Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar

1973 · 19 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 17 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1973:188, Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 188 år 1973 Prop. 1973:188

Nr 188

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring
i lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handUngar;
given den 26 oktober 1973.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda
utdrag av statsrådsprotokollet över justitieärenden, föreslå riksdagen att
bifalla del förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

CARL GUSTAF

LENNART GEIJER

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändring i sekretesslagen i syfte
att bereda sådana uppgifter om enskilds personliga förhållanden som framgår av
handlingar i ärenden hos riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna
ett fullständigare skydd än bestämmelserna i sekretesslagen nu erbjuder.

Vidare föreslås ändring i sekretessreglerna för register
inom kriminalvården.

1 Riksdagen 1973. 1 saml Nr 188

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:188

Förslag tiU

Lag om ändring i lagen (1937:249) om inskränkningar
i rätten att

utbekomma allmänna handlingar

Härigenom förordnas, att 12 och 14 §§ lagen (1937:249) om
inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar' skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 §

Hos myndighet vid fångvårdsanstalt eller arbetsanslalt
upprättade handlingar rörande i anstalten intagen person må ej i andra fall
eller annan ordning än Konungen bestämmer utlämnas tidigare än sjuttio år efter
deras datum.

Detsamma gäller handlingar, vilka upprättats av
befattningshavare inom skyddskonsulentorganisationen eller annan som fullgör
skyddskonsulents uppgifter eller av övervakare eller den som anlitas såsom
biträde vid övervakning, i den mån handlingarna röra personer som ställts under
övervakning efter dom å fängelse, skyddstillsyn, ungdomsfängelse, internering
eller intagning i arbetsanslalt.

Kriminalvårdsnämnden, ungdomsfängelsenämnden och
interneringsnämnden samt övervakningsnämnd må förordna, att vad nu
föreskrivits skall äga tillämpning även beträffande viss hos nämnden upprättad
handling rörande person som är intagen i anstalt eller ställd under
övervakning. Sådant förordnande må dock ej avse nämndens beslut, som utfärdats
särskilt eller upptagits i protokoll.

Uppgifter och anteckningar, vil- Har uppgifter om den som häk-

ita tillförts/lo.? kriminalvårdsstyrel- täts eller dömts
för brott eller

sen fört register över personer som beträffande vilken förordnats om

intagits i anstalt eller dömts till intagning i arbetsanslalt tillförts

skyddstillsyn, må ej utlämnas i av kriminalvårdsstyrelsen fört re-

annat fall eller annan ordning än gister inom rättsväsendets infor-

Konungen bestämmer. mationssystem, må uppgifterna ej

utlämnas
i annat fall eller annan ordning än Konungen bestämmer.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Handlingar vilka av läkare eller Handlingar vilka av läkare eller

hos socialstyrelsen eller på läkares hos
socialstyrelsen eller på läkares eller styrelsens föranstaltande
eller styrelsens föranstaltande

1 Lagen omtryckt 1971:203.

2 Som nuvarande lydelse anges den lydelse som
föreslås i prop. 1973:100.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse upprättas till utredning i mål eller ärende hos domstol eller i ärende
som avses i giftermålsbalken; handlingar i ärenden rörande kri-minologisk
undersökning för forskningsändamål; handlingar vilka upprättats vid
psykologisk undersökning som utförts för forskningsändamål eller i samband
med inskrivning av värnpliktiga eller yrkesvägledning, arbetsvärd eller
omskolning eller i ärende om anställning eller upphörande av anställning hos
myndighet eller i ärende om utlagning av anställd hos myndighet till viss
utbildning eller tjänstgöring; läkarutlåtanden i ärenden om statlig personalpensionering;
handlingar i ärenden enligt lagen (1972:119) om fastställande av
könstillhörighet i vissa fall; handlingar i ärenden rörande hälsovård,
sjukvård, socialhjälp, understöd vid barnsbörd, samhällets barnavård och
ungdomsskydd eller eljest barnavårdsnämnds verksamhet, sådan familjerådgivning
som drives av kommun, landstingskommun, församling eller kyrklig samfällighet,
rätt för enskilda att inköpa alkoholhaltiga drycker, behandling av alkoholister
eller eljest nykterhetsnämnds verksamhet, folkpensionering eller eUest
pensionsstyrelsens eller pensionsnämnds verksamhet, försäkring för olycksfall
i arbete eller eljest riksförsäkringsanstaltens eller försäkringsrådets
verksamhet, tillsyn å understödsföreningar, hjälpverksamhet vid arbetslöshet;
så ock handlingar i ärenden rörande kontroll å utlänningar, som här i riket
vistas eller hit söka tillträde, må, i vad de angå enskilds personliga
förhållanden, icke utan

Föreslagen
lydelse upprättas till utredning i mål eUer ärende hos domstol eller i ärende
som avses i giftermålsbalken; handlingar i ärenden rörande kri-minologisk
undersökning för forskningsändamål; handlingar vilka upprättats vid
psykologisk undersökning som utförts för forskningsändamål eller i samband
med inskrivning av värnpliktiga eller yrkesvägledning, arbetsvärd eUer
omskolning eller i ärende om anställning eller upphörande av anställning hos
myndighet eller i ärende om utlagning av anställd hos myndighet till viss
utbildning eller tjänstgöring; läkarutlåtanden i ärenden om statlig personalpensionering;
handlingar i ärenden enligt lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet
i vissa fall; handlingar i ärenden rörande hälsovård, sjukvård, socialhjälp,
understöd vid barnsbörd, samhällets barnavård och ungdomsskydd eller eljest
barnavårdsnämnds verksamhet, sådan familjerådgivning som drives av kommun,
landstingskommun, församling eller kyrklig samfällighet, rätt för enskilda att
inköpa alkoholhaltiga drycker, behandling av alkoholister eller eljest
nykterhetsnämnds verksamhet, allmän försäkring eller yrkesskadeförsäkring eller
eljest riksförsäkringsverkets, försäkringsrådets eller allmän försäkringskassas
verksamhet, tillsyn å understödsföreningar, hjälpverksamhet vid arbetslöshet;
så ock handlingar i ärenden rörande kontroll å utlänningar, som här i riket
vistas eller hit söka tillträde, må, i vad de angå enskilds personliga
förhållanden, icke utan hans samtycke liU annan utlämnas tidigare

s. 3 Kontrollera mot PDF

1* Riksdagen 1973. 1 saml. Nr If

s. 4 Kontrollera mot PDF

derliga
förbehåll göras.

