Kungl. Maj:ts proposition med försIag till ändringar i brottsbalkens bestämmelser om kriminalvård i frihet
1973 · 108 sidor, varav 41 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 41 av 108 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1973:131, Kungl. Maj:ts proposition med försIag till ändringar i brottsbalkens bestämmelser om kriminalvård i frihet
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts
proposition nr 131 år 1973 Prop.
1973:131
Nr 131
Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till ändringar i brottsbalkens bestämmelser om
kriminalvård i frihet, m. m.; given Stuckholms slott den 11 maj 1973.
Kungl.
Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stalsrådsprolokollet
över justitieärenden, föreslå riksdagen att bifalla de förslag om vars
avlåtande till riksdagen föredragande departeraentschefen hemställt.
Under
Hans Maj:ts Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:
CARL GUSTAF
LENNART
GEIJER
Propositionens
huvudsakliga innehåll
.
I propositionen föreslås vissa ändringar i den lagstiftning sora reglerar övervakning
vid kriminalvård i frihet. Enligt förslaget skall över-vakningsliden vid skyddstillsyn
i princip förkortas från tre till två år. När särskilda skäl föreligger därtill
får förordnas att övervakningen skall fortsätta, dock längst till prövotidens
utgång. Någon ändring i fråga om prövotidens längd, tre år, föreslås inle.
'Vidare föreslås en omformulering av de allmänna föreskrifterna om vad den som
villkorligt frigivits från fängelsestraff eller sora efter dom på ungdomsfängelse
eller internering överförts till vård utom anstalt eller som erhållit
villkorlig dom eller dömts till skyddstillsyn är skydig att iaktta under prövotiden.
Förslaget innebär också en utmönstring av vissa av de särskilda föreskrifter
som kan raeddelas angående den dömdes livsföring under prövotiden. Förlängning
av prövotiden skall enligt förslaget inte kunna ske i annat samraanhang än vid
ny dora för annan brottslighet. Slutligen föreslås införande av möjlighet för
den dömde all föra talan raot beslul ora förordnande av övervakare och mot
beslut sora innebär att övervakning inle skaU upphöra.
1
Riksdagen 1973. 1 saml Nr 131
Prop.
1973:131 2
1 Förslag till
Lag om ändring i brottsbalken
Härigenora förordnas i fråga om brottsbalken, dels att 38
kap. 11 § skall upphöra alt gälla,
dels aU 26
kap. 12, 14, 15, 1820 §§, 27 kap. 4 och 6 §§, 28 kap. 5, 79 §§, 29 kap. 8 §,
30 kap. 11 §, 34 kap. 46 §§, 37 kap. 79 §§ samt 38 kap. 9 § skall ha nedan
angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvat-ande
lydelse
Föreslagen lydelse
26 KAP.
12 §
opaginerad Kontrollera mot PDF
Övervakningen
handhaves av övervakningsnärand. Övervakare förordnas av näranden.
Övervakningen handhaves av övervakningsnärand. Övervakare
förordnas av nämnden. Skyddskonsulent hos nämnden får dock förordna övervakare
för tiden intUl dess nämnden beslutat i frågan.
Flår till övervakare förordnats annan än skyddskonsulent
hos övervakningsnämnden, skall övervakningen stå under överinseende av sådan
konsulent.
14 §
opaginerad Kontrollera mot PDF
Den frigivne
skall under prövotiden föra ett ordentligt och laglydigt leverne, undvika
skadligt sällskap, efler förmåga söka försörja sig samt i Övrigt ställa sig lill
efterrättelse vad sora åligger honora enligt denna balk eller enligt föreskrift
eller anvisning som meddelats med slöd därav. Har han förpliktats ersätta genora
brottet uppkoramen skada, skall han göra vad i hans förmåga slår alt fullgöra
denna skyldighet.
Den frigivne
skall under prövotiden iakttaga skölsamhel, efter förmåga söka försörja sig
samt i övrigt ställa sig till efterrättelse vad som åligger honora enligt denna
balk eller enligt föreskrift eller anvisning som meddelats med stöd därav. Har
han förpliktats ersätta genom brottet uppkomraen skada, skall han göra vad i
hans förraåga står att fullgöra denna skyldighet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
När det
prövas lämpUgt för att främja den frigivnes anpassning i sarahället, skola
särskilda föreskrifter, gällande under viss tid eller tills vidare, meddelas
rörande vad han har att iakttaga under prövotiden. Sådan föreskrift raå avse
vistelseort eller bostad, användande av fritid, förfogande över arbetsförtjänst
eller andra till-
När det
finnes skäl alt antaga att den frigivne för sin anpassning i sarahället behöver
slöd av särskUd föreskrift om vad han har att iakttaga under prövotiden, må
sådan föreskrift meddelas för viss tid eller tills vidare. Särskild föreskrift
raå avse
1.
vistelseort eller bostad under viss tid, högst ett år ål gången.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
gångar, allt under viss lid, högst ett år åt gången, utbUdning,
arbetsanställning eller förbud att använda alkoholhaltiga drycker. Annan
liknande föreskrift må ock meddelas.
Om del
finnes erforderligt, må föreskrivas att den frigivne skall i eller utom sjukhus
eller annan dylik inrättning underkasta sig läkarvård, nyklerhetsvård eller
annan vård eller behandling.
Har den frigivne förpliktats ersätta genom brottet uppkomraen
skada, raå raeddelas föreskrifter rörande lid och sätl för skade-slåndsskyldighetens
fullgörande.
Föreslagen
lydelse
2. UtbUdning eller arbetsanställ
ning,
3. läkarvård,
nykterhetsvård eller
annan vård eller behandling i eller
utom sjukhus eller annan dylik
inrättning.
Har den frigivne förpliktats ersätta genom brottet uppkomraen
skada, raå raeddelas föreskrifter rörande tid och sätl för skadeståndsskyldighetens
fullgörande i den mån sådana föreskrifter ej med hänsyn lill den frigivnes ekonomiska
situation och övriga omständigheter kan antagas motverka hans anpassning i
samhället.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Iakttager den frigivne icke vad sora åligger honom enligt
denna balk eller enligt föreskrift eller anvisning som raeddelals med slöd
därav, äger övervakningsnäranden, utora alt förordna ora övervakning eller raeddela
föreskrift enligt 15 §, efter omständigheterna
1.
besluta att
varning skall raeddelas den frigivne,
2.
förlänga
prövotiden med högst ett år utöver den vid frigivningen bestämda liden,
3. förelägga honom vid vite att
iakttaga meddelad föreskrift.
Iakttager
den frigivne icke vad sora åligger honora enligt denna balk eller enligt
föreskrift eller anvisning som meddelats raed stöd därav, äger övervakningsnäranden,
utora all förordna ora övervakning eller meddela föreskrift enligt 15 §,
besluta att varning skall meddelas den frigivne.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kan det
antagas att villkorligt frigiven som åsidosatt sina åligganden icke skall låta
sig rätta genora åtgärd som avses i 18 §, må övervakningsnämnden förklara den
villkorligt medgivna friheten förverkad.
Har
villkorligt frigiven allvarligt åsidosatt sina åligganden och kan det antagas
all han icke skall låta sig rätta genora annan åtgärd som övervakningsnämnden
äger vidtaga, må nämnden förklara den villkorligt medgivna friheten förverkad.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvat-ande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Beslut
om åtgärd som avses i 18 eller 19 § må meddelas även efter prövotidens utgång
därest frågan av övervakningsnäranden UpptagUs dessförinnan. Efler prövotidens
utgång må ej, utan alt prövotiden förlänges enligt 18 §, beslutas annan åtgärd
som där avses.
Åtgärd som
avses i 18 § må ej beslutas efter prövotidens utgång. Beslut ora åtgärd som
avses i 19 § må meddelas även efler prövotidens utgång, därest frågan av
övervakningsnämnden upplagils dessförinnan.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Den dömde
skall under prövotiden föra ett ordentligt och laglydigt leverne, undvika
skadligt sällskap samt efler förmåga söka försörja sig.
Den dömde
skall under prövotiden iakttaga skölsamhet och efler förraåga söka försörja
sig.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Iakttager
den dömde icke vad sora åligger honora tiU följd av den vUlkorliga domen, må
domstol, om åklagare före prövotidens utgång anhängiggör talan därora, efter
oraständigheterna
1. besluta alt varning skall raeddelas
den dörade,
2. raeddela föreskrift enligt 5 §
eller ändra tidigare raeddelad föreskrift,
3. undanröja den villkorliga doraen
och bestäraraa annan påföljd för brottet.
Iakttager den dörade icke vad sora åligger honora till
följd av den villkorliga doraen, raå domstol, om åklagare före prövotidens
utgång anhängiggör talan därora, efter oraständigheterna
1.
besluta alt vaming
skaU raeddelas den dörade,
2.
raeddela
föreskrift enligt 5 § eller ändra tidigare raeddelad föreskrift,
3.
förlänga
prövotiden till tre år,
4.
undanröja den
villkorliga doraen och bestärama annan påföljd för brottet.
Åtgärd
enligt första stycket 1 eller 2 må ej beslutas efter prövotidens utgång.
Efter prövotidens utgång må åtgärd som sägs i första
stycket 1 och 2 ej beslutas, med mindre prövotiden förlänges.
Undanröjes den vUlkorliga doraen, skall vid påföljdens bestäraraande
skälig hänsyn tagas liU böter sora järalikt 2 § ådörals järate den vUlkorliga doraen.
28 KAP.
5 §
Under prövotiden skall den Skyddstillsyn skall vara förenad
dömde stå under övervakning. med övervakning från prövotidens
början.
Finnes övervakning icke längre Finnes
övervakning icke längre
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1973:131
Nuvat-ande lydelse
vara erforderlig, skall förordnas ora dess upphörande. Så
länge prövotiden varar, må den dömde, när skäl äro därtUl, ånyo ställas under
övervakning. Beslut som nu avses meddelas av övervakningsnämnd.
Föreslagen lydelse
vara erforderlig, skall förordnas om dess upphörande. När
skäl äro därtill, må den dömde ånyo ställas under övervakning.
Övervakning skall upphöra utan särskUl förordnande, när
två år av prövotiden har förflutit. Anses den dömde av särskilda skäl vara i
behov av förlängd övervakning, må förordnas om övervakning för liden därefter,
dock längst till prövotidens utgång.
Beslut
enligt denna paragraf raeddelas av övervakningsnärand.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Iakttager
den dömde icke vad som åligger honom till följd av doraen å skyddslillsyn,
äger övervakningsnäranden, utora att förordna ora övervakning eller raeddela
föreskrift enligt 26 kap. 15 §, besluta alt varning skall raeddelas den dörade.
Iakttager den dömde icke vad sora åligger honora tUl följd
av doraen å skyddstillsyn, äger övervakningsnäranden, utora att förordna ora
övervakning eller raeddela föreskrift enligt 26 kap. 15 §, efter
omständigheterna
1.
besluta att
varning skaU raeddelas den dömde,
2.
förlänga
prövotiden UU högst fem år,
3.
förelägga
honom vid vite att iakttaga meddelad föreskrift.
Åtgärd som avses i denna paragraf må ej av
övervakningsnämnden beslutas efter prövotidens utgång.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Har den dörade
åsidosatt sina åligganden och kan del antagas att han icke skall låta sig
rätta genora åtgärd sora övervakningsnämnden äger vidtaga, skaU nämnden hos
åklagare göra frarastäUning att vid doraslol föres talan ora undanröjande av
skyddstUlsynen eller om behandling varom stadgas i 3 §.
Har den dörade allvarligt åsidosatt sina åligganden och
kan det antagas alt han icke skaU låta sig rätta genora åtgärd sora övervakningsnäranden
äger vidtaga, skall näranden hos åklagare göra fraraställning alt vid dorastol
föres talan ora undanröjande av skyddstillsynen eller ora behandling varom
stadgas i 3 §.
Talan sora nu sagts skall anhängiggöras före prövotidens
utgång.
9 § Undanröjes skyddstillsynen, skall rätten besläraraa
annan påföljd för brottet. Därvid skall skälig hänsyn tagas tiU vad den dörade
undergått
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1973:131
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
till följd
av domen å skyddstUlsyn saral lill böter sora enligt 2 § ådörals järate
skyddstillsynen; och raå fängelse ådöraas på kortare tid än för brotiet är
stadgat.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Finnas
tillräckliga skäl ej föreligga alt undanröja skyddsliUsy-nen, må rätten i
stället besluta åtgärd som avses i 7 § eller, ora den dörade fyllt aderton år,
förordna att han skall undergå behandling enligt 3 §. Föres talan om sådan
behandling, raå i stället beslutas undanröjande av skyddstiUsynen eller åtgärd sora
avses i 7 §. Har prövotiden utgått må ej, utan att prövotiden förlänges enligt
7 §, beslutas annan åtgärd som där avses.
Finnas tiUräckliga
skäl ej föreligga att undanröja skyddstillsynen, må rätten i stället besluta
åtgärd som avses i 7 § eller, om den dörade fyllt aderton år, förordna att han
skall undergå behandling enligt 3 §. Föres talan om sådan behandling, raå i
stället beslutas undanröjande av skyddstillsynen eller åtgärd sora avses i 7 §.
Har prövotiden utgått, må ej beslutas åtgärd som avses / 7 §.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Iakttager
den som vårdas utora anstalt icke vad sora åUgger honom enligt denna balk eUer
enligt föreskrift eller anvisning sora raeddelals raed stöd därav, äger övervakningsnäranden,
utora att raeddela föreskrift enligt 26 kap. 15 §, efter omständigheterna
besluta att varnmg skall meddelas honom, så ock förelägga honom vid vite all
iakttaga meddelad föreskrift.
Iakttager
den som vårdas utom anstalt icke vad sora åligger honora enligt denna balk
eller enligt föreskrift eller anvisning sora raeddelals raed stöd därav, äger övervakningsnäranden,
utora att raeddela föreskrift enligt 26 kap. 15 §, besluta att varning skall
meddelas honom.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Iakttager
den sora vårdas utora anstalt icke vad sora åligger honom enligt denna balk
eller enligt föreskrift eller anvisning som meddelats raed stöd därav, äger
övervakningsnämnden, utom att raeddela föreskrift enligt 26 kap. 15 §,
besluta att varning skaU raeddelas honora.
30 KAP, 11 § Iakttager den sora vårdas utom anstalt icke
vad sora åligger honom enligt denna balk eller enligt föreskrift eller
anvisning sora raeddelals raed stöd därav, äger övervakningsnämnden, utom att
meddela föreskrift enligt 26 kap. 15 §, efter omständigheterna besluta att
varning skall meddelas honora, så ock förelägga honom vid vite alt iakttaga
meddelad föreskrift.
opaginerad Kontrollera mot PDF
34 KAP. 4 § Tillärapas 1 § 1 eller 2 beträffande någon sora
villkorligt frigivits från fängelse, raå den villkorligt raedgivna friheten
förklaras förverkad; dö-
Prop. 1973:131 7
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
raes enligt 1 § 2 lUl fängelse på viss tid, skall sådan
förklaring meddelas,
ora ej särskilda skäl äro däreraot.
Beslutas ej förverkande enligt Beslutas ej förverkande enligt
första stycket, äger rätten besluta första stycket,
äger rätten besluta
åtgärd sora avses i 26 kap. 18 §. åtgärd sora avses i 26 kap. 18 §
eller förlänga prövotiden med högst ett år utöver
den vid frigivningen bestämda liden. Förverkande eller åtgärd sora nyss sagts raå
ej beslutas, med mindre
fråga därora uppkoraraer i raål vari den frigivne häktats
eller erhållit
del av åtal före prövotidens utgång.
5 §
Är den tidigare ådörada påföljden villkorlig dom, raå
förordnande enligt 1 § 1 raeddelas allenast med avseende å brott sora begåtts
före prövotidens början.
Tillärapas 1 § 1 eller 2, må rät- TUlämpas 1 § 1 eller 2, raå rät-
ten besluta åtgärd sora sägs i 27 ten besluta åtgärd sora
sägs i 27
kap. 6 § 13, dock endast ora kap. 6 § i eller 2 eller förlänga
fråga därom uppkommer i mål prövotiden till tre år, dock endast
vari den dömde häktats eller erhål- om fråga därora uppkoramer i raål
lit del av åtal före prövotidens ul- vari den dömde häktats eller erhål-
gång. lit del av åtal före prövotidens
ut-
gång.
Undanröjande av villkorlig dora enligt 1 § 3 raå ej ske, raed
mindre fråga därom uppkomraer i mål vari den dörade häktats eller erhållit del
av åtal inom ett år från prövotidens utgång.
6 §
Är den tidigare ådörada påfölj- Är den tidigare ådörada påfölj-
den skyddstillsyn, raå rätlen vid den skyddstUlsyn, raå
rätlen vid
tillärapning av 1 § 1 eller 2 besluta tUlärapning av 1 § 1 eller 2 besluta
åtgärd eller behandling sora avses åtgärd eller behandling som avses
i 28 kap. 9 §. i 28 kap. 9 § eller förlänga prövo-
tiden lill högst fem år.
Döraes med tillämpning av 1 § 3 lill fängelse, skall vid
straffets bestämmande gälla vad i 28 kap. 9 § stadgas.
Beslut enligt första stycket eller beslut om undanröjande
av skydds-tillsyn raå ej raeddelas, med mindre fråga därora uppkoraraer i raål
vari den dörade häktats eller erhållit del av åtal före prövotidens utgång.
37 KAP.
7 §
Den som dömts liU fängelse äger hos krirainalvårdsnäranden
påkalla prövning av över'akningsnärands beslut i ärende ora villkorlig frigivning.
Ätnöjes viUkorligt frigiven icke Ätnöjes vUlkorligt frigiven icke
raed övervakningsnärands
beslul raed övervakningsnämnds beslut
angående
ställande under övervak- angående övervakning enligt
26
ning
enligt 26 kap. 11 §, föreskrift kap. 11 §, förordnande av överva-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
enligt 26 kap. 15 § eller åtgärd enligt 26 kap. 18, 19
eller 22 §, äger han hos krirainalvårdsnäranden påkalla prövning av beslutet.
Föreslagen
lyddse
käre enUgt 26 kap. 12 §, föreskrift enligt 26 kap. 15 §
eller åtgärd enligt 26 kap. 18, 19 eller 22 §, äger han hos
kriminalvårdsnämnden påkaUa prövning av beslutet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Den sora
dömts till skyddstUlsyn må genora besvär hos hovrätt föra talan raot övervakningsnärands
beslul angående ställande under övervakning enligt 28 kap. 5 §, åtgärd enligt
28 kap. 7 eller 11 § eller föreskrift som avses i 26 kap. 15 §. Besvärstiden
räknas från den dag då han erhöll del av beslutet.
Den som
dömts till skyddstillsyn må genom besvär hos hovrätt föra talan raot övervakningsnärands
beslul angående övervakning enligt 28 kap. 5 §, förordnande av övervakare
enligt 28 kap. 6 §, åtgärd enligt 28 kap. 7 eller 11 § eller föreskrift som
avses i 26 kap. 15 §. Besvärsliden räknas från dien dag då han erhöll del av
beslutet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
9 §
Ätnöjes icke den som dömts tUl ungdomsfängelse eller
internering raed övervakningsnärands beslut enligt 29 kap. 8 eller 11 § eller
30 kap. 11 eller 14 § eUer angående föreskrift som avses i 26 kap. 15 §, äger
han hos ungdomsfängelse-näranden eller inlerneringsnämn-den påkaUa prövning av
beslutet.
Ätnöjes icke den som dömts till ungdomsfängelse eller
internering med övervakningsnämnds beslut om förordnande av övervakare enligt
29 kap. 7 § eller 30 kap. 10 § eller med nämndens beslut enligt 29 kap. 8 eller
11 § eller 30 kap. 11 eUer 14 § eller angående föreskrift sora avses i 26 kap.
15 §, äger han hos ungdorasfängelse-nämnden eller interneringsnäran-den påkalla
prövning av beslutet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Rätlens
beslut om åtgärd enligt 27 kap. 5 § andra stycket, 28 kap. 11 § eller 34 kap.
10 § andra stycket, 12 eller 13 § eller 15 § såvitt angår tiUämpning av 10 §
andra stycket länder omedelbart till efterrättelse, ora ej annorlunda förordnas.
