Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunlagen (1953:753), m.m.

1973 · 28 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 28 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1973:114, Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunlagen (1953:753), m.m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majrts proposition nr 114 år 1973 Prop. 1973:114

Nr 114

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring
i kommunallagen (1953:753), m. m.; given Stockholms slott den 6 april 1973.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda
utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min aUernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

CARL GUSTAF

SVANTE LUNDKVIST

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås all kommunallagen ändras så all kommunema
får bättre rådrum än f. n. för budgetarbetet. Enligt förslaget skall
kommunfullmäktige fastställa utgifts- och inkomststal samt uldebiteringsgrund
vid sammanträde före utgången av november i stället för som f. n. under
oktober. Tidsfristerna för kommunstyrelsens och facknämndernas budgetarbete
förskjuts i motsvarande grad.

Lagändringarna avses träda i kraft den 1 juli 1973.

1 Riksdagen 1973. 1 samL Nr 114

opaginerad Kontrollera mot PDF

Frop. 1973:114

1 Förslag till

Lag om ändring i kommunallagen (1953:753)

Härigenom
förordnas, att 13, 54, 69, 70 och 72 §§ kommunallagen (1953:753)' skall ha
nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammanträden skola av kommunfullmäktige hällas enligt
ordning, som bestämmes av fullmäktige. Sammanträde skall ock hållas, när
länsstyrelsen därom förordnar eller kommunstyrelsen eller de flesta av fuUmäktige
det begära eller ordföranden finner det nödigt.

Vid
sammanträde före utgången av juni månad eller, där enUgt 65 § så bestämts, vid
sammanträde senare under året fattas beslut i anledning av berättelsen om
föregående årets räkenskaper och förvaltning.

Vid sammanträde i oktober må- Vid sammanträde/öre utgången

nad fastsläUes
kommunens utgifts- av november månad fastsläUes

och inkomststal. kommunens utgifts- och inkomst-

stat.

Vid
sammanträde före utgången av december månad förrättas val till de befallningar
inom kommunen, vilka vid årets slut bliva lediga. Ar dä allmänna val av
fullmäktige ägt rum förrättas valen av de nyvalda fullmäktige. Dessa förrätta
även andra val, avseende tid efter utgången av nämnda år, vilka ankomma på
fullmäktige.

Skulle beträffande viss kom- Skulle beträffande viss kom-

mun
utgifts- och inkomslslaten mun utgifts- och inkomststalen

till
följd av särskilda förhållanden icke kunna fastställas i oktober månad, skall
vid sammanträde i denna månad fastställas grunden för utdebitering av den
allmänna kommunalskatt, som ingår i preliminär skatt för inkomst under nästföljande
år. Därefter skall vid sammanträde före utgången av december månad kommunens
utgifts- och inkomslslat fastställas; om skäl därtill äro, må därvid annan uldebiteringsgrund
fastställas än som beslutats vid sammanträdet i oktober månad.

lill följd av särskilda förhållanden icke kunna
fastställas före utgången av november månad, skall senast vid sammanträde i
denna månad fastställas grunden för utdebitering av den allmänna kommunalskatt,
som ingår i preliminär skatt för inkomst under nästföljande år. Därefter skall
vid sammanträde före utgången av december månad kommunens ulgifts-och
inkomststat fastställas; om skäl därtill äro, må därvid annan uldebiteringsgrund
fastställas än som beslutats tidigare.

Lagen omtryckt 1969:765.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förslag
till utgifts- och inkomstslat skall före september månads utgång uppgöras av
kommunstyrelsen; i kommun, där utgifts- och inkomststaten jämlikt 13 §
femte stycket fastställes efter oktober månads utgång, må emellertid
statförslaget uppgöras senare än nyss är sagt, dock före november månads
utgång. För upprättande av förslag till utgifts- och inkomslslat skola
kommunens övriga nämnder före den 1 september, där ej annan tid bestämmes
av kommunstyrelsen, till styrelsen ingiva sina särskilda statförslag för det
nästföljande året.

Förslag till utgifts- och inkomststat skall före oktober
månads utgång uppgöras av kommunstyrelsen; i kommun, där utgifts-och inkomslslaten
jämlikt 13 § femte stycket fastställes efter november månads utgång må emellertid
slatförslaget uppgöras senare än nyss är sagt, dock före november månads
utgång. / kommun som nu sagts skall kommunstyrelsen före oktober månads utgång
uppgöra förslag till utdebiterings-grund. För upprättande av förslag till
utgifts- och inkomslslat skola kommunens övriga nämnder före den 1 oktober, där
ej annan tid bestämmes av kommunstyrelsen, till styrelsen ingiva sina särskUda slatförslag
för del nästföljande året. Förslaget lill utgifts- och inkomststal skall från
och med dagen för kungörandet av del sammanträde med kommunfullmäktige, vid
vilket staten skall fastställas, vara offentligen tillgängligt på lämpUgt
ställe, som tillkännagives i kungörelsen.

På nämnda sammanträde upplages slatförslaget lill
granskning och fastställelse. Därvid skola anslag till utgifter, om vilka
kommunfullmäktige icke tidigare fattat beslut, samt därmed sammanhängande
frågor särskilt bUva föremål för överläggning och avgörande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

69 §

Med det belopp för skattekrona och skalteöre, som
bestämts till utdebitering för ett år, skall utgöras dels sådan allmän
kommunalskatt, som ingår i preliminär skall för inkomsl under detta år, dels
ock sådan allmän kommunalskatt, som ingår i slutlig skatt på grund av nästföljande
års taxering.

