviljades inte så stora skatteförmåner för
företagen som ursprungligen föreslagits. Sammanfattningsvis kom åtgärderna, i
den utformning de slutligen fått, att i mindre omfattning än tänkt vara en stimulans
för näringslivets investeringar än för den privata konsumtionen. Totalt sett
torde den amerikanska kongressens ändringar komma att innebära ett avsevärt
mått av ytterligare expansion för ekonomin 1972.

Inför
pris- och lönestoppets utgång i november 1971 inrättades två kommissioner med
uppgift att granska föreslagna pris- och löneökningar. Kommissionernas
befogenheter "fas 2" i inflationsbekämpningsprogrammet gäller
fram till den 30 april 1973. Enligt de direktiv som utfärdats får priserna
stiga med högst 2,5 o/o medan gränsen för löneökningar satts till 5,5 o/o.
Härigenom väntas prisökningstakten i ekonomin kunna begränsas till mellan 2
och 3 o/o uttryckt i årstakt vid utgången av 1972.

Vid
ingången av 1972 kunde konstateras att flera konjunkturindikatorer, t. ex.
detaljhandelsomsättning, sysselsättning och produktivitet, pekade på att ett
allmänt uppsving inletts i ekonomin. Vidare ökade bruttonationalprodukten med
en årstakt av ca 6 o/o sista kvartalet 1971,

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1972 37

medan
prisuppgången stannade vid drygt 1,5 0/0. Orderingången inom speciellt
investeringsvamsektorn var dock fortfarande svag.

Den amerikanska
regeringens syn på den ekonomiska utvecklingen 1972 presenterades i samband med
budgetens framläggande i januari. Därvid förutsågs en ökning av den totala
produktionsvolymen med 6 0/0. Prisökningstakten, mätt som
bruttonationalproduktens prisdeflator, skulle begränsas till drygt 3 0/0 1972,
vilket vore förenligt med den eftersträvade dämpningen av inflationen till
mellan 2 och 3 0/0 vid utgången av året. För samtliga inhemska
efterfrågekomponenter utom bostadsbyggandet väntades tillväxten öka 1972.
Utvecklingen av nettoutbytet av varor och tjänster med utlandet förutsågs
uppvisa en stark förbättring under loppet av 1972. De betydande underskotten i
utgångsläget väntades likväl medföra att bytesbalansen i genomsnitt för året
skulle resultera i ett något större underskott än 1971.

Finanspolitiken kommer
sannolikt att verka starkt expansivt på ekonomin 1972, vilket indikeras av att
budgetunderskottet för kalenderåret väntas öka med ca 15 miljarder till drygt
35 miljarder dollar. (Även saldot för den tidigare nämnda "full-employment
budget" för 1972 beräknas bli försvagat.) Skattesänkningarna i början av
året kommer att medföra en avsevärd efterfrågestimulans, speciellt för den.
privata konsumtionen. Nettoeffekten av de sänkta direkta skatterna och de under
andra halvåret höjda socialförsäkringsavgifterna är av storleksordningen 0,5
0/0 av hushållens disponibla inkomster 1972. Den 13-pro-centiga federala
utgiftsökningen avspeglar bl. a. ökade överföringar till de delstatliga och
lokala myndigheterna, vilkas utgiftsexpansion fortsätter 1972. Även de
federala inköpen ökar under året efter minskningar sedan 1968.
Penningpolitiken, som åter lättades från hösten 1971 med bl. a.
diskontosänkningar i november och december, kan väntas förbli förhållandevis
lätt under åtminstone första halvåret 1972. En fortsatt expansion i ekonomin
borde därför inte möta några finansiella hinder.

Den
privata konsumtionsefterfrågan beräknas öka med 5 0/0 i volym 1972. Flera skäl
talar för en jämfört med 1971 ökad konsumtionstillväxt. Den snabbare
produktionstillväxten medför en stor sysselsättningseffekt på den totala lönesumman
i ekonomin. Trots att timlöneökningen beräknas bli något lägre än 1971, väntas
en ökning av tillväxten i hushållens reala inkomster, på grund av den lägre
prisstegringstakten. Vidare bidrar skattesänkningarna i början av året till en
ökning av de disponibla inkomsterna. Härutöver finns möjligheten att hushållens
sparkvot sjunker något 1972.

Enligt
en investeringsenkät i slutet av 1971 skulle företagens utgifter för fasta
investeringar, stiga med ca 10 0/0 1972. Industriinvesteringarna skulle öka med
4 0/0 i värde, vilket innebär en ungefär oförändrad volym jämfört med 1971.
Med tanke på det låga kapacitetsutnyttjandet i näringslivet 1971 speciellt
inom industrin kan den officiella in-

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90 38

vesteringsprognosen
verka optimistisk, även om den ligger 2 procentenheter under enkätresultatet.
De tidigare nämnda ändringarna som skett vid kongressbehandlingen av
regeringens ekonomisk-politiska paket från augusti 1971 bör vidare något ha
dämpat en tilltagande investeringsvilja. I febmari 1972 publicerades
emellertid en ny investeringsenkät som indikerar ett ytterligare stärkt
förtroende för ekonomin den närmaste framtiden. Enligt denna enkät beräknades
industriinvesteringarna öka med 11 o/o i värde 1972, jämfört med en
7-procentig investeringsökning som prognoserades för 1972 vid en motsvarande
enkät hösten 1971. Trots det låga kapacitetsutnyttjandet inom industrin 1971
synes sålunda en real ökning av industriinvesteringarna ligga inom räckhåll,
varför tillväxten av de privata fasta investeringarna kan beräknas till 3 å 4
o/o för 1972. Lagerinvesteringarna kan som en följd av uppsvinget i den
inhemska slutliga efterfrågan väntas uppvisa en markant ökning 1972 och
härigenom verksamt bidra till en uppgång i den totala produktionens tillväxt.
Bostadsinvesteringarna beräknas ligga kvar på den höga nivån från 1971.

, Som framgått av den
sammanfattande översikten framstår den officiella amerikanska prognosen för
varu- och tjänsteutbytet med utlandet av flera skäl som överdrivet optimistisk.
Tidigare erfarenheter frän valutakursförändringar t. ex. den brittiska
devalveringen 1967 visar att det kan behövas avsevärd tid innan de ändrade
relativpriserna vid internationell handel får fullt genomslag på de reala
handelsströmmarna. Terms-of-trade-effekten kan således väntas dominera över volymeffekten
under 1972, varför det är realistiskt att räkna med ett relativt kraftigt ökat
underskott i Förenta staternas bytesbalans 1972, även om utvecklingen under
loppet av året pekar mot en allt mindre ogynnsam utveckling. Förskjutningen i
konjunkturfasningen mellan å ena sidan Västeuropa och Japan och å andra sidan
Förenta statema är ytterligare en faktor som fördröjer den eftersträvade
förbättringen i den amerikanska bytesbalansen. Även vid "jämviktskurser"
för valutorna skulle sålunda Västeuropa och Japan vid nuvarande konjunkturbild
uppvisa betalningsöverskott.

Sammanfattningsvis
väntas således en markant uppgång för privat konsumtion samt offentliga
konsumtions- och investeringsutgifter. Uppsvinget för de privata
investeringarna verkar däremot mer osäkert, medan exporten under i varje fall
första halvåret 1972 knappast i någon mera betydande grad kommer att bidra till
en ökad efterfrågetillväxt i ekonomin. En nedjustering av den officiella prognosen
för bruttonationalproduktens tillväxttakt med någon procentenhet synes därför
motiverad. Därmed skulle även de antaganden som gjorts beträffande en nedgång
av arbetslösheten till ca 5 o/o mot slutet av 1972 få revideras något.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1972 39

Storbritannien

Trots
att en rad expansiva ekonomisk-politiska åtgärder vidtagits sedan hösten 1970,
har den ekonomiska utvecklingen i Storbritannien 1971 karakteriserats av svag
inhemsk efterfrågan och låg produktionstillväxt. En viss återhämtning gjorde
sig dock gällande andra halvåret till följd av i första hand en snabb expansion
av exporten och den privata konsumtionen. Även en vändning för lagercykeln
synes ha kommit till stånd efter halvårsskiftet. Den låga tillväxten av
totalproduktionen 1971, ca 1,5 0/0, medförde en successiv ökning av
arbetslösheten, vilken vid utgången av året uppgick till ca en miljon eller
inemot 4 0/0 av arbetskraften. De höga pris- och lönestegringarna har fortsatt,
även om vissa tecken till en avsaktning kunde noteras mot slutet av året.

Den
svaga produktionstillväxten under särskilt första halvåret 1971 berodde till en
del på omfattande strejker. Under året förlorades 13,5 miljoner arbetsdagar
genom arbetsnedläggelser jämfört med 11 miljoner 1970. Härigenom blev 1971 det
dittills mest strejkdrabbade året under efterkrigstiden. Speciellt den 10
veckor långa strejken vid Ford fick en neddragande effekt på
industriproduktionen, vilken stagnerade första halvåret. Totalt för 1971
stannade ökningen av industriproduktionen vid drygt 1 0/0 jämfört med 1,5 0/0
1970.

Den
brittiska regeringen fortsatte under 1971 sin från 1970 inslagna väg för den
ekonomiska politiken. I stabiliseringspolitiskt syfte användes sålunda medel
som syftar till ett mindre ianspråktagande av resurser från det offentligas
sida kombinerat med åtgärder avsedda att stimulera det privata initiativet
samt höja effektiviteten i ekonomin.

Avmattningen
de första månaderna 1971 medförde att budgeten i mars fick en stark expansiv utformning.
Skattesänkningar för i första hand företagen, men även för hushållen, uppgående
till totalt ca 550 miljoner pund genomfördes. Samtidigt höjdes emellertid
avgifterna för en rad varor och tjänster som tillhandahålls av den offentliga
sektorn. Totalt väntades budgeten medföra en höjning av totalproduktionens tillväxttakt
med 1 procentenhet räknat i årstakt. Ökningen av arbetslösheten visade dock
inga tecken att avstanna och produktionstillväxten i ekonomin bedömdes som
otillfredsställande låg ännu vid halvårsskiftet 1971. Detta föranledde en
ytterligare omläggning av den ekonomiska politiken i expansiv riktning i juli.
Kvarvarande begränsningar för avbetalningshandeln slopades, förekommande
omsättningsskatter sänktes med i genomsnitt 1/5 och företagens
avskrivningsmöjligheter utvidgades. Även kreditpolitiken fick efter hand en
mera expansiv prägel. Diskontosänkningarna i april och september om vardera 1
procentenhet till 5 0/0 skall dock främst ses mot bakgmnd av den externa
betalningssituationen.

Svagheten
i den inhemska efterfrågan kom främst till uttryck på in-

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:90 40

vesteringssidan.
Efter en relativt svag tillväxt 1970 stagnerade de totala fasta investeringarna
1971. Utvecklingen har emellertid inte varit enhetlig vare sig sett över året
eller jämfört mellan olika sektorer. Medan investeringarna minskade första
halvåret, synes en vändning uppåt inträffat efter halvårsskiftet. Mest
markerad blev investeringsrecessionen för industriinvesteringarna, vilka
minskade med 7 o/o i volym 1971 jämfört med en 7-procentig ökning 1970. Däremot
uppvisade bostadsbyggandet och de offentliga investeringarna en kraftig
expansion och ökade volymmässigt med 9 respektive 5 o/o. Stora förändringar i
lager-investeringama har starkt bidragit till fluktuationerna i produktionens
tillväxttakt 1971. Första halvåret minskade sålunda lagemppbyggnaden kraftigt
medan nedgången i det närmaste hejdades andra halvåret. Totalt för året torde
förändringen i lagerinvesteringarna förklara i stort sett hela nedgången i
bmttonationalproduktens tillväxt.

Den
privata konsumtionen förändrades inte nämnvärt mellan andra halvåret 1970 och
första halvåret 1971. ökningen av de disponibla inkomsterna avsaktade till
följd av främst den tilltagande arbetslösheten. Samtidigt accelererade
konsumentpriserna med åtföljaiide neddragande effekt på köpkraften. Genom den
minskning av inkomstskatten som fick verkan från andra kvartalet 1971 samt
omsättningsskattesänkningen vid halvårsskiftet skedde emellertid en kraftig
återhämtning för den privata konsumtionen andra halvåret. Uppsvinget synes dock
ha varit begränsat till varaktiga konsumtionsvaror. Totalt för 1971 förblev
konsumtionens tillväxt i det närmaste oförändrad från 1970, eller ca 3
"/o.

Utrikeshandeln
gynnades 1971 av en kraftig förbättring av "terms-of-trade", dvs.
exportpriserna satta i relation till importpriserna. Särskilt markant var
förbättringen av bytesförhållandet första halvåret. Medan exportpriserna 1971
steg med ca 8 o/o stannade importprisökningen vid drygt 3 o/o. Trots att
importen volymmässigt ökade kraftigare än exporten 5 respektive 3 o/o
förbättrades sålunda handelsbalansen och uppvisade ett överskott på ca 200
miljoner pund. Sett över året var exportvolymen i stort oförändrad första
halvåret medan andra halvåret uppvisade en mycket kraftig ökning.
Importutyecklingen 1971 uppvisade en helt motsatt bild, vilket kan synas
förvånande med tanke på den inhemska efterfrågans utveckling under loppet av
året. Den kraftiga importökningen första halvåret jäinfört med andra halvåret
beror till största delen på lagerutvecklingen för importerade varor, men
förklaras även av en ansamling av importen av flygplan och fartyg till första
halvåret. Även tjänsteutbytet med utlandet förbättrades, något, vilket
tillsammans med vamutbytet resulterade i en förstärknirig av bytesbalansen.
Överskottet uppgick 1971 till ca 1 000 rniljoner pund jämfört med ca 800
miljoner 1970.

Den
7 veckor långa kolstrejken i början av 1972 medförde indirekt ett troligen
betydande produktionsbortfall i ekonomin. Tidigare erfa-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1972 41

renheter
visar emellertid att de rent fysiska verkningarna av omfattande strejker
övervinns tämligen snabbt. Därför bör tillväxttakten i industriproduktionen
under exempelvis andra halvåret 1972 inte nämnvärt påverkas av
produktionsstömingama i samband med kolstrejken. Räknat på helårsbasis kan
emellertid strejken innebära en neddragning av industriproduktionens tillväxt
med någon procentenhet. Större osäkerhet knyter sig till de verkningar
strejken kan få för löneutvecklingen i ekonomin 1972. Den handlingslinje den
brittiska regeringen valt för att dämpa den höga lönestegringstakten, har varit
att vänta ut eventuella strejker samt att acceptera enbart moderata löneökningar
för offentligt anställda. Härigenom har man också sökt uppnå en liknande
lugnare löneutveckling i den privata sektorn. Fram till ingången av 1972 har
strategin varit lyckosam i den meningen att medan löneökningarna var 1015 o/o
i de avtal som slöts i början av 1971 var motsvarande siffra 7 å 8 o/o i
slutet av året. Gmvarbetarnas avtal innebar en lönehöjning med ca 20 o/o. Trots
att regeringen betonat det exceptionella i gravarbetarnas fall har riskerna
ansetts uppenbara för krav om kompensatoriska ökningar av motsvarande
storleksordning i de löneförhandlingar som förestår för en rad andra grupper.
Utvecklingen efter kolstrejken pekar emellertid på att riskerna för en ovan
antydd "löneexplosion" starkt överdrivits. Sålunda har t. ex. de
postanställda senare slutit ett avtal om en 8-procentig löneökning. Den under
1972 väntade fortsatt höga arbetslösheten förstärker bedömningen att höjningen
av lönenivån i genomsnitt för året kan bli något lägre än 1971, även om
regeringens mål om en sänkning till 7 å 8 o/o inte uppnås.

En fråga som rönt en viss
uppmärksamhet är på vilket sätt kolindustrin skulle kompensera sig för de
otvivelaktigt kraftigt ökade lönekostnaderna. En stor höjning av kolpriserna
skulle visserligen påskynda en på sikt eftersträvad strukturomvandling av den
brittiska energisektorn, men i nuvarande läge troligen innebära ett bakslag
för pris-stabiliseringssträvandena i Storbritannien. Genom att kolgmvorna är
nationaliserade existerade även möjligheten till en finansiering av de ökade
lönekostnaderna över statsbudgeten. Det beslut som sedermera fattades av den
brittiska regeringen innebar en kolprishöjning med 7,5 o/o. Skulle fullständig
kostnadstäckning erhållas genom priserna hade en 20-procentig höjning krävts.
Drygt hälften av kostnadsökningen klaras sålunda genom subventioner över
statsbudgeten. Även om prisökningen något går utanför den frivilliga
uppgörelse som råder mellan regering och näringsliv beträffande återhållsamhet
med prisökningar, skulle inte den beslutade. kolprishöjningen behöva allvarligt
äventyra strävandena efter större pris- och kostnadsstabilitet i den brittiska
ekonomin.

Enligt
en opinionsundersökning som genomfördes i januari 1972 bedömde de brittiska
industriföretagen affärsutsiktema den närmaste

2t
Riksdagen 1972.1 saml. Nr 90. Bilaga 1.

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90 42

framtiden
mer optimistiskt än någon gång tidigare de senaste åtta åren. En markerad
förbättring förutsågs för orderingången första kvartalet och en uppgång
väntades för de fasta investeringarna efter halvårsskiftet. Däremot
fömtspåddes ingen nämnvärd ökning av sysselsättningen inom industrin före
utgången av 1972. Vidare pekar siffror över detaljhandelsomsättningen på ett
fortsatt uppsving för den privata konsumtionen, liksom igångsättningsstatistiken
för bostadsbyggandet indikerar en hög expansionstakt inom denna sektor 1972. På
den negativa sidan märks den höga arbetslösheten, som nu emellertid verkar ha
stabiliserat sig på en hög nivå. Prisstegringarna är fortfarande höga även om
en viss avsaktning skett sedan hösten 1971. Konsumentpriserna steg sålunda med
8 o/o under 12-månadersperioden t. o. m. februari 1972, trots den sänkning av
omsättningsskatten som skedde i juli 1971.

Den
i mars 1972 framlagda budgeten för budgetåret 1972/73 (april mars) innebär i
första hand omfattande stimulans för den privata konsumtionen. För hushållens
del föreslogs sålunda sänkningar av såväl direkt som indirekt beskattning
liksom ytterligare ökningar av pensioner och socialförmåner. Även för
näringslivet föreslogs betydande skattesänkningar. De mest betydelsefulla
åtgärdema i detta avseende är återinförandet av fri avskrivningsrätt för
investeringar i maskiner och övrig utmstning samt utvidgade
avskrivningsmöjligheter för byggnadsinvesteringar.

Den
ekonomiska utvecklingen i Storbritannien 1972 torde, i motsats till i
Västtyskland och Frankrike, bli mer expansiv än 1971. Liksom vid återhämtningen
av den inhemska efterfrågan andra halvåret 1971 väntas den privata
konsumtionen vara den mest expansiva efterfrågekomponenten. De utfästelser som
såväl de privata som de statliga företagen gjort, att inte mer än i
undantagsfall höja priserna med mer än 5 o/o under 12-månadersperioden t. o. m.
juli 1972, bör medföra att konsumentprisemas stegringstakt begränsas till 6 ä
7 o/o 1972. De fortsatt relativt stora löneökningarna i förening med de
betydande skattesänkningarna torde delvis med tanke härpå innebära en större
ökning av hushållens reala disponibla inkomster än 1971. En volymtillväxt av
den privata konsumtionen om 4 å 5 o/o kan därmed ligga inom räckhåll.

Även
de fasta investeringarna väntas bidra till ökningen av produktionstillväxten
1972. För de offentliga investeringarna liksom för bostadsbyggandet väntas en
fortsatt expansion, medan en vändning för industrins investeringar är att vänta
först andra halvåret 1972. Som ovan nämnts torde en vändning i lagercykeln
kommit till stånd redan under hösten 1971 till följd av den ökade ekonomiska
aktiviteten. En kraftig ökning kan därför fömtses för lagerinvesteringama 1972
efter minskningen 1971. Däremot torde en försvagning av den reala externa
balansen inträffa 1972. Genom den ökade inhemska aktivitetsnivån som fömtses
för 1972 kan således importen väntas öka snabbare än

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1972 43

1971,
medan avmattningen i flera kontinentaleuropeiska länder bör innebära en
fortsatt svag volymtillväxt för exporten.

Sammanfattningsvis
innebär den ovan indikerade utvecklingen av de olika efterfrågekomponenterna en
tillväxt av bmttonationalprodukten med 3 å 4 »/o. Det avsevärda gap som nu
existerar mellan potentiell och faktisk produktion skulle därmed inte minska
nämnvärt 1972, varför arbetslösheten torde kvarstå på en relativt hög nivå även
vid utgången av året.

Västtyskland

Med
avbrott för ett kortvarigt uppsving i efterfrågan första kvartalet 1971, har
den västtyska ekonomin sedan hösten 1970 präglats av en successiv dämpning.
Produktionstillväxten har avtagit märkbart och det tidigare ansträngda läget på
arbetsmarknaden har undergått en kraftig förändring. Avmattningen i ekonomin
1971 har i första hand tagit sig uttryck i en markant nedgång av de fasta
investeringarnas tillväxt, men även lagerrörelserna har verkat i depressiv
riktning. Däremot har den privata konsumtionsefterfrågan hållits relativt väl
uppe och tillsammans med ett delvis väderleksbetingat uppsving för
bostadsbyggandet begränsat nedgången i totalproduktionens tillväxt. Trots
dämpningen av den ekonomiska aktiviteten har pris- och kostnadsökningarna
fortsatt och prisökningen, mätt som bmttonationalproduktens prisdeflator, har
t. o. m. varit något högre än 1970. Den totala produktionens tillväxt staimade
vid knappt 3 0/0, vilket innebär i det närmaste en halvering jämfört med 1970.

Industriproduktionen,
som 1970 steg med 6 0/0, visade tydUga stagnationstendenser under loppet av
1971. Totalt uppgick ökningen 1971 till ca 2 0/0. Sett över året uppvisade
andra halvåret en markant minskning, vilket dock till viss del förklaras av
den tre veckor långa arbetskonflikten inom metallindustrin i novemberdecember
1971. En branschvis uppdelning visar att utvecklingen även i detta avseende varit
oenhetlig. Sålunda uppehölls produktionstillväxten relativt väl inom
konsumtionsvamindustrin, medan investeringsvamsektorn uppvisade en produktionsminskning.
Avspänningen på arbetsmarknaden 1971 kom i första hand till uttryck i en
nedgång i antalet lediga platser. Arbetslösheten steg däremot endast långsamt
och uppgick vid utgången av året till enbart 1,2 0/0. Anledningen härtill synes
vara dels den exceptionellt milda vintern och dels indragning av övertidsarbete
samt införande av förkortad arbetstid för många anställda. Liksom 1970 var
pris- och kostnadsstegringarna höga 1971. Konsumentpriserna ökade med 5,2 0/0,
vilket är inemot 1,5 procentenheter mer än 1970. I likhet med kon-sumentprisema
visade lönerna en lugnare utveckling mot slutet av 1971 och ökningarna i de
avtal som då slöts uppgick till 8 å 9 0/0 räknat i årstakt. Totalt sett steg
lönenivån med drygt 12 0/0 1971, vilket är något mindre än 1970.

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90 44

Sett
från efterfrågesidan svarade den privata konsumtionen för huvuddelen av
tillväxten. Även om konsumtionstillväxten sjönk jämfört med 1970 uppgick den
1971 till 5,2 o/o. Än mer expanderade bostadsbyggandet. Genom osedvanhgt
gynnsamma väderleksförhållanden under såväl första som sista kvartalet 1971
beräknas bostadsinvesteringarna ha ökat med ca 14 o/o i volym, jämfört med en
ökning om 3,5 o/o 1970. Totalt färdigställdes 1971 ca 550 000 lägenheter,
vilket är drygt 85 000 fler än 1970. Trots den kraftiga ökningen på volymsidan
utvecklades byggkostnaderna avsevärt lugnare än 1970.

För
övriga investeringar ägde dock en markant dämpning mm 1971. De totala fasta
investeringarna exklusive bostadsbyggande stagnerade nästan totalt 1971 efter
att ha ökat med inemot 16 o/o året innan. Inkluderas bostäder blir
förändringen mindre drastisk, eller en minskning av tillväxten från 11,5 till 4
o/o. Även lagerinvesteringarna verkade i depressiv riktning 1971. De
inskränkningar av lageruppbyggnaden som inleddes redan 1970 blev visserligen
inte så omfattande som under konjunkturnedgången 1967, men motsvarade likväl
inemot hälften av nedgången av totalproduktionens tillväxt 1971.

Det
främsta målet för den ekonomiska politiken har under 1971 varit att begränsa
de jämfört med tidigare västtyska erfarenheter kraftiga pris- och
kostnadsökningarna. Kreditpolitiken har därvid under huvuddelen av året varit
stram bl. a. för att motverka den utlands-genererade likviditetspåspädningen i
ekonomin. Den successiva avmattningen imder året har emellertid föranlett en
viss omläggning av dén ekonomiska politiken, vilket bl. a. kom till uttryck i
borttagandet av den 10-procentiga konjunkturskatten vid halvårsskiftet. Även
kreditpolitiken lättades mot slutet av 1971 genom bl. a. diskontosänkningar i
oktober och december. Den offentliga sektorns inflytande på ekonomin, till den
del detta består i köp av varor och tjänster, har verkat i expansiv riktning.
Medan den offenthga konsumtionen varit expansiv båda halvåren 1971 minskade
investeringsutgiftema något andra halvåret.

Trots
den successiva uppskrivning som skedde av den västtyska valutan sedan den
släppts fri i maj 1971, ökade handelsbalansöverskottet något och uppgick 1971
till 15,9 miljarder DM. Importen ökade med 10 o/o i värde, medan exportökningen
blev någon procentenhet mindre. Importpriserna sjönk till följd av bl. a.
valutauppskrivningen med 1 o/o, vilket innebär att importvolymen ökade något
mer än 10 o/o. Export-volymen steg med ca 7 "/o. Förbättringen av
bytesförhållandet med ca 3 o/o mellan 1970 och 1971 kan sålunda möjligen ha
döljt en vridning mot lägre överskott i den västtyska handelsbalanseii.
Exempelvis torde den svaga importutvecklingen andra halvåret 1971 nästan helt
berott på dämpningen av den interna ekonomin. Genom en fortsatt försämring av
tjänstebalansen stannade bytesbalansöverskottet 1971 vid ca

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad
nationalbudget för år 1972 45

500
miljoner DM, vilket innebär en försvagning med nära 2 miljarder DM från 1970.
Den s. k. grundbalansen, i vilken ingår även långfristiga kapitalrörelser,
uppvisade däremot en förbättring med 7,5 miljarder DM, för att 1971 resultera
i ett överskott på ca 6 miljarder DM.

Flera tecken tyder på att
konjunkturläget i Västtyskland inte försämrats avsevärt sedan hösten 1971.
Även om produktion och efterfrågan inom industrin och byggnadssektorn
säsongrensat minskade något till årsskiftet, har de pessimistiska stämningarna
som under hösten 1971 rådde inom näringslivet märkbart förändrats till det
bättre. Den senaste utvecklingen på arbetsmarknaden visar sålunda att företagen
i stor utsträckning dröjer med avskedanden för att i stället införa kortare
arbetstid för de anställda. Förklaringen härtill synes delvis vara att
valutauppgörelsen i december 1971 skapade säkrare imderlag för planeringen i
företag som är knutna till utrikeshandeln samt att löneuppgörelsen i
metallindustrin, som blivit i det närmaste normerande för de avtal som senare
slutits, ökat informationen om lönekostnadsutvecklingen i ekonomin 1972. Å
andra sidan har industrins orderläge förblivit relativt svagt, inte minst vad
gäller investeringsvamsektorn. Även den under större delen av 1971 relativt
expansiva utvecklingen för den privata konsumtionen visar tecken att brytas,
vilket bl. a. visades av en nedgång i detaljhandelsomsättningens tillväxt under
de sista månaderna 1971.

I januari presenterade den
västtyska regeringen en prognos för den ekonomiska utvecklingen 1972.
Bruttonationalprodukten väntades öka med 2 å 3 0/0 1972; en tillväxttakt som
enligt regeringen var ägnad att såväl öka möjligheterna till en lugnare
prisutveckling som att förhindra en alltför stor uppgång av arbetslösheten. För
samthga inhemska efterfrågekomponenter förutsågs lägre tillväxt i nominella termer
än 1971. Särskilt gällde detta de totala fasta investeringarna. Konsumentprisökningen
väntades 1972 stanna vid 4,5 0/0. Vad beträffar fördelningen av
produktionsresultatet angavs i prognosen en nedgång av bruttolöneökningarna
tiU i genomsnitt 7 å 8 0/0, medan däremot företagens vinstutveckling väntades
förbättras avsevärt 1972. Samtidigt tillkännagavs att bl. a. den s. k.
extrabudgeten, vilken omfattar offentliga investeringsanslag om 2,5 miljarder
DM, eventuellt skulle aktiveras under våren. Vidare planerades en
återbetalning av den tidigare extraskatten på inkomster och vinster i en eller
två omgångar sommaren 1972.

Det
är sålunda möjligt att man från västtysk sida börjat skönja slutet på den s.
k. avkylningsperioden i fråga om löner och priser och därför från våren 1972
ger den ekonomiska politiken en mer expansiv inriktning. Omläggningen av
politiken sker på ett, ur sysselsättnings- och tillväxtsynpunkt, sent stadium.
De depressiva tendenserna visade sålunda tecken att sprida sig till allt fler
sektorer av ekonomin vid ingången av 1972. Mot bakgrund av bl. a. den ovan
nämnda påtagliga

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90 46

stämningsförändringen
inom det västtyska näringslivet den senaste tiden, har emellertid ett
utvecklingsalternativ som innebär ytterligare lagerneddragningar och
avsaktning av konsumtionstillväxten med åtföljande nedgång av
kapacitetsutnyttjande och fördjupning av investeringsrecessionen inte bedömts
som det mest sannolika. Bedömningen från den preliminära nationalbudgeten att
den västtyska ekonomin 1972 inte kommer att uppleva en lågkonjunktur
motsvarande den 1967 har sålunda snarast förstärkts.

Det extra
handlingsutrymmet i form av anvisade konjunkturstimulerande medel 1972
förutom de ordinarie offentliga konsumtions-och investeringsutgifterna är av
storleksordningen 1,5 o/o av bruttonationalprodukten. Ur
sysselsättningssynpunkt snabba effekter bör komma från en aktivering av den s.
k. extra-budgeten, men även från ett eventuellt frisläppande av de 3 miljarder
DM som delstaterna och kommunerna har infrusna hos centralbanken.
Återbetalningen av extraskatten väntas i första hand genom ökad privat
konsumtion efter hand medföra ett uppsving i efterfrågan, men kan även leda
till ett ökat "konsumentförtroende" redan första halvåret 1972.
Däremot beräknas skatteåterbetalningen till företagen endast till en mindre del
bidra till en ökad investeringsefterfrågan. En anlediung härtill är en önskan
hos många företag att stärka den sedan 1969 starkt försämrade soliditeten.
Beslut har sedermera fattats att i en omgång återbetala extraskatten i juni
1972. Däremot har tills vidare aktiveringen av den s. k. extra-budgeten samt
återbetalningen av de ovan nämnda medlen till delstaterna och kommunerna
skjutits på framtiden.

Mot bakgrund av vad som ovan
anförts kan en uppbromsning av avmattningen i ekonomin väntas från våren 1972.
Den privata konsumtionen bör tillsammans med den offentliga konsumtions- och
investeringsefterfrågan vara tillräckligt stark att första halvåret 1972
motväga investeringsrecessionen. Även bostadsbyggandet kan väntas bidra härtill.
De konjunkturstimulerande åtgärder som nu beslutats med verkan från juni 1972
kan förutses bidra till en inhemsk efterfrågetillväxt tillräckligt stark att
skapa en vändning i lagercykeln. Nedgången i kapacitetsutnyttjandet skulle
därför kunna begränsas, varför en vändning uppåt för de privata investeringarna
torde ligga inom räckhåll före utgången av året. Mot denna bakgrund borde ett
mera allmänt uppsving i den västtyska ekonomin komma till stånd under senare
delen av 1972 eller i början av 1973.

Sett över helåret 1972 kan
bruttonationalproduktens tillväxt knappast beräknas överstiga 2 o/o. Därmed
skulle gapet mellan potentiell och faktisk produktionstillväxt vidgas från
1971, varför arbetslösheten i genomsnitt för 1972 kommer att ligga högre än
året innan. Den privata konsumtionen väntas öka med inemot 3 "/o, medan
de privata fasta investeringarna troligen kommer att minska i volym 1972.
Särskilt

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1972 47

ogynnsam väntas utvecklingen bli för
maskininvesteringarna. Däremot kan en mindre ökning förutses för
bostadsbyggandet. Den offentliga sektorn beräknas expandera lika snabbt som
1971 vad beträffar konsumtionen, medan en kraftig uppgång i tillväxten kan
fömtses på investeringssidan. På gmnd av den låga inhemska ekonomiska
aktiviteten beräknas importtillväxten minska ytterligare, trots den
uppskrivning av D-marken med i genomsnitt 5,5 0/0 som skedde i december 1971.
Även exporten väntas visa en svag utveckling 1972. Speciellt gäller detta
andra halvåret när växelkursförändringen hunnit få effekt även på
handelsvolymen. Någon omsvängning av bytesbalansens saldo torde sålunda inte
vara att vänta 1972.

Frankrike

Den franska ekonomin uppvisade 1971 en fortsatt stark
tillväxt, även om den mattades något mot slutet av året. Industriproduktionen
ökade med närmare 6 0/0. Den privata konsumtionen var den mest expansiva
faktorn på efterfrågesidan, medan investeringstillväxten blev lägre än 1970.
Detta förhållande accentuerades mot slutet av 1971 och tog sig bl. a. uttryck i
en kraftig minskning av kapacitetsutnyttjandet inom in-vesteringsvaruindustrin.
Trycket på arbetsmarknaden lättades avsevärt under loppet av året, med
åtföljande ökning av arbetslösheten. De ihållande prisökningarna tvingade dock
regeringen tUl försiktighet med ef-terfrågestödjande åtgärder. Totalt blev
produktionsvolymens tillväxt 1971 ca 5,5 0/0, vilket var en av de högsta i
Västeuropa.

Den ekonomiska politiken har, sedan den lättades under
andra halvåret 1970, förblivit relativt expansiv. Kreditpolitikens utformning
har bestämts med hänsyn till dels tillströmningen av externt spekulativt kapital
och dels de fortsatt kraftiga prisstegringarna i ekonomin. Å ena sidan har det
sålunda varit nödvändigt att inte låta avkastningen på penningmarknaden
överstiga i första hand eurodollarräntan, medan det å andra sidan krävts att
kreditkostnaderna hållits tillräckligt höga för att förhindra en alltför snabb
kreditexpansion. Den statliga budgetpolitiken beräknas ha bidragit med drygt
hälften av den inhemska efter-frågetillväxten. För en närmare redogörelse för
de ekonomisk-politiska åtgärderna hänvisas till den preliminära
nationalbudgeten för 1972.

De nominella löneökningarna för 1971 beräknas ha uppgått
till i genomsnitt 12 0/0, vilket är i nivå med ökningarna de två föregående
åren. Bland annat som en följd av att läget på arbetsmarknaden lättades avsevärt
från sommaren, avtog dock lönernas ökningstakt mot slutet av året. Trots att
hushållens sparkvot förblev hög och prisnivån steg med inemot 6 0/0 ökade
sålunda den privata konsumtionen med 6 0/0 i volym, eller 2 procentenheter mer
än 1970.

Investeringstillväxten i den franska ekonomin var relativt
hög 1971, eller ca 5 0/0. Jämfört med 1970 innebar det dock en minskning av
till-

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:90 48

växttakten
med 2,5 procentenheter. Störst har tillväxtens nedgång varit inom den privata
sektorn speciellt inom investeringsvamindustrin. Däremot uppvisade de
offentliga investeringarna en fortsatt stark ökning, vilket tiU en del var ett
uttryck för en konjunkturstimulerande budgetpolitik. Bostadsbyggandet låg kvar
på en i stort oförändrat hög nivå, fast ett uppsving synes ha inletts mot
slutet av 1971. På samma sätt innebar andra halvåret en återhämtning för
lagerinvesteringama. Särskilt märkbart var detta på råvamsidan, med motsvarande
förskjutning i handelsbalansutvecklingen under året.

Den franska utrikeshandeln
resulterade i ett handelsbalansöverskott på ca 4,5 miljarder franc 1971,
jämfört med ett överskott på 700 miljoner franc 1970. Exporten utvecklades
särskilt gynnsamt första halvåret 1971, medan senare delen av året uppvisade
en lägre exporttillväxt. Detta torde till stor del förklaras av successivt
tilltagande stagnationstendenser i flera av Frankrikes viktigaste
avnämarländer. Det kan härvid nämnas att Västtyskland tar inemot 25 o/o av den
franska exporten. Totalt för 1971 ökade exporten med 15 o/o i värde och 8,5
o/o i volym. Importen uppvisade en motsatt utvecklingsprofil under 1971 med en
volymmässig nedgång första halvåret. Från försommaren sköt dock
importtillväxten fart främst på grund av lager justeringar och uppgick för
helåret 1971 till drygt 11 »/o räknat på importvärdet. Volymtillväxten stannade
vid 7 o/o.

Trots det kraftigt
förbättrade resultatet från varuutbytet med omvärlden 1971, noterades en
fördubbling av det franska bytesbalansunderskottet, vilket 1971 uppgick till
drygt 2 miljarder franc. Till stor del berodde denna försämring på tillfälliga
faktorer som kraftigt påverkade Frankrikes tjänsteutbyte med utlandet. Särskilt
märkbar blev den franskalgeriska kontroversen om oljan. Samtidigt som
vinsthemtagningen från Algeriet minskade, påverkades sjöfartsnettot märkbart
genom omläggningen av de franska oljeinköpen. Huvudintrycket att det s. k.
saneringsprogrammet från hösten 1969 givit önskat resultat kvarstår således.
Utvecklingen av varuutbytet 1971 tyder på att de franska exportörerna kanske
ännu inte fullt utnyttjat hela det förbättrade konkurrensutrymme som skapades
1969.

I
början av 1972 pekade flera konjunkturindikatorer på att en markerad dämpning
skett av den ekonomiska aktiviteten. Sålunda hade or-derstockama sjunkit
kraftigt inom exportindustrin och nedjusteringar företagits av företagens
investeringsplaner för 1972. Vidare hade arbetslösheten fortsatt att stiga
från halvårsskiftet 1971. Någon dämpning av prisstegringstakten synes
emellertid inte ha inträtt.

Ett
uppnående av en tillväxt för den totala produktionen om 5 o/o, som officiellt
angivits i den preliminära budgeten för 1972, verkade därför vid årsskiftet
utom räckhåll utan att ytterligare stimulansåtgärder vidtogs. I januari 1972
uppföljdes sålunda den lättnad som skett av

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1972 49

penningpolitiken
i december 1971 med en diskontosänkning från 6,5 till 6 0/0. Åtgärden väntas,
förutom dess psykologiska betydelse för det ekonomiska klimatet, innebära en
mer direkt stimulans för byggnadsverksamheten. Vidare företogs en omläggning
av uppbörden av mervärdeskatt, vilket medför en likviditetsförstärkning av
engångskaraktär i företagssektorn med ca 1 miljard franc. Ur
sysselsättningssynpunkt viktiga åtgärder var beslutet i januari om omfattande
tidigareläggningar av offentliga investeringar samt investeringar i statliga
företag. Detta väntas belasta budgeten med ca 3,5 miljarder franc första
halvåret 1972, vilket motsvarar ca 0,5 0/0 av bruttonationalprodukten.
Ytterligare kreditlättnader vidtogs i mars 1972. I april sänktes vidare
diskontot ännu en kvarts procentenhet.

Under
fömtsättning att de vidtagna åtgärderna, om det visar sig nödvändigt,
kompletteras med ytterligare efterfrågestimulans väntas den privata
konsumtionen öka med ca 5 0/0 1972. Genom den kraftiga expansionen av
offentliga investeringar samt investeringar i statliga företag väntas de
totala fasta investeringarna, trots en svag utveckling inom den privata
sektorn, öka i ungefär samma takt som 1971. Lagerinvesteringarna förutses ge
ett endast måttligt tillskott till den inhemska efterfrågan.

Den
franska valutans värde sänktes genom Washington-överenskommelsen med i
genomsnitt ca 10/0 jämfört med läget våren 1971. (Att francen trots oförändrat
guldvärde nedvärderades med ungefär lika mycket som exempelvis den svenska
kronan, förklaras av den franska utrikeshandelns relativt starka inriktning på
Västtyskland.) Tillsammans med ännu icke utnyttjade konkurrensfördelar för
franska exportörer kan detta väntas leda till en gynnsam utveckling av
utrikeshandeln. Ökningen av exportvärdet 1972 kan uppskattas till närmare 10
0/0, medan ökningen av importvärdet väntas bli någon procentenhet lägre.
Därmed skulle en omsvängning av bytesbalanssaldot möjligen ligga inom räckhåll.

Italien

Den
italienska ekonomin karakteriserades 1971 av nästan total stagnation, vilket
bl. a. tog sig uttryck i en minskning av industriproduktionen med inemot 3 0/0
jämfört med 1970. Orsakerna står närmast att finna på efterfrågesidan, där den
privata konsumtionen uppvisade en mycket måttlig tillväxt. De fasta
bruttoinvesteringarna minskade med drygt 5 0/0. Även lagerutvecklingen verkade
i depressiv riktning och förklarar ungefär hälften av nedgången i den totala
produktionens tillväxt. Exporten däremot utgjorde en klart positiv
tillväxtfaktor. Bmttonationalprodukten ökade 1971 med drygt 0,5 0/0, jämfört
med en ökning på ca 5 0/0 1970.

Den
ekonomiska politiken fick under loppet av 1971 en alltmer ex-

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90 50

pansiv
inriktning. Tonvikten lades därvid på åtgärder som kunde åstadkomma en
vändning i den ogynnsamma investeringsutvecklingen, vilket också i viss mening
lyckades. Sålunda ökades investeringarna i statsägda företag med ca 25 o/o och
i övrig statlig verksamhet med inemot 10 o/o. Denna kraftiga satsning kunde
dock inte på grund av stora minskningar för bostadsbyggandet och de övriga
privata investeringarna förhindra ett fall i de totala fasta investeringarna
med drygt 5 o/o 1971. Dock synes en vändning för bostadsbyggandet, liksom för
lagerinvesteringarna, ha inträtt mot slutet av året.

Trots
den låga aktivitetsnivån i ekonomin 1971 fortsatte priser och löner att öka
relativt kraftigt. Konsumentpriserna steg under året med 4,7 o/o, medan
timlöneökningen inom industrin kan uppskattas till ca 13 o/o. En viss
avmattning av ökningstakterna noterades emellertid under senare delen av året.
Genom den osedvanligt höga sparkvoten 1971 samt nedgången av antalet arbetade
timmar stannade dock den privata konsumtionstillväxten vid ca 2,5 o/o 1971,
vilket är drygt 5 procentenheter mindre än ökningen 1970.

Som
en följd av främst den svaga konsumtionstillväxten och de depressivt verkande
lagerrörelserna förstärktes den externa balansen kraftigt 1971. Sålunda
minskade importen med 3,5 o/o medan exporten ökade med 7 o/a i volym, och
trots en viss försämring av bytesförhållandet med utlandet halverades
handelsbalansunderskottet från 1970. Varuutbytet tillsammans med ett
förbättrat tjänsteutbyte resulterade i ett bytesbalansöverskott 1971
motsvarande närmare 2 miljarder dollar, jämfört med ett överskott om knappt 1
miljard 1970.

Det
finns tecken som tyder på att den recessionstrend som synes ha inletts redan
efter de omfattande strejkerna hösten 1969 stoppades sista kvartalet 1971. En
vändning uppåt noterades för såväl lagercykeln som för industriproduktionen.
Med den expansiva inriktning den ekonomiska politiken givits, kan den
uppåtgående trenden väntas bli varaktig och successivt vinna i styrka under
loppet av 1972. Bruttonationalproduktens tillväxt beräknas likväl inte
överstiga 3,5 o/o för helåret 1972.

Det
viktigaste bidraget till den ekonomiska återhämtningen väntas komma från den
offentliga sektorn (inkl. statsägda företag). Statsbudgeten för 1972 har
underbalanserats med ett belopp motsvarande ca 2 o/o av
bruttonationalprodukten, och den offentliga sektorns köp av varor och tjänster
1972 beräknas bidra med ungefär hälften av den inhemska efterfrågans tillväxt.

De
totala fasta investeringarna beräknas öka med 2 o/o 1972 efter den kraftiga
nedgången 1971. De privata investeringarna väntas visserligen fortsätta att
minska om än i avsevärt lägre takt. För bostadsbyggandet förutses en
omsvängning till en expansiv utveckling andra halvåret 1972. De offentliga,
investeringarna och investeringarna i stats-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1972 51

ägda
företag, vilka tillsammans svarar för över 40 o/o av den totala investeringsvolymen,
beräknas öka med 9 respektive 13 o/o. Vidare förutses en kraftig
efterfrågestimulans komma från ett uppsving i lagerinvesteringarna.

Bl.
a. som en följd av att övergången till mervärdeskatt återigen uppskjutits
denna gång till årsskiftet 1972/1973 kan konsument-prisökningen 1972 väntas
ligga i nivå med ökningen 1972. Trots att en i det närmaste oförändrad tillväxt
fömtses för hushållens inkomster 1972, väntas den privata konsumtionen öka
något snabbare än 1971. En anledning härtill är att den 1971 onormalt höga
sparkvoten beräknas sjunka till en mer normal nivå.

Valutauppgörelsen
i december 1971 beräknas ha inneburit en nedskrivning av den italienska
valutan med i genomsnitt 1 o/o jämfört med läget våren 1971. Detta motsvarar
ungefär den förändring som kom till stånd vid flytande växelkurser hösten 1971
och kan inte väntas få någon avgörande betydelse för Italiens
betalningsutveckling 1972. Viktigare synes vara att de påtagliga
kapäcitetsbegränsningar som hållit tillbaka exporten de senaste åren nu
försvunnit. Importutvecklingen kan väntas kraftigt påverkas av återhämtningen
för industriproduktionen och lagerinvesteringarna. Tillväxten av exporten och
importen, som värdemässigt beräknas uppgå till 10 respektive 6 o/o, väntas
resultera i en ytterligare förstärkning av den externa balansen 1972.

Trots
att den totala produktionens tillväxt beräknas öka successivt 1972, innebär
prognosen ett minskat ianspråktagande av kapacitetsutrymmet i ekonomin. En
fortsatt ökning av arbetslösheten framstår således som trolig. Ett faktum som
dock gör utvecklingen det närmaste året osäker, är de förestående
löneförhandlingarna för hälften av landets industriarbetare hösten 1972. En upprepning
av den "heta hösten" frän 1969, när två månader av omfattande
strejker åtföljdes av ett helt års oro på arbetsmarknaden, skulle åtminstone
i ett kortare perspektiv få svårartade följder för den italienska ekonomin.

Danmark

Tillväxten
i den inhemska resursförbrukningen i Danmark dämpades ytterligare under 1971
och förbrukningen växte då långsammare än den sammanlagda produktionen. Då en
avsevärd exportuppgång inträffade 1971 kunde en förhållandevis kraftig
förstärkning ske av den yttre balansen efter de stora underskott som uppkom
under 1969 och 1970. Det lättade inhemska efterfrågeläget 1971 åtföljdes dock
inte av en motsvarande stabihsering av pris- och kostnadsutvecklingen, vilken
fortfarande vid slutet av 1971 var kraftigt stigande.

Vid oförändrade priser
skulle underskottet i handelsbalansen 1971, enligt beräkning ha sjunkit med ca
2 000 miljoner danska kronor men , en mycket ofördelaktig förändring av
bytesförhållandet medförde att

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90 52

den
faktiska förbättringen i löpande priser endast blev hälften så stor. För
samtliga löpande betalningar stannade förbättringen vid ca 700 miljoner danska
kronor och underskottet 1971 uppgick därmed till ca 3 300 miljoner.

Danmarks internationella
likviditet förbättrades kraftigt mot slutet av 1971 huvudsakligen som följd av
offentlig kapitalimport. Sålunda ökade valutareserven med 1,9 miljarder danska
kronor under tremå- nadersperioden oktober 1971januari 1972.

Importprisema beräknas
1971 ha stigit med ca 6 o/o och exportpriserna med knappt 3 o/o. Försämringen
i bytesförhållandet ägde mm under första kvartalet och förorsakades främst av
en stegring i oljepriserna samtidigt som exportpriserna på animaUska
jordbruksprodukter försvagades. Under fjärde kvartalet inträffade en påtaglig
förbättring i bytesförhållandet.

Prisstegringsimpulserna
utifrån torde ha varit en starkt bidragande orsak till att
konsumentprisökningen blev så hög som nära 6 o/o. Även från hemmamarknaden var
incitamenten för prishöjningar stora, då timförtjänsten inom industrin under de
tre första kvartalen 1971 steg med 13,8 o/o. Den prislag som råder sedan april
1971 och som avlöste ett tidigare prisstopp torde dock ha mildrat
löneökningamas genomslag i höjda priser. Enligt prislagen är det nämligen
normalt inte möjligt att basera prisökningen på icke avtalsmässiga
lönehöjningar.

Kombinationen av kraftigt
stigande lönekostnader och som följd av prislagen begränsade prisstegringar på
inhemska produkter beräknas ha lett till en starkt försämrad vinstutveckling
för den danska industrin. Samtidigt minskade sysselsättningen inom industrin.
Från oktober 1970 till oktober 1971 uppgick nedgången till 4,0 o/o räknat i
antal sysselsatta och 6,5 o/o i antal arbetstimmar.

Vid ingången till 1972
pekade tillgängliga konjunkturindikatorer på en fortsatt dämpad inhemsk
aktivitet. Enligt konjunkturbarometern för industrin var en obetydlig uppgång i
produktionen och en fortsatt nedgång i sysselsättningen att vänta för första
kvartalet 1972. Barometern visade också att orderingången från hemmamarknaden
avtog men var stigande från exportmarknaden. Investeringsefterfrågan föreföll
stiga något under första kvartalet 1972. Inom byggnads- och anläggningsverksamheten
var bilden negativ med en fortsatt nedgång i såväl produktion som
sysselsättning.

På arbetsmarknaden hade
antalet lediga platser mot slutet av 1971 sjunkit till under 3 000, det lägsta
tal som registrerats för denna statistik. Arbetslösheten steg kraftigt under
andra kvartalet 1971 för att därefter stabiliseras med normal säsongmässig
uppgång mot slutet av året. I december 1971 uppgick arbetslösheten till 6,2 o/o
av antalet ar-betslöshetsförsäkrade, att jämföra med 4,9 o/o vid samma tidpunkt
1970.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1972 53

Den
ekonomiska politiken 1972 kommer att bibehålla sin strama prägel. Den statliga
budgeten beräknas för budgetåret april 1972mars 1973 ge ett kassaöverskott på
2,3 miljarder danska kronor att jämföra med ett beräknat överskott på 1,3
miljarder föregående budgetår. Även kreditpolitiken kommer att föras efter
samma linje som tidigare, vilket innebär att bankernas utlåningsvolym också
1972 kommer att växa långsamt. Diskontosänkningen från 7 1/2 till 7 o/o i
början av januari 1972 var en anpassning till den internationella
ränteutvecklingen och kan inte betraktas som någon omläggning av
kreditpolitiken. För kapitalförsörjningen 1972 får det statliga finansiella
sparandet och kapitalupplåningen från utlandet en viktig betydelse. Då vidare
självfinansieringen inom industrin sannolikt kraftigt minskat under 1971,
torde styr-ningsmöjlighetema och därmed effektiviteten i kreditpolitiken kunna
ökas under 1972.

Prognoser från dansk
sida visar på en oförändrat stor total produktionstillväxt 1972, eller ca 3,5
o/o, och en något snabbare inhemsk ef-terfrågeexpansion än 1971. Denna beräknas
komma från investeringssidan där en ökning om 4 å 5 o/o förutses, att jämföra
med en minskning 1971 med 2 o/o. Omsvängningen i investeringsefterfrågan kan
främst hänföras till bostadsbyggandet, för vilket man 1972 räknar med en
uppgång med ca 10 o/o efter en nedgång 1971 med 3 o/o. Den privata sektorns
investeringar i byggnader och maskiner väntas hålla sig på samma nivå som
1971. Den privata konsumtionstillväxten fömtses även 1972 bli dämpad, 2 ä 2,5
Vo.

Inom
utrikeshandeln räknas med en moderat uppgång i importvärdet, ca 6 o/o, och en
betydligt snabbare expansion av exportvärdet, ca 11 o/o. I dessa prognoser
ligger ett antagande om en förbättring av bytesförhållandet jämfört med 1971
med ca 3 o/o. Underskottet i bytesbalansen 1972 beräknas därmed vara nere i ca
2 miljarder danska kronor, vilket innebär en förstärkning på ungefär 1,3
miljarder från 1971. Beräkningarna inkluderar även effekterna av den i oktober
1971 införda importavgiften. Osäkerheten om hur avgifterna kommer att verka är
stor men det har här förutsatts att den inte skulle leda till några större
substitu-tionseffekter mellan import och inhemsk produktion.

Den
här angivna utvecklingen synes vid normala produktivitetstillskott medföra ett
relativt obetydligt ianspråktagande av outnyttjade resurser eller kan med
andra ord väntas innebära endast förhållandevis begränsad nedgång av
arbetslösheten.

Finland

Liksom
Danmark och Sverige upplevde Finland 1971 ett lågkonjunk-turår efter en period
av stark ekonomisk expansion. Samtidigt som den externa balansen och priserna
till följd av överhettningen under högkonjunkturen 1970 utvecklades på ett
oroväckande sätt, stagnerade

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90 54

den
inhemska investeringsefterfrågan. Även omfattande strejker inom metall- och
byggnadsindustrin liksom en kraftigt försämrad exportefterfrågan för
skogsprodukter drog ned produktionstillväxten väsentligt.
Bruttonationalprodukten ökade 1971 med 1,2 o/o, medan industriproduktionen
blev något lägre än 1970.

Den
ekonomiska politiken ställdes mot denna bakgrund inför komplicerade
awägningsproblem: å ena sidan inflation och extern balansrubbning, som
motiverade en restriktiv politik och å andra sidan vikande inhemsk
efterfrågan, som motiverade en expansiv ekonomisk politik.
Bytesbalansproblemen uppträdde först när högkonjunkturens topp passerats, och
de restriktiva åtgärder som sattes in i maj 1971, det s. k. bytesbalanspaketet,
bidrog tUl att förstärka den dämpning som redan inletts. En successiv
omorientering av den ekonomiska politikens inriktning har därefter skett.

De
expansiva åtgärder som på gmnd av den snabba konjunktur-avmattningen
vidtogs under senare delen av 1971 syftade, liksom räntesänkningen den 1
januari 1972, i första hand till att påverka investeringsviljan. De
huvudsakliga effekterna väntas dock komma till uttryck först under 1972. För
att en ytterligare belastning av den externa balansen skulle undvikas
underlättades vidare mot slutet av 1971 en nettoimport av långfristigt kapital.
Denna uppgick 1971 till ca 1 600 miljoner finska mark, jämfört med drygt 300
miljoner 1970.

Den
totala efterfrågan hölls 1971 i första hand uppe av den privata och den
offentliga konsumtionen. En bidragande orsak till den fortsatt tämligen starka
privata konsumtionsefterfrågan var de kraftiga löneökningarna. Effekten härav
på den privata konsumtionsvolymen reducerades dock väsentligt av
prisökningarna, vilka från december 1970 till december 1971 uppgick till 8,7
o/o.

Som
en följd av den internationella konjunkturavmattningen minskade den finska
exportvolymen 1971. Även importvolymen var något lägre än 1970. Importvärdet
ökade med 6 o/o, medan ökningen av exportvärdet stannade vid 2 o/o.
Handelsbalansens underskott ökades därigenom med ca 450 miljoner finska mark
och uppgick 1971 till 1 850 miljoner. Bytesbalansunderskottet ökade 430
miljoner finska mark till 1 450 miljoner.

I
början av året bedömdes de ekonomiska utsikterna för 1972 från officiellt
finskt håll pessimistiskt. Sålunda framhölls att exporten inte ökade nämnvärt,
att investeringsverksamheten var i avtagande samt att konsumtionsefterfrågan
växte endast långsamt. Den i oktober 1971 publicerade preliminära budgeten för
1972 beräknades få en endast svagt stimulerande inverkan på ekonomin. Mot bakgmnd
av det ansträngda sysselsättningsläget kan det dock väntas att den offentliga
sektoms efterfrågestimulans, i synnerhet under första hälften av 1972, blir
betydligt större än vad som antagits i budgeten.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad
nationalbudget för år 1972 55

Enligt
den finska nationalbudgeten för 1972 som publicerades i mars väntas de privata
fasta investeringarna bli något lägre än 1971. Den privata konsumtionens
volymtillväxt uppskattas till 3,5 0/0, jämfört med 2,4 0/0 1971. En viktig
stimulans för den finska ekonomin 1972 särskilt andra halvåret beräknas
komma från ett kraftigt uppsving i exportefterfrågan. För helåret 1972 förutses
sålunda en real exportill-växt med drygt 10 0/0. Trots att
bruttonationalproduktens tillväxt beräknas mer än fördubblas jämfört med 1971,
väntas dock arbetslösheten öka väsentligt. Den omfattande avtalsrörelsen våren
1972 resulterade i rekommendationer från central nivå om en 7-procentig
lönehöjning räknat på helårsbasis. Tillsammans med den priskontrollag som antagits
av riksdagen bör detta avsevärt underlätta ett uppnående av målsättningen om
en lugnare pris- och kostnadsutveckling i den finska ekonomin 1972.

Den
provisoriska centralkurs för den finska valutan, som fastställdes i samband med
valutaöverenskommelsen i december 1971, beräknas ha inneburit en effektiv
nedskrivning av den finska marken med ca 4 0/0. Den därigenom ökade
konkurrenskraften för finska produkter vid internationell handel torde
medverka till en icke obetydlig förbättring av den externa balansen 1972.
Likaledes bör den konjunkturvändning som kan väntas i Västeuropa efter
halvårsskiftet 1972 få en gynnsam inverkan på den finska
betalningssituationen.

Norge

Den
norska ekonomin 1971 kännetecknades av en fortsatt hög aktivitet.
Bruttonationalprodukten ökade med 5 0/0 i volym att jämföra med en uppgång 1970
om 3,5 0/0. Den snabbare tillväxttakten i ekonomin 1971 kan dock helt hänföras
tUl den kraftiga produktionsökning som 1971 rådde inom sjöfarten. Hålls denna
sektor utanför stannade produktionsuppgången i Norge vid ca 40/0 1971, eller
nära nog densamma som för 1970.

Bortsett
från sjöfarten var det i huvudsak inhemsk efterfrågan som bidrog till
tillväxten inom den norska ekonomin. Den privata konsumtionen ökade 1971
sålimda med 5,5 0/0 i volym och bruttoinvesteringarna med 10 0/0. Även
exklusive fartyg noterades en förhållandevis kraftig investeringsuppgång,
eller 6 0/0.

Den
svaga internationella efterfrågan 1971 återspeglades i en stagnerad och mot
slutet av året något sjunkande exportutveckling. Återverkningarna på
produktion och sysselsättning synes ända fram till fjärde kvartalet 1971 ha
blivit obetydliga, eftersom produktionen på lager dessförinnan ökat kraftigt.
Sålunda var färdigvamlagren inom exportindustrin under hösten 1971 ungefär 50
0/0 större än ett år tidigare. För varuexporten 1971 noterades inte någon
ökning i volym.

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90 56

Importefterfrågan
sjönk relativt kraftigt under fjärde kvartalet 1971, något som bl. a. kan
sättas i samband med höga importvarulager vid utgången av tredje kvartalet och
sannolikt också av en dämpad investeringsefterfrågan mot slutet av året.
Totalt för varor och tjänster uppgick importökningen 1971 till 4,1 o/o i volym
men exkluderas sjöfarts-sektorn import av fartyg och redamas utgifter i
utlandet stannade uppgången vid 2,1 o/o.

Handelsbalansen,
exklusive fartyg, kom under dessa förhållanden att försämras med ca 650
miljoner norska kronor 1971, medan bytesbalansens underskott ökade till nära
det dubbla eller med ca 1 300 miljoner. Därtill bidrog framför allt en kraftig
uppgång i nettoimporten av fartyg. Inseglingsnettot visade för andra året i
följd en påtaglig tillväxt trots en nedgång i fraktsatserna. Underskottet i
bytesbalansen 1971 om 2 600 miljoner norska kronor har till följd av den höga
fartygsimporten ungefär uppvägts av en långfristig kapitalimport.

Vid början av 1972 tycks
avmattningstendenserna i den norska ekonomin ha övervägt även om bilden
sektorvis var något olika. För den privata konsumtionen tydde utvecklingen under
tredje och fjärde kvartalen 1971 på att en förstärkning av efterfrågan skulle
ha ägt mm. Inom byggnads- och anläggningsverksamheten var aktiviteten fortfarande
hög. Däremot visade orderstatistiken att investeringsefterfrågan från industrin
hade dämpats väsentligt, medan en investeringsenkät från fjärde kvartalet 1971
gav uttryck för en moderat uppgång under 1972. Orderingången från
exportmarknaderna låg på samma nivå som ett år tidigare, medan orderreserven
något minskat under 1971.

Avmattningen vid 1972 års
början återspeglades i en mindre stram arbetsmarknad än ett år tidigare. Lika
fullt var arbetslösheten låg (18 000 registrerade arbetslösa i mars 1972) och
den efter 1971 lägsta uppmätta på 20 år.

Den ekonomiska politiken
1971 kan närmast betecknas som svagt expansiv. De uppställda ramarna för
kreditutbudet fick överskridas och utlåningen till näringslivet och kommunerna
blev långt större än vad som fömtsatts från början. En annan viktig orsak till
kreditexpansionen var lageruppbyggnaden inom exportindustrierna. Ett förhållandevis
kraftigt likviditetstillskott skapades vidare genom att banker och näringsliv,
under intryck av utvecklingen på valutamarknaden, i stor utsträckning
reducerade sina valutabehållningar eller sålde framtida dollarintäkter på termin.
Tillsammans uppgick dessa valutaförsäljningar till centralbanken under 1971
till 2,4 miljarder norska kronor. Även fuianspolitiken kom att bl. a. genom
tilläggsstater bli mindre stram än vad som urspmngligen planerats.

I
den preliminära nationalbudgeten för 1972 aviserades en övergång till en mer
restriktiv finanspolitik, vilken baserades på antaganden om en fortsatt
expansiv inhemsk efterfrågetillväxt och en omsvängning till

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1972 57

en
stigande efterfrågan från exportmarknaderna. En fördröjning av omslaget i
utlandskonjunkturerna skulle dock kunna medföra att med hänsyn till den
interna balansen en stramare ekonomisk politik blir mindre nödvändig. Inte
heller omsorgen om den externa balansen torde under sådana omständigheter vara
ett hinder mot en lätt expansiv politik trots att man då får räkna med en
endast obetydlig förbättring i bytesbalansen 1972. Det är här att märka att
finanspolitiken även 1972 är styrd av fördelningspolitiska motiv och härigenom
kan förmodas utöva en viss kohsumtionsstimulans. Det är de sociala utgifterna
som kan väntas fortsätta att öka i. snabb takt. Som ett led i denna politik kan
eventuellt emotses en reduktion i pensionsåldern från nuvarande 70 till 67 år
fr. o. m. 1.1.1973.

I de senaste officiella
prognoserna för 1972 räknas med en total produktionstillväxt om 4,7 0/0.
Uppgången för privat konsumtion fömtses bli 4,5 0/0 medan
investeringsefterfrågan väntas ligga på samma nivå som 1971 med nedgång i
fartygsinvesteringarna och expansion inom främst byggnads- och
anläggningsverksamhet samt statlig investeringsverksamhet. Importefterfrågan
1972 bedöms mot bakgrund härav bli relativt svag (2 å 3 0/0 uppgång) och en
något snabbare exporttillväxt synes vara möjlig. Det skulle ge en mindre
förbättring i bytesbalansen 1972.

s. 58 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 90 58

m.
Utrikeshandeln

1.
Exporten

En
uppbromsning av tillväxten under 1970 och en volymmässig nedgång av den
utländska efterfrågan främst under första halvåret 1971 ledde till att
ökningstakten i den svenska exporten exklusive fartyg 19701971 blev endast 1/3
av tillväxten 19691970. En klar dämpning kom till synes redan under första
halvåret 1971. Genom ett omslag i massalagren hos förbmkarna och en mycket låg
tillväxt av förbrukningen av papper i Västeuropa kom den svenska exporten av
massa och papper att visa kraftiga minskningar under första halvåret 1971.
Detta tillsammans med minskad export av malm samt järn och stål motvägde en
fortsatt tillväxt om än i betydligt långsammare takt än under andra halvåret
1970 av exporten av verkstadsprodukter och trävaror. Exporten av livsmedel
låg dock på en betydligt högre nivå under första halvåret 1971 än under andra
halvåret 1970.

Under
andra halvåret 1971 synes den sedan mitten av 1970 fallande exportorderingången
till den svenska verkstadsindustrin ha slagit igenom i exportleveranserna.
Exportvolymen, som steg kraftigt under loppet av 1970 och fortsatte stiga under
första halvåret 1971, föll under andra halvåret 1971 med 4 o/o, vilket tillsammans
med fortsatta minskningar av exporten av malm samt järn och stål medförde en
nedgång av den totala exportvolymen från första till andra halvåret 1971. Däremot
visade exporten av massa och papper klara tecken till återhämtning under andra
halvåret, vilket hade sin gmnd i en upphörande lagerav-veekling i Västeuropa
mot slutet av 1971. En ökad tillväxt noterades också för exporten av övriga
varor under andra halvåret 1971. Under fjärde kvartalet 1971 förefaller
exportvolymen totalt sett ha varit något högre än under tredje kvartalet.

Exportprisema
fortsatte stiga i snabb takt under första halvåret 1971 framför allt till följd
av en kraftig uppgång i exportpriserna för verkstadsprodukter. Under andra
halvåret 1971 blev prisstegringstakten lägre på gmnd av en prisnedgång för
exporten av skogsprodukter. Exportpriserna för verkstadsprodukter fortsatte
dock att stiga i relativt hög takt.

I
diagram 1 visas utvecklingen av den svenska exporten exklusive fartyg till
olika länder och ländergmpper. Utvecklingen av exporten till de olika länderna
avspeglar skillnaderna i konjunkturfasning men också skillnaden mellan
utvecklingen av råvamexport å ena sidan och färdigvaruexport å andra sidan.
Exporten till de nordiska länderna har

'
Med exportpriser menas här de prisindextal som erhålles ur utrikeshandelsstatistikens
värde- och kvantitetsuppgifter (enhetsprisindex).

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1972

59

opaginerad Kontrollera mot PDF

Diagram
III: 1. Utrecklingen av exporten, exkl. fartyg, till olika länder och länder
områden 1966-1971

Milj.
kr. Löpande priser. Säsongrensade halvårsvärden. Log. skala.

4000

3000 2
500

r----

NnrHon

y""

_ -

1500

Sto

britanr

ien

R ä vari

l ä nder

500 1

Ö steuropa oc

1 Kina

1 1

1966 1967 1968 1969 1970 1971 1966 1967 1968 1969
1970 1971

Källor:
Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

sedan
svackan andra halvåret 1967 visat en jämn och hög tillväxt som dock mattades
under andra halvåret 1971. Trots konjunkturförsvagningen i Finland och Danmark
under 1971 har exporten således kunnat hållas väl uppe. Delvis är detta en
följd av de stora leveranserna av flygplanet Draken till Danmark under 1971 men
också en följd av att de svenska andelarna av de nordiska ländemas import
kunnat ökas delvis som återverkan av den svaga efterfrågeutvecklingen i
Sverige. BI. a. har de stora exportorderstockarna inom den svenska verkstadsindustrin
kunnat avbetas i relativt hög takt under 1971, vilket till stor del avspeglar
sig i exportutvecklingen till de nordiska länderna, som tar drygt 1/4 av den
totala exporten av verkstadsprodukter.

Utvecklingen
av exporten till Storbritannien avspeglar utvecklingen av den brittiska
efterfrågan under 1970 och 1971. Till följd av kraftigt växande leveranser av
verkstadsprodukter och trävaror under andra halvåret 1970 blev dock tillväxten
av den svenska exporten betydligt högre än den brittiska efterfrågestegringen.
Under första halvåret 1971 påverkades den svenska exporten starkt negativt av
lageromslaget vad gäller massa och också exporten av järn och stål samt papper
sjönk kraftigt. Malmexporten föll starkt till följd av den minskade stålproduktionen.
Uppgången av exporten till Storbritannien under andra hälften av 1971 får ses i
samband med den tilltagande privata konsumtionen som drog med sig en ökad
svensk export av papper och övriga varor.

Exporten
till Västtyskland uppvisar en något annorlunda bild (diagram 1). Efter den
kraftiga konjunkturnedgången som klart slog igenom på den svenska exporten
under 1967 har den svenska exporten till Västtyskland växt i relativt jämn och
hög takt. Den högsta till-

s. 60 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 90 60

växten
under periodeii nåddes under andra halvåret 1970. Detta förklaras till stor
del av att exporten drogs ned under första halvåret på grund av
leveransbortfallet för malm i sambänd med strejken vid LKAB och av att en stor
del av leveranserna hämtades in under andra halvåret 1970. Även exporten av
trävaror kunde som följd av den milda väderleken expandera mycket kraftigt
under andra halvåret 1970. Däremot avtog tillväxten av exporten av
verkstadsprodukter. Exporten av järn och stål vände från en kraftig uppgång
under första halvåret till en snabb nedgång under andra halvåret 1970. Detta
omslag kan sättas i samband med omslaget i stållagren i Västtyskland samt den
allt långsammare växande industriproduktionen framför allt inom
investeringsvamsektorn.

Under första halvåret 1971
visade den svenska exporten till Västtyskland nästan ingen tillväxt. Samtidigt
som malmexporten ånyo föll kraftigt till följd av produktionsneddragningen i
den västtyska stålindustrin fortsatte exporten av järn och stål att minska
kraftigt. Tillväxten för exporten av verkstadsprodukter avtog markant
avspeglande den minskande investeringsaktiviteten medan exporten av trävaror
och papper steg. Under andra halvåret uppvisar de flesta varugrupper en klar
påverkan av den västtyska konjunkturnedgången endast exporten av
verkstadsprodukter fortsatte växa om än ytterst långsamt, vilket troligen var
en effekt av de exportorderstockar som ackumulerats under 1969 och 1970.

Den västtyska konjunkturen
influerar utvecklingen i de övriga EEC-länderna starkt och som framgår av
diagram 1 har utvecklingen av den svenska exporten till Västtyskland å ena
sidan och till övriga EEC-länder sammantagna å andra sidan visat en stark
parallellitet. Även exporten till de övriga EEC-länderna utgörs till stor del
av rå-och stapelvaror, vilket har medfört en stark påverkan på den svenska
exporten av lagerutvecklingen i dessa länder.

Utvecklingen
av den svenska exporten till Förenta staterna avspeglar till stor del
utvecklingen av exporten av personbilar. Bortsett från 1969 har denna del av
exporten varit starkt expansiv men sett på halvår något ryckig. Nedgången under
andra halvåret 1971 har ett samband med den hamnarbetarstrejk på Förenta
staternas östkust som utbröt i början av oktober och varade nästan två månader.
Dessförinnan hade leveranserna forcerats under första halvåret och en viss
tillbakagång hade därför varit trolig även om strejken kunnat undvikas.

Exporten
till råvaruländerna har om man bortser från nedgången 19661967 till stor
del tjänat att utjämna konjunkturrörelserna i Sverige och industriländerna.
Diagram 1 visar tydligt uppbromsningen av exporten under andra halvåret 1969
och den kraftiga ökningen under såväl första som andra halvåret 1971.

De
i det följande redovisade varugmppsvisa exportbedömningarna re-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1972 61

sulterar
i en ökning av exporten exklusive fartyg med 5 1/2 o/o i volym 19711972.
Eftersom exporten av fartyg enligt varvsenkäten från mars 1972 kan fömtses
minska något beräknas den totala exporten öka med 5 o/o i volym 19711972.

Genom
en vändning uppåt i exportutvecklingen för verkstadsprodukter samt järn och
stål fömtses exporten exklusive fartyg ånyo komma att öka under första halvåret
1972. Prognosen för exporten av verkstadsprodukter bygger på
verkstadsindustrins uppgifter i exportenkäten från febmari 1972 som bl. a.
visar att verkstadsindustrin justerat upp sina planer och förväntningar för
första halvåret 1972 relativt kraftigt sedan oktober/november 1971. Även om
järn- och stålverken har dragit ned sina planer och förväntningar för första
halvåret 1972 i februarienkäten något räknar de dock med en kraftig
exportökning. Exporten av massa och papper, som visade en återhämtning under
andra halvåret 1971, väntas fortsätta expandera under första halvåret 1972. Utvecklingen
för exporten av malm beräknas vända från en nedgång under loppet av 1971 till
en uppgång under första halvåret 1972 en uppgång som emellertid fömtses bli
förhållandevis försiktig.

Däremot
väntas exporten av övriga metaller och livsmedel slå om från en uppgång under
andra halvåret 1971 till en svag nedgång under första halvåret 1972. För övriga
metaller hänger omslaget i exportutvecklingen samman med en uppgång av den
inhemska efterfrågan och för livsmedel är exportbedömningen gjord under
förutsättningen om normal skörd.

Under
andra halvåret 1972 förutses den svenska exporten exklusive fartyg volymmässigt
öka med ungefär 10 "/o i årstakt. Bakom denna förhållandevis kraftiga
stegring ligger den bedömningen att exporten av rå- och stapelvaror kommer att
visa en kraftig tillväxt genom ökad förbrukning och produktion i Västeuropa
framför allt i Storbritannien.

Det
är huvudsakligen exporten av massa, malm samt jäm och stål som väntas öka i
snabb takt under andra halvåret 1972. För massa beräknas en utbredd uppgång i
pappersproduktionen i Storbritannien och på kontinenten dra med sig en ökad
svensk export och för malm förutses en ökning av stålproduktionen inom EEC och
en normalisering av malmlagren i framför allt Västtyskland medföra ett kraftigt
ökat behov av importerad järnmalm. Även exporten av järn och stål torde kunna
växa snabbt bl. a. genom fortsatta andelsvinster i de nordiska ländernas
import.

Exporten
av verkstadsprodukter beräknas expandera i något snabbare takt än under första
halvåret 1972 genom en uppgång i investeringarna utomlands.

Som
framgår av de följande vamgmppsavsnitten har bedömningar gjorts för
exportutvecklingen även under första halvåret 1973. Bedöm-

s. 62 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90 62

ningarna
redovisas i diagram 2. Underlaget är, möjligen med undantag för
verkstadsprodukter samt järn och stål, för vilka företagen lämnat uppgifter om
exportutvecklingen under första halvåret 1973 i exportenkäterna, mycket
bräckligt. De bedömningar som gjorts pekar emellertid på en kraftig ökning av
den svenska exporten under första halvåret 1973. Den snabba tillväxten för
exporten av rå- och stapelvaror har beräknats kunna fortsätta och det är inte
uteslutet att en lageruppbyggnad av massa i Västeuropa bidrar till att höja
tillväxten av massaexporten under första halvåret 1973. Även för papper och
malm väntas exporttillväxten öka medan exporten av trävaror kan komma att visa
en nedgång till följd av en ökad konkurrens från Kanada.

Verkstadsindustrin
brukar underskatta det faktiska utfallet av exporten vid prognoser på tre
halvårs sikt och vi har antagit att detta gäller även febmarienkätens uppgifter
för första halvåret 1973. Med en uppjustering av enkätvärdet kommer man fram
till att även exporten av verkstadsprodukter skulle kunna expandera i
förhållandevis hög takt under första halvåret 1973, vilket tillsammans med en
stark tillväxt i exporten av övriga varor ger en kraftig ökning av den totala
exporten under första halvåret 1973.

Trävaror

Den
svenska exporten av sågade och hjrvlade trävaror låg på en mycket hög nivå
under första halvåret 1971. Bakom den kraftiga ökningen låg den gynnsamma
väderleken som dels möjliggjorde säsongmässigt stora leveranser under
vintermånaderna, dels stimulerade byggnadsproduktionen i flera viktiga avnämarländer.
I vissa fall ledde de stora exportleveranserna inte bara från Sverige också
till en uppbyggnad av förbrukares och mellanhänders lager. Som en reaktion låg
exportleveranserna under andra halvåret 1971 betydligt lägre än under första
halvåret. För den totala trävaruexporten kom också omslaget i exporten av
massaved att förstärka nedgången från första tUl andra halvåret. Omslaget var
en följd av den minskade massaproduktionen tillsammans med en lagernedskärning
av massaved i Norge under senare hälften av 1971. Under 1971 som helhet ökade
den totala exporten av trävaror med 5 o/o i volym.

Tillväxten
av exporten av sågvaror med 8 1/2 "/o i kvantitet 1970 1971 hade nästan
helt sin gmnd i ökade svenska andelar av Västeuropas import. Samtidigt som den
svenska sågverksindustrins utbud på exportmarknaderna Ökade kraftigt genom
nedgången av den inhemska efterfrågan under 1971 minskade konkurrensen från
övriga stora leverantörer. Kanadas andelar minskade kraftigt 19701971 genom
en ökad export till Förenta staterna. Den betydande uppgången av bostadsbyggandet
i Förenta staterna medförde ett kraftigt ökat amerikanskt importbehov
19701971. I Finland hölls sågvamexporten tillbaka av

s. 63 Kontrollera mot PDF

Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1972

63

opaginerad Kontrollera mot PDF

Diagram Hl: 2. Volym- och prisutvecklingen för exporten,
totalt och uppdelat på varugrupper 19661973

Index: 1968 = 100. Säsongrensade halvårsdata. Log. skala.

opaginerad Kontrollera mot PDF

160 140
120 100 80

140-120-

100

80

140

Malmer och skrot

120

100

80

-

s,

A.
,

r

k-;

/

f "

v

1

''

Verkstadsprodukter, exkl. fartyg

,/

1- -1

/

,-'

-

7

Total export, exkl. fartyg

-'

1 '

*""

'"

Metaller

140

-

120

-

/

.f-

~-

>*

100

.

__

y

80

"

Tr ä varor

-.

,

-

- k

Y

V

/

opaginerad Kontrollera mot PDF

140 120 100 80

Massa

-

'

.

_

.y

*

140 120
100

Papper, papp och tr ä flberp

å ttor

.

/'

80

opaginerad Kontrollera mot PDF

Livsmedel

140

120

100

80

-

.-T---

~--- ...
A

M

,
1

1

>.

- .

\

y

\__ t

160 140

120

100

80

Ö vriga
varor

.- n

*

r"

-

/

opaginerad Kontrollera mot PDF

J__ \_ L

I
I i

I__ I_ L

1966 1967 1968 1969 1970 1971 1972 1973 1966 1967 1968 1969 1970 1971 1972
1973

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

s. 64 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90 64

brist
på råvara och Sovjetunionen hade svårigheter att leverera önskade
specifikationer.

Den
sammantagna importen till de viktigaste avnämarländerna synes ha minskat något
19701971. En svag ökning av importen till Storbritannien motvägdes av
minskningar av importen till Danmark och Nederländerna. Importutvecklingen
torde i stort sett avspegla utvecklingen av bostadsbyggandet men sannolikt har
även lagerneddragningar ägt rum i flera länder under loppet av 1971.

Priserna,
som fortsatte stiga under de tre första kvartalen 1971, föll tillbaka något
under slutet av året. Till en del torde detta ha varit en effekt av de kraftigt
stigande lagren hos de svenska sågverken.

Under
1972 väntas, som framgår av kapitel II, bostadsbyggandet i
framför allt Storbritannien och Danmark öka, medan utvecklingen av byggandet i
exempelvis Nederländerna torde visa en nedgång. I Danmark och Storbritannien
väntas ökningen av byggandet medföra ett ökat importbehov då möjligheterna till
ytterligare lagernedskärningar torde vara begränsade. Den totala importen av
trävaror till Västeuropa beräknas genom framför allt den brittiska
importökningen komma att öka 19711972. Den svenska andelen av Västeuropas
import bedöms kunna fortsätta stiga under 1972. Finlands sågverksindustri synes
för närvarande vara i ett utsatt läge med hänsyn till råvamsituationen. Det
amerikanska bostadsbyggandet kommer att ligga kvar på en hög nivå under 1972
medförande en betydande importefterfrågan, vilket betyder att den kanadensiska
andelen av den västeuropeiska importen inte förutses öka. Vad beträffar
Sovjetunionen är läget mer osäkert men med hänsyn till att svårigheterna att
leverera önskade specifikationer troligen kommer att kvarstå under 1972 torde
konkurrensen även därifrån bli begränsad. Bedömningen om en något ökad import
och en höjd svensk andel resulterar i en exportökning 19711972 med 8 1/2 o/o
och exportkvantiteten skulle därmed uppgå till ungefär 8,1 milj. kbm. under
1972.

I
viss mån motvägs den fortsatta positiva utvecklingen för sågvaror av en
beräknad nedgång i exporten av mndvirke. Den norska massaindustrin torde under
1972 ytterligare dra ned sin produktion, vilket innebär ett minskat behov av
råvara. Därtill kommer att lagren ännu vid utgången av 1971 var förhållandevis
stora.

För
den totala exporten av trävaror förutses en ökning 19711972 med 6 1/2 o/o i
volym. Exportpriserna bedöms falla något under första halvåret men dra sig
något uppåt under senare delen av 1972. Nedgången 19711972 beräknas tUl 11/2
o/o.

Utsikterna
för exporten av trävaror under första halvåret 1973 är mycket osäkra. Det
amerikanska bostadsbyggandet antas emellertid minska till följd av att
konjunkturuppgången i Förenta staterna medför en åtstramning av kreditema till
bostadsbyggandet. En nedgång i

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 1
Reviderad nationalbudget för år 1972

65

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell III: 1. Exportutvecklingen för olika varugrupper
19701972

Exportvärde,

Procentuella förändringar från föregående

år

milj. kr

'.

Volym

Pris

1970

1971

1972

1970

1971

1972

1970

1971

1972

Trävaror

2 082

2 285

2 390

5,1

4,9

6,5

6,8

4,6

1,5

Massa

2 965

2 802

2 975

2,4

-11,2

11

18,1

6,4

-4,5

Papper

3 094

3 215

3 525

6,7

0,4

6,5

7,1

3,5

3

Malm

1 449

'1 473

1 500

7,8

-4,6

1,5

11,8

6,5

0,5

Järn och
stål

3 133

2 876

3 250

0,2

5,0

12,5

19,8

3,4

0,5

Övriga
metaller

854

804

840

-4,3

14,5

1

6,6

17,8

3,5

Verkstadsprodukter,

exkl. fartyg

13 319

15 433

16 730

21,1

6,0

3,5

=6,3

'9,3

'4,5

Livsmedel

837

1 116

1065

17,6

29,5

4

19,1

3,0

-0,5

Övriga
varor

5 584

6 180

6 685

13,2

7,0

6

2,4

3,4

2

Totala
exporten, exkl.

fartyg

33
316

36
184

38
960

9,8

3,3

5,5

8,7

5,1

2

Fartyg

1 834

1 983

1980

4,3

12,3

5

12,7

3,7

5

Totalt

35
150

38167

40
940

9,6

3,8

5

8,9

4,6

2,5

' Värdet för 1971 avviker från den preliminära
utrikeshandelsstatistiken på grund av definitiva uppgifter för järnmalm.
Prisförändringarna är justerade till definitiv nivå.

' Prisförändringen för verkstadsprodukter kan endast till
mindre del hänföras till rena prisökningar. De prisförändringar som redovisas i
tabellen är de implicita prisförändringar som framkommer med ledning av
utrikeshandelns varuvisa uppgifter om exporterad kvantitet och motsvarande
värdesumma och avspeglar således den genomsnittliga prisförändringen inom olika
varupositioner. Därigenom registreras inte endast faktiska prisförändringar
utan även kvalitetsförändringar och förändringar i fördelningen på varor av
olika kvalitet inom olika varugrupper. Normalt torde huvuddelen av den
registrerade prisökningen för verkstadsprodukterna kunna hänföras till denna
statistiska missvisning.

Anm. 1970 års exportvärden enligt den definitiva
statistiken. Samtliga uppgifter för 1972 avser prognoser. Värdeuppgifterna är
avrundade till närmaste 5- resp. 10-tal milj. kr. och de procentuella förändringarna
till närmaste hela resp. halva tal.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

efterfrågan på trävaror i Förenta staterna skulle leda
till en ökad kanadensisk aktivitet på den europeiska trävarumarknaden och
därmed till en nedgång i den svenska andelen av den västeuropeiska trävaruimporten.
Då denna inte kan förutses öka i någon större omfattning beräknas den svenska
exporten av trävaror minska något från andra halvåret 1972 till första halvåret
1973.

Massa

Den västeuropeiska massamarknaden upplevde vid årsskiftet
1970/ 1971 ett häftigt omslag framför allt initierat av en vändning i lagercykeln.
Massalagren hos de västeuropeiska pappersbraken byggdes upp mycket kraftigt
under främst fjärde kvartalet 1970 till följd av de stigande priserna och den
fortfarande under senare delen av 1970 relativt kraftigt växande pappersproduktionen.
Troligen bidrog också den milda vintern till att hålla leveranserna från
producenter till förbrukare uppe i högre grad än normalt för årstiden. En
dämpning av pap-

3 Riksdagen 1972.1 saml. Nr 90. Bilaga 1.

s. 66 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90 66

perskonsumtionen inträdde emellertid i slutet av 1970 och
samtidigt som papperskonsumtionen i Västeuropa visade klara tecken till stagnation
under första halvåret 1971 slog lagerutvecklingen för massa om från en
uppbyggnad med uppemot 1/2 miljon ton under 1970 till en nästan lika kraftig
neddragning under loppet av 1971.

