Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition angående avtal med Förbundsrepubliken Tyskland om ömsesidigt bistånd i tullfrågor, m.m.

1973 · 54 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 29 av 54 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1973:117, Kungl. Maj:ts proposition angående avtal med Förbundsrepubliken Tyskland om ömsesidigt bistånd i tullfrågor, m.m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts
proposition nr 117 år 1973 Prop.
1973:117

Nr 117

Kungl.
Maj:ts proposition angående avtal med Förbundsrepubliken Tyskland om ömsesidigt
bistånd i tullfrågor, m. m.; given Stockholms slott den 6 april 1973.

Kungl.
Maj:t vill härraed, under åberopande av bUagda utdrag av stalsrådsprolokollet
över finansärenden, föreslå riksdagen att bifalla de förslag om vars avlåtande
till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

G.
E. STRÄNG

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att Sverige ratificerar ett avtal med Förbundsrepubliken
Tyskland om ömsesidigt bistånd i tullfrågor. Avtalet möjliggör ett effektivare
samarbete än hittills mellan de båda ländema när det gäller utbyte av
upplysningar om smuggling, framför allt narkotikasmuggling. Dessutom öppnar
avtalet raöjlighet för de båda ländernas tullrayndigheter att bistå varandra
vid utredning av tullbrott genora att hålla förhör och tillgripa tvångsraedel
som beslag och husrannsakan. Förslag framläggs ora lagstiftning sora behövs
för att bistånd skall kunna läranas från svensk sida enligt detta avtal och de
avtal av sararaa slag, sora kan koraraa att ingås raed andra länder.

1
Riksdagen 1973.1 saml Nr 117

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:117

1 Förslag till

Lag om utredning angående brott mot utländsk tullag

Härigenom förordnas som följer.

1 § I den mån det påkaUas av överenskoraraelse raellan
Sverige och

fräraraande stat ora örasesidigt bistånd för att förhindra, utreda och

beivra brott mot tullag, får Konungen föreskriva att genom svensk

tullmyndighet bistånd skall lämnas tullrayndighet i den fräraraande

staten raed utredning rörande brott raot tullag i den staten. Vid sädan

utredning skall 24 §§ gäUa.

Med tullag förstås i denna lag sädana bestäramelser i lag
eller annan författning ora införsel, utförsel eller transitering, sora avser
tullar eller andra allraänna avgifter eUer rör förbud, inskränkningar eller
kontrollåtgärder beträffande varu- eller valutatrafiken.

2
§
Bestämmelserna om förundersökning och tvångsmedel i lagen (1960: 418) om straff
för varusrauggling särat i 23, 27 och 28 kap. rättegångsbalken äger motsvarande
tillämpning. Bestäraraelse, vars tillärapning förutsätter alt raisstanke föreUgger
raot någon, fär dock ej tillärapas. Tvångsmedel fär ej användas i syfte att
möjliggöra förverkande av egendom.

3
§ Vid
tillämpning av bestämradse ora tvångsraedel skall fängelse motsvaras av
frihetsstraff enligt den andra statens lag.

Beslag får läggas pä skriftiigt meddelande mellan
närstående, som avses i 36 kap. 3 § rättegångsbalken, endast när fråga är om
brott för vilket ej är föreskrivet lindrigare straff än frihetsstraff i lägst
två är.

Beslag består en månad från den dag det verkställdes, ora
ej rätten bestämmer annat.

4 § Laga domstol i frågor sora rör förundersökning och
tvångsmedel

ar rätlen i den ort där utredningen påbörjades.

5 § Om det påkallas av överenskomradse sora avses i 1 §
får Ko

nungen föreskriva, att med brott mol tullag skall jämställas sädan

Överträdelse av tullag för vUken påföljd kan ådömas av administrativ

myndighet, ora dennas beslut kan underkastas prövning av domstol.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1973.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:117

2
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1969: 200) om uttagande av utländsk skatt och allmän avgift

Härigenom
förordnas, att lagen (1969: 200) om uttagande av utiändsk skatt och allraän
avgift skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvat-ande
lydelse

Lag
om uttagande av utländsk skatt och allmän avgift

I
den raän utländsk skatt eller allmän avgift enligt överenskomradse mellan
Sverige och främraande stat får uttagas här i riket fär Konungen förordna, att
skatten eller avgiften skall uppbäras och indrivas i sararaa ordning som svensk
skatt eller allmän avgift, och bestämma villkoren för uppbörden och indrivningen.

Föreslagen lydelse

Lag
om uttagande av utländsk skatt, tull och annan allmän avgift

I
den raån utländsk skatt, tull eller annan allraän avgift erUigl överenskomradse
mellan Sverige och främraande stat får uttagas här i riket får Konungen förordna,
alt skatten eller avgiften skall uppbäras och indrivas i sarama ordning som
svensk skatt, tull eller annan allmän avgift, och bestämma villkoren för
uppbörden och indrivningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1973.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:117

Utdrag
av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 23 mars 1973.

Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden
STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, GEUER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG,
BENGTSSON, LÖFBERG, LIDBOM, FELDT.

Chefen
för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efler geraensara beredning
raed statsrådels övriga ledamöter fråga ora godkännande av avtal mellan
Sverige och FörbundsrepubUken Tyskland om ömsesidigt bistånd i tullfrågor, m. m.,
och anför.

1 Inledning

I
skrivelse den 28 april 1970 förordade generaltullstyrelsen alt kontakt skulle
tas raed rayndigheterna i Förbundsrepubliken Tyskland för alt undersöka raöjligheterna
att få till stånd ett bilateralt avtal om samverkan mellan Sveriges och
Förbundsrepubliken Tysklands luU-krirainalorgan vid bekärapande av illegal narkotikatrafik
raellan och genora dessa länder.

Efter beslut av Kungl. Maj:t
har därefter en särskilt utsedd delegation förhandlat med en tysk delegation om
ömsesidigt bistånd raellan de båda ländemas tullrayndigheter. Förhandlingama sora
ägde rum dels i Stockholm den 28 septemberden 1 oktober 1971, dels i Bonn den 912
maj 1972 har avsett bistånd såväl vid bekämpande av illegal narkotikatrafik
som i vissa andra tullfrågor. Ddegationema enades om ett förslag tUl avtal som
överlämnades tUl de båda regeringama. Förslaget är avfattat på svenska och
tyska språken. Det torde få fogas tUl statsrådsprotokollet i detta ärende som
bilaga 1.

Kungl.
Maj:t har den 30 juni 1972 för sin del godkänt förslaget till avtal. Sedan även
regeringen i Förbundsrepubliken Tyskland godkänt förslaget, undertecknades
avtalet den 18 deceraber 1972.

2 Avtalets
huvudsakliga innehåll

Avtalet
iimehåller 16 artiklar. I art. 1 bestäras avtalets tillämpningsområde. Art. 2
upptar definitioner. Art. 3 reglerar biståndets omfaltning vid överträdelser
och art. 4 undantag från skyldigheten att lärana

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:117 5

bistånd.
Enligt art. 5 läranas utsträckt bistånd vid bekämpning av handeln med
narkotika och psykotropa ämnen. Art. 6 handlar om sekretess. BiståndsframstäUnings
förra och innehåll regleras i art. 7 och förbindcl-seväg och behörighet i art.
8. I art. 9 föreskrivs hur framställning om bistånd skall handläggas. Art. 10
innehåller regler om akter och andra handlingar. Kostnadsfrågor regleras i art.
11. Art. 12 behandlar bistånd i ddgivningsärenden och art. 13 bistånd i
ärenden ora handräckning för indrivning. I art. 14 besläras ora utfärdande av
tillämpningsföreskrifter. Art. 15 innehåller en särskild regel om avtalets gUtighet
för Land Berlin. Frågor om ratifikation, ikraftträdande och uppsägning
regleras slutligen i art. 16.

I art. 1 fastslås avtalets
huvudsakliga syften. Genom sina tullrayndigheter skall de båda avtalsslutande
staterna sålunda lärana varandra bistånd dels för att förhindra, utreda och
beivra överträdelser av tull-lagarna, dels för att delge handlingar sora
tullmyndigheterna utfärdar vid tillärapningen av tuUag.

Art.
2 innehåUer definitioner av "tullag" och "tullmyndighet".
Med "tullag" förstås i avtalet de bestäraraelser i lag eller annan
författning om införsel, utförsel och transitering som avser tullar eller andra
avgifter eiler förbud, inskränkningar och kontrollåtgärder beträffande varu-
eller valutatrafiken. Som "tullag" räknas i Förbundsrepubliken Tyskland
också marknadsregleringens bestämraelser på jordbruksorarådet ora
införselavgifter och exporlreslitutioner. I avtalet försläs raed "tullmyndighet"
i Förbundsrepubliken Tyskland förbundstullförvaltningen och i Sverige
generaltullstyrelsen med underlydande tullrayndigheter.

Bistånd skall enligt art.
3 läranas i alla raål och ärenden sora rör överträdelser av tuUagama i den mån
tullmyndigheterna i den anmodande staten är behöriga att företa utredning i målen
eller ärendena. Undantag görs dock för överträdelser av valutabeslämmdser i det
att bistånd endast läranas, ora gärningarna är straffbara enligt den anmodade
statens lag. Detta undantag innebär att avtalet tills vidare inte koramer att
tillämpas på valutabrott, eftersom valutatrafiken över Förbundsrepubliken
Tysklands gränser f. n inte är närmare reglerad. Bistånd enligt art. 3 läranas
bara pä framstäUning. De båda staternas tullmyndigheter skaU då lämna varandra
alla tillgängliga upplysningar ora förberedda eller begångna gärningar sora
strider raot eller kan antas strida raot den andra statens tullag. Vidare
skall luUrayndigheten i den anmodade staten sörja för att de administrativa och
rättsliga ål-gärder företas som behövs för att efterkoraraa fraraställningen.
Vid de avslutande förhandlingarna i Bonn förklarade sig de båda delegationerna
vara ense ora att avtalstexten inte borde belastas med en uppräkning av de
åtgärder sora kunde komma i fråga utan att dessa åtgärder kunde anges i tiUämpningsföreskriftema
till avtalet. I avtalet anges dock alt gripande, anhållande och häktning ej kan
ske på grund

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.1973:117 6

av
avtalet. I art. 3 sägs slutligen att framställning ora bistånd ej fär göras, ora
den anraodande staten i det oravända fallet inte skulle vara i stånd att lärana
det begärda biståndet.

Enligt
art. 4 kan bistånd vägras, ora den anraodade staien finner att biståndets
lämnande kan kränka landets suveränitet, medföra fara för dess säkerhet eller
strida mot dess allmänna rättsprinciper (ordre public) eller andra väsentliga
intressen.

När
det gäller att bekämpa den illegala handeln med narkotika och psykotropa ämnen
(bl. a centralstimulerande medel och LSD) skall de avtalsslulande staterna även
utan begäran lämna varandra bistånd. Bestämraelser ora sådant bistånd finns i
art. 5. Uppgiftsskyldighelen, som skall fullgöras ofördröjligen, avser både
brott mot den andra statens lagstiftning som avser att förhindra, utreda och
beivra handel med narkotika och psykotropa ämnen, och om medborgare i den
andra staten, där boende personer eller där registrerade transportmedel är inblandade
brott mot det egna landets raotsvarande lagstiftning. De båda staternas tullrayndigheter
skall också utan begäran lämna varandra upplysningar ora smugglingsraetoder
och delge varandra erfarenheter av nya konlrollraetoder på narkotikaområdet.

Art.
6 innehåller en bestämmelse om sekretess. Utiåtanden och andra meddelanden som
endera staten tar emot enligt avtalet är sålunda underkastade sekretess i
enlighet med den statens lag.

Som
framgår av art. 7 skall framstäUning ora bistånd i regel göras skriftiigen. De
handlingar som behövs för att en frarastäUning skall kunna efterkonunas såsom
i förekomraande fall behörig myndighets föreläggande eller beslut skall
bifogas i original eller bestyrkt fotokopia eller avskrift. Vid
förhandlingarna var delegationerna ense ora all den anmodade staten vid behov
kan begära utdrag av den anmodande statens bestäramelser som är tUlämpliga i bislåndsärendel.
I brådskande fall kan framställning få göras per telefon eUer eljesl muntiigt raen
den skall dä oragående bekräftas skriftligen.

I
art. 9 föreskrivs bl. a att fraraställning skall handläggas enligt den anmodade
statens lag och att en begäran från rayndigheten i den anraodande staien att
ärendet skall handläggas på visst sätl eller all företrädare för rayndigheten
skall tillåtas närvara vid handläggning kan bifallas i den mån den anmodade
statens lag ej förbjuder det.

Enligt
art. 10 skall en begäran, att akter och andra handlingar skall översändas i
original, fraraställas endast då det ej är tillräckligt att upplysningar
läranas eller avskrifter (fotokopior) översänds. Originalhandlingar skall
snarast möjligt återställas. Den rätt som den anmodade staien eller tredje man
kan ha till handlingarna kvarstår orubbad.

Art.
11 reglerar frågan om kostnader. Den anmodande staten svarar inle för avgifter
och kostnader, sora uppstår vid handläggning av en

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:117 7

framställning,
raed undantag för vad sora utgått i ersättning till sakkunniga, översättare
och tolkar.

Handlingar
sora förvaltningsrayndighet utfärdar eller avlåter vid lill-lärapning av tullag
kan delges med stöd av art. 12.

När
det gäller tull- och skattefordringar på grund av in- och utförsel föreskrivs
i art. 13 alt bistånd skall läranas i förra av handräckning. Härvid tiUärapas
art. X och XI i avtal den 14 raaj 1935
mellan Sverige och Tyskland angående handräckning i beskaltningsärenden eller
de bestämmelser sora kan korama att ersätta dessa artiklar.

