Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående förenklad handläggning av skolbyggnadsärenden m.m.

1973 · 30 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 26 av 30 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1973:174, Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående förenklad handläggning av skolbyggnadsärenden m.m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majrts
proposition nr 174 år 1973 Prop.
1973:174

Nr 174

Kungl.
Maj:ts proposition till riksdagen angående förenklad handläggning av
skolbyggnadsärenden m. m.; given Stockholms slott den 6 september 1973.

Kungl,
Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ulbildningsärenden, föreslå riksdagen att bifalla det förslag om vars
avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Under
Hans Maj:ts Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

CARL GUSTAF

INGVAR
CARLSSON

Propositionens
huvudsakliga innehåU

I
debatten om skolan uppmärksammas ofta frågan om avvägningen mellan centralt,
regionalt och lokalt inflytande, I propositionen framhålls att utvecklingen
entydigt gått mot ett ökat inflytande för kommunerna. Under senare år har en
rad åtgärder genomförts i syfte alt ge kommunerna och deras skolstyrelser
möjlighet att spela en mer aktiv roll för skolan och dess utveckling.

Bestämmelserna
om skolbyggande är ingående och detaljerade. Bl, a, gäller mycket preciserade
regler för handläggningen av skolbyggnadsärenden. Dessa bestämmelser har i
huvudsakliga delar utformats före kommunsammanläggningarna. Genom
sammanläggningarna har skolstyrelserna numera större resurser för skolplanering
och för skolans verksamhet i övrigt än tidigare.

Det
lokala ansvarstagandet beträffande byggnadsarbeten för det allmänna
skolväsendet föreslås därför utvidgat.

Vidare
föreslås en förenkling av handläggningsordningen av skolbyggnadsärenden.
Lokalbehovsprövningen som nu görs av länsskolnämnden beträffande grundskolan
överförs tUl kommunerna. Det förutsätts att kommunerna Uksom nu sker utnyttjar
skolöverstyrelsens pedagogiska

I
Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 174

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:174 2

och
tekniska expertis i en frivilliig skissgranskning. Vidare föreslås att den
statliga avsyningen av skolbyggnader upphör samt att flertalet handlingar som
nu åtföljer ansökan om statsbidrag slopas. Även beträffande
handläggningsordningen av ombyggnadsarbeten föreslås en förenkling.

Med hänsyn till den stora
omfattningen av skolbyggnadsverksamheten är det av stor vikt att alla
möjligheter till kostnadsbesparingar tillvaratas. Det förutsätts att inga
kostnadsökningar kommer att uppstå med anledning av de framlagda förslagen.

Bestämmelserna
föreslås träda i kraft den 1 juli 1974,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:174 3

Utdrag
av protokollet över utbUdningsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
i statsrådet på Stockholms slott den 6 september 1973.

Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden
STRÄNG, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, MOBERG, LIDBOM, CARLSSON,

Chefen
för utbUdningsdepartementet, statsrådet Carlsson, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om förenklad handläggning av
skolbyggnadsärenden m. m. och anför.

1*
Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 174

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:174

1 Inledning

I
prop. 1968: 129 (s. 70) underströk min företrädare det angelägna i att
kommunerna och deras skolstyrelser skuUe få spela en mer aktiv roll för skolan
och dess utveckling. En rad oUka åtgärder har därefter genomförts med syfte att
vidga kommunernas beslutanderätt över skolan, senast på grundval av prop.
1972: 14 (UbU 1972: 8, rskr 1972: 97).

Inom
utbildningsdepartementet har initiativ tagits till ett nytt statsbidragssystem
för skolbyggnader. Med biträde av expertis från Svenska kommunförbundet och
Landstingsförbundet har utarbetats en diskussionspromemoria angående ett
statsbidragssystem för skolbyggnader utformat som hyresbidrag per elev och år
(Ds U 1970: 12). Remissyttranden har avgetts av riksrevisionsverket (RRV),
skolöverstyrelsen (SÖ) och bostadsstyrelsen, kulturrådet och servicekommillén,
länsstyrelsen i Skaraborgs län efter yttranden från länsskolnämnden och
skoldirektören i Mariestad , länsstyrelsen i Norrbottens län efter yttranden
från länsskolnämnden, Arvidsjaurs, Gällivare och Överkalix kommuner samt Luleå
stad , Östergötlands läns landsting, Örebro läns landsting och Västernorrlands
läns landsting, länsskolnämnden i Malmöhus län efter yttranden från
skolstyrelserna i Eslöv, Lund, Malmö och Trelleborg samt skolchefen i Höganäs ;
länsskolnämnderna i Östergötlands och Gävleborgs län, kommunalnämnden i Häverö,
stadskollegiet i Stockholms stad, kommunalnämnden i Järfälla, drätselkammaren
i Linköping, kommunalnämnden i Åstorp, Göteborgs stadskollegium, kommunalnämnderna
i Partille och Götene, drätselkammaren i Örebro och drätselkammaren i Nora,
kommunalnämnden i Ljusdal, drätselkammaren i Sundsvall och skolstyrelsen i Undersäker,
Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO)
och Sveriges akademikers centralorganisation (SACO). Redogörelse för
diskussionspromemorian och remissyttranden däröver torde få fogas till
statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga.

SÖ har i skrivelse den 22
november 1971 vidareutvecklat ett i yttrandet över nyssnämnda promemoria aktuaUserat
förslag om förenkUng av handläggningen av skolbyggnadsärenden. Över skrivelsen
har yttranden avgetts av RRV, byggnadsstyrelsen, länsskolnänmdsutredningen.
Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet, Svenska riksbyggen. Hyresgästernas
sparkasse- och byggnadsföreningars riksförbund (HSB), Sveriges allmännyttiga
bostadsföretag (SABO) och Svenska byggnadsentreprenörsföreningen.

SÖ har med skrivelse den 1
mars 1972 överlämnat förslag till vissa författningsändringar som påkallas av
sistnämnda förslag. Vidare har Sveriges lärarförbund, Lärarnas riksförbund.
Svenska facklärarförbun-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:174 5

det
och Skolledarförbundet i gemensam skrivelse hemställt om författningsändring i
vad gäller yttrande över skissritningar. Däröver har yttranden avgivits den 30
maj 1972 av SÖ och av Svenska kommunförbundet.

I skrivelse den 30 januari
1967 har SÖ inkommit med förslag till enhetliga bestämmelser för statsbidrag
till kostnaderna för uppförande av elevhem m. m. för elever i bl. a.
grundskolan, gymnasieskolan m. fl. skolformer.

I skrivelse den 4 november
1970 angående riktlinjer för planering av specialskolan har SÖ bl, a, hemställt
om att bestämmelserna i stadgan (1961:210) för elevhem inom det obligatoriska
skolväsendet (ändrad senast 1972: 87) i tillämpliga delar även skall gälla
elevhem för specialskolans elever.

Slutligen
har skrivelse inkommit från föräldragmppen för 'barn med ryggmärgsbråck
angående integrering av rörelsehindrade barn i grundskolan, I skrivelsen
framförs bl, a. krav på att anskaffandet av alla tekniska hjälpmedel i
skolorna blir en statlig angelägenhet. Yttranden har avgetts av SÖ och
socialstyrelsen.

2 Handläggningsordningen

2.1
GäUande regler

Bestämmelser
om handläggning av ärenden angående byggnadsarbeten för det aUmänna
skolväsendet återfinns i skolsladgan (1971:235, ändrad senast 1973:678), i
kungörelsen (1957:318) om statsbidrag till byggnadsarbeten inom det allmänna
skolväsendet (ändrad senast 1973: 355), i kungörelsen (1936: 202) angående
statsbidrag tiU skolhemsbyggnader och deras inredning, i kungörelsen (1945:
594) angående statsbidrag tiU skolhem för lärjungar vid högre skolor och tiU
avlöning av föreståndare vid dylikt skolhem (ändrad senast 1973: 354), i brev
den 31 januari 1969 tUl SÖ angående vissa bestämmelser om statsbidrag till sjuksköterskeskolor
(ändrat senast den 18 maj 1973) samt i regleringsbrev för budgetåret 1973/74
avseende investeringsbidrag.

Till
ledning vid planering av skolbyggnadsföretag har SÖ utfärdat anvisningar (SÖ:s
skriftserie 20).

2.1.1
Lokalbehovsprövning

Itman
kommun verkställer ny-, till- eller ombyggnad av skolhus skall SÖ ha prövat
lokalbehovet. Om skolhuset är avsett för enbart grundskolan eller för
grundskolan jämte särskolan prövas dock lokalbehovet av länsskolnämnden.
Bestämmelsen gäUer antingen kommunen ämnar söka statsbidrag eUer ej.

Innan
kommun begär lokalbehovsprövning skall den undersöka det

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:174 6

föreUggande
behovet av skollokaler samt på grundval därav uppgöra förslag till
lokalprogram.

