Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om lokal kristidsförvaltning, m.m.

1973 · 50 sidor, varav 46 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 46 av 50 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1973:132, Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om lokal kristidsförvaltning, m.m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majrts
proposition nr 132 år 1973 Prop.
1973:132

Nr 132

Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till lag om lokal kristidsförvaltning, m. m.;
given Stockholms slott den 11 maj 1973.

Kungl.
Maj:l vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden, föreslå riksdagen all bifalla de förslag om vars avlåtande
till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Under
Hans Maj:ts Min allernådigste Konungs och Herres sjukdora:

CARL GUSTAF

KJELL-OLOF
FELDT

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås en raodernisering av lagstiftningen angående kommunemas
skyldighet att i kristid fullgöra uppgifter av betydelse för folkförsörjningen.
En sammanfattning av regelsystemet på området lämnas som bakgmnd till raodemiseringen,
vilken huvudsakligen är av formell natur.

1
Riksdagen 1973. 1 saml Nr 132

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop.1973:132

1
Förslag till

Lag
om lokal kristidsförvaltning

Härigenora
förordnas sora följer.

1 §
Koraraer rikel i krig, träder besläraraelserna i 2 § i tillämpning.

När kriget upphört, förordnar Konungen före avslutandet av den riks

dagssession som börjar närraast efler krigets slut, att besläraraelserna

icke vidare skall tillärapas. Detta gäller dock ej i den raån bestämmel

serna alltjämt skall tillämpas på grund av förordnande enligt andra

stycket.

Vid
krigsfara vari riket befinner sig och under förhållanden som avses i 1 § tredje
stycket allraänna ransoneringslagen (1954: 280) får Konungen förordna att besläraraelserna
i 2 § skall tillärapas. Sådant förordnande skall inora en raånad, eller om
riksdagssession ej pågår, inom en månad från början av näslkoraraande session
underställas riksdagen för prövning av frågan ora förordnandet skall bestå.
Sker ej sådan underställning eller godkänner ej riksdagen förordnandet inora
två raånader från det underställning skett, förfaller förordnandet. Upphör
krigsfara sora föranlett förordnandet, skall förordnandet upphävas före näslkoraraande
riksdagssessions avslutande.

2 §
Koraraun är skyldig att i den omfaltning Konungen bestämmer

fullgöra uppgifter för att fylla befolkningens eller produktionens behov

av vikliga förnödenheter eller för alt tillgodose annat ändamål av bety

delse för folkförsörjningen.

Det
åligger koraraun att i den omfattning Konungen bestämmer medverka vid allmän
prisreglering.

3 §
Bestämraelser ora skyldighet för koraraun alt i fredslid vidtaga

de förberedelser, sora fordras för att kommunen skall kunna fullgöra

uppgifter enligt denna lag, finns i lagen (1964: 63) om kommunal be

redskap.

4 §
Uppgift enligt 2 § och planläggning, som föranledes därav, an

koraraer på kristidsnärand.

Koramun
kan tiUsätta särskild kristidsnärand. Ora särskild kristidsnärand ej finns,
skall koraraunstyrelsen vara kristidsnärand. Koraraun kan också uppdraga åt
annat koraraunalt organ att vara kristidsnärand.

5 §
Ledaraöter och suppleanter i särskUd kristidsnärand väljes av

kommunfullmäktige till del antal fullmäktige bestämraer. Antalet leda

raöter får ej vara under fem. Valet skall vara proportionellt, ora del be

gäres av rainst så många väljande, sora raotsvarar det tal, vilket erhåUes,

ora saratiiga väljandes antal delas med det antal personer valet avser,

ökat raed 1. Ora förfarandet vid sådant proportionellt val finns särskilda

bestäraraelser. Sker ej val av suppleanter proportionellt, skall bestämmas

den ordning, i vilken suppleanterna skall inkallas till tjänstgöring.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:132 3

I fråga om särskild kristidsnärand i annan koraraun än Stockholra
äger besläraraelserna i 3236 §§, 37 § första stycket och 3842 §§
kommunallagen (1953: 753) ora koramunstyrelsen saml 45 § andra och tredje
styckena samma lag i fråga om där avsedd nämnd raotsvarande tillämpning.
Protokoll behöver dock ej innehålla annat än förteckning över närvarande
ledamöter och beslutet i varje ärende.

Beträffande kristidsnämnd i Stockholra gäller 51 § koraraunallagen
(1957: 50) för Stockholra med undanlag av hänvisningen till 39 § andra stycket
näranda lag. Dessutom gäller vad kommunfullmäktige föreskriver enligt samma
lag. Protokoll behöver dock ej innehålla annat än förteckning över närvarande
ledamöter och beslutet i varje ärende.

Ulan hinder av 2 § 2 förvaltningslagen (1971: 290) äger 4
och 5 §§ nämnda lag tillämpning i samtliga ärenden hos särskild kristidsnämnd.

6 § Bestämmelser oni koraraunal krigsorganisation finns i
lagen (1964:

63) ora komraunal beredskap.

Om överflyttning av uppgifter, som tillkoraraer viss
kommunal rayndighet, till annan sådan rayndighel finns föreskrifter i lagen
(1942: 87) raed särskilda bestäraraelser angående stats- och kommunalmyndigheterna
och deras verksamhet vid krig eller krigsfara ra. m.

7
§
Kommunstyrelsen skall övervaka all erforderlig planläggning sker och övriga
nödvändiga förberedelser vidtages för verksamheten inom koraraunen enligt denna
lag.

8
§ Inom varje
län skall länsstyrelsen följa tillämpningen av denna lag. Länsstyrelsen skall
därvid tillse, att såväl förberedelsearbetet sora själva verksaraheten bedrives
på ett ändamålsenligt sätt saml samordnas raed annan beredskapsplanläggning och
försvarsverksamhet.

Om det oundgängligen erfordras, får länsstyrelsen meddela
kommun föreskrift om hur verksamheten skall bedrivas.

9 § Bestäraraelser ora statsbidrag till koraraun för
särskild plan över

kommunens förberedelser för uppgifter enligt denna lag finns i lagen

(1964: 63) om komraunal beredskap.

10 § Underlåter koraraun alt fullgöra skyldighet enligt
denna lag eller

enligt föreskrift som meddelats med stöd av lagen, får länsstyrelsen, ora

rättelse ej vinnes på annat sätt, förelägga koraraunen lämpligt vite. Läns

styrelsen kan också i koraraunens ställe vidtaga den åtgärd, som skyl

digheten avser, samt i den mån komraunen icke är berättigad till ersätt

ning av statsmedel för åtgärden taga ut kostnaden för denna av kom

munen.

Utan hinder av 3 § första stycket förvaltningslagen (1971:
290) äger 1420 §§ näranda lag tillämpning i ärende hos länsstyrelsen sora avses
i första stycket.

11 § Talan raot kristidsnärands beslut i ärende enligt
denna lag föres

hos länsstyrelsen genora besvär.

Mot länsstyrelses beslut enligt denna lag föres talan genora
besvär hos Konungen eller rayndighet sora Konungen bestäramer.

Kristidsnärands och länsstyrelses beslul länder till
efterrättelse utan hinder av besvär, om ej annorlunda förordnas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:132 4

12 § Närraare föreskrifter för tillärapningen av denna
lag raeddelas av Konungen eller rayndighet sora Konungen bestäraraer.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1974, dä lagen
(1939: 254) ora skyldighet för kommun att fullgöra vissa av krig ra. ra. föranledda
arbetsuppgifter skall upphöra att gälla.

Inrättar koraraun särskild kristidsnärand, skall val av ledaraöter,
sora första gången förrättas, avse tiden intill utgången av det kalenderår, då
allraänna val av koraraunfullraäktige äger rura första gången efter den
tidpunkt från och raed vilken ledaraöterna blivit valda. Vad nu sagts gäller ej
kristidsnärand i Stockholra.

2 Förslag till

Lag om ändring i allmänna tjänstepliktslagen (1959: 83)

Härigenora förordnas, att 3 § allraänna tjänstepliktslagen
(1959: 83) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3§

Del åligger arbetsraarknadsstyrelsen att närraast under
Konungen för riket i dess helhet handhava tillärapningen av denna lag och raed
stöd därav raeddelade föreskrifier.

Under arbetsraarknadsstyrelsens Under arbetsraarknadsstyrelsens

ledning skall inora varje län läns- ledning skall inom
varje län länsarbetsnämnden och i Stockholms arbetsnäranden handhava tillärap-stad
arbelsnämnden handhava till- ningen av lagen och nyssnäranda lärapningen
av lagen och nyss- föreskrifter, näranda föreskrifter. Vad nedan i
lagen sägs om länsarbetsnämnd skall avse jämväl arbelsnämnden.

Krislidsnämiid eller annan kommunal myndighet, åt vilken
uppdragils att fullgöra krislidsnämnds uppgifter, åligger alt inom sitt
verksamhetsområde lämna arbetsmarknadsstyrelsen och länsarbetsnämnd biträde.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1974.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:132

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1971: 309) om behörighet för
allmän förvaltningsdomstol att pröva vissa mål

Härigenora förordnas, all 1 § lagen (1971: 309) ora
behörighet för allraän förvaltningsdomstol att pröva vissa raål skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§-Ora besvär raot beslut, vilket raeddelals raed slöd av
lag eller annan författning sora utfärdals före den 1 januari 1972, enligt vad
hittills gällt skall anföras hos Konungen, skall besvären, i den raån ej annat
föreskrives i 2 §, i stället anföras hos karamarrätt i följande raål:

1.
raål ora val
till befattning eller uppdrag, mål ora val för upprättande av förslag till
befattning eller uppdrag,

2.
raål om
avlöningsförmån, inbegripet ersättning för viss förrättning eller visst
uppdrag, sjukvård, beklädnad och dylikt, raål ora resekostnads- och traktamentsersättning,
raål ora delaktighet i eller avgift till pensionsinrättning eller annan sådan allraän
anstalt eller kassa, raål ora rätt till pension eller dylik förraån, allt
såvida raålet avser vad sora skall utgå enligt gällande föreskrift eller
överenskommelse och målet ej gäller fråga som enligt avtal skall avgöras av
arbetsgivaren,

3.
raål ora
ersättning till tjänsteraän vid polis-, åklagar- eller exekutionsväsendet för
utgift, sora är föranledd av hans verksamhet,

4.
mål om annan
ersättning som enhgt författning utgår av statsmedel, såvida ej författningen
hänvisar den som gör anspråk på ersättning att vid tvist anhängiggöra talan
hos allraän doraslol eller expropriationsdomslol eller ersättning enligt
författningen utgår lill kommun eller annan komraunal förvaltningsenhet eUer
fråga är ora ersättning eller hittelön enligt lagen (1942: 350) ora fornminnen
eller om ersättning enligt naturvårdslagen (1964: 822),

5.
raål ora beslut
av tullrayndighet i saraband raed in- eller utförsel av vara med undantag dock
för sådant beslut ora befrielse från eller nedsättning eller återbetalning av
tull, skatt eller annan avgift sora raeddelals med stöd av Konungens
bemyndigande, raål om tillstånd att hålla provianleringsfrilager,

6.
mål om beslut
rörande sta- 6. mål om beslut rörande statens,
kommuns eller annan kom- tens, koramuns eller annan kommunal
förvaltningsenhets utlagan- munal
förvaltningsenhets uttagande enligt gällande föreskrift av de enligt gällande föreskrift av
skatt eller annan avgift, såvida ej skatt eller anan avgift, såvida ej beslutet avser nedsättning eller
be- beslutet avser nedsättning eller befrielse
och meddelats med stöd av frielse och meddelats med stöd av
Konungens bemyndigande eller Konungens berayndigande
eller fråga är ora oljeavgift eller avgift, fråga är ora oljeavgifl eller
avgift,

Härvid har beaktats den ändring som föreslagits i prop. 3973:130.
2 Senaste lydelse 1971: 1157.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.1973:132 6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

vars uttagande genora utmätning vars uttagande
genom utmätning förutsätter beslut av allmän dora- förutsätter beslut av
allmän dorastol, eller om beslut enligt lagen stol, (1939:254) om
skyldighet för kommun all fullgöra vissa av krig in. m. föranledda
arbetsuppgifter,

I. raål ora beslut rörande återbetalning av utskylder,
böter eller and

ra allraänna raedel, såvida ej beslutet raeddelals raed stöd av Konungens

berayndigande eller avser avgifi vars uttagande genora utmätning förut

sätter beslut av allmän domstol,

8.
anmärknings-
och avkorlningsmål, raål ora tillsyn över stiftelser,

9.
raål ora beslul
sora enligt författning eller föreskrift rörande den allraänna hälsovården,
rörande förebyggande eller bekämpande av djur-eller växtsjukdomar eller rörande
djurs vård eller behandling i särskilt fall meddelats angående förbud,
föreläggande, föreskrift, tillstånd eller godkännande eller angående orahänderlagande,
sraillrening, oskadliggörande eller liknande åtgärd, såvida ej fråga är om
skyldighet, som enligt författning åvilar kommun eller annan komraunal
förvaltningsenhet, eller ora beslut enligt arbetarskyddslagen (1949: 1) eller
med slöd därav raeddelade föreskrifte, allraänna ordningsstadgan (1956:617),
lagen (1956: 618) ora allraänna sararaankoraster eller strålskyddslagen (1958:
110) eller i ärende sora avses i skogsförläggningslagen (1963: 246),

10. mål om förordnande angående läkarundersökning av
den sora är

anställd i allraän tjänst, raål ora disciplinär bestraffning, mål ora av

stängning från tjänstgöring, mål om skiljande från allraän tjänst eller

därmed jämförligt uppdrag annorledes än i saraband med förflyttning,

II. raål om föreläggande vid vite, såvida ej fråga är
om skyldighet,

som enligt författning åvilar koramun eller annan kommunal förvalt

ningsenhet, eller om föreläggande enligt lagen (1919: 240) om fond-

koraraissionsrörelse och fondbörsverksarahel, lagen (1940: 358) raed

vissa bestäraraelser till skydd för försvaret ra. ra., lagen (1942: 335) om

särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar, lagen (1948: 433)

om försäkringsrörelse, lagen (1950: 272) ora rätt för utländsk försäk

ringsanstalt alt driva försäkringsrörelse här i riket, lagen (1950: 596)

ora rätt till fiske, lagen (1955: 183) ora bankrörelse, lagen (1955: 416)

ora sparbanker, lagen (1956: 216) ora jordbrukskasserörelsen, lagen

(1959: 73) raed vissa bestäraraelser ora inländsk försäkringsrörelse vid

krig ra. ra., lagen (1959: 118) ora krigsansvarighet för liv- och invalidi

tetsförsäkring, civilförsvarslagen (1960: 74), lagen (1963: 76) ora kredit-

aktiebolag, jordförvärvslagen (1965: 290), förordningen (1968: 576) ora

Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och ora sladshypoleksför

eningar, railjöskyddslagen (1969: 387), jordhävdslagen (1969: 698), la

gen (1970: 65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och ora landshypo

teksföreningar, lagen (1970: 596) ora förenklad aktiehanlering eller lagen

(1971: 827) ora registrering av aktieinnehav,

12.
raål ora utdöraande
av vite,

13. raål ora beslut sora i särskilt
fall raeddelals angående behandlingen av häktad eller den som anhållits eller
gripits för brott eller som eljest hålles i förvar tillfälligt eller angående
verkställighet av straff eller annan brottspåföljd eUer av intagning i arbetsanstall.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

14. mål om handräckning, såvida ef fråga är om beslul
enligt lagen (1939:254) om skyldighet för kommun att fullgöra vissa av krig m. m.
föranledda arbetsuppgifter.

Föreslagen
lydelse

14. raål ora handräckning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1974.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:132

Utdrag
av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
i statsrådet på Stockholms slott den 11 maj 1973.

Näivarande:
rainistern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON,
JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG,
BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, CARLSSON, FELDT.

Chefen
för handelsdeparteraentel, statsrådet Feldt, anraäler efter geraensara
beredning raed statsrådels övriga ledaraöter fråga ora kommunemas medverkan
inom folkförsörjningen i kristid och anför.

1
Inledning

Inom
handelsdepartementet har upprättats en proraeraoria (Ds H 1971: 1) angående koraraunemas
raedverkan i den lokala kristidsförvaltningen.

Efter
reraiss har yttranden över promemorian avgetts av överbefälhavaren (ÖB),
civilförsvarsstyrelsen, transporinämnden, statens jordbruksnämnd,
överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF), arbetsmarknadsstyrelsen (AMS),
länsstyrelserna i Stockholms, Kronobergs, Malmöhus, Värralands och Norrbottens
län, civUbefälhavarna i Västra civilområdet och i Bergslagens civilområde,
riksnämnden för kommunal beredskap, 1967 års rekvisitions- och
förfogandeutredning. Svenska koraraunförbundet saral Stockholras, Örebro, Degerfors'
och HaUsbergs korarauner. Länsstyrelsen i Malmöhus län har bifogat yttranden av
Malmö och Helsingborgs korarauner.

2
Gällande rätt

2.1
Allmänt

De
grundläggande besläraraelserna om den lokala kristidsförvaltningens
organisation finns i lagen (1939: 254) om skyldighet för komraun att fullgöra
vissa av krig m. ra. föranledda arbetsuppgifter. TiU denna lag, sora vanligen benäranes
koraraunala fullmaktslagen (KEL), ansluter sig kungörelsen (1939: 658) om kristidsnämnder
och kungörelsen (1939: 659) ora koraraunala kristidsförbund. Bestäraraelser ora
kristidsnärands uppgifter finns även i allmänna tjänstepUktslagen (1959: 83).
Vidare

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:132 9

finns
i lagen (1964: 63) om koraraunal beredskap (KBL) bestäraraelser ora
planläggning och andra förberedelser på det komraunala planet.