3
Internationellt samarbete i tullfrågor m. m.

Enligt
en konvention som tUlkom i Bryssel den 15 december 1950 och till vilken bl. a.
Sverige och förbundsrepubliken Tyskland anslutit sig har upprättats ett råd för
samarbete på tullområdet. Rådet har antagit flera rekommendationer om örasesidigt
bistånd i tullfrågor. Några av dessa avser det nu aktuella orarådet. Enligt en
rekommendation sora antogs den 5 december 1953 skall tuUrayndigheterna på
begäran från annan raedlerasstat i görligaste mån specieUt övervaka
försändelser av varor som är föremål för omfattande snuiggling till
medlemsstatens territoriura, inresa tiU och utresa från dess territoriura av
person vilken är känd som smugglare liksom också fordon, fartyg eller
luftfartyg som man raisstänker används för srauggling. På begäran skall tuUrayndigheterna
vidare så snabbt och detaljerat sora möjligt lämna varje tillgänglig
upplysning om smuggling sora är föremål för undersökning i annan medlemsstat.
Medlemsstaternas tullrayndigheter skall också lärana varandra upplysningar om
nya metoder och raedel för tullbedrägerier och översända de rapporter eller
utredningar om brottstyper som kan antas vara av värde för andra raedlerasstater.
Medierasstaternas tullrayndigheter skall utväxla förteckningar över varor sora
är föreraäl för smuggling till och från deras territorier. Medlemsstaternas
tullmyndigheter skall lärana sina spaningsorgan tillfälle alt upprätthålla
direkt personlig kontakt för alt underlätta att rekoraraendationens allmänna
syften förverkligas. Medlem är dock ej skyldig alt tillhandahålla
konfidentiella informationer, bl. a. ora deras utlämnande skulle stå i strid raed
allmänt intresse eller leda till förfång för allmänna eller privata företags
rättmätiga komraersiella intressen. Mottagna upplysningar skall betraktas säsom
konfidentiella och får inte utläranas annat än tiU direkt berörda tjänsteraän.

Den
8 juni 1967 antogs en rekommendation om central registrering av upplysningar om
smuggling. Medlemsstaterna skall lämna samarbets-rådets generalsekreterare
upplysningar i den omfattning som sådana bedöras vara av särskilt intresse från
internationell synpunkt. Upplysningarna kan gälla personer sora dömts för
smuggling, gömställen i

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.1973:117 8

transportmedel,
smugglingsraetoder, gods som i särskilt hög grad är föremål för smugglmg eller
förfalskningar av handlingar eller föremål. I den mån en medlemsstat förklarat
sig vUja delta i informationsbytet har den rätt att få upplysningar från registret.
Upplysningarna skall behandlas konfidentiellt och får vidarebefordras endast
till behörig tjänsteman. En rekommendation som särskilt avser illegal handel
med narkotika och psykotropa äranen antogs den 8 juni 1971. TuUsaraarbetsrå-det
rekommenderade då att medlemsstaternas tullmyndigheter utan begäran och utan
dröjsmål lämnar andra tullmyndigheter, sora kan vara direkt eller indirekt
berörda, alla tillgängliga upplysningar ora gärningar som innebär eller m.isstänks
innebära eller sannolikt kan ge upphov till illegal handel raed narkotika eller
psykotropa äranen. Upplysningar skall också läranas om personer sora enUgt vad
raan vet eller raisstänker medverkar till illegal narkotikahandel och ora
fordon, fartyg, luftfartyg och andra transportraedel sora används eUer raisstänks
bli använda i sådant samraanhang. Nya medel eller metoder som används för
illegal handel med narkotika och psykotropa ämnen och nya produkter som förekomraer
vid sådan illegal handel skall vidare rapporteras.

Det
kan nämnas att såväl Sverige som Förbundsrepubliken Tyskland godkänt
rekommendationerna. I fråga om rekommendationen den 8 juni 1971 har
Förbundsrepubliken Tyskland dock tillagt att tillämpning av rekoraraendationen
för dess del kan bli aktuell endast i förhåUande lill vissa angivna stater
till dessa hör inle Sverige och att Förbundsrepubliken avser att träffa avtal
ora ömsesidigt bistånd med andra medlemsstater för att rekommendationen skall
bli tillämplig i förhållande till dessa.

I
frågor om bistånd i brottmål i allmänhet finns särskilda bestäraraelser ora
nordiskt saraarbele sora det dock ej finns anledning att gå in på här. I
förhållande till utomnordiska stater regleras nämnda frågor bl. a. i den
europeiska konventionen den 20 april 1959 ora inbördes rättshjälp i brotlraål sora
Sverige har ratificerat med vissa förbehåll (prop. 1961: 48). De former av
bistånd som konventionen omfattar är i huvudsak bevisupptagning, beslag,
husrannsakan, delgivning, uppgifter ur krirainalregister och underrättelse ora
straffdoraar rörande annat konvenlionslands medborgare. Bistånd kan enligt
art. 2 vägras, om gärningen är av politisk eller fiskal natur eller om den
begärda åtgärden anses kränka landets suveränitet, medföra fara för dess säkerhet
eller strida mot dess allmänna rättsprinciper (ordre public) eller andra väsentiiga
intressen. Sverige har för sin del gjort allmänna förbehåll om att bistånd kan
vägras, ora gärningen inte är belagd med straff i svensk lag eller ora förundersökning
rörande gärningen har inletts här eller i tredje stat. Bistånd kan också
vägras, om den misstänkte har åtalats eller redan genom dom fällts lill ansvar
eller frikänts

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:117 9

i Sverige eller i tredje stat, ora det här eller i tredje
stat har beslutats att förundersökning eller åtal skall nedläggas eller att fömndersökning
ej skall inledas eller åtal ej ske eller ora straff för brottet är preskriberat
enligt svensk lag.

Bevisupptagning
som avses i konventionen sker enUgt lagen (1946: 816) om bevisupptagning åt
utländsk dorastol och lagen (1946: 817) om bevisupptagning vid utländsk
domstol. I fråga om konventionens artikel om beslag och husrannsakan har
Sverige gjort särskilt förbehåll om att sådant bistånd inte lämnas från svensk
sida. Dessa tvångsraedel kan däreraot användas enligt lagstiftningen ora
utlämning för brott. Beslag kan också förekomma enligt 18 § lagen (1972: 260) ora
internationellt saraarbete rörande verkstäUighet av brottraälsdora.

Delgivning enligt broltraålskonventionen gäller handlingar
sora utgår från judiciell rayndighet, dvs. domstol, undersökningsdomare eller
åklagare. Handling-från utländsk myndighet i allraänhet kan delges här enligt
kungörelsen (1909 nr 24 s. 1) ang. delgivning av handling på begäran av utiändsk
myndighet (ändrad senast 1970: 471). När det gäUer utomnordiska länder sker
framställning i regel hos utrikesdepartementet som anlitar länsstyrelse för att
verkställa delgivningar. Skall handlingar från svensk myndighet delges i
utlandet sker det normalt genora utri-kesdeparteraentet enligt kungörelsen
(1933: 618) ang. biträde av utrikesdepartementet för delgivning av handlingar
i utlandet.

Enligt art. 13 i konventionen är fördragsslutande stat
skyldig all under vissa förutsättningar översända utdrag och uppgifter ur
kriminalregister. Sådana utdrag och uppgifter lämnas enligt förbehåll som Sverige
gjort endast när annan konvenlionsslats judicidla myndigheter begär del för
brottmål och endast beträffande personer som är misstänkta eller åtalade. När
det gäller medborgare i annan stat eller den som har hemvist där får enligt 13
§ lagen (1963: 197) om allmänt kriminalregister (13 § ändrad senast 1970: 421)
anteckningar i registret redovisas till rayndighet i den staten enligt Kungl. Maj:ls
föreskrifter. När det begärs av utiändsk domstol eller åklagarmyndighet för
utredning i brottmål får rikspolisstyrelsen enligt Kungl. Maj:ts berayndigande
meddela utdrag av registret. När det gäller myndighet i utomnordisk stat får
utdrag i övrigt meddelas endast med Kungl. Maj:ls tillslånd. Beträffande
uppgifter ur polisregister får rikspolisstyrelsen enligt 4 § lagen (1965: 94)
om polisregister på framställning bl. a. av inlernaliondla kriminalpolisorganisationen
(Interpol) eller polis- eller åklagamiyndighet i stat sora är ansluten lill
Interpol förordna alt uppgift från polisregister skall raeddelas, när det
fordras för utredning i brottmål eller utiän-ningsärende. Gäller del polis- eUer
åklagarmyndighet i utomnordisk stat som ej tillhör Interpol, krävs Kungl. Maj:ls
bemyndigande för att rikspolisstyrelsen skall få lärana uppgift från registret.
Kungl. Maj:t får för vissa andra fall föreskriva att uppgift från polisregister
fär lämnas

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:117 10

tiU rayndighet i fräraraande stat och kan också raeddela tillslånd
i särskilt fall.

Sverige har åtagit sig att enligt art. 22 broltraålskonventionen
underrätta annan konventionsstat ora straffdoraar sora rör medborgare i den
staten. Sådana uppgifter vidarebefordras av utrikesdepartementet.

Verkställighet
ay brottraälsdora regleras i lagen ora intemationellt saraarbete rörande
verkställighet av brottmålsdom. Lagen har föranletts av den europeiska
konventionen den 28 maj 1970 om broltraålsdoms internationella rättsverkningar.
EnUgt denna kan Sverige efter överenskoraraelse raed fräraraande stal åtaga
sig att efter framställning verkställa utländsk brottraälsdora här i landet.
Verkställigheten kan avse frihetsberövande påföljd, böter eller förverkande och
skall i princip föregås av ett domslolsförfarande. Domstolen skall bestämma ny
påföljd med tillämpning av de svenska påföljdsreglerna. Verkställigheten i
Sverige skall ske enligt svenska regler. Det är också raöjligt att från svensk
sida begära verkställighet i fräraraande stat av svensk brottraälsdora på
motsvarande villkor. Kungl. Maj:t kan i fall som inte täcks av överenskommelse raed
annan stat förordna om överflyttning av verkställighet till eller från
Sverige.

Ora indrivning av utiändska skatter och allraänna avgifter
finns bestäraraelser i lagen (1969: 200) om uttagande av utländsk skatt och
allmän avgift. I den raän utiändsk skatt eUer aUraän avgifi får tas ut i
Sverige enligt överenskomradse raellan Sverige och fräraraande stat får Kungl. Maj:t
sålunda förordna att skatten eller avgiften skall uppbäras och indrivas i
samma ordning som svensk skatt eller allraän avgift och bestämma viUkoren för
uppbörden och indrivningen. Sådana förordnanden har också meddelats med
anledning av avtal om handräckning i skatteärenden.

4 Huvuddragen av den svenska och den tyska
smugglingslagstiftningen m.m.

Svensk rätt

Bestämmelser ora varusmuggling och likartad brottslighet
finns i lagen (1960: 418) om straff för vamsmuggling (ändrad senast 1972: 194).
Utom straffbestämmelser innehåller lagen föreskrifter om förverkande,
förundersökning, beslag, husransakan, kroppsvisitation ra. ra.

Enligt 1 §
första stycket gör den sig skyldig till varusmuggUng som utan att ge det
tillkänna för vederbörlig myndighet lill riket inför eller från riket utför
gods, för vilket tull eller annan allmän avgift skall erläggas till staien
eller som erUigt stadgande i lag eller författning ej får införas eller
utföras. Vidare gäUer att gärningen skall ske uppsåtUgen. Enligt andra stycket
sararaa paragraf föreligger också varusraugg-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:117 11

ling, när någon genom vilseledande i samband med tuUbehandling
av gods uppsåtiigen föranleder att tull eller annan allmän avgift undandras staien
eller att gods införs eUer utförs i strid raot förbud. Som varusrauggling skall
enligt 4 § även anses vissa andra åtgärder. Varu-sraugglingslagen innehåUer
också bestämmelser om ansvar för olovlig befattning med smuggelgods och för
gärningar som har förövats av oaktsamhet.

För
varusmuggling av normal svårhetsgrad är straffet dagsböter, lägst tio, eller
fängelse i högst ett år, för ringa varusmuggling penningböter och för grov varusmuggUng
fängelse i högst två år. Särskilda bestämmelser gäller för narkotikasmuggling sora
kan bestraffas raed fängelse i högst två år, även ora srauggUngen ej bedöms sora
grov, medan straffskalan för grov srauggling av narkotika är fängelse från ett
till tio år. Straffet för andra brott raot varusmugglingslagen varierar från
dagsböter till fängelse i högst ett år. I nu berörda bestäramelser har vissa
ändringar beslutats, som avses träda i kraft den 1 januari 1974 (prop.
1972:110, SkU 1972:61, rskr 1972:296). Sålunda höjs bl.a. siraffmaximum för
varusmuggling till fängelse två år och för grov varusmuggling till fängelse
sex år.

Om förfarandet vid utredning av brott mot varusraugglingslagen
finns bestäraraelser dels i varusraugglingslagen, dels i rättegångsbalken. Av
intresse i delta sammanhang är främst följande bestämmelser i 13 19 §§
varusmugglingslagen och 23, 27 och 28 kap. rättegångsbalken. Förundersökning om
brott sora avses i varusmugglingslagen får inledas av tullrayndighet. Har tullrayndighet
inlett sådan förundersökning gäller rättegångsbalkens bestäraraelser ora
undersökningsledare för tullmyndigheten. Som undersökningsledare får tullrayndighet
håUa förhör med envar som antas kunna lärana upplysning av betydelse för utredningen.
Den som kallats till förhör raen som ulan giltig orsak underlåter att infinna
sig kan hämtas till förhöret. Hämtning kan utan föregående kallelse
tillgripas, ora undersökningen avser brott vara fängelse kan följa och det skäligen
kan befaras att den sora skall höras ej .skulle hörsarama kallelse eller i
anledning av kallelse skulle försvåra utredningen genom undanröjande av bevis
eller på annat sätt. Om det behövs är den som skall höras skyldig att stanna
kvar för förhör i sex limmar. Den som kan misstänkas för brotiet kan dock under
angiven förutsättning hållas kvar längre.

Undersökningsledare fär inhämta yttrande av sakkunnig och
hos rätlen begära föreläggande att skriftligt bevis skall företes eller föremål
tillhandahällas för besiktning.

