Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition angående beredskapslagring av råolja, m.m.

1973 · 24 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 20 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1973:194, Kungl. Maj:ts proposition angående beredskapslagring av råolja, m.m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 194 år 1973 Prop. 1973:194

Nr 194

Kungl. Maj:ts proposition angående beredskapslagring av
råolja, m. m.; given den 26 oktober 1973

Kungl. Maj:t vUl härmed, under åberopande av bifogade
utdrag av StatsrådsprotokoUet över handelsärenden, föreslå riksdagen att bifaUa
de förslag om vars avlåtande föredragande departementschefen hemställt.

CARL GUSTAF

KJELL-OLOF FELDT

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en beredskapslagring av råolja på
3 milj. m. Genom en sådan lagring beräknas ett av OECD rekommenderat lagringsmål
uppnås år 1977. Lagringen motiveras huvudsakligen av behovet av oljeprodukter i
en s. k. fredskris. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar föreslås administrera
råoljelagringen. Kostnaden för lagringen, som beräknas till ca 485 milj.kr.,
föreslås läckt genom uttag av en särskild beredskapsavgifl för oljeprodukter
under tre år med börian den 1 juli 1974.

1 Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 194

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:194

Förslag tiU

Förordning om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter

Härigenom förordnas som följer

1 § Särskild beredskapsavgift erlägges, i den mån
skatteplikt föreligger

enligt förordningen (1957:262) om aUmän energiskatt, enligt denna

förordning för

1.
bensin avsedd
för motordrift, dock ej flyg- och reabensin

2.
motorbrännolja,
eldningsolja och bunkerolja.

2 § SärskUd beredskapsavgift utgår för bensin med två öre
för liter och

för motorbrännolja, eldningsolja och bunkerolja med tre kronor för

kubikmeter.

3§ Förordningen (1957:262) om allmän energiskatt äger i
övrigt motsvarande tUlämpning på beredskapsavgift enligt denna förordning. I
deklaration som avses i 23§ I mom. nämnda förordning fär dock i fråga om
särskild beredskapsavgifl i stället för vad som föreskrives i 24§ i
förordningen avdrag göras för bränsle, som

1.
i avgiftsbdagt
skick förvärvats för återförsäljning eller förbrukning i egen rörelse,

2.
återtagits i
samband med återgång av köp,

3.
förbrukats
eller försålts för fartygs drift i utrikes trafik,

4.
av den avgiftspliktige
eUer för hans räkning utförts ur riket eller förts till frihamn, samt

5.
avgiftspliktig
förbrukat eller försålt för förbrukning för annat ändamål än energialstring.

Riksskatteverket kän efter samråd med överstyrelsen för
ekonomiskt försvar besluta om avdrag i andra fall än som anges i första
stycket.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1974 och gäller
till utgången av juni 1977.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:194

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 26 oktober 1973

Närvarande: statsminislern PALME, ministern för utrikes ärendena
WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING,
LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM,
CARLSSON, FELDT.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Feldl, anmäler
efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om
beredskapslagring av råolja, m. m. och anför.

1 IrUedning

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 december
1972 tUlkallade jag fyra sakkunniga med uppgift att pröva det löpande oljdagringsprogrammet
1970-1976. Arbetet borde bedrivas så att resultatet av prövningen kunde
redovisas före utgången av år 1973 och i stort enligt riktlinjerna i prop.
1969:136 med förslag rörande beredskapslagring av olja. Dessutom borde de
sakkunniga mot bakgrund av OECD.s (Organisation for Economic Co-operation and Development)
rekommendation om etl 90-dagarslager beräkna den lagerhåUning som behövdes för
alt Sverige skulle uppnå det rekommenderade målet i fråga om beredskapslagring
av olja. Om detta mål inte kunde nås inom ramen för det löpande oljdagringsprogrammet,
skulle de sakkunniga föreslå åtgärder för att det skuUe kunna förverkligas.

De
sakkunniga', som antog namnet Kontrollstationen för oljdagringsprogrammet,
avlämnade den 5 juU 1973 det hemUga betänkandet (Ds H 1973:2) Råolja i
beredskap - Förslag om utökad beredskapslagring inom oljdagringsprogrammet
1970/76. Betänkandet innehåller förslag till beredskapslagring av råolja. Till
betänkandet är fogat förslag till förordning om särskild beredskapsavgift för
oljeprodukter.

Efter
remiss har yttrande över betänkandet avgivits av överbefälhavaren (ÖB), Iransportnämnden
(TN), statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), rUcsskatteverket (RSV), statens
jordbruksnämnd, statens naturvårdsverk, statens pris- och kartellnämnd (SPK),
överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF), länsstyrelsen i Göteborgs- och
Bohus län, statens industriverk, statens valtenfallsverk. Lantbrukarnas,
riksförbund, Svensk industriförening. Svenska kommunförbundet. Svenska
kraftverksföreningen. Svenska petroleuminstitutet (SPl), Svenska
värmeverks-föreningen, Sveriges hantverks- och industriorganisation, Sveriges
industriförbund och Landsorganisationen i Sverige (LO).

1 Kanslirådet Sven-Erik Orrö, ordförande, byråchefen Nils-Gustaf
Danielson samt direktörerna Bo Helmerson och Lars Pehrzon.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:194 4

2 Tidigare och löpande oljelagringsprogram

2.1 Tidigare oljelagringsprogram

Skyldighet alt för beredskapsändamål lagra olja infördes
redan år 1938. Den snabba ökningen av konsumtionen av flytande drivmedel och
bränslen som inträdde efter det andra världskriget medförde krav på förstärkt
beredskapslagring. Efter ett utredningsförslag (SOU 1957:4) Oljelagring antog
1957 års riksdag (prop. 1957:144, BeU 1957:45, 2 LU 1957:34, rskr 1957:322 och
329) ett program för lagring av mineraloljor under femårsperioden 1958-1962. De
totala anläggningskostnaderna beräknades tUl 350 mUj.kr. och varukostnaderna
till omkring 250 milj.kr. Staten bidrog med ränte- och amorteringsfria lån tUl etl
belopp av 360 milj.kr. Övriga kostnader finansierades av de lagringsskyldiga
och togs ut genom prissättningen på oljeprodukter. Programmet fullföljdes i
avsedd omfattning.

En ny oljelagringskommitté lade år 1962 fram betänkandet (SOU
1962:40) Beredskapslagring av olja 1963-1969 med förslag om fortsatt lagring av
oljeprodukter efter utgången av år 1962. Riksdagen beslöt (prop. 1962:194, BeU
1962:68, 2 LU 1962:45, rskr 1962:418 och 420) antaga ett lagringsprogram för
perioden 1963-1969. Den genomsnittliga årliga investeringskostnaden för
beredskapslagringen under perioden 1963-1969 uppgick tUl 112 mUj. kr. i 1961
års prisläge. Statliga ränte-och amorteringsfria, indexreglerade lån utgick med
59 milj.kr. per år medan återstående 53 milj.kr. per år finansierades
prisvägen. För att täcka dessa kostnader förband sig flertalet lagringsskyldiga
oljehandels-förelag alt tiU Stiftelsen Pelroleumbranschens Beredskapsfond betala
in avgifter som beräknades efter företagens leveranser till sådana köpare som
inte var lagringsskyldiga. Även detta program fullföljdes i avsedd omfattning.

ÖÉF är tillsynsmyndighet beträffande beredskapslagringen
av oljeprodukter.

2.2 1970-1976 års oljelagringsprogram

1968 års oljelagringskommitté lade år 1969 efter
överläggningarmed företrädare för oljebranschen och övriga berörda grenar av
näringslivet fram betänkandet (SOU 1969:31) Olja i beredskap med förslag om
lagring av oljeprodukter efter utgången av år 1969. Riksdagen godkände
föreslagna riktlinjer för utbyggnad av beredskapslagringen av oljeprodukter
under sjuårsperioden 1970-1976 (prop. 1969:136, BeU 1969:66, 2 LU 1969:86, rskr
1969:398 och 375).

