Kungl. Maj:ts proposition anående utformningen av beskattad sjukpenning, m.m.
1973 · 226 sidor, varav 95 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 95 av 226 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1973:46, Kungl. Maj:ts proposition anående utformningen av beskattad sjukpenning, m.m.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Majits proposition nr 46 år 1973 Prop. 1973:46
Nr 46
Kungl. Maj:ts proposition angående utformningen av
beskattad sjukpenning, m. m.; given Stockholms slott den 9 mars 1973.
Kungl, Maj:t vUl härmed, under åberopande av bilagda
utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden, föreslå riksdagen all
bifalla de förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
SVEN ASPLING
Propositionens huvudsakliga innehåll
1 propositionen läggs fram förslag till en omkonstruklion
av sjukpenningförsäkringen. 1 samband därmed föreslås en höjning av
ersättningsnivån för sjukpenning från den allmänna försäkringen i anslutning
till att sjukpenningförmånerna görs skattephkliga.
Nuvarande syslem med sjukpenningklasser ersätts av en
sjukpenninggrundande inkomst som direkt knyter an till den inkomst som sjukpenningen
skall ersätta. Sjukpenningen föreslås utgå " med belopp som motsvarar 90 %
av den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst upp till en årsinkomst som
motsvarar 7,5 basbelopp, vilket f. n. betyder 54 700 kr. Sjukpenningen föreslås
bli pensionsgrundande för ATP. Därmed blir sjukpenningen jämförbar med sjuklön
från arbetsgivaren. Delsamma föreslås gälla bl. a. för sjukpenning från
yrkesskadeförsäkringen. I propositionen läggs också fram förslag lill de
lagändringar som behövs för tillgodoräknande som pensionsgrundande inkomst av
vissa förmåner vid vård av barn och vid arbetslöshet varom förslag läggs fram i
särskilda propositioner.
Sjukpenningen för hemmamakar höjs från 6 kr. till 8 kr. om
dagen utan beskattning. De särskilda barntilläggen till sjukpenningen slopas.
För försäkrade med förvärvsinkomst mellan 1 800 kr. och 4 500 kr. om året skall
gälla särskilda övergångsregler. Möjligheterna all teckna frivillig
sjukpenningförsäkring vidgas lill att gälla ell sammanlagt belopp på 20 kr, om
dagen ulan beskattning mot f, n, 15 kr.
Den föreslagna höjningen av sjukpenningförmånerna medför
all sjukförsäkringens kostnader år 1974 ökar med ca 2 700 milj, kr, jämfört
med i år.
Propositionen innehåller även förslag om nya
finansieringsregler för sjukförsäkringen. Dessa finansieringsregler omfattar
även kostnaderna för
1 Riksdagen 1973. 1 saml Nr 46
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop,
1973:46 2
de i särskilda propositioner framlagda förslagen om
genomförande av en ahmän tandvårdsförsäkring och en föräldraförsäkring.
Statsbidrag föreslås utgå med en tredjedel av samtliga kostnader inom
sjukförsäkringen. Statens bidrag till sjukförsäkringen stiger därmed från ca 1
000 milj. kr. för innevarande år till drygt 3 450 milj. kr. för år 1974.
Arbetsgivarna föreslås svara för ca 40 % av hela sjukförsäkringens kostnader.
Arbetsgivarnas sjukförsäkringsavgift föreslås därför höjd från nuvarande 3,2 %
lill 3,8 % av löneunderlaget fr. o. m, den 1 januari 1974, Genom höjningen
tillförs försäkringen 665 milj, kr, för helt år.