Föremål eller skriftUg handling som skäligen kan antas ha
betydelse för utredning om brott eller ha avhänts någon genom brott eller förverkals
på grund av brott får tas i beslag. Särskilda inskränkningar med hänsyn till
tystnadsplikt gäller dock för skriftliga handlingar lik-

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:117 12

som för försändelser sora finns hos post- eller
televerket. Den som griper eller anhåUer misstänkt eller verkställer häktning fär
lägga beslag på de föremål som då påträffas. Också i samband med husrannsakan
och kroppsvisitation får den som verkställer åtgärden lägga beslag pä de
föremål och handlingar som påträffas. Föreraål och handlingar som påträffats
pä annat sätt får tas i beslag efter beslut av undersökningsledaren
tullmyndigheten eller åklagaren. Är fara i dröjsraål får också utan sådant beslut
åtgärden vidtas av polisman eller tullljänsteraan, då det inte rör sig om
försändelser i post- eUer televerkets vård. Så snart det gäller egendora sora
kan antas vara förverkad enligt varusmugglingslagen och oavsett ora fara i dröjsraål
är för handen får tullljänsteraan, tjänsteraän vid lots- och fyrslaten och polisraan
utan beslul av undersökningsledaren eller åklagaren la egendomen i beslag. Om
beslag verkställs av annan än undersökningsledaren eller åklagaren och denne inle
har beslutat beslaget skall anmälan skyndsamt göras hos denne som har att
omedelbart pröva om beslaget skall bestå. Den sora har drabbats av ell beslag
kan påkalla rättens prövning av det. När rällen fastställer beslag eller, som
också kan förekomma, själv förordnar om beslag skall den sätta ut tid inom
vilken åtal skall väckas. I annat fall skall åtal väckas inom en månad sedan
beslaget verkställdes. Vid behov kan rätlen förlänga tiden. Har beslag lagts pä
egendom sora kan antas vara förverkad enligt varusraugglingslagen är
föreskriften ora den tid inom vilken åtal senast skall väckas inte tUlämplig.
När det gäller försändelser som koraraer in till bl. a. post-, telegraf-dier
järnvägsanstalt finns det raöjlighet för rätten alt förordna all försändelsen
skall hållas kvar liUs frågan om beslag har blivit avgjord.

Husrannsakan får företas i hus, rum eUer slutet förvaringsställe,
om det kan antas att brott förövats som kan medföra fängelse. Syftet skali vara
all söka efler föremål sora är underkastat beslag eller eljest att utreda orasländighet
som kan ha betydelse för utredning om brottet. FIos annan än den som skäligen
kan misstänkas för brottet får husrannsakan dock ske endast om brottet har
förövats hos honom eller den misstänkte har gripits där eller eljest synnerlig
anledning finns alt anta att man där skall påträffa föremål sora är underkastat
beslag eller erhålla annan utredning ora brottet. Husrannsakan får vidare
företas i syfte att få tag på person sora skall gripas, anhållas eller häktas
eller hämtas till förhör eller inställelse vid rällen. I lägenhet som är
tillgänglig för allmänheten får husrannsakan företas även i andra fall än nu
har sagts. Sädan utsträckt rätt alt företa husrannsakan gäller ocksä lägenhet sora
brukar utgöra tillhåll för lösdrivare eller förbrytare eUer där sådant gods sora
eftersöks brukar köpas upp eller las emot sora pant. Om husrannsakan förordnar
undersökningsledaren, åklagaren eller rätlen. Kan husrannsakan antas bli av
stor orafattning eller raedföra synnerlig olä-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:117 13

genhet
för den hos vilken åtgärden företas, bör åtgärden inte genoraföras utan
rättens förordnande annat än ora det är fara i dröjsmål. Vid fara i dröjsmål får
polisman eller tuUtjänsteman för övrigt företa husrannsakan utan förordnande.
För att söka efter egendora som kan antas vara förverkad enligt varusraugglingslagen
får polisraan eller tullljänsteraan, även ora fara i dröjsraål inte är för
handen, utan förordnande företa husrannsakan i lägenhet sora är tillgänglig
för allmänheten eller brukar utgöra tillhåll för lösdrivare etc. Detsamma gäller
magasin, upplagsbodar och uthus.

Finns anledning anta alt
brott förövats som kan medföra fängelse, får kroppsvisitation företas för att
söka efter föremål som är underkastat beslag eller eljest för alt utröna orasländighet
sora kan ha betydelse för utredning ora brottet. Annan än den som skäligen kan
misstänkas för brottet får dock kroppsvisiteras endast ora synnerlig anledning
finns att anta att föreraål sora är underkastat beslag skall påträffas eller
att annan utredning ora brotiet skall erhållas genora åtgärden. Om rätt att
förordna om kroppsvisitation gäller i tillämpliga delar samma regler som ora
rätt att förordna ora husrannsakan. Vid fara i dröjsraål får polisraan eller tullljänsteraan
besluta ora kroppsvisitation. En utsträckt rätt att företa kroppsvisitation
finns i vissa faU. Förekoraraer sålunda anledning raot någon, som anträffas vid
gräns-dier kustort eller ankommer till plats där förbindelse med utlandet äger
rum, att han har på sig gods som enligt varusraugglingslagen är underkastat
beslag får tullljänsteraan företa kroppsvisitation på honora för att söka efter
sådant gods. Ora chef för tull-, kust- eller gränsbevakning finner att det är
oundgängligen nödvändigt att på någon plats skärpa tuUkontrollen av
persontrafiken till eller från utiandet raed viss lägenhet eller för viss tidryrad,
kan bevakningschefen förordna all kroppsvisitation skall verkställas på den
som kommer från eUer avreser lill utiandet med lägenheten eller på den som
under tidrymden koramer från utlandet till platsen eller avreser till utlandet
från platsen. Sådant förordnande skall ofördröjligen underställas generaltullstyrdsens
prövning men går Ukväl genast i verkstäUighet.

Varusraugglingslagens
bestämmelser om förundersökning, beslag, husrannsakan och kroppsvisitation
äger enligt 21 § valutaförordningen (1959: 264, 21 § ändrad senast 1960: 262)
motsvarande tillämpning i fråga om olaga in- och utförsel av värdepapper och
andra betalningsmedel än växlar.

Tysk
rätt

Om
skattebrott och smuggling finns bestämraelser i "Reichsabgaben-ordnung"
(§§ 391 och följande). Det centrala skattebrottet är "Steuer-hmterziehung",
undandragande av skatt. Med skatt förstås därvid även tull. Den som med uppsåt
att bereda sig eller annan vinning skaffar

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:117 j4

sig otillbörlig skatteförraån eller uppsåtligen föranleder
att skatteinkomster undandras det allmänna straffas sålunda raed "Geldstrafe"
(böter) eller raed "Freiheitsstrafe" (fängelse) och böter. Högsta
fängelsestraff är fera år. Högsta bötesbelopp är fera railjoner DM. "Steuer-hinterziehung"
begår också den sora använder föremål beträffande vilka skattebefrielse eller
annan skatteförmån beviljats honom för ett ändamål sora inte motsvarar
ändamålet med skatteförmånen, och raed uppsåt alt bereda sig eUer annan vinning
underlåter alt först i rätt tid uppge detta för skattemyndighet
(tullmyndighet). "Bannbmch" är den förra av smuggling som består i
att föremål införs, utförs eller transiteras i strid raot förbud ulan alt de i
vederbörlig ordning företetts vid behörig lullanstall. "Bannbruch"
bestraffas sora "Steuerhinlerziehung", såvida gärningen inte sora
överträdelse av införsel-, utförsel- eller transiteringsförbud är belagd med
straff eUer "Gddbusse" (penningbelopp som åläggs i administrativ ordning)
enUgt andra bestämraelser. För yrkesraässig eller organiserad srauggling eller srauggling
som genomförs med våldsamma medel är straffet frihetsstraff i mhist tre raånader.
"Sleuerhehlerei" begär den sora för egen vinning köper, tar eraot
(som pant eller eljest), döljer eller avsätter produkter eUer varor för vilka
förbrukningsskatt eller tull har undandragils eller som varit föremål för "Bannbruch".
Straffskalan bestäms som för "Steuerhinlerziehung" och, ora gärningsraannen
handlat yrkesraässigl, för yrkesraässig smuggling. Oaktsamt undandragande av
skall "leichtfertige Steuerverkur-zung" och ett antal andra raindre
allvarliga förseelser mot skatte-och tullbeslämradserna räknas som "Ordnungswidrigkeiten"
(ordningsöverträdelser) och anses inte som i egentlig mening kriminella gärningar.
För dessa ordningsöverlrädelser finns endast administrativa sanktioner sora
regleras i första hand genom en generell lag, "Gesetz iiber Ordnungswidrigkeiten".
Lagen som gäller för en stor mängd lindrigare överträdelser inom hela samhällsorarådet
föreskriver en ordningsbot, "Gddbusse" raellan fera och 1 000 DM. På
skatte- och tull-orarädet gäUer dock särskilda högre raaxiraibelopp. "Leichtfertige
Steuerverkijrzung" kan t. ex. medföra en bot på högst 100 000 DM och andra
överträdelser på området en bot på högst 10 000 DM. Ordningsbot åläggs av förvaltningsrayndigheter
och åklagare är ej inkopplad. Besvär kan emellertid anföras hos domstol.

Vid utredning av brott raot tull- och skatteförfaltningama
har de tyska tuUkrirainalrayndigheterna och tulltjänstemannen samraa befogen-
heter som polismyndigheter och polismän vid utredning av brott i allmänhet.
Bestämmelser om brottsutredning och om rättegången i brottmål finns främst i "Strafprozessordnung".
Motsvarighet till förundersökning enligt svensk rätt är "das Vorverfahren".
Delta består antingen endast av ett utredningsförfarande under ledning av
åklagarmyndighet och med biträde av polispersonal och andra tjänsteraän eller,
i all?

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:117 15

särskilt
viktiga eller svåra saker, av åklagarrayndighetens utredningsförfarande jämte
en därpå följande "Voruntersuchung". En "Vorunter-suchung"
leds av en undersökningsdomare, "Untersuchungsrichter". Sådan domare
bör noga skiljas från den doraare, "Ermittlungsrichter", sora
åklagarmyndigheten raåste vända sig till vid sin utredning för att få vissa
åtgärder utförda. Åklagarmyndigheten och polisen (tullen) har inte någon
befogenhet att tvinga den misstänkte eller andra som behöver höras att
inställa sig hos dem för förhör. På förordnande av domare är den raisstänkte
och vittnen eraellertid skyldiga att inställa sig inför denne. Förordnande av doraare
kan åklagarmyndigheten begära. I brådskande fall får dock även polisrayndighet (tullkrirainalrayndighet)
rikta sädan begäran tiU doraaren. Ora den raisstänkte uteblir kan han häratas.
Vittnen som uteblir kan dömas till böter. Hämtning av vittnen kan också ske.
Under åklagarens utredning kan vittne höras under ed, om det är fara i dröjsraål
eller det behövs för att få frara en för den fortsatta utredningen väsentiig,
sann utsaga. Några ytterligare fall då vittne kan höras under ed före
huvudförhandlingen förekomraer, bl. a. under "Voruntersuchung". Under
utredningen kan doraare förordna om hörande av sakkunnig.

Föremål,
skriftliga handlingar inbegripna, sora kan vara av betydelse som bevismedel vid
utredningen eller vara förverkade får las i förvar eller på annat sätt
säkerställas. Förvaras ett föremål av enskild person och läranas det inte ut friviUigt,
får det tas i beslag. Vissa undantag gäller raed hänsyn till tystnadsplikt m.
ra. Ora beslag förordnar doraare. Vid fara i dröjsraål kan dock även
åklagarmyndigheten och åklagarens biträden, i förekommande fall tulltjänsteman,
göra det. Har sådant beslag skett i den enskilde partens eller hans anhörigas
frånvaro eller trots deras invändningar skall doraarens godkännande av åtgärden
inhämtas. Även försändelser under postbefordran kan enligt särskilda regler
las i beslag.

Husrannsakan
och kroppsvisitation enligt svensk rätt motsvaras i tysk rätt av "Durchsuchung"
som företas för att man skall få tag på föreraål sora kan komma i fråga som förverkandeobjekt
eller bevismedel eller för all fä lag på den misstänkte. Förutsättningarna för "Durchsuchung"
är olika beroende på om åtgärden skall företas hos den misstänkte eller ej.
Hos den misstänkte får "Durchsuchung" företas ora syfiet är alt gripa
honora eller om åtgärden kan antas leda tUl att bevismedel anträffas. Ora det
gäller att anträffa föremål, som är underkastade beslag, får "Durchsuchung"
hos den misstänkte företas under sararaa förutsättningar sora gäller för
beslag. Behörig att förordna om "Durchsuchung" är domaren, vid fara
i dröjsraål åklagare eller biträdande tjänsteraän, i förekoraraande fall tullljänsteraan.
"Durchsuchung" av utryraraen sora är tillgängliga för envar eller av
illa beryktade tillhåll kan polisraan (tullljänsteraan) göra på egen hand,
såvida del är fara

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:117 16

i
dröjsraål. Hos annan än den raisstänkte får "Durchsuchung" ske endast
ora det föreligger faktiska oraständigheter varav kan slutas att den person,
spår eller föremål sora eftersöks står att finna. Denna inskränkning
beträffande "Durchsuchung" hos annan än den raisstänkte gäller dock inle
för utryraraen där den raisstänkte har gripits eller sora han uppsökt under
förföljande eller där en person sora står under polisövervakning bor eller
uppehåller sig.

5
Avtalets genomförande

Enligt
art. 14 i avtalet utfärdar behöriga rayndigheter i de avtalsslutande staterna
i saraförslånd de tillärapningsföreskrifter sora behövs. För Sveriges del ankoraraer
det i första hand på Kungl. Maj:t att utfärda sådana tillärapningsföreskrifter.
Sora fraragår av det följande behövs eraellertid för avtalets genoraförande i
ett par hänseenden lagstiftning som kräver riksdagens medverkan.

I mål och ärenden sora
avser brott mot lullbestämraelserna i allraänhet läranas bistånd enligt art.
3. Förutsättning för att bistånd skall lämnas är att tuUrayndigheterna i den anraodande
staten är behöriga att företa utredning i raålen eller ärendena. Denna
förutsättning lorde få förstås sä att bistånd kan påkallas även i fall då
åklagare har övertagit ledningen av fömndersökningen. Enligt 13 § Iredje
stycket varusmugglingslagen får åklagaren vid förundersökning anlita biträde
av tullmyndighet och uppdra åt tulltjänsteman att vidta särskild tiU undersökningen
hörande åtgärd, om dess beskaffenhet tUlåter det. En motsvarande ordning
gäller i Förbundsrepubliken Tyskland. Om tullmyndighet i det andra landet har
upplysningar av betydelse för undersökningen att lämna, kan dessa tUlföras
utredningen genom att åklagaren uppdrar åt tullmyndighet i det egna landet att
begära bistånd av tullmyndigheten i det andra landet.

