Kungl. Maj:ts proposition angående komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret 1973/74, m.m.
1973 · 574 sidor, varav 353 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 353 av 574 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1973:125, Kungl. Maj:ts proposition angående komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret 1973/74, m.m.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl.
Majrts proposition nr 125 år 1973 Prop. 1973:125
Nr 125
Kungl.
Maj:ts proposition angående kompletteriag av riksstatsförslaget för budgetåret
1973/74, m. m.; given Stockholms slott den 27 april 1973.
Kungl.
Maj:t vill härraed, under åberopande av bilagda utdrag av stalsrådsprolokollet
över finansärenden, föreslå riksdagen alt bifalla de förslag ora vars aviåtande
till riksdagen föredragande departeraentschefen herastäUt.
Under
Hans Maj:ts Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
CARL GUSTAF
G.
E. STRÄNG
Propositionens
huvudsakliga Innehåll
I
propositionen behandlas den ekonoraiska politiken raot bakgrund av den
sarahällsekonoraiska utvecklingen.
Det
förslag till riksstat för budgetåret 1973/74 som lades fram i årets
statsverksproposilion kompletteras raed hänsyn till senare inträffade förändringar
rörande såväl inkomst- sora utgiftssidan av budgeten. I samband därmed
redovisas en förnyad beräkning av budgetulfallet för innevarande budgetår.
Denna ger vid handen att totalbudgetunderskottet skulle öka med 165 milj. kr. i
förhållande till beräkningarna i årets statsverksproposilion. Sålunda förutses
nu ett underskott på ca 7 390 railj. kr. För budgetåret 1973/74 beräknades i
statsverkspropositionen ett underskott på ca 5 730 milj. kr. De nya beräkningarna
leder till ett underskott på ca 5 670 railj. kr.
I
särskilda bUagor redovisas bl. a. en reviderad nationalbudget för år 1973, en
långtidsbudget för budgetåren 1973/741977/78 särat en avstämning och
framskrivning av 1970 års långtidsutredning.
1 Riksdagen 1973.1 saml Nr 125
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1973:125
Utdrag
av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 27 april 1973.
Närvai-ande:
rainistern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON,
JOHANSSON, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, BENGTSSON, NORLING,
LÖFBERG, LIDBOM, FELDT.
Chefen
för finansdeparteraentet, statsrådet Sträng, anför efter gemensara beredning
raed statsrådets övriga ledaraöter.
Jag
anhåller nu alt få anmäla en reviderad finansplan och lill komplettering av
riksstatsförslaget för nästa budgetår understäUa Kungl. Maj:ts prövning en
förnyad beräkning av statsinkomsterna ra. m. samt ett slutligt förslag till
investeringsplan för budgetåret 1973/74 och vissa andra frågor som
sararaanhänger dämied.
REVIDERAD FINANSPLAN 1973
Det
internationella ekonomiskei läget
Den
ekonomiska tUlväxten i Västeuropa under 1972 uppgick till ca 4 %, vilket är
nästan en procentenhet mer än under 1971. I Förenta staterna mer än
fördubblades produktionstillväxten och även i Japan uppnåddes en påtaglig
förbättring. För hela OECD-orarådet ökade den totala produktionen raed nästan 6
%. Trots den höga ekonoraiska aktiviteten inom OECD-länderna har arbetslösheten
legat kvar på en hög nivå. De kraftiga prisökningarna har fortsatt under 1972
och har under den andra hälfien av året visat tendenser att ytterligare öka.
Efler en nedgång i ökningstakten under 1971 återgick världshandeln under 1972
till en mer trendraässig tillväxt och ökade med 9 % i volym.
Den
prognos som gjordes i finansplanen om en starkare ekonoraisk tillväxt inora
OECD-länderna under 1973 synes nu starkare befäst. Ätt döraa av tillgängliga
inforraatioiier lorde den starka ekonomiska aktiviteten fortsätta även in på
nästa år. De skUlnader i tUlväxttakt mellan Västeuropa och de nordamerikanska
staterna som rådde under 1972 kan väntas bli väsentiigt mindre under 1973 genom
att de västeuropeiska ländema synes få en snabbare tillväxt.
Förenta
staternas ekonomi väntas även under 1973 visa sarama kraftiga expansion sora
under fjolåret. Förelagens fasta investeringar och la-
Prop.
1973:125 3
gerutveckling
fömtses utgöra starka expansiva inslag. Den federala budgeten har fått en
restriktiv utforraning raen utvecklingen inora delstaterna innebär en fortsatt
expansion och sararaantaget skulle därraed den offentliga sektom ge en viss
efterfrågestiraulans. Totalt bedöras den amerikanska ekonomins tUlväxt bli
nästan 7 % under 1973. Den lugnare prisutvecklingen i den amerikanska ekonomin
jämfört raed de övriga OECD-länderna har tillsararaans raed de företagna
devalveringarna inneburit en förstärkt konkurrenssituation för den
araerikanska industrin. Även ora prisökningarna under början av 1973 har varit
starkare än man tidigare fömlsett framstår en successiv förbättring av
handelsbalansen som trolig under delta år.
Efler
ett år av täraligen begränsad ekonomisk tillväxt i Japan skedde under fjolåret
en påtaglig ökning av den totala produktionen. Denna utveckling väntas
fortsätta även under innevarande är och ökningslakten förutses bli ungefär 11
%. Under 1973 torde den väntade expansionen frärast bäras upp av privat
konsumtion och bostadsbyggande. Omstruktureringen av den japanska ekonomin i
riktning mot en minskning av del kraftiga överskottet i handelsbalansen
fortsätter således. Man kan emellertid vänta en uppgång även i fråga om
industriinvesteringarna. Den japanska valutan har i betydande omfaltning
uppvärderats gentemot andra valutor, främst dollarn. Detta torde eraellertid
inte så starkt återverka på exportens utveckling på grund av den kraftiga
efterfrågan på exportraarknaderna. Del är därför troligt att överskottet i
bytesbalansen blh förhållandevis stort även under 1973.
För
Storbritannien förutses en mer expansiv utveckling under 1973 än under
fjolåret. Det är frärast lageruppbyggnaden och de fasta investeringarna som
väntas bli större än under 1972. Exporten lorde också få en starkare utveckling
delvis beroende på effekterna av den faktiska punddevalveringen. Däremot kan
den privata konsumtionen inte väntas utvecklas lika gynnsamt sora under
fjolåret. Den brittiska ekonorain beräknas under 1973 koraraa att uppvisa en
för landet ovanligt hög till-växtlakt, ineraot 5 %. Detta bör innebära att den
stora arbetslösheten reduceras under året. För att koraraa tillrätta med den
ofördelaktiga pris-och kostnadsutvecklingen har den brittiska regeringen
vidtagit en rad åtgärder. Dessa åtgärder har mött molstånd från
fackföreningarna och det är ännu svårt att uppskatta vilka effekter de koraraer
att få.
I
Västtyskland inträdde en konjunklurförbältring under andra halvåret 1972.
Denna utveckling har fortsalt i år. Det är i första hand industriinvesteringarna
och lagerutvecklingen sora under innevarande år väntas utgöra de raest
expansiva inslagen i den västtyska ekonorain. Uppvärderingen av D-raarken torde
i varje fall under 1973 inte innebära något avgörande hinder för Västtysklands
konkurrensförraåga på exportraarknaderna. Däremot synes man kunna räkna med att
kursförändringarna verkat i någon mån prisstabiliserande på hemmamarknaden.
Prop. 1973:125 4
Det
är dock tveksamt om den till 5 % beräknade tillväxten kan ske under en lugnare
prisutveckling än som var fallet under fjolåret. Den ekonomiska politiken har
utformats så att dämpande effekter skall uppnås under året. Det är frärast
bostadsbyggandet och den offentiiga sektom som därigenora beräknas få en
lugnare utveckling.
Prisökningarna i Frankrike
har varit ovanligt höga under 1972. Regeringen har därför vidtagit särskilda
ekonoraisk-politiska åtgärder för att söka dämpa dessa. Man har sänkt
mervärdeskatten och korapenserat statens inkorastbortfall raed ett 15-årigt
statslån på ca 7 miljarder franc. Det har bedömts tveksarat ora dessa åtgärder
fullt ut får den effekt raan åsyftat. Den franska ekonorain torde under 1973
bli starkt expansiv, varvid i synnerhet industriinvesteringarna beräknas öka
kraftigt. Den totala tillväxten väntas bli ungefär 6 %.
Även i våra nordiska
grannländer fömtser raan en hög ekonoraisk aktivitet. Totalt bör den
ekonoraiska tillväxten bli orakring 5 %. Det är även i dessa länder frärast
lager- och industriinvesteringarna sora väntas bli expansiva. I Norge och
F'inland beräknas den privata konsura-tionen öka väsentligt. I utgångsläget är
kapacitetsreserverna begränsade och utvecklingen pä efterfrågesidan kan
raöjligen efler hand leda tUl balansproblem.
Sararaanfattningsvis
innebär detta att en raycket snabb ekonoraisk tillväxt kan väntas inora
OECD-länderna. Det är frärast de fasta investeringama, lagren och den privata
konsuralionen sora bedöms bli de mest expansiva efterfrågeorarådena. Den totala
produktionen i dessa länder beräknas sararaanlagt öka raed ungefär 6,5 %.
Under de första raånaderna
av 1973 har prisökningarna på råvaror varit påtagliga och dessa kan efter hand
även påverka mer förädlade varor. Denna effekt kan komraa att förstärkas av
att flaskhalsar väntas uppstå i samband med förskjutningen av tyngdpunkten i
den totala efterfrågan raot industriinvesteringar och lageruppbyggnad. Den
betydande prisstegringstakt som utmärkt speciellt de västeuropeiska ekonomierna
kan därför väntas bestå även i år.
Trots den oro sora rätt på
valutaraarknaderna under början av delta år synes fömtsättningarna för en
fortsatt stark ökning av världshandeln bestå. Världshandeln väntas i år öka
raed ungefär 11 % i volyra. Den starka ekonomiska aktiviteten och åtföljande
kostnadsökningar torde innebära att världshandelspriserna under 1973 koraraer
att öka raer än under fjolåret.
Utfallet av de större
industriländernas bytesbalanser visade sig under 1972 bli avsevärt ojämnare än
vad man i allmänhet antog i samband raed Washingtonöverenskoraradsen i
deceraber 1971. Förenta staternas underskott ökade kraftigt och uppgick till
orakring 8 railjarder dollar raedan överskottet för Japans del blev så stort
sora 6,5 miljarder dollar. Även EG-länderna fick ett sammanlagt överskott på
mer än 6 railjarder dollar.
Prop. 1973:125 5
Denna
ogynnsararaa utveckling av de större ländernas bytesbalanser synes ha varit en
av huvudorsakerna tUl den valutaoro som utbröt i början av innevarande år och
som främst kännetecknades av en flykt från dollarn. Misstron mol de pariteter
sora faststäUdes genora Wash-ingtonöverenskoraraelsen kan även ha påverkats av att
Italien, på gmnd av ett ihållande kapitalutflöde, i raitten av januari införde
en dubbel valutaraarknad och av alt Schweiz samtidigt valde att låta sin
valutakurs flyta. DoUarinflödel till de västeuropeiska länderna antog snabbt
betydande proportioner. Enbart Västtyskland fick under någon vecka i februari
stödköpa ca 6 raUjarder doUar.
Den 12 februari raeddelade
Förenta statemas regering att den beslutat skriva ned dollarns värde raed 10 %.
Benduxländerna, Danraark, Frankrike, Norge och Västtyskland bibehöll rådande
pariteter. Japan och Italien beslöt att låta sina valutor flyta och anslöt sig
därraed till den ordning sora Kanada, Schweiz och Storbritannien redan
liUärapade. Sverige och Finland devalverade med 5 % resp. 5,4 %. Den svenska
kronan fick därigenom en riktkurs gentemot dollarn på 4 kronor och 56 öre.
Redan någon vecka efter att dessa nya kurser etablerats började emellertid
spekulativa kapitalrörelser ånyo uppträda och de första veckorna i mars hölls
valutamarknaderna stängda medan överläggningar pågick mellan EG-länderna och de
länder sora dämlöver ingår i tio-gmppen.
Den 12 mars meddelade
EG-ländema att sex av dem, nämligen Belgien, Danmark, Frankrike, Luxemburg,
Nederländerna och Västtyskland, beslutat att låta dollarkursen flyta raen att
inbördes upprätthåUa fasta växelkurser med fluktuationsmarginaler på 2,25 %.
Den västtyska regeringen beslöt i anslutning härtill att uppvärdera den
västtyska raarken med 3 %. Sverige och Norge valde att genom bilaterala
centralbanksavtal om inlerventionssaraarbete ansluta sig tUl denna ländergmpp
med fasta växelkurser. Irland, Italien och Storbritannien beslöt däreraot
fortsätta att låta sina valutakurser flyta men tillkännagav sin avsikt att så
snart omständigheterna medger det åter ansluta sig till EG-ländernas
arrangeraang raed fasta kurser. Efter överläggningar raeUan EG-länderna och
övriga tio-gmppsländer i Paris den 16 raars kunde dessa träffa en
överenskoraraelse ora att geraensaral säkra ett ordnat växdkurssystera och att
i detta syfte vid behov intervenera på sina egna valutaraarknader för att
förhindra alltför kraftiga kursfluktuationer.
De nya
växdkursrelationeraa innebär att betydande förskjutningar ägt mra sedan oron på
valutamarknaden först gav sig tillkänna i början av 1971.1 förhållande till
dollarn har den japanska yenen och schweizerfrancen nominellt uppvärderats med
omkring 35 %, D-marken raed bortåt 30 %, Beneluxländemas valutor med omkring 25
%>, den franska francen med något över 20 % och den svenska kronan med
orakring 15 %.
Vid
beräkningen av effektiva växelkursförändringar tas även hänsyn
Prop.
1973:125 6
tiU
respektive lands handelsutbyte raed andra länder och tUl verkningarna av
förändringar i andra länders växelkurser. Enligt de uppskattningar som har
gjorts inom OECD av förändringarna sedan maj 1970 har doUarn effektivt
devalverats med omkring 15 % medan yenen revalverats med omkring 25 %. Schweiz
har revalverat med omkring 15 %, Västtyskland med orakring 10 % samt
Frankrike, Benduxländerna, Danraark och Norge med knappt 5 %. Storbritannien
och Italien har däreraot devalverat raed något mer än 10 %. Mätt på detla sätl
har den svenska kronan devalverats raed riågon procentenhet.
Dessa
betydande förändringar i de större industriländernas växelkurser över en
tvåårsperiod torde innebära att Förenta statema väsentligt stärkt sin
konkurrenskraft fraraför allt i förhållande till Japan men även i förhållande
till flertalet västeuropeiska länder. En viss förbättring synes ha inträtt i
Förenta staternas handelsbalans raot slutet av förra året. Även om den nya
kursändringen till en början kan få en negativ effekt genom det försämrade
bytesförhållandet torde volymeffekterna av de båda dollardevalveringarna
medföra en påtaglig förbättring av handelsbalansen redan under innevarande år.
Utifrån tidigare
erfarenheter räknar man ofta med att det kan ta två a tre år innan en
växdkursändrir g får full effekt på betalningsbalansen. De senaste
kursändringarna skulle enligt ett sådant beräkningssätt inte få någon nämnvärd
utjämnande effekt på de större lädernas bytesbalanser under innevarande år.
Verkningstiden kan dock i detta fall komma att förkortas av det faktura att de
nya ändringarna går i samma riktning som tidigare kursändringar och av att
förelagens beslutsprocesser påskyndas av tidigare erfarenheter av omfattande
kursändringar. Även om betydande obalanser i handels- och tjänsleutbytet mellan
de större länderna kan förväntas bestå för innevarande år som helhet bör som
en följd av tidigare företagna kursändringar en omsvängning i utjämnande,
riktning kunna koraraa till stånd relativt snabbt.
Arbetet
på en reform av valutasystemet pågår i skyndsam takt inom tjugo-komraittén. Vid
det senaste raötet i slutet av raars enades raan om att det framtida systemet
skall baseras på stabila raen anpassningsbara växelkurser. Kommittén tog dock
inte ställning till vilken grad av flexibUitet som skall tillåtas, framför allt
i vilken utsträckning flytande kurser skall kunna förekoraraa. Däreraot synes
raan vara enig ora alt eftersträva en tidsraässigt riktig och effektiv
anpassning av både över-och underskottsländers betalningsbalanser genora
förstärkta internationella konsultationer. Vidare förklarade man sig vUja ha
en bättre internationell styrning av världslikviditeten samt en minskad roll för
reservvalutorna. Därvid skall den huvudsakliga reservtillgången i det nya
systemet utgöras av särskilda dragningsrätter (SDR).
Vid
mötet beslöts att utredningsarbetet skall fortsättas raed sikte på att
kommittén skall kunna ta ställning till huvudlinjerna i ett reformerat
Prop.
1973:125 7
valutasystem
före valutafondens årsmöte i höst. Förutsättningen för att detta arbete skall
leda till beslut vid årsmötet är dock att enighet kan uppnås i en rad
betydelsefulla frågor, som ännu återstår att lösa.
Den
ekonomiska utvecklingen under 1972
Den
ekonoraiska utvecklingen i Sverige under 1972 innebar en åter-häratning efter
konjunkturavmattningen året innan. Ålerhäralningen kora till synes inora
flertalet inheraska efterfrågeområden, där effektema av den konjunkturslödjande
ekonoraiska politiken gjorde sig gällande. Den understöddes också av en
järaförelsevis kraftig ökning av exporten.
Enligt
de reviderade uppgifter sora nu föreligger ora utvecklingen under 1972 ökade
den totala produktionen något mera än enligt de pre-liramära kalkyler sora
redovisades i finansplanen. Denna justering förklaras huvudsakligen av att
exporten ökade snabbare än beräknat. Överskottet i bytesbalansen blev därraed
också avsevärt större än vad sora tidigare angetts. Vidare synes nedgången i
lagerinvesteringarna ha blivit raindre än enligt de prelirainära kalkylema.
Den
ekonoraiska politiken var under 1972 starkt inriktad på att stiraulera den
ekonomiska aktiviteten och stödja sysselsättningen. I början av året vidtogs
sålunda åtgärder för att tidigarelägga statliga och koraraunala
industribeställningar. Möjligheterna att utnyttja investeringsfonderna
förlängdes till att gäUa industriinvesteringar sora påbörjades före den 1 maj
1972. Vidare höjdes bostadstilläggen för bamfamiljer kraftigt i början av året
och ett extra pensionstillskott till folkpensionärer utbetalades. Under
soraraaren vidtogs ytterligare åtgärder för att stiraulera sysselsättningen,
främst inora byggnadssektorn. Dessa ranefattade tidigareläggning av småhus-
och barnstugebyggande, höjning av statsbidragen till miljövårdsinvesteringar
och utvidgad användning av investeringsfonderna för byggande. Anslagen till
beredskapsarbeten ökades kraftigt i flera omgångar. Mot slutet av året beslöts
om ytterligare åtgärder i konjunkturstimulerande syfte. Skatteavdragen för
företagens maskininvesteringar höjdes och ett nytt avdrag avseende industrins
och jordbmkets byggnadsinvesteringar infördes. Beredskapsarbetena utvidgades
ytterligare. Under hela året understöddes de finanspolitiska insatserna av en
fortsalt lätt kreditpolilik. Kreditgivningen växte i ungefär samraa snabba takt
sora under 1971 eller raed ineraot 6 raUjarder kr.
Sora
en följd av bl. a. de ekonoraisk-politiska insatserna ökade den inheraska
efterfrågan inkl. lagerinvesteringar med 2 % under 1972 efter att ha minskat
med ungefär Uka mycket under 1971. Borträknas lager-förändringama blev ökningen
av efterfrågan 2,7 %.
Uppgången
i efterfrågan blev särskilt påtaglig inora investeringsora-rådet, vilket bl. a.
återspeglade inriktningen av de konjunkturstiraule-rande åtgärderna. Totalt
ökade de fasta investeringarna raed 5,5 % un-
Prop.
1973:125 8
der 1972 efter att ha minskat med drygt 2 % under 1971.
Särskilt expansiva var investeringarna inora statliga rayndigheter och
affärsverk, för vilka uppgången blev ca 11 %. Öknragen kan frärast hänföras
till de beslutade tldigareläggningama av byggnadsinvesteringar. Även de komraunala
investeringama ökade efler den kraftiga rainskningen under 1971, raen uppgången
stannade enligt nu föreliggande kalkyler vid 2,6 %. För bosladsinvesleringarna
visar beräkningama nu en tillväxt raed 2,7 %. De åtgärder som vidtogs för att
öka småhusbyggandet ledde till att detta steg raed nära 30 %. Investeringama i
flerfarailjshus rainskade däreraot. Drygt 97 000 lägenheter beräknas totalt ha
blivit påbörjade och drygt 104 000 färdigställda under 1972.
Näringslivets investeringar ökade kraftigt eller raed nära
7 % under förra året raot endast 2,5 % uniJer 1971. Uppgången var störst för maskininvesteringama,
vilket bl. a. berodde på en stark tillväxt av investeringarna i
handelsflottan. För den egentliga industrin blev investeringsökningen 3,5 %
mot ca 2 % under 1971. Detta är en klart positiv utveckling i jämförelse raed
förhållandet i övriga västeuropeiska länder, där industriinvesteringarna
stagnerade och i flera fall t. o. ra. rainskade.
Lagemtvecklingen inverkade negativt på efterfrågan även
under 1972,
Tabell 1. Reviderad försörjningsbalans för år 1972
1972
Volymförändringar
i%
Miljarder
från
föregående är
kr.
1971
1972
Tillgäng:
Bruttonationalprodukt
199,1
0,0
2,2
Import
38,4
-5,0
4,5
Summa tillgång
237,5
-0,8
2,6
Användning:
Bruttoinvestering
43,7
-2,1
5,5
näringsliv
18,5
2,5
6,9
därav: industri
8,3
2,0
3,5
statliga myndigheter
och affärsverk
5,6
-1,5
10,9
kommuner
10,0
-9,2
2,6
bosläder
9,6
-3,2
2,7
Lagerförändring
-0,3
Privat
konsumtion
105,8
-0,9
2,3
Offentiig
konsumtion
47,3
4,0
1,0
Tjänstenetlo
-0,7
Export
41,7
5,8
6, i
Summa användning
237,5
-0,8
2,6
' Försörjningsbalansen beräknas från användningssidan. Vid
en beräkning av bruttonationalprodukten från produktionssidan blir
förändringstalen 1971 och 1972 ökningar om 0,7 % resp. 2,9 %. Bl. a. på grund
av troliga periodiseringsfel i användningsberäkningarna i samband med
skatteomläggningen den 1 januari 1971 framsiår produktionsökningslalen
särskUl för år 1971 som tillförlitii-gare.
Prop. 1973:125 9
ehum
i avsevärt raindre utsträckning än under 1971. De senast gjorda beräkningama visar
att lagerinvesteringarna under 1972 inte rainskade i den utsträckrung som
tidigare antagits. Uppjusteringen gäller främst la-gerförändringama inora
handeln.
Den privata konsumtionen
ökade raed 2,3 % i volyra 1972 efter att ha minskat raed nära 1 % under 1971.
De disponibla inkorastema ökade eraellertid i fasta priser raed endast 1,3 %,
vilket är något raindre än enligt de prelirainära beräkningarna. Detta innebär
att hushållssparandet, sora fördubblades raeUan åren 1970 och 1971 tUl 6,3 % av
de disponibla inkorastema, rainskade raed ungefär en procentenhet under 1972.
Den offentliga
konsuralionen skulle enligt nu föreliggande beräkningar ha ökat med 1 % under
1972, vilket är en lägre tillväxt än vad som tidigare angetts. Den svaga
utvecklingen skulle enligt nationalräkenskaperna huvudsakligen vara hänförlig
tUl den statliga konsumtionen, närmare bestämt de railitära raaterieUnköpen.
Det sålunda beräknade utfallet synes emellertid av allt att döma underskatta
den verkliga aktiviteten och det förefaller mer realistiskt att räkna raed att
den offentliga konsuralionen varit ytterligare någon procentenhet högre.
Bortsett från de militära materidinköpen steg den statliga konsumtionen raed
drygt 2 %, vUket var någol raera än under 1971.
Beträffande utvecklingen
inora den kommunala sektom 1972 innebär nu tUlgängliga uppgifter förändringar i
förhållande till de preliminära beräkningama i framför allt ett avseende.
Förbättringen av kommunernas fmansieUa situation synes nämligen ha blivit
betydligt kraftigare än vad som tidigare antagits. Ätt döma av tillgänglig
statistik skulle den koraraunala sektorns traditionella utgiftsöverskott rent
av ha ersatts av ett muidre inkorastöverskott 1972.
Vad beträffar
utrikeshandeln visar de reviderade beräkningarna en förstärkning i förhållande
till vad sorn preliminärt angavs. Exporten Ökade sålunda i volym med 6,1 %>,
vilket är nära 1,5 procentenheter mera än vad tidigare beräknats. Det är främst
exporten av verkstadsprodukter och malm sora ökat snabbare än vad sora prelirainärt
angavs. Under första hälften av 1972 utvecklades exporten täraligen svagt. Under
hösten skedde emellertid en markant omsvängning. Bortsett från
säsongvarialioner steg sålunda exporten raellan tredje och fjärde kvartalet
raed ca 7 % i volyra, vilket svarar raot en årstakt på nära 30 %. För
iraportens del beräknas volyraökningen under 1972 fortfarande till 4,5 %.
Handelsbalansens överskott 1972 steg därraed i förhållande tUl de prelirainära
beräkningama med drygt 550 milj. kr. till nära 3,2 miljarder kr., vUket innebar
en förstärkning med drygt 1,1 miljarder kr. från 1971. Förstärkningen av
handelsbalansen kunde därmed mer än väl uppväga det fortsatt stigande
underskottet i tjänsteutbytet med utiandet och ökade transfereringsutgifter.
Överskottet i bytesbalansen ökade sålunda raed över 200 railj. kr. från 1971
och uppgick till drygt 1,2 miljarder kr.
Prop.
1973:125 10
Även
kapilalbalansen visade ett iiverskott och den s. k. restposten försköts
kraftigt i positiv riktning frän 1971. Dessa förändringar raedförde att
valutareserven ökade raed 2 250 railj. kr. under 1972.
Konsuraentpriserna
steg raed 5,7 % under loppet av 1972. Denna i och för sig snabba prisstegring
var likväl lägre än i övriga västeuropeiska länder. I dessa länder var
prisstegringama raellan 6,4 och 7,8 %.
Tabell
2. Betalningsbalans åren 19701972
(Milj.
kr.)
1970
1971
1972
Handelsbalans
- 965
2 050
3 185
Tjänslebalans
inkl. transfereringar m. ra.
- 595
-1070
-1975
Bytesbalans
-1560
980
1210
Kapitalbalans
1225
585
535
Restpost
730
- 355
505
Valutareservens
förändring
395
1210
2 250
Den
ekonoraiska politiken inriktades under fjolåret på att raed olika raedel direkt
och indirekt stödja sysselsättningen. Utvecklingen på arbetsraarknaden blev
dock svagare än beräknat. Efterfrågan på arbetskraft ökade sålunda inte i
genorasnitt raellan 1971 och 1972. Utvecklingen under loppet av 1972 var
växlande raen raot slutet av året skedde en uppgång i efterfrågan, frärast
inora industrin. Även antalet vid arbetsförmedlingarna anmälda arbetslösa
började minska raot slutet av året, frärast i de södra och raeUersta delama av
landet utora storstadsområdena. Det bör understrykas att antalet sysselsatta
på arbetsmarknaden ökade något raellan 1971 och 1972, en uppgång sora var helt
hänförlig till den kvinnliga arbetskraften. Frärast tUl följd av den genoraförda
arbetstidsförkortningen rainskade emellertid antalet arbetade timraar raed
orakring 3 %.
Sammanfattningsvis
kan konstateras att den ekonomiska utvecklingen under 1972 innebar en återhämtning
som fick särskild styrka mot slutet av året. Under fjärde ,kvai-talet ökade
sålunda exporten raycket kraftigt. Vidare steg industriproduktionen raed nära 5
% eller bortåt 20 % i årstakt. Även industrins orderingång utvecklades
expansivt. Sora nyss närants förbättrades också läget på arbetsraarknaden raot
slutet av året. Den tillväxt av den totala produktionen ora 2,2 % som uppnåddes
under 1972 framstår sora järaförelsevis tillfredsställande raed tanke på alt en
arbetstidsförkortning genorafördes, sora resursraässigt kan beräknas ha
raotsvarat en produktionskapacitet av ca 2 %. Produktiviteten inora industrin
ökade raycket kraftigt eller med 7,4 %, varigenom företagens vinstsituation
påtagligt kunde förbättras. Genom inriktningen av den ekonoraiska politiken
kunde investeringsverksamheten hållas väl uppe, inte rainst inora
näringslivet:. Det är också tillfredsställande att utrikesbalansen fortsatte
att förstärkas.
Prop.
1973:125 11
Konjunkturer
och ekonomisk politik 1973 Inledning
I
fmansplanen angav jag att utsiktema för 1973 mnebar att vi koraraer att gå
raot ett successivt förbättrat kapacitetsutnyttjande i den svenska ekonomin. I
utlandet började konjunkturuppgången ta fart under fjolåret och den väntades
fortsätta med ökad styrka 1973. Föratsättningama för en återgång till en
förhållandevis snabb ekonomisk tillväxt i Sverige 1973 tedde sig goda. En
förbättring i konjunkturen framträdde under slutet av fjolåret, och den svenska
ekonomin väntades 1973 expandera i en tUltagande takt raed en fortsalt
exportökning och en stigande inherask efterfrågan som underlag.
Utvecklingen
sedan dess visar att denna bedöraning var realistisk. Det står nu klart att den
svenska ekonomin befinner sig i en uppåtgående konjunkturfas. Som jag redovisat
i del föregående skedde en mera markerad uppgång redan under fjärde kvartalet
i fjol. Ett klart uppsving skedde då i såväl industriproduktionen som exporten.
Orderingången till industrin har fortsatt att accelerera och låg första
kvartalet 1973 på en påtagligt högre nivå än motsvarande period året innan.
Industrins investeringsvilja och efterfrågan på arbetskraft framstår sora allt
raera expansiva.
Sora
jag tidigare understrukit steg lUlväxttakten i den svenska ekonomin i fjol.
Uppgången var fraraför allt betingad av de raycket omfattande
ekonomisk-politiska insatser som vidtogs i konjunkturstimulerande syfte. Vi
har nu korarait in i ett skede där den fortsatta expansionen frärast är
betingad av eri uppåtgående konjunktur, och där uppgången således i huvudsak
synes kunna baseras på de raera självständigt verkande, expansiva krafterna i
ekonorain.
Även
om konjunkturuppgången ännu inte resulterat i en mera påtaglig förändring av
sysselsättningsläget, är det uppenbart att industrins efterfrågan på
arbetskraft har stegrats. Saratidigt sora arbetslösheten fortfarande är
relativt hög i stora delar äv landet, har begynnande tendenser till brist på
arbetskraft visat sig i vissa branscher och regioner. Denna utveckling koraraer
att ställa stora krav på en aktiv syssdsätinmgspoli-tik, vars huvuduppgift blir
att underlätta och stödja anpassningen av resurser och efterfrågan till
varandra.
Utvecklmgen
hittills under året och bättre klarlagda tendenser pekar raot att tillväxten i
den svenska ekonorain koraraer att bli något snabbare än vad jag förutskickade
i finansplanen. Enligt de bedömningar som nu kan göras skulle nationalprodukten
koraraa att öka med ca 5 %.
Som
jag berört i det föregående fortsätter prisema att stiga snabbt på det
intemationella planet. Genom vår stora utrikeshandel undgår vi inte att beröras
härav. Den prisstegringstakt som vi trots en dämpad konjunktur fick registrera
i fjol, närmare 6 %, väntas bestå även detta år.
Prop. 1973:125 12
Den
ökningstakten kan förväntas bli ett intemationellt mönster. Den höga
internationella prisstegringslakten har ett samband med den starka
konjunktumppgång sora nu råder i vår oravärld. Denna utveckling understryker
med skärpa vikten av att konjunktumppgången i vårt land hålls under kontroll så
att inte takten i prisstegringarna tillåts accelerera. Det genomförda
prisstoppet på viktiga livsraedel raed anslutning till den träffade
jordbruksuppgörelsen komraer att raedverka tUl att begränsa prisuppgången. Den
intensifierade prisövervakningen ger möjligheter till ingripanden mot tendenser
tUl omotiverade prisstegringar.
I
fråga om den inhemska efterfrågeutvecklingen förutsåg jag ingen större
förändring i investeringsvolymen. De totala fasta investeringama väntades
således totalt sett öka endast obetydligt. Ett omslag förutsågs däremot för den
privata konsumtionen och lagerinvesteringama. Några skäl att gå ifrån
bedömningen för de båda sistnäranda användningsområdena har inte
frarakorarait. De:tta innebär följaktligen att den privata konsuralionen
beräknas öka kraftigt 1973, även vid ett bibehållet eller t.o.m. något
ökat-hushållssparande. Vad lagren beträffar, beräknas en klar orasvängning tUl
lagemppbyggnad koraraa tUl stånd.
Investeringsprognosen har
däreraot räknats upp. På gmndval av nu tillgängligt underlag kan de totala
fasta investeringama beräknas stiga med drygt 3 % i år. Uppgången av
industriinvesleringama 1973 har av konjunkturinstitutet uppskattats till inte
mindre än 11 %. Med hänsyn till osäkerheten i dessa bedöraningar finner jag
dock en försiktigare uppskattning raotiverad, sora vidhåller ökningslalet från
finansplanen ora 8 %. Samtidigt vill jag betona, ai:t den ekonomiska politiken
är inriktad på att utrymme, såväl pä arbetsmarknaden sora på kreditraarknaden,
skall kunna beredas för en större ökning av industriinvesleringama, ora en
sådan tendens uppstår.
I
finansplanen förutsåg jag en snabb uppgång av den svenska exporten 1973.
Exportens ökningstakt beräknades i år kunna bli dubbelt så hög sora i fjol
eller 10 %. Nu fijrdiggande uppgifter ger anledning att revidera upp denna
prognos. Som jag redan frarahållit innebär de bedöraningar som nu kan göras av
den internationella konjunktursituationen, att efterfrågetillväxten blir något
snabbare än sora tidigare antagits. Uppgången av den svenska exporten under
årets tre första raånader blev också mycket betydande. Den bedömning av den
svenska uidustrins exportutsikter för 1973 sora bl. a. mot bakgrund härav nu
kan göras, innebär en volymmässig ökning av exporten raed 13 %. Av särskild
betydelse för denna exportprognos är de påtagliga ökningar i industriinvesteringar
och industriproduktion som i år väntas komraa till stånd i flertalet
västeuropeiska länder. Efterfrågan på den svenska verkstadsindustrins
produkter har som en följd härav beräknats stiga snabbt. Till grund för den
gynnsanmia exportprognosen ligger naturhgts också antagandet att kapaciteten
inte i någon mer betydande grad skall utgöra
Prop.
1973:125 13
en
begränsande faktor. För några vamgmpper i första hand trävaror och järnmalra
synes dock utförseln av kapacitetsskäl inte helt kunna stiga i takt raed den
utiändska efterfrågan.
Utvecklingen
på valutaraarknaderna under första kvartalet i år ställde Sverige liksora andra
länder inför flera viktiga avgöranden. Vid de beslut sora vi härvid träffade,
lades vikt vid att på det valutapolitiska orarådet skapa förutsättningar för
att vidraakthålla det svenska näringslivets konkurrenskraft. Nedskrivningen i
febmari av den svenska kronan torde t. o. ra. innebära en viss förstärkning av
vårt relativa konkurrensläge, när verkningama för de olika exportnäringama
vägs sararaan. Härvid har också effektema för vårt vidkommande beaktats av de
växelkursjusteringar som andra länder saratidigt vidtog. De förstärkningar av
valutaregleringen som sedermera fick vidtas som skydd mot inflöde av
spekulativt kapital, var ett uttryck för vår bestärada avsikt att fasthålla den
nya, etablerade kursen för den svenska kronan. Beslutet i raars att behålla en
fast kurs för kronan genteraot ett antal av våra viktigaste avnämarländer, var
ett uttryck för samraa strävan. Härigenom skapades så säkra betingelser som
raöjligt för industrins planering av produktion och investeringar, vilket
långsiktigt är av stor betydelse för upprätthållandet av det svenska
näringslivets konkurrenskraft.
Sararaantaget
ter sig utsikterna för den ekonomiska utvecklingen i Sverige 1973 nu något
gynnsamraare än vad jag kunde redovisa i finansplanen. Vi har kommit in i en
begynnande konjunktumppgång. Ökningen av arbetskraflefterfrägan kan dock
bedömas bli olika i olika branscher och regioner. Den ekonomiska politikens
uppgift blir i detta läge mångfacetterad. Under de två gångna åren har den
ekonomiska politiken främst inriktats på den centrala uppgiften att hålla
sysselsättningen uppe på en så hög nivå sora raöjligt. I detla syfte har en
aktiv stimulanspolitik bedrivits, i vUken en rad olika ekonomisk-politiska
medel har använts. Sora jag erinrade om i finansplanen har det varit en
huvudlinje för den ekonomiska politiken under konjunkturdärapningen att stärka
betingelsema för en långsiktig expansion av den svenska ekonorain. De
sysselsättningsstiraulerande ätgärdema har i betydande grad inriktats på att
stiraulera investeringama, inte rainst på näringslivets oraråde. En betydande
sysselsättning har skapats genora olika arbetsraarknadspoli-liska insatser.
Särskild tyngdpunkt har inora arbetsmarknadspohtiken lagts på en utbyggnad av
resurserna för utbUdning och omskolning. Välutbildad arbetskraft står
härigenom till arbetsmarknadens förfogande.
Genora
den inriktning den ekonomiska politiken getts under de gångna åren har goda
förutsättningar skapats för att vi skall kunna möta konjunktumppgången med
bevarad yttre och inre stabilitet. Kravet att säkra en full sysselsättning
komraer eraellertid bl. a. för vissa speciella gmpper av arbetssökande att
fordra fortsatt stor uppmärksamhet. En hög arbelsraarknadspolitisk beredskap
måste därför även fortsättningsvis
Prop.
1973:125 14
hållas,
så att de åtgärder sora kan visa sig nödvändiga snabbi skall kunna sättas in.
Samtidigt blir kraven stora på den ekonomiska politiken att bevaka varje
tendens till rubbning av den sarahällsekonoraiska balansen. I första hand är
det utvecklingen på prisorarådet sora raåste stå under noggrann uppsikt. För
att undvika att en balanserad expansion övergår till en överhettning i
ekonorain raåste det totala efterfrågetrycket självfallet hållas under
kontroll. En hög handlingsberedskap behövs därför också för alt sådana
oraläggningar av den ekonoraiska politiken, som läget kan kräva, snabbt skall
kunna vidtas. Styrkan i den ekonomiska aktiviteten under tiden framöver får
härvid bli avgörande för om en omläggning av den ekonomiska politiken i
restriktiv riktning blir nödvändig.
Sysselsättningspolitiken
Enligt
arbetskraftsundersökningama uppgick arbetslösheten 1971 och 1972 till omkring
2,5 % av arijetskraften och det talet kan jämföras med de 1,5 % sora
registrerades under högkonjunkturåret 1970. Ser man till arbetslösheten bland
de mer etablerade på arbetsmarknaden, dvs. andelen ka,ssamedlemmar sora var
arbetslösa, blir raotsvarande tal för 1971 och 1972 oralcring 2,0 % och för
1970 1,5 %. Inlernationdlt sett får dessa arbetslöshetstal anses som låga.
Enligt regeringens uppfattning har dock arbetslösheten legat på en för hög
nivå. Den ekonoraiska politiken i allmänhet oc;h arbetsmarknadspolitiken i
synnerhet har därför varit starkt inriktade på att öka sysselsättningen.
Den
högre arbetslösheten under de senaste åren får ses i saraband raed all utbudet
av arbetskraft ökat i betydligt snabbare takt än sysselsättningen.
Utvecklingen kan Ulustreras av en jämförelse mellan första kvartalet 1970 med
motsvarande period i år. Enligt arbetskraftsundersökningama ökade antalet
personer i arbetskraften raed 93 000 medan sysselsättningen ökade raed 44 000 i
förhållande tUl 1970 raed det läge av påtaglig arbetskraftsbrist som då rådde.
Hela ökningen av arbetskraften kan hänföras till kvinnoma. Den ökning av den
kvinnliga arbetslösheten som därvid uppstiitt synes i stor utsträckning
återspegla en ändrad attityd i arbetssökandet. Den ökade kvinnliga
arbetslösheten uppvägs nämligen av en minskning av den latenta arbetslösheten
bland kvinnor. I stället för att som tidigare uppge sig önska arbete ora sådant
funnits tillgängligt har raan gått över till att aktivt söka arbete.
I
syfte att öka sysselsättningen har de arbetsmarknadspoliliska insatserna haft
en omfattning sora legat avsevärt högre än någonsin tidigare. De har spänt
över ett brett register av åtgärder som beredskapsarbeten,
arbetsmarknadsutbildning, skyddat arbete, invesleringsfondsfri-släpp,
tidigareläggning av offentiigt byggande, frisläpp av småhusbyggande etc.
Prop.
1973:125 15
Delta
har också medverkat till att läget på arbetsraarknaden under de senaste
månaderna har utvecklats i en positiv riktning. Säsongrensat har arbetslösheten
varit i klart avtagande under det senaste halvåret; arbetslöshetstalen ligger
nu klart under dera för raotsvarande tid förra året. Antalet varsel ora
driftsinskränkningar och företagsnedläggningar har också minskat påtagligt.
Under den senast registrerade 12-raånadersperioden ligger de sålunda ca 35 %
lägre än under raotsvarande period ett år tidigare.
Utvecklingen
på industrisidan har redan lett till en klart ökad efterfrågan på personal för
tillverkningsarbete frärast inora ett antal län i södra och raeUersta Sverige
utanför storstäderna, dvs. de län där industrin har en särskilt stor andel av
sysselsättningen. På en del orter har redan svårigheter att rekrytera
yrkeskunnig arbetskraft uppstått. Med den utveckling som nu kan förutses inom
industrin inle minst till följd av den påtagligt ökade efterfrågan på
exportmarknaden bör en under året alltraer raarkerad efterfrågan på såväl
yrkesutbildad sora annan arbetskraft korama till uttryck, främst från
verkstadsindustrin. Ökningen av sysselsättningen inora den offentliga sektorn
väntas fortsätta i relativt hög takt och även i fråga ora de privata
tjänsterna förutses en viss ökning. Inora byggbranschen får raan däreraot
räkna raed att den nedåtgående utvecklingen fortsätter. Mot den bakgrunden är
det naturligt att hålla en särskild beredskap för alt genora extra insatser
stiraulera sysselsättningen och därigenora underlätta den raer långsiktiga
oraställning som branschen står inför. Sammanfattningsvis innebär detta, alt
den förbättring av arbetsmarknadsläget sora under senare tid kommit till
uttryck beräknas fortsätta under loppet av 1973.
Det
är uppenbart all den period vi nu står inför raåste innebära en
tyngdpunklsförskjulning i fråga ora de arbelsraarknadspolitiska insatserna.
Den centrala uppgiften för arbetsraarknadspolitiken måste nu bli att söka
åstadkoraraa den örasesidiga anpassning av arbetskraftsefterfrågan och
arbetskraftsutbud sora är nödvändig för att reducera arbetslösheten och
tUlgodose de ökande personalbehoven. Saratidigt frarastår det dock sora helt
klart att de sysselsättningsskapande åtgärderna raåste forlsälla på vissa
oraråden av ekonorain. Det är mot den bakgrunden som regeringen beslutat medge
att investeringsfonderna får användas för byggnadsinvesteringar även under
koramande vinter. Av sysselsättningsskäl bör också det privatfinansierade
småhusbyggandet släppas fritt inför koraraande vinter. Även beredskapsarbetena
inora byggsektorn torde få fortsätta att ligga på en hög nivå.
Ätgärder
för en ökad yrkesraässig och geografisk rörlighet frarastår sora ell särskUt
angeläget inslag i den aktuella arbetsraarknadspolitiken. Den snabba
utbyggnaden av kapaciteten för arbetsraarknadsulbildningen sora skett under konjunkturavraattningen
får raot den bakgmnden stor betydelse. Det är väsentligt att den kan inriktas
på att täcka de behov av yrkesutbildad arbetskraft som finns inora framför allt
industrin.
Prop.
1973:125 16
Sora
tidigare nämnts har ungdomsarbetslösheten legat på en hög nivå under de bägge
föregående åren. Sedan i höstas har eraellertid tendensen varit klart
nedåtriktad. Särskilt för ungdom som söker sitt första arbete bör en geografisk
rörlighet vara naturlig. Förhållandevis stora krav måste därför kunna stäUas på
de arbetslösa ungdomarna i det hänseendet, vilket även frarahållits i samband
med den reforraering av arbetslöshetsunderstödet sora föreslagits till årets
riksdag. Här kan vidare erinras ora riksdagens nyligen fattade beslut ora
vidgade möjligheter för ungdomar som nyss avslutat sin gyranasieutbildning att
få flyttningsbidrag.
Det
är i delta sammanhang angeläget att understryka vikten av att även näringslivet
söker anpassa sin personalpolitik. Fortsatta insatser för att förbättra
arbetsrailjön och utforraningen av arbetsplatserna, bl. a. för att raöjliggöra
en ökad rekrytering av äldre eller svårplacerad arbetskraft, raåste spela en
viktig roll. Ökade sådana insatser bör ses som ett uttryck för ökat socialt
ansvarstagande frän företagens sida genteraot dessa grupper. Denna arbetskraft
kan även tillföra förelaget betydande värden i förra av erfarenhet och
stabilitet.
En
rad olika åtgärder har vidtagits från sarahällets sida för att öka
raöjlighelema för handikappade alt få arbete på den öppna arbetsraarknaden. I
första hand koncentreras härvid intresset till den nya förra av halvskyddad
sysselsättning sora infördes förra året och sora innebär att staten svarar för
40 % av lönekostnaden för handikappad arbetskraft. Mot bakgrund av den raer
begränsade nivå sora personalrekryteringen legat på under senare tid har denna
verksamhet inte vuxit i den orafattning sora varit önskvärd. I det förändrade
läge sora nu kan förutses bör fömtsättningarna för att placera de handikappade
i verksarahet på den öppna arbetsraarknaden vara väsentligt bättre. De s. k.
anpassningsgrupperna där arbetsgivaren, företrädare för de fackliga organisationema
och arbetsförraedUngen saraverkar för att placera handikappad arbetskraft
torde i det här sararaanhanget koraraa att spela en betydelsefull roll.
Antalet sådana anpassningsgrupper kan f. n. uppskattas till ca 2 400 och ökar
snabbt.
Det
är vidare en betydelsefull uppgift för regionalpolitiken att verka för att de
sysselsättningstillfällen sora följer av näringslivets utbyggnad i så stor
utsträckning sora raöjligt koraraer lill stånd inora de oraråden där behovet av
sysselsättningstill skott är störst. På det sättet kan en raer balanserad
utveckling av landets oUka delar uppnås. Den nya regionalpoliliska planering sora
riksdagen fattade beslut om i höstas syftar till att skapa mer likvärdiga
sysselsättnings- och serviceraöjlig-heter raellan olika regioner. För att uppnå
tillräcklig konkurrenskraft raot andra delar av landet och tillräckligt
underlag för de insatser som görs är en viss koncentration av insatserna inom
de olika regionema nödvändig. I syfte att stimulera den regionala utvecklingen
har under
Prop.
1973:125 17
våren förslag förelagts riksdagen om åtgärder på en rad
olika oraråden, främst i fråga ora regionalpolitiskt stöd,
skatteutjäraningsbidrag, oralokalisering av statiig verksamhet, särskilda
transport- och koraraunika-tionspolitiska insatser särat särskilda åtgärder för
att stödja servicen i glesbygden.
Utgångspunkten för de fortsatta arbelsraarknadspolitiska
insatserna måste självfallet även i fortsättningen vara att rainska
arbetslösheten. En hög beredskap i den sysselsättningsskapande politiken är
fortfarande nödvändig inte minst när det gäller byggnads- och
tjänstemannaorarådet, där utvecklingen aUtjärat förutses bli svag. En annan
utgångspunkt för de arbelsraarknadspolitiska insatserna raåste vara alt
arbetstillfällena skall besättas raed dem som är arbetslösa inora landet innan
rekrytering utomlands sker.
Den takt med vilken arbetslösheten kan minskas kommer i
hög grad att vara beroende av möjligheterna att bättre anpassa efterfrågan och
utbud av arbetskraft till varandra. Likaså är det väsentligt att näringslivet
kan umytlja de ökade avsättningsmöjligheter sora raarknadsutveck-lingen nu
koraraer alt raedge utan alt hindras av flaskhalsproblem i form av brist på
personal. Rörlighet bland de arbetssökande och en bättre anpassning av
företagens rekrytering och utformning av arbetsplatserna har därför avgörande
betydelse för möjligheterna till fortsatt utveckling och förbättrad
sysselsättning.
Budgetpolitiken
Den beskrivning av budgetutvecklingen under innevarande
och nästa budgetår sora gavs i årets finansplan är i allt väsentligt
fortfarande aktuell. Under innevarande budgetär ökar utgifterna bl. a. till
följd av de syssdsättningspoliliska insatserna avsevärt snabbare än
inkorasterna och underskottet på statsbudgeten blir därför väsentiigt större än
för budgetåret 1971/72. Budgetförslaget för 1973/74 innebär att
finanspolitiken får en raer återhällsara inriktning och att upplåningsbehovet
reduceras i förhållande till innevarande budgetår. Järafört raed beräkningarna
i finansplanen har såväl inkoraslerna sora utgifterna justerats upp. Som
framgår av tabell 3 är effekterna härav på budgetsaldot dock relativt
Tabell
3. Totalbudgeten 1971/721973/74
opaginerad Kontrollera mot PDF
Inkomster Utgifter
Budgetsaldo
1971/72 Utfall
1972/73
1973/74
Stv. prop. 1973
Ny beräkning
Stv. prop. 1973
Ny beräkning
51 830 55 497
-3
667
54 112 61 333
-7 221
54 511 61897
-7 386
60 513 66 247
-5 733
61437 67 104
-5 667
opaginerad Kontrollera mot PDF
2 Riksdagen 1973.1 saml Nr 125
Prop.
1973:125 18
begränsade.
Tolalbudgelens underskoll, som budgetåret 1971/72 var Ca 3,7 railjarder kr.,
ökar enligt de nya beräkningarna till ca 7,4 railjarder kr. för innevarande
budgetår. För budgetåret 1973/74 skulle tolal-budgeten enligt de bedömningar
sora nu kan göras koraraa att visa ett underskott på inemot 5,7 miljarder kr.
Budgetunderskottet
för innevarande budgetår blir enligt de beräkningar som nu föreligger 165
milj. kr. högre än enligt finansplanen. Såväl relativt som absolut sett måste
storleken på underskottet sägas vara betydande. Sett i relation tUl
bruttonationalprodukten motsvarar det ca 3,5 %, att jämföra med ett genomsnitt
under de senaste fera budgetåren ora ca 2 %. Statsutgifterna för innevarande
budgetår förutses bli ca 560 milj. kr. högre än enligt
stalsverkspropositionen. Det kan kanske förefaUa förvånande alt uppjusteringen
inle blir större med häns)'n till att omfattande medelstilldelning, i huvudsak
avseende kostnader för arbetsmarknads- och regionalpoliliska insatser,
föreslagits på tUläggsstat sedan statsverkspropositionen avlämnades.
Eraellertid tyder nya beräkningar på att en betydande del av dessa
utbetalningar, vilka avser verksarahet sora bedrivs under innevarande budgetår,
koraraer alt verkställas först nästa budgetår. Delta gäller t. ex. kostnadema
för vissa arbelsraarknadspolitiska åtgärder. Budgetunderskottet skulle för innevarande
budgetår bli inte oväsentligt större och budgetunderskottet för nästa budgetår
mindre ifall tidsförskjutningen av de näranda betalningarna inte funnits. Jag
vill betona att förskjutningen enbart avser betalningarna. De verksaraheter
sora betalningarna avser äger i huvudsak rum under innevarande budgetår.
Inkorastemas
tillväxt för budgetåret 1973/74 har justerats upp med ca 925 milj. kr. Jämfört
med beräkningama i finansplanen har tillkorarait de inkomstförstärkningar som
sammanhänger med finansieringen av prissloppet pä vissa livsmedel. Det ändrade
uppbördsförfarande av vissa vägtrafikskalter som träder i kraft vid ingången av
1974 innebär vidare alt inkomsterna under ett övergångsskede blir något högre
än vad sora annars skulle blivit fallet. Utöver dessa tvä nytiUkommande
faktorer har även inkorastema från den allraänna arbetsgivaravgiften och
mervärdeskatten nu anlagils bli någol högre än vad som tidigare beräknades.
Utgifterna
för budgetåret 1973/74 förutses bli ca 850 milj. kr. högre än vad som antogs i
finansplanen. Härav ulgör ca hälfien en ökad förbrukning av reservationsmedel.
Den höga reservationsmedelsförbrukningen har flera förklaringar. Sålunda
koraraer sora nämnls en betydande del av medelstilldelningen på tUläggsstat
under budgetåret 1972/73 inte att utbetalas förrän budgetåret 1973/74. Redan av
detta skäl behöver beräkningen av den samlade förbrukningen av reserverade
raedel räknas upp. HärtUl kommer även andra förändringar jämfört med laget vid
Statsverkspropositionens tiUkomst. Hit hör bl. a. att utgiftsökningama
Prop.
1973:125 19
i
samband med prisstoppet för vissa livsraedel koraraer att ta forraen av
anslagsöverskridande.
Förskjutningen av
finanspolitiken i raera restriktiv riktning under budgetåret 1973/74 konnmer
till uttryck på olika sätt. Statens konsuration och investeringar sora
sararaantagna ökade raed i runt tal 3 % i volyra per år under budgetåren
1971/72 och 1972/73 väsentiigen tiU följd av de sysselsättningsstiraulerande
insatsema komraer såvitt nu kan bedöraas att ligga på en i stort sett
oförändrad nivå under nästa budgetår. Detta är naturligt raot bakgrund av de
orafattande konjunktur-slLraulerande insatser sora satts in under innevarande
budgetår och det konjunkturläge som förutses för nästa budgetår. De statliga
transfere-ringsulgifterna till bl. a. korarauner och enskilda komraer däreraot
att växa i fortsatt snabb takt.
Statens
finansiella sparande, som motsvarar budgetsaldot beräknat raed bortseende från
finansiella transaktioner av typen utlåning, visar en utveckling av
raotsvarande innebörd. Det finansiella sparandet beräknas sålunda gå ned raed
ca 3,5 railjarder kr. under innevarande budgetär, raedan en uppgång på ineraot
2 railjarder kr. förutses för nästa budgetår.
Finanspolitikens
inriktning avspeglas också i budgetsaldots utveckling. De nya kalkylerna
innebär att budgetunderskottet ökar med ca 3,7 railjarder kr. från förra till
innevarande budgetår. För nästa budgetår reduceras underskottet raed ca 1 720
railj. kr.
Den
inriktning av finanspolitiken under nästa budgetår sora jag har berört innebär
att statens anspråk på kreditraarknaden rainskar. Andra angelägna ormåden kan
därmed bättre trygga sin kreditförsörjning. Jag vill dock betona att
budgelåtstramningen inle är av den storleksordningen att en begynnande
högkonjunktur riskerar att bromsas upp i förtid. Budgetens utformning har
härutöver, som jag framhöll i finansplanen, möjliggjort att ett antal
angelägna reformer nu kan genomföras.
Försörjningsbalans
och bytesbalans
I
försörjningsbalansen sararaanfattas den produktionstillväxt och resursanvändning
sora beräknas för år 1973. I finansplanen beräknades alt
brutlonationalprodukten under år 1973 skulle öka med nära 4,5 %. Enligt den
reviderade nationalbudgeten beräknas nu brutlonalional-produklen komma alt öka
raed ca 5 %. Det är fraraför allt bedöraningen av exportutvecklingen och
investeringarna sora ger anledning till denna uppjustering.
De
fasta investeringarna förutses växa speciellt snabbt inora näringslivet,
raedan koraraunernas investeringar och bostadsbyggandet antas komma alt minska
i omfattning. Totalt förutses byggnadsinvesteringarna
minska
något medan maskininvesteringarna bedöras öka raycket snabbt. Näringslivets
investeringar förutses sålunda öka raed drygt 7,5 %. Sora tidigare närants
räknar jag för industrins del raed en uppgång på 8 %. Denna gynnsamma
utveckling betingas till stor del av de investeringsstimulerande
ekonomisk-politiska åtgärder sora vidtagits. Under senare delen av året kan
även ett allt högre kapacitetsutnyttjande i export-inriktade branscher komraa
att föranleda en ökning av investeringarna. Särskilt kraftig stegring av
in'esteringarna förväntas inora den kemiska industrin, verkstadsindustrin samt
inom jäm- och stålverken. Investeringarna i handelsflottan fortsätter att öka.
Handelns investeringar däremot väntas minska något.
De
statliga myndigheternas och affärsverkens investeringar beräknas öka med 7,5 %
under år 1973. Det är därvid fraraför allt affärsverkens maskininvesteringar
som ökar i omfattning.
Kommunernas
restriktiva budgetpolitik 1973 komraer till uttryck i att koramunerna i
minskande utsträckning sätter igång nya byggnadsinvesteringar. Saratidigt
ställer d6;t volyraraässigt något minskande bostadsbyggandet lägre krav på
kommunala följdinvesteringar. Tidigare beslutade stimulansåtgärder sora bidrag
till railjövårdsinvesteringar och fortsatta beredskapsarbeten beräknas begränsa
nedgången i kommunernas investeringar till ungefär 2 %.
Investeringarna
i bostäder sora år 1972 ökade raed 2,5 % kan antas
Tabell
4. Försörjningsbalans för 1973
Procentuell
Milj.
kr.
Förändring
1972-1973
volymförändring
1972
Milj. kr. i
Procentuell
1971-1972
1972 ärs priser
volymförändring
Tillgäng
Bmtlonationalprodukt
2,2
199 090
9 930
5,0
Import
4,5
38 390
4 680
12,0
Summa tillgång
2,6
237
480
14 610
6,0
Efterfrågan
Brnttoinvestering
5,5
43 710
1230
3,0
näringsliv
6,9
18 465
1420
7,5
därav: industri
3,5
8 285
680
8,0
statliga myndigheter
och affärsverk
10,9
5 625
430
7,5
kommuner
2,6
10 055
-200
-2,0
bosläder
2,7
9 565
-420
-4,5
Lagerförändring
-265
1700
Privat
konsumtion
2,3
105 830
4 620
4,5
Offentiig
konsumtion
1,0
47 300
1680
3,5
Tjänstenetlo
-750
-300
.
Export
6,1
41655
5 680
13,5
Summa efterfrågan
2,6
237
480
14
610
6,0
Prop.
1973:125 21
komraa
att minska något 1973. Antalet färdigställda lägenheter beräknas uppgå till 101
000 och antalet påbörjade till 88 000. Denna kalkyl bygger på att, sora
tidigare nämnts, det privatfinansierade småhusbyggandet släpps fritt inför
kommande vinter.
Redan
under 1972 inträffade en svängning i positiv riktning av handelns
lagerinvesteringar. Under 1973 väntas industrins lagerinvesteringar komraa att
uppvisa en motsvarande utveckling och sammantaget förutses lagerinvesteringama
år 1973 koraraa att öka raed ungefär 1 700 milj. kr.
Den
privata konsumtionen väntas under 1973 öka med nästan 4,5 %, vilket är avsevärt
snabbare än närraast föregående år. Hushållens reala disponibla inkoraster har
därvid fömlselts stiga med nästan 5 %. Sparkvoten har sålunda antagits stiga
något jämfört med 1972.
Konsumentpriserna väntas
under loppet av 1973 öka ungefär lika mycket som under närmast föregående år,
eller med ca 6 %.
Den
offentliga konsumtionen beräknas år 1973 komraa att öka raed 3,5 % i volym,
varvid den koraraunala konsuralionen väntas öka något snabbare än den statliga.
Världshandeln bedöras
komraa att öka raed ungefär 11 % i volym år 1973. Den ökande aktiviteten i
världsekonomin väntas resultera i att priserna på framför allt råvaror men även
på industrivaror stiger snabbare än under senare år. Den svenska exporten
väntas nu öka med 13,5 % i volym, vilket är drygt tre procentenheter mer än vad
som angavs i den preliminära nationalbudgeten. Den under 1972 inledda snabba
exporttillväxten för varugmpperna massa, papper, malra särat jäm och stål fortsätter.
Stegrmgen av investeringarna inora industrin i de flesta vikliga
avsättningsländerna leder successivt under 1973 tiU väsentligt ökad export för
den svenska verkstadsindustrin. Exporten bedöms komma att tillväxa så kraftigt
att ökande marknadsandelar kan nås på vissa områden. Den gynnsamma
exporlsituationen fömtses komraa att medföra väsentiiga höjningar av prisema
för fierlalet viktiga svenska exportvaror.
Eftersom andelen
importerade varor, sora används i investeringsverksamheten och i produktionen
av färdigvaror för export, är hög och dessa två komponenters ökningstakt
justerats upp, får även antagandet ora den svenska importen räknas upp.
Iraporten kan 1973 beräknas korama att öka med 12 % i volym. Importprisema
väntas i det rådande marknadsläget konuna att stiga i ungefär sarama takt sora
exportpriserna.
Exporten
fömtses sålunda i volymterraer utvecklas något snabbare än iraporten.
Handelsbalansens överskott kan vid ett i huvudsak oförändrat bytesförhållande
väntas öka raed 1 raUjard kr.
Ökningen
av världshandeln väntas leda till en förbättring på fraktmarknaden, vilket
beräknas positivt påverka sjöfartsnettot. Detta antas öka med i runt tal 100
milj. kr.
Prop.
1973:125 22
Tabell
5. Bytesbalans 19711973
(Milj.
kr.)
1971 1972 1973
(prog nos
41650
50 205
38 390
45 900
- 75
- 120
3185
4185
2 260
2 350
-2 400
-2 750
- 935
- 975
-1 700
-2 100
800
800
Export 38 225
Import 36190
Korrigering
av handelsstatistiken 15
Handelsbalans 2 050
Sjöfarlsnetto 2 225
Turislnetto -1930
Övriga
tiänster, netto 880
Transfereringar 1 285
Korrigeringspost 800
Bytesbalans 980 1210 1510
Turistnetlot
beräknas försvagas i ungefär samraa takt som de närmast föregående åren.
Nettoutgiften liomraer därraed att uppgå tUl orakring 2 750 raUj. kr.
Transfereringarna
ökar raed 400 mUj. kr., frärast som en följd av ökat bistånd till
utvecklingsländema samt ökade försäkrings- och räntebetalningar.
Sararaantaget
förutses en viss ytterligare förstärkning av bytesbalansen och överskottet
beräknas tUl 1,5 raUjard kr.
De
ekonomiska perspektiven på längre sikt De statsfinansiella perspektiven
För
att ge ett underlag för bedömningarna av budgetutvecklingen på längre sikt
utförs årligen beräkningar för de fyra budgetår som följer efter det närmast
framförliggande. I år omfattar dessa beräkningar, som sammanfattningsvis
benämns långtidsbudgeten, perioden 1974/75' 1977/78. De detaljerade
resultaten redovisas i bilaga 2 tUl denna proposition.
Långtidsbudgeten baseras
på uppgifter som lämnas av myndighetema i saraband med de årliga
anslagsframställningarna, i vissa fall dock kompletterade efter det att
statsverkspropositionen framlagts. Den slutliga utformningen av
långtidsbudgeten sker inom finansdepartementet efter sararåd med resp.
fackdepartement.
Beräkningarna
avser endast den över statsbudgeten finansierade verksamheten, varför
affärsverkens driftutgifter och andra utgifter för de statliga bolagen än
tillskott av kapital inte ingår. Detsamma gäller en stor del av
socialförsäkringssystemet, bl. a. AP-fondens utgifter och inkomster.
I
långtidsbudgeten kartläggs de konsekvenser på utgiftssidan som följer
Prop.
1973:125 23
av
statsmakternas redan fattade beslut och gjorda åtaganden. På inkomstsidan görs
en framskrivning med utgångspunkt i gällande skalleregler och avgiftsnormer.
Långtidsbudgeten bör således varken uppfattas som en plan för den framtida
budgetpolitiken eller som en prognos över budgetutvecklingen. Dess syfte är
begränsat tUl att i första hand endast ange de inteckningar i det framtida
resursutryraraet sora gjorts genora de redan fattade besluten.
Jag
vill understryka att dessa beräkningsprinciper inte är liktydiga med en
oförändrad standard eller raed oförändrade resursinsatser. I flera fall har
statsmaktema gjort preciserade utfästelser om en successivt ökad standard
eller ökade utgifter. Detta gäller exempelvis standardgarantin tUl folkpensionärerna
och åtagandet om ett ökat bistånd till u-ländema. I de fall sådana utfästelser
gjorts om framlida standardhöjningar har dessa medräknats i långtidsbudgetens
utgiftsberäkningar.
På
de områden där tidsbegränsade åtaganden eller prograra föreligger har
utgiftema antagits falla bort i och raed att prograraperiodcn löper ut. I det
stora flertalet fall finns eraellertid inte preciserade utfästelser ora en
ökad standard eller tidsbegränsningar av gjorda åtaganden. Ulgiftsbedöraningama
har då i allmänhet gjorts med utgångspunkt i att verksamheten skall fortgå i
oförändrad omfattning. Vid dessa beräkningar har viss hänsyn tagits tUl en
förväntad produktivitetsstegring. I denna framskrivning av verksamheten Ugger
dock ingen värdering av att den skall eller bör fortsätta, utan
förfaringssättet är en konsekvens av de beräkningsmetoder sora tillärapas i
långtidsbudgeten.
De
förutsättningar ora sarahällsekonorains utveckling sora använts i
långtidsbudgeten ansluter sig till de resultat sora erhållits vid avstära-ningen
och fraraskrivningen av 1970 års långtidsutredning och som i samraandrag
redovisas i det följande.
Det
är cn naturlig konsekvens av de beräkningsprinciper som gäller för
långtidsbudgeten alt de utgiftsökningar raan koraraer frara lill för perioden
1973/741977/78 bUr lägre än de sora faktiskt realiserats för den närraast
bakoraliggande feraårsperioden 1967/681971/72. De totala utgiftema i fasta
priser beräknas för denna passerade period ha stigit raed i genorasnitt 5,4 %
om året. För långtidsbudgetperioden har utgiftema beräknats öka med i
genomsnitt 2,7 % om året. I löpande priser har utgifterna stigit raed 11,2 %
åriigen 1967/681971/72 att järaföra med beräknade 5,6 % under den
framförliggande perioden. I utgiftsökningama för den passerade perioden mgår
emellertid effekterna av den betydande reformverksamhet som bedrivits under
dessa år. I konsekvens med beräkningsprincipema görs däreraot uite något försök
alt beräkna effektema av de nya beslut sora kan komma att fattas under den
framförliggande perioden.
I
tabell 6 redovisas utvecklingen av statsutgifterna i fasta priser fördelade på
olika ändamålsgrupper.
Prop. 1973:125
Tabell 6. Statsutgifternas utveckling lor olika
ändamålsgrupper
(Milj.
kr., fasta priser)
24
opaginerad Kontrollera mot PDF
Genomsnitt-
Anslag
Genomsnittlig
lig
procen-
1973/74
procentuell
tuell
föränd-
förändring
ring
1967/68
1973/74-
-1971/72
1977/78
Folkpensioner,
sjukförsäkring m. m.
+ 7,5
12 878
+ 5,8
Utbildning
och forskning
+ 3,5
10 873
+ 0,8
Totalförsvar
+ 1,6
7919
- 0,1
Kommunikationer
och
energiförsörining
- 0,4
5 826
-f 0,1
Stöd
till barnfamiljer
-K 9,0
4 063
-1- 2,6
Arbetsmarknads-
och regionalpolitik
+ 16 A
3 918
4- 3,7
Skattebidrag
till kommuner m. m.
+ 2,6
3 654
-h 2,8
Bostäder
-1-20,8
3 425
+ 4,6
Hälso-, sjuk-
och socialvård
- 0,2
2 949
+ 1,5
Rättsväsende
-f 7,8
2 772
+ 0,2
UtveckUngsbistånd
m. m.
+ 16,0
1 672
-fl 2,4
Övrigt
+ 4,0
7155
+ 1,7
Totala utgifter
+ 5,4
67104
+ 2,7
Av
tabellen framgår att utvecklingsbiståndet uppvisar den snabbaste, procentuella
ökningen under peiioden. Relativt snabba ökningar fömtses också för
ändaraålsgruppema folkpensioner och sjukförsäkring, arbetsraarknads- och
regionalpolitik särat bostäder.
De
relativt sett snabba ökningarna av folkpensioner, sjukförsäkring m. ra. och av
utgifterna för arbetsmarknad och regionalpolitik är en direkt följd av de
målsättningar och utfästelser sora gäller för dessa områden.
Ätt
stödet till bostadsbyggandet ökar under perioden sararaanhänger i första hand
raed den skuldökning sora sker på bevUjade fastighetslån och sora följer av de
beräkningsmässiga fömtsättningar sora gjorts om oförändrade paritetstal under
längtidsbudgetperioden.
En
klar olikhet framträder mdlan de olika realekonomiska utgiftsty-pema.
Investeringsutgifterna beräknas minska under perioden raedan
konsurationsutgiftema beräknas öka något. En klar skillnad finns dock mellan de
begränsade stegringarna i statens egna utgifter och de snabbare ökningarna av
driftbidragen tUl koraraunernas konsurationsutgif-ter. De kraftigaste
ökningarna uppvisar transfereringspostema, som bl. a. innehåller det snabbt
stigande utvecklingsbiståndet, utbyggnaden av sjuk- och
arbetslöshetsförsäkringen, folkpensionerna och skattebidragen till komraunema.
Olikhetema
raellan de realekonoraiska grupperna visar således att de statliga åtagandena
på längre sikt i första hand är av transfererings-dier bidragskaraktär medan
statens egen verksamhet på såväl konsumtions- sora investeringsorarådet inle
på sararaa sätt är uppbunden av tidigare åtaganden.
Prop. 1973:125 25
Det
är ett naturUgt utslag av beräkningstekniken i långtidsbudgeten att utgiftema
beräknas stiga snabbare i början än i slutet av perioden. Tidigare angavs
utgiftsökningen i fasta priser tUl i genorasnitt 2,7 % årligen under hela perioden.
För det första året i perioden, budgetåret 1974/75, är ökningen beroende på
utvecklingen av anslagen till utvecklingsbistånd. UtgLftema för detta ändaraål
har i långtidsbudgeten blivit föreraål för en altemativ behandling. I det ena
altemativet (A) fömtsätts anslagen för budgetåret 1974/75 öka sora hittUls
raed 25 %. För budgetåret 1975/76 har förutsatts en ökning ora 30 %, varigenora
en-procentraålet uppnås under detta år. I det andra altemativet (B) fömtsätts
anslagen öka så att enprocentmålet uppnås redan under budgetåret 1974/75. Dessa
altemativ gäller sålunda utvecklingen under perioden och påverkar därför inte
utgiftsbdoppet för slutåret. Gemensamt för bägge altemativen är att anslagen
komraer att utvecklas i takt med bruttonationalprodukten efter det att
enprocentraålsättningen uppnåtts. Detta innebär att denna raålsättning även
fortsättningsvis blir uppfylld.
Vid
det lägre altemativet blir stegringen av de totala statsutgiftema i fasta
priser för budgetåret 1974/75 5,6 % och i det högre 6,3 %. I löpande priser
har utgiftsstegringen till detla budgetår beräknats tiU 9,1 % resp. 9,7 %. I
tabell 7 återges en beräkning av den effekt på saldot detta skulle få i
kombmation med de gjorda antagandena ora statsinkorasler-nas utveckling för
detta år.
Av
tabellen framgår att statsinkomstema mellan budgetåren 1973/74 och 1974/75
beräknas stiga med ca 7,5 miljarder kr. Till en del beror detta på den
föreslagna skatteläggningen av sjuk- och arbetslöshetsbidragen. TUl följd av
tidigare fattade beslul och redan vid det lägre alternativet för
utvecklingsbiståndet stiger emellertid statsutgiftema snabbt, eller med drygt 6
miljarder kr. tUl budgetåret 1974/75.1 det högre alternativet beräknas
utgiftsstegringen till ca 6,5 mUjarder kr. Saidoförbättringen skulle begränsas
till ca 1,4 resp. 0,9 miljarder kr. Delta innebär att underskottet fortfarande
skulle komma att ligga på en mycket hög nivå. Enbart ett fullföljande av
tidigare gjorda åtaganden koraraer alltså att ställa betydande krav på
kreditraarknaden under 1974/75.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell
7. Budgetsaldots utveckling 1972/731974/75 (Milj. kr., löpande priser)
1972/73 1973/74 1974/75
54 511
61437
68 902
61 897 61897
67 104 67 104
73 206 73 633
-7 386 -7 386
-5 667 -5 667
-4 304 -4 731
Inkomster
Utgifter
AU. A
Ält.
B Budgetsaldo
Alt.
A
All.
B
Prop.
1973:125 26
De
samhällsekonomiska perspektiiven
I
närraast föregående avsnitt liar jag redovisat de inteckningar i det fraratida
sarahällsekonoraiska resursutrymmet, som gjorts genom statliga beslut och
åtaganden. Rimligheten i såväl dessa sora nytillkommande krav från den
offentliga sektom kan endast bedömas utifrån en föreställning ora de
produktionsresurser som på längre sikt står till förfogande och ora de
konkurrerande anspråk som ställs från andra sektorer. Genora det
bakgrundsmaterial sora fraralades i 1970 års långtidsutredning kunde jag för
två år sedan redovisa hur jag utifrån de då aktuella utvecklingsperspektiven
såg på awägningsprobleraen i ekonomin.
I den bild av den
ekonomiska utvecklingen i Sverige för åren 1971 1975 som tecknades i 1970 års
långtidsutrednLng, framstod de ekonoraiska resursema som knappa i förhållande
till de ambitioner som kunde registreras inom olika sektorer c:v
sarahällsekonorain. På tillgångssidan förutsågs en fortsatt rainskning av
arbetskraftstillgången frärast beroende på den allmänna arbetstidsförkortning
som hade beslutats. Produktiviteten inom sarahällsekonorain beräknades komma
att stiga trendmässigt och den totala ökningen i produktionskapaciteten
beräknades uppgå till ca 4 % i genorasnitt per år under perioden.
Då
det gäUde att bedöraa hur olika användnmgsoraråden kunde koraraa att
tUlgodoses inora en sådan tillväxtrara var det frärast två problem som stod i
förgrunden nämligen frågan ora den svenska ekonorains externa balans och
frågan om avvägningen mellan privat och offentlig konsuration.
Vad
gällde balansen i de utrikes betalningarna beräknades för 1970 föreligga ett
underskott i bytesbtilansen ora närraare 2 railjarder kr. En förutsättning för
att realisera de centrala ekonoraisk-politiska målen var att balansen i dessa
betalningar återställdes under perioden fram tUl 1975. Vid den försäraring av
transfererings- och tjänstenetto sora förutsågs beräknades handelsbalansen för
varor behöva gå från ett underskott i löpande priser på ca 1,1 raUjard kr. 1970
tiU ett överskott på ca 2,9 mUjarder kr. 1975 för att total balans skulle
uppnås detta år. Den ökning av industrivaruexporten som var nödvändig för att
uppnå detla raål bedörades erfordra en kraftig ökning av industrins
investeringar.
Det
andra vikliga awägningsprobleraet gällde fördelningen av tillgängligt
konsumtionsutrymrae raellan offentliga och privata ändaraål. De offentliga
utgiflsplanema frarastod i långtidsutredningen som starkt expansiva även om en
viss uppbromsning av den koraraunala konsuralionen jämfört med tidigare år
förutsågs. Skulle dessa helt ut tillgodoses skulle utryraraet för privat
konsuration bli raycket begränsat. I sin huvudkalkyl upptog
långtidsutredningen en i förhållande tUl planerna något reducerad ökning av
offentlig konsuration eller med 4,5 % per år under 70-talets första hälft. DeUa
skulle medge en årlig ökning av den privata konsumtionen med 33,f! %.
Prop. 1973:125 27
Då
jag i den reviderade finansplanen för 1971 behandlade långtidsutredningens
resultat framhöll jag att jag såg det sora ett ofrånkoraligt villkor för att vi
skall kunna genomföra våra raål för den intema ekonorain att balansen i
utrikes betalningarna återställdes. Jag underströk att detta också var en
fömtsättning för att vi fraragångsrikt skulle kunna hävda vår yttre
självständighet och genomföra våra åtaganden bl. a. gentemot u-ländema. Utan
en väl konsoliderad valutaslällning blir den handlingsfrihet utåt som vi
eftersträvar kringskuren.
Utifrån denna syn framstod
det sora nödvändigt att den ekonomiska politiken under de kommande åren
inriktades på att resursfördelningen försköts mot avsättning av en större andel
varor och tjänster utoralands och en lägre tillväxttakt i förbrukningen inora
landet. Kraven på ökad export fömtsatte en fortsatt stark utbyggnad av
industrins produktion och kapacitet. Ätgärder sora raöjliggjorde och
stiraulerade en sådan utbyggnad skulle ges företräde i den ekonoraiska
politiken. Denna linje för politiken har sedan konsekvent följts under de två
gångna åren.
Vad beträffar resursernas
fördelning raellan inheraska användnings-oraråden har frågan ora den offentliga
och speciellt då den koraraunala konsumtionens långsiktiga tillväxt ägnats en
central uppmärksarahet vid den ekonoraiska politikens utforraning. Därvid har
delvis nya och förändrade vägar och synsätt prövats för att angripa dessa
problera. Saratidigt har konjunktumtvecldingen raedfört att förutsättningama
för dessa frågors behandling väsentiigt förändrats. Försvagningen i utländsk
och inherask efterfrågan har under 1971 och 1972 yttrat sig i en tUlväxt av
bmttonationalprodukten ora ca 3 % sararaanlagt för de båda åren. DärtiU har då
även bidragit en väsentlig därapning av den offentliga konsurationens ökning.
I denna utvecklingsbUd ingår även den mycket markerade förstärkning av den
yttre balansen som skett dessa år. Bytesbalansen beräknas sålunda för 1972 ha
ett överskott ora 1 200 raUj. kr.
Innebär den nyssnäranda
utvecklingen att de awägningsproblera och utvecklmgsperspektiv sora angavs i
1970 års långtidsutredning inte längre har aktualitet? Eller är det här endast
fråga om konjunkturellt betingade avvikelser från de i utredningen skisserade
långsiktiga utvecklingslinjerna? Den avstämning av 1970 års långtidsutredning
som genomförts har syftat tUl att söka belysa bl. a. just dessa frågor. En sammanfattning
av de resultat som frarakoramit av detta arbete redovisas i bilaga 3. En
detaljerad redogörelse som dessutora orafattar specialstudier över
utrikeshandel och betalningsbalans, industrins utveckling, energiförsörjningen,
den offentliga sektorns utveckling särat de finansiella aspektema av den reala
kalkylen publiceras inom kort i SOU 1973: 21.
Innan jag går in på
resultaten av detma avstämning vill jag foga en mer allmän kommentar tUl det
försök som samtidigt gjorts att utsträcka tidsperspektivet till att orafatta
perioden frara t. o. m. 1977.1 olika sam-
Prop. 1973:125 28
manhang
har framförts önskeraål ora att långtidsplaneringen skulle göras
"rullande". De hittUls vart ferate år gjorda studiema över utvecklingsperspektiven
för en framtida. 5-årsperiod borde sålunda kompletteras genom att man under
perioden följde upp prognosema och därvid successivt förde frara dessa. En
sådan uppföljning är förenad raed betydande svårigheter av metodisk och
statistisk art. Genom den utveckling av arbetsmetoder och av raaterialinsamling
och bearbetning sora skett i anslutning tUl en ekonoraetrisk planeringsraodell
har raöjlighelema att förnya fraratidsbedöraningama väsentiigt förbättrats. Jag
finner det värdefullt att detta utvecklingsarbete nu kunnat orasättas i ett
försök alt föra frara lidsperspektivet till alt orafatta perioden frara t. o.
ra. 1977. I att det är ett försök ligger eraellertid att flera koraphcerade
analyspro-blera inte kan sägas ännu ha fått en fullt klar lösning. Här vill jag
peka på bl. a. de svårigheter sora finns vid järafördser av utvecklingssiffrör
för de olika perioder sora behandlas, näraligen åren 1971 och 1972, 1971 t. o.
m. 1975 och 1973 t. o. ra. 1977. Sora basår vid beräkning av förändringar
utgår långtidsutredningen från 1970 resp. 1972 varför perio-dema betecknas
19701972, 19701975 och 19721977. De skiUnader i fråga om
konjunktursituationen sora präglar eller sora fömtsätts karakterisera de olika
begynnelse- och slutåren medför betydande vanskligheler vid tolkningen av
framkomna resultat. Stor försiktighet och eftertanke är därför nödvändig då
man söker nå fram till bestärada slutsatser.
Även om drygt två år gått
S(jdan 1970 års långtidsutredning lades frara har det vid den gjorda
revideringen och fraraskrivningen visat sig ytterst svårt att säkrare
fastställa ora och i vad mån nya bestående tendenser tUlkommit i
utvecklmgsbilden. Delvis hänger detta samman med att ett säkrare statistiskt underlagsmaterial
går att få endast med en betydande tidseftersläpning för 1972 finns sålunda
ännu bara begränsade och preliminära data för olika sektorer av ekonomin. Men
en annan och i detta samraanhang viktigare orsak är att förändringar i en
ut-vecklLngstrend inte kan beläggas genora observationer för något eller några
enstaka år. Dessa förhållanden gör att jag inte finner det meningsfullt eller
praktiskt möjligt att, sora understundora förts fram, upprepa den mllande
framtidsbedömningen varje år.
Produktionskapaciteten.
Sora jag nyss erinrade ora uppskattade 1970 års långtidsutredning ökningen av
produktionskapaciteten åren 1970 1975 tUl ca 4 %. I de reviderade kalkylema
anges nu en lägre ökningstakt eller 3,4 % per år. Enligt avstämningen hänför
sig denna justering nedåt helt tUl produktivitetsutvecklingen. Den
genorasnittiiga minskningen i arbetskraftsutbudet, mätt i timmar, beräknas
däreraot bli densararaa sora förutsågs 1970 eller 0,8 % per år. Detta
sararaanfattande resultat inryramer emellertid raotvägande skUjaktigheter för
olika del-koraponenter. Jämfört raed de tidigare beräkningama antas nu en något
Prop. 1973:125 29
större ökning av den andel kvinnor som koramer att ha
arbete utom hemmet. Reviderragen är dock för 19701975 inte så stor som utvecklingen
1971 och 1972 kunde antyda. Den starka ökningen dessa två år har nämligen
ansetts tUl viss dd utgöra en tidigareläggning av inträdet på arbetsmarknaden
till följd av särbeskattningsreformen. En revidering i raotsatt riktning har
bedömts motiverad i fråga ora speciellt raannens relativa arbetskraftstal i
högre ålder. Arbelsraarknadsparternas överenskomradse ora en successiv
sänkning av pensionsåldem till 65 år är det viktigaste skälet tUl denna. Den
prognos sora gjorts för åren 19721977 visar en ökning av det totala
arbetskraftsutbudet ora 0,1 % per år, under fömtsättning att någon ytterligare
allraän arbetstidsförkortning inte komraer att tas ut under perioden.
Ser vi sedan på produktivitetsutvecklingen kan konstateras
att den 19701972 följt det sedvanliga cykliska raönstret med en svag utveckling
under konjunkturnedgångens första fas och därefter en snabb ökning. I
genomsnitt uppgår ökningstakten till 4,2 % för totala ekonomin och 5,1 % för
enbart industrin. Dessa tal är lägre än de sora beräknades i
långtidsutredningen för 19701975, näraligen 5 % för hela ekonomin och ungefär
7,5 % för industrin. Nu kan man med stor säkerhet utgå ifrån att
produktivitetsökningama framdeles koraraer att återta en högre takt. All
historisk erfarenhet tyder på detta. Men å andra sidan är det svårt att avgöra
ora långtidsutredningens tal från 1970, vilka i stort sett sararaanfaller med
äldre trender, fullt ut kommer att uppnås. Vid av-stämningsarbelet har raan,
delvis på basis av en särskild enkät som gjorts till mdustriföretagen, stannat
för en serie produktivitetsantaganden för de olika branscherna som
tillsararaans ger en genorasnittiig årlig produktivitetsökning av 4,3 % för
hela ekonomin och 6,8 % för industrin 19701975.
Bakom nedrevideringen av ökningstakten för produktiviteten
ligger delvis en något ändrad bedönming av möjlighetema till fortsatta produktivitetsökningar
genora en snabb regional- och branschraässig struk-
Tabell 8. Försörjningsbalansens utveclding 19601977
Milj. kr.
Procentuell volymförändring
per år
1968 års priser
1960-
1965-
LU70
Ny
kalkyl
1970
1965
1970
1970-1975'
1970-1975
1972-1977
Privat
konsumtion
84 487
4,3
3,1
3,1
2,6
4,4
Offentlig
konsumtion
33 242
4,9
5,7
4,5
3,8
4,0
Fasta
bruttoinvesteringar
33 790
6,4
3,8
3,5
2,1
2,5
Export
av varor och tiänster
37 455
6,5
8,7
7,0
6,7
7,1
Import
av varor oeh tjänster
38 383
6,7
7,8
5,7
5,2
7,3
Bruttonationalprodukten»
154 779
4,8
4,0
3,7
3,1
4,2
1 Omräkning av uppgiftema i LU 70 till att avse 1968 års
priser.
» Mätt från användningssidan. BNP från produklionssidan
ligger genomgående något högre.
Prop.
1973:125 30
turomvandling.
En ökad inriktning på miljöfrågor liksora en övergång till andra
produktionsprocesser skulle också åtminstone på kort sikt kunna medföra att
produktivitetsökningslakten mätt på konventionellt sätt skulle därapas.
Redan
i den reviderade finansplanen för 1971 bedörade jag det tveksamt ora
långtidsutredningens produktivitetsprognos skulle kunna infrias. Jag finner
det därför naturligt att nu ansluta mig till den markering som utredningen
gjort av en jämfört med tidigare bedömningar någol avsaklad ökningstakt. Det
kan måhända diskuteras hur en ökad hänsyn till regionala och andra
miljöraässiga faktorer kan komma att ge sig till känna i kapacitelsberäkningen.
Den återverkan som troUgen uppstår behöver inte nödvändigtvis yttra sig i en
lägre produktivitetsökning. Den kan även länkas ta forraen av en restriktion
för möjligheterna att upprätthålla en jämn sysselsättning, vilket då skulle avspeglas
i en någol högre genomsnittlig arbetslöshetskvot. De resultat som riraligen bör
uppnås genom de regionalpolitiska insatserna och som frärast avser utökade
sysselsättniingslillfällen talar dock enligt rain mening för den nedrevidering
av produktiviteten som gjorts i avstäranings-arbetet.
De
här angivna förutsättningama har givit talet 3,4 % för den genorasnittiiga
årliga tUlväxten av den totala produklionskapacUeten i landet 19701975. Då
sararaanlagt för 1971 och 1972 ökningen av bruttonationalprodukten begränsat
sig till ca 3 % skulle rent räkne-mässigt finnas ett betydande
kapacitetsutrymme för en hög tillväxt under de närmast koraraande åren. Nu
aktuella tendenser, sådana de fraragår av vad jag redovisat i det föregående,
antyder alt en konjunkturuppgång inletts. Består dessa tendenser ökar
förutsättningama för att efler hand ta i anspråk de produktivitets- och
produktionsreserver sora f. n. finns i ekonorain. Tillsararaans med den
förutsedda kapacitetstUl-växlen för åren fraraöver skulle del årliga
tillväxtutryraraet 19721975 kunna uppskattas öka raed 4,55 %. Jag finner det
inte osamiolikt att de tendenser sora nu kan skönjas på efterfrågesidan under
sin fortsatta utveckling kan raedföra alt detta utryrame koraraer alt fullt
utnyttjas. I 5-årsperspektivet 19721977 blir givelvis den raöjliga tillväxten
något lägre på grund av att utnyttjandet av förefintliga kapacilctsreserver endast
ger en engångsvinst under de första åren av perioden.
Resursanvändning.
Då det gäller att bedöma hur resursema lärapligen kan fördelas på olika
användningsoraråden vill jag först ta upp frågan rörande de utrikes
betalningama. Bytesbalansen för varor och tjänster, dvs. exkl. transfereringar,
har genoragått en drastisk förändring genom att gå från ett underskott 1970 om
ca 950 railj. kr. till ett överskott 1972 om ca 2 500 milj. kr. TiU mycket stor
del beror denna förbättring på konjunktumtvecklingen. Den kraftiga
neddragningen av lagren och den svaga utvecklingen av privat konsumtion har
bidragit härtill, sam-
Prop. 1973:125 31
tidigt som vår export kunnat hävda sig förhållandevis väl.
Vid avstämningen av långtidsutredningen har man, under vissa förutsättningar,
beräknat att en konjunkturrensad bytesbalans skulle ligga ungefär vid ett
balansläge 1972, möjligen dock något i underkant. Trots osäkerheten i sådana
beräkningar frarastår det dock sora helt klart att en väsentlig förbättring
järafört raed 1970 har uppnåtts och att vi lyckats ta ett avgörande steg raot
en långsiktig balans i våra utrikesbetalningar. Jag viU emellertid här starkt
betona att detla konstaterande inte får föranleda en mindre aktsamhet ora vår
utrikesbalans än tidigare. Som visals i avstämningen av långtidsutredningen
finns skäl att räkna raed alt underskotten i frärast turistnetto och
transfereringsnelto för 1975 och 1977 bUr större än vi fömt trott. Det är
sålunda nödvändigt att åstadkomraa en fortsatt förskjutning i vår
varuproduktion mot ökad avsättning utoralands. Man har i avstäraningen räknat
raed att en årlig exportvolyraök-ning ora ca 7 % 19701975 skulle krävas och
särskilda efterfråge-studier visar att både utländsk efterfrågan och svensk
exporlkapacitet skulle tillåla detta. På iraportsidan får vi för 19701975 ett
ganska beskedUgt volyraökningslal om drygt 5 % per år, men 19721977, då
rekylen från konjunkturnedgången kommer all påverka talen, skulle ökningen
koraraa all uppgå till nära 7,5 % per år.
Ora raan alltså kan se på utvecklingen av bytesbalansen
med en viss tillförsikt finns det dock anledning betona de riskraoraent sora
finns och de trots allt begränsade marginaler vi har att röra oss inom. Den
allmänna bedömning jag gjorde 1971 i fråga om nödvändigheten att stärka vår
konkurrenskraft och att uppnå en förskjutning mot export-raarknadema finns inle
anledning att ändra. Vår rörelsefrihet är dock nu något större.
På investeringsorarådet förutsåg raan i
långtidsutredningen en förhållandevis lugn utvecklingstakt för första hälften
av 70-la!el. I de reviderade kalkylema har den årliga volyraökningen för
investeringama dragits ner raed drygt 1 procentenhet per år eller tUl 2,1 %
1970 1975. Frärast avser detta industriinvesteringarnas ökningstakt där de
nya prognoserna huvudsakligen är grundade på den tidigare näranda
företagsenkäten. Den nu angivna investeringsutvecklingen för industrin på ca
4,1 % i volyra per år 19701975 ligger inora det intervall sora angavs 1970 för
den nödvändiga invesleringsökningen. Denna investeringsökning raåste dock,
sora också frarahålls i avstäraningen, ses som ett rainiraura för alt bibehålla
vår expansionsförraåga och konkurrenskraft.
I 1970 års långtidsutredning diskuterades utförligt
lönsamhets- och finansieringsproblera inora industrin. Dessa problera är lill
stor del fortfarande aktuella. En väsentlig fråga därvidlag avser fördelningen
av inkomstema raellan hushåll och företag, eller annorlunda uttryckt vilka
anlaganden som kan göras beträffande företagens lönsamhet. I de re-
Prop.
1973:125 32
viderade
beräkningarna har antagits att den fördelning sora var rådande 1972 även
koramer att gälla slutåret 1977. Beroende på den fömtsedda ökningen av
industriinvesteringarna iraplicerar detta en viss fortsatt nedgång av
förelagens självfinansieiingsgrad. Härigenora ställs ökade krav i fråga ora
riskvUligt kapital. Nya finansieringsforraer kan koraraa alt bli aktuella. Det
är bl. a. raot denna bakgrund sora förslaget ora rätt för AP-fonden att
förvärva akiier bör ses.
Byggnadsinvesleringamas
utveckling under den närraaste 5-årsperio-den ulgör ett speciellt problera.
Liksora i 1970 års långtidsutredning är del fortfarande realistiskt att räkna
raed ett därapat bostadsbyggande även ora någon ålerhäratning kan förväntas
raot prognosperiodens slut. Vidare utgör byggnadsinvesteringarna en fallande
andel av den totala investeringsvolymen. Resultatet av dessa tendenser raåste
bli en svagare utveckling än tidigare av byggnadsindustrins produktion. Frågan
är då vad man skall tro om produktivitetsutvecklingen inora denna sektor. I
avstäraningen av långtidsutredningen har olika skäl för och eraot en fortsatt
hög produktivitetsutveckling redovisats och raan har stannat för en raindre
neddragning av produklivUelsökningen 19721977 järafört med tidigare perioder.
Man raåste emellertid uppraärksararaa de risker för kostnads- och
hyresutvecklhigen sora en aUtför långsara ökning av byggproduktiviteien skulle
föra med sig. Med de bostadskostnader som i dag råder är det ur hyrespolitisk
synvinkel väsentligt att rationaliseringsarbetet inte saktar upp.
Vad gäller den offentliga
konsumtionen kan det vara anledning att något erinra om läget 1970. I saraband
raed långtidsutredningen redovisades då utgiftsplaner, frärast för den
koraraunala sektom, som var synnerligen expansiva. Det stod klart att dessa
skulle binda resurser på lång sikt samt vara förenade med betydande
finansieringsproblera. De ökningar av kommunalskatterna sora skulle ha blivit
nödvändiga skulle ha skapat påfrestningar för raedborgama och medfört stömingar
på löne-och arbetsmarknaderna. Jag framhöll i den reviderade finansplanen för
1971 att utgiftsutvecklingen på längre sikt för komraunerna ingav oro och
påpekade vikten av att noggrant pröva alla möjligheter till rationalisering
och kostnadsbesparingar som kunde finnas inora olika offentliga oraråden.
Enligt den överenskommelse som regeringen träffade raed Svenska
koraraunförbundet och Svenska landstingsförbundet har koraraunerna sederraera
rekoraraenderats att under åren 1973 och 1974 avstå från skallehöjningar. Man
kan nu konstatera att det varit raöjligt för koraraunerna att snabbt orapröva
sin utgiftspolitik. Värdefullt är att en ökad kostnadsraedvetenhet och
noggrannare prioritering inte endast avser de raer kortsiktiga ulgiftsbesluten
ulan även synes ha komrait att prägla de långsiktiga planerna. Enligt de
prognoser sora nu redovisas koraraer konsumtionsutvecklingen för den offentliga
sektorn att årligen öka raed 3,8 % 19701975, att järaföra raed 4,5 % enligt
lång-
Prop.
1973:125 33
tidsutredningen
1970. Ökningen för den statliga konsuralionen beräknas därvid tUl 3,2 % och för
den koraraunala till 4,2 %. För 19721977 skulle den årliga ökningen bli ca 4
%, varav 3,5 % för staten och 4,3 % för kommunerna.
Den
justering av utgiftsprognosema som har skett sedan 1970 frarastår sora
relativt begränsad. Det bör också observeras att ökningstalen för den
offentliga sektorn blir avsevärt kraftigare ora expansionen raäts i löpande i
stället för sora här skett i fasta priser. De finansiella konsekvenser delta
medför skall beröras i det följande. Men det skall först påpekas att den
angivna konsumtionsutvecklingen för att kunna förverkligas kräver en kraftig
sysselsättningsökning inora den offentliga sektorn. I volyra räknat uppgår
sysselsättningsökningen sålunda till inte raindre än ca 4 % per år 19701975
och ca 4,3 % 19721977. Mäti i antal sysselsatta skulle detta innebära en
ökning raed ca 5 % per år under de båda 5-årsperioderna. Den offentliga sektom
skulle enligt dessa beräkningar, vilka återges i tabell 9, öka sin andel av
totalantalet sysselsatta i ekonorain från ca 20 % 1972 tiU ca 25 % 1977. Det är
således en väsentlig förstärkning av den offentliga sektorns roll i sarahället
sora återspeglas i dessa prognoser.
I
avstämningen återges även vissa kalkyler över de finansiella konsekvensema av
utvecklingen inom den komraunala sektom. Dessa beräkningar visar klart att
även ganska små avvikelser frän de gjorda antagandena rörande kostnads- och
prisutveckling för kommunema skulle få stora konsekvenser för deras
finansieringsbehov. Den komraunalekonoraiska utredningen arbetar just nu med
att studera hithörande frågor. Redan de nu framlagda kalkylema visar
eraellertid klart hur sraå
Tabell
9. Antal sysselsatta inom olika näringsgrenar 19701977
1 000-tal
Procentuell i förändring
1970-1975
Iriig
1970
1972
1975
1977
1972-1977
Jord
brak och fiske
Skogsbrak
Industri
El, gas,
vatten och avlopp
Byggnadsverksamhet
264
87
1031
30
369
246 69
999 30
343
203
46
1008
29
335
181
41
970
30
324
- 5,1
-11,9
- 0,5
- 0,9
- 1,9
- 5,9
-10,1
- 0,6
0,4
- 1,2
Summa
varu- och kraftproduktion
1781
1687
1621
1546
- 1,9
- 1,7
Varuhandel Samfärdsel
Privata tiänster och bostadsförvaltning Offentliga
tiänster
500
255
595 700
499 259
604
788
512 266
609 906
534 258
618 991
0,5 0,8
0,5
5,3
1,4 - 0,1
0,5
4,7
Summa
tjänsteproduktion
2 050
2150
2 293
2 401
2,3
2,2
Totalt
3 831
3 837
3 914
3 947
0,4
0,6
3
Riksdagen 1973.1 saml Nr 125
Prop. 1973:125 34
raarginaler vi har att röra oss inora både vad del gäller
finansieringssida och arbetskraftsresurser.
De kalkyler som framlagts rörande utvecklingen 19721977
ger vid handen alt det komraer att finnas ett ökat utryrarae för privat konsuration.
Det uppskattas till ca 4,4 % per år. Inora konjunkturinstitutet har gjorts
studier över den långsikliga sparande- och konsurationsutveck-lingen, som också
visar att en konsumtionsökning av ungefär denna storlek synes möjlig att
genoraföra ulan all alltför slora finansiella problera inställer sig.
Sparkvoten skulle gå ned från 19701972 års höga nivå men skulle inle nå den
låga nivå som rådde under slutet av 60-lalet.
I den reviderade finansplanen för 1971 framhöll jag att
någon siffer-precisering för en läraplig ökningstakt för privat och offentlig
konsuration inte kunde göras. Ett åtstraraningskrav kan inte ensidigt läggas
på ena eUer andra sidan utan måste fördelas med hänsyn till de förhållanden
sora koraraer att gälla under olika år. Saratidigt påpekade jag att del raed
hänsyn till en eftersträvad utjäraning av inkoraslerna skulle vara önskvärt med
ett större utryrarae för privat konsuration för att spänningarna på arbets- och
löneraarknaderna inle skulle bli alltför besvärande.
Den tveksarahet sora yppades 1971 angående
sifferpreciseringar av lärapliga konsurationsökningstal ter sig lika befogad i
dag. Det är dock riraligt anta att raed det konjunkturperspektiv som avtecknar sig
för de närmaste åren och den sysselsällningsökning sora är all vänta, en
expansion av den privata konsuralionen koraraer alt äga rura. Efter den
generella arbetstidsförkortning sora genoraförts åren 1971 och 1972 förefaller
det raotiverat anta att ell förbättrat produktionsresultat i större
utsträckning än under senare år tar sig uttryck i en raateriell standardökning
för de stora löntagargrupperna. Alt dessa fömtsättningar föreligger bör
raedverka lill en lugn och balanserad utveckling på löne- och arbetsraarknaden.
De sarahäUsekonoraiska perspektiv sora anges i den
avstärada långtidsutredningen visar alt förutsättningar finns för en
förhållandevis snabb ekonoraisk tillväxt i vårt land under de närmaste fera
åren. Denna tillväxt skulle enligt beräkningaina ge utrymme för en betydande
uppgång både av privat konsumtion och av offentlig verksamhet. Kalkylema ger
emellertid ocksä besked om att produktionsökningen förutsätter en fortsatt
snabb förändring av den svenska ekonorains struktur med framför allt betydande
förskjutningar av sysselsättningen meUan olika sektorer sora följd.
För egen del vill jag starkt betona svårigheterna att dra
bestämda slutsatser av långsikliga prognoser av delta slag. I kalkylerna ingår
inte de svängningar i den ekonomiska aktiviteten, sora konjunktureUa förändringar
koramer alt medföra. Marginalerna är alllid små raed hänsyn
Prop. 1973:125 35
lUl
den externa balansen och riskema för en ogynnsara pris- och kostnadsutveckling.
Hänsyn till dessa oraständigheter kan i vissa lägen begränsa möjligheterna att
nå den spänningsfria expansion sora avstäraningen av långtidsutredningen ger
intryck av. Vidare föreligger osäkerhet beträffande de finansiella
fömtsättningama för den angivna tillväxten av den offentliga sektorn.
Dessa ofrånkoraliga
reservationer innebär inte alt den av långtidsutredningen angivna utvecklingen
skulle vara oraöjlig att realisera. Men det koramer att ställa stora krav på
fasthet och effektivitet i den ekonomiska politiken. En av
konjunkturpolitikens huvuduppgifter blir att hålla pris- och
kostnadsutvecklingen inom rimliga gränser. Näringspolitiken får en viktig roll
sora stöd och stimulans till industrins fortsatta expansion. Slutligen koraraer
det att krävas en fortsatt aktiv arbetsraarknads- och regionalpolitik såväl
sora ett starkt samhälle över huvud för att förena en expansiv, dynamisk
ekonomi med bevarad regional balans, individuell trygghet och social rättvisa.
Avslutning
Efler
de av konjunkturdämpningen präglade åren 1971 och 1972 lorde det nu inte råda
någon tvekan om alt en klar konjunkturuppgång kan avläsas. Orderingången till
svensk industri har ökat starkare än alla bedömningar för ett halvt år sedan
förutsåg. Efterfrågan från utlandsmarknaden har även medfört en påtaglig
prisstegring på svenska exportprodukter med tyngdpunkten på trävaror, papper,
jäm och stål samt verkstadsprodukter. Denna nya situation innebär problera i avseende
på prisutvecklingen i vårt eget land raen har å andra sidan raedfört en
välkoraraen förbättring för svensk förelagsarahel raed positiva verkningar för
sysselsättning och räntabilitet.
Den risk för ekonoraisk
överansträngning raed en uttalad brist på kapital och arbetskraft sora vi
upplevde under föregående konjunkturuppgång 1969 och 1970 bör raänskligt alt
döraa inte behöva upprepas. Vi har nu förhållandevis större resurser i fråga
ora arbetskraften, bl. a. raed hänsyn till det större utbudet av den kvinnliga
arbetskraft sora tidigare inte sökte sig ul på arbetsraarknaden. Vi har vidare
såväl i företagen som i kreditinstiluten en betryggande likviditet sora bör
göra en kraftig investeringsuppgäng raöjlig.
Vi kan förvänta alt
uppgången också aktualiserar en ökad iraport för all motsvara anspråken från
såväl konsumtionssidan som från behovet av att i en stigande prisutveckling
tillgodose och förslärka lagersidan. Vi har dessbättre, och det är en positiv
sida av de senaste årens utveckling, skaffat oss en betryggande handels- och
bytesbalans och avsevärt förstärkt vår valutaresei"v. Vi bör därför kunna
möta uppkoraraande påfrestningar raed påtagligt större säkerhelsraarginaler än
vad sora stod till vårt förfogande vid det fön-a uppgångstillfället.
Prop.
1973:125 36
Den
nu pågående konjunklurförbältringen koraraer också alt raedföra en ökad
efterfrågan på arbetskraft. Därvid koraraer vi också att på nytt löpa risken
all inte kunna fylla behovet av yrkesutbildad arbetskraft. Även under de
senaste årens konjunkturförsvagning har denna brist varit uppenbar hos ca en
ti-edjedd av landets industriförelag. Vi har anledning räkna med att denna
brist nu förvärras, vilket ger oss en klar anvisning om hur de yrkesbelonade
linjernas vikt och betydelse allt raer och på sikt träder i förgrunden inom
hela vårt utbildningsväsende. Då emellertid behoven är akuta koraraer
arbetsraarknadsstyrelsens oraskolningsverksamhet att få drivas raed all kraft
också i den förbättrade konjunkturen. Härtill bidrar också den ständigt
pågående strukturförändringen inom vårt näringsliv, en tendens som utvecklingen
själv dokumenterar och verifierai-.
Med ökad orderingång och
fijrbätlrade priser vaknar också regelbundet vUjan till investeringsexjjansion
inora industrin. Konjunkturinstitutets prognos visar här en ökningstakt sora
jag i mina antaganden försiktigtvis dämpat ned. Men även en åtlaprocentig
ökning av industriinvesteringarna får räknas sora liggande klart över det
norraala. Den koraraer också att ställa anspråk på våra resurser i arbetskraft
och fraraför allt i fråga om kapital.
Med
hänsyn lill industrins strategiska ställning i vår ekonomi raed ett för varje
är relativt starkare inslag av en expansiv utrikeshandel blir våra möjligheter
att framgångsrikt hävda oss i den internationella konkurrensen allt mer
avgörande för sysselsättning och fortsatt standardhöjning. En ofta framförd
tveksamhet ora vår framtida konkurrensförraåga bottnar i två avgörande
arguraenl. Det ena är förelagens påtalade brist på riskkapital sora avläses i
en reducerad självfinansiering. Och det andra är det allt större behovet av alt
ekonoraiskt kunna tUlgodose växande anspråk på forskning och
utvecklingsarbete.
Det raåste därför
betraktas sora tillfredsstäUande att vi nu kan avläsa en praktiskt taget
enhällig lönlagamppfattning att en insats av lön-lagarraedd sora uppsaraläs i
AP-fonden bör gå till förstärkning av industriell utbyggnad i förra av
riskkapital. Förslag härora har fraralagts för riksdagen. Vidare har riksdagen
enligt utfästelse i statsverkspropositionen förelagts förslag ora extra
skatteavdrag för företagens forsknings- och utvecklingsinsatser järate ett
utbyggt slöd för exporten, allt i akt och raening att befästa den svenska
industrins framtida konkurrenskraft.
Vid
alla diskussioner om resui"sfördelning inom den nationella ekonorain
uppstår svåra fördelnings- och prioriteringsproblera. Nödvändigheten att
garantera en tillfredsställande handels- och bytesbalans raed oravärlden
anmäler sig här med oemotsägbara skäl. Den är en föratsättning för
sysselsättningens up]3ehållande och likaledes en fömtsättning för
fullföljandet av vårt stöd till utvecklingsländerna och för att
Prop. 1973:125 37
balansera vårt ständigt ökade underskott i turistbalansen.
Av denna anledning har industrins låneraöjligheter på kapitalraarknaden
lillåtils starkt öka under senare år och avsikten är att för industrins del
bibehålla en hög nivå också fraradeles. Detla har raöjliggjorls genora en
ökning av kapitalbildningen, fraraför allt i AP-fonden. Härutöver har svenska
folket starkt ökat sitt hushållssparande under senare år och därraed givit sitt
bidrag till kapitalbildningen.
I ett fraralidsperspektiv blir dessa frågor aUt viktigare.
Del tidigare så starka inslaget av skallefinansiering i den konununala
utbyggnaden är raed dagens etablerade skattenivå inte på samma sätt sora
tidigare en frarakoralig väg. För utbyggnaden av samhällslivets olika områden,
det må gälla näringsliv eller offentlig sektor, framstår en växande kapitalbildning
i vårt land som allt mer betydelsefull. Även om vissa väsentliga avsnitt på
den komraunala sidan har kulrainerat, exerapelvis skolans och den slutna
akutsjukvårdens expansion, så koraraer den offentliga sektorn att kräva sin
avsevärda del av kapitalraarknadens resurser helt enkelt därför att
raedborgarnas anspråk på det offentligas tjänster inle visar någon tendens att
avla. I detta perspektiv frarastår fortfarande kapitalbildningen sora en trång
sektor i vår ekonorai raed klara behov av fortsatta prioriterings- och
fördelningsbeslut sora starkt fraraträdande. Det här betyder inte att vi i vårt
land har en svag kapi-talbUdning. Motsatsen är fallet. Alla internationella
jämförelser ger vid handen all vårt land i fråga om sparandeinvestering
utslaget per capita intar en ledande position.
I den försörjningsbalans som här redovisats beräknas
tillväxten i den svenska ekonomin 1973 bli orakring 5 %>. Därraed skulle vi
nå sararaa utveckUngslakt sora under de bättre åren under 1960-talet. Även för
det gångna året 1972 redovisas nu en bättre tillväxt än vad sora tidigare
angivils. Tas härutöver hänsyn tiU att vi under 1972 även genoraförde en avsevärd
arbetstidsförkortning kan nu i ett raera säkert efterhandsperspektiv
konstaleras att även det gångna året försvarar sin plats i järaförelse med
utvecklingen under 1960-talet.
Med utgångspunkt frän vad som nu kan avläsas ur den
ekonoraiska redovisningen från slutet av 1972 och den tid sora gäll av 1973 kan
vi raed tillförsikt inregistrera att ett ekonoraiskt uppsving är på gång. Utvecklingen
bör ge oss lättnader i det centrala problera sora dominerat under
lågkonjunkturen, näraligen sysselsättningen av tUlgänglig arbetskraft. Trots
detta blir det nödvändigt alt även fortsättningsvis driva en aktiv och energisk
sysselsättningspolitik raed anlitande av den arbetsmarknadsorganisation som vi
allt raer utvecklat under senare år. Med de högre arabitioner i fråga ora
sysselsättningen sora vi nu raed rätta har, koraraer arbetsraarknadspolitiken
att kvarstå sora en viktig offentlig aktivitet även i det bättre
konjunkturperspektivet.
Den här tecknade fraratidsutvecklingen innehåller således
ett flertal
Prop.
1973:125 38
positiva drag. Förutsättningar finns för en fortsatt
tUlväxtpolitik. Vi har uppnått en tillfredsställande yttre balans. Industrins
expansionsraöjlig-heter förefaller goda. På längre sikt syns stora fördelar
raogna frara av den politik sora förts vad det gäUer såväl den yttre sora den
inre miljön. Möjlighetema alt föra vidare reform- och utvecklingsarbetet inom
landet är goda.
SÄRSKILDA FRÅGOR
Totalbudgetens utgiftsanslag budgetåren 1972/73 och
1973/74
I statsverkspropositionen beräknade jag totalbudgetens
utgLftsanslag, dvs. bortsett från förändringar av
reservationsraeddsbehållningama och i dispositionen av rörliga krediter, tUl 60
390 raUj. kr. för budgetåret 1972/73. Här ingick de i prop. 1973: 2 upptagna
anslagen på tiUäggsstat, ora vilka riksdagen nu har beslutat. Till utgången av
raars 1973 har härutöver begärts anslag på tilläggsstat raed ell sararaanlagt
belopp ora ca 590 milj. kr. (prop. 1973: 52, 74 och 85). Bland större anslag
kan nämnas 250 milj. kr. lill sysselsättningsskapande åtgärder för arbetslösa
och särskilda åtgärder för arbetsanpassning, 100 milj. kr. tUl
regionalpolitiskt stöd och 125 milj. kr. lUl lån och bidrag till Norrbottens
jämverk ÄB.
Riksrevisionsverket har med s!lirivelse den 2 april 1973
överläranat en approxiraativ beräkning av budgetutfallet för innevarande
budgetår (bilaga 4). Verket har beräknat de totala statsutgiftema, exkl. förändringar
av reservationsmedelsbehållningar och i dispositionen av rörliga krediter, till
62 427 milj. kr. Detta är ett högre belopp än de utgiftsanslag som upptagits i
statsverkspropositionen järate tilläggsstater. SkUlnaden förklaras av
beräknade raeratgifter på förslagsanslag. Beräkningarna bygger pä uppgifter
sora riksrevisionsverket inhämtat från rayndigheterna. Verkels beräkning i
denna del kan jag ansluta raig till.
För budgetåret 1973/74 upptogs de totala statsutgiftema,
exkl. förändringar i reservalionsraedelsbehållningar och i dispositionen av
rörliga krediter, i statsverkspropositionen till 65 697 railj. kr. I propositioner
vilka förelagts årets riksdag före den 1 april 1973 och riksdagsbeslut frara
till näranda dag har upptagils anslag som innebär en utgiftsökning i
förhållande härtUl med ca 420 milj. kr. Bland större anslagsökningar kan nämnas
180 raUj. kr. tiU skatteutjäraningsbidrag till koraraunerna ra. ra., 80 railj.
kr. till. arbetsraarknadsservice, 58 railj. kr. tUl regionalpohtiskt slöd
särat 50 raUj. kr. lill teckning av aktier i ÄB Svensk exportkredit. Den
proposition ang. ätgärder för att bekämpa brottsligheten ra. ra. sora läranades
tiU riksdagen i april 1973 (prop. 1973: 115) ingår inte bland ovan näranda
utgiftsökningar. Inkluderas denna uppgår utgiftsökningen i förhållande till
statsverkspropositionen till 457 railj. kr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jag har låtit upprätta en specifikation av
anslagsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen (bUaga 7).
Specifikationen täcker perioden frara lill raars raånads utgång 1973. I syfte
att få en så rättvisande bUd sora raöjligt av slatsutgiftemas utveckling har
härutöver även de anslagsökningar som föreslagits i prop. 1973: 115 lagts in.
På grundval av dessa uppgifter beräknar jag
utgiftsanslagen på total-budgeten för budgetåret 1973/74 tUl 66 154 milj. kr.
Förslag och beslut efler den 31 mars 1973 utöver prop.
1973: 115 torde fä beaktas av riksdagens vederbörande utskott.
Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret
1973/74
Anslagen till avskrivning av nya kapitaluivesteringar för
budgetåret 1973/74 var i årets statsverksproposilion i viss omfattning upptagna
med beräknade belopp beroende på att motsvarande investeringsanslag inte
begärts definitivt. Jag får nu anraäla de definitiva anslagsförslagen.
Under statens allmänna fastighelsfond har tUl
byggnadsarbeten vid universiteten ra. ra. definitivt begärts (prop. 1973:61)
sararaa belopp, 180 milj. kr., sora beräknades i statsverkspropositionen.
Avskrivningsanslaget bör föras upp med 90 milj. kr.
Under statens ud anings fonder har till studiemedelsfonden
i prop. 1973: 63 definitivt begärts samma belopp som i statsverkspropositionen.
Anslaget bör skrivas av helt och föras upp med oförändrat 455 railj. kr.
BerLikning av anslagsbehållningarnas utveckling
1 årets slalsverksproposition beräknades
raeddsbehållningama på reservations- och investeringsanslag minska raed 200
railj. kr. under budgetåret 1972173. Beräkningen anslöt sig nära till de
prognoser som myndigheterna då gjorde. Riksrevisionsverket har sedermera
inhämtat nya uppgifter rörande rayndighetemas bedöraning av anslagsbehållningarnas
utveckling. I sin beräkning av budgetutfallet för innevarande budgetår har
riksrevisionsverket bedörat att anslagsbehållningarna kommer
Tabell 10. Beräknade föriindringar i anslagsbehållningarna
budgetåren 1972/73 och 1973/74 (Milj. kr.; ökning -|-, minskning )
Anslagsbehållning 30.6.72
Beräknad förändring 30.6.72-30.6.73
Beräknad förändring 30.6.7330.6.74
Stv.
prop 1973
Riksrev.-verket
Dep.chefen
Stv. prop 1973
. Dep.chefen
Driftbudgeten (exkl. avskrivningar) Kapilalbudgeten
Summa
3 160
1 655
4 815
50 -150
200
-385 -K 190
-f-575
-1-200 -f 150
-1-350
-200 -200
400
-450 -350
-800
Prop. 1973:125 40
att
öka med 575 nulj. kr. För egen del räknar jag, efter sararåd raed berörda
departeraentschefer, raed en uppbyggnad av anslagsbehållningarna på i runt tal
350 milj. kr. (tabell 10). En väsentlig förklaring tUl denna uppbyggnad av
behållningama på reservations- och investeringsanslagen under innevarande
budgetår är art stora utbetalningar av medel som anvisats på tilläggsstat inte
beräknas ske förrän nästa budgetår. De verksamheter sora betalningarna avser
äger dock i huvudsak rura under innevarande budgetår.
För
budgetåret 1973/74 fömtsåg jag i statsverkspropositionen en förbmkning av
reservationsraedd raed 400 railj. kr. Nu föreliggande beräkningar över den
statliga verksaraheten tyder på att förbmkningen blir större. Sålunda koramer
sora nyss närants stora utbetalningar för verksarahet under innevarande
budgetår att belasta budgetåret 1973/74. Vidare bör bl. a. beaktas att
utgiftsökningama i saraband raed prisstoppet för vissa livsraedel koraraer att
ta formen av anslagsöverskridande. Med hänsyn till vad jag nu anfört förordar
jag, alt den beräknade förbrukningen av reservationsmedel justeras upp med 400
railj. kr. till 800 milj. kr. för budgetåret 1973/74. Jag vill dock understryka
att beräkningarna måste omges med betydande osäkerhetsraarginaler.
Beräkning
av dispositionen av rörliga krediter
Budgetulfallet
och därmed statens upplåningsbehov påverkas av förändringar i dispositionen av
rörU.ga krediter hos riksgäldskontoret, vilka enligt riksdagens beslut ställts
till förfogande för vissa myndigheter och bolag. I statsverkspropositionen
antogs det disponerade beloppet av rörliga krediter komma att öka med 50
railj. kr. under budgetåret 1972/73. Riksrevisionsverket har i sin skrivelse
förutsett en rainskning av det disponerade beloppet ora 180 railj. kr.
Förändringen förklaras i första hand av en ändrad bedöraning vad gäller
televerkets rörliga kredit. Riksrevisionsverkets beräkning i denna del kan jag
ansluta raig till.
För
budgetåret 1973/74 räknacle jag i statsverkspropositionen raed en ökning av de
ianspräktagna beloppen om 150 mUj. kr. Jag finner ingen anledning att frångå
denna bedömning.
Totalbudgetens
inkomster budgetåren 1972/73 och 1973/74 samt investeringsplan för budgetåret
1973/74
Riksrevisionsverket
har raed särskilda skrivelser den 2 aprU 1973 läranat bl. a. en beräkning av
utfallet av budgetens inkoraster under budgetåret 1972/73 särat en förnyad
inkorastberäkning för budgetåret 1973/74. För en närraare redogörelse för dessa
beräkningar får jag hänvisa till verkels skrivelser (bUagorna 4 och 5).
Avgörande
för beräkningen av statsinkomsternas utveckling är de an-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 11. Inkomster på totalbudgeten budgetåren 1971/721973/74
(Milj. kr.)
1971/72
1972/73
1973/74
Förändring
från
Utfall
Stv.
prop.
Ny be-
Stv.
prop.
Ny be-
Utfall
Ny ber.
1973
räkning
1973
räkning
1971/72 tiU ny beräkn. 1972/73
1972/73 tiUny beräkn. 1973/74
Skatt på
inkomsl och
förmögenhet
m.m.
19 772
18 100
18 200
21 300
21300
-1572
-f3I00
Automobilskattemedel
3 329
3 345
3 391
3 469
3 692
-1-
62
-f 301
Allmän
arbetsgivaravgift
1944
3 000
3 200
4 515
4715
+ 1256
-M515
Tulhnedel
956
985
990
895
880
+ 34
- 110
Mervärdeskatt
11 626
13 300
13 300
14 000
14150
-fl 674
-1- 850
Övriga
tullar och acciser
7 431
7 654
7 694
8 090
8 385
-f 263
-1- 691
Statens
affärsverksfonder
680
694
782
762
821
-f 102
+ 39
Övriga
inkomster på drift-
budgeten
4 565
5 194
5 210
5 499
5 505
-f 645
+ 295
Beräknad
övrig finansiering
1 527
1840
1744
1983
1989
+ 217
-1- 245
Summa
51 830
54112
54
511
60
513
61437
-1-2
681
-f6926
laganden som görs ora inkorastutvecklingen i sarahället
under prognosperioden. Riksrevisionsverket har i sina beräkningar utgått frän
ett antagande ora att inkomsten av tjänst för fysiska personer ökar med ca 8 %
under är 1973. Detta innebär en smärre nedjustering jämfört med det antagande
jag redovisade i statsverkspropositionen. Den information som sederraera har
tillkorarait raotiverar enligt rain raening en sädan justering. Jag utgår
vidare i likhet raed riksrevisionsverket ifrån en schablonraässig ökning av
lönesumman på 7 % för år 1974. I propositioner till vårriksdagen har föreslagits
en omfattande utbyggnad och oraläggning av sjukförsäkringen och
arbetslöshetsförsäkringen. De förmåner som utgår vid sjukdom och arbetslöshet
m. m. föreslås därvid bli beskattade fr. o. ra. ingången av är 1974.
Förraånerna bör då också fr. o. ra. är 1974 räknas in i del underlag varpå
inkorastskatten beräknas. Med hänsyn härtUl räknar jagliksomverket upp
beskattningsunderlaget raed ca 7 % utöver den tidigare näranda
schablonökningen på 7 %.
Beträffande aktiebolagens laxerade inkoraster har
riksrevisionsverket liksora i december antagit att dessa ökar med 10 % under år
1973 och 20 % under år 1974. Även i detta fall kan jag ansluta raig till
verkets bedöraning.
Med utgångspunkt i de angivna förutsättningarna har
riksrevisionsverket beräknat inkorasterna under titeln skatt på inkomsl och
förmögenhet m. m. lill 18 200 railj. kr. för budgetåret 1972/73 vilket är 100
railj. kr. raer än vad sora angavs i årets finansplan. För budgetåret 1973/ 74
beräknas inkorasterna under denna titel lUl 21 300 railj. kr., vUket är samraa
belopp som upptogs i statsverkspropositionen.
Beräkningen av inkorastema på inkomstskattetildn baseras
på förut-
Prop. 1973:125 42
sättningen om oförändrat procenttal, dvs. 100, för
uttagande av preliminär skatt för budgetåret 1973/74. Enligt förordningen
(1947: 576) om statlig inkomstskatt skall varje är besläraraas raed vilka
procenttal av grundbeloppen den statliga inkomstskatten skall ingå i
prelirainärskatten för koraraande budgetär. Procenttalet för den första hälften
av budgetåret 1973/74 skall vara detsararaa som under innevarande budgetårs senare
hälft. I förordningen (1972: 375) om storleken av statiig inkomstskatt som
ingår i prelirainär skatt för budgetåret 1972/73 har detta procenttal satts
lill 100 för budgetåret 1972/73. För tiden den 1 juliden 31 deceraber 1973
blir alltså uttagsprocenten densamraa. Jag föreslår all ultagsprocenten även
för liden den 1 januariden 30 juni 1974 faststäUs till 100.
Postverket har i skrivelse den 13 april 1973 anraält att
verksaraheten under budgetåren 1972/73 resp. 1973/74 nu förväntas ge ett
överskott utöver norraal förräntning på 110 railj. kr. resp. 30 railj. kr.
Efter sararåd raed chefen för koraraunikationsdeparteraentet beräknar jag inkomsterna
under postverkels fond för budgetåren 1972/73 och 1973/74 till 95,5 railj. kr.
resp. 68,8 mUj. kr., vUket är 82,5 milj. kr. resp. 50,0 milj. kr. raer än
enligt riksrevisionsverkels beräkning.
Efter samråd raed chefen för industrideparteraentet
beräknar jag ökningen av inkomsterna för budgetåret 1973/74 under titeln
fonden för statens aktier till 5 milj. kr., vilket är 30 milj. kr. mindre än
enligt riks-revisionsverkets beräkning. Nedjusteringen betingas av att en del
av vinsten för Sveriges invesleringsbank AB 30 milj kr. enligt prop. 1973:
41 föreslås bli avsatt lill en särskUd fond för industriellt utvecklingsarbete.
Räntan för studielån har hittills upptagits under rubriken
allmänna sludielånefonden. I enlighet med förslaget i prop. 1973: 63 upphör
delta anslag fr. o. m. budgetåret 1973/74. Jag förordar därför att ifrågavarande
ränteinkoraster upptas under rubriken studieraedelsfonden.
I det följande redovisar jag de förändringar av vissa
inkorastlillar jämfört raed riksrevisionsverkets beräkningar sora följer av de
i prop. 1973: 94 föreslagna ändringarna i vägtrafikbeskatlningen. I propositionen
framläggs förslag om övergång tUl kilometerbeskattning av brännoljedrivna
motorfordon. Förslaget innebär i korthet att nuvarande beskattning av
motorbrännolja i form av brännoljeskatt och särskild skall på motorbränslen
den 1 januari 1974 ersätts med en kilometerbeskattning av brännoljedrivna
personbilar, bussar och laslbUar. Som följd av denna omläggning föreslås att
den särskilda skatten på motorbränslen samtidigt slopas även i fråga ora
bensin och gasol och ersätts med en i motsvarande mån höjd energiskatt pä dessa
drivmedel. Fr. o. m. ingången av år 1974 har också dt ändrat uppbördsförfarande
av fordonsskatten beslutals.
Mol bakgrund härav beräknar jag inkorasterna budgetåret
1973/74
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tnkomstförändringar
budgetåret 1973/74 till följd av föreslagna ändringar i vägtrafikbeskattningen
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksrev.-verket
Dep.chefen
Förändringar
till följd av prop. 1973:94
opaginerad Kontrollera mot PDF
Automobilskattemedel (milj. kr.) 3 491 3 692 + 201
Fordonsskatt, 6ev/V/n//; 1350 140 -1210
Bensin-och brännoljeskatt, Z>fv////7/« 2141 2 052 89
Vägtraflkskatt, bevillning - I 500 4-1 500
Tullar och acciser (milj. kr.)
Energiskatt, bevillning 1155 1255 + 100
Särskild skatt på motorbränslen,
bevillning 895 770 - 125
Särskild vägtrafikskatt, bevillning 25-1-25
under titlarna fordonsskatt samt bensin- och
brännoljeskatt lill 140 railj. kr. resp. 2 052 railj. kr., vUket är 1 210 milj.
kr. resp. 89 railj. kr. raindre än enligt riksrevisionsverkels beräkningar.
Därjämte bör en ny inkomsttitel benämnd väglrafikskatt tas upp. Denna titel
skall avse de inkomster som inflyter efter omläggningen av den tidigare
fordonsskatten. Inkomsttiteln fordonsskatt föreslås sålunda bli borttagen fr.
o. m. budgetåret 1974/75. Jag beräknar inkorastema på titeln tiU 1 500 milj.
kr. för budgetåret 1973/74. Inkoraslerna under titiarna energiskatt resp.
särskild skatt på motorbränslen beräknar jag lill 1 255 railj. kr. resp.
Tabell 12. Kapitaibudgetens utgifter ocb finansiering
budgetåret 1973/74
Fond
Investeringsanslag
Finansiering
Avskrivning
Övriga
kapi-
Avskrivning
Investerings-
inom
fon-
talmedel
frän drift-
bemyndi-
derna
inom fondei-na
budgeten
gande
I. Affärsverksfonderna
2 694
121000
1 607
400 000
26 001 000
36 503 000
1024 217
000
II. Statens allänna
fastighetsfond
690 827 000
52 908 000
3 000 000
238 958 000
395 961
000
III. Försvarets fastig-
hetsfond
287 901 000
27 991 000
17 000 000
186 500 000
56 410
000
IV. Statens utlånings-
fonder
3 275
005 000
465 935 000
2 809
070 000
V. Fonden för låneun-
derstöd
360 041 000
67 215 000
47 776 000
245 050
000
VI. Fonden för statens
akiier
50 000 000
_
50 000
000
VII.
Fonden för föriag
till statsverket
70 450 000
40 000 000
30 450
000
VIII.
Fonden för bered-
skapslagring
26 000 000
_
_
26 000
000
IX. Diverse kapitalfonder
212 301000
117 775 000
650 000
5 402 000
88 474
000
Summa kr.
7 666
646 000
1 806
074 000
153
866 000
981 074 000
4 725
632 000
Avgår
kapitalåterbetalning:
Oreglerade kapitalmedels-
förluster
1 000
000
Övrig kapitalåterbetälning
28 632
000
Lånemedel
4 696
000 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
770
railj. kr., vilket är 100 railj. kr. raer resp. 125 nailj. kr. raindre än
enligt verkels beräkningar. Sora ersättning för den nu gällande särskilda
skatten på raotorbränslen i den mån denna avser motorbrännolja bör en ny
inkomsttitel benärand särskild väglrafikskatt upptas. Inkorasterna under denna
titel uppskattar jag tUl 25 railj. kr. för budgetåret 1973/74. Sararaantaget
innebär de av raig förordade avvikelserna inom väglrafik-skatleorarådet en
uppräkning av inkoraslerna raed ca 200 milj. kr. för budgetåret 1973/74. Denna
uppräkning är dock av teknisk natur och sararaanhänger raed förändringarna i
uppbördssysteraet. Sett över en längre tidsperiod beräknas oraliiggningen av
vägtrafikbeskatlningen få en neutral effekt järafört raed nuvarande regler.
Inkl.
de av mig förordade avvikelserna uppgår totalbudgetens inkomster enligt de
förnyade inkorast beräkningarna till 54 511 raUj. kr. för budgetåret 1972/73
och tiU 61 437 railj. kr. för budgetåret 1973/74. Detla är 399 milj. kr. resp.
924 milj. kr. mer än vad som angavs i statsverkspropositionen. Bland större
förändringar för budgetåret 1973/74 järafört raed finansplanen kan näranas de
inkorastförstärkningar sora sammanhänger raed finansieringen av prisstoppet på
vissa livsraedel särat den nyss berörda oraläggningen av
vägtrafikbeskattningen. Även inkorastema från mervärdeskatten och den allmänna
arbetsgivaravgiften förutses nu bli högre än i finansplanen.
Tabell
13. Totalbudgeten budgetåren 1971/721973/74 (Milj. kr.)
1971/72
1972/73
1973/74
Förändring
från
Ulfall
Stv.
prop.
Ny be-
Stv.
prop.
Ny be-
Utfall
Ny ber.
1973
räkning
1973
räkning
1971/72 till ny beräkn.
1972/73
1972/73 till ny beräkn. 1973/74
Inkomster
51 830
54
112
54
511
60
513
61437
-1-2 05/
+ 6 926
varav:
inkomster på drift-
budgeten
50 303
52 272
52 767
58 530
59 448
4-2 464
+ 6 681
övrig finansiering
1 527
1840
1 744
1983
1989
4- 217
-f 245
Utgifter
55 497
61333
61897
66
247
67104
+ 6 400
-1-5 207
varav:
driftbudgeten (exkl. för-
ändr. i behållningar på
reservationsanslag)
48 819
52 866
54 054
58 080
58 487
-i-5 235
-h4 433
investeringsanslag
7 878
8 217
8 373
7 617
7 667
-f 495
- 706
förändring i anslags-
behållningar
-1 127
200
- 350
400
800
+
111
+ 1 150
förändring i disposition-
en av rörliga krediter
- 73
50
- 180
150
150
- 107
+ 330
Totalbudgetsaldo
3 667
-7
221
-7
386
-5
733
5
667
-3 719
+ 1719
Prop.
1973:125 45
Min
beräkning av de enskilda inkomsttitiama på driftbudgeten för budgetåret 1973/74
fraragår av specifikationen i bUaga 6.
Jag
har i det föregående redogjort för förändringarna i förhållande till
statsverkspropositionen i fråga ora begärda investeringsanslag för budgetåret
1973/74. De begärda investeringsanslagen uppgår nu till 7 667 railj. kr. De för
finansiering av dessa investeringar beräknade av-skrivningsraedlen sora bör
anvisas på driftbudgeten uppgår till 981 railj. kr. De raedel sora inora resp.
kapitalfond är tillgängliga för finansiering av investeringarna, dvs.
avskrivnhigsraedd och övriga kapitalraedel inom fondema, beräknar jag tUl 1 960
milj. kr. På grundval härav beräknar jag investeringsbemyndigandena tUl 4 726
nulj. kr. Kapitalbudgetens utgifter och dessas finansiering framgår av tabell
12.
Jag
har låtit upprätta förslag till investeringsplan och investeringsstater för
budgetåret 1973/74 med specifikation av de i planen angivna
investeringsbemyndigandena (bUaga 8).
Beräkning
av totalbudgeten för budgetåren 1972/73 och 1973/74
Med
beaktande av vad jag anfört i det föregående beräknar jag totalbudgeten för
budgetåren 1972/73 och 1973/74 enligt tabell 13.
Beräkningarna
ger ett underskott i totalbudgeten på ca 7 390 milj. kr. för budgetåret 1972/73
och ett underskott på ca 5 670 railj. kr. för budgetåret 1973/74. Underskottet
för budgetåret 1972/73 är 165 railj. kr. större än det som angavs i
finansplanen. För budgetåret 1973/74 beräknades tidigare ett underskott på ca
5 730 milj. kr.
Till
statsrådsprotokollet i detta ärende torde fä fogas sora
Bilaga
1: Reviderad nationalbudget för år 1973
Bilaga
2: Långtidsbudget för perioden 1973/741977/78
Bilaga
3: Avstämning och framskrivning av 1970 ärs långtidsutredning
Bilaga
4: Riksrevisionsverkets approximativa beräkning av budgetutfallet för 1972/73
BUaga
5: Riksrevisionsverkets fömyade inkorastberäkning för budgetåret 1973/74
Bilaga
6: Specifikation av inkorastema på driftbudgeten för budgetåret 1973/74
Bilaga
7: Specifikation av anslagsförändringar i förhällande tUl statsverkspropositionen
för budgetåret 1973/74
Bilaga
8: Förslag till investeringsplan och uivesteringsstater för budgetåret 1973/74
Bilaga
9: Förändringar i riksstatsförslaget för budgetåret 1973/74 sedan
stalsverkspropositionen
Prop.
1973:125 46
Hemställan
Under åberopande av vad jag har anfört hemställer jag alt
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1.
godkänna de
allmänna riktiinjer för den ekonomiska politiken sora jag har förordat i det
föregående,
2.
till
Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1973/74 anvisa följande
reservationsanslag, näraligen
Statens allmänna fastighetsfond
Utbildningsdepartementet:
Byggnadsarbeten vid universiteten m.m. 90 000 000
Statens utlåningsfonder'
Utbildningsdepartementet:
Studiemedelsfonden 455 000 000
3.
godkänna min
beräkning av förändringarna i anslagsbehåll-nmgama för budgetåret 1973/74,
4.
godkänna rain
beräkning av förändringarna i dispositionen av rörliga krediter för budgetåret
1973/74,
5.
besluta alt
statlig inkorastskatt för skaltskyldig, sora avses i 10 § 1 raora. förordnuigen
(1947: 576) om statlig inkomstskatt, skall för budgetELret 1973/74 ingå i
preliminär skatt med 100 % av grundbeloppet,
6.
godkänna rain
beräkning av driftbudgetens inkorasler för budgetåret 1973/74 enligt den vid
detta protokoll fogade specifikationen,
7.
godkänna
förslaget till investeringsplan och investeringsstater för budgetåret 1973/74,
8.
på
kapitalbudgeten beräkna den raot investeringsplanen svarande inkorasttitdn
Låiiemedd till 4 696 000 000 kr.
Med bifall till vad föi"edraganden sålunda raed
instämraande av statsrådets övriga ledaraöter heraställl förordnar Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten att till riksdagen skall avlåtas proposition av den
lydelse bUaga till delta protokoll ulvisar.
Ur protokollet: BrUla Gyllensten
MARCUSBOKTR.STOCKHOLM 1973 730288
opaginerad Kontrollera mot PDF
Reviderad natioeaibtidget för år 1973
Bilaga 1
Prop. 1973:125
Bil. 1 Reviderad
nationalbudget för år 1973
Bilaga
1
REVIDERAD NATIONALBUDGET FÖR ÅR 1973
Inledning
Den
reviderade nationalbudgeten fÖr 1973 sora härmed läggs fram är utarbetad inom
finansdepartementets sekretariat för ekonomisk planering och
konjunkturinstitutet. Nationalbudgeten bygger på raaterial sora erhållits från
fackdeparteraent och olika verk och institutioner. Vidare har utrednmgsrådet
hörts. Dess ledaraöter bär dock ej något ansvar för nationalbudgetens
utforranrag och bedöraningar.
Kapitien
3, Utrikeshandeln saraf 7, Investeringarna och 9, Kreditraarknaden har helt
sararaanställts inora konjunkturinstitutet. Institutet har även sammanställt
avsnitten om industriproduktion och skogsbruk i kapitel 4 och i huvudsak avsnitten
om de disponibla inkomsterna och den privata konsuralionen i kapitel 6.
Ansvaret för bedöraningen av Sveriges ekonomi 1973 raed undantag för de
avsnitt eller punkter där konjunkturinstitutet uttryckligen åberopas vilar
på finansde-parteraentets sekretariat för ekonoraisk planering där arbetet med
nationalbudgeten letts av tf planeringschefen Lars Lindberger.
Av
ett bihang som följer efter kapitel 9 framgår även i tablåforra vilka kapitel
och avsnitt sora sammanställts inom sekretariatet för ekonomisk planering
resp. konjunkturinstitutet. Vidare redovisas prognostal för olika delsektorer
enligt sekretariatets och konjunkturinstitutets bedöraningar.
1
Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 125. Bilaga 1.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1973:125
1
Sammanfattande översikt
BUden
av Sveriges ekonorai 19711972 dess läge och utveckling visar nu
raåttliga förändringai.- jämfört med den preliminära nationalbudgeten för
1973. Tillväxten ter sig sålunda något starkare med en tidsprofil som
tydligare ger utslag för påtagligt uppsvrag fjärde kvartalet. Vad gäller den
inheraska efterfrågeutvecklingen har en viss förändring framträtt med avseende
på de skilda tillväxlkoraponentemas beräknade styrka.
För
den slutliga inheraska efterfrågan dvs. bortsett från lagerförändringar
redovisas sålunda en obetydligt svagare ökning än enligt de prelirainära
kalkylema, 2,7 % raot tidigare 3,1 %. Järafört med utvecklingen 19701971 då
motsvarande efterfrågan inte alls ökade, kvarstår likväl intrycket av måttiig
förändring i positiv riktning. Den nedrevidering som skett kan helt och hållet
återföras på den offentiiga sektorn.
