Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition angående ny organisation för televerket

1973 · 61 sidor, varav 55 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 55 av 61 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1973:171, Kungl. Maj:ts proposition angående ny organisation för televerket

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 171 år 1973 Prop. 1973: 171

Nr 171

Kungl.
Maj:ts proposition angående ny organisation för televerket; given den 19
oktober 1973.

Kungl,
Maj;t viU härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
kommunikationsärenden, föreslå riksdagen alt bifalla de förslag, om vars
avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

CARL GUSTAF

BENGT
NORLING

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås ny organisation för televerket. Förslaget berör
televerkets totala verksamhet men påverkar i första hand organisationen inom
den centrala förvaltningen. Genom enr organisation uppbyggd på resultatenheter
skapas föratsättningar för ökad delegering av ansvar och befogenheter från cenlralförvaltningen.
Därigenom möjliggörs också i förening med andra organisationsåtgärder en
ökad effektivitet i verksamheten. Ddegeringen ger bättre förutsättningar för
ökat personalinflytande, och omfattande försök med utvidgad förelagsdemokrati
planeras.

Den
föreslagna organisationen innebär i korthet följande. De lokala teleområdena
får som resultatenheter större ansvar för verksamheten och blir direkt
underställda generaldirektören. Vid sidan härav läggs ett övergripande
resultatansvar centralt på tre s. k. resultatområden. Som resultatområden
föreslås dels två rördsegrensenheler, en för telefon och en för telegraf,
telex och datakommunikation, dels en enhet för den övergripande planeringen av
telenätet.

De
fyra nuvarande distriktskontoren föreslås ombildade till regionkontor med i
första hand en konsultfunktion gentemot teleområdena.

1
Riksdagen 1973. I saml. Nr 171

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:171 2

Vidare
föreslås fyra landsomfattande resultatenheter, en för radioverksamhet, en för
entreprenadverksamhet, en för materidförsörjning och en för industriell
verksamhet. Radioenheten omfattar de sex nuvarande radiofjärmätsområdena och lill
materidförsörjningsenheten skall knytas den lokala förrådsverksamhelen.

Inom centralförvaltningen
inrättas utöver de nämnda resultatområdena centrala staber för
administration, ekonomi och teknik. Därutöver inrättas en stab för
rationaliserings- och arbetarskyddsfrågor och en stab för långsiktig planering.

Den föreslagna
organisationen beräknas i huvudsak vara genomförd till sommaren 1975, men det
förutses dröja till början av 1980-talet innan anpassningen till den nj'a
organisationen helt har kunnat ske.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:171

Utdrag
av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför Hans Majrt Konungen i
statsrådet pä Stockholms slott den 19 oktober 1973.

Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden
STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF,
MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.

Chefen
för kommunikationsdepartementet, statsrådet NorliAg, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fräga om ny organisation för
televerket och anför.

1
Inledning

I
skrivelse den 23 mars 1973 har televerket lagt fram principförslag till ny
organisation för televerket, grandat på en intern utredning som bedrivits i
samarbete med företrädare för verkets personalorganisationer.

Förslaget innebär en
vidareutveckling av de tankar på vilka den nuvarande organisationen bygger.
Förslaget syftar till att med utgångspunkt i de ramar för verksamheten, som angetts
av statsmaktema skapa en organisation med största möjliga delegering och decenttalise-ring
av uppgifter och beslutsfattande, kombinerat med en effektiv styrning av
verksamheten. Dessa mål skall nås genom en resultatorienterad organisation, i
vilken verksamheten indelas i primärt aiisvariga resultatenheter, sekundärt
ansvariga centrala resullalområden (rörelsegrens-enheter) samt funktionella
stabs- och serviceenheter. Organisationen görs resultatorienterad i vid bemärkelse,
vilket innebär att det inte enbart är det ekonomiska utfallet utan även
uppfyllandet av andra mål, t. ex. avseende servicenivån, som kommer alt vara
styrande för verksamheten pä olika nivåer.

Förslaget som är att
betrakta som ett principförslag innebär

stora förändringar av centralförvaltningens organisation och funktioner

och ger delvis nya förutsättningar för verksamheten på regional och

lokal nivå. Genom den föreslagna organisationen skapas möjligheter

till ett reellt personalinflytande på olika nivåer, och i organisationen

kommer att inarbetas beslutande organ med representanter för såväl

verket som dess personal. ,

Efter
remiss har yttranden över televerkets förslag till ny organisation avgetts av
överbefälhavaren, civilförsvarsstyrelsen, beredskapsnärrm-den för psykologiskt
försvar, arbetarskyddsstyrelsen, postverket, sjöfarts-

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:171 4

verket,
statskontoret, byggnadsstyrelsen, riksrevisionsverket, statens avtalsverk,
statens personalnämnd, överstyrelsen för ekonomiskt försvar, kommerskollegium
med bifogat yttrande från handelskamrarna i Göteborg och Karlstad
arbetsmarknadsstyrelsen, statens vattenfallsverk, styrelsen för teknisk
utveckling, domänverket, delegationen för förvaltningsdemokrati, samtiiga
länsstyrelser i flera faU med bifogade yttranden från landsting och kommuner
Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet, Sveriges industriförbund och
Sveriges Radio AB, vidare av Statsanställdas förbund (SF), Statstjänstemannaförbundet
(ST), Statstjänstemännens riksförbund (SR), Sveriges akademikers
centralorganisation (SACO) samt Televerkels SACO-förening.

2
Televerkets verksamhet 2.1 Målsättning m. m.

Televerket
är ett affärsdrivandS verk och handhar enligt instraktionen (1965: 842) för
televerket (ändrad senast 1972; 385) trafiken på de statliga tdeanläggningar,
som är underställda verket, och fullgör de övriga uppgifter som åläggs verket.
Verket drivs med målsättningen att tillhandahålla teletjänster väl anpassade
till marknadens behov samt att leverera dessa tjänster till lägsta möjliga
kostnad och därmed till lägsta möjliga pris för kunderna. Beträffande servicen
mot kunderna innebär televerkets målsättning bl. a. att framkomligheten i
telenätet skall vara god, alt installationer och flyttningar av
teleutrustningar skall ske inom tider som kunderna anser rimliga samt att
uppkomna fel snabbt skall avhjälpas.

Verksamheten
kan uppdelas i rörelsegrenarna telefon, telegraf, telex, datakommunikation,
rundradio samt övrig radio (radio för civil luft-och sjöfart, mobil
landkommunikation m. m,). Televerket bedriver dessutom industriell produktion
av Idemalerid,

T

2.2
Olika rörelsegrenar

2.2.1
Telefon

Telefonrörelsen
är televerkets helt dominerande rörelsegren. Den första telefonstationen
öppnades i Stockholm år 1880. Fram till 1920-talets början byggde alla samtal
på manuell koppling. De första automatiskt kopplade samtalen kom i mitten av
1920-talet och avsåg i början endast lokaltrafiken. Först i slutet av
1940-talet skedde den första automati-seringen av rikssamtal. Från sommaren
1972 är telefontrafiken i Sverige helt automatiserad. I snabb takt pågår nu automatiseringen
av den internationella telefontrafiken, och i slutet av budgetåret 1972/73 kopplades
84 % av utiandssamtalen automatiskt.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:171 5

Tdefonrördsen
har expanderat i snabb takt. Antalet telefonapparater har således tredubblats
under perioden 19501973 och telefontätheten, mätt i apparater per 1 000
invånare, har under perioden ökat från 228 lUl 594. Endast USA har i dag en
högre tdefontäthel. Det innebär också att 99 % av antalet hushåll i Sverige i
dag har minst en telefon. När det gäller telefontrafiken har under den angivna
tidsperioden antalet lokal- och närsamtal ökat med nära 5 % per år och antalet
rikssamtal med dubbelt så mycket. Den kraftiga ökningen av antalet rikssamtal sammanhänger
främst med att automatiseringen av rikstrafiken som nämnts i huvudsak ägde rum
under denna period. F. n. sker delvis av samma skäl den kraftigaste ökningen
när det gäUer utlandssamtal.

Under
de senaste åren har ökningstakten för både antalet' nya telefonapparater och
antalet samtal dämpats något. För framtiden förutser televerket på grund av en
viss mättnadstendens en långsammare ökning av antalet nya apparater än under
den gångna perioden, medan för Idefontrafiken förutsätts en fortsatt kraftig
ärlig ökning.

Inom
televerket och LM Ericsson pågår försök med bildtelefon. Enligt en
prognos, som gjorts av de båda företagen, skulle antalet bUdtelefoner i Sverige
år 1980 vara 3 0004 000, Prognosen förutsätter att bUdtdefonen åtminstone i
ett första skede främst kommer att utnyttjas av näringsliv och förvaltning.
Bildtelefon för allmänheten beräknas av televerket inte vara aktuell i någon
nämnvärd omfattning förrän i slutet av 1980-talet.

2.2.2 Telegraf

Telegrafrörelsen
är den äldsta av televerkets rörelsegrenar. Den första tdegrafförbinddsen meUan
Stockholm och Uppsala -t- öppnades
sålunda redan år 1853. Telegraflrafiken har i Sverige liksom i de flesta
andra länder sedan ett par decennier successivt minskat. Budgetåret 1949/50
expedierades 5,2 mUj. inländska telegram medan motsvarande antal för budgetåret
1972/73 uppgick till endast 1,5 milj. Telegramtrafiken till utlandet var i
stort sett konstant under hela 1950-lalel men även denna har därefter kraftigt
minskat. Samtidigt som telegraftrafiken gått ned har det ekonomiska resultatet
blivit allt sämre, trots att olika marknadsföringsåtgärder och
rationaliseringar vidtagits. För framtiden är det rimligt att anta en fortsalt
nedgång i trafiken. En intern utredning inom televerket arbetar f. n. med
frågan om telegrafrörelsens framlida utveckling.

2.2.3 Telex

Är
1945 etablerades i Sverige ett helautomatiskt telenät för fjärr-skrifl direkt
mellan abonnenter på tdexnälet. Inte bara den inländska utan även huvudparten
av den utiändska tdextrafiken är numera auto-

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:171 6

maliserad.
Medan den konventionella telegraftrafiken som nämnts successivt gått
tillbaka har tdextrafiken expanderat mycket kraftigt.

Under
perioden 19501973 ökade den inländska trafiken med ca 14 % per år och den
utländska med ca 18 %. En snabb ökningstakt för den inländska trafiken under
1950-talet avlöstes av en viss stagnation i början av 1960-talet, varefter
återigen följde en kraftig ökning vid slutet av 1960-talet. Budgetåret 1971/72
inträdde en viss stagnation igen, förmodligen i första hand beroende på den då
rådande konjunkturen. Trafiken till utlandet har under perioden ökat starkt.
För framtiden räknar televerket med en fortsatt kraftig ökning av i första hand
antalet tdexanslutningar men även av trafiken. Sålunda beräknas fram till år
1980 i det närmaste en fördubbling av antalet anslutningar och en årlig ökning
på 3 % för den inländska trafiken och på 12 % för den avgående utlandstrafiken.

2.2.4
Datakommunikation m. m.

Den
nyaste och samtidigt mest expansiva rörelsegrenen inom televerket är
dalakommunikation över telenätet.

Den
ökade användningen av automatisk dalabehandling i samhället har skapat behov av
att snabbt överföra stora mängder data mellan datorer. Sedan år 1962 har
televerket därför tillhandahållit dalaöverfö-ringsutrustning (s. k. modemer för
modulering och demodulering av signaler) för överföring av data över telenätet
mellan datorer eller mellan datorer och terminaler.

Utvecklingen
har varit mycket snabb. Antalet anslutna modemer har' sålunda i stort sett
fördubblats varje år sedan slutet av 1960-talet,

Eftersom
dataöverföring har en starkt intemationell prägel och dalatrafik över
gränserna redan finns i stor utsträckning har nyligen på svenskt initiativ och
med deltagande av 16 västeuropeiska teleförvaltningar en omfattande
internationell marknadsundersökning slutförts, vilken har belyst datakommunikalionsbehovet
fram till år 1985, De prognoser som gjorts i denna undersökning kommer att vara
av stor betydelse för planeringen av det framtida dataöverföringssystemet i
Sverige.

Dataöverföringen
sker f. n. huvudsakligen via det allmänna telefonnätet med hjälp av tidigare
angivna s. k. modemer. Telefonnätet i sin nuvarande utformning är emellertid
inte en idealisk lösning för överföring av data, eftersom det byggts upp för
andra ändamål. De främsta tekniska nackdelarna utgörs av för datatrafik alltför
långa uppkopplingstider, begränsad överföringshastighet och alltför hög avbrottsfrekvens.

Av
de angivna orsakerna och även på grund av önskvärdheten att standardisera och
effektivare utnyttja resurserna för dataöverföring har televerket sedan några
år undersökt förutsättningarna för alt upprätta

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:171 7

ett
separat nät för datatrafik. Verket har nyligen beslutat att som ett första steg
i denna riktning etablera ett försöksnät med centraler i Stockholm, Göteborg
och Malmö. Enligt planerna skall delta provnät tas i bruk under budgetåret
1974/75.

2.2.5
Rundradio

Televerket
svarar för distributionen av Sveriges Radios program och har därigenom också
ansvaret för uppförande av TV- och ljudradiosändare. Televerket svarar också
för fakturering och inkassering av mottagaravgifter. På departementsnivå
handläggs rundradiofrågor av i första hand utbUdnings- och
kommunikationsdepartementen men numera även av utrikesdepartementet. Inom
utbildningsdepartementet handläggs frågor om utbyggnad av och investeringar i
rundradionäten samt frågor om mottagaravgifter för ljudradio och TV. Inom kommunikationsdepartementet
handläggs frågor om distribution av Ijudradio-och TV-programmen samt
inkassering av mottagaravgifterna. Till utrikesdepartementet hör frågor om
Sveriges Radios sändningar lill utlandet.

Utbyggnaden
av ljudradio och TV har gått mycket snabbt de senaste decennierna. När det gäUer
ljudradio fanns sålunda år 1950 ett sändarnät med 25 stationer för ett enda
ljudradioprogram med bristfällig täckning av landet. I dag finns sändarnät,
som omfattar ca 120 stationer för tre ljudradioprogram och som täcker i stort
sett hela landet. Regelbunden sändning pä kortvåg av speciella program för utlandet
har pågått under hela perioden.

Sändningstiden
för ljudradio, som budgetåret 1949/50 var mindre än 5 000 timmar, var
budgetåret 1972/73 ca 19 000 timmar, fördelade på P 1 med drygt 6 000 timmar, P
2 med drygt 4 000 timmar och P 3 med nära 9 000 timmar. Därutöver genomfördes
budgetåret 1972/73 utlandssändningar under drygt 13 000 timmar.

När
det gäller TV har det sedan mitten av 1950-lalet byggts etl distributionsnät
för ett första TV-program TV 1 som vid utgången av budgetåret 1972/73
bestod av 205 stationer och beräknades täcka 99,6 % av landets befolkning. För
TV 2, som officiellt startade i december 1969, har utbyggnaden av
distributionsnätet gått snabbt och vid utgången av budgetåret 1972/73 bestod
det av 111 stationer och beräknades täcka 98,3 % av befolkningen. Sändningstiden
budgetåret 1972/73 var för TV 1 drygt 3 000 timmar och för TV 2 ca 2 400 timmar.

Fram
tUl den 1 aprU 1969 utgick separata avgifter för TV, ljudradio resp. bilradio.
Vid denna tidpunkt infördes en gemensam avgift för TV och radio, s. k. allmän mottagaravgift.
Avgiften faktureras normalt i samband med telefonräkningen. För innehavare av
enbart ljudradio och/eller bilradio utgår s. k. särskild ljudradioavgift. Fr.
o. m. den 1

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:171 8

april
1970 utgår vidare, utöver allmän mottagaravgift, en tilläggsavgift förfärg-TV.

Antalet
allmänna mottagaravgifter den 1 juli 1973 var ca 2,7 milj. (eller ca 330 per 1
000 invånare), antalet tillägg för färg-TV ca 500 000 och antalet särskilda
ljudradioavgifter ca 280 000.

2.2.6
Övrig radio

När
det gäller annan radioverksamhet än rundradio fungerar televerket både som
myndighet och som marknadsförare av vissa tjänster. Myndighetsutövningen gäller
i första hand tillståndsgivning för radiosändare.

För
radiotrafik med fartyg till sjöss finns i alla världsdelar ett omfattande nät
av kustradioslationer, I Sverige drivs kustradiostationerna av televerket. Den
första kustradioslationen för telegraftrafik öppnades redan är 1911. Från 1920-lalels
början expedieras även telefonsamtal med fartyg. Antalet utväxlade telegram och
samtal uppgick lill 132 000 resp. 259 000 under budgetåret 1972/73. Televerket
hyr också ut radiostationer för fartyg.