Angår
handling, som i första stycket avses, någons intagning, vård eller behandling
å anstalt eller inrättning eller någons vård eller behandling av läkare
annorstädes än å anstalt, och finnes grundad anledning antaga att genom
handlingens utlämnande ändamålet med vården eller behandlingen skulle
motverkas eller någons personliga säkerhet sättas i fara, må utlämnande
vägras, ändock att enligt bestämmelsema i första stycket utlämnande bort ske.
Likaledes må utbekommande av handling, utvisande vem som gjort anmälan i
ärende rörande samhällets barnavård eller ungdomsskydd eller rörande
behandling av alkoholister eUer vem som eljest lämnat upplysningar i sådant
ärende, vägras, om grundad anledning finnes att antaga att den, om vilken
anmälan gjorts eller upplysningarna lämnats, skulle missbruka kännedom i
berörda hänseende till skada för annan person.

Nuvarande
lydelse hans samtycke till annan utlämnas tidigare än sjuttio år efter handlingens
datum. Även utan sådant samtycke skall dock handling som nu sagts utlämnas, om,
med hänsyn till det ändamål för vilket utlämnande åstundas och omständigheterna
i övrigt, trygghet kan anses vara för handen, att det ej kommer att missbrukas
till skada eller förklenande för den vilkens personliga förhållanden i handlingen
avses eller för hans nära anhöriga. Vid utlämnande böra erfor-

Vad i denna paragraf stadgas har icke avseende å
myndighets beslut som särskilt utfärdals eller i protokoll upptagits, där fråga
ej är om barnavårdsnämnds eller nyk-lerhelsnämnds beslut eller om beslut i
ärende som rör tillämpningen av lagen om fastställande av könstillhörighet i
vissa fall, lagen angående åtgärder mot utbredning av könssjukdomar, lagen om
avbrytande av havandeskap, lagen om sterilisering eller lagen om kastrering.

Föreslagen lydelse än sjuttio är efter handlingens datum.
Även utan sådant samtycke skall dock handling som nu sagts utlämnas, om, med
hänsyn till det ändamål för vilket utlämnande åstundas och omständigheterna i
övrigt, trygghet kan anses vara för handen, att det ej kommer att missbrukas
till skada eller förklenande för den vilkens personliga förhåUanden i
handlingen avses eller för hans nära anhöriga. Vid utlämnande böra erforderliga
förbehåll göras.

Vad i
denna paragraf stadgas har icke avseende å myndighets beslut som särskilt
utfärdats eller i protokoll upptagits, där fråga ej är om barnavårdsnämnds,
nykterhetsnämnds, riksförsäkringsverkets eller allmän försäkringskassas
beslut eUer om beslut i ärende som rör tillämpningen av lagen om fastställande
av könstillhörighet i vissa fall, smittskyddslagen (1968: 231) såvitt den angår
veneriska sjukdomar, lagen (1938:318) om avbrytande av havandeskap, lagen
(1941:282) om sterilisering eller lagen (1944:133) om kastrering.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:188 5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Uppgifter
och anteckningar, vilka tillhöra de i kommunerna förda socialregistren, må ej
utlämnas i vidare mån än som följer av lagen om socialregister.

Denna lag träder i krafl den 1 januari 1974.

I fråga om uppgifter och anteckningar som avses
med den äldre lydelsen av 12 § gäller denna även efter ikraftträdandet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:188

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 26 oktober 1973.

Närvarande: Statsministern PALME, ministern för utrikes
ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING,
LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM,
CARLSSON, FELDT.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Geijer,
anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om
sekretesskyddet för handlingar i ärenden hos riksförsäkringsverket och de
allmänna försäkringskassorna, m. m. och anför.

1 Inledning

I skrivelse den 16 januari 1973 har Tjänstemännens
centralorganisation (TCO) hemställt att det lagstiftningsvägen klargörs att de
allmänna försäkringskassorna inte äger lämna ut uppgifter om enskilda personers
sjukperioder.

Över framställningen har efter remiss yttranden avgetls av
offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén (OSK),
riksförsäkringsverket. Statstjänstemännens riksförbund (SR), Sveriges
akademikers centralorganisation (SACO), Landsorganisationen i Sverige (LO),
Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) och Försäkringskasseförbundet.

TCO:s framställning har aktualiserat frågan om
sekretesskyddet för handlingar i ärenden hos riksförsäkringsverket och de
allmänna försäkringskassoma i dess helhet. Härutöver anhåller jag att nu till
behandling få ta upp en fråga om ändring i sekretessreglerna för register inom
kriminalvården.

2 Sekretesskyddet i ärenden hos riksförsäkringsverket och
de

allmänna försäkringskassorna

2.1 Riksförsäkringsverket och de allmänna
försäkringskassorna

Enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) handhas
den allmänna
försäkringen dvs. sjukförsäkringen, folkpensioneringen och försäkringen för tiUäggspension
huvudsakligen av de regionala allmänna försäkringskassorna samt
riksförsäkringsverket. Kassorna utgör första instans för samtliga grenar av den
allmänna försäkringen. Riksförsäkringsverket är den centrala statliga tiUsyns-
och besvärsmyndigheten.