KommUtén konstaterade att Sverige för sin
energiförsörjning i utomordentligt hög grad är beroende av importerad energi.
På kort sikt förutsågs ingen ändring i denna situation. Beroendet av importerad
energi medför att Sverige är särskilt känsligt för avbrott i tillförseln. Ulan
en kontinuerlig tillgång på energi förutsågs starka störningar inom samhälls-Uvet.
Till detta kom att en tryggad försörjning med energi har avgörande betydelse
för totalförsvarets möjligheter att fungera effektivt. Kom-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:194 5

mitten ansåg också alt Sveriges beroende av energiimport
från den ena parten i en konflikt skulle kunna binda Sverige vid denna part
lika mycket som en allians. Etl hot om avbrott i oljeleveransema skulle kunna bU
ett effektivt medel att tvinga fram en sådan bundenhet. Kommittén ansåg därför
att åtgärder beroende av oljeimport inte skulle få äventyra den alliansfria utrikespoUtiken.

Beredskapslagring
av importerade drivmedel och bränslen ansågs nödvändig under en överblickbar
framlid. Några principiella avvikelser frän de dittUls gäUande målen för
beredskapslagringen föreslogs inte. Planeringen borde även i fortsättningen
avse två skilda planeringsperioder, krigsfallet och avspärrningsfallet.
Uthålligheten föreslogs i princip vara densamma som dittUls. Krigsreserven
skulle helt reserveras för behoven i händelse av krig och inte få tUlgripas i
andra lägen. Avspärmingsreserven skulle som tidigare kunna tUlgripas även vid
störningar i försöqningen som förorsakas exempelvis av oroUgheter utomlands
eller av isläggning.

För både
krigs- och avspärrningsreserverna förutsattes att förbmk-ningen skuUe
nedbringas till lägsta möjliga nivå genom ransoneringar. Vid beräkning av de
nya lagringsmålen tog kommittén hänsyn till vissa i en kris tillgängliga lager,
de s. k. avdragspostema.

Kommittén
ansåg alt den fortsatta uppbyggnaden av krigsreserven för drivmedel liksom
tidigare borde ske i skyddade anläggningar. När det gällde eldningsoljor ansågs
del påkallat med en viss styrning av lokaliseringen av del cislernbestånd, som
byggs för den fortsalla beredskapslagringen av eldningsolja, s. k. lokaliserad
lagring. En del av lagringsreserven av sådan olja borde därför förvaras i
utrymmen som är lokaliserade på ett från beredskapssynpunkt godtagbart sätt.

Inför den nya oljdagringsperioden föreslog kommittén att
lagringsskyldighet också skulle införas för stadsgasindustrins råvaror samt
för gasol.

Den totala investeringskostnaden beräknades i 1969 års
priser till ca 760 milj.kr. Härtill skuUe komma en driftkostnad på 30-40 mUj.kr.
per är. Merkostnader för den skyddade och lokaliserade lagringen uppskattades
till sammanlagt ca 80 mUj.kr. eller ca 11,5 mUj.kr. per år.
Investeringskostnader för stadsgasindustrin beräknades tUl 18,7 milj.kr. GasoUagringen
skulle medföra en investeringskostnad på totalt 27,5 milj.kr.

Kommittén fann det möjligt att gå över lill finansiering
prisvägen. Merkostnader för den skyddade och lokaUserade lagringen borde dock
bäras av staten och utgå i form av ränte- och amorteringsfria lån som skrivs av
under en tjugoårsperiod.

Ett sjuårsprogram av den föreslagna modellen borde enligt
kommittén i begränsad omfattning omprövas vid en s. k. kontrollstation ungefär
i mitten av perioden. En sådan omprövning skulle inte gäUa lagringssystemets
principiella uppbyggnad utan vara begränsad tUl prognoserna över
fredskonsumtionen av olja, krigs- och avspärmingsbehovens storlek saml de s.
k. avdragsposternas storlek. De beslut i fråga om skyddad och

1* Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 194

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:194 6

lokaliserad lagring som fattats vid lagringsperiodens
början borde inte ändras under perioden. Omprövningar borde inte heUer avse
programmets finansiering. Det borde ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om de
ändringar som kunde föranledas av den begränsade prövningen.

3 KontroUstationen för oljelagringsprogrammet 3.1
Prognoser över fredskonsumtionen av olja

1968 års oljelagringskommitté utgick vid sina bedömningar
av den framtida fredskonsumtionen av oljeprodukter från de prognoser, som
redovisats av den år 1964 tillkallade energikommittén i promemorian (Ds Fi
1967:8) Rapport rörande Sveriges energiförsörining 1955-1985. Energikommittén
redovisade alternativa prognoser. En variant förutsatte att elektrisk krafl
genom ökad utbyggnad av kärnkraften i viss omfattning ökar sin marknadsandel
inom områden som tidigare dominerats av flytande bränslen, främst inom
uppvärmningssektorn. Oljelagrings-kommittén utgick från denna variant vid
uppskattning av konsumtionen av oljeprodukter år 1977. Kontrollstationen har
för sina bedömningar använt material som den år 1972 tillsatta energiprognosutredningen
(EPU) tagit fram för avstämning av 1970 års långtidsutredning. De nya
prognoserna har jämförts med det prognosmaterial, som legat till grund för oljelagringskom
mit tens förslag. De nya prognoserna har utgjort det underlag som behövts för
att kontrollstationen skulle kunna bedöma den lagerhåUning som behövs för att
Sverige skall kunna uppfylla OECD:s 90-dagars målsättning. Dessa beräkningar
skall grundas på den bedömda fredskonsumtionen under år 1976.

Under perioden 1965 1970 har enligt en av EPU uppgjord s.k.
normalkalkyl beroendet av importerad energi ökat från 72 % till 77 %, som helt tUlgodosetts
genom ökad oljeimport.

EPU har i sin konsumlionsprognos för är 1977 förutsatt att
utvecklingen på energiområdet kan fortgå under ostörda importförhållanden och
med normala betingelser för vattenkraftproduktion. Vidare har man antagit all
fördelningen mellan olika energislag inte kommer alt påverkas av ändrade
prisrelationer, då det f. n. inte anses möjligt att göra realistiska antaganden
om effekten på energibalansen på kort sikt av en eventueU prishöjning.

1968 års oljdagringskommittés och EPU:s prognoser över
fredsförbrukningen uttryckt i 1 000-tal m år 1977 framgår av följande tabeU.

Kommittén

EPU

Motorbensin

5 350

4 850

Fotogen

325

-

Motorbrännolja

2 900

2 600

Eldningsolja
1-2

9 100

10 120

Eldningsolja
3-5

19 420

19 200

Övriga
produkter

-

650'

'
Fotogen ingår

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:194 7

Kontrollstationen anser att de prognoser som ligger tiU
grund för det löpande oljdagringsprogrammet väl stämmer överens med de
prognoser som EPU gjort. EPU:s prognoser visar enligt kontroUstationen på ett
fortsatt starkt beroende av importerade oljeprodukter.

3.2 Nya lagringsmål

Med underlag som lämnats av ÖEF har kontrollstationen
reviderat gällande behovsberäkningar, ÖEF har från krigsmakten och övriga för
totalförsvaret och folkförsöriningen viktiga myndigheter och organ inhämtat
uppgifter om oundgängliga behov av bränslen och drivmedel under en krigsmånad
och en avspärrningsmånad.

Lagringsskyldigheten beträffande gasråvaror för
stadsgasindustrin beräknas i oljelagringsprogrammet efter viss andel av
föregående års råvaruförbrukning. Det har därför inte funnits anledning alt
inom ramen för kontrollstationens arbete revidera tidigare uppgjorda
beräkningar för stadsgasindustrin.

Kontrollstationen
har också omprövat storleken av de s. k. avdrags-posterna, dvs. tUlgångar på
drivmedel, eldningsoljor och andra bränslen som utöver beredskapslagringen
anses slå lUl förfogande för att täcka behoven under krig och avspärrning.
Lagren kan inte tas med i beräkningarna lUl större del än de med säkerhet kan
anses vara gripbara i sådana lägen och således kan beaktas i
ransoneringsförfarandet. Lager av detta slag anses endast kunna avräknas mot
avspärrningsreserven.

KontroUstationen
föreslår en ökning av avdragsposten för raffinaderiernas råoljelager liU följd
av utbyggd raffinaderikapacitet. Vidare föreslår kontrollstationen, efter alt
ha tagit del av lagersituationen för ohka färdigprodukter under perioden
19671972, vissa ändringar av avdragsposten för kommersiella lager. Beträffande
övriga avdragsposter nämhgen farmaggregat, lager av eldningsoljor i
fastigheter, kol och koks samt inhemska bränslen och drivmedel (torv, kol,
skifferolja, brännved, gengas), föreslås inga ändringar.