Sararaanlagt
anges näraligen den offentliga verksarahetens volyratill-växt tiU 2,4 % raot
tidigare 4 %. Vad sora frärast raedverkar till detta är all den statiiga konsurationen
nu uppges ha rainskat raed nieraot 2 % i volyra raot att enligt tidigare
kalkyler ha ökat ungefär lika raycket. Att det kunnat inträffa en sådan nedgång
i den statliga konsurationen 19711972 förklaras av rainskade railitära
raaterielinköp. Den statliga konsurationen i övrigt uppskattas näraligen ha
stigit med drygt 2 %. Realiteten i den beräknade nedgången av den totala
statliga konsurationen har eraellertid starkt ifrågasatts. Vad beträffar de
offentliga investeringama kvarstår aUtjärat intrycket av betydande tillväxt
1971 1972. Ökningen uppgår sålunda till 6 % för saratiiga offentliga investeringar,
varav för de statliga investeringarna 12 %.
För
bosladsinvesleringarna som enligt de prelirainära kalkylerna ökade endast
obetydligt, framträder nuraera en klar ökning i volyra eller raed närmare 3 %
19711972. Detla innebär att dessa investeringar efter sin nedgång med drygt 3
% 19701971 tills vidare återgick till en nivå som är endast en halv
procentenhet lägre än 1970 års.
Även
för det privata näringslivels investeringar noterades en uppgång. Den anges tUl
6,5 %, vilket är obetydligt raer än enligt de prelirainära beräkningarna. För
industrins investeringar redovisas en tillväxt raed 3,5 %, vilket är en halv
procentenhet raindre än enligt de prelirainära skattningarna.
För
den privata konsumtionen redovisas sarama volymökning, 2,3 %, sora angavs i den
preliminära nationalbudgeten. Konsuralionsulveck-lingen fjärde kvartalet 1972
blev visserligen svagare än sora förutsågs raen å andra sidan har en
upprevidering skett vad gäller årets tidigare
Bil. 1 Reviderad
nationalbudget för år 1973 3
delar.
Livsraedelskonsumtionen har enligt de nya beräkningama för 1972 i slort sett
återhämtat den nedgång som inträffade 19701971. Med en svagare utveckling av
de realt disponibla inkomstema än sora fraragick av de prelirainära kalkylema
beräknas sparkvoten ha sjunkit raed 1 procentenhet 19711972 i stället för att
ha hållit sig ungefär oförändrad enligt tidigare uppskattning. Resultatet har
påverkals av justerade beräkningar för syssdsätlningsvolyraens utveckling.
En
fortsatt nedgång i lagerinvesteringama har verkat återhållande på den totala
inheraska efterfrågans tUlväxt 19711972, raen denna inverkan ter sig nu raera
dämpad än enligt de preliminära beräkningama. Det är fraraför allt handelns
lagerinvesteringar som utvecklats mera positivt än sora tidigare stått klart
och detta har inneburit en upprevidering ora drygt en halv mUjard kr. Totalt
begränsas därigenom nedgången i lagerinvesteringama tiU drygt 1 raUjard kr. i
1968 års priser att järaföra med en nedgång ora drygt 3 raUjarder kr. närmast
föregående år, dvs. 1970-1971. Lagerinvesteringamas negativa inverkan på
efterfrågetUl-växlen var således inte stort mer än tredjedelen så stark 19711972
sora den var närmast föregående år. Inberäknat lagerförändringar har
resursförbrukningen för interna ändamål stigit med 2 %, vilket är samma tal
som angavs i den prelirainära nationalbudgeten raen nu grundar sig på en något
svagare tillväxt av den slutliga efterfrågan i förening med en raera positiv
utveckling av lagerinvesteringarna.
Till
detta totalt sett oförändrade utslag för den inheraska efterfrågans utveckling
får läggas en klar upprevidering av exporten. Denna fraraträ-der klarast för
varuexporten vars beräknade tillväxt höjts med 1,3 procentenheter tUl drygt 6
%. För tjänsterna har tendensen varit den motsatta, raen totalt för exporten
av varor och tjänster noteras dock en tillväxt raed 5,5 %, vUket iimebär en
upprevidering med knappt 1 procentenhet. Järafört med de preliminära
beräkningarna har sålunda den totala efterfrågevolyraens utveckling komrait att
uppjusteras raed någon tiondels procentenhet tUl drygt 2,5 % (2,7 %). Importen
av varor och tjänster har 19711972 stigit raed 4,5 %, vilket är i det
närraaste oförändrat järafört raed de tidigare kalkylema.
Bruttonationalproduktens
tillväxt beräknad från användningssidan har under sådana oraständigheter
korarait att upprevideras något tUl 2,2 % mot tidigare 2,1 %. Uppjusteringen
kan närraast återföras på ett starkare utrikes saldo. Vid beräkning från
produktionssidan fraraträder en starkare tUlväxt för bmttonationalprodukten,
2,9 %, raen skillnaden i utslag meUan de båda beräkningsmetodema är inte fullt
lika stor sora tidigare. Vid den senaste beräkningsoragången har revideringar
i positiv riktning skett även för bruttonationalproduktens utfall 1971. För
2-års-perioden 19701972 kan tUlväxten därefter anges till 2,2 % vid beräkning
från användningssidan och till 3,6 % vid beräkning från produklionssidan.
Prop.
1973:125 4
Den uppjusteruig sora skett av produktionstUlväxten
19711972 har inte fått någon motsvarighet med avseende pä
syssdsätlningsvolyraens utveckling under sararaa tid. Uttryckt i antal arbetade
tiraraar beräknas syssdsättningsvolyraen ha sjunkit raed 3,1 % 19711972
saratidigt sora antalet sysselsatta personer kalkylraässigt ökat raed 0,1 %,
dvs. praktiskt taget varit oförändrat. Det produkliviletstal för hela
sarahällsekonorain som enligt beräkningama framträder för 19711972 har härigenom
blivit osedvanligt högt, nämligen + 6,2 %. Den svaga produktivi-letstillväxten
19701971 - 2,2 % torde på detta sätt delvis ha korapenserats. Med denna
produktivitetsutveckling och den prisuppgång sora saratidigt skett på exportraarknadema
och inora landet har förelagen kunnat bära en i och för sig betydande ökning av
lönekostnadema och härutöver öka sitt sararaanlagda driflsöverskoll. De större
industriföretagen, vilkas produktion tUl stor del raarknadsförs under
internationell konkurrens, har sålunda enligt en prelirainär sararaanställning
ökat sitt rörelseöverskott raed 12 % i löpande priser. Saratidigt har
rörelseöverskottets andel av orasättningen scigit raed 0,4 procentenheter.
Konsuraentpriserna
steg under loppet av 1972 raed 5,7 % (enligt långtidsindex), dvs. ett par
tiondels procentenheter raera än enligt den prelirainära utfallsberäkningen.
Vissa förändrmgar har jämfört med denna skett med avseende på piisökningens
kalkylerade uppdelning på komponenter. Alltjämt förefaller emellertid
prisstegringama inora de från internalionell konkurrens skyddade sektorema att
ha varit av sådan orafattning att det kan ha varit raöjligt för företagen inora
dessa sektorer att ta ut korapensation även för kostnadsstegringar sora
inträffat före utgången av 1971. Vid intemationell jämförelse framstår
emellertid konsuraentprisemas uppgång i Sverige under loppet av 1972
fortfarande sora påfallande raåttlig.
En fortsatt prisuppgång på exportmarknaderna 1972 har
påverkat inte blott lönsamheten inora exportnäringama utan även bytesvillkoren
för Sveriges utrikeshandel och därmed också bytesbalansen. Enligt pris-indextal
från handelsstatistiken har en avsevärd förbättring skett av by-tesvillkoren
19711972, då e:iportprisema stigit 1,8 procentenheter mera än importprisema,
vUket gett en positiv inverkan på handelsbalansen om ca 650 mUj. kr. Med de
prisdeflateringstal som tillämpas inom nationalräkenskapema erhåUs en något
blygsamraare förändring av by-tesviUkoren för handeln. Saratidigt har
bytesvUlkoren för tjänstetransak-tionema enligt visserligen osäkra beräkningar
utvecklats i negativ riktning. Totalt för varor och tjänster visar därför
nationalräkenskapema på en endast raåttiig förbättring av bytesvUlkoren om 0,2
procentenheter motsvarande ett belopp om ca 100 raUj. kr.
1 Dessa produkliviletstal framkommer vid beräkning från
produktionssidan. Vid beräkning från användningssidan erhålls något lägre tal,
5,5 % resp.
1,5 %.
Bil. 1 Reviderad
nationalbudget för år 1973 5
För
bytesbalansen redovisades prdirainärt en försvagning raed ineraot 500 milj.
kr., raen enligt de nu föreliggande utfallsberäkningama Inträffade i stället
en förstärkning raed 230 railj. kr. från ett positivt saldo ora knappt 1 000
raUj. kr. 1971 tiU ett överskott ora drygt 1 200 raUj. kr. 1972. Denna
förstärkning om drygt 200 railj. kr. skuUe alltså enligt nationalräkenskapema
endast till en del kunna återföras på gynnsammare bytesrelationer. En kraftigt
bidragande orsak till att bytesbalansens faktiska utfaU blev avsevärt mera
positivt än sora preliminärt berälmades var att exportutveckUngen kom att
präglas av stark acceleration under de sista månaderna 1972. Även
industriproduktionen kora att påverkas av den stigande exportkonjunkturen.
Tillväxten inom dessa sektorer 1972 var sålunda i förhållandevis hög grad
koncentrerad tUl fjärde kvartalet medan uppgången dessförinnan var mera
blygsara.
Från
tredje kvartalet 1971 till tredje kvartalet 1972 steg industriproduktionen
raed 3 % och exportvolyraen med närmare 6 %. Enbart från tredje kvartalet 1972
till fjärde kvartalet samma är inträffade en säsong-rensad uppgång för
industriproduktionen med 4,7 % och för exportvolymen med 6,9 %. Annorlunda
uttryckt innebar detta att industriproduktionen fjärde kvartalet 1972 i
årstakt steg med 19 % och exportvolymen raed 28 %.
Dessförinnan
hade industriproduktionen under det närraast föregående kvartalet dvs. det
tredje visat en svag utveckling samtidigt som byggnadsverksamheten av allt
att döma hade en volymnedgång. Denna torde delvis ha varit en följd därav att
beredskapsarbetena under soraraaren drogs ned från en högt uppdriven nivå
under vintem och våren. Förloppet åtföljdes av en relativt kraftig uppgång i
arbetslösheten i augusti raed ytterligare någon ökning i september. Fjärde kvartalet
gick arbetslösheten ånyo tUlbaka under inverkan av stigande exporlkon-junkturer
och ett fömyat pådrag av beredskapsarbeten.
Den
starkare uppgång av exporten som satte in fjärde kvartalet 1972 innefattade
även en påtaglig ökning av verkstadsexporten sora under första halvåret haft en
synnerligen trög utveckling. En bidragande orsak till denna kan raöjligen ha
varit de förhållandevis kraftiga prishöjningar sora första halvåret togs ut på
exporterade verkstadsprodukter. Andra halvåret 1972 kännetecknades för
verkstadsexportens del av en stigande intemationell efterfrågan och saratidigt
också en försiktigare prissättning.
Vid
en så snabb uppgång för exporten som skedde fjärde kvartalet 1972 är det inte
förvånande ora lagren får tjänstgöra sora en buffert som fångar upp en del av
efterfrågetillväxten. Så kan det också ha förhållit sig i fråga om speciella
typer av industriella färdigvamlager men totalt sett förefaller inte
utvecklingen att ha raedfört någon påskyndad lagerreducerhig inom industrin mot
slutet av 1972.
Sett
över hela året framstår 1972 i efterhand som präglat av raåttlig
Prop. 1973:125 6
produktionstillväxt
sora trots airbetstidsförkortningen endast medgav antalsmässigt oförändrad
sysselsättning. Produktiviteten steg påfallande kraftigt och en viss
återhämtning har skett av företagens rörelseresultat. Deras likviditet
förstärktes avsevärt. Hushållens reala disponibla inkoraster steg blygsarat
raed 1 1/4 % och den privata konsurationens tUlväxl blev, trots en viss
neddragning av sparkvoten, raåttiig. Den offentliga verksaraheten visade
saramanlagt obetydligt starkare procentuell volyratillväxt än den privata
konsurationen fastän de statliga investeringarna utvecklades expansivt.
Lagerinvesteringama fortsatte att falla i ungefär den takt sora föratsettä.
Bytesbalansen utvecklades däreraot i motsatt riktning raot den prognos sora
framlades sä sent som i den reviderade nationalbudgeten för 1972. Den visade
sålunda ett något ökat överskott.
Den
snabbare tillväxt av exporten och industriproduktionen sora satte in fjärde
kvartalet 1972 synes för industriproduktionens del i huvudsak ha vidmakthållits
och för exportens del snarast ha överträffats under första kvartalet 1973. I
värde steg i vart fall exporten säsongrensat väsentligt snabbare från fjärde
kvartalet 1972 till första kvartalet 1973 än mellan de två sista kvartalen
1972, en tUlväxt med 13 % jämfört med inemot 8 %. Konjunkturbarometern för
första kvartalet 1973 visar bl. a. på en fortsalt stark tillväxt av
exportorderuppgången. I detta förlopp återspeglas en acceleration av
konjunkturutvecklingen i Västeuropa sora fraraträdde under de sista raånadema
1972, då inte rainst lagerrörelserna synes ha bidragit lill ett uppsving.
Konjunklurutsiklerna
för Västeuropa frarastår nu som påtagligt expansiva. En uppgång i
totalproduktionens tUlväxt från 1972 lUl 1973 förutses för nästan samtliga
västeuropeiska industriländer med undanlag för sådana vilka i likhet med
Österrike och Schweiz hade totalt sett fullt kapacUetsulnyttjande redan 1972. Liksora
i den prelirainära nationalbudgeten för 1973 förutses en snabb expansion
fortsätta i Frankrike. Även ora konjunklurbilden i Italien fortfarande är
täraligen oklar, förefaller en viss ålerhäratning kunna koraraa tUl stånd
under loppet av 1973. Däreraot synes läget i den brittiska ekonorain ha klamat
påtagligt de senaste m.änadema. Visserligen kvarstår fortfarande vissa
osäkerhets-moment men utvecklingen bl. a. på arbetsmarknaden och av investeringarna
pekar mot alt en ökning av tillväxten 1973 är att vänta även i Storbritannien.
Av central betydelse för den västeuropeiska konjunkturbilden 1973 frarastår
aUtjärat den utveckling sora den västtyska ekonorain kan korama att uppvisa.
Flera
tecken tyder på att konjunkturläget i Västtyskland undergått en markant
förbättring efter halvårsskiftet 1972. Från sista kvartalet 1972 har en
påtaglig åtstramning inträffat på arbetsmarknaden genom såväl en minskning av
den redan låga ajbetslösheten sora en ökning av antalet lediga platser.
Orderingången tUl industrin ökade under 5-raånaders-
Bil. 1 Reviderad
nationalbudget för år 1973 7
perioden
t. o. ra. februari 1973 raed ineraot 15 % järafört raed sararaa period ett år
tidigare. Särskilt kraftigt ökade orderragången från exportraarknadema, eller
raed 33 %, och bland de olika industribranscherna uppvisade
investeringsvamindustrin den raest expansiva utvecklingen.
Mot denna bakgmnd fmns det
skäl att anta att konjunkturförloppet i Västtyskland koraraer att präglas av en
successiv ökning av produktionstillväxten. Med tanke på den gynnsamraa
ordemtvecklingen vinterhalvåret 1972/1973 såväl som den förhållandevis höga
graden av kapacitetsutnyttjande inom industrin i början av 1973 torde det
finnas skäl alt räkna raed en upprevidering av de jämförelsevis blygsararaa investeringsplaner
sora tidigare redovisats. En ytterligare faktor sorn. pekar i sararaa riktning
är det lageruppsving sora redan synes ha inletts. Av planema att döraa
förefaller eraellertid investeringskonjunkturen 1973 och 1974 bli klart raindre
expansiv än vid närraast föregående uppsving sora inleddes 1968.
Liksora i Västtyskland
väntas de privata investeringarna såväl de fasta sora lagerinvesteringama
korama in i ett mera expansivt skede i Storbritannien och möjligen också i
Italien. Även i flera mindre länder i Västeuropa däribland de nordiska
ländema fömtses investe-ringseflerfrågan förslärkas 1973. Med en fortsatt
rätt betydande tillväxt av den privata konsumtionen och de offentliga
myndighetemas utgifter torde under sådana omständigheter inte någon större risk
föreligga för en konjunkturdämpning i orarådet före utgången av året. I
genorasnitt för 1973 väntas liksora i den prelirainära nationalbudgeten
totalproduktionen i Västeuropa öka raed ca 5 %.
Bland förutsättningama för
denna bedömning av Västeuropas ekonomier ingår förväntningar ora fortsalt
expansion i Nordaraerika, tUltagande uppsving i Japan och betydande
volyratillväxt för världshandeln.
I Förenta staterna
förutses bruttonationalprodukten 1973 under inverkan av ökade industri- och
lagerinvesteringar fortsätta alt stiga i samma takt sora 1972, dvs. raed ca
6,5 %. Saratidigt kan arbetslösheten väntas sjunka ytterligare. I Japan väntas
en fortsatt expansion av efterfrågan bäras upp av den privata konsurationen,
bostadsbyggandet och de offentliga utgifterna. Att döraa av nyUgen inhäratade
enkäter hos företagen kan industriinvesteringarna koraraa in i ett raera
expansivt skede andra halvåret 1973, vilket tUlsararaans raed ett väntat
uppsving i lagerinvesteringama torde förstärka konjunkturen ytterligare.
Tillväxten för hela sarahällsekonorain beräknas sålunda stiga till 11 %
19721973.
I den prelirainära
nationalbudgeten för 1973 förutsågs världshandeln 1973 öka raed ca 11 %
uttryckt i volymterraer. Fömtsättningama för en dylik stark expansion av
handeln har snarast stärkts under de senaste månaderna mot bakgrund av det
generellt sett förbättrade konjunkturläge sora nu raed större säkerhet kan
förutses i världsekonorain 1973. Det finnes eraellertid skäl att vänta att de
vid växelkursoragmpperingen
Prop. 1973:125 8
i
december 1971 eftersträvade effektema på handelsströmmarna raellan berörda
länder och oraråden efter hand koraraer att förstärkas under 1973, i synnerhet
som de ytterligare valutakursjusteringama i febmari/ mars 1973 tillsararaans
med dem som korarait tUl stånd för de flytande valutorna i huvudsak gått i
samma riktning som vid Washington-överenskommelsen.
Ur
konjunktursynpunkt bör detta betyda att utveckluigen i Förenta statema 1973 kan
väntas få en i tilltagande grad expansiv påverkan av de senaste två årens
valutakursföriindringar. Däremot torde inte utvecklingen i den japanska
ekonomin i samraa utsträckning sora under tidigare intemationella
högkonjunkturer koraraa att bäras upp av exporten och investeringama
förknippade med denna. Frågan kan härefter ställas på vilket sätt den
europeiska konjunkturutvecklingen kan tänkas bli påverkad av
valutakursförändringama.
Även
ora ländema i Västeuropa genoragående devalverat raed 5 till 10 % och i vissa
fall upp till 30 % i förhållande tUl Japan de två senaste åren, kan man inte av
detta sluta sig till att det relativa konkurrenstrycket från japanska
produkter har rainskat påtagligt. Hänsyn raåste vid en sädan bedömning
närrUigen tas såväl till förekomsten av fömt icke utnyttjad konkurrensförraåga
hos de japanska leverantörerna sora till det ökade motstånd sora de kan ha
raött på den araerikanska raarknaden. Till detta skall även fogas att
araerikanska produkters konkurrenskraft ökat påtagUgt i relation tUl produkter
från flertalet europeiska länder de senaste två åren genora såväl
växelkursförändringarna sora den från amerikansk synpunkt mycket gynnsamma
prisutvecklingen. TUl bilden hör emellertid vidare att konjun]tturfasningen
skiljer sig avsevärt raellan de olika orarådena. Med Förenta staterna i ett
klart längre fraraskridet skede i konjunkturfasen 1973 iin Västeuropa sora
dessutora torde ligga efter även Japan blir intrycket avgjort ljusare för
Västeuropas dd.
Det
inhemska ef lerf rågetryck st i fraraför allt Förenta staterna raen även i
Japan kan sålunda både 'erka återhållande på exporten till Västeuropa och
åtrainstone vad gäller Förenta staterna verka expansivt på den
västeuropeiska exporten. Slutsatsen synes sålunda bli att omstruktureringen av
handelsströmmama raellan industriländema från västeuropeisk synpunkt koraraer
att inträffa i ett relativt gynnsamt skede av konjunkturutvecklingen.
Av
delvis samraa skäl sora det kan väntas att den reala anpassningen kan bli
förhållandevis friklionsfri kan det emellertid befaras att denna process kan få
avsevärt uppdri\'ande återverkningar på den internationella prisutvecklingen.
Aret 1973 inleddes med kraftiga prisstegrmgar på de Lntemationdla
råvarumarknadema. Delvis kan dessa ha varit av den karaktären att de innebar
ett återställande av realprisläget efter de prisfall realt sett, sora för dessa
raerendels i dollar prisnoterade pro-
Bil. 1
Reviderad nationalbudget för år 1973 9
dukter i ett svagare raarknadsläge utlöstes av
valutakursförändringama hösten 1971.
Vad gäller färdigvaruprisema torde raan i nuvarande
konjunkturläge få räkna raed risken av att de prishöjningar på i synnerhet
västtyska och japanska produkter sora på tredje raarknader föranleds av
valutakursförändringarna kan få betydligt starkare sraittoeffekler än de
prissänkningar sora kan förekoraraa på exerapelvis araerikanska produkter. Skälet
härtill skulle vara att de japanska och västtyska producenterna genora sin
starka ställnuig utövat ett pristryck på sina konkurrenter. När detta tryck
lättar kan det utrymrae sora härigenora uppkoraraer tUl avsevärd del koraraa
all utnyttjas för prishöjningar av deras konkurrenter i andra länder. Den
förstärkning sora nyligen synes ha inträffat av det interna efterfrågeläget
inom Japan och Västtyskland ökar sannolikheten av all exportörema i dessa
länder hävdar sina priser. På delta sätt kan också den anpassning av
prisrelationerna sora "normalt" skulle utiösas av
valutakursförändringama komma alt försvagas. En dylik tendens kan bli beslående
så länge de apprecierande länderna intar en prisledande ställning.
I den prelUninära nationalbudgeten för 1973 fömtsågs alt
prisema inom världshandeln skulle stiga med ca 4 % 1973. Med tanke på bl. a.
den raycket snabba prisstegringslakten inora de flesta OECD-länderna de första
månadema 1973 kan en viss uppjustering av detta tal koraraa att visa sig
befogad. Delta gäller eraellertid vid raätning i valutor sora i genorasnitt
behållit sitt bytesvärde vid växdkursjusteringama i februari/ raars 1973 särat
vid det flytande tillstånd sora rått därefter. Uttryckta i dollar torde
världshanddsprisema öka raed gott och väl 10 % 1973.
Konjunkturinstitutets prognos för exporten är till största
delen baserad på uppgifter från större företag och vissa branschorganisationer.
Konjunkturinstitutet har i sin bedömning av dessa uppgifter utgått frän den
uppfattning ora den internationella konjunkturutvecklingen 1973 sora redovisats
i del närraast föregående. Exporten exkl. fartyg beräknas öka raed 12,5 % i
volym 1973, att jämföra raed inte fullt 6 % 1972. För den totala varuexporten
väntas tillväxten bli likaledes 12,5 %. Med de deflateringsprinciper sora
tillämpas i nationalräkenskapskalkylerna bör emellertid den för 19721973
beräknade uppgången av exportens volyra motsvara 13,5 %. Den här angivna
exportlillväxlen för 1973 innebär en klar uppjustering eller raed 3
procentenheter järafört raed prognosen i den prelirainära nationalbudgeten
för 1973.
Exporttillväxten 1972 var jämförelsevis svag i förhållande
lill importutvecklingen lill avsättningsmarknaderna. TiU en del lorde detta
kunna förklaras av att investeringsvaror från verkstadsindustrin utgör en
större andel av Sveriges export än av mottagarländemas iraport saratidigt sora
det intemationella konjunkturuppsvinget frärast berörde konsuration och
byggnadsinvesteringar. Det fortsalla internationeUa konjunklurför-
Prop.
1973:125 10
loppet väntas i dessa hänseenden raedverka tUl ett klart
gynnsamraare utfall för den svenska exporten 1973. Exporten av
verkstadsprodukter e.Kkl. fartyg förutses sålunda öka raed 13,5 % i volyra
1973, att järaföra med en oförändrad volyra 1972. Likaså väntas exporten av
skogsbaserade produkter växa kraftigt. Utförseln av massa och papper beräknas
sålunda öka med 19 resp. 12 %, raedan däreraot trävaruexporten av
kapaci-letsskäl inte väntas kunna stiga i takt raed efterfrågan. För järn och
stål fömtses tUlväxtlal av ungefär sararaa storlek sora 1972, eller ca 15 %.
Under förutsättning av norraalskijrd beräknas livsraeddsexporten rainska med 3
% 1973 efter raycket kraftiga ökningar både 1971 och 1972. För gmppen
"övrigvaror" förutses e:icporten öka raed 15,5 % 1973. Därvid väntas
fraraför allt den expansiva efterfrågeutvecklingen i de nordiska ländema och i
Storbritannien där nära 2/3 av denna varugrupp avsatts och särskUt
avvecklingen av den danska iraportavgiften verka kraftigt sliraulerande.
Det privata näringslivets investeringar i byggnader och
maskiner väntas enligt konjunkturinstitutet öka raed 9 % från 1972 tiU 1973.
För industrins del fömtses en volyraöining raed 11 % totalt, varav 12 % för
maskininvesteringarna och 9 % för byggnadsinvesteringarna. De förväntade
utfallen har erhållits efter sedvanlig uppjustering av industrins planer, sora
de kora tUl uttryck i statistiska centralbyråns februarienkät. Järafört med
novemberenkäten 1972 har industrin justerat upp sina planer kraftigt.
Uppjusteringen avser främst byggnadsmvesteringama. På branschnivå förutses
betydande volymraässiga investeringsöknmgar äga rura 1973 inora verkstadsindustrin
och jäm- och stålverken. Inora raassa-och pappersindustrin förutses
imesteringama rainska. Handelns investeringar beräknas rainska raed 5 % i
volyra 1973 efter att ha ökat raed 5,5 % 1972.
De senaste årens utveckling har kännetecknats av ovanligt
starka lagerrörelser. Industrins lagerhållning minskade 1972 med ca 340 milj.
kr. Den beräknas däremot öka med ca 900 milj. kr. 1973. Den totala
lageruppbyggnaden beräknas bli ca 1 400 milj. kr. 1973, att jämföra med en
lagerrainskning raed ca 260 railj. kr. 1972. Detta skulle följaktiigen
innebära ett positivt lageroraslag på ca 1 660 railj. kr. Dessa värden för
lagerinvesleringar och förändringar härav är angivna i 1972 års priser. Det
privata näringslivets totala realkapilalbildning förutses med denna
lagerutveckling öka raed 18 % i volyra 1973 efler en rainskning raed 2 % 1972.
De statliga investeringarna beräknas öka raed 7,5 % i
volyra 1973. Häri ingår en ökning av byggnadsinvesteringarna raed 3,5 % och en
ökning av raaskininvesleringarna raed 13 %. Affärsverken svarar helt för den
beräknade tillväxten av raaskininvesteringama.
Kommunernas investeringar beräknas rainska raed 2 % i
volym 1973 efter en ökning med 2,5 % 1972. Byggnadsinvesteringama väntas
rainska
Bil. 1 Reviderad
nationalbudget för år 1973 11
raed
3 %, raedan raaskinmvesleringama förutses öka med 3,5 %. En kraftigare nedgång
hade varit att vänta förutan de åtgärder sora vidtagits för att stiraulera den
komraunala byggaktiviteten. Bland ätgärdema kan nämnas bidrag för koraraunernas
railjövårdsinvesteringar.
För bostadsbyggandet
beräknar konjunkturinstitutel en igångsättning med ca 80 000 lägenheter 1973,
av vUka andelen småhus uppskattas till 47,5 %. Bosladsinvesleringarna förutses
under dessa fömtsättningar totalt rainska raed 6,5 % i volyra 1973.
Investeringama i flerfamUjshus beräknas minska med 21 %, medan
småhusinvesteringarna väntas öka raed 4,5 %. Orabyggnadsverksamheten antas få
ökad betydelse under 1973, eftersora stiraulansåtgärder vidtagits för att öka
orabyggnadsverk-saraheten. Det kan bl. a. näranas att byggföretag kan erhålla
statsbidrag med 40 % av lönekosmadema vid uppmstnmg av äldre fastigheter. Inte
rainst byggnadsunderhållet torde koraraa att stirauleras av dessa åtgärder.
Antalet färdigställda lägenheter har för 1973 beräknats till 101 350 vilket är
2 700 färre än under 1972.
Den
totala fasta investeringsvolymen beräknas öka raed 3 % i volym 1973.
Maskininvesteringama förutses öka med 11,5 %, raedan byggnadsinvesteringarna
väntas minska raed 2 %. Härvid är dock att raärka att byggnadsverksamheten kan
koraraa att utveckla sig något gynnsaramare än byggnadsinvesteringama. Den
ökning av bostadsunderhållet sora eraotses 1973 representerar näraligen enligt
nuvarande norraer för nationalräkenskaperna inte något bidrag till
byggnadsinvesteringama, men väl till byggnadsproduklionen. Inberäknat lager
förutses investeringarna öka raed 6,5 %.
Beträffande inkomster,
priser och konsumtion framläggs följande kalkyler. Den totala lönesumraans
ökning beräknas för 1973 till 8,3 % mot 8,6 % 1972. Medan förljänslkomponenten
väntas svara för ett raindre bidrag till lönesurameökningen 1973 än 1972, antas
syssdsätlningskcra-ponenlen, sora 1972 var negativ, verka i raotsatt riktning.
De enskilda företagarnas inkomster beräknas öka i samma takt 1973 sora 1972,
eller raed 2,3 %. Totalt väntas faktorinkorastema stiga med 7,8 %, vilket
överstiger ökningstakten 19711972 raed 0,6 procentenheter. Denna skillnad i
stegringstakt beror främst på en väntad snabbare ökning av de s. k. övriga faktorinkorastema.
Tillväxten i de disponibla inkorastema beräknas till 11 % 1973 raot 6,6 % 1972.
Den förutsedda kraftigare stegringen 1973 förklaras i betydande utsträckning av
att ökningen av skalleinbelalningarna delta år väntas bli svag, tiU följd av dels
skattereforraen den 1 januari 1973, dels de järafört raed 1972 lägre
kvarskatteinbetalningarna. .Återbetalningar av överskjutande skatt beräknas
även 1973 komma att avse betydande belopp. Medan hushållens nettoinbetalningar
av skall 1972 beräknas ha varit något lägre än deras slutliga skatt för samma
år, koramer dessa nettombetalningar 1973 att bli uppskattningsvis drygt 2
miljarder kr. lägre än den slutiiga skatten för 1973.
Prop. 1973:125 12
Vid
bedömnuigen av prisulsiklerna för 1973 har en utgångspunkt varit att
arbetsgivamas kostnad per tiinrae i genorasnitt för saratliga anställda antas
stiga raed närmare 11 %, inkluderat höjningen av den allmänna
arbetsgivaravgiften. Lönekostnadernas genoraslag inora de från intemationell
konkurrens skyddade näringarna väntas få ett för denna löne-stegringslakt
normalt värde. Lönekoslnadsgenoraslaget var däreraot 1972 större än norraalt.
Enligt den prisprognos som utarbetats kan konsumentprisnivåns uppgång unde:r
loppet av 1973 uppskattas till 5,9 %. Mellan genomsnittslägena för kalenderåren
1972 och 1973 fömtses prisuppgången bli 6 %.
Vid
den fömtsalta prisuppgången kan de realt disponibla inkorasterna beräknas öka
raed 4 3/4 % i fasta priser efter alt ha ökat raed 1 1/4 % 1972.
Den
privata konsumtionen inld. turistnettot beräknas koraraa att öka raed 4 1/4 % i
volyra 19721973 raot en ökning på ungefär 2 1/4 % 19711972. Med tanke på alt
hushållens disponibla inkoraster i fasta priser väntas öka med 4 3/4 % 1973
innebär detta en viss ökning av sparkvoten jämfört med 1972. Denna uppgång i
sparkvoten beräknas uttryckt i procentenheter bli ungefär hälften så kraftig
som den nedgång i detta tal sora synes ha skett 19711972.
Den
offentliga konsumtionen väntas i volyra öka med ungefär 3,5 %, varav den
komraunala raed knappt 4 % och den statiiga raed närraare 3 %. För såväl staten
sora kommunema innebär detla kraftigare ökningar än vad sora fömtsågs i den
preliminära nationalbudgeten för 1973.
Med
ledning av den förväntade efterfrågans tUlväxt kan imporivoly-men beräknas
stiga med drygt 11,5 % 19721973. Detta innebär en väsentligt kraftigare
uppgång än 19711972, då ökningen var drygt 4 %. Till det markerade uppsvinget
i varuimporten bidrar såväl det betydande oraslaget i lagerinvesteringama sora
en kraftigt ökande efterfrågan för privat konsuration och maskin investeringar.
Med de deflateringsprinciper som tillämpas i nationalräkenskaperna synes den
beräknade im-porlvolyraökningen böra anges till 12 %.
Uppgången
i imporltillväxten fömtses bli särskilt stark för investeringsvaror och
industriråvaror exkl. konsurationsråvaror. Iraporten av investeringsvaror
beräknas sålunda öka raed 15,5 % 1973 efter en nedgång 1972 raed 1 %. För
industriråvarorna förutses iraporten växa med ineraot 15 % 1973. Iraporten av
konsuralionsvaror väntas visa en fortsatt snabb tillväxt, raedan den däremot
för byggnads- och jordbruksråvaror förutses mmska något i volym.
Importpriserna
väntas stiga betydligt snabbare 1973 än 1972. Prisökningen 19721973 beräknas
sålunda bli ca 7 %, att jämföra med endast 1,5 % 19711972. Huvudorsaken till
denna ogynnsararaa vändning av iraportprisutvecklingen är den markerat ändrade
prisbilden för industri-
Bil. 1 Reviderad
nationalbudget för år 1973
13
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell
1: 1 Reviderad försörjningsbalans 1972 1973
Procentuell
Milj.
kr.
Förändring
1972-
volym-
1972
1973
förändring
Milj. kr.
Procen-
1971-1972
i 1972 års priser
tuell
volymförändring
Tillgäng
Bruttonationalprodukt
2,2
199 090
9 930
5,0
Import
4,5
38 390
4 680
12
Summa tillgäng
2,6
237
480
14 610
6
Efterfrågan
Bruttoinvesteringar
5,5
43 710
1230
3
därav: privata
6,4
17 430
I 330
7,5
statliga affärsverk
och bolag
9,7
4 285
380
8,5
statliga myndigheter
16,5
2 375
150
5,5
kommunala
2,6
10 055
-210
-2
bostäder
2,7
9 565
-420
-4,5
Lagerförändring
-265
1 700
Privat
konsumtion
2,3
105 830
4 620
4,5
Offentlig
konsumtion
1,0
47 300
I 680
3,5
Tjänstenetto
-750
-300
Export
6,1
41 655
5 680
13,5
Summa efterfrågan
2,6
237
480
14 610
6
råvaror
och bränslen, men även för övriga varugrupper fömtses en kraftigare
prisstegring 1973 än 1972.
Handelsbalansen
beräknas visa ett överskott ora 4 300 railj. kr. 1973, vilket innebär en
uppgång med drygt 1 000 milj. kr. järafört raed 1972. Bytesförhållandet fömtses
1973 tUl skillnad från 1972 bli oförändrat. Med en något snabbare
volyratillväxt för exporten än för iraporten 1973 fömtses den förra
värderaässigt öka raed 20,5 % raedan raotsvarande ökningstal för importen
väntas bli ca 20 %. Nettot av tjänster och transfereringar beräknas 1973
fortsätta att öka sitt rainussaldo raed 750 railj. kr., varav ca 400 railj. kr.
är alt återföra på transfereringsposlen. Förutora det kraftigt negativa
transfereringsnettot väntas det likaledes negativa turistneltot försvagas
ytterligare. Bytesbalansens saldo, inkl. korrigeringspost och
transfereringsnelto, skulle enligt dessa beräkningar så sora de redovisas i
tabell 2 visa ett överskott på drygt 1 500 railj. kr. 1973 jämfört med ett
överskott på drygt 1 200 milj. kr. 1972, dvs. en förbättring med ca 300 railj.
kr.
Denna
beräkning av utrikeshandelns utfall ger tUlsararaans med de angivna
förändringama i försörjningsbalansens övriga delposter till resultat att
bmltonationalproduktens tillväxt 19721973 beräknas bli 5 % (5,0 %). Bland de kalkyler
sora leder fram till detta ingår liksora tidigare konjunkturinstitutets
prognoser för bostads- och industriinvesleringama.
Sedan
konjunkturinstitutets beräkningar slutfördes har eraellertid nya frisläpp av
privatfinansierade sraåhusbyggen aviserats. Med beak-
Prop. 1973:125 14
lande
härav visar en inom inrikesdeparteraentet gjord kalkyl beträffande
igångsättningen 1973 på ett utfall ora ineraot 88 000 lägenheter raot 80 000
lägenheter enligt konjunkturinslilutets bedöraning. Nedgången i bosiadsinvesleringarnas
volyra blir raed den av inrikesdeparteraentet angivna igångsättningen någol
raindre än enligt konjunkturinstitutet eller 4,5 % raot 6,5 %.
Vad
gäller industriinvesleringama 1973 görs i finansplanen en i jämförelse med
konjunkturinstitutet försiktigare bedöraning. I finansplanen anges den
volymmässiga tUlväxten tUl 8 %, vilket innebär en 3 procentenheter lägre
ökningstakt än etUigt konjunkturinstitutets beräkningar. I reviderad
försörjningsbalans lör 1973 har uppförts den beräkning av bostadsinvesteringarna
sora utgår från inrikesdeparteraentets bedömning. Vidare ingår även
finansplanens bedömning av industriinvesteringarnas tillväxt i denna balans.
Eftersom båda dessa korrigeringar ar av samma storleksordning men verkar åt
olika håll påverkas härigenora inte den förutsedda tillväxten av
bruttonationalprodukten 1973. Däreraot sker en obetydlig nedjustering av
raaskininvesleringarna 1973 och en obetydlig uppjustering av
byggnadsinvesteringarna. Den beräknade uppgången för raaskininvesleringarna
bör därefter anges till 10,5 % och den beräknade nedgången i
byggnadsinvesteringarna lill 1,5%.
Innebörden
av den prognos sora sararaanfattas i den reviderade försörjningsbalansen är
att det uppsving sora satte in fjärde kvartalet 1972 koramer alt fortsätta
under 1973 och ta sig uttryck i en väsentiigt större tiUväxt av
bmttonationalproduklen 19721973 än 19711972. 1 nuvarande läge råder knappast
något tvivel om att en påtaglig konjunkturuppgång inletts. Vad sora raöjligen
kan sättas under diskussion är det pågående uppsvingels styrka, varaktighet och
inriktning.
En
kraftig acceleration förutses emellertid för den totala efterfrågevolyraens
tillväxt. Denna uppgick tUl drygt 2,5 % 19711972 och beräknas till 6 %
19721973, således en ökning i lUlväxttakten raed ca 3,5 procentenheter. De
kraftigaste bidragen lill den förutsedda efterfrågetillväxten härrör från
exporten och lagerinvesteringarna. För övrig efterfrågan dvs. intern sådan
bortsett från lager beräknas ökningen i tillväxttakten bli förhållandevis
raåttiig; från 2,7 % 19711972 liU 3,8 % 19721973, vilket ulgör drygt 1
procentenhet. Äv denna ökning i tillväxttakt kan största delen återföras på den
privata konsumtionen sora 1973 förutses bli i det närraaste dubbelt så
expansiv sora närraast föregående år. De reala disponibla inkomsterna väntas
öka förhållandevis kraftigt, en acceleration som till väsentlig del förklaras
därav all neltoinbelalningarna av skatt 1973 förutses bli låga i förhållande
lill den slutiiga skallen för samraa år. I bedöraningen ingår att sparkvoten
ånyo komraer alt dra sig uppåt, något sora i och för sig hade kunnat förefalla
tveksarat ora raan inte haft anledning att beakta
Bil. 1 Reviderad
nationalbudget för år 1973 15
att
konsurationsutvecklingen under årets första kvartal synes ha varit svag. Med
hänsyn härtill torde saken kunna uttryckas så att prognosen, trots den antagna
dragningen uppåt av sparkvoten, i själva verket förutsätter att konsumtionen
får psykologisk stimulans frän en allmän stegring av aktivitetsnivån, i första
hand härledd från exporten och lager-investeringarna. Med hänsyn lill vad som
nu är känt om utvecklingen första kvartalet 1973 kan det eraellertid inte
uteslutas alt de fraralagda prognosema för 1973 i ungefär lika grad underskattar
exporten och överskattar konsurationen. Redan den starka volymtUlväxt för
exporten sora anges i den reviderade försörjningsbalansen återspeglar ett
ovanligt expansivt avsätlningsläge raed saratidigt stark efterfrågetillväxt för
såväl råvaror sora verksladsprodukler och andra färdigvaror.
Även
den offentliga konsumtionen och det privata näringslivets investeringar väntas
bidra till att öka den interna efterfrågans tillväxt. Vad speciellt gäller
industrins investeringar är det naturligt att uppfatta den betydande ökning som
förutses som ett gemensarat utslag av starka stimulansåtgärder och en mera
expansiv konjunkturbedömning inom förelagen. Till saken hör även att några
mycket stora projekt, varav ett inom den statliga industrisektom, har starkt
inflytande på det förväntade UtfaUet. Direkt bortfall av efterfrågan förutses
däremot genom en nedgång i bostadsbyggandet och de komraunala investeringarna.
Trots ett antagande om att beredskapsarbetena komraer att bli av avsevärd
orafattning även budgetåret 1973/74 får raan under sädana oraständigheter
räkna raed en viss rainskning av byggnadsverksaraheten 1973.
Den
tillväxt av den totala produktionen ora 5 % sora förutses för 1973 är större än
den troliga kapacitetstillväxten och bör därför leda till att en del av den
kapacitet tas i anspråk sora var outnyttjad 1972. Denna reserv har i saraband
raed den nyligen avslutade avstäraningen av långtidsutredningen för 1972
uppskattats till inemot 3 % av totalproduktionen. Med avseende på
arbetsraarknadsbalansen väntas den fömtsedda produktionstUlväxten raedföra en
ökning av arbetskraftsefterfrägan raed 1/2 till 1 procentenhet i förhållande
tUl arbetskraftsutbudet. Möjligen kan dock produktivitetstUlväxten i dessa
kalkyler ha varit tilltagen i underkant. Med tanke härpå frarastår den lägre
gränsen för dessa skattningar av arbetskraftsbehovet som bäst förenlig med
långtidsutredningens bedöraning alt det förelåg en betydande outnyttjad
produktivitetsreserv 1972. Rimligen bör därför nedgången i antalet arbetslösa
1972 1973 raed utgångspunkt från dessa kalkyler anges till 15 000 ä 20 000
personer men inte däratöver. Med hänsyn till den successiva stegring av
aktivitetsnivån sora fömtses för 1973 koraraer emellertid arbetskraftsbehovets
tUlväxt jämfört raed sararaa tid ett år tidigare att raot slutet av 1973 bli
större än vad som gäller för året i dess helhet. Nedgången av antalet
arbetslösa från andra halvåret 1972 till samma halvår 1973 kan sålunda antas
uppgå tiU väl 30 000 personer.
Prop. 1973:125 16
En
sådan utveckling av arbetskraftsefterfrågan skulle om man enbart ser tUl de
totala förändringama få en odelat positiv inverkan på arbetsraarknadsbalansen.
Med hänsyn tUl att det tUlkoraraande arbetskraftsbehovet och det tillgängliga
utbudet inte genoragående förefaller att vara priraärt inriktat på sararaa
verksarahetsoraråden får raan dock räkna raed att brist på arbetskraft raot
slutet av 1973 koraraer att frara-träda inora vissa oraråden saratidigt sora
det järasides härraed kan förekoraraa ett alltjämt outnyttjat utbud av
arbetskraft. Tendensen till över-skoltseflerfrågan, begränsad tUl vissa delar
av arbetsmarknaden, kan koraraa att skärpas vid en fortsat; konjunkturuppgång
1974.
Konjunkturuppsvinget
1973 fömtses däreraot inle utsätta den yttre balansen för några egentliga
påfi.xstnuigar. Med hänsyn till sararaansättningen av den efterfrågetillväxt
sora förutses för 1973 koraraer iraporten av varor och tjänster stiga snabbt
raen exporten väntas bli så expansiv att bytesbalansen vid fortsatt tUlväxt av
det negativa transfereringsnettot likväl beräknas koraraa alt förslärkas raed
300 railj. kr.
Vad
slutligen beträffar prisutvecklingen synes denna inte kunna undgå att påverkas
av det intemationella skeendet. Prisprognosen för 1973 utgår emellertid från
den fömtsättningen att prisstegrmgsunpulsemas verkningskraft 1973 begränsas
till den direkta inverkan som avser imporlpriser och andra internationellt
påverkade priser på varor och tjänster. Det finns under sådana förhållanden
anledning alt förraoda att uppgången i konsuraentpriserna i Sverige, ehuru
beräknad till knappt 6 % och således absolut sell betydande, likväl koramer alt
bli bland de lägsta i Västeuropa. Visar sig eraellertid uppgången i
iraportpriserna 1973 bli större än beräknat eller skulle räntenivån koraraa att
höjas, skulle detta raotivera att prisprognosen reviderades uppåt. En internationell
prisuppgång får eraellertid sitt fulla genoraslag på den svenska
prisutvecklingen först när även löneutvecklingen inora landet påverkas. Det har
funnits skäl alt anta att delta led i utvecklingen inte tiU någon väsentiig del
koraraer att infalla under 1973. Däreraot kan delta stadiura möjligen bli en
realitet 1974.
Detta leder över till en
raera aUraän bedömning av det ekonomiska läget 1974. Vissa tentativa prognoser
för 1974 har framlagts i specialavsnitten av denna reviderade nationalbudget
för 1973. En central be-döranmgsfråga värd att inlednmgsvis kommentera utgör
emellertid spörsmålet ora den internationeUa högkonjunkturens vidare
utveckling 1974. Med ledning av tidigare erfarenheter av periodiciteten i
konjunkturförloppen skulle raan inte vänta sig att nuvarande konjunkturcykel
för Västeuropas del kulrainerar förrän orakring soraraaren 1974. Nuvarande
skede av det ekonoraiska förloppet kännetecknas därav att påtagliga
knapphetsfenoraen fraraträder på avgränsade oraråden och att
prissteg-ruigstakten allraänt sett är hög, saratidigt sora betydande reserver i
förra av arbetskraft och anläggningar alltjämt finns disponibla i avsevärd ut-
Bil. 1 Reviderad nationalbudget för år 1973 17
Tabell
1: 2 Bytesbalansen 1971 -
Milj.
kr., löpande priser
-1973
1971
1972
1973 prognos
Export av varor Import av varor
38 224 36 192
41 652 38 390
50 205 45 900
Handelsbalans
2 032
3 262
4 305
Sjöfartsnetto
Turistnetto
Övriga
tiänster m. m., netto
Transfereringar,
netto
Korrigeringspost'
2 223 -1927
-862
-1286
800
2 258
-2 402
-1009
-1699
800
2 350
-2 750
-1095
-2 100
800
Bytesbalans
980
1210
1510
' Motsvaras av posterna "korrigering av
handelsstatistiken" och "övriga tjänster, netto" i tabell 3: 4.
" Uppskattning av i statistiken icke redovisade löpande betalningar.
sträckning. Det förefaller i nuvarande läge omöjligt att
med bestämdhet avgöra, huruvida förekomsten av dylika trånga sektioner i
förening med en av prisslabiliseringsskäl motiverad åtstramning av den
ekonomiska politiken skall leda till ell förhållandevis tidigt avbrott i
konjunkturuppsvinget eller ora dessa knapphetsfenoraen genora sina positiva
återverkningar på investeringsutvecklingen koraraer att medverka till ett
UiåUan-de och i volym kraftigt uppsving. Oavsett vilket av dessa alternativ
sora skall bedöraas sora det raest sannolika, finns eraellertid skäl alt förutsätta
alt den internationella prisuppgängen koraraer att ytterligare intensifieras,
innan den ekonoraiska utvecklingen ånyo inlernationdlt koraraer in i ett
avmattningsskede.
Med denna utgångspimkt bör ett försök göras att
sararaanfatta innebörden av de tentativa prognoser för 1974 sora utarbetats av
konjunkturinstitutel med avseende på olika inslag i den samhällsekonomiska utvecklingen.
Exporten och importen väntas stiga i volymmässigt snabb
takt, dvs. med mer än 10 %. De reala disponibla inkomsterna och troligen även
konsumtionen väntas öka i liknande eller något lägre takt än 1973. Härvid kan
ökad sysselsättning i någol högre grad än 1973 ge ett bidrag tUl
inkomstsuraraans tillväxt. För den offentliga konsurationen väntas en raåttlig
ökning och för de offentliga investeringama en därapad sådan.
Bostadsinvesteringama väntas fortsätta att falla och det privata näringslivets
investeringar fortsätta att stiga ora än i något lägre takt än 1973. För
lageiinvesteringama räknas raed ett kraftigt uppsving, i nivå raed vad sora
inträffade 1970. En av utgångspunkterna för dessa prognoser har varit att
likviditeten vid ingången av 1974 kan antas vara förhållandevis hög hos såväl
hushåU som företag.
2 Riksdagen 1973.1 saml Nr 125. Bilaga 1.
Prop. 1973:125 18
Med
denna efterfrågeutveckling skulle bruttonationalprodukten normalt stiga med
mellan 4,5 och 5 %. Detta skulle emellertid innebära en ojäran belastning på
arbetsraarknaden. Exportens och lagerinvesteringamas betydande tillväxt skulle
näraligen ställa slora krav på industriproduktionen, raedan däreraot den
offentliga konsuralionen antas öka niåtlligt och byggnadsverksamheten rainska.
Det har under sådana oraständigheler bedömts som troligt alt tillgången på
arbetskraft inom industrin och speciellt på yrkesskicklig sådan koraraer
att lUgöra en för den totala produktionen begränsande faktor.
Bruttonationalproduktens tillväxt antas därför inle koraraa all överstiga 4,5
%. Den efterfrågan som härigenora inle kan tillgodoses inora landet koraraer
att medföra en viss ytterligare ökning av iraporten och en viss begränsning av
exporten. Bytesbalansen påverkas sålunda i negativ riktning raen beräknas trots
detla och trots de höga lagerinvesteringarna korama att balansera täraligen
jämnt, dvs. varken visa näranvärt överskott eller underskott. Trots
överhetlningslendenserna på induslriarbetsraarknaden beräknas arbetslösheten i
genomsnitt hålla sig på en nivå raotsvarande 2 % av den totala arbetskraften.
Löneutvecklingen och i synnerhet löneglidningen kan antas bli av högst olika
intensitet inora olika delar av arbetsraarknaden.
Bil. 1 Reviderad nationalbudget för år 1973 19
2 Det internationella läget 2.1 Sammanfattande Översikt
Utvecklingen 1972
Den ekonoraiska utvecklingen i OECD-orarådet 1972
präglades totalt sett av en stark produktionstillväxt. Totalproduktionens
ökning i orarådet uppgick sålunda tUl ineraot 6 %, all järaföra raed inte fullt
3,5 % 1971. Den kraftiga uppgången i tUlväxten från 1971 tiU 1972 berodde
huvudsakligen på del markerade konjunkturuppsvinget i Förenta staterna, raen
även för Västeuropas del noterades en klar ökning i produktionstillväxten,
vilken dock aUtjärat var väsentligt lägre än i Nordaraerika. Den skillnad i
konjunklurfasning sora under de senaste åren rått mellan de båda områdena
kvarstod sålunda 1972. I Japan där en förhållandevis svag produktionstillväxt
noterades 1971 inträffade en påtaglig förbättring av konjunktursituationen
1972. Trots att produktionstillväxten i nästan samtliga av områdets länder
ökade från 1971 till 1972, har arbetslösheten dröjt kvar på en påfallande hög
nivå. Samtidigt har prisstegringarna i synnerhet i Västeuropa varit
fortsall slora och har efter halvårsskiftet 1972 tenderat att öka.
Tabell 2: 1 Bruttonationalproduktens utveckling i olika
länder och länderområden 19711973
Procentuella volymförändringar. Siffrorna för 1971 och
1972 avser utfall, för 1973 prognoser
1970-1971
1971-1972
1972-1973
Belgien
3,7
4,0
4,5
Danmark
3,9
4,6
5,0
Finland
2,3
5,8
6,0
Frankrike
5,1
5,5
6,0
Italien
1,6
3,2
4,5
Nederiänderna
4,5
4,0
4,5
Norge
5,5
4,5
4,5
Schweiz
3,9
4,8
4,5
Storbritannien
1,1
3,5
4,5
Sverige
0,0
2,2
5,0
Västtyskland
2,8
2,9
5,0
Österrike
5,2
5,6
5,5
Förenta
staterna
2,7
6,4
6,5
Kanada
5,5
5,5
6,0
Japan
6,4
9,2
11,0
Västeuropa
3,2
3,8
5,0
Totala
OECD
3,4
5,7
6,4
Källor: OECD, nationell statistik och uppskattningar
gjorda inom sekretariatet för ekonomisk planering.
Prop.
1973:125 20
Produktionstillväxten
i Västeuropa uppgick 1972 liU inte fullt 4 %, dvs. tydligt lägre än
genomsnittet för 60-talet, dä den uppgick tUl ca 5 %. Jämfört raed 1971 innebar
dock resultatet 1972 en klar förbättring. Mest raarkerad blev uppgången i
produktionens tUlväxttakt i de länder vilkas ekonoraier stagnerade 1971 dvs.
i Sverige, Italien, Storbritannien och Finland. I Västtyskland särat i flera
raindre länder vilkas ekonomier genom utrikeshandeln är starkt beroende av
utvecklingen i Västtyskland främst Belgien och Nederländerna var konjunkturutvecklingen
liksom i Sverige och Italien under huvuddelen av 1972 dämpad. Däremot fortgick
en kraftig expansion i framför allt Frankrike, Österrike och Schweiz. Till de
danska och norska ekonomierna utgick 1972 klart stimulerande irapulser från
exporten i ell tidigt skede av den västeuropeiska konjunkturuppgången.
Den
inheraska efterfrågetillväxten 1972 bars i de stora västeuropeiska länderna
liksora i Förenta staterna och Japan upp av den privata konsumtionen och
bosladsinvesleringarna. För de fyra största länderna ökade sålunda den privata
konsuralionen raed ineraot 5 % 1972, eller drygt en procentenhet snabbare än
totalproduktionen. Reviderade beräkningar anger att konsuralionstillväxlen
uppgick till 6,8 % i Storbritannien, 5,6 % i Frankrike och 3,8 % i Italien.
För Västtysklands del ökade den privata konsiuntionen inte fullt lika snabbt
sora preliminärt beräknats, men ökningen raed ineraot 3,5 % översteg likväl
totalproduktionens tUlväxt. Bostadsinvesteringarna ökade 1972 raed i
ge-norasnUl nästan 10 % i de fyra näranda länderna. I fraraför allt Frankrike
och Italien utgjorde därutöver liksora i Japan de offentliga rayndighetemas
investeringar raarkerat expansiva deraent i den inheraska efterfrågan.
I
den prelirainära nationalbudgeten för 1973 angavs att de totala fasta
investeringarna i Västeuropa ökade raed i genorasnitt drygt 3 % 1972. Nu
föreliggande beräkningar indikerar att investeringarna växte raed endast ca 2
%, vUket innebär alt utvecklingen 1972 i detta hänseende varit svagare än
1971. Bakora denna långsararaa inveslerings-tiUväxl 1972 ligger fraraför allt
industriinvesteringarnas stagnation och i flera fall t. o. ra. volymraässiga
nedgång. Bland de större länderna i Västeuropa noterades sålunda en uppgång
endast i Frankrike, raedan industriinvesteringarna rainskade kraftigt för andra
året i följd 10 % 1972 och 7 % 1971 i Storbritannien. Även i Västtyskland
och Italien liksom i flera raindre länder däribland i Sveriges nordiska
grannländer sjönk industrins investeringar i volyraterraer räknat.
Medan trögheten i den
västeuropeiska industrins investeringsverksamhet 1972 sålunda förefaller att
ha varit mer uttalad än vad sora prelirainärt anlagils, frarastår nu
lagerutvecklingen 1972 sora något gynnsararaare än tidigare. Efter att 1971 ha
verkat i neddragande riktning på totalproduktionens tillväxt raotsvarande ca
1 procentenhet.
Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1973
21
opaginerad Kontrollera mot PDF
Diagram 2:1 Bruttonationalprodukten 19641972 i olika
länder och länderområdeo
Volymförändring i procent från föregående år
Europeiska OECD
I
opaginerad Kontrollera mot PDF
8 6 4
2h
O
6 4 2 O
16 14 12 10 8 6 4 2 O
Italien
Pl
i i
TT!!
i] :|
_:::;::
[
Ii
6 -
Storbritannien
4
2 -0 -'
i pl
[Sj p
i
iii i
F ö renta staterna
m
m
Kanada
. Japan
opaginerad Kontrollera mot PDF
OECD-totalt
m
1
I I I I I
1964 65 66 67 68 69 70 71 72 1964 65 66 67 68 69 70 71 72
Källor: OECD och nationell statistik.
Prop. 1973:125 22
bidrog
lagerinvesteringarna raed i genorasnitt ca 1/3 procentenhet till tillväxten i
de fyra största länderna i Västeuropa 1972. Oraslaget i lagerrörelserna
raellan 1971 och 1972 uppgående tiU inemot 1,5 % av bruttonationalprodukten
representerade sålunda mer än hela uppgången i totalproduktionens tillväxt från
1971 till 1972 i dessa länder.
Även
ora konjunktursituationen i Västeuropa 1972 generellt sett varit fortsatt
dämpad, har utvecklingen gått i klart gynnsara riktning, och detla i synnerhet
de sista raånadema av året, då inte rainst lagerrörelserna synes ha bidragit
tUl ell uppsving. Denna förbättring fraragår även av arbetsmarknadsstatistiken.
I så gott som alla länder i Västeuropa inträffade sålunda en raarkant sänkning
av arbetslösheten sista kvartalet 1972 parallellt raed att efterfrågan på
arbetskraft raätl genom antalet lediga platser ökade markant. I genomsnitt
för 1972 var emellertid den registrerade arbetslösheten i fierlalet länder
betydligt högre än 1971. Störst blev uppgången i Nederländerna, där antalet
arbetslösa i det närmaste fördubblades, men även i Västtyskland, Norge och
Belgien noterades en kraftig uppgång, eller med mellan 20 och 30 %. I Finland,
Italien och Storbritannien uppgick ökningen lill raellan 10 och 15 % från 1971
till 1972, medan endast smärre förändringar av antalet arbetslösa
registrerades i Österrike, Danraark och Sverige.
Mol
bakgrund av bl. a. den höga arbetslösheten i de flesta västeuropeiska länderna
har den ekonomiska poUtiken behållit en expansions-befrämjande prägel 1972.
Kreditpoliliken var klart expansiv frara lill halvårsskiftet 1972, då en
oraorientering i åtstramande riktning skedde i en rad länder. De viktigaste
skälen härför var dels den oro på valutaraarknaderna som gjorde sig gällande i
juni och juli och dels den ogynnsamma vändning sora prisutvecklingen allraänt
tog efter därapningen vinterhalvåret 1971/1972. Finanspolitiken har bland de
större länderna i Västeuropa varit raycket expansiv i Storbritannien och i viss
raån även i Frankrike och Italien. Däreraot har en försiktigare hållning till
extra stimulansåtgärder inlagils från västtysk sida, vilket främst lorde bero
på all en större vikt fästs vid prisstabililetsmålel i Västtyskland än i
flertalet andra länder i Västeurojpa.
Konjunkturutvecklingen i
Förenta staterna 1972 har varit raycket gynnsam och ekonomin har kännetecknats
av snabb expansion inora nästan alla områden. Totalproduktionen ökade raed 6,5
% i reala terraer saratidigt som sysselsällniiigen steg kraftigt.
Arbetslösheten sjönk under loppet av 1972 raed 1 procentenhet tUl 5 %. Även på
pris- och koslnadsorarådet har utvecklingen varit gynnsara, vilket särskilt
tydligt frarastår vid en internationell jämförelse. Trots att prisstegringama
åter tog fart raot slutet av 1972, ökade sålunda konsuraentpriserna i Förenta
staterna 3 å 4 procentenheter långsararaare än i Västeuropa och inemot
Bil. 1 Reviderad nationalbudget för år 1973 23
2 procentenheter långsararaare än i Kanada och Japan. Den
araerikanska regeringens strävanden raot en förbättring i den extema balansen
har hittUls varit raindre fraragångsrika. Även ora en kraftig uppgång sålimda
inträffade för exportens tillväxt, ökade till följd av den inheraska expan-.sionen
iraporten ännu snabbare. HärtUl kora den av devalveringen i deceraber 1971
föranledda försämringen i bytesförhållandet. Totalt resulterade utrikeshandeln
i ett kraftigt ökat underskott.
Del konjunkluruppsving sora inleddes i den japanska
ekonomin i början av 1972 hade sin bakgrund i en raycket expansiv ekonomisk
politik. Totalproduktionen växte raed drygt 9 % 1972. De direkta och indirekta
effekterna av finanspolitiken beräknas ha framkallat ett tUlskott i efterfrågan
motsvarande 3 a 4 % av bruttonationalprodukten. Drygt 1/3 av totalproduktionens
tUlväxt skulle därmed ha berott på finanspolitiken. Till skillnad från
tidigare uppsving i den japanska ekonorain bars det nu inledda inle upp av
exporten och industriinvesteringarna. 1 stället var det bostadsbyggandet och
den privata konsurationen som tillsammans med de offentliga utgifterna var de
raest expansiva efter-frågedementen 1972. Liksora i Västeuropa noterades en
raarkant uppbromsning av de 1971 depressiva lagerrörelserna. Ett annat
fraraträdande drag i den japanska ekonomin 1972 var den externa balansens
utveckling. Visserligen skedde en viss ökning av bytesbalansens överskott
uttryckt i löpande priser, raen denna ökning var huvudsakligen betingad av den
terms-of-trade-förbätlring, sora blev den omedelbara effekten av yenens
revalvering i december 1971. Viktigare synes vara att den volymraässiga
tillväxten för exporten resp. iraporten förändrades i "uljäranande"
riktning från 1971 till 1972. För exporltiUväxten noterades sålunda en klar
därapning saratidigt sora importtUlväxlen ökade kraftigt. Det senare kan
sannolikt förklaras av uppsvinget i den inheraska ekonomin, men när det gäller
exportens volymutveckling torde det inte råda någon tvekan om att
valulajusteringarna i slutet av 1971 börjat ge avsedda effekter redan 1972.
Industriproduktionen i Sovjetunionen ökade 1972 raed 6,5
%, alt jämföra med 7,8 % 1971 och målet 8,1 % i genomsnitt för den löpande
nionde 5-ärsplanen. I första hand till följd av missväxt jordbruksproduktionen
sjönk från 1971 till 1972 blev totalproduktionens tillväxt betydligt lägre
än planerat. Nationalinkomsten ökade sålunda med endast 4,4% 1972 mot
planmålels 6,2%. Däreraot noterades raycket gynnsarat produklionsutfall i flera
andra östeuropeiska stater. I Östtyskland överträffades sålunda
produktionsraålet säväl totalt sora för industrin med inemot 1 procentenhet
1972, och även i Polen, Bulgarien och Rumänien uppfylldes produktionsplanerna.
Som framgår av tabellerna 2 och 3 fortsatte priser och
löner att stiga kraftigt i OECD-orarådet 1972. En viss nedgång i
prisslegringstakten från 1971 till 1972 för området sora helhet inträffade
dock. Prisnivån,
Prop. 1973:125 24
Tabell 2: 2 Konsumentpriser 196011972
Procentuella förändringar
1960-
1965-
1969-
1970-
1971-
1965
1969
1970
1971
1972
per år
per är
Belgien
2,5
3,3
3,9
4,3
5,4
Danmark
5,5
6,7
6,5
5,9
6,6
Finland
5,3
5,4
2,9
6,5
7,1
Frankrike
3,8
4,1
5,5
5,7
6,1
Italien
4,9
2,4
4,9
4,7
5,7
Nederländerna
3,5
5,1
4,4
7,6
7,8
Norge
4,1
3,6
10,6
6,2
7,2
Schweiz
3,2
3,2
3,5
6,6
6,7
Storbritannien
3,6
4,1
6,4
9,4
7,1
Sverige
3,6
3,8
7,0
7,4
6,0
Västtyskland
2,8
2,3
3,8
5,2
5,8
Österrike
3,9
3,1
4,4
4,7
6,3
Förenta
staterna
1,3
3,8
5,8
4,3
3,3
Kanada
1,6
4,0
3,3
2,9
4,9
Japan
5,7
4,9
1,1
6,1
4,5
' En rimlig korrigering (av bostadsposten) 1970 ger för
Sveriges del ett prisstegringstal på 6,3 %.
Anm. Prisutvecklingen har i vissa fall påverkats av
förändringar i indirekt beskattning och subventionering.
Källor: OECD och nationell statistik.
mätt sora brutlonalionalproduktcns prisdeflator, steg 1972
raed 4,5 %>, att jämföra raed 5,5 % 1971. Därapningen föll till största
delen på Förenta staterna, raen även för Västeuropas del sjönk prisstegringstakten
något. Konsuraentpriserna däremot steg 1972 i Västeuropa genomgående snabbare
än 1971. Undanlag härvidlag utgjorde Storbritannien och Sverige. Efter den
dämpning i prisutvecklingen som kunda noteras under vinterhalvåret 1971/1972
började konsumentprisernas uppgång åter att tiUta i OECD-ländema från soraraaren
1972. 1 början av 1973 låg priserna i Västeuropa allmänt 7 a 8 % högre än 12
månader tidigare, och även i Förenta staterna, Kanada och Japan registrerades
en tydlig uppgång i prisstegringstakten. Denna ogynnsararaa utveckling av
priser och kostnader för i synnerhet Västeuropas del har på de flesta håll
föranlett kraftfulla raolålgärder. Den tidigare näranda ålstraraning-en av
penningpolitiken efler halvårsskiftet 1972 gjordes sålunda raot bakgrund av
frärast prisstabUilelsöverväganden. Även raer direkta åtgärder har eraellertid
vidtagits och vid utgången av 1972 rådde pris-och/dler lönekonlroller av
varierande styrka i nästan alla västeuropeiska industrUänder; del viktigaste
undanlaget utgjorde Västtyskland. För endast ett raycket begränsat antal länder
i Västeuropa är det möjligt alt peka på ett allraänt högt eflerfrågetryck sora
orsak till de snabba prisstegringarna 1972. Detla skulle gälla frärast
Österrike och Schweiz. Utbuds- och eflerfrågeförhållanden förefaller vidare ha
varit
Bi!.
1 Reviderad nationalbudget för år 1973
25
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 2: 3 Timförtjänsten för industriarbetare 19601972
Procentuella förändringar
1960-
1965-
1969-
1970-
1971-
1965
1969
1970
1971
1972
per år
per år
Belgien
8,0
7,4
11,1
12,2
13,7*
Danmark
10,5
10,9
10,8
15,1
10,6
Finland
8,5
7,6
10,4
14,1
14,7
Frankrike'
7,5
8,8
10,5
11,3
11,2
Italien'
10,6
4,9
21,7
13,4
10,4
Nederländerna'
9,8
8,5
10,7
11,7
12,3
Norge
7,2
8,1
12,0
12,4
8,8
Schweiz'
5,4
4,8
6,7
9,8
8,3
Storbritannien
7,3'
6,5
13,9
11,4
16,1
Sverige
8,6
8,2
13,1
9,9
11,8
Västtyskland
9,5
6,2
13,6
11,0
8,6»
Österrike'
6,4
6,3
10,1
11,1
12,1
Förenta
staterna
2,9
5,2
5,3
6,0
6,2
Kanada
3,7
7,0
8,4
10,5
8,2'
Japan"
10,1
15,6
17,6
13,7
15,5
' För förtiänstutvecklingen föreligger endast tarifflöner.
Månadsförtjänst.
' 1963-1965.
'3 kv. 1971-3 kv. 1972.
Källor: OECD och nationell statistik.
bestäraraande för den snabba ökning av råvarupriserna sora
inträffade mot slutet av 1972.1 övrigt synes det snarast vara fråga om en
kostnadsinflation, där förväntningar hos såväl löntagare sora företagare om
fortsatt betydande prisstegringar kan ha spelat en viss roll. Skärpta motsättningar
i inkomstfördelningsfrågor torde åtrainstone i vissa länder såsora Italien
och Storbritannien ha utgjort en bidragande faktor. Vidare synes
borttagandet under 1970 och 1971 av olika typer av prisregleringar, liksom i
vissa länder utlöpandet av frivilliga prisöverenskommelser, ha bidragit tiU
prisstegringama 1972.
Enligt tillgängliga beräkningar ökade världshandeln
volyraraässigt med 9 % 1972, eller ungefär lika snabbt som 1969 Och 1970, men 4
procentenheter snabbare än 1971. Uppgången i ökningstakten från 1971 tiU 1972
synes i första hand vara alt hänföra lill del fortsatta uppsvinget i Förenta
statema särat konjunklurförbältringen i Västeuropa. Däremot dämpades tillväxten
i den japanska handeln 1972. En del av uppgången i världshandelns tillväxt kan
emellertid vara all hänföra till de förskjutningar i varuleveranserna från
andra halvåret 1971 till första halvåret 1972 som kan ha inträffat lill följd
av valutaoron 1971. ÄU del möjligen kan ha förhållit sig så indikeras av att
världshandelns tillväxt uttryckt i årstakt sjönk mellan de båda halvåren 1972.
Den i dollar uttryckta prisstegringen för världshandeln
1972 uppgick till 7 ä 8 %. Som en följd av att dollarn devalverades kraftigt
1971
Frop. 1973:125 26
med effektivt inemot 10 % blir emellertid den i dollar
mätta prisökningen överdriven i förhåUande lill exempelvis den prisförändring
som erhålls genom sammanvägning av de enskUda ländernas import-prisförändring
uttryckt i resp. lands valuta. Mätt på del senare sättet torde prisökningen för
världshandeln mellan genomsniltslägena för 1971 och 1972 ha varit raåttlig.
Detla kora även till uttryck i utvecklingen av de svenska iraportpriserna. Den
förhållandevis därapade prisstegringstakt sora för deras del började
fraraträda andra kvartalet 1971 blev i huvudsak bestående under hela 1972. De
länder som skrev upp sina valutor kraftigast i december 1971, dvs. Japan och
Västtyskland, noterade en sänkning av importpriserna från 1971 till 1972. Även
exportpris-stegringama dämpades. De prisäterhållande effekterna av en revalvering
är emellertid av engångsnatur och under loppet av 1972 i synnerhet raot
slutet av året har utrikeshandelspriserna stigit klart även i Japan
och Västtyskland.
Utsikter för 1973
Den ekonomiska utvecklingen inom OECD-orarådet har under
de inledande månaderna av 1973 inte näranvärt avvikit från de bedömningar sora
gjordes i den prelirainära nationalbudgeten för 1973. Expansionen i den
araerikanska ekonorain har sålunda fortgått till synes raed oförminskad styrka
samtidigt som produktionens tillväxttakt lilllagit raarkant i Japan. För
Västeuropas del har konjunktursituationen fortsatt alt förbättras sora
fömlselts och bland de större länderna förefaUer ett påtagligt
konjunkluruppsving ha inletts i Västtyskland. Saratidigt sora utsikterna för en
gynnsam produktions- och sysselsättningsutveckling generellt sett är goda 1973,
gäller snarast det motsatta förhållandet på pris- och kostnadsområdet.
Prisslegringstakten har sålunda de första raånaderna 1973 tenderat all tillta i
så gott som samtiiga OECD-länder och i synnerhet har råvarupriserna visat en
oroande utveckling. Avgörande för den fortsatta intemationella
konjunkturutvecklingen 1973 blir om någon dämpning kan väntas inträffa i
Förenta staterna före utgången av 1973 samt hur raarkerad den inledda
konjunkturuppgången kan väntas bli i Västeuropa och Japan. En väsentiig fråga
sora skall beröras är vidare vilken inverkan de två senaste årens växelkursförändringar
kan få såväl på konjunkturutvecklingen som på prisutvecklingen i OECD-området
1973.
I huvudsak skiljer sig inte den bedöraning av den
ekonomiska utvecklingen i Förenta staterna under 1973 som nu är raöjlig att
göra från den sora redovisades i den preliminära nationalbudgeten. Tillgängliga
konjunklurindikalorer lyder sålunda på att den snabba expansionen i den
amerikanska ekonomin fortsall de första raånaderna 1973. Visserligen har den
ekonomiska polil;Lken givits en mer restriktiv inriktning i och med den nya
budgeten sora framlades i januari 1973, men på det
Bil. 1 Reviderad nationalbudget för år 1973 27
lokala och ddsialliga planet kan ulgiftsexpansionen väntas
fortsätta. Den totala offentliga sektorns inflytande på ekonomin lill den del
del kommer till uttryck genora köp av varor och tjänster förutses därför även
1973 innebära ett visst raått av efterfrågestimulans. Genora bl. a. en återgång
lill en högre nivå för hushållens sparkvot särat en långsammare ökning av
transfereringarna till hushällen väntas den privata konsumtionens tiUväxt avta
successivt 1973. Detta torde dock uppvägas av tilltagande efterfrågetUlväxt
för andra användningsområden, och framför allt väntas lagerinvesteringarna och
industrins fasta investeringar efler hand korama in i ett raera expansivt
skede. Industriinvesteringarna vilka ännu 1972 utvecklades svagt fömtses
sålunda öka med 8 a 10 % i volym 1973. En sådan expansiv utveckling bestyrks av
investeringsenkäter vid ingången av året och frarastår även sora riralig mot
bakgrund av de uppskattningar som gjorts av kapacilelsul-nytljandegraden i
industrin 1973. Härtill kommer en mycket gynnsara vinstutveckling 1972 och
1973. Lagerinvesteringarnas blygsararaa orafattning 1972 i relation lill
produktions- och leveransutveckling särat orderslockar, ger anledning att räkna
raed ett kraftigt uppsving i lagercykeln 1973.
Likaledes
väntas en klar förbättring av den reala externa balansen inträffa 1973.
Samtidigt sora iraportefterfrägans tillväxt förutses rainska någol, torde
nämligen exportlillväxlen öka påtagligt. Härtill bidrar såväl den tilltagande
efterfrågetillväxten på avsätlningsraarknaderna som volymeffekterna av de båda
devalveringarna. Utvecklingen 1972 av de månadsvisa handelsbalanssaldona
indikerar att den avsedda vridningen i den amerikanska utrikeshandelsbalansen
redan kan ha inletts.
Även om
sålunda den ekonoraiska politiken redan från ingången av 1973 givits en raer
restriktiv inriktning, saratidigt som den privata konsumtionens tillväxt kan
förutses minska efler hand, framstår inte riskerna för en utpräglad dämpning
av tillväxten redan 1973 sora särskilt stora. Företasens investeringar såväl
de fasta sora lagerinvesteringarna samt de delstatliga och kommunala
myndigheternas utgifter förutses nämligen utöva ett betydande expansivt
inflytande på ekonomin även andra halvåret. Härtill komraer alt den externa
balansen raed successivt tilltagande styrka såväl 1973 sora 1974 kan väntas påverka
totalproduktionens tillväxt i klart uppdragande riktning.
Sammanfattningsvis förutses vid en sådan utveckling i
Förenta staterna 1973 bruttonationalprodukten öka ungefär lika snabbt som
1972, dvs. med ca 6,5 %. Samtidigt kan en ytterUgare sänkning av arbetslösheten
väntas komraa till stånd.
Inle heller för Japans del skiljer sig den nuvarande
bedömningen för den ekonomiska utvecklingen 1973 på några raer väsentliga
punkter från den som gjordes i den prelirainära nationalbudgeten. Den fortsatta
expansionen av efterfrågan förutses sålunda bäras upp av den privata
Prop.
1973:125 28
konsuralionen, bostadsbyggandet och de offentiiga
utgifterna. Beträffande industriinvesteringarna 1973 finns det nu raöjligen
skäl att räkna raed en något gynnsaramare uwecklmg än vad sora fömtsågs i den
prelirainära nationalbudgeten. Två oberoende ravesteringsenkäter i februari/mars
1973 mdikerar sålunda att utgiftema för utmstnings- och anläggningsinvestermgar
i mdustriföretagen budgetåret 1973/74 (april mars) skulle öka snabbare än på 3
år, eller med 1020 %. Huvuddelen av den planerade ökningen av
investeringsutgifterna avsåg visserligen produktion för heraraaraarknaden,
raen även för exportinriktade företag med undantag för stålverken och varven
visade en-kätema förhållandevis positiva siffror. Det är sålunda möjligt att
industriinvesteringarna kan korama in i ett raera expansivt skede redan andra
halvåret 1973, vUket tUlsararaans med det väntade uppsvinget i
lagerinvesteringarna torde förstärka konjunkturen ytteriigare.
Det japanska beslutet den 14.2.1973 aU låta yenen flyta
har hiltiUs järafört raed läget i början av februari 1973 resulterat i en
revalvering genteraot dollarn raed ca 15 % och genteraot flertalet
västeuropeiska valutor raed ca 5 %. Effekterna härav på den inheraska
ekonoraiska utvecklingen 1973 är svåra att bedöma, raen enligt de ovan näranda
investeringsenkäterna skuUe beslutet inte innebära någon raer påtaglig
återhållande faktor för investeringstUlväxten ens i exportföretagen. För utrikeshandelns
dd innebär åtgärden dels en oraedelbar förbäUring av bytesförhållandet med
åtföljande förstärkning av handelsbalansen i löpande priser och dels att i
motsatt riktning verkande volymeffekter efler hand kan väntas göra sig
gällande. Vid en prognos för utrikeshandeln måste dock hänsyn tas även till
den expansiva efterfrågeutvecklingen på avsättningsmarknaderna för exporten
samt till vilka volymeffekter som är att förutse efler den förra
revalveringen, dvs. i deceraber 1971. Även om betydande volymeffekler av i
första hand den förra revalveringen kan påräknas, lorde den expansiva
efterfrågeutvecklingen på exportmarknaderna raedföra att någon verkligt
betydande minskning av de slora externa överskollen inte är all vänta 1973.
Normaliseringen av utrikeshandeln förutses inle heller utgöra något hinder för
en avsevärd ökning av totalproduktionen. Denna beräknas 1973 växa raed ca 11 %
i volyraterraer.
Konjunkturutsikterna för Västeuropa 1973 framstår nu
liksom vid ingången av året som tämligen gynnsamma. Den ekonoraiska utvecklingen
under vinterhalvåret 1972/1973 lyder sålunda sora framgår av tabell 1 på
att en uppgång i totalproduktionens tillväxt från 1972 liU 1973 är alt vänta i
nästan samtliga västeuropeiska industriländer. Undantag härvidlag utgör
Österrike och Schweiz, där totalt sett fullt kapacitelsulnytljande förelåg
1972. Liksom i den preliminära nationalbudgeten för 1973 förutses en snabb
expansion fortsätta i Frankrike. Även om konjunkturbUden i Italien fortfarande
är tämligen oklar, före-
Bil. 1 Reviderad nationalbudget för år 1973 29
faller en viss återhämtning kunna komma till stånd under
loppet av 1973. Däremot synes läget i den brittiska ekonorain ha klarnat
påtagligt de senaste raånaderna. Visserligen kvarstår vissa osäkerhetsraoraent
såsora den flytande pundkursen, raen utvecklingen bl. a. på arbetsmarknaden
och av investeringarna pekar raot att en ökning av tillväxten 1973 är att vänta
även i Storbritannien. Av central betydelse för den västeuropeiska
konjunkturbilden 1973 frarastår dock den utveckling sora den västtyska
ekonorain kan koraraa att uppvisa.
Flera
tecken lyder på alt konjunkturläget i Västtyskland undergått en raarkant
förbättring efter halvårsskiftet 1972. Denna utveckling bekräftas av statistik
över bl. a. arbelsraarknadsläget och industrins order-situation. Från sista
kvartalet 1972 har sålunda inträffat en påtaglig åtstraraning på
arbetsmarknaden genora såväl en rainskning av den redan låga arbetslösheten
sora en ökning av antalet lediga platser. Orderingången till industrin ökade
under feramånadersperioden t. o. ra. februari 1973 raed ineraot 15 % järafört
raed raotsvarande period ett är tidigare. SärskUt kraftigt ökade orderingången
från exportraarknaderna, eller raed 33 %, och bland de olika industribranscherna
uppvisade investeringsvamindustrin den raest expansiva utvecklingen. Enligt en
ba-romelerundersökning bedörade i januari 1973 netto 13 % av industriföretagen
i investeringsbranschen orderstockarna sora för sraå, att järaföra raed netto
33 % ett år tidigare.
Mot denna
bakgrund finns det skäl alt anta att konjunklurförloppel i Västtyskland
koraraer att präglas av en successiv ökning av produktionstillväxten. En
avgörande faktor vid en bedöraning av styrkan i detla konjunkturförlopp
förefaller bli investeringarnas utveckling. Visserligen visade
investeringsenkäter i slutet av 1972 inga raer expansiva planer från industrins
sida för 1973, raen raed tanke på såväl den gynnsamma orderutvecklingen
vinterhalvåret 1972/1973 som den förhållandevis höga
kapaciletsutnytljandegraden i industrin i början av 1973, lorde det finnas skäl
alt räkna raed en upprevidering av investeringsplanerna. En ytterligare faktor
sora pekar i samraa riktning är det lageruppsving som redan synes ha inletts.
Äv planerna alt döraa förefaller emellertid investeringskonjunkturen 1973 och
1974 bli klart mindre expansiv än 1968 och 1969, då raaskininvesleringarna
ökade raed 10 resp. 23 % i fasta priser. Även ora konjunklurpolitiken av bl. a.
pris-slabililetshänsyn lorde straraas åt successivt, förutses den expansiva
in-vesteringsulvecklingen leda tUl att totalproduktionen ökar raed ca 5 % 1973.
Liksora i Västtyskland väntas de privata investeringarna
såväl de fasta sora lagerinvesteringama koraraa in i ett raera expansivt skede
i Storbrhannien och möjligen också i Italien. Även i flera mindre länder i
Västeuropa däribland i de nordiska länderna förutses
inves-leringsefterfrågan förstärkas 1973. Med en fortsatt rätt betydande till-
Prop.
1973:125 30
växt av den privata konsumtionen och de offentiiga
myndigheternas utgifter torde under sådana omständigheter inle någon större
risk föreligga för en konjunkturdärapning i orarådet före utgången av året. 1
genorasnitt för 1973 väntas liksora i den prelirainära nationalbudgeten
totalproduktionen
i Västeuropa öka raed ca 5 %.
Valutakrisen andra halvåret 1971 utraynnade i den s. k.
Washingtonöverenskoraradsen i deceraber sarama år. Därvid skedde en omfattande
omgruppering av i första hand de västiiga industriländernas växelkurser. Med
utgångspunkt från den internationella handelns struktur och orafattning kan de
viktigaste kursjusleringarna sägas ha varit Förenta staternas devalvering raed
effektivt ca 8 % särat Japans och Västtysklands revalveriiigar med effektivt
ca 12 resp. 7 %. Härtill kom att Storbritannien tillsammans med en rad andra
länder däribland de nordiska länderna med undantag för Finland stannade
kvar på en i genomsnitt ungefär oförändrad växelkurs. Österrike, Schweiz och de
raindre EG-länderna revalverade, fast i något raindre orafattning än
Västtyskland. (För en redogörelse om bakgrunden lill och det mer detaljerade
innehållet i valutaöverenskoraradsen i deceraber 1971 hänvisas lill tidigare
nationalbudgeter.)
Utvecklingen på de intemationeUa valutaraarknaderna under
1972 var betydligt lugnare än under 1971. Med undantag för det brittiska
beslutet i juni 1972 att låta pundkursen flyta skedde sålunda inga växelkursförändringar
i OECD-området. Pundet hade till utgången av 1972 successivt devalverats med
inemot 10 %, vilket innebar att Storbritannien därmed t. o. m. devalverat
någol gentemot Förenta staterna järafört med läget före valutakrisen 1971.
Samtidigt inleddes 1972 inom internationella valutafonden förhandlingar om
utformningen av nya regler i ett internationellt valutasystem. Lösningen av
valutakrisen 1971 i och med Washington-överenskommelsen betraktades sålunda
bara som ett tillfälligt steg mot ett bättre fungerande valutasystem.
Efter en serie händelser och åtgärder på valutaområdet i
början av 1973 däribland det italienska beslutet all först låta lirekursern
för kapitaltransaktioner och därefter även kursen för komraersiella transaktioner
flyta särat det schweiziska beslutet att låta francen flyta inträffade ånyo
en orafallande valutakris i februari och mars 1973. I ett första steg
devalverade Förenta staterna raed 10 % genteraot huvuddelen av de
västeuropeiska länderna. Japan lät i likhet raed Storbritannien, Schweiz och
Italien sin valuta flyta. De nya kurser sora fastställdes i februari visade
sig dock inte inge lillräckligt förtroende, varför valutamarknaderna åter
stängdes två veckor i mars 1973. EG-länderna
raed
undanlag för Storbritannien, Italien och Irland beslöt i delta
läge att låta de sinseraeUan fasta kurserna flyta genteraot övriga valu
tor. Sverige och Norge etablerade fasta växdkursrelalioner till de sex
Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1973 31
EG-länderna.
Västtyskland hade dessförinnan revalverat raed 3 %. Österrike revalverade i
ett senare skede raed drygt 2 % och anslöt sig därefter lill gruppen av länder
raed flytande växelkurser.
I
allraänna terraer innebär dessa växelkursförändringar alt Japan under loppet av
ungefär två år har revalverat raed ca 35 % gentemot Förenta staterna och
Storbritannien saml raed raellan 5 och 10 % gentemot Västtyskland, Österrike,
Schweiz och de mindre EG-länderna. Förenta staternas och Storbritanniens
devalvering gentemot det sistnämnda europeiska blocket uppgår sålunda lill
mellan 25 och 30 %.
Utan
att närmare gå in pä orsakerna lill den fömyade oron på valutamarknaderna i
februari/mars 1973 skall i det följande något beröras dels vilka konsekvenser
växelkursförändringarna eventuellt kan få på konjunkturutvecklingen i
OECD-orarådet 1973 och dels på vilket sätt prisutvecklingen kan koraraa all
påverkas.
De
växelkursförändringar sora inträffat har förutsatts bidra till att bringa
järavikt i resp. länders extema balans. Tanken är sålunda exerapelvis alt en
devalvering skall förstärka konkurrenskraften för det devalverande landets
produkter så att utvecklingen av såväl exporten sora iraporten skall bli
mindre ogynnsam än tidigare. Därigenom tänks ett devalverande land minska sitt
externa underskott, raedan raolsalsen skulle gälla för ett revalverande land.
Helt bortsett från effekterna av att konjunkturutvecklingen inle är
synkroniserad internationellt sett, får man räkna raed viktiga
tidseflersläpningar innan en växelkursförändring får sina slutgiltiga
verkningar på de externa balanserna. För det första tar del sålunda en viss tid
innan de prisförändringar sker på avsättningsmarknaderna som motiveras av
växelkursförändringen. För det andra har den direkta effekten efler det att
prisgenoraslag skett ofta visat sig vara en förändring av bytesförhållandet
sora oraedelbart påverkat den externa balansen för landet ifråga i motsatt
riktning mot den åsyftade. Däreraot har dessa terras-of-lrade-förändringar
uppfattats sora förutsättningar för ett uppnående av de eftersträvade
volymeffekterna på han-delsströraraarna. Under ett tidigt skede efter
exempelvis en devalvering kan den extema balansen väntas mera påverkas av
försärarade bytesvillkor än av sådana positiva volymeffekler som åsyftas.
Tidigare erfarenheter indikerar att det kan dröja upp till 2 ä 3 år innan
ändrade relativpriser länderna emellan får fullt utslag på de volymraässiga
handels-slröraraarna.
Utvecklingen
1972 av export och import i olika länder i OECD-området tyder pä alt
volyraeffektema hittills varit förhållandevis begränsade efter
Washington-överenskoraradsen i deceraber 1971. För Förenta staternas del
förändrades de raånadsvisa handelsbalanssaldona i en sådan riktning att det i
varje fall inte kan uteslutas att vissa volymeffekler av devalveringen i
december 1971 gjorde sig gällande. Även den japanska exportutvecklingen 1972
tyder sora framhållits tidigare
Prop. 1973:125 32
på
att vissa volymeffekler erhölls. Däreraot fraraträder inte några raera
betydande volyraeffekter från sLi:froma över den västtyska utrikeshandeln
1972. Det finns dock skäl att vänta att de vid växelkursoragmpperingen i
deceraber 1971 eftersträvade effekterna på handeln efter hand koramer att
förstärkas under loppet av 1973. Valutakursjusteringama i februari/mars 1973
tillsararaans raed dera sora korarait lUl stånd för de flytande valutorna gick
för de större ländema i sararaa riktning sora vid Washington-överenskoraradsen.
Detla innebär sålunda alt nya och i sarama riktning gående volymeffekter
"lagras" på de tidigare. Det finns därför ytterligare anledning att
vänta alt en utjäraning av de extema balanserna i eftersträvad riktning
åtrainstone i fasta priser räknat koraraer tiO stånd. Detla hindrar
eraellertid inle alt bytesbalanserna i löpande priser i ett inledande skede
på grund av terras-of-trade-effekten kan komma, att i någon mån förändras i
icke-ut-järanande riktning.
Ur
konjunktursynpunkt skulle detta betyda att utvecklingen i Förenta staterna 1973
kan väntas på ett gynnsarat sätt och dessutora i en tilltagande grad påverkas
av de två senaste årens valutakursförändringar. Däreraot torde inte utveckUngen
i den japanska ekonorain i sarama utsträckning sora under tidigare
internationella högkonjunkturer koraraa att bäras upp av exporten och
investeringarna förknippade raed denna. Frågan uppkoramer så på vilket sätt den
europeiska konjunkturutvecklingen 1973 kan tänkas bli påverkad av
valutakursförändringama. Även om länderna i Västeuropa genomgående devalverat
med 5 till 10 % och i vissa fall upp till 30 % i förhållande tiU Japan de två
senaste åren, kan man inte av detla sluta sig lill att del relativa
konkurrenstrycket från japanska produkter har minskat påtagligt. Hänsyn måste
vid en sådan bedömning nämligen tas såväl lill förekorasten av fömt icke utnyttjad
konkurrensförraåga hos de japanska leverantörerna sora till det ökade raotstånd
som de kan ha raött på den araerikanska raarknaden. Med hänsyn bl. a. till det
sistnämnda torde det inte vara uteslutet att de japanska förelagens konkurrens
blivit raera kännbar för flera västeuropeiska länder, däribland inte rainst
Västtyskland. TUl denna bild skall även fogas att araerikanska produkters
konkurrenskraft ökat påtagligt i relation till produkter frän flertalet
västeuropeiska länder de senaste tvä åren genora såväl växelkursförändringarna
sora den ur arae-rikansk synpunkt raycket gynnsamma prisutvecklingen. Denna ur
västeuropeisk synpunkt tämligen ogjmnsamraa bild korapliceras eraellertid av
att konjunkturfasningen skUjer sig mdlan de oUka områdena. Med Förenta staterna
i ett klart senare skede i konjunkturfasen 1973 än Västeuropa som dessutora
torde ligga efter även Japan blir bUden avgjort ljusare för Västeuropas del.
Det rahemska efterfrågetrycket i fraraför allt Förenta statema raen även i
Japan kan sålunda både verka åter-håUande på exporten tUl Västeuropa och
åtminstone vad gäller För-
Bil. 1 Reviderad nationalbudget för år 1973 33
enta staterna verka expansivt på den västeuropeiska
exporten. Slutsatsen skulle sålunda bli alt omstruktureringen av
handdsströmraama mellan industriländerna ur västeuropeisk synpunkt komraer att
inträffa i ett relativt gynnsarat skede av konjunkturutvecklingen.
I ell
inledande skede efter valutaöverenskoraraelsen i deceraber 1971 påverkades
världshandelspriserna såväl på råvaror som på färdigvaror i klart dämpande
riktning. Detta gäller vid en omräkning till valutor som i genomsnitt vare sig
revalverades eller devalverades. De araerikanska exportörerna synes sålunda ha
sänkt sina priser på exportraarknaderna under del alt de revalverande
ländernas exportörer i raånga fall sänkte priserna i egen valuta för alt hålla
tUlbaka prisökningen på exportmarknaderna. Resultatet blev alt förändringen av
världshandelspriserna raellan genorasnitlsvärdena 1971 och 1972 blev
raarginell. Under senare delen av 1972 sköt dock priserna i synnerhet för
raånga råvaror åter fart. I den konjunklurfas sora nu är rådande förefaller
det inte sannolikt att den nya oragmpperingen av växelkurserna får sararaa
återhåUande effekt på prisema som den föregående. Efterfrågeläget generellt
sett och särskUt för råvaror är näraligen i början av 1973 tydligt högre än i
början av 1972 saratidigt sora raöjlighelerna för revalverande länders
exportörer att hålla tUlbaka prisökningar på exportraarknaderna i flera fall
sannolikt torde vara raindre. Den tilltagande konkurrensen på den
västeuropeiska raarknaden från japanska produkter talar dock i sig för att
prisstegringarna 1973 kunde dämpas något. Denna effekt minskas emellertid av
den klara konjunklurförbältring som nu förefaller all ha inletts i den
japanska ekonomin. Den väntade efterfrågeutvecklingen i olika länder tyder
sålunda på att fortsatt betydande prisstegringar såväl inora de olika länderna
sora för världshandeln är att vänta 1973, även ora valulajusteringarna i
februari/ mars tillfälligt kan ha inneburit en viss dämpning.
I den prelirainära nationalbudgeten för 1973 förutsägs
världshandeln 1973 öka raed ca 11 % uttryckt i volyraterraer. Trots den oro
sora rätt på valutamarknaderna första kvartalet 1973, lorde inle förutsättningarna
för en dylik stark expansion av handeln ha ändrats näranvärt raot bakgrund av
det generellt sett förbättrade konjunkturläge sora förutses i världsekonorain
1973. Vad gäller priserna kalkylerades med en ökning om ca 4 % 1973. Med tanke
på bl. a. den mycket snabba prisstegringstakten i de flesta OECD-länderna de
första raånaderna 1973 kan en viss uppjustering av denna siffra koraraa alt
visa sig befogad. Dessa bedöraningar gäller eraellertid vid raätning i valutor
sora i genorasnitt behållit sitt bytesvärde vid växdkursjusteringama i
februari/mars 1973 särat vid det "flytande" tillstånd sora rått
därefter. Uttryckta i dollar torde världshandelspriserna öka raed gott och väl
10 % 1973.
3 Riksdagen 1973.1 saml. Nr 125. Bilaga 1.
Prop.
1973:125 34
2.2 Länderöverslkter
Förenta statema
Den
araerikanska ekonorain kännetecknades 1972 av snabb expansion inora nästan alla
oraråden. Totalproduktionen ökade sålunda med 6,4 % i reala termer samtidigt
sora sysselsättningen steg kraftigt. Arbetslösheten sjönk under loppet av 1972
med 1 procentenhet tUl 5 %. Tillväxten för den slutliga inheraska efterfrågan
ökade markant jämfört raed 1971, järasides raed att en omsvängning kunde
noteras för lagercykeln. På den externa sidan var utvecklingen 1972 dock inte lika
gynnsam som inom landet. Även ora en markerad uppgång inträffade för exportens
tillväxt, ökade lill följd av den inheraska expansionen iraporten ännu
snabbare, vilket raedförde att utrikeshandeln resulterade i ett kraftigt ökat
underskott. Däreraot har den araerikanska regeringens strävanden raot en större
pris- och kostnadsstabilitet varit raer fraragångsrika. Ökningstakten för
bmltonationalpi-oduktens prisdeflator uppgick sålunda 1972 till endast 3 %
efter att 1970 och 1971 ha legat på 5,5 resp. 4,7%.
Konjunkturutvecklingen under loppet av 1972 har till synes
ulan avbrott gått i gynnsara riktning. Orderingången till industrin ökade från
1971 till 1972 raed ineraot 15 %. Störst blev ökningen
för vissa bran
scher i investeringsvamindustrin; orderingången för verktygsmaskiner,
exerapelvis, ökade raed 65 %. Industriproduktionen växte 1972 med
7 % efter all 1971 ha legat kvar på 1970 års nivå. Då även industrins
leveranser steg kraftigt ca 12 % värderaässigt blev ökningen i
färdigvarulagren förhållandevis begränsad. TiU följd av den höga pro
duktionslakten har kapacitetsutnyttjandet inora industrin successivt till
tagit under loppet av 1972. Utnytljandegraden låg vid utgången av året
på ca SO % alt järaföra med 75 % i genomsnitt för 1971.
Den ekonomiska politiken var fortsatt expansiv 1972. Trots
ett överuttag av prelirainärskatt på 9 miljarder dollar visade den federala
budgeten ett underskott om drygt L" railjarder dollar, eller nästan lika
stort sora 1971. De federala myndigheternas expansiva inverkan på ekonorain
1972 har i första hand haft forraen av ökade
transfereringar till delsta
terna och koraraunema samt ökade avskrivningsmöjligheter för inves
teringar och rainskad fordonsaccis. Däremot ökade de federala konsum
tions- och investeringsutgiftema endast obetydligt. Dessa utgifter har i
SläUet visat en stark expansion på det ddslatliga och kommunala pla
net. De totala offentliga utgiftema för köp av varor och tjänster ökade
1972 med ca 4 % efter en enprocentig rainskning 1971. Även penning
politiken har behållit en expansionsbefrärajande prägel 1972. Diskontot
har hållits oförändrat hela året, medan den ökade efterfrågan på kre-
' Dvs. summan av privat och offentlig konsumtion och
investering bortsett från lagerförändringar.
Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1973 35
ditmarknaden
raedfört en dragning uppåt av den korta räntan från början av året.
De
privata fasta investeringarna utgjorde den raest expansiva
efler-frågekoraponenten 1972. Investeringsverksaraheten gynnades, förutora av
den goda tillgången på kredit, av förbättrade avskrivningsraöjlighe-ler och
sänkningen av fordonsaccisen. Framför allt ökade bostadsbyggandet och härav
föranledda serviceinvesleringar kraftigt. Efler en vo-lymraässig tillväxt på
drygt 30 % 1971 ökade sålunda dessa investeringar raed ca 20 % 1972. Även för
övriga privata investeringar noterades en snabb tUlväxt, eller ca 10 %.
Industrins investeringar sora rainskade raarkant 1971 utvecklades raed
tanke på den förhållandevis låga kapaciletsutnytljandegraden oväntat gynnsamt
1972 och beräknas för helåret ha varit av sarama omfattning som 1971. Totalt
ökade de privata fasta investeringarna med ca 13 %, vilket innebar en fördubbling
av tillväxten jämfört raed 1971. I järaförelse raed denna kraftiga uppgång i
tillväxten för de fasta investeringarna utvecklades lager-investeringarna
förhållandevis svagt.
Även
den privata konsurationsefterfrågan utgjorde en väsentlig ex-pansionsfaklor i
ekonorain 1972. De kraftigaste försäljningsökningarna noterades för varaktiga
varor fraraför allt personbUar och herain-redningsarliklar. Totalt ökade den
privata konsurationen raed 6 % i volyra, vilket i och för sig är en
förvånansvärt hög siffra raot bakgrund av det stora överuttaget av
prelirainärskatt 1972. Detta överuttag förefaller eraellertid helt ha
korapenserats av hushållen genora en raotsvarande sänkning av sparkvoten.
Den
araerikanska betalningsbalansen resulterade 1972 i ett underskott på drygt 10
railjarder dollar. Detta innebar en markant förbättring järafört raed 1971, då
underskottet beräknat på officiell transaktionsbasis uppgick till drygt 30
miljarder. Förbättringen helt hänförlig lill kapitalbalansen berodde i
huvudsak på en kraftig rainskning i det spekulativa kapitalutflödel.
Bidragande härtiU var fraraför allt valutaöverenskoraraelsen i deceraber 1971,
den relativa ränteutvecklingen genteraot oravärlden särat den internationellt
sett gynnsararaa prisutvecklingen i Förenta staterna 1972. Underskotlen i
handels- och bytesbalanserna blev dock betydligt större 1972 än 1971. Handelsbalansens
underskott ökade från 2,7 lill 6,8 railjarder dollar, raedan
byles-balansunderskottet växte från 2,8 till 9 railjarder. Devalveringen av dollarn
i slutet av 1971 gav sålunda i detta avseende inte avsett resultat redan del
första året. En anledning till delta kan ha varit att tendensen till fortsatt
försvagning av den araerikanska bytesbalansen vid oförändrade kurser varit
starkare än raan tidigare räknat raed. Varu- och tjäns-tesaldonas utveckling
1972 präglades härtill i hög grad av den av växelkursförändringen föranledda
försäraringen av bytesförhållandet samt den kvarstående skiUnaden i
konjunklurfasning raeUan å ena sidan
Prop. 1973:125 36
Förenta staterna och å andra sidan Västeuropa och Japan.
Utvecklingen av de raånadsvisa handdssaldona under loppet av 1972 pekade dock
mot att de eftersträvade volyraeffektema av devalveringen successivt tilltog.
[ början
av januari 1973 raeddelade den araerikanska regeringen en övergång till
"fas 3" i inflationsbekänipningsprograraraet. Detta innebar en
avsevärd lättnad av de kontroller sora gällde under den andra fasen av
programmet i den raeningen att inga pris- och löneökningar i princip kräver
godkännande innan de genoraförs. De allraänna riktlinjerna för hur slora
ökningarna får vara kvarstår dock oförändrade saratidigt sora pris- och
koslnadsövervakningen fortsätter. Prisökningarna i slutet av 1972 och början av
1973 var särskUl vad gäller partipriserna kraftigt stigande. Till största
delen berodde detta på en raycket ogynnsam prisutveckling för
jordbruksprodukter, vilket föranledde de amerikanska myndigheterna all vidta en
rad åtgärder för att få en därapning lUl stånd. Med tanke pä att de flesta av
åtgärderna kan väntas ge eftersträvat resultat först på något längre sikt
förefaller dock utsikterna till en snar därapning av
livsraedelsprisslegringarna raindre goda, under förutsättning all
vinstmarginalerna i producentleden inte saratidigt beskärs kraftigt.
Den araerikanska regeringens syn på den ekonoraiska
utvecklingen 1973 presenterades i saraband med budgetens fraraläggande i
januari 1973. Därvid förutsågs en ökning av den totala produktionsvolyraen raed
6,5 ä 7 %. Prisökningstakten, mätt som bruttonationalproduktens prisdeflator,
skulle begränsas lill ca 3 % 1973. Denna prisökningstakt /ore förenUg med en
eftersträvad dämpning av konsumentprisstegring-arna till högst 2,5 % vid
utgången av året. Sysselsättningsökningen förutsägs översliga arbetskraftens
tillväxt, vilket beräknades innebära en sänkning av arbetslöshetstalet från 5
till 4,5 % under loppet av 1973.
Samtliga
inheraska efterfrågekoraponenter utora bosladsinvesleringarna och de federala
utgifterna väntas uppvisa en fortsatt stark tillväxt 1973. Den privata
konsurationsefterfrågan förutses sålunda öka raed drygt 6 % raed den
kraftigaste expansionen första halvåret. Liksora 1972 väntas de privata fasta
investeringarna öka raed ca 10 %. Denna oförändrade tillväxt från 1972 innebär
dock en väsentlig förskjutning i dess inriktning mellan olika
användningsoraråden. Medan bostadsbyggande sålunda väntas rainska något i
volyra, förutses ett raarkant uppsving ske för industriinvesteringarna. Dessa
beräknas öka raed 8 ä 10 % i volyra 1973. En sådan expansiv utveckling för
industrins investeringar bestyrks av investeringsenkäter vid ingången av året
och frarastår även sora rimlig mot bakgrund av de uppskattningar sora gjorts av
kapaci-tetsutnyltjandegraden i industrin 1973. HärlUl koraraer en raycket gynnsara
vinstutveckling 1972 och 1973. Mol bakgrund av lagerinveslering-
Bil. 1
Reviderad nationalbudget för år 1973 37
arnas relativt blygsararaa orafattning 1972 i relation
till produktions-och leveransutveckling särat lagerstockar, förutses ett
kraftigt uppsving i lagercykeln 1973.
Den
externa balansen uttryckt i fasta priser kan väntas uppvisa en klar förbättring
1973. Iraportefterfrägans tillväxt förutses sålunda inle bli fullt så stor sora
1972, raedan däremot exportlillväxlen torde öka påtagligt.
Efterfrågeutvecklingen i avnäraarländerna liksora den gynnsararaa pris- och
kostnadsutvecklingen i Förenta staterna bör sålunda tillsararaans raed
volyraeffektema av de båda dollardevalveringarna deceraber 1971 och februari
1973 raedföra ell raarkant uppsving i exportens volyratUlväxl. Den
rainskning av underskottet för det externa varu- och tjänsleutbytet med 2,5
miljarder dollar 1973 sora förutses i den araerikanska budgeten torde dock
efler den senaste devalveringen bli avsevärt raindre eller kanske helt utebli.
Då den oraedelbara effekten av växelkursförändringen för Förenta staternas del
är en ytterligare försäraring av bytesförhållandet, kan således handels- och
bytesbalansen i löpande priser i dt inledande skede försäraras av just detta
skäl. Vilket totalresultatet för 1973 slutiigen blir är i detla skede raycket
svårt av kvantifiera.
Från av
regeringen frislående konjunkturinstitut har fraraförts tvivel på att
prisstegringarna 1973 kan begränsas i den orafattning som regeringen väntar.
Härvid har pekats på den ogynnsamraa utvecklingen av särskilt parlipriserna i
slutet av 1972 och början av 1973, Uksora den oväntal tidiga övergängen till
"fas 3" i inflalionsbekärapningsprograra-raet. Vidare har
frarahållits det faktura alt ekonomin under loppet av 1973 successivt närmar
sig fullt kapacitetsutnyttjande, vUket i sig i varje fall inle talar för en
dämpning av prisstegringslakten. Dessa tvivel förefaller onekligen välgrundade.
Även ora prisökningama i Förenta staterna 1973 skulle bli 1/2 å 1 procentenhet
större än vad som officiellt anlagils, framsiår pris- och kostnadsutvecklingen
i den araerikanska ekonorain sora uloraordenlligt gynnsara vid en
internationell järaförelse.
Vad gäller
prognosen för den reala utvecklingen i ekonorain 1973, lorde det däreraot inle
finnas anledning att på några raer väsentliga punkter justera den officiella
prognosen. Även ora den ekonoraiska politiken redan från ingången av 1973
givils en raera restriktiv inriktning, saratidigt sora den privata
konsurationens tillväxt kan fömtses rainska efler hand, frarastär inte riskerna
för en utpräglad därapning av tillväxten redan 1973 sora särskilt stora.
Företagens investeringar såväl de fasta som lagerinvesteringarna samt de
ddslalUga och kommunala myndigheternas utgifter förutses nämligen utöva ett
betydande expansivt inflytande pä ekonorain även andra halvåret. Härtill kommer
att den externa balansen med successivt tilllagande styrka såväl 1973
Prop.
1973:125 38
som 1974 kan väntas påverka totalproduktionens tillväxt i
klart uppdragande riktning.
Storbritannien
Den ekonomiska utvecklingen i Storbritannien 1972
kännetecknades generellt sett av en mycket expansiv inherask efterfrågetillväxt
särskilt för den privata konsurationens del. Saratidigt återkora eraellertid
betydande problera vad gäller pris- och kostnadsutvecklingen särat på
valulaorarådel, vilket fick till följd alt pundkursen släpptes alt flyta i juni
och pris- och lönestopp infördes i noveraber. Trots den kraftiga tillväxten i den
inhemska efterfrågan 1972 ökade totalproduktionen av olika skäl bl. a.
omfattande strejker betydligt svagare, eUer raed ca 3,5 %.
Konjunkturförloppet 1972 gick dock i klart gynnsara riktning, vilket bl. a.
kora lill uttryck i en markant sänkning av arbetslösheten från den rekordhöga
nivån som noterades i början av året.
Den tydligt expansiva inriktning sora gavs den ekonoraiska
politiken hösten 1970 har fortsalt med oförrainskad styrka även 1972. Budgeten
våren 1972 syftade till en ökning av totalproduktionens tillväxt raed
ytterligare ca 2 procentenheter lill ca 5 % i årstakt den fraraförliggan-de
18-raånadersperioden. Tanken synes härvid i huvudsak ha varit all ge den
privata konsuralionen en kraftig stiraulans för att indirekt er-hälla en ökad investeringsefterfrågan.
Siraulansålgärderna fick därför forraen av mycket betydande skallsänkningar för
fysiska personer, motsvarande 2,5 % av hushållens disponibla inkomster.
Däremot skulle inte de offentliga utgiftema tillåtas stiga på grund av regeringens
tidigare utfästelser. Den offentiiga sektorns stimulativa inverkan på ekonorain
såsom detta kommer till uttryck genom köp av varor och tjänster var sålunda
betydligt mindre 1972 än 1971. Penningpolitiken har varit starkt expansiv 1972.
Även om räntesatserna av främst betalningsbalansskäl höjts kraftigt efler
halvårsskiftet, torde några finansiella hinder inle ha förelegat för en
avsevärt större ökning av investeringsvolymen än vad sora blev fallet 1972.
Sell från efterfrågesidan har den privata konsurationen
varit den raest expansiva faktorn 1972. Förutom av den ovan beskrivna
stimulansen genora skattesänkningarna påverkades konsurationsefterfrågan av
betydande löneökningar. Det kan exerapelvis näranas att i de avtal sora slöts
Iredje kvartalet 1972 dvs:, före pris- och lönestoppets införande var
ökningen i lönerna för arbetare drygt 20 % uttryckt i årstakt. Trots fortsatt
tämligen stora prisökningar och en uppgång raed drygt 1 procentenhet i
hushållens sparkvot, växte den privata konsurationen raed 6,8 % i fasta priser
1972. Detta innebar att den absoluta ökningen av konsurationen t. o. ra. blev
större än tiUskotlet i den inheraska totalproduktionen.
Betydligt svagare utvecklades investeringarna 1972. I
första hand sora
Bil. 1 Reviderad nationalbudget för år 1973 39
en följd av ett uppsving i bostadsbyggandet och handelns
investeringar kunde man visserligen registrera en viss ökning i de fasta
investeringarna 1972, raen denna stannade vid ca 0,5 % i volymtermer. Genora
att den slora ökningen i konsumtionen i betydande grad riktade sig mot
importerade varor och dessutora exporten i det närmaste stagnerade, blev
kapacitelsutnyttjandegraden i industrin kvar på en låg nivå.
Industriproduktionen ökade med ca 2,5 %, vUket torde ha varit klart långsararaare
än den tekniska kapacitetens tillväxt. Del är under sådana förhållanden inle
särskilt förvånande alt industrins investeringar minskade kraftigt andra året i
följd. Nedgången 1972 blev ca 10 %, eller någol kraftigare än 1971. Inte heller
för lagerinvesteringarna innebar 1972 någon klar förbättring. En viss del av
ökningen i den inheraska efterfrågan synes sålunda ha raötts raed en direkt
neddragning av färdigvarulagren. Denna tendens förefaller alt ha varit än mer
utpräglad för insalsvarorna. Trots alt lagren sålunda minskade 1972, synes de
nedåtgående lagerrördserna bromsals upp under året, varför
lager-investeringarnas utveckling likväl fick en uppdragande inverkan på efterfrågetillväxten
i ekonomin.
En avsevärd del av uppgången i resursförbrukningen för
inhemska ändamål i den brittiska ekonomin 1972 kunde realiseras endast genora
en kraftig nettoimport. Försämringen i den reala externa balansen dvs.
skillnaden mellan exporten och importen av varor och tjänster räknad i fasta
priser uppgick sålunda till 2 % av bruttonationalprodukten. Den inheraska
efterfrågeexpansionen för i synnerhet varaktiga konsumtionsvaror, säsora
personbilar, satte tydliga spår i importen, vilken ökade med inemot 9 % i
volym 1972. Samtidigt stagnerade exporten. Handelsbalansens saldo kora
härigenora att försäraras med 1 100 milj. pund lill ett underskott ora ca 700
milj. En ungefär lika stor försämring inträffade för bytesbalanssaldot, vilket
dock genom det slora överskottet i ijänstebalansen blev endast svagt negativt
1972.
I den preliminära nationalbudgeten för 1973 uiiderslröks
den slora osäkerhet som var förknippad raed en prognos för den ekonoraiska utvecklingen
i Storbritannien 1973. Även ora läget klarnat i vissa hänseenden de första
månadema 1973 kvarstår dock fortfarande flera osäkerhetsraoraent. Kursen för
den brittiska valutan, vilken släpptes alt flyta i juni 1972, är sålunda ännu
inle fixerad. 1 januari 1973 framlades ett förslag från den brittiska
regeringen beträffande fortsättningen av det s. k.
inflationsbekärapningsprograraraet, vilket inleddes med pris- och lönestoppet i
november 1972. Den första fasen i programrad "frys-ningsperioden"
skulle i enlighet med det fraralagda förslaget utlöpa för lönernas del vid
utgången av mars och för prisernas del i slutet av april 1973. Den andra fasen,
vUken för övrigt synes ha mycket geraensaral raed raotsvarande fas i det
araerikanska inflationsbekärapnings-progrararael, förutses gälla frara till
hösten 1973, då raan från brittisk
Prop.
1973:125 40
sida efter araerikansk förebild torde syfta till en
ytterligare nedtrappning av pris- och lönekontrollerna. Mottagandet av
regeringens åtgärder har frän i första hand löntagarhåll varit synnerligen
kritiskt, vUket hittills medfört en del täraligen orafattande strejker. Det
synes i nuvarande läge vara svårt att uppskatta vare sig strejkernas effekter
på produktionen eUer deras eventuella konsekvenser för den fortsatta utforraningen
av pris- och lönekontrollen under "fas II", vilken sederraera trädde
i kraft vid ingången av april. Sararaanfattningsvis torde sålunda kunna sägas
alt betydande osäkerhetsraoraent kvarstår vad gäller utvecklingen såväl på
pris- och koslnadsorarådet sora för den externa balansen 1973.
Även om konjunkturbUden i Storbritannien fortfarande är
förhållandevis splittrad, förefaller den dock totalt sett ha klarnat något
under loppet av vinterhalvåret 1972/1973. Det tydligaste uttrycket för förbättringen
av konjunkturlägel är utvecklingen på arbetsmarknaden. Arbetslösheten har
sålunda sjunkit mycket kraftigt i synnerhet sedan hösten 1972 samtidigt som
antalet lediga platser stigit markant. Även statistik över verkstadsindustrins
order- och försäljningsutveckling bestyrker denna förbättrade bild. Från
augusti till november 1972 ökade sålunda såväl orderingåingen sora leveranserna
raed 6 å 7 %. Orderstocken steg med 2,5 %. Större delen av uppgången härrörde
från exportraarknaderna, raen även på den inheraska raarknaden noterades en
förbättring. Vidare visade statistik över detaljhanddsorasätl-ning och
bilregistreringar att den privata konsuralionen var fortsatt expansiv.
Den i raars 1973 framlagda budgeten för budgetåret 1973/74
(april mars) innehöll till skUlnad från de två närraast föregående budgeterna
inga ytterligare konjunkturpoliliska stiraulansåtgärder. De två viktigaste
målen för den ekonoraiska politiken 1973 anges vara en 5-procenlig
produktionstillväxt och fortsatt karap raot inflationen. Även ora staten genora
denna budget inle väsentligt förändrar vare sig sin egen direkta inverkan på
ekonorain eller fcrutsältningarna för ekonomin i övrigt, innebär inle delta alt
budgeten är konjunkturpolitiskt neutral. Då bl. a. de skatteraässiga fördelarna
för investeringarna kvarstår, synes den i stället ha en fortsatt expansiv prägel.
Härtill koraraer alt den offentiiga sektorns efterfrågan efter varor och
tjänster genora redan tidigare fattade beslut kan förutses öka betydligt
snabbare 1973 än 1972.
Trots de ovan näranda osäkerhetsfaktorerna, torde raot
denna allraänna bakgrund den ekonoraiska utvecklingen i Storbritannien 1973
i likhet raed i flertalet andra OECD-länder bli raer expansiv än 1972. Den
inheraska efterfrågan förutses sålunda genora ett uppsving i
lagerinvesteringama uppvisa en ökad tUlväxt. För den slutiiga inhemska
efterfrågans del dvs. bortsett från lagerinvesleringar beräknas tillväxten
fortgå med ungefär oförändrad styrka 1973. Därvid förutses
Bil. 1 Reviderad
nationalbudget för år 1973 41
emellertid
en viss förändring ske i de olika eflerfrågekomponenlernas inbördes
expansionstakt, genom all den privata konsumtionen kan väntas bli raindre
expansiv än 1972 saratidigt sora en ålerhäratning torde inträffa för de fasta
investeringarna. Visserligen är som framgått ovan osäkerheten stor vad
gäller pris- och löneutvecklingen 1973, men del finns under alla förhållanden
anledning förmoda alt hushållens reala disponibla inkoraster koraraer all öka
väsentiigt långsararaare än
1972. Med
tanke på den höga nivån för sparkvoten 1972 lorde dock
den privata konsumtionens tUlväxl inle sjunka fullt lika raycket. Under
sådana förutsättningar väntas den privata konsuralionen öka raed 3,5 a
4 % 1973. De fasta investeringama kan förutses öka med 5 å 7 % jäm
fört med 0,5 % 1972. Industriinvesteringarna förutses öka raarkant efter
de två senaste årens kraftiga rainskningar. Investeringsenkäter i början
av 1973 lyder på att förelagen är raycket optiraistiska härvidlag. 1/3 av
de fasta investeringarna utgörs av offentliga investeringar. Dessa har
beräknats komraa att öka inemot 11 % 1973, att jämföra med en en
procentig uppgång 1972.
På
den externa sidan finns det för 1973 skäl all räkna med en betydligt mindre
ogynnsam utveckling än 1972. Visserligen kan importen på grund av i första hand
det väntade omslaget i lagercykeln förutses uppvisa en fortsatt snabb
tillväxt, men samtidigt torde exporten öka kraftigt efter stagnationen 1972.
Utsikterna för en stark efterfrågetillväxt på exportmarknaderna 1973 är sålunda
goda samtidigt som vissa volyraeffekter av den effektiva punddevalveringen kan
koraraa alt göra sig gällande raed successivt tilltagande styrka. Totalt sett
kan dock en viss ytterligare försvagning av den reala externa balansen beräknas
ske
1973. Tillsararaans
med den av i första hand av växelkursförändringen
föranledda försämringen av bytesförhållandet torde detta medföra all
bytesbalansen 1973 resulterar i ett underskott ora 800 å 1 000 milj.
pund.
Sammanfattningsvis
skulle den ovan antagna utvecklingen för utrikeshandeln och den inhemska
efterfrågan innebära all totalproduktionens tillväxt 1973 blir 4 å 5 %. Även om
arbetslösheten härvid sannolikt kan väntas forlsälla alt rainska under loppet
av 1973, torde den raed de reserver av teknisk kapacitet som f. n. föreligger i
den brittiska ekonomin ändå vid utgången av året ligger på en alltjämt
förhållandevis hög nivå.
Västtyskland
Den
västtyska ekonomin kännetecknades de tre första kvartalen 1972 av en
förhållandevis svag återhämtning efter den period av långsara
produktionstillväxt sora inleddes hösten 1970. Visserligen inträffade en snabb
upphämtning i produktion och sysselsättning första kvartalet 1972, sedan den
omfattande konflikten i den västtyska metallindustrin
Prop. 1973:125 42
i november och december 1971 lösts, men under
sommarhalvåret var konjunkturutvecklingen ånyo täraligen därapad. Fjärde
kvartalet avlöstes denna utveckling av ett kraftigt uppsving, sora i huvudsak
härrörde från en förstärkt exportefterfrågan. Den inheraska efterfrågan
däreraot utvecklades svagt hela året. I genorasnitt före 1972 uppgick
totalproduktionens tillväxt lill inte fullt 3 %, eller ungefär oförändrat
järafört raed 1971.
Även ora
antalet lediga platser också 1972 väsentligt överstigit antalet arbetslösa
kvoten raellan dessa tal uppgick till ungefär 1,5 har läget på arbetsraarknaden
1972 generellt sett varit betydligt raindre ansträngt än 1970 och 1971. Mol
slutet av året skedde dock en raärkbar åtstraraning av arbetsmarknadslägel,
vUket tog sig uttryck i såväl en ökning av antalet lediga platser som en
minskning av antalet arbetslösa. De förra, exerapelvis, ökade raed ca 15 %
under loppet av 1972 och antalet "gästarbetare" nådde vid utgången av
året den dittills högsta nivån 2,4 railj. Den ökade efterfrågan på
arbetsraarknaden kora även till uttryck i en tilltagande löneglidning speciellt
raot slutet av 1972. Trots alt tarifflöneökningama successivt avtagit något
under året, inträffade sålunda en klar uppgång i tiraförtjänstökningarna från
andra kvartalet 1972.
De allt större löneökningarna kan även ha påverkals av ökade
inflationsförväntningar i ekonorain. Prisstegringarna i Västtyskland har under
de senaste åren varit anraärkningsvärt slora järafört raed tidigare år. Medan
konsuraentpriserna under 60-talet steg raed i genorasnitt 2,5 % per år, blev
ökningen 5,2 % 1971 och 5,7 %> 1972. Inom andra användningsoraråden än
konsumtionen skedde däreraot en klar dämpning av prisstegringarna från 1971
till 1972, och en särskilt prisäterhållande effekt erhölls genora
uppskrivningen av D-marken 1971. Priserna för varu- och Ijänsteimporten
rainskade näraligen med ca 2 % mellan genomsnittsvärdena 1971 och 1972
samtidigt som exporlprisslegringen uttryckt i inherask valuta begränsades till
1 %. De prisäterhållande effekterna av en revalvering är eraellertid av
engångsnatur och under loppet av 1972 har ulrikeshanddspriserna efter hand
visat en stigande tendens sora en följd av den ökade aktiviteten såväl inom
landet som på avsättningsmarknaderna för exporten. Bruttonationalproduktens
prisdeflator ökade 1972 raed 6,1 % eller 1,5 procentenheter raindre än 1971.
Från 1971
till 1972 inträffade en raarkant därapning av den slutliga inheraska
efterfrågans tillväxt. Mest fraraträdande var denna nedgång på
investeringssidan, raen även den privata konsurationsefterfrågans tillväxt
sjönk klart. 1 volyra ökade den privata konsumtionen 1972 sålunda med 3,5 %
alt jämföra raed 5,5 % 1971. Trots återbetalningarna vid halvårsskiftet 1972 av
den extraskatt som upptogs under högkonjunkturen 19691970 samt
utbetalningarna i noveraber 1972 av de relro-
Bil. 1
Reviderad nationalbudget för år 1973 43
aktiva pensionshöjningarna uppvisade konsurationen
påtagliga stagna-lionslendenser andra halvåret.
De fasta investeringarna ökade 1972 raed 1,9 % i fasta
priser järafört raed 4,5 % 1971. Nedgången i tillväxten berodde nästan helt på
en slagnation i raaskininvesleringarna, raedan byggnadsinvesteringarna totalt
sett ökade i ungefär samraa takt sora 1971 eller raed ineraot 4 %. I likhet
raed 1971 har byggnadssektorn arbetat nära kapaciletstakel och bostadsinvesteringama
ökade 1972 raed ca 13 %. Även ora raaskininvesleringarna sålunda för helåret
1972 legat på ungefär samma nivå sora 1971, har trenden under loppet av året
varit uppåtriklad. I synnerhet sista kvartalet 1972 uppvisade
maskininvesteringarna en expansiv bild. Även lagerinvesteringarna har
utvecklats i en alltmer gynnsam riktning under loppet av året och var för
helåret 1972 av betydligt större omfattning än året innan. Detta innebar en
raarkant orasvängning från 1971, då en kraftig nedgång i lagerinvesteringama
inträffade.
Överskottet i den västtyska varu- och tjänstebalansen
ökade 1972 med drygt 3 railjarder DM till 13,3 railjarder DM. Ökningen från
1971 förklaras till största delen av en terras-of-lrade-förbätlring på ineraot
3 procentenheter, vilken i sin tur frärast berodde på D-raarkens revalvering i
december 1971. Några mera betydande volymeffekler av valuta-justeringen
framträder däremot inle från siffrorna över utrikeshandelns utveckling i fasta
priser. Importen ökade sålunda 1972 ett par procentenheter långsararaare än
1971, eller raed 9,5 %, raedan exportlillväxlen steg raed drygt 1 procentenhet
till 8,5 %.
Sora framgått ovan tyder flera tecken på att
konjunkturläget i Västtyskland undergått en markant förbättring under loppet
av andra halvåret 1972. Denna utveckling har fortsatt de första månaderna
1973, vilket bekräftats av statistik över bl. a. arbetsmarknadsläget och industrins
ordersituation. Från februari 1972 till februari 1973 rainskade sålunda antalet
arbetslösa med 6 % saratidigt sora antalet lediga platser ökade med inemot 15
%. Orderingången lill industrin ökade under 5-raånadersperioden t. o. ra.
februari 1973 raed 15 % järafört raed motsvarande period ett är tidigare.
Särskilt kraftigt ökade orderingången frän utlandet, eller ca 33 %, och bland
de olika industrinbranscherna uppvisade investeringsvaruinduslrin den mest
expansiva utvecklingen. Enligt en barometerundersökning bedörade i januari 1973
netto 13 % av industriföretagen i investeringsvambianschen orderslockarna sora
för sraå att jämföra med netto 33 % ett år tidigare.
I samband med budgetförslagets framläggande i februari
1973 presenterade den västtyska regeringen en prognos för den ekonoraiska utvecklingen
del framförliggande året. Brullonalionalproduklen väntades öka med 4 å 5 %; en
tillväxt sora enligt regeringen var ägnad att hålla sysselsättningen på en hög
nivå, att minska överskottet i den externa balansen samt att öka möjligheterna
till en lugnare prisutveckling. Vad
Prop.
1973:125 44
gäUer utvecklingen av de olika efterfrägekomponenterna
1973 förutsägs den privata konsumtionen växa i ungefär samraa takt sora 1972,
raedan bostadsbyggandet väntades stagiiera på en hög nivå. En betydligt raer
expansiv utveckling förutsågs däreraot för övriga privata investeringar och i
synnerhet för lagerinveste):ingarna.
Budgetförslaget för 1973 innebär en ökning av utgifterna
med 9,7 % över vad som preliminärt beräknats bli utfallet för 1972. Denna
åter-hållsararaa utgiftspolitik ligger väl i linje raed EG:s rekoraraendationer
från hösten 1972 om en därapning av ulgiftsexpansionen tUl bruttonationalproduktens
noraineUa ökningstakt. Saratidigt aviserades ett antal konjunktur- och
finanspolitiska åtgärder av vilka kan näranas en kredit-åtstramning syftande
till en markant reducering av penningmängdens tillväxt liksora strävanden raot
en internationell koordinering av räntepolitiken, upptagande av ett
stabiliseringslån ora 4 railjarder DM, införande vid halvårsskiftet 1973 av en
extraskatt för höginkomsttagare och förelag saml slutligen en höjning av
drivraedelskatten. Totalt sett kan den ekonoraiska politiken väntas utöva ell
klart därapande inflytande på ekonorain 1973. Framför allt torde detla
framkoraraa genora den kraftiga sänkningen av den offentliga sektorns tillväxt,
raen även genora en successiv åtstraraning av pemiingspoliliken. Mot bakgrund
av den kraftiga likvidilelspåspädningen i ekonorain i saraband raed valutakrisen
i februari 1973 frarastär eraellertid de åtgärder sora tagit sikte på
likviditelsulvecklingen som förhållandevis begränsade. Det är därför oklart
huruvida skattehöjningarna, eller ens slabiliseringslånet, koraraer att få
någon raera påtaglig kontraktiv effekt på ekonorain 1973.
Mol denna allraänna bakgrund finns det skäl att anta att
konjunktur-förloppet i Västtyskland under 1973 komraer att präglas av en
successiv ökning av tillväxten med investeringarna som den mest expansiva efterfrågekomponenten.
Den gynnsamraa orderulvecklingen vinterhalvåret 1972/1973 liksom den
förhåUandevis höga kapaciletsutnytljandegraden vid ingången till 1973
motiverai" sannolikt en uppjustering av de ännu i noveraber 1972 täraligen
lågt liggande investeringsplanerna i industrin för 1973. Utvecklingen av
raaskin- och ulmslningsinvesleringarna 1973 och 1974 lorde av planerna att
döraa eraellertid bli avsevärt raindre expansiv än under högkonjunkturen
19681969, då dessa ökade med 10 resp. 23 % i fasta priser. TUlsammans raed en
slagnation i bostadsbyggandet särat en viss uppgång jämfört raed 1972 i
tillväxten för övriga byggnadsinvesteringar innebär detla alt de saralade fasta
investeringarna 1973 kan förutses öka raed 5 ä 6 %, dvs. betydligt snabbare än
1972. Med ett påtagligt uppsving i lagercykeln och en fortsalt privat
konsura-lionslUlväxl ora 3,5 å 4 % skulle detta raedföra en raarkant ökning av
den totala inhemska efterfrågan.
På den externa sidan kan vad exporten beträffar den
ökande aktiviteten i avnäraariänderna 1973 förutses utöva det största inflytan-
Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1973 45
det. Visserligen skedde i februari 1973 en uppskrivning av
D-raarken med i genomsnitt ca 5 %, men detta lorde inle redan första året få någon
mer avgörande betydelse för den volyramässiga exportutvecklingen. I stället
talar tidigare erfarenheter för alt den externa balansen i ett inledande skede
främst komraer att påverkas genora den omedelbara förbättringen i
bytesförhållandet. Detla hindrar emellertid inle att volyraeffektema på
utrikeshandeln av växdkursjusteringama i deceraber 1971 torde koraraa alt bli
avsevärt raer uttalade 1973 än 1972, och att västtyska produkter härigenom
trots en förhållandevis expansiv exportutveckling kan väntas förlora
marknadsandelar 1973. För iraportens del torde såväl det väntade uppsvinget i
den inheraska ekonorain 1973 som effekterna av de senaste årens
växelkursförändringar innebära en åtrainstone lika expansiv utveckling sora
1972.
Sararaanfattningsvis
skulle detta betyda att totalproduktionen i den västtyska ekonorain 1973 kan
väntas öka raed ca 5 % saratidigt sora en eftersträvad sänkning av
arbetslösheten inträffar. Huruvida raålen ora en raer balanserad utveckling av
prisstegringarna och utrikeshandeln kan uppnås frarastår däreraot sora raer
osäkert. Den i delta avsnitt skisserade bilden över konjunkturutvecklingen i
Västtyskland 1973 tyder snarast på alt någon markerad dämpning av
prisstegringama inle skulle vara att vänta före utgången av 1973 samtidigt som
den gynnsamraa expoiikonjunkluren kan raedföra en viss ytterligare ökning av
bylesbalansöverskollet 1973.
Frankrike
I likhet med de närmast föregående åren karakteriserades
den franska ekonomin 1972 av snabb och jämn expansion. Totalproduktionens
tUlväxt uppgick i volyraterraer tUl 5,5 %. Delvis till följd av
ekonoraisk-politiska stimulansåtgärder förstärktes den inhemska
efterfrågetillväxten under loppet av 1972, vilket tillsammans raed en mycket
gynnsam exportutveckling kora att raedföra en successiv förbättring av
konjunktursituationen. Detta avspeglade sig bl. a. i en stabilisering av läget
på arbetsmarknaden. Även ora arbetslösheten tenderade att dröja kvar på i;n hög
nivå, kunde sålunda registreras en påtaglig ökning av antalet lediga platser.
Den privata konsurationen utvecklades fortsatt expansivt
1972. Dess tiUväxt på 5,6 % raotsvarande ungefär de disponibla inkomsternas
reala ökningstakt, vilket innebar alt hushållens sparkvot stannade på en hög
nivå. Även de fasta investeringarnas utveckling spelade en viktig roll för den
inhemska efterfrågans snabba tillväxt. Den offentliga sektorns investeringar, liksom
bostadsbyggandet, ökade betydligt kraftigare än 1971, medan nedgången i
tillväxten för investeringarna i de privata företagen blev raindre raarkerad än
väntat. Härigenora kunde en uppgång noteras i de fasta investeringarnas
ökningstakt 1972 raed 1,5 pro-
Prop.
1973:125 46
centenheter till drygt 6,5 %. Även lagerinvesteringama
utvecklades expansivt 1972 och bidrog lill skillnad från 1971 lill en höjning
av den inheraska efterfrågetillväxten.
Sora fraragått inledningsvis utgjorde den gynnsararaa exportutvecklingen
en väsentlig faktor för alt hålla aktiviteten i ekonorain på en hög nivå 1972.
Beroende frärast på fortsalt stor konkurrenskraft för franska produkter och god
tUlgång på produktionskapacitet i industrin noterades i likhet raed de närraast
föregående åren betydande andels-vinster på exportraarknaderna. Saratidigt
ökade efterfrågetUlväxlen på avsätlningsraarknaderna. Exportökningen uppgick
sålunda 1972 till 12,5 % i volyra, vUket är drygt 4 procentenheter raer än
1971. Även importen uppvisade en hög tillväxttakt 12,5 % i volym vilket
raed tanke på den expansiva inhemska efterfrågeutvecklingen emellertid inle är
särskilt förvånande. För handdsbalanssaldot innebar denna utveckling en
ytterligare förstärkning av del kraftiga överskott som registrerades 1971.
Bytesbalansen förbättrades i ungefär samraa grad och uppvisade 1972 ett
överskoll raotsvarande ca 750 railj. dollar.
Liksora i raånga andra västeuropeiska länder visade priser
och kostnader en tilltagande ökningslakt under loppet av 1972. Konsuraentpriserna,
exerapelvis, steg över löpande 12-raånadersperioder raed ungefär 7 % raot
slutet av året. Med anledning av denna oroande utveckling beslöt de franska
rayndigheterna i deceraber 1972 alt genoraföra ett omfattande
anliinflalionsprogram raed verkan från ingången av 1973. Huvudpunkterna i
prograraraet var en sänkning av raervärdeskal-lens norraalsals från 23 lill 20
% och på livsraedel från 7,5 till 7 %. Första halvåret 1973 är vidare skatten
på bl. a. nötkött suspenderad. Statens inkomstbortfall vilket för 1973
beräknas uppgå till ca 7 mUjarder franc har föranlett en särskUd upplåning av
ungefär samraa orafattning. Detta sker genom ett 15-årigt statslån, som
innefattar en devalveringsgaranti genora att det är relaterat till den gemensarama
europeiska räkneenheten för valutor.
I början av 1973 var trenden i efterfrågetillväxten
uppåtriktad såväl inora landet sora på exportraarknaderna. Detta fraragick bl.
a. av den franska centralbankens konjunklurbaromeler i januari 1973. FuUt ka-paciletsulnytljande
rapporterades från ell ökat antal förelag. Även inom investeringsvaruinduslrin
sorn dittills noterat den svagaste utvecklingen hade situationen
förbättrats påtagligt. En raotsvarande undersökning företagen av den franska
arbetsgivareföreningen avslöjade all ökningen i orderingången visserUgen varit
störst under hösten 1972, raen att ordertUlströmningen fortfarande i början av
1973 totalt sett låg på en hög nivå. Särskilt från exportraarknaderna fortsatte
ökningen. Sora trängsta sektor har vid baroraetemndersökningarna nästan genomgående
angivits maskinkapacitel och yrkesutbildad arbetskraft.
Mol bakgrund av den senaste konjunktumtvecklingen torde
det inte
Bil. 1 Reviderad nationalbudget för år 1973 47
finnas anledning att på några mer väsentiiga punkter
revidera den prognos för ekonomins utveckling 1973 sora fraralades av den
franska regeringen i saraband raed budgetförslaget hösten 1972. Totalproduktionens
tillväxt kan sålunda förutses uppgå till ineraot 6 % 1973, järasides raed att
arbetslösheten successivt nedbringas. Under sådana förutsättningar lorde till
skillnad från 1971 inga särskilda stiraulansåtgärder krävas, utan risk skulle
snarare föreligga för att åtrainstone inora vissa sektorer ett alltför
starkt tryck uppkommer på produktionsresurserna.
En sådan senare utveckling ligger avgjort inte i linje med
de franska myndigheternas strävanden raot raindre pris- och kostnadsökningar i
ekonomin. En osäker faktor i denna bild är effekterna på den totala efterfrågan
av det ovan berörda antiinflationsprograraraet. Den åtstramning av
kreditpolitiken sora ingår sora en del i pragrararaet har av den franska
regeringen antagils kompensera den ökning i den privata
konsurationsefterfrågan, vilken kan förmodas bli den oraedelbara effekten av
mervärdeskallesänkningen. Det kan ifrågasättas ora en så starkt återhållande
effekt verkligen kan uppnås. I varje fall torde det inte kunna uteslutas att
nettoeffekten på efterfrågan blir expansiv. Även ora tillväxtraålet har en
jämförelsevis hög prioritet i den franska ekonomin är det därför inte
osannolikt att restrLktiva åtgärder måste tUlgripas ora raålsättningama på
pris- och koslnadsorarådet skall kunna uppfyllas 1973.
Italien
Den italienska ekonomin präglades ännu 1972 av den
recession som inleddes Lvå år tidigare. Visserligen visade
produktionsutvecklingen tydliga tecken lill en återhämtning mol slutet av
1971, men den gynnsararaa trenden bröts första halvåret 1972. Från
halvårsskiftet 1972 verkade åter en viss uppgång i den inhemska efterfrågan
göra sig gällande samtidigt som expansionen i exportefterfrägan fortsatte raed
tilltagande styrka. De avtalsförhandlingar för drygt hälfien av Italiens
industriarbetare som inleddes i oktober 1972 medförde i likhet med de närmast
föregående 1969 omfattande strejker över hela arbetsraarknaden. Följden blev
betydande produktionsbortfall de sista raånaderna 1972 och industriproduktionen
beräknas för helåret ha ökat raed endast 2,4%. Totalproduktionens tillväxt i
ekonorain uppgick 1972 till ca J %.
Den ekonoraiska politiken har generellt sett varit
fortsatt expansiv 1972. Politikens expansiva inriktning underlättades av en
gynnsara utveckling av den externa balansen och en likaledes gynnsara kostnadsutveckling
i exportsektorn. Medan penningpolitiken varit lätt ända från utgången av 1970,
beräknas budgetpolitiken börjat utöva ett expansivt inflytande först från
halvårsskiftet 1971. Denna inriktning av finans-
Prop. 1973:125 48
politiken
förstärktes våren och soraraaren 1972 genora i första hand skattelättnader för
investeringama och höjningar av pensionerna.