Enligt art. 3 (3) skall de
avtalsslutande staternas tullmyndigheter på framställning lärana varandra aUa tUlgängliga
upplysningar ora förberedda eller begångna gämingar sora strider mot eller kan
antas strida mot den andra avtalsslutande statens luUbesläraradser. Med
"tillgängliga" upplysningar avses här endast sådana som redan finns
hos myndigheten när fraraställning görs och som myndigheten kan disponera
över. Som framgått av vad sora tidigare anförts gäller särskUda bestäraraelser
för att uppgifter eller utdrag ur kriminalregister och polisregister skall kunna
lämnas. Dessa bestämraelser medger inte att svensk tullmyndighet lämnar
uppgifter eller utdrag som den har fått ur dessa register till utländsk
myndighet och något undantag härifrån på gmnd av avtalet har inte varit avsett.
Det kan tUläggas att det i och för sig inte torde möta hinder att uppgifter som
tullmyndigheten har fått frara vid en utredning

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:117 17

vidarebefordras
till utiändsk tuUmyndighet, även ora uppgifterna också skulle finnas i krirainalregistret
eller i polisregister.

I
detta sammanhang kan vidare nämnas att lagen (1937: 249) om inskränkningar i
rätlen alt utbekoraraa allraänna handlingar (sekretesslagen, ändrad senast
1972: 734) som avser förhåUandet raeUan rikets rayndigheter och den enskilde i
aUmänhet inle är tillämplig myndigheterna emellan. Det sagda torde gälla även i
förhållandet raellan svensk och utländsk rayndighet. I fråga ora utiäranande
av uppgifter och anteckningar sora tillförts kriminalregistret eller
polisregister gäller eraellertid särskilda bestäraraelser vars innebörd såvitt
nu är av intresse har berörts tidigare (jämför även 11 § första stycket
sekretesslagen, första stycket ändrat senast 1965: 95). När fråga uppkoraraer
huruvida allraän handling kan läranas ut till utiändsk myndighet bör dock tiUses
att de intressen sora uppbär lagen inte åsidosätts genom att handlingen lämnas
ut lill utiändsk rayndighet. Enligt art. 6 skall raeddelanden sora endera avtalsslulande
staten raotlar vara underkastade sekretess i enlighet raed den raollagande
statens lag. De tyska sekretessreglerna, vars huvudprincip är alt myndighets
akter och handlingar inle är offentliga och tyska tulltjänstemän är bundna av
en på tull- och skatteområdet gällande tyst-nadspUkt, torde innefatta
tillräckliga garantier för att svenska intressen av sekretess skyddas i de fall
som avtalet omfattar. Skulle ett väsentligt allraänt intresse kunna skadas
genom att upplysningar lämnas kan bistånd vägras raed stöd av art. 4 i
avtalet. Denna artikel föreskriver näraligen alt bistånd kan vägras ora delta
skulle strida mot landets väsentliga intressen.

I
fråga ora handlingar sora enUgl avtalet har översänts tiU svensk tuU-rayndighet
och handlingar som eljest tiUhör utredning som sker pä tysk begäran torde 10 §
första stycket sekretesslagen (10 § ändrad senast 1947: 629) få anses
tillämplig och erbjuda tillräckligt skydd mol att sådana handlingar läranas
ut. Enligt denna bestäraraelse får sålunda handlingar rörande tullmyndighets
eller åklagares verksamhet till förekomraande av eller beivrande av brott,
liksom handlingar rörande användning av tvångsmedel i brottmål, ej lämnas ut,
såvida det skäligen kan befaras all ett utiäranande skulle motverka brotts
upptäckande eller utredningen av brottmål eller åtgärder till förekommande av
brott eller också vara menligt för rikets säkerhet eller för enskild person. I
varje fall ora svenska bestäramelser om förundersökning och tvångsmedel görs lill-lärapUga
vid utredning av brott raot tysk tuUag bör 10 § sekretesslagen anses orafatta
handling sora tUlhör sådan utredning.

Om
tullmyndighet i den anmodade staten ej har de upplysningar som begärs i
framställningen ora bistånd omedelbart tillgängliga skall myndigheten enligt
art. 3 (4) sörja för alt de adrainistraliva och rättsliga åtgärder företas sora
behövs för att framställningen skall kunna efter-koraraas. Avser en fraraställning
från tysk sida upplysningar eller hand-

2
Riksdagen 1973.1 saml. Nr 117

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:117 18

lingar sora annan svensk myndighet innehar torde den
svenska tullmyndigheten enligt 4 § första stycket allmänna verkstadgan (1965:
600, 4 § ändrad senast 1972: 408) kunna påkalla biträde av den andra myndigheten
för att efterkomma framstäUningen. När tullmyndigheten påkaUar sådant biträde
för tysk myndighets räkning sker det för att uppfylla ett svenskt åtagande och
för alt svenska tullmyndigheter skall kunna erhålla bistånd i det omvända faUel.

Skulle de
uppgifter eller handUngar sora behövs kunna erhållas endast från enskUd person,
skulle luUrayndigheten eraellertid, i avsaknad av tvångsmedel och andra
möjligheter att handla raot den enskildes vilja, ofta inte kunna lämna begärt
bistånd. Bortsett frän fall sora omfattas av speciell lagstiftning såsom den
tidigare nämnda lagen om internationellt samarbete rörande verkstäUighet av brottraälsdora
kan tvångsmedel enligt svensk rätt inte tillgripas på grund av misstanke om utiändskt
brott pä vilket någon svensk slraffbeslämradse ej är tillämplig. Från tysk sida
är raan beredd att hålla förhör och använda vissa tvångsmedel för att efterkoraraa
en svensk fraraställning ora bistånd enligt avtalet. Svenskt bistånd i en raotsvarande
omfattning förutsätter att vissa bestämmelser om förundersökning rörande brott
som avses i varusraugglingslagen och ora beslag, husrannsakan och kroppsvisitation
för utredning av sådant brott görs tillärapliga i fråga ora brott raot de tyska
tullagarna. För detta krävs särskild lagstiftning.

Bistånd i ddgivningsärenden regleras i art. 12. På fraraställning
av tullmyndighet i den ena staien skall tuUmyndighet i den andra staten, med tiUärapning
av där gällande lag, delge eller låta delge de handlingar som
förvaltningsmyndighet utfärdar eller avlåter vid tillämpning av tulllag. Bevis
om delgivning skall läranas genora ett av mottagaren undertecknat och daterat
erkännande av mottagandet eller ett intyg av tullmyndigheten om lid och sätt
för ddgivningen. Delta innebär för svenskt vidkommande att delgivningslagen
(1970: 428) och delgivningskungörd-sen (1970: 467) blir tillämpliga. Bevis om
delgivning sora har verkstäUts enligt lagen bör förses raed särskilt intyg av luUrayndigheten.

I ärenden ora
handräckning för indrivning läranas bistånd enligt art. 13. Sådan handräckning
kan avse indrivning av fordringar på tull och annan iraport- eller exporlavgift
järate ränta och andra biförpliktdser. Däreraot orafattar avtalet inte böter
eller de särskilda avgifter som enligt tysk rätt kan åläggas i administrativ
ordning (Gddbussen).

Enligt den
tidigare nämnda lagen om uttagande av utiändsk skall och allmän avgift får Kungl.
Maj:t förordna dels alt utiändsk skatt eller allmän avgift skall uppbäras och
indrivas i samraa ordning sora svensk skatt eller allraän avgift, dels bestäraraa
villkoren för uppbörden och indrivningen. Tullar och iraport- och exporlavgifter
är i och för sig all hänföra till allraänna avgifter, men lagen och dess
föregångare dvs. lagen (1935: 315) angående uttagande i vissa fall av
ogulden utiändsk

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:117 19

utskyld eUer allmän avgift och lagen (1935: 316) ora
införsel i avlöning, pension eller livränta för uttagande av oguldna utländska utskylder
eller allmänna avgifter har inte tillämpats på avgifter som tas ut i saraband
raed införsel och utförsel av varor. De båda lagarna från år 1935 antogs av
riksdagen i saraband med godkännande av det avtal mellan Sverige och Tyska
riket angående handräckning i beskattningsärenden vartill hänvisas i det nu
föreliggande avtalet om ömsesidigt bistånd i tullfrågor (prop. 1935: 242 och
243, rskr 1935: 285 och 290). I 1935 års avtal uteslöts bl. a. tullar
uttryckligen från avtalets tUlämpningsoraråde.

Utiändsk stals fordringar på tuU eller annan import- eller
exporlavgift kan f. n. inte indrivas i Sverige. För att Sverige skall kunna uppfyUa
sitt åtagande enligt art. 13 bör Kungl. Maj:l kunna förordna att Förbundsrepubliken
Tysklands fordringar av nämnda slag skall uppbäras och indrivas i samma
ordning som svensk tull och därmed jämställda avgifter. Även om sådana avgifter
täcks av ordalagen i lagen om uttagande av utländsk skatt och allmän avgifi, lorde
lagen böra ändras sä att det klarare fraragår alt den omfattar också sådana
avgifter.

Vid indrivning av tysk tull och jämställda avgifter skall tUlärapas
art. X och XI i 1935 års avtal eller de bestäraraelser sora kan koraraa
alt er-sälla dessa artiklar. Artiklarna innehåller följande.

Artikd X.

(1) Exigibla beslut i beskaltningsärenden
raed undantag av beslul ora kvarstad och liknande tvångsraedel skola efter frarastäUning
från den högsta finansmyndighelen inora den ena staten till motsvarande rayndighet
i den andra staien utan särskUd kostnad erkännas såsora gällande i den senare
staten och där verkställas. Dylikt erkännande skall meddelas uttryckligen.

(2) De i punkt (1) angivna besluten
skola utan parternas särskilda hörande verkställas i enlighet raed
lagstiftningen i den stal, inom vilken verkställigheten skall äga rum.

(3) Vid fraraställningen ora
verkställighet skall fogas förklaring av vederbörande myndighet i den stal,
frän vars sida framställningen skett, att beslutet är exigibelt; denna rayndighets
behörighet skall bestyrkas av den högsta finansmyndighelen i nämnda stat.

(4) Såframt ej annat överenskomraes
skall den handling, på grund varav verkstäUighet skall ske, lill den del den
innefattar själva beslutet vara åtföljd av översättning, avfattad ä det
officiella språket i den stat, till vilken framställningen gjorts.

(5) Förklaring och bestyrkande, varora
i punkt (3) förraäles, skola vara åtföljda av översättning till det officiella
språket i den stat, lill vilken framställningen skett.

Artikel XI.

Framställning om visst slag av verkställighet skall i
möjligaste raån ef-lerkomraas, såframt nämnda slag av verkställighet är tiUåtet
i beskaltningsärenden enligt lagstiftningen både i den stat, sora gjort
framställningen, och i den stat, tUl vilken framstäUningen riktals; i övrigt
regleras

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:117 20

sättet
för verkställigheten och förfarandet därvid, på sätt i artikel X punkt
(2) stadgas, i enlighet med lagstiftningen i den stat, tiU vilken framställningen
skett.

6
Departementschefen

Genom
den starka utvecklingen av det intemationella handelsutbytet och resandet
mellan länderna har trafiken över våra gränser blivit mycket intensiv. Dä
samfärdseln saratidigt ställer stora krav på snabbhet i' koraraunikationerna
och'frihet från detaljkontroll ökar svårighetema att upprätthålla en effektiv
gränskontroll. Allt inlemalionellt saraarbete sora kan underlätta och förbättra
gränskontrollen är därför av stort värde, inte rainst raed hänsyn till
intresset av att stävja den internationeUt organiserade srauggUngen. Betydande
resultat har visserligen nåtts bl. a. genora arbetet inora det inlernaliondla tullsaraarbelsrådet
och den nära samverkan som finns med de nordiska grannländerna. Det är eraellertid
ett starkt intresse att ett närraare samarbete på området etableras också med
länder utanför Norden. Det nu undertecknade avtalet raellan Sverige och
Förbundsrepubliken Tyskland ligger i linje härraed.

Syfiet
raed avtalet är att de båda statema genora sina tullrayndigheter skall lämna
varandra bistånd för att koraraa till rätta raed överträdelser av tullbestäramelserna.
Avtalet berör alla bestämmelser om införsel, utförsel och transitering som
avser tuUar och andra avgifter eller förbud, inskränkningar och
kontrollåtgärder beträffande varu- eller valutatrafiken. Ansvar för brott mot
eller överträdelser av de svenska tullbeslära-radserna ådöms i huvudsak enligt
lagen (1960: 418) om straff för varusmuggling. De brott och överträdelser sora
avses i varusmugglingslagea har nära raotsvarigheter i tysk rätt. Enligt
avtalet skall vidare örasesidigt bistånd läranas för delgivning av handlingar
och indrivning.

Avtalet
raöjliggör ett effektivare samarbete än som hittills har kunnat förekoraraa
mellan de båda länderna när det gäller utbyte av upplysningar om överträdelser
av tullagstiftningen. Det öppnar dessutora raöjlighet för tullmyndigheterna
att bistå varandra vid utredningar genom att hålla förhör och tUlgripa sådana
tvångsmedel som beslag och husrannsakan.

En
viktig punkt i avtalet reglerar förfarandet när begärda upplys-ningar inte är
tillgängliga för tullmyndigheten i den anmodade staten ulan behöver anskaffas.
Enligt art. 3 (4) i avtalet skall denna således sörja för att de adrainistrativa
och rättsliga åtgärder vidtas som behövs för att efterkoraraa framställningen.

Om
den svenska tullmyndigheten inte har de uppgifter sora begärs från tysk sida
torde rayndighelen ofta på ett enkelt sätt, t. ex. genora en raer eller mindre
formlös hänvändelse till annan svensk myndighet, kunna inhämta och
vidarebefordra uppgifterna. Av vad som tidigare

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:117 21

har anförts fraragår att sekretesslagen i och för sig inte
lorde hindra all svensk myndighet lämnar handlingar eUer uppgifter till
utländsk rayndighel. En svensk tuUrayndighet har dock inle rätt att översända
utdrag eller uppgifter ur kriminalregistret eller polisregister till utländsk
myndighet. Någon ändring härutinnan är inte avsedd.