De allmänna försäkringskassorna ersatte de tidigare
allmänna sjukkas-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:188 7

sorna, som i sin tur uppstått genom en ombildning av de
äldre erkända sjukkassorna. Liksom tidigare sjukkassorna erhöll de allmänna
försäkringskassorna ställningen av fristående juridiska personer. Sedermera
har emellertid en förskjutning i betraktelsesättet ägt rum. Denna har bl. a.
kommit till uttryck i de ändringar i AFL som gjordes i samband med 1971 års
förvaltningsreform Qfr prop. 1971:30 del 2 s. 317). Numera är de allmänna
försäkringskassorna att anse som förvaltningsmyndigheter. Enligt lagen
(1973:449) om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag, som träder i
kraft den 1 januari 1974, skall de allmänna försäkringskassorna och
riksförsäkringsverket handha, förutom den allmänna försäkringen, bl. a. också
de allmänna barnbidragen.

2.2 Nuvarande sekretesskydd i ärenden hos
riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna

I 2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen (TF) fastslås den s.
k. offentlighetsprincipen, som innebär att varje svensk medborgare till
främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning i princip skall
ha fri tillgång till allmänna handlingar. Inskränkningar i tillgången rill
allmänna handlingar får ske bara för vissa angivna ändamål, bl. a. till skydd
för enskilds behöriga ekonomiska intressen eller av hänsyn till privatlivets helgd
och personlig säkerhet. Inskränkningarna skall anges i särskUd lag, vilket har
skett i lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna
handlingar, den s. k. sekretesslagen. Med allmänna handlingar avses enligt 2
kap. 2 § TF alla hos statlig eller kommunal myndighet förvarade handlingar,
vare sig de har kommit in till myndigheten eller har upprättats där. Såsom
statliga myndigheter anses enligt 2 kap. 3 § TF bl. a. alla till statens
förvaltning hörande inrättningar.

Offentlighetsprincipen är givelvis tillämplig i fråga om
handlingar hos riksförsäkringsverket i dess egenskap av statlig myndighet. När
del gäller handlingar i ärenden hos de allmänna försäkringskassorna har
rättsläget tidigare ansetts oklart. Det förhållandet att försäkringskassorna
konstruerades som självständiga juridiska personer talar visserligen närmast
för att någon tillämpning av offentlighetsprincipen i fråga om handlingar hos
kassorna inte avsågs vid tillkomsten av AFL. För ett sådant antagande talar
också den omständigheten att det i AFL togs in särskilda regler angående
sekretesskyddet hos kassorna. Enligt 18 kap. 28 § AFL gäller sålunda all alla
handlingar i hos försäkringskassorna förekommande ärenden skall förvaras så att
de inte är tUlgängliga för obehöriga. Samtidigt ges regler av innehåll att vad
befattningshavare hos allmän försäkringskassa erfarit rörande enskilds
personliga förhållanden inte obehörigen får yppas. I 18 kap. 5§ tredje stycket AFL
föreskrivs dessutom att försäkringskassa skall tillhandagå statlig eller
kommunal myndighet, försäkringsinrättning och arbetsgivare med yttranden och
upplysningar i den mån hinder enligt lag eller författning inte möter och mer
betydande olägenhet inte uppkommer för kassan. Den oklarhet som rådde i fråga
om offentlighetsprincipens tillämpning hos försäkringskas-

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:188 8

sorna har undanröjts sedan regeringsrätten i ett avgörande
år 1968 (RÄ 1968 rf 42) uttalat alt försäkringskassorna fick anses utgöra till
statens förvaltning hörande inrättningar och därmed enligt 2 kap. 1 § TF var
underkastade offentlighetsprincipen. Genom denna rättstillämpning klargjordes
att offentlighetsprincipen är tillämplig också på handlingar hos de allmänna
försäkringskassorna.

Bestämmelser
om undantag från offentlighetsprincipen tUl skydd för enskilds personliga
integritet finns i bl. a. 14 § sekretesslagen. Handlingar som avses i denna
paragraf får, i vad de angår enskilds personliga förhållanden, inte utan vederbörandes
samtycke lämnas ut till annan tidigare än 70 år efter handlingens datum.
Utlämnande får dock ske, om det med hänsyn till ändamålet med utlämnandet och
övriga omständigheter kan bedömas att del inte kommer att missbrukas tiU skada
eUer förklenande för den enskilde eller hans nära anhöriga. Från sekretesskyddet
undantas i princip myndighets beslut som utfärdats särskilt eller upptagils i
protokoll (14 § tredje stycket).

Till
handlingar som omfattas av sekresskyddet enligt 14 § i dess nuvarande lydelse
hör bl. a. handlingar i ärenden rörande hälsovård, sjukvård, samhällets
barnavård och ungdomsskydd eller i övrigt barnavårdsnämnds verksamhet samt
handlingar som avser "folkpensionering eller eljest pensionsstyrelsens
eller pensionsnämnds verksamhet, försäkring för olycksfall i arbete eller
eljest riskförsäkringsanstaltens eller försäkringsrådets verksamhet".
Sekretesslagen har i dessa hänseenden inte ändrats efter sin tillkomst.

Riksförsäkringsverket har numera övertagit
pensionsstyrelsens och riksförsäkringsanstaltens uppgifter och befogenheter.
Även om den nyssnämnda regeln i 14 § sekretesslagen fortfarande talar om
pensions-styrelsens och riksförsäkringsanstaltens verksamhet har den därför
ansetts tillämplig i fråga om handlingar i alla slag av ärenden på den allmänna
försäkringens och angränsande fält som anförtrotts riksförsäkringsverket.