Sett
från den inheraska efterfrågesidan har i likhet raed 1970 och 1971 de statsägda
förelagens investeringar ökats kraftigt. Dessa investeringar svarar för drygt
20 % av den totala investeringsvolyraen i Italien och har under de tre åren t.
o. ra. 1972 vuxit raed drygt 60 % raätl i fasta priser. Trots denna snabba
expansion kunde inte förhindras att de totala fasta investeringarna 1972
rainskade för andra året i följd. Nedgången beräknas ha varit ca 0,5 % 1972,
järafört raed en 4-procentig nedgång 1971. Däreraot noterades 1972 ett visst
uppsving i lagerinvesteringama, vilkas ökning utgjorde ca 0,5 % av bruttonationalprodukten.
Även den privata konsumtionen utvecklades förhållandevis expansivt 1972, och
dess volymtillväxt uppgick till 3,8 %, alt järaföra raed 2,6 % 1971.
Den
italienska utrikeshandeln 1972 kännetecknades av en kraftig expansion och
resulterade i en markant förbättring av handdsbalanssaldot. Exporten ökade
värderaässigt raed 15,5 %, raedan iraporlök-ningen uppgick till 13,5 %.
Saratidigt noterades en kraftig förbättring i tjänsleutbytet raed utiandet.
Bytesbalansen kora härigenora alt 1972 uppvisa ett överskott raotsvarande ca 3
railjarder dollar.
Förelagens bedöraning av
konjunkturläget i början av 1973 präglades av en viss optimisra. Visserligen
utgjorde de i stor utsträckning fortfarande olösta löneförhandlingarna inora
industrin en viktig negativ faktor, men de positiva effekterna av
mervärdeskattens införande vid årsskiflet 1972/1973 synes ha utövat det
dorainerande inflytandet vid företagens bedöraning. Oraläggningen av den
indirekta beskattningen till mervärdeskatt innebär nämligen avsevärda
skattefavörer för investeringarna jämfört med det tidigare systemet. Samtidigt
minskade företagens sociala kostnader med ungefär hälften, eller 8 tiU 10 % av
löne-suraraan. Vidare frarakora vid baroraetemndersökningar alt orderläget
undergått en påtaglig förbättring från soraraaren 1972. Vad gäller kapacitetsutnyttjandet
i industrin låg del i genorasnitt för 1972 endast något högre än under 1971, då
det lägsta värdet noterades sedan statistiska raälningar inleddes i detta
avseende. Inora konsurationsvaruindustrin hade den senaste utvecklingen gått
raot ett ökat kapacitetsutnyttjande, vilket dock motsvarats av en försämring
inom investeringsvaruinduslrin,. Mot denna bakgmnd torde möjligheter föreligga
att den utdragna slagnationen i den italienska ekonorain bryts och att den
ekonoraiska aktiviteten tilltar under loppet av 1973.
Utsikterna
för en påtaglig omsvängning av investeringsutvecklingen för såväl företagens
investeringar sora för bostadsbyggandet liksora en fortsatt expansiv
exportefterfrägan förefaller goda. Även konsurationsefterfrågan väntas förbli
förhållandevis stark, vilket tillsararaans raed en fortsatt expansiv
ekonoraisk politik raycket väl kan leda
Bil. 1 Reviderad
nationalbudget för år 1973 49
till
att det raål sora rayndighetema satt upp för totalproduktionens tillväxt 1973
- 4,5 ä 5 % kan uppfyllas.
Danmark
Den
ekonomiska utvecklingen i Danraark 1972 har präglats av en successiv ökning av
produktionstUlväxten, parallellt raed att arbetslösheten efter hand
nedbringats från den täraligen höga nivån vid årets början. Efterfrågan inora
landet har liksora 1971 kännetecknats av en svag investeringsverksarahet och
depressiva lagerrörelser, raedan exporten uppvisat en expansiv utveckling. I
genorasnitt för 1972 ökade totalproduktionen raed drygt 4,5 %, alt järaföra
raed inle fullt 4 % 1971. I likhet raed utvecklingen i de flesta andra
västeuropeiska länderna har prisstegringarna tilltagit under loppet av 1972.
Mellan genorasnitlsvärdena 1971 och 1972 noterades en uppgång i
konsuraentpris-index på 6,6 % att järaföra raed 5,9 % 19701971.
Mot
bakgrund av de slora externa betalningsunderskolt sora rått de senaste åren har
den ekonoraiska poUliken varit inriktad på att hålla tillbaka den inheraska
efterfrågans tillväxt. Strävan har sålunda varit all frigöra resurser för en
förbättring av den externa balansen i första hand genora en utbyggnad av
exportindustrin ulan att saratidigt arbetslösheten steg i landet. I vad raän
denna politik i viktiga hänseenden varit fraragångsrik 1972 är dock oklart.
Visserligen förbättrades den externa balansen påtagligt, raen detla torde tUl
stor del få tillskrivas den extra iraportavgiften sora infördes i oktober 1971
särat raöjligen även en härav oberoende fortsalt nedgång i lagerinvesteringama.
Däreraot synes kapaciletsulbyggnaden i industrin ha varit svagare än önskvärt
och industriinvesteringarna ökade endast svagt järafört raed 1971.
Den
inheraska efterfrågetillväxten har i stället burits upp av den privata
konsumtionen, sora ökade raed 3,5 % järafört raed 2 % 1971. Likaså noterades en
expansiv utveckling av bostadsinvesteringarna, vUka 1972 ökade raed 25 % i
volyra. Även den offentliga konsurationen expanderade kraftigt, och dess
tUlväxt uppgick i likhet raed 1971 tUl 7 % i volyraterraer. Betydligt svagare
utvecklades de fasta investeringama exkl. bostadsbyggandet. Efter att 1971 ha
rainskat med ett par procent, noterades visserligen 1972 en viss ökning av
dessa, men investeringsvolymen 1972 blev likväl kvar på 1970 års nivå. Lagerinvesteringarna
minskade 1972, men genom att de nedåtgående lager-rörelserna började hejdas
under loppet av året, blev lagercykelns neddragande effekt på
efterfrågetillväxten betydligt raindre än 1971. En väsentlig faktor bakora den
fortsatt svaga lagemtvecklingen var raed all säkerhet den extra
iraportavgiften, vilken synes bidragit till en kraftig neddragning av
iraportvamlagren.
Sora
fraragått inledningsvis har aktivitetstillväxlen i den danska eko-
4
Riksdagen 1973.1 saml Nr 125. Bilaga 1.
Prop. 1973:125 50
norain
tilltagit markant under loppet av 1972. Tillgängliga indikatorer tyder på att
denna gynnsamraa trend i konjunkturutvecklingen fortsatt de första månadema
1973. Vid en baroraeterundersökning för industrin noterades sålunda en kraftig
ökning i produktion och orderingång samtidigt som ett ökat antal företag
j-apporterade brist på arbetskraft. Investeringsutvecklingen hade av
undersökningen att döma vänt och för återstoden av 1973 pekade
investeruigsplanema på en raarkant uppgång.
Vissa
särskilda förhåUanden med återverkningar på den ekonoraiska utvecklingen
försvårar en prognos för den danska ekonorain 1973. Ett är de omfattande
förändringarna i den statliga budgetpolitiken fr. o. ra. det budgetår sora
inleddes den 1.4.1973. Syftet raed budgetåtstraraning-en har angetts vara att
rainska den offentliga sektorns anspråk på resurser frärast
arbetskraft under en period då industrin behöver expandera för att skapa
fömtsättningar för en förbättring i den extema balansen. Åtgärderna synes även
ta sikte på en mera allraän förstärkning av statsbudgeten. Den danska
regeringen strävar sålunda mot att uppnå en minskning av statsutgifterna raed 1
raUjard danska kronor budgetåret 1973/74. De planerade åtgärderna berör frärast
undervisningsområdet och de sociala utgifterna. Härutöver gäller
igångsättnings-stopp för offentiiga byggnads- och anläggningsarbeten från den 1
april tiU den 1 noveraber 1973. Slutiigen har regeringen föreslagit alt
raoras-reslitulionen upphävs för bosläder påbörjade efter den 9 mars
1973.
Ytterligare besparingsåtgärder
och vissa skattehöjningar emotses
1974.
Verkningarna av de beslutade
åtgärderna förutses 1973 i första hand komraa till uttryck i en därapning av
aktiviteten i byggnads- och anläggningssektorn. Ett annat förhållande som
försvårar en bedömning av den ekonoraiska utvecklingen 1973 är den tre veckor
långa arbets-raarknadskonflikten sora inleddes i mitten av mars. Även ora
konflikten inte i och för sig på ett avgörande sätt ändrat konjunktumtsikterna
torde den ha medfört ett betydande produktionsbortfall, sora förraodligen inte
helt kan tas igen före utgången av 1973. Det kan därför finnas anledning att
något nedjustera den siffra över totalproduktionens tillväxt sora under andra
förhållanden kunnat bedöraas som trolig.
Även
ora sålunda vissa osäkerhetsraoraent föreligger vad gäller den ekonomiska
utvecklingen i Danmark 1973, torde allraänt sett en ökning av den totala
produktionens tillväxt vara att vänta. Den inhemska efterfrågan kan förutses
öka väsentligt snabbare än 1972. I första hand är detla en följd av det väntade
uppsvinget för lagerinvesteringama men även ett resultat av en avsevärt
gynnsammare investeringsutveckling. Däremot torde den offentliga sektoms
direkta efterfrågan utvecklas svagare än 1972. Anledningen härtUl är bl. a.
den ovan nämnda föränd-rmgen i statens budgetpolitik. Mot bakgrund av bl. a.
resultatet av de nyUgen avslutade löneförhandlingama för stora grupper på
arbetsmarknaden, finns det skäl att för 1973 räkna med en åtramstone Uka snabb
Bil. 1 Reviderad
nationalbudget för år 1973 51
tillväxt
av den privata konsurationen sora 1972. Exporten kan väntas uppvisa en fortsatt
snabb expansion raed tanke på de utsikter sora föreligger för
efterfrågetUlväxlen på avsättningsmarknaderna 1973. Härtill komraer den stora
förbättringen av bytesförhållandet till följd av att prisanpassningen för jordbmksprodukter
till EG:s prisnivå genoraförs till 80 % redan första året av medlerasskapet.
Saratidigt som den inheraska efterfrågan totalt sett förutses öka starkt, står
det emellertid klart att en stor del av denna efterfrågan koraraer att rikta
sig mot importen. Härtill komraer tidsförskjutningarna i importen raed anlednmg
av iraportavgiften, som var i kraft till den 1.4.1973. Även om utsikterna är
gynnsamma för exporten kan den externa balansen 1973 ånyo väntas uppvisa ett betydande
underskott med åtföljande behov av fortsatt utländsk upplåning.
Totalt
sett skulle prognosen för 1973 innebära att bruttonationalprodukten kan väntas
öka med dr)'gl 5 %. Även om delta inle väsentligt överstiger
kapacitetslUlväxten i ekonomin, torde under sådana oraständigheter även de
begränsade arbetskraftsreserver sora fanns vid ingången av året få tas i
anspråk.
Finland
Den
ekonoraiska aktiviteten i Finland 1972 präglades av en viss ålerhäratning efter
recessionen 1971. Detla var i huvudsak en följd av den uppåtgående internationella
konjunkturen, men även tUl en del resultatet av en expansiv ekonoraisk politik.
Totalproduktionens tillväxt uppgick lUl 5,8 % och industriproduktionen ökade
raed ca 10 %. Trots en uppgång i tillväxttakten järafört med 1971 förblev
sysselsättningslägel förhållandevis svagt och särskilt i landets norra och
östra ddar noterades en fortsatt hög arbetslöshet. Pris- och kostnadsökningarna
var 1972 betydligt större än de närraast föregående åren.
Den
ekonomiska politiken har 1972 varit fortsatt expansiv efler den oraorientering
som skedde i samband med konjunkturavraattningen 1971. Detla har bl. a.
korarait till uttryck i generella lättnader på kreditraarknaden raed en
allraän räntesänkning raed 3/4 procentenhet i början av 1972. Även den
offentliga sektorns anspråk på reala resurser i ekonorain har verkat i klart
expansiv riktning. De offentliga konsurationsutgiftema ökade sålunda med 5,6 %
medan investeringsutgiftema ökade med inemot 9 % i volym. Speciellt kan nämnas
de insatser som gjorts för att förbättra sysselsättningsläget i landet.
Budgetulgiflerna för sådana åtgärder ökade sålunda med ungefär 50 % 1971 för
alt i det närraaste fördubblas 1972. Huvuddelen av dessa utgifter avsåg beredskapsarbeten,
vilka fjärde kvartalet 1972 engagerade ungefär 2 % av den totala arbetskraften.
Vidare har en ökad satsning skett på omskol-ningsaktivileter för att öka
rörligheten på arbetsraarknaden. Under
Prop.
1973:125 52
1972 genomgick
17 000 personer dvs. inemot 1 % av arbetskraften
sådan utbildning.
Sett
från efterfrågesidan har hushållen vid sidan av den offentliga sektom utövat
det raest expansiva inflytandet inora landet. Trots betydande prisstegringar
konsumentprisindex ökade 1972 med 7,1 %
växte
den privata konsurationen raed drygt 6,5 % i volym. Bakom
denna kraftiga tUlväxt låg förutora relativt stora förtjänstökningar en
kraftig ökning av transfereringairna till hushållen. Bidragande har även
varit en sänkning av hushållens sparkvot. Däreraot stagnerade den
privata investeringsefterfrågan för andra året i följd, trots att konjunk
turdepositioner och investeringsfonder fått tas i anspråk under året.
SärskUt svagt utvecklades raaskin- och ulmslningsinvesleringarna vUka
beräknas ha rainskat raed drygt 3,5 % i volym 1972. Likaledes noterades
en fortsatt mycket svag utveckling för lagerinvesteringarna.
ErUigt
preliminära beräkningsir ökade den finska varuexporten raed drygt 22 % i värde
och raed 16 ä 17 % i volyra 1972. Ökningar noterades för alla varugrupper.
Särskilt stor blev ökningen för raetall- och verksladsprodukler, vilket dock
skall ses mot bakgrund av de orafattande strejkerna inora denna sektor 1971
raed åtföljande begränsningar av leveransraöjlighelerna delta år, Vamiraporten
utvecklades betydligt lugnare än exporten. Värdemässigt beräknas den sålunda ha
ökat raed ca 12 % medan volymtillväxten stannade vid 2,5 %. Kraftigast blev
ökningen för konsurationsvaruiraporten, raedan iraporten av investeringsvaror
uppgick till ungefär samma belopp som 1971. Genom denna gynnsamma utveckling av
utrikeshandeln noterades trots en 2-pro-centig försämring av
bytesförhållandet en rainskning av handels-balansunderskotlet raed 780 railj.
raark tUl 1 130 milj. 1972. Bytesbalansen förbättrades i raotsvarande raån.
Den
i januari 1973 publicerade nationalbudgeten för 1973 återger de finska
myndigheternas syn på konjunktumtvecklingen under året. Återhämtningen i
ekonorain, sora påbörjades 1972, väntas accelerera
1973 och
den totala produktionstUlväxten beräknas uppgå till ca 6 %.
Av efterfrågekoraponenterna väntas exporten utvecklas mest expansivt,
även om prognosen innebär en något långsararaare tillväxt än 1972.
Den privata konsurationen väntas öka i långsararaare takt än 1972,
eller raed ca 5,5 % i volym. Allt efter som sysselsättningsläget i landet
förbättras beräknas de offentliga investeringarna nedbringas i omfatt
ning samtidigt som utrymme bereds för en återhämtning av investerings
aktiviteten i den privata sektorn. Volyraraässigt väntas de privata fasta
investeringama öka raed 7 å 8 % och en omsvängning i positiv riktning
fömtses även för lagerinvesteringama. Denna utveckling för de olika
efterfrägekomponenterna beräknas medföra en betydligt snabbare im
portökning än 1972. Då ökningen av iraporten eraellertid inte väsentligt
väntas översliga exportlillväxlen, innebär prognosen ett ungefär oför-
Bil. 1 Reviderad
nationalbudget för år 1973 53
ändrat
handdsbalanssaldo järafört raed 1972. Detla skulle innebära att det externa
underskottet raera varaktigt kvarhålls på en nivå avsevärt lägre än den sora
noterades 1970 och 1971.
Den
finska ekonorain har även under de senaste åren präglats av obalanser i flera
viktiga hänseenden. Bl. a. har dessa gällt arbetsmarknaden, sora även mider år
med relativt svag ekonomisk tillväxt t. ex. 1971 uppvisat överhettning i
landets södra ddar. Probleraen har vidare gällt den extema balansen, vilken
eraellertid 1972 undergick en avsevärd förbättring. Frågan kvarstår likväl ora
denna förbättring var av tillfällig natur, eller ora ökade underskott åter
kommer att uppslå i samband med den högkonjunktur som allraänt väntas för åren
1973 och 1974 i den finska ekonorain. Exportens vamsararaansättning raed
tonvikten på råvaror måste betraktas som förhåUandevis ogynnsam i ett skede
då den internationella konjunkturen lämnat uppgångsfasen. Härtill kommer en
tämligen begränsad utbudsdaslicitet för den skogsbaserade delen av exporten.
Med dessa fömtsättningar kan inte uteslutas att den finska högkonjunkturen i
ett tidigt skede raedför tydliga överheltningstendenser inora vissa sektorer i
ekonorain och delar av landet saratidigt som den inhemska handlingsfriheten
raed avseende på strukturfrågorna i ekonorain kraftigt beskärs av hänsyn till
den externa balansen.
Norge
Utvecklingen
i den norska ekonomin har under den senaste internationella
konjunkturavraattningen präglats av en järaförelsevis hög och järan
produktionstillväxt. Den mindre dämpning i bruttonationalproduktens
ökningslakt lUl 4,5 % som noterades 1972 var helt att hänföra till den svaga
inhemska efterfrågeutvecklingen. Exportefterfrägan har däremot varit starkare
än väntat och har successivt tUltagit under loppet av året. Trots den totalt
sett förhållandevis svaga efterfrågetUlväxlen i ekonomin 1972 fortsatte de
kraftiga pris- och kostnadsstegringarna. Därför införde den norska regeringen i
september 1972 allmänt prisstopp, vilket var i kraft till utgången av året.
Den
ekonoraiska politiken har 1972 genereUt sett varit expansiv och har bl. a.
tagit sikte på investeringsstiraulérande åtgärder. I januari 1972 frisläpptes
sålunda industrins investeringsfonder saratidigt sora även tillgången på
invesleringskrediler varit god under året. Vidare har den lätta kreditpolitiken
fortsatt alt understödja en orafattande lagerproduktion.
Även
den offentiiga sektorns inflytande på ekonorain såsora det koraraer till
uttryck genom köp av varor och tjänster har verkat i expansiv riktning 1972.
Övrig inhemsk efterfrågan har däremot utvecklats betydligt svagare, och för
såväl den privata konsumtionen som för de fasta investeringarna noterades en
raarkant nedgång av tillväxttakten 1972.
Prop.1973:125 54
Industrins
investeringar, exerapelvis, beräknas ha minskat något jämfört med 1971, vilket
till en del synes ha berott på en tvekande attityd från företagens sida inför
ÉG-avgörandet hösten 1972.
De positiva verkningarna
på den norska varuexporten av den internationella konjunkturuppgången kom som
vid flera tidigare tillfällen snabbt. Exporten ökade sålunda med 13 % i volym
1972. Importen av varor ändrade sig inte från 1971 till 1972, vUket också är
naturligt med tanke på den inhemska efterfrågans svaga tUlväxt. Denna utveckling
av export och import resulterade i en förbättring av handdsbalanssaldot (exkl.
fartyg) med 1,7 railjarder norska kr. tUl ett underskott ora ca 6 railjarder
1972. Även bytesbalanssaldot förbättrades avsevärt 1972.
Konjunkturläget i den
norska ekonorain i början av 1973 präglades liksora under huvuddelen av 1972
av en stigande exportefterfrägan och en saratidigt fortsatt svag utveckling
av den inheraska efterfrågan. Industriproduktionen föreföll att ha kommit in i
ett mer expansivt skede och dess tUlväxt uppgick sista kvartalet 1972 tiU ca
10 % uttryckt i årstakt. Den viktigaste drivkraften bakora denna uppgång
utgjorde utlandsefterfrågan, raedan aktiviteten inora i synnerhet konsurationsvaruindustrin
var därapad. Inte heller investeringsvamindustrin visade av orderingången att
döraa några klara tecken till återhämtning.
Enligt den officiella
norska prognosen för den ekonoraiska utvecklingen 1973 förutses en ökning av
totalproduktionen raed ca 4,5 %. Sett från efterfrågesidan innebär prcgnosen
att en väsentlig ålerhäratning väntas för i synnerhet den pri\'ata
konsurationen, men även för de privata investeringarna. Den offentliga
konsurationen beräknas fortsätta att öka relativt snabbt. På den externa sidan
förutses liksora 1972 en expansiv exportutveckling saratidigt sora iraporten i
linje med prognosen för de olika efterfråge:korapononenterna väntas stiga
snabbt. Trots att bytesförhållandet förutses utvecklas betydligt raindre ogynnsamt
än 1972 väntas en sådan utrikeshandelsutveckling för bytesbalans-saldots del
innebära en markant försäraring järafört raed 1972.
En bedömning av den
tolalekonomiska balansen i den norska ekonomin 1973 är förknippad raed fleia
osäkerhetsraoraent. Inte minst gäller detta kapacitetsreservernas storlek i
utgångsläget. En annan viktig faktor är effekten på kapacitelsi:Ulväxten av
pensionsålderssänkningen från 70 till 67 år från årsskiftet 1972/1973. En viss
osäkerhet knyter sig dessutora till prognoserna för den privata konsurationen
och industriinvesteringarna. Med utgångspunkt från den senaste
investeringsenkäten förefaller sålunda den officiella prognosen för industrins
investeringar hgga något i överkant. Även ora slagnation präglat
detaljhanddsora-sättningen mot slutet av 1972, torde inle minst med tanke på de
stora transfereringsökningarna till hushållen 1973 den privata konsurationen
koraraa att utvecklas avsevärt raer expansivt än 1972. Konsurations-
Bil. 1 Reviderad
nationalbudget för år 1973 55
prognosen
ar dock täraligen osäker fraraför allt genora de pris- och inkorastantaganden
sora ligger till gmnd för den. Under alla omständigheter framstår
kapacitelsutryraraet i ekonorain sora förhållandevis begränsat 1973, varför
även vid en raåttlig ökning av efterfrågetillväxten risker för överhettning
i ekonorain 1973 inte torde kunna uteslutas.
Prop.
1973:125 56
3 Utrikeshandeln 3.1 Exporten
Efter en kraftig tillväxt 1969 och 1970 stagnerade exporten
1971, en tendens sora i huvudsak bestod också under första hälften av 1972.
Hösten 1972 skedde eraellertid en markant omsvängning och raellan tredje och
fjärde kvartalen noterades en volyramässig uppgång motsvarande en årlig
tillväxt på drygt 30 % i säsongrensade tal. Härigenom kom exportvolymen alt öka
ungefär 5 % 19711972. Utvecklingen under de tre första månaderna 1973
bekräftar bilden av alt exporten f. n. befinner sig i ett skede av snabb
expansion.
Uppgången, sora berörde alla viktiga grupper i det svenska
export-varusortiraentet, var i huvudsak en återspegling av det begynnande
uppsvinget i den västeuropeiska konjunkturen och den fortsatta expansionen i
Förenta staterna. SärskUt betydande ökningstal noterades 19711972 för
produkter av råvamkaraklär sora raalra, järn och stål samt skogsprodukter,
vilket sararaanhänger med att expansionen för dessa ligger tidigare i
konjunklurförloppel än för verkstadsindustrins produkter. För de sistnämnda
blev exportvolymen oförändrad 1971 1972, trots en påtaglig uppgång raot slutet
av 1972.
Utvecklingen av exporten till de viktigare
avnäraarländerna under 1972 uppvisar en täraligen splittrad bild, till en del
reflekterande skillnaden i konjunklurfasning mellan olika länder. Beräkningar
av den volymraässiga utvecklingen av Sveriges export (exkl. fartyg, flygplan
och vapen) till ett antal länder, järate ländernas totala iraport, redovisas i
tabeU 1. Dessa länder mottog 1972 80 % av Sveriges export.
De raest markanta ökningarna 19711972 har skett i
exporten till Storbritannien, Förenta staterna och Italien. För Storbritanniens
del förefaller den svenska iraportandden alt ha ökat inte oväsentligt. Utvecklingen
i den brittiska ekonorain har gynnat viktiga grenar av vår exportmdustri.
Sålunda har det höga bostadsbyggandet raedfört stor iraport av trävaror från
Sverige och den slora konsurationsefterfrågan har motsvarats av en kraftigt
ökande svensk export av personbilar, papper m. ra. Till Förenta staterna har
exportökningarna beställ frärast av järn och stål särat verksladsprodukler,
dock i raindre grad personbilar.
1 Volymutvecklingen av exporten till olika länder mäste
tas med reservation, beroende på att det inle finns några länderfördelade
prisindices att deflatera värdeutvecklingen med. Föreliggande beräkningar har
tillgått så att exporten i löpande priser till länder i fråga har uppdelats i
17 varugrupper. Totalprisindex för resp. varugrupp har därefter använts för
alt deflatera exporten till alla länder av vamgruppen i fråga. Beräkningarna
kan slå fel dels därför att varusammansättningen inom varugmppen är olika för
olika länder, dels därför alt prisutvecklingen för exakt samma vara kan vara
olika i exporten till olika länder.
Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1973 57
Tabell
3:1 Sveriges export till olika länder och ländernas import 1970 1972
Sveriges export.
, exkl.
Import
av varor
och
Andel i
fartyg, flygplan
och
tiänster.
Volymför-
Sveriges
vapen.
Volymför-
ändring,
%
totala
ändring, %
export
1972,
1969-
1970-
1971-
1969-
1970-
1971-
%
1970
1971
1972
1970
1971
1972
Norge
11,2
3,4
1,9
12,9
4,0
-0,6
9,5
Danraark
6,9
5,6
-0,8
7,5
-0,6
7,0
9,2
Finland
26,3
6,3
8,0
19,0
-0,4
4,0
6,3
Storbritannien
6,3
0,2
17,8
7,8
4,6
9,3
14,7
Schweiz
17,7
3,7
5,5
13,7
6,1
6,5
2,9
Österrike
30,4
25,1
0,5
18,6
6,9
11,5
1,8
Västtyskland
10,9
-0,7
2,7
15,1
9,7
9,0
10,7
Nederländerna
10,4
1,0
-3,2
13,8
5,2
6,5
4,0
Belgien
4,8
1,3
7,2
8,3
6,2
7,5
3,1
Frankrike
4,2
0,6
9,6
7,3
11,6
10,5
5,0
Italien
4,9
-2,1
13,7
-5,1
0,5
9,0
3,0
Japan
17,7
2,8
-4,5
19,9
3,2
8,0
0,9
Kanada
20,9
6,1
1,6
-0,2
8,2
9,0
1,5
Förenta
staterna
5,9
11,8
10,9
3,7
5,1
11,8
7,1
Anm.
Importutvecklingen avser "nationalräkenskapsnivå". Källor: OECD,
nationell statistik och uppskattningar inom konjunkturinstitutet.
Anmärkningsvärt
låga ökningslal har under de senaste åren präglat exporten lill viktiga länder
inora EG (de europeiska geraenskaperna), frärast Västtyskland och
Nederländerna. Vår export dit har knappast ökal alls 19701972 trots att
länderna uppvisat betydande iraport-ökningar och trots också alt den svenska
kronan sjönk i värde raed orakring 5 % genteraot dessa länders valutor vid
slutet av 1971.
De
nordiska länderna raotlar i runt tal 25 % av den svenska exporten. UtveckUngen
av exporten till Norge och Danraark har 1972 varit ogynnsara ur svensk
synpunkt. Vad Norge anbelangar, kan detta förklaras av en allraänt svag
utveckling av den norska iraporten i saraband raed stagnerande konsuration och
raaskininvesleringar (exkl. fartyg) under 1972. För Danraarks del har trots en
iraporlökning på 7 % den svenska exporten snarast rainskat (raedräknas även
flygplan blir rainskningen ännu större). Nedgången är helt koncentrerad tUl utförseln
av verksladsprodukler. Tänkbart är därför att den kraftiga minskningen i de
danska industriinvesteringarna 1972 har drabbat iraporten från Sverige hårt
verksladsprodukler utgör en större procentandel i Danraarks import från Sverige
än i den totala danska importen. Exportökningen till Finland 1972 var hänförbar
till gruppen övriga varor, dvs. i första hand konsumtionsvaror, vilket är
naturUgt mol bakgrund av den expansiva finska konsurationsefterfrågan. Utförseln
av verksladsprodukler lill Finland synes däreraot ha rainskat något i volym.
För
19721973 har prognoser funnits tillgängliga för volyraulveck-
Prop.
1973:125 58
lingen
av iraporten av varor och tjänster för de i tabell 1 näranda länderna. Dessa
prognoser har sedan vägts saraman raed ländernas andelar av Sveriges export
sora vikter, varvid erhäUils ett mätt på vad sora kan kallas
raarknadstillväxten för den svenska exporten, dvs. den exportvolyraökning sora
vore möjlig om Sverige "i genomsnitt" behöll sina marknadsandelar i
länderna. I den följande tablån visas resultatet av denna beräkning; dessutora
anges raotsvarande beräkningar för 1970, 1971 och 1972 med de faktiska
importökningslalen dessa år. Slutligen redovisas i tablån också ökningstalen
för den svenska exporten till de inäranda ländema särat den totala exporten.
1969-
1970- 1971- 1972-
1970 1971 1972 1973
Vägd
genomsnittiig importvolymökning
i
% 10,1 4,8 7,4 12,1
Sveriges
export' till de berörda
länderna,
volymökning i % 10,9 4,3 5,2
Sveriges
totala export,' volymökning i % 9,9 3,5 5,8
'
Exkl. fartyg.
Källor:
OECD, nationella institut och konjunklurinstitulet.
Äv
tablån fraragår att Sverige inte synes helt ha kunnat utnyttja
marknadstUlväxten under 1972, såsora denna raätts. I viss raän torde detta
kunna förklaras av att investeringsvaror från verkstadsindustrin utgör en
större procentandel av Sveriges export än i de olika ländernas totala iraport,
saratidigt sora det internationella konjunkturuppsvinget under 1972 frärast
berörde konsuration och byggnadsinvesteringar raaskininvesleringarna
utvecklades svagt i åtskilliga länder. För 1973 väntas eraellertid en viss
orasvängning i denna utveckling raed kraftigt ökande raaskininvesleringar i
flera för svensk export viktiga länder. Härigenom bör förutsättningar finnas
för att vår export 1973 skall kunna stiga i en takt som motsvarar eller
överstiger marknadstUlväxten. En del av de under 1972 förlorade iraportanddarna
skulle därigenora kunna alertas.
Huruvida
Sveriges export koramer att över- eller underskrida del utryrarae sora anges
av raarknadstillväxten 12 % 19721973, beror dels på utbudsraöjligheterna, dels
på exportindustrins konkurrenskraft. Någon risk för all ulbudsfaklorer i raer
betydande grad skuUe begränsa exportutvecklingen 1973 synes för de viktigaste
varugrupperna endast föreligga för trävaror och järnmalm (se vidare den
varugruppsvisa genomgången i detta kapitel och produklionskapillel). Vad
beträffar kon-kurrensförraågan torde denna till stor del hänga sararaan raed
den relativa prisutvecklingen, sora i sin tur är avhängig bl. a. kostnadsutvecklingen
och förändringar i växelkurser och tullnivå.
Prisutvecklingen
för den svenska exportindustrin i förhållande till
Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1973 59
andra
länder är svår att på ett tillfredsställande sätt belysa statistiskt. Vissa
indikatorer tyder dock på att prisnivån i den svenska exportindustrin steg
något mer än norraalt i förhållande tUl konkurrentländerna 19711972. Detta
kan raöjligen ytterligare bidra tUl att förklara varför den svenska exporten
under 1972 inle tycks ha kunnat utnyttja det "exportutrymrae" sora
enligt tablån ovan stod tUl buds.
Betydande
förändringar i valutakurserna har raed täta radlanrum ägt rum sedan hösten
1971. Ett primitivt men enkelt sätt att raäta nettoeffekten av den svenska
kronans uppskrivningar gentemot vissa valutor och nedskrivningar genteraot
andra är att väga saraman valutakursändringar mot olika länder raed ländernas
andelar i Sveriges export, På detta satt kan kronans "effektiva" re-
eller devalvering under en given tidsperiod anges i grova drag. Resultaten av
sådana beräkningar avseende förändringar i kronans värde i förhållande till
OECD-ländernas valutor för vissa tidsintervall redovisas i tablån nedan.
30
april 1971 -31 dec. 1971 -0,5
31
dec. 1971-31 jan. 1973 1,9 31
jan. 1973-31 mars 1973 -2,5
30
aprU 1971 -31 mars 1973 -1,1
Nettoeffekten
för hela perioden är en mindre devalvering gentemot OECD-orarådet. Gentemot
råvamländernas valutor har kronans värde stigit under perioden; dessa har i
allraänhet följt dollarkursen i större eller mindre utsträckning. Kronans
kursförändringar gentemot dessa länder torde dock ha mindre betydelse för de
svenska exportindustriernas konkurrensläge, eftersora dessa länder och Sverige
endast i begränsad utsträcknmg uppträder på sararaa varuraarknader. Inberäknat
kursförändringarna gentemot råvamländerna synes emellertid kronans "effektiva
värde" ha hållits ungefär oförändrat under den angivna perioden.
Läget
på valutaområdet är eraellertid efter oron i raars raycket oklart och det är f.
n. oraöjligt att säga hur kronans ställning kan koraraa att förändras under
återstoden av 1973.
En
ytterligare faktor sora kan komma att påverka den svenska konkurrenskraften
utomlands är avtalen raellan EG- och EFTA-länderna. För den svenska exportens
del leder avtalen tiU två delvis varandra raot-verkande konsekvenser; ett
förbättrat konkurrensläge genteraot ursprungliga EG-länderna till följd av
tullsänkningarna sora påbörjades den 1 april 1973 och ett försäraral
konkurrensläge på de förutvarande EFTA-länderna i förhållande tUl de
ursprungliga EG-ländernas exportindustri. Hänsyn tUl dessa faktorer har lagils
i de olika varugrupps-prognoserna där så varit raöjligt. Några raer betydande
effekter torde dock i allraänhet inte vara att vänta redan under 1973 bl. a.
raed hänsyn tUl att endast 20 % av tullarna avvecklas under detta år (för
papper
Prop. 1973:125 60
Tabell 3: 2 Exportutvecklingen för olika varugrupper 1971
1973
Exportvärde,
milj.
kr.
Procentuella förändringar från föregående är
Volym' 1971
1972
1973
Pris
1971
1972
1973
1971
1972
1973
Trävaror
2 288
2 453
2 985
5,1
8,1
3,5
4,6
-0,8
17,5
Massa
2 802
2 840
3 790
-11,2
10,4
19,0
6,4
-8,2
12,0
Papper
3 215
3 580
4180
0,4
9,2
12,0
3,5
1,9
4,5
Malm
1 500
1 (520
1 710
-9,3
13,7
13,0
6,5
-5,0
-6,5
Järn och
stål
2 876
3 178
3 905
-5,0
14,3
15,0
-3,4
-3,3
7,0
Icke-järnmetaller
804
301
915
14,3
2,3
4,0
-17,8
-2,7
10,0
Verkstadsprodukter,
exkl. fartyg
15 459
16 696
20 240
6,2
0,1
13,5
9,3
"7,9
"7,0
Livsmedel
1 115
1313
1325
29,3
24,0
-3,0
3,0
-5,0
4,0
Övriga
varor
6 182
7 080
8 585
7,0
8,1
15,5
3,4
6,0
5,0
Totala
exporten.
exkl.
fartyg
36
241
39 561
47 635
3,5
5,8
12,5
5,1
3,2
7,0
Fartyg
1 983
2 091
2 570
11,2
-5,4
14,0
-3,7
11,4
8,0
Totalt
38
224
41 S52
50 205
4,0
5,1
12,5
4,6
3,6
7,0
' Volymutvecklingen för exporten och importen enligt
utrikeshandelsstalisliken avviker från den som redovisas i
nationalräkenskaperna främst genom att prisdeflatorerna för verkstadsprodukter
är olika.
" Prisförändringen för verkstadsprodukter kan endast
till viss del hänföras till rena prisökningar. De prisförändringar som
redovisas i tabellen är de implicita prisförändringar som framkommer med
ledning av utrikeshandelns varuvisa uppgifter om exporterad kvantitet och
motsvarande värdesumma och avspeglar således den genomsnittliga prisförändringen
inom olika varupositioner. Därigenom registreras inte endast faktiska
prisförändringsir utan även kvalitetsförändringar och förändringar i
fördelningen av varor av olika kvalitet inom olika varugrupper.
Anm. 1971 och 1972 års exportvärden enligt
utrikeshandelsslatistiken. Samtiiga uppgifter för 1973 avser prognoser.
Värdeuppgifterna är avrundade till närmaste 5- resp. 10-tal milj. kr. och de
procentuella förändringarna till närmaste hela resp. halva tal.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
och specialstål mindre än så). Härtill koraraer att
luUarna bl. a. efler tullsänkningarna i samband med Kennedyrundan 19681972
redan i utgångsläget för flertalet varuslag är väsentligt lägre än de tullar
som rådde vid 60-talets början och vilkas avvecklande inom EFTA och EG utgjorde
förutsättning för de stora integrationseffekler på handelsutbytet som skett
under loppet av 60-talet.
De i det följande redovisade varugruppsvisa
exporlprognoserna iraplicerar en ökning i den totala exporten exkl. fartyg
19721973 på drygt 121/2%, vilket raed hänsyn till den kalkylerade
"raarknadstiU-växten" på 12 % skulle innebära någon ökning i den
svenska andelen av avnämarländernas iraport efter rainskningen 19711972. En
kraftig stegring i exporten av verkstadsindustrins produkter har härvid
emol-selts raot bakgrund av de ökniagar i industriinvesteringar och industriproduktion
sora väntas ske i de flesta viktiga avsältningsländerna. Höga ökningslal
noteras vidare för skogsindustriella produkter, i synnerhet raassa och papper,
medan utförseln av trävaror av kapacilelsskäl inte väntas kunna stiga i takt
med efterfrågan.
För järn och stål samt malra fömtses tillväxttal av rainst
sararaa
Bil. 1 Reviderad
nationalbudget för år 1973 61
betydande
storlek sora 19711972. Exporten av övriga varor beräknas öka raycket starkt,
särskilt raot bakgmnd av att den danska iraportavgiften avskaffades den 1 aprU
1973.
Under
1974 emotses en fortsatt hög aktivitet i den västeuropeiska ekonomin.
Industrins investeringsefterfrågan väntas öka starkt raed hänsyn till det höga
kapacitetsutnyttjande sora då torde råda, medan tUlväxten i bostadsbyggandet
och den påskjutande effekten av lagercykeln kan koraraa alt därapas något. Mot
denna bakgmnd har den svenska exporten bedörats kunna öka raed 9 å 10 %
19731974. Ökningstalen för de rävambetonade varugruppema, skogsprodukter, malm
samt järn och stål, har beräknats avta något, medan expansionen inom
färdigvaruområdet väntas fortsätta med i det närmaste sararaa takt sora 19721973.
Trävaror
Exporten
av trävaror totalt ökade med 8 % i volym 19711972. För sågade och hyvlade
barrträvaror som svarar för huvuddelen av den svenska trävaruexporten
uppgick exporten till 8,4 raUj. m 1972, en ökning med 13 % jämfört raed 1971.
Sågvamexporlen steg markant under första halvåret raen föU tillbaka någol under
det andra, frärast till följd av en kraftig lageravveckling i importörledet.
Bakgrunden
till den starka exportökningen av barrträvaror är den stora efterfrågan från
bostadssektorn i våra viktigaste avnämarländer, särskUt Danmark. Dessutom har
de svenska marknadsandelarna, sora steg redan 1971, ökat ytterligare 1972. Den
svenska utförseln av trävaror kunde ökas relativt kraftigt 19711972 framför
allt genom stora lager vid början av 1972. Saratidigt rainskade konkurrensen
från övriga stora leverantörer. Bostadsbyggandet ökade raarkant i Förenta
statema och Japan under 1972. Detta medförde starka prisstegringar på trävaror
varför det kanadensiska utbudet i allt högre grad flyttades över till dessa
länder från den europeiska marknaden. Vidare hölls Finlands utbud tillbaka
genora råvarubrist och Sovjetunionen hade svårigheter att hålla
leveransprograraraet.
Leveransprisema
på trävaror föll något under första halvåret 1972 men ökade under andra
halvåret till följd av det förbättrade efterfrågeläget. Prisema för 1972 som
helhet var dock något lägre än 1971.
Bostadsbyggandet
beräknas stiga ytterligare något under 1973 i bl. a. Storbritannien och
Västtyskland medan det förväntas minska i Danmark och Nederländema. Västeuropas
import av sågade och hyvlade trävaror beräknas fortsätta öka då raan också kan
räkna raed en viss uppdragning av iraportörlagren. Bostadsbyggandet i Förenta
staterna väntas däreraot minska under 1973 och åtminstone raot senare delen av
året är det sannolikt att Kanadas utbud på den europeiska marknaden komraer
att öka. Efterfrågan från Japan torde dock fortfarande vara
Prop. 1973:125 62
raycket
stark. Finland väntas inte, med hänsyn till den besvärande rä-vamsiluationen,
kunna öka sitt utbud nämnvärt 1973 liksom inte heller Sovjetunionen. Vidare har
skogsavverkningarna i Rumänien under flera år överstigit skogstillväxten och
man har för 1973 aviserat en betydande minskning av avverkningarna, vilket
komraer alt medföra en kraftig nedskärning av Rumäniens export av sågade och
hyvlade trävaror. Den svenska sågverksindustrin befinner sig sålunda i en
mycket gynnsam situation. Med hänsyn tUl begränsningar i form av
heraraaeflerfrå-gan, lager och kapacitet, beräknas dock exporten av sågvaror
endast kunna öka raed ca 3 % 19721973.
Exporten
av övriga trävaror av vilka raassaveden ulgör huvuddelen minskade kraftigt
19711972 till följd av låg aktivitet i den norska massaindustrin. Den nors;ka
raassaproduktionen väntas åter stiga 1973 varför exporten av övriga trävaror
beräknas stiga kraftigt 1972 1973.
Totalt sett beräknas
därmed exporten av trävaror öka med 3 1/2 % 19721973. Den gynnsamraa
e>:portsituationen för 1973 beräknas raedföra en synnerligen kraftig ökning
av exportprisindex 19721973 eller raed närmare 20 %.
Massa
Under 1971 reducerades
förbrukarlagren av massa kraftigt i Västeuropa, varför den svenska
massaexporlen rainskade raarkant 1970 1971. Minskningen var dock klart raindre
än för konkurrentiänderna och Sveriges andel av Västeuropas import steg under
1971. Lageravvecklingen avstannade under första halvåret 1972 saratidigt som
den stigande pappersefterfrågan raedförde en uppdragning av pappersproduktionen
i Västeuropa. Den svenska massaexporlen steg snabbt under loppet av året och
ökningen 19711972 blev 10 1/2 % i volym. Trots denna relativt kraftiga ökning
minskade den svenska andelen av Västeuropas massaimport. Orsaken var framför
allt Kanadas ökade aktivitet på den europeiska marknaden.
Till
följd av dollardevalveringen i slutet av 1971 och ett fortfarande relativt
svagt avsättningsläge i början av 1972 föll leveranspriserna kraftigt under
första halvåret 1972. Ett raindre prisfall kunde noteras även för andra
halvåret. Mellan helåren 1971 och 1972 blev prisnedgången ca 8 %.
Västeuropas
pappersproduklion väntas stiga starkare 1973 än 1972 tUl följd av en fortsatt
stegring i pappersefterfrågan. Man torde vidare kunna räkna med att massalagren
sora i stort sett var oförändrade under 1972 dras upp under 1973. Dessutora
beräknas en ytterligare ökad aktivitet i den amerikanska pappersindustrin
medföra att det kanadensiska massaulbudet minskar i Västeuropa, varför den
svenska raassaexporten 19721973 beräknas öka mte ramdre än 19 % i volyra.
Bil. 1
Reviderad nationalbudget för år 1973
63
opaginerad Kontrollera mot PDF
Diagram 3:1 Volym- oeh prisutvecklingen för exporten,
totalt och uppdelat på varugrupper 19661973
Index; 1968
= 100. Säsongrensade halvårsdata. Log. skala
opaginerad Kontrollera mot PDF
140 120
100
80
Volym
----- Pris
Total export
140 120
100
80
.j-"
------- -
j
--
'---------------- '
Total export, exkl. fartyg
..-'
r
r:
'"'
""
-- '
140
120
100
80
Metaller
' 'I
1
-
-
,
'--
y ~
opaginerad Kontrollera mot PDF
140 120
100 80
140 120
100 80
Massa
.'''
y
'
/
Tr ä varor
---
,_
-'-
--
/-
-
/
140 120
100
Papper, papp och tr ä fiberplattor
,
.-
.._
--
80
'
opaginerad Kontrollera mot PDF
140
120
100
80
Livsmedel
/I
."1
/
\
---
r->-..
/
/
N.
y
v'
v\
-
160 140
120
100
80
Ö vriga
varor
y
,j
_ __
,
opaginerad Kontrollera mot PDF
L
1 I I
I__ I__ \__ L
1966 1967 1968 1969 1970 1971 1972 1973 1966 1967 1968 1969 1970 1971 1972
1973
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
Prop. 1973:125 64
Mot
bakgrund av det raarkant förbättrade avsättningsläget väntas prisema trots
dollardevalveringen i februari 1973 stiga starkt 1972 1973 dier med ca 12 %.
Papper
Tillväxten
i den svenska pappersexporlen var relativt kraftig mellan första och andra
halvåren 1971 raen avstannade i det närraaste helt under första halvåret 1972.
Under andra halvåret 1972 ökade exportleveranserna ånyo i snabb takt och
ökningen 19711972 kora att bli ca 9 %. Såväl 1970 sora 1971 rainskade Sveriges
andel av den brittiska pappersiraporten till följd av ett ökande utbud från
Nordaraerika. Under
1972 rainskade
utbudstrycket från Nordaraerika åter och den svenska
exporten tUl Storbritannien kunde öka kraftigt 19711972. Exporten
till Västtyskland stagnerade under första halvåret 1972 raen steg sedan
snabbt under det andra halvåret i takt raed aktivilelsstegringen i den
västtyska ekonomin. Beträffande övriga slora avnämarländer hade Sve
rige slora exportökningar till säväl Danmark och Frankrike sora Ita
lien. Som en följd av det minskade utbudet från Nordamerika kunde
Sveriges pappersexport även tUl övriga Västeuropa och råvamländema
öka kraftigt 19711972. Papperspriserna som haft en relativt lugn ut
veckling under flera år ökade knappt 2 % 1972 järafört raed 1971.
Med
hänsyn till en fortsatt tillväxt i den brittiska ekonorain under
1973 torde
Storbritanniens pappersiraport öka påtagligt 19721973.
Vidare koramer förraodligen konkurrensen från Nordaraerika att vara
än svagare till följd av en ytteriigare ökning av den inheraska pappers-
efterfrågan. Sverige koraraer därför förraodligen att få en relativt kraf
tig exportökning tUl Storbritannien även 19721973. Den västtyska
pappersförbrukningen torde öka i relativt snabb takt också under 1973.
Dessutora kan kursförändringarna i början av året koraraa att raedföra
att tillväxten av den västtyska pappersförbrukningen i högre grad kora
raer att läckas genora iraport än genora egen produktion. Sveriges ex
port tUl Västtyskland väntas därför öka påtagligt starkare 19721973
än 19711972. Exporten till råvamländerna och övriga Västeuropa
väntas stiga markant 19721973 till följd av den ytterligare minskade
konkurrensen från Nordaraerika. Totalt kalkyleras exporten av papper
exkl. tidningspapper öka med 12 å 13 %> i kvantitet 19721973. Tid
ningspappersproduktionen komraer att växa kraftigt 19721973 ge
nom kapacitelstillskolt. Eftersom produklionstillskottet är uppbundet
av redan ingångna kontrakt på exportmarknaderna väntas även expor
ten av tidningspapper öka starkt 19721973. I volym beräknas totala
exporten av papper öka med 12 % 19721973. Priserna prognoseras
stiga raed 4 ä 5 %.
Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1973 65
Malm
Exporten av järnraalra steg kraftigt under loppet av 1972
och uppgick detta år till 27,6 raUj. ton, vilket innebär en ökning i ton
räknat med 5 1/2%. Eftersom inslaget av förädlade malrasorter forsatte alt öka
under 1972 blev eraellertid volymökningen ca 8 % 19711972.
Det kan nämnas att sinterexporten ökade raed drygt 30 %,
medan utförseln av styckeraalra rainskade med ca 3 %. För de övriga malmerna
(dvs. frärast zink, bly särat metallskrot) ökade exportvolymen med 5 %, varför
totala utförseln av malm ökade med 7 1/2 % i volym. Exporlprisindex var ungefär
oförändrat jämfört raed 1971.1
De viktigaste exportraarknaderna var 1972 liksora tidigare
år Västtyskland, Belgien, Luxemburg och Storbritannien. Såväl Västtysklands
som Belgien-Luxemburgs andelar av den totala svenska utförseln rainskade dock
någol, medan Storbritanniens och övriga länders andelar steg.
Den snabba
tillväxten i järnmalrasexporlen återspeglar klart ålerhäralningen i
slålkonjunkluren under 1972. Gölslålsproduktionen i dåvarande Montanunionen
ökade kraftigt och översteg den förra rekordnivån från 1970 raed 3 1/2%.
TUlväxten var snabbast i Italien och Belgien vilka liksora Frankrike nådde nya
produktionsrekord. Den snab-ga ålerhäralningen i slålkonjunkluren står i
saraband raed ökad efterfrågan på investeringsvaror och personbilar.
Efterfrågeökningen raedförde prisökningar för de olika stålkvalitelerna
speciellt under andra halvåret 1972. I Storbritannien, Japan och Förenta
staterna ökade stålproduktionen åter under 1972 efter nedgången 1971.
Orderingången till stålverken i Västtyskland ökade raycket
kraftigt under 1972, vilket lorde leda till fortsaU produktionslUlväxt 1973. I
Storbritannien bedöms produktionslakten komraa alt öka under 1973, trots att
konkurrensläget för brittiskt stål koraraer att försäraras på heraraaraarknaden
i och med all inträdet i Montanunionen kräver en anpassning av priserna på
brittiskt stål till en högre nivå. Även i Förenta staterna bedöms
stälefterfrågan komraa att öka, vilket torde leda till stigande iraport från europeiska
stålverk.
Mot denna bakgrund och med hänsyn tiU att lagercykeln för
järnraalra i speciellt Västtyskland under 1973 torde vända från avveckling
till uppbyggnad, beräknas den svenska raalraexporten öka raycket kraftigt
under 1973, eller med 13 % i volym. Begränsningen för utförseln av järnmalra
uppges ligga i transportledet; kapaciteten i haranarna är begränsad till 31 å
32 milj. ton.
Vid förhandlingarna i början av 1973 var de svenska
malmleverantö-
' I utrikeshandelsslatistiken (och i tabell 2) anges i
stället en prissänkning på 5 % och ett i motsvarande mån högre volymökningslal.
Dessa siffror bygger emellertid på preliminära kvantitetsuppgifter även för
1971, vilka för järnmalmens del kraftigt överskattade kvantiteten av
styckemalm och underskattade kvantiteten av kulsmter.
5 Riksdagen 1973.1 saml Nr 125. Bilaga 1.
Prop.
1973:125 66
rerna"tvungna
att sänka priserna i leveranskontrakten med mellan 10 och 15 %.
Restieveranserna från 1972 (lill 1972 års priser) var emellertid så pass stora
att medelprisnivån för de leveranser sora sker under 1973 koraraer att Ugga
endast 6 å 7 % lägre än 1972.
Järn
och stål
Den
svenska exporten av järn och stål ökade kraftigt under loppet av 1972 efter att
ha stagnerat under 1970 och rainskat under 1971. Ökningen 19711972 uppgick
till 14 1/2 % i volym.
Exporten
av handelsstål steg med drygt 16 % 19711972, vUket förutom av det förbättrade
efterfrågeläget kan förklaras av en stark ut-budseffekl. De svenska järnverkens
hemraaleveranser minskade näraligen under 1972 som en följd de:ls av en svag
efterfrågan i Sverige, dels en betydande importkonkurrens..
Exporten
av specialstål, som sjönk med 5 % 19701971, ökade med 15 % 19711972 i samband
med att efterfrågan i Västeuropa successivt förbättrades samtidigt sora
konjunkturuppgången i Förenta statema ytterligare förstärktes.
Exportpriserna
för järn- och stålprodukter sora fallit sedan slutet av 1970 vände uppåt under
loppet av 1972. Den genorasnittiiga prisnivån
1972 kora
eraellertid att ligga 3 1/2 % under raotsvarande för 1971.
Exportpriserna på handelsstål synes ha stigit medan priserna på rost
fria produkter fortsatte alt falla under större delen av 1972.
Till
gmnd för exportprognosen ligger den av statistiska centralbyrån i februari 1973
insamlade exportenkäten för järn- och stålverk. För
1973 räknar
företagen med en ytterligare förbättrad efterfrågan och
ökningen av exportvärdet i löpande priser 19721973 beräknas i en
käten tUl 20 1/2 %. Orderläget sora det fraragår av exportenkäten har
klart förbättrats under den senaste halvårsperioden och orderstockarna
har vuxit för andra halvåret i följd.
Med
hänsyn tUl den förstärkning av efterfrågan på järn- och stålprodukter sora kan
förutses för 1973 och den tendens tiU underskattningar i uppgångsfaser sora
tidigare förelegat i exportenkäterna har exporten 19721973 beräknats stiga med
23 % i löpande priser. Uppgången på prissidan beräknas fortsätia under 1973 och
årsgenomsnittet väntas ligga 7 % högre än under 1972, vilket innebär att
exportvolymen prognoseras öka med ca 15 %. En viss dämpning i lUlväxttakten
beräknas dock äga rum under loppet av 1973 med hänsyn till den väntade uppgången
av den inheraska efterfrågan.
Icke-järnmetaller
Utförseln
av icke-järnraelaller ökade 19711972 raed ca 2 % i volym, saratidigt sora
priserna sjönk raed ca 3 %. Utförseln av obearbetad koppar sjönk kraftigt för
tredje året i rad, vilket beror på ökad in-
Bil. 1
Reviderad nationalbudget för år 1973 67
herask vidareförädling. Exporten av de bearbetade
kopparproduklerna, frärast valstråd och folier, steg däremot kraftigt. Även
utförseln av bearbetad alurainiura steg 19711972, raedan exporten av
råalurainiura sjönk. Prisema på icke-järnmetallerna förblev pressade även under
1972.
En ytterligare ökning av efterfrågan på heraraaraarknaden
särat närheten av kapacitetsgränsen för flera produkter gör att exporten i
volyra beräknas öka raed endast ca 4 % 19721973. I början av 1973 steg
prisnoteringarna för speciellt koppar på raetallbörsen i London raycket
kraftigt. En del av ökningen kan dock hänföras till prisjusteringar i saraband
raed försvagningen av pundet. Härtill kora att exporten av koppar från Zambia
avbröts en tid som en följd av konflikt med Rhodesia. Dylika störningar, som
kopparmarknaden ofta är utsatt för, leder till snabba prisökningar. Det är
därför sannolikt att de mycket höga noteringarna i februari och mars var
tillfälliga och alt en viss nedgång är förestående. Högst sannolikt är
emellertid att priset koraraer att ligga raycket över 1972 års låga nivå. De
övriga metaller sora Sverige exporterar bedöras även de stiga i pris.
Världsproduklionens tillväxt av aluminium förutses också 1973 bli stor även om
överproduktionen bedöms rainska under årets lopp. Vid stigande kopparpriser
ökar nämligen efterfrågan på alurainiura, vilket i sin lur leder till höjda
alurainiurapriser. Prisindex för exporten av icke-järnraelaller förutses raot
denna bakgrund öka raed ca 10 % 19721973.
Verkstadsprodukter
Efler den raycket snabba volyratUlväxten för exporten av
verkstadsprodukter under 1970 avtog ökningstakten raarkant under första halvåret
1971 och under andra halvåret 1971 minskade exportvolymen. Den nedåtriktade
tendensen bestod även under första halvåret 1972. Orsaken till den svaga
utvecklingen var främst en malt efterfrågan, i synnerhet vad gäller
investeringsvaror. En vändpunkt nåddes dock vid raitten av 1972 och
exportvolyraen steg ca 5 % raellan första och andra halv-året.i Exporten för
helåret 1972 kora därraed att Ugga obetydligt över 1971 års nivå.
Även vad gäller prisutvecklingen skedde en markant
förändring vid mitten av 1972. Kraftiga exportprisstegringar ägde mm under 1971
och första halvåret 1972, men under andra halvåret upphörde prisökningarna i
det närraaste. Den genorasnittiiga prisnivån under 1972 kora
1 Det bör observeras att det prisindex varmed
värdesiffrorna deflalerals är ett s. k. enhetsvärdeindex som inte tar hänsyn
till kvalitetsförbättringar. Detta innebär att prisutvecklingen troligen
överskallas medan volymutvecklingen underskattas. Under sädana omständigheter
kan en uppåtgående tendens i verkstadsexportens volymutveckling i själva
verket ha inträtt redan under första halvåret 1972.
Prop.
1973:125 68
ändå
att ligga nära 8 % högre än under 1971. Exportökningen i löpande priser blev sålunda
8 % 19711972.
Bland de viktigaste
avnämarländerna noterades kraftigt ökad export tUl Förenta staterna och
Storbritannien medan exporten till de nordiska ländema utvecklades svagt. Den
24-procentiga ökningen i löpande priser tUl Storbritannien innefattar en mycket
kraftig ökning av personbUs-exporten (för andra året i rad) men också exporten
av övriga verkstadsprodukter steg markant. Personbilsexporten lUl Förenta
staterna minskade något i antal efler den m;/cket positiva utvecklingen 1971.
Detta kan emeUertid bero på att Volvos leveranser dit i ökad utsträckning skett
från företagels fabrik i Belgien. Den totala verkstadsexporten till Förenta
statema ökade trots delta med 17 % i värde.
Minskningen
i exporten till Elanmark berodde till stor del på att leveranserna av
flygplan, som var betydande 1971, tUl stor del föll bort under 1972. Därtill
kom den danska iraportavgiften sora antagligen dämpade efterfrågan speciellt
under första halvåret.
TUl grund för prognosen
för exportutvecklingen ligger en enkät till verkstadsindustrin, vilken
insamlades i februari 1973 av statistiska centralbyrån. Enligt denna enkät
räknar företagen raed en exportökning på 16 % i löpande priser 19721973, vUket
är något högre än vad man räknade med videnkällUlfäUet i noveraber 1972.
Erfarenheter från tidigare enkäter visar att företagen kraftigt underskattar
exportutvecklingen i början av en uppgångsfas. Det har därför ansetts befogat
att uppjustera enkätens värderaässiga ökning till drygt 21 %. Förändrmgen i
exportprisindex har beräknats till 7 %, varvid förutsatts en fortsatt relativt
kraftig internalionell prisstegringslakt. Därmed skulle exportvolyraen stiga
med ca 13 1/2 % 19721973, raed en tilltagande ökningstakt mot slutet av året.
Livsmedel
Utförseln
av livsmedel fortsatte att öka kraftigt under loppet av 1972. I volym blev
ökningen 19711972 ca 24 %, raedan priserna föU tillbaka något.
Griskötlsexporten
fördubblades jämfört raed 1971, raedan nötköttsexporten minskade kraftigt och
därraed blev den lägsta på flera år. Detta hänger tUl en del sararaan med att
slakten av storboskap minskade med drygt 10 %> såväl 1971 sora 1972.
Antalet
mjölkkor ökade under 1972 för första gången sedan åtskilliga år. För exportens
dd medverkade detla till att utförseln av mejeriprodukter mer än fördubblades.
Dessutora rainskade heraraakonsura-tionen av smör under 1972.
De
goda skördeåren 1971 och 1972 ledde tUl osedvanligt stora spannmålsöverskott
och exportökningen i volym för hela gruppen spannmål och spannmålsprodukter
blev ca 9 %.
Bil. 1 Reviderad
nationalbudget för år 1973 69
Exportprisindex
föll 19711972 med ca 5 %. Fraraför allt föll prisema på spannmål och
mejeriprodukter, medan nötköltspriset steg kraftigt.
Livsraeddsexporten
förutses sjunka något 19721973. Exporten av griskött beräknas minska till
följd av en förutsedd nedgång i gödsvins-produktionen. Avsättningen av främst
bacon i Storbritannien kommer alt försvåras efler landels inträde i EG. Även
spannmålsexporten förutses minska raen beräknas ligga kvar på en hög nivå
under första halvåret genora leveranser från 1972 års skörd. Utförseln av
raejeriproduk-ter beräknas öka ytterligare något.
Exportprisindex
beräknas öka med ca 4 % 19721973. Ökningar torde ske på såväl animalie- sora
vegelabUiesidan. Vad beträffar anima-liema råder raed stor sannolikhet brist
särskilt på nötkött i Europa även under 1973, vilket tvingar priserna uppåt.
Spannraålen steg raycket kraftigt i pris på världsmarknaden från hösten 1972
till följd av de omfattande spannmålsköpen från bl. a. Sovjetunionen och Kina.
De svenska exportpriserna torde emellertid stiga betydligt mindre än
noteringarna på världsmarknaden som ett resultat av att priserna i
leveransavla-len är satta före uppgången av de noterade världsmarknadspriserna.
Övriga
varor
Exporten
av övriga varor frärast textilvaror, kemiska produkter, snickerier och
bränslen vars ökningstakt raattades något under 1971 och första hälften av
1972 i saraband raed den intemationella konjunkturförsvagningen, steg åter
raarkant raot slutet av 1972. Ökningen 1971 1972 blev ca 8 % i volyra räknat,
raedan prisindex steg raed 6 %.
Denna
varugrupp avsätts på en geografiskt sett betydligt snävare raarknad än den
andra stora färdigvarugruppen, verkstadsprodukterna. Nära 2/3 av exporten av
övriga varor är koncentrerad till Norden och Storbritannien. Ökningen 19711972
var särskilt betydande på de finska och brittiska marknaderna där
konsumtionsvamefterfrågan ökade kraftigt. Även tUl Danraark blev exportökningen
påtaglig, trots det därapande inflytande sora iraportavgiften under 1972 torde
ha utövat.
Utförseln
av textilprodukter steg 19711972 betydligt långsararaare än för de övriga
ingående varuslagen och den raåttliga ökning sora förekom var koncentrerad tiU
Finland och i någon mån Förenta staterna.
För
1973 ter sig utsikterna goda för en kraftigare expansion i övrigvaruexporten
tiU de nordiska ländema. En kraftigare tillväxt i konsurationsefterfrågan än
1972 väntas, i synnerhet i Norge. Avskaffandet av den danska iraportavgiften 1
april 1973 och den svenska kronans nedskrivning genteraot den danska och
norska kronan bör utgöra ytterligare expansionsfaktorer, i synnerhet sora
efterfrågan på en stor del av vamgruppens sortiraent är förhållandevis
priskänslig. Vad beträffar Storbritannien är emellertid situationen i viss mån
den motsatta: en
Ptop.1973:125 70
lägre
tillväxt väntas i den privatEi konsuralionen 1973 än 1972 och saratidigt har
pundkursen sjunkit kraftigt i förhållande till kronan alltsedan juni 1972. Det
svenska frihandelsavtalet raed EG bör i förening raed eventuella effekter av
kronans devalvering genteraot de ursprungliga EG-medlemraarna ge möjligheter
till svenska raarknadsinbrylningar för vissa delar av varusortiraentet.
Exportutvecklingen
19721973 har givits kvantitativ precision huvudsakligen genom en uppsättning
regressionsekvationer. Volymutvecklingen har beräknats tUl ca 15 1/2 %.
Uppgången på prissidan har beräknats bli av nästan sararaa storlek sora 1972,
näraligen 5 %, vUket bygger på förutsättningen att den internationella
prisutvecklingen även 1973 blir relativt kraftig.
Fartyg
Den
totala fartygsexporten uppgick under 1972 till 2,1 railjarder kr. en
värdemässig ökning på ca. 5 1/2 % järafört med 1971. Leveranserna av nybyggda
fartyg från svenska varv till utiändska redare ökade med ca 61/2%, medan
exporten av begagnade fartyg sjönk med ca 9 %. Huvuddelen av de nybyggda
fartygen gick till beställare i Storbritannien, Norge och Liberia.
Exporten
av nybyggda fartyg under 1973 och 1974 har beräknats med hjälp av den i febmari
1973 av statistiska centralbyrån utförda varvsenkäten. Av denna framgår klart
alt den mot slutet av 1972 starkt intensifierade beställningsaktiviteten
resulterat i att varvens orderstockar nått en rekordhög nivå. Där redovisas nu
de inneliggande exporl-orderstockarna avseende leveranser fr. o. m. 1
april 1973 uppgå tUl
9.1
miljarder kr. För 1973 har
exporten med hjälp av enkäten beräknats tiU 2,1 railjarder kr., dvs. en ökning
i värde raed drygt 25 %. Närraare 3/4 av de beräknade exportieveransema avser
beställare i Storbritannien och Norge. Exporten av begagnade fartyg förutses
stiga i långsammare takt än exporten av nybyggen, varför totala
fartygsexporten beräknas öka ca 23 % i värde 19721973.
3.1
Importen
Importutvecklingen
1972
Iraporten
steg mycket snabbt i volym från början av 1968 fram tUl mitten av 1970.
Därefter minskade den under två på varandra följande halvår något som inte
mträffade under hela 60-talet. Efler en kraftig nedgång första halvåret 1971
vände utvecklingen och en svag ökning noterades andra halvåret 1971. Nedgången
19701971 kom därmed att starma vid 5 1/2%. Under 1972 har importökningen
fortsatt men i relativt dämpad takt fram till senare delen av året, då en brant
uppgång inträffade. Ökningen mellan helåren 1971 och 1972 blev dock endast
drygt 4 %. Importvolymen för 1972 kom alltså ej upp i 1970 års nivå.
Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1973 71
Iraportutvecklingen
under de tre senaste åren kan till stor del förklaras av lagerutvecklingen för
insatsvaror och halvfabrikat inom industrin. Under 1969 och 1970 byggdes
industrins råvamlager upp i mycket stor omfattning. Det mycket kraftiga
omslaget i lagerinvesteringama av råvaror och varor i arbete inom industrin
exkl. skogsbranscherna 1970 1971, innebar ett efterfrågebortfall på 2 1/2
mUjarder kr. i 1968 års priser. Då andelen iraporterade varor i dessa lager är
betydande, ledde detta till en orafattande rainskning av iraporten av dylika
varor. Lagemtvecklingen 19711972 innebar även ett efterfrågebortfall, men
detla blev betydligt mindre ca 1/2 raUjard kr. Industriproduktionen minskade
under loppet av 1971. Under första halvåret 1972 började produktionen långsamt
stiga och ökningen förstärktes mot slutet av året. Förbrukningen av
insatsvaror steg alltså något.
Ett
lågt kapacitetsutnyttjande inom industrin raedförde ökade raöjligheter att
snabbt tillgodose den inhemska marknadens behov. Detta torde framför allt ha
gällt investeringsvaror. Trots en klar förbättring av investeringsaktiviteten
under 1972 rainskade iraporten av investeringsvaror för andra året i följd.
Iraportandden för dessa varor minskade därigenom påtagligt. Här kan man
raöjligen urskUja ett konjunkturcyk-liskt förlopp i perioder raed ansträngd
kapacitet inora raaskinindustrin går en större del av efterfrågan till
utlandet varvid iraportandden för investeringsvaror stiger.
En
övervägande dd av iraportökningen hänförde sig till konsumtions-vamiraporten.
Denna ökade raed 12 1/2 %, trots den relativt svaga tillväxten av den privata
vamkonsurationen. Fraraför allt har importen av varaktiga konsumtionsvaror
expanderat kraftigt.
Importen
av verksladsprodukler ökade raed 2 1/2 % 19711972 efter en rainskning raed 3
1/2 % 19701971. Att uppgången ej blev större kan till stor del förklaras av
att importen av sådana verkstadsprodukter som används sora insatsvaror inora
industrin minskade. Nedgången anges till 2 1/2 %. Importrainskningen av dylika
varor var en följd av den fortsatta reduceringen av lagerinvesteringarna i
insatsvaror och varor i arbete, fraraför allt inora verkstadsindustrin. Även
iraporten av investeringsvaror minskade 19711972; nedgången stannade dock vid
1 % efter en minskning med 6 1/2 % 19701971. Däremot ökade iraporten av
konsumtionsvaror med drygt 20 %, vilket berodde på en kraftig iraporlökning
26 1/2 % av personbilar. Iraporten av övriga konsuralionsvaror ökade
långsararaare, eller med 15 %. Delta var dock en kraftig tillväxt i
förhållande tUl den konsuralionsökning sora saratidigt ägde mm för varaktiga
varor.
Metallimporlen
ökade med 9 % 19711972 efter att ha minskat med 10 % 19701971. Jäm- och
stålimporten ökade starkast eller med 14 % medan iraporten av övriga
raetaller ökade raed endast 2 1/2 %. Järn- och ståliraportens höga ökningstal
är anmärkningsvärt med hänsyn
Prop. 1973:125 72
tUl
den svaga efterfrågan, raen kan delvis bero på den produktspecialisering sora
skett inora de svenska stålverken under de senaste åren. En sådan utveckling
leder ofta till betydande iraportökningar under en begränsad period.
Även
importen av övriga insatsvaror uppvisade med undantag av råolja en måttlig
tillväxttakt. Råoljeimporten rainskade däreraot med 6 % 19711972, vUket i stor
utsträckning torde ha berott på att lagren reducerades under 1972.
Importen
av textila produkter ökade raed 12 % 19711972. Trots att konsumtionen av
beklädnad;;varor minskade för tredje året i följd, ökade importen av textila
konsumtionsvaror med 12 1/2 %. Detta innebar en kraftig omsvängning jämfört
med 19701971 då importen minskade med 5 1/2 %. Importen av textila
konsurationsråvaror ökade likaså kraftigt 1972. Detla kan delvis förklaras av
den uppdragning av produktionsvolymen som skedde under första halvåret 1972
inom textil- och beklädnadsindustrin. Även det kraftiga lageroraslaget av
textilvaror i parti-och detaljhandeln torde ha bidragit.
Iraporten
av övriga konsumtionsråvaror ökade raed 5 1/2 %, vilket ungefär raotsvarar den
trendraässiga tillväxten i iraporten av dessa varor under den senaste
5-årsperioden, Kaffeiraporlen ökade raed ca 5 1/2 % efter att ha rainskat under
de tvä föregående åren. Den rainskade kaffeiraporlen 1970 och 1971 är ett
utslag av de relativt kraftiga stegringarna av kaffepriserna liksom av
livsmeddskonsurationens nedgång det sistnämnda året. Importen av
jordbruksråvaror ökade med 10 %, vilket var en följd av en kraftigt ökad import
av foder- och gödselmedel.
Bränsleimporten
fortsatte att rainska 1972 för andra året i följd; nedgången stannade dock vid
3 % efter, en rainskning på 10 % 1971. Detta var delvis en följd av låg
förbruibiing inora industrin, raen även den för andra året i följd mUda
väderldcen höll nere förbrukningen. Den kraftigaste rainskningen skedde
sålunda för tunna eldningsoljor, vilka huvudsakligen används för
uppvärraningsändaraål. Dessutora föll lagerinvesteringama såväl 19701971 som
19711972 efler den omfattande lageruppbyggnaden 1970. Bland de olika
bränsleslagen var det endast iraporten av bensin som ökade 19711972.
Den
genomsnittliga prisnivån för totala importen ökade med endast drygt 1 1/2 %
19711972. Detla var ett markant avbrott i utvecklingen av iraportprisema sora
dessfcirinnan kännetecknats av starka ökningar under de senaste åren.
Importprisnivån 1971 låg sålunda 14 % över 1969 års. Den lugna prisutvecklingen
1972 kan frärast hänföras till de under större delen av året fortsai;t fallande
prisema på raetaller och vissa konsumtionsråvaror. Även bränslepriserna
fortsatte att falla under större delen av 1972. Såväl för metaller som för
bränslen vände prisutvecklingen emellertid uppåt mot slutet av året. Järn- och
stålprisema minskade med 3 1/2 % 19711972, medan prisema för övriga metaUer
föll
Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1973
73
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 3: 3 Importutvecklingen för olika varugrupper 1971
1973
Imporlvärde,
milj.
kr.
Procentuell
åriig föränd
Volym
1971 1972 1973
Iring Pris
1971
1972
1973
1971
1972
1973
Konsumtionsvaror
8 607
9 987
11 600
-4,7
12,5
10
5,6
3,1
5,5
därav:
textil
2111
2 480
3 000
-5,5
12,3
15
4,8
4,6
5
verkstads-
produkter
2 202
2 792
3 295
-7,3
20,7
9,5
7,2
5,1
7,5
Investeringsvaror
4 467
4 640
5 835
-6,4
-1,0
15,5
9,3
5,0
9
Konsumtionsråvaror
3 006
3 308
3 575
-1,7
9,1
0,5
-1,6
0,9
7,5
därav:
textU
1484
1724
1 785
-4,0
12,4
-1,5
1,3
3,3
5
Ändra
industriråvaror
14415
14 846
18 300
-4,4
1,4
14,5
2,3
1,5
7,5
därav:
verkstads-
produkter
5 213
5411
6 685
0,8
-2,6
14,5
6,7
6,5
8
råolja
1275
1215
1470
1,3
-6,0
12
27,8
1,3
8
Byggnadsråvaror
1281
1 385
1475
-3,7
4,2
-0,5
4,2
3,7
7
Jordbruksråvaror
698
766
785
-3,2
9,9
-2
3,5
-0,1
4
Bränslen
3 007
2 660
3 235
-10,1
-3,2
11,5
22,0
-8,7
9
Totalt
exkl. fartyg,
flygplan och vapen
35
481
37 592
44 805
-5,1
4,4
11
5,4
1,5
7
Fartyg,
flygplan och
vapen
711
798
1095
-17,0
-4,5
12,9
17,5
Total
import
36192
38 390
45 900
-5,4
4,2
11,5
5,5
1,8
7
därav:
verkstads-
produkter
12 353
13 397
16 430
-3,5
2,6
13,5
7,7
5,7
8
järn och stål
1981
2 181
2 810
-9,6
14,0
17,5
-3,9
-3,4
9,5
textil
3 821
4 449
5 050
-5,5
11,8
8
3,5
4,2
5
Anm. Samtliga uppgifter för 1973 är prognoser.
Värdeuppgifterna är avrundade till närmaste hela 5- resp. 10-tal railj. kr. och
de procentuella förändringarna till närmaste hela resp. halva tal.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
raed 6 % och prisema för bränslen raed 8 1/2%. Vad gäUer
övriga rå-och insatsvaror dämpades prisstegringen påtagligt för flertalet varugrupper.
Även för färdigvaroma avtog prisuppgången något.
Importutvecklingen 1973
Kraftigt ökande efterfrågan för privat konsumtion och
raaskininvesleringar särat lagemppbyggnad fömtses leda till en snabb
importökning 19721973. ImporttUlväxlen i volym väntas uppgå till 11 1/2 % mot
4 % 19711972. Iraportutvecklingen under årets två första raånader har också präglats
av en betydande acceleration. Iraporten av industriråvaror - frånsett
konsurationsråvaror beräknas öka kraftigt, eller med 14 1/2 %. En markant
omsvängning i importen av investeringsvaror beräknas ske från en nedgång på
1 % 19711972 till en ökning pä drygt 15 % 1972-1973 och importen av
konsumtionsvaror beräknas uppvisa en fortsatt stark ökning.
Importen av verkstadsprodukter förutses öka kraftigt redan
första halvåret 1973 och uppgången 19721973 beräknas korama alt uppgå tUl
drygt 13 % efter den svaga uppgången på 2 1/2 % 19711972. Me-
Prop.
1973:125 74
dan
importökningen av verkstadsiprodukter 19711972 främst bars upp av en kraftig
ökning i iraporten av konsuralionsvaror väntas ökningen 19721973 framfört allt
bero på en kraftig omsvängning i iraporten av insatsvaror. Denna iraport
beräknas öka raed 14 1/2 % till följd av den väntade kraftiga ökningen av
produktionen inora verkstadsindustrin och det kraftiga oraslaget i lagren av
råvaror och halvfabrikat. Även iraporten av investeringsvaror beräknas
expandera avsevärt, eller raed drygt 15 %. Däreraot förutses iraporten av
konsumtionsvaror öka i långsararaare takt 1973 än 1972, återspe:glande en
starkt avtagande personbilsimport.
Den
betydande produktionsökning som förutses inom industrin tillsammans med det
beräknade lagi;roraslaget medför att iraporten av flertalet övriga
industriråvaror väntas öka raer än dubbelt så snabbt 1973 som 1972.
Textilimporlen beräknas
öka raed 8 % 19721973. En kalkylerad kraftig ökning av beklädnadskonsuralionen
väntas raedföra att iraporten av textUa konsumtionsvaror forisätter att öka i
snabb takt. Importen av textila konsurationsråvaror fömtses däreraot falla
tillbaka något efter den betydande uppgången 1972.
Iraporten av övriga
konsumtionsråvaror fömtses öka, raen i långsararaare takt än 1972 beroende på
rainskad iraport av bl. a. kött och tobak. Under antagande ora norraala
väderleksförhållanden under återstoden av 1973 beräknas raot bakgrund av den
förstärkta produktionsutvecklingen inora industrin importen av bränslen öka
raed 11 1/2 %. Därvid har också kalkylerats med en viss uppdragning av
bränsldagren.
Importprisema torde komraa
att stiga betydligt snabbare under 1973 än under 1972. Prisutvecklingen för
raetaller vände uppåt raot slutet av
1972
och prisuppgången beräknas
fortsätta under innevarande är. Iraportprisema på raetaller beräknas stiga
raed ca 9 % 19721973. Även priserna på övriga rå- och insatsvaror beräknas
stiga betydligt snabbare
1973
än 1972. Under 1972 började
prisema på den intemationella raarknaden stiga för ett flertal viktiga
livsraeddsråvaror såsora socker, kakao och kaffe. Delta fömtses få betydligt
starkare genoraslag i iraportprisema 1973 än 1972. För ett flertal viktiga
basråvaror som ull och bomull har vidare ett otillräckligt utbud drivit
priserna i höjden.
Därapningen i
prisuppgången för färdigvaror under 1972 synes ha varit övergående och under
1973 väntas prisema återigen stiga delvis till följd av betydande höjningar av
prisema på insatsvaror. En stark prisökning väntas också för bränslen och
råolja. De oljeproducerande ländema komraer troligen att kunna tUlgodogöra sig
en korapensation för dollardevalveringen. Återverkningarna av
konjunkturuppsvinget i västvärlden särat den energibrist sora råder i Förenta
staterna medför vidare kraftigt stigande efterfrågetr5'ck. Ökade fraktrater på
grund av expansionen av världshandeln får också kraftigt genomslag i
prisutvecklingen för bränslen.
Bil. 1 Reviderad
nationalbudget för år 1973 75
3.3
Bytes- och betalningsbalansen
Överskottet i
handelsbalansen vUket 1971 uppgick tUl ca 2 railjarder kr. steg 1972 till
ca 3,3 railjarder kr. Ökningen i överskottet, 1,3 miljarder kr., kan till stor
dd återföras på ett förbättrat bytesförhållande rned utlandet. Sålunda steg
exportpriserna med 3,6 % medan ökningen, i importpriserna inskränkte sig till
hälften därav, eller 1,8 %. Om exportpriserna endast hade stigit lika mycket
sora iraportpriserna, skulle, vid den givna ökningen i iraport- och
exportvolyraen, handelsbalansöverskottet ha stigit med endast ca 0,5 miljarder
kr. Det bör eraellertid understrykas alt denna kalkyl är av forraell innebörd.
Ora exerapelvis prisuppgången för exporten blivit mindre, skulle efterfrågan
på exportvaror i princip ha stigit något mera än sora nu blev fallet.
För
19721973 fömtses en betydligt raer expansiv utveckling av såväl export sora
iraport jämfört med 19711972. Exporten har i löpande priser beräknats stiga
raed ca 20 1/2 %, raedan raotsvarande ökningstal för iraporten anges tUl ca 20
%. Konsekvensen blir en ytterligare förbättrad handelsbalans 1973; överskottet
beräknas stiga till inte fullt 4 1/2 miljarder kr. Bytesförhållandet fömtses
emellertid till skUlnad från 1971 1972 bli oförändrat.
Det
mycket svaga fraklraarknadsläge som rådde under våren och försommaren 1972
förbättrades successivt under senare hälften av året. Trarapfraktema steg åter
till lönsarama nivåer för såväl torrlast som tanklast. Uppsvinget stimulerades
i främsta ruraraet av det ökade transportbehovet i saraband raed
Sovjetunionens stora spannraålsiraport och Förenta staternas ökade oljeiraporl.
Såväl
bruttointäkter sora kostnader i utrikes sjöfart sjönk dock något 1972 jämfört
med 1971 enligt den preliminära statistiken, men då kostnadema sjönk något
mera än intäkterna (3,5 resp. 1 %) resulterade net-toinseglingen i en viss
förbättring. Efter avdrag för passageraravgifter erlagda i svensk valuta och
tillägg för utländska fartygsutgifter i Sverige erhölls ett sjöfarlsnetto på 2
258 milj. kr., vilket innebar en svag förbättring (35 mUj. kr.). Siffroma kan
eraellertid koraraa att revideras avsevärt när de definitiva beräkningarna
föreligger senare under 1973.
Aktiviteten
på fraktraarknaderna har varit fortsatt hög under årets första raånader och
flera omständigheter pekar på fortsatt goda fraktnivåer. Den allmänna
konjunktumppgången i Västeuropa och Japan torde sålunda, tillsammans med den
växande oljeimporten i Förenta staterna, framdeles komma att hålla uppe
tonnageeflerfrågan.
Då
huvudparten av det svenska handelstonnaget är bundet till längre eller kortare
fraktavtal eller går i linjefart blir i regel kortsiktiga fluktuationer i
trarapfraktema endast av marginell betydelse för intäktsutvecklingen, medan en
förändring i dollarkursen får påtagliga konsekvenser, eftersom bortåt 80 % av
alla fraktkonlrakt beräknas vara uppgjorda i dollar. Nedskrivningen av den
svenska dollarkursen innebär raed säker-
het ett betydande mtäktsbortfall på kort sikt. Den totala
nettoeffekten är dock svår att beräkna. Trots detta bortfall har sjöfartsnettot
för 1973 bedömts öka något i förhållande till 1972. Till gmnd för antagandet
ligger den fömtsedda kraftiga tiUväxten av handelsflottan samt i någon raån
det väsentligt förbättrade fniktraarknadsläget.
Netloutflödet av resevaluta ökade kraftigt 19711972 eller
med 475 railj. kr. Ser raan tiU bruttoströraraarna ökade utflödet raed drygt 18
% medan inflödet ökade endast 3 1,'2 %. Ökningslakten i valutautflödet avtog
under 1972 och utfallet blev något lägre än vad som antogs i den preliminära
nationalbudgeten fijr 1973. Prognosen för nettoutflödet 1973 har bl. a. med
hänsyn härtill nedreviderats med 100 milj. kr. Andra motiveringar har varit
förutsedd svag utveckling i antalet utländska arbetare samt en trolig
uppbromsning av gränshandeln med Danraark till följd av kraftigt höjda
livsraedds priser därstädes och den ogyimsararaare valutakursen efler kronans
devalvering. Följande tablå visar hur reseva-lulautgifterna 1971 och 1972
fördelar sig på länderoraråden.
Underskottet i posten övriga tjänster blev för 1972 ca 930
railj. kr., vUket innebär en försämring med 55 mUj. kr. järafört med 1971. För
1973 har underskottet antagits växa ungefär lika raycket och har satts till 975
railj. kr.
Utgifter,
, totalt
Varav sedlar
återköpta
svenska
1971
1972
Ökning
1971
1972
Ökning
milj.
milj.
i "/
1 /o
milj.
milj.
i °/ 1 /o
kr.
kr.
kr.
kr.
Norden
I 059
1265
19
611
782
28
Turistländer
i
Västeuropa'
585
722
23
227
260
15
Övriga
Västeuropa
724
842
16
319
394
24
Nordamerika
262
288
10
1
3
Övrigt
131
148
13
56
87
55
Totalt
2 761
3 265
18
1214
1526
26
Hit har räknats Spanien, Italien, Frankrike, Österrike,
Grekland och Malta.
Utfallet av transfereringarna utmynnade i ett
nettounderskott på ca 1 700 railj. kr. 1972, att jämföra med inte fullt 1 300
mUj. kr. 1971. De frärasla tillskotten kan återföras på ökat u-landsbistånd
(165 milj. kr.) och försäkringsbetalningar (128 milj. kr.). Även för 1973 har
förutsatts en försvagning med 400 milj. kr. tUl ett underskott på 2 100 nulj.
kr.
Den kraftiga förstärkningen i handelsbalansen 1972
uppvägde mer än väl försvagningen i tjänste- och transfereringsbalansema,
vilket ledde
' Utvecklingen stämmer väl överens med den som kan utläsas
ur statistiken över passagerarefrekvensen vid charterreiior.
Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1973 77
till
en förbättring av bytesbalanssaldot (för varor, tjänster och transfereringar)
med drygt 200 milj. kr. jämfört med 1971. Föreliggande prognoser för 1973 ger
vid handen en ytterligare förstärkning av balansen med ca 300 milj. kr.
Kapilalbalansen
1972 resulterade i ett nettokapitalinflöde på ca 1 miljard kr., vilket mnebar
en förstärkning med drygt 400 milj. kr. jämfört med 1971. Nedanstående tablå
visar hur de i balansen ingående posterna fördelar sig.
Milj.
kr.
1971
1972
Förändring 1971-1972
Statliga
kapitaltransaktioner
-180
53
233
Värdepapperstransaktioner
378
830
452
Emissioner och amorteringar
404
1021
617
Övriga transaktioner
-26
-191
-165
Privata
långfristiga lån
908
612
-296
Direkta
investeringar
-468
-903
-435
Övriga
kapitaltransaktioner
-40
443
483
Kapitalbalans
598
1035
437
De
statliga kapiiallransaktionerna ledde till ett nettokapitalutflöde 1972 på
drygt 50 mUj. kr., vilket innebar en orasvängning i positiv riktning på drygt
200 railj. kr. Omsvängningen förklaras till väsentlig del av att
slutregleringen av svenska statens kredit till Finland bokförs som ett inflöde.
Nettot
av värdepappershanddn ökade 1972 raed ca 450 railj. kr. Svenska obligationsemissioner
i utlandet uppgick 1972 till 1 071 raUj. kr. raot 454 milj. kr. 1971, raedan
inga utiändska lån eraitterades i Sverige.
Den
privata långfristiga upplåningen rainskade 1972 järafört raed 1971, och
kapitaliraporlen netto under denna post sjönk 1972 raed nära 300 mUj. kr.
Svenska
direkiinvesleringar i utlandet uppgick 1972 till 1 400 railj. kr., vUket
innebar en ökning från 1971 raed 280 railj. kr. Desinvesteringama rainskade med
50 mUj. kr. De utländska direktinvesteringarna i Sverige minskade obetydligt
19711972 eUer med 30 railj. kr. Motsvarande desinvesteringar ökade 75 milj.
kr. Sararaantaget resulterade transaktio-nema under denna post i ett
nettokapitalutflöde 1972 på 900 railj. kr. eller en fördubbUng från 1971.
Posten
övriga privata kapitaltransaktioner, sora bl. a. inryraraer varvens
exportkrediter, krediter vid import av fartyg och flygplan samt skUlnaden
raellan tullvärden och betalning vid iraport av dataraaskiner, resulterade i
ett nettokapitaluiflöde 1972 på 440 raUj. kr. att järaföra raed ett utflöde på
40 milj. kr. 1971. Omslaget kan främst återföras på ändra-
Prop. 1973:125 78
Tabell 3: 4 Bytes- och betalningsbalans 1969-1973
Milj. kr., löpande priser
1969
1970
1971
1972
1973 prognos
Export av varor, fob' Import av varor, cif
29 459
30 571
35 150
36 251
38 224 36 192
41 652 38 390
50 205 45 900
Handelsbalans
-1112
-1101
2 032
3 262
4 305
Korrigering
av handelsstatistiken Sjöfarlsnetto Resevaluta Övriga tiänster, netto
Korrigeringspost
151
1963
-1 229
-737
800
136
2 034
-1748
-676
800
16
2 223
-1927
-878
800
-76
2 258
-2 402
-933
800
-120
2 350
-2 750
-975
800
Bytesbalans för varor och tiänster'
-164
-555
2 266
2 909
3 610
Transfereringar,
netto
-908
-1 003
-1286
-1 699
-2 100
Bytesbalans för varor, tiänster och transfereringar*
-1072
-1558
980
1210
1510
Kapitalbalans Tilldelning av SDR Restpost
Bankernas utlands-ställnings
-121
-493
-1 686
1249 196
731
618
598 180
-357
1 401
1035 178 506
2 929
' Enligt handelsstatistiken.
' Nettot av återutförsel och återinförsel, korrigering av
SÄS'flygplansimport, i utlandet direktlandad fisk, nettoimport av icke-monetärt
guld samt rabatter och koncernbidrag i samband med oljeimport.
' Överensstämmer med saldot mellan import och export av
varor och tjänster i nationalräkenskapernas försörjningsbalans, bortsett från
att korrigeringsposten endast med halva beloppet ingår i försörjningsbalansen.
Resterande hälften av korrigeringsposten räknas i nationalräkenskaperna till
transferings-nettot.
* Överensstämmer med riksbankens bylesbalansbegrepp.
' Valutareservens förändring jämte förändringar i
afl'ärsbankernas tidsposition.
Källor: Riksbanken, statistiska centralbyrån och
konjunkturinstitutet.
de relationer raellan betalningar och leveranser av fartyg
från de svenska varven.
Valutareserven och valutabankemas tidsposition, vilka
tillsaramans bildar bankernas ullaiidsslällning, ökade under 1972 med 2 929
mUj. kr. och uppgick vid utgången av året till 9 228 railj. kr. Ovan redovisade
kända utlandstransaktioner gav ett positivt netto på 2 423 milj. kr., varför
en positiv restpost på drygt 500 raUj. kr. redovisas för 1972. Detta innebär en
orasvängning i positiv riktning raed ca 850 milj. kr. järafört raed 1971.
Tillväxten av bankernas utlandsställning har fortsatt de första raånaderna
1973. Vid utgången av mars uppgick utlandsställningen till 11 302 milj. kr.
Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1973
79
4 Produktionen
4.1 Industrin
Industrikonjunkturen som började försvagas under senare
delen av 1970, försämrades sedan mycket snabbt under loppet av 1971 och som
framgår av diagram 1 minskade produktionen från fjärde kvartalet 1970 till
tredje kvartalet 1971. Under fjärde kvartalet synes en viss återhämtning ha
skett men denna kan delvis ha berott på den mycket kraftiga neddragningen under
tredje kvartalet då stora delar av industrin gjorde extra driftsuppehåll i
samband med semestrama. Industriproduktionen började långsamt röra sig uppåt
under våren under inverkan av framför allt en vändning i den inheraska
efterfrågan för konsuration och investering. Under senare delen av 1972 skedde
ett raarkant oraslag i exportutvecklingen saratidigt sora tillväxten av den
inheraska efterfrågan brora-sades av den ånyo försvagade byggkonjunkturen.
Uppgången i industriproduktionen under 1972 hölls under första halvåret
tiUbaka av en kraftig neddragning av färdigvamlagren. Under andra halvåret
upphörde brorasverkan från lagren och produktionsuppgången förstärktes
kraftigt.
Som fraragår av tabell 1 blev produktionsökningen för
industrin totalt sett ca 2 1/2 % 19711972. Ser raan eraellertid tiU
utvecklingen under loppet av 1972 är intrycket av påtaglig expansion raer
fraraträdande. Inom praktiskt taget samtliga branscher skedde sålunda en markerad
acceleration av produktionstillväxten.
För 1973 beräknas produktionstUlväxten bli fortsatt stark
med hänsyn till en prognoserad stigande efterfrågan för konsumtion och export
Diagram 4:1 Totala industriproduktionen 19591972
Volymindex: 1968 = 100. Säsongrensade kvartalsdata. Log.
skala
120 110
100 90
80 70
60
e.r\
-
yi
y
J
/
I-A
J
opaginerad Kontrollera mot PDF
L
I
I I
J_ L
1959
60 61 62.63 64 65.66 67 68 69 70 71 72 Källor:
Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
Prop.
1973:125 80
Tabell
4:1 Industriproduktionens utveckling 1970-1973
Procentuella
volymförändringar från föregående år
1970
1971
1972
1973
prel.
prel.
prognos
Gruvor
och mineralbrott
-1
6
1
8
därav: järnmalmsgruvor
-2
5
-1
8
Livsmedels-,
dryckesvaru-
och tobaksindustri
3
1
2
4
Textil-
och beklädnadsindustri
0
-9
3
1
Träindustri
inkl. träfiber-
plattindustri
7
-4
6
5
därav: sågverk
14
4
1
6
Massaindustri
8
-5
2
14
Pappers-
och pappinduslri
6
-3
7
12
Järn-,
stål- och metallverk
6
-4
3
11
därav: järn-, stål- och ferro-
legeringsverk
6
-5
2
12
Verkstadsindustri
exkl. varv
9
3
3
9
Varv
11
5
6
10
Övriga
branscher
4
-4
0
9
Totala industrin
6
-V.
2'f.
8V=
Källor:
Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
saratidigt
sora lagercykeln vänder uppåt. Produktionsökningen 1972 1973 fömtses sålunda
bli ca 8 1/2%.
Produktionen
av färnmalm fäljer i stora drag leveransutvecklingen. Minskad malraefterfrågan
gjorde att produktionen avtog tidigt under 1971 för alt sedan ligga kvar pii
den lägre nivån under större delen av 1972. Mot slutet av 1972 drogs
produktionen åter upp i och raed att raalraefterfrågan ökade. Produktionen för
helåret 1972 rainskade med ca 1 % järafört med 1971, medan leveranserna totalt
ökade raed ca 3 %. Medan heramaleveransema sjönk raed drygt 8 % ökade
exportieveransema med 5 %. Eftersom produktionsnivån på grund av brytningstekniska
orsaker inte helt kunde anpassas till leveranserna, skedde under såväl 1971 som
1972 lagerökningar. Lagerslocken var i slutet av 1972 nära 9 milj. ton.
Större
delen av exportieveransema för 1973 är redan sålda. Ökningen i kvantitet från
1972 tiU 1973 beräknas bli 12 %. De kraftigt ökade leveransema svarar väl mot
den snabba ökning i stålefterfrågan sora inträffade mot slutet av 1972. Den
begränsade hamnkapaciteten i Narvik torde hindra en ytterligare ökning av
exportleveranserna. Produktionen bedöms öka relativt kraftigt under första
halvåret 1973 för att sedan öka endast svagt. För helåret 1973 har produktionsökningen
beräknats till 8 %, vilket innebär att produktionen kommer att uppgå till
ungefär 36 railj. ton. Då leveranserna beräknas bli något större än
produktionen föratses lagren minska.
Exportorderingången
till järn- och stålverken, vilken vände uppåt i början av 1971, har stigit
raycket hastigt från början av 1972. Export-
Bil. 1 Reviderad nationalbudget för år 1973 81
Tabell 4: 2 Försörjningsbalans för handelsfärdigt järn
och stål, inkl. ämnen 1972-1973
Milj. kr., 1968 års producentpriser
1972
1973 prognos
Produktion
3 430
3 840
Import
1 305
1490
Summa tillgång
4 735
5 330
Export
2 050
2 350
Varuinsats
3 760
3 990
industri
3 430
3 670
byggnadsverksamhet
, 330
320
Lagerförändring
15
80
Saldoposl
-1090
-1090
Summa användni
ing
4 735
5 330
Källa: Konjunkturinstitutet.
orderstockama upphörde alt falla frän ingången av 1972 och
vid årsskiftet 1972/1973 var dessa raätta i löpande priser 18 % större än
ett år tidigare.
Jäm- och stålexporlen svängde om från en markant rainskning
1971 tUl en ökning på 14 1/2 % 1972. Denna utveckling återspeglar en fortsatt
förbättring av den internationella stålkonjunkturen. Exportökningen till
Förenta statema var raycket stark, vilket återspeglar den snabba upp-dragnmgen
av industriproduktionen där. I Västeuropa var under större delen av 1972
konjunkturuppgången betydligt långsararaare och tillväxten i den svenska
stålexporten tUl denna raarknad blev därapad.
Efterfrågan från heraraaraarknaden utvecklades svagt under
större delen av 1972, beroende frärast på den därapade produktionsökningen inom
verkstadsindustrhi. Produktionen inom såväl varven som övriga stälförbmkande
branscher ökade däremot starkare 1972 än 1971. Saratidigt skedde även en
relativt orafallande lagerreducering inora för-bmkarledet, vilket bidrog till
att därapa efterfrågan. Den inheraska förbrukningen av jäm och stål var i lon
räknat av i stort sett sararaa orafattning 1972 sora 1971. Leveransema från de
svenska järn- och stålverken till den raheraska marknaden minskade 1972 och då
importen steg ökade iraportandden av stålkonsurationen kraftigt. Detta står i
stark kontrast raot vad sora varit fallet under tidigare lågkonjunkturperioder,
då jämverken kunnat öka sin marknadsandel på miportens bekostnad. En av
anledningama härtill kan vara den produktkoncentration sora ägt mra hos de
svenska företagen under de senaste åren. Den kraftigt stigande iraporten av
handelsstål svarade helt för uppgången, raedan iraporten av specialstål
rainskade för andra året i följd.
Mot bakgmnd av den förstärkta utlandsefterfrågan började
järn- och stålverken dra upp produktionen första kvartalet 1972. Produktionen
6 Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 125. Bilaga 1.
Prop. 1973:125 82
accelererade
imder loppet av året. Fjärde kvartalet 1972 låg produktionsnivån 11 % över
nivån motsvarande kvartal ett år tidigare, vUket utgjorde bottenpunkten i
produktionscykeln. Produktionsökningen 19711972 stannade på drygt 2 %. Den
översteg ändå leveransökningen, vilket resulterade i höjd lagemivå hos piroducenterna.
Lageruppdragningen kan till en del ha varit en effekt av det statliga
lagerstödet, eftersom järn-och stålverken i betydande utsträckning har använt
sig av detta.
För
1973 synes utsiktema för de svenska jäm- och stålverken vara relativt ljusa. Enligt
exportenkäten i februari väntar sig företagen sålunda en betydande tUlväxt av
exportleveranserna under 1973. En sådan gynnsam utveckling framstår sora trolig
även raot bakgrund av den väntade förbättringen i investerings- och
produktionsutvecklingen i flertalet viktiga avnämarländer. Exportöknuigen i
volym beräknas uppgå tUl 15 % 19721973. Tillväxttakten av exportieveransema
torde emellertid dämpas under loppet av året med hänsyn till ökade leveranser
till hemmamarknaden; framför allt tUl verkstadsindustrin. Lagren av jäm och
stål i förbmkarledet beräknas komraa att dras upp efter de omfattande
lagerreduceringar som skedde 1971 och 1972. Även inom grossistledet torde man
kunna räkna med en viss ytterligare uppdragning av lagemi-vån. Den väntade förstärkningen
av den inhemska efterfrågan under 1973 har beräknats resultera i en
importtUlväxt på ca 14 % 19721973. Produktionsökningen för de sveriska järn-
och stålverken beräknas komma att uppgå till 12 % samtidigt som en relativt
betydande lagerreducering hos producenterna väntas äga mm.
Leveransvolymen
från icke-järnmelallverken steg med ca 11 % 1971 1972. Leveransökningen var
kraftigast till hemmamarknaden men även exportefterfrågan ökade, dock betydligt
blygsammare än 1971. Produktionsvolymen ökade med ca 6 % samtidigt som en viss
uppbyggnad av färdigvamlagren skedde.
Efterfrågan
från heraraaraarknaden väntas stiga relativt kraftigt under 1973 frärast till
följd av en pro;jnoserad stark ökning av produktionen inora verkstadsindustrin.
Även exportefterfrågan väntas stiga, vUket beräknas medföra en något starkare
produktionsökning 19721973 än 19711972. Därvid har fömtsätts att
färdigvarulagren blir i stort sett oförändrade under 1973.
Produktionen
inom hela sektom jäm-, stål- och metallverk ökade ca 3 % 19711972 och beräknas
öka ca 11 % 19721973.
Orderingången
tiU varven föll kraftigt under 1971 och orderstockama minskade något efter den
mycket kraftiga uppbyggnaden under 1969 ocb 1970. Orderingången började åter
stiga under första halvåret 1972 och ökade sedan mycket snabbt mot slutet av
året. Orderstockama började åter växa under första halvåret 1972 och vid
utgången av året var de större än vid utgången av 1970. Sysselsättningen inom
storvarven är därmed tryggad fram till 1976.
Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1973
83
opaginerad Kontrollera mot PDF
Den starkt ökade beställningsaktiviteten under 1972 ledde
tUl att varven kunde teckna kontrakt till bättre priser än 1971.
Produktionstillväxten inom varven bromsades under 1971 av
ihållande brist pä främst yrkeskunnig arbetskraft. Under senare delen av 1971,
under 1972 och i början av 1973 har emellertid varven kunnat nyrekrytera i
betydande omfattning. Produktionsuppgången 19711972 blev drygt 6 %.
Produktionstillväxten har bedömts kunna bli snabbare under
1973 än under 1972, då nytillskottet av arbetskraft under de senaste åren
hunnit utbUdas för sina arbetsuppgifter. Produktionsökningen för 19721973 har
beräknats till ca 10 % i volym. En sådan produktionsuppgång lämnar utrymme för
de kraftigt ökade leveranser pä export och till svenska rederier som förutses i
export- och investeringsprognoserna.
Efterfrågan på verkstadsindustrins produkter som varit
avlagande under 1971 och början av 1972 steg åter raot slutet av 1972. Orderingången
steg tidigare och starkare från exporlraarknaden, raedan orderingången från
heraraaraarknaden ökade först under fjärde kvartalet. Orderingången ökade
totalt sett raed ca 5 % i löpande priser 1971 1972. Volymmässigt sett torde
detta innebära ungefär oförändrad orderingång.
Tabell 4: 3 Försörjningsbalans för verkstadsprodukter,
exkl. fartyg 1970 1973'
Milj. kr., 1968 års producentpriser
1970
1971
1972
1973 prognos
Produktion
25 680
25 830
26 250
28 490
Import
11 400
11 060
Il 370
13 040
Summa tillgäng
37
080
36 890
37 620
41530
Offentlig
konsumtion
1 430
1 790
1 370
1 340
Privat
konsumtion
4 860
4 790
5 210
5 730
nyinköp av bilar
1 790
] 800
2 000
2 180
övrigt
3 070
2 990
3 210
3 550
Investeringar
i maskiner m. in.
9 970
9 810
10 140
10 990
offentiiga
2 590
2 630
2 720
2 960
privata
7 380
7 180
7 420
8 030
Lagerförändringar
1 830
190
60
240
Export
11 820
13 190
13 490
15 560
Varuinsats
7 170
7 120
7 350
7 670
industri
2 870
2 850
2 950
3 230
byggnadsverksamhet
2 790
2 760
2 920
2 900
maskinunderhåll och reparationei
1 510
1 510
1 480
1 540
Surama användning 37 080
36 890
37 620
41530
' Importen och exporten enligt balansen avviker från vad
som redovisas i utrikeshandelskapillet. Avvikelserna förklaras främst av alt de
import- och exportprisindex som används i handelsstatistiken ej har använts vid
deflateringen i balansen då dessa bedöms överskatta prisutvecklingen. I stället
har här för exporten använts ett exportprisindex hämtat ur producentprisindex,
och för iraporten ett av statistiska centralbyrån på grandval av insamlade
prisuppgifter nykonstraerat importprisindex.
Källa: Konjunkturinstitutet.
Prop.
1973:125 84
Mätt i löpande priser har de totala orderstockama för
verkstadsindustrin varit avtagande sedan början av 1971. Denna tendens bröts
mot slutet av 1972, då orderstocken i löpande priser åter började växa. Vid
årsskiflet 1972/1973 var orderstockama ungefär lika slora som vid föregående
årsskifte. Den totala orderstockens volym sjönk alltså även under 1972.
Minskningen av färdigvarulagren första halvåret 1972 höll
tillbaka produktionen under denna period. Under andra halvåret steg färdigvarulagren
troligen som en följd a\' det statliga lagerslödel. Färdigvarulagren kom
därmed all vara ungefär lika slora vid årsskiflet 1972/1973 sora vid föregående
årsskifte.
Produktionsvolyraen : som föll raellan halvåren 1971
drogs upp något under första halvåret 1972 och i samband med den stigande efterfrågan
ökade produktionsvolymen starkt raot slutet av 1972. Pro-duktionsvolyraökningen
raellan helåren 1971 och 1972 stannade vid ca 2 1/2%.
Enligt senaste konjunkturbaroraetern ökade orderingången
lill verkstadsindustrin starkt från både herama- och exportraarknaderna under
första kvartalet 1973. Detta återspeglas även i omdömena om orderstockama,
vilka i mars var klart raindre negativa än i december 1972. Inora stora delar
av verkstadsindustrin bedöras orderstockarna dock fortfarande vara för sraå i
förhållande tUl produktionsvolyraen. Förelagen räknar raed kraftigt ökad
orderingång även under andra kvartalet speciellt från exporlraarknaden.
Till grund för bedömningen aiv exporlleveransernas
utveckling under 1973 ligger en exportenkät tUl verkstadsLndustrin, insamlad i
februari av statistiska centralbyrån. Sedan den föregående enkäten i november
1972 har företagen blivit mer optimistiska beträffande exportutsikterna. De
räknade i februari med att kunna öka sin export raed 16 % i löpande priser
19721973. Erfarenhetei: från tidigare enkäter visar eraellertid att företagen
regelraässigl underskattar utvecklingen i början av en konjunkturuppgång.
Exportorderingången lill verkstadsindustrin har vidare ökat synnerligen
kraftigt sedan andra halvåret 1972. Enkätens värdemässiga ökning har därför
uppjusterats till drygt 21 %.
Den höga uitemationella prisslegringstakten väntas bestå
även under 1973. Exporlvolymeni har beräknats stiga med drygt 15 % 19721973.
Ökningstakten fömtses accelerera under loppet av 1973.
Den inhemska efterfrågan på verkstadsprodukter beräknas ge
upphov tUl en leveransökning till heraraaraarknaden på drygt 7 % i volyra 1972
1973 efter en ökning på ca 3 % 19711972 (se tabell 3). Den prognoserade
ökade lUlväxttakten base;ras framför allt på den fömtsedda expansionen av
maskininvesteringama men också på den förväntade utvecklingen av den privata
konsurationen av verkstadsprodukter. Vidare
1 Se not tiU tabell 3.
Bil. 1
Reviderad nationalbudget för år 1973 85
kan raan räkna raed under året kraftigt ökande förbrukning
av verkstadsprodukter sora insalsvaror. Lagren av insalsvaror och varor i arbete
beräknas upphöra att minska under första halvåret 1973, och under andra
halvåret väntas en lageruppbyggnad åter komma till stånd. Färdigvarulagren
beräknas minska under första halvåret, medan de under andra halvåret förutses
bli oförändrade. Totala lagren av verksladsprodukler beräknas vara något högre
vid utgången av 1973 än ett år tidigare. Ovanslående lager- och
efterfrägeprognoser beräknas ge upphov till en imporlvolyraökning på närraare
15 %. Fraraför allt är det tillväxten i maskininvesteringarna, som i högre grad
än tidigare väntas ge upphov till en ökad import, men även importen av
insatsvaror beräknas öka kraftigt.
Produktionsvolymen ökade enligt senaste
konjunkturbarometern 1 snabbare takt under första kvartalet 1973 än under
fjärde kvartalet 1972. Andelen företag i verkstadsindustrin med fullt
kapacitetsulnyltjan-de som fÖll snabbt under 1971, för att sedan stabilisera
sig pä en låg nivå under 1972 har nu åter börjat växa. För andra kvartalet
indikerar företagens svar fortsatt accelererande produktionstillväxt och även
för andra halvåret emotses ytterligare produktionsuppdragningar.
Produktionen inom verkstadsindustrin bedöms på grundval av
ovanstående efterfråge-, lager- och importprognoser komraa att öka raed drygt
9 % 19721973.
Sågverkens exportleveranser ökade markant under första
halvåret 1972 raen föll tUlbaka något under del andra frärast till följd av en
kraftig lageravveckling i iniportörledet. Totalt uppgick exporten till 8,4
railj. m 1972, vilket innebär en ökning på 13 % jämfört med föregående år.
Bakora den kraftiga ökningen ligger huvudsakligen två faktorer. Dels ökade
byggnadsverksaraheten i våra viktigaste avnämarländer och dels minskade
konkurrensen. De finländska sågverken hade råvarubrist medan hög byggaktivitet
i Förenta statema medförde alt Kanadas utbud till Europa minskade. De svenska
andelarna av Västeuropas import kunde således öka.
Heraraaleveranserna av sågade och hyvlade trävaror sjönk
kraftigt under loppet av 1971 tUl följd av en nedgång i byggnadsverksamheten.
Under 1972 ökade hemmaleveranserna åter, fraraför allt genora ett ökat
sraåhusbyggande och en därav följande aktivitetsslegring i de byggnadsberoende
branscherna snickeri- och trähusindustri.
Under loppet av 1971 drogs produktionen ned till följd av
den vikande heraraaefterfrågan. Neddragningen var dock ej tUlräcklig för att
förhindra en kraftig lagerökning. Produktionen låg därefter kvar på den
neddragna nivån under större delen av 1972 och de stora lagren reducerades
kraftigt. Mot slutet av året skedde en produklionsuppdragning och för hela 1972
blev produktionsökningen ungefär 1 % jämfört med 1971.
Prop.
1973:125 86
Tabell
4: 4 Försörjningsbalans för så;5ade och hyvlade trävaror 1970 1973
1
000 kbm (barr- och lövträ)
1970
1971
1972
1973 prognos
Produktion 12 355
Import 155
12 800
125
12 905 115
13 625 115
Summa tillgång 12 510
12 925
13 020
13 740
Export 6
900 Varuinsats 5 990
industri 3 740
byggnadsverksamhet 2 250
Lagerförändring 410 Saidopost -790
7 485 5 820 3 650 2 170 340 -720
8 450 6 135 3 875 2 260 -500 -1 065
8 680 6 375 4 135 2 240 -250 -1065
Summa användning 12 510
12 925
13 020
13 740
Källa:
Konjunkturinstitutet.
Västeuropas
import av sågade och hyvlade trävaror beräknas öka ytterligare 1973 tUl följd
av en mindre ökning av bostadsbyggandet samt en uppdragning av de vid ingången
av året sraå importörlagren. Utbudet från våra konkurrentländer väntas
samtidigt bli begränsat även 1973. Exportutbudet från Finland och Sovjetunionen
förutses bli i stort sett oförändrat jämfört med 1972, medan Ruraänien aviserat
en kraftig nedskärning av exporten. En viss minskning av bostadsbyggandet i
Förenta staterna beräknas ske 1973, men torde inte koraraa att näranvärt
påverka Kanadas utbud tUl Europa förrän raot slutet av 1973. Kanadas utbud till
Europa kommer dessutom att begränsas av stark trävaruefterfrågan från Japan.
Möjlighetema att kraftigt öka den svenska trävaruexporten under 1973 synes
sålunda ur efterfrågesynpunkt som mycket goda. Ex-portutryraraet torde dock
koraraa att begränsas av produktionskapaciteten, lagersituationen särat
heraraaefterfrågan.
Den
raöjliga produktionstUlväxten 19721973 beräknas uppgå tiU 5 ä 6 %. Därvid kan
produktionen i viss utsträckning korama att hållas tillbaka av brist på råvaror
första halvåret.
Producentlagren
beräknas kunna minska ytterligare med omkring 250 000 kbm. Den sararaanlagda
lagerrainskningen 1972 och 1973 skulle därmed bh lika stor som
lageruppbyggnaden 1970 och 1971.
Vad
gäller hemraamarknadsleveranserna väntas förbrukningen av trävaror inom
byggnadsverksamheten rainska något 19721973, raedan däremot industrins
efterfrågan på trävaror beräknas öka. Totalt väntas sålunda heraraaleveranserna
stiga något 19721973.
Utryramet
för en exportökning beräknas sålunda begränsas till omkrmg 3 % 19721973.
Produktionen
inom gruppen träindustri exkl. sågverk ökade relativt starkt 19711972 eUer med
8 %. De båda viktigaste delbranscherna byggnadssnickerierna (inkl. småhusfabrikerna)
och raöbelindustrin öka-
Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1973 87
de
ungefär i samma takt. Ökningen för byggnadssnickerierna (inkl. småhusfabrikerna)
beror i första hand på en raycket kraftig uppgång i småhusbyggandet 19711972,
medan produktionsuppgången inom raöbelindustrin förklaras av ålerhäralningen i
den privata konsurationen.
Under
1973 väntas småhusbyggandet öka endast långsamt och byggandet av
flerfamiljshus fortsätta att minska. Produklionstaklen inom byggnadssnickerierna
(inkl. småhusfabrikerna) lorde därför därapas under 1973. Möbelproduktionen
väntas eraellertid forlsälla att stiga i relativt hög takt genora en förväntat
livlig konsumtionsökning. Produktionen inom hela gruppen träuidustri exkl.
sågverk prognoseras öka 5 % 1972 1973.
Produktionen
inora totala träindustrin ökade omkring 5 % 1971 1972 och beräknas öka i
ungefär sararaa takt 19721973.
Importen
av massa till Västeuropa från Norden och Nordamerika sjönk raarkant under 1971
till följd av ett mycket kraftigt oraslag i förbrukarlagren saratidigt sora
pappersproduktionen rainskade. Trots en påtaglig ökning av raarknadsandelen i
Västeuropa minskade de svenska exportieveransema raed 11 % 19701971.
Massaproduktionen drogs därför ned under 1971. Neddragningen var dock ej
tillräcklig för att förhindra en raycket kraftig ökning av producenternas
massalager. Under 1972 steg pappersproduktionen i Västeuropa samtidigt som
förbrukarlagren var i stort sett oförändrade. Den svenska massaexporten kunde
därför öka relativt starkt 19711972, eller med ca 11 % i volyra. Massaproduktionen
var oförändrat låg under de tre första kvartalen 1972 men drogs sedan upp
mycket kraftigt under fjärde kvartalet bl. a. till följd av nytillkoraraen
produktionskapacitet. För hela 1972 kora produktionsökningen alt stanna vid ca
2 % räknat i volym. Färdigvarulagren var i stort sett oförändrade under 1972.
Under
1973 beräknas pappersproduktionen i Västeuropa fortsätta att stiga kraftigt
samtidigt som förbrakarlagren av massa väntas stiga något. Vidare torde det
kanadensiska massautbudet lill Västeuropa minska sora en följd av att
produktionstakten i den araerikanska pappersindustrin väntas öka ytterligare.
Nämnda faktorer leder till att den svenska massaexporten prognoseras öka mycket
starkt 19721973, eller raed nära 20 %. Även heraraaleveranserna väntas öka
påtagligt 19721973. Leveransökningen väntas således bli betydande och en
väsentlig lagerreduktion är därför trolig under 1973. Med en lagerrainskning
på ungefär 200 000 ton skulle produktionen behöva öka orakring 15 % 19721973.
Kapacitetsutnyttjandet sora var lågt under 1972 skulle därraed höjas väsentligt
under 1973.
Efter
en uppgångsfas på över två år stagnerade orderingången till pappersindustrin
vid raitten av 1970. OrdertillslrÖraningen föll sedan kraftigt fram till
raitten av 1971. Mot slutet av 1971 vände exporlorder-ingången och steg
därefter kraftigt under hela 1972. Vändningen uppåt i
Prop.
1973:125 88
exportefterfrågan fär ses raot bakgrund av stigande
papperseflerfrågan i Västeuropa saratidigt som konkurrensen från Nordaraerika
avtog. För hemmaefterfrågan kom vändningen något senare men även denna efterfrågan
har stigit påtagligt under 1972 genora ålerhäralningen i den privata
konsumtionen. Produktionen har i stort följt den skisserade efterfrågeutvecklingen
och ökade under 1972 med nära 8 % saratidigt sora producentiagren minskade
något.
Under 1973 väntas den ekonomiska aktiviteten öka påtagligt
i våra viktigaste avnämarländer för jDapper. Dessutom torde konkurrensen från
Nordamerika förbli svag 1973 på grund av en förväntat stigande inhemsk
pappersförbrukning. Den svenska pappersexporten förutses därför kunna stiga
kraftigt omkring 12 % 19721973. Även hemmaefterfrågan torde öka starkare
1973 än 1972. Denna efterfrågeutveckling tUlsararaans med ett antagande om
oförändrade lager beräknas lill en produktionsökning på nära 12 % 19721973.
Kapacitetsutnyttjandet skulle därmed öka 1973 jämfört med 1972.
Produktionen inom livsmedelsindustrin inkl. tobaks- och dryckcsva-ruinduslrin
ökade enligt den preliminära produktionsstatistiken med inte fullt 2 %
19711972. Därmed understeg ökningstakten för andra året i rad 2 %, vilket är
ovanligt för denna bransch. Orsaken härtUl är den svaga utvecklingen av
livsraedelskonsumtionen. Efter den massiva lageruppbyggnaden inom
livsmedelsindustrin under 1971 skedde en viss lagerneddragning 1972. Lagren av
livsraeddsprodukler inom handeln ökade däremot, vilket troligen till en del
förklarar all produktionsökningen 1972 blev högre än 1971.
Produktionen beräknas öka drygt 4 % 19721973 främst med
hänsyn tUl en väntad normal ökningtakt i livsraedelskonsumtionen.
Orderingången tiU textil- och beklädnadsindustrin ökade
något 1971 1972 efter aU ha rainskat påtagligt 19701971. Denna förbättring
var helt en följd av en förstärkt utlandsefterfrågan. Den inheraska efterfrågan
på texlUa produkter rainskade under 1972 för tredje året i följd, raen
nedgången 19711972 blev betydligt mindre än 19701971. Produktionen inora
branschen drogs upp första halvåret 1972, raen föll därefter tillbaka något
andra halvåret. Från 1971 till 1972 ökade därraed produktionen ca 3 % efler att
ha rainskat såväl 1970 sora 1971. Den kraftigaste produktionsökningen ägde rum
inora skoindustrin, där produktionen minskat under de näimast föregående sju
åren. Produktionsökningen inom såväl textil- som konfeklionsindustrin stannade
vid orakring 2 %. Den höjda produktionsnivån medförde emellertid att färdigvarulagren
inom branschen ökade. Trots den svaga inhemska efterfrågan ökade importen av
textUa produkter påtagligt.
För 1973 har produktionsutvecklingen för beklädnadsseklom
bedömts med hjälp av en försörjningsbalans. Beklädnadskonsumtionen väntas öka
betydligt under 1973 efter den svaga utvecklingen under den senaste
Bil. 1 Reviderad
nationalbudget för år 1973 89
3-årsperioden.
Den liUtagande inheraska efterfrågan väntas förstärka iraportökningen.
Saratidigt beräknas lagren koraraa att byggas upp under året. Den utiändska
efterfrågan torde raedföra att exporten ökar i högre takt än under 1972. Den
här skisserade utvecklingen beräknas leda till en ökning av
beklädnadsproduklionen pä ca 2 % 19721973.
Produktionen
inom textUindustrin väntas, främst mot bakgrund av en fortsatt god efterfrågan
från utlandet, komma att öka med ca 1 % 1972 1973. Produktionen inom hela
textil- och beklädnadsinduslrm skulle därmed öka drygt 1 % 19721973.
De
återstående branscherna, som i tabell 1 gär under benämningen övriga branscher,
svarar för ca 1/5 av totala industrins förädlingsvärde. Produktionsutvecklingen
är för dessa branscher efter 1970 tUl övervägande delen ännu bristfälligt
belyst. De i tabellen angivna volymföränd-rjngama för 1971 och 1972 samt
prognosen för 1973 ger därför endast en grov bUd av utvecklingen inom denna del
av industrin där jord- och steiivam-, kemisk samt grafisk industri utgör de
tyngst vägande branschema. Gmppen innefattar även papp- och pappersvam-,
gummivaru- och läderindustri. Nedan berörs i stora drag utvecklingen inora
dessa branscher.
Produktionen
inora jord- och stenvaruindustrin rainskade successivt under hela 1971.
Produktionen vände uppåt under första halvåret 1972 sora en effekt av den
stigande aktiviteten inora byggsektorn raen föll sedan tiUbaka något under
andra halvåret. En delvis korapenserande exportökning kunde dock korama till
stånd, varför produktionen rainskade med endast orakring 1 % jämfört med 1971.
Minskat
bostadsbyggande under 1973 lorde för branschen innebära en fortsatt
tillbakagång, även om en viss leveransökning kan ske på exportraarknadema.
Den
kemiska industrin ökade sina leveranser under 1972 rned ca 6 %. Produktions-
och leveransutvecklingen var oenhetlig inora branschen. Sålunda ökade
produktionen inom den kemiska råvamindustrin raed ca 12 %, raedan färdigvamindustrins
produktionsökning stannade vid ca 2 %. Totalt för branschen ökade produktionen
19711972 raed knappt 7%.
Produktionen
inora den keraiska industrin beräknas stiga orakring 14 % 19721973 främst sora
en följd av att en kraftig ökning förutses för den totala industriproduktionen.
Saratidigt beräknas också tillväxten i den privata konsumtionen bli relativt
stark.
Den
grafiska industrins produktionsvolym minskade 19711972 raed ca 7 %. Snabbare
tillväxt av den privata konsumtionen lorde leda till att produktionen åter ökar
under 1973.
Leveranserna
frän papp- och pappersvaruindustrin ökade relativt kraftigt under 1972.
Produktionsökningen 19711972 blev ca 5 %. Efterfrågan fömtses förstärkas
under 1973 och produktionsökningen 1972
Prop. 1973:125 90
1973
beräknas bli avsevärd.
Gummiindustrins produktion
sjönk mycket kraftigt under loppet av 1971, men en viss uppgång kunde noteras
1972. Ökad orderingång också från exportraarknaderna väntas raedföra att
produktionen dras upp relativt kraftigt under 1973.
Produktionen inora
lädervaruindustrin steg åter under andra halvåret 1972 efter en minskning under
första halvåret. Nedgången i produktionsvolymen 19711972 kora därmed alt
stanna vid 1 %. Den prognoserade ökningen i den privata konsumtionen beräknas under
1973 leda till fortsatt produktionsökning.
Totalt för gruppen övriga
branscher ökade exportleveranserna 1971 1972 kraftigt, raedan
heraraaleveranserna var ungefär lika stora 1972 som 1971. Produktionen var i
slort sett oförändrad och färdigvarulagren sjönk efter den kraftiga uppbyggnad
som skedde både 1970 och 1971. För 1973 beräknas produktionstUlväxten bli ca 9
%. Den starka ökningen av varukonsumtionen beräknas medföra produktionsuppdragningar
speciellt inom konsumlionsvaruindustriema. Färdigvaralagren förutses åter öka.
4.2
Skogsbruket
På basis av den ovan
redovisade produktionsutvecklingen inora skogsindustrierna beräknas
förbrukningen av rundvirke ha ökat raed nära 2 % 19711972. På grand av i
första hand orafattande driftsinskränkningar inora raassaindustrin ökade
raassavedslagren synnerligen kraftigt under loppet av 1971. Under 1972 drogs
lagren åter ned. Nedskärningen utgjorde dock endast 1/5 av lageruppbyggnaden
1971, varför lagren var raycket stora även vid utgången av 1972. Fortsatt låg
aktivitet inora den norska massaindustrin under större delen av 1972 medförde
att massavedsexporten minskade kraftigt 19711972. Awerkningama beräknas ha
minskat omkring 11 % 19711972.
Sysselsättningen inora
skogsbruket rainskade påtagligt under de tre första kvartalen 1972 järafört
raed raotsvarande period föregående år. Till följd av den ökande efterfrågan
från skogsindustriema i synnerhet från sågverksindustrin steg
sysselsättningen åter under fjärde kvartalet. Från 1971 till 1972 beräknas dock
sysselsättningen ha minskat ganska kraftigt.
Förbmkningen av rundvirke
beräknas öka ca 9 % 19721973, med en starkare ökning för massaved än för
sågtimraer. De stora massavedslagren beräknas bli reducerade relativt kraftigt
under 1973 eller i storleksordningen 2 railj. kbm. Aktiviteten i den norska
massaindustrin väntas åter stiga under 1973 och massavedsexporten beräknas
därför stiga kraftigt 1973 från den låga nivån 1972. Totalt väntas
skogsawerkning-ama öka ca 9 % 19721973.
Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1973 91
Tabell
4: 5. Försörjningsbalans för rundvirke 19701973
1
000 m= fast mätt utan bark (barr- och lövträ)
1970
1971
1972
1973 prognos
Produktion
59 770
63 800
56 540
61430
sågtimmer
23 490
23 540
24 130
25 900
raassa- och boardved
32 400
36 510
28 870
32 220
övrigt rundvirke
3 880
3 750
3 540
3 310
mport
580
820
370
450
Summa tillgång
60
350
64 620
56 910
61880
Export
4 270
3 660
2 570
2 930
Lagerförändring
-300
5 970
-1 560
-1 800
Förbrukning
56 380
54 990
55 900
60 750
sågtimmer
23 030
23 850
24 060
25 390
raassa- och boardved
29 580
27 480
28 390
32 120
övrigt rundvirke
3 770
3 660
3 450
3 240
Surama användning 60 350
64 620
56 910
61880
Källa:
Konjunkturinstitutet.
4.3
Övriga näringsgrenar och den totala produktionen
Statistiska
centralbyrån har för 1972 gjort preliminära beräkningar av
bmttonationalprodukten mätt frän produktionssidan. I följande tablå ges en
sammanställning av förändringslalen för de olika näringsgrenarnas
produktionsvolym 19711972 samt skattningar av utvecklingen 1972 1973.
Jordbrukets
produktionsvolym beräknas enligt nationalräkenskapskalkylerna ha ökat med ca
5,5 % 19711972. TUl följd av att skörden 1972 liksora 1971 var god kunde
vegetabilieproduktionen hållas uppe på en hög nivå. För aniraalieproduktionen
kunde en produktionsökning på ett par procent noteras från 1971 till 1972.
Under förutsättning om normalskörd 1973, vilket innebär en nedgång i
produktionen av vegetabilier raed närraare 12 %, förutses jordbrukels
förädlingsvärde rainska raed 7 % 19721973. Aniraalieproduktionen beräknas
rainska raed 0,5 % under denna period.
Av
de uppgifter som redovisas i avsnitt 2 i delta kapitel framgår att skogsbrukets
produktionsvolym minskade med 3 % 19711972. Från 1972 tUl 1973 beräknas
produktionen öka med 6 %.
Som
framgår av avsnitt 1 i detta kapitel ökade industriroduktAonen med 2,5 %
19711972. Från 1972 tUl 1973 föratses en uppgång med 8,5 %.
I
kapitel 7 beskrivs utvecklingen inora byggnads- och anläggnings-verksamheten.
Bruttoinvesteringarna beräknas ha ökat med knappt 5 % 19711972. Inkluderas
även byggnadsunderhållet blir ökningen ca 3 %. Från 1972 till 1973 beräknas
byggnadsinvesteringama rainska med 2 % inkl. underhåll väntas
nedgången stanna vid 1 %.
Prop. 1973:125 92
Inom
elsektorn ökade förädlingsvärdet 19711972 med 6 %. Produktionsökningen låg
nästan helt på värniekraflssidan. Enligt centrala driftiedningen beräknas
dkraflproduktionen öka raed 7 % 19721973. Produktionen av såväl vattenkraft
sora värmekraft beräknas därvid öka.
Med
ovan redovisade beräkningar för de olika branschema kan ökningen av varu- och
kraftproduktionen 19711972 uppskattas till 2,5 %), raedan ökningen 19721973
beräknas bli 5,5 %.
Den
offentliga tjänsteproduktionen beräknas ha stigit med 3,5 % 19711972. Från
1972 til 1973 väntas en lika stor uppgång äga rura.
Produktionen
inora de privata tjänstesektorerna ökade raed drygt 2,5 % i volym 19711972.
ProduktionstUlväxten blev därmed högre än 19701971 men alltjämt lägre än
normalt, vilket främst förklaras av den svaga tillväxten i den privata
konsuralionen.
Från
1972 till 1973 väntas den privata konsuralionen öka betydligt kraftigare än
under de närraast föregående åren. Saratidigt räknar raan eraellertid raed en
avlagande ökningstakt för investeringarna. Sararaantaget väntas detta raedföra
en produktionsuppgång inom de privata tjänstesektorerna med ca 4 % 19721973.
Framför allt är det inora varuhandeln som produktionstillväxten väntas tillta.
Den
totala tjänsteproduktionen ökade enligt ovanstående berälcning-ar med 3 %
19711972, medan uppgången 19721973 förutses bli ca 3,5 %.
Bruttonationalproduktens
tUlväxt, mätt från produktionssidan, blev enUgt dessa beräkningar 3 % 19711972,
vilket överensstämmer med beräkningama i den preliminära nationalbudgeten för
1973. Från 1972 till 1973 förutses bruttonationalprodukten öka med ca 4,5 %,
vilket är ca 1 procentenhet högre än vad sora angavs i den prelirainära
nationalbudgeten. Skillnaden förklaras frärast av att en upprevidering för
industriproduktionen skett.
Förändring
i
i
produktionsvolym
1971-1972
Procent
1972-1973
Milj. kr. i 1972 års priser
Procent
Jordbruk
Skogsbruk
Industri
Elkraftproduktion
Byggnadsverksamhet
5,5 -3 2,5 6 3
- 280
210
4 340 320
- 160
-7 6
8,5 7
-1
Summa
varu- och kraftproduktion
2,5
4 430
5,5
Offentliga tiänster Övriga tiänster
3,5 2,5
1 200 3 330
3,5 4
Summa
tjänstesektorer
3
4 530
3,5
Total
produktion
3
8 960
4,5
Bil. 1 Reviderad nationalbudget
för år 1973 93
Från
1971 till 1972 blev bruttonationalproduktens tillväxt, raätl från
användningssidan, drygt 2 %. Beräkningarna frän användningssidan blir därmed
1972 1/21 procentenhet mindre än de från produklionssidan. Av de olika specialkapitlen
fraragår alt bruttonationalproduktens ökningstakt, raätl från
användningssidan, förutses bli 5 % 19721973, vilket är ca 1/2 procentenhet
mer än vad kalkylerna från produktionssidan ger.
Prop.
1973:125 94
5
Arbetsmarknaden
5.1
Läget på arbetsmarknaden under 1972 och början av 1973
I
den preliminära nationalbudgeten för 1973 visades att läget på den svenska
arbetsmarknaden under 1971 och 1972 karakteriserats av en påtaglig avraaltning
efler högl
Totala
utvandringsöverskottet 1972 bestod tiU drygt 80 % av personer i åldern 2064
år. Då effekten av denna nettoutvandring reduceras vid jämförelser av
genomsnittstalen för befolkningen 1971 och 1972 och då dessutom en viss
inherask befolkningsökning skedde, förblev raedelfolkraängden i åldersgruppen
2064 år mellan dessa år i stort sett oförändrad. Medelfolkmängden i åldern
1674 år ökade 19711972 till 5,9 railjoner eller raed 0,2 % frärast lill följd
av en kraftig ökning i de äldsta åldersgrupperna.
Antalet
sysselsatta ökade enligt statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar
raed endast 0,1 % 1971-1972. Bland raännen rainskade emeUertid
sysselsättningen antalsmässigt med 0,8 % medan den
Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1973 95
bland
kvinnorna ökade med 1,4 %. Till skUlnad från tidigare år var
sysselsättningsökningen procentuellt nästan lika kraftig bland icke gifta som
bland gifta kvinnor. Delta är i huvudsak en följd av befolkningsmässiga
förändringar av de båda civilslåndsgrupperna, som inneburit en minskning av
antalet gifta kvinnor och en ökning av antalet icke gifta kvinnor. Andelen
sysselsatta bland de gifta kvinnorna steg däremot relativt kraftigt, raedan
denna andel sjönk bland de icke gifta.
Medan
sålunda antalet sysselsatta 19711972 ökade med 0,1 % rainskade totala antalet
arbetade tiraraar raed 2,8 %. Denna kraftiga nedgång berodde främst på en
minskning av raeddarbetsliden, vUkel i sin tur saramanhängde raed att en
betydande del av den lagstadgade arbetstidsförkortningen togs ut 1972. Till
sänkningen av raeddarbetsliden per person och vecka bidrog även en ökning av
andelen dellids-arbetande delvis av arbetsraarknadsskäl. I raotsatt riktning
verkade emellertid den ökning av övertidsarbetet som skedde 1972. Liksom förändringen
av medelarbetstiden bidrog den växande andelen kvinnor av saratliga sysselsatta
till den skUjäktiga utvecklingen av antalet sysselsatta personer och antalet
arbetade timraar. Kvinnornas genorasnittiiga veckoarbetstid är nämligen även
bland de heltidsarbetande kortare än raannens.
Minskningen
av antalet totalt utförda arbetstimmar 19711972, som enligt
arbetskraftsundersökningarna alltså beräknats tiU 2,8 %, anges enligt resullal
från nationalräkenskaperna lill 3,1 %. Skillnaden mellan de båda källornas
resultat synes i detta fall främst bero på att olikheter meUan 1971 och 1972
beträffande antalet arbetsdagar och förändringen mellan dessa år i
seraesterfrånvaron beaktats i nationalräkenskaperna raen inle i ovan
redovisade beräkningar baserade på arbetskraftsundersökningarna.
Sysselsättningen
mätt i utförda arbetstimmar, minskade enligt nationalräkenskaperna 19711972
förhållandevis kraftigast inom skogsbruket. Även inom jordbruk och
tiUverkningsindustri noterades betydande minskningar, raedan antalet arbetade
tiraraar däremot fortsatte alt öka inom den offentliga sektorn.
Efterfrågan
på arbetskraft
Serien
över antalet vid arbetsförmedlingarna obesatta platser vid månadens mitt
brukar användas för att belysa arbetskraftsefterfrågans utveckling. Denna serie
redovisas med fördelning på län, näringsgrenar och yrken. Det genomsnittiiga
antalet obesatta platser var under 1972 det lägsta som noterats sedan seriens
tiUkomst 1961. Perioden januari aprU 1973 noterades ett något större antal
obesatta platser än raotsvarande period 1972. Antalet obesatta platser uppgick
sålunda under de första fyra raånaderna 1973 till i genomsnitt 29 000, vilket
var närraare 4 % fler än under dessa raånader 1972.
Prop.
1973:125 96
I diagrara 1 illustreras utvecklingen av antalet obesatta
platser säsongrensat inora några näringsgrenar. Som fraragår av diagrararaet
ökade antalet obesatta platser svagt under fjärde kvartalet 1971 och första
kvartalet 1972 men sjönk därefter och stabiliserades på en något lägre nivå
under de tre sista kvartalen 1972. Från december 1972 lill februari 1973 ökade
åter antalet obesatta platser säsongrensat, varefter en svag nedgång noterades
från februari lill april 1973. Liksom vid den begränsade ökning i antalet
obesatta platser sora inträffade raot slutet av
1971 och pågick endast ett kvartal in på 1972, var det
senare under 1972
ånyo inom tjänstesektorerna som de första tecknen till en ny uppgång
kunde skönjas. Från maj 1972 ökade sålunda, ora än svagt, antalet obe
satta platser inom varuhandeln. Ungefär samtidigt noterades ökningar
inora flertalet andra delar av den privata tjänstesektorn såsora inora
samfärdsel, post- och telekommunikationer, bank- och försäkringsverk
samhel samt restaurang- och holellverksarahet. Någon raånad senare
skedde en ökning av antalet obesatta platser säsongrensat även inora
gruppen offentliga tjänster ra. ra. Vid slutet av tredje kvartalet 1972
började antalet obesatta platsci- inora tiUverkningsindustrin att stiga.
Denna ökning härrörde tUl en början främst från metall- och verkstads
industrin, raedan en uppgång inom textil- och beklädnadsindustrin ra. ra.
särat trävarumduslrin skedde först vid årsskiftet 1972/1973. Inom bygg
nadsindustrin noterades under fjärde kvartalet 1972 en relativt kraftig
ökning av antalet obesatta platser. Liksora den betydande uppgången
inora denna näringsgren ett år tidigare torde ökningen vid slutet av
1972 tUl stor del ha berott på vidtagna
ekonoraisk-poliliska åtgärder.
Bland sådana åtgärder raärks en ökning av småhusbyggandet och en
utvidgad användning av investeringsfondsmedel för byggnadsinveste
ringar.
Ökningen av antalet obesatta platser säsongrensat från
slutet av 1972 fortsatte såsora ovan frarahållits ett par raånader in på 1973.
Från februari till april 1973 noterades emellertid på nytt en viss nedgång i
antalet obesatta platser. Denna rainskning berörde såväl industri sora privata
tjänster. Inom gruppen offentiiga tjänster m. ra. noterades däremot en viss
ökning av antalet obesatta platser säsongrensat.
Efterfrågan på arbetskraft kan även belysas raed
utvecklingen av hela antalet vid arbetsförraedlingarna lediganraälda platser
under raånaden. Det totala antalet lediga platser under 1972 var 5 % lägre än
under 1971. De största rainskningarna noterades inora servicearbete, karaerall-
och kontorstekniskt arbete särat transport- och koraraunika-tionsarbete. Under
första kvartalet 1973 lediganraäldes 178 000 platser, vilket var drygt 4 % fler
än under motsvarande period 1972. Inom lill-verkningsarbete, maskinskötsel m.
m. var ökningen av antalet lediganraälda platser raellan dessa perioder nära 9
%.
Även konjunkturinstitulels baroraetemndersökningar
för industrin
Bil. 1 Reviderad
nationalbudget för år 1973
97
opaginerad Kontrollera mot PDF
Diagrara
5:1 Antal obesatta platser vid månadens mitt 1969mars 1973
Tusental. Säsongrensade
månadsdata. Log. skala ..
1969
70 71 72 73
1969
70 71 72 73
opaginerad Kontrollera mot PDF
Källor:
Arbetsmarknadsstyrelsen och konjunkturinstitutet.
och
byggnadsverksaraheten speglar arbetskraftsefterfrågans utveckling. Enligt
undersöknmgen i raars 1973 var andelen företag, sora uppgivit brist på
yrkesarbetare, 33 %, dvs. obetydligt högre än vid de två föregående
undersökningstillfällena i septeraber och deceraber 1972. .andelen förelag
raed brist på annan arbetarpersonal var i raars 1973 liksom i septeraber och
deceraber 1972 9 %. För vissa branscher inora bl. a. trävaru- och
verkstadsindustrin noterades dock från deceraber 1972 till raars 1973 en viss
ökning av brislen på frärast yrkesarbetare. Någon brist på
tjänsteraannapersonal inora industrin har enligt konjunkturbaroraetern
praktiskt tagel inte förekorarait sedan Iredje kvartalet 1971.