Som bidrag
till finansieringen av tandvårdsförsäkringen, föräldraförsäkringen och de
höjda sjukpenningförmånerna tillförs sjukförsäkringen vidare 250 milj, kr,
genom ökade sjukförsäkringsavgifter från de försäkrade motsvarande i
genomsnitt 70 kr, per försäkrad och år. Denna egenavgift till sjukförsäkringen
föreslås samtidigt få en ändrad utformning. Avgiften föreslås bestå av dels en
fast del på 300 kr. för varje försäkrad med minst 4 500 kr. i årsinkomst och
dels en rörlig del som skall utgöra en viss procentandel av den
sjukpenninggrundande inkomsten. Den totala sjukförsäkringsavgiften får inte överstiga
10 % av den till statlig inkomstskatt beskattningsbara inkomsten. Jämfört med
de avgifter som skulle ha gällt år 1974 vid oförändrade förmåns- och
finansieringsregler kommer den föreslagna avgiftskonstruktionen att innebära
minskade eller oförändrade avgifter för försäkrade i inkomstlagen upp lill 20
000 kr, i årsinkomst av anställning. För den som har 30 000 kr, i årsinkomst
ökar avgiften med ca 50 kr, per år, medan den som har 40 000 kr, i årsinkomst
får betala ca 100 kr, mer än han skulle ha gjort år 1974 enligt nuvarande
regler. För de högsta inkomsttagarna, som berörs av höjningen av övre
inkomstgränsen för sjukpenningskalan till 54 700 kr,, ökar avgiften med mellan
200 och 300 kr, per år. För egna företagare kommer att gälla särskilda avgiftsregler.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari
1974.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1973:46
1 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
Härigenom förordnas i fråga om lagen (1962:381) om allmän
försäkring,
dels att 3 kap, 9 § och 1 5 kap, 2 § skall upphöra att
gälla, dels att 1 kap, 6 §, 3 kap, 1-6, 10, 11, 16-18 §§, 4 kap. 3 §, 7 kap. 1 §,
Il kap, 2, 3 och 6 §§, 13 kap, 2 §, 17 kap, 1 och 4 §§, 18 kap, 5 §, 19 kap,
1-4, 6 och 7 §§, 20 kap, 3 och 4 §§ samt 21 kap, 1 § skah ha nedan angivna
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen tydelse
1 kap. 6§'
Inom folkpensioneringen och Inom den aUmänna försäk-
försäkringen
för tilläggspension ringen skola de beräkningar, som
skola de beräkningar, som angivas angivas i denna lag, göras på
i denna lag, göras på grundval av grundval av ett b a s b e 1 o p p.
ett b a s b e 1 o p p.
Basbeloppet fastsläUes av Konungen för varje månad och ulgör
fyratusen kronor multiplicerat med det tal, vilket angiver förhållandet meUan
det allmänna prisläget under andra månaden före den som basbeloppet avser och
prisläget i september 1957. Ändring av nämnda lal må ej föranleda ändring av
basbeloppet, med mindre talet stigit eller nedgått med minst tre procent sedan
närmast föregående ändring av basbeloppet vidtogs. Det sålunda beräknade
basbeloppet avrundas till närmaste hundratal kronor.
3 kap.
1 §
Försäkrad äger enligt vad nedan Hos allmän försäkringskassa in-
sågs rätt till sjukpenning på grund- skriven
försäkrad äger enligt vad val av placering i sjukpenningklass. nedan
sägs rätt till sjukpenning,
om hans sjukpenninggrundande inkomsl uppgår till minst
fyratusenfemhundra kronor.
Försäkrad, som är inskriven i allmän försäkringskassa men
som icke har sjukpenninggrundande in-
1 Senaste lydelse 1967:206.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop,
1973.46
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
komst uppgående till fyratusenfemhundra kronor, skall ändå
vara berättigad tiU sjukpenning enligt vad nedan sägs, förutsatt att han är
gift och stadigvarande sammanbor med sin make eller, i annat fall,
stadigvarande sammanbor med barn under sexton år till honom eller hans make
eller med någon, med vilken han varit gift eller har eller har haft barn.
2r
opaginerad Kontrollera mot PDF
Hos
allmän försäkringskassa inskriven försäkrad, vars inkomst av förvärvsarbete
för år räknat uppgår till minst ettusenåtlahundra kronor, skall med hänsyn
till sagda inkomst vara placerad i sjukpenningklass. Har den försäkrade
inkomst såväl av anställning som av annat förvärvsarbete, skall placeringen
anses grundad på inkomsten av anställning såvitt avser den sjukpenningklass, i
vilken den försäkrade skulle hava placerats med hänsyn enbart till sagda
inkomst, samt i övrigt på inkomsten av annat förvärvsarbete. För tid då
undantagande från försäkringen för tilläggspension enhgt 11 kap. 7 § äger giltighet
för den försäkrade skall för placering i högre sjukpenningklass enligt 4 § än
klassen nr 2 hänsyn icke tagas till inkomst av annat förvärvsarbete än anställning.