Delsarama gäller avgöranden enligt 27 kap. 6 §, 28 kap. 9 § eller 34 kap. 4,
5, 6 eller 8 § angående föreskrifter, vite, prövotid eller lid för
ungdomsfängelse.
R'ättens beslut om åtgärd enligt 27 kap. 5 § andra
stycket, 28 kap. 11 § eller 34 kap. 10 § andra stycket, 12 eller 13 § eller 15
§ såvitt angår tiUärapning av 10 § andra stycket länder omedelbart till efterrättelse,
om ej annorlunda förordnas. Detsamma gäller avgöranden enligt 27 kap. 6 §, 28
kap. 9 § eUer 34 kap. 4, 5, 6 eller 8 § angående föreskrifter, prövotid eller
tid för ungdomsfängelse.
Avser beslut jämlikt 28 kap. 9 § andra stycket eller 34
kap. 6 § att någon som ej fyllt tjugotre år skall undergå behandling varom
stadgas i 28 kap. 3 §, äger rätten förordna att beslutet skall gå i
verkställighet ulan hinder av att del ej vunnit laga kraft. Sådant förordnande
må ock meddelas i fråga om beslul järalikt 34 kap. 8 § om återintagning i anstalt
av den sora undergår ungdorasfängelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1973:131
Nuvat-ande lydelse Föreslagen lydelse
11 § Vite som förelagts med stöd av 26 kap. 18 §, 28 kap.
7 eller 9 §, 29 kap. 8 §, 30 kap. 11 § eller 34 kap. 4 eller 6 § må utdömas
allenast om åklagare efter framställning av övervakningsnämnden anhängiggör
talan därom innan den ådömda påföljden lill fullo verkställts eller eljesl
upphört. Sådan talan skall anses anhängig gjord, då ansökan om utdömande av vitet
delgavs den dömde.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1974.
Står den som dömts till skyddstillsyn under övervakning
vid ikraftträdandet, skall övervakningen ej på grund av ändringen i 28 kap. 5
§ upphöra utan särskilt förordnande före utgången av raars 1974, ora ej prövotiden
utgår dessförinnan.
2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1964: 450) om åtgärder vid samhällsfarlig
asocialitet
Härigenom förordnas, alt 10 och 16 §§ lagen (1964: 450) ora
åtgärder vid samhäUsfarlig asocialitet skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
10 §
Vad i 26 kap. 1214 §§, 15 § Vad i
26 kap. 1214 §§, 15 §
första stycket samt 16 och 17 §§ första
stycket 1 och 2 samt 16 och
brottsbalken stadgas skall äga 17 §§
brottsbalken stadgas skall
motsvarande tillärapning beträf- äga raotsvarande
tiUärapning be
tande den sora erhållit villkorligt träffande
den sora erhållit villkor-
anstånd. Övervakare raå ock för- ligt
anstånd. Övervakare raå ock
ordnas och föreskrift enligt 26 förordnas
och föreskrift enligt 26
kap. 15 § första stycket brottsbal- kap.
15 § första stycket 1 eller 2
ken raeddelas av rätten vid beslu- brottsbalken
raeddelas av rätten
tet om villkorligt anstånd. vid
beslutet om vUlkorligt anstånd.
16 § Villkorligt utskriven skall stå under övervakning. I
beslut ora villkorlig utskrivning skall fastställas en prövotid ora två
år.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
Vid
i 26 kap. 1214 §§, 15 § första stycket särat 16 och 17 §§ brottsbalken stadgas
skall äga raotsvarande tillärapning beträffande den som utskrivits
villkorligt.
Föreslagen lydelse
Vad
i 26 kap. 1214 §§, 15 § första stycket 1 och 2 saml 16 och 17 §§ brottsbalken
stadgas skall äga motsvarande tillärapning beträffande den som utskrivits vUlkorligt.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1974.
Prop.
1973:131 11
Utdrag
av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
i statsrådet på Stockholms slott den 11 maj 1973.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON,
JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG,
BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, CARLSSON, FELDT.
Chefen
för justitiedepartementet, statsrådet Geijer, anraäler efler geraensara
beredning raed statsrådets övriga ledamöter fråga angående ändringar i
brottsbalkens bestämmelser om kriminalvård i frihet m. m. och anför.
1
Inledning
Inora
kriminalvården har sedan länge bedrivits ett omfattande re-forraarbete. För alt
tillgodose behovet av en enhetlig planering och för att få underlag för en ändaraålsenlig
prioritering av redan framlagda eller väntade reformförslag på detla område
tillkallades i oktober 1971 en särskild utredning som sedermera antog namnet krirainalvårds-beredningen.i
Beredningen hade i uppdrag att saraordna de insatser sora kunde fordras inora krirainalvården
saral att prioritera insatserna inbördes och i förhållande tiU krav på
resursförstärkningar inora andra oraråden av sarahällslivet. Beredningen
avslutade sitt arbete i septeraber 1972. I belänkandet (SOU 1972: 64) Krirainalvård
drar beredningen upp riktiinjer för en genomgripande reform av både
anstaltsvården och frivården. Beredningen finner att dess förslag kräver ändrad
lagstiftning i flera avseenden raen har inte utforraat några förfatlningsförslag.
Ett stort antal reraissinstanser
har yttrat sig över belänkandet och Kungl. Maj:t har därefter i årets
statsverksproposition (1973: 1 bil. 4 s. 76164) förelagt riksdagen sina
ställningstaganden till huvuddragen i kriminalvårdsberedningens reformförslag.
I propositionen anges sålunda de riktiinjer som bör följas vid den fortsatta
reformeringen av kriminalvården. I samband därraed anförs att en stor del av de
frågor som rör anstallsvårdens framtida inriktning förutsätter lagändringar
samt alt avsikten är alt senare under innevarande år förelägga riksdagen
förslag tUl en ny behandUngslag och därav föranledda ändring-
*
Statssekreteraren Ove Rainer, ordförande, riksdagsledamöterna Astrid Bergegren,
Arne Gadd, Nils-Eric Gustafsson, Sten Sjöholm och Anders Wijkman samt
departementsrådet Sven Andersson och generaldirektören Bo Martinsson.
prop. 1973:131 12
ar
i brottsbalken (BrB). Vidare anförs att förslag också komraer att läranas om
lagändringar som betingas av de föreslagna förändringarna i frivårdens
arbetsformer (s. 149). De sålunda framlagda riktlinjerna har i allt väsentiigt
godtagits av riksdagen (JuU 15, rskr 152).
De
av beredningens förslag rörande frivården som kräver ändrad lagstiftning
redovisas i betänkandets kap. 17 om övervakning. Med utgångspunkt i dessa
förslag och de i anledning därav i stalsverkspropositionen angivna
riktlinjerna för det fortsatta reformarbetet har inora justiliedepartementet i
februari 1973 upprättats en proraeraoria (Ds Ju 1973: 3) angående övervakning
vid kriminalvård i frihet ra. ra.
Efler
reraiss har yttranden över proraeraorian avgetts av riksåklagaren (RÄ),
hovrätten över Skåne och Blekinge, hovrätten för Övre Norrland, rikspolisstyrelsen,
krirainalvårdsstyrelsen, socialstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, krirainalvårdsnäranden,
inlerneringsnäranden, ung-dorasfängelsenäranden, riksrevisionsverket,
socialutredningen. Tjänstemännens centralorganisation, Statstjänsteraännens
riksförbund, Sveriges akaderaikers centralorganisation (SACO), Sveriges advokatsarafund,
Föreningen Sveriges tingsrättsdoraare. Föreningen Sveriges statsåklagare. Föreningen
Sveriges åklagare. Föreningen Sveriges skyddskonsulenter och skyddsassistenter.
Övervakarnas riksförbund, Svenska nykterhels-vårdsförbundet. Svenska
fångvårdssällskapet. Skyddsvärnet i Stockholra, Skyddsvärnet i Göteborg och
Riksförbundet för hjälp ål läkeraedels-missbrukare.
Kriminalvårdsstyrelsen
har överlämnat yttranden från kriminalvårds-direktörerna i några räjonger. Till
krirainalvårdsnärandens yttrande har bilagts yttranden från vissa
övervakningsnämnder.
2
Gällande rätt
Enligt
BrB kan krirainalvård i frihet förekomma på grund av beslul om vUlkorlig frigivning
från fängelse (26 kap. 624 §§), villkorlig dom (27 kap. 37 §§) eUer dom på skyddstiUsyn
(28 kap. 411 §§) eller på grund av beslut om överförande till vård utom
anstalt av den sora dörats liU ungdorasfängelse (29 kap. 412 §§) eller
internering (30 kap. 915 §§).
Den
sora undergår fängelse på viss lid kan friges villkorligt när två tredjedelar
av liden eller, ora särskilda skäl föerligger, halva tiden har avtjänats.
Verkställigheten raåsle dock alltid ha pågått rainst fyra månader innan
villkorlig frigivning kan ske. Fråga om sådan frigivning prövas av
övervakningsnämnd, om det ådörada fängelsestraffet inle Överstiger ett år, och
i annat fall av den centrala krirainalvårdsnäranden (16 § lagen (1964: 163) om
införande av brottsbalken och kungörelsen (1965: 625) ora inskränkning i
övervakningsnämnds befogenhet att pröva fråga om villkorlig frigivning). I
beslut ora villkorlig frigiv-
Prop. 1973:131 13
ning
skall en prövotid bestäramas. Denna får inte understiga ett år och inle
överstiga tre år. Ora den tid sora vid frigivningen återstår av straffet överstiger
tre år, kan prövotiden dock besläraraas lill högst fem år.
Under
prövotiden skall den frigivne stå under övervakning. Om övervakningsnämnden vid
frigivningen eller senare finner alt övervakning inte behövs, kan nämnden
besluta att övervakning inte skall äga rum. Så länge prövotiden varar, kan
beslut raeddelas ora att den frigivne skall ställas under övervakning. Övervakningsnärand
har hand ora övervakningen och förordnar övervakare. Krirainalvårdssnäranden
kan också i saraband med beslut ora frigivning förordna att den frigivne inte
skall stå under övervakning eller, ora övervakning skall ske, förordna
övervakare.
Den
sora är villkorligt frigiven och står under övervakning är skyldig att hålla
övervakaren underrättad ora sin bostad och arbetsanställning. Han skall också
inställa sig hos övervakaren på kallelse och i övrigt hålla kontakt raed honora
enligt hans anvisningar. Det åligger vidare den frigivne all under prövotiden
föra ell ordentligt och laglydigt leverne och alt undvika skadligt sällskap.
Han är vidare skyldig att efler förraåga söka försörja sig och att i övrigt
rätta sig efter vad sora åligger honom enligt BrB eller enligt de särsldlda
föreskrifter eller anvisningar sora kan ha raeddelals honora raed slöd av BrB. Ora
han har ålagts att utge skadestånd på grund av brottet, raåste han ocksä göra
vad sora står i hans förraåga för all fullgöra denna skyldighet.
När
det prövas lämpligt för att främja den frigivnes anpassning i samhället, kan
han även åläggas alt iakttaga vissa särskilt utfärdade föreskrifter angående
hans livsföring under prövotiden. Sådan föreskrift meddelas av övervakningsnämnden
eller av krirainalvårdsnäranden och kan gälla viss tid eller tills vidare.
Föreskriften kan avse användande av fritid, förfogande över arbetsförtjänst
eller andra tillgångar, allt under viss lid, högst ett år åt gången. Utan sådan
tidsbegränsning kan föreskrift också ges i fråga ora utbildning eller arbetsanställning
eUer avse förbud att använda alkoholhaltiga drycker. Även andra liknande föreskrifter
får raeddelas. Övervakningsnäranden kan vidare föreskriva alt den frigivne i eller
utora sjukhus eller annan sådan inrättning skall underkasta sig läkarvård,
nykterhetsvård eller annan vård eller behandling. Är den frigivne skyldig att
utge skadestånd på grund av brottet, kan föreskrifter även raeddelas ora tid
och sätt för skadeståndsskyldighelens fullgörande. Övervakningsnäranden kan när
sora helst ändra raeddelad föreskrift eller meddela ny föreski-ift.
Övervakaren
har rätt att ge närraare anvisningar ora hur en raeddelad föreskrift skall
verkställas, raedge tillfällig lättnad i föreskrift eller alt göra oraedelbart
erforderliga järalcningar i sådan föreskrift.
Om
den frigivne raissköter sig på annat sätt än genora att begå brott, dvs. inte
iakttar vad som åligger honom enligt BrB eller enligt före-
Prop. 1973:131 14
skrift
eller anvisning sora raeddelals med stöd av BrB, kan övervakningsnäranden som
tidigare närants förordna att den sora inte redan står under övervakning skaU
ställas under sådan eUer meddela särskild föreskrift angående den frigivnes
livsföring. Övervakningsnäranden kan också besluta att meddela den frigivne
varning, förlänga prövotiden raed högst ett år utöver den vid frigivnmgen
bestämda tiden eller förelägga honom vid vite att iaktta raeddelad föreskrift.
Ora del kan antas all en villkorligt frigiven som har misskött sig inte skall
låta sig rätta av någon av de näranda åtgärderna, kan övervakningsnäranden
förklara den villkorligt medgivna friheten förverkad. Beslut ora förverkande
kan i visst fall även raeddelas efter prövotidens utgång, näraligen ora övervakningsnäranden
har tagit upp frågan dessförinnan. Annan åtgärd på grund av raisskötsarahet kan
i sådant fall däreraot endast beslutas i den mån det samtidigt raeddelas beslut
om att prövotiden skall förlängas.
Bland
besläraraelserna om villkorlig frigivning i 26 kap. BrB finns också en erinran ora
att 34 kap. BrB innehåller bestämraelser om förverkande av villkorligt
medgiven frihet och vissa andra åtgärder, när den sora dörats till fängelse
finnes ha begått annat brott.
Ora
del blir fråga ora att förklara villkorligt raedgiven frihet förverkad eller
att vidla annan åtgärd på grund av raissskÖtsarahet, kan övervakningsnäranden
förordna att den frigivne skall orahändertas på lärapligt sätt i avbidan på
vidare förordnande. Den sora har orahänderlagits får inte hållas kvar längre än
en vecka. Föreligger synnerliga skäl alt hålla kvar den orahändertagne under
längre tid, kan genora nytt beslut förordnas att han skall hållas kvar
ytterligare högst en vecka. Den orahändertagne får eraellertid under inga
förhållanden hållas kvar efter prövotidens utgång.
När
en villkorligt medgiven frihet inte längre kan förklaras förverkad, skall
straffet anses vara verkställt i sin helhet vid prövotidens utgång.
Den sora
har erhållit villkorUg dom skall vara underkastad en prövotid av två år men
kan inle ställas under övervakning. Den dömde skall enligt bestämraelser i 27 kap.
BrB under prövotiden föra ett ordentligt och laglydigt leverne, undvika
skadligt sällskap och göra vad sora står i hans förraåga för all försörja sig.
Har han förpliktats alt utge skadestånd på grund av brottet, skall han göra
vad han förmår för all fullgöra denna skyldighet.
Rätten
kan föreskriva all den villkorligt dörade under prövotiden skall försöka hell
eller delvis fullgöra skadeslåndsskyldighelen på tid och sätt sora anges i doraen.
Sådan föreskrift kan på ansökan av åklagaren eller den dörade ändras eller
upphävas. Den vUlkorligt dömde kan inte meddelas föreskrift i annat avseende.
Ora
den dörade inte iakttar vad sora åligger honora enligt den villkorliga domen,
kan domstol efter omständigheterna besluta alt han skall tilldelas en vaming,
meddela föreskrift ora skadeståndsbetalnmg eUer ändra tidigare raeddelad sådan
föreskrift, förlänga prövotiden till tre år
Prop. 1973:131 15
eUer
undanröja den villkorliga doraen och bestämma annan påföljd för brottet. En
förutsättning för att någon av dessa åtgärder skall kunna vidtas är alt
åklagaren anhängiggör talan därora före prövotidens utgång. Efler prövotiden
får rätten inte besluta ora vaming eller ge föreskrift ora skadeståndsbetalning
i annat fall än då beslul saratidigt raeddelas ora alt prövotiden skall
förlängas.
I
kapitlet ora vUlkorlig dora finns slutligen även en bestäraraelse sora erinrar ora
all regler angående undanröjande av villkorlig dora och ora vissa andra
åtgärder för del fall att den dömde har begått annat brott finns intagna i 34
kap. BrB.
Den
som har dörats till skyddstillsyn är underkastad en prövotid av tre år. Under prövotiden
skall den dörade slå under övervakning. Visar det sig att övervakning inte
längre behövs, skall övervakningsnärand förordna ora dess upphörande. Så länge prövotiden
varar, kan näranden dock vid behov raeddela beslut sora innebär att den dörade
på nytt ställs under övervakning.
De
tidigare nämnda bestäraraelsema i 26 kap. 1217 §§ ora övervakning av
villkorligt frigiven, dvs. ora övervakningsnärand, övervakare saral den frigivnes
skyldigheter enligt lag och särskilda föreskrifter, har raotsvarande tiUärapning
i fråga ora den sora dörats till skyddstillsyn. Dessutora gäller vid
skyddstillsyn att beslul om förordnande av övervakare eller om föreskrift
enligt 26 kap. 15 § även kan meddelas av rätten redan i saraband raed doraen.
Iakttar
den dörade inte vad sora åligger honom till följd av domen på skyddstillsyn,
kan övervakningsnämnden förordna om övervakning eller meddela föreskrift eller vaming,
förlänga prövotiden tUl högst fem år eller förelägga den dörade vid vite att
iakttaga meddelad föreskrift. Ingen av dessa åtgärder får beslutas efler prövotidens
utgång. Ora den dörade raissköter sig och del kan antas att han inte skall låta
rätta sig genom åtgärd sora övervakningsnäranden kan vidta, skall näranden göra
framställning hos åklagaren att denne vid domstol för talan om undanröjande av
skyddstillsynen eller ora behandling i skyddslUlsyns-anstalt enligt 28 kap. 3 §
BrB. Sådan talan raåste anhängiggöras före prövotidens utgång.
Undanröjs
skyddstillsynen, skall rätten bestämma annan påföljd för brottet. Ora del inle
finns tillräckliga skäl för undanröjande, kan rätlen i stället förordna ora
övervakning, raeddela föreskrift eller besluta atman sådan åtgärd som kan
vidtas av övervakningsnämnd vid raissskÖtsarahet eller, ora den dörade har
fyllt 18 år, förordna att han skall undergå behandling i skyddstiUsynsanslalt. Ora
talan förs ora anstaltsbehandling, kan rätten i stället besluta att
skyddstillsynen skall undanröjas eller vidta sådan åtgärd raot raisskötsamhet sora
nyss närants. Beslut ora undanröjande av skyddstUlsyn eller ora anstallsbehandling
kan raeddelas efter prövotidens utgång medan annan åtgärd får vidtagas endast
för del fall att beslut saratidigt raeddelas ora alt prövotiden skall
förlängas.
Prop. 1973:131 16
De
nu redovisade åtgärderna vid raisskötsarahet avser ingripanden då den dömde
missköter sig på annat sätl än genom ny brottslighet. Har han begått annat
brott, blir bestäraraelsema i 34 kap. BrB tillärapliga.
Uppkoraraer
fråga ora att undanröja skyddslillsyn eller om behandling i skyddstiUsynsanslalt
eller ora annan åtgärd som avser verkställigheten av skyddstUlsynen, kan övervakningsnäranden
eller domstolen liksora vid villkorlig frigivning förordna all den dörade skaU
orahändertas tillfälligt.
Behandlingen
av den sora har dörats till ungdomsfängelse äger rura både i och utora anstalt
och får pågå i högst fem år, varav högst tre år i anstalt. Behandlingen börjar
i anstalt och skall fortsätta utom anstalt, när anstaltsvården har pågått så
lång tid som behövs med hänsyn tUl behandlingens syfte. Minsta tiden i anstalt
är dock ett år, ora inte särskilda skäl talar för alt den dörade redan
dessförinnan bör överföras till vård utora anstalt.
Beslut
ora övergång lill vård utora anstalt raeddelas av ungdomsfängelsenämnden, som
emellertid kan uppdra åt övervakningsnärand att närmare bestäraraa dagen för
övergången.