Utvecklingen på massamarknaden kan närmare belysas med
data för de viktigaste avnärnarländerna Storbritannien och Västtyskland som
tillsammans tar ca 40 o/o av massaexporten. Under 1970 växte pappersproduktionen
i dessa länder med 1 o/o respektive 5 1/2 o/ samtidigt som lagren av massa
byggdes upp kraftigt. Till följd av en nedgång i pappersförbrukningen under
1971 minskade pappersproduktionen i Storbritannien med 10 1/2 o/o. I
Västtyskland gick tillväxten av pappersproduktionen ned till knappt 1 o/o
19701971 samtidigt som lagren av massa drogs ned med ungefär 100 tusen ton. I
Storbritannien var lagernedskärningen än starkare. Den negativa
lagerutvecklingen och den neddragna pappersproduktionen resulterade i en
minskning av importen av massa till Storbritannien med omkring 350 tusen ton
eller 25 o/o 19701971, medan den västtyska importen minskade med 175 tusen ton
eller ca 15 o/o. Utvecklingen i dessa båda länder torde vara representativ för
hela Västeuropa, vilket förklarar att den svenska exporten av massa sjönk med
11 o/o i volym (drygt 300 tusen ton) 19701971.

Genom att den svenska massan säljs i dollar ledde dollarns
nedskrivning gentemot den svenska kronan och det kraftigt försvagade avsättningsläget
till att exportpriserna på massa började sjunka mot slutet av 1971. Då
emellertid priserna under första halvåret var stigande ökade exportpriserna med
nästan 6 1/2 o/o 19701971.

Den betydande lagerawecklingen i Västeuropa förefaller ha
avstannat mot slutet av 1971. Den svenska exporten av massa var oförändrad
mellan första och andra halvåret 1971 avspeglande en markant uppgång under
fjärde kvartalet. Det är därför troligt att lagerutvecklingen kommer att få en
mera positiv inverkan på den svenska exporten under första halvåret 1972 även
om man alltjämt kan räkna med en viss fortsatt neddragning av lagerhållningen
under 1972 års första månader. Samtidigt torde pappersproduktionen i Västeuropa
till följd av en ökad pappersefterfrågan dra sig något uppåt. Mer markerad
beräknas uppgången bli under andra halvåret och med ett ökat råvambehov har vi
antagit att pappersproducenterna också drar upp sina massalager något mot
slutet av 1972. För svenskt vidkommande borde detta tillsammans med ett lättat
tryck från de nordamerikanska producenterna innebära att exporten av massa ökar
relativt kraftigt 19711972. Det har kalkylerats med en exportuppgång med 11
o/o, vilket betyder att exporten av cellulosa kommer upp i ungefär samma
kvantitet som under 1970. På prissidan torde de stora producentlagren verka i
nedåtpressan-de riktning och exportpriserna förutses falla med 4 1/2 o/o
19711972.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1972 67

Pappersproduktionen
i Västeuropa beräknas fortsätta stiga i snabb takt under första halvåret 1973,
vilket bör medföra ett ökat importbehov av massa. Samtidigt torde
lageruppdragningen bli mer markant, vilket innebär att den svenska exporten av
massa förutses öka förhållandevis kraftigt. Från andra halvåret 1972 tiJl
första halvåret 1973 kalkyleras tillväxten av massaexporten uppgå till omkring
11 o/o. Beträffande priserna bedöms den uppgång som beräknats komma till stånd
under andra halvåret 1972 fortsätta.

Papper

Den
svenska exporten av papper växte under loppet av 1970 i allt långsammare takt
för att under första halvåret 1971 visa en förhållandevis kraftig
tillbakagång. Under andra halvåret ökade exportleveranserna ånyo och i
relativt snabb takt. Utvecklingen av importen till de båda viktigaste
avnämarländerna Storbritannien och Västtyskland visar i stort sett en liknande
utveckling. Den inhemska förbrukningen i dessa länder, som växte starkt under
första halvåret 1970, låg under andra halvåret i stort sett stilla. Samtidigt
kunde de inhemska producenterna öka sin andel av förbrukningen, vilket
medförde en minskning av pappersimporten. Under första halvåret 1971 förefaller
förbrukningen av papper i Västtyskland och framför allt i Storbritannien ha
minskat. I Västtyskland kunde den inhemska industrin fortsätta öka sina
marknadsandelar medan den brittiska pappersindustrins andelar av förbrukningen
minskade. När papperskonsumtionen i Storbritannien vände uppåt under andra
halvåret 1971 täcktes uppgången till sin helhet genom ökad import och från 1970
till 1971 ökade importen med 11 å 12 o/o trots en minskning av konsumtionen med
omkring 4 o/o. Även i Västtyskland skedde en viss förbättring i
förbrukningsutvecklingen under andra halvåret 1971 men den västtyska
pappersindustrin drog ned sin produktion samtidigt som ett omslag inträffade i
importutvecklingen. En förklaring till att den inhemska produktionen i dessa
länder drogs ned under andra halvåret 1972 trots efterfrågeförbättringen kan
vara en förskjutning i efterfrågan mellan olika kvaliteter. En annan kan vara
ett lageromslag huvudsakligen för importerat papper. Man kan också tänka sig
att den västtyska industrins konkurrenskraft markant försämrades genom utvecklingen
av valutorna. Den svenska andelen av den brittiska importen synes ha minskat
under 1971, vilket sannolikt kan föras tillbaka på den starka konkurrensen från
de nordamerikanska producenterna.

Kraftiga
kapacitetstillskott torde varit orsak till minskningen i råvaruländerna och
stora produktionsöverskott i Nordamerika och Japan torde varit orsaken till
minskningarna av den svenska exporten till råvaruländerna 19701971. Under
1971 minskade också den kraftigt fluktuerande exporten till öststaterna. Den
totala exporten av papper exklusive tidningspapper blev därigenom i stort sett
oförändrad 19701971.

s. 68 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90 68

Exporten av tidningspapper ökade 19701971 med 3 1/2 o/o
efter 3 år av mycket kraftiga ökningar. Medan exporten till Västtyskland
minskade kraftigt visade exporten till Storbritannien en betydande tillväxt.
Troligen ökade importbehovet i Storbritannien starkt under senare delen av
1971 genom nedläggningar av produktion av tidningspapper.

Med de
utsikter för produktion och konsumtion som presenteras i kapitel II väntas förbrukningen av papper i
Storbritannien fortsätta expandera under 1972. Samtidigt torde den brittiska
pappersindustrin fortsätta förlora marknadsandelar, vilket skulle betyda en
kraftig importtillväxt. Med hänsyn till att den amerikanska efterfrågan på
papper borde stiga i snabbare takt under 1972 än under 1971 är det troligt att
den svenska andelen av den brittiska importen ökar efter flera år av nedgång.

Medan
tillväxten av pappersexporten till Storbritannien kan förutses tillta 19711972
kan man med hänsyn till den fömtsedda fortgående dämpningen av efterfrågan
åtminstone under första halvåret få räkna med en ytterst måttlig ökning av
exporten till Västtyskland. Detta gäller även exporten till övriga EEC-länder.
För råvaruländerna antas en ökad amerikansk förbrukning leda till att
möjligheter till vissa ökningar av den svenska exporten öppnar sig.

Med hänsyn
till att efterfrågesituationen för tidningspapper och träfiberplattor bedöms
som något svagare än för annat papper beräknas den totala exporten av papper
öka med 6 1/2 o/o i volym 19711972.

Trots det svaga efterfrågeläget genomfördes vissa
prishöjningar under loppet av 1971. Exportpriserna steg 19701971 med 3 1/2 o/o
och med hänsyn till de prishöjningar som företogs mot slutet av året fömtses
exportpriserna stiga med 3 o/o 19711972.

Bedömningen
om en fortsatt ökad ekonomisk aktivitet i Västeuropa under första halvåret 1973
innebär att man kan räkna med en allt mer ökad förbmkning av papper. Med denna
bedömning borde den svenska exporten av papper komma att stiga i relativt snabb
takt under första halvåret 1973.

Malm

Exporten av järnmalm uppgick under 1971 till 26 1/2 milj.
ton, vilket innebär en nedgång med knappt 2 milj. ton jämfört m.ed 1970.
Orsaken till den låga utförseln var den kraftigt minskade stålproduktionen i
de viktigaste avsättningsländerna, framför allt Västtyskland och
Storbritannien. Den svenska andelen av Västeuropas import av järnmalm har
sannolikt ytterligare sjunkit och torde under 1971 ha legat lägre än såväl 1969
som 1970. Troligen har de exceptionellt låga fraktsatserna en stor andel i
denna utveckling genom att de transoceana gruvornas cif-priser härigenom
kommit att ligga under de svenska

s. 69 Kontrollera mot PDF

Bil. 1
Reviderad nationalbudget för år 1972 69

priserna. Devalveringen av dollarn vidgade ytterligare
gapet mellan transoceana och svenska malmpriser.

För totala malmexporten noteras en volymminskning med ca 4
1/2 o/o eftersom exporten av övriga malmer steg med ca 3 1/2 o/o i volym.

Under senare delen av 1972 förutses ett omslag i
järnmalmsexporten komma att inträffa. Malmlagren på kontinenten var i slutet av
1971 fortfarande stora och en lageravveckling under första halvåret 1972 kan
anses trolig genom en fortsatt låg malmimport och ökad stålproduktion. På
stålsidan synes lageravvecklingen hos konsumenter och mellanhänder ha upphört.
Detta borde medföra en vändning uppåt i stålefterfrågan möjligen redan under
första halvåret 1972. Även i Storbritannien borde efterfrågan 1972 ha
möjligheter att bli bättre än 1971.

Den svenska malmexporten skulle därmed ligga på en
förhållandevis låg nivå under första halvåret 1972 för att sedan öka relativt
kraftigt under andra halvåret. Exportvolymökningen förutses bli 1 1/2 o/o 1971
1972. Priserna antas bli i det närmaste oförändrade jämfört med 1971.

Under första halvåret 1973 bedöms stålkonjunkturen vara på
uppgång. De svenska malmleveranserna beräknas därmed fortsätta att öka
eftersom då också de negativa verkningarna av lageravvecklingen under 1972
torde vara borta. Priserna kommer dock troligen att bli lägre än under första
halvåret 1972.

Järn och stål

Den svenska exporten av järn och stål, som till följd av
det försvagade avsättningsläget utomlands låg i stort sett stilla under 1969
och 1970, minskade under såväl första som andra halvåret 1971. Nedgången
19701971 uppgick till 5 o/o i volym. På grund av den även i Sverige starkt
försvagade efterfrågan ökade emellertid exporten av handelsstål med ungefär 5
1/2 o/o efter en ökning med 3 1/2 o/o 19691970. Det betyder att det tidigare
mönstret med en stark utbudseffekt på exporten av handelsstål upprepades under
1971. Det ökade exportutrymmet för handelsstål avspeglas i en ökning av de
svenska andelarna av de nordiska ländernas import av stål. Samtidigt minskade
emellertid den totala efterfrågan på järn och stål i de nordiska länderna
kraftigt 19701971 sannolikt som en följd av en stark lagernedskärning
varför exporten till dessa länder minskade något.

Exporten av specialstål, som minskade med 1 o/o 19691970,
föll med 5 1/2 o/o 19701971. Bakom minskningarna under de två senaste åren
ligger den fallande utländska efterfrågan under 1970 i Förenta staterna och
under 1971 i Västeuropa. Så t. ex. har exporten av stål till Västtyskland sedan
mitten av 1970 minskat i allt snabbare takt och exporten till Frankrike föll
under loppet av 1971. Däremot vände exporten av stål till Förenta staterna
från en nedgång under 1970 till en

s. 70 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 90 70

uppgång under 1971, vilket var en följd av den ökade
produktionen inom Förenta staternas verkstadsindustrier. Den svenska exporten
till råvaruländerna ökade relativt kraftigt 19701971, vilket kan ses mot
bakgrund av den minskade förbrukningen av stål i Sverige och nedgången av
exporten till Västeuropa.

Prisläget var totalt sett relativt stabilt under 1971.
Exportpriserna på handelsstål synes ha stigit något medan priserna på rostfria
produkter sjönk kraftigt efter de exceptionellt höga noteringarna i början av
1970. Priserna på den totala exporten av järn och stål sjönk med knappt 3 1/2
o/o 19701971.

Till grund för bedömningen av exportutvecklingen 19711972
ligger den av statistiska centralbyrån i februari 1972 utförda exportenkäten
för järn- och stålverk. Järn- och stålverken överskattade så sent som i
oktober/november 1971 klart exportutfallet 1971 och prognoserna hade
dessförinnan efter hand justerats ned. Exporten av järn och stål till Förenta
staterna, Storbritannien och Västtyskland blev lägre än vad företagen räknade
med. Däremot blev utfallet något gynnsammare än beräknat beträffande exporten
till de nordiska länderna och öststaterna.

För 1972 förutser de svenska järn- och stålverken en
vändning uppåt i exportutvecklingen. Man räknar med en ökning av exportvärdet
1971 1972 med 12 o/o. Absolut sett har man dock i stort sett behållit det
värde man angav i oktober/november 1971. Företagen har justerat upp sina planer
och förväntningar vad gäller exporten till de nordiska länderna,
Storbritannien och öststaterna medan man blivit något försiktigare beträffande
exportmöjligheterna till Nordamerika och Västtyskland.

Orderläget, som det framgår av exportenkäten, förbättrades
något under 1971 års sista månader men orderstockarna är fortfarande små. Med
hänsyn till att exportutvecklingen vände brant uppåt under 1972 års första
månader och att ett kraftigt omslag i efterfrågan på stål i de nordiska länderna
kan förutses har exportmöjligheterna för de svenska järn- och stålverken
bedömts som något ljusare än vad de själva har gjort och exporten av järn och
stål beräknas därmed öka med ungefär 13 o/o i värde 19711972. Exportpriserna
för järn och stål förutses stiga svagt under loppet av 1972, vilket innebär att
de i stort sett ligger kvar på 1971 års genomsnittsnivå under 1972. Exportvolymen
skulle därmed öka med ca 12 1/2 o/a 19711972.

Under första halvåret 1973 bedöms exporten av järn och
stål fortsätta att expandera i relativt hög takt. Enkäten redovisar i sina
uppgifter om orderingång och orderstock dock inga teckan till uppsving under
första halvåret 1973, men den konjunkturbedömning som ligger till grund för
exportprognoserna tyder på en stålförbrukning på klar uppgång. Man kan
emellertid räkna med en markant uppbromsning av exporten av

s. 71 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad nationalbudget för år 1972 71

handelsstål under första halvåret 1973 eftersom den
inhemska efterfrågan då mer markerat bör vara på väg uppåt. Exporten av
specialstål beräknas däremot expandera i snabb takt under första halvåret 1973.

Övriga metaller

Den svenska exporten av övriga metaller ökade 19701971
med 14 1/2 o/o i volym. Under intryck av det internationella prisfallet föll
exportpriserna med nästan 18 o/o.

Den kraftiga nedgången i den svenska efterfrågan under
1971 medförde uppenbarligen att de inhemska producenterna av metaller och
metallhalvfabrikat avsatte en större del av produktionen än normalt på
exportmarknaderna. De största volymmässiga ökningarna uppvisar exporten av
nickel, aluminium och bly. De mest expansiva marknaderna under 1971 var
Västtyskland och Östtyskland. Till Västtyskland exporterades under 1970 endast
obetydliga kvantiteter bly under 1971 tog denna marknad nästan hälften av den
svenska blyexporten, Även aluminiumexporten till Västtyskland visar en
exceptionell ökning. Till Östtyskland exporterades under 1971 stora mängder
koppar. Året innan var exporten obetydlig.

En uppgång av den inhemska efterfrågan under 1972 beräknas
leda till att tillväxten av exporten av övriga metaller 19711972 blir betydligt
lägre än 19701971. Därtill kommer att den internationella marknaden för
exempelvis råaluminium, trots en beräknad efterfrågeupp-gång, antas komma att
präglas av ett fortsatt utbudsöverskott, vilket medför svårigheter att avsätta
större svenska exportkvantiteter än under 1971. Den svenska exporten av övriga
metaller fömtses därför öka med 1 o/o i volym 19711972.

Vid ett internationellt konjunkturuppsving är det däremot
troligt att överskottslagren av många metaller ganska snabbt försvinner, vilket
borde leda till att priskurvan vänder uppåt. En tendens till prisökningar kunde
också konstateras i början av 1972. Här har dock antagits att priserna på de
flesta metaller förblir pressade åtminstone under första halvåret 1972. För
obearbetat aluminium torde priserna förbli låga under hela 1972 eftersom
sannolikt världsproduktionen ökar mer än kon sumtionen. Prisindex för övriga
metaller antas öka med drygt 3 1/2 o/o 19711972.

Under första halvåret 1973 torde priserna stiga kraftigt
bortåt 10 o/o om det förutsätts att det råder en väl utbildad högkonjunktur i
Västeuropa och Nordamerika. Exportvolymen borde också ligga något högre än
andra halvåret 1972, vilket hänger samman med att det internationella
utbudsöverskottet för aluminium och koppar då kan beräknas minska och lämna
utrymme för ökade svenska exportleveranser.

s. 72 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 90 72

Verkstadsprodukter

Efter den mycket kraftiga ökningen under loppet av 1969
och 1970 mattades tillväxten av verkstadsexporten markant under första halvåret
1971. Uppbromsningen berörde samtliga viktiga avsättningsländer utom Danmark
och Förenta staterna. Beträffande Danmark var leveranserna av flygplan mycket
stora under första halvåret 1971, vilket nästan helt förklarar den fortsatt
snabba exportökningen medan exporten till Förenta staterna hölls uppe av höga
leveranser av personbilar. Den kraftiga nedgången av exportillväxten för
verkstadsprodukter torde i huvudsak ha varit en följd av den minskade
investeringsaktiviteten och den mattade produktionstillväxten i Västeuropa,
vilket kom till synes i exportorderingången till den svenska verkstadsindustrin
redan under andra halvåret 1970.

Från första till andra halvåret 1971 minskade exporten i
volym räknat med nästan 4 o/q. Bl.
a. var leveranserna av flygplan betydligt lägre än under första halvåret och
även exporten av personbilar minskade påtagligt. Nedgången av
personbilsexporten avspeglas i en minskning av exporten till Förenta staterna.
Personbilsexporten till Förenta staterna torde under första halvåret 1971 ha
blåsts upp genom forcerade leveranser före den nära två månader långa
hamnarbetarstrejken på den amerikanska östkusten. Nedgången av den totala
verkstadsexporten under andra halvåret 1971 torde emellertid främst ha varit
en effekt av den minskade efterfrågan i de västeuropeiska länderna en
efterfråge-nedgång som blev särskilt utpräglad vad gäller
maskininvesteringarna.

Som grund för bedömningen av exportutvecklingen under 1972
och första halvåret 1973 har den av statistiska centralbyrån i februari 1972
utförda exportenkäten för verkstäder använts. Sedan den föregående enkäten i
oktober/november 1971 har verkstadsindustrin blivit något mer optimistisk
beträffande exportutsikterna och räknade i februari med att kunna öka sin
export med 8 1/2 o/o i värde 19711972. Det är framför allt de mindre företagen
(de med färre än 200 anställda) som justerat upp sina planer och förväntningar
sedan oktober/november 1971. Den ökade optimismen hos de största företagen
hänför sig i huvudsak till första halvåret 1972, vilket sannolikt avspeglar en
i enkäten angiven markant uppgång av orderingången under andra halvåret 1971
avsedd att levereras under första halvåret 1972. Däremot har företagen dragit
ned sina exportförväntningar beträffande andra halvåret 1972. Orderläget för
detta halvår liksom för 1972 som helhet är fortfarande relativt svagt.

Verkstadsföretagen räknar med att öka sin export till
Storbritannien och Nordamerika mycket kraftigt 19711972 medan de är mindre optimistiska
beträffande exporten till Danmark och Finland. Vad gäller exporten till Danmark
bortfaller leveranserna av flygplan nästan helt

s. 73 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad
nationalbudget för år 1972 73

från
1971 till 1972, vilket verkar starkt neddragande på exportutvecklingen
19711972.

Med hänsyn till att
investeringsutvecklingen i Västeuropa, som framgår av kapitel II, kan fömtses svänga uppåt under andra halvåret 1972 och att
orderingången under andra halvåret 1971 var relativt hög har
verkstadsindustrins planer och förväntningar som de kommer till uttryck i
februarienkäten 1972 bedömts som rimhga. Den av företagen beräknade kraftiga
tillväxten av exporten till Storbritannien torde förutsätta en markant
investeringsuppgång under 1972 och en minst lika kraftig ökning av
personbilsexporten 1972 som 1971, vilket dock bedömts som mindre troligt. Även
exportmöjligheterna till Västtyskland synes ha överskattats något.
Investeringarna i maskiner i Västtyskland väntas falla under första halvåret
1972 och produktionstillväxten torde bli förhållandevis svag. Däremot
förefaller verkstadsföretagen ha varit för pessimistiska beträffande exporten
till de nordiska länderna. Erfarenheter från tidigare exportenkäter visar att
företagen vanligtvis underskattar den faktiska exportutvecklingen till Norge.
För 1972 torde detta förhållande även gälla Danmark.

Med
hänsyn till att efterfrågeläget i såväl Sverige som Västeuropa i övrigt inte
torde medge ett tillnärmelsevis fullt kapacitetsutnyttjande i den svenska
verkstadsindustrin under 1972 kan man räkna med att exporten till
råvaruländerna, som tidigare har visat en i viss mening mot-konjunkturell
utveckling, även under 1972 ökar förhållandevis kraftigt. Företagen är relativt
försiktiga på denna punkt vilket har föranlett en uppjustering av företagens
planer och förväntningar för exporten till råvaruländerna.

Exporten
av verkstadsprodukter väntas således ånyo vända uppåt under första halvåret
1972 och accelerera under loppet av året. Exportökningen beräknas uppgå till 8
1/2 0/0 i värde 19711972.

Under
första halvåret 1973 förutses exporten i värde räknat öka i förhållandevis
snabb takt. Företagen har regelmässigt underskattat den faktiska exporten vid
prognoser på tre halvårs sikt, vilket har varit anledningen till en relativt
kraftig uppjustering av enkätprognosen för första halvåret 1973.

Exportpriserna
kalkyleras stiga betydligt långsammare under 1972 än under 1971 och
prisstegringstaken förutses bromsas upp än mer under första halvåret 1973.
Uppgången 19711972 beräknas till 41/20/0. Exportvolymen skulle därmed öka med 3
1/2 0/0 19711972 med en tilltagande tillväxt under loppet av 1972 och under
första halvåret 1973 beräknas en volymökning av verkstadsexporten med en årstakt
på 14 1/2 0/0.

3t Riksdagen 1972.1 saml. Nr 90. Bilaga 1.

s. 74 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90 74

Livsmedel

Den
svenska exporten av livsmedel steg 19701971 med ca 29 1/2 0/0 i volym. Den
kraftigaste ökningen uppvisar spannmålsexporten till följd av de stora
skördarna 1970 och 1971. Även exporten av oljefrön steg kraftigt. Exporten av
köttvaror fortsatte totalt sett stiga genom en stark uppgång av exporten av
fläsk. Utförseln av icke-reglerade livsmedel steg i ungefär samma takt
19701971 som 19691970 eller med ca 19 0/0 i volym. De kraftigaste ökningarna
står här fodermedlen och tobaken för.

För 1972 förutsätts att
väderlek och övriga yttre faktorer blir "normala". Detta innebär att
framför allt spannmålsexporten blir lägre än under 1971. Eftersom ca hälften av
spannmålsexporten från 1971 års saluöverskott faller på första halvåret 1972
förblir dock utförseln relativt hög under första hälften av 1972. Exporten av
kött och fläsk torde gå tillbaka eftersom produktionen av speciellt nötkött
förutses sjunka något. För exporten av icke-reglerade livsmedel bedöms en lägre
tillväxt än under de två föregående åren som trolig. Totala livsmedelsexporten
beräknas därmed minska med ca 4 0/0 i volym. Priserna på framför allt spannmål
förutses sjunka något och priserna för hela livsmedelsexporten bedöms komma
att ligga ungefär 10/0 under 1971 års genomsnittsnivå.

Under första halvåret 1973
fömtses värdet av utförseln bli något lägre än under andra halvåret 1972.
Exportvolymen väntas sjunka med några procent samtidigt som prisema antas stiga
till följd av en viss återhämtning i spannmålspriserna.

Övriga
varor

Tillväxten
av exporten av övriga varor halverades i det närmaste 19701971 jämfört med
19691970. Ser man till utvecklingen av övrigvaruexporten exklusive bränslen
och vapen blir uppbromsningen än mer markant. Den dämpade ökningstakten under
1971 mest påtaglig under första halvåret hade främst sin grund i
efterfrågeav-mattningen i de nordiska ländema. Importen av övriga varor till
Danmark och Finland stod i det närmaste stilla 19701971, medan importen till
Norge fortsatte expandera om än i långsammare takt än 19691970. Till följd av
ovanligt kraftiga andelsvinster i de nordiska ländernas import kunde den
svenska exporttillväxten dock hållas förhållandevis väl uppe. Andelsvinsterna
torde till en del ha varit en följd av nedgången av den inhemska efterfrågan,
vilket bör ha lett till ökade ansträngningar på de dominerande marknaderna.

Den osedvanligt långsamma
exporttillväxten under första halvåret 1971 var dock framför allt en följd av
den minskade efterfrågan i Storbritannien. I linje med konsumtionsuppgången
under andra halvåret

s. 75 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad
nationalbudget för år 1972 75

expanderade
den svenska exporten av övriga varor till Storbritannien avsevärt under loppet
av 1971. ökningen av tillväxten för den totala övrigvamexporten var till stor
del också hänförlig till ett omslag i bränsleexporten.

Med
hänsyn till de efterfrågeprognoser som presenteras i kapitel II beräknas
exporten av övriga varor (exkl. vapen och bränslen) till de nordiska länderna
öka i stort sett i samma takt under 1972 som under 1971. I Norge förutses
efterfrågetillväxten försvagas något och importen till Danmark hämmas av
importavgiften. Exportmöjligheterna på Finland borde öka i takt med en uppgång
i produktion och konsumtion.

Den
uppdragande faktorn för övrigvaruexporten beräknas emellertid bli det fortsatta
uppsvinget i Storbritannien. Den privata konsumtionen sköt fart redan i slutet
av 1971 och någon dämpning torde inte vara att emotse även om kolstrejken kan
ha medfört ett visst produktionsbortfall. I EEC-länderna och framför allt
Västtyskland beräknas efterfrågan komma att växa långsammare under 1972 än
under 1971, vilket medför en lägre exporttillväxt för övriga varor. Tillsammans
med ett omslag i vapenexporten från en nära nog fördubbling 19701971 till
minskning 19711972 och en oförändrad export av bränslen resulterar
iänderbedömningarna i en exportökning för övriga varor totalt med 6 0/0 i volym
19711972. Med den bild av efterfrågeutvecklingen i utlandet som ges i kapitel II innebär
prognosen en ökad exporttillväxt under loppet av 1972. För första halvåret 1973
implicerar detta att exporten av övriga varor kan komma att växa i takt med
tillväxten under senaste 10 åren (14 1/2 0/0).

Exportpriserna
steg förhållandevis kraftigt under 19701971. Under 1972 och första hälften av
1973 torde prisutvecklingen bli lugnare.

Fartyg

Den
totala fartygsexporten uppgick under 1971 till 2 miljarder kr. en ökning med
ca 150 milj. kr. jämfört med 1970. De svenska varvens leveranser av nybyggda
fartyg till utländska redare ökade från ca 1,4 miljarder kr. 1970 till ca 1,6
miljarder kr. 1971. Av de nybyggda fartygens totala leveransvärde avsåg ca 80
0/0 beställare i Storbritannien och Norge. Exporten av begagnade fartyg, som
bl. a. innefattade den till Chile sålda kryssaren Göta Lejon, minskade dock med
50 milj. kr.

Till
grund för beräkningarna för exporten av nybyggda fartyg under 1972 ligger den i
mars av statistiska centralbyrån utförda varvsenkäten. Enhgt denna uppgår
varvens totala inneliggande orderstock avseende leveranser andra halvåret 1972
och framåt till 7,9 miljarder kr. Varvens totala inneliggande orderstock, som
successivt ökat från 2,6 miljarder kr. i mars 1968 till 8,7 miljarder kr. i
oktober 1971, minskade således med 800 milj. kr. mellan oktober 1971 och mars
1972. Export-

s. 76 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:90 76

värdet för nybyggda fartyg 1972 har utifrån enkäten
beräknats bli i stort sett oförändrat jämfört med 1971. De nybyggda fartygen
kommer huvudsakligen att levereras till Storbritannien, Liberia och Norge. Exporten
av begagnade fartyg har antagits öka något 19711972. Den totala exporten
skulle därmed värdemässigt bli i stort sett oförändrad 19711972. Under första
halvåret 1973 kommer fartygsutförseln, enligt varvsenkäten, ligga på en
relativt hög nivå.

2. Importen 1971 och 1972

Importutvecklingen 1971

Den svenska importen som ökade med drygt 9 1/2 % i volym
1969 1970 föll tillbaka med närmare 5 1/2 % 19701971. Nedgången låg helt på
första halvåret, då importvolymen säsongrensat sett minskade med ca 5 o/o
jämfört med andra halvåret 1970. Mellan halvåren 1971 ökade åter importen
något. Samtidigt med den volymmässiga tillbakagången steg importprisindex med
5 1/2 % 19701971. Således kom importvärdet för 1971 att bli endast obetydligt
lägre än för året innan.

Nedgången av importen är till stor del avhängig av den
mycket kraftiga minskningen i industrins investeringar i råvaror och
halvfabrikat

Tabell ni: 2. Importutvecklingen för olika vanignipper
19701972

Importvärde,
milj

.kr.

Procentuell förändring från föregående år

1970

1971

1972

Volym

Pris

1970

1971

1972

1970

1971

1972

Konsumtionsvaror

8 553

8 602

9 995

6,0

-4,8

11,5

5,4

5,6

4,5

därav:
textil

2 133

2112

2 595

4,6

-5,5

18

5,8

4,8 .

4

verkstadsprodukter

2 215

2 197

2 645

1,1

-7,5

13

6,9

7,2

6,5

Investeringsvaror

4 367

4 465

5 090

10,6

-6,5

7,5

9,4

9,3

6

Konsumtionsråvaror

3 108

3 003

3 030

2,2

-1.8

-1,5

9,2

-1,6

2.5

därav:
textil

1526

1484

1425

-0,2

-4,0

-6

0,0

1,3

2

Andra
industriråvaror

14 747

14 427

15515

13,1

-4,4

3,5

8,9

2,3

3,5

därav:
verkstadsprodukter

4 849

5 227

5 525

18,5

1,0

-0,5

7,9

6,7

6

råolja

985

1275

1355

12,0

1,3

3,5

-0,8

27,8

2,5

Byggnadsråvaror

1277

1279

1470

9,2

-3,9

9,5

12,7

4,2

5

Jordbruksråvaror

697

698

700

4,4

-3,2

-0.5

5,3

3,5

1

Bränslen

2 743

3 007

3 010

13,4

-10,1

3

9,7

22,0

-3

Totalt,
exkl. fartyg, flyg-

plan, vapen

35 492

35
481

38 810

9,7

-5,2

5,5

8,2

5,4

3,5

Fartyg,
flygplan, vapen

759

712

900

3,7

-16,9

9,4

12.9

Total
import

36 251

36193

39 710

9,6

-5,4

6

8,2

5,5

3,5

därav:
verkstadsprodukter

11883

12 357

13 825

12,1

-3,4

5,5

8,3

7,7

6

jäm och stål

2 281

1979

2 135

9,0

-9,7

7,5

25,0

-3,9

0,5

textil

3 908

3 821

4 270

2,7

-5,5

7,5

3,3

3,5

3,5

Anm. Samdiga uppgifter för 1972 är prognoser.
Värdeuppgiftema är avrundade till närmaste hela 5-resp. 10-tal milj. kr. och de
procentuella förändringarna till närmaste hela resp. halva tal.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad
nationalbudget för år 1972 77

under
1971 som följde efter den starka ökningen under 1970 omslaget belöpte sig
till ca 3 1/2 miljarder kr. i 1968 års priser. Effekterna härav på importen
förstärktes ytterligare av den under loppet av 1971 nedåtriktade
produktionsutvecklingen inom industrin med åtföljande låg förbrukning av
insatsvaror. Således kom importminskningen för gruppen andra industriråvaror
att uppgå till 4 1/2 %, vilket svarade för 1/3 av totala importnedgången.

Övriga
delar av den inhemska efterfrågan utvecklades samtidigt mycket svagt
speciellt under första halvåret 1971. Den privata konsumtionen sjönk,
byggnadsverksamheten avtog påtagligt och maskininvesteringarna stagnerade.
Detta efterfrågebortfall fick som framgår av tabell 2 tydliga återverkningar på
importutvecklingen samtliga användningsgrupper minskade volymmässigt.

Importen
av verkstadsprodukter minskade med 3 å 3 1/2 0/0 1970 1971. Nedgången
koncentrerades till första halvåret, då importen minskade säsongrensat sett
med 4 1/2 0/0 för att därefter öka mellan halvåren med drygt 3 %. Främst var
det personbilsimporten som präglade utvecklingen för hela gruppen. Importen av
personbilar minskade kraftigt redan under andra halvåret 1970. Under första
halvåret 1971 föll importen tillbaka ytterligare för att sedan öka mycket
starkt. Samma utveckling uppvisade övriga konsumtionsvaror av verkstadstyp
även om svängningarna här ej var lika drastiska. Nedgången i den privata
konsumtionen har starkast drabbat varaktiga konsumtionsvaror av vilka
verkstadsprodukter utgör en betydande del. Minskningen i importen av dessa
varor blev också följdenligt betydligt starkare än för övriga konsumtionsvaror.
1971 års svaga investeringsaktivitet ledde till att importen av
investeringsvaror minskade med ca 6 % i volym. Importandelen av de under 1971
genomförda investeringarna var något lägre än under 1970, vilket troligen
sammanhänger med att verkstadsindustrins leveranskapacitet höjdes i samband
med sjunkande orderingång från såväl hemma- som exportmarknaderna. Importen av insatsvaror
av verkstadstyp, som huvudsakligen finner sin avsättning inom verkstadsindustrin,
minskade relativt svagt under första halvåret 1971. Mellan halvåren stegrades
nedgången, vilket har ett samband med den minskning av verkstadsproduktionen
och de reduceringar av branschens råvarulager som skedde under andra halvåret.

Industrins
låga produktion för helåret 1971 verkade neddragande på övriga insatsvaror. De
kraftigaste importminskningarna drabbade metallimporten. För järn och stål
förstärktes importnedgången av lagerneddragningar i förbrukar- och
grossistled. Av övriga metaller minskade främst koppar och nickel, den senare
beroende på nedgången av produktionen inom järn- och stålverken. Råoljeimporten
ökade 1970 1971 om än i obetydlig omfattning jämfört med de mycket höga ökningstalen
under de närmast föregående åren vilket sammanhänger

s. 78 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90 78

med
en kraftig dämpning av kapacitetstillväxten inom petroleumraffinaderierna.

Textilimporten
minskade mycket kraftigt under 1971. Här drabbade nedgången även
konsumtionsvarorna i hög grad, vilket är märkligt med hänsyn till dels den
annars vanligen mycket höga importtillväxt som är utmärkande för denna
varugrupp, dels de omfattande nedläggningar som skett inom den svenska
beklädnadsindustrin under de senaste åren. Även importen av textila
konsumtionsråvaror minskade i betydande omfattning, vilket framstår som en
naturlig följd av den starka minskningen av produktionsvolymen inom textil- och
beklädnadsindustrin på ca 10 %.

Importen
av bränslen minskade med drygt 10 % under 1971, nedgången låg helt på första
halvåret. En förbmkningsminskning som främst drabbade eldningsoljorna skedde
under året. Bensinkonsumtionen ökade däremot något. Förbrukningsnedgången kan
delvis förklaras av det förbättrade läget för vattenkraftproduktionen samt den
ovanligt milda väderlek som rådde under året. Vidare drog de mer energikrävande
branscherna inom industrin ned sin produktion, vilket även bidrog till att
hålla förbrukningen nere.

Byggnadsindustrins
påfallande låga aktivitet påverkade importen av byggnadsråvaror i nedåtgående
riktning. Främst importen av byggnadsjärn minskade i markant omfattning.

Importprisstegringen
dämpades under senare delen av 1971, vilket medförde att den genomsnittliga
prisuppgången 19701971 stannade vid knappt 5 1/2 o/o. För rå- och insatsvaror
påverkades prisutvecklingen av den matta efterfrågan som följde av den allmänt
svaga konjunkturen i hela västvärlden. För dessa varuområden blev
prisutvecklingen sålunda mycket lugn under 1971. Även instabiliteten på
valutaområdet kan ha dämpat prisutvecklingen bl. a. därigenom att vissa avslut
fördröjdes. Ytterligare kan som orsak nämnas de kraftigt sänkta fraktra-terna
under 1971.

Den
kraftiga stegringen av råoljepriserna under 1971 är till stor del en följd av
utgången av förhandlingarna mellan oljeländerna och oljebolagen. Frakterna som
steg kraftigt under loppet av 1970 kom dessutom att verka förhöjande på
importpriserna under hela 1971 därigenom att kontrakt som ingicks under 1970
även avsåg leveranser under 1971.

Importpriserna
för verkstadsprodukter och industriellt bearbetade konsumtionsvaror har
fortsatt att öka relativt kraftigt under 1970 1971, vilket är ett utslag av de
starka löne- och kostnadsstegringar som alltjämt pågått i de flesta
industriländer, trots att dessa kommit i mer eller mindre starka recessioner.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1972 79

Importutvecklingen
1972

Beräkningar
över importtillväxten för 1972 indikerar med nu föreliggande prognoser över
efterfrågeutvecklingen inom de olika sektorerna en tillväxt av importen på 6 %.
Den säsongrensade tillväxten torde komma att bli ungefär lika stor båda
halvåren 1972. En faktor som allmänt beräknas bidra till importökningen är den
omständigheten att nedgången i såväl industrins råvarulager som handelns
lagerhållning successivt väntas upphöra och andra halvåret 1972 förbytas i en
klar uppgång. Under första halvåret torde främst den privata konsumtionen komma
att verka uppdragande på importökningen. Även investeringsvarornas
importtillväxt blir relativt hög. Däremot prognoseras importen av insatsvaror
till industrin öka endast i måttlig takt och tillväxten väntas äga rum främst
under andra halvåret 1972 i samband med ett omslag till snabbare stegring av
industriproduktionen.

Importen
av verkstadsprodukter prognoseras öka relativt kraftigt under första halvåret
1972, för att under andra halvåret öka i betydligt långsammare tempo. Den
kraftiga tillväxten under första halvåret beror på en betydande importökning
av konsumtionsvaror exklusive personbilar. Införseln av dessa väntas öka i
mycket måttlig takt efter den höga tillväxten andra halvåret 1971.
Importökningen för investeringsvaror förutses bli betydande under 1972.
Maskininvesteringarna väntas stiga avsevärt och då någon markant ökning av
orderingången till maskinindustrin ej kunnat noteras hittills har här räknats
med en ökning i importandelen för investeringsvaror. Införseln av insatsvaror
av verkstadstyp väntas komma att minska obetydligt under första halvåret för
att sedan öka under andra halvåret här ligger främst ett prognoserat omslag i
verkstadsindustrins lagerinvesteringar i råvaror till grund för bedömningen.

Importen
av övriga insatsvaror väntas till följd av den inhemska produktionens
tilltagande Ökningstakt samt ett prognoserat omslag i industrins lager av
råvaror och halvfabrikat under loppet av 1972 öka främst under andra halvåret.

Importen
av textilvaror förutses öka relativt kraftigt under loppet av 1972. Uppdragande
verkar här den prognoserade ökningen av konsumtionen av beklädnadsvaror.
Ökningstakten hålls dock tillbaka av en fortgående nedgång i importen av
textila konsumtionsråvaror, vilka går som insatsvaror till textilindustrin.
Importen av övriga konsumtionsråvaror beräknas däremot öka i måttlig takt.

Bränsleimporten
beräknas falla tillbaka successivt från den under andra halvåret 1971 mycket
högt uppdragna nivån. Räknat på helår innebär dock detta en svag uppgång
19711972. Bakom prognosen ligger ett antagande om normala vinterförhällanden
mot slutet av 1972. Vida-

s. 80 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:90 80

re
förutsätts att en förbrukningsökning under främst senare hälften av 1972 skall
emanera från industrin.

Importprisutvecklingen
under 1972 förutses bli relativt måttlig.

För
verkstadsprodukter och andra industriella färdigvaror förutses prisutvecklingen
bli lugnare under 1972 än under 1971. Prisstegringarna för dylika varor väntas
avta såväl i Västtyskland som övriga större industriländer i Västeuropa.

Priserna
på järn och stål beräknas fortsätta falla ännu en bit in på 1972 till följd av
att efterfrågan i Västeuropa blir dämpad. För övriga metaller vände priserna
åter uppåt i början av 1972 och för helåret kalkyleras med att priserna stiger
med 6 % 19711972.

För
bränslen väntas priserna fortsätta sjunka en bit in på 1972. Under loppet av
året torde emellertid priserna stabiliseras, men väntas ändå för helåret ha
sjunkit jämfört med 1971.

Priserna
för den totala importen beräknas stiga med ungefär 3 1/2 % 19711972, vilket är
betydligt lägre än under de närmast föregående två åren. Med den prognoserade
importvolymökningen på ca 6 % skulle importvärdet 19711972 härigenom öka med
drygt 91/2%.

Importen
första halvåret 1973

En
fortsatt relativt kraftig tillväxttakt av importen beräknas äga rum under
första halvåret 1973. Från andra halvåret 1972 väntas ökningen säsongrensat
komma att uppgå tUl närmare 6 o/o i volym.

Främst
torde en kraftig tillväxt för införseln av insatsvaror till industrin kunna
påräknas. En fortsatt uppbyggnad av industrins lager av råvaror och
halvfabrikat väntas äga rum samtidigt som förbrukningen av dessa varor ökar i
takt med den fortgående produktionsuppdragningen. En relativt hög fortsatt
tillväxttakt i efterfrågan på konsumtionsvaror beräknas medföra en fortsatt hög
tillväxttakt för importen av dessa varor. Även den prognoserade
investeringsutvecklingen indikerar en relativt hög ökningstakt av
investeringsvaror.

3.
Bytes- och betalningsbalansen

Överskottet
i handelsbalansen 1971 kom att uppgå till nära 2 miljarder kr., vilket innebar
en omsvängning från 1970 på drygt 3 miljarder kr. Den kraftiga förbättringen
förklaras av att exporten ökade ca 3 miljarder kr. eller 8 1/2 % i värde och 5
% i volym medan importen värdemässigt i stället sjönk en aning. I volym blev
minskningen ca 5 1/2%. För 1972 förutses en volymtillväxt för exporten av
ungefär samma storlek som 1971 medan importvolymen förväntas öka något mera
eller ca 6 %. Omräknat i värde beräknas exporten öka drygt 7 % och importen ca
9 1/2 o/o, vilket beräknas resultera i en positiv handelsbalans 1972 på drygt
1,2 miljarder kr., dvs. en nedgång jämfört med 1970 om drygt 700 milj. kr. (se
tabell 3).

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1972

31

s. 2 Kontrollera mot PDF

Sjöfartsnettot för 1971 har preliminärt beräknats till 2 250
milj. kr., vilket innebär en förbättring med i runt tal 200 milj. kr. jämfört
med 1970. De i nettot ingående beloppen är härledda från betalningsstatistik
och kan komma att revideras högst avsevärt när de definitiva beräkningarna
baserade på under året utförda prestationer föreligger. Enligt
betalningsbalansstatistiken ökade sjöfartens bruttointäkter i utrikes sjöfart
(19701971) med 7 % medan motsvarande kostnadsökning under samma period
stannade vid endast 6 %; den senare siffran att jämföra med 25 % 19691970.
Under fjärde kvartalet 1971 ökade intäkterna med 3 o/o jämfört med fjärde
kvartalet året innan, medan kostnaderna minskade kraftigt eller med 10 % vid
samma periodjämförelse. Den mera dämpade utvecklingen för kostnaderna får
förmodligen tillskrivas flera samverkande faktorer. Härtill har exempelvis
medverkat minskningen i inhyrning av utländskt tonnage och i den mån en sådan
förekommit har detta skett till ett betydligt lägre pris än tidigare. Även

Tabell IH: 3. Bytes- och betalningsbalans 19681972

Milj. kr., löpande ptiser

1968

1969

1970

1971

1972
prognos

Export av varor, fob' Import av varor, cif

25 403 -26 516

29 459
-30 571

35 150
-36 251

38 152
-36 193

40 940
-39 710

Handelsbalans

- 1113

- 1112

- 1101

1959

1230

Korrigering
av handelsstatistiken" Sjöfartsnetto Resevaluta Övriga tjänster, netto
Korrigeringspost

200 1 959

- 1054

- 565

700

151 1963

- 1229

- 739

800

136 2
034

- 1748

- 693

800

1 2 250

- 1896

- 891

800

0

2 200

- 2
200

- 975

800

Bytesbalans för varor tjänster»

och

127

- 166

- 572

2 221

1055

Transfereringar,
netto

- 712

- 908

- 998

- 1314

- 1650

Bytesbalans för varor, tjänster och transfereringar*

- 585

- 1074

- 1570

907

- 595

Kapitalbalans

Tilldelning
av SDR

Restpost

Bankernas
utlandsställning'

527

- 28

- 86

- 246

- 366

- 1
686

1 135 196 857 618

110

180

204

1401

178

' Enligt handelsstatistiken.

" Nettot av återutförsel och återinförsel,
korrigering av SAS' flygplansimport, i utlandet direktlandad fisk, nettoimport
av icke-monetärt guld samt rabatter och koncernbidrag i samband med oljeimport.

= Överensstämmer bortsett frän halverad
"korrigeringspost" med saldot mellan import och export av varor
och tjänster i försörjningsbalansen.

* Överensstämmer med riksbankens bytesbalansbegrepp.

' Valutareservens förändring jämte förändringar i
aflarsbankemas tidsposition.

Källor: Riksbanken, statistiska centralbyrån och
konjunkturinstitutet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

de under senare delen av 1971 kraftigt sänkta
bunkerpriserna har bidragit väsentligt. Det kan heller inte uteslutas att
rederierna sökt skaffa sig kursförmåner genom att senarelägga betalningar av
framför allt dollarskulder. Skulle så vara fallet kommer den kategorin
transaktioner troligen att belasta första kvartalet 1972. Vidare drabbades
vissa linjerederier med trafik på Förenta staterna av hamnstrejken där, som
samtidigt som den förorsakade ett intäktsbortfall också gav upphov till ett
kostnadsbortfall (inga lasthanteringskostnader, inga bunkerkostnader etc.)
Även en något ökad uppläggning under senare hälften av 1971 kan ha bidragit. De
i samband med det nya hamnarbetaravtalet i Förenta staterna höjda lönerna har
hittills ej påverkat lasthanteringskostnaderna där utan väntas slå igenom
först senare.

Fraktmarknadssituationen har sedan den preliminära
nationalbudgeten framlades ej undergått någon märkbar förändring. Trampfrakterna
är ytterst låga på såväl tank- som torrlastmarknaden. En viss uppryckning
kunde dock märkas kring årsskiftet 1971/1972. Denna var delvis av säsongmässig
natur, men sannolikt spelade kriget IndienPakistan en viss roll (se diagram
3). Efter krigsslutet sjönk frakterna till

Diagram
Hl: 3. Fraktprisut\ecklingen 1970-1972

opaginerad Kontrollera mot PDF

300-

260-

220

180

140

100

- » '

/ \

\ \ \ \ \

Tanktramplndex / \

\ Time charter

/ _

-A

_

-__

\_
_

AFRA-raten

\y

\

200

160

120

80

40

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anm. Frakterna på lanktrampmarknaden noteras efter det
internationella fraktsats-systemet det s. k. worldscale. AFRA-raten mäter
fraktkostnaden för det tanktonnage som oljebolagen sysselsätter oavsett det är
tidsbefraktat eller resebefrak-tat och kan därför sägas utgöra ett mått på den
totala transportkostnaden för olja. Den här framtagna serien avser fartyg i
storleksklassen 25 00050 000 ton dw. Time charter index (högra skalan) återger
utvecklingen på tidsbefraktningsmark-naden och är baserat 1968 = 100

Källor: Mullion & Co. och Chamber of Shipping, London.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Bil. 1
Reviderad nationalbudget för år 1972 83

förutvarande låga nivå, en nivå som inte på långt när
täcker drifts-och kapitalkostnaderna. Konjunkturnedgången och två på varandra
mycket milda vintrar har medfört en påtaglig dämpning av oljeefterfrågan,
vilket resulterat i att lagerkapaciteten åtminstone för Västeuropas del för
närvarande synes i det närmaste fullt utnyttjad. Här kan nämnas att
råoljeproduktionen enligt preliminära beräkningar ökade endast 5,5 "/o
1971, vilket är den lägsta ökningen sedan slutet av 50-talet. Konsumtionen
ökade ungefär lika mycket. Ökningstakten synes ha sjunkit mycket kraftigt på de
flesta håll och för svenskt vidkommande räknas t. o. m. med en
konsumtionsnedgång av storleksordningen 7 %. En mycket låg tonnageefterfrågan
har därför blivit följden. En händelse som indirekt kom att medverka till en
starkt minskad tonnage-efterfrågan, främst vad avser torrlasttransporter, var
den japanska nedskärningen av järn- och stålproduktionen, vilken omedelbart
resulterade i en minskad råvaruefterfrågan på i första hand kol och malm. Som
en direkt följd härav minskade transportbehovet, en effekt som ytterligare
förstärktes genom beslut om sänkning av lagernivån för dessa råvaror. Då en
förändring i de japanska skeppningarna med tiden kommit att väga mycket tungt
sjönk fraktsatserna raskt ned mot en nivå långt under den lönsamma. Den låga
lagerreserven kan å andra sidan vid en konjunkturuppgång medföra en snabbt
stegrad tonnageefterfrågan och förbättra det i dag mycket svaga fraktmarknadsläget.

Emellertid påverkas den svenska sjöfarten inte särskilt
påtagligt av kortsiktiga förändringar i fraktmarknadssituationen, främst av
strukturella skäl. Närmare hälften av handelsflottan är engagerad i linjefart
medan resten till övervägande del kontrakterats över längre eller kortare
perioder. Dessutom är åtskilliga av de löpande kontrakten mycket förmånliga i
synnerhet de som ingicks under fraktboomen 1970. Vidare kan nämnas att de
negativa verkningarna av kursförändringarna i december 1971 delvis och
åtminstone på kort sikt har kunnat mildras något genom företagna
terminsaffärer.

Som tidigare nämnts ökade bruttointäkterna 1970-1971 med
7 %. En antagen ökning av något mindre storlek 19711972 skulle innebära att
bruttointäkterna för första gången når upp till femmiljarderstrecket.
Tillväxten är delvis motiverad av väntade förhöjningar av frakttarifferna inom
linjekonferenserna,' men kanske främst av det nytillskott till tankflottan
under 1972 på nära en miljon dödviktston, som går ut på marknaden med mycket
goda fraktavslut över perioder upp till 3 år. Det rör sig om fyra fartyg om
vardera ca 1/4 miljon dödviktston, som successivt levereras under året, varav
det sista beräknas bli levererat

1 Det är emellertid vanskligt att bedöma effekten av dessa
tariffpåslag, dels på grund av den relativt svaga utvecklingen av
världshandeln, där man för 1972 räknar med en volymökning med endast 5 % och
dels på grund av en begynnande konkurrens från tramptonnaget, vilket för
närvarande har mycket svårt att finna lönsam sysselsättning.

s. 84 Kontrollera mot PDF

Prop, 1972:90 84

under
hösten. På grund av leveransschemat ger fartygen fullt genomslag i
bruttointäkterna först nästa år. Kostnadsökningen som 19701971 blev relativt
måttlig, väntas åter öka 19711972, bl. a. till följd av fördyrade
lasthanteringskostnader i Förenta staterna där det ännu inte fastlagda
stuveriarbetaravtalet kan komhia att innebära ett 20 o/o-igt lö-nepåslag.
Kostnadsökningen för 1972 har satts till 10 o/o, vilket innebär att
kostnadsbeloppet kan komma att ligga kring tremiljarderstrecket och
inseglingsnettot skulle därmed stanna vid ca 2 miljarder kr. Efter avdrag för
passageraravgifter erlagda i svenska kronor och tillägg för utländska fartygs
utgifter i Sverige erhålls ett sjöfartsnetto på i runt tal 2 200 milj. kr.,
eller 200 milj. kr. högre än det som antogs i den preliminära nationalbudgeten.
Uppräkningen får till stor del anses motiverad av att utfallet för 1971 blev
högre än det preliminärt beräknade.

Nettoutflödet
av resevaluta blev för 1971 1 896 milj. kr., en ökning jämfört med 1970 med i
runt tal 150 milj. kr. Ser man till bruttoströmmarna ökade inkomsterna med 12
% och utgifterna med 9 1/2 o/o. De senare ökade således väsentligt mindre 1971
än 1970 då ökningen var inte mindre än 32 %. Postens utveckling under 1972
synes icke behöva bli föremål för någon väsentlig omvärdering från den prognos
som utarbetades i december. Sålunda räknas med en negativ tillväxt med ca 300
milj. kr. vilket implicerar en något större tillväxt för utgifterna än för
inkomsterna (15,5 respektive 14 %).

Utfallet
av övriga tjänster stämmer väl överens med de beräkningar som gjordes i samband
med den preliminära nationalbudgeten och något nytt som skulle påverka
bedömningen för 1972 från detta tillfälle har inte framkommit, varför det
antagna underskottet på en knapp miljard kr. kvarstår oförändrat.

Transfereringsnettot
för 1971 blev något bättre än det preliminärt beräknade, vilket bl. a. kan
återföras på lägre löneutbetalningar än förutsett. Underskottet väntas växa ytterligare
under 1972 med i runt tal 350 milj. kr., bl. a. till följd av ökat
u-landsbistånd i form av gåvor, vilket har antagits öka med 25 % till ca 625
milj. kr. Härutöver belastas 1972 års transfereringsnetto av en beslutad
nedskrivning med 109 milj. kr. av svenska statens kredit till Finland.

Utlandstransaktionerna
under 1971, vad avser varor, tjänster och transfereringar gav till resultat en
positiv bytesbalans på drygt 900 milj. kr. Överskottet i varubalansen uppvägde,
som framgår av tabellen, mer än väl underskottet i tjänste- och
transfereringsbalansen. För 1972 förutses ovan relaterade transaktioner
utmynna i ett underskott på nära 600 milj. kr., dvs. en omsvängning på ca 1,5
miljarder kr. Försämringen av bytesbalansen kan återföras på en försvagning av
såväl vambalans som tjänste- och transfereringsbalans. I tjänstebalansen
inträffar exempelvis för första gången att nettoinflödet av utlandsvaluta från
sjöfarten helt elimineras av nettoutflödet av resevaluta.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1972 gS

Kapitalbalansen
för 1971 utmynnar i ett nettokapitalinflöde på 110 milj. kr., dvs. ett
betydligt lägre inflöde än året innan. Hur de i balansen ingående posterna
fördelade sig, frarngår av nedanstående tablå.

1970

1971

Statliga kapitaltransaktioner Värdepappershandel Privata
långfristiga lån Direkta investeringar Övriga privata kapitaltransaktioner
Kapitalbalans

-214 246 899

-453 657

1135

-163

378

829

-465

-469

110

Kapitaltransaktionerna
med utlandet under 1971 resulterade således i en försvagning av kapitalbalansen
med en dryg miljard kr., en försvagning som främst är att hänföra till
omslaget i posten "Övriga privata kapitaltransaktioner". Drygt
hälften av denna förändring avser delposterna kort kapital samt övriga långa
tillgångar och skulder enligt riksbankens statistik. Vidare inkluderas varvens
exportkrediter, krediter vid import av fartyg och flygplan samt skillnaden
mellan tullvärden och betalning för importerade datamaskiner. Sistnämnda
transaktioner som 1970 resulterade i en nettokredittagning på ca 300 milj. kr.
slog om till en kreditgivning på ca 200 milj. kr. 1971. Till denna omsvängning
på ca 500 milj. kr. bidrog varven med 450 milj. kr. Enligt varvsenkäten från
mars 1972 uppstod 1971 en nettokreditgivning på ca 400 milj. kr. Även för 1972
räknar man med en nettokreditgivning, men ca 250 milj. kr. mindre.

Under
statliga kapitaltransaktioner redovisas för 1971 ca 50 milj. kr. lägre
kapitalutflöde än närmast föregående år. Nedgången kan i sin helhet återföras
på ett lägre utnyttjande av medel som gjorts disponibla för IDA. Bland de
statliga kapitaltransaktionerna 1972 uppträder som kapitalinflöde avvecklingen
av svenska statens kredit till Finland med 189 milj. kr., varav 109 milj. kr.
motsvaras av valutautflöde under transfereringar, såsom beskrivits ovan.
Motposten till resterande 80 milj. kr. införs bland övriga
("privata") kapitaltransaktioner och betraktas som svensk betalning i
förskott på den isbrytare som skall levereras från Finland till Sverige och för
vilken finska staten enligt avtalet övertagit betalningsansvaret. Utbetalningar
under utvecklingskrediter kan beräknas till ca 200 milj. kr. under året och
bidrag till IDA kommer att lämnas för 176 milj. kr. De sistnämnda lämnas
emellertid i form av skuldsedlar, som disponeras endast i den takt som IDA gör
konkreta utbetalningar, varför nettokapitalutflödet i denna form sannolikt får
reduceras med ett ganska stort belopp som här har antagits uppgå till 130 milj.
kr. Tillsammans kan de statliga kapitaltransaktionerna under 1972 därmed
beräknas resultera i ett nettokapitalutflöde på ca 50 milj. kr. Bortsett från
den bokföringsmässiga återföringen av krediter som

s. 86 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90 86

tidigare
getts till Finland kan emellertid kapitalutflödet beräknas stiga till ca 240 milj.
kr. Om härtill läggs den beräknade ökningen av IDA:s kroninnehav i form av
skuldsedlar stiger det samlade beloppet till 370 milj. kr.

Valutareserven som 1970
ökade med 394 milj. kr. fortsatte öka 1971. Vid slutet av december 1971 uppgick
den till 5 480 milj. kr., vilket innebar ett tillskott med 1 208 milj. kr. från
ultimo december 1970. Affärsbankernas tidsposition ökade under samma period med
193 milj. kr., varför bankernas sammanlagda utlandsställning förbättrades med 1
401 milj. kr. Ställs denna förstärkning mot kända utlandstransaktioner erhålls
en restpost på 204 milj. kr., vilket är en minskning jämfört med 1970 med 648
milj. kr. Denna utveckling styrker teorin att restposten i hög grad återspeglar
förändringar i de handelskrediter som icke ingår i någon annan post i
betalningsbalansen eftersom omslaget på kreditmarknaden torde ha varit starkare
i Sverige än hos flertalet av våra handelspartners.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1972

87

opaginerad Kontrollera mot PDF

IV. Produktionen

1. Industrin

Konjunkturläget inom industrin försämrades snabbt under
loppet av 1971 och som framgår av diagram 1 minskade den totala industriproduktionen
från fjärde kvartalet 1970 till tredje kvartalet 1971. Under fjärde kvartalet
synes en återhämtning ha skett, vilken visserligen till en del kan vara
betingad av ofullkomligheter i säsongrensningen men framför allt torde bero på
att produktionen drogs ned mycket kraftigt under tredje kvartalet bl. a. genom
produktionsuppehåll i samband med semestrarna. Produktionsminskningen under
loppet av 1971 blev ungefär lika stor som uppgången under loppet av 1970,
varför produktionen för hela 1971 blev praktiskt taget oförändrad jämfört med
1970.

Såsom också framgår av diagram 1 har en minskning av den
totala industriproduktionen under flera på varandra följande kvartal tidigare
inte inträffat sedan 1959, dvs. den period den nuvarande serien funnits, och
den lägsta produktionsökningen per helår räknat som noterats 19591970 var den
2-procentiga ökningen 19661967. Efterfrågebort-fallet kom denna gång betydligt
snabbare än 19661967, delvis på gmnd av den mera dramatiska lagerutvecklingen
(jfr avsnittet om lagerinvesteringama i kapitel VII).
Produktionsuppbromsningen har nu också kommit mera samtidigt för de olika
branscherna och man har således inte erhållit den fasning mellan de olika
branschernas utveckling som vid förra konjunkturavmattningen. Avmattningen kom
då redan

Diagram FV: 1. Totala industriproduktionen 19591971

Volymindex: 1968 = 100. Säsongrensade kvartalsdata. Log.
skala

120 110

100 90
80 70

60 Rn

-

tA

_

y

_ .

{

A

A

r

y

j

opaginerad Kontrollera mot PDF

L

X_J_ L

1959
60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 Källor:
Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

s. 88 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90 88

1966 för bl. a. skogsindustrierna medan verkstadsindustrin
då fortfarande hade en avsevärd produktionstillväxt. När skogsindustrierna
åter drog upp produktionen 1967 stagnerade däremot produktionen inom
verkstadsindustrin.

I tabell 1 redovisas produktionsutvecklingen 19701972 för
de olika industribranscherna. Av denna framgår att produktionen dragits ned
kraftigt inom textil- och beklädnadsindustrin, järn- och stålverken samt
massaindustrin. Vidare redovisas kraftiga minskningar för de i övriggruppen
ingående branscherna jord- och stenvamindustri ca 8 % samt kemisk industri
5 o/o. Då det gäller den senare branschen kan emellertid utvecklingen starkt
ifrågasättas (se vidare nedan i avsnittet om denna bransch). Minskningar kan också
noteras för pappers- samt träindustri. Även för övriga branscher har
produktionsutvecklingen under 1971 nästan genomgående varit svagare än 1970
mest påtagligt är detta för den tidigare så expansiva verkstadsindustrin.

Produktionskurvan för första kvartalet 1972 tycks av nu
tillgänglig in-

Tabell IV: 1.
Industriproduktionens utveckling 19701972

Procentuella volymförändringar från föregående år

1970

1971

1972 prognos

Malmgmvor

0

6

0

därav:
järnmalmsgruvor

-1

5

0

Jäm-,
stål- och metallverk

3

-4

7

därav:
jäm-, stål- och ferrolegeringsverk

4

-5

7

Verkstadsindustri
exkl. varv

10

3

1

Varv

13

5

7

Trävaruindustri
inkl. träfiberplatt-

industri

12

-1

4

därav:
sågvork

8

3

0

Massaindustri

6

-5'

5

Pappersindustri

10

-3

5

Livsmedels-,
dryckesvaru- och tobaks-

industri

4

2

3

Textil-och beklädnadsindustri 5 10 1

Övriga branscher 6 3' 3

Totala industrin 7 O 2,5

1 Om man räknar med de i texten för övriga branscher
skisserade utfallen 1970 1971 för kemisk och grafisk industri, erhålls i
stället en produktionsminskning pä ca 2 %. Utfallet för totala industin
påverkas dock endast i ringa utsträckning.

Anm. Ovanstående uppgifter för 1970 och 1971 baseras på
statistiska centralbyråns nyligen publicerade nya beräkningar av industriproduktionen.
Denna innebär bl. a. en förändring av viktsystemet genom att man övergått från
1959 tili 1968 som viktbasär. Vidare har en ny branschindelning införts, den s.
k. SNI-indelning-en (Standard för svensk näringsgrensindelning).
Samtidigt har nya indikatorer införts för några branscher; viktigast är en
förändring för den kemiska industrin (se texten för denna bransch). Uppgifterna
för 1970 skiljer sig på några punkter från vad som angavs i den preliminära
nationalbudgeten, då statistiska centralbyrån för detta år ännu endast hade
genomfört en ungefärlig anpassning till den nya SNI-indelningen.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad
nationalbudget för år 1972 89

formation
att döma fortfarande vara något nedåtriktad, vilket till en del torde förklaras
av att en hel del företag i anslutning till arbetstidsförkortningen låtit
produktionen falla tillbaka. Detta är helt i konsekvens med att de stora
färdigvarulager, som finns inom industrin (jfr avsnittet om lagerinvesteringarna)
måste verka hämmande på produktionen under hela första halvåret. Företagens
produktionsplaner enligt den senaste konjunkturbarometern pekar också på en
endast svag produktionsuppgång under andra kvartalet. Utvecklingen under
första halvåret torde således komma att innebära stagnation eller endast en
mycket svag produktionsökning i förhållande till andra halvåret.

För
andra halvåret 1972 torde man kunna räkna med en mera påtaglig
produktionsuppdragning, då de depressiva effekterna av lagren bör ebba ut och
den prognoserade tilltagande ekonomiska aktiviteten bör slå igenom på
produktionen.

Som
framgår av tabell 1 beräknas den totala industriproduktionen för hela 1972
komma att öka med ca 2 1/2 % jämfört med 1971. De högsta ökningstalen noteras
för varven samt järn- och stålverk; för de sistnämnda är omslaget från
minskningen under 1971 mycket kraftigt. Även för skogsindustrierna väntas en
påtaglig förbättring, medan tillväxten för den tungt vägande
verkstadsproduktionen beräknas bli mycket blygsam.

Första
halvåret 1973 förväntas produktionen komma att växa i tilltagande takt mot
bakgrund av den prognoserade stigande efterfrågan. Uppdragande verkar främst
utvecklingen inom verkstadsindustrin vars produktion beräknas komma att öka
kraftigt i en årstakt på ca 8 till 9 % efter den ovanligt svaga
utvecklingen under andra halvåret 1971 och under 1972.

Efterfrågan
på järnmalm var svag under 1971 på grund av den kraftiga avmattningen i
stålkonjunkturen i Västeuropa. Leveranserna från de svenska gruvorna sjönk
totalt med ca 1,8 miljoner ton i förhållande till 1970. Endast en ringa del av
denna nedgång gäller leveranser till inhemska stålverk. Exporten sjönk med ca
5 1/2 % i volym. Till följd av den svaga efterfrågan drogs järnmalmsbrytningen
ned under andra kvartalet och låg sedan kvar på den lägre nivån under resten av
året. Trots detta blev produktionsvolymen för hela 1971 drygt 4 % högre än
1970, vilket förklaras av bortfallet i samband med gruvstrejken i början av
1970. Järnmalmsbrytningen 1971 uppgick därmed till ca 33,3 miljoner ton.
Ökningen av malmlagren hos de svenska producenterna under 1971 blev betydande
eller nästan 3 miljoner ton.

Efterfrågeläget
under 1972 väntas bli gynnsammare än 1971. Den internationella
.stålkonjunkturen tycks vara på uppgång genom att neddragningarna av lagren av
stål hos konsumenter och mellanhänder tycks ha upphört. En lageruppbyggnad
skulle kunna bli en kraftig stimulans för flera stålverk som under hösten 1971
arbetat med ytterst lågt kapaci-

s. 90 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90 90

tetsutnyttjande.
Malmlagren hos förbrukarna är dock, speciellt i Västtyskland, mycket stora och
detta leder sannolikt till att de svenska exportleveranserna under första
halvåret 1972 förblir låga. Stålverken torde fortsätta att minska sina
malmlager under hela 1972 men de svenska järnmalmsleveranserna beräknas dock
kunna öka under andra halvåret 1972.

Då malmproducenterna torde
vara inställda på att hålla sina lager på rimlig nivå är det troligt att någon
produktionsuppdragning inte sker förrän under andra halvåret. Mot denna
bakgrund beräknas järnmalmsproduktionen bli oförändrad 19711972. Lagren
skulle därmed komma att öka ytterligare med 1,9 miljoner ton, således betydligt
mindre än under 1971.

Under
första halvåret 1973 förutses produktionen öka ytterligare, dock i långsammare
takt än under andra halvåret 1972, eftersom den betydande lagerhållningen vid
gruvorna väntas verka dämpande på produktionstillväxten.

Läget för de svenska järn-
och stålverken präglades under 1971 av en starkt vikande efterfrågan från såväl
hemma- som exportmarknaden. Hemmamarknadsleveranserna minskade i ton räknat med
närmare 5 % under 1971 jämfört med 1970. Den svaga inhemska efterfrågan torde
främst ha berott på den under andra halvåret minskade produktionsvolymen vid
verkstäderna. Den negativa effekten härav förstärktes ytterligare av en
kraftig reducering av lagren av järn och stål inom branschen. Även varvens
förbrukning av järn och stål ökade i betydligt långsammare takt under 1971 än
under året innan. Liksom för verkstäderna skedde här en neddragning av järn-
och stållagren. Denna var dock av betydligt mindre omfattning vartill kommer
att ett omslag skedde under loppet av året med en viss lageruppbyggnad under
andra halvåret. Den under 1971 minskade byggnadsverksamheten påverkade likaså
förbrukningsutvecklingen i negativ riktning.

Den
svaga inhemska efterfrågeutvecklingen inom landet avspeglas också klart i
importutvecklingen, vilken liksom tidigare reagerade kraftigt på
förändringarna i förbrukningen. Således minskade importen med nära 9 o/o i
volym 19701971.

Den
svaga västeuropeiska stålmarknaden med låg förbrukning samt försök till
lageranpassning drabbade de svenska järn- och stålverken under 1971 och
exporten minskade med ca 3 1/2 % i volym.

Den svaga orderingången
från såväl hemma- som utlandsmarknaderna ledde till att orderstockarna, som
började falla under 1970 fortsatte att sjunka successivt under hela 1971.
Järn- och stålverken reagerade med att dra ned produktionen redan under senare
delen av 1970. Denna utveckling har sedan fortgått successivt under 1971.
Totalt för helår minskade produktionsvolymen 19701971 med drygt 5 %. Trots
produktionsneddragningar samt långt neddraget kapacitetsutnyttjande

s. 91 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad nationalbudget för år 1972 91

Tabell FV: 2. Försörjningsbalans för handelsfärdigt järn
och stål, inkl. ämnen 19691972

Milj. kr., 1968 års producentpriser

1969

1970

1971

1972 prognos

Produktion

3 587

3 687

3 486

3 725

Import

1213

1296

1 185

1275

Summa tillgång

4 800

4 983

4 671

5 000

Export

1 839

1 845

1782

2 005

Varuinsats

3 222

3 443

3 521

3 595

industri

2 906

3 138

3219

3 280

byggnadsverksamhet

316

305

302

315

Lagerförändring

189

225

-103

- 70

SaJdopost

-450

-530

-529

-530

Summa användning

4 800

4 983

4 671

5 000

Källa: Konjunkturinstitutet.

ökade järn- och stålverkens färdigvarulager under de tre
första kvartalen 1971. Under fjärde kvartalet synes dock en reducering av
relativt stor omfattning ha kommit till stånd. Enligt den senaste
barometerenkäten ansåg dock ca hälften av företagen att färdigvarulagren
fortfarande var för stora i förhållande till produktionsvolymen.

För helåret 1972 har produktionsutvecklingen bedömts med
hjälp av en försörjningsbalans för handelsfärdigt järn och stål. Den inhemska
efterfrågan under första halvåret 1972 beräknas bli fortsatt svag, främst
beroende på en låg förbrukning inom verkstadsindustrin och samtidiga fortsatta
neddragningar av förbrukarlagren. En positiv effekt kan påräknas från
byggnadsverksamheten. Under andra halvåret bedöms en förstärkning av
efterfrågan äga rum i samband med en produktionsuppgång för verkstadsindustrin
samtidigt som lageravvecklingen upphör.

Enligt marsbarometern synes exportorderingången ha vänt
svagt uppåt under första kvartalet 1972 och företagen räknar med en fortsatt
uppgång under andra kvartalet. Den prognoserade ökningen av exporten, vilken
grundar sig på företagens uppgifter i exportenkäten för järn och stål, bedöms
sålunda komma igång redan under första halvåret och fortgå i snabbare takt
under andra halvåret. Som framgår av kapitel III, utrikeshandeln, har exporten
för helår beräknats öka med närmare 12 1/2 % i volym 19711972,

Den under loppet av 1972-ökade förbrukningen inom landet
medför en importtillväxt, vilken bedöms komma att äga rum främst under andra
halvåret, totalt för helåret beräknas ökningen komma att uppgå till ca 7 1/2%.

Den här prognoserade utvecklingen av avsättningsläget för
järn- och stålverken väntas leda till att produktionen dras upp kraftigt redan
un-

s. 92 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90 92

der
första halvåret 1972, samtidigt som en fortsatt reducering av branschens
färdigvarulager väntas äga rum. Tillväxttakten i produktionen väntas öka under
andra halvåret och totalt för helår bedöms produktionsökningen komma att uppgå
till 6 1/2 ä 7 o/o 19711972.

För
första halvåret 1973 beräknas den inhemska efterfrågan tillta i snabbare takt;
dels kan man räkna med en större förbrukningsökning inom verkstäder, dels
kalkyleras lagren hos förbrukare och handeln komma att öka. Producentlagren
väntas samtidigt hållas ungefär oförändrade, varför man totalt sett kan
påräkna viss uppbyggnad av lagren av järn och stål inom landet. Den beräknade
inhemska efterfrågan väntas medföra en fortsatt relativt kraftig
importtillväxt samtidigt som exporttillväxten dämpas. Den här skisserade
efterfråge- och lagerutvecklingen medför en fortsatt produktionstillväxt under
första halvåret 1973 på ca 10 ä 12 % i årstakt.

Produktionen
inom icke-järnmetallverk steg med endast ca 1/2 % 19701971. Den låga inhemska
efterfrågan under 1971 har visserligen till en del kompenserats av kraftigt
ökade exportleveranser av metallverkens produkter men producenterna drog
samtidigt kraftigt ned sina fär digvarulager, vilket förklarar den svaga
produktionsutvecklingen.

För
1972 torde den inhemska efterfrågan öka främst på grund av den betydande
tillväxt av byggnadsverksamheten som väntas efter den kraftiga minskningen
under 1971. Det är troligt att exportleveranserna förblir höga under
åtminstone första halvåret 1972. Färdigvarulagren var mycket låga i slutet av
1971 och en uppbyggnad av dem väntas. Sammanlagt beräknas detta leda till att
produktionsvolymen 19711972 ökar med ca 5 %.

Under
första halvåret 1973 är det troligt att produktionen dras upp ytterligare som
följd av den betydande tillväxt som då väntas för verkstadsproduktionen.

Produktionen
inom hela sektorn järn-, stål- och metallverk visade föi helåret 1971 en
nedgång på ca 4 o/o.

Produktionen
19711972 beräknas med ovanstående utveckling för järn- och stålverk respektive
icke-järnmetallverk komma att öka med ca 6 1/2 %.

Under
första halvåret 1973 förutses ökningstakten för produktionen ligga vid ca 10 %
(i årstakt).

Orderläget
inom varven kan fortfarande betraktas som gott. Orderstockarna som under de
senaste åren varit exceptionellt stora kulminerade i början av 1971 och har
därefter trappats ned något, då varven varit obenägna att ta nya order till de
under året sänkta priserna vid ny-beställning av fartyg. Orderingången under
1971 var således endast ungefär hälften så stor som under 1970 men
orderstockarna bedömdes i mitten av mars av företagen som lagom stora och
innebär att sysselsättningen vid varven är tryggad till 1975.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad
nationalbudget för år 1972 93

Produktionen
inom varven steg kraftigt under 1970, medan ökningen 1971 tycks ha stannat vid
4 å 5 %. Den återhållande faktorn för en större produktionsuppgång har under
1971 och då speciellt under första delen av året till övervägande del varit
bristen på yrkeskunnig arbetskraft. Varven har emellertid under 1971 och början
av 1972 fått ett tillskott av arbetskraft, som kan beräknas ge utslag i
produktionsökningar framför allt under 1972 och man kan med hänsyn härtill
räkna med att det blir möjligt för varven att öka produktionen i något högre
takt än under 1971.

För
att bedöma produktionsutvecklingen inom varven för hela 1972 har en kalkyl
gjorts inom konjunkturinstitutet baserad på de prognoser som nu föreligger över
export-, investerings- och lagerutvecklingen vad avser fartyg. Kalkylen pekar
på en produktionsökning på 6 å 7 % 19711972. Motsvarande kalkyl har gjorts för
första halvåret 1973 men är då givetvis betydligt osäkrare. Den pekar på en
produktionsuppgång i något lägre takt.

Efterfrågan
på verkstadsindustrins produkter som under 1970 låg på en hög nivå föll
successivt tillbaka under 1971. Verkstadsindustrins orderingång ökade totalt
sett med drygt 1 0/0 j löpande priser 19701971 enligt statistiska
centralbyråns statistik för industrins leverans- och orderläge. Ökningen på
exportmarknaden uppgick till ca 2 0/0, medan den på hemmamarknaden stannade vid
ca 1 %. Volymmässigt sett torde detta för totala orderingångens del innebära en
minskning på 3 å 4 %. På hemmamarknaden föll orderingången snabbast under
första halvåret, medan nedgången för exportmarknadens del inträffade under
andra halvåret, allt säsongrensat sett. Elektroindustrin är den bransch som
bäst lyckats hävda sin orderingång under 1971.

I
löpande priser räknat var orderstockarna vid årsskiftet 1971/1972 ca 1 % större
än vid föregående årsskifte. Exportorderstockarna var närmare 6 % lägre vid
motsvarande jämförelse, medan orderstocken på hemmamarknaden var ca 6 % högre.
Den totala orderstockens volym som vid ingången av 1971 fortfarande var
mycket stor sjönk alltså under 1971, beroende på den snabba reduceringen av
exportorderstockarna.

De
skiljaktiga tendensenia i orderstockens utveckling på hemma- och
exportmarknaden sammanhänger med leveransernas utveckling under 1971. På
exportmarknaden ökade leveranserna med närmare 18 0/0 i löpande priser
19701971 enligt ovannämnda statistikkälla, medan hemmamarknadsleveranserna
endast steg med 2 % vid motsvarande jämförelse.

Den
vikande efterfrågan ledde till en avsevärd dämpning av produktionstillväxten
under första halvåret 1971 och därefter en sänkning av produktionsvolymen under
andra halvåret samtidigt som arbetstiden förkortades 1,5 tim/vecka efter
semesterstängningen. Produktionsvolym-

s. 94 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90 94

ökningen
19701971 stannade vid 3 a 3 1/2 o/o enligt statistiska centralbyråns
preliminära produktionsvolymindex. Elektroindustrin svarade för den kraftigaste
produktionstillväxten.

Enligt
senaste konjunkturbarometern minskade orderingången från hemmamarknaden
ytterligare under första kvartalet 1972 jämfört med fjärde kvartalet 1971,
medan orderingången från exportmarknaden var tämligen oförändrad. Drygt hälften
av företagen ansåg sig i mars ha för liten orderstock i förhållande till
produktionsnivån, vilket innebär att omdömet om orderstocken var något mera
negativt än i december 1971. Någon ökning av hemmamarknadsorderna föriitses
inte under andra kvartalet 1972, medan företagen däremot räknat med ökad
orderingång från exportmarknaden.

Produktionsvolymen
synes ha legat på en något lägre nivå under första kvartalet 1972 än under
fjärde kvartalet 1971. Andelen företag med fullt kapacitetsutnyttjande, som
sjunkit successivt under 1971, drog sig ytterligare något nedåt under första
kvartalet. Denna andel är nu i det närmaste lika låg som vid bottenläget vid
konjunkturnedgången 1967. Företagen planerar ingen höjning av
produktionsvolymen under andra kvartalet 1972; däremot tyder
produktionsplanerna för andra halvåret på en måttlig uppdragning av
produktionen.

Någon
avgörande förändring i verkstadskonjunkturen väntas inte ske under första
halvåret 1972. Konsumtionen av verkstadsprodukter och maskininvesteringarna
förutses i stort sett stagnera efter en kraftig uppgång under andra halvåret
1971 försäljningen av personbilar ökade exempelvis med ca 25 % säsongrensat
från första till andra halvåret 1971 efter att ha minskat successivt under
loppet av 1970 och framför allt första halvåret 1971. Andra halvåret 1972
beräknas konsumtionen ligga kvar på samma nivå som under första halvåret 1972
och andra halvåret 1971, medan maskininvesteringarna bedöms komma att vända
uppåt. Av verkstadsenkäten och den internationella konjunkturbedömningen att
döma kan man för exportleveransema, som sjönk mellan halvåren 1971, räkna med
en successiv uppgång under 1972 särskilt markant under andra halvåret. Den
totala lagerinvesteringen i verkstads-produkter, som föll mellan halvåren 1971,
väntas sjunka ytterligare under första halvåret 1972 dock i avtagande takt.
För andra halvåret kan man räkna med ungefär oförändrad total lagerinvestering
ett kalkylerat omslag från en minskning under första halvåret till en ökning
under andra halvåret av verkstadsprodukter i råvarulager motvägs i det närmaste
av beräknade ytterligare minskningar i övriga lagerinvesteringar. Någon
produktionsuppdragning under första halvåret 1972 har inte bedömts sannolik;
däremot bör exportleveransernas och maskininvesteringarnas prognoserade
utveckling under andra halvåret utgöra tillräckliga förutsättningar för en
uppgång i verkstadskonjunkturen och därmed för en ökande produktion.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Bil. 1
Reviderad nationalbudget för år 1972 95

Produktionsutvecklingen för 1972 som helhet har bedömts
med hjälp av en försörjningsbalans för verkstadsprodukter (tabell 3).i
Exportleveranserna beräknas stiga med närmare 5 % i volym efter en ökning
19701971 på drygt 11 %. Leveranserna till hemmamarknaden beräknas åter öka
efter minskningen 19701971. Den privata konsumtionen av verkstadsprodukter
kalkyleras stiga med drygt 8 0/0, varav bilkonsumtionen beräknats öka med
drygt 11 % efter att ha stagnerat 1970 1971. Investeringarna i maskiner
prognoseras komma att stiga med ca 5 % hela ökningen faller på de privata
investeringarna. Lagerökningen av färdigvaror förutsätts bli väsentligt lägre
än under 1971 ca 250 milj. kr. 1972 mot 750 milj. kr. 1971. Lagren av varor i
arbete, som under 19691970 byggdes upp mycket kraftigt för att sedan hållas
tämligen oförändrade under 1971, beräknas dras ned under 1972. De totala
investeringarna i lagren av verkstadsprodukter enligt balansen, vilka minskade
med ca 1,2 miljarder kr. 19701971, förutses därmed sjunka med ytteriigare
drygt 500 milj. kr. 19711972.

För 1972 beräknas den ökade hemmamarknadsefterfrågan
resultera i en importvolymökning på närmare 7 % framför allt är det
tillväxten av maskininvesteringarna som under 1972 i högre grad än tidigare väntas
tillgodoses genom ökad import. Produktionen inom verkstadsindustrin bedöms
därmed komma att stiga med endast drygt 1 0/0 1971 1972.

För första halvåret 1973 tyder verkstadsenkäten på
ytterligare ökad tillväxttakt för exportleveranserna. Även för den privata
konsumtionen och maskininvesteringarna kalkyleras med högre tillväxttakt än
under andra halvåret 1972. Vidare beräknas en moderat uppgång i den totala
lagerinvesteringen ske i förhållande till andra halvåret 1972, hänförlig till
råvaror och varor i arbete. Dessa faktorer sammantagna borde åter möjliggöra en
relativt hög produktionstillväxt under första halvåret 1973.

Sågverkens exportleveranser ökade under första halvåret
1971 ytterligare något från den höga nivån under andra halvåret 1970. De
mycket stora leveranserna under första halvåret påverkades dock delvis av den
gynnsamma väderleken och god tonnagetillgång och medförde lagerök-

1 Den import- och exportutveckling, som redovisas i
balansen, skiljer sig från den som presenteras i avsnittet om utrikeshandeln.
Till en del beror avvikelserna på olika definitioner av begreppet
verkstadsprodukter. Sålunda ingår här i såväl import som export t. ex. flygplan
och vapen. Framför allt förklaras emellertid skillnaden av att de import- och
exportprisindex som används i handelsstatistiken inte använts vid deflateringen
i försörjningsbalansen, eftersom dessa sannolikt överskattat prisstegringarna.
Pä basis av de informationer man får av exportenkäterna för verkstadsprodukter
har prisutvecklingen för exporten och importen bedömts och därvid har hänsyn
tagits till devalveringar och revalveringar i vilctiga import- och exportländer
samt till den olika varusammansättningen i import och export. Det bör tilläggas
att de deflateringstal som används i dessa beräkningar inte heller är identiska
med dem som tillämpas vid nationalräkenskapernas fastprisberäkning av exporten.

s. 96 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90 96

Tabell IV: 3. Försörjningsbalans för verkstadsprodukter, exkl.
fartyg 19691972

Milj. kr., 1968 års producentpriser

1969

1970

1971

1972 prognos

Produktion

22 792

25 472

25 752

26 000

Import

10017

II 581

11 396

12 160

Summa tillgång

32
809

37 053

37148

38160

Offentlig
konsumtion

1683

1431

1782

1560

Privat konsumtion

4 825

4916

4 730

5 130

nyinköp av bilar

1967

1843

1856

2 070

övrigt

2 858

3 073

2 874

3 060

Investeringar
i maskiner m. m.