Beträffande
inhemska bränslen och drivmedel konstaterar kontrollstationen alt beredskapen
på gengasområdet förbättrats. OmstäUnings-tiden har kunnat nedbringas något.
Däremot anses gengasberedskapen inte ha förbättrats så mycket att hänsyn härtiU
kan tas genom en avdragspost vid beräkningen av de nya lagringsmålen. Kontrollstationen
finner det dock vara av synnerlig vikt att ytterligare åtgärder vidtas för att
förbättra gengasberedskapen och minska starttiden för tillverkning av
gengasaggregat.

De nya
lagringsmål som kontroUstationen föreslår visar viss ökning för motorbensin.
Denna ökning beror bl. a. på att man räknar med all i etl krisläge ha en större
andel av personbUsparken i drift än tidigare. KontroUstationen konstaterar alt
del är av största betydelse att beredskapsplaneringen för personbUstrafiken
följer trafikutvecklingen. Såväl bUparkens tUlväxt som den kollektiva
trafikapparatens utveckling motiverar enligt kontrollstationen en
behovsberäkning efter en högre nivå än

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:194 8

den som ligger till grund för det löpande programmet. En
sådan anpassning finner man nödvändig för att samhället skaU kunna fungera
också i en kris.

KontroUstationen föreslår också en ökning av målet för motorbrännolja
bl. a. till följd av konstaterad övergång till dieseldrift av fordon som skall
utnyttjas i en kris.

1968 års oljelagringskommitté utgick från alt den ökning
av kokslagren, som ÖEF angivit som nödvändig för att täcka lagerbehoven för
krigs- och avspärrningsreserven, anskaffades utom ramen för del framlagda oljelagringsprogrammet.
Bränslet behövs för vissa processer i vilka det av tekniska skäl inte kan
ersättas med olja.

Kontrollstationen konstaterar att målet för kokslagringen
ännu ej har uppnåtts och understryker starkt betydelsen av att denna lagerbrist
snarast täcks.

3.3 OECD:s lagringsrekommendation

3.3.1 OECD och oljeförsörjningen

OECD, tidigare OEEC, har behandlat energifrågor, och särskUt
frågor om Västeuropas oljeförsörjning, sedan 1940-talet. Under Suezkrisen åren
1956 och 1957 arbetade man intensivt med att mellan länderna i Västeuropa
fördela den begränsade mängd olja som stod till förfogande. De slutsatser man
drog av erfarenheterna från Suezkrisen var bl. a. att man borde ha en bättre
oljeberedskap genom utökad lagring hos medlemsländerna saml att man borde kunna
enas om rättvisa regler för fördelning av olja i händelse av kris.

Är 1958 fattade OECD beslut om att rekommendera
medlemsländerna en oljelagring motsvarande minst 60 dagars löpande konsumtion.
Är 1962 ändrades rekommendationen tUl att avse etl beredskapslager av olja
motsvarande minst 65 dagar av den inom landet genomsnittliga förbrukningen
under senast förflutna kalenderår.

1960-talel präglades av arbete med lageruppbyggnad inom de
europeiska OECD-länderna. Under hela 1960-talet ökade Västeuropas beroende av
importerade drivmedel och bränslen. Oljans andel av Västeuropas (OECD-ländernas)
energiförsörining steg från 39% år 1962 till 56% år 1969.

Det senaste årtiondets energiförsörjning har präglats av ökat
beroende av importerad olja. UtveckUngen av andra energislag, främst kärnkraft,
har ej kunnat minska detta beroende. Kärnkraft har av olika skäl ej kunnat
utnyttjas i den utsträckning som man förutsåg i början och mitten av
1960-talet.

De västeuropeiska länderna importerar den övervägande
delen av sin olja från Mellersta Östern och Nordafrika. Båda dessa områden
karakteriseras av politisk instabilitet. Blockeringen av Suezkanalen år 1967
har inneburit alt tankfartygen tvingats passera runt den afrikanska kontinenten
för alt nå västeuropeiska hamnar. Dessa transportproblem förstärktes också av
att oljeledningen mellan Libanon och Saudiarabien var avbruten

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:194 9

under ungefär ett år.

Mot denna bakgrund rekommenderade OECD:s råd den 29 juni
1971 alla europeiska medlemsländer (utom Finland) att så snart som möjligt
bygga upp sina lager av vissa oljeprodukter att motsvara minst 90 dagar av
föregående ärs förbrukning.

Såsom lagerlUlgångar
räknas de tUlgångar som medlemsländemas regeringar kan kontrollera i händelse
av en försörjningskris. De produktkategorier, som rekommendationen omfattar,
är motorbensin, flyg- och reabensin, motorbrännolja, tunn eldningsolja, fotogen
inklusive flygfotogen samt tjock eldningsolja.

Kontrollstationen
presenterar i sitt betänkande närmare de redovisningsregler som gäller.

Medlemsländerna
skaU liU OECD rapportera lagerläget vid utgången av varje kvartal. 1
rekommendationen betonas att medlemsländerna i händelse av försörjningskris
inte kan göra anspråk på lager som byggts upp av annat land före krisen.
Underlåtenhet att lagra i enlighet med rekommendationen berättigar inte tUl
någon extra tUldelning.

Rådet lämnar också vissa rekommendationer beträffande
behovet av nationeU lagstiftning och finansieringshjälp till lageruppbyggnaden.

OECD:s råd
fattade senast den 14 november 1972 beslut om planering och åtgärder för
fördelning av oljetillgångar i händelse av försörjningskris i OECD:s europeiska
område. Principen är att oljan skall fördelas rättvist mellan ländema.

Den tUl de europeiska OECD-länderna importerade oljan
fördelas huvudsakligen i proportion till ländernas andel av den totala, normala
förbrukningen i del europeiska OECD-områdel. En mindre del av oljan kan bli
föremål för särskUd fördelning, där man t. ex. kan ta hänsyn lill klimatiska
svårigheter.

En närmare
redogörelse för de gäUande fördelningsreglerna lämnas i kontrollstationens
betänkande.

3.3.2 Sverige och OECD.s rekommendation

Kontrollstationen konstaterar alt Sveriges stora beroende
av importerade flytande bränslen och drivmedel samt den överhängande faran för
avbrott i tUlförseln av oljeprodukter motiverat ett starkt engagemang från
svensk sida i OECD:s arbete med alt förbättra försörjningslryggheten för de
europeiska medlemsländerna. Sverige biträdde också rådets rekommendation om
uppbyggnad av ett 90-dagarslager.

Av
betänkandet framgår att Sverige vid planeringen av sin försörinings-beredskap
på bränsle- och drivmedelsområdena i möjlig utsträckning tagit hänsyn tiU OECD:s
rekommendation t. ex. beträffande förberedande av effektiva ransoneringssyslem.

Vidare
lämnas en utförlig redovisning av lagersituationen i OECD:s europeiska område.
Sverige visar här en lagernivå som i stort överensstämmer med genomsniltslagrel
i förbrukningsdagar räknat för hela området.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:194 10

3.3.3 Kontrollstationens förslag

Kontrollstationen konstaterar att Sveriges oljeimport f. n.
uppgår tiU ca 35 milj.m om året, dvs. ca 1,5% av världsförbmkningen, motsvarande
ett importvärde av närmare 4 mUjarder kr. Av importen utgörs 40 % av råolja,
som tiU 75 % kommer från Mellersta Östern och Afrika. De importerade
raffinerade produkterna kommer tUl två tredjedelar från Västeuropa, som i sin
tur utnyttjar råolja från Mellersta Östern och Afrika. Kontrollstationen finner
att Sverige är och inom överskådlig tid kommer att vara i hög grad beroende av
olja från sådana områden som präglas av viss poUtisk instabUitet.

I betänkandet anges att två tredjedelar av världens kända
oljereserver finns i MeUersta Östern och Nordafrika. De oljeexporterande
länderna uppträder numera samlade i en gemensam organisation. Organisation of
Petroleum Exporting Countries (OPEC). Detta kan anses innebära en förbättrad
position för de oljeexporterande länderna gentemot oljeföretagen i samband med
förhandlingar om priser och delägande.

