Kungl. Mai:ts proposition med förslag till godkännande av överenskommelse mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om tillägg
1973 · 35 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,8 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 14 av 35 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1973:116, Kungl. Mai:ts proposition med förslag till godkännande av överenskommelse mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om tillägg
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts
proposition nr 116 år 1973 Prop.
1973:116
Nr 116
Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till godkännande av överenskommelse mellan
Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om tillägg till den nordiska överenskommelsen
den 12 juli 1957 om upphävande av passkontrollen vid de internordiska
gränserna; given Stockholms slott den 6 april 1973;
Kungl.
Maj:t vill härmed, .under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över inrikesärenden, föreslå riksdagen att bifalla det förslag om vars
avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
ERIC
HOLMQVIST
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I
propositionen föreslås alt riksdagen godkänner en den 2 april 1973 undertecknad
överenskomradse raellan Sverige, Danraark, Finland, Island och Norge ora
tillägg till den nordiska överenskoraraelsen den 12 juli 1957 ora upphävande av
passkontrollen vid de internordiska gränserna. Tilläggsöverenskomraelsen är
föranledd av Danmarks anslutning till de europeiska gemenskaperna och syftar lill
att göra det möjligt för Danmark att anpassa sina förpliktelser enligt den
nordiska passkontroll-överenskommelsen till de förpliktelser som Danraark åtar
sig som medlem av de europeiska gemenskaperna.
1
Riksdagen 1973.1 saml Nr 116
Prop. 1973:116
Utdrag
av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 6 april 1973.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON,
JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG,
BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, FELDT.
Chefen
för inrikesdeparteraentet, statsrådet Holraqvist, anraäler efter geraensara
beredning med statsrådets övriga ledaraöter fråga ora godkännande av en
överenskommelse mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om tillägg
lid den nordiska överenskommelsen den 12 juli 1957 om upphävande av
passkontrollen vid de internordiska gränserna och anför.
Inledning
överenskoraraelsen
ora upphävande av passkontrollen vid de internordiska gränsema (passkontrollöverenskoramdsen)
undertecknades den 12 juli 1957 av Sverige, Danmark, Finland och Norge. Den
trädde i kraft den 1 maj 1958. Island anslöt sig till överenskomraelsen fr. o.
ra, den 1 januari 1966.
Genora
passkontrollöverenskommelsen skapades ett gemensamt nordiskt
passkontrollområde. Passkontroll skulle inte längre ske vid de internordiska gränsema
utan endast vid det nordiska områdets ytlergränser. Den stat som verkställer
passkontrollen gör detta på alla de nordiska staternas vägnar och skall i
förekommande fall avvisa utlänningar (dvs. icke nordbor) även i annan nordisk
stats intresse. Underlåtes awisning, föreligger i vissa fall skyldighet för den
stat sora har underlåtit avvisning att återta den utiänning sora bort avvisas.
Vidare
föreskrivs i passkontrollöverenskoramdsen att viseringsfri utlänning sora
önskar uppehålla sig i nordiskt land raer än tre månader skall söka uppehåUstillstånd.
Från denna tid om tre raånader skall avräknas den tid sora utlänningen har
vistats i nordisk stat inom sex raånader före senaste inresan.
Danmark
är sedan 1 januari 1973 medlem av de europeiska gemenskaperna (EG). På grund
av delta medleraskap har Danraark alt fr. o. ra. den 1 juli 1973 tillärapa
vissa inora EG gällande bestäraraelser som på några punkter är oförenliga raed passkontrollöverenskoraraelsen.
Sålunda komraer Danraark inte att fullt ut kunna fullgöra sin skyldighet enligt
passkontrollöverenskoraraelsen att avvisa utlänningar i de andra
Prop. 1973:116 3
nordiska
ländernas intresse. Vidare mäste Danmark i betydande utsträckning låta
medborgare i de övriga EG-staterna vistas ulan uppehåUstillstånd i Danraark
under en tid av tre månader, och EG-bestäm-radserna raedger därvid inte att
avräkning sker för tidigare vistelse i annat nordiskt land. I fråga ora vissa "gränsarbelare"
och säsongarbetare raåste Danmark också medge vistelse i Danraark utan uppehällstillständ
för längre tid än tre månader.
För alt undanröja den
motsättning sora f. n. föreligger raellan pass-konlrollöverenskoraradsens bestämraelser
och EG-reglerna har experter frän de nordiska länderna förhandlat ora ändringar
i passkontrollöverenskoraraelsen. Förhandlingarna ägde mra i Köpenharan den
67 oktober 1971 och i Oslo den 11---12 januari 1972.'
Förhandlingarna
resulterade i ett förslag till överenskoraraelse ora till-lägg tUl passkontrollöverenskoraraelsen.
Enligt denna tiUäggsöverens-kommdse får en fördragsslulande stat göra vissa
avvikelser från passkontrollöverenskommelsen i den mån det behövs till
fullgörande av förpliktelse sora den 1 juli 1973 åvUar näranda stat i
förhällande lUl icke fördragsslutande stat. I realiteten innebär detta att
Danmark får göra de avvikelser som betingas av raedleraskapet i EG. Rätlen all
göra sådana avvikelser är eraellertid begränsad till de förpliktelser sora
föreligger enligt de den 1 juli 1973 gällande EG-reglerna.
Ora EG-reglerna därefter
utvecklas på ett sätt sora gör det omöjligt för Danmark att fullgöra sina
förpliktelser enligt passkontrollöverenskoraraelsen och tUläggsöverenskoraradsen,
får Danmark däreraot inte enligt tUläggsöverenskoraradsen göra nya avvikelser
från passkontrollöverenskoraraelsen. Härora måste nya överenskoraraelser
träffas raellan de nordiska länderna.
TUläggsöverenskoraradsen,
vars text torde få fogas till stalsrådsprolokollet i detla ärende sora bilaga,
undertecknades i Köpenharan den 2 april 1973.
Den
nordiska passkontrollöverenskommelsen
Passkontrollöverenskoraraelsen
undertecknades den 12 juli 1957. Den trädde i kraft den 1 raaj 1958 (prop.
1957: 190).
Genora överenskoraraelsen
skapades ett gemensarat passkonlrollora-räde som orafattade Sverige, Danraark,
Finland och Norge. Vissa delar av Danraark och Norge, näraligen Grönland,
Färöarna, Svalbard och Jan Mayen, undantogs.
Enligt
art. 14 i passkontrollöverenskoraraelsen fick Island raöjlighet att efler
förhandlingar ansluta sig till överenskoraraelsen. Det angavs
I förhandlingama har från svensk sida deltagit bitr. utrikesrådet Hans Danelius,
numera försäkringsdomaren Ingemar Cosmo, byråchefen Olof Wiman, polisintendenten
Bror Rydén och hovrättsassessorn Harry Tjernberg.
Prop.
1973:116 4
också att denna efler förhandlingar kunde utvidgas tUl att
omfatta Färöarna och Grönland.
Överenskommelsen utvidgades till att omfatta Färöarna fr.
o. m. den 1 januari 1961.
Sedan förhandlingar ägt rum, anslöt sig Island till
överenskommelsen fr.o.m. den 1 januari 1966.
En utförlig redogörelse för överenskoraradsens innehåll
finns intagen i prop. 1957: 190. I det följande skall endast vissa bestäramelser
beröras, vilka är av särskild betydelse i detta samraanhang.
Enligt art. 2 i passkontrollöverenskoraraelsen åtar sig
varje fördrags-; slutande stat att företa passkontroll vid sina nordiska ytlergränser.
Med yttergräns förstås enligt art. 1 landgräns mellan nordisk stat och ickenordisk
stat samt flygplatser och hamnar som har regelmässig eller icke regelmässig
trafik med icke-nordisk stat.
I art. 5 behandlas frågan när skyldighet att söka uppehållstillständ
inträder. Överenskommelsens innebörd är all utlänning (dvs.: icke nordbo),
som är befriad från skyldighet att ha visering, skall ha uppehållstillstånd,
om han önskar vistas i nordiskt land efter tre månaders vistelse i Norden. UppehällstUlstånd
skall sökas i den stat där utlänningen befinner sig vid utgången av tremånaderstiden.