9 003

9 743

9 620

10 090

offentliga

2 171

2 589

2 600

2 580

privata

6 832

7 154

7 020

7 510

Lagerförändring

716

1 825

669

130

Export

9 806

12 048

13 397

14 030

Varuinsats

6 776

7 090

6 950

7 220

industri

2 672

2 865

2 850

2 960

byggnadsverksamhet

2 689

2 735

2 585

2 700

maskinunderhåll och reparationer

1415

1490

1515

1 560

Summa användning

32 809

37 053

37148

38160

Anm. Denna balans mäter produktionen av de varor som
definitionsmässigt klassificerats som verkstadsprodukter. Den visar för
perioden 19631968 en systematisk underskattning jämfört med statistiska
centralbyråns årsberäkningar över produktionsutvecklingen (mätt i
förädlingsvärde) inom verkstadsindustrin, definierad som de arbetsställen som
huvudsakligen tillverkar verkstadsprodukter, och för 19681969 en
överskattning. Avvikelsen torde emellertid inte enbart bero på denna
deflnitionsolikhet. Den långsammare produktionsökningen enligt balansen kan
sannolikt också hänföras till, dels systematiska fel i de på nationalräkenskaperna
grundade beräkningarna av komponenterna på användningssidan och dels skillnaden
i de prisdeflatorer som använts vid produktionsvolymberäkningarna resp. vid
deflatering av nationalräkenskaperna. Försörjningsbalansens produktionsökning
för prognosperioden korrigeras därför regelmässigt uppåt.

Källa: Konjunkturinstitutet.

ningar i flera importländer. En viss lageraweckling torde
sedan ha skett, varför leveranserna blev lägre under andra halvåret. Totalt uppgick
exporten av sågade och hyvlade trävaror under 1971 till 7,5 miljoner kbm en
ökning med drygt 8 o/o jämfört med 1970. Denna starka tillväxt var i stor
utsträckning hänförlig till ökade marknadsandelar för svenska trävaror, då den
sammantagna importen till de viktigaste svenska avnämarländerna snarast synes
ha minskat något.

Efterfrågeutvecklingen på hemmamarknaden uppvisade
emellertid en diametralt motsatt bild. Den inhemska ordertillströmningen
började falla redan under andra halvåret 1970 och fortsatte att krympa under
hela 1971. Orsaken var främst att söka i den aktivitetsminskning inom
byggsektorn som direkt resulterade i en minskad trävamförbrukning och indirekt
också ledde till en sjunkande trävaruåtgång inom snickeri- och möbelindustrin.
Den inhemska leveransutvecklingen påverkades dessutom av lagerneddragningar
inom handeln och förbmkarsektorerna.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1972 97

Produktionstillväxten
som var hög under hela 1970 stagnerade under första kvartalet 1971 och drogs
sedan kraftigt ned för att begränsa de till följd av den vikande
hemmamarknadsefterfrågan snabbt stigande färdigvarulagren vid sågverken. För
året som helhet kom därmed produktionsökningen att staima vid omkring 3 0/0,
medan nettolagerök-ningen i producent-, handels- och förbrukarledet beräknas ha
varit omkring en halv miljon kbm. ;

Som
framgår av avsnittet om. utrikeshandeln torde man kunna räkna med en ökning av
Västeiuropas import av trävaror under 1972 främst till följd av en ökad
brittisk import. Samtidigt bedöms möjligheterna till andelsvinster för de
svenska trävarorna som goda. Totalt beräknas sålunda exporten kunna öka nära 9
% 19711972.

På
herrunamarknaden beräknas ett snabbt omslag ske i leveransutvecklingen tmder
första delen av 1972 till följd av den kraftigt stigande byggnadsproduktionen.
För hela 1972 kalkyleras med en förbrukningsökning av ca 4 0/0. Produktionen
torde med hänsyn till de kraftigt uppbyggda producentlagren komma att hållas
tillbaka särskilt under första halvåret. Med den ovan kalkylerade
efterfrågeutvecklingen skulle med ett antagande om en lagerminskning av
storleksordningen 350 000 m* produktionen komma att för hela 1972 bli
oförändrad jämfört med 1971.

Som
en följd av en antagen minskning av byggandet i Förenta staterna kalkyleras
det kanadensiska intresset för den västeuropeiska trävarumarknaden öka under
första halvåret 1973. Då samtidigt Västeuropas trävaruimport inte fömtses öka i
någon större omfattning beräknas den svenska trävaruexporten säsongrensat
sjunka något från andra halvåret 1972 till första halvåret 1973. Hemmamarknaden
antas emellertid fortsätta att absorbera en ökande kvantitet varför totala
leveranserna beräk-

Tabell
rV:4. Försörjningsbalans för sågade och hyvlade trävaror 19691972 1 000 kbm
(barr- och lövträ)

1969

1970

1971

1972 prognos

Produktion Import

11393 161

12 280 150

12 640 130

12 640 130

Summa tillgång

11554

12 430

12 770

12 770

Export Vaminsats

industri

byggnadsverksamhet Lagerförändring Saidopost

6 815 5 840 3 610 2 230 -451 -650

6 900 6 040 3 780 2 260 370 -880

7 490 5 810 3 650 2160 500 -1030

8 130 6 020 3 750 2 270 - 350 -1030

Summa användning

11554

12 430

12 770

12 770

Källa:
Konjunkturinstitutet. 4 Riksdagen 1972.1 saml. Nr 90. Bilaga 1.

s. 98 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 90 98

nas
bli i stort sett oförändrade. Med hänsyn till att producentlagren fortfarande
vid utgången av 1972 torde vara relativt stora beräknas produktionen under
första halvåret 1973 öka endast svagt.

Inom
gruppen träindustri exklusive sågverk försvagades avsättningsläget successivt
under 1970 och produktionen drogs ned mot slutet av året.
Produktionsneddragningen fortsatte under första halvåret 1971. Under andra
halvåret skedde emellertid ett omslag i orderutvecklingen för de mer
konsumtionsinriktade delarna möbelindustrin och gruppen övrig träindustri
samtidigt som orderingången till byggnadssnickerierna slutade falla och
produktionskurvan vände uppåt under andra halvåret. För året som helhet kom
därför produktionsnedgången att stanna vid ca 3 o/o.

Den
senaste konjunkturbaroraetern avspeglar det i början av 1972 förbättrade
efterfrågeläget för deima delbransch speciellt då det gäller
byggnadssnickeriema. En produktionsuppgång tycks ha skett under första
kvartalet 1972 och planeras även för andra kvartalet. Kapacitetsutnyttjandet
anges i konsekvens därmed ha ökat något.

Mot
bakgrund av den prognoserade starka uppgången av byggnadsverksamheten och med
hänsyn till den fömtsedda konsumtionsökningen beräknas produktionen inom denna
bransch kunna öka 6 a 7 o/o 1971 1972 med tyngdpunkten av ökningen på första
halvåret.

För
första halvåret 1973 förutses produktionen inom gruppen träindustri exklusive
sågverk ytterligare komma att dras upp.

En
summering av de olika utvecklingstendenserna inom träindustrins delbranscher
innebär för totala träindustrin en produktionsminskning 19701971 på ca 1 Va
och en produktionsökning 19711972 på drygt 4 o/o.

Världsmarknaden
för avsaluma5,ra kännetecknades under 1971 av ett markant omslag i
leveransutvecklingen. Leveranserna av papperscellulosa från Norden och
Nordamerika sjönk under året med över 2 miljoner ton och stannade vid 11,4
miljoner ton. Största delen av importminskningen nära 1,5 miljoner ton föll
på Västeuropa och orsakades främst av ett mycket kraftigt lageromslag. En så
stor del som inemot 0,5 miljoner ton av den starka importökningen under 1970
hade gått till uppbyggnad av köparlagren och när lagren från årsskiftet skars
ned minst lika kraftigt förklarar således enbart lagerrörelserna en minskning
av leveranserna mellan 1970 och 1971 på omkring 1 miljon ton.

Av
det mycket kraftiga efterfrågeomslaget framgår också klart hur starkt
avsalumassasektorn påverkas vid en försvagning av massakonsumtionen.
Avsalumassan utgör ju i så stor utsträckning en marginalpost i
pappersindustrins totala råvaruförsörjning, då huvuddelen av massan produceras
i integrerade massafabriker-pappersbruk.

Produktionstakten
inom den svenska massaindustrin var fortsatt hög under en stor del av första
halvåret 1971 trots den mycket kraftiga ned-

s. 99 Kontrollera mot PDF

Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1972 99

gången
i leveranserna. Producentlagren steg därmed snabbt. Produktionen drogs sedan
successivt ned under återstoden av 1971,, men den svaga leveransutvecklingen
medförde fortsatt kraftigt stigande färdigvarulager under de tre första
kvartalen. Lageraivån sjönk visserligen under fjärde kvartalet till följd av en
kraftig stegring av leveranserna, men för. året som helhet kom ändå en
betydande lageruppbyggnad till stånd.

Totalt
för 1971 sjönk tillverkningen av papperscellulosa jämfört med 1970 omkring 150
tusen ton till 3 460 tusen ton. Produktionskapaciteten ökade emellertid starkt
19701971 och ett fullt kapacitetsutnyttjande skulle ha inneburit en produktion
av omkring 3,9 miljoner ton. Det verkliga produktionsbortfallet är således av
storleksordningen 450 tusen ton.

För
1972 torde man kunna räkna med en successivt stigande pappersproduktion i
Västeuropa och därmed ett ökat behov av massaimport. Mot slutet av 1971 torde
dessutom förbrukarlagren ha nått en låg nivå och även om man inte kan utesluta
ytterligare någon lagerminskning under de första månaderna 1972, torde en
stigande massakonsumtion rätt snart ge utslag i ökade leveranser. Mot slutet av
året torde man dessutom räkna med en viss uppdragning av förbmkarlagren. I
takt med återhämtningen i den amerikanska ekonomin och med ökade möjligheter
till avsättning på den japanska marknaden beräknas vidare det nordamerikanska
trycket på Västeuropa lätta. Med dessa antaganden förutses massaexporten kunna
öka ca 11 % 19711972. Exporten av papperscellulosa 1972 skulle därmed bli av
imgefär samma storleksordning som 1970. Även på hemmamarknaden beräknas
leveranserna stiga under loppet av 1972.

A
andra sidan ökar produktionskapaciteten såväl i Norden som i Nordamerika varför
man i produktionshänseende inte kan räkna med någon avgörande förbättring av
kapacitetsutnyttjandet förrän en mer utpräglad efterfrågestegring gör sig
gällande i Västeuropa. Av aviserade planer att döma synes således produktionen
i den svenska massaindustrin komma att begränsas genom driftsinskränkningar
under våren och sommaren. I takt med förbättringen av marknadsläget beräknas
sedan produktionen dras upp mot slutet av 1972. Här har kalkylerats med i stort
sett samma genomsnittliga kapacitetsutnyttjande som under 1971, vilket skulle
innebära en produktionsökning på ca 4 0/0 19711972.

Denna
kalkylerade produktions- och leveransutveckling implicerar en fortsatt stegring
av producentlagren under 1972 där huvuddelen av lagerökningen säsongrensat
sett beräknas falla på första halvåret.

Under
första halvåret 1973 kan man räkna med en förhållandevis kraftig ökning av
massaexporten mot bakgrund av en förutsatt fortsatt uppgång av Västeuropas
pappersproduktion, samtidigt som förbmkarlagren dras upp.
Kapacitetsutnyttjandet inom massaindustrin beräknas sålunda stiga under första
halvåret 1973 samtidigt som producentlagren torde dras ner.

s. 100 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90 100

Redan
i början av 1970 kunde den svenska pappers- och pappindustrin förmärka en
dämpning i den sedan mer än 2 år kraftigt stigande ordertillströmningen från
såväl hemma- som exportmarknaden. Ökningstakten avtog alltmer och mot slutet
av året föll orderingången kraftigt och fortsatte att falla under första
halvåret 1971. Produktionen fortfor emellertid att öka kraftigt under större
delen av 1970 och producentlagren steg. Trots en successiv
produktionsneddragning från slutet av 1970 steg producentlagren ytterligare under
första halvåret 1971. Produktionen låg under andra halvåret kvar på första
halvårets nivå och produktionsminskningen stannade därigenom vid knappt 3 o/o.
Efterfrågeläget förbättrades under andra halvåret genom en höjd
papperskonsumtion i Västeuropa och exportleveranserna ökade i relativt snabb
takt. Även på hemmamarknaden synes ett omslag i leveransutvecklingen ha skett
mot slutet av året. För året som helhet blev därmed exporten i stort sett
oförändrad jämfört med 1970, medan inlandsleveranserna minskade nära 5 %.

För
1972 torde man kimna räkna med en ökning av pappersexporten på ca 6 o/o främst
genom en ökad pappersförbrukning i Storbritannien. Samtidigt förutses den
nordamerikanska konkurrensen på Västeuropa avta till följd av en stigande
inhemsk ekonomisk aktivitet i Förenta staterna. Även på hemmamarknaden
kalkyleras med stigande leveransvolym. Med hänsyn till att tyngdpunkten på
leveransuppgången beräknas ligga på andra halvåret och till förekomsten av
stora producentlager beräknas produktionstillväxten bli svag under första
halvåret. För året som helhet beräknas produktionen stiga ca 5 o/o räknat i
volym, vilket med den fömtsedda leveransutvecklingen skulle medföra något lägre
producentlager vid utgången av 1972 än ett år tidigare.

För
första halvåret 1973 beräknas exporten av papper stiga i relativt snabb takt,
samtidigt som även hemmamarknadsleveransema förutses öka starkare än imder
föregående halvår. Mot bakgrund av denna efter-frågeutveckling beräknas
producentlagern komma att minska något, samtidigt som produktionstakten dras
upp.

Produktionen
inom livsmedelsindustrin inklusive dryckesvaru- och tobaksindustrin låg under
hela 1971 kvar på ungefär samma nivå, vilket för helåret innebar en ökning med
knappt 2 1/2 o/o jämfört med 1970. Detta är en för denna bransch relativt liten
uppgång. Ändå växte färdigvarulagren markant under samtliga kvartal 1971,
vilket förklaras av den svaga konsumtionsutvecklingen under 1971;
livsmedelskonsmntionen minskade något jämfört med 1970. Produktionsökningen hänför
sig helt till den egentliga livsmedelsLndustrin, som ökade sin tillverkning med
ca 3 o/o, medan produktionen stagnerade inom dryckesvaru- och tobaksindustrin.

Med
hänsyn till den prognoserade tillväxten av livsmedelskonsumtionen under 1972
kan man räkna med en något högre ökningstakt för livs-

s. 101 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad
nationalbudget för år 1972 101

medelsproduktionen.
De stora färdigvarulagren kommer dock troligen under första hälften av 1972 att
verka bromsande på produktionen, men det förutses ske en förhållandevis kraftig
produktionsökning under andra halvåret. För året som helhet skulle
färdigvarulagren trots en liten uppbyggnad under andra halvåret komma att
minska något och produktionen kalkyleras öka med ca 3 o/o 19711972.

För
första halvåret 1973 förutses en något högre ökningstakt i produktionen än
föregående halvår. Som grund för detta ligger antagandet om fortsatt
färdigvamlagemppbyggnad samt en hög konsumtion.

Produktionsvolymen
inom textil- och beklädnadsindustrin föll kraftigt tillbaka under första
halvåret 1971 för att därefter ligga kvar på samma nivå under andra halvåret.
För hela 1971 kom produktionen därmed att minska med 9 1/2 % i förhållande till
1970. Starkast var tillbakagången inom beklädnadsindustrin där produktionen minskade
med 15 o/o, medan nedgången för textilsektorn stannade vid drygt 4 1/2 %. Inom
denna uppvisar emellertid trikåindustrin en tillväxttakt på ca 15 % varför
produktionsneddragningama för övriga delar av textilindustrin blev betydligt
kraftigare ca 10 o/o.

Den
betydande nedgången i beklädnadsproduktionen har framför allt sin förklaring i
en mycket svag utveckling av den inhemska efterfrågan. Konsumtionen av
beklädnadsvaror, som 1970 endast visade en svag ökning, minskade med ca 6 %
1971 samtidigt som lagerneddragningar ägde rum. Utveckluigen av
hemmamarknadsefterfrågan ledde också till att importen minskade något som
inte inträffat under den senaste 12-årsperioden. Nedgången blev 3 %.

För
1972 har produktionsutvecklingen för beklädnadssektorn bedömts med hjälp av en
försörjningsbalans. Efter den kraftiga nedgången i konsumtionen av
beklädnadsvaror 19701971 väntas konsumtionen öka med 3 o/o 19711972.
Samtidigt beräknas lagren komma att byggas upp under året. Den tilltagande
inhemska efterfrågan torde medföra en kraftig importökning ca 18 o/o.
Exporten bedöms komma att öka i högre takt än under 1971.

Den
här kalkylerade utvecklingen medför en produktionsökning på 1/2 % för
beklädnadsvaror.

Textilsektorns
produktionsminskning förutses fortsätta i samma takt 19711972 som för året
innan, varför produktionen inom hela textil-och beklädnadsindustrin beräknas
komma att minska ca 1 o/o 1971 1972.

För
första halvåret 1973 skulle den prognoserade fortsatt höga tillväxten av
konsumtionen medföra att produktionsvolymen för hela sektorn ligger kvar på
samma nivå som under andra halvåret 1972.

De
hittills berörda branscherna svarar för närmare 80 % av den totala
industriproduktionen. För återstående branscher, som i tabell 1 ingår under
benämningen övriga branscher, är produktionsutvecklingen

s. 102 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90 102

efter
1969 till övervägande delen tills vidare mycket bristfälligt belyst. Den i
tabellen angivna utvecklingen för 1971 och 1972 syftar därför huvudsakligen
tUl att ge en ungefärlig uppskattning av produktionsförändringen inom dessa
branscher sammantaget, av vilka jord- och stenvam-, kemisk samt grafisk
industri utgör de förädlingsvärdemässigt tyngst vägande branscherna. Gruppen
innefattar även papp- och pappersvam-, gummivaru- och läderindustri. Nedan
berörs utvecklingen inom dessa branscher.

Den
låga aktiviteten inom byggnadssektorn under 1971 medförde att produktionen inom
jord- och stenvaruindustrin sjönk kraftigt under loppet av 1971 och för hela
1971 blev minskningen i förhållande till 1970 drygt 8 o/o. Såväl orderingång
som produktion tycks av den senaste barometern att döma ha fortsatt att minska
under första kvartalet 1972. Med hänsyn till den prognoserade kraftiga ökningen
av byggnadsverksamheten under 1972 kan man dock räkna med en snabb vändning
uppåt i produktionskurvan senare under året. Detta skulle för hela 1972
innebära att produktionen ligger kvar vid 1971 års nivå.

Produktionen inom den
kemiska industrin har ökat mycket starkt under hela 60-talet. 19691970 sjönk
tillväxten till knappt 8 o/o från att ha varit 14 % ett år tidigare. Enligt
statistiska centralbyråns nyligen framlagda nya månadsvisa beräkningar över
industriproduktionen, minskade produktionen 19701971 med 5 %. Detta baseras på
den nya leveransstatistiken, som endast finns fr. o. m. 1970, jämte
lageruppgifter ur investeringsenkäterna, vilket måste betraktas som ett mycket
bräckligt material. Enligt statistiska centralbyråns tidigare beräkningar
ökade produktionen med 7 1/2 % 19701971. Man utgick härvid från uppgifter om
sysselsättningen jämte ett antagande om produktivitetsutvecklingen, vilket
erhållits genom en mekanisk framskrivning av utvecklingen t. o. m. 1969. Det
använda produktivitetsantagandet har visserligen sannolikt varit för högt
satt, då utvecklingen inom de delar av industrin där man kunnat mäta
produktivitetsutvecklingen 19691971 pekar på ett fall i
produktivitetstillväxten inom industrin för denna period, vilket man givetvis
missar vid en mekanisk framskrivning av utvecklingen. A andra sidan implicerar
en produktionsminskning med 5 o/o en synnerligen drastisk försämring av
produktivitetsutvecklingen 1970 1971.

Produktionsutvecklingen
19701971 ligger således sannolikt någonstans emellan de båda beräkningarna.
Uppgifterna i konjunkturbarometern tyder på en svag tillväxt av produktionen
för den kemiska industrin under 1971, svagare än under 1970. Gissningsvis kan
produktionsökningen ha varit en eller ett par procent 19701971. Den del av
branschen, för vilken den svagaste utvecklingen redovisas, innefattar bl. a.
färg-, läkemedels- och tvättmedelsindustri. Denna skulle enligt statis-

s. 103 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad
nationalbudget för år 1972 I03

tiska
centralbyråns nya beräkningar ha minskat produktionen med över 10%.

Den
senaste konjunkturbarometern tyder på en tilltagande produktionsökning för den
kemiska industrin under 1972. Om man räknar med ovan antagna ökning för
19701971 på 1 ä 2 o/, torde det vara rimligt att räkna med 5 å 6 % i ökning
för 19711972, vilket här har kalkylerats med.

Produktionen
inom den grafiska industrin har enligt statistiska cen-tralbyåns nuvarande
beräkningar ökat med ca 3 0/0 19701971. Man har härvid utgått från
sysselsättningsstatistik jämte produktivitetsantagande enligt samma metod som
tidigare användes för den kemiska industrin (se ovan). Liksom den gamla
beräkningsmetoden för den kemiska industrin innebär sannolikt denna metod en
överskattning av produktionsutvecklingen även för den grafiska industrin 1971.
Av konjunkturbarometern att döma tycks produktionen snarast ha minskat något
under 1971, åtminstone under första hälften av året. Detta verkar också
sannolikt med hänsyn till den allmänt svaga konsumtionsutvecklingen. En sådan
försvagning brukar bli kärmbar för den grafiska industrin ganska snabbt. Med
hänsyn till den prognoserade högre konsumtionsnivån 1972 kan man därför räkna
med en uppdragning av produktionen under loppet av 1972. Detta beräknas för
helåret leda till en ungefär oförändrad produktionsnivå jämfört med 1971.

Papp-
och pappersvaruindustrin minskade produktionen 19701971 med ca 1 1/2 %. Den
svaga inhemska efterfrågeutvecklingen under

1971 väntas
redan i början av 1972 vändas till en kraftig ökning och

jämsides därmed förutses en snabb produktionsuppdragning. Giimmiva-

ruindustrin uppvisade för helåret 1971 en produktionsminskning på

drygt 2 %. Produktionen sjönk under loppet av året och låg sista kvar

talet 9 % lägre än under första kvartalet. En kraftigt ökad orderingång i

slutet av 1971 och i början av 1972 kan emellertid tydas som en vänd

ning för branschen. Produktionen förutses sålunda öka något 1972.

Produktionen
inom lädervaruindustrin gick tillbaka 19701971 med ca 3 0/0. Den prognoserade
ökningen av den privata konsumtionen 1972 efter minskningen 1971 väntas medföra
en ökad orderingång och därmed stigande produktion för branschen.

Totalt
för gruppen övrig industri sjönk produktionen 19701971 med ca 3 % enUgt
statistiska centralbyråns beräkningar. Med ovan inlagda justeringar för den
kemiska och den grafiska industrin skulle minskningen stanna vid 2 %. Ovan
skisserade produktionsutveckling för

1972 skulle
ge en produktionsökning för gmppen som helhet med ca

2 1/2 0/0 19711972. De stora färdigvarulagren torde komma att verka

hämmande på produktionsutvecklingen under första halvåret. För andra

halvåret kan man däremot räkna med en kraftig produktionsuppdrag-

s. 104 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 90 104

ning,
då effekterna av lagerawecklingen samt den kraftiga stegringen av aktiviteten
inom byggsektorn slår igenom på produktionen. Färdigvarulagren väntas för
helåret 1972 ligga kvar vid 1971 års nivå, medan råvarulagren förutses öka
något för denna sektor som helhet.

Under
första halvåret 1973 väntas orderingång och orderstock ligga på en hög nivå,
vilket förutses medföra att ökningen i produktionen fortsätter i oförminskad
takt jämfört med närmast föregående halvår. Såväl råvarulager som
färdigvarulager torde komma att stiga.

2.
Skogsbruket

Som
följd av den ovan redovisade svaga produktionsutvecklingen inom
skogsindustrierna beräknas förbrukningen av rimdvirke successivt ha minskat \mder loppet av 1971. Särskilt under andra halvåret sjönk
förbrukningen kraftigt främst på grund av de omfattande driftsinskränkningarna
inom massaindustrin men även inom sågverken hölls produktionen då tillbaka.
För året som helhet beräknas sålunda förbrukningen inom massa- och
pappersindustrin ha fallit tillbaka omkring 5 %, medan rundvirkesåtgången inom
sågverken ökat omkring 3 o/o. Exporten av rundvirke som genom
stormfällningarna ökat kraftigt under 1970 var hög även under första halvåret
1971. Produktionsneddragningen inom den norska massaindustrin i förening med
ett lageromslag för massaved i Norge medförde emellertid en mycket kraftig
nedskärning av massavedsexporten under andra halvåret.

Skogsawerkningarna
hade under 1970 ökat kraftigt främst till följd av en stark ökning av
förbrukningen av rundvirke inom sågverken och massa- och pappersindustrin.

Tabell
IV: 5. Försörjningsbalans för mndvirke 19691972

1
000 kbm fast mått utan bark (barr- och lövträ)

1969

1970

1971

1972 prognos

Produktion

52 800

59 990

64 840

54 810

sågtimmer

21 790

23 630

24 100

23 860

massa- och boardved

27 020

32 480

36 990

27 420

övrigt rundvirke

3 990

3 880

3 750

3 530

Import

400

570

820

550

Summa tillgäng

53 200

60 560

65 660

55
360

Export

3 180

4 270

3 660

3 290

Lagerförändring

-2 590

50

6 800

-4 100

Förbrukning

52 610

56 240

55 200

56 170

sågtimmer

21250

22 910

23 580

23 600

massa- och boardved

27 480

29 560

27 960

29 120

övrigt rundvirke

3 880

3 770

3 660

3 450

Summa användning

53 200

60 560

65 660

55
360

Källa:
Konjunkturinstitutet.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad nationalbudget
för år 1972 105

Avverkningarna
fortsatte att öka under de gynnsamma klimatiska förhållandena under första
halvåret 1971, vilket med den ovan redovisade förbrukningsutvecklingen medförde
en mycket stark ökning av massa-vedslagren. Trots en drastiskt minskad
avverkning under andra halvåret kom sålunda skogsawerkningarna att öka hela 8
o/o 19701971. Lagerökningen kom följaktligen att bli synnerligen stark. Enligt
preliminära uppgifter steg massavedslagren drygt 6,5 miljoner kbm, vilket innebär
nära nog en 50-procentig ökning av lagerstocken.

För
1972 beräknas rundvirkesförbmkningen totalt stiga omkring 2 o/o med den
starkaste förbrukningsökningen inom massa- och pappersindustrin. Exporten av
massaved kalkyleras fortsätta falla tillbaka till följd av en väntad fortsatt
nedgång av den norska massaproduktionen. Samtidigt kan man räkna med en
kraftig minskning av de högt uppdragna massavedslagren. Här har kalkylerats med
en lagerminskning av storleksordningen 4 miljoner kbm, vilket skulle innebära
en minskning av avverkningarna 19711972 på ca 15%.

Förbrukningen
av rundvirke kommer med ovan ställda prognoser för skogsindustrierna att öka i
långsammare takt första halvåret 1973 än under 1972. Samtidigt kalkyleras
neddragningar av massavedslagren fortsätta, varför aktiviteten inom skogsbruket
torde bli låg under vintern 1972/1973.

3.
Övriga näringar och den totala produktionen

Statistiska
centralbyrån har för 1971 gjort preliminära beräkningar av
bruttonationalprodukten mätt från produktionssidan. I följande tablå ges en
sammanställning av förändringstalen för de olika näringsgrenarnas
produktionsvolym 19701971 samt skattningar av utvecklingen 19711972.

Jordbrukets
produktionsvolym beräknas enligt nationalräkenskapskal-

kylema ha ökat med ca 3,5 o/o 19701971. Ökningen föll helt på vege-

tabilieproduktionen, som ökade kraftigt till följd av den goda skörden,

medan produktionen av animalier i stort sett var oförändrad. Under för

utsättning av normalskörd 1972, vilket innebär en minskning av produk

tionen av vegetabilier med ca 13 o/o, beräknar ståtens jordbmksnämnd

att jordbmkets nettoproduktion kommer att minska med 5 o/o 1971

1972. Animalieproduktionen förutses öka med 1,5 o/o. Efter att mjölk-

besättningarna och därmed även mjölkproduktionen minskat uhder ett

antal år beräknas denna öka med 3,5 o/o 19711972. Vidare väntas

minskningen av kreaturskapitalet i det närmaste upphöra.

Skogsbrukets
bidrag till bnittonationalprödukten beräknas ha stigit med 5 % 19701971. Främst
till följd av den stora lägerhållningen av massaved torde man kunna räkna med
en nedgång med ca 4,5 "/o 19711972.

4t
Riksdagen 1972.1 saml. Nr 90. Bilaga 1.

s. 106 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 90 106

Som
framgår av avsnitt 1 i detta kapitel stagnerade industriproduktionen 1971.
Under 1972 väntas produktionen öka snabbast inom varvsindustrin och massa- och
pappersindustrin, medan produktionen väntas minska eller vara oförändrad inom
textil- och beklädnadsindustrin och malmgruvorna. För hela industrin beräknas
förädlingsvärdet öka med 2,5 % 19711972.

Inom
elsektorn ökade förädlingsvärdet 19701971 med 14 %. Ökningen låg helt på
vattenkraftproduktionen och förklaras av den förbättrade vattenförsörjningen.
Värmekraftproduktionen minskade med drygt 20 o/o och låg under 1969 års nivå.
Enligt centrala driftledningen beräknas elkraftproduktionen öka med ca 5,5 o/o
19711972. I stort sett hela ökningen väntas falla på vattenkraftssidan.

Inom
byggnadsverksamheten minskade produktionen med 4,5 o/o under 1971 jämfört med
1970. Som framgår av kapitel VII beräknas bruttoinvesteringarna i byggnader
och anläggningar öka med 5 o/o 1971 1972. Inkluderas byggnadsunderhållet
uppgår ökningen till 4,5 %.

Av
ovanstående följer att varu- och kraftproduktionen främst till följd av
industriproduktionens stagnation beräknas ha varit i stort sett oförändrad
1971 jämfört med 1970, medan tillväxten 19711972 uppskattas till knappt 2,5 %.

Den
offentliga tjänsteproduktionen beräknas ha stigit med 3,5 % 19701971 medan
tillväxttakten 19711972 väntas stanna vid 2,5 o/o.

Enligt
nu föreliggande beräkningar låg produktionen inom de privata tjänstesektorerna
på en i stort sett oförändrad nivå 19701971. Från varuhandeln, som svarar för
mer än 40 % av den privata tjänsteproduktionen anges en minskning av den reala
omsättningen med 1 o/o, vilket förklaras av nedgången i vamkonsumtionen. Liksom
i den preliminära nationalbudgeten för 1972 beräknas den privata
tjänsteproduktionen komma att öka med omkring 4,5 % 19711972. Ökningstalet har
skattats med ledning av den prognoserade omsvängningen i konsumtionsutvecklingen
på främst varor. Även utvecklingen av tjänstekonsumtion och investeringar
förutses i hög grad bidra till produktionsuppgången, som väntas komma att
beröra den helt övervägande delen av tjänstesektorerna.

Den
totala tjänsteproduktionen ökade enligt ovanstående beräkningar med 1 o/o
19701971 medan ökningen mellan 1971 och 1972 fömtses bli ca 4 %.

Bruttonationalproduktens
tillväxt, mätt från produktionssidan, blev enligt dessa beräkningar ca 0,5 o/o
19701971. ökningen berodde så gott som uteslutande på ökad tjänsteproduktion,
och då framför allt inom den offentliga sektorn. Mellan 1971 och 1972 beräknas
bruttonationalproduktens tillväxt bli ca 3,5 %. Närmare 3/4 av tillväxten
förklaras av ökad tjänsteproduktion.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad nationalbudget
för år 1972

107

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förändring i

i
produktionsvolym

19701971

19711972

Procent

Milj. kr. i 1971 års priser

Procent

Jordbruk

Skogsbruk

Industri

Elkraftproduktion

Byggnadsverksamhet

3,5

5

0

14

-4,5

-180

-150

1 170

220

650

-5

-4,5 2,5 5,5 4,5

Summa
varu- och kraftproduktion

0

1710

2.5

Offentlig sektor Övriga tjänster

3,5 0

790 3 670

2,5 4,5

Summa
tjänstesektorer

1

4 460

4

Total
produktion

0,5

6170

3,5

Av
de olika specialkapitlen framgår att storleken på bmttonationalprodukten, mätt
från användningssidan, var i stort sett oförändrad 1971 i jämförelse med 1970.
För 19711972 kalkyleras med en ökning på ca 3,5 %. Differensen mellan
beräkningarna från produktions- och användningssidan uppgår därmed till
ungefär 1/2 procentenhet för 1971, medan beräkningarna i stort överensstämmer
för 1972.

s. 108 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:90 108

V.
Arbetsmarknaden

1.
Läget på arbetsmarknaden under 1971 och början av 1972

I
den preliminära nationalbudgeten för 1972 visades att läget på den svenska
arbetsmarknaden, som under 1969 och 1970 präglats av hög efterfrågan på
arbetskraft, under 1971 karakteriserades av minskat resursutnyttjande. Som en
följd av den försvagade arbetskraftsefterfrågan skedde en betydande minskning
av nettoinvandringen till Sverige. Under 1971 uppgick sålunda
immigrationsöverskottet till endast 3 100 mot 48 700 det högsta värde som
noterats under 1970. Bakom det låga nettotalet för 1971 ligger en hög
utvandring, drygt 39 500, vilken översteg det tidigare högsta värdet med 1/3.
Invandringen minskade kraftigt jämfört med 1970 men får ändå betraktas som
relativt hög. Den uppgick under 1971 till 42 600, vilket var nära 35 000 färre
än under 1970. Starkt bidragande till den låga nettoinvandringen under 1971 var
att många finländare återvände hem. Under 1971 utvandrade netto 2 200
finländare från Sverige, medan det under 1970 skedde en nettoinvandring hit av
30 400 personer med finländskt medborgarskap. Även nettoinvandringen av
jugoslaviska och grekiska medborgare minskade väsentligt och var under 1971
sammanlagt 5 300 mot 10 200 1970.

På
grund av skillnader i åldersstrukturen mellan invandrare och utvandrare
lämnade nettoinvandringen under 1971 inte något bidrag till ökningen av
befolkningen i åldersintervallet 2064 år. Immigrationsöverskottet bestod
nämligen till över 9/10 av bam och ungdomar under 20 år och i övrigt av
personer över 64 år.

Medelbefolkningen
i åldrarna 2064 år ökade med 0,5 o/o mellan 1970 och 1971, medan ökningen från
1969 till 1970 var 0,9 o/o. Även om effekten av den minskade nettoinvandringen
reduceras vid en jämförelse mellan genomsnittstalen 1970 och 1971 för befolkningen,
torde den förklara en betydande del av den redovisade skillnaden i ökningstakt.
Medelbefolkningen i åldersintervallet 1674 år, vilken i det följande
betraktas, ökade mellan 1970 och 1971 med 0,6 o/o till 5,9 miljoner.

Antalet
sysselsatta ökade enligt statistiska centralbyrån med endast 0,2 o/o mellan
1970 och 1971. Bland männen minskade emellertid sysselsättningen antalsmässigt
med 1,0 o/o, medan den bland kvinnorna ökade med 1,7 o/o. Större delen av
ökningen bland kvinnorna hänförde sig till de gifta kvinnorna. Då dessa har
betydligt kortare genomsnittlig arbetstid än männen och de icke gifta
kvinnorna, bidrog denna förskjutning till att en väsentlig skillnad mellan
förändringen i antalet sysselsatta och förändringen i antalet utförda arbetstimmar
uppstod. Andra faktorer som verkade i samma riktning var den lagstadgade arbetstidsförkortningen
samt den samlade effekten av förändringar i del-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad nationalbudget
för år 1972 109

tidsarbete,
övertid och korttidsfrånvaro. Medan sålunda antalet sysselsatta ökade med 0,2
o/o minskade totala antalet arbetade timmar enligt statistiska centralbyrån med
1,6 o/o.

Sysselsättningen,
mätt i utförda arbetstimmar, synes mellan 1970 och

1971 ha
minskat kraftigast inom byggnadsindustrin. Även inom skogs

bruk och tillverkningsindustri noterades betydande nedgångar, medan

antalet arbetade timmar däremot ökade inom den offentliga sektorn.

Även
om läget på arbetsmarknaden under 1971 som helhet präglades av låg efterfrågan
på arbetskraft, kunde mot slutet av året vissa tecken på en vändning skönjas.
Sålunda ökade antalet obesatta platser säsongrensat från oktober.
Arbetslösheten, som hade stigit kraftigt fram till november 1971, bromsades tipp
vid slutet av året. Under första kvartalet

1972 låg
arbetslösheten säsongrensat på en något lägre nivå än under

sista kvartalet 1971.

Efterfrågan
på arbetskraft

Serien
över vid arbetsförmedlingarna obesatta platser vid månadens mitt brukar
användas för att belysa arbetskraftsefterfrågans utveckling. Fr. o. m.
september 1970 har antalet obesatta platser varit lägre än motsvarande
månadstal ett år tidigare. Antalet obesatta platser i januari 1972 var det
lägsta och antalet i febmari det näst lägsta värde som registrerats för någon
månad sedan seriens tillkomst 1961. I april 1972 uppgick antalet till 35 190,
vilket var 18 o/o lägre än värdet i april 1971.

I
diagram 1 återges säsongrensade kurvor över antalet obesatta platser inom
några näringsgreriar. Som framgår av diagrammet minskade antalet obesatta platser
snabbt under andra halvåret 1970 och första halvåret 1971. Under hösten 1971
synes emellertid en vändning ha inträtt varefter kurvan för de obesatta
platserna åter började stiga.

Den bransch inom vilken
denna uppgång först gjorde sig märkbar var varuhandeln. Tillsammans med vamhandelh
svarade byggnadsindustrin för huvuddelen av den ökning av antalet obesatta
platser sorri säsongrensat ägt rum mellan oktober 1971 och mars 1972. Inom byggnadsindustrin
ökade de obesatta platserna kraftigast, vilket främst torde sammanhänga med de
ekonomisk-politiska åtgärder, som under som-. maren och hösten 1971 vidtogs i konjunkturstimulerande
syfte.

Inom
industrin bromsades nedgången i antalet obesatta platser upp mot slutet av
året. Denna uppbromsning härrörde främst från trävaruindustrin samt textil-
och beklädnadsindustrin m. m., medan minskningen inom metall-. och verkstadsindiistrin
däremot fortgick under hela 1971. Endast svaga tecken till uppgång i antalet
obesatta platser inom industrin kunde skönjas under de första månaderna 1972.
Bland de privata och offentliga tjänsterna synes en långsam ökning ha börjat
under hösten 1971 och fortsatt under första kvartalet 1972. Främst sammanhängde
denna uppgång med den markerade vändningen inom

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 90

Diagram V: 1. Antal obesatta platser vid månadens mitt
1969mars 1972

Säsongrensade månadsdata. Tusental. Log. skala

110

s. 1969 Kontrollera mot PDF

1969
1970 1971 72

1969
1970 1971 72

s. 1970 Kontrollera mot PDF

Anm. I "offentliga tjänster m ra." ingår förutom
samtliga offentliga även vissa privata tjänster såsom renhållnings-,
rekreations- och reparationsverksamhet. Gruppen "privata och offentliga
tjänster" omfattar samtliga obesatta platser inom tjänstesektorerna men är
ej jämförbar med den i tidigare nationalbudgeter redovisade gruppen
"privata och offentliga tjänster". Denna omfattade ej varuhandel,
bank- och försäkringsverksamhet och ej heller samfärdsel, post- och telekommunikationer.

Källor: Arbetsmarknadsstyrelsen och konjunkturinstitutet.

varuhandeln under tredje kvartalet 1971 och ökningen av de
lediga platserna inom gruppen offentliga tjänster m. m. under slutet av 1971.
Däremot fortsatte minskningen av de obesatta platserna inom samfärdsel även
under början av 1972.

Vid arbetsförmedlingarna registreras även det totala
antalet ledig-anmälda platser under månaden. Under 1971 var antalet lediga
platser (exkl. praktikarbete och militärt arbete) 21 o/o lägre än under 1970.

s. 1971 Kontrollera mot PDF

Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1972 ] 11

Skillnaden
minskade emellertid under loppet av året. Under mars 1972 lediganmäldes 6 o/o
färre platser än under mars 1971.

Medan
antalet under månaden lediganmälda platser ger en bild av utvecklingen av den
totala arbetskraftsefterfrågan, speglar antalet obesatta platser vid månadens
mitt utvecklingen av icke tillgodosedd efterfrågan. Antalet obesatta platser
var, i förhållande till totala antalet le diganmälda platser, mindre under
perioden januarimars 1972 än under motsvarande månader 1971. Detta tyder på
att uppkomna vakanser snabbare tillsattes under den förstnämnda perioden.

Även
av konjunkturinstitutets 'barometerundersökningar framgår den svaga
arbetskraftsefterfrågan under 1971 och början av 1972. Enligt undersökningarna
i mars 1972 var andelen industriföretag, som uppgivit brist på yrkesarbetare
27 o/o, dvs. praktiskt taget oförändrad jämfört med december 1971. Inom
flertalet industribranscher skedde endast smärre förändringar av bristtalen
mellan de två tidpunkterna. Relativt kraftiga ökningar noterades dock inom
delar av verkstadsindustrin, medan en markerad minskning skedde inom
varvsindustrin. Inom sistnämnda bransch uppgav likväl i mars drygt 60 o/o av
företagen brist på yrkesarbetare. För andra arbetare än yrkesarbetare noterades
låga bristtal i samtliga industribranscher med undantag för metallframställning
och varvsindustri. Bristen på tjänstemannapersonal var i mars 1972, liksom i
december 1971, synnerligen liten och kvarstod endast i ett fåtal branscher. Vid
den rådande lägre arbetskraftsbristen minskade nyanställningen av arbetare inom
industrin. Jämsides härmed avtog även rörligheten, mätt som andelen avgångna
industriarbetare i procent av antalet arbetare.

Arbetslöshet
ni. m.

Av
den sägongrensade serien över antalet anmälda arbetslösa vid arbetsförmedlingarna
framgår att arbetslösheten, som hade stigit kraftigt under större delen av 1971
började avta något mot slutet av året. Minskningen fortsatte även under de två
första månaderna 1972 men från februari till april skedde på nytt en viss
ökning av den säsongrensade arbetslösheten. En minskning från slutet av 1971
framträdde klarast i de syd- och mellansvenska länen utom storstadslänen, medan
arbetslösheten synes ha stagnerat på hög nivå i storstadslänen och skogslänen.
I tabell 1 redovisas uppgifter om den vid arbetsförmedlingarna registrerade
arbetslösheten. Som framgår av tabellen var antalet arbetslösa under första
kvartalet 1972 i genomsnitt 21 400 fler än under samma period 1971. I april
1972 var totala antalet anmälda arbetslösa 74 400, vilket var 10 000 fler än i
april 1971.

Den
totala arbetslöshetsprocenten bland kassamedlemmarna uppgick enligt
arbetsmarknadsstyrelsens statistik till i genomsnitt 2,6 under första kvartalet
1972 mot 2,3 under motsvarande period 1971. En vä-

s. 1972 Kontrollera mot PDF

Tabell V: 1. Vid arbetsförmedlingarna registrerad
arbetslöshet januarimars 1972

Månadstal
resp. kvartalsgenomsnitt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Arbetslöshetsförsäkrade

Industri- Bygg- Skogs- Övriga arbetare nåds-
arbetare arbetare

Samtliga arbetslösa

varav kvinnor

opaginerad Kontrollera mot PDF

21660 20
700 20 730

55 920
53 730 52 990

7 310 6
240 6 150

/. Antal registrerade arbetslösa 1972

1.
Hela riket jan.
febr. mars

2.
Södra och
mellersta Sverige

jan.

febr.

mars

3. Värmland, Dalarna

och Norrland

jan.

febr.

mars

//. Förändring frän motsvarande period 1971

1. Hela riket

jan.

febr.

mars

1 kv.

2. Södra och mellersta

Sverige

jan.

febr.

mars

1 kv.

3. Värmland, Dalarna

och Norrland

jan.

febr.

mars

1 kv.

19 500 21580 18 340 18 470 18 290 17 930

14 430 14 270 13 710 12 230 13 730 11780

5 070 4 630 4 560 .

6 150 4
750 3 240

4 450

1420

-1 840

4 710 1 340

4 760 3
810 2 800

3 440

1 320

-1400

3 790 1 120

1 390 940 440

920

1010

100

--440

220

2 020 1 800 1 810

250 240 220

1 770 I 560 1590

270 250 130

220

80 70 40

60

190

180

90

160

85 890 80 780 80 060

12 870 12 770 12 560

8 790

7
930

8
170

29 970 27 050 27 070

6 190 4
200 3 780

28 070 21 040 15 090

4 720 21 400

4 250 3
060 2 920

21 360 17 000 12 490

3 410 16 950

1 940

1 140

860

6 710 4 040 2 600

1310 4 450

25 060 24 380 24190

16 830 16 770 16710

8 230 7 610 7 480

9 870 8 260

7
480

8
540

7 260 6 470

5
880

6
540

2 610

1
790 1600

2
000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.

sentljgt kraftigare relativ ökning registrerades
emellertid bland de icke arbetslöshetsförsäkrade. Medan antalet arbetslösa
kassamedlemmar ökade med drygt 1/5 mellan första kvartalet 1971 och samma
kvartal 1972 nästan fördubblades antalet icke försäkrade arbetslösa.

Arbetskraftsundersökningama visar, såsom framgår av tabell
2, i likhet med arbetsförmedlingarnas statistik en väsentligt högre
arbetslöshet

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1972

113

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell
V: 2. Arbetslösbeten enligt arbetskraftsundersökningarna januarimars 1971 och
1972

opaginerad Kontrollera mot PDF

/. Antal arbetslösa 1972

Hela riket Storstadslänen Skogslänen Övriga län

Förändring från 1971

Hela riket Storstadslänen Skogslänen Övriga län

//. Relativa arbetslöshetstalet

1972
1971

1972 1971

1972 1971

1972 1971

Hela riket Storstadslänen Skogslänen Övriga län

Januari

Februari

Mars

F ö rsta kvartalet

136 100 44
200 43 000 48 900

122 400 37 800 28 900 55 700

108 900

33 400

34 500

40 900

122 500 38 500 35 400 48 500

31 600 7 400

15 100 9 200

28 300 9 600 1000

17 700

10 400

5 700

4 300

300

23 400 7 600 6 800 9 100

3,5 2,7

3,1

2,4

2,8 2,5

3,1

2,5

3,0

2,5

2,5 1,9

2,2 1,9

2,6 2,1

5,4 3,6

3,6 3,5

4,3 3,7

4,4 3,6

3,0

2,4

3,4 2,3

2,5 2,5

3,0 2,4

opaginerad Kontrollera mot PDF

Källa: Statistiska centralbyrån.

under första kvartalet 1972 än under samma kvartal 1971.
Beträffande den regionala utvecklingen är emellertid överensstämmelsen mellan
dessa två uppgiftskällor mindre god, vilket främst torde sammanhänga med
olikheter i mätmetoderna. Då arbetskraftsundersökningarna utförs i form av
stickprov bör man dock, främst vid studium av uppdelat material och begränsade
perioder, ta hänsyn till den statistiska osäkerhet, som vidlåder materialet.

Under januarimars var i genomsnitt 36 230 personer
anställda i beredskapsarbeten (exkl. s. k. T-arbeten och arbeten för specialanvi-sade)
att jämföra med 13 760 under dessa månader 1971. I arbetsmarknadsutbildning
deltog under samma perioder i genomsnitt 52 720 respektive 46 900.

Under 1971 berördes totalt 37 000 arbetstagare, därav 30
900 inom industrin, av till arbetsmarknadsstyrelsen inkomna varsel om personalinskränkningar.
Dessutom varslades 8 580 personer om förkortad arbetsvecka. Under januarimars
1972 berördes sammanlagt 6 220 arbetstagare av varsel om personalinskränkningar
mot 9 740 under samma månader 1971. De största minskningarna i antalet berörda
av varsel noterades inom verkstads-, trävam- samt textil- och beklädnadsindustrin.

s. 114 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 90 114

2.
Arbetsmarknaden 1972

För
bedömningen av arbetsmarknadsläget under 1972 görs i det följande en kalkyl i
två steg. Först görs en uppskattning av det sannolika utbudet av arbetskraft.
Detta sätts sedan i relation till den förändring av sysselsättningen, som
följer av näringsgrensvisa kalkyler över arbetskraftsefterfrågan. Därvid
erhålls en indikation på i vilken riktning utnyttjandet av arbetskraft kommer
att utvecklas.

Mellan
1971 och 1972 beräknas medelfolkmängden i åldrarna 1674 år öka med 0,3 o/o. I
åldrarna 2064 år väntats ökningen bli 0,1 o/o. Dessa beräkningar baseras på en
befolkningsprognos enligt vilken nettoinvandringen under 1972 kommer att bli
större än under 1971 och uppgå till 7 000 personer. Vidare antas att
nettoinvandrarnas åldersfördelning kommer att bli ungefär densamma som under
senare delen av 60-talet. Om invandringen och utvandringen under 1972 helt
skulle uppväga varandra, dvs. om nettomigrationen blir O, skulle endast en
försumbar försvagning av ökningstakten i de ovan nämnda åldersgrupperna
inträffa.

En
faktor av väsentlig betydelse för arbetskraftsutbudet är vidare förändringen i
de relativa arbetskraftstalen. Dessa tal anger hur stor andel av befolkningen i
en viss grupp som befinner sig i arbetskraften, dvs. antingen är sysselsatt
eller arbetslös. Om de relativa arbetskraftstalen utvecklas enligt den trend
som iakttas för perioden 19641971 ökar totala arbetskraften med 20 000
personer, eller 0,5 o/o mellan 1971 och 1972. Av denna ökning skulle de ändrade
relativa arbetskraftstalen svara för 0,3 o/o och befolkningstillväxten för 0,2
o/o. Antalet män i arbetskraften väntas minska med 0,3 o/o, medan antalet
kvinnor beräknas öka med 1,8 o/o.

I
detta steg av kalkylen skall inte ingå något antagande om ändrad arbetslöshet.
Utbudet av antalet sysselsatta beräknas därför utvecklas i samma takt som
antalet personer i arbetskraften, dvs. med 0,5 o/o. Då frånvaron (exkl.
semester) antas förbli oförändrad torde även antalet personer i arbete såsom
utbud öka med 0,5 o/o.

Antalet
utförda arbetstimmar kommer att utvecklas svagare än antalet personer i arbete,
på grund av ändringar i medelarbetstiden under 1972. Förkortningen av
veckoarbetstiden från 42,5 till 40 timmar, vilken skall vara helt slutförd i
början av 1973, beräknas medföra att medelarbetstiden för anställda minskar
med 3,5 o/o under 1972. Om även företagare inkluderas torde emellertid
förkortningen av medelarbetstiden bli någon tiondels procentenhet mindre.

Beträffande
efterfrågan på arbetskraft anknyts i det följande till prognoserna över
produktionsutvecklingen under 1972, vilka redovisas i kapitel IV.

'
För personer i åldrarna 1619 är har trenden 19661971 extrapolerats.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1972 115

Utifrån
dessa prognoser samt genom antaganden om produktivitetstillväxten har
sysselsättningsförändringen räknad i timmar uppskattats. Hänsyn har även tagits
till arbetstidsförkortningens effekt, varefter förändringen av antalet
sysselsatta personer har erhållits. För ekonomin som helhet har antagits att
produktiviteten kommer att öka kraftigare 1972 än 1971, främst som en följd av
en allmänt ökad ekonomisk aktivitet men även i någon mån genom
arbetstidsförkortningens inverkan.

Följande
tablå visar den beräknade sysselsättningsutvecklingen mellan 1971 och 1972 för
anställda, dels i antal arbetstimmar, dels i antal personer. Värdena är, utom
för totalen, avrundade till närmast hela och halva procenttal.

Produk-

Produk-

Sysselsätt-

Arbets-

Sysselsättning

tion

tivitet

ning i
timmar

tidsförkortning

i antal

Jordbruk
och fiske

-5

7

-11

5

- 6,5

Skogsbruk

-4,5

8

-11,5

-11,5

Industri

2,5

7

- 4,5

3,5

- 1

Elkraftsproduktion

5,5

6

- 0,5

5

4,5

Byggnadsverksamhet

4,5

4

0,5

2,5

3,5

Privata
tjänster

4,5

5,5

- 1

4

3

Offentlig
sektor

2,5

2,5

3,5

6,5

Totalt

3,4

4,9

- 1,4

3,5

2,2

Inom
jordbruket ökade under 1971 antalet arbetade timmar bland de anställda med nära
3 o/o. Inför 1972 beräknas, under förutsättning om normalskörd,
sysselsättningen minska kraftigt räknat såväl i antal personer som i antal
timmar. Inom skogsbruket väntas produktion minska med 4,5 o/o 1972. Såsom
avsnitt 2 i kapitel IV visar skulle den kalkylerade kraftiga nedskärningen
av massavedslagren medföra en minskning av avverkningarna med ca 15 o/o mellan
1971 och 1972. Då arbetstidsförkortningen redan slutförts inom skogsbruket,
kommer den beräknade nedgången i antal arbetstimmar att innebära en lika
kraftig procentuell minskning av antalet sysselsatta.

Från
1970 till 1971 skedde praktiskt taget ingen förändring av produktionsvolymen
inom industrin. Enligt prognosen kommer emellertid flertalet industribranscher
att uppvisa en gynnsammare utveckling under 1972, då produktionen inom totala
industrin väntas tillväxa med ca 2,5 o/o. Samtidigt beräknas produktiviteten
öka till nära nog samma nivå som genomsnittet för perioden 19601970.
Nettoeffekten av denna produktivitetstillväxt och förkortningen av
veckoarbetstiden skulle för totala industrin under 1972 innebära en minskning
av antalet sysselsatta med ungefär 1 o/o.

Produktionen
inom byggnadsverksamheten, som 1971 minskade relativt kraftigt beräknas under
1972 visa en betydande uppgång. Med den

s. 116 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:90 116

prognoserade
produktionsökningen och den antagna produktivitetstillväxten skulle antalet
sysselsatta under 1972 öka med drygt 3 o/o.

Inom
de privata tjänsterna skedde 19701971 en svag minskning av antalet anställda.
Sysselsättningen räknat i antal personer beräknas emellertid öka under 1972. En
betydande del av denna ökning torde falla på varuhandeln även om vissa extra
produktivitetsvinster förutses i samband med arbetstidsförkortningen. Förutom inorri
varuhandeln väntas antalet sysselsatt öka främst inom samfärdseln.

Inom
näringslivet, här definierat som den totala ekonomin exklusive den offentliga
sektorn, beräknas antalet anställda öka med omkring 1 o/o mellan 1971 och 1972.
Om även företagare inberäknas torde ökningen komma att uppgå till ungefär
hälften härav.

Inom
den offentliga sektorn ökade antalet anställda med drygt 6 o/o från 1970 till
1971. Ökningen beräknas bli lika stor 19711972. Uttryckt i timmar blir
uppgången drygt 2,5 o/o.

De
näringsgrensvisa kalkylerna synes sammantaget visa att arbetskraftsefterfrågan,
uttryckt i antal arbetstimmar för anställda, skulle minska med 11,5 "/o
från 1971 till 1972. Detta skulle innebära en ökning av antalet sysselsatta med
drygt 2 o/o, en siffra som reduceras med omkring 1/2 procentenhet om även
företagare inberäknas.

Den
beräknade förändringen av arbetskraftsefterfrågan kan ställas i relation till
den väntade utvecklingen av arbetskraftsutbudet, en ökning med 0,5 o/o. Detta
skulle innebära en minskning av den genomsnittliga arbetslöshetsprocenten med
omkring en enhet från 1971 till 1972. Detta värde får emellertid endast ses som
en indikation på vilken riktning utnyttjandet av arbetskraft förändras. Det
skall däremot inte betraktas som en prognos över hur arbetslösheten faktiskt
kommer att utvecklas.

Sålunda
skulle avvikelser från de antagna produktivitetstalen medföra motsvarande
förändringar av arbetslöshetsprocenten. Härtill kommer att ändringar i
frånvarofrekvens och övertidsarbete kan påverka arbetskraftsefterfrågan.
Vidare är det tänkbart att utbud och efterfrågan kan komma att visa ökad
obalans på vissa delarbetsmarknader, vilket kan komma att begränsa
arbetslöshetens nedgång. Om slutligen de relativa arbetskraftstalen utvecklas i
samma takt som 1971 skulle utbudet av arbetskraft under 1972 öka med omkring
0,4 o/o utöver de 0,5 o/o som antagits i det föregående.

Sammanfattningsvis
framgår av ovanstående att en viss ökning av sysselsättningen, främst inom
tjänstesektorerna, torde äga mm mellan 1971 och 1972. Även inom
byggnadsverksamheten (och elkraftproduktionen) väntas antalet anställda öka.
För de varuproducerande sektorerna som helhet torde emellertid, såsom en
trolig följd av en stegrad produktivitetstillväxt främst inom industrin, en
mindre sysselsättningsminskning inträffa.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1972 1 n

VI. De
enskilda konsumenternas ekonomi

Den
osäkerhet som omgav antagandena i den preliminära nationalbudgeten för 1972
vad beträffar löneglidning, skattekvot och sparkvot har knappast minskat genom
utfallet av den preliminära beräkning för hushållens inkomster och konsumtion
1971 som nu föreliggei:. Den privata konsumtionen sjönk mellan 1970 och 1971
med 1 o/o i volym mot tidigare antagna 1/4 o/o, vilket bidrog till att höja sparkvoten
ytterligare mellan samma år. Sparkvoten beräknas nu ha stigit från 3,3 o/o 1970
till 6,6 o/o 1971. Ökningen kan väntas slå tillbaka på konsumtionen 1972 men
ovissheten om i vilken grad detta kan komma att ske utgör ett osäkerhetsmoment
i prognosen 1972.

Inbetalningarna
av preliminär A-skatt den sista skatteterminen avseende inkomståret 1971 blev ©påräknat
stora varför den höga makroeko-nomiska marginalskattekvot som tidigare
beräknats för 19701971 höjdes ytterligare. En del tänkbara
förklaringsfaktorer till denna höjning diskuteras nedan.

Faktorinkomsterna
förutses i nu föreliggande beräkningar öka med knappt 8 1/2 o/o 19711972 mot
en ökning på 8 o/o 19701971. Lönesummeökningen har genom en antageii högre
förtjänstökning för de anställda beräknats bli ungefär 1 procentenhet större
19711972 än 19701971 då den ökade med 9 o/o. Inkomstöverföringarna ökade kraftigt
19701971 till följd av barnbidragshöjningar och stora ökningar av basbeloppet
med höjande effekt på pensionsutbetalningarna. Mellan

1971 och 1972 beräknas ökningstakten bromsas upp
avsevärt och uppgå till ca 15 o/o. Inbetalningar av direkta skatter, avgifter m.
m. väntas öka ungefär i samma takt som inkomstöverföringarna. Hushållens
disponibla inkomster beräknas öka med ungefär 7 1/2 o/o 19711972 mot en ökning
på drygt 10 o/o året innan. Effekterna av skattereformen 1971 kalkyleras ha
höjt disponibelinkomstnivån 1971 med drygt 3 procentenheter. Det är ungefär
lika mycket som mervärdeskatten höjde den genomsnittliga konsumentprisnivån
1971. Den reala disponibla inkomstens ökning beräknas ha uppgått till drygt 2
1/2 o/o 19701971. Totalt höjdes prisnivån med 7,4 o/o mellan 1970 oCh 1971,
vilket är den största årliga prisstegring som noterats i Sverige sedan
Koreakrisen. Mellan 1971 och

1972
förutses prisnivån stiga med i
genomsnitt 4,8 o/o, vilket skulle resultera i en real disponibel inkomstökning
på 2 1/2 o/o. Faktorinkomsternas utveckling efter inkomstskatt och
prishöjningar, vilket Utgör ett närme-värde på den förvärvsarbetande
befolkningens realt behållna inkorhster, visar dock en påtagligt svagare
ökningstakt än de totala disponibla inkomsterna. Mellan 1970 och 1971 beräknas
ökningen uppgå till lo/o och för 19711972 fömtses ökningen uppgå till eiidast
1/4o/o. Detta.

s. 118 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:90 118

är ökningstal som ligger klart lägre än de som kan räknas
fram för exempelvis de tre närmast föregående åren då ökningen uppgick till i
genomsnitt drygt 2 1/2 o/o. För första halvåret 1973 har en real disponibel
inkomst beräknats som ligger knappt 2 1/2 o/o över den beräknade nivån
motsvarande halvår 1972.

Den privata konsumtionen minskade enligt preliminära
beräkningar mellan 1970 och 1971 med 1 o/o i volym. De snabba prisstegringarna
under 1971 kan ha påskyndat substitueringen av relativt sett dyra varor med
billigare varor. Deflateringen av omsättningsstatistiken, som utgör det
huvudsakliga underlaget för beräkningarna av vamkonsumtionen, kan därför tänkas
ha överdrivit priseffekten i och med att deflateringen sker av förhållandevis
stora aggregat av varor.

Sparandet mer än fördubblades mellan 1970 och 1971. Sparkvoten
blev ungefär lika stor som i slutet av 50-talet. Sparkvotshöjningen sätts i
samband med momshöjningen 1971 (som orsakade tydliga rekyleffekter i början av
1971), stram kreditmarknad, utdragna och konfliktfyllda avtalsförhandlingar,
snabbt ökande arbetslöshet och till mindre del även med vissa sparstimulerande
åtgärder. För en avstämning av den här beräknade sparandeökningen hos
hushållen mot kreditmarknadsstatistiken hänvisas till kapitel IX.

För 1972 har antagits en successivt sjunkande sparkvot.
Mellan helåren 1971 och 1972 har antagits en konsumtionsökning på 4 o/o,
vilket säsongrensat implicerar en mycket måttlig kvartalsvis ökning från fjärde
kvartalet 1971. Sparkvoten skulle därmed reduceras med knappt 1 1/2 procentenhet
1972, vilket är mindre än hälften av den ökning som noterades mellan 1970 och
1971.

För första halvåret 1973 har sparkvoten antagits bli
oförändrad räknat från det närmast föregående halvåret. Den privata
konsumtionen skulle därmed ligga 3 1/4 o/o högre än första halvåret 1972.

1. De disponibla inkomsterna

Löner

En summering av de sektorvisa lönesummeberäkningarna ger
till resultat en ökning av den totala lönesumman på 9 o/o mellan 1970 och
1971. En obetydlig dragning uppåt har därmed skett i förhållande till det
ökningstal, som redovisades i den preliminära nationalbudgeten 1972.

I de föreliggande beräkningarna har
sysselsättningskomponenten jämfört med tidigare knutits fastare till
utvecklingen av det totala antalet av anställda utförda arbetstimmar enligt arbetskraftsundersökningama.

' En annan förändring gentemot tidigare är att fr.o.m.
beräkningarna för 1970 1971 sysselsättningskomponenten efter att tidigare ha
varit additiv gjorts multipli-kativ med summan av de båda förtjänstkomponentema
i och för beräkning av ökningstalet för lönesumman.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1972 119

Antalet
av dessa beräknas för anställda ha minskat med 0,9 o/o mellan 1970 och 1971.
Sysselsättningskomponenten påverkas i positiv riktning av övergång till högre
betalda arbeten men har för 1971 kalkylerats till 0,7 o/o.

Samtidigt
beräknas timförtjänsterna ha ökat med 9,8 o/o. Därav var 7 procentenheter avtalsmässiga
lönehöjningar medan löneglidningen stannade på 2,8 o/o.

Industriarbetarlönernas
utveckling mellan 1970 och 1971 är svårbedömd. Beräkningar med utgångspunkt
från den kvartalsvisa lönesummestatistiken pekar på en förtjänstutveckling på
närmare 11 o/o. Den månatliga förtjänststatistiken stördes mycket påtagligt av
de utdragna avtalsförhandlingarna. Uppgifter om de retroaktiva
utbetalningarnas inverkan på förtjänsttalen föreligger endast för vissa
månader, vilket medför osäkerhet vid tolkningen av förtjänststatistiken. Denna
antyder emellertid en något lägre timförtjänstutveckling än den från
lönesummestatistiken erhållna. Det finns anledning att tro att differensen
åtminstone delvis beror på variationer i antalet utbetalningstillfällen mellan
1970 och 1971. Den timförtjänstökning som från företagens kostnadssynpunkt på
sikt är den intressanta, skulle därmed vara den lägre. Det är inte möjligt att
bestämma ett exakt värde för timförtjänstökningen enligt detta lägre
alternativ, men grovt angivet torde den ligga kring 10 o/o.

Industriföretagens
arbetskraftskostnader ökade mellan 1970 och 1971 också på grund av dels
ökningen i den allmänna arbetsgivaravgiften, dels höjda ATP- och
sjukförsäkringsavgifter. Sammantaget bidrog ökningen i dessa tre
kostnadsposter till en uppgång i timkostnaderna för arbetarpersonal med 1,4
o/o.

För
1972 beräknas den totala lönesumman öka med 10 o/o. Sysselsättningskomponenten
har satts till 1 o/o, vilket svarar mot ett antagande om en ytterligare något
större nedgång i antalet arbetstimmar av anställda. Avtalet, exklusive de
retroaktiva betalningar som är hänförliga till 1971, beräknas bidra med 8,6
procentenheter och löneglidningen med 1,9. Den återstående differensen beror på
de nämnda retroaktiva betalningarna i januari 1972. Den mycket höga
avtalskomponenten förklaras av att den övervägande delen av
arbetstidsförkortningen förlagts till 1972.

För
första halvåret 1973 har antagits en lönesummeökning på 8,5 o/o jämfört med
motsvarande halvår 1972. Sysselsättningskomponenten antas bidra med 0,8
procentenheter och förtjänstkomponenterna med 7,7. De däri ingående avtalsmässiga
ökningarna beräknas till 5,1 o/o och löneglidningen svarar alltså för de
återstående 2,6 procentenheterna.

s. 120 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:90 120

Övriga inkomster

Faktorinkomsterna som ökade med 8 o/o mellan 1970 och 1971
väntas öka i obetydligt snabbare takt 19711972 eller med knappt 8 1/2 o/o
till följd av antagna högre förtjänstökningar för anställda 1972. Jordbrukarbefolkningens
inkomster 1971 och 1972 har uppreviderats kraftigt jämfört med beräkningarna
till den preliminära nationalbudgeten. Vad gäller 1972 är detta främst en följd
av en reviderad bedömning av den s. k. inflationsregelns inverkan på utfallet
av jordbruksavtalet.

Tabell VI: 1.
De enskilda konsumenternas inkomster och utgifter 19701972

Milj. kr., löpande priser

1970

1971

1972
prognos

Procentuell förändring

1970

1971

1971

1972

1.

Faktorinkomst'

113 349

122 382

132 723

8,0

8,4

Egentliga
löner»

91463

99 688

109 722

9,0

10,1

Enskilda
företagares inkomster

8 878

9 203

9 610

3,7

4,4

Kapitalinkomster'

1 305

1427

1 514

9,3

6,1

Ofördelad
restpost

11703

12 064

11 877

3,1

1,6

2.

Inkomstöverföringar
till hus-

håll

21 299

25 229

28 942

18,5

14,7

Egentliga
inkomstöverföringar'

' 7 278

8 879

10313

22,0

16,2

därav: Barnbidrag

1 593

2 145

2 172

34,7

1,3

Bostadsbidrags

699

773

1351

10,6

74,8

Socialförsäkringsutfall

14 021

16 350

18 629

16,6

13,9

därav: Folkpensioner»

7 903

9 216

10 535

16,6

14,3

ATP

1 166

1 660

2 220

42,4

33,7

3.

Direkta
skatter, avgifter m. m.

39 947

43 313

49 704

8,4

14,8

4.

Hushållens
nettoinbetalningar

till det
offentliga (32)

18 648

18 084

20 762

-3,0

14,8

5.

Skadeförsäkringsutfall

858

883

1025

2,9 .

16,1

6.

Skadeförsäkringspremier

904

914

1 030

1,1

12,7

7.

Disponibla
inkomster (14+

5-6)

94
655

104
267

111956

10,2

7,4

8.

Privat
konsumtion

91 578

97 374

106 069

8,9

9.

Sparande'(7-8)

3 077

6 893

5 887 124,0

14,6

10.

Sparkvot
(9:7)

3,3

6,6

5,3

3,3»

. 1,3»

'Arbetsgivaravgifter till socialförsäkring, tillräknade.,pensionsavgifter
för statliga och kommunala myndigheter, för kommunala affärsverk samt för icke-flnansiella
företag är ej medtagna som löneförmåner i denna post. Summan av dessa avgifter
uppgick 1970 rill 12 100 milj. kr., 1971 till 14 227 milj.: kr. och beräknas
1972 uppgå till 15 767 milj.kr.

' Inkl. direkt utbetalda pensioner från statliga
affärsverk samt från industri och handel.

' Inkl. räntor på privata försäkringsfonder (exkl.
skadeförsäkring).

* Inkl. transfereringar från litlandet och utbetalda
pensioner från stat och

kommun. . . !

» Exkl. kommunala bostadstillägg till folkpensionärer.

Inkl. kommunala bostadstillägg till
folkpensionärer.

' Inkl. privat försäkringssparande. Detta uppgick 1970
till 2109 milj. kr., 1971 till 2 412 milj. kr. och beräknas uppgå till 2 628
milj. kr. 1972. » Förändring mätt i procentenheter.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

s. 121 Kontrollera mot PDF

Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1972 121

De
enskilda företagarnas inkomster väntas därmed också öka i något snabbare takt
1972 än 1971.

Kapitaliiikomsterna
fömtses i nu föreUggande beräkningar öka i något långsammare takt 19711972 än
mellan de närmast föregående åren till följd av diskontosänkningama under 1971.
Dessutom väntas inlåningsökningen i bankerna bli betydligt mindre 1972 än 1971.

De egentliga
inkomstöverföringarna (barnbidrag, omskolningsbidrag, bostadsbidrag m. m.)
ökade med 22 o/o mellan 1970 och 1971. Härtill bidrog framför allt
beloppshöjningen av de allmänna barnbidragen från 225 kr. till 300 kr. per
kvartal. Även omskolningsbidragen ökade emellertid i relativt stor utsträckning
till följd av en kraftigt utökad arbetsmarknadsutbildning. De kommunala
inkomstöverföringarna fortsatte att öka i snabb takt eller med ca 24 o/o.

Mellan 1971 och 1972
väntas de egentliga inkomstöverföringarna komma att öka i en något långsammare
takt än året innan. Ökningen torde ändå komma att uppgå till ca 16 o/o. De
allmänna barnbidragen väntas tillväxa endast svagt. Däremot förutses en
betydande ökning av bostadsbidragen. Under januari 1972 utbetalades ett
särskilt statligt bostadstillägg till barnfamiljer uppgående till tre gånger
det belopp som utbetalades i december 1971. Den 1 april träder dessutom de nya
reglerna för såväl de statliga som de statsbidragsberättigade bostadstilläggen
i kraft. De totala bostadstilläggen till barnfamiljer väntas därför komma att
öka med inte mindre än 75 o/o mellan 1971 och 1972.. De kommunala inkomstöverföringarna,
exklusive bostadstilläggen, väntas öka med ca 16 o/o.

Socialförsäkringsutfallet
beräknas öka något långsammare 1971 1972 än 19701971. Den basbeloppsreglerade
delen främst folkpensioner och ATP väntas till följd av de förutsedda lägre
prisökningarna under 1972 öka i något svagare takt än mellan de två närmast
föregående åren, trots utbetalningarna av det extra pensionstillskott som
offentliggjordes av regeringen i det s. k. oktoberpaketet 1971.

Hushållens
inbetalningar av direkta skatter och avgifter m. m. ökade 19701971 med endast
8,4 o/o. På grund av skattereformen 1971 ökade den preliminära A-skatten med
endast 8,5 o/o. Sänkningen av den statliga direkta skatten reducerade, enligt
en kalkyl utförd av riksrevisionsverket, den preliminära A-skatten med ungefär
2,9 miljarder kr. I de gamla preliminärskattetabellerna beräknades
kommunalskatteavdraget på basis av samma års inkomster och kommunalskattesats.
Med stigande inkomster och/eller kommunalskatter överskattades därmed avdraget,
som egentligen skulle vara lika med den faktiskt inbetalade kommunalskatten
två år tidigare. Denna överskattning av avdragen har försvunnit i de nya
tabellerna och preliminärskatteuttaget har därmed höjts. Skattereformens
inverkan är således betydligt större med avseende på den slutligt påförda
skatten än på preliminärskatten. Kommunalskattehöj-

s. 122 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90 122

ningarna
1971 bidrog däremot till att höja preliminärskatten med 0,8 miljarder kr. Det
innebär således att om 1970 års skattesatser hade använts även 1971, så skulle
den preliminära A-skattén ha varit ungefär 2,1 miljarder kr. högre än de nu
faktiskt influtna beloppen. Den sålunda beräknade ökningen av den preliminära
A-skatten skulle ha utgjort närmare 60 o/o av den totala lönesummeökningen,
dvs. den makroekono-miska marginalskattekvoten skulle ha uppgått till 59 o/o.
Den sålunda beräknade marginalskatten enligt det gamla skattesystemet kan
jämföras med motsvarande kvoter för de närmast föregående åren. Dessa varierar
mellan 42 och 50 o/o och uppgick mellan 1969 och 1970 till 45 o/o. Ökningen
1971 är av sådan storleksordning att den fordrar ett närmare studium. Den kan
tänkas bero på ett flertal olika faktorer. Den skulle kunna tyda på
felaktigheter i lönekalkylen eller skattningen av skattereformens effekter.
Skulle exempelvis den antagna lönesummeökningen vara för liten eller skulle
effekterna av skattereformen vara överskattade så reduceras
marginalskattekvoten. En betydligt osäkrare faktor och sämre statistiskt belyst
är dock den praktiska tillämpningen av preliminärskattetabellerna. 1970 års
preliminärskattetabeller användes på vissa håll fortfarande i januari 1971 i
väntan på nya tabeller, vilket bidrog till ett högre uttag. Vidare medför den
obligatoriska särbeskattningen att båda makarna numera i ökad utsträckning får
en preliminär skatt som tillnärmelsevis överensstämmer med den slutliga.
Dessutom kan övergången till den nya kolumnindelningen i
preliminärskattehänseende ha medfört en striktare klassificering än tidigare. Med
nu tillgänglig statistisk information före det att taxeringsutfallet för
1971 är känt är det mycket svårt att avgöra vilken vikt som skall tillmätas
de här uppräknade förklaringsfaktorerna. Dessa faktorer tillsammans med det
ovan nämnda slopandet av kommunalskatteavdraget bör ha verkat höjande på
preliminärskatteuttaget och som följd härav bör nettot av fyllnadsskatten 1972
och kvarskatten 1973 minus överskjutande skatt 1972 samtliga avseende
inkomståret 1971 - bli avsevärt mindre negativt för hushållen än tidigare år.

Fyllnadsskatten beräknas
således öka endast obetydligt 19711972 medan den överskjutande skatten 1972
däremot väntas öka kraftigt. Som framgår av tabell 2 väntas således
nettoinbetalningarna av hushållens fyllnadsskatt, kvarskatt och överskjutande
skatt redan under 1972 sjunka något.

Någon ytterligare
skärpning av preliminärskatteuttaget i förhållande till den sluthga skatten
utöver den som ägt rum under 1971 väntas inte ske under de följande åren. Det
innebär att den beräknade marginal-skattekvoten för 19711972 (vid oförändrade
kommunalskattesatser från föregående år) kan förmodas sjunka. Till detta bidrar
sannolikt också den antagna större sysselsättningsökningen T972 än 1971. De nyanställdas
marginalskatt i här använd mening blir densamma som deras

s. 123 Kontrollera mot PDF

Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1972 123

Tabell
VI: 2. Hushållens direkta skatter och avgifter
19681972

Milj.
kr., löpande priser

Prel.
A-skatt

1968

1969

1970

1971

1972

I.

24 537

27 531

32 212

34 944

40 917

2.

Prel. B-skatt

3 119

3 352

3 562

3 644

3 700

3.

Fyllnadsskatt

743

894

1213

1 334 .

1350

4.

Kvarskatt

1704

1 736

1 9J0

2 023

2518

5.

Överskjutande
skatt

2 156

2 309

2 589

2836

3 388

6.

Netto
(3-1-45)

291

321

534

521

480

7.

övriga
skatter och

avgifter

2 677

2 843

3 639

4 204

4 607

8.

Summa
direkta skatter och avgifter

(1+2 +
6+7)

30
624

34 047

39 947

43 313

49
704

Källor:
Statistiska centralbyrån, riksrevisionsverket och konjunkturinstitutet.

genomsnittliga
skatt. En sysselsättningsökning verkar således neddragande på den totala makroekonomiska
marginalskattekvoten. Med hjälp av ett på tidigare erfarenhet baserat samband
mellan marginalskattekvoter och sysselsättningsutveckling har här skattekvoten
antagits komma att ligga omkring 50 o/o 19711972. Detta skulle ge en ökning av
den preliminära A-skatten mellan 1971 och 1972 på drygt 17 o/o. Övriga skatter
och avgifter väntas stiga i en lägre takt eller med närmare 10 o/o. Därmed
förutses hushållens direkta skatter och avgifter m. m. öka med knappt 15 o/o.

De
disponibla inkomsterna

Faktorinkomsterna
1972 beräknas tillväxa i ungefär samma takt som mellan 1970 och 1971. Efter
inkomstöverföringar och reduktion för direkta skatter reduceras ökningstakten
för de disponibla inkomsterna till knappt 7 1/2 "/o 19711972 mot drygt 10
o/o året innan. Den höga ökningstakten 19701971 beror, som framgått ovan, på
effekterna av skattereformen 1971. Eftersom dessa åtgärder finansierades genom
höjd mervärdeskatt utjämnas skillnaderna i ökningstakt för de disponibla
inkomsterna de båda åren sedan hänsyn tagits till prishöjningarna, såsom
kommer att redovisas i efterföljande avsnitt. De reala disponibla inkomsterna
beräknas nämligen öka med 2,5 o/o 19711972 mot 2,6 o/o mellan 1970 och 1971.

För
första halvåret 1973 har lönesummeökningen satts till 8 1/2 o/o jämfört med
första halvåret 1972. Totala faktorinkomstökningen uppgår därmed till 8 o/o.
Inkomstöverföringar och direkta skatter, avgifter m. m. har båda antagits öka
med ca 13 o/o. De disponibla inkomsterna skulle därmed första halvåret 1973
ligga ca 7 o/o högre än under samma period 1972 och den reala ökningen mellan
samma halvår väntas uppgå till ca 2 1/2 o/o.

s. 124 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 90 124

2. Konsumentpriserna

Prisutvecklingen 1971

Från december 1970 till december 1971 steg
konsumentpriserna enligt långtidsindex med 7,5 o/o. Enligt korttidsindex för
december 1971 var uppgången 7,3 o/o, räknat från långtidsindex för december
1970. Den uppjustering som skett i långtidsindex är i första hand att hänföra
till bostadsposten, där lägenhetsposten, som till skillnad från egnahemsposten
haft en prisuppgång, givits en högre vikt i långtidsindex. Det är också i
främsta mmmet bostadspostens utveckling som förklarar att uppgången i
konsumentprisindex mot slutet av 1971 blev något högre än som räknades med i
den preliminära nationalbudgeten 1972.

Mellan genomsnittslägena för kalenderåren 1970 och 1971
har prisnivån stigit med 7,4 o/o. Vid s. k. implicitprisberäkning, då även förändringar
i konsumtionens sammansättning kvartalvis beaktas, har erhållits en
genomsnittlig uppgång med likaledes 7,4 o/o.

Prishöjningarnas fördelning på olika delar av konsumtionen
framgår av nedanstående sammanställning.

Genomsnittliga prisförändringar december 1970december
1971

Procent

Livsmedel 12,0

Tjänster (Exkl. bostad) 10,7

Kläder och skor 9,2

Diverse varor 7,6

Inventarier och husgeråd 6,2

Alkohol och tobak 5,8

Bränsle och drivmedel 2,6

Bostad 1,7

Den största uppgången redovisas för livsmedelspriserna.
Dessa steg främst i januari 1971 då höjd mervärdeskatt medförde en uppgång med
närmare 6 o/o samt i juli och augusti på gmnd av jordbruksöverenskommelsen och
de lättnader som samtidigt skedde i prisregleringen för distribution och
förädling. Uppgången för tjänster förklaras främst av taxehöjningarna inom post
och tele samt resor och transporter i oktober. För grupperna kläder och skor,
inventarier och husgeråd samt diverse varor gäller med vissa undantag att
priserna stigit till följd av höjd mervärdeskatt. Vidare skedde allmänt
lättnader i prisregleringen innan denna upphävdes vid utgången av 1971.
Posterna bränslen och drivmedel samt bostad har inte nämnvärt påverkats av
skärpt indirekt beskattning. Bränslen och drivmedel har stigit betydligt
långsammare än under 1970, bl. a. beroende på att den internationella
prisstegringen på eldningsolja upphört under loppet av 1971. För bostäder
redovisas en svagare prisuppgång, vilket beror på de fyra diskontosänkningarna
i

s. 125 Kontrollera mot PDF

Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1972 125

Tabell
VI: 3. Konsumentprisförändringar 19601972 uppdelade på
komponenter (dec.dec.)

1960-

-1965

1965-

-1970

1971

1972

To-

Per

To-

Per

pro-

talt

år

talt

år

gnos

Konsumentprisnivåns
procentuella

uppgång
totalt

22,3

4,1

23,5

4,3

7,5

4,5

därav
hänförs till:

ändring av indirekta skatter

5,5

1,0

4,2

0,8

3,2

ändring av internationellt bestämda

priser

1,9

0,3

2,7

0,5

0,7

0,4

ändring av jordbrukspriser

2,4

0,4

1.0

0,2

0,5

0,6

ändring av bostadsprissättning

2.5

0,5

5,0

0,9

0,3

1,1

ändring av diverse taxor

1,0

0,2

1,6

0,3

0,8

0,3

trendawikelse i priserna på vissa

färskvaror

0,3

0,1

0,0

0,0

0,1

0,1

restfaktor

8,7

1,6

9,0

1,6

1,9

2,0

mars,
april, september och november 1971 med neddragande effekter på egnahemsposten.

I
tabell 3 har indexhöjningarna under 60-talet och 1971 samt den prognostiserade
indexhöjningen för 1972 delats upp på komponenter. Dessa visar bidraget till
den totala prisuppgången av ändringar i den indirekta beskattningen,
jordbrukspriserna, bostadsposten och de internationella priserna. Vidare
framgår inverkan från den offentliga taxesättningen (post, tele, resor med
kollektiva transportmedel) och en trendavvikelse i priserna på vissa färskvaror
(inhemska grönsaker, bär, äpplen samt färsk fisk). Den restfaktor som kvarstår
kan hänföras till från internationell konkurrens skyddade näringsgrenar
exklusive de i tabellen redan beaktade sektorerna bostadsförvaltning,
offentliga nyttigheter och jordbruk.

Av
tabellen framgår att konsumentprisnivåns uppgång 1971 varit betydligt högre än
genomsnittet för 60-taIet. Det kan noteras att de indirekta skatternas bidrag
(3,2 av de 7,5 procentenheterna) har varit avsevärt högre än både genomsnittet
för 60-talet och 1970.1 Även de internationella prisernas direkta inverkan
liksom kostnadsgenomslaget i den från internationell konkurrens skyddade
sektorn, dvs. restfaktorns bidrag, har varit större än genomsnittet för
60-talet men något mindre än 1970 och detta till följd av den internationella konjukturnedgången
samt prisstoppet imder 1971. Jordbruksprissättningens och taxornas bidrag har
legat högre än genomsnittet för 60-talet och även högre än 1970.
Bostadsprisernas uppgång har däremot varit något lägre, vilket är en följd av
de räntesänkningar som genomfördes 1971.

'
Vid dessa beräkningar har endast beaktats de prishöjande effekter som följer av
skärpta skatteregler. Sådana höjningar av skattesatserna som vid stigande prisnivå
åtföljer oförändrade procentuella värdeskatter har däremot till sina verkningar
inräknats i den s. k. restfaktom.

s. 126 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90 126

Vid en jämförelse mellan prognos och utfall för 1971 kan
skillnaden delvis hänföras till en underskattning av storleken på de
taxehöjningar som inträffade under hösten 1971 (0,8 o/o mot prognostiserade
0,3). Därtill kunde vid prognostillfället inte tillfullo bedömas i vilken
omfattning lönekostnadsstegringarna genom dispensgivning från prisstoppet
skulle tillåtas slå igenom på prisnivån. Restfaktorns värde kom därför att
underskattas (1,9 o/o mot prognostiserade 1,3). Tillsammans med en viss
överskattning vad gäller den internationella prisfaktorn förklarar de nu nämnda
faktorerna så gott som hela avvikelsen mellan prognos och utfall för
totalindex.

Prisutsikter för 1972

Från december 1971 till mars 1972 har konsumentprisindex
stigit med 1,5 o/o. Prisuppgången förklaras delvis av den höjning av jordbrukspriserna
som skedde vid årsskiftet 1970/1971 i enlighet med jordbruksöverenskommelsen
och kan i övrigt främst återföras på kostnadsgenomslag inom sektorer, som är
skyddade från internationell konkurrens.

Från mars 1971 till mars 1972 har konsumentprisindex
stigit med 5,4 o/o.

Vid bedömning av prisutsikterna för 1972 eller närmare
bestämt för hela perioden december 1971december 1972 har liksom tidigare
följande faktorer beaktats:

1.
Lönekostnadsstegringarnas
sannolika genomslag inom de från internationell konkurrens skyddade
näringsområdena (restfaktor och diverse taxor i tabellen).

2.
Speciella
prisförändringar som sker i anslutning till särskilda regler och beslut (avser
bl. a. bostäder och jordbruksprodukter).