När det
gäller frågan i vad mån handlingar hos försäkringskassorna omfattas av
sekretesskyddet enligt 14 § sekretesslagen kan rättsläget sägas vara osäkert. I
den mån försäkringskassorna har övertagit de tidigare pensionsnämndernas
uppgifter kan hävdas att verksamheten omfattas av bestämmelsen i paragrafen om
pensionsnämnds verksamhet. Vidare kan paragrafen åberopas beträffande alla hos
försäkringskassa befintliga handlingar i den mån de anses utgöra handlingar i
ärenden rörande hälsovård och sjukvård. Av särskild betydelse i förevarande
sammanhang är det i 14 § tredje stycket sekretesslagen upptagna undantaget från
sekretess-skyddet beträffande myndighets beslut. Eftersom uppgifter om enskilds
sjukperioder framgår av försäkringskassans beslut, är sådana uppgifter inte sekretesskyddade
även om försäkringskassornas verksamhet i andra avseenden kan anses omfattad av
reglerna i 14 § sekretesslagen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:188 9

2.3 TCO:s framställning

I sin inledningsvis nämnda skrivelse framhåller TCO att
det vid tillkomsten av AFL förutsattes att reglerna om allmänna handlingars
offentlighet inte skulle äga tillämpning pä handlingar hos de allmänna försäkringskassorna.
Sedan regeringsrätten i avgörandet år 1968 förklarat att kassorna är att
jämställa med offentlig myndighet, är dessa emellertid skyldiga att lämna ut
bl. a. vissa uppgifter om enskilda personers sjukdomsförhållanden.

Av principiella skäl anser TCO det vara olämpligt att en
arbetsgivare skall kunna erhålla uppgifter om enskilda personers sjukperioder
från kassorna. Förfrågningar om sjukfrekvens görs huvudsakligen i samband med
anställning av arbetskraft. De uppgifter som en arbetsgivare får kan bli
avgörande för om en arbetssökande anställs eller inte. Bedömningen av en
persons hälsotillstånd vid den tidpunkt då förfrågan sker kan bli helt
missvisande om hänsyn tas endast till sjukperioder och inte tUl diagnos,
behandling etc, uppgifter som kassorna enligt gällande lag inte får lämna ut.

TCO anser det förhållandet att en arbetsgivare kan ta del
av en arbetstagares tidigare sjukperioder utgöra ett allvarligt intrång i den
personliga integriteten. TCO uttalar vidare att det är otUlfredsställande att
ett domstolsavgörande skall bli bestämmande för frågan huruvida
försäkringskassornas handlingar faller utanför området för reglerna i TF om
allmänna handlingars offentlighet eller inte. Det måste ankomma på lagstiftaren
att avgöra denna fråga. TCO hemställer därför att det lagstiftningsvägen
klargörs att försäkringskassorna inte äger lämna ut uppgifter om enskilda
personers sjukperioder.

2.4 Remissyttranden över TCO:s framställning

OSK, SR, SACO, LO och Försäkringskasseförbundet har ställt
sig positiva till TCO:s framställning och tillstyrker att åtgärder nu vidtas
till undanröjande av de mera påtagliga olägenheterna av nuvarande ordning.
Riksförsäkringsverket och SAF föreslår däremot att framställningen inte
föranleder annan åtgärd än att den överlämnas till OSK för att tas i
övervägande vid fullgörande av kommitténs uppdrag. Detta omfattar en översyn av
offentlighets- och sekretessbestämmelserna och den av TCO väckta frågan kan
enligt verkets och SAF:s mening knappast isoleras frän denna översyn.

De remissinstanser som är positiva till TCO:s
framställning ansluter sig allmänt till uppfattningen att försäkringskassornas
skyldighet att, i egenskap av offentliga myndigheter i TF:s mening, lämna ut
vissa uppgifter om sjukperioder och sjukfrånvaro kan medföra allvarliga intrång
i den personliga integriteten. Det framhålls att utlämnande av sådana uppgifter
till en arbetsgivare, t. ex. i samband med anställningsbeslut, kan missbrukas
till skada för den enskilde eller hans nära anhöriga. Man påpekar vidare att
allmänhetens förtroende för kassorna kan rubbas

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:188 10

aUvarligt, om uppgifter rörande sjukfrånvaro lämnas ut
till utomstående.

Ingen av remissinstanserna ger uttryck för uppfattningen
att den av regeringsrätten i avgörandet år 1968 intagna ståndpunkten att de
allmänna försäkringskassorna är att anse som myndigheter i TF:s bemärkelse bör
frångås. OSK understryker att de sakskäl som talar till förmån för
regeringsrättens ståndpunkt är av betydande styrka. Mot bakgrund av den
utveckling som skett är betraktelsesättet alltmer ofrånkomhgt. OSK pekar bl. a.
på det av riksdagen numera antagna förslaget om överflyttning till
försäkringskassorna av administrationen av aUmänna barnbidrag. OSK framhåller
att TCO.s framställning i första hand är inriktad på offentlighetsprincipens
tillämplighet på försäkringskassorna. Enligt OSK:s mening är emellertid en
ändamålsenlig lösning av problemen på området möjlig genom en komplettering av
undantagen från offentlighetsprincipen, alltså f. n. av sekretesslagen. OSK
anser att denna väg är att föredra.

