Sök i Ratio Lex

KungI. Maj:ts skrivelse till riksdagen med redogörelse för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under år 1972

1973 · 23 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 23 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1973:161, KungI. Maj:ts skrivelse till riksdagen med redogörelse för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under år 1972

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majrts skrivelse nr 161 år 1973 Skr. 1973:161

Nr 161

Kungl.
Maj:ts skrivelse till riksdagen med redogörelse för verksamheten inom
Europarådets ministerkommitté under år 1972, given den 5 oktober 1973.

Kungl.
Maj;t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över utrikesdepartementsärenden, till riksdagen, överlämna redogörelse för
verksamheten inom Europarådels ministerkommitté under år 1972.

CARL GUSTAF

KRISTER
WICKMAN

1
Riksdagen 1973.1 saml. Nr 161

s. 2 Kontrollera mot PDF

Skr.
1973:161

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden,
hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 5 oktober
1973.

Närvarande: ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden
STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, LUNDKVIST, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG,
CARLSSON, FELDT.

Ministern för utrikes ärendena anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om redogörelse till riksdagen
för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under år 1972 och anför.

1 resolution 319 (1966) om förbindelserna med de
nationella parlamenten uppmanar Europarådets rådgivande församling
regeringarna all årligen lägga fram en rapport om verksamheten i Europarådets
ministerkommitté inför sina parlament. Kungl. Maj:t har lämnat riksdagen
sådana redogörelser för åren 19671971 (skr, 1968: 23, skr. 1969: 27, skr.
1970: 39, skr. 1971: 119, skr. 1972; 107). En redogörelse för verksamheten inom
Europarådets ministerkommitté under år 1972 har utarbetats inom
utrikesdepartementet i samråd med övriga berörda departement och torde få fogas
tUl statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t delger riksdagen den inom
utrikesdepartementet upprättade redogörelsen för verksamheten inom Europarådets
ministerkommitté under år 1972.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemstäUt förordnar Hans Maj;t Konungen att tUl
riksdagen skall avlålas skrivelse av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.

Ur protokollet; Britta Gyllensten

s. 3 Kontrollera mot PDF

Skr. 1973:161

Bilaga

Redogörelse för verksamheten inom Europarådets
ministerkommitté under är 1972

/, Ministerkommittémöten

Ministerkommittén har sammanträtt två gånger under år 1972
den 15 maj i Strasbourg och den 14 december i Paris,

1. Det 50:e ministermötet i Strasbourg

Den svenska delegationen leddes av utrikesminister Krister
Wickman. I delegationen ingick också Sveriges ständiga ombud hos Europarådet
ambassadören Arne Fältheim, utrikesrådet Wilhelm Wachtmeisler, biträdande
ombudet hos Europarådet, departementssekreteraren Hans Olwaeus samt
departementssekreteraren Peter Landdius,

Dagordningen för mötet, som hade schweiziske
utrikesministern Pierre Graber som ordförande, upptog bl. a. bevarandet och
upprustningen av Venedig, europeiska stipendiefonden, europeiska ungdomsfonden,
samarbetet inom EG, EFTA och Europarådet. Ministrarna godkände stadgarna för
den europeiska ungdomsfonden. De diskuterade även de politiska aspekterna av
den ekonomiska integrationen i Europa samt östvästförbinddserna.

a) Rädda Venedig-aktionen

Rådgivande församlingens avgående president, Olivier Revcrdin,
gjorde ett uttalande i vUket han bad om kommitténs stöd för ett "rädda
Venedig-projekt". Ministerkommittén uttalade sin tUlfredsstäUelse med
församlingens aktion i nära samarbete med UNESCO till förmån föi Venedig samt
lämnade generalsekreteraren tillstånd alt ingå i styrelsen för den fond som
skulle komma att upprättas i Schweiz för detta ändamål,

b) Europeiska ungdomsfonden

Efter utdragna förhandlingar hade en arbetsgrupp kommit
fram tUl ett utkast tUl stadgar för fonden efter behandling av ställföreträdar-kommittén,
vilket godkändes av ministerkommittén. Fondens ändamål är att främja samarbete
mellan unga människor till förmän för fred och djupare förståelse mellan
folken.

Ursprungligen framlades förslaget om upprättandet av en
ungdomsfond 1969 av FörbundsrepubUken Tyskland, Samtliga medlemsstater deltar
i fonden, vars finansiering baserar sig på obligatoriska bidrag vilka dock kan
ytterligare utökas med frivUliga bidrag. Fonden skall icke själv bedriva något
ungdomsarbete utan finansieUt understödja det frivilliga ungdomsarbetet
som bedrivs av ungdomsorganisationerna.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Skr. 1973:161 4

Medlen skall fördelas av en styrelse där
ungdomsorganisationerna och regeringsrepresentanterna vardera har åtta platser.
Ungdomsorganisationerna utser sina egna representanter. Vidare existerar en
rådgivande kommitté bestående av 16 företrädare för ungdomsorganisationerna och
en mdlanstatlig kommitté som i stort är identisk med ställföreträ-darkommittén.
Den mellanstatliga kommittén har som huvuduppgift att fastställa bidragen till
fonden.

Ministerkommittén
antog enhälligt resolution (72)17 om upprättandet av den europeiska
ungdomsfonden. Beslut fattades om att fonden skulle träda i verksamhet den 1
januari 1973, Det första året skulle de obligatoriska bidragen belöpa sig till
3 miljoner franska francs. Man räknar emellertid med att fonden efter
inbetalandet av de frivilliga bidragen kommer att förfoga över 56 mUjoner
francs,

c) Rapporter um utveckUngen inom EG och EFTA

Ordförandena i de Europeiska gemenskapernas ministerråd
och EFTA:s råd lämnade sedvanliga redogörelser för verksamheten inom respektive
organisation.

Ordföranden
i EG:s ministerråd, Luxemburgs utrikesminister Gaston Thorn, inledde sitt
anförande med att framhålla att utvidgningen av marknaden givetvis skulle komma
att medföra vissa problem för organisationens framtid. Av denna anledning
skulle de sex medlemsländerna samt de ansökande länderna sammanträffa i Paris i
oktober för att dryfta dessa spörsmål. På toppmötet skulle man främst
koncentrera sig på ekonomiska frågor, regional- och socialpolitiken,
institutionella spörsmål inför en politisk union saml marknadens förhållande
till stats-handelsländerna och utvecklingsländerna.

Han framhöll att förhandlingarna med de sex EFTA-länder
som önskade en annan form av anknytning till marknaden gick framåt och att man
kunde vänta att dessa skulle avslutas före jul.

Ministerrådet
hade vid sin session 2425 april av kommissionens rapport kunnat försäkra sig
om att framsteg hade gjorts beträffande samarbetet på de flesta områden.
Valutaavtalen som hade undertecknats i Washington den 18 december 1971 hade
lett till en stabUisering av situationen. Gemenskaperna kunde därför gå vidare
i sitt arbete på att skapa en monetär union.

Den luxemburgske utrikesministern underströk slutligen den
viktiga roll gemenskaperna hade alt spela gentemot tredje land och sade att man
var inställd på att medverka till att utvecklingsländerna skulle få högre
priser för sin export.

Den brittiske statssekreteraren Anthony Royle rapporterade
om arbetet inom EFTA. Han pekade bl. a. på den ökande varuhandeln medlemsländerna
emellan och att en rad nya handelshinder nu avlägsnats. Royle noterade de
framsteg som gjorts vid förhandlingarna mellan gemenskaperna och medlemsskapssökande
länder och även förhandlingarna med de EFTA-länder som sökte annan anknytning
till marknaden och noterade där de framsteg som gjorts.

d) Europeiska stipendiefonden

Den brittiske delegaten förslog upprättandet av en
europeisk stipendiefond. Storbritannien skulle under läsåret 197374 ställa 50
stipendier tUl förfogande för högre studier-studenter från andra europeiska
län-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Skr.
1973:161 5

der. Storbritanniens tanke var att om andra länder vore
villiga att stäUa liknande stipendier till förfogande skulle ett multilateralt
stipendieutbyte kunna organiseras under Europarådets överinseende.

