Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i förordningen (1947:576) om statlig inkomstskatt, m.m.

1972 · 30 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 2,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 13 av 30 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1972:95, Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i förordningen (1947:576) om statlig inkomstskatt, m.m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts proposition nr 95 år 1972 Prop. 1972: 95

Nr 95

Kungl.
Maj:ts proposition méd förslag till förordning om ändring i förordningen
(1947:576) om statlig inkomstskatt, m. m.; given Stockholms slott den 21 april
1972.

Kungl.
Maj:t vUl härmed under åberopande av bilägda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden, föreslå riksdagen att bifalla de förslag om vars avlåtande
till riksdagen föredragande departerheritsche-fen hemställt.

GUSTAF ADOLF

G.
E. STRÄNG

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås samtidigt som en utredning tillsatts för en samlad
översyn av skattelagstiftningen en provisorisk omläggning av den statliga
inkomstskatteskalan innebärande skattelättnader på sammanlagt 2,4 mUj årder
kr. för inkomsttagare i alla inkomstlägen upp till 100 000 kr. Den största procentueUa
skattelättnaden sker för årsinkomster upp till 25 000 kr. I absoluta belopp är
skattelättnaden störst vid inkomster mellan 35 000 och 70 000 kr., där den
uppgår tiU 900 kr. om året.

Barnbidragen
höjs med 120 kr. om året. En häremot svarande justering av studiebidragen
föreslås samtidigt.

Dessa
åtgärder avses skola finansieras genom höjning av mervärdeskatten och de
särskilda skatterna på cigarretter, sprit, vin, öl och motorbränslen samt
genom skatt på spel enligt förslag som kommer att läggas fram senare.

I
fråga om mervärdeskatten föreslås att höjningen genomförs tUl-sammans med en
omläggning av beskattningsvärdet från värde inklusive skatt till värde
exklusive skatt. Skatten föreslås höjd från nuvarande 17,65 o/o tUl 20 o/o. I
övriga delar innebär förslaget skattehöjningar för bl. a. cigarretter med 2 öre
per styck, för sprit med ca 2 kr. per helbutelj, för vin med inemot 1 kr. per
helbutelj, för pilsner, mellanöl och starköl med 15, 20 resp. 50 öre per liter,
för bensin med 10 öre per liter och för motorbrännolja med 8 öre per liter.
Sammantaget beräknas skattehöjningarna ge 2 855 milj. kr., varav 2 400 milj.
kr. beräknas åtgå för att kompensera den sänkta statsskatten, 215 mUj. kr. för
höjda

1
Riksdagen 1972.1 saml. Nr 95

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972:95 2

barnbidrag,
200 milj. kr. för automatisk höjning av folkpensioner och 40 milj. kr. för
automatiskt höjda studiemedel och bidragsförskott samt för höjning av
studiebidrag.

I propositionen redovisas
dessutom en preliminär överenskommelse mellan regeringen samt representanter
för Svenska kommunförbundet och Svenska landstingsförbundet innebärande att
förbunden utfärdar rekommendationer till kommunema och landstingen att under
tvåårsperioden 197374 avstå från att höja kommunalskatt resp. landstingsskatt.
Endast i absolut tvingande fall kan en höjd utdebitering godtas. Denna bör i så
fall begränsas tUl 1 kr. för den sammanlagda utdebiteringen under hela
tvåårsperioden.

Den
föreslagna reformen avses träda i kraft den 1 januari 1973.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 95

1 Förslag till

Förordning om ändring i förordningen (1947: 576) om
statlig inkomstskatt

Härigenom förordnas, att 10 § 1 mom. förordningen (1947:
576) om statlig inkomstskatt skall ha nedan angivna lydelse.

10 §

Nuvarande lydelse

1 m o m.i Statlig inkomstskatt utgår för fysiska personer,
oskifta dödsbon och familjestiftelser med viss i särskild ordning bestämd procent
av nedan angivna grundbelopp.

Grandbeloppet utgör:

när beskattnmgsbar inkomst icke överstiger 15 000 kronor:
10 procent av den beskattningsbara inkomsten;

när beskattningsbar inkomst överstiger

s. 2 Kontrollera mot PDF

15 000
men icke 20 000 kr.

; 500 kr. för 15 000 kr. och 16 % av återstoden:

20 000 "

' 30
000 "

2 300 "

20 000 " '

' 22 % " '

30 000 "

' 52
500 "

4 500 "

' 30 000
" '

' 28 % "
'

52 500 "

' 70
000 "

10 800 "

' 52 500"
'

' 38 % "
'

70 000 "

' 100
000 "

17
450"

' 70
000" '

' 44 % " '

100 000 "

' 150
000"

30 650 "

' 100
000 " '

' 49 % "
'

150 000
kr.

55 150 "

' 150 000"

, 54 0/
.. .

Ändå att statlig inkomstskatt skall uttagas med mer än ICO
procent av grundbeloppet, må likväl icke den å någon del av den
beskattningsbara inkomsten belöpande skatten uppgå tUl högre belopp än som
motsvarar 54 procent av denna inkomstdel.

Med famUjestiftelse avses i denna förordning stiftelse,
som enligt de för densamma gällande stadgar har till huvudsakligt ändamål att
tillgodose viss famUjs, vissa familjers eUer bestämda personers ekonomiska
intressen.

Föreslagen lydelse

1 mom. Statlig inkomstskatt utgår för fysiska personer,
oskifta dödsbon och famUjestiftelser med viss i särskUd ordning bestämd procent
av nedan angivna grundbelopp.

Grundbeloppet utgör:

när beskattningsbar inkomst icke överstiger 15 000 kronor:
7 procent av den beskattningsbara inkomsten;

när beskattningsbar inkomst överstiger

15 000
men icke 20 000 kr.

; 050
kr.

F ö r 15 000 kr.

och 13 % av å terstoden

20 000 "
"

30 000 "

1 700 "

20 000 "

19 % " "

30 000 "
"

52 500 "

3 600 "

' 30 000
"

' 28 % "
"

52 500 "
"

70 000 "

9 900 "

' 52 500
"

' 38 % "
"

70 000 "
"

100 000 "

16
550 "

' 70 000
"

' 47 % " "

100 000 "
"

150
000"

30 650 "

' 100
000"

' 49 % "
"

150 000
kr.