2,2
Lagen om skyldighet för kommun att fullgöra vissa av krig m. m. föranledda
arbetsuppgifter (KFL)

KFL
är en fullmaktslag, som ger Kungl. Maj:t möjlighet att förordna att koraraunerna
skall fullgöra uppgifter inom folkförsörjningen.

Enligt
1 § träder lagen automatiskt i tillärapning, när riket koraraer i krig. Vid
krigsfara eller andra utomordentliga av krig föranledda förhållanden eller när
i en bristsituation förutsättningar föreligger att tillärapa aUmänna
ransoneringslagen (1954: 280), kan Kungl. Maj:t förordna att KFL skall
tillämpas. Sådant förordnande skall inora viss tid underställas riksdagen för
prövning av frågan om förordnandet skall beslå.

När
KFL är i tillämpning, kan enligt 2 § Kungl. Maj:t föreskriva alt koraraunerna i
den orafattning Kungl. Maj:t bestäraraer skall fuUgöra uppgifter, sora är
erforderliga för att fylla befolkningens eller produktionens behov av vikliga
förnödenheter, för att lämpligt utnyttja tillgänglig arbetskraft eller för att
tillgodose annat ändaraål av betydelse för folkförsörjningen.

Sådana
uppgifter skall enligt 3 § handhas av koraraunala kristids-närander.
Länsstyrelsen bestäraraer kristidsnärands verksamhetsområde och kan då besluta
om avvikelse från gällande kommunindelning. Finner länsstyrelsen att två eller
flera komrauner bör ha gemensara kristidsnärand, kan länsstyrelsen föreskriva
all koraraunerna skall utgöra kommunall kristidsförbund. Delsamma gäller om
länsstyrelsen finner att del av komraun bör ingå i verksarahelsområde för kristidsnärand.

Koramun
är enligt 4 § skyldig att ställa erforderUga medel till förfogande för kristidsnärands
verksamhet. Inom kommunalt krislidsförbund skall kostnaderna, om annan
överenskommelse ej träffas, för varje år fördelas i förhållande till det antal
skattekronor och skatteören, som påförts de skattskyldiga inom de särskilda
delarna av krislidsnämndens verksamhetsområde vid nästföregående års taxering lill
allmän koramu-nalskatl.

För
att vid behov kunna framtvinga efterlevnad av vad kommunerna med stöd av KFL
ålagts alt utföra har länsstyrelsema fått vissa raakl-raedel till sitt
förfogande. Sålunda föreskrivs i 5 § alt länsstyrelsen får bestämraa vilket belopp
som skall utgå om kommun eller kristidsförbund ej ställer erforderliga raedel
för krislidsnärandens verksarahet till förfogande. Om komraun eller
kristidsförbund eljesl underlåter att vidla erforderlig åtgärd för fullgörande
av uppgift, som kommunen eller förbundet ålagts med stöd av lagen, får
länsstyrelsen föranstalta ora alt ål-gärder vidtas på koraraunens eller
förbundets bekostnad. Länsstyrelsen kan också förelägga vite och utdöraa sådant
vite.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 132 10

Har
kommun enligt bestäraraelse i annan författning ålagts skyldighet att fullgöra
uppgift av beskaffenhet, sora avses i KFL, kan Kungl. Maj:t, ora krislidsnärander
tillsatts, enligt 6 § föreskriva att den handläggning, sora enligt sådan bestäramelse
ankoraraer på annat koraraunalt organ, i stället skall skötas av kristidsnärand.
Närmast åsyftas här uppgifter sora ankoraraer på kommun enligt rekvisilionslagen
(1942: 583).

I
7 § föreskrivs att besvär över länsstyrelses beslut om utdömande av vite förs
hos kammarrätten och att besvär över annat länsslyrelsebeslut förs hos Kungl.
Maj:t. Länsstyrelses beslut, sora inte avser vites utdöraande, länder till
efterrättelse utan hinder av besvär intill dess annorlunda förordnas.

Enligt
8 § får Kungl. Maj:t meddela närmare bestäramelser angående krislidsnärander
och koraraunala krislidsförbund särat rörande tillärapningen av lagen i
övrigt.

2.3
Kungörelsen om kristidsnämnder

Kristidsnärand
skall enligt 1 § finnas i alla korarauner. Ora arbetsuppgiftema är av ringa
omfattning, kan emellertid koraraunen få länsstyrelsens raedgivande att låta
annat organ fullgöra uppgifterna.

När
två eller flera kommuner har gemensara kristidsnärand, skall dessa koramuner
utgöra ett koraraunalt kristidsförbund, för vilket besläramelserna i
kungörelsen ora sådana förbund skall gälla. I 2 § klargörs att vad sora i
kungörelsen ora krislidsnärander sägs om koraraun i stället skall gälla koraraunalt
kristidsförbund, om sådant bildas.

Kristidsnämnd
skall enligt 3 § fuUgöra de uppgifter som nämnden i lag eller författning är
eller kan bli ålagd eller som anbefalls av Kungl. Maj:l, central krislidsmyndighet
eller länsstyrelse. Nämnden skall dessutom vidta de andra åtgärder, som kan
lindra kristidens verkningar, förutsatt dock att åtgärderna inte verkar
hindrande eller försvårande för det statliga kristidsarbetet. Vissa
arbetsuppgifter rörande ransoneringar uppräknas särskilt i 4 §.

I
5-7 §§ finns bestämmelser om nämndens sammansättning, sammanträden och beslutförhet.

Enligt
8 § utfärdar länsstyrelsen instruktioner med närmare bestäramelser ora de
skyldigheter, som åvilar ordförande och ledamöter i kristidsnärand, saral ora
arbetsfördelningen dera eraellan. Kristidsnäranden får fraraställa förslag till
länsstyrelsen i dessa frågor.

I
9 § finns bestämmelser ora kristidsnärands personal. Där ges också kristidsnärand
raöjlighet alt för kortare lid eller för vissl uppdrag anlita sakkunniga eller
biträden.

10
§ reglerar arvoden åt nämndledamöterna. I 11 och 12 §§ finns bestäramelser om
förvaltning och redovisningsskyldighet.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:132 H

13
§ innehåller föreskrifier ora besvär över kristidsnärands beslul. Där klargörs
att sådant beslut skall ulan hinder av besvär gälla intill dess annorlunda
förordnas.

2.4 Kungörelsen
om kommunala kristidsförbund

Sora
tidigare berörts innehåller KFL en bestäraraelse ora att länsstyrelsen, ora
den finner att två eller flera koramuner bör ha geraensara kristidsnärand, kan
föreskriva att koramunerna skall utgöra komraunalt kristidsförbund. I
förevarande kungörelse ges bestämmelser om formerna för bildande av sådana
kristidsförbund saml härför erforderUga organ. Vidare regleras förbundets stäUning
till de anslutna koraraunema ra. m.

Besläraraelserna
i kungörelsen ansluter sig i väsentliga delar lill lagen (1919: 294) ora komraunalförbund,
nuraera ersatt av lagen (1957: 281) ora kommunalförbund. Den principiella
skillnaden raellan koraraunal-förbund och de här avsedda koraraunala
kristidsförbunden är att de förra bildas efler frivilligt beslul av de
deltagande koramunema, raedan de senare är tvångssararaanslutningar.

2.5 Allmänna
tjänstepUktslagen (1959: 83)

Enligt
3 § allraänna tjänstepUktslagen skall tiUämpningen av den lagen närmast under Kungl.
Maj:t handhas av arbetsmarknadsstyrelsen. Under styrelsens ledning skaU inom
varje län tillämpningen av lagen handhas av länsarbetsnämnden. Vidare
föreskrivs i paragrafens Iredje stycke alt det åligger kristidsnämnd eller
annan koraraunal rayndighel, ål vilken uppdragits att fullgöra kristidsnärands
uppgifter, alt inora sitt verksamhetsområde biträda arbetsmarknadsstyrelsen och
länsarbetsnärand.

2.6 Bestämmelser
om planläggning och andra förberedelser

I
6 § första stycket KBL föreskrivs generell skyldighet för kommun att redan i
fredstid vidta de förberedelser, som erfordras för att kommunen skall kunna
såväl fullgöra sina uppgifter enligt 1, 2 och 4 §§ samt 5 § första stycket KBL
som upprätthålla eller utöva annan för totalförsvaret viktig verksamhet,
vilken åligger komraunen enligt särskild författning eller eljest bedrivs av
kommunen. Föreskriften innefattar en planläggningsskyldighel som omspänner den koraraunala
förvaltningsapparaten i dess helhet social- och hälsovården,
folkförsörjningen, familjebidragsväsendel, de koraraunala civilförsvarsuppgiflerna,
krigshjälpen, sjukvärden, skolväsendet m. m.

Planläggningsskyldigheten
gäller för alia komrauner. Vissa krigsvik-

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:132 12

tiga
uppgifter koraraer näraligen att åvila alla korarauner, oavsett ora de i större
orafattning berörs av utrymningar eller ej. Så måsle t. ex. alla kommuner
medverka inom folkförsörjningen vid utdelning av ransoneringskort. Vidare koraraer
alla kommuners administration alt beröras av inkaUelser, och aUa korarauner
blir berörda av de särskUda åtgärder som niåste vidtas för penningraedelsförsörjningen
i krig.

Anvisningar
för planläggning och andra förberedelser skall enligt 6 § första stycket koraraunala
beredskapskungörelsen (1964: 722) raeddelas av vederbörande centrala rayndigheter
efler erforderligt sararåd sinseraeUan och raed riksnämnden för kommunal
beredskap.

Finner
länsstyrelsen det erforderligt med hänsyn lill beredskapsuppgifternas orafattning
eller betydelse i viss kommun, att dennas förberedelser redovisas i särskild
plan, skall komraunen enligt 7 § första stycket KBL efter länsstyrelsens
förordnande upprätta och anta sådan plan särat underställa länsstyrelsen denna
för godkännande.

Enligt
7 § andra stycket KBL kan länsstyrelsen förordna ora revision av koraraunala
beredskapsplaner, när det påkallas av ändrade förhållanden.

Enligt
5 § länsstyrelseinstruktionen (1971: 460) åligger det länsstyrelsen särskilt
att ta befattning raed bl. a. den civila försvarsberedskapen. Det ankoraraer
därvid på länsstyrelsen alt övervaka att vad sora enhgt lag eller annan
författning åligger kommun blir behörigen fullgjort.

Genom
Kungl. brev den 20 juli 1951 raed allmänna riktlinjer för länsstyrelsernas
verksamhet för den ekonoraiska försvarsberedskapen har länsstyrelsen ålagts att
planlägga den organisation och beredskap i övrigt som erfordras för att
ransoneringar på livsmedels- och bränsleområdena skall kunna snabbt
genomföras. Planläggningen skall även avse inrättande vid beredskaps- eller
krigstillstånd av kristidsnämnder.

3
Departementspromemorian

3.1
Inledning

Inledningsvis
anförs i proraeraorian att totalförsvaret kräver förberedelser och insatser på
raånga av samhällslivets områden. Under fredstid försiggår på olika håll
planläggning för verksamheten under beredskaps-tiUstånd och krig. Den civila försvarsverksaraheten
och därtill anslutande förfallningsraässiga regleringar ägnas en fortlöpande
översyn. Ansvaret för planläggningen av den ekonoraiska försvarsberedskapen
vilar på olika centrala rayndigheter. Saraordnande central förvaltningsrayndighet
är ÖEF.

En
vägledande princip vid all försvarsplanläggning i vårt land är, påpekas del i proraeraorian,
att ansvaret för en verksarahet skall ligga på sarama myndighet i krig och
fred. Det ankoraraer på koraraunerna lik-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:132 13

som
på en rad statliga myndigheter att fullgöra sina uppgifter även i krig så långt
del är möjligt och verksamheten inle är av det slag att den kan läggas ned. På
flera oraråden raåsle dock den verksarahet, sora skall fortsätta, ges en delvis
annan inriktning än fredsverksaraheten. Den komraunala verksaraheten raåste i
likhet med all annan samhällsverksamhet anpassas raed hänsyn till inriktningen
av de saralade försvarsansträngningarna. Koraraunerna har alltså en given
plats i totalförsvaret.

Koraraunens
uppgifter inora totalförsvaret regleras i första hand genom KBL. Enligt denna
lag åligger det exempelvis inkvarteringskorarau-ner att efler en ulryraning
sörja för att de inora koraraunen inkvarterades behov i olika hänseenden blir
tillgodosedda. Verksamheten bland och för de inkvarterade raåste i princip bli
av sararaa karaktär sora den verksamhet, vilken de ordinarie samhällsorganen
bedriver i fråga ora den i orten bosatta befolkningen. De inkvarterades
hjälpbehov och problem i övrigt måste emellertid fömtses få hell andra
proportioner än den fasta befolkningens. I proraeraorian frarahålls det vidare
att också iståndsättning av skadade anläggningar såsom byggnader, sarafärdsle-der,
gas-, vatten- eller elektricitetsverk eller distributionsnät i anslutning till
dessa eller andra anordningar inora det s. k. koraraunallekniska orarådet ankoraraer
på de ordinarie sarahällsorgan sora i fredstid ansvarar för underhåll och drift
av sararaa anläggningar, dvs. oftast koraraunerna.

Koraraunerna
har också betydande uppgifter sora regleras i civilförsvarslagstiftningen.
Även andra specialreglerade oraråden raed beredskapsuppgifter för koraraunerna
såsora sjukvården enligt krigssjukvårdslagen (1966: 52), folkförsörjningen enUgl
KFL och krigshjälp enligt lagen (1964: 47) ora krigshjälp faller utanför
lagstiftningen ora komraunal beredskap utom såtillvida att skyldighet alt
planlägga för verksamheten under beredskap och i krig regleras generellt i sistnäranda
lagstiftning.

Koraraunerna
har sora tidigare närants (avsnitt 2) viktiga uppgifter på lokalplanet inora
folkförsörjningen i kristid. Besläraraelserna härora finns i första hand i KFL.
Av proraeraorian framgår att komraunema redan under första världskriget, dvs.
före tillkomsten av KFL år 1939, fullgjorde uppgifter inom folkförsörjnuigen.
Det konstateras vidare att det även i dag frarastår sora nödvändigt att anknyta
den lokala kristids-förvaltningen till den koraraunala organisationen.

3.2
Erfarenheter från första världskriget

I proraeraorian
påpekas all de lokala krislidsorganen under första världskriget genomgick flera
utvecklingsskeden. Promemorian lämnar huvudsakligen följande redogörelse härora.

Omedelbart
efter krigsutbrottet anbefalldes länsstyrelserna att tillse

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:132 14

att "lokala livsmedelskomraissioner" blev
tillsatta för de orter eller områden där sådana behövdes. I några län anraodade
länsstyrelserna magistraten eller sladsfullraäklige i cn del större städer all
utse livsmedels-koraraissioner. I andra län tUlsalte länsstyrelserna själva
kommissioner, delvis för städer och andra mera betydande orter, delvis också
för hela Fänsdelar. I några län kom ganska många kommisioner till stånd, medan
i andra, där svårigheterna kanske var lika slora, endast någon enstaka eller
ett fåtal inrättades. Flertalet av de förordnade organen fick emellertid en
rätt obetydlig verksamhet under det första krigsåret.

På hösten 1915 beredde staten sig raöjligheter alt ställa s.
k. korapen-sationsvaror till förfogande i syfte att förbilliga priserna på en
del viktiga förnödenheter. För hanteringen av dessa varor och för annan ekonomisk
verksamhet, som blev nödvändig bl. a. på gmnd av de starkt stigande priserna, måsle
livsmedelskommissionerna skaffa sig rörelsekapital och rusta sig för omlagd
och utvidgad verksamhet. Det visade sig också nödvändigt att anordna s'ärskild
kristidsverksamhet på allt flera orter. I denna situation blev del en olägenhet
att vissa kommissioner fått sitt uppdrag av länsstyrelsen och inle av
kommunerna. Allvarligast var att de härigenom ofta saknade alla ekonomiska resurser.
I februari 1916 förordnades därför att i alla komrauner skulle väljas organ för
de särskilda kristidsåtgärder som behövdes inora kommunen. Samtidigt utbyttes
namnet livsmedelskommission mot livsraedelsnärand. Ora det i raindre landsbygdskomrauner
ansågs onödigt att välja en särskild livsmedelsnämnd, kunde motsvarande
uppdrag anförtros åt kommunalnämnden.

Genom att fullständig korlransonering på hösten 1916 måste
tillgripas på bl. a. socker ökades livsraedelsnärandernas arbetsuppgifter väsentligt
samtidigt som uppgifterna ändrade karaktär. Tidigare hade del till övervägande
del stått de kommunala organen fritt alt bestämraa i vilken utsträcknmg de skuUe
ingripa för att lindra kristidens verkningar, men nu ålade staten nämnderna
tvångsvis uppdrag att medverka i ransoneringen. Kronoombud förordnades att,
inom nämnd med ransoneringsuppgifter på landsbygden, bevaka kronans räll och
biträda näranden i dess arbete. Ransoneringsuppdragen beslod frärast i all raedverka
vid inventering och kontroll över beslagtagna lantbruksprodukter, upprätta och
fullfölja den registrering av ortsbefolkningen sora erfordrades för utdelning
av ransoneringskort, fördela allmänna ransoneringskort samt alt fördela extra
ransoner.