Flera deltagare i ministermötel uttryckte sin
tillfredsställelse med förslaget. Ministerkommittén beslöt anmoda ställföreträdarkommitlén
att närmare studera förslaget och rapportera tillbaka till ministerkommittén
vid ett senare tillfälle.

e) Europarådets mellanstatliga verksamhet inom ramen för
europeiskt samarbete

En fråga som ingående diskuterats i såväl
ministerkommittén som i ställföreträdarkommittén är Europarådets framtid efter
utvidgningen av EG. Det gäller den roll man vill alt organisationen skall spela
i det europeiska samarbetet samt arbetsfördelningen mellan olika europeiska
samarbetsorganisationer. Hur skall dubbelarbete mellan de intemationeUa
organisationerna kunna undvikas och hur skall de finansiella resurserna bättre
kunna utnyttjas.

På det 50:e ministermötet lämnade Europarådets
generalsekreterare en redogörelse för organisationens mellanstatliga
verksamhet. Han ansåg bl. a. all det 50:e ministermötet var ett lämpligt
tillfälle att göra eu värdering av Europarådets 23-åriga verksamhet. Under
denna tid hade sammanlagt 72 konventioner utarbetats och ministerkommittén hade
varje år behandlat 70-talet resolutioner. Han berörde vidare det viktiga arbete
som utförs pä de mänskliga rättigheternas område samt på det rättsliga området
för att harmonisera de olika medlemsländernas lagstiftning. Han kom också in
på det arbete som sker inom de sociala och kulturella sektorerna samt på
miljövårdens område. Speciellt vUle han framhålla socialöverenskommelsen och
konventionen om social trygghet.

Efter generalsekreterarens inlägg följde en debatt om
organisationens framtid vilken dock visade att det ännu var för tidigt att
komma med konkreta förslag. Flera av talarna menade att man borde avvakta
resultatet av EG:s utvidgning samt toppmötet i Paris i oktober. Utrikesminister
Wickman sade bl. a.:

"Mot bakgrund av de nuvarande tendenserna i
Västeuropa och i öst-västrelationerna är det inte lätt att i dag precisera
Europarådets roll i del större mönster som håller på att utvecklas. Men
farhågor att rådets betydelse kommer att minska behöver inte besannas. Även
efter EG:s utvidgning kommer det att finnas åtskilliga samarbetsområden som är
mera lämpade för Europarådet med dess vidare medlemskrets, dess kompetenta
sekretariat och dess förankring i medlemsstaternas parlament. För EG-staterna
och de neutrala icke-medlemmarna bör Europarådet framstå som den naturliga och
mest effektiva kontaktpunkten.

Det utvidgade EG kommer vid sitt toppmöte att behandla
gemenskapemas straklur och framtida roll i ett vidare internationellt sammanhang
förhållandet tiU Österuropa, USA, Japan och till 'den tredje världen'. Det
finns skäl att tro att man i det sammanhanget också kommer att räkna med en
fortsatt viktig roll för Europarådet en sådan utveckling ligger både i EG:s
och de neutrala staternas intresse."

f) Förbindelserna mellan Europarådet och europeiska icke-medlemsstater

Vid den rådgivande församlingens januarisession 1972 antog
församlingen rekommendation 662(1972) om förhåUandet meUan öst och väst

It Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 161

s. 6 Kontrollera mot PDF

Skr. 1973:161 6

och
förberedelserna till konferensen om säkerhet och samarbete i Europa.
Rekommendationen som redan behandlats i ställföreträdarkommittén togs upp tUl
behandling av ministerkommittén. Flera talare i kommittén underströk att en
avgörande punkt nåtts i förhållandet öst-väst. Till följd av undertecknandet av
Moskva- och Warszawafördragen skulle det nu vara möjligt att underteckna fyrmaktsavtalet
om Berlin. Detta i sin tur öppnade vägen för de förberedande multilaterala överläggningarna
i Helsingfors om en konferens om säkerhet och samarbete i Europa.

Flera
ministrar redogjorde för sina länders bilaterala förbindelser med de
östeuropeiska länderna.

2.
Det 51:a ministermötet i Paris

Den
svenska delegationen leddes av utrikesminister Krister Wickman. Delegationen
bestod i övrigt av Sveriges ständiga ombud hos Europarådet, ambassadören Ame Fältheim,
kabinettssekreteraren Sverker Äström, kanslirådet Knut Thyberg, biträdande
ombudet hos Europarådet, departementssekreteraren Sven-Otto Allard samt
departementssekreteraren Peter Landdius.

Ordförandeposten
innehades vid mötet av den turkiske utrikesministern Haluk Bayulken och pä
dagordningen hade upptagits följande frågor:

a)
Utvecklingen av det europeiska samarbetet

utvecklingen
av det europeiska samarbetet a) inom EG b) inom EFTA c) inom
Europarådet arbetsprogrammet

förhållandet
meUan Europarådet och europeiska icke-medlemsstater kultursamarbetet mellan öst
och väst

den
europeiska ungdomsfonden, rapport av ordföranden i den mellanstatliga
kommittén den europeiska stipendiefonden det europeiska arkilekturminnesvärdsåret
1975.

Utvecklingen
av det europeiska samarbetet och den roll Europarådet skall spela i delta
sammanhang har varit föremål för ingående diskussioner både inom församlingen
och ställföreträdarkommitlén under 1972. Den rådgivande församlingen uppdrog
åt en arbetsgrupp (Reverdingruppen) att göra en utredning och komma med förslag
om en arbetsfördelning mellan Europarådet och övriga internationella organisationer.
Det beslöts att ministermötet vid sidan av de sedvanliga dagordningspunkterna
om samarbetet inom EG och EFTA skulle diskutera framtida riktlinjer för
organisationens verksamhet.

I
sedvanlig ordning framlades ovannämnda rapporter av representanter för de
länder som innehade ordförandeskapet i respektive organisation.

Rapporten om EG framlades
av Nederländernas ständiga ombud hos Europarådet, ambassadören Joseph Welsing.
Han uppehöll sig speciellt vid det nyligen avslutade stats- och
regeringschefsmötet. På mötet hade man beslutat att sätta ett datum 31
december 1980 för genomförande av en monetär och ekonomisk union. Ett
viktigt steg på vägen bleve upprätandet av en valutafond (European Monetary Cooperation
Fund) den 1 april 1973. Reglema för fondens framtida

s. 7 Kontrollera mot PDF

Skr. 1973:161 7

verksamhet
hade redan faststäUts. Man hade starkt strukit under behovet av ett närmare
samarbete beträffande den ekonomiska politiken. På toppmötet hade också
diskuterats att man skulle försöka fä lill stånd ändringar i det
internationella penningsystemet för att uppnå större rättvisa och stabUitet.

Vidare
hade på mötet starkt betonats regionalpolitiken, och det rådde enighet om att
medlemsländerna skulle samordna sin politik på detta område. EG:s institutioner
hade anmodats att före den 31 decembei 1973 upprätta en regional utvecklingsfond.
På det sociala området hade institutionerna anmodats upprätta ett
aktionsprogram före den 1 januari 1974. Slutiigen omtalades att avtalen med
Österrike, Island, Portugal, Sverige, Schweiz och Liechtenstein undertecknats.

Utrikesminister Rudolf Kirchschläger,
Österrike, inledde sin översikt över EFTA:s verksamhet med konstaterandet att
Österrike, Island, Portugal, Sverige och Schweiz nu ingått frihandelsavtal med
EG och att Finland påbörjat förhandlingar om ett sådant samt att Norge var i
färd med att inleda förhandlingar med gemenskaperna. EFTA skulle nu närmast
koncentrera sig på de problem som kunde följa på utvidgningen av EG.

I
debatten om Europarådets framtida inriktning uppträdde en lång rad talare. Det
genomgående temat i dessa tal var att Europarådet borde tjäna som en länk
mellan EG-länderna och de utanförstående medlemsstaterna (brittiske
statssekreteraren Royle, statssekreteraren Bet-lencourt, Frankrike, m. fl.).

Den österrikiske
utrikesministern Kirchschläger framlade förslaget att en arbetsgrupp skulle
tillsättas för att göra en utredning om Europarådets framtida inriktning.
Gruppen skulle beslå av utrikesministrar från medlemsländerna, två
representerande EG-länderna och två de utanför EG stående. Förslaget mötte
emellertid motstånd även om det stöddes av några talare. Efter en omfattande
debatt beslöts att ställföreträdarkommittén lill del 52;a ministermötet i maj
1973 skulle framlägga ett förslag om det lämpligaste sättet att göra en sådan
utredning.