Behöver en mer omfattande utredning göras för tysk räkning
kommer tullmyndighetens uppgift att likna uppgiften vid en vanlig förundersökning
om brott som avses i varusmugglingslagen. Vid sådan undersökning kan
tullmyndigheten hålla förhör i saken och i viss utsträckning använda tvångsraedel.
Tullrayndigheten kan besluta ora anhållande, reseförbud, beslag, husrannsakan,
kroppsvisitation och kroppsbesiklning lik-

sora ocksä ta lös egendora i förvar i avvaktan på domstols
beslul om

kvarstad eller skingringsförbud. Sådana åtgärder kan
emellertid f. n. ej användas vid lämnande av bistånd åt utländsk rayndighet. Detla
sararaanhänger bl. a. med att smugglings- och valutalagstiftningen är territoriellt
bunden och alt brott enligt utländska smugglingsbestäraradser eller utländsk valulalagsliftning
inte utgör brott sora kan föranleda straff enligt svenska straffbestäraradser.
Något principiellt hinder raot att införa en sådan förra av bistånd för dessa
fall kan dock enligt rain raening inle anses föreligga nuraera. Jag vill erinra
ora att lagen (1972: 260) ora inlemalionellt saraarbele rörande verkställighet
av brottmålsdom gör det möjligt att använda tvångsmedel och sanktioner enligt
svensk rätt, även ora det utiändska brottet är territoriellt bundet. Med hänsyn
tiU att det är en angelägen uppgift att genora ett effektivare intemationellt
saraarbete söka raotverka srauggling raellan ländema och likartad brottslighet
förordar jag alt svensk tullrayndighet ges befogenhet att inleda fömndersökning
och tUlgripa tvångsmedel för utredning, i den utsträckning det påkallas av det
nu träffade avtalet.

Flera av de svenska bestämmelserna om förundersökning
förutsätter alt någon kan misstänkas för det brott utredningen avser.
Självfallet är här fråga om brott enligt svensk rätt. Bakgrunden tiU dessa bestämraelser
är att utredningen skall kunna leda fram till åtal och lagföring inför svensk
domstol. Under förundersökningen skall således utredas vem som skäligen kan
misstänkas för brotiet och om tillräckliga skäl föreligger för åtal raot honora.
Är inte saken av enkel beskaffenhet skall åklagaren aUlid överta ledningen av
förundersökningen, så snart någon skäligen kan misstänkas för brottet. Under
utredningens gång skall den misstänkte och hans försvarare få tillfälle alt la
del av utredningen, begära korapletteringar och i övrigt anföra vad de anser
behövligt. Åtal får inle beslutas innan den misstänkte och hans försvarare haft
sådan möjlighet.

Också när del gäller tvångsmedlen förutsätter åtskilliga
av besläraraelserna alt raisstanke föreligger ora det brott utredningen avser.
Så är fallet raed gripande, anhållande, häktning, reseförbud, kvarstad, sking-

3 Riksdagen 1973.1 saml Nr 117

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:117 22

ringsförbud,
telefonavlyssning, husrannsakan hos den raisstänkte eller där han har gripits
eller för eftersökande av den sora skall gripas, anhållas eller häktas, kroppsvisitation
av den raisstänkte och kroppsbesiklning.

Vissa
av de här avsedda besläraraelserna kan knappast ges motsvarande tiUämpning vid
utredning som sker beträffande brott mot tysk tulllag. I avtalet har särskilt
föreskrivits att gripande, anhållande och häktning ej kan ske på grund av
avtalet. Även om några av bestämraelserna skulle kunna tillärapas, skulle det
uppenbarligen ofta vara svårt för svensk tullrayndighet, åklagare och dorastol
att bedöma om misstanke om det tyska brottet kan anses vara för handen eller
ej, bl. a. därför att den huvudsakliga brottsutredningen kommer alt bedrivas av
tysk rayndighet. Den svenska myndigheten skulle ofta inte ha tiUräckligt
underlag för att bedöma om misstanke föreligger. Därtill kommer att en tillräckligt
säker bedömning skulle förutsätta en ingående kännedom ora tysk rätt.

Bestäraraelser
som fömtsätter att någon kan misstänkas för det brott utredningen avser bör raed
hänsyn till det sagda inle göras tiUämpliga i de nu aktuella faUen. Detta
innebär bl. a. att regeln om att åklagaren skall överta ledningen av fömndersökningen,
så snart någon skäligen kan misstänkas för brottet och saken inte endast är av
enkel beskaffenhet, inte blir tillämplig. Däreraot kan varusmugglingslagens
bestämmelse att åklagaren skall överta ledningen, när det finnes påkallat av
särskilda skäl, bli tillämplig. Åklagarens medverkan torde eraellertid krävas
endast i sällsynta undantagsfall, t. ex. i några av de fall där en fråga ora tvångsraedel
komraer under dorastols prövning.

Vad
svensk tullrayndighet i enlighet raed det anförda kan göra när den skall utreda
ett brott raot tysk tullag är att hålla förhör, i förekoraraande fall efter
hämtning. För förhör kan tullmyndigheten hålla kvar en person i sex tiraraar ora
det skuUe behövas. Myndigheten kan inhärata yttrande av sakkunnig. Den kan
också begära föreläggande hos rätten att skriftligt bevis skall företes eller föreraål
tillhandahållas för besiktning. De tvångsraedel tullmyndigheten kan utnyttja är
beslag, husrannsakan och kroppsvisitation. De svenska tullmyndigheternas befogenheter
motsvaras i stort sett av dem sora de tyska rayndigheterna koraraer att kunna
använda för att efterkomma en svensk fraraställning ora bistånd enligt avtalet.
Förutora att sådana fall utesluts i vilka det krävs att en misstanke ora brott
föreligger begränsas de näranda tvångsmedlens användningsoraråde vidare av att
ätgärdema endast får företas i utredningssyfte. Det följer av ändaraålet raed
art. 3 i avtalet. På gmnd av brott förverkade föreraål kan t. ex. inte tas i
beslag enligt avta let. Inte heller får husrannsakan eller kroppsvisitation
ske för att söka efter sådana föreraål.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:117 23

För
alt svensk tullrayndighet skall kunna lärana tysk tullrayndighet bistånd enligt
nu angivna riktlinjer krävs regler härora i lag. Eftersora det finns anledning
att räkna raed att överenskoraraelser av samraa slag sora avtalet med
Förbundsrepubliken Tyskland kan koraraa att ingås med andra länder, torde lagen
böra innehålla ett generellt bemyndigande för Kiingl. Majnatt föreskriva att
bistånd genora svensk tuUi-nyp-dighet skall lämnas främraande stat, i den mån
det påkallas av överenskomradse sora Sverige har ingått raed den andra staien.

Enligt tysk rätt räknas
vissa överträdelser av tullbesläraradserna sora ordningsöverträdelser. För
sädana överträdelser, vilka ej anses sora brott, åläggs en bot (Gddbusse) av adrainistrativ
rayndighet. Den sora ålagts sådan bot kan eraeUertid besvära sig över beslutet
hos domstol. En liknande ordning förekommer i en del andra länder. I den europeiska
konventionen om brottmålsdoms intemationella rättskraft jämställs sädana
överträdelser med brott. Ora det påkallas av överenskoraraelse sora här avses
bör Kungl. Maj:t få föreskriva att sådana överträdelser skall järaställas raed
brott, under fömtsättning att den administrativa myndighetens avgörande kan
överklagas till dorastol.

När
det gäller bistånd i ddgivningsärenden torde Kungl. Maj:t kunna utfärda de
föreskrifter sora kan behövas.

Utländska fordringar på
tull och järaställda avgifter har hittills ej kunnat indrivas här i riket och
svenska fordringar på tull och jämställda avgifter torde i regel ej ha kunnat
indrivas utomlands. I det hänseendet har förelegal en skillnad i förhällande
till skattefordringar sora orafattas av handräckningsavtal raed fräraraande
stater. Tidigare när tull och andra avgifter sora belöpte på en vara praktiskt
taget alltid raåste erläggas innan varan läranades ut från tullverket förelåg
inte sararaa behov av indrivningsmöjligheter som när det gäUde skatter och raånga
andra allmänna avgifter. Numera kan kredit ofta medges för tull och andra
avgifter som belöper på varan. Varan läranas alltså ut innan avgifterna är
betalda. Det finns därför större behov än tidigare av raöjligheter att indriva
obetald tull och annan avgift för varan. Ora den belalningsskyl-dige befinner
sig i annat land än det sora äger fordringen krävs bistånd från det andra
landets sida. Om Sverige skall lämna sådan handräckning i fall som nu avses bör
lagen ora uttagande av utländsk skatt och allmän avgift ändras på det sätt som
sagts i avsnittet ora avtalets genoraförande.

I
fråga om den närmare utformningen av lagstiftningen ora förundersökning och tvångsraedel
återkoraraer jag i specialraotiveringen.

Med
hänsyn tiU vad nu har anförts förordar jag att Sverige ratificerar avtalet raed
Förbundsrepubliken Tyskland ora örasesidigt bistånd i tullfrågor. Avtalet
torde böra tillärapas av Sverige enligt de riktiinjer som angetts här och i
avsnittet 5 om avtalels genomförande.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:117 24

7 Lagförslag

I enlighet med det anförda har inom finansdepartementet
upprättats förslag till

1.
lag om
utredning angående brott mot utländsk tuUagstiftning,

2.
lag ora ändring
i lagen (1969: 200) ora uttagande av utländsk skatt och aUraän avgift.

I fråga ora
förslaget under 1 har sararåd ägt mm raed chefen för jus-titiedeparteraenlet.

Förslagen torde få fogas till protokollet i delta ärende sora
bilaga 2.

8 Specialmotivering

Lag om utredning angående brott mot utländsk
tullagstiftning

Sora tidigare har fraragått kan svenska tullrayndigheter f.
n. endast i begränsad utsträckning raedverka vid utredning av brott mot utiändsk
tuUagstiftning. Enligt den föreslagna lagen får Kungl. Maj:t föreskriva alt
bistånd genom svensk tullmyndighet skall lämnas främraande stal för att
förhindra, utreda och beivra brott sora innefattar överträdelse av den andra
statens tullagar. Som anges i art. 2 (2) i avtalet mellan Sverige och
Förbundsrepubliken Tyskland avses raed svensk tullmyndighet generaltullstyrelsen
med underlydande tullmyndigheter. De överträdelser som åsyftas i denna paragraf
skall vara straffbelagda i den andra statens tull-lagstiftning. Härmed jämstäUs
enligt 5 § vissa endast i adrainistrativ ordning sanktionerade överträdelser.
Det får anses ligga i sakens natur alt preskription inte får ha inträtt. Vad
som avses med tullag framgår av lagtexten och överensstämmer med definitionen i
art. 2 (1).

Utredning om brott mot utiändsk tuUagstiftning skall efter
fraraställning från den andra staten till den del utredningen kan göras här orabesörjas
av svensk tullmyndighet. Vid sådan utredning skall enligt denna paragraf besläraraelserna
om förundersökning och tvångsmedel rörande brott mot varusmugglingslagen kunna tUlämpas.
Från denna regel görs dock betydelsefulla undantag. Skälen härför har
redovisats i den allmänna motiveringen.

Utredningen skaU enligt förslaget bedrivas utan att hänsyn
tas till sådana bestämraelser sora förutsätter att någon kan raisslänkas för
det brott utredningen avser. Besläraraelsen i 13 § första stycket varusraugglingslagen
att åklagaren skall överta ledningen av förundersökningen så

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:117 25

snart någon skäligen kan misslänkas för brottet och saken inle
endast är av enkel beskaffenhet blir inle tillämplig. Däreraot är besläramdsen
i samma stycke att åklagaren skaU överta ledningen, när det finnes påkallat av
särskilda skäl, i och för sig tiUämplig. Åtgärd som kräver någon grad av
misstanke mot någon om brott får ej vidtas. Ingen kan således hållas kvar för
fortsatt förhör (23 kap. 9 § första stycket andra punkten rättegångsbalken)
eller höras som vittne på grund av 23 kap. 13 § rättegångsbalken.
Bestämmelserna i sararaa kapitel 18 och 19 §§ blir ej tilllämpliga och fråga
om förordnande av offentlig försvarare uppkommer inle. Frihetsberövanden i form
av gripande, anhållande och häktning är uteslutna och ej heller får reseförbud
meddelas eller egendora beläggas raed kvarstad eller skingringsförbud.

Med den avsedda tillärapningen av lagen följer att
tvångsmedel skaU kunna tillgripas endast för att åstadkomma utredning. Därför
krävs ett förbud mot att tvångs.medel används, om syftet är att möjliggöra
förverkande. En föreskrift härom har tagits upp i denna paragraf. I den mån
visst tvångsmedel får användas endast under förutsättning att egendom skall
påträffas som är förverkad på grund av brott, får tvångsmedlet inte tillgripas.
Som exempel pä åtgärder som förbjuds härigenom kan nämnas luUljänslemans ra.
fl. rätt enligt 15 § första stycket första punkten varusraugglingslagen alt
beslagta egendora och rätt enligt 18 § första punkten samma lag alt ulan
förordnande företa husrannsakan.

Med beaktande av de nu nämnda begränsningarna koraraer i
regel exempelvis husrannsakan i syfte att söka efter föremål att kunna ske endast
om synneriig anledning förekoraraer att föremål skall påträffas som har
betydelse för utredningen av brottet (jämför 28 kap. 1 § andra stycket
rättegångsbalken).

3 S

I flera fall förutsätts enligt svensk lag all visst tvångsraedel
får användas endast ora fängelse kan följa på brottet. Vad särskilt angår
beslag uppställs i 27 kap. 2 § rättegångsbalken ett förbud raot att skriftlig
handling las i beslag om dess innehåll kan antas vara sådant att befattningshavare
eller annan som avses i 36 kap. 5 § rättegångsbalken inte får höras som vittne
om innehållet. Detta förbud genombryts dock när fråga är om andra än
försvarare, såvida del för brottet är föreskrivet fängelse i minst två år. För
beslag enligt 27 kap. 3 § rättegångsbalken förutsätts bl. a. alt för brotiet är
föreskrivet fängelse i ett år eller däröver. För alla de nu nämnda fallen
lämnas i första stycket en förvandlingsregel. Enligt denna får tvångsmedel sora
är tUlåtel under förutsättning att fängelse kan följa pä det brott utredningen
avser eller under förutsättning att fängelse i minst viss tid är föreskrivet
för brottet, an-

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:117 26

vändas
även vid förundersökning enligt denna lag, om enligt den andra statens lag
frihetsstraff kan följa på brottet eller frihetsstraff i rainst sararaa tid är
föreskrivet för brottet.