Redan från ransoneringens början tillsattes för län eller
större delar av län statliga fördelningsnämnder för att förmedla samarbetet raellan
centralorganet, folkhushållningskomraissionen och de kommunala nämnderna.
Fördelningsnämnderna hade först uteslutande raed ransoneringen sammanhängande
arbetsuppgifter och kunde därför endast övervaka de koraraunala närandernas
arbete i dessa avseenden.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:132 15

På soraraaren 1917 utarbetades planerna för det nya
ransoneringsåret 19171918. Det ansågs då ofrånkomligt att i olika avseenden
ytterligare bygga ul den lokala organisationen. En viktig förutsättning härför
skapades genom att enhetlighet samtidigt genorafördes i den centrala livsraedelsförvallningen.
Folkhushållningskomraissionen fick överta livs-raedelskoraraissionens
arbetsuppgifter. Vidare utbyggdes fördelningsnämnderna lill fastare
organiserade livsmedelsslyrelser. Beträffande den koraraunala livsraedelsförvallningen
föreskrevs alt särskilda livsniedels-närander skulle tillsältas i alla koramuner,
att livsmedelsstyrelserna skulle ha inseende över nämndernas arbete och ha rätt
att förordna ordförande i dera. Särskilda kronoombud skulle tillsättas av
länsstyrelserna på begäran av folkhushållningskomraissionen. Kronoombudsinstitutionen
förlorade eraellertid sin betydelse på grund av ordförandenas nya ställning såsora
livsraedelsstyrelsernas förlroendem.än. Liksom under föregående ransoneringsår
lämnades anslag av statsraedel, sora enligt givna norraer fördelades lill livsraedelsnäranderna
såsora bidrag till läckande av kostnaderna för de av staten pålagda
förvaltningsuppdragen. Koraraunerna i överskottsorarådena blev särskilt
tillgodosedda. Det ansågs skäligt eftersora de hade det minsta intresset av de
statliga ingripandena. Fördelningen av medlen orabesörjdes i sista hand av livsraedelsstyrel-serna.

Den komraunala förvaltningen på livsraedelsorarådet
handhades av ungefär 3 000 livsraedelsnärander. Denna starka splittring raedförde
otvivelaktigt ölägenheter. Den koraraunala livsraedelsadrainislralionen visade
sig därför i betydande orafattning inle vara situationen vuxen under de
påfrestande förhållanden sora rådde i landet på livsraedelsorarådet under
förbrukningsåret 19171918. Det befanns eraellertid inle raöjligt alt under
rådande kris åstadkoraraa några raera genoragripande förstärkningar i
organisationen.

Livsraedelsbrislen började lätta redan på hösten 1918.
Organisationen sattes därför aldrig på något verkligt allvarligt prov under konsurations-årel
19181919.

3.3 Planläggningen under mellankrigsåren

Är 1928 tillsattes rikskoraraissionen för ekonoraisk
försvarsberedskap (RKE). RKE:s huvudsakliga uppgift var att planlägga och vidla
bered-skapsålgärder för en krishushållning. Redan på ett tidigt stadiura av sin
verksarahet utarbetade RKE en generalplan för krislidsförvaltningens
organisation.

Vid planläggningen inom RKE av en fraratida organisation
av den lokala krislidsförvallningen hade raan frärast att ta ställning lill
frågan ora och i vilken utsträckning raedverkan från kommunernas sida borde påkallas
eller om en tillfredsställande organisation kunde tänkas raed ute-

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:132 16

slutande
statliga organ. RKE fastslog att komraunemas raedverkan var oundgänglig i olika
avseenden. När RKE avgav förslag till kommunal fullmaktslag och författningar
angående upprättande av lokala kristidsorgan, uttalade komraissionen bl. a.
all det vid en kris av raindre svårartad natur i de flesta koramuner bör vara
tillräckligt raed rent lokala åtgärder utan att staten behöver engagera sig
alltför djupt. Ora situationen eraellertid blir så kritisk, alt en genoragripande
konsumtionsreglering är ofrånkoralig, raåste del anses oraöjligt att av en i
sin helhet ira-proviserad statlig organisation få ett tillfyllestgörande arbete
utfört, när det gäller arbetsuppgifter av kvantitativt och kvalitativt så
betydande mått sora i dylikt fall. Anknytning till den redan beslående koraraunala
organisationen är en kraftkälla, sora icke kan undvaras. Därtill koraraer,
fortsatte RKE, att den lokala administrationen bör kunna bli avsevärt bUligare
vid en samverkan mellan staten och kommunerna, än ora staien ensara påtog sig
hela det ekonoraiska ansvaret. RKE yttrade vidare, att en viktig medverkande
faktor till att saraarbetet raeUan de statliga och koraraunala livsraedelsrayndighelerna
under världskrigsåren icke genoragående blev så gott och friktionsfritt som
önskvärt var den icke fullt klara rättsgrunden för statens påkallande av koraraunal
medverkan vid utförande av vissa arbetsuppgifter. Besluten härutinnan hade
nämligen genoragående forraen av kungliga förordningar utan alt riksdagens godkännande
någon gång inhäratades.

I prop.
1939: 276 raed förslag till lag ora skyldighet för koramun att fullgöra vissa
av krig m. ra. föranledda arbetsuppgifter, KFL, uttalade föredragande departeraentschefen
att del torde vara uteslutet alt fullgöra de uppgifter sora raåste lösas under
krigs- eller krisförhåUanden genora att endast anlita redan bestående lokala
statliga förvaltningsorgan. Därför syntes del vara nödvändigt att vid ordnande
av den lokala kristidsförvaltningen söka anknytning till den redan bestående koraraunala
organisationen.

3.4
Erfarenheterna under och den närmaste tiden efter andra världs kriget

3.4.1
Den lokala kristidsorganisaiionen särskilt på livsmedelsområdet

KFL,
sora utfärdades den 15 juni 1939, gjorde det raöjligt alt under det andra
världskriget oraedelbart skapa en lokal krislidsförvallning av helt annan
fasthet och effektivitet än den sora under del första världskriget successivt
och dröjande upprättades. Några dagar efter krigsutbrottet förordnade Kungl.
Maj:t att besläraraelserna i KFL skulle äga tUlärapnuig tills vidare.
Kungörelserna ora krislidsnärander och koraraunala kristidsförbund och en
kungörelse om kristidsstyrelser utfärdades den 8 septeraber 1939.

Enligt
den sista av dessa kungörelser skulle tUl biträde åt de centrala

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:132 17

kristidsrayndigheterna
finnas kristidsstyrelser i 33 angivna orter. Kristidsstyrelsernas verksarahetsoraråden
sararaanföU i sexton fall raed hela län. Stockholras stad räknades sora ett oraråde.
Älta län Indelades. Kristidsstyrelserna skulle såsora rent statliga
institutioner fullgöra uppgifter sora befanns erforderliga för att fylla
befolkningens eller produktionens behov av viktiga förnödenheter eller för att
tillgodose annat ändaraål av betydelse för folkförsörjningen. De hade all leda
och övervaka kristids-närandemas arbete saral i övrigt ta den befattning raed närandema
sora kunde koraraa att föreskrivas.

Folkförsörjningsnäranden,
sora var ett provisoriskt organ, avsett att förbereda systeraet för krishushållningsorganisationen
på livsraedelsorarådet, bemyndigades att i saraverkan raed övriga centrala kristidsrayn-digheter
raeddela närraare föreskrifter angående Icristidsstyrelsernas arbetsuppgifter
och verksarahet. Den 1 noveraber 1939 övertogs dessa befogenheter av statens livsmedelskomraission
(LK).

Vid
kristidsstyrelserna anställdes ett växande antal befattningshavare. Är 1943
uppgick antalet tUl över 1 000. Vidare träffade LK överenskoraraelse raed kontrollslyrelsen
att viss personal vid systerabolagen skulle få las i anspråk för den på
styrelserna ankoraraande kontrollen och licensgivningen i saraband med de på
olika oraråden anordnade handels- och förbrukningsregleringarna. Till följd
härav inrättades fr. o. ra. april 1940 lill biträde åt kristidsstyrelserna
kontrollbyråer vid syslerabolagen. LK svarade för kostnaderna för byråerna.

Kristidsnärandema
i koraraunema skulle bestå av ordförande saral ledaraöter tUl del antal, minst
två och högst åtta, som kristidsstyrelsen bestämde. För rainst halva antalet
skulle finnas suppleanter. Ordföranden skulle utses av kristidsstyrelsen,
ledamöter och suppleanter av vederbörande koraraun. Sora tidigare närants
(avsnitt 2.3) ålåg det kristidsnärandema alt inora sina verksarahetsoraråden
dels fullgöra dera författnings-raässigt lUlagda eller av Kungl. Maj:t, central
krislidsmyndighet eUer kristidsstyrelse anbefallda uppgifter, dels vidla andra
åtgärder sora kunde lindra kristidens verkningar utan att hindra eller försvåra
det statliga kristidsarbetet. Sistnäranda bestäraraelse öppnade för nämndema
möjlighet lill och utgjorde på samma gång uppfordran till verksamhet på eget
initiativ. Sora exerapel på uppgifter, sora kunde åläggas nämnderna, uppräknas
i kungörelsen om krislidsnärander bl. a. raedverkan vid inventeringar och
statsbeslag, utdelning av ransoneringskort och inköpstillslånd, tillsyn över
efterlevnaden av raeddelade ransoneringsföreskrifter och beivrande av
överträdelser härav. Är 1941 tilldelades näranderna också uppgiften att biträda
krislidsstyrelsema i deras prisövervakande verksarahet.

Kristidsnärands
ordförande och eventuellt särskilt betungad ledaraot skulle avlönas av koraraunen
raed skäligt arvode. Även i övrigt skulle koraraunen anvisa nödiga medel för
kristidsnämnds verksarahet.

2
Riksdagen 1973. 1 saml Nr 132

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:132 18

Arbetet
raed att tillsätta krislidsnärander och bilda komraunala kristidsförbund kunde
anses i huvudsak avslutat under första hälften av november 1939.

Med
hänvisning lill all kristidsnärandema raed stöd av KFL i växande orafattning
togs i anspråk av de centrala krisorganen för uppgifter, sora betingades av det
rådande läget, erhöll koraraunema år 1941 raöjlighet all få statsbidrag för
bestridande av kostnaderna för detla arbete. Varje koramun eller
kristidsförbund skulle dock intill ett visst belopp för skattekrona helt svara
för kostnaderna. Konstruktionen av bidrags-rätten ledde till att de slora komraunema
raed stort skatteunderlag i regel inte kunde få statsbidrag.

Kristidsnärandernas
arbetsuppgifter, sora i början var täraligen begränsade, blev under årens lopp
alltraer omfattande. Nämnderna fick tjänstgöra inte bara sora lokalt
verkställande organ åt LK ulan efter hand logs de i växande grad i anspråk även
av andra centrala kris-tidsrayndigheter. Uppgifterna förgrenades alltraer i
saraband raed att verksaraheten kora att gälla inte bara konsuralionsreglerande
ingrepp i näringslivet utan även produktionsreglering.

3.4.2
Prisombudsorganisaiionen under 1940- och 1950-talen

I
departeraentsproraeraorian erinras, att det i april 1940 frarastod sora
nödvändigt att oraedelbart vidta åtgärder för att ordna en över hela landet
utsträckt allraän övervakning av prisförändringarna. Den första förutsättningen
för att denna prisövervakning skulle kunna verkställas var att ett prisorabud oraedelbart
utsågs i varje kristidsnärand. LK anraodade i ett cirkulär kristidsnärandema
att utse särskUl prisombud med uppgift all följa den allmänna prisutvecklingen
inora nämndens verksamhetsoraråde frärast beträffande detaljhandeln alt raotta
anmälningar från allmänheten om anraärkningsvärda prisstegringar saral att
till kristidsstyrelsen rapportera sådana fall sora ombudet genom anraälan
eller på annat sätt fått kännedom ora.

Kungl.
Maj:l beslöt att priskonlor skulle inrättas från den 1 juli 1941 vid
kristidsstyrelserna med uppgift att biträda priskontrollnämnden. Vidare
föreskrevs alt kristidsnärandema enligt de närraare föreskrifter priskontrollnämnden
raeddelade skulle biträda kristidsslyrel-serna vid priskontrollen genom att
inom sitt verksamhetsområde insamla prisuppgifter, medverka vid verkställande
av utredningar, övervaka efterlevnaden av raeddelade prisföreskrifler och lill
kristidsstyrelsen anraäla överträdelser därav. I de föreskrifter, som priskontrollnämnden
efter sararåd raed LK raed anledning därav utfärdade, förklarades alt kristidsnärand
sora skulle biträda kristidsstyrelse på detta oraråde i första hand skulle
utöva verksaraheten genora prisorabud.

Den
inrättade prisombudsorganisaiionen omfattade ca 1 870 orabud. Erfarenheterna
blev från början övervägande negativa. Prisorabuden

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:132 19

avlönades
raed ett obetydligt arvode. Uppdraget var inte avsett sora ett heltidsarbete. Orabuden
saknade i allraänhet utbildning för uppgiften. Under det första skedet
förelades orabuden inle några egentUga pris-kontrollerande uppgifter. Man fick
nöja sig raed att från vissa av prisombuden införskaffa månadsrapporter
beträffande detaljhandeln med livsmedel och bränsle. Under senare delen av år
1942 överläts den egentliga priskontrollen i delaljledet åt särskilda
kontrollanter som anställdes på heltid vid priskontoren till ell antal av en
eller två per kontor.

Vid
årsskiftet 19461947 genorafördes en oraorganisation sora rainskade antalet prisorabud
till 943. Saratidigt överflyttades kontrollen av priserna på livsraedel och
beklädnadsartiklar från priskontoren till orabuden för att göra den lokala
priskontrollen raer intensiv och orafattande särskilt raed anledning av att orasällningsskall
slopades vid den tidpunkten. Ungefär ett år senare ansågs den skärpta
kontrollen inte längre nödvändig. Man fann då också att prisorabud skulle kunna
undvaras på landsbygden. Ombudsorganisationen inskränktes därför starkt och
berörde sedan endast vissa uppräknade städer och orter, sararaanlagt 128
platser. Hela organisationen avvecklades den 1 februari 1953.

3.5
Tidigare reformförslag

3.5.1
Komniunalrältskommilténs förslag

I departeraentsproraeraorian
erinras ora att den s. k. koraraunalrälls-koramittén tillsaltes år 1959 för att
utreda vilka uppgifter sora i fortsättningen skulle åvila koraraunerna raed
anledning av att civilförsvarels uppgifter i förhållande till andra sarahällsorgans
verksarahet avgränsades i samband med att civilförsvaret erhöll en ny
organisation. I belänkandet (SOU 1962: 7) Komraunal beredskapslag redovisade koramittén
sina överväganden och förslag. Betänkandet låg till grund för 1964 års
lagstiftning ora koraraunal beredskap.

I
betänkandet påpekade koraraittén att vissa uppgifter sora hade samband med det ekonoraiska
försvaret ingick i de koraraunala beredskapsuppgifterna raen att det härutöver
fanns även andra lokala folkförsörjningsuppgifter sora kunde behöva läggas på koraraunema
och alt en koraraunal organisation kunde behöva finnas för dessa uppgifter. Korarailtén,
som fann det svårt att dra någon klar gräns mellan dessa allmänna folkförsörjningsuppgifter
och de särskilda uppgifter sora hade ett direkt saraband raed de koraraunala
beredskapsuppgifterna, ansåg alt ett sådant sakUgt och organisatoriskt saraband
mellan bered-skapsuppgiflerna och koraraunemas uppgifter inora det ekonoraiska
försvaret förelåg att en enhetlig författningsraässig reglering borde komma
till stånd. Lämpligast kunde detta ske genom att KFL ersattes

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:132 20

av
bestäraraelser i kommitténs förslag tUl lag om vissa koraraunala beredskapsuppgifter.

Kommunalrättskoraraitlén
ansåg vidare att man borde precisera de kommunala skyldigheterna närmare än sora
sker i KFL. Denna precisering syntes kunna åstadkoraraas genom en anknytning
av uppgifterna till de för försörjningen och arbetskraftens utnyttjande
gällande krisförfatlningama. Därvid borde anges att skyldigheterna skuUe avse
tillämpningen av allraänna förfogandelagen, allraänna ransoneringslagen eller
lagen ora allraän tjänsteplikt eller eljesl äga samband raed ranso-neringsväsendel
eller raed arbetskraftens utnyttjande. Det uppgiftsorarå-de, för vilket koraraunala
fullraaktslagen korarait tUl användning, skulle raed en sådan bestäraning vara
i erforderlig raån täckt. För att tillgodose ell föreliggande behov av vidare
saraverkan raellan koraraunerna och det ekonoraiska försvaret förordade koraraittén
också skyldighet för koramun att lärana sådant biträde ål det ekonoraiska
försvarels rayndigheter sora kunde erfordras för tryggande av ortens försörjning
raed livsraedel och andra vikliga förnödenheter.

Korarailtéförslaget
erhöll vid reraissbehandlingen visst gensvar på denna punkt. Bl. a. ÖEF
förklarade sig inte ha någol att erinra raot alt bestäramelser raotsvarande
dera som finns i KFL intogs i en lag om komraunala beredskapsuppgifter.

Föredragande
departementschefen uttalade emellertid i prop. 1964: 4 med förslag tili lag ora
koraraunal beredskap ra. ra. följande.