Televerket
har även ett trafiknät för fast radiotrafik, varigenom Sverige upprätthåller
dubbelriktade, direkta radioförbindelser med ett antal länder i hela världen.

För
luftfartsverkels räkning projekterar, anlägger och underhåller televerket
radiostationer och annan radioutrustning för den civila luftfarten. Enligt
riksdagens beslut (prop. 1973:27, TU 1973:12, rskr 1973: 160) skall dock
ansvaret för denna verksamhet övertas av luftfartsverket.

För
radiokommunikation till lands marknadsför televerket mobilradio- och
mobiltelefontjänster via särskilda basradiostationer. Ett rikstäckande mobUtelefonsyslem
är under utbyggnad. Systemet medger trafik dels mellan olika fordon, dels
mellan fordon och vanliga telefonabonnenter. På längre sikt planeras ett
rikstäckande helautomatiskt mobUtelefonsyslem som avses ingå i ett för de
nordiska länderna gemensamt system.

2.3
Ekonomi

2.3.1
Krav och föreskrifter

Som
affärsdrivande verk skall televerket med sina löpande intäkter täcka dels de
löpande kostnaderna, dels avskrivningar på anläggningstillgångarna beräknade
på tUlgångarnas nuvärde samt därutöver medge en skälig förräntning av det
kapital som är nedlagt i televerket, statskapitalet. Det eftersträvas vidare
att varje rördsegren skall täcka sina kostnader.

Finansiering
av nya investeringar, vUkas omfattning beslutas av regering och riksdag, sker
i första hand genom årets avskrivningar, 1 den

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:171 9

mån
dessa inte räcker lill sker tillskott frän statsmakterna i form av s, k, investeringsbemyndiganden
och del är dessa tillskott som successivt har skapat det nuvarande
statskapitalet.

När
det gäller förräntningen av statskapitalet finns det ingen ovillkorlig förräntningsplikt,
men Kungl, Maj:t anger för varje budgetår i samband med fastställandet av
televerkets resultatbudget den s, k. driftstalen del av statsmakterna
förväntade överskottet för budgetåret. Förräntningskravet har normalt kommit
att ansluta sig till statens normalränla, som har ansetts i stort sett motsvara
de räntekostnader som statsmakterna har för det i televerket nedlagda
kapitalet. Det överskott som uppnås inlevereras i sin helhet till statsverket.

I fräga
om televerkels intäkter beslutar Kungl, Maj:t om inträdesavgifter,
abonnemangsavgifter och markeringsavgifter i telefonrörelsen. Dessa avgifter
svarar för den dominerande delen av televerkets totala intäkter. Övriga taxor
och avgifter beslutas av televerket.

Vad
som hittills nämnts gäller för den egentliga tdeverksamheten. För
rundradioverksamheten gäller särskilda regler, Mottagaravgifter vilkas
storlek fastställs av riksdagen inkasseras som nämnts av televerket, som
använder dem i enlighet med statsmakternas beslut dels lill sina egna
distributionskostnader för ljudradio- och TV-sändningar, dels för utbetalning till
Sveriges Radio AB att användas till programverksamhet och dels till
investeringskostnader för främst utbyggnad av ljudradio- och TV-näten, Genom
att de löpande inkomsterna används även lill investeringar uppkommer inget
statskapital beträffande rundradioverksamheten. Eventuell skillnad mellan
inkomster och utgifter för rundradioverksamheten tillförs en särskild
rundradiofond, som disponeras av televerket mot normal räntebetalning. Om
utgifterna av rund-radioverksamheten något år skulle överstiga inkomsterna
utnyttjas medel inom fonden.

Med
hänsyn lill televerkets behov av rörelsemedel disponeras utöver rundradiofonden
och etl i statskapitalet ingående fast rörelsekapital en rörUg kredit i riksgäldskonloret,

2.3.2
Nuläge

Trots
att televerket är etl utpräglat tekniskt verk är personalkostnaderna av mycket
stor betydelse för verkets ekonomi. Av rörelsekostnaderna budgetåret 1972/73
på 2 540,0 milj. kr. uppgick personalkostnaderna sålunda lill 1 418,3 milj,
kr. eller 55,8 %. Under de senaste åren har personalkostnaderna stigit
kraftigt, mycket beroende pä den satsning på de lägst avlönade som skett under
avtalsrörelserna. Den tidigare nämnda automatiseringen av tdefontrafiken, som
totalt sett varit en av de största ralionaliseringsätgärderna i värt land, har
under tidigare decennier medverkat lill att kostnadsökningarna i stor
utsträckning kunnat kompenseras genom besparingar. Sedan automatiseringen i
sina huvuddrag slutförts under 1960-lalel har man tvingats till relativt täta

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:171 10

avgiftshöjningar för att klara i första hand
personalkostnadsökningarna. Ökningen av personalkostnaderna har dock dämpats de
allra senaste åren, mycket beroende pä rationaliseringsåtgärder, bedrivna av
televerkets ledning under aktiv medverkan av personalen. Under den senaste
femårsperioden har statskapitalet som den 30 juni 1973 uppgick till 2 227,9 mUj.
kr. förräntats med i genomsnitt 8,6 %. I nedanstående tabell visas det ekonomiska
utfallet för femårsperioden (milj. kr.).

Intäkter 1968/69 1969/70 1970/71 1971/72 1972/73

Telefon 2
003,1 2 259,6 2 372,8 2 796,2 3 306,8

Telex 41,8 48,7 52,5 57,9 78,5

Telegraf 45,9 47,9 46,6 49,6 65,6

Ersättning för drift och underhåll

m, m. av
rundradionäten 126,0 159,8 184,4 161,2 161,2

Övrig
radio 10,9 12,1 11,5 12,8 19,5

Ränteintäkter 0,1 0,2 1,0 0,5 1,6

Övriga intäkter 94,6 101,1 150,5 137,8 182,5

Summa intäkter 2 322,4 2 629,4 2 819,3 3 216,0 3 815,7

Kostnader

Rörelsekostnader 1597,1 1820,3 2 052,7 2 267,1 2 540,0

Ränta för disposition av

19,7 3,4

18,5

14,7

16,7 24,2

15,3 36,3

19,5 18,4

497,1
47,7

557,4 72,6

501,5

74,2

651,7 35,6

904,6 38,2

165,0

2 483,5

2 669,3

3 006,0

3 520,7

157,4

145,9

150,0

210,0

295,0

rundradiomedel

övriga räntekostnader

Avsättning till

värdeminskningskonton

Tdeanläggningar m, m.

Rundradioanläggningar

Summa kostnader Överskott

De i tabellen angivna intäkts- och kostnadsbeloppen för
budgetåret 1972/73 är inte helt jämförbara med tidigare års, beroende pä omläggning
av televerkets redovisningssystem.

De för rundradio upptagna intiikterna avser endast den del
av mottagaravgifterna som används för investeringar i samt drift och underhåll
av ljudradio- och TV-näten, De motsvaras pä kostnadssidan dels av personal- och
sakkostnader, dels av avskrivningar på rundradioanläggningarna.

Investeringarna och deras finansiering under perioden
visas i nedanstående tabell (milj. kr.).

1968/69 1969/70 1970/71 1971/72 1972/73

Investeringar

Teleanläggningar m. m. Rundradioanläggningar

649,7 48,8

654,4 73,4

671,7 74,2

772,4 35,6

845,5 38,2

Summa

698,5

727,8

745,9

808,0

883,7

Egenfinansiering

(genom
avskrivningar m. m.)

Absoluta belopp

I relation till totalinvestering

605,0 86,6 0/

694,8

'o
95,5%

652,4
87,5 %

773,1
95,7 °/

959,8 'o
108,6%

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:171 H

Beloppen för teleanläggningar m, m. avviker något från de
belopp som anmälts för riksdagen i berörda års statsverkspropositioner. Detta
beror på att i tabellen medräknats även de medel som erhållits direkt från
kunder i form av s, k, anläggningsbidrag för abonnentväxlar o, dyl.
Investeringarna i teleanläggningar har ökat kraftigt de båda senaste åren. TUl
stor del förklaras detta av statsmakternas satsning på syssel-sältningsfrämjande
åtgärder. Därigenom har möjliggjorts en rad investeringar i framför allt
husbyggnader, investeringar som varit angelägna även från televerkets och dess
kunders synpunkt.

Trots den kraftiga ökningen av investeringarna har som
framgår av tabellen avskrivningarna det senaste budgetåret uppgått lill sådant
belopp att egenfinansieringen översteg 100 %, vilket för första gången lett
till en återbetalning av statskapital.

2.3.3 Framtidsutsikter

Ökningen av televerkets kostnader under den senaste
femårsperioden har som nämnts krävt flera avgiftshöjningar. Dessa har medverkat
till en viss dämpning av teletrafiken. För att motverka" behovet av
ytterligare avgiftshöjningar med åtföljande efterfrågebortfall har som nämnts
en rad kostnadssänkande åtgärder vidtagits de senaste åren. Trots sådana
åtgärder och en fortsatt ytterligare effektivisering av verksamheten kan med
sannolika fortsatta kostnadsökningar under 1970-talet ytterligare
avgiftshöjningar rimligen inte undvikas.

När det gäller telefonavgifterna kan i sammanhanget nämnas
att Kungl. Maj:l våren 1973 har beslutat om en regional utjämning av
telefonkostnaderna, vilken åstadkommes genom en sänkning av avgifterna på
långa avstånd dels inom landet som helhet, dels inom län och kommuner. Den
beslutade utjämningen är redan påbörjad och beräknas vara slutförd senast år
1976.

Televerket räknar med ökade behov av investeringsmedel i
framtiden. Detta sammanhänger bl. a. med ökade satsningar på elektroniktillämpningar
och på utbyggnad av datakommunikationsnätel. Investeringarna kommer att dels
medföra rationaliseringsvinster, dels ge ytterligare förbättrad service ål
allmänheten.

2.4 Nuvarande organisation

2.4.1 Principer

Sedan televerket under åren 19621967 omorganiserat den
lokala förvaltningen beslöt riksdagen år 1967 (prop. 1967: 103, SU 1967: 116, rskr
1967; 276 och prop. 1967: 157, SU 1967: 187, rskr 1967; 374) om ändrad
organisation av televerket. Organisationsförändringen, vilken i huvudsak var
slutförd under år 1968, gav en ny utformning av centralförvaltningen, men
också distriktsförvaltningarna och i viss mån den

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:171 12

lokala förvaltningen inom distrikten berördes av
förändringen. Organisationen är funktionellt uppbyggd och det har
eftersträvats alt till samma enhet föra funktionellt likartade
arbetsuppgifter. Man räknade vid införandet av organisationen med att detta
skulle leda till ett bättre personalutnyttjande, en mer enhetiig
ärendebehandling och klarare ansvarsgränser än man hade haft i den tidigare
organisationen. Organisationsförändringen tog också sikte på en långt driven
decentralisering av arbetsuppgifter. Central- och regionalförvaltningarna
utformades för att åstadkomma en effektiv ekonomisk planering och uppföljning
samt en långtgående samordning av verksamheten,

1 del följande lämnas en kort beskrivning av televerkets
nuvarande organisation. En tablå över organisationen torde få fogas till
statsrådsprotokollet som bilaga 1.

2.4.2 Centralförvaltning

Det högsta beslutande organet iir en kollegialt beslutande
lekmanna-styrelse, vari verkets generaldirektör är ordförande och vilken
därutöver består av sju av Kungl, Maj:t utsedda ledamöter. Två av dessa
ledamöter utses under en försöksperiod fram till utgången av år 1974 bland
de anställda i televerket efter förslag av de anställdas organisationer i
verket.

Utöver ett generaldirektörens kansli och en
generaldirektören direkt underställd revisionsenhet beslår centralförvaltningen
av sex huvudavdelningar, vilkas chefer tUlsammans med generaldirektören bildar
televerkets direktion. De sex huvudavdelningarna är administrativa avdelningen,
driftavdelningen, ekonomiavdelningen, industriavdelningen, projekteringsavdelningen
och utvecklingsavdelningen.

Administrativa avdelningen är centralt organ för
lönefrågor, personaladministration och utbildningsfrågor, allmänna
förvaltningsuppgifter, juridiska ärenden, extern och inlem
informationsverksamhet samt reklam. Under chefen för administrativa avdelningen
sorterar tdeskolan.

Driftavdelningen är centralt organ för ledningen av
verksamheten inom tdedistrikten och byggnadsavdelningen. Avdelningen fungerar
också som specialistorgan beträffande rationalisering och har hand om ärenden
rörande televerkets försvarsberedskap och uppgifter för totalförsvaret.

Ekonomiavdelningen är centralt organ för den ekonomiska
förvaltningen, budget- och finansärenden, pris- och taxeärenden, inköp, förrådshållning
och materiddislribution samt statistiska ärenden och allmänna utrikesärenden.
Televerkets båda datacentraler (en i Stockholm och en i Göteborg) sorterar
under chefen för ekonomiavdelningen liksom även förrädsområdena.

Industriavdelningen är centralt organ för ledningen av
televerkels verksladsrördse. Avdelningen intar en relativt fristående stäUning
gentemot televerkets verksamhet i övrigt. Industriavdelningen har sålunda egna
enheter för personaladministration, försäljning, ekonomi, fastighetsfrågor,
inköp, produktion och teknik. Under chefen för indu-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:171 13

striavddningen
sorterar televerkstäderna i Nynäshamn, Vänersborg och Sundsvall.

Projekteringsavdelningen
är centralt organ för projektering av större och speciella anläggningar samt av
husbyggnader.

Utvecklingsavdelningen
svarar för teknisk utveckling, konstruktion och teknisk serviceverksamhet.

2.4.3 Regional
förvaltning

Regionalt
svarar under chefen för den centrala driftavdelningen de fyra distriktskontoren
för styrning, övervakning och samordning av den verksamhet, som underställda
lokalförvaltningar (radio-fjärrnätsområden och teleområden) bedriver.
Distriktskontoren är belägna i Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall.

Vid
sidan av distriktskontoren finns en särskild byggnadsavdelning, vilken under
chefen för driflavddningen svarar för utförandet av sådana anläggningar som
sträcker sig över flera distrikt eller är av sådan omfattning, att
teleområdenas resurser inte räcker lill för projektens genomförande.
Avdelningen består av ett centralt ledningsorgan, byggnadskontoret, och fyra fältarbetssektioner.
Byggnadskontoret är f. n. beläget i Stockholm men skall i enlighet med
riksdagens beslut (prop. 1973; 55, InU 1973; 22, rskr 1973: 220) omlokaliseras tUl
Kalmar.

2.4.4 Lokalförvaltning

Den
lokala tdeverksamheten är fördelad på 20 teleområden med ett tdekontor i varje
område. Teleområdena svarar för driften av telenätet (med undantag för det s.
k. fjärrnätet), för projektering och utförande av anläggningsarbeten (exkl.
fjärrnätet), för manueU expedition av telefonsamtal och telegram samt för
kommersiell verksamhet och ekonomisk förvaltning inom resp. teleområde.

För
driften av samtliga radioanläggningar och av fjärrnätet svarar sex radio-fjärrnätsområden.
Inom varje område finns ett radio-fjärrnäts-kontor.

En
karta över televerkets regionala och lokala indelning torde få fogas till
statsrådsprotokollet som bilaga 2.

2.4.5 Bolag

För
att komplettera bUden av televerkets verksamhet och organisation bör nämnas att
verket har två helägda dotterbolag, Tdefabrikation AB och Swedish Tdecommunication
Consulting AB, samt äger 50 % av aktierna i ELLEMTEL Utvecklmgs AB och SOS AB Alarmering
AB.

Tdefabrikation
AB (TEFAB) bildades efter beslut av 1965 års riksdag (prop. 1965; 116, SU
1965; 128, rskr 1965; 321) för att möjliggöra en utvidgning av televerkets verkstadskapacilet
utöver televerkstäderna i Nynäshamn, Vänersborg och Sundsvall. TEFAB har
huvudkontor i Skellefteå och verkstäder i Skellefteå och Kristinehamn med
totalt ca

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:171 14

390
anställda och en omsättning på 29,2 milj. kr. budgetåret 1972/73. Verksamheten
inom TEFAB är i stor utsträckning integrerad med televerkets egen
verkstadsrörelse.

Swedish
Tdecommunication Consulting AB (Swedtel) bildades efter beslut av 1967 års
riksdag (prop. 1967: 168, SU 1967: 197, rskr 1967; 389) för en främst på
utvecklingsländerna inriktad konsultverksamhet inom telekommunikationsområdet.
Bolaget har f. n. verksamhet i bl. a. Kenya, Libanon, Nigeria, Pakistan,
Tanzania, Thailand, Uganda och Zambia.