Har jämUkt
13 § femte stycket annan uldebiteringsgrund slutligen fastställts än som beslutats
vid sammanträde med kommunfullmäktige i oktober månad, skall den allmänna
kommunalskatt, som ingår i den prehminära skal-

Har jämUkt
13 § femte stycket annan uldebiteringsgrund slutligen fastställts än som
beslutals vid sammanträde med kommunfullmäktige före utgången av november
månad, skall den allmänna kommunalskall, som ingår i den

opaginerad Kontrollera mot PDF

;* Riksdagen 1973. 1 saml Nr 114

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse len för inkomsl under nästföljande år, utgöras efter den tidigare
bestämda grunden, varemot den allmänna kommunalskatt, som ingår i slutlig
skatt på grund av del därnäst följande årets taxering, skall utgöras efler den
utdebitering, som bestämts i samband med utgifts- och inkomststatens fastställande.

Föreslagen lydelse preliminära skatten för inkomst under nästföljande
år, utgöras efter den tidigare bestämda grunden, varemot den aUmänna kommunalskatt,
som ingår i slutlig skatt på grund av det därnäst följande årets taxering,
skall utgöras efler den utdebitering, som bestämts i samband med utgifts- och inkomstslatens
fastställande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kommunstyrelsen
åligger att, sedan kommunens utgifts- och inkomslslat fastställts och beslut
om utdebitering till församling och skoldistrikt delgivits styrelsen, ofördröjligen
underratta länsstyrelsen och vederbörande lokala skattemyndighet om det belopp
för skattekrona och skalleöre, som beslämts till utdebitering för nästkommande
år. Samtidigt skall kommunstyrelsen underrätta länsstyrelsen om det
sammanlagda belopp, som för nämnda år beslutats till utdebitering på grundval
av det löpande årets taxering till kommunal inkomstskatt.

1 kommun, där utgifts- och inkomslslaten jämlikt 13 §
femte stycket fastställts efter oktober månads utgång, skall så snart utdebiteringen
för den preliminära skallen fastställts särskild underrättelse härom lämnas lill
den lokala skaltemyndigheten.

Kommunstyrelsen
åligger att, sedan kommunens utgifts- och inkomstslat fastställts och beslut
om utdebitering till församling delgivits styrelsen, ofördröjligen underrätta riksskatteverket,
länsstyrelsen och vederbörande lokala skallemyndighet om del belopp för
skattekrona och skatteöre, som bestämts lill utdebitering för nästkommande år.
Samtidigt skall kommunstyrelsen underrätta länsstyrelsen om det sammanlagda belopp,
som för nämnda år beslutals till utdebitering på grundval av det löpande årets
taxering lill kommunal inkomstskatt.

I kommun, där- utgifts- och inkomslslaten jämlikt 13 §
femte stycket fastställts efter november månads utgång, skall så snart utdebiteringen
för den preliminära skatten fastställts särskild underrättelse härom lämnas lill
riksskatteverket, länsstyrelsen och den lokala skattemyndigheten.

Har
kommunfullmäktige ef före utgången av oktober månad fattat beslut om
utdebitering, skall kommunstyrelsen ofördröfligen underrätta riksskatteverket,
länsstyrelsen och den lokala skatte myndig-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:114

Nuvarande lydelse

5

Föreslagen lydelse

heten om styrelsens förslag till uldebiteringsgrund saml
om beslut om utdebitering till församling.

opaginerad Kontrollera mot PDF

man.
Kommunen äger av statsverket såsom förskott uppbära del belopp, som på
grundval av taxeringsnämnds beslut visst år (taxeringsåret) rörande taxering
till kommunal inkomstskall beslutats till utdebitering för nästkommande år.
Vad sålunda beslutats till utdebitering ingår i kommunens fordran hos
statsverket vid ingången av året näst efler del, då beslutet fattades.
Förskottet avräknas mot den allmänna kommunalskatt, som kommunen äger
uppbära av statsverket på grundval av taxeringen under året efter del, dä
förskottet enligt bestämmelsema i fjärde stycket utanordnas.

Kommun
äger av statsverket uppbära allmän kommunalskall med belopp, motsvarande vad
som skulle utgå på grundval av det antal skattekronor och skatteören, som vid
taxering för visst år påföras de till kommunen skallskyldiga, efter det
belopp för skattekrona och skalteöre, som beslämts till utdebitering för nästföregående
år. Har jämlikt 13 § femte stycket annan uldebiteringsgrund slutligen
fastställts än som beslutats vid sammanträde med kommunfullmäktige ; oktober
månad, skall till grund för utbetalningen läggas den utdebitering, som beslämls
i samband med utgifts- och inkomstslatens fastställande. Har dödsbo enligt 75
§ kommunalskatielagen medgivils befrielse från att erlägga allmän
kommunalskatt, skall belopp, som kommunen eljest ägde uppbära av statsverket,
nedsättas i motsvarande mån.