Kontrollstationen
anser att utvecklingen av efterfrågan och tillgången på olja I världen medfört
stigande priser och ökad osäkerhet i den kontinuerliga tUlförseln. Inte minst
Förenta staternas inträde på marknaden som nettoimportör anses ha förändrat
situationen. Man måste, anser kontroUstationen, realistiskt räkna med
möjligheten av ett längre eller kortare avbrott i oljeexporten från Mellersta
Östern och Nordafrika. En sådan situation anses kunna inträffa när som helst.

Sverige
deltog inom oljekommittén i utarbetandet av OECD.s rekommendation om etl 90-dagarslager
och biträdde rådets beslut i frågan. Kontrollstationen finner del därför
följdriktigt att Sverige också omsätter rekommendationen om en uppbyggnad av
ett 90-dagarslager i praktiskt handlande med största skyndsamhet. Man betonar särskUt
att Sverige i händelse av en försörjningskris inte kan erhålla särskUd tUldelning
på grund av bristande lagerlUlgångar.

Kontrollstationen poängterar att OECD-rekommendalionen
avser en lagemppbyggnad för att möta en försörjningskris förorsakad av störningar
i oljelillförseln, en s. k. fredskris. Det bör då på alla sätt undvikas att
ställa om samhället så genomgripande som i krigstid eller under avspärrning
förorsakad av krig i vår nära omvärld. Den inhemska industrin liksom samhället
i övrigt bör så långt möjligt få verka som under normala förhållanden.

Kontrollstationen konstaterar vidare att även om man
vidtager alla de ransoneringsåtgärder som situationen kräver, kommer en så hård
förbrukningsreglering som måste göras i avspärrnings- och krigsfallen
svårligen att kunna genomföras.

Vid sina beräkningar har kontrollstationen utgått från att
OECD-mälet skall uppnås under år 1977. Lagringsmälel skall i så fall utgå från
90 dagars förbrukning under år 1976 vilket ger följande värden:

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:194 11

motorbensin 1 150 000 m

fotogen, motorbrännolja och

eldningsolja 1-2 3 060 000 m

eldningsolja 3-5 4 325 000 m3

I betänkandet redovisas beräkningama av de lagerökningsbehov
som erfordras för att Sverige skall kunna nå upp till 90-dagarsrekommenda-tionen.
Lagerökningsbehov föreligger för motorbensin och tjock eldningsolja.

3.4 Lagringssätt, kostnader, finansiering

3.4.1 Lagringssätt

I belänkandet redovisas två alternativ för att uppnå såväl
de reviderade lagringsmålen enhgt löpande oljelagringsprogram som OECD:s 90-dagars-rekommendation.
Alternativen är färdigproduktlagring och råoljelagring.

Prisema på oljeprodukter har stigit snabbt under det
senaste året och mycket talar, enligt kontrollstationen, för en fortsalt
prisstegring. KontroUstationen har utgått från importpriserna under första
kvartalet 1973. För lagringsanläggningar har den räknat med en höjning av
kostnaderna med 30 % från 1968 års oljdagringskommittés beräkningar.

Del lagringsalternativ som väljs anser kontrollstationen
bör bli föremål för en efterkalkyl för alt man sedan anläggningarna fyllts
skall kunna fastställa den verkliga kostnaden för att få underlag för beslut om
slutfinansiering.

De lagerökningsbehov som föranleds av de nya lagringsmålen
avser endast avspärrningsreserven. Eftersom det inte är aktuellt med någon
utökning av den skyddade eUer lokaliserade lagringen anser kontrollstationen
att det av säkerhetsskäl inte finns hinder att lagerökningen sker i form av
råolja. Inom landet finns tillräcklig kapacitet alt raffinera oljan. Är 1974
anges kapaciteten vid svenska raffinaderier tiU drygt 20 mUj.m.

3.4.2 Kostnader

Kontrollstationen redovisar i betänkandet kostnadskalkyler
för de tvä alternativen. Färdigproduktlagring enligt de nya lagringsmålen ger
en totalkostnad av 80 mUj. kr. Merkostnaden för att utöver de nya
lagringsmålen, nå upp tiU OECD:s 90-dagarslager, beräknas till totalt 256 mUj.kr.
vid färdigproduktlagring av molorbensin och tjock eldningsolja. Färdigproduktlagringen
medför således en totalkostnad av 336 milj.kr.

Lagring av råolja för alt nå upp tUl rekommendationen
skulle, enligt kontrollstationen, kosta 270 milj.kr. Kontrollstationen
förutsätter att man i händelse av kris får acceptera ett eventueUt högre
svavelutsläpp för att erhålla livsnödvändig energi. Därför eftersträvas lagring
av billigaste möjliga råoljetyp oavsett svavelhalt. En råolja som ger
de lämpliga

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:194 12

proportionerna färdigprodukter kan erhållas från de flesta
länderna kring Persiska viken. De för en ökning upp liU 90-dagarsnivån
erforderliga färdigprodukterna erhålls vid raffinering av 1 555 000 m råolja.
Denna råoljemängd täcker samtidigt de behov som följer av de nya lagringsmålen.

Kontrollstationen har räknat med ett råoljepris på 110 kr.
per ton eller 95 kr per m. Anläggningskostnaden uppskattas till 70 kr. perm med
en fyllnadsgrad på 90 %. Lagringen förutsätts då ske i bergrum i anslutning tUl
befintliga raffinaderier.

Vid en jämförelse mellan de två alternativen finner
kontrollstationen att råoljelagringen är ca 77 mUj.kr. bUligare än färdigproduktlagringen.
Härtill kommer att råoljelagringen medger en större flexibilitet för anpassning
av produktframstäUningen tiU de aktuella behoven i en försörjningskris.

Kontrollstationen anser att ÖEF, i samband med den
föreslagna utbyggnaden av råoljelagringen, bör träffa avtal med de inhemska
raffinaderierna där frågor i anslutning tUl raffineringen av den statligt
lagrade råoljan under en försörjningskris regleras.

3.4.3 Finansiering

KontroUstationen föreslår alt kostnadema för den utökade
lagringen täcks genom uttag av en särskild beredskapsavgifl på oljeprodukter.
Olika sätt att praktiskt hantera detta finansieringssystem diskuteras i
betänkan-del. Man föreslår inbetalning enligt samma uppbördssystem som gäller
för energiskatten. En lämplig administration finns redan uppbyggd inom riksskatteverket.
Verket skulle på ett enkelt administrativt sätt kunna uppbära en
beredskapsavgift baserad på de energiskattepliktigas försäljning och
konsumtion. Denna metod finner kontrollstationen enklast och biUigast.

Beredskapsavgift föreslås utgå på annan motorbensin än
flygbensin samt för motorbrännolja, eldningsolja 12 samt 35. På så sätt
belastas de dominerande produkterna inom lagringsprogrammel. Däremot anser kontroUstationen
att avgift inte bör utgä på fotogen och gasol med hänsyn till den ringa
finansiella effekten härav.

ÖEF föreslås ha hand om uppförandel av anläggningarna och
lagringen av råoljan. De influtna beredskapsavgifterna bör enligt
kontrollstationen redovisas under särskUd inkomsttitel på riksstaten. För
lagringen föreslås att en särskUd fond inrättas, ÖEF:s råoljefond.

Utbyggnaden beräknas kunna börja under budgetåret 1974/75
och slutföras inom tre år. Investeringskostnaden på 270 milj.kr. bör således
läckas under denna period. Kontrollstationen anser alt principen bör vara att
avgiften inte skall understiga 1 öre per liter bensin eller 1 krona per m av
andra oljeprodukter.

Kontrollstationen föreslår uttag av en beredskapsavgifl
under tre år med 1 öre per liter motorbensin och 2 kr per m motorbrännolja och
eldningsolja. Dessa avgifter beräknas medge full täckning av kostnaderna

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:194 13

uttryckta i prisläget första kvartalet 1973. Avgiften bör
utgå fr. o. m. den 1 juU 1974.