ELLEMTEL
Utvecklings AB bUdades efter beslut av 1970 års riksdag (prop. 1970: 128, SU
1970: 131, rskr 1970; 295) och ägs tiU 50 % av televerket och 50 % av LM
Ericsson. Motiven till utvecklingssamarbetet mellan televerket och LM Ericsson
inom ramen för ELLEMTEL var framför allt behovet av att koncentrera de båda
företagens utvecklingsresurser inför den framtida elektroniska utvecklingen. ELLEMTEL
bedriver således avancerat utvecklingsarbete med huvudinriktning på elektroniska
tillämpningar inom telekommunikationsområdet såsom elektroniska telefonväxlar,
utrustningar för datanät och telefonapparater. Antalet anställda var den 1
januari 1973 236 och omsättningen uppgick till 20,2 milj. kr. år 1972.

SOSAB
Alarmering AB bUdades efter beslut av 1972 års riksdag (prop. 1972:129, TU
1972; 20, rskr 1972:329). Bolaget ägs tUl 50 % av televerket, 25 % av Svenska
kommunförbundet och 25 % av Landstingsförbundet. Det skall bygga upp och driva
länsalarmeringscentraler för alarmering av i första hand primär- och
landstingskommunala hjälporgan. Till bolaget skall successivt överföras
televerkets nuvarande s. k. SOS-tjänst (tdefonnummer 90 000).

2.5
Personal

Televerket
hade den 1 januari 1973 ca 42 100 anställda och är därmed en av landets största
arbetsgivare. Av det totala antalet anställda tillhörde 3 260 centralförvaltnmgen.

En
förteckning över antalet anställda fördelade på organisationsenheter torde få
fogas till statsrådsprotokollet som bilaga 3.

Televerkets
personalutveckling under de senaste åren framgår av nedanstående tabell (avser
förhållandena den 1 januari resp. år).

1968

38 000

1969

39 300

1970

40 900

1971

42 400

1972

42 300

1973

42 100

Tabellen
visar alt personalökningen varit stor under perioden fram tUl år 1971. Därefter
har ingen personalökning skett. Orsaken till detta är främst de tidigare nämnda
åtgärder som satts in för att bromsa kosl-nadsexpansionen inom verket. Sedan
våren 1971 råder i princip anställningsstopp vid centralförvaltningen och
sedan våren 1972 anställningsstopp inom hela televerket.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:171 15

Av
personalen har tjänstemännen på kontor ökat kraftigt i antal. Fram till år 1969
var denna ökning mest markant inom centralförvaltningen men därefter har
ökningen där avstannat. Inom de lokala förvaltningarna uppvisar antalet
tjänstemän på kontor fortfarande en viss ökning.

En
förteckning över antalet anställda den 1 januari 1973 fördelade på olika
personalgrupper torde få fogas till statsrådsprotokollet som bilaga 4.

Televerket
förutser med nuvarande organisation praktiskt taget oförändrad personalstyrka
under perioden 19741980.

3
Motiv för en ny organistation

Som
tidigare nämnts var en grundläggande tanke bakom nuvarande organisation att
arbetsuppgifter skulle decentraliseras och befogenheter och ansvar delegeras
från cenlralförvaltningen till regional och lokal nivå. Organisationen på
central nivå är funktionellt uppbyggd, eftersom samordningen av funktionellt
likartade verksamheter bedömdes ge ett bättre personalulnyttjande, en
enhetligare ärendebehandling och klarare ansvarsgränser.

Den
nuvarande organisationen har enligt televerkets bedömning inte gett
tillräckligt utrymme för en så långtgående decentralisering och delegering, som
man numera anser nödvändig.

För
att en decentralisering och delegering skall fungera krävs ett väl utvecklat
ekonomiskt styrsystem, något som också betonades vid beslutet om den nuvarande
organisationen. Vid denna tidpunkt fanns inget sådant system och det är först
under senare år som ett på moderna principer grundat ekonomiskt styrsystem
börjat ta form i televerket. Detta torde vara den främsta anledningen lill alt delegering
och decentralisering inte skett i den omfattning som man räknade med vid
tillkomsten av nuvarande organisation. En annan viktig orsak lill delta är att
det tar tid att utbilda och ändra attityder hos den berörda personalen pä alla
nivåer.

När
det gäller det förutsatta bättre personalutnyttjandet har ett sådant givetvis
kommit lill stånd i vissa frågor. Personalen i centralförvaltningen har dock
ökat även efter genomförandet av den nya organisationen. Dels har detta berott
på ökad verksamhetsvolym och nya rörelsegrenar, dels på att decentralisering
av arbetsuppgifter inte skett på beräknat sätt. Delvis har den emellertid
också berott på att den funktionella uppdelningen i sig lett tUl ökade
kontaktkrav och även i viss mån till dubbelarbete. Enhetligare ärendebehandling
och klarare ansvarsgränser än i den gamla organisationen har dock uppnåtts i
den nya organisationen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:171 16

Sammanfattningsvis kan sägas alt den nuvarande
organisationen visat sig uppfylla flertalet av de förväntningar som ställdes på
organisationen. Delegering och decentralisering från central nivå har
emellertid inte skett i önskad omfattning, mycket beroende pä frånvaron av ett
effektivt ekonomiskt styrsystem, som är en nödvändig föratsättning för en
långtgående delegering och decentralisering.

Inom televerket påbörjades år 1970 en utredning dels om
åtgärder för att begränsa kostnadsutvecklingen inom centralförvaltningen, dels
om effektivisering av ekonomifunktionen. Utredningen skulle också föreslå hur
en övergripande planering skulle inordnas i televerket, allt inom i huvudsak
oförändrad organisation.

Utgångspunkten för utredningen var att arbetsuppgifter
inom verket skulle handläggas så långt ned i organisationen som möjligt samt
att ansvariga chefer på alla nivåer skulle ges möjlighet alt rationellt planera
och följa upp sin verksamhet, allt för att ge största möjliga effektivitet i
verksamheten. Parallellt med utredningen utvecklades etl nytt budgeterings-
och redovisningssystem inom verket, vilket skulle bli grundvalen för en mera
utbredd delegering och decentralisering.

Under utredningsarbetet kom man ganska snart fram till att
en mera genomgripande organisationsöversyn borde göras. Ett viktigt skäl till
delta var att även om gällande organisation kunde utgöra en grand för del
fortsatta utredningsarbetet en annan organisationsform bedömdes ytterligare
förbättra möjligheterna till den önskade decentraliseringen och effektiviseringen.

Önskvärdheten av att öka de anställdas medinflytande på
verksamheten hade accentuerats under den period som gått frän införandet av
den gällande organisationen, Etl reellt personalinflytande på olika nivåer
krävde att alla möjligheter till decentralisering inom verket togs tillvara.
Vidare hade del tidigare nämnda samarbetsavtalet med LM Ericsson kommit att
ställa helt nya krav på televerkets utvecklings- och industriverksamhet. Nya
rörelsegrenar datakommunikation, mobilradio, satellittrafik, bildtelefon, kabel-TV
kom alt stäUa stora krav på televerkets effektivitet, marknadsföring och
tekniska utveckling.

Det fanns alltså många skäl lill att televerket trots
all det gått relativt kort tid sedan den nya organisationen genomförts och
trots alt den inte fält möjlighet att helt stabUisera sig beslöt att göra en
organisationsöversyn. För alt leda denna tillsattes en styrkommitté under
ledning av generaldirektören. I kommittén ingick även representanter för
verkels personalorganisationer. Styrkommittén har biträtts av ett utomstående
konsultförelag, Asbjörn Habberstad AB.

Det förslag som styrkommittén sedermera lagt fram och
som av telestyrelsen den 23 mars 1973 överlämnats lill Kungl. Maj:t som televerkets
förslag syftar lill att skapa en organisations- och verksam-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:171 17

hetsform, som tiUåter en hög grad av delegering och
decentralisering till regional och lokal nivå av uppgifter och beslutsfattande,
kombinerat med en effektiv styrning av verksamheten. Dessa mål bedöms uppfyllas
genom en resultatinriktad organisation, i vilken verksamheten indelas i dels
resultatenheter, dels övergripande resultatorienterande stabsenheter, s. k, resullalområden,
samt funktionella stabs- och serviceenheter. Den förutsatta decentraliseringen
av verksamheten beräknas möjliggöra ett större reellt personalinflytande på
olika nivåer än i dag.

4 Televerkets förslag till ny organisation

4.1 Principer

Vid utformningen av organisationen har verksamheten
uppdelats i två huvudområden, nämligen dels den primära tdeverksamheten
(telefon, telex, telegraf och datakommunikation), dels radioverksamheten (rundradio,
kustradio, fartygsradio och landmobil radio). Dessa båda verksamheter skiljer
sig i stor utsträckning från varandra. Beträffande den primära tdeverksamheten
handhas marknadsföringen i huvudsak på lokal nivå, inom teleområdena. På denna
nivå är det naturligt att man sam-utnyltjar resurserna för de olika
rörelsegrenarna. På den lokala nivån skall målformulering och uppföljning
beträffande service och ekonomi ske såväl för varje rörelsegren som för den
totala verksamheten. För att suboplimering dvs. lösningar som väl kan vara
optimala för den enskilda enheten inom verket men inte för den totala
verksamheten skall undvikas måste målformulering och uppföljning dock ske
även centralt, dels för varje rörelsegren, dels för den totala verksamheten.

Med hänsyn härtill föreslås för den primära tdeverksamheten
en s. k, matrisorganisation med dels geografiskt avgränsade resultatenheter
(motsvarande nuvarande teleområden), dels centrala resultatområden för olika
rörelsegrenar. På grund av Idefonrördsens dominerande ställning inrättas ett
centralt resultatomräde enbart för telefonrörelsen. Ett annat resullatområde
består av rördsegrenama telegraf, telex och dalakommunikation. Ett tredje
resultatområde föreslås för den övergripande nätplaneringen. Det bör i
sammanhanget påpekas att resultatansvaret för olika chefer inte gäller enbart
det ekonomiska resultatet utan i lika hög grad uppfyllandet av andra mål, t.
ex, beträffande service och personalpolitik.

Radioverksamheten skiljer sig frän den primära tdeverksamheten
beträffande både verksamhetens art och kundstruktur. För t, ex, rundradioverksamheten
är det fråga om att till lägsta möjliga kostnad distribuera program. Kontakt
med Sveriges Radio, planering av utbyggnad och val

2 Riksdagen 1973. 6 saml. Nr 171

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:171 18

av
utrustning samt omdirigeringar vid fel i distributionsnätet måste utföras
centralt, medan drift och underhåll av anläggningarna sköts lokalt.

Med
hänsyn till att marknadsföring och planering för i princip hela
radioverksamheten bäst administreras centralt samt att man centralt har bättre
möjligheter att utnyttja gemensamma resurser för projektering och utveckling
föreslås för radioverksamheten en centtal radioenhet under vilken sorterar
enheter motsvarande de nuvarande lokala radio-fjärr-nälsomrädena. Radioenheten
blir som helhet en resultatenhet.

Utöver
de nämnda geografiskt avgränsade resultatenheterna och den landsomfattande
resultatenheten för radioverksamheten föreslås ytterligare tre landsomfattande
resultatenheter, nämligen en materidförsörj-ningsenhet, en enlreprenadenhet i
stort sett motsvarande den nuvarande byggnadsavdelningen saml en
industrienhet, motsvarande den nuvarande industriavdelningen med de tre
televerkstäderna.

Som
centrala funktionella stabsenheter föreslås en administrativ avdelning, en
ekonomiavdelning och en teknisk avdelning. Vidare föresläs en central
serviceenhet för rationalisering, arbetarskydd och för driften av
datacentralerna saml ell generaldirektörens kansli, en enhet för internrevision
och en stab för långsiktig planering. En tablå över den föreslagna
organisationen torde få fogas till statsrådsprotokollet som bilaga 5.

I
det följande beskrivs den föreslagna organisationen mera i detalj.

4.2
Beskrivning av organisationen

4.2.1 AUmänt

Redogörelsen
disponeras på följande sätt.

Eftersom
beslutanderätt och befogenheter i stor utsträckning delegeras nedåt i
organisationen och tyngdpunkten i den nya organisationen därför kommer att
ligga på teleområdena, inleds redogörelsen med den lokala Organisationen.
Därefter redovisas regionkonlorens ställning och i det följande beskrivs de
fyra landsomfattande resultatenheterna för radio- och entreprenadverksamhet, materidförsörjning
och industrieU verksamhet. Redogörelsen avslutas med en beskrivning av de
föreslagna stabsenheterna inom centralförvaltningen.

4.2.2 Geografiskt
avgränsade resultatenheter (teleområden)

Teleområdena föreslås samlade inom fyra regioner, vilka lill omfatt

ningen motsvarar nuvarande distrikt. Som närmare framgår av det föl

jande beräknas dock regionkontoren få väsentiigt ändrade uppgifter jäm

fört med nuvarande distriklskonlor, och teleområdena föreslås lyda direkt

under generaldirektören.

Teleområdena
kommer i den nya organisationen att få befogenheter

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:171 19

och
ansvar beträffande disponering, projektering och anläggning avseende drygt 85
% av televerkets investeringar på tdesidan. Motsvarande andel när det gäller
underhåll och drift är ca 97 %. Verksamheten inom teleområdena påverkar alltså
i hög grad televerkets totala kapital- och driftkostnader.

De
direkta möjligheterna att inom teleområdena påverka intäktema är inte lika
stora som när det gäller kostnadema. Avgiftema beslutas sålunda i regel av
regeringen eller cenlralförvaltningen. Intäkterna sammanhänger emellertid med
trafikvolymen och denna kan direkt påverkas genom olika slag av
marknadsföringsåtgärder. Genom sin nära kontakt med marknaden har teleområdet
dessutom möjlighet att påverka centrala beslutsfattare.

Antalet
teleområden och gränserna för dessa påverkas inte av organi-salionsförslaget.
Genom att många frågor kommer att delegeras till teleområdena och genom det
ökade effektivitetskravet kommer dock verksamhetens innehåll och inriktning
alt påtagligt ändra karaktär. Detta kommer att medföra ett behov av ändrad
intern organisation inom teleområdena.

4.2.3
Regionkontor

Regionkonloren
i Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall föreslås få en väsentligt ändrad
roll jämfört med vad som gäller för nuvarande distriklskonlor, I nuvarande
organisation är distriktskontoren inlagda i linjeorganisationen mellan driftavddnirigen
och teleområdena. Enligt förslaget placeras regionkontoren som stabsorgan
direkt under generaldirektören, och den nuvarande direkta styrningen av
teleområdena från distriktskontoren upphör. Televerket räknar med att verksamheten
och antalet anställda vid regionkontoren på viss sikt skall kunna reduceras i
förhållande till de nuvarande distriktskontoren.

Regionkontoren
beräknas få dels en ledningsfunktion och dels en konsult/servicefunktion. När
det gäUer ledningsfunktionen kan regionkontoren betraktas som regionalt placerade
delar av centralförvaltningen, och delegering kommer all ske från
generaldirektören tUl regioncheferna på ell för varje region avpassat sätt. En
av de viktigaste arbetsuppgifterna för regionchefen föratsätts bli att engagera
sig i målformuleringsprocessen i budgetsammanhang samt i budgetuppföljningen.
Inom det perso-naladminislraliva området avses regionchefen få en viktig
uppgift, när det gäller att följa upp hur den centralt fastställda personalpolicyn
till-lämpas inom regionen. Flera frågor inom delta område har redan i nuvarande
organisation delegerats till dislriklscheferna.

Regionkontoren
föratsätts också få en konsult/servicefunktion, när det gäller
verksamhetsområden där det inte är ekonomiskt motiverat för teleområdena att ha
egna resurser. Detta kan gäUa t. ex. utbUdning, rationalisering, husbyggnad
samt viss teknisk expertis. I motsats tUl

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:171 20

vad
som gäller i nuvarande organisation skall det dock vara teleområdena själva
som beslutar i vUken utsträckning regionkonlorens resurser skall utnyttjas och
om anvisningar och råd från experterna på regionkontoret skall följas.
Konsulttjänster från regionkontor skall genom interndebitering betalas av
teleområdena.

4.2.4
Landsomfattande resultatenheter

A.2A.l
Radioenhet

Radioverksamhelen
föreslås bli organiserad direkt under generaldirektören i en central
radioenhet och regionala radio-fjärrnätsområden. För radioverksamheten
föreslås således en radikalt ändrad organisation. I dag är radioverksamhelen
centralt fördelad på bl. a. radiofjärrnäts-sektionen inom driftavdelningen,
radioekonomiska kontoret inom ekonomiavdelningens finanssektion, radioprojekteringssektionen
inom projekteringsavdelningen och radioutvecklingssektionen inom utvecklingsavdelningen.
Denna ordning sammanhänger med den nuvarande funktionella uppdelningen av
centralförvaltningen.