Regeln
i 2 § ora att bestäraraelse som förutsätter all någon kan misstänkas för det
brott utredningen avser inte får tillämpas utesluter bl. a. tillämpning av 27
kap. 2 § andra punkten rättegångsbalken. En bestäraraelse sora raotsvarar
denna punkt har därför ansetts böra införas i lagen. Endast när fråga är om
brott för vilket är föreskrivet frihetsstraff i lägst två år, får beslag alltså
läggas på skriftligt meddelande raellan dera sora slår varandra nära på något
av de sätt sora anges i 36 kap. 3 § rättegångsbalken.

Av
27 kap. 7 § rättegångsbalken fraragår att då rätten förordnat om beslag eller
fastställt verkställt beslag rätten skall sätta ut den tid, inom vilken åtal
skall väckas. I annat fall skall åtal väckas inora en raånad från det beslaget
verkställdes. Med hänsyn till att ansvarsfrågan ej koraraer att prövas av
svensk dorastol läranas i andra stycket föreskrift ora att sådan tid i stället
skall avse tid under vilken beslaget fär bestå. Doraslol kan efter särskild
prövning raedge förlängning.

4 §

Vid
tillämpningen av reglerna i rättegångsbalken om laga domstol i brottmål är det
oftast av betydelse all fastställa var ett brott har begåtts eller vUken
anknytning den sora är misstänkt har till viss ort. Motsvarande gäller i fråga
om domstols befattning med förundersökning och användande av tvångsmedel. En
särskild forumregd behövs därför. Det synes därvid lämpligast att välja rätten
i den ort där utredningen påbörjas, dvs. där den tullrayndighet finns som
påbörjar utredningen. Att tullmyndighet på annan ort raottagil fraraställning ora
bistånd och sedan vidarebefordrat densarama saknar således betydelse. Något
större behov av alternativa foruraregler kan ej anses föreligga. Snarast får
det anses vara av vikt att under förundersökningen saratliga frågor, sora kan koraraa
att behandlas av rätten, prövas av sarama domstol.

5 §

Som
tidigare har berörts i den allraänna raotiveringen kan i ett antal länder adrainistrativ
myndighet ålägga påföljd i form av utgivande av visst belopp för en raängd
överträdelser av ordningskaraktär. Sådana överträdelser får enligt förevarande
paragraf jämställas raed brott mot tullagstiftning, förutsatt all den
administrativa myndighetens beslut kan överklagas hos domstol. I sådana fall
kan dock i enlighet med vad sora sagts under 3 § inte användas tvångsmedel, som
i det särskilda fallet kräver att frihetsstraff skall kunna följa på
överträdelsen.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:117 27

9
Hemställan

Jag
hemställer att lagrådels yttrande över förslagen till

1.
lag om utredning angående brott
mot utländsk tullagstiftning

2.
lag om ändring i lagen (1969:
200) om uttagande av utländsk skatt och allmän avgift

inhäralas genom utdrag av
protokollet.

Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledaraöter heraställl
bifaUer Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

opaginerad Kontrollera mot PDF

Avtal mellan Konungariket Sverige ocb Förbundsrepubliken
Tyskland om ömsesidigt bistånd i tullfrågor

Konungariket Sverige och FörbundsrepubUken Tyskland har,
föranledda av önskan att reglera det örasesidiga biståndet i tullfrågor,
överenskommit ora följande.

Artikel 1

Tillämpningsområde

De avtalsslulande staterna läranar genom sina
tullmyndigheter varandra bistånd enligt detta avtals bestäramelser:

a)
för att
förhindra, utreda och beivra överträdelser av tullagarna,

b)
för att delge
tullsedlar, förelägganden samt andra beslut och handlingar, som tullmyndigheterna
utfärdar vid tillärapning av tullag, frärast angående tuUar eUer andra
införsel- och utförselavgifter eller bötesstraff och särskUda, i administrativ
ordning ålagda avgifter.

Artikel 2 Definitioner

(1) Med "tullag" förstås i
detta avtal de bestämraelser i lag eller annan författning ora införsel,
utförsel och transitering sora avser tullar eller andra avgifter eller förbud,
inskränkningar och kontroUåtgärder beträffande varu- eller valutatrafiken. Hit
räknas i Förbundsrepubliken Tyskland även raarknadsregleringens bestämmelser på
jordbruksområdet rörande införselavgifter och exporlreslitutioner.

(2) Med "tullmyndighet"
förstås i detta avtal, i Förbundsrepubliken Tyskland förbundstullförvaltningen
samt i Konungariket Sverige generaltuUstyrelsen med underlydande tullrayndigheter.

Vertrag zwischen der Bundesrepublik Deutschland imd dem Königreich
Schwe-den iiber gegenseitige UnterstUfzung in ZoUangelegenheiten

Die Bundesrepublik Deutschland und das Königreich Schweden
in derh Wunsch, die gegenseitige Unterstulzung in ZoUangelegenheiten zu
regeln, sind wie folgt iibereinge-konimen:

Artikel 1

Anwendungsbereich

Die Vertragstaaten leislen sich gegenseitig uber ihre Zollverwallungen
nach den Be-stiraraungen dieses Verlrages Unterstulzung:

a)
ura Zuwiderhandlungen
gegen die ZoUgesetze zu verhindern, zu erraittdn und zu verfolgen,

b)
um Bescheide, Beschlusse,
Verfugun-gen und andere Schriflstucke zuzusteUen, die Zollbehörden bei der Durchfiihrung
der ZoUgesetze insbesondere iiber Zölle öder andere Ein- und Ausgangsabgaben
öder uber Geldstrafen und GeldbuBen erlassen.

Artikel 2 Begriffsbestiinmungen

(1)
Zollgesetze"
im Sinne dieses Verlrages sind die Rechls- und Verwaltungs-vorschriften uber die
Ein-, Aus- und Durch-fuhr, die sich auf Zölle öder sonstige Abga-ben öder auf Verbote,
Beschränkungen und Kontrollen des Waren- öder Devi-senverkehrs beziehen. Hierzu
gehören in der Bundesrepublik Deutschland auch die Vor-schriften der landwirtschaftlichen
Marktor-ganisationen uber Abschöpfungen und Er-slatlungen bei der Ein- öder Ausfuhr.

(2)
Zollverwaltung"
im Sinne dieses Verlrages ist in der Bundesrepublik Deutschland die Bundes7.ollverwaltung
und ira Kö-nigreich"cliwe35ir'3Ié"Generalzolldirektion und die ihr unterstellten
Zollbehörden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:117

Artikel 3

Biståndets omfattning vid överträdelser

(1) Bistånd skall läranas i alla raål
och ärenden med anledning av överträdelser av tullagarna i den raån
tullmyndigheterna i den anmodande staten är behöriga att företaga utredning i raålen
eUer ärendena.

(2) I raål och ärenden med anledning av
överträdelser av valutabestämmelser lämnas bistånd dock endast ora sådana
gärningar är straffbara enligt den anmodade statens lag.

(3) På framställning lämnar de
avtalsslutande staternas tullmyndigheter, genom att översända rapporter,
protokoll eller andra handlingar i bestyrkta kopior, varandra alla tillgängliga
upplysningar om förberedda eller begångna gämingar som strider mot eller kan
antas strida mot den andra avtalsslulande statens tullag.

(4) Tullmyndigheten i den anmodade staten
skall sörja för alt de administrativa och rättsliga åtgärder företas som behövs
för att efterkoraraa fraraställningen. Tullrayndigheten i den anraodade staten
raeddelar luUrayndigheten i den anraodande staten resultatet av utredningen.

(5) Gripande, anhållande särat häktning
kan ej ske på grund av detta avtal.

(6) Fraraställning om bistånd får ej göras, ora den
anmodande staten i det omvända fallet inte skulle vara i stånd att lämna det
begärda biståndet.

29

Artikd 3

Umfang der Unterstulzung bei Zuwiderhandlungen

(1)
Unterstulzung ist
zu leislen in allén Verfahren wegen Zuwiderhandlungen gegen die ZoUgesetze, soweit
im ersuchenden Staat fur die Ermittlungen in diesen Verfahren die Zollbehörden zuständig
sind.

(2)
In Verfahren wegen
Zuwiderhandlungen gegen Vorschriflen iiber den Devi-senverkehr wird Unterstulzung
jedoch nur gdeislel, wenn solche Handlungen nach den Rechlsvorschiiften des ersuchten
Slaates geahndel werden.

(3)
Die Zollverwallungen
der Vertragstaaten erteilen sich auf Ersuchen gegenseitig durch tjbersenden
von Berichten, Nie-derschriften öder beglaubigten Kopien von Schriflslucken
alle ihnen zur Verfugung slehenden Auskunfle uber geplanle öder be-gangene Handlungen,
die gegen die ZoUgesetze des anderen Vertragstaates verstoBen öder zu verstoBen
scheinen.

(4)
Die Zollverwaltung
des ersuchten Vertragstaates hat die zur Durchfuhrung der Ersuchen erforderlichen
behördlichen öder gerichtlichen MaBnahraen herbeizu-fuhren. Sie teilt das Ergebnis
der Ermittlungen der ersuchenden Zollverwaltung mit.

(5) Verhaftungen können auf Grund des Verlrages
nicht vorgenomraen werden; das gilt auch fiir vorläufige Festnahmen, die eine Verhaftung
zum Ziele haben.

(6)
Ein Ersuchen ura
Unterstulzung darf nicht gestelit werden, wenn der ersuchende Staat ira uragekehrten
FaUe nicht in der Lage wäre, die begehrte Unterstiilzung zu leislen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artikel 4

Undantag från skyldigheten att lämna bistånd

Bistånd kan vägras om den anmodade staten finner att
biståndels läranande kan kränka landets suveränitet, medföra fara för dess
säkerhet eller strida mot dess allmänna rättsprinciper (ordre public) eUer
andra väsentiiga intressen.

4 Riksdagen 1973.1 saml Nr 117

Artikel 4

Ausnahmen von der Verpflichtung zur Un-lerstulzung

Unterstiilzung känn verweigert werden, wenn der ersuchle Staat
der Ansicht ist, dass die Erledigung des Ersuchens geeignet ist, die Souveräniläl,
die Sicherheit, die öf-fenlliche Ordnung (ordre public) öder andere wesentiiche
Interessen seines Ländes zu bednträchtigen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artikel 5

Utsträckt
bistånd vid bekämpning av handeln med narkotika och psykotropa ämnen

(1) De
avtalsslutande staternas tullrayn

digheter meddelar varandra även ulan be

gäran ofördröjligen alla iakttagelser och

misstänkta omständigheter i sådana fall

a)
då medborgare i den andra avtalsslulande
staten eller personer, sora bor i den andra avtalsslutande staten, förbereder
eller begär gärningar, sora innebär eller kan befaras innebära brott enligt
lagstiftningen i någon av de avtalsslutande staterna som avser förhindrande,
utredning och beivrande av handel med narkotika och psykotropa ämnen;

b) då andra än under a) angivna personer förbereder
eller begår gärningar, som innebär eller kan befaras innebära brott enligt den
andra avtalsslutande statens lagstiftning som a.vser förhindrande, utredning
och beivrande av handel med narkotika och psykotropa ämnen;

c)
då i den andra avtalsslulande
staten registrerade transportraedel till lands, till sjöss eUer i luften
används eller kan befaras bli använda vid handel raed narkotika och psykotropa
äranen;

d) då
andra än under c) angivna trans

portraedel används vid förberedda eller be

gångna gärningar, som innebär eller kan

befaras innebära brott enligt den andra av

talsslulande statens lagstiftning som avser

förhindrande, utredning och beivrande av

handel med narkotika och psykotropa äm

nen.

(2) De avtalsslutande
staternas tullmyn

digheter meddelar varandra utan begäran

alla upplysningar om de smugglingsraeto

der och -förfaranden, sora används vid han

del med narkotika och psykotropa ämnen,

samt om erfarenheter av nya konlrollrae

toder.

(3) De upplysningar och andra meddelanden samt de handlingar, som erhållits
enligt (1) och (2), får vidarebefordras till andra myndigheter som har
befallning med bekämpandet av handel med narkotika och psykotropa ämnen samt av
narkomani.

Artikel 5

Weitergehende
Unterstulzung bei der Be-kämpfung des Handels mit Suchlsloffen und psycholropen
Stoffen

(1) Die
Zollverwallungen der Vertrag

staaten teUen einander auch unaufgefordert

und unverzuglich alle Wahrnehmungen und

Verdachlsmomenle mit,

a)
wenn Staalsangehörige des anderen
Vertragstaates öder Personen, die im anderen Vertragstaal wohnen, an geplanten
öder begangenen Handlungen beteUigt sind, die gegen die Rechlsvorschriften eines
der Vertragstaaten zur Verhinderung, Ermitt-lung und Verfolgung des Handels rait
Suchlsloffen und psychotropen Stoffen verstoBen öder verstoBen könnten;

b) wenn andere als die in Buchslabe a) genannten
Personen an geplanten öder begangenen Handlungen beleiligl sind, die gegen die
Rechlsvorschriften des anderen Vertragstaates zur Verhinderung, Ermittlung und
Verfolgung des Handels mit Suchlsloffen und psychotropen Stoffen verstoBen
öder verstoBen könnten;

c)
wenn im anderen Vertragstaal zugelas-sene
Land-, Wasser- und Luftfahrzeuge zum Handel mit Suchlsloffen und psycholropen
Stoffen benulzt werden öder be nutzt werden können;

d) wenn
andere als die unter Buchstabt

c) bezeichneten Fahrzeuge zu geplanten

öder begangenen Handlungen benulzt wer

den, die gegen die Rechlsvorschriften des

anderen Vertragstaates zur Verhinderung,

Ermittlung und Verfolgung des Handels

mit Suchlsloffen und psycholropen Stoffen

verstoBen öder verstoBen könnten.