OSK finner
för sin del att de regler som nu tillämpas i fråga om allmänhetens tillgång
till de allmänna försäkringskassornas handlingar både lagtekniskt och sakligt
sett är oliUfredsställande. Enligt OSK kan tvekan knappast råda om behovet av
sekretess och inte heller om sekretessreglernas sakliga innehåll. OSK
framhåller att en grundlig omarbetning av den sväröverskådhga 14 § sekretesslagen
under alla förhållanden torde bli nödvändig under det revisionsarbete som har anförtrotts
OSK och att en definitiv lösning torde kunna presenteras först i samband med
ett fullständigt förslag. Ett sådant förslag kan enligt OSK:s bedömning inte
träda i kraft förrän tidigast år 1977. OSK vill därför inte motsätta sig en
provisorisk ändring i sekretesslagen.

I några
remissvar framförs synpunkten att en begränsning av kassornas
uppgiftsskyldighet inte får göras alltför långtgående. LO och Försäkringskasseförbundet
framhåller sålunda att det är angeläget att en eventuell sekretessbestämmelse
utformas så att t. ex. försäkringsbolag, arbetslöshetskassor och deras
redogörare i framtiden kan erhålla de handlingar och uppgifter hos allmän
försäkringskassa, som oundgängligen av administrativa skäl påkallas med hänsyn
tUl vissa speciella samhäUsintressen och/eller den enskilde individens eget
intresse. En begränsning av uppgiflsskyldigheten bör inte heller hindra ett
värdefullt och nödvändigt samarbete med olika arbetsgivare i t. ex.
rehabiliteringsfrågor. Enligt SAF förekommer det i viss utsträckning att
arbetsgivare ombesörjer sjuk- och friskanmälan till försäkringskassa för de
anställdas räkning. En sådan anordning skulle uppenbarligen försvåras eUer omöjliggöras
om arbetsgivaren skulle uteslutas från möjligheten att få del av
försäkringskassas beslut om sjukpenning. Även i andra situationer måste det
enligt SAF anses som legitimt att arbetsgivare genom förfrågan hos
försäkringskassa kontrollerar exempelvis huruvida sjukanmälan gjorts. SAF
nämner bl. a. det fallet all en anställd uppger egen sjukdom som frånvaroorsak.

SAF framhåller, liksom riksförsäkringsverket, att beslut
rörande sjukpenning lill viss försäkrad utgör endast en av många beslutstyper
som bör behandlas lika i sekretesshänseende, både inom sjukförsäkringen och

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:188 11

inom pensioneringssystemet, samt att det bör vara
uteslutet att utestänga en begränsad grupp arbetsgivarna frän möjligheten
all ta del av handling eller uppgift avseende försäkringskassas beslut.

Som redan
nämnts uttalar sig OSK för en provisorisk ändring i sekretesslagen. En sådan
kan enligt OSK enklast åstadkommas genom att 14 § sekretesslagen ändras så all
vad som föreskrivs om handlingar i ärenden rörande folkpensionering och i
ärenden som rör pensionsstyrelsens, pensionsnämnds eller riksförsäkringsanstaltens
verksamhet får utgå samt alt i en ny paragraf i sekretesslagen ges regler om
sekretess i försäkringskassornas och riksförsäkringsverkets ärenden.

2.5 Departementschefen

I ärenden inom den allmänna försäkringens område som
handläggs av riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna fordras
i stor utsträckning tillgång liU uppgifter om enskildas personliga förhållanden
som är av ömtålig karaktär. Mot denna bakgrund framstår det som angeläget att
bestämmelserna om sekretess i sådana ärenden är så utformade att de tiUgodoser
berättigade krav på skydd för den enskildes integritet.

Som
framgår av den tidigare redogörelsen är numera genom rättstillämpningen
klarlagt att den offentlighetsprincip som kommer till uttryck i 2 kap. I §
tryckfrihetsförordningen är tUlämplig inte bara hos riksförsäkringsverket utan
också hos försäkringskassorna. Detta innebär att handlingarna i ärenden inom
den allmänna försäkringens område hos såväl riksförsäkringsverket som
försäkringskassorna är offentliga, om de inte omfattas av sekretesskydd enligt
sekretesslagens bestämmelser.

Bestämmelser
till skydd för den enskildes integritet finns i bl. a. 14 § sekretesslagen.
Dessa bestämmelser gjordes inte till föremål för någon översyn vid tillkomsten
av lagen om allmän försäkring (AFL). En följd av detta är att bestämmelserna i
sin nuvarande lydelse inte avspeglar de organisatoriska förändringar som
genomförts inom sjukförsäkrings- och pensionsområdet.

Även om
bestämmelserna i 14 § sekretesslagen alltså f. n. inte direkt tar sikte på
handlingar i ärenden hos riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna
har de emellertid ansetts innebära alt sådana handlingar i vid utsträckning är
underkastade sekretesskydd. För riksförsäkringsverkets del har sålunda, som en
följd av att verket övertagit de uppgifter som tidigare åvilade
pensionsstyrelsen och riksförsäkrings-anstalten, de nuvarande bestämmelserna i
14 § sekretesslagen om skydd för handlingar hos styrelsen och anstalten ansetts
vara tillämpliga. Bestämmelserna i paragrafen om skydd för handlingar i ärenden
rörande hälsovård och sjukvård och för handlingar hos pensionsnämnd har vidare
ansetts kunna åberopas till skydd för handlingar i ärenden inom den allmänna
försäkringens område som handläggs av försäkringskassorna.

Det i 14 § sekretesslagen föreskrivna förbudet mot
utlämnande av handling gäller endast i den mån handlingen innehåller uppgifter
om

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:188 12

enskilds personliga förhållanden. Även om den innehåller
sådana uppgifter, får den lämnas ut under förutsättning antingen att den
enskilde lämnar sitt samtycke till detta eller att utlämnandet kan bedömas inte
komma att missbrukas till skada eUer förklenande för den enskilde eller hans
nära anhöriga. Härtill kommer den viktiga begränsningen att sekretessen i
princip inte omfattar myndighets beslut.