Efter
prövning av lokalbehovet lämnar länsskolnämnden resp. SÖ kommunen uppgift om de
lokaler, som förklarats erforderliga. När lokaler anskaffats genom nybyggnad
eller tillbyggnad anges även det antal kvadratmeter nettogolvyta som bör ligga
till gmnd för statsbidragsberäkningen.

2.1.2 Skissgranskning

Sedan
kommunen erhållit beslut i behovsprövningsärendet uppgörs skissritningar till
byggnadsföretaget. Kommunen skaU vid upprättande av skissritningar ge
länsläkaren, skolläkaren och den berörda skolpersonalen tillfäUe att yttra sig
om ritningarna.

Skissritningarna
skall granskas av SÖ avseende den pedagogiska funktionsdugligheten och
byggnadsekonomin. Beträffande lokal i skolanläggning som är avsedd enbart för
grundskolan skall granskning ske endast om kommun så begär.

2.1.3 Handläggning
vid ansökan om statsbidrag

Ansökan
om statsbidrag skall upprättas enUgt av SÖ fastställt formulär och inges tiU länsskolnämnden.

Till
ansökningen fogas bl. a. huvudritningar, uppgifter om kommunens ekonomiska
förhållanden samt översikt över beräknade kostnader för byggnadsföretaget.

Sedan
länsskolnämnden granskat de i ansökningshandlingarna lämnade uppgiftema skall
nämnden med eget yttrande insända handlingama till SÖ. I de faU då det ankommer
på länsskolnämnden att pröva lokalbehovet och det gäUer lokaler i ny- och
tillbyggnad skall nämnden till sitt yttrande foga en förteckning över dels på
huvudritningarna upptagna lokaler och ytor, dels av länsskolnämnden
slutgiltigt behovsprövade ytor.

Beslut
om statsbidrag meddelas av SÖ i vad avser skollokaler och inventarier.

Vid
SÖ:s genomgång av ansökningshandlingarna granskas och bedöms den beräknade
kostnaden för byggnadsföretaget med utgångspunkt i kommunens
kostnadsberäkning. Härvid beräknar SÖ kostnaden för statsbidragsberättigade skoUokaler
samt till byggnadsföretaget hänförUga kostnader för utvändiga ledningar och
planering, vilka skaU avräknas från investeringsramen.

Statsbidragets
storlek fastställs av SÖ. Härför erfordras faststäUande dels av nettogolvytan,
dels av bidragsunderlaget.

Vid
ombyggnad samt vid ändrings- och reparationsarbeten bestämmer SÖ
bidragsunderlaget i varje särskilt fall på grundval av de av kommunen
beräknade kostnaderna.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:174 7

I förekommande fall ges även på stalsbidragsstadiet råd om
planering m. m, till kommunen. Någon ingående granskning av huvudritningarna
kan dock ej påräknas,

2.1.4 Avsyning

Sedan byggnadsföretaget utförts, skall i närvaro av ombud
för kommunen avsyning förrättas av en av länsskolnämnden förordnad representant
för skolväsendet och en av länsstyrelsen utsedd byggnadssakkunnig.

Vid avsyningsförrättning
skall de ritningar som företelts i statsbidrags-ärendet vara tillgängUga, Över
förrättningen skall föras protokoll, varvid särskilt skall antecknas om
byggnadsföretaget bUvit ändamålsenUgt utfört samt om inventarier och audivisuell
utrustning, lill vilka statsbidrag beviljats, blivit anskaffade. Vidare skaU
antecknas om någon del av statsbidraget enligt förrällningsmännen bör hållas
inne. Protokollet sändes in tiU länsskolnämnden.

Har
statsbidraget bestämts på grundval av beräknade kostnader för lokaler eller
inventarier, skall ritningar, räkenskaper och andra handlingar vara
tillgängliga. När protokollet skickas till länsskolnämnden skall räkenskaperna
och övriga handlingar bifogas,

Länsskolnämnden beslutar om byggnadsförelagets
godkännande.

Statsbidraget kan komma att nedsättas om t, ex,
byggnadsföretaget utförts med mindre bidragsberältigad netlogolvyta än den lill
vilken statsbidrag beviljats,

2.2 Skolöverstyrelsen

I yttrande Över utbildningsdepartementets
diskussionspromemoria angående ett statsbidragssystem för skolbyggnader
utformat som hyresbidrag per elev och år (Ds U 1970: 12) framhöll SÖ att en
förenkling av skolbyggnadsärendena borde kunna genomföras utan alt ifrågasatta
förändringar i övrigt av statsbidragssystemet avvaktas,

SÖ har i skrivelse den 22 november 1971 vidareutvecklat
ett i yttrandet över nyssnämnda promemoria aktualiserat förslag om förenkling
av handläggningen av skolbyggnadsärenden,

2.2.1 Lokalbehovsprövning

Enligt SÖ:s uppfattning är lokalbehovsprövningens syfte
att ge stadga och underlag för den vidare utvecklingen av byggnadsfrågan. Genom
lokalbehovsprövningen kan kommunen redan före sitt beslut om bygge uppskatta kostnaderna
för företaget och planera finansieringen därav. Dessutom erhålls genom
behovsprövningen överblick över skolsektorns byggnadsbehov såväl regionalt som
centralt,

SÖ framhåUer att skolväsendet är en kommunal angelägenhet,
och

1** Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 174

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:174 8

att den primära framräkningen av lokalbehovet bör ankomma
på kommunen även avseende lokaler för gymnasieskolan, SÖ har utarbetat anvisningar
som gör det möjligt för kommunerna att utreda och beräkna gymnasieskolans
lokalbehov. Den statliga lokalbehovsprövningen föreslås åvila länsskolnämnden
i stället för SÖ,

2.2.2 Skissgranskning

Enligt SÖ:s uppfattning har skissgranskningen tiU syfte
alt på ett förberedande stadium av byggplaneringen, då det ännu är möjligt och
lämpligt alt genomföra behövliga ändringar av kommunernas byggnadsförslag, ge
kommunen tillfälle all utnyttja SÖ:s samlade pedagogiska och tekniska expertis
för erhållande av råd både om funktion och ekonomi.

Frivillig skissgranskning för grundskolan sker för nära
2/3 av antalet byggen, SÖ konstaterar alt kommunerna alltså ansett del vara
väsentligt med den service som lämnats av SÖ, Väsentliga besparingar har
möjliggjorts genom granskningen,

SÖ föreslår att skissgranskningen blir obligatorisk men
enbart av rådgivande karaktär såväl för grundskolan som för gymnasieskolan.
Kravet på huvudritningar m. m, vid ansökan om investeringsbidrag kan i gengäld
slopas,

2.2.3 Handläggning vid ansökan om statsbidrag

Ansökan om statsbidrag föreslås väsentligt förenklad genom
att kravet på vissa bilagor slopas. Kommunerna bör ensamma svara för att
erforderliga föreskrifter iakttas. Uppgift om t, ex. beräknad kostnad för
byggnadsföretaget och kommunens ekonomiska ställning kvarstår dock. Med ledning
av SÖ:s anvisningar skall kommunen själv beräkna nettogolvytan.

SÖ bör som hittiUs fastställa bidragsunderlaget, bl. a.
med kommunens uppgift om nettogoKytan som utgångspunkt. Även statsbidragsbeloppets
storlek bör fastställas av SÖ,

Den av kommunen beräknade kostnaden för byggnadsföretaget
granskas och bedöms nu av SÖ. Kommunens beräkning bör enligt förslaget i
stället kunna godtas såväl avseende kostnaden för statsbidragsberättigade
lokaler som för utvändiga ledningar och planering. SÖ har utarbetat
anvisningar till ledning för kommunerna.

I det fall kostnaden för bidragsberättigade lokaler
uppskattas bU högre än vad som är förenligt med god hushållning kommer SÖ även
i fortsättningen att utröna orsakerna härtill och låta framställningen om
statsbidrag vila i avvaktan på att kommunen vidtar kostnadssänkande åtgärder.

SÖ har prövat flera alternativ för en förenkling av
handläggningsordningen vid ombyggnadsärenden, SÖ förordar för sin del ett
alternativ

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:174 9

som bygger på att kommunen själv med ledning av
anvisningar från SÖ beräknar bidragsberättigade kostnader. Kravet på
specificerad kostnadsberäkning bortfaller därmed.

2.2.4 Avsyning

SÖ anser statlig avsyning ej längre vara behövlig om
skissgranskningen blir obUgatorisk, Kommun bör dock vid ansökan om ulbetal-ningsbesked
lill länsskolnämnderna lämna uppgift om eventuella avvikelser från den netlogolvyta,
som fastställts som underlag när statsbidraget bestämls eller om eventuellt
därefter minskad omfattning av byggnadsarbetena, I undantagsfall kan länsskolnämnden
komma att anse det nödvändigt att besiktiga lokalerna för att rätt kunna bedöma
hur mycket statsbidragsbeloppet skall minskas. Detta bör ske under enklare
former än den nuvarande avsyningsförrättningen.