55 150 "

' 150
000"

54 % " "

1 Senaste lydelse 1970:163. It Riksdagen 1972.1 saml.
Nr 95

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 95

Ändå att statlig inkomstskatt skall uttagas med mer än 100
procent av grundbeloppet, må likväl icke den å någon del av den beskattningsbara
inkomsten belöpande skatten uppgå till högre belopp än som motsvarar 54
procent av denna inkomstdel.

Med familjestiftelse avses i denna förordning stiftelse,
som enligt de för densamma gällande stadgar har till huvudsakligt ändamål att tUl-godose
viss familjs, vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1973. Äldre
bestämmelser gäUer dock vid 1973 och tidigare års taxering och vid eftertaxering
för år 1973 eller tidigare år.

2 Förslag till

Förordning om ändring i förordningen (1968: 430) om
mervärdeskatt

Härigenom förordnas i fråga om förordningen (1968: 430) om
mer-värdeskatti,

dels att 13, 14 och 59 §§ samt anvisningarna tiU 14 §
skall ha nedan angivna lydelse,

dels att anvisningarna till 59 §- skall upphöra att gälla.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 §3

Skatten utgår med 15 procent Skatten utgår med 20 procent

av beskattningsvärdet. av beskattningsvärdet.

14 §

Beskattningsvärdet utgör Beskattningsvärdet utgör

1)
vid omsättning
av byggnad 1) vid omsättning av byggnad eller monteringsfärdigt
hus samt eller monteringsfärdigt hus samt
vid servering eller ramsuthyrning vid servering eller ramsuthyrning 60 procent av vederlaget inräknat 55 procent av vederlaget exklusive
skatt och, vid uttag, 60 procent av skatt och, vid uttag, 55 procent saluvärdet inräknat skatt, av saluvärdet exklusive skatt,

2)
vid annan
omsättning veder- 2) vid annan omsättning vederlaget
inräknat skatt och, vid uttag, laget
exklusive skatt och, vid ut-saluvärdet inräknat skatt. tag, saluvärdet exklusive skatt.

Bestämmelserna i första stycket Bestänunelserna i första stycket

1 gäller även beträffande bygg- 1 gäller
även beträffande bygg

nads- eller anläggningsentreprenad nåds-
eller anläggningsentrepre-

och annan tjänst som avser fastig- nad
och annan tjänst som avser

het. För tjänst som avser yttre fastighet.
För tjänst som avser ytt-

vatten- eller avloppsledning, väg, re
vatten- eller avloppsledning,

gata, bro, spåranläggning, flygfält, väg,
gata, bro, spåranläggning,

1 Förordningen omtryckt 1969: 237.

2 Senaste lydelse 1970: 166.

3 Senaste lydelse 1970:166.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

hamn, kanal eller annan farled och för tjänst enligt 10 §
5 är dock procenttalet endast 20.

(Se vidare anvisningarna.)

Föreslagen
lydelse

flygfält, hamn, kanal eller annan farled och för tjänst
enligt 10 § 5 är dock procenttalet endast 17.

(Se vidare anvisningarna.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

59 §*
15

Mervärdeskatt
utgår med procent av beskattningsvärdet. För monteringsfärdigt hus utgår dock
skatten med 9 procent av beskattningsvärdet.

Beskattningsvärdet
är lika med varans värde, beräknat enligt 3 § tulltaxeringsförordningen den
13 maj 1960 (nr 391), med tillägg av tull samt annan statlig avgift eller
skatt, mervärdeskatten inbegripen.

Mervärdeskatt utgår med 20 procent av beskattningsvärdet.
För monteringsfärdigt hus utgår dock skatten med 11 procent av beskattningsvärdet.

Beskattningsvärdet
är lika med varans värde, beräknat enligt 3 § tulltaxeringsförordningen
(1960: 391), med tillägg av tull samt annan statlig avgift eller skatt än
mervärdeskatt. Vid bestämmande av beskattningsvärdet iakttages att i fall som
avses i 6 § 2 mom. tulltaxeringsförordningen beskattningsvärdet är lika med
det belopp som betingats för reparation med tillägg som i andra stycket sägs,

i fall som avses i 6 § 3 och 4 mom. tulltaxeringsförordningen
avdrag får medges för vad som i annan ordning belagts med mervärdeskatt,

i fall som
avses i 6 § 5 mom. tulltaxeringsförordningen avdrag får medges för värdet av
svenskt konstruktionsarbete eller annan liknande prestation.

(Se vidare anvisningarna.)

till 14 §5

I beskattningsvärdet ingår i fö- I beskattningsvärdet ingår i fö-

rekommande
fall även annan stat- rekommande fall annan statlig

lig skatt eller avgift än mervärde- skatt eller avgift än mervärde

skatt, skatt.

Med vederlag avses vid omsättning mot kontant betalning
den erhållna likviden minskad med rabatt som direkt avgår från likviden och
vid annan omsättning det pris som överenskommits vid avtalets ingående enligt
då utfärdad faktura eller annan handling. I vederlaget skall inräknas
avbetalningstillägg, finansieringstillägg, ränta och annat pristUl-lägg som
skall erläggas av köparen enligt avtalet. Utställes i samband med avtalet växel
eller annat skuldebrev för betalningen, utgöres det avtalade priset av belopp
enligt sådan handling med tillägg av kontant likvid som därutöver erlagts.
Detta gäller även om lägre pris anges i faktura eller liknande handling.

Vid beräkning av beskattningsvärde eller skattepliktig
omsättning får avdrag icke göras för s. k. vUlkorlig rabatt som utgår vid
betalning inom viss tid. Ej heller får avdrag göras för diskonto vid
diskontering av kundväxel.