3.
Direkta
återverkningar av den intemationella prisutvecklingen.

4.
TillfäUighetsbetonade
prisförändringar (posten trendawikelse för vissa färskvaror i tabellen).

5.
Föreslagna
ändringar i den indirekta beskattningen.

(1)
Med
utgångspunkt i avsnittet om lönerna har arbetsgivarnas kostnad per timme i
genomsnitt för samtliga anställda antagits stiga med 11 o/o. Lönekostnadernas
genomslag inom de från internationell konkurrens skyddade områdena förutsätts
få ett för denna lönestegrings-takt normalt värde. Återverkan på totalindex har
satts till 2,3 o/o, varav 0,3 o/o faller på ändring i diverse taxor.

(2)
Bostadspriserna
väntas öka under 1972 med trolig inverkan på totalindex om 1,1 o/o. Kalkylen
utgår från oförändrad räntenivå. För varje procentenhets ändring av denna i ena
eller andra riktningen påverkas totalindex med ca 0,5 o/o. Jordbmksprisernas
inverkan på totalindex har tentativt satts till 0,6 o/o.

' Se reviderad nationalbudget för 1971.

s. 127 Kontrollera mot PDF

Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1972 127

(3) De
faktiska importpriserna och därmed de internationellt bestämda

priserna på importkonkurrerande varor beräknas under 1972 stiga i

lägre takt än under 1970 och 1971. Den direkta inverkan på totalin

dex kalkyleras till 0,4 o/o, vilket ligger ungefär i linje med genomsnittet

för 60-talets senare hälft.

(4) TillfäUighetsbetonade
prisförändringar på vissa färskvaror som

grönsaker, färsk fisk m. m. är svåra att förutse. Som en möjlig effekt

har kalkylerats med en höjning av totalindex med 0,1 o/o på grund av

sådana prisrörelser.

Sammanfattas
de olika priseffekterna under punkterna 14 ovan erhålls som resultat en
uppgång av konsumentpriserna med 4,5 o/o under loppet av 1972. Mellan
genomsnittslägena för kalenderåren 1971 och 1972 fås en trolig förändring med
5,0 o/o.

För implicitprisindex,
vars prisförändringstal brukar påverkas av förskjutningar i konsumtionens
sammansättning, har den årliga uppgången systematiskt varit något mindre än
för konsumentprisindex. Mellan genomsnittslägena för 1971 och 1972 har en
förändring i implicitprisindex med 4,8 o/o ansetts rimlig.

3.
Den privata konsumtionen

Enligt
preliminära beräkningar sjönk den privata konsumtionen med 1 o/o i volym mellan
1970 och 1971, medan värdet av konsumtionen ökade med 6,3 o/o. De reala
disponibla inkomsterna ökade samtidigt med 2,6 o/o varför sparkvoten forsatte
att stiga även 19701971. Ökningen uppgick till 3,3 procentenheter. En del
tänkbara förklaringsfaktorer till denna unika stegring kommer att diskuteras
nedan i anknytning till' de olika varugruppernas utveckling. Totala
konsumtionsvolymen första kvartalet 1971 låg knappt 4 "/o under
motsvarande kvartal 1970. Andra kvartalet underskred volymen endast obetydligt
nivån 1970 och för tredje och fjärde kvartalen 1971 var konsumtionen ungefär
densamma som under samma kvartal 1970. Det innebär likväl att ökningstakten
säsongrensat fr. o. m. andra kvartalet 1971 fram till årets slut var omkring 6
o/o i årstakt.

Varugruppemas
utveckling under året är något olika beroende på deras varierande inkomstelasticiteter
men även på de tidsmässiga förskjutningar av inköpen som inträffade i samband
med höjningar av den indirekta beskattningen 1970. Livsmedelskonsumtionen som
ökade med drygt 1 1/2 o/o de tre första kvartalen 1970 jämfört med samma period
1969 steg fjärde kvartalet med knappt 3 o/o inför mervärdeskattens höjning vid
årsskiftet 1970/1971. Denna tidigareläggning av inköpen förklarar således en
del av minskningen av livsmedelskonsumtionen på 11/2 o/o första kvartalet 1971
jämfört med samma kvartal 1970. Under andra och tredje kvartalen var
konsumtionsvolymen ungefär densamma

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell VI: 4. Konsumtionsutvecklingen 19691971

1968 års priser

Varaktiga
varor

1.1 Bilar

1.2 övriga
varaktiga

varor

Milj.
kr. 1969

Procentuell volymförändring

Procentuel drag till te konsumtio lymföränd;

1969 1970

Ila bi-)tala nsvo-ringen

1969 1970

1970 1971

1970
1971

1.

10 559

2 887

7 672

1,2 7,0

4,3

-6,1 0,4

-8,3

0,2 -0,2

0,4

0,8 0,0

-0,8

2.

Icke
varaktiga varor

2.1. Livsmedel

2.2. Övriga
icke var

aktiga varor

42 238 20 280

21958

1,9 2,0

1,7

-1,0 0,8

-1,2

1,0 0,5

0,5

0,5 0,2

-0,3

3.

Tjänster

3.1. Bostäder

3.2. övriga
tjänster

27 890 13 920 13 970

1,1 1,8 0,4

0,9

2,6

0,8

0,4 0,3 0,1

0,3

0,5

-0,2

4.

Summa
inhemsk konsumtion

80 687

1,5

-1,0

1,6

-1,0

5.

Turistnetto

1435

31,1

1,0

0,4

0,0

6.

Hushållens
totala konsumtion

82122

8,0

-1,0

2,0

-1,0

7.

Hushållens
disponibla inkomster

84 085

3,0

2,6

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

som 1970. Fjärde kvartalet 1971 låg däremot, delvis till
följd av de nyss nämnda inköpen 1970, ca 2 1/2 o/o lägre. Helårets
livsmedelskonsumtion sjönk därmed med 0,8 o/o under 1970 års nivå.
Livsmedelskonsumtionen, som tidigare visat sig vara mycket litet konjukturkänslig,
har inte minskat något år sedan 19561957. En ytterligare tänkbar förklaring
till nedgången 1971 kan vara de mycket snabba prisstegringarna för livsmedel
med 10 o/o 19701971 som är de största sedan Koreainflationen. Omfördelningen
av konsumtionsutgifterna mot en ökad andel livsmedel kan till följd av en viss
tröghet i konsumtionsvanorna förmodas ha skett i långsammare takt än
prisstegringarna, varför konsumtionsvolymen reducerades.

Studerar man de övriga icke varaktiga varornas utveckling
under 1971 finner man att nedgången första kvartalet 1971 var påtaglig trots
att man inte där kan märka samma forcering av inköpen fjärde kvartalet 1970
som för livsmedlen. För en stor del av de övriga icke varaktiga varorna
exempelvis för sprit och vin, tobak och bensin höjdes mervärdeskatten redan 1
november 1970. Därefter föll konsumtionen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1972

129

opaginerad Kontrollera mot PDF

Diagram VI: 1.
Hushållens disponibla inkomster och konsumtionsutgifter 19641973

Miljarder kronor. 1968 års priser. Säsongrensade
halvårsdata

46,0 440
42,0 40,0 38,0 36,0 34,0

V

/

/'

/

r

/

Disponibel inkomst

A

/

h

K

' Konsu

mtion

/ /

/ / / /

opaginerad Kontrollera mot PDF

I

1964 65 66 67 68 69 70

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

71

72

73

opaginerad Kontrollera mot PDF

av dessa varor tillbaka, varför nettoeffekten på hela
fjärde kvartalets konsumtion kan antas ha varit relativt liten. Att
konsumtionen var låg första kvartalet 1971 sammanhänger sannolikt med den milda
vintern 1971 som verkade dämpande på inköpen av exempelvis kläder och
sportartiklar. Dessutom bidrog uppenbarligen, som tidigare påpekats, det ovissa
läget på arbetsmarknaden i samband med de centrala avtalsförhandlingarna till
en allmän återhållsamhet med utgifterna.

Bilinköpen, som började sjunka redan 1970 säsongrensat
sett, fortsatte att sjunka i ungefär samma takt första kvartalet 1971. Till en
del kan detta sammanhänga med det strama kreditmarknadsläget. Därefter steg
inköpen åter och med stegrad ökningstakt under 1971. Den säsongrensade ökningen
mellan tredje och fjärde kvartalen 1971 uppgick till hela 18 o/o. En ökning som
dock bör ses mot bakgmnd av de aviserade prishöjningarna efter prisregleringens
avskaffande från årsskiftet 1971/1972. Nyregistreringarna i januari och febmari
1972 var också till följd av detta förhållandevis höga. Nyregistreringarna återspeglar
med en viss förskjutning försäljningen av personbilar.

Konsumtionen av övriga varaktiga varor sjönk mycket
kraftigt första kvartalet 1971 efter en påtaglig "köprush" fjärde
kvartalet 1970. Trots en tydlig återhämtning redan andra kvartalet 1971, låg
konsumtionen

5Riksdagen 1972.1 saml. Nr 90. Bilaga 1.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Diagram
VI: 2. Hushållens sparkvot> 19541973

Helår,
procent.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8,0

70

6,0 -

5,0

4,0

3,0

2,0

fA

r\/\

i

c P

\ /

s. 1970 Kontrollera mot PDF

1955

I

I ' I

1960

_L

1965

X

I_ L

1970

s. 1971 Kontrollera mot PDF

>
Hushållens sporkvot är beräknad som hushållssparandets andel av de disponibla
inkomsterna. Sparandet har erhållits som skillnaderna mellan disponibla
inkomster och privat konsumtion.

Källor:
Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

av
varaktiga varor de tre sista kvartalen 1971 klart under motsvarande
kvartalsvärden för 1970. Helårets konsumtion underskred det närmast föregående
med drygt 8 o/o. Utfallet kan kanske till en del återföras på den inriktning på
låginkomstgmppema som präglade avtalsrörelsen 1971. Stocken av varaktiga varor
är inte jämnt fördelade över olika inkomstskikt utan innehavet av varaktiga
varor visar snarare en viss positiv korrelation med inkomsten. Avtalsutfallet
för dessa grupper kan därför ha tvingat fram en uppbromsning av ersättningarna
för förslitna kapitalvaror. Samtidigt kan de relativt sett lägre inkomstskikt
som fått påtagliga inkomstförbättringar med hänsyn till exempelvis arbetsmarknadsläget
delvis skjutit sådana inköp på framtiden.

Bostadskonsumtionen
påverkas av naturliga skäl inte på samma sätt som övriga tjänster och vamgrupper
av de speciella förhållanden som var rådande 1971. Konsumtionen av övriga
tjänster, som till viss del är mycket rigid, det gäller exempelvis
försäkringstjänster, radio- och TV-licenser och fackföreningstjänster, låg
frånsett tredje kvartalet 1971 klart under motsvarande kvartalsnivåer 1970.

Sammanfattningsvis
kan således konstateras att nedgången första kvartalet 1971 vad gäller
konsumtionen av livsmedel och varaktiga varor exklusive bilar till en del
förklaras av de tidigarelagda inköp som

s. 1972 Kontrollera mot PDF

Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1972

131

s. 1968 Kontrollera mot PDF

Diagram VI: 3.
Privat konsumtion fördelad på varugrupper 19681973

Index:
1968 = 100. 1968 års priser. Säsongrensade halvårsdata.

opaginerad Kontrollera mot PDF

120

100

.
Personbilar

A

P

r. /I

.'

/

r

opaginerad Kontrollera mot PDF

140 120 100

Ö vriga
varaktiga varor

s. 1968 Kontrollera mot PDF

L

J
L__ \__ I__ L

1968 1969 1970 1971 1972 1973 1968 1969 1970 1971 1972 1973

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

gjordes före momshöjningarna i november 1970 och januari
1971. En grov kalkyl ger vid handen att denna "köprush" fjärde
kvartalet 1970 kan uppskattas till totalt ca 400 milj. kr. räknat i 1970 års
prisnivå. Korrigeras den totala privata konsumtionen 19701971 med denna term
för att bättre motsvara den faktiskt konsumerade volymen så påverkas
utvecklingen 19701971 påtagligt. Godtas dessutom den korrigering för
turistnettot 1970 på ca 300 milj. kr. som diskuterats i tidigare rapporter med
anledning av att förhandsinköp av turistvaluta våren 1970 synes ha dragit upp
turistnettot, så förvandlas totala konsumtionsminskningen. 19701971 på 1 o/o
till ungefär O o/o.

Den reala
disponibla inkomsten ökade obetydligt första halvåret 1971, säsongrensat med
0,3 o/o från andra halvåret 1970, till följd av kraftiga
kommunalskattehöjningar och uteblivna avtalshöjningar av lönerna. Trots detta
steg hushållens sparkvot (beräknad som andelen hushållssparande av de
disponibla inkomsterna) med knappt 4 o/o på grund av den påtagliga nedgången i
den privata konsumtionen. Enligt det normala mönstret skulle en dylik svag
utveckling av de realt disponibla inkomsterna närmast ha verkat neddragande på
sparkvoten.

Inkomstökningen
andra halvåret 1971 på drygt 2 1/2 o/o var påtagligt större än under första
halvåret 1971, vilket i och för sig bör ha haft en positiv inverkan på sparkvoten.
Den kraftiga sparkvotshöjningen första halvåret 1971 visade sig emellertid
vara tillfällig och san nolikt delvis orsakad av extrema omständigheter och
den reducerades

s. 132 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90 132

i
själva verket under andra halvåret 1971 dock endast med 1 procentenhet. Den
kvartalsvisa nedgången i sparkvoten under loppet av 1971 var emellertid
påtaglig. Under fjärde kvartalet 1971 var den nere på ungefar samma nivå som
under fjärde kvartalet 1970 om man då bortser från det beräknade belopp som
användes för att göra inköp inför mervärdeskattehöjningaraa. Ett antagande om
oförändrad sparkvot för 1972 räknat från andra halvåret 1971 skulle innebära
att konsumtionen 1972 skulle stagnera på den säsongrensade nivå som uppnåddes
fjärde kvartalet 1971. Sparkvotsutvecklingen mellan de två sista kvartalen
1971 indikerar dock en benägenhet hos hushållen till en fortsatt neddragning av
sparkvoten som kan förväntas fortsätta även 1972. Den återhållande effekten på
konsumtionen från den höga arbetslösheten och risken för framtida friställning
kan förmodas bli allt mindre under loppet av 1972. Den ovan nämnda ökningen av
den överskjutande skatten kan dessutom komma att ytterligare förstärka
julhandeln 1972. En successiv neddragning av sparkvoten från andra halvåret
1971 har mot bakgmnd härav ansetts rimlig. Utbetalningar av retroaktiva lönehöjningar,
av extra bostadstillägg och pensionstillskott bidrar till en kraftig ökning av
de disponibla inkomsterna under första kvartalet 1972. En viss eftersläpning av
konsumtionen väntas medföra att sparkvoten tillfälligtvis höjs något mellan
fjärde kvartalet 1971 och första kvartalet 1972. Konsumtionen väntas dock öka
med halvannan procent från andra halvåret 1971 till första halvåret 1972
säsongrensat sett. Mellan halvåren 1972 förutses ökningen uppgå till knappt 1
o/o. Detta skulle resultera i en total konsumtionsökning mellan helåren 1971
och 1972 på 4 o/o. Av sparkvotsökningen 19701971 på knappt 3 1/2 o/o skulle
därmed knappt 1 1/2 o/o tas tillbaka under 1972.

För
första halvåret 1973 har antagits en i stort sett oförändrad sparkvot jämfört
med andra halvåret 1972, vilket skulle implicera en konsumtionsökning på 3 1/4
o/o mellan första halvåren 1972 och 1973.

s. 133 Kontrollera mot PDF

Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1972 133

VII.
Investeringarna

1.
Sammanfattning av investeringsprognosen för 1972

Enligt
i stort sett definitiva beräkningar ökade de totala bruttoinvesteringarna med
3 o/o i volym 19691970. Uppgången kan till stora delar återföras på ökade
offentliga investeringar, varav främst kommunala, medan de privata
investeringarna uppvisade mycket måttliga ökningar. Fördelas investeringarna
efter investeringsanslag framkommer vidare att maskininvesteringarna i huvudsak
svarade för tillväxten medan byggnadsinvesteringarna endast ökade måttligt.

De
nu aktuella beräkningarna för 1971 antyder att ett betydande omslag i
investeringsaktiviteten ägde rum mellan 1970 och 1971. Beräkningarna visar på
en minskning på 2,5 o/o, vilket överensstämmer med de kalkyler som lades fram i
den preliminära nationalbudgeten för 1972. Neddragningen av tillväxten från
19691970 till 19701971 är lika kraftig på byggnads- som maskinsidan av
storleksordningen 6 o/o. Anmärkningsvärd är dock den kraftiga minskningen på 5
o/o av byggandet. Minskade byggnadsinvesteringar återfinns inom flera redovisade
byggnadssektorer; särskilt skall emellertid det betydande omslaget i
kommunernas byggnadsinvesteringar noteras. Vissa institutionella förklaringar
som senareläggningar och fördröjningar i den kommunala beslutsprocessen i
samband med den under våren 1971 uppkomna arbetsmarknadskonflikten har
troligen bidragit till denna utveckhng. Av avgörande betydelse torde dock vara
det starkt försämrade finansieringsläget, vilket delvis kan återföras på
åtstramningen på kreditmarknaden 19691970. Denna kan ha lett till att
kommunerna höjt sin likviditetspreferens. Som följd härav kan
kreditrestriktionerna ha fått reala effekter som gjort sig gällande med
fördröjd verkan.

Även
de statliga affärsverken och myndigheterna tycks ha minskat sina
byggnadsinvesteringar mellan 1970 och 1971. Vidare fortsatte bostadsbyggandet
att minska främst till följd av en mycket låg igångsättning i början av 1971.
Däremot tycks en ökning av industrins byggnadsinvesteringar ha ägt rum, vilket
i rådande konjunkturläge får betraktas som anmärkningsvärt. Härvid är att
märka att tillväxten företrädesvis avser statliga företag. Förklaringen till
att de privata industriföretagen dock visat någon ökning av sina
byggnadsinvesteringar torde bl. a. vara de omfattande frisläppen ur
investeringsfonderna som medgavs från mitten av 1971.

De
totala maskininvesteringarna tycks ha ökat med 1 o/o i volym 19701971. Exkluderas
emellertid investeringarna i handelsflottan föreligger även här en minskning
om än av en relativt måttlig omfattning. Liksom på byggnadssidan kan en
betydande minskning av de

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell VII: 1. Bruttoinvesteringarnas utveckling 19661971
samt prognos för 1972

1971 i
milj. kr.,

Procentuell
förändring i

1968
års

priser

löpande

' 1966

1967

1968

1969-

1970

1971

priser

1967

1968

1969

1970

1971

1972

Byggnader
och anläggningar

Permanenta
bostäder

8 602

14,5

1,5

3,5

-3,5

4,5

2,0

Privat
jordbruk, skogsbruk och

fiske

338

2,0

3,0

-13,5

6,0

2,0

2,0

Egentlig
industri

2 280

3,0

-15,5

7,0

0,0

4,0

6,0

Handel m.
m.'

1721

11,0

14,5

12,0

4,0

- 6,5

17,5

Statliga
affärsverk

1 106

16,5

7,5

16,0

10,5

-2,0

11,0

Statliga
myndigheter inkl. mili-

tära"

1587

6,5

2,5

4,0

2,5

-2,5

15,0

Kommunala
investeringar exkl.

bostäder och industri

7 962

14,0

13,0

5,5

8,0

-10,5

2,0

Övriga
investeringar

1375

12,5

14,5

3,0

1,5

9,0

5,5

Summa

24
971

6,0

0,5

4,5

1,0

-5,0

5,0

Maskiner
m. m.

Privat
jordbruk, skogsbruk och

fiske

1 001

-5,0

0,0

6,0

5,5

7,0

4,5

Egentlig
industri

5 260

- 3,5

2,0

7,5

7,5

2,5

6,0

Handel m.
m.

1278

-0,5

4,0

6,5

2,5

6,5

10,0

Statliga
affärsverk

1 700

12,5

8,5

9,5

21,5

2,0

-8,5

Statliga
myndigheter

354

21,5

3,0

6,5

3,0

- 6,0

. 1,5

Kommunala
investeringar exkl.

industri

1057

31,0

2,0

-2,5

23,5

15,0

14,5

övriga
investeringar

2 943

0,5

6,0

- 3,0

2,5

7,5

24,0

därav: handelsflottan

519

0,5

40,5

25,5

31,5

134,0

103,5

Summa

13 593

2,0

0,5

4,0

7,0

1,0

9,0

Summa, exkl. handelsflottan

13 074

2,0

3,5

5,5

8,0

- 1,5

5,0

Totalt

Permanenta
bostäder

8 602

14,5

1,5

3,5

-3,5

4,5

2,0

Privat
jordbruk, skogsbruk och

fiske'

1 338

4,0

8,5

1,5

6,0

17,0

2,5

Egentlig
industri

7 540

3,5

4,0

7,5

5,0

3,0

6,0

Handel m.
m.'

2 999

7,0

- 7,0

9,5

3,5

6,5

13,5

Statliga
affärsverk

2 806

4,0

0,5

12,5

6,5

0,0

1,0

Statliga
myndigheter inkl. mili-

tära»

1941

2,0

1.5

-2,5

1,5

3,0

12,5

Kommunala
investeringar exkl.

bostäder och industri

9 019

15,5

11,5

4,5

9,5

-11,0

3,5

Övriga
investeringar

4 318

4,0

9,0

3,0

2,0

8,0

19,0

Summa»

38
563

4,5

0,5

4,0

3,0

-2,5

6,5

Summa, exkl. handelsflottan

38 044

5,0

1,5

4,5

3,5

3,5

5,0

' Häri innefattas bl. a. flertalet fristående
kontorsbyggnader. »Inkl. statliga väginvesteringar.

' Häri innefattas investeringar i avelsdjur m. m. Summan
av byggnads- och maskininvesteringar överensstämmer därför ej med totala
investeringar.

Anm. Procenttalen är avrundade till hela och halva
procenttal. I övriga investeringar ingår förutom privata även vissa offentliga
investeringar, nämligen investeringar i statliga kraftaktiebolag och statliga
delen av SAS. Nedan redovisas byggnadsunderhållets procentuella förändring i
1968 års priser.

19661967 19671968 19681969 19691970
19701971 19711972

3,5 2,5 2,5 2,5 2,0 3,5

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1972

135

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell VII: 2. Bruttoinvesteringarnas utveckling 19661971
samt prognos för 1972 för privat, statlig och kommunal sektor

19711 Procentuell förändring i 1968 års priser

milj. kr.,----------------------------------------------------

löpande
1966 1967 1968 1969 1970 1971

priser 1967 1968 1969 1970 1971 1972

opaginerad Kontrollera mot PDF

Byggnader och anläggningar Privata

inkl. bostäder

exkl. bostäder Statliga

inkl. bostäder

exkl. bostäder Kommunala

inkl. bostäder

exkl. bostäder

Summa inkl. bostäder exkl. bostäder

Maskiner m. m. Privata Statliga Kommunala

10 480 5
455

3,0 3,0

-7,5 -14,5

6,5

5,5

-2,5 1,0

2,0 0,5

5,5 9,0

2 955 2
952

9,5

9,5

-0,5 -0,5

1,5 2,0

-2,5 ~2,5

0,0 0,0

.13,5
13,5

11 536 7 962

15,5 14,0

9,0 13,0

3,0

5,5

5,5 8,0

8,5 -10,5

2,5 2,0

24
971

16 369

6,0

2,0

0,5

0,0

4,5 5,0

1,0

4,0

-5,0

5,0

5,0

6,5

9 896 2640 1 057

2,0 12,0 31,0

2,0

11,0

1.5

5,0

2.5

2,5

3,5 16,5 23,5

1,5

7,5

15,5

12,5

-7,0

14,5

opaginerad Kontrollera mot PDF

Summa

13 593

2,0
0,5

4,0

7,0

1,0

9,0

opaginerad Kontrollera mot PDF

Totalt

Privata inkl. bostäder exkl. bostäder

Statliga

inkl. bostäder exkl. bostäder

Kommunala inkJ. bostäder exkl. bostäder

Summa inkl. bostäder exkl. bostäder

20 375
15 350

0,5

-2,5

4,5
-6,0

6.0 5,0

0,5 2.5

0,5 2,0

9,0 11.5

5 595 5 592

2,0

2,5

4,0 4,0

2,0 2,0

5.5 5,5

3,5 3,5

4.0 4.0

12 593 9 019

17,0 15,5

8,5 11,5

2,5 4,5

7,0 9.5

- 9,0
11,0

3,5 .
3,5

38
563

29 961

4,5

2,0

0,5

0,5

4,0

4,5

3,0

5,5

2,5

2,0

6,5

7,5

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Häri innefattas investeringar i avelsdjur m. m. Summan
av byggnads- och maskininvesteringar överensstämmer därför ej med totala
investeringar.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

kommunala investeringarna noteras. Däremot anger
beräkningarna en ökning av de statliga maskininvesteringarna en ökning som
främst kan lokaliseras till de statliga bolagen. För industrin totalt torde
även på maskinsidan ha inträffat en viss ökning av investeringsvolymen. De
statliga bolagen svarar helt för denna uppgång. Det 20-procentiga
investeringsavdraget kan ha motverkat eljest märkbara tendenser till
neddragning av de privata industriföretagens maskininvesteringar.

Investeringsberäkningarna för 19711972 visar på en betydande
uppgång av de totala investeringarna. Efter den minskning på 2,5 o/o som skett
synes en uppgång om 6,5 o/o vara att vänta 1972. För omslaget

s. 1 Kontrollera mot PDF

Diagram VII: 1. Byggnads- och maskininvesteringar, totalt
och uppdelat på sektorer 19631972 Index: 1963 = 100. 1968 års priser

Maskiner m.m.

Totalt

160

.

,'

130 100

.(-

l'!

opaginerad Kontrollera mot PDF

130 100

180

Ö vriga
privata

A

N

N

r-~>

140 100

/

-

--"

-' -

- --

'--.

..--'

r

Övriga statliga

160 130
100 160 130 100

140 100

Totalt, exkl. handelsflottan

_
Industri

___A

'---

r

'n'1

Handel

f

r

,'

"

\ 1

140

Ö vriga
privata, exkl. handelsflotta

n

--1

f

100

-4

,

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

180 140
100

. Ö vriga kommt

nala

>3

A\

pi

\

. '

y

-'-

~--

--'

1 \

140

100

. ö vriga offentli

ga

A

/

/I

-

y

__.

"

r")

opaginerad Kontrollera mot PDF

I I I I I

II I I___ \_ \_ \_ \_ \_ \_ \

1963 64 65 66 67 68 69 70 71 72
1963 64 65 66 67 68 69 70 71 72 Anm. I varje deldiagram är
resp. total inlagd som en timt streckad kurva. Källor: Statistiska centralbyrån
och konjunkturinstitutet.

s. 137 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad nationalbudget
för år 1972 137

svarar
såväl de privata som de kommunala investeringarna medan någon större förändring
i tillväxttakten inte fömtses för de statliga. Vid uppdelning på byggnads-
respektive maskininvesteringar visar sig att en betydande omsvängning i
utvecklingen för båda dessa investeringskategorier är att vänta. Uppgången på
byggnadssidan utgör 5 o/o medan ökningen av maskininvesteringarna uppgår till 9
o/o;

Uppgången
på byggnadssidan är lika markant på den privata som på den offentliga sidan.
Inom den privata sektorn förutses industrins byggnadsinvesteringar fortsätta
att öka samtidigt som en kraftig höjning av byggnadsaktiviteten sker inom
handeln. Uppgången i den senare sektorn är till stor del en följd av den
kraftigt höjda igångsättningen under senare hälften av 1971 efter upphävandet
av den 25-procentiga investeringsavgiften. För bostadsinvesteringarna anger
den nu aktuella prognosen en ökning med 2 o/o efter de två senaste årens
minskningar. Till uppgången bidrar en ansvällning av antalet igångsatta småhus
mot slutet av 1971. Med sina förhållandevis korta byggnadstider kan dessa
väntas ge full effekt på byggandet under 1972.

Inom
det offentliga byggandet förutses en kraftig ökning av de statliga
byggnadsinvesteringarna. Detta bör ses i samband med de åtgärder som vidtogs
under hösten 1971 för att möta de uppkomna sysselsättningsproblemen i
byggsektorn. Även de kommunala byggnadsinvesteringarna väntas öka något efter
den kraftiga minskningen 1971. Det skall dock noteras att ökningen bärs upp av
de kommunala bolagens och stiftelsernas investeringar, vilka enligt en i
november 1971 insamlad enkät väntas expandera högst avsevärt under 1972. För de
kommunala myndigheternas och affärsverkens investeringar enbart synes en viss
fortsatt minskning trolig.

På
maskinsidan anger beräkningarna en uppgång med 9 o/o totalt 19711972 en
uppgång som reduceras till 5 o/o om de starkt fluktuerande investeringarna i
handelsflottan exkluderas. Kraftiga ökningar förutses för både de privata och
de kommunala maskininvesteringarna; de statliga däremot synes av inhämtad
information att dörria komma att minska något. Av de privata
maskininvesteringarna, vilka torde, påverkas positivt av det även under 1972
gällande investeringsavdraget, tycks betydande ökningar vara att vänta för
såväl industrins som handelns investeringar. En fördelning av industrienkätens
uppgifter på skilda storleksgrupper antyder en fortsatt minskning av
småföretagens investeringar 1972. För de allra största företagen tycks den
uppåt-riktade investeringsutveckhngen sedan 1968 fortsätta även under 1972. För
mellangrupperna förefaller ett omslag 1972 från minskningar de två senaste åren
till en betydande ökning trolig. Enligt tillgänglig information blev just
dessa grupper mest drabbade av kreditåtstramningen 19691970. Ett ackumulerat
behov torde delvis förklara de expansiva planerna 1972. Prognoserna baserar sig
på uppgifter inhämtade kring

5i[Riksdagen
1972.1 saml. Nr 90. Bilaga 1.

s. 138 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:90 138

månadsskiftet februari/mars från de investerande
företagen. På den statliga sidan väntas affärsverkens maskininvesteringar
minska främst inom televerket samt i viss mån statens järnvägar.

I samband med denna prognosomgång har även ett försök
gjorts att uppskatta investeringsutvecklingen för det första halvåret 1973. Informationsunderlaget
för den tidsperioden är ytterst bristfällig så t. ex. saknas helt uppgifter
från kommunerna samt vissa privata sektorer. På gmnd av den osäkerhet som
behäftar dessa kalkyler har en siffermässig precisering av
investeringsprognosen för första halvåret 1973 bedömts ogörlig. Vad gäller
utvecklingen inom byggsektorn har beräkningarna lett fram till en i stort sett
oförändrad aktivitet vid en jämförelse mellan de första halvåren 1972 och 1973.
Härvid har kommunernas byggnadsinvesteringar antagits öka i en måttlig
omfattning. För vissa andra sektorer antyder beräkningarna att byggandet kan
väntas öka något främst inom handeln och den statliga sektorn. Däremot
förefaller en minskning av bostadsbyggandet och industrins byggnadsinvesteringar
trolig. För den senare sektorn utgår beräkningarna från en i februari/mars
inhämtad specialenkät.

Maskininvesteringarna väntas totalt sett öka något.
Underlaget lör denna bedömning är synnerligen sparsamt och prognoserna har i
flera fall fått ske på mycket lösa gmnder. För de privata maskininvesteringama
föreligger i huvudsak endast information om industrin. Av den s. k.
specialenkäten att döma kan en fortsatt uppgång under första halvåret 1973
bedömas ske. På den offentliga sidan kan en ökning av affärsverkens
maskininvesteringar emotses åtminstone enligt den information som kunnat
inhämtas från respektive verk.

2. Investeringsutvecklingen inom olika områden

Bostäder

De totala bostadsinvesteringarna, som minskade med 3,5 o/o
mellan 1969 och 1970, fortsatte enligt fortfarande preliminära beräkningar att minska
under 1971. Totalt beräknas således bostadsinvesteringarna ha

1 Som nämnts, dels i konjunkturinstitutets höstrapport,
dels i den preliminära nationalbudgeten för 1972, har definitionen avseende påbörjandetid-punkt
i statistiska centralbyråns bostadsbyggnadsstatistik ändrats fr. o. m. 1971.
Numera registreras tidpunkten för grundbottenbesiktning och inte som tidigare schaktningstidpunkten.
Denna definitionsändring innebär att den under 1971 publicerade påbörjandestatistiken
måste korrigeras till att avse schaktningstidpunkt för att kunna utgöra
underlag till bostadsberäkningarna enligt den modell som använts vid
institutet. Detta gäller främst flerfamiljshusen, medan den nya definitionen
vad beträffar småhusen endast medför smärre avvikelser gentemot den gamla
definitionen.

I tabell 3 redovisas antalet lägenheter i påbörjade,
inflyttningsfärdiga och pågående bostadsbyggen enligt den äldre definitionen,
där således flerfamiljs-husigängsättningen under 1971 har beräknats av
institutet, medan tabell 4 redovisar motsvarande uppgifter enligt den nu
officiella statistiken. Investeringsberäkningarna baseras således på de
uppgifter över igångsättningen som redovisas i tabell 3 och fortsättningsvis
kommer endast påbörjandet enligt den äldre definitionen att behandlas.

s. 139 Kontrollera mot PDF

Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1972

139

opaginerad Kontrollera mot PDF

minskat med 4,5 o/o mellan 1970 och 1971. Flerfamiljshusen
minskade härvid med 4,5 o/o och småhusen med 5 o/o, medan ombyggnadsverksamheten
ökade med 5 o/o.

Den fortsatta investeringsnedgången kan främst förklaras
av en minskad igångsättning. Som framgår av tabell 3 minskade antalet
påbörjade lägenheter från 105 000 1969 till 100 450 1970. Under första halvåret
1971 minskade igångsättningen ytterligare ca 5 000 färre lägenheter
påbörjades under detta halvår jämfört med första halvåret 1970.

Bostadsbyggnadsplanen för 1971 bestod av ett garanterat
program omfattande 95 000 lägenheter samt en projektreserv på 10 000 lägenheter.
Till följd av den under 1971 växande arbetslösheten inom byggnadssektorn
utvidgades det garanterade programmet så att 6 000 lägenheter ur
projektreserven togs i anspråk. Den statligt belånade delen av programmet,
motsvarande 89 000 lägenheter med 1967 och 1968 års genomsnittliga våningsyta,
gav, till följd av en alltsedan 1968 successiv neddragning av den
genomsnittliga våningsytan, utrymme för en igång-

Tabell VII: 3. Lägenheter i påbörjade, inflyttningsfärdiga
och pågående bostadsbyggen 19671972 samt första halvåret 1973

Totalt

Därav
flerfamiljshus

På- Inflytt-började" ningsfär-diga

Påbörjade'

Inflyttningsfärdiga

Pågående vid periodens slut

Pägåen-de
vid periodens

slut

1967

99 800

100 200

115 750

71500

71900

93 700

1968

107 400

106 250

116 900

77 150

77 600

93 250

1969

105 500

109 050

113 350

71250

77 350

87 150

1970

100 450

109 850

103 950

69 600

75 250

81 500

1971

101 250

107 200

98 000

66 000

75 250

72 250

1972

(100 000)

(104
000)

(94 000)

(67 000)

(69 000)

(70 250)

1970 1 kv.

19 100

25 450

107 000

15 650

17 900

84 900

2kv.

29 700

29 850

106 850

19 300

20 650

83 550

3 kV.

25 900

22 550

110 200

17 900

15 750

85 700

4kv.

25 750

32 000

103 950

16 750

20 950

81 500

1971

1 kv.

18 100

24 200

97 850

14 950

16 800

79 650

2kv.

26 100

28 900

95 050

17 500

20 700

76 450

3kv.

25 400

23 800

96 650

16 600

16 800

76 250

4kv.

31 650

30 300

98 000

16 950

20 950

72 250

1972 1 kv. 2kv. 3kv. 4kv.

(18 700) (26 650) (28 650) (26 000)

(14 750) (17 400) (18 750) (16 100)

1973 ] kV. 2kv.

(18 700) (26 650)

(14 850)
(17 400)

' Med påbörjandemänad avses den månad då schaktning,
sprängning eller utfyllnadsarbetena påbörjas. Siffrorna över 1971 är beräknade
av konjunkturinstitutet.

Anm. Samtliga inom parentes angivna uppgifter är prognoserade.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell
VII: 4. Lägenheter i påbörjade, inflyttningsfärdiga och pågående bostadsbyggen
enligt statistiska centralbyråns ofiiciella statistik 19701971

Totalt

Därav
flerfamiljshus

Påbörjade!

Inflyttnings-

Pågående vid

Påbörjade'

Inflyttnings-,

Pågåen-

färdiga

periodens

slut

färdiga

de vid periodens slut

1970

106 600

109 850

96 800

75 750

75 250

74 400

1 kV.

20 250

25 450

94 850

16 800

17 900

72 800

2 kV.

32 200

29 850

97 200

21800

20 650

73 950

3 kV.

25 950

22 550

100 600

17 900

15 750

76100

4 kV.

28 200

32 000

96 800

19 250

20 950

74 400

1971

103 450

107 200

93 050

68 200

75 250

67 350

1 kV.

16100

24 200

88 700

12 950

16 800

70 550

2 kV.

26 450

28 900

86 250

17 850

20 700

67 700

3 kV.

26 650

23 800

89 100

17 850

16 800

68 750

4 kV.

34 250

30 300

93 050

19 550

20 950

67 350

'
Med påbörjandemänad avses månad för grundbottenbesiktning och/eller de
egentliga byggnadsarbetenas påböriande.

AäV/a.-Statistiska
centralbyrån.

sättning
av 92 500 statligt belånade lägenheter. Den under 1971 successiva utvidgningen
av bostadsramarna medförde således att totalt 105 500 lägenheter inklusive ca 1
000 lägenheter finansierade via ramarna för förbättringslån skulle ha kunnat
påbörjas under 1971.

Förutom
den ovan nämnda utvidgningen av bostadsramarna släpptes i oktober 1971 det privatfinansierade
bostadsbyggandet fritt fram till årets slut, dvs. igångsättningstillstånd
erfordrades inte för småhus påbörjade under oktoberdecember 1971. Effekten av
detta frisläpp beräknades i oktober till 1 500 lägenheter. En av AMS i början
av 1972 utförd undersökning visar emellertid att ca 5 500 lägenheter kom att
beröras av frisläppet. Huvuddelen av dessa registrerades i bostadsbyggnadsstatistiken
under oktoberdecember 1971 en mindre del kom troligen att registreras under
januarifebmari 1972. Om ett frisläpp av denna omfattning tillkommit utöver
ett fullt utnyttjande av de medgivna ramarna skulle sammanlagt ca 110 000 lägenheter
igångsatts 1971. Den totala igångsättningen under 1971 uppgick emellertid till
101 300 lägenheter, fördelat på flerfamiljshus med 66 000 och på småhus med 35
300 den officiella statistiken över flerfamiljshusigång-sUttningen har
härvid, som tidigare omtalats, korrigerats. Detta innebar att den totala
igångsättningen under 1971 översteg 1970 års påbörjande med ca 1 000 lägenheter
trots den "tröga" igångsättningen under första halvåret 1971 (se
tabell 3). Därmed understeg den faktiska igångsättningen de medgivna
bostadsbyggnadsramarna, trots den höga igångsättningen under senare delen av
året.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad nationalbudget
för år 1972

141

opaginerad Kontrollera mot PDF

För
1972 omfattar bostadsbyggnadsplanen ett garanterat program på 95 000 lägenheter
samt en projektreserv på 10 000 lägenheter. De statligt belånade lägenheterna
motsvarar 87 000 lägenheter med 1967 och 1968 års genomsnittliga våningsyta. I
investeringsberäkningarna har, med hänsyn bl. a. till den successiva
neddragningen av den genomsnittliga våningsytan, räknats med en total
igångsättning omfattande 100 000 lägenheter. Denna igångsättningsprognos
implicerar ett antagande om att endast en ringa del av projektreserven kommer
att påbörjas under 1972.

Andelen
påbörjade lägenheter i småhus utgjorde knappt 31 o/o 1970. Under 1971 steg
denna andel till 34 o/o till följd av frisläppet av privatfinansierade småhus.
För 1972 har räknats med en småhusandel på 33 o/o.

Vid
fördelning av det totala påbörjandet på månad har hänsyn tagits till
arbetsmarknadsstyrelsens rekommendationer till länsarbetsnämnderna, att styra tillståndsgivningen
så att huvuddelen av de privatfinansierade lägenheternas påbörjandetidpunkt
förläggs , till tredje och fjärde kvartalen. Investeringsberäkningar har även
utförts för första halvåret 1973. Härvid har igångsättningen antagits bli
oförändrad jämfört med första halvåret 1972.

I
diagram 2 redovisas medianbyggnadstiden i antal månader för påbörjade
lägenheter i flerfamiljshus och småhus. Medianbyggnadstiden för flerfamiljshus
minskade från 13,5 månader påbörjade andra halvåret 1969 till 12,5 månader
första halvåret 1970 och låg sedan kvar på denna nivå under andra halvåret. Mot
bakgrund av den låga bygg-aktiviteten under 1971 samt den ur byggnadssynpunkt
gynnsamma vintern 1971/1972 har för påbörjade lägenheter första halvåret 1971
kalkylerats med något förkortade byggnadstider. För andra halvåret har
byggnadstiderna antagits ligga kvar på första halvårets nivå. Som framgår av
tabell 1 väntas aktiviteten inom byggnadssektorn väsentligt öka under 1972,
vilket beräknas leda till en viss successiv förlängning

Diagram VII: 2. Medianbyggnadstid
i antal månader för påbörjade lägenheter 19691973

opaginerad Kontrollera mot PDF

Flerfamiljshus

14

-

11

"V

r-T'"

r-

Sm å hus

opaginerad Kontrollera mot PDF

L

L

1 1969 1970 1971 1972 19/3

Källor:
Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

s. 1 Kontrollera mot PDF

av
byggnadstiderna för lägenheter påbörjade under 1972. För lägenheter påbörjade
första halvåret 1973 har kalkylerats med oförändrade byggnadstider jämfört med
närmast föregående halvår.

Småhusens
medianbyggnadstider, som är kända fram t. o. m. första halvåret 1971, har under
en följd av år legat på en i stort sett oförändrad nivå. Tvärtemot tidigare år
minskade emellertid byggnadstiderna något mellan första och andra halvåret
1970. Framför allt två faktorer torde ha bidragit till denna förkortning. För
det första var vintern 1970/1971 mycket mild och för det andra tycks höjningen
av mervärdeskatten den 1 januari 1971 ha bidragit till en uppsnabbning av
färdigställandet under december 1970 färdigställdes nämligen ett betydligt
större antal lägenheter än normalt. Mellan andra halvåret 1970 och första
halvåret 1971 minskade byggnadstiderna med ca en månad. Förkortningen torde bl.
a. kunna förklaras dels av den låga aktiviteten inom den totala byggnadssektorn
under 1971, dels av statistikomläggningen. Någon korrigering av statistiken
över småhusigångsättningen, såsom sker för flerfamiljshusen, har nämligen inte
ansetts nödvändig då skillnaden mellan den gamla och den nya definitionen enligt
tillgängliga uppgifter är ringa. Detta hindrar dock inte att statistikomläggningen
i vissa lägen kan spela en viss roll. För påbörjade småhus andra halvåret 1971
har i investeringsberäkningarna kalkylerats med något förlängda byggnadstider.
Liksom för flerfamiljshusen, har för småhus påbörjade under 1972 räknats med
ytterligare förlängda byggnadstider.

Diagram
VII: 3. Investeringar i bostäder och inom egentlig industri 19671973

Index:
1963 = 100. 1968 års priser. Säsongrensade halvårsdata

Eqentlia industri L Totalt

1 r\>
1 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

160 140 120 100

150 130 110

Flerfamiljshus

Sm å hus

/\

X

'"

r

N

s. 3 Kontrollera mot PDF

L

J_ I_ L

1967
68 69 70 71 72 73 1967 68 69 70 71 72 73

Källor:
Statistiska centralbyrån och konjimkturinstitutet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad nationalbudget
för år 1972 143

De
totala bostadsinvesteringarna 1972 beräknas utifrån ovan redovisade fömtsättnmgar
öka med 2 o/o jämfört med 1971. Investeringarna i flerfamiljshus beräknas
minska med 5,5 o/o medan småhusinvesteringarna ökar med 13 o/o. Den kraftiga
ökningen för småhusen beror till stor del på att den under fjärde kvartalet
1971 mycket stora igångsättningen framför allt kommer att avse nedlagda
kostnader under första halvåret 1972 beroende på småhusens relativt korta
byggnadstider. Som framgår av diagram 3 väntas småhusinvesteringama kulminera
under första halvåret 1972 för att därefter successivt sjunka fram t. o. m.
första halvåret 1973. Flerfamiljshusinvesteringarna uppvisar däremot en i
stort sett oförändrad nivå från första halvåret 1972 till första halvåret 1973.
Under 1971 färdigställdes 107 200 lägenheter en minskning med 2 600 jämfört
med 1970. För 1972 har antalet färdigställda lägenheter beräknats till 104 000.

Egentlig
industri

Med
investeringsenkäten från februari 1972 som huvudsakligt underlag kan nu
industrins investeringar för 1971 och 1972 bedömas. Februarienkätens uppgifter
för 1971 har uppkorrigerats någon procentenhet mot bakgrund av tidigare års
konstaterade systematiska avvikelser mellan preliminära och definitiva
enkätuppgifter. Sammantaget pekar den nu aktuella enkätundersökningen på en
ökning av den egentliga industrins totala investeringar med 3 o/o i volym
19701971 härav beräknas byggnadsinvesteringarna ha ökat med 4 o/o och maskininvesteringama
med 2,5 o/j.

Oaktat
den osäkerhet som alltjämt vidlåder investeringsundersökningarna torde av den
nu aktuella enkäten att döma en ökning av industrins investeringar under 1971
vara säkerställd. Som delvis framgår av tabell 3 har industriinvesteringarna i
med 1971 jämförbara konjunkturlägen antingen minskat eller stagnerat.
Skillnaden i investeringsbeteende torde framför allt förklaras av graden av
rådande konjunkturavmattning samt omfattningen av insatta ekonomisk-politiska
åtgärder vid respektive tillfällen. Säkerligen har de under 1971 vidtagna
åtgärderna i form av frisläpp ur investeringsfondema samt ett 20-procentigt
avdrag på kostnaden för anskaffade maskiner och inventarier medverkat till den
realiserade investeringsökningen. Därtill bör även läggas den lättnad på
kreditmarknaden som successivt inträdde från årsskiftet 1970/1971. Mot bakgrund
av det mycket låga kapacitetsutnyttjandet inom industrin under 1971 framstår
lika fullt en ökning av industriinvesteringarna som mycket anmärkningsvärd.
Härvid är att märka att ökningen i sin helhet faller på de statliga
industriföretagen.

Företagens
planer för 1972 framgår av tabellerna 57. I jämförelse med planerna från
närmast föregående enkätundersökning i november 1971 har industrin uppjusterat
sina planer med ca 900 milj. kr. I regel

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:90 144

Tabell
VII: 5. Verkställda respektive planerade investeringar inom industrin 1971 och
1972 enligt investeringsenkät i februari 1972

Milj.
kr.

Byggnader
och an-

Maskiner

m. m.

läggningar
Verk-

Plane-

Verk-

Plane-

ställda

rade

ställda

rade

1971

1972

1971

1972

Gruv-
och stenbrytningsindustri

126

143

182

250

Livsmedels-,
dryckesvaru- och to-

baksindustri

239

176

399

309

Beklädnadsindustri

29

79

94

92

Träindustri

160

151

315

257

Massa-,
pappers- och pappersvaru-

industri

315

194

1 058

1066

Kemisk
industri, gummivaru-,

petroleum-
och kolindustri

164

284

525

645

Jord-
och stenförädlingsindustri

48

45

118

150

Järn-,
stål- och metallverk

153

197

575

753

Verkstadsindustri
och manufak-

turverk

893

915

1384

1 533

övrig
förädlingsindustri

64

62

183

223

Summa egentlig industri

2191

2 246

4 833

5 278

El-,
gas- och vattenverk

1775

2 103

745

840

Totalt

3 966

4 349

5 578

6118

Anm.
Redovisningen innefattar inte investeringar i bilar. Källa: Statistiska
centralbyrån.

drar
industrin upp sina planer mellan successiva enkäter; storleken varierar
erfarenhetsmässigt med konjunkturläget. Det finns dock anledning att påminna
om att de åtgärder som beslöts före och kring årsskiftet 1971/1972 troligen
kunnat påverka planerna först vid denna enkätundersökning. Föreliggande
uppjustering överstiger klart motsvarande förändring för ett år sedan men
ligger samtidigt under den för 1969.

Industrins
planer på hel- och halvår 1972 samt planer och utfall för tidigare år återges
omräknade till procentuella förändringstal i fasta priser i tabellerna 67.
Härav framgår att industrins planer på byggnadssidan ojusterat pekar på en
minskning med 4 o/o. För första halvåret anger de omräknade planema en
betydande ökning vilken av tidigare erfarenheter att döma bör nedjusteras
avsevärt. För andra halvårets planer syns däremot en kraftig uppjustering vara
befogad. Den faktiska investeringsutvecklingen på halvår ligger normalt betydligt
senare i tiden än vad planerna regelmässigt antyder, vilket troligen
återspeglar en alltför optimistisk uppfattning om möjligheterna att realisera
planerna på utsatt tid.

För
helårsplanen på byggnadssidan pekar erfarenheterna från tidigare

s. 6 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad nationalbudget för år 1972 145

Tabell VII: 6. Planerade och faktiska förändringar av den
egentliga industrins investeringar 19621972

Procentuell förändring i fasta priser

. 1962-1963-1964-1965-1966-1967-1968-1969-1970-1971-1963
1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971 1972

13

22

11 24

23

23

9

6

0

4

0

16

1 31

1

16

8

0

4

(6)

13

6

12 7

22

7

17

6

4

(10)

Byggnader och anläggningar Planerat i februari

samma år' Faktiskt inträffad

förändring Differens

Maskiner m. m. Planerat i februari

samma år' 15 12 9
10 9-4 19 16 5

Faktiskt
inträffad

0

2

12

5

0

2

8

9 3

(6)

15

10

3

5

9

6

11

72

(2)

förändring DiiTerens

' Planerna beräknade som kvoten mellan prognosärets rena
enkätvärde och det bakomliggande årets utfall. För planförändringen 19711972
har använts det preliminära utfallet för 1971.

Anm. Redovisningen innefattar inte investeringar i bilar.
Uppgifterna inom parentes är prognoserade värden.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

år på att en uppjustering troligen kommer att ske. De enda
undantagen från en sådan utveckling under den redovisade perioden är de båda
högkonjukturåren 1965 och 1970 då investeringsverksamheten begränsades av en
restriktiv byggnadsreglering respektive en åtstramad kreditmarknad. De här
antagna justeringarna har lett till en uppräkning med 10 procentenheter, vilket
innebär en prögnoserad ökning på 6 o/o för 19711972. Uppjusteringen har med
hänsyn till konjunkturutsikterna antagits bli större än de uppdragningar som
skett de två senaste åren.

När det gäller industrins maskininvesteringar kan ett över
halvåren likartat uppjusteringsmönster iakttas som det på byggnadssidan.
Planerna för första och andra halvåret bör således i konsekvens härmed ned- respektive
uppjusteras. Den numeriska storleken är naturligtvis även på maskinsidan
ytterst vansklig att precisera. Den valda uppjusteringen på helår, som innebär
en prognoserad ökning med 6 o/o, har utgått från ett antagande om ett
tilltagande efterfrågetryck i ekonomin under loppet av 1972. Inkluderas även
industrins investeringar i bilar samt hantverkets maskininvesteringar har för
19711972 räknats med en uppgång på 6 o/o. Tillsammantaget visar prognosen för
den egentliga industrins totala investeringar därmed på en ökning med 6 o/o i
volym 19711972.

Även ett försök att bedöma industrins
investeringsverksamhet för första halvåret 1973 har genomförts. Till grand
härför har legat en specialenkät som statistiska centralbyrån insamlat i
samband med den

s. 7 Kontrollera mot PDF

Tabell VII: 7. Planerade och faktiska förändringar av den
egentliga industrins investeringar, halvårsvis, 19621972

Procentuell förändring i fasta priser

Första halvåren

1962-
1963- 1964- 1965- 1966- 1967- 1968- 1969- 1970- 1971-1963 1964 1965
1966 1967 1968 1969 1970 1971 1972

s. 8 Kontrollera mot PDF

15

- 8

-23

4
22 29

1 8 9

3
14 20

Byggnader
och anläggningar Planerat i februari

samma år'
Faktiskt inträffad

förändring Differens

Maskiner m. m. Planerat i februari

samma år'
Faktiskt inträffad

förändring Differens

-16

-22 - 6

12

17 5

52

31

37
23

10 1

27 5 9 11 3
15 (8)

-25
4 19 10 34 22 (15)

15

20

37

38

26

1
(9) -14 (-17)

-3 73 12

-11 13 40 26

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra halvåren

1962-
1963- 1964- 1965- 1966- 1967- 1968- 1969- 1970- 1971- 1963 1964 1965
1966 1967 1968 1969 1970 1971 1972

opaginerad Kontrollera mot PDF

31
27

Byggnader
och anläggningar Planerat i februari

samma år'
Faktiskt inträffad

förändring Differens

Maskiner m. m. Planerat i februari

samma år' Faktiskt inträffad

förändring Differens

3
46 48

-16 10 23 24

12 19

11
16

5 3

35 32

5 41

21
27

24 40

2 12

3 20

(6) (30)

23

24

0

3

22

21

5

1

2

12

7 30

5 19

15 15

2

5

2 24

2 19

10 5

6 5

6

8

(4) (16)

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Planerna beräknade som kvoten mellan prognosårets rena
enkätvärde och det bakomliggande årets utfall. För planförändringen 19711972
har använts det preliminära utfallet för 1971.

Anm. Redovisningen innefattar inte investeringar i bilar.
Uppgifterna inom parentes är prognoserade värden.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

reguljära enkäten i februari. Urvalet företag har varit
relativt begränsat och främst varit inriktat på att täcka de allra största
företagen. På grund av det mindre urvalet samt det begränsade antalet undersökningar
som hittills genomförts måste med nödvändighet tolkningen av de erhållna
planerna ske med största försiktighet. Här har därför valts att inte ange en siffermässigt
preciserad prognos. Bedömningen grundar sig på den allmänna
konjunkturutvecklingen som skisseras i

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1972

147

opaginerad Kontrollera mot PDF

det sammanfattande kapitlet. Mot denna bakgrund synes sjpecialen-käten
tyda på i stort sett stagnerande industriinvesteringar totalt sett. Med tanke
på att industriinvesteringarna stöddes av en rad åtgärder under 1972 torde
denna utveckling implicera en förhållandevis stark investeringsvilja. En
uppdelning efter investeringsobjekt antyder en viss fortsatt uppgång för
maskininvesteringarna medan däremot minskade byggnadsinvesteringar nu
förefaller troliga under första halvåret 1973. (jfr diagram 3.)

I diagram 4 redovisas investeringsutvecklingen för de ur investermgs-hänseende
tyngst vägande industribrancherna. Branschuppgifterna för 1971 och 1972 har
schablonmässigt kortigerats på samma sätt som ovan angivits för industrin som
helhet. Järn- och stålverken planerar en

Diagram VH: 4. Investeringar inom egentlig industri, totalt
och uppdelat på branscher 19661973

Index: 1962
= 100. 1968 års priser. Log. skala

opaginerad Kontrollera mot PDF

130 120

110 100

90

Totalt y

y

p

-
/.

Massa- och pappersindustri

90

h

80 70 60

50

/

/

A

\

/

1

/

1

/

opaginerad Kontrollera mot PDF

170 160 150 140 130 120

. ö vriga bransche

r

~

\

N y

y

opaginerad Kontrollera mot PDF

I I I I I I I I

1965 66
67 68 69 70 71 72

I I I_ L

1965 66
67 68 69 70 71 72

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anm. De branschvisa prognoserna är något osäkrare än
prognosen för totala industrin. Investeringar i bilar är exkluderade liksom
hantverkets investeringar.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

s. 148 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90 148

betydande
ökning av investeringsverksamheten under 1972 efter den minskning som tycks ha
inträffat under 1971. För verkstadsindustrins del ökade investeringarna 1971.
För denna bransch har investeringarna därmed ökat oavbrutet sedan 1968. Även
1972 planeras en investeringsökning. Inom massa- och pappersindustrin ökade
investeringarna under 1971 medan en viss minskning kan emotses 1972. I
förhållande till de i november 1971 angivna planema har dock en avsevärd
uppjustering skett. För industrin i övrigt tycks minskningen under fjolåret
förbytas i en viss uppgång 1972.

Handel
m. m.

Byggnadsinvesteringarna
inom gmppen handel m. m. minskade mellan 1970 och 1971 med 6,5 o/o.
Investeringarna i fristående lokaler minskade härvid med 7 o/o medan investeringarna
i butikslokaler i bostadshus minskade med 4,5 o/o.

Investeringsminskningen
i fristående lokaler kan främst förklaras av en mycket låg igångsättning under
andra halvåret 1970 till följd av den då ikraftvarande investeringsavgiften
igångsättningen sjönk med 20 o/o i volym mellan 1969 och 1970. Investeringarna
i butikslokaler i bostadshus, som beräkningstekniskt följer
investeringsutvecklingen för flerfamiljshus, minskade till följd av en
alltsedan 1969 successiv minskning i antalet påbörjade flerfamiljshuslägenheter
(se tabell 3).

Till
grund för beräkningarna över 1972 års byggnadsinvesteringar i fristående
lokaler ligger dels en enkät insamlad i februari av statistiska centralbyrån
avseende faktiska och planerade investeringar inom varuhandel, bank- och
försäkringsföretag, dels en konstruktion baserad på uppgifter över totala
kostnader för påbörjade byggnadsprojekt.

Investeringarna
i varuhandel, bank- och försäkringsföretag beräknas enligt företagens planer
öka med drygt 20 o/o i volym mellan 1971 och 1972. Handelsenkäten har
emellertid endast insamlats sedan augusti 1969, varför det fortfarande är svårt
att bedöma kvaliteten på planuppgifterna.

Den
totala igångsättningen av byggen för fristående lokaler, vilken sjönk betydligt
mellan 1969 och 1970, ökade med 80 o/o i volym mellan 1970 och 1971, som en
följd av investeringsavgiftens upphävande ökningen kan framför allt hänföras
till andra halvåret. En, jämfört med tidigare år, ovanUgt stor andel av den
totala igångsättningen 1971 omfattade s. k. "stora byggnadsprojekt",
dvs. projekt med byggnadstider som väsentligt överstiger den genomsnitfliga
för byggnadsprojekt inom gruppen handel m. m. Prognosen över 1972 års
igångsättning

1
Byggnadsinvesteringarna inom gruppen handel m. m. består till 4/5 av investeringar
i fristående lokaler och till resterande del av butikslokaler i bostadshus.
Med investeringar i fristående lokaler avses investeringar i varuhandel, bank-
och försäkringsverksamhet, teatrar, biografer, hotell, restauranger,
lagerbyggnader samt fastighetsförvaltning.

s. 149 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad nationalbudget
för år 1972 149

implicerar
en mer "normal" andel stora byggnadsprojekt. För 1972 har räknats med
en minskning i igångsättningen i fristående lokaler i volym med 20 o/o jämfört
med 1971 års höga nivå.

De
totala investeringarna i fristående lokaler beräknas, enhgt den ovan nämnda
beräkningsmetodiken som baseras på uppgifter över igångsättning och
byggnadstider, öka med 20 o/o mellan 1971 och 1972 en ökning som ligger väl i
linje med vad enkäten från varuhandel, bank- och försäkringsföretagen pekar
mot. Investeringarna i butikslokaler i flerfamiljshus beräknas minska med 5,5
o/o mellan 1971 och 1972. Totalt beräknas därmed byggnadsinvesteringarna inom
gruppen handel m. m. öka med 17,5 o/o.

Maskininvesteringarna
inom gruppen handel m. m. minskade med ,5 o/o mellan 1970 och 1971. Med
utgångspunkt från den ovän nämnda handelsenkäten har maskininvesteringarna
beräknats öka med 10 o/o i volym 1972 jämfört med 1971. Härvid har hänsyn
tagits till att investeringsavdraget även gäller under 1972.

De
totala byggnads- och maskininvesteringarna inom gruppen handel m. m. minskade
med 6,5 o/o mellan 1970 och 1971. Mellan 1971 och 1972 visar ovan redovisade
beräkningar på en ökning på 13,5 o/o.

Den
exceptionellt höga igångsättningen under framför allt andra halvåret 1971 torde
medföra att byggnadsinvesteringarna inom gruppen handel m. m. under första
halvåret 1973 kommer att bli något större än under motsvarande halvår 1972. Detta
trots att igångsättningen antagits minska mellan 1971 och 1972. Härvid har
kalkylerats med en igångsättning under första halvåret 1973 av samma
omfattning som under första halvåret 1972.

Mot
bakgmnd av de prognoserade höga byggnadsinvesteringarna, under helåret 1972
samt under första hälften av 1973 har maskininvesteringama bedömts fortsätta
öka under första halvåret 1973.

Handelsflottan

Investeringarna
i handelsflottan, dvs. inköp av nybyggda fartyg från svenska och utländska varv
minus nettoutförsel av begagnade fartyg, ökade från 223 milj. kr. 1970 till 519
milj. kr. 1971. Det var framför allt leveranserna från svenska varv som ökade
kraftigt. Dessutom minskade försäljningen av begagnade fartyg med ca 100 milj.
kr. mellan 1970 och 1971.

Enligt
en i mars insamlad varvsenkät kommer leveranserna av nybyggda fartyg från
svenska varv att fortsätta öka kraftigt under 1972. Även leveranserna från
utländska varv beräknas öka betydligt enligt en under våren insamlad enkät från
ett urval svenska redare avseende deras beställningar hos utländska varv.
Totalt beräknas således leveranserna av nybyggda fartyg öka med 70 o/o mellan
1971 och 1972. Med beaktande av att exporten av begagnade fartyg väntas bU
något

s. 150 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90 150

större
under 1972 än 1971, beräknas de totala investeringarna i handelsflottan öka
med drygt 100 o/o mellan 1971 och 1972.

Att
döma av den information som föreligger vid beräkningstillfället angående
leveranser av nybyggda fartyg under första halvåret 1973 tycks investeringarna
i handelsflottan bli betydligt lägre under första halvåret 1973 än motsvarande
period föregående år.

Statliga
investeringar

Under
loppet av sommaren och hösten 1971 vidtogs successivt åtgärder för att utvidga
den statliga investeringsverksamheten som ett led i strävandena att mildra
arbetslösheten inom framför allt byggnads-och anläggningsverksamheten. De olika
åtgärderna har närmare beskrivits i den preliminära nationalbudgeten för 1972.
Enligt fortfarande preliminära beräkningar synes de totala statliga
investeringarna ha ökat med ca 3,5 o/o i volym 19701971, vilket är en något
lägre ökningstakt än under året innan, då investeringarna ökade med ca 5,5 o/o.

Den
högre investeringsvolymen under 1971 härrör uteslutande från de statliga
maskininvesteringarna då byggnadsinvesteringarna synes ha blivit av i det
närmaste samma omfattning som under året innan. Såväl de statliga
myndigheternas som de statliga affärsverkens byggnadsinvesteringar minskade
emellertid mellan 1970 och 1971 medan de statliga bolagens ökade i relativt
stor omfattning.

Myndigheternas
minskade byggnadsinvesteringar förklaras främst av att det statliga
vägbyggandet inklusive det icke-ordinarie fortsatte att minska.
Den utökning av vägbyggandet i form av beredskapsarbeten som skedde under
hösten 1971 synes således inte ha räckt till en ökning av vägbyggandet.
Omfattningen av dessa beredskapsarbeten synes dessutom ha blivit mindre än vad
som tidigare hade räknats med. Byggnadsarbetena inom ramen för allmänna
fastighetsfonden fortsatte emellertid att öka.

Affärsverkens
lägre byggnadsverksamhet sammanhänger framför allt med en fortsatt minskning av
televerkets byggnadsinvesteringar och en svag volymmässig nedgång av statens
järnvägars byggnads- och anläggningsarbeten. Däremot fortsatte
vattenfallsverkets byggnadsinvesteringar att expandera.

Även
när det gäller de statliga maskininvesteringarna, som beräknas ha ökat med ca
7,5 o/o i volym 19701971, var det framför allt de statliga bolagens
investeringsverksamhet som ökade. De statliga myndigheternas
maskininvesteringar synes ha minskat med ca 6 o/o medan affärsverkens endast
ökade svagt med ca 2 o/o. Det var härvid framför allt vattenfallsverket men
även i viss mån televerket som ökade sina maskininvesteringar. Statens
järnvägars maskininvesteringar minskade däremot efter en kraftig ökning under
året innan.

s. 151 Kontrollera mot PDF

Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1972 151

Utifrån
enkäter, som insamlats från affärsverk och myndigheter, beräknas de totala
statliga investeringarna komma att öka med ca 4 o/o i volym mellan 1971 och
1972.

De statliga
byggnadsinvesteringarna beräknas öka med inte mindre än 13,5 o/o 1972 efter att
året innan närmast ha stagnerat. Ökningen av byggnadsinvesteringarna emanerar
såväl från de statliga myndighe-tema (en ökning med 15 o/o) som från
affärsverken (en ökning med 11 o/o). Större delen av denna investeringsökning
beräknas falla på första halvåret. De vidtagna stimulansåtgärderna synes
nämligen då få full effekt. Investeringsvolymen under andra halvåret väntas bli
betydligt lägre men ändå överstiga nivån för andra halvåret 1971. I jämförelse
med vad som hade beräknats till den preliminära nationalbudgeten för 1972
innebär trots allt ovan redovisade ökningstakt för myndigheternas
byggnadsinvesteringar en viss neddragning.

Den kraftiga ökningen av
affärsverkens byggnadsinvesteringar härrör från en beräknad utökning av
televerkets och vattenfallsverkets byggnadsinvesteringar. Däremot förutses en
fortsatt nedgång i statens järnvägars byggnadsinvesteringar.

De totala statliga
maskininvesteringarna, som beräknas ha ökat med ca 7,5 o/o i volym 19701971,
förutses komma att minska med ca 7 o/o mellan 1971 och 1972. Det är härvid de
statliga affärsverkens maskininvesteringar som beräknas minska medan
myndigheternas och bolagens förutses komma att öka svagt.

Affärsverkens minskade
maskininvesteringar (en minskning med ca 8,5 o/o) härrör i huvudsak från
minskade maskininvesteringar inom televerket. Även för statens järnvägars
maskininvesteringar förutses en fortsatt minskning. Vattenfallsverkets
maskininvesteringar synes fortsätta att expandera.

De
statliga myndigheternas maskininvesteringar beräknas öka med ca 1,5 o/o.

Den ovan nämnda enkäten
från affärsverken och myndigheterna ger även information om
investeringsplanerna för första halvåret 1973. Dessa planer pekar mot en
investeringsnivå för de statliga byggnadsinvesteringarna som visserligen är lägre
än den rekordhöga nivån under första halvåret 1972 men som ändå skulle innebära
en betydande ökning i förhållande till andra halvåret 1972. De statliga
maskininvesteringarna, som halvårsvis successivt ökade under 1971 och, enligt
nuvarande beräkningar, synes fortsätta att öka under 1972, skulle enligt
planerna fortsätta att öka även under första halvåret 1973. En stark
reservation måste dock här göras. De uppgifter som insamlas från affärsverk
och myndigheter korrigeras normalt för bl. a. en "systematisk
missvisning". Vad gäller planerna för första halvåret ett år framåt i
tiden saknas emellertid det erfarenhetsmaterial som behövs härför. Vad som ovan
har redovisats för de statliga investeringarnas utveckling

s. 152 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:90 152

under första halvåret 1973 är således enbart de
planuppgifter som berörda verk själva har lämnat.

Kommunala investeringar

Enligt nu föreliggande beräkningar ökade de kommunala
investeringarna (exkl. bostäder) med ca 9,5 o/o i volym 19691970. I jämförelse
med vad som tidigare uppgivits innebär detta en viss nedrevide-ring av den
kommunala sektorns investeringsverksamhet under 1970. Visserligen uppger den
definitiva finansstatistiken för 1970 ett högre investeringsbelopp än vad de
preliminära uppgifterna pekade mot. Troligen har dock kommunerna inför
mervärdeskattens höjning den 1 januari 1971 lidigarelagt en hel del
betalningar, vilket föranlett att nationalräkenskaperna i viss mån frångått
finansstatistikens uppgifter.

I den
enkät till primärkommuner och landsting, som insamlades i slutet av febmari
1972, redovisas det preliminära utfallet för kommunernas investeringar under
1971. I jämförelse med vad som uppgavs i den enkät som insamlades i oktober
1971, har kommunerna överlag nedjusterat sina egna investeringsuppgifter
(normalt sker i stället en upprevidering mellan enkäterna i oktober och
februari).

Primärkommunernas
egna uppgifter vad gäller byggnadsinvesteringarna pekar nu mot en minskning
med nästan 18 o/o i volym mellan 1970 och 1971. Landstingen däremot redovisar
en ökning av sina byggnadsinvesteringar med ca 7,5 o/o. För de kommunala
myndigheterna och affärsverken totalt skulle detta innebära en minskning med
drygt 15 o/o. Kommunernas egna uppgifter har emellertid inte helt godtagits.
Dels tenderar kommunerna att i febmarienkäten underskatta det bakomliggande
årets investeringar, dels har som ovan nämnts ca 100 milj. kr. överflyttats
från 1970 till 1971. De kommunala myndigheternas och affärsverkens
byggnadsinvesteringar beräknas efter dessa justeringar ha minskat med ca 10 o/o
i volyrh mellan 1970 och 1971 (jfr. tabell 9).

De kommunala myndighetemas och affärsverkens maskininvesteringar
redovisas i febmarienkäten ha minskat med ungefär 18,5 o/o i volym 19701971. Primärkommiinema
redovisar härvid en minskning av sina maskininvesteringar med ca 22 o/o och
landstingen med ca 9 o/o. Kom-

1 Till grund för nationalräkenskapernas beräkningar över
de kommunala investeringarna ligger den kommunala finansstatistiken. Denna är
emellertid i huvudsak en ren kassabokföring. I normala fall torde dock
finansstatistikens uppgifter kunna användas som mått på den reala utvecklingen
utan några större olägenheter. Mervärdeskattens höjning från 10 o/o till 15
"/o den 1 januari 1971 synes emellertid ha medfört att kommunerna i
osedvanligt stor utsträckning verkställde utbetalningar före årsskiftet.
Finansstatistiken skulle således visa för höga investeringar för 1970 och i
konsekvens härmed för låga investeringar för 1971. Finansstatistikens uppgifter
har därför i nationalräkenskaperna justerats sä, att ca 100 milj..kr.
överflyttats från fjärde kvartalet 1970 till första halvåret 1971 i hopp om att
härmed ge en bättre bild av den reala utvecklingen. Vid fastställandet av denna
överflyttning har bl. a. sysselsättningsutvecklingen inom den kommunala
investeringsverksamheten studerats.

s. 153 Kontrollera mot PDF

Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1972 153

munema
tenderar emellertid att i februarienkäten överskatta det bakomliggande årets
maskininvesteringar. Enkätens uppgivna minskning har därför nedjusterats till
en antagen investeringsminskning på drygt 22 o/o i volym 19701971 (jfr. tabell
9). I konsekvensens namn borde naturligtvis en justering av finansstatistiken
1970 ha skett även vad gäller maskininvesteringarna. Kommunernas maskininköp är
emellertid förhållandevis små, vartill kommer att hållpunkter i det närmaste
måste saknas för en dylik kortigering. Det har därför inte ansetts ändamålsenligt
att på denna punkt vidta någon sådan justering.

Primärkommunernas
och landstingens samlade investeringar skulle härmed ha minskat med drygt 10
o/o mellan 1970 och 1971 en utveckling som starkt avviker från förhållandena
under 60-talet, då de kommunala investeringarna uppvisade en obruten kraftig
expansion.

Till
den kommunala sektoms investeringar räknas i nationalräkenskaperna även den
investeringsverksamhet som bedrivs inom de kom-munägda bolagen och
stiftelserna. Såsom framgick av den preliminära nationalbudgeten för 1972 har
dessa investeringar under de sista åren av 60-talet ökat i en mycket snabb
takt. Sannolikt som en direkt följd av investeringsavgiftens införande våren
1970 synes emellertid en tillfällig nedgång av bolagens byggnadsinvesteringar
ha skett under 1971. Någon ny information över dessa bolags investeringar under
1971 föreligger inte utan de uppgifter som framkom i enkäten i oktober 1971
måste fortfarande användas. Bolagens och stiftelsernas byggnadsinvesteringar
uppges i denna ha minskat med inte mindre än 30 o/o mellan 1970 och 1971 medan
deras maskininvesteringar uppges ha fortsatt att expandera med ca 23 o/o.

Den
kommunala sektoms totala investeringar skulle härmed ha minskat med ca 11 o/o
i volym 19701971, varvid byggnadsinvesteringarna beräknas ha minskat med 10,5
o/o och maskininvesteringarna med 15,5 o/o (jfr. tabell 8).

Den
ovan nämnda enkäten från februari ligger även till grund för bedömningen av
1972 års kommunala investeringar. I jämförelse med

Tabell
VII: 8. Investeringsutvecklingen inom den kommunala sektorn (exkl. bostäder)
19661972

1971 årsinvesteringar i löpande priser

Procentuell förändring i fasta priser

1966
1967

1967
1968 1969 1968 1969 1970

1970
1971

1971
1972

Kommunala
myndigheter och

affärsverk

Kommunala
bolag och stiftelser

Summa
kommunala investeringar

8 373 646

9019

13,5 86,0

15,5

12,5 2,0 6,5 16,5 72,5
63,0

11,5
4,5 9,5

10,0

22,5

-11,0

0,0 47,0

3,5

Källor:
Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

s. 154 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90 154

den
enkät som insamlades i oktober 1971, och som låg till gmnd för beräkningarna
till den preliminära nationalbudgeten för 1972, har kommunerna överlag nedreviderat
sina investeringsplaner. De under hösten, vidtagna åtgärdema för att i viss mån
stimulera den kommunala byggnads- och anläggningsverksamheten, bl. a. höjdes
statsbidragsprocenten för kommunala beredskapsarbeten och reningsverk, har
således till synes inte satt några större spår i kommunernas
investeringsplaner.

Kommunernas
egna planer vad gäller 1972 års byggnadsinvesteringar pekar nu mot en
volymmässig minskning med knappt 5 o/o jämfört med 1971 (jfr. tabell 9). Detta
är första gången under åtminstone den period som omfattas av tabell 9 som
kommunerna i februari uppger en förväntad investeringsminskning. Det
förefaller troligt att korti-munernas besvärliga finansiella situation under
1970 och kanske framför allt under 1971 har medfört en allmänt utbredd
försiktighet inför 1972. Såsom framgår av kapitel VIII och IX torde
emellertid kommunernas finansiella läge komma att avsevärt förbättras under
1972

inte minst beroende på kraftigt ökande
skatteinkomster. Erfarenhetsmässigt beviljas under loppet av ett år en hel del
tilläggsanslag till kommunemas kapitalbudgeter. Det förefaller rimligt att räkna
med, att med en successiv förbättring av den finansiella situationen, tilläggsanslag
kommer att beviljas även under 1972. Kommunemas egna planer vad gäller
byggnadsinvesteringarna har därför uppjusterats med 3 procentenheter till en
antagen minskning med 2 o/o i volym 19711972 (jfr. tabell 9). De kommunala
myndigheterna och affärsverkens byggnadsinvesteringar skulle härmed komma att
fortsätta att minska under 1972

även om takten i nedgången inte skulle bli av samma
omfattning som under året innan.

Kommunernas
egna planer vad gäller 1972 års maskininvesteringar pekar mot en ökning med ca
5 o/o jämfört med 1971. Som synes av tabell 9 tenderar emellertid kommunerna
att i enkäten i februari regelmässigt underskatta det innevarande årets
maskininköp. Den förbättrade finansiella situationen torde även vad gäller
maskininvesteringarna medföra en under årets lopp utökad investeringsram. Kommunernas
egna planer har därför uppjusterats till en antagen ökning mellan 1971 och 1972
med ca 12 o/o i volym.

Till
gmnd för bedömningen i den preliminära nationalbudgeten för 1972 av de
kommunala bolagens och stiftelsernas investeringsverksamhet under 1972 låg en
i oktobernovember insamlad enkät. Någon ny information om dessa bolags
investeringar föreligger ej utan novemberenkätens uppgifter måste fortfarande
användas. Detta innebär att samma osäkerhet härom föreligger och samma starka
reservationer måste göras som i den preliminära nationalbudgeten. Godtas
emellertid enkätens uppgifter skulle bolagens byggnadsinvesteringar åter expandera
under 1972 efter den tillfälliga, mycket kraftiga nedgången

s. 155 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad nationalbudget för år 1972 155

Tabell VII: 9. Planerade och faktiska förändringar i
primärkommunernas och landstingens investeringar 19621972

Procentuell förändring i 1968 års priser

1962-

1963-

1964-

1965-

1966-

1967-
1968-

1969-

1970-

1971-

1963

1964

1965

1966

1967

1968
1969

1970

1971

1972

Byggnader
och anläggningar

Planerat
i februari samma år

16

13

10

11

13

8 9

7

__

5

Faktisk-
förändring'

18

15

9

4

13

11 4

3

10

(-2)

Differens

2

2

1

-7

0

3 5

4

(3)

Maskiner
och apparater

Planerat
i februari samma år

16

17

5

3

11

6 8

17

5

Faktisk
förändring'

21

24

5 '

16

16

14 4

22

22

(12)

Differens

5

7

10

13

5

8 12

5

(7)

' Planerna beräknade som kvoten mellan prognosårets rena
enkätvärde och det bakomliggande årets utfall. För planförändringen 19711972
har använts det preliminära utfallet för 1971. Uppgifterna inom parentes är prognoserade.

Anm. 1. Uppgifterna avser kommunala myndigheter och
affärsverk men ej kommunägda bolag och stiftelser.

Anm. 2. Till följd av arbetskonflikten inom kommunema
våren 1971 insamlades inga planuppgifter i februari 1971.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

under året innan. Bolagens maskininvesteringar
skulle fortsätta sin obrutna expansion.

Den kommunala sektorns byggnadsinvesteringar skulle härmed
komma att öka med ca 2 o/o och dess maskininvesteringar med inte mindre än 14,5
o/o i volym mellan 1971 och 1972. De sammanlagda kommunala investeringarna
skulle komma att öka med ca 3,5 o/o efter den kraftiga minskningen under året
innan. Ökningstakten är dock betydligt lägre än t. ex. genomsnittet för
60-talet.

3. Lagerinvesteringar

Som framgår av nedanstående tablå samt diagram 5
kännetecknas 1970 och 1971 av en starkt dramatisk lagerutveckling inom
industrin med en massiv lageruppbyggnad under 1970 och en därpå följande
kraftig uppbromsning av lagerinvesteringarna under 1971. Ökningen av
lagerinvesteringarna från 1969 till 1970 med ca 2 1/2 miljard kr. i 1968 års
priser följdes av en ungefär lika kraftig minskning av lagerinvesteringarna
från 1970 till 1971 således ett omslag på ca 5 miljarder kr. Ökningen av
industrins lagerinvesteringar .19691970 motsvarar ca 1 1/2 o/o av
bruttonationalprodukten och minskningen 19701971 var förhållandevis lika
betydande. Som också framgår av diagrammet var lagersvängningarna inom
industrin i samband med konjunkturavmattningen 19661967 inte alls lika
kraftiga.

s. 1968 Kontrollera mot PDF

Diagram VII: 5. Totala industrins lagervolymförändringar
19631973

Milj. kr.
1968 års priser. Säsongrensade halvårsdata

opaginerad Kontrollera mot PDF

800 -

400

R å varor

/

(\

y

aA /

i

v

V V/

\ 1

\ /

v

opaginerad Kontrollera mot PDF

400

800 -

400

2 000

1600

1200

1963 64 65 66 67 68 6,9
70 71 72 73 Källor: Statistiska centralbyrån och
konjunkturinstitutet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad nationalbudget för år 1972 157

s. 1970 Kontrollera mot PDF

Total lagerförändring, milj. kr., 1968 års priser

1969

1970

1971

1972

1651

4109

1759

170

244

97

425

400

28

2

41

0

18

14

150

50

Industri Handel Jordbruk Skogsbruk

Summa 1849 4194 1443 520

Lageruppbyggnaden kulminerade under första halvåret 1970,
då man kunde notera en markant topp framför allt för råvamlagren. Från och med
andra halvåret 1970 bromsades tillväxten av lagren av råvaror och varor i
arbete upp kraftigt, medan ökningen av färdigvarulagren fortsatte att växa fram
t. o. m. första halvåret 1971. Under andra halvåret dämpades färdigvarulagrens
tillväxt påtagligt samtidigt som en minskning av råvarulagren inträffade.
Sammantaget innebär denna utveckling att den totala lagerökningen för hela 1971
inom industrin stannade vid drygt 1 1/2 miljard kr. Lagerökningarna under 1970
som helhet var tämligen jämnt fördelade på råvaror, varor i arbete och färdigvaror,
medan de under 1971 hänförde sig övervägande till färdigvaror.

Lagerökningen under 1969 och 1970 gällde främst
verkstadsindustrin. Under 1969 hänförde sig sålunda drygt 80 o/o och under 1970
ca 2/3 av den totala lageruppbyggnaden till denna industri. Under 1971 sjönk
dess andel emellertid till mindre än hälften av industrins totala lagerökning.
Under första halvåret 1971 svarade i stället skogsindustrierna för den
dominerande andelen av lageruppbyggnaden speciellt kraftigt ökade råvamlagren
där och om skogsindustriema exkluderades, skulle man erhålla en minskning av
råvarulagren för hela den övriga delen av industrin sammantaget. Under andra
halvåret 1971 hänförde sig den övervägande delen av lagerökningarna till annan
industri än verkstads- och skogsindustriema, medan man för skogsindustriema t.
o. m. noterar en lagerminskning, vilken hänför sig till råvarulagren.

De senaste årens lagemtveckling har lett till att
industriföretagen vid utgången av 1971 hade en massiv lagerbuffert trots
minskningen av råvamlagren under andra halvåret 1971. Lageromdömena enligt den
senaste konjunkturbarometern låg också fortfarande mycket högt i mitten av mars
även om en liten nedtrappning skett de senaste två kvartalen. Speciellt gäller
detta omdömena om råvamlagren, som fortfarande ligger avsevärt högre än den
högsta punkten under konjunkturavmattningen 19661967 (se diagram 6). Värdet
ax råvaru-inköpen som minskade under hela 1971, har fortsatt att minska även
första kvartalet 1972 och någon ökning väntas inte heller ske under andra
kvartalet. Med hänsyn härtill väntas en fortsatt kraftig minskning av råvamlagren
ske under första halvåret 1972. Under andra halvåret däremot väntas en
omsvängning till en uppbyggnad av råvamlagren

opaginerad Kontrollera mot PDF

Diagram VU: 6. Bedömning av lagren inom industrin enligt "konjunkturbarometem"
1962-1972

Nulägesomdöme

1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969
1970 1971 1972

Anm. För vidare information om konjunkturbarometern se
statistikbilagan till konjunkturinstitutets rapport Konjunkturläget.

Källa: Konjunkturinstitutet.

komma att ske samtidigt med en ökad tillväxt av
industriproduktionen. Lagemppdragningen under andra halvåret väntas dock bli
avsevärt mindre an minskningen under första halvåret, varför man för hela detta
år skulle få en minskning av råvarulagren med sammanlagt ca 150 milj. kr. Lagemppdragningen
väntas fortsätta och förstärkas något under första halvåret 1973 jämsides med
den beräknade successivt stigande aktiviteten inom industrin.

Färdigvamlagren tycks nu vara lika högt uppdragna som vid konjunkturavmattningen
19661967 och man får räkna med en mycket stark strävan hos företagen att hålla
dem tillbaka under hela 1972. Produktionen har således dämpats under loppet av
1971 och början av 1972 för att vara bättre anpassad till den rådande
efterfrågan. Även för andra kvartalet och för andra halvåret 1972 är företagens
produktionsplaner enligt konjunkturbarometern försiktigt hållna. Detta i kombination
med den prognoserade ökade inhemska efterfrågan under 1972 torde leda till en
bättre balans mellan produktion och efterfrågan och därmed till avsevärt mindre
investeringar i färdigvarulager under 1972 än under 1971.

Det stöd till lageruppbyggnad som riksdagen beslutade om i
slutet av 1971 motverkar till en del tendenserna till att hålla ökningarna av
färdigvarulagren nere. Effekterna kan emellertid till en del falla även på såväl
1972 som 1973, då stödet utgår till lagerökningar under det räkenskapsår som
avslutas närmast före den 1 mars 1973. Industrins totala

s. 159 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad nationalbudget
för år 1972 159

ökningar
av färdigvarulagren är emellertid nu något högre satta än vid den preliminära nationalbudgeten,
vilket till en del förklaras av beräknade effekter av lagerstödet 1972. Detta
galer t. ex. skogsindustrierna, vars färdigvarulager nu beräknas öka något
under 1972 i stället för den minskning som tidigare beräknats ske.

Investeringarna
i färdigvamlagren väntas fortsätta att avta under 1972. Under första halvåret
beräknas en halvering av lageruppbyggnaden ske jämfört med andra halvåret 1971
och under andra halvåret 1972 väntas ytterligare en halvering av lagerökningen
inträffa. Även under första halvåret 1973 väntas en minskning av
investeringarna i färdigvamlagren ske.

Lagren
av varor i arbete väntas minska något under första halvåret och förbli ungefär
oförändrad under andra halvåret 1972.