När
den dörade vårdas utora anstalt, skall han slå under övervakning. I fråga ora
vården utom anstalt äger bestäinmelsema i 26 kap. BrB ora övervakningsnärand,
övervakare, den frigivnes skyldigheter enligt lag och särskilda föreskrifter
motsvarande tillämpning. Dessutom gäller att ungdomsfängelsenämnden i beslut om
vård utom anstalt kan förordna övervakare och raeddela föreskrift. Iakttar den sora
vårdas utora anstalt inte vad sora åligger honora enligt BrB eller enligt
föreskrift eller anvisning som meddelats med slöd av BrB kan övervakningsnäranden,
utom alt meddela föreskrift, efter omständigheterna meddela varning eller förelägga
honom vid vite att iakttaga meddelad föreskrift. Om den som vårdas utora
anstalt visar tredska att iakttaga vad sora åligger honom eller finnes på grund
av hans uppförande eller andra omständigheter alt anslallsvård är påkallad för
att förebygga att han begår brott, kan ung-donisfängelsenäranden förordna att
han skall återintas i anstalt. Den ålerinlagne skall i sådant fall på nytt
överföras tUl vård utora anstalt så snart syftet med behandlingen bäst uppnås
genom fortsatt kriminalvård i frihet.
Har
den dömde begått annat brott, blir bestämmelserna i 34 kap. BrB tillämpliga.
Uppkommer
fråga ora att återuilaga den dömde i anstalt eller att vidla åtgärd med
avseende på verkställigheten av vården utom anstalt, kan ungdomsfängelsenäranden
eller övervakningsnämnden förordna om tillfälligt omhändertagande på samma
villkor sora gäller för sådant ora-händertagande av den sora är villkorligt
frigiven eller sora har dörats tUl skyddslillsyn.
När
det inte längre anses nödvändigt all den sora vårdas utora anstalt
Prop. 1973:131 17
står
under övervakning, skall ungdorasfängelsenäranden förordna att den ådömda
påföljden skall upphöra. Sådant förordnande får inte, om inte särskilda skäl
föreligger, meddelas förrän vården utom anstalt har pågått under en sararaanhängande
lid av minst tvä år. Om ungdomsfängelse-nämnden inte raeddelar sådant
förordnande, upphör dock påföljden vid utgången av den tid sora behandlingen
längst får pågå, dvs. i allraänhet efter fem år.
Internering
skall verkställas i och utom anstalt med början i anstalt. Rällen bestämraer i doraen
en rainsta tid för orahändertagandet i anstalt. Denna tid får inte understiga
ett år och inte överstiga tolv år. Efter utgången av rainsta liden skall den
dömde överföras till vård utora anstalt, så snart vård i anstalt inte längre
finnes påkallad för att avhålla honora från fortsatt brottslighet. Beslut om
övergång till vård utom anstalt meddelas av interneringsnämnden som emellertid
kan ge övervakningsnärand i uppdrag att närraare besläraraa dag för
övergången.
Vård
i interneringsanstalt får inle pågå under längre lid utöver minsta tiden än
sammanlagt tre år eller, ora rainsta tiden är tre år eller däröver, sararaanlagt
fera år. Doraslol kan dock i vissa fall besluta ora förlängning av
anstaltstiden.
Under
vården utom anstalt skall den dörade slå under övervaknuig. Besläraraelserna i
26 kap. BrB ora övei-vakningsnärand, övervakare, åligganden enligt lag och särskUda
föreskrifier för den sora är villkorligt frigiven äger motsvarande tillämpning
för den internerades vård utom anr stall. Ora den sora vårdas utom anstalt
missköter sig, kan övervakningsnämnden, utom att raeddela föreskrift, efter
omständigheterna besluta ora varning eUer förelägga den dörade vid vite att
iakttaga meddelad föreskrift. Visar den sora vårdas utora anstalt tredska när
del gäller alt iakttaga vad sora åligger honora eller finner raan på grund av
hans uppförande eller av andra skäl att anslallsvård är påkallad för att
förebygga att han begår nya brott, kan intemeringsnämnden besluta att han skall
återintagas i anstalt. Så snart anstaltsvård inte längre anses erforderlig,
skall den ålerinlagne på nytt överföras till vård utora anstalt.
Liksora
i fråga ora övrig krirainalvård i frihet finns särskilda bestäramelser i 34
kap. BrB för del fall att den som är inlemerad och som vårdas utora anstalt
har bcgåt annat brott.
Internerad
som vårdas utom anstalt kan tillfälligt omhändertas på
sarama sätl sora gäller för den sora är yillkprligt frigiven eller sorri har
dömts lill skyddstillsyn eller som vårdas utom anstalt efler dom på ung
domsfängelse. -
När
det visar sig alt den som dörats lill internering och sora vårdas utom anstalt
inte längre behöver slå under övervakning, skall inlerneringsnäranden förordna
att den ådömda påföljden skall upphöra. Sådant förordnande får inle, om det
inte föreUgger särskUda skäl, raeddelas förrän tre år har förflutit efler det
den dömde senast överfördes till vård
2
Riksdagen 1973.1 saml Nr 131
Prop. 1973:131 18
utom
anstalt. Nar övervakning av internerad har pågått under en sararaanhängande
tid av tre år, är intemeringsnämnden skyldig all pröva ora påföljden bör
upphöra. Påföljden upphör under alla förhållanden automatiskt, när övervakning
har pågått under fera år.
I
34 kap. BrB fmns bl. a. regler om hur påföljd skall bestämmas, när den som
tidigare dömts lUl påföljd finnes ha begått annat brott. Bestämraelserna
gäller den sora har dömts till fängelse, villkorlig dom, skyddstillsyn,
ungdomsfängelse eller intemering och sora övertygas ora att antingen ha begått
annat brott före den aktuella doraen eller nytt brott efter domen men innan
påföljden till fullo har verkställts eller annars upphört. Rätten kan i sådana
fall, raed vissa begränsningar, förordna alt den tidigare ådörada påföljden
skall avse även det andra brottet, döma särskilt till påföljd för detta brott
eller, om den tidigare domen har vunnit laga kraft, undanröja den ådörada
påföljden och döraa lill påföljd av annan art för saratiiga brott.
I
de fall då den tidigare ådörada påföljden inle undanröjs, kan doraslolen raeddela
olika beslul raed avseende på den sora vid detla tillfälle är föreraål för krirainalvård
i frihet. När del gäller den som har vUlkorligt frigivils från fängelse, kan doraslolen
sålunda förklara den villkorligt raedgivna friheten förverkad. Sådant beslut
skall meddelas, om dorastolen döraer särskUl till fängelse på viss tid och inle
särskilda skäl talar mot förverkande av den villkorligt medgivna friheten.
Beslutas inte förverkande, kan rätten besluta sådan åtgärd som
övervakningsnämnden kan vidta vid raisskötsarahet under prövotiden t. ex. raeddela
vaming eller förlänga prövotiden. Sådan åtgärd kan också beslutas av domstolen
i dom som mnebar att tidigare ådömd villkorlig dom eUer skyddslillsyn även
skall orafatta den brottslighet sora är aktuell i det nya raålet eller i
saraband raed att domstolen, när den tiUtalade tidigare ådömts vUlkorlig dora
eller skyddstUlsyn, döraer lill särskild påföljd för den aktuella brottsligheten.
Är den tidigare ådömda påföljden skyddstillsyn, kan rätlen i sådant fall också
besluta ora behandling i skyddstiUsynsanslalt. Undanröjs inte tidigare ådörat ungdorasfängelse
eller intemering och vårdas den dörade utom anstalt, kan doraslol besluta alt
han skall återintas i anstalt. När det gäller ungdorasfängelse kan rätten också
förlänga den längsta tid sora ungdorasfängelse får pågå tUl sex år, varvid
behandlingen i anstalt får äga rura i högst fyra år.
I
37 kap. BrB finns vissa bestämmelser ora de lokala och centrala nämnderna, dvs.
övervakningsnärandema saral krirainalvårdsnäranden, ungdorasfängelsenäranden
och intemeringsnämnden. I 711 §§ regleras möjligheten alt föra talan raot
beslut av sådan närand och i visst fall raot beslul av hovrätt.
Den
sora har dörats till fängelse kan klaga över övervakningsnämnds beslut ora
villkorlig frigivning. När han har frigivits, får han även föra talan mot
övervakningsnämnds beslut angående ställande under över-
Prop. 1973:131 19
vakning,
föreskrift, varning, förlängnmg av prövotiden, vitesföreläggande, förverkande
av villkorligt medgiven frihet och ora tillfälligt orahän-derlagande. Talan
skall föras hos krirainalvårdsnäranden och särsldld klagotid behöver inte
iakttas.
Den sora har dörats till
skyddstillsyn kan överklaga övervakningsnärands beslut om att han skall
ställas under övervakning, föreskrift, vaming, förlängning av prövotid,
vitesföreläggande och tillfälligt omhändertagande. Talan skall föras genora
besvär hos hovrätt. Enligt 21 § lagen ora införande av rättegångsbalken äger
därvid rättegångsbalkens bestäraraelser ora fullföljd lill hovrätt och ora
rättegången där i besvärs-raål raotsvarande tillärapning. Besvärstiden skall
dock i sådant fall alltid räknas från den dag då den dörade fick del av
övervakningsnämndens beslut.
Den sora dörats till ungdorasfängelse
eller intemering får föra talan raot övervakningsnärands beslul ora föreskrift,
vaming, vitesföreläggande och tillfälligt orahänderlagande. Talan skall föras
hos ungdorasfängelsenäranden resp. interneringsnämnden. Särskild klagotid
behöver inle iakttas.
Sådant beslut av övervakningsnärand
som avses i 37 kap. 79 §§ BrB skall lända till efterrättelse oraedelbart. Det
finns eraellertid raöjlighet för övervakningsnärand och, efter fullföljd, för krirainalvårdsnäranden,
hovrätten, ungdorasfängelsenäranden eller inlerneringsnäranden att förordna
att verkställigheten av övervakningsnärandens beslul skall anstå. Beslut av övervakningsnärand
i andra fall än sora avses i 37 kap. 79 §§ BrB kan inte överklagas. Mot
hovrätts beslul i anledning av talan raot övervakningsnärands beslul ora
åtgärder under verkställighet av skyddstillsyn liksora raot de centrala närandemas
beslut får talan inte heller föras.
3
Kriminalvårdsberedningen
Beredningen
föreslår i sitt betänkande (s. 158165) vissa ändringar i den lagstiftning som
reglerar övervakning vid kriminalvård i frihet. Övervakning förekomraer sora
tidigare närants dels i saraband raed påföljden skyddslillsyn och dels efter
utskrivning från anstalt.
Vid skyddstillsyn är prövitiden
enligt gällande rätt tre år. Under prövotiden skall den dörade stå under
övervakning. Övervakningsnärand skall besluta att övervakningen skall upphöra
när den inte längre är erforderlig. Vid misskölsarahet kan prövotiden
förlängas tUl högst fem år.
Enligt
beredningen utnyttjas raöjligheten att förkorta övervaknings-tiden endast i
knappt 5 % av skyddslillsynsfallen. Del har dessutora '"isat sig att övervakningsnärandernas
praxis i denna del är raycket
Prop. 1973:131 20
skiftande.
Beredningen frarahåller vidare alt flertalet dörada, övervakare och frivårdsljänsteraän
givit uttryck för uppfattningen att en treårig övervakningslid i allraänhet är
onödigt lång. Den sora klarat sig utan återfall i exerapelvis två år torde
sålunda sällan vara i behov av kontroll under ett Iredje år. Under sådana
förhållanden kan en fortsatt övervakning under del sista övervakningsårel lätt
urarta lUl slentrian eller upplevas som en meningslös repression.
Beredningens
överväganden ora övervakningstidens längd utraynnar i ett förslag ora alt prövotiden
vid skyddstUlsyn förkortas från tre till två år särat att behovet av fortsatt
övervakning dessutora obligatoriskt bör oraprövas redan efter ett år.
I
fråga ora villkorlig frigivning från fängelse framhåller beredningen att
lagstiftningen redan nu raedger att man underlåter att förordna om övervalcning
men att denna raöjlighel synes utnyttjas endast i ringa orafattning.
Beredningen anser att en mera liberal praxis i detla avseende inle skulle raedföra
några nackdelar ur kontroUsynpunkt. Efiersom gällande bestämmelser inte synes
lägga något hinder i vägen för en sådan tillämpning föreslås dock inte någon
lagändring i denna del.
Enligt
BrB kan den sora är föreraål för krirainalvård i frihet åläggas att iaktta
vissa särskilda föreskrifter om sin livsföring under prövotiden. Sådana föreskrifier
kan avse vistelseort eller bostad, användande av fritid, förfogande över arbelsförtjänst
eller andra tillgångar, utbildning, arbetsanställning eller förbud att använda alkoholhaltiga
drycker. Annan liknande föreskrift kan också meddelas. Dessutom kan ges föreskiift
ora läkarvård, nyklerhetsvård eller annan vård eller behandling saral ora
betalning av skadestånd.
Beredningen
finner att tillärapningen av de bestäramelser i BrB som gäller användningen av särskUda
föreskrifier är ett av de raest kritiserade inslagen i övervakningsinstilutet.
Dorastolarnas föreskrifier är enligt beredningen ofta raindre väl genoratänkla
och saknar därtUl inte säUan ett reeUt behandlingsinnehåll. Beredningen
framhåller i delta samraanhang att behandling sora grundas på tvång i stället
för raoti-valion hos den dömde i allmänhet har små utsikter all leda liU ett
framgångsrikt resullal. Som exempel på kritiserade föreskrifter näraner
beredningen föreskrifter ora vård och behandling, utbUdning och skadeståndsbetalning.
I fråga om skadestånd anför beredningen all del förekomraer alt obetalda
skadestånd läggs den dörade till last vid prövningen av frågor om t. ex.
passinnehav eller om upphörande av övervakning även i sådana fall då det är
uppenbart all hans ekonoraiska situation är svag och att avbetalningar skulle
allvarligt försvåra hans möjligheter alt försörja sig. Del framhålls också alt raånga
övervakare hyser motvUja mot all fungera sora inkasserare av skadestånd därför
att detta stör kontakten med klienten. Beredningen ansluter sig tUl uppfattningen
att föreskrift om skadeståndsbetalning i förening med andra
Prop. 1973:131 21
krav
kan försvåra den övervakades anpassning. Beredningen förordar därför en
avsevärt rainskad användning av särskilda föreskrifier och konstaterar alt en
sådan ordning knappast torde kunna uppnås utan lagändring.
Ora den sora är föreraål
för krirainalvård i frihet raissköter sig under prövotiden och raan inte kan
komma liU rätta med detta förhållande genom andra åtgärder, uppkomraer frågan
om att utnyttja de i BrB föreskrivna sanktionerna varning, förlängning av prövotid,
föreläggande vid vite att iaktta meddelad föreskrift, förverkande av vUlkorlig
frigivning, beslul ora återintagning för vård i anstalt, undanröjande av
villkorlig dora eller skyddstillsyn samt behandling i skyddslillsynsan-stalt.
Beredningen anser alt
sanktioner av nu nämnt slag bör användas restriktivt och först efler noggrann
utredning. Ora den övervakade gör sig skyldig lill ny krirainalitel, sker
prövningen äv åklagarrayndighet eller doraslol och den aktuella misskötsaraheten
kan i sådant fall ofta ge till resullal alt den övervakade blir föreraål för
ett frihetsberövande. Även vid andra fall av allvarlig misskötsamhet liksom vid
överhängande fara för ny brottslighet kan det enligt beredningens mening ur kontroUsynpunkt
i vissa fall vara befogal att den övervakade under kortare lid las hand om
under institutionella forraer, dvs. att villkorligt raedgiven frihet förverkas
eller all beslut raeddelas ora återintagning i anstalt, ungdorasfängelse eller
interneringsanstalt eller ora anstallsbehandling av den sora dörats till
skyddstillsyn eller om undanröjande av skyddstUlsyn. Anstaltsvistelse vid misskötsamhet
bör emellertid enligt beredningens mening endast förekomma när frivårdens resurser
anses uttömda och bör i så fall pågå endast så lång tid som behövs för att på
nytt förbereda frivård. Den som återinlagits i anstalt bör snabbt kunna få ny
villkorlig frigivning resp. ny period av vård utom anstalt. När del gäller
övriga sanktioner anser sig beredningen ha fått belägg för att övervakningsnämndernas
möjlighet att förlänga prövotiden vid raisskötsarahet i praktiken har korarait
att utnyttjas i starkt varierande orafattning. Under 1971 meddelade sålunda de
flesta nämnderna inte något enda beslut ora sådan förlängning raedan andra nämnder
förlängde prövotiden i förhåUandevis många faU. Enligt beredningens mening
innebär ett beslul om förlängning av prövotiden en frihetsinskränkande åtgärd, sora
endast bör användas vid ny kriraina-lilet. Beredningen föreslår därför alt prövotiden
vid skyddstUlsyn och villkorlig frigivning inle skall kunna förlängas utan ny dora
eller beslul ora åtalsunderlåtelse som raeddelals i anledning av nytt brott.
Beredningen
föreslår också att raöjligheten att raeddela varning eller förelägga vite
avskaffas. Det föreslås vidare att raan saratidigt ser över vissa forrauleringar
i en del av berörda bestämmelser i BrB och i den därtill knutna kungörelsen
(1964: 632) raed vissa bestämmelser om
Prop. 1973:131 22
vård
i frihet av dem sora dömts tiU påföljd för brott liksom i det över-vakningsraeddelande
sora tillslälls den övervakade. Sådana krav på den övervakade som alt han skall
"undvika skadligt sällskap" och liknande formuleringar bör enligt
beredningen tas bort.
Den
som är föremål för kriminalvård i frihet kan efler beslut av övervakningsnärand
i utredningssyfte orahändertagas under högst en vecka eller efter nytt beslul
under högst ytterligare en vecka. Delta om-händertagandeinstitul har enligt
beredningen visserligen en repressiv karaktär raen raöjliggör saratidigt en
sådan utredning ora den övervakades aktuella förhållanden sora annars inte kan
verkstäUas på grund av att han är oanträffbar eller berusad ra. ra. Beredningen
anser därför alt orahänderlagandeinstilulel bör behållas men frarahåller saratidigt
att det raåste användas restriktivt och att orahändertagandena bör vara korta.
Beredningen
föreslår slutiigen att den övervakade ges rätt att överklaga förordnande av
övervakare och beslut sora innebär att övervakningen inte skall upphöra.
Vidare bör klienten ges tillfälle att närvara vid de tUlfällen då övervakare, frivårdsljänsteraän
eller annan rayndighet behandlar ärende som angår hans övervakning, om det inle
är uppenbart olämpligt av hänsyn lUl tredje raan.
4
Remissyttranden över kriminalvårdsberedningens förslag
Remissyttranden
över krirainalvårdsberedningens förslag har redo-visals i årets
statsverksproposition (bil. 4 s. 122123). Med hänsyn härtill och eftersom det
övervägande flertalet av de remissinstanser som yttrat sig beträffande
beredningens förslag ifråga om kriminalvård i frihet även avgett
remissyttranden över den inom justitiedepartementet sedermera i delta ämne
upprättade proraeraorian återges här endast en sararaanfattning av de
synpunkter sora frarafördes vid den första reraissbehandlingen.
Beredningens
förslag om en förkortad prövotid vid skyddstUlsyn fick ett blandat raollagande.
Vissa reraissinstanser tillstyrkte förslaget under åberopande av att korta och
effektiva övervakningstider är att föredra fraraför långa och meningslösa.
Andra reraissinstanser raotsatle sig förslaget raed hänvisning till alt åtskUliga
personer, sora dörats till skyddstiUsyn, har sociala problera sora gör det
värdefullt ora prövotiden bibehålls i tre år. En reraissinstans anraärkte att prövotid
och övervakningstid inte nödvändigtvis behöver sararaanfaUa.
Beredningens
uppfattning ora användningen av särskUda föreskrifter för den dömdes livsföring
under prövotiden delades av flertalet av de remissinstanser som uttalade sig i
frågan. Ell par av dem avstyrkte eraellertid lagändring och förordade i
stället åtgärder för all åstadkoraraa en ändring i rättstillämpningen. En
remissinstans frarahöll betydelsen av att
Prop.