Vid omsättning som innebär att ny eller renoverad bilmotor
lämnas tUl bestämt pris mot att en renoveringsbar bilmotor av samma slag tages

* Senaste lydelse 1970:166. » Senaste lydelse 1970:183.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 95

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

i
byte utan särskUd värdering, skall i beskattningsvärdet icke inräknas något
värde för den inbytta motorn. Vad nu sagts gäller även vid annan jämförlig
omsättning.

Varas
saluvärde bestämmes enligt ortens pris enligt samma grunder som föreskrives i
kommunalskattelagen.

Vid
sådan försäljning av vara i förening med varans inmontering i fastighet som ej
utgör byggnads- eller anläggningsentreprenad och ej ingår såsom ett led i sådan
entreprenad, exempelvis försäljning i förening med inmontering av enbart spis
eller kylskåp, utgöres beskattningsvärdet av hela vederlaget. Uttages särskild
ersättning för inmonteringen, bestämmes beskattningsvärdet för denna del av
vederlaget enligt vad som gäller för tjänst som avser fastighet.

Vid
skattepliktig omsättning av Vid skattepliktig omsättning av

inventarium
eller annan tillgång inventarium eUer annan tillgång

som tillhör verksamhet utgöres som tillhör verksamhet utgöres

beskattningsvärdet alltid av ve- beskattningsvärdet alltid av ve

derlaget eUer saluvärdet eller, i derlaget eller saluvärdet eller, i

fråga om monteringsfärdigt hus, fråga om monteringsfärdigt hus,

60 procent av vederlaget eller sa- 55 procent av vederlaget eller sa

luvärdet, luvärdet.

Utgår
gemensamt vederlag för såväl skattepliktig som icke skattepliktig omsättning
bestämmes beskattningsvärdet genom uppdelning av vederlaget efter skälig grund.

Vid
omsättning av byggnad anses särskild ersättning för tjänst som avses i 10 § 5
som vederlag för sådan tjänst.

Vid
försäljning av byggnad och mark bestämmes det på byggnaden belöpande vederlaget
tiU skillnaden mellan hela vederlaget minskat med särskUd ersättning för tjänst
som avses i 10 § 5 och saluvärdet av marken vid försäljningstillfället. Ingår
i saluvärdet av marken värde som enligt anvisningarna till 9 § skall anses som
omsättning av skattepliktig tjänst, bestämmes beskattningsvärdet härför enligt
14 § andra stycket. Motsvarande gäller vid annan omsättning av byggnad eller
mark som utgör lagertillgång i byggnadsrörelse. Uttages del av byggnad bestämmes
beskattningsvärdet till skälig del av beräknat saluvärde för hela byggnaden.
Vad nu sagts gäller även i fråga om sådant värde som avses i anvisningarna tiU
9 §, när mark uttages för att delvis användas för annat ändamål än för
stadigvarande brak i byggnadsrörelsen.

Med
monteringsfärdigt hus förstås hus avsett för stadigvarande bruk, som för
uppförande på fast grand levereras antingen i form av färdigställda
byggnadselement, innefattande fullständig sats av bjälklags-, vägg- och
takkonstruktioner med tUlhörande beklädnads- och isole-ringsmateriel samt
byggnadssnickerier, eller på motsvarande sätt fär-digmonterat.

Deima
förordning träder i kraft den 1 januari 1973.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 95 7

3 Förslag till

Förordning om ändring i förordningen (1961: 394) om
tobaksskatt

Härigenom förordnas, att 2 § förordningen (1961: 394) om
tobaksskatt skall ha nedan angivna lydelse.

2 §1 För tobaksvara utgår skatten med nedan angivna, i
förhållande till varans myckenhet bestämda belopp, nämligen:

Varuslag Vikt för 1 st. gram Belopp
för

1 st. öre 1 kg kr.

Cigarrer och cigariller

grupp I................. t. o. m. 1,7 12,0

II ................. över l,7t. o. m. 3,0 15,7

III................ " 3,0 " 5,0 18,6

IV ................. " 5,0 26,0

Cigarretter

grupp I.................. t. o. m. 0,85 13,9

II .................. över 0,85 t.
o. m. 1,20 18,9

III................ " 1,20"
1,55 23,4

IV ................. " 1,55
" 1,90 27,4

V.................. " 1,90 31,4

Röktobak................ 64: -

Tuggtobak.............. 21:60

Snus....................... 9: 10

För cigarrettpapper och cigarretthylsor utgår skatten med
5 öre för

varje påbörjad längd av 100 millimeter av ett blad eller en hylsa för

framställning av en cigarrett.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1973.

4 Förslag till

Förordning om ändring i förordningen (1960: 253) om
tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker

Härigenom förordnas, att 7 § förordningen (1960: 253) om
tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 §2

För lagrat lättöl, öl, starköl För lagrat lättöl, öl, starköl och

och läskedrycker skaU, där ej an- läskedrycker
skall, där ej annat

nat följer av 8 §, skatt erläggas följer
av 8 §, skatt erläggas av till-

av tillverkare eller, vid införsel verkare
eller, vid införsel till lan-

till landet, den som i tullhänseen- det,
den som i tullhänseende är

de är att anse som varuhavare. att anse som
varuhavare. Skatten

Skatten utgår för liter med utgår för liter med

tolv öre för lagrat lättöl, tolv öre för lagrat lättöl,

1 Senaste lydelse 1970: 5.

2 Senaste lydelse 1971: 249.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Föreslagen
lydelse

sjuttiofem öre för öl av typ A,

en krona
femtio öre för öl av typ B,

två
kronor femtio öre för starköl, och

trettiotre öre för läskedrycker.

Nuvarande lydelse

sextio öre för öl av typ A, en krona trettio öre för öl av
typ B,

två kronor för starköl, och

trettiotre öre för läskedrycker.

Skattskyldigheten inträder för vara, som tillverkas inom
landet, då varan utlämnas från tillverkningsstället eUer, såvitt angår öl eller
starköl, där fortares samt för vara, som införes till landet, när införseln
sker.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1973.