Totalt
beräknas lagren inom industrin därmed minska med ca 150 milj. kr. under första
halvåret och öka med ca 325 milj. kr. under andra halvåret, dvs. en ökning för
hela 1972 på ca 170 milj. kr. i 1968 års priser. Lagerökningen under 1972
beräknas i ännu högre grad än 1971 vara koncentrerad till färdigvarorna en
lageruppdragning för dessa med närmare 500 milj. kr. motverkas av en minskning
för råvaror och varor i arbete. För första halvåret 1973 uppgår den beräknade
lagerökningen till totalt 350 milj. kr. helt hänförlig till råvamlagren.

Lagerökningen
under 1972 kalkyleras ske inom andra industribranscher än verkstads- och
skogsindustrier. Inom skogsindustrierna väntas en kraftig minskning av råvamlagren
helt upphävas av en fortsatt ökning av färdigvamlagren och inom
verkstadindustrin beräknas en minskning av framför allt varor i arbete ske,
vilken väntas upphävas av en ungefär lika stor ökning av färdigvarulagren. Den
beräknade lagerökningen under första halvåret 1973 väntas helt hänföra sig
till råvarulagren, varvid metall- och verkstadsindustri utgör den dominerande
sektorn.

Som
framgår av den tidigare tablån skulle lagren inom handeln omfattande detalj-,
parti- och nybilhandeln enligt nu tillgängliga uppgifter ha ökat endast svagt
under 1970. En kraftig ökning inom parti- och bilhandeln har nästan helt tagits
ut av en minskning inom detaljhandeln.

Den
kraftiga lagemppbyggnaden under 1970 tillsammans med den hastiga
konjunkturförsämringen ledde till att partihandeln speciellt i början av 1971
betraktade sina lager som för stora och strävade att få ner dem. Detta lyckades
också och man kan notera en minskning för hela 1971 på ca 100 milj. kr. i 1968
års priser, en nedgång som säsongrensat sett framför allt tycks ligga på andra
halvåret. Enligt den senaste konjunkturbarometern för handeln tycks minskningen
av råvamin-köpen nu praktiskt taget ha ebbat ut och man torde kuima räkna med
en uppdragning av partihandelns lager framför allt under andra halvåret

s. 160 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90 160

1972
i samband med den prognoserade tilltagande ekonomiska aktiviteten. Även för
första halvåret 1973 kan man på samma grunder räkna med en fortsatt uppdragning
av dessa lager.

Efter en lagerökning i
början av 1971 i samband med det icke förutsedda dramatiska fallet i
konsumtionen drogs inköpen inom detaljhandeln ner kraftigt och man lyckades
under resten av året realisera den önskade lagemeddragningen. Med hänsyn till
den prognoserade höjda konsumtionsnivån under 1972 och första halvåret 1973 kan
man räkna med successiv, jämn uppbyggnad av detaljhandelns lager under 1972 och
första halvåret 1973.

Skogsbrukets
lagerförändringar beräknas som skillnaden mellan normal årlig skogstillväxt
och årlig avverkning plus förändring av i skogen lagrad avverkad skog. Dessa
lager sammantagna minskade under 1969 och 1970 men ökade kraftigt under 1971
enligt nu tillgängliga uppgifter. Den stora ökningen av avverkningarna under
1971 reducerade visserligen kraftigt lagerinvesteringen i växande skog men
samtidigt skedde en exceptionellt stark tillväxt av i skogama lagrat virke. För
1972 väntas de sistnämnda lagren reduceras avsevärt, varför man trots den prognoserade
kraftiga minskningen av avverkningarna under 1972 för skogsbmket totalt
beräknar erhålla en med ca 50 milj. kr. minskad lagerhållning.

s. 161 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad nationalbudget för år 1972 161

Vm. Den offentliga verksamheten 1. Allmänt

Vid presentationen av den offentliga sektorn i detta
kapitel tillämpas i allt väsentligt samma definitioner och avgränsningar som i
det institutionellt uppdelade nationalräkenskapssystemet. Sektorn är uppdelad
i tre delsektorer nämligen staten, kommunema och socialförsäkringssektorn.

Affärsverksamhet som drivs av staten förs i huvudsak till
företagssektorn. Statens kapitaltillskott till affärsverken betraktas som en
kapitaltransferering av icke finansiell natur. Verksamheten som bedrivs i fastighetsfonderna
och vissa andra kapitalfonder uppfattas inte här som affärsmässig. Dessa fonder
har upplösts och deras transaktioner med andra sektorer än staten hänförs till
den statliga myndighetssektorn.

När det
gäller kommunerna, betraktas deras affärsdrivande verksamhet som en del av den
kommunala myndighetssektorn. Detta medför att kapitaltillskottet från de
kommunala myndigheterna till affärsverksamheten kommer att registreras som
sektorintern realinvestering.

Socialförsäkringssektorn har ställning av mellanled mellan
å ena

sidan staten och kommunerna och å andra sidan hushållssektorn och

företagssektorn. Inbetalningar av avgifter från hushåll och arbetsgivare

avseende socialförsäkring leds, eventuellt via staten, fram till socialför

säkringssektorn. Alla utbetalningar av socialförsäkringsförmåner betrak

tas som utgående från socialförsäkringssektorn. Utbetalningar för detta

ändamål som belastar staten eller kommunernas budgeter anses som

transfereringar till socialförsäkringssektorn. . .

Den
offentliga sektorn tar direkt i anspråk en betydande del av
bruttonationalproduktens resurser i form av varor och tjänster. I det följande
skall göras en uppskattning av den offentliga sektorns efterfrågan på varor och
tjänster t. o. m. 1972. Bedömningarna av de tre delsektorernas utveckling har
på vissa punkter reviderats jämfört med den preliminära nationalbudgeten för
1972. Speciellt kan detta sägas gälla för de kommunala samt statliga
konsumtions- och investeringsutgifterna 1971 och 1972. Skillnader av sådan typ
har kortfattat redovisats vid beskrivningen av respektive delsektors
utveckling. En del av de offentliga sektorernas utgifter består av
transfereringar till andra sektorer. Dessa utgifter medför inte utan vidare att
reala resurser tas i anspråk. Transfereringar från staten och
socialförsäkringssektorn till kommuner och hushåll ger dock i betydande
utsträckning upphov till efterfrågan på varor och tjänster. Den offentliga
sektorn ställer inte bara direkta krav på reala resurser. I det följande
redovisas även vissa uppskattningar av den påverkan på kreditmarknaden som kan
utgå från

6Riksdagen 1972.1 saml. Nr 90. Bilaga 1.

s. 162 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:90 162

den
offentliga sektorn. Innebörden av deima påverkan utvecklas sektorsvis i
kapitlet om kreditmarknaden.

För att ge en samlad bild
av den offentUga sektorns reala och finansiella anspråk summeras de tre
delsektorerna till en konsoliderad offentlig sektor. Avslutningsvis görs så
vissa beräkningar över den offentliga sektorns inverkan på den samlade
efterfrågan, varvid sektorn utvidgas till att innefatta även de av
statsmakterna i stor utsträckning kontrollerade investeringsfonderna och
bostadsbyggandet. Den tekniska beskrivningen av tillvägagångssättet har allt
sedan den reviderade nationat-budgeten för 1969 relativt utförligt relaterats i
varje nationalbudget. Det har därför denna gång bedömts som möjligt att endast
lämna en summarisk redogörelse.

2.
Staten

lämfört
med den preliminära nationalbudgeten för 1972 har vissa justeringar skett vad
gäller bilden av den statliga sektorns utveckling under 1971. Såväl de statliga
konsumtions- som investeringsutgifterna 1971 har reviderats nedåt. För
konsumtionens del kan den volymmässiga ökningen nu skattas till knappt 4,5
o/o, dvs. ca en procentenhet lägre än enligt de tidigare antagandena. De
statliga myndigheternas investeringar beräknas ha minskat med 3 o/o i volym.
Sammantaget torde statens utgifter för konsumtion och investeringar 1971 ha
vuxit med drygt 3,5 o/o i fasta priser, vilket innebär en nedjustering om
knappt 1,5 procentenheter. Med tanke på bruttonationalproduktens nära nog
stagnation under 1971 kan likväl den statliga verksamheten sägas ha utgjort
ett förhållandevis expansivt element inom samhällsekonomin.

Under 1972 förutses den
statliga sektorns konsumtions- och investeringsutgifter växa snabbare än
bruttonationalprodukten, eller med 4,2 o/o. Sammantaget motsvarar detta i stort
antagandena i den preliminära nationalbudgeten. Statens konsumtionsutgifter
har emellertid nu antagits öka något snabbare medan däremot
investeringsutgifterna nedreviderats i motsvarande mån. Statens finansiella
sparande för 1972 beräknas uppvisa en relativt kaftig försämring. Förklaringen
härtill synes vara dels att inkomstutvecklingen väntas bli svagare än vad som
tidigare förutsågs, dels att ökade utgifter för budgetåret 1971/72 under våren
1972 presenterats på tilläggsstat. Huvudparten av det försvagade finansiella
sparandet beräknas falla på första halvåret 1972. Allmänt sett torde den
statliga budgeten vid nuvarande utformning komma att utöva ett relativt
restriktivt inflytande under andra halvåret 1972, då vissa ekonomisk-politiska
stimulansåtgärder upphör.

I tabell 1 har statens
inkomster och utgifter för kalenderår respektive budgetår redovisats. Som
framgår av tabellen består statsinkomsterna i huvudsak av direkta och indirekta
skatter samt s. k. övriga inkomster. Den senare gmppen utgörs bl. a. av inkom.st
från kapital och rörelse.

s. 163 Kontrollera mot PDF

Bil. 1
Reviderad nationalbudget för år 1972

163

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell Vm: 1. Statens inkomster och utgifter 19701972

Milj. kr.

Kalenderår

Budgetär

1970

1971

1972

1970/71

1971/72

1972112,

utfall

prel. utfall

prognos

utfall

prel. beräloi.

enl. kompl.

Inkomster

prop.

1.

38
650

44 610

48 720

4\196

47
580

50 935

1.

1.
Direkta skatter

16 707

16 630

17 540

16 658

17 780

18 370

1.

2.
Indirekta skatter

18 474

23 890

26 180

21273

25 340

27 675

1.

3.
Övriga inkomster

3 469

4 090

5 000

3 865

4 460

4 890

2.

Utgifter

38
069

43 270

48 220

40
202

47
430

49 845

2.

I.
Transfereringar

22 821

26 000

29 140

24 274

28 780

30 485

2.

1. I Till hushåll

3 985

4 980

5 590

4 485

5 530

5 695

2.

1. 2
Till socialförsäkringssektorn

5 555

6 260

7 210

5 648

6 830

7 170

1.

1. 3
Till kommuner

9 241

9 450

10710

9 246

10 570

11760

2.

1. 4
Till företag

1574

2510

2 640

2 085

2 750

2 500

2.

1. 5
Bidrag till internationell verksamhet

; 608

660

1040

572

782

1 300

2.

1. 6
Ofördelat

1858

2 140

1950

2 138

2315

2 060

2.

2
Konsumtion

13 385

15 320

16 800

14 042

16 020

17 100

2.

3 Realinvestering

1863

1950

2 280

1 886

2 630

2 260

i.

Finansiellt sparande (12)

581

1340

500

1594

150

1090

4.

Utlåning och andra finansiella

transaktioner

3 694

4 610

4 540

4 300

4 560

4810

4.

1
Därav finansierat inom fondema

60

70

80

74

80

90

5.

Totalsaldo (1-2-44-4.1)

-3 053

-3 200

-3 960

-2 632

-4 330

-3 630

6.

Nettoförändringar i transaktioner vid sidan av
riksstaten

(utgiftsökning: )

- 155

560'

202

7.

Av riksgäldskontoret.redovisat

budgetutfall

-3 208

-2 640

-2 430

' Den osedvanligt stora avvikelsen mellan det budgetsaido
som redovisas av riksgäldskontoret resp. riksrevisionsverket förklaras i stor
utsträckning av skilda redovisningsprinciper för vissa investeringsbe-myndiganden.
Från riksgäldskontorets sida har dessa bemyndigandeu kassamässigt redovisats pä
kalenderåret 1970. I riksbokföringen har dock den anslagsförbrukning till
vilken dessa belopp är knutna av riks-revisionsverket ansetts vara att hänföra
till kalenderåret 1971.

Anm. 1. Beloppen för skatterna är något lägre än de belopp
som återfinns i nationalräkenskaperna beroende på att olika
registreringstidpunkter används. Nationalräkenskaperna redovisar de skatter som
erläggs, avseende en viss period, medan här angivna tal avser belopp som
strömmar in till staten i resp. period. Stigande beskattningsunderlag och viss
fördröjning i uppbördssystemet ger upphov till differensen mellan de tvä
beloppen.

Anm. 2. Vid omvandlingen av budgetsiffroma för budgetåret
1912173 till kalenderårssiffror för 1972 måste delvis ganska approximativa
metoder användas, varför en viss osäkerhet vidlåder uppskattningen av framför
allt de ensldlda utgiftsposternas storlek.

Anm. 3. Tabellens uppgifter i posterna 15 baseras på
riksrevisionsverkets och finansdepartementets data, vilka till övervägande del
är kassamässiga. Vissa undantag härvidlag föreligger dock, varför exakt
överensstämmelse inte näs med riksgäldskontorets statistik rörande budgetutfallen,
redovisad i post 7. Sådan överensstämmelse nås först sedan totalsaldona i post
5 justerats för nettoförändringama i transaktionerna vid sidan av
riksstatenhär i form av residualberäkning.

De direkta skatterna utgörs till största delen av till staten
inflytande skatter på inkomst och förmögenhet minskade med återbetalningar av
överskjutande skatt och kommunalskattemedel. Dessutom bortdras avgifter som
visserligen uppbärs av staten men som är avsedda för socialförsäkringssektorn.
De viktigaste av dessa är arbetsgivares och enskil-

6tRiksdagen 1972.1 saml. Nr 90. Bilaga 1.

s. 164 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 90 164

das
avgifter till sjukförsäkringen samt enskildas folkpensionsavgifter. Ökningen av
de direkta skatterna uppgick 1970 till inemot 25 o/o. För 1971 beräknas däremot
tillväxten helt ha uteblivit. Den markanta skillnaden i utvecklingen mellan
1970 och 1971 förklaras i första hand av den skattereform som trädde i kraft
den 1 januari 1971 och som vid införandet beräknades komma att medföra ett
bortfall av direkta skatter för statens del på drygt 3 miljarder kr. 1971.
Härtill kommer den jämfört med 1970 svagare ökningen av lönesumman. Som
framgått av kapitel VI förutses lönesumman växa snabbare 1972 än under
1971. Bland annat som en följd härav kan inkomsterna på inkomstskattetiteln
beräknas öka betydligt snabbare än 1971 men likväl betydligt långsammare än
under 1970. En orsak till den alltjämt dämpade tillväxten av inkomsterna på
inkomstskattetiteln är eftersläpande effekter av 1970 års skatteomläggning i
form av väsentligen större återbetalningar av överskjutande skatt än beräknade
inbetalningar av kvarskatt. Vidare kommer slutavräkningen till kommunema under
detta år att avse skatteuppbörden under 1970, ett år med stark tillväxt av
inkomstskatteunderlaget. Nettot på inkomstskattetiteln, dvs. de direkta
skatterna, har mot denna bakgrund antagits växa med knappt 5,5 o/o.

De
indirekta skatterna består i huvudsak av mervärdeskatten, punktskatter på
vissa varor och tjänster, tullar samt den allmänna arbetsgivaravgiften. Även
den del av fordonsskatten som kan antas motsvara hushållens andel har förts
till denna kategori av skatter. De indirekta skatternas andel av de totala
skatteinkomsterna har under det senaste årtiondet kraftigt ökat för att 1971 uppgå
till över 50 o/o. Den takt med vilken de indirekta skatterna växer är av
naturliga skäl starkt avhängig av förändringar i skatte- och avgiftssatser.
Under 1971 förekom uppjusteringar av mervärdeskatten, den allmänna
arbetsgivaravgiften och energiskatten. En närmare redogörelse för dessa
höjningar återfinns i den prelimhiära nationalbudgeten för 1972. I första hand
som en effekt av dessa höjningar beräknas de indirekta skatterna ha vuxit med
inemot 30 o/o 1971. För 1972 har inga förändringar i skatte- och avgiftsregler
antagits. De indirekta skatternas tillväxttakt förutses på grand härav avta
högst väsentligt eller till knappt 10 o/o.

Övriga
statsinkomster, som består av inkomster från rörelse och kapital, inkomster
från vissa nominellt prissatta tjänster samt vissa kalkylmässiga poster,
beräknas ha ökat med knappt 20 o/o 1971. Den kraftiga ökningen berodde i
första hand på en ojämn fördelning mellan hälfterna av respektive budgetår,
vilket kom att medföra en osedvanligt låg nivå för dessa inkomster under 1970.
För 1972 förutses en tillväxt av ungefär samma omfattning som under 1971.

De
totala statsutgifterna, exklusive finansiella transaktioner, beräknas ha ökat
med ca 10 o/o 1970. De konjunkturstimulerande åtgärder som vidtagits under
loppet av 1971 har bidragit till en snabbare tillväxt 1971,

s. 165 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad nationalbudget
för år 1972 165

knappt
14 o/o. För 1972 förutses statsutgifterna växa något långsammare eller med
drygt 11 o/o. Detta hindrar inte att en snarast accelererad : ökning av
statsutgifterna fömtses för första halvåret 1972 som en följd av vidtagna
ekonomisk-politiska stimulansåtgärder.

Den
tyngst vägande delen av statsutgifterna, eller ca 60 o/o, utgörs av
transfereringar. Under 1971 steg de totala transfereringarna med ca 140/0,
medan tillväxten 1972 beräknas till 12 0/0. överföringarna till kommun
respektive socialförsäkringssektor behandlas närmare i avsnitten rörande dessa
båda sektorer. Transfereringama till hushållen ökade mycket snabbt, eller med
ca 25 0/0 under 1971. Denna höga ökningstakt förklaras i första hand av
beloppshöjningen av barnbidragen 1 januari 1971. För 1972 fömtses
inkomstöverföringarna till hushållen stiga med drygt 12 0/0. Posten
transfereringar till företag domineras av kapitaltransfereringar till
affärsverken. Ur de ofördelade transfereringarna har denna gång utbrutits
transfereringar till internationell verksamhet en post som väntas visa en
stark ökning under 1972. Resterande delar av de ofördelade transfereringarna
i huvudsak statsräntor samt vissa statistiska avstämningsposter har inte
ansetts meningsfulla att fördela på sektorer.

De
statliga konsumtionsutgifterna består till mer än hälften av per

sonalkostnader. För 1971 beräknas den statliga konsumtionen ha vuxit

med knappt 15 0/0 i värde och 4,5 0/0 i volym. Som framgått av det

tidigare var detta en svagare ökning än vad som beräknades i den pre

liminära nationalbudgeten för 1972. Även de olika delkomponenterna i

konsumtionsutgifterna uppvisar nu en något annorlunda bild än vad

som tidigare antogs. Sålunda beräknas sysselsättningen inom den statliga

sektorn ha vuxit snabbare, eller med ca 3,5 0/0. Däremot har tillväxten

för inköpen av löpande förbrukning kraftigt nedreviderats från ca

16 0/0 till drygt 8 0/0. Detta skulle kunna tyda på att de konjunkturmäs

sigt betingade, ökade statliga industribeställningarna inte fick fullt ut

den genomslagskraft som tidigare antogs. En andra förklaring skulle

kunna vara att momshöjningen den 1 januari 1971 medfört att fler in

köp än vad som förut stod klart hade tidigarelagts till 1970. Under 1972

förutses konsumtionens volymökning begränsas till drygt 3 0/0. En stor

del av denna relativa retardation faller på statens löpande förbrukning.

Exklusive den löpande förbrukningen beräknas de statliga konsimitions-

utgifternas tillväxt snarast tillta under 1972. Uttryckt i löpande priser

förutses å andra sidan försvagningen av konsumtionstillväxten bli mera

markerad. Detta sammanhänger i första hand med en beräknad lägre

ökning av statstjänstemannalönerna. . -

Investeringsverksamheten
inom statliga myndigheter beräknas ha ökat med knappt 5 0/0 under 1971. Detta
motsvarar en real nedgång om ca 3 0/0. Denna utveckling kan synas något
förvånande med tanke på de ökade beredskapsarbeten och andra stimulansåtgärder
som fastställdes

s. 166 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90 166

under
sommaren och hösten 1971. Som framgår av kapitel VII väntas emellertid
effekterna härav i huvudsak falla på första halvåret 1972. Sålunda beräknas de
statliga myndigheternas investeringar 1972 komma att stiga med 17 o/o i värde
och drygt 12 o/o i volym.

Utvecklingen
av statens inkomster och utgifter har inneburit att statens finansiella
sparande förbättrats under senare år från ett underskott om knappt 900 milj.
kr. 1968 till ett överskott om ca 1 300 milj. kr. 1971. Under 1972 väntas denna
tendens temporärt komma att brytas. Som tidigare redovisats beräknas
statsutgifterna växa några procentenheter snabbare än statsinkomsterna. Med
dessa förutsättningar fömtses en reduktion av statens finansiella sparande
1972 om ca 850 milj. kr. Nedgången torde i huvudsak kunna förklaras av konjunkturavmatt-ningens
återverkningar såväl på inkomstsidan som utgiftssidan.

Omfattningen
av utlåning och andra finansiella transaktioner ökade mycket kraftigt under
1971. Tillväxten uppgick till ca 1 miljard kr., vilket innebar att de
finansiella transaktionerna detta år utgjorde drygt 4,5 miljarder kr. Under
1972 fömtses de finansiella transaktionerna bli av ungefär samma omfattning.
Det bör i detta sammanhang påpekas att omvandlingen från budgetår till
kalenderår är gjord under ganska stor osäkerhet varför utfallet så småningom
kan visa sig medföra justeringar och förskjutningar mellan åren. Detta gäller
framför allt utlåning och andra finansiella transaktioner.

Totalbudgetens
saldo, dvs. skillnaden mellan statens samtliga inkomster och utgifter visade
under 1971 ett underskott om 3,2 miljarder kr., vilket var en försvagning
jämfört med 1970 om ca 200 milj. kr. Enligt riksgäldskontorets enbart
kassamässiga statistik skulle å andra sidan saldot ha förbättrats under 1971.
Huvudorsaken till denna differens i uppfattningen anges i noten till tabell 1.
För 1972 beräknas statens totala utgifter överstiga inkomsterna med knappt 4 miljarder
kr. Huvudparten av denna försvagning jämfört med 1971 väntas falla på första
halvåret 1972. Det kan nämnas att mellan budgetåren 1971/72 och 1972/73 antas
budgetunderskottet sjunka från 4,3 miljarder kr. till 3,6 miljarder kr.

3.
Kommunerna

I
stora drag överensstämmer den nuvarande bilden av den kommunala sektorns
ekonomi 1971 med de antaganden som presenterades i den preliminära nationalbudgeten
för 1972. Den största skillnaden synes vara att de kommunala utgifterna, och
då främst den kommunala konsumtionen och transfereringarna till hushållen, kom
att öka något snabbare än vad som tidigare antogs. Som en följd härav beräknas
kommunernas finansiella sparande ha försvagats något under 1971. På grundval
av bl. a. kommunenkäten i febmari har såväl konsumtions-

s. 167 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad nationalbudget
för år 1972 167

som
investeringstillväxten för 1972 reviderats nedåt. Vad gäller konsumtionen
motiveras neddragningen jämfört med den preliminära nationalbudgeten främst av
att nyrekryteringar som en följd av arbetstidsförkortningen förefaller bli
något mindre omfattande än vad som tidigare antagits. Det finansiella stöd för
vissa kommunala investeringar, som ingick som ett led i de finanspolitiska
lättnaderna under hösten 1971, väntas visserUgen ge vissa effekter under 1972
men kommunernas allmänt spända finansiella läge har trots detta bedömts komma
att resultera i en nära nog stagnation av investeringsvolymen 1972. Ovanstående
utveckling av de kommunala konsumtions- och investeringsutgifterna fömtses
leda till en markant förbättring av sektorns finansiella sparande 1972.
Förbättringen har skattats till ca 1,3 miljarder kr., dvs. betydligt mer än
enligt de preliminära beräkningarna. Efter denna översiktliga bild lämnas i
det följande en mera detaljerad redogörelse för den kommunala sektorns
utveckling 1971 och 1972.

Kommunemas
inkomster består till drygt hälften av skatteintäkter. Statsbidrag och övriga
inkomster svarar för ca 1/4 vardera. I övriga inkomster ingår bl. a. inkomster
från försäljning av avgiftssatta tjänster och inkomster från rörelse och
kapital. Skatteinkomsterna, som ökade med drygt 9 o/o 1970, beräknas ha stigit betydUgt
snabbare 1971, eller med drygt 16 o/o. Skillnaden mellan de båda åren förklaras
så gott som helt av utvecklingen av den genomsnittliga kommunala utdebiteringen
per skattekrona. Denna höjdes 1971 med 1,54 kr. att jämföra med 0,75 kr. 1970.
För 1972 har utdebiteringen stigit med 1,24 kr. Tillsammans med ett ökat
skatteunderlag torde detta medföra att de kommunala skatteinkomsterna växer
kraftigt även under 1972. Härtill kommer den ökning av förskottsutbetalningar
av kommunalskattemedel till i huvudsak inflyttningskommuner som trätt i kraft
vid ingången av 1972. Totalt beräknas kommunernas skatteinkomster växa med
över 20 o/o 1972. Även statsbidragen kan väntas stiga snabbare 1972 än under
1971.

Den
övervägande delen av de kommunala utgifterna består av konsumtionsutgifter,
varav ca 7/10 utgörs av personalkostnader. Den kommunala konsumtionen beräknas
ha vuxit i ungefär samma takt 1970 och 1971, dvs. med ca 17 o/o i värde. I
volym räknat uppvisar dock de båda åren en relativt olikartad utveckling med en
ökning med ca 4 o/o 1971 att jämföra med en ökning om ca 9 o/o 1970. En
väsentlig förklaring härtill synes ha varit skillnader vad gäller inköpen för
löpande förbrukning. Dessa steg under 1970 med inemot 15 o/o i volym mot ca
70/0 1971. Bakom den kraftiga tillväxten 1970 torde i stor utsträckning ha
legat tidigarelagda inköp inför momshöjningen den 1 januari 1971. Som
inledningsvis anfördes indikerar den senaste kommunenkäten en viss ytterligare
nedrevidering av de kommunala löneutgifterna under 1972. Försvagningen av
kommunernas finansiella ställning under senare år väntas även för andra delar
av den kommunala konsum-

s. 168 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:90 168

tionen
leda till att den dämpning realt sett som kom till uttryck under

1971 består under 1972.
Beräkningarna för 1972 tyder på en värdeök

ning av den totala konsumtionen om 14 o/o medan volyniuppgången kan

skattas till knappt 3 o/o.

Investeringsverksamheten
hos kommimala myndigheter och affärsverk har under senare delen av 60-talet
normalt varit en starkt expansiv faktor i samhällsekonomin. 1971 kom dock att
starkt avvika från detta mönster. Orsakerna härtill behandlas närmare i kapiteFVII.
Enkätutfallet för 1972 tyder på en fortlöpande nedrevidering av kommunernas
investeringsplaner. Det kan antas att detta huvudsakligen skett av finansiella
skäl. Parallellt härmed synes de investeringsfrämjande åtgärder som regeringen
vidtog i oktober 1971 i stor utsträckning ha utnyttjats av kommunema dock utan
att detta totalt sett synes ha medfört en uppjustering av investeringsplanema.
För 1972 fömtses sålunda nu en stagnation av investeringsvolymen. I värde
räknat kari uppgången skattas till ca 5,5 o/o.i

En summering av kommimernas
konsurritions- och investeringsutgifter visar att dessa ökade med drygt 11 o/o
i värde 1971. 1 volym däremot var dessa utgifter nära nog oförändrade jämfört
med 1970. För

1972 förutses en ungefär
oförändrad tillväxt i löpande priser. Volym

tillväxten väntas uppgå till ca 2 o/o. Med tanke på att brattonational

produkten 1972 beräknas öka med ca 3,5 o/o innebär detta likväl att

den kommunala verksamheten snarast kommer att utvecklas svagare än

den totala produktionen.

Kommunernas
transfereringsutgifter beräknas ha uppgått till drygt 7 miljarder kr. 1971. Den
största utgiftsposten utgörs av transfereringarna till hushållen, vilka kan
skattas till ca 3 miljarder kr. Under 1972 väntas tillväxten för dessa
transfereringar stiga med inemot 25 o/o. Även de ofördelade transfereringama,
dvs. överföringar som inte fördelats på sektorer, har ökat kraftigt under
senare år. De transfereringar som här avses består till en stor del av ränteutgifter.
De totala transfereringsutgifterna 1972 kan beräknas öka i ungefär samma takt
som under 1971 eller med ca 14 o/o.

De finansiella konsekvenserna
av ovan redovisade beräkningar innebär att kommunernas finansiella sparande
försvagades 1971 med något hundratal milj. kr. Detta kan likväl sägas vara en
mera positiv utveckling än 1970 då det finansiella sparandet försvagades med
drygt 1,3 miljarder kr. Det under 1971 lättade kreditmarknadsläget synes ha
medfört att huvudparten av kommunernas finansiella underskott kun-

1
För de kommunala bolagen väntas som framgår av kapitel VII en ökad
investeringsvolym. De investeringssiffror för kommunala myndigheter och
affärsverk som här anges avviker något från dem som redovisas i kapitel VII.
För att nå överensstämmelse med kreditmarknadsstatistikens uppgifter om
kommunernas finansiella ställning har i investeringsbeloppen inkluderats
kommunernas byggande i egen regi (tjänstebostäder o. dyl.). Dessa investeringar
är dock av relativt begränsad storlek (1971 drygt 200 milj. kr.).

s. 169 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad nationalbudget
för år 1972

169

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell
VIII: 2. Kommunemas inkomster och utgifter 19711972

(Exkl.
bostäder, kommunala bolag och stiftelser)

Förändring

Milj.
kr. 1971

1972

19711972

Milj.
kr. Procent

/
Löpande priser:

1.
Inkomster

40
240

46 700

6 460

16,0

1.1
Skatter

21880

26 570

4 690

21,5

1.2
Statsbidrag

9 450

10 710

1260

13,5

1.3
Övriga inkomster

8 910

9 420

510

5,5

2.
Utgifter

42
450

47 690

5 240

12,5

2.1
Transfereringar

7 220

8 280

1060

14.5

2.1.1
Till hushåll

3 270

4 030

760

23,0

2 1.2
Till socialförsäkringssektorn

990

1 100

110

11,0

2.1.3
Till staten

210

190

-20

- 9,5

2.1.4
Ofördelat

2 750

2 960

210

7,5

2.2
Konsumtion

26 640

30 360

3 720

14 0

2.3 Realinvestering

8 590

9 050

460

5,5

3. Saldo
(12)

-2 210

-990

1220

.

4. Netto
av mark- och fastighetsköp

490

400

-90

5.
Finansiellt sparande (34)

-2100

-1390

1310

6,
Likviditetsförändring

- 260

800

1060

7. Nettouppläning
(56)

2 440

2190

- 250

1971
års priser:

Konsumtion

26 640

27 390

750

3,0

Realinvestering

8 590

8 580

-10

0

Anm.
Posten nettouppläning omfattar upplåning på och utanför kreditmarknaden.
Procenttalen är avnmdade till jämna hela resp. halva procent.

Källor:
Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

nat
täckas via upplåning på och utanför den reguljära kreditmarknaden. En viss
fortsatt likviditetsförsvagning har emellertid inte kurmat undvikas.
Kombinationen av snabbt stigande inkomster och dämpad konsumtions- och
investeringsökning beräknas medföra en markant förbättring av kommunernas
finansiella sparande under 1972. De reala kalkyler som här presenterats indikerar
som tidigare nämnts en förstärkning om ca 1,3 miljarder kr.

Som
närmare motiveras i kapitel IX
kan förbättringen av det finansiella
sparandet 1972 till stor del väntas ta formen av en konsolidering av
kommunernas likvida ställning. En sådan utveckling skulle ligga väl i linje med
erfarenheterna från tidigare konjunkturförbättringar. Av tabell 2 framgår även
att en viss minskning av den totala nettoupplåningen bedömts som sannolik. Det
bör dock framhållas att bakom beräkningarna av komihunernas upplåning 1972
ligger ett antagande om en markant minskning av den omfattande tillfälliga
upplåning som skedde under 1970 och 1971. En nedgång av nettoupplåningen uteslu-

opaginerad Kontrollera mot PDF

ter
därför inte en i stort bibehållen upplåning på den organiserade kreditmarknaden.

4.
Socialförsäkringssektorn

Till
socialförsäkringssektorn har förts vissa verksamheter som kan anses utgöra led
i den samhälleliga trygghets- och socialpolitiken. Sektorn omfattar allmän
sjukförsäkring, yrkesskadeförsäkring, frivillig sjukpensionsförsäkring,
folkpensionering, tilläggspensionering och frivillig pensionsförsäkring.
Sektorn är till sin natur en statistisk konstruktion, varför dess gränser inte
genomgående sammanfaller med berörda institutioners. När man studerar de
samhällsekonomiska effekter som utgår från socialförsäkringssektorn har man i
regel inget primärt intresse för sektorns efterfrågan på varor och tjänster.
Denna är nämligen helt obetydlig. Det som uppmärksammas är i stället de finansiella
flödena mellan socialförsäkringssektorn och övriga sektorer i samhällsekonomin.

Den
bedömning som nu kan göras av utvecklingen för socialförsäkringssektorns
inkomster och utgifter under 1971 överensstämmer i stort med den som
redovisades i den preliminära nationalbudgeten för 1972. Vad gäller 1972 fömtses
i första hand en något snabbare inkomstökning än vad som tidigare antagits.
Som en följd härav har tillväxten av sektorns finansiella sparande 1972
uppreviderats med ca 250 milj. kr.

Socialförsäkringssektorns
inkomster ökade med 16,5 o/o 1971. För 1972 väntas ökningen bli mindre, eller
ca 11,5 o/o. Inkomsterna består dels av avgifter från de försäkrade eller deras
arbetsgivare, dels av bidrag från stat och kommun, dels slutligen av
ränteinkomster. Avgifter-

Tabell
Vni: 3. Socialförsäkringssektorns inkomster ocij utgifter 1971 1972

Milj. kr.

Förändrmg 19711972

1971

1972

Milj. kr.

Procent

1.
Inkomster

25 560

28 470

2 910

11,5

1.1. Avgifter

1.2. Bidrag
från stat och kommun

1.3. Ränteinkomster

15 300 . 7 250 3 010

16 660 8310 3 500

1 360

1060

490

9,0

14,5 16,5

2.
Utgifter

17 040

19 360

2 320

13,5

2.1. Konsumtion

2.2. Transfereringar
till hushållen

2.3. Övrigt

520

16 350

170

580

18 630

150

60 2 280 -20

11,5

14,0

- 12,0

Finansiellt
sparande (12)

8 520

9110

590

Anm.
Procenttalen är avrundade tDl jämna halva resp. hela procent.

Källor:
Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1972 171

na,
som svarar för ca 60 o/o av sektoms totala inkomster, väntas öka med 9 o/o
1972, vilket är betydligt mindre än 1971 då ökningen uppgick till drygt 17 o/o.
Orsakerna till denna halvering av avgiftsinflödets tillväxt är till stor del
av teknisk natur såsom närmare redovisas i den preliminära nationalbudgeten för
1972. Härtill kommer att avgiftshöjningarna 1972 är av mindre omfattning än
under 1971. Bidragen från stat och kommun, som 1971 steg med drygt 13 o/o,
väntas under 1972 stiga ytterligare någon procentenhet snabbare.
Ränteinkomsternas ökningstakt är mycket snabb, vilket sammanhänger med den
kraftiga fonduppbyggnad som sker inom sektorn. 1972 väntas ränteinkomsterna öka
med 16,5 o/o mot knappt 23 o/o 1971.

Socialförsäkringssektorns
utgifter består till mycket liten del av administrationskostnader (dvs.
konsumtion). Den största delen utgörs av utbetalningarna till hushållssektorn.
Drygt 16 miljarder kr. utbetalades

1971 mot
ca 14 miljarder 1970 och för 1972 väntas utbetalningarna

stiga till drygt 18,5 miljarder kr. Drygt hälften av dessa utbetalningar

utgörs av folkpensionsförmåner, medan sjukförsäkringsförmånerna sva

rar för ca 1/5.

Transaktionerna
över en konstmerad socialförsäkringssektor visar att sektorns finansiella
sparande dess nettoutlåningsmöjligheter under senare år ständigt har ökat.
Tillskottet beräknas ha uppgått till drygt 700 milj. kr. 1970 och ca 1 200
milj. kr. 1971. Förstärkningen under

1972 väntas
bli knappt 600 milj. kr. Sparandet har så gott som uteslu

tande skett inom AP-fonderna. Hur detta sparande har utbjudits på

kreditmarknaden och fördelats på olika låntagargrapper framgår av

kapitel IX.

5.
Den konsoliderade offentliga sektorn

Den
offentliga sektorn har i de tre föregående avsnitten presenterats uppdelad på
tre delsektorer, varav en, socialförsäkringssektorn, är en i hög grad
konstruerad sektor. Utan att därmed underskatta innebörden av det kommunala
självstyret kan sägas att statsmakterna har stort inflytande över och ansvar
för de offentliga delsektorernas utgifter och inkomster och även över de
finansiella transaktionerna dem emellan. Däiför är det i betydande utsträckning
statsmakterna, som avgör i vilken sektor de med en reform följande direkta
utgifterna skall falla och vilken sektor som i någon bemärkelse skall svara för
finansieringen. Därmed kan hela den offentliga sektorn i viss mån uppfattas
som ett instrament för statsmaktemas ekonomisk-politiska intentioner. Mål kan
nås genom förändringar i variabler som statsmakterna kontrollerar, men som
formellt är att hänföra till en annan sektor än den statliga. Det kan därför
vara missledande att endast utifrån föränd-

opaginerad Kontrollera mot PDF

ringar i statens budget dra slutsatser om bl. a. den av
statsmakterna bedrivna ekonomiska politiken.

När delsektorema konsolideras innebär detta att
transfereringarna dem emellan elimineras. Konsolideringens syfte är att beräkna
den offentliga sektorns anspråk på reala resurser samt dess hettotransaktioner
med hushålls- och företagssektorerna. Den konsoliderade offentliga sektorns
omslutning kan sägas antyda omfånget av de ekonomiska flöden som det offentliga
normalt antas direkt kunna påverka genom sin politik. En del ekonomiska
resurser används direkt av det offentliga för produktion av varor och framför
allt tjänster. Aridra medel återförs såsom transfereringar till de privata
sektorerna med mer eller mindre stark styrning i vad avser deras slutliga
användning. Sektorns inkomstöverskott, i bemärkelse av skillnader mellan
totala inkomster och samtliga utgifter för konsumtion, realinvestering och icke
finansiella tranfere-ringar, benämns finansiellt sparande. Denna post innefattar,finansiella
transfereringar (utlåning m. m.) samt eventuellt saldo.

Den konsoliderade offentliga sektorns inkomster beräknas
ha ökat med drygt 16,5 o/o 1971. Under 1972 väntas tillväxten bli något lägre
eller ca 12 o/o. Den svagare inkomstförstärkningen 1972 sammanhänger i första
hand med den jämfört med 1971 mera begränsade tillväxten av de statliga
indirekta skatteintäkterna. Den tilltagande ökningstakten för de direkta
skatterna väntas inte kunna motväga detta förhållande.

Tabell
VIII: 4. Den konsoliderade ofientliga sektoms inkomster och utgifter 19711972

opaginerad Kontrollera mot PDF

Milj. kr.

1971

1972

Förändring 19711972

Milj. kr. Procent

opaginerad Kontrollera mot PDF

11180

1. Inkomster 93 500

1.1 Skatter

1.2 Socialförsäkringsavgifter

1.3 Övriga inkomster

2. Utgifter

2.1 Transfereringar

2.1.1 Till hushåll

2.1.2 Till företag

2.1.3 Ofördelat

2.2 Konsumtion

2.3 Realinvestering

3. Finansiellt sparande (12) 7160

12,0

104 680

62 400

70 290

7 890

12,5

15 300

16 660

1360

9,0

15 800

17 730

1930

12,0

86
340

96 460

10120

11,5

33 320

37 390

4 070

12,0

24 600

28 250

3 650

15,0

2 510

2 640

130

5,0

6210

6 500

290

4,5

42 480

47 740

5 260

12,5

10 540

11330

790

7,5

7 060

5 220

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anm. Delsektorema är inte fullständigt konsoliderade då
det kan förutsättas att en del av de ofördelade transfereringarna även
återfinns bland övriga inkomster. Procenttalen är avrundade till hela resp.
halva procent.

Källa: Finansdepartementet.

s. 173 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad nationalbudget
för år 1972 173

Utgifterna
fömtses öka med ca 12 o/o under 1972, vilket är något långsammare än under 1971
då de växte med drygt 15 o/o. Sektorns utgifter för konsumtions- och
investeringsändamål beräknas endast ha ökat med knappt 1,5 o/o i volym, vilket
i första hand förklaras av en stark uppbromsning av de kommunala och statliga
investeringarna. Sammantaget beräknas dessa ha sjunkit under 1971 med ca 9 o/o
i volym och 2 o/o i värde. Såväl inom den statliga som kommunala sektorn steg
däremot konsumtionsutgifterna med drygt 4 o/o i volym. Gmpperad efter
institutionell tillhörighet är ett slående drag i utvecklingen under 1971
kommunsektorns nära nog oförändrade utgiftsnivå för konsumtions- och
investeringsändamål. Detta representerar en markant förändring jämfört med
60-talet då dessa utgifter normalt uppvisade kraftiga ökningstal. Under 1972
förutses den offentliga sektoms konsumtions-och investeringsutgifter stiga med
11,5 o/o i värde, dvs. i ungefär samma takt som under 1971. I volym däremot
beräknas en viss acceleration av tillväxttakten äga mm. Ökningen 1972 har som
framgår av tabell 5 skattats till knappt 3 o/o. Den snabbare volymökningen är
att hänföra till en omkastning av investeringsutvecklingen. Konsumtionstillväxten
inom sektorn väntas däremot avta med ca 1,5 procentenheter. Institutionellt
torde i första hand kommunsektoms tillväxt expandera under 1972. Jämfört med
den preliminära nationalbudgeten har en neddragning om 0,7 procentenheter av
den offentliga sektorns reala utgiftsökning för konsumtion och investeringar
ägt rum. Nedjusteringar-na berör samtliga komponenter i tabell 5 exklusive
statlig konsumtion.

För 1971 kan den
offentliga sektorn enligt här använd definition beräknas ha tagit i anspråk ca
29 o/o av bruttonationalproduktens resurser. Inkluderas offentlig
affärsverksamhet enligt de definitioner som används i nationalräkenskaperna stiger
denna andel till drygt 31 o/o. Bruttonationalproduktens tUlväxt under 1972
förutses nu komma att uppgå till knappt 3,5 o/o och eftersom ökningen av den
offentliga sektorns direkta efterfrågan under sanuna period beräknas bli knappt
3 o/o kommer det offentliga att 1972 ta i anspråk en svagt mindre andel av de
tillgängliga resurserna än under 1971. Detta utesluter inte en växande andel
1972 räknat utifrån löpande priser eftersom kostnaderna normalt stiger snabbare
inom den offentliga sektorn än vad gäller inom samhällsekonomin i övrigt.

Som ovan nämnts går en del
av den offentliga sektorns inkomster tillbaka till de privata sektorerna. Dessa
inkomstöverföringar är till viss del komponenter i socialförsäkringsprogrammet
och finansieras ibland med försäkringstekniskt beräknade avgifter från
hushållen, medan andra överföringar är avsedda att bidra till en omfördelning
mellan olika inkomstskikt. En mindre del av sektorns inkomster går som
subventioner tillbaka till företagssektorn och kan således beräknas komma hushållssektorn
tillgodo i form av lägre priser. Totalt beräknas transfere-

1Riksdagen
1972.1 saml. Nr 90. Bilaga 1.

s. 174 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 90 174

Tabell
VIH: 5. Den offentliga sektorns konsumtions- och investeringsutgifter 19711972

Milj. kr. 1971

Volymförändring i procent

Värdeförändring i procent

1970 1971

1971 1972

1970 1971

1971
1972

Statlig konsumtion Statlig investering

15 320 1950

4,5 -3,0

3,0 12,5

14,5 5,0

9,5 17,0

Totalt

17 270

3,5

4,0

13,5

10,5

Kommunal
konsumtion Kommimal investering

26 640 8 590

4,0 -10,0

3,0 0,0

17,0 -3,5

14,0 5,5

Totalt

35 230

0,0

2,0

11,5

12,0

Summa offentlig
sektor

52 500

1,5

3,0

12,0

115

Summa
offentlig konsumtion

41960

4,5

3,0

16,0

12,5

Summa offendig
investering

10 540

-9,0

2,5

-2,0

7,5

Anm.
Socialförsäkringssektorns konsumtionsutgifter har här exkluderats. Källa:
Finansdepartementet.

ringarna
från den offentliga sektorn till hushåll och företag öka i långsammare takt
1972 än 1971, eller med ca 12 o/o mot knappt 21 o/o.

Schematiskt
kan man säga att inemot 60 o/o av det offentligas inkomster används för att
direkt efterfråga reala tillgångar och att ungefär 1/3 av inkomsterna återförs
till de privata sektorema genom olika former av inkomstöverföringar. Den
resterande delen upptas av det finansiella sparandet. Det finansiella sparandet
förstärktes under 1971 med omkring 1,9 miljarder kr. För 1972 förutses en
betydligt svagare ökning, eller ca 1 miljard kr. Försvagningen av det
finansiella sparandets tillväxt faller helt på den statliga sektorn samt
socialförsäkringssektorn. Kommunernas finansiella sparande väntas däremot, som
tidigare framgått, förbättras relativt markant.

6.
Beräkning av budgeteffekter

Det
är inte möjligt att på gmndval enbart av förändringar i budgetens saldo eller
i det finansiella sparandet göra några fullständiga bedömningar av
statsbudgetens verkningar på samhällsekonomin i sin helhet. En given förändring
i budgetsaldot eller i det finansiella spårandet kan nämligen orsakas av ett
stort antal kombinationer av förändringar i budgetens delposter, där varje
kombination kan ha sin karakteristiska effekt på samhällsekonomin. Ett analogt
resonemang kan givetvis tillämpas vad gäller de kommunala budgeterna. Under de
senaste åren har i nationalbudgetarbetet använts en förenklad modell

s. 175 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad nationalbudget
för år 1972 175

som
avser att på ett överskådligt sätt sammanfatta effekterna på samhällsekonomin
inte bara av statsbudgetens förändringar, utan även av förändringar i en
sammantagen offentlig sektor innefattande staten, kommunema,
bostadsinvesteringarna, socialförsäkringssystemet och investeringsfonderna,
vilka tillsammans utgör basen för linaaGpolitikeii i vidaste bemärkelse. En
naturlig följd av denna syftning har varit att innehållet i staten och
kommunerna fått vidgas till att även avse statliga affärsverk och bolag samt
kommunala bolag och stiftelser.

Den
principiella och tekniska beskrivningen av tillvägagångssättet vid modellberäkningama
har allt sedan 1969 utförligt relaterats i varje nationalbudget. Det har
därför denna gång bedömts som möjligt att endast lämna en summarisk
redogörelse. För en utförligare beskrivning hänvisas sålunda till föregående nationalbudgeter.

I
modellen uppdelas som ett första led förändringar i statens och kommunemas
budgeter i två huvuddelar. Först beräknas förändringen i statens och kommunemas
konsumtion och investeringar, vilken kan sägas vara ett mått på den efterfrågan
på reala faktorer som dessa utövar. Hämtöver införs den grova approximationen
att alla icke finansiella in- och utbetalningar i form av löneutbetalningar, vaminköp,
transfereringar samt olika former av skattemedelsindragningar har bortsett
från teckenskillnader likvärdiga effekter på den icke offentliga
efterfrågan, dvs. i huvudsak hushållens och företagens efterfrågan. Slutsatsen
blir då att förändringen av statens och kommunemas utgiftsöverskott (av det
finansiella sparandet) ger en föreställning om inverkan på de andra
sektorernas efterfrågan.

Bostadsbyggandet
har, liksom stat och kommun, direkt effekt på efterfrågan på reala faktorer och
påverkar dessutom resten av samhällsekonomin genom förändringar i sitt
negativa finansiella sparande. Bostadssektorns negativa sparande antas, med
vissa korrigeringar, motsvara sektoms investeringar i löpande priser. När det
gäller socialförsäkringssystemet och investeringsfonderna är det närmast
förändringen i deras finansiella sparande, som antyder deras inverkan på den
privata sektorns efterfrågan.

De
direkta effekterna av förändringar i verksamhetens volym inom de offentliga
sektorerna summeras med de indirekta effekter, som följer av den genom
flödesförskjutningar i det finansiella sparandet föranledda förändringen av de
icke offentliga sektorernas disponibla intäkter. Härvid har summariskt fömtsatts
att dessa båda slag av förändringar är likvärdiga med hänsyn till effekterna på
aktiviteten i samhällsekonomin och såtillvida summerbara. Det har Vidare
antagits att man i dessa fall kan insätta en multiplikator lika med 1. Effekten
av budgetens förändringar erhålls sålunda som summan av förändringama av det
offentligas köp av varor och.tjänster och, med negativt förtecken, förändringen
i det finansiella sparandet, varvid båda termerna förses med en

opaginerad Kontrollera mot PDF

Diagram vm: 1. Den offentliga sektoms kalkylerade inverkan
på samhällsekonomin 19611972

Procent av bruttonationalprodukten i fasta priser

4,0

-

3,0 9
n

.
\

A

y

/

/

\

h

\

>

1

\

\

/

i

V

/

rA

1,0

/

V\

il

/

\

/

\

Al

i

V
/

u

\ /

0

n

\ Ä

/

y

/

\ \

/

-

1

t

« /

\ /

2

\y

T

opaginerad Kontrollera mot PDF

_L

I

_L

1961 1962 1963 1964- 1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971
1972

A = Den sammantagna offentliga sektoras inverkan på den
samlade efterfrågan.

B = Den sammantagna offentliga sektoms inverkan på den
samlade efterfrågan då vissa automatiska effekter på det offentligas inkomster
eliminerats.

multipUkator av -|- 1. Denna summa uttrycks slutligen,
liksom alla komponenter och totaleffekten, i procent av bmttonationalprodukten
i fasta priser.2

De
resultat som erhålls när modellen appliceras på den sammantagna offentliga
sektorn och dess här använda delsektorer framgår i nedanstående uppställning,
vilken även ger en uppfattning om de kalkylerade efterfrågeeffekter som utgår
från de olika delsektorerna. I diagram 1 återfinns en grafisk presentation av
den efterfrågepåverkan som beräknas utgå från den sammantagna offentiiga sektom.
Som framgår av diagrammet visar denna påverkan relativt kraftiga variationer
såväl mellan 1970 och 1971 som mellan 1971 och 1972. Den beräknade svagt
negativa totaleffekt för 1971 som diagrammet indikerar innebär en kraftig
omsvängning i negativ riktning. Detta förklaras i första hand av den oväntat
starka dämpningen av den kommunala utgiftsexpansio-

1 Modellen kan uppfattas som en i vissa avseenden
förenklad och schema

tisk version av en något mera komplicerad modell för beräkningar av budget

effekter som har utarbetats av professor Bent Hansen för OECD:s räkning

(OECD: "Fiscal Policy in seven countries 19551965", Paris 1969).
Denna

modell relaterades utförligt i den reviderade nationalbudgeten för 1969.

2 Genom nationalräkenskapernas omläggning av basår för fastprisberäk-

ningarna har två olika år utnyttjats. För perioden 19611968 har liksom ti

digare utgåtts från 1959 medan 1968 utnyttjats för perioden 19691972.

s. 177 Kontrollera mot PDF

Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1972 177

1961

1962

1963

1964

1965

1966

1967

1968

1969

1970

1971

1972

Staten

-2,3

1,1

1,6

0,2

0,1

0,9

0,7

0,6

-0,2

0

0,1

0,8

därav direkt efter-

frågan

0,1

0,8

0,5

0,3

0,7

0,3

-0,4

0,3

0,2

0,5

0,5

0,4

Kommunema

1,3

1,0

1,7

1,6

o.i

0,5

1,5

1,5

1,2

2,3

0

-0,2

därav direkt efter-

frågan

0,7

0,8

1,3

1,1

0,2

0,9

1,6

1,3

1,1

1,5

-0,1

0,5

Bostadsbyggandet

0,7

0,8

0,8

1,2

0,3

-0,2

1.4

0,2

0,5

-0,2

-0,3

0,3

därav direkt efter-

frågan

0,3

0,4

0,4

0,5

0,2

-0,1

0,7

0,1

0,2

-0,2

-0,2

0,1

Socialförsäkringssystemet,

investeringsfondema

0,8

-0,3

-1,0

-0,7

-0,4

-0,4

-0,2

-0,9

-0,5

-0,2

-0,2

-0,2

Totaleffekt

0,5

2,5

3,0

2,3

0,2

0,7

3,3

1,4

1,0

1,9

-0,4

0,7

Totaleffekt
när vissa

automatiska
inkomstför-

ändringar
eliminerats

0,7

2,2

3,0

3,2

0,2

0.3

2,7

1,4

1,3

2.1

-2,6

0,4

nen
liksom av en fortsatt volymnedgång av bostadsinvesteringarna. Gmpperat efter
utgiftsart kan en betydande del av omsvängningen i den direkta efterfrågepåverkan
mellan 1970 och 1971 hänföras till en sjunkande investeringsvolym.

Jämfört
med den preliminära nationalbudgeten för 1972 medför den här angivna bilden av
den offentliga sektorns utveckling inga större förändringar. Nu liksom då
skattas totaleffekten till 0,4 o/o. Visserligen har den statliga sektorns
konsumtions- och investeringsutgifter Uk-som kommunernas investeringar
reviderats ned men i gengäld har den kommunala konsumtionen uppjusterats
samtidigt som kommunemas, och i viss mån statens, finansiella sparande antas ha
blivit svagare.

De
konjunkturstimulerande åtgärder som vidtagits under sommaren och hösten 1971
har i stor utsträckning berört här aktuella verksamheter och då i första hand
bostadsbyggandet samt kommunala och statliga investeringar. Problem att i
modellen exakt uppskatta effektema härav är dock betydande inte minst med tanke
på behovet att på ett rimligt sätt fördela stimulansåtgärdernas genomslagskraft
kalenderårsvis. Mycket tyder dock på att huvudparten av åtgärderna kan väntas
få full genomslagskraft först under första, och möjligen även i någon utsträckning
under andra halvåret 1972. Endast till en mindre del synes effektema ha kommit
till uttryck under 1971, något som i viss mån kan förklara de ovan nämnda nedrevideringarna
av de statliga och kommunala investeringsavgifterna samt den statliga
konsumtionen.

Den
här beskrivna modellen för den offentliga sektorns inverkan på samhällsekonomin
har allt sedan 1969 använts även för prognosändamål. Det kan därför finnas
anledning att något beröra hur dessa prognoser i de senaste årens preliminära
respektive reviderade nationalbudgeter stått sig i relation till det slutliga
utfallet liksom att antyda några orsaker till de avvikelser som förekommit.

s. 178 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 90 178

Tabell
VHI: 6. Den offentliga sektoms kalkylerade inverkan 19691971

Avvikelser
mellan prognos och utfall

Aggregerad absolutavvikelse 19691971 i procentenheter

PNB

RNB

Stat

därav
direkt efterfrågan

1.5 1.3

2.6 0.6

Kommunema

därav
direkt efterfrågan

1.8

1,3

1.7 1.5

Bostadsbyggandet

0,4

0,4

Socialförsäkringssystemet,
investeringsfondema

0,4

0.4

Totaleffekt'

3.7

1,7

'
Totaleffekt innan vissa automatiska inkomstförändringar eliminerats. Källa:
Finansdepartementet.

I
tabell 6 har absolutawikelserna mellan prognos och utfall för de tre åren
19691971 återgivits. Som framgår av tabellen minskar normalt skillnaden i
beräknad totaleffekt mellan prognos och faktiskt utfall från de preliminära
till de reviderade nationalbudgeterna (dvs. totaleffekt innan vissa
automatiska inkomstförändringar eliminerats). Tabellen indikerar vidare att
den mellan prognostidpunkterna ökade tillförlithgheten på totalnivån för de
berörda åren i stor utsträckning förklaras av att prognosfelen för
delkomponenterna går i olika riktning. Såväl för den statliga som kommunala
sektorn synes sålunda avvikelserna mellan prognos och utfall vara betydande.
Någon minskning av dessa avvikelser mellan den preliminära och reviderade nationalbudgeten
är svår att spåra. Skillnaderna mellan prognos och utfall för bostadsbyggandet
samt för socialförsäkringssystemet och investeringsfonderna har däremot varit
av liten omfattning för de berörda åren.

Vad
gäller staten synes i första hand de indirekta efterfrågeeffekter-na, dvs.
genom det finansiella sparandet, ha varit besvärliga att prognosera. Detta kan
också sägas vara naturligt med tanke på att t. ex. kon-junkturpolitiskt
betingade ändringar i den ekonomiska politiken normalt kan väntas komma
starkast till uttryck i form av förändringar i statens finansiella sparande. En
andra förklaring torde vara de stora svårigheterna att på ett tillförlitligt
sätt beräkna de statliga skatteinkomsterna. Härvid föreligger en skillnad
jämfört med kommunerna vars inkomster är betydligt mera "låsta" vid
prognostillfället. I motsats till staten har också för kommunernas del de
direkta efterfrågeeffektema visat sig vara svårast att fömtse för 19691971.

Rent
allmänt bör betonas att de avvikelser mellan prognos och utfall som ovan
diskuterats inte får tolkas så att prognosernas värde av enbart detta skäl
starkt reduceras. Prognoserna utgår nämligen från vissa an-

s. 179 Kontrollera mot PDF

Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1972 179

taganden
rörande den ekonomiska politiken. En senare genomförd omläggning av politiken
måste sålunda komma att påverka den offentliga sektorns reala och finansiella
utveckling på ett från prognoserna avvikande sätt. Snarare torde man kunna
påstå att prognosernas värde ligger i möjligheterna att belysa konsekvensema
av de för tillfället gällande ekonomisk-politiska riktlinjerna.

Under
de tre senaste åren har som tidigare nämnts kommunsektorn uppvisat en från
staten starkt avvikande utveckling. Variationerna i den kommunala efterfrågan
har varit påtagliga, vilket illustreras i nedanstående tablå över utfallet
19691971. En stor del av såväl prognosavvikelserna enligt tabell 6 som de
kraftiga utfallsvariationerna i tablån förklaras av svängningar i kommunernas
direkta efterfrågan för konsumtions- och investeringsändamål.

1969

1970

1971

Summa

Stat Kommuner

-0,2 1,2

0

2,3

0,1 0

-0,1 3,5

Totaleffekt

1,0

1,9

-0,4

2,5

Vid
ett enbart konjunkturpolitiskt betraktelsesätt synes, trots stundtals starka
styrimpulser från statsmakternas sida, utvecklingen av kommunernas direkta
efterfrågan under den aktuella perioden ha varit mindre gynnsam. I och för sig
skulle därför frågan kunna ställas i vad mån kommunernas utveckling under
senare år strider mot modellens grundläggande fömtsättning om en i stora drag
enhetligt styrd konsoliderad offentlig sektor. Svaret torde delvis vara avhängigt
av vilken tidsperiod som avses. Inom den kommunala sektorn kan nämligen förändringar
i statsmakternas ekonomiska politik i många fall först antas påverka det
finansiella sparandet. I ett andra, senare, led kan effekterna härav väntas
direkt påverka de kommunala konsumtions- och investeringsutgifterna. En rimhg
hypotes skulle mot en sådan bakgmnd kunna vara att försämringen av kommunernas
finansiella sparande 1970 var en orsak till den negativa direkta efterfrågan
från denna sektor under 1971. 1 vissa fall synes m. a. o. kommunernas direkta
efterfrågan reagera på statsmakternas styrimpulser först efter en ur
konjunktursynpunkt längre tidsperiod. I den mån ett sådant antagande visar sig
vara riktigt skulle det kunna hävdas att kalkyler över den kommunala verksamhetens
omfattning under prognosperioden i högre grad än hittills borde ta fasta på det
finansiella sparandets utveckling under tidigare år.

De
resultat som erhålls för 1972 när modellen appliceras på den sammantagna
offentliga sektorn är en positivt verkande förändring motsvarande knappt 1 o/o
av bmttonationalprodukten. Hela denna föränd-

1
Härvid bortses från åtgärder som direkt berör vissa delar av kommunernas
konsumtion eller investeringar.

s. 180 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:90 180

ring
beräknas falla på den direkta efterfrågepåverkan. Förstärkningen jämfört med
1971 av de direkta efterfrågeeffektema berör såväl stat och kommuner som
bostadsbyggande. De sammanlagda indirekta effektema väntas, som framgår av
tablån, lämna ett svagt negativt bidrag trots en stark försvagning av det stadiga
finansiella sparandet. Detta förklaras så gott som helt av en antagen kraftig
förbättring av kommunernas finansiella sparande.

Jämfört
med motsvarande beräkningar till den preliminära nationalbudgeten har en viss nedjustering
av den kalkylerade totaleffekten ägt mm. Neddragningen av de kommunala
konsumtions- och investeringsutgiftema beräknas t. ex. nu, tillsammans med den
ovan angivna utvecklingen av sektorns finansiella sparande, medföra en totalt
sett negativ inverkan på samhällsekonomin om ca 0,2 procentenheter att jämföra
med en tidigare antagen positiv effekt av motsvarande storleksordning.

I
den använda modellen är förändringar i den utvidgade offentliga sektorns
finansiella sparande en av variablerna som bestämmer de efterfrågeeffekter som
utgår från den offentliga sektorn. Till följd av skattesystemets konstmktion
påverkas det offentligas inkomster i hög grad av förändringar i aktiviteten i
samhällsekonomin och det offentligas utgifter torde inte heller vara helt
opåverkade därav. Förändringar i det finansiella sparandet som är resultat av
förändringar i den samhällsekonomiska aktiviteten är, i varje fall till den
del de utgör effekten av opåräknade eller oregelbundna förändringar, svåra att
uppfatta som något utslag av medveten efterfrågepåverkan utgående från det
offentliga. Det kan därför vara av intresse att försöka konstruera en serie
över det finansiella sparandets utveckling under antagande om ett normaliserat realekonomiskt
förlopp. Det synes härvid rimligt att utgå från en tillväxt av
bruttonationalprodukten motsvarande den potentiella tillväxten. Här har helt skönsmässigt
valts att anse att den potentiella tillväxten för perioden 19601964
ungefärligen motsvaras av den genomsnittliga tillväxten från 1958 till 1964.
För tiden därefter har antagits en årlig potentiell tillväxt motsvarande den
tillväxt som uppnåddes 1965. I den mån brattonationalproduktens faktiska
tillväxt avvikit från den potentiella, har en del av avvikelsen endera
tillfallit det offentiiga i form av skatter eller socialförsäkringsavgifter
eller alternativt bortfallit därifrån.

Den
metod som valts för att beräkna det finansiella sparande, vilket skulle ha
framkommit om tillväxttakten hade motsvarat den potentiella, innebär att till
det faktiska finansiella sparandet har lagts eller dragits ifrån det belopp som
framkommer, när den faktiska årliga skattekvoten har applicerats på skillnaden
mellan den realiserade och hypotetiska bmttonationalprodukttillväxten
respektive år. Detta hypotetiska finansiella sparande har ersatt det faktiska
i modellen och en kurva utvisan-

s. 181 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad nationalbudget
för år 1972 181

de
det resultat som då erhålls har inlagts i diagrammet. Som synes är det en
mindre skillnad mellan de efterfrågeeffekter som de två kurvorna indikerar.
Skillnaden kan sägas vara ett tentativt mått på effekter av renodlad budgetautomatik,
dvs. den del av förändringen som kan återföras på oväntade eller oregelbundna
förändringar i beskattningens inkomstunderlag. Det är naturligt att de två
kurvorna nära sammanfaller under år då den faktiska tillväxten i stort sett
motsvarar den potentiella. Såsom också kan väntas går kurvorna isär (och kan
eventuellt förbli på avstånd från varandra), när samhällsekonomin övergår från
en situation med en tillväxt som nära motsvarar potentiell tillväxt till en
tillväxttakt som i ena eller andra riktningen påtagligt avviker från den potentiella.
Detta var fallet bl. a. 1964 och i än högre grad under 1971, vilket tydligt
framgår i diagrammet.

T[Riksdagen
1972.1 saml. Nr 90. Bilaga 1.

s. 182 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 90 182

IX. Kreditmarknaden

När konjunkturen försvagades mot slutet av 1970 lättades
det ridi-gare strama kreditläget. Under loppet av 1971 lättades kreditpolitiken
efterhand ytterligare. 1 den överenskommelse, avseende första halvåret 1971,
som träffades i början av januari 1971 mellan riksbanken och affärsbankema
slopades utlåningstaket för den s. k. övriga utlåningen, dvs. andra lån än
bostadsbyggnadskrediter. Syftet härmed var att ge ökat utrymme åt industrins
investeringar, medan restriktivitet för olika former av konsumtionskrediter
fortfarande skulle iakttas. Likaså skulle gällande likviditets- och kassakvoter
bibehållas oförändrade. Detta innebar en kassakvot på 1 o/o för samtliga
affärsbanker respektive en likviditetskvot på 30 o/o för de fem större jämte
Sparbankernas bank och

Tabell K: 1. Kreditmarknaden 19701971

Nettobelopp, milj. kr.

Långivare

Låntagare

Staten

Kommuner

Bostäder

Närings-Uv

Summa

1970

Riksbanken

1600

5

30

-5

1630

Affärsbankema

- 840

300

1990

- 140

1310

Andra
banker

1090

225

1640

1010

3 965

Enskilda
försäkrings-

inrättningar

375

60

745

710

1890

Offentliga
försäkrings-

inrättningar

760

685

3 275

2 035

6 755

Allmänheten"

225

5

15

235

480

Summa

3 210

1280

7 695

3 845

16 030

J97J

Riksbanken

1 525

- 30

30

1525

Affärsbankerna

1 360

435

595

2 820

5 210

Andra
banker

-700

350

1680

1 170

2 500

Enskilda
försäkrings-

inrättningar

90

140

1735

910

2 695

OffentUga
försäkrings-

iiu:ättaingar'

955

820

4 140

3 270

9185

Allmänheten"

-415

5

45

515

150

Summa

2 635

1750

8165

8 715

21265

> Exkl. återlån samt exkl. förvärv av utländska
obligationer och bankers förlagsbevis.

Inkl. investeringsbankens kortfristiga placeringar.
Källa: Riksbanken.

' Termerna kreditgivning, inlåning, utlåning och upplåning
har använts i betydelsen av flöden. Med utlåning menas sålunda förändringar i
stocken utestående krediter.

s. 183 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad nationalbudget
för år 1972 183

Jordbrukets
bank samt 24 o/o för övriga affärsbanker. I överenskommelsen ingick även
förenklade och uppmjukade regler för bankernas upplåning i riksbanken. För
postbanken, sparbankerna och försäkringsbolagen gällde fortfarande
överenskomna placeringskvoter. Vidare skulle centralkassorna avsätta 1/3 av
sin inlåning i likvida medel.

Förutsättningarna
för att möta konjunkturförsvagningen med kredil-politiska medel förbättrades av
den gradvisa och totalt ganska kraftiga sänkningen av ränteläget utomlands. Det
svenska diskontot sänktes till 6 1/2 o/o fr. o. m. den 19 mars och till 6 o/o fr.
o. m. den 23 april 1971. Den för första halvåret gällande överenskommelsen med
affärsbankerna förlängdes visserligen vid halvårsskiftet men den lättare
kreditpolitiken fullföljdes genom ytterligare två diskontosänkningar (9
september och 11 november) med 1/2 procentenhet vardera gången. Efter diskontosänkningen
i september borttogs kravet på restriktivitet även för andra krediter än sådana
avsedda att finansiera industrins investeringar. Under slutet av 1971 fördes
överläggningar mellan riksbanken och sparbankerna, postbanken samt
centralkassorna för jordbrukskredit om en övergång från det tillämpade systemet
med placeringskvoter till likviditetskvoter av samma slag som gäller för
affärsbanker. Överläggningarna resulterade i att fr. o. m. ingången av 1972
skall sparbanker och centralkassor uppfylla en likviditetskvot på 20 o/o eller
en marginell sådan på 25 o/o och postbanken en kvot på 27 o/o.

Den
expansiva kreditpolitiken under 1971 ledde till en mycket omfattande
kreditförmedling på den organiserade marknaden och en förbättring av
likviditeten hos olika låntagargrapper. Enligt tabell 1 uppgick kreditgivningen
under året till drygt 21 miljarder kr., dvs. en ökning med över 30 o/o.
Näringslivet mer än fördubblade sin upplåning. Kommunernas upplåning, som
under ett flertal år minskade, ökade på nytt. Även bostadskreditgivningen blev
mer omfattande än året innan.

1.
Den sektorvisa ut- och upplåningen

Likviditetsökningen
hos affärsbankerna ledde till stora placeringar för dessa banker i kortfristiga
statspapper. Affärsbankernas kreditgivning till staten blev härigenom
väsentligt större 1971 än 1970. Omfattande avlyft av bostadsbyggnadskrediter
till kapitalmarknaden samt ett dämpat bostadsbyggande medförde att tillväxten
av bankernas utestående byggnadskrediter reducerades. För 1971 växte dessa
sålunda med 400 milj. kr. mot 755 milj. kr. under 1970. Då samtidigt affärsbankernas
förvärv av hypoteksobligationer var avsevärt lägre 1971 än 1970 minskade deras
totala kreditgivning till bostadssektorn med ungefär 1,4 milj. kr.

Omslaget
i kreditgivningen från andra banker sparbanker, post-

s. 184 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:90 184

Tabell
K: 2. Statens budgetutfall och upplåning 1970 och 1971

Milj.kr.

1970

1971

1 halvåret

2 halvåret

helår 1 halvåret

2 halvåret

helår

Långa
obligationslån Övrig upplåning Budgetsaido

1 135

-3 135

2 000

130

5 080

-5 210

1265
750

1945 -3
530

-3
210 2 780

1705

3 710

-5 416

2 455

180

-2 635'

Som
närmare framgår av kapitel VIII (noten till tabell 1) beräknas dock budgetunderskottet
enligt riksbokföringen ha vuxit från 3 miljarder kr. 1970 till 3,2 miljarder
kr. 1971.

Källor:
Riksgäldskontoret och riksbanken.

banken,
centralkassor för jordbrukskrediter från ett stort belopp under kalenderåret
1970 till ett förhållandevis litet under 1971, sammanhänger i stor
utsträckning med kastningarna kring årsskiftet i postgirots ställning i samband
med mervärdeskattens höjning 1 januari 1971.

För
de enskilda försäkringsinrättningarna möjliggjordes under 1971 en ökning av
utlåningen på kreditmarknaden genom en relativt kraftig kapitaltillväxt hos
livförsäkringsbolagen. Den största delen av ökningen placerades i
bostadsobligationer.

Allmänna
pensionsfondens kapitaltillväxt uppgick till 8,3 miljarder kr. 1971 mot 7,1 miljarder
1970. Fondens kreditkapacitet utnyttjades så gott som helt för att tillgodose
de stora behoven från obligationsmarknaden. Aterlånen däremot blev lägre 1971
än 1970 främst beroende på de alternativa finansieringssätt som stod
näringslivet till buds. Framför allt ökade fonden sitt innehav av företags- och
bostadsobligationer. Till stor del finansierades värdepappersköp genom
kortfristig bankfinansiering. Sålunda växte fondens bankskulder med 1,1 miljard
kr. Totalt steg fondens utlåning med 2,4 miljarder kr. under 1971, dvs. dubbelt
så mycket som ökningen av kapitaltillväxten.

Förändringar
i statens kassamässiga budgetutfall och upplåning har i tabell 2 fördelats på
halvår. Som framgår av tabellen var det under första halvåret säsongmässigt
återkommande inkomstöverskottet på statsbudgeten betydligt störte 1971 än 1970.
Den långfristiga upplåningen var under samma tid avsevärt mindre. Under andra
halvåret 1971 blev statsbudgetens utgiftsöverskott ungefär 200 milj. kr. större
än motsvarande halvår 1970. Samtidigt ökade emellertid statens nettoupplåning
på den långa marknaden avsevärt. Staten emitterade under 1971 långa
obligationslån till ett värde av 2 600 milj. kr. mot 1 600 milj. kr. 1970.
Huvudparten, eller ca 1 800 milj. kr., av emissionsbeloppet 1971 föll på andra
halvåret. Den ändrade inriktningen av statsskuldspolitiken under loppet av
1971 kan i viss utsträckning förmodas

s. 185 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad nationalbudget
för år 1972 185

ha
varit föranledd av en strävan att motverka en alltför kraftig Hkvi-ditetsförstärkning
inom kreditväsendet.

Kommunernas
finansieringsbehov var redan 1970 av betydande omfattning. Det ökade 1971 med
ytterligare något hundratal milj. kr. Deras totala upplåning ökades likaså,
men ej tillräckligt för att förhindra en fortsatt åtstramning av kommunernas
likviditetsläge. Likviditetsneddragningen 1971 blev dock betydligt lägre än
1970 eller ca 250 milj. kr. (tabell 3).

Koimnunernas
upplåning utanför kreditmarknaden ökade avsevärt under 1970. Detta var i och
för sig inte anmärkningsvärt med tanke på deras begränsade upplåningsmöjligheter
på kreditmarknaden i samband med kreditåtstramningen 1970 samt den kraftiga
försvagningen av deras finansiella sparande detta år. Något oväntat var dock
att kommunemas upplåning utanför kreditmarknaden ökat ungefär lika mycket 1971
som 1970. Eftersom kreditpolitiken lättades 1971 samtidigt som det finansiella
sparandet försvagades obetydligt, kunde man snarare ha väntat sig en minskning
av denna upplåning. Den fortsatta tillväxten av kommunernas upplåningsbehov
resulterade emellertid i en tillväxt av kommunernas upplåning både på och
utanför den organiserade kreditmarknaden.

Med
tanke på den realt sett stagnerande utgiftsnivån 1971 för konsumtion och
investeringar kunde det synas naturligt att den tillfälliga upplåningen utanför
marknaden kommit till uttryck i en förbättring av likviditeten. Detta torde
också ha varit fallet för många kommuner. Tillgänglig statistik visar
emellertid att kommunerna parallellt med denna upplåningsökning även kraftigt
ökade sin utlåning bl. a. till kommunala stiftelser och bolag. Tydligt är att
de interkonununala transaktionerna varit relativt betydande under 1971 och att
man haft tendenser till en utanför det reguljära kreditsystemet organiserad
utjämning mellan överskott och underskott av likviditet inom den kommunala
sektorn. Detta tenderade närmast att minska kommunsektorns externa
kreditanskaffning.

Som
framgår av tabell 3 var det i första hand landstingen som lånade från andra
kommuner. Denna utveckling bryter av mot landstingens tidigare utveckling med
tanke på att de under 60-talet i stort sett skattefinansierat sina utgifter.
Utvecklingen 1971 får ses mot bak-granden av en kraftig försämring av deras
finansiella ."parande 1971 och begränsade låneraöjligheter på den
organiserade kreditmarknaden. Primärkommunerna förbättrade å andra sidan sitt
finansiella sparande, vilket tydligen medgivit en ökad utlåning.

Bostadsinvesteringarna
beräknas ha minskat med 4,3 o/o i volym 1971, vilket värdemässigt skulle
motsvaras av en ökning med ca 275 milj. kr. Nettoutbetalningarna av statliga
lån till bostadsändamål var ungefär 450 milj. kr. lägre 1971 än 1970. Samtidigt
ökade bostadssek-

s. 186 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90 186

Tabell IX: 3. Kommunernas upplåning, utlåning, förändring av likvida
medel samt finansiella sparande 19691971

Milj. kr.

1969

1970

1971

Totalt

Likviditetsförändring

185

815

260

Utlåning

95

315

765

Upplåning

1550

2120

3 215

på marknaden (SCB)

1 305

1335

1905

utanför marknaden

245

785

1310

Finansiellt
sparande

1270

2 630

2 710

Primärkommuner

Likviditetsförändring

35

730

260

Utlåning

65

315

630

Upplåning

1340

1930

2 205

på marknaden (SCB)

1 145

1225

1415

utanför marknaden ,i

r> 195

705

790

Finansiellt
sparande

1240

2 345

1835

Landsting

Likviditetsförändring

150

85

0

Utlåning

30

10

135

Upplåning

210

190

1010

pä marknaden (SCB)

160

110

490

utanför marknaden

50

80

520

Finansiellt
sparande

30

285

875

Källa: Konjimkturinstitutet.

torns upplåning på kreditmarknaden med 470 milj. kr.
Ökningen av den totala kreditgivningen motsvarade alltså inte helt den
beräknade ökningen av investeringama. En av anledningarna härtill är att upplåningen
på kreditmarknaden avser nettoplaceringar och inkluderar förutom finansiering
av bostadsbyggande även lån mot säkerhet i äldre fastigheter samt dessutom
finansiering av tomtkostnader.

Som framgår av tabell 4 ökade bostadssektorns
nettoupplåning på obligationsmarknaden med drygt 1 miljard kr. 1971. En
omsvängning av bostadsobligationsköpen ägde 1971 rum bland de olika bankinstituten.
Sålunda uppgick affärsbankernas obligationsköp netto endast till 200 milj. kr.
1971 mot 1 235 milj. kr. 1970. Däremot var både de enskilda och offentliga
försäkringsinrättningarnas bostadsobligationsköp betydligt mer omfattande 1971
än 1970. Det större utrymmet för bostadsfinansiering på kapitalmarknaden under
1971 resulterade som tidigare framhållits i omfattande avlyft och därigenom
även i en minskning av affärsbankernas totala kreditgivning.

Näringslivets fasta investeringar ökade 1971 med drygt en
miljard kr. samtidigt som lagerinvesteringarna minskade kraftigt. Totalt sjönk
näringslivets investeringar härigenom med knappt 2 miljarder kr. Parallellt
härmed försämrades näringslivets vinster. Sålunda minskade, enligt

s. 187 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad nationalbudget för år 1972 187

Tabell IX: 4.
Bostadssektorns upplåning på kreditmarknaden 19691971

Nettobelopp, milj. kr.

1969 1970 1971

Obligationer 6 465 5 600 6 740

Bostadsbyggnadskrediter
hos affärsbankema - 505 755 400

Bostadslån
hos andra kreditinstitut 1925 1 340 1025

Summa 7 885 7 695 8165

Källa: Konjunkturinstitutet.

statistiska centralbyrån, företagens driftsöverskott med
16 o/o 1971, eller med drygt 5 miljarder kr. Denna vinstförsämring var
emellertid ojämnt fördelad mellan företagskategorierna. De enskilda företagens
driftsöverskott beräknas nämligen enligt statistiska centralbyrån ha ökat med
ca 3 o/o medan bolagens skulle ha minskat med ca 45 o/o. En sådan ojämnhet
förefaller dock vid ett första påseende något svår att förklara. I de enskilda
företagarnas dirftsöverskott ingår emellertid en tämligen väl belagd
vinstförbättring inom jord- och skogsbruket, liksom vissa speciella poster och
en restpost av icke oväsentUg storlek. Inkomsterna 1971 för resterande övriga
företagare skulle sålunda enligt föreliggande beräkningar ha varit i stort
oförändrade jämfört med 1970.

Även med korrigeringar av ovan antydd typ kvarstår en
betydande och svårförklarad skillnad mellan bolag och enskilda företagares inkomster.
Som ett rent räkneexempel kan nämnas att om försämringen av det totala
driftsöverskottet om 16 o/o varit representativt även för de delar av de
enskilda företagarnas inkomster som rimligen kan tänkas ha haft en parallell
utveckling skulle inkomstkalkylerna för hushållssektorn 1971 märkbart
påverkas. Tentativt skulle man nämligen komma till det resultatet att
inkomsterna för hushållssektorn i dess helhet skulle behöva sänkas med ca en
halv miljard kr. och hushållens beräknade sparkvot med ca en halv procentenhet.

I detta kapitel, liksom i nationalbudgeten i övrigt, har
som huvudalternativ valts att för hela näringslivet räkna med en vinstförsämring
1971 om ca 3 miljarder kr. ett antagande som innebär en viss nedjustering av
den förutsatta försämringen av bolagsvinsterna. Näringslivets finansiella sparande
torde vid en vinstförsämring om 3 miljarder ha försämrats med ca 1 miljard kr.
mellan 1970 och 1971. De beräkningar över näringslivets finansiella sparande
som har kunnat göras pekar också på en utveckling i denna riktning.

' Det bör dock observeras att också för 1970 är det
driftsöverskott som kan göras förenligt med kreditmarknadsstatistikens
uppgifter nivåmässigt lägre än enligt nationalräkenskaperna. Procentuellt
antas däremot driftsöverskottet även enligt kreditmarknadskalkylerna ha
minskat 1971 i ungefär samma takt som enligt nationalräkenskaperna.

s. 188 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:90 188

I
försöken att klarlägga företagens finansieringssituation bör man skaffa sig en
uppfattning om deras upplåning utanför den organiserade kreditmarknaden. En
indikation på denna utveckling ger förändringen i bankemas garantiförbindelser.
Dessa ökade betydligt långsammare 1971 eller med 8 o/o jämfört med 1969 och
1970, då ökningen var 25 o/o respektive 28 o/o. Denna utveckling av
garantiförbindelserna speglar lättnaden på kreditiharknaden 1971.

Som
mått på näringslivets upplåning utomlands används de i betalningsbalansen
registrerade privata kapitaltransaktionerna, dvs. direkta investeringar,
långfristiga och kortfristiga lån, värdepappersförvärv samt den s. k.
restposten. Dessa transaktioner gav 1970 ett netto-medelsinflöde om 2,2
miljarder kr. medan samma inflöde 1971 uppgick till endast 450 milj. kr. Även
om de långfristiga transaktionerna uppvisade en inte oväsentlig nedgång kunde
minskningen i upplåningen utomlands med 1,7 miljarder kr. i stor utsträckning
hänföras till de kortfristiga lånen och restposten. Speciellt kan näirmas en
omsvängning av varvens exportkrediter, vilka utgör en dominerande delpost i
posten övriga kapitaltransaktioner. Restposten 1971 stannade på ca 200 milj.
kr. mot ca 850 milj. kr. 1970. I den mån förskjutningar av handelskrediter
utgör ett väsentligt element i restposten kan nedgången i denna antas ha
inneburit en lägre upptagning av handelskrediter utomlands och/eller en större handelskreditgivning
till utlandet. Enligt statistiska centralbyråns undersökningar om företagens
utländska tillgångar och skulder skulle handelskreditgivningen till utlandet
ha varit betydligt större 1971 än 1970.

Som
tidigare framhållits ökade näringslivets upplåning på den inhemska
organiserade kreditmarknaden med närmare 5 miljarder kr. 1971, varav drygt en
miljard kr. på obligationsmarknaden (tabell 5). Industrins
obligationsemissioner låg också på en hög nivå 1971. Sålunda emitterades
industriobligationslån till ett värde av 1 760 milj. kr. 1971 mot 730 milj. kr.
1970. Även via aktiemarknaden tillfördes företagen kapital i något större
utsträckning 1971 än 1970. Huvuddelen av kreditökningen till näringslivet 1971
svarade dock affärsbankerna för eller med inte mindre än 3,2 miljarder kr.

Under
1970 gjordes nettoavsättningar på 175 milj. kr. av investeringsfondsmedel i
riksbanken. Investeringsfondfrisläppen 1971 ledde till nettouttag från
riksbanken med ungefär 200 milj. kr. Förändringen uppgick sålunda till närmare
400 milj. kr.

Försämringen
av näringslivets finansiella sparande samt dess minskade upplåning utomlands
och utanför kreditmarknaden medförde i och för sig ett ökat kreditbehov som i
någon mån motvägdes av nettouttagen från investeringsfonderna. Den starka
kreditexpansionen 1971 torde ha inneburit att företagen kraftigt förbättrade
sin likviditet. Detta förhållande indikeras också i diagram 1 över industrins
och handelns lik-

s. 189 Kontrollera mot PDF

Bil. 1
Reviderad nationalbudget för år 1972 189

Tabell IX: 5. Näringslivets upplåning på kreditroarknaden 19691971

Nettobelopp, milj. kr.

1969 1970 1971

opaginerad Kontrollera mot PDF

Obligationer och förlagslån

Aktier

Upplåning
hos affärsbankema

Upplåning
hos andra kreditinstitut

1385

1335

2 430

840

450

685

435

-355

2 835

1585

2 415

2 765

Summa 4 245

3 845

8 715

opaginerad Kontrollera mot PDF

Källa: Konjunkturinstitutet.

viditetsutveckling. Därtill kom en ökning av beviljade men
icke utnyttjade krediter, vilket innebar ytterligare disponibla likvida medel.

I tabell 6 har gjorts en sammanställning över förändringen
av näringslivets upplåning på kreditmarknaden, de privata brattoinvestering-arna
samt industrins och handelns likviditetsutveckling. Tabellen visar en ökning av
upplåningen och en minskning av investeringama som 1971 var större än
sammanlagt för de två lågkonjunkturåren 1967 och 1968. Likviditetsförbättringen
för industri och handel var av ungefär samma storleksordning för de båda perioderna.
Ur tabellen kan vidare utläsas att de privata bruttoinvesteringarna minskat de
år kreditpohtiken varit expansiv samtidigt som likviditetsuppbyggnaden varit
kraftig. Detta till synes paradoxala förhållande kan tänkas bero på att
utrymmet på kreditmarknaden ökat framför allt under sådana perioder då företagen
företrädesvis varit inställda på att förstärka likviditeten snarare än att
investera. Tabellen kan till en viss del sägas belysa den tidsförskjutning som
råder innan kreditpolitiska förändringar får återverkningar på den reala investeringsutveckUngen.
Såtillvida kan tabellen stödja ett antagande om att en eventuellt minskad
upplåning 1972 inte

Tabell IX: 6.
Förändring av näringslivets upplåning på kreditmarknaden, de privata
bruttoinvesteringarna (exkl. bostäder) samt industrins och handelns
likviditetsutveckling 19671971

Milj. kr.