Sammanfattningsvis
konstaterar SÖ att de föreslagna förenklingarna

medför att ett större ansvar än f, n, läggs på kommunerna, vilket SÖ

anser vara rikligt, SÖ avser att lämna kommunerna utförliga anvis

ningar och råd. Anvisningarna bör dock kompletteras med kurser och

konferenser för information åt kommuner, länsskolnämnder och pro

jektorer, '

2.3 Remissyttrandena

Länsskolnämndsutredningen framhåller, att mer långtgående
åtgärder för att ge skolans huvudmän större inflytande över skolbyggnadsverksamheten
och skapande av enklare handläggningsordning för skolbyggnadsärenden
förutsätter ett helt annat statsbidragssystem än det nuvarande,

RRV anser att SÖ;s förslag medför sådana förskjutningar av
ansvarsfördelningen, när det gäller skolbyggnadsfrågorna, att det kan ifrågasättas
om inte förslaget bör prövas i samband med övriga pågående utredningar inom
området.

Den
administrativa ordning som SÖ föreslår för skolbyggnadsärendena synes knappast
ge SÖ och länsskolnämnderna tillräckliga möjligheter att fullgöra de i verksinslruklionerna
och i 3 § statsbidragskungörelsen (1957: 318) särskUt markerade uppgifterna
alt följa kostnads-utveckUngen inom skolväsendet. Enligt förslaget skulle
kostnaderna för skolanläggningarna komma att bedömas endast på
planeringsstadiet. Någon uppföljning av de faktiska kostnaderna skulle däremot
inte komma i fråga, Samma förhållande skulle även gäUa i vad avser skolanläggningarnas
pedagogiska funktioner. Dessa begränsningar i SÖ:s och läns-skolnämndernas möjUgheter
att följa kostnadsutvecklingen synes tveksamma mot bakgrund av att SÖ:s
hittillsvarande insatser när det gäller kostnadsfrågorna torde ha varit
särskilt betydelsefuUa inom skolbyggnadsområdet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:174 10

Svenska kommunförbundet har tidigare uttalat ett stort
intresse för att en kraftigt förenklad handläggning av skolbyggnadsärendena
åstadkommes. Det är enligt förbundets mening nödvändigt att handläggningsordningen
bUr sådan att kommunerna har anledning känna det fulla ansvaret för skolbyggandet
och dess ekonomiska konsekvenser.

Kommunförbundet finner det alltså vara erforderligt att
längre gående åtgärder vidtas för förenklingar av de bestämmelser som reglerar
skolbyggandet. Syftet är alt uppnå en högre grad av ändamålsenlighet i
nyttjandet av samhällsresurserna genom att skapa väsentligt större lokal frihet
och ett ökat kommunalt ansvar för verksamheten. Förbundet anser att vissa av SÖ:s
förslag bör genomföras i förenklingssyfte.

Landstingsförbundet vill i nuvarande läge inte kommentera
de olika ddförslagen i SÖ:s skrivelse utan föredrar alt avvakta
utredningsarbetet om statsbidragssystemet samt länsskolnämndsutredningen.
Förbundet har emellertid i princip ingen erinran mot att vissa kortsiktigt
verkande förändringar genomförs.

Byggnadsstyrelsen, Svenska riksbyggen, HSB, SABO och
Svenska byggnadsentreprenörsföreningen har tillstyrkt SÖ:s förslag utan att närmare
kommentera det,

Länsskolnämndsutredningen
lar ej ställning till SÖ:s förslag om nya regler för lokalbehovsprövningen.
Beslut i decentraliseringsfrågan bör ej fallas förrän den regionala
skolmyndighetens framtida ställning och uppgifter klarlagts.

RRV har ingen erinran och framhåller att även
organisationsgranskningen bör decentraliseras.

Svenska kommunförbundet hyser tvekan beträffande
lämpligheten i att lägga nya uppgifter på länsskolnämnderna i avvaktan på länsskol-nämndsutredningens
förslag.

RRV har
inget att invända i princip mot förslaget om att skiss-granskning skall bli
obligatorisk även för grundskolelokaler. Det föreslagna obligatoriet bör även orafatta
en förhandsgranskning av upprättade programhandlingar i den mån
totalentreprenad skall tillämpas. De problem som sammanhänger med
statsbidragsgranskningen vid tolal-entreprenader bör utredas närmare.

Svenska kommunförbundet anser däremot att skissgranskning
bör vara frivillig beträffande såväl grundskolan som gymnasieskolan.

Länsskolnämndsutredningen tillstyrker vad gäller handläggningsordningen
SÖ:s förslag om att huvudritningar och vissa andra bilagor slopas samt föreslår
ytterligare förenkling av handläggningsordningen. Utredningen föreslår att
vissa smärre bidrag inarbetas i det allmänna byggnadsbidraget. SÖ bör ej
kontrollera att kommunerna fullgör sina förpliktelser enligt gällande
byggnadslagstiftning. Utredningen anser att ytterligare förenkUngar kan
göras. Kostnadsutveck-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:174 11

lingen
bör följas upp genom bearbetning av i efterhand lämnade uppgifter om de
slutliga kostnaderna.

Då SÖ:s
förslag enligt RRV innebär en förskjutning av ansvars- och befogenhetsfördelningen
mellan statliga och kommunala myndigheter bör förenklingar av diskuterad art
kombineras med en stark schablonisering av statsbidraget. Enligt RRV bör
hithörande frågor övervägas ytterligare, inte minst vad avser den interna
kontrollen.

Svenska
kommunförbundet tillstyrker SÖ:s förslag.

3 Departementschefen

Sedan
lång tid tillbaka har diskussion pågått om uppgiftsfördelningen mellan statliga
och kommunala organ när det gäller samhällsverksamheten i stort. Den år 1970 tUlkallade
länsberedningen har bl, a. alt överväga uppgiftsfördelningen mellan stat och
kommun saml mellan primär- och sekundärkommuner inbördes. Också i debatten om
skolan uppmärksammas ofta frågan om avvägningen mellan centralt, regionalt och
lokalt inflytande,

UtveckUngen
under senare år har entydigt gått mot ett ökat inflytande för kommunerna. Såsom
underströks av min företrädare i prop, 1968: 129 (s, 70) är det angeläget att
kommunerna och deras skolstyrelser får spela en mer aktiv roll för skolan och
dess utveckling. En rad åtgärder har också genomförts i detta syfte. Resultatet
av vissa pågående utredningar, såsom länsskolnämndsutredningen, utredningen om
skolan, staten och kommunerna (SSK) och utredningen om skolans inre arbete, kan
komma att innebära ytterligare steg i denna riktning.

Inom
utbildningsdepartementet har med biträde av expertis från Svenska
kommunförbundet och Landstingsförbundet utarbetats en diskussionspromemoria
angående ett statsbidragssystem för skolbyggnader utformat som hyresbidrag per
elev och år (Ds U 1970: 12).

I
direktiven för SSK-ulredningen framhålls, att uppgiften alt undersöka
möjligheterna för ett vidgat lokalt ansvarstagande för grundskolan och
gymnasieskolan inte kan isoleras från formema för statens bidragsgivning till
kommunerna. Vidare anges i direktiven: »Om ansvaret för skolfrågorna i vad
avser ekonomi och organisation inom givna ekonomiska ramar till betydande del
förs över till kommunerna, bör detta förutsätta en omprövning av
statsbidragssystemets utformning. En viktig uppgift för de sakkunniga bör
därför vara att föra vidare det arbete med statsbidragssystemet som utförts
inom utbildningsdepartementet». Enligt direktiven bör de sakkunniga därvid utgå
från en oförändrad kostnadsfördelning mellan stat och kommun,

I
avvaktan på att nämnda utredningsarbete slutförs, är jag inte beredd

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:174 12

att
biträda skolöverstyrelsens (SÖ:s) förslag om ändrade statsbidrags-regler för
elevhem eller de krav på ökat statiigt engagemang som föreslagits av föräldragmppen
för barn med ryggmärgsbråck,

I
samband med arbetet rörande statsbidragssystemet aktualiserades frågan om en
förenkling av handläggningen av skolbyggnadsärenden, I sitt yttrande över
promemorian framhöll SÖ bl, a, att en förenkling av handläggningen torde kunna
genomföras utan att ifrågasatta förändringar i övrigt av statsbidragssystemet
behövde avvaktas. I en särskild skrivelse har SÖ därefter lagt fram förslag
till en sådan förenkling.

Skolan
betraktades tidigare som en institution vid sidan av samhället. Denna syn har
alltmer försvunnit. Genom samordning av olika sam-hällsaktiviteter med skolan
utgör skolväsendet alltmer en aktiv dd av samhället och en angelägenhet för
alla. Det är därför naturligt att skolbyggandet tilldragit sig ett stort
intresse. Under mer än två årtionden har ett omfattande pedagogiskt
utvecklingsarbete inom området bedrivits av SÖ, andra centrala myndigheter,
statens institut för byggnadsforskning och en rad enskilda kommuner. Syftet
har främst varit att söka förena kraven på god skolfunktion och
byggnadsekonomi.