Kommun
äger av statsverket uppbära allmän kommunalskatt med belopp, motsvarande vad
som skulle utgå på grundval av det antal skattekronor och skalteören, som vid
taxering för visst år påföras de till kommunen skattskyldiga, efter det
belopp för skattekrona och skalteöre, som bestämts tUl utdebitering för nästföregående
år. Har jämUkl 13 § femte stycket annan utdebite-. ringsgrund slutligen
fastställts än som beslutats vid sammanträde med kommunfullmäktige/öre utgången
av november månad, skall till grund för utbetalningen läggas den utdebitering,
som bestämts i samband med utgifts- och inkomstslatens fastställande. Har
dödsbo enligt 75 § kommunalskatielagen medgivits befrielse från att erlägga
allmän kommunalskatt, skall belopp, som kommunen eljesl ägde uppbära av statsverket,
nedsättas i motsvarande

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 Senaste lydelse 1971:189.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:114 6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Är antalet hos länsstyrelsen registrerade kyrkobokförda
invånare i kommunen vid mitten av augusti månad taxeringsåret större än det var
vid mitten av augusti månad två år tidigare skall förskott, beräknat enligt
andra stycket, ökas i förhållande till ökningen i kommunens invånarantal mellan
angivna lidpunkter. Sådant ökat förskott ingår i kommunens fordran hos
statsverket och avräknas enligt andra stycket. Länsstyrelsen skall senast den
10 september lämna kommunen uppgift om det invånarantal och del däremot
svarande uppräknade skatteunderlag, som skall ligga lill grund för beräkningen.

Belopp,
som vid ingången av ett år utgör kommunens fordran hos statsverket enligt
första, andra och tredje styckena, skall länsstyrelsen under samma år ulanordna
till kommunen med en sjättedel å åttonde dagen i var och en av månaderna
januari, mars, maj, juli, september och november. Är kommunens fordran icke
uträknad vid utbelalningstillfället i januari månad, skall vid detta tillfälle
utbetalas samma belopp som utbetalas i november månad nästföregående år; dock
må länsstyrelsen, då särskilda skäl föranleda därtill, förordna att utbetalning
skall ske med annat belopp. Därest det i januari månad utbetalade beloppet
icke motsvarar en sjättedel av kommunens fordran, skall härav betingad
jämkning ske av det belopp, som utbetalas i mars månad.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1973.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:114

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1961:436) om församlingsstyrelse

Härigenom
förordnas, att 83 § lagen (1961:436) om församlingsstyrelse' skall ha nedan
angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kyrkorådet
åligger att, sedan församlingens utgifts- och inkomststat faslställls, ofördröjligen
giva kommun, i vilken församlingen är belägen, del av beslutet. På sätl i
kommunallagen är stadgat har kommunens styrelse därefter att underrätta länsstyrelsen
och vederbörande lokala skaltemyndighet för debitering och uppbörd av
församlingsskatt.

Kyrkorådet
åligger att, sedan församlingens utgifts- och inkomslslat fastställts, ofördröjligen
giva kommun, i vilken församUngen är belägen, del av beslutet. På sätt i kommunaUagen
(1953:753) är stadgat har kommunens styrelse därefter att underrätta riksskatteverket,
länsstyrelsen och vederbörande lokala skattemyndighet för debitering och
uppbörd av församlingsskatt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1973.

' Lagen omtryckt 1972:228.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:114

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans
Majl Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 6 april 1973.

Närvarande: Ministern för utrikes ärendena WICKMAN,
statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON,
LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG,
LIDBOM, FELDT.

Chefen för civildepartementet, statsrådet Lundkvist,
anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om senareläggning
av kommunernas budgetbeslut och anför.

Inledning

Kommuns utgifts- och inkomslslat skall enligt 13 § kommunaUagen
(1953:753; omtryckt 1969:765) (KL) normalt fastsläUas i oktober månad. Om detta
inle kan ske, får beslutet anstå intill utgången av december. Grunden för
utdebitering av allmän kommunalskatt för nästa år skall emellertid aUtid
bestämmas i oktober.

Svenska kommunförbundet har i skrivelse den 8 november
1972 tiU statsrådet och chefen för civildepartementet hemställt om lagändring
som gör det möjligt för kommunerna att förlägga beslut om skallesats och budget
tUl en senare tidpunkt än f. n. Syftet med den föreslagna ändringen är att
bättre fömtsättningar skall skapas för ett samtidigt stäUningstagande till den
kommunala utdebiteringen och till kommunens budget i övrigt.

Efter remiss har yttranden över kommunförbundets skrivelse
avgetts av statistiska centralbyrån (SCB), riksskatteverket (RSV),
länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands, Blekinge, Malmöhus, Göteborgs och
Bohus, Örebro, Gävleborgs och Västerbottens län, budgetutredningen, utredningen
om den kommunala demokratin, kommunallagsulredningen och Landstingsförbundet.
Länsstyrelserna har inhämtat yttranden från 30 kommuner. Länsstyrelserna i
Stockholms, Malmöhus och Västerbottens län har dessutom bifogat yttranden från
de lokala skattemyndigheterna i Stockholms län samt i Malmö och Umeå fögderier.

Gällande ordning m. m.