1967 1968 1969 1970 1971

s. 3 Kontrollera mot PDF

Upplåning
på kreditmark

naden 1 290

Bmttoinvesteringar / 375

Privata fasta investeringar 105

Lagerinvesteringar 1 480

Likviditet 1090

1450

3 080

400

4 870

285

1955

4 215

2140

685

515

1350

1020

400

1440

2 865

-3 160

745

2 040

5

1625

opaginerad Kontrollera mot PDF

Källa: Konjunkturinstitutet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90

Diagram IX: 1 Industrins och handelns likviditetsutveckling 19681971

Procentuell
förändring från motsvarande tidpunkt föregående år

190

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anm. Med likvida medel avses kassa-, bank-,
postgirotillgodohavanden samt kortfristiga penningplaceringar. Uppgifterna
avser industriföretag med fler än 500 anställda och handelsföretag med mer än
200 anställda och har totalundersökts.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet

behöver stå i strid med den i kapitel VII förutsatta
accelerationen av de privata investeringarnas tillväxt.

2. Inlåning och sparande

Som framgår av tabell 7 ökade den totala bankinlåningen
relativt kraftigt båda halvåren 1971 jämfört med motsvarande halvår 1970. Under
hela 1971 ökade den totala inlåningen med 3,4 miljarder kr. Omsvängningen i
inlåningsutvecklingen ägde rum redan under andra halvåret 1970 efter den
drastiska uppbromsningen under 1969 och första halvåret 1970. Inlåningsökningen
1971 koncentrerades till affärs- och sparbanker. Jämfört med 1970 är i första
hand sparbankssektorns inlåningstillväxt påtaglig, något som torde stå i
samband med den nedan berörda nära nog fördubblingen av hushållens sparkvot.
Under första kvartalet 1972 har inlåningen fortsatt att växa i snabb takt.

Av större intresse än en institutionell uppdelning torde
vara att försöka dela upp bankinstitutens inlåning på låntagarkategorier.
Härmed skulle en större anknytning kunna nås till de reala beräkningar och kal-

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad nationalbudget för år 1972 191

Tabell K: 7. Inlåningsutvecklingen halvårsvis 1970 och
1971 samt januarimars 1971 och 1972

Milj. kr.

1970

1971

1971

1972

1 halv-

2 halv-

1 halv-

2 halv-

jan.

jan.

året

året

året

året

mars

mars

Affärsbankema

- 535

2 585

770

3 625

2 145

3 420

Sparbanker

( större)

1085

- 205

1965

630

2 210

2 300

Postbanken

515

1 120

100

620

-925

395

Postsparbanken

625

15

1005

415

890

705

Postgiro

110

1 105

-905

205

-1815

-310

Jordbrukskassor

105

445

200

580

160

95

Totalt

1170

3 945

3 035

5 455

3 590

6 210

Källa: Bankstatistiken.

kyler som presenteras i övriga kapitel. De statistiska
svårigheterna att åstadkomma en sådan uppdelning är dock betydande. Först när
det inom statistiska centralbyråns ram pågående arbetet med en ny och mera
utbyggd kreditmarknadsstatistik är avslutat, torde mera konsistenta sammanställningar
av denna typ vara möjliga att genomföra. Denna gång har likväl gjorts ett
försök till en uppdelning, främst motiverad av behovet att kreditmarknadsmässigt
söka verifiera den i kapitel VI antagna
kraftiga ökningen av hushållens sparkvot (tabell 8). Huvudproblemet vid beräknjngama
har varit att försöka härleda den del av inlåningen inom affärsbankssektorn som
faller på hushåll respektive företag. Som synes av tabellen har en avsevärd
restpost inte kunnat undvikas för vissa år. En stor del härav har sin grund däruti
att inlåningen på postgiro hänförts till denna post.

Informationen för kommuner pekar på att en
inlåningsuppgång inleddes först under första halvåret 1971. Denna fortsatte
under andra halvåret 1971 om än i något lägre takt. Av den totala inlåningsökningen
på 3,4 miljarder kr. 1971 svarade kommunerna för ungefär en halv miljard kr.
Enligt uppgifter om inlåningens fördelning på olika låntagarkategorier i vissa
affärsbanker torde den kraftiga inlåningsökningen under andra halvåret 1970
huvudsakligen vara att hänföra till företagssektorn. Företagsinlåningen torde
ha fortsatt att öka snabbt 1971, ehuru i något lägre takt än under 1970. Denna
utveckling överensstämmer i stort med den bild man har av likviditetsutveckUngen
inom industri och handel enligt statistiska centralbyrån. Däremot torde, som
framgår av tabellen, den ansenliga inlåningsökningen 1971 kunna hänföras till
hushållssektorn.

Enligt nationalräkenskaperna har, som framgår av kapitel VI, hushållens sparkvot, mätt som
relationen mellan hushållens sparande och

s. 1968 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90 192

Tabell IX: 8.
Inlåningen fördelad på kategorier 19681971 Milj. kr.

1968 1969 1970 1971

opaginerad Kontrollera mot PDF

145

795

260

1385

780

2 145

4 300

4 025

7 325

315

1 105

720

Kommuner 305

Företag 3 665

Hushåll 4 560

Restpost 590

___________ Summa 9120__ 3 375 5 115 8 490

Anm. För företagen har endast deras affärsbanksinlåning
skattats. I restposten ingår företagens och statens postgirotillgodohavanden.
Tabellen är ytterst grovt beräknad och bör därför tolkas med viss försiktighet.

Källa: Konjunktiuinstitutet.

disponibla inkomster, varierat under perioden 19651970
inom relativt trånga gränser, 2,0 o/o4,3 o/o, för att 1971 göra ett hopp till
6,6 o/o. I hushållens sparande enligt nationalräkenskaperna ingår
fondbildningen inom enskilda försäkringsbolag. Denna är lämplig att bryta ut ur
hushållens finansiella sparande vid en jämförelse av detta med hushållens
sparande enligt kreditmarknadsstatistiken. Den senare uppfattar nämligen inte
försäkringssparandet som inlåning från hushållssidan.

För att kunna jämföra det hushållssparande som framkommer
i nationalräkenskaperna med kreditmarknadsstatistikens måste beräkningarna
över hushållsinlåningen kompletteras med övriga former av likviditetstillskott
liksom med sektorns upplåning. I hushållens likviditetstillskott ingår förutom
hushållens inlåning ökningen i sedelmängden liksom förvärv av värdepapper. Till
upplåningen har endast räknats s. k. personliga lån hos affärsbankema. Häri
ingår även vissa krediter till mindre företag. Även i nationalräkenskaperna
räknas dock enskilda företagare till hushållssektorn. Vidare ingår i
nationalräkenskapernas hushållssparande bostadssparande i form av amorteringar
och kontant-inbetalningar. Vid jämförelse med det monetära sparandet borde
korrigering för dylika poster göras. Likaledes borde "enskilda
företagares" självfinansiering av investeringar i rörelse och jordbruk exkluderas
ur hushållens sparande enligt nationalräkenskaperna. En ytterligare felkälla
av kanske större omfattning är att hela den kraftiga ökningen av allmänhetens
sedelmängd 1971 vilken huvudsakligen sammanhänger med inskränkningen av
checker som betalningsmedel här förts till hushållssektorn.

Som framgår av nedanstående tablå ökade hushållssparandet
något 1970 efter en svag utveckling 1969. Den påfallande kraftiga ökningen av
"övrigt sparande" 1971 avspeglas i kreditmarknadsstatistiken. Överensstämmelsen
mellan hushållens "övrigt sparande" enligt nationalräkenskaperna och
deras monetära sparande enligt kreditmarknadsstatistiken förefaller sålunda
vara god. Det bör dock än en gång betonas att

s. 193 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad nationalbudget för år 1972 193

skattningen av hushållsinlåningen är ytterst grov. Med en
så stark inlåningsökning som 1971 slår 1 "/o förändring av den antagna
andelen hushållsinlåning relativt kraftigt på det monetära sparandet, eller med
närmare en halv miljard kr. Den osäkerhetsmarginal som i det föregående tentativt
antagits för enskilda företagares bidrag till hiishålls-sparandet rörde sig
likaledes kring 1/2 miljard kr.

1969 1970 1971

Övrigt sparande enligt national

räkenskaperna 230 735 3 515

Monetärt sparande enligt kredit

marknadsstatistiken 185 515 3 195

Differens -415 220 320

3. Riksbanken och affärsbankema

Vid kreditpolitiska bedömningar ägnas normalt
affärsbankernas likviditetsutveckling ett stort intresse. Anledningen härtill
är i första hand det samband som råder mellan banksystemets
likviditetssituation och dess utlåningskapacitet. I affärsbankernas likvida
tillgångar ingår bl. a. deras nettofordran på riksbanken. I syfte att försöka
klargöra fordringsförhållandet mellan riksbanken och affärsbankema har i
tabell 9 förändringarna i riksbankens tillgångar och skulder grupperats på ett
sådant sätt att riksbankens nettoskuld gentemot affärsbankerna representeras på
ena sidan av balansen i form av saldot mellan affärsbankernas checkräkning och
deras upplåning i riksbanken. Av posterna på riksbanksbalansens tillgångssida
beror valutareserven i första hand pä ut-

Tabell IX: 9. Riksbankens tillgångar och skulder halvårsvis 1970 och
1971 samt januarimars 1971 och 1972

Nettoförändring, milj. kr.

1970

1971

1971

1972

1 halv-

2 halv-

1 halv-

2 halv-

jan.

jan.

ätet

året

året

året

mars

mars

Valutor

- 245

455

1090

350

565

1 105

Svenska skattkam-

marväxlar och ob-

ligationer

-1435

2 505

-1765

2 945

-975

-1385

Övriga
tillgångar

(netto)

- 65

-750

- 420

-1050

220

235

Totalt

-1745

2 210

-1095

2 245

190

45

Affärsbankemas

checkräkning i

riksbanken

- 30

40

- 25

70

- 60

- 50

Utlåning
till affärs-

bankema ()

-1715

2170

-1070

2175

-130

5

Källa: Riksbankens veckorapport och konjunkturinstitutet.

s. 194 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 90 194

Tabell
IX: 10. Affärsbankemas tillgångar och skulder
halvårsvis 1970 och 1971 samt januarimars 1971 och 1972

Nettoförändring,
milj. kr.

1970

1971

1971

1972

1 halv-

2 halv-

1 halv-

2 halv-

jan.

jan.

året

året

året

året

mars

mars

Kassa,
obligationer

och valuta

1245

- 110

935

405

50

225

Utlåning

105

585

1670

2145

305

2 230

Totalt

1350

475

2 605

2 550

355

2 455

Inlåning
från allmän-

heten

-535

2 585

770

3 625

2145

3 420

Nettoskuld
till riks-

banken

1745

-2210

1095

-2 245

190

45

Nettoskuld
till riks-

gäldskontoret

345

- 280

280

- 70

40

- 125

Nettoskuld
till övriga

inhemska finans-

institut

615

- 915

725

420

655

160

övriga
skulder (netto)

-820

1295

-265

820

-2 675

-1045

Källa:
Bankinspektionen.

vecklingen
av bytesbalansen. De övriga kan uppfattas som i huvudsak på kort sikt mera
direkt påverkbara av den ekonomiska politiken.

Lättandet
av penningpolitiken under 1971 kom under första halvåret till uttryck i en
avsevärt starkare utveckling av banklikviditeten än första halvåret 1970. Den
kraftiga omkastningen av valutaflödet neutraliserades endast i begränsad
utsträckning genom minskat riksbanksinnehav av statspapper. Förbättringen av affärsbankslikviditeten
under andra halvåret 1971 var lika stor som ett år tidigare. Riksbankens
innehav av statspapper ökade mer och även frisläppet av investeringsfonder gav
en betydande expansiv effekt. Ökningen av sedelmängden var emellertid ovanligt
stor andra halvåret 1971 och verkade i motsatt riktning. (Uttag på
investeringsfonder ingår med positivt och förändringar i sedelmängden med
negativt tecken i posten "övriga tillgångar".) Under de första
månaderna 1972 har affärsbankernas nettoposition mot riksbanken inte undergått
några större förändringar.

I
affärsbankernas likvida tillgångar inräknas förutom deras ställning gentemot
riksbanken, även ställningen gentemot staten, deras sedelkassa, vissa andra
obligationer än statsobligationer samt valutainnehavet, dvs. i stort sett
posterna kassa, obligationer, valuta och nettoskuld gentemot riksbanken och
riksgäldskontoret i tabell 10.

Lättnaden
i kreditpolitiken 1971 medgav en mycket stor utlåning från affärsbankerna mer
än 5 gånger så stor som året innan. Inlåningen ökade emellertid ännu kraftigare
och synes som tidigare nämnts främst

s. 195 Kontrollera mot PDF

Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1972

195

opaginerad Kontrollera mot PDF

Diagram IX: 2. Affärsbankemas likviditetskvoter 19671972

Likvida
tillgångar i procent av skulder vid slutet av varje månad. Genomsnitt för
samtliga banker, säsongrensat

opaginerad Kontrollera mot PDF

1967

1968

1969

1970

1971

1972

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anm. På grund av ändrade beräkningssätt av
likviditetskvoterna förekommer brott på kiuan.

Källa: Riksbanken och konjunkturinstitutet.

ha härrört från både företag och hushåll. Samtidigt
erhölls betydande belopp som insättning från övriga finansinstitut, främst
sparbanker. Härigenom gavs utrymme inte bara för ovannämnda förbättring av
nettopositionen mot riksbanken utan även för en ökning av övriga likvida tillgångar
kassa, obligationer och valuta. På grund av ökningen på skuldsidan (dvs. i
huvudsak inlåningen) kom dock likviditetskvoten att få en för 1971 i stort sett
nedåtgående riktning (jämför diagram 2).

4. Utblick mot 1972

I nationalbudgetens övriga kapitel har vissa prognoser
presenterats vad gäller inkomst- och utgiftsutvecklingen för olika sektorer av
samhällsekonomin 1972. Utifrån dessa prognoser kan vissa skattningar göras av
de finansieringsbehov som synes stå i överenstämmelse med den reala utvecklingen.
Möjlighetema till en sådan "översättning" från reala prognoser till
finansieringsprognoser varierar dock mellan de låntagarkategorier som
sedvanligt presenteras i detta kapitel. Det finns anledning att i det följande
återkomma till dessa svårigheter, speciellt vad gäller näringslivet.

För statens del försvåras bedömningarna av lånebehovet
genom den

s. 196 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90 196

stora
differens i budgetutfall för 1971 som föreligger mellan riksbokföringen och
det kassamässiga utfallet. Med utgångspunkt från riksbokföringen förutses som
framgår av kapitel VIII underskottet i totalbudgeten 1972 stiga med ca 750
milj. kr. till knappt 4 miljarder kr. I den mån en liknande ökningstakt skulle
visa sig komma att gälla även för det kassamässiga utfallet torde statens
upplåningsbehov för 1972 öka till i runt tal 3,5 miljarder kr.

De
bedömningar som gjorts av den kommunala inkomst- och utgiftsutvecklingen 1972
tyder på en tillväxt av det finansiella sparandet med ca 1 300 milj. kr. En
stor del härav kan antas komma att utnyttjas för en förbättring av det
ansträngda likviditetsläget liksom för en avveckling av den omfattande
tillfälliga upplåningen utanför marknaden. En förbättring av kommunernas
likviditet allmänt sett kan också väntas bidra till en viss minskning av de
tidigare berörda interna finansiella transaktionema inom kommunsektorn. Det
kvarstående negativa finansiella sparandet, liksom den för flera kommuner
likväl besvärande likviditetssituationen 1972, talar sålunda för att
lånebehovet på den organiserade kreditmarknaden inte undergår några större
förändringar 1972 jämfört med 1971.

Den
värdemässiga uppgången av bostadsinvesteringarna 1972 kan skattas till ca 670
milj. kr. Eftersom utbetalningarna av de statliga bostadslånen förmodligen kommer
att öka i motsvarande utsträckning torde bostadssektorns upplåning på
kreditmarknaden 1972 inte förändras nämnvärt jämfört med 1971.

I
den mån de reala kalkylerna för 1972 infrias framstår sålunda liksom i den
preliminära nationalbudgeten för 1972 en nettoupplåning av storleksordningen 13
till 14 miljarder kr. för dessa tre sektorer som sannolik. Detta skulle något
överstiga motsvarande upplåning 1971.

Den
största osäkerheten gäller dock sedvanligen bedömningen av näringslivets
upplåning. Detta kan knappast sägas vara förvånande med tanke på det stora
antal antaganden om faktorer som vinst- och likviditetsutveckling, upplåning
utomlands m. m. som måste göras för att från investeringsprognosema i kapitel
VII söka härleda ett rimligt kreditbehov på den inhemska organiserade
kreditmarknaden. Totalt sett pekar investeringsprognoserna på ett ökat
investeringsbelopp 1972 om ca 2 miljarder kr. Näringslivets vinster har dock
här fömtsatts öka något efter den kraftiga nedgången 1971, varför en viss del
av investeringsökningen kan antas bli självfinansierad. Den största osäkerheten
i finansieringskalkylen torde dock röra näringslivets likviditetsutveckling.
Man kan knappast räkna med att det i väsentlig grad föreligger behov av ökad
likviditet. I den mån den likviditetsuppbyggnad som ägt rum 1971 har avsetts
att användas till finansiering under 1972 skulle anspråken på extern upplåning
kunna sänkas jämfört med 1971 utan

'
Orsakerna härtill behandlas närmare i kapitel VIII (noten tiU tabell 1).

s. 197 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad nationalbudget
för år 1972 197

att
näringslivets planer för 1972 skulle behöva påverkas. Sammanställningarna i
tabell 6 över näringslivets upplånings- och investeringsutveckling skulle
delvis kunna sägas stödja ett sådant antagande. Vid den konjunkturutveckling
och utformning av den allmänna ekonomiska politiken som förutses i nationalbudgeten
synes ett rimligt utvecklingsalternativ mot en sådan bakgrund kunna vara att
den totala kreditgivningen på den organiserade marknaden snarast minskar något
1972 jämfört med 1971.

s. 198 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 90 198

InnehåU Sid.

I.
Sammanfattande översikt 2

II.
Det internationella läget 19

1.
Sammanfattande översikt 19

2.
Länderöversikter 38

III. Utrikeshandeln 58

1.
Exporten 58

2.
Importen 1971 och 1972 76

3.
Bytes- och betalningsbalansen 80

IV. Produktionen 87

1.
Industrin 87

2.
Skogsbruket 104

3.
Övriga näringar och den totala
produktionen 105

V. Arbetsmarknaden 108

1.
Läget på arbetsmarknaden under
1971 och början av 1972 108

2.
Arbetsmarknaden 1972 114

VI. De enskilda konsumenternas
ekonomi 118

1.
De disponibla inkomsterna 117

2.
Konsumentpriserna 124

3.
Den privata konsumtionen 127

VII. Investeringarna 133

1.
Sammanfattnmg av
investeringsprognosen för 1972 133

2.
Investeringsutvecklingen inom
olika områden 138

3.
Lagerinvesteringar 155

VIII. Den
offentliga verksamheten 16 J

1.
Allmänt 161

2.
Staten 162

3.
Kommunerna 166

4.
Socialförsäkringssektorn 170

5.
Den konsoliderade offentliga
sektorn 171

6.
Beräkning av budgeteffekter 174

IX. Kreditmarknaden 182

1.
Den sektorvisa ut- och
upplåningen 183

2.
Inlåning och sparande 190

3.
Riksbanken och affärsbankerna 193

4.
Utblick mot 1972 195

s. 199 Kontrollera mot PDF

Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1972 199

Tabellförteckning Sid.

I.
1. Reviderad försörjningsbalans
19711972 12 2. Bytesbalansen
19701972 13

II.
1. Bruttonationalproduktens utveckhng
i olika länder och länder-

områden
19701972 19

2.
Konsumentpriser 19601971 24

3.
Timförtjänsten för
industriarbetare 19601971 25

III. 1.
Exportutvecklingen för olika varagrupper 19701972 65

2.
Importutvecklingen för olika
varagrupper 19701972 76

3.
Bytes- och betalningsbalans
19681972 81

IV. 1. Industriproduktionens
utveckling 19701972 88

2.
Försörjningsbalans för handelsfärdigt
jäm och stål, inkl. ämnen 19691972 91

3.
Försörjningsbalans för
verkstadsprodukter, exkl. fartyg 1969 1972 96

4.
Försörjningsbalans för sågade
och hyvlade trävaror 1969

1972 97

5. Försörjningsbalans
för rundvirke 19691972 104

V. 1.
Vid arbetsförmedlingarna registrerad arbetslöshet januari

mars
1972 112

2.
Arbetslösheten enligt arbetskraftsundersökningama januari

mars 1971 och 1972 113

VI. 1. De enskilda
konsumenternas inkomster och utgifter 1970

1972 120

2.
Hushållens direkta skatter och
avgifter 19681972 123

3.
Konsumentprisförändringar
19601972 uppdelade på komponenter 125

4.
Konsumtionsutvecklingen
19691971 128

VII. 1.
Bruttoinvesteringarnas utveckling 19661971 samt prognos

för
1972 134

2. Bruttoinvesteringamas
utveckling 19661971 samt prognos

för
1972 för privat, statlig och kommunal sektor 135

3.
Lägenheter i påbörjade,
inflyttningsfärdiga och pågående bostadsbyggen 19671972 samt första halvåret
1973 139

4.
Lägenheter i påbörjade,
inflyttningsfärdiga och pågående bostadsbyggen enligt statistiska centralbyråns
officiella statistik 19701971 140

5.
Verkställda resp. planerade
investeringar inom industrin

1971
och 1972 enligt investeringsenkät i februari 1972 144

6.
Planerade och faktiska
förändringar av den egentliga industrins investeringar 19621972 145

7.
Planerade och faktiska
förändringar av den egentliga industrins investeringar, halvårsvis, 19621972 146

8.
Investeringsutvecklingen inom
den kommunala sektorn (exkl. bostäder) 19661972 , 153

9.
Planerade och faktiska
förändringar i primärkommunemas och landstingens investeringar 19621972 155

s. 200 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90 200

Sid.

VIII. 1.
Statens inkomster och utgifter 19701972 163

2. Kommunemas inkomster och utgifter 19711972 169

2. Socialförsäkringssektorns inkomster och utgifter 19711972 170

4.
Den konsoliderade offentliga
sektoms inkomster och utgifter 19711972 172

5.
Den offentliga sektorns konsumtions-
och investeringsutgifter 19711972 174

6.
Den offentliga sektorns
kalkylerade inverkan 19691971 178

IX. 1. Kreditmarknaden
19701971 182

2.
Statens budgetutfall och
upplåning 1970 och 1971 184

3.
Kommunernas upplåning,
utlåning, förändring av likvida medel samt finansiella sparande 19691971 186

4.
Bostadssektorns upplåning på
kreditmarknaden 19691971 187

5.
Näringslivets upplåning på
kreditmarknaden 19691971 189

6.
Förändring av näringslivets
upplåning på kreditmarknaden, de privata bruttoinvesteringarna (exkl. bostäder)
samt industrins- och handelns likviditetsutveckling 19671971 189

7.
Inlåningsutvecklingen
halvårsvis 1970 och 1971 samt januari mars 1971 och 1972 191

8.
Inlåningen fördelad på
kategorier 19681971 192

9.
Riksbankens tillgångar och
skulder halvårsvis 1970 och 1971 samt januarimars 1971 och 1972 193

10.
Affärsbankernas tillgångar och skulder halvårsvis 1970 och

1971
samt januarimars 1971 och 1972 194

s. 201 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 90 201

Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1972

Diagramförteckning Sid.

II. 1.
Bruttonationalprodukten 19631971 i olika länder och län-

derområden 21

2.
Den kortfristiga ränteutvecklingen i vissa länder 19691972 32

III. 1.
Utvecklingci: a exporten, exkl. fartyg, till olika länder och

länderområden
196619/1 59

2. Volym-
och prisutveckling för exporten, totalt och uppdelat

på
varugrupper 19661973 63

3. Fraktprisutvecklingen
19701972 82

IV.
1. Totala industriproduktionen
19591971 87

V.
1. Antal obesatta platser vid
månadens mitt 1969mars 1972 110

VI.
1. Hushållens disponibla
inkomster och konsumtionsutgifter

19641973 129

2.
Hushållens sparkvot 19541972 130

3.
Privat konsumtion fördelad på
varagrupper 19681973 131

VII. 1.
Byggnads- och maskininvesteringar, totalt och uppdelat på

sektorer
19631972 136

2.
Medianbyggnadstid i antal
månader för påbörjade lägenheter 19691973 141

3.
Investeringar i bostäder och
inom egenflig industri 1967 1973 142

4.
Investeringar inom egentlig
industri, totalt och uppdelat på branscher 19661973 147

5.
Totala industrins
lagervolymförändringar 19631973 156

6.
Bedömning av lagren inom
industrin enligt "Konjunkturbarometern" 19621972 158

VIII. 1.
Den offentliga sektoms kalkylerade inverkan på samhälls-

ekonomin
19611972 176

IX. 1. Industrins och handelns likviditetsutveckling
19681971 190

2. Affärsbankernas likviditetskvoter 19671972 195

MARCUS BOKTR. STHLM 1972 72 01 » 6

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga
2

Långtidsbudget för perioden

1972/731976/77

s. 1 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 90

Bil. 2 Långtidsbudget

Bilaga 2

LÅNGTIDSBUDGET FÖR PERIODEN

1. Inledning

1.1 Långtidsbudgetens syfte och allmänna uppläggning

Långtidsbudgetens syfte är i första hand att kartlägga de
statsfinansiella konsekvenserna på längre sikt av redan fattade beslut och
gjorda åtaganden. Den utarbetas åriigen inom finansdepartementets budgetavdelning
och redovisas för riksdagen som en bilaga till den reviderade finansplanen.

Långtidsbudgeten utgör på utgiftssidan en kalkyl över
omfattningen av de finansiella och reala resurser som krävs för att av
statsmakterna uppställda målsättningar skall kunna uppfyllas och gjorda
åtaganden infrias. På inkomstsidan förutsätts nu gällande skatteregler bestå.
Dessa har sedan applicerats på en antagen utveckling av skatteunderlagets
tillväxt.

Inga försök görs att förutse vilka nya beslut som kan
komma att fattas under perioden eller effekterna härav. Långtidsbudgeten är
sålunda varken en plan eller ett program för den önskvärda utvecklingen eller
en prognos för den mest sannolika utvecklingen. Långtidsbudgetens syfte är att
ange de inteckningar i det framtida resursutrymmet som gjorts genom redan
fattade beslut. Mot denna bakgrund kan förslag om nya aktiviteter bedömas och
omprövningar av redan gällande program aktualiseras.

Den skattereform som föreslås i prop. 1972: 95 har inte
beaktats i långtidsbudgeten. Effekterna på inkomstsidan av de framlagda förslagen
är framför allt en lägre ökning för inkomstskatten och en större intäkt från
mervärdeskatten och vissa andra indirekta skatter. På utgiftssidan ökar enligt
förslaget framför allt de allmänna barnbidragen och folkpensionerna mera än vad
som framgår av långtidsbudgeten. För den totala statsbudgeten har förslagen
beräknats få en neutral effekt, dvs. budgetsaldot blir opåverkat.

1.2 Principerna för utgiftsbedömningarna

De beräkningar av den framtida utgiftsutvecklingen som
redovisas i det följande syftar endast till att ange konsekvenserna av redan
fattade beslut. Beroende på beslutets eller åtagandets karaktär och utformning
kan dessa konsekvensberäkningar komma att läggas upp på olika sätt. 1
Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 90. Bilaga 2

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90 2

Följande
typfall avser att belysa hur beräkningarna utformats i några olika situationer.

1. I vissa fall har
statsmakterna beloppsmässigt kvantifierat en ut

giftsnorm. Detta gäller i allmänhet utgifter av transfereringskaraktär.

De sålunda kvantifierade programmen kan vara av olika slag:

a)
För vissa aktiviteter
föreligger målsättningar som gäller t. v. och som inte innefattar
standardhöjningar. Detta gäller t. ex. de allmänna barnbidragen som utgår med
fastställt belopp för alla barn under 16 år. Här kommer den beräknade
anslagsutvecklingen att helt styras av antagandena om befolkningsutvecklingen.
.

b)
För vissa verksamheter
innefattar den kvantifierade målsättningen även standardhöjningar under hela
eller en del av den tid som omfattas av långtidsbudgeten. Konsekvenserna av ett
sådant åtagande har tagits i beräkningarna så att utgifterna successivt höjs i
enlighet med det beslutade åtagandet. Ett exempel härpå är anslaget till
folkpensioner. I långtidsbudgeten har således lagts in utgifterna för den
årliga standardstegringen i form av pensionstillskott.

c)
Slutligen finns på några
områden tidsbegränsade program. I dessa fall har i allmänhet utgifterna
antagits falla bort i och med att programmet upphör. Ett exempel är programmet
för bidrag till vatten- och luftvårdande åtgärder inom industrin, vilket löper
ut budgetåret 1973/74. Några utgifter för detta ändamål under åren därefter har
därför inte lagts in i långtidsbudgeten.

I den mån det är klart
orealistiskt att räkna med att anslagen kommer att falla bort efter
programperiodens slut underskattas givetvis omfattningen av de framtida
resursanspråken. I en del fall har statsmakterna även låtit förstå att
tidsbegränsade program avses bli förlängda i en eller annan form utan att
formella beslut ännu fattats härom. Det gäller t. ex. det regionalpolitiska
stödet. Utgifterna för program av denna karaktär förutsätts ligga kvar på
oförändrad nivå. I fråga om vissa avtal inom sjukvården, som löper ut under
långtidsbudgetperioden men som avses bli förnyade, har vidare schablonmässigt
antagits oförändrad anslagsnivå.

2.
I andra fall har statsmakterna kvantifierat
målen men inte preciserat de finansiella konsekvenserna härav. Sådana
målpreciseringar återfinns exempelvis på bostadsbyggandets område. I dessa
fall har i långtidsbudgeten tagits upp de resurser som beräknats nödvändiga
för att uppnå de fastställda målen. Eftersom beräkningarna avser de erforderliga
resursinsatserna utgår de från vissa antaganden om rationalisering och
produktivitet.

3.
För de flesta anslag saknas av
statsmakterna kvantifierade mål för den framtida verksamheten. I dessa fall har
konsekvensbedömningen gjorts från andra och i allmänhet mera skönsmässiga
utgångspunkter.

a)
En i vissa fall användbar metod är att utgå från oförändrad kvali-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. 2 Långtidsbudget 3

tet
på den statliga tjänsteproduktionen som den upplevs av den enskilde
konsumenten. Detta innebär att produktionen får anpassas till förändringar i
efterfrågan. Vid beräkningen av insatsen av resurser måste emellertid hänsyn
tas till produktivitetsutvecklingen, som i allmänhet måste förutsättas vara
sådan att en över tiden oförändrad efterfrågan kan tillgodoses med successivt
minskade resursinsatser. Denna metod är i princip den som används för bl. a. de
flesta myndighetsanslag, dvs. utgifter för löner och omkostnader. Det bör dock
understrykas att stora svårigheter föreligger att rätt bedöma efterfråge- och
produktivitetsutvecklingen. Antagandena måste göras mycket schablonartade.

b)
För de statliga
verksamhetsgrenar som förekommer på statsbudgetens utgiftssida i huvudsak som
investering, bl. a. kommunikationsverken och vägbyggandet, föreligger
särskilda svårigheter att avgöra vilken anslagsutveckling som krävs för att
anpassa produktionen till förändringar i efterfrågan. Detta sammanhänger
främst med svårigheterna att precisera sambandet mellan investeringar och
efterfrågan. Exempelvis kan det vara svårt att förutse konsekvenserna på
längre sikt för investeringsanslagen av gjorda åtaganden i fråga om
driftutgifter. För att få ett praktiskt användbart kriterium har beräkningarna
här lagts upp så att investeringarna ökar i takt med efterfrågan sedan hänsyn
tagits till en förväntad produktivitetsutveckling.

c)
Inom vissa områden saknas kontinuerlig
investeringsverksamhet av större omfattning. Däremot aktualiseras punktvis
vissa större projekt utan att dessa i och för sig innebär höjd målsättning för
verksamheten. Som exempel kan nämnas uppförandet av förvaltningsbyggnader. I
den mån en utbyggnad inte följer av fastlagda program har en allmän skälighetsbedömning
fått göras.

1.3
Beräkningsunderlag

Långtidsbudgeten
omfattar endast i statsbudgeten ingående utgifter och inkomster. Härav följer
att affärsverkens driftutgifter och andra utgifter för de statliga bolagen än
tillskott av kapital inte ingår i beräkningarna. Detsamma gäller en stor del
av socialförsäkringssystemet, bl. a. AP-fondens utgifter och inkomster.

Grundvalen
för långtidsbudgeten utgörs av långtidsbedömningar som utförts av myndigheterna.
Den slutliga bedömningen av anslagsutvecklingen har gjorts inom
finansdepartementets budgetavdelning efter samråd med vederbörande
fackdepartement.

Vid
en diskussion av den statliga utgiftsutvecklingen under de framförliggande
budgetåren är det naturligt att göra jämförelser med utvecklingen under
tidigare år. Sådana jämförelser kan visa bl. a. i vilken mån nya tendenser i
den totala utgiftsutvecklingen eller i utvecklingen på skilda delområden gör
sig gällande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90 4

Som
jämförelsematerial kommer i det följande att användas statistiken över
budgetutfallen för budgetåren 1966/671970/71. För budgetåret 1971/72
föreligger slutredovisning först hösten 1972. Detta budgetår har därför inte
tagits med i kalkylerna.

Beräkningarna
av den framtida utgiftsutvecklingen utgår från anslagsbeloppen för budgetåret
1972/73 enligt 1972 års reviderade finansplan. Två olika beräkningar har
utförts, dels en i fasta priser och löner, dels en i löpande priser och löner.
I tabellerna 4 och 5 i avsnitt 3 redovisas de totala utgifternas utveckling
enligt dessa beräkningar. I samma avsnitt finns också utgifterna i fasta priser
fördelade på ändamålsgrupper.

För
att uppnå jämförbarhet med den redovisade framtida utgiftsutvecklingen är det
nödvändigt att även den historiska perioden avspeglar utgiftsförändringar i
fasta priser. Omräkningen av utgifterna från löpande priser till fasta priser
har gjorts med hjälp av olika indexserier. För vissa utgiftsgrupper finns
direkt användbara indextal. Detta gäller t. ex. de kvantitativt viktiga direkta
inkomstöverföringarna. Dessa har omräknats efter konsumentprisindex. För andra
grupper saknas direkt tillämpbara indexserier. Detta gäller t. ex. de anslag
som innehåller omkostnader. För dessa komponenter har använts
konsumentprisindex sedan denna rensats från varugrupper som inte är relevanta
för den statliga konsumtionen.

Den
angivna metodiken för volymberäkning innebär således att för de utgiftsgrupper
som innefattar transfereringar och finansiella transaktioner (utlåning) anges
den nytta i reala termer som resursöverföringen representerar för mottagaren.
För de utgifter som innebär statlig konsumtion eller investering anger
volymberäkningarna statens efterfrågan på reala resurser.

2.
Samhällsekonomisk bakgi'und 2.1 Inledning

Den
offentliga sektorn tar i dag i anspråk ca 1/3 av de totala ekonomiska
resurserna. Detta sker i form av statliga och kommunala konsumtions- och
investeringsutgifter varav de statliga motsvarar drygt hälften av kommunernas.
Den offentliga sektorns tillväxttakt har i synnerhet under 1960-talet legat på
en hög nivå. Den offentliga konsumtionen ökade med i genomsnitt ca 5 »/o
årligen under perioden 1966 1971, vilket bör ses i relation till ökningen av
den totala produktionen, som under samma period uppgick till i genomsnitt 3,3 "/o.
Visserligen har en betydligt lägre tillväxttakt kunnat observeras inom den
offentliga sektorn under 1970-talets första år i första hand orsakad av en
långsammare tillväxttakt för de kommunala utgifterna , men

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil. 2 Långtidsbudget 5

satt
i relation till de samlade produktionsresursernas långsammare tillväxttakt
under dessa år framstår ökningstakten inom den offentliga sektorn som
betydande.

Den
statliga budgetplaneringens uppgift är bl. a. att ge underlag för en avvägning
mellan olika sektorer i enlighet med den ekonomiska politikens allmänna
målsättningar. Den offentliga sektorns efterfrågan på varor och tjänster och
övrig påverkan på ekonomin i sin helhet måste utvecklas på ett sådant sätt att
balans mellan totala anspråk och tillgängliga resurser upprätthålls. Genom att
redovisa vilken resursmängd som är intecknad av redan fattade beslut utgör
långtidsbudgeten ett hjälpmedel för en sådan avvägning.

2.2
Resursutvcckling och produktionstillväxt

Samhällsekonomins
tillväxt är i huvudsak beroende av förändringar i arbetskraftstillgång och
produktivitet. Enligt 1970 års långtidsutredning kommer befolkningen i
yrkesverksamma åldrar att öka mycket svagt under hela 1970-talet. De naturliga
befolkningsförändringarna leder sålunda till en ökning av arbetskraften med
mindre än 1 »/o för hela 1970-talet. Samtidigt kan nettoinvandringen beräknas
medföra ett årligt tillskott till arbetskraften med i genomsnitt ca 10 000
personer under perioden. Antalet män och ej gifta kvinnor i arbetskraften
väntas minska, medan däremot relativt kraftiga ökningar kan beräknas för
gruppen gifta kvinnor, vilket förklaras av en beräknad ökning av de gifta
kvinnornas förvärvsfrekvens. Sammantaget innebär de här nämnda
förutsättningarna att antalet personer i arbetskraften kan beräknas öka med ca
0,5 "/o årligen under 1970-talet.

Den
beslutade förkortningen av den lagstadgade arbetstiden från 42,5 timmar i
veckan till 40 timmar kommer att vara helt genomförd den 1 januari 1973, varför
någon minskning av arbetsvolymen av detta skäl inte beräknas för
långtidsbudgetperioden. Trots den nyssnämnda ökningen av antalet personer i
arbetskraften beräknas volymen arbetstimmar bli i stort sett konstant, vilket
bl. a. sammanhänger med att inslaget av deltidsarbete väntas öka. Därmed
skulle tillväxten i bruttonationalprodukten (BNP) bli nästan helt avhängigt av
produktivitetsutvecklingen.

I
långtidsutredningen angavs den möjliga ökningen av den totala produktionen,
dvs. kapacitetstillväxten, till i genomsnitt 3,8 "/o per år under hela
femårsperioden 19711975. Detta svarade i sin tur mot en förutsättning om att
arbetskraftens produktivitet skulle öka med nära 5 "/o årligen. I
utredningen konstaterades att kapacitetsutvecklingen under femårsperiodens
lopp kunde beräknas bli ojämn med hänsyn till att arbetstidsförkortningen
skulle vara genomförd under femårsperiodens första del och att
arbetskraftsvolymen därefter skulle vara i stort sett

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 90

Tabell
1. Produktions- och arbetsinsats

6

Genomsnitt

per

år.

procent

1962-1967

1967-1972

1972-

-1977

Antal
arbetstimmar Produktion per arbetstimme Bruttonationalprodukt

-0,7

+ 5,5 + 4,8

-0,7

+ 4,2 + 3,5

-0,1

+ 4,1 +4,0

oförändrad.
De genomsnittliga BNP-ökningarna för den period under vilken förkortningen
genomfördes angavs till ca 3 "/o varefter den kunde beräknas stiga till
nära 5 "/o om året.

Det
kan nu konstateras att huvuddelen av arbetstidsförkortningen ut-tagits redan
kring årsskiftet 1971/72. Samtidigt kan konstateras att den realiserade BNP-ökningen
för 1970-talets första år ligger väsentligt lägre än vad utredningen beräknade
för dessa första år av femårsperioden. Enligt den reviderade nationalbudgeten
beräknas BNP-ökningen för perioden 19701972 uppgå till endast 1,8 "/o
per år.

Till
en väsentlig del synes denna lägre utvecklingstakt kunna förklaras av det
lägre kapacitetsutnyttjande som konjunkturdämpningen förorsakat. Det finns
anledning förutsätta att i takt med att detta kapacitetsutnyttjande ökar
under åren 1972 och 1973 en del av den försämring av produktionsutvecklingen
som inträffade under åren 1970 och 1971 kommer att kunna inhämtas. BNP-tillväxten
kommer i så fall att temporärt accelerera utöver den takt som förutsetts av
långtidsutredningen.

Den
klart lägre produktivitetstillväxt som kunnat observeras under åren 1970 och
1971 kan möjligen vara konjunkturellt betingad. Det är dock ännu osäkert hur
denna utveckling skall tolkas. I avvaktan på den avstämning av långtidsutredningens
beräkningar som avses bli genomförda har här valts ett något lägre
produktivitetsantagande. Tillsammans med den gjorda förutsättningen om
arbetskraftsvolymens utveckling leder detta till att BNP förutsätts öka med 4 "/o
årligen. Mot bakgrund av de kalkyler som i anslutning till 1970 års
långtidsutredning gjordes över utvecklingen på längre sikt har denna
utvecklingstakt bibehållits för hela perioden t. o. m. år 1977.

Det
bör dock betonas att dessa förutsägelser måste omges med en betydande osäkerhetsraarginal.
Utvecklingen under 1970-talets första del har inneburit så kraftiga kortsiktsvariationer
att det är mycket svårt att avgöra om den långsiktiga utvecklingen förändrats i
förhållande till långtidsutredningens bedömningar.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bil.
2 Långtidsbudget 7

3.
Utgiftsutvecklingen

I
detta avsnitt redovisas statsutgifternas utveckling under långtidsbudgetperioden.
Redovisningen omfattar de totala utgifterna över statsbudgeten. Dessa
redovisas grupperade efter ändamål. De elva största ändamålsgrupperna, vilka
tillsammans svarar för ca 90 o/o av utgifterna under budgetåret 1972/73, särredovisas.
En redovisning av de totala utgifternas utveckling lämnas i tabell 4 på s. 31.
Beräkningarna redovisas i fasta priser och utgår från de utgifter för
budgetåret 1972/73 som redovisas i den reviderade finansplanen. För vissa
anslag som är direkt knutna till prisindex redovisas också utgifternas
utveckling i löpande priser. Till grund för dessa beräkningar ligger ett
antagande om att priserna skall stiga med 3 "/o om året fr. o. m.
budgetåret 1973/74. En redovisning av de totala utgifternas utveckling i
löpande priser lämnas i tabell 5 s. 32.

3.1
Utbildning och forskning

Denna
ändamålsgrupp omfattar de statliga utgifterna för utbildningsväsendet och för
den civila forskning som bedrivs av staten eller med statligt stöd.
Ändamålsgruppen har indelats i undergrupper, varav de största är grundskolan,
gymnasiala skolor, högre utbildning och forskning samt studiesociala ändamål.
Till högre utbildning och forskning har förts bl. a. anslagen till universitet
och högskolor, undervisningssjukhusen samt de statliga forskningsråden och
styrelsen för teknisk utveckling. I denna undergrupp ingår även de statliga
utgifterna för forsknings- och utvecklingsverksamhet på atomenergiområdét.
Studiesociala

Utbildning
och forskning (Milj. kr., fasta priser)

Genom-

Anslag

Anslagsförändring
till

Procen-

Genom-

snittlig

1972/73

tuell
för-

sniftlig

procen-

1973/

1974/

1975/

1976/

ändring

procen-

tuell för-

74

75

76

11

1972/73

tuell
för-

ändring

1973/

ändring

1966/67

74

1972/73

1970/

1976/

71

77

Totala
utgifter

+ 4,9

10
510

+ 323

+ 27

+ 156

+ 104

+ 3,1

+ 1,4

därav

grundskolan

+ 6,8

4 031

37

55

+ 93

+ 31

-0,4

+ 0,2

gymnasiala skolor

+ 2,0

1 708

+
4

+ 24

+ 29

+ 24

- 0,2

+ 1,2

högre utbildning och

forskning

+ 9,3

2 878

+
91

+ 56

+ 33

+ 46

+ 3,2

+ 1,9

studiesociala

ändamål

m. m.

+ 6,5

1 284

+ 250

20

25

25

+ 19,5

+ 3,3

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90 8

ändamål
omfattar det statliga studiestödet till samtliga kategorier av studerande.

Den
starka ökningen av de statliga utgifterna för utbildning och forskning under
perioden 1966/671970/71 återspeglar den intensiva reformverksamhet som ägt rum
inom området. Av tablån framgår att utgifterna under långtidsbudgetperioden
beräknas öka i en väsentligt lägre takt, vilket bl. a. är ett uttryck för att
huvuddelen av de utbildningspolitiska reformer som beslutades under 1960-talet
nu är genomförda.

Den
nioåriga grundskolan, vars genomförande beslutades år 1962, kommer att vara
fullt utbyggd i samtliga kommuner läsåret 1972/73. Den nya läroplanen för
grandskolan, som successivt började införas läsåret 1970/71, kommer läsåret
1972/73 att tillämpas i samtliga årskurser. Denna reform innebär framför allt
att högstadiet blir mindre differentierat, vilket ger alla ungdomar en i
huvudsak gemensam grundutbildning.

Utvecklingen
för grandskolans del styrs i betydande utsträckning av befolkningsutvecklingen.
Elevantalet i grundskolan beräknas läsåret 1972/73 uppgå till ca 998 000.
Antalet elever stiger successivt under perioden och beräknas läsåret 1976/77
ha ökat till ca 1 051 000. Ökningen är mest markant på mellanstadiet, medan
högstadiet ökar först under periodens två sista år. På grund av förändringar i
åldersgruppernas storlek väntas intagningen i årskurs 1 minska fr. o. m.
läsåret 1974/75. Behovet av lärare beräknas öka med 5001 200 om året.

Anslagsutvecklingen
styrs förutom av elevutvecklingen även av klass-storlekarna. På låg- och
högstadiet ligger klasstorlekarna väl i nivå med de beräkningar som låg till
grund för 1962 års grundskolebeslut. På mellanstadiet beräknas klasstorlekarna
successivt anpassas till denna något högre nivå. Den nya läroplanen beräknas
medföra en viss minskning av lärarbehovet. Anslagsutvecklingen påverkas
dessutom i stor utsträckning av de regler som styr utbetalningen av
statsbidragen till kommunerna.

Enligt
1968 års riksdagsbeslut ersattes gymnasiet, fackskolan och yrkesskolan av en
ny skolform, gymnasieskolan, fr. o. m. höstterminen 1971. Beslutet innebar även
att den mera yrkesinriktade utbildningen fick en bredare inriktning och en
längre genomsnittlig studietid. Som en följd av detta byggs läsåret 1972/73
gymnasieskolan ut med en andra årskurs på de nya yrkeslinjerna.

Läsåret
1972/73 beräknas antalet intagningsplatser i den direkt grundskoleanknutna
delen av gymnasieskolan motsvara drygt 92 "/o av årskullen 16-åringar. På
längre sikt bedöms praktiskt taget alla ungdomar gå vidare till fortsatt
utbildning efter grandskolan. Ökningen beräknas falla på de utpräglat
yrkesinriktade linjerna.

Reformeringen
av vuxenutbildningen år 1967 innebar en kraftig för-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bil. 2 Långtidsbudget 9

stärkning av resurserna för såväl utbildningen i
studieförbundens regi som de kommunala skolorna för vuxna och de riksrekryterande
statliga vuxenskolorna i Norrköping och Härnösand. I propositioner till 1970,
1971 och 1972 års riksdagar har framlagts förslag om nya betydelsefulla steg i
utbyggnaden av vuxenutbildningen. Det statliga stödet har härigenom förbättrats
i olika avseenden. Utgifterna för vuxenutbildning antas öka under hela
långtidsbudgetperioden.

Beräkningen av anslagsutvecklingen inom undergruppen högre
utbildning baseras vad avser universiteten och högskolorna på i huvudsak två
faktorer. För de fria fakulteterna har den beräknade närvaron uppskattats mot
bakgrund av prognoser från statistiska centralbyrån och universitetsmyndigheterna
som gjorts i samband med anslagsframställningarna för budgetåret 1972/73.
Antalet närvarande studerande på de fria fakulteterna beräknas enligt dessa
prognoser minska under perioden. För de spärrade fakulteterna har beräknats det
medelsbehov som under långtidsbudgetperioden uppstår till följd av hittills
fattade beslut om intagningskapaciteten. Den kostnadsminskning som beräknas
uppstå till följd av det sjunkande antalet studerande på de fria fakulteterna
uppvägs helt av de kostnadsökningar som betingas av den redan beslutade
utbyggnaden av de medicinska, odontologiska och tekniska utbildningsvägarna.
Hänsyn har tagits till kostnader för utbyggnaden av högre teknisk utbildning i
övre Norrland i enlighet med förslag i en proposition som förelagts 1972 års vårtiksdag.
Vidare har statsmakterna tidigare beslutat om en väsentlig utbyggnad av
antalet utbildningsplatser vid socialhögskolorna. Uppförande och
iordningställande av lokaler för universiteten och högskolorna kommer
likaledes att ställa betydande krav på anslag under långtidsbudgetperioden.

Medel till forskning och utveckling anvisas över
riksstaten genom anslagen till dels de statliga forskningsråden, styrelsen för
teknisk utveckling, AB Atomenergi m. fl., dels universiteten och högskolorna.
Ökningen av anslagen till direkta forsknings- och utvecklingsändamål har under
de senaste åren varit betydande och för långtidsbudgetperioden förutses en
fortsatt ökning. Anslaget till AB Atomenergi minskar dock under första hälften
av perioden i enlighet med en av riksdagen antagen plan. Ett fortsatt
deltagande i det europeiska och nordiska forskningssamarbetet enligt fattade
beslut har förutsatts vid anslagsberäkningarna. Hänsyn har härvid tagits till
bl. a. en nyligen framlagd proposition om utformningen av den fortsatta
rymdverksamheten.

Anslagen till studiesociala ändamål, som omfattar såväl
bidrag som krediter till studerande, har till följd av utbildningsväsendets
expansion och de studiesociala reformerna ökat kraftigt under de senaste åren.

I en proposition till 1972 års vårriksdag har föreslagits
att fr. o. m. budgetåret 1973/74 alla elever över 20 år överförs från
studiehjälpssystemet till studiemedelssystemet. De finansiella effekterna av
detta har

It Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 90. Bilaga 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Folkpensioner m. m.

(Milj.
kr., fasta priser)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Genom-

Anslag

snittlig

1972/73

procen-

tuell
för-

ändring

1966/67

1970/

71

Totala
utgifter

+6,3

10
342

därav

folkpensioneringen

+ 6,2

9 428

sjukförsäkringen

+ 8,1

880

Anslagsförändring
till

Procentu- Genom-

ell för- snittlig

1973/ 1974/ 1975/ 1976/ ändring procen-

74 75 76 77 1972/73 tuell för-

1973/ ändring

74 1972/73

1976/ 77

+ 557 +369 +363 +355 +5,4 +3,8

+ 526 +342 +323 +315 +5,6 +3,8

+ 30 +29 +40 +40 +3,5 +3,7

opaginerad Kontrollera mot PDF

beaktats i de här presenterade beräkningarna. Det ökade
antalet vuxenstuderande beräknas under långtidsbudgetperioden medföra ett ökat
studiemedelsbehov, men samtidigt väntas återbetalningarna av studielån och
studiemedel stiga, vilket totalt beräknas innebära anslagsminskningar under de
tre sista åren i perioden. Den stora ökningen av medelsbehovet till budgetåret
1973/74 förklaras av att anslagen till studiesociala ändamål har räknats ned
med drygt 200 milj. kr. för budgetåret 1972/73 på grund av att stora
reservationer förväntas på fonderna. Medelsbehovet ökar därför med motsvarande
belopp till budgetåret 1973/74. Utgifterna för studiemedel har beräknats med
utgångspunkt i en antagen höjning av basbeloppet till 7 300 kr. under början av
budgetåret 1972/73.

3.2 Folkpensioner m. m.

Denna ändamålsgrupp domineras av utgifterna för
folkpensioneringen. Vidare ingår statens bidrag till sjukförsäkringen samt
utgifter för vissa yrkesskadeersättningar och för den allmänna försäkringens
administration. Med undantag av administrationskostnaderna, som är statlig
konsumtion, utgörs hela ändamålsgruppen av transfereringar till hushållen.

Utgifterna för folkpetisionerna har under perioden
1966/671970/71 stigit med i genomsnitt 6,3 »/o per år räknat i fasta priser.
Ökningen beror dels på att antalet pensionärer stigit under denna tid, dels på
att vissa standardförbättringar genomförts. Antalet folkpensionärer uppgick i
början av år 1972 till ca 1 430 000, varav ca 990 000 ålderspensionärer.

Vid 1969 års riksdag fattades beslut om ett nytt system
för standardhöjning av folkpensionerna under åren 19691978. För folkpensionärer
som inte uppbär ATP eller har låg ATP utgår s. k. pensionstillskott. Detta
utgjorde under budgetåret 1969/70 3 "/o av basbeloppet

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 2
Långtidsbudget H

och ökar därefter årligen för att vid tioårsperiodens slut
utgöra 30 o/o av basbeloppet. Den 1 juli 1972 uppgår pensionstillskottet till
12 "/o av basbeloppet. Tillskottet utgår med samma belopp oberoende av
civilstånd, dvs. makar erhåller dubbelt tillskott. För ifrågavarande pensionärer
kommer folkpensionen år 1978 att för ensamstående utgöra 120 o/o av basbeloppet
och för makar 200 o/o av basbeloppet. Motsvarande andelar var den 1 juli 1968
90 resp. 140 o/o.

Den 1 juli
1970 trädde ändrade regler i kraft för förtidspensionering. Personer med tungt
eller pressande arbete fick därigenom ökade möjligheter att få folkpension före
67 års ålder. I en proposition till vårriksdagen 1972 har lagts fram förslag om
viss ytterligare utvidgning av möjligheterna till förtidspensionering att gälla
fr. o. m. den 1 juli 1972. Bl. a. med hänsyn härtill har antalet förtidspensioneringar
antagits fortsätta att öka under långtidsbudgetperioden. Till följd av förändringar
i befolkningens ålderssammansättning beräknas vidare antalet ålderspensionärer
komma att öka med ca 23 000 årligen. Eftersom allt fler pensionärer får ATP
beräknas emellertid antalet ålderspensionärer med pensionstillskott, som
beräknas uppgå till i runt tal 800 000 personer, komma att minska med ca 18 000
per år.

Vid beräkningen av folkpensionsanslaget i fasta priser
under långtidsbudgetperioden har utgångspunkten varit gällande basbelopp om 7
100 kr. Vidare har antagits att basbeloppet höjs i början av budgetåret
1972/73 till 7 300 kr. Beräkningarna omfattar därefter endast sådana
utgiftshöjningar som följer av ett ökat antal folkpensionärer och de fortgående
höjningarna av pensionstillskotten.

Utgifterna för folkpensioner ökar budgetåret 1973/74 med
ca 375 milj. kr., vartill kommer effekterna av en beräknad merbelastning på ca
150 milj. kr. av anslaget för 1972/73 till följd av ökad förtidspensionering.
Effekten av det ökade antalet pensionärer och av pensionstillskottens höjning
framgår av nedanstående tablå (milj. kr.).

Kompensationen för prisstegringar följer utvecklingen av
basbeloppet vilket i sin tur följer konsumentprisindex. Folkpensionens årsbelopp
var den 1 juli 1966 4 585 kr. för ensamstående och 7 150 kr. för makar.
Motsvarande belopp inkl. pensionstillskott var den 1 juli 1971 6 831 kr. resp.
10 902 kr. och beräknas den 1 juli i år uppgå till 7 242 kr. för ensamstående
och 11 644 kr. för makar.

Med en antagen prisstegring om 3 o/o årligen fr. o m. 1973
skulle ut-

Utgiftsförändring till

1973/74 1974/75 1975/76 1976/77

Ökat antal pensionärer +174 +180 +173 +180

Höjda
pensionstillskott +177 +164 +]50 +135

Summa +351 +344 +323 +315

opaginerad Kontrollera mot PDF

Procentu-
Genomeli föränd- snittlig

Genom- Anslag Anslagsförändring till

snittlig 1972/ --------------------------

procentuell
73 1973/ 1974/ 1975/ 1976/ ring 1972/ procentuell

förändring 74 75 76 77 731973/ förändring

1966/67 74 1972/73

1970/71 1976/77

opaginerad Kontrollera mot PDF

+ 10,8

9 428

+ 762 +723
+584 +575 +8,1

+ 6,4

opaginerad Kontrollera mot PDF

vecklingen av folkpensionsanslaget i löpande priser bli
följande (milj. kr.)

Under perioden 1966/671970/71 genomfördes ett flertal
reformer inom sjukförsäkringen. År 1967 slopades karensdagarna och sjukpenningen
höjdes väsentligt. Är 1968 höjdes läkemedelsrabatterna och ersättningen för
läkarvårdskostnader. Sjukförsäkringens utgifter för till-läggssjukpenning och
läkemedelsrabatter finansieras emellertid genom arbetsgivar- och egenavgifter
till försäkringen, varför reformverksamheten inte helt kommer till uttryck i
anslagsutvecklingen under perioden. Den 1 januari 1970 genomfördes ett nytt
system för en enhetlig ersättning för läkarvård meddelad av läkare i offentlig
tjänst. I samband med övergången till obligatorisk särbeskattning har hemarbe-tande
make utan arbetsinkomst befriats från sjukförsäkringsavgiften. För att täcka
avgiftsbortfallet har statsbidraget till sjukvårdsförsäkringen höjts.

Anslagsberäkningen för långtidsbudgetperioden utgår från
oförändrade bestämmelser, taxor och statsbidragsregler. Till följd av förändringar
i folkmängden och förskjutningar i åldersstrukturen beräknas sjukförsäkringsutgiftema
öka under perioden. Vidare beräknas utgifterna för sjukvårdsförsäkringen öka
till följd av den fortgående utbyggnaden av den öppna vården. Sjukfrekvensen
inom resp. åldersgrupp beräknas bli oförändrad.

Kostnaderna för genomförande av den tandvårdsförsäkring
som 1973 års riksdag avses komma att få ta ställning till har inte medräknats
i detta sammanhang. Eftersom utredningsarbetet om formerna för försäkringen
pågår, saknas ännu underlag för beräkningar.

3.3 Totalförsvar

Utgifterna inom ändamålsgrupppen totalförsvar avser till
helt övervägande del det militära försvaret. Därutöver ingår civilförsvaret,
det ekonomiska försvaret samt övriga delar av totalförsvaret. Utgifterna för
totalförsvarsändamål uppgår budgetåret 1972/73 till ca 12,5 "/o av de
totala statsutgifterna. Försvarets andel av de sammanlagda statliga
konsumtions- och investeringsutgifterna är däremot avsevärt högre och uppgår
till ca 35 o/o.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 2 Långtidsbudget

13

opaginerad Kontrollera mot PDF

Totalförsvar

(Milj. kr., fasta priser)

Genom- Anslag
Anslagsförändring till Procentu- Genom

snittlig 1972/ ----------------- ell
föränd- snittlig

procentuell 73 1973/ 1974/ 1975/ 1976/ ring procentuell

förändring 74 75 76 77 1972/73 förändring

1966/67 1973/74 1972/73

1970/71 1976/77

opaginerad Kontrollera mot PDF

+ 0,1

7 404 3

+ 1

3

-0,0

-0,0

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:t har i en proposition till vårriksdagen 1972 mot bakgrund av en
säkerhetspolitisk bedömning lagt fram förslag till framtida inriktning av det
militära försvaret och civilförsvaret samt totalförsvaret i övrigt.

Beträffande
det militära försvaret förordas i denna proposition att resurserna används på
sådant sätt att en framtida styrketillväxt underlättas även om detta medför en
lägre operativ styrka under de närmaste åren än vad som eljest vore möjlig.
Försvaret skall byggas på den allmänna värnpliktens grund. För att begränsa
kostnaderna för de värnpliktigas utbildning kommer emellertid grundutbildningen
att något förkortas. Om valet står mellan olika vapensystem skall hellre
anskaffas ett större antal tekniskt mindre kvalificerade vapensystem än ett
fåtal kvalificerade. Fjärrstridsförbanden, vilka bl. a. innehåller attackflyg
och ubåtar, ges på sikt en lägre prioritet än andra system. I syfte att inom
den givna ramen skapa så stort utrymme som möjligt för materielanskaffning har
överbefälhavaren fått i uppdrag att under en femårsperiod minska antalet
anställda inom försvaret räknat brutto med omkring 2 500.

1
propositionen föreslås en utgiftsram för budgetåret 1972/73 om något mer än 6
950 milj. kr. vilket är 90 milj. kr. mer än en fortsatt tillämpning av tidigare
gällande försvarsramar skulle ge. Den föreslagna ramen består av ett basbelopp
om 6 470 milj. kr. uttryckt i prisläget februari 1971. Härtill har lagts en
preliminärt beräknad priskompensation budgetåret 1972/73 enligt nettoprisindex
om 480 milj. kr.

Enligt
grundtanken i det nya planeringssystemet skall riksdagen inte föreslås besluta
om en flerårig utgiftsram. Planeringen för de närmaste fem åren måste dock
enligt propositionen ske med utgångspunkt i en viss planeringsram. Med hänsyn
till att stor restriktivitet med statsutgifterna måste iakttas de närmaste
åren bör denna planeringsram utgå horisontellt från det nämnda basbeloppet.
Härtill kommer kompensation för prisstegringar enligt nettoprisindex.

För
att belysa utvecklingen av de miltära försvarsutgifterna även i löpande priser
har beräkningar gjorts på gmndval av de prisantaganden som tillämpas vid
beräkningen av statsinkomsterna.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90 14

Tabell 2. Utvecklingen av de militära försvarsutgifterna
1972/731976/77 i löpande priser

(Milj.
kr.)

1972/73 1973/74 1974/75 1975/76 1976/77

Militär ram 6
951,7 7 160,0 7 375,0 7 595,0 7 820,0

varav priskompensation ( 480,0) ( 690,0) ( 905,0) (1
125,0) (1 350,0)

Förändring från föregå

ende budgetår +208,3 +215,0 +220,0 +225,0

Denna planeringsram medger att ungefär 2 000 milj. kr.
årligen kan användas för materielanskaffning. Till de större
anskaffningsprogrammen hör infanterikanonvagnar, terrängbilar och
luftvärnsrobotar för armén, patrullbåtar och kustartilleribatterier för marinen
samt fortsatt anskaffning av attackversionen av flygplanet Viggen och
utveckling av jaktversionen av Viggen för flygvapnet.

Beträffande civilförsvaret föreslås att planeringen bör
utgå från att befolkningen kan komma att beröras av biverkningar vid bekämpning
av militära mål i samband med en invasion eller vid markstrid varvid i första
hand konventionella stridsmedel används. Liksom i fråga om det militära
försvaret bör civilförsvarsåtgärderna ges långsiktig inriktning. Vissa
begränsningar i den operativa styrkan kan godtas under de närmaste åren.
Exempel härpå är att manskapsutbildningen något begränsas.

För budgetåret 1972/73 föreslås en utgiftsram om 126,8
milj. kr. Denna ram består av ett basbelopp om 118 milj. kr. uttryckt i
prisläget februari 1971, till vilket har lagts en preliminärt beräknad kompensation
enligt nettoprisindex för budgetåret 1972/73 om 8,8 milj. kr. Planeringen de
närmaste fem åren bör enligt propositionen utgå horisontellt från det nämnda
basbeloppet. Härtill kommer kompensation för prisstegringar. Denna
planeringsram medger bl. a. att skyddsmasker kan anskaffas i nuvarande takt.
Det bör observeras att denna planeringsram endast avser de civilförsvarsåtgärder
som finansieras över fjärde huvudtiteln. Andra åtgärder såsom byggande av
normalskyddsrum, verkskydd och kommunernas utgifter för skyddsrum m. m. finansieras
på annat sätt. Dessa kostnader har under de senare åren varit ungefär lika
stora som de som belastar statsbudgeten och bärs direkt av enskilda och
kommuner.

Övrigt totalförsvar omfattar beredskapsåtgärder inom en
rad skilda funktioner, t. ex. livsmedelsförsörjningen, industriproduktionen,
energiförsörjningen, kommunikationerna, hälso- och sjukvården, polisverksamheten
och det psykologiska försvaret. Verksamheten inom dessa områden i krig och
andra krissituationer bygger i stor utsträckning på den bas som fredsinriktad
verksamhet utgör. Behovet av beredskapsåtgärder blir därför beroende av den fredsinriktade
verksamhetens utveckling. Aktiviteterna förutsätts fortlöpa på en ungefär
oförändrad

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bil.
2 Långtidsbudget 15

3.4
Kommunikationer och energiförsörjning

Denna
ändamålsgrupp omfattar huvudsakligen utgifterna för vägvä-sendet, de statliga
kommunikationsverken dvs. postverket, televerket, statens järnvägar,
luftfartsverket och sjöfartsverket vissa investeringsutgifter för Sveriges
Radio samt vattenfallsverket.

Vid bedömningen av den
framtida utvecklingen har hänsyn i första hand tagits till den väntade efterfrågeutvecklingen.
Som nämnts i avsnitt 1.2 föreligger vissa svårigheter att avgöra vilken
investeringsutveckling som krävs för att anpassa produktionen till
efterfrågan. För att få en praktiskt användbar beräkningsmetod har
investeringarna, efter reduktion med väntad produktivitetsstegring, förändrats
i takt med den beräknade efterfrågeökningen. Vidare har vissa beslutade program
och engångsprojekt beaktats. Som exempel kan nämnas uppförandet av en ny utrikesterminal
på Arlanda flygplats.

Inom vägväsendet beräknas
trafikvolymen öka med ca 4 o/o per år under långtidsbudgetperioden, vilket är
en långsammare takt än vad som varit fallet under 1960-talet. Det även vid en
oförändrad nivå på vägbyggnadsanslagen snabbt stigande vägkapitalet kräver
emellertid en viss uppräkning av driftanslagen för att det ökade
underhållsbehovet skall kunna tillgodoses. Målsättningen för vägbyggandet
innefattar bl. a. ökad satsning på kollektiv trafik samt miljöförbättrande och trafiksäker-hetshöjande
åtgärder.

Televerkets
investeringar omfattar investeringar dels i telenätet, dels i
rundradioanläggningar för distribution av radio- och TV-programmen. Medelsförbrakningen
för dessa ändamål beräknas uppgå till ca 750 milj. kr. under budgetåret
1972/73, varav ca 35 milj. kr. för rundradioanläggningar.

Investeringarna i
telenätet har bedömts mot bakgrund av den väntade teletrafikutvecklingen. Denna
trafik förutses öka med 4 o/o per år. Mot denna trafikökning har ansetts svara
en ökning av investeringarna med 2 o/o per år.

Vad
gäller rundradioanläggningar har medel beräknats för bl. a. en fortsatt
utbyggnad av sändarnätet för TV 2.

Statens
järnvägars investeringar för Storstockholms lokaltrafik beräknas uppgå till 25
milj. kr. under budgetåret 1972/73 och förutses under påföljande budgetår
minska till 10 milj. kr. för att därefter upphöra. Medel har vidare beräknats
för färdigställandet av en ny huvudverkstad i Östersund. Medelsförbrukningen
för statens järnvägars övriga investeringar har med hänsyn till den väntade
trafikutvecklingen räknats upp med 2 o/o per år.

Utvecklingen
av luftfartsverkets investeringar domineras av ett fåtal stora objekt. Medel
har beräknats för färdigställandet av en ny utrikesterminal på Arlanda
flygplats, för färdigställandet av flygledarskolan

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kommunikationer och energiförsörjning

(Milj. kr., fasta priser)

Genom-

Anslag

Anslagsförändring
till

Procen-

Genom-

snittlig

1972/73

tuell
för-

snittlig

procen-

1973/

1974/

1975/

1976/

ändring

procen-

tuell för-

74

75

76

77

1972/73

tuell
för-

ändring

1973/

ändring

1966/67

74

1972/73

1970/

1976/

71

11

Totala
utgifter

-0,6

5 435

+ 22

+ 58

+ 1

+ 49

+0,4

+ 0,6

därav

vägar, trafiksäkerhet

m. m.

1,8

2 359

+ 11

+ 25

+ 25

+ 25

+ 0,9

+ 1,0

kommunikationsverken

- 2,5

1 803

17

+ 32

26

+ 22

0,9

+ 0,1

energiförsörjning

+ 16.3

1 194

+ 15

+ 1,3

+ 0,3

på Sturup samt för arbeten på Härryda flygplats. En uppräkning
av medelsförbrukningen för övriga investeringar med 7 o/o per år har antagits
svara mot trafikutvecklingen.

Medelsbehovet för postverkets investeringar har beräknats
med utgångspunkt i att den totala postvolymen kommer att ligga på i stort sett
oförändrad nivå under perioden. Särskild hänsyn har tagits till vissa större
pågående byggnadsprojekt, bl. a. färdigställandet av ett nytt bangårdsposthus
i Malmö.

1 fråga om sjöfarten förutses under den framförliggande
perioden en fortsatt rationalisering av lots- och fyrväsendet.

Under perioden kommer en stor havsisbrytare och en mindre
isbrytare, avsedd i första hand för Vänern, att levereras.

Anslaget till vattenfallsverket beräknas under perioden
bibehållas på en hög nivå. Efterfrågeprognosen för elektrisk kraft innebär en
ökning med drygt 8 o/o per år under 1970-talet. Produktionen har hittills i
huvudsak varit baserad på vattenkraftstillgångar. Den väntade starka ökningen
av efterfrågan på elkraft kommer emellertid väsentligen att täckas genom utbyggnad
av olje- och kärnkraftverk. Under perioden fram till 1976/77 beräknas två
aggregat vid Ringhals sättas i drift och ytterligare ett påbörjas.
Vattenfallsverkets förhandlingar med Mellansvensk Kraftgrupp AB och Bålforsens
Kraft AB har resulterat i en överenskommelse om bildandet av ett aktiebolag för
gemensam utbyggnad av Forsmarks atomkraftstation. Det första aggregatet
beräknas komma att tas i drift under budgetåret 1978/79. Endast en del av
vattenfallsverkets investeringskostnader i detta sammanhang har inräknats här,
eftersom huvuddelen av investeringskostnaden beräknas kunna finansieras via
upplåning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil.
2 Långtidsbudget

17

opaginerad Kontrollera mot PDF

3.5 Stöd till barnfamiljer

Utgifterna under denna ändamålsgrupp avser huvudsakligen
inkomstöverföringar till hushållen i form av allmänna barnbidrag och bostadstillägg
för barnfamiljer. Statsbidrag till barntillsyn utgör en växande del av
ändamålsgruppen. Vidare ingår statens utgifter för bidragsförskott (utgifterna
for underhållsbidrag till barn för vilka ersättning inte kan tas ut av den
underhållsskyldige) och den del av statens bidrag till social hemhjälp som
avser hjälp till barnfamiljer.

Utgiftsutvecklingen för barnbidragen bestäms av
bidragsnivån och befolkningsutvecklingen. Enligt beslut av 1970 års riksdag har
barnbidragen höjts till 1 200 kr. för barn och år den 1 januari 1971. Antalet
barn i barnbidragsberättigad ålder beräknas komma att stiga under hela den
aktuella perioden. Vid beräkningen har hänsyn tagits till nettoinvandringen.

Både de statliga och statsbidragen till de kommunala
bostadstilläggen till barnfamiljer har genom beslut av 1971 års riksdag höjts
kraftigt den 1 april 1972. Höjningen avsåg såväl bidragens storlek som de
bidragsberättigande hyresnivåerna. Samtidigt höjdes åldersgränsen från 16 till
17 år. Statens utgifter för dessa ändamål stiger därigenom väsentligt, vilket
återspeglas i anslagsutvecklingen budgetåren 1971/72 och 1972/73.

Bostadstilläggen är inkomstprövade.

1 prop. 1972: 34 har lagts fram förslag till nya grunder
för inkomstprövningen som skall gälla fr. o. m. den 1 januari 1973.
Inkomstgränsen för oreducerade bostadstillägg har föreslagits vara en taxerad
inkomst till statlig inkomstskatt om 21 000 kr., vilket motsvarar en årsinkomst
om ca 22 000 kr. Beräkningen av utgiftsutvecklingen under anslaget till
bostadstillägg har i enlighet med de förutsättningar som gäller för
långtidsbudgeten gjorts med utgångspunkt i de föreslagna inkomstprövningsreglerna.
Det i långtidsbudgeten gjorda antagandet om en viss inkömststegring medför vid
oförändrade inkomstgränser att anslagsbehovet minskar under
långtidsbudgetperioden.

De barn vilkas föräldrar lever åtskilda är genom
bidragsförskotten garanterade ett särskilt ekonomiskt grundskydd.
Bidragsförskotten höj-

Stöd till barnfamiljer m. m.

(Milj. kr., fasta priser)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Procentu-
Genom-ell föränd- snittlig

Genom- Anslag
Anslagsförändring till

snittlig 1972/ -----------------------

procentuell 73 1973/ 1974/ 1975/ 1976/ ring 1972/ procentuell

731973/
förändring

förändring 74 75 76 77

74

1972/73
1976/77

1966/67

1970/71

opaginerad Kontrollera mot PDF

+ 4.4

3 578

+40
+23 +24 +28 +1,1

+ 0,8

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90 18

des
den 1 januari 1971 från 30 till 40 "/o av basbeloppet, samtidigt som den
övre åldersgränsen höjdes från 16 till 18 år. Detta medför en stor
anslagsökning för budgetåret 1972/73. Kommunerna beviljas statsbidrag för varje
kalenderår i efterskott. Härigenom måste vid beräkningen av ifrågavarande
anslag för långtidsbudgetperioden de höjningar av basbeloppet som inträffat t.
o. m. utgången av budgetåret 1972/73 beaktas.

Barntillsynen
blir av allt större betydelse när det gäller samhällets service till
barnfamiljerna. Är 1966 fördubblades bidraget till anordnande av barnstugor
och ett särskilt lånestöd infördes. Även driftbidragen förbättrades. En ny
höjning av statsbidragen till driften av daghem och fritidshem genomfördes den
1 juli 1970. Dessa åtgärder har bidragit till en betydande utbyggnad av antalet
barnstugeplatser. Antalet platser i daghem och fritidshem uppgick år 1971 till
nära 50 000. Genom beslut av förra årets riksdag höjdes driftbidragen till
barnstugorna ytterligare den 1 januari 1972. Kommunernas möjligheter till
fortsatt utbyggnad av daghemsverksamheten har härigenom förbättrats. Enligt en
enkät till kommunerna hösten 1971 planeras påbörjandet av sammanlagt 28 000 nya
platser i daghem och fritidshem under budgetåren 1971/721972/ 73. Under
långtidsbudgetperioden beräknas denna höga utbyggnadstakt kvarstå.

Den
1 januari 1969 infördes statsbidrag till kommunala familjedaghem. Under år
1972 beräknas ca 45 000 platser finnas. Rätt till statsbidrag inträder först
när kommunens organiserade barntillsyn i form av daghem och fritidshem nått en
viss omfattning uttryckt i platser per invånare. Denna s. k. kvotregel kommer
under långtidsbudgetperioden att successivt minska i betydelse genom den
förväntade utbyggnaden av daghemsplatser. Vid årets riksdag har fattats beslut
om slopande av den s. k. balansregeln, som begränsar antalet statsbidragsberättigade
familjedaghemsplatser i en kommun till antalet daghemsplatser i kommunen.
Dessa båda faktorer tillsammans med den planerade volymmässiga utbyggnad
varom nyssnämnda kommunenkät vittnar gör att antalet statsbidragsberättigade
familjedaghemsplatser väntas öka under långtidsbudgetperioden.

3.6
Arbetsmarknad och regionalpolitik

Under
hela 1960-talet ökade utgifterna för arbetsmarknads- och regionalpolitiken
mycket kraftigt. Under de senaste fem budgetåren steg utgifterna i fasta priser
inom denna ändamålsgrupp med i genomsnitt 10,4 o/o per år. De höjda anslagen är
ett uttryck för en höjning av ambitionsnivån, men hänför sig också till ökade
insatser till följd av den höjda takten i näringslivets strukturomvandling.

Långtidsbedömningarna
för denna ändamålsgrupp inkluderar inte kostnader för eventuella särskilda stabiliseringspolitiskt
motiverade in-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bil. 2
Långtidsbudget

19

opaginerad Kontrollera mot PDF

Arbetsmarknad
och regionalpolitik

(Milj.
kr., fasta priser)

Genomsnittlig
procentuell förändring 1966/67 1970/71

Anslag

1972/

73

Anslagsförändring till

1973/ 1974/ 1975/ 74 75 76

1976/ 77

Procentuell
förändring 1972/ 731973/ 74

Genomsnittlig
procentuell förändring 1972/73 1976/77

+ 10,4

3 138

+72 +88 +86

+ 86

+ 2,3

+ 2,5

satser.
För att uppfylla målsättningen om en jämnare fördelning av sysselsättningsmöjligheterna
mellan olika regioner och branscher krävs även i fortsättningen betydande
insatser såväl i fråga om åtgärder som syftar till ökad rörlighet mellan yrken
och regioner som i fråga om regionalpolitiskt stöd.

Vad
angår de rörlighetsfrämjande åtgärderna förutsätts en fortsatt utbyggnad av
arbetsmarknadsutbildningen. Antalet personer i utbildning antas öka med ca 5
000 per år under perioden.

De
sysselsättningsskapande insatserna i form av allmänna beredskapsarbeten har
beräknats få en i huvudsak oförändrad omfattning jämfört med riksstatsförslaget
för budgetåret 1972/73. Insatserna i form av särskilda beredskapsarbeten för
handikappade och svårplacerade äldre arbetstagare beräknas öka något.
Utbyggnaden av skyddade verkstäder antas ske i oförändrad takt. Detta leder
till en forisatt ökning av driftbidragen till dessa verkstäder. Ett nytt
bidragssystem träder i kraft för den halvskyddade sysselsättningen fr. o. m.
budgetåret 1972/73. Detta väntas leda till ett ökat antal platser i halvskyddad
sysselsättning.

Anslagen
till kontant stöd vid arbetslöshet består av medel till erkända
arbetslöshetskassor, omställningsbidrag, m. m. Den 1 september 1971 infördes
två nya dagpenningklasser. De möjligheter till en förstärkning av
arbetslöshetsstödet som detta innebar väntas leda till ökade utgifter under
perioden. Anslaget beräknas även växa något genom ett ökat antal medlemmar i
arbetslöshetskassorna.

Vad
beträffar regional utveckling fastställde 1970 års riksdag riktlinjer för
verksamheten under en period omfattande budgetåren 1970/ 711972/73. Samtidigt
fastställdes en medelsram på 1 200 milj. kr. för olika regionalpolitiska
insatser under treårsperioden. För budgetåren 1973/741976/77 har antagits
oförändrad anslagsnivå i enlighet med de förutsättningar som ligger till grund
för långtidsbudgeten.

3.7
Hälso-, sjuk- och socialvård

Denna
ändamålsgrupp omfattar utgifter för statliga och statsunderstödda vårdområden.
Den största posten utgörs av statsbidrag till den psykiatriska sjukvården.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Det samlade huvudmannaskapet för den psykiatriska sjukvärden
fördes över från staten till landstingen och städerna Stockholm, Göteborg och
Malmö den 1 januari 1967. Staten bidrar till investerings- och driftkostnader enhgt
särskilda avtal. Dessa avtal medförde en kraftig stegring av statens utgifter
för mentalsjukvården under budgetåret 1966/67.

I prop. 1972: 50 har riksdagen för godkännande
underställts bl. a. överenskommelser om ändrade bidragsregler för den
psykiatriska sjukvården och regler för finansieringen av vissa
provinsialläkares pensionering. Innehållet i dessa överenskommelser har tagits
till utgångspunkt för beräkning av långtidsbudgeten. Driftbidragen är emellertid
fixerade endast för åren 1972 och 1973. Eftersom parterna skall träffa
överenskommelse om driftbidragen för tiden därefter först vid en senare
tidpunkt har några beräkningar för långtidsbudgetperiodens senare delar inte
kunnat göras. Schablonmässigt har därför ett oförändrat belopp beräknats.
Kostnaderna för avlösning av statens pensionsåligganden beträffande
provinsialläkare och läkare inom mentalsjukvården kan däremot överblickas för
alla de nu aktuella budgetåren.

De statliga utgifterna för kroppssjukvård och allmän
hälsovård avser en rad myndigheter på detta område, statHga sjukhus,
statsbidrag till olika former av hälso- och sjukvård samt en viss del av
kostnaderna för de kommunala undervisningssjukhusen.

För karolinska sjukhuset har förutsetts en viss ökning av
driftkostnaderna till följd av tillväxten av befolkningsunderlaget inom sjukhusets
upptagningsområde. Den pågående lokalupprustningen beräknas vidare medföra
något ökade hyreskostnader och utrustningskostnader. Vid akademiska sjukhuset i
Uppsala kommer ett nytt vårdavdelningsblock för främst nervsjukdomar att tas i
bruk år 1974. För akademiska sjukhuset har beräkningarna skett med utgångspunkt
i nuvarande grunder för samarbetet med övriga finansiärer. Förhandlingar om
ett nytt samarbetsavtal pågår emellertid f. n.

Hälso-, sjuk- och socialvård

(Milj. kr., fasta priser)

Genom-

Anslag

Anslagsförändring
till

Procentu-

Genom-

snittlig

1972/73

ell
föränd-

snittlig

procentuell

1973/

1974/

1975/

1976/

ring
1972/

procentuell

förändring

74

75

76

77

731973/

förändring

1966/67

74

1972/73

1970/71

1976/77

Totala
utgifter

+35

3 046

+42

+ 41

+ 57

+ 42

+ 1,4

+ 1,5

därav

psykiatrisk

sjukvård m. m.

+ 6.4

1 625

+ 36

0

+ 14

1

+ 2,2

+0,7

kroppssjukvård och

allmän hälsovård

4,3

365

36

+ 0

+ 1

+ 1

8,6

2,4

åldringsvård

+ 6,1

316

+ 16

+ 17

+ 19

+ 21

+4,9

+ 5,3

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bil. 2
Långtidsbudget 21

Beträffande bidragen till de kommunala
undervisningssjukhusen före-hgger avtal om statens bidrag för tiden fram till
den 1 januari 1974. Dessa avtal, som godkändes av 1971 års riksdag, har
beaktats vid utarbetandet av långtidsbudgeten. Vidareutbildningen av läkare
beräknas kunna utbyggas ytterligare under långtidsbudgetperioden.

Behovet av medel för lån till byggande av sjukhem för
långvarigt kroppssjuka och lättskötta psykiskt sjuka vilka påbörjats före den 1
januari 1970 bortfaller under den period långtidsbudgeten omfattar. Detta
påverkar anslagsberäkningen för budgetåret 1973/74. Långivningen har då
omfattat ca 15 000 vårdplatser.

Under långtidsbudgetperioden beräknas
statsbidragskostnaderna enligt gällande regler till driften av folktandvården
fortsätta att öka till följd av ett ökat antal barn i de bidragsberättigande
åldrarna. Vidare beräknas en ökning av belastningen på anslagen till skyddsympningar,
skyddsläkemedel, abortförebyggande åtgärder och psykisk barna- och ungdomsvård.
I årets statsverksproposition förutses en förnyad hälsoundersökning för
pensionärer i Stockholm äga rum under budgetåret 1973/74.

Nykterhetsvårdens utveckling kännetecknas av att de
frivilliga och öppna vårdformerna ökat kraftigt under senare år medan antalet
tvångsintagningar minskat.

Utredning pågår om platsbehovet vid de allmänna
vårdanstalterna. Elt delförslag som innebär att platsantalet vid de allmänna
anstalterna minskas med omkring 90 till ca 350 har underställts riksdagen i
årets statsverksproposition.

Under långtidsbudgetperioden antas utvecklingen från tvångsåtgärder
till frivilliga vårdformer fortsätta. En fortsatt utbyggnad av platsantalet
vid inackorderingshem för alkoholmissbrukare samt behandlings- och
inackorderingshem för narkotikamissbrukare förutses. Vidare har medel beräknats
för stöd till olika försök med nya vård- och behandlingsformer för
narkotikamissbrukare.

Anslagen till ungdomsvården avser främst de statliga uncdomsvårds-skolorna.
Under de senaste åren har kommunernas egna vårdresurser byggts ut så att de i
större utsträckning än tidigare erbjuder elt alternativ till vård i
ungdomsvårdsskola. Samtidigt har förstärkningen av ungdomsvårdsskolornas
resurser alltmera inriktats på en utbyggnad av den öppna vården utanför
skolorna. Under långtidsbudgetperioden förutses inte någon expansion av den
institutionella vården vid ungdomsvårdsskolorna.

Den öppna åldringsvården har fått allt större betydelse.
Bl. a. har den sociala hemhjälpen, som främst är inriktad på åldringar,
handikappade och barnfamiljer, expanderat mycket kraftigt. Omkring 300 000
åldringar och handikappade beräknas få social hemhjälp år 1972. Utgifterna för
budgetåren 1973/741976/77 påverkas av att antalet per-

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 90 22

söner
över 67 år beräknas fortsätta att öka under denna period. Mot bl. a. denna
bakgrund har förutsetts en fortsatt ökning av utgifterna för statsbidrag till
social hemhjälp under långtidsbudgetperioden.

Samhällets
åtgärder för handikappade spänner över en rad områden. Den större delen av
utgifterna härför redovisas under andra ändamålsgrupper. Här redovisas utgifterna
för invaliditetsförebyggande åtgärder, bidrag till särskolor, till tekniska
hjälpmedel, m. m.