Skolbyggnadsinvesteringarna
inom det allmänna skolväsendet har under senare delen av 1960-talet legat på en
mycket hög nivå. Detta beror bl. a. på skolväsendets genomgripande omdaning med
åtföljande nya krav på undervisningens innehåll samt på den omfattande befolkningsomflyttningen
under de senaste decennierna. Investeringarna i skolbyggnader uttryckta i
beräknade investeringsramar utgjorde under perioden 1964/651973/74
sammanlagt ca 6 000 milj, kr.

Med
hänsyn till den stora omfattningen av skolbyggnadsverksamheten är det av stor
vikt alt alla möjligheter till kostnadsbesparingar tillvaratas. Jag
förutsätter att inga kostnadsökningar kommer att uppstå för stat och kommun med
anledning av de förslag jag lägger fram i det följande, SÖ bör även framdeles
noga bevaka kostnadsutvecklingen på skolbyggnadsområdet,

Skolbyggandet regleras
ingående i gällande författningar. Bl, a. gäller mycket preciserade regler för
handläggningen av skolbyggnadsärenden. Dessa bestämmelser har i huvudsakliga
delar utformats före kommunsammanläggningarna. Genom sammanläggningarna har
skolstyrelserna numera större resurser för skolplanering och skolans verksamhet
i övrigt än tidigare. Jag anser det därför angeläget och möjligt att nu vidga
det lokala ansvaret ifråga om byggnadsverksamheten för det allmänna
skolväsendet. Vidare anser jag i likhet med SÖ, att nuvarande handläggningsordning
av skolbyggnadsärenden väsentligt bör förenklas. Riksdagens utbildningsutskott
(UbU 1972: 2) har också tidigare uttalat sig för en sådan förenkling.
Handläggningsordningen har tidigare i väsentliga delar fastställts av
riksdagen. Jag anser dock att Kungl. Maj:t bör bemyndigas att i fortsättningen
meddela erforderliga bestämmelser om

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:174 13

handläggningsordning.
Jag avser senare att föreslå Kungl, Maj:t bestämmelser i huvudsaklig
överensstämmelse med följande. Enligt vad jag erfarit ligger mina förslag i det
följande också väl i linje med läns-skolnämndsutredningens kommande förslag.

Enligt nuvarande
bestämmelser får etl byggnadsförelag för gmndsko-lans räkning inte sättas
igång, innan länsskolnämnden prövat lokalbehovet. Denna prövning skall ske
innan ritningar upprättas, TiU ledning för prövningen har SÖ utarbetat
särskilda lokalnormer, Länsskolnämn-dens prövning läggs till grund för SÖ:s
beslut om statsbidrag.

Dessa
normer möjliggör en tämligen exakt beräkning av kommuns lokalbehov vid olika
skolorganisationer. Lokalbehovsprövningen bör därför kunna föras över till
kommunen. I ärenden om statsbidrag bör det åligga SÖ att ta ställning till
lokalbehovet. I regel blir då SÖ:s beslut mera en bekräftelse på det av kommunen
framräknade behovet.

Jag
viU i detta sammanhang särskilt understryka att överdimensionering av
skollokaler eller kostnader överstigande bidragsunderlaget som regel inte
heller i fortsättningen bör accepteras. Nuvarande praxis i detta avseende bör
alltså gälla. Om en kommun önskar göra avvikelser från gällande lokalnormer bör
som hittills gälla att föreslagna planlösningar är pedagogiskt väl underbyggda.
Mera radikala avvikelser bör endast genomföras efter samråd med den centrala
myndigheten. Den enligt normema totala netlogolvytan bör emellertid inte få
överskridas.

Framräkningen
av lokalbehovet för gymnasieskolan och fastställelse därav sker f. n. i SÖ. I
avvaktan på ställningstagande till länsskolnämnds-utredningens kommande förslag
bör någon förändring nu inte ske i detta avseende. Jag är inte heller beredd
att i detta sammanhang föreslå någon förändring beträffande skissgranskningen
för gymnasieskolan.

Den
rådande skissgranskningen för grundskolan är frivillig. Flertalet kommuner utnyttjar
dock SÖ:s pedagogiska och tekniska expertis i en frivillig skissgranskning. Jag
anser detta samråd vara av stor betydelse från pedagogisk synpunkt och från
kostnadssynpunkt. Med anledning av den omfattning den frivilliga
skissgranskningen redan har och den principiella uppfattning jag tidigare
redovisat angående utökning av den kommunala beslutanderätten, anser jag inte
att skissgranskningen för grundskolan bör göras obligatorisk för kommunerna.
Jag räknar med när lokalbehovsprövningen överförs till det lokala planet
att kommunerna liksom nu sker utnyttjar SÖ:s resurser på
skissgransknings-området.

Enligt
gällande bestämmelser skall kommun vid upprättande av skissritningar ge
länsläkare, skolläkare och berörd skolpersonal tillfälle att yttra sig om
ritningarna, Sveriges lärarförbund. Lärarnas riksförbund. Svenska
facklärarförbundet och Skolledarförbundet har i gemensam skrivelse hemställt
bl. a. att företrädare för den berörda skolpersonalens fackliga organisationer
skall beredas tillfälle att yttra sig över skissrit-

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:174 14

ningar och huvudritningar. SÖ har i sitt yttrande över
skrivelsen föreslagit att även berörda elever eUer elevorganisationer skall
erhålla denna möjlighet. Jag ser positivt på lärarnas liksom övrig
skolpersonals medverkan vid planering av skolor. Enligt min mening bör denna
medverkan dock kunna ske inom ramen för företagsnämndsavtalet (FÖN 68), vilket
ger utrymme för såväl särskilda företagsnämnder för skolväsendet som för
därtill knutna skolbyggnadskommittéer. Nuvarande, bestämmelser bör därför vara lill
fyUest,

I likhet
med SÖ anser jag att kommunerna ensamma bör svara för att erforderliga
föreskrifter för erhållande av statsbidrag lill byggnadsarbeten följs. Ett
flertal handlingar som nu åtföljer ansökan om statsbidrag kan därigenom
slopas. Utöver utdrag av protokoll utvisande att kommunen för sin del beslutat
utföra byggnadsföretaget bör SÖ infordra endast sådana uppgifter som är
nödvändiga för att fastställa lokalbehovet, bestämma statsbidragsbeloppet och
kostnadernas skälighet samt kvotkostnaden, dvs, det belopp som skall räknas av
från investeringsramen.

Beträffande
det av SÖ förordcide förslaget till förenkling av handläggningsordningen
beträffande ombyggnadsärenden har jag i huvudsak ingen erinran. Jag förutsätter
emellertid att SÖ även i fortsättningen om skäl kan anses föreligga kommer
att infordra underlag för en noggrann kostnadsbedömning.

Efter vad
jag inhämtat är den statliga avsyningen huvudsakligen av formell art. Den bör
således kunna upphöra, I enlighet med SÖ:s förslag bör dock kommunerna vid
ansökan om utbetalning av statsbidrag lämna uppgift om eventuella avvikelser
från den nettogolvyta som fastställts som underlag när statsbidraget bestämls
eller om eventuellt därefter minskad omfattning av byggnadsarbetena.

De nya reglerna bör träda i kraft den 1 juli 1974,

Byggnadsstyrelsen
har under år 1972 upphört att publicera indextal per den 1 januari ingående i
styrelsens »byggnadskostnadsindex 63», Dessa indextal, liksom bosladsstyrdsens
ortsindex, har legat till grund för beräkning av bidragsunderlagets grundbelopp
för statsbidrag till byggnader inom skolväsendet. Grundbeloppet måste nu
beräknas med ledning av andra indexserier. Bl, a, kan ett index som utges av
statistiska centralbyrån komma ifråga. Det torde böra få ankomma på Kungl, Maj:t
att fr, o, m, den 1 januari 1973 fastställa de nya grunder efter vilka
grundbeloppet skall beräknas.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:174 15

4 Hemställan

Under
åberopande av det anförda hemställer jag alt Kungl, Maj:t föreslår riksdagen
att

1,
bemyndiga Kungl, Maj:t att
meddela bestämmelser om handläggningen av ärenden om statsbidrag till
byggnadsarbeten inom skolväsendet,

2,
godkänna att grundbeloppet för
statsbidrag för samma byggnadsarbeten fr. o. m. den 1 januari 1973 beräknas
efter byggnadskostnaderna i allmänhet enhgt de grunder som Kungl, Maj:t
bestämmer,

3,
godkänna vad jag anfört ifråga
om ytor och kostnader för skollokaler.