Med inkomst av förvärvsarbete avses den inkomst i
penningar eller naturaförmåner i form av kost eller bostad, som försäkrad kan
antagas komma att tills vidare
Sjukpenninggrundande
inkomst är den inkomst i penningar eller naturaförmåner i form av kost eller
bostad, som försäkrad kan antagas för år räknat komma att tills vidare åtnjuta
av eget arbete, antingen såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst (inkomst
av anställning) eller på annan grund (inkomst av annat förvärvsarbete). Sjukpenninggrundande
inkomst fastställes av försäkringskassan. Inkomst av anställning och inkomst av
annat förvärvsarbete skola därvid var för sig avrundas UU närmast lägre
hundratal kronor. För lid då undantagande från försäkringen för
tilläggspension enligt 11 kap. 7§ gäller för den försäkrade skall inkomst av
annat förvärvsarbete icke beaktas.
Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst bortses
från inkomst av anställning och annat förvärvsarbete i den mån summan därav
överstiger sju och en halv gånger
opaginerad Kontrollera mot PDF
2 Senaste lydelse 1970:141.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse åtnjuta av eget arbete, antingen såsom
arbetstagare i allmän eller enskild tjänst (inkomst av anställning) eller ock eUest
(inkomst av annat förvärvsarbete). Ersättning i penningar eller naturaförmåner
som nyss sagts för arbete som försäkrad utför för annans räkning ulan att vara
anställd i dennes tjänst anses säsom inkomst av anställning, såvida den
försäkrade och den som utgivit ersättningen äro ense därom samt överenskommelse
tillika träffas enligt 11 kap. 2 § andra stycket; och skall i dylikt fall den
förre anses såsom arbetstagare och den senare såsom arbetsgivare.
Beräkning
av inkomst av förvärvsarbete skall, där förhållandena ej eljest äro kända för
försäkringskassan, grundas på de upplysningar, som kassan kan inhämta av den
försäkrade eller dennes arbetsgivare eller som må kunna framgå av den
uppskattning, som vid taxering gjorts av den försäkrades inkomsl. Inkomsl av
arbete för egen räkning må ej beräknas högre än som motsvarar skälig avlöning
för liknande arbete för annans räkning. Utgöres inkomst helt eller delvis av
naturaförmåner, skola dessa uppskattas efter de regler, som tillämpas vid
taxering till kommunal inkomstskatt.
Försäkrad, som är inskriven hos allmän försäkringskassa
men vars inkomst av förvärvsarbete icke uppgår till ettusenåttahundra kronor
för år, skall likväl vara placerad i sjukpenningklass, såframt han är gift och
stadigvarande sammanbor med sin make eller, i annat fall, stadigvarande
sammanbor
Föreslagen
lydelse det vid årets ingång gällande basbeloppet. Belopp, från vilket sålunda
skall bortses, avräknas i i första hand på inkomst av annat förvärvsarbete.
Ersättning i penningar eller naturaförmåner som / första stycket sagts för
arbete som försäkrad utför för annans räkning ulan att, vara anställd i dennes
tjänst anses såsom inkomst av anställning, såvida den försäkrade och den som
utgivit ersättningen äro ense därom samt överenskommelse tillika träffas
enligt 11 kap. 2 § andra stycket; och skall i dylikt fall den förre anses
såsom arbetstagare och den senare såsom arbetsgivare.
Beräkning av sjukpenninggrundande inkomst skall, där
förhållandena ej eljest äro kända för försäkringskassan, grundas på de
upplysningar, som kassan kan inhämta av den försäkrade eller dennes
arbetsgivare eller som må kunna framgå av den uppskattning, som vid taxering
gjorts av den försäkrades inkomst. Inkomst av arbete för egen räkning må ej beräknas
högre än som motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning. Utgöres
inkomst helt eller delvis av naturaförmåner, skola dessa uppskattas efter de
regler, som tillämpas vid beräkning av preUminär skatt.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse med barn under sexton år till honom eller hans make eller med
någon, med vilken han varit gift eller har eller har haft barn.
Föreslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Försäkrad,
som åtnjuter hel förtidspension enligt denna lag eller under månaden närmast
före den, varunder han uppnått sextiosju års ålder, åtnjutit sådan pension
eller på grund av vad i 4 kap. 3 § stadgas icke vidare äger komma i åtnjutande
av sjukpenning, må ej vara placerad i sjukpenningklass. Ej heller må försäkrad
på grund av vad i 2 § sista stycket stadgas vara placerad i sjukpenningklass
för tid efler den månad, varunder han fyller sextiosju år.
Försäkrad,
som åtnjuter hel förtidspension enligt denna lag eller under månaden närmast
före den, varunder han uppnått sextiosju års ålder, åtnjutit sådan pension, har
ej rätt till sjukpenning. För tid efter ingången av den månad, varunder
försäkrad fyllt sextiosju år eller dessförinnan börjat åtnjuta ålderspension
enligt denna lag, må sjukpenning utgå för högst etthundraåttio dagar.
Ej må försäkrad på grund av vad i 1 § andra stycket
stadgas uppbära sjukpenning för lid efler den månad, varunder han fyller
sextiosju år.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Försäkrad
som avses i 2 § sista stycket skall tillhöra sjukpenningklass nr 1. Hel
sjukpenning i denna klass utgör sex kronor för dag. Övriga sjukpenningklasser
och beloppet av hel sjukpenning för dag i varje klass framgår av följande tabeU:
Hel
sjukpenning utgör för dag nittio procent av den fastställda
sjukpenninggrundande inkomsten, delad med trehundrasexliofem. Sjukpenningen
avrundas till närmaste hela krontal. För försäkrad som avses i I § andra
stycket utgör hel sjukpenning åtta kronor för dag.
opaginerad Kontrollera mot PDF
3 Senaste lydelse 1970:141. " Senaste lydelse
1972:671.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1973:46
Nuvarande
lydelse
Sjuk-
Inkomsten
av förvärvs
-
Sjuk-
pen-
arbete uppgår för år
pen-
ni ng-klass
nr
till kr
men ej till kr
ning
kr.
2
1 800
2 600
6
3
2 600
3 400
7
4
3 400
4 200
8
5
4 200
5 000
9
6
5 000
5 800
10
7
5 800
6 800
12
8
6 800
8 400
14
9
8 400
10
200
16
10
10 200
12
000
19
11
12 000
14
000
22
12
14 000
16
000
25
13
16 000
18
000
28
14
18 000
21
000
31
15
21 000
24
000
34
16
24 000
27
000
37
17
27 000
30
000
40
18
30 000
33
000
43
19
33 000
36
000
46
20
36 000
39
000
49
21
39 000
-
52
Föreslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Av
sjukpenningbeloppet i varje klass utgöra sex kronor grundsjukpenning och
återstoden tilläggssjukpenning.
För dag
då försäkrad åtnjuter sjukhusvård skall sjukpenning minskas med tio kronor,
dock med högst hälften av sjukpenningens belopp. Minskningen skall intill ett
belopp av tre kronor anses belöpa på grundsjukpenning. I övrigt skall
minskningen i första hand anses belöpa på sådan del av tilläggssjukpenning, som
svarar mol inkomst ay anställning.
Utan
hinder av vad i tredje stycket stadgas utgör sjukpenningen vid sjukhusvård
lägst sex kronor för försäkrad som stadigvarande sammanbor med barn under tio
år till honom eller hans make eller till någon, med vilken han stadigvarande
sammanbor och med vilken han varit gift eller har eller har haft barn.