1973:131 23
enskildas
skadeståndsanspråk tiUgodoses och uttalade sora sin niening att betalning av skadesånd
inte bör stå tillbaka för andra anspråk på skuldbetalning sora skatter, böter
och rättegångskostnader.
Flera
reraissinstanser ville behålla varning sora sanktionsraedel vid raisskötsarahet.
Sora skäl härför åberopades bl. a. att varning kan få lill följd att man
undviker ett förverkande.
Endast
en remissinstans intog en klart negativ ståndpunkt till beredningens förslag
all prövotiden vid skyddslillsyn och villkorUg frigivning inte skall kunna
förlängas utan ny dora eller beslul ora åtalsunderlåtelse.
Förslaget
om rätt för den övervakade alt överklaga förordnande av övervakare och beslut sora
innebär alt övervakning inte skall upphöra tillstyrktes av de reraissinstanser
sora uttalade sig i frågan.
5
Departementspromemorian
Del
konstaleras i proraeraorian till en början att i årets statsverksproposition
redan har förordats en reform sora innebär en övergång lill en ordning med en
kortare och mera effektiv övervakning vid skyddstillsyn. Del framhålls i
anslutning därtill att en generell förkortning av övervakningstiden kan åstadkoraraas
på olika sätt. En raöjlighet är att förkorta prövotiden och därraed övervakningen
till två år. Det är eraellertid önskvärt alt den dörade i vissa fall får det
stöd sora övervakningen utgör under ännu ett år. För att tillgodose detta
önskemål kan visserligen införas en raöjlighet att förlänga prövotiden raed
ett år om särskilda skäl föreligger. En sådan lösning, sora bl. a. skulle raedföra
att raöjligheten att förverka skyddstUlsynen också skulle kvarstå under längre
tid än normalt, kunde dock te sig orättvis för den dömde och därför påverka
honom negativt med avseende på övervakningen.
Det
är emellertid inte nödvändigt, påpekas det i proraeraorian i anslutning till
vad sora anförts i ett reraissvar över krirainalvårdsberedningens betänkande,
alt prövotid och övervakningslid sammanfaller. En annan lösning kan därför vara
alt bestämma övervakningstiden liU två år trots att man behåller en treårig prövotid.
Med en sådan ordning kan raan även tillgodose behovet av längre övervakning i
vissa fall genora föreskrifter sora öppnar raöjlighet alt förordna ora övervakning
även under det sista året av prövotiden. Denna lösning är enligt proraeraorian
att föredra, bl. a. med hänsyn till det inbördes sambandet mellan skyddstUlsynen
och övriga påföljder i BrB:s sanktionssyslem. Bedömningen av delta samband påverkas
bl. a. av prövotidens längd. Eftersom någon allmän översyn av sanktionssysteraet
inte är aktuell talar detta i sin tur för att prövotiden vid skyddstUlsyn inle
ändras. Det föreslås alltså att den treåriga prövotiden behålles.
Den
i proraeraorian föreslagna huvudregeln angående övervakning vid
Prop, 1973:131 24
skyddstiUsyn
innebär sålunda att övervakningen skall upphöra efter två år. Del betonas eraellertid
i detta saramanhang att det redan dessförinnan inle sällan kan föreligga skäl
att häva övervakningen. Det bör sålunda liksora f. n. åligga övervakningsnärand
och skyddskonsulent att kontinuerligt följa övervakningsfallen så att
övervakningen alltid kan hävas så snart den inte längre behövs. Dessutom
föreslås i anslutning till vad kriminalvårdsbéredningen förordat att i
kungörelsen (1964: 632) raed vissa bestäramelser om vård i frihet av dem sora dörats
till påföljd för brott (frivårdskungörelsen) införs en bestäramelse som tillgodoser
önskemålet att frågan om fortsatt övervakning under alla förhållanden koinmer
alt bli föreraål för prövning när ett år av prövotiden har förflutit.
Under
remissbehandlingen av krirainalvårdsberedningens belänkande frarafördes från
flera håll förslag ora att övervakningen i vissa fall skall kunna förlängas
utöver den föreslagna tvåårsliden raed ytterligare ett år. I promemorian
konstateras i anslutning därtiU att en sådan möjlighet, om den begränsas till
fall där särskilda skäl talar för en sådan åtgärd, kan visa sig bli av värde
som ett komplement till den föreslagna tvåårsregdn. Mot bakgrund härav
föreslås en särbestämraelse raed denna innebörd. Sora exempel på sådana
särskilda skäl sora bör föreligga för alt en förlängning av övervakningstiden
skall korama i fråga nämns t. ex. att den dömde själv önskar fortsatt
övervakning eller att han har särskilt behov av övervakarens fortsatta stöd och
kontroll på grund av svårartat alkolhol- eller narkotikaraissbruk.
Kriminalvårdsberedningen
berörde i sitt betänkande även frågan om övervakning av den som är villkorligt
frigiven från fängelse men föreslog i denna del inte någon lagändring.
Beredningen uttalade sig därvid för en restriktivare praxis när det gäller att
förordna om övervakning i samband med villkorlig frigivning och förordade även
all övervakning bör upphöra så snart det inte längre finns något behov av en
fortsall kontroll av den frigivne.
I
promemorian konstaleras att prövotiden för det övervägande antalet villkorligt
frigivna är begränsad till ett år. För den som friges från ett långvarigt
frihetsstraff besläras eraellertid prövotiden lill två år eller raera. I
promemorian anförs vidare att det säkerligen i raånga fall inle är nödvändigt
att den villkorligt frigivne står under övervakning under hela prövotiden.
Detta gäller särskilt den sora har längre prövotid än ett år. Den föreslagna
regeln i frivårdskungörelsen ora en obligatorisk oraprövning av övervakningen efler
ett år föreslås därför gäUa också villkorligt frigivna.
För
den sora är föreraål för krirainalvård i frihet gäller enligt BrB vissa
allmänna föreskrifter ora vad han har att iakttaga under prövo-IJden. Sålunda
åligger det honora alt föra ett ordentiigt och laglydigt leverne, undvika
skadligt säUskap och efter förraåga söka försörja sig.
Prop. 1973:131 25
Kriminalvårdsberedningen
föreslog alt dessa aUraänna föreskrifter skulle ses över och att sådana krav på
den övervakade som att han skall undvika skadligt sällskap och liknande skulle
tas bort. En översyn av ifrågavarande bestäraraelser har gjorts och proraeraorian
innehåller förslag till ny utforraning av de allraänna föreskriftema i enlighet
med vad beredningen förordat. Förslaget innebär att orden "föra ett ordentligt
och laglydigt leverne, undvika skadligt sällskap" utbyts mot
"iakttaga skötsamhet".
Beredningen
föreslog också en översyn av besläraraelserna om särskilda föreskrifter för
den som är föremål för krirainalvård i frihet i syfte alt åstadkoraraa rainskad
användning åv sådana föreskrifter.
Särskilda
föreskrifter ora vad den dörade har att iakttaga under prövotiden kan ges vid skyddstUlsyn
saral i saraband raed vUlkorlig frigivning från fängelse och vid vård utora
anstalt av den sora dörats tUl ungdomsfängelse eller internering. ViUkorlig dora
kan endast förenas raed viss föreskrift, näraligen föreskrift ora
skadeståndsbetalning.
Särskild
föreskrift får avse vistelseort eller bostad, användande av frilid, förfogande
av arbetsförtjänst eller andra tillgångar, utbildning, arbetsanställning eller
förbud all använda alkohol. Annan liknande föreskrift får också meddelas.
Dessutom.kan ges föreskrift om läkarvård eller nykterhetsvård eller annan vård
eller behandling saral ora fullgörande av skadeståndsskyldighet.
För
att ge en viss uppfattnmg om i vilken utsträckning olika föreskrifter används
redovisas i proraeraorian vissa statistiska uppgifter angående skyddstillsyn
och villkorlig frigivnmg. Av uppgifterna fraragår bl. a. att föreskrifter under
1968 och 1969 meddelades för cirka en fjärdedel av dera som dömdes till
skyddstillsyn och för ungefär en tredjedel av dem som frigavs villkorligt. Vid
skyddstillsyn gällde föreskriftema främst vård eller behandling och skadeståndsbelalning
medan föreskriftema för viUkorligt frigivna i stor utsträckning avsåg arbetsanställning
och utbildning. Vissa föreskrifter användes i raycket ringa orafattning, fraraför
allt sådana som avser användande av fritid och förfogande över arbetsförtjänst
eller andra tUlgångar.
I anslutning till
kriminalvårdsberedningens och flertalet reraissinslansers kritik av den
praktiska tillärapningen av de särskilda föreskriftema föreslås i proraeraorian
att föreskrifter ora användande av fritid, förfogande Över arbetsförtjänst
eller andra tillgångar, förbud att använda alko-kolhaltiga drycker och annan
liknande föreskrift inte längre skall få raeddelas. Vidare föreslås att raöjligheterna
att ge särskilda föreskrifier ora vistelseort eller bostad, utbUdning eUer
arbete, läkarvård, nyklerhetsvård eller annan vård eller behandling inskränks
genom en ändring av lagtexten sora klargör alt sådan föreskrift endast får användas
när det finns skäl att anta att den frigivne för sin anpassning i samhället
behöver stöd av föreskriften.
Prop.
1973:131 26
Föreskrift
om skadeståndsbetalning för den som blivit villkorligt frigiven, överförts
till vård utora anstalt eller sora dörats till skyddstillsyn skall enligt det i
proraeraorian fraralagda förslaget få raeddelas bara i den raån en sådan
föreskrift inte raed hänsyn lUl den dörades ekonomiska situation och övriga
omständigheter kan antas raotverka hans anpassning i sarahället.
Av
de sanktioner sora kan vidtagas ora den sora är föremål för kriminalvård i
frihet missköter sig under prövotiden föreslog kriminalvårdsberedningen att vaming
och vitesföreläggande skulle avskaffas. Förslaget all avskaffa möjligheten lUl
vitesföreläggande vann allraän anslutning under reraissbehandlingen och
framförs även i proraeraorian. Däremot var raeningarna delade hos reraissinslansema
i fråga om förslaget alt avskaffa institutet vaming. De kritiska reraissinstanserna
frarahöll att varning kan användas i tveksararaa fall för all undvika
förverkande. Denna synpunkt är enligt proraeraorian väl värd alt beakta. Del
understryks också alt ora vitesföreläggandel avskaffas koraraer vid vård utom
anstalt efter dora på ungdorasfängelse eller internering raöjligheten att raeddela
varning att utgöra den enda sanktion sora kan vidtas vid raisskötsarahet, ora raan
inte vUl tUlgripa återintagning i anstalt. Detsararaa blir förhållandel vid
villkorlig dora, skyddstillsyn och vUlkorlig frigivning från fängelse, om raan
godtar beredningens förslag att vid dessa påföljder avskaffa raöjligheten all
förlänga prövotiden på grund av misskötsamhet.
Med
hänsyn till vad som anförts föreslås i promemorian att varning behålles som
åtgärd vid raisskötsarahet.
Beredningens förslag att prövotiden
vid skyddstillsyn och villkorlig frigivning inle skall kunna förlängas utora
vid ny dom eller tUl följd av beslut om åtalsunderlåtelse med anledning av nytt
brott har raed något undanlag godtagits av reraissinstanserna. I promemorian
föreslås emellertid alt förlängning av prövotid endast skall få ske vid ny dora
och att sararaa begränsning görs beträffande påföljden villkorlig dora. När det
gäller åtalsunderlåtelse konstateras i promemorian alt ett genoraförande av
beredningens förslag skulle kräva en särskild bestäraraelse för dessa fall och
att en sådan regel skulle få ringa praktisk betydelse. Det lär sålunda enligt proraeraorian
knappast förekomma att åklagare underlåter åtal för brott som har begåtts under
prövotiden annat än i fall då brottet är bagatellartat (20: 7 första stycket 1
rättegångsbalken) eller då brottet har begåtts under inflytande av själsUg
abnormitet (20: 7 första stycket 4 samraa balk). I sådana fall bör enligt proraeraorian
prövotiden inte förlängas. Därför föreslås inte någon raöjlighet att förlänga prövotiden
vid åtalsunderlåtelse. Det påpekas att förlängning av prövotid i samband raed
ny dora enligt gällande rätt kan ske raed stöd av bestäraraelser i 34 kap. BrB.
Beredningen
tog också upp frågan ora intagning i anstalt på grund av misskötsamhet, dvs. genora
förverkande av villkorlig frigivning, åter-
Prop.
1973:131 27
intagning
för vård i anstalt resp. anstaltsbehandling eller genora undanröjande av
skyddstillsyn. Enligt beredningen bör institutionsvistelse vid misskötsamhet
förekomma endast då frivårdens resurser kan anses uttömda. Beredningens
ståndpunkt föreslås i proraeraorian komraa lill uttryck i bestämmelserna om
förverkande av villkorlig frigivning saml om undanröjande av skyddslillsyn och
förordnande ora behandling i tiUsyns-anstall genora att del tydligare raarkeras
att sådana åtgärder bör användas restriklivl när raisskötsamheten inle beslår
i ny brottslighet.
I
enlighet raed beredningens förslag om införande av möjlighet för den övervakade
att föra talan mol beslul om förordnande av övervakare och mol beslul som
innebär all övervakning inte skall upphöra innehåller promemorian förslag lUl
erforderliga ändringar i BrB. Promemorieförslagel innebär emellertid inle
någon vidgad klagorätt raot beslul att övervaknuig i fråga ora den sora har dörats
till ungdomsfängelse eller intemering skall bestå. Dessa påföljder är förenade
med övervakning tUls påföljden upphör. Ungdorasfängelse och intemering skall
upphöra när viss i BrB angiven längsta tid har förflutit men ungdorasfängelsenäranden
resp. inlerneringsnäranden kan dessförinnan besluta att påföljden och därmed
övervakningen skaU upphöra (29 kap. 12 § och 30 kap. 15 §). De centrala
närandernas beslut kan över huvud tagel inte överklagas (37 kap. 11 §) och
därför har klagorätt inte heller föreslagits i detta fall.
De
i proraeraorian föreslagna författningsändringama föreslås träda i kraft den 1
januari 1974. Det påpekas all den föreslagna ändringen i 28 kap. 5 § BrB, sora
innebär all övervakningstiden autoraaliskt upphör efler två år, ora beslul inte
meddelas ora förlängd övervakning, torde göra del nödnvändigl alt reglera den
situation sora uppstår vid lagens ikraftträdande genom en särskild
övergångsbestämmelse. Därför föreslås att övervakning, sora har pågått i två år
eller längre när lagen träder i kraft, inte skall upphöra förrän två raånader
efter ikraftträdandet. På det sättet får övervakningsnämnden tiUfälle att ta
upp till prövning de fall där det av särskilda skäl kan vara anledning att
besluta ora förlängd övervakning.
Promemorians
författningsförslag lorde få fogas till statsrådsprotokollel i detla ärende
som bilaga.
6
Remissyttranden över promemorian
Flertalet
remissinstanser tiUstyrker all den treåriga prövotiden vid skyddslillsyn
behålls och att Övervakningen skall oraprövas efter ell år och i princip
upphöra efter två år. Kriminalvårdsnämnden anser emellertid att den föreslagna
regleringen lätt skyraraer vad sora är avsett att alltjämt giilla som
huvudregel, nämligen att övervakning skall upphöra så snart den inte längre
behövs. En anvisning lUl övervaknings-
Prop. 1973:131 28
nämnderna
i frivårdskungörelsen, att man så ofta det finns anledning och alltid senast
inom ett år från övervakningens början bör pröva om övervakningen alltjämt
behövs, skulle enligt krirainalvårdsnäranden vara tUlräcklig för alt nå sararaa
resultat.
Vissa
erinringar har gjorts mot förslaget att göra det möjligt alt förlänga
övervakningstiden utöver två år om den dömde av särskUda skäl anses vara i
behov av förlängd övervakning. Hovrätten för Övre Norrland anser att regeln
bör ges en vidsträcktare innebörd än som föreslagits och ifrågasätter om inte
uttrycket "särskilda skäl" bör ersättas raed "skäl". Sararaa
uppfattning har hovrätten över Skåne och Blekinge, sora dessutora påpekar all
del, om övervakningen har upphört innan prövotiden utlöpt, enligt 28 kap. 5 §
andra stycket BrB är lill-räcMigl all "skäl" föreligger alt ånyo
ställa den dömde under övervakning. Kriminalvårdsstyrelsen å andra sidan anser
att en förlängning av övervakningstiden endast bör förekoraraa undantagsvis och
förordar därför alt uttrycket "särskUda skäl" utbyts mot
"synnerliga skäl". Föreningen Sveriges skyddskonsidenler och skyddsassistenler
avstyrker att övervakning skall kunna förlängas utöver två år på gmnd av att
den dömde själv önskar fortsatt övervakning eller att han har särskilt behov
av övervakarens fortsatta stöd och kontroll på gmnd av svårartat alkohol- eller
narkotikamissbruk. Kriminalvårdsdirektören i inlandsrä-jongeii och skyddsvärnet
i Stockholm framhåller att behov av övervakning inte alltid föreligger när den
övervakade föreslår förlängning.
Förslaget
att bestämmelsen om obligatorisk oraprövning av övervakningen efter ett år
skall gälla även villkorligt frigivna raed längre prövotid än ett år har endast
koraraenterats av två reraissinstanser. Hovrätten över Skåne och Blekinge
påpekar alt prövotid för vilkorligt frigiven kan vara upp till fera år och att
obligatorisk oraprövning av övervakningens bestånd därför bör ske varje år och inle
bara efter det första året. SACO förordar att sådan oraprövning sker redan efler
åtta månader.
Föreningen
Sveriges skyddskonsulenter och skyddsassistenler förordar införandet av regler
som förhindrar att en person ställs under övervakning både som villkorligt
frigiven och sora dörad till skyddstUlsyn.
I
anledning av krirainalvårdsberedningens i proraeraorian återgivna uttalande,
att en praxis som innebär att man är mera återhållsam än f. n. när det gäller
att förordna om övervakning i saraband raed villkorlig frigivning inle skulle raedföra
några nackdelar ur kontrollsynpunkt, anför övervakningsnämnden i Örebro första
avdelningen att svårigheterna ofta är påtagliga att rätt bedöraa när
övervakning kan undvaras. Att underlåta att förordna om övervakning exempelvis
när en sådan med hänsyn tiU den frigivnes negativa sarahällsinställning och kriminella
förflutna skulle framstå som meningslös eller då frigivnings-situationen
tvärtom är ovanligt gynnsara skulle sålunda enligt övervakningsnärandens niening
medföra en oförslående inställning hos det
Prop.
1973:131 29
stora
åtalet intagna och även i övrigt innebära problera. Kriniinal-vårdsnämnden
konstaterar i anslutning till närandens uttalande att frågan om en ändrad
praxis på detla oraråde är raer koraplicerad än många kanske föreställer sig.
Även RÄ ställer sig något frågande till beredningens uttalande. Socialstyrelsen
däreraot anser det olyckligt att uttalandet inle föranlett något förslag om
ändring i BrB.
Svenska
nykterhelsvårdsförbundet framhåller all de villkorligt frigivna och till skyddstiUsyn
dörada nuraera lUl övervägande del är så socialt och/eller psykiskt störda alt
de norraall är i behov av ett så långvarigt rehabiliteringsprograra att inte
ens nuvarande övervakningstider i raånga fall är tUlräckliga. Den föreslagna
regleringen skulle därför enligt förbundels raening medföra både en ganska
vidlyftig pappersexercis och risk för att undantagen från bestämraelsen om
övervakningens auloraatiska upphörande efter två år blev regel. Även kriminalvärdsnämnden
understryker att ett genoraförande av förslaget skulle föranleda ett inle
obetydligt merarbete för övervakningsnämnderna.
Några
remissinstanser understryker betydeisen av alt en effektiv övervakning koraraer
till stånd snarast efler del att frågan ora övervakning aktualiserats.
Kriminalvårdsstyrelsen och Föreningen Sveriges skyddskonsulenter och
skyddsassistenter förordar sora ett raedel att nå detta syfte att
skyddskonsulent får behörighet att förordna övervakare.