När
ställning skall lagas till orafattningen av den nu aktuella lagstiftningen raåste
beaktas att det på vissa oraråden redan finns bestämmelser, som ålägger
kommunerna skyldigheter att medverka inom totalförsvaret. Sålunda har
kommunerna uppgifter inom folkförsörjningen enUgl den s. k. koraraunala fullraaktslagen,
inora krigssjukvården enligt krigssjukvårdslagen, inom civilförsvaret enligt
civilförsvarslagen, vid rekvisition enligt rekvisitionslagen etc. Det kan vidare
förutses att särskilda arbetsuppgifter komraer att åläggas kommunerna i
samband med att en för beredskap och krig lärapad reglering av olika sociala
förmåner kommer lill stånd. Komraittén har med utgångspunkt i de för kommittén
meddelade direktiven begränsat sitt förslag tUl att gälla endast en reglering
av de uppgifter, som kommunerna övertagit från civUförsvaret, dock raed det
väsentliga undantaget att de koraraunala uppgifterna inora folkförsörjningen
inarbetats i kommitténs förslag. Under reraissbehandUngen av förslaget har yrkanden
fraraförts ora en utvidgning av den föreslagna lagen lill all omfatta även de koraraunala
civilförsvarsuppgifterna och vissa andra områden inora totalförsvaret. Eraellertid
torde det på vart och ett av de oraråden, sora f. n. är specialreglerade raed
föreskrifter bl. a. ora komraunal raedverkan, vara nödvändigt raed en sådan
speciell reglering för att enhetlighet skall uppnås, som möjliggör central
eller regional ledning. Bestämraelser i speciallagstiftningen ora vilka organ sora
skall svara för verksaraheten i fråga torde regelmässigt ej heller kunna undvaras.
Jag förordar med hänsyn härtill och då en ändrad ordning skulle föranleda
väsentliga rubbningar i den omfattande planläggning.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:132 21

sora skett på oUka områden av totalförsvaret, att den komm.unala
medverkan däri, sora f. n. är reglerad i särskilda lagar eller författningar,
alltfort får förbli reglerad i denna ordning. Detta innebär bl. a. att den nu
aktuella lagen i motsats till vad kommittén föreslagit icke bör reglera den
komraunala skyldigheten att raedverka inora folkförsörjningen. För denna
ståndpunkt föreligger så raycket större skäl, sora ifrågavarande skyldighet raåste
kunna tagas i anspråk icke blott under beredskap och krig utan även under de
övriga förutsättningar, imder vilka ransonerfngslagen kan träda i tUlämpning.

Riksdagen hade ingenting att erinra mot
departementschefens uttalande och koraraitténs förslag i den delen genorafördes
aldrig.

3.5.2 ÖEF:s förslag år 1969

I saraband raed krisen i Tjeckoslovakien i augusti 1968
verkställdes genomgång av olika beredskapsfrågor. ÖEF förberedde arbetet raed
översyn av bl. a. KFL. För ändaraålet bildades en arbetsgrupp raed
representanter för närraast berörda rayndigheter och organ. Gruppens verksarahet
redovisades i en proraeraoria, upprättad i februari 1969.

Enligt departeraentsproraeraorian var arbetsgruppen inne
på tanken att söka förverkliga koraraunalrättskoramitténs förslag att upphäva KFL
och i KBL inarbeta bestämraelser ora kommunala skyldigheter inora folkföisörjningen.
Representanter för korarauner och länsstyrelser hade i olika samraanhang
påtalat all de gällande författningarna var svåra att överblicka. Det förelåg
uttalade önskeraål all olika bestäraraelser ora koraraunernas uppgifter skuUe
förenklas och ora raöjligt sararaanföras.

Med anledning av arbetsgruppens proraeraoria skedde
överläggningar inora rådet för ekonomisk försvarsberedskap. Dessa
överläggningar resulterade i att del befanns angeläget att en grundlig översyn
av vissa författningar skedde och att Kungl. Maj:t lät föranstalta om denna
översyn såvitt angick KFL och kungörelserna ora krislidsnärander och kommunala
kristidsförbund. ÖEF gjorde därför en framställning härora till Kungl. Maj:t.

3.6 Förslag till ny lagstiftning

3.6.1 Kommunal medverkan vid kristidsförvallning och
regleringen därav

Som tidigare framgått (avsnitt 3.1) påpekas del i
departementspromemorian all det är en vägledande princip vid försvarsplanläggningen
alt ansvaret för en verksamhet skall ligga på sararaa rayndighet i krig och
fred. Vidare frarahålls del alt koraraunerna vilkas verksamhet måsle
fortsätta i krig även om inriktningen av verksaraheten raåhända blir något
annorlunda än tidigare har en given plats i totalförsvaret.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:132 22

Förutsättningama
för koraraunernas raedverkan inora totalförsvaret har påtagligt förändrats
under tiden efler andra världskriget. Genora den pågående indelningen i storkorarauner
skapas genoragående kommuner med betydande resurser inte minst på det adrainistrativa
orarådet. Är 1941 fanns över 2 500 korarauner. Hälften av dessa hade raindre
än 1 000 invånare. Ungefär 2 000 av alla koraraunerna hade raindre än 3 000
invånare. Den pågående kornraunindelningsreformen skall i huvudsak vara
slutförd den 1 januari 1974. Då har antalet korarauner gått ned till ca 270 raot
orakring 460 i dag.

Det
frarahålls i proraeraorian att det i avsnittet 3.3 oranäranda uttalandet av
föredragande departeraentschefen i prop. 1939: 276 ora nödvändigheten all
anknyta den lokala kristidsförvaltningen till den kommunala organisationen
uppenbarligen äger full giltighet även nu.

Det
föreslås därför i proraeraorian att Kungl. Maj:t genora en s. k. fullraaktslag
även fortsättningsvis skall kunna förordna att koraraun skall fullgöra
uppgifter inora folkförsörjningen. Genora en sådan lag berayndigar riksdagen Kungl.
Maj:t att under utoraordentUga förhållanden, då det skulle vara förenat raed
allvarliga olägenheter att avvakta riksdagens beslut i varje särskilt fall,
besluta om åtgärder, som annars skulle kräva riksdagens raedverkan.
Erfarenheterna från de båda världskrigen och tiden närraast efler dera visar
att rayndighetema vid krig, krigsfara och andra utoraordentliga förhållanden raåsle
kunna ingripa på näringslivets oraråde i syfte att trygga folkförsörjningen och
krigsmaktens behov genora att bl. a. reglera tillverkningen, orasättningen och
förbrukningen av livsviktiga förnödenheter av olika slag. Kungl. Maj:t bör
därför även i fortsättningen ges fullraakt av riksdagen att besluta om
åtgärder i väsentligen sararaa utsträckning sora enligt KFL. Emellertid
föreslås till skillnad mot vad KFL innehåller att del i lagreglerna på orarådet
insätts en direkt bestäraraelse ora all koraraun skall raedverka vid allmän
prisreglering i den omfattning Kungl. Maj:t bestäraraer.

Skyldighet
för koramun alt raedverka inora folkförsörjningen skall föreligga vid krig och
krigsfara raen även i övrigt under förhållanden sora avses i 1 § Iredje stycket
allraänna ransoneringslagen (1954: 280). Motsvarande regler finns i dag i KFL.
I proraeraorian föreslås emellertid härutöver den nyheten i förhållande lill
vad sora gäller i dag, att Kungl. Maj:t skall kunna förordna alt koramun skall
medverka vid allmän prisreglering förutom vid krig och krigsfara när av
annan orsak betydande fara för allvarlig stegring av allraänna prislägel inora
riket uppkorarait.

Närraare
föreskrifer för tiUärapningen av en fullraaktslag ora de kommunala uppgifterna inora
folkförsörjningen bör, anförs det i proraeraorian, kunna raeddelas av Kungl. Maj:t
eller den rayndighet Kungl. Maj:t bestäraraer. Vidare raåste det ankoraraa på
de centrala rayndig-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:132 23

heterna alt i samråd meddela de anvisningar som krävs för tUlämpning
av lagen.

Beträffande frågan huruvida bestämraelserna ora koraraunernas
uppgifter inom folkförsörjningen bör inarbetas i KBL eller tas in i en
speciell fullraaktslag konstateras i proraeraorian alt regering och riksdag
tagit ställning lill frågan år 1964 och då bestärat alt besläramelserna ej
skulle ingå i KBL. I proraeraorian tas därför spörsraålet, sora huvudsakligen
är av lagleknisk karaktär, inte upp till förnyat övervägande.

3.6.2 Precisering av kommunernas skyldigheter m. m.

Sora närants tidigare (avsnitt 3.5.1) sökte koraraunalrätlskoraraitlén
i sitt år 1962 framlagda lagförslag närmare än som sker i KFL precisera de koraraunala
skyldigheterna genora en anknytning av uppgiftema lill de för försörjningen och
arbetskraftens utnyttjande gällande krisförfatlningama. Koramittén förordade
också att koramun utöver all syssla raed direkta folkförsörjningsuppgifter
skulle ha skyldighet att lärana sådant biträde åt det ekonoraiska försvarets rayndigheter
sora kan erfordras för tryggande av ortens försörjning raed livsraedel och
andra viktiga förnödenheter.

1 proraeraorian understryks att komraunerna har intresse
av att deras skyldigheter klargörs och avgränsas. De uppenbara svårigheterna
all överblicka behoven av komraunal raedverkan i de växlande situationer, sora
kan tänkas uppstå under extraordinära förhållanden, begränsar eraellertid
självfallet raöjligheterna att tillgodose detta önskeraål. Det synes,
framhålls del i promemorian, ofrånkoraligt att även för fraratiden ge Kungl. Maj:t
en täraligen vidsträckt rätt att under sådana förhållanden ålägga koramunerna
av orasländighelerna föranledda arbetsuppgifter. På sararaa satt sora i KFL
bör därför dessa uppgifter anges i slora drag i en ny fullraaktslag.
Precisering av uppgiftema får ske i en till-lämpningskungörelse och i de
centrala myndigheternas anvisningar.

Utöver de skyldigheter sora åläggs koraraun enligt 2 § KFL
föreskrivs, sora tidigare nämnls (avsnitt 2,5), f. n. skyldigheter för koraraun
i förevarande avseende i allmänna tjänstepUktslagen. Enligt 3 § tredje stycket
gäller nämligen att kristidsnärand eller annan kommunal myndighet, åt vilken
uppdragils all fullgöra kristidsnämnds uppgifter, inora sitt verksarahelsområde
skall lärana AMS och länsarbetsnämnd biträde.

Av proraeraorian fraragår eraellertid att AMS i skrivelse
den 12 januari 1971 till inrikesdeparteraentet föreslagit alt besläraraelserna
i 2 § KFL och 3 § allraänna tjänstepUktslagen ora koraraunala uppgifter i
saraband raed arbetskraftens utnyttjande upphävs. Motiven härtill har AMS
utvecklat sålunda. Grunden för koraraunernas tidigare raedverkan och ansvar för
arbetsförmedling bortföll genom förstatligandet år 1940 av de koraraunala arbetsförraedlingarna
och liUkorasten 1948 av det nuvarande arbetsraarknadsverket. Enligt de
riktlinjer för personalplanering

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:132 24

inom
totalförsvaret, sora 1963 års riksdag antagit, utövas ledningen av totalförsvarels
personaltjänst av ÖB och AMS i saraverkan. Kungl. Maj:ts instraktion för AMS
och länsarbetsnäranderna ålägger dessa rayndigheter att planlägga utnyttjandet
av landets arbetskraft vid krig och därraed järaförliga förhållanden. I
anvisningar angående länsarbets-närandernas organisation och uppgifter i krig
har ÄMS reglerat sarabandet raellan näranderna och sådana korarauner sora
saknar arbetsförraed-lingsorgan. I dessa korarauner skall koraraunal befatmingshavare
eller annan lämplig person utses till kontaktman. Kontaktmannens uppgift är frärast
att underrätta arbetsförraedUngen ora behov av eller överskott på arbetskraft sora
kräver åtgärder från arbetsförraedlingens sida. Kontakt-raannen skall vara
underställd arbetsmarknadsverket och inte koraraunen. Vidare har AMS påpekat
att skyldighet kvarstår för koraraunema enligt 3 § koraraunala
beredskapskungörelsen (1964: 722) att orabesörja alt uppgifter för
befolkningsregistrering inhämtas och tillställs den lokala arbetsraarknadsrayndigheten.

I
promemorian föreslås i enlighet med de av AMS fraraförda synpunkterna att bestäraraelsema
ora koraraunal raedverkan beträffande arbetskraftens utnyttjande i 2 § KFL och
3 § Iredje stycket allraänna tjänstepUktslagen upphävs.

3.6.3
Organisationen för de kommunala uppgiftema inom folkförsörjningen

I
proraeraorian understryks, sora tidigare närants (avsnitt 3.1), att en genoragående
princip inora all beredskapsplanläggning är att det organ, som handhar viss verksarahet
i fred, också skall svara för verksamheten under beredskap och krig.
Överflyttning av ansvaret i sidled skall inte förekoraraa. Endast raed denna
ordning kan sakkunskapen på olika oraråden tas till vara i ett läge sora raåste
förutses bli kännetecknat av svåra störningar i den samhälleliga verksaraheten.

Enligt
KBL ansluts fördelningen av uppgifterna inora den komraunala organisationen
under beredskap och krig hell lill fredsorganisalionen. Eventuellt
erforderliga orafördelningar av arbetsuppgifterna kan ske i den ordning och under
de förutsättningar sora anges i adrainistraliva fullraaktslagen (1942: 87) och
i tillärapningsföreskrifter till denna.

Under
beredskap och krig krävs, frarahålls det i proraeraorian, ett koraraunalt
ledningsorgan raed särskilda befogenheter. Detla ledningsorgan skall enligt KBL
vara koraraunens styrelse. Ingen annan närand har sararaa auktoritet och
ställning eller sararaa överblick över förhåUandena sora koramunens styrelse.
De befogenheter, som tillkoraraer styrelsen i dess egenskap av ledningsorgan,
har utforraals så all en kraftfull ledning kan utövas. De innefattar en
långtgående rätt all ge direktiv till andra nämnder rörande verksamhetens
inriktning och bedrivande saml omfattande rätt att fördela och omfördela koraraunens
resurser i fråga

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:132 25

ora
personal och raateriel mellan de olika organen. Avsikten är all kommunstyrelsen
skall kunna få till stånd en kraftsaraUng i sådana lägen, då någon sektor av
den koraraunala verksaraheten är eller väntas bli ställd inför särskilt svåra
eller betydelsefulla uppgifter.

Koraraunalrältskomrailtén frarahöll
i sitt betänkande att koraraunerna bör anförtros att i största raöjliga
utsträckning själva avgöra hur beredskapsuppgifterna skall lösas. Rörande utforraningen
av organisationen påpekade komraitién att övervägande skäl kan tala för att koramunens
styrelse själv direkt sörjer också för verksamheten på deloraråden, ora uppgifterna
inte är av större orafattning. Andra närander och deras ledaraöter kan då
utnyttjas för ett raindre självständigt biträdande med göroraål inora beredskapsverksarahelen.
Saratidigt frarahöll korarailtén att uppgifterna ofta raåsle vara av sådan orafattning
att organisationen behöver utbyggas genom inlemmande i denna av ytterligare närander.

Såvitt
angår handhavandet av de uppgifter, sora raed stöd av 2 § KFL kan åläggas koraraunerna,
skall dessa uppgifter enligt 3 § första stycket KFL i dag ankorama på komraunala
krislidsnärander. Enligt huvudregeln skall kristidsnämnder finnas i alla koramuner,
men om arbetsuppgifterna är av ringa omfattning kan en koraraun få
länsstyrelsens raedgivande att låta ett annat koraraunalt organ fullgöra krislidsnärandens
uppgifter.

Kristidsnärandema
fullgör i krislid både koraraunala och statiiga arbetsuppgifter. Detta
avspeglas bl. a. på det sättet i kungörelsen om kristidsnämnder att
ordföranden och hans ställföreträdare i nämnden utses och entiedigas av
länsstyrelsen medan övriga raedleraraar väljs av kommunen. Länsstyrelsen kan
också förhindra att uppenbart olämpliga ledamöter väljs in i nämnden.

I
proraeraorian sätts i fråga om del föreligger behov av särskilt inrättade
nämnder på det lokala planet för uppgifterna inom folkförsörjningen sedan den
planerade koraraunindelningen genomförts. Vidare StäUs frågan om det bör
föreligga skyldighet att inrätta särskUda kristidsnämnder i storkomraunerna
eller om det räcker med att möjligheter därtUl ges.

Vid
behandUngen av dessa frågor erinras det i proraeraorian ora andra kommunala
beredskapsorgan, nämligen beredskapsnämnden, ci-vilförsvarsnäranden och krigshjälpsnäranden.
Om dessa nämnder anförs bl. a. följande.

Enligt
KBL skall fredsorganet också vara krigsorgan, men uppgifter, som saknar
motsvarighet i fred, skall handhas av en beredskapsnära n d, ora inte i annan
författning angetts vilket organ som skall sköta uppgiften. Som exerapel på
uppgifter för beredskapsnärand kan näranas att sörja för att de inkvarterades
bostadsförhållanden ordnas saral att verkställa befolkningsregistrering.

Beredskapsnärand,
som kan tillsättas redan i fredstid, är obligatorisk

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:132 26

endast under civilförsvarsberedskap. Inte ens då är det
emellertid nödvändigt att tillsätta en särskUd beredskapsnämnd. Vissa komrauner
koraraer inte att i större utsträckning ställas inför sådana uppgifter sora
saknar raotsvarighet i fred och sora inte är specialreglerade. Det ankoraraer
på kommunen själv alt avgöra huruvida beredskapsnämnd skall anordnas sora en
särskild närand eller vara identisk raed redan befintlig nämnd. Om koramun inte
inrättar särskUd beredskapsnärand eller uppdrar ål annan nämnd att vara beredskapsnärand,
blir koraraunens styrelse vid civilförsvarsberedskap auloraatiskt också beredskapsnärand.