(2) Die Zollverwallungen
der Vertrag

staaten erteUen sich gegenseitig unaufgefor

dert alle Auskiinfte iiber die beim Handel

mit Suchlsloffen und psychotropen Stoffen

angewandten Schrauggelraelhoden und -ver

fahren sowie uber Erfolge neuer Kontroll-

methoden.

(3) Die
nach den Absälzen 1 und 2 er-

haltenen Auskunfle, Mitleilungen und

Schriflstucke durfen an andere rait der Be-

kämpfung des Handels mit Suchlsloffen

und psycholropen Stoffen sowie der Rausch-

giftsucht befaBle Verwaltungen weiterge-

geben werden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artikel 6 Sekretess

Förfrågningar, upplysningar, underrättelser och
utlåtanden samt andra meddelanden, sora endera avtalsslulande staten raottager
enligt detla avtal, är underkastade sekretess i enlighet raed den mottagande
statens lag.

Artikel 7

Biståndsframställnings form och innehåll

(1) Framställning om bistånd skall göra»
skriftligen. De handlingar, som behövs föi att framställningen skall kunna
efterkommas, såsora i förekonunande fall behörig rayndighets föreläggande
eller beslul, skall bifogas i utskrift eller bestyrkt fotokopia eller bestyrkt
avskrift.

(2) De i framställningen eller enligt
(1) bifogade handlingama skall innehålla uppgift ora:

1.
den rayndighet
från vUken framstäUningen utgår,

2.
ärendets art,

3.
föremålet och
grunden för fraraställningen,

4.
naran och
adress på de personer sora saken gäller,

5.
kortfattad
redogörelse för saken järate rättslig bedöraning.

(3) I brådskande fall kan framstäUning

först göras per telefon eller eljest muntligt.

Muntlig framställning skaU oragående be

kräftas skriftligen.

Artikel 6

Pflicht zur Geheimhaltung

Anfragen, Auskunfle, Anzeigen und Gulachten sowie sonstige
Mitleilungen, die nach diesera Vertrag einera Vertragstaal zugehen, unterliegen
der Geheimhaltungs-pflicht nach den gesetzlichen Vorschrifter dieses Vertragstaates.

Artikel 7

Form und Inhalt der Unterstulzungser-suchen

(1) Das Ersuchen ist schriftlich zu
stellen. Die zu seiner Durchfuhrung erforderlichen Schriflstucke einschliefilich
etwaiger ihm zugmnde liegender Verfugungen öder Ent-scheidungen der zuständigen
Behörde sind in Urschrift, Ausfertigung, beglaubigler Ablichtung öder beglaubigler
Abschrift bei-zufugen.

(2)
Das Ersuchen
öder die ihm nach .Absatz 1 beizufugenden Schriflstucke sollen folgende Angaben
enthalten:

1.
die Behörde,
von der das Ersuchen ausgeht,

2.
die Art des Verfahrens,

3.
den Gegenstand und
den Gmnd des Ersuchens,

4.
Namen und Anschrift
der am Verfahren Beteiligten,

5.
eine kurze Sachverhaltsdarstdlung
mit rechllicher WUrdigung.

(3) In dringenden Fallen können Er

suchen zunächst auch mundlich öder fern-

mundlich gesleUt werden. In einera solchen

Fall bedarf es einer umgehenden Nachsen-

dung des schriftlichen Ersuchens.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artikel 8

Förbindelseväg och behörighet

(1)
Skriftväxling
sker direkt mellan tull-rayndighelerna. Närmare bestämmelser härom fastställs
av de avtalsslutande staternas högsta tullmyndigheter.

(2) Är den myndighet till vUken fraraställning
riktats ej behörig skall den vidarebefordra framstäUningen till behörig myndighet
och därom underrätta den myndighet, från vilken framställningen utgått.

.A-rtikd 8

Geschäfisweg und Zuständigkeit

(1)
Der Schriftverkehr
findel unraittelbar zwischen den Zollverwallungen statt. Die obersten Zollbehörden
der Vertragstaaten bestiramen die Einzelheiten.

(2) Ist die ersuchle Behörde fur die Erledigung
des Ersuchens nicht zuständig, so hat sie das Ersuchen an die zuständige Behörde
wdlerzuleilen und davon die ersuchende Behörde zu benachrichtigen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artikel 9

Handläggning av framstäUning

(1)
Fraraställning
skall handläggas enligt den anraodade statens lag. Den myndighet lill vilken
framställningen riktals skall sörja för alt de adrainistrativa och rättsliga
åtgärder företas sora behövs för att efterkoraraa framställningen. Begäran av
den rayndighet från vilken fraraställningen ulgår alt saken skall handläggas på
visst sätt eller att företrädare för rayndigheten skall tillålas närvara vid
handläggning kan bifallas i den raån den anraodade statens lag ej förbjuder
det.

(2) Den rayndighel från vilken fraraställningen
ulgår skall om den begär det underrättas om när och var den handläggning fraraställningen
föranleder komraer att ske.

(3) I den raån fraraställning ej kan ef-lerkomraas,
skall den myndighet från vilken framställningen utgått ofördröjligen underrättas.
Därvid skall anges skälen till att fraraställningen ej kan efterkoramas samt de
omständigheter, som i övrigt kan vara av betydelse för sakens vidare
behandling.

Artikel 9

Erledigung der Ersuchen

(1)
Bei der Erledigung
der Ersuchen sind die Rechlsvorschriften des ersuchten Slaates anzuwenden; die ersuchle
Behörde hat die zur Durchfiihmng der Ersuchen erforderlichen behördlichen öder
gerichtlichen MaBnahraen herbeizufuhren. Dem Antrag der ersuchenden Behörde, in
bestimmler Weise zu verfahren öder die Anwesenheil ihres Verlreters bei der vorzunehmenden
Handlung zu gestalten, känn slaltgegeben werden, sofern die Rechlsvorschriften
des ersuchten Slaates dies nicht verbieten.

(2) Die ersuchende Behörde ist auf ihr Verlangen
von der Zeil und dem Ort der auf das Ersuchen vorzunehmenden Handlung zu benachrichtigen.

(3) Soweit dera Ersuchen nicht ent-sprochen
werden känn, ist die ersuchende Behörde hiervon unter Angabe der Grunde und der
sonst bekannlgewordenen Ura-slände, die fur die Weiterfuhrung der Sache von Bedeutung
sein könnten, unverzuglich zu benachrichtigen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artikel 10

Akter och andra handlingar

(1)
Begäran att
akter och andra handlingar skall översändas i original skall framställas
endast då det ej är tillräckligt att upplysningar läranas eller avskrifter
(fotokopior) översändes.

(2) Akter och andra originalhandlingar
skall snarast möjligt återsändas till den myndighet tUl vUken framstäUningen
riktats; den rätt som den anraodade staten eller tredje raan kan ha till
akterna och handlingarna mbbas ej.

Artikel 10

Akten und sonstige Schriflstucke

(1)
Die Obersendung
von Akten und son-stigen Schriflslucken in Urschrift soll nur verlangt werden, wenn
die Erteilung einer Auskunft öder die Ubersendung von Ab-schriften (Ablichtungen)
nicht ausreicht.

(2) Obersandte Akten imd sonstige Schriflstucke
in Urschrift sind der ersuchten Behörde sobald wie raöglich zuruckzugeben;
däran bestehende Rechte des ersuchten Slaates öder drilter Personen bleiben unbe-riihrt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artikel 11 Kostnader

Med undantag för vad sora utgått i ersättning till
sakkunniga, översättare och tolkar svarar icke den anmodande staten för
avgifter och kostnader, som uppstår vid handläggning av framställnuig.

ArtUcd 11 Kosten

Gebuhren und Anslagen, die bei der Erledigung von Unterstutzungsersuchen
ent-stehen, werden nicht erstattet; ausgenom-men sind die an Sachverständige, Oberset-zer
und Dolraelscher gezahlten Entschädi-gungen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artikel 12

Bistånd i ddgivningsärenden

(1)
På framstäUning
av tullrayndighet i den ena avtalsslutande staten skall tullrayndighet i den
andra avtalsslutande staten, med tUlämpning av där gäUande lag, delge i;ller
genom behörig myndighet låta delge tullsedlar, förelägganden samt andra beslut
och handlingar, sora förvaltningsrayndighet utfärdar eller avlåter vid
tillärapning av tuUag.

(2) Utan hinder av bestäramdsen i artikel
7 under (2) behöver fraraställning av saken ej läranas när delgivning begäres.

(3) Bevis om delgivning skall lämnas raedelst
ett av raoltagaren undertecknat och daterat erkännande av raotlagandet eller
ett intyg av den myndighet till vilken framställningen riktats om tid och sätt
för ddgivningen.

Artikel 12

Unterstulzung in ZusteUungsverfahren

(1)
Auf Ersuchen
der Zollverwaltung eines Vertragstaates stellt die Zollverwaltung des anderen Vertragstaates
den Betroffenen unter Beachtung der in ihrem Staat gellen-den Besliramungen
alle die Anwendung der ZoUgesetze betreffenden Bescheide, Beschlusse, Verfugungen
und andere Schriflstucke der Verwaltungsbehörde zu öder läBt sie durch die zuständigen
Behörden zustel-len.

(2)
In einera ZusleUungsersuchen
ist ab-weichend von Artikel 7 Absatz 2 keine Sachverhaltsdarstdlung erforderlich.

(3) Die Zuslellung eines Schriftstuckes
wird durch eine rait der Angabe des Zu-sldlungstages versehene Erapfangsbestäli-gung
des Erapfängers öder durch eine Be-scheinigung der ersuchten Behörde uber die
Förra und die Zeil der Zuslellung nachge-wiesen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artikel 13

Bistånd i handräckningsärenden

Bistånd lämnas även i form av handräckning för indrivning
av fordringar, sora uppställ vid tillämpning av tullag. Härvid till-lämpas
artiklarna X
och XI i avtal den 14 maj 1935 raellan
Konungariket Sverige och Tyska riket angående handräckning i beskaltningsärenden
eller de bestäramelser, sora kan koraraa alt ersätta dessa artiklar.

ArtUiel 13

Unterstulzung in Vollslreckungsverfahren

Unterstulzung wird auch durch Voll-streckung von Fordemngen
in Durchfuh-mng der ZoUgesetze geldstet. Hierfur finden die Artikel X und XI des Verlrages vora 14. Mai 1935 zwischen dera Deutschen
Reich und dera Königreich Schweden uber Amts-und Rechlshilfe in Steuersachen
öder die an deren Stelle tretenden Regelungen Anwendung.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artikel 14 Tillämpningsföreskrifter

Behöriga myndigheter i de avtalsslulande staterna utfärdar
erforderUga tillämpningsföreskrifter till detla avtal i samförstånd.

Artikel 14

Durchfuhrung des Verlrages

Die zuständigen Behörden der Vertragstaaten erlassen die zur
Anwendung dieses Verlrages erforderlichen Durchfuhmngsbe-stiraraungen ira gegenseitigen
Einverneh-raen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artikel 15

Giltighetsområde

Detta avtal gäller även för Land Berlin ora
Förbundsrepubliken Tysklands regering ej inom tre månader från avtalets ikraft-

Artikd 15 Gdtungsbereich

Dieser Vertrag gUt auch fur das Land Berlin, sofern nicht die
Regierung der Bundesrepublik Deutschland der Regierung des

opaginerad Kontrollera mot PDF

trädande avger en
förklaring av motsatt innehåll till Konungariket Sveriges regering.

Artikel
16

Ratifikation,
ikraftträdande och uppsägning

(1)
Detta avtal skall ratificeras
och ratifikationsinstmraenten skall utväxlas snarast möjligt i Bonn.

(2)
Detta avtal träder i kraft en
månad efler det ratifikationsinstrumenten utväxlats.

(3)
Detta avtal kan uppsägas senast
den 30 juni under ett kalenderår och upphör i så fall att gälla med sarama
kalenderårs utgång.

SOM
SKEDDE i Stockhohn den 18 december 1972 i två exemplar, vart och ett på
svenska och tyska språken, vilka båda texter har lika vitsord.

Königrdchs
Schweden innerhalb von drei Monaten nach Inkrafttreten des Verlrages eine gegenleiUge
Erklämng abgibl.

Artikel
16

Ratifikation,
Inkrafttreten und Kilndigung

(1)
Dieser Vertrag bedarf der
Ratifikation; die Ratifikationsurkunden sollen sobald wie möglich in Bonn ausgetauscht
werden.

(2)
Dieser Vertrag tritt einen Monat
nach Austausch der Ratifikationsurkunden in Kraft.

(3)
Dieser Vertrag känn unter Einhal-lung
einer Frist von mindestens sechs Monalen zum Ende eines Kalenderjahres ge-kiindigt
werden; in diesem Fall tritt der Vertrag mit Ablauf dieses Kalenderjahres auBer
Kraft.

GESCHEHEN
zu Stockhohn am 18 De-zember 1972 in zwei Urschriften, jede in deutscher und in
schwedischer Sprache, wobei jeder Wortlaut gleichermaBen ver-bindlich ist.

opaginerad Kontrollera mot PDF

För Konungariket Sverige

Fur das Königreich Schweden

opaginerad Kontrollera mot PDF

För Förbundsrepubliken
Tyskland

Fur die Bundesrepublik Deutschland

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:117 35

Bilaga
2

1
Förslag till

Lag
om utredning angående brott mot utländsk tullagstiftning

Härmed
förordnas som följer.

1
§ I den mån det påkallas av
överenskommelse som Sverige ingått med främraande stat får Konungen föreskriva
att bistånd genom svensk tullmyndighet skall lämnas den främmande staten för
alt förhindra, utreda och beivra brott som itmefattar överträdelse av bestäraraelse
i lag eller annan författning i denna stat angående införsel, utförsel eller transitering,
ora besläraraelsen rör tullar eller andra avgifter eller förbud, inskränkningar
eller kontrollåtgärder beträffande vam- eller valutatrafiken.