I prop. 1972: 24 har lagts
fram förslag till ändrad organisation av verksamheten med hjälpmedel för
handikappade. I förslaget ingår förutom organisatoriska förändringar vissa
ändrade finansieringsformer och statsbidragsregler vilka påverkar
utgiftsutvecklingen under långtidsbudgetperioden. Ifrågavarande anslag förutses
fortsätta att öka men i långsammare takt.

Statsbidragen
till särskoleverksamheten har ökat kraftigt under de senaste åren. Detta beror
främst på den utbyggnad som kommit till stånd efter det att lagen om omsorg av
psykiskt utvecklingsstörda trädde i kraft den 1 juli 1968. Tillgängliga planer
på utbyggnad av särskolans olika former tyder på att denna utveckling ännu inte
är avslutad, men att utbyggnaden under långtidsbudgetperioden kommer att vara
av väsentligt mindre omfattning än den hittillsvarande.

I ändamålsgmppen ingår
slutligen statens kostnader för arbetarskydd. Under senare delen av 1960-talet
har utgifterna för detta ändamål ökat starkt. Sålunda har
arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens möjligheter att aktivt ingripa
på arbetsplatserna ökat. Tillkomsten av arbets-medicinska institutet år 1966
innebar en samordning och förstärkning av resurserna för utredning,
undervisning och forskning på arbetarskyddsområdet. I samband med införandet
av ett nytt finansieringssystem för yrkesskadeförsäkringen har den 1 januari
1972 inrättats en arbetarskyddsfond för nya insatser i fråga om forskning,
utbildning och upplysning på arbetsmiljöområdet. Fonden tillförs årligen över
20 milj. kr. genom en särskild arbetarskyddsavgift. Denna avgift innefattar
dessutom ett visst bidrag till kostnaderna för den verksamhet som bedrivs av
arbetarskyddsverket och arbetsmedicinska institutet.

Arets
riksdag har förelagts förslag om att arbetsmedicinska institutets verksamhet
skall integreras i arbetarskyddsstyrelsen fr. o. m. den 1 juli 1972. Vidare
föreslås i statsverkspropositionen väsentligt ökade resurser till
arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen.

En
översyn av arbetarskyddslagstiftningen pågår inom arbetsmiljöutredningen.
Utredningen har även i uppdrag att behandla frågan om yrkesinspektionens
organisation och arbetsformer liksom frågan om inrättande av arbetsmedicinsk
verksamhet i Umeå. Vissa förslag om ny arbetarskyddslagstiftning avses kunna
föreläggas nästa års riksdag. Med hänsyn härtill har i långtidsbudgeten räknats
med viss fortsatt utbyggnad av resurserna för arbetarskydd.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bil. 2
Långtidsbudget 23

3.8 Bostäder

Denna ändamålsgrupp domineras av anslaget till lånefonden
för bostadsbyggande, som för budgetåret 1972/73 föreslagits uppgå till 2 835
milj. kr. Bland övriga anslag märks statens bosättningslånefond och lånefonden
för kommunala markförvärv. Bostadstilläggen för barnfamiljer redovisas däremot
under grappen stöd till barnfamiljer.

För tioårsperioden 19651974 har riksdagen uttalat sig för
ett bostadsbyggnadsprogram på en miljon färdigställda lägenheter. Under de
första sju åren av denna period, dvs. t. o. m. år 1971, beräknas drygt 70 o/o
av programmet ha genomförts. För att målet skall uppnås behövs att under
innevarande och nästa år inte fullt 100 000 lägenheter igångsätts årligen.

Statliga bostadslån från lånefonden för bostadsbyggande
utgår i huvudsak till ny- och ombyggnad. Bostadslånets storlek bestäms som en
given andel av ett i varje särskilt fall framräknat låneunderlag. Vid nybyggnad
beräknas låneunderlaget med utgångspunkt i kostnaderna för mark, exploatering
av marken, grundläggning och byggnad. Vid ombyggnad motsvarar låneunderlaget
den godkända kostnaden för arbetet. För kommuner och allmännyttiga företag
uppgår bostadslånet till 30 o/o av det på detta sätt beräknade låneunderlaget,
för bostadsrättsföretag med kommunal insyn till 28 o/o, för småhus som skall
bebos av låntagaren till 20 o/o och i övriga fall till 15 o/o. Återstående del
av kapitalbehovet får täckas genom lån på kapitalmarknaden.

De statliga lånen löper med ränta som motsvarar statens
egen upplåningsränta med tillägg för vissa administrativa kostnader. För år
1972 tillämpas en ränta på 7,25 o/o.

Huvuddelen av det statliga kreditstödet till
bostadsändamål från bostadslånefonden är uppbyggd som ett paritetslånesystem.
Systemet omfattar hus som påbörjats efter den 1 januari 1968 och iimebär att
betalningen av ränta och amortering på det statliga lånet skall omfördelas i
tiden enligt särskilda regler. Avsikten är att kapitalkostnaderna och därmed
hyreskostnaderna i hus av äldre årgång skall stå i paritet med
kapitalkostnaderna för nybyggda hus. Denna omfördelning sker

Bostäder

(Milj. kr., fasta priser)

Genom- Anslag
Anslagsförändring till - Procentu- Genom

snittlig 1972/ -------------------------- ell föränd- snittlig

procentuell 73 1973/ 1974/ 1975/ 1976/ ring 1972/ procentuell

förändring 74 75 76 77 731973/ förändring

1966/67 74 1972/73

1970/71 1976/77

+ 8,5 2 947 15 +535
+230 +240 0,5 +7,5

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90 24

med hjälp av en av riksdagen fastställd basannuitet och
paritetstal som fastställs av Kungl. Maj:t årligen.

Genom att multiplicera basannuiteten (för flerfamiljshus
5,1 o/o) med låneunderlaget erhåller man den kapitalkostnad som får belasta
huset det första året. Denna s. k. baskostnad skall i första hand täcka kostnaderna
för upplåningen på kapitalmarknaden. I den mån beloppet inte räcker för att
betala ränta på det statliga lånet enligt de nominella villkoren (7,25 o/o
ränta) tillförs skillnaden statslånet som en skuldökning.

Fr. o. m. det andra året multipliceras basannuiteten först
med paritetstalet, varefter den sålunda justerade basannuiteten multipliceras
med låneunderlaget. Paritetstalet återspeglar byggnadskostnadsutvecklingen
under den tid som förflutit sedan fastigheten färdigställdes. Vid en fortlöpande
byggnadskostnadsstegring multipliceras basannuiteten sålunda med ett årligen
växande paritetstal. Paritetslånesystemet bygger således på att baskostnaden
successivt ökar för att efter ett antal år medge full förräntning av statslånet.
Vid fortsatt ökning av baskostnaderna kan amorteringen av lånet påbörjas och
fullföljas i ökande takt.

Långtidsbudgetens beräkningar av anslagsbehovet under
lånefonden för bostadsbyggande grundas på ett antagande om att det statligt
belånade bostadsbyggandet omfattar en våningsyta som svarar mot 87 000
lägenheter per år med 19671968 års genomsnittliga våningsyta. Detta byggande
har antagits representera en oförändrad andel av det totala årliga
bostadsbyggandet under perioden. Om nuvarande tendens att genomsnittsytan per
lägenhet är något mindre än åren 1967-1968 består under perioden torde
antalet faktiskt producerade lägenheter bli något större. Vidare antas beräkningsmässigt
att den nuvarande räntenivån består, att paritetstalen i enlighet med
antagandet om fasta priser blir oförändrade, att genomsnittsbeloppen för de
statliga lånen per lägenhet och byggandets fördelning mellan lägenheter i
småhus och flerfamiljshus inte förändras.

1 långtidsbudgeten beräknas vid dessa antaganden anslagsbehovet
öka med i genomsnitt 7,5 o/o under perioden 1972/731976/77.

Medelsbehovet för budgetåret 1973/74 för lånefonden för
bostadsbyggande har beräknats till 3 080 milj. kr. och beräknas för de
följande budgetåren i perioden Öka med i genomsnitt ca 250 milj. kr. per år, i
huvudsak beroende på skuldökningen på paritetslånen. Vid utgången av budgetåret
1972/73 uppskattas behållningen på fonden till ca 260 milj. kr. Detta leder
till en nedgång i anslagsbehovet för budgetåret 1973/74 samtidigt som anslagsökningen
till budgetåret 1974/75 därigenom blir mycket stor. För de två sista
budgetåren i perioden ökar anslagsbehovet i samma takt som medelsbchovet för
fonden.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bil.
2 Långtidsbudget

25

opaginerad Kontrollera mot PDF

3.9 Skattebidrag till kommuner

Ändamålsgruppen består nästan uteslutande av
skatteutjämnings-bidrag och de nya skattebortfallsbidrag som utgör kompensation
till kommunerna i anledning av 1970 års skattereform.

Skatteutjämningsbidragen syftar huvudsakligen till att
stödja kommuner med svag skattekraft. Enligt nu gällande regler utgår bidragen
dels för att tillförsäkra en kommun ett visst skatteunderlag, dels för att
mildra effekten av en hög utdebitering. Därutöver utgår i särskilda fall
ytterligare skatteutjämningsbidrag för att stimulera till frivilliga kommunsammanläggningar
och begränsa utdebiteringshöjningar i samband med sammanläggningar.
Anslagsbehovet påverkas sålunda främst av skatteunderlaget i kommunerna och av
utdebiteringen. Utvecklingen av dessa faktorer har medfört en kraftig ökning av
statens utgifter för skatteutjämningsbidrag under de senaste åren. Bidragen
svarade år 1971 för ca 10 o/q av
kommunernas inkomster. I norrlandslänen svarade staten genom bidragen för
mellan 1/4 och 1/3 av kommunernas inkomster. De lägsta bidragen fick kommunerna
i storstadsområdena. Till grund för beräkningen av utvecklingen under
långtidsbudgetperioden ligger antagandet att lönesumman ökar med 10 o/o år
1972, 6 o/o under år 1973 och därefter med 4 o/o under vart och ett av åren
1974 1977 samt att medelutdebiteringen till kommunal skatt ökar med 50 öre per
år. Hänsyn har vidare tagits till att kommunsammanläggningarna åren 1971 och
1974 enligt nu gällande regler leder till minskade anspråk på skatteutjämningsbidrag.

Skattebortfallsbidragen skall kompensera det inkomstbortfall
för kommunerna som uppstår till följd av 1970 års skattereform. Detta bortfall
har beräknats till en miljard kr. för år 1971. Enligt gällande regler sker
slutredovisning till kommunerna av den kommunalskatteuppbörd som äger rum år
1971 under kalenderåret 1973. Kompensationen till kommunerna skall således
börja betalas ut först år 1973. Efter-

Skattebidrag till kommuner

(Milj.
kr., fasta priser)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Procentu-
Genom-ell föränd- snittlig

procentuell

731973/ förändring

74 1972/73

1916111

Genom- Anslag
Anslagsförändring till

snittlig 1972/73 ----------------------

procentuell 1973/ 1974/ 1975/ 1976/
ring 1972/

förändring 74 75 76 77

1966/67

1970/71

opaginerad Kontrollera mot PDF

Totala utgifter

därav skatteutjäinnings-bidrag

skattebortfalls-bidrag

+ 4,1

+ 4,9

+ 24,6 + 7,0

2
537 +625 + 75 +39 +

2030 +154 +130 +80 +83 + 7,6 + 5,1

500 +471 55 41 35
+94,2 +13,8

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90 26

som
anslaget för budgetåret 1972/73 endast avser ett halvår, ökar anslaget för
budgetåret 1973/74 med inemot en halv miljard kr. Härefter trappas bidragen av
i takt med att skatteunderlaget ökar. TiU gmnd för beräkningen ligger samma
antaganden om lönesummeutveckling och medelutdebitering som redovisats för skatteutjämningsbidragen.

3.10
Rättsväsende

Till
ändamålsgruppen hör polisväsendet, åklagarväsendet, domstolarna, kriminalvården
samt exekutionsväsendet.

Över
hälften av utgifterna för rättsväsendet hänför sig till polisväsendet som
också svarar för ca 60 o/p av personalen. Antalet anställda inom polisen har
under perioden 1968/691971/72 ökat med i genomsnitt 365 personer per år. Den s.
k. kriminalitetsprognosgruppen hat gjort vissa bedömningar av kriminalitetens
utveckling, vilka legat till grund för beräkningen av resursbehovet framöver.
En förutsättning för denna beräkning är bl. a. att den ökade arbetsbelastningen
i betydande grad möts med rationaliseringar. En viss personalökning har dock
förutsetts.

Byggandet
av polishus, exkl. Kronoberg, har beräknats fortgå i oförändrad takt under
långtidsbudgetperioden. Detta gäller även statens inlösen av i kommunal regi
uppförda polishus. För det nya polishuset i kvarteret Kronoberg i Stockholm
minskar medelsbehovet kraftigt under periodens senare del.

Domstolsväsendet
svarar för ca 15 o/q av antalet
sysselsatta inom sektorn. Under perioden 1968/691971/72 ökade antalet
anställda med i genomsnitt 260 personer per år. För långtidsbudgetperioden har
resurser beräknats för tillkomsten av ett domstolsverk fr. o. m. budgetåret
1973/74. Vissa smärre personalökningar för verksamheten i övrigt förutses.

Under
långtidsbudgetperioden kommer en rättshjälpsreform att genomföras, vilket
medför en kraftig kostnadsökning främst för budgetåret 1973/74. Statens
övertagande av lokalhållningsskyldigheten för tingsrätterna medför en
anslagsuppräkning under långtidsbudgetperiodens första del.

Kriminalvården
svarar för ca 16 o/o av antalet sysselsatta inom rättsväsendet. Under perioden
1968/691971/72 har antalet anställda ökat med i genomsnitt 165 personer per
år. Den förskjutning från sluten till öppen kriminalvård som ägt mm under de
senaste åren antas fortsätta. Viss utbyggnad av frivårdens resurser beräknas
komma till stånd. Inom anstaltsvården har personal beräknats för de nya häkten
som tillkommer under långtidsbudgetperioden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 2 Långtidsbudget

Rättsväsende

(Milj. kr., fasta priser)

27

opaginerad Kontrollera mot PDF

Genom-

Anslag

Anslagsförändring
till

Procentu-

Genom-

snittlig

1972/73

ell
föränd-

snittlig

procentuell

1973/

1974/

1975/

1976/

ring
1972/

procentuell

förändring

74

75

76

77

731973/

förändring

1966/67

74

1972/73

1970/71

1976/77

Totala
utgifter

+ 4,9

2 401

+ 89

+ 2

6

+ 4

+ 3,7

+ 0,9

därav

polisväsende

+ 7,3

1309

+ 26

+ 5

+ 0

1

+ 2,0

+ 0,5

domstolar m. m.

+ 6,8

383

+ 62

+ 5

+ 6

+ 6

+ 16,2

+ 4,8

kriminalvård

+ 6,6

388

+ 4

+ 1

3

1

+ 1,1

+ 0,1

exekutionsväsendet

+ 8,3

142

+ 1

9

10

0

+ 0,5

3,4

Införandet av ADB och ändrad distriktsindelning inom
exekutionsväsendet beräknas medföra vissa personalminskningar under budgetåren
1974/75 och 1975/76.

3.11 Utvecklingsbistånd m. m.

Denna utgiftsgrupp innefattar anslagen till
internationellt utvecklingssamarbete, bidrag till internationella
organisationer och anslag till andra internationella ändamål. Anslagsgruppen
domineras av utgifterna för utvecklingssamarbete.

Enligt den proposition som låg till grund för riksdagens
beslut år 1968 om den fortsatta utbyggnaden av utvecklingsbiståndet skulle enprocentmålsättningen
kunna uppnås under budgetåret 1974/75 om anslagen för detta ändamål
uppräknades med 25 o/q årligen.
Det har emellertid under senare år blivit alltmera uppenbart att de 25-procentiga
anslagsuppräkningar som tillämpats sedan 1968 års beslut inte kommer att räcka
till för att föra upp anslagen till 1 o/o av bruttonationalprodukten under
1974/75. De två, ursprungligen samstämmiga principerna för biståndets
utveckling nämligen dels de 25-procentiga anslagsökningarna, dels
uppfyllandet av enprocentmålsättningen budgetåret 1974/75 har kommit att ge
alltmer divergerande resultat.

För att ge ett underlag för bedömningen av vilka
konsekvenser till-lämpningen av de båda principerna har för anslagsutvecklingen
har i årets långtidsbudget biståndsanslagen blivit föremål för en alternativ
behandling. I det ena alternativet (A) förutsätts anslagen öka som hittills med
25 o/q om året intill dess att 1 o/q av bruttonationalprodukten
uppnåtts, vilket med de antaganden som här gjorts beräknas ske under budgetåret
1975/76. I det andra alternativet (B) förutsätts anslagen öka så att enprocentmålsättningen
uppnås under budgetåret

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 3. Utvecklingen av anslagen för utvecklingsbistånd
1972/731976/77 i löpande priser

(Milj. kr.)

1972/73

1973/74

1974/75

1975/76

1976/77

Utvecklingsbistånd

Alt. A

1250

1563

1 953

2 461

2 633

Alt. B

1250

1563

2 300

2 461

2 633

Förändring
från föregående

budgetår

Alt. A

+ 250

+ 313

+ 390

+ 508

+ 172

Alt. B

+ 250

+ 313

+ 737

+ 161

+ 172

1974/75. Gemensamt för bägge alternativen är att
biståndsanslagen efter enprocentmålets uppfyllande beräknas öka i samma takt
som den förväntade ökningen i bruttonationalprodukten, dvs. med ca 7 o/q i löpande priser.

I tabell 3 presenteras utvecklingen av biståndsanslagen i
löpande priser enligt de båda alternativen.

Enligt riksdagens beslut om utvecklingssamarbetet skall
anslagen räknas netto med avseende på ett eventuellt återflöde från u-länderna
i form av räntor och amorteringar. Något hänsynstagande härtill har emellertid
inte inrymts i beräkningarna då de aktuella beloppen är förhållandevis små och
beräkningarna ytterst osäkra. Beloppen kan till en del även komma att
efterskänkas i samband med skuldkonsoliderings-aktioner på det internationella
planet.

Den omräkning i fasta priser, vars resultat presenteras i
följande tablå, har skett utifrån antagandet om 3 o/q årlig prisstegring.

Utvecklingsbistånd m. m.

(Milj. kr., fasta priser)

Genom-

Anslag

Anslagsförändring
till

Procentu-

Genom-

snittlig

1972/73

ell föränd-

snittlig

procentuell

1973/

191 Aj
1975/

1976/

ring
1972/

procentuell

förändring

74

75
76

77

731973/

förändring

1966/67

74

1972/73

1970/71

1976/77

Totala
utgifter

Alt. A

+ 16,0

1325

+261

+
327 +413

+ 90

+ 19,7

+ 16,2

Alt. B

+ 16,0

1325

+261

+
654 + 86

+ 90

+ 19,7

+ 16,2

därav

utvecklingsbistånd

Alt. A

+20,3

1250

+ 161

+ 314
-1-411

+ 88

+ 21,3

+ 16,9

Alt. B

+20,3

1250

+ 161

+ 651
+ 84

+ 88

+ 21,3

+ 16,9

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 2
Långtidsbudget

29

opaginerad Kontrollera mot PDF

3.12
Övrigt

Under
denna rabrik har sammanförts utgifter som inte kunnat hänföras till någon av
de tidigare behandlade ändamålsgrupperna. Här återfinns bl. a. anslag för att
främja utvecklingen inom näringslivet, miljövård, kyrkliga och kulturella
ändamål, idrotts- och friluftsvård, central och regional förvaltning samt
statsskuldräntor. Vidare har här beaktats förändringar i
reservationsmedelsbehållningar och utnyttjande av rörliga krediter.

Inom
gruppen näringars främjande utgör stödet till jordbruksnäringen den största
utgiftsposten. Den beräknade utgiftsminskningen för gruppen vid periodens mitt
förklaras i huvudsak av att anslaget till ett fiske-riundersökningsfartyg
upphör samt av att det tidsbegränsade stödet till bl. a. textil- och
konfektionsindustrin samt glasindustrin bortfaller.

Anslagen
till miljövård domineras av bidragen till kommuner och industrier för
investeringar i reningsanläggningar. Utgiftsökningarna är huvudsakligen
hänförliga till det förhållandet att en stor del av de statsbidrag som
beviljats i konjunkturstimulerande syfte kommer att betalas ut under budgetåren
1972/731974/75. Budgetåret 1974/75 minskar däremot utgifterna till följd av
att bidragen till miljövårdande åtgärder inom industrin enligt riksdagens
beslut upphör i och med utgången av budgetåret 1973/74.

Utgiftsgruppen
central förvaltning omfattar anslagen till bl. a. stats-departementen utom
försvarsdepartementet, riksdagen och dess verk samt vissa centrala ämbetsverk.
Den beräknade utgiftsökningen vid periodens mitt förklaras bl. a. av anslag för
kostnader i anledning av allmänna val.

Övrigt

(Milj.
kr., fasta priser)

Genom-

Anslag

Anslagsförändring
till

Procentu-

Genom-

snittlig

1972/73

ell
föränd-

snittlig

procentuell

1973/

1974/

1975/

1976/

ring
1972/

procentuell

förändring

74

75

76

77

731973/

förändring

1966/67

74

1972/73

1970/71

1916111

Totala
utgifter

+ 8,9

6854

- 94

167

+ 22

+ 3

- 1,4

-0,9

därav

näringars främjande

+ 2,5

840

- 25

34

5

17

- 3,0

-2,5

miljövård

+ 2,4

251

+ 21

27

+ 3

7

+ 8,2

1,1

central förvaltning

+ 7,7

634

16

12

+ 28

8

2,5

0,3

statsskuldräntor

+ 16,6

2 135

+ 300

+ 100

+ 100

+ 100

+ 14,1

+ 6,4

förändring i reser-

vationsmedelsbe-

hållningar

500

250

250

ökad disposition av

rörliga krediter

350

200

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 90 30

Posten statsskuldräntor bestäms av förändringarna i
statsskulden samt av räntenivån för den statliga upplåningen. För
långtidsbudgetperioden antas schablonmässigt en ökning av statsskulden med 1
miljard kr. per år och en i stort sett oförändrad räntenivå.

Under
förändringar i reservationsmedelsbehållningarna har räknats med en förbrukning
av ca 250 milj. kr. för budgetåret 1973/74, huvudsakligen under lånefonden för
bostadsbyggande. För perioden därefter utgår kalkylen från att reservationsmedelsbehållningarna
blir oförändrade.

Dispositionen av rörliga krediter har antagits öka trendmässigt
med 150 milj. kr. per år.

Till "övrig-gruppen"
förs även utgifter för byggandet av statliga förvaltningsbyggnader. Under
första delen av perioden beräknas utgifterna härför ligga på en hög nivå, bl.
a. för att finansiera lokaler vid omlokalisering av myndigheter.

3.13 Totala utgifter

1 tabell 4 sammanfattas utgiftsutvecklingen för samtliga
anslagsgrupper som behandlats i det föregående. Enligt de redovisade beräkningarna
skulle utgifterna i fasta priser under den framförliggande fyraårsperioden öka
med i genomsnitt 2,3 o/q per år
att jämföra med en ökning på 4,7 o/o per år under perioden 1966/671970/71. Den
avsevärt lägre ökningstakten åren framöver förklaras framför allt av att
kalkylerna baserats på oförändrad ambitionsnivå, medan ökningstalen under den gånga
perioden avser faktiskt konstaterade utgifter. Eftersom bedömningarna av
utgiftsutvecklingen blir allt mer osäkra under långtidsbudgetperiodens lopp är
det av särskilt intresse att jämföra den beräknade förändringen till budgetåret
1973/74 med den genomsnittliga årliga ökningen 1966/671970/71. Vid en sådan
jämförelse framgår att utgiftsökningen till budgetåret 1973/74 till följd av
redan fattade beslut beräknas till 3,2 o/q,
dvs. 1,5 procentenheter lägre än den genomsnittliga ökningen under
jämförelseperioden. Bland stora utgiftsökningar under budgetåret 1973/74 kan
framför allt nämnas statens kompensation till kommunerna med anledning av
skattereformen år 1970 men också utgifter för folkpensioner och
utvecklingsbistånd. Dämpande på den totala utgiftsökningen detta budgetår
verkar dels en beräknad anslagsminskning för lånefonden för bostadsbyggande,
dels den antagna utvecklingen av förändringar i reservationsmedelsbehållningar
och dispositionen av rörliga krediter.

Utgiftsberäkningarna
för basåret 1972/73 baseras på de anslagsberäkningar som redovisas i den
reviderade finansplanen. För perioden fr. o. m. budgetåret 1973/74 redovisas
två olika kalkyler. Den ena beräkningen utförs i fasta priser (tabell 4) och
den andra i löpande priser (tabell 5). Vid den senare har förutsatts en
prisstegring fr. o. m. bud-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 2
Långtidsbudget

31

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell
4. Utgiftsutvecklingen 1972/731976/77 i fasta priser

(Milj.
kr.)

Genom-

Anslag

Anslagsförändring
till

Procentu-

Genom-

snittlig

1972/73

ell
föränd-

snittlig

procentu-

1973/

1974/

1975/

1976/

ring
1972/

procentu-

ell
föränd-

74

75

76

11

73-

-1973/

ell
föränd-

ring

74

ring

1966/67

1972/73

1970/71

1976/77

Utbildning
och

forskning

+ 4.9

10 510

+

323

+

11

+

156

+

104

+

3,1

+ 1,4

Folkpensioner
m. m.

+ 6,3

10 342

+

557

+

369

+

363

+

355

+

5,4

+ 3,8

Totalförsvar

+ 0,1

7 404

3

+

1

3

2

0,0

0,0

Kommunikationer

och
energiförsörjning

- 0,6

5 435

+

22

+

58

+

1

+

49

+

0,4

+ 0,6

Stöd
till barnfamiljer

+ 4,4

3 578

+

40

+

23

+

24

+

28

+

1,1

+ 0,8

Arbetsmarknad
och

regionalpolitik

+ 10,4

3 138

+

72

+

88

+

86

+

86

+

2,3

+ 2,5

Hälso-,
sjuk- och

socialvård

+ 3,5

3 046

+

42

+

41

+

57

+

42

+

1,4

+ 1,5

Bostäder

+ 8,5

2 947

15

+

535

+

230

+

240

0,5

+ 7,5

Skattebidrag
till

kommuner
m. m.

+ 4,1

2 537

+

625

+

75

+

39

+

48

+ 24,6

+ 7,0

Rättsväsende

+ 4,9

2 401

+

89

+

2

6

+

4

+

3,7

+ 0,9

Utvecklingsbistånd m. m. Alt. A

+ 16,0

1 325

+

261

+

327

+

413

+

90

+ 19,7

+ 16,2

Alt. B

+ 16,0

1325

+

261

+

654

+

86

+

90

+ 19,7

+ 16,2

Övrigt

+ 8,9

6 854

-

94

167

+

22

+

3

1,4

- 0,9

Totala
utgifter

Alt. A

+ 4,7

59
514

+ 1917

+
1379

+
1381

+ 1
048

+

3,2

+ 2,3

Alt. B

+ 4,7

59
514

+ 1917

+
1706

+
1054

+
1048

+

3,2

+ 2,3

getåret
1973/74 om 3 o/o årligen. Denna förutsättning medför helt naturligt högre takt
i utgiftsstegringarna än fastprisalternativet, framför allt där utgifternas
storlek är direkt knuten till prisindex. Detta gäller t. ex. försvarsutgifterna
och folkpensionerna. Stigande priser medför också omkostnadsökningar m. m. i
den statliga verksamheten. Vidare har beräknats att utgifterna för löner åt
statsanställda och personal i statsunderstödd verksamhet i stort kommer att
utvecklas enligt antagandena om förändringar i totalproduktion och priser. Det
förhållandevis låga tillägget för löneökningar till budgetåret 1973/74 har sin
grund i det tekniska avräkningssystem som gäller mellan staten och kommunerna
för grundskolans lärarlöner. På samma sätt är det tekniken i beräkningarna av
folkpensionerna som förklarar att utgifts-tillagget vid omräkning till löpande
priser av folkpensionerna budgetåret 1974/75 blir större än under de övriga
åren i perioden. I avsnitt 3.11 har redovisats beräkningar av utgifterna för
utvecklingsbistånd, baserade på två alternativa förutsättningar. I alternativ A
förutsätts anslagen öka som hittills med 25 o/o om året intill dess att 1 o/q av bruttonationalprodukten
uppnåtts. I alternativ B förutsätts anslagen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 90

Tabell
5. Utgiftsutvecklingen 1972/731976/77 i löpande priser

(Milj. kr.)

32

opaginerad Kontrollera mot PDF

Genom-

Anslag

Anslagsförändring
till

Procentu-

Genom-

snittlig

1972/73

ell
föränd-

snittlig

procentu-

1973/

1974/

1975/

1976/

ring
1972/

procentu-

ell
föränd-

74

75

76

11

731973/

ellföränd-

ring

74

ring

1966/67

1972/73

1970/71

1976/77

Totala
utgifter i

fasta
priser

Alt. A

+ 4,7

59
514

+
1917

+
1379

+ 1
381

+
1048

+ 3,2

+ 2,3

Alt. B

+ 4,7

59
514

+ J

1917

+
1706

+
1054

+
1048

+ 3,2

+ 2,3

Tillkommande
utgifter

Löneökningar

+

740

+ 940

+ 930

+ 990

Försvaret,
priskom-

pensation

+

210

+ 215

+ 220

+ 225

.

Folkpensioner

+

237

+ 379

+ 261

+ 260

Utvecklingsbistånd

Alt. A

+

46

+ 66

+ 97

+ 84

Alt. B

+

46

+ 86

+ 77

+ 84

Omkostnader
m. m.

+

320

+ 355

+ 340

+ 350

Oförutsedda
utgifter

+

400

Totala
utgifter i

löpande
priser

Alt. A

+ 9,7

59
514

+ 3
870

+ 3
334

+ 3
229

+ 2
957

+ 6,5

+ 5,2

Alt. B

+ 9,7

59
514

+ 3
870

+
3681

+ 2
882

+ 2
957

+ 6,5

+ 5,2

öka
så att enprocentmålsättningen uppnås budgetåret 1974/75. Gemensamt för bägge
alternativen är alt biståndsanslagen efter enprocentmålets uppfyllande
beräknats öka i samma takt som bruttonationalprodukten. Anslagsutvecklingen
har sedan omräknats i fasta priser genom sedvanlig deflatering. I tabell 5 har
den korrigering lagts in som återför anslagen för utvecklingsbiståndet till
löpande priser.

Slutligen
har för budgetåren fr. o. m. 1973/74 lagts in oförutsedda utgifter med 400
milj. kr. per år. De återspeglar i grova drag de genomsnittliga
utgiftsökningar som med bortseende från konjunkturbe-tingade insatser
erfarenhetsmässigt brukar belasta statsbudgeten i form av tilläggsstater. Det
bör observeras att denna korreklionspost inte avser några beräknade utgifter
för reformverksamhet.

4.
Statsutgifternas realekonomiska utveckling

4.1
Inledning

Tidigare
har redovisats en bedömning av statsutgifternas utveckling fördelade på olika
ändamål. För en samhällsekonomisk analys av utgiftsutvecklingen krävs en
uppdelning av statsutgifterna i realekonomiska termer.

Vid
en analys av den statliga utgiftsutvecklingen i dessa termer är

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 2 Långtidsbudget 33

det i första hand av intresse att skilja mellan å ena
sidan sådana utgifter som innebär att staten direkt efterfrågar
produktionsresurser i form av varor och tjänster och å andra sidan sådana
utgifter som endast påverkar den samhällsekonomiska utvecklingen indirekt genom
sina effekter på de disponibla inkomsterna inom andra sektorer av ekonomin.

Den
redovisning av långtidsbudgeten i realekonomiska kategorier som lämnas i det
följande bygger i huvudsak på SNA-systemet (System of National Accounts). Dock
räknas här affärsverkens investeringar som en direkt statlig investering.

De
statliga konsumtions- och investeringsutgifterna anger statens direkta efterfrågan
på reala resurser. Som konsumtionsutgifter betraktas utgifter för statlig
produktion av tjänster inom t. ex. undervisningssektorn, rättsväsendet och
försvaret. Inemot 60 0/0 av konsumtionsutgifterna består av löner och
pensioneringskostnader. Återstoden är omkostnader i den löpande verksamheten,
hyror, försvarets mate-rielinköp samt reparationer och underhåll.

I princip
skiljer sig inte det investeringsbegrepp som används i beräkningarna för den
statliga sektorn från det som används för den privata sektorn. Som statliga
investeringar betraktas här utgifter för byggnader och anläggningar samt materielinköp
för civila ändamål. Till skillnad mot vad som följer vid en strikt tillämpning
av SNA-systemet räknas dock som nyss nämnts även affärsverkens investeringar
som en direkt statlig investering. Det bör understrykas att av-gränsningen
mellan konsumtion och investering från vissa synpunkter kan te sig missvisande.
Det kan sålunda hävdas att delar av konsumtionsutgifterna för t. ex.
utbildning och forskning utgör produktiva investeringar i lika hög grad som
exempelvis inköp av datamaskiner.

Den del av statens utgifter som endast indirekt påverkar
samhällsekonomin indelas i transfereringar och finansiella transaktioner.

Transfereringarna
indelas i undergrupper med utgångspunkt i olika mottagare av
inkomstöverföringen. Den dominerande gruppen är transfereringar till hushållen.
I denna grupp ingår de ur fördelningssynpunkt viktiga utgifterna för
folkpensioner, bostadstillägg, barnbidrag, m. m. Som transfereringar räknas
också statens bidrag till kommuner, företag och organisationer samt utgifter
för utvecklingsbistånd och för statsskuldräntor.

Till gruppen finansiella transaktioner hänförs utgifter
för utlåning inom landet, aktieteckning, markinköp, m. m. Denna utgiftskategori
kan närmast uppfattas som en del av kreditmarknaden.

2 Riksdagen 1972.1 saml. Nr 90. Bilaga 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

4.2
Konsumtions- och investeringsutgifter

I
tabell 6 har statens utgifter för konsumtion och investeringar redovisats
tillsammans med transfereringar för motsvarande ändamål till kommuner. Denna redovishingsmetod
har valts för att i möjligaste mån eliminera effekterna av förändringar i
huvudmannaskap mellan staten och kommunerna. Därtill kommer att effekterna på
den totala efterfrågan kan sägas vara i stort sett desamma, oavsett om staten
svarar för verksamheten eller kommunerna driver den med statsbidrag.

Dessa
utgifter för konsumtion och investeringar, vilka representerar statens och den
statsunderstödda verksamhetens direkta efterfrågan på varor och tjänster, utgör
drygt 50 o/o av de totala statsutgifterna. Utgifterna beräknas stiga med 1,2 o/q budgetåret 1973/74 och med i
genomsnitt 1,0 o/o per år under hela långtidsbudgetperioden, vilket är en
avsevärt lägre ökningstakt än för jämförelseperioden 1966/67 1970/71. Detta
beror framför allt på att utgifterna under den förflutna perioden rymmer
utgifter för reformer medan beräkningarna för perioden framåt baseras på
antagandet om oförändrad ambitionsnivå.

Konsumtionsutgifternas
ökningstakt dämpas påtagligt. Driftbidragen till kommunerna ökar något
snabbare än den statliga konsumtionen men betydligt svagare än under
jämförelseperioden. Det något ojämna utvecklingsmönstret har bl. a. sin förklaring
i utvecklingen av bidragen till driften av grundskolan.

Investeringarna
visar en förhållandevis svag ökning sett över hela perioden. De statliga
investeringarna visar en minskning under budgetåren 1975/76 och 1976/77, vilket
bl. a. förklaras av beräknade mindre utgifter under dessa budgetår för
byggnadsarbeten för den statliga för-

Tabell
6. Konsumtions- och investeringsutgifternas utveckling

(Milj.
kr., fasta priser)

Genomsnittlig
procentuell förändring 1966/67 1970/71

Anslag

1972/73

Procentuell förändring till

Genom-

1973/ 74

1974/ 75

1975/ 76

1976/

11

procentuell förändring

1972/73-1976/77

Konsumtionsutgifter

+ 3,0

24
852

+ 1,3

+ 0,9

+ 1,3

+ 0,9

+ /,/

Statliga

Driftbidrag
till kommuner

+ 1,7 + 6,4

16 728 8 124

+ 1,0

+ 1,7

+ 0,9 + 1,0

+ 0,5 + 3,0

+ 0,5 + 1,9

+ 0,7 + 1,9

Investeringsutgifter

+ 1,2

6 275

+ 2,4

+ 0,9

-1,6

-0,9

+ 0,2

Statliga

Investeringsbidrag till kommuner

+ 07 + 3,1

5 064 1 211

+ 1.1 + 0,9

+ 0,9 + 0,9

2.1

+ 0,4

1,1 -0,3

+ 0,1 + 0,5

Summa
konsumtions- och investeringsutgifter

+ 2,6

31
127

+ 1,5

+ 0,9

+ 0,7

+ 0,6

+ 1,0

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 2
Långtidsbudget

35

s. 4 Kontrollera mot PDF

valtningen.
Den avtagande trenden för investeringsbidragen till kommunerna beror framför
allt på utvecklingen av bidragen till kommunala avloppsreningsverk.

4.3
övriga realgrupper

Utvecklingen
av transfereringar och finansiella transaktioner m. m. framgår av tabell 7.
Dessa utgiftskategorier beräknas visa en snabbare tillväxttakt än konsumtions-
och investeringsutgifterna. Transfereringarna ökar sålunda med i genomsnitt
4,2 o/q per år. Bidragande till
den snabba ökningen är bl. a. den förutsatta utvecklingen av utvecklingsbiståndet
samt utbetalningar av skattebortfallsbidrag till kommunerna.

Transfereringarna
till hushällen beräknas växa med 2,6 o/o per år. Folkpensionerna som beloppsmässigt
dominerar denna realgrupp ökar dock 1 procentenhet snabbare.

De
finansiella transaktionerna har under den förflutna perioden ökat mycket
starkt. Den beloppsmässigt mest expansiva komponenten utgör utlåningen för
bostadsändamål. Den framförliggande periodens förändringar domineras också av
utlåning från lånefonden för bostadsbyggande. För utvecklingen under
budgetåren 1973/74 och 1974/75 spelar också antagandena om storleken på
reservationsmedelsförbrukningen och ianspråktagandet av rörliga krediter en
viktig roll.

Tabell
7. Utvecklingen av transfereringar m. m.

(Milj.
kr., fasta priser)

Genom-

Anslag

Procentuell förändring till

Genom-

snittlig

1972/73

snittlig

procentuell

1973/

1974/

1975/

1976/

procentuell

förändring

74

75

76

77

förändring

1966/67

1972/73

1970/71

1976/77

Transfereringar

Alt. A

+ 6,1

23
416

+ 7,5

+ 3,4

+ 3,6

+ 2,4

+ 4,2

Alt. B

+ 6,1

23
416

+ 7,5

+ 4,7

+ 2,3

+ 2,4

+ 4,2

Till
hushållen (inkl. so-

cialförsäkringssektorn)

+ 6,7

15 436

+ 3,6

+ 2,4

+ 1,1

+ 1,1

+ 2,6

Intemationella

AU. A

+ 19,1

1313

+ 19,7

+ 20,5

+ 21,6

+ 3,7

+ 16,1

Alt. B

+ 19,1

1313

+ 19,7

+ 41,3

+ 3,7

+ 3,7

+ 16,1

Skattebidrag
till kom-

muner m.
m.

+ 4,1

2 537

+ 24,6

+ 2.4

+ 1,2

+ 1,5

+ 7,0

Övrigt

+ 2,7

4 130

+ 7,6

+ 1,8

+ 2,9

+ 3,4

+ 3,9

Finansiella
transaktioner

m. m.

+ 13,1

4 971

- 5,5

+ 4,9

+ 4,1

+ 4,2

+ 1,8

därav
utlåning

+ 10,9

4 All

-0,9

+ 11,1

+ 4,1

+ 4,2

+ 4.6

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 90 36

5.
Personalutvecklingen

Redovisningen
avser personal inom statlig verksamhet samt inom det statsunderstödda kommunala
skolväsendet. Här inkluderas inte bara personal som avlönas från
myndighetsanslag utan även anställda som avlönas t. ex. av forskningsråden och
personal sysselsatt i uppdragsverksamhet. Statliga bolag ingår inte i
redovisningen. AB Atomenergis personal har dock inräknats, eftersom bolagets
utgifter i stort sett bestrids genom anslag över budgeten. De statliga
affärsverken ingår inte i långtidsbudgetens personalkalkyl men redovisas
separat i det följande. Personalredovisningen avser den personalorganisation
som myndigheterna beräknas ha enligt anvisade anslag, varför även vakanta tjänster
ingår. Redovisningen sker i hela årstjänster. Det bör framhållas att
statistiken har många svagheter, varför uppgifterna får betraktas som relativt
osäkra.

5.1
Långtidsbudgetens personalkalkyl

Den
personalutveckling som följer av redovisade utgiftsberäkningar framgår av
tabell 8. En uppdelning har skett på de områden, som personalmässigt väger
tungt.

För
den framförliggande perioden är den för varje år beräknade personalökningen
väsentligt lägre än ökningen till budgetåret 1972/73. Under denna period svarar
personalen inom skolväsendet liksom tidigare för huvuddelen av ökningen eller
drygt 90 "/q av den totala
personalökningen som beräknas till närmare 4 700.

Under
periodens första år ökar personalen inom rättsväsendet bl. a. på grund av den beslutade
reformen av rättshjälpen. Personalminskningen under de tre följande åren beror
på förändringar inom kronofogdemyndigheterna genom omläggning till ADB, ändrad
distriktsindelning och omfördelning av personal.

Vad
gäller totalförsvaret har överbefälhavaren givits i uppdrag att minska
personalstyrkan inom det militära försvaret med ca 2 500 personer under
långtidsbudgetperioden. Samtidigt beräknas personal med stabs- och
förvaltningsuppgifter kunna frigöras för uppgifter inom värnpliktsutbildningsverksamheten.

Den
tidigare höga ökningstakten under 1960-talet inom området högre utbildning och
forskning förväntas övergå till en lugnare utveckling. Detta förklaras främst
av gjorda antaganden rörande antalet närvarande studerande vid de fria fakulteterna.

Inom
kommunikationsväsendet förutses fortsatta personalminskningar främst inom vägväsendet.

Personalökningen
inom skolväsendet med vuxenutbildningen beror

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil.
2 Långtidsbudget

Tabell
8. Personalutvecklingen 1968/691976/77

37

opaginerad Kontrollera mot PDF

Genom-

Föränd-

Totalt

Förändring till

snittlig

ring

förändring
1971/72

1972/73

1973/74

1974/75

1975/76

1976/77

1968/69

1972/73

1971/72

Rättsväsende

+ 824

+ 353

31 591

+

667

123

85

+ 142

Totalförsvar

303

272

54 046

463

669

374

280

Hälso-,
sjuk- och social-

vård

+ 35

+ 263

6 031

+

33

41

+ 41

+ 61

Utbildning
och forskning

(exkl.
skolväsendet och

vuxenutbildning)

+ 1 374

+ 1 143

27 893

+

311

+ 287

+ 96

+ 236

Arbetsmarknadspolitik

+ 316

+ 589

8 042

+

100

+ 100

+ 100

+ 100

Kommunikationer
och

energiförsörjning

189

491

14 544

219

173

159

158

Skolväsendet
och vuxen-

utbildning

+ 2 737

+ 1 786

98 970

+

370

+ 1 710

+ 1 178

+ 1048

Övrigt

+ 1 122

+ 849

40 188

+

288

+ 205

+ 207

+ 119

Summa

+ 5
916

+ 4 220

281
305

+ 1021

+
1378

+
1004

+
1268

främst
på att elevantalet i grundskolan fortsätter att öka framför allt på
mellanstadiet och mot slutet av perioden även på högstadiet. Utbyggnaden av
vuxenutbildningen fortsätter att ställa krav på ytterligare lärarresurser.

Sammanfattningsvis
beräknas personalökningarna under den framförliggande perioden ligga på en
väsentligt lägre nivå än under jämförelseperioden. Den årliga ökningen
förutses sjunka från ca 5 500 till ungefär 1 200. Det bör understrykas att
långtidsbudgetens personalredovisning inte återspeglar den statliga sektorns
totala efterfrågan på arbetskraft, eftersom redovisningen inte omfattar
förändringar i vakansläget.

5.2
Affärsverken

Affärsverkens
efterfrågan på personal förutses fortsätta att minska. Utvecklingen under
jämförelseperioden påverkas av arbetstidsförkortningen.

För
postverket och statens järnvägar fortsätter den omfattande rationaliseringsverksamhet
som pågått under en följd av år.

Personalomfattningen
inom televerket beräknas bli i stort sett oförändrad beroende på att efterfrågeökningen
får mötas av fortsatt rationalisering.

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 90 38

Tabell
9. Personalutvecklingen vid affärsverken 1968/691976/77

Genomsnittlig

Föränd-

Totalt

Förändring till

ring

förändring
1971/72

1972/73

1973/74

1974/75

1975/76

\91 6lll

1968/69-

1972/73

1971/72

Postverket

+ 843

+ 650

40 430

100

100

100

100

Televerket

+ 1 136

+ 145

42 800

Statens
järnvägar

1 533

1 350

42 785

1000

1 250

1 300

1 350

Luftfartsverket

+ 121

+ 90

1 510

+ 50

+ 50

+ 85

+ 100

Förenade
fabriksverken

+ 323

+ 50

8 220

100

____

Statens
vattenfallsverk

+ 197

-1- 200

9 030

50

+ 200

+ 50

+ 100

Domänverket

- 247

246

6 374

245

255

265

266

Summa

+ 840

461

151 149

-1445

1
355

1530

1 516

6.
Inkomstutvecklingen

Beräkningen
av inkomstutvecklingen baseras på antagandet om oförändrade skatteregler under
hela långtidsbudgetperioden. Avgörande för statsinkomsternas förändringar bUr
härvid de antaganden som görs om skatteunderlagels (lönesummans) utveckling.
För åren 1972 och 1973 beräknas i följande kalkyl, liksom i den reviderade
finansplanen, den totala lönesumman komma att stiga med 10 resp. 8 o/o. För de
därpå följande åren antas lönesumman öka med 7 o/o per år. Detta antagande
baseras på en beräknad tillväxt av den totala produktionen med 4 o/q och en årlig prisstegring med 3
o/o. Denna antagna tillväxt av lönesumman ligger till grund för beräkningarna
av inkomsterna av inkomstskatt och mervärdeskatt. Övriga statsinkomster har i
flertalet fall framskrivits med hjälp av andra metoder. De beräknade förändringarna
i statsinkomsterna under angivna förutsättningar framgår av tabell 10. Enligt
kalkylen kommer statsinkomsternas tillväxt att minska från 9,5 o/q per år under perioden
1966/671970/71 till 7,8 o/q per
år under perioden 1972/731976/77.

Avgörande
för statsinkomsternas utveckling är förändringarna under inkomstskattetiteln.
Inkomsterna på denna titel bestäms av nettot mellan statens bruttouppbörd av
främst preliminär A- och B-skatt samt inbetalningar av kvarstående skatt och
fyllnadsbetalningar å ena sidan och utbetalningar, i första hand av
kommunalskattemedel och överskjutande skatt, å den andra.

Under
budgetåret 1971/72 uppnås full effekt av den år 1970 beslutade skattereformen,
vilket medför att inkomstskattens ökning detta budgetår beräknas bli lägre än
den genomsnittliga ökningen under perioden 1966/671970/71. Detta inträffar
trots att en annan inkomstpost under inkomstskattetiteln, inkomster från direktdebiterade
arbetsgivaravgifter, visar en synnerligen stark tillväxt under budgetåret

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil.
2 Långtidsbudget

39

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 10. Statsinkomsternas utveckling 1972/731976/77 i
löpande priser

(Milj.
kr.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Genomsnittlig procentuell förändring 1966/67 1970/71

1972/73
Förändring till

1973/ 74

1974/ 75

1975/ 76

1976/

77

Procentu- Genom

eli föränd- snittlig

ring 1972/ procentuell

731973/ förändring

74 1972/73

1976/77

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inkomstskatt +
9,8 21 200

Mervärdeskatt +12,0 13 000

Övriga

inkomster + 8,6 21 640

Summa + 9,5 55 840

+ 3 000 +2 600 +3 200 +3 400 +14,1 +12,0

+ 800 + 900 + 900 + 900 + 6,2 + 6,1

+1 025 + 900 +1 000 + 990 -|- 4,7 + 4,2

+ 4 825 +4 400 +5100 +5 290 + 8.6 + 7,8

opaginerad Kontrollera mot PDF

1971/72. Inkomstskattens ökning är även under budgetåret
1972/73 lägre än den normala. I huvudsak finns två förklaringar till detta. För
det första kvarstår under detta budgetår en eftersläpande effekt civ
skattereformen i form av snabb ökning av utbetalningen av överskjutande skatt
och en minskad kvarstående skatt. Förhällandet kan uttiyckas så att effekten av
skattereformen av främst uppbördstekniska skäl utsträcks över tre budgetår.
För det andra sker slutavräkning till kommunerna under budgetåret 1972/73 av
de kommunalskatter som staten för kommunernas räkning uppburit budgetåret
1970/ 71. Eftersom statsinkomsterna beräknas med utgångspunkt i relativt stora
ökningar av lönesumman under åren 1970 och 1971, innebär detta att
utbetalningarna till kommunerna blir ovanligt höga under budgetåret 1972/73.

Fr. o. m. budgetåret 1973/74 ökar inkomsterna på
inkomstskattetiteln väsentligt snabbare. En bidragande orsak härtill är att
effekterna av skattereformen på statsinkomsternas ökningstakt då upphört.

Mervärdeskatten är beroende av den antagna stegringen av
den totala lönesumman. Med hänsyn till bl. a. den statliga skatteskalans pro-gressivitet
förutses den totala köpkraften och därmed inkomster från mervärdeskatten öka i
något långsammare takt än hushållens nominella inkomster.

Bland större inkomstposter under övriga inkomster kan
noteras att inkomsterna av allmän arbetsgivaravgift beräknas öka med ca 175
milj. kr. per år. Fordons-, bensin- och brännoljeskatt beräknas tillväxa med ca
130 milj. kr. per år. Skatt på sprit och vin beräknas trendmässigt öka med ca
65 milj. kr. per år. Slutligen kan nämnas att inkomsterna från statens
kapitalfonder beräknas öka med 250300 milj. kr. per år. Bostadslåncfonden
svarar för den större delen av ökningen.

Tullinkomster ingår i övriga inkomster och har beräknats
utan hänsyn till den successiva avveckling av tullar gentemot EEC-området som
kan bli aktuell. Om denna skulle genomföras enligt nu föreliggande

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 90 40

planer
beräknas detta leda till en gradvis minskning av tullinkomsterna. För
långtidsbudgetperiodens slutar beräknas inkomstbortfallet till ca 600 milj. kr.

7.
Avslutning

Syftet
med långtidsbudgeten är, som inledningsvis framhållits, att ange konsekvenserna
för den statliga budgetutvecklingen under den framförliggande fyraårsperioden
av de beslut statsmakterna redan fattat och de åtaganden som gjorts för
framtiden. Långtidsbudgeten utgör på utgiftssidan en beräkning av de resurser
som krävs för att den statliga och statsunderstödda verksamheten skall kunna
bedrivas i enlighet med dessa beslut och åtaganden. Beräkningarna av
statsinkomsternas utveckling utgår från nu gällande skatteregler samt från
vissa antaganden om skatteunderlagets tillväxt. Långtidsbudgeten innefattar
alltså inga försök att förutse konsekvenserna av de beslut statsmakterna kan
komma att fatta under perioden. Den får därför inte uppfattas som en prognos
över statsbudgetens sannolika förändringar. Däremot kan långtidsbudgeten genom
att ange de inteckningar i resursutrymmet som redan gjorts utgöra en del av
statsmakternas beslutsunderlag. På gmndval härav kan en bedömning göras av
utrymmet för nya aktiviteter, behovet av omprövning av existerande program och
eventuella krav på inkomstförstärkningar.

Beräkningarna
utgår från anslagsbeloppen enligt kompletteringspropositionen för budgetåret
1972/73 och omfattar perioden t. o. m. budgetåret 1976/77. Analysen genomförs
i såväl reala som finansiella termer.

7.1
Tnkomstutvecklingen

Kalkylerna
för statsinkomsternas utveckling baseras på antaganden om skatteunderlagets,
dvs. den totala lönesummans tillväxt. Dessa antaganden är för åren 1972 och
1973 desamma som används i den reviderade finansplanen, dvs. 10 o/o resp. 8
o/o ökning. För åren därefter utgår beräkningarna från ett antagande om en
årlig ökning av lönesumman med 7 o/q. Med
dessa utgångspunkter beräknas statsinkomsterna stiga med 7,8 o/q per år under de kommande budgetåren
att jämföra med 9,5 o/o per år under jämförelseperioden.

Under
budgetåret 1972/73 beräknas statsinkomsterna öka med endast 7,1 o/q. Det är två olika omständigheter
som bidrar till detta. För det första uppträder fortfarande eftersläpande
effekter av 1970 års skattereform i form av väsentligen större återbetalningar
av överskjutande skatt än beräknade inbetalningar av kvarstående skatt. För
det andra avser slutavräkningen till kommunerna under detta år skatte-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bil.
2 Långtidsbudget 41

uppbörden
budgetåret 1970/71. Detta budgetår kännetecknades av en mycket snabb stegring
av skatteunderlaget och därmed stora utbetalningar av slutavräkningsmedel budgetåret
1972/73.

Fr. o. m. budgetåret
1973/74 ökar emellertid inkomsterna av de direkta skatterna snabbare medan
mervärdeskatten och flertalet andra indirekta skatter till följd av de
förutsättningar som gällt för beräkningarna uppvisar relativt måttliga
stegringar. Osäkerheten om det för skatteutvecklingen styrande
inkomstantagandet gör emellertid att man inte får dra alltför bestämda
slutsatser om denna intäktsutveckling. I negativ riktning pekar vidare det
förhållandet att beräkningarna av posten tullmedel skett utan hänsyn till den
gradvisa avveckling av tullsatserna som kan bli aktuell genom EEC-förhandlingarna.
För slutåret i långtidsbudgetperioden kan denna inkomstminskning uppgå till
drygt 600 milj. kr.

7.2
Utgiftsutvecklingen

I
löpande priser har de totala statsutgifterna ökat med i genomsnitt nära 10 o/o
om året under perioden 1966/671970/71. I fasta priser har ökningen varit nära
5 o/q per år. Enligt de
beräkningar som redovisats i det tidigare avsnittet 3 blir utgifternas stegringstakt
lägre under de kommande budgetåren. Den genomsnittliga tillväxten beräknas till
ca 5 o/o i löpande priser och drygt 2 o/q
i fasta priser. En sådan lägre utgiftsexpansion är emellertid en ganska
naturlig följd av de förutsättningar som gäller för långtidsbudgetarbetet. Med
den utgångspunkt som gäller för kalkylerna, nämligen att endast effekterna av
redan fattade beslut skall beaktas, blir följden att utgifterna för
tidsbegränsade program som utlöper under perioden bortfaller och att
resursinsatserna i övrigt begränsas till vad som krävs för att upprätthålla
oförändrad ambitionsnivå. Hänsyn har däremot inte tagits till eventuella kommande
beslut av statsmakterna. Den utgiftsutveckling som faktiskt kommer till stånd
avviker därför normalt från långtidsbudgetens beräkningar, såväl inom olika
delområden som för de totala utgifterna. Särskilt för de sista åren i perioden
understiger långtidsbudgeternas utgiftsberäkningar regelmässigt den faktiska
utvecklingen.

Det
relativt sett mest expansiva utgiftsområdet under såväl den förflutna som den
kommande perioden är biståndet till utvecklingsländerna. Även utgiftsområdena
folkpensioner m. m., bostadslån samt arbetsmarknad och regionalpolitik
uppvisar till följd av gjorda åtaganden betydande automatiska utgiftsökningar
under den kommande perioden. Vidare kommer skattebidragen till kommunerna att
öka kraftigt, inte minst beroende på den kompensation som skall utgå som följd
av 1970 års skattereform. Tillsammans svarar de nu nämnda fem utgiftsområdena
för ca 85 o/q av utgiftsökningen
under långtidsbudgetperioden.

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:90 42

En
jämförelse med förra årets långtidsbudget ger vid handen att de nu föreliggande
beräkningarna ligger på en klart lägre takt i utgiftsökningen. Visserligen har
den aktuella perioden förskjutits ett år framåt i förhållande till den
föregående långtidsbudgetens, vilket bl: a. innebär att det utgiftskrävande
budgetåret 1972/73 inte längre ingår i prognos-perioden, men detta förklarar
endast en del av den lägre stegringstakten i utgifterna.

En
annan och mera väsentlig orsak synes vara att omfattningen av statsmakternas
framtida åtaganden inte ökat lika snabbt som föregående period till följd av
de senaste årens restriktivitet i fråga om framtida utgiftsprogram. Detta är
helt i linje med de slutsatser som man i föregående års reviderade finansplan
kunde dra med' anledning av den då presenterade långtidsbudgeten. Om större
handlingsutrymme skall kunna beredas för reformer på det statsfinansiella
området måste myndigheterna inom de ramar som sätts av statsmakternas beslut
ständigt ompröva den pågående verksamheten. Detta har även framhållits i de
anvisningar som utfärdats för myndigheternas anslagsframställningar.

För
det första året i långtidsbudgeten, budgetåret 1973/74, kan en relativt säker
bedömning göras av de resursanspråk som följer av redan gjorda åtaganden. Även
inkomstberäkningen kan för detta budgetår baseras på jämförelsevis
tillförlitligt underlag. I tabell 11 redovisas en sammanställning av
statsinkomsternas och statsutgifternas utveckling i löpande priser för de tre
budgetåren 1971/721973/74. Enligt dessa beräkningar ökar statsutgifterna
mellan budgetåren 1972/73 och 1973/ 74 med ca 3,9 miljarder kr. eller 6,5 o/o
enbart som en följd av redan fattade beslut. Denna utgiltsstegring kan jämföras
med den ökning som nu kan beräknas komma till stånd mellan budgetåren 1971/72
och' 1972/73 och som enligt tabellen uppgår till 3,1 miljarder kr. eller drygt
5 "/o. Den långsammare ökningen mellan dessa år förklaras emellertid av de
kraftiga påslagen i sysselsättningsstimuleranide syfte som gjorts på riksstaten
för budgetåret 1971/72 och som fört upp statsutgifterna under detta budgetår
till en mycket hög nivå. Mot bakgrunden av den väntade konjunkturutvecklingen
beräknas nu den kvarstående delen av dessa utgifter successivt kunna avvecklas
under budgetåret 1972/73.

Förändringen
mellan 1972/73 och 1973/74 påverkas emellertid inte av några sådana
omständigheter utan är en konjunktufneutral uppskattning av den utgiftsökning
som följer av én i stort sett oförändrad ambitionsnivå inom den statliga och statsfinansierade
verksamheten. En jämförelse med den inkomstökning som beräknats mellan dessa
båda budgetår, ca 5 miljarder kr., visar att en betydande del av denna kommer
att tas i anspråk för sådana utgiftsökningar som är en konsekvens av redan
gjorda åtaganden och tidigare fattade beslut. Man bör dessutom beakta att
budgetunderskottet under budgetåret 1971/72 kommit

s. 43 Kontrollera mot PDF

Hil.
2 Långtidsbudget

43

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 11. Budgetsaldots utveckling 1971/721973/74 (Milj.
kr., löpande priser)

opaginerad Kontrollera mot PDF

1971/72 1972/73 1973/74 Förändring från
föregående budgetår till

Enl. Enl.-------------------------------------------------------- -------- '--------

kompl.- lång- 1971/72 1972/73 1973/74

prop. tidsb.------------------------------------------ --------------

Milj.
kr. %

Milj.
kr. % Milj. kr. %

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inkomster
Utgifter

Budgetsaido

52 119
56 450

55 842 59 514

-4 331 3 672

60 655
63 382

+ 6 482 + 8 181

-2 727 1 699

+ 14,2
+3 723 + 16,9 +3 064

+ 659

+ 7,1

+ 5A

+ 4813-+ 3
868

+ 945

+ 8,6 .+
6,5

opaginerad Kontrollera mot PDF

upp på en sådan nivå alt det tar ett betydande utrymme på
kreditmarknaden i anspråk. Enligt tabell 11 förutses visserligen detta underskott
bli successivt mindre, men det förtjänar dock påpekas att detta för budgetåret
1973/74 uppgår till nära 3 miljarder kr. trots att hänsyn då endast tagits
till de utgiftsökningar som följer av redan fattade beslut och gjorda
åtaganden. Måste ytterligare utrymme skapas på kreditmaiknaden för andra
ändamål måste således detta underskott väsentligen nedbringas.

7.3 Realekonomisk utveckling

En ytterligare belysning av innebörden av den
utgiftsutveckling som långtidsbudgeten anger erhålls genom en analys i realekonomiska
termer. Det är därvid i första hand av intresse att studera förändringar i den
efterfrågan på varor och tjänster som staten och den statsunderstödda
verksamheten direkt ger upphov till genom konsumtionsutgifterna och
investeringsverksamheten. Därtill kommer de mera indirekta effekter på
samhällsekonomin som inkomstöverföringar från staten och finansiella
transaktioner av olika slag föranleder.

Utgifterna för konsumtion och investeringar, inkl.
bidragen till kommunerna för dessa ändamål, har beräknats i tabell 6 (s. 34).
Dessa utgifter ökade med 2,6 o/o per är under perioden 1966/671970/71 medan
den årliga ökningen under långtidsbudgetperioden begränsas till 1,0 o/o. För
den förflutna perioden har särskilt bidragen till kommunerna ökat snabbt medan
statens egen efterfrågan ökat väsentligt långsammare.

Enligt kalkylerna skulle ökningstakten för de totala
konsumtionsutgifterna sjunka från 3,0 o/q
per år under jämförelseperioden till 1,1 o/q per år under långtidsbudgetperioden. För
investeringsutgifterna noteras en avsaktning i tillväxttakten från 1,2 o/o per
år till endast 0,2 o/q per år. I
fråga om enbart statens egen efterfrågan på varor och tjänster för konsumtion
och investering beräknas uppgången under långtids-budgetperioden till ca 0,7
o/o per år. Bidragande till denna låga tillväxttakt är bl. a. planerade
personalinskränkningar vid försvaret.

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 90 44

7.4
Sammanfattning

Föregående
års långtidsbudget visade på en ganska betydande inteckning i de framtida
resurserna. I fasta priser beräknades den statliga och statsunderstödda
verksamheten öka med i genomsnitt 3,2 0/0 om året till följd av tidigare
fattade beslut och gjorda åtaganden. I jämförelse med långtidsutredningens
kalkyler över den framtida resurstillväxten och de bedömningar som i
anslutning härtill gjordes i den reviderade finansplanen 1971 rörande den
möjliga utvecklingen av den inhemska resursförbrukningen, framstod storleken av
denna framtida inteckning som betydande. Mot denna bakgrund framhölls även att
de statliga myndigheterna måste räkna med att åtminstone en del av de nya
reformer som planerades måste beredas utrymme genom en omprövning eller omprioritering
av redan pågående verksamhet.

Den
nu föreliggande långtidsbudgeten visar på att det redan intecknade resursuti-ymmet
nu bedömts vara något lägre. Detta synes till en del bero på att det utgiftskrävande
året 1972/73 inte längre ingår i långtidsbudgetperioden utan nu i stället utgör
den bas från vilken det framtida resursbehovet bedöms. Ytterligare orsaker
synes vara att en mera restriktiv tolkning denna gång gjorts av
utgiftskonsekvenserna av redan fattade beslut och att några nya beslut med
betydande kostnadskonsekvenser för framtiden inte fattats sedan föregående
budget.

Detta
gäller i första hand den framförliggande fyraårsperioden i sin helhet. Om man
studerar förändringarna mellan de enskilda åren framträder emellertid klart att
den för det första budgetåret 1973/74 i perioden bundna utgiftsvolymen är
betydligt större än för genomsnittet. I första hand synes detta bero på
åtaganden av transfereringskaraktär, bl. a. skattebidrag till kommunerna och
det internationella utvecklingsbiståndet.

De
resurskrav som enligt långtidsbudgeten framkommit för detta budgetår visar på
behovet av en fortsalt restriktiv prövning av utgiftsanspråken för att de
centrala målsättningarna i den ekonomiska politiken skall kunna förverkligas
och jämvikten i vår bytesbalans med omvärlden vidmakthållas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil.
2 Långtidsbudget 45

Innehållsförteckning

1. Inledning....................................................................... 1

1.1 Långtidsbudgetens syfte och
allmänna uppläggning 1

1.2 Principerna för
utgiftsbedömningarna.................... ...... 1

1.3 Beräkningsunderlag..............................................
. 3

2. Samhällsekonomisk
bakgrund ................................... ..... 4

2.1 Inledning ______________________________ ..... 4

2.2 Resursutveckling och
produktionstillväxt .............. 5

3. Utgiftsutvecklingen........................................................ ..... 6

3.1 Utbildning och forskning......................................... ..... 7

3.2 Folkpensioner m. m................................................ 10

3.3 Totalförsvar............................................................ ... 12

3.4 Kommunikationer och
energiförsörjning................. 14

3.5 Stöd till barnfamiljer................................................ ... 16

3.6 Arbetsmarknad och regionalpolitik.......................... ... 18

3.7 Hälso-, sjuk- och socialvård.................................... 19

3.8 Bostäder................................................................. ... 23

3.9 Skattebidrag till kommuner..................................... ... 25

3.10 Rättsväsende ...................................................... ... 26

3.11 Utvecklingsbistånd m. m................. ....................... ... 27

3.12 Övrigt ..................................................................... ... 28

3.13 Totala utgifler ...................................................... _ 30

4. Statsutgifternas realekonomiska utveckling.................. ... 32

4.1 Inledning ........................................................... ... 32

4.2 Konsumtions- och
investeringsutgifter................... ... 34

4.3 Övriga realgrapper................................................. ... 35

5. Personalutvecklingen.................................................... ... 36

5.1 Långtidsbudgetens personalkalkyl
..................... 36

5.2 Affärsverken ........................................................ 37

6.
Inkomstutvecklingen
.................................................. ... 38

7.
A vslutning ................................................................. ... 40

7.1 Inkomstutvecklingen .............................................. 40

7.2 Utgiflsutvecklingen .............................................. 41

7.3 Realekonomisk utveckling....................................... ... 43

7.4 Sammanfattning..................................................... 44

Tabellförteckning

1.
Produktions-
och arbetsinsats..................................... ..... 6

2.
Utvecklingen av
de militära försvarsutgifterna 1972/731976/

77 i löpande priser ..................................................... ... 13

3. Utvecklingen av anslagen för utvecklingsbistånd
1972/73

1976/77 i löpande priser............................................. 28

4.
Utgiflsutvecklingen
1972/731976/77 i fasta priser .. 31

5.
Utgiflsutvecklingen
1972/731976/77 i löpande priser 32

6.
Konsumtions-
och investeringsutgifternas utveckling . .. 34

7.
Utvecklingen av
transfereringar m. m.......................... 35

8.
Personalutvecklingen
1968/691976/77 ............... 37

9.
Personalutvecklingen
vid affärsverken 1968/691976/77 .... 38

10. Statsinkomsternas utveckling
1972/731976/77 i löpande priser 39

11. Budgetsaldots utveckling
1971/721973/74 ....... 43

MARCUS BOKTR. STHLM 1972 720196

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga
3

Riksrevisionsverkets approximativa beräkning för
budgetutfallet för 1971/72

s. 1 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90

Bil.
3 Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1971/72

Bilaga
3

RIKSREVISIONSVERKET

1972-03-29

Till
KONUNGEN

Approximativ
beräkning av budgetutfallet för 1971/72

Enligt
instruktionen får riksrevisionsverket härmed lämna approximativ beräkning över
utfallet av statsregleringen för budgetåret 1971/72. Beräkningarna omfattar
även det totala budgetutfallet.

1
Riksdagen 1972.1 saml. Nr 90. Bilaga 3

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90 2

I beräkningarna ingår de av riksdagen beviljade anslagen
på tilläggsstat I till riksstaten för 1971/72 samt begärda anslag på
tilläggsstat II
och III enligt
proposition 1972: 2 och 7 resp 1972: 85. Sammanlagt uppgår de medräknade
anslagen på tilläggsstaterna till 3 383 mkr för driftbudgeten (varav
avskrivningsanslag 1 119 mkr) och 573 mkr för kapitalbudgeten.

Beräkningarna gmndar sig i huvudsak på månatliga prognos-
och utfallsuppgifter från större redovisningsmyndigheter och på uppgifter över
det beräknade utfallet av kapitalbudgetens investeringsstater från de fondförvaltande
myndigheterna. Inkomsttitlarna har beräknats i samband med
riksrevisionsverkets förnyade inkomstberäkning för budgetåret 1972/73 varvid
vissa titlar beräknats av riksrevisionsverket medan andra i första hand
beräknats av de myndigheter som redovisar inkomsterna.

TOTALBUDGETEN

Totalbudgetens utgifter beräknas till 55 835 mkr och
inkomsterna till 52 119 mkr. Totalbudgetens underskott skulle således bli 3 716
mkr som även framgår av nedanstående sammanställning.

Totalbudgetens inkomster

Beräknat

utfaU

Mkr

Driftbudgetens inkomster 50 477 (Bil 1)

övrig finansiering:

Avskrivningsmedel inom fonderna 1 483

övriga kapitalmedel 148

Övrig kapitalåterbetalning 12 1642

52 119

Underskott 3 716

Summa 55 835

Totalbudgetens utgifter

Driftbudgetens
utgifter

49 895

Avgår:

Avskrivning
av nya kapitalinvesteringar

1 190

Avskrivning
av oreglerade kapital-

medelsförluster

1001

2191 47 704

Utgifter
på investeringsanslagen

7 832

Ökad
disposition av rörliga krediter

(se s. 3)

+ 299

Summa

55
835

Totalbudgetens beräknade underskott på 3 716 mkr enligt
ovan kan

även framräknas på följande sätt:

Mkr

Överskott på driftbudgeten (50 47749 895) +582

Investeringsplanen (se s. 4) 3 999

ökad disposition av rörliga krediter 299

Summa 3 716

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil.
3 Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1971/72 3

Beräknade
förändringar i behållningarna på reservations- och investeringsanslag under
innevarande budgetår redovisas särskilt i följande sammanställning.

Beräknade
förändringar i anslagsbehållningarna 1971/72

s. 4 Kontrollera mot PDF

Anslagsbehållningar 30.6.1971

Beräknade

förändringar

1971/72

Driftbudgeten

(exklusive avskrivningar) Investeringsanslag

Mkr

3 004 1427

Mkr

+ 614
(Bil 3) + 68 (Bil 4)

+ 682

4 431

Summa

opaginerad Kontrollera mot PDF

Beräkning
av dispositionen av rörliga krediter

Dispositionen
av rörliga krediter beräknas öka med 299 mkr på sätt som framgår av följande
sammanställning.

Myndighet

Ute-

Av
berörda

Beräknat

stående

myndigheter

ute-

30.6.1971

och
bolag

stående

beräknad

30.6.1972

förändring

1971/72

Mkr

Postverket

+ 120

120

Televerket

455

+

45

500

Statens jämvägar

129

+

86

215

Luftfartsverket

20

_

20

Förenade
fabriksverken

48

+

22

70

Statens
vattenfallsverk

200

30

170

Domänverket

7

+

63

70

Statens
jordbruksnämnd

40

40

Svensk
spannmålshandel

.

+

35

35

Svensk
kötthandel

1

+

49

50

Norrbottens
järnverk AB

97

97

Statliga
myndigheter med

uppdragsverksamhet

4

+

6

10

Summa

1001

+ 299

1300

DRIFTBUDGETEN

Driftbudgetens
inkomster beräknas till 50 477 mkr och utgifterna till 49 895 mkr.
Driftbudgetens överskott skulle således bli 582 mkr. Överskottet på
driftbudgeten kan även specificeras på följande sätt:

Mkr
Beräknat överskott på statsregleringen enligt

riksstaten + 5 177

Avgår
tilläggsstatsanslag 3 383

Beräknat
utfall för inkomsttitlar (Bil 1) - 92

Beräknade merutgifter utöver besparingar på

förslagsanslag
och obetecknade anslag (Bil 2) 1 802

Beräknad
ökning av reservationer (Bil 3) + 682

Saldo
+ 582

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 90

KAPITALBUDGETEN

På anslagen till kapitalinvestering i statens
kapitalfonder beräknas nettoutgifterna till sammanlagt 7 832 mkr. Investeringsstaterna
beräknas utfalla på följande sätt:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Netto-

Netto-

inkomster

utgifter

Mkr

Mkr

7 832

1189

1483

148

5 012

Investeringsanslag Avskrivningsmedel från riksstaten
Avskrivningsmedel inom fonderna Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande

Summa 7 832 7 832

Det kapitaltillskott som krävs för att genomföra de
beräknade investeringarna erhålls om beloppet för investeringsbemyndigande, 5
012 mkr, minskas med beräknade kapitalåterbetalningar från kapitalfonder utan
investeringsstat. Sådana återbetalningar beräknas uppgå till sammanlagt 1 013 mkr.
Det nettotillskott av kapitalmedel som beräknas bli erforderligt för täckning
av utgifterna på kapitalbudgeten skulle alltså bli (5 0121 013 =) 3 999 mkr.

Vid handläggningen av detta ärende har närvarit
avdelningschefen Sanell och revisionsdirektören Cederblad, varjämte
avdelningsdirektören Andrén varit föredragande.

Underdånigst

EBBE MAGNANDER

Stig Andrén

s. 1 Kontrollera mot PDF

BU.
2 Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1971/72

Bilaga 1

Beräkning
rörande utfallet av driftbudgetens inkomstsida under budgetåret 1971/72

Beräknat

Beräknat

Merin-

i riks-

utfall

komst (+)

staten

Brist ()

avgifter,
m ni

Milj.
Kr.

A
Skatter,

I Skatter:

1 Skatt på inkomst, förmögenhet

och rörelse:

a

Skatt på
inkomst och för-

mögenhet
m. m., bevillning

19 500

19 800

+ 300

b

Kupongskatt,
bevillning

22

23

+ 1

c

Utskiftningsskatt
och ersätt-

ningsskatt,
bevillning

1

2

+ 1

d

Skogsvårdsavgifter,
bevillning

12

12

e

Bevillningsavgifter
för särskilda

förmåner
och rättigheter.

bevillning

3

3

f

Arvsskatt
och gåvoskatt.

bevillning

300

250

50

g

Lotterivinstskatt,
bevillning

105

130

+ 25

h

Stämpelskatt
och stämpel-

avgift,
bevillning

254

329

.+ 75

2 Automobilskattemedel:

a

Fordonsskatt,
bevillning

1 305

1270

35

b

Bensin-
och brännoljeskatt.

bevillning

2 038

2 044

+ 6

3 Allmän arbetsgivaravgift.

bevillning

1905

1 920

+ 15

4 Tullar och acciser:

a

Tullmedel,
bevillning

1060

950

110

b

Mervärdeskatt,
bevillning

12 200

11 800

400

c

Särskilda
varuskatter, bevill-

ning

385

367

18

d

Omsättningsskatt
på motor-

fordon,
bevillning

461

435

26

e

Tobaksskatt,
bevillning

1673

1 618

55

f

Rusdrycksförsäljningsniedel
av partihandelsbolag, bevill-

ning

30

40

+ 10

g

Rusdrycksförsäljningsmedel
av detalj handelsbolag, bevill-

ning

53

51

- 2

h

Skatt
pä sprit, bevillning

2 000

2 100

+ 100

i

Skatt
på vin, bevillning

265

290

+ 25

j

Skatt på
malt- och läske-

drycker,
bevillning

640

615

- 25' .

k

1

Energiskatt,
bevillning Särskild skatt på motorbräns

1 116

1051

65

len,
bevillning

741

741

m

Särskild
skatt på annonser.

bevillning

48

38

- 10

n

Investeringsavgift,
bevillning

1

1

Säger
för skatter

46
118

45
879

239

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1971: 90

Beräknat

Beräknat

Merin-

i riks-

utfall

komst (+)

staten

Brist ()

ppbörd i
statens verksamhet:

Milj.
Kr.

II Uj

1

Expeditionsavgifter

78

68

10

2

Bidrag
till kostnader för polis-, domstols- och uppbördsväsendet

m. m.

78

87

+ 9

9

Inkomster
vid karolinska sjuk-

huset

166

168

+ 2

18

Fyravgifter

65

67

+ 2

19

Lotsavgifter

23

21

2

25

Pensionsmedel
m. m.

220

267

+ 47

26

Inkomst
av myntning och justering 145

120

25

48

Inkomster
vid patent- och registre-

ringsväsendet

40

38

2

51

Restavgifter

50

50

Övriga

191

226

+ 35

Säger för uppbörd i statens

verksamhet

1056

1112

+ 56

III Diverse inkomster:

1
Bötesmedel 90 855

2
Totalisatormedel 103 102 1

3
Tipsmedel 182 272 + 90

4
Lotteriraedel 171 190 +19

5
övriga diverse
inkomster 100 80 20

Säger för diverse inkomster 646 729 + 83

Säger för skatter, avgifter,

m.m. 47 820 47 720 100

B Inkomster av statens kapitalfonder

I Statens affärsverksfonder:

1
Postverket

13

13

2
Televerket

150

230

+ 80

3
Statens järnvägar

80

0

80

4
Luftfartsverket

24

18

6

5
Förenade fabriksverken

11

1

10

6
Statens vattenfallsverk

370

400

+ 30

7
Domänverket

23

23

Säger för statens affärsverks-

fonder

671

684

+ 13

II

Riksbanksfonden

200

200

111

Statens
allmänna fastighetsfond

142

139

3

IV

Försvarets
fastighetsfond

95

95

v

Statens
utlåningsfonder

1358

1 351

7

VI

Fonden
för låneunderstöd

46

56

+ 10

VII

Fonden
för statens aktier

19

19

vm

Fonden
för beredskapslagring

73

67

6

IX

Statens
pensionsfonder

92

93

+ 1

X

Diverse
kapitalfonder:

1
Fonden för kreditgivning till ut-

landet

4

4

2
Övriga diverse kapitalfonder

52

50

1

Säger för diverse kapitalfonder

56

54

2

Säger för inkomster av statens

kapitalfonder

2 750

2 756

+ 6

Summa i

50 569

50 477

- 92

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. 3 Riksrevisionsverket:
Budgetutfallet 1971/72

Bilaga 2

Beräknade merutgifter
och besparingar pä förslags- och obetecknade anslag under budgetåret 1971/72

opaginerad Kontrollera mot PDF

II B II
F IV B IV C IV D
IV F IV O IV O

G H K C

V
B

V
B

V
C V V V

VII

VIII D
VIII D 14 VIII D31 VIII G 5 VIII H

IX C

XI B

XI B XII B

Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader

Fångvårdsans
taltema

Armén: Avlöningar till aktiv personal m fl

Marinen: Avlöningar till aktiv personal m fl

Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m fl

Försvarets
materielverk

Reglering av prisstegringar

Lönekostnadspålägg för militära ramen

Folkpensioner

Bidrag till sjukförsäkringen

Bostadstillägg för barnfamiljer, m. m.

Karolinska sjukhuset: Driftkostnader

Bidrag till driften av kliniker för psykiskt sjuka m. m.

Bidrag till vissa hjälpmedel för handikappade

Tullverket: Förvaltningskostnader

Bidrag till driften av grundskolor m. m.

Bidrag tUl driften av gymnasieskolor

Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m.

Bidrag till driften av kommunala skolor för vuxna

Studiebidrag m. m.

Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område

Arbetsmarknadsutbildning m. m.

Kontant stöd vid arbetslöshet

Länsstyrelserna

Underskott på riksgäldsfonden

övriga (netto)

Merutgift

(+)

Besparing

(-)

+

112

+

20

+

99

+

36

+

39

+

28

225

+

68

+

227

30

+

85

+

30

+

78

+

45

+

34

+

331

+

58

+

59

21

--

34

+

53

+

96

+

138

+

36

20

+

460

+ 1802

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1971: 90 8

Bil.
3 Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1971/72

Bilaga
3 Berälmade reservationsmedelsförändringar under budgetåret 1971/72

Ökning (+)

Minskning
(-)

s. 1 Kontrollera mot PDF

III

c 1

111

c
2

IV

B 27

IV

D23

IV

N 7

VI

B 2

VI

B 3

IX

I 11

IX

I 12

XI

B 3

XI

B 4

1970/71

XIII

B 6

Bidrag
till internationella biståndsprogram +160

Bilateralt
utvecklingssamarbete + 87

Anskaffning av tygmateriel m. m. 22

Anskaffning
av flygmateriel m. m. 22

Anskaffning
av civil försvarsmateriel 33

Drift av statliga vägar + 23

Byggande av statliga vägar 41

Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m. 31

Bidrag till vatten- och luftvårdande åtgärder inom industrin +230

Allmänna
beredskapsarbeten m. m. +330

Särskilda
beredskapsarbeten m. m. + 33

Bidrag till Norrbottens Järnverk AB 22

Övriga (netto) 78

+ 614

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar + 68

+ 682

s. 2 Kontrollera mot PDF

Bilaga 4

Beräknade förändringar av outnyttjat belopp på investeringsanslag
under budgetåret Vil\\ll

Ökning

(+)

Minskning

(-)

Statens affärsverksfonder

64

Statens
allmänna fastighetsfond

84

Försvarets
fastighetsfond

47

Statens
utlåningsfonder

+ 484

Därav:

Studiemedelsfonden

+ 155

Lånefonden för bostadsbyggande

+ 260

Fonden
för låneunderstöd

103

Fonden
för statens aktier

105

Fonden
för förlag till statsverket

1

Fonden
för beredskapslagring

10

Diverse
kapitalfonder

2 + 68

MARCUS BOKTR. STHLM 1972 720196

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga
4

Riksrevisionsverkets förnyade inkomstberäkning för
budgetåret 1972/73

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1972 Bil. 4 Riksrevisionsverkets
inkomstberäkning

Bilaga
4

RIKSREVISIONSVERKET

1972-03-30

Till
KONUNGEN

Förnyad
inkomstberäkning för budgetåret 1972/73

Enligt
gällande instmktion åligger det riksrevisionsverket att före den 5 april till Kungl.
Maj:t avlämna förslag till fömyad beräkning av staU-verkets inkomster under de
större mkomsttitlarna vid nästföljande stats-

Riksdagen 1972.1 saml. Nr 90. Bilaga 4

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90 2

reglering.
För fullgörande av detta uppdrag har riksrevisionsverket från vederbörande
myndigheter infordrat nya beräkningar av inkomsterna under budgetåret 1972/73
på de större inkomsttitlarna samt vissa speciellt konjunkturkänsliga
inkomsttitlar.

Driftbudgetens
inkomster

Utvecklingen
av skatteunderlaget 1971, 1972 och 1973

För
beräkning av skatteunderlagets utveckling under åren 1971, 1972 och de första
månaderna 1973 gjorde riksrevisionsverket i december 1971 särskilda kalkyler
för å ena sidan fysiska personer och å andra sidan aktiebolag.

Fysiska
personer

Riksrevisionsverket
antog i december att inkomst av tjänst för fysiska personer skulle vara 9 "/o
högre 1971 än 1970 och 10 o/o högre 1972 än 1971. För 1973 räknade
riksrevisionsverket med en ökning av 8 o/o jämfört med 1972.
Riksrevisionsverket har i sin förnyade beräkning utgått från en antagen ökning
av inkomst av tjänst med 10 "/o för såväl 1971 som 1972 och med 8 o/o för
1973.

Fysiska
personers inkomst av jordbmksfastighet antogs i december-beräkningen bli
oförändrad under inkomståren 19711973. Sedan resultatet av jordbmksavtalet nu
analyserats räknar riksrevisionsverket med att inkomsterna av denna
förvärvskälla kommer att öka med 10 o/o för såväl 1971 och 1972 som för 1973.
Förvärvskällan inkomst av kapital antogs i decemberberäkningen öka med 20 o/o
för 1971 och 10 o/o för 1972 och 1973. I sin förnyade beräkning har
riksrevisionsverket antagit att inkomsterna av denna förvärvskälla ökar med 10
o/o för såväl 1971 som 1972 och 1973.

För
fysiska personers inkomster av övriga förvärvskällor räknar riksrevisionsverket
med samma inkomstantaganden som i december.

Svenska
aktiebolag

Riksrevisionsverket
har under mars månad 1972 i form av en enkät tillfrågat ett antal aktiebolag om
deras taxerade inkomster för inkomståret 1971. En motsvarande enkät gjordes i
november 1971. Enkäten har tillsänts ett urval av ca 1 500 bolag.

Enkäten
visar en minskning av bolagens sammanlagda taxerade inkomster med 33 o/o,
vilket innebär en nedgång med åtta procentenheter i jämförelse med
riksrevisionsverkets enkät i november föregående år. Riksrevisionsverket antog
i december att bolagens sammanlagda taxerade inkomster för 1971 skulle
understiga 1970 års med 15 »/o. För 1972 och 1973 antogs en inkomstökning medS
resp. 10 o/o. I sin förnyade be-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. 4
Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 3

räkning
har riksrevisionsverket antagit att bolagens taxerade inkomster för 1971 kommer
att understiga 1970 års med 20 o/o. Enkätundersökningens resultat har således
dragits upp från 33 o/o till 20 o/o. Anledningen härtill är ett antagande om
att bolagen, liksom vid enkäten våren 1971, bedömt utvecklingen alltför
pessimistiskt. FÖr verksamhetsåren 1972 och 1973 har räknats med en ökning av 5
resp. 10 o/o liksom i decemberberäkningen.

Innan
riksrevisionsverket framlägger resultatet av de förnyade beräkningarna lämnar
verket en redogörelse för de avgifter som kan påföras skattskyldig med
anledning av den nya skattebrottslagen.