För dag då försäkrad åtnjuter sjukhusvård skall
sjukpenning minskas med tio kronor, dock med högst en tredjedel av sjukpenningens
belopp. Därvid skall det belopp varmed minskning sker avrundas till närmast
lägre hela krontal. Sjukpenning vid sjukhusvård skall dock alltid utgå med
lägst åtta kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Allmän försäkringskassa skall i samband med inskrivning av
försäkrad besluta angående den försäkrades placering i sjukpenningklass. Av
beslutet skall framgå i vad mån placeringen grundas på inkomst av anställning
eller på inkomst av annat förvärvsarbete. Den försäkrades placering i sjukpenningklass
skall omprövas
a)
när till
kassans kännedom kommit all försäkrads inkomstförhållanden undergått ändring
av betydelse för placeringen i sjukpenningklass,
b)
när
undantagande som avses giltigt eller upphör att äga gUtighet,
c) när förtidspensipn enligt den
na lag beviljas den försäkrade eller
redan utgående sådan pension
ändras med hänsyn till ändring av
den försäkrades arbetsförmåga.
Ändring av försäkrads placering i sjukpenningklass i fall
som avses under a), b) och c) här ovan må ej ske förrän vid det månadsskifte
som inträffar närmast efter det beslutet härom fattats. Ändringar försäkrads
placering i sjukpenningklass i annat fall skall ske vid månadsskiftet närmast
efter det anledning till ändringen uppkommit eller, i fall åa försäkrads placering
i sjukpenningklass enligt 2 §
Allmän försäkringskassa skall i samband med inskrivning av
försäkrad besluta angående den försäkrades tillhörighet till sjukpenningförsäkringen.
I fråga om försäkrad som avses i 1 § första stycket skall kassan samtidigt
fastställa den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst. Av beslutet skall
framgå i vad mån sjukpenninggrundande inkomst är att hänföra till anställning
eller till annat förvärvsarbete. Beslut om tillhörighet till sjukpenningförsäkringen
skall omprövas
a) när lill kassans kännedom kommit alt försäkrads
inkomst-förhållanden undergått ändring av betydelse för rätten till sjukpenning
eller för sjukpenningens storlek, i 2 § första stycket sista punkten blir samt
c) när förtidspension enligt denna lag beviljas den
försäkrade eller redan utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring ;
den försäkrades förmåga eller möjlighet att bereda sig inkomsl genom arbete.
Ändring skall i fall som avses /' första stycket a) ej ske
förrän trettio dagar efter det försäkringskassan fått kännedom om inkomständringen.
Ändring skall i annat fall ske så snart anledning, till ändringen uppkommit
eller, i fall då sjukpenningförsäkring en-ligt I § andra stycket skall upphöra
på grund av att den försäkrades make eller någon med vilken den försäkrade
varit gift eller har eller
opaginerad Kontrollera mot PDF
5 Senaste lydelse 1970:141.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse sista stycket skall upphöra på grund av
att hans make eller någon med vilken han varit gift eller har eller har haft
barn avlider, vid fjärde månadsskiftet efler dödsfallet.
Under
tid då försäkrad lider av sjukdom som avses i 7 § må hans placering i
sjukpenningklass icke ändras, med mindre sådant fall år för handen som avses
under b) och ej här ovan eller rätt tiU sjukpenning upphör tiU föUd av vad i 4
kap. 3 eller 5 § stadgas.
Under tid
då försäkrad efler förmedling av arbetsmarknadsmyndighet eller arbelsvårdsorgan
hos kommun eller landstingskommun undergår arbetsprövning, yrkesutbildning
eller arbetsträning må han ej placeras i lägre sjukpenningklass än den han
närmast dessförinnan tillhörde, med mindre sådant fall är för handen som
avses under b) och c) här ovan eller, vad angår arbetsträning, denna pågått sex
månader.
Föreslagen lydelse
har haft barn avlider, vid fjärde
månadsskiftet efler dödsfallet.
Under tid då försäkrad efter förmedling av arbetsmarknadsmyndighet
eller arbelsvårdsorgan hos kommun eller landstingskommun undergår arbetsprövning,
yrkesutbildning eller arbetsträning skaU fastställd sjukpenninggrundande
inkomst ej sänkas, med mindre sådant fall är för handen som avses (' första
stycket b) eller c) eller, vad angår arbetsträning, denna pågått sex månader.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Försäkrad
är skyldig all sä snart ske kan och senast inom två veckor till den allmänna
försäkringskassan anmäla sådan stadigvarande ändring i sina inkomstförhällanden,
som är av betydelse för placeringen i sjukpenningklass.