Det skall således inle föreligga en räll all ulan uppehållstillstånd vistas
tre månader i varje norr diskl land för sig, ulan tremånaderstiden skall
beräknas för de nordiska länderna som en helhet. Den uppehållslillslåndsfria
liden skall räknas frän dagen för inresan i Norden. Om utlänningen inora sex raånader
före senaste inresan tidigare har vistals i nordisk stat, skall dock från den uppehållslillslåndsfria
tiden avräknas den lid utiänningen sålunda tidigare har tillbringat i nordisk
stat.
I art. 6 ges bestäraraelser om avvisning av utlänning.
Under mom. a)f) i artikeln anges fall då utiänning bör avvisas vid nordisk yttergräns.
Dessa fall avser utlänning, a) som inle innehar giltigt pass eller annan legitimationshandiing
sora godtagits att gälla som pass, b) som saknar föreskrivet inrese- eller
arbetstillstånd avseende inreseslaten saml den dier de övriga nordiska stater sora
utlänningen har för avsikt att besöka, c) sora kan antagas sakna erforderliga
medel för sitt uppehälle i den eller de fördragsslutande stater där han ämnar
vistas saml för sin hemresa, d) som kan antagas icke korama att ärUgen försörja
sig, e) som tidigare dömts till frihetsstraff och kan antagas komma att begå
straffbar gärning i nordisk stal eller som på grund av sin tidigare verksamhet
eller eljest skäligen kan befaras komma att bedriva sabotage, spioneri elier
olovlig underrättelseverksamhet i någon av de fördragsslulande staterna, f) som
är uppförd i någon av de fördragsslutande staternas förteckningar över
utvisade utlänningar. Utöver de angivna awisningsgrunderna, vilka bör iakttas
av var och en av de fördragsslutande sta-
Prop.
1973:116 5
lerna,
innehåller art. 6 en allraän awisningsklausul, vilken innebär att envar utlänning
kan avvisas som av andra gmnder anses inte böra till-' låtas att resa in i en
eller flera av de fördragsslutande staterna.
I
art. 9 föreskrivs att utlänning som är utvisad från nordisk stat inte skall
tillåtas resa in i annan nordisk stat utan särskUt tillstånd. Undantag gäller
för fall då en fördragsslulande stat vill genora annan fördragsslutande stat
transitera en utlänning som har blivit utvisad från förstnämnda stat.
Vidare
är de fördragsslutande statema enligt art. 10 förpliktade att i vissa fall
återta utiänningar sora borde ha avvisats enligt art. 6 raen sora har rest in
och utan tillstånd begivit sig från inreseslaten till annan nordisk stat. Även
i vissa andra fall skall enligt art. 10 en fördragsslutande stat vara skyldig
alt återta utiänning. Återtagningsplikten skall dock mte gälla utlänning som
har uppehållit sig i den stat, som kräver tillbakasändning, under rainst ett
år räknat från tidpunkten för hans olovliga inresa i staten, eller sora efter
olovlig inresa har fält uppehålls- ocli/eller arbetstUlslånd där.
EG:s
bestämmelser om den fria rörligheten av personer
Fördraget
ora upprättandet av europeiska ekonoraiska geraenskapen (EEC), det s. k. Rorafördraget,
innehåUer bestämraelser bl. a. om arbetskraftens fria rörlighet samt om etableringsfrihet
och fri tjänsteutövning inom gemenskapen.
Arbetskraftens
fria rörlighet inom gemenskapen innebär enligt art. 48 punkt 2 i Romfördraget
alt varje på nationalitet grundad diskriminering av arbetslagarna i
medlemsstaterna, såvitt gäller sysselsättning, lön och övriga arbetsvUlkor,
skall avskaffas. Den fria rörligheten skall med förbehåll för de
begränsningar som motiveras av allmän ordning, allmän säkerhet och folkhälsa
enligt art. 48 punkt 3 innefatta rätt a) att söka faktiskt erbjudna
anställningar, b) att för detta ändamål fritt förflytta sig inom
medlemsstaternas område, c) att uppehålla sig i medlemsstat för att där inneha
anställning i överensstämraelse med de regler som gäller för anstäUning av
inhemska arbetstagare och d) att kvarstanna inom en medlemsstats område efter
att där ha innehaft anställning på närmare fastställda villkor.
Av
art. 48 punkt 4 framgår alt bestämmelsema om arbetskraftens fria rörlighet inte
är tillärapliga på anställning i offentlig tjänst.
Inskränkningar
för medborgare i medlemsstat att fritt etablera sig på annan medierasstats
område skall enligt art. 52 i Romfördraget gradvis avvecklas. Avvecklingen
skall ocksä omfatta inskränkningar för medborgare i medlemsstat med hemvist
inom någon medierasstats område att upprätta agenturer, fUialer eller
dotterbolag. Etableringsfriheten innefattar rätt att uppta och utöva
självständig förvärvsverksamhet och
It
Riksdagen 1973. 1 saml Nr 116
Prop.
1973:116 6
även
rätt att bilda och driva företag på de villkor etableringslandets lagstiftning
föreskriver för egna rättssubjekt.
Även inskränkningar i det
fria utförandet av tjänster inom gemenskapen skall enligt art. 59 punkt 1 i
Romfördraget gradvis avvecklas för medborgare i raedlerasstat sora har hemvist
i annan medlemsstat än mottagaren av tjänstepreslalionen. Enligt art. 59 punkt
2 kan fördragels bestämmelser om tjänster göras tillämpliga på
tjänsteprestationer som utförs av raedborgare i tredje land raed heravist inora
geraenskapen.
Sora
tjänster anses enligt art. 60 i Rorafördraget prestationer sora normalt utförs
mot ersättning i den utsträckning de inte faller under bestäraradserna rörande
den fria rörligheten av varor, kapital och personer. Prestationerna skall i
princip utföras utan att tjänsteutövaren etablerar sig i mottagarens hemland.
Utan hinder av bestämmelserna rörande etableringsrätt skaU emellertid den sora
tillhandahåller tjänst i och för utövandet av prestationen ha rätt att
tillfälligt utöva sin verksarahet i det land där prestationen utförs på samma vUlkor
sora landet släUer upp för sina egna rättssubjekt.
Både
i fråga om arbetskraftens fria rörlighet och i fråga om etableringsfriheten
och det fria utövandet av tjänster finns enligt Rorafördraget möjligheter att
göra inskränkningar raed hänsyn till allraän ordning, aUraän säkerhet och
folkhälsa (art. 48 punkt 3, art. 56 punkt 1 och art. 66).
I
anslutning tUl Romfördragels bestämmelser har EG:s råd den 15 oktober 1968
antagit en förordning (nr 1612/68) angående arbetskraftens fria rörlighet inom
gemenskapen och ett direktiv (nr 68/360) angående avveckling av
inskränkningarna för medlemsstaternas arbetstagare och deras familjemedleraraar
att förflytta sig och vistas inom gemenskapen.
Enligt förordningen skall
medborgare i raedlerasstat, oavsett vistelseort, ha rätt alt anta och inneha
avlönad anstäUning i annan medleras-stat i enlighet raed de bestämraelser i
lagar, förordningar och föreskrifter sora gäUer för arbetstagare i denna stat.
Skyldighet föreligger enligt direktivet för raedlerasstat att lärana annan
medierasstats medborgare, som beger sig dit i syfte att söka erbjuden
anställning, och hans familjemedlemmar tillträde till sitt område mot
uppvisande av gUtigt identitetskort eller hemlandspass. Sora farailjeraedlemraar
räknas hustru och barn under 21 år särat vissa andra närstående personer.