I sin i det föregående nämnda framställning har TCO tagit
upp frågan om sekretessen för uppgifter hos försäkringskassorna om enskildas
sjukperioder. I framställningen framhålls alt försäkringskassorna under de
senaste åren på anmodan av arbetsgivare lämnat ut uppgifter i det avseendet.
TCO anser detta innebära ett allvarligt ingrepp i den personliga integriteten.
TCO har därför hemställt att det lagstiftningsvägen klargörs att
försäkringskassorna inte får lämna ut uppgifter om enskildas sjukperioder.

Bakgrunden till TCO:s framställning är, som framhållits
under remissbehandlingen, framför allt det nyss nämnda förhållandel att
sekretessen enligt 14 § sekretesslagen inte omfattar myndighets beslut. I den
mån beslut i sjukförsäkringsärende innehåller uppgifter om sjukperioder är
dessa uppgifter sålunda inte sekretessbelagda, vilket innebär att de kan lämnas
ut till envar som begär att få ta del av dem.

Vid
remissbehandlingen har TCO:s framställning om lagändring tillstyrkts av de
personalorganisationer som har beretts tillfälle att yttra sig samt därjämte av
Försäkringskasseförbundet. OSK har i sitt yttrande konstaterat att det inte
råder någon tvekan om behovet av sekretesskydd för uppgifter av det slag som
avses med framställningen. OSK har vidare förklarat sig inte vilja motsätta sig
att det nu genomförs en lagändring som tillgodoser detta behov.
Riksförsäkringsverket och SAF har däremot förklarat sig anse att en lagändring
bör anslå i avbidan på resultatet av det utredningsarbete på sekretesslagstiftningens
område som OSK bedriver.

Jag delar uppfattningen att det är ägnat att inge
betänkligheter att uppgifter om enskildas sjukperioder som framgår av
försäkringskassornas beslut f. n. inte omfattas av sekretesskydd.
Betänkligheterna hänför sig framför allt till den omständigheten alt
uppgifterna därigenom är tillgängliga för var och en som begär att få la del av
dem, oavsett vilket syfte han har med sin begäran. Att uppgifterna på detta
sätt kan komina att lämnas ut utan att det kan påvisas att utlämnandet fyller
ett legitimt behov kan otvivelaktigt få stötande konsekvenser och utgöra ett
ingrepp i den personliga integriteten.

Vad jag nu har sagt innebär emellertid inte att jag är
beredd att förorda en ordning som innebär att försäkringskassornas uppgifter om
enskUdas sjukperioder överhuvudtaget inte får lämnas ut till andra än dem de
avser. Som har framhållits under remissbehandlingen kan det inte bortses från
att det kan ställas berättigade krav på tillgång till sådana uppgifter från t.
ex. försäkringsbolags och arbetslöshetskassors sida. Behov att få uppgifter
kan också föreligga för en arbetsgivare som åtagit sig att för anställdas
räkning ombesöria anmälningar till försäkringskassa i sjukförsäkringshänseende.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:188 13

Jag är sålunda av uppfattningen att sekretesskydd bör
skapas också för uppgifter om enskildas sjukperioder som framgår av
försäkringskassas beslut. Samtidigt anser jag emellertid att skyddet bör ges en
sådan utformning alt det öppnar möjligheter att gå berättigade krav på tillgång
tUl sådana uppgifter tillmötes. Liksom OSK anser jag att det pågående
utredningsarbetet på sekretesslagstiftningens område inte bör hindra att en
lagändring av denna innebörd nu genomförs.

Som jag
nyss nämnde är det skydd som 14 § sekretesslagen nu erbjuder för uppgifter om
enskildas personliga förhållanden begränsat så till vida att uppgifterna kan
lämnas ut, förutom med den enskildes samtycke, också om utlämnandet kan bedömas
inte komma att missbrukas till skada eller förklenande för den enskilde.
Enligt min mening bör bestämmelserna i detta avseende, vilka ger uttryck för en
lämplig avvägning mellan å ena sidan intresset av skydd för den enskilde och å
andra sidan behovet av tillgäng till uppgifterna, kunna utsträckas till att
gälla också i fråga om uppgifter som tagits in i beslut i ärenden inom den
allmänna försäkringens område. Genom en sådan ordning, som har förordats av OSK,
erbjuds ett skydd för uppgifter i beslut som avser såväl enskildas sjukperioder
som andra personliga förhållanden av ömtålig natur. Skyddet bör givetvis avse
uppgifter inte bara i försäkringskassas utan också i riksförsäkringsverkets
beslut.

Samtidigt
som denna ordning genomförs bör bestämmelserna i 14 § sekretesslagen anpassas
till de organisatoriska förändringar som med tUlkomsten av AFL genomfördes inom
sjukförsäkrings- och pensionsområdet.

Olika
lagtekniska lösningar är tänkbara. Enligt min mening är det lämpligast att göra
de ändringar som behövs i 14 § sekretesslagen. I första stycket bör sålunda
anpassningen till de organisatoriska ändringarna komma till synes. Den nya
ordningen i fråga om utlämnande av uppgifter i beslut i ärenden inom den
allmänna försäkringens område bör genomföras genom en ändring i paragrafens
tredje stycke. Som tidigare har nämnts anges där att bestämmelserna i
paragrafen inte gäller myndighets beslut som utfärdats särskilt eller tagits
upp i protokoll. Från detta undantag görs därefter undantag för vissa angivna
beslutstyper. Bland dessa bör upptas också beslut av riksförsäkringsverket och
allmän försäkringskassa. Härigenom blir de begränsningar som enligt första
stycket gäller för utbekommande av handlingar i ärenden enligt AFL tillämpliga
också på beslut i sådana ärenden.