Den
föreslagna centrala radioenhelen beslår dels av rörelsegrens-enheter för
rundradio, fartygs- och kustradio samt kommersiell radio, dels av funktionella
staber för teknisk utveckling, projektering och inköp, rationalisering,
ekonomi samt personaladministration.

Radio-fjärmätsområdena
sorterar i dag som lokala organ under distriktscheferna men läggs nu direkt
under chefen för radioenheten. Ett visst ansvar för nätdelen av radio fjärrnätsområdenas
verksamhet kommer dock att ligga på de centrala resultatområdena (enheterna
för rörelsegrenar och nätplanering). En viss justering av ansvarsområdet gentemot
teleområdena förutsätts vidare komma alt ske. En viss utökning av
radio-fjärrnätsområdenas uppgifter, bl. a. beträffande projektering, torde bli
aktuell genom delegering och decentralisering inom radioverksamheten.

4.2.4.2
Entteprenadenhet

En
landsomfattande resultatenhet för entreprenadverksamheten föreslås direkt
underställd generaldirektören. Utöver verksamhetsområdet för den nuvarande
byggnadsavdelningen, som är en regional enhet underställd driftdirektören, föratsätts
enlreprenadenheten sköta vissa husbyggnadsfrågor, vilka i dag handläggs inom
projekteringsavdelningens husbyggnadssektion.

Det
finns flera skäl som enligt televerket motiverar en central enlreprenadenhet.
De stora anläggningsresurserna förutsätts även i fortsättningen komma att
finnas inom teleområdena. Vissa anläggningsarbeten förekommer dock så sällan
inom varje enskilt teleområde, att de inte motiverar egna resurser inom
området. Med en central enhet kan re-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:171 21

surserna
inom teleområdena dimensioneras efter normalbehovet och den centrala enheten
utnyttjas som buffert. Vid omfattande stormskador o. dyl. är del också väsentiigt
för verket all ha tUlgång till en rikstäckande enhet med speciell kompelens.

Med vissa begränsningar
förutsätts enlreprenadenheten i princip fungera som etl fristående företag,
som skall konkurrera med i första hand teleområdenas egna resurser och som
skall ta marknadsmässig ersättning för sina tjänster.

4.2.4.3 Materidförsörjningsenhet

En landsomfattande
resultatenhet för materielförsörjningen har bedömts på bästa sätt ta lUlvara
möjligheterna till samordnade inköp och samordnad förrådshållning.

Materidförsörjningsenheten
föreslås direkt underställd generaldirektören. Den skall omfatta dels den
centralt styrda inköps-, lagerstyrnings-och förrådsverksamheten med tillhörande
dislribulionsverksamhet, dels renovering av nedtagen materiel.

I dag sköts den centrala materielförsörjningen
inom ekonomiavdelningen dels av en förrädssektion, som svarar för hela
förrådsdriften, dels av en malerielseklion, som svarar för den centrala
inköpsverksamheten. Förrådsorganisalionen under centralförvaltningen består i
dag av fyra förrådsomräden motsvarande tdedistrikten vilka leds av förrådskontor
i Stockholm, Göteborg, Nässjö och Sundsvall. Inom i princip varje teleområde
finns ett distribulionsförråd. Under de senaste åren har inom televerket
övervägts olika alternativ för en ny förrådsorganisation. Ett alternativ är
att skapa fyra stora regionala förråd, ett annat är att skapa ett storförråd, etl
filialförråd för Norrland och ett antal mindre terminaler i hela landet. Det
senare alternativet prövas f. n. i begränsad skala, med storförråd placerat i
Nässjö och filialförråd i Umeå. Televerket räknar med att ställningslagande lill
den framtida förrådsorganisalionen inte kommer att ske förrän tidigast hösten
1974.

4.2.4.4 Industrienhet
(TELI)

Televerkels
verkstadsrörelse TELI förutsätts även i den nya organisationen utgöra en
relativt fristående enhet inom televerket.

Det samarbete med LM
Ericsson som inleddes genom bildandet av ELLEMTEL skall fr, o, m, år 1975
utvidgas lill att omfatta även etl produktionssamarbete (prop, 1970: 128, SU
1970: 131, rskr 1970; 295), Samarbetet hindrar inte att de båda företagen
kommer att konkurrera med varandra på viktiga områden. Om inte TELI kan
producera konkurrenskraftiga produkter, finns inget tvång för LM Erisson att
köpa TELI:s produkter för försäljning på världsmarknaden. Televerket strävar
därför efter att förbättra TELI:s konkurrenskraft genom olika slag av rationaliseringsätgärder.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:171 22

Enligt
organisationsförslaget blir TELI en resultatenhet med ansvar gentemot
verksledningen för sitt resultat. TELI:s interna organisation påverkas i
princip inte, men det förstärkta kravet pä TELI att redovisa en rimlig
avkastning på sitt kapital gör alt TELI måste kunna påverka sina kostnader i
möjlig mån. Delta innebär bl, a, att TELI i den föreslagna organisationen
kommer att mera direkt få möjUghet alt påverka utvecklingsinsatserna inom i
första hand den nuvarande konstruktions-sektionen inom utvecklingsavdelningen,
vilka krävs för att täcka TELI:s behov av produktrationalisering och utveckling
av nya produkter.

4,2,5
Centrala stabsenheter (centralförvaltning)

4,2,5,1
Allmänt

Som tidigare nämnts
föreslås som centrala stabsenheter dels resultatområden i form av rörelsegrensenheter
och en nätplaneringsenhel, dels funktionella stabsenheter i form av
administrativ avdelning, ekonomiavdelning och teknisk avdelning och dels
övriga stabsenheter (rationaliseringsstab, stab för långsiktig planering m, m.).
Sammantaget kommer dessa enheter att bUda televerkets centralförvaltning.

Vid en jämförelse med
nuvarande organisation kan konstateras, att de arbetsuppgifter som f, n,
handhas av drift-, projekterings- och utvecklingsavdelningarna inom
centralförvaltningen dels delegeras till teleområdena, dels överförs till
tekniska avdelningen, till rördsegrensenhe-lerna och nätplaneringsenheten, lUl
staben för långsiktig planering, till rationaliseringsstaben saml lill radioenhelen.

Nuvarande administrativa
avdelning och ekonomiavdelning bibehålls i allt väsentligt oförändrade. Vissa
frågor rörande televerkets medverkan i totalförsvaret överförs dock från den
nuvarande driftavdelningen till administrativa avdelningen. Från
ekonomiavdelningen flyttas som nämnts materielförsörjningen till att bli en
separat resultatenhet, och datacentralerna föreslås bli underställda chefen för
den centrala ralio-naliseringsstaben,

I den nya organisationen
föreslås en förstärkning av ekonomifunktionen inom hela verket saml en
förbättring av systemen för lång- och kortsiktig planering och uppföljning.
Därmed skapas möjligheter för generaldirektören att styra verksamheten med
hjälp av sina centrala enheter, varvid generaldirektören till dessa enheter kan
delegera befogenheter på ett sätt som är anpassat till respektive frågors
natur. Av denna anledning har televerket inte ansett det nödvändigt all
organisatoriskt placera någon huvudavdelning i linjeställning mellan generaldirektören
och resultatenheterna,

I
det följande beskrivs närmare de olika stabsenheterna.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:171 23

4.2.5.2 Resultatområden (stabsenheter för rörelsegrenar
och nätplane

ring)

Som nämnts föreslås två rörelsegrensenheter en för telefon
och en för telegraf, telex och datakommunikation. Uppdelningen motiveras främst
av Idefongrenens stora omfattning i jämförelse med övriga rörelsegrenar. Vidare
är telegraf, telex och datakommunikation närbesläktade, då samtliga avser
överföring av icke muntlig information.

Som
framgått av det föregående är rördsegrensenhelerna inte överordnade
teleområdena men förutsätts samverka med dessa för alt uppnå bästa möjliga
resultat totalt sett för sina respektive rörelsegrenar. Rördsegrensenhelerna är
resullalområden och skall ha en initierande och samordnande funktion avseende
bl. a. marknadsundersökningar, aktiv marknadsföring samt rördsegrensinriktade
utvecklings- och rationaliseringsprojekt. De skall vidare svara för speciella
kundkontakter, där t. ex. installation och förbindelsebehov berör flera teleområden
och/ eller fjärrnätet, samt handha frågor rörande taxor och servicenormer.
Beträffande taxor och avgifter som beslutas av Kungl. Maj:t skall dessa frågor
dock handhas av ekonomiavdelningen, Rördsegrensenheterna förutsätts inte ha
egna tekniska resurser för utveckling och rationalisering.

Som stabsenheter tUl verksledningen bedöms rördsegrensenhelerna
få stor betydelse för en effektiv långsiktig styrning av den primära tdeverksamheten,
som har en helt avgörande betydelse för verkets ekonomi.

Televerket har bedömt att den bästa effekten av den totala
n ä t-planeringen fås om planeringen samordnas från en central enhet.
Nätplaneringen är mycket beroende av rördsegrensenheternas prognoser och vid
planeringen måste en avvägning ske mellan servicen för långväga och korlväga
trafik, vilka i sin tur påverkar intäktssidan för rördsegrenama.

Väsentliga resultatkriterier för nätplaneringsenheten blir
dels kapacitetsutnyttjande och framkomlighet, dels kapaciteten i nätet i
relation till bundet kapital och underhållskostnader.

4.2.5.3 Funktionella stabsenheter (administrativ
avdelning, ekonomiav-

delnmg, teknisk avdelning)

Den föreslagna administrativa avdelningen motsvarar i
huvudsak den nu befintliga administrativa avdelningen. Dock föreslås all
frågor, som rör televerkets medverkan i totalförsvaret och som i dag handläggs
inom driftavdelningen, lUlförs den nya administrativa avdelningen. Därigenom
kommer avdelningen att handlägga personaladministrativa ärenden, löne- och
avtalsfrågor, juridiska ärenden, allmänna förvaltningsfrågor, försvarsfrågor,
intern och extern information samt

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:171 24

i övrigt serviceuppgifter inom centralförvaltningen och
för televerket i dess helhet, Teleskolan som i enlighet med riksdagens beslut
i anledning av prop, 1973: 55 (InU 1973: 22, rskr 1973: 220) skaU omlokaliseras
till Kalmar föreslås även i fortsättningen inordnad under avdelningen.

Som exempel på viktiga arbetsområden för administrativa
avdelningen under de närmaste åren kan nämnas utbyggnad av extern och intem
information om televerkets verksamhet, utveckling av etl nytt
personal-administrativt syslem samt inte minst viktigt utformningen av
televerkets personalpolitik i samband med den utbyggda företagsdemokrati som
kommer att införas i verket i anslutning lill den nya organisationen

Den föreslagna ekonomiavdelningen omfattar i huvudsak
samma område som den nuvarande ekonomiavdelningen. Som tidigare nämnts överförs
dock nuvarande materielsektion och förrädssektion tiU den nybildade materidförsörjningsenheten.
Vidare överförs de båda datacentralerna till rationaliseringsstaben.

Tidigare har nämnts den förstärkning av ekonomifunktionen
på alla nivåer, som är en förutsättning för en effektiv styrning av televerket
med den nya organisationen. En viktig uppgift för den centrala ekonomiavdelningen
blir alt närmare utforma principer och riktlinjer för den ekonomiska styrningen
och för ekonomisk planering och kontroll, I övrigt kommer ekonomiavdelningens
uppgifter alt utgöras av upprättande av affärsbokföring med årsbokslut, korlperiodiska
bokslut och verksamhetsberättelse samt kostnadsbokföring, budgetprövning och
budgetkontroll, utformning av televerkets totala budget, omfattande bl. a.
investeringsbudget med petita, resultat-, försvars-, likviditets- och
personalbudget, kontakt med departement i budgetfrågor och i frågor som rör
taxor och avgifter som beslutas av Kungl, Maj:t samt slutligen frågor om
statistik och allmänna utrikesärenden.

Den tekniska avdelning som föresläs kommer all sammansättas
av huvuddelen av nuvarande projekterings- och utvecklingsavdelningarna saml
vissa delar av nuvarande driflavddningen.

Huvuduppgifterna för den tekniska avdelningen där den
tekniska kompetensen kommer alt vara samlad blir bl. a. att utarbeta
riktlinjer och vara samordnande inom det tekniska området. I detta ingår att
svara för teknisk systemverksamhet, standardisering och uppföljning av den
tekniska utvecklingen inom för televerket intressanta områden. Vidare ingår
sådan utvecklingsverksamhet som inte utförs inom ELLEMTEL eller som enligt del
tidigare inte kommer att underställas induslrienhelen (TELI), Inom tekniska
avdelningen kommer vidare att handläggas frågor om patent, husbyggnad,
instrumentanskaffning och elkraft.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:171 25

4,2,5,4 Övriga stabsenheter (rationaliseringsstab, stab
för långsiktig planering m.m.)

Rationaliseringsstaber förutsätts bli inrättade pä olika
nivåer. Vid resultatenheterna förutsätts sådana staber utföra mindre rationalise-ringsuppgifler
av typen vardagsrationaliseringar, följa upp och förbättra metoder, etc.
Inrättande av stab inom en enskild resultatenhet skall endast ske om det är
ekonomiskt motiverat, och det är resultatenhels-chefen med sitt ekonomiska
ansvar som avgör om han skall ha en egen stab.

Vid regionkontoren kommer att finnas
rationaliseringsstaber för konsultverksamhet åt teleområdena i sådana frågor
där egen expertis inom teleområdena inte är motiverad.

Den centrala rationaliseringsslaben föratses omfatta
huvudfunktionerna teknisk och administrativ rationalisering, ADB-drift och
arbetarskydd. Beroendet av ADB för både den tekniska och administrativa
rationaliseringen gör det motiverat att dessa funktioner sammanförs till en
enhet. Arbetarskydds- och arbetsmiljöfrågor har bedömts så viktiga att det
föreslås centrala resurser härför. Genom det samband som finns mellan dessa
frågor och rationaliseringsfrågorna har de förts till rationaliseringsstaben, Arbelarskyddsenheten
föreslås dock få en klart avgränsad och självständig ställning inom staben.

Direkt underställd generaldirektören föresläs en
nyinrättad stab för långsiktig planering. Denna skall utgöra en relativt liten
men kvalificerad grapp, som skall fungera som verksledningens organ för
upprättande av övergripande mål och planer under medverkan av resultat- och
stabsenheterna samt koordinering av övergripande projekt.

Generaldirektörens kansli bibehåller sin nuvarande form.
Likaså bibehålls den nyligen inrättade enheten för internrevision som ett organ
direkt underställt generaldirektören.

I den löpande verksamheten skall som hittills
generaldirektören ensam vara högsta beslutande instans. I den nuvarande
organisationen biträds generaldirektören vid sitt beslutsfattande av en direktion,
bestående av cheferna för de sex huvudavdelningarna i centralförvaltningen.
Även i den nya organisationen föratsätts att generaldirektörens närmaste
medarbetare skall ingå i en direktion. Omfattningen av direktionen har dock
inte preciserats i televerkets organisationsförslag.

Beträffande televerkets styrelse föreslås ingen
ändring.

4.3 Personalinflytande i den nya organisationen

Televerket är en av de myndigheter som i samarbete med
delegationen för föivaltningsdemokrati, DEFF, prövar olika typer av utvidgat medinflytande
för personalen. Den föreslagna organisationen syftar till

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:171 26

en långtgående delegering och decentralisering till lokal
nivå. Därigenom skapas ökade förutsättningar för personalens medinflytande på
beslutsprocessen på olika nivåer i organisationen. Ett sådant utvidgat
personalinflytande har särskilt utretts av televerket, varvid utgångspunkten
har varit de synpunkter och förslag som framlagts av DEFF i dess olika
rapporter.

Personalinflytandet på central, regional och lokal nivå
föreslås sålunda omfatta icke avtalsbara frågor inom personaladministration,
organisation och rationalisering, verksamhetsplanering samt teknisk och
administrativ utveckling. När del gäller beslut i dessa frågor avses personalen
komma att utöva sitt inflytande i företagsnämnder och utskott tUl nämnderna.

Företagsnämnderna skall därvid besluta i större och
viktigare ärenden. Utskott inrättas för vissa ärendetyper. Genom att
beslutsfattande knyts tiU företagsnämnderna och utskott lill dessa får
nämnderna en helt annan karaktär och annat inflytande än vad som gäller i
nuvarande organisation. Nämnden kommer emellertid inte bara alt vara ett renodlat
beslutande organ utan den bibehåller också uppgifter när det gäller information
och samråd.