7
Riksdagen 1973.1 saml Nr 125. Bilaga 1.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell
5:1 Vid arbetsförmedlingarnsi registrerad arbetslöshet januari-Månadstal resp.
kvartalsgenorasnitt, avrundade tal
-mars 1973
opaginerad Kontrollera mot PDF
Arbetslöshei
sförsäkrade
Samdiga
arbels-
lösa
Tjänste-
Industri-
Byggnads
-Skogs-
Övriga
Saratiiga
därav
män
arbetare
arbetare
arbetare
kassor
kvinnor
Antal
registrerade
arbetslösa
1973
1 Hela
riket
jan
6 930
17 270
16 510
1 840
17 930
60 480
84 730
29 580
febr
6 630
17 050
16 760
1 790
18 000
60 230
82 930
28 520
mars
6 530
16 690
15210
1 810
16 590
56 820
77 530
26 960
2 Södra
och mellersta
Sverige
.
jan
5 080
12 460
10 700
210
9 970
38 430
54 850
19 480
febr
4 850
12 260
10 620
220
10 060
38 010
53 660
18 890
mars
4 770
11 980
9 230
200
8 810
34 990
49 280
17 960
3
Värmland, Dalarna
och Norrland
jan
1 850
4 810
5 800
1 630
7 960
22 050
29 880
10 100
febr
1780
4 790
6 140
1 570
7 940
22 220
29 270
9 630
mars
1760
4 710
5 980
1 610
7 780
21 830
28 250
9 000
Förändring
frän mot-
svarande
period 1972
1 Hda
riket
jan
1 620
-2 230
-5 080
-180
1 570
-4 290
-1 170
4510
febr
1490
-1290
-1 710
-10
2 440
920
2 150
4 140
mars
1 330
-] 600
-2 720
-10
1 050
-1 950
-2 530
2 770
1 kv.
1480
-1 710
-3 170
-70
1 690
-1 770
-520
3 810
2 Södra
och mellersta
Sverige
jan
I 180
- 1 970
-3 570
-50
1 000
-3 400
-1 080
2 650
febr
1 120
-1450
-1 600
-20
1 020
-930
-60
2 120
mars
960
-1 750
-2 560
-20
60
-3 310
-3 720
1 260
1 kv.
1090
- ;l 720
-2 580
-30
690
-2 540
-1 620
2 010
3
Värmland, Dalarna
och Norrland
jan
440
-260
-1 510
-130
570
-890
-90
1 860
febr
370
160
-100
10
1420
1 850
2 210
2 020
mars
380
150
-160
10
990
1 360
1 180
1 520
1 kv.
400
20
-590
-40
990
770
1 100
1 800
Källa:
Arbetsraarknadsstyrelsen.
Den
ovan anförda ökningen av de lediganraälda platserna under första kvartalet 1973
jämfört med sararaa period 1972 tyder liksora den redovisade ökningen av
arbetskraftsbristen inora industrin på att en viss ökning av
arbetskraftsefterfrågan har skett. Även statistiken över antalet nyanställdEi
arbetare inora industrin tyder på detta. Antalet nyanställda i procent av alla
anställda inora industrin var näraligen under de tre sista kvartalen 1972 och
under januari 1973 högre än under raotsvarande period ett år tidigare.
Samtidigt låg andelen avgångna arbetare på sarama eller något lägre nivå än
under jämförelseperioden aprU 1971 januari 1972.
Bil. 1 Reviderad
nationalbudget för år 1973 99
Arbetslöshet
m. m.
Antalet
vid arbetsförraedlingarna anraälda arbetslösa säsongreiisat ökade kraftigt
under loppet av 1971. Mol slutet av delta år skedde dock en vändning och
antalet arbetslösa sjönk stegvis frara t. o. ra. juli 1972. Därefter ökade åter
arbetslösheten under tre raånader, vilket till en del torde ha sammanhängt med
en betydande rainskning av sysselsättningen inom beredskapsarbeten och
arbetsraarknadsutbildning under våren och soraraaren 1972 från den osedvanligt
höga nivån vintern 1971/1972. Från oktober 1972 rainskade arbetslösheten pä
nytt. Denna rainskning uppgick i säsongrensade tal lUl 9 000, eller orakring 12
%, från oktober 1972 tUl april 1973. Drygt 3/5 av minskningen hänförde sig till
de syd-och meUansvenska länen utom storstadslänen.
I
tabell 1 redovisas uppgifter om den vid arbetsförmedlingarna registrerade
arbetslösheten. Som framgår av tabellen var antalet arbetslösa under första
kvartalet 1973 i genomsnitt 520 lägre än under samma kvartal 1972. Denna
minskning hänförde sig helt till de syd- och meUansvenska länen, bland vilka
storstadslänen dock svarade för en endast begränsad nedgång. Inom skogslänen,
dvs. Värmlands och Kopparbergs län samt norrlandslänen, var arbetslösheten
något högre första kvartalet 1973 än motsvarande kvartal 1972.
Andelen
arbetslösa av saratliga medleramar i arbetslöshetskassorna uppgick lill i
genomsnitt 2,4 % under de första fyra månaderna 1973 mol 2,5 % under samma
period 1972. Denna rainskning av andelen arbetslösa avspeglar till viss del en
successiv ökning under 1972 av totala antalet kassamedlemmar. Medan en viss
minskning av arbetslösheten noterades även i absoluta lal bland de
arbetslöshetsförsäkrade totalt sett, skedde från perioden januariapril 1972
till sararaa period 1973 en relativt betydande öknmg av antalet arbetslösa
medlemmar i tjänstemannakassorna. Andelen arbetslösa i dessa kassor steg
därvid från 0,7 till 0,8 %> och var således fortfarande betydligt lägre än
arbetslöshetsprocenten för saratiiga kassor tillsammanlagna. Beträffande
arbetslöshetens varaktighet har under de senaste åren betydligt längre
arbetslös-helsperioder noterats för raedlemraar i tjänstemanna- och
industriarbetarkassorna än genomsnittet för samtliga kassor.
Antalet
vid arbetsförraedlingarna registrerade arbetslösa kvinnor var under de första
fyra månaderna 1973 större än under motsvarande månader 1972. Därraed hade
antalet arbetslösa kvinnor i drygt tre års tid varje raånad varit större an
under sararaa raånad närmast föregående år. En liknande månadsvis jämförelse
för männen visar att en ökning av arbetslösheten skedde från oktober 1970 till
oktober 1972, dvs. under tvä år. Den betydande ökningen av antalet arbetslösa
kvinnor sammanhängde förutom raed konjunkturdämpningen även med det växande
antalet kvinnor på arbetsmarknaden.
Arbetskraftsundersökningarna
visar, såsora fraragår av tabell 2,
Tabell
5: 2 Arbetslösheten enligt arbetskraftsundersökningama januarimars 1972 och
1973
1973
Januari
Februari
Mars
1 kv.
Antal
arbetslösa
Hela
riket
127 700
126 200
102 500
118 800
Storstadslän
37 000
44 300
30 700
37 300
Skogslän
45 700
39 400
30 900
38 700
Övriga
län
45 000
42 500
40 900
42 800
Förändring
från
1972
Hela
riket
-8 400
3 800
6 400
3 700
Storstadslän
-7 200
6 500
2 700
1200
Skogslän
2 700
10 500
3 600
3 300
Övriga
län
-3 900
-13 200
0
5 700
Relativa
arbetslöshetstal
Hela
riket
1973
3.3
3,2
2,6
3,0
1972
3,5
3,1
2,8
3,1
Storstadslän
1973
2,5
2,9
2,1
2,5
1972
3,0
2,5
2,2
2,6
Skogslän
1973
5,5
5,0
3,9
4,8
1972
5,4
3,6
4,3
4,4
Övriga
län
1973
2,7
2,6
2,5
2,6
1972
3,0
3,4
2,5
3,0
Källa:
Statistiska centralbyrån.
i
likhet raed arbetsförmedlingarnas statistik alt arbetslöshetens utveckling
under första kvartalet 1973 jämfört med motsvarande kvartal 1972 varit mest
gynnsam i de syd- och mellansvenska länen utora storstadslänen. Andelen
arbetslösa av samtliga personer i arbetskraften i dessa län sjönk sålunda från
i genomsnitt 3,0 % under perioden januari mars 1972 tiU 2,6 % under samraa
period 1973, medan raotsvarande tal för hela riket muiskade från 3,1 tiU 3,0 %.
Även
beträffande förändringen av arbetslösheten bland män och kvinnor raellan första
kvartalet 1973 och sararaa period 1972 ger ar-betskraftsimdersökningarna och
arbetsförraedlmgsstatistiken en likartad bUd. Antalet arbetslösa män sjönk
således även enligt arbetskraftsundersökningarna mellan dessa perioder, medan
antalet arbetslösa kvinnor fortsatte att öka.
Antalet
anställda i beredskapsarbeten (exkl. s. k. T-arbeten och arbeten för
specialanvisade) uppgick till i genomsnitt 33 990 under perioden januarimars
1973 att järaföra med 36 200 under dessa månader 1972. Samtidigt som antalet
anställda vid beredskapsarbeten således minskade något totalt sett noterades en
viss ökning av delta antal i storstadslänen. Antalet personer sora deltog i
arbetsraarknadsutbildning var under perioden januarimars 1973 i genorasnitt
54 300 mot 52 700 under motsvarande period 1972.
Under
1972 berördes totalt 23 750 arbetstagare av tiU arbetsraarknadsstyrelsen
inkorana varsel om personalinskränkningar, en rainskning
Bil. 1 Reviderad
nationalbudget för år 1973 101
raed
drygt 13 000 järafört raed 1971. Första kvartalet 1973 berördes saramanlagt 4
700 arbetstagare av sådana varsel, vilket var 1 500 färre än under raotsvarande
period 1972. De största rainskningarna av antalet berörda av varsel noterades
inom verkstadsindustrin samt inom textil-, beklädnas- och lädervarumdustrin.
5.2
Arbetsmarknaden 1973
En
bedömning av läget på arbetsmarknaden under 1973 görs i det följande utifrån en
kalkyl i två steg. Först görs en beräkning av del sannolika utbudet av
arbetskraft. Detta utbud sätts sedan i relation till den förändring av
arbetskraftsefterfrägan sora härleds ur näringsgrensvisa produktions- och
produktiviletsprognoser. En viss mdikalion på i vilken riktning
sysselsättningen komraer att utvecklas kan därvid erhållas, även ora skillnader
i strakturen hos utbud och efterfrågan kan göra en sådan bedömning vansklig.
Ulbudskalkylen
baseras på en befolkningsprognos enhgt vilken netto-invandringen under 1973
antas komraa att uppgå till 7 000 personer. Medelfolkmängden i åldern 1674 år
beräknas vid en sådan nettoinvandring komma alt öka 19721973 raed 10 000
eller knappt 0,2 %. En kalkyl ulan nettoiraraigration ger en befolkningsökning
på omkring 7 000 personer.
Av
väsentlig betydelse vid bedömningen av arbelskraflsutbudels utveckling är
vidare antagandena om de relativa arbetskraftstalens förändring. Dessa tal
anger hur stor del av en befolkningsgrupp sora befinner sig i arbetskraften,
dvs. antingen är sysselsatt eller arbetslös. Medan denna andel totalt sett
förblev oförändrad från 1971 till 1972 beräknas en begränsad ökning ske från
1972 till 1973. Den fortgående minskningen av männens relativa arbetskraftstal
har därvid antagits korama alt därapas något och raotsvarande tal för kvinnoma
har beräknats stiga i ungefär sararaa takt 19721973 sora 19711972.
Den i kalkylen antagna
utvecklingen av medelfolkmängd och relativa arbetskraftstal ger från 1972 tUl
1973 en ökning av antalet personer i arbetskraften på 0,3 %. Av denna ökning
skulle en lika stor del förklaras av stegrade relativa arbetskraftstal som av
ökad befolkning. Medan befolkningsökningen fömlsätts bli ungefär lika stor för
raän och för kvinnor, väntas, sora närants, de relativa arbetskraftstalen för
de båda könen utvecklas i olika riktning. Antalet raän i arbetskraften beräknas
därigenom minska raed närmare 8 000, raedan antalet kvinnor i arbetskraften
väntas Öka raed 20 000.
Arbetskraflsutbudet
mätt i tiraraar brukar vanligen utvecklas något svagare än utbudet uttryckt i
personer. Denna utveckling förklaras bl. a. av en könsraässig förskjutning och
i förekoraraande fall förkortning av den lagstadgade arbetstiden. Eftersom
nytiUkommande kvinnlig arbets-
Prop.
1973:125 102
kraft även 1973 har förutsatts komraa alt söka sig till
arbeten raed något kortare veckoarbetstider än de genorasnittiiga, bedöras den
köns-raässiga förskjutningen komraa att medföra en begriinsning av tillväxten i
arbetskraflsutbudet. Uttryckt i timraar uppskattas verkan härav lill 0,1
procentenhet, raedan motsvarande effekt av den återstående arbetstidsförkortningen
beräknas till 0,2 procentenheter. Förutom ovan nämnda faktorer bidrar
vanligtvis nettoeffekten av kortlidsfrånvaro samt övertids- och deltidsarbete
till en svagare utveckling av arbetskraflsutbudet i timraar än i personer. I
konjunkturinstitutets höstrapport bedörades eraellertid dessa tre faktorer
tUlsaramantagna komraa att inverka positivt på arbetskraftsutbudet undei'
1972, bl. a. till följd av ökat övertidsarbete i saraband med den rehilivt
betydande arbetstidsförkortningen 1972. Enligt reviderade beräkningar synes
dock nettoeffekten av förändringar i korltidsfrånvaro samt övertids- och
deltidsarbete 19711972 ha blivit svagt negaliv. Skillnaden raellan den
faktiska och den förväntade nettoeffekten den senaie beräknad under
hänsynstagande till dels trendraässig utveckling, dels del aktuella
konjunkturläget skulle därigenora ha blivit mindre än vad som angavs i
höslrapporlen och i den preliminära nationalbudgeten för 1973. Följaktligen
skulle effekten av den återgång lill bl. a. ett något lägre överlidsultag, sora
diskuterades i ovan näranda publikationer, också bli något raindre. Sålunda
beräknas nu denna effekt reducera arbetskraflsutbudet 19721973 med 0,3 procentenheter
mol tidigare angivna 0,5 procentenheter.
Totalt synes enligt kalkylen arbetskraflsutbudet i timraar
koraraa att minska med 0,3 % från 1972 tUl 1973. Om frånvaron (exkl. seraesterfrånvaron),
som i beräkningarna antagits förbli oförändrad från 1972 till 1973, skulle
återgå tiU 1970 eller 1971 års något högre nivå, skulle rainskningen av detta
utbud bli större. Ä andra sidan kan, vid ökad ekonomisk aktivitet, den
kalkylerade minskningen av övertidsarbetet komma att reduceras kraftigt eller
helt utebli, vilket skulle inverka höjande på arbetskraflsutbudet.
I kalkylens andra steg behandlas efterfrågan på
arbetskraft under 1973, varvid anknyts till de i kapitel 4 redovisade
prognoserna över produktionsutvecklingen. Utifrån dessa prognoser samt genom
antaganden om produklivitetsutvecklinge:n har arbetskraflsefterfrågan i
timraar uppskattals. För flertalet näringsgrenar har produktivitetsökningen antagits
bli något raindre 1973 än 1972. Detta sararaanhänger lill en del raed att
relativt betydande produktivitetsvinster synes ha gjorts 1972 i saraband raed
förkortningen av den lagstadgade veckoarbetstiden. Några liknande effekter av
den begränsade del av arbetstidsförkortningen sora återstod att la ul vid
årsskiftet 1972/1973 kan däreraot inle påräknas. Produktivitetens ökningstakt
torde under 1973 i stället främst komma att påverkas av ett successivt ökat
kapacitetsutnyttjande.
Följande tablå visar de beräknade procentueUa
förändringstalen för
Bil. 1 Reviderad
nationalbudget för år 1973
103
opaginerad Kontrollera mot PDF
sysselsättningen
mätt i tunmar samt den prognoserade produktions- och produktivitetsutvecklingen
19721973. Då dessa produklionsprognoser i huvudsak baserats på beräkningar
beträffande användningen av varor och tjänster har förändringen av
bruttonationalprodukten mätt frän användningssidan även redovisats i tablån.
Produk-
Produk-
Syssel-
Näringsgre-
tion
tivitet
ning i
liramar
nens andel av samtliga utförda arbetstimmar 1972
Jordbruk
och fiske
-6,9
0,6
7,5
6
Skogsbruk
5,7
10,0
3,9
2
Gruvor
och tillverkningsindustri
8,4
7,5
0,8
28
Elkraftproduktion
7,0
6,5
0,5
1
Byggnadsverksamhet
1,1
3,1
4,1
9
Privata
tiänster
3,8
3,5
0,3
34
Offentliga
yänster
3,5
0,4
3,1
20
Totalt
(produktionssidan)
4,5
4,4
0,1
100
Totalt
(användningssidan)
5,0
4,4
0,6
100
För
fordbruket noterades under 1972 liksora under 1971 en betydande ökning av
produktionen till följd av goda skörderesultat. 1973 beräknas, under
förutsättning om normalskörd, jordbruksproduktionen korama att minska relativt
kraftigt jämfört med 1972. Därmed skulle arbetskraftsbehovet inom jordbraket
under 1973 troligen bli något raindre än 1972. Dessutom torde en tilltagande
efterfrågan på arbetskraft inom andra sektorer bidra till en ökad avgång från
jordbruket. Inom skogsbruket beräknas produktionen komraa att öka relativt kraftigt
1973 efter en nedgång 1972. De lager av raassaved sora byggdes upp 1971,
förbmkades endast delvis under 1972. Även om en fortsatt lager-minskning
förutsätts ske under 1973 väntas en betydande ökning av skogsavverkningarna
19721973. Detta sararaanhänger raed dels en väntad kraftig uppgång i den
inheraska raassaproduktionen, dels en avsevärd ökning av raassavedsexporten
till Norge. Trots den ökade avverkningen 1973 torde sysselsättningen inora
skogsbruket, frärast tUl följd av fortsatt hög produktivitetstillväxt, koraraa
alt rainska även under 1973.
Produktionsvolyraen
inom industrin synes ha utvecklats svagt under såväl 1971 sora de tre första
kvartalen 1972. Inför 1973 föratses eraellertid inora fierlalet
industribranscher kraftiga produktionsökningar. Sålunda väntas uppgången bli
omkring 10 % inora raassa- och pappersindustrin samt raetall- och
verkstadsindustrin. För totala industrin beräknas produktionsökningen 1973
komma alt uppgå lill närraare 8,5 %. Produktivitetstillväxten väntas bli
ungefär Uka stor sora under 1972, dvs. 7,5 %. Sysselsättningen raätl i tiraraar
beräknas därigenora koraraa all stiga raed knappt 1 %.
Prop. 1973:125 104
Produktionen
inora byggnadsverksamheten, sora 1972 ökade med orakring 3 %, beräknas under
1973 mmska med ungefär 1 %. Produktivitetens ökningstakt väntas samtidigt
sjunka från knappt 6 lill drygt 3 %, dvs. samma som genomsnittet fiir perioden
19651970. Även ora produktivitetstillväxten inora byggnEidsverksaraheten
således beräknas bli avsevärt mindre 1973 än 1972, synes arbetskraftsbehovet
komraa att sjunka snabbare 1973.
Inora
vissa delar av gruppen privata tjänster noterades 19711972 en viss ökning av
antalet utförda arbetstmnraar. Totalt sett skedde dock en ungefär lika stor
rainskning av detta antal som 19701971, dvs. med orakring 2 %.
Sysselsättningen mätt i tiraraar beräknas däremot öka något 1973. Framför allt
torde detla sararaanhänga raed den väntade uppgången i den privata
konsurationen, vilken påverkar produktion och arbetskraftsbehov inora bl. a.
varuhandel och sarafärdsd. Även den antagna lägre produktivitetsökningen 1973
inverkar i kalkylen höjande på arbetskraftsefterfrågan.
Inom
näringslivet, här definierat sora totala ekonorain exkl. offentliga
myndigheter, beräknas 19721973 en viss rainskning ske beträffande
sysselsättningen mätt i tiraraar. Uttryckt i antal personer lorde inom särskilda
sektorer såsom inom industri och privata tjänster däremot en sysselsättningsökning
koraraa all inträffa.
Inom
den offentliga sektorn beräknas sysselsättningen mätt i timmar 19721973 komraa
alt öka raed omkring 3 %. Detla är något mindre än ökningen 19711972 och
endast omkring hälften av den genomsnittliga ökningen per år under
5-årsperioden 19671972. En fördelning på stat och kommun visar emidlertid att
den procentuella ökningen 1973, för vardera sektordelen ca 3 %, jämfört med den
genomsnittliga ökningslakten 1967-1972 för staten innebär en stegrad och för
kommunema en kraftigt dämpad tillväxt. Under näranda 5-årsperiod ökade näraligen
antalet arbetade tiraraar inora staten (exkl. av värnpliktiga utförda
arbetstiraraar) raed i genorasnitt 2,6 % per år och inom komraunerna med 7,4 %
per år. Motsvarande tal beträffande antalet sysselsatta personer var 3,9 resp.
8,7 % per år.
Prognosen
över produktionsutvecklingen inom den offentliga sektorn bygger på beräkningar
från kostnadssidan angående förändringar i dels löneposten, dels
kapilalavskrivningen. Av dessa två poster beräknas från 1972 tUl 1973
avskrivningens belopp stiga relativt kraftigast. Därigenom kommer den på detta
sätt uppskattade produktionen att öka något snabbare än lönekostnaden, vilken
vid beräkning i fast pris åsätts samraa förändringstal sora sysselsättningen
uttryckt i tiraraar. Även om arbetskraftens produktivitet inora de offentiiga
tjänsterna, i enlighet med internationell praxis, antas bli oförändrade
koraraer således i beräkningama den skiljaktiga utvecklingen av produktion och
sysselsättning att yttra sig som en produktivitetsvinst.
BiJ. 1 Reviderad
nationalbudget för år 1973 105
Sammantaget
visar de näringsgrensvisa beräkningarna att arbetskrafts-efterfrågan, härledd
från produklionssidan, skulle öka raed 0,1 % från 1972 tiU 1973. En motsvarande
kalkyl baserad på en uppskattning av bruttonationalprodukten från
användningssidan tyder på en något kraftigare efterfrågeutveckling. Sålunda
skulle efterfrågan på arbetskraft, enUgt en sådan beräkning och med samma
antagande om produktivitetstillväxten, koraraa att öka raed 0,6 %.
Den
beräknade förändringen av arbetskraftsefterfrågan kan ställas i relation till
den väntade utvecklingen av arbetskraftsutbudet, en minskning med 0,3 %.
Uttryckt i antal personer skulle skillnaden meUan utbud och efterfrågan på
arbetskraft innebära en nedgång i genomsnittliga arbetslöshetsprocenten med en
halv ä en enhet beroende på vilket av de båda talen för
arbelskraftsefterfrågans förändring sora används. Det bör dock påpekas att
beräkningarna både beträffande utbud och efterfrågan är behäftade raed stor
osäkerhet. Sålunda skulle t. ex. en annorlunda utveckling av övertidsarbetet
och frånvaron eller en förändring av den antagna produktiviletslillväxten
kunna få betydande effekter på beräkningsresultaten.
Den
beräknade ökningen av arbetskraftsbehovet sora ovan redovisats synes, raätl i
personer, uppgå till 25 00045 000. Inora industrin väntas enligt dessa
beräkningar en ökning på närraare 20 000 inträffa, raedan en ungefär dubbelt så
stor ökning beräknas för tjänstesektorernas del. Av denna syssdsättnragsökning
inom tjänstesektorerna antas 3/4 falla på den offentliga sektorn. Med hänsyn
till den successiva stegring av aktivitetsnivån, som förutses för 1973 kommer
arbetskraftsbehovels tillväxt jämfört raed sararaa tid ett år tidigare att mot
slutet av 1973 bli något större än de 25 000 a 45 000 som ovan angivils.
Ökningen i antalet sysselsatta från andra halvåret 1972 tUl samma halvår 1973
kan sålunda antas bli omkring 40 00060 000. De övre värden som angetts för
dessa förändringar hänför sig närmast till prognosen från användningssidan.
EraeUertid kan den produklivitetstUlväxl 19721973 som införts i kalkylen ha
varit tilllagen i underkant med tanke på den förhållandevis kraftiga
produktionsvolymökning som frarakoram.er vid beräkningar från användningssidan.
Med hänsyn lill detta frarastår den lägre gränsen för dessa skattningar av
arbetskraftsbehovet som ett huvudalternativ.
Som
tidigare antytts kan emellertid en betydande arbetslöshet komraa att bestå
under 1973 jämsides raed en tilltagande arbetskraftsbrist till följd av
skiUnader i struktur mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. Sålunda torde
industrins och tjänstesektorernas behov av arbetskraft inle helt kunna
tillgodoses med personal sora blivit friställd inom byggnadsindustrin och de
areella näringama eller med nytillskottet på arbetsmarknaden. Industrins
efterfrågan på arbetskraft torde nämligen i många fall komma att avse
yrkesutbUdad personal. Anställning av icke yrkesvan personal kommer dock
sannolikt att bli nödvändig i betydande ut-
Prop. 1973:125 106
sträckning.
Till saken hör vidare att åtskUliga av de nytiUträdande på arbetsmarknaden
inte företrädesvis söker sig till industriarbete. Som en illustration av det
beräknade arbetskraftsbehovet inom induslrUi kan nämnas att detla antalsmässigt
motsvarar del genomsnillliga antalet arbetslösa inora industriarbetarkassorna
under 1972.
Obalans på arbetsmarknaden
kan åstadkoraraas förutora av skillnader mellan arbetskraftens
yrkesprefe;renser och sararaansättningen av företagens arbetskraftsefterfrägan
äen av regionala olikheter i utbud och efterfrågan. Sådan ojämvikt kan till en
del hävas genora geografisk och yrkesmässig rörlighet. På grund av den tid som
en sådan utjämning tar kan dock överhettningstendenser förekoraraa lokalt
samtidigt som arbetslösheten är betydande inora a.ndra oraråden.
Bil. 1
Reviderad nationalbudget för år 1973 107
6 De enskilda konsumenternas ekonomi
Hushållens disponibla inkomster beräknas i löpande priser
ha stigit med ca 6 1/2 % från 1971 till 1972. Detta är drygt 1 procentenhet
mindre än sora redovisades i den preliminära nationalbudgeten för 1973. Det
innebär också en betydligt lägre ökningslakt än från 1970 till 1971.
Faktorinkorastema ökade emellertid lika mycket båda dessa perioder, drygt 7 %,
fastän sysselsättningsutvecklingen hade en raera negativ effekt på
inkomslutvecklingen 19711972 än 19701971. Att ökningen av de disponibla
inkorasterna blev lägre 1972 än 1971 berodde frärast på alt de direkta
skatteinbetalningarna ökade betydligt raer 1972 än 1971. Även utvecklingen av
inkoraslöverföringarna till hushållen bidrog till all därapa takten i
inkomstökningen; såväl socialförsäkringsulbetal-ningamas som barnbidragens
tillväxttakt mattades. Hushållens konsumtionsutgifter steg mer än deras
disponibla inkomster under 1972. Nedgången i sparkvoten, från den höga nivå
som uppnåddes 1971, blev större än beräkningarna lill den prelirainära
nationalbudgeten angav. I reala terraer ökade den disponibla inkorasten
19711972 raed endast
I 1/4 % och den privata konsurationen raed 2 1/4 %.
För 1973 föratses ungefär oförändrad stegringstakt för
löneinkomsterna medan övriga faktorinkomsler väntas öka snabbare. De totala
faktorinkomsterna beräknas därigenom öka mer, 7,8 %, än under 1972.
Inkoraslöverföringarna antas öka i nästan sararaa takt sora 1972. Sora en följd
i första hand av skattereformen den 1 januari 1973, raen också beroende på att
kvarskatteinbetalningarna komraer att bli lägre än under 1972 beräknas
skatteinbetalningarna totalt öka svagt eller raed endast ca 3 1/2%. De
disponibla inkomsterna beräknas härigenora öka .ca
II %,
vilket är avsevärt mer än 1972. Prisnivån har förutsetts stiga med
knappt 6 % och de reala disponibla inkomstema beräknas därigenora
öka raed 4 3/4 %. I prognosen har räknats med en viss höjning av spar
kvoten 1973, vUket innebär att konsumtionsvolyraökningen väntas bli
något lägre än inkorastökningen.
För 1974
har räknats raed en ökning av de reala disponibla inkomstema raed omkring 3 %.
Därvid har antagils all sysselsättningen koraraer att stiga med orakring 1 1/2
%. Vidare förutses reforraerna på so-cialförsäkringsorarädet ge ett
neltotiUskott till hushållens inkoraster.
1 Hushållsseklorn inkluderar, förutom hushållen, de s. k.
ideella organisationerna som betjänar hushällen, och som inte helt eller
huvudsakligen finansieras och kontrolleras av offentliga sektorn. Hit räknas
fackföreningarna, folkbildningsverksaraheten, nykterhetsrörelsen,
idrotlsorganisationerna, tjänstemannaorganisationerna, Röda korset m. ra.
särat ej slatsbidragsberättigade privata sjukhem, barahem, barnkolonier,
semesterhem. Utöver löntagarhushåll ingär hushåll som äger personliga förelag,
dvs. som erhåller sin huvudsakliga inkomst frän rörelse.
Prop. 1973:125 108
Härutöver
tillkommer inverkan av nominella förljänslökningar. Variationer i de
antaganden som skulle kunna göras härom fär raed hänsyn till skatte- och
priseffekter ell förhållandevis begränsat inflytande på tillväxten i de reala
disponibla inkoraslerna.
6.1
De disponibla inkomstema
Löner
Reviderade
lönesummeberäkningar seklorvis anger att den totala lönesumman ökade med 8,6 %
från 1971 lill 1972. Ökningslalet är 0,7 procentenheter lägre än det som
redovisades i den preliminära nationalbudgeten. Bakom nedjusteringen ligger
ändrade beräkningar av sysselsättningsutvecklingen. De nya skattningarna av
syssdsättningskorapo-nenten slutar på 2,5 % raot 1,9 % i den prelirainära
nationalbudgeten. Förtjänslkoraponenterna är i slort sett oförändrade jämfört
raed förra beräkningstillfället; de avtalsmässiga löneökningarna kalkyleras
till 9,2 % och löneglidningen till 1,8 %.
För
industriarbetarnas del visar statistiska centralbyråns förtjänst-statistik,
korrigerad för effekterna av 1971 års utdragna avtalsrörelse, en timlöneökning
på 11,8 % från 1971 till 1972. Av ökningen beräknas avtalen svara för 7,7
procentenheter. Löneglidningen skulle därmed ha uppgått till 4,1 %. Höjda
ATP-avgifler och kostnader för avtalsgrupps-sjukförsäkringen (AGS), sora trädde
i kraft den 1 september 1972, medförde en ökning av lirakostnaderna raed 0,6 %
utöver tiralönen.
Från
1972 till 1973 väntas den totala lönesuraraan öka raed 8,3 %, vilket är något
högre än vad som angavs i den preliminära nationalbudgeten. Detla beror på en
uppjustering av avtalskoraponenten. Den frarastå anledningen härtUl är att
avtalsförhandlingarna för stora grupper av privatanställda tjänsteraän
resulterade i större löneökningar än som förutsågs vid förra
beräknragstiUfället. De avtalsraässiga löneökningarna från 1972 tUl 1973 för
ekonomin sora helhet beräknas nu tiU 5,7 %. Löneglidningen har antagits bli 2,2
%, och syssdsättningskoraponenlen beräknas tUl 0,7 %.
Industriarbetarnas
avtal för 1973 beräknas innebära löneökningar på drygt 4 %. Förutsatt en
fortsatt ökning av efterfrågan på arbetskraft och därmed också en viss uppgång
i löneglidningstaklen, skulle det finnas anledning att vänta en
timförtjänstökning i storleksordningen 9 % för industriarbetarna från 1972 till
1973. Saratidigt ökar den aUraänna arbetsgivaravgiften från 2 till 4 % av
lönesuraraan. Dessutom ger uppbyggnaden av ÄGS och den särskilda
tiUäggspensionen upphov till en ökning av timkostnaderna med ytterligare
ungefär 1,5 procentenheter. Den totala timkoslnadsökningen för
industriarbetare från 1972 tiU 1973 kan därmed förutses bli över 12 %.
Varje
antagande ora lönesummeutvecklingen från 1973 till 1974
Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1973
109
opaginerad Kontrollera mot PDF
måste naturligtvis vila på en utomordentiigt osäker grund.
Om raan eraellertid förutsätter att den förbättring av arbetskraflsefterfrågan,
sora väntas under 1973, fortsätter under 1974, kan raan räkna raed ett inte
obetydligt tUlskott till lönesuraraeutvecklingen från syssdsättningskoraponenlen.
Vidare kan raan förutsätta, alt del förändrade arbelsraarknadsläget resulterar
i en press uppåt på löneglidningen. Härutöver tUlkoramer de avtalsmässiga
löneökningarna. Eftersora avtalsförhandlingarna är täraligen avlägsna, och då
inte ens utgångsbuden ännu är kända, är det inte meningsfullt att här
precisera ett antagande ora avtals-komponentens storlek.
Övriga inkomster
Från 1971 lill 1972 (tabell 1) beräknas de totala
faktorinkorastema ha ökal med 7,2 %. Lönerna ökade med 8,6 % och svarade
därraed för den övervägande delen av inkorastökningen.
Tabell 6: 1 De enskilda konsumenternas inkomster och
utgifter 19711973
Milj. kr., löpande priser
1971
1972
Procentuell
förändring
1970-1971
1971-1972
1972-1973
1
Faktorinkomst'
122 447
131 237
7,1
7,2
7,8
Egentliga löner-
99 079
107 646
8,5
8,6
8,5
Enskilda företagares inkoraster
8 858
9 060
0,4
2,3
2,3
Kapitalinkoraster (netto)"
1 591
1 700
21,9
6,9
10,9
Övriga faktorinkomster
12919
12 831
0,6
-0,7
5,1
2
Inkomstöverföringar till hushåll
25 055
28 569
18,2
14,0
13,1
Egentliga inkorastöverföringar*
6 731
8 037
25,5
19,4
11,1
därav: barnbidrag
2 145
2 149
34,7
0,2
10,0
Socialförsäkringsutfall
16 373
18 381
16,8
12,3
14,4
därav: folkpensioner
9 216
10 171
16,6
10,4
10,9
ATP
1 660
2 213
42,4
33,3
32,4
3
Direkta skatter, avgifter m. ra.
42 697
47 992
7,3
12,4
3,5
därav: prel. A-skatt
34 954
40 533
8,5
16,0
5,1
4
Hushållens nettoinbetalningar till det
offentliga (3-2)
17 642
19 423
-5,1
10,1
-10,7
5
Disponibla inkomster"
104
802
111 739
9,6
6,6
11,0
6 Privat
konsumtion
98 158
105 830
6,5
7,8
10,4
7
Sparande (5-6)'
6 644
5 909
91,2
-11,1
21,3
8
Sparkvot (7:5)
6,3
5,3
2,7'
-1,0»
0,5»
' Arbetsgivaravgifter lill socialförsäkring, tillräknade
pensionsavgifter för statiiga och kommunala myndigheter, för kommunala
affärsverk samt för icke-finansiella företag är ej medtagna som löneförmåner i
denna post.
= Inkl. direkt utbetalda pensioner från statliga
affärsverk särat från industri och handel.
' Inkl. räntor på privata försäkringsfonder (exkl.
skadeförsäkring).
Inkl. transfereringar från utlandet och utbetalda
pensioner från siat och komraun.
= Inkl. koraraunala bostadstillägg till folkpensionärer.
Inkl. skadeförsäkringsnetto: -3 railj. kr. 1971, -75
milj. kr. 1972 och -49 milj. kr. 1973.
' Inkl. privat försäkringssparande. Detla uppgick 1971
till 2 559 milj. kr., 1972 till 2 904 milj. kr. och beräknas uppgå till 3 329
railj. kr. 1973.
' Förändring mätt i procentenheter.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
Prop.
1973:125 110
De enskUda företagarnas inkomster beräknas ha ökal med 2,3
% 19711972, innebärande en viss återhämtning från den stagnation som utraärkte
1971.
KapUalinkoinsterna däreraot ökade betydligt raindre
19711972 (7 %) än 19701971 (22 %). Ränleinkoraslerna rainskade vilket dock
mer än uppvägdes därav att ränteutgifterna föU tUlbaka i ännu högre grad.
Övriga faktorinkomsler, dvs. driftsöverskott för egnahem
och rest-poslen, beräknas ha minskat obetydligt 19711972, varvid den förstnämnda
delen svarar för nedgången.
De egentliga inkomstöverföringama från stat och koraraun
lill hushållen (barnbidrag, studiebidrag, bostadsbidrag ra. m.), ökade
kraftigt 1971 och 1972. Den snabba tillväxten 19701971 förklaras framför aUl
av de allmänna barnbidragens höjning 1 januari 1971. Bidragande liU en fortsatt
betydande uppgång 19711972 var alt bostadsbidragen ökade med inemot 70 % genom
de ändrade reglerna för statliga och statsbidragsberättigade koraraunala
bostadstillägg från den 1 aprU 1972.
Utbetalningarna från socialförsäkringssektorn (inkl.
folkpensioner) ökade 1972 i lägre takt än 1971. 1971 var tillväxten stark
fraraför allt beroende på ökade förtidspensio.aeringar.
För hushållens preliminära A skatteinbetalningar
föreligger nu uppgifter för den sista uppbördslerminen 1972 avseende
inkorastraånaderna noveraberdeceraber. Dessa överensstämraer väl raed
prognosen i den prelirainära nationalbudgeten. Under helåret 1972 har hushållen
således inbetalat 16 % mer i preliminär A-skatt än under 1971.
Prdiminär-skatleultagel var för 1971 betydligt högre än den slutiigt påförda
skatten. Följden blev all den överskjutande skatten sora utbetalades vid slutet
av 1972 kora all bli exceptionellt stor.
Hushållens totala inbetalningar netto av direkta skatter,
avgifter m. in. beräknas ha ökat raed 12 1/2 % 19711972.
Disponibdinkorastökningen blev därraed relativt raåttiig;
6 1/2 % 19711972 i löpande priser. Prisuppgången enligt implicitprisindex för
den privata konsumtionen uppgick till 5 1/4 %, varför den reala disponibla
inkorasten ökade raed endast 1 1/4 %.
1973 väntas faktorinkomslerna öka mer än 1972 till följd
av en högre ökning av övriga faktorinkomsler. Företagarinkomsterna beräknas
fortsätta att öka svagt, medan kapitalinkomsterna antas öka något mer än
raellan 1971 och 1972. Lönesurameökningen väntas emellertid bli någol lägre,
beroende på att avtalslöneöknmgama blur lägre 1973.
De egentliga inkomstöverföringama beräknas öka betydligt
mindre 1973 (11 %) än 1972 (drygt 19 %). Den väntade dämpningen är en följd bl.
a. av en lägre ökningstakt för de statiiga bostadsbidragen.
De prelirainära A-skatteinbetalningarna beräknas öka med
endast ca 5% 19721973. Den genomsnitthga koraraunala utdebiteringen har här-
Bil. 1 Reviderad nationalbudget för år 1973 111
Tabell 6: 2 Hushållens direkta skatter och avgifter
1969-1973
Milj. kr., löpande priser
1969
1970
1971
1972
1973
1 Prel.
A-skatt
27 531
32 212
34 954
40 533
42 597
2 Prel.
B-skalt
3 352
3 562
3 644
3 940
3 570
3
Fyllnadsskatt».-
894
1 213
1 334
1 325
1 300
4
Kvarskalt'.-
1 736
1 910
2 023
2 222
1 575
5
Överskjutande skatt»
-2 309
-2 589
-2 836
-4 265
-4 300
6
Slutskattereglering (3-1-4-5)
321
534
521
-718
-1425
7 Övriga
skatter och avgifter*
2 668
3 481
3 578
4 237
4 920
8 Sumraa
(l+2-|-6-f 7)
33 872
39 789
42 697
47 992
49
662
» Hushällens andel.
" Influtna delen.
' Inkl. ränta.
* Exkl. arvs- och gåvoskatt.
Anm. Kvarskatten avser inkorasten två är tidigare, raedan
fyllnadsskatten och överskjutande skatten avser inkomsten ett år tidigare.
Källor: Statistiska centralbyrån, riksrevisionsverket och
konjunkturinstitutet.
vid beräknats stiga raed 15 öre. Effekten av
skallereformen vid årsskiflet 1972/1973 har beräknats motsvara ett bortfall av
prelirainärskatt raed drygt 2 miljarder kr. Från årsskiftet ändrade regler för
preliminärskatte-ultaget har vidare beräknats sänka detta med ca 600 milj. kr.
B-skalteinbelalningama 1973 beräknas bli lägre än 1972
till följd av att den sänkande effekten av skallereformen 1971 för denna typ av
skatteinbetalningar gör sig gällande först 1973.
Det tillämpade systemet för prdiminärskatleuppbörden 1972
beräknas även för detla år ha medfört ett betydande överuttag av prelirainär
A-skatt i ungefär sararaa orafattning som 1971. Skatteålerbäringarna 1973 kan
därraed beräknas bli lika höga sora 1972.
Hushållens totala inbetalningar netto av direkta skatter,
avgifter in. ni. beräknas därmed öka ca 3 1/2 % 19721973.
Från 1972 till 1973 beräknas hushållens disponibla
inkomster öka med ca 11 % i löpande priser. Prisnivån har föratsatts saratidigt
stiga med Icnappt 6 % och de reala disponibla inkomstema beräknas därmed Öka
med 4 3/4 %.
6.2 Konsumentpriserna
Från december 1971 till deceraber 1972 steg
konsumentpriserna enligt långtidsindex med 5,7 %. Enligt korttidsindex för
december 1972 var uppgången 6 % räknat från långtidsindex för deceraber 1971.
Den justering som skett i långtidsindex beror främst på att prisökningstalen
för livsmedel och läkemedel nedreviderats. Dessutom har livsmedel sora uppvisat
en relativt kraftig prisuppgäng givits en lägre vikt i långlids-index.
Mellan genorasnillslägena för kalenderåren 1971 och 1972
har prisnivån stigit raed 6%. Vid s.k. iraplicitprisberäkning då även föränd-
Prop.
1973:125 112
ringar
i konsumtionens sammansättning beaktas, erhålls en genomsnittUg ökning av
priserna med 5,3 % från 1971 tUl 1972.
Prishöjningarnas
fördelning raellan olika delar av konsurationen belyses av nedanstående
sararaanställning.
Genomsnittliga
prisförändringar december 1971december 1972
Procent
Livsmedel
7,2
Bostad
6,7
Diverse
varor
6,6
Inventarier
och husgeråd
5,1
Tjänster
4,8
Kläder
och skor
4,3
Bränsle
och drivmedel
3,2
Den
största uppgången redovisas för livsmedelspriserna. Bidragande tUl höjningen av
dessa priser var jordbruksöverenskoramdsen. Jordbrukspriserna svarar
eraellertid inle för raer än knappt hälfien av livs-raedelsprisernas ökning.
Återstoden av uppgången avser frärast ökade raarginaler för distribution och
förädling av jordbruksprodukter särat prishöjningar på icke jordbruksbaserade
livsraedel. Inora gruppen diverse varor har priserna fraraför aUl stigit för
läkemedel och motorfordon. Priserna inora tjänstesektorn har stigit betydligt
långsararaare än under 1971. Posten bränslen och drivraedel uppvisade för andra
året i följd en måttlig ökningstakt.
I
tabell 3 har indexhöjningaina under 60-talet särat 1971 och 1972 liksora den
prognoserade prisutvecklingen för 1973 delals upp på kora-ponenler. Dessa visar
bidraget lill den totala prisuppgången av ändringar i den indirekta
beskattningen, jordbrukspriserna, bostadsposten och internationellt bestärada
priser. Vidare fraragår inverkan frän den offentliga taxesältningen (post, tele
och resor med kollekliva transportraedel) en trendavvikelse i priserna på
vissa färskvaror (inheraska grönsaker, bär, äpplen och färsk fisk) särat
auloraatiska effekter av indirekta värdeskatler. Härraed avses de höjningar av
skattebeloppen sora vid oförändrade procentuella värdeskatter följer av en
stigande prisnivå. Den restfaktor sora kvarstår kan hänföras till från
internationell konkurrens skyddade näringsgrenar exkl. de i tabellen redan beaktade
sektorerna bostadsförvallning, offentliga nytligheler och jordbruk. De
auloraatiska effekterna av indirekta skatter har tidigare ingått i
rest-faktorn. Sora fraragår av tabell 3 har dock betydelsen av denna post ökat
på senare år framför allt tUl följd av den högre mervärdeskatten vilket
motiverar en separat redovisning av poslen ifråga.
Äv
tabellen framgår att konsuraentprisnivåns uppgång 1972 varit högre än
genomsnittet för 60-talet, raen lägre än 1971. Fraraför allt har priserna inora
de från internationell konkurrens skyddade sektorerna
Bil. 1 Reviderad nationalbudget för år 1973 113
Tabell 6:3 Konsumentprisförändringar 1960 1973 uppdelade
på komponenter (dec.dec.)
1960-
-1965
1965-
-1970
1971
1972
1973
To-
Per
To-
Per
Pro-
talt
år
lalt
år
gnos
Konsumentprisniväns
procentuella
uppgång
totalt
22,3
4,1
23,5
4,3
7,5
5,7
5,9
därav
hänförs till:
ändring av indirekta skatter
5,5
1,0
4,2
0,8
3,2
-0,1
0,9
automatiska effekter av
indirekta värdeskatler
0,6
0,1
0,9
0,2
0,3
0,5
0,4
ändring av internationellt
bestämda priser
1,7
0,3
2,3
0,4
0,6
0,5
1,2
ändring av jordbrukspriser
2,4
0,4
1,0
0,2
0,5
0,9
0,0
ändring av bostadspris-
sätlning
2,5
0,5
5,0
0,9
0,3
1,2
1,2
ändring av diverse taxor
1,0
0,2
1,6
0,3
0,8
0,3
0,3
Irendavvikelser i priserna
på vissa färskvaror
0,3
0,1
0,0
0,0
0,1
-0,1
0,1
restfaktor
8,3
1,6
8,5
1,6
1,7
2,5
1,8
(restfaktom), jordbrukspriserna och bostadspriserna stigit
snabbare 1972 än vad som gäller för genomsnittet under 60-talel.
Vid en jämförelse raellan prognos och ulfall för 1972 kan
skillnaden till största delen förklaras av en underskattning av reslfaklorns
uppgång. I prognosen beräknades reslfaklorns genoraslag på konsuraentpriserna
till 1,7 %2, vilket skulle ha utgjort ett för lönestegringslakten norraalt
värde. Sora fraragår av tabell 3 blev uppgången 2,5 %, vilket tyder på att
företagen kan ha korapenserat sig för koslnadsslegringar som inträffat före
utgången av 1971. Prisutsikter för 1973
Från december 1972 till mars 1973 har konsumentprisindex
stigit med 1,9 %, vilket till 0,8 procentenheter förklaras av höjda skatter på
alkoholhaltiga drycker, tobak och raotorbränslen samt höjd bilaccis. Från mars
1972 lill raars 1973 har konsumentprisindex stigit med 6,1 %.
Vid bedömningen av prisutsikterna för 1973 har följande
faktorer beaktats.
1.
Lönekostnadsslegringarnas
sannolika genoraslag inom de från internalionell konkurrens skyddade
näringsområdena (restfaktor och diverse taxor i tabellen)
2.
Speciella
prisförändringar sora sker i anslutning lill särskilda regler och beslut
(avser bl. a. bostäder och jordbruksprodukter)
3.
Direkta
återverkningar av den internationella prisutvecklingen
1 Se reviderad nationalbudget för 1972.
- Talet 1,7 »/o avser den förutsedda ökningstakten exkl.
de automatiska effekterna av indirekta värdeskatler.
8 Riksdagen 1973.1 saml. Nr 125. Bilaga 1.
Prop. 1973:125 114
4.
Tillfällighetsbetonade
prisförändringar (posten Irendavvikdse för vissa färskvaror i tabellen)
5.
Föreslagna ändringar
i den indirekta beskattningen
6.
Automatiska
effekter av indirekta värdeskatter
(1)
Med
utgångspunkt från avsnittet ora lönerna har arbetsgivarnas kostnad per timme i
genorasnitt för saratiiga anställda antagits stiga med närmare 11 %.
Lönekostnadernas genoraslag inora de från internationell konkurrens skyddade
områdena förutsätts fä ett för denna löne-slegringslakl normalt värde.
Återverkan på totalindex har satts lill 2,1 %, varav 0,3 % faller på ändring i
diverse taxor.
(2)
Prissloppet på
vissa baslivsmedel gäller alla led inora produktion och handel och skall vara i
kraft under hela 1973. Jordbrukspriserna antas därför bli i stort sett
oförändrade 1973.
Bostadsprisernas inverkan på totalindex under 1973 väntas
bli 1,2 %. Kalkylen förutsätter oförändrad räntenivå. Varje förändring av räntenivån
raed 1 procentenhet kan genom sina effekter på egnaherasposten beräknas påverka
totalindex med 0,5 %.
(3)
De faktiska
importpriserna och därmed även de internationellt bestärada priserna på
importkonkurrerande varor beräknas under 1973 stiga snabbare än under 1971 ocJi
1972. De kraftigaste prisökningama beräknas ske för bränslen och drivraedel.
Inverkan på totalindex har satts tUl 1,2 %.
(4)
Tillfällighetsbetonade
prisförändringar på vissa färskvaror sora grönsaker, färsk fisk ra. ra. är
svåra att förutse. Sora en raöjlig effekt räknas med en höjning av
konsuraentprisnivån raed 0,1 % på grund av sädana prisrörelser.
(5)
Skatten på
alkoholhaltiga drycker och tobak höjdes den 1 januari 1973. För att finansiera
prisstoppet på vissa livsraedel höjdes i februari bilaccisen och skallen på
raotorbränslen samt infördes i raars en avgift på vissa dryckesförpackningar.
Inverkan på totalindex av dessa skattehöjningar har beräknats till 0,9 %.
Höjningen av den allmänna arbetsgivaravgiften den 1.1.1973 har inle medtagits
i denna beräkning, men har däremot beaktats under punkt (1) ovan.
(6)
De procentuella
värdeskalternas frärast raervärdeskatlens andel av det totala
konsurationsvärdel har stigit under senare år. Detla innebär alt de höjningar
av skattebeloppen sora vid oförändrade procentuella värdeskatler följer av en
stigande prisnivå har ökat i betydelse. Inverkan på totalindex har för 1973
beräknats till 0,4 %.
Saramanfaitas de olika priseffeklerna under punkterna 16
ovan erhålls som resultat en uppgång av konsumentprisema raed 5,9 % under
loppet av 1973. Mellan genorasniUslägena för kalenderåren 1972 och 1973 fås en
trolig förändring raed 6,0 %.
För impUcitprisindex, vars prisförändringstal påverkas av
förskjutningar i konsumtionens sararaansättning, har den ärliga
uppgången
Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1973
115
opaginerad Kontrollera mot PDF
1972
Tabell 6: 4 Hushållens konsumtionsutveckling 1970-
1968 års priser
Milj.
Procentuell volym-
Bidrag
ti
II
totala
kr.
förändring
ökningen
1 i pro-
centenheter
1970
1970- 1971-
1970-
1971-
1971 1972
1971
1972
1
Varaktiga varor
8 098
-3,6 7,8
-0,3
0,7
1.1 Bilar
2 683
0,4 9,6
0
0,3
1.2 Övriga
5 415
-5,6 6,8
-0,4
0,4
2 Delvis
varaktiga varor
12 355
-5,8 0,8
-0,8
0,1
3 Icke
varaktiga varor
35 988
-0,5 1,3
-0,2
0,6
3.1 Livsmedel
22 722
-1,1 0,6
-0,3
0,2
3.2 Övriga
13 266
0,5 2,5
0,1
0,4
4
Tjänster
26 303
1,4 2,1
0,4
0,7
4.1 Bostäder
14 170
2,6 2,6
0,4
0,5
4.2 Övriga
12 133
0 1,4
0
0,2
5 Sumraa
inherask konsura-
tion
82
744
-1,0 2,1
-1,0
2,1
6
Turistnetto
1 888
3,3 12,7
0,1
0,3
7
Hushållens totala konsura-
tion
84
632
-0,9 2,3
-0,9
2,3
8
Hushällens disponibla in-
komster
87 805
1,9 1,2
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutel.
systematiskt varit något mindre än för konsumentprisindex.
Mellan genorasnillslägena för 1972 och 1973 har en förändring i iraplicitprisindex
raed 5,9 % ansetts riralig.
6.3 Den privata konsumtionen
De privata konsurationsutgiftema ökade 19701971 raed 6
1/2 % i löpande priser (tabell 1). Med den kraftiga prisstegringen sarama år
7 1/2 % innebar detla en minskning av konsuralionsvolymen raed närmare 1 %.
Det var förslå gången sedan 1951 som en direkt nedgång noterats för den
privata konsurationen. Saratidigt ökade de reala disponibla inkomsterna raed
knappt 2 % varigenora sparkvoten steg med hela 2,7 procentenheter till 6,3 %.
Konsurationsuppgången under de tre första kvartalen 1972
beräknas nu ha varit kraftigare än vad beräkningarna lill den prelirainära nationalbudgeten
gav vid handen. Totalt ökade konsuralionsvolyraen raed 3,2 % järafört raed
samraa period 1971. Upprevideringen kan tUl övervägande del hänföras till
livsraeddskonsuralionen för vilken jordbruksnäranden nu beräknat en raindre
volyrauppgång. Konsurationen fjärde kvartalet 1972 blev eraellertid betydligt
lägre än sora beräknades i den preliminära nationalbudgeten. Konsurationsökningen
för helåret 1972 stannade härigenora vid 2 1/4 %.
Första halvåret 1972 inträffade en obetydlig säsongrensad
nedgång i konsurationen jämfört raed andra halvåret 1971. Andra halvåret 1972
opaginerad Kontrollera mot PDF
Diagram
6:1 Hushållens inkomster, konsumtionsutgifter och sparande 19601973
opaginerad Kontrollera mot PDF
Log. skala
Miljarder kr. 1968 å rs
priser S ä songrensade halv å rsdata.
opaginerad Kontrollera mot PDF
J__ \_ L
1960 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73
Anm. Sparkvoten avser förhållandel raellan
hushållssektorns konsuration och disponibla inkoraster. Horisontella linjer
indikerar genomsnittslägen för de angivna perioderna.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
Vände utvecklingen svagt uppåt. Såväl nedgången första
halvåret sora uppgången andra halvåret 1972 kan frärast återföras på
svängningar i konsumtionen av varaktiga varor frärast bilar. Gruppen delvis
varaktiga varor (dvs. beklädnadsvaror ra. ra.) låg första halvåret 1972 i det
närraaste kvar på föregående halvårs nivå och konsumtionen av dessa varor
minskade därefter andra halvåret. Den totala tjänstekonsumtionen ökade svagt
båda halvåren 1972. Gruppen icke varaktiga varor uppvisade samraa utveckling
sora den totala konsurationen.
Ser raan lill konsumtionsvolyraökningen raellan helåren
1971 och 1972 kora det främsta bidraget från gruppen varaktiga varor sora ökade
raed ca 8 %. Häri ingår bUinköpen, som steg med närmare 10 % från
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 1
Reviderad nationalbudget för år 1973
117
opaginerad Kontrollera mot PDF
Diagram 6: 2 Privat konsumtion fördelad på varugrupper
19691973
Index: 1969
= 100. 1968 års priser. Säsongrensade halvårsdata
opaginerad Kontrollera mot PDF
120
100 -
80
Perso
nbilar
/s
/
"-
/
Icke varaktiga varor
110
-
---
90
opaginerad Kontrollera mot PDF
120 -
100
I___ L
1969 70 71 72 73 1969 70 71 72 73
Anm. För 1973 har helårsprognosen inritats raed
horisontella linjer. Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinslilulel.
1971 lill 1972. Även luristulgifterna visade en betydande
uppgång (ca 13 %). Konsumtionen av icke varaktiga varor ökade raed endast 1,3 %
från 1971 till 1972. I denna varugrupp ingår till 60 % livsraedel, sora ökade
raed endast 0,6 %. Även för de delvis varaktiga varorna noterades en
förhåUandevis svag konsuralionslillväxt från 1971 lill 1972. Uppgången blev där
eridast 0,8 %, vilket är speciellt anraärkningsvärt raed tanke på den betydande
nedgången av konsurationen av dessa varor 19701971. Den inheraska
tjänslekonsurationen steg raed 2%. Som ovan nämnts ökade den totala
konsuralionen med 2 1/4 % och de disponibla inkomsterna raed endast 1,2 %.
Därraed rainskade sparandet raellan 1971 och 1972 och sparkvoten föll raed 1
procentenhet tiU 5,3 % av disponibelinkomsten 1972.
För 1973 förutses den reala disponibelinkomsten öka raed 4
3/4%. En så kraftig disponibdinkorastökning kan förväntas leda till en ökning
av sparkvoten 1973. Hushållen fick eraeUertid vid slutet av 1972 betydande
inkorastlUlskott som kan väntas medföra extra tillskott lill konsurationen
1973. Med hänsyn härtUl har det förefallit riraligt alt för 1973 räkna raed en
endast raåttiig ökning för sparkvoten järafört raed 1972. Den privata
konsuralionen beräknas härigenom stiga med 4 1/4 %.
Prop. 1973:125 118
7
Investeringarna
7.1
Sammanfattning av investeringsprognosen för 1973
För 1971 föreligger
nuraera investeringsberäkningar som kan betraktas som definitiva. De anger alt
de totala investeringama minskade med 2 % i volym 19701971.
Byggnadsinvesteringama beräknas ha minskat med 4 % raedan
raaskininvesleringarna synes ha ökat raed 0,5 %. Investeringsnedgången kan frärast
hänföras till rainskat bostadsbyggande särat en betydande neddragning av
investeringsaktiviteten hos koraraunerna. Vidare rainskade investeringama
inora handeln där byggandet hölls tUlbaka av den investeringsavgift sora var i
kraft under senare delen av 1970 och tidigare delen av 1971. Ökade
investeringar förekora inora bl. a. den egentliga industrin och de statliga
affärsverken.
De beräkningar sora nu
föreligger för 1972 anger att de totala investeringama ökade med 5,5 % i
volyra 19711972. Både byggnads- och maskininvesteringama beräknas, därvid ha
stigit från 1971 års nivå. Uppgången raed 5 % på byggnadssidan bars fraraför
allt upp av kraftigt stegrade statliga investeringar raen även de privata
byggnadsinvesteringarna tycks ha ökat något. Den rainskning av
bostadsbyggandet sora försiggått under två års tid brorasades upp och vändes
t. o. ra. till en uppgång saratidigt som också komraunernas byggande ökade
något. De totala raaskininvesleringarna beräknas ha stigit raed 6,5 % en
ökning som emellertid tUl stor del förklaras av kraftigt ökade leveranser till
handelsflottan. Det är frärast de privata och de koraraunala raaskininvesleringarna
som svarar för uppgången raedan de statliga raaskininvesleringarna endast
tycks ha ökat obetydligt. De totala industriinvesleringama ökade liksom 1971 i
volyra. Uppgången anges för 1972 till 3,5 % raot 2 % för 1971.
Den redovisade uppgången
av de totala investeringarna 1972 har haft ett saraband raed de
ekonoraisk-politiska åtgärder sora successivt sattes in från mitten av 1971
framiför allt inora byggnadssektorn för att raotverka ökningen av
arbetslösheten.
För att balansera den
vikande igångsättningen av flerfarailjshus frisläpptes hösten 1971 del
privatfinansierade sraåhusbyggandet. Även hösten 1972 skedde ett sådant
frisläpp. Dessa åtgärder raedförde en raycket kraftig öknmg av investeringarna
i småhus 1972. Byggandet inora den privata sektorn frärast inora industri och
handel stiraulerades även genora en rad åtgärder. Äv särskUd betydelse för den
inte obetydliga uppgång av industrins byggnadsinvesteringar sora ägde rura
torde ha varit de statliga bidragen lill railjövårdsanläggningama. Genom en
omfattande tillståndsgivning av oprioriterade projekt kunde även handelns
byggnadsinvesteringar öka betydligt. Den ökning av det statliga byggaiidet sora
skedde hänför sig till både affärsverk och rayndigheter. För myndigheternas
del kan uppgången ledas tillbaka
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1973 119
till
ett ökat statligt vägbyggande, till stora delar finansierat via anslagen till
beredskapsarbeten. Koraraunernas byggnadsinvesteringar hölls uppe genora
speciella stödåtgärder såsora ökningar av de komraunala beredskapsarbetena
samt förraårUiga bidrag lUl koraraunala railjövårdsanlägg-ningar.
Även
anskaffningen av raaskiner och apparater underlättades genora en rad
stiraulansåtgärder. Sålunda åtnjöt näringslivet ett investeringsavdrag på 20 %
för maskiner beställda under såväl 1971 som 1972. Inom den statliga sektom kan
även vissa tidigareläggningar av industribeslällningar ha medverkat tUl att
hålla raaskininvesleringarna uppe.
De
prognoser för 1973 års investeringar sora läggs frara i detta kapitel anger
att de totala investeringarna väntas öka raed 3 % i volyra 19721973. Fortsatta
ökningar beräknas därvid korama till stånd för de privata och de statliga
investeringarna medan kommunemas investeringar och bostadsbyggandet väntas
minska.
De
totala byggnadsinvesteringama väntas minska raed 2 %. Förutora av ett minskat
bostadsbyggande förklaras detta frärast av en förutsedd nedgång i koraraunemas
byggande. De koraraunala myndigheternas egna planer som visar på en avsevärd
minskning 19721973 har vid denna bedömning uppjusterats en del med hänsyn till
de utökade anslag lill beredskapsarbeten sora beslutats av statsraakterna.
Vidare har förutsatts alt anslagen till beredskapsarbeten blir avsevärda även
budgetåret 1973/74. Bostadsbyggandet beräknas minska med 6,5 % 1972 1973.
Denna kalkyl baseras på ett antagande om alt antalet igångsatta lägenheter
komraer alt uppgå till 80 000 under 1973 en rainskning raed närraare 20 000
lägenheter från 1972. Nedgången har främst bedörats falla på
flerfarailjshussidan. De statliga byggnadsinvesteringarna beräknas däremot öka
raed 3,5 %. Liksom i fråga om koraraunema har förutsatts att volymen
beredskapsarbeten för den statiiga sektoms del blir av betydande omfattning
ocksä under budgetåret 1973/74. Även det privata näringslivets
byggnadsmvesteringar förutses stiga 1973.
Beträffande
näringslivets byggande kan nämnas alt industrins byggnadsinvesteringar
bedörats öka raed 9 % medan däremot en rainskning av samma storlek beräknats
för handelns byggnadsinvesteringar. Prognosen för industrins
byggnadsinvesteringar är kraftigt uppreviderad jämfört med den prognos som
redovisades i den preUrainära nationalbudgeten för 1973. Företagen har
uppjusterat sina planer i betydande orafattning raellan de två senaste
enkätundersökningama, vilket delvis kan vara en följd av att vissa
ekonoraisk-politiska stimulansåtgärder inte var fullständigt kända vid
enkätlUlfället i november 1972. För handelns del har igångsättningen bedömts bU
betydligt lägre 1973 än under de senaste två åren.
De
totala maskininvesteringarna väntas öka raed 11,5 % i volyra
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 7: 1 Bruttoinvesteringarnas utveckling 1967 1972
samt prognos för 1973
1972 i raiij. kr.
Procentuella volymförändringar
löpande
1967-
1968-
1969-
1970-
1971-
1972-
priser
1968
1969
1970
1971
1972
1973
Byggnader
och anläggningar
Perraanenta
bostäder
9 566
1,5
3,5
-3,5
-3,0
2,5
-6,5
Privat
jordbruk, skogsbruk
och fiske
434
3,5
-13,5
-7,0
7,5
-1,5
4,0
Egentlig
industri
2 380
-14,5
6,5
-0,5
-0,5
6.5
9,0
Handel
ra. m.'
1921
-14,5
12,0
4,5
-9,5
8,5
-9,0
Statliga
affärsverk
1490
-8,0
15,5
-10,0
-2,0
22,5
-1,0
Statliga
myndigheter inkl.
militära'
2 010
3,0
-4,0
2,0
. -5,0
19,5
6,5
Kommunala
investeringar exkl.
bostäder och industri
8 822
13,0
5,5
8,0
-9,0
1,5
-3,0
Övriga
investeringar
1 718
-16,0
-2,0
1,5
20,5
0,5
7,0
opaginerad Kontrollera mot PDF
Sumraa
Maskiner m. m.
Privat
jordbruk, skogsbruk
och
fiske Egentlig industri Handel m. m. Statliga affärsverk Statliga
rayndigheter Komraunala rayndigheter exkl.
industri Övriga investeringar därav: handelsflottan
Sumraa
Summa, exkl. handelsflottan
Totalt
Permanenta bostäder
Privat jordbruk, skogsbruk
och fiske' Egentlig industri Handel m. m.' Statliga
affärsverk Statliga rayndigheter inkl.
militära-Kommunala investeringar exkl.
bostäder och industri Övriga investeringar
Suraraa'
5,0
28
341
0,5
-2,0
4,5
-4,0
1,0
-5,5 2.5 2,0
-2,5 3,0
10,5
24,5 74,5
6,5
3,5
1 091 5 907 1 375 1 759 368
1 226
3 621
905
15 347
14 442
1,5 2,0
4,0 8,5 -3,0
2,0
-5,5
-40,5
0,5
3,5
2,5 9,5 6,5 9,5 6,5
-2,5 -4,5 -25,5
4,0
5,5
13,0
3,0
-7,0
3,5 -6,5
-13,0
1,0
133,5
0,5
-1,5
3,3
12,0 0,0
17,0 0,0
3,5 18,0 48,0
11,5
9,0
-5,5
6,0
2,5
21,5
-3,0
23,5
3,0
-31,5
6,5
7,5
-6,5
9 566
3,5
1,5
.2,3
Sumraa,
exkl. handelsflottan' 42 807
-3,5 -3,0
1 549 8 287 3 296 3 249
12,5
-3,5
-7,0
0,5
-4,0
8,5
9,5
12,5
-7,5 4,0 3,5 6,5
18,5
2,0
-8,5
1,0
-1.5
3,5 5.5 7,0
5,0
11,0
-5,0
9,0
2 378
2,0
-2,0
1,0
-5,0
16,5
5,5
10 048 5 339
11,5 -8,5
4,5 -3,5
9,5.
2,5
-9,5 6,5
2,5 16,5
-2,0 14,5
43
712
1,0
4,5
3,0
-2,0
5,5
3,0
42 807
2,0
4,5
3,5
-3,0
4,5
2,0
opaginerad Kontrollera mot PDF
' Häri innefattas bl. a. flertalet fristående
kontorsbyggnader. Inkl. statliga väginvesteringar.
' Häri innefattas investeringar i avelsdjur ra. ra.
Suraraan av byggnads- och maskininvesteringar överensstämraer därför ej med
totala investeringar.
Anm. Procenttalen är avrundade till hela och halva
procenttal. I övriga investeringar insår förutora privata även vissa offentliga
investeringar, nämligen investeringar i statliga kraftaktiebolag och statliga
delen av S.A.S.
Nedan redovisas byggnadsunderhållets procentuella
förändring i 1968 års priser
1967-1968 1968-1969 1969-1970 1979-1971 1971-1972 1972-1973
0,5 2,5 3,0 -2,5 -4,5 3,0
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 1
Reviderad nationalbudget för år 1973
121
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 7:2 Bruttoinvesteringarnas utveckling 1967-kommunal
sektor.
1972
samt prognos för 1973 för privat, statlig och
opaginerad Kontrollera mot PDF
1972 1 railj. kr.
Procentuella volymförändringar
löpande
1967-
1968-
1969-
1970-
1971-
1972-
priser
1968
1969
1970
1971
1972
1973
Byggnader
ock anläggningar
Privata
inkl. bostäder
11 806
-7,5
6,5
-2,5
-3,0
6,0
-2,5
exkl. bostäder
6 076
-14,5
5,0
0,5
0,5
3,5
3,0
Statliga
inkl. bostäder
3 879
-0,5
1,5
-2,0
-1,5
22,0
3,5
exkl. bostäder
3 876
-0,5
2,0
-2,0
-1,5
22,0
3,5
Kommunala
inkl. bostäder
12 656
9,0
3,0
5,5
-5,5
-0,5
-3,5
exkl. bostäder
8 823
13,0
5,5
8,0
-8,5
1,5
-3,0
Sumraa
inkl. bostäder
28 341
0,5
4,5
1,0
-4,0
5,0
-2,0
exkl. bosläder
18 775
0,0
5,0
3,5
-4,5
6,0
0,0
Maskiner
in. m.
Privata
11 328
-1,0
5,5
3,0
0,5
7,5
12,0
Statliga
2 787
10,5
2,5
16,5
8,0
1,0
13,0
Komraunala
1 232
1,5
-2,5
24,0
-13,0
11,0
3,5
Summa
15 347
0,5
4,0
6,5
0,5
6,5
11,5
Totalt
Privata'
inkl. bosläder
23 158
-4,0
6,0
0,0
-1,0
7,0
5,0
exkl. bostäder
17 428
-5,5
5,0
2,0
1,0
6,5
9,0
Statliga
inkl. bostäder
6 666
4,0
2,0
5,5
3,0
12,0
7,5
exkl. bostäder
6 663
3,5
2,5
5,5
3,0
12,0
7,5
Kommunala
inkl. bostäder
13 888
. 8,5
2,5
7,0
-6,5
0,5
-3,0
exkl. bostäder
10 055
11,5
4,5
9,5
-9,0
2,5
-2,0
Summa'
inkl. bostäder
43 712
1,0
4,5
3,0
-2,0
5,5
3,0
exkl. bostäder
34 146
0,5
4,5
5,0
-2,0
6,5
5,5
' Häri innefattas investeringar i avelsdjur ra. m. Summan
av byggnads- och maskininvesteringar överensstämmer därför ej raed totala investeringar.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
Prop.
1973:125 122
19721973,
varvid de privata och de statliga maskininvesteringarna beräknas öka
betydligt. Koraraunernas maskinanskaffning förutses däremot öka i endast
begränsad orafattning. Industrins raaskininvesteringar har utifrån den senaste
enkätundersökningen i februari 1973 bedömts öka med 12 %. Förelagens egna
planer har uppjusterats något på grand av att en fortsatt snabb förbättring av
efterfrågeläget kan väntas. Denna torde leda lill en höjning av
kapacitetsulnyltjandet sora efler hand bidrar lill en planpåfyllnad.
Anskaffningen av raaskiner och inventarier stirauleras dessutom genom det
30-procenliga investeringsavdraget, vUket gäller för raaskiner beställda före
den 1 juli 1973. Inora den statliga sektorn beräknas affärsverkens
raaskininvesteringar öka betydligt fraraför allt genora ökade inköp av
vattenfallsverket och televerket.
Även för
invesleringsutvecklingen 19731974 har en bedöraning gjorts i saraband med denna
beräkningsoragång. Underlaget för en sådan kalkyl är raycket bristfälligt, bl.
a. saknas planuppgifter för flertalet sektorer. På byggnadssidan kan dock
förutses en fortsatt nedgång av bostadsbyggandet. En riralig utgångspunkt för
kalkylema har varit ett oförändrat antal igångsatta lägenheter under 1974
järafört raed 1973. En ökad efterfrågan på nyproducerade lägenheter genom ökade
realinkomster och ökad invandring koraraer näraligen troligtvis att fångas upp
av stocken outhyrda lägenheter. Det privata byggandet förutses öka något vid en
fortsall uppgång for industrins byggnadsinvesteringar. Uppgången inora denna
sektor koraraer dock troligen att raotverkas av en ytterligare nedgång för
handelns byggnadsinvesteringar. Överslagsberäkningar grundade i första hand på
ofullständiga uppgifter från de statliga rayndighetema och affärsverken tyder
pä ungefär oförändrad bygg-nadsaklivilet i den statliga sektom 1974 järafört
med 1973. Information ora koraraunernas byggnadsinvesteringar saknas helt.
Antas eraellertid en raarginell ökning för byggandet i koraraunsektorn skulle
de totala byggnadsinvesteringarna troligen fortsätta alt minska i ungefär
samraa takt 19731974 sora 19721973.
Även kalkylerna över
utvecklingen av raaskininvesleringarna är baserade på ell raycket begränsat
inforraationsraaterial. Industrins raaskininvesteringar tycks enligt uppgifter
från en specialenkät sora inhäratats av statistiska centralbyrån fortsätia att
öka. Uppgången förefaller dock inte bli särskilt stark 19731974. Troligen har
det orafattande stödet till induslrnnvesteringarna 19711973 tidigarelagt en
del investeringar sora eljesl skulle ha genoraförts 1974. För de statliga
raaskininvesleringarna synes i slort sett en stagnerande utveckling vara att
vänta. Med anlaganden ora oförändrade raaskininvesleringar inora den
koraraunala sektorn samt ökande investeringar inora handeln skulle en fortsatt
ökning av de totala raaskininvesleringarna kunna eraotses 19731974. Uppgången
skulle eraellertid bli avsevärt mindre än den som nu prognoseras för
19721973.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1973
123
opaginerad Kontrollera mot PDF
Diagram 7:1 Byggnads- och maskininvesteringar, totalt och
uppdelat på sektorer 19641973
Index:
1964 = 100. 1968 års priser
opaginerad Kontrollera mot PDF
120 110 100
120: 110 100
130 120
110 100: 120 100
80
130 120 110
100
Byggnader
och anl ä ggningar
L Totalt
-
\
y
-,
1
1 1
L Bost ä der
rrT
rs
r
'-'
s
[--rV
'\
L
Industri
K
v'""
r
/
\
/
\
r
'
/
/
[
-"/
" Handel
h
y
6w
i
A
A
\ -/
/
/
r
..--
"
ö vriga privata
1 1
Maskiner m.m.
Totalt
160
-
140
-*-
i?n
-r-T
100
160 140
120
.
Totalt, exkl. h ä nde
Isflottar
100
160
.
Industri
,f
140 120
: .
r
'/
100
opaginerad Kontrollera mot PDF
100
90 160
150 140 130-120
110 100
180 -
160
140
120
100
L
1 Ö vriga
statliga
--'"
V '-'
..
\
T-
\~T\
ö vriga
offent!
ga
"
A
[N-1
(
/
A
-'
'--
""
jf=
--fn
\\
1964 65 66 67 68 69 70 71 72 73 1964 65 66 67 68
69 70 71 72 73 .Anm. I varje deldiagram är resp. total inlagd som en tunt
streckad kurva. Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
Prop. 1973:125 124
7.2 Investeringsutvecklingen inom olika områden
Bostäder
De totala
bostadsinvesteringama som minskade raed ca 3 % från 1970 lill 1971 ökade enligt
fortfarande prelirainära beräkningar 1972. Totalt beräknas
bosladsinvesleringarna ha ökat raed ca 2,5 % i volyra 1971 1972. Investeringama
i flerfarailjshus rainskade därvid med ca 14 % medan småhusinvesteringama
ökade med ca 28,5 %. Ombyggnadsverk-sarahelen, sora endast utgör en mindre del
av de totala bosladsinvesleringarna, beräknas ha minskat raed ca 20 % (se
tabell 5).
De beräkningar
över bostadsinvesteringarna som görs bygger pä uppgifter angående antal
påbörjade lägenheter (se anm. 2 under tabell 3), genomsnittlig lägenhetsslorlek
samt byggnadstider. Upprevideringen för 1971 på 0,5 procentenhet jämfört med
tidigare beräkningar förklaras av nya korrigeringar vad gäller påbörjandet av
flerfamiljshus under 1971. Dessa har kunnat göras då drygt 75 % av
färdigställandet nu är känt.
Trots en
kraftigt minskad igångsättning av lägenheter under 1972, ca 7 550 lägenheter
färre påbörjades under 1972 järafört raed 1971, ökade bostadsinvesteringama
1972. Detta förklaras frärast av ett kraftigt ökat småhusbyggande som har
kortare byggnadstider samt betingar en högre kostnad. Även 1971 ökade
sraåhusbyggandet kraftigt, speciellt under fjärde kvartalet då del
privatfinansierade sraåhusbyggandet frisläpptes. Invesleringsökningen till
följd av detta frisläpp kora till stor del att falla på 1972. Under hela 1972
var igångsättningen av sraåhus mycket hög; ca 6 900 fler sraåhuslägenheter
påbörjades under 1972 än under 1971. Bidragande härtill var ett fömyat frisläpp
av det privatfinansierade sraåhusbyggandet hösten 1972. Frisläpper gällde under
perioden septeraberdeceraber 1972. En av arbetsraarknadsstyrelsen i början av
1973 utförd undersökning visar att ca 8 050 lägenheter kora att beröras av
frisläppet. Huvuddelen av dessa registrerades sora igångsatta under
septemberdecember 1972 raen en raindre del kom att registreras först i början
av 1973. Utöver detta frisläpp gavs även raöjlighet att under hösten sätta
igång statsbelänade sraåhus sora tidigare planerats bli igångsatta första
halvåret 1973. Enligt bostadsstyrelsen gav dock denna åtgärd knappast någon
större effekt. När det gäller flerfaraUjshusen fortsatte antalet lägenheter att
minska under 1972 ca 14 450 lägenheter färre påbörjades under 1972 jämfört
raed 1971. Den kraftiga minskningen i investeringsvolymen till följd av
nedgången i påbörjandet motverkades dock något av att byggnadstiderna
förkortades. Totalt understeg igångsättningen under 1972 de medgivna
byggnadsraraarna raed ca 7 150 lägenheter.
Vid
beräkningen av igångsättningen för 1973 har hänsyn tagils till den undersökning
sora bosladsslyrelsen lät ulföra vid årsskiflet 1972/1973. Vid
undersökningstillfället, då ca 95 % av bostadsraraama var fördelade,
beräknades igångsättningen av statligt belånade lägenheter till ca
Bil. 1 Reviderad
nationalbudget för år 1973
125
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 7: 3 Lägenheter i påbörjade, inflyttningsfärdiga
och pågående bostadsbyggen 1968-1974
Totalt
D ä rav flerfamiljshus P å b ö riade'
Inflyll-
P å b ö rjade
:'
Inflytt-
P å g å ende
P å g å ende
nings-
vid perio-
nings-
vid perio-
f ä rdiga
dens slut
f ä rdiga
dens slut
1968
107 400
106 250
116 850
77 150
77 600
93 250
1969
105 500
109 050
113 300
71 250
77 350
87 150
1970
100 100
109 850
103 550
69 250
75 250
81 150
1971
104 800
107 200
101 150
69 100
75 250
75 000
1972
97 250
104 050
94 350
54 650
66 900
62 750
1973
(80 000)
(101
350)
(73 000)
(42 000)
(57 500)
(47 250)
1974
(80 000)
(81 350)
(71 650)
(40 000)
(43 550)
(43 700)
1971
1 kv.
17 050
24 200
96 400
13 900
16 850
78 200
2 kv.
25 550
28 900
93 050
16 700
20 650
74 250
3 kv.
29 300
23 800
98 550
20 450
16 800
77 900
4 kv.
32 900
30 300
101 150
18 050
20 950
75 000
1972
1 kV.
16 650
26 250
91 550
12 000
17 900
69 100
2kv.
23 950
27 350
88 150
13 250
18 150
64 200
3 kV.
25 750
20 500
93 400
14 950
12 250
66 900
4kv.
30 900
29 950
94 350
14 450
18 600
62 750
1973
1 kv.
(14 950)
(9 250)
2 kv.
(22 150)
(10 850)
3 kv.
(21 800)
(11 800)
4kv.
(21 100)
(10 100)
1974
t kv.
(13 650)
(8 800)
2 kv.
(22 400)
(10 750)
3 kv.
(22 000)
(11 400)
4kv.
(21 950)
(9 050)
' Med påbörjandemånad avses enligt den äldre definitionen
den månad dä schaktning, sprängning eller utfyllnadsarbetena påbörjas.
Siffrorna fr. o. ra. I97I ar beräknade av konjunkturinstitutet.
Anm. 1. Samtliga inora parentes angivna uppgifter är
prognoserade. Alla siffror är avrundade till närmast hela femtiotal.
Anm. 2. Definitionen av påbörjandelidpunkt i statistiska
centralbyråns bo-stadsbyggnadsstatislik ändrades fr. o. m. 1971. Nuraera
registreras tidpunkten för grundbottenbesiktning och/eller de egentliga
byggnadsarbetenas påbörjande. Definitionsändringen innebär att den under 1971
och 1972 publicerade pä-börjandestatistiken raåste korrigeras till att avse
schaktningstidpunkt för att kunna utgöra underlag till bostadsberäkningarna
enligt den modell som använts vid konjunkturinstitutet. I texten behandlas
påbörjandet enligt den äldre definitionen.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
70 000. Inberäknat privatfinansierade bostäder samt
återstående uttag ur raraarna har totala igångsättningen för 1973 beräknats
till 80 000 lägenheter. Ändelen påbörjade lägenheter i sraåhus har beräknats
tUl ca 47,5 %, vilket är en ökning järafört raed 1972, då andelen sraåhus var
ca 44 %.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell
7: 4 Lägenheter i påbörjade, inflyttningsfärdiga och pågående bostadsbyggen
1970 1972 enligt statistiska centralbyråns officiella statistik
Totalt
Därav
flerfamiljshus
Påböriade' Inflytt-
Pågående
Påböriade'
Inflyll-
Pågående
nings-
vid perio-
nings-
vid perio-
färdiga
dens slut
färdiga
dens slut
1970
106 700
109 850
96 900
75 850
75 250
74 500
1 kv.
20 250
25 450
94 850
16 800
17 900
72 800
2kv.
32 250
29 850
97 250
21 900
20 650
74 050
3 kv.
25 950
22 550
100 650
17 900
15 750
76 200
4kv.
28 250
32 000
96 900
19 250
20 950
74 500
1971
104 500
107 200
94 200
68 800
75 250
68 050
1 kv.
16 050
24 200
88 750
12 950
16 850
70 600
2kv.
26 700
28 900
86 550
17 850
20 650
67 800
3 kv.
26 800
23 800
89 550
17 950
16 800
68 950
4kv.
34 950
30 300
94 200
20 050
20 950
68 050
1972
97 850
104 050
88 000
55 250
66 900
56 400
I kv.
16 150
26 250
84 100
11 500
17 900
61 650
2kv.
25 500
27 350
82 250
14 800
18 150
58 300
3 kv.
23 900
20 500
85 650
13 100
12 250
59 150
4kv.
32 300
29 950
88 000
15 850
18 600
56 400
'
Med påbörjandemånad avses enligt den nya definitionen månad för grundbottenbesiktning
och/eller de egentliga byggnadsarbetenas påbörjande. Alla siffror är avrundade
till närmast hela femtiotal.
Källa:
Statistiska centralbyrån.
Investeringsberäkningar
har även utförts för 1974. Härvid har igångsättningen beräknats bli oförändraid
järafört raed 1973. Denna igångsättningsprognos bygger på ett antagande ora
att en ökad efterfrågan på bosläder till följd av ökad disponibel inkorast
särat ökad invandring i första hand kommer att ta i anspråk den stock av
outhyrda lägenheter sora uppstått under de senaste åren.
Investeringar
i ombyggnad av bostäder rainskade kraftigt under 1972. Beslut om lån tUl
orabyggnad eller förbättring raeddelades för ca 11 600 lägenheter, vilket är en
minskning med ca 2 350 lägenheter järafört raed 1971. Tabell 5 visar att
antalet lägenheter för vilka lån tUl orabyggnad samt förbättring beviljats
successivt minskat under senare år. När det gäller ombyggnad utan statliga lån
har tendensen troligen varit densamraa. Totalt uppskattas orabyggnad utan
statliga lån beröra raellan 500 1 000 lägenheter per år.
Nedgången
av nyproduktionen koraraer alt ge negativa återverkningar på
byggsyssdsältningen. En rad stunulansåtgärder har därför vidtagits för att öka
orabyggnadsverkiäamheten då nyproduktionen rainskar. Under hösten 1972 frara t.
o. ra. halvårsskiftet 1973 kan byggföretag erhålla statsbidrag med 40 % av
lönekostnadema vid upprustning av äldre fastigheter. Dessutora har fr. o. ra.
den 1 november 1972 komrauner och allmännyttiga företag kunnat erhålla
förbättringslån till orabyggnad.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 1 Reviderad nationalbudget för år 1973 127
Tabell 7: 5 Antal lägenheter för vilka statligt lån till
modernisering beviljats 1968-1972
1968 1969 1970 1971 1972
Ombyggnad 3
650 4 300 3 800 3 450 3 200
Flerfamiljshus 1200 2 350 1900 1500 1150
Småhus 2
450 1 950 1 900 1 950 2 050
Förbättring 13
400 12 650 12 300 10 500 8 400
Småhus inkl. flerfamiljshus
Totalt 17 050 16 950 16 100 13 950 11600
Anm. AUa siffror är avrundade till närmast hela
feratiotal. Källa: Bostadsstyrelsen.
Vid ombyggnad av flerfamUjshus kan s. k. prioriterade lån
erhållas även när orabyggnaden sker utan stöd av statliga lån under perioden 1
januari 197331 mars 1974. För att ytterligare stimulera orabyggnadsverksamheten
har i en proposUion, 1973:21, föreslagits dels att förbätlringslånen skall
utvidgas till att även gälla kooperativa och enskilda byggherrar, dels alt
fastighetsägare, som före utgången av 1974 påbörjar statligt belånad
orabyggnad, skall kunna få bidrag på upp till 6 000 kr. per lägenhet.
I beräkningama för 1973 har såvitt raöjligt hänsyn tagils
tUl dessa stimulansåtgärder. Det har dock antagits att byggnadsunderhållet i
högre grad än orabyggnadsverksamheten koraraer att stirauleras av det direkta
statsbidraget. Totalt beräknas eraellertid orabyggnadsposlen öka med 20 % 1973.
För 1974 har ökningslakten antagils bli 30 %.
Med avseende på månadsfördelningen av det totala
påbörjandet har i kalkylerna hänsyn tagits tUl arbetsmarknadsstyrelsens
rekommendationer till länsarbetsnämnderna, att styra tiUslåndsgivningen så att
huvuddelen av de privatfinansierade lägenheternas påbörjandelidpunkt förläggs
till tredje och fjärde kvartalen.
I diagram 2 redovisas medianbyggnadstiderna i antal
raånader för påbörjade lägenheter i flerfarailjshus och sraåhus. På grund av
stalistikora-läggningen 1970 (se anra. 2 under tabeU 3) justeras
raedianbyggnadsti-dema för flerfamiljshus till att avse byggnadstidema enligt
den garala definitionen för påbörjandet. Någon korrigering av byggnadstidema
för sraåhus behöver däreraot inte vidtas.
För såväl flerfarailjshus sora småhus minskade
medianbyggnadstiderna för lägenheter påbörjade första halvåret 1971 raed en
månad jämfört med lägenheter påbörjade andra halvåret 1970. För andra halvåret
1971 ökade eraellertid byggnadstiderna raed ca en halv raånad för att därefter
för första halvåret 1972 återigen rainska raed knappt en halv raånad. Vid
bedöranmgen av byggnadstidema andra halvåret 1972 har hän-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Diagram 7: 2 Medianbyggnadstid i antal raånader för
påbörjade lägenheter 19691974
1969 70 71 72 73 74 1969 70 71 72
73 74
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunklurinstitulet.
Diagram 7: 3 Investeringar i bostäder och inom egentlig
industri 19671973
Index: 1964
= 100. 1968 års priser. Säsongrensade halvårsdata
opaginerad Kontrollera mot PDF
130 110 90 70 180 160 140 120 .100
Sm å hus
/
>
/ X
\
f
\
r\
160 140 120 100
Egentlig industri
Totalt ,'
-
/
r
r
'
.
Maskiner
rN 1
/
/
p-/
opaginerad Kontrollera mot PDF
1967 68 69 70 71 72 73 1967 68 69 70 71
72 73
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
syn tagits lill den arbetstidsförkortning sora infördes i
slutet av 1971 och sora antagits ha resulterat i något förlängda byggnadstider.
Mot bakgrund av den ur byggnadssynpunkt exlrerat raUda vintern 1972/1973 har
likväl för påbörjade lägenheter andra halvåret 1972 kalkylerats med
byggnadstider som i stort sett ligger kvar på sararaa nivå sora under första
halvåret 1972. För 1973 har byggnadstidema antagits öka något. De totala
bostadsinvesteringarna 1973 beräknas utifrån ovan redovisade förutsättningar
minska med 6,5 % jämfört med 1972. Investe-
Bil. 1
Reviderad nationalbudget för år 1973 129
ringarna i flerfamiljshus förutses minska med 21 % raedan
sraåhusin-vesleringarna beräknas öka raed 4,5 %. Den raycket kraftiga
rainsknmg-en i flerfarailjshus beror på den raycket låga igångsättningen av
flerfarailjshus under 1972 och 1973, raedan ökningen i sraåhus till stor del
förklaras av den kraftiga igångsättningen under fjärde kvartalet 1972. För 1974
har bostadsmvesleringarna beräknats minska med 10 % i volym. Minskningen berör
både flerfamiljshusen och småhusen.
Under 1972
färdigställdes 104 050 lägenheter en rainskning raed 3 150 lägenheter
järafört raed 1971. För 1973 har antalet färdigställda lägenheter beräknats tUl
101 350 en rainskning raed ytterligare 2 700 lägenheter. Antalet
färdigställda lägenheter för 1974 beräknas till drygt 80 000.
Egentlig industri
Med
utgångspunkt från den enkätundersökning som genomfördes av statistiska
centralbyrån i februari 1973 har en förnyad bedömning kunnat göras av
industrins investeringsverksamhet för 1972 och 1973. De prelirainära uppgifter
för det närmast bakoraliggande året sora inhäralas i februari varje år har
tenderat alt underskatta det definitiva utfallet sora det raäts i
enkätundersökningarna i raaj. En uppjustering av enkätupp-giflerna för 1972
raed ett par procentenheter har därför synts befogad. Sålunda justerad anger
februarienkäten alt industrins byggnadsinvesteringar ökade med 6,5 % och
raaskminvesteringarna raed 2,5 % i volyra 19711972. Den totala uppgången av
industriinvesteringarna skulle därmed bh 3,5 %.
Den
redovisade invesleringsökningen kan sannolikt till stor del återföras på de
ekonoraisk-poliliska åtgärder sora sedan mitten av 1971 vidtagits vid
upprepade tUlfällen för att raotverka arbetslösheten. Särskilt kan noteras de
betydande bidrag administrerade av statens naturvårdsverk sora i ett par
oragångar utgått lill industrins railjövårdsinvesteringar. Vidare har
anskaffningen av raaskiner och inventarier sti-raulerats av ett
investeringsavdrag på 20 %, raedan investeringsfondema har fått utnyttjats för
investeringar i byggnader. Av diagram 2 att döma förefaller det sora ora den
huvudsakliga effekten av dessa åtgärder skulle ha faUit på första halvåret
1972.
Industrins
planer för 1973 finns redovisade i tabellerna 68. I järaförelse raed de
uppgifter sora läranades i noveraber 1972 kan konstaleras att företagen
uppjusterat sina planer betydligt. Norraalt äger en dylik uppjustering rura
från enkät till enkät aUt eftersora planhorisonlen rycker närraare. Den
betydande uppjustering som nu kan observeras förklaras sannoUkt till en del av
att industrin nu kunnat beakta de ytterligare stimulansåtgärder sora beslöts i
noveraber 1972. Då höjdes det utgående investeringsavdraget på 20 % till 30 %
för raaskiner beställda under perioden 1 noveraber 197230 juni 1973,
förutsatt att leveranserna
9 Riksdagen 1973. 1 saml Nr 125. Bilaga 1.
Prop. 1973:125 130
Tabell 7: 6 Verkställda resp. planerade investeringar inom
industrin 1972 och 1973 enligt investeringsenkäten i februari 1973
Milj. kr.
Byggnader
och an-
Maskiner
ra. m.
läggningar
Verk-
Planerade
Verk-
Planerade
ställda
ställda
1972
1973
1972
1973
Gruvor
och mineralbrott
174
137
294
309
Livsmedels-,
dryckesvaru- och
tobaksindustri
198
242
451
3S2
Textil-,
beklädnads- och
lädervaruindustri
44
43
146
127
Trävaruindustri
188
194
289
342
Massa-,
pappers- och pappers-
varuindustri, grafisk industri
305
229
1455
977
Kemisk
industri, petroleura.
gummivaru-, plast och
plastvaruindustri
275
374
601
1 155
Jord-
och stenvaruindustri
39
55
164
224
Järn-,
stål- och metallverk
190
150
754
863
Verkstadsindustri
931
939
1 526
1 824
Annan
tillverkningsindustri
1
2
11
6
Summa egentlig industri 2
345 2 365 5 691 6 209
El-, gas- och vattenverk 1 812 1 815 1 069 1 160
Totalt 4157 4
180 6 760 7 369
Anm. Redovisningen inkluderar investeringar i bilar och
bostäder. Källa: Statistiska centralbyrån.
skedde före utgången av 1974. Dessutom infördes ett avdrag
på 10 % för byggnadskostnader nedlagda under perioden 1 november 197231
december 1973 förutsatt att byggnadsprojekten påbörjades före den 1 juli 1973.
Av tabell 6 framgår att de relativt sett mest expansiva planerna har
inrapporterats av kemisk industri, jord- och stenindustri samt
verkstadsindustri (se även diagrara 4).
I tabellerna 78 återges planema för 1973 omräknade lill
procentuella förändringstal för den totala industrin. På motsvarande sätt
redovisas även planer och utfall för ett antal tidigare år. På byggnadssidan
har företagens helårsplaner ojusterade beräknats innebära en mUnskning på 5 %
fördelad på en ökning med 11 % första halvåret och en minskning med 18 % andra
halvåret. Av skillnaderna mellan planer och ulfall för de resp. halvåren
framgår att utfallen tenderar att överskallas något under det första halvåret
medan underskattningarna för det andra halvåret är genoragående. Med hänsyn
lill alt byggnadsinvesteringarna stöddes mycket kraftigt av skilda åtgärder
under 1972 har det bedömts riraligt att låta justeringarna av 1973 års planer
undersliga dem som nu kan registreras för 1972. Ett successivt förbättrat
kapacitetsutnyttjande har dock antagits .medföra en relativt snabb
planpåfyllnad framför allt under
Bil. 1 Reviderad nationalbudget för år 1973 131
Tabell 7: 7 Planerade och faktiska förändringar av den
egentliga industrins investeringar 1965 1973
Procentuella volyraförändringar
1965- 1966- 1967- 1968- 1969- 1970-
1971- 1972-1966 1967 1968 1969 1970
1971 1972 1973
Byggnader och anläggningar
Planerat i februari sarama år 36 25 27 13 7 5 15 5
Faktiskt inträffad för-
ändring' 28
3
-15
7
0
2
7
(9)
Differens
-8
28
12
20
-7
-3
22
(14)
Maskiner
m. m.
Planerat
i februari samraa år 12
-10
-6
17
12
6
-3
5
Faktiskt
inträffad för-
ändring' 4
0
2
10
7
4
2
(12)
Differens
-8
10
8
-7
-5
-2
5
(7)
' Planerna beräknade som kvoten mellan prognosårets rena
enkätvärde och föregående ärs utfall. För planförändringen 1972 1973 har
använts det prelirainära utfallet för 1972.
Anm. Redovisningen inkluderar på maskinsidan även
investeringar i bilar. Uppgifterna inom parentes är prognoserade värden.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
andra hälfien av året. Härtill raedverkar också den
förlängning av utnyttjandet av investeringsfonderna sora beslöts av
stalsraaktema efler enkätens insamlande. Med dessa antaganden sora grund har
industrins byggnadsplaner för helåret 1973 uppjusterats raed 14 procentenheter
lill en prognoserad ökning på 9 % i volyra 19721973.
På maskinsidan anger företagens planer en ökning raed 5 %.
Här är jusleringsmönslret raellan halvåren raer entydigt än på byggnadssidan
raed överskallningar av utfallet första halvåren resp. underskattningar andra
halvåren. Detta återspeglar sannolikt en systeraalisk överoptiraisra hos
företagen vad gäller möjlighetema att realisera sina planer på utsatt lid.
Dessutora kan noteras att avvikelserna mellan planer och ulfall är av betydligt
mindre storleksordning än på byggnadssidan. Med hänsyn till det förbättrade
efterfrågeläget inom industrin samt raöjlighelerna alt utnyttja det
30-procentiga investeringsavdraget har förelagens planer uppjusterals raed 7
procentenheter tUl ell prognoseral ulfall på 12 % i volyra 19721973.
TiUsaramanlaget har därmed industrins investeringar
prognoserats öka med 11 % frän 1972 till 1973. Förelagens planer sådana de kan
tolkas med ledning av tidigare erfarenheter indikerar således alt en betydande
vändning uppåt av investeringsviljan nu har ägt rum.
På basis av en specialenkät sora statistiska centralbyrån
insamlat i samband med den reguljära febraarienkäten kan även en viss uppfattning
fås ora industrins investeringsplaner för 1974. Svårigheterna alt tolka dessa
planer är eraellertid betydande då antalet förelag sora ingår i detta
specialurval är relativt Utet. Undersökningar av detta slag har ännu genomförts
endast ett fåtal gånger, varför osäkerheten ora planer-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Diagram 7: 4 Investeringar inom egentlig industri, totalt
ocb uppdelat på branscher 19661973
Index: 1962
= 100. 1968 års priser. Log. skala
140 130
120 110 100
180 170
160 150 140 130 120 110 100
Totalt
/
/
1
r-
"
_r-
Z'
140
_ J ä rn- och st å lverk
130
-
120
-
110 100
A k
/
90 80
7n
S
/\ /
\
/
V
V
_
Verkstadsindustri, e;
r
/
V
/
"\
s
/
\
/
\
\ Å
V
Massa- och pappersindustri
110
.
100 90
-
A
yl
/
1
1
80
v
/
/
s.
70
/
\
A
\
60
50
Ö vriga
bran
scher
180
1
170
1
160
1 1
150
140
A
S
'
_-
\
130
--1
y'
f-
120
J
L
llll
J_ L_l_ L
1966 67 68 69 70 71 72 73 1966 67
68 69 70 71 72 73
Anm. De branschvisa prognosei-na är något osäkrare än
prognosen för totala industrin. Investeringar i bilar och bostäder är
inkluderade. Den totala industrin är anpassad till SNI.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunklurinstilutet.
nas reella innebörd är raycket hög. Med beaktande av de
erfarenheter som finns och den konjunkturutveckling som nu kan förutses
förefaller dock en fortsatt invesleringsökning vara alt vänta 19731974. Av planerna
att döraa bärs den huvudsakligen upp av ökade raaskininvesteringar raedan den
volyraraässiga ökningen på byggnadssidan endast synes bli av raåttlig
omfattning.
I diagrara
4 redovisas investeringsutvecklingen för de ur investerings-hänseende tyngst
vägande branscherna. Branschuppgiftema för 1972 och 1973 har schablonraässigt
korrigerats på sararaa sätt sora ovan an-
Bil. 1
Reviderad nationalbudget för år 1973
133
Tabell 7: 8 Planerade och faktiska förändringar av den
egentliga industrins investeringar, halvårsvis, 1965 1973
Procentuella volyraförändringar
Första halvåren
1965-
1966-
1967-
1968-
1969-
1970-
1971-
1972-
1966
1967
1968
1969
1970
1971
1972
1973
Byggnader
och anläggningar
Planerat
i februari
sararaa år'
47
5
1
-7
23
47
11
11
Faktiskt
inträffad
förändring
23
11
-8
-5
-9
14'
11
(0)
Differens
-24
6
-9
2
-32
-33
0
(-11)
Maskiner
m. m.
Planerat
i februari
sarama år'
27
8
17
37
31
15
22
10
Faktiskt
inträffad
förändring
7
-3
5
8
10
-2
13
(2)
Differens
-20
-11
-12
-29
-21
-17
-9
(-8)
Andra halvåren
1965-
1966-
1967-
1968-
1969-
1970-
1971-
1972-
1966
1967
1968
1969
1970
1971
1972
1973
Byggnader
och anläggningar
Planerat
i februari
sarama år'
28
-47
-49
-18
-5
-21
-34
-J8
Faktiskt
inträffad
förändring
32
-3
-19
18
6
-5
4
(17)
Differens
4
44
30
36
11
16
38
(35)
Maskiner
m. m.
Planerat
i februari
samraa år'
2
-23
-23
2
-3
-1
-21
0
Faktiskt
inträffad
förändring
2
2
-1
11
4
8
-5
(21)
Differens
0
25
22
9
7
9
16
(21)
' Planerna beräknade sora kvoten mellan prognosärets rena
enkätvärde och föregående ärs utfall. För planförändringen 1972 1973 har
använts det preliminära utfallet för 1972.
Anm. Redovisningen inkluderar på raaskinsidan även
investeringar i bilar. Uppgifterna inom parentes är prognoserade värden.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
givils för industrin sora helhet. Järn- och stålverkens
investeringar sora rainskade från 1970 tiU 1971 ökade starkt under 1972; enligt
nu föreliggande planer förefaller en betydande investeringsökning även vara
att vänta under 1973. Investeringama inora verkstadsindustrin expanderade
mycket kraftigt från 1968 tiU 1971. En viss nedgång av investeringsnivån tycks
ha ägt mm under 1972 men en betydande ökning fömtses nu för 1973. Massa- och
pappersindustrins investeringar ökade betydligt från 1969 till 1972. Enligt nu
föreliggande planer för 1973 tycks en
Prop. 1973:125 134
avsevärd minskning av investeringsnivån vara all vänta.
Investermgarna inora industrin i övrigt ökade 1972 raåttligt från 1971 års
nivå. En kraftig höjning av investeringsaktiviteten förutses för 1973.
Handel in. m.
Byggnadsinvesteringama
inora gruppen handel ra. m. ökade raed 8,5 % i volyra 19711972. Detta kani
främst förklaras av en raycket hög igångsättning under andra halvåret 1971. I
volyra räknat ökade igångsättningen från 1970 tUl 1971 med drygt 70 %,
huvudsakligen en följd av att den 25-procentiga investeringsavgiflen upphävdes
den 1 juni 1971. Under första halvåret 1972 sjönk emellertid igångsättningen
för att under andra halvåret åter öka kraftigt, troligen till en del till följd
av den utvidgade rätten under hösten 1972 alt använda investerragsfondema inom
näringslivet utanför den egentliga industrin. Även den utvidgade
tUl-ståndsgivningen för stora projekt igångsatta före den 1 december 1972 torde
ha haft en viss effekt. Totalt minskade i volym räknat igångsättningen med ca
11 % 19711972. Maskininvesteringar inom gruppen handel ra. m. ökade med 2 %
från 1971 till 1972. Tillsararaantaget skulle därmed de totala investeringarna
inora gruppen handel ra. ra. ha ökat raed 5,5 % i volyra 19711972.
TUl grund
för beräkningama över investeringarna i fristående lokaler för 1973 ligger dels
en av statistiska centralbyrån i februari 1973 insara-lad enkät, avseende
planerade investeringar för 1973 inora handels-, bank- och försäkringsföretag
och dels en konstruktion baserad på uppgifter över totala kostnader och
byggnadstider för påbörjade byggnadsprojekt. Den enkättäckta delen av sektorns
investeringar kan beräknas till ca 50 %. Från denna del skulle enligt
statistiska centralbyråns enkätundersökning byggnadsinveiiteringarna rainska
raed ca 2 % från 1972 till 1973. Investeringsplanerna i februarienkäterna har
dock genoragående överskattats sedan handdsenkäten började insaralas i augusti
1969, varför en nedjustering av planuppgiflerna för 1973 kan anses raotiverad.
På grund
av den orafallande tillståndsgivningen under 1971 och 1972 har summa
byggnadskoslnader för inneliggande ej avgjorda ärenden (projeklreserv) sora den
registreras i arbetsraarknadsstyrelsens statistik över oprioriterade projekt
sjunkit mycket kraftigt sedan våren 1971. En undersökning som
arbetsmarknadsstyrelsen låtit utföra visar att knappt 1/4 av de inneliggande
ärendena kan påbörjas under 1973. Detta tyder på alt igångsättningen under 1973
kan bli mycket låg. Möjligheterna att utnyttja investeringsfonderna för
nedlagda kostnader t. o. ra.
1 Byggnadsinvesteringarna inom gruppen handel m. ra.
består till ca 9/10 av investeringar i fristående lokaler och lill resterande
del av butikslokaler i bostadshus. Med investeringar i fristående lokaler
avses investeringar i varuhandel, bank- och försäkringsverksamhet, teatrar,
biografer, hotell, restauranger, lagerbyggnader samt fastighetsförvaltning.
Bil. 1 Reviderad nationalbudget för år 1973 135
mars 1974 kan dock tänkas i viss mån motverka den kraftiga
tendensen till rainskad igångsättnmg. Därtill kan de förbättrade ekonoraiska utsikter
sora nu fraraträder tänkas raedföra en ökning av projektreserven.
Igångsättningsprognosen för 1973 har dock hållits på en mycket försiktig nivå.
Här har räknats med en minskning på 27,5 % i volym järafört raed 1972.
Prognosen innebär att igångsättningen skulle återgå till en raer
"norraal" nivå efter den höga igångsättningen under 1971 och 1972.
Investeringama i fristående lokaler beräknas med dessa
antaganden rainska raed ca 7,5 % i volyra 19721973, varav investeringama inora
varuhandel, bank- och försäkringsföretag tycks rainska i förhållandevis något mindre
utsträckning. Inkluderas investeringar i butikslokaler i bostadshus, som
beräkningstekniskt följer investeringsutvecklingen för flerfamiljshus, kommer
det totala byggandet att mmska med 9 % från 1972 till 1973.
Underlaget för en bedömning av plansiffrorna över
raaskininvesteringama för 1973 är raycket knapphändigt. Förelagens planer har
sedan novembere.ikäten 1972 nedjusterats med några procentenheter. Vid bedömningen
av de nya plansiffroma har hänsyn tagils till det 30-procentiga skatteavdraget
för näringslivets raaskininvesteringar vilket gäller raaskiner beställda före
den 1 juli 1973. Maskininvesteringama beräknas med hänsyn till ovanstående
ligga kvar på 1972 års nivå.
Saramantaget skulle därraed de totala investeringama inora
gruppen handel m. ra. minska med 5 % i volym 19721973.
Handelsflottan
De totala investeringarna i handelsflottan, dvs. inköp av
nybyggda fartyg minus netloutförseln av begagnade fartyg uppgick under 1972
tUl 895 milj. kr. en volymökning på närraare 75 % järafört med 1971. Denna
kraftiga uppgång förklaras huvudsakligen av en stark ökning av investeringama i
nybyggda fartyg i första hand svenskbyggda. Samtidigt ökade importen av
begagnade fartyg som dock är en beloppsmässigt liten post
väsentligt.
Beräkningama av investeringarna i nybyggda fartyg under
1973 och 1974 baseras, dels på en i mars insamlad enkät från svenska redare angående
deras bestäUningar av nybyggda fartyg i utlandet, dels på en i februari
insamlad enkät från de svenska varven. Med ledning av dessa enkäter beräknas
investeringarna i nybyggda fartyg öka så raycket sora 38 % i volyra 19721973.
Framför allt beräknas importen av nybyggda fartyg stiga mycket starkt, raen
även leveranserna av svenskbyggda fartyg uppges bli rekordhöga. Nettoutförseln
av begagnade fartyg har antagils bli endast obetydligt högre 1973 än 1972,
varför de totala investeringama i handelsflottan beräknas öka raed ca 48 % i
volyra 1972 1973.
Investeringarna i nybyggda fartyg beräknas raed ledning av
ovan
Prop.
1973:125 136
nämnda enkäter öka raed närraare 17 % i volyra 19731974.
Ökningen ligger helt på de importerade fartygen, raedan leveranserna av svenskbyggda
fartyg beräknas rainska. Netloutförseln av begagnade fartyg har antagits bli mindre
än under 1973. De totala investeringarna i handelsflottan beräknas därmed öka
ca 22 % i volyra 19731974.
Statliga investeringar
De totala statliga investeringarna ökade enligt nu
föreliggande ännu prelirainära beräkningar med 12 % i volym från 1971 tUl 1972,
vUket är en betydligt högre ökningstakt jämfört med året före då
investeringarna ökade med 3 %. I förhållande till de beräkningar som
presenterades i den preliminära nationalbudgeten för 1973 innebär utfallet för
1972 en raindre nedjustering. Då raaskininköpen var i det närraaste oförändrade
19711972 svarade byggnadsinvesteringarna, som ökade med inte mindre än 22 %,
för totala ökningen. Såväl affärsverken som de statliga myndigheternas
byggnadsinvesteringar har ökat kraftigt.
Affärsverkens byggnadsinvesteringar beräknas ha ökat raed
22,5 % 19711972. Den större byggnadsaktivileten inora affärsverken sararaanhänger
fraraför allt raed ökningar av televerkets och vattenfallsverkets
investeringar. Statens järnvägars byggnadsinvesteringar synes däreraot ha
fortsatt att rainska.
Myndigheternas byggnadsinvesteringar beräknas ha ökat raed
19,5 % från 1971 till 1972. Denna tillväxt förklaras fraraför allt av att den
del av del statliga vägbyggandet sora finansieras via anslagen lill beredskapsarbeten
i det närraaste fördubblades 19711972.
De totala statliga maskininvesteringarna beräknas ha ökal
med 1 % i volyra 19711972. Affärsverkens raaskininköp minskade därvid raed ett
par procenlenheter. Nedgången beror fraraför allt på en relativt kraftig
rainskning av televerkets och statens järnvägars investeringar, vilken
eraellertid till stor del uppvägs av vattenfallsverkets redovisade invesleringsökning.
De statliga myndigheternas raaskininköp, sora bdoppsraässigt är en
förhållandevis liten post, ökade raed ett par procent.
På grundval av enkäter sora insaralats från affärsverk och
rayndigheter har de totala statliga investeringarna beräknats öka raed 7,5 % i
volym 19721973. Byggnadsinvesteringarna beräknas därvid öka med 3,5 %, medan
maskininvesteringama förutses stiga med 13 %.
Affärsverkens byggnadsinvesteringar beräknas rainska raed
1 % från 1972 till 1973. Härvid förväntas en rainskning för televerket raen en
ökning för vattenfaUsverket. Statens jämvägars byggnadsinvesteringar beräknas
fortsätta att rainska.
Myndigheternas byggnadsinvesteringar beräknas öka med 6,5
% 1972
1 De totala statliga investeringarna består av
affärsverkens, rayndigheternas och de statliga aktiebolagens investeringar. De
statliga industriaktiebolagen, sora. i tabell I ingår i "egentlig
industri", står för huvuddelen av de statliga aktiebolagens investeringar.
Bil. 1 Reviderad
nationalbudget för år 1973 137
1973.
De vägarbeten som finansieras via anslagen till beredskapsarbeten beräknas
rainska något från 1972 ärs höga nivå, medan de av byggnadsstyrelsen
administrerade byggnadsinvesteringarna väntas öka kraftigt. Därvid har
förutsatts att beredskapsarbeten av betydande omfattning komraer att påverka
även dessa investeringar.
Den beräknade tillväxten
ora 13 % för statens raaskininköp svarar helt affärsverken för; rayndigheternas
maskinanskaffning har beräknats bli oförändrad under 1973. För affärsverkens ökade
raaskininvestermg-ar svarar i huvudsak vattenfaUsverket, televerket och statens
järnvägar.
Konununala
investeringar
Enligt
nu föreliggande definitiva beräknmgar minskade de komraunala investeringama med
9,5 % i volyra 19701971 efter en ökning raed 9,5 % 19691970. Det bör
uppraärksararaas att öknmgen 19691970 tiil en inte oväsentlig del torde ha
berott på en hög invesleringsbenägen-hel i de korarauner sora upphörde sora
självständiga enheter i saraband raed koramunsammanslagningen vid årsskiflet
1970/1971.
Till
den koraraunala sektoms investeringar räknas enligt nationalräkenskaperna
investeringar i borgerliga priraärkorarauner, landsting, koraraunägda företag,
kyrkliga korarauner och halvkoraniunala elföretag. Borgerliga
priraärkorarauner och landsting svarar för ungefär 85 % av dessa investeringar.
Till grand för beräkningarna över de borgerliga primärkoraraunemas särat
landslingens investeringar under 1972 och 1973 ligger en enkät sora insamlats
av statistiska centralbyrån i februari 1973. Denna omfattar emellertid inle
vissa koraraunala beredskapsarbeten sora administreras av
arbetsraarknadsstyrelsen.
Enligt
denna enkät beräknas de koraraunala rayndigheternas byggnadsinvesteringar
prelirainärt ha rainskat raed 1 % 19711972. Järafört med koraraunemas planer
ett år tidigare innebär detta en uppkorri-gering raed 4 %. TiU stor del kan
denna uppjustering troligen förklaras av de ätgärder sora statsraakterna
vidtagit under senare delen av 1971 särat under 1972 för att stiraulera den
koraraunala byggnadsaktivileten.
Uppgifter avseende de
kommunägda företagens investeringar erhålls i normala fall genom en enkät som
statistiska centralbyrån saralar in i november varje år och som får läggas till
grund för bedöranmgen även i raars. Noveraberenkäten 1972 kom dock endast att
omfatta en del av förelagen varför den bedöraning av invesleringsutvecklingen i
de koraraunägda förelagen sora gjordes till den prelirainära nationalbudgeten
för 1973 skedde på bristfälligt underlag. En fullständig enkät har eraellertid
senare erhållits. Enligt denna ökade de koraraunägda företagens
byggnadsinvesteringar raed nästan 15 % i volyra från 1971 tUl 1972.
Den
kommunala sektoms totala byggnadsinvesteringar exkl. bosläder beräknas ha ökat
med 1,5 % 19711972. Denna uppgång förklaras dels av invesleringsökningen i de
ovan näranda kommunägda företagen,
Prop. 1973:125 138
dels av att omfattande beredskapsarbeten sora inte
redovisas i koraraun-enkälen tillkommit under loppet av 1972.
Utifrån koramunenkäten beräknas de koraraunala rayndighetemas
maskininvesteringar preliminärt ha ökat med 7 % från 1971 till 1972. Totalt
inkl. kommunägda förelag, halvkomraunala elföretag och kyrkliga koram.uner har
ökningen av raaskininvesteringama beräknats till 10,5 %.
Sammantaget beräknas härigenom de koraraunala
investeringarna ha ökat med 2,5 % 19711972, vilket innebär en nedjustering
jämfört med beräkningarna i den prelirainära nationalbudgeten. Nedjusteringen
beror framför allt på att de komraunala myndigheternas byggnadsinvesteringar
under 1972 synes ha blivit mindre än vad sora fraragick av den preliminära
sararaanslällningen av koraraunernas i november lämnade uppgifter.
I tabell 9 redovisas de komraunala myndighetemas
investeringsplaner för 1973 omräknade till procentuella förändringslal i fasta
priser. Kommunernas egna planer på byggnadssidan anger en minskning raed 9 % i
volyra 19721973. Under hösren 1972 har statsraakterna vidtagit åtgärder för
att stimulera kommunernas investeringsverksamhet. Sålunda har 100 milj. kr.
avsatts lill höjda bidrag till koraraunernas railjövårdsinvesteringar frara t.
o. ra. den 30 aprU 1973. Arbetsraarknadsstyrelsen har för budgetåret 1972/73
beviljats tiUäggsanslag till beredskapsarbeten raed 900 railj. kr. och
ylt;erligare 250 railj. kr. har begärts. En betydande del av anslagen lUl
beredskapsarbeten komraer att kanalise-
Tabell 7: 9 Planerade och faktiska förändringar av de
borgerliga primärkommunernas och landstingens investeringar 1963 1973
Procentuella volymförändringar
1963-
1964-
1965-
- 1966-
1967-
1968-
1969-
1970-
1971-
1972-
1964
1965
1966
1967
1968
1969
1970
1971
1972
1973
Byggnadsin
ve ster ingår
Planerat
i februari
samma år'
11
7
9
12
7
7
7
-5
-9
Faktiskt
inträffad
förändring
16
10
4
14
10
3
2
-7
-1
(-4)
Differens
5
3
-5
2
3
-4
-5
4
(5)
Maskininvesteringar
Planerat
i februari
samma är'
17
-5
2
11
6
9
17
7
-5
Faktiskt
inträffad
förändring
24
6
15
16
13
-3
22
-19
7
(2)
Differens
7
11
13
5
7
-12
5
0
(7)
' Planerna beräknade som kvoten mellan prognosärets rena
enkätvärde och det bakomliggande årets utfall. För planförändringen 19721973
har använts det prelirainära utfallet för 1972. Uppgifterna inom parentes är
prognoserade.
Anm. Till följd av arbetskonflikten inora kommunerna våren
1971 insamlades inga planuppgifter i februari 1971.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1973 139
ras
lill kommunerna; bl. a. har statsbidragen till kommunala beredskapsarbeten
höjts från 33 % tUl 50 % frara t. o. ra. den 30 aprU 1973. Även ora de
koraraunala rayndighetema känner till dessa åtgärder har de förraodligen ännu
inle slagit igenora fullständigt i komraunernas planupp-gifler eftersom
utdelningen av vissa av bidragen till koraraunerna ännu inte lorde ha varit
helt genoraförd när uppgiftema läranades. Vidare har komraunema sannolikt
räknat raed en betydande rainskning av beredskapsarbetena 1973/74. Blir
orafattningen av dessa beredskapsarbeten av raera avsevärd storlek, såsora här
har förutsatts, bör koraraunemas egna planer uppjusteras raera än norraalt. Här
har kalkylerats med en uppräkning med 5 procentenheter. Koraraunernas egna
planer har sålunda uppjusterats till en prognoserad rainskning raed 4 % i
volym från 1972 lill 1973. De komraunala myndighetemas byggnadsinvesteringar
skulle därmed komraa att ramska för tredje året i följd efter att tidigare
under 60-talet ha visat en stadig öknuig.
De
koraraunägda företagen planerar enligt den tidigare näranda enkäten en viss
rainskning av byggnadsinvesteringama under 1973. Denna enkät har emellertid
hittills visat sig vara mindre tillförlitlig vad gäller planuppgifterna varför
hållpunkter för en korrigering av enkätvärdena nästan helt saknas. Med hänsyn
till den osäkerhet som finns i enkät-uppgifterna och tUl den fortskridande
ökning av investeringar i denna verksamhelsforni sora skett alltsedan mitten av
60-talet har de koraraunägda företagens byggnadsinvesteringar bedömts bli
oförändrade från 1972 till 1973.
Totalt
har de komraunala byggnadsinvesteringarna exkl. bostäder beräknats rainska med
3 % i volyra 19721973.
Koraraunemas
egna planer vad gäller 1973 års raaskininvesteringar innebär okorrigerade en
volyranedgång ora 5 %. Sora fraragår av tabell 9 tenderar emellertid kommunema
att i februari underskatta det innevarande årets maskininvesteringar. Det har
antagits alt koraraunernas planer även 1973 komraer att överträffas och en
volymmässig ökning raed 2 % har bedörats trolig från 1972 till 1973. Även de
kommunägda företagens raaskininvesleringar har bedörals fortsätta att öka
under 1973. De totala koraraunala raaskininvesleringarna skulle därigenora
koraraa aU öka raed 3,5 % 19721973.
De
sammanlagda koraraunala investeringarna beräknas rainska raed 2 % från 1972
till 1973 efter alt ha ökat med 2,5 % från 1971 till 1972.
7.3
Lagerinvesteringar
Industrins
lagerinvesteringar i insalsvaror och varor i arbete nådde en övre vändpunkt
under första halvåret 1970, medan kulmen för färdigvarorna inträffade ett
halvår senare. Nedgången i industrins totala lagerinvesteringar kom inte att
bli markerad förrän under första halvåret 1971. Det fortsatt starka fallet i
lagerinvesteringama under andra halv-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Diagram 7: 5 Industrins lagervolyiriföriindrlngar
19631972
Milj. kr. 1968 ärs priser. Säsongrensade halvärsdata
opaginerad Kontrollera mot PDF
800 -
400 -
Insatsvaror
*
/
p>
K
L/1
n
y
.r_y|
/
\
IM
V
M
A
\
opaginerad Kontrollera mot PDF
1963 64 65 66 67 68 69
70 71 72
Anm. Fr.o.m. första kvartalet 1972 redovisas
lagerinvesleringarna enligt en ny metod vilket stör jämförelser raed tidigare
perioder i obestämd orafattning.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunklurinstilutet.
Bil. 1
Reviderad nationalbudget för år 1973 141
året 1971 kan i sin helhet återföras pä insalsvaror och
färdigvaror raedan nedgången för varor i arbete upphörde.
Lagerinvesteringama fortsatte totalt sett att rainska
under första halvåret 1972,1 j1qj.1j i
ijiaj-t; avsaklande takt. För färdigvarorna skedde en kraftig lagerreducering,
raen denna raolvägdes av en tUlfällig lageruppbyggnad för insatsvaror och
varor i arbete. Under andra halvåret 1972 sjönk lagerstockarna för insatsvaror
och varor i arbete ånyo raedan färdigvarulagren förblev i slort sell
oförändrade. Vad beträffar insalsvaror och varor i arbete nåddes troligen
bollen för lagercykdn andra halvåret 1972. För färdigvarorna förutses en
rainskning av lagren första halvåret 1973. Uppehållet andra halvåret 1972
torde varit tillfäUigt och betingat av det statiiga lagerstödet. Stödet utgår
i förra av ett kontantbi-drag för lageruppbyggnad i första hand färdigvaror
till företag som raed hänsyn till avsättningsraöjligheterna haft svårt att
upprätthålla sysselsättningen under 1972. Bidraget utgår för det räkenskapsår
sora avslutades närraast före den 1 raars 1973. För större delen av förelagen
torde räkenskapsåret sararaanfaUa raed kalenderåret varför huvuddelen av
stödet föll på kalenderåret 1972. Lagerstödet berörde omkring 500 arbetsställen
med en förväntad lagerinvestering på orakring 1 raUjard kr.
Efler lagerslödsperioden är en anpassning nedåt av
färdigvarulagcr-slockarna trolig och i föreliggande prognos har räknats med en
relativt stark nedgång första halvåret 1973. Lagerinvesteringarna i insatsvaror
och varor i arbete väntas däreraot återigen stiga. Under andra halvåret 1973
förutses en positiv utveckling även för färdigvaror och uppsvinget i industrins
totala lagerinvesleringar beräknas därför bli kraftigt raellan halvåren 1973.
För helår räknat innebär prognosen ett lageroraslag i positiv riktning för
industrin 19721973 på omkring 1 miljard kr. Som framgår av tablån minskade
detaljhandelslagren kraftigt under 1970, medan en avsevärd lagerökning kom till
stånd inora partihandeln.
Under inverkan av konsuralionsrainskningen under första
halvåret 1971 drogs inköpen inora detalfhandeln ned och lagren rainskade ytterligare.
Lagerneddragningen fortsatte frara till andra halvåret 1972 då en uppbyggnad
kora till stånd. För 1973 väntas i saraband raed en relativt snabb
konsurationstillväxl lageruppbyggnaden fortsätta.
Trots minskade inköp fortsatte parr/handelslagren alt
stiga under första halvåret 1971 till följd av en kraftigt försvagad
försäljning. Vid halvårsskiftet ansågs lagren sora för stora av en betydande
andel av företagen. En lagerneddragning kora till stånd under andra halvåret
1971 och fortsatte in på följande halvår. Under första halvåret 1972 torde lageravvecklingen
ha avslutats och övergått till en svag uppbyggnad. Under 1973 förutses lagren
stiga ytterligare.
1 Fr. o. m. första kvartalet 1972 redovisas
lagerinvesteringarna enligt en ny metod, vilket stör järafördser med tidigare
perioder i obestämd omfattning.
Prop.
1973:125 142
Lagerförändringen
inom skogsbruket beräknas sora skillnaden raellan normal åriig skogstillväxt
och faktisk avverkning vartill läggs förändringen av i skogen lagrad massaved.
En kraftig ökning av lagren inora skogsbruket inträffade under 1971 till följd
av en stark stegring av vedlagren. Under 1972 har dessa l.iger åter dragils
ned samtidigt som avverkningarna minskat. Under 1973 beräknas awerkningama
stiga kraftigt samtidigt sora vedlagren förutses sjunka ytterligare varför
lagren inom skogsbruket beräknas minska betydligt. Stocken av slaktdjur inom
fordbruket ökade under 1972 samtidigt som den för andra året i följd goda
skörden raedfört en ytterligare ökning av biödsädeslagren.
Lägel-volymförändringar,
totalt. MUj. kr., 1968 års priser
1970 1971 1972 1973
4 109
1291
268
730
292
425
261
250
389
43
142
200
32
172
35
80
Industri
(inkl. el-, gas- och
vattenverk)
Detaljhandel (inkl. bilar) Partihandel Jord- och skogsbruk
Sumraa 4174 995 184 1100
Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1973 143
8
Ben offentliga verksamheten
8.1
Allmänt
Vid
presentationen av den offentiiga sektorn i detta kapitel tillärapas i allt
väsentiigt sarama definitioner och avgränsningar sora i del institutionellt
uppdelade nationalräkenskapssysteraet. Sektorn är uppdelad i tre delsektorer
nämligen staten, komraunerna och socialförsäkringssektorn.
Den
statligt drivna affärsverksamheten har i huvudsak förts till företagssektorn
och statens transfereringar till affärsverken betraktas som kapital
transfereringar av icke-finansiell natur. Fastighetsfondema och vissa andra
kapitalfonder har dock i dessa kalkyler upplösts och deras transaktioner med
andra sektorer än staten hänförts till den statliga rayndighetssektorn.
När
det gäller koraraunerna, befraktas deras affärsdrivande verksarahet sora en
del av den koraraunala rayndighetssektorn. Detta medför att kapitaltillskottet
från de koraraunala rayndighetema lill affärsverken kommer att registreras som
sektorintern realinvestering.
Socialförsäkringssektorn
har ställning av mellanled mellan å ena sidan staien och koraraunerna och å
andra sidan hushållssektorn och företagssektorn. Inbetalningar av avgifter från
hushåll och arbetsgivare avseende socialförsäkring leds, eventuellt via staten,
frara till socialförsäkringssektorn. Alla utbetalningar av socialförsäkringsförraåner
betraktas sora utgående från socialförsäkringssektorn. Utbetalningar för detta
ändaraål som belastar statens eller koraraunernas budgeter anses som
transfereringar till socialförsäkringssektorn.
Den
offentliga sektom påverkar på flera sätt sarahällets totala efterfrågan pä
bruttonationalproduktens resurser i form av varor och tjänster. En betydande
del av dessa resurser tas för det första direkt i anspråk för offentlig
konsuration och investering. En andra del av de offentiiga sektorernas utgifter
beslår av transfereringar lill andra sektorer. Dessa utgifter kan indirekt ge
upphov till efterfrågan pä varor och tjänster hos mottagarna av
transfereringarna. Härtill komraer den offentiiga sektorns påverkan av ekonomin
via kreditmarknaden. Innebörden av denna påverkan utvecklas sektorvis i
kapitiet ora kreditraarknaden.
I
detla kapitel ges uppskattningar av den offentiiga sektorns efterfrågan på
varor och tjänster t. o. ra. 1973. Bedömningarna av de tre delsektorerna har på
vissa punkter reviderats jämfört med den preliminära nationalbudgeten för
1973. Speciellt gäller detla den statiiga konsumtionen för 1972 samt de
statiiga och kommunala investeringarna för 1972 och 1973.
Prop. 1973:125 144
För all ge en samlad bild av den offentiiga sektorns reala
och finansiella resursanspråk sumraeras de tre delseklorerna till en konsoliderad
offentlig sektor. Avslutningsvis diskuteras den offentiiga sektorns inverkan på
den samlade efterfrågan, varvid sektorn utvidgas till alt innefatta även de av
statsmakterna i stor utsträckning kontrollerade investeringsfonderna och
bostadsbyggandet. Utgångspunkt för diskussionen är beräkningar av
budgeteffekter utförda i enlighet med den förenklade modell, vilken sedan 1969
använts och utförligt beskrivits i ett flertal nationalbudgeter. Liksom i den
preliminära nationalbudgeten ges därför denna gång endast en summarisk
redogörelse för det tekniska tillvägagångssättet.
8.2 Staten
De statliga inkomsterna steg 1972 relativt svagt, med
knappt 5 %, vilket saramanhängde med effekterna av skalleomläggningen och
konjunkturavraattningen. Utgifterna steg saratidigt raed 13 %, främst på grund
av den starka ökningen av transfereringsulgifterna och de statiiga
investeringarna. Omsvängningen i det finansiella sparandet blev därraed något
större än vad som noterades i den preliminära nationalbudgeten: från ett
inkorastöverskott på 1,3 miljarder kr. 1971 lill ett ulgiflsöverskott på
närmare 2,2 railjarder kr. 1972.
För 1973 väntas statsinkomsterna öka betydligt snabbare än
1972. Transfereringsutgifterna och investeringarna förutses samtidigt öka i
lugnare takt. Investeringsökningen väntas dock bli avsevärt kraftigare än vad
som förutsågs i den preliminära nationalbudgeten, främst beroende på ett
förväntat tillskott av anslag till beredskapsarbeten.
I tabell 1 redovisas statens inkorasler och utgifter för
kalenderåren 1972 och 1973. Dessa uppgifter koraraenteras i det följande ganska
kortfattat. En raer detaljerad redogörelse för innehållet i de ohka posterna
återfinns i den prelimiinära nationalbudgeten.
De direkta skatterna var 1972 något lägre än 1971, främst
beroende på tekniska faktorer i saimband raed prdirainärskatleuppbörden under
1971. För 1973 förutses en fortsatt svag nedgång av de direkta
skatteintäkterna. Delta sammanhänger bl. a. med vissa återverkningar av den
tidigare omläggningen av skattesystemet samt raed de nya skatteregler som
trädde i kraft fr. o. ra. ingången av 1973. Dessa innebär i korthet en sänkning
av den direkta statsskatten med nära 2,5 miljarder kr. Härtill kommer
sänkningen av preliminärskalteuttagel, vUken påverkar skatleinläklernas
lidsprofil och därför medför en viss rainskning under en övergångsperiod.
De indirekta skatterna har under det senaste årtiondet
kraftigt ökat sin andel av de totala statsuikomsterna. Denna andel uppgick 1972
tiU drygt 55 % och kan väntas stiga ytterligare under 1973.
Den takt raed vilken de indirekta skatterna växer är av
naturUga
Bil. 1
Reviderad nationalbudget för år 1973
145
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 8: 1 Statens inkomster och utgifter 1972-1973
Löpande priser
opaginerad Kontrollera mot PDF
Milj.
kr.
Förändring 1972-
1973
1972
1973
milj. kr.
procent
1
Inkomster
47 340
52 760
5 420
11,5
1.1
Direkta skatter
16 330
16 220
-110
-0,5
1.2
Indirekta skatter
26 200
30 630
4 430
17,0
1.3
Övriga inkomster
4 810
5 910
1 110
23,0
2
Utgifter
49 520
54 340
4 820
9,5
2.1
Transfereringar
30 790
33 710
2 920
9,5
2.1.1
Till hushall
5 950
6 470
520
8,5
2.1.2
Till socialförsäkrings-
sektorn
6 850
7 800
950
14,0
2.1.3
Till kommuner
12 180
13 460
1 280
10,5
2.1.4
Till företag
3 070
2 960
-110
-3,5
2.1.5
Till internationell
verksamhet
760
1 100
340
45,0
2.1.6
Oförddat
1 980
1 920
-60
-3,0
2.2
Konsumtion
16 350
18 000
1 650
10,0
2.3
Realinvestering
2 380
2 630
250
10,5
3
FinansieUt sparande (12)
-2180
-1 580
600
4
Utlåning och andra
finansiella transaktioner
4 410
4 600
190
5
Totalsaido
-6 590
-6 180
410
6
Nettoförändringar i trans-
240
-6 350
16 350 2 380
16 820 2 510
470 130
3,0
5,5
aktioner vid sidan av riksstaten (utgiftsökning: -) 7 Av riksgäldskontoret redovisat budgetutfall
1972 ärs priser:
Konsumtion
Realinvestering
Anm. 1. Procenttalen är avrundade till jämna halva resp.
hela procent.
Anm. 2. Beloppen för skatterna är något lägre än de belopp
som återfinns i nationalräkenskaperna beroende på att olika
registreringstidpunkter används. Nationalräkenskaperna redovisar de skatter
sora erläggs, avseende en viss period, raedan här angivna tal avser belopp som
strömmar in till staten i resp. period. Stigande beskattningsunderlag och viss
fördröjning i uppbördssystemet ger upphov till differensen mellan de två
beloppen.
Anm. 3. Tabellens uppgifter i posterna 15 baseras på
riksrevisionsverkets och finansdepartementets dala, vilka till övervägande del
är kassaraässiga. Vissa undantag härvidlag föreligger dock, varför exakt
överensstämraelse inte näs raed riksgäldskontorets statistik rörande
budgetutfallen, redovisad i post 7. Sädan överensstämraelse nås först sedan
totalsaldona i post 5 justerats för nettoförändringarna i transaktionerna vid
sidan av riksstaten här i form av residualberäkning.
10 Riksdagen 1973.1 saml Nr 125. Bilaga 1.
Prop.
1973:125 146
skäl starkt avhängig av ändringar i skatte- och avgiftssatser.
Under
1972 har inga förändringar i dessa avseenden ägt rura.
Med verkan
fr. o. ra. noveraber 1972 ersattes dock den tidigare annonsskatlen med
en skatt på annonser och reklam, vilket bl. a. komraer att resultera
i en ökning av statens inkoraster från denna finansieringskälla.
Oraläggningen av skatlesysleraet innebar vissa höjningar
av de indirekta skatte- och avgiftssatserna 1973. Den allraänna arbetsgivaravgiften
steg sålunda vid årsskiftet 1972/1973 från 2 till 4%. Vidare höjdes skatterna
på tobak, öl, sprit och vin och fr. o. ra. april 1973 infördes en speciell
skatt på spel. Härtill koraraer de under vårriksdagen fattade besluten ora
höjningar av omsältningsskatten på motorfordon och av den särskilda skatten på
raotorfordon, båda med verkan från den 6 februari 1973. Dessutom har en avgift
för vissa dryckesförpackningar införts fr. o. ra. den 1 raars 1973.
Övriga statsinkomster, som består av inkomster från
rörelse, kapital och vissa noraincllt prissatta tjänster särat vissa
kalkylmässiga poster, beräknas växa betydligt snabbare 1973 än 1972. Skillnaden
i ökningstakt beror frärast på en ojämn fördelnmg raeUan hälfterna av resp.
budgetår.
Den tyngst
vägande delen av statsutgifterna, eller över 60 %, utgörs av transfereringar.
1972 steg de totala transfereringarna raed ca 18,5 %, medan tillväxten 1973 kan
beräknas till ca 9,5 %. Överföringarna till koraraun resp.
socialförsäkringssektor behandlas närraare i avsnitten rörande dessa båda
sektorer. Transfereringarna lill hushållen ökade relativt snabbt under 1972,
eller raed ca 16 %. Bidragande härtill var bl. a. de nya regler för de
statliga bostadstilläggen till barnfamiljer som började tUlämpas fr. o. ra.
april 1972. Dessutora utbetalades under januari 1972 ett särskilt
statligt bostadstillägg. För
1973 har
de statliga inkoraslöverföringarna till hushållen beräknats öka
med ca S,5 %. Bakom uppgången ligger främst de beloppshöjningar av
det allmänna barnbidraget samt studiebidraget som beslutades i sara
band med skatteomläggningen.
Beträffande
den statliga konsumtionen ger statistiken nu en delvis annan bild än den sora
presenterades i den prelirainära nationalbudgeten för 1973. De senaste
uppgifterna från nationalräkenskaperna anger således en ökning av
konsumtionsutgifterna med 15 % 1971 raen endast 6 % 1972. Uttryckt i
vclymterraer betyder delta en uppgång på 5,3 % 1971 och en nedgång på 2 % 1972.
Siffrorna för 1972 är eraellertid ännu ej definitiva. Revideringarna jämfört
raed vad sora prdirai-niirt angavs beror delvis på en någol svagare ökning av
personalkostnaderna än vad sora tidigare antagils. Nedgången i de railitära
maskininköpen och forlifikationsanläggningarna, vilka ulgör ca 20 % av den
statliga konsurationen, var också starkare än tidigare beräknat. I volym räknat
uppges dessa båda delposter ha stigit med 23 % 1971
Bil. 1
Reviderad nationalbudget för år 1973 147
för all 1972 rainska raed 21 %. Del är dock i delta fall
speciellt svårt all säga i vilken omfattning nationalräkenskaperna här
registrerar kassaraässiga transaktioner snarare än real aktivitet. Rensat från
de railitära raaskininköpen och fortifikationsanläggningarna fås en helt annan
bild av den statiiga konsurationen, näraligen en ökning raed 2,1 %
1971 och
med 2,2 % 1972.
Det kan i detla saramanhang vara befogat att någol
uppraärksararaa del deflateringsförfarande sora används av statistiska
centralbyrån vid beräkning av den offentiiga konsurationens volyraraässiga
förändring. De varor och tjänster sora ingår i den löpande förbrukningen för
vilka raarknadspriser existerar deflateras pä norraalt sätt raed olika
prisindex. För personalkostnaderna, sora ulgör över 55 % av de statliga
konsurationsutgiftema, sker fastprisberäkningar däreraot raed hjälp av
sysselsättningsutvecklingen inora olika delsektorer. Någon uppdelning på
yrkeskategorier sker inte, vilket innebär att förskjutningar i
saramansätlningen av statligt anställda i riktning mot raer kvalificerad
arbetskraft i den raån dessa förskjutningar sker Utom delsektorerna inle
koraraer att ge något utslag i statistiken över den statliga
konsuralionsvolyraen.
För 1973
har antagits en ökning av den statliga konsuralionen med ca 3 % i volym, vilket
således är en betydligt mer expansiv utveckling än 1972. Oraslaget gäller
frärast den löpande förbrukningen. Sysselsättningen inora den statiiga
rayndighetssektorn väntas stiga i ungefär samraa takt sora 1972, eller raed ca
3 %.
Investeringsverksamheten
inom statliga myndigheter beräknas ha ökat med ca 25 % i värde 1972. Detla
motsvarar en real uppgång ora ca 16,5 %. Det kan sora kontrast näranas att
rayndigheternas investeringar 1971 rainskade i volym med ca 5 %. Den kraftiga
tillväxten
1972 var huvudsakligen att hänföra till de
ekonoraisk-politiska sti
mulansåtgärder som vidtogs framför allt under hösten 1971 och
hösten 1972. Sålunda steg t. ex. det statiiga vägbyggande sora fi
nansieras via anslagen lill beredskapsarbeten raed 100 % från 1971 till
1972. För 1973 förutses nu en hög nivå för de allraänna statliga
beredskapsarbetena. Delta ger ett relativt kraftigt utslag för de stat
liga rayndigheternas investeringar 1973, vilka i den prelirainära na
tionalbudgeten beräknades rainska raed ca 1 % i volym. Enligt nu
reviderade beräkningar förutses i stället en investeringsökning raed ca
5,5 % i volyra och 10,5 % i värde.