Inga
erinringar har gjorts mot förslaget att ur besläraraelserna i 26 kap. 14 § och
27 kap. 4 § BrB ora den dörades allraänna skyldigheter under prövotiden skall
tas bort kravet på att den dömde skall undvika skadligt sällskap. Tre
remissinstanser motsätter sig att uttrycket "föra ett ordentiigt och
laglydigt leverne" ändras till "iakttaga skölsamhet". Skyddsvärnet
i Stockholm konstaterar sålunda att skölsarahetsbegreppel är diffust och
inbjuder tiU subjektiva värderingar. I likhet raed Svenska fångvårdssädskapet
ifrågasätter därför skyddsvärnet ora inte del föreslagna uttrycket bör
ersättas raed "föra ett laglydigt leverne".
Remissinstanserna
tillstyrker genomgående att de nuvarande raöjlighelema att meddela särskilda
föreskrifter för den dömdes livsföring under prövotiden inskränks. Däreraot
råder i viss raån delade meningar ora vilka föreskrifter sora bör avskaffas.
Förslaget att ta bort raöjligheten att raeddela föreskrift ora användande av
fritid tUlstyrks av hovrätten över Skåne och Blekinge, hovrätten för Övre
Norrland och övervakningsnämnden i Stockholm femte avdelningen raen avstyrks av
RÅ. RÅ och övervakningsnämnden i Stockholm femte avdelningen biträder
förslaget att avskaffa föreskrift ora förfogande över arbetsförtjänst eller
andra tUlgångar, raedan hovrätten över Skåne och Blekinge saral Svenska nykterhelsvårdsförbundet
anser att föreskriften bör behållas.
Förslaget
alt föreskrift ora förbud att använda alkoholhaltiga drycker eller
"liknande föreskrift" inte längre skall få raeddelas tillstyrks
Prop. 1973:131 30
uttryckligen av RÄ och övervakningsnämnden i Örebro första
avdelningen. Hovrätten över Skåne och Blekinge avstyrker förslaget under
hänvisning till alt en föreskrift ora avhållsarahet från alkohol eller narkotika,
när det gäller dömda som har problera med någol av dessa medel och viljan att korama
tiU rätta därmed, kan utgöra ett slöd för både dem själva och deras övervakare.
Liknande synpunkter anförs också av hovrätten för Övre Norrland,
övervakningsnämnden i Stockholm femte avdelningen, intemeringsnämnden och
Svenska nykterhelsvårdsförbundet.
Föreningen
Sveriges skyddskonsulenter och skyddsassistenler förordar, att inte heller föreskrifier
angående vistelseort eller bostad, utbildning eller arbete och betalning av
skadestånd längre skall få raeddelas. Socialstyrelsen anser att föreskrift av sistnäranda
slag knappast har någon funktion att fylla annat än vid påföljdema villkorlig
dom och skyddstillsyn och att det därför bör övervägas ora inte besläraraelsen
i 26 kap. 15 § andra stycket BrB kan utgå och ersättas raed en raotsvarande bestämmelse
i 28 kap. sararaa balk. Socialstyrelsen ställer sig också tveksara till förslaget
all söka nedbringa antalet föreskrifter ora vård eller behandling i eller utora
sjukhus eller annan sådan inrättning.
Föreskriften ora arbete eller utbildnmg har enligt
arbetsmarknadsstyrelsen sitt givna värde och är i raånga fall ett slöd för den
frigivne.
Hovrätten över Skåne och Blekinge anser att den föreslagna
ändringen av besläraraelsen ora raeddelande av föreskrift ora skadeståndsbetalning
är onödig, eftersom sådan föreskrift redan enligt gällande lag inte bör
meddelas om den skulle motverka den dörades återanpassning. Kriminalvårdsdirektören
i västra räjongen framhåller alt skadeståndskravet, rätt behandlat inom
frivårdens ram, i ett stort antal fall utgör ett värdefullt pedagogiskt inslag
i behandlingen när del gäller den kategori övervakade som har
betalningsförmåga. Liknande synpunkter anförs också av RÄ och
kriminalvårdsdirektören i inlandsräjongen.
SACO anser att ingen annan föreskrift än den sora gäller
läkarvård, nykterhetsvård eller annan vård i eller utom sjukhus bör kunna meddelas.
När det gäller sanktionerna vid raisskötsarahet ställer
sig så gott som alla remissinstanser, som yttrat sig i frågan, positiva till
förslaget att avskaffa möjligheten tUl vitesföreläggande. Endast
kriminalvårdsdirektören i inlandsräjongen har uttalat sig för ett bibehållande
av denna sanktion särskUl med sikte på s. k. manschellförbrytare i ofta ganska
goda omständigheter sora raan bara på detta sätl kan få alt fullgöra sma
skyldigheter.
Flertalet remissinstanser tUlstyrker att vamingsmstitutet behålles.
Annan uppfattning i denna fråga redovisas dock av kriminalvårdsstyrelsen, SACO
och Föreningen Sveriges skyddskonsulenter och skyddsassistenter.
Prop.
1973:131 31
Förslaget att prövotiden skall kunna förlängas endast när
en raissskÖtsarahet tagit sig ullryck i ny broltslighel avstyrks av hovrätten
över Skåne och Blekinge och Svenska nykterhelsvårdsförbundet. Hovrätten frarahåller
att förlängning av prövotiden på sarama sätt sora vaming kan vara ett
alternativ till förverkande av villkorligt medgiven frihet, undanröjande av skyddslillsyn
eller till anstaltsbehandling. Förbundet anför bl. a. all övervakade inte
sällan på olika sätl länge och väl lyckas dra sig undan övervakning och att
möjligheten till en förlängning av prövotiden kan anses vara ett verksamt reraediura
häreraot. Socialstyrelsen har inga principieUa invändningar raot förslaget raen
påpekar att det kan synas något inkonsekvent att inte tillåla vederbörande övervakningsnärand
eller krirainalvårdsnämnden att förlänga prövotiden för den sora är villkorligt
frigiven när sådan närand vid beslut ora vUlkorlig frigivning fortfarande har
möjlighet all fastställa olika långa prövotider.
Kriminalvårdsberedningen
föreslog att prövotiden skulle kunna förlängas när den nya brottsligheten
föranledde antingen ny dora eller beslut ora åtalsunderlåtelse. I proraeraorian
har möjligheten att förlänga prövotiden begränsats till det första fallet. Som
skäl härför har anförts att ålalsunderlåtelsefallen i delta sararaanhang skulle
vara av ringa praktisk betydelse. Föreningen Sveriges åklagare erinrar eraellertid
ora att beslul om åtalsunderlåtelse enligt 20 kap. 7 § första stycket 2 rättegångsbalken
meddelas under prövotiden i större utsträckning än vad sora anges i proraeraorian
och i regel gäller brott sora förövats ganska kort lid efter det alt doraen på skydsstillsyn
raeddelals. Föreningen ifrågasätter därför ora inte sådant beslut bör bringas
till övervakningsnärandens kännedom för att beaktas vid omprövning av
övervakningen. Liknande synpunkter anförs av RÅ, som inle finner det vara
rationellt att åtal skall behöva väckas bara för att ge dorastolen raöjlighet
alt förlänga prövotiden enligt äldre dom.
Förslaget
att i lagtexten tydligare markera, att intagning i anstalt på grund av misskölsarahet
skall förekoraraa endast när frivårdens resurser kan anses uttörada, har såsom
överflödigt avstyrkts av hovrätten över Skåne och Blekinge. Kriminalvårdsdireklören
i inlandsräjongen anser förslaget vara alltför oklart till sin utformning.
Ingen
erinran har gjorts raot förslaget att införa möjlighet för den övervakade att
föra talan mot beslut ora förordnande av övervakare och raot beslut som innebär
att övervakning inte skall upphöra. Kriminalvårdsdireklören i inlandsräjongen
anser del otUlfredsställande att inte också de centrala närandemas beslut kan
bli föreraål för överprövning.
Mot den
föreslagna övergångsbesläraraelsen har annan erinran inle gjorts än att några reraissinstanser
anser alt den föreslagna tvåraånaders-frislen för övervakningsnärand att pröva ora
övervakning vid skyddslillsyn, som har pågått i två år eller längre när lagen
träder i kraft, eventuellt skall förlängas är väl kort.
Prop.
1973:131 32
7
Departementschefen
Vid
införandel av brottsbalken (BrB) reformerades de icke frihetsberövande
påföljderna raed sikte på att skapa ändamålsenliga alternativ lill
frihetsstraffen. Den förutvarande viUkorliga doraen delades upp i två påföljder,
villkorlig dora och skyddstillsyn. Villkorlig dora enligt BrB, sora egentligen
är en villkorlig påföljdseftergift, är företrädesvis avsedd för lagöverträdare
med god prognos och därför inle förenad med övervakning. SkyddstUlsyn däremot
är avsedd att användas när övervakning behövs och kan också förenas med särskUda
föreskrifter.
I
förarbetena lill BrB uttalades att krirainalvård i frihet borde användas i
största möjliga utsträckning. Domstolarna synes också i ökande omfattning ha ådömt
villkorlig dom och framför allt skyddstillsyn i stället för frihetsberövande
påföljd.
Kriminalvårdsberedningen
har i betänkandet (SOU 1972: 64) Krirainalvård vid sin bedömning av för- och
nackdelar raed anstaltsvård resp. frivård konstaterat att ell frihetsberövande sora
sådant i regel inte är ägnat att förbättra den enskUdes raöjligheter till
anpassning lill ett liv i frihet och alt frivård är en både huraanare och
billigare vårdforra än anslallsvård. En av huvudpunkterna i beredningens
förslag är därför en betydande förstärkning av frivårdens resurser. Del
föreslås framför allt en förstärkning av övervakningsverksamheten genora ell
utökat antal tjänslemannaövervakare. Beredningens förslag ora en sådan
personal-förstärkning har bilrätts i 1973 års slalsverksproposition och
bifallits av riksdagen (JuU 15, rskr 152).
Även ora frivårdens
resurser sålunda förstärks är det givelvis väsentligt att de används så
rationellt att de räcker tiU på alla oraråden där insatser behövs. Det sätt på
vilket frivårdsarbetet bedrivs har också betydelse för den dörades egen
inställning till behandUngen. Ätgärder, som inle är tillräckligt motiverade i
den dörades aktuella situation, kan av den dömde upplevas sora en raeningslös
repression och därigenora motverka hans anpassning i samhället. Det är mot
denna bakgmnd man bör se de följande förslagen.
Kriminalvårdsberedningen
har undersökt hur övervakningen inom krirainalvården fungerar. Man har funnit
att övervakningen vid skyddstillsyn i regel pågår under hela den treåriga prövotiden.
Detta anser beredningen vara en oproportionerligt lång tid och föreslår därför
alt övervakningstiden vid skyddstillsyn kortas från tre tih två år saral alt behovet
av övervakning dessutora obhgatoriskt skall oraprövas efter ett år. I likhet raed
det övervägande antalet reraissinstanser har jag i 1973 års slalsverksproposition
förordat én kortare och raera effektiv övervakning.
Enligt 28 kap. 5 § BrB
skall övervakningen vid skyddstUlsyn upphöra så snart den inte längre behövs.
Den raöjlighet att förkorta övervak-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1973:131 3j
ningstiden som denna bestämmelse ger synes emellertid övervakningsnärandema
ha utnyttjat endast i raycket begränsad utsträckning. Jag delar därför
uppfattningen alt en raer allraän förkortning av övervak-ningsliden vid skyddstiUsyn
bör koraraa lill ullryck genom en ändring i lagstiftningen.
En sådan ändring kan ske genom att prövotiden förkortas
till två år. Häreraot talar dock vissa skäl. Skyddstillsyn som påföljd måsle
ses i samband med övriga påföljder i BrB:s sanklionssyslera. Därvid har prövotidens
längd sin betydelse. En förkortning av prövotiden vid skyddstillsyn bör därför
helst genoraföras i samband raed en allraän översyn av sanktionssysteraet.
Härtill koramer såsora jag skall utveckla närmare i det följande alt det
ibland kan förekoraraa att den sora har dörats lill skyddstillsyn behöver det slöd
som övervakningen utgör under ännu ett år. Alt därvid förlänga prövotiden för
den dömde skulle för denne kunna framstå som orättvist och påverka honora
negativt i fråga om övervakningen. En för alla dörada enhetiig prövotid av tre
år är därför att föredra.
En annan lösning är att raed bibehållande av en treårig prövotid
bestäraraa övervakningstiden till två år. Genora en särskild föreskrift som
gör det möjligt att i vissa fall förordna ora övervakning även under det sista
året av prövotiden kan raan tillgodose önskeraålet all i någol fall kunna
förlänga övervakningen.
På gmnd av
det anförda förordar jag att sora huvudregel skall gälla att övervakning vid
skyddstillsyn upphör utan särskilt förordnande när två år av prövotiden har
förflutit. Denna nya regel är givelvis subsidiär i förhållande lill de föreskrifier
vilka redan i dag ålägger övervakningsnämnd och skyddskonsulent all
kontinuerligt följa övervakningsfallen så att övervakningen alltid kan hävas
när den inle längre behövs.
För all
ytterligare säkerställa att intentionerna bakom sistnämnda fö reskrifter koramer
att förverkligas har kriminalvårdsbéredningen förordat alt frågan ora fortsatt
övervakning under alla förhållanden skall prövas när ett år av prövotiden har
förflutit. I den deparleraenlsprorae-raora (Ds Ju 1973: 3), sora utarbetats på gmndval
av beredningens förslag och de riktlinjer för del fortsatta reformarbetet som
dragils upp i årets statsverksproposilion, föreslås att dessa beredningens
synpunkter tillgodoses genora en ny bestäraraelse i frivårdskungörelsen. Jag
ansluter raig tUl uppfattningen ora värdet av en sådan bestämmelse och finner
även övertygande skäl tala för att samraa ordning bör gälla vid övervakning
efter villkorlig frigivning. Ora prövotiden i sådant fall är två år eller
längre bör, såsom påpekats av en remissinstans, övervakningens bestånd
omprövas varje år så länge prövotiden varar.
Förslag om nu förordade ändringar i frivårdskungörelsen komraer
att anraälas för Kungl. Maj:t i annat saramanhang.
I promemorian har vidare föreslagits att övervakningen
beträffande
3 Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 131
Prop.
1973:131 34
den
som dörats till skyddstillsyn i vissa fall skall kunna förlängas utöver två
år. Förslaget, sora innebär att sådan förlängning får ske endast när den dömde
av särskilda skäl anses vara i behov därav och i så fall längst lill prövotidens
utgång, har föranlett vissa erinringar under remissbehandlingen. Några reraissinstanser
har ansett att den föreslagna besläraraelsen är alltför vidsträckt medan andra
tvärtom funnit den vara alltför begränsad. Av 28 kap. 5 § andra stycket BrB
framgår att den sora dörats till skyddstillsyn och för vUken övervakning på
grund av särskilt förordnande upphört så länge prövotiden varar på nytt kan
ställas under övervakning när skäl därtiU föreligger. I det hänseendet har
någon saklig ändring inte föreslagits såvitt gäller de första två åren av prövotiden.
Detta har av någon reraissinstans ansetts vara inkonsekvent. Enligt rain raening
är det dock motiverat att kräva starkare skäl för att förlänga en pågående
övervakning utöver två år än för att inora denna period återapptaga en
övervakning sora upphört. Ä andra sidan anser jag det inte vara påkallat att
fordra "synnerliga skäl" för alt övervakningstiden skall kunna
förlängas. Del avgörande bör vara ora det i det enskilda fallet föreligger
några sådana omständigheter i fråga om den dörades aktuella situation eller
levnadsförhållanden sora visar att han har behov av övervakarens fortsatta
stöd. Enbart den oraständigheten all den övervakade själv önskar fortsatt
övervakning synes i allraänhet inte vara tillräckligt skäl för att
övervakningstiden skall förlängas.
På gmnd
av vad nu anförts tUlstyrker jag det i proraeraorian framlagda förslaget.
Det av en remissinstans
berörda problemet med konkurrerande övervakning för den som både är dörad till
skyddslillsyn och sora blir villkorligt frigiven behöver inle föranleda någon
lagändring. Enligt 26 kap. 11 § andra stycket BrB föreligger sålunda vid
villkorlig frigivning alllid möjlighet besluta att övervakning inte skall äga
rum. För sådant beslut krävs alt raan finner att det inte föreligger något
behov av övervakning. Detla är givetvis fallet ora den villkorligt frigivne
redan är föreraål för övervakning enligt annan tidigare ådömd påföljd. Om
denna övervakning senare upphör, exempelvis på gmnd av prövotidens utgång, och
behov av övervakning ännu anses föreligga, kan likväl beslut raeddelas ora att
den viUkorligt frigivne skall ställas under övervakning enligt nyssnäranda bestäraraelse.
Kruninalvårdsberedningens
i proraeraorian återgivna uttalanden att en raera liberal praxis vid bedöraningen
av behovet av övervakning i saraband med villkorlig frigivning inte borde
medföra några nackdelar ur kontroUsynpunkt liksora att beslutad övervakning bör
upphöra så snart det inte längre finns något behov av en fortsatt kontroll av
den frigivne har föranlett erinringar från några remissinstanser. Erinringarna
synes emellertid i viss mån bygga på en missuppfattning av beredningens uttalanden.
Utgångspunkten för dessa uttalanden är sålunda att bered-
Prop.
1973:131 35
ningen
kunnat konstatera att möjligheten att underlåta att förordna om övervakning
hitintills tillämpats i ringa omfaltning. Även om det finns anledning anta alt
en järaförelsevis stor andel av de villkorligt frigivna är i behov av den
kontroll och det stöd sora en övervakning innebär, synes den hittillsvarande tillärapningen
av ifrågavarande bestäraraelse ha varit onödigt restriktiv. Jag anser i likhet raed
beredningen att det finns utryrarae för en raera individuell bedöraning i
dessa fall. Sararaa skäl som talar för att man vid skyddstillsyn bör undvika en
övervakning som inte fyller någol meningsfullt ändamål kan åberopas i dessa
fall. Enbart hänsynen till att en större differentiering möjligen kan ge
upphov tUl missnöje eller oförståelse från deras sida sora inte undgår
övervakning, kan sålunda enligt rain raening inte få föranleda att övervakning
tillgrips i sådana fall där den från rent saklig synpunkt inle frarastår sora
tillräckligt raotiverad. Jag anser därför att övervakning inte bör förekoraraa
om frigivningssituationen är så gynnsara att något behov av övervakning inte
föreligger. Däreraot synes sådan tveksarahet beträffande det meningsfulla i en
övervakning sora enbari har sin grund i vederbörandes allmänt negativa sarahällsinställning
eller krirainella förflutna inte böra beaktas i detla samraanhang. Jag anser
alt 26 kap. 11 § andra stycket BrB ger lillräckligt utrymme för en sådan mera
individuell bedöraning sora jag nu har förordat och anser därför inle någon
ändring av lagtexten behövlig.
Några
reraissinstanser har frarahållit betydelsen av att en effektiv övervakning koramer
tUl stånd snarast efter det att frågan ora övervakning aktualiserats.
Sora ett raedel all nå
delta syfte har förordats att skyddskonsulenl får rätt att förordna övervakare.
Jag finner förslaget vara väl värt att beakta. Även om övervakare redan f. n.
norraalt har förordnats när övervakningen träder i kraft, finns del fall
särskilt vid skyddstillsyn då delta av olika anledningar inte har skett. I
sådant fall är det värdefullt ora skyddskonsulenten har raöjlighet att oraedelbart
utse en övervakare genora ett interiraistiskt beslut. Jag föreslår därför att
en bestäraraelse införs i 26 kap. 12 § BrB sora ger skyddskonsulent rätt alt
för tiden intUl dess övervakningsnäranden beslutat i frågan förordna övervakare.