Kontrollstationen
lämnar förslag liU förordning om särskUd beredskapsavgifl för oljeprodukter.
Avgiftens uppbörd knyts an tUl förordningen (1957:262) om allmän energiskatt.
Med hänsyn tUl syftet med avgiften föreskrivs i förslaget om vissa avdragsmöjligheler
vid deklaration tUl riksskatteverket.

3.5 En större utbyggnad

Utöver de alternativ som presenteras för all uppnå OECD:s
rekommenderade lagringsmål har kontrollstationen mot bakgrund av det svenska
samhällets starka beroende av importerade flytande drivmedel och bränslen samt
de ökade riskerna för svåra störningar i oljetillförseln översiktligt studerat
en större utbyggnad. Kontrollstationen anser den föreslagna OECD-nivån vara ett
minimum. Det bör ligga i samhällets intresse alt de åtgärder vidtas som är praktiskt-tekniskt
och ekonomiskt möjliga för att skydda vårt samhälle mot de skadeverkningar som
ett avbrott i oljetillförseln kan medföra.

KontroUstationen
har översiktligt gjort en snabbinventering av de praktiskt-tekniska
möjligheterna för att under den föreslagna utbyggnadstiden tre år ytterligare
öka råoljelagringen. Inventeringen har gett vid handen alt lagren skulle kunna
ökas lill 3 mUjoner m. Då investeringskostnaderna inte anses stiga
proportionellt med lagerökningen, beräknas totalkostnaden tiU ca 485 mUj.kr. i
stället för 520 milj.kr. Kostnaden skulle kunna täckas genom uttag under tre år
av en avgift på 2 öre per Uler motorbensin samt 3 kr. per m motorbrännolja och
eldningsolja. Kontrollstationen bedömer denna belastning på samhällsekonomin
marginell i förhållande tiU de kostnader och olägenheter som kan antagas
drabba samhället och enskilda medborgare under en s. k. fredskris i
oljeförsörjningen.

Den större
utbyggnaden motsvarar en uthållighet enligt OECD-reglerna beräknad efter 1976
års konsumtion för motorbensin på 111 dagar, för fotogen, motorbrännolja och
tunn eldningsolja på 148 dagar samt för tjock eldningsolja på 107 dagar.

4 Remissyttranden 4.1 Lagringsalternaliv

Remissinstanserna har intet att erinra mot
kontrollstationens redovisade prognoser över fredskonsumlionen av olja.

Flertalet
remissinstanser instämmer också i kontrollstationens bedömning av behovet av
en ökad oljelagring för att trygga försörjningen i en s. k. fredskris.

Kontrollstationens
förslag om nya lagringsmål och ändrade avdragsposter föranleder inga
erinringar från remissinstanserna.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:194 14

Förslaget om ett 90-dagarslager motsätter sig ingen
remissinstans. De remissinstanser som kommenterar den större utbyggnaden
tillstyrker delta eUer förordar en skyndsam utredning av frågan.

ÖB ansluter sig till det högre alternativet mot bakgrund
av att lagringsbehoven för krigsreserven ökat i icke oväsentlig grad även om nägon
ökning inte skall ske av den skyddade lagringen under löpande oljelagringsperiod.
Det är också enUgl ÖB fördelaktigt all välja del högre alternativet som på sikt
ger mindre kostnader.

Transportapparatens starka beroende av tillgång på bensin
och motorbrännolja understryks av 77V. I dagens alltmer transportberoende
samhälle kan en hårt begränsad drivmeddstiUddning i ett avspärrningsläge få
allvarliga konsekvenser för en rad väsentliga samhällsfunktioner. Mot bakgrund
av samhällets starka beroende av olja och de alltmer uppenbara riskema för
störningar eller avbrott i oljetiUförseln vill TN bestämt förorda det högre lagringsalternativel.

ÖEF tillstyrker den större utbyggnaden och erinrar liksom TN
om det svenska samhällets beroende av importerade flytande drivmedel och
bränslen. Genom råoljelagringen av 3 mUjoner m anser ÖEF att den nu gällande OECD-rekommendalionen
om 90-dagarslager bör kunna uppfyUas fram tiU slutet av 1970-talet.

I ett pressat energiförsörjningsläge drabbas inte minst
den kommunala verksamheten av problem som beror på knapphet på olja. Därför
finner Svenska kommunförbundet starka skäl föreligga att landets beredskapslagring
av olja blir större än den som rekommenderats av OECD.

Förslaget att lagra råolja tiUstyrks av samtliga
remissinstanser utom länsstyrelsen i Göteborgs- och Bohus län som anser att med
hänsyn till förhållandena under beredskap och krig viss del bör lagras som
färdigprodukter särskilt som raffinaderiema utgör ett första rangens
anfallsmål. Svenska kraftverksföreningen och Svenska värmeverksföreningen
hävdar att en del av lagringen av kostnads- och Iransportskäl bör ske i form av
tjock eldningsolja.

Några remissinstanser betonar vikten av att lagerulbyggnaden
påbörjas snarast möjligt med hänsyn till riskema för fortsatta betydande prisstegringar
på råolja.

4.2 Kostnadsberäkningar

Endast ett fåtal remissinstanser har yttrat sig om
kostnadsberäkningarna. SPK konstaterar att kraftiga prisstegringar på råolja
har skett utöver dem vilka kontrollstationen kunnat beakta. Enligt nämndens
uppfattning bör vid beräkningen av lagringskostnaderna hänsyn tas tUl de
senaste månademas prisutveckling och den utveckling som kan förutses föraren
1974-76.

Statens vattenfallsverk. Svenska kraftverksföreningen och
Svenska värmeverksföreningen anser att kontrollstationen överskattar kostnadsskillnaden
mellan lagring av tjock- respektive råolja. Svenska värmeverksföreningen
framhåller att eldningsolja 35 blir billigare att lagra än råolja

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:194 15

på grund av att anläggningarna för råolja måste förses med
anordningar mot avdunstning och de säkerhetsåtgärder som måste vidtagas.

4.3 Finansiering och avgifter

Flertalet remissinstanser lämnar förslaget tUl
finansiering utan erinran.

RR V anser inte tillräckliga skäl föreligga för att
inrätta en särskild fond för råoljelagringen eftersom det inte finns någon principieU
skillnad mellan denna lagring och ÖEF:s övriga beredskapslagring.

Statens
vattenfallsverk anser att finansieringen av en utökad lagring bör ytterligare
utredas, eftersom verket antar att elproducenterna endast i ringa omfattning
kommer att i ett krisläge tillåtas dra nytta av den utökade lagringen.

Hänsyn
bör enligt Svenska kommunförbundet och Svenska värmeverksföreningen las till
de oljekonsumenter som redan har en betydande beredskapslagring av tjock
eldningsolja. Detta gäller framför allt kommunernas fjärrvärmeverk. De båda
remissinstanserna anser det diskutabelt från rättvisesynpunkt om denna olja
skulle belastas med en beredskapsavgift. Detta skulle kunna motverka de
berörda lagerhallarnas viUighet alt själva bekosta åtgärder för utökad lagring.
Värmeverksföreningen anser därför att förslaget om uttag av beredskapsavgift
bör kompletteras så att oljekonsument, som själv redan vidtagit eller förbinder
sig vidtaga åtgärder för alt anskaffa lagringsutrymmen och håUa beredskapslager
av olja i sådan omfattning att föreskriven beredskap ernås, befrias från avgift.
Liknande synpunkter framförs av Statens vattenfallsverk och Svenska
kraftverksföreningen.

SPI framhåller att avgiftsbelastningen på bensin i
förslaget om ett 90~dagarslager är väsentligt högre än på övriga produkter.
Institutet föreslår alt avgiften ej ökas för bensin i det högre alternativet.
LO ifrågasätter om bilismen bör belastas med kostnader för oljelagring som
kommer hela samhället till fromma.

Avgifterna bör enligt Svensk industriförening sättas i
proportion till den förädlade petroleumvarans saluvärde exklusive skatt.

Förslaget att beredskapsavgiften skall tas ut i samma
ordning som energiskatten finner RSV vara ändamålsenligt. Det är enligt RSV en
fördel från administrativ synpunkt om reglerna för skatten och avgiften blir så
lika som möjligt för samma slags bränsle. Därför förordar verket vissa
ändringar av förslaget tiU förordning om särskild beredskapsavgift för
oljeprodukter. Verket ifrågasätter också om avdrag bör medges för olja till
drift av fartyg i utrikestrafik.