De totala stalsulgiftema förutses för 1973 öka raed ca 9,5
% och de totala statsinkomsterna raed ca 11,5 %. Sora en följd härav väntas en
förstärkning av det finansiella sparandet raed ca 600 railj. kr.;
utgiftsöverskollet begränsas till 1,6 railjarder kr. 1973 järafört raed 2,2
railjarder kr. 1972. För utlåning och andra finansiella transaktioner väntas
totalt sett inga större förändringar 1973 järafört raed 1972.
opaginerad Kontrollera mot PDF
1971/72 1972/73 1973/74
47 801
49 790
56 400
17 709
15 950
18 950
15 111
28 580
31600
4815
5 260
5 850
47 271
52 650
57 650
530
-2 860
1250
: 4197
4 530
4 420
-3 667
-7 390
5
670
1 Inkomster
1.1 Direkta skatter
1.2 Indirekta skatter
1.3 Övriga inkoraster
2
Utgifter
3
FinansieUt
sparande
4
Utlåning och
andra finansiella transaktioner 4 197
5
Totalsaido
6
Nettoförändringar
i transaktioner vid sidan av riksstaten 157
7
Av
riksgäldskontoret redovisat budgetutfall -3 824
Tolalbudgelens .saldo, dvs. i princip nettot av det
finansiella sparandet och de finansiella utgifterna, visade enligt
riksgäldskontorels kassaraässiga statistik ett underskott ora ca 6 350 raUj.
kr. 1972. För 1973 anger ovanslående beräkningar dl någol raindre saldo. Mellan
budgetåren 1972/73 och 1973/74 redovisas nu en rainskning av budgetunderskottet
från 7 390 lill 5 670 railj. kr., dvs. raed 1 720 railj. kr. Den budgelårsvisa
utvecklingen av statens inkoraster och utgifter fraragår i övrigt av
ovanstående tablå. Siffrorna är, liksora i tabell 1, uttryckta i
na-tionalräkenskapsterraer och skiljer sig därför från den sedvanUga
bud-gelredovisningen.
8.3 Kommunema
Bilden av den komraunala sektorns utveckling 1972 har
raärkbart förändrats genom statistiska centralbyråns senaste kommunenkät,
vilken ger preliminära utfallsdata för 1972. Vad gäller den slutiiga
efterfrågan har sålunda investeringarnas tillväxt i volyra 1972 dragils ned
från av statistiska centralbyrån tidigare redovisade 4,5 % tUl 1,5 %. De raest
orafallande revideringarna beträffande komraunernas utveckling 1972 synes dock
gälla den finansiella sidan. Den i den prelirainära nationalbudgeten för 1973
angivna siffran för det finansiella sparandet 1972 på 1350 railj. kr. har
sålunda reviderats tiU +100 railj. kr., huvudsakligen på grund av en
uppjustering av de koraraunala inkorasterna. Den nu tillgängliga statistiken
tyder sålunda på en mycket kraftig förbättring av koraraunernas finansiella
sparande från 1971 till 1972 raed drygt 2,8 miljarder kr. som frärast
korarait till uttryck i en förstärkning av koraraunernas likviditet.
Likvidiletsuppbyggnaden beräknas nu lill ca 2 100 railj. kr. raot tidigare
antagna 750 railj. kr. lämfördsevis små revideringar har framkorarait
beträffande den koraraunala ut- och upplåningen 1972.
De beräkningar över utvecklingen 1973 sora presenteras i
det följande
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1973
149
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 8: 2 Kommunernas inkomster och utgifter 1972-
(Exkl. bostäder, kommunala bolag och stiftelser) Löpande
priser
1973
opaginerad Kontrollera mot PDF
Milj. kr.
Förändring 1973
1972-
1972
1973
milj. kr.
procent
1
Inkomster
48 180
51760
3 580
7,5
1.1
Skatter
26 410
27 640
1 230
4,5
1.2
Statsbidrag
12 180
13 460
1 280
10,5
1.3
Övriga inkomster
9 590
10 660
1070
11,0
2
Utgifter
47 680
52 590
4 910
10,5
2.1
Transfereringar
8 060
9 000
940
11,5
2.1.1
TUl hushållen
3 800
4 320
520
13,5
2.1.2
Till socialförsäkrings-
sektorn
1 090
1 170
80
7,5
2.1.3
Till staten
250
280
30
12,5
2.1.4
Ofördelat
2 920
3 230
310
10,5
2.2
Konsumtion
30 390
34 100
3 710
12,0
2.3
Realinvestering
9 230
9 490
260
3,0
3
Saldo (1 -2)
500
830
-1 330
4
Netto av raark- och
fastighetsköp
400
270
-130
5
FinansieUt sparande (3-
-4)
100
-1 100
-1 200
6
Utiåning
500
400
-100
7
Likviditetsförändring
2 100
500
-1 600
8
Upplåning
2 500
2 000
-500
1972
års priser:
Konsuration
30 390
31 550
1 160
4,0
Realinvestering
9 230
8 960
-270
-3,0
Anm. Posten upplåning orafattar upplåning på och utanför
kreditmarknaden. Procenttalen är avrundade till jämna halva resp. hela procent.
Källor: Statistiska centralbyrån,
konjunkturinstitutet och finansdepartementet.
pekar mot en fortsatt svag tillväxt av koraraunernas
slutiiga efterfrågan, även om dessa beräkningar innebär en viss uppjustering
järafört raed den prelirainära nationalbudgeten. Saratidigt förutses en
relativt begränsad ökning av de koraraunala inkoraslerna, varför 1973 väntas
medföra en försvagning av det finansiella sparandet efler den markanta förbättring
sora inträffade 1972.
Kommunernas inkomster beslår till drygt hälften av
skatteintäkter. Statsbidrag och övriga inkoraster svarar Tör ca 1/4 vardera. I
övriga inkomster ingår bl. a. inkomster från försäljning av avgiftssatta
tjänster och inkomster från rörelse och kapital.
Skatteinkomsterna (inkl. indirekta skatter) ökade 1971 med
drygt 15 % och beräknas 1972 ha stigit raed ca 22 %. Detla innebär såväl för
1971 sora för 1972 en uppjustering jämfört raed tidigare beräkningar.
Härigenora har koraraunernas skatleinkorasler 1972 skattals
Prop. 1973:125 150
till ell ca 400 railj. kr. högre belopp än i den
prelirainära nationalbudgeten. Huvusakligen berör uppjusteringen s. k.
indirekta skatter, bestående av bl. a. diverse avgifter pålagda av främst
priraärkomraunerna. Beträffande koraraunernas inkorasler av direkta skatter
gäller däreraot endast sraärre justeringar. En redogörelse för utbetalningarna
av koramunalskatleraedd över statens inkorastskallelitel återfinns i den
preliminära nationalbudgeten för 1973. Där berörs vidare orsakerna till de
kommunala skatteinkomsternas svaga tillväxt 1973. Denna uppskattas nu till ca
4,5 %.
Även beträffande statsbidragen har en klar upprevidering
skett för 1972, eller raed drygt 300 railj. kr. Statsbidragen beräknas sålunda ha
ökat med ca 20,5 % 1972. Den kraftiga ökningen av bidragen 1972 var bl. a. en
följd av de stimulansåtgärder som regermgen vidtog under hösten 1971 och hösten
1972 för att förbättra sysselsättningsläget inom byggnadsverksaraheten. Av
skäl sora närraare redovisades i den prelirainära nationalbudgeten väntas
statsbidragen tUl koraraunerna även 1973 växa i relativt snabb takt, eller
raed ca 10,5 %.
Den största upprevideringen av kommunernas inkorasler 1972
gäller posten övriga inkomster. I denna ingår driflsöverskoll, ränteinkoraster,
arrenden ra. ra. Osäkerheten beträffande klassificeringen av inkorasterna under
denna post äi: relativt stor. Sannolikt lorde sararaa orsaker ligga bakom
uppjusteringen av övriga inkomster som vad gäller komraunernas indirekta
skatleinkorasler. 1973 förutses kommunemas övriga inkomster öka med ca 11 %.
Totalt beräknas de komraunala inkorasterna växa raed 7,5 %
1973. Delta är en betydligt lägre tillväxt än under 1972, dä inkoraslerna enligt
nu föreliggande beräkningar steg raed närmare 22 %.
Den övervägande delen av de kommunala utgifterna består av
konsumtionsutgifter, varav ca 3,'4 består av personalkostnader. Den kommunala
konsumtionen ökade raed 3 % i volyra 1972. 1 värde räknat uppgick ökningen till
ca 14,5 %. Beräkningen av sysselsättningsökningen inom den koraraunala sektorn
1972 är speciellt osäker på grund av den genomförda arbetstidsförkortningen.
Antalet anställda ökade enligt arbetskraftsundersökningama med 6,5 % 1972,
medan antalet arbetade timmar enligt nationalräkenskaperna steg raed 4 % under
samma period. För 1973 förutses den kommunala konsumtionen växa någol snabbare
i volym än 1972. Ökningen väntas uppgå till närmare 4 %. I värde räknat kan
däremot ökningslakten antas bli någol svagare än 1972, främst pä grund av lägre
avtalsmässiga löneökningar för de kommunalanställda.
Efler en förhållandevis kraftig invesleringsnedgång 1971
steg de kommunala myndigketei-nas och affärsverkens investeringar 1972 med ca
1,5 % i volym och 8 % i värde. De planuppgifter som komraunerna lämnade i
februari 1973 antydde en relativt kraftig minskning av in-
Bil. 1 Reviderad nationalbudget för år 1973 151
vesleringsverksamhelen 1973 raätl i fasta priser.
Stalsraakterna har vidtagit olika åtgärder för alt stiraulera de koraraunala
investeringarna. Sålunda har statsbidragen tUl koraraunernas
miljövårdsinvesteringar höjts och arbetsraarknadsstyrelsen har för budgetåret
1972/73 beviljats tilläggsanslag för beredskapsarbeten. En betydande del av
dessa anslag torde korama att kanaliseras lUl koraraunerna. Eftersora det kan
antas att koramunerna i enkätsvaren inte lill fullo beaktat dessa åtgärder har
en viss uppjustering av investeringsplanerna gjorts. Med hänsyn härtill räknas
med en måttlig invesleringsnedgång 1973. 1 fasta priser antas investeringarna
minska med 3 %. I värde räknat förutses investeringarna öka raed inte fullt 3
%. För en raera utförlig redogörelse över den kom-mtinala
investeringsutvecklingen hänvisas till kapitel 7.
En summering av koraraunernas konsumtions- och investeringsutgiftcr
1972 visar att dessa ökade med 13 % i värde och 2,5 % i volym. För 1973
föratses tillväxten av kommunernas totala efterfrågan på varor och tjänster
uppgå till 10 % i värde och 2 % i volym. Denna relativa avsaktnmg järafört med
1972 faller helt på invesleruigssidan. Med tanke på att bruttonationalprodukten
1973 beräknas växa med ca 5 % i volym innebär detta alt den kommunala
verksamheten komraer att utvecklas svagare än den totala produktionen.
Koraraunernas transfereringsulgifter uppgick till drygt 8
miljarder kr. 1972. Den största utgiftsposten utgjordes av transfereringarna
till hushållen, vilka uppgick till 3,8 mUjarder kr. Under 1973 förutses dessa
senare transfereringar stiga med ca 13,5 %. De totala transfererings-utgifterna
1973 beräknas växa med ca 11,5 %, all jämföra med drygt 15,5 % 1972.
Enligt ovan redovisade beräkningar förstärktes
koraraunernas finansiella sparande 1972 med drygt 2,8 railjarder kr.
Härigenora uppstod ett inkorastöverskott ett positivt finansiellt sparande
för den kommunala sektom, något sora inle inträffat någon gång tidigare under
den period statistiken insamlats (sedan 1961). Utvecklingen bör dock ses raot
bakgrund av den betydande försvagning i kommunernas finansiella läge som
inträffade i första hand 1970. Övergängen från ett slort utgifts-överskott 1971
till ett mindre inkorastöverskott 1972, i korabinalion med det lätta
kredilraarknadsläget, har av koraraunerna utnyttjats lill en raarkerad
konsolidering av den likvida ställningen. Reviderade beräkningar anger sålunda
sora fraragår av tabell 2 att likviditeten förstärkts med ca 2,1
railjarder kr. 1972. ParaUeUt härmed har kommunemas nettouppläning bibehållits
på en hög nivå. Under 1973 förutses kommunernas finansiella sparande åter
försvagas. Utgiflsöver-skottet 1973 har uppskattats till ca 1 miljard kr.
Likväl framstår en fortsatt om än raindre förbättring av likviditeten sora
trolig, eftersora den kommunala upplåningen kan förutses ligga på en
förhållandevis hög nivå även 1973.
Prop. 1973:125 152
8.4 Socialförsäkringssektorn
Till socialförsäkringssektorn har förts vissa verksamheter
som kan anses utgöra led i den samhälleliga trygghels- och socialpolitiken.
Sektom orafattar allraän sjukförsäkring, yrkesskadeförsäkring, frivillig sjukpensionsförsäkring,
folkpensionering, tilläggspensionering och frivillig pensionsförsäkring.
Sektorn är lill sin natur en statistisk konstruktion, varför dess gränser inte
genoragående sararaanfaller raed berörda institutioners. När raan studerar de
sarahällsekonoraiska effekter sora utgår från socialförsäkringssektorn har
raan i regel inte primärt intresse för sektorns efterfrågan på varor och
tjänster. Denna är nämligen helt obetydlig. Det som uppraärksararaas är i
stället de finansiella flödena mellan socialförsäkringssektorn och övriga sektorer
i sarahällsekonorain.
Socialförsäkringssektorns inkomster beslår av dels
avgifter från de försäkrade eller deras arbetsgivare, dels bidrag från stal och
koraraun, dels slutligen ränteinkoraster. Avgifterna, sora svarar för ca 60 %
av sektorns totala inkoraster, ökade raed drygt 14 % 1972, vilket är betydligt
snabbare än vad sora preliminärt angavs. Jämfört med 1971 innebar det en viss
sänkning av avgiftstillväxlen. För 1973 beräknas avgiftsflödet växa med ca 10
%. Bidragen från stat och koraraun förutses 1973 stiga klart snabbare än 1972,
eller raed ca 13 % raot
7.5 %. Uppgången i bidragsströraraens tillväxt faller helt
på den stat
liga delen, raedan koraraunernas bidrag 1973 väntas öka någol lång
sararaare än 1972. Ränteinkoraslernas ökningstakt är beroende på
den kraftiga fonduppbyggnad sora f. n. sker raycket snabb, och
uppgick 1971 och 1972 till 22,5% resp. 21,5%. För 1973 förutses
ränleinkoraslerna öka raed ca 21 %. Sararaantaget innebär detta att
sektorns totala inkoraster 1972 ökade med ca 13 % eller inte fullt så
snabbi som 1971. Reviderade beräkningar för 1973 anger en inkomst
tillväxt om ca 12 %.
Den övervägande delen eller drygt 95 % av socialförsäkringssektorns
utgifter utgörs av utbetalningar tUl hushållen. 1972 uppgick utbetalningarna
till ineraot 18,5 railjarder kr. och de beräknas 1973 översliga 21 railjarder
kr. Detta innebär en ökning av Iransfere-ringsströranien till hushållen frän
sektorn med ca 14,5 % 1973, att jämföra med inle fullt 12,5 % 1972. Starkt
bidragande till denna uppgång i tiUväxttakten är alt ett ökande antal personer
successivt koraraer i åtnjutande av ATP-förraånerna. En raarginell del eller
ca 3 % av sektorns utgifter beslår av adminislralionsutgifler, dvs. offentlig
konsumtion. Dessa beräknas 1973 i likhet med de närraast föregående åren
öka raed ca 10 %. I volymterraer innebär detta en fortsalt tillväxt med ca 2 %.
Transaktionerna över en konstruerad
socialförsäkringssektor visar all sektorns finansiella sparande dvs. dess
neltoullåningsmöjligheler
Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1973
153
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 8: 3 Socialförsäkringssektorns inkomster och
utgifter 1972 1973
Milj. kr.
Förändrii 1973
Ig 1972-
1972
1973
milj. kr.
procent
1
Inkomster
28 890
32 400
3 510
12,0
1.1
Avgifter
17 310
19 030
1 720
10,0
1.2
Bidrag
från stat och
komraun
7 940
8 970
1 030
13,0
1.3
Ränteinkomster
3 640
4 400
760
21,0
2
Utgifter
19 110
21800
2 690
14,0
2.1
Konsumtion
560
620
60
10,5
2.2
Transfereringar till hus-
hållen
18 380
21 030
2 650
14,5
2.3
Övrigt
170
150
-20
-11,5
3
Finansiellt sparande (1 -
-2)
9 780
10 600
820
Anm. Procenttalen är avrundade till järana halva resp.
hela procent.
Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet
och finansdepartementet.
under senare år ständigt har ökat. TiUskottet beräknas
ha uppgått till drygt 1 160 railj. kr. 1971 och inte fullt 1 320 milj. kr.
1972. Förstärkningen under 1973 väntas bli 800 milj. kr. Sparandel har så gott
sora uteslutande skett inora AP-fonderna. Hur detta sparande har utbjudits på
kreditmarknaden och fördelats på olika lånlagar-grupper framgår av kapitel 9.
8.5 Den konsoliderade offentliga sektorn
Den offentliga sektom har i de tre föregående avsnitten
presenterats uppdelad på tre delsektorer, varav en, socialförsäkringssektorn,
är en i hög grad konstruerad sektor. Utan att därmed underskatta innebörden av
det koraraunala självstyret kan sägas att statsmakterna har slort inflytande
över och ansvar för de offentiiga delsektorernas utgifter och inkomster
och även över de finansiella transaktionerna dem emellan. Därför är det i
betydande utsträckning statsmakterna, som avgör i vilken sektor de med en
reforra följande direkta utgifterna skall falla och vilken sektor sora i någon
bemärkelse skall svara för finansieringen. Därraed kan hela den offenliga
sektorn i viss mån uppfattas sora ett instruraent för statsraakternas
ekonoraisk-politiska intentioner. Detla betraktelsesätt synes tUlämpligt i
synnerhet vid analyser på längre sikt. Mål kan nås genom förändringar i
variabler som statsmakterna kontrollerar, men som formellt är alt hänföra lill
en annan sektor än den statliga. Det kan därför vara missledande att endast
utifrån förändringar i statens budget dra slutsatser om bl. a. den av
stalsraaktema bedrivna ekonoraiska politiken.
När delsektorerna konsolideras innebär detta att
transfereringama
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 8: 4 Den konsoliderade offentliga sektorns
inkomster och utgifter 1972-1973
Milj.
kr.
Förändrins 1973
; 1972-
1972
1973
milj. kr.
procent
1
Inkomster
103
470
113 790
10 320
10,0
1.1
Skatter
68 940
74 490
5 550
8,0
1.2
Socialförsäkringsavgifter
17 310
19 030
1 720
10,0
1.3
Övriga
inkomster
17 220
20 270
3 050
17,5
2
Utgifter
95 770
105 870
10 010
11,0
2.1
Transfereringar
36 860
41 030
4 170
11,5
2.1.1
Till
hushåll
28 130
31 820
3 690
13,0
2.1.2
Till
företag
3 070
2 960
-110
-3,5
2.1.3
Oförddat
5 660
6 250
590
10,5
2.2
Konsumtion
47 300
52 720
5 420
11,5
2.3
Realinvestering
11 610
12 120
510
4,5
3
Finansiellt
sparande (12)
7 700
7 920
220
Anm. Delsektorerna är inte fullständigt konsoliderade dä
det kan förutsättas att en del av de ofördelade transfereringarna även
återfinns bland övriga inkomster. Procenttalen är avrundade till jämna halva
resp. hela procent.
Källa: Finansdepartementet.
dem eraellan elimineras. Konsolideringens syfte är att
beräkna den offentliga sektorns anspråk på reala resurser samt dess
netlotransak-lioner med hushålls- och företagssektorerna. Den konsoliderade
offentliga sektorns omslutning kan sägas antyda orafånget av de ekonoraiska
flöden som del offentliga normalt antas direkt kunna påverka genora sin
politik. En del ekonoraiska resurser används direkt av det offentliga för
produktion av varor och fraraför allt tjänster. Andra raedel återförs såsora
transfereringar till de privata sektorerna, raed raer eller raindre stark
styrning i vad avser deras slutliga användning. Sektorns inkorastöverskott, i
beraärkdse av skillnader raellan totala inkoraster och samtliga utgifter för
konsumtion, realinvestering och icke finansiella transfereringar, benärans
finansiellt sparande. Denna post innefattar finansiella transfereringar
(utlåning ra. ra.) samt eventuellt saldo.
Den konsoliderade sektorns inkomster beräknas ha ökat raed
12,5 % 1972. TUl denna ökning bidrog framför allt den koraraunala
skatte-utvecklingen. För 1973 väntas tillväxten bli något lägre eller ca 10 %.
Den svagare inkomstförstärkningen sammanhänger främst med den jämfört raed 1972
raera begränsade tillväxttakten för de korara.unala skatteintäkterna.
Den konsoliderade sektorns utgifter ökade raed 12,5 % i
värde 1972. Sektorns utgifter för konsumtions- och invesleringsändamål ökade
sora fraragår av tabell 5 ined 2 % i volyra detta år. De offentliga
investeringarna steg raed 4 % i volyra, varav huvudparten av ökningen föll på
den statliga sektom. Denna utveckling bör i första
Bil. 1 Reviderad nationalbudget för år 1973 155
Tabell 8: 5 Den offentliga sektorns konsumtions- och
investeringsiitgifter 1972 1973
Milj.
kr. 1972
Volymförändring Värdeförändring i
7o i %
1971-1972
1972- 1973
1971-1972
1972-1973
Statlig konsumtion Statlig investering
16 350 2 380
-2,0 16,5
3,0
5,5
6,0 25,0
10,0 10,5
Totalt
18
730
0
3,2
8,5
10,0
Komraunal konsumtion Koramunal investering
30 390 9 230
3,0 1,5
4,0 -3,0
14,5 8,0
12,0 3,0
Totalt
39
620
2,5
2,0
13,0
10,0
Socialförsäkringssektorns konsumtion
560
2,0
2,0
8,5
10,5
Summa
oftentlig sektor
58
910
2,0
2,5
11,5
10,0
Summa offentlig
konsumtion
47 300
1,0
3,5
11,5
11,5
Summa
offentlig investering
11 610
4,0
-1,5
11,0
4,5
Anm. Procenttalen är avrundade till jämna halva resp. hela
procent. Källa: Finansdepartementet.
hand ses som ell utslag av konjunkturpolitikens
utforraning. De åtgärder sora satts in har tUl stor del syftat till att
stimulera de offentliga investeringarna.
Den konsoliderade sektorns utgifter förutses växa något
långsammare 1973 jämfört raed 1972 eller raed 11 % i värde. I volyra beräknas
konsurations- och investeringsutgiftema öka med 2,5 % 1973. Såväl den statiiga
som koraraunala konsuralionen väntas tillväxa snabbare 1973 än 1972. För
investeringarna är förhållandet del motsatta.
För 1972 kan den offentiiga sektorn enligt här använd
definition beräknas ha tagit i anspråk drygt 29 % av bruttonationalproduktens
resurser. Inkluderas offentlig affärsverksamhet enligt de definitioner som
används i nationalräkenskaperna stiger denna andel lill drygt 31 %.
Bruttonationalproduktens tillväxt 1973 förutses nu komma att uppgå till ca 5 %
och eftersom ökningen av den offentliga sektorns direkta efterfrågan under
samraa period beräknas bli 2,5 % kommer det offentliga att la i anspråk en
mindre andd av de tiUgängliga resurserna 1973 än 1972. Räknat utifrån löpande
priser blir anddsrainskningen sannolikt mindre än i fastprisberäkningarna,
eftersom kostnaderna normall stiger snabbare inora den offentliga sektorn än
inom sarahällsekonorain i övrigt.
Som ovan närants går en dd av den offentliga sektorns
inkoraster tillbaka till de privata sektorerna. Dessa inkomslöverföringar är
lill viss del komponenter i socialförsäkringsprogramraet och finansieras ibland
med försäkringstekniskt beräknade avgifter från hushållen, rae-
Prop. 1973:125 156
dan
andra överföringar är avsedda att bidra till en omfördelning raellan olika
inkorastskikt. En mindre del av sektorns inkomster går som subventioner
tillbaka till företagssektorn och kan beräknas komraa frärast hushållssektorn
tillgodo i form av lägre priser. Totalt beräknas transfereringarna från den
offentliga sektom lUl hushåll och företag öka i långsararaare takt 1973 än
1972, eUer raed 11,5 % raot 14,5 %.
Scheraatiskt
kan man säga att inemot 60 % av det offentiigas inkomster används för att
direkt efterfråga reala tillgångar och att ungefär 1/3 av inkorasterna
återförs till de privata sektorerna genora olika forraer av
inkorastöverföringar. Den resterande delen upptas av det finansiella sparandet.
Det finansiella sparandet förstärktes 1972 raed drygt 600 railj. kr. Uppgången
kan hänföras till förstärkningar av det finansiella sparandet för koraraunema
och socialförsäkringssektorn, medan en markant försvagning skedde för staien.
För 1973 föratses ett i stort sett oförändrat finansiellt sparande för den
konsoliderade offentliga sektorn. För koramunema förutses en minskning av det
finansiella sparandel, vilket motvägs av ökningar för staten och
socialförsäkringssektorn.
8.6
Beräkning av budgeteffekter
Metodik
Det
är inle raöjligt all enb:irt på grundval av förändringar i budgetens saldo
eller i det finansiella sparandet göra några fullständiga bedömningar av
statsbudgetens verkningar på sarahällsekonorain i dess helhet. En given
förändring i budgetsaldot eller i det finansiella sparandet kan näraligen
orsakas av ett stort antal kombinationer av förändringar i budgetens
delposter, där varje kombination kan ha sin karakteristiska effekt på
sarahällsekonorain. Ett analogt resonemang kan givelvis tillämpas vad gäller de
komraunala budgeterna.
Under
de senaste åren har i nationalbudgetarbetet använts en förenklad raodell sora
avser alt på ett överskådligt sätt sararaanfatta effekterna på
sarahällsekonorain inle bara av statsbudgetens förändringar, utan även av
förändringar i en saramanlagen offentiig sektor innefattande staten, koraraunerna,
bostadsinvesteringama, socialför-säkringssysteraet och investeringsfonderna,
vilka tillsararaans utgör basen för finanspolitiken i vidaste beraärkdse. De
statliga och koraraunala sektorema har därvid vidgats till att avse även
statliga affärsverk och bolag särat koraraunala bolag och stiftelser.
Den
principiella och tekniska beskrivningen av tillvägagångssättet vid
raoddlberäkningarna har allt sedan 1969 utförligt relaterats i ett flertal
nationalbudgeter. Denna gång ges därför endast en sumraarisk redogörelse.
Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1973
157
opaginerad Kontrollera mot PDF
1 modellen uppdelas som ett första led förändringar i
statens och kommunernas budgeter i tvä huvuddelar. Först beräknas förändringen
i statens och koraraunernas konsuration och investeringar, vilka kan sägas vara
ett mätt på den efterfrågan på reala resurser som dessa utövar. Härutöver
införs den grova approximationen att alla icke finansiella in-och utbetalningar
i form av löneutbetalningar, varuinköp, transfereringar särat olika former av
skatteraeddsindragningar har bortsett från leckenskillnader likvärdiga
effekter på den icke offentiiga efterfrågan, dvs. i huvudsak hushållens och
förelagens efterfrågan. Slutsatsen blir då att förändringen av statens och
koraraunernas ulgiflsöverskott (av det finansiella sparandet) ger en
föreställning om inverkan på de andra sektorernas efterfrågan.
Bostadssektorn har, liksom stat och komraun, direkt effekt
på efterfrågan på reala resurser och påverkar dessutora resten av
sarahälls-ekonomin genom förändringar i sill negativa finansiella sparande. Bo-
Diagram 8:1 Den offentliga sektorns kalkylerade inverkan
på den totala efterfräaan i samhällsekonomin 19611973
Procent av bruttonationalprodukten i fasta priser
3
v
\ 1
A
f
"-
\ \
M
2
_
/
_ \\
\
A
f
i
/
\\
f
; t
V
r\
1
J
\
jl
ft/
\
V,
ft
1
1
A
v
\ /~
0
/
/
.
v
/
/
/
-1
/
1
t
1
2
4/L
3
1961 62 63 64 65 66 67 68
69 70 71 72 73
A = Den sararaantagna offentliga sektorns inverkan pä den
saralade efterfrågan.
B = Den sararaantagna offentliga sektorns inverkan på den
saralade efterfrågan dä vissa auloraatiska effekter på det offentligas
inkoraster eliminerats.
Källa: Finansdepartementet.
Prop. 1973:125 158
Tabell 8: 6 Den ofTentiiga sektorns kalkylerade inverkan
på den totala efterfrågan i samhällsekonomin 1961-1973
Procent av bruttonationalprodukten i fasta priser
1961
1962
1963
1964
1965
1966
1967
1968
1969
1970
1971
1972
1973
Staten
-2,3
1,1
1,6
0,2
0,1
0,9
0,7
0,6
-0,2
0
0,1
2,0
0,1
därav direkt efterfrågan
0,1
0,8
0,5
0,3
0,7
0,3
-0,4
0,3
0,2
0,5
0,5
0,2
0,4
Kommunerna
1,3
1,0
1,7
1,6
0,1
0,5
1,5
1,5
1,2
2,5
-0,1
-1,0
0,9
därav direkt efterfrågan
0,7
0,8
1,3
1,1
0,2
0,9
1,6
1,3
1,1
1,7
-0,1
0,5
0,4
Bostadsbyggandet
0,7
0,8
0,8
1,2
0,3
-0,2
1,4
0,2
0,5
-0.3
-0.2
0,1
-0,3
därav direkt efterfrågan
0,3
0,4
0,4
0,5
0,2
-0,1
0,7
0,1
0,2
-0,2
-0,2
-0,1
-0,2
Socialförsäkrings-
systemet,
investerings-
fonderna
0,8
0,3
-1,0
-0,7
-0,4
-0,4
-0,2
-0,9
-0,5
-0,1
-0,1
-0,5
-0,2
Totaleffekt
0,5
2,5
3,0
2,3
0,2
0,7
3,3
1,4
1,0
2,1
-0,3
0,6
0,5
Totaleffekt när vissa
automatiska inkomst
förändringar eliminerats 0,7 2,2 3,0 3,2 0,2
0,3 2,7 1,4 1,3 2,2 -2,1 -0,3 0,8
Källa: Finansdeparteraentet.
stadsseklorns negativa sparande antas, raed vissa korrigeringar,
motsvara sektorns investeringar i löpande priser. När det gäller socialförsäkringssystemet
och investeringsfonderna är det närmast förändringen i det finansiella
sparandet som antyder effekten på den privata sektorns efterfrågan.
De direkta effekterna av förändringar i verksamhetens
volym inom de offentliga sektorerna suraraeras raed de indirekta effekter, som
följer av den förändring av de icke offentliga sektorernas disponibla intäkter
sora föranleds av flödesförskjulningarna i del finansiella sparandet. Härvid
har suraraariskt förutsatts att dessa båda slag av förändringar är likvärdiga
raed hänsyn lill effekterna på aktiviteten i sarahällsekonorain och såtillvida
suraraerbara. Det har vidare antagits att raan i dessa fall kan insätta en
raulliplikator lika raed 1. Effekten av budgetens förändringar erhålls sålunda
sora suraraan av förändringarna av del offentligas köp av varor och tjänster
och, med negativt förtecken., förändringen i det finansiella sparandet, varvid
båda ter-raerna förses raed en raulliplikator av -fl. Denna suraraa ullrycks
slutligen, liksom alla komponenter och lotaleffekten, i procent av
bruttonationalprodukten i fasta priser.
De resultat som erhålls när modellen appliceras på den
sararaantagna offentliga sektorn och dess här använda delsektorer framgår av
tabell 6. Tabellen ger även en uppfattning om de kalkylerade
efter-frågeeffekler sora ulgår från de olika delsektorerna. Den sararaantagna
1 Genom nationalräkenskapernas oraläggning av basår för
fastprisberäkningarna har två olika år utnyttiats. För perioden 19611968 har
liksom tidiaare utgåtts från 1959, medan 1968 utnyttjats som basår för perioden
19691973.
Bil. 1
Reviderad nationalbudget för år 1973 159
offentliga sektorns inverkan på den totala efterfrågan illustreras
även i diagram 1. Den heldragna kurvan kurva A visar totaleffekten medan
kurva B belyser den effekt som erhåUs då vissa automatiska effekter på det
offentiigas inkomster eliminerals. Dessa effekter diskuteras i slutet av detla
kapitel.
Resultat t. o. m. 1972
Den totala eflerfrågepåverkan sora beräknats utgå från den
offentliga sektorn har, som framgår av diagrararaet (kurva A), visat ganska
kraftiga variationer såväl från 1970 tiU 1971 som från 1971 tUl 1972. Den
negativa effekten för 1971 är enligt dessa beräkningar svagare än vad sora
angavs i den prelirainära nationalbudgeten för 1973. Förändringen förklaras
frärast av en upprevidering av den kommunala konsumtionen enligt
nationalräkenskapema.
För 1972
visar beräkningarna en positiv tolaleffekt på 0,6 "/o, vilket är avsevärt
lägre än vad sora preliminärt angavs. Skillnaden förklaras till en del av att
den statliga konsumtionen enligt nationalräkenskaperna utvecklats svagare än
vad som preliminärt beräknats, men fraraför allt av orasvängningen i
kommunernas finansiella sparande. Enligt den preliminära nationalbudgeten
skulle komraunernas ulgiflsöverskott för 1972 ha uppgått till 1,3 miljarder
kr., vilket jämfört raed 1971 innebar en förbättring av det finansiella
sparandet med 1,4 raUjarder kr. Den nu tillgängliga informationen visar i
stället ell inkomslöverskott för 1972 raed 0,1 miljard kr., vUkel skulle betyda
att komraunernas finansiella sparande förbättrats raed ca 2,8 railjarder kr.
Statens finansiella sparande 1972 försvagades däreraot
mycket kraftigt, eller raed 3,5 miljarder kr., varför den statliga sektorns
totala inverkan på samhällsekonomin blev starkt positiv detla år.
Utgiflsöver-skottet blev något större än vad som förutsågs i den preliminära nationalbudgeten,
främst beroende på ökade transfereringar till hushåll, i'öretag och kommuner.
Den kommunala sektorns inverkan
Den komraunala ekonoraiska aktiviteten 19701972 hade
således enligt modellberäkningarna en betydligt sämre tidsanpassning ur konjunktursynpunkt
än den statiiga. Detla faktum har uppraärksararaats i ett flertal tidigare
nationalbudgeter. Därvid har hell naturligt ifrågasatts om kommunerna
verkligen är så starkt beroende av statliga styrmedel som förutsätts i
modellberäkningarna. Behandlingen av den saramantagtia offentliga sektom syftar
ju till att ge en föreställning ora hur de oraråden sora utgör
"basen" för finanspolitiken påverkats av den förda
konjunklurpoliliken.
När det gäller koraraunernas bristande
konjunkturanpassning under senare är kan det vara skäl all diskutera effektema
av de vid års-
Prop. 1973:125 160
skiftet 1970/1971 företagna koramunsararaanläggningarna.
För 1970 kan såväl den starka invesleringsökningen pä ca 9,5 % i volym som den
kraftiga försäraringen av det finansiella sparandet med 1,4 miljarder kr. till
en del förklaras av en speciell investeringsexpansion inom de komrauner som
skulle upphöra sora självständiga enheter vid slutet av detta år. 1971 års
volyraraässiga investeringsnedgång raed drygt 9 % kan då delvis ses som en
konsekvens av en alltför stark expansion 1970. Även 1972 kan koraraunernas
negativa effekt på efterfrågan i viss raån vara en följd av den tidigare
utvecklingen i den raeningen att en rainskning av det stora utgiflsöverskottet
2,7 railjarder kr. 1971 framstod som nödvändig ur koraraunalekonomisk
synvinkel.
Resultat för 1973
Modellberäkningar har även utförts för 1973 raed de delvis
förändrade prognoser för detta år som presenterats tidigare i detta kapitel.
Som diagram 1 visar fås då en positiv totaleffekt av ungefär sararaa storlek
sora 1972. Effekten är saratidigt något större än vad sora angavs i den
prelirainära nationalbudgeten. Skillnaden hänför sig frärast till den
koraraunala sektorn, vars indirekta eflerfrågepåverkan nu väntas bli avsevärt
starkare. Förändringen sammanhänger direkt med den oförutsett slora
förbättringen av komraunemas finansiella sparande 1972. Statens och
koraraunernas direkta efterfrågan ulgör också stimulerande element för
efterfrågan under 1973. Bostadsbyggandet, sora förutses rainska raed 4,5 % i
volyra 1973, och socialförsäkringssektorn har båda en svagt negativ inverkan.
Automatiska effekter
Förändringar i den offentiiga sektorns finansiella
sparande är enligt den använda raoddlen en av de variabler sora bestäraraer de
eflerfrågeeffekter sora utgår från den offentliga sektorn. Till följd av
skattesystemets konstruktion påverkas det offentligas inkomster i hög grad av
förändringar i aktiviteten i sarahällsekonorain och det offentligas utgifter
torde inle heller vara helt opåverkade därav. Förändringar i det finansiella
sparandet som är resultatet av förändringar i den samhällsekonomiska
aktiviteten är, i varje fall till den dd de utgör effekten av opåräknade eller
oregelbundna förändringar, svåra att uppfatta som något utslag av raedveten
eflerfrågepåverkan utgående från del offentliga. Det kan därför vara av
intresse alt försöka konstruera en serie över det finansiella sparandets
utveckling under antagande ora ett norraaliseral realekonoraiskt förlopp. Det
synes härvid riraligt att utgå från en hypotetisk "norraal" tUlväxt
av bruttonationalprodukten. Denna har här helt skönsraässigt för perioden
19601964 antagits vara
1 Beräkningarna för bostadssektorn bygger på de i kapitel
1 presenterade kalkylerna.
Bil. 1
Reviderad nationalbudget för år 1973 161
ungefär lika raed den genorasnittiiga tillväxten från 1958
till 1964. För tiden därefter har den "norraala" tillväxten antagits
raotsvara den tillväxt som uppnåddes 1965.
Genom automatiken i skatte- och avgiftssystemet komraer en
avvikelse mellan bruttonationalproduktens faktiska och "normala"
tillväxt att medföra variationer i statsinkomstema. En positiv avvikelse ger
således större inkoraster större köpkraftsindragning än vad som är
fallet vid den hypotetiska normallUlväxlen.
Den raetod sora valts för att beräkna det finansiella
sparande, vilket skulle ha framkorarait ora lUlväxttakten hade raotsvarat den
"norraala", innebär att tUl det faktiska finansieUa sparandel har
lagts eUer dragits ifrån det belopp sora frarakoraraer, när den faktiska årliga
skattekvoten (dvs. kvoten mellan den offentliga sektorns skatte- och
avgiftsinkomster och brutlonationalprodukten) har applicerats på skillnaden
mellan den realiserade och hypotetiska braltonalionalpiöduktlillväxlen resp.
år. Detta hypotetiska finansiella sparande här ersatt del faktiska i modellen
och en kurva utvisande det resultat som då erhålls har inlagts i diagram 1.
Som synes är det en raindre skUlnad raellan de eflerfrågeeffekter som de två
kurvorna indikerar. SkUlnaden kan sägas vara ett tentativt mått på effekter av
renodlad budgetautomatik, dvs. den del av förändringen som kan återföras på
oväntade eller oregelbundna förändringar i beskattningens inkomstunderlag. Det
är naturligt att de två kurvorna nära sararaanfaUer under år då den faktiska
tillväxten i stort sell raotsvarar den "norraala". Såsora också kan
väntas går kurvorna isär (och kan eventuellt förbli på avstånd från varandra)
när sarahällsekonorain övergår från en situation med en tUlväxt som nära
motsvarar den fömtsalta normallUlväxlen till en tillväxttakt sora i ena eller
andra riktningen påtagligt avviker från denna. Detla var fallet bl. a. 1964 och
i än högre grad under 1971, vilket lydUgt fraragår i diagrararaet. För 1972
visar diagrammet en justerad totaleffekt som är svagt negativ, nämligen 0,3
%, vUket innebär en betydande nedrevidering från det i den preliminära
nationalbudgeten beräknade värdet på -f 0,7 %. Detla förhållande är givetvis
en återspegling av den tidigare komraenterade nedrevideringen av (den
ojuslerade) lotaleffekten för 1972 från 1,8 till 0,6 %. Härtill kan nämnas att
avståndet mellan de båda kurvorna för 1972 nu är något mindre än enligt den
preliminära nationalbudgeten, beroende på alt tUlväxten i
bratlonalionalproduklen 1972 nu uppskattas ha varit något högre 2,2 i stället
för 2,1 % dvs. legal något närmare den antagna normallUlväxlen.
11 Riksdagen 1973.1 saml Nr 125. Bilaga 1.
Prop. 1973:125 162
9 Kreditmarknaden
Kredilpolitiken under 1972 VEir fortsatt lätt. Diskontot
sora sänkts 1971 hölls oförändrat vid 5 % jämfört med 7 % under den föregående
kreditåtstraraningen. Banklilividiteten var hög och utöver de järafört raed
likviditetsläget lågt ställda likviditetskraven fanns inga restriktioner för
bankernas utiåning.
Till ökningen av likviditeten inom banksystemet bidrog den
accelererande tillväxten av valutareser/en liksom det tilltagande statiiga utgiftsöverskollet.
Visserligen raotverkades likviditetsökningen av en orafattande statlig
upplåning på marknaden utanför bankerna, men totalt ägde likväl en betydande
likviditetsuppbyggnad rara. Såväl affärsbankernas sora andra bankers likvida
tillgångar i förra av netlofordringar på riksbanken, staien och utlandet växte
sålunda i snabb takt under 1972, utgörande en fortsällnLng på den stora
likvidiletslillväxten sedan hösten 1971.
Affärsbankernas likviditetskvoler förändrades
förhållandevis obetydligt under 1972. Inlåningsstocken sora ulgör huvuddelen
av näranaren i dessa kvoter växte snabbt och vid sidan av ovannäranda slag av
likvida tillgångar förekom knappast någon ökning inom täljaren; det höga
lik-vidilelsläget gjorde del inle nödvändigt för bankerna alt i näranvärd utsträckning
förvärva hypoteksobligationer. Sparbankernas likviditetskvoter växte däremot
påtagligt under året. Härtill bidrog i ej ringa grad ett särskilt arrangemang,
vidtaget sommaren 1972. De sparbanker, som vid årsskiftet 1971/1972 då
likviditetskvolssystemel infördes för sparbankerna, inte hade en
likviditetskvot svarande raot kravet på 20 %, fick rätt alt byta till sig
obligationer ur särskilda eraissioner från stadshypotekskassan och
sparbankernas inteckningsaktiebolag, detla i sådan utsträckning att det
uppställda kravet skulle ha uppfyllts om transaktionen skett vid nämnda
årsskifte. Genora detta arrangemang och sparbankernas åtgärder i övrigt fick
ett överväldigande flertal av dessa en tillfredsställande hög likviditetskvot.
Postbanken överskred under loppet av 1972 med vid raarginal del för postbanken
gällande likviditetskravet, raedan central kassorna för jordbmkskredit under
stor del av året underskred det för dessa gällande kravet.
Den lätta kreditpolitiken följdes av en kraftig ökning av
kreditgivningen på den organiserade marknaden. Totalt uppgick denna kreditgivning
till nära 27 railjarder kr. innebärande en ökning raed nära 6 raUjarder kr.;
från 1970 till 1971 hade en ökning från 16 miljarder kr. till 21
1 Termerna kreditgivning, inlåning, utlåning och upplåning
har använts i betydelsen av flöden. Med utlåning menas sålunda förändringar i
stocken utestående krediter.
Bil. 1 Reviderad
nationalbudget för år 1973
163
opaginerad Kontrollera mot PDF
miljarder
kr. ägt rum eller med 5 miljarder kr. Fraraför allt ökade kreditflödet från
bankema. Affärsbankemas kreditgivning steg sålunda raed 2,9 raUjarder kr. till
8,1 railjarder kr. Andra bankers kreditgivning ökade än raer dock utan att nå
upp till sararaa volyra som för affärsbankerna. Vad gäller kreditefterfrågan
var ökningen särskilt stor för staten och näringslivet. Staten ökade sålunda
sin upplåning raed 3,7 railjarder kr. till 6,3 miljarder kr. och näringslivet
sin med 1,4 railjarder kr. till 10,1 miljarder kr.
9-1
Kreditinstitutens utlåning
Affärsbankernas
totala kreditgivning steg 1972 som nämnts mycket snabbt (se tabdl 1). Äv
ökningen gick ungefär 1,3 miljarder kr. lill bo-stadssektom, vars upplåning i
affärsbankerna kora alt uppgå till närraare 2 railjarder kr. Denna kraftiga
tUlväxt av affärsbankskrediter till bostadssektorn sararaanhängde med att
avlyften av bostadsbyggnadskrediter blev mindre 1972 än 1971. Orsaken härtill
var alt säväl allraänna pensionsfonden sora affärsbankerna förvärvade
hypoteksobligationer i järaförelsevis liten utsträckning. Affärsbankernas
förvärv 1972 uppgick till endast 75 railj. kr. raot 1,2 miljarder kr. lill 1,7
railjarder under
Tabell
9: 1 Kreditmarknaden 1971-1972
Nettobelopp,
milj. kr.
Långivare
Låntagare
Staten
Kommuner
Bostäder
Näringsliv
Sumraa
1971
Riksbanken
1 525
-30
30
1 525
Affärsbankerna
1 220
200
595
3 195
5 210
Andra
banker
-700
665
1 595
950
2 510
Enskilda
försäkrings-
inrättningar
-90
140
1 735
910
2 695
Offentliga
försäkrings-
inrättningar'
950
825
4 140
3 270
9 185
Allmänheten-
-270
5
45
370
150
Summa
2 635
1835
8 080
8 725
21275
1972
Riksbanken
-185
5
5
-175
Affärsbankerna
1950
125
1945
4 050
8 070
Andra
banker
1 830
450
2 775
1465
6 520
Enskilda
försäkrings-
inrättningar
460
290
1 420
1 075
3 245
OffentUga
försäkrings-
inrättningar'
1935
765
2 720
2 755
8 175
Allmänheten
355
40
15
745
1 155
Summa
6 345
1675
8 875
10
095
26 990
'
Exkl. återlån särat exkl. förvärv av utländska obligationer och bankers
forlagsbevis. ''Inkl. investeringsbankens kortfristiga placeringar.
Källa:
Riksbanken.
Prop.
1973:125 164
19671970. Även affärsbankernas kreditgivning lill staten
ökade 1972 raed en påtaglig förskjutning från lång- till kortfristiga
placeringar.
Affärsbankemas
utiåning tUl näringslivet var något större 1972 än 1971 (tabell 1). Utvecklingen
var dock olika på olika oraråden. Utestående krediter till industrin
expanderade kraftigt avmatlningsåret 1971 för att sedan växa i något lugnare
takt. Sålunda ökade affärsbankernas utestående krediter till induslri.a med
endast 5 % under perioden november 1971november 1972 mot dessförinnan med 16
% under perioden november 1970november 1971 (tabell 2). Bidragande lill den
växande industriella upplåningen under 1971 var bl. a. industrins behov att
snabbast möjligt bygga upp sin likviditet efter åtstramningen 1969 och 1970.
Samtidigt sora nettoflödet av induslrikrediter syntes ha avtagit under
12-månadersperioden t. o. ra. noveraber 1972 tilltog del under samma period
till handel och framför allt lill privata personer ra. m. Kreditgivningen till
sistnämnda kategori började växa redan under perioden majnovember 1971 efter
att ha utvecklats negativt - nyutiå-ningen lägre än återbetalningania sedan
noveraber 1969. Stora raöjligheter lill konsurationskrediter har tydligen
också förelegal.
Som framgår av tabell 1 ökade nettoflödet av krediter från
andra banker sparbanker, postbanken, centralkassor för jordbrukskredit från
2,5 miljarder kr. 1971 till 6,5 railjarder 1972. Av denna ökning på 4 miljarder
kr. svarade postbanken för inte raindre än 3,3 railjarder alt järaföras raed en
minskning på 2,2 miljarder kr. 1971. Ojämnheten i utvecklingen förklaras bl.
a. av snabba kastningar i penhmgslrömraärna i postgirot vid årsskiflet
1970/1971 i samband raed mervärdeskattens höjning 1 januari 1971. Höjningen
resulterade näraligen i en kraftig medelinströmning tUl postgirot i slutet av
1970 och ungefär motsvarande utslröraning i början av 1971. Vidare var
postgirots inlåning, speciellt i slutet av 1972, relativt stor.
KapitaltUlväxten inora enskilda försäkringsinrättningar
var ungefär 450 railj. kr. stöiTe 1972 än 1971. Utiåningen ökade ännu något
raer.
Tabell 9: 2 Affärsbankernas utestående krediter till vissa
sektorer av näringslivet 1968-1972
Procentuella förändringar. Inora jiarentes anges de
absoluta förändringarna i railj. kr.
Nov. 1968- Nov. 1969- Nov. 1970- Nov. 1971-
nov. 1969 nov. 1970 nov. 1971 nov.
1972
Industri 10,5
(665) -1,1 (-75) 16,3 (1 115)
5,1 (405)
Handel och
servicenärin
gar 12,4 (700) -6,4 (-395) 2,5 (145) 11,8 (715)
Privatpersoner
m. ra. 17,0(640) -12,9 (-565) -0,6 (-25) 34,4 (1 3C5)
Anm. Exkl. Sparbankernas bank och Jordbrukets bank. Källa:
Svenska Bankföreningen.
Bil. 1 Reviderad nationalbudget för år 1973 165
Särskilt snabbt ökade nettoplaceringarna i
statsobligationer. Allmänna pensionsfondens kapitaltillväxt uppgick 1972 tUl
9,6 railjarder kr., en ökning raed ungefär 1,3 miljarder järafört med 1971.
Fondens totala kredUgivning 1972 minskade emellertid raed drygt 1 raUjard kr.
till runt 8 railjarder detta år (tabell 1). Detta förklaras av fondens successiva
avveckling av 1971 års kortfristiga lånefinansiering av förplaceringar. Under
1972 ägde också en kraftig orasvängning i fondens kreditgiv-ningsraönsier rura.
Sålunda rainskade netloplaceringarna i hypoteksobligationer raed 1,6 raUjarder
kr., raedan kreditgivningen till staten ökade med närraare 1 miljard kr.
9.2 Upplåningen fördelad på sektorer
Statens budgetunderskott och därmed upplåningsbehov
ökade 1972 raed 3,7 raUjarder kr. till 6,3 railjarder (tabell 1). Detta hade en
betydande likviditetspåspädande effekt på kreditraarknaden. Hänsyn skall
emellertid också las lill statsskuldens placering. Sålunda raotverkades den
kraftiga likvidiseringen av kreditraarknaden av all budgetsaldot i större
utsträckning 1972 än 1971 finansierades på raarknaden utanför bankerna.
Speciellt snabbt ökade statens upplåning hos allraänna pensionsfonden.
Saratidigt minskade staten sin skatlkararaarväxelskuld lill riksbanken raed drygt
1 miljard kr. Paralldit härmed ökade dock statens upplåning i affärsbanker och
andra banker, främst i form av skattkammarväxlar och korllidslån.
Av tabell 3 fraragår, att statens långfristiga
obligationsskuld ökade snabbt även 1972, ehum i något lägre takt än 1971. Under
1972 eraitte-rade staten tre långfristiga obligationslån till ett sararaanlagt
värde av 2 050 railj. kr. Vidare ökade statens kortfristiga obligationsskuld
avsevärt 1972, med drygt 2 raUjarder lor. järafört med ca 100 raUj. kr. 1971.
Mot slutet av 1972 emitterades ett sparobligationslån med en genomsnittlig
förräntning på 8 %. Sararaanlagt tecknades för 525 milj. kr., vilket var mer än
för något tidigare sparobligationslån. För "Spar 68" uppgick det
tecknade beloppet tiU 325 milj. kr. och för "Spar 69" till 305 railj.
kr. Trots att staten lånade raer på raarknaden utanför bankerna 1972
Tabell 9: 3 Statens budgetutfall och upplåning 1970-1972
Milj. kr.
1970
1971
1972
Långa
obligationer
1265
2 455
2 040
Korta
obligationer
-900
95
2 025
Preraie-
och sparobligationer
555
165
650
Skattkaramarväxlar
2 385
-195
840
Kortfristig
upplåning i banker
-70
360
940
Övrigt
-25
-245
-150
Budgetsaldo
-3 210
-2 635
-6 345
Källor: Riksgäldskontoret och riksbanken. 12 Riksdagen
1973. 1 saml Nr 125. Bilaga 1.
Prop.
1973:125 166
Tabell
9: 4 Kommunernas upplåning, utlåning, förändring av likvida medel samt
finansiella sparande 1970 1972
Milj.
kr.
1970
1971
1972
Likviditetsförändring
-815
-285
2 085
Utlåning
310
765
505
Upplåning
2 165
3 215
2 485
på kreditraarknaden
1380
1 890
1950
utanför kreditraarknaden
785
1 325
535
Finansiellt
sparande
-2 670
-2 735
105
Källor:
Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
än
1971, bidrog statens utgiftsijverskott och upplåningsverksamhet tUl ett större
lUcviditetstillskott 1972 än 1971.
Dämpningen
av kommunernas utgiftsökning i kombination med ökade inkomster raedförde en
drastisk förbättring av kommunernas finansiella situation 1972. Som
frarngår av tabell 4 förbyttes det kraftiga utgiftsöverskottet 1971 mot ett
mindre inkomstöverskott 1972. Enligt statistiska centralbyråns prelimiinära
kreditmarknadsstatistiska uppgifter för komrauner har denna sektor tidigare
genomgående uppvisat negativt finansiellt sparande av varierande storleksordning.
Trots den påtagliga omsvängningen i kommunernas inkomst- och utgiftsutveckling
1972 kvarlåg deras reguljära upplåning på ungefär sarama höga nivå som
föregående år. Den förhållandevis stora upplåningen 1972 i förening med
inkomstöverskottet medförde en betydande likviditetsförbättring. Under 1972
ökade kommunema sina likvida tUlgångar med 2 miljarder kr., vilket väl översteg
den sammanlagda minskningen, med drygt 1 miljard kr., under de båda föregående
åren. Likviditetsförbättringen 1972 översteg även den tidigare rekordökningen
från 1967 på 1,3 miljarder kr. Bostadsinvesteringarna beräknas ha ökat raed 2,5
% i volyra 1972, vUket värderaässigt skulle motsvaras av en ökning med ca 880
railj. kr. Upplåningsbehovet torde eraellertid genora paritetsbelåningen ha
ökat med ytterligare ett hundratal milj. kr. utöver nämnda belopp. Nettoutbetalningama
av statiiga lån till bostadsändamål var ungefär 160 railj. kr. högre 1972 än
1971. Samtidigt ökade bostadssektorns upplåning på kreditmarknaden med imgefär
800 milj. kr. Ökningen av den totala kreditgivningen till bostadsändamål,
motsvarade således i stort sett tillväxten av det utifrån
investeringsberäkningama kalkylerade upplåningsbehovet. Som framgår av tabell 5
växte stocken oavlyftade bostadsbyggnads-krediter hos affärsbankerna under 1972
med närmare 1,9 raUjarder kr. att järaföras med 400 raUj. kr. under 1971. Denna
kraftiga tillväxt av bosladskrediter i affärsbankerna 1972 sammanhängde som
framgått med låg efterfrågan på bosladsobligationer. Sålunda emitterade
hypo-teksinstituten bosladsobligationer till ett värde av 5,6 railjarder kr.
under 1972 mot 6,9 miljarder under 1971. Bostadssektorns nettouppläning på
Bil.
1 Reviderad nationalbudget lör år 1973 167
Tabell
9: 5 Bostadssektorns upplåning på kredit marknaden 19701972
Nettobelopp,
milj. kr.
1970
1971
1972
Obligationer
Bostadsbyggnadskrediter hos affärsbankerna
Bostadslän hos andra kreditinstitut
Sumraa
5 600
755
1 340 7 695
6 740
400
940 8 080
5 720
1870
1285 8 875
Källa:
Konjunkturinstitutet.
obligationsmarknaden
kora härigenora att rainska med drygt 1 miljard kr. (tabell 5). I synnerhet var
allraänna pensionsfondens nettoköp av bosladsobligationer av betydligt lägre
orafattning 1972 än 1971. Däreraot ökade sparbankernas obligationsinnehav netto
raed 1,4 raUjarder kr. 1972 raot 680 railj. kr. 1971. Denna kraftiga ökning
sararaanhängde raed införandet av systeraet raed likviditetskvoler för
sparbankerna.
Näringslivets
investeringar i byggnader och raaskiner ökade värdemässigt 1972 med ungefär 2,2
miljarder kr. samtidigt sora lagerinvesteringama minskade med rant 1,5
raUjarder. Totalt ökade alltså näringslivets investeringar med ungefär 700
raUj. kr. detta år. Paralldit härmed lorde företagens vinstläge ha förbättrats
åtminstone vad gäller de större förelagen. Grova beräkningar antyder en
vinstförbättring på runt 1 mUjard kr. under 1972. Härigenom skulle
näringslivets finansiella sparande uppskattningsvis ha förbättrats raed knappt
1/2 raUjard kr.
Investeringsfondfrisläppen
och en vinstförsäraruig för företagen ledde 1971 till att uttagen av
investeringsfondraedel från riksbanken översteg insättningarna raed 200 raUj.
kr. Under 1972 fanns fortfarande möjligheten att använda
investeringsfondraedel, raen den bättre vinslsituationen delta år torde ha
bidragit till att uttagen netto från riksbanken sjönk. Avsättningarna och
uttagen blev i själva verket ungefär Uka slora 1972. Upplåningen på den
organiserade raarknaden ökade från 8,7 railjarder kr. 1971 till 10,1 railjarder
1972. Saratidigt rainskade dock näringslivets upplåning på
obligationsraarknaden raed 300 railj. kr. 1972 (tabell 6). Sålunda läg
industrins obligationseraissioner 1972 järafört raed 1971 på en lägre nivå,
raen i förhållande till tidigare år var emissionstaklen hög både 1971 och 1972
(se nedanstående tablå).
Milj.
kr.
1968
1969
1970
1971
1972
1 381
728
730
1 760
1 553
Företagen
tillfördes emellertid kapital via aktiemarknaden i något större utsträckning
1972 än 1971 (tabell 6). Även näringslivets upplåning utomlands, som koramer
till uttryck i betalningsbalansens registrerade
Prop.
1973:125 168
Tabell
9: 6 Näringslivets upplåning pä kreditmarknaden 19701972
Nettobelopp,
milj. kr.
1970
1971
1972
Obligationer och förlagslån Akiier
Upplåning hos affärsbankerna Upplåning hos andra kreditinstitut
Surama
1 335
450
-355
2 415
3 845
2 430
685
3 065
2 545 8 725
2 130
880
3 965
3 120 10 095
Källa:
Konjunkturinstitutet.
privata
kapitaltransaktioner samt troligen även i restposten, ökade relativt kraftigt
1972. Sålunda upj)gick förändringen av den registrerade upplåningen i form av
värdepapper, direkta investeringar, kort- och långfristiga lån till 200 milj.
kr. Restposten stannade 1972 på 530 milj. kr. mot 360 mUj. kr. 1971. Totalt
synes alltså den privata upplånmgen utomlands ha ökat med drygt 1 miljard kr.
1972.
Som
följd av det lätta kredilraarknadsläget 1972, torde upplåningen utanför den
organiserade raarknaden ha rainskat. En indikation härpå ger bankemas
garantiförbindelser. Dessa ökade med endast 2 % under 1972 jämfört med 25 % och
28 % under kreditåtstramningen 1969 och 1970.
Utvecklingen
av näringslivets finansiella sparande i kombination med kraftiga
upplåningsökningar både på den inhemska organiserade kreditmarknaden och
utomlands torde ha inneburit att företagens likvida tUlgångar ökat raer 1972
än 1971. Visserligen rainskade netlouttagen frän investeringskonton i
riksbanken liksora upplåningen utanför den organiserade kreditraarknaden 1972
men denna påverkan torde endast ha varit marginell. En indUcation jiå likviditetsutvecklingen
är att industriföretag med fler än 200 anställda ökade sina likvida tUlgångar
med 2,5 railjarder kr. under 1972 raot 0,9 raUjarder 1971. Den likviditetsuppbyggnad
som skedde under 1971 och 1972 torde ha överstigit den ned-dragnmg som ägde
rara under 1969 och 1970.
9.3
Inlåningen i bankerna
Som
framgår av tabell 7 fortsatte 1972 den totala bankuilåningen att öka i ungefär
sarama takt som 1971. Affärsbankema svarade liksom under 1971 för merparten av
tillväxten 1972 i den totala inlåningen eller för 2,5 mUjarder kr. Vidare
skedde, sora redan närants, 1971 och 1972 en stark omsvängning i medelinflödet
tUl postgirot. Av tabell 7 framgår att också postsparbankens irUåning visade en
omskiftning fast i motsatt riktning. Takten i sparbankems.s irUåningsökning,
som var raycket hög 1971, avsaktade väsentiigt 1972. I samband med goda skördar
1971 ökade inlåningen i jordbrukska.ssoma relativt mycket detta år. Under
Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1973 169
Tabell
9: 7 Inläningsutvecklingen
Milj.
kr.
1970-1972
1970
1971
1972
Affärsbanker Sparbanker (samdiga) Postbanken
Postsparbanken
Postgiro Jordbrukskassor
Totalt
2 048
1 158
1 637
641
996
496
5 339
4 395 3 083
721 1419 -698
790
8 989
6 933
3 349
1 810
919
891
706
12 798
Källa:
Bankstatistiken.
1972
gällde ett skatteavdrag på 20 % för bl. a. jordbrukets raaskininvesteringar
till 1 november, då avdraget höjdes tUl 30 %. Den 1 november infördes även ett
10-procentigt skatteavdrag på jordbrakets byggnadsinvesteringar. Dessa avdragsmöjligheter
ledde till relativt kraftiga investeringar inora jordbraket 1972, vilket kan
bidra till att förklara slagnationen i jordbrukskassomas inlåning.
Under
både 1971 och 1972 var det fraraför allt expansionen på de högförränlade
inlåningsräkningama, som dominerade affärsbankemas kraftiga inlåningsökning
1971 med övervikt för kapitalkonton och under 1972 för inlåning på konto med
särskilda vUlkor s. k. specialinlåning. Mot slutet av 60-talet började en
kredilförraedling utanför den organiserade raarknaden att få ökad orafattning.
Företag och korarauner med kassaöverskotl kunde härigenom fä en förhållandevis
hög förräntning pä sina medel; förräntningen kan härvid även ha påverkals av
de förhåUanden som då rådde på Eurodollarmarknaden. Allt eftersora denna
kredilförraedling utanför den organiserade raarknaden expanderade, berördes
bankernas inlåningsräkningar i allt högre grad. Detta medförde alt bankerna, på
specialkonto med höga räntor, själva började att konkurrera ora dessa
kassaöverskollsmedel. Denna utveckling gav anledning till överenskommelser som
1969 och 1970 ingicks mellan affärsbankerna. Överenskommelserna innebar försök
att nå kontroll över specialinlåningen och att få en ordning för
räntesättningen på dessa konton. I en överenskoraraelse den 18 raars 1971
förband sig vidare affärsbankerna att i ränta inte betala mer än 1 % över
diskontot pä belopp över 2 milj. kr. och 1/2 % över diskontot för belopp mellan
0,5 och 2 milj. kr. Insättningar lägre än 0,5 milj. kr. skall enligt avtalet placeras
på övriga insättningskonton.
En
uppdelning av bankinstitutens inlåning på sektorer visar enligt grova
beräkningar, att kraftiga inlåningsökningar har skett inom koramun- och
företagssektorerna under 1972, medan hushållsinlåningen förefaller ha rainskat
under samma år. Enligt statistiska centralbyråns kreditmarknadsstatistiska
uppgifter för kommuner skedde ett omslag i utvecklingen av denna sektors
banktillgodohavande från en minskning
Prop.1973:125 170
med 0,2 mUjarder kr. 1971 tUl en ökning med 2,1 mUjarder
1972. Ökningen ägde rum i saratliga bankinstitut. Denna utveckling kan sora
nämnts ses mot bakgrund av kommunemas starka förbättring av det finansiella
sparandet och fortsatt hög upplåning 1972. Förelagsinlåningen torde
uppskattningsvis ha ökat raed rant 3 miljarder kr. 1972. I den riktningen pekar
utvecklmgen av uidustrins kassa- och banktillgångar liksom den kraftiga
inlåningsökningen på affärsbankemas specialinlå-nmgskonto. Hushållens lägre
sparande 1972 jämfört raed 1971 speglas i deras inlåning, som uppskatta!, ha
sjunkit med runt 1,5 miljarder kr. 1972. Bl. a. har den lägre inlåningen i
postsparbanken 1972 jämfört med
1971 samt den avsevärt lägre takten i
inlåningsökningen i sparbankerna
1972 mot 1971 kunnat beaktas i en kalkyl
som sålunda tyder på att en dämpning i hushållsinlåningen har ägt ram.
9.4 Utblick mot 1973
Utifrån mkomst- och utgiflspirognoserna för de olika
sektorerna, som presenteras i de övriga kaphlen, har i detta kapitel vissa
skattningar för
1973 av dessa sektorers finansieringsbehov gjorts.
Enligt de beräkningar sora presenteras i kapitel 8
koraraer statens anspråk på kreditraarknaden 1973 att uppgå tiU 6,3 miljarder
kr., dvs. sarama belopp som 1972.
Kommunerna beräknas enligi; kapitel 8 uppvisa ett
utgiftsöverskott på drygt 1 miljard kr. 1973. Efter den avsevärda
likviditetsuppbyggnaden 1972 kan man anta att eventuell ytterligare tillväxt
av likviditeten komraer att bli betydligt lägre 1973 än 1972. Försämringen av
koraraunemas finansiella sparande skulle därför mer än väl motsvaras av en
lägre likviditetsuppbyggnadstakt. Härigenom skulle också komraunemas totala
upplåningsbehov 1973 kunna bli lägre än 1972.
Bostadsinvesteringarna uppskattas rainska raed 4,5 % i
volyra 1973 vUket kan antas raotsvara ett oförändrat belopp i löpande priser.
Saratidigt tyder beräkningar över de statliga nettoutbetalningama tUl bostadssektorn
på att dessa koraraer ai;t bli ungefär 300 railj. kr. större 1973
Tabell 9: 8 Riksbankens tillgångar och skulder 1971 och
1972
Nettoförändringar,
milj. kr.
1971 1972
opaginerad Kontrollera mot PDF
Valutor
Svenska
skattkammarväxlar och obligationer
Utelöpande
sedlar ()
Investeringsfonder
()
övriga
tillgångar (netto)
Totalt
Affärsbankernas checkräkning i riksbanken Utiåning till
affärsbankerna ()
1440
2 255
1 180
-615
-1385
-1 220
200
5
-285
-310
1150
115
45
110
1 105
5
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1973 171
Tabell
9: 9 Affärsbankernas tillgångar och skulder 1971 och 1972
Nettoförändring,
milj. kr.
1971
1972
Kassa,
obligationer och valuta
1 340
2 855
Utlåning
3 815
6 070
Totalt
5155
8 925
Inlåning
från allmänheten
4 395
6 935
Nettoskuld
till riksbanken
-1 150
-115
Nettoskuld
tUl riksgäldskontoret
210
-420
Nettoskuld
till övriga inhemska finans-
institut
1 145
1 500
Övriga
skulder (netto)
555
1025
Källa:
Bankstatistiken.
jämfört
med 1972. Investeringsrainskningen och ökningen av de statiiga bostadslånen
1973 skulle innebära att bostadssektorns finansieringsbehov detta år skulle
rainska raed ungefär 300 railj. kr.
Näringslivets
totala investeringar beräknas öka med 4,5 mUjarder kr. 1973, varav
lagerinvesteringama svarar för ungefär 1,7 mUjarder kr. Företagens
vinstutveckUng kan visserligen antas förbättras avsevärt 1973, men försämringen
av näringslivets finansiella sparande torde ändock bli relativt stor. Efter
1971 och 1972 års påtagliga likviditetsuppbyggnad torde stora delar av
näringslivet f. n. inte ha behov av någon större UkviditetspåfyUnad. Takten i
denna sektors ytterligare likviditetsuppbyggnad torde därför bli avsevärt lägre
1973. Trots en kraftig försvagning av det finansiella sparandet skulle
härigenom näringslivets totala upplåningsbehov 1973 kunna bli av samma
storleksordning sora 1972. Ora näringslivet skulle minska sina likvida
tillgångar 1973 i sararaa takt sora de byggde upp dem 1972 skulle
upplåningsbehovet bli lägre 1973 än 1972.
En
sammanräkning för de olika sektorema anger för 1973 ett totalt uppläningsbehov
sora synes bli lägre än den raycket orafattande upplåningen 1972. Ett liknande
raönster dvs. en snabb ökning av upplåningen under konjunkturavraattningen
och därefter en vikande tendens kännetecknade också utvecklingen 19671969.
Kreditexpansionen 19711972 var dock större än 19671968 och den kontraktion
sora emotses 1973 föranleds vidare av en trolig nedgång i upplåningsbehovet.
Skulle emellertid den situationen koraraa alt aktualiseras vilken våren 1973
inte ter sig nära förestående att det skulle uppkoraraa behov av en sådan
åtstraraning på kreditraarknaden att raan härigenora skulle kunna uppnå en
därapning av den reala efterfrågan, skulle det säkerligen behövas ytterligt
kraftiga penningpolitiska åtgärder eftersora den lätta penningpolitiken under
1971 och 1972 lett tUl en raycket stor likviditetsuppbyggnad inora såväl
bankema som företagen, kommunerna och delvis även hushällen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Diagram 9:1 Affärsbankernas likviditetskvoter 19671972
Likvida
tUlgångar i procent av skulder vid slutet av varje raånad. Genorasnitt för
saratliga banker, säsongrensat
opaginerad Kontrollera mot PDF
1967
1968
1969
1970
1971
1972
opaginerad Kontrollera mot PDF
Anm. På grund av ändrade beräkningssätt av
likviditetskvoterna förekoramer brott på kurvan.
Källor: Riksbanken och konjunklurinstitulet.
Bil. 1 Reviderad
nationalbudget för år 1973 173
BIHANG
Delprognoser
och arbetsfördelning rörande reviderad nationalbudget för 1973
Av
inledningen framgår vilka kapitel och avsnitt som sararaanställts inora
finansdepartementets sekretariat för ekonomisk planering (SEP) resp.
konjunkturinstitutet (Kl). Nedan redovisas detta i tablåform. Härutöver framgår
SEP:s och KI:s bedöraningar av utvecklingen inora olika delsektorer.
Sektor
Avsnittet utforraat inora
Prognos:
i %
SEP
Kl
Privat
konsuration
Kl
4,5
4,5
Offentlig
konsuration
SEP
3,5
_
Bruttoinvesteringar
Kl
3
3
därav:
bostäder
-4,5
-6,5
industri
8
11
Export
av varor och tjänster
Kl
12
12
Import
av varor och tiänster
Kl
11
11
Bruttonationalprodukt
SEP
5,0
5,0
Priser
SEP
Internationell
bedöraning
SEP
Produktion
inora industri och
skogsbruk
Kl
Övrig
produktion
SEP
Arbetsmarknad
SEP
Kredilmarknad
Kl
Saramanfallande
översikt
SEP
Prop.1973:125 174
Innehåll
1
Sammanfattande
översikt 2
2
Del
internationella läget 19
2.1 Saramanfallande översikt 19
2.2 Länderöverslkter 34
3 Utrikeshandeln 56
3.1 Exporten 56
3.2 Importen 70
3.3 Bytes- och betalningsbalansen 75
4 Produktionen 79
4.1 Industrin 79
4.2 Skogsbruket 90
4.3 Övriga näringsgrenar och den totala
produktionen 91
5 Arbetsmarknaden 94
5.1 Läget på arbetsmarknaden under 1972
och början av 1973 94
5.2 Arbetsmarknaden 1973 101
6 De enskUda konsumenternas ekonomi 107
6.1 De disponibla inkomsterna 108
6.2 Konsumentpriserna Hl
6.3
Den privata
konsumtionen II5
7 Investeringarna 118
7.1 Sararaanfattning av
investeringsprognosen för 1973 118
7.2 Investeringsutvecklingen inom olika
oraråden 124
7.3 Lagerinvesteringar I39
8 Den offentliga verksamheten I43
8.1 Allraänt I43
8.2 Staten I44
8.3 Koramunerna 148
8.4 Socialförsäkringssektorn 152
8.5 Den konsoliderade offentiigsi
sektom I53
8.6 Beräkning av budgeteffekter 156
9 Kreditmarknaden 152
9.1 Kreditinstitutens utiåning 163
9.2 Upplåningen fördelad på sektorer 165
9.3 Inlåningen i bankerna i68
9.4 Utblick mot 1973 170
Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1973 175
Tabellförteckning
1:1
Reviderad försörjningsbalans 19721973 13
2
Bytesbalansen 19711973 17
2:1
Bruttonationalproduktens utveckling i olika länder och länder
oraråden 19711973 19
2
Konsuraentpriser 19601972 24
3
Tiraförljänsten för
industriarbetare 19601972 25
3:1
Sveriges export till olika länder och ländernas iraport 1970-
1972 57
2
Exporlutvecklragen för olika
varugrupper 19711973 60
3
Iraportutvecklingen för olika varugrupper
19711973 73
4
Bytes- och betalningsbalans
19691973 , 78
4:1
Industriproduktionens utveckUng 19701973 80
2
Försörjningsbalans för
handelsfärdigt järn och stål, inkl. äranen 19721973 81
3
Försörjningsbalans för
verkstadsprodukter, exkl. fartyg 1970
1973 83
4
Försörjningsbalans för sågade
och hyvlade trävaror 1970 1973 86
5
Försörjningsbalans för
rundvirke 19701973 9I
5:1
Vid arbelsförmedlingarna registrerad arbetslöshet januari
raars
1973 98
2
Arbetslösheten enligt arbetskraftsundersökningarna januari
mars 1972 och 1973 100
6:1
De enskUda konsumenternas inkomster och utgifter 1971
1973 109
2
Hushållens direkta skatter och
avgifter 19691973 1 ] 1
3
Konsumentprisförändringar
19601973 uppdelade på kora-ponenter 113
4
Hushållens konsurationsutveckUng
19701972 II5
7:1
Bmttoinvesteringarnas utveckling 19671972 samt prognos för
1973 120
2 Bruttoinvesteringarnas
utveckling 19671972 samt prognos
för
1973 för privat, statiig och koramunal sektor 121
3
Lägenheter i påbörjade,
inflyttningsfärdiga och pågående bostadsbyggen 19681974 125
4
Lägenheter i påbörjade,
inflyttningsfärdiga och pågående bostadsbyggen 19701972 enligt statistiska
centralbyråns officiella statistik 126
Prop. 1973:125 176
5
Antal lägenheter för vUka
statligt lån liU raodernisering bevUjats 19681972 127
6
Verkställda resp. planerade
investeringar inora industrin 1972 och 1973 enligt investeringsenkäten i
febmari 1973 130
7
Planerade och faktiska
förändringar av den egentliga industrins investeringar 19651973 131
8
Planerade och faktiska föräriidringar
av den egentliga uidustrins investeringar, halvårsvis, 1965-1973 133
9
Planerade och faktiska
förändringar av de borgerliga priraärkomraunerna och landstingens investermgar
19631973 133
8:1
Statens inkoraster och utgifter 19721973 145
2
Koraraunernas inkoraster och
utgifter 19721973 I49
3
Socialförsäkringssektorns
uikoraster och utgifter 1972-1973 153
4
Den konsoliderade offentiiga
sekloms inkorasler och utgifter 19721973 154
5
Den offentUga sektorns
konsurations- och investeringsutgifter 19721973 155
6
Den offentliga sektorns
kalkylerade inverkan på den totala efterfrågan i sarahällsekonorain 19611973 158
9:1
Kreditraarknaden 19711972 163
2
Affärsbankemas utestående
krediter till vissa sektorer av näringslivet 19681972 164
3
Statens budgetutfall och
upplåning 19701972 165
4
Koraraunernas upplåning,
utlåning, förändring av likvida raedel särat finansiella sparande 19701972 166
5
Bostadssektorns upplåning på
kreditraarknaden 19701972 167
6
Näringslivels upplåning på
kreditraarknaden 19701972 168
7
Inläningsutvecklingen 19701972 169
8
Riksbankens tiUgångar och
skulder 1971 och 1972 170
9
Affärsbankernas tillgångar och
skulder 1971 och 1972 171
Bil.
1 Reviderad nationalbudget för år 1973 177
Diagramförteckning
2:1
Bruttonationalprodukten 19641972 i olika länder och länder
oraråden 21
3:1
Volyra- och prisutvecklingen för exporten, totalt och uppdelat
på
varugrupper 19661973 63
4:1
Totala industriproduktionen 19591972 79
5:1
Antal obesatta platser vid raånadens mitt 1969mars 1973 97
6:1
Hushållens inkoraster, konsumtionsutgifter och sparande 1960
-1973 116
2
Privat konsumtion fördelad på varugrupper 19691973 117
7:1
Byggnads- och maskininvesteringar, totalt och uppdelat på sektorer
19641973 123
2
Medianbyggnadstid i antal
månader för påbörjade lägenheter 19691974 128
3
Investeringar i bosläder och
inom egentlig industri 19671973 128
4
Investeringar inom egentlig
industri, totalt och uppdelat på branscher 19661973 132
5
Industrins
lagervolymförändringar 19631972 140
8:
1 Den offentiiga sektorns kalkylerade inverkan på den totala
efterfrågan
i sarahällsekonorain 19611973 I57
9:1
Affärsbankernas likviditetskvoter 19671972 172
MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 730253
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga
2
Långtidsbudget för perioden
1973/741977/78
Prop. 1973:125 BU.2 Långtidsbudget
Bilaga
2
LÅNGTIDSBUDGET FÖR PERIODEN
1973/741977/78
1.
Inledning
1.1 Långtidsbudgetens
syfte och aUmänna uppläggning
Långtidsbudgetens
syfte är att kartlägga de statsfinansiella konsekvenserna på längre sikt av
redan fattade beslut och gjorda åtaganden. Den utarbetas årUgen inom
finansdepartementets budgetavdelning och redovisas för riksdagen som en bilaga
tUl den reviderade finansplanen.
På
utgiftssidan utgör långtidsbudgeten en kalkyl över omfattningen av de
finansiella och reala resurser som krävs för att av statsmakterna uppställda
målsättningar skall kunna uppfyllas och gjorda åtaganden infrias. På
inkomstsidan förutsätts gällande skatteregler bestå. Dessa har sedan
applicerats på en antagen utveckling av skatteunderlagets tillväxt.
Inga
försök görs att förutse vilka nya beslut som kan komma att fattas under
perioden eUer effektema härav. Långtidsbudgeten är sålunda varken en plan eller
ett program för den önskvärda utvecldingen eller en prognos för den mest
sannolika utvecklingen. Långtidsbudgetens syfte är att ange de inteckningar i
det framtida resursutrymmet sora gjorts genom redan fattade beslut. Mot deima
bakgrund kan förslag ora nya aktiviteter bedömas och omprövningar av redan
gällande program aktualiseras.
1.2 Principema
för utgiftsbedömningama
De
beräkningar av den framtida utgiftsutvecklingen som redovisas i det följande
syftar endast till.att ange konsekvensema av redan fattade beslut. Beroende på
beslutets eller åtagandets karaktär och utformning kan dessa
konsekvensberäkningar komma att läggas upp på olika sätt. Följande typfaU avser
att belysa hur beräkningama utformats i,några olika situationer.
1.
I vissa fall har statsmaktema beloppsmässigt kvantifierat en ut-giftsnorm.
Detta gäller i allmänhet utgifter av transfereringskaraklär. De sålimda
kvantifierade programmen kan vara av olika slag:
a)
För vissa aktiviteter föreligger målsättningar som gäller t. v. och som inte
innefattar standardhöjningar. Detta gäller t. ex. de allmänna
1 Riksdagen 1973.1 saml Nr 125. Bilaga 2
Prop. 1973:125 2
barnbidragen
som utgår med fastställt belopp för alla barn under 16 år. Här kommer den
beräknade anslagsutvecklingen att helt styras av antagandena om
befolkningsutvecklingen.
b) För vissa verksamheter innefattar den kvantifierade
målsättningen även standardhöjningar imder hela eller en del av den tid sora
orafattas av långtidsbudgeten. Vid beräknmgama har hänsyn tagits lill detta genom
att utgiftema successivt höjts i enlighet med det beslutade åtagandet. Ett
exempel härpå är anslaget tUl folkpensioner där utgifterna för den årliga
standardstegruigen i form av pensionstillskott medtagits i kalkylema.
c) Slutligen finns på några områden tidsbegränsade
program. I dessa fall har i allmänhet utgiftema antagits falla bort i och med
att programmet upphör. Ett exempel är programmet för bidrag till vatten-och
luftvårdande åtgärder inom industrin, vUket löper ut budgetåret 1973/74. Några
utgifter för detta ändamål under åren därefter har därför inte lagts in i
långtidsbudgeten. Ytterligare exempel är stödet tUl textU- och
konfektionsindustrin samt glasindustrin som fömtsätts upphöra under
långtidsbudgetperioden.
I
den mån det är klart orealistiskt att räkna med att anslagen kommer att faUa
bort efter programperiodens slut underskattas givetvis omfattningen av de
framtida resursanspråken. I en del fall har statsmaktema även låtit förstå att
tidsbegränsade program avses bli förlängda i en eller annan form utan att
formella beslut ännu fattats härom. Utgiftema för program av denna karaktär
förutsätts ligga kvar på oförändrad nivå. Likaså har i fråga om vissa avtal
vUka löper ut under långtidsbudgetperioden men sora avses bli förnyade,
schablonmässigt antagits oförändrad anslagsnivå. Detta gäller t. ex. avtalen
med landstingskommunerna avseende mentalsjukvården.
2.
I andra fall har statsmaktema
kvantifierat målen men inte preciserat de finansiella konsekvenserna härav.
Sådana målpreciseringar återfinns exempelvis på den spärrade utbUdningens
område. I dessa fall har i långtidsbudgeten tagits upp de resurser som
beräknats nödvändiga för att uppnå de fastställda målen. Eftersom
beräkningarna avser de erforderliga resursinsatsema utgår de från vissa
antaganden pm rationalisering och produktivitetsutveckling.
3.
I de fall statsmakterna fattat
principbeslut eller gjort principuttalanden i viss fråga utan att stäUning
ännu tagits tUl närmare regler eller tidpunkten för ikraftträdandet, m.m. har
utgifter för detta inte medräknats i långtidsbudgeten. Detta gäller t.ex.
riksdagens principuttalande i år beträffande ytterligare reformer på
pensionsområdet.
4.
För de flesta anslag saknas av
statsmaktema kvantifierade mål för den framtida verksamheten. I dessa fall har
konsekvensbedömningen gjorts från andra och i allmätihet mera skönsmässiga
utgångspunkter.
Bil. 2 Långtidsbudget 3
a)
En i vissa faU användbar metod
är att utgå från oförändrad kvalitet på den statliga tjänsteproduktionen så
som den upplevs av konsumenterna. Detta innebär att produktionen får anpassas
tUl förändringar i efterfrågan. Vid beräkningen av insatsen av resurser måste
emellertid häns3m tas tUl produktivitetsutvecklingen, som i allmänhet måste
föratsättas vara sådan att en över tiden oförändrad efterfrågan kan tUlgodoses
med successivt minskade resursinsatser. Denna metod är i princip den som
används för bl. a. de flesta myndighetsanslag, dvs. utgifter för löner och
omkostnader. Det bör dock understrykas att stora svårigheter föreligger att
rätt bedöma efterfråge- och produktivitetsutvecklingen. Antagandena måste göras
mycket schablonartade.
b) För de statliga verksamhetsgrenar som förekommer på
statsbudgetens utgiftssida i huvudsak som investering, bl. a. kommunikationsverken
och vägbyggandet, föreligger särskilda svårigheter att avgöra vilken
anslagsutveckling som krävs för att anpassa produktionen till förändringar i
efterfrågan. Detta sammanhänger främst med svårighetema att precisera
sambandet meUan investeringar och efterfrågan. Exempelvis kan det vara svårt
att föratse konsekvenserna på längre sikt för investeringsanslagen av gjorda
åtaganden i fråga om driftutgifter. För att få ett praktiskt användbart
kriterium har beräkningarna här lagts upp så att investeringama ökar i takt med
efterfrågan sedan hänsyn tagits till en förväntad produktivitetsutveckling.
c) Inom
vissa områden saknas kontinuerlig investeringsverksamhet
av större omfattning. Däremot aktualiseras punktvis vissa större pro-,
jekt utan att dessa i och för sig innebär höjd målsättning för verksam
heten. Som exempel kan nämnas uppförandet av förvaltningsbyggnader.
i samband med omlokalisering av statlig verksamhet. I den mån en ut
byggnad inte följer av fastlagda program har en allmän skälighetsbe
dömning fått göras.
1.3
Beräkningsunderlag
Långtidsbudgeten
omfattar endast i statsbudgeten ingående utgifter och inkomster. Härav följer
att affärsverkens driftutgifter och andra utgifter för de statliga bolagen än
tillskott av kapital inte ingår i beräkningama. Detsamma gäUer en stor del av
socialförsäkringssystemet, bl. a. AP-fondens utgifter och inkomster.
Gmndvalen
för långtidsbudgeten utgörs av långtidsbedömningar som utförts av myndighetema.
Den slutliga bedömningen av anslags-utvecklmgen har gjorts inom
finansdepartementets budgetavdelning efter samråd med vederbörande
fackdepartement.
Vid
en diskussion av den statUga utgiftsutvecklingen under de framförliggande
budgetåren är det naturligt att göra jämförelser med utvecklingen under
tidigare år. Sådana jämförelser kan visa bl. a. i vil-
Prop.
1973:125 4
ken
mån nya tendenser i den totala utgiftsutvecklingen eller i utvecklingen på
skilda delområden gör sig gällande.
Som
jämförelsematerial kommer i det följande att användas statistiken över
budgetutfallen för budgetåren 1967/681971/72. För budgetåret 1972/73
föreligger slutredovisning först hösten 1973. Detta budgetår har därför inte
tagits med i kalkylema.
Beräknmgama
av den framtida utgiftsutvecklingen utgår från anslagsbeloppen för budgetåret
1973/74 enUgt 1973 års reviderade finansplan. Två olika beräknmgar har
utförts, dels en i fasta priser och löner, dels en i löpande priser och löner.
I tabellema 4 och 5 i avsnitt 3 redovisas de totala utgifternas utveckling
enligt dessa beräknuigar. I samma avsnitt finns också utgiftema i fasta priser
fördelade på ända-målsgrapper.
För att uppnå
jämförbarhet med den redovisade framtida utgifts-utvecklmgen är det nödvändigt
att även den historiska perioden avspeglar utgiftsförändrmgar i fasta priser.
Omräkningen av utgifterna från löpande priser tiU fasta priser har gjorts med
hjälp av olika indexserier. För vissa utgiftsgrupper fmns durekt användbara
indextal. Detta gäller t. ex. de kvantitativt vUitiga direkta
mkomstöverföringama. Dessa har omräknats efter konsumentprisindex. För andra
grupper saknas direkt tiUämpbara indexserier. Detta gäller t. ex. de anslag som
innehåller omkostnader. För dessa komponenter har använts konsumentprisindex
sedan denna rensats från varagrapper som mte är relevanta för den statliga
konsumtionen.
Den
angivna metodiken för volymberäkning iimebär således att för de utgiftsgrapper
som består av transferermgar och finansiella transaktioner (utlåning) anges
den nytta i reala termer som resursöverföringen representerar för mottagaren.
För de utgifter som innebär statiig konsumtion eller investering anger
volymberäkningarna statens efterfrågan på reala resurser.
2.
Samhällsekonomisk bakgrund
2.1
Inledning
Den
offentliga sektorns konsumtions- och mvesteringsutgifter tar i dag i anspråk ca
1/3 av de totala ekonomiska resiurserna. Sedan ett flertal år tillbaka har den
kommunala sektoms resursanspråk vuxit snabbare än statens. Numera är de
kommunala konsumtions- och investeringsutgiftema nästan dubbelt så stora som
statens. En betydande del av det offentligas intäkter tas dessutom i anspråk
för inkomstöverföringar (transferermgar) till andra sektorer i
sainhäUsekonomin, då i första hand hushållssektorn. De reala resursanspråken
kommer i dessa fall
Bil. 2 Långtidsbudget 5
inte
att stäUas från de offentiiga sektorema utan från de mottagande sektorerna i
form av t. ex. resursanspråk för privat konsumtion.
TUlväxttakten
i den offentliga sektorns utgifter har i synnerhet under 1960-talet legat på en
hög nivå. Den offentliga konsumtionen ökade med i genomsnitt drygt 5 % årligen
under perioden 19671972, vilket bör ses i relation till ökningen av den totala
produktionen, som under samma period uppgick tUl i genomsnitt 3,3 % per år.
Visserligen har en betydligt lägre tUlväxttakt kunnat observeras inom den
offentliga sektom under 1970-talets första år - i första hand orsakad av en
långsammare tUlväxttakt för de kommunala utgifterna men satt i relation till
de samlade produktionsresursernas långsammare tillväxttakt under dessa år
framstår ökningstakten inom den offentliga sektorn ändå som betydande.
Den
statUga budgetplaneringens uppgift är bl. a. att ge underiag för en awägnuig
mellan olika sektorer i enlighet med den ekonomiska poUtikens allmänna
målsättningar. Den offentUga sektoms efterfrågan på varor och tjänster och
övrig påverkan på sarahällsekonorain måste utvecklas på ett sådant sätt att
balans mellan totala anspråk och tiUgängliga resurser upprätthålls. Genom att
redovisa vilken resursmängd som är intecknad av redan fattade beslut om
statliga utgifter utgör långtidsbudgeten ett hjälpmedel för en sådan awägning.
Ett
annat underlag för den statliga ekonomiska politiken utgör långtidsutredningama.
I dessa utredningar konfronteras mot bakgmnden av bl. a. olika
beslutsenheters planer och förväntningar de totala resursanspråken med
uppskattningar av det framtida resursutrymmet och altemativa allokeringsmönster
diskuteras. I bUaga 3 tUl den reviderade finansplanen återfinns huvudresullaten
av en avstämning och framskrivning av 1970 års långtidsutredning. Från denna
bilaga återges i detta avsnitt dels kalkylerna över förändringama i
arbetskraft och produktivitet och den därav följande totala resurstillväxten i
sarahällsekonorain, dels beräkningama av förändringama i resursfördelningen.
I såväl långtidsbudgeten
som långtidsutredningarna presenteras kalkyler över den statliga sektoms
efterfrågan på varor, tjänster och personal. Beräkningarna är dock inte helt
sarastämraiga vUket beror på att de har olika underlag och syften.
Långtidsutredningama baserar sina analyser på uppgifter av plankaraktär medan
syftet med långtidsbudge-, ten är begränsat till att ange de resursbehov som:
krävs för att infria gjorda åtaganden.
2.2
Resursutveckling och produktionstillväxt
Samhällsekonomins
tillväxt är i huvudsak beroende av förändringar i arbetskraftstiUgång och
produktivitet. Enligt 1970 års långtidsutredning skulle befolkningen i
yrkesverksamma åldrar komma att öka myc-
Prop.
1973:125 6
ket
svagt under hela 1970-talet. De reviderade beräkningar som gjorts i anslutning
tUl avstämningen av 1970 års utredning har bekräftat denna UtvecklingsbUd.
Enligt denna avstämning väntas den totala folkmängden i landet 19721977 komma
att öka med 0,5 % per år, medan ökningen av befolkningen i åldem 1674 år
beräknas tUl 0,3 % per år. I kalkylen ingår, fömtom den faktiska
nettoutvandringen under 1972 på närmare 12 000, ett antagande om ett årligt
invandringsöverskott 19731977 på i genomsnitt 15 000.
Antalet
personer i arbetskraften beräknas i den reviderade kalkylen komma att stiga med
74 000 från år 1972 tiU 1977, en ökning med 0,4 % per år. Av denna ökning
väntas knappt 2/5 härröra från befolkningstillväxten och drygt 3/5 från
stegrade relativa arbetskraftstal. Det är framför allt de relativa
arbetskraftstalen för kvinnor raed bam i förskoleåldern som förväntas stiga
medan däremot männens relativa arbetskraftstal beräknas fortsätta att minska,
om än i något långsammare takt än under närmast föregående 5-årsperiod.
Från
1970 tUl 1972 noterades en relativt kraftig nedgång i antalet arbetade timmar.
Denna minskning, som uppgick tiU i genomsnitt 2,3 % per år, sammanhängde främst
med förkortningen av den lagstadgade veckoarbetstiden från 42,5 tUl 40 timmar
men även med den konjunkturdämpning som ägde mm under dessa år. För perioden
19721977 väntas den totala timvolymen komma att öka svagt, eUer med 0,1 % per
år. Skillnaden mellan detta ökningstal och den ovan angivna ökningen av
antalet personer i arbetskraften 19721977 beror på en fortsatt ökning av
andelen deltidsarbetande och av andelen kvinnor i arbetskraften. Kvinnomas
medelarbetstid är nämUgen även bland de heltidsarbetande vanligen något
kortare än männens genomsnittiiga arbetstid. I den redovisade utvecklingen av
tunvolymen 19721977 innefattas dessutom även effekten av den begränsade del av
arbetstidsförkortningen, som återstod att ta ut vid årsskiftet 1972/73.
Den
redovisade utvecklingen på arbetskraftssidan medför att tUlväxten i
bruttonationalprodukten (BNP) 19721977 nästan helt kommer att bero på
produktivitetsutvecklingen. Perioden 19701972 beräknas produktiviteten för
ekonomin som helhet ha stigit med i genomsnitt 4,0 % per år. Detta tal är något
lägre än det som 1970 års långtidsutredning räknat med som genomsnitt för
perioden 19701975, nämUgen 4,9 %. Dämpningen blev särskilt märkbar inom
industrisektom. I avstämningen har man derma gång räknat med att
återhämtningen efter konjunkturnedgången kommer att bli något svagare än
normalt och att produktivitetsökningen i genomsnitt för perioden 19701975
kommer att uppgå tUl 4,3 %.
För
perioden 19721977 blir produktivitets- och därmed resurstillväxten kraftigt
påverkad av underatnyttjandet av produktionsresurserna i utgångsläget 1972.
Inom industrin föratses således en produktivitets-
Bil. 2
Långtidsbudget 7
ökning
om 7,8 % per år mot 6,8 % 19701975. Produktivitetsöknmgs-takten i den totala
ekonomin väntas uppgå tUl 4,3 % per år vilket är något långsammare än den som
rådde under senare delen av sextiotalet. . Att ökningstakten blir förhåUandevis
låg är emellertid delvis resultatet av vissa tiUfälUga faktorer inom jord- och
skogsbrakssektorema. Sammantaget beräknas produktiviteten 19721977 tillväxa
med drygt 4 % om året, vilket är något långsammare än genomsnittet för senare
hälften av 1960-talet.
Såsom
framgår av följande tablå stagnerade BNP-utvecklingen mdlan 1970 och 1971.
Detla var resultatet av en rad samverkande omständigheter, där dock oron på
arbetsmarknaden och den snabba ökningen av hushållssektoms sparande synes vara
de viktigaste förkla-ringsfaktorema. En för svenska förhållanden osedvanligt
stark nedgång av lagerinvesteringama detta år var ytterligare en bidragande
faktor.
Utvecklingen
mellan 1971 och 1972 dominerades av den arbetstidsförkortning som genomfördes
den 1 januari 1972 och som kan antas ha motsvarat en utebliven BNP-tillväxt om
ca 2 å 3 %. Trots detla ökade BNP (beräknad från produktionssidan) med ca 3 %,
vUket i kombination med uppskattningen av timvolymens utveckling innebar en
utomordentligt kraftig ökning av produktiviteten per arbetstimme. Denna snabba
uppgång torde dock i viss utsträckning sararaanhänga med arbetstidsförkortningen
och således delvis vara av engångskaraktär.
För
åren efter 1972 beräknas den väntade utvecklingen på arbetskraftens oraråde i
kombination med den antagna produktivitetsstegringen leda till en BNP-tUlväxt
på ca 4,5 % per år räknad som genomsnitt för perioden 19721977.
Arbetskraftsvolym
och produktionsutveckling
Genomsnitt
per år, procent
19651970
19701971 19711972 19721977
Antal
arbetstimmar 0,6 1,5 3,1
0,1
Produktion per arbets
timme 4,7 2,2 6,2 4,3
Bmttonationalprodukt
(från produktionssidan) 4,1 0,7
2,9 4,4
2.3
Resursfördelningen
I
1970 års långtidsutredning redovisades olika alternativ för produktionsökningens
fördelning på olika användningsområden. Mot bakgmnd av det underskott i
bytesbalansen som förelåg under senare hälften av 1960-talet kom kravet på
balans i de utrikes betalningarna att inta en dominerande ställning bland de
överväganden om resursemas fördel-
Prop. 1973:125 8
ning
som gjordes i utredningen. För samtliga presenterade alternativ gällde sålunda
att den extema balansen skuUe återställas någon gång under perioden 19701975.
Enligt utredningens huvudkalkyl, som innebar att balansen skuUe vara
återställd 1975, krävdes att ca 10 % av den århga produktionsökningen dhekt
togs i anspråk för att förbättra utrikesbalansen. Därutöver krävdes att en
relativt betydande investeringsaktivitet inom industrin uppnåddes redan i
periodens början för att den förutsatta exportutvecklingen skulle komma tUl
stånd. Detta innebar enligt utrednmgens huvudkalkyl att utrymraet för i första
hand en ökning av offenthg konsumtion och investering beräknades bh något lägre
än tidigare. Resursfördelningen enligt denna kalkyl återges i tabeU 1.
I
avstämningen av 1970 års långtidsutredning konstateras att konjunkturdämpningen
under 1970-talets första år reducerat produktions-ökningstakten. Främst tiU
följd av det lägre, inhemska efterfrågetrycket under dessa år har den externa
balansen stärkts. Mot bakgmnd av den intemationella konjunktumtveckluigen har
visserligen den svenska exportens ökningstakt varit betydande, men den extema
balansens förbättring sammanhänger även till en betydande del med den lägre
takten i importutvecklingen. Sora framgår av tabell 1 fömtses i avstämningen
ökningen av BNP 19701975 stanna vid drygt 3 % per år. Jämfört med
bedömningarna i 1970 års långtidsutredning har tillväxten för så gott som
samtiiga efterfrågekomponenter föratsetts bli lägre. Ett påtagligt imdantag
utgör de statliga investeringarna, vilka som en följd av den under
konjunkturavmattningen förda sysselsättningspolitiken kom att öka snabbare än
vad som fömtsågs i 1970 ärs utredning. Även de privata investermgarnas tillväxt
har till följd av bl. a. olika ekonoraisk-politiska åtgärder kunnat hållas väl
uppe.
För
hela perioden 19721977 föratses en tUlväxt av produktionen ora ca 4,5 % per
år. I avstäraningen räknar raan Uksom tidigare med att balans i utrikeshandeln
uppnås senast 1975. Man bedömer det som sannolikt att konjunkturuppgången under
de närraaste åren koramer att leda till en i varje fall teraporär försäraring
av det externa balansläge som uppnåtts under de senaste åren.
Den
offentliga konsumtionen väntas öka i ungefär samraa takt sora under perioden
19701975. Kostnadsökningarna inora den koraraunala sektorn beräknas även
fraraöver bli höga varigenom det volymmässiga utrymmet för ökad komraunal
konsuration antas bli förhållandevis begränsat. De statliga investeringamas
svaga tillväxt 19721977 beror i första hand på den höga nivån på dessa
investeringar under 1972. Sora underliggande trend har långtidsutredningen
antagit en genomsnittlig åriig ökning 19701977 ora ca 4 % per år.
Den
raest påtagliga förändringen i bedöraningen av den ekonoraiska utvecklingen för
periodema 19701975 resp. 19721977 gäller ut-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil.
2 Långtidsbudget
Tabell
1. Försörjningsbalansens utveckling 19701977 Förändring i volym, procent per
år
EnUgt
1970
Enligt
reviderade
ärs
långtids-
beräkningar
utredning
19651970
19701975
1970-
-1975
19721977
Privat
konsumtion
3,1
3,3
2,6
4,4
Offenthg
konsumdon
5,8
4,5
3,8
4,0
Statlig
2,0
3,5
3,2
3,5
Bmttoinvesteringar
3,8
3,5
2,1
2,5
Statliga
-0,3
3,5
4,0
1,7
Export
av varor och
tjänster
8,6
7,3
6,7
7,1
Import
av varor och
tjänster
7,9
6,2
5,2
7,3
Bruttonationalprodukt
4,0
3,8
3,1
4,2
(från
användningssidan)
vecklingen
av utrymmet för den privata konsumtionen. Enligt 1970 års utrednings huvudalternativ
föratsattes detta stiga med ca 2,5 % om året under perioden 19701975. Enligt
den nu framlagda avstäraningen kan man räkna med att det privata
konsurationsulrymraet under åren 19721977 kommer att stiga med nära 4,5 % ora
året. Att ökningstakten blir så kraftig sammanhänger delvis med den låga
konsumtionsnivån 1972 men av ännu större betydelse är den förutsatta snabbare
ökningen av produktionskapaciteten fr. o. m. 1973 som bl. a. beror på alt ingen
ny arbetstidsförkortamg förutses. Parallellt med att ett ökat utrymme enligt
utredningen skapas för den privata konsumtionens tillväxt antas hushållens
sparkvot återgå till en raera norraal nivå än den som varit gäUande under 1971
och 1972.
3.
Utgiftsutvecklingen
I
detta avsnitt redovisas statsutgifternas utveckling under långtidsbud
getperioden. Redovisningen omfattar de totala utgifterna över stats
budgeten. Dessa redovisas gmpperade efter ändamål. De elva största
ändamålsgrupperna, vilka tillsammans svarar för ca 90 % av utgifterna
under budgetåret 1973/74, särredovisas. En redovisning av de totala ut
giftemas utveckling lämnas i tabell 4 på s. 34. Beräkningama redovisas
i fasta priser och utgår från de utgifter för budgetåret 1973/74 som redo
visas i den reviderade finansplanen. För vissa anslag sora är direkt knut
na till prisindex redovisas också utgifternas utveckling i löpande priser.
Till gnmd för dessa beräkningar ligger ett antagande om att priserna
skall stiga med 3 % om året fr. o. ra. kalenderåret 1974. En redovisning
av de totala utgifternas utveckling i löpande priser läranas i tabell 5
s. 35.
opaginerad Kontrollera mot PDF
3.1
Folkpensioner, sjukförsäkring m. m.
Ändamålsgrappen
domineras av utgiftema för folkpensioneringen och statens bidrag till
sjukförsäkrmgen. Med undantag för vissa administrationskostnader, som är
statiig konsumtion, utgörs hela ändamålsgrappen av transfereringar tiU
hushållen.
Utgifterna
för folkpensionerna har under perioden 1967/681971/72 stigit med i genomsnitt
6,4 % per år räknat i fasta priser, ökningen beror dels på att antalet
pensionärer stigit under denna tid, dels på att vissa standardförbättringar
genomförts. Antalet folkpensionärer uppgick i början av 1973 tUl drygt 1 480
000, varav ca 1 010 000 ålderspensionärer.
Vid
1969 års riksdag fattades beslut om ett nytt system för standardhöjning av
folkpensionerna under åren 19691978. Enligt detta system utgår s. k.
pensionstillskott tUl de folkpensionärer som inte uppbär ATP eUer har låg ATP.
Pensionstillskottet utgjorde under budgetåret 1969/70 3 % av basbeloppet och
ökar därefter årligen för att vid tioårsperiodens slut utgöra 30 % av
basbeloppet. Den 1 juli 1973 uppgår pensionstUl-skottet tiU 15 % av
basbeloppet. Inkl. pensionstUlskott kommer folkpensionen år 1978 för
ensamstående pensionär att utgöra 120 % av basbeloppet och för makar 200 % av
basbeloppet. Motsvarande andelar var den 1 juli 1968 90 % resp. 140 %.
Antalet
personer med förtidspension har ökat kraftigt de senaste åren. Ökningen beror
till stor del på de ändrade regler som trädde i kraft år 1970 och som innebar
förbättrade möjligheter för äldre förvärvsarbetande med tungt eller pressande
arbete att få pension före 67 års ålder. Möjligheterna att få sådan
förtidspension har sedan dess utökats ytterligare för äldre förvärvsarbetande
som blir utförsäkrade från arbetslöshetsförsäkringen och inte kan få nytt
arbete. Detsararaa gäller för den som uppburit omställningsbidrag eller i
framtiden kontant arbetsmarknadsstöd under en viss tid.
Allmän
försäkring m. m.
(Milj. kr., fasta priser)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Genomsnitt-
Anslag ligprocen- 1973/74 tuell förändring 1967/68-1971/72
Anslagsförändring till
ProcenlueU
- förändring
1974/ 1975/ 1976/ 1977/ 1973/74
75 76 77 78 1974/75
Genomsnittlig
procentuell förändring 1973/74 1977/78
opaginerad Kontrollera mot PDF
+ 7,5 12 878 -1799 +487 +493 +461 +14,0 + 5,8
Totala
utgifter
därav
\:i folkpensioneringen
-1-6,4 10 560
r sjukförsäkringen
-1-10,3 2 220
+
477 4-337 -f-326 -f284 -|- 4,5 + 3,2
-t-l 322 -i-151 -1-167
-t-177 -f-59,6 -t-16,1
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 2 Långtidsbudget
11
opaginerad Kontrollera mot PDF
Antalet
förtidspensionärer har antagits fortsätta att öka under långtidsbudgetperioden.
Förändringar i befolkningens ålderssammansättning beräknas vidare komma att öka
antalet ålderspensionärer med drygt 23 000 årligen. Eftersom allt fler pensionärer
får ATP beräknas emellertid antalet ålderspensionärer med pensionstUlskott,
som nu uppgår tiU ca 780 000, komma att minska raed ca 22 000 per år.
Vid
beräkningen av folkpensionsanslaget i fasta priser under
långtids-budgetperioden har utgångspunkten varit gäUande basbelopp om 7 600 kr.
Vidare har antagits att basbeloppet höjs under hösten 1973 tUl 7 800 kr.
Beräkningarna omfattar därefter endast sådana utgiftshöjningar som följer av
ett ökat antal folkpensionärer och de föratsätta förändringarna av
pensionstillskotten.
I
fasta priser ökar utgiftema för folkpensioneringen med ca 480 mUj. kr.
budgetåret 1974/75. Däri ingår ca 90 milj. kr. som följer av
basbe-loppshöjningen hösten 1973 samt 30 milj. kr. som avser förbättringar av
bampensioner och vårdbidrag tUl handikappade barn som föreslås utgå fr. o. m.
den 1 januari 1974. Effekterna på utgiftema av det ökade antalet pensionärer
och av pensionstillskottens höjning framgår av nedanstående tablå (milj. kr.).
Utgiftsförändring till
opaginerad Kontrollera mot PDF
1974/75
1975/76 1976/77
1977/78
opaginerad Kontrollera mot PDF
ökat antal pensionärer Höjda pensionstillskott
+ 187 + 170
+ 187 + 150
+ 196 + 130
+ 174 + 110
Summa
+357
+ 337
+326
+ 284
Kompensationen
för prisstegringar följer utvecklingen av basbeloppet vilket i sin tur följer
förändringama i konsumentprisindex. Folkpensionens årsbelopp var den 1 juli
1967 4 931 kr. för ensamstående och 7 696 kr. för makar. Motsvarande belopp
inkl. pensionstUlskott var den 1 juli 1972 7 446 kr. resp. 11 972 kr. och
beräknas den 1 juli i år uppgå till 7 980 kr. för ensamstående och 12 920 kr.
för makar.
Med
en antagen prisstegring om 3 % årligen fr. o. ra. år 1974 skulle utvecklingen
av folkpensionsanslaget i löpande priser bli följande (milj. kr.).
opaginerad Kontrollera mot PDF
Procentuell
Genomsnittförändring lig procentuell
Genomsnitt-
Anslag Anslagsförändring till
lig procen- 1973/74 ----------- -
tueU föränd- 1974/
1975/ 1976/ 1977/ 1973/74 förändring
ring 1967/68- 75
76 77 78 1974/75 1973/74
1971/72 1977/78
+ 11,9
10 560 +784 +654 +656
+624 +7,4
+ 5,9
opaginerad Kontrollera mot PDF
Vid
sidan av statens utbetalningar av folkpensioner utgår till pensionärerna stora
bdopp i form av dels ATP, dels kommunala bostadstillägg.
Prop.
1973:125 12
Under
budgetåret 1973/74 beräknades de sammanlagda ATP-bdoppen uppgå tUl ca 3
mUjarder kr. och de.komraunala bostadstilläggen till ca 1,2 mUjarder kr.
Utvecklingen
av statens bidrag till sjukförsäkringen under långtidsbudgetperioden påverkas
i hög grad av de förslag till socialförsäkringsreformer, inkl. en övergång
till beskattad sjukpenning ra. m., som förelagts vårriksdagen 1973. En allmän
tandvårdsförsäkring föreslås fr. o. ra. den 1 januari 1974 ingå i den allraänna
sjukförsäkringen och ge ersättning med i regel 50 % av tandvårdskostnaderna
för alla personer fr. o. m. 17 års ålder. För yngre personer lagfästs
landstingens ansvar att lämna avgiftsfri tandvård. Försäkringen avses gälla
både för folktandvårdens vuxentandvård och för de privatpraktiserande
tandläkare som ansluts till försäkringen.
Sjukpenningen
föreslås fr. o. ra. den 1 januari 1974 bli beskattad och pensionsgrandande för
ATP. Ersättningen läggs vidare om så att den försäkrade vid sjukdom får 90 % av
den ersättningsgrandande inkomsten, dock räknat högst på en inkomst
motsvarande 7 1/2 basbelopp. Sjukpeimingen blir genom de nya reglerna
jämförbar med sjuklön från arbetsgivaren. Vidare föreslås att
moderskapsförsäkringen vid sarama tidpunkt omvandlas tUl en föräldraförsäkring
som även innefattar rätt till sjukpenning vid vård av sjukt barn. Förmånerna
beskattas enligt samma regler som övriga sjukpenningförmåner. Omläggningen till
beskattade förmåner, inkl. reformema avseende tandvårdsförsäkringen,
sjukpenningsförsäkringen och föräldraförsäkringen, beräknas medföra att
sjukförsäkringens totala oraslulning under år 1974 ökar med ca 3,9 miljarder
kr.
I
delta sararaanhang har förslag ora nya finansieringsregler lagts frara. Reglema
förenklas och görs enhetliga för hela den obligatoriska sjukförsäkringen.
Statsbidrag utgår med en tredjedel av sjukförsäkringens totala kostnader.
Arbetsgivaravgifter avses täcka ca 40 % och egenavgifter återstående dryga 25
% av de sararaanlagda kostnadema. Sora en konsekvens härav höjs
arbetsgivaravgiften till sjukförsäkringen från 3,2 % tUl 3,8 % den 1 januari
1974. En mindre höjning av de försäkrades egna avgifter blir också nödvändig.
Statens bidrag tUl sjukförsäkringen höjs med inemot 2,5 miljarder kr. för
kalenderåret 1974.
Genom
att reformerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1974.kommer höjningen av
statsbidraget att återverka på såväl budgetåret 1973/74 som 1974/75.
Anslagsberäkningen för hda långtidsbudgetperioden utgår från de bestämmelser,
taxor och statsbidragsregler som kommer att gälla fr.o.m. ingången av år 1974.
Till följd av förändringar i folkmängden och förskjutningar i åldersstrukturen
beräknas sjukförsäkringsutgifter-
Bil.
2 Långtidsbudget
13
opaginerad Kontrollera mot PDF
na öka imder samtiiga år av perioden. Vid beräkningama har
dock föratsatts att sjukfrekvensen inom resp. åldersgmpp blu: oförändrad.
3.2 UtbUdning och forskning
Denna ändamålsgrupp omfattar de statiiga utgiftema för
utbildningsväsendet och för den civUa forskning som bedrivs av staten eller
med statiigt stöd. Ändamålsgruppen omfattar bl. a. grundskolan, gymnasiala
skolor, högre utbUdning och forskning samt studiesociala ändaraål. TUl högre
utbildning och forskning har förts bl. a. anslagen tiU universitet och
högskolor, undervisningssjukhusen samt de statiiga forskningsråden och
styrelsen för teknisk utveckling. I denna undergrupp ingår även de statiiga
utgiftema för forsknings- och utvecklingsverksamhet på atomenergiområdet.
Studiesociala ändaraål omfattar det statliga studiestödet tUl samtliga
kategorier av studerande.
Den starka ökningen under perioden 1967/681971/72 av de
statliga utgiftema för vissa av de här aktuella ändaraålen återspeglar den
intensiva reforraverksarahet sora ägt ram. Av tablån framgår att utgiftema
under långtidsbudgetperioden beräknas öka i en väsentligt lägre takt, vUket bl.
a. är ett uttryck för alt huvuddelen av de utbUdningspo-litiska reformer som
beslutades under 1960-talet nu är genomförda.
Den nioåriga grundskolan, vars genomförande beslutades år
1962, är fr. o. m. läsåret 1972/73 fullt utbyggd i saratliga kommuner. Den nya
läroplanen för gmndskolan tillämpas innevarande läsår i saratliga årskurser.
Denna reform innebär fraraför allt att högstadiet är raindre differentierat än
tidigare, vilket ger alla ungdoraar en i huvudsak geraensara grundutbildning.
Utgiftsutvecklingen för grundskolans del styrs i betydande
utsträckning av befolkningsutvecklingen. Elevantalet i gmndskolan beräknas
Utbildning och forskning
(Milj.
kr., fasta priser)
Genomsnittlig
procentuell förändring
1973/74 1977/78
Genomsnitt-
Anslag
lig procen-
1973/74
tudl föränd-
ring
1967/68-
-
1971/72
Totala
utgifter
+3,5
10
873
därav
gmndskolan
+ 6,0
4 262
gymnasiala skolor
+3,7
1724
högre utbildning
och forskning
4-6,5
2 888
studiesociala ända-
mål m. m.
+3,2
1382
Anslagsförändring
till Procentuell
------------------------- förändring
1974/ 1975/ 1976/ 1977/ 1973/74 75 76 77
78 1974/75
+ 184 30 +84 +107 +1,7 +0,8
+ 9853 +56 +62
+2,3 +0,9
+ 20 + 3 +4+6
+1,2 +0,5
+ 32 +17 +19
+33 +1,2 +0,8
+ 12 21 21
22 +0,9 1,0
Prop. 1973:125 14
läsåret
1973/74 uppgå tUl ca 1 013 000. Antalet elever stiger successivt under
långtidsbudgetperioden och beräknas läsåret 1977/78 ha ökat till ca 1 056 000.
ökningen är mest raarkant på raellanstadiet under den första delen av perioden
och på högstadiet under periodens senare del. Antalet elever på lågstadiet
beräknas rainska under hela perioden. Behovet av lärare beräknas öka med 5001
000 om året.
Anslagsutvecklingen
styrs förutom av elevutvecklingen även av klassstorlekarna. På låg- och
högstadierna ligger klasstorlekarna väl i nivå med de beräkningar som låg till
gmnd för 1962 års grandskolebeslut, medan de på mellanstadiet fortfarande
ligger under denna nivå. Anslagsutvecklingen påverkas dessutom av det
särskilda systemet för utbetalningar av statsbidrag tUl koramunerna.
I
enlighet med beslut av 1968 års riksdag ersattes fr. o. m. läsåret 1971/72
gymnasiet, fackskolan och yrkesskolan med en ny skolform, gymnasieskolan.
Samtidigt infördes tvååriga yrkesinriktade linjer med en bredare inriktning än
förutvarande yrkesutbildning.
Läsåret
1973/74 beräknas antalet intagningsplatser i den direkt grand-skoleanknutna
delen av gyranasieskolan motsvara 93 % av årskullen 16-åringar. Andelen elever
som oraedelbart efter grandskolan fortsätter lill gymnasieskolan är dock lägre.
Antalet sökande till de tvååriga yrkesinriktade linjerna har ökat. Däremot har
intresset för de tre- och fyraåriga linjema samt för de tvååriga ekonoraiska,
sociala och tekniska linjema minskat något.
Den
snabba utbyggnaden av skolväsendet under 1960-talet ledde till ett stort behov
av nya lärare. Den tidigare bristen på lärare är nu tUl stor del hävd och
antalet intagningsplatser för bl. a. klasslärare och ämneslärare har under
flera budgetår successivt dragits ned. Detta innebär att resursbehovet för
dessa lärarutbildningar väntas minska under långtidsbudgetperioden.
Reformeringen
av vuxenutbUdningen år 1967 innebar en kraftig förstärkning av resurserna för
såväl utbildningen i studieförbundens regi som de kommunala skolorna för vuxna
och de riksrekryterande statliga vuxenskoloma i Norrköping och Härnösand. I
olika propositioner under åren 1970 tUl 1973 har framlagts förslag om nya
betyddsefuUa steg i utbyggnaden av vuxenutbildningen. Det statliga stödet har
härigenom förbättrats i olika avseenden. Utgiftema för vuxenutbUdning antas öka
under hela långtidsbudgetperioden.
Beräkningen
av anslagsutvecklingen inom undergrappen högre utbildning utgår i vad avser
universiteten och högskolorna i huvudsak från den beräknade närvaron vid de
fria fakulteterna resp. de spärrade fakulteterna. I samband, med
anslagsframställningen för budgetåret 1973/ 74 redovisade
universitetskanslersämbetet en prognos över närvaron läsåret 1973/74. För
långtidsbudgetperioden har förutsatts att närvaron vid de fria fakulteterna i
stort sett komraer att ligga kvar på den nivå som
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil.
2 Långtidsbudget 15
prognostiserats
för 1973/74. Medelsbehovet för de spärrade fakulteterna har beräknats med
utgångspunkt i de beslutade förändringarna i intagningskapacileten.
Sararaantaget innebär detta att kostnadema för den högre utbildningen
fortsätter att stiga under perioden, fraraför allt tUl följd av ett ökat antal
studerande på de raedicinska, odontologiska och tekniska utbildningsvägarna.
Byggnadsverksaraheten för den högre utbUdningen har varit intensiv under senare
år. Väsentliga lokalbehov har tUlgodosetts och en successiv därapning av
byggnadsverksamheten bedöms nu som trolig.
Medel
till forskning och utveckling anvisas över riksstaten genora anslagen till
dels de statliga forskningsråden, styrelsen för teknisk utveckling, AB
Atomenergi ra. fl., dels universiteten och högskolorna, ökningen av anslagen
tUl direkta forsknings- och utvecklingsändamål har under de senaste åren varit
betydande och för långtidsbudgetperioden förutses en fortsatt ökning. Ett fortsatt
deltagande i det europeiska forskningssamarbetet, bl. a. inom ESRO och CERN,
har förutsatts vid an-slagsberäkningama.
Anslagen
tUl studiesociala ändamål omfattar såväl bidrag som krediter till studerande.
Fr. o. ra. budgetåret 1973/74 överförs aUa elever över 20 år i gyranasieskolan,
den koraraunala och statiiga vuxenutbildningen samt folkhögskolan från
studiehjälpssystemet tUl studieraedelssysteraet. Studiekredit tUl elever under
20 år i dessa skolformer utgår från samma tidpunkt i form av återbetalningspliktiga
studiemedel.
Antalet
studiemedelstagare har bedömts i stort sett oförändrat imder
långtidsbudgetperioden. Samtidigt väntas återbetalningama av studieme del och
studielån stiga successivt under perioden, vUket totalt beräknas innebära
anslagsminskningar under de tre sista åren i perioden. I förhåUande till
riksstatsförslaget för 1973/74 har beloppet för studiesociala ändamål i tablån
höjts med ca 370 raUj. kr., vilket raotsvarar en föratsatt förbmkning av de
reservationer som beräknas firmas under ansla get vid ingången av budgetåret
1973/74. Utgifterna för studiemedel har beräknats med utgångspunkt i
basbeloppen 7 600 kr. för höstterminen 1973 och 7 800 kr. för vårterminen 1974.
3.3
Totalförsvar
Utgifterna
inom ändamålsgruppen totalförsvar avser tUl helt övervägande del det militära
försvaret. Däratöver ingår civUförsvaret, det ekonomiska försvaret samt övriga
delar av totalförsvaret. Utgiftema för totalförsvarsändamål uppgår budgetåret
1973/74 .till ca 12 % av de beräknade totala statsutgiftema. Försvarets andel
av de sammanlagda statliga konsumtions- och investeringsutgifterna är däremot
avsevärt högre och uppgår tUl 33 %.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Totalförsvar
(Milj. kr., fasta priser)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Genomsnitt- Anslag
Anslagsförändring till ProcenmeU Genomsnitt-
lig procen- 1973/74
tuell förändring 1967/68 -1971/72
förändring 1974/ 1975/
1976/ 1977/ 1973/74-75 76 77 78 1974/75
lig procenlueU förändring
1973/74-1977/78
opaginerad Kontrollera mot PDF
+ 1,6
7 919
-9 +13 -4
-12 -0,1
-0,1
opaginerad Kontrollera mot PDF
Genom
1972 års försvarsbeslut har statsmakterna raot bakgrand av en säkerhetspolitisk
bedömning tagit ståndpunkt tUl den framtida inriktningen av det militära
försvaret och civilförsvaret samt totalförsvaret i övrigt.
Beträffande
det militära försvaret har fastslagits att resurserna skall användas på sådant
sätt att en framtida styrketillväxt underlättas även om detla medför en lägre
operaliv styrka under de närmaste åren än vad som eljest vore möjligt.
Försvaret skall bygga på den aUmänna värnpliktens grund. För att begränsa
kostnaderna för de värnpliktigas utbildning förkortas grundutbildningen något.
Om valet står mellan olika vapensystem skall hellre anskaffas ett större antal
tekniskt mindre kvalificerade vapensystem än ett fåtal kvalificerade. Fjärrstridsförbanden,
vilka bl. a. innehåller attackflyg och ubåtar, ges på sikt en lägre prioritet
än andra system.
I
syfte att inora den givna raraen skapa så stort utrymrae som möjligt för
materielanskaffning har överbefälhavaren fått i uppdrag att under en femårsperiod
minska antalet anställda inom försvaret räknat brutto med orakring 2 500.
I
försvarsbeslutet beslärades en utgiftsram för det militära försvaret för
budgetåret 1972/73 som var 90 mUj. kr. högre än vad en fortsatt tillämpning av
tidigare gällande försvarsramar skulle ge. För budgetåret 1973/74 har i
statsverkspropositionen föreslagits en utgiftsram om ca 7 380 railj. kr., varav
525 milj. kr. utgör beräknad priskompensation enUgt nettoprisindex.
Utgiftsramarna för dessa budgetår utgår från samma s. k. basbelopp.
Enligt
det nya planeringssystemet skall riksdagen inte besluta om en flerårig
utgiftsram. Planeringen för de närmaste fem åren måste dock ske med
utgångspunkt i en viss planeringsram. Denna planeringsram har beslämts utgå
horisontellt från det nämnda basbeloppet. Härtill kommer kompensation för
prisstegringar enligt nettoprisindex.
För
att belysa utvecklingen av de mUitära försvarsutgifterna även i löpande priser
har beräkningar gjorts på grandval av de prisantaganden som tUlämpas vid beräkningar
i långtidsbudgeten i övrigt.
Bil. 2 Långtidsbudget 17
Tabell
2. Utvecldingen av de militära försvarsutgiftema 1973/741977/78 i löpande
priser.
(MUj.
kr.)
1973/74
1974/75 1975/76 1976/77 1977/78
MUitär
ram 7 381,9 7 605,4 7 879,9 8116,3 8 359,8
varav priskofflpensation ( 525,0) ( 746,5) ( 976,0) (1212,4) (1455,9)
Förändring från föregå
ende budgetår +223,5 +274,5 +236,4 +243,5
Derma
planeringsram medger att drygt 2 000 milj. kr. årligen kan användas för
materielanskaffning. TUl de större anskaffningsprogram-raen hör
infanterikanonvagnar, terrängbUar och luftvärnsrobotar för arraén, ubåtar,
patrallbålar och kustartUleribatterier för marinen samt fortsatt anskaffning av
attackversionen av flygplanet Viggen och utveckling av jaktversionen av Viggen
för flygvapnet.
Beträffande
civilförsvaret innebär försvarsbeslutet alt planeringen bl. a. bör utgå från
att befolkningen kan komma att beröras av biverkningar vid bekämpning av
mUitära mål i samband med en invasion eller vid markstrid varvid i första hand
konventionella stridsmedel används. Liksom i fråga om det mUitära försvaret bör
civilförsvarsåtgärdema ges långsiktig inriktning. Vissa begränsningar i den
operativa styrkan kan godtas under de närmaste åren. Exerapel härpå är att
manskaps-utbUdningen något begränsas.
För
budgetåret 1972/73 har genom försvarsbeslutet 1972 bestämts en utgiftsram om
126,8 milj. kr. Denna ram är grundad på ett basbelopp om 118 milj. kr.,
uttryckt i prisläget febraari 1971. I statsverkspropositionen 1973 föreslås en
utgiftsram för budgetåret 1973/74 om 136,8 milj. kr., baserad på sarama
basbelopp. Planeringen de närmaste fem åren bör enligt försvarsbeslutet och
statsverkspropositionen 1973 utgå horisontellt från det nämnda basbeloppet.
Härtill kommer kompensation för prisstegringar enligt nelloprisindex. Denna
planeringsram medger bl. a. att skyddsmasker kan anskaffas fortiöpande. Det
bör observeras att planeringsraraen endast avser de civilförsvarsåtgärder sora
finansieras över fjärde huvudtiteln. Andra åtgärder såsora byggande av
nor-malskyddsram, verkskydd och koraraunernas utgifter för skyddsrara m. m.
finansieras på annat sätt. Dessa kostnader, som bärs direkt av enskilda och
kommuner har under senare år varit ungefär lika stora som de som belastar
statsbudgeten.
Övrigt
totalförsvar orafattar åtgärder inom en rad skilda funktioner. Det ekonomiska
försvaret omfattar beredskapsåtgärder inom bl. a. industriproduktionen,
livsmedelsförsörjningen, energiförsörjningen och kommunikationerna. Avsevärda
resurser avsätts för denna sektor av totalförsvaret. Värdet av
beredskapslagren uppgår t. ex. tUl över 1 mUjard kr. och
investeringskostnaderna för det löpande oljelagringspro-
2
Riksdagen 1973.1 saml Nr 125. Bilaga 2
Prop. 1973:125 18
grammet
19701976 beräknas tiU 760 milj. kr., varav staten bidrar med ca 80 mUj. kr.
Aktiviteterna inora hälso- och sjukvården, polisverksamheten och det
psykologiska försvaret fömtsätts fortlöpa på ungefär oförändrad nivå.
Verksamheten inom övrigt totalförsvar bygger i krig och krigssituationer i stor
utsträckning på den bas som fredsinriktad verksamhet utgör. Behovet av
beredskapsåtgärder bUr därför beroende av den fredsinriktade verksamhetens
utveckling.
3.4
Kommunikationer och energiförsörjning
Denna
ändamålsgrapp omfattar huvudsakligen utgifterna för vägväsendet, de statliga
kommunikationsverken dvs. postverket, televerket, statens jämvägar,
luftfartsverket och sjöfartsverket vissa investeringsutgifter för Sveriges
Radio samt vattenfallsverket.
Vid
bedöranmgen av den framlida utvecklingen har hänsyn i första hand tagits till
den väntade efterfrågeutvecklingen. Som nämnls i avsnitt 1.2 föreligger vissa
svårigheter att avgöra vilken investeringsutveckling som krävs för att anpassa
produktionen tiU efterfrågan. För att få en praktiskt användbar beräkningsmetod
har investeringarna, efter reduktion med väntad produktivitetsstegring,
förändrats i takt med den beräknade efterfrågeökningen. Vidare har vissa
beslutade program och engångsprojekt beaktats. Som exempel kan näranas
uppförandet av en ny utrikesterminal på Arlanda flygplats.
Inom
vägväsendet beräknas trafikvolymen öka med ca 4 % per åi under
långtidsbudgetperioden, vilket är en långsammare takt än vad som varit fallet
under 1960-talet. Det även vid en oförändrad nivå på vägbyggnadsanslagen snabbt
stigande vägkapitalet kräver emellertid en viss uppräkning av driftanslagen för
att det ökade underhållsbehovet skall kunna tUlgodoses. Målsättningen för
vägbyggandet innefattar bl. a. ökad satsning på kollektiv trafik samt
mUjöförbättrande och trafiksäkerhetshöjande åtgärder.
Televerkets
investeringar omfattar investeringar dels i telenätet, dels i
rundradioanläggningar för distribution av radio- och TV-programmen.
Medelsförbrakningen för dessa ändamål beräknas uppgå till ca 810 milj. kr.
under budgetåret 1973/74, varav ca 40 milj. kr. för randradioanläggningar.
Investeringarna
i telenätet har bedömts mot bakgrand av den väntade teletrafikutvecklingen.
Denna trafik fömtses öka med 4 % per år. Mot denna trafikökning har ansetts
svara en ökning av investeringarna med 2 % per år.
Vad
gäller rundradioanläggningar har medel beräknats för bl. a. en fortsatt
utbyggnad av sändamätet för TV 2.
Medelsförbrukningen
för statens järnvägars investeringar beräknas uppgå till drygt 350 mi}j. kr.
under budgetåret 1973/74. Investering-
Bil. 2 Långtidsbudget
19
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kommunikationer
och energiförsörjning
(Milj.
kr., fasta priser)
Genomsnitt-
Anslag
Anslagsförändring
till
Procentuell
Genomsnitt-
lig procen-
1973/74
förändring
lig
procentuell
tudl föränd-
1974/
1975/ 1976/ 1977/
1973/74-
förändring
ring 1967/68
75
76 77 78
1974/75
1973/74-
-1971/72
1977/78
Totala
utgifter
- 0,4
5 826
+ 75 - 5 -33
+ 1,3
+0,1
därav
vägar, trafiksäker-
het ra. ra.
- 4,6
2 502
+ 29 +21 +17 +21
+ 1,2
+0,9
kommunikations-
verken
- 3,8
1953
+24
-27 -50 -14
+ 1,2
-0,9
energiförsörining
+25,3
1327
+
9 - 9
+ 0,7
arna
har räknats upp med hänsyn till den förväntade trafik- och
pro-duktiviletsutveckUngen.
Utvecklingen
av luftfartsverkets investeringar domineras av ett fåtal stora objekt. Medel
har beräknats för färdigställandet av en ny utrikesterminal på Arlanda
flygplats, för färdigställandet av flygledarskolan på Stump samt för arbeten på
den nya flygplatsen i Göteborgsregionen, övriga investeringsbehov har bedömts
mot bakgrand av den förväntade trafikutvecklingen.
Medelsbehovet
för postverkets investeringar har beräknats med utgångspunkt i att den totala
postvolymen kommer att ligga på i stort sett oförändrad nivå under perioden.
Särskild hänsyn har tagits till vissa större pågående byggnadsprojekt, bl. a.
färdigställandet av ett bangårdsposthus i Malmö.
I
fråga om sjöfarten föratses under den framförliggande perioden en fortsatt
rationaUsering av lots- och fyrväsendet.
Under
perioden komraer två stora havsisbrytare och en raindre isbrytare, avsedd i
första hand för Vänern, att levereras. Vid medelsberäkningen har hänsyn tagits
tUl de drift- och kapitalkostnader som följer av en utökad isbrytarflotta.
Anslaget
till vatlenfallsverket beräknas under perioden bibehållas på en hög nivå.
Efterfrågeprognosen för elektrisk kraft innebär en ökning med drygt 8 % per år
under 1970-talet. Produktionen har hittiUs i huvudsak varit baserad på
vattenkraftstUlgångar. Den väntade starka ökningen av efterfrågan på elkraft
komraer emellertid att täckas genom utbyggnad av framför allt kärnkraftverk.
Under
perioden fram till 1977/78 skall enligt riksdagens beslut tre aggregat vid
Ringhals sättas i drift. Riksdagen har förelagts förslag om byggande av ett
fjärde aggregat. Vattenf allsverkets förhandlingar med Mellan-Svensk Kraftgrapp
AB har resulterat i en överenskoraraelse ora bildandet av ett aktiebolag för
geraensara utbyggnad av Forsraarks atomkraftstation. Det första aggregatet
beräknas komma att tas i drift
Prop,
1973:125 20
under
budgetåret 1978/79. Endast en del av vattenfaUsverkets investeringskostnader i
detta sammanhang har inräknats här, eftersom huvuddelen av
investeringskostnaden beräknas kunna finansieras via upplåning.
3.5
Stöd till barnfamiljer
Utgifterna
under denna ändamålsgrapp avser huvudsakligen inkomst-överföringar till
hushållen i form av allmäima bambidrag och bostadstUlägg för barnfamUjer.
Statsbidrag tUl barnomsorgen utgör en växande del av ändamålsgrappen. Vidare
ingår statens utgifter för bidragsförskott (utgifterna för underhållsbidrag tiU
barn för vilka ersättning inte kan tas ut av den underhåUsskyldige) och den del
av statens bidrag tUl social hemhjälp som avser hjälp till barnfamiljer.
Utgiftsutvecklingen
för barnbidragen bestäms av bidragsnivån och befolkningsutvecklingen.
Bambidragsbeloppet höjdes den 1 januari 1973 från 1 200 kr. till 1 320 kr. per
barn och år. Barnbidraget utgår till omkring 1 miljon barnfamiljer med ca 1,8
miljoner barn. Antalet bam i bidragsberättigad ålder beräknas komma att stiga
under hela den aktuella perioden. Vid beräkningen har hänsyn även tagits tUl
effekterna av den föratsätta nettoinvandringen.
Både de statliga och
statskommunala bostadstilläggen tUl barnfamiljer höjdes kraftigt den 1 april
1972. Höjningen avsåg såväl bidragens storlek som de bidragsberättigande
hyresnivåema. Samtidigt höjdes åldersgränsen från 16 tUl 17 år. Statens
utgifter för dessa ändamål har därigenom stigit väsentligt. I årets
statsverksproposition föreslås att de statskoraraunala bostadstilläggen den 1
januari 1974 utvidgas så att de även omfattar låginkomsttagare utan barn. De
utgifter som denna reform medför har i långtidsbudgeten förts till
ändamålsgruppen bostäder. I statsverkspropositionen föreslås vidare att
nuvarande hyresgränser för ensamstående med bam förskjuts nedåt med 100 kr.
Därigenom kommer bostadstiUäggen tUl de flesta enförälderfamUjer att
ytterligare förstärkas.
De barn vars föräldrar
lever åtskilda är genom bidragsförskotten garanterade ett särskUt ekonomiskt
grundskydd. Bidragsförskottens års-Stöd till bamfamiljer m. m. (MUj. kr., fasta
priser)
Genomsnitt- ------------------------ Anslag Anslagsförändring tiU ProcenlueU
" Genomsnitt
Ug procen- ------------------------- 1973/74 förändring lig procenlueU
tueU föränd- 1974/
1975/ 1976/ 1977/ 1973/74- förändrmg
ring 1967/68 75
76 77 78 1974/75 1973/74-
-1971/72 1977/78
+9,0 4063
+126 +105 +106 +107 +3,1 +2,6
Bil. 2 Långtidsbudget 21
belopp
höjdes den 1 januari 1971 från 30 till 40 % av basbeloppet, samtidigt som den
övre åldersgränsen höjdes från 16 tUl 18 år. Kommunerna bevUjas statsbidrag
med 75 % av nettokostnaderna för varje kalenderår i efterskott. Härigenom
måste vid beräkningen av ifrågavarande anslag för långtidsbudgetperioden de
höjningar av basbeloppet som inträffat t. o. m. utgången av budgetåret 1973/74
beaktas.
Barnomsorgen blir av allt
större betydelse när det gäller samhällets service till barnfamUjerna. Ar 1966
fördubblades bidraget till anordnande av barnstugor och ett särskUt lånestöd
infördes. Även driftbidragen förbättrades. Nya höjningar av statsbidragen tUl
driften av daghem och fritidshem genomfördes den 1 juli 1970 och den 1 januari
1972. Dessa åtgärder har bidragit tUl en betydande utbyggnad av antalet
bamstugeplatser. Antalet platser i daghem och fritidshem uppgick år 1972 till
över 60 000. I årets statsverksproposition föreslås att driftbidraget tUl
daghem och tiU fritidshem höjs fr. o. m. budgetåret 1973/74 med 1 000 kr. resp.
500 kr. per plats och år. Vidare föreslås en höjning av anordningsbidraget tUl
dag- och fritidshem med 1 000 kr. per plats från den 1 januari 1973.
Komraunernas möjligheter tUl fortsatt utbyggnad av barnomsorgen förbättras
härigenom avsevärt. Mot bakgrund av kommunernas uppgifter om den planerade
utbyggnaden och med hänsyn tiU förslagen om en ökad statiig bidragsgivning kan
ca 25 000 nya platser i daghem och fritidshem beräknas bli påbörjade under
budgetåren 1972/73 och 1973/74. Under långtidsbudgetperioden beräknas deima
höga utbyggnadstakt kvarstå.
Den 1 januari 1969
infördes statsbidrag till kommunala farailjedaghera. Under år 1973 beräknas
antalet platser uppgå tUl ca 45 000. Rätt till statsbidrag inträder först när
kommunens organiserade barnomsorg i form av daghem och fritidshem nått en viss
omfattning uttryckt i platser per invånare. Denna s. k. kvotregel kommer under
långtidsbudgetperioden att successivt minska i betydelse genom den förväntade
utbyggnaden av daghemsplatser vUket bl. a. kommer att medföra att antalet statsbidragsberättigade
famUjedaghemsplatser förväntas öka under långtidsbudgetperioden.
3.6
Arbetsmarknad och regionalpolitik
Sedan
1960-talets början har utgiftema för arbetsmarknads- och regionalpolitiken
ökat mycket kraftigt. Under de senaste fem budgetåren steg utgifterna i fasta
priser inom denna ändamålsgrupp med i genomsnitt 16,4 % per år. De snabbt
växande anslagen är ett uttryck för en höjning av ambitionsnivån, men hänför
sig också tUl ökade insatser tUl följd av den höga takten i näringslivets
strakturomvandling. De särskilda sysselsättningsstimulerande insatser som
gjordes under budgetåret 1971/72 är också av väsentlig betydelse i sararaanhanget.
Prop.