Med
bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemställt förordnar Hans Kungl, Höghet Kronprinsen-Regenten att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till delta protokoll ulvisar.

Ur
protokollet: Britta Gyllensten

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:174 16

Bilaga

Statsbidrag till skolbyggnader m. m.

Departementspromemorian

Inledning

En
översyn av nu gällande principer för statsbidrag till skolbyggnader motiveras särskUt
av att gymnasieskolan infördes den 1 juli 1971, En annan väsentlig
omständighet är ett begynnande intresse för att samplanera skollokaler och
lokaler för andra ändamål samt att integrera byggandet och utnyttjandet av
dessa lokaler. Nuvarande statsbidragssystem har ansetts försvåra en sådan
integrering och eftersom bidrag utgår i form av investeringsbidrag ansetts
främja nybyggnation av lokaler framför förhyrning även om förhyrning i en viss
situation skulle vara lämpligare. Vidare har anförts, att nuvarande
handläggningsordning för statsbidrags- och byggnadsärenden är onödigt komplicerad.

Bidraget
kan enbart utgå tUl huvudman för skolorna. Bidragssystemet kräver exakta normer
för lokalytors storlek. Dessa sistnämnda omständigheter kan ses som ett hinder
vid integrerad regional planering. Handläggningsförfarandet bedöms medföra stora
administrativa insatser.

Det
nuvarande statsbidraget har emellertid befrämjat att undervisningslokaler med
likvärdig standard kunnat byggas ganska oberoende av huvudmännens ekonomiska
förhållanden. Detta sammanhänger även med de anvisningar om lokalernas
utformning m. m. som SÖ utfärdat i anslutning till statsbidragsbestämmelserna.

Utvecklingen
mot större kommunala enheter med serviceuppgifter av ökande omfattning gentemot
medborgarna även vid sidan av undervisningssystemet ställer allt större krav på
den kommunala planeringen och då även på lokalplaneringen. Så kan det från
allmänt sociala samt stats- och kommunalekonomiska synpunkter finnas skäl för
alt i den totala bebyggelseplaneringen integrera och använda dem för mera än
ett ändamål, t, ex. lokaler för undervisning, daghem, förskolor, fritidshem
och hyreshus samt samlingslokaler, motionslokaler och bespisningslokaler.
Fördelarna med en samlad bedömning av lokalbehov för oUka ändamål bör vara så
stora att en integrering stimuleras.

Det
viktigaste motivet för ett statligt investeringsbidrag tUl undervisningslokalerna
och för den nuvarande utformningen av bidraget inom det allmänna skolväsendet
har varit att underlätta för huvudmännen att bygga erforderliga lokaler
oberoende av kommunens storlek och skatteunderlag. Principerna för
bidragsberäkningen varierar beroende på skolform och huvudman. Ett flertal
skäl talar för att byggnadsbidraget till skolbyggnader för grundskolan och
gymnasieskolan utformas efter enhetliga principer. Det år 1965 införda skalteutjämningsbidraget
samt de

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:174 17

ökande
kommunstorlekarna och det därmed mera jämnt fördelade skatteunderlaget
kommunerna emellan kan anses motivera att bidraget görs oberoende av
skatteunderlaget. För etl enhetligt bidragssystem för grundskola och
gymnasieskola talar vidare den redan i 1964 års beslut angående reformering av
de gymnasiala skolorna m, m. förutsatta samordningen av lokaler för skolor med
likartade lokal-, utrustnings- och lärarbehov.

De
principiella utgångspunkterna för en ny form av tilldelning av statsbidrag
sammanfattas i följande punkter,

a)
Beräkningsgrunder för bidrag till
grundskola och gymnasieskola är enhetiiga,

b)
Bidragskonstruktionen är
neutral lill om lokalbehov tillgodoses via förhyrning eller byggnation,

c)
Bidragskonstruktionen möjliggör
regional samplanering och sam-utnyttjande av lokaler,

d) Bidragskonstruktionen
är enkel.

e) Handläggning
av byggnads- och bidragsärenden förenklas.

f) Bidragsformen främjar
rationalisering och effektivitet i skolbyg

gandet.

Bidragsmoddlen hyresbidrag
per elev och år grundar sig på att dessa utgångspunkter lättast tillgodoses
genom att det nuvarande investeringsbidraget till skolbyggnader omformas till
ett driftbidrag kombinerat med ett lånesyslem.

Bidragsregler

Normer
för beräkning av lokalbehov inom en skolenhet anges i SÖ:s anvisningar för
skolbyggnader i vilka bl, a. redovisas SÖ:s beräkningar med normerna som grund
för skolor av olika storlek. För grundskolans del finns exempel för olika skoltyper
med varierande antal elever. För gymnasieskolans del räknas likaså på
skolenheter för olika elevantal. På grundval av lokalnormerna i anvisningarna
görs i departementspromemorian en indelning i åtta grupper av lokalbehov för
grundskola och gymnasieskola. Var och en av dessa grupper betraktas därefter
som en bidragsgrupp. Tre avser grundskolan och fem gymnasieskolan. Alternativen
som avser grundskolan, innefattar samtliga enligt exempel i anvisningarna en
specialklass för låg- och meUanstadieskolorna. Grupperna, som kallas
bidragsgrupper, är följande.

Grupp a 1: Skolenhet med
lågstadium med två paralleller och mellanstadium med två paralleller samt en
specialklass. Elevantalet per skolenhet 300,

Grupp
a 2: Skolenhet med tre paralleller på lågstadiet och två på mellanstadiet samt
en specialklass. Elevantal per skolenhet 375.

Grupp
b 1: Skolenhet med enbart högstadium och fem paralleller. Elevantal 405.

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:174 18

Grupp c 1: I enUghet med lokalbehovsberäkningarna i SÖ:s
anvisningar för [gymnasiet och fackskolan], där behovsberäkningarna utgår från
lokalgrupperingar enligt institulionssystem, har lokalbehovet för elever vid
gymnasium (gy) och fackskola (fa) räknats enhetligt för de humanistiska (hu),
samhällsvetenskapliga (sh) och ekonomiska (ek) linjerna. Eftersom
lokalbehovsberäkningar för [yrkesskolan] saknas, har motsvarande elever vid
yrkesskolan förts till grupp c 1 med ledning av indelning i SÖ:s
anslagsframställning för budgetåret 1970/71 (s. 71). Antal elever per skolenhet
500.

Grupp c 2: Som c 1, Antal elever 550,

Grupp d 1: Grupperingsmetod motsvarande c 1 för
naturvetenskaplig (na) och teknisk (le) linje. 500 elever per skolenhet.

Grupp d 2: Som d 1. Antal elever 550.

Grupp e 1: Den humanistiska-sociala (hum/so) sektorn vid
yrkesskolan har beräknats med ledning av lokalexempel för vårdyrkesskola i SÖ:s
anvisningar. Skolenhet med 326 elever/år, varav 140 samtidigt närvarande.

Lokalbehovet per elev inom dessa bidragsgrupper framgår av
följande tabell.

Lokalbehov f elev

Bidragsgrupp mVelev och alternativ

- _

opaginerad Kontrollera mot PDF

a

5,5

b

8,3

c

10,1

d

10,0

e

8,5

Genomsnitt
ae (totalt)

8,8

Genomsnitt
ab (grundskola)

7,1

Genomsnitt
ce (gymnasieskolan)

9,9

5,0 8,3 9,6 9,2 8,5 8,3 6,7 9,3

opaginerad Kontrollera mot PDF

För bidragsgrupperna b och e, vilka inte har något
alternativ 2, anges identiska uppgifter i fortsättningen i kolumnerna 1 och 2.

En av utgångspunkterna vid en övergång från nuvarande
byggnadsbidrag av invesleringsbidragstyp till ett bidrag av driftbidragslyp
har varit, att nuvarande kostnadsfördelning mellan stat och huvudman i
möjligaste mån skall bibehållas. Beräktungarna utgår alltså från att bidraget
motsvarar bidragsunderlaget (900 kr.) uppräknat med byggnadskostnads- och
ortsindex samt kostnader för utvändiga ledningar och planering. Kvotkostnaden
per kvadratmeter nettogolvyta beräknades vara 1 618:65 kr. den 1 januari 1969.
Detta belopp låg tiU grund för bidragsberäkningar för budgetåret 1970/71.

Underlaget för beräkningen av bidrag per elev motsvarar
här för samtliga bidragskategorier 34 % av kvotkostnaden per kvadratmeter
nettogolvyta, dvs. 550:34 kr. per kvadratmeter. Eftersom ett hyresbidrag
skulle utgå kontinuerligt per elev och år måste underlaget enligt ovan

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:174 19

550:34 kr. per kvadratmeter periodiceras för att
nuvarande kostnadsfördelning skall kunna beaktas. I promemorian har gjorts
vissa beräkningar för en fördelning av bidraget på 20, 25 resp. 30 år. Andra
fördelningsperioder är också tänkbara. Räntekostnader har inte beaktats vid
dessa beräkningar.