Sveriges
industriförbund anser att beredskapsavgiften inte får knytas så hårt till
energiskatten att det försvåras att denna avskaffas.

4.4 Övriga synpunkter

ÖB och ÖEF delar kontrollstationens uppfattning om
betydelsen av att lagerbristen på koks snart täcks. Dessa båda remissinstanser
och TN

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:194 16

anser en ytterligare förbättring av gengasberedskapen vara
väsentlig genom en minskning av starttiden för tillverkningen av
gengasaggregat.

Statens naturvårdsverk framhåller beträffande utsläpp tiU
vatten från lagringsanläggningar att del kan föreligga behov av ytterligare
reningsanordningar utöver de konventionella.

Utredningens uppfattning alt den föreslagna OECD-nivån
måste betraktas som etl minimum delas av SPK som ställer sig positiv tUl det
högre lagringsalternativet. Det finns enligt nämnden andra skäl än
beredskapsskäl som talar för en ytterligare lagerökning. Den anser att ett väl
tilltaget buffertlager under statlig kontroll kan medverka tUl att begränsa prishöjningar
om lagret fylls vid god tillgång på olja vid lägre priser och uttag sker vid
bristande tillgäng.

Kontrollstationen borde enligt länsstyrelsen i Göteborgs-
och Bohus län ha beaktat den utökning av raffineringskapaciteten som planeras
inom länet. Samhällsekonomfska fördelar skulle kunna uppnås om
beredskapslagringen samordnades med raffinaderiernas utbyggnad. Länsstyrelsen
har efter kontakt med berörda kommuner funnit det möjligt att lokalisera
råoljelagren inom dessa.

Lantbrukarnas riksförbund finner det angeläget att ÖEF i
en försörjningskris kan försäkra sig om att raffinaderiema dels utnyttjar den
lagrade råoljan på etl sätt som svarar mot de aktuella behoven, dels överlåter
färdigprodukterna på ett sätt som ej rubbar konkurrensläget inom oljehandeln.

Statens vattenfallsverk. Svenska kraftverksföreningen och
Svenska värmeverksföreningen hänvisar tUl de stora lagringsutrymmen som
disponeras vid vissa anläggningar och menar att en utökad beredskapslagring
bör kunna ske i dessa. Härvid skulle den för anläggningen passande
oljeprodukten lagras vid förbrukningsplatsen, varvid ekonomiska och praktiska
fördelar nås vad beträffar lagring och transport.

Möjligheterna att praktiskt och tekniskt genomföra den
utbyggnad som krävs i högre alternativet inom en treårsperiod ifrågasätts av SPI.

LO anser del nödvändigt alt en helhetsbedömning och
avvägning görs inom hela försörjningsberedskapsområdet. En sådan
helhetsbedömning ter sig särskilt angelägen om det högre lagringsalternativet
övervägs. Detta får dock ej fördröja utbyggnaden av oljeberedskapen anser LO.

5 Departementschefen

5.1 Inledning

När riksdagen år 1969 fattade beslut om oljelagringsprogrammet
19701976 ansågs det nödvändigt, med hänsyn till periodens längd, med en omprövning
av programmet vid mitten av perioden. Omprövningen borde begränsas till att
avse en bedömning av prognoserna över fredskonsumtionen av olja och krigs- och
avspärrningsbehovens storlek saml avdragsposternas storlek.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:194 17

OECD:s råd beslöt år 1971 att rekommendera
medlemsländernas regeringar all så snart som möjligt öka beredskapslagringen av
olja till alt motsvara minst 90 dagar av den inom landet genomsnittliga förbrukningen
under senast förflutna kalenderår. Då jag i början av innevarande år tUlkallade
särskilda sakkunniga för att i enlighet med riksdagens beslut pröva det löpande
oljelagringsprogrammet, fann jag det angeläget att uppdraget även omfattade en
beräkning av konsekvenserna för Sverige i fråga om lagerhållning enligt OECD:s
råds rekommendation.

De sakkunniga, som antog namnet KontroUstationen för oljelagringsprogrammet,
redovisar i sitt betänkande en prognos över fredskonsumtionen av olja för år
1977. Man utnyttjar härvid material som tagits fram av energiprognosutredningen
(EPU). Det konstateras att de prognoser som ligger tiU grund för det löpande oljelagringsprogrammet
stämmer väl överens med de nya prognoserna. Andelen importerad energi, av
totalt lUlförd energi, anges under perioden 19651970 ha ökat från 72% till 77 %.
Ökningen har helt täckts med olja.

Remissinstanserna är eniga med kontrollstationen om att
konsumtionsutvecklingen motiverar en ökad oljelagring för att trygga försörjningen
i en s. k. fredskris, dvs. en kris som inte är betingad av krig i vår nära
omvärld. Flera remissinstanser bl. a. ÖEF, TN och Svenska kommunförbundet
betonar att en begränsad tilldelning av drivmedel och bränslen kan få aUvarliga
konsekvenser för en rad väsentliga samhällsfunktioner.

Enligt min uppfattning bör alla de åtgärder vidtagas som
är praktiskt möjliga och ekonomiskt rimliga för att skydda samhället mot
skadeverkningar som beror på avbrott i oljetillförseln. Inte minst gäller det
möjligheterna alt hålla sysselsättning och produktion i gång utan störningar.
Alla prognoser pekar på ett fortsatt starkt beroende av importerade flytande
drivmedel och bränslen. Vid beslut om program för beredskapslagring av
oljeprodukter har man hittills huvudsakligen koncentrerat sig på krigs- och
avspärrningsfallen. Med avspärrning har man då menat en situation när importen
till Sverige har avbrutits till följd av krigshandlingar i vår nära omvärld.

Enligt min
mening måste vi också beakta sådana störningar i oljetillförseln som beror på
andra händelser än krig inom eUer vid Sveriges gränser. Det kan gälla
störningar på grund av såväl mer avlägsna krigshandlingar som ulförselhinder
frän oljeexporterande områden. Inte minst händelserna i Mellersta Östern denna
höst visar pä risken för sådana störningar. Vi har också tidigare erfarenheter
av denna typ av import-svårigheter i samband med Suezkrisen år 195657 och det s.
k. sexdagarskriget år 1967.

Jag anser att en tryggad försörjning med energi är av
avgörande betydelse för samhällets möjligheter att fungera effektivt. De
nuvarande beredskapslagren för krigs- och avspärrningsfaUen är inte
dimensionerade för fredskriser. Om dessa lager helt skulle disponeras i en
fredskris, skulle trovärdigheten i vår säkerhetspolitik minska. Man kan nämUgen
inte utesluta att en oljekris av fredskriskaraktär utvidgas tUl en
internationell

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:194 18

konflikt vid vilken beredskapslagren för krigs- och avspärrningsfallen
i sin helhet skuUe behöva utnyttjas.

5.2 Nya lagringsmål inom 1970-1976 års oljelagringsprogram

KontroUstationen lämnar förslag lill ändrade avdragsposter
och nya lagringsmål. Vissa lagerökningar föreslås bl. a. för molorbensin och motorbrännolja.
Remissinstanserna har ingen erinran mot förslagen.

Jag ansluter mig tUl kontrollstationens förslag. Det bör
här betonas att 1968 års oljelagringskommitté särskUt pekade på att de beslut
som fattas vid lagringsperiodens böqan i fråga om skyddad och lokaliserad
lagring inte borde ändras under perioden. Jag har i direktiven tiU de
sakkunniga erinrat om detta. De skyddade och lokaliserade anläggningarnas planmässiga
utbyggnad bör inte försvåras eller omöjliggöras. Kontrollstationen har i sitt
förslag räknat med en större del av personbUsparken i trafik under en kris än
tidigare. Med nuvarande målsättning skulle samhället ha svårt att fungera under
en kris.

De nya lagringsmålen bygger pä förutsättningen att snabbt
verkande konsumtionsbegränsande åtgärder kan vidtas. Lagren skall i första hand
disponeras för alt tillgodose krigs- och beredskapsviktiga ändamål samt
folkhushållets oundgängliga behov. Jag vill för egen del understryka betydelsen
av en god ransoneringsberedskap.