Utrikesminister
Wickman underströk i sitt anförande den roll, som Europarådet borde spela i den
nya samarbetssituationen i Europa. Den diskussion, som en längre tid pågått om
Europarådets framtida uppgifter, borde leda fram till politiska beslut under
loppet av 1973. Utvidgningen av EG och avtalen med icke-medlemsstater hade
öppnat nya perspektiv. Det samarbete som inletts genom dessa avtal borde kunna ytterligare
utvecklas och fördjupas.

En
angelägenhet av omedelbar betydelse var att Norges förhandlingar med EG snarast
ledde till ett framgångsrikt resultat.

Utrikesministern
framhöll att i ett läge, där EG utvidgade sitt samarbete lill nya områden
enligt de riktlinjer som angivits vid Paris-mötet, kunde Europarådet spela en
viktig roll som forum för kontakt och samarbete mellan de nio medlemsstaterna
och övriga europarådsstater. Denna uppgift borde vidareutvecklas, samtidigt som
man fullföljde Europarådets hittiUs betydelsefullaste arbete, nämligen skyddet
av de mänskliga rättigheterna. Pä det senare området hade väsentiiga resultat
nåtts under årens lopp. Man borde dock ha klart för sig att dessa rättigheter
ständigt hotades på nytt. Rådet måste därför vara berett at uppträda tUl
försvar av de mänskUga rättigheterna och tillse att dessa verkligen
respekterades i samtiiga medlemsstater.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Skr.
1973:161 8

Utrikesministern berörde också utvecklingen mot avspänning
i Europa och betonade den kommande säkerhetskonferensens betydelse som ett uttryck
för alla europeiska staters vilja lill avspänning och samarbete. Det var ännu
för tidigt att avgöra i vilka former Europarådet effektivast kunde bidra till
dessa strävanden, men utrikesministern erinrade om att vissa östeuropeiska
stater redan nu deltar i några av Europarådets aktiviteter.

Ministerkommittén beslöt att under 1973 låta göra en
ingående studie av Europarådets framtida roll och därvid särskUt uppmärksamma
sådana frågor som de mänskliga rättigheterna, harmonisering av lagstiftning
och samarbete på utbildningens, den sociala trygghetens, hälsovårdens och
miljövårdens områden. Arbetet skulle bedrivas i sådan takt att
ministerkommittén vid sitt möte i december 1973 kunde fatta beslut om
Europarådets framtida uppgifter.

b) Arbetsprogrammet

Europarådet var den första internationella organisation
att uppsätta ett s}'stematiskt arbetsprogram. Detta skedde för åren 196465. Ställföreträdarkommittén
översände ett första utkast till arbetsprogram för 197374 till församlingen i
maj 1972. Församlingen tillsatte en särskild kommitté för att granska
programmet. Med utgångspunkt frän kommitténs betänkande framförde församlingen
till ministerkommittén olika förslag rörande arbetsprogrammet. Församlingen
uttryckte även sin tillfredsställelse med programmet. Arbetsprogrammet upptogs
till allmän debatt i ställföreträdarkommittén i oktober och lill slutlig
behandling i november 1972. Etl resolutionsutkasl om godkännande av
arbetsprogrammet utarbetades och godkändes av ministerkommittén. Resolutionen
utmynnade i att ställföreträdarkommittén skulle tillse at programmet kom lill
utförande. I september 1973 skall generalsekreteraren för ställförelrädarkommitlén
framlägga ett programutkast för 197576 samt en utgiftsberäkning. I slutet av
1973 skall enligt artikel 1 i Europarådets stadga generalsekreteraren framlägga
en rapport om tillämpningen av arbetsprogrammet 197374.

c) Förhållandet mellan Europarådet och europeiska icke-medlemsstater

Generalsekreteraren underströk i sitt anförande att denna
fråga var politiskt känslig. Inget icke-demokratiskt land kunde bli medlem av
Europarådet men å andra sidan diskuterade organisationen tekniska problem med icke-medlemsländer.
Sekretariatet hade ibland sänt inbjudningar tUl icke-medlemsländer att delta i
det arbete som utfördes av tillfället i akt att uttrycka förhoppningen att den
kommande säkerhetskonferensen skulle resultera i större avspänning i Europa
och förbättra de ekonomiska och kulturella förbindelserna mellan de europeiska
staterna.

d) Kultursamarbetet mellan öst och väst

Ämnet hade satts upp på dagordningen på Förbundsrepubliken
Tysklands önskan. Bakgranden var att de förberedande överläggningarna i
Helsingfors inför säkerhetskonferensen skulle kunna resultera i förslag till
samarbete på det kulturella området. En rekommendation från församlingen 680
(1972) förelåg också i vilken CCC (Europarådets

s. 9 Kontrollera mot PDF

Skr.
1973:161 9

kulturstyrdse) uppmanas la ställning till möjligheterna av
ett kultursamarbete mellan Öst- och Västeuropa.

e) Den europeiska ungdomsfonden

Ordföranden i den mellanstatliga kommittén framlade en
rapport om arbetet med fonden, vilket framskred planmässigt. Fonden avsågs
starta sin verksamhet den 1 januari 1973 och meningen vore alt bidrag ur fonden
skulle kunna utbetalas lill ungdomsorganisationerna redan under 1973.
Samarbetet melan regeringarna och ungdomsorganisationerna hade hittills gått
bra. Berörda parter syntes tillfredsställda med de resultat som uppnätts. I den
följande debatten underströks det värdefulla i att Europarådet hade tagit upp
detta nya fält för internationellt samarbete. Vissa invändningar gjordes
emellertid mot att man i fördelningen av poster i fonden ej tagit tillräckliga
hänsyn till den politiska och geografiska balansen.

f) Den europeiska stipendiefonden

På närmast föregående ministermöte hade den brittiske
representanten meddelat att Storbritannien skulle ställa 50 stipendier till
förfogande för studenter från Europarådels medlemsländer. Från brittisk sida
hoppades man att övriga medlemsländer även skulle lämna stipendier och att på
så sätt ett stipendienät inom ramen för Europarådet skulle kunna upprättas.
Flertalet talare understödde förslaget, och ställföreträdarkommittén gavs i
uppdrag att utarbeta ett förslag till regler för verksamheten.

g) Arkitekturminnesvårdsårct 1975

Inom Europarådet upprättades 1970 en kommitté för skydd av
kulturminnesmärken. Kommittén har utarbetat etl omfattande handlingsprogram
fram till 1975. Detta program skall mynna ut i en kampanj för skydd av
kulturminnesmärken av arkitektoniskt värde. Aret 1975 har utvalts att bli ett arkitekturminnesvårdsär.
I första hand skall man igångsätta ett stort informationsarbete med sikte på
att skapa förståelse för värdet i att bevara arkitektoniskt värdefull
bebyggelse. Vidare skall man företa en registrering av sådana byggnader och
områden. Man hoppas senare bli i stånd att igångsätta restaureringar av sådan
bebyggelse. Ministerkommittén har upprättat en organisationskommitté för att
leda arbetet under ordförandeskap av förre brittiske bostadsministern Duncan
Sandys.

Vid ministermötel gav Sandys en orientering om hur arbetet
fortskrider. Han anmodade ministrarna att tillse att de nationalkommittéer som
skall omhänderha arbetet i de skilda länderna snarast bildas. Ministerkommittén
uttryckte sitt stöd för aktionen.

//. Ställföreträdarkommittén

Under 1972 hölls 11 möten i ställföreträdarkommittén,
Sverige har som permanent representant vid Europarådet ambassadören Arne Fältheim,
I princip har ministerkommittén delegerat beslutanderätten till ställföreträdarkommittén
i alla de frågor som ligger inom minister-

s. 10 Kontrollera mot PDF

Skr,
1973: 161 10

kommitténs kornpetensområde, Ställföreträdarkommittén
beslutar alltså i ministerkommitténs namn,

Ställföreträdarkommittén
har följande huvuduppgifter: förbereda de ärenden som skall
behandlas på ministerkommitténs möten;

diskutera
och eventuellt svara på beslut som fattats av den rådgivande församlingen,
vilka föreligger antingen som rekommendationer, vilka alltid besvaras, eller
resolutioner;

organisera
Europarådets omfattande tekniska mellanstatliga samarbete; planlägga de tUl
Europarådet knutna fackministerkonferenserna; behandla administrativa och
budgetära spörsmål.

En utförlig redogörelse för arbetet i ställföreträdarkommitlén
vars mötesagenda vanligtvis omfattar 3040 ärenden skulle föra för långt.
Framställningen begränsas därför till ett par punkter.