Enligt 13 § tredje stycket KL skall kommunens utgifts- och
inkomststal faslstäUas vid sammanträde med kommunfuUmäklige i oktober. Därvid
bestäms också visst belopp för skattekrona och skatteöre tUl utdebitering för
nästa år (uldebiteringsgrund eller skattesats). Om en kommun tUl följd av
särskilda förhållanden inte kan fastställa utgifts- och inkomslslaten i
oktober, skall kommunen vid sammanträde i denna månad fastställa grunden för
utdebiteringen av den aUmänna kommunal-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:114 9

skall som ingår i preliminär skall för inkomst under nästa
år (13 § femte stycket). Därefter skall kommunens utgifts- och inkomslslat
fastställas vid sammanträde före utgången av december. Om det finns skäl därtiU,
får därvid annan uldebiteringsgrund fastställas än som beslutals vid
sammanträdet i oktober. Bestämmelserna i femte stycket har tillkommit med
hänsyn till att del i större kommuner kan vara svårt att hinna med slalbehandlingen
i oktober.

Kommunstyrelsen skall före utgången av september upprätta
förslag till utgifts- och inkomstslat (54 §). I kommun, där utgifts-och inkomststalen
enligt 13 § fastställs efter utgången av oktober, kan emellertid statförslaget
upprättas senare. Detta skall dock ske före utgången av november. Om
kommunstyrelsen inte bestämmer annan tid, skaU övriga nämnder före den 1
september ge in sina slalsförslag tiU styrelsen.

Även om fullmäktige senare bestämmer annan uldebiteringsgrund
än som har beslutats vid sammanträdet i oktober, skall enligt 69 § den
preliminära skatten under nästkommande år tas ut enUgl den grund som har faslställls
i oktober.

För Stockholms kommun gäller en något annorlunda ordning. EnUgt
58 § kommunallagen (1957:50) för Stockholm (omtryckt 1969:766) skall
kommunstyrelsen före utgången av oktober upprätta förslag till utgifts- och
inkomststat. Utgifts- och inkomslslaten skall därefter fastställas vid
sammanträde med kommunfullmäktige senast den 8 december (14§).

Enligt kungörelsen (1965:496) om statistiska uppgifter
angående utdebitering av allmän kommunalskatt skall kommun senast den 5
november varje år lill SCB sända in uppgifter om bl. a. utdebiterings-grund för
nästa år. Materialet ingår i underlaget för finansplanen.

EnUgt 70 § KL skall kommun, sedan utgifts- och
inkomststaten fastställts, genast lämna uppgift lill länsstyrelsen och den
lokala skaltemyndigheten om utdebiteringsgrunden för nästföljande år. I
kommun, där utgifts- och inkomststaten enligt 13 § femte stycket fastställs
efter utgången av oktober, skall uppgift om den utdebiteringsgmnd som har
bestämts i oktober genast lämnas tUl den lokala skattemyndigheten. På grundval
av kommunernas uppgifter om skattesats fastställer RSV enligt 4§ 1 mom.
uppbördsförordningen (1953:272; omtryckt 1972:75) skattetabeller för nästa
inkomstår. För Stockholm fastställs skattetabellerna på grundval av deceniberbeslutet
om utgifts- och inkomststat.

Senast den 18 januari skall länsstyrelsen enligt 33 och 35
§§ uppbörds-förordningen sända ut skattetabeller och debetsedlar, avseende
preliminär A-skalt, till de skattskyldiga.

Enligt 12 § uppbördskungörelsen (1967:626) skall lokal
skattemyndighet senast den 1 december lämna länsstyrelsen uppgift för varje
skattskyldig om skatteslag och tillämplig kolumn i skattetabell. Länsstyrelsen
skall enligt Kungl. Maj:ls tillämpningsföreskrifter lill förordningen
(1965:268) om skatteutjämningsbidrag (omtryckt 1972:141) senast den 10 november
lämna RSV uppgift om belopp för skatteutjämningsbidrag.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop 1973:114 10

Konstitutionsutskottet anförde i sitt betänkande (KU 1971:22)
över motionen 1971:86 till den del motionen avsäg tidpunkten för de nyvalda
kommunfullmäktiges tillträde alt utskottet förutsatte all förslag skulle läggas
fram som skuUe göra det möjligt för de kommunfullmäktige som tillträder efter
1973 års val att börja sin mandattid i nära anslutning tiU valet. Utskottet
ansåg att något särskUl initiativ från riksdagens sida inte behövdes och
hemställde att motionen i denna del skulle anses besvarad med vad utskottet
hade anfört. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets hemställan.

Med
anledning av utskottets belänkande har utredningen (C 1970:29) om den kommunala
demokratin, som enUgt sina direktiv (se 1971 års riksdagsberättelse C 20) skall
se över formerna för medborgarinflytandel över den kommunala verksamheten, i
skrivelse lill chefen för civildepartementet tagit upp frågan om en ändring av
de kommunala organens mandattider. I skrivelsen anförs bl. a. att en ändring i
syfte att få till stånd ett snabbare valgenomslag hänger samman med
möjligheterna till ett snabbare röstsammanräkningsförfarande och med frågan om
kommunalt majoritetsstyre. Ställning bör inte las lill frågan om en
förskjutning av mandattiderna, innan erfarenhet har vunnits av de nya regler
för röstsammanräkningsförfarandet som kommer att gälla vid 1973 års val. Kommunindelningsreformens
fullföljande den 1 januari 1974 och ställningstagandet tiU frågan om kommunalt
majorilelsslyre bör också avvaktas. Utredningen anser därför att frågan om
ändring av mandattiderna bör anslå till efter 1973 års val.