Enligt civilförsvarslagen skall i varje koraraun komraunens
uppgifter med avseende på civilförsvaret handhas av en civilförsvarsnära n d. Koraraun
kan antingen utse särskild civilförsvarsnärand eller uppdra åt annat kommunalt
organ att vara sådan närand. Har koraraunens fullraäktige inte vidtagit någon
av dessa åtgärder, skall koraraunens styrelse vara civilförsvarsnärand.

I varje kommun skall vidare finnas en krigshjälpsnämnd för
de uppgifter sora åvilar kommunen enligt lagen (1964: 47) om krigshjälp.

Enligt promemorian koramer del all även fortsättningsvis
behövas speciella närander för folkförsörjningsuppgifterna på lokalplanet.

Genom det
i KFL valda namnet kristidsnärand på dessa närander åsyftades enligt proraeraorian
att klargöra alt hela det koraraunala kris-lidsarbete, sora inte faller inora orarådet
för de ordinarie koraraunala organens verksarahet, borde koncentreras hos en
enda myndighet, kristidsnämnden. Även ora avsteg redan skett från den
principen t. ex. genora bestämmelserna i lagen ora krigshjälp rörande
särskild krigshjälpsnämnd bör det komraunala organ, sora skall handha kommunens
uppgifter inora folkförsörjningen, även i forlsältningen kunna benäranas kristidsnärand.

I
promemorian föreslås att komraun efter sararaa raönster sora gäller för
beredskapsnämnd skall kunna tillsätta särskild kristidsnärand. Detta innebär
bl. a. alt några bestäraraelser liknande de sora nu föreskriver att
länsstyrelse skall tillsätta ordföranden inte koraraer att finnas. Ora särskild
nämnd inte inrättas, skall kommunens styrelse vara kristidsnämnd. Komraunen
skall eraellertid också kunna uppdra åt annat koraraunalt organ alt vara kristidsnärand.
Nämnden kan enligt förslaget tillsältas redan i fredstid.

I KBL har reglerna om särskild beredskapsnärands sararaansättning
och arbetsforraer anpassats till koraraunallagens raotsvarande bestäraraelser
för där reglerade närander. Delta har skett genora att i 10 § KBL upptagits,
utöver bestämraelser om antalet ledamöter samt om val av dessa och suppleanter,
i huvudsak endast hänvisning tUl 3242 §§ saral 45 § andra och tredje styckena koraraunallagen
(1953: 753) respektive 51 § koraraunallagen (1957: 50) för Stockholra.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:132 27

Motsvarande regler föreslås i proraeraorian införas även
beträffande kristidsnärand.

Beräffande kristidsnärand i annan komraun än Stockholra
föreslås sålunda följande regler.

Ledaraöter och suppleanter väljs av koraraunfullraäktige
eller kora-munförbundsfullmäktige för tre år, räknat från och raed den 1 januari
året näst efler det då allraänna val av koraraunfullraäktige ägt rura. Fullraäklige
bestämmer antalet ledamöter och suppleanter. I Ukhet raed vad sora gäller för
andra närander för specialreglerad verksarahet får dock antalet ledaraöter inle
undersliga fera. Valet skall vara proportionellt, ora det begärs av minst ell vissl
antal väljande. Detta rainiraianlal varierar med hänsyn lill antalet väljande
och del antal personer valet gäller. Minimiantalet motsvarar sålunda det tal
man får, om man delar samtliga väljandes antal med del antal personer valet
avser, ökat med 1.

Val av suppleanter sker genom proportioneUt val eller genora
raajori-tetsval, oavsett vilken metod sora används vid val av ledamöter. Sker
valet av suppleanter proportionellt, blir den ordning i vilken suppleanterna
skall inkallas lill tjänstgöring bestärad genora valet. Väljs suppleanterna genora
majoritetsval, måsle den ordningen särskilt besläraraas.

Valbar lill ledamot eller suppleant i näranden är varje röstberättigad,
sora bor i kommunen, dock inte den som är omyndig. Liksora i fråga om andra
kommunala närander kan inte landshövding, länsöverdirektör eller avdelningschef
vid länsstyrelse eller koraraunal befattningshavare i ledande ställning inom komraunens
sarafällda förvaltning vara ledaraot eller suppleant i kristidsnämnden.

Upphör ledamot eller suppleant att vara valbar, skall han
eller hon omedelbart frånträda sill uppdrag. Den som uppnått 60 års ålder får
avsäga sig uppdrag all vara ledamot eller suppleant. I övrigt får ingen avsäga
sig sådant uppdrag annat än om vederbörande uppger hinder som fullmäktige
godkänner.

Avgår ledamot, som utsetts vid proportionellt val under
löpande mandatperiod, inkallas lill ledamot den suppleant, som enligt den
bestämda ordningen bör inträda, för att tjänstgöra under den återstående delen
av mandatperioden. Avgår annan ledaraot, skall fyllnadsval ske för näranda tid.

Fullmäktige skall bland ledamöterna utse ordförande och
vice ordförande alt tjänstgöra under deras mandatperiod. Om dessa val skall
länsstyrelsen underrättas. Är både ordföranden och vice ordföranden förhindrade
att inställa sig vid kristidsnärands sararaanlräde, får nämnden utse annan
ledamot att för tillfället föra ordet.

Kristidsnämnd skall sammanträda på det släUe och på de
tider nämnden bestämmer och däremellan så ofta ordföranden finner det
behövligt. Sammanträde skall också äga rura, ora minst halva antalet av
närandens ledamöter för visst angivet ändamål gör framställning därora.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:132 28

Är
ledaraot hindrad alt närvara vid sammanträde eller har uppkomraen ledighet
inte fyllts genom fyllnadsval, skall suppleantema kallas lill tjänstgöring i
den vid valet bestärada ordningen. Suppleant har dock rätt att närvara vid alla
sararaanträden och skall alltid underrättas om dessa.

För
beslutsmässighet fordras att raer än halva antalet ledamöter är närvarande.
Beslut fattas med enkel majoritet och ordföranden har ul-slagsröst utora vid
val eller tjänstetillsättning, då lotten avgör vid lika rösttal.

Vid
sararaanlräde skall ordföranden föra eller låta föra protokoll. Detta behöver
inte innehålla annat än förteckning över närvarande ledamöter och beslutet i
varje ärende. Den som deltagit vid avgörandet av ell ärende har rätt att anföra
reservation raot beslutet.

Nämndens
protokoll skall justeras senast tio dagar efter sammanträdet av ordföranden
och rainst en vid sararaanträdet närvarande ledaraot. Nämnden kan också justera
protokollet antingen genast eller vid nästa sararaanlräde. Senast andra dagen
efter justeringen skall genom ordförandens försorg justeringen och det ställe,
där protokollet finns tillgängligt, tillkännages på komraunens anslagstavla.
Tillkännagivandet skall vara försett med uppgift ora den dag det anslagits, och
det får inte avlägsnas före utgången av föreskriven besvärstid. Anledningen till
dessa ingående regler är alt besvärsliden löper från dagen för anslaget på
kommunens anslagstavla.

Kristidsnäranden
skall på lärapligt sätt kungöra var och på vilka tider framställningar tUl
nämnden mottas. För varje kalenderår skall kristidsnäranden inora eller utora
sig utse en kassaförvaltare, om inte nämndens medelsförvallning är ordnad på
sådant sätl alt kassaförvaltare blir obehövlig.

Kristidsnämnd
kan, om fullraäklige raedgett det, uppdra åt särskild inom näranden bildad
avdelning eller åt ledaraot eller suppleant i nämnden eller åt
befattningshavare i kommunens tjänst all på närandens vägnar besluta i vissa
grupper av ärenden sora skall anges i fullraäktiges beslut. Om beslut fattats
på grund av sådan delegation, skall det anmälas vid krislidsnärandens nästa saramanlräde.

De
föreslagna reglerna för särskild kristidsnämnd i Stockholm överensstämraer i
stort sett raed dem som föreslås för övriga kommuner. Den väsentiigaste
avvikelsen är att ledamöternas och suppleanternas tjänstgöringslid är ett år.

F.
n. gäUer att länsstyrelsen, om den finner det lämpUgl att två eller flera
kommuner bör ha gemensam kristidsnämnd, kan föreskriva att koraraunerna skall hell
eller delvis sararaanföras till ett kommunalt kristidsförbund. I proraeraorian
anförs all kornraunindelningsreformen rainskat behovet av interkoramunal saraverkan
på folkförsörjningens oraråde. I den raån sådan saraverkan aUtjärat kan vara
påkallad kan saraverkan ske frivilligt inora raraen för lagen ora koramunalförbund.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:132 29

Det
föreslås därför alt kungörelsen ora koraraunala kristidsförbund upphävs och
att någon raöjlighet för länsstyrelsen att bestämma kristidsnärands oraråde
med avvikelse från gällande komraunindelning inte kvarstår.

Enligt 3 § KFL kan
länsstyrelsen också föreskriva t. ex. att en koraraun delas upp i flera oraråden
raed var sin kristidsnärand. I proraeraorian betonas eraellertid att varje koraraun
för framliden torde utgöra ett lämpligt krislidsnärandsdistrikt, varför inle
heller raöjlighet all uppdela koramun i flera kristidsnämndsdistrikl bör finnas
i fortsättningen. Även om ett behov av att uppdela komraunen i flera distrikt
skulle föreligga kan näraligen lärapligheten härav ifrågasättas. Ell sådant
behov skulle frärast uppstå för vidsträckta eller folkrika korarauner. De fraraför
allt praktiska problem, som kan tänkas framkalla behovet, kan, frarahålls det,
säkerligen lösas t. ex. genora att kristidsnäranden anordnar expeditionslokaler
på skilda håll inom sitt verksamhetsområde. Ora raera orafattande offentliga
ingripanden blir nödvändiga, kan kristidsnärand få fördela sin verksamhet på
ett antal var för sig i huvudsak självständigt verksamma avdelningar. Behov alt
på sådant sätt utveckla organisationen lär i första hand koraraa att göra sig
gällande inora större konsum-tionscenlra. Det är emellertid betydelsefullt,
sägs det i proraeraorian, att de olika grenarna av verksaraheten
organisatoriskt hålls sararaan av en gemensam ledning för att sararaanhang och
konsekvens i de olika åtgärderna skall tryggas och garanti vinnas för en läraplig
arbetsfördelning.

3.6.4
Planläggning och andra förberedelser för den kommunala verksamheten inom
folkförsörjningen

I KBL
stadgas generell skyldighet för koramun att redan i fredstid vidla de
förberedelser sora krävs för att koraraunen skall kunna fullgöra sina uppgifter
även enligt särskild författning. KBL:s planläggningsföreskrift gäller även folkförsörjningsplaneringen.
I proraeraorians lagförslag har en erinran härora tagits in.

I
proraeraorian framhålls, att det bör ankoraraa på det koraraunala organ, sora i
verkställighetslägel skall svara för en viss uppgift, att också ombesörja
planläggningen för denna. Vissa organ, som skall vara i verksamhet under
krisförhållanden, saknas emellertid norraall i fred. Så blir säkerligen fallet raed
exempelvis de föreslagna särskUda kristidsnämnderna. Kommunen får i sådana
fall bestämma var planläggningsarbetet skall ske. Har någol beslut härora inte raeddelals,
raåste det åvila koraraunens styrelse att se till att planläggningen kommer
till stånd. Koraraunstyrelsen eller av koraraunen utsett särskilt
samordningsorgan raåste också leda planläggningsarbelet och se lill att
planläggningen blir samordnad dels olika verksarahetsoraråden sinseraeUan,
dels raed annan totalförsvarsplanläggning.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:132 30

3.6.5
Krigsorganisation

Enligt
proraeraorian lorde del kunna förutses såsora det raest sannolika fallet vid
en utrikespolitisk kris att en skärpning av vår beredskap sker successivt. Komraunernas
organisation och förvaltning kan i inledningsskedet fungera i fredsraässiga forraer
i såväl utryranings- sora inkvarteringskommuner, låt vara att inkallelser av
personal otvivelaktigt kommer att medföra vakanser. När däreraot ulryraningar
blir obligatoriska, uppkomraer i inkvarteringskomraunema genast besvärliga problera
raed orahändertagandet i olika hänseenden av de inkvarterade, särskUt i den raån
företagna ulryraningar varit slutliga utrymningar. Även i ulryraningskomraunerna
blir probleraen stora efler ulryraningar, åtrainstone om komraunen raåste
behålla en förvaltningsapparat för all betjäna befolkning, sora bor kvar i
delar av koraraunen, vilka ej slutiigt ulryrats eller vilka rentav kan ha raottagil
inkvarterade från koraraunens tätorter eller andra kommuner. Del kan efler
slutlig utrymning av hemorten förutses att en speciell belastning raycket snart
uppkoraraer inora inkvarleringskomraunernas socialvårds- eller krigshjälpsverksam-het
raen också inora andra oraråden såsora inora hälsovården och skolväsendet. För
detta läge föreligger ell behov av en koraraunal krigsorganisation, inora
vilken verksaraheten snabbt kan anpassas efter lägels växlingar och arbetet
bedrivas effektivt och saraordnat under ett särskilt ledningsorgan.

Regler
ora sådan krigsorganisation finns i 11 och 12 §§ KBL.

I
första hand ankommer det på komraunerna själva alt avgöra när de under
civilförsvarsberedskap skall övergå till krigsorganisation. Ä andra sidan kan
också länsstyrelsen förordna att kommun skall övergå lill sådan organisation.

I
krigsorganisationen skall koramunens styrelse ingå som ledningsorgan. Vidare
skall de nämnder och andra fackorgan raed förtroenderaan och anställda, som
fullgör uppgifter av betydelse för försvarsberedskapen, ingå i organisationen.
Exempel på sådana närander är socialnärand, sora i regel torde korama alt
tjänstgöra såsora krigshjälpsnärand, eventuellt inrättad särskild krigshjälpsnärand,
bamavårdsnärand, civUför-svarsnärand, beredskapsnärand, kristidsnärand, farailj
ebidragsnärand och hälsovårdsnärand. I utryraningskoraraun, sora endast beredskapsut-ryrats,
raåste i krigsorganisationen också ingå olika organ för korarau-nalteknisk verksarahet.
I komraun, som i sin helhet slutiigt utrymts, kan å andra sidan
krigsorganisationen reduceras kraftigt, möjligen lill alt orafatta, förutora koraraunstyrelsen,
endast civilförsvarsnärand och organ för oundgänglig koramunalteknisk verksarahet.
Krigsorganisationens orafattning raåste sålunda variera alltefter koraraunernas
olika uppgifter. Organisationens samraansättning bör också inom en och sararaa
koraraun ändras aUtefter företagna ulryraningar och dessas återverkningar på
de koraraunala uppgifterna.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:132 31

I
egenskap av ledningsorgan skall koraraunens styrelse äga raeddela koraraunens närander
och andra organ, dock inle fullraäktige, direktiv rörande verksamhetens
inriktning och bedrivande samt fördela koraraunens tillgångar i personal och raateriel
raellan de i krigsorganisationen ingående organen. Direklivrällen innebär inle
någon generell raöjlighet för koraraunens styrelse alt överta på annat organ ankoraraande
uppgifter i deras helhet eller all flytta över arbetsuppgifter från ett
ordinarie organ till ell annat. Endast för det fall att ett fackorgan är helt
utslaget har det befunnits raotiverat att annat organ inträder i dess stäUe.
Denna situation är eraellertid förutsedd i adrainistrativa fullraaktslagen.
Överflyttningen av arbetsuppgifterna bör således ske under de förutsättningar
sora anges i näranda lag och i tillärapningsföreskrifter till denna.

Det betonas särskilt i proraeraorian
att reglerna i KBL ora krigsorganisation kommer alt gälla även sådan
förvaltning sora den föreslagna administrationen för den komraunala verksaraheten
inora folkförsörjningen. Del föreslås en särskild bestäraraelse i den nya
fullmaktslagen, som anger detta.

3.6.6
Kostnaderna för den kommunala verksamheten inom folkförsörjningen

Enligt
KFL skall koraraunerna i princip svara för den lokala krisförvaltningens
kostnader. Dessa är inte begränsade till endast utgifter för den lokala krisadrainistralionen.
Ät kristidsnämnd kan nämligen enUgt KFL även uppdras t. ex. att utöva viss varuförmedlande
verksarahet. Även kostnaderna för den delen av närandens verksarahet drabbar i
så fall vederbörande koraraun.

Sora
tidigare nämnts (avsnitt 3.4.1) läranades dock under andra världskriget, liksora
under det första, i viss utsträckning statsbidrag tUl kommunerna för
bestridande av kostnaderna för de förvaltningsuppdrag staten pålade kristidsnärandema.

I KBL regleras, anförs det
i proraeraorian, i slort sett komraunernas uppgifter under
civilförsvarsberedskap, skyldigheten för koraraun att planlägga och vidta andra
förberedelser för den kommunala beredskapen samt organisationen och
finansieringen av verksamheten. Den vägledande principen, när det gäller
fördelningen av kostnadsansvaret för de i KBL reglerade åtgärderna, har varit
att man inte belastar koraraunerna raed sådana kostnader av försvarsnatur,
vilka inle i första hand koraraer komraunernas egna medlemmar till godo. Sådana
kostnader skall i stället i princip bäras av staten i form av särskilda
statsbidrag till koraraunerna.

Beträffande kostnadema för
planläggning är huvudregeln den att dessa kostnader skaU stanna på koraraunerna.
För de faU, då länsstyrelsen, på grund av all planläggningen är särskilt
betydelsefull, förordnal att kommunens beredskapsplan skall underställas
länsstyrelsens prov-

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:132 32

ning,
har eraellertid i 16 § KBL införts en rätt för koraraunen att erhålla statsbidrag.
Ora planen godkänts, skall statsbidrag utgå tUl planläggningskostnaden med
lägst 90 % av beloppet i den mån det kan anses skäligt. När plan upprättas
första gången gäller dock att bidraget skall, såvida koraraunen ej begär
ersättning enligt den nyss näranda regeln, beräknas schablonmässigt enligt av Kungl.
Maj:t fastställda grunder i stället för efter utredning om den verkliga
kostnaden.