Verksrepresentanter skall utses av resp, förvaltningschef,
medan personalrepresentanterna skall utses av personalorganisationerna bland
anställda inom resp. förvaltningsområde. Som nämnds beslut skall gälla den
mening, vUken flertalet enar sig om. Vid Uka röstetal skall gäUa den mening som
biträds av ordföranden, vilken skall vara vederbörande förvaltnings chef.

Den närmare utformningen av den utvidgade
företagsdemokratin kommer att avgöras i samråd mellan televerket och
personalorganisationerna. Det system för personalinflytande, som därvid
införs, kommer att få karaktären av försöksverksamhet, vilken kommer att bli
föremål för kontinuerlig uppföljning och utvärdering av verket i samråd med
personalorganisationerna.

4.4 Genomförande och konsekvenser

4.4.1 Tidsplan för genomförandet

Som framgår av beskrivningen av den föreslagna
organisationen innebär denna omfattande förändringar i sättet att arbeta inom
hela televerket och föranleder speciellt inom centralförvaltningen stora
förändringar av organisationen. Det är därför naturligt att televerket räknar
med ganska lång tid för genomförandet av den nya organisationen. Det kommer att
krävas tid för att utforma detaljema i organisationen, noggrant gå igenom
rollfördelningen mellan olika enheter och befattningshavare i den föreslagna
organisationen och utbilda berörd perso-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:171 27

nal, samt inte minst för alt i intimt samarbete med
personalorganisationerna lösa de personalpoUtiska problem som blir en följd
av en så genomgripande omorganisation. Beträffande den sistnämnda frågan har
redan nu tillsatts en samarbetsgrupp med företrädare för televerket och
personalorganisationerna.

Med hänsyn till det anförda anser televerket, att de
organisatoriska förändringarna måste genomföras stegvis. I vissa fall måste nya
system under viss tid tiUålas fungera paralleUt med de gamla. Detta åstadkoms
genom att i ett inledningsskede de nya styrsystemen inarbetas i en
projektorganisation. Som projektledare för projektgrupperna engageras sådana
personer, som är avsedda alt ingå som chefer för de olika enheterna i den nya
organisationen.

Televerket räknar med ett genomförande i tre steg. Under
första steget fram till sommaren 1974 förstärks bl. a, ekonomifunktionen
på oUka nivåer. Staben för långsiktig planering och vissa delar av den
föreslagna centrala rationaliseringsstaben bildas. Vidare etableras inom materidförsörjningsområdet
en särskild enhet for renoveringsverksamheten. Viss ändring av driftavdelningen
görs och delegering och decentralisering av vissa delar av
personaladministrationen genomförs. Under det första steget skapas sålunda
viktiga förutsättningar för den fortsatta omorganisationen.

Under det andra steget sommaren 1974 till sommaren 1975
inrättas rörelsegrens- och nätplaneringsenheterna, slutförs omorganisationen
av ekonomiavdelningen och materidförsörjningsenheten, bildas radioenheten,
slutförs bildandet av den centrala rationaliseringsstaben, omorganiseras
administrativa avdelningen och entreprenadenheten samt skapas en övergripande
teknisk systemutvecklingsenhet, som sedermera skall ingå i den tekniska
avdelningen. Delegering och decentralisering fortsätter inom bl. a.
personaladministrationsområdet. Omorganisationen av regionkontoren genomförs
och erforderliga förändringar görs av ra-dio-fjärrnätsomrädenas organisation.
Efter de nämnda åtgärderna upplöses driftavdelningen.

Under det tredje steget sommaren 1975 till början av 1980-lalet
genomförs resterande delar av omorganisationen. Den tekniska avdelningen
inrättas i sin slutiiga utformning, och delegering och decentralisering
avseende projekteringsverksamheten slutförs. Efter dessa åtgärder upplöses
projekterings- och utvecklingsavdelningarna. De organisatoriska förändringarna
i tredje steget planeras i huvudsak bli genomförda redan under år 1975. Den
tekniska avdelningen beräknas emellertid vid inrättandet komma att vara
överdimensionerad. Av denna anledning krävs en plan för hur personalstyrkan vid
avdelningen successivt skall reduceras genom omplacering och naturlig avgång.
Den slutiiga anpassningen av personalstyrkan torde mot denna bakgrund kunna
vara genomförd först i början av 1980-talet.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:171 28

4.4.2
Ekonomiska konsekvenser in. m.

Den
föreslagna organisationen kombinerad med ett effektivt styrsystem bör enligt
televerket ge en stark effektivisering av hela televerkets verksamhet. Det är
emellertid inte möjligt att precisera dessa effektivitetsvinster i ekonomiska
termer. Televerket har emellertid gjort en relativt grov beräkning av de rena
kostnadsbesparingarna.

Delegering
och decentralisering tUl regional och lokal nivå m. m. beräknas innebära, att
arbetsuppgifter motsvarande ca 1 000 personer bortfaller i centralförvallningen.
Även om delegering och decentralisering medför ett visst ökat resursbehov
främst på lokal nivå, beräknas delta ökade behov att till största delen kunna
mötas genom rationaliseringsinsatser.

Utöver
de 1 000 personerna beräknas pågående kostnadsöversyn vid centralförvaltningen
på sikt kunna leda till förenklingar i arbetsratiner m. m., som uppskattas
motsvara ett minskat personalbehov av minst 500 personer. Totalt förutses
sålunda en minskning av personalbehovet i centralförvallningen på 1 500 personer,
alt jämföra med den tidigare redovisade personalstyrkan där på 3 260 personer
den 1 januari 1973.

Olika
rationaliseringsåtgärder vid regionkontor, förrådskontor och ra-dio-fjärmätskontor
beräknas därutöver kunna ge ett minskat personalbehov på ca 300 personer.

Totalt
för hela verket beräknas sålunda pågående kostnadsöversyn och den nya
organisationen ge ett minskat personalbehov på ca 1 800 personer, motsvarande
en årlig kostnadsbesparing av storleksordningen 100 milj. kr. Det bör påpekas
dels alt denna kostnadsbesparing beräknas få full effekt först i början av
1980-talet, dels att den är baserad på nuvarande verksamhetsvolym och nuvarande
rörelsegrenar. Nya rörelsegrenar och en ökning av verksamhetsvolymen kan komma
att kräva resurser centralt som gör att de faktiska reduceringarna inom centralförvallningen
blir mindre än vad som här angetts. Det bör dessutom ånyo påpekas, att även om
de angivna kostaadsbesparingarna är mycket stora, är det inte omöjligt att
vinsterna genom en ny organisation och ett bättre och effektivare ekonomiskt
styrsystem kommer att bli ännu större.

5
Remissyttrandena

Televerkets
förslag till ny organisation har fått ett positivt mottagande av det femtiotal
remissinstanser som inkommit med yttranden.

Ett
flertal instanser tar upp telekommunikationernas stora betydelse för samhällsutvecklingen.
Flera länsstyrelser betonar den regionalpolitiska betydelsen av goda telekommunikationer.
Länsstyrelsen i Örebro län påpekar speciellt att den av

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:171 29

statsmakterna
beslutade omlokaliseringen av statlig förvaltning ställer stora och ökade krav
på fullgoda telekommunikationer till och mellan orter, som får omlokaUserade
verksamheter. Överbefälhavaren m. fl. betonar televerkets betydelse för
totalförsvaret.

Några remissinstanser tar
upp frågan om samhällsekonomisk kontra företagsekonomisk effektivitet och
påpekar att televerkets verksamhet inte får styras helt utifrån
företagsekonomiska värderingar. Statskontoret framhåller alt det åvilar
televerket att även beakta de samhällsekonomiska och sociala konsekvenserna av
sin verksamhet. Riksrevisionsverket anser att det i ett styrsystem för
televerket måste byggas in servicekriterier och andra instrument så att de samhälleUga
kraven och målsättningarna får ett avgörande inflytande på stymingen av
televerket.

Principerna bakom det
framlagda organisationsförslaget ökad delegering, decentralisering och effektivitet
tillstyrks eller lämnas utan erinran av samtUga remissinstanser. Riksrevisionsverket
noterar med stor tillfredsställelse televerkets strävanden att effektivisera
sin verksamhet och stödjer helt grandprinciperna bakom organisationsförslaget.
Länsstyrelsen i Östergötlands län anser att förslaget tiU decentralisering Ugger
i Unje med de regionalpolitiska ambitionerna och kan ses som ett värdefullt
komplement till omlokalisering av hela ämbetsverk och andra statliga
verksamheter.

Den föreslagna malrisorganisalionen
med geografiska resultatenheter, produktinriktade centrala resultatområden
och funktionella staber tas upp av några remissinstanser. Postverket påpekar
att en malrisorganisation av denna typ kan leda till konflikter av skilda slag,
särskilt om de produktinriktade resp. de geografiskt baserade enheternas
primära intressen är motstridiga. Å andra sidan är detta en problematik som
alltid finns i organisationer av televerkets karaktär. I en matrisorganisation
låter man denna problematik komma tUl uttryck i StäUet för att bortse från den.

Statskontoret konstaterar
att en redovisning av de kriterier som föranlett televerket att välja det föreslagna
organisationsalternalivet skulle ha underlättat förståelsen för och bedömningen
av den föreslagna re-sultatenhelsorganisationen. Statskontoret tillstyrker dock
alt denna prövas inom televerket, även om speciella förutsättningar inom
offentlig förvaltning begränsar resultatenhetsprincipens effektivitet.
Fördelarna i form av bl,a, ökade möjligheter tiU decentralisering och delegering
motiverar enligt statskontoret att principen prövas.

Riksrevisionsverket anser
att ett grundläggande problem för televerket är att skapa en organisation som
samtidigt tillgodoser krav på decentralisering och samordning.
Riksrevisionsverket har inget att invända mot att man löst detta problem genom
att i matrisform kombinera resultatenheter och resultalområden. Verket har
ingen invändning mot den förändrade rollfördelningen meUan
teleområden, regioner och

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:171 30

centralförvallning
men framhåller dock liksom domänverket att rollfördelning och faktiskt
resultatansvar mellan resultatenhets-chefer och resultatområdeschefer delvis är
oklara. Riksrevisionsverket anser det viktigt att televerket i det fortsatta
utredningsarbetet preciserar organisationen i dessa avseenden.

Handdskamrarna
i Göteborg och Karlstad påpekar vikten av att chefernas roller inarbetas genom
rollspel. Liknande synpunkter förs fram av Televerkets SACO-förening.

En
speciell fråga när det gäller rollfördelningen är regionkontorens ställning i
organisationen, vilken tagits upp av flera remissinstanser. Överbefälhavaren
är orolig för regionchefemas minskade inflytande och oklara ställning i den
föreslagna organisationen.

Statskontoret
påpekar att utredningar pågår inom televerket för att klarlägga
rollfördelningen mellan regionchefer och rördsegrenschefer vad avser
förhållandet till teleområdena. Statskontoret anser denna fråga vara av så stor
betydelse alt den borde ha utretts innan principförslaget lagts fram och kan på
föreliggande material inte tillstyrka alt principbeslut fattas på denna punkt.
Postverket ifrågasätter om inte den funktion som regionkontoren fått i
organisationsförslaget kan delas upp på centralförvaltning och teleområden.
Liknande tankegångar förs fram av riksrevisionsverket som anser att det närmare
borde utredas om inte den regionala förvaltningen kunde avskaffas och det i stäUet
kunde skapas ett jämfört med nuläget färre antal teleområden. Riksrevisionsverket
vill dock inte motsätta sig den föreslagna organisationen och betraktar sill
förslag som ett tänkbart framtida utvecklingssleg av organisationen. Sundsvalls
kommun föratsätter alt regionkontoret i den norra regionen får ligga kvar i Sundsvall,
och alt inga mera påtagliga personalinskränkningar sker där.

När
del gäller de föreslagna landsomfattande resultatenheterna tillstyrks eller
lämnas utan erinran förslaget om en särskild radioenhet. Sjöfartsverket anser
att radiofrågorna kommer all fä en bättre behandling inom televerket med den
föreslagna organisationen. Statskontoret har ingen erinran mot att
radioverksamheten inplaceras som en särskUd enhet under generaldirektören men
är inte beredd att nu ta ställning till radioenhetens interna organisation.
Riksrevisionsverket kan godta förslaget om en central radioenhet och har inte
heller någon invändning mot den föreslagna interna organisationen för enheten. Sveriges
Radio AB stödjer förslaget och anser att den föreslagna organisationen kommer
att underlätta kontakterna mellan televerket och Sveriges Radio.

När
del gäller den föreslagna entreprenadenheten anser byggnadsstyrelsen att det är
oklart vUka husbyggnadsfrågor som skall överföras från den nuvarande
husbyggnadssektionen inom projekteringsavdelningen till entreprenadenheten och
därigenom omlokaliseras till

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:171 31

Kalmar.
Länsstyrelsen i Kalmar län viU att den beslutade omlokaliseringen till Kalmar
skall ske i samband med omorganisationen, som beräknas bli genomförd under
första halvåret 1975. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anser alt man
bör klargöra hur den beslutade omlokaliseringen till Kalmar påverkar den
föreslagna organisationen.

Vad
beträffar materielförsörjningsenheten anser riksrevisionsverket att dennas
ställning som resultatenhet medför risker för suboplimering. Verket framhåller
att det bör eftersträvas en gemensam resultatinriktning mellan enheten och de
resultatenheter, som den skaU betjäna. I sammanhanget tar länsstyrelserna i
lönköpings, Skaraborgs och Västmanlands län upp vissa frågor i anslutaing lill
den inom televerket pågående utredningen av den framtida förrådsorganisalionen.

Vissa
remissinstanser har synpunkter på de föreslagna centrala stabsenheterna. Överbefälhavaren
har ingen erinran mot att försvarsenheten placeras inom den föreslagna
administrativa avdelningen, och även överstyrelsen för ekonomiskt försvar anser
detta vara en lämplig lösning.

Styrelsen
för teknisk utveckling tillstyrker en central teknisk avdelning. Beträffande
denna avdelning anser byggnadsstyrelsen, som tidigare nämnts, att det är oklart
vilka arbetsuppgifter inom den nuvarande husbyggnadssektionen som skall
överföras till enlreprenadenheten och vilka som skall överföras till den
tekniska avdelningen. Styrelsen anser alt det krävs centralt placerade
husbyggnadsexperter även inom televerket. Statens avtalsverk betonar vikten av
att i samband med förhandlingar det inom televerket finns central expertis på
frågor av driflteknisk karaktär.

Statens
vattenfallsverk påpekar att det stora antalet enheter, som är direkt
underställda generaldirektören, ställer krav på en stark koncern-planering,
vilket verifieras av erfarenheter från privata förelag som infört liknande
organisationer. Domänverket i sin lur anser att relationerna mellan staben för
långsiktig planering och resultatområden/resultatenheter bör klarläggas.
Enligt verkets mening får planeringsenhelen inte bli alltför styrande, eftersom
det då finns risk för att ddegerings- och decentraliseringssträvandena kommer
att trängas undan till förmån för centrala beslut.

Arbetarskydds-
och arbetsmiljöfrågorna har tagils upp av några remissinstanser.
Arbetarskyddsstyrelsen finner det värdefullt alt dessa frågor uppmärksammats
och att televerket föreslagit centrala resurser härför. Styrelsen tUlstyrker
därför en central enhet. När det gäller den organisatoriska inplaceringen av
enheten, anser statens personalnämnd det olämpligt att bibehålla en splittring
av arbetsmiljöfrågorna inom centralförvaltningen genom att placera frågor om
personalhälsovård och annan personalsodal verksamhet inom administrativa
avdelningen och arbetarskydds- och arbetsmiljöfrågor inom

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:171 32

rationaliseringsstaben.
Nämnden hävdar att det krävs ett intimt samarbete mellan sociala, tekniska och
medicinska områden för att verksamheten skall fungera och föreslår därför att
även arbetarskyddsfrågorna förs till den administrativa avdelningen. Ett
starkt skäl till delta är också, enligt nämnden, att arbetsmiljöåtgärder inte
skall fungera vid sidan av övrig personaladminislrativ verksamhet. Även
Sveriges akademikers centralorganisation (SACO) anser att frågan om
arbetarskydd och övrig personalhälsovård bör handläggas på samma enhet, inom
den administrativa avdelningen.