Svenska kommunförbundets framställning

Svenska kommunförbundet anför i sin skrivelse alt det
alltmer tidskrävande arbetet med den kommunala flerårsplaneringen, den allt
mer tidskrävande budgetproceduren i de större förvaltningsenheter som skapas
genom kommunsammanläggningarna samt behovet alt i såväl flerårs-planen som
årsbudgeten ta hänsyn lill oförutsedda händelser medför svårigheter för aUt
fler kommuner att åstadkomma beslut om skattesals och budget i oktober. Detta
sammanhänger främst med svårigheterna att klara av budgetarbetet i facknämnder
och kommunstyrelse före utgången av september. Budgeten kommer därför i många
fall att fastställas först under november eller december. Nackdelen med en
sådan ordning är naturligtvis att det skaltesatsbeslul som måste fallas under
oktober får baseras på ett ofullständigt budgetunderlag. Det anförda ulgör
enligt kommunförbundet ett starkt skäl för en förlängning av de budgetfrister
som föreskrivs i KL.

Kommunförbundet framhåller att frågan om en förlängning av
budgetfristerna har ett visst samband med frågan om en framlida förskjutning
av de kommunala organens mandattider. Enligt förbundets mening bör dock en
sådan förlängning kunna ske utan att man avvaktar de överväganden som, på
grundval av arbetet i utredningen om den kommunala demokratin, kan komma att
göras rörande mandattiderna.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:114 11

Den utgifts- och inkomstprognos .som kommunerna senast den
5 november varje år skall redovisa lill SCB och som ingår i underiaget för
finansplanen består enligt kommunförbundet till stor del av uppskattningar som
inte påverkas av om budgeten är fastställd eller ej. Eftersom del ytterst
sällan inträffar att kommunfullmäktiges eller kommunstyrelsens behandling av
budgetberedningens statförslag föranleder ändringar av de beräknade utgifterna
eller inkomsterna, anser kommunförbundet att uppgifterna för finansplanen bör kimna
baseras på kommunstyrelsens eller budgetberedningens budgetförslag. Av samma
skäl bör man vid framställningen av skattsedlar och skattetabeller kunna utgå
från den uldebiteringsgrund som kommunstyrelsen har föreslagit.

På grund av det anförda hemställer kommunförbundet om sädan
ändring i KL att tidpunkterna för beredning och beslut om skattesats och budget
generellt kan senareläggas. 1 andra hand hemställer förbundet att kommunerna
genom ett särskilt dispensförfarande ges möjlighet alt senarelägga beslut om
skattesats och budget.

Remissyttrandena

Det övervägande antalet remissinstanser tillstyrker
kommunförbundets framställning. Länsstyrelsen i Stockholms län samt Solna,
Helsingborgs, Orusts och Örebro kommuner uttalar sig för det alternativa
förslaget om ell dispensförfarande. Framställningen avstyrks av länsstyrelsen i
Örebro län, utredningen om den kommunala demokratin, kommunallagsutred-niiigen
och Staffanstorps kommun.

Utredningen
om den kommunala demokratin och kommunallagsutredningen framhåller att frågan
om en förskjutning av tiderna för beslut om utdebileringsgrund och om utgifts-
och inkomslslat inte bör ses isolerad, eftersom den hänger samman med frågan om
när de kommunala organens mandattider skall börja. Utredningen om den kommunala
demokratin framhåller att dess arbete har visat att en förskjutning av tiden
för budgetbeslutet förmodligen blir nödvändig, om de nyvalda fuUmäktige skall
fä tillräcklig tid för budgetarbetet. Utredningen anser därför att en översyn
av budgetprocessen ur demokratisk och arbelsteknisk synvinkel bör göras, innan
man slutgiltigt bestämmer sig för att lägga budgetbeslutet senare än f. n.
Kommunallagsutredningen anser att kommunerna bör utnyttja de möjligheter som
redan finns all fastställa utgifts- och inkomststaten först i december. Länsstyrelsen
i Örebro län, som också avstyrker kommunförbundets framställning, hänvisar lill
att frågan om mandattidernas början övervägs av utredningen om den kommunala
demokratin och framhåller att en lagändring i enlighet med kommunförbundets
förslag kan visa sig förhastad, när resultatet av utredningens överväganden
föreligger.

Länsstyrelsen i Stockholms län delar kommunförbundets
åsikt att det är olyckligt om beslut om utdebileringsgrund och beslut om fastställelse
av utgifts- och inkomststat inte kan fattas vid samma tidpunkt. Länsstyrelsen
ifrågasätter dock om del är lämpligt att nu ändra gällande

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:114 12

tidsbestämmelser. Om ett påtagligt behov av en uppmjukning
föreligger, bör del tillgodoses genom alt möjlighet lill dispens införs. För
skattebetalarna måste del enligt Solna kommun framstå som värdefullt att slutgUtiga
beslut om utdebileringsgrund och budget föreligger redan före oktober månads
utgång. 1 kommunen har detla också visat sig vara fullt möjligt. Syftet med
kommunförbundets förslag bör kunna tillgodoses genom att en möjlighet till
dispens öppnas. Av samma mening är Örebro och Helsingborgs kommuner, som anför
att det inte heller för deras del finns något påtagligt behov av en sådan
ändring som kommunförbundet föreslår men att ytterligare tidsmarginaler kan
behövas under speciella förhållanden.

Flera kommuner, bl. a. Danderyd, Norrtälje, Nynäshamn, Malmö,
Göteborg, Karlskoga, Gävle och Söderhamn, framhåUer att tidsmarginalerna i
budgetarbetet är myckel små. Enligt Nynäshamns kommun bör budgeten dock inle fä
fastställas senare än den 30 november.