Den rådgivande
församlingen antog i juni 1972 en rekommendation, 674 (1972), i syfte att
åstadkomma en europeisk aktion för att skydda civil flygtrafik mot
internationell terrorism. Rekommendationen diskuterades på slällföreträdarmötet
i september och vid mötet i oktober då svar avgavs till församlingen. Ställföreträdarkommittén
ställde sig positiv till församlingens rekommendation och pekade på olika
åtgärder som medlemsregeringarna hade genomfört för att förhindra terroraktioner
av detta slag.

1 oktober
antog församlingen rekommendation ö84 (1972). 1 rekommendationen föreslås att
Europarådet skall göra en utredning om flyg-kapning, politisk utpressning och
andra former av terrorism samt försöka samordna medlemsländernas aktioner i
syfte att genomföra en gemensam europeisk aktion. Vidare föresläs att en ad hoc-kommitté
bestående av höga ämbetsmän skulle upprättas för att dryfta åtgärder från
medlemsländernas sida.

Ministerkommittén
har emellertid hävdat att upprättandet av en sådan kommitté knappast kan ge
något konkret resultat. Man har bl. a. hänvisat till att det rör sig om
världsomspännande problem, som bäst borde kunna lösas inom FN:s ram.
Församlingen däremot har ställt sig tveksam inför vad världsorganisationen kan
göra med tanke på de motstridiga synpunkter som råder mellan olika
medlemsländer och uppfattningar om vad terrorism innebär. Under behandlingen
av frågan inom ställföreträdarkommittén visade det sig att flertalet länder
ansåg att Europarådet skulle kunna uträtta något på detta område och att man i
varje fall borde upprätta en ad hoc-kommitté. Efter långvariga diskussioner
beslöt ställföreträdarkommittén att upprätta en ad hoc-kommitté med ett mandat
att utreda de rättsliga verkningarna av den internationella terrorismen. Ad hoc-kommitlén
skall under sina överläggningar ta hänsyn tUl vad som på området uträttas av
andra internationella organisationer och avge rapport tUl ministerkommittén
efter sitt första möte, vilket avsågs äga rum i mars 1973. Ställföreträdarkommittén
skall sedan pä grundval av ad hoc-kommitténs rapport besluta om en eventuell
utvidgning av kommitténs mandat.

Under den 24:e
sessionen i oktober 1972 antog den rådgivande församlingen en rekommendation
rörande den asiatiska befolkningen i Uganda. Ställföreträdarkommittén
behandlade frågan vid sitt 215 :e möte i november 1972. Det framkom att
medlemsländernas regeringar insett det omedelbara hjälpbehovet. Storbritannien
hade tillåtit invandring av asiater med brittiska pass och en rad medlemsländer
hade re-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Skr. 1973:161 11

dan mottagit statslösa flyktingar. Från svensk sida
upplystes om att Sverige var berett all motta 500 flyktingar.

///. Expertkommittéer

1. Rättsfrågor

A.) Konventioner m. m.

(i) Sverige ratificerade den 28 april 1972 med vissa
förbehåll den europeiska konventionen om straff för vägtrafikbrott (jfr prop.
1971: 114). Konventionen innehåller regler om lagföring för trafikbrott och
verkställighet av dom avseende sådant brott i fall då gärningsmannen har sitt
hemvist i annan konventionsstat än den där brottet har begåtts.

(ii) Under år 1972 har följande konventioner öppnats för
undertecknande.

a) Europeisk konvention om överförande av lagföring i brottmål

Syftet med konventionen är att göra det möjligt för
medlemsstaterna att på effektivast möjliga sätt utnyttja sina resurser för att
hindra och beivra brott. Lagföringen av ett brott skall enligt konventionen
förläggas till den stat, där det med hänsyn till samtliga förekommande omständigheter
framstår som mest ändamålsenligt alt den äger rum. Konventionen föreskriver
därför att en fördragsslutande stat vid till-lämpning av konventionen är
behörig att, på framställning av annan fördragsslutande stat, enligt sin egen
strafflag lagfora varje brott beträffande vilket strafflagstiftningen i den
anmodade staten är tillämplig. Vidare gäller att stat som enligt sin interna
lag är behörig att lag-föra ett brott får avstå från detta i fråga om
misstänkt, som är eller kommer att bli föremål för lagföring i annan fördragssiutande
stat på grund av samma brott. Vid avgörande av var lagföring skall äga rum
skall enligt konventionen även den misstänktes intressen beaktas genom att
hänsyn tas tiU hans anknytning till viss stat dier hans möjligheter till
återanpassning i en särskild stat. Den som i en fördragsslutande stat dömts
genom slutiigt och verkslällbart avgörande får i princip varken åtalas eller
dömas för samma gärning i annan fördragsslutande stat.

b) Europeisk Iwnvention om statsimmunifet

Konventionen reglerar i vUken omfattning en stat får göra
anspråk på immunitet inför annan stats domstolar. Den innehåller en i princip
uttömmande uppräkning av de fall då sådan immunitet inte får åtnjutas, I de fall
som inte omfattas av uppräkningen skall en stat åtnjuta immunitet. Exekutiva
åtgärder mot annan fördragsslutande stats egendom är inte tillåtna enligt
konventionen, men i gengäld åtar sig staterna att självmant fullgöra domar i
de fall som omfattas av uppräkningen. Genom en särskild förklaring kan en stat
förbehåUa sig doms-rätt mot annan stat även i andra fall än de uppräknade. I
förhällandet mellan stater som avgivit sådan förklaring gäller en utvidgad
skyldighet att fullgöra domar och vissa undantag frän förbudet mot tvängsexeku-tion
i utländsk stats egendom.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Skr. 1973:161 12

c) Europeisk konvention om betalningsort för
penningskulder

Huvudregeln är enligt konventionen att betalning skall ske
där borgenären har sitt hemvist vid tidpunkten för betalningen. Borgenären kan
dock begära att betalning skall äga rum antingen på annan plats i den stat där
borgenären har sitt hemvist vid tidpunkten för betalningen eller på av honom
angiven plats i den stat, där han hade sitt hemvist då skulden uppkom. Även
vissa andra undantag från huvudregeln gäller enligt konventionen. I fråga om
skuld som uppkommit i samband med borgenärens yrkesverksamhet avses med hemvist
den plats där denna verksamhet bedrivs.

d) Europeisk konvention om beräluiing av
tidsfrister

Konventionen innehåller regler om beräkning av lidsfrister
på de civilrättsliga, handelsrättsliga och förvaltningsrältsliga områdena. Konventionens
regler motsvarar i huvudsak dem som finns i 1930 års lag om beräkning av lagstadgad
tid. De är tillämpliga inte bara när en frist har fastställts i lag eller annan
författning utan också när frislen har bestämts av domstol,
förvaltningsmyndighet eller skiljedomstol. Den är även tillämplig på frister
fastställda av parterna, om dessa inte har kommit överens om hur fristen skall
beräknas,

e) Europeisk konvention om inrättandet av ett
system för registrering av testamenten

Enligt konventionen förpliktar sig de fördragsslutande
staterna att upprätta ett system för registrering av testamenten. Syftet med
konventionen är att minska risken för all ett testamente förblir okänt eller
blir känt för sent och att underlätta att efter testators död finna testamentet.
Varje fördragssiutande stat skall utse en eller flera myndigheter som skall
svara för registrering av testamenten. Vidare skall en myndighet utses att
ombesörja registrering av testamenten i annan fördragsslutande stat och
besvara förfrågningar från andra fördragsslutande stater.

Sverige har undertecknat de under a) och d) nämnda
konventionerna.

(iii) Ställföreträdarkommitlén har slutiigen godkänt
texten lill en europeisk konvention om skadeståndsregler i biltrafik.

Konventionen bygger på principen att fordonets innehavare
skall vara strikt ansvarig för skada som orsakas av fordonet när detta används
i trafik. Bilens försäkringsgivare kan enligt nationell lag göras direkt
ansvarig i stället för innehavaren. Har den skadelidande varit medvållande till
skadan kan detta leda till nedsättning av skadeståndet. I vilken utsträckning
skadeståndet skall jämkas fär bestämmas med hänsyn till omständigheterna vid
olyckan. Konventionen innehåller vidare regler om ansvarets fördelning vid
olycka, där flera fordon medverkat till skadans uppkomst, samt om skada som
drabbat fordonets innehavare eller dess förare. Konventionen lämnar åt
nationell lagstiftning att reglera bl, a. eventuell begränsning av
skadeståndsskyldigheten och möjligheterna att föra regresslalan.