Skattetillägg
och förseningsavgift

Genom
förordningar den 2 april 1971 (nr 7074) har särskilda avgifter, s. k.
skattetillägg och förseningsavgift, införts vid överträdelser mot skatte- och
avgiftsförfattningar. Skattetillägg påförs skattskyldig som lämnat oriktig
uppgift vilken skulle kunna leda till för lågt beskattningsresultat eller för
låg arbetsgivaravgift. Förseningsavgift tas ut vid försummelse att i rätt tid
avge deklaration eller arbetsgivamppgift.

Skattetilläggets
storlek är i fråga om inkomst- och förmögenhetsskatterna 50 o/o samt i fråga
om de indirekta skatterna och arbetsgivaravgifterna 20 o/o av undandragen
skatt eller avgift.

Förseningsavgiften
är vad avser inkomst- och förmögenhetsskatterna 1 o/q av den högsta beskattningsbara inkomsten och 0,3 o/o av
den beskattningsbara förmögenheten till den del den överstiger skattefritt belopp.
I fråga om arbetsgivaravgifterna är förseningsavgiften 5 o/u av den slutliga
avgiften. Förseningsavgiften är maximerad till 300 kr. eller i de fall då
deklaration eller arbetsgivamppgift inte inkommit trots an-maning 600 kr. För
de indirekta skatterna är avgiften maximerad till 100 kr. och i vissa fall till
200 kr.

Den
nya lagstiftningen omfattar flertalet skatter och allmänna avgifter samt
arbetsgivaravgifterna till socialförsäkringens finansiering. Bestämmelserna
träder i kraft den 1 januari 1972. Riksrevisionsverket föreslår att skatttetillägg
och förseningsavgifter redovisas på den inkomsttitel som skattetilläggen och
förseningsavgifterna berör.

Skatt
på inkomst och förmögenhet m. m. Över denna titel redovisas utöver uppbörden av
de statsskatter, som slutligt skall redovisas på titeln, även kommunalutskylder
samt vissa skatter och avgifter som uppbärs i samband med den allmänna
skatteuppbörden. I statsverkspropositionen uppfördes de behållna inkomsterna på
titeln för budgetåret 1972/73 i överensstämmelse med riksrevisionsverkets
förslag med 21 000 milj. kr.

Riksrevisionsverket
har i sin förnyade beräkning liksom i decemberberäkningen utnyttjat resultatet
av verkets egen datainsamling på ur-

It
Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 90. Bilaga 4

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 90 4

valsbasis
av taxeringsstatistiskt material. Denna datainsamling har genomförts sedan
1968 och avser fysiska personers inkomster och avdrag. Samtidigt med
beräkningen av titeln skatt på inkomst och förmögenhet m. m. för nästkommande
budgetår har riksrevisionsverket bedömt utfallet för innevarande budgetår.
Dessa beräkningar sammanfattas i följande sammanställning, varvid
riksrevisionsverkets beräkningar i december 1971 medtagits som jämförelse
(milj. kr.):

1971/72

1972/73

december-

ny
beräk-

december-

ny
beräk-

beräkning

ning

beräkning

ning

Inkomster

Prel
A-skatt under terminerna

36 830

37 210

42 390

42 630

Prel B-skatt
under terminerna

5 920

5 770

6 010

5 840

Fyllnadsbetalningar
av preliminär

skatt

2 000

1 900

2 200

2 200

Kvarstående
skatt

2 610

2 600

2 140

2 480

Socialförsäkringsavgifter
från direkt-

debiterade arbetsgivare m. m.

3 430

3 460

3 380

3 350

Tillkommande
skatt, sjömansskatt,

restantier m. m.

1050

1050

1 150

1 150

Summa
inkomster

51840

51990

57
270

57 650

Utgifter

Kommunalskattemedel

23 280

23 260

26 790

26 680

överskjutande
skatt

3 130

3 130

3 500

3 700

övriga restitutioner

300

300

300

300

Utbetalningar
till allmänna för-

säkringskassorna m. m.

4 900

4 960

5 140

5 200

Utbetalningar
till allmänna pen-

sionsfonden

410

420

430

440

Omföringar

80

80

150

150

Summa
utgifter

32100

32150

36
310

36 470

Inkomster
utöver utgifler

19 740

19 840

20 960

21 180

Avrundade
belopp

19 700

19 800

21000

21200

Beträffande
innebörden av de olika posterna i ovanstående sammanställning hänvisas till
riksrevisionsverkets decemberberäkning. Den redovisade avvikelsen för
budgetåret 1971/72 mellan den nu företagna beräkningen och decemberberäkningen
förklaras av att under uppbördsterminerna influten preliminär A-skatt
uppräknats med 380 milj. kr., medan den influtna preliminära B-skatten samt
fyllnadsbetalningarna våren 1972 nedräknats med 150 resp. 100 milj. kr. Avvikelsen
i preli-minärskatteinflödet i förhållande till decemberberäkningen har motiverats
av de nu i stort sett kända uppgifterna om uppbördens storlek och fördelning
mellan A- och B-skatt för uppbördsterminerna i november

1971
och januari 1972. Nedräkningen
av fyllnadsbetalningarna våren

1972
sammanhänger med den nu antagna
inkomstutvecklingen för bolagen under verksamhetsåret 1971.

För
budgetåret 1972/73 har i jämförelse med decemberberäkningen

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil.
4 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 5

preliminär
A-skatt uppräknats med 240 milj. kr. medan den preliminära B-skatten nedräknats
med 170 milj. kr. Avvikelsen sammanhänger i första hand med de ändringar i preliminärskatteinflödet
som beräknats för innevarande budgetår. Vidare beräknas såväl den kvarstående
som den överskjutande skatten bli högre än vad som antagits i
decemberberäkningen.

Vid beräkningen av
nettoinkomsten på inkomstskattetiteln för budgetåret 1972/73 har
riksrevisionsverket förutsatt bifall till Kungl. Maj:ts proposition den 10 mars
1972 (nr 60) angående skattebortfallsbidrag till kommuner m. fl. i anledning av
1970 års skattereform. I propositionen föreslås att kommuner,
landstingskommuner och församlingar får årliga bidrag av statsmedel med
anledning av att skatteunderlaget minskar till följd av 1970 års skattereform.
Till grund för bidragsgivningen ligger ett beräknat skattebortfall för
kommunerna på 1 miljard kr. för år 1971. Bidragen skall utbetalas första gången
år 1973 och avses utgå i form av tillskjutet skatteunderlag. Utöver bidragen på
1 miljard kr. för år 1971 utgår år 1973 även förskott för detta år med ett
belopp i samma storleksordning.

Enligt
propositionen har föreslagits att det slutliga bidraget för inkomståret 1971
skall betalas över utgiftsanslag och att förskott för inkomståret 1973 skall
regleras över inkomsttiteln skatt på inkomst och förmögenhet. Eftersom hälften
av utbetalningarna av kommunalskattemedel är 1973 faller på budgetåret 1972/73
påverkas inkomsttiteln med 500 milj. kr. I decemberberäkningen antogs ett annat
kompensationsförfarande som emellertid hade samma effekt.

De
avsättningar till respektive återföringar från budgetutjämningsfonden av
kommunalskattemedel, som enUgt den nu framlagda beräkningen bör verkställas
under budgetåren 1971/72 och 1972/73, framgår av följande sammanställning i
vilken som jämförelse medtagits motsvarande belopp vid riksrevisionsverkets
decemberberäkning (milj. kr.):

1971/72 1972/73

december- ny beräk-
decembei- ny beräk-

beräkning
ning beräkning ning

Avsättning 2
700 2 850 3 150 3 450

Aterföring 2
350 2 350 2 950 2 975

Nettoavsättning 350 500 200 475

Med
starkt understrykande av de osäkerhetsmoment som föreligger i fråga om
inkomstantaganden, kommunal utdebitering m. m. uppskattar riksrevisionsverket
de behållna inkomsterna på titeln skatt på inkomst och förmögenhet m. m. för
budgetåret 1971/72 till 19 800 milj. kr. och föreslår, att titeln i riksstaten
för budgetåret 1972/73 uppförs med 21 200 milj. kr., vilket är 200 milj. kr.
mer än i statsverkspropositionen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90 6

Kupongskatt. Denna titel uppfördes i
statsverkspropositionen med 23 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar med
ledning av från riksskatte-verket inhämtade uppgifter att titeln kupongskatt
för budgetåret 1972/73 uppförs med 24 milj. kr., vilket är 1 milj. kr. mer än i
statsverkspropositionen.

Arvsskatt och gåvoskatt. I statsverkspropositionen
uppfördes denna titel med 270 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar att titeln
arvsskatt och gåvoskatt för budgetåret 1972/73 uppförs med 270 milj. kr.,
vilket är samma belopp som i statsverkspropositionen.

Lotterivinstskatt. Titeln uppfördes i
statsverkspropositionen med 125 milj. kr. Med ledning av från riksskatteverket
i mars 1972 erhållna uppgifter förordar riksrevisionsverket att titeln lotterivinstskatt
i riksstaten för budgetåret 1972/73 uppförs med 135 milj. kr., vilket är 10
milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Stämpelskatt och stämpelavgift. Inkomsterna under denna
titel uppfördes i statsverkspropositionen med 305 milj. kr. Riksskatteverket
och sjöfartsverket har i sina förnyade beräkningar uppskattat inkomsterna på
titeln till 329 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar att titeln stämpelskatt
och stämpelavgift i riksstaten för budgetåret 1972/73 uppförs med 329 milj.
kr., vilket är 24 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Fordonsskatt. I december 1971 beräknades titeln
fordonsskatt av riksrevisionsverket till 1 320 milj. kr., vilket belopp även
uppfördes i statsverkspropositionen. Till grund för riksrevisionsverkets
beräkning låg bl. a. ett antagande om nyregistrering av personbilar med 190 000
st. för år 1971, 200 000 st. för år 1972 och 220 000 st. för år 1973. Enligt
uppgift från AB Bilstatistik nyregistrerades under 1971 198 000 st. personbilar.
I övrigt föreligger ej några nya data som påverkar beräkningen, varför
riksrevisionsverket förordar att titeln för budgetåret 1972/73 uppförs med
samma belopp som i statsverkspropositionen eller 1 320 milj. kr.

Bensin- och brännoljeskatt. Denna titel uppfördes i
statsverkspropositionen med 2 104 milj. kr. Med ledning av från riksskatteverket
erhållna uppgifter förordar riksrevisionsverket att titeln i riksstaten för
budgetåret 1972/73 uppförs med samma belopp som i statsverkspropositionen
eller 2104 milj. kr.

Allmän arbetsgivaravgift. Denna titel uppfördes i
statsverkspropositionen med 2 110 milj. kr. Med ledning av från
riksförsäkringsverket erhållna uppgifter förordar riksrevisionsverket att
titeln i riksstaten för

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bil.
4 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 7

budgetåret
1972/73 uppförs med samma belopp som i statsverkspropositionen eller 2 110
milj. kr.

Tullmcdel.
I statsverkspropositionen uppfördes denna titel med 880 milj. kr. I skrivelse
till riksrevisionsverket i mars 1972 har generaltullstyrelsen uppskattat
nettouppbörden av tullmedel under budgetåret 1972/73 till 970 milj. kr. Till gmnd
för styrelsens uppskattning ligger importprognosen i den preliminära nationalbudgeten
för 1972. Vidare förväntas en förändring i importens sammansättning mot en
större andel högt tullbeskattade varor.

Riksrevisionsverket
förordar i anslutning till generaltullstyrelsens ovannämnda beräkning att
titeln i riksstaten för budgetåret 1972/73 uppförs med 970 milj. kr., vilket är
90 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Mervärdeskatt.
Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 12 050 milj. kr. för
budgetåret 1971/72 och med 13 300 milj. kr. för budgetåret 1972/73. En förnyad
beräkning som grundas på utfallet t. o. m. februari 1972 och som förutsätter
att konsumtionen av mervärdeskattepliktiga varor och tjänster jämfört med
föregående år ökar med 9 o/o för 1972 och 7 Vo för 1973 ger nu ett belopp av 11
800 milj. kr. för budgetåret 1971/72 och 13 000 milj. kr. för 1972/73.
Beräkningen presenteras i nedanstående tablå (milj. kr.):

Månad
för

Beräknat

Beräknat

skatteinflöde

1971/72

1972/73

Juliaug

'1872

2 095

Septokt

'1615

1815

Novdec

'1892

2117

Janfebr

'2 050

2 801

Marsapril

1 821

1948

Majjuni

1 961

2 098

Restantier

95

105

Summa

11776

12 979

' Utfall

Riksrevisionsverket
förordar att titeln för budgetåret 1972/73 uppförs med 13 000 milj. kr., vilket
är 300 milj. kr. mindre än i statsverkspropositionen.

Särskilda
varuskatter. Titeln uppfördes i statsverkspropositionen med 351 milj. kr.
Riksskatteverket och generaltullstyrelsen har i sina förnyade beräkningar
uppskattat inkomsterna till 336 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar att
titeln särskilda vamskatter i riksstaten för budgetåret 1972/73 uppförs med 336
milj. kr., vilket är 15 milj. kr. mindre än i statsverkspropositionen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90 8

Omsättningsskatt
på motorfordon. I december 1971 beräknades denna titel av riksrevisionsverket
till 450 milj. kr., vilket belopp även uppfördes i statsverkspropositionen.
Till gmnd för beräkningen låg ett antagande om nyregistrering av 200 000
personbilar för 1972 och 220 000 för 1973. Riksrevisionsverket har ej funnit
anledning att frångå dessa antaganden och förordar att titeln omsättningsskatt på
motorfordon i riksstaten för budgetåret 1972/73 uppförs med 450 milj. kr.,
vilket är samma belopp som i statsverkspropositionen.

Tobaksskatt.
Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med

1 628
milj. kr. I förnyade beräkningar har riksskatteverket och general

tullstyrelsen uppskattat inkomsterna på titeln till 1 608 milj. kr. Minsk

ningen beror främst på en fortsatt övergång från konsumtion av cigar

retter av skatteklass II och högre till konsumtion av cigarretter av skatte

klass I. Riksrevisionsverket förordar att titeln tobaksskatt i riksstaten

för budgetåret 1972/73 uppförs med 1 608 milj. kr., vilket är 20 milj. kr.

mindre än i statsverkspropositionen.

Skatt
på sprit. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med

2 135
milj. kr. I sin förnyade beräkning har riksskatteverket uppskattat

inkomsterna på titeln till 2 135 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar

att titeln skatt på sprit i riksstaten för budgetåret 1972/73 uppförs med

2 135 milj. kr., vilket är samma belopp som i statsverkspropositionen.

Skatt
på vin. Titeln uppfördes i statsverkspropositionen med 305 milj. kr. I sin
förnyade beräkning har riksskatteverket uppskattat inkomsterna på titeln till
310 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar att inkomsterna på titeln skatt på
vin i riksstaten för budgetåret 1972/73 uppförs med 310 milj. kr., vilket är 5
milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Skatt
på malt- och läskedrycker. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med
645 milj. kr. Riksrevisionsverket beräknar nu med ledning av från riksskatteverket
och generaltullstyrelsen erhållna uppgifter inkomsterna till 620 milj. kr. och
förordar att titeln skatt på malt-och läskedrycker i riksstaten för budgetåret
1972/73 uppförs med 620 milj. kr., vilket är 25 milj. kr. mindre än i
statsverkspropositionen.

Energiskatt.
Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 1 084 milj. kr. I sin
förnyade beräkning uppskattar riksskatteverket inkomsterna på titeln till 1
078 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar att titeln energiskatt i riksstaten
för budgetåret 1972/73 uppförs med 1 078 milj. kr., vilket är 6 milj. kr.
mindre än i statsverkspropositionen.

Särskild
skatt på motorbränslen. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med
763 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar i anslut-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bil. 4
Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 9

ning
till riksskatteverkets förnyade beräkning att titeln särskild skatt på
motorbränslen i riksstaten för budgetåret 1972/73 uppförs med 763 milj. kr.,
vilket är samma belopp som i statsverkspropositionen.

Skatt
på annonser och reklam ni. m. (Annonsskatt). Denna titel uppfördes i
statsverkspropositionen med 38 milj. kr. I proposition den 17 mars 1972 (nr 58)
föreslås att annonsskatten utsträcks till att omfatta vissa former av reklam,
bl. a. film-, flyg-, ljus-, ljud- och utomhusreklam samt trycksaksreklam.
Förslaget innebär att annonsskatten ingår i skatt på annonser och reklam m. m.
enligt samma grunder som tidigare. Skatten blir således oförändrad 6 o/o för
annonser i dagspress och 10 o/o för andra annonser. Det nuvarande s. k.
bottenavdraget för skatt på annonsintäkter upp till 3 milj. kr. per är
bibehålls i fråga om dagstidningar och andra periodiska publikationer. För
annan reklam än annonsreklam blir skatten 10 o/o och knyts till
produktionskostnaderna för trycksaksreklam och till kostnaderna för
offentliggörandet för övrig reklam. Beskattningsmyndighet för reklamskatt
skall vara riksskatteverket eller, i fråga om reklamskatt vid införsel,
generaltullstyrelsen. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 november
1972, varvid samtidigt förordning den 27 maj 1971 (nr 170) om annonsskatt
föreslås upphöra att gälla.

Riksrevisionsverket
förordar, under förutsättning av bifall till ovannämnda proposition, att
titeln med rubriceringen ändrad till skatt på annonser och reklam m. m. i
riksstaten för budgetåret 1972/73 uppförs med 70 milj. kr., vilket är 32 milj.
kr. mer än vad som i statsverkspropositionen beräknades för enbart
annonsskatt. För helt budgetår beräknas inkomsterna på titeln till 90 milj.
kr.

Inkomster
vid karolinska sjukhuset. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med
170 milj. kr. I sin förnyade beräkning har karolinska sjukhuset inte funnit
anledning ändra detta belopp. Riksrevisionsverket förordar att titeln inkomster
vid karolinska sjukhuset uppförs med 170 milj. kr. för budgetåret 1972/73,
vilket är samma belopp som i statsverkspropositionen .

Pensionsmedel
m. m. I statsverkspropositionen uppfördes överskottet på denna titel med 334 milj.
kr. Vid beräkning av titelns olika poster har uppgifter inhämtats från
riksförsäkringsverket och statens personalpensionsverk. För att erhålla
likformighet vid beräkningarna av titelns inkomst- och utgiftssida har
emellertid lönekostnadspålägg, vissa pensionsavgifter och
personalpensionsförmåner m. m. beräknats öka i enlighet med lönerna för de
statsanställda. Återstående poster har beräknats av riksförsäkringsverket.

Beräkningen
av titeln framgår av följande tablå:

s. 10 Kontrollera mot PDF

Pensionsmedel (milj. kr.)

1970/71

1971/72

1972/73

Riksstat

Utfall

Riksstat

Decemberberäkning

Ny beräkning

Decemberberäkning

Ny beräkning

Inkomster'

Lönekostnadspålägg Personalsjukpenningar m. ni. Vissa
pensionsavgifter Vissa socialförsäkringsavgifter

1908 105

15

2 031

102

13

2 277

110

16

2 340

110

13

2 328

110

13

2 560

115

14

2 547

115

14

m. m.

10

1

Summa

2 038

2146

2 403

2 463

2 451

2 689

2 676

Utgifter'

Personalpensionsförmäner
m. m.

Arbetsgivaravgifter
till den allmänna tilläggspensioneringen

Arbetsgivaravgifter
till den allmänna sjukförsäkringen

Allmän
arbetsgivaravgift

Vissa
yrkesskadeersättningar m. m.

1 123

475

155 62

7

1 166

515

161 59

7

1 308

555

185 128

7

1288

560

185 128

7

1288

575

185 128

8

1395 615

200

137

8

1429

625

200 137

8

Summa

1822

1908

2183

2168

2184

2 355

2 399

Överskott

216

238

220

295

267

334

277

' Utöver angivna belopp redovisas över denna titel vissa
personalpensionsförmåner med samma belopp på både inkomst- och utgiftssidan. '
Redovisas under lönekostnadspålägg.

Riksrevisionsverket förordar att titeln pensionsmedel m. m.
i riksstaten för budgetåret 1972/73 uppförs med 277 milj. kr., vilket är 57
milj. kr. mindre än i statsverkspropositionen.

Inkomst av myntning m. m. (Inkomst av myntning och
justering). Denna titel uppfördes med 65 milj. kr. i statsverkspropositionen. I
sin förnyade beräkning har mynt- och justeringsverket uppskattat inkomsterna
till 90 milj. kr. Verket har därvid bl. a. tagit hänsyn dels till att antalet
tillverkade 5-kronor under budgetåret 1972/73 nu beräknas bli 5 miljoner fler
än vad som fömtsågs vid höstens beräkning och dels till att
justeringsverksamheten och ädelmetallkontrollen från och med den 1 juli 1972
kommer att ingå i verksamheten vid statens provningsanstalt (prop. 1971: 164 o.
165).

Riksrevisionsvcrket förordar, under förutsättning av
bifall till ovannämnda proposition, att titeln med rubriceringen ändrad till
inkomst av myntning m. m. för budgetåret 1972/73 uppförs med 90 milj. kr.,
vilket är 25 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bil.
4 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 11

Kontrollstämpelmedel.
Denna titel uppfördes med 1,3 milj. kr. i statsverkspropositionen. Som nämnts
ovan kommer justeringsverksamheten och ädelmetallkontrollen fr. o. m. 1 juli
1972 att föras över från mynt-och justeringsverket till statens
provningsanstalt.

Riksrevisionsverket
förordar, under förutsättning av bifall till före-nämnda proposition (prop.
1971: 164 och 165), att titeln kontrollstämpelmedel avförs från riksstaten fr.
o. m. budgetåret 1972/73.

Inkomster
vid statens institut för konsumentfrågor. Denna titel uppfördes i
statsverkspropositionen med 1,33 milj. kr. I proposition den 3 mars 1972 (nr
33) föreslås att ett konsumentverk inrättas fr. o. m. den 1 januari 1973.
Därvid förutsätts bl. a. att verksamheten vid statens institut för
konsumentfrågor upphör. De inkomster som redovisas under denna titel föreslås i
propositionen tas upp som inkomster under förvaltningskostnadsanslaget för det
nya verket.

Riksrevisionsverket
förordar under förutsättning av bifall till ovannämnda proposition att titeln
inkomster vid statens institut för konsumentfrågor i riksstaten för budgetåret
1972/73 uppförs med 0,9 milj. kr., vilket är 0,43 milj. kr. mindre än i
statsverkspropositionen, samt att titeln därefter avförs från riksstaten.

Inkomster
vid patent- och registreringsväsendet. Denna titel uppfördes i
statsverkspropositionen med 41,3 milj. kr. I sin förnyade beräkning har patent-
och registreringsverket beräknat inkomsterna till 40,3 milj. kr. Verket
meddelar också att man till Kungl. Maj:t framfört förslag om att få höja de
fasta registreringsavgifterna för bolagsärenden från omkring budgetårsskiftet
1972. Inkomsterna skulle dän'id komma att öka med 1,35 milj. kr. för budgetåret
1972/73.

Riksrevisionsverket
förordar, under förutsättning av bifall till patent-och registreringsverkets
ovan nämnda förslag, att titeln uppförs med 41,65 milj. kr. för budgetåret
1972/73, vilket är 0,35 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Avgifter
för särskild prövning och fyllnadsprövning inom skolväsendet. Inom
skolväsendet, vid bl. a. gymnasieskolan och den kommunala och statliga
vuxenutbildningen, verkställs årligen ett stort antal särskilda prövningar och
fyllnadsprövningar. I proposition den 3 mars 1972 (nr 26) föreslås att sådan
prövning skall avgiftsbeläggas med 50 kr. per prövning. Avgifterna föreslås
redovisas som inkomst under uppbörd i statens verksamhet.

Riksrevisionsverket
förordar, under förutsättning av bifall till ovan nämnda proposition att en ny
titel, benämnd avgifter för särskild prov-

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90 12

ning
och fyllnadsprövning inom skolväsendet upptas på riksstaten, och att titeln för
budgetåret 1972/73 uppförs med 1 milj. kr.

Inkomst
av justering och ädelnietallkontroll. I proposition den 10 mars 1972 (nr 54)
föreslås att en ny titel, benämnd inkomst av justering och ädelmetallkontroll
från budgetåret 1972/73 upptas på riksstaten. På titeln skall redovisas inkomsterna
av justeringsverksamheten och ädelmetallkontrollen, som fr. o. m. 1 juli 1972
skall uppbäras av statens provningsanstalt. Riksrevisionsverket förordar, med
ledning av från mynt- och justeringsverket erhållna uppgifter, att titeln under
förutsättning av bifall till ovan nämnda proposition, inkomst av justering och
ädelmetallkontroll för budgetåret 1972/73 uppförs med 5 milj. kr.

Bötesmedel.
I statsverkspropositionen uppfördes denna titel med 85 milj. kr.
Riksrevisionsverket förordar att titeln bötesmedel i riksstaten för budgetåret
1972/73 uppförs med 85 milj. kr., vilket är samma belopp som i
statsverkspropositionen.

Totalisatormedel.
Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 102 milj. kr.
Riksrevisionsverket förordar i anslutning till lantbmkssty-relsens förnyade
beräkningar att titeln i riksstaten för budgetåret 1972/ 73 uppförs med 103
milj. kr., vilket är 1 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Tipsmedel.
Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 270 milj. kr.
Riksrevisionsverket förordar i anslutning till AB Tipstjänsts förnyade
beräkning att titeln tipsmedel i riksstaten för budgetåret 1972/73 uppförs med
272 milj. kr., vilket är 2 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Lotterimedel.
I statsverkspropositionen uppfördes denna titel med 185 milj. kr. I sin
förnyade beräkning har Penninglotteriet uppskattat inkomsterna till 190 milj.
kr. I beräkningen har förutsatts att tillstånd lämnas för minst sju
nummerlotterier och ett Bellmanslotteri under år J972 och samma antal lotterier
under år 1973.

Riksrevisionsverket
förordar, under förutsättning att tillstånd lämnas för ovannämnda lotterier,
att titeln lotterimedel för budgetåret 1972/73 uppförs med 190 milj. kr.,
vilket är 5 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Postverket.
Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 11,5 milj. kr. I skrivelse
den 17 mars 1972 har poststyrelsen beräknat inleveransen av överskottsmedel
under budgetåret 1972/73 till likaledes 11,5 milj. kr. Poststyrelsen anför i
sin skrivelse följande:

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bil. 4
Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 13

"För innevarande budgetår redovisade vi i föregående
beräkningar ett överskott på 10,0 milj. kr. Som en förutsättning gällde då att
Postverket skulle erhålla full ersättning över statens driftbudget för icke
lönsam tidningsdistribution och diligenstrafik. Med anledning av Postverkets
framställning om denna ersättning har i årets statsverksproposition anmälts,
att förslag till åtgärder som kan erfordras för att få Postverkets ekonomi att
balansera kommer att framläggas senare. Den erforderliga intäktsförstärkningen
för budgetåret beräknas nu till 68 milj. kr., vilket belopp förutsätts komma
att anvisas över statens driftbudget. Räntan på Postbankens statsverkslån har
för budgetåret beräknats till 3,2 milj. kr.

För budgetåren 1972/73 och 1973/74 beräknas överskotten,
inkl. ränta på Postbankens statsverkslån, till 14,8 resp. 16,5 milj. kr. Räntan
på Postbankens statsverkslån beräknas uppgå till 3,7 resp. 3,8 milj. kr. Avkastningskravet
för de två budgetåren har liksom vid tidigare beräkningar anpassats till det
förslag som lämnats av Affärsverksutredningen. I nu aktuell beräkning har
förutsatts att ovannämnda driftersättningar erhålls för dessa budgetår. Erhålls
ingen eller endast begränsad driftersättning måste intäktsbehovet tillgodoses
genom portohöjning.

Liksom tidigare har i övrigt nivån för intäkter och
kostnader beräknats med utgångspunkt från väntade volym- och prisförändringar.
Någon kostnad för försäkringsmässigt beräknade pensioner har nu inte medtagits
under den aktuella perioden."

Riksrevisionsverket förordar att titeln postverket i
riksstaten för budgetåret 1972/73 uppförs med 11,5 milj. kr., vilket är samma
belopp som i statsverkspropositionen.

Televerket. Denna titel uppfördes i
statsverkspropositionen med 230 milj. kr. I förnyad beräkning den 7 mars 1972
har televerket uppskattat inleveransen av överskott under nästkommande
budgetår till samma belopp. Televerket anfört i sin skrivelse bl. a följande:

"Beräkningarna bygger på budgeterade intäkter och
kostnader under den aktuella perioden. Hänsyn har därvid bl. a. tagits till de
under hösten 1971 genomförda taxehöjningarna och den hittills konstaterade
abonnentreaktionen med anledning av dessa, samt till de i avtalsuppgörelsen
överenskomna lönehöjningarna för 1971, 1972 och 1973. Beträffande
abonnentreaktionen efter taxehöjningarna kan anföras att det visat sig mycket
svårt att rätt bedöma priselasticiteten. Intäktssidan är därför prognoserad med
större osäkerhet än normalt och någon större visshet beträffande effekterna av
taxehöjningar synes nu inte kunna erhållas förrän under sommaren 1972.

I avsättningen till värdeminskningskonto, vilken är
liktydig med 'Avskrivningsmedel inom fonden', har i likhet med vad som skett
för budgetåren 1954/551970/71, medräknats en extra avsättning motsvarande den
del av den inkomstökning för televerket, som uppstått genom de höjda
inträdesavgifterna för telefonabonnemang. För budgetåren 1971/72 1973/74 har
denna extra avsättning upptagits till 15,0 milj. kr., vilket är samma belopp
som medgivits tidigare. Därutöver har i enlighet med vad som angivits i
statsverkspropositionen (bilaga 8) medräknats en extra avsättning för
budgetåret 1972/73 med 40 milj. kr., som mot-

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90 14

svarar
det totala beloppet för influtna inträdesavgifter för fortlöpande
huvudabonnemang.

Inleveranserna
av överskottsmedel i nu föreliggande likviditetsprognos beräknas till ca 230
milj. kr. för budgetåret 1971/72, ca 230 milj. kr. för budgetåret 1972/73 samt
ca 219 milj. kr. för budgetåret 1973/74."

Riksrevisionsverket
förordar att titeln televerket i riksstaten för budgetåret 1972/73 uppförs med
230 milj. kr., vilket är samma belopp som i statsverkspropositionen.

Statens
järnvägar. I statsverkspropositionen uppfördes inga inkomster på denna titel.
Statens järnvägar har i skrivelse till riksrevisionsverket den 16 mars 1972 ej
beräknat någon inleverans av överskottsmedel. Statens järnvägar anför i sin
skrivelse följande:

"Intäktsberäkningarna
har liksom i novemberprognosen baserats på nuvarande taxenivå. Vissa
justeringar gentemot denna prognos har gjorts på grundval av det hittills kända
utfallet under loppet av innevarande budgetår samt aktuella bedömningar av
konjunkturutsikterna enligt den preliminära nationalbudgeten m. m. Revideringen
har främst inneburit en sänkning av väntade godstrafikintäkter. Trots dessa
justeringar kan dock intäkterna fortfarande vara överskattade.

Ersättning
till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer m. m. för
budgetåren 1972/73 och 1973/74 har beräknats till 322 resp. 350 milj. kr. I
skrivelse till Kungl. Maj:t 18.2.1972, dnr ea 71-010/ 111, 1120, hemställde SJ
om ett tilläggsanslag med 23 milj. kr. på statens driftbudget för 1972/73. Det
begärda tilläggsanslaget motsvarar SJ kostnader för försvarsberedskap (exkl.
civilförsvar) samt underskott av busstrafik på linjen ÖvertorneåPajala, på
Gotland och mellan centralorter i olika kommunblock. Tilläggsanslaget för
1972/73 samt motsvarande ersättningar för 1973/74 har ej medräknats i
prognosen.

Driftkostnaderna
exkl. avskrivningar har liksom i novemberprognosen beräknats på grundval av
löneavtalet t. o. m. 1973 samt antagande om 10 o/o löneökning 1974 och 4 o/o
höjning av sakkostnadsnivån per år utom i de fall då priserna regleras genom
särskilda avtal. Nu kända och antagna förutsättningar i övrigt innebär att
driftkostnaderna framförallt 1972/73 beräknas bli något högre än som angavs i
novemberprognosen. En finräkning av avskrivningsbehovets förändring genom
statskapitalets nedskrivning 1970/71 och 1971/72 har i gengäld lett fram (ill
lägre avskrivningsbelopp 1972/73 och 1973/74 än den preliminära beräkning som
låg till grund för novemberprognosen.

Enligt
den nu genomförda revideringen av novemberprognosen väntas underskottet för
1971/72 komma att öka till 80 milj. kr. För 1972/73 och 1973/74 förutses
underskott om 25 resp. 40 milj. kr. vid nuvarande taxenivå.

För
att uppnå överskott som motsvarar de i tablån angivna förränt-ningskraven för
resp. budgetår krävs alltså betydande intäktsförstärkningar. Som nämndes i
novemberprognosen behöver SJ varje budgetår redovisa ett överskott om minst ca
90 milj kr. för att klara pensionsutbetalningarna. Enbart för att klara dessa
krävs intäktsförstärkningar om 170 milj. kr. 1971/72, 115 milj. kr. 1972/73 och
130 milj. kr. 1973/74.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bil. 4
Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 15

Det står nu klart att SJ inte kommer att inleverera något
överskott under 1971/72. Frågan om möjligheterna att uppnå erforderiiga intäktsförstärkningar
under de båda följande budgetåren måste nu liksom i november lämnas
öppen."

Riksrevisionsverket föreslår, liksom i
statsverkspropositionen, att inga inkomster uppförs pä riksstatstiteln statens
järnvägar för budgetåret 1972/73.

Luftfartsverket. Denna titel uppfördes i
statsverkspropositionen med 23,1 milj. kr. I anslutning till luftfartsverkets
skrivelse till riksrevisionsverket 3 mars 1972 förordar riksrevisionsverket
att titeln luftfartsverket i riksstalen för budgetåret 1972/73 uppförs med
23,1 milj. kr., vilket är samma belopp som i statsverkspropositionen.

Förenade fabriksverken. I statsverkspropositionen upptogs
inga inkomster på denna titel. I förnyad beräkning 9 mars 1972 har förenade
fabriksverken beräknat inkomsterna till 0,6 milj. kr. Dessa inkomster hänför
sig i sin helhet till hyresintäkter från försvarets materielverk.
Riksrevisionsverket förordar att titeln förenade fabriksverken i rikssta-ten
för budgetåret 1972/73 uppförs med 0,6 milj. kr., vilket är 0,6 milj. kr. mer
än i statsverkspropositionen.

Statens vattenfallsverk. Denna titel uppfördes i
statsverkspropositionen med 425 milj. kr. Statens vattenfallsverk har i
skrivelse till riksrevisionsverket den 9 mars 1972 beräknat inleveransen till
460 milj. kr. I skrivelse anför statens vattenfallsverk bl. a. följande:

"1971/72

Ny beräkning för 1911/12 tar hänsyn till minskad
kraftförsäljningsvolym till följd av konjunkturavmattningen, vilket beräknas
ge en intäktsminskning om ca 70 milj. kr., medan beslutad höjning av engros-taxorna
beräknas ge ett tillskott av storleksordningen 10 milj. kr. Den minskade
kraftförsäljningsvolymen samt sänkta oljepriser medför betydande minskning av
kostnaderna för tillskottskraft. Totalt beräknas kostnaderna minska med ca 80
milj. kr. Sammantaget innebär ovanstående ett 20 milj. kr. högre
nettoöverskott jämfört med beräkningarna i november 1971, eller 410 milj. kr.,
vilket motsvarar 6,8 o/o förräntning av det i medeltal disponerade kapitalet.

1972/73 och 1973/74

Förutsättningarna beträffande försäljningsökning enligt
beräkning i november 1971 är oförändrade. Den nämnda minskningen i försäljningsvolym
under 1971/72 medför dock att beräkningarna utgår från en lägre nivå och
minskning av försäljningsvolymen i jämförelse med den senaste beräkningen
förutsattes därför även för 1972/73 och 1973/ 74. Samtidigt medför höjningen av
engrostaxorna ett intäktstillskott, vilket för 1972/73 beräknas delvis
kompensera volymminskningen och för 1973/74 väntas medföra högre intäkter än
tidigare beräknade. Minsk-

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:90 16

ning av kostnader för tillskottskraft bedöms även för
dessa två år bli så betydande att nettoöverskotten beräknas öka med 35 resp. 40
milj. kr. till 470 resp. 520 milj. kr., motsvarande en förräntning om ca 7,0 o/q. För 1973/74 förutsattes därutöver
ett ökat utrymme för avskrivningar med 5 milj. kr., vilket innebär en bättre
anpassning till långsiktiga avskrivningsplaner.

Ovissheten beträffande oljeprisernas utveckling, vattentillgång
m. m. bidrar till att beräkningarna innefattar relativt stor osäkerhet. I det
sista budgetårets beräkningar ingår vidare i förutsättningarna att Ringhals
kraftstations aggregat 1 och 2 skall tagas i drift under året. Eventuella
förändringar beträffande idrifttagningstidpunkt och tillgänglighet har
betydande inverkan på beräkningen."

Riksrevisionsverket förordar att titeln statens
vattenfallsverk i riksstaten för budgetåret 1972/73 uppförs med 460 milj. kr.,
vilket är 35 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Domänverket. Denna titel uppfördes i
statsverkspropositionen med 23 milj. kr. 1 anslutning till domänverkets
skrivelse till riksrevisionsverket den 3 mars 1972 förordar riksrevisionsverket
att titeln domänverket i riksstaten för budgetåret 1972/73 uppförs med 23 milj.
kr., vilket är samma belopp som i statsverkspropositionen.

Riksbanksfonden. Denna titel uppfördes i
statsverkspropositionen med 200 milj. kr. I skrivelse till riksrevisionsverket
9 mars 1972 har riksbanksfullmäktige meddelat att de inte funnit anledning
föreslå ändring av detta belopp. Riksrevisionsverket föreslår i anslutning till
fullmäktiges förslag att titeln riksbanksfonden i riksstaten för budgetåret
1972/73 uppförs med oförändrat 200 milj. kr.

Lånefonden för bostadsbyggande. Denna titel uppfördes i
statsverkspropositionen med 1 445 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar i
anslutning till bostadsstyrelsens förnyade beräkning att titeln lånefonden för
bostadsbyggande i riksstaten för budgetåret 1972/73 uppförs med 1 450 milj.
kr., vilket är 5 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Kapitalbudgetens inkomster Avskrivningsmedel inom fonden

Avskrivningsmedel inom fonden (årsavskrivningar) används
för finansiering till viss del av investeringarna på kapitalbudgeten. I
statsverks-propositionen uppfördes dessa inkomster för budgetåret 1972/73 med
sammanlagt 1 695,8 milj. kr., varav 1 515,9 milj. kr. avsåg affärsverksfonderna.

Riksrevisionsverket har inhämtat uppgifter om
avskrivningsmedlens

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bil. 4 Riksrevisionsverkets
inkomstberäkning

17

opaginerad Kontrollera mot PDF

utveckling
för olika fonder av större betydelse. I nedanstående sammanställning ges
uppgifter om dessa avskrivningsmedels storlek för budgetåret 1972/73 dels
enligt statsverkspropositionen 1972, dels enligt förnyad bedömning i mars 1972
(milj. kr.).

Fond

Enligt 1972

Enligt ny be-

års stats-

räkning i mars

verkspropo-

1972

sition

Postverket

16,1

16,6

Televerket

816,1

816,1

Statins jämvägar

265,0

254,0

Luftfartsverket

16,7

16,2

Förenade
fabriksverken

17,0

18,5

Statens
vattenfallsverk

385,0

385,0

Statens
vägverks förrådsfond

58,4

57,0

Riksrevisionsverket
förordar att kapitalbudgetens inkomster för budgetåret 1972/73 upptas till 1
839,1 milj. kr., vilket är 11 milj. kr. mindre än i statsverkspropositionen.

I
anslutning till vad sålunda anförts får riksrevisionsverket förorda att
följande inkomsttitlar i riksstaten för budgetåret 1972/73 upptas med nedan
angivna i förhållande till statsverkspropositionen ändrade belopp.

Enligt
statsverks-

Enligt
riksrevi-

ökning
(+)

propositionen

sionsverkets

Minskning

ändringsförslag

(-)

Kronor

Kronor

Kronor

Driftbudgeten

Skatt på
inkomst och för-

mögenhet m. ra.

21000
000 000

21 200 000 000

+ 200 000 000

Kupongskatt

23 000 000

24 000 000

-t- 1 000 000

Lotterivinstskatt

125 000 000

135 000 000

-1- 10 000 000

Stämpelskatt
och stämpel-

avgift

305 000 000

329 000 000

+ 24 000 000

Tullmedel

880 000 000

970 000 000

+ 90 000 000

Mervärdeskatt

13 300
000 000

13 000 000 000

- 300 000 000

Särskilda
varuskatter

351000 000

336 000 000

- 15000000

Tobaksskatt

1 628 000 000

1 608 000 000

20 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel

av detaljhandelsbolag

51000 000

50 000 000

1 000 000

Skatt på
vin

305 000 000

310 000 000

+ 5 000 000

Skatt på
malt- och läske-

drycker

645 000 000

620 000 000

- 25 000 000

Energiskatt

1 084 000 000

1 078 000 000

6 000 000

Skatt på
annonser och

reklam m. m. (Annonsskatt) 38 000 000

70 000 000

+ 32 000 000

Expeditionsavgifter

66 500 000

72 000 000

+ 5 500 000

Fyravgifter

78 000 000

80 000 000

+ 2 000 000

Lotsavgifter

24 000 000

22 000 000

2 000 000

Pensionsmedel

334 000 000

277 000 000

- 57 000 000

Inkomst
av myntning m. m.

(Inkomst av myntning och

justering)

65 000 000

90 000 000

+ 25 000 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Enligt
statsverkspropositionen

Kronor

Enligt riksrevi- Ökning (+)

sionsverkets Minskning

ändringsförslag ()

Kronor Kronor

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 300
000

1 330
000

41 300
000

O

O 102 000 000 270 000 000 185 000 000 O 425 000 000

445 000 000

Kontrollstämpelmedel

Inkomster vid statens institut för konsumentfrågor

Inkomster vid patent- och registreringsväsendet

Avgifter för särskild prövning och fyllnadsprövning inom
skolväsendet

Inkomst av justering och ädelmetallkontroll

Totalisatormedel

Tipsmedel

Lotterimedel

Förenade
fabriksverken

Statens
vattenfallsverk

Lånefonden för bostads

byggande 1

Kapitalbudgeten Avskrivningsmedel inom fonden:

Postverkets
fond Statens järnvägars fond Luftfartsverkets fond Fabriksverkens fond Statens
vägverks förrådsfond

O 1 300 000

900 000 - 430 000

41650 000 + 350 000

+

1 000 000

5 000 000 103 000 000 272 000 000 190 000 000 600 000
460 000 000

000 000

+ 5 000 000

+ 1 000 000

+ 2 000 000

+ 5 000 000

+ 600 000

+ 35 000 000

450 000 000 + 5 000 000 Summa + 21720 000

16 100 000

16 550 000

+

450 000

265 000
000

254 000 000

11 000
000

16 700 000

16 200 000

_

500 000

17 000 000

18 500 000

+

1 500 000

58 400
000

57 000 000

1 400
000

Summa

_

10
950 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Den sammanlagda nettoökningen i förhållande till riksstatsförslaget
enligt statsverkspropositionen blir 10,8 milj. kr.

En
sammanställning av totalbudgetens inkomster 1972/73 enligt statsverkspropositionen
respektive riksrevisionsverkets ändringsförslag framgår av nedanstående
tabell, där samma uppgifter för 1971/72 medtagits för jämförelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1971/72
Enl statsverks- Enl rrv:s änd-propositionen ringsförslag

1972/73
Enl statsverks- Enl rrv:s änd-propositionen ringsförslag

opaginerad Kontrollera mot PDF

Driftbudgetens
inkomster

Skatt på
inkomst och förmögenhet m. m.

19 700

19 800

21000

21 200

Övrig
skatt på inkomst, förmögenhet

och rörelse

714

749

740

775

Automobilfkattcmedel

3314

3 314

3 424

3 424

Allmän
arbetsgivaravgift

1 920

1 920

2110

2110

Mervärdeskatt

12 050

11 800

13 300

13 000

Tullar
och acciser i övrigt

8 223

8 297

8 360

8 420

Därav:
tullmedel

890

950

880

970

omsättningsskatt pä

motorfor-

don

420

435

450

450

tobaksskatt

1 628

1 618

1628

1 608

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil.
4 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

19

opaginerad Kontrollera mot PDF

1971/72

1972/73

Enl statsverks-

Enl rrv:s

änd-

Enl
statsverks-

Enl rrv:s
änd-

propositionen

ringsförslag

propositionen

ringsförslag

skatt på sprit och vin

2 385

2 390

2 440

2 445

energiskatt

1027

1051

1084

1078

Uppbörd
i statens verksamhet

1 164

1 112

1 163

1 141

Därav:
pensionsmedel

295

267

334

277

Diverse
inkomster

721

729

742

750

Statens
affärsverksfonder

663

684

713

748

Övriga kapitalfonder

2 043

2 072

2 429

2 435

opaginerad Kontrollera mot PDF

Summa
för driftbudgetens inkomster 50 512

50 477

53 981

54 003

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kapitalbudgetens
inkomster

Avskrivningsmedel och övriga kapitalmedel inom
kapitalfonderna: Statens affärsverksfonder övriga kapitalfonder övrig
kapitalåterbetalning

Summa för kapitalbudgetens inkomster

Summa för totalbudgetens inkomster

1339 266

32

1363 267 '12

1530

288

32

1521

287

32

1636

1642

1850

1839

52148

52119

55 830

55
842

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Exklusive 20 mkr som i budgetredovisningen redovisas som
inkomst på investeringsanslag.

Vid handläggningen av detta ärende har närvarit
avdelningschefen Sanell, avdelningsdirektören Hawor, byrådirektören Vereide
och förste revisorn Almström, varjämte revisionsdirektören Cederblad varit
föredragande.

Underdånigst

EBBE MAGNANDER

Carl Olof Cederblad

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 5

Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för
budgetåret 1972/73

s. 1 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 90 1

Bil. 5. Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten

Bilaga 5

Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för
budgetåret 1972/73

A Skatter, avgifter, m. m. / Skatter:

1 Skatt på inkomst, för

mögenhet och rörelse:

a Skatt på inkomst och förmögenhet m. m.,
bevillning 20 600 000 000

b Kupongskatt, bevillning 24 000 000

c Utskiftningsskatt och er

sättningsskatt, bevillning 2 000 000

d Skogsvårdsavgifter, bevillning 11 700 000

e Bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter,

bevillning 3 000 000

f Arvsskatt och gåvoskatt,

bevillning 270 000 000

g Lotterivinstskatt, öev///m« 135 000 000

h Stämpelskatt och stämpelavgift,

bevillning 329 000 000 21 374 700 000

2 Automobilskattemedel:

a Fordonsskatt, bevillning 1 320 000 000

b Bensin- och brännoljeskatt,

bevillning 2104 000 000 3 424 000 000

3
Allmän
arbetsgivaravgift, bevillning 2
110 000 000

4
Tullar och acciser:

a Tullmedel, bevillning 970 000 000

b Mervärdeskatt, bevillning 13 600 000 000

c Särskilda varuskatter,

bevillning 336 000 000

d Omsättningsskatt på motor

fordon, bevillning 450 000 000

e Tobaksskatt, bevillning 1 638 000 000

f Rusdrycksförsäljningsmedel

av partihandelsbolag, bevill

ning 30 000 000

g Rusdrycksförsäljningsmedel

av detaljhandelsbolag, bevill

ning 50 000 000

h Skatt på sprit, bevillning 2 170 000 000

i Skatt på vin, bevillning 335 000 000

j Skatt på malt- och läske

drycker, bevillning 645 000 000

k Energiskatt, bevillning 1 078 000 000

1 Särskild skatt på motorbräns

len, bevillning 913 000 000

m Skatt på annonser och

reklam m. m., bevillning 70 000 000 22 285 000 000 49 193 700 000

1 Riksdagen 1972.1 saml. Nr 90. Bilaga 5

s. 2 Kontrollera mot PDF

//
Uppbörd i statens verksamhet:

1
Expeditionsavgifter 72 000 000

2
Bidrag till kostnader för
polis-, domstols- och uppbördsväsendet m. m. 75 600 000

3
Vattendomstolsavgifter 900 000

4
Inkomster vid kriminalvården 3 600 000

5
Bidrag till
riksförsäkringsverket och försäkringsrådet 13 000 000

6
Inkomster vid den statliga
läkemedelskontrollen 8 300 000

7
Inkomster vid statens rättskemiska
laboratorium 1 700 000

8
Inkomster vid karoHnska
sjukhuset 170 000 000

9
Inkomster vid statens
vårdanstalter för alkohol-missbrukare 500 000

1 850
000

1 410
000

15 800
000

2 000
000

18 600
000

30 000
000

2 400
000

80 000
000

22 000
000

1 500 000

3 570
000

18 200
000

3 200
000

40 000

277 000
000

90 000
000

4 600
000

950 000

2 900
000

220 000

4 900
000

1 000
000

500 000

3 000
000

1 050
000

900 000

5 200
000

1 885
000

1400 000

7 230
000

1 500
000

3 500
000

10
Inkomster under anslaget
kostnader för viss utbildning av handikappade

11
Inkomster vid
arbetarskyddsstyrelsen

12
Inkomster av
arbetsgivaravgifter till arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens
verksamhet

13
Inkomster vid statens
vägverk, att tillföras auto-mobilskattemedlen

14
Inkomster vid statens
trafiksäkerhetsverk, att tillföras automobilskattemedlen

15
Avgifter för registrering av
motorfordon

16
Försäljning av sjökort

17
Fyravgifter

18
Lotsavgifter

19
Skeppsmätningsavgifter

20
Fartygsinspektionsavgifter m. m.

21
Inkomster vid Sveriges meteorologiska
och hydro-logiska institut

22
Inkomster vid statens geotekniska
institut

23
Ersättning för visst
värderingsförfarande

24
Pensionsmedel m. m.

25
Inkomst av myntning m. m.

26
Bidrag till bankinspektionen

27
Bidrag för revision av
sparbankerna

28
Bidrag till försäkringsinspektionen

29
Avgifter för granskning av
biograffilm

30
Inkomster vid
riksantikvarieämbetet

31
Avgifter för särskild prövning
och fyllnadsprövning inom skolväsendet

32
Inkomster vid statens
maskinprovningar

33
Inkomster vid
lantbruksnämnderna

34
Inkomster vid statens
hingstdepå och stuteri

35
Inkomster vid statens
jordbruksnämnd

36
Inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt

37
Avgifter för växtskyddsinspektion
m. m.

38
Inkomster vid statens
lantbrukskemiska laboratorium

39
Avgifter vid köttbesiktning

40
Inkomster vid statens
livsmedelsverk

41
Inkomster vid statens
veterinärmedicinska anstalt

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil. 5. Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten

s. 6 Kontrollera mot PDF

42
Inkomster vid
veterinärhögskolan

43
Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltill-verkningen

44
Inkomster av statens gruvegendom

45
Inkomster vid statens institut
för konsumentfrågor

46
Inkomster vid patent- och
registreringsväsendet

47
Avgifter för registrering i
förenings- m. fl. register

48
Exekutionsavgifter

49
Restavgifter

50
Inkomster vid statens planverk

51
Inkomster vid Sveriges geologiska
undersökning

52
Inkomst av justering och ädelmetallkontroll

53
Tillsyn av
atomenergianläggningar m. m.

54
Ersättning för vissa
komplementkostnader vid vissa myndigheter m. m.

///
Diverse inkomster:

1
Bötesmedel

2
Totalisatormedel

3
Tipsmedel

4
Lotterimedel

5
Övriga diverse inkomster

B
Inkomster av statens kapitalfonder

/
Statens affärsverksfonder:

1
Postverket

2
Televerket

3
Luftfartsverket

4
Förenade fabriksverken

5
Statens vattenfallsverk

6
Domänverket

//
Riksbanksfonden

III
Statens allmänna fastighetsfond:

1
Slottsbyggnademas delfond

2
Kriminalvårdsstyrelsens

3
Beskickningsfastighetemas

4
Karolinska sjukhusets

5
Akademiska sjukhusets

6
Byggnadsstyrelsens

7
Generaltullstyrelsens

1 450 000

180 000 31 000 000

900 000

41 650 000

3 000 000

15 700 000

55 000 000

1 850 000

770 000

5 000 000

2 100 000

28 251 000 1 140 756 000

85 000 000

103 000 000

272 000 000

190 000 000

100 000 000

750 000
000

51084
456 000

11500 000

230 000 000

23 100 000

600 000

460 000 000

23 000 000

748 200
000

200000
000

1000

9 057 000

6 514 000

3 735 000

5 635 000

266 240 000

93 000

291 275
000

s. 7 Kontrollera mot PDF

IV Försvarets fastighetsfond

V
Statens utlåningsfonder: I 2 3 4 5 6 7

Utrikesförvaltningens
lånefond

Biståndsförvaltningens
lånefond

Statens
bosättningslånefond

Vattenkraftslånefon den

Luftfartslånefonden

Statens lånefond för den
mindre skeppsfarten

Statens länefond för
universitetsstudier

100 000

50 000

9 900 000

270 000 3
200000 1 900 000

800 000

101 452
000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 90

Bil.
5. Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten

opaginerad Kontrollera mot PDF

8
Allmänna
studielånefonden

9
Lånefonden för
studentkårlokaler

10
Jordbrukets
lagerhusfond

11
Jordbrukets
maskinlånefond

12
Statens
sekundärlånefond för jordbmkare

13
Fonden för
supplementär jordbrukskredit

14
Kraftledningslånefonden

15
Egnahemslånefonden

16
Statens avdikningslånefond

17
Fiskerilånefonden

18
Lånefonden till
främjande av beredning och avsättning av fisk m. m.

19
Skogsväglånefonden

20
Statens
hantverks- och industrilånefond

21
Lånefonden för
bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer

22
Lånefonden för
främjande av bostadsbyggande på landsbygden

23
Lånefonden för
bostadsbyggande

24
Lånefonden för
inventarier i vissa specialbostäder

25
Lånefonden för maskinanskaffning
inom byggnadsindustrin

26
Lånefonden för
kommunala markförvärv

27
Lånefonden för
allmänna samlingslokaler

28
övriga
utlåningsfonder

VI Fonden för läneunderstöd:

1
Statskontorets delfond

2
Lantbruksstyrelsens

3
Arbetsmarknadsstyrelsens

4
Bostadsstyrelsens

5
Riksbankens

6
Riksgäldskontorets

VII Fonden för statens aktier VIII Fonden för
beredskapslagring

IX Statens pensionsfonder:

1
Folkpensioneringsfonden

2
Civila
tjänstepensionsfonden

3
Militära
tjänstepensionsfonden

4
Allmänna
familjepensionsfonden

5
Statens
pensionsanstalts pensionsfond

6
Pensionsfonden
för vissa riksdagens verk

X Diverse kapitalfonder:

1
Fonden för kreditgivning
till utlandet

2
Övriga diverse
kapitalfonder

23 000 000

200 000

120 000

400 000

15 000

1000

90 000

1 200 000

1 700 000

1 100 000

80 000

40 000

21000 000

1 070 000

1000

1 450
000 000

2 700 000

1 635 000

9 270 000

2 300 000

107 000

1 532
249 000

19 000 000

1000

50 000 000

400 000

40 000

1 025 000

70 466
000

18 563
000

69 950
000

69 700 000

2 150 000

240 000

6 600 000

14 700 000

44 000

93 434
000

3 400 000

54 500 000

57 900
000

3 183
489 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Summa kr. 54 267 945 000

MARCUS BOKTR. STHLM 1 » 72 720196

opaginerad Kontrollera mot PDF

Specifikation av anslagsförändringar i forhållande till
statsverkspropositionen för budgetåret 1972/73

Bilaga
6

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90

Bil.
6 Anslagsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen

Bilaga 6

Specifikation
av anslagsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen för
budgetåret 1972/73

1 000-tal
kronor

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anslagsrubrik

Beräknat Slutligt förslag eller Förändring

belopp i beslut ökning (-f)

stats-verks-proposi-tionen

Proposi- Anslags-

tionens belopp

eller

skrivelsens

nummer

- Mmsk-ning()

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 603
000

551 000

49 000

522 000

340 000

42 000

840 000 816 244 395 000

110 000

1 340 000

20 700 1 470 700

1 1

DRIFTBUDGETEN

IV. Försvarsdepartementet

Arméförband:

Ledning och förbandsverksamhet,/öri/ajan/a 1 615 000 75

Materielanskaffning, förslagsanslag 535 000 75

Forskning och utveckling, förslagsanslag 50 000 75

Marinförband:

Ledning och förbandsverksamhet, förslagsanslag 525 000 75

Materielanskaffning, förslagsanslag 325 000 75

Forskning och utveckling, förslagsanslag 50 000 75

Flygvapenförband:

Ledning och förbandsverksamhet, förslagsanslag 855 000 75

Materielanskaffning, förslagsanslag 743 839 75

Forskning och utveckling, förslagsanslag 375 000 75

Central och högre regional ledning:

Iståndsättning av befästningar och kaserner, förslags

anslag 8 000 75

Försvarets materielverk, förslagsanslag 225 000 75

Försvarets forskningsanstalt, förslagsanslag 105
000 75

Försvarets radioanstalt, förslagsanslag 55 000 75

Insatsberedskap m. m., förslagsanslag 28 000 75

Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar, förslags

anslag 875 75

Flygtekniska försöksanstalten, förslagsanslag 1 500 75

Summa 5 497 214

V. Socialdepartementet

Bidrag till anordnande av kliniker för psykiskt sjuka

m. m., reservationsanslag 96 000 50

Bidrag till driften av kliniker för psykiskt sjuka m. m.,

förslagsanslag 1 060 000 50

Bidrag till pensioner för vissa provinsialläkare, för

slagsanslag 50

Summa 1 156 000

VI. Kommunikations departementet

Kostnader för omläggning av flygtrafikledarutbildningen,

förslagsanslag 51

Summa

- 12 000

-I- 16 000

-
1000

-
3 000 + 15
000

-
8 000

- 15 000

+ 72 405

-I- 20 000

8 300

232 000

107 000

54 000

28 500

1000 1800

+

+ -t-

+ 300 -I- 7 000 + 2 000 - I 000 500

125 300

5 590 844 + 93 630

+ 14 000

-f-280 000

-t- 20 700 -t-314 700

+

-I-

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 Riksdagen 1972.1 saml. Nr 90. Bilaga 6

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anslagsmbrik

Beräknat

belopp
i

stats-

verks-

proposi-

tionen

Slutligt
förslag eller beslut

Anslagsbelopp

Propositionens eller

skrivelsens nummer

Förändring ökning (-I-) Minskning ()

s. 3 Kontrollera mot PDF

VII. Finansdepartementet

Kammarkollegiet, förslagsanslag

Statskontoret, förslagsanslag

Myntverket:

Förvaltningskostnader,
förslagsanslag Nyanskaffning av vissa maskiner m. m., reservationsanslag
Produktionsbidrag för dagstidningar, förslagsanslag Samdistributionsrabatt för
dagstidningar, förslagsanslag Kampanj för sparande m. m., förslagsanslag
Upplysning om alkohol- och narkotikaproblemen, reservationsanslag

Summa

VIII. Utbildningsdepartementet

Filmstöd

Europeiskt
samarbete inom rymdforskningen m. m.,

förslagsanslag Institutet för social forskning,
förslagsanslag Studiebidrag m. m., förslagsanslag

Summa

4 000 31 400

32 32

6 575 30 950

-1-

2 575 450

'5 263

32

2 955

-

2 308

M50 36 000 10 000

32 59 59

22

350

67 000

20 000

1 500

+ + +

100

31000

10 000

1 500

61

5 000

+

5 000

87 113

134 330

+

47 217

36

1 299

+

1 299

16 720

898

596 000

48 29

27

13 596

1 186

573 000

+

3 124

288

23 000

589 081

24 537

613 618

s. 4 Kontrollera mot PDF

IX. Jordbruksdepartementet

Skoglig forskning, reservationsanslag

Stöd till kollektiv skogsteknisk forskning, reservationsanslag

Stöd till kollektiv forskning inom miljövårdsområdet,
reservationsanslag

Bidrag
till jordbrukets rationalisering, m.m., förslagsanslag

Summa

X. Handelsdepartementet

Sveriges exportråd, reservationsanslag

Handelssekreterare, reservationsanslag

Kollegiet för Sverige-information i utlandet: Förvaltningskostnader,
förslagsanslag

Exportrådet för den mindre industrin, reservationsanslag

Svenska handelskamrar i utlandet m. m., reservationsanslag

Exportfrämjande åtgärder för möbelindustri,
snickeri-industri m. fl., reservationsanslag

Statens institut för konsumentfrågor;
Förvaltningskostnader, förslagsanslag Undersökningar och upplysningsmateriel m.
m., reservationsanslag

Statens konsumentråd, reservationsanslag

Varudeklarationsnämnden

'3 165

53 53

2 745

3 000

"

2 580

1 200 14 000

39 79

1 500 19 000

+ +

300 5
000

18 365

26 245

-1-

7 880

7 970

31 31

3 000 9 970

+ +

3 000 2
000

1 217

31

-

-

1 217

855

31

-

-

855

1 919

31

2 159

+

240

-

47

800

+

800

6 736

33

3 708

-

3 028

374 4 394 1000

33 33 33

200

2 050

940

-

174

2 344

60

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Avser
anslaget Mynt- och justeringsverket: " Avser anslaget Mynt- och
justeringsverket: ' Avser anslaget Skoglig forskning.

Förvaltningskostnader.

Nyanskaffning
av vissa maskiner m. m.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 6 Anslagsförändringar i förhållande till
statsverkspropositionen

s. 3 Kontrollera mot PDF

Anslagsrubrik

Konsumentverket:

Förvaltningskostnader, förslagsanslag Forskning m. m.,
reservationsanslag Allmänna reklamationsnämnden, förslagsanslag

Summa

XIII. Industridepartementet

Utbildningsåtgärder m. m. för möbelindustri,
snickeriindustri m. fl., reservationsanslag

Kostnader för räntebefrielse vid strukturgarantier till
företag inom vissa industribranscher, reservationsanslag

Täckande av förluster på grund av strukturgarantier till
företag inom vissa industribranscher, förslagsanslag

Omställningsfrämjande åtgärder för vissa industribranscher,
reservationsanslag

Bidrag
till statens provningsanstalt, reservationsanslag

Statens
provningsanstalt:

Justering och ädelmetallkontroll, förslagsanslag
Utrustning, reservationsanslag

Medelstillskott till Aktiebolaget Asea-Atom,
reservationsanslag

Europeiskt
rymdsamarbete m. m., förslagsanslag

Summa
Summa förändringar av egentliga statsutgifter

B. Utgifter för statens kapitalfonder

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar Summa förändringar
av utgifter för statens kapitalfonder

Summa förändringar på driftbudgeten

Beräknat

Slutligt
förslag eller

Förändring

belopp i stats-

beslut

ökning (-I-)
Minsk-

verks-

Proposi-

Anslags-

ning (

:-)

proposi-

tionens

belopp

tionen

eller

skrivelsens

nummer

33

6 748

+

6 748

33

600

+

600

-

33

800

-1-

800

24 465

30 975

+

6 510

650

47

46

46

46 54

54 54

52 48

1 650

300

300

2 500 4 900

'2 627 1 100

11 127

045 941

90

1
+

5 000 5 900

+ 2 500 + 1 000

6 018 1400

+ 3 391 + 300

30 000 13 206

-1- 30 000

-f- 13 206

63 475

+ 52 348

+ 497 749

049 496

+ 3 555

-t- 3 555

+ 501 304

opaginerad Kontrollera mot PDF

II.
Statens allmänna
fastighetsfond

Försvarsdepartementet:

Anskaffning av vissa skyddsrumsanläggningar
Utbildningsdepartementet:

Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål

Summa

III. Försvarets fastighetsfond

Arméförband: Anskaffning av anläggningar Marinförband:
Anskaffning av anläggningar

Summa

Summa förändringar pä kapitalbudgeten

1 300

75

1 301

+

1

5 400

28

1 802

3 598

6 700

3 103

3 597

85 000 62 000

75 75

90 000 67 500

+ +

5 000 5 500

47 000

157 500

+ +

10
500 6 903

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Avser anslaget VII C 5 Statens justerare.

MARCUS BOKTR. STHLM f 972 7201 96

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga
7

Förslag tUl investeringsplan och investeringsstater för
budgetåret 1972/73

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90

Bil.
7. Förslag till investeringsplan och investeringsstater

Bilaga
7

Förslag
till investeringsplan för budgetåret 1912113

opaginerad Kontrollera mot PDF

I.
Statens affärsverksfonder:

A. Postverkets
fond

B. Televerkets
fond

C. Statens
järnvägars fond

D. Luftfartsverkets
fond

E. Fabriksverkens
fond

F. Statens
vattenfallsverks fond

G. Domänverkets
fond

II. Statens allmänna fastighetsfond

III. Försvarets
fastighetsfond

IV. Statens utlåningsfonder

V. Fonden för låneunderstöd

VII.
Fonden för förlag till statsverket IX. Diverse kapitalfonder:

A. Statens
vägverks förrådsfond

B. Sjöfartsverkets
fond

C. Fonden
för Södertälje kanalverk

D. Statens
datamaskinfond

E. Jordfonden

F. Förrådsfonden
för ekonomisk försvarsberedskap

Avgår
kapitalåterbetalning: Avsättning till fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster
Övrig kapitalåterbetalning

24 448 000

9 900 000

62 400 000

71 798 000

24 899 000

799 999 000

4 096 000

977 740
000

253 662
000

51 318
000

3 052
527 000

331636
000

15
001000

1 401 000

1 623 000

7 500 000

50 100 000

1000

1 062 000

56 761
000

Summa

4 738
645 000

1 000 000

31 619 000

32 619
000

Summa

4 706
026 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

1
Riksdagen 1972.1 saml. Nr 90. Bilaga 7

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 90

FÖRSLAG
TILL

INVESTERINGSSTATER
FÖR BUDGETÅRET 1972/73

I. Statens
affärsverksfonder

opaginerad Kontrollera mot PDF

A. Postverkets fond

Avskrivningsmedel

från
riksstaten

inom fonden Övriga
kapitalmedel Investeringsbemyndigande

1000
16 550 000

1000 24 448 000

41
000 000

Investeringsanslag

41
000 000

41
000 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

B. Televerkets fond

Avskrivningsmedel:
Tele-anläggningar m. m.

från
riksstaten

inom fonden
Avskrivningsmedel: Rundradioanläggningar

inom fonden Övriga
kapitalmedel: Teleanläggningar m. m. Investeringsbemyndigande: Teleanläggningar
m. m.

6
000 000 780 500 000

35
600 000

1
000 000

9 900000 813 200 000

Investeringsanslag:
Teleanläggningar m. m. Rundradioanläggningar

777
600 000 35 600 000

813
200 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

C. Statens järnvägars
fond

Avskrivningsmedel

från
riksstaten

inom fonden Övriga
kapitalmedel Investeringsbemyndigande

17
800 000

254 000 000

8 000000

62 400 000

342 200 000

Investeringsanslag

342 200 000

342 200 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

D. Luftfartsverkets
fond

Avskrivningsmedel

från
riksstaten

inom fonden Övriga kapitahnedel
Investeringsbemyndigande

1000
16 200000

1000 71 798 000

88
000 000

Investeringsanslag

88
000 000

88
000 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil.
7. Förslag till investeringsplan och investeringsstater

E.
Fabriksverkens fond

Avskrivningsmedel

Investeringsanslag

43
900 000

från
riksstaten

1000

inom
fonden

18
500 000

Övriga kapitalmedel

500
000

Investeringsbemyndigande

24 899 000 43 900 000

43 900 000

F.
Statens vattenfallsverks fond

Avskrivningsmedel

Investeringsanslag

1
190 000 000

från
riksstaten

1000

inom
fonden

385
000 000

Övriga kapitalmedel

5
000 000

Investeringsbemyndigande

799 999 000 1190 000 000

1190 000 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

G. Domänverkets fond

Investeringsbemyndigande

4
096 000

Summa
investeringsanslag 4 096 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Summa
investeringsbemyndi-ganden for statens affärsverksfonder

977
740 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

II. Statens allmänna fastighetsfond

opaginerad Kontrollera mot PDF

Avskrivningsmedel

från
riksstaten

inom fonden Övriga
kapitalmedel Investeringsbemyndigande

189
847 000

45 885 000

3 050 000

253 662 000

492
444 000

Summa
investeringsanslag 492 444 000

492
444 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

III. Försvarets
fastighetsfond

opaginerad Kontrollera mot PDF

Avskrivningsmedel

från
riksstaten

inom fonden Övriga
kapitalmedel Investeringsbemyndigande

200
600 000 26 782 000 16 000 000 51318 000

294
700 000

Summa
investeringsanslag 294 700 000

294
700 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 90

IV. Statens
utlåningsfonder

Utrikesförvaltningens
lånefond

Investeringsbemyndigande

100 000

Investeringsanslag

100
000

Biståndsförvaltningens lånefond Investeringsbemyndigande
400 000

Investeringsanslag

400
000

Statens
bosättningslånefond

Investeringsbemyndigande

1000

Investeringsanslag

1000

Statens lånefond för den mindre skeppsfarten Investeringsbemyndigande
1000

Investeringsanslag

1000

Allmänna
studielånefonden

Investeringsbemyndigande

113 000 000

Investeringsanslag

113
000 000

Studiemedelsfondcn

Avskrivningsmedel från riksstaten

584
000 000

Investeringsanslag

584
000 000

Länefonden för studentkårlokaler Investeringsbemyndigande
1000

Investeringsanslag

1000

Fiskerilånefonden

Avskrivningsmedel

från riksstaten Investeringsbemyndigande

765 000

1 235 000

2 000 000

Investeringsanslag

2 000
000

2 000
000

Lånefonden
till främjande av

Avskrivningsmedel

från
riksstaten Investeringsbemyndigande

beredning
och avsättning av fisk m. m.

311000 Investeringsanslag 389 000

700
000

700 000

700
000

Statens
fiskredskapslånefond

Investeringsbemyndigande

200 000

Investeringsanslag

200
000

Statens hantverks- och industrilånefond Investeringsbemyndigande
20 000 000

Investeringsanslag

20
000 000

Lånefonden för bostadsbyggande Investeringsbemyndigande
2 835 000 000

Investeringsanslag

2 835
000 000

Lånefonden
för inventarier i

Investeringsbemyndigande

vissa
specialbostäder

3 000
000 Investeringsanslag

3 000
000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 7. Förslag till investeringsplan och investeringsstater

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lånefonden för
kommunala markförvärv

Investeringsbemyndigande 75 000 000

Investeringsanslag

75
000 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lånefonden för allmänna
samlingslokaler

Avskrivningsmedel

från
riksstaten 9 800 000

Investeringsbemyndigande 4 200
000

14
000 000

Summa
investeringsbemyndi-

ganden för statens

utlåningsfonder 3 052 527 000

Investeringsanslag

14
000 000

14
000 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

V. Fonden för
låneunderstöd

opaginerad Kontrollera mot PDF

Avskrivningsmedel

från riksstaten Övriga
kapitalmedel Investeringsbemyndigande

34
867 000

58 500 000

331636 000

425
003 000

Summa
investeringsanslag 425 003 000

425
003 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

VII. Fonden för
förlag till statsverket

opaginerad Kontrollera mot PDF

Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande

30
000 000 15 001 000

45
001 000

Summa investeringsanslag 45 001
000

45
001 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

IX. Diverse
kapitalfonder

A. Statens vägverks förrådsfon

Avskrivningsmedel

från riksstaten

inom fonden Övriga
kapitalmedel Investeringsbemyndigande

id

1000

57
000 000

600
000

1
401 000

56 200 000

1000

16
826 000

50000

1
623 000

18 500 000

Investeringsanslag
Investeringsanslag

56
200 000

B. Sjöfartsverkets
fond

Avskrivningsmedel

från riksstaten

inom
fonden Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande

56 200 000

18
500 000

18 500 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 90

Bil. 7. Förslag till
investeringsplan och investeringsstater

opaginerad Kontrollera mot PDF

C. Fonden för
Södertälje kanalverk

Investeringsbemyndigande 7 500 000

Investeringsanslag

7
500 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

D. Statens
datamaskinfond

Avskrivningsmedel

inom fonden Investeringsbemyndigande

30900
000 50100 000

81
000 000

Summa
investeringsanslag

81
000 000

81
000 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

£. Jordfonden

Investeringsbemyndigande

1000

Investeringsanslag

1000

opaginerad Kontrollera mot PDF

F. Förrådsfonden för
ekonomisk försvarsberedskap

Avskrivningsmedel

från
riksstaten

inom fonden Investeringsbemyndigande

Investeringsanslag

5
500 000

1
062 000

-I
062 000

5
500 000

5
500 000

5
500 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Summa
investeringsbe-myndiganden för diverse kapitalfonder

56
761 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Avskrivningsmedel

från riksstaten 1 049
496 000

inom fonden I
684 805 000

Övriga kapitalmedel 122 702
000

Investeringsbemyndigande 4 738 645
000

7
595 648 000

Summa investeringsanslag
7 595 648 000

7
595 648 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

MAHCUS BOKTR. STHLM 19 72 720196

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga
8

Förändringar i

riksstatsförslaget

för
budgetåret 1972/73

sedan statsverkspropositionen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90

Bil.
8 Förändringar i riksstatsförslaget

Bilaga 8

FÖRÄNDRINGAR I RIKSSTATSFÖRSLAGET FÖR BUDGETÅRET 1972/73
SEDAN STATSVERKSPROPOSITIONEN

1 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 90. Bilaga 8

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 90

Totalbudgeten
för

Inkomster

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsverks-
Senare

propositionen ändringar

MUj. kr. Milj. kr.

Summa Milj. kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

48 933,7

1 162,6

742,0

. Skatter, avgifter, m. m.: I. Skatter

II. Uppbörd i statens verksamhet III. Diverse inkomster

Summa 50 838,3

B. Inkomster av statens kapitalfonder:

I. Statens affärsverksfonder 712,6

II. Riksbanksfonden 200,0

III. Statens allmänna fastighetsfond 291,3

IV. Försvarets fastighetsfond 101,5

V.
Statens
utlåningsfonder 1 527,2

VI. Fonden för låneunderstöd 70,5 VII. Fonden för statens aktier 18,6

VIII.
Fonden för beredskapslagring 70,0

IX.
Statens pensionsfonder 93,4

X.
Diverse kapitalfonder 57,9

Summa 3 142,9

C. Beräknad övrig finansiering:

I.

Avskrivningar och övriga kapitalmedel inom
kapitalfonderna:

-1-260,0 - 21,9 -I- 8,0

-h246,l

+ 35,6

+ 5,0

+ 40,6

49 193,7

1 140,8

750,0

51 084,5

748,2

200,0

291,3

101,5

1 532,2

70,5

18,6

70,0

93,4

57,9

3 183,5

s. 56 Kontrollera mot PDF

Statens affärsverksfonder Övriga kapitalfonder II. Övrig kapitalåterbetalning

Summa

1 530,4

288,1

31,6

1 850,1

- 9,6

- 1,4

- 11,0

1 520,9

286,7

31,6

1 839,1

Summa

55 831,3

+ 275,8

56 107,1

Underskott

3 278,3

4-353,9

3 632,2

Summa milj. kr.

59
109,6

+ 629,7

59
739,3

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil.
8 Förändringar i riksstatsförslaget

budgetåret
1972/73 Utgifter

opaginerad Kontrollera mot PDF

A. Utgiftsanslag:

I. Kungl. hov- och slottsstaterna

II. Justitiedepartementet

III. Utrikesdepartementet

IV. Försvarsdepartementet

V. Socialdepartementet

VI. Kommunikationsdepartementet VII. Finansdepartementet VIII.
Utbildningsdepartementet IX. Jordbruksdepartementet
X. Handelsdepartementet XI. Inrikesdepartementet Xn.
Civildepartementet

XIII. Industridepartementet

XIV. Oförutsedda utgifter

XV. Riksdagen och dess verk m. m.' XVI. Riksgäldsfonden

Summa

B. Beräknad övrig medelsförbrukning:

1. Minskning av anslagsbehållningar

II. Ökad disposition av rörliga kre-

diter

Summa

Statsverks-

Senare

Summa

propositionen

ändringar

Milj.
kr.

Milj.
kr.

Milj.
kr.

9,5

9,5

2 303,4

2 303,4

I 477,4

1 477,4

6 995,9

+ 104,1

7 100,0

16 909,3

+ 314,7

17 224,0

4 377,7

+ 0,0

4 377,7

'3 715,3

+ 47,2

3 762,5

9 921,9

- 28,1

9 893,8

1114,8

+ 7,9

1 122,7

221,6

+ 6,5

228,1

6 272,8

6 272,8

989,7

989,7

1
629,5

+ 52,3

1 681,9

1,0

1,0

94,9

94,9

2 125,0

2 125,0

58 159,6

+ 504,7

58 664,3

500,0

+ 225,0

725,0

450,0

-100,0

350,0

950,0

+ 125,0

1 075,0

opaginerad Kontrollera mot PDF

Summa milj. kr. 59109,6 +629,7 59 739,3

1 Anslaget Statens justerare överfört till XIII ht.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90

Driftbudgeten
för

Inkomster

opaginerad Kontrollera mot PDF

A. Skatter, avgifter, m. m.:

I. Skatter

II. Uppbörd i statens verksamhet

III. Diverse inkomster

Summa

B. Inkomster av statens kapitalfonder:

I. Statens affärsverksfonder

II. Riksbanksfonden

III. Statens allmänna fastighetsfond

IV. Försvarets fastighetsfond

V. Statens utlåningsfonder

VI. Fonden för läneunderstöd VII. Fonden för statens aktier VIII. Fonden
för beredskapslagring

IX. Statens pensionsfonder X. Diverse kapitalfonder

Summa

Statsverks-

Senare

Summa

propositionen

ändringar

Milj.
kr.

Milj.
kr.

Milj.
kr.

48 933,7

+ 260,0

49 193,7

1 162,6

- 21,9

1 140,8

742,0

+ 8,0

750,0

50 838,3

+ 246,1

51 084,5

712,6

+ 35,6

748,2

200,0

200,0

291,3

291,3

101,5

101,5

1 527,2

+ 5,0

1 532,2

70,5

70,5

18,6

18,6

70,0

70,0

93,4

93,4

57,9

57,9

3 142,9

+ 40,6

3 183,5

opaginerad Kontrollera mot PDF

Summa
inkomster på driftbudgeten 53 981,2

+286,7

54 267,9

opaginerad Kontrollera mot PDF

Summa
milj. kr. 53 981,2

+286,7

54 267,9

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil.
8 Förändringar i riksstatsförslaget

budgetåret
1972/73 Utgifter

Statsverks-

Senare

Summa

propositionen

ändringar

Milj.
kr.

Milj.
kr.

Milj.
kr.

A.
Egentliga statsutgifter:

1. Kungl. hov- och slottsstaterna

9,5

9,5

11. Justitiedepartementet

2 210,4

2 210,4

III. Utrikesdepartementet

1 461,2

1 461,2

IV. Försvarsdepartementet

6 681,4

+ 93,6

6 775,0

V. Socialdepartementet

16 814,9

+ 314,7

17 129,6

VI. Kommunikationsdepartementet

3 031,7

+ 0,0

3 031,7

VII. Finansdepartementet

'3 501,9

+ 47,2

3 549,1

VIII.
Utbildningsdepartementet

8 991,9

- 24,5

8 967,4

IX. Jordbruksdepartementet

1 082,8

+ 7,9

1 090,7

X. Handelsdepartementet

200,1

+ 6,5

206,6

XI. Inrikesdepartementet

3 075,8

3 075,8

XII. Civildepartementet

960,7

960,7

XIII.
Industridepartementet

'327,6

+ 52,3

380,0

XIV.
Oförutsedda utgifter

1,0

1,0

XV. Riksdagen och dess verk m. m.

94,9

94,9

Summa

48 445,9

+ 497,7

48 943,6

B.
Utgifter för statens kapitalfonder:

I. Riksgäldsfonden

2 125,0

2 125,0

II. Avskrivningar av nya kapitalin-

vesteringar

1 045,9

+ 3,6

1 049,5

III. Avskrivning av oreglerade kapi-

talmedelsföriuster

1,0

1,0

Summa

3 171,9

+ 3,6

3 175,5

Summa utgifter på driftbudgeten

51
617,8

+ 501,3

52
179,1

Beräknat
överskott pä statsregleringen:

överskott av inkomster

2163,4

214,6

1 948,8

Avsättning till budgetutjämningsfonden

av kommunalskattemedel

200,0

200,0

Summa

2 363,4

-214,6

2 148,8

Summa milj. kr.

53
981,2

+ 286,7

54
267,9

Anslaget Statens justerare överfört till XIII ht.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 90

Kapitalbudgeten
för

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inkomster Sumtna

M'lJ-lr 4 706,0

4
691,7 +14.2

Lånemedel

opaginerad Kontrollera mot PDF

n,iii
kr 4691,7 Summa milj- Kr.

+ 14,2 4706.0

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. S Förändringar i
riksstatsförslaget

budgetåret 1972/73
Utgifter

opaginerad Kontrollera mot PDF

I. Statens affärsverksfonder:

Postverkets fond Televerkets fond Statens järnvägars fond
Luftfartsverkets fond Fabriksverkens fond Statens vattenfallsverks fond
Domänverkets fond

II. Statens allmänna fastighetsfond

III. Försvarets fastighetsfond

IV. Statens utlåningsfonder

V. Fonden för låneunderstöd

VII. Fonden för förlag till statsverket IX. Diverse kapitalfonder:

Statens vägverks förrådsfond

Sjöfartsverkets fond

Fonden för Södertälje kanalverk

Statens datamaskinfond

Jordfonden

Förrädsfonden för ekonomisk försvarsberedskap

Summa

Avgår kapitalåterbetalning: Avsättning till fonden för oregljrade

kapitalmedelsförluster Övrig kapitalåterbetalning

Summa

Statsverks-

Senare

Summa

propositionen

ändringar

Milj. kr.

Milj.
kr.

Milj.
kr.

24,9

- 0,5

24,4

-9,9

-9,9

51,4

+ 11,0

62,4

71,3

+ 0,5

71,8

26,4

- 1,5

24,9

800,0

800,0

4,1

4,1

255,2

- 1,6

253,7

46,4

+ 4,9

51,3

3 052,5

3 052,5

331,6

331,6

15,0

15.0

-2,8

+ 1,4

-1,4

1,6

1,6

7,5

7,5

50,1

50,1

0,0

0,0

-1,1

- 1,1

4 724,3

+ 14,3

4 738,6

1,0

1,0

31,6

31,6

32,6

32,6

4
691,7

+ 14,3

4
706,0

opaginerad Kontrollera mot PDF

MARCUS BOKTR. STHLM 1972 7201 96

opaginerad Kontrollera mot PDF

Innehållsförteckning

Reviderad finansplan 1972 2

Det internationella ekonomiska läget 2

Den
ekonomiska utvecklingen under 1971 5

Konjunkturer
och ekonomisk politik 1972 9

Inledning 9

Sysselsättningspolitiken 13

Budgetpolitiken 16

Försörjningsbalans och bytesbalans 18

Långtidsbudgeten 21

Avslutning 25

Särskilda frågor 28

Totalbudgetens utgiftsanslag budgetåren 1971/72 och
1972/73 28

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1972/

73 m. m. 29

Beräkning av anslagsbehållningarnas utveckling 29

Beräkning av dispositionen av rörliga krediter 30

Totalbudgetens inkomster budgetåren 1971/72 och 1972/73 samt

investeringsplan för budgetåret 1972/73 31

Beräkning av totalbudgeten för budgetåren 1971/72 och
1972/73 34

Hemställan 35

Bilaga 1: Reviderad nationalbudget för år 1972

Bilaga 2: Långtidsbudget för perioden 1972/731976/77

Bilaga 3: Riksrevisionsverkets approximativa beräkning av
budgetutfallet för 1971/72

Bilaga 4: Riksrevisionsverkets förnyade inkomstberäkning
för budgetåret 1972/73

Bilaga 5: Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten
för budgetåret 1972/73

Bilaga 6: Specifikation av anslagsförändringar i
förhållande till statsverkspropositionen för budgetåret 1972/73

Bilaga 7: Förslag till investeringsplan och
investeringsstater för budgetåret 1972/73

Bilaga 8: Förändringar i riksstatsförslaget för budgetåret
1972/73 se

dan statsverkspropositionen

Riksdagen 1972.1 saml. Nr 90. Innehåll

MARCUSBOKTK. STHLM 1972 72019 »

Doktrin (1)

  1. Hans Ragnemalm, "EG-paragrafen", FT 1977 nr 2–4 s. 167, på s. 175 · Hos förlaget (inloggning eller köp)

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur artiklarnas text; artiklarna läses hos utgivaren.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

12 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (9)

9 kopplingar i 6 dokument.

  1. Rskr. 1972:237 i texten
  2. Rskr. 1972:239 i texten
  3. Bet. 1972:FiU27 Finansutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts förslag om anslag för budgetåret 1972/73 till avskrivning av nya kapitalinvesteringar s. 1 i texten
  4. Bet. 1972:FiU30 Finansutskottets betänkande angående statsregleringen för budgetåret 1972/73 i texten
  5. Bet. 1972:SkU33 Skatteutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1972:90 angående komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret 1972/73, m. m. jämte m… s. 1 · s. 2 · s. 3 i texten

Visa alla 6

Doktrin (3)

3 kopplingar.

  1. Ragnemalm, Den enskilde och det allmänna, 1987 s. 161 i texten · dokumentnivå
  2. FT 1977 s. 167 Hans Ragnemalm, "EG-paragrafen" s. 175 i texten
  3. Ragnemalm, Offentligrättsliga studier, 1977 s. 86 i texten · dokumentnivå