1973:125 22
Arbetsmarknad
och regionalpolitik (Milj. kr., fasta priser)
Genomsnitt-
Anslag ---------------- Anslagsförändring tUl ProcenlueU
Genomsnitt
lig procen- 1973/74 ------------- r-förändring lig procenlueU
tueU föränd- 1974/
1975/ 1976/ 1977/ 1973/74 förändring
ring 1967/68 75
76 77 78 1974/75 1973/74
1971/72 1977/78
+
16,4 3 918 +359 +119 +64 +77 +9,2 +3,7
Långtidsbedömningarna
för denna ändamålsgrapp inkluderar inte kostnader för eventueUa
stabUiseringspolitiskt motiverade insatser. För att uppfylla målet om en
jämnare fördelning av sysselsättningsmöjligheterna mellan olika regioner och
branscher krävs även i fortsättningen betydande insatser såväl i fråga om
åtgärder som syftar.tUl ökad rörlighet mellan yrken och regioner som i fråga
om regionalpolitiskt stöd.
Vad
angår de rörlighetsfrämjande åtgärderna förutsätts en fortsatt utbyggnad av
arbetsmarlmadsutbUdningen. Antalet personer i utbildning antas öka med ca 5
000 per år under perioden. Fr. o. m. den 1 januari 1974 höjs enligt förslag i
prop. 1973: 60 utbildningsbidragen samtidigt som bidragen blir beskattade.
De
sysselsättningsskapande insatserna i form av beredskapsarbeten har beräknats få
en i huvudsak oförändrad omfattning jämfört raed riksstatsförslaget för budgetåret
1973/74. Utbyggnaden av skyddade verkstäder antas ske i samma takt som
hittills. Detta leder tUl en fortsatt ökning av driftbidragen tUl dessa
verkstäder. Omfattningen av bidrags-givnragen till halvskyddad sysselsättning
beräknas öka under hela feraårsperioden.
Anslagen
till kontant stöd vid arbetslöshet består av medel till erkända
arbetslöshetskassor, oraställningsbidrag ra. ra. I prop. 1973: 56 föreslås ett
nytt kontant arbetsraarknadsstöd fr. o. ra. den 1 januari 1974 för
nytUlträdande på arbetsmarknaden och andra som inte tillhör arbetslöshetskassorna.
Vid samma tidpunkt höjs dagpenningbdoppen för de arbetslöshetsförsäkrade och
vidare förlängs ersättningstiden. Finansie-rmgen läggs samtidigt om. Staten
bidrar med 1/3 och arbetsgivarna med 2/3 av kostnaderna för dd kontanta
arbetsmarknadsstödet. Samma fördelning gäller för grundbidraget tUl
arbetslöshetskassorna. Statsbidragen tUl arbetslöshetskassorna ökar kraftigt
samtidigt som dagpennuigen och det kontanta arbetsmarknadsstödet beskattas.
Anslagsbehovet för 1973/ 74 beräknas tiU 680 milj. kr. och för 1974/75 tUl 950
milj. kr.
I
fråga om regional utveckling har Kungl. Maj:t i prop. 1973: 50 föreslagit en
femårig ram på 2 500 milj. kr. för låne- och bidragsverksamhelen. Samtidigt
föreslås viss utvidgning av stödverksamheten och förbättringar i låne- och
bidragsvillkoren. I långtidsbudgeten har beaktats en erfarenhetsraässig
eftersläpning av utbetalningarna.
Bil. 2
Långtidsbudget 23
3.7
Skattebidrag till kommuner
I
denna ändaraålsgrapp ingår skatteutjäraningsbidrag, skattebortfallsbidrag i
anledning av 1970 års skattereform samt särskilt bidrag tUl kommunema i samband
med den skatteomläggning sora trädde i kraft den 1 januari 1973.
Skatteutjämningsbidragen
syftar huvudsakligen till att stödja komrauner, landstingskorarauner och
kyrkliga korarauner raed svag skallekraft. Enligt nu gällande regler utgår dels
bidrag för att tillförsäkra ett visst skatteunderlag, dels bidrag vid hög
utdebitering. Dämtöver utgår i särskilda fall ytterligare
skatteutjäraningsbidrag bl. a. i saraband raed kora-raunsararaanläggningar.
Anslagsbehovet påverkas sålunda frärast av skatteunderlaget och av
utdebiteringen. Utvecklingen av dessa faktorer har medfört en kraftig ökning av
statens utgifter för skatteutjäraningsbidrag under de senaste åren. Bidragen
svarade år 1972 för ineraot 10 % av koraraunemas samlade inkomster. På Gotiand
och i vissa norrlandslän svarade staten genom bidragen för raellan 1/4 och 1/3
av koraraunernas inkomster. De lägsta bidragen fick koraraunerna i
storstads-orarådena.
I proposition tiU årets
riksdag (prop. 1973: 44) har lagts frara förslag till ändringar i
skatteutjäraningssystemet. Förslaget innebär en betydande ökning av bidragen
från staten till koraraunema och landstingen. I förhållande tUl nuvarande
system ökar bidragen år 1974 raed 370 mUj. kr. Liksom i det nu gällande
systemet garanteras korarauner och landsting viss skattekraft, sora relateras
till raeddskattekraften i landet. Skattekraftsgarantin varierar i huvudsak raed
det geografiska läget. De bidrag som f. n. utgår till primärkommuner med högre
utdebitering än raedelutdebiteringen föreslås avskaffade. De kyrkliga
koraraunema föreslås i fortsättningen få sararaa skatteutjäraningsbidrag sora
år 1973 raed en årlig feraprocentig uppräkning av föregående års bidragsbelopp.
Till grund för
beräkningama av utvecklingen av skatteutjämningsbidragen ligger sararaa
antaganden rörande inkorastutvecklingen sora för långtidsbudgeten i övrigt. Den
kraftiga anslagsökningen till 1974/75 är en återstående helårseffekt av
skatleuljäraningsreforraen, sora föreslås träda i kraft den 1 januari 1974.
Skatteborlfallsbidragen
skall kompensera koramunerna för det inkomstbortfall som uppstår tUl följd av
1970 års skattereform. Detta bortfall har beräknats till 1 250 milj. kr. för år
1971. Bidragen trappas av i takt med att skatteunderlaget ökar. TUl gmnd för
beräkningen ligger samraa antaganden om lönesummeutveckling och medelutdebitering
som redovisats för skatteutjämningsbidragen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skattebidrag
till kommuner
(Milj.
kr., fasta priser)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Procentuell
Genomsnitt-förändring lig procenlueU förändring
1973/74 1977/78
Genomsnitt-
Anslag Anslagsförändring till
ligprocen- 1973/74 ------------ -
tueU föränd- 1974/
1975/ 1976/ 1977/ 1973/74
ring
1967/68 75 76 77 78 1974/75
1971/72
opaginerad Kontrollera mot PDF
Totala utgifter därav
+2,6
3 654
skatteutjänmmgs-
bidrag
skatteborlfaUs-
+3,2
2 330
bidrag
särskih bidrag tiU kommunema
1200 122
+2,8
+265 +46 +59
+55 +7,3
+
325 +105 +88 +78 +13,4 +5,9
-60
-59 -29 -23 -5,0 -3,8
opaginerad Kontrollera mot PDF
Del
särskilda bidraget tid kommunerna utgår fr. o. m. år 1973 med 122 milj. kr. per
år. Bidraget ger kommuner och landsting kompensation för den skatteomläggnmg
som trädde i kraft den 1 januari 1973. Kompensationen avser att täcka den
merkostnad som uppkomraer för kommuner och landsting genom att finansieringen
av den sänkta inkomstskatten fr. o. m. den 1 januari 1973, under
riksdagsbehandlingen våren 1972 förändrades från höjd mervärdeskatt till höjd
arbetsgivaravgift.
3.8
Bostäder
Denna
ändamålsgrupp domineras av anslaget tUl lånefonden för bostadsbyggande, som
för budgetåret 1973/74 föreslagits uppgå lUl 2 680 mUj. kr. I nedanstående
tablå har tUl anslaget för 1973/74 lagts ett belopp om ca 400 milj. kr.,
motsvarande en beräknad reservationsmedels-förbrukning under detta budgetår.
Bland övriga anslag märks statens bosättningslånefond och lånefonden för
koraraunala raarkförvärv.
För
tioårsperioden 19651974 har riksdagen uttalat sig för ett
bo-stadsbyggnadsprograra på en railjon färdigställda lägenheter. Under de
första åtta åren av denna period, dvs. t. o. ra. år 1972, beräknas mer än 80 %
av programrad ha genomförts.
Statliga
bostadslån från lånefonden för bostadsbyggande utgår i huvudsak till ny- och
ombyggnad. Bostadslånels storlek besläras sora en given andel av ett i varje
särskUt fall framräknat låneunderlag. Vid nybyggnad beräknas låneunderlaget
med utgångspunkt i kostnaderna för mark, exploatering av marken, grundläggning
och byggnad. Vid orabyggnad motsvarar låneunderlaget den godkända kostnaden
för arbetet. För kommuner och allmännyttiga företag uppgår bostadslånet till 30
% av det på detla sätt beräknade låneunderlaget, för bostadsrättsföretag med
komraunal insyn tiU 28 %, för sraåhus sora skaU bebos av lånta-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 2 Långtidsbudget
25
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bostäder
(Milj.
kr., fasta priser)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Genomsnitt- Anslag
Anslagsförändring tiU Procentuell Genomsnitt-
lig procen-mell förändring
1967/68 1971/72
1973/74 --------------- förändring
1974/
1975/ 1976/ 1977/ 1973/74 75 76 77 78 1974/75
lig procenlueU förändring
1973/74 1977/78
opaginerad Kontrollera mot PDF
+ 20,8
3 425 +20
+162 +265 +225 +0,6
+4,6
opaginerad Kontrollera mot PDF
garen
till 20 % och i övriga fall till 15 %. Återstående del av kapitalbehovet får täckas
genora lån på kapitalraarknaden.
De
statliga lånen löper med en ränta som motsvarar statens egen upplåningsränta
med tUlägg för vissa administrativa kostnader. För år 1973 tillämpas en ränta
på 7,25 %.
Huvuddelen
av det statiiga kreditstödet tUl bostadsändamål från bostadslånefonden är
uppbyggd som ett paritetslånesystera. Systeraet omfattar hus sora påbörjats
efter den 1 januari 1968 och innebär att be-talnmgen av ränta och araortering
på det statliga lånet skall orafördelas i tiden enligt särskilda regler.
Avsikten är att kapitalkostnadema och därmed hyreskostnaderna i hus av äldre
årgång skall stå i paritet med kapitalkostnadema för nybyggda hus. Denna
omfördelning sker raed hjälp av en av riksdagen fastställd basannuitet och
paritetstal sora fastställs av Kungl. Maj:t årligen.
Genora
att raultiplicera basannuiteten (för flerfarailjshus 5,1 %) med låneunderlaget
erhåller man den kapitalkostnad som får belasta huset det första året. Denna s.
k. baskostnad skall i första hand täcka kostnaderna för upplåningen av
bottenlån på kapitalraarknaden. I den mån beloppet inte räcker för att även
betala ränta på det statliga lånet enligt de nominella vUlkoren (för 1973 7,25
% ränta) tUlförs skillnaden statslånet som en skuldökning.
Fr.
o. ra. det andra året multipliceras basannuiteten först med paritetstalet,
varefter den således justerade basannuiteten multipliceras med låneunderlaget.
Paritetstalet återspeglar byggnadskostnadsutvecklingen under den tid som
förflutit sedan fastigheten färdigställdes. Vid en fortlöpande
byggnadskostnadsstegring multipliceras basannuiteten sålunda med ett årligen
växande paritetstal. Paritetslånesystemet bygger således på att baskostnaden
successivt ökar för att efter ett antal år raedge full förräntning av
statslånet. Vid fortsatt ökning av baskostnaderna kan araorteringen av lånet
påbörjas och fullföljas i ökande takt.
De
senaste årens mycket höga bostadsbyggande har i förening med en viss dämpning
av efterfrågan lett till en ökning av antalet outhyrda lägenheter på flera orter
i landet. Det är mot denna bakgrund svårt att på längre sikt bedöma utvecklmgen
av nyproduktionen av bostäder. I årets statsverksproposition har ramen för
antalet nyproducerade,
Prop.
1973:125 26
statsbelänade
lägenheter beräknats ge utrymme för 80 000 sådana lägenheter såväl för
innevarande år som för år 1974. I långtidsbudgeten har sarama antagande om
nyproduktionens omfattning fått gälla även för de återstående åren under
perioden. Nedgången i nyproduktionen frigör resurser som möjliggör en ökad
ombyggnads- och förbättringsverksamhet. I prop. 1973: 21 framläggs förslag om
ökat kreditstöd till saneringsverksamheten och en utvidgning av beslutsramen
för detta ändamål. Den förskjutning mot större andd småhus som ägt mm under
1972 har föratsatts bli bestående och för hela perioden räknas andelen småhus
ligga på ca 40 %.
Vidare
antas beräkningsmässigt att den nuvarande räntenivån består och att
paritetstals- och låneunderlagsnivån i enlighet med antagandet om fasta priser
inte påverkas av byggnadskostnadernas utveckling under perioden.
I långtidsbudgeten
beräknas vid dessa antaganden anslagsbehovet öka med i genomsnitt 4,6 % under
perioden 1973/741977/78. En inte oväsentlig del av anslagsbehovet beror på den
skuldökning på paritetslånen som följer av de här gjorda föratsättningama och
av att systemet föratsatts i oförändrad form tillärapas under hela perioden.
3.9
Hälso-, sjuk- och socialvård
Denna
ändaraålsgrapp orafattar utgifter för statliga och statsunder-Stödda
vårdoraråden. Den största posten utgörs av statsbidrag till den psykiatriska
sjukvården.
överenskoraraelser
ora ändrade bidragsregler för den psykiatriska sjukvården och regler för
finansieringen av vissa provinsialläkares pensionering godkändes av riksdagen
1972. Driftbidragen är eraellertid fixerade endast för åren 1972 och 1973.
Eftersom parterna ännu inte träffat överenskommelse om driftbidragen för tiden
fr. o. ra. år 1974 har driftbidragen i fasta priser fr. o. ra. budgetåret
1974/75 schablonmässigt tagits upp raed sararaa belopp sora för budgetåret
1973,74. Kostnadema för avlösning av statens pensionsåligganden beträffande
provinsialläkare och läkare inora mentalsjukvården kan däremot överblickas för
aUa de nu aktueUa budgetåren.
De
statliga utgifterna för kroppssjukvård och allmän hälsovård avser en rad
myndigheter på detta oraråde, statiiga sjukhus, statsbidrag till olika forraer
av hälso- och sjukvård samt en viss del av kostnaderna för de kommunala
undervisningssjukhusen.
För
karolinska sjukhuset har föratsetts en viss ökning av driftkostnaderna till
följd av tUlväxten av befolkningsunderlaget inora sjukhusets
upptagningsoraråden. Vid akademiska sjukhuset i Uppsala kommer ett nytt
vårdavdelningsblock för främst nervsjukdomar att tas i bruk år 1974. För dessa
sjukhus har beräkningarna skett med utgångspunkt i nuvarande gmnder för
samarbetet med övriga finansiärer.
Bil. 2
Långtidsbudget
27
opaginerad Kontrollera mot PDF
Hälso-, sjuk- och socialvård (Milj. kr., fasta priser)
Genomsnitt- Anslag ------------------------ Anslagsförändring lill ProcenlueU Genomsnitt
lig procen- 1973/74 ---------------------- förändring lig procenlueU
tueU föränd- 1974/ 1975/ 1976/ 1977/ 1973/74 fö-ändring
ring 1967/68 75 76 77 78 1974/75 I9'73/74
1971/72 1977/78
opaginerad Kontrollera mot PDF
Totala
utgifter
- 0,2
2 949
därav
psykiatrisk
sjukvård m. m.
- 2,3
1521
kroppssjukvård och
allmän hälsovård
+ 5,0
428
arbetarskydd
+ 15,2
58
+46 +35 +50
+53 + 1,6 +1,5
-3-5+1
- - 0,2 -0,2
-4+3+1+1-0,9
+ 6 +2 +1 +1
+10,3 +4,0
opaginerad Kontrollera mot PDF
Beträffande
bidragen till de kommunala undervisningssjukhusen föreligger avtal om statens
bidrag för tiden fram till den 1 januari 1974. För resterande del av perioden
har bidragen antagits ligga kvar på en i stort sett oförändrad nivå.
Vidareutbildningen av läkare beräknas bli ytterligare utbyggd under
långtidsbudgetperioden. Slatsbidragskostnaderna tUl driften av folktandvården
och tUl utrustning av polikUniker för folktandvård bortfaller som en
konsekvens av förslaget om ikraftträdande av en allmän tandvårdsförsäkring den
1 januari 1974.
Nykterhetsvårdens
utveckling kännetecknas av att de frivilliga och öppna vårdformema ökat
kraftigt under senare år medan antalet tvångsintagningar minskat.
Nykterhetsvårdens
anstaltsutredning har lämnat ett betänkande i december 1972.
Anstaltsutredningen föreslår, med utgångspunkt från platsantalet den 1 juli
1972, en minskning av platserna vid de erkända vårdanstalterna med omkring 300
och en ökning vid de enskilda vårdanstalterna med omkring 150. Förändringarna
föreslås i huvudsak bli genomförda under budgetåren 1973/74 och 1974/75. En
fortsatt utbyggnad av platsantalet vid behandlings- och inackorderingshem för
narko-tUfamissbrukare föratses under längtidsbudgetperioden.
Anslagen
till ungdomsvården avser främst de statiiga ungdomsvårdsskolorna. Under de senaste
åren har koraraunernas egna vårdresurser byggts ut så att de i större
utsträckning än tidigare erbjuder ett alternativ till vård i
ungdorasvårdsskola. Samtidigt har förstärkningen av ungdomsvårdsskolomas
resurser alltmera inriktats på en utbyggnad av den öppna vården utanför
skolorna. Under långtidsbudgetperioden förutses inte någon expansion av den
institutionella vården vid ungdomsvårdsskolorna.
Den
öppna åldringsvården har fått allt större betydelse. Bl. a. har den sociala
hemhjälpen, som främst är inriktad på åldringar, handikappade och bamfanuljer,
expanderat mycket kraftigt. Drygt 300 000 åldringar och handikappade beräknas
få social hemhjälp år 1973. Utgiftema för
Prop. 1973:125 28
budgetåren
1974/751977/78 påverkas av att antalet personer över 67 år beräknas fortsätta
att öka under denna period. Mot bl. a. denna bakgrund har förutsetts en
fortsatt ökning av utgifterna för statsbidrag till social hemhjälp.
Samhällets
åtgärder för handikappade spänner över en rad områden. Den större delen av
utgifterna härför t. ex. förtidspensioner och invaliditetsersättningar inom
folkpensioneringen redovisas under andra ändamålsgrupper. Här redovisas
utgiftema för bidrag till särskolor, till tekniska hjälpmedel, ra. ra.
Organisationen
av hjälpmedelsverksamheten har setts över och nya regler tillämpas fr. o. m. år
1973. Dessa innebär bl. a. att vissa förbrukningsartiklar lämnas ut genom
apoteken och betalas från sjukförsäkringen. Även på annat sätt har
verksamheten kunnat förenklas både för samhället och de handikappade. Sålunda
tUIhandahåller sjukvårdshuvudmännen numera ett stort antal enklare hjälpmedel
för den dagliga livsföringen utan statsbidrag. För dessa hjälpmedel kompenseras
huvudmännen i annan ordning. Statsbidragsgivningen till synhjälpmedel föreslås
bli utvidgad fr. o. ra. budgetåret 1973/74 tUl att även omfatta viss dd av
kostnaderna för sådana specieUa glasögon som starropererade personer behöver.
I
ändamålsgrappen ingår slutligen statens kostnader för arbetarskydd. Under
senare delen av 1960-talet och början av 1970-talet har utgifterna för detta
ändamål ökat starkt. Sålunda har arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens
möjligheter att aktivt ingripa på arbetsplatsema ökat. Tillkomsten av
arbetsmedicinska institutet år 1966 innebar en samordning och förstärkning av
resurserna för utredning, undervisning och forskning på arbetarskyddsområdet.
Fr. o. ra. den 1 juli 1972 har institutets verksamhet integrerats i
arbetarskyddsstyrelsen. I samband med införandet av ett nytt finansieringssystera
för yrkesskadeförsäkringen har den 1 januari 1972 inrättats en
arbetarskyddsfond för nya insatser i fråga om forskning, utbUdning och
upplysning på arbdsmiljöorarådet. Fonden tUlförs årligen medel genora en
särskUd arbetarskyddsavgift. Denna avgift innefattar dessutom ett visst bidrag
tUl kostnaderna för den verksamhet som bedrivs av arbetarskyddsverket.
Arbetsmiljöutredningen
har i uppdrag att göra en genomgripande översyn av arbetarskyddslagstiftningen
och att pröva den offentliga tillsynsorganisationen inom arbetarskyddet.
Utredningen har i deceraber 1972 läranat ett delbetänkande raed förslag tUl
ändrad lagstiftning på vissa viktiga områden och till en kraftig förstärkning
av arbetarskyddets personalresurser. För att utan dröjsraål kunna genomföra en
första etapp av personalförstärkningarna för arbetarskyddet redan under budgetåret
1973/74 har förslag härom lagts fram i årets statsverksproposition. Dessa
förslag omfattar avsevärda personalförstärkningar för arbetarskyddsstyrelsen,
inrättandet av en arbetsmedicinsk filial i Umeå och
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 2
Långtidsbudget
29
opaginerad Kontrollera mot PDF
en
kraftig utbyggnad av resurserna för yrkesinspektionens verksarahet ute på
arbetsplatsema. I långtidsbudgeten räknas med viss fortsatt utbyggnad av
resurserna för arbetarskydd.
3.10
Rättsväsende
TiU
ändamålsgrappen hör polisväsendet, åklagarväsendet, domstolarna,
kriminalvården samt exekutionsväsendet.
Över
hälften av utgifterna för rättsväsendet hänför sig till polisväsendet som
också svarar för ca 60 % av personalen. Antalet anställda inom polisen har
under perioden 1969/701972/73 ökat med i genomsnitt ca 425 personer per år.
Enligt de bedömningar av kriminalitetens utveckling som gjorts av den s. k.
kriminalitetsprognosgruppen väntas antalet tiU polisens kännedom komna brottsbalksbrott
öka även under långtidsbudgetperioden. Den fortsatta trafikökningen medför
vidare ett ökat övervakningsarbete för polisens del. Mot bl. a. denna bakgrand
föratses vissa resursökningar under perioden samtidigt som den ökade
arbetsbelastningen liksom hittUls i huvudsak bör mötas av rationaliseringar. I
beräkningen har hänsyn tagits tiU brottskomraissionens förslag för åren 1974/75
och 1975/76.
Investeringar
i nya polishus har beräknats minska något medan statens inlösen av i kommunal
regi uppförda polishus väntas fortgå i oförändrad takt. Det nya polishuset i
kvarteret Kronoberg i Stockholm färdigställs under perioden vilket medför
rainskade raedelsbehov.
Domstolsväsendet
svarar för ca 15 % av antalet sysselsatta inom sektorn. För långtidsbudgetperioden
har resurser beräknats för tUlkomsten av ett domstolsverk fr. o. m. budgetåret
1974/75. Vissa smärre personal-ökningar för verksamheten i övrigt föratses.
Statens
övertagande av lokalhållningsskyldigheten för tingsrätterna medför en
anslagsuppräkning under långtidsbudgetperiodens första del.
Kriminalvården
svarar för ca 15 % av antalet sysselsatta inom rätts-
Rättsväsende
(Milj.
kr., fasta priser)
Genomsnitt-
Anslag
Anslagsförändring
tUl
Procentuell
Genomsnitt-
lig procen-
1973/74
förändring
lig
procenlueU
tuell föränd-
1974/
1975/ 1976/ 1977/ 1973/74
förändring
ring 1967/68
75
76
77
78
1974/75
1973/74
1971/72
1911178
Totala
utgifter
+ 7,8
2 772
+ 3
+ 19
-13
+21
+ 0,1
+0,2
därav
polisväsendet
+ 11,4
1425
+50
+33
+ 6
+ 15
+ 3,5
+ 1.8
polishus
+ 3,1
150
-60
-34
-16
-60,0
,
domstolar m. m.
+ 11.4
465
+ 10
+ 2
+ 2
+ 2,2
+0,7
kriminalvård
+ 9,1
418
+ 8
+ 10
+ 5
+ 5
+ 1,9
+ 1,6
exekutionsväsendet
+ 9,5
154
- 9
-13
- 0,6
-3,8
Prop.
1973:125 30
väsendet.
Resursberäkningen för långlidsbudgetperioden har skett i enlighet med den plan
för reformering av kriminalvårdens organisation och verksamhet som redovisades
i årets slalsverksproposition. JPIanen innebär bl. a. en ny regional indelning,
ett nytt anstaltssystem och en väsentUgt ökad satsning på frivård. Den del av
programrad som belastar driftbudgeten föreslås genomförd under en femårsperiod
med början 1974 medan erforderUga investeringar sprids över en femtonårsperiod.
Införande av ADB och
ändrad distriktsindelning inom exekutionsväsendet beräknas medföra
personalminskningar under budgetåren 1974/ 75 och 1976/77.
3.11
Utvecklingsbistånd m. m.
Denna
utgiftsgrapp innefattar anslagen till internationellt utvecklingssamarbete,
bidrag tUl intemationella organisationer och anslag tUl andra internationeUa
ändamål. Anslagsgrappen domineras av utgifterna för utvecklingssamarbetet.
Enligt den proposition som
låg till gmnd för riksdagens beslut år 1968 om den fortsatta utbyggnaden av
utvecklingsbiståndet skulle enprocentmålet kunna uppnås under budgetåret
1974/75 om anslagen för detta ändamål uppräknades med 25 % årligen. Det har
eraeUertid under senare år blivit alltraera uppenbart att de 25-procentiga
anslagsuppräkningar som tillämpats sedan 1968 års beslut inte kommer att räcka
lill för att föra upp anslagen tUl en nivå motsvarande 1 % av bruttonationalprodukten
under budgetåret 1974/75. De två, ursprangligen sarastämraiga, principerna för
biståndets utveckling nämligen dels de årliga 25-procentiga anslagsökningarna,
dels uppfyUandet av enprocentmålet budgetåret 1974/75 har komrait att ge
alltmer divergerande resultat.
I
årets långtidsbudget har utvecklingen för biståndsanslagen beräknats utifrån
två olika alternativ. I det ena alternativet (A) fömtsätts anslagen för
budgetåret 1974/75 öka som hittills med 25 %. För budgetåret 1975/76 har
föratsatts en ökning om 30 %, varigenom enpro-
Tabell
3. Utvecklingen av anslagen för utvecklingsbistånd 1973/741977/78 i löpande
priser
(Milj. kr.)
1973/74
1974/75 1975/76 1976/77 1977/78
Utvecklingsbistånd
Alt.
A 1563 1954 2 536 2 700 2 875
Alt.
B 1563 2 381 2 536 2 700 2 875
Förändring
från före
gående budgetår
Alt. A +313 +391 +582 +164 +175
Alt.
B +313 +818 +155 +164 +175
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 2 Långtidsbudget
31
opaginerad Kontrollera mot PDF
centmålet
skuUe uppnås under detta år. I det andra altemativet (B) förutsätts anslagen
öka så att enprocentmålet uppnås redan under budgetåret 1974/75. Gemensamt för
bägge altemativen är att biståndsanslagen efter enprocentmålets uppfyllande
beräknas öka i samraa takt som den förväntade ökningen i
bmttonationalprodukten, dvs. med ca 7 % i löpande priser.
I
tabell 3 presenteras utvecklingen av biståndsanslagen i löpande priser enligt
de båda altemativen.
Enligt
riksdagens beslut om utvecklingssamarbetet skall anslagen räknas netto med
avseende på ett eventuellt återflöde från u-länderna i form av räntor och
amorteringar. Något hänsynstagande härtill har emellertid inte inrymts i
beräkningarna då de aktuella beloppen är förhållandevis små och beräkningama
ytterst osäkra. Beloppen kan till en del även komma att efterskänkas i saraband
med skuldkonsoliderings-aktioner på det internationella planet.
Den
omräkning i fasta priser, vars resultat presenteras i följande tablå, har skett
utifrån antagandet om 3 % årlig prisstegring.
Utvecklingsbistånd
m. m.
(Milj.
kr., fasta priser)
Genomsnitt-
Anslag
Anslagsförändring
till
ProcenlueU
Genomsnitt-
lig procen-
1973/74
förändring
lig
procentuell
tuell föränd-
1974/ 1975/ 1976/ 1977/ 1973/74
förändring
ring 1967/68
-
75
76 77
78
1974/75
1973/74
1971/72
1977/78
Totala
utgifter
Alt. A
+ 16,0
1672
+ 335
+495 +84
+ 86
+ 20,0
+ 12,4
Alt. B
+ 16,0
.1672
+ 750 +
80 +84
+ 86
+44,9
+ 12,4
därav
utvecklingsbistånd
Alt. A
+ 21,3
1563
+ 334
+493 +81
+ 84
+ 21,4
+ 13,1
Alt. B
+ 21,3
1563
+ 749 +
78 +81
+ 84
+ 47,9
+ 13,1
3.12
Övrigt
Under
denna mbrik har sararaanförls utgifter sora inte kunnat hänföras till någon av
de tidigare behandlade ändaraålsgmpperna. Här återfinns bl. a. anslag för att
fräraja utvecklingen inom näringslivet, miljövård, kyrkliga och kulturella
ändamål, idrotts- och fritidsverksamhet, central och regional förvaltning samt
statsskuldräntor. Vidare har här beaktats förändringar i reservationsmedelsbehållningar
och utnyttjande av rörUga krediter.
Inom
grappen näringars främjande utgör stödet tUl jordbraksnäringen den största
utgiftsposten. Den beräknade utgiftsminskningen under budgetåren 1974/75 och
1975/76 förklaras bl. a. av att anslaget till byggande av ett
fiskeriundersökningsfartyg upphör samt av att det tids-
Prop.
1973:125
32
Övrigt
(Milj.
kr., fasta priser)
Genomsnitt-
Anslag
Anslagsförändring
till ProcentueU
Genomsnitt-
lig
procen-
1973/74
--------------------------- förändring
lig
procenlueU
tuell
föränd-
1974/
1975/ 1976/ 1977/ 1973/74
förändring
ring
1967/68
-
75
76 77 78 1974/75
1973/74
1971/72
1977/78
Totala
utgifter
+ 4,0
7155
+ 581
-248 + 41 +129 + 8,1
+ 1,7
därav
näringars främjande
-10,6
925
- 5 - 15 - 13 + 1-0,5
-0,9
miljövård
+ 17,1
467
- 93 - 44 - 9 + 6 -19,9
-8,5
central förvahning
+ 11.3
747
- 12 + 22 - 1 - 12 - 1,6
-0,1
statsskuldräntor
+ 10,2
2511
+ 450 +100 +100 +100 +17,9
+ 6,7
förändring i reser-
vationsmedels-
behållningar
-30
+ 170
-200
begränsade
stödet till bl. a. textU- och konfektionsuidustrin samt glasindustrin
bortfaller.
Anslagen
till miljövård domineras av bidragen tUl kommuner och industrier för investeringar
i reningsanläggningar. Utgiftsutvecklingen under långtidsbudgetperioden
förklaras frärast av att utbetalningarna av de raycket stora statsbidrag sora
beviljats under de senaste budgetåren i konjunkturstimulerande syfte är
betydande vid periodens ingång för att successivt minska i takt med att
projekten färdigställes. Utgifterna minskar även tUl följd av att
femårsprogrammet för bidrag tUl miljövårdande åtgärder inom industrin enUgt
beslut av 1969 års riksdag löper ul budgetåret 1973/74. Vad gäller bidraget
tUl kommunerna gäller fr. o. m. budgetåret 1973/74 en årlig bidragsram på 130
mUj. kr.
Utgiftsgrappen
central förvaltning omfattar anslag till bl. a. statsdepartementen utora
försvarsdeparteraentet, riksdagen och dess verk särat vissa centrala ärabetsverk.
Den beräknade utgiftsökningen vid periodens mitt förklaras bl. a. av anslag för
kostnader i anledning av allmänna val.
Posten
statsskuldräntor bestäras av förändringarna i statsskulden särat av räntenivån
för den statliga upplåningen. För långtidsbudgetperioden antas schablonmässigt
en ökning av statsskulden med 1 miljard kr. per år och en i stort sett
oförändrad räntenivå.
I
fråga om reservalionsmeddsbehållningarna har förutsatts en förbrakning av ca
800 milj. kr. för budgetåret 1973/74 och ca 200 milj. kr. för budgetåret
1974/75. För perioden därefter utgår kalkylen från att
reservationsmedelsbehållningama blir oförändrade. I tablån ovan redovisas
andra tal. Detta sammanhänger, som närmare framgår av avsnitten om utbildning
och forskning samt bostäder, med att en del av re-servationsmedelsförbrakningen
1973/74 redovisas under andra grapper.
Till
"övrig-grappen" förs även utgifter för byggandet av statiiga förvaltningsbyggnader.
Under perioden beräknas utgiftema härför ligga på en hög nivå, bl. a. för att
finansiera lokaler vid omlokalisering av myn-
Bil. 2
Långtidsbudget 33
digheter,
SpecieUt höga ökningstal föratses för budgetåret 1974/75. De statliga
byggkostnaderna för omlokaliseringen kan för långtidsbudget-perioden som helhet
skattas till ca 500 railj. kr.
3.13
Totala utgifter
I
tabell 4 sammanfattas utgiftsutvecklingen för samtiiga utgiftsgrapper sora
behandlats i det föregående. Enligt de redovisade beräkningarna skulle
utgifterna i fasta priser under den framförliggande fyraårsperioden öka med i
genomsnitt 2,7 % per år att jämföra med en ökning på 5,4 % per år under
perioden 1967/681971/72. Den avsevärt lägre ökningstakten åren framöver
förklaras framför allt av att beräkningarna endast har beaktat sådana
utgifIskrav som följer av redan gjorda åtaganden, ökningstalen under den gångna
perioden avser däremot faktiskt verkställda utgifter. Eftersom bedömningen av
utgiftsutvecklingen blir allt mer osäker under långtidsbudgetperiodens lopp är
det av särskUt intresse att jämföra den beräknade förändringen tUl budgetåret
1974/75 med den genomsnittiiga årliga ökningen 1967/68 1971/72. Vid en sådan
järaförelse framgår att utgiftsökningen till budgetåret 1974/75 tUl följd av
redan fattade beslut beräknas tUl 5,6 %, dvs. något mer än den genomsnittiiga
ökningen under jämförelseperioden. Denna snabba tUlväxt av statsutgiftema
vilken sålunda äger ram trots att inga nya reforraer inlagts i kalkylema
förklaras av den tidigare berörda utbyggnaden av socialförsäkringsförraånema.
De kraftigt ökade statiiga anslagen tUl denna sektor motsvaras emeUertid till
en del av det ökade inflöde av preliminär och slutlig skatt som blir en följd
av att förmånema i samband med reformen blir beskattningsbara. Bland övriga
stora utgiftsökningar under budgetåret 1974/75 kan framför allt nämnas
utvecklingsbiståndet, skattebidragen till kornmunerna och anslagen tUl
arbetsmarknads- och regionalpolitik. Utgiftsökningen under den s. k.
övrigposten förklaras bl. a. av ökade kostnader för den statliga upplåningen.
Den. fördelning av reservations-raeddsförbrakningen på olika ändamålsgrapper
som gjorts för budgetåret 1974/75 har också påverkat ökningstalet (se avsnitt
3.12). Tillsammans svarar de fem nämnda utgiftsområdena för nästan 90 % av utgiftsökningen
under budgetåret 1974/75.
Utgiftsberäkningarna
för budgetåret 1973/74 är identiska med de anslagsberäkningar som redovisas i
den reviderade finansplanen. För perioden fr. o. m. budgetåret 1974/75
redovisas två olika kalkyler. Den ena beräkningen utförst i fasta priser
(tabell 4) och den andra i löpande priser (tabell 5). Vid den senare har
förutsatts en prisstegring fr. o. m. kalenderåret 1974 om 3 % årligen. Denna
föratsättning medför helt naturligt högre takt i utgiftsstegrmgarna.-än
fastprisaltemativet, framför allt där utgiftemas storlek är direkt knuten tUl
prisindex. Detta gäUer
3 Riksdagen 1973.1 saml Nr 125. Bilaga 2
opaginerad Kontrollera mot PDF
t.
ex. försvarsutgifterna och folkpensionema. Stigande priser medför också
omkostnadsökningar ra. ra. i den statliga verksamheten. Vidare har i
altemativet med löpande priser föratsatts att utgiftema för löner åt
statsanställda och personal i statsunderstödd verksamhet i stort kommer att
utvecklas enligt antagandena om förändringar i totalproduktion och priser. Det
förhållandevis låga tUlägget för löneökningar tUl budgetåret 1974/75 har sin
grand i det tekniska avräkningssystem som gäUer mellan staten och kommunema
för gmndskolans lärarlöner. I avsnitt 3.11 har redovisats beräkningar av
utgifterna för utvecklingsbistånd, baserade på två alternativa
förutsättningar. I båda altemativen har utvecklingen i fasta priser erhållits
genom deflatering av anslagsutvecklingen i löpande priser. I tabell 5 har den
korrigermg lagts in som återför anslagen för utvecklingsbiståndet till löpande
priser.
Slutiigen
har för budgetåren fr. o. m. 1974/75 lagts in oföratsedda utgifter med 500
milj. kr. per år. De återspeglar i grova drag de ge-
Tabell
4. Utgiftsutvecklingen 1973/741977/78 i fasta priser (milj. kr.)
Genom-
Anslag
Anslagsförändring
till
Pro-
Genom-
snittiig
1973/74
cen-
snittlig
procen-
1974/75
1975/76
1976/77
1977/78
tueU
procen-
lueU för-
för-
tudl
för-
ändring
ändring
ändring
1967/68-
1973/74-
1973/74-
1971/72
1974/75
1911
jn
Folkpensioner,
sjukförsäkring
m.m.
+ 7,5
12 878
+ 1799
+
487
+
493
+
461
+ 14,0
+ 5,8
Utbildning
och
forskning
+ 3,5
10 873
+
184
30
+
84
+
107
+ 1.7
+ 0.8
Totalförsvar
+ 1,6
7 919
9
+
13
4
12
- 0.1
- 0,1
Kommunikationer
och
energiförsörjning
- 0,4
5 826
+
75
5
33
+ 1,3
+ 0.1
Stöd tiU
barn-
familjer
+ 9,0
4 063
+
126
+
105
+
106
+
107
+ 3,1
+ 2.6
Arbetsmarknad
och
regionalpolitik
+ 16.4
3 918
+
359
+
119
+
64
+
77
+ 9,2
+ 3,7
Skattebidrag
tUl
kommuner
m. m.
+ 2.6
3 654
+
265
+
46
+
59
+
55
+ 7.3
+ 2.8
Bostäder
+ 20,8
3 425
+
20
+
162
+
265
+
225
+ 0.6
+ 4,6
Hälso-,
sjuk- och
socialvård
- 0,2
2 949
+
46
+
35
+
50
+
53
+ 1,6
+ 1,5
Rättsväsende
+ 7.8
2 772
+
3
+
19
13
+
21
+ 0,1
+ 0.2
Utvecklings-
bistånd
m. ra.
Alt. A
+ 16.0
1672
+
335
+
495
+
84
+
86
+20.0
+ 12.4
Alt. B
+ 16,0
1 672
+
750
+
80
+
84
+
86
+44,9
+ 12.4
Övrigt
+ 4,0
7 155
+
581
248
+
41
+
129
+ 8.1
+ 1.7
Totala
utgifter
Alt. A
+ 5,4
67104
+3 784
+ 1198
+ 1196
+ 1309
+ 5,6
+ 2,7
Alt. B
+ 5,4
67104
+4199
+
783
+ 1 196
+ 1309
+ 6,3
+ 2,7
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 2
Långtidsbudget
35
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell
5. Utgiftsutvecklingen 1973/741911 pi i löpande priser (milj. kr.)
Genom-
Anslag
Anslagsförändring
tUl
Pro-
Genom-
snittUg
1973/74
cen-
snittUg
procen-
1974/75
1975/76
1976/77
1977/78
tuell
procen-
tuell
för-
för-
tudl
för-
ändring
ändring
ändring
1967/68-
1973/74-
-
1973/74-
1971/72
1974/75
1977/78
Totala
utgifter i
fasta
priser
Alt. A
+ 5,4
67104
+3
784
+1198
+1196
+1309
+ 5,6
+ 2,7
Alt. B
+ 5,4
67104
+4199
+
783
+1196
+1309
+ 6,3
+ 2,7
Tillkommande
utgifter
Löneökningar
+ 830
+ 1030
+ 1000
+ 1072
Försvaret
+ 226
+ 232
+ 239
+ 247
Folkpensioner och
sjukförsäkring
+ 360
+ 426
+ 453
+ 483
UtveckUngsbistånd
Alt. A
+ 57
+ 89
+ 83
+ 91
Alt. B
+ 69
+ 77
+ 83
+ 91
__
Omkostnader m.m.
+ 345
+ 380
+ 410
+ 420
__
Ofömtsedda utgifter
+ 500
Totala
utgifter i
löpande
priser
Alt. A
+ 11,2
67104
+6102
+3
355
+3
381
+3
622
+ 9,1
+ 5,6
Alt. B
+ 11,2
67104
+
6529
+2928
+3381
+3
622
+ 9,7
+ 5,6
nomsnittliga
utgiftsökningar som med bortseende från konjunkturbe-tingade insatser
erfarenhetsmässigt brakar belasta statsbudgeten i form av tiUäggsstater. Det bör
observeras att denna korrektionspost inte avser några beräknade utgifter för
reformverksamhet.
4.
Statsutgifternas realekonomiska utveckling
4.1
Inledning
Tidigare
har redovisats en bedömning av statsutgiftemas utveckling fördelade på olika
ändamål. För en samhällsekonomisk analys av utgiftsutvecklingen krävs en
uppdelning av statsutgifterna i realekonomiska termer.
Vid
en analys av den statliga utgiftsutvecklingen i dessa termer är det i första
hand av intresse att skilja mellan å ena sidan sådana utgifter som innebär att
staten direkt efterfrågar produktionsresurser i form av varor och tjänster och
å andra sidan sådana utgifter som påverkar den samhällsekonomiska utvecklingen
endast indirekt genom sina effekter på de disponibla inkomsterna inom andra
sektorer av ekonomin.
Den
redovisning av långtidsbudgeten i realekonomiska kategorier som
Prop.
1973:125 36
lämnas
i det följande bygger i huvudsak på det inom nationalräkenskapema tillämpade
SNA-systemet (System of National Accounts). Dock räknas här affärsverkens
investeringar som en direkt statlig investering.
De
statliga konsumtions- och investeringsutgifterna anger statens direkta
efterfrågan på reala resurser. Som konsumtionsutgifter betraktas utgifter för
statiig produktion av tjänster inom t. ex. undervisningssektorn, rättsväsendet
och försvaret. Inemot 60 % av konsumtionsutgifterna består av löner och
pensionskostnader. Återstoden är omkostnader i den löpande verksamheten, hyror,
försvarets materielinköp samt reparationer och underhåll.
I princip skiljer sig inte
det investeringsbegrepp som används i beräkningama för den statliga sektom
från det som används för den privata sektorn. Som statliga investeringar
betraktas här utgifter för byggnader och anläggningar samt materielinköp för
civila ändamål. Till skillnad mot vad som följer vid en strikt tUlämpning av
SNA-systemet räknas dock som nyss nämnts även affärsverkens investeringar som
en direkt statiig investering. Det bör understrykas att avgränsningen mellan
konsumtion och investering från vissa synpunkter kan te sig missvisande. Det
kan sålunda hävdas att delar av konsumtionsutgiftema för t. ex. utbUdning och
forskning utgör produktiva investeringar i lika hög grad som exempelvis inköp
av maskiner.
Den
del av statens utgifter som endast indirekt påverkar samhäUs-ekonorain indelas
i transfereringar och finansiella transaktioner.
Transfereringarna indelas
i undergrapper med utgångspunkt i olika mottagare av inkomstöverföringen. Den
dominerande grappen är transfereringar till hushållen. I denna grupp ingår de
ur förddningssyn-punkt viktiga utgifterna för folkpensioner, bostadstillägg,
bambidrag, m. ra. Som transfereringar räknas också statens bidrag tiU
komrauner, företag och organisationer samt utgifter för utvecklingsbistånd och
för statsskuldräntor.
TUl
gmppen finansiella transaktioner hänförs utgifter för utlåning, aktieteckning,
markinköp, m. m. Denna utgiftskategori kan närmast uppfattas som en del av
kreditmarknaden.
4.2
Konsumtions- och investeringsutgifter
I
tabell 6 har statens utgifter för konsumtion och investeringar redo-, visats
tUlsammans med transfereringar till kommimer för motsvarande ändamål. Denna
redovisningsraetod har valts för att i möjligaste mån eliminera effektema av
förändringar i huvudmannaskap mellan staten och kommunema. Därtill kommer att
effektema pä den totala efterfrågan kan sägas vara i stort sett desamma,
oavsett om staten svarar för verksamheten eller kommunema driver den med
statsbidrag.
Dessa
utgifter för konsumtion och investeringar, vUka representerar
Bil. 2 Långtidsbudget
37
opaginerad Kontrollera mot PDF
statens
och den statsunderstödda verksamhetens direkta efterfrågan på varor och
tjänster, utgör drygt 50 % av de totala statsutgiftema. Utgifterna beräknas
stiga med 1,9 % budgetåret 1974/75 och med i genomsnitt 0,8 % per år under
hela långtidsbudgetperioden, vilket är en avsevärt lägre öknmgstakt än för
jämförelseperioden 1967/681971/72. Detta beror framför allt på att utgiftema
under den förflutna perioden inbegriper reformer medan beräkningarna för
perioden framåt enbart avser konsekvenserna av redan fattade beslut.
Konsumtionsutgiftemas
ökningstakt dämpas påtagUgt under långtidsbudgetperioden. Driftbidragen till
koraraunema ökar något snabbare än den statUga konsumtionen men betydligt
svagare än under jämförelseperioden. Det något ojämna utvecklingsmönstret har
bl. a. sin för-klarmg i utvecklingen av bidragen tiU driften av grandskolan.
Investeringama
visar en svag nedgång sett över hela perioden. Detta torde i första hand
sammanhänga med att investeringsutvecklingen mer än konsumtionsutvecklingen
påverkas av långtidsbudgetens karaktär av konsekvensprognos. I
investeringsberäkningama Ugger antaganden om de statiiga byggkostnaderna för
omlokalisering av den statiiga verksaraheten. Den avtagande trenden för
investeringsbidragen till koramunema beror framför aUt på utvecklingen av
bidragen tUl kommunala avloppsreningsverk.
Det
kan i detta sammanhang vara av intresse att järaföra ovanstående beräkningar
med de som presenteras i avstämningen av 1970 års långtidsutredning. Enligt
långtidsutredningen kan den statliga konsumtionen antas komma att stiga under
perioden 19721977 med ca 3,5 % och de statliga investeringama med knappt 2 %.
Skillnaden mellan dessa båda beräkningar kan i huvudsak förklaras med att de
har olika
Tabell 6. Konsumtions- och investeringsufgiftemas
utveckling (Milj. kr., fasta priser)
Genomsnittiig
procenlueU förändring 1967/68-1971/72
Anslag
1973/74
ProcentueU förändring till 1974/75 1975/76
1976/77
1977/78
GenomsnittUg procenlueU förändring 1973/74-1977/78 -
Konsumtionsutgifter
+ 3.9
26
947
+ 2.4
+ 1.2
+
0,9
+ 1.1
+ 1.4
Statliga
Driftbidrag
tiU kommuner
+ 3,8 + 4,1
18 424 8 523
+ 2.0
+ 3.2
+ 1,3 + 0,9
+
+
0.3 2,1
+ 0,5
+ 2,2
+ 1,1
+ 2,1
Investeringsutgifter
+ 1.1
6 856
- 1.1
- 2,2
1,9
0,0
- 1,4
StatUga
Investeringsbidrag tiU kommuner
+ 1,3 - 0,5
5 525 1331
- 0,8
- 5,5
- 1,6
- 4,7
_
1.9
1.7
- 0,4 0,0
- 0.9
- 3,0
Summa konsumtions- och investeringsutgifter
+ 3.3
33803
+ 1.9
+ 0.5
+
0.0
+ 0.5
+ 0.5
opaginerad Kontrollera mot PDF
underlag
och syften. I långtidsutredningama har viss hänsyn tagits till det resursbehov
som olika nya åtaganden kommer att medföra medan långtidsbudgeten, som nämnts,
endast avser att ange det resursbehov som krävs av redan tagna beslut.
4.3
Övriga realgrupper
Utvecklingen
av transfereringar och finansiella transaktioner ra. m. framgår av tabell 7.
Dessa utgiftskategorier beräknas visa en snabbare tillväxttakt än konsumtions-
och investeringsutgiftema. Transfereringama ökar sålunda med i genorasnitt
knappt 5 % per år. Bidragande tUl den snabba ökningen är bl. a. den fömtsalta
utvecklingen av utvecklingsbiståndet.
Transfereringarna
till hushållen beräknas växa med i genomsnitt 4,9 % per år. Folkpensionema som
beloppsmässigt dominerar denna realgrapp, ökar dock i långsammare takt eUer med
3,2 % per år. Den kraftiga ökningen under budgetåret 1974/75, vUken verkar
starkt uppdragande på den genomsnittliga tUlväxten för hela
långtidsbudgetperioden, sammanhänger främst med omläggningen till beskattning
av förmånerna vid sjukdom och arbetslöshet.
De
finansieUa transaktionerna har under den förflutna perioden ökat mycket starkt.
Den beloppsmässigt mest expansiva komponenten utgör utlåningen för
bostadsändamål. Den framförliggande periodens förändringar domineras också av
utlåning från lånefonden för bostadsbyggande. För utvecklingen under
budgetåren 1974/75 och 1975/76 spelar också antagandena om storleken på
reservationsmedelsförbrukningen och ianspråktagandet av rörliga krediter en
viktig roll.
Tabell
7. Utvecklingen av transfereringar m. m. (Milj. kr., fasta priser)
Genom-
Anslag
Procentuell förändring tiU
Genom-
snittlig
1973/74
snittUg
procen-
1974/75
1975/76
1976/77
1977/78
procen-
lueU för-
lueU för-
ändring
ändring
1967/68-
1973/74-
1971/72
1977/78
Transfereringar
Alt. A
+ 7,5
28
513
+ 10,9
+ 3,4
+ 2,5
+ 2,4
+ 4,8
Alt. B
+ 7,5
28
513
+ 12,0
+ 2,5
+ 2,5
+ 2,4
+ 4,8
TUl
hushållen (mkl.
socialförsäkriflgssektora)
+ 8.6
18 794
+ 11,9
+ 2.6
+ 2,7
+ 2.6
+ 4.9
IntemationeUa
Alt. A
+ 16.0
1256
+ 18,3
+ 24,4
+ 3.4
+ 3,3
+ 12,0
Alt. B
+ 16,0
1256
+42,3
+ 3.4
+ 3,4
+ 3.3
+ 12.0
Skattebidrag
tUl
kommuner
m.m.
+ 2.6
3 654
+ 7.3
+ 1.2
+ 1,5
+ 1,4
+ 2.8
övrigt
+ 5,4
4 809
+ 8.3
+ 2,4
+ 2.4
+ 2,3
+ 3.8
Finansiella
transak-
tioner
m. m.
+ 10,7
4 788
+ 5,0
- 3,9
+ 5,2
+ 4,0
+ 4,7
därav
utlåning
+ 20,6
3 636
+ 19.8
+ 3.3
+ 5.5
+ 4.2
+ 8.0
Bil. 2
Långtidsbudget 39
5.
Personalutvecklingen
Redovisningen
avser personal inom statlig verksamhet samt inom det statsunderstödda kommunala
skolväsendet. Här inkluderas inte bara personal som avlönas från
myndighetsanslag utan även anställda som avlönas t. ex. av forskningsråden och
personal sysselsatt i uppdragsverksamhet. Statliga bolag ingår mte i redovisningen.
AB Atomenergis personal har dock inräknats, eftersom bolagets utgifter i stort
sett bestrids genom anslag över budgeten. De statliga affärsverken ingår inte
i långtidsbudgetens personalkalkyl men redovisas separat i det följande.
Personalredovisningen avser den personalorganisation sora myndigheterna
beräknas ha enligt anvisade anslag, varför även vakanta tjänster ingår.
Redovisningen sker i hela årstjänster. Det bör framhållas att statistiken har
raånga svagheter, varför uppgifterna får betraktas sora relativt osäkra.
5.1
Långtidsbudgetens personalkalkyl
Den
personalutveckling som följer av redovisade utgrftsberäkningar framgår av
tabell 8. En uppdelning har skett på de oraråden sora per-sonalraässigt väger
tungt. Personalökningen under budgetåret 1973/74 beräknas bli förhållandevis
liten. Detta förklaras i första hand av direkta minskningar inom försvaret
samt en därapning av ökningstakten inom den högre utbildningen och
skolväsendet. Det senare sammanhänger bl. a. med en beräknad lägre tillströmning
av studerande till de fria fa-kultetema.
För den framförliggande
perioden är den för varje år beräknade personalökningen väsentligt lägre än
under jämförelseperioden 1969/70 1972/73. Personalen inom skolväsendet svarar
liksom tidigare för huvuddelen av ökningen. Den totala personalökningen
beräknas till närmare 3 500.
Under långtidsbudgetens
två första år ökar personalen inom rättsväsendet frärast beroende på de
förutsatta ökningarna av antalet poliser. Även inom kriminalvården förutses en
ökning av antalet tjänster. Å andra sidan verkar den ändrade
distriktsinddningen inom kronofogde-rayndigheterna budgetåret 1974/75 samt
övergången till ADB-ratiner budgetåret 1976/77 dämpande på personalutvecklingen
inora ändamålsgrappen.
Vad gäller totalförsvaret
har överbefälhavaren givits i uppdrag att rainska personalstyrkan inom det
mUitära försvaret med minst 2 500 personer under de närmaste åren. Saratidigt
beräknas personal raed slabs- och förvaltningsuppgifter kunna frigöras för
uppgifter inom värn-pliklsutbildningsverksamheten.
Prop.
1973:125
40
Tabell
8. Personalutvecklingen 1969/70
-1977/78
Genomsnitt-
Förändring
Totalt
Förändring tUl
lig
föränd-
1972/73
1913114
ring
1969/70
1973/74
1974/
1975/
1976/
1977/
1972/73
75
76
77
78
Rättsväsende
+
717
+ 704-
32 517
+ 485
+
527
- 43
+ 293
Totalförsvar
- 296
-545
47 867
-747
528
-562
- 335
Hälso-,
sjuk- och
socialvård
+ 148
+ 43
6 979
+ 71
+
49
+ 39
+ 33
UtbUdning
och forsk-
ning
(exkl. skolväsen-
det och
vuxenut-
bUdnmgen)
+ 1424
-144
24 896
+ 253
+
161
+215
+ 237
ÄrbetsmarknadspolitUc
+ 461
+ 730
8 788
+ 150
+
100
+ 100
Kommunikationer
och
energiförsörjnmg
- 217
-241
13 701
-250
_
210
-179
- 161
Skolväsendet
och
vuxenutbUdningen
+ 2 852
+ 278
99 269
+ 627
+
886
+ 906
+ 983
Övrigt
+ 1383
+ 145
43 245
- 70
+
173
+274
+ 18
Summa
+6471
+ 970
277 262
+ 519
+ 1158
+ 750
+ 1068
Den
tidigare höga ökningstakten under 1960-talet inora orarådet högre utbildning
och forskning förväntas övergå tUl en lugnare utveckling. Detta förklaras
frärast av gjorda antaganden rörande antalet närvarande studerande vid de fria
fakulteterna.
Inora
kommunikationsväsendet (exkl. affärsverken) föratses fortsatta
personalrainskningar främst inom vägväsendet. Även inora energisek-tom föratses
minskningar.
Personalökningen
inom skolväsendet och vuxenutbildningen beror främst på att elevantalet i
gmndskolan fortsätter att öka framför allt på raellanstadiet och raot slutet av
perioden även på högstadiet. Utbyggnaden av vuxenutbildningen fortsätter att
ställa krav på ytterligare lärarresurser.
Sararaanfattningsvis
beräknas personalökningarna under den fraraför-liggande perioden ligga på en
väsentligt lägre nivå än under järafördse-perioden. Det bör understrykas att
långtidsbudgetens personalredovisning inle återspeglar den statUga sektoms
totala efterfrågan på arbetskraft, eftersom redovisningen inte orafattar
förändringar i vakansläget.
5.2
Affärsverken
Affärsverkens
efterfrågan på personal föratses fortsätta att minska. Utvecklingen under
jämförelseperioden påverkades av arbetstidsförkortningen. De kraftigaste
nedgångstalen för den framförliggande perioden uppvisar statens jämvägar och
domänverket.
För
postverket och statens järnvägar fortsätter den orafattande
rationaliseringsverksamhet som pågått under en följd av år.
Personalomfattningen
inom televerket beräknas bli i stort sett oför-
Bil. 2
Långtidsbudget
41
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell
9. Personalutvecklingen vid affärsverken 1969/701977/78
Genomsnitt-
Förändrmg
Totalt
Förändring
tUl
lig
föränd-
1972/73-
1973/74
ring 1969/70 1973/74
1974/75
1975/76
1916111
1977/78
-1972/73
Postverket
+ 1030
41200
- 200
__
Televerket
+ 627
- 100
42 075
_
- 60
- 150
- 90
Statens
Järnvägar
-1591
-1400
40 950
-1400
-1400
-1500
-1600
Luftfartsverket
+ 120
+ 110
1817
+ 50
+ 100
+ 100
+ 150
Förenade
fabriksverken
+ 271
'- 400
7 921
- 300
- 300
- 300
- 300
Statens
vattenfallsverk
+ 220
- 50
9 933
- 100
- 20
- 400
- 100
Domänverket
- 247
- 405
5 867
- 405
- 411
- 405
- 405
Summa
+
430
-2 245
149 763
-2 355
-2091
-2 655
-2
345
ändrad
beroende på att efterfrågeökningen får mötas av fortsatt rationalisering.
Personalprognosen tar ej hänsyn lUl den gjorda utredningen om televerkets
organisation m. ra. För luftfartsverket förutses en viss fortsatt ökning.
6.
Inkomstutvecklingen
Beräkningen
av inkomstutvecklingen baseras på antagandet om oförändrade skatteregler under
hela långtidsbudgetperioden. Avgörande för slatsmkorastemas förändringar blir
härvid de antaganden som görs om skatteunderlagets (lönesuraraans) utveckling.
För kalenderåren 1973 och 1974 beräknas i följande kalkyl, liksora i den reviderade
finansplanen, den totala lönesuraraan korama att stiga med ca 8 % resp. ca 14
%. I den senare siffran ingår dels en schablonmässigt beräknad ökning av
lönesumman om ca 7 %, dels en ytterligare ökning om ca 7 %, föranledd av
omläggningen till beskattade förmåner vid sjukdom, arbetslöshet m. m. För åren
efter 1974 antas lönesuraraan öka med 7 % per år. Detta antagande baseras på en
beräknad tillväxt av den totala produktionen med 4 % och en årlig prisstegring
med 3 %. Den antagna tillväxten av lönesuraraan ligger tUl grund för
beräkningarna av inkomstskatt och mervärdeskatt. Övriga statsinkomster har i
flertalet fall framskrivits med hjälp av andra raetoder. De beräknade förändringarna
i statsinkorasterna under angivna fömtsättningar framgår av tabell 10. Enligt
kalkylen kommer statsinkomsternas tillväxt att minska från 11,6 % per år under
perioden 1967/681971/72 tUl 9,7 % per år under perioden 1973/741977/78.
Äv
stor betydelse för statsinkomsternas utveckling är förändringama under
inkomstskattetildn. Inkomstema på denna titel bestäms av nettot mellan statens
bmltouppbörd av frärast preUrainär A- och B-skatt särat inbetalningar av
kvarstående skatt och fyllnadsbetalningar å ena sidan och utbetalningar av
koraraunalskatleraedel och överskjutande
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell
10. Statsinkomsternas utveckling 1973/741977/78 i löpande priser
(Milj. kr.)
opaginerad Kontrollera mot PDF
1975/ 76
Genomsnittlig
procentuell förändring 1967/68 1971/72
1973/74 Förändring tUl
1974/
75
1976/
77
1977/
78
Procentuell
förändring 1973/74 1974/75
GenomsnittUg
procenlueU
förändring
1973/74
1977/78
opaginerad Kontrollera mot PDF
Inkomstskatt +11,3 21300
Mervärdeskatt +15.3 14150
Övr. inkomster +10,0 25 987
Summa +11,6 61437
+ 4 998 +4 341 +4 317 +3
923 +23,5 + 1 000 +1 400 +1 100 +1 200 + 7,1 + 1467 +1218 +1276 +1333 + 5.6
+
7465 +6959 +6693 +6456 +12,2
+
16,2 + 7.4 + 4.8
+
9,7
opaginerad Kontrollera mot PDF
skatt
å den andra. Som framgår av tabell 10 beräknas nettot på inkomstskattetiteln
växa betydligt snabbare under perioden 1973/74 1977/78 än under perioden
1967/681971/72. I huvudsak fmns det två förklaringar till detta. För det
första reducerades inflödet av inkomstskatt under såväl budgetåret 1970/71 som
1971/72 till följd av den skattereforra som beslutades år 1970. Totalt för
dessa båda år ökade nettot på inkomstskattetiteln med ca 2,7 miljarder kr. att
jämföra med över 4 miljarder kr. för de två närmast föregående åren. För det
andra påverkas inkomstskattens tillväxt under perioden 1973/741977/78 även av
den tidigare nämnda omläggningen tUl beskattade förmåner vid sjukdom, arbetslöshet
m. ra. som kommer att träda i kraft fr. o. m. den 1 januari 1974.
Mervärdeskatten
är beroende av ökningen av konsumtionen av mer-värdeskatteplifctiga varor,
vilken i sin tur sammanhänger med bl. a. stegringen av den totala lönesumman.
Med hänsyn till bl. a. den statliga skatteskalans progressivitet förutses den
totala köpkraften, och därmed inkomster från mervärdeskatten, öka i något
långsararaare takt än hushållens nommdla inkomster.
Bland
större inkomstposter under övriga inkomster kan noteras att inkomstema av
allmän arbetsgivaravgift beräknas öka med ca 450 milj. kr. per år. Skatt på
sprit och vin beräknas trendmässigt öka med ca 70 raUj. kr. per år. SlutUgen
kan nämnas att inkomstema från statens kapitalfonder beräknas öka med 250300
mUj. kr. per år. Bostadslånefonden svarar fÖr den större delen av ökningen.
Tullinkomster
ingår i övriga inkomster och har beräknats med hänsyn tUl det avtal om
bildande av ett frihandelsområde för i första hand industrivaror som Sverige
undertecknat med de europeiska geraenskaperna. I första hand som en följd av
detta avtal beräknas tullinkomsterna totalt för långtidsbudgetperioden falla
med ett hundratal railj. kr.
Bil. 2
Långtidsbudget 43
7.
Avslutning
Som
inledningsvis framhöUs är syftet med långtidsbudgeten att ange konsekvenserna
för den statiiga budgetutvecklingen under den fraraför-hggande fyraårsperioden
av de beslut statsraakterna redan fallat och de åtaganden som gjorts för
framtiden. Långtidsbudgeten utgör på utgiftssidan en beräkning av de resurser
som krävs för att den statliga och statsunderstödda verksamheten skaU kunna
bedrivas i enlighet raed dessa beslut och åtaganden. Beräkningarna av
statsinkorasternas utveckling utgår från nu gäUande skatteregler samt från
vissa antaganden ora skatteunderlagets tillväxt. Långtidsbudgeten innefattar
alltså inga försök att förutse beslut som statsmakterna kan komma att falla
under perioden. Den får därför inte uppfattas som en prognos över
statsbudgetens sannolika förändringar. Däremot kan långtidsbudgeten genom att
ange de inteckningar i resursutrymmet som redan gjorts utgöra en del av statsmakternas
beslutsunderlag. På grundval av långtidsbudgeten kan en bedömning göras av
utrymmet för nya aktiviteter, behovet av omprövning av existerande program och
eventuella krav på inkomstförstärkningar.
Beräkningama utgår från
anslagsbdoppen enligt korapletteringspro-positionen för budgetåret 1973/74 och
omfattar perioden t. o. ra. budgetåret 1977/78. Analysen genomförs i såväl
reala som finansiella termer.
7.1
Inkomstutvecklingen
Kalkylerna
för statsinkomsternas utveckling baseras på anlaganden om skatteunderlagets, dvs. i första
hand den totala lönesummans tillväxt. Dessa
antaganden är för åren 1973 och 1974 desamma som används i den reviderade
finansplanen, dvs. 8 % resp. 14 % ökning. I det senare talet ingår dels en
schablonraässigt beräknad ökning av lönesuraraan om ca 7 % dels en ytterligare
öknmg om ca 7 %, föranledd av omläggningen tUl beskattade förmåner vid sjukdom,
arbetslöshet ra. m. fr. o. m. den 1 januari 1974. För åren därefter utgår
beräkningarna från ett antagande om en årlig ökning av lönesumman med 7 %. Med
dessa utgångspunkter och under förutsättning av oförändrade skatteregler under
hela långtidsbudgetperioden beräknas statsinkomsterna stiga raed i genomsnitt
9,7 % per år att jämföra med 11,6 % per år under jämförelseperioden.
Avgörande
för statsinkomsternas utveckling är utvecklingen av den statliga
inkomstskatten. Under budgetåret 1974/75 beräknas nettoinkomsterna på
inkomstskattetiteln öka med ca 23 %. Detta är i huvudsak att se som en
engängseffekt av de förändringar inora sjuk- och ar-
Prop. 1973:125 44
betslöshetsförsäkringarnas
område som träder i kraft fr. o. m. den 1 januari 1974. Under
långtidsbudgetperiodens tre sista år förutses de direkta skatteinkomstema stiga
med i genomsnitt ca 9 % per år. Bl. a. som en följd av de förutsättnmgar som
gäller för beräkningarna uppvisar raervärdeskatten och flertalet övriga
indirekta skatter relativt måttliga stegringar. TiU följd av det ingångna
avtalet med de europeiska gemenskaperna om bildande av ett frihandelsområde för
i första hand industrivaror beräknas tuUinkomstema falla med ett hundratal
milj. kr. under långtidsbudgetperioden.
Helt
allmänt måste dock framhållas att osäkerheten om det för skatteutvecklingen
styrande inkomstantagandet och om de övriga förutsättningar som gjorts medför
att man inte får dra alltför bestämda slutsatser om den här redovisade
intäktsutvecklingen.
7.2
Utgiftsutvecklingen
I
löpande priser har de totala statsutgifterna ökat med i genomsnitt drygt 11 %
om året under perioden 1967/681971/72. I fasta priser har ökningen varit
knappt 5,5 % per år. Enligt de beräkningar som redovisats i det tidigare
avsnittet 3 blir utgifternas stegringstakt lägre under de kommande budgetåren.
Den genomsnittliga tillväxten beräknas tiU drygt 5,5 % i löpande priser och
drygt 2,5 % i fasta priser. En sådan lägre utgiftsexpansion är emellertid en
ganska naturlig följd av de förutsättningar som gäller för
långtidsbudgetarbetet. Med den utgångspunkt sora gäller för kalkylerna,
nämligen att endast effekterna av redan fattade beslut skall beaktas, blir
följden att utgifterna för tidsbegränsade program som utlöper under perioden
faller bort och att resursinsatsema i övrigt begränsas till vad som krävs för
att infria och vidraakthålla gjorda åtaganden. Hänsyn har däremot inte tagits
till eventuella kommande beslut av statsmakterna. Den utgiftsutveckling som
faktiskt kommer till stånd avviker därför normalt från långtidsbudgetens beräkningar,
såväl inom olika delområden som för de totala utgifterna. SärskUt för de
senare åren i perioden understiger långtidsbudgeternas utgiftsberäkningar
regelmässigt den faktiska utvecklingen.
Det relativt sett mest
expansiva utgiftsområdet under såväl den förflutna som den koraraande perioden
är biståndet till utvecklingsländerna. Även utgiftsorarådena folkpensioner,
sjukförsäkring ra. ra., arbetsmarknad och regionalpolitik särat bostäder
uppvisar tUl följd av gjorda åtaganden betydande automatiska utgiftsökningar
under den koraraande perioden. För ändaraålsgruppen folkpensioner,
sjukförsäkring, m. ra. förklaras de höga ökningstalen dessutom av kraftigt
ökade bidrag tUl sjukförsäkringen. Vidare kommer skattebidragen till
koraraunerna att öka kraftigt, bl. a. beroende på de föreslagna förändringarna
i skatte-utjäraningssysleraet fr. o. m. år 1974. TUlsararaans svarar de nu
nämnda
Bil.
2 Långtidsbudget
45
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 11. Budgetsaldots utveckling 1972/731974/75 (MUj.
kr., löpande priser)
1972/73
1973/74 1974/75 Förändring frän föregående budgetår tiU
opaginerad Kontrollera mot PDF
1972/73
MUj. kr. %
1973/74
MUj. kr. %
1974/75
Milj. kr.
%
opaginerad Kontrollera mot PDF
-4
304 -4731
Inkomster Utgifter
Alt. A
Alt. B
Budgetsaldo Alt. A Alt. B
54 511 61437
61897
61897
67104 67104
-7386 -5667 -7386 -5 667
68 902 +2 681 + 5,2 +6 926 +12,7 +7
465 +12,2
73 206 +6 400 +11,5 +5 207 + 8.4
+6102 + 9,1 73 633 +6 400 +11.5 +5 207 + 8,4 +6 529 +
9,7
+
1719 + 1719
+1363
+ 936
-3 719 -3 719
opaginerad Kontrollera mot PDF
fem utgiftsområdena för ca 75 % av utgiftsökningen under
långtidsbudgetperioden.
De nu föreUggande beräkningarna har presenterat en
utvecklingsbUd för perioden 1974/751977/78 som i sina huvuddrag
överensstämraer med utvecklingen enligt föregående års långtidsbudget. Den
innebär att utgiftsautomatik och ett infriande av redan gjorda åtaganden under
perioden kommer att ställa anspråk på fortsatt ökade statsutgifter under hela
den aktueUa perioden. Mot denna bakgrund framstår det som helt klart att de
statiiga myndighetema måste räkna med alt dt ytterligare utrymme för den
fortsatta reforraverksaraheten raåste skapas genom en omprövning eller
omprioritering av redan pågående verksamhet. För att ge ett underlag för
sådana bedömningar har i de anvisningar som utfärdats för myndighetemas
anslagsframställningar dessa anraodats att även precisera konsekvenserna av en
i löpande priser något minskad anslagstilldelning.
För det första året i långtidsbudgeten, budgetåret
1974/75, kan en relativt säker bedömning göras av de resursanspråk som följer
av redan gjorda åtaganden. Även inkomstberäkningen kan för detta budgetår
baseras på jämförelsevis tillförlitligt underlag. I tabell 11 redovisas en
sammanställning av slatsmkorastemas och statsutgifternas utveckling i löpande
priser för de tre budgetåren 1972/731974/75. Enligt dessa beräkningar ökar
statsutgifterna mehan budgetåren 1973/74 och 1974/75 i alternativ A för
utvecklingsbiståndet med ca 6,1 miljarder kr. eller 9,1 % enbart som en följd
av redan fattade beslut. För alternativ B är motsvarande siffror ca 6,5
miljarder kr. eller 9,7 %. Denna utgiftsstegring kan jämföras med den ökning
som nu kan berälmas komma tUl stånd mellan budgetåren 1972/73 och 1973/74 och
som enUgt tabellen uppgår tUl 5,2 miljarder kr. eller 8,4 %.
Detta innebär således att den utgiftsökning som nu kan
förutses för budgetåret 1974/75 tiU följd av redan fattade beslut och för båda
alternativen för utvecklingsbiståndet överstiger ökningen meUan budgetåren
Prop. 1973:125 46
1972/73
och 1973/74. Flera olika omständigheter bidrar tUl detta. TUl att börja med bör
påpekas att statsutgifterna under budgetåret 1972/73 kommit upp på en mycket
hög nivå till följd av de kraftiga påslag sora gjorts i
sysselsättningsstimulerande syfte under detta år. Mot bakgrund av den väntade
konjunktumtvecklingen har utgifterna för dessa ändamål dragits ner i
riksstatsförslaget för budgetåret 1973/74 vilket återverkar i dämpande riktning
på utgiftsutvecklingen mellan dessa budgetår.
Att
utgiftsstegruigen blir så stor meUan budgetåren 1973/74 och 1974/ 75
sammanhänger i första hand med redan beslutade ökningar av transfereringsutgifterna.
De i tabellen inlagda alternativen för utvecklingsbiståndet svarar för en
betydande del av utgiftsstegringen liksom ökningarna av bidragen till sjuk-
och arbetslöshetsförsäkringama, detta även sedan hänsyn tagits tUl de ökade
preliminärskatteintäkter som följer av att bidragen komraer att beskattas fr.
o. m. år 1974.
Av
tabellen 11 framgår att budgetunderskottet enligt alternativ A skulle uppgå tUl
ca 4,3 miljarder kr. under budgetåret 1974/75 redan innan några sora helst nya
utgiftskrav blivit tillgodosedda. Skulle raan välja det för detta budgetår
högre alternativet för utvecklingsbiståndet skulle underskottet komma att närma
sig 5 miljarder kr. Den nivå som kan föratses på budgetunderskottet för
budgetåret 1974/75 redan tUl följd av tidigare åtaganden är således betydande
och kommer att ställa stora anspråk på kreditmarknaden. Detta understryker
ytterligare nödvändigheten av att rayndighetema inom ramen för statsmakternas
beslut ständigt omprövar den pågående verksamheten så att ett för framtiden
nödvändigt resursutrymrae kan skapas.
7.3
Realekonomisk utveckling
En
ytterUgare belysning av innebörden av den utgiftsutveckling som
långtidsbudgeten anger erhålls genom en analys i realekonomiska terraer. Det
är därvid i första hand av intresse att studera förändringar i den efterfrågan
på varor och tjänster sora staten och den statsunderstödda verksamheten direkt
ger upphov till genora konsurationsutgiftema och investeringsverksaraheten.
DärtUl kommer de mera indirekta effekter på sarahällsekonorain som
Inkomstöverföringar från staten och statens övriga finansieUa transaktioner
föranleder.
Utgifterna
för konsumtion och investeringar, inkl. bidragen tUl kommunema för dessa
ändamål, har beräknats i tabell 6 (s. 37). Dessa utgifter ökade med 3,3 % per
år under perioden 1967/681971/72 medan den årliga ökningen under
långtidsbudgetperioden begränsas till 0,8 %. För såväl den förflutna som
framförUggande perioden utgör driftbidragen till kommunema den mest expansiva
komponenten.
EnUgt
kalkylema skulle ökningstakten för de totala konsumtionsutgifterna sjunka från
3,9 % per år under jämförelseperioden till 1,4 %
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 2 Långtidsbudget 47
per
år under långtidsbudgetperioden. För investeringsutgifterna noteras ett omslag
från en ökning om 1,1 % per år tiU en minskning av i stort sett motsvarande
storleksordning. Det bör i detta sammanhang observeras att investeringsberäkningarna
torde påverkas mer i neddragande riktning än konsurationsberäknlngarna av den
beräkningsteknik sora används i långtidsbudgeten. I fråga om enbart statens
egen efterfrågan på varor och tjänster för konsuration och investering beräknas
uppgången under långtidsbudgetperioden tUl ca 0,6 % per år.
Utgifterna för de statliga
transfereringarna väntas växa betydligt snabbare än den statliga slutliga
efterfrågan på varor och tjänster. Detta gäller i synnerhet under
långlidsbudgetperiodens början och sararaanhänger främst med de föreslagna
omläggningarna av sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna.
MARCUSBOKTR.STOCKHOLM 1973 730272
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga
3
Avstämning och framskrivning av 1970 års långtidsutredning
Prop. 1973:125
Bil. 3 Avstämning
och framskrivning av LU 70
Bilaga
3
AVSTÄMNING OCH FRAMSKRIVNING AV 1970 ÅRS LÅNGTIDSUTREDNING
Inledning
Drygt
två år efter det 1965 års långtidsutredning publicerades gjordes ett försök att
följa upp och avsläraraa utredningens bedöraningar. Syftet var i första hand
att söka finna om den ursprangliga ulvecklingsbilden ägde giltighet även efter
den förändrade konjunktursituation som inträtt eller ora nya betingelser
liUkorarait sora kunde bedöraas påverka de långsikliga tendenserna i ekonomin.
Det har ansetts motiverat alt göra en liknande avstäraning av 1970 års
långtidsutredning även om det tidigare visat sig att betydande metodiska och
statistiska svårigheter är förenade raed ett sådant arbete och att de
slutsatser sora därvid kan nås d flera hänseenden blir ganska begränsade. Det
frarastår sora mycket angeläget alt praktiskt föra vidare arbetet med olika
analys- och raetodproblera så att efter hand bättre raöjligheter skapas att
behandla de vikliga frågorna hur de konjunkturraässiga förändringarna spelar in
i den långsiktiga utvecklingsbilden. Vidare är en systeraalisk genoragång och
prövning av gjorda prognoser av stort värde för att urskilja problera och
förhållanden som särskilt måste uppmärksammas vid den omfattande materialinsamling
genora enkäter, statistiska bearbetningar, specialstudier etc. sora ingår i de
vart ferate år återkoraraande översikterna av de långsiktiga
utvecklingstendenserna.
För
avstämningen har använts den ekonometriska modell sora presenterades i 1970
ärs långtidsutredning. Modellen har utökats till att orafatta 24
produktionssektorer i stället för tidigare 16 sektorer varjärate hela det
statistiska materialet förnyats. Därvid har bl. a. en omräkning av alla
sifferserier gjorts till 1968 års prisnivå. Utvecklingsarbetet i anslutning
till den ekonoraelriska modellen prövas denna gång i ett försök att
"mlla" långtidsperspektivet. Detta utsträcks sålunda till att omfatta
perioden fram t. o. m. 1977. Därigenora koraraer tre olika lidsperioder att
ingå i denna avstäraning och fraraskrivning; 19701972, 19701975 och
19721977. Utvecklingen under dessa perioder är inte oraedelbart järaförbar
till följd av de skiUnader i fråga ora konjunktursituation, sora präglar eller
förutsatts karakterisera de olika begynnelse- och slut-
1
Riksdagen 1973.1 saml Nr 125. Bilaga 3
Prop. 1973:125 2
åren.
De koraplikationer för tolkningen av redovisade resultat som detla innebär
berörs närmare på sid. 5.
Vad
beträffar det statistiska materialet bör näranas att nationalräkenskaperna
använts i den ekonometriska modellen i den utforraning de hade i oktober 1972.
För bedömningen av utvecklingen 19701972 har dock även utnyttjats de
reviderade nationalräkenskaperna som senare frarakorarait i anslutning till
preliminär och reviderad nationalbudget för 1973.
Sararaanställningar
och bearbetningar av särskUl insaralat raaterial har gjorts beträffande vissa
problem och områden sora bedörats vara av särskilt intresse. Detta gäller bl.
a. arbetskrafts- och befolkningsutveckling, utvecklingen inom industri, offentlig
sektor och energiområdet, den finansiella utvecklingen samt tendenser i fråga
ora export och andra strategiska poster i bytesbalansen.
Sammanfattningen
av huvudresullaten från avstämningen har utarbetats inom finansdepartementets
sekretariat för ekonomisk planering. Material och undersökningar har
tillhandahållits av främst prognosinstitutet vid statistiska centralbyrån,
konjunklurinstilutet. Industriens utredningsinstitut samt olika departeraent
och myndigheter.
Bil.
3 Avstämning och framskrivning av LU 70
1
Produktionsresurser och resursanspråk 1.1 Den ekonomiska utvecklingen 19651972
Utvecklingen
19651970. När LU 70 utarbetades hade man tillgång till preliminära dala som
beskrev den ekonomiska utvecklingen 19651970. Senare har förbättrad
information tUlkorarait. Denna har visserligen på enskilda punkter inneburit
kraftiga avvikelser från de uppskattningar sora LU 70 gjorde, men huvuddragen i
den bild som utredningen tecknade av den allmänna utvecklingen 19651970 är
alltjämt gUtiga. Nedanstående tablå visar förändringen dels enligt LU 70, dels
enligt det faktiska utfallet. Siffrorna anger den procentuella årliga
volymförändringen 19651970.
19651970
LU70
Utfall
BNP
3,9
4,0
Privat
konsumtion
3,4
3,1
Offentlig
konsumtion
5,2
5.7
Bruttoinvesteringar
3,4
3.8
Export
8,8
8,7
Import
8,0
7.8
Awikdserna
ar större för de enskilda posterna på försörjningsbalansen än för totala BNP
vars ökningslakt nu beräknas till 4,0 % per år mot 3,9 % per år enligt LU 70.
Ökningstakten för den privata konsumtionen är högre enligt LU 70 än enligt det
faktiska utfallet, raedan förhållandet är det omvända för den offentliga
konsurationen och för bruttoinvesteringarna. Vad gäller utrikeshandeln är
avvikelserna relativt obetydliga. En av orsakerna till de differenser sora
förekoraraer är att volyraulvecklingen är beräknad i olika prisnivåer (utfallet
i 1968 års priser raot 1959 års priser för LU 70). Detta rent statistiska
fenoraen kan emellertid endast förklara en del av avvikelserna. En stor del av
dessa raåste eraellertid bero på rena revideringar av grundraaterialet särskilt
avseende 1970.-
Vad
gäller lageruppbyggnaden 1970 synes LU 70 ha underskattat densararaa högst
väsentligt. Saratidigt överskattades nivån för de fasta investeringarna någol.
LU
70:s bedömning av utgångsläget 1970 järafört raed det faktiska utfallet särat
felskattningarnas effekt på bedömningen av den framtida utvecklingen finns
beskriven i bilaga 1: LU:s ekonometriska modell. Prognoserna för 19701975 i LU
70 skulle knappast ha blivit väsentligt annorlunda om det faktiska utfallet
för 1970 hade varit känt då kalkylen gjordes.
1
Se Svensk ekonomi fram till 1977, SOU 1973: 21. bilaga 1.
Prop. 1973:125 4
Utvecklingen 19701972. Högkonjunkturen kulminerade under
1970 och avmattades därefter mycket snabbt. BNP-utvecklingen var långsara och
sysselsättningsläget försärarades. Den inheraska efterfrågan var låg. För
byggsektorn förändrades föratsättningarna radikalt då bostadsbyggandet började
minska sora en följd av de raättnadstendenser sora började uppträda på
bosladsraarknaden. Även koraraunerna, vars utgifter expanderat kraftigt under
60-talet, fick nu vidkännas stora finansiella svårigheter sora nödvändiggjorde
en därapning av deras utgiftsökning. Vidare sjönk den privata konsurationen
raellan 1970 och 1971. Konjunkturavraattningen drabbade också flera av de
viktigaste avnämarländerna för vår export, vars ökningstal kora att dämpas betydligt.
Eftersom importen minskade, på gmnd av det mycket låga inhemska
efterfrågetrycket, inträffade en kraftig omsvängning i bytesbalansen 1971.
Under 1972 skedde en viss återhämtning i konjunkturen. Den
inhemska efterfrågan ökade fortfarande långsamt. De fasta investeringarna
utvecklades dock relativt kraftigt bl. a. på grund av de stimulansåtgärder som
insattes. Den privata konsurationens ökningstakt var låg. Exporten utvecklades
något snabbare än importen vilket kom att innebära en fortsatt förstärkning av
bytesbalansen. Produktivilelsutveck-lingen utvisade det sedvanliga cykliska
mönstret med en raycket långsara ökning under 1971 och därefter snabbare
uppgång under 1972.
Nedanstående tablå visar utvecklingen 19701972 enligt
nationalräkenskapema (procentuell årlig volyraförändring 19701972).i
BNP
1,1
Privat
konsumtion
0,7
Offentlig
konsumtion
2,5
Bruttoinvesteringar
1,6
Export
5,6
Import
0,7
Det torde stå fullt klart att efterfrågan utvecklats
långsamt under perioden 19701972. För att kunna bedöraa resursutnyllj
andegradens förändringar krävs emellertid också att man studerar arbetskraftslill-gångens
och produktivitetens förändringar. En sådan bedöranrag, innehållande en
förnyad prognos för 19701975 och en fraraskrivning av kalkylerna till 1977
framläggs i följande avsnitt.
' Den utvecklingstakt som anges i tablån överensstämmer med
i april 1973 gällande nationalräkenskaper. Som berörs i inledningen kommer,
när ej annat anges, de redovisade siffrorna att vara hämtade från LU: s
ekonometriska modeU och nationalräkenskaperna hösten 1972. SCB SM N 1972: 93.
Bil. 3 Avstämning och
framskrivning av LU 70 5
1.2
Avstämning av LU 70 och framskrivning till 1977
I
detla avsnitt skall först tas upp de bedömningar av arbetskraftens och
produktivitetens utveckling som gjordes i LU 70 särat de justeringar av dessa
kalkyler sora nu synes motiverade. Beräkningama förs fram till 1977 och
utmynnar i en bedömning av den totala produktionskapacitetens utveckling frara
till näranda år. Därefter följer ett kort avsnitt sora behandlar de
oraräkningar av LU 70:s prognos sora gjorts på grund av att det statistiska
material sora använts i LU 70 :s ekonometriska raodell har reviderats.
Slutligen redovisas en förnyad kalkyl för användningssidan såväl för perioden
19701975 sora för 1972 1977.
En
viss försiktighet måste iakttas vid jämförelser raellan dessa kalkyler.
Utvecklingslakterna 19701975 och 19721977 är ej utan vidare järaförbara. Vad
detta beror på kan belysas med nedanstående princip-diagram.
Konjunkturl ä ge
n
Normalkonjunktur
opaginerad Kontrollera mot PDF
1970
1972
1975
"I------ T"*
1977
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prognosåren
1975 och 1977 har i princip antagits bli år med normalkonjunktur. Eftersom
konjunkturlägel 1970 var högre än norraalt och 1972 lägre än norraalt koraraer
utvecklingstakten 19721977 enbart av delta skäl att bli betydligt snabbare än
19701975. Den prognos sora i det följande görs över uppgången i BNP 19721977
avser aUlså den sammanlagda effekten av att de tUlgängliga resurserna stiger
1972 1977 och att dessa utnyttjas i högre grad än för närvarande. För perioden
19701975 är situationen något annorlunda. I fråga ora huvudparten av
beräkningarna har även för denna period gäUt att bestäraraa en
Prop.
1973:125 6
utvecklingstakt fram till ett tänkt norraalkonjunkturår
vid prognosperiodens slut (den heldragna linjen 1970-1975). För
lagerinvesteringarna har dock liksom i LU 70 gjorts ett undantag på grund av
alt dessa uppvisar raycket starka cykliska variationer. Sora grand för
beräkningama ligger ett anlagande om en kraftig lagemppbyggnad 1975. Detta får
eraellertid ej betraktas sora en konjunkturprognos. Det historiska raönstret
för lagercykeln har endast framskrivits. Effekten på beräkningsresultaten av
detta är emellertid sådan alt de liknar dera sora fås vid ett antagande om
högkonjunktur. Därför har den streckade linjen 19701975 fält symbolisera de
förutsättningar sora gäller för vår prognos 1970 1975.
1.2.1 Tillgängliga resurser fram till 1977 Arbetskraften
Till LU 70 gjordes en kalkyl över befolkningens och
arbetskraftens utveckling 19701980 särat vissa tentativa beräkningar för
80-talel.
Tabell 1:1 Befolknings- och arbetskraftsutvecklingen
19701977
LU70
Utfall
Ny
kalkyl
1970
1972
1975
1970
1972
1975
1977
Medelfolkmängd
(1 000-tal)
8 029,6
8 130,9
8 279,4
8 042,8
8 127,8
8 242,3
8 322,9
därav
1674 år'(1 000-tal)
6 355,0
6 438,9
6 549,0
5 862,7
5 905.3
5 957,1
5 985,0
Relativa
arbetskraftstal
(1674är)i
61,6
61,4
61,2
66,7
67.2
67,3
67,5
Antal
personer i arbetskraften'
(I
000-tal)
3 915,9
3 955,7
4 006,2
3 912,0
3 968.6
4 008,9
4 042,6
Relativa
arbetslöshetstal
% av
arbetskraften
1,8
1,8
1,8
1,5
2,7
1,8
1,8
Relativa
frånvarotal
(exkl.
semester), % av
antalet
sysselsatta
7,4
7,7
8,2
6,8
6,7
6,8
6,8
Medelarbetslid/vecka/person
timmar
39,4
38,4
37,4
39,3
37,6
37,0
36,8
Timmar/vecka,
samll. personer
milj.
timmar
140,32
137,71
135,04
141,24
135,40
135,86
135,96
Antal
arbetsveckor/är'
veckor
44,75
44,75
44,75
44,66
44,43
44,50
44,50
Antal
arbetstimmar/är
milj.
timmar
6 279,48
6 162,52
6 042,21
6 308,03
6 016,24
6 045,77
6 050,22
1 Talen i LU 70 avser personer i åldem 15 år och däröver.
= Denna kvot anger förhåUandet mellan antalet arbetade
limmar/är enligt nationalräkenskaperna och antalet arbetade timmar/vecka enligt
arbetskraftsundersökningama. Kvoten avspeglar emellertid inte endast antalet
arbetsveckor/år utan även vissa smärre definitionsmässiga olikheter mellan de
båda källorna. Skillnaderna mellan LU 70 och de reviderade beräkningarna
beträffande kvotens storlek beror till en del på alt timmar utförda av
värnpliktiga behandlats på olika sätt.
Anm. På grund av ovannämnda olikheter beträffande den
äldersmässiga avgränsningen av arbetskraften och beräkningen av antalet
arbetsveckor/är är uppgifterna enligt LU och de reviderade beräkningarna inle
helt jämförbara. De förändringstal, härledda ur denna tabell, som redovisas i
det följande i text och tablåer torde emellertid endast marginellt ha påverkats
av dessa olikheter.
Antalet arbetstimmar per år enligt arbetskraftskalkylen i
LU 70 har efter korrigering för ovan diskuterade olikheter beräknats till 6
209,21 milj. tim. 1970, 6 097,71 milj tim. 1972 och 5 990,67 milj. tim. 1975.
Bil. 3 Avstämning och framskrivning av LU 70 7
I detla avsnitt redovisas först de resultat av
beräkningarna i LU 70 som avser perioden 19701975. Beträffande den del av
prognosperioden sora redan förflutit, dvs. 19701972, görs en jämförelse
mellan beräknad och faktisk utveckling. Vidare presenteras en ny arbetskraftskalkyl,
som utarbetats vid statistiska centralbyrån (SCB), avseende perioden 19721977.1
Dessa nya värden redovisas tillsaramans raed ul-fallsdata för 19701972 enligt
den periodindelning, sora används för denna avstäraning och fraraskrivning,
näraUgen 19701975 och 1972 1977.
Fraraställningen i det följande baseras i huvudsak på innehållet
i tabeU 1.
Utvecklingen 19701975 enUgl LU 70. Vissa resultat av den
befolknings- och arbelskraflskalkyl, sora redovisas i LU 70, återges i tabell
1. Nedanstående tablå sammanfattar de förändringar sora förutsågs för perioden
19701975.
Medelfolkmängd
Totalt 15 år och däröver
Antal personer i arbetskraften
Antal arbetade timmar/år milj. tim.
Antal % per år
249 800 0,6
194 000 0,6
90 300 0,5
236,27 -0,8
Enligt den i LU 70 använda befolkningsframskrivningen
beräknades raedelfolkraängden i Sverige koraraa att öka raed 1/4 railj.
19701975 till knappt 8,3 railj. eller raed 0,6 % per år. Då denna ökning
väntades i betydande utsträckning bestå av bam och ungdoraar under 15 års ålder
särat personer i åldern 65 år och däröver, bedörades arbetskraftens tillväxt
koraraa all bli något svagare än befolkningsökningen. En förutsedd minskning
av männens och de icke gifta kvinnornas relativa arbetskraftstal- verkade
också i denna riktning. De gifta kvinnornas relativa arbdskraflstal antogs däremot
fortsätia att öka 19701975 men i något långsammare takt än under närraast
föregående 5-årsperiod.
Såsora framgår av ovanstående tablå väntades antalet
personer i arbetskraften 19701975 öka raed 0,5 % per år. ArbetskrafIsvolymen
mätt i liramar beräknades under sararaa period koraraa att rainska raed i
genorasnitt 0,8 % per år. Till den skiljaktiga utvecklingen för antalet
personer i arbetskraften och antalet tiraraar bidrog den beslutade sänkningen
av den lagstadgade veckoarbetstiden från 42,5 tiU 40 tiraraar, en fortsatt
ökning av andelen deltidsarbetande och en viss förraodad ökning av frånvaron
från arbetet. Kvinnornas växande andel av totala arbetskraften verkade i
sararaa riktning eftersora deras genorasnittiiga arbetstid väntades förbli
kortare än raannens.
1 Se SCB:s serie Information i prognosfrägor 1973: 7,
Arbetskraftsresurserna 19651972 och 19721980, analys och prognos.
' De relativa arbetskraftstalen anger hur stor andel av en
befolkningsgrupp som står till arbetsmarknadens förfogande antingen som
sysselsatta eller som arbetslösa.
Prop.
1973:125 8
Utfallet
19701972. Trots en relativt begränsad befolkningstiUväxt 19701972, vilken
främst sammanhängde med minskande invandring och tilllagande utvandring under
dessa år, ökade antalet personer i arbetskraften förhållandevis kraftigt.
Denna ökning, i genomsnitt 0,7 % per år, berodde i betydande utsträckning på
stegrade relativa arbetskraftstal bland kvinnorna. Dessa tal steg 19701972
kraftigare bland gifta än bland icke gifta kvinnor. Likaledes var ökningen
kraftigare bland kvinnor med bam under 7 år än bland övriga kvinnor. Bland
männen noterades 19701972 fortsatt sjunkande relativa arbetskraftstal.
Antalet
totalt utförda arbetstiraraar rainskade 19701972 raed i genorasnitt 2,3 % per
år. Denna rainskning sammanhängde tUl stor del raed den lagstadgade
arbetstidsförkortningen och den betydande ökning av arbetslösheten sora skedde
19701972. Dessutora noterades en ökning delvis av arbetsmarknadsskäl av
andelen deltidsarbetande.
Jäinföielse
mellan prognos och ulfall 19701972. I nedanstående tablå redovisas vissa
befolknings- och arbetskraftsdata 19701972, dels enligt arbetskraftskalkylen i
LU 70, dels som faktiskt ulfall för dessa år. Siffrorna anger förändringarna
mellan de nämnda åren.
Medelfolkmängd Totalt 1674 år'
Antal personer i arbetskraften
Antal arbetade timmarfår milj. tim.
Antal
LU70
Utfall
% per år LU 70 Utfall
101 300 85 000
0,6 0,5
83 900 42 600
0,7 0,4
39 800 52 600
0,5 0,7
116,96
291,79
0,9
2,3
'
LU:s siffror avser personer i åldern 15 år och däröver.
Av
tablån framgår att ökningen av antalet personer i arbetskraften 19701972 blev
något större än den I LU 70 beräknade trots den förhållandevis svaga
befolkningstUlväxlen. Detta berodde på att de relativa arbetskraftstalen totalt
sett steg 19701972, medan de i LU 70 antogs komma att sjunka något. Ökningen
av dessa tal föll helt på kvinnorna, främst de gifta kvinnorna, medan en
nedgång i ungefär den takt som anlaghs i LU 70 noterades för männen. De gifta
kvinnornas relativa arbetskraftstal steg nästan dubbelt så kraftigt sora
beräknat, vilket delvis lorde ha sammanhängt med särbeskattningsreforraen.
Trots denna betydande stegring ökade antalet gifta kvinnor i arbetskraften
19701972 något långsararaare än väntat. Detla förklaras av all den väntade
ökningen av antalet gifta kvinnor i befolkningen hell uteblev.
Skiljaktigheterna
mellan väntad och faktisk utveckling 19701972 sammanhänger med flera faktorer
av vilka konjunkturutvecklingen tor-
Bil. 3 Avstämning
och framskrivning av LU 70 9
de
vara den raest betyddsefuUa. Sålunda synes det ganska låga genorasnittiiga
invandringsöverskottet 19701972 och därmed den relativt svaga
befolkningsutvecklingen i betydande grad ha berott på vikande efterfrågan på
arbetskraft. Vidare torde konjunkturutvecklingen ha påverkat de relativa
arbetskraftstalens förändring. Den fortsatta nedgången i dessa lal för de
äldre åldersgrupperna synes sålunda ha förstärkts i samband med det försärarade
arbelsraarknadsläget, raedan detta bland ungdoraarna tycks ha bidragit till en
ökning av de relativa arbetskraftstalen. Dessa tal steg nämligen 19701972
vilket är en återspegling av en minskad tillströraning till universitet och
högskolor.
Antalet arbetstimmar per
år 19701972 beräknades i LU 70:s arbelskraflskalkyl minska med i genomsnitt
0,9 % årligen, vilket framgår av ovanstående tablå. Minskningen blev emellertid
drygt dubbelt så stor, nämligen 2,3 % per år. SkiUnaden mellan prognos och
utfall berodde förutora på den dämpade konjunkturen även på arbetstidsförkortningens
förläggning. Förkortningen av veckoarbetstiden från 42,5 till 40 timmar
genomfördes nästan helt under 19711972. I LU 70:s arbelskraflskalkyl hade
antagils att den skulle tas ut 1971 och 1973, varför timvolyraen under vartdera
av dessa år beräknades sjunka raed ca 2 %. Genom att största delen av
arbetstidssänkningen kom alt tas ut under 1972 noterades i
arbetskraftsundersökningama redan detta är den medelarbetstid som i LU:s kalkyl
beräknats för 1973. Om arbetstidsförkortningens tidsmässiga förläggning varit
känd vid prognostillfället skulle, med i övrigt oförändrade anlaganden, den
kalkylerade minskningen av totala antalet arbetstiraraar 19701972 ha blivit
1,6 % per år. Den kvarstående skillnaden raellan beräknad och faktisk utveckling
av antalet arbetstiraraar kan huvudsakligen förklaras raed ökad arbetslöshet
från 1970 till 1972. I LU:s arbetskraflskalliyl antogs oförändrade
arbetslöshetstal för hela prognosperioden.
Ny kalkyl. Meddfolkraängden
i Sverige har av statistiska centralbyrån beräknats öka med 0,5 % per år såväl
19701975 sora 1972 1977. Nettot av in- och utvandring, vilket sjönk kraftigt
från 1970 till 1972, har för perioden 19731977 i de nya beräkningarna antagils
innebära ett årligt invandringsöverskott på 15 000. Medan detta överskott
väntas beslå huvudsakligen av personer i de s. k. aktiva åldrama, dvs. 1674
år, beräknas den inheraska befolkningsökningen i betydande utsträckning avse
barn och ungdomar samt åldringar. Därigenom förutses en något svagare
procentuell ökning av den aktiva befolkningen än av totala befolkningen
19701975 och 19721977.
De
olika samband som kan antas föreligga mellan utbud och efterfrågan på
arbetskraft är endast ofullständigt klarlagda. Dessa samband kan avse den rent
antalsmässiga utvecklingen såtillvida alt utbudet stiger vid ökad efterfrågan
på arbetskraft. Ofta torde dock förändringarna sararaanhänga med faktorer av
mera kvalitativ natur såsora t. ex. arbets-
Prop. 1973:125 10
kraflsefterfrågans geografiska och yrkesraässiga
sararaansättning särat befolkningens yrkespreferenser och löneanspråk. I
kalkylen över arbetskraflsutbudet har någon direkt hänsyn lUl ovan näranda
slag av saraband ej kunnat tas. I den män strukturella förändringar av
efterfrågan avspeglar sig i del historiska materialet över arbetskraflsutbudet
kan emellertid i de gjorda framskrivningarna ligga en fömtsättning ora förskjutningar
på arbetsmarknaden av ungefär sarama karaktär och styrka sora under tidigare
perioder. Delta synes överensstäraraa relativt väl även med de
beräkningsresultat sora avser olika näringsgrenarnas framtida
arbetskraftsbehov. Inom enstaka näringsgrenar såsora byggnadsverksamhet och
skogsbruk tycks dock utvecklingen under prognosperioden korama alt awika mera
påtagligt från vad sora observerats för 60-talet. Vidare skulle en fördelning
på industribranscher, vilket precisionen i beräkningarna dock ej raedger,
raöjligen ge en något förändrad bild av arbetskraftsbehovets samraansättning.
De fömtsedda strukturförändringarna under prognosperioden torde dock inle
avvika väsentiigt från motsvarande tendenser under 60-lalet och de första åren
av 70-talel.
I följande tablå återges resultaten av
arbelskraflskalkylen uttryckta sora förändringstal för perioderna 19701975 och
19721977.
Medelfolkmängd Totalt 1674 år
Antal personer i arbetskraften
Antal arbetade timmar/år milj. tim.
19701975
Antal % per år
19721977
Antal % per år
199 500 0,5
195 100 0,5
94 400 0,3
79 700 0,3
96 900 0,5
74 000 0,4
262,26
0,8
33,98 0,1
Av de ovan angivna ökningstalen beträffande antalet
personer i arbetskraften väntas knappt 2/5 härröra från
befolkningsförändringar och drygt 3/5 från stegrade relativa arbetskraftstal.
Även om dessa tal totalt sett beräknas stiga 19701977, förutses en fortsatt
nedgång i raannens relativa arbetskraftstal. Denna nedgång hänför sig dock i
sin lur endast till åldersgruppen 5474 år, medan de relativa arbetskraftstalen
för män i åldern 1654 år antas koraraa att ligga kvar på 1972 års nivå. Bland
kvinnor med barn under 7 år beräknas de relativa arbetskraftstalen fortsätta
att stiga, men i någol avtagande takt. Beträffande övriga kvinnor väntas
utvecklingen bli olika för skilda ålders-
1 Den fördelning av kvinnorna på civilstånd, som gjorts i
tidigare arbetskrafts-beräkningar, har inle tillämpats i den nya kalkylen. Den
ökade andelen icke gifta sammanboende och icke gifta kvinnor med barn synes
nämligen ha medfört att en indelning efter civilstånd inte längre på ett
avgörande sätt återspeglar de skUlnader i benägenhet och möjlighet att ta
arbete som förekommer.
Bil.
3 Avstämning och framskrivning av LU 70 11
grupper.
Sålunda antas de relativa arbetskraftstalen för dessa kvinnor 19721977 förbli
oförändrade i åldern 1624 år, medan en ökning av dessa lal förutses för
åldersgruppen 2564 år och en minskning för kvinnorna över 64 år.
Såsom
visas i tabell 2 beräknas befolkningsutvecklingen och förändringen av de
relativa arbetskraftstalen få förhållandevis stor positiv effekt pä totala
timvolymens utveckling 19701975 och 19721977.
Tabell
1: 2 Olika komponenters effekt på arbetskraftstillgången 19701977 Procent av
den totala arbetskraftsvolymen
19701975
1972-1977
Förändring i total arbetskraftsvolym i timmar
Män Kvinnor
4,7 0,9
1,3 1,7
Summa
-3,8
0,4
därav:
befolkning
relativa
arbetskraftstal
arbetslöshet
frånvaro
medelarbetstid
1,0
0,8
0,3
0,1
-5,4
0,7
0,6
1,0
0,1
1,8
Den
genomsnittliga arbetslöshetsnivå sora i kalkylen valts för prognosperioden,
1,8 % av antalet personer i arbetskraften, är något högre än det relativa
arbetslöshetstal sora noterats för 1970, raen betydligt lägre . än 1972 års
värde. Förändringen av arbetslöshetsnivån koraraer därför i beräkningarna för
19701975 att få en viss negativ effekt och för 19721977 relativt kraftig
positiv inverkan på utvecklingen av antalet arbetstimmar per år. Minskningen av
medelärbetstiden per vecka, 1970 1975 främst beroende på den lagstadgade
arbetstidsförkortningen och 19721977 huvudsakligen på grund av ökande
deltidsarbete, beräknas dra ned totala timvolyraen kraftigt under båda
5-ärsperiodema. I beräkningarna förutsätts att ingen ytterligare allmän
arbetstidsförkortning sker under perioden.
ArbetsproduktivUet
Under
60-talet ökade produktiviteten snabbt. För hela ekonomin uppgick den årliga
ökningstakten tiU i genomsnitt 4,7 % per år 1965 1970. LU 70 förutsåg i sina
kalkyler en ökningstakt 19701975 som var ungefär densarama som under närmast
föregående 5-årsperiod.
Den
konjunkturdämpning sora varit förhärskande 19701972 har raedfört att den
genorasnittiiga produklivitetsökningstaklen över dessa två år inskränker sig
till ca 4,0 % per år raot de 4,8 % som förutsattes i LU 70. Därapningen blev
särskilt kraftig inora industrin där ökningen
Prop.
1973:125 12
synes ha stannat vid ca 5 % per år raot de 7,6 % sora
förväntades i LU70.
Den fråga man nu måste ställa är i vilken grad och hur
snabbt den i konjunktursvackan dämpade produktivitetsökningen koramer alt återgå
tUl en mera norraal, långsiktig ökningstakt. I och för sig finns all finledning
att förraoda att det norraala cykliska mönstret med en återgång till snabbare
produktivitetsökning koraraer alt göra sig gällande även denna gång. Sora slöd
för denna uppfattning kan åberopas exerapelvis de enkäluppgifler angående
produktions- och sysselsättningsläget sora insaralats av Industriens
utredningsinstitut hösten 1972.1 Det fraragår där att företagen 1972 ansåg sig
ha en outnyttjad produktionskapacitet som var flerdubbdt större än den
undersysselsättning man samtidigt angav.
Trots vad som ovan sagts har vi emellertid denna gång valt
att i våra kalkyler använda produklivitelsantaganden som sammanvägda något underskrider
såväl de långsiktigare trenderna som de värden som angavs i LU 70. För industrins
del antas en produktivitetsökning 19701975 med i genomsnitt 6,8 % per år all
jämföra med 7,6 % enligt LU 70 vUket lal också är lika med det faktiska
utfallet 19651970. För hela ekonomin är talen 4,3 % enligt de nya kalkylerna,
4,8 % enligt LU 70 och 4,7 % 19651970.
För perioden 19721977 antas produktivitetsökningen inom
industrin, på grund av upplösandet av de ovan diskuterade
produktivitets-reserverna, komraa all uppgå till ca 7,8 % årligen.
Skälen för en uppbromsning av produktiviletsökningstaklen
kan sam.-manfatlas på följande sätt.
1.
I och för sig
finns en långsiktig tendens till en förskjutning av sysselsättningen mot
näringar raed låg produktivitetsökning, frärast på tjänstesidan. I det
föreliggande perspektivet döljs dock denna tendens dels genora det byte av
prisbasår som skett, dels genora alt den offentliga sektorn beräknas öka
långsararaare än den privata 19701975.
2.
Vid en
intemationell järaförelse synes industrins produktivitet under en följd av år
ha ökat mycket snabbt i Sverige. Denna utveckling har varit kopplad till en
kraftig strukturomvandling, vilken yttrat sig t. ex. i form av
förelagssamraanslagningar och företagsncdiäggdser. Man kan av allmänna skäl
vänta sig att produktivitetseffekterna av en sådan process efter hand ebbar ut.
Strukluroravandlingen har utan tvivel också bidragit till att skapa eller öka
olika sorlers spänningar i ekonomin, exerapelvis av regional eller
socio-ekonomisk karaktär, vilket raedför problem i utveckUngen. Olika medel för
att dampa eller upplösa sådana spänningar har redan komrait till användning
och denna process kan väntas fortgå.
3.
På de enskilda
arbetsplatserna synes medvetandet om produk-
1 Se Svensk ekonomi fram till 1977, SOU 1973: 21, bilaga
3, avsnitt 2.5.
Bil. 3 .4vstämning och framskrivning av LU 70 13
lionsprocessens avigsidor ha växt sig allt starkare och
manifesterat sig i krav på en arbetsmiljö så fri från stress- och
otrivselfaktorer sora raöjligt. Övergången till nya löneforraer och
produktionsprocesser kan sättas i saraband härraed. Ehuru en utveckling av
skisserat slag på någon sikt kanske skulle verka höjande på produktiviteten
även raätt enligt konventionella mått förefaller det dock rimligt att,
speciellt i ett kortare perspektiv, tänka sig att en ökad del av det eljesl
möjliga produktionsresultatet i fraratiden koraraer att tas ut i form av en
förbättrad arbetsmiljö.
Många andra skäl både för och eraot en neddragning i
produktivitetsökningstakten skulle utan tvivel kunna anföras. Det är
självfallet också helt oraöjligt att på olika branscher kvantifiera effekterna
av de tendenser sora ovan antytts. Hänsyn till dera har dock gjort att vi
ansett oss böra godta de lägre produktivitetsökningar sora antytts genora de utförda
företagsenkälema. De produktivitetslal sora införts i våra kalkyler fraragår
av tabell 3.
Tabell 1: 3 Arbetsproduktivitetens utveclding inom olika
sektorer 19601977 Procentuell ärlig volymförändring
1960
1965
1965 1970
1970
1975
1972 1977
LU70
LU70' omräkn.
Ny
kalkyl
Jordbruk,
skogsbmk m. m. Industri o. kraftproduktion Byggnadsverksamhet
5,1 8,1
4,7
8,0
7,5 3,1
8,0 7,6 3,5
6,9
7,6 3,5
6,2 6,8 3,5
4,8 7,7 2.7
Summa varu- o. kraftproduktion
7,6
7,1
7,3
7,1
6,6
7,0
Privata
tjänster
3,6
3,5
4,2
4,0
3,7
3,6
Summa
tiänsleproduktion
2,9
2,3
2,7
2,9
2,3
1,9
Totalt
5,2
4,7
4,9
4,8
4,3
4,3
' Se avsnitt 1.2.2.
Sora ovan nämnts beräknas produktivitetsökningen inom
industrin bli speciellt snabb under perioden 19721977, beroende på ett antaget
underutnyttjande av produktionsresurserna i utgångsläget. För jord- och
skogsbmk beräknas uppgången däremot bli långsararaare än under perioden
19701975, beroende på tiUfälUga faktorer sora påverkar utgångsläget 1972. För
byggnadsverksamheten har, sora fraragår i avsnUl 2.3 nedan, en neddragning av
produktivitetsökningstakten för den senare perioden skett. För
tjänstesektorema slutligen har ingen förändring i produktivitetsökningslakt
19721977 järafört med 19701975 antagits, ehum det varit möjligt, och kanske
rimligt, att anta en kon-
Prop. 1973:125 14
junkturreserv i utgångsläget även inom dessa sektorer.
Sammantaget innebär de överväganden som gjorts för de olika näringsgrenama att
pro-duktivilelstakten 19721977 kommer att uppgå tiU ungefär sarama tal som för
19701975.
Total produktionskapacitet
De antaganden som gjordes i LU 70 beträffande
arbetskraftstillgången, den sektorvisa produktivitetsutvecklingen och
seklorsararaansätt-ningen innebar att den totala produktionskapaciteten skulle
öka raed 4,1 % per år 19701975 (tillväxten avser BNP raätt från produktionssidan,
se tabell 4). Med den oraräkning sora gjorts utifrån nu föreliggande
statistisk inforraation och avseende 1968 års prisnivå (raot 1959 års priser i
LU 70) erhålls en genorasniltlig årlig kapacitetstillväxt på 4,0 %. lärafördser
raed LU 70 avser i princip sådana oraräknade kalkyler. Vad omräkningen
inneburit beträffande utvecklingen av olika poster i försörjningsbalansen anges
i tabell 5 (avsnitt 1.2.2.).
Enligt de beräkningar som nu gjorts, förefaller det ej
sannolikt att en fullt så stark stegring i produktionskapaciteten skall kunna
uppnås under perioden 19701975, som förutsattes i LU 70. Den nya kalkylen
pekar i stäUet på en trolig ökningstakt för perioden på i genomsnitt 3,4 %>
per år (tabell 4). Det bör här särskUt observeras att denna kalkyl inte avser
den faktiska utvecklingen i BNP, vilken ju i betydande utsträckning är
beroende av konjunkturläget vid olika tidpunkter utan endast utvecklingen i
den totala produktionskapaciteten. Hur stor del av denna kapacitet som tas i
anspråk komraer sedan att bero på det aktuella konjunkturlägel.
Sysselsättningsgraden är här av avgörande betydelse. Det är därför inte
raeningsfullt att utifrån denna kalkyl, som avser den långsiktiga tillväxten i
produktionskapaciteten, söka härleda en konjunkturprognos över BNP:s utveckling
19721975, genom att från den totala ökningen 19701975 dra den faktiska
utvecklingen i BNP 19701972.
Tabell 1: 4 Arbetskraftens, produktivitetens och BNP:s
förändringar 19651977
Procent per år
1965-
1970-
1970-
1970-
1972-
1970
1975
1972 Ut-
1975
Ny
1977'
LU70
LU70
omräkn.
fall
kalkyl
Arbetskraft
i timmar
-0,6
-0,8
-0,8
-2,3
-0,8
0,1
BNP per
arbetstimme
4,7
4,9
4,8
4,0
4,3
4,3
BNP från
produktions-
sidan
4,1
4,1
4,0
1,5
3,4
4,4
BNP från
användnings-
sidan
4,0
3,8
3,7
1,1
3,1
4,2
Under förutsättning att ingen aUmän arbetstidsförkortning
sker under perioden.
Bil.
3 Avstämning och framskrivning av LU 70 15
Däreraot kan man givetvis försöka bestäraraa vilken produktionsökning
sora blir raöjlig inora det kapadtetsulryrarae sora beräknas föreligga fram
till 1975. Härvid bör noteras att den ökning i produktionskapaciteten sora
beräknats för 19701975, 3,4 %, avser det åriiga genorasnitlet för perioden.
Produktlonskapacilelens tillväxt raåste ha varit lägre under 1971 och 1972 då
huvuddelen av arbetstidsförkortningen genomfördes än under den därpå följande
perioden. Utförda beräkningar, varvid effekten av arbetstidsförkortningen
frånräknats. tyder på en kapacitetstillväxt 19721975 på ca 4 % per år. HärtiU
komraer den kapacitetsreserv som uppstod 19701972 genora att hela produktionskapaciteten
mte kunde fullt utnyttjas. Om också denna reserv kan tas i anspråk skulle det
rent räkneraässigt föreligga ett utryrarae för en BNP-ökning 19721975 på
uppskattningsvis upperaot 5 % per år.
För perioden 19721977 beräknas, sora fraragår av tabell
4, syssel-sätlningsvolyraen korama alt utvecklas betydUgt gynnsamraare än 1970
1975. Vid dessa beräkningar har inget antagande lagts in ora ytterligare
arbetstidsförkortning efler 1973. Med den utveckling av arbetsproduktiviteten
som här föratsatts beräknas den totala produktionskapaciteten öka med 4,4 % per
år 19721977.
i.2.2 Avstämning och revidering av kalkylen för resursanvändningen
19701975 enligt LU 70 I det följande komraer en genoragång att göras av de
olika korapo-nenlerna på BNP:s användningssida. Med hänsyn till den uppläggning
som arbelet denna gång fått komraer denna genoragång att ske i en något annan
ordningsföljd än den eljest vanliga. Först behandlas närnligen de variabler för
vilka oberoende prognoser gjorts, dvs. de variabler sora är exogena i den
raodell som använts för beräkningarna. Därefter behandlas de variabler som
frarakoraraer som resultat i denna modell. Innan genomgången kan ske blir det
dock nödvändigt att i korthet beröra modellen och de förändringar däri som
gjorts sedan LU 70.
LU:s ekonometriska modell
Vid upprättandet av kalkylerna för den ekonomiska
utvecklingen 19701975 i LU 70 användes en ekonoraetrisk totalraodell för den
svenska ekonorain. Denna har också komrait till användning vid avstäraningen
av LU 70.1 Det statistiska raaterial sora Ugger till gmnd för beräkningarna är,
jämfört med LU 70, fömyat på saratliga punkter. Volymberäkningarna görs nu i
1968 års priser mot tidigare i 1959 års priser. Vidare finns modellen nu i två
varianter. I den ena har näringslivet indelats i 24 sektorer medan
sektorindelningen i den andra så nära som möjligt ansluter tiU den som användes
i LU 70. Näringslivet inde-
1 För en presentation av modellen och modellresultaten se
bilaga 9 till LU 70, Plan och prognos, SOU 1971:70. För motsvarande redogörelse
avseende av-stämningsarbetel se Svensk ekonomi fram till 1977, SOU 1973: 21,
bilaga 1.
Prop. 1973:125 16
Tabell 1: 5 Försörjningsbalansens utveckling 19701975
enligt LU 70
Procentuell årlig volymförändring
Urspmnglig
Omräknat
beräkning
1.
Privat konsuration
3,3
3,1
2.
Offentlig konsumtion
4,5
4,5
Stat
3,5
Kommun
5,2
3. Total
konsumtion (1-1-2)
3,6
3,5
4.
Bruttoinvesteringar
Totalt
3,5
3,5
Bostäder!
-2,0 (-
-0,5)
-0,5
Offentiiga
3,4
3,2
Stal
3,5
Kommun
3,3
Privata'
6,2 (
3,5)
3,5
Industri
6,5
7,1
5.
Inhemsk resursförbrukning
(3-1-4-1- lagerförändring)
3,4
3,3
6. Summa
kapitalbildning
(4+lager -i- bytesbalans)
4,3
4,3
7.
Export av varor och tiänster
7,3
7,0
därav: varor
7,6
7,3
8.
Import av varor och tiänster
6,2
5,7
därav: varor
6,1
5,6
9. BNP
3,8
3,7
' Angavs i LU 70 enligt andra definitioner än i
modellkömingama. Inom parentes anges med omräknade värdet jämförbart tal.
lades där i 16 sektorer. För avstäraningen har
16-sektorsraodellen använts raedan de förnyade kalkylerna har gjorts raed
hjälp av 24-sektors-raoddlen.
Genora att det statistiska raaterialet förändrats sedan LU
70 koraraer modellen ej att ge exakt det resultat sora raan då fick även om de
anlaganden beträffande vissa variabler som ger föratsättningarna för modellens
lösning i princip är exakt desamma som då. Det blir därför nödvändigt alt här
först presentera LU 70:s prognos enligt huvudbetänkandet (beräknad i 1959 års
priser) och därefter den oraräknade prognos (beräknad i 1968 års priser) sora
fås raed den nya 16-sektorsraodellen ora i princip sararaa anlaganden görs
sora i LU 70 ora den yttre UtveckUngen.
Sora fraragår av tabell 5 är skillnaden raellan de båda
beräkningarna inte så stora att de behöver beaktas särskilt i detta sammanhang.
Modellen skiljer i princip mellan den offentliga
myndighetssektom och övriga delar av ekonomin och orafattar egentiigen endast
de senare. För alt belysa hela ekonorain raåste raoddlresultaten därför
korabineras med fristående beräkningar över den offentiiga sektorns konsumtion
och produktion (se avsnitt 2.2 nedan, järate bilaga 5: OffentUga tjänster).2
Men även för raodeUseklorema raåste frislående, exogena,
' Se SOU 1973: 21, bilaga 1, avsnitt 5, för en noggrann
redogörelse. » Se Svensk ekonomi fram till 1977, SOU 1973: 21, bilaga 5.
Bil.
3 Avstämning och framskrivning av LU 70 17
prognoser
göras för bruttoinvesteringar, lager och produktivitet. Vidare krävs sådana
från raoddlen fristående beräkningar över total sysselsättning särat över det
exporlöverskott i handeln med varor och tjänster sora krävs för att balans i de
utrikes betalningarna skall råda. Modellen beräknar då bl. a. utvecklingen av
privat konsuration, produktion och utrikeshandel inom de olika sektorerna under
fömtsättning av fuU sysselsättning och balans i de utrikes betalningarna.
Ett viktigt led i modellen
är de input-outputmatriser som beskriver leveransslröraraania mellan de olika
sektorerna i ekonomin. Som utförligt redovisas i bilaga 1 har dessa matriser i
princip prognoserats genom en förlängning av historiska utvecklingstrender.
Det är uppenbart att i sådana fall där kraftiga strukturförändringar ägt rum en
sådan prognosraetod är mindre lämplig. Modellresultaten för de olika
produk-tionsseklorema förefaller i vissa fall att vara påverkade härav och stor
försiktighet måste därför iakttas vid tolkningen av de sektorvisa resultaten.
Bruttoinvesteringar
De
totala bruttoinvesteringama (exkl. lager) förutsattes i LU 70 öka raed 3,5 %
per år 19701975. Industriinvesteringarna angavs stiga raed ca 7 % och de
offentliga investeringarna med drygt 3 % per år. För bostadsinvesteringarna
räknade LU 70 däremot med en minskning på 0,5 % per år (tabell 6). I fråga ora
bostäder och privata investeringar föreligger vissa definitionsolikheter och
andra skillnader av statistisk natur genteraot LU 70. Att de förändringstal
sora anges i tabell 6 för 19701975 (LU oraräknat) kraftigt avviker från dera
sora publicerades i huvudrapporten i LU 70 beror på sädana olikheter och inte
på den I föregående avsnitt nämnda omräkningen.
Under 19701972 ökade de
totala investeringarna med 1,8 % per år. Denna låga ökningstakt kan till stor
del hänföras tiU minskningen i de koraraunala investeringarna. Också
bostadsinvesteringarna rainskade, och detta i en något snabbare takt än vad
sora föratsattes i LU 70 beträffande den genomsnittliga årliga nedgången
19701975. De statliga investeringarna kora däreraot genora
konjunklurstiraulerande åtgärder alt öka i en snabb takt. Industrins
investeringar bedörades i LU 70 behöva öka med ca 7 % per år 19701975. Den
faktiska uppgången 19701972 stannade vid 4 % per år. Sett i förhåUande tUl
det under dessa år rådande konjunkturläget måste emellertid denna ökning
betecknas som ovanligt stark. Att dessa investeringar kunde hållas uppe på en
så pass hög nivå sammanhänger raed de konjunklurstiraulerande åtgärder som
vidtogs. Dessa avsåg dock till inte ringa del miljövårdsinvesteringar, vUka
inte väntas ge samma omedelbara tillskott till produktionskapaciteten som
andra investeringar. Sarahällsekonoraiskt och på längre sikt också
företagsekonomiskt raedför emellertid dessa inve-
2
Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 125. Bilaga 3
Prop.
1973:125 18
Tabell
1:6 Bruttoinvesteringar 19651975
Procentuell
årlig volymförändring
1965-
1970
1970
1970
1970
1975
1972
1975
LU 70
Utfall
Ny kalkyl
omräkn.
Totalt
3,8
3,5
1,8
2,1
Bostäder
2,6
-0,5
-1,4
-1,0
Offentliga
6,7
3,2
-0,7
1,4
därav:
stat
-0,3
10,0
4,0
kommun
9,6
-4,2
0,6
Privata
3,2
3,5
4,0
3,5
därav:
industri
3,6
7,1
4,0
4,1
steringar
betydande fördelar, även i den IntemationeUa konkurrensen. I den nya kalkylen
för 19701975 har de totala bruttoinvesteringarnas ökningslakt reviderats ned
tUl 2,1 % per år. Den mest påtagliga nedrevideringen i prognosen gäller
kommunernas investeringar vilka nu endast väntas öka med 0,6 % per år mot 3,3 %
per år enligt LU 70. Denna kraftiga förändring av prognosen har sin förklaring
i de finansiella svårigheter sora koraraunerna raött under början av 70-lalet.
Dessa väntas inte heller förbättras så påtagligt under den närraaste tiden att
LU 70:s prognos kan infrias. Det kan också näranas alt den låga ökningstakten
för kommunala investeringar som framgår av avsnitt 2.2 till stor del
sammanhänger med den höga investeringsnivån under utgångsåret 1970. De privata
investeringarna beräknas nu, liksom i LU 70, stiga med 3,5 % per år 19701975.
Induslrnnvesteringarna har dock reviderats ned från ca 7 % per år till ca 4 %
per år. Skälen till detta diskuteras närraare i avsnitt 2.1 och i kapitel 4.
Lagerinvesleringar
De
antaganden sora görs ora lagerinvesteringarnas fraratida storlek blir av stor
betydelse för beräkningen av övriga koraponenter. Dels beror detta på lagrens
höga iraporlinnehåll, dels pä de kraftiga svängningar sora kännetecknar
lagerbUdningen (se t. ex. diagrara 4: 1 sid. 71). Olyckligtvis är också den statistiska
bUden av lagerförändringen och lagerslockarnas utveckling över tiden raindre
god. Detta kan illustreras raed att den första prognos för lagemppbyggnaden
1970 sora gjordes (i deceraber 1969) angav densararaa till ca 1 900 mUj. kr i
1969 års priser. Det faktiska utfallet beräknades senare till ca 4 570 railj.
kr. Det är i detta perspektiv sora LU:s underskattning av utgångsläget 1970
raed ca 1 raUjard kr raåste ses.
Genora
raoddlens konstmktion vUken här i betydande grad täcker dt reellt sakförhållande
påverkas det framtida utrymraet för övriga koraponenter mycket av vilket
antagande sora görs beträffande lagemppbyggnaden ett visst år, dvs. frärast av
vilket antagande man
Bil. 3
Avstämning och framskrivning av LU 70 19
gör om lagercykelns fas för det aktuella året. LU:s
beräkningar är trendprognoser, ej konjunkturprognoser. Av hänsyn till
järaförbarhe-ten med LU 70 och till att en stor del av perioden 19701975 redan
förflutit har dock för det senare året ett avsteg från denna princip måst
göras. Lagercykeln antas därför koraraa att befinna sig i samraa läge 1975 som
1970. De lagerförändringar som beräknas för olika år anges i nedanstående tablå
(miljarder kr i 1968 års priser).
1970 1972 1975
LU 70 omräkn. 4,2 .. 3,6
Ny kalkyl 4,2 0,6 4,2
Offentlig konsumtion
I LU 70 föratsattes den totala offentliga konsumtionen öka
raed 4 1/2 % per år 19701975. I förhållande tiO de planer sora insaralats från
statliga och koraraunala huvudraan innebar detta en nedskärning av den åriiga
ökningstakten med ca 1/2 procentenhet. I kalkylen förutsattes vidare att
ökningslakten skulle vara något snabbare under kalkylperiodens första år och
alt den sedan skulle avta.
Utvecklingen av statlig och komraunal konsuration sedan
1965 anges i nedanstående tablå (förändring i volyra, % per år).
1965 1970 1970 1970
1970 1975 1972 1975
LU70 Utfall Ny kalkyl
Stadig konsumtion " 1,9 3,5 3,0 3,2
Kommunal konsumtion 8,6 5,2 2,7 4,2
Total offentlig konsumtion 5,7 4,5 2,8 3,8
Det bör observeras att ökningstalen för statlig och
koraraunal konsumtion 19651970 är påverkade av vissa förändringar i
huvudraannaskap. (Det bör också påpekas alt de här presenterade uppgiftema
avser LU 70:s kalkyl ulan tidigare närand oraräkning eftersom huvuddelen av den
offentliga konsumtionen ej ingår i modellen.)
Som fraragår av tablån ökade fraraför allt den koraraunala
konsurationen avsevärt långsararaare 19701972 än vad sora föratsattes i LU
70. För utvecklingen inora olika ändamålsoraråden av den offentliga
konsurationen och för de nya kalkylerna avseende 19701975 redogörs närraare i
avsnitt 2.2. EnUgt där presenterade kalkyler beräknas den offentliga
konsurationens ökning 19701975 tUl I genorasnitt 3,8 % per år. Nedrevideringen
i förhållande tiU kalkylen i LU 70 beror till en del på den svaga utvecklingen
19701972, tUl stor del betingad av
' Enligt de senaste beräkningarna i den reviderade
nationalbudgeten för 1973 har lagerförändringen 1972 uppskattats till -0,2
miljarder kr.
Prop. 1973:125 20
kommunemas
finansiella svårigheter. Men också för de återstående åren av kalkylperioden
förutses ökningstakten bli lägre än enligt LU 70. Nedrevideringen som gjorts
i belysning av nytt planraaterial är mest påtaglig i fråga om högre utbUdning
särat hälso- och sjukvård.
Bylesbalanskravet
För
1970 registrerades ett underskott i bytesbalansen om ca 1 750 milj. kr. Till en
del berodde detla på det högt uppdrivna efterfrågeläget inom landet, men en
långsiktig förskjutning mot underskott i bytesbalansen hade förmärkls under
slutet av 60-talet. En fortgående försvagning av tjänstebalansen främst
genom turismens utveckling utgjorde sålunda ett tydligt inslag i
ulvecklingsbUden. Denna tendens bedömdes bli bestående 19701975. Den planerade
ökningen av u-landsbiståndet kunde också beräknas ställa ökade krav på
betalningsbalansen. De kalkyler som gjordes av hur transfereringsnettot till
följd av bl. a. det förutsedda u-landsbiståndet skulle bli 1975, visade på betydande
underskott. För alt möta detla underskott skulle handeln med varor och tjänster
behöva vändas från ett underskott 1970 ora 1 100 raUj. kr räknat i löpande
priser tUl ett plussaldo 1975 om 2 400 milj. kr. Genom försvagningen på
tjänsteområdet måste en ännu större omsvängning ske för handeln med varor.
När
konjunkturen vände nedåt 1971 förbättrades handelsbalansen mycket väsentligt.
1972 registrerades ett överskott i handeln med varor och tjänster om ca 2 500
raUj. kr i löpande priser. Ett gott överskott förelåg dämied i bytesbalansen,
då underskottet i transfereringsnettot inkl. ulvecklingskrediter sararaa år
uppgick till ca 1 500 milj. kr. Denna förbättring var uppenbarligen påverkad av
konjunkturomslaget. Beräkningar har gjorts över hur läget skulle kunna antas
ha varit om man förutsätter en trendmässig efterfrågeutveckling under de
aktuella åren. I dessa kalkyler har ingått att den outnyttjade
kapacitetsreserven i ekonomin 1972 var ca 3 %. Olika fördelningar av en sådan
tänkt högre produktion på varierande användningsområden (lagerinvesleringar,
privat konsumtion etc.) ger givetvis olika resultat i fråga om den uppräkning
av importen som därvid skulle ske. Då sedan dessa resultat samraanslälls med
likaledes konjunkturjusterade exporlökningstal erhålls jämförelsetal som ligger
förhållandevis nära ett balansläge. En viss övervikt mot underskoll i
bytesbalansen kan dock sägas finnas i beräkningarna.
För
utvecklingen framöver har genoraförts förnyade analyser. Dessa redovisas i
bilaga 2: Utrikeshandel och betalningsbalans 19701977.i De överväganden som
där görs innebär att underskottet i transfereringsnettot 1975 troligen blir
större än som beräknats I LU 70 och att en uppräkning med ca 600 milj. kr tiU 3
000 milj. kr I löpande priser synes motiverad. Det är främst i fråga om
posterna faktorbetalningar
>
Se Svensk ekonomi fram tiU 1977, SOU 1973: 21, bilaga 2.
Bil.
3 Avstämning och framskrivning av LU 70 21
Tabell
1:7 Bytesbalanskravet 19701975
Milj. kr
1970 1971 1972 1975
LU70
Löpande priser -800 -2 400
Utfall
och förnyad prognos
Löpande
priser -800 -1000 1500 -3 000
1968
ärs priser -700 - 900 -1300 -2 300
(löner,
kapitalavkastning etc.) och försäkringar sora justeringar bedörals vara
påkallade utifrån den utveckling sora skett under senare år. I tabell 7 har
sararaanställts tidigare och reviderade beräkningar av de krav på bytesbalansen
sora ställs genora utvecklingen av underskottet i trans-fereringsnetlot, varvid
beaktats den faktiska utvecklingen frara till april 1973.
Utrikeshandeln
Som
nämnts tidigare bestäms genom den ekonometriska modeUen den export sora behövs
för att, raed beaktande av t. ex. iraportbehov, valutor för alt fullfölja
u-landsbistånd etc, yttre och inre balans i ekonomin skall uppnås.
Det
exportkrav 19701975 sora därvid framkoraraer innebär alt exporten beräknas
behöva stiga raed 6,7 % per år (eller ca 7 % för enbart varuexporten). LU 70
räknade med 7,0 % per år (resp. 7,3 %). Några yttre hinder för en sådan ökning
bedöms inte föreligga. Inora konjunklurinstilutet har utarbetats en prognos
för avsättningsraöjligheterna på våra exportraarknader. Med beaktande av
kapacitetsrestriktioner inora vissa exportnäringar har man där funnit att
marknadsraässiga förutsättningar skulle finnas för en exportökning 19701975
ora 7,1 % per år för varuexporten Vid beräkningen av exportutryraraet har i
möjligaste raån beaktats de effekter som kan följa av handelsavtalet med de
europeiska gemenskaperna.
Importen
beräknades i LU 70 stiga med 5,7 % per år. Denna prognos nedrevideras nu tUl
5,2 % per år, huvudsakligen sora en följd av den lägre utveckling för BNP som
väntas enhgt de fömyade beräkningama.
I
detia sararaanhang bör näranas att en speciell faktor sora kan påverka
kalkylerna för utrikeshandeln inte kunnat beaktas. Genom det ovannämnda avtalet
raed de europeiska geraenskaperna kommer efter hand en tullsänkning att
genomföras. Den sänkning av priser på varor från de berörda länderna sora därav
torde följa kan raedföra en höjd iraportbenägenhet i vår ekonorai. Här har en
sådan eventueU effekt inle kunnat besläraraas. Men det bör frarahållas att
importbehoven kan bli högre än som anges i våra beräkningar och att då också
kraven på exportökningar därmed stiger.
Prop. 1973:125 22
Privat
konsumtion
Den
privata konsumtionens ökningstakt frarakoraraer som närants ur LU:s
ekonoraelriska raodeU. Beräkningen avser det utryrarae sora finns för privat
konsuration under de föratsättningar ora övriga användnings-komponenters
utveckling för vUka redogjorts i de föregående ddav-snitten. Huruvida detla
utryrame helt koramer att tas i anspråk för privat konsumtion eller också för
andra ändamål raåste bedöraas separat.
För
perioden 19701975 beräknades den privata konsurationen enligt LU 70 stiga
raed 3,1 % per år eller i sarama takt som 19651970. Under perioden 19701972
steg den privata konsumtionen med endast 0,7 % per år. Detta berodde delvis på
en ökad sparbenägenhet hos konsumenterna. Under periodens tre återstående år
beräknas den privata konsumtionen emellertid expandera snabbt så att den för
hda perioden 19701975 skulle stiga med i genomsnht 2,6 % per år.
En diskussion
av de faktorer sora är bestäraraande för konsumtions-utvecklingen
(sparbenägenhet, transferermgar, förskjutningar i befolkningen etc.) återfinns
i bilaga 6: Finansiella aspekter på den ekonomiska utvecklingen 19701977.i
Där görs dt försök att utifrån den förutsedda utvecklingen av de faktorer som
är bestämmande för konsumtionen (hushållens samraansättning, inkomster etc.)
beräkna konsumtionens långsikliga förändringar. Man har därvid angivit ett
intervall för det länkbara ökningslalet. Våra beräkningar för
konsurationsulryraraets tillväxt ligger inom detta intervall.
1.2.3
Kalkyler för utvecklingen 19721977
Vid
beräkningar av utvecklingen för den nämnda perioden tillkoraraer en
korapUkation genora det underutnyttjande av tillgängliga resurser som fanns
1972. I föreliggande samraanhang har den tekniken använts att vi på bästa
raöjUga sätt (se de olika sektors- och orarådes-avsnitlen) fastställt
prognosvärden för 1977. Utvecklingen har därefter raätts från del faktiska
utgångsläget 1972, såvitt detta varit känt. Härigenora koraraer givetvis
variationer i utnyttjandegraden 1972 att påverka de förändringstakter sora
anges. I bUaga 1, avsnitt 6, redogörs dock för de försök sora även gjorts att
"konjunkturjustera" vissa va riabler, främst lagren.-
Brultoinvesteringar
De
totala investeringarna beräknas komma alt öka i ungefär samraa
takt
19721977 sora 19701975. Bosiadsinvesleringarnas rainskning
skulle
marginellt avta något i det längre perspektivet beroende på de
antaganden
som gjorts om konsumtionens och bostadskapitalstockens
1
Se Svensk ekonomi fram till 1977, SOU 1973: 21, bilaga 6.
Se
Svensk ekonomi fram till 1977, SOU 1973: 21, bilaga 1, avsnitt 6.
Bil. 3
Avstämning och framskrivning av LU 70 23
utveckling (se avsnitt 2.3 nedan). Skillnaden uppgår dock
endast till ca 1/2 % per år. De offentliga investeringarnas ökningslakt
beräknas accelerera något i det längre perspektivet, beroende på en förväntad
uppgång i komraunernas investeringar efter 1972. För näringslivets och
speciellt industrins investeringar fömtses sararaa eller raöjligen en obetydligt
lägre tUlväxt järafört raed 19701975. Dessa beräkningar är sora fraragår av
avsnitt 2.1 nedan försedda raed betydande osäkerhet. Ökningstakten 19721977
blir i viss mån beroende av de anlaganden som gjorts beträffande petroleum-,
verkstadsindustrins och varvens investeringar vilka båda förutses öka snabbare
19701975 än 19721977.
Lagerinvesteringar
De principiella problem sora gäller prognosen över
lagerförändringarnas storlek redovisades i raotsvarande avsnitt rörande 1970
1975 ovan. För 1977 antas, i motsats lill vad som var fallet rörande 1975,
lagerstockama ha antagit ett i förhällande tUl produktionsvolyraen långsiktigt
normalt värde. Eftersom motsvarande utfallsvärde 1972 var i hög grad
undernormalt innebär detta att en ökande dd av totala resursutryraraet koraraer
att upptas av lagerinvesteringar 19721977. Något annat anlagande synes
eraellertid knappast vara möjligt. Det enda tänkbara alternativet skulle vara
att för 1977 anta ett i förhållande till den långsiktiga trenden lika onormalt
lågt läge sora 1972.1 Ett värde för lagerförändringen 1977 om -t- 2,1
railjarder kr har därför införts, lärafört raed 1972 innebär detta en
orakastning i lagerinvesteringarna med ca 2,7 railjarder kr, dvs. ca 1,7 % av
BNP i 1968 års priser. (Det försök tUl konjunkturjustering av lagren 1972 sora
gjorts och som redovisas i bilaga 1 ger som resultat en omkastning motsvarande
endast 0,2 %.2 Men det tillgängliga resursutryraraet produktionskapaciteten
får i ett sådant norraalfall också en motsvarande långsararaare utveckling.)
Offentlig konsumtion
Den offentliga konsumtionen beräknas öka något snabbare
1972 1977 än 19701975. Den statUga konsurationen förutses näraligen öka med
3,5 % per år 19721977 mot 3,2 % per år 19701975 raedan motsvarande tal för
den kommunala konsumtionen är 4,3 % raot 4,2 %. För den totala offentiiga
konsurationen innebär detta en ökning med 4,0 % per år mot 3,8 % per år för
perioden 19701975. Denna kalkyl ulgår från uppgifter ora de offentliga
rayndigheternas långtidsplanering
1 För att möjliggöra alla jämförelser har som bivarianler
även beräknats ett läge där lagren 1975 ligger på den långsiktiga trenden samt
ett där lagren 1972 också ligger pä denna trend. Resultaten av dessa
beräkningsvariationer redovisas i Svensk ekonomi fram lill 1977, SOU 1973: 21,
bilaga 1, avsnitt 6.