Vidare
skaU enligt direktivet raedlerasstat tillerkänna arbetstagare sora är
medborgare i annan medlemsstat och hans faraUjemedleraraar räll att vistas på
dess oraråde. Till bevis för arbetstagares och farailje-medleramars rätt att
vistas i landet skall medlemsstat utfärda ett uppe-håUstUlsländ. Medierasstat
skall tiUerkänna följande arbetstagare rätt att vistas i staten utan uppehällstillständ,
näraligen a) arbetstagare som utövar avlönad anställning under en beräknad tid
av högst tre raånader, b) arbetstagare som är sysselsatt i en medierasstat men
har sitt heravist i
Prop.
1973:116 7
annan
raedlerasstat och i regel återvänder dagligen eller rainst en gång i veckan
(gränsarbetare) särat c) säsongarbetare, sora innehar arbetsavtal försett med
bevis av behörig myndighet i det land där han avser alt arbeta.
I fråga ora etableringsfriheten
och rätten till fritt utförande av tjänster antog EEC:s råd den 18 december
1961 allmänna prograra för avveckling av inskränkningar. Enligt dessa prograra
skulle bestämmelser i lagar och administrativa föreskrifier om inresa, utresa
och uppehåll för medborgare i raedlerasstatema ändras i den raän de inle raotiverades
av hänsyn lill allraän ordning, allraän säkerhet och folkhälsa och i den utsträckning
bestämraelserna hindrade dessa raedborgare alt uppta eller utöva självständig förvärvsverksarahet
eller hindrade dessa medborgare, specialiserad personal eller personal i förlroendeslällning
som medföljer den som tillhandahåller tjänst eller utför tjänst för hans
räkning att ulföra tjänster.
Inom ramen för de allmänna
prograramen utfärdade rådet den 25 februari 1964 ett direktiv (nr 64/220) för
avveckling av restriktioner i fråga om inresa och vistelse för
medierasstaternas medborgare inom geraenskapen på etableringens och tjänteprestationernas
oraråde. Direktivet reglerar rätten för medborgare i en raedlerasstat, sora
önskar etablera sig eller ulföra tjänst inora annan raedlerasstat, alt resa in
och vistas i denna stat.
Medborgare i raedlerasstat,
sora är bosatt eUer önskar bosätta sig i annan raedlerasstat för att där utöva
självständig förvärvsverksarahet eller som önskar att där tillhandahälla eller
ta emot tjänsleprestation, skall enligt direktivet ha räll att resa in mot
uppvisande av identitetskort eller hemlandspass. Detsararaa gäller, oavsett
nationalitet, make och barn under 21 år till sädan medborgare samt vissa andra
farailjeraedleraraar.
Medierasstat skall enligt dhektivet
tillerkänna medborgare i annan medlemsstat, som bosätter sig på dess område för
att där utöva självständig förvärvsverksamhet, rätt alt vistas där perraanent
när restriktionerna för verksaraheten i fråga har avskaffats i enlighet med Rorafördraget.
Den sora utför eller tar eraot tjänsteprestation skall ha rätt att vistas i den
stat, där prestationen utförs, under den lid prestationen varar. Familjemedleraraarna
skall ha samma rätt till vistelse sora den de är beroende av.
För
den som utövar självständig förvärvsverksarahet eller utför eller tar emot tjänsleprestation
under raer än tre månader skall raedlerasstat lill bekräftelse av rätlen att
vistas på dess område utfärda ett uppehälls-lillslånd. Detsamma gäller för
vederbörande persons familjemedlemmar.
Det
kan nämnas att etableringsfriheten och det fria utförandet av tjänster
förverkligas gradvis inom EG genora att rådet utfärdar nya direktiv sora orafattar
nya verksarahetsgrenar.
Prop. 1973:116 8
Genora
ett direktiv den 25 februari 1964 (nr 64/221) har EEC-rådet utfärdat regler ora
de särskilda åtgärder i fräga ora utlänningars inresa och vistelse som raoliveras
av allraän ordning, allraän säkerhet och folkhälsa. I direktivet anges att
allmän ordning, allmän säkerhet och folkhälsa inte får åberopas för ekonomiska
ändamål. Såvitt gäller allraän ordning och alhnän säkerhet får de åtgärder som
vidtas grundas enbart på det personliga uppförandet hos den sora blir föremål
för åtgärderna. Det förhållandet att han dömts till straff får inte automatiskt
föranleda sådana ätgärder. Direktivets tiUämpningsområde har i visst hänseende utvidgats
genom EG-rådets direktiv den 18 maj 1972 (nr 72/194). Förslag till viss
ytterligare utvidgning har även framlagts av EG-koraraissio-nen den 29 juni
1972.
EG-koraraissionen har den
14 juli 1971 fraralagt ett förslag till ett nytt direktiv för avveckling av
restriktioner i fråga om inresa och uppehåll för medlemsstatemas raedborgare inora
geraenskapen på etableringens och tjänsteprestationernas område. I huvudsak
motsvarar förslaget bestämmelserna i direktiv nr 64/220. Någol nytt direktiv
har ännu inte utfärdats på grund av förslaget.
Det kan också nämnas att EG-kommissionen
den 29 juni 1970 har utfärdat en förordning (nr 1251/70) om arbetstagares rätt
att kvarstanna i medlemsstat efter slutad anställning. Förordningen ger
medborgare i medlemsstat, som haft anställning i annan medlemsstat under längre
tid, och hans farailjeraedlemmar rätt att stanna kvar i denna stat även efter
del att anställningen upphört, t. ex. på grund av att arbetstagaren uppnätt
pensionsåldern. Förslag tiU ett direktiv med raotsvarande bestämraelser för
personer sora bedrivit självständig förvärvsverksarahet och deras farailjeraedleraraar
har framlagts av komraissionen den 29 juni 1972.
Tilläggsöverenskommelsen
Danmark
blev den 1 januari 1973 medlera av EG. Sora en följd härav har Danraark alt fr.
o. ra. den 1 juli 1973 inom ramen för EG tillämpa vissa regler vilka är oförenliga
raed den nordiska passkontrollöverenskommelsen. Bristande överensstämmelse
mellan passkontrollöverens-kommdsens bestämra-dser och EG-reglerna föreligger
pä följande fyra punkter.
a)
Enligt art. 5 första stycket passkontrollöverenskoraraelsen skall fördragsslutande
stat kräva att viseringsfri utlänning, som önskar uppehålla sig i vederbörande
stat utöver tre raånader från det han rest in i nordisk stat från icke-nordisk
stat, söker uppehållstillstånd i den nordiska stal, där han vistas vid utgången
av treraånadersfristen. Av EG-reglerna följer däremot att vissa speciella
kategorier av arbetstagare (gränsarbetare och säsongarbetare) skall ha rätt alt
vistas i en medlemsstat ulan uppehållstillstånd även om vistelsen överskrider
tre raånader.
Prop. 1973:116 9
b) EnUgt
art. 5 tredje stycket passkontrollöverenskoraraelsen skall
från den uppehållstUlslåndsfria tiden om tre månader avräknas den tid
som utlänningen vistats i nordisk stat under tiden sex månader före se
naste inresan. Enligt EG-reglerna föreligger ett krav på uppehållstill
stånd efler tre månaders vistelse i något EG-land, och EG-reglerna läm
nar inte något utrymrae för att därvid avräkna tid för tidigare vistelse i
något annat land.
c) Enligt art. 6 i passkontrollöverenskoraraelsen
skall fördragsslutande
stat ibland avvisa en utlänning av skäl sora uteslutande hänför sig till en
annan fördragsslutande stat. Sålunda skall t. ex. awisning ske i en för
dragsslutande stat, ora en utlänning tidigare har dörats till frihetsstraff
och kan antas komma att begå straffbar gäming i annan fördragsslutan
de stat. Vidare skall en fördragsslutande stat avvisa en utlänning som är
uppförd i annan fördragsslutande stats förteckning över utvisade utlän
ningar. Enligt EG-reglerna får avvisning ske av hänsyn till den egna sta
tens allraänna ordning, allmänna säkerhet eller folkhälsa men däremot
inte av hänsyn till den allmänna ordningen, den allmänna säkerheten el
ler folkhälsan i annan stat.
d) Enligt art. 9 i passkontrollöverenskoraraelsen
skall en fördragsslu
lande stat inte tillåta utlänning, sora är utvisad frän annan fördragsslu
tande stat, att resa in utan särskilt tillstånd. Enligt EG-reglerna förelig
ger i vissa fall rätt till inresa, såvida inte en avvisning kan stödjas på
hänsyn till den allraänna ordningen, den allmänna säkerheten eller folk
hälsan. Därvid avses emellertid uteslutande den aUraänna ordningen,
den allraänna säkerheten och folkhälsan i den stat där avvisning sker,
raedan avvisning inte får grundas uteslutande på förhållandena i en an
nan stat.