Som förut
har nämnts är sekretessen begränsad bl. a. i så måtto att den avser personliga
förhållanden. Uppgifter som inte kan anses beröra eller ge insyn i förhållanden
av sådan natur omfattas alltså inte av sekretessen. Enligt min mening är t. ex.
uppgifter om sjukpenninggrundande inkomst av sådan rent ekonomisk natur att de
inte är skyddade genom de här aktuella bestämmelserna.

Som framgår av det föregående har TCO i sin framställning
särskilt velat fästa uppmärksamheten på det förhållandet att förfrågningar hos
försäkringskassorna om enskilda personers sjukperioder ofta görs av

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:188 14

arbetsgivare i samband med anställning av arbetskraft.
Detta ger mig anledning att framhålla alt den föreslagna lagändringen innebär
att en begäran hos försäkringskassa om uppgifter om sjukperioder eller andra
personliga förhållanden skall behandlas på samma sätt vare sig begärda
uppgifter framgår av beslut eller av andra handlingar. Frågan om uppgifter av
den nämnda arten som framgår av beslut får lämnas ut till arbetsgivare kommer
alltså i fortsättningen att få bedömas enligt samma regler som redan nu tiUämpas
när fråga är om uppgifter som framgår av andra handlingar än beslut.

Huvudregeln är att handlingarna inte skall lämnas ut utan
den enskUdes medgivande. Det undantaget gäller emellertid att handling skaU
lämnas ut om trygghet anses vara för handen att utlämnande inte kan missbrukas tUl
skada eller förklenande för den enskilde eller hans nära anhöriga. I enlighet
med vad jag förut anfört får utlämnande anses medföra risk för missbruk om en
arbetsgivare begär uppgift om sjukperioder i samband med anställning av
arbetskraft. Risken är förknippad med att det i dessa fall är fråga om sammanställningar
av uppgifter ur försäkringskassornas register Däremot kan det inte anses vara
ägnat att leda till skada alt tillmötesgå förfrågningar som avser en angiven,
begränsad tidsperiod och som uppenbarligen syftar tUl att kontrollera ett
bestämt sjukfall. Exempel på situationer där det föreligger ett legitimt behov
av uppgifter i detta hänseende är när en anställd som insjuknat har rätt till
sjuklön eller täcks av försäkring för rätt till tillägg till sjukpenningen
enligt AFL, t. ex. genom den s. k. AGS-försäkringen som införts på LO-SAF-området
enligt kollektivavtal. Vidare finns bestämmelser om samordning mellan å ena
sidan sjukpenning, å andra sidan dagpenning vid arbetslöshet, som medför att
arbetslöshetskassa kan behöva uppgifter som här avses. En sammanställning av
uppgifter om sjukperioder kan emellertid vara påkallad som etl led i en
medicinsk bedömning av ett fall av nedsättning i arbetsförmågan. Vid utlämnande
av en sådan sammanställning får försäkringskassan göra de förbehåll kassan
anser nödvändiga.

Som jag nämnt förut skall bl. a. ärenden rörande allmänna
barnbidrag fr. o. m. den 1 januari 1974 handläggas av försäkringskassorna.
Efter de ändringar av bestämmelserna i 14 § som jag föreslår kommer handlingar
i sådana ärenden att vara underkastade sekretesskydd i samma utsträckning som
handlingar i ärenden inom den allmänna försäkringens område.

Utöver de ändringar som redan har berörts bör ett par
justeringar av redaktionell art göras i paragrafen.

De nya reglerna bör träda i kraft den I januari 1974.

3 Sekretessregler för register inoin kriminalvården

I 12 § fjärde stycket sekretesslagen föreskrivs, att
uppgifter och anteckningar, vilka tillförts hos kriminalvårdsstyrelsen fört
register över personer som intagils i anstalt eller dömts till skyddstillsyn,
inte fär utlämnas i annat fall eller annan ordning än Kungl. Maj:t bestämmer.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:188 15

Kriminalvårdsstyrelsen förde tidigare registret pä manuell
väg. I statsverkspropositionen år 1968 (prop. 1968:1 bil. 4 s. 70) anförde min
företrädare, att kriminalvårdens tekniska resurser successivt borde läggas om
för automatisk databehandling (ADB) och att denna omläggning borde ingå som ett
led i uppbyggnaden av ett informationssystem för rättsväsendet i dess helhet
(se härom prop. 1969:26). En första etapp på vägen mot ett sådant system hade
då redan inletts. Min företrädare nämnde i sammanhanget att kriminalvårdens
centrala klientelregister och vissa andra register i en senare etapp skulle
läggas om för maskinell databehandling och samordnas med de centrala
polisregistren. Under arbetet med denna omläggning har visssa sekretessfrågor
aktualiserats, särskilt i vad avser uppgifter till kriminalvårdens centrala
klientelregister vilka rör personer som dömts till frihetsberövande påföljd men
inte böriat avtjäna denna.

Bestämmelser om det centrala klientelregistret finns i
kungörelsen (1970:517) om rättsväsendels informationssystem. Tidigare i dag har
beslut fattats om ändring av dessa bestämmelser genom en kungörelse som avses
träda i kraft den 1 januari 1974. Den fortsatta redogörelsen utgår från den nya
lydelsen.

Kriminalvårdsstyrelsen ansvarar för driften av delsystem
för registret (3 §) men får uppdra åt datamaskincenlralen för administrativ
databehandling att för styrelsens räkning utföra databehandling av uppgift som
inkommit till styrelsen (24 §). Registret får sin grundläggande information
från ett hos rikspolisstyrelsen fört ADB-register (11 a §). Rikspolisstyrelsen
lämnar sålunda uppgifter om lagakraftägande domar eller slutliga beslut
avseende fängelse, skyddstUlsyn, ungdomsfängelse, internering eller intagning i
arbetsanslalt samt uppgifter om beslut i nådeärenden och om återbrytande av
beslut om förvisning. Inom en nära framlid kommer rikspolisstyrelsens
uppgiftsskyldighet att utvidgas så att den även omfattar andra domar och beslut
beträffande personer vilka redan undergår kriminalvård samt vissa domar och
beslut som ännu inte vunnit laga kraft men där den dömde ändå skall vara
berövad friheten.