B,) Resolutioner som antagits av ministerkommittén m, m.

(i) Förenhetligande av de juridiska begreppen "domicUe"
och "résidence".

I resolution (72) 1, som antogs den 18 januari 1972,
rekommenderades

s. 13 Kontrollera mot PDF

Skr.
1973:161 13

medlemsstaternas regeringar att åtminstone på det
internationella området låta sig vägledas i sina respektive rättsordningar av
de regler om tolkningen av begreppen domieile och résidence som fogals vid
resolutionen, (ii) Sänkning av myndighetsåldern

I resolution 72 (29), som antogs den 19 september 1972,
rekommenderas medlemsstaternas regeringar att sänka myndighetsåldern under 21
år och, om de anser det lämpligt, att bestämma myndighetens inträde lUl 18 år.
Enligt resolutionen skall dock staterna ha rätt att behålla en högre
behörighetsålder för vissa begränsade, särskilt angivna rättshandlingar som
anses kräva en högre mognadsgrad. Vidare rekommenderas regeringarna, särskilt
regeringarna i de stater som behåller en myndighetsålder som är högre än 18 år,
att överväga lämpligheten alt ge vissa omyndiga behörighet att utföra sådana
rättshandlingar som förekommer i det dagliga livet samt, på områden där det
anses lämpligt, även andra slag av rättshandlingar. Slutligen rekommenderas
regeringarna i de stater, där en sänkning av myndighetsåldern skulle i avsevärd
män inskränka föräldrarnas underhållsskyldighet och därför leda till en
försämring av de omyndigas ekonomiska möjligheter alt få utbildning, att vidta
lämpliga åtgärder för att motverka sådana följder av en sänkning av
myndighetsåldern, (iii) Värdepappersfonder

I resolution 72 (28), som antogs den 19 september 1972,
rekommenderades medlemsstaternas regeringar att utforma sin lagstiftning rörande
värdepappersfonder i överensstämmelse med de regler som fogats vid
resolutionen och i sin rättspraxis följa dessa regler. Enligt resolutionen är
staterna dock oförhindrade att införa regler som är mera förmånliga för
delägarna i värdepappersfonder, (iv) Utländska värdepappersfonder

I resolution 72 (50), som antogs den 12 december 1972,
rekommenderades medlemsstaternas regeringar all i fråga om utiändska värdepappersfonder
låta sig vägledas av de principer som fogats vid resolutionen.

C.) Sjunde europeiska justitieministermötet

Det sjunde europeiska justitieministermötel ägde rum i
Basel den 1518 maj 1972. I mötet deltog företrädare för samtiiga Europarådets
medlemsstater utom Malta, varjämte Finland och Spanien deltog som observatörer,
Justitieminislermötena är såtillvida knutna till Europarådet som Europarådets
sekretariat utgör dessa mötens sekretariat.

Av de ämnen som diskuterades vid konferensen kan nämnas
samarbete i frågor rörande förmynderskap för och vårdnad om barn, straffrättens
roll på miljöskyddets område, de särskilda rättsliga problem rörande
privatlivets skydd som uppkommer genom den ökande användningen av
databehandling av personinformalion samt utveckling av metoder för behandling
i frihet som alternativ till frihetsstraff. Till grund för diskussionen om privatlivets
skydd låg en rapport, som utarbetats av den danske justitieministern K. Axel
Nielsen, medan rapporterna i de övriga ämnena utarbetats av justitieministrarna
från resp. Österrike, Frankrike och Storbritannien. Diskussionerna resulterade
i att konferensen i vart och ett av de nämnda ämnena antog resolutioner varigenom
ministrarna rekommenderar Europarådels ministerkommitté att

s. 14 Kontrollera mot PDF

Skr. 1973:161 14

vidta
vissa närmare angivna åtgärder i syfte att stärka den europeiska
rättsgemenskapen.

Beträffande
frågan om vårdnaden om bam rekommenderade justitieministrarna bl. a.
Europarådets ministerkommitté att låta CCJ undersöka möjligheterna för en harmonisering
av medlemsstaternas lagar beträffande förmynderskap för och vårdnad om barn
och möjligheterna att få till stånd en överenskommelse om att vid behov kunna hänskjuta
frågor om vårdnad och umgängesrätt tiU en särskild domstol, sammansatt av
domare från de i det särskilda fallet berörda statema. När det gäller
straffrättens roll på miljövårdsområdet rekommenderade justitieministrarna
ministerkommittén alt uppdra åt ECCP att närmare analysera hithörande frågor
och därvid bl. a. undersöka möjligheterna för en harmonisering av
gärningsbeskrivningar och påföljder, särskilt i fråga om förorening av vatten
och luft. Pä det straffrättsliga området antogs också en resolution vari
ministerkommittén rekommenderas uppdra åt ECCP att undersöka möjligheterna för
medlemsstaterna att i sina nationella strafflagar införa påföljder som innebär
kriminalvård i frihet, att göra verkställigheten av frihetsberövande påföljder
mera flexibel genom vidgad användning av frigäng och andra lättnader i frihetsberö-vandet
samt att främja forskning rörande effektiviteten av påföljder som inte innebär frihetsberövande
och upprätta ett system för utbyte av informationer på detta område.

Konferensen
antog också en resolution rörande Europarådets roll när del gäller europeiskt
samarbete i allmänhet på det rättsliga området. I denna resolution uttryckte
justitieministrarna sin övertygelse om att Europarådet är och bör förbli den
allmänna ram inom vilket det europeiska samarbetet på det rättsliga området
äger ram. Ministrarna rekommenderade Europarådets ministerkommitté att uppdra åt
CCJ och ECCP att studera verkningarna för Europarådets arbete på det rättsliga
området av utvidgningen av de Europeiska Gemenskaperna och alt utarbeta en
rapport i detta ämne till nästa justitieministerkonferens.

D.)
Europeiska kommittén för juridiskt samarbete (CCJ)

Den
europeiska kommittén för juridiskt samarbete har under år 1972 hållit två
möten. Kommitténs 17:e möte ägde rum den 2630 juni och del 18:e mötet den 48
december.

I
syfte att uppnå ökad rättslikhet mellan Europarådets medlemsländer pågår
utredningsarbete på en rad områden inom olika kommittéer under CCJ. Bland de
ämnen som är under utredning bör främst nämnas produktansvar, utomäktenskapliga
barns rättsliga ställning, konsumentskydd, den enskildes skydd i administrativa
förfaranden, privatlivets skydd vid automatisk databehandling av
personinformation samt ADB-behandling av internationella överenskommelser,
lagtext, rättsfall och rättsstatistik. En handledmng rörande erkännande och
verkställighet av utiändska avgöranden på det civilrättsliga området är under
utarbetande.

Under
år 1973 kommer nytillsatta kommittéer att påbörja studier angående
fordringspreskription, vårdnad om barn och skadeständsfrågor som har samband
med förorening av sötvatten.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Skr. 1973:161 15

E.) Europeiska kommittén för brottslighetsfrågor (ECCP)

ECCP har under 1972 håUit sitt 21 :a möte. Vid mötet, som
hölls den 2428 aprU, behandlades bl. a. förslag till resolution om straff för
trafikbrott som begåtts under inflytande av alkohol, förslag lill resolution
om regler för minimistandard för behandling av fångar och resolution om
straffrättsliga synpunkter på narkotikamissbruk. ECCP antog de föreslagna textema
med vissa ändringar och beslöt hänskjuta dem till ministerkommittén.

Bland de frågor som under år 1972 har behandlats av ECCP:s
un-derkomnuttéer märks behandling av vuxna lagöverträdare med kortvariga
frihetsstraff, behandling i grapp och s. k. terapeutiskt samhälle inom
fångvården, brollmålsdom i den tilltalades frånvaro, andra alternativ tUl
fängelse än villkorlig dom, skyddstillsyn och liknande påföljder samt avkriminalisering.

På ECCP:s arbetsprogram för 1973 står bl. a. frågor
rörande tillämpningen av de europeiska konventionerna på straffrättens område,
straffrättsliga möjligheter att bidra till mUjöskyddet, och försäljning och innehav
av skjutvapen.

Vid 1972 års konferens med cheferna för de kriminologiska
forskningsinstituten behandlades ämnet "Våldet i samhället".