Genora
den tilläggsöverenskoraradse till passkontrollöverenskommelsen, sora
undertecknades den 2 april 1973, raedges Danraark rätt att göra avsteg från
passkontrollöverenskommelsen på nämnda fyra punkter. I tilläggsöverenskomraelsen
har besläraraelsen givits en raera generell utformning. Det sägs sålunda rent
allmänt att avvikelser får göras lill fullgörande av förpliktelser sora åvilar
fördragsslutande stat i förhållande till icke fördragsslutande stat.
Ora
Danmark i den situation som avses under c) underlåter att avvisa en utiänning
och denne därefter beger sig tih annan fördragsslutande stat, har Danmark genora
tUläggsöverenskoraradsen åtagit sig att inom ett år återta utlänningen. Detsamraa
gäller ora Danraark eljest till följd av EG-besläraradserna har låtit en
utlänning resa in i Danraark och utlänningen sedan beger sig till annan
fördragsslutande stat utan att ha föreskrivet arbetstillstånd i denna stat.
En
annan viktig begränsning är att avvikelser från förpliktelserna enligt passkontrollöverenskoraraelsen
skall få göras endast i den män det behövs för att fullgöra förpliktelser mot
icke fördragsslulande stat, dvs.
Prop. 1973:116 10
Danmark
får inte göra mera vittgående avvikelser än sora är nödvändigt med hänsyn till EG-reglerna.
Vidare får avvikelser endast ske till fullgörande av förpliktelser som
föreligger den 1 juli 1973.
Om
EG-reglerna på detta område vidareutvecklas efter den 1 juli 1973, kan Danmark
inte på tilläggsöverenskomraelsen grunda rätt att göra ytterligare avvikelser
från sina förpliktelser enligt passkontrollöverenskommelsen. För att sådana
nya avvikelser skall få göras, erfordras nya överenskoraraelser mellan de
nordiska staterna.
Det
föreligger emellertid ett klart intresse för Sverige och för de andra nordiska
stater, som inle är medleramar av EG, att i förväg bli underrättade om sådana
nya EG-regler sora påverkar samarbetet enligt passkontrollöverenskoraraelsen.
En skyldighet för Danraark att underrätta de övriga fördragsslutande statema ora
införande av nya bestäraraelser om utlänningars in- och utresa samt uppehåll i
Danraark föreligger redan enligt art. 4 andra stycket passkontrollöverenskoraraelsen.
Underrättelse skall läranas i förväg, om inte tvingande skäl gör det nödvändigt
alt omedelbart genoraföra de tilltänkta åtgärderna. I sådant fall skall de
övriga fördragsslutande statema underrättas snarast raöjligt efter åtgärdernas
genoraförande.
I
fråga om förslag till nya EG-bestäraradser har Danraark enligt art. 2 i tUläggsöverenskoraradsen
påtagit sig en ytterligare förpUktelse, näraligen att på begäran av annan
fördragsslutande stat hälla överläggningar med denna stat och de övriga
fördragsslutande staterna. Har inora ramen för fördragsslutande stats
samarbete med icke fördragsslulande stat förslag framlagts tUl bestämmelser,
som är oförenliga med passkontroil-överenskonundsen i förening med tilläggsöverenskomraelsen,
skall enligt art. 2 i tilläggsöverenskoramdsen på fördragsslutande stats begäran
överläggningar äga rura raellan de fördragsslutande staterna. Överläggningarna
skall hållas innan beslut fattas raed anledning av förslaget, om inte
tvingande skäl gör det nödvändigt att omedelbart fatta sådant beslut. I
sistnämnda fall skall överläggningarna äga rura så snart sora raöjligt sedan
beslut har fattals. Vid överläggningarna skall de fördragsslutande staterna
söka klargöra verkningama av de nya bestämmelserna för det nordiska passkontrollsamarbelet
särat överväga vUka ändringar i passkontrollöverenskommelsen eller i
tilläggsöverenskommelsen sora kan bli erforderliga. Det kan tilläggas att
proceduren i art. 2 inte är avsedd att användas annat än i fråga ora sådana nya
EG-regler som, om de genoraförs, skulle raedföra nya avsteg frän Danraarks förpliktelser
enligt passkontrollöverenskoraraelsen. Däreraot skall proceduren inte tillärapas
på EG-beslämmdser sora sakligt sett inte påverkar raöjligheterna för Danraark
att fullgöra sina förpliktelser raot de övriga nordiska länderna.
Sora
fömt närants har enligt EEC:s direktiv nr 64/220 en raedborgare i en raedlemsslat,
som önskar etablera sig eller utföra tjänst inom annan
Prop.
1973:116 11
medlemsstat,
rätt alt resa in och vistas i denna stat. En förutsättning härför är dock att
restriktionerna för ifrågavarande förvärvsverksamhet har avskaffats inom EG.
Restriktionerna för olika näringsgrenar eller yrken avvecklas successivt inom
EG, och allteftersom delta sker får således direktivet nr 64/220 ett vidgat tillärapningsoraråde.
Mot
denna bakgrund kunde det hävdas att, i den raån Rorafördragets regler ora etableringsfrihet
och fritt utförande av tjänster genoraförs för nya näringsgrenar och yrken
efter den 1 juli 1973, detta indirekt utvidgar Danraarks förpliktelser enligt
direktiv nr 64/220 och påverkar saraarbetet enligt passkontrollöverenskoramdsen.
Delta skulle kunna medföra att art. 2 i tilläggsöverenskomraelsen blev
tillämplig och att överenskoraraelser efler hand skulle ingås ora nya avsteg
från passkon-troUöverenskomradsen.
Delta
skulle emellertid vara en raycket opraktisk ordning, eftersora det skulle
nödvändiggöra ständiga nya tilläggsöverenskoraradser. Något behov härav
föreligger inte heller, eftersom det redan nu är klart att EG:s raålsättning är
att avskaffa restriktioner för alla näringsgrenar och yrken. Med hänsyn härtill
har det under förhandlingarna om tilläggsöverenskomraelsen rått enighet ora
att sådana EG-direkliv sora endast innefattar ett genomförande av Romfördragets
regler ora etableringsfrihet och fritt utförande av tjänster inora nya
näringsgrenar och yrken inte skall anses nödvändiggöra ändringar i passkontrollöverenskoraraelsen
eller tillägg till denna.
Tilläggsöverenskommelsen
skall efter ratifikation träda i kraft den 1 juli 1973, den dag då EG-beslämmdserna
på detta oraråde blir bindande för Danraark. Tilläggsöverenskomraelsen förblir
i kraft för fördragsslutande stat så länge passkontrollöverenskoraraelsen är i
kraft för ifrågavarande stat. Tilläggsöverenskommelsen kan således endast uppsägas
gemensamt med passkontrollöverenskoraraelsen.
Departementschefen
Genora
1957 års nordiska passkonlrollöverenskoraradse skapades ett geraensaral
nordiskt passkontrollområde. Detta omfattade lill en början Danraark, Finland,
Norge och Sverige. Sedan den 1 januari 1966 ingår även Island i delta oraråde.
Genom
passkontrollöverenskoraraelsen blev det raöjligt att avskaffa passkontrollen
vid de internordiska gränserna. Passkontroll sker i princip endast vid de
nordiska yltergränserna, och det åligger den nordiska stat som verkställer
kontrollen att därvid i vissa hänseenden tillvarata även de övriga nordiska
ländemas intressen.