Bestämraelserna
i 16 § KBL om statsbidrag, påpekas det i proraeraorian, gäller även plan
rörande för totalförsvaret viktig verksamhet som åligger komraun enligt särskUd
förfaUning. TUl sådan viktig verksamhet hör uppenbarligen uppgifterna inora folkförsörjningen.
En erinran ora att KBL:s bestäraraelser gäller i fråga ora planläggningskostnader
bör enligt proraeraorian tas in i en ny fullraaktslag.

Enligt
proraeraorian lorde, bortsett från gällande bestäraraelser ora statsbidrag för planläggningskoslnad,
frågorna ora fördelningen av utgifterna för den komraunala verksaraheten inora
folkförsörjningen raellan stat och kommun få avgöras genom särskilda
bestämmelser i samband raed att verksaraheten behöver utnyttjas.

3.6.7
Personalen för den kommunala verksamheten

I
promemorian betonas att frärast förtroenderaan och befattningshavare, sora
under fredslid är sysselsatta i den koraraunala verksaraheten, engageras i
beredskapsarbetet. Även särskilt anskaffad personal kan dock uppenbarligen
behövas. Personallillgången raåste tryggas, frarahålls det, såväl genora
åtgärder för att i största raöjliga utsträckning bibehålla den fredstida
personalen sora genora att till verksaraheten binda läraplig tUlskottspersonal.

Personahillgångarna
rainskar genora ulryraningar, inkallelser till militärtjänst samt
rekryteringen till civilförsvaret och för andra uppgifter inora totalförsvaret.

Förtroenderaan
och kommunala befattningshavare, som tilldelats uppgifter inora heraorlens beredskapsverksamhel,
raåste, frarahålls det i proraeraorian, givetvis vid ulryraning kvarstanna där.
Ora i någol fall de skyldigheter, sora kan härledas ur den komraunala
anställningen, inte är tillräckliga för alt hålla vederbörande kvar vid
uppgifter i hemorten, kan tjänstepliktslagen komraa till användning.

Vidare
sägs det i proraeraorian att ora de koraraunala insatserna inte skall
äventyras, raåste uppskov från railitärtjänslgöring och befrielse från civilförsvarsljänst
bevUjas såväl ell antal personer inora den koraraunala ledningsorganisationen sora
befatlnmgshavare i nyckelpositioner inora kommunernas förvaltning och
verksamhet. När det gäller ledningsorganisationens förtroendemän raåste
uppskov och befrielse kunna ifrågakoraraa för ordföranden och vice ordföranden
i de i organisationen ingående nämndema och i viss utsträckning även för andra
ledamö-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop,
1973:132 33

ter
sora behöver anlitas för mer fortlöpande arbete med beredskapsverksarahelen. I
den mån i nämndema i övrigt finns värnphktiga eller civilförsvarspliktiga
ledamöter får dessa ersättas av suppleanter eller nämnderna arbeta med mindre
antal ledaraöter. Administrativa fullmaktslagen och tillämpningskungörelsen
till denna koraraer, påpekas det, att i skilda hänseenden få betydelse för den koraraunala
beredskapsverksarahelen. Vidare erinras ora att ett ökat antal suppleanter kan
behöva utses. Detla kan ske raed anlitande av adrainistrativa fuUraaktsla-gens
bestäraraelser.

Det frarahålls
även i proraeraorian att viss personal, sora enligt överenskoraraelse skall
ingå i krigsorganisationen, skall beredskapsre-gistreras genora anraälan till länsarbetsnäranden.
Vidare skall personal, sora skall upprätthålla ledande befattning inora annan
funktion i krig än i fred, läranas individuellt besked om krigsplaceringen.

Beträffande
frågan om utbildning och övning av krislidsnämndemas personal anförs i proraeraorian
att någon reglering härora inte är erforderlig. För uppgifterna koramer i stor
utsträckning förtroendemän och koraraunala befattningshavare alt utnyttjas och
för dessa får utbildning och övning uppfattas sora ett inslag i
förtroendeuppdraget eller tjänsten. I övrigt skall för viktiga uppgifter i
betydande utsträckning friviUig personal utnyttjas. Denna personal torde, frarahålls
det, också frivilligt underkasta sig utbildning och övning. DärtUl koramer att
det framför allt är personer i ledande ställning som måste informeras ora
närandernas planerade verksarahet. Den inforraationen bör läranas av
länsstyrelserna i saraarbete raed de centrala rayndighetema. Frågoma behandlas lärapligen
i anvisningsverket för den koraraunala beredskapen, anförs det sararaanfattningsvis.

4
Remissyttrandena

Förslaget
att kommuns skyldighet att fullgöra uppgifter inom folkförsörjningen i kristid
även fortsättningsvis skall regleras genora en speciell fullraaktslag
tillstyrks eller lämnas utan erinran av ÖB, civilförsvarsstyrelsen,
transportnämnden, ÖEF, AMS, länsstyrelserna i Stockholms, Kronobergs,
Malmöhus, Värmlands och Norrbottens län, civilbefälhavarna i Västra
civilområdet och i Bergslagens civilområde, riksnämnden för kommunal beredskap,
1967 års rekvisitions- och förfogandeulredning. Svenska kommunförbundet samt
Stockholms, Malmö, Helsingborgs, Örebro, Degerfors' och Hallsbergs kommuner.
Statens jordbruksnämnd, sora ansluter sig till proraeraorians betraktelsesätt i
fråga ora koraraunal raedverkan vid kristidsförvaltning och i fråga om
organisationen för de kommunala uppgifterna inom folkförsörjningen, fmner dock
att det vore önskvärt

3
Riksdagen 1973. 1 saml Nr 132

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:132 34

om
överarbetningen av författningsmaterialet kunde bringas därhän att man
ytterligare samraanför de bestäraraelser sora reglerar den koraraunala adrainistrationen
och de koraraunala skyldigheterna på orarådet. Behovet härav belyses, anför
nämnden, av att betydande delar av den föreslagna komraunala fullmaktslagen
består av hänvisningar lill andra författningar eller innehåller bestämmelser sora
utgör dubblering av eller parallelltext till bestäraraelser i andra
författningar. Om ytterligare samraanföring ej anses kunna ske, koraraer slort
behov all föreligga av en från centralt håll meddelad information till
kommunerna där man överskådligt och lättfattligt redogör för principer och bestäramelser
på området. Härvid är det angeläget alt man separat redovisar vad som gäUer i
fråga om planläggningen och i fråga ora verkställigheten, frarahåller
näranden.

Av
de tillstyrkande reraissinstanserna anför länsstyrelsen i Norrbottens län att
det från vissa synpunkter varit önskvärt att en enhetlig författningsmässig
reglering av koraraunernas beredskapsuppgifter och uppgifterna i anslutning lill
det ekonoraiska försvaret kunnat korama lill stånd. Länsstyrelsen har eraellertid
även förståelse för de skäl sora anförts raot en sådan lösning och har därför
ingen erinran raot de fraralagda förslagen i delta avseende. Genora sararaanförande
av de spridda förfaltnmgarna och bestämraelserna lill en handbok kan de
påtalade olägenhelema elimineras, frarahåller länsstyrelsen. Liknande tankegångar
fraraförs av civilbefälhavaren i Bergslagens civilområde. Också ÖB anser att
åtgärder för att underlätta överblicken över de författningar sora gäller på orarådet
bör övervägas. Örebro kommun anser det angeläget att alla bestäraraelser ora koraraunernas
uppgifter inom totalförsvaret samlas i en koraraunal beredskapsbok.

CivUförsvarsstyrelsen
understryker särskilt alt den delar den i proraeraorian uttalade raeningen,
att frågan ora att sarala alla bestäraraelser ora kommunala beredskapsuppgifter
i en författning inle nu bör tas upp till fömyat övervägande.

Såviti
angår frågan ora naranet på den föreslagna lagen finner länsstyrelsen i Malmö
den i proraeraorian föreslagna benäraningen "koraraunal fuUraaktslag"
oegentlig eftersora lagen enbart hänför sig till kommunens skyldigheter inora
folkförsörjningen. En lämpligare benäraning torde därför "koraraunal
fullmaktslag avseende folkförsörjningen" vara. Statens jordbruksnämnd
anför all det ter sig begreppsmässigt raindre tillfredsställande raed en "adrainistrativ
fullraaktslag", sora gäller både för den statliga och den koraraunala adrainistrationen,
och en "koraraunal fullraaktslag", sora avser koraraunal administration.

Några
invändningar ihot den föreslagna lokala kristidsförvaltningens organisation har
inte fraraförts. Av de reraissinstanser sora uttalat något i denna fråga anför
länsstyrelsen i Stock-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:132 35

holms län och Hallsbergs kommun alt regler ora koraraunala
krislidsförbund ej längre erfordras. Örebro kommun finner det
tillfredsställande att särskild kristidsnärand inte föreslås bli obligatorisk.
Krig och liknande utoraordentliga förhållanden kräver regelraässigl iraprovisationer,
särskUt i det öratåliga igångsättningsskedel. Riskerna för bristande effektivitet
rainskas avsevärt ora fredsorganisationen (koramunstyrelsen) direkt kan övergå
till krigsorganisation, anför koraraunen. Länsstyrelsen i Norrbottens län anser
de föreslagna ändringama att koramun själv skall utse ledaraöterna i kristidsnärand,
sålunda även ordföranden, all särskild kristidsnämnd skall kunna tUlsättas och
alt kommun kan uppdra åt annat koraraunalt organ än koraraunstyrelsen eller
särskilt utsedd kristidsnärand att fungera sora sådan närand, innebära
positiva lösningar.

Flera reraissinstanser fraraför invändningar raot
promemorians förslag angående de uppgifter sora skall åvila koraraunerna inora
folkförsörjningen. Således anser ÖEF, länsstyrelsen i Kronobergs län,
majoriteten inom riksnämnden för kommunal beredskap och Svenska
kommunförbundet att koraraunerna ej bör engageras i prisregleringar, raedan en rainoritet
inora riksnämnden för kommunal beredskap och länsstyrelsen i Stockholms län
anser att koramunerna skall ha prisregleringsuppgifter endast i händelse av
krig eller krigsfara. Stockholms kommun hävdar alt komraunerna bör medverka på
prisregleringens område i saraband raed ransonering.

ÖEF pekar på alt koraraun med slöd av 1 § Iredje stycket
förslaget tUl ny fullmaktslag skulle kunna åläggas raedverka inle endast vid
prisreglering under beredskap och krig utan även ora prisreglering tillgrips i
fred vid sarahällsekonoraiska rubbningar, vare sig dessa orsakas av internationella
eller inheraska förhållanden. Det innebär att koraraunernas medverkan skulle
kunna påkallas även vid en sådan prisreglering, som infördes hösten 1970. En
sådan utvidgning av den kommunala fuU-raaklslagens tiUärapningsoraråde finner ÖEF
ej förenlig raed grunderna för vår beredskapslagsliflning på del ekonoraiska
försvarets område. ÖEF har i departeraentsproraeraorian ej funnit någon raolivering
till förslaget att koraraunerna skulle kunna åläggas alt raedverka vid allraän
prisreglering. Däreraot, anför ÖEF, har redogjorts för de övervägande negativa
erfarenheterna av kommunernas raedverkan på prisorarådet under andra
världskriget. Enligt ÖEF:s raening, vilken mening delas av länsstyrelsen i
Kronobergs län, bör de prisreglerande uppgifterna även under beredskap och krig
åvila länsstyrelsernas priskonlor, vilka i ett sådant läge bör utbyggas så alt
de motsvarar de ökade krav sora då koraraer att ställas på dera.

Liknande synpunkter fraraförs av raajoritelen inora
riksnämnden för kommunal beredskap. Näranden frarahåller därjärate, att det bör
undersökas ora inte statistiska centralbyråns intervjuorganisalion raed sina
500 lokalorabud skulle kunna utnyttjas för här avsedda uppgifter, åtrainstone
under en beredskapssituation.

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:132 36

Även
Svenska kommunförbundet betonar de negativa erfarenheterna av 1940- och 1950-talens
prisorabudsorganisation. Förbundet anför vidare att det nuraera i statens
pris- och kartellnämnd finns ett statligt prisreglerande organ och att det
synes förbundet lämpligare att en eventuellt erforderlig regional eller lokal prlskontrollerande
organisation direkt sorlerar under pris- och kartellnäranden med staten såsora
huvudman.

En
minoritet inora riksnämnden för kommunal beredskap (länsöverdirektören T.
Nyqvist) anser att det blir av väsentlig betydelse för priskontrollen under
beredskap och krig att koraraunema har uppgifter och befogenheter på orarådet
och därmed känner ansvar därför. Priskontrollen förutsätter kontakter raed
befolkningen och vardagslivet i orterna, kontakter sora är naturliga för den koraraunala
verksamheten. Under beredskaps- och krigsförhållanden mister priskontrollen
också sina allmänpolitiska aspekter och får i stället ell nära saraband raed
bl. a. försörjningsväsendet. Bestämraelser ora koraraunemas raedverkan på pris-regleringsorarådet
bör därför finnas i fullraaktslagen raen de bör begränsas att gälla de
förhållanden som oranärans i 1 § första och andra styckena allmänna prisregieringslagen,
dvs. vid krig och krigsfara.

Även
länsstyrelsen i Stockholms län anser det tillräckligt i krisregle-ringshänseende
ora kommun genora lagbestäraraelser åläggs raedverkan vid prisreglering under
de extraordinära förhållanden, sora avses i 1 § första och andra styckena allraänna
prisregleringslagen.

Stockholms
kommun pekar på att såsora proraeraorieförslaget är utformat skulle kommun
kunna åläggas övervakningsuppgifter i anslutnuig lill ett allraänt prisstopp
av det slag, sora trädde i kraft hösten 1970. Kommunerna, även Stockholra,
saknar uppenbarligen erforderliga adrainistrativa resurser härför och bör ej
kunna åläggas att under angiven förutsättning ställa sådana resurser till
förfogande. Det torde i stället lärapligen åvila pris- och kartellnäranden att
vid prisövervakning av denna karaktär förlita sig på en i statlig regi uppbyggd
övervaknuigs-organisation. Eraellertid bör koraraunema i saraband med
ransonering raedverka även på prisregleringens område raed hänsyn till det nära
saraband sora dessa två regleringsåtgärder får anses ha.

Av
de lill proraeraorieförslaget i denna del raer positivt inställda reraissinstanserna
framhåller länsstyrelsen i Malmöhus län att det möjligen kan anföras
betänkligheter mot kommuns medverkan vid allmän prisreglering, däresl denna
medverkan lägges direkt på kommunal nämnd eller styrelse (kristidsnäranden).
För fullgörande av de övriga uppgifter, sora åUgger kommun enligt lagförslaget,
krävs att koraraunen (kristidsnäranden) har ett förtroendefullt samarbete med
näringslivet, såväl industri som parti- och detaljhandel, i försörjningsfrågor.
Fömtsättningama härför synes rainska ora näranden även åläggs uppgiften alt övervaka
prisregleringen. Såvitt länsstyrelsen kan finna behöver eraeller-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:132 37

lid
koramunens raedverkan vid allraän prisreglering icke direkt anknytas till kristidsnärand
eller annan koraraunal närand. Kontrollantemas arbetsuppgifter gmndar sig helt
på beslul fattade på regional nivå och för koramunens del behövs inget annat
beslutsfattande än all utse konlrol-lantema och att svara för löneutbetalning lill
dera, vilken senare uppgift ställer sig besvärlig från länsstyrelsens krigsuppehållsplats.
Korarauns priskontrollanter bör därför lärapligen utgöra ett från andra närander
och styrelser fristående organ.

Länsstyrelsen
i Norrbottens län påpekar, alt del raed hänsyn tUl de negativa erfarenheterna
av de koraraunala prisombudens verksarahet under andra världskriget ifrågasatts
ora koraraunemas medverkan på prisregleringens oraråde är nödvändig. Länsstyrelsen
anser det eraellertid värdefullt, att koraraunernas raedverkan kan tas i
anspråk ora så anses erforderligt. Effektiviteten koraraer all bero på de
direktiv sora ges för verksaraheten och dennas organisation.

Såvitt
angår frågan ora kostnaderna för den koraraunala verksaraheten anför
Hallsbergs kommun att fullraaktsla-gens verkslällighelsoraråde koraraer att
påverka de koraraunala organisationerna olika enär vissa, fraraför allt glesbygdskoramuner
sora utgör inkvarteringsoraråden, koraraer att belastas raed arbetsuppgifter
och kostnader därför, utöver vad sora kan anses norraalt för koraraunens fasta
befolkning. Utöver statsbidrag för planläggningskoslnaden bör därför utjäraningsbidrag
för läckande av sådana kostnader utgå.

Örebro
kommun påpekar alt statsbidragen enligt 16 § KBL till kommunernas
plankostnader hittills varit alldeles olUlräckliga för sitt avsedda ändaraål. Koraraunemas
beredviUighel all salsa på fuUgod planering och länsstyrelsernas intresse att
förordna ora upprättande av planer har därigenora inle blivit vad raan avsett.
Då koraraunerna ingår sora en viktig del i totalförsvaret är det angeläget att
en kraftig höjning av statsbidragen skyndsarat genomförs.