Förslaget om personalinflytande
i den nya organisationen har mottagits positivt av de remissinstanser som
uttalat sig i frågan. Delegationen för förvaltningsdemokrati (DEFF) har således
inte något att erinra mot en försöksverksamhet i televerket med
medbestämmanderätt för de anställda enligt de principer som angetts i
organisationsförslaget. Postverket är också positivt till ökat personalinflytande
och anser att ett sådant också är viktigt för alt få personalen att engagera
sig i en konstruktiv utveckling av verket. Statens personalnämnd påpekar alt
det i organisationsförslaget ofta talas om chefsansvar och chefens
beslutanderätt och föratsätter alt det i detta sammanhang avses chefsfunktionen
som sådan. Beslut bör således kunna fattas även av grupp. Domänverket
framhåller att verket bl. a. på grand av organisatoriska svårigheter att
genomföra DEFF:s förslag valt att ge de anställda inflytande genom att
personalrepresentanter ingår direkt i beslutande organ inom verket.
Statstjänstemännens riksförbund (SR) påpekar vikten av personalinflytande i
samband med omorganisationen och menar att ett sådant är väsentligt för att
skapa motivation för omorganisation. Även Statsanställdas förbund (SF) som i
övrigt avstår från yttrande, eftersom m,an kunnat påverka hela utredningsarbetet
fäster stor vikt vid alt de anställda får det avsedda inflytandet på beslut
som skall fattas i företagsnämnd eller utskott till nämnd.

Personalpolitik
och personaladministration tas upp av några remissinstanser. Statskontoret
framhåller att organisationsförslaget i sig ställer krav på en aktiv
personalpolitik. Enligt statskontorets mening krävs därför en förstärkning av
de personaladministrativa funktionerna. Statens personalnämnd anser att det är
angeläget att den personaladministrativa planeringen integreras med
verksamhetsplaneringen och tycker sig konstatera vissa brister härvidlag i organisa-lionsförslaget.
Nämnden anser också att den personaladministrativa utbildningen bör
prioriteras högre av televerket. Nämnden påpekar att den föreslagna
omorganisationen kan genomföras snabbare än televerket förutsatt med
utnyttjande av nämndens centrala omplaceringsfunktion. SR framhåller att i
samband med omorganisationen ingen personal skall behöva avskedas och alt
nödvändiga omflyttningar skall ske med största möjliga hänsyn tUl den
anställdes önskemål.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:171 33

En
fråga som egentligen faller utanför det nu framlagda förslaget gäller televerkets
administrativa gränser och hur dessa är anpassade till läns- och
kommungränser. Denna fråga har emellertid tagits upp av ett flertal
länsstyrelser. Så t. ex. vill länsstyrelsen i Jämtlands län ändra gränserna
mellan Sundsvalls och Östersunds teleområden.

6
Departementschefen

Telekommunikationerna
har kommit alt få allt större betydelse för samhällsutvecklingen. Tidsenliga
och väl utvecklade telekommunikationer är nödvändiga bl. a. för en balanserad
regional utveckling.

Genom
att det svenska televerket följt med i och delvis även varit ledande i den
teletekniska utvecklingen har vi ett telenät som tekniskt sett hävdar sig väl
vid jämförelser med andra länder. Det inrikes telefonnätet är sedan år 1972
helautomatiserat, och mer än 80 % av utlandssamtalen kopplas numera också
automatiskt. Den tekniska utrustning som successivt installerats i telenätet,
har till stora delar utvecklats, konstruerats och tillverkats inom televerket.

Statsmakterna
har fortlöpande ställt stora investeringsbelopp lill televerkels förfogande
för utbyggnad och rationalisering av nätet och har inte krävt någon annan
avkastning av Iderördsen än vad som motsvarat statens räntekostnader för det
kapital som investerats i verket. De nämnda faktorerna har bidragit till att tdeavgiftema
kunnat hållas på en intemationeUt sett låg nivå och har lett tUl en successiv,
kraftig tUlväxt av telekommunikationerna.

Antalet
telefonapparater per 1 000 invånare har således sedan år 1950 ökat från ca 230
till ca 600, Sverige har därmed i dag den näst högsta telefontätheten i
världen, och 99 % av landets hushåll har minst en telefon,

Tdextrafiken
har ökat mycket kraftigt de senaste decennierna, vilket har lett tUl att
telegraftrafiken som är televerkels äldsta rörelsegren efter hand har gått tUlbaka.
Beträffande överförande över telenätet av annan icke muntiig information får
kommunikation mellan datorer allt större betydelse.

Televerket
svarar för distribution av Sveriges Radios TV- och ljudradioprogram och har
därigenom också ansvaret för utbyggnaden av erforderliga sändarnät. Denna
utbyggnad har gått mycket snabbt de senaste decennierna. Ar 1950 fanns endast
ett sändarnät för ljudradio med bristfällig täckning i vissa delar av landet. I
dag finns sändarnät med 120 stationer för tre radioprogram och sändarnät med
sammanlagt över 300 stationer för två TV-program. Speciellt utbyggnaden av TV 2-nätet
har forcerats från starten i slutet av år 1969 så att TV 2 i dag kan ses av 98
% av befolkningen.

3
Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 171

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:171 34

Utvecklingen
har således gått snabbt inom de flesta grenar av televerkets verksamhet. För
framtiden föratses en utveckling mot en helt ny på bl. a. elektroniska
komponenter byggd teknik för telekommunikation. För att möjliggöra en
effektivare satsning på det myckel resurskrävande utvecklingsarbete, som måste
göras för alt följa med i den tekniska utveckUngen, och även för att hushälla
med landets personella och tekniska resurser beslöt riksdagen år 1970 om ett
utvecklingssamarbete mellan televerket och LM Ericsson (prop, 1970: 128, SU
1970: 131, rskr 1970: 295), Genom detta samarbete skapas förutsättningar för
televerket att även i fortsättningen kunna påverka den tekniska utvecklingen
av telenätet.

När
det gäller den framtida rörelseutvecklingen förutses bl. a. en ökad teletrafik
över långa avstånd genom de laxelättnader som regeringen i våras beslöt för
att utjämna telefonkostnaderna mellan i första hand Norrland och övriga delar
av landet. Datakommunikation över telenätet förutses på viss sikt bli
televerkets, näst telefonrörelsen, största rörelsegren, vilket kommer att släUa
stora krav på televerkets resurser. En rad nya tjänster kan förutses eller
tänkas bli aktuella i framliden. Jag kan här som exempel nämna automatisk
mobiltelefon, bildtelefon och kabel-TV.

Jag
nämnde tidigare att tdefonavgifterna vid en internationell jämförelse är låga.
Relativt stora taxehöjningar fick dock tillgripas i början av 1970-talel,
Delvis berodde detta på att televerket efter slutförandet av den stora automatiseringen
av telenätet inte hade kvar tillräckligt stora rationaliseringsobjekt för att
motverka kostnadsökningen. De under dessa år inträffade löneökningarna har
slagit kraftigt på televerkets personalkostnader. Del senaste budgetåret har
televerkets ledning under aktiv medverkan av personalen lyckats dämpa
kostnadsutvecklingen. Jag betraktar det som angeläget att för framtiden skapa
sådana förutsättningar för televerket att kostnadsutvecklingen kan hållas på
en nivå som i all möjlig mån begränsar behovet av avgiftshöjningar.

Om
televerket i framliden skall fullgöra sin samhällsvikliga funktion på samma
sätt som hittills krävs i första hand fortsatta stora insatser av verkets
personal. Det är då väsentligt alt televerket har en organisation som i all
möjlig mån underlättar ett effektivt arbete inom verket för att uppnå de samhäUdiga
målen. För att få hög effektivitet i organisationen krävs bl. a. ett engagemang
från de anställdas sida. Detta förutsätter i sin tur att personalen har reell
möjlighet all påverka arbetet på olika nivåer. Ett sådant inflytande
underlättas om beslutsfattande och ansvar i så stor utsträckning som möjligt
delegeras nedåt i organisationen. En delegering av ansvar innebär samtidigt
utökade arbetsuppgifter för de lokala förvaltningarna ute i landet.

Televerkets
nuvarande organisation genomfördes under år 1968 efter

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:171 35

beslut
av 1967 års riksdag (prop. 1967: 103, SU 1967: 116, rskr 1967: 276 och prop.
1967; 157, SU 1967: 187, rskr 1967: 374). Organisationen är på central nivå
funktionellt uppbyggd. Den funktionella organisationen bedömdes vid införandet
ge ett bättre personalulnyttjande, en mer enhetlig ärendebehandling och klarare
ansvarsgränser än vad man hade haft i den tidigare organisationen.
Organisationen förutsågs också leda till en långt driven decentralisering av
arbetsuppgifter, Central-och regionalförvallningarna utformades för att
åstadkomma en effektiv ekonomisk planering och uppföljning samt en långtgående
samordning av verksamheten.

Centralförvaltningen
är under generaldirektören uppdelad på sex huvudavdelningar, nämligen
administrativa avdelningen samt drift-, ekonomi-, industri-, projekterings- och
utvecklingsavdelningarna. Under driftavdelningen lyder i stort sett hela
verksamheten ute i landet. Direkt underställda driftdirektören är sålunda de
fyra distriktscheferna och chefen för byggnadsavdelningen, vilken handhar
större anläggningsarbeten. Under distriktscheferna lyder totalt 20 teleområden
och sex radio-fjärrnätsområden. Under ekonomiavdelningen sorterar fyra förrådsområden
med sammanlagt ett tjugotal distributionsförråd och under industriavdelningen
tre stora televerksläder för produktion av lele-materiel.

Den
nuvarande organisationen har inte helt förmått uppfylla de förväntningar som
ställdes på den när den genomfördes, Enhetiigare ärendebehandling och klarare
ansvarsgränser har uppnåtts men delegering har inte skett i önskvärd
omfattning, och personalstyrkan i centralförvaltningen har växt även efter
omorganisationen. Delvis har detta berott på att det saknats ett effektivt
ekonomiskt styrsystem, vilket är en förutsättning för långt gående delegering.

Behovet
att öka de anstäUdas medinflytande på verksamheten har accentuerats de senaste
åren. Samarbetsavtalet med LM Ericsson har kommit att ställa ändrade krav på
verkets utvecklings- och industriverksamhet. Sedan den nya organisationen
infördes har det alltså tillkommit nya faktorer som ökat kraven på delegering
och dessutom ytterligare skärpt kraven på en effektiv organisation. Det är mot
bakgrund härav som televerket lagt fram förslag till en ny organisation för
verket. Det utredningsarbete som ligger bakom förslaget har bedrivits i nära
samarbete med personalen. Det av televerket nu framlagda förslaget stöds också
till fullo av televerkets personalorganisationer.

Målen
för den föreslagna organisationen är ökad delegering och effektivitet. Dessa
mål har accepterats eller tillstyrkts av samtiiga de remissinstanser som yttrat
sig i frågan. En ökad delegering av ansvar och befogenheter anser jag nödvändig
för att ge de anställda på olika nivåer större arbetstillfredsställelse och för
att förbättra möj-

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:171 36

lighelerna
lill en väl utvecklad företagsdemokrati med medinflytande för personalen inom
skilda organisationsenheter. En ökad delegering ligger också helt i linje med
riksdagens tidigare uttalanden bl. a. i samband med behandlingen våren 1973 av
propositionen om omlokalisering av viss statiig verksamhet (prop. 1973: 55, InU
1973; 22, rskr 1973: 220). Betydelsen av en ökad effektivitet i televerket inom
ramen för de samhälleliga önskemålen har jag tidigare berört. Jag finner
således att de mål som uppställts av televerket är väl lämpade att ligga till
grund för en ny organisation. Den föreslagna organisationen innebär i huvudsak
följande,

Tyngdpunkten
i organisationen förskjuts tiU den lokala nivån, tUl

teleområdena, som blir resultatenheter med självständigt ekonomiskt

ansvar, serviceansvar m, m. för verksamheten.

-
Den regionala förvaltningens administrativa och driftmässiga funktioner ombUdas
till i första hand konsultfunktioner ål teleområdena.

Fyra landsomfattande
resultatenheter skapas, nämligen för radio-och entreprenadverksamhet, materidförsörjning
och industriell verksamhet.

På central nivå inrättas som
resultatområden dels två rörelsegrensenheter, en för telefon och en för
telegraf, telex och datakommunikation, dels en enhet för den övergripande
nätplaneringen. Resul-tatområdena får vid sidan av det primära ansvar som
ligger på teleområdena ett övergripande och samordnande ansvar för resp.
rörelsegrenar inom hela verket.

I centralförvaltningen skall
vidare finnas funktionella stabsavdelningar för administration, ekonomi och teknik
samt särskUda enheter för rationalisering, långsiktig planering och
internrevision.

Etl avancerat ekonomiskt
styrsystem byggs upp.

Ett ökat personalinflytande
införs på olika nivåer.

I
den föreslagna organisationen läggs alltså på teleområdena som geografiskt
avgränsade resultatenheter ett jämfört med nuläget mera klart uttalat ansvar
för ekonomi, service, personalpolitik m. m., allt inom ramen för de
samhälleliga målen. För all verksamheten skall drivas på ett sätt som är
optimalt, inte bara sett ur det enskilda teleområdets synpunkt utan även med
hänsyn till den totala tdeverksamheten och de samhälleliga målen, krävs en
sammanhållning på central nivå. Det är mot denna bakgrand man får se
inrättandet av de centrala resul-lalomrädena. Dessa skall ha ett övergripande
och samordnande ansvar för resp. rörelsegrenar.

För
vissa verksamheter, där effektiviteten i och för sig relativt lätt kan mätas,
är en mera långtgående delegering till lokal nivå inte möjlig, eftersom
verksamheten har sådan karaktär alt den måste häUas ihop för hela landet av en
huvudansvarig instans. Detta gäller för entreprenadverksamheten, som avses
komplettera teleområdenas egna re-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:171 37

surser,
för radioverksamheten, där ett samordnat centralt ansvar är nödvändigt i första
hand för den inom området helt dominerande rund-radioverksamhelen, för materielförsörjningen,
där en samordnad upphandling är nödvändig, samt självklart även för den
industriella verksamheten, som drivs inom tre televerksläder. Därför föreslås
för dessa verksamheter inrättande av landsomfattande resultatenheter.

Vissa
arbetsuppgifter har slutiigen sådan karaktär av stabsfunktioner åt
verksledningen att de naturligen hör hemma i centralförvaltningen. Detta gäller
funktioner för administration, ekonomi, teknik, rationalisering och långsiktig
planering.

En
närmare beskrivning av den föreslagna organisationen har lämnats i det
föregående, och en tablå över organisationen återfinns i bilaga 5 till
statsrådsprotokollet.

Den
föreslagna organisationen med geografiska resultatenheter, produktinriktade
centrala resultalområden samt funktionella staber karakteriseras som en matrisorganisation.
I en sådan organisation som kommit all införas i flera stora företag med
betydande geografisk utbredning och flera olika produktgrenar bryter man
sönder det äldre organisationsmönstret med endast en chef för varje område. Ett
rörelseansvar läggs som nämnts inte bara på de primärt ansvariga geografiska
enheterna utan ett övergripande ansvar läggs även pä rördsegrenscheferna trots
att dessa organisatoriskt inte är överordnade de geografiska resultatenheterna,
teleområdena.

Den föreslagna
organisationsmodellen tillstyrks av bl. a. statskontoret och
riksrevisionsverket. Postverket som också tUlstyrker förslaget påpekar i
sitt remissyttrande att en organisation av denna typ kan leda tUl konflikter av
skilda slag om olika ansvariga enheters intressen är motstridiga. Ä andra sidan,
menar postverket, finns alltid sådana konflikter i en organisation av
televerkets typ och det nya är att man öppet låter dessa konflikter komma till
uttryck. För egen del anser jag inte att konfliktproblemet är så stort med en
klart uttalad intern företags-policy och i sista hand får uppkommande
konflikter lösas genom samordnande och utjämnande insatser från
verksledningens sida. Jag anser således att den föreslagna
organisationsmodellen bör kunna läggas till grund för den nya organisationen.

Jag har också en positiv
inställning tUl det resultatenhetstänkande som är en grundval för
organisationen. Jag är medveten om att det i en verksamhet av televerkets
karaktär är svårt att helt kunna renodla resultatet för olika enheter och
verksamhetsgrenar. Samtidigt är det så väsentligt att skapa förutsättningar för
ett resultattänkande på olika nivåer i verket, att sädana svårigheter inte bör
utgöra hinder för genomförandet av förslaget. Jag vUl i sammanhanget betona,
att en sådan grundsyn givetvis inte står i strid med samhälleliga önskemål om
t. ex. likvärdig service inom olika delar av landet etc. Strävan mot ökad

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:171 38

effektivitet
inom televerket kommer även i framtiden att ske inom ramen för de föreskrifter
som av statsmakterna i olika sammanhang åläggs televerket. Dessa kommer att av
verksledningen läggas in som förutsättningar och restriktioner för verksamheten
inom de lokala förvaltningarna. Det är sålunda inte enbart det ekonomiska
resultatet som kommer att utvärderas, utan även resultaten beträffande service,
personalpolitik o. dyl.