Om man låter de redovisade beräkningarna utgå från
skolenheter, som är större eUer mindre än de som valts blir storleken av
lokalbehovet och därmed hyresbidraget per elev en annan. Enligt SÖ:s
anvisningar minskar lokalbehovet på samtliga stadier med skolenhetens storlek
och antalet parallellklasser. Anledningen härtiU är att möjligheterna till
samutnyttjande av lokaler ökar. Samtidigt torde faktorer som t, ex, ökad
specialisering vid större skolenheter verka i motsatt riktning,

I de fall en minskning av elevantalet i en glesbygdskommun
är en följd av avflyttning från kommunen kan det i vissa fall anses vara rimligt
med någon form av modifiering av regeln, att bidraget strikt skall följa
elevantalet.

Det nuvarande investeringsbidraget justeras med hänsyn
till byggnads-och orlsindex. Anpassningen liU kostnadsutvecklingen sker alltså
genom uppräkning av bidragsunderlaget enUgt byggnadskostnadsindex.

Ett metodval för att anpassa hyresbidraget per elev till
kostnadsutvecklingen kräver en precisering av i vilket avseende bidragsnivån
skall hållas oförändrad. Syftet kan antingen vara att göra bidraget oberoende
av förändringar i penningvärdet eller alt konstruera det på ett sådant sätt att
det teoretiskt skulle kunna täcka motsvarande del vid en nyinvestering som i
dag.

Den nuvarande konstruktionen av investeringsbidraget
medför att eventuella rationaliseringsvinster helt tillfaller huvudmännen.
Denna effekt blir följden av varje statsbidragssystem, i vilket bidragsdelen
inte anknyter tiU totalkostnaden.

Om ett hyresbidrag framräknat, som i
departementspromemorian, utgick för samtliga elever skulle det innebära alt kommunema
fick statsbidrag för redan uppförda skolbyggnader två gånger. För att undvika
denna effekt och därmed bibehålla en i huvudsak oförändrad kostnadsfördelning
blir det enligt promemorian nödvändigt all tillämpa någon form av reduklionsregd,
som innebär, att det statsbidrag som erhållits av den enskUda kommunen visst
antal år bakåt i tiden avräknas.

Finansiering, planering och administration

Ett hyresbidrag per elev och år i form av ett driftbidrag
som ersättning för nuvarande statliga investeringsbidrag tiU skolbyggnationen
skulle medföra, att huvudmännen gick miste om ett kapitallillskott motsvarande
investeringsbidragets storlek i samband med byggandet. Denna del av
byggnadskostnaderna måste således finansieras på annat sätt vid ett eventuellt
hyresbidrag. Tre alternativa möjligheter diskuteras. En

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:174 20

möjlighet
vore att huvudmännen självfinansierade denna del eller upptog allmänna lån. En
annan möjlighet skulle vara att statliga lån ungefär motsvarande det nuvarande
investeringsbidraget utgick i enlighet med bostadslånekungörelsen. Den tredje
alternativa finansieringsmöjligheten vore att lån likaså ungefär motsvarande
nuvarande investeringsbidrag utgick enligt en spedell författning, som
möjliggjorde lån enligt ungefär samma principer som bostadslånekungörelsen. En
sådan speciell lånekungörelse skuUe möjligen kunna vara tillämplig även för
lokaler för andra ändamål, som kommunerna har att tillgodose och lill vilka
statligt finansieringsstöd utgår nu.

Som
underlag för beräkning av låneandel diskuteras möjligheten av att beräkna ett
låneunderlag per devplals huvudsakligen vid ny- och tillbyggnad. Ett sådant
låneunderlag skulle eventuellt kunna beräknas för var och en av de
bidragskategorier som anges. Alternativet är en realprövning av varje
byggnadsärende.

Planeringen
av lokalbehov för undervisningen skuUe ske på i stort sett samma sätt som i
dag. Investeringsplaner, som skulle grunda sig på kommunemas
lokalbehovsberäkningar, samordnas och justeras på regional nivå och
sammanställs och justeras slutligt på central nivå samt framläggs i samband med
anslagsframställningen. Statens ställningslagande till investeringsplanerna
får liksom i dag formen av investeringsramar. Dessa ramar får olika innebörd
beroende på vilken finansieringsform, som gäller för skolbyggandel. I samtliga
fall reglerar de emellertid byggnationens omfattning per budgetår. För att
säkerställa att krediter motsvarande dessa ramar finns tillgängliga skulle
speciella överenskommelser oavsett finansieringsform kunna träffas med
kreditinstituten. Vilka myndigheter på lokal, regional resp. central nivå som
skall handha prövningen av låneärenden blir beroende av låneformen. Det har
bedömts som mindre meningsfullt att analysera alla tänkbara alternativ i detta
avseende.

Det
är inte självklart, att den handläggningsordning som gäUer för bostadslåneärenden
bör appUceras i alla detaljer på skolbyggnadsärendena, om
bostadslånekungörelsen eller en speciell kungörelse med motsvarande innebörd
blir tUlämplig för skolbyggnationen. Beträffande handläggningen av
byggnadsärenden avseende skollokaler förutsätts att nuvarande ordning gäller i
det fall kommunerna helt självfinansierar byggandet. Det slutliga
ställningstagandet förutsätts emellertid ske inom länsskolnämnderna, som då har
att tillse att centralt utfärdade anvisningar följts.

För
de centrala anvisningarna, dvs. SÖ:s anvisningar angående skolbyggandet,
antyds att det skulle kunna vara en fördel med tanke på möjUgheterna tiU en
regional samplanering av lokalbehov, om dessa i vissa avseenden gavs karaktären
av minimikrav. Detta gäller framför allt lokalnormerna, I den utsträckning
huvudmannen begär lån för lo-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:174 21

kaler
med kvalitetskrav, som överstiger minimikraven skulle detta vara motiverat av
att skoUokalerna redan före byggnationen planerades för alt tiUgodose
lokalbehov för andra ändamål än undervisning.

Remissyttrandena

Inledning

Den
helt övervägande delen av remissinstanserna anser, att de nuvarande
bestämmelserna om statsbidrag lill skolbyggnader bör ändras. Meningarna går
visserligen isär vad gäller förändringens omfattning och inriktning. Oavsett vUken
principiell utformning remissinstanserna finner lämpligast, är de dock i stor
utsträckning ense om att vid en förändring främst följande krav bör
tillgodoses, nämligen

att
ett integrerat byggande underlättas, att huvudmännens procentuella andel av byggnadskoslnaderna
inte ökas, att betingelserna för skolans verksamhet beaktas, att huvudmännens handUngsfrihet
ökas samt att handläggningen av byggnadsfrågorna förenklas.

Det
framhåUs att kommunerna f, n, har att följa en rad bestämmelser beträffande
skollokalernas storlek och utformning, skoltomtens storlek, läge och
beskaffenhet m, m. Man är medveten om att dessa bestämmelser verksamt bidragit
tiU förverkligandet av en någorlunda likvärdig skolbyggnadsstandard kommunerna
emellan. Främst anses detta ha varit av betydelse i mindre kommuner, för vilka
ett skolbygge ofta varit ekonomiskt och administrativt betungande, I samma mån
som kommunerna genom sammanläggningar blir större, ökar emellertid tillgången
till kvalificerade specialister för den enskilda kommunen, varigenom risken
för felplaneringar o, d, minskar. Det hävdas därför att man utan fara kan
fortsätta den uppmjukning av de statliga föreskrifterna som ägt rum under
senare år. Där så kan ske ulan alltför stora olägenheter bör spe-cialdestinerade
statsbidrag ersättas med årliga driftbidrag, som utgår med schablonarlade
belopp. Bidragsvillkoren kan i stor omfattning begränsas.

Nära nog samtliga
remissinstanser behandlar frågor som sammanhänger med ett integrerat
uppförande och utnyttjande av skolbyggnader. Ätskilliga av de till integrering
positivt inställda instanserna framhåller, att om byggnadsprogrammet för
skolans utrymmen kan behandlas friare och skollokalerna i byggnadsteknisk
mening inte behöver lösas som en från övrig bebyggelse avskild och intern
angelägenhet, uppslår möjligheter till nya byggnadsfunktionelit värdefulla
kombinationer. Samordningen anses kunna leda till att skolan traditionellt
tillhöriga utrymmen kan användas för andra funktioner i samhället, antingen i
principiellt oförändrad form eller med modifikationer som även kan visa sig
vara lill fördel för skolans verksamhet.

Flera
remissinstanser anger oUka aktiviteter och lokaler som anses

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:174 22

kunna förekomma i en integrerad anläggning. Bl. a, nämns
barnstugor, ungdoms- och fritidsverksamhet, folkbildningsarbete, bibliotek,
teater och film, kyrklig verksamhet, gymnastik och idrott, hälsovårdsverksamhet,
malsalar, reception, tvätt, post och närbutik.