Göteborgs kommun upplyser att man i kommunen gjort den
erfarenheten att det medför praktiska svårigheter, bl. a. ett pressat
beredningsarbete under sommaren, att förlägga budgetarbetet så tidigt alt
budgeten kan fastställas samtidigt med att skattesatsen bestäms. I Malmö kommun
bestäms enUgl vad som anförs i kommunens remissyttrande utdebiteringsgrunden i
oktober, medan utgifts- och inkomststat faststäUs först senare. Såväl
personalbudgeten som slora delar av driftbudgeten är obehandlade, när
kommunstyrelsen tar stäUning lill skattesatsen i månadsskiftet
september-oktober. Möjligheterna att forcera eller tidigarelägga
facknämndernas eUer de centrala budgetorganens arbete är begränsade. För
Malmös del skulle det vara möjligt all fastställa såväl utdebiteringsgrunden
som utgifts- och inkomststaten i slutet av november eller i början av december.
Både för kommunstyrelsen och för övriga nämnder är det svårt all hinna med
budgetarbetet inom de lider som stipuleras i kommunallagen, framhåller Gävle
kommun. Kommunens budget brukar fastställas i december men detta är en
nödlösning som kan skapa problem i budgetarbetet.

SCB anför att en senareläggning av kommunfullmäktiges
beslut om utdebileringsgrund skulle innebära alt de uppgifter SCB får under
november blir preliminära och att definitiva uppgifter får insamlas senare.
Delta skulle medföra vissa merkostnader. Under förutsättning all kommunstyrelsens
budgetförslag föreligger före oktober månads utgång har SCB emellertid inte någol
att erinra mot en generell senareläggning. Enligt budgetutredningens bedömning
föreligger vid nuvarande statliga budgetår inle några avgörande hinder mot en senareläggning
av de kommunala besluten om budget och utdebitering: Vid en eventuell
omläggning av det statliga budgetåret skulle däremot en senareläggning kunna
medföra svårigheter. Utredningen förordar därför att slutligt beslut i frågan
om en senareläggning inte fallas, innan statsmakterna har tagit ställning lill
frågan om en omläggning av del statliga budgetåret till kalenderår.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:114 13

RSV anför att uppgift om den skallesats som kommunen har
beslutat behövs dels för tryckning av skattetabeller, dels för framställning av
debetsedlar för preliminär A-skatt och dels för arbete med debitering av B-skatt
på grundval av de preliminära självdeklarationerna. Uppgifterna behövs också
som underlag för det centrala skatleförfrågningsregislret. Kännedom om del slutgUtiga
beslutet om utdebileringsgrund måste föreligga senast den 25 november. Om
skattetabellerna skall tryckas på grundval av kommunstyrelsens förslag, kan det
ibland bli nödvändigt alt trycka om vissa upplagor. Detla medför merarbete och
ökade kostnader men ulgör inle något hinder mot en sådan ändringav KL som
kommunförbundet föreslår. RSV vill därför inte motsätta sig en lagändring som
innebär all fuUmäktiges beslut om skattesals kan fattas senare än f. n., dock
inte senare än att uppgift om beslutet kan lämnas till den lokala
skattemyndigheten senast den 25 november. Verket förutsätter alt uppgift om
kommunstyrelsens förslag lämnas tiU den lokala skattemyndigheten så fort det föreUgger.

Under senare delen av december är arbetet på
länsstyrelsens skatteavdelning mycket pressat, framhåller länsstyrelsen i
Malmöhus län. Preliminärt beslut om kommunens utdebitering måste därför vara
länsstyrelsen lUlhanda senast den I december. När fullmäktige fattar del slutgUtiga
beslutet är däremot enUgt länsstyrelsen av mindre intresse. Eventuella
differenser kan justeras i samband med debileringen av den slutliga skatten.

Länsstyrelsen
i Östergötlands län vitsordar att långtidsplanering m. m. kräver ökade resurser
hos kommunerna men finner det tveksamt om en senareläggning av budgetbesluten
skulle leda till en verklig förbättring av arbetssituationen. Länsstyrelsen
delar kommunförbundets uppfattning att skattetabeUerna bör kunna tryckas på
grundval av budgetberedningens eller kommunstyrelsens förslag lill utdebileringsgrund
men framhåUer alt skattetabellerna ur servicesynpunkt bör sändas ut
tillsammans med debetsedlarna. Länsstyrelsen anser sålunda att
kommunfullmäktige bör få möjlighet att besluta om utdebileringsgrunden först
under november månad. Av samma mening är länsstyrelserna i Blekinge och Gävleborgs
län. Länsstyrelsen i Blekinge län framhåller alt den föreslagna ändringen inle
synes utgöra något hinder för den ordinarie avräkningen mellan statsverket och
kommunerna av kommunalskatt. Lokala skattemyndigheten i Malmö fögderi anser
all beslut om skattesats bör föreligga i början av december. TUl de
remissinstanser som anser att skattetabellerna bör kunna tryckas på grundval
av kommunstyrelsens förslag tUl skattesats hör vidare Göteborgs kommun, medan
länsstyrelsen i Örebro län inte anser sig kunna tillstyrka en .sådan ordning.