6 Senaste lydelse 1971:631.
Försäkrad är skyldig att sä snart ske kan och senast inom
två veckor till den allmänna försäkringskassan anmäla sådan ändring i sina
inkomstförhållanden, som påverkar rätten till sjukpenning eller sjukpenningens
storlek.
Allmän försäkringskassa skall i den utsträckning det skäligen
påkallas genom förfrågningar hos de försäkrade eller på annat lämpligt sätt
inhämta uppgifter om den försäkrades inkomstförhällanden och andra
omständigheter som ha betydelse för sjukpenningförsäkringen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Till sjukpenning utgives b a r n -
tillägg för den försäkrades el
ler hans makes barn under sexton
år, med vilket den försäkrade sta
digvarande sammanbor. Detsam
ma gäller där den försäkrade är
underhållsskyldig beträffande
barn under sexton år, med vilket han icke stadigvarande
sammanbor, såframt han på sätt riksförsäkringsverket föreskriver styrker att
underhållsskyldigheten fullgöres.
Barntillägg till hel sjukpenning utgör en krona för ett
eller tvä barn, tvä kronor för tre eller fyra barn samt tre kronor för fem
eller flera barn, allt för dag. Till sjukpenning, som tiUkommer försäkrad
vilken stadigvarande sammanbor med barn under tio år, utgör dock barntillägg
lägst två kronor för dag.
Barntillägg till halv sjukpenning utgör hälften av belopp
som i föregående stycke sägs.
Vid
tillämpning av denna paragraf skall med make jämställas den, med vilken den
försäkrade stadigvarande sammanbor och med vilken han varit gift eller har
eller har haft barn.
opaginerad Kontrollera mot PDF
För den
dag då sjukdomsfallet inträffade utgår sjukpenning endast om den försäkrade på
grund av sjukdomen gäll miste om dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa
eller sjukperioden börjar inom tjugu dagar efler föregående
För den
dag då sjukdomsfallet inträffade utgår ; annat fall än som avses i 9 §
sjukpenning endast om den försäkrade på grund av sjukdomen gått miste om dagpenning
från erkänd arbetslöshetskassa eller kontant arbetsmarknads-
opaginerad Kontrollera mot PDF
1 Senaste lydelse 1970:141.
* Senaste lydelse 1970:141. Förslaget lill ny lydelse
framläggs under förutsättning
av bifall tiU
prop. 1973:47 och 1973:56.
Prop.
1973:46 11
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
sjukperiods slut. stöd enligt lagen
(1973:00) om
kontant arbetsmarknadsstöd eller sjukperioden börjar inom
tjugu dagar efter föregående sjukperiods slut.
Varar sjukperioden högst sex dagar utöver den dag då
sjukdomsfallet inträffade, utgår sjukpenning för dag, då den försäkrade icke
skulle hava Utfört förvärvsarbete i sin huvudsakliga sysselsättning, endast i
den mån antalet sådana dagar, den dag då sjukdomsfallet inträffade oräknad,
överstiger två.
Utan hinder av andra stycket utgår
a) sjukpenning för semesterdag;
opaginerad Kontrollera mot PDF
b)
sjukpenning till försäkrad som vid sjukperiodens början äger uppbära
dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa;
b) sjukpenning rill försäkrad
som vid sjukperiodens början äger
uppbära dagpenning från erkänd
arbetslöshetskassa eller kontant
arbetsmarknadsstöd enligt lagen
(1973:00) om kontant arbets
marknadsstöd;
c) sjukpenning tih försäkrad c)
sjukpenning lill försäkrad,
som är placerad i sjukpenningklass som avses i 1 § andra
stycket, nr I eller är placerad i sjukpenningklass nr 2 och skulle hava varit
placerad i sjukpenningklass nr 1 om hans inkomst av förvärvsarbete icke uppgått
till ettusen-åttahundra kronor för år.
Sjukpenning må ej utgivas för lid, innan anmälan om
sjukdomsfallet gjorts hos den allmänna försäkringskassan, där ej hinder mölt
för sådan anmälan eller eljesl särskilda skäl föranleda all sjukpenning bör
utgå.