Inom
raraen för Rorafördraget ora upprättandet av den europeiska ekonoraiska
gemenskapen har vissa regler anlagils rörande rätten till inresa och vistelse
i EG-stat. En sådan rätt föreligger i vissa fall, när det
Prop.
1973:116 12
anses
nödvändigt för ett effektivt genomförande av Rorafördragets bestäraraelser ora
arbetskraftens fria rörlighet och om etableringsfrihet och fritt utförande av
tjänster. En raedborgare i en EG-stat har sålunda under vissa förutsättningar
rätt att resa in i annan EG-stat för att där ta anställning eller för alt där
utöva näringsverksarahet eller lärana eller motta tjänster. En motsvarande rätt
gäller för raedleraraar av hans familj.
Sedan
den 1 januari 1973 är Danmark medlem av EG. Som en följd härav blir EG:s bestäraraelser
på detta oraråde bindande för Danraark fr. o. m. den 1 juli 1973. Dessa bestämraelser
hindrar dock inte alt de nordiska länderna även framdeles bildar ett gemensamt
passkontrollområde. I huvudsak kan bestämmelserna i passkonlrbllöverenskorarad-sen
aUtjärat tillämpas. I vissa hänseenden är emellertid överenskoraradsens regler
oförenliga med EG-beslämradserna. För att Danraark skall kunna fullgöra sina
förpliktelser sora raedlera av EG krävs därför att passkonlrollöverenskomraelsen
anpassas tiU EG-reglerna på några punkter.
En
tUläggsöverenskoraradse till passkontrollöverenskoraraelsen har utarbetats, som
ger Danmark möjlighet all göra de avsteg från passkonlrollöverenskomraelsen sora
följer av landels förpliktelser sora medlem av EG.
Genom
tilläggsöverenskomraelsen får Danraark rätt alt ge vissa gränsarbelare och
säsongarbetare rätt att utan uppehållstillstånd vistas i Danraark under en tid
som överskrider tre rnånader. Vidare får Danmark möjlighet alt låta medborgare
i EG-stat under vissa förutsättningar vistas i Danraark utan
uppehållstillstånd under en tid av tre raånader ulan hinder av att han
dessförinnan vistats en kortare eller längre lid i annat nordiskt land. Dessa
båda ändringar är utan väsentlig betydelse för saraarbetet enligt passkontrollöverenskoraraelsen.
Av
större vikt är alt Danraark raedges rätt att i vissa fall underlåta att avvisa
en person sora enligt passkontrollöverenskoraraelsen bort avvisas av hänsyn lill
annan fördragsslulande stats intressen. Det kan exerapelvis röra sig ora en
person som är utvisad ur Sverige men sora inte kan anses utgöra en fara för allraän
ordning eller allraän säkerhet i Danraark. Medges en sådan person rätt tUl
inresa i Danmark, föreUgger självfallet en risk för alt han med utnyttjande
av passfriheten mellan Danraark och Sverige - åter beger sig till Sverige utan
att delta uppmärksammas av de svenska myndigheterna.
I
praktiken torde dock fall av detta slag komma alt bli sällsynta. En skyldighet
för Danmark att medge inresa för en person som är utvisad ur Sverige kan för
det första inle föreligga annat än i fråga om medborgare i EG-stat eller
medlem av sådan medborgares familj. En ytterligare förutsättning är att
vederbörande medborgare i EG-stat beger sig lill Danmark för alt där ta
anställning eller för alt där bedriva näringsverk-
Prop.
1973:116 13
samhet
eller lämna eller raotta tjänster. Slutiigen är Danmark enligt EG-bestämmelserna
oförhindrat att avvisa vederbörande person om han kan anses utgöra ett hot mot
allmän ordning, allmän säkerhet eller folkhälsa i Danmark. Utvisning torde på
grund härav kunna ske i flertalet fall då fråga är om en person som utvisats ur
Sverige.
Skulle
emellertid Danmark till följd av EG-beslämraelsema någon gång vara skyldigt att
låta en person inresa, sora raed tillämpning av nu gällande regler skulle ha
avvisats, och beger sig ifrågavarande person därefter lill Sverige eller annat
nordiskt land, har Danmark genom tiUäggs-överenskoramdsen åtagit sig att inom
en tid av ett år återtaga personen i fråga. Denna återtagningsplikt gäller
oavsett vilken av awisningsgrunderna i art. 6 passkontrollöverenskommelsen som
skulle ha varit tilläraplig på honora.
Dämtöver
har emellertid Danmark åtagit sig en återtagningsskyldig-het även i vissa fall
då det inte enligt passkontrollöverenskommelsen skulle ha förelegat någon
skyldighet att avvisa personen i fråga. Danmark har näraligen gentemot övriga EG-stater
blivit skyldigt att låta raedborgare i dessa stater inresa för att arbeta eller
utöva självständig förvärvsverksarahet i Danmark, och delta strider i flertalet
fall inte mol Danmarks förpliktelser enligt passkontrollöverenskoramdsen. Rent
faktiskt innebär ändå denna skyldighet mot övriga EG-stater en ökad risk för
Sverige och övriga nordiska länder att medborgare i EG-stater först beger sig
till Danraark med stöd av EG-beslämraelsema och därefter fortsätter till
Sverige eller annat nordiskt land utan att där inneha arbets-tiUslånd. På grund
av de faktiska nackdelar som detta medför för Sverige och övriga nordiska
länder har Danmark åtagit sig en återtagningsplikt även i dessa faU.
De
avvikelser från passkontrollöverenskommelsen som Danmark tilllåts göra enligt tilläggsöverenskomraelsen
är enbart sådana som knyter sig lill de EG-bestämraelser sora gäller den 1 juli
1973. För de nya EG-bestämradser sora därefter kan tillkoraraa behövs, i den raån
de är oförenliga med passkontrollöverenskommelsen, nya avtal mellan de nordiska
länderna om eventuella avvikelser från denna överenskommelse.
Tilläggsöverenskommelsen innebär således inte att Sverige åtar sig någon
förpliktelse att låta fraratida EG-bestäramelser autoraaliskt förändra
innehållet i det nordiska samarbetet på passkontrollområdet. I den mån de nya EG-reglerna
inte innebär annat än att restriktioner för vissa näringsgrenar och yrken
avvecklas och att den fria rörligheten av personer utvidgas i motsvarande män,
skall dock nya tiUäggsöverenskommdser mellan de nordiska länderna inte anses
erforderliga.
Innan
nya bestäraraelser utfärdas inora EG, förekoramer ett omfattande
förberedelsearbete inom EG:s institutioner. I den mån bestäraradserna kan få
återverkningar på den nordiska passkontrollöverenskora-melsen, finns på svensk
sida ett klart intresse av alt på ett så tidigt sta-
Prop. 1973:116 14
dium
som möjligt få informationer och tillfälle till överläggningar. Delta intresse
har beaktats i tilläggsöverenskomraelsen. Har förslag lagts frara till nya
bestämmelser inom EG, har Danmark redan enligt gällande bestämraelser i passkontrollöverenskoraraelsen
en underrättelseplikt i förhållande till övriga fördragsslulande stater. Genora
tUläggsöverenskoraradsen åtar sig Danraark dessutora en skyldighet att på
begäran ingå i överläggningar raed nämnda stater rörande konsekvensema av de
nya EG-bestämmelserna för det nordiska passkontrollsamarbetet. Denna konsullationsförpliktelse
är från svensk synpunkt ett värdefullt inslag i tilläggsöverenskommelsen.
Sararaanfattningsvis
vill jag frarahålla att Danraarks inträde i EG inte medför några radikala
förändringar av fömtsättningarna för det nordiska passkontrollsamarbelet. De modifikationer
som måste göras är alla av tämligen begränsad räckvidd och synes kunna
accepteras på svensk sida. Jag förordar därför alt Sverige tillträder tilläggsöverenskomraelsen
till den nordiska passkontrollöverenskommelsen.