I
26 kap. 14 § BrB finns allmänna föreskrifter om vad sora villkorligt frigiven
ar skyldig att iaktta under prövotiden. Enligt dessa bestämmelser åligger det
honom att föra ett ordentligt och laglydigt leverne, undvika skadligt sällskap
och efter förmåga söka försörja sig. Han skall även i övrigt ställa sig lill
efterrättelse vad sora åligger honora enligt BrB eller enligt föreskrift eller
anvisning sora har raeddelals raed slöd därav. Detta allraänna skötsarahelskrav
gäller också för den sora dörats tUl skyddslillsyn och vid vård utora anstalt
för den sora dörats till ungdorasfängelse eller internering (28 kap. 6 §, 29
kap. 7 § och 30
Prop. 1973:131 36
kap. 10 § BrB). Motsvarande bestäramelse finns även i
fråga ora den sora dörats lill villkorlig dom (27 kap. 4 § BrB).
I promemorian har, i anslutning lill vad
kriminalvårdsberedningen förordat, gjorts en översyn av näranda allraänna
föreskrifter. Denna har resulterat i förslaget att sådana krav på den
övervakade sora att undvika skadligt säUskap skall utgå och utirycket
"föra ett ordentligt och laglydigt leverne" utbytas raot
"iakttaga skölsarahet". Några reraissinstanser har anraärkl alt skölsarahetsbegreppel
är diffust och kan inbjuda till subjektiva värderingar. Det har därför
ifrågasatts om man inte i stället för det föreslagna uttrycket bör behålla
orden "föra ett laglydigt leverne". I sak torde innebörden i dessa
båda uttryck i allt väsentiigt vara densamraa. Med hänsyn härtill och då det i
viss mån framstår sora egendoraligl att i en särskild föreskrift ange alt en
person inte bör göra sig skyldig lill brott är jag för egen del beredd alt
ansluta mig lill del förslag som framlagts i proraeraorian.
Särskilda föreskrifter om vad den dörade har att iaktta
under prövotiden kan ges vid skyddstillsyn saral i saraband raed villkorlig frigivning
från fängelse och vid vård utora anstalt av den sora dörats tUl ungdorasfängelse
eller internering. Villkorlig dora kan endast förenas med föreskrift om
skadeståndsbetalning.
De föreskrifter som kan koraraa i fråga finns utora vad
gäller villkorlig dora angivna i 26 kap. 15 § BrB. Dessa bestämmelser är direkt
tillämpliga endast på den sora blir eller är villkorligt frigiven raen har
genom hänvisningar i BrB:s kapitel om skyddslillsyn, ungdorasfängelse och
internering motsvarande tillämpning vid dessa påföljder.
Särskild föreskrift får avse vistelseort eller bostad,
användande av fritid, förfogande över arbetsförtjänst eller andra tillgångar, utbUdning,
arbetsanställning eller förbud att använda alkohol. Annan liknande föreskrift
får också meddelas. Dessutom kan ges föreskrift ora läkarvård eller
nykterhetsvård eller annan vård eller behandling och ora fullgörande av skadeståndsskyldighet.
SärskUd föreskrift, med undanlag av föreskrift ora skadeståndsbelalning,
får bara meddelas när den är motiverad av individualpreventiva skäl.
Föreskriften är avsedd att vara ett slöd för den dörade och skall underlätta
hans anpassning i sarahället. Har den dömde förpliktals ersätta skada som har uppkoramit
genora brotiet, kan föreskrift ora skadeståndsbelalning ges även ora
individualpreventiva hänsyri inte talar för en sådan föreskrift, nämligen när
det krävs för att tillgodose all målsäganden skall få ul sitt skadestånd.
Särskild föreskrift raeddelas av dorastol eller övervakningsnärand
vid skyddstillsyn, av övervakningsnärand eller krirainalvårdsnäranden vid
villkorlig frigivning, av ungdorasfängelsenäranden och inlerneringsnäranden
vid överförande till vård utom anstalt och av övervakningsnämnd vid misskölsarahet
eller ändrade förhållanden under prövotiden.
Prop. 1973:131 37
Den
praktiska tillämpningen av bestämraelserna ora särskilda föreskrifter
kritiserades av kriminalvårdsbéredningen. I denna kritik instämde flertalet av
de reraissinstanser som yttrade sig över denna del av dess betänkande. Kritiken
går i huvudsak ut på att doraslolar och närander i många fall meddelar raeningslösa
föreskrifter och att praxis på detla oraråde är alltför skiftande, vilket lätt
skapar intryck av godtycke och undergräver respekten för besluten.
I
proraeraorian redovisas vissa statistiska uppgifter som kan ge en uppfattning ora
i vUken utsträckning olika föreskrifier används. Av dessa uppgifter framgår bl.
a. att föreskrifter under senare år raeddelals för cirka en fjärdedel av dera sora
dörats till skyddstillsyn och en tredjedel av dera sora frigivits villkorligt.
Vidare fraragår att föreskrifier vid skyddstillsyn frärast gäller vård eller
behandling och skadeståndsbetalning medan föreskrifterna för villkorligt
frigivna i betydande utsträckning avser arbetsanställning och utbUdning. Det
föreligger sålunda en betydande skillnad i användningen av föreskrifier vid
skyddstillsyn och villkorlig frigivning såvitt gäller föreskrifter ora arbetsanställning
och skadeståndsbelalning. Det fraragår också alt vissa föreskrifier används i raycket
ringa orafattning. Detta gäller fraraför allt föreskrifter ora användande av
frilid och förfogande över arbetsförtjänst eller andra tillgångar. I det
redovisade raaterialet kan raan slutligen även notera en tendens lill en rainskad
användning av föreskrifier ora skadeståndsbelalning.
En
översyn av besläraraelserna ora särskilda föreskrifter har gjorts i proraeraorian
och förslag har lagts frara sora syftar till att åstadkoraraa en rainskad
användning av sådana föreskrifter. Reraissinstanserna har genoragående lillslyrkl
att de nuvarande raöjligheterna alt raeddela särskilda föreskrifter för den dörades
livsföring under prövotiden inskränks.
Mot bakgrund av vad sora
anförts av kriminalvårdsbéredningen, i departeraentsproraeraorian och i olika reraissyttranden
torde det inte råda någon tvekan om alt det finns brister i den nuvarande
tillämpningen av BrB:s bestäramelser om raeddelande av särskUda föreskrifier
vid krirainalvård i frihet. Del skulle eraeUertid föra för långt alt för den
skull hell avskaffa raöjligheterna att i vissa fall understryka det allraänna skölsarahelskravet
raed särskilda föreskrifier. Rätt använda kan vissa slag av föreskrifter
säkerligen vara till stöd för den dörade. Men jag vill ansluta mig till uppfattningen
att sådana föreskrifter bör raeddelas sparsarat och endast efter noggrant
övervägande i varje särskilt fall. Det är därvid angelägel att se lill att en
tilltänkt föreskrift verkligen är realistisk och att del kan kontrolleras att
den efterlevs. Starka skäl talar för en ordning som innebär att den
skyddskonsulent sora skall ha tillsyn över övervakningen sora regel får
tillfälle all yttra sig ora behovet av föreskrift.
4
Riksdagen 1973. 1 saml Nr 131
Prop.
1973: 131 38
Föreskrift ora användande av fritid och förfogande över
arbetsförtjänst eller andra tillgångar synes som närants redan nu förekoraraa raycket
sparsarat och del torde vara svårt all finna fall då besläraraelserna om dessa
föreslcrifter kan få en ändaraålsenlig och realistisk tilllämpning. Jag
ansluter raig därför till förslaget alt helt avskaffa raöjligheten all meddela
sådana föreskrifter.
I promemorian har även lagts fram förslag om alt bestämraelserna
i 26 kap. 15 § BrB angående särskild föreskrift om förbud att använda alkoholhaltiga
drycker och "annan liknande föreskrift" varraed vid bestäraraelsens
tillkomst frärast lorde ha åsyftats förbud alt använda narkotika skall tas
bort. Detta förslag har raötts av erinringar från flera remissinstanser. Det
har därvid framhållits all en föreskrift ora avhållsarahet från alkohol eller
narkotika, när del gäller en person sora har problera med någol av dessa raedel
och viljan alt koraraa lill rätta därmed, kan utgöra ett slöd för både honom
själv och hans övervakare. Jag har för min del den uppfattningen att de fall då
det eventuellt skulle kunna vara raeningsfullt raed en föreskrift av det slag
som del här är fråga ora är raycket fåtaliga. Erfarenheten har visat att den
nuvarande raöjligheten alt meddela föreskrift utnyttjats i alltför vid orafattning.
Jag anser därför att övervägande skäl talar för den lösning sora förordats i proraeraorian.
I fråga ora besläramelserna angående särskilda
föreskrifter om vistelseort eller bostad, utbildning eller arbete, läkarvård, nyklerhetsvård
eller annan vård eller behandling ansluter jag mig lill promemorieförslaget om
en ändring av lagtexten som klargör alt sådan föreskrift får användas endast
när det finns skäl att anta all den dömde för sin anpassning i samhället
behöver stöd av föreskriften i fråga.
Av 26 kap. 16 § andra stycket BrB fraragår bl. a. att övervakningsnäranden
kan ändra meddelad föreskrift så snart den frigivnes utveckling och personliga
förhållanden i övrigt föranleder därtill. Vidare kan vissa föreskrifter raeddelas
att gälla tills vidare. Jag finner det angeläget understryka att övervakningsnärandema
bör kontinuerligt orapröva givna föreskrifier och därvid skyndsamt upphäva
eller ändra föreskrift sora inle längre fyller något behov. Vad särskilt gäller
föreskrifter om vård vill jag i anslutning lill socialstyrelsens uttalande under
reraissbehandlingen av proraeraorian påpeka all redan det förhållandet att
sådana föreskrifier f. n. används i järaförelsevis raycket stor orafattning
inte i och för sig behöver lyda på att det i fortsättningen är raotiverat all iaklla
särskild återhållsarahet vid meddelande av dessa föreskrifier. Väsentligt är i
detta fall liksora när det gäller övriga föreskrifter att föreskrift inle raeddelas
i andra fall än där behovet och ändaraålsenligheten är klart dokuraenlerad.
Föreskrift ora skadeståndsbelalning intar en särställning
i förhållande tUl övriga föreskrifier. Sådan föreskrift kan nämligen användas
en-
Prop.
1973:131 39
bart för all förmå den dömde att ersätta den skada han har
orsakat genom brottet och således utan att det av individualpreventiva hänsyn
är raotiverat att ge sådan föreskrift.
Krirainalvårdsberedningen framhöll alt en föreskrift om
skadestånds-betalning ofta kan vara alltför betungande för den dörade och att
den i så fall bara försämrar hans möjligheter till återanpassning. Samma inställning
har också framförts under reraissbehandlingen av beredningens betänkande.
Dessa invändningar raot skadesländsföreskrifter lorde frärast avse användningen
av sådan föreskrift för den sora friges frän anstalt.
I promemorian föreslås all möjligheten alt raeddela föreskrift
om skadeståndsbelalning skall kvarstå raen att sådan föreskrift endast skall få
meddelas i den mån detta inte med hänsyn till den dömdes ekonoraiska situation
och övriga oraständigheler kan antas raotverka hans anpassning i sarahället.
Förslaget har godtagils av flertalet remissinstanser.
Den som har förpliktats att utge skadestånd på grund av
brott är givetvis skyldig att betala skadeståndet oberoende av vilken påföljd
domstolen väljer eller hur verkställigheten fortgår. Det måste därför anses
naturligt att det bland de allmänna bestämmelserna om kriminalvård i frihet
finns en erinran om att den som är föremål för sådan vård bör göra vad han kan
för att fullgöra den skadeståndsskyldighet som han har ådragit sig på grund av
brottet (26 kap. 14 § BrB). Ofta synes denna allmänna erinran vara tillräcklig
men det förekomraer onekligen fall, särskUl vid villkorlig dora och skyddslillsyn,
då del kan framstå sora befogat att kunna ge den dörade en särskUd föreskrift ora
skadeståndsbelalning. Givetvis bör i dessa saramanhang stor hänsyn tas lill
den dömdes personliga förhållanden och föreskrift bör inte ges om det finns
risk att den skulle äventyra hans möjligheter alt klara upp andra svårigheter.
Detta gäller särskilt vid vUlkorlig frigivning och vård utom anstalt, då en skadeslåndsföreskrifl
oftast måste anses allt för betungande. Vad nu sagts gäller i synnerhet den
första tiden efter frigivningen. De tidigare näranda statistiska uppgifterna
tyder på alt domstolar och nämnder visar ökad återhållsamhet vid användningen
av föreskrift om skadeståndsbetalning. Trots detta synes del inte kunna uteslutas
alt sådana föreskrifter fortfarande används i åtskilliga fall då del inle kan
anses lämpligt. På grund av vad sålunda anförts ansluter jag raig lill proraeraorieförslaget
att särskild föreskrift om betalning av skadestånd endast skall få raeddelas i
den raån den inte raed hänsyn till den dörades ekonoraiska situation och övriga
oraständigheter kan antas motverka hans anpassning i samhället.
De nu förordade ändringarna beträffande raöjligheterna att
raeddela föreskrifter förutsätter vissa ändringar i 26 kap. 15 § BrB. Dessa
ändringar för i sin tur med sig en redaktionell ändring i lagen (1964:
Prop,
1973:131 40
450)
ora åtgärder mot samhällsfarlig asocialitet, vars regler om vUlkorligt anstånd
raed intagning på arbetsanstall och villkorlig utskrivning frän sådan anstalt
innehåller hänvisningar till 26 kap. 15 § BrB i dess nuvarande lydelse.
Beträffande villkorlig dom finns särskild bestäraraelse i 27 kap. 5 § BrB
angående föreskrift ora skadeståndsbelalning. Med hänsyn till dess avfattning
och till att frågan ora sådan föreskrift prövas av domstol synes någon ändring
av denna bestäraraelse inte vara påkallad. Självfallet skall emellertid samraa oraständigheler
beaktas som när det gäller att i övriga fall meddela föreskrift ora skadeståndsbelalning.
Om
den som är föremål för kriminalvård i frihet missköter sig under prövotiden,
kan olika sanktioner vidtas raot honora. När del gäller den som är villkorligt
frigiven från fängelse kan övervakningsnämnden förutora all meddela ny
eller ändrad föreskrift eller alt förordna om övervakning i de fall då den frigivne
inle redan står under övervakning meddela varning, föriänga prövotiden med
högst ett år utöver den tid som beslärats vid frigivningen eller förelägga den frigivne
vid vite att iakttaga raeddelad föreskrift. Om den som har fått villkorlig dom
missköter sig, kan domstol besluta om varning eller förlänga prövotiden lill
tre år. Iakttager den som har dörats till skyddstillsyn inte vad som åligger
honom, kan övervakningsnämnden vidta samma åtgärder sora kan tillgripas vid misskölsarahet
under villkorlig frigivning. Prövotiden kan dock i sådant fall förlängas till fera
år. Missköter sig den sora har dömts till ungdomsfängelse eller internering och
sora vårdas utom anstalt, kan övervakningsnämnden besluta om varning eller förelägga
honom vid vite att iakttaga raeddelad föreskrift.
Varning
är ett forraellt beslut som tas upp i protokoll och meddelas den dörade
personligen. Övervakningsnärands beslut alt tilldela varning kan överklagas hos
hovrätt eller central närand beroende på den ådömda påföljden.
Om
inte tidigare nämnda åtgärder vid misskötsamhet anses tillräckliga, kan raera
ingripande åtgärder vidtas. VUlkorlig dora eller skyddstillsyn kan undanröjas
och annan påföljd bestäramas för den brottslighet sora orafattas av doraen.
Skyddstillsyn kan också förenas raed anstaltsbehandling enligt 28 kap. 3 § BrB.
Villkorlig frigivning kan förklaras förverkad och för den sora vårdas utom
anstalt kan beslut meddelas ora återintagning i anstalt.
Krirainalvårdsberedningen
föreslår all institutet varning liksom raöjligheten alt vid raisskötsarahet raeddela
vitesföreläggande avskaffas samt att prövotiden vid skyddstillsyn och
villkorlig frigivning inte skall kutma förlängas annat än på grund av ny krirainalitel.
Under
reraissbehandlingen av beredningens betänkande var raeningarna delade i fråga
om förslaget att avskaffa institutet varning. Bl. a.
Prop. 1973:131 41
frarahölls
alt varning kan användas i tveksararaa fall för att undvika förverkande. Med
beaktande av denna synpunkt har i proraeraorian föreslagits att varning skall
behållas sora åtgärd vid raisskötsarahet. Till stöd för förslaget har
ytterligare anförts del förhållandet att, om vitesföreläggandel avskaffas, koraraer
vid vård utora anstalt efter dora på ungdorasfängelse eller internering raöjligheten
alt raeddela vaming alt utgöra den enda sanktion sora kan vidtas vid raisskötsarahet
utöver återintagning i anstalt. Motsvarande blir förhållandet vid villkorlig dora,
skyddstUlsyn och villkorlig frigivning från fängelse, om raan i enlighet raed krirainalvårdsberedningens
förslag avskaffar raöjligheten att förlänga prövotiden på grund av raisskötsarahet
sora inte tagit sig uttryck i ny brottslighet. Vad sålunda anförts i
promemorian har godtagils av flertalet remissinstanser.
Jag
ansluter mig till de överväganden som ligger bakom det i proraeraorian fraralagda
förslaget och förordar alltså alt institutet varning behålls i sin nuvarande
form. Jag förutsätter därvid att institutet inte koramer att utnyttjas i schablonartade
forraer utan tillgrips raed återhållsarahet och först efler noggranna
överväganden.
Förslaget
att avskaffa raöjligheten lill vitesföreläggande har vunnit allraän anslutning
under reraissbehandlingen av såväl beredningens betänkande sora proraeraorian.
Vitesföreläggande lorde knappast ha meddelats sedan möjligheten infördes genora
BrB. Då denna sanktionsform således inte fyller någon praktisk funktion, bör
den utgå ur BrB:s regler ora krirainalvård i frihet.
Även förslaget alt prövotiden
skall kunna förlängas endast när raissskÖtsarahet tagit sig uttryck i ny
brottslighet har godtagits av flertalet reraissinstanser under reraissbehandlingen
av såväl krirainalvårdsberedningens betänkande som departementsproraemorian.
Förlängning av prövotid är en åtgärd sora av den dömde i allmänhet lorde uppfattas
sora en väsentlig skärpning av påföljden. Sanktionen bör därför också enligt rain
raening användas raed stor återhållsarahet. En av beredningen gjord
undersökning av övervakningsnärandernas praxis visar alt de flesta näranderna
under år 1971 inte raeddelade något beslut ora förlängning av prövotiden raedan
andra närander förlängde prövotiden i ganska raånga fall. Detta förhåUande
tyder på att möjligheten att använda ifrågavarande sanktionsform bör
begränsas.
En av remissinstanserna
har ansett det vara inkonsekvent att inskränka närandernas behörighet att
förlänga prövotiden vid villkorlig frigivning och saratidigt låta dera behålla
möjligheten att från början fastställa olika långa prövotider. Jag delar inte
denna uppfattning. Från den frigivnes synpunkt lorde del näraligen frarastå sora
ytterst betydelsefullt att den för honora bestärada prövotiden verkligen slår
fast i varje fall så länge han inte gör sig skyldig lill ny broltslighel.
Prop.
1973:131 42
Krirainalvårdsberedningens förslag i denna del innebar att
prövotiden skulle kunna förlängas när den nya brottsligheten föranledde antingen
ny dora eller beslut om åtalsunderlåtelse. I promemorian har möjligheten att
förlänga prövotiden begränsats till det första fallet. Mol promeraorians
förslag har ett par reraissinstanser invänt, alt ora det inle är möjligt alt
förlänga prövotiden i anledning av beslut ora åtalsunderlåtelse, delta kan
leda till att åtal i en del fall koramer alt väckas bara för att domstol skall
få raöjlighet att förlänga prövotiden enligt en äldre dom.