Lokala skattemyndigheten i Umeå fögderi uttalar att del
knappast är möjligt alt trycka skattetabellerna senare än som f. n. sker. Redan
med nuvarande ordning kan inte alla arbetsgivare använda tabellerna för
skalleavdrag under januari. Den tidsknapphet i beredningsarbetet som
kommunförbundet anför som skäl för en senareläggning av kommunernas beslut om
utdebitering och budget präglar enligt Landstingsförbundet

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:114 14

inte i lika hög grad budgetarbetet inom
landstingskommunerna. Landstingsförbundet anser emellertid att frågan bör
övervägas även för landstingskommunernas del och att det kan ske i anslutning tUl
arbetet inom utredningen om den kommunala demokratin.

Departementschefen

Kommunerna är i fråga om tidpunkten för det årliga
budgetbeslutet -och för beslutet om den kommunala utdebiteringen bundna av
vissa föreskrifter i kommunallagen (1953:753; omtryckt 1969:765) (KL). Dessa
föreskrifter innebär att budgetbeslutet normalt skall fattas under oktober men
att det får uppskjutas lill utgången av december, om del till följd av
särskilda förhållanden inte är möjligt att hinna med beslutet i oktober.
Grunden för utdebitering av nästa års kommunalskatt måste dock fastställas
under oktober. 1 samband med ett senare budgetbeslut får annan uldebiteringsgrund
bestämmas, om det finns skäl tUl det.

Svenska kommunförbundet har påtalat alt det för allt fler
kommuner är svårt att hinna med att fatta beslut om budgeten före utgången av
oktober. Delta hänger enligt kommunförbundet främst samman med dels att den
kommunala långtidsplaneringen kräver allt större arbetsinsatser, dels att
budgetproceduren i åtskUliga kommuner har blivit mer tidskrävande på grund av att
kommunerna till följd av kommunsammanlägg-ningarna utgör stöiTe
förvaltningsenheter. Kommunförbundet hardärför särskild framställning begärt
att KL ändras så att budgetbeslutet och beslutet om utdebileringsgrund skall
kunna senareläggas. Härigenom skulle kommunerna få bättre förutsättningar att
samtidigt besluta om utdebiteringsgrunden och budgeten. Framställningen har remissbehandlats.

Kommunförbundets framställning och remissyttrandena visar
all KL:s huvudregel om tiden för kommunernas budgetbeslut för åtskilliga kommuner
innebär att de inte fär tillräckligt rådrum för budgetberedningen. Detta är
enligt min mening inte tillfredsställande. KL medger visserligen att budgeten
fastställs senare än vad huvudregeln föreskriver. För en kommun som inte är
klar med budgetberedningen i så god tid att fullmäktige kan fastställa budgeten
redan i oktober utgör möjligheten att skjuta upp budgetbeslutet inte någon
tillfredsställande utväg, eftersom skattesatsen ändå måste fastställas i
oktober. Om budgetbeslutet skjuts upp, måste utdebiteringsgrunden alltså
bestämmas innan fullmäktige har tagit ställning till budgeten,

De.ssa ölägenheter skulle kunna undanröjas genom en
förlängning av tidsfristerna för budgetarbetet. Frågan om en sådan ändring har,
som kommunförbundet nämner i framställningen, ett visst samband med frågan om
de kommunala organens mandatperioder bör ändras så att valresultatet får ett
snabbare genomslag i fullmäktiges och nämndernas sammansättning. Den frågan
övervägs f. n. av utredningen om den kommunala demokratin. Skäl kan anföras för
att resultatet av utredningens överväganden bör avvaktas. Utredningen kommer
emellertid inte att lägga fram sitt förslag i sådan tid att en omläggning av
mandattiderna

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:114 15

kan ske förrän efter mandatperioden 197476. Tidsfristerna
för kommunernas budgetarbete har också samband med frågan om förläggningen av
det statliga budgetåret. Denna fråga utreds f. n. av hudgetutredningen. Enligt
utredningen föreligger vid nuvarande statliga budgetår inte några avgörande
hinder mot en senareläggning av de kommunala besluten om budget och
utdebitering. Vid en eventuell omläggning av det statliga budgetåret skulle
däremot en senareläggning kunna medföra svårigheter.

Resultatet av de pågående utredningarnas arbete kan alltså
medföra alt bestämmelserna om kommunernas budgetarbete får omprövas. Kommunförbundels
framställning visar emellertid att problemen, särskilt för de större
kommunerna, är så allvarliga all åtgärder redan nu bör vidtas för alt
underlätta budgetarbetet. Sådana åtgärder får, i avvaktan pä resultatet av
utredningarnas överväganden, betraktas som provisorier.

Kommunernas beslut om skattesats ingår i underlaget för
finansplanen. Besluten ligger också till grund för arbetet med tryckning av
skattetabeller, framställning av debetsedlar, debitering av B-skatt och
utformningen av del s. k. skatleförfrågningsregislret.