2
§ Vid utredning enhgt 1 § äger besläraraelserna
ora förundersökning och tvångsraedel rörande brott mot lagen (1960: 418) om
straff för varusmuggling motsvarande tiUämpning. Bestäraraelse, som fömtsätter
att någon kan misstänkas för det brott utredningen avser, får dock ej tillärapas.
Sådan användning av tvångsmedel som syftar till att möjUg-göra förverkande är
ej tilläten.

3
§ Om visst tvångsmedel under
förundersökningen får användas under förutsättning att fängelse kan följa på
det brott utredningen avser eller alt fängelse i rainst viss tid är föreskrivet
för brottet, får tvångsmedlet användas om eiUigt den andra statens lag
frihetsstraff kan följa på brotiet eller frihetsstraff i minst samma tid är
föreskrivet för brottet.

Beslag får läggas på skriftiigt
meddelande mellan dem som står varandra nära på sätt sora sägs i 36 kap. 3 §
rättegångsbalken endast när fråga är ora brott för vilket är föreskrivet
frihetsstraff i lägst två år.

Bestäraradserna i
rättegångsbalken ora tid för väckande av åtal vid beslag skall i stället avse
tid under vUken beslaget får bestå.

4
§ Laga domstol vid befattning
med fömndersökning och användande av tvångsmedel är rätten i den ort där utredningen
påbörjas.

5
§ Om det påkallas av
överenskommelse som avses i 1 § får Konungen föreskriva, att med brott skall
jämställas sådan överträdelse av förvaltningsföreskrift för vilken påföljd kan ådöraas
av adrainistrativ rayndighet, under förutsättning att beslutet kan underkastas
prövning av domstol.

Denna
lag träder i kraft den 1 juU 1973.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1969: 200) om uttagande av utländsk skatt och allmän avgift

Härigenom
förordnas, att lagen (1969: 200) om uttagande av utländsk skall och allmän
avgift skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Lag
om uttagande av utländsk skatt och allmän avgift

I
den mån utländsk skatt eller allmän avgift enligt överenskommelse mellan
Sverige och främraande stat får uttagas här i riket får Konungen förordna,
att skatten eller avgiften skall uppbäras och indrivas i sararaa ordning sora
svensk skatt eller allmän avgift, och bestämraa villkoren för uppbörden och
indrivningen.

Föreslagen lydelse

Lag
om uttagande av utländsk skatt, tull och annan allmän avgift

I
den raån utländsk skatt, tull eller annan allraän avgift enligt överenskomradse
mellan Sverige och fräraraande stat får uttagas här i riket får Konungen förordna,
att skatten eller avgiften skall uppbäras och indrivas i sararaa ordning som
svensk skatt, tud eller annan allmän avgift, och bestämraa villkoren för uppbörden
och indrivningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft den 1 juh 1973.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:117 37

Utdrag
av protokoll, hållet i lagrådet den 5 april 1973.

Närvarande:
justitierådet ALEXANDERSON, regeringsrådet KLACKENBERG, f. d. regeringsrådet ÖHMAN,
justitierådet WALBERG.

Enligt
lagrådet den 4 april 1973 tillhandakoraraet utdrag av protokoll över
finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 23 raars 1973,
hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets yttrande skulle inhäralas över
upprättade förslag till

1.
lag ora utredning angående
brott mot utiändsk tullagstiftning,

2.
lag ora ändring i lagen (1969:
200) ora uttagande av utiändsk skatt och allraän avgift.

Förslagen, sora finns
bilagda detta protokoll, hade den 30 raarsden 3 april 1973 inför lagrådet
föredragits av hovrättsassessorn Lars Persson. Lagrådet yttrade.

Lagen
om utredning angående brott mot utländsk tullagstiftning

1 §

Syftet
raed den föreslagna lagen är alt skapa laglig grundval för svensk tullrayndighet
att på begäran av utländsk tullrayndighet verkställa utredning här i landet ora
överträdelser av utländsk tullag. Utredningen skall ske i huvudsakligen sararaa
forraer sora förundersökning rörande brott raot svensk tullag och raed
användande av vissa av de tvångsraedel sora står till buds vid sådan fömndersökning.
Fömtsättning för att dylik utredning skall kunna ske är i första hand att
Sverige träffat avtal därora med främraande stat, i nu aktuellt saramanhang med
Förbundsrepubliken Tyskland. TUl fullföljande därav och raed stöd av lagen skaJI
Kungl. Maj:t därefter kunna generellt föreskriva att genora svensk
tullmyndighet bistånd skall lämnas på sätt nyss närants åt den fräraraande
staten. Avsikten torde vara att denna föreskrift skall förenas raed vissa närraare
stadganden av tillärapningskaraktär, exerapelvis att bistånd skall vägras ora läranande
av biståndet skulle strida raot svenska allraänna rättsprinciper (jfr art. 4 i
avtalet), varigenora bl. a. utredning rörande politiska brott torde uteslutas.

Lagens
inledande stadgande i förevarande paragraf synes böra järakas i vissa
hänseenden. Sålunda torde uttryckligen böra anges att Kungl. Maj:ts föreskrift
i fråga ora lagens tiUärapning skall avse att genora svensk tullrayndighet
bistånd skall läranas tullrayndighet i den fräraraande staten raed
"utredning". Föremålet för denna bör, i viss anslut-

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:117 38

ning
tiU avtalets uttryckssätt, anges vara brott mot "luUag" i den staten.
Härefter lorde böra göras en anknytning tUl lagens följande bestämmelser,
vilka närmare reglerar utredningen, genora ett stadgande sora utsäger alt vid
sådan utrednmg 24 §§ skall gälla. Slutligen bör i ett andra stycke av
förevarande paragraf upptas en definition på begreppet "tullag",
vilken lärapligen kan bygga på raotsvarande definition i art. 2 punkt (1) i
avtalet. Lärapligen kan i saraband därraed i lagens rubrik ordet "tuUagstiftning"
utbytas raot "tullag".

Med
dessa ändringar och vissa andra järakningar av redaktionell natur kan
förevarande paragraf förslagsvis få följande lydelse:

"I
den raån det påkallas av Överenskoraraelse raellan Sverige och fräraraande stat
om ömsesidigt bistånd för att förhindra, utreda och beivra brott mot tullag,
får Konungen föreskriva att genom svensk tullmyndighet bistånd skall lämnas
tullmyndighet i den främraande staten raed utredning rörande brott raot tullag
i den staten. Vid sådan utredning skall 24 §§ gäUa.

Med
tullag förstås i denna lag sådana bestämraelser i lag eller annan författning ora
införsel, utförsel eller transitering, som avser tullar eller andra allraänna
avgifter eller rör förbud, inskränkningar eller kontrollåtgärder beträffande varu-
eller valutatrafiken."

2 §

Enligt
förevarande paragraf skall bestämmelserna om förundersökning och tvångsmedel
rörande brott mot vamsmugglingslagen äga motsvarande tillämpning vid utredning
rörande brott mot utländsk tullag. Hänvisningen till de bestämraelser, sora
sålunda är avsedda att gälla, torde böra preciseras och förtydligas något. Även
vissa andra redaktionella järakningar lorde böra vidtagas. Det föreslås att lagmraraet
får följande lydelse:

"Bestämmelserna
om fömndersökning och tvångsraedel i lagen (1960: 418) om straff för varusrauggling
särat i 23, 27 och 28 kap. rättegångsbalken äger motsvarande tillämpning. Bestäraraelse,
vars tillärapning förutsätter all raisstanke föreligger raot någon, får dock ej
tiUärapas. Tvångsmedel får ej användas i syfte att raöjliggöra förverkande av
egendom."

3 §

Bestämmelsen
i första stycket av förevarande paragraf synes ha fått en onödigt vidlyftig avfattning.
Lagmraraet kan förslagsvis få följande lydelse: "Vid tUlärapning av bestäraraelse
ora tvångsraedel skall fängelse raotsvaras av frihetsstraff enligt den andra
statens lag."

Såsom
förutsätts i remissförslaget blir 27 kap. 7 § RB inte tilläraplig i de delar
paragrafen anknyter till åtal. Den i förevarande paragrafs tredje stycke
upptagna bestämmelsen är avsedd att ersätta vad som så-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:117 39

lunda
inte kan tillärapas. Besläraraelsen är eraellertid något oklar till sin innebörd
och svår att passa in i sammanhanget med RB:s övriga regler om beslag. Lärapligare
synes vara att i förevarande paragraf ge en allmän bestämmelse som anger, att
beslag består en raånad från den dag det verkställdes, och att därtill foga en
föreskrift som innebär, att det sagda skall gälla, om ej rätten bestämmer
annat. Av hänvisningen i 2 § i remissförslaget till reglema om tvångsmedel
torde följa att åtskilliga av RB:s regler om beslag får motsvarande tUlämpning
i anslutning tUl den nu förordade bestämraelsen i förevarande lagmra. Sålunda
torde korama att gälla alt lid för beståndet av beslag inte får av rätten
bestämmas längre än som finns oundgängligen erforderligt (27 kap. 7 § första stycket
andra punkten RB). Vidare bör fömtsättas att framställning om förlängning av
tiden, för alt kunna vinna bifall, skall göras före den gällande lidsfristens
utgång (7 § andra stycket). Ytterligare skall vid till-lärapningen av beslagsbestäraradsema
iakttagas att, ora skäl ej längre förekommer för beslag, detta omedelbart skall
hävas (27 kap. 8 § första stycket) och att, om beslag ej meddelats eller
fastställts av rätten, det är undersökningsledaren (eller åklagaren) som skall
häva beslaget (8 § andra stycket).

Lagrådet
föreslår sålunda att tredje stycket av förevarande paragraf avfallas så: "Beslag
består en raånad från den dag det verkställdes, om ej rätten bestämmer annat."

5
§

Om
i enlighet med vad vid 1 § förordats i nämnda paragraf upplages en definition
på begreppet "tullag" torde detta uttryck kunna användas också i
förevarande paragraf och lagtexten järakas i anledning därav.

Lagen
om ändring i lagen om uttagande av utländsk skatt och allmän avgift

Lagförslaget
lämnas utan erinran.

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:117 40

Utdrag
av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majrt Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 6 april 1973.

Närvarande:
mUiistem för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON,
HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG,
BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, FELDT.

Chefen
för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efler gemensam beredning
med statsrådels övriga ledamöter lagrådets utlåtande över förslag till

1.
lag om utredning angående brott
mot utländsk tullagstiftning,

2.
lag om ändring i lagen (1969:
200) om uttagande av utländsk skatt och allmän avgift.

Föredraganden
redogör för lagrådets yttrande och anför.

När
det gäller förslaget tiU lag ora utredning angående brott mol utländsk
tullagstiftning har lagrådet föreslagit ett antal ändringar av lagleknisk
karaktär. Bl. a. har lagrådet förordat att lagens rubrik ändras så att ordet
"tullagstiftning" byts ut raot "tullag". I anslutning til!
3 § Iredje stycket har lagrådet vidare gjort vissa uttalanden ora i vilken utsträckning
rättegångsbalkens regler om beslag blir tillämpliga. Jag har ingenting att
erinra mot lagrådets ändringsförslag och ej heller mot vad lagrådet uttalat om tUlärapligheten
av rättegångsbalkens beslagsregler. Förutom de ändringar lagrådet föreslagit
bör vissa redaktionella ändringar göras i lagen.

Jag
hemställer alt Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

dels
godkänna avtalet meUan Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland ora örasesidigt
bistånd i tullfrågor,

dels
antaga förslagen till

1.
lag om utredning angående brott
mol utiändsk tullag,

2.
lag om ändring i lagen (1969:
200) om uttagande av utländsk skatt och allmän avgift.

Med
bifall till vad föredraganden sålunda med instäraraande av statsrådets övriga
ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen alt till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till delta protokoll utvisar.

Ur protokollet: BrUla Gyllensten

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:117 41

Innehåll

Propositionen
.................................................. .... 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll ..................... 1

Lagförslag
..................................................... .... 2

Förslag
till lag om utredning angående brott mot utländsk tullag 2

Förslag lill lag om ändring i lagen (1969: 200) ora uttagande av

utländsk
skatt och allmän avgifi .......................... 3

Utdrag av statsrådsprotokollet
den 23 raars 1973 ..... 4

1.
Inledning ................................................. 4

2.
Avtalets huvudsakliga
innehåll ....................... .... 4

3.
InternationeUt samarbete i
tullfrågor ra. ra......... .... 7

4.
Huvuddragen av den svenska och
den tyska sraugglingslag-

sliflningen
m. m............................................ 10

Svensk
rätt................................................. 10

Tysk
räll ................................................... ... 13

5.
Avtalets genomförande................................... .. 16

6.
Departementschefen ................................... .. 20

7.
Lagförslag ................................................. 24

8.
Specialraotivering.......................................... .. 24

9. Heraställan................................................... .. 27

Bilaga
1. Avtal raellan Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland

ora
örasesidigt bistånd i tullfrågor ............... .. 28

BUaga
2. Del reraitterade förslaget.......................... .. 35

Utdrag
av lagrådets protokoll den 5 aprU 1973......... ... 37

Utdrag
av stalsrådsprolokollet den 6 aprU 1973.......... 40

MARCUS BOKTR.STOCKHOLM 1973 730209

Doktrin (1)

  1. Nils R. Larsson, Internationell samverkan i rättegång, SvJT 1974 s. 766, på s. 776 · Fritt tillgänglig

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur Svensk Juristtidnings öppna arkiv. Artiklarna läses hos SvJT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

27 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (25)

25 kopplingar i 20 dokument.

  1. Prop. 1999/2000:122 Internationellt tullsamarbete Prop. 1999/2000:122 s. 18 om s. 21 i texten
  2. Prop. 1997/98:59 Proposition 1997/98:59 i texten
  3. Prop. 1995/96:154 Godkännande av en överenskommelse mellan Sverige och Lettland om ömsesidigt bistånd i tullfrågor i texten
  4. Prop. 1994/95:211 Godkännande av en överenskommelse mellan Sverige och Tjeckien om ömsesidigt bistånd i tullfrågor i texten
  5. Prop. 1992/93:92 om godkännande av en överenskommelse med Sverige och Ungern om ömsesidigt bistånd i tullfrågor i texten

Visa alla 20

Doktrin (2)

2 kopplingar.

  1. Falk, Straffrätt och territorium, 1976 s. 325 i texten
  2. SvJT 1974 s. 766 Nils R. Larsson, Internationell samverkan i rättegång s. 776 i texten