" Se Svensk ekonomi fram till 1977, SOU 1973: 21,
bilaga 1.
Prop. 1973:125 24
under
beaktande av redan beslutade åtgärder och kända reforraer. Den offentliga
konsurationens ökningstakt ulgör emellertid en viktig handlingsparameter för
den ekonomiska politiken. Den framtida utvecklingen blir i sista hand beroende
på den avvägning och de politiska prioriteringar som blir aktuella under de framförliggande
åren. Något försök all förutse dessa kan inle göras här.
Bytesbalanskravet
I
det föregående har underskottet i transfereringsnettot 1975 uppskattats till 3
000 railj. kr i löpande priser. Under de återstående åren frara tUl 1977
beräknas underskottet växa till 3 900 milj. kr. I 1968 års priser motsvarar
detta 2 300 milj. kr resp 2 900 milj. kr. Beträffande u-landsbiståndet, sora
ulgör den tyngst vägande posten, har förutsatts att det sedan enprocentsraålet
uppnåtts stiger i takt raed BNP.
Utrikeshandeln
Importens
beräknade ökningstakt 19721977 blir relativt stark. Den uppgår då till 7,3 %
per år mot 5,2 % per år 19701975. Detla är tUl stor del en följd av att
lagemppbyggnaden 1977 enligt de förutsättningar som valts för beräkningarna är
betydligt större än 1972, medan den 1975 är ungefär lika stor som 1970. En
annan faktor av betydelse är den högre stegringstakt i BNP sora väntas under
perioden 19721977 järafört med 19701975. Vid denna iraporlökning och vid det
uppställda bytesbalanskravet raåste exporten stiga raed 7,1 % per år raot 6,7 %
per år 19701975 för alt yttre och inre balans skall råda. Exporten skulle
alltså kunna öka i långsararaare takt 19721977 än importen ulan att
bytesbalanskravet äventyras. Delta är emellertid helt betingat av den speciella
situationen för beräkningarnas utgångsår och av antagandena om lagersituationen
1977. Om raan justerar för de konjunkturraässiga inflytelserna visar kalkylema
att exporten raåste stiga i snabbare takt än iraporten.
Sora
framgår av konjunkturinslilutets beräkningar skulle den utländska efterfrågan
på svenska exportvaror under perioden 19721977 utvecklas i en takt sora väl
överstiger det här beräknade exporlkravel.
Privat
konsumtion
Under
perioden 19701975 beräknades den privata konsurationen kunna stiga med endast
2,6 % per år (mot 3,1 % enligt LU 70). För perioden 19721977 är bilden en
annan; den privata konsumtionen beräknas från den låga nivån 1972 kunna stiga
med 4,4 % per år. Detta utryrarae har frarakorarait efter en bedöraning av
utvecklingen för investeringar, offentiig konsuration och lager. Att ulryramet
för ökning av den privata konsumtionen blivit så stort sammanhänger raed alt de
gjorda bedöraningarna har gett relativt låga ökningslal för såväl bruttoinvesteringar
sora offentiig konsuration. Investeringskalkylen beror i
Bil. 3 Avstämning och framskrivning av LU 70 25
hög grad på bostadsbyggandets utveckling. Sora påpekas i
avsnitt 2.3 kan raan inte utesluta att ökningen i bostadskapitalstocken skulle
kräva att bostadsinvesteringama åter börjar stiga under 70-talets andra hälft.
Beträffande offentlig konsuration är det möjligt att nu föreliggande planer
har påverkats av läget 19701972 och att de därför ligger i underkant. I båda
fallen skulle då utrymraet för den privata konsurationen redu-
2 Utvecklingen inom olika näringsgrenar 2.1 Industri
I syfte att revidera och följa upp industriprognosen i LU
70 har, i nära saraarbele raed industrideparteraentet, ett orafattande
underlagsraaterial insaralats. I underlagsmaterialet ingår en studie utförd av
Industriens utredningsinstitut (lUI) och baserad på en enkätundersökning av
sedvanligt slag. Denna studie finns publicerad som bUaga 3: Svensk industri
19721977.1 Induslrienkäten utfördes under hösten 1972.
För att kunna
bedöma enkätraalerialels tUlförlillighet har skUlnaderna raellan plan och
ulfall i tidigare långtidsutredningar studerats. Vid dessa järafördser har
frarakorarait att företagens säkraste fraralidsbedöra-ningar avsett exporten,
produktionen per sysselsatt och i viss raän produktionsvolymen. Däreraot har
företagen i de två senaste långtidsutredningama klart överskattat
syssdsättningsbehovel. Planerna beträffande investeringarna har varit betydligt
osäkrare än planerna för de övriga variablerna och visar en konsekvent
underskattning av den faktiska utvecklingen. I avstäraningsarbetet har vi
frärast tagit fasta på de uppgifter ora investerings- och
produktivitetsutveckling sora frarakomrait i nämnda lUI-studie beroende på alt
prognoser över dessa variabler behövs sora indata i LU-raoddlen.
Enkätmaterialet och IUI:s tolkning därav har dock inte omedelbart kunnat
användas i LU-raoddlen bl. a. därför att IUI:s branschindelning skiljer sig
något från den sora tillärapas i långtidsutredningen. Bl. a. därför är det
knappast raöjligt alt via modellen utföra någon konsistensprövning av de
sektorsvisa bedöraningar sora gjorts av lUI, vilket försvårar en järaförelse
raellan tolkningarna av tolalutvecklingen.
I del
följande redovisas först de beräkningar över produktivitets- och
invesleringsulveckling sora använts i LU-raoddlen. Därefter redovisas raoddlens
resultat avseende produktions- och sysselsättningsutveckling varvid en
järaförelse raed resultaten från lUI-sludien görs.
Sektorns
allmänna utveckling. Industrisektorn består förutora av egentlig industri även
av sraåindustri och hantverk. Den egentliga industrin utgör den helt
dorainerande delen. Den största delbranschen är verkstadsindustrin sora 1971
svarade för ca 40 % av produktionen i
1 Se Svensk ekonomi fram till 1977, SOU 1973: 21, bilaga
3.
sektorn.
Andra stora delbranscher är skogsindustrin och livsraedelsinduslrin. En
betydande strukturoravandling har ägt rura under efterkrigstiden. Äv
delbranscherna har verkstadsindustrin och den keraiska industrin ökat sina
andelar medan rainskade andelar noteras för främst textil-, beklädnads- och
livsmedelsindustrin. Men även inom de flesta delbranscher har
strukturomvandlingen gjort sig märkbar genora en tendens raot ökad
koncentration till större produktionsenheter och nedläggning av raindre
effektiva företag.
2.1.1
ProduktivUet
Produktiviteten
har stigit snabbt under 60-talet. Industrin har tradi-tioneUl varit en av de
sektorer där produktivitetsstegringen gått snabbast. Produktionen per
arbetstirarae i industrin har stigit raed ca 8 % per år under 60-lalet.
Gummivaruinduslrin, petroleurainduslrin och övrig industri uppvisar de
kraftigaste ökningarna medan produktivitetsutvecklingen har varit svagast i
grafisk industri och skyddad livsmedelsindustri. Inom textil- och
beklädnadsindustrin har produktiviteten främst höjts genom en orafattande
nedläggning av lägproduktiva enheter.
En
ökning i arbetsproduktiviteten kan ske dels genom en ökning i
kapitalintensiteten, dvs. ökad kvantitativ insats av kapital per arbetad
lirarae, och dels genora inverkan av den s. k. leknikfaktorn (restfaktom). Till
denna faktor bidrar förutora kvalitativa förbättringar hos kapital och
arbetskraft även effekter via förändringen i fördelningen och utnyttjan-
Tabell
2:1 Produktivitetsutvecklingen inom industrin 19701977 Procentuell ärlig
förändring
Produktion
per
arbetstimme
Urspmnglig kalkyl'
LU70
Justerad kalkyl
1970-
-1975
1972-
-1977
19701975
1970-
-1975
19721977
Gruvindustri
7,5
6,5
10
5,5
6
Skyddad
livsmedelsind.
2,5
2
4
4,5
Konkurrensutsatt
livsmedelsind.
6,5
5
5
6,5
6
Dryckesvaru-
o. tobaksind.
11
9
5
10
Textil-
0. beklädnadsind.
7
7,5
6
7
7,5
Trä-,
massa- o. pappersind.
8
7,5
7
8
9,5
Grafisk
ind.
1
1,5
4
4,5
6
Gummivaruind.
5,5
5,5
6,5
5,5
5
Kemisk
ind.
8,5
8,5
8,5
8,5
9,5
Petroleum-
o. kolind.
9,5
12,5
8
1
9
Jord- o.
stenind.
5
4,5
6,5
5
5,5
Järn-,
stål- o. metallverk
6
5,5
7
7
7,5
Verkstadsind.
exkl. varv
8
7,5
7
7
8,5
Varvsind.
10,5
10,5
6,5
10.5
13
Övrig
tillverkningsind.
15
15
15
15
Hela
industrin
7,0
6,7
7,6
6,8
7,8
Utgår
från IUI:s kalkyl över förädlingsvärde per sysselsatt. Se vidare texten.
Bil. 3 Avstämning och
frams!u'ivning av LU 70 27
det
av resurserna. Teknikfaktorn har visat sig förklara större delen av
produktivitetstillväxten och har tenderat alt öka i betydelse under efterkrigstiden.
I LU 70 väntades teknikfaktorns inflytande rainska något under början av
70-talet järafört med kapitalintensiteten. Arbetsproduktiviteten i industrin
beräknades öka raed 7,6 % under perioden 1970 1975. Prognoserna för de enskUda
delbranscherna enligt LU 70 fraragår av tabell 1.
I IUI:s bedöraning mäts
produktiviteten i produktion per anställd medan långtidsutredningens modell
uttrycker produktiviteten sora produktion per arbetstirarae. Antalet arbetade
tiraraar per anställd beräknas på grund av arbetstidsförkortning och ökad andel
deltidsarbetande koraraa all rainska under prognosperioden. lULs bedöraning har
därför fått justeras raed avseende härpå raen endast arbetstidsförkortningens
effekter har kunnat beaktas. I ett andra steg har en ytterligare justering av
pro-duktiviletsprognoserna gjorts, varvid hänsyn bl. a. lagils tiU de saraband
sora synes föreligga mellan produktions- och produktivitetslill-växt. Denna
justering är ett försök lill anpassning till de relationer mellan de båda
variablerna sora man norraall kunnat räkna med i det historiska materialet och
som var för handen i LU 70. De ursprungliga och justerade
produktivitetsberäkningarna återfinns i tabeU 1.
Produktivitetsökningen i
hela Industrin har, enligt de preliminära beräkningar som nu föreligger,
uppgått till ca 5 % per år 19701972. Detla innebär en lägre ökningslakt än i
LU 70 (7,6 %), men med tanke på konjunkturläget ter sig uppgången inte
osedvanligt långsam. Bland de olika delbranscherna har typiska
processindustrier sora gruvindustrin, petroleumindustrin samt järn- och
stålindustrin uppvisat en svag produktivitetsutveckling. Dessa industrier har
också relativt sraå möjligheter att variera sysselsättningen i takt med
produktionen. Utvecklingen 1970 1972 innebär alt industriproduktiviteten
19721975 måste stiga raed ca 10 % i genorasnitt per år för att LU 70:s prognos
skall uppfyllas. Alt en snabb ålerhäratning i enlighet raed det vanliga
konjunkturraönst-ret kommer att ske står fullt klart. Frågan om vilken
långsiktig ökningslakt raan har att räkna raed är dock svår att ha en klar
uppfattning om. Det framgår av tabell 1 att den samraanvägda produktivitetsökningen
för hela industrin uppskattats till knappa 7 % per år 19701975 mot ca 7,5 %
per år enligt LU 70. Denna ganska svaga neddragning torde i sin helhet vara en
följd av viktförskjulningar mellan branschema raellan de två beräkningslillfällena.
För perioden 19721977 förutses produktivitetsökningen, pä grund av den reserv
som kan beräknas finnas i utgångsläget, öka någol snabbare eller raed knappt 8
% per år.
De
i raodellen använda talen för industrins produktivitetsökning innebär, även om
de ligger rätt nära dera sora användes i LU 70, en klar därapning i förhållande
till tidigare ökningstakter. Vissa skäl till att dessa resultat har bedörals
sora riraUga har angivits i avsnitt 1.2.1.
Prop. 1973:125 28
2.1.2
Investeiingar
Investeringarna
i industrin har enligt preliminära beräkningar ökat med 4 % per år 19701972.
Detla innebär en tillväxttakt som ligger under den i LU 70 angivna. En rad
ekonomisk-politiska åtgärder har vidtagits i syfte alt stimulera
investeringarna; bl. a. har investeringsfondema frisläppts och ell
investeringsavdrag pä 20 % för maskiner varit i kraft.
Inora
vissa delbranscher har investeringarna utvecklats klart kontra-cykliskl på
senare år. Den höga siffran under lågkonjunkturårel 1972 för skogsindustrin
orsakades bl. a. av omfattande miljövårdsinvesteringar inora raassa- och
pappersindustrin. Mycket höga ökningslal 19701972 har även noterats för
petroleumindustrin, medan invesleringsutvecklingen varit svag i dryckesvaru-
och tobaksindustrin, gummivaruinduslrin samt grafiska industrin.
De
långsikliga sarabanden mellan investerings- och produktionsutveckling har
aldrig getts någon tillfredsställande beskrivning, i vart fall inle med
användande av empiriskt material. I LU-samraanhang har tidigare anförts bl. a.
att i ett 5-årsperspektiv variationer i utnytljandegraden av kapitalslocken är
av större betydelse än dennas tUlväxt. Härtill koramer att lUlvä.xten i
kapitalstocken kan vara relativt oberoende av invesleringsutvecklingen. I LU
70 gjordes en mängd olika ansatser att via kapUalstocksberäkningar och
produklionsfunktioner fastställa vilket investeringsbehov som förelåg för alt
uppställda krav på produktions- och exportökningar skulle kunna uppfyllas. Man
ansåg sig behöva utgå frän ett intervall i fråga om nödvändiga
invesleringsökningar pä meUan 2 och 8 % per år. Slutligen infördes i LU 70 en
förutsättning om en årlig investeringsökning raed 6 % i volym 19701975.
Samtidigt
beräknades miljövårdsinvesteringarna i industrin öka snabbt och bidra med
ytterligare 0,5 procenlenheter till tillväxten i industrins totala
investeringar. Denna ökning raed 6,5 % per är innebar betydligt högre
tillväxttakt än 60-talets senare del.i I planerna räknade förelagen eraellertid
med en investeringsminskning. Traditionellt brukar förelagen i
industrienkäterna underskatta investeringsbehovet för en så lång period som 5
år. Denna gång angav företagens planer dock en exceptionellt låg nivå.
Några
beräkningar motsvarande dem som gjordes i LU 70 har ej utförts denna gång. I
stället har på något undantag när lULs justeringar av planmalerialet
använts. Vissa av invesleringsbedöraningarna är grundade på förutsättningar ora
offentiigt beslutsfattande vars realisra inle här har kunnat prövas. Dessa
bedöraningar innefattar i stort sett en uppjustering av planmalerialet för
systematisk underskattning i enlighet raed tidigare erfarenheter. Eraellertid
har bedöraningarna inte direkt kunnat användas i raodellen, då IUI:s
branschindelning skiljer sig något från den i LU; bl. a. har prognosema för
grafisk industri och övrig
1 Se
huvudrapporten SOU 1970: 71. Omräknat uppgår investeringstillväxten till 7,1 %
per år (avsnitt 1.2.2).
Bil. 3 Avstämning och framskrivning av LU 70 29
Tabell 2:2 Industrins investeringar 19701977
Procentuell årlig volymförändring, 1968 års priser
1970
1972
1975
1977
Gruvindustri
10,5
3,5
Skyddad
livsmedelsindustri
0
2
Konkurrensutsatt
livsmedelsindustri
0
4,5
Dryckesvaru-
o. tobaksindustri
7,5
3
Textil-
o. beklädnadsindustri
3
0,5
Trä-,
massa- o. pappersindustri
3
1
Grafisk
industri
0
12
Gummivaruindustri
9
4
Kemisk
industri
2
6
Petroleum-
o. kolindustri
67
13,5
Jord- 0.
stenindustri
1
9,5
Järn-,
stål- o. metallverk
1,5
0,5
Verkstadsindustri
exkl. varv
4
6
Varvsindustri
41
9
Övrig
tillverkningsindustri
10
4
Hela industrin
4,1
3,8
tillverkningsindustri gjorts raed annan inforraation än
planraaterial. De i raodellen använda investeringsprognoserna redovisas i
tabell 2. Sraärre olikheter i ökningstakt mellan raoddlens tal och de justerade
enkätvärdena är huvudsakligen av rent statistisk-teknisk nalur.i
Sora framgår av tabell 2 väntas investeringarna för
malmgruvor, varven och petroleumindustrin öka raycket kraftigt under
prognosperioden. Utvecklingen beräknas vidare bli fortsatt svag i grafiska
industrin, livsraedelsinduslrin och guramivaraindustrin. Inora textilindustrin
väntas investeringarna dock rainska långsararaare än förut. För perioden 1970
1975 beräknas enligt LU:s kalkyl investeringarna i hela industrin öka raed i
genorasnitt 4,1 % per år. Under perioden 19721977 beräknas investeringarna öka
med 3,8 % per år.
2.1.3 Produktion
Efterkrigstiden har kännetecknats av snabbt stigande
industriproduktion och i särskilt hög grad gäller detta 60-talets första
hälft. Därefter har tillväxten inte varit lika snabb. 1970 uppgick industrins
andel av den totala produktionen i landet tUl 29,8 %.
Modellresultaten. Som påpekats tidigare frarakoraraer
modellens värden för produktion och sysselsättning bl. a. som ett resultat av
föratsättningarna rörande produktivitetsutvecklingen. Men ett avgörande
inflytande på den framtida produktionsstrukturen enligt modellen har också projektionerna
av de s. k. input-koefficienterna. En detaljerad redogörelse
Planmaterialet anger en genomsnittlig investeringsnivå
för 5-årsperioden i relation till ett utgångsvärde som ej fullständigt stämmer
överens med långtidsutredningens vad gäller omfattning och prisnivå. Olikheter
i utgångsvärden samt mindre revideringar av IUI:s bedömning för vissa branscher
medför att den sammanvägda ökningstakten 19701975 för hela industrin blir
högre i LU:s kalkyl än vad som anges i bilaga 3 till Svensk ekonomi fram tiU
1977, SOU 1973: 21.
Prop.
1973:125 30
för
detta återfinns i bilaga l.i Det framgår av nämnda avsnitt bl. a. att
fraraskrivningen denna gång skett huvudsakligen genom en extrapola-tion av
historiska trender. De resultat sora här redovisas rörande den sektorvisa
utvecklingen av produktion (och sysselsättning) kan koraraa all förändras
väsentligt dä projektionerna för mpul-koefficienterna genomarbetats. Man kan
inte hell utesluta möjligheten av att resultaten blir missvisande i ett läge då
starka förändringar i efterfrågans struktur sker, vilket synes vara fallet
under den här aktuella perioden. Med hänsyn lill den ytterligare information
sora finns förefaller t. ex. den beräknade produktionsutvecklingen för
gruvindustri, keraisk industri och petroleumindustri osannolikt långsam. För
industrin som helhet finns däreraot ingen anledning att ifrågasätta de resultat
som modellen givit. I tabell 3 jämförs de beräkningar för industriproduktionens
utveckling 19701975 som frarakomrait genom långtidsutredningens modell med
prognosema i LU 70.
En
svag utveckling 19701972 kännetecknade samtliga branscher och för hela industrin
sammantagen stannade den årliga procentuella förändringen vid ca 1 % jämfört
med ca 5 % i LU 70. De mest expansiva branschema har varit den kemiska
industrin och varven, medan produktionen minskat i ett flertal branscher. För
den återstående delen av prognosperioden skulle sålunda krävas en ökning i
Industriproduktionen på drygt ca 8 % per år.
De
reviderade kalkylema för de olika branscherna skiljer sig betydligt från
kalkylema i LU 70, men överensstämmelsen är relativt god för de tyngst vägande
delbranscherna. På totalnivån sararaanfaller produktionsprognoserna praktiskt
taget helt. Det torde alltså knappast finnas någon anledning att för industrin
samraantagen revidera LU 70:s prognos för perioden 19701975. Enligt
kalkylerna för perioden 1972 1977 skulle industriproduktionen koraraa alt öka
raed 6,7 % per år i genorasnitt.
Planmalerialet.
Inom flertalet branscher är företagens fraratidsbedöra-ningar 1972 raindre
optiraistiska än de sora gjordes 1969, vilket givelvis kan hänga samman med den
svaga utvecklingen av produktionsvolymen de senaste åren. Så t. ex. visar
verkstadsindustrins delbranscher, med undanlag av transportmedelsinduslrin,
nedrevideringar jämfört raed 1969. Relativt kraftiga nedjusterlngar har också
gjorts inom branscherna pappersvam- och grafisk industri, gummivaruindustri
samt jord- och stenindustri. Gemensarat för dessa branscher är att de under de
tre senaste åren fått vidkännas en produktlonsminsknmg. Företagen torde
knappast ha räknat med detla då de angav sina planer 1969. Enligt anvisningarna
i 1969 års enkät skulle de också förutsätta att den ekonomiska tillväxten i
landet skulle fortsätta i ungefär samraa takt som tidigare. Enligt lULs
bedömning av enkätraaterialet skulle industriproduktionen öka med 4,4 % per år
19701975 och med 4,7 % per år 19721977.
1
Se Svensk ekonomi fram tiU 1977, SOU 1973: 21, bilaga 1. avsnitt 4.4.
Bil. 3 Avstämning
och framskrivning av LU 70
31
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell
2:3 Produktion och sysselsättning inom industrin 19651977 enligt LU:s
ekonometriska modell
Procentuell
årlig förändring, 1968 års priser resp. limmar
Produktion
Sysselsättning
1965 1970
1970
1972
1965
1970
1970
1972
1970 1975
1975
1977
1970
1975
1975
1977
LU 70
Ny
kalkyl
LU70
Ny kalkyl
Gruvindustri
5 6
0,5
1
4
-3,5 å
4
5
6,5
Skyddad
livsmedels-
industri
1
3
3
__ 2
1
-1,5
Konkurrensutsatt
3
2ä -
-2,5
livsmedelsindustri
5
4,5
7,5
2
-1,5
1,5
Dryckesvaru-
och
lobaksinduslri
7
1
5
-4,5 .
4
-4,5
Textil-
och bekläd-
nadsindustri
0 1,5
3
7
1
4ä
-5
-3,5
0,5
Trä-,
massa- och
pappersindustri
7,5 4,5
4,5
6,5
2
2å -
-3
3
3
Grafisk
industri
1 3
6,5
8,5
1
1 ä -
-1,5
2
2,5
Gummivaruindustri
7 6,5
7
9,5
-0,5
Oä -
-0,5
1,5
4,5
Kemisk
industri
12 8
3
3,5
1
0,5å
1
5
-5,5
Petroleum-
och
kolindustri
19 10
1
8,5
-7,5
2,5 ä
2
0
0,5
Jord-
och stenindustri
3,5 3,5
1
4,5
3
3å -
-3,5
4
1
Jäm-,
stål- och
metallverk
3,5 5,5
5,5
9
2
l,5ä
2
1,5
1,5
Verkstadsindustri
7 6
6,5
8
-0,5
1 å -
-1,5
-0,5
-0,5
Varvsindustri
4,5 3,5
7
5,5
3,5
3ä -
-3,5
-3,5
-6,5
Övrig
tillverknings-
industri
10,5 -
7,5
7
5
6,5
7
Hela
industrin
5,6 5,1
5,0
6,7
2
2ä -
-2,5
-1,7
-1,0
Anm.
Se huvudrapporten SOU 1970: 71, tabdl 4.4:2., sid 221.
Denna
bedömning förutsätter norraalt kapacitetsutnyttjande under resp. period.
Vid
en järaförelse raellan planmaterialet och modellresultaten framgår alt
resultaten för totala industrin överensstämmer mycket väl. På branschnivå är
skillnaderna däremot väsentiiga. På gmnd av olika beräkningsprinciper kan en
direkt jämförelse egentligen endast avse perioden 19701975. Man finner dä
exerapelvis betydligt snabbare utveckling enligt raoddlens resultat än i
planraaterialet inora textilindustri, grafisk industri särat
guraraivaruindustri medan förhållandet är det motsatta beträffande exempelvis
gruvor, keraisk industri och pelroleurain-dustri. Orsakerna till dessa
skillnader är av tre slag. För det första föreligger raycket betydande
skillnader raellan raoddlens statistiska systera och det som använts av lUI.
Strikta jämförelser för de olika branscherna är därför ganska svåra alt göra.
För det andra är det modellens uppgift att påvisa inkonsistenser mellan olika
sektoriella planer. Vissa av de skillnader sora förekoraraer skulle kunna
tolkas sora effekter av inkonsistenser i planraaterialet. För del tredje kan
modellresultaten vara missvisande av de skäl som ovan angavs.
Prop. 1973:125 32
2.1.4
Sysselsättning
Industrins
andel av den totala sysselsättningen har uppvisat en sjunkande tendens under
60-talet. Räknat I antal arbetade tiraraar sjönk an-dden från ca 34 % 1960 tUl
29 % 1970.
Modellresultaten.
Av tabell 3 fraragår sysselsättningen räknat i liramar enligt
modellkörningarna. Utvecklingen under 19701972 här helt naturligt präglats av
konjunkturutvecklingen. Minskningarna har varit mycket kraftiga I textil- och
beklädnadsindustrin, petroleurainduslrin särat jord- och stenindustrin medan
sysselsättningen däreraot varit väl hävdad inom gruvindustrin och varven. För
hela industrin har sysselsättningen minskat ca 4 % per år 19701972.
Liksom
beträffande produktionen skiljer sig de reviderade kalkylerna en hel del ifrån
prognoserna i LU 70 för vissa enskilda branscher. På totalnivå är emellertid
även här överenssläraraelsen relativt stor. För perioden 19701975 beräknas
sysselsättningen i genorasnitt rainska med 1,7 % per år. 19721977 beräknas
rainskningstakten uppgå till ca 1 % per år. Därvid gäller givetvis det aUraänna
antagandet ora ingen ytterligare arbetstidsförkortning.
Planmalerialet.
Sysselsättningsplanerna i 1969 års industrienkäl visade på en raycket snabb
ökning av antalet sysselsatta inora industrin, raedan ökningen enligt 1972 års
enkät är långsararaare. TUl LU 70 angavs för den kommande 5-årsperioden planer
för hela industrin som innebar en åriig ökning på 1,5 %, vilket 1972 justerats
ned tiU 0,5 % per år. Saratliga branscher, förutom varvsindustri, malmgruvor
samt raassa-och pappersindustri har för övrigt justerat ned sina
sysselsättningplaner. Inora 6 branscher, vilka saratliga är
heraraaraarknadsorienterade, väntas enligt 1972 års planer en rainskad
sysselsättningsnivå. I 1969 års enkät angavs minskad sysselsättning inom
endast tre branscher, av vilka två, näraligen raalmgruvor särat raassa- och
pappersindustri, är raycket exportintensiva. Den tredje branschen var textil-
och beklädnadsindustrin.
Under
förutsättning av normalt kapacitelsutnyttjande kommer enligt den bedömning som
lUI gjort antalet sysselsatta att sjunka med 0,5 % per år 19701975 och med 0,1
% per år 19721977.
För
att möjliggöra en jämförelse med planmalerialet har sysselsättningen enligt
modellen omräknats i antal sysselsatta. Modellresultaten innebär att
industrisysselsätiningen koraraer att rainska raed 0,5 % per år 19701975,
vUket helt överenssläramer raed IUI:s bedöraning. För perioden 19721977
beräknas sysselsättningen minska med 0,6 % per år.
Resultaten
från modellkömingama resp. från IUI:s bedömningar av planmaterialet
sararaanfattas i nedanstående tablå (procentuell årlig förändring).
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 3 Avstämning och framskrivning av LU 70 33
opaginerad Kontrollera mot PDF
Hda
industrin
Produktionsvolym Produktion/anställd
Produktion/arbetstimme Sysselsättning, antal Sysselsättning, limmar
1970
1970~
1975
1975
lUI
LU
4,4
5,0
4,9
5,5
6,1
6,8
0,5
-0,5
1,7
-1,7
opaginerad Kontrollera mot PDF
Överensstämmelsen beträffande såväl produktions- som
sysselsättningsutveckling är för perioden 19701975 mycket god. Inga direkta
järafördser kan göras för perioden 19721977. Modellen ger eraellertid lill
resultat att den beräknade efterfrågan från olika sektorer koraraer att ge en
snabbare ökning av industriproduktionen än den av lUI beräknade.
Beträffande produktivitetsökningstakten visar IUI:s
bedömningar en neddragning jämfört med perioden 19701975 med 1 procentenhet
per år. Denna förändring synes svår att fullt ut motivera. VI har därför I våra kalkyler ora
man bortser från konjunkturinflylandetbibehållit samraa produktivitetsöknuig
som 19701975 för totala Industrin. Även denna takt innebär emellertid en klar
uppbromsning jämfört med utvecklingen under 60-talet. Modellresultaten ger på
gmnd av detma snabbare produktivitetsutveckling en snabbare
sysselsättningsrainskning än sora antyds i enkätraaterialet.
Sambanden mdlan produktionsöknrag och nödvändiga
investermgsök-ningar kan inte på något liUfredsstäUande sätt bedöraas. I övrigt
representerar dock modellresultaten ett med hänsyn till inriktningen av inhemsk
och utländsk efterfrågan konsistent altemativ för produktion och sysselsättning
under föratsättning om bl. a. full sysselsättning och yttre balans.
Förutsättningarna angående det interindustridla relationsmönstret måste dock
ytterligare utvecklas i det fortsatta arbetet.
2.2 Offentliga tjänster
2.2.1 Sektorns omfattning och tidigare utveckling
Med offentliga tjänster avses här de tjänster som
presteras av statliga och komraunala myndigheter och som i
nationalräkenskapernas produktionsberäkningar redovisas under sektor 9:
Offentlig förvaltning och andra tjänsler.i Dessa tjänster är emeUertid
huvudsakligen avsedda för offentiig konsumtion och uppdehiingen på delsektorer
har därför gjorts efter ändaraålsinddningen (utbildnrag, hälso- och sjukvård,
socialvård, försvar etc). Vissa tjänster för offentiig konsuration, ca 8 % av
saratii-
' Nationalräkenskapernas avgränsning av den offentliga
sektorn avviker något från den som använts i LU-modellen. För dessa skillnader
redogörs närmare i Svensk ekonomi fram till 1977, SOU 1973: 21, bilaga 1.
3 Riksdagen 1973.1 saml Nr 125. Bilaga 3
Prop. 1973:125 34
ga,
redovisas emellertid inom andra producerande sektorer. Det gäller främst
administration nr. m. av offentlig socialförsäkring och vägförvalt-ning. Det
bör också understrykas att sektorn offentliga tjänster inle inkluderar de
offentUga affärsdrivande verken (statens järnvägar, televerket, de kommunala
transportföretagen etc). Affärsverkens tjänster säljs på privat marknad och de
återfinns huvudsakligen inora sanifärd-selsektorn.
Värdet
av produktionen av offentliga tjänster måste, på grund av avsaknaden av
prissättning, uppskattas via produktionskostnaderna. Det kostnadsbegrepp som i
fortsättningen komraer att diskuteras är fraraför allt driftkostnaderna. Dessa
raotsvarar det i nationalräkenskaperna använda begreppet
brultoproduktionsvärde. Om bruttoproduklionsvär-det minskas med den däri
ingående förbrukningen av varor och tjänster från andra sektorer, så erhålls
den s. k. sektorprodukten, som anger sektorns bidrag tUl
bruttonationalprodukten. Sektorprodukten för offentliga tjänster, dvs. löne-
och avskrivningsdelen i bruttoproduktions-värdet, uppgick 1971 tUl närmare 30
mUjarder kr, vilket motsvarar 16 % av bruttonationalprodukten.
Det
bör vidare noteras alt en mindre del av offentlig tjänsteproduktion, ca 1 å 2
%, säljs till privat sektor och således inte räknas med I offentlig
konsuration.
I
tabell 4 anges dels produktion och investeringar inora den offentliga
tjänstesektorn 1971 (det senaste år för vilket redovisning f. n. finns i
nationalräkenskaperna), dels utvecklingen under perioderna 19651970 och
19701972. Uppgiftema för den sistnäranda perioden är delvis en prognos och
behandlas närraare i avsnitt 2.2.3.
2.2.2
LU 70:s kalkyl
För
att få underlag för bedöraningar avseende utvecklingen 1970 1975 inom den
offentiiga tjänstesektorn insamlades i LU 70 planer från såväl statliga som
komraunala myndigheter. Även om planerna till stor del uttryckte redan fattade
beslut eller fastlagda riktlinjer för verksamheten och endast i begränsad
omfattning sädana utgiftsökningar sora kunde hänföras till nya reforraer,
bedörades det dock att dessa planer inte kunde realiseras till fullo. Den
årliga produktionsökningen skulle enligt LU 70:s kalkyl bli ca 0,5
procentenheter lägre än vad som indi-kerats I planerna.
Enligt
kalkylen skulle statens och kommunernas sammanlagda driftkostnader för
offentiig tjänsteproduktion (brutloproduktionsvärdet) öka med ca 4,5 % per år
19701975. Löne- och avskrivningsdelen (sektorprodukten) beräknades öka något
långsararaare än totalkostnaderna eller med i genomsnitt 4 % per år. Den
offentliga tjänstesektoms andel i totalproduktionen skulle därmed räknat i
fasta priser bli ungefär oförändrad under perioden fram tUl 1975. Räknat i
löpande priser inne-
Bil. 3 Avstämning och
framskrivning av LU 70 35
bar
kalkylen en fortsatt ökning av de offentliga tjänsternas andel av BNP.
Kalkylerna i LU för de olika delområdena av offentUg tjänsteproduktion återges
i tabell 4.
Sysselsättningsökningen
i offentlig tjänsteproduktion uppskattades, utifrån lönesumraans beräknade
utveckling, bli i runt tal 185 000 personer 19701975. Den offentliga
tjänstesektorn skulle därmed svara för 3/4 av den sysselsättningsökning som
förutsågs bli möjlig genom arbetskraftstillväxten och genom att arbetskraft
överfördes från de varu- och kraftproducerande näringsgrenarna.
Sektorns
investeringar beräknades öka med drygt 3 % per år 1970 1975. Såväl i
förhåUande till investeringsutvecklingen under 60-talet som lUl den föratsedda
produktionen 19701975 kan denna ökning te sig sora anraärkningsvärt låg. Den
raycket starka investeringsökningen under 60-talet medförde dock en snabb
ökning av kapitalslocken. Denna fortsätter att öka även vid i kalkylen
förutsatta relativt måttliga investeringsstegringar.
2.2.J
Utvecklingen 19701972
Den
offentiiga tjänstesektorns ökningstakt dämpades avsevärt under 1971 och 1972.
Driftkostnadema ökade under dessa år med endast 3,3 resp. 2,3 %. Under 1971 var
det främst komraunerna sora svarade för dämpningen, vilken synes ha drabbat i
stort sett samtliga ändamålsområden. För statens del hölls ökningen I bruttoproduklionsvärdet
(driftkostnaderna) uppe kring 4 % tack vare betydande raaterialinköp för
försvaret. Genora bortfallet av denna stiraulans 1972 sjönk den statliga
produktionsökningen detta år till ca 1,5 %, medan den komraunala verksamheten
samtidigt steg med drygt 3 %, dvs. ca 1 procentenhet mer än året före.
En
närraare analys av utvecklingen inora olika delområden försvåras av brister i
den statistiska informationen. I nationalräkenskapema ges visserligen
detaljerade uppgifter för 1971, men vissa på andra källor grandade
överslagsberäkningar har delvis gett andra resultat. Det kan inte uteslutas att
nationalräkenskapernas fastprisberäkning har något underskattat den
volymraässiga utvecklingen. Humvida detta skuUe gälla endast några deloraråden
eller hela den offentliga tjänsteproduktionen kan inte fastställas raed
säkerhet.
För
1972 föreligger f. n. endast uppgifter avseende hela den statUga och
koraraunala konsumtionen. Fördelningen på offentliga tjänsteområden har måst
göras med ledning av annan vanligen bristfällig information. Detta gör att
de förändringstal 19701972 för olika delområden som anges i tabell 4 måste
bedömas med stor försiktighet. Enligt dessa uppgifter skulle endast hälso- och
sjukvården samt socialvården ha fortsatt att öka 19701972 i en relativt hög,
om än betydligt långsararaare takt än under 19651970. Den låga ökningstakten
för utbildning och forsknmg (2,6 %) ter sig anmärkningsvärd. Andra
Prop. 1973:125 36
beräkningar
tyder här på en större ökning. Konsistensen I beräkningama kräver dock att vi
i denna kalkyl utgår från nationalräkenskapernas nivåer.
2.2.4
Utvecklingen 19721977 Föreliggande planmaterial
Någon
separat insamling av huvudmännens planer har inte gjorts i samband med
föreliggande avstämning. Sådant planmaterial insamlas numera regelbundet från
såväl statlig som kommunal sektor, även om det beträffande
redovisningsprinciper och detaljrikedom på alla punkter inle motsvarar
långtidsutredningarnas krav.
Beträffande
statlig verksamhet har vår kalkyl i huvudsak baserats på de långtidsbedömningar
sora myndigheterna lämnat avseende utvecklingen fram till budgetåret 1977/78
och som utgör underlaget för statens långtidsbudget. Dessa bedömningar avser
kostnadsutvecklingen vid oförändrad ambitionsnivå varför påslag för visst
reformutrymme måst göras.
På
den kommunala sidan har nya KELP-enkäter utförts 1970 och 1971, den sistnämnda
avseende utvecklingen fram till 1976. En motsvarande undersökning av
landstingskoramunal ekonomisk långtidspla-neruig LKELP genomfördes för
första gången 1971. Beträffande sjukvården har enkäten RUPRO 69 följts av RUPRO
71.
Bearbetningen
av detta material har dock inte kunnat göras lika utförlig som i LU 70.
Särskilt gäller detta sådana statliga oraråden där antalet verksararaa rayndigheter
är mycket stort (t. ex. allraän förvaltning som är ett delområde under övriga
tjänster). Rent allmänt kan sägas att strävandena har gått ut på att undersöka
huruvida det föreligger nya drag i utvecklingsbilden (nya reforraer,
trendbrott etc.) i förhållande till de i LU 70 presenterade långtidstrenderna.
Utvecklingen
inom delområden 19721977
Utbildning
och forskning. Genoraförandet av skolreformerna och den kvantitativa
utbyggnaden under 60-talet krävde kraftigt ökade resurser från både stat och
komraun. För perioden 19701975 fömtsågs i LU 70 en betydligt långsammare
kostnadsökning; för skolväsendet inkl. vuxenutbUdning inemot 4 % per år och för
högre utbUdning och forsknmg samt övrig utbildning i statiig regi ca 7,5 % per
år.
En
genomgång av skolöverstyrelsens senaste långtidsbedömnuig och uppgifterna i
KELP 7276 lyder på att man också för perioden 1972 1977 kan föralse en ökning
av skolväsendets bmttokoslnader med 3,5 å 4 % per år. De trendbrott som nu kan
skönjas avser sökande-mönstret lill gymnasieskolan men torde inte påverka
kostnadema. Antalet sökande till 3- och 4-åriga linjer har vikit något
samtidigt som antalet elever i 2-åriga yrkeslinjer börjat öka starkt.
För
högre utbildning måste däremot också den kvantitativa utvecklingen revideras.
Tillströraningen tUl universitet och högskolor har se-
Bil. 3 Avstämning och
framskrivning av LU 70 37
dan
toppåret 1968/69 mmskat kraftigt. Nedgången gäUer uteslutande de fria
fakulteterna. Ett eventuellt genoraförande av U 68:s förslag kan komraa att
medföra förändringar under 70-talets andra hälft men torde inte påverka
utvecklingen näranvärt under den här behandlade prognosperioden. Mot denna
bakgrund har de statiiga utbildningskostnadernas ökning beräknats tUl drygt 5
% per år i volym 19721977.
Hälso-
och sfukvård. Den främsta Informationskällan vid framlids-bedöraningar utgörs
på detta oraråde av socialstyrelsens enkäter till sjukvårdens huvudmän, de s.
k. RUPRO-undersökningarna. Enligt RUPRO 69, som bUdade underlag för LU 70:s
kalkyl, skulle sjukvårdens driftkostnader öka med i genomsnitt drygt 6 % per
år 19701975 vid oförändrad löne- och prisnivå. I LU 70 räknades dock med en något
lägre årlig ökningstakt, ca 5,5 %. Neddragningen sammanhängde frärast raed den
planerade utbyggnadens konsekvenser beträffande arbetskraft och finansiering.
I
RUPRO 71 angavs driftkostnadsökningen 19721976 tUl i genorasnitt 4,7 % per
år, dvs. en avsevärt lägre ökningstakt än vad sora tidigare hade planerats för
perioden 19701975. Den planerade personalökningen angavs till ca 3 % per år,
varvid antalet läkartjänster beräknades årligen öka med ca 4 %. Det kan nämnas
att det av statsraakterna fastställda läkartjänstprogrammet anger en något
större ökning, i synnerhet för tjänster i öppen vård och underordnade tjänster.
För övrig värdpersonal anges de snabbaste ökningarna för rehabiliterande
personal. Huvudmännens planer tyder här också på mycket kraftiga ökningar av
utbildningskapaciteten.
I
föreliggande kalkyl förutsätts hälso- och sjukvårdens driftkostnader öka med ca
4,5 % per år 19721977. Kalkylen innebär således en ner-dragning av LU 70:s
trend. Utbyggnaden förutses bli snabbast beträffande öppen vård, där
satsningen kan bli ännu starkare än vad huvudmännen planerat. Både
läkartjänstprograraraet och ändrade finansieringsforraer som för
huvudmännens del förändrar kostnadsrelationen mellan sluten och öppen vård
talar för detta. Också för folktandvården planeras en stark utbyggnad. I sluten
vård är det främst den soraatiska långtidsvården samt vården av psykiskt utvecklingsstörda
bam som kan väntas fortsätta att öka.
Socialvård.
Någon specialenkät rörande socialvårdens utbyggnadsplaner har inte utförts
sedan LU-SoS 69. De koraraunala driftkostnadernas ökning för socialvård angavs
till ca 6,5 % per år 19701975. I LU 70 ansågs det dock bli svårt att helt
tillgodose det ökade personalbehovet varför kostnadsökningen antogs bli något
lägre eller drygt 5 % per år. Bedöraningen i föreliggande avsläraningskalkyl
ansluter sig i stort till den i LU 70 fömtsalta utvecklmgen 19701975. För
perioden 1972 1977 föratses nu en årlig ökningstakt på ca 5,5 % per år.
Kalkylen baseras på en genomgång av huravida nya faktorer i form av reformer
eller trendbrott kan väntas påverka den framtida utvecklingen samt på de
kostnadsuppgifter som redovisas i KELP 7276.
Prop. 1973:125 38
Liksom
i LU 70 bedöms barntUlsynen bli det snabbast expanderande området inom
socialvården under den framförliggande 5-årsperioden. För att ge kommunerna
ökade finansiella resurser härtill föreslås i 1973 års statsverksproposition
höjda statsbidrag. Utbyggnadsbehovet kan också komma att påverkas om allmän
förskola införs 1975. Inom åldringsvården fömtses utbyggnaden av ålderdomshem
avta. Satsningen inriktas i stället på särskilda pensionärsbostäder och
hemhjälpsverk-sarahet.
Försvar.
LU 70 :s kalkyl utgick från försvarsrayndigheternas planering under
oförändrade kostnadsramar efter 1971/72. Under detta beräkningstekniska
antagande fömtsågs försvarets driftkostnader öka med 1,0 % per år 19701975.
Denna ökning hänförde sig till utgångsårets läge i förhållande till
planeringsnivån. I 1972 års försvarsbeslut togs till skillnad från tidigare
försvarsbeslut inte ställning till försvars-utgifternas storlek under en
flerårsperiod. För planeringen anges visserligen femåriga planeringsramar men
dessa kommer i fortsättningen alt prövas varje år. Den nu gällande
planeringsramen, totalt 34,2 mUjarder kr 1973/741977/78 i prisläge februari
1972 är oförändrad i förhållande till motsvarande ram för 1972/731976/77.
Tillärapningen av denna ram antas här innebära oförändrade driftkostnader
19721977, räknat i fasta priser.
Rättsväsen.
En genomgång av utvecklingsdragen inora polis-, åklagar- och domstolsväsendet
samt kriminalvården tyder inte på några påtagliga trendbrott. Rättsväsendets
totala driftkostnader har därför beräknats öka med ca 4,5 % per år 19721977,
dvs. i sarama takt som 19651970 och i likhet med kalkylen I LU 70 för perioden
1970 1975.1 Denna bedömning har bl. a. baserats på nya beräkningar om
brottsutveckUngen fram tUl 1977 och kriminalvårdsberedningens förslag ora
krirainalvårdens fraratida organisation och verksarahetens Inriktning.
Förslaget innebär en fortsatt förstärkning av frivårdens resurser och ett nytt
anstaltssystem raed tyngdpunkten lagd på en utbyggnad av mindre lokalanstalter.
Övriga
tjänster. Denna grapp domineras av allraän förvaltning. Vidare ingår här
kulturell verksamhet och rekreation, kyrklig verksamhet och en rad andra
tjänster för samhällsplanering särat för administration och produktion av olika
ekonomiska tjänster. Till följd av sektoms heterogena karaktär är det svårt att
i enhetliga termer behandla de faktorer sora bestäraraer
efterfrågeutvecklingen. I LU 70 bedörades hela sektorns driftkostnader öka med
ca 6 % per år 19701975. För perioden 19721977 räknas här med en något lägre
ökningstakt, ca 5 % per år. Ner justeringen avser helt den kommunala
verksamheten. Det kan nämnas att uppgifterna i KELP tyder på en betydligt
svagare utveckling än vad som antagits I denna kalkyl.
' I
kalkylen bar hänsyn inle tagits till brottskommissionens förslag om en förstärkning
av polisens resurser.
Bil.
3 Avstämning och framskrivning av LU 70 39
Tabell
2:4 Bruttoproduktion (driftkostnader) inom den offentliga tjänstesektorn
19651977
1968
ärs priser
1971
milj. kr'
Procentuell
årlig volymförändring
1965
1970
1970 1970
1972
1970
1975 LU70
1972
1975
Ny kalkyl
1977
Utbildning
och forskning
10 350
7,3
4,5
2,5
3,5
4
Hälso- och
sjukvård
10 500
9,3
5,5
6 5
4,5
Socialvård
4 850
13,5
5
5 6.5
5,5
Försvar
6 700
-0,2
1
0,5
0
0
Rättsväsen
2 300
4,1
4,5
1 3,5
4.5
Övriga
tiänster
8 150
4,2
6
0,5
4,5
5
Totalt
42 850
6,0
4,5
2,8 3,8
4,0
'
Löpande priser.
Sammanfattning
av kalkylerna
De
reviderade kalkylerna för olika delområden av offentlig tjänsteproduktion
sararaanfattas i tabeU 4. Sora där anges fömtses statens och koraraunernas
sararaanlagda driftkostnader (bruttoproduktionsvärdet) öka raed ca 4 % per år
19721977. För perioden 19701975 innebär kalkylen en produktionsökning på
knappt 4 % per år, vilket är 3/4 procentenhet raindre än vad sora förutsågs i
LU 70. Differensen beror i första hand på den svaga utvecklingen under
periodens två första år, raen också för de återstående åren tyder planema nu på
en något långsararaare ökningstakt än enligt LU 70. Endast för socialvård räknas
nu raed en snabbare ökning. Avsaktningen är raest markerad inom komraunal
verksarahet medan raan för staten trots betydande nedrevidering av den högre
utbUdningens ökningstakt totalt sett räknar raed en raindre avvikelse från LU
70:s kalkyl.
För
perioden 19721977 fömtses i kalkylen att den statiiga verksaraheten ökar raed
ca 3,5 %> per år och den koraraunala raed närmare 4,5 % per år. Också för
denna period faller avvikelsen från LU 70:s trend för första hälften av
70-talet på komraunerna. Av delorarådena visar hälso- och sjukvården och den
högre utbildningen den kraftigaste därapningen.
Som
nämnts i avsnitt 2.2.1 används den absolut övervägande delen av sektorns
bruttoproduktion för offentiig konsumtion. Eftersom försäljningen lUl andra
sektorer antagils utgöra en konstant andel av bmt-toproduklionen representerar
de ovan angivna siffrorna också ökningen av den offentliga konsumtionen av
sektorns produkter.
Beträffande
dessa kalkyler bör frarahållas att de till stor del bygger på insamlat
planraaterial. De redovisade planerna tyder på raycket låga ökningstal jämfört
med tidigare års utveckling och de behov som på olika håll redovisats. Det kan
inte uteslutas att myndigheternas plane-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Diagram 2:1
Offentliga investeringar 19651977
1968
ärs priser, index: 1968 = 100
Statliga myndigheter
Index i
Kommunala myndigheter
opaginerad Kontrollera mot PDF
1965
1970
1975
1965
1970
1975
- Ä r
opaginerad Kontrollera mot PDF
Utfall rosp.prognos enligt prelimin ä r nationalbudget f ö r 1973 LU 70:5 kalkyl Ny kalkyl
ring
påverkats av läget 19701972 och därför komrait att ligga i underkant.
Någon
investeringskalkyl för olika deloraråden har inte gjorts, utan
invesleringsutvecklingen har bedömts för den statliga resp. kommunala
tjänsteproduktionen som helhet. Kalkylen har försvårats av att både de statiiga
och komraunala investeringarna visat slora svängningar under 70-talets första år
(se diagram 1). Utifrån produktionsplanerna har den trendmässiga ökningen
19721977 antagils bli 4 % per år för statliga investeringar (samma ökning som
enligt LU 70 för 19701975) och till 2,5 % per år för kommunala mvesterragar
(mot 3,0 % enligt LU 70). Trenden har beräknats från ett kalkylerat
"norraalvärde" för 1972. Räknat från de faktiska värdena för 1972
(enligt den preliminära nationalbudgeten för 1973) skulle trenden för
19721977 ge en ökning raed endast 1,7 % per år för de statliga investeringama
och 2,0 % per år för de kommunala investeringarna. För perioden 19701975 skuUe
då fås en ökning av de statliga investeringarna med 4 % per år och en minskning
av de komraunala med 0,5 % per år i volym.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 3 Avstämning och framskrivning av LU 70 41
2.3 Övriga näringsgrenar
Genomgången av de olika näringsgrenarnas
produktionsbetingelser och utvecklingstendenser baserades i LU 70 på ett
omfattande utredningsmaterial bestående av speciellt utförda enkäter, olika
utredningar och expertbedömningar. Både vid insamlingen, bearbetningen och den
slutliga analysen deltog ett stort antal experter samt privata och offentliga
institutioner. I föreliggande avstäraning har behandlingen äv de i det följande
redovisade näringsgrenarna raåst göras raera suraraariskt. Syfiet har varit att
utifrån befintligt material analysera den gångna utvecklingen och undersöka
huruvida och på vUka punkter det finns anledning att revidera beräkningama i
LU 70. Kalkylema har nu förts fram till 1977.
Underlaget för bedömningarna har av naturliga skäl varit
mycket skiftande, vilket också återspeglas i uppläggningen av följande delavsnitt.
I dessa ges en mycket kortfattad beskrivning av utvecklingsdragen med betoning
på de faktorer där ändringar bedöras ha inträffat i förhållande lill tidigare
kalkyler. Uppgiften har också varit särskilt av hänsyn lill modellens krav
att för samtUga näringsgrenar presentera nya bedöraningar av produktivitetens
och investeringarnas utveckling. Med dessa variabler exogent bestämda har då
produktionen och sysselsättningen i timraar räknat beslärats raed hjälp av den
ekonoraelriska raodellen. För att beräkna utvecklingen av näranda variabler
hänvisas till tabell 5 då dessa inte alllid koraraenteras i de följande
avsnitten.
Tabell 2:5 Produktion och sysselsättning inom olika
näringsgrenar 19701977
Procentuell
ärlig förändring, 1968 års priser resp. Timmar
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruk och fiske
Skogsbruk
Industri
El, gas,
vatten och avlopp
Byggnadsverksamhet
Summa varu- och kraftproduktion
Varuhandel Samfärdsel Bostadsförvallning Privata tjänster
Offentliga tiänster
Summa tiänsleproduktion
Totalt
Produkti
on
Sysselsätt: 1970
ning
1970
1972
1972
1975
1977
1975
1977
0,2
2,5
5,8
- 6,1
4,0
-2,7
-12,4
-10,3
5,0
6,7
- 1,7
1,0
4,2
6,1
- 2,0
0,3
0,5
1,4
2,9
- 1,3
3,5
4,9
- 2,9
- 2,0
3,1
4,6
-0,8
0,7
3,3
3,8
-0,7
0,2
3,0
4,0
1,8
3,4
2,8
3,4
0,6
0
3,8
4,1
4,0
4,3
3,3
4,0
0,9
2,0
3,4
4,4
0,8
0,1
Prop. 1973:125 42
Jordbruk
och fiske
Produktionsutvecklingen
inom jordbruket 19701972 har framför allt kännetecknats av kraftiga ökningar i
spannmålsskörden samt en vändning i utvecklingen av mjölkproduktionen. De
stegrade spannmålsöverskotten har dock huvudsakligen berott på att skördarna
blivit osedvanligt goda. Vid mera normala skördar skulle troligen produktionen
av brödsäd ha minskat svagt raedan produktionen av fodersäd skulle ha ökat
relativt kraftigt. Dessa tendenser väntas också ge utslag under
prognosperioden. Mjölkproduktionen föratses ligga kvar på ungefär sararaa nivå
sora f. n. eUer sjunka i betydligt långsammare takt än under 60-talet. En
återgång till den tidigare mycket snabba minsknuigen i antalet kor är därför
inle all vänta, i synnerhet sora rajölkproduk-tionen per ko inte beräknas kunna
öka i samma takt som tidigare.
För
andra vegetabilier än spannmål väntas produktionen bli i stort sett oförändrad
under prognosperioden med undantag för oljeväxterna för vilka man fömtser en
ökad produktion. På animaliesidan råder f. n. överproduktion av ägg och
slaklfjäderfä. Produktionen beräknas därför inte kunna öka i så snabb takt som
tidigare. Köttproduktionen beräknas ligga på en oförändrad nivå, fraraför allt
under de närraaste åren raedan produktionen av fläsk kan komma att öka något.
Åkerarealen
rainskar f. n. påfallande långsaral. På längre sikt finns det dock anledning
att räkna med en något kraftigare nedgång (se nedanstående tablå). Vallarealen
bör nämligen kunna minska raed ca 0,2 railj. hektar utan att
rajölkproduklionens krav eftersatts. Dessutom kan spannmålsarealen väntas
minska något.
1961 1969 1972 1975 1975 1977
LU Ny
beräkn.
1
000 ha 3 296 3 032 2 996 2 700 2 900 2
800
Antal
bruk- 100 000 110 000 100 000
ningsenheler
233 000 162000 144000 110000 120000 IIOOOO
Den
fortsatta rationaliseringen väntas leda till en snabb minskning av
sysselsättningen. Såväl 19701975 sora 19721977 beräknas ca 60 000 personer
lämna jordbmket. Produktiviteten väntas stiga i den takt som antogs i LU 70.
För båda prognosperioderna väntas ökningen bli 6,4 % per år om raan rensar för
skördeutfallet. De totala investeringama i jordbruket väntas stiga med ca 6 %
per år 19701975 och med ca 1,5 % per år 19721977. I LU angavs ökningen till
1,5 % per år 19701975. En icke ringa del av avvikelsen kan hänföras till investeringar
i avelsdjur.
En
ny jordbruksutredning tUlsattes i juni 1972. I direktiven lill denna utredning
framhålls att de allmänna mål som uppsläUdes för jordbrukspolitiken av 1967
års riksdag fortfarande skall gälla. Den nya utred-
Bil. 3 Avstämning och
framskrivning av LU 70 43
ningen
skall behandla vissa viktiga avgränsade frågor, varav t. ex. valet av prislinje
samt den närmare målsättningen för försörjningsberedskapen är av stor
betydelse.
Inora
fisket har fångsterna rainskat såväl volyra- som värderaässigt sedan raitten av
60-talet. Totala raängden ilandförd svenskfångad fisk var sålunda ungefär 1/4
raindre 1970 än 1965, frärast beroende på en betydande rainskning av
västkustfiskarenas sillfångster. Från 1970 till 1972 har totala fångstraängden
minskat relativt sett lika kraftigt som 19651970. Hela minskningen 19701972
synes ha svarat mot rainskningen av i utlandet direktlandad skrapfisk. En viss
fortsalt minskning av sillfångslen under prognosperioden torde vara sannolik även
om partiella siUfiskeförbud tillärapats under de senaste åren för alt
säkerställa sillbeslåndet. Minskningen i antalet yrkesfiskare förutses
fortsätta i en takt som innebär att det I LU 70 angivna antalet kvarvarande
fiskare 1975, ca 5 000, torde komraa alt underskridas. Investeringarna förutses
ligga på ungefär samraa nivå som genomsnittet för perioden 19651972.
Skogsbruk
I LU
70 antogs den totala awerkningsvolymen inom skogsbruket öka från 73 raUj.
skogskubikraeter (msk) 1970 tiU 82 milj. 1975. Enligt beräkningar gjorda av en
arbetsgrupp tillsatt av arbetsraarknadsstyrelsen och redovisade i betänkandet
"Skogsbrukets arbetskraft under 1970-talet" beräknas
awerkningsvolyraen korama att öka till 79 milj. rask 1975 och omkring 83 mUj.
msk 1977. Inom skogspolitiska utredningen (Mål och raedel i skogspoUtiken, SOU
1973: 14) har beräkningar gjorts av en behövlig avverkning då den svenska
skogsindustrins förväntade expansionstakt och de fraratida internationeUa
konkurrens- och efter-frågeförhållandena beaktas. Den erforderliga årliga
awerkningsvolyraen vid 80-talets början har av utredningen beräknats till 9095
railj. rask. De åtgärder sora föreslås för att åstadkoraraa en sådan ökning
består bl. a. i ell korabinerat avgifts- och stödsyslera.
Medan
de ovan näranda utredningarna således väntar en ökning av awerkningsvolyraen
under prognosperioden, synes enligt modellresultaten en minskning av
skogsbmkets produktion komma att ske under denna period. Detta sammanhänger
delvis med det antagande sora i prognosen gjorts beträffande skogsbrakets
fraratida leveranser tUl trä-och raassaindustrin. Dessa leveranser sedda i
relation till produktionen inora trä-, raassa- och pappersindustrin har
antagits komraa att sjunka i sararaa snabba takt som under den historiska perioden.
Förändringen av detla relationstal återspeglar bl. a. en ökning av
förädlingsgraden av skogsindustrins produkter. Med en förutsättning om en något
långsararaare rainskningstakt för näranda relationstal förändras såväl produktions-
som sysselsättningstalen för skogsbraket. Produktionen inom skogsbruket skulle
sålunda vid en sådan förutsättning komma att mins-
Prop.
1973:125 44
ka
19701975 med 1,5 % per år att jämföra med en nedgång på 4 % per år enligt
modellresultaten. Sysselsättningsminskningen mätt i personer skulle samtidigt
reduceras från 11,9 % per är enligt modellberäk-nmgarna tUl 9,7 % per år.
Mekaniseringen
av skogsbruket föratses fortgå i snabb takt. Bl. a. torde s. k.
flerprocessmaskiner för fällning, kvistning, kapning etc komma att anskaffas i
ökad omfattning. Detta innebär betydande investeringsökningar. Sålunda
beräknas totala investeringsbeloppet korama att öka med 4,6 % per år 19701975
och med omkring 5 % per år 1972 1977 (då konjunkturens inverkan på 1972 års
tal i möjUgaste mån eliminerats). Då den dagsverksåtgång som i LU 70 angavs
för 1975 synes komraa att underskridas under de närmaste åren har också
produktiviteten uttryckt i produktion per arbetad timme antagits öka något
snabbare än enligt tidigare kalkyl. Ökningen har för perioderna 1970
1975 och 19721977 beräknats till 9,5 resp. 8,5 % per år.
Energi
Beräkningar
utförda inom energiprognosutredningens sekretariat tyder på att den totala
energiförbmkningen inte torde öka lika snabbt 19701975 som förutsattes i LU
70. Beräkningarna sammanfattas i tabell 6. För industrins dd innebär de nya
kalkylerna endast en mindre nedjustering. För samfärdselgruppen är
nedrevideringen större, vilket saramanhänger raed den svaga utvecklingen av
privat bilisra och yrkesmässig trafik under periodens två första år. Den
största nedjusteringen gäller övriggruppen (bosläder, sjukhus, skolor, kontor,
affärshus etc.) och betingas av bl. a. nya beräkningar av
investeringsutvecklingen för såväl bostäder sora den offentliga sektorn
19701975. För perioden 19721977 innebär kaikylen att den totala
energiförbrukningen återgår till en raera "norraal" ökningstakt. Mera
detaljerade uppgifter ora energiförbrukningen redovisas i en proraeraoria från
energiprognosutredningen (EPU: Energiförsörjningen 197019771).
Investeringarna
i el-, gas- och värmeverk vilka domineras av elkraften beräknades i LU 70
öka med 7,8 % per år 19701975. Tyngdpunkten i investeringstillväxten förutsågs
ligga på maskininvesteringarna; ett förhåUande sora återspeglar kärnkraftens
ökande och vattenkraftens minskande betydelse i elkraftproduktionen. Nya
beräkningar grundade på planer och enkätraaterial, insamlat av
vattenfallsverket och värmeverkens branschorganisation, har föranlett en
nedjustering av sekloms investeringstillväxt till 6,5 % per år 19701975.
Perioden 1972 1977 fömtses investeringsvolymen öka med inte fullt 5,5 % per
år. Ändringen av sektorns investeringslillväxt 19701975 jämfört med LU
1
Se Svensk ekonomi fram tiU 1977, SOU 1973: 21, bilaga 4.
Bil. 3 Avstämning och framskrivning av LU 70 45
Tabell 2:6 Energiförbrukningen 19651977
Mtoel970
ProcentueU ärlig volymförändring
1965-
-1970
1970-
1975
19721977
LU70
EPU
LU 70 EPU
LU70
EPU
EPU
Industri
Samfärdsel!
Övrigt
13,9
5,0
12,1
13,2
5,0
12,9
5,1 5,1 4,1
4,1 5,1 5,4
4,6
4,5 5,5
4,3 3,0
3,5
6,8 4,0 3,5
Summa levererad energi
31,0
31,1
4,7
4,8
4,9
3,7
5,0
Omvandlings-
och överföringsförluster
3,7
3,8
Totalt
tillförd
energi
34,7
34,9
5,9
6,1
6,3
4,7
7,8
Exkl. flygdrivmedel och bunkeroljor för utrikes
sjöfart.
Atitn. Mtoe, dvs. milj. ekvivalenta oljeton. är ett mätt
som möjliggör en sammanvägning av bränsle- resp. elförbrukning.
Källor: LU 70 och energiprognosutredningen.
70 beror i första hand på de ändringar i utförande och den
förlängning av byggnadstider som visat sig nödvändiga särskilt vad gäller
kämkraften. För vattenkraften fömtses en minskning av investeringsvolymen fr.
o. ra. 1974. Mot slutet av prognosperioden 19721977 kan denna tendens väntas
få en successivt ökad betydelse. För värmeverken fömtses en fortsatt expansiv
utveckUng av investeringarna, och det anslutna värmeeffektbehovet beräknas mer
än fördubblas från 1970 tiU 1977.
Byggnadsverksamhet
Konjunkturdärapningen 1971 och 1972 medförde en kraftig
sänkning av byggnadsproduklionen. För sektorns framtida utveckling är bostadsproduktionen
och de komraunala byggnads- och anläggningsinvesteringarna av stor betydelse
då dessa två poster tillsammans svarar för raer än 60 % av de totala byggnads-
och anläggningsinvesteringama. En fömtsedd uppbrorasning på nämnda områden gör
att byggnadssektorns bidrag till BNP under resten av 70-talet inle fömtses öka
raed mer Un ca 2 % per år. För perioden 19701975 beräknas den genomsnittiiga
produktionsökningen bli endast 0,5 % per år.
Produktiviteten har beräknats öka i samma takt 19701975
som antogs i LU 70, dvs. 3,5 % per år. För perioden 19721977 väntas
ökningstakten däremot sjunka till 2,7 % per år. Denna nedgång sammanhänger bl.
a. med att reparations- och underhällsvolymen i det längre perspektivet väntas
öka snabbare än nybyggandet. Eftersom sådana arbeten inte kan utföras raed
lika arbetsbesparande raetoder sora nybyggnadsarbeten skulle en ökning av deras
andel koraraa att påverka genomsnittstalet för branschens produktivitet I
neddragande riktning.
Prop. 1973:125 46
Från
sysselsättningssynpunkt skulle en ökning av reparations- och ut-derhållsarbeten
kunna positivt påverka den äldre arbetskraftens situation då dessa arbeten
ofta är lämpade även för äldre arbetare.
De
antagna produktivitetsökningstalen ter sig i järaförelse med 60-talet och i
jämförelse med de bedömnmgar som gjordes I LU 70 som förhållandevis låga. Trots
detta beräknas under prognosperioden en sysselsättningsminskning inträffa,
vilken under perioden 19701975 skulle uppgå till närmare 3 % per år och för
perioden 19721977 till ca 1,5 % per år (mätt i tunvolym). Motivet för att
acceptera en förhållandevis låg produktivitetsprognos skulle då bl. a. vara
alt det kan vara svårt att i ett läge med en låg aktivitetsnivå stimulera tUl
effek-tiviseringsåtgärder. Det är också möjligt att sociala hänsyn kan spela en
särskilt stor roll för byggsyssdsältningens utveckling. A andra sidan skulle
man kuima argumentera för en rakt motsatt uppfattning. Den låga efterfrågan på
byggmarknaden skulle då tänkas fraratvinga en konkurrens och en strävan till
rationaliseringar som är starkare än tidigare. Skulle detta senare inträffa är
det inte uteslutet att sysselsättningsproblemen på byggarbetsraarlcnaden kan
bli ytterligare accentuerade.
Varuhandel
De
utvecklingsdrag sora beskrivits i LU 70 synes fortfarande i allt väsentligt
vara gUtiga. De stora självbetjäningsbutikerna, slorraarkna-derna,
trafikorienterade köpcentra och andra stordriftsforraer kan således väntas
förstärka sin ställning på raarknaden, vilket skulle raedföra en fortsatt
nedläggning av raindre och raedelstora enheter. Inora partihandeln torde
antalet enheter minska i endast ringa omfattning.
Utvecklingen
19701972 inom varuhandeln har helt naturligt präglats av den svaga efterfrågeutvecklingen
i ekonorain. Den produktionsökning på 3 % per år 19701975 som föratsågs i LU
70 torde dock komraa att uppnås då man för perloden 19721977 räknar raed en
högre genomsnittlig tUlväxttakt, ca 4,5 % per år. Sektoms produktivitet har
antagits Öka med 3,9 % per år dvs. lika mycket sora i LU 70 både 19701975
och 19721977.
En
sysselsällningsmmsknlng mätt i antal timmar på bortåt 1 % per år 19701975
skulle då förbytas i en ungefär lika stor årUg ökning 19721977.
Vad
beträffar investeringarna räknade LU 70 med en ökning på 3 % per år 19701975.
Med hänsyn tiU utvecklingen 19701972 och planerna för 1973 torde dock
ökningstakten bli något lägre. Enligt den reviderade kalkylen skulle
tiUväxttakten stanna vid 0,8 % per år 1970 1975. För perioden 19721977
beräknas den genomsnittiiga årliga tillväxttakten bli 3,3 % per år.
Bil. 3 Avstämning och
framskrivning av LU 70 47
Samfärdsel
Med
undantag för vissa delområden har inle någol underlag för alt i väsentlig grad
revidera bedömningama i LU 70 kommit fram. Ökade strävanden att tillärapa
kostnadsansvarighetsprincipen dvs. att varje trafikgren skall svara för de
kostnader som den orsakar kan tänkas få återverkningar på bl. a. den tunga
biltrafikens framtida utveckling. Restriktioner förorsakade av miljö- och
trafiksäkerhelsmässiga hänsynstaganden kan också komma att påverka
omfattningen och fördelningen av person- och godstransporter med bU.
Nya
bedömnmgar har gjorts av persontransportarbetets fraratida utveckling, vilka
jämfört med LU 70 innebär en något lägre ökningstakt. Bl. a. har en
nedjustering gjorts av prognosen över personbilsantalets utveckluig. Antalet
personbilar har enligt prognosen beräknats öka med 105 000 per år.
Ett
något lägre nettotUlskott ca 100 000 bUar/år väntas enligt en av lUI
nyligen utarbetad prognos. Personbilsbeståndet beräknas enligt denna prognos
uppgå till ca 2,8 milj. bUar år 1975. Prognosen bygger bl. a. på ett antagande
om en relativt kraftig prisstegring för bilarnas del, i första" hand tUl
följd av koslnadsslegringar som kan tänkas bli aktuella på grund av de
utvidgade säkerhets- och miljökrav, som komraer att ställas på personbilarna.
När
det gäller lastbilstrafiken kan påpekas alt dess andel av det inrikes
godstransportarbetet tidigare har varit mycket svår att bedöraa på grund av
brister i det statistiska raaterialet. Nya beräkningar sora gmndar sig på
undersökningar utförda av statistiska centralbyrån har gjorts av
trafikplaneringsutredningen i juni 1972. Dessa visar att tidigare publicerade
uppgifter tycks ha överskattat laslbilstrafikens andel av det inrikes
godstransportarbetet. För 1970 beräknar t. ex. utredningen transportarbetet
till totalt ca 44 miljarder tonkm varav lastbilstrafiken skulle svara för 21
miljarder tonkm, dvs. ca 48 %. Motsvarande siffra har tidigare angetts till 57
%. Enligt statistiska centralbyråns undersökningar skulle också fördelningen
mellan lokaltrafik och fjärrtrafik vara en annan än vad sora tidigare antagits.
Lokaltrafiken raed vilken rae-nas trafik understigande 100 kra skulle
enligt de nya beräkningama uppgå till endast 41 % av lastbilarnas totala
transportarbete jämfört med tidigare angivna 80 %. Orsaken tUl den kraftiga
minskningen är till stor del av definitionsraässig natur. Vid tidigare undersökningar
har man utgått från att transporter av vissa livsmedel, skogsprodukter och
oljor var alt hänföra tUl lokala transporter. Genom koncentration av
tUlverkning till ett fåtal platser kombinerat med långa avstånd inom de
expanderande tätortsregionerna har emellertid dessa transporter kommit att
överstiga 100 km och därmed rubricerats som fjärrtrafik.
För
hela prognosperioden 19701977 har antagits samma utveckling
Prop.
1973:125 48
av brattoinvesteringarna sora enligt LU 70, dvs. en ökning
med ca 3,5 % per år. Produktivitetsökningen har antagits fortsätta i en årUg
takt av 4 % vilket väl ansluter sig tUl den historiska utvecklmgen. LU-modellen
ger till resultat en årUg ökning av transportsektoms produktionsvolym
(sektorprodukt) raed 3,3 % per år 19701975 och med 3,8 % 19721977. Det är
intressant att notera att dessa ökningstakter är något lägre än de som rått
under 60-talet. ModeUtekniskt kan detta tolkas som att de under prognosperioden
snabbt expanderande områdena är mera "transportsnåla" än tidigare.
Skillnaderna är dock mycket små.
Bostäder
Främst som följd av en vikande efterfrågan på lägenheter i
nybyggda flerfamiljshus har antalet påbörjade lägenheter minskat varje år
alltsedan 1968. Den totala igångsättningen uppgick 1972 tiU 97 400 lägenheter.
Ramama för bostadsbyggandet under 1973 ger utrymme för en igångsättning av 88
000 lägenheter. Enligt bostadsstyrelsens be-döraningari beräknas
igångsättningen under perioden 19741977 uppgå till i genorasnitt 90 000
lägenheter per år, varav 50 000 i flerfarailjshus. Till grand för dessa
beräkningar ligger bl. a. antaganden ora' den förväntade hushållsbildningen,
behovet av nya bostäder genom inrikes omflyttningar samt avgång av lägenheter
tUl följd av att bostäder tas i anspråk för annat ändamål. DärtUl komraer
uppskattningar av nybyggnadsbehovet av saneringsskäl särat behovet av
specialbostäder såsora ålderdorashem och studentbostäder.
I tabell 7 redovisas hur raånga lägenheter i genorasnitt
sora beräknas påbörjas i flerfaraUjshus resp. sraåhus under åren 19711975
resp. 19731977. Dessa beräkningar ligger väl i linje med de bedömningar som
gjordes i LU 70 om en volymraässig nedgång av bostadsinvesteringarna. Under
perioden 19701975 väntas således investeringarna i
Tabell
2:7 Bostadsbyggande och bostadsinvesteringar 19701977
Igångsättning av flerfamiljshus, antal lägenheter i
genomsnitt
per år
Igångsättning
av småhus, antal lägenheter i
genomsnitt
per år
Total
igångsättning, antal lägenheter i
genomsnitt
per år
1971
1975
1973 1977
54 300
49 600
39 700
40 000
94 000
89 600
1970-
1975
1972 1977
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bostadsinvesteringar, procentuell ärlig
volymförändring 1,0 0,6
> Bostadsslyrdsen: PM 1973-02-26.
Bil. 3 Avstämning och
framskrivning av LU 70 49
bostäder
rainska med ca 1 % i volyra per år, raedan rainskningstakten förutses bh något
lägre 19721977 bl. a. till följd av en ökad ombygg-nadsverksarahel.
Som
framgår av tabell 7 kan raan räkna med att andelen lägenheter i sraåhus
koraraer att fortsätia att öka. Detta verkar uppåldragande på
investeringskostnaderna i bostäder eftersora det i genorasnitt är dyrare att
bygga lägenheter i småhus än i flerfaraUjshus. Det torde dock vara rimligt att
anta att produktionen av mindre och därraed bUligare sraåhus koraraer att öka
i takt raed att allt fler hushåll efterfrågar enfamiljshus.
Det
bostadspolitiska målet om 1 milj. nybyggda lägenheter 1965 1974 torde komraa
att uppfyllas trots minskningen av bostadsbyggandet. Under perioden 19651972
har ca 823 000 lägenheter färdigställts, vilket sålunda innebär att 177 000
lägenheter behöver färdigställas 1973 och 1974 för att målsättningen skall
Infrias. Under 1973 beräknas drygt 101 000 lägenheter bli inflyttningsklara,
vilket betyder alt ca 76 000 lägenheter behöver färdigställas 1974 för att
målet skaU uppfyllas.
Enligt
nya kalkyler föratses bostadskonsurationen öka med 2,6 % per år 19701975 och
med 4 % per år 19721977. För alt realisera en ökning av bostadskonsurationen
krävs en viss tillväxt i den befintliga stocken av bosläder. Denna tUlväxt åsladkoraraes
med bosladsinveste-ringar. Dessutora måste avdrag göras för lägenheter som
utgår ur beståndet. Av tillgänglig statistik framgår att en viss procentuell
ökning av bostadskonsumtionen ungefärligen kräver en lika stor ökning av
bostads-kapitalstocken.
Med de anlaganden om
utvecklingen av bosladsinvesleringarna som redovisas i tabell 7 och med samma
anlaganden om avgången av lägenheter som gjordes i LU 70 kan tillväxten av
bosladskapitalstocken grovt uppskattas till 2,9 % per år för perioden 19701975
och 2,7 % per år för perioden 19721977. För perioden 19701975 råder sålunda
relativt god överensstämmelse mellan utvecklingen av bostadskonsumtion och
kapitalstock, raedan kapitalstocken tillväxer långsammare 1972' 1977 än
konsumtionen. Under en kortare tid kan en sådan diskrepans råda exerapelvis
genora alt lediga lägenheter hyrs ut. På längre sikt måste emellertid
tillväxten av bostadskapitalstocken öka för att tUlgodose en fortsatt uppgång
i bostadskonsurationen.
Eftersom
investeringarna i bostäder beloppsmässigt är mycket små i förhållande till
kapitalstocken innebär en måttlig ökning av den senare krav på relativt
kraftiga investeringsökningar. Det kan nämnas att en ökning av tillväxten av
kapitalstocken 19721977 från 2,7 % per år till 3,2 % per år ökar raed
oförändrade antaganden om avgången behovet av investeringar med ca 15 %. Det
finns sålunda skäl sora talar för en ökning av bosladsinvesleringarna raot
slutet av perioden 19721977 dier något senare.
4
Riksdagen 1973.1 saml. Nr 125. Bilaga 3
Prop. 1973:125 50
Vatten
och avlopp
Denna
sektor har ett ringa antal sysselsatta men spelar en betydligt större roll i
investeringshänseende. I LU 70:s kalkyl föratsågs en inve-steringsöknmg med i
genomsnitt 2 % per år 19701975, vilket innebar en avsaktning i förhåUande tiU
19651970. Detta sammanhängde bl. a raed den relativt höga investeringsnivån i
utgångsläget och den föratsedda nedgången i bostadsbyggandet. Hänsyn hade
också tagils till de ökande kraven beträffande rening av avloppsvatten.
Nya
beräkningar grundade på vallen- och avloppsinvesteringarnas samband med
bostadsbyggandet samt bedömningar av miljövårdens krav på dessa investeringar
har gett tUl resultat att LU 70:s utvecklingstrend i stort sett fortfarande
torde gälla för 19701975. För perioden 19721977 förutses investeringama öka
med drygt 2 % per år.
Privata
tjänster
Till
denna sektor hör bank-, försäkrings- och uppdragsverksamhet, hotell och
restauranger, biografer, teatrar, hushållstjänster ra. ra.
Enligt
LU 70 skulle sektorn produklionsmässigt utvecklas i ungefär samma takt som BNP.
Sektorproduklen i fasta priser beräknades öka med 3,6 % per år under första
hälften av 70-talet. I linje raed utveckUngen på 60-talet väntades bank-,
försäkrings- och uppdragsverksaraheten forlsälla att öka i relativt snabb
takt, medan sektorprodukten i hotell- och restaurangbranschen föratsågs
utvecklas svagt. Räknat I tiraraar bedömdes sysselsättningen i sektom öka raed
0,1 % per år. Produktionen per arbetstimme skulle således öka raed 3,5 %
årligen.
Utvecklingen
av produktion och sysselsättning 19701972 har medfört en nedrevidering av
prognosen i LU 70. Under antagande ora ungefär samma produktiviielslillväxt
(3,4 %), beräknas i den nya kalkylen produktionen öka raed 2,8 % och sysselsättningen
rainska 0,6 % per år 19701975. För perioden 19721977 väntas sektorprodukten
öka med 3,4 % medan sysselsättningen blir oförändrad.
Den
rekordhöga investeringsnivån 1970 och den kraftiga nedgången därefter gör att
LU 70:s prognos för perioden 19701975 på en ökning med omräknat 4,2 % per år
inte torde komma att uppfyllas. Investeringarna antas enligt nya beräkningar
växa med 1,7 % per år 1970 1975 och med 4,5 % per år 19721977.
3
Några övergripande utvecklingsaspekter 3.1 Utrikeshandel och betalningsbalans
I
kapitel 1 diskuterades dels utvecklingen av bytesbalansens saldo, dels av
totala importen resp. det krav på exportutveckling som kan uppställas utifrån
dessa två utgångspunkter. I föreliggande avsnitt skall bilden
Bil. 3 Avstämning och
framskrivning av LU 70 51
av
transaktionerna med utiandet, framför allt av de exportprognoser som gjorts,
konkretiseras ytterligare något varvid framställningen bygger på bilaga 2.i
Varuexporten
I
den studie av varuexporten som utförts inom konjunkturmstitutet avser
prognoserna fÖr flertalet varugrupper huvudsakligen den utländska efterfrågan
på dessa varor. Utbudsfaktorerna har dock i viss mån beaktats. Efterfrågan har
i princip beräknats i två etapper. I den första etappen har utlandets totala
efterfrågan för respektive varugrupp beslärats och i den andra har de andelar
av denna efterfrågan sora riktar sig raot Sverige bedömts. För några sraärre
varugrupper kan eraellertid efterfrågan ur svensk synvinkel betraktas som så
stor, att begränsningarna i stället står att finna på utbudssidan. I dessa
fall har därför prognoserna i släUet gjorts med utgångspunkt i denna.
Integrationen
i Västeuropa i allmänhet och Sveriges förändrade relationer med EG i syrmerhet
kan långsiktigt förväntas påverka länder-fördelningen i svensk export. Något
försök att kvantifiera totalexportens länderfördelning har inte gjorts.
Däreraot har integralionseffekterna beaktats i vissa av de varugruppsvisa
beräkningarna, bl. a. för verkstads-produkter, papper och järn och stål.
Det
förefaller troligt att efter hand de svenska andelama i de ur-sprimgliga
EG-ländemas iraport koraraer att öka något, medan däremot anddsminskningar kan
komraa att inträffa gentemot Storbritannien, Danmark och möjligen också
genteraot "rest-EFTA-länderna" och en del länder sora helt kommer att
stå utanför det tUl EG knutna frihan-delsområdet i Västeuropa. Det svenska
frihandelsavtalet kan medföra en allmänt expansiv effekt på handelsutbytet med
de Sex. Å andra sidan försämras konkurrensläget för svensk exportindustri på
de gamla EFTA-länderna.
Osäkerheten
rörande det framtida internationella valutasystemet påverkar prognoserna för
handelns utveckling. Det är dock knappast meningsfullt att införa några
föratsättningar om framtida växelkursförändringar etc. Alhnänt sett kan man
dock anta att en bestående oro på valutaområdet kommer att verka dämpande på
utrikeshandelns expansion.
Som
framgått inledningsvis har prognosen för den totala varaexporten byggts upp
genom en aggregermg av varugruppsvisa prognoser. Sora typiska drag i den
varagrappsvisa utvecklingen under prognosperioden kan bl. a. följande nämnas.
För skogsindustrin förutses en gynnsam efterfrågeutveckling i utiandet
samtidigt som flera av Sveriges viktigaste konkurrenter har att kärapa med
utbudssvårigheter. Härigenom är det tänkbart att även i Sverige exporten
koramer att begränsas
>
Se Svensk ekonomi fram tUl 1977, SOU 1973: 21, bilaga 2.
främst
av otiUräcklig produktionskapacitet. Efterfrågan på svensk järnmalm påverkas bl.
a. av den hårdnande konkurrensen från nya gruvor utoralands. Trots detta väntas
den svenska exporten kunna hävda sig tämligen väl bl. a. genom ett ökat inslag
av förädlade malmprodukter. Livsmedelsexporten kännetecknades 19701972 av
exceptionellt stora ökningar främst beroende på mycket goda skördar. På längre
sikt torde ökningstakten bli betydligt måttiigare.
Under
perioden 19701972 företedde exporten av verkstadsprodukter förhållandevis
låga ökningstal, vilket sararaanhängde med den internationella
lågkonjunkturen. En viss nedrevidering har gjorts av prognosen för 19701975
jämfört med LU 70:s bedömning. En trendmässigt gynnsam utveckling för
verkstadsexporten torde emellertid bestå även framgent. Fartygsexporten har
bedörats öka snabbare än tidigare. Exporten av kemiska och andra färdigvaror
kännetecknas av en jämn och hög tillväxttakt. Sammantaget innebär de nya
kalkylerna för exportvolymens utveckling 19701975 en något lägre årlig
tillväxttakt än
Tabell
3:1 Sveriges varuexport 19701977
1968 ärs
priser
Milj. kr
Procentuell åriig förändring
1970
1972
LU70
Ny
kalkyl
1970-
1970-
1972-
1975
1975
1977
Trävaror
1 565,4
1 920,1
4,4
7.8
5,5
Rundvirke
292,0
180,6
1,5
-3,1
8,4
Massa
2 353,6
2 307,7
2,8
3,2
5,3
Papper
2 868,2
3 145,0
9,4
7,0
7,7
Järnmalm
1 159.0
1 259,5
6,9
5,7
5,7
Livsmedel
671,0
1 075,7
8,0
8,3
0,9
Icke-jämmetaller
731,8
857,9
5,8
7,4
6,5
Bränslen
369,4
412,9
-0,5
5,4
5.0
Övriga
råvaror
521.1
532.0
2,8
3.2
4,1
Summa
råvaror
10 531.4
11
691,4
5,5
5,8
5,7
Verksladsprodukler.
inkl.
personbilar
12 605.5
13 350,8
8,3
7,6
9.9
Järn och
stål
2 444.9
2 655,4
8.0
5,9
7,1
TextUvaror
1 066.1
1 168.1
12.8
10,9
13,9
Kemiska
och andra varor
2 889.4
3 542,6
11,1
10.9
11,2
Summa
färdigvaror
19 005,9
20
716,9
9.0
8.1
10.0
Summa
rå- och färdigvaror
29 537 A
32
408,3
7.9
7,3
8,5
Flygplan
och vapen
291,7
370,0
-7.3
-3,0
-7,5
Fartyg
1 570,5
1 668,6
0.4
6,2
10.4
Totalt
31399,6
34
446,9
7,5
7,2
8,5
1 Summerat över varugrupper. Källa: Konjunkturinstitutet.
Bil. 3 Avstämning och
framskrivning av LU 70 53
i
LU 70:s prognos, dvs. 7,2 % att jämföra med 7,5 %>. Nedjusteringen av
ökningstakten kan hänföras till färdigvaruområdet, medan råvaruexporten
bedömts stiga i samma takt som enligt LU 70:s bedöraning. Exportprognosen för
19721977 företer en genomsnittiig årlig tillväxt på 8,5 %. Under båda
femårsperioderna svarar färdigvarorna för en snabbare tUlväxt än råvarorna.
Exportprognoserna sammanfattas i tabeU 1.
Som
framgår av konjunkturinstitutels beräkningar i bilaga 2 kan för perioden
19721977 den utiändska efterfrågan på svenska exportvaror väntas medge en
faktisk exportökning sora överstiger det i kapitel 1 ovan beräknade
exportlaavet. Bl. a. raed hänsyn till kapacitetsskäl och den osäkerhet sora får
anses råda angående den inheraska efterfrågans struklurutveckling under
perloden torde det dock vara tveksamt om exportmöjligheterna kan utnyttjas i
högre grad än som här förutsatts. Det kan tillfogas att dessa exportprognoser
ligger väl i linje med de planer som kommer till uttryck i den av lUI utförda
industrienkäten och som redovisas närmare i bilaga 31, särskilt avsnitt 2 och
3.
Tjänsteexporten
E.xporten
av tjänster, uppgick 1972 i löpande priser lUl 7 100 railj. kr., vUket utgjorde
ca 15 % av totalexportens värde. En intressant tendens vad gäller
tjänsteexporten är den kraftiga expansionen av tjänster sora t. ex.
varuhandelsprovisioner, entreprenadarbeten och teknisk uppdragsverksarahet.
Transportsektorn,
där särskUt sjötransportema intar en dominerande ställning, är den viktigaste
tjänstesektorn. Här förutses för tiden fram till 1977 en fortsatt relativt väl
hävdad utveckling karakteriserad av allt större fartygsenheter och nya former
för samsegling inom den transoceana containertrafiken. I sammanhanget kan också
framhållas den växande närtrafiken med passagerar- och lastfärjor. För totala
tjänsteexporten förutses en ökning i 1968 års priser raed i genomsnitt 4,8
% per år 19701975 och 3,3 % per år 19721977.
Varuimporten
Den
totala varuiraporten som under 60-talet steg med i genomsnitt 8 % per år i
volyra ökade i stort sett inte aUs 19701972. För prognosperioden som helhet
gäller att med de högre ökningstakter för bl. a. privat konsumtion efter 1972
som redovisats i kapitel 1 ovan också importen förväntas accelerera. Bland
typiska utvecklingsdrag kan nämnas en neddragning av industrins
invesleringsulveckling som gjorts jämfört med LU 70 och som får klara effekter
på maskinimporten. Vidare förutses som en följd av raffinaderiutbyggnaden
under prognosperioden en kraftig neddragning av importökningstakten för
raffinerade oljeprodukter motsvarad av en ökad råoljeimporl. Irapor-
1
Se Svensk ekonomi fram till 1977, SOU 1973: 21, bilaga 3.
Prop.
1973:125 54
TabeU
3: 2 Sveriges import 19701977 1968 års priser
Milj. kr
Procentuell årlig
1970
förändring
1970
1972
1975'
1977'
1 Jordbruk, fiske
1 871
0,9
2,5
2
Skogsbruk
54
-1,9
7,0
3 Extraktiv industri
1717
3,8
9,4
4 Skyddad livsmedelsindustri
716
4,4
6,8
5 Konkurrensutsatt livsmedelsindustri
1244
4,0
5,8
6 Dryckesvaru- och tobaksindustri
357
3,6
6,1
7 Textil- och beklädnadsindustri
3 131
5,6
8,4
8 Trä-, massa- och pappersindustri
825
5,1
6,4
9 Grafisk industri
190
40
12,5
10
Gummivamindustri
391
6,9
9,3
11
Kemisk industri
3 772
5,1
6,1
12
Petroleum- och kolindustri
2 667
0,9
5,6
13 Jord-
och stenindustri
594
5,4
6,6
14
Järn-, stål- och metallverk
3 324
4,7
8,0
15
Verkstadsindustri exkl. varv
11 184
6,3
8,0
16 Varv
426
5,1
5,9
17 Övrig
tiUverkningsindustri
469
0,8
4,3
18 El-,
gas- och vattenverk
114
11.2
18,1
19
Byggnadsverksamhet
20
Varuhandd
428
10,2
12,0
21
Transport och kommunikation
1416
8,1
7.8
22
Bostadsförvaltning
23
Övriga privata tjänster
867
10.8
9,5
24
Utiändska turisttiänster
2 626
5,5
7,0
Totalt
38 383
5,2
7,3
'
Förändringstalen för periodema 19701975 och 19721977ärpåsektomivå beräknade
på import inkl. tullar.
ten
liksom f. ö, exporten av textU- och beklädnadsvaror väntas uppta en
straktureUt stigande andd av produktionsvärdet. Mer allmänt består intrycket
att den pågående strukturomvandlingen, med ökande andelar i totalproduktionen
för verkstadsindustri och kemisk Industri och med relativt minskande omfattning
för branscher sora textil-, beklädnads- och livsmedelsindustri, har
uppdragande effekter på hnpor-ten; i det förra hänseendet genom komplementär
iraport i förra av insats- och investeringsvaror, i det senare fallet på grund
av att varor producerade i Sverige ersätts med importerade. Det finns
emellertid även tendenser som verkar i riktnmg mot ett lägre importberoende
under prognosperioden, som t. ex. den kraftiga utbyggnaden fram till 1975 av
varvs- och petroleumindustrin. Resultaten av iraportberäkning-arna framgår av
tabell 2.
Tjänsteimporten
Tjänsteunporten
uppgick 1972 i löpande priser till 7 100 milj. kr., vUket var ca 16 % av totala
unportvärdet. Den domineras av svenska
Bil. 3 Avstämning och framskrivning av LU 70 55
Tabell 3: 3 Betalningsbalansen 19701977
Milj. kr.
löpande priser
1970 1972 1975 1977
35 000
36 486
41 330 38 812
57 300 53 700
68 600 62 800
-1486 -1 101
2 518
3 262
3 600
5 800
2 838 -2 040 - 267
3 213 -2 698
- 522
3 800 -3 200 -1200
3 800 -4 200 -1 500
Export av varor, fob Import av varor, cif
Handelsbalans
därav enligt handelsstatistiken
Transport- och kommunikations-tiänster, netto Turism och
liknande, netto Övriga varor och tiänster, netto
Bytesbalans för varor
och tjänster - 955 2 511 3 000 3 900
Transfereringar inkl.
u-hjälpslån, netto - 793 -1453 -3 000 -3 900
Bytesbalans för varor, tjänster och
transfereringar inkl u-hjälpslän 1748 1058 O O
Kapitalbalans exkl. u-hjälpslån 1439 1187
Tilldelning av SDR 196 178
Restpost 731 506
Bankernas utlandsställning 618 2 929
Anm. Ovanslående betalningsbalans ansluter sig till de
principer som används i nationalräkenskapernas statistik över
utrikeshandelstransaktionerna. En alternativ redovisning, som ansluter sig lill
riksbankens betalningsbalansstatistik över tiänste-Iransaktionerna, återfinns i
Svensk ekonomi fram tiU 1977, SOU 1973: 21, bilaga 2.
turisters utgifter utomlands. Under konjunkturnedgången
19701972 då den privata konsumtionen i övrigt stagnerade fortsatte
utiandsturis-raen att öka kraftigt. I de reviderade kalkylerna har antagits en
ökning i lurislulgiftemas volym med 5,5 % per år 19701975 och ännu något högre
åren därefter.
Den sektor sora eraellertid förutses få den kraftigaste
volymökningen, ca 10 % om året under de båda perioderna, är övriga privata
tjänster, särskilt internationell administration och distribution och, liksora
pä exporlsidan, entreprenadverksarahet. En kraftig ökning kan slutligen även
förutses för kostnader i saraband raed utrikes transporter. För totala
tjänsteiraporten förutses en ökning i 1968 års priser med i genomsnitt 7,5
% per år 19701975 och 8,1 % per år 1972 1977.
Bytesbalans för varor och tjänster och transfereringar
Transfereringsneltots underskott, vilket är den faktor som
främst medför krav på överskott I sumraan av varu- och tjänstetransaktionerna,
påverkas i hög grad av utvecklingen av u-landsbiståndet. I våra kalkyler har
vi uppskattat att de faktiska utbetalningarna av biståndsraedel inkl. krediter
i löpande priser skulle öka från 800 milj. kr 1972 tiU
Prop. 1973:125 56
2 000 milj. kr. 1975 och 2 550 railj. kr. 1977. Det får
eradlertid uppmärksammas att dessa utbetalningar i relativt hög grad koraraer
att användas för inköp av svenska exportvaror även i de fall biståndet inte är
s. k. "bundet" bistånd.
För transfereringsnettots underskott spelar även vissa
andra faktorer såsora nettot av räntor, löner och utdelningar samt nettot av
försäkringspremier och försäkringsutfall en viktig roll under prognosperioden.
Förändringen i nettot av samtliga dessa betalningsströmmar väntas under
prognosperioden gå I en för den svenska betalningsbalansen negaliv riktning.
Som
fraragår av tabell 3 innebär prognosema för de poster som kommenterats något
ovan att bytesbalansen för varor och tjänster (mätt i löpande priser) skulle
behöva gå från ett överskott på ca 2,5 miljarder kr 1972 till ett överskott på 3
mUjarder 1975 och 3,9 railjarder 1977 för att möta de ökande underskotlen i
transfereringsbalansen. Målsättningen att bytesbalansen för varor, tjänster
och transfereringar (som visade ett överskott med ca 1 000 milj. kr 1972) skuUe
vara i balans 1975 och 1977 skuhe därmed kunna bli uppfylld.
3.2 Den finansiella utvecklingen
De reala kalkylerna i LU 70 kompletterades med en
finansiell analys rörande inkomstbildning, sparande och kreditgivning. De två
gångna åren har på den fmansieUa sektorn uppvisat förändringar som motiverar
en något mer Ingående behandling. Olika studier och förnyade beräkningar har
sålunda genomförts och de presenteras i bilaga 6.i Här komraer företrädesvis
att återges vissa resultat avseende inkorast-bildning, finansiellt sparande och
kreditgivning. I andra sammanhang bl. a. i kapitel 4 komraer att refereras
tiU vissa övriga frågor sora behandlas i bUagan. Med hänsyn lill
överskådlighelen koramer redovisningen av den finansiella utvecklingen att
avse endast perioden 1972 1977.
Beräkningarna
i detla avsnitt har som utgångspunkt de resultat sora framkorarait genom de
reala kalkylerna. För att dessa skall kunna överföras tUl finansiella terraer
måste vissa prisanlaganden göras. Redan här skall näranas den förutsättning som
valls för löneutveckling och BNP då den är central för alla beräkningar. För
att få sarastäraraighet med riksrevisionsverkels beräkningar över inkorast- och
skalleutveckling har där använda förutsättningar fått gälla över lag. De
innebär att de anställdas löner från 1974 schablonraässigt antas stiga raed 7 %
per år. TUlsararaans raed antaganden för övriga sektorer rörande
' I denna bilaga till SOU 1973: 21 ingår tre olika
avsnitt. Det första behandlar inkomstbildning, finansieUt sparande samt
kreditmarknaden. I det andra belyses olika faktorers inverkan på kommunernas
finansiella situation, i det Iredje sammanfattas vissa resultat frän olika
undersökningar inom konjunkturinstitutet rörande privat konsumtion och
sparande.
Bil. 3 Avstämning och framskrivning av LU 70 57
inkoraster och priser torde detta motsvara en nominell
ökning av BNP om 8 tUl 8,5 % per år. Då de reala kalkylema för 19721977 anger
en BNP-tillväxt om drygt 4 % årUgen skulle den förutsatta prisstegringen för
BNP således vara ca 4 % per år.
Inkomstbildning och finansiellt sparande
I tabell 4 visas den förändring i disponibla inkomster
sora förutsätts ske 19721977 för ohka sektorer inom samhällsekonomin. De antaganden
rörande olika inkomst- och transfereringsposter som ger dessa resultat är i
huvudsak följande. (Tidigare har nämnts den genoragående förutsättningen om en
BNP-ökning om 88,5 % per år.)
För statens dd fömtsätts såväl de direkta som Indirekta
skatteskalorna bli oförändrade. Uppbörden av direkta skatter beräknas under
dessa förhållanden öka med 15 % per år en ökningstakt som ligger väsentiigt
över den (7 %) som gäUde 19671972. SkUlnaden hänger bl. a. samman med att
sjuk- och arbetslöshetsersättningarna görs beskattningsbara fr. o. ra. 1974.
Det låga ökningstalet för jämförelseperioden förklaras i hög grad av den
skattereform sora trädde i kraft vid ingången av 1971. För övriga
inkorastkällor förutses en tUlväxt ora ca 9 % per år 19721977.
I fråga om transfereringar tUl andra sektorer bör frärast
nämnas effekterna av de reforraer sora vid årsskiftet 1973/1974 träder i kraft
inom sjuk- och arbetslöshetsförsäkringamas oraråde. Dessa för upp bidragen tiU
socialförsäkringssektom till en årlig ökning om 14 %. Till hushållssektorn
skulle de utgående statliga bidragen växa med 8 %
Tabell 3:4 Inkomstbildning och finansiellt sparande inom
offentlig sektor 19721977 Löpande priser
Skatteintäkter
Övriga inkomster
Transfereringar
Disponibla medel
Slutiig
efterfrågan
Finansiellt sparande
Stat
1972, milj. kr 1977, milj. kr 1972-1977. % per är
43 200
74 300
11
4 800
7 200
8
-30 600
-51400
11
17 400
30 100
12
-20 000
-29 400
8
- 2 600 700
Kommun
1972, milj. kr 1977, milj. kr 1972-1977, % per år
26 000
38 900
8
20 850
33 800
10
- 8 100
-12 700
9
38 750
60 000
9
-39 750
-64 200
10
- 1000
- 4 200
Socialförsäkringssektorn'
1972. milj. kr 1977, milj. kr 1972-1977, % per år
16 750
26 000
9
12 200
23 600
14
-18 400
-34 200
13
10 550
15 400
8
- 550
- 900
10
10 000 14 500
1 För denna sektor upptas under "Skatteintäkter"
influtna avgifter och under "Övriga inkomster" bidrag frän stat och
kommun "samt ränteinkomster.
Prop. 1973:125 58
per
år. Den största posten bland de statUga transfereringama är de som utgår till
komraunerna. Dessa beräknas 19721977 stiga med 10 %> per år. Därvid har
beaktats den ytterligare öknmg av kommunemas Inkomster om drygt 350 mUj. kr
som följer av vid 1973 års riksdag framlagt förslag till oraläggning av
skatteutjäraningssysteraet. Vad beträffar kommunerna bygger beräkningarna på
ett antagande ora att kommunalskatten höjs med 25 öre per år fr. o. m. 1974.
Medelutdebiteringen skulle därmed bli 25 kr 1977. Skatteinkomsterna beräknas
under dessa förhållanden öka med 8 % per år. Kommunemas övriga inkoraster
liksom statsbidragen som förut berörts skulle stiga med ca 10 % per år. De
bidrag koramunerna betalar tUl hushåll, försäkringssektorn och andra områden
föratses utvecklas ungefär i takt med de berörda inkomsterna varför tUlväxten
av de disponibla Inkomsterna kan skattas till 9 % per år.
Socialförsäkringssektorn
tillgodoräknas höjda inbetalningar genom att ATP-avgiften antas korama att
höjas raed 1/4 procentenhet såväl 1975 sora 1976 för att uppgå tiU 11 % de två
sista prognosåren. Reforraerna i fråga om sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna
medför för 1974 en ökad arbetsgivaravgift om totalt 1 procentenhet. Flärifrån
skall dock dragas en sänkning av ATP-uttaget samma år om en halv procentenhet.
I avgifter skuUe därigenom influtna medel stiga med 9 % per år. Statsbidrag och
ränteinkomster skulle Öka snabbare (14 resp. 15 % per år). Mot detta står en
förutsedd ökning (13 % per år) av bidragen tUl hushållen och kvar skulle bli en
årlig ökning av disponibla medel med 8 %.
Även
de anspråk på finansiella resurser som koramer att ställas genora de
konsumtions- och investeringsökningar som för stat och kommun intagits i de
reala kalkylerna återges omräknade till löpande priser i tabell 4. Skillnaden
mellan medelsefterfrågan för dessa ändamål och de disponibla inkomsterna utgör
ett finansiellt sparande; ett plussaldo anger ett minskat behov av extem
upplåning eller en ökning av utlåningsmöjligheterna medan det omvända
förhållandet betecknas genom ett rainussaldo.
Sora
framgår av tabellen skulle statens fuaansidla sparande förstärkas frara till
1977 raed något över 3 miljarder kr. Samtidigt skulle kommunernas behov av
externa medel öka med ungefär samma belopp. TUlsammans för stat och koraraun
skulle sålunda anspråken på kreditraarknaden bli desamraa 1977 som 1972 eUer
ca 3,5 miljarder kr. Inom socialförsäkringssektom skulle det fmansieUa
sparandet växa raed 4,5 miljarder kr till 14,5 miljarder kr 1977. Netto räknat
innebär detia att den saramanlagda offentiiga sektorns roll för
kapitalbildningen stärks.
Den
finansieUa utvecklingen för hushållen skall koraraenteras i anslutning till
nedanstående tablå. I denna belyses utvecklingen av hushållens faktorinkomsler
inkl. och exkl. arbetsgivaravgifter sedan slutet
Bil.
3 Avstämning och framskrivning av LU 70 59
av
50-talet. En fortgående höjning av faktorinkorastema inkl. arbetsgivaravgifter
sedda i relation till BNP har kunnat registreras. För 197" antas en
oförändrad andel jämfört med 19701972. Då eraellertid lågkonjunkturen dessa
år syns ha fört upp siffran ovanligt mycket bedöras antagandel för 1977
innebära en viss fortsatt höjning av faktorandelen ora raan jämför raed det
sannolika genorasnittiiga läge som kan komraa att råda for exerapelvis
19701974. Den långsiktiga nedgången av faklorinkomstens andel exkl.
arbetsgivaravgifter antas beslå, och raed hänsyn till företagens vinstiäge
19701972 synes det ganska troligt atf de höjda avgiftema fram liU 1977 helt
kommer att belasta hushållens inkomstandel.
Faktorinkomster i procent av
BNP
1957- 1961- 1965-1960 1964 1969
1970-1972
1977
Faktorinkomst inkl. arbetsgivaravgifter Faktorinkomst
exkl. arbetsgivaravgifter
81,8 82,6 83,4 77,8
76,8 75,2
84,4 74,4
84,4 73,1
Utifrån
de antaganden som i det föregående omnärants skulle genom inverkan av
inkomstoraförddande faktorer I form av skatter, transfereringar etc. av
faktorinkorasten (inld. arbetsgivaravgifter) återstå i disponibel inkomst de
andelar som anges i tabell 5. Sålunda beräknas denna andel sjunka från 77,3 %
1972 tlU 75,4 % 1977. Nedgången är nettoresultatet av en ökad andel för skatter
och försäkringsavgifter raed ca 5 procentenheter och en uppgång i till
hushållen utbetalade bidrag ora 3 procentenheter. Slutiigen har i tabellen
medtagits siffror för sparkvotens utveckling. Som där fraragår anges sparkvoten
1977 till 4,7 % alltså ungefär mitt emellan den låga nivån från 60-talets
slut och de höga kvoterna 1971 och 1972. Vid en sådan utveckling av spar-
Tabell
3:5 Hushållens inkomster och sparande 19601977
HushåUens inkomster uttryckta i
procent
Procentuell
årlig
av faktorinkomsten
volymförändring
1960
1965
1970
1972
1975
1977
1960 1970
1970 1975
1972
1977
Faktorinkomst
inkl.
arbetsgivaravgift
100,0
100.0
100,0
100,0
100,0
100,0
8,8
8,2
8,1
Disponibelt före skatt
och transfereringar
94,8
91,5
89,0
87,7
86,8
86,6
8,1
7,7
7,8
Skatter
och avgifter
-26,3
-33,6
-41,9
-43,7
-47.4
-48,9
14,0
10,9
10,5
Transfereringar
13.3
15,4
18,4
21,0
24,5
24,4
12,5
14,4
11,3
Disponibel
inkomst
87,0
81.7
76,5
77,3
77,0
75,4
7,4
8,5
7,6
Sparkvot
6.4
5.0
3,5
6,6
6,5
4,7
-0.3
0,6
-0.4
kvoten
skulle konsurationen kunna utvecklas på ett sätt som svarar mot det utrymrae
som beräknats i de reala kalkylema.
Det
bör framhållas att i kalkylema över hushållssektorn gjorts två centrala
antaganden, nämligen beträffande hushållens andel av faktorkostnaderna resp.
hushållens sparkvot. Utöver att förändringar i båda dessa antaganden väger
tungt i skattningarna av hushållssektoms finansieUa sparande har de också en
spegelvänd effekt på företagssektorn. Den senares sparkvot är nämligen
residualt bestämd. Vid den "låsning" av hushållssektorns utveckling
som ovan gjorts framkommer ur beräkningama att företagssektorns sparande som
en andd av BNP skulle minska med 1 1/2 procentenheter fram till 1977. Mot detta
kan ställas att de privata investeringarnas andel av BNP i löpande priser
saratidigt skulle reduceras med 1 procentenhet. Detta betyder att
företagssektorns beroende av extern finansiering skulle öka under prognosperioden.
Uttryckt i en självfinansieringskvot beräknad som sparande i procent av
investeringar i anläggningar, maskiner och lager skulle utvecklingen bli en
nedgång av denna kvot från 65 för 19691972 till 60 för 1977. Som kommer att
framgå av det följande finns kredit-raarknadsraässiga föratsättningar för att
genora upplåning fylla ut denna nedgång. I vad raån en sådan utveckling kan
tänkas påverka företagens investeringsbenägenhet har här inte kunnat bedömas,
och därmed kan inte heller sägas ora den är förenlig med den investeringsutveckling
som angetts i de reala kalkylema.
Kreditmarknaden
De
senaste årens utveckling på kreditraarknaden har visat att stora variationer i
kreditefterfrågan och utbud kan inträffa från ett år till ett annat.
Kreditåtstramningen 1969 och 1970 medförde en minskning av den totala
nettoutlåningen på den organiserade kreditmarknaden med 4 miljarder kr, eller
från 20 mUjarder kr 1968 till 16 railjarder kr 1970. Under 1971 och 1972 ökade,
raed den expansiva kreditpolitik
Tabell
3:6 Kreditmarknadskalkyl för 1977 Milj. kr årsgenomsnitt för 19691972
Efterfrågan
1969 1972
1977
Utbud
1969
1972
1977
Stat
4 000
4 000
Riksbanken
1 100
1 300
Kommun
1 550
3 900
Banker
8 700
12 500
Bostäder
8 150
10 000
Enskilda för-
säkringsinrättningar
2 400
4 000
Allmänheten
800
1000
Näringsliv'
6 700
14 600
Offentliga för-
säkringsinrättningar
7 400
13 700
Totalt
20 400
32 500
Totalt
20 400
32 500
Inkl.
hushåll.
Bil.
3 Avstämning och framskrivning av LU 70 61
som
då fördes, nettoutlåningen med 11 miljarder kr och kreditmarknadens omslutmng
fördes därmed upp till 27 miljarder kr 1972.
Mot
en sädan bakgrund framstår klart hur vanskhg en framskrivning av
kreditströmraarna blir. Då ändå ett tänkbart kreditraarknads-läge 1977 här
anges förutsätts att det då inte råder vare sig en lätt eller en åtstramad
kreditmarknad. Jämförelser görs vidare från genomsnittssiffror för 19691972.
I tabell 6 återfinns den bild av utvecklingen som då kan tecknas. Här skall
Inga utförligare komraenlarer göras till tabellens siffror utöver en kort
redovisning av de grunder på vilka de beräknats.
Statens
upplåning 1972 hade en omfattning av 6,3 miljarder kr. I det föregående har
angetts att en ökning om 3,3 miljarder kr av det finansiella sparandet kan
beräknas ske tUl 1977. Upplåningsbehovet skulle då mmska i raotsvarande mån.
För sin utiåning kan emellertid staten behöva vissa nytillskott av medel. Bland
annat torde utiåningen till bostadssektorn komraa att öka med ca 1 miljard kr, främst
på grund av växande skuld för låntagare som tidigare erhållit paritetslån. Sararaanlagt
har statens upplåning 1977 här satts till 4 raUjarder kr.
Kommunema
lånade upp 1,7 railjarder kr på den reguljära kreditmarknaden 1972. I
förhållande tUl utgiftsöverskottet var upplåningen detta år jämförelsevis stor.
Detta hängde samman med att kommunema vUle förstärka sin likviditet som under
1970 och 1971 nått en bottennivå. Ökningen av likviditeten uppgick 1972 till 2
miljarder kr. Här har förutsatts att ökningen av likvida tUlgångar Inte blir
lika stor fram tUl 1977 utan stannar vid 1 miljard kr. På så sätt skulle vid
den förutsedda försämringen om 3,2 railjarder kr av det finansiella sparandet
ett upplåningsbehov om 3,9 mUjarder kr föreligga 1977.
I
kreditmarknadsstatistiken har inte hushållens upplåning kunnat särskiljas från
företagens varför de i tabellen ingår i siffran för näringslivet. Någon större
förändring i hushållens upplåning har här inte antagits komma att ske. För
företagens del har räknats med ett finansiellt sparandeunderskott ora 5,5
railjarder kr. 1977. Genora att UkvidUds-uppbyggnaden 1977 saratidigt antas bU
1 miljard kr lägre än 1972 skulle det ökade upplåningsbehovet kunna reduceras
tUl 4,5 miljarder kr. Upplåningen på kreditmarknaden kalkyleras därmed tUl 14,6
miljarder kr 1977 mot 10,1 nuljarder kr 1972.
På
efterfrågesidan är slutUgen upptaget ett ökat lånebehov för bostäder. Det har
beräknats tUl 1,1 miljarder kr och skulle föra upp sektorns upplåning från 8,9
miljarder kr 1972 tiU 10 miljarder kr 1977.
Sammanfattningsvis
kan sägas att med de anlaganden som här presenterats för perioden 19721977
antyder de finansiella kalkylerna en relativt balanserad bild för den
sammanlagda offentliga sektorn. Den totala upplåningen från stat och kommun
väntas Inte uppvisa några drastiska kastningar saratidigt sora allmänna
pensionsfondens kredit-
Prop. 1973:125 62
givningskapacltet
fortsätter att växa. Awägningsproblera kan däreraot skönjas vad gäller
fördelningen av finansiella resurser inora den offentliga sektorns
delsektorer.
För
företagssektorns del är sora närants kalkylerna specieUt osäkra. Utöver vad som
berörts i det föregående kan de svängningar i kreditbehoven som sammanhänger
med lagerrörelserna nämnas. Inte heller har här diskuterats vUken form
företagens externa upplåning kan komma att ta men alternativet med upplåning på
de Internationella marknaderna bör nämnas.
3.3
Regional utveckling
I
LU 70 gjordes för första gången i saraband med långtidsutredningarna en mera
omfattande genoragång av den regionala utvecklingen. Sedan dess har drygt två
år passerat. I huvudsak kan den bUd som tecknades i slutet av 1970 fortfarande
anses gälla. Det påpekades bl. a. i LU 70 alt det finns risk för att de
regionala spänningarna mellan orter och regioner koramer att tillta under
70-lalet. Riskema för detla diskuterades utifrån den konflikt som mer eller
mindre uttalat kan förekoraraa mellan regionalpolitiska och övriga mål.
Speciellt uppraärksararaades de krav sora tillväxt- och slabiliserlngspolitiken
ställer. Det påpekades vidare att de regionala obalanserna kunde mildras genom
alt man försöker skapa gynnsamraare tillväxtbelingelser i ett antal oraråden
utanför storstadsorarådena.
I LU 70 berördes även
frågan ora ökat statligt och koraraunalt stöd för att upprätthålla en
rainiraistandard i fräga om service i glesbygdsorarådena. Sedan dess har
förslag förelagts riksdagen på grundval av glesbygdsutredningens betänkande
vilka syftar till att förbättra servicesituationen för befolkningen i
glesbygden.
Sedan
1970 har en del händelser inträffat som kan påverka bedömningarna i LU 70.
1971 och 1972 har präglats av en relativt kraftig lågkonjunktur, vUket medfört
regionalpolitiska effekter av olika slag. Stockholmsregionens befolkningstillväxt
har sålunda i det närraaste upphört samtidigt som utflyttningsöverskotten i
flera av Norrlandslänen kraftigt reducerats. Det är eraellertid mycket svårt
att avgöra till hur stor del denna förändrade flyttningsblld är ett
konjunkturfenomen. Man torde exempelvis också kunna hävda att den regionala
politiken bidragit till en viss straktureU förändring i ekonomin.
Det
torde dock fortfarande vara riktigt att hävda att de allvarligaste
regionalpolitiska problemen alltjämt är sysselsättningsfrågoma i skogslänen
och de interregionala inkomstskillnaderna. Den registrerade arbetslösheten
uppvisar liksom de relativa arbetskraftstalen för kvinnor stora regionala
variationer. Det kan exempelvis näranas att ora de relativa arbetskraftstalen
för kvinnor skall koraraa upp i samma nivå i
Bil. 3 Avstämning
och framskrivning av LU 70 63
skogslänen
som i Stockholm är det nödvändigt all öka sysselsättningen för kvinnor i de
förstnämnda länen med drygt 20 %. Arbetslösheten avspeglar delvis tiUfälliga
variationer i sysselsättningen, beroende på det allmänna konjunkturläget. Det
finns emellertid en del av arbetslösheten som endast långsamt förändras och
som avspeglar strulctur-problem på arbetsmarlcnaden. Fraraför allt visar sig
den arbetslöshet som finns kvar under högkonjunkturer i högre grad drabba de
län som ligger i det aUmänna stödområdet än övriga län. Under de två högkonjunkturåren
19691970 var arbetslösheten i dessa län relativt sett mellan två till tre
gånger så hög som I riket som helhet.
Förutom
sysselsättningsproblem kännetecknas situationen i många kommuner i skogslänen
av att konsumtionsutrymraet per capita är raindre än i orter I södra Sverige,
vilket främst kan förklaras av skillnader I inkomstnivån. Det kan exempelvis
nämnas att inkomsten per inkomsttagare är ca 50 % större i Stockholra än i
koraraunerna i Norrlands inland samt att de koraraunala bruttoulgiftema per
invånare är raer än dubbelt så höga i Stockholm sora i skogslänen. För
industrins del har man visat att löneskillnaderna mellan olika komraunblock
främst förklaras av att löneläget i en viss bransch är lågt I förhållande till
riksgenomsnittet. Det bör dock betonas att av tillgängliga undersökningar att
döraa har inkorastskillnaderna rainskat något under senare år.
I
bilaga 7 till LU 70 visades bl. a. att antalet industrisyssdsatta I storstadsregionerna
sjönk med i runt tal 17 000 personer från 1962 till 1968, medan antalet
sysselsatta steg i Norrland och de mindre tätbefolkade delama i södra och
mellersta Sverige raed ca 10 000 personer. Den fortsatta utvecklingen har bl.
a. inneburit att storstäderna 19681970
Tabell
3:7 Sysselsättningsutvecklingen inom tillverkningsindustrin 19621977 Index
Kommunblocksgrupp
1962
1968
1970
1975
1977
Stockholms
A-region Göteborg o. Malmö A-region Större städer Södra mellanbygden Norra
tätbygden Norra glesbygden
Hela
rUcet
100 100 100 100 100 100
100
91
93
98
103
107
113
98
92 97 102 110 117 120
103
84
92
99
112
123
128
101
78
87
96
109
122 127
97
Anm.
Kommunblocksgrupp
Befolkningsunderlag
Lokalt
Regionalt
Större städer Södra mellanbygden Norra lätbygden Norra
glesbygden
mer än
27 000-27 000-Mindre
90 000 -90 000 -90 000 än 27 000
Mer än Mer än Mindre Mindre
300000
300 000 än 300 000 än 300 000
Prop.
1973:125 64
återvann
7 000 induslrisysselsatta, raedan sysselsättningen i Norrland och södra och
mellersta Sverige ökade raed ytterligare 17 000 personer. Som framgår av
kapitel 2 beräknas sysselsättningen inom industrin minska något från 1970 till
1975. Drar man schematiskt fram trenden för branschförskjulningarna på samma
sätt som ERU gjorde i den regionala bUagan lill LU 70 framgår alt man kan
räkna med en muisk-ning av industrisysselsätiningen i storstädema på ca 17 000
personer 19701975. I Norrland och de mindre tätbefolkade delarna i södra och
mellersta Sverige skulle med samraa beräkningsraetod industrisysselsättningen
öka med omkring 8 000 personer. 19751977 beräknas sysselsättnmgen minska i
saratliga kommunblocksgrupper. Resultaten är sammanfattade i tabell 7.
I
december 1972 antog riksdagen propositionen (1972: 111) om ett
regionalpolitiskt handlingsprograra. Detta grandar sig på länsprogram 1970, som
länsstyrelserna har upprättat i samverkan raed koraraunerna. I huvudsaklig
överenssläraraelse raed förslag sora lagts fram i länsprogrammen förordas i
propositionen en plan för utveckling av den regionala strukturen. I denna
beskrivs vUka funktioner olika orts- och regiontyper bör fullgöra i regionala
sammanhang. Följande ortstyper anges: storstadsområden, priraära centra,
regionala centra samt kommuncenlra. Vid sidan av de tre storstadsområdena
redovisas 23 primära centra och ett 70-tal regionala centra.
I
propositionen presenteras vidare befolkningsramar för planeringen i länen. Det
sägs att huvudalternativet för planeringen I län som nu har uttalade regionala
balansproblem kan grandas på en i stort sett oförändrad befolkning 1980.
Tanken på att uppställa befolkningstal som orubbliga mål i den raeningen att
raan försöker låsa utvecklingen vid t. ex. oförändrad befolkningsnivå i varje län
eller koraraun avvisas emellertid.
Regionalpolitiken
komraer liksora hittUls att inriktas på sysselsättningsskapande åtgärder
frärast i de delar av landet sora ingår i det allraänna stödorarådet. Till de
regionalpolitiska stödåtgärderna brukar lokaliseringsstöd,
sysselsällningsstöd, ulbUdningsstöd och transportstöd räknas. Lokaliseringsstöd
utgår i huvudsak för Investeringar inom industri och
industriserviceverksarahet inora stödorarådet medan sysselsättningsstöd utgår
till de industriföretag inom det s. k. inre stödområdet sora utökar sin
sysselsättning. UlbUdningsstöd lämnas till företag som nyanställer personal i
samband med nyetablering eller utvidgning av verksaraheten.
I
järaförelse raed omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna och
skatteutjämningsbidragen väger utgifterna för det regionalpolitiska stödet
relativt lätt. De sammanlagda kostnaderna för regionalpolitik,
beredskapsarbeten och vissa andra arbetsmarknadspolitiska medel särat de
koraraunala skatteutjämningsbidragen uppgår till ca 4,9
Bil.
3 Avstämning och framskrivning av LU 70 65
Tabell
3:8 Omfattningen per år av vissa statliga stödåtgärder 19711972
Stöd
i hela
landet
Därav i skogslänen milj. kr
Milj.
kr %
Lokaliseringsstöd 1972 Sysselsättningsstöd 1972
Utbildningsslöd 1971/72 Transportstöd 1971
303 14 42 40
76
4
10
10
111 14 36 39
Summa regionalpolitiskt stöd
399
100
316
Arbetsmarknadsutbildning 1971/72 Flytlningsbidrag
1971/72 Beredskapsarbeten 1971/72 Skatteutjämningsbidrag
708
56
1791
1938
16 1
40 43
113
31
864
1058
Summa övrigt stöd med betydande regionalpolitiska
effekter
4 493
100
2 066
Sununa stöd
4 892
2 382
miljarder
kr per år varav det regionalpoliliska stödet svarar för endast ca 400 raUj. kr
(tabdl 8).
I
det regionalpolitiska handlingsprograraraet aviserades ett flertal förslag sora
avser alt förstärka det regionalpolitiska stödet. Dessa förslag presenteras i
proposition 1973: 50 och avser bl.a. lokaliseringsstöd lill visst slag av
serviceverksamhet och turistanläggningar, förhöjt lokaliseringsbidrag och
sysselsättningsstöd i det inre stödorarådet samt en effeklivering av del
obligatoriska lokaliseringssararådel. Förslag har vidare fraralagts för
riksdagen ora en förstärkning av transportstödet (prop. 1973:95). Förslaget
innebär bl.a. att stödet skall utvidgas att avse även vissa transporter tUl
orter inom stödområdet saml att den kortaste bidragsberättigade
transportsträckan sänks från 300 km till 250 km.
Under
ett flertal år har ett omfattande utredningsarbete ägt rara angående den
regionala utvecklingsplaneringen och den fysiska riksplaneringen. Detla arbete
har bl. a. gett till resultat ett rikt faktaunderlag ora befolkningsutveckling
och näringslivsstruktur i olika delar av landet. Vidare har länens,
koraraunernas och företagens planer och önskeraål ora den fraratida
utvecklingen inventerats. I det regionalpolitiska hand-lingsprogrammet
sammanfattas de viktigaste utredningsresultaten samt presenteras de riktlinjer
som enligt regeringen bör vara vägledande for den regionala politiken.
Arabitionsnivån
har ökat i väsentlig utsträckning alltsedan 1964, då målen för en aktiv
lokaliseringspolitik angavs. Det sades bl. a. då att lokaliseringspolitiken bör
syfta till att främja en sådan lokalisering av näringslivet att landets tillgångar
av kapital och arbetskraft blir fullt utnyttjade och fördelade på ett sådant
säll att dt snabbt ekonoraiskt fraraåtskridande främjas.
De
mål för den regionala politiken sora anges i det regionalpoliliska
5
Riksdagen 1973. 1 sand. Nr 125. Bilaga 3
Prop.
1973:125 66
handlingsprograraraet behandlar den önskvärda utvecklingen
av arbetsmarknad, servicetillgång och railjöförhållanden i olika delar av
landet sora i likhet raed raålen för en aktiv lokaliseringspolitik från 1964 i
första hand är avsedda alt markera den allmänna inriktningen av regionalpolitiken.
För alt nå dessa raål har stalsraakterna i fråga ora sarahällsplane-ringen
beslutat ora en plan för utveckling av den regionala strakturen särat angett
raraar i förra av befolkningstal för de olika länen 1980.
Beträffande de allmänna raålen sägs i propositionen alt
regionalpolitiken bör syfta till en sådan geografisk spridning av de
tillgängliga resurserna att raänniskorna i olika landsdelar kan erbjudas
likvärdiga syssdsättnings.möjligheler och en likvärdig tillgång lUl social,
koraraersieU och kulturell service särat god railjö. Inora de olika regionerna
bör resurserna koncentreras i den utsträckning det är nödvändigt för att skapa
sä differentierade arbetsraarknader och sådan servicekvalitet sora raotsvarar
medborgarnas önskeraål och behov. Befolkningsraraarna innebär sora tidigare
nämnls all huvudalternativet för planeringen i län sora nu har uttalade
regionala balansproblera kan grundas på en i stort säll oförändrad befolkning
1980.
De regionalpolitiska raålen påverkar långtidsutredningens
bedöraningar på olika sätl. Beträffande de allraänt formulerade målen torde
kunna hävdas all de är av så generell natur all man inle kan dra några bestämda
slutsatser om hur regionalpolitiken komraer alt påverka de ekonomisk-politiska
raålen avseende full sysselsättning, jämnare inkomstfördelning, stabil
prisnivå och balans i utrikesbelalningarna. Planen för utvecklingen av den
regionala strukturen är exempel på mål av raer konkret slag om vilka en diskussion
om sambanden mellan den nationella och regionala politikens mål lättare kan
föras. En sådan diskussion kan exempelvis avse den konflikt sora kan föreligga
raellan den allraänna ekonomiska politikens krav pä flexibilitet och önskemål
om mera bundna planer och målsättningar för olika samhällsoraråden.
För utredningsarbetet kring långsiktiga tendenser i
ekonorain har två frågeställningar sora kan väntas uppkoraraa i den
regionalpoliliska diskussionen särskilt intresse. Den ena frågan avser
införandet av nya regionalpolitiska styrraedel, raedan den andra frågan gäller
hur en saraordning raellan olika planeringsforraer sora långtidsutredning,
regional ulvecklingsplanering och fysisk riksplanering bäst skall ordnas.
I raitten av 1972 tillsattes en parlaraenlarisk utredning
sora har till uppgift att ta ställning till ora nya styrraedel behövs i
regionalpolitiken. Utredningen skall bl. a. undersöka förutsättningarna för att
införa ett ekonoraiskt avgiftssyslera särat lärapligheten av etableringskontroll
av företagslokaliseringar. För arbelet med långtidsutredningarna är det
betydelsefullt alt därigenora erhålla utgångspunkter för hur regionalpolitiken
och dess styrmedel kan inpassas inom ramen för den nationella ekonomiska
politiken. Såväl stabiliserings- sora tillväxlpolitiken
Bil. 3 Avstämning och framskrivning av LU 70 67
kräver för alt bli fraragångsrik en flexibilitet sora till
vissa delar kan vara svår att förena raed starka bindningar av
resursfördelningen på längre sikt lill regioner och sektorer. Kraven på
flexibilitet förstärks härutöver av vår ekonorais stora ullandsberoende.
Inför nästa etapp av länsplaneringen och inför 1975 års
långtidsutredning koraraer säkerligen diskussionen ora behovet och
raöjligheterna av saraordning raellan olika planeringsforraer att
intensifieras. Det är därvid viktigt alt försöka klargöra hur det raaterial
långtidsutredningen lar frara bäst kan utnyttjas och samordnas med andra
verksaraheter.
Utgångspunkten för arbetet raed långtidsutredningen är att
för en 5-årsperiod redovisa ulvecklingsallenialiv för hela ekonomin där den
saralade efterfrågan på varor och tjänster håller sig inora raraen för den
beräknade tUlgången. Hilills har inga raetoder frarakorarait som gör det
möjligt alt erhålla konsistenla nationella prognoser via aggregeringar av de
planer och prognoser som görs på regional nivå. Vid sidan av de prognoser som
upprättas på det regionala och lokala planet inom raraen för länsplaneringen
torde det därför vara nödvändigt all utveckla raetoder för alt bryta ner
långtidsutredningens nationella kalkyler på ett fätal regioner. Ett försök lill
sådana nedbrytningar har gjorts i den regionala bilagan lill LU 70. Inora ERU
pågår ett orafattande utredningsarbete sora bl. a. syftar till att
vidareutveckla dessa metoder dvs. syfiet är all utarbeta konsislenta
prognoser som skall beakta både de nationella bedömningar som
långtidsutredningen gör och länsplaneringens regionala planer. Del kan vidare
nämnas att en tidsmässig saraordning sker mellan nästa länsplaneringsoragång
Länsplanering 1974 och nästa långtidsutredning varför avstäraningar och
inforraationsutbyten kan ske vid lärapliga lidpunkter.
3.4 Miljövård
För LU 70 genorafördes en karlläggning av kommunernas och
industrins planerade railjövårdsinvesteringar under 70-talels första hälft. Enligt
de uppskattningar sora då gjordes skulle under perioden 1971 1975 industrins
railjövårdsinvesteringar koraraa att uppgå lill mellan 1,1 och 1,6 raUjarder kr
(räknat i 1969 ärs priser). Motsvarande investeringar inom de komraunala
verksarahetsorarådena offentiig renhållning, renhållningsverk och avloppsverk
beräknades lill 2,8 railjarder kr.
Då uppgifterna insamlades hade miljöskyddslagen samt
kungörelsen ora statsbidrag tUl vatten- och luftvårdande åtgärder inora
industrin nyligen trätt i kraft. Viss osäkerhet om de nya reglernas tiUärapning
rådde ännu vid insaralingen av planraaterialet. Den praxis sora för vissa
områden hade utbildats och de riktlinjer sora i övrigt föreslagils av naturvårdsverket
förutsattes vara vägledande för förelagens kalkyler. Efter
Prop. 1973:125 68
vissa
särskilda grunder skulle enligt besläraraelserna statsbidrag raed
högst 25 % utgå för de påkallade railjövårdsinvesleringarna. Nyetablerade
arbetsställen skulle dock inte få del av statsbidragen. Statsbidragen till
byggande av koraraunala avloppsreningsverk hade redan 1968 ändrats i syfte alt
påskynda utbyggnaden av reningsverk raed längre gående rening än
slaraavskiljning. Bidragets storlek beslärades lill 30 50 % beroende på
reniiigsgraden.
Hösten
1971 beslutades i konjunkturpolitiskt syfte att bidragen till korarauner och
industrier för railjövårdsinvesteringar under en begränsad tid skulle höjas
till högst 75 %. Åtgärden upprepades hösten 1972 varvid dock del förhöjda
bidraget begränsades lill högst 50 % för industrins del.
De
vidtagna åtgärderna raedförde en stark uppgång i railjövårdsinvesleringarna.
Till industrin har statsbidrag ora ca 580 railj. kr läranats till anläggningar,
vars bidragsberättigade miljövårdsinvesteringar under perioden 19691974
uppgivils till något över 1,2 mUjarder kr (i löpande priser). Äv dessa
investeringar faller ca 515 milj. kr på 1972 och ca 470 railj. kr på 1973.
Beträffande den branschvisa fördelningen av dessa investeringar kan näranas att
raassa- och pappersindustrin svarat för ca 456 railj. kr. (varav bidrag 220
railj. kr.) och järn- och stålindustrin (inkl. raetallverk, ferrolegeringsverk
särat gjulerier) för ca 290 raUj. kr (varav bidrag omkring 150 milj. kr). För
kommunala reningsverk hade för budgetåren 1967/681971/72 beviljats statsbidrag
ora närraare 600 raUj. kr. Den totala investeringskostnaden uppgick här lill
orakring 1,15 raUjarder kr, varav ca 800 railj. kr berörde budgetåret 1971/72.
Sifferraalerial sora kan belysa andra kommunala miljövårdsinvesteringar, sora
t. ex. för offentlig renhållning, finns ännu inle alt tillgå.
Den
bild av miljövårdens resursanspråk som gavs i LU 70 syns det inte finnas
anledning att raer väsentligt retuschera. Många investeringar har genomförts
tidigare än beräknat. Osäkert är dock ora detta koraraer att raedföra några
högre investeringssuraraor för hela perioden 19711975 än de förutsedda.
Endast
ett begränsat fält av railjövärden kunde i LU 70 läckas genom
kostnadsberäkningar. Investeringar sora syftar till all förändra produkterna
så att användningen av dessa inte ger upphov till raUjöskador var del inle
möjligt att få uppgifter om. Likaså fanns inga beräkningar av driftkostnadema
för olika mUjövårdande aktiviteter. OUka åtgärder sora har betydelse för dessa
kostnadsposter har under senare tid vidtagits. Här kan erinras om nya
lagbestäraraelser om den koraraunala renhållningen, lagstiftningen ora kontroll
av hälso- och railjöfarliga varor, beslutade nya föreskrifter fr. o. ra. 1976
om bilavgaserna etc.
Den
fragmentariska kostnadsbild raan har på detla oraråde tillåter inga säkrare
bedöraningar av hur miljövården återverkar pä olika delar av ekonomin. Genom
internationella jämförelser kan man beräkna ati
Bil.
3 Avstämning och framskrivning av LU 70 69
den
del av BNP som behöver las i anspråk för att nå uttalade miljö-poUliska raål
uppgår till ett par procent. Säkerligen koraraer kraven på railjövård att
fraradeles höjas. Då eraellertid en snabb effektivitetsökning i det
railjövårdande arbetet har kunnat iakttas torde inte detta leda lill all
kostnaderna höjs i raotsvarande raån. Även ora de ökade railjövårdsinvesleringarna
innebär en raarkerad inteckning i resursutryraraet kan dock utgifter av en
sädan storlek inte antas på ett avgörande säll påverka tillväxlbetingelserna
och raöjligheterna alt tillgodose andra behov för individer och sarahälle. På
enskilda oraråden kan de railjövårdande åtgärderna raedföra raer påtagliga
förskjutningar i efterfrågan och produktionsbetingelser, raen de torde inte bli
större än slmklur-förändringar sora tidigare av ett flertal andra skäl utiösts
inora ekonomin.
4
Sammanfattande synpunkter
Den
faktiska produktionsökningen 19701972 blev, sora visals i det föregående,
väsentligt lägre än de kapacitelsraässiga tillväxtraöjlighe-terna. Den svaga
utveckling av efterfrågan som ligger bakora detta skall inle här närmare
beskrivas och analyseras då en sådan genoragång län skulle föra oss bort från
de problera vi har att behandla. Några iakttagelser rörande konjunktursituationen
19701972 sora är av intresse för överväganden ora långsiktstendenserna
fraraöver skall dock göras.
Konjunklurförsvagningen de
första åren av 70-talet var en intemationell företeelse. Den frågan kan
ställas ora den starka påverkan på våra inheraska förhållanden sora aUtid
utgått från konjunkturförändringarna i världsekonomierna denna gång haft några
specifikt nya inslag eller haft en väsentligt annan styrka än tidigare. En
järaförelse med andra OECD-länder visar alt tillväxten för 19711972 var lägre
i Sverige än i något av de övriga ländema. Därpå kan raan dock inte grunda
något anlagande att konjunkturnedgången i vårt land skulle ha varit kraftigare
än på andra håll. Går man tUl bedömningar av kapacitetslUlväxten för
19701975, sora också sararaanställts inom OECD, finner man även där Sverige
bland länder raed den lägsta tillväxttakten. Denna placering sammanhänger
främst raed alt vårt land genora den allraänna befolkningsutvecklingen får
järaförelsevis mycket låga antalsmässiga tiUskott till arbetskraften och med
att arbelslidsförkortningen reducerat utbudet av arbetstiraraar raer än i
flertalet andra länder. Tar man hänsyn lill det sora nu berörts och vidare
beaktar alt en stor allmän arbetstidsförkortning i Sverige togs ut just
1971-1972 är del inle på något säll förvånande alt vårt land komraer långt
ner i en järaförelse över BNP-tillväxten dessa två år. Vid en i styrka likartad
konjunklurförsvag-
Prop.
1973:125 70
ning
i alla länder skulle del sålunda vara ganska följdriktigt att Sverige intoge
en köposition. Men raan bör då samtidigt uppraärksararaa att om raan i stället
raäler produktionen per arbetstimme så utfaller jämförelsen helt annorlunda.
Den i och för sig bristfälliga statistik som finns över produktivitetsutvecklingen,
totalt och pä olika näringsgrenar, lyder på alt Sverige här ligger myckel högt
i fråga ora tUlväxttakt.
Det
är svårt att bedöma vilka skUlnader sora funnits mellan de olika länderna i
fråga ora den genomgångna konjunkturförsvagningens lidsförlopp och styrka.
Möjligen kan raan dock hävda att orasvängningen kora snabbare och raer
koncentrerat i Sverige än i flertalet järaförbara länder.
Denna
slutsats har korarait frara vid en järaförelse mellan uppgifter som avser den
registrerade arbetslösheten. Men kompletterande raaterial även ora del är
vagt och osystematiserat för in en viss tveksamhet ora
arbetslöshetstalen är fullt rättvisande. Övrig information skulle möjligen
kunna tolkas så alt medan en neddragning av sysselsättningen i Sverige
företrädesvis tog sig uttryck i friställande av arbetskraft och därmed i öppet
registrerad arbetslöshet har detta i flera andra länder i något större
utsträckning yttrat sig i olika slags inskränkningar av arbetad tid (begränsad
arbetsvecka, tUlfälliga produktionsnedskärningar etc). Alt en viss sådan
skillnad i reaktionsmönster kan finnas förefaller inle så osannolikt med hänsyn
lUl olikheter i samhällenas sociala och ekonomiska struktur och i
arbetsmarknads- och arbets-löshelspoHlikens utforraning. Under
konjunktursvackan 19661967 kunde f. ö. i Sverige iakttas ett järafört raed
tidigare något ändrat beteende hos förelagen vad beträffar sysselsättningen.
Med en hårdnande konkurrens och sjunkande vinstmarginaler var den buffert hos
förelagen sora kunde ta upp rainskade avsättningsraöjligheter utan avskedanden
inte längre så stark. Saratidigt hade sarahället starkt byggt ut skyddet och
hjälpen till dera sora är eller ställs utan arbete. Det är inte förvånande ora
dessa förhållanden i förening utlöser snabbare kastningar i sysselsättning och
arbetslöshet alltefter växlingarna i konjunkturläget.
4.1
Kommentarer till den inhemska utvecklingen 19701972
Den
snabba orakaslningen i konjunkturläget i vårt land raellan 1970 och 1971 beror
inte frärast på försvagningen i den internationeUa efterfrågan. Exportökningen
blev raindre, raen denna nedgång förklarar endast en mindre del av
försvagningen i ekonoraisk aktivitet inora landet. I stället kan denna föras
tillbaka på starkt markerade förskjutningar inom vissa inheraska
eflerfrågeoraråden. Det oraslag i lagerinvesteringarna som skedde uppgick till
drygt 3,5 % av BNP från en
Bil. 3 Avstämning och framskrivning av LU 70 71
Diagram 4:1 Förändring i BNP, lagerinvesteringar och
bytesbalans 19611972
%
7-
BMP
LaqerinvGS+eringar
"""""" Undersko+f i bytesbalans
Anm. Förändringar i lagerinvesteringar och underskott i
bytesbalans är uttryckta som procent av BNP.
ökning av dessa investeringar 1970 ora 1,6 % av BNP lill
en rainskning raotsvarande 2,1 % av BNP 1971. En så snabb och stark
orasvängning har inle inträffat sedan Koreakrisen. För den privata
konsurationen noterades ett nästan lika starkt oraslag eller raotsvarande
raellan 2,5 och 3 % av BNP. I flera tidigare konjunkturskeden har funnits
raotvägande utvecklingstendenser inom några områden. Sådana starkare motvikter
saknades denna gång. För t. ex. offentiig konsumtion och offentliga investeringar
skedde sålunda en försvagning av efterfrågan mellan 1970 och 1971.