När
det gäller den lokala förvaltningen påverkas inte antalet teleområden och
gränserna för dessa av organisationsförslaget. Genom den förutsatta ddegeringen
kommer dock verksamheten att ändra karaktär, och detta kommer att medföra behov
av ändrad intern organisation inom teleområdena. Det torde få ankomma på
televerket att besluta om sådana ändringar.

Jag vUl
i detta sammanhang ta upp en fråga som i och för sig faller utanför
organisationsförslaget men som tagits upp av ett flertal länsstyrelser,
nämligen frågan om anpassning av televerkets administrativa gränser lill läns-
och kommungränser. Televerkets olika områdesgränser är uppbyggda efter det
trafikmönster som successivt utvecklats genom flera decennier. Så t. ex. bildar
ett antal riktnummeromräden ett teleområde. Före den senaste kommunreformen
som kommer att vara slutgiltigt genomförd den 1 januari 1974 sammanföll riktnummeromrädesgränserna
i stort sett med kommungränserna. Genom att televerkets gränser är tekniskt
betingade är det mycket svårt och kostsamt att ändra dessa gränser, när nya
administrativa gränser bildas i samhället. Jag anser härvidlag att del är
väsentligare att anpassa tdeavgiftema, så att största möjliga utjämning uppnås
inom kommuner och län. Sådana åtgärder kan vidtas ulan ändring av
riktnummerområden och andra områden inom televerket.

När
det gäller samordning och utjämning av avgifterna bl, a, inom kommunerna har
som jag tidigare nämnt en rad åtgärder vidtagits. Vad jag nu sagt hindrar inte
alt televe:rket ändå successivt arbetar för att så långt det är rimligt anpassa
tdegränserna till andra administrativa gränser. Jag kan som exempel nämna att
den gränsjustering mellan Sundsvalls och Östersunds teleområden, som
aktualiserats i ett remissyttrande frän länsstyrelsen i Jämtlands län, numera
har beslutats av televerket.

När
det gäller rollfördelningen mellan olika enheter i verket vill jag särskilt
beröra regionkontorens ställning i den föreslagna organisationen. Som jag
tidigare nämnt har distriktsförvalt-ningama i den nuvarande organisationen en
ren linjeställning meUan driftavdelningen å ena sidan och de lokala teleområdena
och radiofjärmätsområdena å andra sidan. Dislriklscheferna svarar för
styrning, övervakning och samordning av den lokala verksamheten. I den föreslagna
organisationen läggs som nämnts ett ökat ansvar på tdeområ-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:171 39

dena,
som direkt underställs generaldirektören, och radio-fjärrnätsområdena överförs
lill den nybUdade radioenheten. Regionkontoren föreslås i första hand få en
konsultfunktion. Dessutom kommer de att få vissa ledningsfunktioner delegerade
från generaldirektören.

För egen del kan jag
delvis håUa med de remissinstanser som efterlyst ett närmare klarläggande av
regionkontorens ställning och av ansvarsfördelningen mellan dessa och resultatomrädena
gentemot teleområdena. Jag vUl dock i detta sammanhang påpeka alt det organisationsförslag
som framlagts av televerket är att betrakta som ett principförslag, där
detaljerna i organisationen kommer att bli föremål för fortsatta utredningar
och överväganden. Bl. a. kommer televerket att noggrant gå igenom
rollfördelningen i olika beslutsprocesser för att klarlägga olika enheters
ansvar i organisationen. Jag anser därför alt förslaget om regionkontorens
ställning kan läggas till grund för ett principbeslut. Regionkontoren kommer
att ha en viktig funktion alt fylla i samband med del under flera år pågående
genomförandet av den nya organisationen.

Som televerket framhållit
i sitt förslag kommer regionkontorens allmänt minskade betydelse efter själva
genomförandefasen att få till följd en viss minskning av personalen på
regionkontoren jämfört med nuvarande distriktskontor. Dessa är som nämnts
förlagda tUl Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall och någon ändrad
lokalisering föreslås inte för regionkontoren. Genom att de tre sydliga
regionerna inom sig har myckel stora teleområden med behov av egna
kvalificerade resurser behöver regionkontoren där inte ha tillgång till så
mycket kvalificerad expertis. När det gäller den norra regionen är läget delvis
annorlunda, och därför kommer det att vid regionkontoret i Sundsvall krävas en
väl utbyggd service åt teleområdena inom regionen. Det angivna förhållandet
medför att det inte skall behöva bli fråga om någon mera betydande neddragning
av personalantalet vid regionkontoret i Sundsvall med anledning av den nya
organisationen.

Jag förordar således att
principförslaget om regionkonloren genomförs. Om de fortsatta
detaljutredningarna och erfarenheterna vid genomförandet av den nya
organisationen skulle aktualisera en total omprövning av regionkontorens
ställning, får förslag i frågan understäUas riksdagens prövning.

Beträffande de centrala resultatområdena
har televerket som jag tidigare nämnt föreslagit dels två rörelsegrensenheter,
en för telefon och en för telegraf, telex och datakommunikation, dels en enhet
för den övergripande nätplaneringen. Genom tUlskapandet av ett övergripande rördsegrensansvar
stimuleras enligt min mening en effektiv, samordnande marknadsföring av olika
tjänster. Uppdelningen på två rörelsegrensenheter kan vara motiverad dels av
telefongrenens stora dominans, dels av de övriga rördsegrenarnas inriktning på
icke muntUg

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:171 40

kommunikation.
Det bör dock betonas alt uppdelningen av olika rörelsegrenar i enheter kan
komma att påverkas av såväl de befintiiga rörelsegrenarnas utveckling som
tillkomsten av nya verksamheter. Den föreslagna organisationen medger i detta
avseende en stor flexibiUtet.

En
central enhet för planering av telenätets dimensionering och utbyggnad har av
televerket bedömts motiverad för att få ett samlat ansvar för delta tekniskt
mycket komplicerade område. Jag finner förslaget riktigt och anser alt en
naturlig placering av denna enhet är som ett resultatområde, sidoställt rördsegrensenheterna.
Motivet härför är främst nätplaneringsenhetens beroende av prognoserna för de
olika rörelsegrenarna. Därigenom kommer att krävas ett nära samarbete mellan
alla de föreslagna resultatområdena.

Jag
har hittills bara berört den s. k. primära tdeverksamheten, dvs. telefon,
telex, telegraf och datakommunikation, som är klart dominerande i televerkets
verksamhet. Den andra stora verksamhetsgrenen är radioverksamheten, som dels
innefattar anläggandet av ljudradio- och TV-nät och distribution av Sveriges
Radios radio- och TV-program, dels övrig radio, innefattande kuslradio, luflfarlsradio,
fartygsradio och landmobil radio, I den nuvarande funktionellt uppbyggda
organisationen är radiofrågorna på central nivå fördelade på sektioner inom
drift-, ekonomi-, projekterings- och utvecklingsavdelningarna.

I
förslaget till ny organisation föreslås att radioverksamheten sammanförs till
en resultatenhet, radioenheten. Att radio-fjärmätsområdena ingår i denna medan
teleområdena blir självständiga resultatenheter kommer inte att medföra att
det nära samarbete som redan finns mellan de båda lokala förvaltningsorganen
minskar. Vissa arbeten som utförs av radio-fjärmätsomrädena kommer att betalas
av teleområdena och på så sätt skapas en garanti för att de lokala resurserna
blir effektivt utnyttjade.

Principförslaget
om en separat radioenhet tillstyrks av bl. a. statskontoret,
riksrevisionsverket och Sveriges Radio. För egen del vill jag anföra följande.

Under
den period som gått sedan den nya organisationen genomfördes har televerkets
radiopersonal genom stora insatser fortsatt utbyggnaden av sändarnätet för TV
1 och byggt upp ett helt nytt TV 2-nät på mycket kort lid. Den funktionella
uppdelning av radiofrågorna som finns i nuvarande organisation har visat sig
fungera bra även under en sådan anspänningsperiod.

Jag
anser dock att det med den principiella uppbyggnad av den nya organisationen
som jag redan förordat är naturligt alt koncentrera radioverksamheten till en
särskild resultatenhet. Det är även andra faktorer som gör att det nu är
naturligt att sammanföra radiofrågorna till en enhet. Utvecklingen har visat
att den tekniska samordning mellan tele- och radiosystemen som förutsågs för
sex år sedan förmodligen inte

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:171 41

kommer att bli av så stor omfattning. Med den nya
elektroniska tekniken förutses i stället att transmissions- och
kopplingstekniken närmar sig varandra. Genom utvecklingssamarbetet med LM
Ericsson inom utvecklingsbolaget ELLEMTEL koncentrerar nu de båda företagen
sina resurser på att utveckla nya elektroniska utrustningar för telekommunikation.
En viktig uppgift för den nybildade tekniska avdelningen blir att vara
kontaktorgan mellan ELLEMTEL och televerket.

Utvecklingsarbete
inom radiotekniken har alltid varit mera begränsat inom televerket än
utveckling av leleulrastningar, och någon egen produktion av radiomateriel har
aldrig förekommit. Genom den kraftsamling som nu sker på utvecklingsarbete
inom telekommunikationsområdet och genom det mera begränsade samband som finns
mellan de båda teknikerna anser jag det är naturligt att lägga radioutvecklings-verksamhelen
inom en särskild enhet.

I samband
med bildandet av del av televerket hälftenägda alarme-ringsbolag, som riksdagen
beslöt om hösten 1972 (prop. 1972: 129, TU 1972: 20, rskr 1972: 329) fick
televerket i uppdrag av Kungl. Maj:t att verka för en samordning av olika hjälporgans
radiokommunikationer. Bakgrunden till detta uppdrag var dels ett krav att
underlätta hjälpinsatserna, dels etl allmänt behov att få en bättre
hushållning med frekvenser o, dyl, för radiokommunikation. Genom en intern
samordning av radiofrågorna inom televerket anser jag att den externa samordningen
också underlättas.

Med hänvisning till det anförda förordar jag inrättande av
en särskUd radioenhet inom televerket.

I
sammanhanget vill jag påpeka att riksdagen år 1973 beslutat om överförande till
luftfartsverket av den radiotekniska tjänst för dvU luftfart som f. n. handhas
av televerket (prop. 1973: 27, TU 1973: 12, rskr 1973: 160). Jag räknar med att
överförandet till luftfartsverket av den radiotekniska tjänsten kan ske i nära
anslutning till inrättandet av radioenheten i televerket. Med hänsyn till del
behov av samordning som i framtiden kan förutses för den totala
radioverksamheten kommer även efter omlokaliseringen av luftfartsverkets centralförvallning
till Norrköping ett nära samarbete att ske mellan radiöenheterna i televerket
och luftfartsverket.

I den
nuvarande organisationen svarar byggnadsavdelningen en regional förvaltning
underställd driftdirektören för utförandet av sådana anläggningar, som
sträcker sig över flera distrikt eller är av sådan omfattning, att
teleområdenas resurser inte räcker till för alt genomföra projektet. Med
anledning av riksdagens beslut (prop, 1973; 55, InU 1973: 22, rskr 1973: 220)
skall byggnadsavdelningens huvudkontor, byggnadskontoret, omlokaliseras från
Stockholm till Kalmar, Enligt organisationsförslaget ombildas
byggnadsavdelningen lill en särskild resultatenhet, entreprenadenheten,
direkt underställd

4 Riksdagen 1973. 6 saml. Nr 171

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop.1973:171 42

generaldirektören. Utöver byggnadsavdelningens
arbetsuppgifter kommer vissa funktioner inom den nuvarande
husbyggnadssektionen inom projekleringsavddningen att överföras lill
entreprenadenheten.

Byggnadsstyrelsen
anser i sitt remissyttrande att det är oklart vilka husbyggnadsfrågor som skall
överföras och understryker behovet av centralt placerad husbyggnadsexpertis
inom televerket. Som jag tidigare framhåUit återstår myckel utredningsarbete
innan detaljerna i organisationen är klara. De funktioner, som föreslås
överförda från husbyggnadssektionen är sådana frågor som har ett nära samband
med del arbete som bedrivs inom den nuvarande byggnadsavdelningen, TiU tekniska
avdelningen kommer standardiserings- och normeringsfrågor inom området alt
föras, vilket gör att del inom cenlralförvaltningen i Stockholm kommer alt
finnas husbyggnadsexperler, som kan ha erforderligt samarbete med motsvarande
experter i byggnadsstyrelsen.

Länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län anser att det bör klargöras hur den beslutade omlokaliseringen
till Kalmar påverkar den före> slagna organisationen. Gentemot detta vill
jag säga alt propositionen om bl, a. omlokalisering av byggnadskontoret till
Kalmar var känd av televerket när man framlade sitt förslag och har således
vägts in i utredningsarbetet. Med hänvisning lUl de skäl som anförts av
televerket förordar jag att det tiUskapas en separat entreprenadenhet,

I omlokaliseringspropositionen
angavs antalet anställda vid bygg-nadskonloret till 180, I inrikesutskollets
betänkande i anledning av propositionen framhölls att alla tal skulle uppfattas
som preliminära, och att antalet anställda vid omlokaUserade myndigheter kunde
bli mindre genom önskvärda rationaliseringar. Rationaliseringsåtgärder i
samband med bildandet av enlreprenadenheten beräknas i och för sig möjliggöra
en personalminskning vid byggnadskontoret. Denna motverkas emellertid genom
att enheten tillförs arbetsuppgifter från nuvarande husbyggnadssektionen.

Televerket
har föreslagit en landsomfattande resultatenhet för m a-terielförsörj ningen.
Den bildas av i princip nuvarande för-rädssektionen och materidseklionen inom
ekonomiavdelningen. En särskUd materidförsörjningsenhet har av televerket
bedömts lämplig genom de möjligheter som då finns till samordnade inköp och
samordnad förrådshållning. Riksrevisionsverket ifrågasätter om materielförsörjningsenheten
skall ha stäUning som resultatenhet med de risker för suboplimering som då
finns, om enheten driver en helt lönsam-hetsinriktad verksamhet. För egen del
anser jag det naturligt att i den resultatinriklade organisation som införs
även materielförsörjningsenheten får ställning som resultatenhet. Det är som
jag tidigare nämnt inte enbart det ekonomiska resultatet som skall utvärderas
ulan även andra resultat, för materielförsörjningsenheten närmast i fråga om
service tUl teleområdena. Jag tUlstyrker således förslaget om

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:171 43

inrättandet
av en materidförsörjningsenhet med stäUning som resultatenhet.

Under materielförsörjningsenheten
kommer att ligga den förrådsverksamhet som f. n. är inordnad under
ekonomiavdelningens förrådssektion. Förrådsverksamheten är indelad i fyra förrådsomräden,
som geografiskt sammanfaller med tdedistrikten. För den egentliga
förråds-driften svarar etl tjugotal distribulionsförråd. Som jag tidigare
anmält för riksdagen utreds inom televerket den framlida förrådsorganisalionen (prop.
1973: 1, bil. 8 s. 202). Hur förrådsverksamhelen kommer att utformas påverkar
inte förslaget om en central materidförsörjningsenhet utan kan bara påverka
enhetens interna organisation. De beslut, som fattas rörande förrådsorganisalionen
kommer senare att redovisas för riksdagen i samband med förslag om
investeringsanslag för förrådsbyggnader.

Utöver de tre nämnda
landsomfattande resultatenheterna föreslås att televerkets verkstadsrörelse TELI
skall få ställning som resultatenhet. TELI har redan i dag en självständig
ställning inom televerket och denna förstärks i den nya organisationen, TELI;s
interna organisation påverkas i princip inte av det framlagda
organisations-förslaget men kan komma att påverkas av de rationaliseringsätgärder,
som f. n. pågår för alt öka TELLs konkurrenskraft inför det produktionssamarbete
med LM Ericsson som i enlighet med riksdagens beslut (prop. 1970: 128, SU 1970:
131, rskr 1970: 295) inleds år 1975. Jag vill i sammanhanget framhålla att jag
ser de pågående rationaliseringsåtgärderna som helt avgörande för tdeverkstädemas
framtid.

När det gäller centralförvaltningen
har jag redan berört rördsegrensenhelerna och nätplaneringsenheten. I övrigt
föresläs som centrala staber en administrativ avdelning, en ekonomiavdelning
och en teknisk avdelning samt en stab för rationaliserings- och arbetarskyddsfrågor
och en stab för långsiktig planering. Den nuvarande revisionsenheten berörs
inte av omorganisationen. I sammanhanget vill jag också påpeka att televerkets
bolag inte berörs av organisationsförslaget.

Förslaget om de centrala
avdelningarna och staberna har bara föranlett ett fåtal synpunkter från
remissinstanserna. Domänverket påpekar att enheten för långsiktig planering
inte får ges en så stark ställning att decentraUseringsslrävandena motverkas.
För egen del anser jag det väsentligt att skapa ett självständigt organ för den
långsiktiga planeringen. Enheten kommer alt personalmässigt vara mycket liten
och genom dess verksamhetsinriktning kommer den inte att motverka den önskvärda
ddegeringen inom verket.