5 Förslag till

Förordning om ändring i förordningen (1957: 209) om skatt
pä sprit och vin

Härigenom
förordnas, att 2 § 1 mom. förordningen (1957: 209) om skatt på sprit och vin
skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

2S

1 m
o m.i Skatten upptages vid detaljhandelsbolagets inköp av sprit och vin och
utgår, där ej annat i 2 mom. stadgas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

a)
för sprit dels
med en grundavgift för liter motsvarande 42 öre för varje hel volymprocent
alkohol dels med en procentavgift motsvarande 50 procent av utminuteringspriset;
samt

b)
för vin dels
med en grundavgift, såvitt avser vin med en al-koholhalt överstigande 14 volymprocent
(starkvin), av 4 kronor 40 öre för liter och, såvitt avser annat vin (lättvin),
av 92 öre för liter dels med en procentavgift motsvarande 36 procent av utminuteringspriset.

a)
för sprit dels
med en grundavgift för liter motsvarande 45 öre för varje hel volymprocent
alkohol dels med en procentavgift motsvarande 50 procent av utminuteringspriset;
samt

b)
för vin dels
med en grundavgift, såvitt avser vin med en alko-holhalt överstigande 14
volymprocent (starkvin), av 5 kronor 20 öre för liter och, såvitt avser annat
vin (lättvin), av 1 krona 60 öre för liter dels med en procentavgift motsvarande
36 procent av utminuteringspriset.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utminuteringspriset utgöres av det belopp, som, skatten
inberäknad, betingas vid varornas utminutering.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1973. '
Senaste lydelse 1970: 570.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 95 9

6 Förslag tiU

Förordnmg om ändring i förordningen (1966: 21) om särskild
skatt på motorbränslen

Härigenom förordnas, att 2 § förordningen (1966: 21) om
särskild skatt på motorbränslen skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§i

Skatten utgår för bensin med Skatten
utgår för bensin med

femton, för brännolja med tretton tjugofem, för brännolja
med tju-

och för gasol med tolv öre för Ii- goett och för gasol med tjugo öre

ter. för liter.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1973.

7 Förslag till

Förordning om ändring i tulltaxan (1971: 920)

Härigenom förordnas, att Anm. efter tulltaxenr 22.10 och
24.02 tulltaxan (1971: 920) skaU ha nedan angivna lydelse.

22 kap. Drycker, sprit och ättika

Anm. För spritdrycker eller viner, vilka införes i den
ordning som anges i 12 § 4 mom. c) rusdrycksförsäljningsförordningen (1954:
521), utgår, om tullfrihet ej åtnjutes, tull med följande belopp, räknat för
helbutelj om 75 centiliter:

Cognac.........................................................................
57:

Armagnac, brandy, eau-de-vie och whisky.....................
48:

Andra spritdrycker, ej hänförliga till tulltaxenr 22.08 ... 42:

Vin:

musserande:

champagne.............................................................
26:

annat.....................................................................
17:

andra slag med en alkoholhalt:

överstigande 14 volymprocent................................
17 :

ej överstigande 14 volymprocent..........................
5;

För spritdrycker eller viner, vilka införes i den ordning
som anges i 12 § 4 mom. h) rusdrycksförsäljningsförordningen, utgår tull med av
partihandelsbolaget för rusdrycker fastställt belopp, motsvarande:

1.
tull enligt vad
i 22 kap. sägs;

2.
omsättningsskatt
enligt 2 § 1 mom. förordningen (1957: 209) om skatt på sprit och vin; samt

3.
mervärdesskatt
enligt förordningen (1968:430) om sådan skatt.

För starköl som införes enligt första och andra styckena
utgår tull med 4 kronor för liter.

1 Senaste lydelse 1970: 572.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 95 24 kap. Tobak

10

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anm.
För tobaksvaror, vilka införes i den ordning som avses i 1 § andra stycket
förordningen (1961: 394) om tobaksskatt eller i förordningen (1966: 394) om
rätt för resande m. fl. att införa varor tull- och skattefritt, utgår, om
tullfrihet ej åtnjutes, tull med följande belopp:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Varuslag

Vikt för 1
st. gram

Belopp för

opaginerad Kontrollera mot PDF

Cigarrer
och cigariller

högst 3

20

mer än 3

40

Cigarretter

högst 0,85

16

över
0,85 t. o. m. 1,20

22

" 1,20

30

Andra
slag av färdiga to-

baksvaror

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1973.

8 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947: 529) om allmänna barnbidrag

Härigenom förordnas, att 1 § lagen (1947: 529) om allmänna
barnbidrag skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen lydelse

1 §'

För
barn, som är svensk medborgare och bosatt i riket, skall av allmänna medel
såsom bidrag till barnets uppehälle och uppfostran utgå allmänt barnbidrag
med 1 200 kronor om året i enlighet med vad nedan närmare stadgas.

För barn, som är svensk medborgare och bosatt i riket,
skall av allmänna medel såsom bidrag till barnets uppehäUe och uppfostran utgå
allmänt barnbidrag med 1 320 kronor om året i enlighet med vad nedan närmare
stadgas. Allmänt bambidrag skall utgå jämväl för här i riket bosatt barn, som
icke är svensk medborgare, såframt barnet fostras av någon som är bosatt och
mantalsskriven i riket eller ock barnet eller endera av dess föräldrar sedan
minst sex månader vistas i riket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1973. 1 Senaste
lydelse 1970:146.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 95 11

9
Förslag tUl

Lag
om ändring i förordningen (1964: 400) om förlängt barnbidrag

Härigenom
förordnas, att 1 § förordningen (1964: 400) om förlängt barnbidrag skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

1 §1

Bara, som deltager i undervis- Barn, som
deltager i undervis

ningen i grundskola eller motsva- ningen i grundskola eller motsva

rande undervisning i skola som rande undervisning i skola som

avses i 33 eller 34 § skollagen, avses i 33 eller 34 § skollagen,

äger, från och med kvartalet efter äger, från och med kvartalet efter

det under vilket barnet fyllt sex- det under vilket barnet fyllt sex

ton år, rätt tUl studiehjälp i form ton år, rätt till studiehjälp i form

av förlängt barnbidrag med ett- av förlängt barnbidrag med ett-

himdra kronor i månaden. hundratio kronor i månaden.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1973.