Såsom
sjukperiod anses tid, varunder försäkrad i oavbruten följd lider av sjukdom som
avses i 7 §.
11
opaginerad Kontrollera mot PDF
Därest
försäkrad gör anmälan därom till den allmänna försäkringskassan, skall i fråga
om sjukperiod, som börjar efter nästa månadsskifte, tilläggssjukpenning som
svarar mot inkomst av annat förvärvsarbete icke utgå för de första tre,
trettiotre eller nitliolre
Därest
försäkrad gör anmälan därom till den allmänna försäkringskassan, skall i fråga
om sjukperiod, som börjar efter nästa månadsskifte, sjukpenning som svarar mol
inkomst av annat förvärvsarbete icke utgå för de första tre, trettiotre eller
nittiotre dagarna av
opaginerad Kontrollera mot PDF
9 Senaste lydelse 1966:350,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse dagarna av varje sjukperiod, den dag då sjukdomsfallet inträffade
inräknad (k a r e n s t i d). Därvid äga 10 § förstaIredje styckena, icke
tillämpning i fråga om sådan sjukpenning. Vid beräkning av karenstid skola,
därest sjukperiod börjar inom tjugu dagar efler föregående sjukperiods slut,
de båda perioderna anses såsom en sjukperiod.
Föreslagen
lydelse varje sjukperiod, den dag då sjukdomsfallet inträffade inräknad (k a r
e n s t i d). Därvid äga 10 § första-lredje styckena icke tillämpning i fråga
om sådan sjukpenning. Vid beräkning av karenstid skola, därest sjukperiod
börjar inom tjugu dagar efler föregående sjukperiods slut, de båda perioderna
anses såsom en sjukperiod.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Försäkrad, som gjort anmälan enligt första stycket, må
övergå till försäkring med kortare karenstid eller ulan karenslid, om han ej
fyllt femtiofem år saml har god hälsa. Sådan ändring skall gälla från och med
månaden närmast efler den, då framställning härom gjordes hos kassan, men må ej
äga tillämpning vid sjukdom, som inträffat innan ändringen blivit gällande.
/ fråga om försäkring med karenstid skall vid tUlämpning
av 5 § andra stycket första punkten den i sagda punkt angivna tiden trettio
dagar ökas med det antal dagar som svarar mot den valda karenstiden.
Upphör undantagande som avses i 2 § första stycket
sista punkten att äga giltighet, skall beträffande tilläggssjukpenning, som
svarar mot inkomst av annat förvärvsarbete, gälla en karenslid av nitliolre
dagar. Den försäkrade må dock under de förutsättningar som angivas i andra
stycket välja försäkring med kortare karenslid eller ulan karenstid; och
skall därvid jämväl i övrigt tillämpas vad i andra stycket är stadgat.
Ej må i någol fall sjukpenning som avses i denna
paragraf utgivas vid sjukdom, som inträffat medan undantagande ägde
giltighet.
Upphör
undanlagande som avses i 2 § första stycket sista punkten att äga giltighet,
skall beträffande sjukpenning, som svarar mot inkomst av annat förvärvsarbete,
gälla en karenslid av nittiotre dagar. Den försäkrade må dock under de
förutsättningar som angivas i andra stycket välja försäkring med kortare
karenstid eller ulan karenstid; och skall därvid jämväl i övrigt tillämpas vad
i andra stycket är stadgal.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Beträffande
arbetstagare, som enligt statliga föreskrifier eller på
Beträffande
arbetstagare, som enligt statliga föreskrifier eller på
opaginerad Kontrollera mot PDF
' o Senaste lydelse 1964:156. Förslaget till ny lydelse
framläggs under förutsättning av bifah tiU prop. 1973:47.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse grund av bestämmelse, som beslutals av kommun eller landstingskommun,
är berättigad all uppbära lön vid sjukdom eller barnsbörd, äger Konungen
föreskriva undanlag helt eller delvis från vad som är stadgat om placering i
sjukpenningklass.