Länsstyrelsen
i Stockholms län tar upp frågan ora inforraation och utbildning och övning av kristidsnärandernas
personal. Länsstyrelsen frarahåller i detta sararaanhang att ora det skall
lyckas alt snabbt sätta i gång en ransonering enligt planerade
ransoneringssystem, avsedda att vid behov kunna användas även i fred, torde en
förutsättning vara all viss personal ingående i koraraunernas
krigsorganisation är väl inforraerad och övad. För att säkerställa dellagande i
arrangeraang, sora länsstyrelsen i detla syfte vidtar, bör dessa frågor
regleras i saraband raed de författningsändringar, sora nu görs.

4 Riksdagen 1973.1 saml Nr 132

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:132 38

5
Departementschefen

5.1
Allmän motivering

Totalförsvaret
kräver förberedelser och insatser på raånga av sara-hällslivels områden. Under
fredstid sker på olika håll planläggning för verksamheten under beredskapslillslånd
och krig. De författningar som reglerar den 'civila försvarsverksaraheten ses
över fortlöpande.

Ansvaret
för planläggningen av den ekonomiska försvarsberedskapen vilar på olika
centrala myndigheter. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) är
samordnande central förvaltningsmyndighet.

De
författningar, sora har betydelse för det ekonoraiska försvaret, är i flera
fall från 1930- och 1940-talen. Förhållandena i samhället har efter
författningarnas tillkomst förändrats i många avseenden. Författningarna har tillkorarait
successivt och under olika oraständigheler. Detla har raedfört att önskvärd
saraordning inte alltid kunnat genomföras. Förfatlningskomplexet har därigenora
i vissa fall blivit svårt att överblicka. Detta förhållande har bl. a.
föranlett att chefen för försvarsdepartementet raed stöd av Kungl. Maj:ts berayndigande
den 13 januari 1967 tillkallat särskild sakkunnig att se över rekvisitions- och
förfogandelagstiflningen m. m. Detta utredningsarbete pågår.

I
samband med krisen i Tjeckoslovakien år 1968 verkställdes genomgång av olika
beredskapsfrågor, vilket ledde till alt en översyn företogs beträffande vissa
för komraunernas raedverkan i den lokala krislidsförvallningen grundläggande
författningar, frärast lagen (1939: 254) om skyldighet för kommun att fullgöra
vissa av krig ra. ra. föranledda arbetsuppgifter, den s. k. koraraunala
fullmaktslagen (KFL). TUl lagen ansluter sig kungörelsen (1939: 658) om krislidsnärander
och kungörelsen (1939: 659) om kommunala krislidsförbund.

KFL
är en beredskapslag, som automatiskt är tillämplig i krig. I fredstid är lagen tilläraplig
endast efler Kungl. Maj:ts förordnande. Sora förutsättning för ett sådant
förordnande gäller all krigsfara eller andra av krig föranledda utomordentliga
förhållanden föreligger eller att det föreligger en sådan bristsituation att allraänna
ransoneringslagen kan tillärapas. Förordnande att lagen skall tillämpas skall
inom viss tid underställas riksdagen för prövning ora förordnandet skall
bestå.

När
KFL är i tillärapning kan Kungl. Maj:t föreskriva att kommunerna i den
omfattning Kungl. Maj:t bestäraraer skall fullgöra uppgifter sora är
erforderliga för alt fylla befolkningens eller produktionens behov av viktiga
förnödenheter, för all lämpligt utnyttja tillgänglig arbetskraft eUer för alt
tillgodose annat önskemål av betydelse för folkförsörjningen. Uppgiftema skall
handhas av koraraunala krislidsnärander.

Resultatet
av nyss näranda översyn beträffande författningarna på den lokala krislidsförvaltningens
område har redovisats i en inom handelsdepartementet upprättad promeraoria (Ds
H 1971: 1).

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:132 39

I
proraeraorian redovisas bl. a. erfarenheterna av den lokala kristidsförvaltningen
under världskrigen samt det förslag till ny lagstiftning pä området, sora koraraunalrätlskommittén
lade frara år 1962 (SOU 1962: 7).

Det framhålls i
promemorian att det ankommer på kommunerna alt även i krig så långl det är raöjligt
fuUgöra sina uppgifter, såvida ej verksaraheten på något oraråde är sådan att
den kan läggas ned. Verksamheten måste dock i likhet med all annan sarahällsverksarahet
anpassas lill inriktningen av de saralade försvarsansträngningarna. Koramunerna
har därför en given plats i totalförsvaret. Till den sålunda bestående
kommunala organisationen är det, framhålls det i promemorian, nödvändigt att
även fraradeles anknyta den lokala krislidsförvallningen.

Denna
slutsats har inte mölt några invändningar från remissinstansernas sida.

Även jag delar
uppfattningen att den lokala krislidsförvallningen måsle knytas till den
kommunala organisationen. De olikartade och ofta raycket orafattande folkförsörjningsuppgifter,
som måste lösas under krigs- eller krisförhållanden torde näraligen inte kunna
lösas enbari genom att redan bestående eller nyskapade lokala statiiga förvaltningsorgan
utnyttjas för uppgiftema i fråga. DärtUl kommer att koraraunernas adrainistraliva
resurser förbättrats sedan andra världskriget frärast sora en följd av de
därefter beslutade koraraunindelningsrefor-merna. Den nu pågående kommunindelningsreforraen
koraraer att vara i huvudsak genomförd den 1 januari 1974 och antalet komrauner
komraer då att vara endast orakring 270.

Av proraeraorian fraragår
all organisationen under första världskriget raed orakring 3 000 kommunala
livsmedelsnämnder, sora handlade folkförsörjningsuppgifter frärast inora ransoneringsorarådet,
inle fungerade helt tiUfredsställande. Däreraot fyllde de drygt hälften så raånga
koraraunala kristidsnärandema under andra världskriget på ett förtjänstfullt sätl
sina uppgifter på ransoneringsorarådet. Härtill torde inle minst ha bidragit
att del vid tiden för andra världskrigels början fanns en av riksdagen och Kungl.
Maj:t geraensaral antagen lag, KFL, sora reglerade grunderna för koraraunernas
raedverkan vid den lokala krislidsförvallningen. I proraeraorian föreslås att
ordningen raed en särskild lag sora reglerar koraraunemas raedverkan i
folkförsörjningen på lokalplanet behålls även i fortsättningen. Det föreslås
alt reglerna tas upp i ny lag, kallad kommunal fullraaktslag. I delta sararaanhang
kan nämnas alt även kommunalrätlskomraittén föreslog en lagreglering av den lokala
krislidsförvallningen, raen att koraraittén förordade att besläraraelserna härora
upptogs i koraraunala beredskapslagen (KBL) i stället för i en speciell lag.

Inte
någon av reraissinstanserna synes direkt ha raotsatt sig en spe-

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:132 40

cialreglering
av koraraunernas raedverkan vid den lokala krislidsförvallningen, raen från
några reraissinstanser har fraraförts önskeraål ora en överarbetning av de författningar
som reglerar komraunernas raedverkan i totalförsvaret för att underlätta
överblicken över författ-ningskoraplexet.

I
prop. 1964: 4 raed förslag lUl lag om koraraunal beredskap uttalade
föredragande departeraentschefen i denna fråga, att det på vart och ett av de
områden inom totalförsvaret, sora f. n. är specialreglerade raed föreskrifter
bl. a. ora koraraunal raedverkan, torde vara nödvändigt raed en sådan speciell
reglering för att enhetiighet skall uppnås, sora raöjliggör central eller
regional lednuig. Vidare frarahöll departeraentschefen att regelraässigl ej
heller besläraraelserna i speciallagstiftningen ora vilka organ, sora skall
svara för verksaraheten i fråga, lorde kunna undvaras. Med hänsyn lill delta
och då en ändrad ordning skulle föranleda väsentliga rubbningar i den orafattande
planläggning, sora skett på olika oraråden av totalförsvaret, förordade departementschefen
att den kommunala medverkan i totalförsvaret, som då reglerades i särskilda
författningar, alltjämt fick förbli reglerad i den ordningen.

För
egen del insläraraer jag i detla uttalande. Jag delar aUlså uppfattningen alt
reglerna om korarauns raedverkan inora folkförsörjningen inle bör las upp i KBL,
utan alt reglerna härora bör tas upp i en särskild fullraaktslag. Lagen bör
enligt rain raening benäranas "lag ora lokal kristidsförvaltning".

Som framgått av vad jag
tidigare anfört anger inte KFL i detalj vilka uppgifter, sora kan åläggas koraraunerna
enligt lagen, ulan arbetsuppgifterna anges endast i stora drag. Koraraunalrätlskoraraitlén
ansåg att de koraraunala skyldigheterna borde preciseras närraare. Detta kunde
enligt korarailtén ske genora alt det angavs all skyldigheterna skuUe avse tillärapningen
av allmänna förfogandelagen, allraänna ransoneringslagen eUer lagen ora allmän
tjänsteplikt eller eljest äga saraband raed ransoneringsväsendet eller raed
arbetskraftens utnyttjande. Någon skyldighet att raedverka vid prisreglering
fanns inte enligt koraraitténs förslag.

I
promemorian betonas att komraunema visserligen har intresse av att deras
skyldigheter klargörs och avgränsas men att möjligheterna härtill begränsas genora
de uppenbara svårigheterna alt överblicka behoven av koramunal raedverkan i de
olika situationer, sora kan uppkoraraa i kris- eller krigslägen. Det föreslås
därför att de koraraunala uppgifterna på sararaa sätl sora i KFL endast anges i
stora drag i den nya lagen. Det föreslås eraellertid sora en ytteriigare precisering
att det direkt utsägs i lagen att koraraun skall kunna åläggas alt raedverka
vid aUraän prisreglering. Jag vUl dock här påpeka alt denna skyldighet i och
för sig föreligger även enligt KFL.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:132 41

I
detta sararaanhang viU jag även nämna all enligt proraeraorian skaU lagen, liksora
KFL, kunna tillärapas förutora vid krig och krigsfara om situationen eljesl
är sådan all aUmänna ransoneringslagen kan sättas i kraft. Dessutom skall
enligt proraeraorian lagen, såvitt gäller skyldigheten att medverka vid
prisreglering, kunna tillämpas då förhållandena i landet är sådana alt
prisregleringslagen kan sättas i kraft.

Reraissinslansema har inte
gjort några invändningar raot att koraraunernas skyldigheter enligt den
föreslagna lagen beskrivs endast i stora drag. Däreraot har från flera håll fraraförts
alt koraraunerna raed hänsyn till bl. a. de negativa erfarenheterna från prisorabudsorganisa-lionen
under andra världskriget inte bör åläggas några uppgifter i saraband raed
prisreglering. Dessa uppgifter bör i stället skötas av statliga organ såsora exerapelvis
statens pris- och kartellnärand och priskonloren vid länsstyrelserna. Några reraissinstanser
har särskilt pekat på att promemorieförslaget ger Kungl. Maj:t raöjlighel all
påkalla koraraunernas hjälp även vid prisregleringar av den typ vi hade
19701971. Stockholras koraraun anser det tillräckligt i
prisregleringshänseende ora koraraun kan åläggas sådan raedverkan i saraband raed
ransonering. Ett par andra reraissinstanser anser att prisregleringsuppgifter
bör kunna åläggas komraun endast i händelse av krig eller krigsfara.

Även jag har uppfattningen
alt koraraunernas skyldigheter enligt lagen endast bör anges i stora drag med
hänsyn till att del ej låter sig göra att i detalj fastställa vilka situationer
som kan uppkoraraa i ett krisläge.

Vad gäller frågan ora komraunerna
bör vara skyldiga alt raedverka vid prisreglering, vill jag frarahålla att det
ofta råder ett sådant saraband raellan ransoneringsåtgärder och
prisregleringar all det frarastår sora önskvärt all del i ell krisläge finns en
möjlighet att låta dessa frågor på lokalplanet handhas av samma organisation.
Jag delar dock den fraraförda kritiken raot proraeraorieförslaget i så raållo
att jag ej anser det nödvändigt att koraraunerna skall kunna åläggas prisregle-ringsuppgifler
vid exerapelvis prisstopp av den typ sora vi hade 1970 1971. Däreraot anser
jag alt raöjlighet skall finnas all ålägga koraraunerna prisregleringsuppgifler
förutom vid krig och krigsfara vid förhållanden som kan leda till
tillärapning av allraänna ransoneringslagen.

Såvitt angår frågan ora de
koraraunala uppgifterna inora folkförsörjningen vill jag ytterUgare tillägga
att del i proraeraorian föreslås all den nya lagen inle skall innehålla någon bestäraraelse
raotsvarande den sora i dag finns i KFL all koraraunerna skall ha vissa
uppgifter i saraband raed utnyttjande av arbetskraft. Vidare föreslås att besläraraelsen
i 3 § allraänna tjänstepUktslagen (1959: 83) ora att del åligger kristidsnärand
eller annan koraraunal rayndighel, ål vilken uppdragits alt fuUgöra kristidsnärands
uppgifter, att lärana AMS och länsarbetsnärand biträde upphävs.

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:132 42

Förslaget
att kristidsnämnd inte skall kunna åläggas arbelsförraedlan-de uppgifter har föranlelts
av en fraraställning från AMS och det har inte raött några erinringar från reraissinstanserna.
Även jag godtar förslaget.

De uppgifter sora åläggs koraraunerna
enligt KFL, skall handhas av komraunala krislidsnärander. Närands verksarahetsoraråde
bestäms av länsstyrelsen, som ora det behövs kan besluta ora avvikelse från gällande
kommunindelning genom all föreskriva antingen att det skall finnas flera närander
i en koraraun eller att två eller flera koramuner skall bilda ett
kristidsförbund, sora i sin lur skall utse en kristidsnämnd. I princip utses kristidsnärand
av koraraunfullraäktige dock att länsstyrelsen skall utse ordföranden. Eraellertid
har länsstyrelsen, om uppenbart oläm.plig person utses till ledamot, raöjlighet
att upphäva beslutet, genora vilket denne person utsetts lill ledaraot, och
utse annan ledamot. Länsstyrelsen kan också entiediga uppenbart oläraplig ledamot.

Även enligt proraeraorieförslaget
skall korarauns uppgifter inora folkförsörjningen handhas av krislidsnärander.
Eraellertid skall kommun inte längre vara skyldig att utse särskild kristidsnärand
utan koraraunstyrelsen skall kunna antingen själv ta på sig att vara kristidsnärand
eller också uppdra ål annat koraraunalt organ att vara kristidsnärand. Kristidsnärand
skall kunna tillsättas även i fredstid. Vidare minskas enligt förslaget
länsstyrelsens inflytande på kristidsnärandema så tUl vida alt länsstyrelse ej
längre skall kunna bestäraraa närands verksarahelsområde eller påverka nämnds
sammansättning. Länsstyrelsen skall dock alltjämt utöva tUlsyn över nämndernas
arbete. De regler sora gäller för exempelvis kommunal beredskapsnämnd, civilförsvarsnärand
och koramunstyrelse föreslås i slort gälla även för krislidsnärander.

Del föreslås vidare att
ordningen raed koraraunala kristidsförbund avskaffas och att koramunerna i
stället i mån av behov frivUligt inora ramen för lagen (1957: 281) ora koraraunalförbund
får besluta ora samverkan på folkförsörjningens område.

Proraeraorieförslaget har
i dessa delar tillstyrkts eller läranats utan erinran av reraissinstanserna.

Även jag anser den
föreslagna organisationen läraplig. Jag vill i detta sammanhang särskilt peka
på inslaget av frivillighet i den föreslagna organisationen. Det är näraligen
väsentligt att koraraunema under de tidsmässigt eller lökalt betingade växlande
förhållanden sora kan råda i kristid har en flexibel organisation, som lätt kan
ändras efler situationens krav. Varje komraun bör därför själv få besluta
vilket organ som skall handlägga krislidsfrågorna saml självständigt pröva ora
och när uppgifterna bör överföras från exerapelvis koraraunstyrelsen till annat
organ eller till särskilt inrättad kristidsnärand.

Jag
vill också här peka på att några regler ora koraraunalförbunds

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:132 43

befattning raed folkförsörjningsuppgifter inte las upp i
den i proraeraorian föreslagna fullraaktslagen. Bestäraraelsema i 1 § lagen om
kommunalförbund, enligt vilka sådant förbund kan bildas för en eller flera
kommunala angelägenheter, blir sålunda utan inskränkning tUlämpliga på dessa
uppgifter. Enligt 2 § lagen ora koraraunalförbund skall, ora sådant förbund
handhar angelägenhet, sora del enligt särskild författning åligger koraraun
att sköta, författningens bestäraraelser om komraun avse förbundet. Härav
följer att förbundsfullraäklige kan antingen utse särskild kristidsnämnd eller
uppdra åt annat organ inom förbundet att vara kristidsnämnd samt att, om
förbundsfullmäktige inte vidtagit någondera åtgärden, förbundets styrelse
skall vara kristidsnämnd.

I övriga delar har proraeraorians lagförslag inle
föranlett allvarligare erinringar. Jag förordar därför alt de genoraförs även i
dessa delar.

I proraeraorian
finns även ett förslag till ny kungörelse ora krislidsnärander, kungörelse ora
upphävande av kungörelsen ora koraraunala krislidsförbund saral förslag till
följdändringar i två författningar, sora har korarait till ulan riksdagens raedverkan.
Jag koraraer senare alt för Kungl. Maj:t lägga frara förslag till sådana bestäraraelser.

Upphävandet
av KFL medför en ändring av redaktionell natur i lagen (1971: 309) ora
behörighet för allraän förvaltningsdorastol att pröva vissa mål.

I enlighet med det anförda har inom handelsdepartementet
upprättats förslag till

1.
lag ora lokal
kristidsförvaltning,

2.
lag om ändring
i allraänna tjänstepUktslagen (1959: 83),

3.
lag ora ändring
i lagen (1971: 309) ora behörighet för allmän förvaltningsdomstol att pröva
vissa raål.