Som en av dessa remissinstanser även anmärkt lorde
emellertid under prövotiden meddelade beslut om åtalsunderlåtelse i regel
gälla brott som har förövats ganska kort lid efler del att en dom på skyddslillsyn
har meddelats. I remissyttrandet har därför ifrågasatts om inle sådant beslul
bör koraraa lill övervakningsnärandens kännedora för alt beaktas vid oraprövning
av övervakningen. Jag anser detta förslag välbetänkt och avser att i annat
sammanhang förelägga Kungl. Maj:l förslag om författningsändring som innebär
all åklagare blir skyldig alt lärana underrättelse till övervakningsnärand
angående beslut om åtalsunderlåtelse för den som är dömd till skyddstUlsyn och
för vilken prövotiden ännu inle har gått ut. Däremot anser jag det rimligt att
frågan om prövotiden skall förlängas med anledning av ny brottslighet prövas
av dorastol. Jag ansluter raig sålunda till det i promemorian fraralagda
förslaget att förlängning av prövotid endast skall kunna koraraa i fråga i
samband raed ny dom.
Intagning i anstalt på grund av misskötsamhet är den mest
kännbara sanktionen för den dörade. Jag anser det därför vara väl motiverat
all, som föreslagils i promemorian, genom ändringar i lagtexten tydligare än f.
n. raarkera att sådan åtgärd ej bör tillgripas annat än i anledning av grov raisskötsarahet
och i så fall först när frivårdens resurser kan anses uttörada.
I proraeraorian föreslås i överensstämmelse med vad
kriminalvårdsberedningen förordat att raöjlighet införs för den sora står
under övervakning alt föra talan raot beslut ora förordnande av övervakare och
raot beslut som innebär all övervakning inle skall upphöra. Med sistnämnda
slag av beslut avses även beslut sora fattas raed anledning av den föreslagna
obligatoriska omprövningen sedan övervakningen varat ett år och beslut ora
förlängning av övervakningen enligt den föreslagna besläraraelsen i 28 kap. 5 §
tredje stycket BrB. Såvitt gäller raöjligheten att föra talan raot beslul som
innebär att övervakningen inte skall upphöra har emellertid i proraeraorian
gjorts undanlag för den sora efter att ha dömts till ungdorasfängelse eller
internering överförts tiU vård utom anstalt och sora enligt gällande bestäraraelser
skall stå under övervakning så länge påföljden varar. Ungdorasfängelse och
internering skall upphöra när viss i BrB angiven längsta tid har förflutit men
ungdoms-
Prop.
1973:131 43
fängelsenäranden resp. inlerneringsnäranden kan
dessförinnan besluta att påföljden och därraed övervakningen skall upphöra.
Eftersom de centrala nämndernas beslut över huvud laget inle kan överklagas bör
det enligt proraeraorian inte heller koraraa i fråga att för dessa fall införa klagorätt
mot beslul att övervakning skall bestå. Jag ansluter mig till dessa
ställningstaganden.
De författningsändringar sora föreslagits i del föregående
bör träda i kraft den 1 januari 1974.
Den föreslagna ändringen i 28 kap. 5 § BrB, sora innebär
att övervakningstiden automatiskt upphör efter två år, om beslut inle raeddelas
ora förlängd övervakning, gör det nödvändigt alt reglera den situation sora
uppslår vid lagens ikraftträdande genom en särskild övergångsbe-stäraraelse. Genora
en sådan bestäraraelse bör föreskrivas all övervakning, sora har pågått i två
år eller längre när lagen träder i kraft, inle upphör förrän viss lid efter
ikraftträdandet. Med anledning av påpekanden under reraissbehandlingen bör
denna lid vara något längre än vad sora föreslagits i promemorian. Jag förordar
att liden bestäms till tre månader. Genom en sådan övergångsreglering får
övervakningsnämnden tillfälle att la upp till prövning de fall där det av särskilda
skäl kan vara anledning att besluta om förlängd övervakning.
8 Lagförslag
I enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet
upprättats förslag till
1.
lag om ändring
i brottsbalken
2.
lag ora ändring
i lagen (1964: 450) ora åtgärder vid samhällsfarlig asocialitet.
9 Specialmotivering
9.1 Förslaget till lag om ändring i brottsbalken
26 kap. 12 §
I första stycket av denna paragraf anges f. n. att
övervakningen av villkorligt frigiven handhas av övervakningsnämnd saral att denna
förordnar övervakare.
I den allraänna motiveringen har jag framhållit att det
för den villkorligt frigivnes återanpassning är av stor betydelse att en
effektiv övervalcning koraraer till stånd snarast efter det att behovet av
övervakning har aktualiserats. I den raån övervakare inte är förordnad när
övervakningen träder i kraft, bör skyddskonsulenlen ha raöjlighet att interi-
Prop. 1973:131 44
misliskt
utse övervakare. Jag föreslår därför all ett tillägg görs lill första stycket
som innebär att skyddskonsulent får rätt att för tiden intiU dess övervakningsnämnden
beslutat i frågan förordna övervakare.
14 §
Paragrafen
innehåller föreskrifter om vad en villkorligt frigiven är skyldig all iaktta
under prövotiden.
I
överensstämmelse med vad som förordats i den allmänna motiveringen har orden
"föra ell ordentligt och laglydigt leverne, undvika skadligt
sällskap" utgått ur lagtexten och såvitt avser första ledet ersatts med
uttrycket "iakttaga skölsamhet". Av vad jag tidigare anfört fraragår
alt skötsamhelsbegreppet i detta sammanhang inle får ges en alltför vidsträckt
innebörd. Vad det här närmast kan bli fråga om att rubricera som raisskötsarahet
är sålunda handlingssätt sora klart står i strid mot någon av grundfömlsättningarna
för kriminalvård i frihet, dvs. att den frigivne skall söka anpassa sig i
samhället och avhålla sig från nya brott.
15 §
I
denna paragraf finns bestämraelser ora de särskilda föreskrifier som en villkorligt
frigiven kan åläggas att iaktta under prövotiden när det prövas lämpligt för
att fräraja hans anpassning i samhället. Sådan särskild föreskrift kan f. n.
avse vistelseort eller bostad, användande av fritid, förfogande över
arbetsförtjänst eller andra tillgångar, utbildning, arbetsanställning eller
förbud all använda alkohol. Annan hknande föreskrift får också meddelas. Om
det anses erforderligt får det föreskrivas att den frigivne skall i eller utom
sjukhus eller annan sådan inrättning underkasta sig läkarvård, nykterhetsvård
eller annan vård eller behandling. Har den frigivne förpliktats alt ersätta
genom brottet uppkommen skada, kan vidare meddelas föreskrifter om tid och sätt
för skadeståndsskyldighetens fullgörande.
Sora
närmare utvecklats i den allmänna motiveringen har den nuvarande tiUämpningen
av dessa bestämmelser om meddelande av särskilda föreskrifter vid kriminalvård
i frihet inle varit helt tillfredsställande. Erfarenheten visar sålunda att raan
bör sträva efter en ordning sora innebär alt föreskrifter av detla slag raeddelas
sparsarat och endast efter noggrann utredning i varje enskilt fall.
Av
skäl sora redovisats i det föregående har tiU en början den ändringen
vidtagits i paragrafen all raöjligheten att raeddela föreskrift om användande
av fritid, ora förfogande över arbetsförtjänst eller andra tillgångar liksora ora
förbud att använda alkoholhaltiga drycker saral "annan liknande
föreskrift" har tagils bort.
Vad gäller återstående
föreskrifter särskilt de som avser vistelseort eller bostad och utbildning
eller arbete bör som tidigare nämnts en minskad användning eftersträvas.
Detta förutsätter en noggrann prov-
Prop.
1973:131 45
ning i varje enskilt fall så att föreskrift inte tillgrips
i andra sararaanhang än där behovet och ändaraålsenligheten är klart dokuraenlerad.
Jag har redan frarahållit att del i detla sararaanhang är särskilt angeläget
att se till att en tilltänkt föreskrift är realistisk och alt det koraraer att
gå att kontrollera att den efterlevs. Det är vidare önskvärt att den
skyddskonsulent sora skall ha tillsyn över övervakningen i görligaste raån får tUlfälle
att yttra sig ora behovet av en tilltänkt föreskrift. I syfte att nu näranda
synpunkter skall koraraa tydligare till uttryck i lagtexten har den ändringen
vidtagits i paragrafen all del anges att föreskrift av nu angivet slag endast
får användas när del finns skäl att anta alt den frigivne för sin anpassning i sarahäUet
behöver stöd av en sådan föreskrift. Jag vill i detta sararaanhang ånyo betona
betydelsen av att övervakningsnämnderna, som förutsätts i 26 kap. 16 § andra
stycket, kontinuerligt omprövar givna föreskrifier och skyndsarat upphäver
eller ändrar föreskrift sora inte längre fyller någon funktion.
I överenssläraraelse med vad jag förordat i den allmänna raotiveringen
har slutligen såvitt angår föreskrift om betalning av skadestånd i lagtexten
vidtagits den ändringen att del nu anges alt sådan föreskrift får raeddelas
endast i den raån den inte raed hänsyn till den dörades ekonoraiska situation
och övriga oraständigheter kan antas raotverka hans anpassning i sarahäUet.
18 §
Denna paragraf innehåller bestäraraelser om åtgärder som
kan vidtas när villkorligt frigiven miissköter sig under prövotiden.
Av skäl sora
redovisats i den allraänna raotiveringen har den ändringen vidtagits i
paragrafen all bestäraraelsema ora möjlighet för övervakningsnämnd att
förlänga prövotiden med högst ett år utöver den tid som beslämts vid frigivningen
eller att förelägga den frigivne vid vite att iaktta raeddelad föreskrift har
tagits bort.
19 §
I denna paragraf ges bestäraraelser ora under vilka fömtsättningar
övervakningsnämnd kan förklara én vUlkorligt medgiven frihet förverkad.
Den
vidtagna ändringen syftar till att bättre än f. n. klargöra att den kännbara
sanktion som det här är fråga ora inle bör tillgripas annat än i anledning av
allvarlig raisskötsarahet och i så fall först när frivårdens resurser kan anses
uttörada'
20 §
Ändringarna i denna paragraf har endast betingals av den
ändring i 18 § som innebär att övervakningsnäirmd ej längre skaU kuima meddela
beslut om förlängd prövotid.
5 Riksdagen 1973.1 saml Nr 131
Prop.
1973:131 46
27 kap.
4 §
Paragrafen
innehåller allraänna föreskrifier ora vad den sora dörats till villkorlig dora
har alt iaktta under prövotiden. I överensstäramelse med vad som föreslagits
beträffande raotsvarande stadgande beträffande villkorligt frigiven, 26 kap.
14 §, har föreskriften ora alt den dörade skall föra ett ordentiigt och
laglydigt leverne och undvika skadligt sällskap ersatts med en bestämmelse ora
att den dörade under prövotiden skall iaktta skölsarahet.
6
§
I
paragrafen regleras de åtgärder som kan vidtagas ora den villkorligt dörade raissköter
sig under prövotiden. Här vidtagna ändringar betingas av samraa skäl som
föranlett raotsvarande ändring i 26 kap. 18 §. Det skaU sålunda inle längre
vara raöjligt att förlänga prövotiden för vUlkorlig dora på grund av raisskötsarahet,
som inle tagit sig uttryck i ny brottslighet.
28 kap.
5 §
Denna
paragraf innehåller bestäraraelser ora övervakning vid skyddstillsyn.
I
den allraänna motiveringen har frarahållits att del är angeläget att få lill
stånd en kortare och mera effektiv övervakning vid skyddstUlsyn. I enlighet raed
dessa överväganden och på tidigare anförda skäl har i paragrafen införts en ny
regel som innebär att övervakningen skall upphöra ulan särskUt förordnande när
två år av prövotiden har förflutit. Denna nya regel sora fått sin plats i ett
nytt tredje stycke skall givetvis endast betraktas sora subsidiär till
föreskriften i andra stycket första punkten ora att övervakningen skall hävas
så snart den inte längre behövs.
Med
tanke på fall då det vid utgången av tvåårsliden alltjämt föreligger ell klart
behov av övervakning har i det nya Iredje stycket även införts en regel som ger
övervakningsnärand rätt att, ora den dörade av särskilda skäl anses vara i
behov av förlängd övervakning, förordna ora sådan dock längst tUl prövotidens
utgång. Sora jag redan framhållit i den allmänna motiveringen bör del avgörande
för tillämpningen av denna undanlagsbestäraraelse vara om det i det enskilda
fallet föreligger några sådana oraständigheler i fråga ora den dörades
aktuella situation eller levnadsförhållanden sora visar att han har ett
särskilt behov av övervakarens fortsatta slöd. Har övervakningen upphört vid
två-årstidens utgång, kan övervakningsnäranden därefter på nytt släUa den dörade
under övervakning till prövotidens slut. Av den föreslagna besläraraelsen
följer att också för sådant beslut krävs särskilda skäl.
Prop.
1973:131 47
78 §§
Dessa lagrum innehåller bestäramelser ora de sanktioner sora
kan vidtas ora den dömde missköter sig under prövotiden.
Här vidtagna ändringar, sora slår i överensstäramelse raed
raotsvarande ändringar i 26 kap. 18 och 19 §§, innebär alt raöjligheten att
förlänga prövotiden och förelägga den dörade vid vite att iakttaga raeddelad
föreskrift avskaffas och att förutsättningama för alt undanröja skyddstUlsynen
eller förordna ora behandling i anstalt enligt 28 kap. 3 § skärps.
9 §
I denna paragraf vidtagen ändring betingas av den
ändringen i 28 kap. 7 § som innebär att övervakningsnämnd ej längre får
förlänga prövotiden vid skyddslillsyn.
29 kap.
8 §
I lagrumraet regleras de åtgärder sora kan vidtas om den,
som efter dom på ungdomsfängelse överförts tUl vård utora anstalt, raissköter
sig. Av samma skäl sora lett till raotsvarande ändring i 26 kap. 18 § har
föreskriften om raöjlighet att förelägga den dörade vid vite att iaktta raeddelad
föreskrift lagils bort.
30 kap.
11 §
Paragrafen innehåller bestämmelser om de åtgärder som kan
vidtas om den, som efter dom på internering överförts till vård utom anstalt, raissköter
sig.
Den här vidtagna ändringen slår i överensstämmelse med de
ändringar som gjorts i 26 kap. 18 § och 29 kap. 8 §.
34 kap. 46 §§
Dessa lagrum innehåller bestämraelser sora äger
tillärapning i fall då den sora villkorligt frigivits från fängelse eller sora
dömts lUl viUkorlig dora eller till skyddstUlsyn därefter lagföres för
ytterligare brott.
Av 34 kap. 1 § följer att doraslol i sådant fall kan välja
raellan alt förordna att den tidigare ådörada påföljden skall avse även del
andra brottet, döraa särskilt lUl påföljd för detta brott eUer, ora den
tidigare doraen vunnit laga kraft, undanröja den ådörada påföljden och för
brotten döma till påföljd av annan art. Väljer domstolen något av de två först
nämnda alternativen, äger den enligt förevarande paragrafer vidta vissa
åtgärder raed anledning av den tidigare ådömda påföljden.
Prop.
1973:131 48
Genom
hänvisnmg liU 26 kap. 18 § resp. 27 kap. 6 § och 28 kap. 9 § har doraslolen
sålunda f. n. möjlighet att bl. a. förlänga prövotiden. Efter vidtagna
ändringar i nänmda paragrafer kommer hänvisningarna inle längre alt ha denna
innebörd. För att domstol även i fortsättningen skall kunna förlänga prövotiden
liU följd av nya brott har därför särskilda bestämmelser härom tagils in i
förevarande paragrafer.
37 kap.
79 §§
Lagmramen
innehåller bestäraraelser om rätt för den som är föremål för krirainalvård i
frihet all klaga över vissa beslut av övervakningsnärand. Av skäl sora
redovisats i den allmänna motiveringen har denna klagorätt utvidgats till all
även omfatta förordnande av övervakare och, såvitt avser villkorligt frigiven
eller den som dömts till skyddstUlsyn, beslul sora innebär alt övervakningen
inte skall upphöra.
I
26 kap. 12 § föreslås sådan ändring att övervakare skall kunna förordnas interiraistiskl
av skyddskonsulenten. Beslutet gäUer endast tUl dess näranden prövat frågan.
Något behov av att kunna överklaga sådant beslut föreligger därför inte.
38 kap.
9
och 11 §§
Förslaget
att avskaffa raöjligheten alt förelägga den dörade vid vite att iaktta meddelad
föreskrift har fått tUl följd att 11 §, som innehåller bestäraraelser ora utdöraande
av förelagt vite, kan utgå. Förslaget har vidare föranlett en följdändring i 9 §.
Övergångsbestämmelser
I
enlighet med vad sora anförts i den allraänna raotiveringen föreslås här, alt ora
den sora dömts till skyddstillsyn står under övervakning vid ikraftträdandet
den 1 januari 1974, övervakningen inte på gmnd av ändringen i 28 kap. 5 §
skall upphöra ulan särskilt förordnande före utgången av mars 1974, om inle prövotiden
utgår dessförinnan.
9.2
Fiirslaget till lag om ändring i lagen (1964: 450) ora åtgärder vid samhällsfarlig
asocialitet
De
ändringar, som tidigare föreslagils beträffande möjligheterna att raeddela
särskilda föreskrifier för den sora är föreraål för krirainalvård i frihet, har
föranlett vissa forraeUa ändringar i 10 och 16 §§ lagen ora åtgärder raot sarahällsfarlig
asocialitet. Dessa lagrura, sora avser
Prop.
1973:131 49
villkorligt
anstånd raed intagning på arbetsanstall resp. viUkorlig utskrivning från sådan
anstalt, innehåUer nämligen hänvisningar till 25 kap. 15 § BrB i dess nu gällande
lydelse.
10
Hemställan
Under
åberopande av det anförda hemställer jag all Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att antaga förslagen till
1.
lag om ändring i brottsbalken
2.
lag om ändring i lagen (1964:
450) ora åtgärder vid samhällsfarlig asocialitet.
Med
bifall till vad föredraganden sålunda med instäraraande av statsrådets övriga ledaraöter
heraställl förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten att till riksdagen
skall avlåias proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll, utvisar.
Ur
protokollet: Britta Gyllensten
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga
Förslag till
Lag om ändring i brottsbalken
Härigenora
förordnas i fråga om brottsbalken etc.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Den frigivne
skall under prövotiden föra ett ordentligt och laglydigt leverne, undvika
skadligt sällskap, efter förmåga söka försörja sig samt i övrigt ställa sig
till efterrättelse vad som åligger honom enligt denna balk eller enligt
föreskrift eller anvisning som meddelats med stöd därav. Har han förpliktats
ersätta genora brottet uppkoramen skada, skall han göra vad i hans förmåga står
att fullgöra denna skyldighet.
Den frigivne
skall under prövotiden iakttaga skölsamhet, efter förmåga söka försörja sig saml
i övrigt ställa sig till efterrättelse vad som åligger honom enligt denna balk
eller enligt föreskrift eller anvisning som raeddelals honom raed stöd därav.
Har han förpliktats ersätta genom brottet uppkomraen skada, skall han göra
vad i hans förmåga står att fullgöra denna skyldighet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
När del
prövas lämpligt för att fräraja den frigivnes anpassning i sarahället, skola
särskilda föreskrifter, gällande under viss tid eller tills vidare, meddelas
rörande vad han har all iakttaga under pi-övoliden. Sådan föreskrift raå avse
vistelseort eller bostad, användande av fritid, förfogande över
arbetsförtjänst eller andra tillgångar, allt under viss tid, högst ett år ål
gången, utbildning, arbetsanställning eller förbud att använda alkoholhaltiga
drycker. Annan liknande föreskrift må ock meddelas.
Om del
finnes erforderligt, må föreskrivas att den frigivne skall i eller utom sjukhus
eller annan dylik inrättning underkasta sig läkarvård, nyklerhetsvård eller annan
vård eller behandling.
När del
finnes skäl all antaga all den frigivne för sin anpassning i sarahället behöver
stöd av en särskild föreskrift om vad han måste iakttaga under prövotiden, må
sådan föreskrift meddelas för viss tid eller tills vidare. Särskild föreskrift raå
avse
1.
vistelseort
eller bostad under viss tid, högst ett år åt gången,
2.
utbildning
eller arbetsanställning,
3.
läkarvård
eller nyklerhetsvård eller annan vård eller behandling i eller utom sjukhus
eller annan dylik inrättning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Har den frigivne förpliktats ersätta genom brottet uppkomraen
skada, raå meddelas föreskrifter rörande tid och sätl för skadeståndsskyldighetens
fullgörande.