Kontrollstationen
finner att beredskapen på gengasområdel förbättrats. Man anser det dock vara
av synnerlig vikt att ytterligare åtgärder vidtas för att förbättra
gengasberedskapen och minska starttiden för tUlverkning av gengasaggregat. ÖEF,
ÖB och TN delar denna uppfattning. Det bör enligt min mening vara en allmän
målsättning att vi i största möjliga utsträckning i en försörjningskris
utnyttjar inhemska energikällor. Frågan om gengasberedskapen torde få tas upp
vid anmälan av 1974 års slatsverksproposilion.

1968 års oljelagringskommitté föreslog en ökning av
kokslagren utom ramen för oljelagringsprogrammet 1970-1976. Kontrollstationen
konstaterar att detta mål för kokslagringen ännu ej uppnåtts och understryker
starkt betydelsen av alt lagerbristen täcks snarast. Denna uppfattning delas av
ÖEF och ÖB. Koks behövs för vissa processer i vilka den av tekniska skäl inte
kan ersättas med olja. Frågan om beredskapslagring av koks torde få tas upp vid
anmälan av 1974 års statsverksproposition.

5.3 OECD:s rekommendation och val av lagringsalternativ

Kontrollstationen redovisar bakgmnden lill och innehållet
i OECD:s råds rekommendation om ett 90-dagarslager samt de fördelningsregler
som avses tillämpas i en försörjningskris. Det senaste årtiondets energiförsörjning
i Västeuropa har präglats av ökat beroende av olja importerad huvudsakligen
från MeUersta Östern och Nordafrika.

Sverige deltog i OECD:s råds beslut alt rekommendera ett 90-dagarslager.
Kontrollstationen finner det därför följdriktigt alt Sverige också omsätter
rekommendationen i praktiskt handlande med största skynd-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:194 19

samhet.

Två lagringsaltemaliv
presenteras, färdigproduktlagring och råoljelagring. Förutom fördelen med
större flexibiUtet i produktutvinningen, finner kontroUstationen att
råoljelagringen blir betydligt biUigare än lagringen av färdigprodukter.

Därför
föreslås lagring av drygt 1,5 milj. m råolja lill en sammanlagd
investeringskostnad av 270 milj. kr. Lagren bör byggas ut under en treårsperiod
och ges en lämplig lokalisering med hänsyn till befintliga raffinaderier. ÖEF
föreslås handha råoljelagringen.

OECD:s
målsättning finner dock kontrollstationen vara ett minimum. Man anser det ligga
i samhällets intresse att de åtgärder vidtas som är praktiskt-tekniskt och
ekonomiskt möjliga för att skydda samhället mot skadeverkningar i en
försörjningskris. En snabbinvenlering som kontrollstationen gjort har gett vid
handen att råoljelagren kan byggas ut tiU 3 milj. m under en treårsperiod. Den
sammanlagda investeringskostnaden för detta alternativ skulle uppgå till ca 485
mUj. kr. Härvid har en fördubblad byggnadsvolym beräknats ge minst 15 % lägre
byggkostnad per m. Kontrollstationen föreslår att detta högre
lagringsalternativ övervägs.

Samtliga
remissinstanser tillstyrker förslaget om ett 90-dagarslager. De remissinstanser
som kommenterar del högre alternativet tillstyrker detta eUer förordar en
skyndsam utredning av frågan.

Som jag
tidigare har framhållit är det svenska samhället starkt beroende av importerad
energi. Det är därför av betydelse för vår försörjning all vi aktivt deltar i OECD:s
arbete med energiförsörjningsfrågorna och försöker lösa problemen genom
internationellt samarbete.

Det bör
här betonas att OECD-rekommendalionen avser försörjningen i en fredskris.
Samhället skall då kunna verka under i stort sett normala förhållanden. I en
sådan situation är det svårt att lika hårt begränsa förbrukning som i etl krigs-
eller avspärrningsläge. Det är t. ex. i högsta grad angelägel all den svenska
exportindustrin kan fortsätta att sälja på utlandsmarknaderna. Sverige kan inte
heUer i en försörjningskris räkna med att erhålla särskild tilldelning på grund
av bristande egna tiUgångar. Jag delar därför uppfattningen alt OECD:s råds
rekommendation om etl 90-dagarslager måste anses vara etl minimum.

Enligt min
mening talar starka skäl för det högre lagringsalternativet. Prognoserna visar
på en fortsatt snabb konsumtionsökning. För att OECD:s målsättning skall kunna
uppfyllas under hela 1970-talel bör därför 3 milj. m råolja lagras. Från
byggnadsekonomisk synpunkt är det också fördelaktigare att på en gång bygga en
större lagringsvolym än att successivt öka densamma. Mot denna bakgrund
förordar jag ett råoljelager om 3 milj. m.

Kontrollstationen
anser att billigaste möjliga råoljetyp oavsett svavel-halt bör lagras. I
händelse av kris får man enligt kontroUstationen acceptera ett eventuellt högre
svavelutsläpp för att erhålla livsnödvändig energi. Remissinstanserna har inte
berört denna frågeställning. Då råoljan kommer att köpas först om några år,
anser jag, att det finns rådrum för

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:194 20

överväganden om lågsvavlig olja bör lagras. Den råolja som
anskaffas måste dock i huvudsak kunna ge de proportioner färdigprodukter som kontroUstationen
beräknat.

KontroUstationen föreslår alt ÖEF träffar avtal med de
inhemska raffinaderierna i vilka frågor i anslutning till raffinering av den
statligt lagrade råoljan regleras. ÖEF tillstyrker en sådan lösning. Även jag
ansluter mig till förslaget.

Länsstyrelsen i Göteborgs- och Bohus län menar att viss
del av den utökade lagringen bör bestå av färdigprodukter med hänsyn till
förhållandena under beredskap och krig. Raffinaderierna utgör enligt
länsstyrelsen första rangens anfallsmål. Den föreslagna råoljelagringen skall
emellertid till alldeles övervägande del trygga försörjningen i fred. Jag delar
därför kontrollstationens uppfattning att det av säkerhetsskäl inte föreligger
hinder för att lagerökningen sker med råolja.

Statens vattenfallsverk. Svenska kraftverksföreningen och
Svenska värmeverksföreningen anser att kontroUstationen överskattat kostnadsskillnaden
mellan lagring av råolja och tjock eldningsolja. Kontrollstationen har räknat
med en anläggningskostnad av 105 kr/m'' för tjock eldningsolja och 70 kr/m för
råolja. Jag har erfarit att de aktuella remissinstanserna eller de intressenter
dessa representerar lagrar sin eldningsolja huvudsakligen i bergrum. Kostnaden
för bergrumsanläggningar för denna oljetyp överstiger ej kostnaden per m för
lagring av råolja.

I ett renodlat färdigproduktalternativ måste man
emellertid räkna med en högre genomsnittlig kostnad för lagringen såväl i
ovanjordcisterner som i bergrum. Flertalet tvångslagringsskyldiga har inte
möjlighet att lagra tjock eldningsolja i bergrum. Även om man i ett färdigproduktalternativ
skulle räkna med att lagra hela mängden tjock eldningsolja i bergrum blir räoljealtemativet
ekonomiskt fördelaktigare. Jag anser därför att de kostnadskalkyler som
kontrollstationen redovisar kan läggas till grund för val av
lagringsalternativ.

Jag delar inte SPK:s uppfattning att man i kostnadskalkylema
bör ta hänsyn lill en bedömd framtida prisutveckling. I likhet med kontrollstationen
anser jag att man bör undvika prisspekulationer i kalkylerna och i stället
räkna i fast pris. Tillräcklig säkerhet beträffande verkligt kostnadsutfall uppnås
med en efterkalkyl. Efterkalkylen ger underlag för beslut om sådana
avgiftsjusteringar som kan bli nödvändiga för att full kostnadstäckning skall
kunna erhållas.

Statens naturvårdsverk framhåller behovet av
reningsanordningar. ÖEF har tidigare byggt etl flertal oljelagringsanläggningar
i berg och har därför god erfarenhet av sådan byggnation. Jag förutsätter
därför att man liksom tidigare i samråd med berörda myndigheter vidtager alla erforderUga
säkerhetsåtgärder.