F.) Expertkommittén för de mänskliga rättigheterna

Arbetet inom expertkommittén för de mänskliga
rättigheterna bedrevs under år 1972, förutom i plenum, inom tvä
underkommittéer. Sverige var representerat i den underkommitlé, nr 1, som av
plenum fält sig anförtrodd bl. a. massmediafrågor med anknytning lill mänskliga
rättigheter.

Under året slutförde expertkommittén arbetet med den av
under-kommitté nr 1 förberedda frågan om utvidgat skydd för utländska korrespondenters
rättsliga stäUning genom att färdigställa ett förslag till konvention i denna
fråga.

Vidare yttrade sig expertkommittén till ministerkommittén
i fråga om förfarandet inför ministerkommittén i enlighet med artiklarna 32 och
54 i den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna.

Expertkommittén inledde, inom sin underkommitté nr 1,
under 1972 ett studium av förutsättningarna för en harmonisering av nationell
massmedialagstiftning.

Behandlingen av bl. a, följande frågor, som tidigare
uppförts på kommitténs dagordning, fortsattes under 1972:

(i) Behovet av och förutsättningarna för att tillskapa
ytterligare etl tilläggsprotokoll till den europeiska konventionen om mänskliga
rättigheter avseende nationeUa minoriteters ställning.

(ii) Fråga om skydd för privatlivets helgd med hänsyn till
press och andra massmedia samt den tekniska och vetenskapliga utvecklingen,

(iii) Fråga om utvidgning av rätten till information genom
ett lill-läggsprotokoll till den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna
eller på annat sätt,

(iv) Fråga om rätt för Europarådets organ lill skydd för
mänskliga rättigheter att tillgripa interimistiska förordnanden.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Skr. 1973:161 16

2. Utbildnings- och kulturfrågor

a) Resolution som antagits av ministerkommittén

Europeisk ungdomsfond

Ministerkommittén antog i maj 1972 en resolution (72) 17
rörande upprättande av en europeisk ungdomsfond och godkände vid samma
tillfälle statuter för fonden.

Fondens målsättning är att 'främja ett samarbete mellan
ungdom i Europa genom att ekonomiskt stödja sådan europeisk ungdomsverksamhet
som tjänar till att främja fred, förståelse och samarbete mellan folk i Europa
och i hela världen i en anda av respekt för mänskliga rättigheter och fundamental
frihet'.

Medlemmar i Fonden är Europarådets medlemsstater och andra
europeiska stater, som anslutit sig lill densamma i enlighet med härför
fastställda bestämmelser.

Fondens organ skall utgöras av en meUanslatiig kommitté, the
In-tergovemmental Committee, styrelsen, the Governing Board, rådgivande
kommittén, the Advisory Committee och revisorsnämnden, the Board of Auditors,

Fondens resurser skall utgöras av årliga frivilliga bidrag
vars totalbelopp 3 000 000 francs man enats om i mellanstatliga kommittén och
som uppdelats mellan staterna genom inbördes överenskommelse. För Sveriges del
innebär det ett procenttal på 3,25 och en summa pä 97 500 francs.

Dessutom kan till Fonden lämnas ytterligare frivilliga bidrag
från dess medlemsstater eller från annat håll i enlighet med föreskrivna principer.
Slutiigen kan intäkter som inkommit genom Fondens verksamhet och som godkänts
av styrelsen bidra till att öka resurserna.

Fördelningen av medlemsstaternas bidrag till Fonden
fastställdes genom ministerkommitténs antagande av resolution (72) 23.

b) Svar pä rekommendationer från rådgivande församlingen

1) Ministerkommittén har granskat rekommendationen 681
om skydd

av Europas arkitektoniska arv.

Ministerkommittén har godkänt en tidigare rekommendation
inom samma område genom alt uppmana de medlemsländer som inte upprättat
nationella kommittéer att göra del för att planera och verkställa en 3-årig
kampanj som skall kulminera i Byggnadsvårdsårel 1975. Av siklen är alt väcka
intresse för den äldre bebyggelsen och säkra dess fortsatta tUlvaro i
oförvanskat skick. Ministerkommittén har vidare beslutat att överlämna nämnda
rekommendation till kommittén för kulturminnesvård för kännedom och synpunkter
rörande bl. a. förslag till projekt lämpUga som modeUer ur restaureringssynpunkl.

2) Ministerkommittén har godkänt Opinion nr 9 rörande
ett system

för "livslång utbildning", permanent education, i Europa och beslutat

överlämna den lill rådgivande församlingen som svar på dess rekom

mendation 611. Svaret betonar att kullurslyrelsen endast bör föreslå

åtgärder, medan det fär ankomma på medlemsländerna själva att be

sluta hur förslagen skall utnyttjas.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Skr.
1973:161 17

c) Kulturstyrelsen (CCC)

Kullurslyrelsen, CommUtee for Cultural Co-operation (CCC),
sammanträder två gånger om året i Strasbourg, en gång under våren och en gång
under hösten.

De permanenta underkommittéerna för allmänna skolfrågor, Committee
for General and Technical Education (EGT), och för vuxenutbildning och
kulturell utveckling, Committee for Out-of-School Education and Cultural Development
(EES-DC), har vardera haft ett sammanträde under hösten i Strasbourg.
Kommittén för högre utbildning och forskning, Committee for Higher Education
and Research (ESR), har förutom vid ett sammanträde i Strasbourg under hösten
även mötts på Cypern under våren.

Kulturstyrelsen har bl. a. behandlat följande frågor av
vikt.

1. Intensifiering av samarbetet

Rådgivande församlingen hade anmodat ministerkommittén i
rekommendationerna 567 och 649 all stärka och reformera samarbetet inom
Europarådet på utbildningens och kulturens områden. En arbetsgrapp tillsattes
under kulturstyrelsen hösten 1971 med mandat att utarbeta ett praktiskt
förslag.

Mot bakgrund av arbetsgruppens, diskussioner överlämnade
sålunda kulturstyrelsen efter sitt möte i september 1972 ett svar till ministerkommittén
i Opinion No 10 vilket i stort innebär:

att kullurslyrelsen anser sig lämpad att utgöra centrum
för samarbetet på utbildningens och kulturens områden inom dess medlemsländer

att den allmänna målsättningen för kullurslyrelsen bör
vara att främja spridningen av idéer, studera gemensamma problem, jämföra
utbildningssystem och stärka kontakten länderna emellan.

alt samarbetet inom kulturstyrelsen skaU baseras på fyra
huvudfunktioner: information och dokumentation, personutbyten, jämförelser
mellan nationella system, gemensamma metoder och aktioner.

De nämnda funktionerna skall leda till starkare
prioriteringar och därmed främja en intensifiering av samarbetet t. ex. i s.
k. "special projects" där medlemsländer som så önskar gemensamt går
samman och bekostar genomförandet av ett projekt utanför kullurstyrelsens
ordinarie budget.

Denna intensifiering av samarbetet förutsätter ett
starkare engagemang från medlemsländemas sida.

Kulturstyrelsen har ansett det möjligt att åta sig nämnda
uppgifter med en blygsammare ökning av resurserna än vad rådgivande församlingen
från början föreslagit med hänsyn bl. a. tUl de frivilliga bidrag som
medlemsländerna beräknas stäUa till förfogande för delaktighet i "special projects"
stipendieprogram etc.

Europarådets sekretariat har mot bakgrund av ovanstående
beräknat att detta kräver att utgifterna för personal ökas med 41 % och för arbetsprogrammet
med 23 % över en period på 3 år, 19741976. Vissa delegationer, däribland den
svenska, har emellertid betonat att åtminstone en del av dessa ökningar borde
kunna erhållas genom nedskärning av mindre angelägna avsnitt i nuvarande
arbetsprogram.

Ytterligare fyra frågor las upp i kulturstyrelsens svar pä
rådgivande församlingens rekommendationer. Kulturstyrelsen betonar viklen av
att

s. 18 Kontrollera mot PDF

Skr. 1973:161 18

utbildnings-
och kulturdepartementen är representerade vid kulturstyrelsens sammanträden.
Vidare anser kulturstyrelsen det olämpligt att etablera formella band mellan kulturstyrdsen
och kommittén för högre tjänstemän, Committee of Senior Officials, som
förbereder utbildningsministerkonferensen, då denna förklarat sig vUja förbli
fristående. Dock bör nära samarbete äga rum. För att markera den nya fas i kullurstyrelsens
utveckling föreslås att titeln CCC ändras till CEC, Council for Education and Culture.
Slutligen är kulturstyrelsen av uppfattningen att liden ännu inte är mogen att
inrätta en kulturminneskonferens.