10
Förslag till

Lag
om ändring i studiehjälpsreglementet (1964: 402)

Härigenom
förordnas, att 9 § studiehjälpsreglementet (1964: 402) skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

9 §

Studiebidrag utgår med Studiebidrag utgår med

etthundra
kronor i månaden. etihundratio kronor i månaden.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1973.

Senaste
lydelse 1970; 270.

'-
Reglementet omtryckt 1970: 267.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 95 12

Utdrag
av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 21 april 1972.

Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden
STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG,
BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, CARLSSON.

Chefen
för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam beredning
med statsrådets övriga ledamöter fråga om sänkning av den statliga
inkomstskatten, m. m. och anför.

De
senaste reformerna på statsbeskattningens område har åsyftat att dels lindra
beskattningen för de lägre inkomsttagarna, dels justera den progressiva
statsskatteskalan med hänsyn tUl den förändring av beskattningen som
automatiskt inträder på grund av pris- och lönehöjningar. De senaste åren har
präglats av förhållandevis starka pris- och lönehöjningar samt kommunala
skattehöjningar varför en justering av den statliga skatteskalan redan nu, två
år efter 1970 års skattereform, är nödvändig.

Genom
beslut av riksdagen hösten 1971 (FiU 1971: 47, rskr 1971: 293) begärdes att
regeringen skulle tUlsätta en parlamentarisk utredning för en mera vittgående
översyn av skattesystemet. Direktiven för detta utredningsarbete föreligger nu
och offentliggörs samtidigt med att denna proposition om en provisorisk
skattereform nu läggs fram.

Utredningen
har enligt direktiven fått sig förelagt ett mycket omfattande arbete. Det blir
frågan om att konstruera ett skattesystem, som på ett tillfredsställande sätt
beaktar skattebördomas rättvisa fördelning, avvägningen mellan direkt och
indirekt skatt samt graden av progressi-vitet i statsbeskattningen. Härtill
skall utredningen pröva de marginaleffekter som uppstår vid stigande
inkomster, när skatteprogressiviteten kombineras med avtrappningen av de inkomstprövade
sociala bidragen. Ett nytt skattesystem skall med hänsyn tUl det
statsfinansiella perspektivet ge oförändrade skatteinkomster, eftersom de
åtaganden som staten har att svara för inte gör det sannolikt att det totala
skatteuttaget skall kunna minska inom överblickbar framtid.

Utredningens
arbetsuppgifter och det förhållandet att det i utredningen kommer att finnas
representanter för olika uppfattningar om hur ett lämpligt skattesystem skall
konstrueras innebär med all sannolikhet att utredningsarbetet blir både komplicerat
och tidskrävande.

Pris-
och löneutvecklingen under senare år gör emellertid, som jag tidigare nämnt,
ett omedelbart skattepolitiskt ingripande nödvändigt.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 95 13

Detta
bör ske genom en begränsad justering av statsskatteskalan. Förslaget bör ses
som en provisorisk åtgärd i avvaktan på utredningens resultat.

En
förutsättning för det nu aktuella skatteförslaget är att finanspolitiken inte
försvagas. I den kompletteringsproposition som inom kort kommer att framläggas
för riksdagen redovisas en större tillförsikt i fråga om en förväntad
konjunkturuppgång än den bedömning som gjordes i finansplanen. Med hänsyn till
den underbalansering av statsbudgeten som nu förutses för nästa budgetår kan
en skattereform försvaras endast om den är finanspolitiskt neutral till sin
funktion. En försvagning av finanspolitiken skulle nödvändiggöra en inte
acceptabel ränte-och kreditpolitik. Ett avgörande skäl är vidare att staten
inte genom ökad upplåning försvårar de kommunala anspråken på kapitalmarknaden,
som förutsätts i den preliminära överenskommelse mellan regeringen och
representanter för kommunförbunden som redovisas i det följande.

Jag
föreslår en omläggning av den statliga inkomstskatteskalan innebärande
skattelättnader för alla inkomsttagare upp till en årsinkomst av ca 100 000 kr.
Skattereformen innebär den största reduktionen i procent för årsinkomster upp tUl
25 000 kr. och i absoluta belopp för dem som har årsinkomster meUan 35 000 och
70 000 kr. Vid högre årsinkomster blir skattesänkningen mindre och försvinner
helt vid en årsinkomst av 100 000 kr. Skattesänkningen uppgår i inkomstskiktet
35 00070 000 kr. till 900 kr. per år, ett belopp som i dessa inkomstlägen med
nu utgående marginalskatt kan likstäUas med en mer än dubbelt så stor inkomsthöjning.

Skatteförslaget innebär en
reduktion av statsskatteskalan och därmed marginalskatten med 3 procentenheter
upp till årsinkomster på ca 35 000 kr. De effekter som åsyftats med 1970 års
skattereform för dessa in-komsttagargrupper kan därmed anses återvunna.
Sänkningen med 3 procentenheter motsvarar tämligen väl den kommunala
skattehöjning som ägt rum under tvåårsperioden 197172. Den föreslagna sänkningen
av den statliga inkomstskatten medför ett skattebortfall på 2,4 miljarder kr.
Detta skattebortfall föreslås bli kompenserat genom höjning av den indirekta
beskattningen. Skattereformen får således karaktär av en omläggning med sikte
på att lindra den direkta statsskatten. En höjning av den indirekta
beskattningen slår igenom på priserna och aktualiserar därigenom vissa av
sociala skäl betingade kompensationer. Folkpensioner, bidragsförskott och
studiemedel räknas upp automatiskt enligt redan gällande bestämmelser. Efter
samråd med föredragande statsråd i social- resp. utbildningsdepartementen
föreslår jag att allmänna barnbidrag och studiebidrag höjs i motsvarande grad
för att behålla sina realvärden. Höjningen av barnbidraget bör bestämmas till
120 kr. per år. En häremot svarande justering av studiebidragen föreslås. Den

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 95 14

förutsedda priseffekten genom höjningen av den indirekta
beskattningen höjer basbeloppet med åtföljande justering av folkpensionen, bidragsförskott
och studiemedlen.