Även de inom kriminalvårdsområdet verksamma centrala
nämnderna och övervakningsnämnderna lämnar uppgifter till registret. Sålunda
får registret vissa uppgifter angående dem som dömts till ungdomsfängelse eller
internering och uppgift om alla betydelsefulla beslut och händelser, vilka
angår den som är föremål för kriminalvård i frihet. Det är meningen att en stor
del av nämndernas uppgiftsskyldighel skall övertas av
skyddskonsulentorganisationen. Också styresman för fångvårdsanstalt eller arbetsanslalt
rapporterar till registret. Detta gäller bl. a. intagning i och avgång från
anstalt. Kriminalvårdsdirektörerna lämnar uppgift om anstaltsplacering av dem
som på fri fot avvaktar verkställighet av frihetsberövande påföljd. Till
registret förs även uppgifter som grundas på beslut inom
kriminalvårdsstyrelsen, såsom att någon på grund av utländsk brottmålsdom skall
undergå fängelse eller annan påföljd här i riket.

Med stöd av 12 § fjärde stycket sekretesslagen har i kungörelsen
meddelats vissa föreskrifter om utlämnande av uppgift ur registret. Dessa

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:188 16

bestämmelser har utformats i samarbete med
datainspektionen. Upplysning om innehållet i registret lämnas enligt 29 § när
framställning därom görs av myndighet som har rätt till utdrag ur det allmänna
kriminalregistret eller av myndighet inom kriminalvårdsverket eller av
polischef. Enskild får ta del av samtliga uppgifter som avser honom. Upplysning
om innehållet i registret får efter framställning därom lämnas även till annan
om det kan ske utan risk för missbruk lill skada för den som upplysningen avser
eller honom närstående. Av sådan upplysning som lämnas till någon som inte har
fri tillgång lill uppgifter ur polisregister får dock inte framgå det brott för
vilket någon dömts eller den påföljd som ådömts honom.

Registeruppgift skall tas bort ur registret och föras över
tUl särskilt maskinläsbart medium för forskningsändamål när fem år förflutit
från det att den person som uppgiften avser senast undergick kriminalvård eller
när han avlidit (30 §). Om påföljden inte verkställts och inte heller av nåd eftergivits,
borttas uppgiften dock först när påföljden har bortfallit på grund av
preskription. 1 och med att uppgiften borttagits ur registret lämnas inte
heller upplysning enligt 29 § kungörelsen.

Anpassningen av kriminalvårdsstyrelsens register tUl ADB
sker successivt så all äldre uppgifter ur registret omläggs endast i fall då
ny uppgift rörande samme person inkommer. Har mer än fem år förflutit sedan
personen i fråga senast var aktuell inom kriminalvården medtas dock inte de
äldre uppgifterna.

Systemet för det av kriminalvårdsstyrelsen förda registret
kommer att ytterligare utvecklas under de närmaste åren. Det kan bli aktuellt
att i samband härmed tiUföra registret även uppgifter om sådana som häktats.

Den nuvarande lydelsen av 12 § fjärde stycket
sekretesslagen skyddar nästan alla uppgifter som kan komma att finnas i
klientelregistret. Såvitt avser uppgifter angående dem som på fri fot avvaktar
verkställighet av frihetsberövande påföljd samt eventuella uppgifter om häktade
finns dock inte något sekretesskydd f. n. Intresset av att värna den enskildes
integritet i fråga om uppgifter av detta slag väger lika tungt som i fråga om
övriga uppgifter. Jag anser därför att sekretessregeln bör ändras så att den
täcker även de nu nämnda uppgifterna. I samband härmed bör regeln också
formuleras om så att den anknyter till registrets nuvarande uppläggning som ett
delsystem inom rättsväsendets informationssystem. Sekretesskyddet bör i
enlighet härmed omfatta alla de uppgifter om den som häktats eller dömts för
brott eller beträffande vilken förordnats om_ intagning i arbetsanslalt vilka
tillförts av kriminalvårdsstyrelsen fört register inom rättsväsendets
informationssystem. Liksom hittills bör det ankomma på Kungl. Maj:t att meddela
närmare föreskrifter angående utlämnande av uppgift ur registret.

Den föreslagna ändringen bör träda i kraft den 1 januari
1974. 1 fräga om uppgifter och anteckningar som avses med den nuvarande
lydelsen av 12 § bör denna gälla även efter ikraftträdandet.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:188 17

4 Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen

alt antaga
inom justitiedepartementet upprättat förslag till lag om ändring i lagen
(1937:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar.

Med bifall tUl vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att
till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bUaga lUl detta
protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

8 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (8)

8 kopplingar.

  1. Prop. 2008/09:139 Vissa frågor om vårdnadsbidrag, m.m. s. 30 om s. 11 i texten
  2. SOU 2007:22 Skyddet för den personliga integriteten, Kartläggning och analys, del 1 om s. 10 i texten
  3. SOU 2007:45 Utökat elektroniskt informationsutbyte s. 117 om s. 11 i texten
  4. Prop. 2000/01:129 Ökat informationsutybyte mellan arbetslöshetsförsäkringen, socialförsäkringen och studiestödet s. 27 om s. 10 i texten
  5. SOU 2000:97 Rätt underlag - rätt beslut s. 134 om s. 10 i texten

Visa alla 8