Till den ovan skisserade utvecklingen skall knytas några
reflexioner kring vissa utvecklingsdrag sora kan vara av betydelse för en
bedöraning av långsiktstendenserna. I diagrara 1 illustreras för några olika år
dels ökningstakten i BNP, dels laget-förändringen i procent av BNP. Där har
även lagts in en kurva över bytesbalansens underskoll salt i relation lill BNP.
Den slora överenssläraraelsen i förändringarnas riktning och styrka sora finns
raellan de skilda kurvorna är slående. Något försök att belysa de kausala
samband som kan finnas skall inte göras. Lagerinvesteringarnas starka
variationer år från år kan givetvis i främsta ruraraet sägas vara en
konjunkturpolitisk fråga. Men genora sin styrka ulgör de kastningar på
efterfrågesidan sora här förekoraraer ell raycket störande och svårbemästrat
deraent för all politik som har att stabilisera
Prop. 1973:125 72
resursanvändning
och sysselsättning, även på längre sikt. De svårigheter sora skapas för en jämn
utveckling och långsiktig planering inom andra oraråden av ekonorain är
uppenbara. Vidare raåste större resurser än eljest nödvändigt hållas i
beredskap för att raöta de variationer i sysselsättning och arbetslöshet som
blir resultatet av de tvära kastningar i efterfrågan som ytterst härrör från
lagersvängningarna.
Även
om lagerförändringarnas inverkan på det inheraska efterfråge-onirådet lorde
vara det raest svårberaästrade probleraet, tUlkoraraer att de genom sitt höga
importinnehåll har speciella implikationer för bytesbalanspolitiken. I LU 70
framhölls alt den ekonomiska politiken under den period utredningen behandlade
hade alt utgå från att riskmarginalerna för de utrikes betalningarna var
starkt sararaankryrapta. Givelvis försvåras en politik raed syfte att koraraa
lill rätta med dessa balansproblem, sumraerade för en hel konjunkturcykel, då
de årliga omsvängningarna I imporlkrävande lagerinvesteringar har en så raarkerad
styrka. Sedan 1971 har möjligheter öppnats att utnyttja investeringsfonderna
även för lagerinvesleringar. De effekter sora därigenora kan vinnas kan inle nå
utöver en begränsad del av probleraorarådet. Det förefaller därför vara en viktig
utredningsuppgift att söka finna vägar och medel att i högre grad utjämna
lagerinvesteringamas århga variationer.
Nedgången
i den privata konsumtionens ökningstakt från 1970 tUl 1971 hade som spegelbild
en stark ökning av hushållens sparande. Detta fördubblades praktiskt taget
mellan de nämnda åren och låg sedan kvar på en hög nivå 1972. I LU 70
diskuterades i ett visst sammanhang möjligheterna att begränsa
konsumtionsutryramel. Där sades bl. a. följande: "Att genora
skattepolitiken hålla nere privat konsuration och de disponibla inkomstema kan
vidare i vissa lägen tänkas möta ett effektivt molstånd genora all
konsuraenterna sänker sitt sparande. Utvecklingen under 60-talets senare hälft
är därvidlag ett racraento. Möjligheterna att bryta igenom en sådan elastiskt
undanglidande försvarslinje hos konsumentema förefaller inte vara slora.
Endast medel som kan ge en effektiv sparstimulans är användbara därför, men
sådana medel kan nog erfarenhetsmässigt sägas inle vara så lätta att finna
eller tekniskt ta i bruk."
Erfarenheterna
från 19711972 iUustrerar den omvända situationen. Det var då svårt all
motverka en försvagning av privat konsumtion och än mindre kunde man få till
stånd en starkare ökningstakt. Den höga sparkvoten dessa år kan sora närants i
bilaga 6 ha vissa inslag där det är fråga ora långsiktigt bestående irapulser
till ett högt hus-hållssparande.i Förändringar i hushållsstorlek och andelen
pensionärer är exempel pä faktorer sora verkar i sådan riktning. Inverkan av
dessa kan förslärkas eller försvagas genora kortsiktiga förskjutningar i
sysselsättning och inkorastfördelning. Den höjda sparkvoten de senaste
1
Se Svensk ekonomi fram tiU 1977, SOU 1973: 21, bilaga 6.
Bil. 3
Avstämning och framskrivning av LU 70 73
åren synes i viss utsträckning ha korarait lill stånd
genom samtidiga och likartade inflytanden från kort- och långsiklsverkande
faktorer. Möjligt är även att den korabinalion i förändringarna för skatter,
transfereringar och priser sora speciellt gällde 1971 hade en sparhöjande
effekt.
Uteslutet är inte att det i konsurationsutvecklingen även
finns vissa inslag sora kan vara av betydelse för den ekonoraiska politikens utforraning.
I den privata konsumtionen ulgör numera olika kapitalvaror (bilar, TV,
inredning, hushållsapparater etc.) en mycket betydande del. Anskaffning,
förnyelse och reparation av dessa varor kan ofta utan större olägenheter
förskjutas något eller några år. Samtidigt lorde inkorastutvecklingen ha
raedfört en likviditetssituation i ganska stora befolkningsgrupper sora gör
det möjligt alt i stor utsträckning välja tidpunkt för olika inköp. Ulgår man
från alt någon av dessa situationer har giltighet för hushållens del så kan man
också förraoda att konsuraenternas handlande i hög grad påverkas av deras
allraänna fraralidsförvänt-ningar. De med konjunkturerna varierande
bedömningarna i optiraistisk resp. pessiraistisk riktning rörande
arbelslöshelsrisker, inkorastförbätt-ringar o. dyl. skulle sålunda komraa att
prägla konsumtionsförändringarnas storlek.
Några säkrare belägg för att förhållanden av den här
karaktären faktiskt har gällt kan inte anföras. Men uppenbart är all ora
hushållens beteenden är sä sora här skisserats blir verkningsgraden av
skatlepo-litiska åtgärder i konjunkturutjäranande syfte begränsad. Större effekter
skulle sålunda inte kunna påräknas av exerapelvis justeringar av den direkta
skatten gjorda för att reglera ulryramet för privat konsumtion. Alt med
variationer av indirekta skatter, avbelalningsvillkor etc. påverka kostnader
och därraed valet av tidpunkt för inköpen kan raöjligen vara raer
frarakoraligt. Förändringarna i skattesatsen raåste dock i ett sådant fall
säkerligen göras ganska stora och vidare borde de i första hand riktas raot
konsuralionskapitalvaror.
I fråga ora offentlig konsumtion gjordes i LU 70 den
bedöraningen alt en starkare neddragning av de raycket höga utgiflsplanema för
perioden 19701975 inle frarastod sora en realistisk raöjlighet, särskilt inte
för periodens början. Bakora denna bedöraning låg en föreställning, grundad på
erfarenheter från raånga år tillbaka, ora en stor stabilitet i uppgjorda planer
och en betydande tröghet vad beträffar förändringar i ulgiflskonsekvenserna av
redan fattade beslul hos stat och korarauner. Utvecklingen 1971 och 1972 har
visat att denna föreställning inte hade fog för sig. Stora raöjligheter fanns
uppenbarligen att förhållandevis snabbt göra begränsningar i utgiflsplanema.
Att delta var raöjligt på investeringssidan är väl inte så förvånande
igångsättning av olika projekt kan ju förhållandevis lätt uppskjutas. Men raer
anmärkningsvärt är att en så pass stark därapning av konsurationsökningen
kunde genomföras. Från tidigare avmattningsperioder har man haft erfaren-
6 Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 125. Bilaga 3
Prop. 1973:125 74
heter
av hur mer eller mindre automatiskt verkande krafter ullöst utgiftsökningar.
Eftersläpningar i tillsättning av tjänster, fyllandet av vakanser etc. har
tidigare utgjort sådana drivkrafter.
I
detta sammanhang är en viktig fråga ora denna hårdare utgiftsprövning och det
starkare kostnads- och skaltemedvetandet frärast har sin rot i tillfälliga
svårigheter eller har mognat frara ur bedöraningar som anger en bestående
långsiktig handlingslinje. I LU 70 behandlades några olika konsekvenser på
skaltesidan och därifrån på löne- och in-koraslbildning som följer av fortsatt
snabb expansion av offentlig konsumtion. Särskilt höjningar av de direkta
skattesatserna skulle i ett sådant fall leda till väsentligt ökade spänningar
kring finansieringsfrågorna. Resonemang rörande inkomst efler skatt utgjorde
ett uppraärk-samraat inslag i diskussionerna under 1970 års avtalsrörelse. Med
den planerade utgiftsökningen inora offentlig sektor under första hälfien av
70-talet skulle för kanske en majoritet av löntagarna betydligt över hälften av
en löneökning tas i anspråk för direkta skatter. Del offentligas
finansieringsproblem får därmed en närgången aktualitet över hela
löneavtalsfältet. Spännuigsförhållandet mellan medborgarnas press från
efterfrågesidan och deras betalningsvillighet kan därraed få en styrka sora
blir svår att beraästra. Stegrade risker för skatteflykt i olika forraer och
hållbarheten hos de fiskala kontroll- och övervakningsraekanis-raeriia är
betydelsefulla faktorer vid en bedöraning av hur stark denna spänning kan få
bli.
Vad
man skaU tro om den långsiktiga lillväxltaklen för offentiig konsuration beror
i hög grad på hur raan bedöraer finansieringssituatio-nen; hur starka
spänningar I det nuvarande skatlesysleraet raan anser raöjliga att behärska och
vilka alternativa finansieringsformer och vägar man kan tänka sig. En stark
press att finna lösningar på dessa problera koramer dock alt föreligga. Behoven
av och efterfrågan på förbättringar och på nya aktiviteter är betydande inora
flertalet offentliga tjänsteområden.
En
probleraatik av den art sora här berörts har ulan tvivel funnits med i den
återhållsamhet raed offentliga utgiftsökningar sora gjorde sig gällande i
koraraunerna under de senaste åren. Saratidigt kan dock också konstateras att
läget för koraraunerna då präglades av en korabinalion av olika förhållanden
som kan antas inte så ofta uppträda saratidigt. De pris- och koslnadsslegringar
som kunnat registreras för de komraunala tjänsteorarådena är osedvanligt höga
järafört såväl med tidigare år som med andra sektorer av ekonorain. Bl. a.
utfallet av avtalsrörelsen 1970 bidrog därtUl. Den genomförda
arbetstidsförkortningen reducerade den allmänna inkoraststegringen i landet
och därraed ökningen i skatteunderlaget saratidigt sora koraraunerna själva
inom flera sektorer inte på motsvarande sätt kunde skära ned servicen, utan
måste acceptera utgiftsökningar. Förutsättningarna för skattehöjningar var lUl
följd av sysselsättningsläget i förening med de starka prisök-
Bil. 3 Avstämning och framskrivning
av LU 70 75
ningarna
och marginalskatteförhållandena starkt beskurna. Till detta kom begränsade
möjligheter för ökad upplåning på kredit- och kapitalmarknaden. Den omprövning
av utgifts- och skatlepoUliken sora troligen förr eller senare skulle kommit
till stånd kan sålunda genom olika tillfälligheter sägas ha utlösts och
förstärkts just under de senast gångna åren. Till viss del är det nog också en
tillfällighet att en sådan kombination av olika faktorer uppträder under
lågkonjunkturår. Den extra påkänning för arbetslöshetsbekämpningen som
tidsförläggningen innebar denna gång kanske därför inte behöver befaras
återkomma. Av väsentlig betydelse måste emellertid vara alt för den fortsatta
långsiktiga tillväxten av offentlig konsumtion söka uppnå en tidsprofil sora
är bättre anpassad till de allraänna konjunkturförändringarna.
Inle
bara på efterfrågesidan har de första åren av 70-talet uppvisat tvära och
starka oraslag. På resurssidan har en liknande snabb orakastning uppträtt i
fråga ora neltoinvandringen. För 1970 beräknas en invandring till Sverige sora
såväl I fråga om brutto- (77 000) som nettosiffror (49 000) ligger högre än
vad som någonsin registrerats. Två år senare hade vi en utvandring med dt
brutto- (42 000) och nettotal (12 000) där man fär gå lUlbaka till 1890-talel
resp. 1920-talet för aU finna högre siffror. Omslaget är drastiskt. Men. ser
raan på utvecklingen av befolkningsströmmarna in och ur riket under de senaste
tio åren finner man en tendens till ökade årliga variationer. Väsentliga
fördelar ligger i att den utrikes migrationen snabbt anpassar sig till
sysselsättningsläget. Avigsidor av sararaansatt social art liknande det
gästarbetar-problem .sora funnits i andra länder synes inle i större
orafattning ha anraält sig här hemma. SkuUe de hittillsvarande tendenserna
fortsätta att förslärkas kan man dock inte bortse från risken alt problem av
detta slag kan uppkomraa.
4.2
Kommentarer till de reviderade kalkylerna
De
kommentarer till utveckUngen 19701972 som gjorts i det föregående har främst
uppehållit sig vid vissa förändringar på efterfrågesidan, då det så uppenbart
varit där som orsakerna tiU de låga ökningstalen för BNP huvudsakligen
funnits. För en bedömning av utvecklingen framöver är det givetvis nödvändigt
att systeraatiskt se på tendenserna över hela det ekonoraiska fältet. Avsikten
raed denna avstämning av LU 70 är ju att söka finna om några sådana nya eller
ändrade betingelser för den ekonomiska utvecklingen framträtt under de senaste
åren att framtidsprobleraen ställs i en annan belysning än tidigare. I
inledningen betonades de vanskligheter sora är förenade med alt söka skilja ut
sådant som är konjunkturmässigt betingat och vad som kan tänkas utgöra ett nytt
drag i utvecklmgen. Det är skäl att kraftigt stryka under detta som en
reservation tUl det sora här koraraer att las upp.
Prop. 1973:125 76
Ett
första steg i långtidsutredningarnas arbete är alt söka bestärama den sannolika
kapacitetslUlväxten i ekonorain, dvs. den ökning av produktionen sora skulle
vara raöjlig vid ett norraalt kapacitetsutnyttjande. Den beräkning av den
framtida arbetskrafts- och produktivitetsutvecklingen som gjordes i LU 70
angav en ökning av BNP med 4,1 % per år som möjlig för perioden 19701975.
(Bedörat från användningssidan angavs den ärliga ökningen till 3,8 %.)
Arbetskraften kalkylerades minska i timraar räknat raed 0,8 % per år, medan
produktiviteten antogs stiga med 4,9 % per år.
På
arbetskraftssidan har de senaste åren skett vissa förskjutningar. Som belysts i
ell särskilt avsnitt finns skäl tro alt de tidigare prognoserna i vissa
avseenden bör justeras utifrån dessa delvis ändrade förhållanden,
lusleringarna är i de enskilda delarna inte särskUt slora och då de går i
skilda riktningar har totalresultatet blivit en prognossiffra som väl
överensstämmer med tidigare bedömningar. För perioden 19701975 anges sålunda
rainskningen i arbetskraftsutbud även nu lUl 0,8 % per år raedan för 19721977
en ökning ora 0,1 % per år skulle ske. Skillnaden raellan prognosslffrorna för
de två perioderna beror huvudsakligen på den arbetstidsförkortning som
genomfördes 1970 1972 och på en förutsättning om att ingen ytterligare allmän
arbetstidsförkortning komraer att uttas.
I
fråga ora produktivitetsutvecklingen har rätt stor tveksamhet rätt om de
revideringar som kan behöva göras i beräkningarna. Sett över hela
konjunkturcyklar har en betydande stabilitet i produktivitetsförändringarna
varit rådande. Genoragående är också alt försvagningar i produktivilelstillväxt
under år raed svaga konjunkturer senare tagits igen då konjunkturen vänt uppåt.
Mot en sådan bakgrund kunde det vara motiverat alt inte låta den låga
ökningstakten 19701972 föranleda någon revidering av tidigare bedömningar.
Företagen inora industrin, sora i delta sammanhang har stor vikt för
totalsiffrorna, räknar visserligen med något dämpade produktivitetsökningar
fraraöver. Men erfarenheterna från tidigare undersökningar och enkäter visar
att del ständigt funnits en benägenhet hos företagen att underskatta den
fraratida produktivitetsstegringen.
Trots
alla dessa förhållanden har vi i de reviderade prognoserna godtagit en siffra
för den årliga produktivitetsökningen 19701975 sora är ca 1/2 procentenhet
lägre än i LU 70. Detta kan ses sora en raar-kering av olika raer eller raindre
vaga antydningar ora ökade restriktioner för snabba produklivilelsslegringar.
Bland
dessa kan näranas att strukluroravandlingen i fortsättningen knappast kan
väntas fortgå i samma snabba takt som under andra hälften av 60-lalel. Vidare
raåsle resurser avsättas för att utjärana och raotverka sädana spänningar av
regional eller annan karaktär som uppkommer under omvandlingsprocessen. Även
en ökad inriktning på de kva-
Bi!. 3 Avstämning och
framskrivning av LU 70 77
lilativa
sidorna i arbetslivet kan medföra alt ralionaliseringsarbetet fortsättningsvis
måste bedrivas under större hänsynstagande till förbättrad arbetsrailjö och
andra trivselfaktorer.
Under
här gjorda antaganden ora den fortsatta produktivitetsutvecklingen och om
arbetskraftens utveckling skulle kapacitetstillväxten i vår ekonomi för
perioden 19701975 stanna vid 3,4 % per år mot 4,0 % i LU 70. Bedömningarna för
19721977 anger en siffra om 4,4 % per år. Ganska osökt inställer sig frågan,
vad t. ex. det angivna tillväxttalet för 19701975 innebär med hänsyn till den
faktiska utveckling sora skett under de två gångna åren av perioden. Den låga
BNP-ökningen de åren var delvis betingad av arbetstidsförkortningen. Frånräknas
effekterna av denna kan den raöjliga kapacitetsökning sora då skulle gälla för
19721975 uppskattas till ca 4 %. Till detta koraraer att BNP-utvecklingen
19701972 innebar all kapaciteten i ekonorain inte kunde utnyttjas tillfullo
och alt en kapacitelsreserv finns sora kan tas i anspråk för följande år. Storleken
av denna reserv beräknas röra sig orakring 3 %. Rent räkneraässigt skulle ur de
här kalkylema framkoraraa att potentiella förutsättningar finns lör en
BNP-ökning 1973, 1974 och 1975 med uppemot 5 % per år. I vad raån sedan
eflerfrågemässiga betingelser koraraer att finnas för alt effektivt utnyttja
kapaciteten skall inle här behandlas.
En
särskild aspekt på den fraratida produklionsulvecklingen sora alltmer trätt i
förgrunden är frågan om huruvida energitillgångarna och möjligheter alt
utnyttja dessa koraraer all utgöra en restriktion på den fraratida
utvecklingen. Sora närraare redovisas i bilaga 41 visar
energiprognosutredningens beräkningar alt energilillgångarna under den här
diskuterade perioden inte skulle koraraa att utgöra en sådan restriktion pä
produktionsutvecklingen. Beräkningarnas osäkerhet bör dock understrykas liksora
oraöjligheten att förutse temporära variationer i nederbörd o. dyl. vilket kan
medföra tillfälliga friktioner.
Med
de beräknade kapacitetstalen som givna görs i långtidsutredningama sora ett
andra led bedöraningar av hur efterfrågan kan koraraa att fördela sig på olika
användningsoraråden. Vilka anspråk sora koraraer att tillgodoses privata
konsuralionsändaraål, offentlig konsuration, investeringar etc. beror på dispositioner
som görs av i första hand de politiska instanserna. Endast betingade prognoser
kan därför göras för denna fördelning. I LU 70 redovisades planer och tendenser
inora olika eflerfrågeoraråden och raot bakgrund därav diskuterades skilda
förhållanden sora bedörades vara av betydelse för beslut i fördelningsfrågorna.
Genora olika altemativ illustrerades några skUda vägar raan kunde välja då
raan skulle ta ställning till avvägningsfrågorna.
En
viktig utgångspunkt för de alternativa övervägandena i LU 70 var en beräkning
av de resurskrav som raåste tillgodoses för alt balans i de utrikes
betalningarna skulle kunna uppnås under perioden 19701975.
1
Se Svensk ekonomi fram till 1977, SOU 1973: 21, bilaga 4.
Prop.
1973:125 78
Enligt vad sora kora frara ur dessa kalkyler krävdes en
ökad förskjutning i ekonomin mot produktion för avsättning utomlands. En
utryraes-ökning för exporten av industrivaror frarastod sora den enda tänkbara
lösningen. För att kunna realiseras förutsatte denna en prioritering av industrins
investeringar.
Utvecklingen 19701972 har inneburit en mycket markerad
förstärkning av handelsbalansen. Medan exportvolymen dessa två år stigit med
4,4% per år har imporlvolyraen rainskat raed 1 %. Handelsbalansen har, raätt i
löpande priser, gått från ett underskott om ca 1 100 railj. kr 1970 till ett
överskott ora 3 300 railj. kr 1972. Sora redovisas i avsnitt 1.2.2 har andra
poster i bytesbalansen inte haft sararaa positiva utveckling men för
totalsiffran i bytesbalansen för varor och tjänster har förbättringen under de
två åren blivit 3 500 railj. kr.
Den här omsvängningen i de utrikes betalningsförhållandena
har ett direkt samband raed del ändrade konjunkturläget. På olika sätt har vi
försökt beräkna den inverkan som den ändrade eflerfrågesituationen
dämpningen i lagerinvesteringar, i privat konsumtion etc. haft därvidlag.
Dessa kalkyler pekar genomgående mol alt en fortsatt starkare förskjutning
raot en större avsättning utoralands ägt rum under de senaste åren. Huruvida
omsvängningen varit så stark att balans i betalningarna skulle föreligga vid
en "norraal" konjunktur är dock osäkert. En preciserad
positionsbestämning är inte möjlig men raycket tyder på att vi 1972 skulle ha
befunnit oss något litet i underkant av ett balansläge.
Den nivåhöjning av varuexporten som enligt kalkylerna i LU
70 skulle behövas för alt korama i linje raed det långsiktiga balansmålel
skulle sålunda i det närmaste ha uppnåtts 1972. I långtidsutredningens kalkyler
förutsågs eraellertid även att exportkravet i fråga ora varor år från år skuUe
stiga under 5-årsperioden till följd av fortgående ökade underskott för turism
och transfereringar. Även efler det gjorda "engångs-lyftel" krävs
sålunda en fortsatt förskjutning mot avsättning utomlands av den svenska varuproduktionen.
Utvecklingen i sådan riktning synes nu enligt de förnyade kalkyler som återges
i bilaga 2 behöva bli något större än som angavs i LU 70. Underskottet i
transfereringsnettot 1975 har sålunda räknats upp med 600 milj. kr (till ett
underskott om 3 000 milj. kr i löpande priser) och i fråga om tjänsterna bedöms
en ytterligare försämring 1975 om 750 milj. kr som sannolik. För t. ex.
turismen har en betydande del av den beräknade försvagningen redan inträtt
frara lill 1972. Kraven från transfereringarna faller tyngst på den senare delen
av 5-årsperioden. Varuexporlkravel blir därför högre för de koramande åren än
som förutsågs i LU 70.
Mot denna bakgrund kan det vara förvånande att finna alt
den behövliga exportökningen av varor och tjänster 19701975 i våra label-
1 Se Svensk ekonomi fram till 1977, SOU 1973: 21, bilaga
2.
Bil. 3
Avstämning och framskrivning av LU 70 79
ler anges till 6,7 % per år (för enbart varor 7,0 %)
raedan denna siffra i LU 70 angavs till 7,0 % (resp. 7,3 %). Detla hänger
eraellertid sararaan raed att den totala produktionsökningen och därraed
iraportökningen nu beräknas bli lägre än i de tidigare kalkylerna.
Exportökningen satt i relation lill uppgången i BNP har sålunda nu ett högre
värde.
Vad gäller
den fraratida utvecklingen av iraporten har det inte varit möjligt att exakt
beräkna de effekter som med all sannolikhet komraer alt följa del ingångna
handelsavtalet med de europeiska geraenskaperna. Sänkningen av tullarna
genteraot EG-länderna kan efter hand resultera i en höjd iraportbenägenhet. Det
är raed hänsyn härtUl inte uteslutet att även kravet på exportökning härigenom
kan bli högre än som anges i våra beräkningar. Vad beträffar det utryrame för
svensk export sora kan finnas på världsmarknaden, har däremot tänkbara effekter
av EG-avtalet beaktats. (Alla direkta och indirekta effekter har dock inte
kunnat medtas heller på exporlsidan.) Beräkningarna anger alt en ökning av
avsättningsutrymraet för svensk export raed över 7 % per år 19701975 kan
bedömas trolig. Marknadsmässiga förutsättningar skulle alltså finnas för att
realisera det nyssnäranda exportkravet. I det utsträckta tidsperspektivet
skulle dessa öka ytterligare och möjligen, enligt konjunkturinstitutets
beräkningar, kunna raedge en exportökningstakt sora raed någon procentenhet
per år överstiger den här angivna, ora de kapacitelsraässiga förulsällningama
härför skulle visa sig föreligga. Restriktioner för exportmöjligheterna
föreligger inle endast i form av fysiska restriktioner utan även t. ex.
marknadsföringsproblem koramer in härvidlag.
De konsekvenser för resursernas fördelning raellan
inheraska användningsområden som följer av hänsynen till bytesbalansen
diskuterades ganska ingående i LU 70. Därvid sattes behovet av en utbyggd industriell
produktionskapacitet i förgrunden. Någon anledning att i näranvärd mån ändra
de synpunkter på härmed sammanhängande problem sora fördes fram i LU 70 synes
inte föreligga. Till beräkningsresultaten bör dock en komraentar göras och då
till den lägre siffra för investeringsökningen inora industrin sora den nya
kalkylen ger. Den anger investeringsökningen lill 4 % per år mot 6,5 % i LU
70. På grund av del statistiska materialets stora osäkerhet vad beträffar
kapUalstock, avgången av kapital etc. är det endast raöjligt alt inora ganska
vida gränser bestärama de investeringar sora behövs för alt uppnå en viss produktion.
I LU 70 angavs del intervall, inora vilket invesleringsökningen behövde ligga,
till mellan 2 ä 3 % och 7 ä 8 % varvid siffran efler skilda överväganden
preciserades till 6,5 %. I avstäraningsarbetet har inle några raotsvarande
beräkningar utifrån kapilalstocksdata kunnat genoraföras. Investeringssiffran
har därför beslärats raed ledning av enkätraaterial och de erfarenheter sora
tidigare gjorts rörande de uppräkningar som behöver göras av sådant raaterial.
Huruvida de resultat
Prop.
1973:125 80
som på så sätl erhållits innebär att några i sak nya
förhållanden sora motiverar skillnaden raellan tidigare och nya kalkylsiffror
skulle liUkomrait vågar vi inte uttala oss ora.
Starkare hinder lorde, såsora också framhölls i LU 70,
inte raöta en ökad investeringsaktivitet inora industrin i så raållo alt de
konkurrerande kraven ora invesleringsulryramel från andra sektorer synes bli
ganska begränsade. Den förutsedda försvagningen av bosladsinvesleringarna bekräftas
vid förnyade beräkningar. För offentiig sektor har avstäraning-arna betytt en
viss nedräkning av investeringsplanerna jämfört med LU 70. Sararaantaget blir
resultatet att den tendens lill en något minskad investeringskvot som spåras i
kalkylerna i LU 70 nu framträder tydligare. Detla gör sig särskUt raärkbart för
byggnadsinvesteringarnas del. Den ärliga ökningen beräknas för dessa bli 1,2 %
för 19701975. Med denna utveckling följer en minskad sysselsättning inom
byggnads-branschen. Hur pass stor nedgången blir beror på produktivitetsutvecklingen.
I våra beräkningar har vi för perioden 19701975 antagit samma
produktivitetsökning som i LU 70, dvs. 3,5 % per år. För perioden 19721975 har
däremot ett anlagande om en någol uppbrorasad produktivitetsökning ora 2,7 %
införts. Denna järafört raed tidigare förhållanden lägre siffra motiveras av
en förutsedd förskjutning mot investeringar i saneringsprojekt. Bortsett från
denna inverkan kan produktivitetsökningama komraa att ulfalla väsentligt olika
beroende på vilka handlingslinjer sora koramer att följas. En raöjlighet är att
effektivitets-höjande åtgärder inte ges en så fraraträdande roll raed hänsyn
till sysselsättningsutvecklingen. I den raån detta skulle slå igenora i
byggnads-kostnadernas utveckling kan då den risken uppkoraraa att en återgång
mot en högre efterfrågan på t. ex. bostäder dämpas eller fördröjs. En annan
raöjlighet är all överväganden kring avsätlningsproblem av del antydda slaget
förstärker rationaliseringsslrävandena för att därigenom upprätthålla
konkurrenskraften på en stagnerande raarknad och för all skapa nya
avsättningsraöjligheter. Äv en sådan utveckling skulle följa en starkare
nedgång i sysselsättningen.
Omfattningen och karaktären av de anpassningsproblera som
kan komma att anmäla sig inom byggnadsområdet blir även beroende av bostadsefterfrågans
utveckling. Sora frarahållits i avsnitt 2.3 finns det anledning förraoda att
investeringsanspräken från bostadssidan koramer att vända uppåt under senare
delen av 70-talet. Skälen därför är att den ökning av bosladsstocken, som
betingas av en fortgående stegring i bostadsefterfrågan, förutsätter en på
längre sikt parallell uppgång i investeringarna. Genom att bosladsinvesleringarna
under 60-talel steg så kraftigt befinner vi oss under några år framöver i en
situation där en fortgående ökning av bostadsbeståndet sker vid i stort sett
oförändrad nivå för investeringarna. Efter hand lorde därför ett nytt läge
inträda där investeringarna anpassas till takten i den behövliga ökningen av
Bil. 3 Avstämning och
framskrivning av LU 70 81
bostadsbeståndet.
Hur snart under 70-lalet denna övergång börjar ge sig till känna bestäms främst
av i vilken takt den privata konsurationen kan komraa att stiga.
Ett av de raest
frapperande inslagen i denna avstäraning är det ökade utrymme för privat
konsuration sora frarakoraraer ur kalkylerna. Del årliga ökningslal på 2,6 %
som anges för 19701975 förefaller visserligen inte speciellt högt i LU 70
upptogs denna siffra till 3,1 %. Då konsumtionsstegringen var mycket låg
19701972 skulle emellertid uppgången under återstoden av 5-årsperioden bli
desto kraftigare. I kalkylerna för 19721977 koraraer det större utrymraet
klarare lill synes. Däri ingår privat konsuration raed en ökning ora 4,4 % per
år. I bilaga 6 återges vissa resultat från studier rörande privat konsuration
som görs inom konjunkturinstitutet. Där prövas bl. a. om en sådan ökning är
förenlig raed den utveckling av hushållens disponibla inkorasler, sparvanor
etc. sora kan beräknas inträda. Utifrån troliga värden för de
konsurationsbesläramande faktorerna framräknas vissa gränsvärden för
konsumtionens utveckling. Den kalkylerade förändringen av
kon-sumlionsutryraraet faller inora dessa gränsvärden och utvecklingen på delta
område skulle alltså i så raållo kunna bli förhållandevis spännings-fri.
Privat konsuration är ju
förhållandevis iraportkrävande. Kan del då inte finnas risk för en ökad
spänning i förhållande till kravet på yttre balans? Frågan kan sägas gälla hur
en förskjutning mot ett sådant användningsområde kan vara möjlig raed en
exporlökningslakt sora är lägre än i LU 70. Förklaringen har tidigare läranats
och ligger i den lägre BNP-ökningen i de reviderade kalkylerna sett i
förhällande till BNP-ökningen är de nya exportkraven högre.
I LU 70 bedömdes det för
perioden 19701975 finnas en latent risk att starkt expansiva planer inom t.
ex. offentlig sektor kunde medföra sädana starka långsiktiga bindningar av resurserna
för rent inheraska ändaraål sora kunde försvåra en anpassning i ekonorain efter
de yttre balanskraven. Den starka orakastning sora har inträffat vad beträffar
utbyggnadssplanerna inora offentlig sektor har eliminerat denna nyssnäranda
risk.
Med en förutsedd svag
ökning av investeringar och raed de planer på utbyggnad av offentlig konsumtion
som nu föreligger ger ett fullt utnyttjande av arbetskraft och kapitalresurser
det ifrågavarande utryraraet för privat konsumtion. Som våra kalkyler visar skulle
del också kunna utfyllas ulan att det yttre balanskravet äventyras. Nyss har
framhållits att privat konsumtion är iraportkrävande. Saratidigt kan dock också
konstateras att den i förhållandevis högre grad riktar sin efterfrågan mot
sektorer vars produkter inte är så starkt bundna till nationella
avsättningsmarknader. En ökad privat konsuration kan därför i viss mån inrikta
resursutbyggnaden mot områden, där en större produktions-
' Se
Svensk ekonomi fram tUl 1977, SOU 1973: 21, bilaga 6.
Prop. 1973:125 82
potential
behövs för att tillgodose de långsiktigt ökande behoven av utländska
betalningsraedd i vår ekonomi.
Hur
utvecklingsfrågorna rörande privat konsumtion skall bedöraas hänger dock
ytterst samraan med hur pass fasta de i våra kalkyler intagna planerna och
beräkningarna för andra användningsområden verkligen är. Varje ökning av
sådana krav utöver vad sora ovan diskuterats innebär en raotsvarande kryrapning
av utryraraet för privat konsuration. Saratidigt måste raan hålla i rainnet
alt de totalt tUlgängliga resurserna beräknas bl. a. under förutsättning av
alt ingen ytterligare arbetstidsförkortning koraraer att uttas efter 1973, en
förutsättning vars realisra inte här kan bedöraas.
Vid
en diskussion av var en annan utveckling än den som återges i kalkylerna är
tänkbar kommer den offentiiga sektorn i förgrunden. En genomgång av tUlgängligt
planmaterial för skilda komraunala och statliga sektorer har gett resultat,
sora innebär avgjort lägre konsura-lionsökningar än vad som förutsågs i LU 70.
En redogörelse för dessa planer har lämnats i avsnitt 2.2, Tidigare i delta
avsnitt har också diskuterats den ändrade situation för speciellt kommunernas
verksamhet som inträtt de senaste åren. Klart är att de finansiella
svårigheterna 19701972 medfört en förändrad syn på och instäUning till de framtida
expansionsmöjligheterna. Även ora det här troligen rör sig ora en bestående
attitydförändring kan det dock inte uteslutas alt planerna för den framlida
utvecklingen kommit att influeras av svårigheter, som delvis påverkals av
tillfälliga oraständigheler. Skulle så vara fallet har man anledning räkna raed
ett något högre tal för tillväxten av offentlig konsumtion.
Ser raan på de olika
avvägningsfrågorna raed hänsyn till de finansiella aspekterna riktas även då
intresset i första hand till koraraunernas och hushållens situation. I de
kalkyler för vilka redogörs i avsnitt 3.1 och i bilaga 6 förutsätts en höjd
koraraunal utdebitering från 1974 ora 25 öre per år.i Den genorasnittiiga
koraraunala uttaxeringen skulle därmed 1977 ha nått 25 kr. Med den ökning av
koraraunal konsuration och investering som ingår i de reala kalkylerna skulle
den behövliga upplåningen 1977 ha stigit med 2,2 miljarder kr. Utryrame för en
sådan ökad upplåning skulle enligt kalkylerna finnas på kreditraarknaden, bl.
a. genom att statens upplåningsbehov vid oförändrade skattesatser skulle
minska lika mycket sora koraraunemas anspråk stiger. TUl-sararaantagna skulle
stat och koraraun 1977 sålunda inle behöva utnyttja kreditmarknaden raer än
sora skedde 1972. Detta gäller bl. a. under den förutsättningen att
koraraunernas kostnader inte i större raån avviker från den allraänna
prisutvecklingen.
I
bilaga 6, avsnitt 2, Ulustreras vad olika avvikelser i dessa hänseenden skulle
betyda.i De kommunala lönerna har under senare är stigit snabbare än inom
andra sektorer. Blir den årliga lönestegringen i fortsätl-
'
Se Svensk ekonomi fram tiU 1977, SOU 1973: 21, bilaga 6, speciellt avsnitt 2.
Bil. 3
Avstämning och framskrivning av LU 70 83
ningen 1 procentenhet högre i koramunerna än på andra
löneområden skulle utdebiteringen 1977 behöva vara ytterligare mellan 1 krona
och 1: 50 kr. högre. En annan viktig faktor är hur de avgifter och taxor sora
koraraunerna debiterar för olika tjänster anpassas till de allrriänna
prisförändringarna. Höjs avgifterna endast i takt med en allmän prisstegring
om exempelvis 3,5 % i stället för att följa prisstegringen för koraraunala
tjänster vilken utifrån erfarenheterna hittills kan antas koraraa att ligga
2,5 å 3 procentenheter högre så krävs en utdebitering 1977 sora är
ytterligare 75 öre högre.
De två här exeraplifierade faktorema torde vara de sora
närraast träder i förgrunden. Variationerna i övriga koraponenter, såsora t.
ex. investeringsvolym och sysselsättning, ger inle lika raarkanta utslag. En
annan i detla sararaanhang raycket viktig post ulgör de statliga transfereringarna
till koraraunema. Dessa har under senare år vuxit kraftigt och utgjorde 1971 ca
25 % av kommunernas samlade inkomster.
I den raån kostnadsutvecklingen i koraraunerna visar sig
bli snabbare än vad som här förutsatts aktualiseras vissa awägningsproblera
inora den ekonomiska politikens oraråde. Från koraraunernas sida kan valet i
ett sådant läge korama att stå mellan alt raöta "oundvikliga"
koslnadsslegringar med endera eller kombinationer av skatte- och avgiftshöjningar.
Frän den statliga sektorns sida kan frågan aktualiseras ora ell oväntat stort
koraraunalt sparandeunderskotl lärapligast möts med ett ökat utrymme för
koramunal upplåning eller med olika forraer av förändringar i
kostnadsfördelningen raellan stat och koraraun. Alla de här exeraplifierade
ulvägarna torde sinseraeUan uppvisa skiljaktiga stabiliserings- och
allokeringsraässiga karakläristika. Frågeställningar av denna typ utreds f. n.
av den koraraunalekonoraiska utredningen.
Beräkningarna för hushållens inkorast- och
sparandeulveckling lyder på alt finansieringsproblera inle skulle behöva lägga
hinder i vägen för en utveckling av den privata konsurationen som svarar mot
del beräknade konsumtionsutrymmet, sådant det redovisats i de reala kalkylerna
ovan. Hushållssparandet skulle i ett sådant fall komma att ligga på en nivå
ungefär mitteraellan det höga lägel 1971 och 1972 och det låga läget 1969 och
1970.
Den faktiska inkorast- och sparandeutvecklingen för
hushällen kan däreraot behöva diskuteras utifrån vissa andra synvinklar. Sora
berördes i koramentaren tUl den offentliga konsurationens utveckling kan en
annan fördelning mellan skatter och disponibel inkomst för hushållen
aktualiseras. Fördelningen av faktorinkomsten mellan hushåll och företag är
också en central fråga. I de finansiella kalkyler sora här har berörts har
antagits att hushållens andel av faktorinkorasten skulle bli densararaa 1977
sora 19701972. I så fall koramer företagens sparande inte att öka i takt raed
de beräknade investeringarna. Självfinansierings-gradeni skulle således sjunka
något eller från 65 % tUl 60 % under
' Beräknad som företagssparandet i procent av
investeringar i anläggningar, maskiner och lager.
Prop. 1973:125 84
Tabell 4:1 Försörjningsbalansens utveckling 19601977
1968 ärs priser
Milj. kr
Procentuell årlig
förändring
1970
1960
1965-
-
1970
1972
1965
1970
1975
1977
Privat
konsumtion
84 487
4,3
3,1
2,6
4,4
Offentlig
konsumtion
33 242
4,9
5,7
3,8
4,0
Fasta
bruttoinvesteringar
33 790
6,4
3,8
2,1
2,5
Lagerförändring
4 188
,
Export
av varor och
tjänster
37 455
6,5
8,7
6,7
7,1
Import
av varor och
tiänster
38 383
6,7
7,8
5,2
7,3
BNP från
användnings-
sidan
154 779
4,8
4,0
3,1
4,2
BNP frän
produktions-
sidan''
138 121
5,5
4,1
3,4
4,4
> Beräknad till marknadspris. - Beräknad till
faktorkostnad.
den aktuella perioden. I LU 70 diskuterades utförligt
lönsarahets- och finansieringsproblematiken för industrin. Dessa problem är
till stor del fortfarande aktuella.
I de kalkyler som ovan redovisats och i diskussionen
omkring desararaa har det varit naturligt att peka på vissa problera sora
utvecklingen under prognosperioden tycks korama alt innebära. Flera
utvecklingsdrag kan synas vara av en negativ karaktär. Men till slut bör det
dock med kraft understrykas att den här beskrivna utvecklingen innebär en
raångfald positiva drag. Här kan näranas exempelvis del förhållandet att
förutsättningar finns för en fortsatt tillväxtpolitik med mindre spänningar
mellan olika efterfrågeområden än vi varit vana vid under 60-talet. Vidare
synes väsentliga steg ha tagits mot uppnåendet av en tillfredsställande
balansrdation gentemot utlandet. Redan i det begränsade tidsperspektiv som
täcks av denna avstämning förefaller den svenska industrins
expansionsmöjUgheter på utlandsraarknaderna alt vara goda. Till detta skall då
läggas att vi i flera avseenden synes ligga väl framme i fråga om bekämpningen
av både externa och intema miljörisker, en problematik som även på det
internationella planet kommer att bli av allt större betydelse. De
konkurrensfördelar vi på delta område har vunnit kommer troligen i allt större
utsträckning att komma tUl synes under 70-talet. Men skall vi kunna utnyttja
raöjligheterna att expandera på utlandsraarknaderna krävs givetvis att vi även
fortsättningsvis på ett aktivt sätt deltar I internationellt ekonoraiskt
samarbete, vUket till sist också blir av avgörande betydelse för våra
möjligheter att eå vidare i reform- och utvecklingsarbete inora landet.
Bil,
3 Avstämning och framskrivning av LU 70 85
Innehåll
1 Produktionsresurser och resursanspråk 3
1.1 Den ekonoraiska utvecklingen
19651972 3
1.2 Avstäraning av LU 70 och
fraraskrivning till 1977 5
1.2.1 Tillgängliga resurser frara till
1977 6
1.2.2 Avstämning och revidering av
kalkylen för resursanvändningen 19701975 enligt LU 70 15
1.2.3 Kalkyler för utvecklingen 19721977 22
2 Utvecklingen inom olika näringsgrenar 25
2.1 Industri 25
2.1.1 Produktivitet 26
2.1.2 Investeringar 28
2.1.3 Produktion 29
2.1.4 Sysselsättning 32
2.2 Offentliga tjänster 33
2.2.1 Sektorns omfattning och tidigare
utveckling 33
2.2.2 LU 70:s kalkyl 34
2.2.3 Utvecklingen 19701972 35
2.2.4 Utvecklingen 19721977 36
2.3 Övriga näringsgrenar 41
3 Några övergripande ulvecklingsaspekler 50
3.1 Utrikeshandel och betalningsbalans 50
3.2 Den finansiella utvecklingen 56
3.3 Regional utveckling 62
3.4 Miljövård 67
4 Sammanfattande synpunkter 69
4.1 Komraenlarer liU den inhemska
utvecklingen 19701972 70
4.2 Koraraentarer till de reviderade kalkylema 75
Prop. 1973:125 86
Tabellförteckning
Tabell
1: 1 Befolknings- och arbetskrafIsutvecklingen 19701977 6
1: 2 Olika koraponenlers effekt på arbetskraftstUlgången
19701977 11
1: 3 Arbetsproduktivitetens utveckling inora olika sektorer
19601977 13
1: 4 Arbetskraftens, produktivitetens och BNP:s föränd
ringar 19651977 14
1: 5 Försörjningsbalansens utveckling 19701975 enligt
LU70 16
1:6
Bruttoinvesteringar 19651975 18
1:7
Bytesbalanskravet 19701975 21
2:
1 Produktivitetsutvecklingen inom industrin 19701977 26
2:
2 Industrins investeringar 19701977 29
2: 3 Produktion och sysselsättning inom industrin 1965
1977
enligt LU:s ekonometriska raodell 31
2: 4 Brutloproduktion (driftkostnader) inom den offentliga
tjänstesektorn
19651977 39
2:5 Produktion och sysselsättning inom olika närings
grenar 19701977 41
2: 6 Energiförbrukningen 19651977 45
2: 7 Bostadsbyggande och bosladsinvesteringar 19701977 48
3: 1 Sveriges varaexport 19701977 52
3:2 Sveriges import 19701977 54
3: 3 Betalningsbalansen 19701977 55
3: 4 InkoraslbUdning och finansiellt sparande inora offent
lig sektor 19721977 57
3: 5 Hushållens inkoraster och sparande 19601977 59
3: 6 Kreditmarknadskalkyl för 1977 60
3: 7 Sysselsättningsutvecklingen inom tUlverkningsinduslrin
19621977 63
3: 8 Omfattningen per år av vissa statliga stödåtgärder
19711972 65
4:
1 Försörjningsbalansens utveckling 19601977 84
Diagramförteckning
Diagram
2: 1 Offentiiga investeringar 19651977 40
4:
1 Förändring i BNP, lagerinvesteringar och bytesba
lans 19611972 71
MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1973 73023S
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga
4
Riksrevisionsverkets approximativa beräkning av budgetutfallet
för 1972/73
Prop. 1973:125
Bil.
4 Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1972/73
Bilaga
4
RIKSREVISIONSVERKET
1973-04-02
TUl
KONUNGEN
Approximativ
beräkning av budgetutfallet för 1972/73
Enligt
instraktion får riksrevisionsverket (RRV) härmed lämna approximativ beräkning
över utfallet av statsregleringen för budgetåret 1972/73.
1 Riksdagen 1973.1 saml Nr 125. Bilaga 4
Prop. 1973:125 2
I beräkningama ingår de av riksdagen beviljade anslagen på
tilläggsstat I till riksstaten för 1972/73 samt begärda anslag på tilläggsstat
II och III (1973: 2, 52, 74, 85).
Sammanlagt uppgår de medräknade anslagen på tilläggsstatema till 2 316 railj.
kr.
Beräkningama
grundar sig i huvudsak på raånatliga prognos- och utfallsuppgifter från större
rayndigheter. Inkomsttitlarna har beräknats i samband med RRV:s förnyade
inkorastberäkning för budgetåret 1973/ 74 varvid vissa titlar beräknats av RRV
raedan andra i första hand beräknats av de rayndigheter sora redovisar
inkorasterna.
Totalbudgetens
inkoraster beräknas nu tUl 54 428 railj. kr., vilket är 1 969 railj. kr. lägre
än beräkningen i riksstaten. Utgifterna beräknas bli 61 675 milj. kr., dvs. 383
milj. kr. lägre än beräkningen i riksstat plus tiUäggsstater. Totalbudgetens
underskott kommer enligt den här framlagda beräkningen alt bli 7 247 milj. kr.
Totalbudgeten
för budgetåret 1972/73 (milj kr)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksstat
(inkl lill-läggsstater)
Beräknat utfall
Differens
ber. ulfall och riksstat (inkl till-läggsstater)
opaginerad Kontrollera mot PDF
INKOMSTER
Driftbudgeten 54 558
Kapitalbudgeten I 839
Summa 56 397
UTGIFTER
Förslags-
och obetecknade
anslag 44 438
Reservationsanslag 8
547
Investeringsanslag 8 723
Rörliga krediter (4- = = ökad disposition, = = minskad
disposition) -1- 350 Summa 62 058
TOTALBUDGETENS
SALDO -5 661
(Inkomster-utgifter)
52 684
1 744
54 428
45 882
7
787
8
186
- 180 61 675
-7 247
-1 874 - 95 -1969
-}-1444
-
760
-
537
-
530
-
383
-1 586
I bUaga 1 redovisas totalbudgetens inkoraster och utgifter
fördelade på huvudtitiar. Utfallet av driftbudgetens inkoraster framgår av
bilaga 2. Beräknade merutgifter och besparingar på förslags- och obetecknade anslag
anges i bilaga 3. Bilaga 4 och 5 visar förändringar i reservationerna för
reservationsanslag respektive investeringsanslag. Beräknad förändring i
disposition av rörliga krediter redovisas i bUaga 6.
Vid
handläggningen av detta ärende har närvarit revisionsdirektören Cederblad,
varjärate förste revisom Hansson varit föredragande.
Underdånigst ÄKE SANELL
Jörgen Hansson
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil.
4 Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1972/73
Bilaga 1
Totalbudgeten
för budgetåret 1972/73 (milj kr) Inkomster
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksstat
Beräknat UtfaU
Differens beräknat utfall och riksstat
4- +
Ä.
Skatter, avgifter, m. m.
I.
Skatter 49 484
II.
Uppbörd
i statens verksamhet 1
141
III. Diverse inkomster 750
Summa 51
375 B. Inkomster av statens kapitalfonder
I.
II.
III.
IV.
V.
VI.
VII.
VIII
IX.
X.
Statens affärsverksfonder 748
Riksbanksfondén 200
Statens allmänna fastighets
fond 291
Försvarets fastighelsfond 101
Statens utlåningsfonder 1 532
Fonden för låneunderstöd 70
Fonden för statens akiier 19
Fonden för beredskapslagring 70
Statens pensionsfonder 93
Diverse kapitalfonder 58
Summa 3 183
47 562
1280
715
49 557
699 200
291 101 1 534 59 21 73 93 56
3 127
-1 922
+ 139
- 35
-1 818
- 49
2
11
2
3
2 55
opaginerad Kontrollera mot PDF
C. Beräknad övrig finansiering I. Avskrivning och
övriga
kapitalmedel inom kapitalfonderna
Statens affärsverksfonder Övriga kapitalfonder II. Övrig kapitalåterbetälning
1 521
287 32
1430
283 31
- 91
4
1
Summa
1 839
1 744
- 95
Summa
56 397
54 428
-1969
Underskott
5 661
7 247
-1 586
Summa
62
058
61675
- 383
It Riksdasen 1973.1 saml Nr 125. Bilaga 4
Prop.
1973:125
4
Utgifter
Riksstat
Beräknat
Diflerens
(inkl
till-
utfall
beräknat
läggsstater)
utfall och riksstat (inkl
tUl;
jggs-
stater)
A.
Utgiftsanslag
I. Kungl hov- och slotts-
staterna
9
9
II. Justitiedepartmentet
2 323
2 389
+
66
III. Utrikesdepartementet
1 506
1 304
202
IV. Försvarsdepartementet
7 192
7 204
-\-
12
V. Socialdepartementet
17 252
17 892
+
640
VI. Kommunikationsdeparte-
mentet
4 522
4 583
+
61
VII. Finansdepartementet
3 840
3 995
-1-
155
VIII. Utbildningsdepartementet
9 950
9 920
30
IX. Jordbruksdepartementet
1 251
1 508
+
257
X. Handelsdepartementet
277
295
+
18
XI. Inrikesdepartementet
7 590
7 538
52
XII. Civildepartementet
991
985
6
XIII. Industridepartementet
2 059
1 878
181
XIV. Oförutsedda utgifter
1
1
XV. Riksdagen och dess verk
m m
95
104
+
9
XVI. Underskott på riksgälds-
fonden
2 125
2 250
+
125
Summa
60 983
61 855
+
872
B.
Beräknad övrig medelsförbruknin
ig
I. Minskning av anslags-
behållningar
725
725
II. Ökad disposition av
rörliga krediter
350
-180
530
Summa
1 075
-180
:
1 255
Summa
62
058
61675
-
383
Bil.
4 Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1972/73 5
Bilaga 2 Beräkning rörande utfallet av driftbudgetens
inkomstsida under budgetåret 1972/73
Beräknat
i
Beräknat
Merinkomst
riksstaten
UtfaU
(+)
Brist (-)
Milj kr
A Skatter, avgifter m. m.
1
Skatter:
1 Skatt på inkomst, förmö-
genhet och rörelse:
a Skatt på inkomst och
förmögenhet m m.
bevillning
20 600
18 200
-2 400
b Kupongskatt, bevillning
24
19
5
c Utskiftningsskatt och
ersättningsskatt.
bevillning
2
2
d Skogsvårdsavgifter,
bevillning
12
12
e Bevillningsavgifter för
särskilda förmåner och
rättigheter, bevillning
3
3
f Arvsskatt och gåvoskatt.
bevillning
270
270
g Lotterivinstskatt,
bevillning
135
142
-1- 7
h Stämpelskatt och
stämpelavgift, bevillning
329
339
+ 10
2 Automobilskattemedel:
a Fordonsskatt, bevillning
1320
1 300
- 20
b Bensin- och brännolje-
skatt, bevillning
2 104
2 091
- 13
3 Allmän arbetsgivaravgift,
bevillning 3 150 3 200 -f- 50
4 Tullar och acciser:
970 3 000
990 13 300
4-
+
20 300
336
352
+
16
450 1 638
550 1 682
+
+
100
44
a Tullmedel, bevillning
b Mervärdeskall, bevillning 13 000
c Särskilda varuskatter, bevillning
d Omsättningsskatt på motorfordon, bevillning
e Tobaksskatt, bevillning
f Rusdrycksförsäljnings
medel av partihandels
bolag, bevillning 30 41 -1-11
50 2 170
335
51 2 150
335
+ 1 - 20
645 1078
625 1 077
- 20 1
763
767
+ 4
70 19 484
64 47 562
6 -1922
g Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag,
bevillning
h Skall på sprit, bevillning
i Skatt på vin, bevillning
j Skatt på malt- och läskedrycker, bevillning
k Energiskatt, bevillning
1 Särskild skatt på motorbränslen, bevillning
m Särskild skatt på annonser och reklam, bevillning Säger
för skatter
Prop. 1973:125
Beräknat
i
Beräknat
Merinkomst
riksstaten
utfall
(+) Brist (-)
Milj kr
II
Uppbörd i statens
verksamhet:
1 Expeditionsavgifter
72
110
+
38
2 Bidrag till kostnader för
pohs-, domstols- och upp-
bördsväsendet m m
76
76
_
8 Inkomster vid karolinska
sjukhuset
170
174
-1-
4
17 Fyravgifter
80
78
2
18 Loisavgifter
22
24
-1-
2
24 Pensionsmedel m m
277
319
+
42
25 Inkomst av myntning m m
90
85
5
46 Inkomster vid patent- och
registreringsväsendet
42
42
49 Restavgifter
55
58
+
3
Övriga
257
314
+
57
Säger för uppbörd i
statens verksamhet
1 141
1280
-t-
139
III
Diverse inkomster:
1 Bötesmedel
85
86
+
1
2 Totalisatormedel
103
85
18
3 Tipsmedel
272
287
+
15
4 Lotterimedel
190
193
+
3
5 Övriga diverse inkomster
100
64
36
Säger för diverse in-
komster
750
715
35
Säger för skatter.
avgifter, m m
51375
49 557
-1818
B Inkomster av statens kapitalfonder
Statens affärsverksfonder:
1 Postverket
12
13
+
T
2 Televerket
230
161
69
3 Luftfartsverket
23
23
4 Förenade fabriksverken
1
1
5 Statens vattenfallsverk
460
480
+
20
6 Domänverket
23
23
Säger för statens
affärsverksfonder
748
699
49
II
Riksbanksfonden
200
200
UI
Statens
allmänna fastighets-
fond
291
291
IV
Försvarels
fastighelsfond
101
101
V
Statens
utlåningsfonder
1532
1534
+
2
VI
Fonden
för låneunderstöd
70
59
11
VII
Fonden
för statens aktier
19
21
+
2
VIII
Fonden
för beredskapslagring
70
73
+
3
IX
Statens
pensionfonder
93
93
X
Diverse kapitalfonder: 1 Fonden för kreditgivning
till utlandet
3
4
-!-
1
2 Övriga diverse kapital-
fonder
55
52
3
Säger för diverse kapital-
fonder
58
56
2
Säger för inkomster av
statens kapitalfonder
3 183
3127
56
Summa
54
558
52 684
-1874
Bil. 4
Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1972/73
Bilaga 3
Beräknade merutgifter och besparingar på förslags- och
obetecknade anslag under budgetåret 1972/73
Riksstat (inkl Beräknat Merutgift
tiUäggsstater) utfall (-1-)
Besparing (-)
II B 6 Lokala polisorganisa
tionen: Förvaltnings
kostnader 1077 1090 -1-13
II F 2 Fångvårdsanstaltema 294 313 -|- 19
IV A 5 Reglering av prissteg
ringar för det militära
försvaret, f 480 O - 480
IV B 1 Arméförband: Ledning och
förbandsverksamhet, f 1 603 1 709 4-106
IV B 2 Arméförband: Materiel
anskaffning, f 551 632 + 81
IV C 1 Marinförband: Ledning
och förbandsverksam
het, f 522 568 + 46
IV C 2 Marinförband: Materiel
anskaffning, f 340 370 + 30
IV D 1 Flygförband: Ledning
och förbandsverksamhel,
f 840 954 -f 114
IV D 2 Flygförband: Materiel
anskaffning, f 816 848 -f 32
IV D 4 Flygförband: Forskning
och utveckling, f 395 429 -f 34
IV F 4 Försvarets materielverk, f 232 252 -|-
20
IV
G 1
Civilförsvar, f 112 136 -f 24
V
B 4
Folkpensioner, f 9 390 9 625 -f 235
V B 6 Bidrag tUl sjukförsäk-
ringen, f 870 925 -I- 55
V
C 1
Allmänna barnbidrag, f 2 170 2
255 -f- 85
V
C 3
Bostadstillägg, för barn-
familjer, f 815 854 + 39
V C 4 Ersättning för bidrags-
förskott, f 169 200 -t- 31
V H 4 Bidrag till driften av
kliniker för psykiskt
sjuka mm,f 1340 1466 4- 126
VII D 3 Skattebortfallsbidrag till
kommuner m fl, f 500 625 4- 125
VIII D 7 Bidrag till driften av
grundskolor, f 3 814 3 870 4- 56
VIII D 31 Bidrag till byggnadsarbeten
inom skolväsendet m m,
f 206 231 4- 25
VII G 5 Bidrag tUl driften av
kommunala skolor för
vuxna, f 165 128 - 37
VIII G 6 Bidrag till studiecirkel-
verksamhet, f 165 200 + 35
VIII H 2 Studiebidrag, f 573 548 - 25
IX
C 3
Prisreglerande åtgärder
på jordbrukets område, f 101 200 4-
99
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksslat (inkl tilläggsstater)
Beräknat utfall
Merutgift
(+)
Besparing
(-)
134 F 1033
326 1097
4- 192
4- 64
50
150
4- 100
371
419
4- 48
131
150
4- 19
132
100
- 32
2 125 12 922
2 250 12 962
+ 125 4- 40
IX H 11 Bidrag lill kommunala
avloppsreningsverk mm, f
XI
B 1
Arbetsmarknadsservice, f 1 033
XI B 3 Stöd till lageruppbyggnad,
f
XI B 5 Kontant stöd vid arbetslöshet,
f
XI D 1 Regionalpolitiskt stöd:
Bidragsverksamhet, f
XI E 6 Viss bostadsförbättringsverksamhet,
m m, f 132 Underskott på riksgäldsfonden Övriga
Summa 44 438 45
882 4-1444
Bil. 4
Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1972/73 9
Bilaga 4 Beräknade reservationsmedelsförändringar under
budgetåret 1972/73
Reservation Reservation Ökning (4-)
1972-07-01 1973-06-30 Minskning
___________ (-)
216
332
4-
116
502
587
4-
85
2
20
+
18
III C 1 Bidrag till internationella
biståndsprogram
III C 2 Bilateralt utvecklingssamarbete
V
D 2 Bidrag
till anordnande av barnstugor
V
H 3 Bidrag
till anordnande av
kliniker för psykiskt
sjuka m m 71 24 47
181
165
- 16
78
0
- 78
301
344
+ 43
406
515
4- 109
67
170
4- 103
VI B 5 Bidrag till byggande av
kommunala vägar och gator
VI C 1 Kostnader för nytt bilregister
IX H 1 Bidrag till miljövårdande
åtgärder inom industrin
XI B 2 Sysselsättningsskapande åtgärder för arbetslösa
XI B 4 Särskilda åtgärder för
arbetsanpassning
XIII E 1 Styrelsen för teknisk ut
veckling: Teknisk forsk
ning och utveckling 35 53 4-18
XIII B 11 Bidrag till Norrbottens
järnverk AB 25 -f 25
Övriga 1 301 1 310 4-9
Summa 3 160 3 545 4- 385
opaginerad Kontrollera mot PDF
BUaga 5
Beräknade förändringar av outnyttjat belopp på
investeringsanslag under budgetåret
1972/73
Reservation
Reservation
Ökning
(4-)
1972-07-01
1973-06-30
Minskning (-)
Statens
affärsverksfonder
137
224
+ 87
Statens
allmänna fastighetsfond
193
92
-101
Försvarels
fastighetsfond
42
44
4- 2
Statens
utlåningsfonder
973
1 033
-f 60
Därav:
Studiemedelsfonden
(263
352
+ 89)
Länefonden för bostadsbyggande
(583
518
- 65)
Fonden
för låneunderstöd
158
312
4154
Fonden
för förlag till statsverket
13
6
- 7
Fonden
för beredskapslagring
87
72
- 15
Diverse
kapitalfonder
52
58
4- 6
Summa
1655
1842
4-187
Bilaga 6
Beräknad disposition av rörliga krediter
Myndighet/aktiebolag
Utestående
Beräknat
Beräknad
belopp
utestående
förändring
1972-06-30
belopp
1973-06-30
1972/73
Postverket
74
- 74
Televerket
490
190
-300
Statens
järnvägar
7
30
4- 23
Vattenfallsverket
165
170
+ 5
Domänverket
59
160
4-101
Förenade
fabriksverken
0
51
4- 51
Statens
jordbruksnämnd
40
40
Svensk
spannmålshandel
15
35
4- 20
Svensk
kötthandel
41
25
- 16
StatI
myndigheter med uppdrags-
verksamhet
14
24
+ 10
Övriga
23
23
-
Summa
928
748
-180
MARCUSBOKTR.STOCKHOLM 1973 730267
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga
5
Riksrevisionsverkets förnyade inkomstberäkning för
budgetåret 1973/74
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1973:125
Bil.
5 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
Bilaga
5
RIKSREVISIONSVERKET
1973-04-02
TiU
KONUNGEN
Förnyad
inkomstberäkning för budgetåret 1973/74
Enligt
gällande instruktion åligger det riksrevisionsverket (RRV) att före den 5 april
till Kungl. Maj:t avlämna förslag tUl fömyad beräkning av statsverkets
inkomster under de större inkomsttitlarna vid nästföljande
1 Riksdagen 1973.1 saml Nr 125. Bilaga 5
Prop. 1973:125 2
statsreglering.
För fullgörande av detta uppdrag har RRV från vederbörande myndigheter
infordrat nya beräkningar av inkomstema under budgetåret 1973/74 på de större
inkomsttitiama samt vissa speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlar.
Utvecklingen
av skatteunderlaget 1972,1973 och 1974
För
beräkning av skatteunderlagets utveckling under åren 1972, 1973 och de första
månadema 1974 gjorde RRV i december 1972 kalkyler för å ena sidan fysiska
personer och å andra sidan aktiebolag.
Fysiska
personer
Sysselsättningen
under slutet av 1972 ökade inte i enlighet med de antaganden som låg till grund
för RRV:s beräkningar i december 1972. Löneutvecklingen mellan 1971 och 1972
har till följd därav nedjusterats med en dryg halv procentenhet i enlighet med
preliminära uppgifter från statistiska centralbyrån. Inkomst av tjänst beräknas
nu ha ökat med 9,1 % mellan 1971 och 1972. Enligt vad som framkommit vid underhandskontakter
med konjunkturinstitutet under det löpande nationalbudgetarbetet förutses
löneutvecklingen även under 1973 bli något långsammare än vad man räknade med
i december 1972. En mindre nedjustering av inkomstantagandet 19721973 från
8,5 % till 8,1 % synes därför motiverad.
Med
hänsyn till att några centrala löneavtal för 1974 inte föreligger har verket
inte funnit anledning att frångå det schablonantagande om 7 % i inkomstökning
från 1973 lill 1974 som låg tUl grund för beräkningama i december 1972.
För
inkomster av övriga förvärvskällor har i föreliggande beräknmgar antagits samma
utveckling som i december.
Svenska
aktiebolag
RRV
har under mars månad 1973 upprepat den enkät till ett urval svenska aktiebolag
som verket företog i november 1972. I enkäten tUl-frågades 1 500 bolag om deras
taxerade inkomster under inkomståret 1972.
Enkäten
i november visade på en ökning av aktiebolagens statligt taxerade inkomster med
drygt 30 % mellan inkomståren 1971 och 1972. Med hänsyn tUl att vissa
förändringar vad avser de särskUda investeringsavdragen på maskiner och
byggnader inte var kända av företagen vid svarstUlfäUet justerades
enkätresultatet ned tiU 25 %. Den förnyade enkät som gjorts under mars 1973
visar även på en ökning med 25 %. RRV har därför, vad gäller bolagen inte
fuimit anledning ändra beräknmgama från i december. För 19721973 och 19731974
fömt-
Bil.
5 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 3
ses
således inkomstema öka med 10 respektive 20 %. De särskilda investeringsavdragen
förutses upphöra fr. o. m. verksamhetsåret 1974 och bidra tUl att öka de
statligt taxerade inkomstema.
Driftbudgetens
inkomster
I
nedanstående tabell upptas de inkomsttitlar för vUka RRV nu vUl förorda någon
förändring jämfört med statsverkspropositionen. I tabellen visas för
budgetåret 1973/74 det belopp som upptogs i statsverkspropositionen, det
belopp som RRV nu förordar samt förändringen jämfört med
statsverkspropositionen. Utöver de i tabellen nämnda tit-lama har, dock utan
att någon förändring föreslås, nya beräknmgar gjorts för följande mkomsttitlar:
Skatt på mkomst och förmögenhet m. m., Kupongskatt, Arvsskatt och gåvoskatt,
Lotterivinstskatt, Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag, D:o av
detaljhandelsbolag, Skatt på sprit, Skatt på vin, Skatt på malt- och
läskedrycker, Energiskatt, Skatt på spel, Inkomster vid Karolinska sjukhuset,
Fyravgifter, Lotsavgifter, Bötesmedel, Lotterimedel, Inkomster av statens
kapitalfonder betr. Postverkets fond, Televerkets fond, Statens
vattenfallsverks fond. Domänverkets fond, Riksbanksfonden, samt Lånefonden för
bostadsbyggande.
Inkomsttitel
Enligt
Enligt
Ökning
(4-)
statsverks-
RRV:s nya
Minskning
propositio-
beräkning
(-)
nen tkr
tkr
tkr
Skatt
pä inkomst, förmögenhet och
rörelse
22 096
700
22 095
700
- 1000
därav
Stämpelskatt och stämpelavgift 345 000
344 000
- 1000
Automobilskattemedel
3 469 000
3 491 000
4-22 000
därav
Fordonsskatt
1 330 000
1 350 000
4-20 000
Bensin- och brännoljeskatt
2 139 000
2 141 ÖOO
4-2 000
Allmän
arbetsgivaravgift
4 515 000
4 715 000
4-200 000
Tullar
och acciser
22 985
000
23 415
000
4-430 000
därav
Tullmedel
895 000
880 000
- 15 000
Mervärdeskatt
14 000 000
14 150 000
4-150
000
Särskilda varuskatter
336 000
436 000
4-100 000
Omsättningsskatt på motor-
fordon
520 000
610 000
4- 90 000
Tobaksskatt
1 827 000
1 817 000
- 10 000
Särskild skatt på motor-
bränslen
781 000
895 000
4-114
000
Skatt på aimonser och
reklam m m
91 000
92 000
+
1000
Uppbörd
i statens verksamhet
1 269 585
1 266 435
- 3
150
därav
Expeditionsavgifter
79150
120 000
4- 40
850
Pensionsmedel m m
277 000
239 000
- 38 000
Inkomst av myntning m m
50 000
46 000
- 4
000
Inkomster vid patent- och
registreringsväsendet
45 900
43 900
- 2
000
Prop.
1973:125
4
Inkomsttitel
Enligt
statsverks-
propositio-
Enligt
RRV:s nya beräkning
ökning
(+)
Minskning
(-)
tkr
tkr
tkr
Diverse inkomster därav Totalisatormedel
Tipsmedel
Övriga
diverse inkomster
717 000 96 000
285 000 60 000
722 000 90 000
287 000 69 000,
4- 5 000 - 6 000 + 2 000 4- 9 000
Inkomster
av statens kapitalfonder därav Statens järnvägars fond Luftfartsverkets fond
Förenade fabriksverkens fond Fonden för statens aktier
3 478
494
6 000
26 000
500
21079
3 522
014
15 000
25 500
520
56 079
4- 43 520 + 9 000 - 500 4- 20 4-35 000
Summa
driftbudgetens inkomster
58 530 779
59 227 149
4-696 370
I
anslutning lill tabeUen vUl RRV göra följande kommentarer.
A
Skatter, avgifter m. m. / Skatter
För
att revidera beräkningama under deima rubrik har RRV infordrat nya beräkningar
av inkomstema på vissa titlar för budgetåret 1973/74 från generaltullstyrelsen,
riksskatteverket (RSV), riksförsäkringsverket (RFV) och sjöfartsverket.
Skatt
på inkomst och förmögenhet m. m. Över denna titel redovisas utöver uppbörden av
de statsskatter och avgifter, som slutligt skall redovisas på titeln, även
kommunalskatter samt vissa avgifter som uppbärs i samband med den allmänna
skatteuppbörden. I statsverkspropositionen uppfördes de behållna inkomstema på
titeln för budgetåret 1973/74 med 21 300 milj. kr. vUket var 1 400 milj. kr.
mer än i RRV:s förslag. Uppjusteringen förklaras av att förmånerna vid sjukdom
och arbetslöshet m. m. i statsverkspropositionen föreslogs bli utvidgade samt
beskattade fr. o. m. ingången av år 1974.
RRV
har i sin fömyade beräkning liksom i decemberberäkningen utnyttjat resultatet
av verkets egen datainsamling på urvalsbasis av taxe-ringsstatistiskt material.
Denna datainsamling har genomförts sedan 1968 och avser fysiska personers,
inkomster och avdrag.
Samtidigt
raed beräkningen av titeln skatt på inkomst och förmögenhet m. m. för
nästkommande budgetår har RRV bedömt utfallet för innevarande budgetår. Dessa
beräkningar sammanfattas i följande sani-manställning varvid RRV:s beräkningar
i december 1972 har medtagits som jämförelse (milj. kr.):
Bil. 5 Riksrevisionsverkets
inkomstberäkning
1972/73 .
1973/74
decem-
ny beräk- decem- ny beräk-
berberäk- ning berberäk- ning
ning ning
Inkomster
Prel
A-skatt under terminerna Prel B-skatt under terminerna Fyllnadsbetalning av
preliminär skatt Kvarstående skatt Socialförsäkringsavgifter från direkt
debiterade arbetsgivare m m TiUkommande skatt, sjömansskatt, restantier m m
Summa
inkomster
Utgifter
Kommunalskattemedel
Överskjutande skatt Övriga restitutioner Utbetalningar till allmänna försäkringskassorna
m m Utbetalningar till allmänna pensionsfonden Omföringar
Summa
utgifter
Inkomster
utöver utgifter Avrundade belopp
40 920 5 760 2 200 1 750
40 820 5 760 2 200 1750
44 080 5 640 2 800 2 260
44 820 5 640 2 900 i 790
3 390
3 640
3 690
4 270
1 150
1 150
1250
1250
55170
55 320
59 720
60 670
26 130
4 560
300
26130
4 560
300
28 340
4 500
300
27 930
4 450
300
5 530
5 600
6 050
6 070
440 150
400 150
460 160
430 160
37110
37140
39 810
39 340
18 060 18100
18 180 18 200
19 910 19 900
21330 21 300
opaginerad Kontrollera mot PDF
Beträffande
innebörden av de olika postema i ovanstående sammanstäUning hänvisas till RRV:s
decemberberäkning. De ovan nänmda förändringama av inkomstunderlagets
utveckling har bidragit tiU att de prelhninära A-skattema i den nu gjorda
genomgången fömtses bli 100 milj. kr. lägre än i deceraberberäkningen. PreUminärskatteinflödet
är i huvudsak känt t. o. m. januariterminen. Genom att RFV företagit en
uppräkning av avgiftsunderlaget för direktdebiterade arbetsgivaravgifter till
socialförsäkringen som inte motsvaras av lika stora utgiftsökningar för försäkringskassoma
har inkomstema på titeln ökat med 220 mUjoner kronor. I kalkylema har hänsyn
även tagits tUl lag den 20 mars 1973 (nr 69) om ändring i uppbördsförordningen,
som innebär ändringar av ränta på överskjutande skatt som uppkommit genom
fyllnadsbetalningar av preliminär skatt. Sammantaget har nettot på titeln
uppjusterats med 120 milj. kr. från decemberberäkningen.
I
beräkningen för budgetåret 1973/74 har RRV fömtsatt att riksdagen bifaller Kimgl.
Maj:ts propositioner angående allmänna tandvårdsförsäkringen (nr 45),
utformningen av beskattad sjukpeiming, m. m. (nr 46), förbättrade
familjeförmåner inom den aUmänna försäkringen, m. m. (nr 47), uttag av avgifter
till försäkringar för tUläggspension och tUl den obligatoriska
yrkesskadeförsäkringen (nr 48), förslag tUl lag om ändring i
kommunalskattelagen (1928: 370), m. m. (nr 49) samt angående grunder för
beräkning av utbUdnuigsbidrag vid arbetsmarknadsutbUdning m. m. (nr 60).
Prop.
1973:125 6
Nettoeffekterna
på titeln av dessa förändringar torde uppgå till i storleksordningen 1,5 mUjarder
kronor under budgetåret 1973/74.
De utbetalningar till
försäkringskassorna som föranleds av kassomas preliminärskatteinbetalningar har
i RRV:s inkomstberäkningar fömtsätts bli reglerade på ett sådant sätt att nettoeffektema
på titeln skatt på inkomst och förmögenhet bli negligerbara.
Den lägre utvecklmgstakten
av beskattningsunderlaget som nu beräknats för inkomståren 1972 och 1973 har i
första hand medfört en nedjustering av den slutligt påförda skatten dessa år
jämfört med i de kalkyler som låg tUl grund för decemberberäkningen. Den prelimuiära
skatten har nedjusterats endast för de återstående terminema 1973 och 1974 för
vUka något utfall ännu inte föreligger. Jämfört med i decemberberäkningen är
således skatteuttaget högre genom att den statligt påförda skatten reducerats
mer än preluninärskattema för inkomståren 1972 och 1973. Som en följd därav har
kvarskatten 1973/74 nedreviderats kraftigt från december.
I RRV:s decemberberäkning
antogs den kommunala medelutdebiteringen 1974 vara 24,50 kr. Med hänsyn tUl de
överenskommelser som gjordes under 1972 mellan kommunförbundet, landstingsförbundet
och finansdepartementet samt de direktiv som den kommunalekonomiska utredningen
arbetar efter, har den kommunala medelutdebiteringen 1974 nu satts till 24,25
kr. vilket skulle innebära en ökning med 0,31 kr. från 1973. Såväl preliminära
A-skatten som utbetahiingama av kommunalskattemedel för 1974 har således
räknats ned jämfört med i december. Under budgetåret 1973/74 uppkommer därmed
en ökning av nettot på titeln i storleksordningen 50 mUj. kr., enär endast två
uppbördsterminer men tre utbetalningar av kommunalskattemedel påverkas av den
ändrade utdebiteringen.
De avsättningar tUl
respektive återföringar från budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel,
som enligt den nu framlagda beräkningen bör verkstäUas under budgetåren 1972/73
och 1973/74 framgår av följande sammanställning i vUken som jämförelse medtagits
motsvarande belopp vid RRV:s decemberberäkning (mUj. kr.):
1972/73 1973/74
decem-
ny beräk- decem- ny beräk-
berberäk- ning berberäk- ning
ning ning
Avsättning 3 100 3 700 2 900 3 700
Återföring 2 975 2 975 2 875 2 875
Nettoavsättning 125 725 25 825
Med
starkt understrykande av de osäkerhetsmoment som föreUgger i frågor om
inkomstantaganden, kommunal utdebitering m. m., uppskattar RRV de behållna inkomstema
på titeln skatt på inkomst och förmö-
Bil. 5
Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 7
genhet
m. m. för budgetåret 1972/73 tUl 18 200 imlj. kr. och föreslår att titeln i
riksstaten för hudgetåret 1973/74 uppförs med 21 300 milj. kr., vUket är samma
belopp som i statsverkspropositionen.
Stämpelskatt
och stiimpelavgift. RSV och Sjöfartsverket har i sina nya beräkningar tiUsammans
sänkt det i statsverkspropositionen beräknade beloppet med 1 mUj. kr.
Fordonsskatt.
I december 1972 beräknades inkomstema på titeln av RRV tUl 1 330 milj. kr.,
vilket belopp också uppfördes i statsverkspropositionen. Till grund för denna
beräkning låg betr. personbUar ett antagande om nyregistrering år 1973 av 233
000 st. och för 1974 av 245 000 st. Vidare antogs nettoökningar för lastbUar om
6 900 under 1973 och om 2 000 under 1974, för bussar om 550 per år samt för
släpfordon om 11 000 för 1973 och om 12 000 för 1974. Traktorbeståndet antogs
bli oförändrat och motorcykelbeståndet antogs minska med 2 000 fordon per år. I
sin nya beräkning har RRV inte ändrat antagandena vad beträffar personbUar.
För de andra fordonsslagen gäller följande antaganden om nettoökningar.
Bensindrivna lastbUar antages minska med 1 000 per år, medan dieseldrivna antas
öka med 4 000 per år. Släpfordonen antas öka med 12 000 per år. För bussar
antas en ökning med 500 för år 1973 och med 1 000 för år 1974. Traktorema antas
öka med 3 000 per år och motorcyklarna antas minska med 1 500 för år 1973 och
med 1 000 för år 1974. Dessa förändrade antaganden medför en uppräkning av
inkomsterna på titeln med 20 milj. kr. till 1 350 mUj. kr. för budgetåret
1973/74.
Bensin-
och brännoljeskatt. Enligt RSV:s förnyade beräkning kommer inkomstema på denna
titel att uppgå till 2 052 milj. kr. för budgetåret 1973/74. RSV har i sina
beräkningar utgått ifrån att dét av riksdagen (rskr 1971: 339, SkU 1971: 67, förordnmg
1972: 591) fattade prmcip-beslutet om införande av kUometerbeskattning och i
samband därmed avskaffande av brännoljeskatten för tyngre lastbilar kommer att
genomföras. RRV har i sin beräkning valt att i avvaktan på närmare bestämmelser
inte ta hänsyn till det ovannämnda principbeslutet. De aviserade åtgärderna
avses totalt ha en neutral skalleeffekt. RRV beräknar inkomstema på titeln för
budgetåret 1973/74 till 2 141 milj. kr.
Allmän
arbetsgivaravgift. I sin nya beräkning har RFV räknat med 200 mUj. kr. högre
belopp än i statsverkspropositionen. Förändringen föranleds huvudsakligen av
att RFV har räknat upp direktdebiterade arbetsgivares avgiftsunderlag för år
1972 och därmed även för följande år efter den slutliga nivå som framkommit
sedan beräkningen i december 1972 utfördes.
Prop.1973:125 8
Tullmedel. GeneraltuUstyrelsen gmndar sin nya beräkning på
importprognosen i den preliminära nationalbudgeten för 1973. Vidare anförs
att en viss förskjutnmg av importandelama skett från EFTA- och EG-länder tUl
övriga länder. Härtill kommer att restitutionema av tuU-medel har ökat. Jämfört
med statsverkspropositionen bör titeln räknas ned med 15 mUj. kr.
Mervärdeskatt. Denna titel uppfördes i
statsverkspropositionen för budgetåret 1972/73 med 13 300 mUj kr. och för
budgetåret 1973/74 med 14 000 milj. kr. En fömyad beräkning som gmndas på
utfallet t. o. m. febmari 1973 och som fömtsätter att konsumtionen av mervärdeskattepliktiga
varor och tjänster jämfört med föregående år ökar med 10 % för 1973 och 7 % för
1974 ger nu ett oförändrat belopp för budgetåret 1972/73 och för 1973/74 ett
belopp av 14 150 milj. kr. Det av riksdagen (rskr 1972: 296, SkU 1972: 61, prop.
1972: 110) fattade beslutet om ny tullag har beräknats medföra ett
inkomstbortfall av engångskaraktär för budgetåret 1973/74 med 350 mUj. kr.
Beräkningama presenteras i nedanstående tabell (milj.
kr.).
Ber ä knat
Ber ä knat
1972/73
1973/74
'2 289
2 518
n 845
2 030
4 993
2192
'2 895
3 188
2 092
2 238
2 071
2 216
120
130
-350
Månad för skatleinflöde
juUaug septokt novdec janfebr marsapril maj juni Restantier
Effekt av ny tullag
Summa 13 305 14 159
1 Utfall
RRV förordar att inkomsttiteln för budgetåret 1973/74
uppförs med 14 150 milj. kr.
SärskUda varuskatter. Enligt förordning den 23 februari
1973 (nr 37), som trädde i kraft den 1 mars 1973, skaU avgift utgå på vissa
dryckesförpackningar. Avgift skall erläggas tUl staten vid omsättning inom landet
av förpackning för konsumtionsfärdig dryck och vid införsel av sådan
förpackning om förpackningens volym överstiger 0,2 men ej 3 liter.
Avgiftsmyndighet är RSV eller vid införsel generaltullstyrelsen. Avgiftsskyldig
är den som yrkesmässigt tUlverkar avgiftspliktig förpackning eller säljer
förpackning som utan avgift förvärvats från tillverkaren. Vid införsel är den
avgiftsskyldig som är alt anse som vamhavare i tullhänseende. Avgiften utgår
med 10 öre för varje förpackning. Den som är avgiftsskyldig skall registrera
sig hos RSV. De avgiftsskyldiga skall månadsvis till RSV deklarera verkställda
leveranser och avgifts-
Bil. 5
Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 9
pliktiga
uttag. Influten avgift skall redovisas under inkomsttiteln särskilda vamskatter.
RSV beräknar att inkomsten från avgift på vissa dryckesförpackningar kommer
att bli 100 milj. kr. per år.
Omsättningsskatt
på motorfordon. Enligt förordning den 2 februari 1973 (nr 14) som trädde i
kraft den 6 febmari 1973 höjdes den särskilda skatten på motorfordon.
Höjningen iimebär i korthet att skatten numera utgår för personbUar och de
lastbilar som är berörda av skatten med det antal kronor som motsvarar 230
(tidigare 190) procent av det tal vUket anger fordonets tjänstevikt i kg. För bUar
med högre tjänstevikt än 1 600 kg skall vidare göras ett tillägg med 290 kr.
(tidigare 240 kr.) per 50 kg varmed tjänstevikten överstiger 1 600 kg.
Genom
skattehöjningen steg medelskatten per fordon från 2 185 kr. tUl 2 645 kr. RRV:s
kalkyl utgår vidare från en antagen nyregistrering av personbilar för 1973 om
233 000 fordon och för 1974 om 245 000 fordon.
Tobaksskatt.
RSV:s nya beräkning innebär en minskning jämfört med statsverkspropositionen
med 10 mUj. kr.
Särskild
skatt på motorbränslen. EnUgt förordning den 2 febmari 1973 (nr 13) som trädde
i kraft den 6 febmari 1973, höjdes den särskUda skatten på motorbränslen
avseende bensin med 3 öre tiU 18 öre per liter. Detta är den huvudsakliga
anledningen tUl höjningen jämfört med statsverkspropositionen.
Skatt
på annonser och reklam m. m. RSV har i sin fömyade beräkning inte funnit
anledning att avvika från statsverkspropositionen. Generaltullstyrelsen har
dock räknat upp skatten på importen med 1 mUj. kr.
Skatt
på spel. Skatt på spel utgår enligt förordning den 28 december 1972 (nr 820) på
det spel som bedrivs på automater (s. k. enarmade banditer) och rouletter samt
på bingospel. RSV är beskattningsmyndighet och skattskyldig är den som har tillslånd
enligt 1 a, 1 b eller 3 § lotteriförordningen (1939: 207). Den som avser att
bedriva spel som medför skattskyldighet skall anmäla sig för registrering hos
RSV.
Spelskatt
utgår ifråga om automatspel med 100 kr. per automat och månad om automaten är konstraerad
uteslutande för spel med 25-öres-mynt i annat faU med 500 kr. per automat och
månad. I fråga om roulettspel utgår skatten med 3 500 kr. per månad för tUlstånd
som ger rätt tiU spel minst tre dagar varje vecka i annat fall med 1 500 kr.
per tillstånd och månad. För bingospel utgår skatten med fem procent av värdet
av erlagda spelinsatser och entréavgifter eller andra avgifter i den mån dessa
berättigar tUl deltagande i spelet.
Prop.
1973:125 10
RSV
har i sin nya beräkning inte frångått beräkningen i statsverkspropositionen.
II. Uppbörd i statens verksamhet
Expeditionsavgifter.
I statsverkspropositionen uppfördes denna titel med 79,15 milj. kr. I sin fömyade
beräknmg har RSV funnit anledning att höja prognosen till llO milj. kr.
Anledningen tUl denna ändring är ett ökat utfaU på titeln de senaste månadema.
Pensionsmedel
m.m. I statsverkspropositionen uppfördes överskottet på denna titel med 277
milj. kr. Vid beräkning av titelns olika poster har uppgifter inhämtats från rUcsförsäkringsverket
och statens personalpensionsverk. Hänsyn har härvid tagits till att de försäkringstekniskt
beräknade pensionskostnadema för statens jämvägar tUlförs inkomsttiteln
pensionsmedel m. m., samt att de totala utgiftema för kompletteringspensioner
bestrids från denna inkomsttitel. Hänsyn har dessutom tagits tUl framlagda
propositioner angående beskattade sjukförmåner m. m.
Posten
lönekostnadspålägg har beräknats öka i enlighet med lönesumman dvs. med 7
procent för år 1974. Posten personalpensionsförmåner m. m. har uppräknats i
enlighet med en beräknad bruttopensions-ökning. RRV:s beräkningar framgår av
följande tablå:
Pensionsmedel
(milj kr)
1971/72
1972/73
1973/74
Riks-
Ut-
Riks-
De-
Ny
De-
Ny
stat
fall
slat
cem-
be-
cem-
be-
ber-
räk-
ber
räk-
be-
ning
be-
ning
räk-
räk-
ning
ning
Inkomster
Lönekostnadspålägg
2 277
2 410
2 547
2 651
2 603
3 053
3 227
Personalsjukpenningar
110
112
115
115
125
120
160
Vissa
pensionsavgifter
16
13
14
13
13
13
13
Summa
2 403
2 535
2 676
2 779
2 741
3186
3 400
Utgifter"-
Personalpensionsförmåner
1 308
1358
1429
1393
1 393
1485
1867
ATP-avgifter
555
590
625
667
665
741
725
Sjukförsäkringsavgifter
185
194
200
210
210
240
240
Allm
arbetsgivaravgift
128
133
137
145
145
320
320
Lönegarantiavgift
1
1
1
1
1
1
1
Yrkesskadeersättning
7
8
8
8
8
8
8
Summa
2183
2 284
2 399
2 424
2 422
2 795
3 161
Överskott
220
251
277
355
319
391
239
'
Utöver angivna belopp redovisas över denna titel vissa personalpensionsförmåner
med samma belopp på både inkomst- och utgiftssidan.
Bil. 5
Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 11
Inkomster
av myntning m.m. I statsverkspropositionen uppfördes titeln med 50 mUj. kr, I
sin fömyade beräkning uppskattar myntverket inkomsten av myntning till 46 mUj.
kr.
Inkomster
vid patent- och registreringsväsendet. Denna titel uppfördes med 45,9 mUj. kr.
i statsverkspropositionen. Patent- och registreringsverket beräknar alt
inkomsterna på denna titel kommer att uppgå tUl 43,9 nulj. kr.
III. Diverse inkomster
Totalisatormedel.
Inkomsterna på denna titel beräknas av lantbruksstyrelsen, som räknar ned
inkomsterna med 6 milj. kr. jämfört med statsverkspropositionen.
Tipsmedel.
AB Tipstjänst räknar i sin nya kalkyl med att inkomsterna skaU bli 2 milj. kr.
större än vad som beräknades i statsverkspropositionen.
Övriga
diverse inkomster. RRV beräknar inkomsterna på titeln till 9 milj. kr. mer än i
statsverkspropositionen. Ökningen föranleds dels av att inkomsterna av den
genom förordning den 7 juni 1972 (nr 435) införda överlastavgiften kommer att
redovisas på titeln och dels av att i proposition den 9 febraari 1973 (nr 20)
föreslås att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att godkänna avtal om samarbete
angående läkar-utbUdning vid UUeråkers sjukhus i Uppsala och överenskommelse om
samarbete för drift av akademiska sjukhuset i Uppsala m. m., vilka träffats meUan
staten och Uppsala läns landstingskommun. Genom avtalet och överenskommelsen
som avses gälla till utgången av 1973 kommer landstinget för budgetåret
1973/74 alt erlägga 4 mUj. kr. till staten. Dessa inkomster föreslås i
propositionen tas upp imder derma inkomsttitel. RRV beräknar inkomsterna under
fömtsättning av bifall till ovan nämnda proposition till 69 milj. kr. för
budgetåret 1973/74.
B
Inkomster av statens kapitalfonder
Postverket.
Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 18,8 mUj. kr. I skrivelse
den 15 mars 1973 har poststyrelsen beräknat inleveransen av överskottsmedel
under budgetåret 1973/74 tUl likaledes 18,8 milj. kr. Poststyrelsen anför i sin
skrivelse följande:
"Vid
beräkningama av överskott och avskrivningsmedel har hänsyn ej kunnat tas tUl
konsekvenser av ett samgående mellan Postbanken och Kreditbanken.
Den
ekonomiska utvecklingen inom Postverket är för närvarande
Prop.
1973:125 12
mer
än vanUgt svår att bedöma. Det sammanhänger bl. a. med den splittrade
konjunkturen men har också samband med i vUken grad ef-terfrågeminskningen på
grand av portohöjningama den 1 oktober och den 1 juli 1972 påverkar Postverkets
intäkter. När det gäller kostnadsutvecklingen är det i nuläget en öppen fråga
i vilken utsträckning faktorer utanför Postverkets kontroll kan komma att mbba
fömtsättningama för de budgetmål som uppställts för innevarande och kommande
budgetår. Vid en mera expansiv konjunktur och därav förändrat läge på
arbetsmarknaden är det sannoUkt att bl. a. personalomsättoingen skulle komma
att öka, vilket i ett så arbetskraftsintensivt företag som Postverket även slmlle
medföra avsevärt ökade kostnader för rekryte-ning och utbUdning. Det är
givetvis också svårt att närmare beräkna vad fördelningsförhandUngama för år
1973 och kommande avtalsförhandlingar kostnadsmässigt kan komma att innebära
för Postverket."
Televerket.
Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 158 milj. kr. I förnyad
beräkning den 13 mars 1973 har televerket uppskattat inleveransen av överskott
under nästkommande budgetår till samma belopp. Televerket anför i sin skrivelse
bl. a. följande:
"Televerkets
beräknade överskott fÖr ifrågavarande budgetår framgår av bifogad
sammanställning. Beräkningama bygger på budgeterade intäkter och kostnader
under den aktuella perioden. Hänsyn har därvid bl. a. tagits tiU de under
hösten 1972 genomförda taxehöjningama.
Den
resultatförbättring, som nu föratses för budgetåret 1972/73 är hänförlig tUl en
reducering av kostnaderna, vilken har kunnat åstadkommas genom den ökade
ekonomiska medvetenhet inom hela televerket, som ett nytt budgeteringssystem
och en under perioden april 1972 juni 1973 bedriven besparingskampanj
medfört. Dessutom har personalomsättningen varit låg och rekryteringsstopp i
princip rått sedan våren 1972.
Det
nuvarande konjunkturläget gör det även troligt att intäkterna kommer att något
överskrida prognoserade värden."
Statens
jämvägar. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 6 mUj. kr.
Statens jämvägar har i skrivelse till RRV daterad den 22 mars 1973 beräknat
inleveransen av överskottsmedel till 15 milj. kr. I skrivelsen anför Statens jämvägar
följande:
"Trafikintäkterna
har liksom i novemberprognosen beräknats vid nuvarande taxenivå. Nya
informationer om trafikutvecklingen har föranlett smärre justeringar av vissa
intäktsbelopp. 'Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma
järnvägslinjer m. m.' har för 1973/74 sänkts från 494 milj. kr. i
novemberprognosen (gmndad på SJ petita) till 380 milj. kr. i enlighet med 1973
års statsverksproposition, bilaga 8, punkt F 1. 'Ersättning för
försvarsberedskap' har på grandval av samma bilaga, punkt C, sänkts från 15
till 5 mUj. kr. 1973/ 74. Motsvarande ersättningar 1974/75 har i enlighet med
SJ reviderade långtidsbedömning 1973-02-16, dnr ea 73-042/111, upptagits tUl
440 resp. 9 milj. kr. Som framgår av nämnda skrivelse har SJ ej kunnat kvantifiera
de ersättningsbehov som blir följden av att Kimgl. Maj:t i febraari 1973
beslutat dels att SJ i allt väsentUgt skaU bibehåUa nuva-
Bil.
5 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 13
rande
busstrafik på Gotland t. o. m. 1974-06-30, dels att SJ nuvarande
studeranderabatter skall gäUa tUls vidare.
Driftkostnadema inklusive
avskrivningar har beräicnats med utgångspunkt från samma antaganden om pris-
och löneutvecklingen som i novemberprognosen. Det aktueUa bedömningsunderlaget
har gett anledning tUl endast små justeringar.
Med
angivna föratsättningar kan någon inleverans av överskottsmedel för 1972/73 ej
påräknas. Budgetåret kan väntas ge driftunderskott och dessutom kvarstår ännu
SJ betalningsansvar för de pensionsutgifter som faller utanför
resultaträkningen (jfr kommentaren tiU novemberprognosen). I årets
statsverksproposition (bUaga 8, sid. 235) förordas alt dessa utgifter får
täckas genom pensionsreservupplösning. I anslutning därtUI anmäls att Kungl.
Maj:t ämnar föreslå ändrade redovisningsregler för SJ pensioner fr. o. m.
nästa budgetår, varigenom SJ direkta ansvar för ovannämnda pensionsutgifter faUer
bort och överskottsmedel i fortsättningen frigörs för inleverans i vanlig
ordning. Enligt den nu ställda prognosen kan 15 milj. kr. 1973/74 och 10 mUj.
kr. 1974/75 beräknas bU inlevererade."
Luftfartsverket.
I statsverkspropositionen uppfördes denna titel med 26 milj. kr. I
luftfartsverkets skrivelse tUl RRV den 10 mars 1973 beräknas inlevererade
överskottsmedel uppgå till 25,5 milj. kr. I sin skrivelse anför
luftfartsverket följande:
"Som
grand för mtäktsbedömningen för 1973/74 och 1974/75 har trafikvolymen uttryckt
i antal landningar beräknats öka med ca 5 % i antal passagerare med ca 10 % för
vardera budgetåret.
Såsom
framhållits i andra sammanhang bl. a. i petitan för 1973/74 siktar verket
på att bibehålla den nuvarande nivån på trafiktaxoma även för 1973/74. Det
planerade införandet av s. k. undervägsavgift beräknas således i princip inle
medföra någon intäklsförbältring utan är närmast att betrakta som en
omstrukturering av flygplatstaxan.
De
för 1973/74 angivna kostnaderna har baserats på de budgetdirektiv som
utfärdats i samband med det nyligen påbörjade budgetarbetet. För 1974/75 har
antaganden gjorts om löne- och prisökningar på vardera ca 5 % jämfört med
1973/74 och volymökningar i personal- och sakkostnadema med lika mycket. Hänsyn
har emellertid då inte tagits till de eventuella konsekvenser under budgetåret
av den samordning av den civUa och militära flygtrafikledningen inom
luftfartsverkets organisation som föreslagits i Kungl. Maj:ts proposition
1973: 27".
Förenade
fabriksverken. Denna titel uppfördes i stalsverkspropositionen med 0,5 mUj.
kr. I sin förnyade beräkning den 27 febmari 1973 beräknar förenade
fabriksverken inleveransen till 0,52 milj. kr. I sin skrivelse anför FFV:
"Inkomsterna
är enbart hänförliga till de av försvarets materielverk förvaltade
kapitaltillgångar som redovisas under FFV fond. Beloppen motsvarar de bokförda
överskotten. För det egentUga FFV förväntas ej föreligga några överskott under
angivna år."
Prop.
1973:125 14
Statens
vattenfallsverk. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 530 milj.
kr. Statens vattenfallsverk har i skrivelse tiU RRV den 9 mars 1973 inte fuimit
anledning att ändra denna siffra. I skrivelsen anför statens vattenfallsverk
bl. a. följande:
"1973/74
och 1974/75
Fömtsättningama
beträffande försäljningsvolymerna är oförändrade gentemot tidigare beräkningar.
Förväntade lönekostnadsstegringar och prisökningar förutsattes kompenserade
genom högre indexuttag, varvid nettoresultaten för de båda åren blir
oförändrade.
Verket
vUl emellertid samtidigt erinra om att utvecklingen av oljepriserna,
vattentillgång m. m. har stor betydelse för verksamhetens ekonomiska resultat.
I de båda årens beräkningar ingår vidare i förutsättningarna att Ringhals
kraftstations aggregat 1 och 2 skall tas i drift under beräkningsåren. EventueUa
förändringar beträffande idrifttagnings-lidpunkt och tillgänglighet har
betydande inverkan.på beräkningama."
Fonden
för statens aktier. I statsverkspropositionen uppfördes denna titel med 21,079 mUj.
kr. Vid underhandskontakt med Sveriges Investeringsbank AB har RRV erfarit att
utdelning från statens aktier i Sveriges Investeringsbank AB kan förväntas.
Med anledning av detta föreslår RRV att titelns inkomster räknas upp med 35
milj. kr.
Kapitalbudgetens
inkomster Avslorivningsmedel inom fonden
Avskrivningsmedel
inom fonden (årsavskrivningar) används för finansiering till viss del av
investeringarna på kapitalbudgeten. I statsverkspropositionen uppfördes dessa
inkomster för budgetåret 1973/74 med sammanlagt 1 800,2 mUj. kr., varav 1 598,5
milj. kr. avsåg affärsverksfonderna.
RRV
har inhämtat uppgifter om avskrivningsmedlens utveckling för olika fonder av
större betydelse. I nedanstående sammanställning ges uppgifter om dessa
avskrivningsmedels storlek för budgetåret 1972/73 dels enligt
statsverkspropositionen 1972, dels enligt fömyad bedömning i mars 1972 (milj.
kr.).
Bil. 5
Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 15
opaginerad Kontrollera mot PDF
Fond Enligt 1973 Enligt ny
års
stats- beräkning verkspro- i mars 1973 position
18,2
18,4
859,6
867,8
265,7
266,0
19,0
21,2
21,0
19,0
415,0
415,0
61,0
58,0
Postverket
Televerket
Statens järnvägar
Luftfartsverket
Förenade
fabriksverken
Statens
vatlenfallsverk
Statens
vägverks förrådsfond
RRV
förordar att kapitalbudgetens inkomster för budgetåret 1973/74 upptas tUl 1
988,6 milj. kr., vilket är 5,9 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.
Vid
handläggningen av detta ärende har närvarit avdelningschefen Sanell, byrådirektörema
Nilsson och Almström och förste revisorn Eklöf, varjämte revisionsdirektören Cederblad
varit föredragande.
Underdånigst
LARS
LINDMARK
Carl Olof Cederblad
MARCUSBOKTR.STOCKHOLM 1973 730267
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga
6
Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för
budgetåret 1973/74
Prop. 1973:125 1
Bil.
6. Specifikation av inkomstema på driftbudgeten
Bilaga
6
Specifikation
av inkomstema på driftbudgeten för budgetåret 1973/74
A
Skatter, avgifter, m. m. / Skatter:
1 Skatt
på inkomst, för
mögenhet och rörelse:
a
Skatt på inkomst och förmögenhet m. m., bevillning 21 300 000 000
b
Kupongskatt, bevillning 20 000 000
c
Utskiftningsskatt och er
sättningsskatt, bevillning 2 000 000
d
Skogsvårdsavgifter, öev/7/n/« 11700 000
e
Bevillningsavgifter för särskilda
förmåner och rättigheter,
bevillning 3 000 000
f
Arvsskatt och gåvoskatt,
bevillning 280 000 000
g
Lotterivinstskatt, bevillning 135 000 000
h
Stämpelskatt och stämpelavgift,
bevillning 344 000 000 22 095 700 000
2 Automobilskattemedel:
a
Fordonsskatt, bevillning 140 000 000
b
Bensin- och brännoljeskatt,
bevillning 2 052 000 000
c
Väglrafikskatt, bevillning 1 500 000 000 3 692 000 000
3
AUmän arbetsgivaravgift, bevillning 4
715 000(X)0
4
Tullar och acciser:
a
Tullmedel, bevillning 880 000 000
b
Mervärdeskatt, 6evj7/«//zg 14150 000 000
c
Särskilda varuskatter,
bevillning 436 000 000
d
Omsättningsskatt på motor
fordon, bevillning 610 000 000
e
Tobaksskatt, 6eW///7/« 1817 000 000
f
Rusdrycksförsäljningsmedel
av partihandelsbolag, bevill
ning 40 000 000
g
Rusdrycksförsäljningsmedel
av detaljhandelsbolag, bevill
ning 51000 000
h
Skatt på sprit, bevillning 2 200 000 000
i
Skatt på vin, bevillning 390 000 000
j
Skatt på malt- och läske
drycker, bevillning 649 000 000
k
Energiskatt, bevillning 1 255 000 000
1
Särskild skatt på motorbräns
len, bevillning 770 000 000
m
Särskild vägtrafikskatt,
bevillning 25 000 000
1
Riksdagen 1973.1 saml Nr 125. Bilaga 6
opaginerad Kontrollera mot PDF
n Skatt på annonser och
reklam, bevillning o
Skatt på spel, bevillning
92
000 000 50 000 000
23
415 000 000 53 917 700 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
//
Uppbörd i statens verksamhet:
1
Expeditionsavgifter 120 000 000
2
Bidrag till kostnader för poUs-,
domstols- och uppbördsväsendet m. m. 75 600 000
3
Vattendomstolsavgifter 1 000 000
4
Inkomster vid kriminalvården 3 600 000
5
Bidrag till
riksförsäkringsverket och försäkrings-rådet 14 000 000
6
Inkomster vid den statliga
läkemedelskontrollen 9 850 000
7
Inkomster vid statens
rättskemiska laboratorium 1 713 000
8
Inkomster vid karoUnska
sjukhuset 192 000 000
9
Inkomster vid statens
vårdanstalter för alkoholmissbrukare 400 000
23 800
000
40 000
000
50 000
000
2 400
000
84 000
000
22 500
000
1 700
000
3 600
000
19 300
000
3 900
000
40 000
239 000
000
46000
000
4 905
000
950 000
3 177
000
37 000
000
275 000
4 901000
1 000
000
600 000
4 000
000
1 100
000
6 300
000
2 245
000
10
Inkomster under anslaget kostnader
för viss utbUdning av handikappade 1 240 000
11
Inkomster vid
arbetarskyddsstyrelsen 1 575 000
12
Inkomster av
arbetsgivaravgifter tiU arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens
verksamhet 17 700 000
13
Inkomster vid statens vägverk,
att tillföras automobilskattemedlen 1 500 000
14
Inkomster vid statens
trafiksäkerhetsverk, ait tillföras automobilskattemedlen
15
Körkortsavgifler
16
Avgifter för registrering av
motorfordon
17
Försäljning av sjökort
18
Fyravgifter
19
Lotsavgifter
20
Skeppsmätningsavgifter
21
Fartygsinspektionsavgifter m. m.
22
Inkomster vid Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut
23
Inkomster vid statens geotekniska
institut
24
Ersättning för visst
värderingsförfarande
25
Pensionsmedel m. m.
26
Inkomst av myntning m. m.
27
Bidrag tiU bankinspektionen
28
Bidrag för revision av
sparbankerna
29
Bidrag till
försäkringsinspektionen
30
Ersättning för kUometerräknarapparatur
31
Avgifter för granskning av
biograffilm
32
Inkomster vid riksantUcvarieämbetet
33
Avgifter för särskUd prövning
och fyUnadsprövning inom skolväsendet
34
Inkomster vid statens
maskinprovningar
35
Inkomster vid lantbruksnämndema
36
Inkomster vid statens jordbmksnämnd
37
Inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt
38
Avgifter för växtskyddsinspektion
m. m.
39
Inkomster vid statens
lantbrukskemiska laboratorium 1 450 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
BU. 6. Specifikation
av inkomstema på driftbudgeten
opaginerad Kontrollera mot PDF
40
Avgifter vid köttbesiktning
41
Inkomster vid statens
livsmedelsverk
42
Inkomster vid statens
veterinärmedicinska anstalt
43
Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkningen
44
Inkomster av statens
gruvegendom
45
Inkomster vid patent- och
registreringsväsendet
46
Avgifter för registrering i
förenings- m. fl. register
47
Exekutionsavgifter
48
Restavgifter
49
Inkomster vid statens planverk
50
Inkomster vid Sveriges
geologiska undersökning
51
Inkomst av justering och ädelmetallkontroll
52
Tillsyn av
atomenergianläggningar m. m.
53
Ersättning för vissa
komplementkostnader vid vissa myndigheter m. m.
///
Diverse inkomster:
1
Bötesmedel
2
Totalisatormedel
3
Tipsmedel
4
Lotterimedel
5
Övriga diverse inkomster
B
Inkomster av statens kapitalfonder
/
Statens affärsverksfonder:
1
Postverket
2
Televerket
3
Statens järnvägar
4
Luftfartsverket
5
Förenade fabriksverken
6
Statens vattenfallsverk
7
Domänverket
//
Riksbanksfonden
III Statens
allmänna fastighetsfond:
1
Slottsbyggnademas delfond
2
Kriminalvårdsstyrelsens
3
Beskickningsfastigheternas
4
Karolinska sjukhusets
5
Akademiska sjukhusets
6
Byggnadsstyrelsens
7
Generaltullstyrelsens
IV Försvarets
fastighetsfond
V
Statens utlåningsfonder:
1
Utrikesförvaltningens lånefond
2
Biståndsförvaltningens lånefond
3
Statens bosättningslånefond
4
Vattenkraftslånefonden
5
Luftfartslånefonden
6
Statens l å nefond f ö r
den mindre skeppsfarten
8 100 000
1 500 000
4 400 000
191 000 29 000 000 43 900 000
2 800 000
19 500 000
62 000 000
1 900 000
760 000
5 000 000
2 202 000
40 861 000 1 266 435 000
87 000 000
90 000 000
287 000 000
189 000 000
69 000 000
722 000
000
55 906
135 000
68 800 000
158 000 000
15 000 000
25 500 000
520 000
530 000 000
23 000 000
820 820
000
200 000
000
1000
12 999 000
9 169 000
37 083 000
9 469 000
245 258 000
260 000
314 239
000
124 874 000
105 000
50 000
10 000 000
265 000
2 800 000
1 700 000
Prop. 1973:125
7
Statens lånefond för
universitetsstudier
8
Studiemedelsfonden
9
Lånefonden för
studentkårlokaler
10
Jordbrukets lagerhusfond
11
Jordbrukets maskinlånefond
12
Statens sekundärlånefond för
jordbrukare
13
Fonden för supplementär
jordbrukskredit
14
Kraftledningslånefonden
15
Egnahemslånefonden
16
Statens avdikningslänefond
17
Fiskerilånefonden
18
Lånefonden till främjande av
beredning och avsättning av fisk m. m.
19
Skogsväglånefonden
20
Statens hantverks- och
industrilånefond
21
Lånefonden för bostadsförsörjning
för mindre bemedlade, bamrika familjer
22
Lånefonden för främjande av
bostadsbyggande på landsbygden
23
Lånefonden för bostadsbyggande
24
Lånefonden för inventarier i
vissa specialbostäder
25
Lånefonden för
maskinanskaffning inom byggnadsindustrin
26
Lånefonden för kommunala
markförvärv
27
Lånefonden för allmänna
samlingslokaler
28
Övriga utlåningsfonder
VI Fonden för
låneunderstöd:
1
Statskontorels delfond
2
Arbetsmarknadsstyrelsens "
3
Bostadsstyrelsens "
4
Riksbankens "
5
Riksgäldskontorels "
VII
Fonden för statens aktier VIII Fonden för beredskapslagring
IX Statens
pensionsfonder:
1
Folkpensioneringsfonden
2
Civila tjänstepensionsfonden
3
Militära tjänstepensionsfonden
4
Allmänna familjepensionsfonden
5
Statens pensionsanstalls
pensionsfond
6
Pensionsfonden för vissa
riksdagens verk
X Diverse
kapitalfonder:
1
Fonden för kreditgivning till
utlandet
2
Övriga diverse kapitalfonder
600
000
25
000 000
75
000
60
000
250
000
11000
1000
75
000
1
000 000
1
600 000
1
300 000
70
000
40
000
21
500 000
910
000
1000
1 660
000 000
2 375 000
1 100 000
12 900 000
2 400 000
101000
1 746
289 000
14 000 000
60 000 000
372 000
30 000
925 000
75 327
000
26 079
000
79 200
000
69 500 000
2 210 000
225 000
6 750 000
14 600 000
45 000
93 330
000
3 060 000
58 796 000
61 856
000
3 542
014 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Summa
kr. 59 448 149 000
MARCUS BOKTR. STHLM 1973 730286
opaginerad Kontrollera mot PDF
BUaga
7
Specifikation av anslagsförändringar i förhållande till
statsverkspropositionen för budgetåret 1973/74
Prop.
1973:125
Bil. 7. Anslagsförändringar i förhållande till
statsverkspropositionen
Bilaga 7
Specifikation av anslagsförändringar i förhållande till
statsverkspropositionen för budgetåret 1973/74
1 000-tal
kronor
opaginerad Kontrollera mot PDF
Förändring
Ökning(+) Minsk-
Anslags-
ning () belopp
Anslagsrubrik
Beräknat
Slutligt förslag eller
belopp
i beslut
stats-
Propositionens
eller skrivelsens nummer
verks-
proposi-
tionen
opaginerad Kontrollera mot PDF
DRIFTBUDGETEN
A. Egentliga statsutgifter
//. Justitiedepartementet
Rikspolisstyrelsen, förslagsanslag, varav 5 350 att
avräknas
88 500
115
90 560
+
2 060
27 000
115
30 394
+
3 394
61750
115
62100
+
350
1 196
800
37, 115
1 219 142
+
22 342
13 000
115
74 74
14 725
75 000 1
3 520
+
1725
'82 787
74 74 74 74
1
300
300
4 000
+
334
-
33
2 000
+
2 000
1 469
837
1 502 042
+
32 205
880128 14100 37 810
75 75 75
879 828 14 200 38 010
+ +
300 100 200
932 038
932 038
-
q 473
17
1473
115
8 300
+
8 300
1473
8 300
+
6 827
mot automobilskattemedlen Polisverket: Inköp av
motorfordon m. m., reservationsanslag, varav
21 035 alt avräknas mot automobilskattemedlen Underhåll
och drift av motorfordon m. m., förslagsanslag, varav 34 400 att avräknas mot automobilskattemedlen
Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader, förslagsanslag, varav 280
257 att avräknas mot automobilskattemedlen
Utrustning, reservationsanslag, varav 2 890 alt avräknas
mot automobilskattemedlen Rätlshjälpskostnader,/ö/i/aio«j/a 'R.ättsh]ä\p&nämnder,
förslagsanslag Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet,
förslagsanslag Bidrag till allmänna advokatbyråer,
förslagsanslag Allmänna advokatbyråer: Utrustning, reservationsanslag
Ersättning åt vittnen m. m., förslagsanslag
Tiataiaspektionen, förslagsanslag
Summa
IV. Försvarsdepartementet Flygvapenförband:
Materielanskaffning, förslagsanslag Försvarets
sjukvårdsstyrelse, förslagsanslag Fortifikationsförvaltningen,/öri/öjfl/w/a
Summa
V. Socialdepartementet Giftnämnden, förslagsanslag
Täckning av kostnader för ökade bidrag till värd av
narkotikamissbrukare m. m., förslagsanslag
Summa
1 Avser anslaget Beräknade rättshjälpskostnader.
» Anslaget omfört till IX huvudtiteln Statens naturvårdsverk.
1 Riksdagen 1973.1 saml Nr 125. Bilaga 7
opaginerad Kontrollera mot PDF
Anslagsrubrik
stats-verks-proposi
tionen
Beräknat Slutligt förslag eller Förändring
belopp i beslut ------------ Ökning( + )
------------------------------- Minsk-
Propositionens
eller
skrivelsens
nummer
Anslags- ning () belopp
opaginerad Kontrollera mot PDF
VIII. Utbildningsdepartementet Regionmusiken,
förslagsanslag
Tidskriflsstöd, reservationsanslag
Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet,
reservationsanslag
Bidrag till hemgärdsrörelsen
Bidrag
till nykterhetsorganisationer m. m., reservationsanslag
Bidrag
till de handikappades kulturella verksamhet
Bidrag
till fria kristna samfund m. m., reservationsanslag
Bidrag till driften av vissa privatskolor,
förslagsanslag Institutionen för astronomi vid universitetet i Stockholm,
reservationsanslag Kiruna geofysiska institut,
reservationsanslag Bidrag till Vetenskapsakademien, reservationsanslag
Statliga skolor för vuxna: Utbildningskostnader,/ör.r/fl.sa«i/flg-Material
för självstudier, reservationsanslag
VI.
Kommunikationsdepartementet
Bussbidragsnämnden,/öri/aiöHi/fl, att avräknas mot automobilskattemedlen
Summa
VII. Finansdepartementet Riksskatteverket, förslagsanslag Skatteutjämningsbidrag
till kommunerna m. m., förslagsanslag
Summa
Vinslutlottning i lönsparandel m. m., förslagsanslag
IX. Jordbruksdepartementet Lantbmksrepresentanter, förslagsanslag
Skogshögskolan:
Summa
Förvaltningskostnader,/öri/aia«i/ag-Bidrag till Sveriges
utsädesförening, förslagsanslag Statens naturvårdsverk, förslagsanslag
-
53
360
+
360
360
+
360
70 800
85
75 500
-1-
4 700
2150 000
44
2 330
000
+ 180
000
rskr
4 800
81
3 400
-
1400
2 225
600
2 408
900
+ 183
300
'23 260
65 rskr
23 598
+
338
1 300
89 rskr
1400
-1-
100
22 500
92 rskr
27 500
+
5 000
225
93 rskr
275
+
50
2 742
93 rskr
2 942
+
200
4515
93 rskr
4815
+
300
4 000
90 rskr
5 000
+
1000
14 983
72 59
15 143 1 110
+
160
=3 810
59 59
910 4 980
+
3 190
5 246
54
4 868
378
750
54
1
-
749
83 331
rskr
92 542
+
9211
773
86 rskr
1023
+
250
16 337
86
16413
-1-
76
5 692
96
6 582
4-
890
23 514
17
25 984
+
2 470
46 316
50 002
+
3 686
opaginerad Kontrollera mot PDF
' Avser anslaget Bidrag till regionmusiken.
' Avser anslaget Bidrag till Vetenskapsakademien.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 7. Anslagsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen
opaginerad Kontrollera mot PDF
Anslagsbelopp
Anslagsmbrik
Beräknat
belopp i
stats-
verks-
proposi-
tionen
Slutligt förslag eller beslut
. Propositionens eller
skrivelsens nummer
Förändring ökning(+) Minskning ()
64 58
58
50 50
41 41 41
57
X.
Handelsdepartementet
Kommerskollegium, förslagsanslag
Statens
pris- och kartellnämnd, förslagsanslag
Konsumentverket:
Förvaltningskostnader,/o>j/a.sanj/a
Summa
XI. Inrikesdepartementet Arhetsmarknadsservice,
förslagsanslag
Anpassningsåtgärder för invandrare, reservationsanslag Regionalpolitiskt
stöd:
idragsverksamhet,
förslagsanslag Särskilda stödåtgärder i glesbygder, reservationsanslag
Summa
XIII. Industridepartementet
Statens industriverk:
Förvaltningskostnader,/ön/ajani/a-
Utredningar
m. m., reservationsanslag Främjande av företagsservice, reservationsanslag
Teknisk konsulentverksamhet för gjuteriindustrin,
reservationsanslag
Summa
Summa förändringar
av egentliga statsutgifter
Summa
förändringar på driftbudgeten
11 589 10 921
13 702 36 212
1 166 000
4 505
131 125
5 000
1 306 630
- 2
780 + 1793
8 809 12 714
+
865 122
14 567 36 090
+ 80 000
+ 175
+ 57 969
+ 20 000
60 1 246 000
rskr
54 4 680
189 094 25 000
1464 774 +158144
8 200 2 200 2 500
300 13 200
+ 8 200 + 2 200 + 2 500
+ 300 + 13 200 + 406 811 +406 811
opaginerad Kontrollera mot PDF
KAPITALBUDGETEN VL Fonden för statens aktier
Industridepartementet: Teckning av aktier i AB Svensk
exportkredit
Summa
Summa förändringar på kapitalbudgeten
rskr
96
50 000
+ 50 000
50 000
+ 50 000 + 50 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1973 73028 6
opaginerad Kontrollera mot PDF
BUaga
8
Förslag till investeringsplan och investeringsstater för
budgetåret 1973/74
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1973:125
Bil.
8. Förslag till investeringsplan och investeringsstater
Bilaga
8
Förslag
till investeringsplan för budgetåret 1973/74
opaginerad Kontrollera mot PDF
I. Statens
affärsverksfonder:
A. Postverkets
fond
B. Televerkets
fond
C. Statens
järnvägars fond
D. Luftfartsverkets
fond
E. Fabriksverkens
fond
F. Statens
vattenfallsverks fond
G. Domänverkets
fond
II. Statens allmänna
fastighetsfond
III.
Försvarets fastighetsfond
IV.
Statens utlåningsfonder V.
Fonden för låneunderstöd
VI. Fonden
för statens aktier VII. Fonden för föriag till statsverket VIII. Fonden för
beredskapslagring
IX. Diverse kapitalfonder:
A. Statens
vägverks förrådsfond
B. Sjöfartsverkets
fond
C. Fonden
för Södertälje kanalverk
D. Statens
datamaskinfond
E. Jordfonden
F. Förrådsfonden
för ekonomisk försvarsberedskap
Avgår
kapitalåterbetälning: Avsättning till fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster
Övrig kapitalåterbetalning
28 698 000
30 500 000
80 800 000
47 999 000
892 999 000
4 221 000
1 024
217 000
395 961
000
56 410
000
2 809
070 000
245 050
000
50 000
000
30 450
000
26 000
000
-6 501000
28 536 000
3 500 000
64 000 000
1 000
-1062 000
88 474
000
Summa
4 725
632 000
1000 000
28 632 000
29 632
000
opaginerad Kontrollera mot PDF
1
Riksdagen 1973. 1 saml Nr 125. Bilaga 8
Summa 4 696 000 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1973:125
FÖRSLAG TILL
INVESTERINGSSTATER FÖR BUDGETÅRET 1973/74
I. Statens affärsverksfonder
A.
Postverkets fond
Avskrivningsmedel
Investeringsanslag
47 100
000
från riksstaten
1000
inom fonden
18 400 000
Övriga
kapitalmedel
1000
Investeringsbemyndigande
28 698 000 47 100 000
47
100 000
B.
Televerkets fond
Avskrivningsmedel:
Tele-
Investeringsanslag;
anläggningar
m. m.
Teleanläggningar m. m.
803 600
000
från riksstaten
5 000 000
Rundradioanläggningar
39 700
000
inom fonden
828 100 000
Avskrivningsmedel:
Rund-
radioanläggningar
inom fonden
39 700 000
Övriga
kapitalmedel:
Teleanläggningar
m. m.
1 000 000
Investeringsbemyndigande:
Teleanläggningar
m. m.
-30 500
000
843 300 000
843
300 000
C.
Statens järnvägars fond
Avskrivniogsmedel
Investeringsanslag
382 600
000
från riksstaten
27 800 000
inom fonden
266 000 000
Övriga
kapitalmedel
8 000 000
Investeringsbemyndigande
80 800 000 382 600 000
382
600 000
D.
Luftfartsverkets fond
Avskrivningsmedel
Investeringsanslag
75 700
000
från riksstaten
1000
inom fonden
21200 000
Övriga
kapitalmedel
6 500 000
Investeringsbemyndigande
47 999 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil.
8. Förslag till investeringsplan och investeringsstater
E.
Fabriksverkens fond
opaginerad Kontrollera mot PDF
Avskrivningsmedel från riksstaten inom fonden
Övriga
kapitalmedel
3 700 000
19 000 000
500 000
Investeringsanslag Investeringsanslag
23 200
000
23 200 000
F.
Statens vattenfallsverks fond
Avskrivningsmedel
från riksstaten 1 000
inom fonden 415 000 000
Övriga kapitalmedel 10 000 000
Investeringsbemyndigande 892 999 000
23 200
000
1 318
000 000
1 318 000 000
1 318 000 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
G. Domänverkets fond
Investeringsbemyndigande
Summa
in vesteringsbemyndi-ganden för statens affärs-
verksfonder
4 221 000
1
024 217 000
Summa
investeringsanslag 4 221 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
II. Statens allmänna fastighetsfond
opaginerad Kontrollera mot PDF
Avskrivningsmedel
från
riksstaten
inom fonden Övriga
kapitalmedel Investeringsbemyndigande
238
958 000
52 908 000
3 000 000
395 961 000
690
827 000
Summa
investeringsanslag 690 827 000
690
827 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
ni. Försvarets
fastighetsfond
opaginerad Kontrollera mot PDF
Avskrivningsmedel
från
riksstaten
inom fonden Övriga
kapitalmedel Investeringsbemyndigande
186
500 000 27 991 000 17 000 000 56 410 000
287
901 000
Summa
investeringsanslag 287 901 000
287
901 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1973:125
IV. Statens
utlåningsfonder
Utrikesförvaltningens
lånefond
Investeringsbemyndigande
100 000
Investeringsanslag
100
000
Biståndsförvaltningens lånefond Investeringsbemyndigande
1000
Investeringsanslag
1000
Statens
bosättningslånefond
Investeringsbemyndigande
1000
Investeringsanslag
1000
Statens
lånefond för den mindre skeppsfarten Investeringsbemyndigande
1000
Investeringsanslag
1000
Studiemedelsfonden
Avskrivningsmedel från riksstaten
455 000 000
Investeringsanslag
455
000 000
Lånefonden för studentkårlokaler Investeringsbemyndigande
1000
Investeringsanslag
1000
Fiskerilånefonden
Avskrivningsmedel
från riksstaten Investeringsbemyndigande
810 000
1 190 000
2 000 000
Investeringsanslag
2 000
000
2 000
000
Lånefonden
till främjande av
beredning
och avsättning av fisk m. m.
AvsKrivningsmeael
från riksstaten Investeringsbemyndigande
325 000 375 000
700 000
Investeringsanslag
700 000
700
000
Statens
fi.skredskapslånefond
Investeringsbemyndigande
200 000
Investeringsanslag
200
000
Statens hantverks- och industrUånefond Investeringsbemyndigande
20 000 000
Investeringsanslag
20
000 000
Lånefonden för bostadsbyggande Investeringsbemyndigande
2 680 000 000
Investeringsanslag
2 680
000 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Lånefonden för inventarier
i vissa specialbostäder
Investeringsbemyndigande 1000 Investeringsanslag
1000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Lånefonden för
kommunala markförvärv Investeringsbemyndigande 100 000 000
Investeringsanslag
100
000 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 8. Förslag tili investeringsplan och investeringsstater
opaginerad Kontrollera mot PDF
Lånefonden för allmänna
samlingslokaler
Avskrivningsmedel
från
riksstaten 9 800 000
Investeringsbemyndigande 7 200
000
17
000 000
Summa
investeringsbemyndi-
ganden för statens
utlåningsfonder 2 809 070 000
Investeringsanslag
17
000 000
17
000 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
V. Fonden för
låneunderstöd
Avskrivningsmedel
från riksstaten Övriga
kapitalmedel Investeringsbemyndigande
47
776 000
67 215 000
245 050 000
360
041 000
Summa
investeringsanslag 360 Ö41 000
360
041 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
VI. Fonden för statens aktier Investeringsbemyndigande
50 000 000
Investeringsanslag
50
000 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
VII. Fonden för
förlag till statsverket
opaginerad Kontrollera mot PDF
Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande
40
000 000 30 450 000
70
450 000
Summa investeringsanslag
.70 450 000
70
450 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
VIII. Fonden för
beredskapslagring Investeringsbemyndigande 26 000 000
Investeringsanslag
26
000 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
IX. Diverse
kapitalfonder
A. Statens vägverks förrådsfo
Avskrivningsmedel
från riksstaten
inom fonden Övriga
kapitalmedel Investeringsbemyndigande
od
1000
58
000 000
600
000
6
501 000
52 100 000
Investeringsanslag
52100
000
52 100 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1973:125
B. Sjöfartsverkets
fond
Avskrivningsmedel
från riksstaten
inom
fonden Övriga kapilalmedel Investeringsbemyndigande
1000
18
713 000
50
000
28
536 000
47 300 000
Investeringsanslag
47 300 000
47 300 000
C. Fonden för
Södertälje kanalverk
Investeringsbemyndigande
3 500 000
Investeringsanslag
3 500 000
D. Statens
datamaskinfond
Avskrivningsmedel
inom
fonden Investeringsbemyndigande
40
000 000 64 000 000
104 000 000
Summa
investeringsanslag
104 000 000
104 000 000
E. Jordfonden
Investeringsbemyndigande
1000
Investeringsanslag
1000
F. Förrådsfonden för
ekonomisk försvarsberedskap
Avskri
vningsmedel från riksstaten inom fonden Investeringsbemyndigande
5
400 000
1
062 000
1
062 000
5 400 000
Investeringsanslag
5 400 000
5 400 000
Summa investeringsbe-myndiganden för diverse kapitalfonder
88
474 000
SUMMA
INVESTERINGSSTATER
opaginerad Kontrollera mot PDF
Avskrivningsmedel
från
riksstaten
inom fonden övriga
kapitalmedel Investeringsbemyndigande
981074
000 1 806 074 000
153 866 000 4 725 632 000
7
666 646 000
Summa
investeringsanslag 7 666 646 000
7
666 646 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
MARCUSBOKTR. STHLM 1973 730286
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga
9
Förändringar i riksstatsförslaget för budgetåret 1973/74
sedan statsverkspropositionen
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1973:125
Bil.
9 Förändringar i riksstatsförslaget
Bilaga
9
FÖRÄNDRINGAR I RIKSSTATSFÖRSLAGET FÖR BUDGETÅRET 1973/74
SEDAN STATSVERKSPROPOSITIONEN
1 Riksdagen 1973.1 saml. Nr 125. Bilaga 9
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1973:125
Totalbudgeten
för
Inkomster
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsverks-
Senare
propositionen ändringar
MUj. kr. Milj. kr.
Summa Milj. kr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
53 065,7
1 269,6
717,0
A. Skatter, avgifter, m. m.: I. Skatter
II. Uppbörd i statens verksamhet III. Diverse inkomster
Summa 55 052,3
+ 852,0 - 3,2 + 5,0
+ 853,8
53 917,7
1 266,4
722,0
55 906,1
opaginerad Kontrollera mot PDF
B.
Inkomster av statens kapitalfonder:
I. Statens affärsverksfonder 762,3
II.
Riksbanksfonden 200,0
in.
Statens allmänna fastighetsfond 314,2
IV.
Försvarets
fastighetsfond 124,9
V. Statens utlåningsfonder 1 746,3
VI. Fonden för låneunderstöd 75,3
VII. Fonden för statens akiier 21,1
VIII.
Fonden för beredskapslagring 79,2
IX.
Statens pensionsfonder 93,3
X.
Diverse kapitalfonder 61,9
Summa 3 478,5
+ 58,5
+ 5,0
+ 63,5
820,8
200,0
314,2
124,9
1 746,3
75,3
26,1
79,2
93,3
61,9
3 542,0
opaginerad Kontrollera mot PDF
Beräknad övrig finansiering: I. Avskrivningar och övriga kapilalmedel
inom kapitalfonderna: Statens affärsverksfonder övriga kapitalfonder II. Övrig kapitalåterbetalning
Summa
Summa
Underskott
Summa milj. kr.
1 624,5
329,5
28,6
1 982,7
60 513,5
5 733,4
66
246,9
+ 8,9
- 3,0
+ 5,8 + 923,2
- 66,5
+ 856,8
1 633,4
326,5
28,6
1 988,5
61 436,7
5 667,0
67
103,7
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 9
Förändringar i riksstatsförslaget
budgetåret 1973/74 Utgifter
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsverks-
Senare
Summa
propositionen
ändringar
Milj.
kr.
Milj.
kr.
Milj.
kr.
10,4
_
10,4
2 658,8
+ 32,2
2 691,0
1 814,7
1 814,7
7 549,9
7 549,9
20 247,8
+ '6,8
20 254,6
4 729,5
+ 0,4
4 729,8
4 741,6
+ 183,3
4 924,9
10 173,7
+ 9,2
10 182,9
1 333,0
+ '3,7
1 336,6
301,0
- 0,1
300,9
6 731,5
+ 158,1
6 889,7
1 067,6
1 067,6
1 739,4
+ 63,2
1 802,6
1,0
1,0
97,0
97,0
2 500,0
2 500,0
A. Utgiftsanslag:
I. Kungl. hov- och slottsslalerna
II. Justitiedepartementet
III. Utrikesdepartementet
IV. Försvarsdepartementet
V. Socialdepartementet
VI. Kommunikationsdepartementet VII. Finansdepartementet VIII.
Utbildningsdepartementet IX. Jordbruksdepartementet
X. Handelsdepartementet XI. Inrikesdepartementet XII.
Civildepartementet XIII. Industridepartementet XTV. Oförutsedda utgifter XV. Riksdagen oeh dess verk m. m. XVI.
Riksgäldsfonden
Summa 65 696,9 +456,8 66 153,7
B. Beräknad övrig medelsförbrukning:
1. Minskning av anslagsbehållningar 400,0 +400,0 800,0
II. Ökad disposition av röriiga kre-
diter 150,0 - 150,0
Summa 550,0 +400,0 950,0
Surama milj. kr. 66 246,9 +856,8 67 103,7
Anslaget Giftnämnden överfört lill IX hl.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1973:125
Driftbudgeten för
Inkomster
opaginerad Kontrollera mot PDF
A. Skatter, avgifter, m. m.:
I. Skatter
II. Uppbörd i statens verksamhet III. Diverse inkomster
Summa
B. Inkomster av statens kapitalfonder:
I. Statens affärsverksfonder
II. Riksbanksfonden III. Statens allmänna fastighetsfond rv. Försvarets
fastighetsfond
V. Statens utlåningsfonder VI. Fonden för låneunderstöd VII. Fonden för statens
aktier VIII. Fonden för beredskapslagring IX. Statens pensionsfonder
X. Diverse kapitalfonder
Statsverks-
Senare
Summa
propositionen
ändringar
Milj.
kr.
Milj.
kr.
Milj.
kr.
53 065,7
+ 852,0
53 917,7
1 269,6
- 3,2
1 266,4
717,0
+ 5,0
722,0
55 052,3
+ 853,8
55 906,1
762,3
+ 58,5
820,8
200,0
200,0
314,2
314,2
124,9
124,9
1 746,3
I 746,3
75,3
75,3
21,1
+ 5,0
26,1
79,2
79,2
93,3
93,3
61,9
61,9
opaginerad Kontrollera mot PDF
Summa
3 478,5
+ 63,5
3 542 O
opaginerad Kontrollera mot PDF
Summa
inkomster på driftbudgeten 58 530,8
+ 917,4
59
448,1
opaginerad Kontrollera mot PDF
Summa
milj. kr. 58 530,8
+917,4
59
448,1
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 9 Förändringar
i riksstatsförslaget
budgetåret
1973/74
Utgifter
opaginerad Kontrollera mot PDF
A. Egentliga statsutgifter:
1. Kungl. hov- och slottsstaterna II. Justitiedepartementjt
III. Utrikesdepartementet
IV. Försvarsdepartementet
V. Socialdepartementet
VI. Kommunikationsdepartementet VII. Finansdepartementet VIII.
Utbildningsdepartementet IX. Jordbruksdepartementet
X. Handelsdepartementet XI. Inrikesdepartementet XII.
Civildepartementet
XIII. Industrideparlemsntel
XIV. Oförutsedda utgifter
XV. Riksdagen och dess verk m. m.
Statsverks-
Senare
Summa
propositionen
ändringar
Milj.
kr.
Milj.
kr.
Milj.
kr.
10,4
_
10,4
2 492,4
+ 32,2
2 524,6
1 804,4
1 804,4
7 238,0
7 238,0
20 203,1
+ '6,8
20 209,9
3 302,6
+ 0,4
3 302,9
4 343,5
+ 183,3
4 526,8
9 482,1
+ 9,2
9 491,3
1 280,8
+ '3,7
1 284,5
227,6
0,1
227,5
3 664,5
+ 158,1
3 822,7
1 037,2
'
1 037,2
395,6
+ 13,2
408,8
1,0
1,0
97,0
97,0
opaginerad Kontrollera mot PDF
Summa 55
580,3
+ 406,8
55 987,1
opaginerad Kontrollera mot PDF
B.
Utgifter för statens kapitalfonder:
I. Riksgäldsfonden 2 500,0
II. Avskrivningar av nya kapitalin
vesteringar 981,1
III. Avskrivning av oreglerade kapi
talmedelsförluster 1,0
Summa 3 482,1
2 500,0
981,1
1,0
3 482,1
opaginerad Kontrollera mot PDF
Sumraa
utgifter på driftbudgeten 59 062,3
+ 406,8
59
469,1
opaginerad Kontrollera mot PDF
Beräknat underskott på statsregleringen:
överskott av inkomster 506,5
Avsättning till budgetuljämningsfonden
av kommunalskattemedel 25,0
Summa 531,5 Summa milj. kr. 58 530,8
+ 1
310,5
804,0
+ 800,0
825,0
+ 510,5
21,0
+ 917,4
59
448,1
opaginerad Kontrollera mot PDF
Anslaget Giftnämnden överfört lill IX ht.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1973:125
Kapilalbudgeten
för
Inkomster
opaginerad Kontrollera mot PDF
Lånemedel
Statsverks- Senare Summa
propositionen ändringar Milj. kr.
Milj. kr Milj.
kr.
4 651,9 +44,1 4 696,0
opaginerad Kontrollera mot PDF
Summa milj. kr. 4 651,9 +44,1 4 696,0
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 9 Förändringar
i riksstatsförslaget
budgetåret 1973/74
Utgifter
opaginerad Kontrollera mot PDF
I. Statens affärsverksfonder:
Postverkets fond
Televerkets fond
Statens jämvägars fond
Luftfartsverkets fond
Fabriksverkens fond
Statens vattenfallsverks fond
Domänverkets fond II. Statens allmänna fastighetsfond
III. Försvarels fastighetsfond
IV. Statens utlåningsfonder
V. Fonden för låneunderstöd
VI. Fonden för statens aktier VII. Fonden för förlag till statsverket
VIII. Fonden för beredskapslagring IX. Diverse kapitalfonder:
Statens vägverks förrådsfond
Sjöfartsverkets fond
Fonden för Södertälje kanalverk
Statens datamaskinfond
Jordfonden
Förrädsfonden för ekonomisk försvarsberedskap
Avgår kapitalåterbetalning: Avsättning tUl fonden för oregbrade
kapitalmedelsförluster Övrig kapitalåterbelahiing
Summa
Summa milj. kr.
Statsverks-
Senare
Summa
propositionen
ändringar
Milj. kr.
Milj.
kr.
Milj.
kr.
28,9
- 0,2
28,7
- 22,3
- 8,2
- 30,5
81,1
- 0,3
80,8
50,2
- 2,2
48,0
-2,0
+ 2,0
893,0
893,0
4,2
4,2
396,0
396,0
56,4
56,4
2 809,1
2 809,1
245,0
245,0
+ 50,0
50,0
30,5
30,5
26,0
26,0
-9,5
+ 3,0
-6,5
28,5
28,5
3,5
3,5
64,0
64,0
0,0
0,0
-1,1
- 1,1
4 681,5
+ 44,1
4 725,6
1,0
1,0
28,6
28,6
29,6
29,6
4
651,9
+ 44,1
4
696,0
opaginerad Kontrollera mot PDF
MARCUS BOKTR.STHLM illl 730186
opaginerad Kontrollera mot PDF
Innehållsförteckning
Reviderad finansplan 1973 2
Det internationella ekonomiska läget 2
Den
ekonomiska utvecklingen under 1972 7
Konjunkturer och ekonomisk politik 1973 11
Inledning 11
Sysselsättningspolitiken 14
BudgetpoUtiken 17
Försörjningsbalans
och bytesbalans 19
De
ekonomiska perspektiven på längre sikt 22
De
statsfinansiella perspektiven 22
De
samhällsekonomiska perspektiven 26
Avslutning 35
Särskilda frågor 38
Tolalbudgelens ulgiftsanslag budgetåren 1972/73 och
1973/74 38
Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret
1973/74 39
Beräkning av anslagsbehållningarnas utveckling 39
Beräkning av dispositionen av rörliga krediter 40
Totalbudgetens inkomster budgetåren 1972/73 och 1973/74 samt
investeringsplan för budgetåret 1973174 40
Beräkning av totalbudgeten för budgetåren 1972/73 och
1973/74 45
Hemställan 46
Bilaga 1: Reviderad nationalbudget för år 1973
Bilaga 2: Långtidsbudget för perioden 1973/741977/78
Bilaga 3: Avstämning och framskrivning av 1970 års
långtidsutredning
Bilaga
4: Riksrevisionsverkets approximativa beräkning av budgetut-
faUet
för 1972/73 Bilaga 5: Riksrevisionsverkets förnyade inkomstberäkning för budgetåret
1973/74 Bilaga 6: Specifikation av inkomstema på driftbudgeten för budgetåret
1973/74
Bilaga 7: Specifikation av anslagsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen
för budgetåret 1973/74 Bilaga 8: Förslag till investeringsplan och
investeringsstater för budgetåret 1973/74 Bilaga 9: Förändringar i riksstatsförslaget
för budgetåret 1973/74 sedan statsverkspropositionen
Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 125. InnehåU
MARCUSBOKTR.STOCKHOLM 1573 730235
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
14 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (14)
14 kopplingar i 11 dokument.
- Bet. 1975:TU2 Trafikutskottets betänkande med anledning av propositionen 1975:1 såvitt avser utgifterna på kapitalbudgeten för budgetåret 1975/76 inom kommunikationsdepartem… s. 6 i texten
- Prop. 1974:1 Statsverkets tillstånd och behov under bugetåret 1974/75 i texten
- Rskr. 1973:263 i texten
- Rskr. 1973:264 i texten
- Bet. 1973:FiU31 Finansutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts förslag om anslag för budgetåret 1973/74 till avskrivning av nya kapitalinveste s. 1 i texten