Hemställan
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslär riksdagen
alt
godkänna överenskommelsen den 2 april 1973 mellan Sverige, Danmark, Finland,
Island och Norge om tUlägg tUl den nordiska överenskommelsen den 12 juli 1957
om upphävande av passkontrollen vid de internordiska gränserna.
Med
bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att tUl riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokoUet: Britta Gyllensten
opaginerad Kontrollera mot PDF
ÖVERENSKOMMELSE
mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om
tillägg till överenskommelsen den 12 juli 1957 mellan samma stater om
upphävande av passkontrollen vid de internordiska gränserna.
De fördragsslutande staterna har enats om följande
tillägg till överenskomraelsen den 12 juh 1957 mellan Sverige, Danmark,
Finland och Norge om upphävande ay passkontrollen vid de internordiska
gränserna (nedan kallad passkontrollöverenskoraraelsen), till vUken Island
anslutit sig den 24 septeraber 1965.
Ardkel 1
I den mån
det erfordras till fullgörande av förpliktelse som den 1 juli 1973 åvilar
fördragsslutande stat i förhållande till icke fördragsslutande stat, får den fördragsslulande
staten göra följande avvikelser från passkontrollöverenskommelsen.
a)
Utan hinder av
artikel 5 första stycket skall fördragsslutande stat kunna frånfalla kravet på
uppehållstillstånd för särskilda kategorier av arbetstagare.
b)
Utan hinder av
artikel 5 tredje stycket skall fördragsslutande stat vid beräkning av
den uppehållstiU-
OVERENSKOMST
mellem Danmark, Finland, Island, Norge og Sverige om tillxg
til overenskomsten af 12. juli 1957 mellem de samme stater om ophxvelse af pas-kontrollen
ved de fxllesnor-diske grxnser.
De kontraherende stater er blevet enige om f0lgende tUlaeg
til overenskomsten af 12. juU 1957 mellem Danraark, Finland, Norge og Sverige
om ophaevelse af paskontrollen ved det faelles-nordiske grasnser (nedenfor benasvnt
paskontroloverens-komsten), som Island har tilsluttet sig den 24. september
1965:
Artikel 1.
I del orafang, det er nod-vendigt til opfylddse af for-pligtdser,
sora den 1. juli 1973 påhviler en kontraherende stat i forhold til en ikke kontraherende
stat, kan den kontraherende stat g0re f0lgende afgivdser fra pas-konlroloverenskomsten:
a)
Uanset beslemmelsen
i artikel 5, sik. 1, kan en kontraherende stal frafalde kravet om opholdstilla
delse for saarlige grapper af arbejds-tagere.
b) Uanset beslemmelsen i artikel 5, stk.
3, kan en kontraherende stat ved be-regningen af det tidsmm, i
SOPIMUS
Suomen, Islannin, Norjan, Ruotsin ja Tanskan välillä lisäykseksi
12 päivänä heinä-kuuta 1957 tehtyyn sopimuk-seen samojen valtioiden välillä passintarkastuksen
pois-tamisesta pohjoismaiden vä-lisillä rajoilla.
Sopimusvaltiot övat sopi-neet seuraavista lisäyksislä Suoraen,
Norjan, Ruotsin ja Tanskan välillä passintarkastuksen poislamisesla poh-joisraaiden
välisUlä rajoilla 12 päivänä heinäkuuta 1957 tehtyyn sopiraukseen (kutsu-taan alerapana
passintarkas-tussopiraukseksi), johon Is-lanti on liittynyt 24 päivänä syyskuuta
1965.
Arlikla 1
Mikäli sopirausvaltion
täylettäväksi tulee sellainen vdvollisuus, joka sillä on 1. 7. 1973 suhteessaan
ei-sopi-musvaltioon, saa sopimus-valtio tehdä seuraavat poik-keukset passintarkaslussopi-rauksesta.
a)
5 artiklan ensimmäiseii
kappaleen estäraättä voi so-pimusvaltio luopua vaali-raasta oleskdulupaa raäärä-tyiltä
työntekijäryhmiltä.
b)
5 artiklan
kolmannen kappaleen estäraättä voi so-pirausvaltio laskiessaan oles-keluvapaata
aikaa jätlää
opaginerad Kontrollera mot PDF
SAMKOMULAG
milli Islands, Danmerkur, Finnlands, Noregs og Svi-|)j6(iar
um vidauka vid sam-komulag sömu rik ja frä 12. juli 1957 um afnäm vegabrfa-eftiriits
vid landamxri milli Noröurlandanna.
OVERENSKOMST
mellom Norge, Danmark, Finland, Island og Sverige om
tillegg til overenskomsten av 12. juli 1957 mellom de sanune stater om opphevelse
av passkontrollen ved de in-ternordiske grenser.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Samningsrikin
hafa orgiö sammäla um eflirfarandi viöauka viÖ samkoraulag railli Danmerkur,
Finnlands, Noregs og Svi{>j66ar frä 12. jiili 1957 ura afnära vega-bréfaeftirlils
viÖ landaraaeri milli Noröurlandanna (hér å eflir nefnl vegabréfaeftirliis-saraningurinn),
sera Island gerÖist aSili a6 24, seplernb-er 1965.
De kontraherende
stater er blitt enige om f0lgende tillegg til overenskomsten av 12. juli 1957 mellora
Norge, Danraark, Finland og Sverige om opphevelse av passkontrollen ved de in-lernordiske
grenser (nedenfor kalt passkontrolloverens-korasten), sora Island sluttet seg
til 24. september 1965.
opaginerad Kontrollera mot PDF
1 gr.
AÖ livi leyti
sera ])a
a)
t>rätt fyrir
äkvaeÖi 1. raålsgr. 5. gr. getur samn-ingsriki falliS frå kröfu ura dvalarleyfi
fyrir sérstaka flokka vinnuliega.
b)
JJrätt fyrir äkvEeöi
3. mälsgr. 5. gr. getur sarnn-ingsriki vi6 lilreikning å J)vi tiraabili, sera dvalarleyfis
er ekki krafizl fyrir, låtiÖ
Ar ti k kel 1.
I den utstrekning
det er n0dvendig for å kunne opp-fylle forpUktelser som den 1. jiiU 1973 påhviler
kontraherende stat i forhold tU ikke kontraherende stat, kan den kontraherende
stat gj0-re f0lgende avvikelser fra passkontrolloverenskomsten.
a)
Ulen hinder av artikkel
5 f0rsle ledd kan kontraherende stat frafalle kravet ora oppholdstUlatdse for
visse kategorier av arbeidslakere.
b) Uten hinder av artikkel 5 tredje
ledd kan kontraherende stat ved beregning av den lid som det ikke kreves oppholdstiUaldse
for unnla-
opaginerad Kontrollera mot PDF
ståndsfria
tiden kunna underlåta all avräkna tid för tidigare vistelse i fördragsslutande
stal.
hvilket
der ikke kraeves op-holdstilladdse, undlade at fratraskke tiden for tidligere ophold
i en kontraherende stat.
huoraioiraatla
ajan, jonka asianoraainen on aikaisera-min oleskeUut sopimusvalli-ossa.
opaginerad Kontrollera mot PDF
c) Utan hinder av artikel 6 skall fördragsslutande stat
kunna underlåta att avvisa utiäiming, om icke awis-ningen grundas på hänsyn lill
allmän ordning, allmän säkerhet och folkhälsa i den fördragsslulande staten.
Har stal
med tillämpning av denna undantagsbestämmelse underlåtit att avvisa utlänning,
är den dock, raed den begränsning sora anges i artikel 10 Iredje stycket,
skyldig att återtaga utlänningen ora denne inrest i annan fördragsslulande
stat. Detsararaa gäller om fördragsslulande stat eljest till fullgörande av
sina förpliktelser mot icke fördragsslutande stat icke avvisat utlänning som
saknar föreskrivet arbetstUlslånd i annan fördragsslutande stat, om utiänningen
inrest i sistnämnda stat.
c) Uanset beslemmelserne i artikel 6 kan en kontraherende
stat undlade at afvise en udleending, hvis afvisning ikke kan begrundes i hensy-net
til offentiig orden, sikkerhed og sundhed i den kontraherende stat.