Sararåd
har ägt rura raed chefen för inrikesdeparteraentet beträffande förslaget under
2 och raed chefen för justitiedeparteraenlel beträffande förslaget under 3.

5.2 Specialmotivering till förslaget till lag om lokal
kristidsförvaltning

1 §

I denna
paragraf, som i sak överensstämraer med innehållet i 1 § KFL, anges under vilka
förutsättningar koraraun skall kunna åläggas uppgifter enligt 2 §. Lagen är
sålunda med avseende på bestämm.elserna i 2 § utforraad som fullraaktslag, raedan
däreraot lagens övriga bestäraraelser skall tillärapas perraanent.

Enligt
paragrafens andra stycke skall 2 § kunna tillärapas förutora ora riket koraraer
i krig eller krigsfara även under övriga förhållanden, då förfogande- och ransoneringslagsliftningen
får tiUämpas. Det har därvid ansetts lämpligt alt hänvisa till aUraänna
ransoneringslagens beskrivning av dessa förhållanden, raed hänsyn lUl att koraraunernas

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:132 44

raedverkan
torde vara raest aktuell vid en raed stöd av näranda lag införd reglering. Eftersora
raotsvarande bestäraraelse i allraänna förfogandelagen (1954: 279) är likalydande,
hindrar delta inte att koraraunerna åläggs att raedverka i ett fall, när enbari
allraänna förfogandelagen är i tillärapnmg. Besläraraelsen innebär vidare alt koraraunema
i händelse av prisreglering kan åläggas att medverka vid denna om förhåUandena
i landet i och för sig är sådana alt allraänna ransoneringslagen kan sättas i
tillärapning.

2 §

Paragrafen
innehåller bestäraraelser i stora drag ora vUka uppgifter som kan åläggas komraunerna
enligt lagen.

Första
stycket raotsvarar 2 § KFL, dock att några arbetsraarknads-uppgifter ej
föreskrivs i den nya besläraraelsen.

I
andra stycket föreskrivs att koramun i den omfattning Kungl. Maj:t bestäraraer
skall raedverka vid allraän prisreglering. Besläraraelsen innebär även ora
den saknar direkt raotsvarighet i KFL inte någol nytt i förhållande lill vad sora
gäller i dag ulan utgör närraast ell förtydligande.

3 §

I
denna paragraf erinras ora att föreskrifter ora skyldighet att i fredstid vidla
förberedelser för folkförsörjningen i kristid finns intagna i KBL. Stadgandet
saknar direkt motsvarighet i KFL.

Inrättas
inte särskild kristidsnämnd redan under normala fredsförhållanden, bör lärapligen
åtminstone ett par av ledamöterna i koraraunstyrelsen eller den närand, sora
fått uppdrag alt vara kristidsnärand, sätta sig särskilt in i frågor sora rör
den komraunala krislidsförvallningen. Någon särskild föreskrift härom i
författning har jag inle ansett erforderlig.

4 §

De
uppgifter som åläggs kommunen enligt lagen samt behövlig planläggning skall
enligt första stycket handhas av kristidsnärand. Stycket raotsvarar i huvudsak
3 § första stycket KFL.

Enligt
andra stycket kan koraraun tillsälta särskUd kristidsnärand. Finns ej särskild
nämnd skall kommunstyrelsen vara kristidsnämnd. Komraun kan också uppdra åt
annat koraraunalt organ att vara kristidsnärand. Stycket, som saknar
motsvarighet i KFL, innebär att kristidsnärand kan utses i fredstid och så
snart lagen trätt i kraft.

5 §

Paragrafen
innehåller bestämraelser ora val av ledamöter och suppleanter i särskild
kristidsnämnd och ora närandens arbetsforraer ra. ra. Paragrafen har den utforraning,
sora är bruklig då nya specialreglerade

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:132 45

koraraunala
nämnder inrättas. Ulan särskild hänvisning lill 46 § koraraunallagen gäller
alt ledaraöter och suppleanter i kristidsnärand kan få ersättning enligt de
grunder som anges i den paragrafen. Viss motsvarighet till besläraraelserna i
förevarande paragraf finns i kungörelsen ora krislidsnärander.

6 §

I
denna paragraf erinras ora alt regler ora komraunal krigsorganisation finns i KBL
och alt regler ora överflyttning av uppgifter från en koraraunal rayndighet
till annan sådan myndighet finns i adrainistrativa fullraaktslagen. Någon
direkt raotsvarighet till paragrafen finns ej i KFL, raen 6 § KFL innehåller en
bestäraraelse ora att Kungl. Maj:l kan föreskriva att folkförsörjningsuppgifter
sora enligt författning ankoraraer på annat koraraunalt organ än kristidsnärand
skall orabesörjas av kristidsnärand.

7 §

Koraraunstyrelsen
åläggs i denna paragraf tUlsynen över att behövlig planläggning kommer till
stånd och alt övriga förberedelser vidtas för verksamheten inora koraraunen
enligt lagen. Paragrafen saknar direkt raotsvarighet i KFL, raen i 13 § KBL
finns en liknande föreskrift, som dock endast föreskriver ansvar för
förberedelser för koraraunal verksarahet i krig eller vid krigsfara.

Kommunstyrelsen har i
planeringsskedet ingen direktivrält gentemot särskild kristidsnämnd eller organ
sora fått i uppdrag alt vara kristidsnärand. Däreraot har styrelsen en rätt
och en skyldighet att ge fackorganet anvisningar. Fackorganet bör naturligtvis
även om direktiv-rätt ej föreligger beakta koraraunstyrelsens anvisningar och önskeraål.
I verkställighetsskedel kan ju styrelsen efter övergång till krigsorganisationen
genoradriva sina intentioner.

8 §

Länsstyrelsens ställning
som tiUsynsorgan och, när det oundgängligen krävs, järaväl sora ledningsorgan
regleras i denna paragraf. Någon raotsvarande bestäraraelse finns ej i KFL
utan länsstyrelsens inflytande på den koraraunala krislidsförvallningen
garanteras enligt den lagen, sora fraragått av den allmänna raotiveringen, på
det sättet att länsstyrelsen kan påverka krislidsnärandens sararaansättning, verksarahelsområde
ra. m.

9 §

I
denna paragraf, sora saknar raotsvarighet i KFL, hänvisas beträffande rätten
all erhålla statsbidrag för planläggningskostnader lill KBL:s bestäraraelser härora.

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:132 46

Några
ytterligare regler ora statsbidrag bör enligt rain raening ej tas in i den nya
lagen, utan frågorna om ytterligare fördelning mellan stal och kommun av utgiftema
för den koraraunala kristidsförvaltningen får avgöras genora särskilda bestäraraelser
i samband raed att verksamheten behöver utnyttjas.

10 §

Enligt denna paragrafs
första stycke, som i huvudsak motsvarar 5 § andra och Iredje punkterna KFL, har
länsstyrelse befogenhet att genom vitesföreläggande förmå kommunen att fullgöra
sina skyldigheter enligt lagen. Det måsle då konstaleras alt komraunen brustit
i sina forpUktelser, vilket däremot inle behöver vara fallet när länsstyrelsen
utövar sin direktivrält enligt 8 §. Länsstyrelsen kan också själv i komraunens
ställe vidta den åtgärd, som koraraunen varit skyldig att vidta. I sådant fall
kan kostnaden för åtgärden uttas av koraraunen i den raån kommunen ej är
berättigad få statsbidrag för åtgärden.

11 §

I denna paragraf upptas bestämraelser
om talan raot beslut sora meddelas enligt lagen av kristidsnärand eller
länsstyrelse. Vidare föreskrivs att sådana beslut länder lill efterrättelse
ulan hinder av besvär, ora inle annat förordnas. Bestämmelser av liknande
innehåll finns f. n. intagna i 7 § andra och Iredje styckena KFL och 13 §
kungörelsen ora kristidsnämnder.

Två remissinstanser, ÖEF
och statens jordbruksnärand, har ifrågasatt om inte besvärsbestämmelsen rörande
kristidsnämndsbeslut även fortsättningsvis bör vara intagen i kristidsnärandskungörelsen.
Härigenora skulle, anför jordbruksnäranden, besläraraelsen gälla saratliga krislidsnärandens
beslut. Det kan nämligen tänkas alt kristidsnämnd enligt författning eller genora
föreskrifter av Kungl. Maj:t, central rayndighet eller länsstyrelse blir
skyldig fullgöra uppgifter, sora inte kan anses åvila näranden på grund av
lagen ora lokal kristidsförvaltning. Besvärsbestämmelse för närandens beslul i
sådana ärenden saknas därför, ora besvärsregierna tas in i lagen i stället för
i kungörelsen. Åtrainstone borde, anser jordbruksnäranden, i besvärsparagrafen
anges alt talan får föras hos länsstyrelsen raot kristidsnämnds beslul i ärende
enligt lagen "eller raed stöd av lagen raeddelad föreskrift".

För
egen del anser jag det självklart all beslut av kristidsnärand, sora raeddelals
med anledning av att nämnden ålagts ytterligare uppgifter genora föreskrifier
grundade på lagen, utgör beslul, sora fallals enligt lagen och mot vilka
besvär får föras enligt denna paragraf. Det Ur därför ej nödvändigt att
uttryckligt ange att besvärsbestäraraelsen även avser beslut i 'ärende enligt raed
stöd av lagen meddelad föreskrift. Besvärsrätten mot beslut, som fattas av
nämnden på grund av åläg-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:132 47

gande
enligt annan författning och vilka beslut inte direkt avser folkförsörjningen,
bör regleras i den särskilda författningen. En sådan reglering, som kan bli
aktuell för kristidsnärand, finns f. ö. redan nu i 45 § allraänna
ransoneringslagen. Det är därför inte lämpligt alt besvärs-bestämmelsen tas in
i en krislidsnärandskungörelse då ju besläraraelsen i så fall koraraer att
omfatta även sistnämnda beslut, för så vill ej undantag görs för dessa beslul.

I
proraeraorian föreslås alt talan ej får föras raot beslut sora länsstyrelse
meddelar i ärende enligt lagen sora genora besvär korarait under länsstyrelsens
prövning.

I sitt remissyttrande tar
jordbruksnämnden upp denna fråga. Näranden anför, att under kristiden i
anslutning till andra världskriget var besvärsgången kristidsnärand
kristidsstyrelse livsraedelskorarais-sionen (eller annan central kristidsrayndighet)
Kungl. Maj:t. Detta innebar att den centrala myndighet, sora hade ansvar för
ransoneringen och sora hade utfärdat de bestäraraelser sora tiUärapades av den lokala
kristidsrayndigheten, också utgjorde besvärsinslans. Fördelen härraed var bl.
a. att den centrala myndigheten via besvärsärendena kunde tillse att
bestämmelserna tolkades och tillämpades på det sätt som avselts och att tiUämpningen
blev enhetUg i hela landet. Denna betydelsefulla fördel går man förlustig ora raan
låter landets 24 länsstyrelser vara sista besvärsinstans. En sådan konsekvens
kan raan, frarahåller nämnden, givetvis acceptera i ett krigsläge, men efiersom
besläraraelserna är avsedda all fungera även i andra fall, exempelvis i ett avspärrningsläge,
bör besvärsgången vara så ordnad alt raan tillgodoser kraven på stadga och
enhetlighet i avgörandena. De ärenden varora här är fråga, exerapelvis en
tillverkares ansökan ora tilldelning av råvaror eller en handlandes ansökan ora
licens för inköp av varulager, kan vara av raycket stor betydelse för den
enskilde. En riralig anordning synes härvid vara att besvär över kristidsnärands
beslut skall föras hos vederbörande centrala krismyndighet. Härvid får
förutsättas att den sistnäranda där ärendets art så kräver inhäralar
vederbörande länsstyrelses yttrande innan ärendet avgörs. I ett krisläge kan
sedan Kungl. Maj:t överföra besvärsprövningen från centralrayndigheten lill
länsstyrelserna med slöd av administrativa fullmaktslagen. Enligt nämndens mening
bör emellertid i ell krisläge ulan krig även vissa raöjligheter finnas alt föra
besvären vidare till Kungl. Maj:t. Erfarenheterna under den senaste kristiden
torde ha givit vid handen alt krisrayndighelernas åtgärder kan innebära djupa
ingrepp i vikliga raedborgerliga rättigheter och att i saraband härraed behov
kan föreligga av en överprövning av myndigheternas beslul.

Med
hänsyn till vad jordbruksnäranden anfört har i andra stycket föreskrivits alt
talan raot länsstyrelses beslut får föras hos Kungl. Maj:t eller rayndighet sora
Kungl. Maj:t bestämraer.

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:132 48

12
§

Paragrafen
raotsvarar i huvudsak 8 § KFL och erinrar om att Kungl. Maj:t eller myndighet sora
Kungl. Maj:t bestäraraer äger raeddela till-lärapningsföreskrifler.

Jag
koraraer att i annat sararaanhang föreslå Kungl. Maj:l alt en kungörelse om
kristidsnämnder utfärdas.

Slutbestämmelser

Den
nya lagen bör träda i kraft och KFL upphöra att gälla den 1 januari 1974.

Den första mandatperioden
för ledamöter och suppleanter i särskilt inrättad kristidsnärand bör besläraraas
så att överenssläraraelse komraer alt råda med den allmänna raandatliden inora koraraunala
närander. En regel härom har tagits in i en slulbestämraelse.

6
Hemställan

Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen all antaga förslagen till

1. lag om lokal kristidsförvaltning,

2. lag ora ändring i aUraänna tjänstepUktslagen (1959: 83),

3. lag ora ändring i lagen (1971: 309) ora behörighet för allraän förvaltningsdorastol
all pröva vissa raål.

Hinder
föreligger inte raot att ärendet behandlas först under riksdagens höstsession.

Med
bifall till vad föredraganden sålunda raed instäraraande av statsrådets övriga ledaraöter
hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten att lill riksdagen
skall avlåias proposition av den lydelse bilaga lUl detta protokoll utvisar.

Ur
protokollet: Britta Gyllensten

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:132 49

Innehåll

Propositionen ................................................................ 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll ............................. 1

Lagförslag
........................................................................ 2

Förslag till lag om lokal kristidsförvaltning .................... 2

Förslag till lag om ändring i allraänna tjänstepUktslagen
(1959:

83).................................................................................. 4

Förslag lill lag ora ändring i lagen (1971: 309) ora
behörighet

för allraän förvaltningsdorastol att pröva vissa raål ...... 5

Utdrag av statsrådsprotokollet den 11 raaj 1973............. 8

1
Inledning ................................................................. 8

2
Gällande rätt ............................................................. 8

2.1
Allmänt ............................................................. 8

2.2
Lagen ora
skyldighet för koraraun att fullgöra vissa av krig ra, ra. föranledda
arbetsuppgifter (KFL) ............................................................................ 9

2.3
Kungörelsen ora
kristidsnänmder........................ 10

2.4
Kungörelsen ora
koraraunala kristidsförbund...... .. 11

2.5
Allraänna tjänstepUktslagen
............................. .. 11

2.6
Bestämraelser ora
planläggning och andra förberedelser 11

3 Departeraentsproraeraorian .................................. .. 12

3.1
Inledning.............................................................. .. 12

3.2
Erfarenheter
från första världskriget ................... .. 13

3.3
Planläggningen
under raellankrigsåren ............ 15

3.4
Erfarenheterna
under och den närraaste tiden efter andra världskriget 16

3.4.1
Den lokala
kristidsorganisationen särskilt på livsraedelsorarådet 16

3.4.2
Prisorabudsorganisalionen
under 1940- och 1950-talen 18

3.5. Tidigare reforraförslag........................................ 19

3.5.1
Komraunalrältskoraraitténs
förslag ........... .. 19

3.5.2
ÖEF:s förslag
år 1969.................................. .. 21

3.6 Förslag till ny lagstiftning..................................... .. 21

3.6.1
Koraraunal raedverkan
vid kristidsförvaltning och regleringen därav 21

3.6.2
Precisering av koraraunernas
skyldigheter ra. ra. .. 23

3.6.3
Organisationen
för de koraraunala uppgifterna inora folkförsörjningen 24

3.6.4
Planläggning
och andra förberedelser för den koraraunala verksaraheten inora
folkförsörjningen .... 29

3.6.5
Krigsorganisation
........................................ .. 30

3.6.6
Kostnaderna
för den koraraunala verksaraheten inom folkförsörjnuigen 31

3.6.7
Personalen för
den komraunala verksaraheten .... 32

4
Reraissyttrandena
.................................................. .. 33

5
Departeraentschefen
............................................... .. 38

5.1
Allraän
motivering................................................ 38

5.2
Specialraotivering
till förslaget lill lag ora lokal kristidsförvallning 43

6 Heraställan................................................................ 48

MARCUS BOKTR,STOCKHOLM 1973 730300

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

7 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (7)

7 kopplingar.

  1. Prop. 2026/27:5 Kommuners och regioners grundläggande beredskap inför kris och krig s. 138 om s. 43 i texten
  2. Bet. 1974:FöU9 Försvarsutskottets betänkande med anledning av propositionen 1974:16 om tillämpning av 2 § lagen (1973:861) om lokal kristidsförvaltning i texten
  3. Prop. 1974:16 Kungl. Maj:ts proposition om tillämpning av 2 § Iagen (1973:861) om lokal kristidsförvaltning i texten
  4. Rskr. 1973:283 i texten
  5. Bet. 1973:SoU25 Socialutskottets betänkande i anledning av propositionen 1973:130 angående ändringar i arbetarskyddslagstiftningen och andra åtgärder för bättre arbetsmiljö jä… s. 21 i texten

Visa alla 7