Jag anser i Ukhet med
arbetarskyddsstyrelsen att det är väsentligt att skapa centrala resurser för
de viktiga arbetarskydds- och arbets-miljöfrågoma. Genom alt televerket är ett
utpräglat tekniskt verk anser jag alt det finns fog för televerkets förslag att
placera arbetarskydds-enheten med klart avgränsad och självständig stäUning
inom ra-

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:171 44

tionaliseringsstaben.
Därmed skapas enligt min mening garantier för alt rationaliseringsverksamheten
bedrivs med noga beaktande av arbetarskyddsaspekten. SjälvfaUet måste nära
samarbete ske med berörda enheter inom den administrativa avdelningen. Med
anledning av det anförda tUlstyrker jag televerkels förslag om den
organisatoriska inplaceringen av enheten för arbetarskydds- och
arbetsmiljöfrågor. Jag har inte heller i övrigt någon invändning mot förslagen
om de centrala avdelningarna och staberna.

Ett
viktigt inslag i den nya organisationen är det utökade personalinflytandet på ohka
nivåer. Inom televerket pågår redan olika försök med utökad företagsdemokrati,
och erfarenheterna hittUls har varit goda. Ett bra exempel på
personalinflytandet i verket är arbetet med det nya organisationsförslaget.
Representanter för personalen har ingått i den styrkommitté, som lett
utredningsarbetet, och personalrepresentanterna har beretts tillfälle att
delta i alla de grupper, som arbetat med oUka detaljfrågor. Jag anser att det
är ett glädjande samarbete som har etablerats, och det har i det här fallet
också lett till ett organisationsförslag, som personalorganisationerna kunnat
ställa sig bakom.

I
den nya organisationen avses enligt förslaget medbestämmanderätten för
personalen omfatta icke avlalsbara frågor inom personaladministration,
organisation och rationalisering, verksamhetsplanering samt teknisk och
administrativ utveckling. Beslut i viktiga frågor inom dessa områden kommer att
fattas av företagsnämnder eller utskott lUl nämnder, där del ingår lika många
representanter för personalen som för verksledningen. Den utvidgade
företagsdemokratin föreslås bli närmare utformad i samråd mellan verksledningen
och personalorganisationerna. Det vidgade personalinflytandel i televerket bör
enligt min mening utformas i enlighet med verkets förslag och DEFF:s
riktlinjer för försöksverksamheten med fördjupad förvaltningsdemokrati.
Riktlinjerna innebär att företagsnämndsorganisationen integreras i verkets
reguljära organisation samt att företagsnämnden och ev. särskilda beslutsorgan tUläggs
beslutanderätt i bestämda frågor. Organisationen bör i denna del få försökskaraklär,
UtfaUet kan antas få betydelse för utvecklingen mot ökad företagsdemokrati även
inom andra områden.

Sammanfattningsvis
tillstyrker jag det principförslag till ny organisation som framlagts av
televerket. Omfattande utredningar återstår alt göra innan detaljerna i
organisationen är klara. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om
den närmare utformningen av organisationen. Kungl. Maj:t bör vidare bemyndigas
att besluta om sådana avvikelser från det presenterade förslaget, som inte
bryter mot grund-principema för den nya organisationen.

Televerket
har beräknat att stora besparingar kommer att kunna göras genom införandet av
den nya organisationen. Så beräknar t. ex.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:171 45

verket
att pågående kostnadsöversyn och den nya organisationen på sikt skall ge ett
minskat personalbehov på 1 800 personer, varav 1 500 vid centralförvallningen i
Stockholm. Beräkningarna har därvid utgått från nuvarande verksamhetsvolym och
rörelsegrenar. En kraftig expansion av vissa rörelsegrenar och eventuellt
tillkommande nya rörelsegrenar kan komma att innebära att det erforderliga personalantalel
inte minskar så kraftigt. Dessutom vill jag understryka att stora vinster med
den nya organisationen inte bara ligger i de personalbesparingar som görs ulan
även i den ökade effektivitet som överhuvud fås genom en ökad delegering samt i
en ökad arbetstillfredsställelse bland personalen.

Vid
genomförande av den nya organisationen kommer all möjlig hänsyn alt las till
personalen. Televerkets ledning har redan: uttalat ätt man kommer att sträva
efter att lösa personalfrågorna utan friställning och tvångsförflyttning av
personal. Genomförandet kommer därigenom att la relativt lång tid i anspråk,
och de angivna personalbesparingarna bli möjliga först på någon sikt.
Självfallet avser televerket alt anlita statens personalnämnd för att bereda
sådan personal som inte längre behövs inom den nya organisationen andra,
meningsfulla arbetsuppgifter. Stora delar av omorganisationen beräknas vara
genomförd sommaren 1975, men det beräknas dröja till början av 1980-lalel innan
anpassningen lill den nya organisationen helt har kunnat ske.

Under
en övergångstid kommer det inom vissa områden att krävas, att den gamla
organisationen får fungera parallellt med den nya. Redan nu har utsetts projektiedare,
som skall förbereda bildandet av de olika enheterna. Kungl. Maj:t bör
bemyndigas att vidta de övergångsanordningar och åtgärder i övrigt som behövs
för genomförandel av den nya organisationen.

Beträffande
avtalsbara anställnings- och arbetsvillkor avser jag att ge statens avtalsverk
det förhandlingsuppdrag som behövs.

När
det gäller den beslutade omlokaliseringen tUl Kalmar av byggnadsavdelningens
byggnadskontor förutsätter jag, att det avtal om personalförmåner som kommer
att slutas i anledning av riksdagens beslut om den andra omlokaliseringsetappen
kommer att gälla för entreprenadenhetens huvudkontor med dess jämfört med
byggnadskontoret delvis utökade ansvarsområde.

7
Hemställan

Under
åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen
att

1,
godkänna de riktlinjer för en ny organisation för televerket, som jag förordat
i det föregående.

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:171 46

2.
bemyndiga Kungl.
Maj:t att besluta om sådana avvikelser från den föreslagna organisationen, som
inte bryter mot grandprinciperna för organisationen,

3.
bemyndiga Kungl.
Maj:l att vidta de övergångsanordningar och åtgärder i övrigt som behövs för
genomförandet av den nya organisationen.

Med bifall tiU vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att
till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bUaga till detta protokoU
utvisar.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

opaginerad Kontrollera mot PDF

Televerkets nuvarande
organisation

Bilaga 1

s. 1 Kontrollera mot PDF

I I

lii

o 12-a

1

1

Projck-tcrings-avd

il

3 verkstäder

2 datacentraler

o
o

'i

0

II

o
5

EL(1 TEL(

4 föirädsomrädcn

s 1

CA U3

i i

1 1

.J.4

Admini-

slrativ-

avd

Teleskolan

I

1

Byggnadsavdelningcn

1

1
l'

1

3
2

(4

%

CO

5 teleområden

1 radio-fjärmätsomrädc

il

1

6 teleområden

2 radio-fjärmätsomrädcn

III

vt

6

5 teleområden

1 radio-fjärmätsomrädc

5

z

4
teleområden |

s

2 radio-

järrnätsom
råden 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Televerkets nuvarande
regionala och lokala indelning

Bilaga 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

r/ZVr-'/////, Gr ä ns for ..ledistrikt

'/yZ''Z''j7'L/k Qjj ,gj. 3jj|;,. fj ä rrn ä tsomrsde

-------------- Gr ä ns
f ö r teleomr å de

Distriktskontor

/\ Radio-fi ä rrn ä tskontor

9 Telekontor

F ö rrSdsomr ä denas gr ä nser
sammanfaller med teledistriktens.

V Ä STRA TELEDISTRIKTET

Kartstad

y

Uddeiilla G ö teborg

Ö STRA TELEDISTRIKTET

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:171 49

Bilaga 3

Antalet
anställda i televerket den 1 januari 1973, fördelade på organisationsenheter

Organisationsenhet

Antalet anställda

vid enheten

Centralförvaltningen

Generaldirektör

1

Generaldirektörens
kansli

5

Revisionsenhet

34

Administrativa
avdelningen

chefen

1

informationssektionen

33

juridiska sektionen

6

kansliseklionen

158

avtals- och lönesektionen

28

personal- och utbildningssektionen

90

316

Driflavdelningen

chefen

1

försvarssektionen

46

marknadssektionen

58

rationaliseringssektionen

116

planeringssektionen

150

radio-fjärrnäts-sektionen

137

tdesektionen

127

635

Ekonomiavdelningen

chefen

1

finansseklionen

150

budgetseklionen

11

förrådssektionen

58

materidseklionen

136

pris- och laxeseklionen

37

statistiksektionen

12

ulrikessektionen

22

427

Industriavdelningen

chefen

1

personaladministrativa sektionen

45

försäljnings- och ekonomisektionen

96

fastighetsseklionen

29

inköpssektionen

23

produktionssektionen

75

tekniska sektionen

142

411

s. 1 Kontrollera mot PDF

Organisationsenhet

Projekteringsavdelningen chefen

förbindelsetekniska sektionen husbyggnadssektionen kopplingslekniska
sektionen planeringssektionen radioprojekteringssektionen

Utvecklingsavdelningen chefen

konslmktionssektionen centrallaboratoriet planeringsseklionen
radioutvecklingssektionen syslemseklionen

Teleskolan (i Stockholm)

Datacentraler

Göteborg

Stockholm

Förrådsområden

Södra (förrådskontor i Nässjö, 93 anställda) Västra
(förrådskontor i Göteborg, 55 anställda) Östra (förrådskonlor i Stockholm, 96
anställda) Norra (förrådskonlor i Sundsvall, 55 anställda)

Byggnadsavdelningen Byggnadskontoret (i Stockholmji
Fallenheter

Televerkstäder Nynäshamn SundsvaU Vänersborg

Distriktskontor Södra (Malmö) Västra (Göteborg) Östra
(Stockholm) Norra (Sundsvall)

Radio-fjärrnätsområden (rfo) Södra (rfo-kontor i Malmö,
106 anställda) Västra (rfo-kontor i Göteborg, 85 anställda) Bergslagens (rfo-kontor
i Karlstad, 63 anställda) Östra (rfo-kontor i Stockholm, 106 anställda) Nedre
norra (rfo-kontor i Sundsvall, 58 anställda) Övre norra (rfo-kontor i Luleå, 62
anställda)

Antalet anställda vid enheten

1 121 123 153 36 162

596

1 370 201

65 143

55

835 3 260 66

139

286

147

349 292 488 211 1340

185 1 165 1 350

1163 971 950 3 084

140 179 233 100

652

479 515 282 751

257 347

2 631

s. 2 Kontrollera mot PDF

Skall omlokaliseras till Kalmar

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:171

Antalet
anställda

vid
enheten

1232

877

756

1 113

2 221

1353

771

3 717

944

843

782

750

1812

6 980

768

1013

905

1 171

906

535 29 449

Summa 42 118

Organisationsenhet

Teleområden

Helsingborg

Jönköping

Kalmar

Kristianstad

Malmö

Borås

Falun

Göteborg

Karlstad

Uddevalla

Örebro

Gävle

Norrköping

Stockholm

Uppsala

Västerås

Luleå

Sundsvall

Umeå

Östersund

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:171 52

BUaga
4

Antalet
anställda i televerket den 1 januari 1973, fördelade på olika personalgrupper

Personalgrupp

Antal

Ingenjörer och
administrativ personal

4 014

Kontorspersonal

7 790

Telegrafpersonal

918

Telefonistpersonal

4 291

Förste reparatörer,
tekniker odi arbetsledare

7 021

Tdemontörer och
reparatörer

12 417

Verkstadsmontörer

2 586

Städpersonal

1 142

Kontraklsanställda
föreståndare vid Ideexpeditioner

644

Övriga

1295

Summa 42 118

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:171

Den föreslagna organisationen för televerket

53 Bilaga
5

opaginerad Kontrollera mot PDF

.S -glo
.g

2 datacentraler
1

Il

1 1

1 W
«

Administrativ avd

Teleskolan
1

Teli
med 3 verkstäder

opaginerad Kontrollera mot PDF

éS o vn

o J

Sju

O

n

H

Ui

u

Cl.

o

U

*

«

H

lill lill

I

I

Materiel försörjningscnhcL

Entreprenadennet

Radioenhet med

6 radio-fjärrnatsområden

r11 1 1 I

---- H--- h

5 teleområden

7.

opaginerad Kontrollera mot PDF

ri o

"s 5

O

o

H

E-; 5

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:171 54

Innehållsförteckning sid.

Propositionens huvudsakliga innehåll........................... 1

1
Inledning .................................................................. ..... 3

2
Televerkets
verksamhet ........................................... 4

2.1 Målsättning m. m..................................................... 4

2.2 Olika rörelsegrenar ............................................. ..... 4

2.2.1 Tdefon .......................................................... ..... 4

2.2.2 Tdegraf ....................................................... ..... 5

2.2.3 Telex ............................................................... ..... 5

2.2.4 Datakommunikation m. m................................ ..... 6

2.2.5 Rundradio........................................................ ..... 7

2.2.6 Övrig radio ................................................... ..... 8

2.3 Ekonomi ................................................................ ..... 8

2.3.1 Krav och föreskrifter ....................................... ..... 8

2.3.2 Nuläge ......................................................... ..... 9

2.3.3 Framtidsutsikter .......................................... ... 11

2.4 Nuvarande organisation.......................................... ... 11

2.4.1 Principer ...................................................... ... 11

2.4.2 Centralförvallning ....................................... ... 12

2.4.3 Regional förvaltning ................................... 13

2.4.4 Lokalförvaltning ........................................... 13

2.4.5 Bolag............................................................... 13

2.5 Personal ............................................................... ... 14

3
Motiv för en ny
organisation ........................................ 15

4
Televerkets förslag
till ny organisation......................... ... 17

4.1 Principer ................................................................. 17

4.2 Beskrivnmg av organisationen ............................... 18

4.2.1 Allmänt ....................................................... 18

4.2.2 Geografiskt avgränsade
resultatenheter (teleområden) 18

4.2.3 Regionkontor .............................................. 19

4.2.4 Landsomfattande resultatenheter .............. ... 20

4.2.4.1 Radioenhel............................................ 20

4.2.4.2 Entreprenadenhet ............................ ... 20

4.2.4.3 Materidförsörjningsenhet ................... ... 21

4.2.4.4 Industrienhet (TELI) ............................ ... 21

4.2.5....................................................................... Centrala
stabsenheter (cenlralförvaltning) 22

4.2.5.1 Allmänt ............................................ ... 22

4.2.5.2 Resultatområden (stabsenheter för
rörelsegrenar och nätplanering) 23

4.2.5.3 FunktioneUa stabsenheter
(administrativ avdelning, ekonomiavdelning, teknisk avdelning) 23

4.2.5.4 Övriga stabsenheter
(rationaliseringsstab, stab

för långsiktig planering m. m.) ............. ... 25

4.3 Personalinflytande i den nya
organisationen ......... ... 25

4.4 Genomförande och konsekvenser........................... ... 26

4.4.1 Tidsplan för genomförandet .......................... 26

4.4.2 Ekonomiska konsekvenser m. m..................... 28

5
Remissyttrandena
...................................................... 28

6
Departementschefen
.................................................. ... 33

7
HemstäUan .............................................................. ... 45

s. 55 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:171 55

BUagor

1.
Televerkets nuvarande
organisation..................... 47

2.
Televerkets nuvarande regionala
och lokala indelning..... 48

3.
Antalet anställda i televerket
den 1 januari 1973, fördelade på organisationsenheter 49

4.
Antalet anställda i televerket
den 1 januari 1973, fördelade på oUka personalgrupper 52

5.
Den föreslagna organisationen
för televerket.......... .. 53

MARCUS BOKTR.STOCKHOLM H73 730S56

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

18 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (17)

17 kopplingar i 14 dokument.

  1. Bet. 1980/81:TU9 om vissa åtgärder på teleområdet (prop. 1980/81:66) s. 4 i texten
  2. Bet. 1978/79:TU1 med anledning av motion om televerkets organisation m. m. s. 3 i texten
  3. Bet. 1977/78:TU24 med anledning av propositionen 1977/78:148 om upplösning av regionkontoren vid televerket i texten
  4. Bet. 1975/76:TU12 Med anledning av propositionen 1975/76:100 såvitt avser utgifterna på kapitalbudgcten för budgetåret 1976/77 inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområd… s. 9 i texten
  5. Prop. 1975:1 Regeringens proposition med förslag till statsbudget för budgetåret 1975/76 i texten

Visa alla 14

Rättsfall (1)

1 koppling.

  1. NJA 1989 s. 650 om s. 16 i texten