Statistiska
centralbyrån (SCB) anför i sitt yttrande över kommunförbundets framställning
att en senareläggning av de kommunala budgetbesluten skulle innebära att de
uppgifter som SCB får under november blir preliminära och att definitiva
uppgifter får insamlas senare. Detta skulle medföra en viss ökning av
kostnaderna för arbetet med underlaget för finansplanen. Under förutsättning
att kommunstyrelsens förslag i fråga om skattesatsen föreligger före utgången
av oktober har SCB emellertid inte något att invända mot en senareläggning.
Riksskatteverket (RSV) vill inte heller motsätta sig en senareläggning, även om
en sådan skulle kunna medföra en viss ökning av kostnaderna för tryckning av
skattetabeller. Om skattesatsen bestäms i sådan lid att uppgift kan lämnas lill
den lokala skattemyndigheten senast den 25 november, skulle enligt RSV hinder
mot en senareläggning inle föreligga. Enligt vad jag senare har inhämtat från
RSV skulle det emellertid, som också antytts av några remissinstanser, vara
tillräckligt om uppgiften lämnades lill den lokala skattemyndigheten den 1
december under förutsättning att meddelande samtidigt lämnas direkt till RSV.

Av vad jag nu har anfört framgår att det skulle vara
möjligt att på det sättet tillmötesgå kommunförbundets framställning alt den
tidpunkt då budgetbeslutet enligt huvudregeln senast skall ha fattats förskjuls
från utgången av oktober till utgången av november och att tidpunkten för beslul
om utdebileringsgrund förskjuts på motsvarande sätt. Jag anser mig därför inte
ha anledning att gå närmare in på kommunförbundets alternativa förslag om all
en möjlighet till dispens i särskilda fall från de nuvarande bestämmelserna om tid
för beslut om budget och skattesats skall öppnas. Enligt min mening kan
invändningar mot en sädan lösning anföras från både praktisk och principiell
synpunkt.

Jag förordar därför att det i 13 § KL föreskrivs att
kommunens utgifls-och inkomststat skall fastställas före utgången av november i
stället för som nu i oktober. Ändringen innebär all inte
heller beslutet om

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:114 16

utdebileringsgrunden behöver fattas förrän i november.
Huvudsyftet med ändringen är alt kommunerna skall få bättre möjligheter alt
samtidigt besluta om skattesats och budget. Från denna synpunkt skulle det vara
mest konsekvent att upphäva den nuvarande undanlagsregeln i 13 § femte stycket.
Man bör kunna räkna med att kommunerna endast i mycket säUsynta undantagsfall
kommer att behöva utnyttja möjligheten att faststäUa budgeten först i december.
Jag anser emellertid att tillräckligt underlag för ett upphävande av
undantagsregeln inle föreligger.

Förskjutningen
av tiden för fullmäktiges beslut om utgifts- och inkomststat föranleder en
motsvarande ändringav bestämmelserna i 54 § om när kommunstyrelsens och
facknämndernas slatförslag skall föreligga. För det fallet all möjligheten att
fastställa budgeten först i december utnyttjas bör i 54 § föreskrivas alt
kommunstyrelsens förslag till uldebiteringsgrund skall föreligga före utgången
av oktober. Förskjutningen av liden för fullmäktiges beslut om
utdebiteringsgrunden från oktober till en tidpunkt före utgången av november
förutsätter nämligen en förtryckning av skattetabellerna på grundval av
kommunstyrelsens förslag om skattesats. Vid en sådan förskjutning av
fullmäktiges beslul måste också, som framgår av SCB:s remissyttrande, de
uppgifter om skallesatsen och om kommunens prognoser för utgifts- och inkomslutvecklingen
som behövs för arbelet med finansplanen och statsbudgeten grunda sig på
kommunstyrelsens förslag om skallesats och på de bedömningar i övrigt som kan
göras vid tiden för förslaget.

I 70 §
finns bestämmelser om skyldighet för kommunstyrelsen all underrätta
länsstyrelsen och den lokala skattemyndigheten om beslut om
utdebiteringsgrunden. Bestämmelserna bör kompletteras med föreskrifter om
underrättelseskyldighet direkt till RSV Om kommunfullmäktige inte har bestämt
utdebiteringsgrunden före utgången av oktober, bör RSV, länsstyrelsen och den
lokala skattemyndigheten genast underrättas om kommunstyrelsens förslag till uldebiteringsgrund.
I detta sammanhang vill jag framhålla att förskjutningen av tiden för
kommunernas beslut om skattesats medför all det för myndigheternas arbete med
skattetabeller, debetsedlar m. m. blir av avgörande betydelse att kommunerna
fullgör underrättelseskyldigheten inom föreskriven lid.

I 69 och
72 §§ KL saml i 83 § lagen (1961:436) om församlingsslyrelse (omtryckt 1972:228)
bör göras vissa följdändringar. 1 fråga om ändringen i lagen om församlingsslyrelse
har jag samrått med det statsråd som handlägger frågor enligt nämnda lag.

De lagändringar som jag har förordat i det föregående bör
träda i kraft den 1 juli 1973.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:114 17

HemstäUan

I enlighet med det anförda har inom civildepartementet
upprättats förslag till

1.
lag om ändring
i kommunaUagen (1953:753),

2.
lag om ändring
i lagen (1961:436) om församlingsstyrelse. Jag hemställer att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen

all antaga förslagen.

Ärendet bör handläggas under riksdagens vårsession.

Med bifall tUl vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att lill
riksdagen skall avlåias proposition av den lydelse bUaga till detta protokoU
utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar i 2 dokument.

  1. Rskr. 1973:260 i texten
  2. Bet. 1973:KU24 Konstitutionsutskottets betänkande med anledning av propositionen 1973:114 med förslag till lag om ändring i kommunallagen 1953:753, m.m. s. 1 · s. 2 i texten