Föreslagen lydelse
Har den frigivne förpliktats ersätta genom brottet uppkomraen
skada, raå raeddelas föreskrifier rörande tid och sätt för skadeståndsskyldighetens
fullgörande, / den mån del ej med hänsyn lill hans ekonomiska situation och
övriga omständigheter kan antagas motverka hans anpassning i samhället.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Iakttager
den frigivne icke vad sora åligger honora enligt denna balk eller enligt
föreskrift eller anvisning sora raeddelals raed stöd därav, äger övervakningsnäranden,
utom att förordna om övervakning eller meddela föreskrift enligt 15 §, efler
omständigheterna
1.
besluta alt vaming
skall meddelas den frigivne,
2.
förlänga
prövotiden med högst ell år utöver den vid frigivningen bestämda tiden,
3.
förelägga
honom vid vite att iakttaga meddelad föreskrift.
Iakttager
den frigivne icke vad sora åligger honom enligt denna balk eller enligt
föreskrift eller anvisning som raeddelals raed stöd därav, äger övervakningsnäranden,
utom att förordna om övervakning eller meddela föreskrift enligt 15 §,
besluta all varning skall meddelas den frigivne.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kan det
antagas alt villkorligt frigiven som åsidosatt sina åligganden icke skall låta
sig rätta genom åtgärd sora avses i 18 §, må övervakningsnämnden förklara den
villkorligt medgivna friheten förverkad.
Har
villkorligt frigiven allvarligt åsidosatt sina åligganden och kan det antagas
att han icke skall låta sig rätta genom annan åtgärd sora övervakningsnämnden
äger vidtaga, må nämnden förklara den villkorligt raedgivna friheten förverkad.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Beslut
om åtgärd sora avses i 18 eller 19 § må raeddelas även efler prövotidens
utgång, däresl frågan av övervakningsnämnden upptagits dessförinnan. Efler prövotidens
utgång må ej, utan att prövotiden förlänges enligt 18 §, beslutas annan åtgärd
som där avses.
Beslul om
åtgärd som avses i 18 eller 19 § må ef raeddelas efter prövotidens utgång.
Åtgärd som avses i 19 § må dock beslutas även efter prövotidens utgång, därest
frågan av övervakningsnäranden upptagils dessförinnan.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
Föreslagen
lydelse 27 KAP.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Den dörade
skall under prövotiden föra ett ordentligt och laglydigt leverne, undvika
skadligt sällskap samt efter förmåga söka försörja sig.
Den dömde
skall under prövotiden iakttaga skölsamhel och efler förmåga söka försörja
sig.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Iakttager den dömde icke vad som åligger honom till följd
av den villkorUga domen, må dorastol, om åklagare före prövotidens utgång anhängiggör
talan därom, efler omständigheterna
1.
besluta att vaming
skall meddelas den dömde,
2.
raeddela
föreskrift enligt 5 § eller ändra tidigare raeddelad föreskrift,
3.
förlänga
prövotiden lill tre år,
4.
undanröja den
villkorliga doraen och bestärama annan påföljd för brottet.
Efter prövotidens utgång må ål-gärd som sägs i första
stycket 1 och 2 ef beslutas, med mindre prövotiden förlänges.
Iakttager den dömde icke vad sora åligger honora till
följd av den villkorliga doraen, må domstol, om åklagare före prövotidens
utgång anhängiggör talan därom, efter omständigheterna
1.
besluta alt vaming
skall meddelas den dörade,
2.
raeddela
föreskrift enligt 5 § eller ändra tidigare raeddelad föreskrift.
3. undanröja den vUlkorliga doraen och bestäraraa annan
påföljd för brottet.
Åtgärd enligt första stycket 1 och 2 må ej beslutas efter prövotidens
utgång.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Undanröjes den villkorliga doraen, skall vid påföljdens bestäraraande
skälig hänsyn tagas till böter sora järalikt 2 § ådömts jämte den villkorliga doraen.
28 KAP.
5 S
opaginerad Kontrollera mot PDF
den
Under prövotiden skall dömde slå under övervakning.
Finnes övervakning icke längre vara erforderlig, skall
förordnas ora dess upphörande. Så länge prövotiden varar, må den dömde, när
skäl äro därtill, ånyo ställas under övervakning. Beslul som nu avses meddelas
av övervakningsnärand.
Skyddslillsyn skall vara förenad med övervakning från och
med prövotidens början.
Finnes övervakning icke längre vara erforderlig, skall
förordnas ora dess upphörande. När skäl äro därtill må den dömde ånyo ställas
under övervakning.
Övervakning skall upphöra ulan särskUt förordnande, när Ivå
år av prövotiden har förflutit. Anses den dömde av särskilda skäl vara i be-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
hov
av förlängd övervakning, må förordnas om övervakning för tiden därefter dock
längst tid prövotidens utgång.
Beslul om övervakning
enligt denna paragraf raeddelas av övervakningsnärand.
opaginerad Kontrollera mot PDF
7 §
Iakttager den dömde icke
vad sora åligger honora till följd av doraen å skyddstUlsyn, äger övervakningsnäranden,
utora att förordna ora övervakning eller meddela föreskrift enligt 26 kap.
15 §, besluta att varning skall meddelas den dömde.
Iakttager den dörade icke vad som åligger honom till följd av domen å skyddslillsyn,
äger övervakningsnämnden, utom att förordna ora övervakning eller raeddela
föreskrift enligt 26 kap. 15 §, efter omständigheterna
1.
besluta alt varning skall raeddelas
den dörade, ,
2.
förlänga prövotiden till
högst fem år,
3.
förelägga honom vid vite
alt iakttaga meddelad föreskrift.
Åtgärd som avses i denna
paragraf må ej av övervakningsnämnden beslutas efter prövotidens utgång.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Har
den dörade åsidosatt sina åligganden och kan del antagas att han icke skall
låta sig rätta genom åtgärd som övervakningsnämnden äger vidtaga, skall nämnden
hos åklagare göra fraraställning att vid dorastol föres talan ora undanröjande
av skyddstillsynen eller ora behandling varora stadgas i 3 §.
8 §
Har
den dörade allvarligt åsidosatt sina' åligganden och kan det antagas att han
icke skall låta sig rätta genora åtgärd sora övervakningsnäranden äger
vidtaga, skall nämnden hos åklagare göra framställning att vid dorastol föres
talan ora undanröjande av skyddstillsynen eller ora behandling varom stadgas
i 3 §.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Talan
som nu sagts skall anhängiggöras före prövotidens utgång.
opaginerad Kontrollera mot PDF
9§
Undanröjes skyddstillsynen, skall rätten bestämma annan påföljd för brottet.
Därvid skall skälig hänsyn tagas lill vad den dörade undergått till följd av
domen å skyddstUlsyn samt tiU böter sora enligt 2 § ådörals järate
skyddstillsynen; och må fängelse ådömas på kortare tid än för brottet är
stadgat.
Finnas tillräckliga skäl
ej föreligga alt undanröja skyddstillsynen, må rätten i stället besluta ål-gärd
som avses i 7 § eller, ora den dömde fyllt aderton år, förordna att han skall
undergå behandling
Finnas
tillräckliga skäl ej föreligga all undanröja skyddstUlsynen, må rätten i
stället besluta åtgärd sora avses i 7 § eller, ora den dörade fyllt aderton
år, förordna att han skall undergå be-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
handling enligt 3 §. Föres talan om sådan behandling, må i
stället beslutas undanröjande av skyddstillsynen eller åtgärd sora avses i 7 §.
Har prövotiden utgått må ej, utan alt prövotiden förlänges enligt 7 §,
beslutats annan åtgärd sora där avses.
Föreslagen
lyddse
enligt 3 §. Föres talan ora sådan behandling, raå i
stället beslutas undanröjande av skyddstillsynen eller åtgärd som avses i 7 §.
Har prövotiden utgått, må ej beslutas åtgärd sora avses / 7 §.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Iakttager den som vårdas utom anstalt icke vad sora
åligger honora enligt denna balk eller enligt föreskrift eller anvisning sora
meddelats med stöd därav, äger övervakningsnämnden, utora att raeddela
föreskrift enligt 26 kap. 15 §, efter oraständigheterna besluta att varning
skall raeddelas honora, så ock förelägga honom vid vite att iakttaga meddelad
föreskrift.
8 §
Iakttager den som vårdas utom anstalt icke vad som åligger
honom enligt denna balk eller enligt föreskrift eller anvisning som raeddelals
med stöd därav, äger övervakningsnämnden, utom att meddela föreskrift enligt 26
kap. 15 §, besluta att varning skall meddelas honom.
opaginerad Kontrollera mot PDF
11 §
Iakttager
den som vårdas utom anstalt icke vad som åligger honom enligt denna balk eller
enligt föreskrift eller anvisning som meddelats med stöd därav, äger övervakningsnämnden,
utom att meddela föreskrift enligt 26 kap. 15 §, efter omständigheterna
besluta att varning skall raeddelas honora, så ock förelägga honom vid vite all
iakttaga meddelad föreskrift.
Iakttager
den sora vårdas utora anstalt icke vad som åligger honom enligt denna balk
eller enligt föreskrift eller anvisning sora raeddelals raed slöd därav, äger
övervakningsnämnden, utom alt raeddela föreskrift enligt 26 kap. 15 §,
besluta att varning skall meddelas honom.
opaginerad Kontrollera mot PDF
34
KAP. 4§ Tillärapas 1 § 1 eller 2 beträffande någon som vUlkorligt frigivits
från fängelse, må den villkorligt medgivna friheten förklaras förverkad; döraes
enligt 1 § 2 till fängelse på viss tid, skall sådan förklaring raeddelas, om
ej särskilda skäl äro däremot.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Beslutas
ej förverkande enligt första stycket, äger rätten besluta åtgärd som avses i 26
kap. 18 §.
Beslutas
ej förverkande enligt första stycket, äger rätten besluta åtgärd som avses i 26
kap. 18 § eller förlänga prövotiden med högst ett år utöver den vid frigivningen
bestämda tiden.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Förverkande eller åtgärd som nyss sagts må ej beslutas,
med mindre fråga därom uppkommer i raål vari den frigivne häktats eller
erhållit del av åtal före prövotidens utgång.
5§ Är den tidigare ådömda påföljden villkorlig dom, må
förordnande enligt 1 § 1 raeddelas allenast raed avseende å brott sora begåtts
före prövotidens början.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tillämpas
1 § 1 eller 2, raå rätten besluta åtgärd som sägs i 27 kap. 6 § 13, dock
endast ora fråga därora uppkoraraer i mål vari den dörade häktats eller erhålUt
del av åtal före prövotidens utgång.
Tillämpas 1 § 1 eller 2, må rätten besluta åtgärd sora
sägs i 27 kap. 6 § i eller 2 eller förlänga prövotiden till tre år, dock endast
ora fråga därom uppkomraer i raål vari den dörade häktats eller erhållit del av
åtal före prövotidens utgång.
Undanröjande av vUlkorlig dora enligt 1 § 3 raå ej ske, raed
raindre fråga därora uppkoraraer i raål vari den dömde häktats eller erhållit
del av åtal inom ett år från prövotidens utgång.
6 §
opaginerad Kontrollera mot PDF
Är den
tidigare ådörada påföljden skyddstillsyn, raå rätten vid tillärapning av 1 §
1 eller 2 besluta åtgärd eller behandling sora avses i 28 kap. 9 §.
Är den tidigare ådömda påföljden skyddstillsyn, raå
rätten vid tillärapning av 1 § 1 eller 2 besluta åtgärd eller behandling sora
avses i 28 kap. 9 § eller förlänga prövotiden lill högst fem år.
Dömes med tillämpning av 1 § 3 till fängelse, skall vid
straffets bestäraraande gälla vad i 28 kap. 9 § stadgas.
Beslut
enligt första stycket eller beslul ora undanröjande av skyddstillsyn må ej raeddelas,
raed raindre fråga därora uppkoraraer i raål vari den dörade häktats eller
erhållit del av åtal före prövotidens utgång.
37 KAP.
Den sora
dörats tiU fängelse äger hos krirainalvårdsnäranden påkalla prövning av övervakningsnärands
beslut i ärende ora vUlkorlig frigivning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ätnöjes villkorUgt
frigiven icke raed övervakningsnärands beslut angående ställande under övervakning
enligt 26 kap. 11 §, föreskrift enligt 26 kap. 15 § eller åtgärd enligt 26 kap.
18, 19 eller 22 §, äger han hos krirainalvårdsnäranden påkalla prövning av
beslutet.
Ätnöjes
villkorligt frigiven icke raed övervakningsnärands beslut angående övervakning
enligt 26 kap. 11 §, förordnande av övervakare enligt 26 kap. 12 §, föreskrift
enligt 26 kap. 15 § eller åtgärd enligt 26 kap. 18, 19 eller 22 §, äger han
hos krirainalvårdsnäranden påkalla prövning av beslutet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Den som dömts till
skyddstillsyn må genom besvär hos hovrätt föra talan raot övervakningsnämnds beslul
angående ställande under övervakning enligt 28 kap. 5 §, åtgärd enligt 28 kap.
7 eller 11 § eller föreskrift som avses i 26 kap. 15 §. Besvärstiden räknas
från den dag då han erhöll del av beslutet.
Den som dömts till skyddstUlsyn
må genora besvär hos hovrätt föra talan mot övervakningsnämnds beslut angående
övervakning enligt 28 kap. 5 §, förordnande av övervakare enligt 28 kap. 6 §,
åtgärd enligt 28 kap. 7 eller 11 § eller föreskrift som avses i 26 kap. 15 §.
Besvärstiden räknas från den dag då han erhöH del av beslutet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ätnöjes icke den som dömts
tUl ungdorasfängelse eller intemering med övervakningsnämnds beslul enligt 29
kap. 8 eUer 11 § eller 30 kap. 11 eUer 14 § eller angående föreskrift som
avses i 26 kap. 15 §, äger han hos ungdomsfängelsenämnden eller interneringsnämnden
påkalla prövning av beslutet.
Ätnöjes icke den sora dörats
tUl ungdorasfängelse eller intemering med övervakningsnämnds beslut om
förordnande av övervakare enligt 29 kap. 7 § eller 30 kap. 10 § eller med
nämndens beslut enligt 29 kap. 8 eller 11, § eUer 30 kap. 11 eller 14 § eller
angående föreskrift som avses i 26 kap. 15 §, äger han hos ungdomsfängelse-nämnden
eller intemeringsnämnden påkalla prövning av beslutet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
9 §
Rättens
beslut om åtgärd enUgt 27 kap. 5 § andra stycket, 28 kap. 11 § eller 34 kap. 10
§ andra stycket, 12 eller 13 § eller 15 § såviti angår tillärapning av 10 §
andra stycket länder oraedelbart till efterrättelse, ora ej annorlunda förordnas.
Detsararaa gäller avgöranden enligt 27 kap. 6 §, 28 kap. 9 § eller 34 kap. 4,
5, 6 eUer 8 § angående föreskrifter, vUe, prövotid eller tid för ungdorasfängelse.
Rättens
beslut om åtgärd enligt 27 kap. 5 § andra stycket, 28 kap. 11 § eller 34 kap.
10 § andra stycket, 12 eller 13 § eller 15 § såvitt angår tillämpning av 10 §
andra stycket länder oraedelbart lill efterrättelse, ora ej annorlunda förordnas.
Detsararaa gäller avgöranden enligt 27 kap. 6 §, 28 kap. 9 § eller 34 kap. 4,
5, 6 eUer 8 § angående föreskrifter, prövotid eller tid för ungdorasfängelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Avser
beslut järalikt 28 kap. 9 § andra stycket eller 34 kap. 6 § att någon som ej
fyllt tjugotre år skall undergå behandling varom stadgas i 28 kap. 3 §, äger
rätten förordna att beslutet skall gå i verkställighet utan hinder av att det
ej vunnit laga kraft. Sådant förordnande raå ock raeddelas i fråga om beslut
jämlikt 34 kap. 8. § om återintagning i anstalt av den som undergår
ungdomsfängelse.
Prop.
1973:131 57
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
11
§ Vite som förelagts med stöd av 26 kap. 18 §, 28 kap. 7 eller 9 §, 29 kap. 8 §,
30 kap. 11 § eller 34 kap. 4 eller 6 § må utdömas allenast om åklagare efter framstäUning
av övervakningsnämnden anhängiggör talan därom innan den ådömda påföljden lill
fullo verkställts eller eljesl upphört. Sådan talan skall anses anhängig-gjord,
då ansökan om utdömande av vitet delgavs den dömde.
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1974.
Står
den som dömts till skyddstUlsyn under övervakning vid ikraftträdandet, skall
övervakningen dock ej upphöra utan särskUt förordnande före utgången av
februari 1974, om ej prövotiden utgått dessförinnan.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1964: 450) om åtgärder vid samhällsfarlig
asocialitet
Härigenora
förordnas att 10 och 16 §§ lagen (1964: 450) ora åtgärder vid sarahällsfarlig asocialitet
skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lyddse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Vad i 26
kap. 1214 §§, 15 § första stycket saral 16 och 17 §§ brottsbalken stadgas
skall äga raotsvarande tillämpning beträffande den sora erhållit vUlkorUgt anstånd.
Övervakare må ock förordnas och föreskrift enligt 26 kap. 15 § första stycket
brottsbalken meddelas av rätten vid beslutet ora villkorligt anstånd.
Vad i 26
kap. 1214 §§, 15 § första stycket 1. och 2. saral 16 och 17 §§ brottsbalken
stadgas skall äga raotsvarande tillärapning beträffande den sora erhållit villkorligt
anstånd. Övervakare raå ock förordnas och föreskrift enligt 26 kap. 15 §
första stycket 1. och 2. brottsbalken raeddelas av rätlen vid beslutet ora
villkorligt anstånd.
opaginerad Kontrollera mot PDF
16 §
VUlkorligt utskriven skall stå under övervakning. I beslut ora villkorlig
utskrivning skall fastställas en prövotid ora två år.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Vad i 26
kap. 1214 §§, 15 § första stycket saral 16 och 17 §§ brottsbalken stadgas
skall äga raotsvarande tillämpning beträffande den som utskrivits villkorligt.
Vad i 26
kap. 1214 §§, 15 § första stycket 1. och 2. saral 16 och 17 §§ brottsbalken
stadgas skall äga raotsvarande tiUärapning beträffande den sora utskrivits villkorligt.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1974.
MARCUSBOKTR.STOCKHOLM 1973 730313
Doktrin (1)
- Lars Heuman, Reformfrågor rörande målsäganderätten, SvJT 1977 s. 241, på s. 260, 261 · Fritt tillgänglig
Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur Svensk Juristtidnings öppna arkiv. Artiklarna läses hos SvJT.
Hänvisas hit från
23 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (15)
15 kopplingar i 9 dokument.
- SOU 2024:48 Ett ändamålsenligt samhällsskydd Volym 1 s. 284 om s. 44 · s. 299 om s. 15 · s. 301 om s. 27 · s. 545 om s. 34 i texten
- Prop. 2020/21:85 Utökade kontroll- och stödmöjligheter avseende skyddstillsynsdömda s. 22 i texten
- Bet. 1982/83:JuU26 om villkorlig frigivning och kriminalvård i frihet m.m. (prop. 1982/83:85 jämte motioner) s. 45 om s. 43 i texten
- Bet. 1974:JuU2 Justitieutskottets betänkande i anledning av propositionen 1974:20 med förslag till ny lagstiftning om kriminalvård i anstalt m. m. jämte motioner s. 25 i texten
- Bet. 1974:JuU5 Justitieutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i propositionen 1974:1 gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1974/75 till kriminalvården j… s. 2 i texten
Rättsfall (3)
3 kopplingar i 2 dokument.
- NJA 2015 s. 155 om s. 42 i texten
- NJA 2011 s. 511 om s. 42 · om s. 45 i texten
Doktrin (5)
5 kopplingar i 3 dokument.
- Heuman, Processrättsliga uppsatser, 1986 s. 130 om s. 38 · s. 131 om s. 39 i texten
- SvJT 1977 s. 241 Lars Heuman, Reformfrågor rörande målsäganderätten s. 260 · s. 261 i texten
- Ulväng, Påföljdskonkurrens, 2005 s. 570 i texten