Kulturstyrelsens
svar samt arbetsgruppens förslag har tUlställts ministerkommittén, där de dock
inte hunnit behandlas före 1972 års slut.

2. Allmänna
skolfrågor

Ett
från svensk sida anordnat symposium i Karlskrona undersökte läroplansutveckling,
och placering för den nivå som motsvarar gymnasieskolans högstadium. Delegater
från tjugo medlemsländer deltog och avslutade'sina diskussioner med att
utarbeta rekommendationer beträffande nödvändiga förändringar i nuvarande
läroplaner och följderna härav.

3. Högre
utbUdning och forskning

Från
svensk sida har föreslagits en ändring i sammansättningen av kommittén för
högre utbUdning och forskning. Förändringen skulle i huvudsak innebära att
hela det postgymnasiala området skulle vara representerat i kommittén och mte
bara universiteten, vUket nu är fallet.

En
reform av både lakar- och tandläkarutbildning har diskuterats. Urval, spärrad utbildnmg,
läroplaner, utvärdering av utbildningen och lä-raratbildning för dessa områden
är de huvudfrågor som tagits upp i detta sammanhang.

En
arbetsgrupp under kommittén för högre utbUdning och forskning instruerades att
göra den lämplighetsstudie rörande ett institut för tele-undervisning, som ministerkommUtén
begärt. Arbetsgruppens slutsals var att ett dylikt inslUut skulle fylla ett
redan känt behov, som med tiden skulle bli allt större. Instilutel skuUe inte
utgöra ett universitet i egentiig mening, utan till en början snarast vara ett
centrum för information och dokumentation på området. Så småningom skulle det
även initiera och samordna forskning beträffande teleundervisning. Förslaget
antogs av kommittén för högre utbUdning och forskning och kommer under 1973 att
diskuteras av kulturstyrelsen.

Som
resultat av bl. a. en policydiskussion vid kulturstyrelsens höstmöte
anordnades ett möte med regeringsrepresentanter för att definiera ett
specialprojekt beträffande möjligheten till geografisk rörlighet för högskolestuderande,
lärare på post-sekundär nivå och forskare. Det ankommer på kulturstyrelsen att
fatta beslut i denna fråga.

Den
expertgrupp som tillsattes 1971 för att granska och utvärdera försöksverksamhet
i medlemsländerna inom området "livslång utbildning" har sammanträtt
och utvalt ett antal intressanta projekt, däribland ett förskolexperiment i
Malmö.

4. Kultur

Den
intensifiering av samarbetet inom Europarådet på utbildningens område som
föreslås i Opinion Nr 10 omfattar ännu inte kulturområdet.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Skr.
1973:161 19

Europarådet bidrog med flera bakgrundsdokument till den
europeiska kiihurministerkonferensen i Helsingfors som anordnades av Unesco,

Kommittén för extraskolär utbildning och kultur har under
ett par års tid arbetat med frågor rörande televisionens och andra kulturella
medias betydelse för det kulturella utvecklingsarbetet.

Den 14:e av Europarådets konstutställningar "Neoklassicism",
i vUken även Sverige deltog, anordnades i London, Kulturstyrelsen har
emellertid beslutat att dessa utställningar i fortsättningen skall äga rum
under devis nya former. Syftet bör vara att utveckla allmänhetens kulturella
medvetande och visa att aUa Europas länder är delaktiga av samma kulturarv.
Vidare skall de deltagande medlemsländerna själva åta sig ansvaret för
organisation och finansiering av utställningarna.

Ett kollokvium i kulturstatistik hölls i oktober i
Stockholm. Det gav 26 experter frän medlemsländerna tillfälle att utbyta
åsikter om insamlande, presentation och tolkning av kulturstatistik,

5. Ungdom

Vad angår Europarådets två huvudsatsningar för ungdom,
installerades det Europeiska ungdomscentret i juni 1972 i sina nya lokaler i
Strasbourg och i maj 1972 antog ministerkommittén formellt statutema för den
Europeiska ungdomsfonden.

d) Kommittén för byggnadsvärd

På förslag av kommittén för byggnadsvård, Committee on
Monuments and Sites, har ministerkommittén antagit riktlinjerna för ett
arbetsprogram för Byggnadsvårdsåret 1975. I enlighet med dessa riktlinjer har
en svensk nationalkommitté utsetts med statsrådet Ingvar Carlsson som ordförande.
Nationalkommittén skall tillsammans med ett verkställande utskott och tre
arbetsgrupper svara för förberedelser av Byggnadsvårdsåret i Sverige.

3. Sociala frågor

Sociala kommittén

Under 1972 har sociala kommittén hållit två sammanträden,
ett i april och ett i oktober.

(i) Kommittén har ägnat en betydande del av sin verksamhet
ät att utarbeta en europeisk konvention rörande socialt skydd för jordbrukare.
Ett förslag till konventionstext har underkastats en första genomgång och
beräknas bli slutbehandlad under 1973.

(ii) Vidare har kommittén i huvudsak färdigställt ett modellavtal
för utbyte av unga arbetstagare i anslutning till en tidigare i ämnet antagen
resolution.

(iii) Kommittén har vidare slutiigt antagit och tUl
ministerkommittén för godkännande överlämnat ett förslag till resolution
rörande sociala åtgärder till förmån för fysiskt eller psykiskt handikappade.

(iv) När det gällde det fortsatta arbetet på en eventuell
konvention rörande internationell hjälp vid katastrofer fann kommittén att en
multinationell konvention i ämnet tUls vidare borde anstå i avvaktan på resultatet
av det arbete som utfördes på detta område inom bl. a. FN.

(v) Till ämne för 1973 års koordinerade stipendieprogram
valde kom-

s. 20 Kontrollera mot PDF

Skr.
1973:161 20

mitten familjerådgivning. TUlika yrkade kommittén på en
omedelbar höjning av utgående stipendiebelopp med minst 20 procent.

4. Hälsovårdsfrågor

Europeiska hälsovårdskommittén

Under år 1972 har hälsovårdskommiltén hållit två
sammanträden, ett i juni och ett i november,

(i) Kommittén har understrukit nödvändigheten av att vid
överväganden rörande miljön tillbörlig hänsyn las lill effekter på människans
hälsa. KommUtén har till ministerkommittén överlämnat förslag till resolution
om hygieniska krav på idrottsanläggningar. Vidare har en resolution utformats
rörande förbättrad sjukhushygien, för att motverka spridning av
sjukhusinfektioner varjämte förslag till ett avtal rörande transport av avlidna
inom Europarådels verksamhetsområden utformats.

(ii) Bland andra arbetsuppgifter må nämnas fortsatt
verksamhet beträffande särskilda blodproblem, speciellt sådana som
sammanhänger med blodtransfusion och användandet av "andra"
blodprodukter. En rekommendation rörande minimikrav för blodgivare har
utformats. Europarådet har fortsatt att anordna kurser i blodtransfusion,

(iii) Inom kommittén diskuterades rapporten från 1971 års
koordinerade stipendieprogram, vilken avsåg den allmänna hälsovårdens plats i
läkarutbildningen.

(iv) Hälsovårdskommittén har i samarbete med WHO ingående
studerat frågan om överkonsumtion av läkemedel. En rapport är under utarbetande
i ämnet. Europarådels ansvar för åtgärder mot läkemedelsberoende har ingående
diskuterats och är alltjämt föremål för överväganden.

(v) På tandhälsovåidens område pågår studier över i vUken
omfattning och på vad sätt medicinsk personal kan användas för att nedbringa
frekvensen av landsjukdomar och formerna för andra preventiva åtgärder.