Har en
stat efler denne undlagdsesbesteramelse undladt at afvise en udlaen-ding, er
den dog, med den begrjensning sora angives i artikel 10, sik. 3, pligtig at lilbagelage
udlsendingen, hvis denne er indrejst i en anden kontraherende stat. Del samrae gcdder,
hvis en kontraherende stat i 0vrigt til opfylddse af sina for-pligldser över
for en ikke kontraherende stat ikke har afvist en udlaending, som derefter er indrejst
i anden kontraherende stat uden at vaere i besidddse af fore-skrevel arbejdstilladdse
der.
c) 6 artiklan estäraättä voi sopimusvallio jätlää kään-nylläraällä
rajalla ulkoraaa-laisen, ellei käännyttäminen perustu seikkaan, joka kos-kee yleislä
järjeslyslä, yleislä turvallisuutta ja kansanler-veyltä sopimusvalliossa.
Jos valtio
lälä poikkeus-määräyslä sovdlaessaan ei ole käännyttänyt rajalta ul-koraaalaista,
on se kuitenkin 10 artiklan kolraannessa kappaleessa mainiluin ra-joituksin vdvollinen
otla-raaan lakaisin ulkoraaalai-sen, jos tämä on malkusta-nut loisen sopirausvallioon.
Saraa pälee, jos sopirausval-tio rauuten vdvoiluksiensa täyltäraiseksi ei-sopimusval-tiota
kohtaan ei ole käännyttänyt rajalta ulkoraaalaista, jolla puuttuu säädelty työ-lupa
loiseen sopirausvallioon, jos ulkomaalainen on raalkuslanut viimeraainit-tuun valtioon.
opaginerad Kontrollera mot PDF
d) Utan
hinder av artikel 9 första stycket skall fördragsslutande stat kunna tilllåta
utlänning, som utvisats från annan fördragsslutande stat, att inresa utan
särskilt tUlstånd, om awisning kan underlåtas med tillämpning av bestämmelserna
under c).
d) Uanset beslemmelsen
i artikel 9, stk. 1, kan en kontraherende stat tillade en ud-loending, som er udvist
af en anden kontraherende stat, at indrejse uden sasrlig tilladel-se, hvis afvisning
kan und-lades efter bestemmdsen i litra c).
d) 9 artiklan
ensiramäisen kappaleen estäraättä voi sopimusvallio sallia ulkoraaa-laisen, joka
on käännytetty toisesta sopimusvalliosta, saapua maahan Uraan eri-tyistä lupaa,
jos rajalta käännylys voidaan jätlää te-keraätlä soveltaen kohdan c) raääräyslä.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Artikel
2
Har inora
ramen för fördragsslutande stats samarbete med icke fördragsslutande stat
förslag framlagts till bestämraelser, sora är oför-
Artikd
2
Er der inden
for rara-merne af en kontraherende stats saraarbejde raed ikke kontraherende
stal frerasat forslag til besteramelser,
Arlikla 2
Mikäli sopirausvaltion
yh-teistyön puitteissa ei-sopi-rausvallion kanssa tehdään ehdotus raääräyksiksi,
jotka eivät sovellu passinlarkas-
opaginerad Kontrollera mot PDF
hja liöa aÖ
draga frå tima vegna fyrri dvalar i samn-ingsriki.
te å trekke
fra tiden for tidligere opphold i kontraherende stat.
opaginerad Kontrollera mot PDF
c) t>rätt fyrir åkveeöi 6. gr. getur samningsriki lätiö
hja liÖa aö visa utlendingi frä, enda mundi äkvöröun um frävisun hans ekki reist
ä tilliti til allsherjarreglu, öryggis eÖa heilbrigSis i J)vi samningsriki.
Nii hefur riki
sarakvaerat undanl)åguäkvce5i lessu låt-iö hja liöa aÖ visa utlendingi frå, og
er JjaÖ J)ä särat, raeö Jieirri takmörkun, sera greinir i 3. raålsgr. 10. gr., skuldbundiö
til aÖ laka aft-ur viÖ utiendingnum, ef hann er korainn inn i annaö saraningsriki.
Saraa gildir, ef saraningsriki til aÖ fuUnaegja skuldbindingura sinura gagnvart
riki, sera ekki er aÖUi aö saraningnura, hefur ekki visaÖ frå utlendingi, sem Slö
ar er korainn inn i annaÖ saraningsriki än J)ess aÖ hafa lilskiliö vinnuleyfi t)ar.
c) Uten
hinder av artikkel 6 kan kontraherende stat unnlale å awise en utiending ora ikke
awisningen begrun-nes raed hensynet tU offentlig orden, sikkerhet eller folkehelsen
i den kontraherende stat.
Dersom en
stal i raedhold av denne unnlaksbestemmd-se har unnlatt å awise en utiending,
plikter den Ukevel, raed den begrensning sora f0lger av artikkel 10 tredje
ledd, å ta tilbake ullending-en såfrerat denne har reist inn i annen kontraherende
siat. TUsvarende gjelder der-sora kontraherende stat til oppfylldse av sine
förpliktelser raot ikke kontraherende stal ikke har awist utiending som deretter
har reist inn i annen kontraherende stat uten å ha n0dven-dig arbeidstUlalelse
der.
opaginerad Kontrollera mot PDF
d) f>rätl
fyrir åkvasÖi 1. raålsgr. 9. gr. getur samningsriki leyft utiendingi, sera annaö
saraningsriki hefur visaö ur landi, aÖ koraa inn i landiö ån sérstaks leyfis,
ef låta mä hja liöa aö visa honum frå sara-kvsral åkvaeöura i stafliÖ c).
d) Uten
hinder artikkel 9 förste ledd kan kontraherende stat gi en utiending sora er
blitt utvist fra annen kontraherende stal, adgang til innreise ulen sasrskilt
tillåtelse, dersora avvisning kan unnlates i raedhold av beslemmelsen i
bokslav c.
opaginerad Kontrollera mot PDF
2. gr.
Nii er å sviöi
sarastarfs saraningsrikis viö riki, sera ekki er aÖili aÖ saraningnura, lögÖ frara
tillaga ura åkvcCÖi, sem ekki sararyraast
Artikkel
2.
Dersom det
innenfor raramen av kontraherende stals samarbeid raed ikke kontraherende
stat blir frenUagt forslag til besleraraelser som
opaginerad Kontrollera mot PDF
enliga raed
passkontrollöverenskoramdsen i förening raed denna överenskoraraelse, skaU,
sedan övriga fördragsslutande stater enligt artikel 4 andra stycket passkontrollöverenskoraraelsen
underrättals ora förslaget, på fördragsslutande stals begäran överläggningar raellan
de fördragsslutande staterna äga mm. Överläggningarna skall äga mm innan
beslut fattas raed anledning av förslaget, såvida icke tvingande skäl gör det
nödvändigt alt oraedelbart falla sådant beslut. I sistnäranda fall skall
överläggningarna äga rura så snart som möjligt sedan beslut fallats.
som er uforenelige
raed pas-kontroloverenskorasten sara-raenholdt raed denne over-enskorast, skal
der, efter at de 0vrige kontraherende stater efler artikel 4, stk. 2, i paskontroloverenskoraslen
er underrettet ora forslaget, på begffiring af en kontraherende stat finde forhand-linger
sted raellem de kontraherende stater. Forhand-lingerne skal finde sted, inden
beslulning traeffes ved-r0rende forslaget medmind-re tvingende grunde g0r det n0dvendigt
stråks at trasffe sådan beslulning. I sidst-naevnle tilfaslde skal forhand-lingerne
finde sted snarest rauligl, efler at beslulningen er truffet.
tussopiraukseen
yhdessä tä-raän sopirauksen kanssa, on ehdotuksesta, sen jälkeen kun rauille sopirausvaltioille
on siilä tiedotettu passinlar-kaslussopirauksen 4 artiklan loisen kappaleen mukaan,
sopirausvaltion pyynnöstä neuvoteltava rauiden sopi-rausvaltioiden kanssa. Neu-voltdujen
on tapahduttava ennen kuin päätös ehdotuksesta tehdään, raikäli eivät pakotlavat
syyt vaadi pää-töksen tekeraislä väliltöraäs-ti. Viiraeksi mainitussa ta-pauksessa
on neuvoltelujen tapahduttava rnahdolUsim-raan pian sen jälkeen kun päätös on lehty.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Vid överläggningama
skall de
fördragsslutande staterna söka klargöra verkningama av de nya besläramelserna
för det nordiska passkontrollsamarbetet saml överväga vilka ändringar i passkontrollöverenskoraraelsen
eller i denna överenskoraraelse som kan bli erforderliga.