Även om
integrerat byggande och utnyttjande kan leda lill ett mera komplicerat
samrådsförfarande mellan representanter för de verksamheter som skall
integreras och till begränsningar i rörelsefriheten för vissa aktiviteter,
bedöms fördelarna mer än väl uppväga angivna nackdelar.

Bidragsregler

Remissinstansema har förhållandevis ingående behandlat de
grundläggande principer som enligt deras mening bör bestämma byggnadsbidragets
utformning och funktioner. Därutöver har de med anledning av den i promemorian
framförda tanken att omforma investeringsbidraget till ett driftbidrag anfört
vissa synpunkter och omständigheter som belyser deras uppfattning angående
grunderna för en dylik förändring.

Länsskolnämnderna
i Östergötlands och Gävleborgs län, Örebro läns landsting, Göteborgs och Nora
städer, servicekommittén m, fl, remissinstanser menar, att byggnadsbidragets omformning
till ett driflbidrag skulle underlätta ett integrerat byggande och ett
samordnat utnyttjande av lokalerna. Förändringen anses vidare medföra bl, a,
större frihet för huvudmännen att utforma byggnaderna på ett rationellt och
från ekonomiska synpunkter fördelaktigt sätt, jämställdhet i statsbidragshänseende
mellan alternativen egna lokaler resp, förhyrda lokaler samt större enkelhet i
administrativt avseende,

RRV, länsskolnämnden i Skaraborgs län, Östergötlands läns
landsting, Stockholms stad m, fl, remissinstanser anför vissa synpunkter av
negativ art mot etl lill driftbidrag omformat investeringsbidrag. Sålunda kan
nämnas att RRV ifrågasätter om det föreslagna systemet medför några väsentliga
fördelar framför nu gällande system. Länsskolnämnden i Skaraborgs län gör bl,
a, gällande, att förändringen kan befaras leda till fördyringar, varjämte det
årligen återkommande arbetet med hyresbidragen, rekvisition, utbetalning och
granskning skulle öka, Stockholms stad framhåller, alt förhyrning av skoUokaler
inte sällan leder till försämrad standard vad gäller utemUjö, avstånd tUl
gymnastik- och skolmåltidslokaler m, m.

Mot bakgrunden av den principiella diskussionen rörande
investeringsbidragets omformning tiU ett driftbidrag behandlar
remissinstanserna det i departementspromemorian presenterade systemet med
hyresbidrag per elev och år. Åsikterna om detta system gått vitt isär.

Linköpings och Eslövs städer, Överkalix kommun m. fl.
remissinstanser biträder eller har inga erinringar mot ett dylikt system.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:174 23

Åtskilliga remissinstanser biträder det diskuterade
alternativet men förordar mer eller mindre omfattande ändringar och tillägg. Så
är fallet med t. ex. Östergötlands, Örebro och Västernorrlands läns landsting, länsskolnämnderna
i Östergötlands och Gävleborgs län, Järfälla, Götene och Undersåkers kommuner,
Luleå stad, TCO, SACO och kulturrådet.

Ett
icke obetydligt antal remissinstanser tar mer eller mindre bestämt avstånd från
en lösning av byggnadsbidraget enligt den framlagda modellen, nämligen bl. a.
SÖ, RRV, länsskolnämnderna i Malmöhus och Skaraborgs län, Stockholms,
Göteborgs, Örebro och Sundsvalls städer samt Åstorps, Partille och Gällivare
kommuner.

Följande redovisning må belysa remissinstansernas
uppfattning angående statsbidragssystemet för skolbyggnader.

Linköpings
stad ansluter sig när det gäller grunderna för beräkning av ett eventuellt
hyresbidrag helt lill tanken att det skall beräknas per elev och år. En uppddtung
av hyresbidraget i olika bidragsgrupper beroende på stadium och skolform anses
också berättigad. För att undvika onödiga jämförelser mellan olika
primärkommuner och diskussioner inom den egna kommunen skulle det vara till
fördel om centrala rekommendationer beträffande lokalbehov utfärdades.
Detsamma gäller även lämpligt maximiavstånd mellan hem och skola för elever i
tätorter på olika stadier och i olika skolformer. Vidare framhålls
nödvändigheten av att primärkommunen i elevunderlaget även får inräkna elever
inom vuxenutbildning, eftergymnasial utbildning av olika slag, kombinations-utbUdiung
o. d. utbildningsformer, som inte direkt hör tiU det reguljära skolväsendet i
kommunen.

Östergötlands
läns landsting förklarar att bidrag per elev synes vara en användbar metod för
statligt stöd till skolväsendet men ifrågasätter, om inte bidraget bör uppdelas
i ett basbelopp som inte påverkas av elevantalet och ett rörUgt belopp som är avhängigt
av elevantalet. En differentiering av bidraget betecknas som ofrånkomlig.
Örebro läns landsting gör gäUande, att hyresbidraget bör baseras på antalet
fastställda elevplatser. TiUfällig nedgång i elevantalet bör ej få inverka på
bidragets storlek, eftersom lokalbehovet måste vara grundat på planerat antal
elevplatser. Skulle det godkända antalet elevplatser behöva minskas, bör
kommunen ha skälig tid att disponera lokalerna helt eller delvis för annat
ändamål, innan bidraget reduceras. Bidragsgruppernas antal bör inskränkas till
två. Västernorrlands läns landsting anser, att det föreslagna bidragssystemet
på ett negativt sätt kan påverka statsbidragsgivningen till glesbygdskommuner
med sviktande elevunderlag. Vidare framhålls att om man grundar driftbidraget
på det faktiska elevantalet, kan bidragsbeloppen kommunerna emeUan bli
likvärdiga endast under fömtsättning att elevtätheten är densamma. Ett
driftbidrag beräknat på det elevantal för vUket skolan är lokalbehovsprövad och
inte på det faktiska elevantalet skulle enligt landstingets mening vara mera
rättvist.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:174 24

Utan
att närmare utveckla tanken nämner landstinget därjämte, att initialkostnaderna
vid byggnationea kan variera högst väsentligt, alltefter de
utbildningsaktiviteter för vilka lokalerna är avsedda och att denna
omständighet bör beaktas vid differentieringen av hyresbidraget.

Även
länsskolnämnderna i Östergötlands och Gävleborgs län gör gällande, att om
elevantalet skall vara utgångspunkt för dimensioneringen av hyresbidraget,
erfordras ett kompletterande bidrag som komjjenserar kommuner med små
skolenheter och små klasser. För grundskolans del varierar nämligen klassernas
storlek i avsevärd grad med hänsyn till befolkningsförhållandena. Skolor i
kommuner med dominerande tätortsstruktur har i regel mera välfyllda klasser än
skolor i utpräglade landsbygdskommuner. Båda länsskolnämnderna hävdar vidare
att antalet bidragsgrupper bör begränsas så långt det visar sig lämpligt och möjligt.
Skolformen anses utgöra den naturliga indelningsgrunden, med införande av
eventuella underavdelningar,

Götene
och Undersåkers kommuner uppmärksammar framför allt bidragssystemets ovan
berörda konsekvenser för glesbygds- och utflyttningskommuner,

TCO
uttalar farhågor för att utformningen av det diskuterade bidragssystemet kan
fresta kommunerna att i sparsamhetsnit uppföra alltför stora skolenheter.
Sådana kan ej skapa gynnsamma arbetsbetingelser för vare sig lärare eller
elever. Till skillnad från flertalet övriga remissinstanser som yttrar sig i
frågan anser TCO vidare att antalet bidrags-gmpper bör utökas. Vad gäller
grundskolan bör det t, ex. finnas en grupp omfattande en kombinerad LMH-skola,
TCO understryker också viklen av att stimulansbidragen till viss utrustning i
skolorna får kvarstå. Dessa bidrag betyder enligt TCO:s mening mycket för en
god och likvärdig utrustning i skolorna landet över,

SÖ
tiUstyrker, att frågan om övergång till driftbidrag undersöks och övervägs
ytterligare, SÖ har vid sin behandling av departementspromemorian funnit, alt
den föreslagna utformningen av driftbidraget är rätt komplicerad. Vid det
fortsatta utredningsarbetet bör därför förenklingar övervägas. Om möjUgt bör
antalet bidragsgrupper minskas. Det anges som önskvärt med blott en grupp men
SÖ är medveten om att detta kan vara alt driva förenklingen för långt. Eftersom
ett bidrag per elev och år kan medföra en ojämn fördelning från
rättvisesynpunkt, bör i stället ett driftbidrag per klass och år ytterligare
övervägas. Särskilt i kommuner med små klasser ger ett bidrag per elev ett för
kommunen ogynnsamt utfall.