Finansieringen av reformen bör ske genom höjning av
mervärdeskatten och skatterna på cigarretter, sprit, vin, maltdrycker och
motorbränslen samt genom skatt på spel enligt förslag som jag avser anmäla
senare på grundval av ett betänkande (Ds Fi 1972: 2), som nyligen lämnats av
punktskatteutredningen.

Mervärdeskatten utgör f. n. 15 o/o av beskattningsvärdet.
Detta värde utgörs normalt av priset inkl. skattens belopp. Skattesatsen 15 o/o
motsvarar 17,65 o/o av priset exkl. skatt. I vissa fall utgår skatten enligt
gällande skattesats på reducerade beskattningsvärden. Sålunda gäller i fråga om
monteringsfärdiga hus, byggnadsentreprenader, servering och rumsuthyrning att
skatten beräknas på 60 o/o av vederlaget inkl. skatt. För gatuarbeten och andra
liknande entreprenadarbeten m. m. beräknas skatten på endast 20 o/o av
vederlaget inkl. skatt. Dessa reduceringsregler innebär vid nuvarande
skattesats 15 o/o en effektiv skattebelastning av 9 o/o resp. 3 o/o. Räknat på
pris före skatt motsvarar dessa ett skattepålägg av 9,89 o/o resp. 3,09 o/o.

Vid den nu nödvändiga höjningen av mervärdeskatten
förordar jag, att beskattningsvärdet ändras från värde inkl. skatt till värde exkl.
skatt. Därmed kan skattesatsen bestämmas till 20 o/o, och man undgår öppen
debitering med brutet procenttal. Den nya skattesatsen 20 o/o motsvarar 16,67
o/o på priset inkl. skatt och innebär således vid jämförelse med nu utgående
skattesats en höjning med 1,67 procentenheter.

Den förordade ändringen av beskattningsvärdet bör ge
oförändrad effekt även i de fall skatt beräknas på reducerade
beskattningsvärden. Detta kräver en justering av gällande reduceringstal och
jag förordar därför att nuvarande reduceringar av beskattningsvärdena till 60
o/o och 20 o/o ändras tiU resp. 55 o/o och 17 o/o. Detta ger en effektiv
beskattning av 11 o/o och 3,4 o/o. Förstnämnda procenttal bör gälla som skattesats
vid import av monteringsfärdiga hus.

I övrigt förordar jag följande ändringar i den s. k,
punktbeskattningen. Tobaksskatten höjs för cigarretter i samtliga
skatteklasser med 2 öre per styck. För andra tobaksvaror än cigarretter
föreslås ingen höjning. Skatten på maltdrycker höjs per liter räknat med 15 öre
för pilsner, 20 öre för mellanöl och 50 öre för starköl. De nya skattesatserna
skulle därmed bli 75 öre, 1 kr. 50 öre resp. 2 kr. 50 öre. I fråga om skatten
på sprit och vin höjs grundavgiften per liter för sprit från 42 öre till 45 öre
för varje hel volymprocent alkohol, för starkvin frän 4 kr. 40 öre till 5 kr.
20 öre och för lättvin från 92 öre tiU 1 kr. 60 öre. Detta innebär en höjning
av skatten per helbutelj med ca 1 kr. 80 öre för brännvin, med ca 95 öre för
starkvin och med ca 80 öre för lättvin. Viss hänsyn har härvid tagits till att
lättvinet f. n. beskattas förhållandevis lindrigare än

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 95 15

både annat vin och maltdrycker. SlutUgen höjs den
särskilda skatten på motorbränslen med 10 öre per Uter för bensin och med 8 öre
per liter för brännolja och gasol. De förordade höjningarna av skatterna på cigarretter,
sprit och vin föranleder motsvarande justeringar av de s. k. schablontullarna
på dessa varor.

Sammanlagt beräknas dessa höjningar i den indirekta
beskattningen ge 2 855 milj. kr. för år räknat enligt följande.

Mervärdeskatt 1 900 milj. kr.

Skatt på sprit, vin, öl och cigarretter 380 "

Skatt på
motorbränslen 500" "

Skatt på
spel (enligt utredningsförslag) 75 "

Summa 2 855 milj. kr.

Av totalbeloppet beräknas 2 400 mUj. kr. gå åt för sänkt
statsskatt, 215 mUj. kr. för höjda bambidrag, 200 mUj. kr. för automatisk
höjning av folkpensioner och 40 mUj. kr. för automatiskt höjda studiemedel och
bidragsförskott samt för höjning av studiebidrag.

Ett särskilt problem är utvecklingen på den kommunala
skattesidan. Både kommuner och landsting har av många skäl bl. a. ett fortgående
reformarbete och betydande lönehöjningar för de anställda kraftigt höjt sina
utdebiteringar under senare år. Delvis har härigenom de skattelättnader som
åsyftats med 1970 års skattereform eliminerats, vilket hos skattebetalarna
förorsakat irritation och besvikelse. Det är nödvändigt att så långt möjligt
skapa garantier mot en liknande utveckling av den konmiunala utdebiteringen i
samband med den nu förordade reformen. Efter överläggningar mellan regeringen
och representanter för Svenska kommunförbundet och Svenska landstingsförbundet
har en preliminär överenskommelse träffats om vissa riktlinjer för den kommunala
skattepolitiken under åren 1973 och 1974. Överenskommelsen innebär att
förbunden utfärdar rekommendationer till kommuner och landsting att under
tvåårsperioden 197374 avstå från att höja kommunalskatt resp. landstingsskatt.
Endast i absolut tvingande fall kan höjd utdebitering godtas. Denna bör i så
fall begränsas till en krona för den sammanlagda utdebiteringen under hela
tvåårsperioden. Överenskommelsen bör ses mot bakgrand av den pågående
utredningen om arbets-och kostnadsfördelningen mellan stat och kommun samt den
utredning om skattesystemet som nu tiUsatts.

Den överenskommelse som träffats är unik i
skattepolitikens historia och ger ett glädjande vittnesbörd om att staten och
kommunerna har kunnat ena sig om gemensamma linjer i det skattepoUtiska
handlandet tUl båtnad för medborgarna i deras egenskap av skattebetalare.