Ved forhandlingerne
skal de kontraherende stater s0-ge at klarg0re virkningerne af de nye besleraraelser
for det nordiske paskontrolsara-arbejde särat overveje hvil-ke aendringer i paskontroloverenskoraslen
eller i denne overenskorast, der kan blive n0dvendige.
Neuvotteluissa
on sopi-musvaltioiden pyrittävä sel-vittämään uusien määräys-ten vaikutukset pohjois.mai-seen
passintarkaslusyhteis-lyöhön sekä harkittava mit-kä rauulokset passintar-kastussopiraukseen
ja tähän sopiraukseen saattavat tulla tarpeellisiksi.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna överenskoraraelse
skall ratificeras och ratifika-tionsinslruraenten deponeras i Köpenhamn.
Överenskommelsen
träder i kraft den 1 juli 1973. Den förblir i kraft för fördragsslutande stal
så länge passkonlrollöverenskomraelsen är i kraft för ifrågavarande stat.
Överenskoraraelsen skall deponeras i det danska utrikesdepartementet,
och be-
Denne overenskorast
skal ralificeres, og ralifikations-instruraenterne skal depone-neres i K0benhavn.
Overenskorasten
trasder i kraft den 1. juli 1973. Den förbliver i kraft for en kontraherende
stat, så Icenge paskontroloverenskoraslen er i kraft for den pågaelden-de stal.
Overenskorasten
skal de-poneres i det danske uden-rigsrainisleriura, og bekrasf-
Tämä sopiraus
on ratifioi-tava ja ralifioimisasiakirjat talletettava Kööpenharai-nassa.
Sopiraus tulee
voiraaan 1 päivänä heinäkuuta 1973. Se jää voiraaan sopirausvallioon nähden siihen
asti kuin passintarkastussopimus on voimassa kyseiseen valtioon nähden.
Sopiraus on
talletettava Tanskan ulkodeparleraent-tiin ja sen vahvistetut jäljen-
opaginerad Kontrollera mot PDF
vegabréfaeflirlilssamningn-um
og samkomulagi pessu, og skulu pä, eflir aö hinum samningsrikjunum hefur samkvjemt
2. raålsgr. 4- gr. vegabréfaeflirlitssamningsins veriö tilkynnt um tillöguna, eflir
kröfu saraningrikis,. fara fram viÖrEeöur milli samn-ingsrikjanna. ViÖraeöurnar
skulu fara fram äÖur en åkvöröun er tekin ura tillöguna,.nerna brynar ästasÖur
geri laÖ nauösynlegt, aö laka slika äkvöröun strax, t Slöast nefndu lilviki skulu
viSrEeÖur fara frara svo fljötl sem unnt er eflir aÖ åkvöröun er tekin.
er uforenlige
med passkontrolloverenskomsten sara-menholdt, med denne til-leggsoverenskorasl,
skal etter al de 0vrige kontraherende stater i. samsvar med artikkd 4 annel
ledd i passkontrolloverenskomsten er underrettet om forslaget, på begjaering
av en kontraherende stat dr0ftelser finne sted mellom de kontraherende
stater. Dr0ftelsene skal finne sted for del treffes beslulning i anledning av
forslaget raed raindre tvingende grunner gj0r det n0d-vendig ulen opphold å Iref-fe
slik beslulning. I sislnevn-le lilfdle skal dr0ftelsene finne sted så snart sora
mu-1ig etter al beslulning er truffet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
i viörasöunum
skulu samningsrikin leitasl viö aö skyra hver ährif hin nyja akvasö-i rauni hafa
å hiö norraena saraslarf ura vegabréfaeflir-lit, og ihuga, hverjar breyl-ingar rauni
purfa aö gera å vegabréfaeflirlilssamningn-um eÖa å samkoraulagi bessu.
Under dr0fldsene
skal de kontraherende stater s0ke ä klargj0re hvUke virkninger de nye beslemmelsen
e vil ha for del nordiske passkon-Irollsamarbeidel og overveie hvilke endringer
i passkontrolloverenskomsten eller i denne tiUeggsoverenskomsl som kan bli n0dvendige.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Samkomulag Jjetta skal fullgilda og fullgildingar-skjölunum
skal korriiÖ fyrir til geyraslu i Kaupmanna-höfn.
Samkomulagiö
öölast gildi 1. juli 1973. Paö helzt i gildi aö pvi er varÖar samningsriki ä meÖan
veg-abréfaeflirlilssaraningurinn er i gildi aÖ lvi er varÖar JjaÖ riki.
Samkomulagiö skal geyra-a i danska utanrikisråÖu-
Nasrvasrende overenskorast skal ralifiseres og ra-tifikasjonsdokunientene
de-poneres i K0benhavn.
Overenskomsten Irer i kraft den 1. juli 1973. Den förblir
i kraft for kontraherende stal så lenge passkon-trolloverenskoraslen er i
kraft for vedkommende stat.
Overenskorasten skal de-poneres i det danske uten-riksdeparteraent,
og bekref-lede avskrifter av den skal
opaginerad Kontrollera mot PDF
styrkta avskrifter av den skall
tillställas övriga fördragsslulande staters regeringar.
Till bekräftelse härav har
de fördragsslulande staternas befullmäktigade ombud undertecknat denna överenskomradse.
Sora skedde i Köpenhamn
den 2 april 1973 i ett exeraplar på svenska, danska, finska, isländska och
norska språken.
tede af skrifter af den
skal lilstilles de 0vrige kontraherende staters regeringer.
Til
bekraeftdse heraf har de kontraherende staters be-fuldmaegtede undertegnet
denne overenskorast.
Udfasrdiget
i K0benhavn den 2. april 1973 i et eksem-plar på dansk, finsk, isländsk, norsk
og svensk.
nökset
on annetlava rauiden sopirausvaltioiden hallituk-sUle.
Täraän
vahvistukseksi övat sopirausvaltioiden val-tuutetut allekirjoittaneet täraän sopunuksen.
Tehty
Kööpenharainassa 2 päivänä huhtikuuta 1973 yhtenä suoraen-, islannin-, norjan-,
ruotsin- ja tanskan-kidisenä kappaleena.
opaginerad Kontrollera mot PDF
neytinu, og staSfest eftirrit
af t)vi skal lata rikisstjorn-um hinna samningsrikj-anna i té.
Iessu til staSfestu hafa
fulltruar samningsrikjanna
undirritaö samkomulag
J)etta.
Gjort
i Kaupmannahöfn hin 2. april 1973 i einu eintaki å islenzku, dönsku, finnsku, norsku
og saensku.
överlåtes
til de 0vrige kontraherende staters regjering-er.
Til
bekreftelse av dette har de respektive staters be-fullmektigede underskrevet naervsrende
overenskorast.
Utferdiget
i K0benhavn den 2. april 1973 i ett ek-seraplar på norsk, dansk, finsk,
isländsk og svensk.
opaginerad Kontrollera mot PDF
MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1 973 730115
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1973:205 i texten
- Bet. 1973:InU20 Inrikesutskottets betänkande i anledning av propositionen 1973:116 med förslag till godkännande av överenskommelse mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och… i texten