RRV
hävdar, att utgångspunkten för bestämning av metod för beräkning av
statsbidrag bör vara att åstadkomma styrning och effektivitet i skoldriften. En
fördelning av byggnadskostnaderna per elev synes inte ge sådana incitament för
verksamheten. En fast kostnad är enligt RRV:s mening intressant endast i de
fall, där det är fråga om att be-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Ptop. 1973:174 25

döma
under- resp. överkapacitet i driften. Tveksamhet anmäls även beträffande
skäligheten i beräkningen av hyresbidraget.

Länsskolnämnden i
Skaraborgs län finner, att orättvisor skulle uppstå för kommunerna vid
beräkning såväl per elev som.per klassavdelning; Tätorterna skulle gynnas i det
förra fallet och missgynnas i det senare. För glesbygderna och
avfolkningsområdena bleve förhållandet det omvända. Vidare anser nämnden, att
indelningen av eleverna i bidragsgrupper kan förmodas bU ett krångligt och arbetskrävande
system, som inte skapar större rättvisa än det nuvarande systemet.

Länsskolnämnden
i Malmöhus län erinrar om att de av SÖ utfärdade lokalnormerna har sin
förankring i den enskilde elevens behov av undervisningsyta. Skolans storlek
bestäms sålunda mot bakgrunden av det beräknade elevantalet. Enligt nämndens
mening ligger det därför nära till hands att pröva om investeringsbidraget
skulle kunna omformas till ett driftbidrag i form av hyresbidrag. Svagheten
träder emellertid snabbt fram, om man beaktar att golvytan är konstant men att
det elevantal som får sin undervisning på denna yta varierar år från år. Dessa
variationer är ofta betydande. Nämnden framhåller vidare, att dupliceringar
inte är ovanliga i utbyggnadsområdena. T. o. m. tre klasser om ett rum har
enligt dess erfarenhet förekommit. Här skulle ett per elev beräknat hyresbidrag
ge oskälig överkompensation. Rakt motsatt verkan skulle uppstå i utglesningsområden.
De ogynnsamma verkningarna av ett varierande elevantal gör det enligt nämndens
mening inte möjligt att ersätta nuvarande investeringsbidrag med ett
driftbidrag i form av ett hyresbidrag per elev och år.

Stockholms
stad framhåller, att det nuvarande systemet för kommunen innebär en garanti
för att varje skolbyggnadsföretag blir stats-bidragsberättigat. Denna garanti
försvinner med den föreslagna omläggningen, enligt vilken bidragets storlek
inte längre är beroende av omfattning av de kommunala investeringarna utan
enbart av elevantalet och dess variationer olika år. De nya reglerna anses inte
stimulera kommunerna att bygga nya skollokaler. Följden kan bli att från
funktionssynpunkt olämpliga lokaler tas i bruk eller bibehålls under lång tid.
En rationell organisation av skolväsendet kan på så vis komma att försvåras.

Stockholms stad finner
inte heller det nya bidragssystemet ägnat att främja en anpassning av skolbyggandet
efter ändrade fömtsättningar och den snabba pedagogiska och tekniska
utvecklingen. Här föreligger en betydelsefull skillnad mot det nuvarande systemet
som möjliggör för kommunen att få bidrag till åtgärder föranledda av
reformarbetet samt till förbättringar av de yttre betingelserna.

Det framlagda systemet får
vidare konsekvenser som betecknas som sakligt otUlfredsstäUande. Den
situationen kan lätt uppkomma, att det i en kommun föreligger ett betydande
nyinvesteringsbehov, exempelvis på grund av nyproduktion inom nyexploateringsområden
med utglesning

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:174 26

inom
äldre stadsdelar, trots att det totala elevantalet i kommunen inte förändras. I
detta läge (som Stockhiolm befinner sig i) skulle den statliga bidragsgivningen
inte komma att öka enligt det nya systemet. Skolreformer m. m. får vidare ofta
omfattande investeringsmässiga konsekvenser, vartill hyresbidraget inte tar
hänsyn, såvida detta inte blir föremål för särskilda uppräkningar.

Sundsvalls
stad anser, att svårigheter kommer att uppstå när det gäller att behålla den
nuvarande kostnadsfördelningen mellan stat och kommun, både vad gäller
glesbygdskommuner och starkt expansiva kommuner. SundsvaU, som får anses
tillhöra den senare gmppen, kommer med tillämpning av det nya systemet enligt
gjorda beräkningar att få vidkännas en icke obetydlig bidragsminskning, vilket
sammanhänger med att skolbyggnaderna i områden som nyexploateras under en
längre tidsperiod redan från början får utbyggas för det fulla utnyttjandet vid
slutet av tidsperioden. Detta skulle förebyggas om man beräknade hyresbidraget
inte efter det faktiska elevantalet varje år ulan på det elevantal, för vilket
skolan var lokalbehovsprövad. Staden förmodar vidare, att det administrativa
arbetet inte kommer att minska vid en övergång från investerings- tiU
driftbidrag. Det sammanlagda handläggningsarbetet genom uppföljning av
elevantalet m, m, under en lång följd av är förutses nämligen inte bli mindre
än det som förorsakas av nuvarande bestämmelser.

Finansiering,
planering och administration

De
i departementspromemorian diskuterade tre vägarna att täcka bortfallet av det
nuvarande investeringsbidraget behandlas i ett stort antal utlåtanden.

Alternativet
att genom självfinansiering eUer allmänna lån tillgodose medelsbehovet
betecknas av flera remissinstanser som den från administrativa synpunkter
enklaste lösningen. Endast SACO förordar dock denna utväg. I övrigt ställer man
sig avvisande till alternativet. Självfinansiering kommer direkt att påverka
skattesatsen. Lån kan visa sig svåra att erhålla vid önskad tidpunkt och
förorsakar betydande räntekostnader,

I
valet mellan de övriga båda alternativen fördelar sig remissinstanserna
ungefär lika. Utvägen att erhålla statliga lån i enlighet med bostadslånekungörelsen
förordas av bl. a. RRV, bostadsstyrelsen, Östergötlands läns landsting, Eslövs
och Linköpings städer samt Järfälla och Överkalix kommuner. Finansieringen
genom statliga län enligt en speciell författning tillstyrks av bl. a.
servicekommittén, Örebro läns landsting, Stockholms, Nora och Sundsvalls
städer samt Undersåkers kommun. I några fall lämnas frågan om den lämpligaste
lånemöjligheten öppen, så t. ex. i yttrandena från länsskolnämnden i Gävleborgs
län och Göteborgs stad.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:174 27

Endast
ett relativt litet antal remissinstanser behandlar olika metoder alt beräkna
låneunderlaget.

Ett låneunderlag per elev
betecknas som ett ändamålsenligt förfarande av t. ex. Östergötlands läns
landsting, Stockholms stad och SACO. Metoden gör det enkelt att i förväg
beräkna lånets storlek.

Bostadsstyrdsen,
servicekommittén m. fl. remissinstanser anser, att samma tillvägagångssätt bör
tillämpas vid beräkning av låneunderlaget för alla lokaler i ett bostadsområde
och förordar bostadsstyrelsens metod.

Uppfattningen angående
prövnings- och planeringsförfarandet bestäms i stor utsträckning av resp.
remissinstansers inställning tUl grundprinciperna för bidragssystemets
utformning. Delade meningar kommer sålunda till uttryck i vissa avseenden. Nära
nog genomgående understryks emeUertid i remissvaren, att eventuella
förändringar bör leda till ökad samordning på olika nivåer samt till decentraUsering
av handläggnings- och beslutsfunktioner tiU regionala och lokala organ.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Innehåll

Sida

1
Inledning

4

2 Handläggningsordningen

5

2.1 Gällande regler

5

2.1,1 Lokalbehovsprövning

5

2.1.2 Skissgranskning

6

2.1,3 Handläggning vid ansökan om statsbidrag

6

2.1.4 Avsyning

7

2.2 Skolöverstyrelsen

7

2.2,1 Lokalbehovsprövning

7

2.2,2 Skissgranskning

8

2.2,3 Handläggning vid ansökan om statsbidrag

8

2.2.4 Avsyning

9

2.3 Remissyttrandena

9

3
Departementschefen

11

4 HemstäUan

15

BUaga 16

TRYCKERIBOLAGET IVAR H/liGGSTROM AB,
STOCKHOLM 1873

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

9 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (9)

9 kopplingar i 7 dokument.

  1. Bet. 1977/78:UbU17 med anledning av propositionen 1977/78:100 såvitt gäller anslag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m. jämte motioner s. 2 i texten
  2. Bet. 1975/76:UbU2 Med anledning av motion angående kommuns ansvar för inackordering av gymnasieskolelever om s. 11 i texten
  3. Prop. 1974:1 Statsverkets tillstånd och behov under bugetåret 1974/75 i texten
  4. Prop. 1974:99 Kungl. Maj:ts proposition angående särskilda institutionsföreståndare i vissa änmen på grundskolans högstadium m. m. s. 5 i texten
  5. Rskr. 1973:332 i texten

Visa alla 7