Vid varje skattereform aktualiseras fördelningspolitiska
överväganden. 1970 års skattereform var ett klart uttryck för viljan att med skattepolitiken
som medel åstadkomma en mera rättvis fördelning av skatte-

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972:95 16

belastningen med hänsyn till inkomst och
betalningsförmåga. Skatteförslaget hade en klart omfördelande profil till förmån
för låginkomsttagarna. PoHtiken har sedermera följts upp med speciell
inriktning på barafamiljerna i de lägre och medelstora inkomstlägena. Jag
syftar då på förstärkningen av bostadstilläggen från den 1 april 1972. Förbättringen
av bostadstilläggen innebär en betydelsefull familjepolitisk reform. Frågan om
en ytterligare förstärkning av det familjepolitiska stödet samt de frågor som
berör marginaleffekterna i det familjepolitiska stödsystemet behandlas i ett
betänkande, som om några månader kommer att läggas fram av familjepolitiska
kommittén. Efter remissbehandling av detta betänkande kommer de famUjepolitiska
frågorna att tas upp till prövning.

I det framlagda förslaget kommer marginalskatten att
reduceras med 3 procentenheter vid årsinkomster upp till 35 000 kr., dvs. så
att sänkningen omfattar flertalet av den heltidsarbetande befolkningen. Naturligtvis
hade det varit önskvärt att kunna sänka marginalskatten ytterligare. Att så
inte skett förklaras helt enkelt av de stora merkostnader som varje ytterligare
marginalskattesänkning innebär. Eftersom varje sådan justering måste betalas
med höjd mervärdeskatt, inställer sig den naturliga återhållsamheten på grund
av de åtföljande priseffekterna. Den här föreslagna indirekta skattehöjningen beräknas
höja konsumentprisindex med ca 2 o/o år 1973. Omfördelningen av skattebördan
vid detta tillfäUe har bedömts inte kunna drivas längre. Emellertid har
barnfamiljer och folkpensionärer i förslaget garanterats full kompensation för
prisstegringen, och inkomsttagare i de vanligen förekommande inkomstlägena gör
en klar vinst genom den sänkta statsskatten.

Skatteskalans effekter, bostadstUläggens storlek i olika
inkomstlägen och den preliminära överenskommelsen mellan regeringen och
representanter för Svenska kommunförbundet och Svenska landstingsförbundet
redovisas som bilagor 14 till detta protokoll.

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemstäUer jag, att Kungl. Maj:t
föreslär riksdagen

att antaga inom finansdepartementet upprättade förslag
till

1)
förordning
om ändring i förordningen (1947: 576) om statlig inkomstskatt,

2)
förordning
om ändring i förordningen (1968: 430) om mervärdeskatt,

3)
förordning
om ändring i förordningen (1961: 394) om tobaksskatt,

4)
förordning
om ändring i förordningen (1960: 253) om tillverkning och beskattning av malt-
och läskedrycker,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1972: 95 17

5)
förordning
om ändring i förordningen (1957: 209) om skatt på sprit och vin,

6)
förordning
om ändring i förordningen (1966: 21) om särskild skatt på motorbränslen,

7)
förordning
om ändriiig i tulltaxan (1971: 920),

8)
lag om
ändring i lagen (1947: 529) om allmänna barnbidrag,

9) lag om ändring i förordningen (1964: 400) om förlängt
barnbidrag,

10) lag om ändring i studiehjälpsreglementet (1964: 402).

Ärendet bör behandlas under riksdagens vårsession.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att
till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga tiU detta
protokoll utvisar.

Ur protokoUet: Britta Gyllensten

opaginerad Kontrollera mot PDF

. Bilaga 1

Skatteskalor samt total marginalskatt

Kommunal utdebitering = 24 kr. per skattekrona

Årsinkomst»

Beskattningsbar

Skatteskala,

i %

enligt

Total marginalskatt'.

i %,

(avrunda

de tal)

inkomst kr.

enligt

kr.

nuv.

regler

förslaget

nuv. regler

förslaget

1

2

3

4

5

6

_

- 20 100

_

- 15
000

10

7

(-3)

39,0

36,0 (-

-3,0)

20 100-

- 25 100

15 000-

20 000

16

13

(-3)

45,0

42,0 (-

-3,0)

25 100-

- 30 700

20 000-

- 25 500

22

19

(-3)

51,0

48,0 (-

-3,0)

30 700-

- 34 400

25 500-

- 30
000

22

19

(-3)

61,2

57,6 (-

-3,6)

34 400-

- 53 200

30 000-

- 52 500

28

28

62,4

62,4

53 200-

- 70 700

52 500-

70 000

38

38

62,0

62,0

70 700-

-100 700

70 000-

-100 000

44

47

( + 3)

68,0

71,0 (-t-3,0)

100 700-

-150 700

100 000-

150
000

49

49

73,0

73,0

150 700-

150 000-

54

54

78,0

78,0

' För ensamstående samt för gift skattskyldig utan
förvärvsavdrag. ' Härmed avses statlig och kommunal inkomstskatt samt
folkpensionsavgift.

Bilaga 2

IndiTiduella ?erkiiingar av den sänkta statsskatten

Kommunal utdebitering = 24 kr. per skattekrona

Årsin-

Total skatt',

i kr.,
enligt

Skattesänk-

Skattesänkning, i

komst

nuvarande regler för

ning, i kr.,

procent för

kr.

enligt för-

------

gift'

ensamstående

slaget

gift»

ensamstående

1

2

3

4

5

6

10 000

488

2 288

151

30,9

6,6

15 000

2 473

4 273

299

12,1

7,0

20 000

4 449

6 249

447

10,0

7,2

25 000

6 718

8 518

596

8,9

7,0

30 000

9 282

11082

745

8,0

6,7

35 000

12 293

14 093

900

7,3

6,4

40 000

15 425

17 225

900

5,8

5,2

45 000

18 545

20 345

900

4,9

4,4

50 000

21665

23 465

900

4,2

3,8

60 000

27 873

29 673

900

3,2

3,0

70 000

34 073

35 873

900

2,6

2,5

80 000

40 828

42 628

622

1,5

1,5

90 000

47 628

49 428

322

0,7

0,7

100 000

54 428

56 228

22

0,0

0,0

125 000

72 641

74 441

' Med total skatt avses statlig och kommunal inkomstskatt
samt folkpensions-och sjukförsäkringsavgift. ' Gift skattskyldig, vars make
saknar inkomst.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 3