Expertkommittén för social trygghet

Under året har kommittén bl. a. ägnat uppmärksamhet åt
frågan om inriktningen av det framtida arbetsprogrammet. Det har fastslagits
all kommitténs verksamhet allmänt syftar till en harmonisering av de olika
ländernas socialförsäkringssystem. En av huvudUnjerna i denna verksamhet är
att tillskapa minimistandardnormer. Här föreligger en minimistandardkonvention,
den europeiska sodalförsäkringsbalken av år 1964. Kommittén deltar i den årliga
granskningen av rapporterna om tiUämpningen av denna balk från de åtta länder,
däribland Sverige (prop. 1965: 115), som hittills ratificerat balken. En annan
huvudlinje är att utarbeta riktiinjer för utbyggnaden av socialförsäkringen i
särskilda frågor och utföra detaljstudier på olUca områden. Flera sådana
ringsskyddet för icke förvärvsarbetande kvinnor. En tredje huvudlinje är
samordning av socialförsäkringssystem i tillämpningen på migrerande
arbetstagare. Här har den av kommittén utarbetade likställighetskonventionen
öppnats för undertecknande av ministerkommittén i slutet av året. Kommittén
biträder dessutom andra kommittéer under Europarådet när det gäller frågor med
socialförsäkringsaspekter.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Skr.
1973:161 21

5.
Arbetsmarknadsfrågor

Ett
förslag till konvention för reglerande av migrerande arbetares förhållanden är
sedan 1971 under behandling i ministerkommittén. En av ställföreträdarna tUlsatt
arbetsgrupp har under 1972 försökt nå fram till en slutlig konventionstext.
Vissa framsteg har gjorts men arbetet har gått relativt långsamt på grund av
motsättningar mellan utvandrar- och in-vandrarländerna om arbetstagares
rättigheter vid arbete och uppehåll i mottagarlandet.

Ministerkommittén
antog under år 1972 två resolutioner, en om skydd för ungdom i arbetslivet och
en om metoder för insamling av statistik om internationellt migrerande
arbetskraft.

I
november 1972 hölls en europeisk arbetsministerkonferens i Rom. 16 av
Europarådets medlemsstater, däribland Sverige, var företrädda vid konferensen.
Finland deltog som observatör. Huvudämnena var "Ungdomen i
arbetslivet" och "De migrerande arbetstagarnas situation i
Europa". Dessutom diskuterades läget vad gäller ratificering av Europarådets
överenskommelser som rör arbetsmarknadsfrågor. Turkiet och Irland erbjöd sig
att stå som värdar vid eventuellt kommande arbetsministerkonferenser.

6.
Miljövårdsfrågor

a) Resolution
som antagits av ministerkommittén, European Soil Charter

I
resolution (72) 19, som antogs den 30 maj 1972, fastställs tolv principer vars
tillämpning syftar lill att förebygga jordförstöring.

b) Naturvårdskommittén

Under
året har arbetet fortsatt inom en expertkommitté med uppgift att utarbeta en
konvention rörande skydd mot förorening av internationella sötvatten. Delta
arbete beräknas vara avslutat under 1973.

Stor
uppmärksamhet har som vanligt ägnats åt European Diploma, som tilldelas
särskilt väl skyddade och skyddsvärda naturreservat. European Diploma
förlängdes för bland annat de svenska områdena Muddus nationalpark och Sarek-Padjdanlaområdet
för ytterligare 5 år.

I
samarbete med Louis Pasleur-universitetet i Strasbourg anordnades ett symposium
i mars 1972 angående metoder för utvärdering av grund-och ytvattenreserver.

c) Luftvärdskommittén

Under
året har kommittén genomfört studier rörande bestämmelser, föreskrifter och
riktlinjer för utsläpp från vissa närmare specificerade industrityper. Vidare
har specialproblem rörande kontroll i vissa avseenden av motorfordons
luftföroreningar genomgåtts av kommittén.

I
en underkommitté har speciellt intresse ägnats åt frågor som rör utbildning,
undervisning och information om luftföroreningar.

d) Förberedande
kommittén för 1973 års miljöministerkonferens

I
den deklaration som antogs vid Europarådets nalurvårdskonferens i Strasbourg
1970 uppmanades bland annat ministerkommittén att sammankalla en europeisk
miljöministerkonferens med uppgift att uppmunt-

s. 22 Kontrollera mot PDF

Skr. 1973:161 22

ra
samarbetet mellan existerande europeiska mellanstatliga organisationer.
Ministerkommittén beslöt i december 1970 att ovannämnda konferens skulle hållas
i Wien på inbjudan av den österrikiska regeringen.

Konferensen
har förberetts i en särskUd förberedande kommitté. Europarådets sekretariat och
värdlandet för konferensen. Österike, har under förberedelsearbetet förordat en
brett upplagd konferens utgörande en uppföljning på europeiskt plan av FN:s
miljökonferens 1972. Vissa andra länder, däribland Sverige, anslöt sig
inledningsvis härtiU, Flertalet länder har emellertid önskat att konferensen
väsentligen skall ägnas naturskyddsfrågor i mer strikt mening. Motivet härför
synes främst ha varit farhågor att en brett upplagd konferens skulle kunna tas
till intäkt för en icke önskad breddning av Europarådets insatser på
miljöområdet, vUka hittiUs koncentrerats till naturskyddsområdet. Formell
enighet har sedermera uppnåtts att naturskyddsfrågorna skulle behandlas under
följande tre temarubriker, nämligen:

planläggning och användning av
den naturliga miljön inklusive friluftsområden inom ramen för ett totalt
planläggningssystem

åtgärder för att bevara vilt
och områden av vetenskapligt intresse

information och utbildning
rörande den naturliga miljön,

7.
Kommun-, region- och planfrågor

a)
Kommittén för samarbete i kommunala och regionala frågor

Kommittén
handlägger frågor som rör lokala och regionala organ eller hänger samman med
regionalpolitiken, särskilt vad gäller förhållandet mellan statliga och
kommunala organ.

Kommittén
bislår ministerkommittén och Europarådets övriga organ i frågor av lokalt och
regionalt intresse. Kommittén fungerar även som ett samarbetsorgan mellan
medlemsländernas regeringar för utbyte av information och erfarenhet kring den
lokala självstyrelsen.

Kommittén
har tre arbetsgrupper, en för frågor rörande den lokala och regionala
strukturen, en för kommunernas ekonomi saml en för frågor kring
glesbygdskommunernas problem. Sverige var under 1972 representerat i de två
arbetsgrupper som behandlar frågor rörande den lokala och regionala strukturen
samt frågor om glesbygdskommunernas ekonomiska och sociala utveckling.

Arbetsgruppen
för glesbygdskommunernas problem sammanträdde på inbjudan av de italienska
myndigheterna i L'Aquila den 2326 maj 1972. I anslutning till mötet
genomfördes en studieresa genom regionerna Abruzzi och Molise.

Arbetsgrappen
för frågor rörande den lokala och regionala strukturen sammanträdde i
Strasbourg den 56 september 1972.

Kommittén
för samarbete i kommunala och regionala frågor höll sitt sjätte plenarmöte i
Strasbourg den 610 november 1972. Vid mötet diskuterades bl. a. de lokala och
regionala myndigheternas medverkan i planeringen liksom frågor om den regionala
balansen med avseende på tätorter och glesbygd. Vidare diskuterades
förberedelser för en undersökning i medlemsländerna rörande frågor om kommunal
indelning och kommunal demokrati. Det uppdrogs åt bl. a. Sverige att delta i
förberedelserna för en sådan undersökning.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Skr. 1973:161 23

b) Kommittén för förberedande av ministerkonferensen
angående regional planering

Kommittén som består av företrädare för planministerierna
i de olika medlemsländerna har lUl uppgift att förbereda den andra planministerkonferensen
i Frankrike i september 1973. KommUtén höll sitt tredje möte i Bordeaux den 57
oktober 1972.

8. Övrigt

a) Expertkommittén för djurskydd

Kommittén som började sin verksamhet under 1972 har haft
två sammankomster, dels i maj och dels i november 1972. Kommitténs uppgUt är i
första hand att studera problem i samband med djurens välfärd vid modern
intensivuppfödning. Så snart studiet av denna fråga framskridit tillräckligt
långt, har ministerkommittén utbett sig råd från kommittén angående problem
rörande användande av levande djur för experimentella och industriella
ändamål.

Kommittén har under året arbetat på ett förslag till
konvention innehållande de allmänna principer som är nödvändiga för att
garantera skyddet för djur inom intensiv modern djuruppfödning. Det är kommitténs
uppfattning att det bör tillsättas en permanent expertkommitté, vars uppgifter
bör bli att utarbeta detaljerade föreskrifter i enlighet med konventionens
allmänna principer.

b) Europarådets budget

Europarådels totala driftsbudget för år 1972 belöpte sig
till 66 466 000 francs. Det svenska bidraget utgjorde 1 680 254 francs (omkr. 1
653 370 kr.)

I november 1972 fastställdes budgeten för 1973 till totalt
78 702 000 francs och Sveriges bidrag till 1 931 400 francs (omkr. 1 900 500
kr.),

Stockholm i september 1973

MARCUS BOKTR.STOCKHOLM 1973 730484

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.