Kontrollstationen räknar med utbyggnad av råoljelagren
under en treårsperiod. SPI ifrågasätter möjligheten till en så snabb utbyggnad.
Jag ansluter mig till de sakkunnigas bedömning. Liksom Svensk induslriförening
anser jag att lageruppbyggnaden bör påbörjas snarast möjligt.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:194 21

5.4 Finansiering

Kontrollstationen föreslår alt kostnadema för
råoljelagringen täcks genom uttag av en beredskapsavgift för oljeprodukter
under tre år med början den 1 juli 1974. För det lägre altemativet föreslås I
öre per liter motorbensin samt 2 kr. per m motorbrännolja och eldningsolja. 1
det högre lagringsallernativel anges som ett exempel motsvarande avgifter tiU 2
öre per liter resp. 3 kr. per m. Uppbörden föreslås ske i anslutning till RSV:s
uppbörd av energiskatten. Såväl anläggningar som olja föreslår
kontrollstationen redovisas under en speciell fond, ÖEF:s råoljefond.

Förslaget
till finansieringsmetod har inte mött några erinringar från remissinstansernas
sida. Däremot anför några remissinstanser synpunkter på avgiftens fördelning
mellan ohka produktslag och möjligheten att befrias från avgift. SPI anser att
avgiften på motorbensin inte bör överstiga 1 öre per Uler i del högre
lagringsalternativet. Även LO är kritisk till avgiftsuttaget på motorbensin.
För egen del anser jag i likhet med kontrollstationen att avgift bör utgå under
samma period för alla produkter samt att ullaget bör göras i hela örestal per
liter och hela krontal per m. Jag finner en avgift på 2 öre per Uler molorbensin
samt 3 kr. per m motorbrännolja och eldningsolja vara skälig.

Den ökade
försörjningstryggheten kommer i princip hela samhället tiU godo. Det är därför
inte rimligt att förorda etl avgiftsuttag med hänsyn tUl de olika förbrukarkategoriernas
möjligheter alt få disponera oljeprodukter i en kris. Det bör ligga i
förbrukarnas eget intresse alt samhäUet söker skydda dem mot svåra
omställningsproblem i en kris.

Några
remissinstanser, bl. a. Svenska kommunförbundet och Svenska
värmeverksföreningen, anser att en oljekonsumenl som själv vidtagit eller
förbinder sig vidta åtgärder för att anskaffa lagringsutrymmen och hålla
beredskapslager av olja bör befrias från beredskapsavgift. För egen del anser
jag det vara fördelaktigt för försörjningsberedskapen att förbrukarna håller
stora lager. Lagring utöver tvångslagring sker dock huvudsakUgen av kommersieUa
skäl. Vid beräkning av lagerökningsbehoven har också kontrollstationen tagit
hänsyn till sådana lagertillgångar genom särskilda avdragsposler. Det är enligt
min uppfattning olämpligt alt genom dispens från beredskapsavgiften särbehandla
stora lagerhåUare av tjock eldningsolja. Även andra förbrukare med lediga
lagerutrymmen skulle då med rätt kunna begära samma avgiftsbefrielse. Ett
sådant förfaringssätt skulle enligt min mening underminera hela finansieringssystemet.

Förslaget
om en särskUd fond kritiseras av RRV som anser att redan existerande fonder vid
ÖEF är tillräckliga. Jag biträder RRV:s uppfattning och anser att
investeringar i anläggningar bör föras upp under förrådsfonden för ekonomisk
försvarsberedskap medan investeringar i råolja bör särredovisas under fonden
för beredskapslagring.

Den
helhetsbedömning av och avvägning inom försörjningsberedskapsområdet som LO
efterlyser ligger enligt min mening delvis inom ramen för det arbete som redan
bedrivs av de sakkunniga jag år 1971 tillkallade

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:194 22

för att utreda beredskapen i fråga om viss varuförsörjning,
försörjningsberedskapsutredningen. Energisektom är undantagen från denna utrednings
arbete. Liksom LO anser jag dock att utbyggnaden av oljeberedskapen ej får
fördröjas genom utvidgat utredningsarbete.

RSV tiUstyrker förslaget om uppbörd av beredskapsavgiften
i anslutning till energiskattens uppbörd. Ett sådant uppbördssystem utnyttjar
på etl billigt sätt redan befintliga administrativa mtiner. Övriga remissinstanser
har inte heUer något att erinra mot förslaget. Jag ansluter mig till detta.

På gmndval av kontrollstationens förslag har inom
handelsdepartementet i samråd med chefen för finansdepartementet upprättats
förslag tUl förordning om särskild beredskapsavgifl för oljeprodukter. Härvid
har i 1 § föreskrivits att beredskapsavgift skall erläggas varken för
flygbensin eller reabensin. Förordningen avses träda i kraft den 1 juU 1974 och
gälla tiU utgången av juni 1977.

Som jag tidigare framhållit är det av största betydelse
alt utbyggnaden av råoljelagringen påbörjas snarast möjligt. Efter projektering
under innevarande budgetår bör ÖEF kunna starta byggnation under nästa
budgetår. Om riksdagen godkänner förslagen uppkommer behov av investeringsmedel
först fr. o. m. budgetåret 1974/75. Frågan om anslag för det budgetåret torde
få tas upp vid anmälan av slatsverkspropositio-nen.

6 Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag all Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen att

dels antaga förslaget till förordning om särskild
beredskapsavgift

för oljeprodukter, dels godkänna de av mig förordade
riktlinjerna för beredskapslagring av råolja, m. m.

Med bifall tiU vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att tUl
riksdagen skall avlätas proposition av den lydelse bUaga tiU detta protokoU
utvisar.

Ur protokollet: Brita Gyllensten

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:194 23

InnehåU

Sid.

Propositionen
................................................................ ...... 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll.............................. ...... 1

Förslag
till förordning om särskUd beredskapsavgift för oljepro

dukter ........................................................................... ...... 2

Utdrag ur
statsrådsprotokollet den 26 oktober 1973 . ...... 3

1
Inledning ....................................................... ...... 3

2
Tidigare och
löpande oljelagringsprogram .... ...... 4

2.1
Tidigare oljelagringsprogram
............... ...... 4

2.2
19701976 års oljelagringsprogram
.. ...... 4

3 Kontrollstationen för oljelagringsprogrammet 6

3.1
Prognoser över
fredskonsumtionen av olja .... 6

3.2
Nya lagringsmål....................................... 7

3.3
OECD:s
lagringsrekommendation ........ ...... 8

3.3.1
OECD och oljeförsörjningen
......... ...... 8

3.3.2
Sverige och
OECD :s rekommendation ... 9

3.3.3
KontroUstationens
förslag ............ .... 10

3.4 Lagringssätt, kostnader, finansiering ... 11

3.4.1
Lagringssätt
................................. 11

3.4.2
Kostnader .................................... .... 11

3.4.3
Finansiering
................................. 12

3.5 En större utbyggnad................................ .... 13

4 Remissyttranden ........................................... .... 13

4.1
Lagringsaltemaliv
................................. .... 13

4.2
Kostnadsberäkningar
............................ 14

4.3
Finansiering
och avgifter.......................... 15

4.4
Övriga
synpunkter ................................ .... 15

5 Departementschefen .................................. .... 16

5.1
Inledning .............................................. .... 16

5.2
Nya
lagringsmål inom 19701976 års oljelagringsprogram ; . 18

5.3
OECD:s
rekommendation och val av lagringsalternativ 18

5.4
Finansiering
......................................... .... 21

6 Hemställan .................................................... .... 22

opaginerad Kontrollera mot PDF

GOTAB 73
5372 S Stockholm 1973

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

20 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (20)

20 kopplingar i 18 dokument.

  1. Bet. 1981/82:FöU18 om säkerhets- och försvarspolitiken samt totalförsvarets fortsatta utveckling (prop. 1981/82:100 och 102) s. 135 i texten
  2. Prop. 1981/82:102 om säkerhets- och försvarspolitiken samt totalförsvarets fortsatta utveckling i texten
  3. Bet. 1980/81:FöU21 om riktlinjer för energipolitiken såvitt avser handelsdepartementets verksamhetsområde (prop. 1980/81:90 bil. 3) s. 2 i texten
  4. Prop. 1980/81:90 om riktlinjer för energipolitiken i texten
  5. Bet. 1978/79:FöU5 med anledning av motion om decentraliserad beredskapslagring av olja s. 1 i texten

Visa alla 18