Bostadstillägg för bamfamiljer

enligt de regler som gäller från 1.1. 1973

Statliga bostadstillägget = 75 kr./mån. för varie barn,
dvs. 900 kr./år. Kommunala bostadstilläggen täcker max. 80 % av månadshyra
mellan 400 kr. och

för fam. med 1 -2 barn 650 kr., " " "
3-4" 800 kr., " " " 5- " 925
kr. Fullt bidrag utgår upp tiU en taxerad inkomst av 21 000 kr. (för familjen
gemensamt).

Statligt och kommunalt bostadstillägg per år:

Taxerad

Ibam»

2 barn»

3 barn»

4 barn

5 bam»

Reduk-

inkomst

:, kr.

tion

10 000

3 300

4 200

6 540

7 440

9 540

15 000

3 300

4 200

6 540

7 440

9 540

21000

3 300

4 200

6 540

7 440

9 540

-

25 000

2 820

3 720

6 060

6 960

9 060

- 480

30 000

1980

2 880

5 220

6120

8 220

-1320

35 OOO

1080

1980

4 320

5 220

7 320

-2 220

40 000

_

840

3 180

4 080

6 180

-3 360

45 000

_

1980

2 880

4 980

-4 560

50 000

_

780

1680

3 780

-5 760

55 000

-

_

480

2 580

-6 960

60 000

_

_

_

_

1 380

-8 160

övre
gräns för

ca

ca

ca

ca

ca

bidrag,
i

kr.

39 000

43 000

53 000

57 000

65 000

Marginaleffekten av reduktionen (avtrappningen) är:

Taxerad

inkomst,
kr.

Motsvarande ungefärlig

Marginaleffekt

årsinkomst, kr.

%

21 000-

26
000

21 600

-26 600

12

26 000-

36 000

26 600

-36 700

18:

36 000-

36 700-

-

24

Månadshyran förutsätts vara minst 650 kr.
Månadshyran förutsätts vara minst 800 kr. ' Månadshyran förutsätts vara minst
925 kr.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1972: 95 20

Bilaga 4

Överenskommelse
mellan regeringen å ena sidan och Svenska kommun' förbundet och Svenska
landstingsförbundet å andra sidan

I
anledning av att regeringen förklarat sig ämna framlägga förslag till riksdagen
om sänkningar av statsskatten från: den 1 jaiiuari 1973 har mellan regeringen
och de båda kommunförbunden träffats följande överenskommelse.

1) Styrelsema
för kommunförbundet och landstingsförbundet vill,

med starkt understrykande av nödvändigheten att den planerade reduk

tionen av statsskatten icke elimineras av kommunala skattehöjningar,

uppmana och rekommendera primär- och sekundärkommunerna att un

der tvåårsperioden 19731974 avstå från att höja kommunalskatt res

pektive landstingsskatt.

Endast
i absolut tvingande fall kan en utdebiteringshöjning godtas. Denna bör då för
tvåårsperioden begränsas tiU 1 krona räknat på den sammanlagda kommunal- och
landstingsskatten.

2) Överenskonmielsen grandas på den gemensamma
uppfattningen att ytterligare skattehöjningar måste undvikas. Därtill kommer
den omständigheten att utredningar pågår om kostnadsfördelningen och arbetsfördelningen
mellan stat och kommun samt att regeringen nu tUl-sätter en parlamentarisk
utredning med uppgift att pröva och överse skattesystemet i sin helhet.

3) Regeringen är medveten om att föratsättningen för
att kommunförbundens rekommendation skaU respekteras är att kommunema ges ett
visst ökat utrymme i fråga om långivningen inom den tillgängliga kapitalmarknaden.

4)
Regeringen och kommunförbunden
är ense om största återhåll-" samhet i sådana politiska beslut som föraiJeder
ökade anspråk på kommunemas utgiftsstat. I samma syfte skall skärpt
uppmärksamhet ägnas de statliga myndigheternas normgivande riktiinjer och
rekommendationer med hänsyn till den kommunala ekonomin.

5) Med hänsyn tUl nödvändigheten av fasta
utgångspunkter för kommuner och landsting vid behandUng av höstens statförslag
uttalar kommunförbunden sin bestämda önskan om att beslut i. ärendet fattas vid
innevarande års vårriksdag.

MARCUS BOKTR. STHLM 1972 720235

Doktrin (1)

  1. Hans-Heinrich Vogel, Om den kommunala beskattningsrätten, FT 1993 nr 1–2 s. 59, på s. 91, 92 · Hos förlaget (inloggning eller köp)

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur artiklarnas text; artiklarna läses hos utgivaren.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

37 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (35)

35 kopplingar i 22 dokument.

  1. Bet. 1975/76:FiU1 Med anledning av motion om särskild ekonomisk information i riksdagsärenden rörande utökade uppgifter för primärkommun och landstingskommun i texten
  2. Bet. 1975/76:SkU7 Med anledning av motioner om avveckling av den allmänna arbetsgivaravgiften, m. m. s. 3 i texten
  3. Bet. 1975:FiU15 Finansutskottets betänkande med anledning av propositionen 1975:51 om extra bidrag till kommuner och landstingskommuner i texten
  4. Bet. 1974:SkU17 Skatteutskottets betänkande i anledning av motioner angående den allmänna arbetsgivaravgiften s. 4 i texten
  5. Prop. 1974:1 Statsverkets tillstånd och behov under bugetåret 1974/75 i texten

Visa alla 22

Doktrin (2)

2 kopplingar i 1 dokument.

  1. FT 1993 s. 59 Hans-Heinrich Vogel, Om den kommunala beskattningsrätten s. 91 · s. 92 i texten