Har undanlag som i första stycket sägs icke föreskrivits
eller gäller det endast delvis, äger arbetsgivaren i den ordning Konungen
bestämmer frän allmän försäkringskassa- erhålla arbetstagaren tillkommande
sjukpenning jämte barntillägg, i den mån nämnda förmåner icke överstiga den
utbetalda lönen.
Överenskommelse
all arbetsgivare, som vid arbetstagares sjukdom eller barnsbörd utgivit lön
till arbetstagaren, skall hos allmän försäkringskassa äga uppbära arbetslagaren
tillkommande sjukpenning jämte barntillägg är bindande för kassan, endast
såframt överenskommelsen har form av kollektivavtal och å arbetstagarsidan
slutits eller godkänts av organisation, som enligt lagen om förenings- och
förhandlingsrätt är att anse såsom huvudorganisation. Föreligger dylikt
kollektivavtal, må det av arbetsgivare, som är bunden av avtalet, efter överenskommelse
åberopas jämväl beträffande arbetstagare, vilken icke omfattas av avtalet men
sysselsattes i sådant arbete för vilket avtalet gäller.
Har försäkrad, som drabbats av sjukdom utom riket, därvid
erhållit underhåll genom utrikesförvalt-
Föreslagen lydelse grund av bestämmelse, som beslutats av
kommun eller landstingskommun, är berättigad all uppbära lön vid sjukdom
eller ledighet för vård av sjukt barn eller med anledning av barns födelse,
äger Konungen föreskriva undanlag hell eller delvis frän vad som är stadgat om
rätt till sjukpenning och föräldrapenning.
Har undantag som i första stycket sägs icke föreskrivits
eller gäller det endast delvis, äger arbetsgivaren i den ordning Konungen
bestämmer från allmän försäkringskassa erhåha arbetstagaren tillkommande
sjukpenning eller föräldrapenning, i den mån nämnda förmåner icke överstiga
den utbetalda lönen.
Överenskommelse att arbetsgivare, som vid arbetstagares
sjukdom eller ledighet för vård av sjukt barn eller med anledning av barns
födelse utgivit lön till arbetstagaren, skall hos allmän försäkringskassa äga
uppbära arbetstagaren tillkommande sjukpenning eller föräldrapenning är
bindande för kassan endast såframt överenskommelsen har form av kollektivavtal
och å arbetstagarsidan slutits eller godkänts av organisation, som enligt lagen
om förenings-och förhandlingsrätt är att anse säsom huvudorganisation. Föreligger
dylikt kollektivavtal, må det av arbetsgivare, som är bunden av avtalet, efter
överenskommelse åberopas jämväl beträffande arbetstagare, vilken icke omfattas
av avtalet men sysselsattes i sådant' arbete för vilket avtalet gäller.
Har försäkrad, som drabbats av sjukdom utom riket, därvid
erhållit underhåll genom utrikesförvalt-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse ningens försorg, äger förvaltningen i den ordning Konungen bestämr mer
från allmän försäkringskassa erhålla den försäkrade tillkommande sjukpenning
jämte barntillägg, i den mån nämnda förmåner icke överstiga utgivet underhåll.
Föreslagen
lydelse ningens försorg, äger förvaltningen i den ordning Konungen bestämmer
från allmän försäkringskassa erhålla den försäkrade tillkommande sjukpenning,
i den mån sjukpenningen icke överstiger utgivet underhåll.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Sjukpenning
jämte barntillägg må indragas eller skäligen nedsättas, om försäkrad
Sjukpenning
må indragas eller skäligen nedsättas, om försäkrad
opaginerad Kontrollera mot PDF
a) vägrar all mottaga besök av person,
som av den allmänna försäkringskassan erhållit uppdrag att verkställa
sjukkontroll;
b) under sjukdom ändrar vistelseort
ulan alt underrätta den allmänna försäkringskassan därom eller avreser till
utlandet, där ej kassan medgivit alt sjukpenning må utgå under vistelse
därstädes;
opaginerad Kontrollera mot PDF
c) utan giltigt skäl underlåter att på sätl stadgas i 6 §
första stycket anmäla sådan ändring i sina inkomstförhällanden, som är av betydelse
för placeringen i sjukpenningklass.
Angående nedsättning eller indragning av sjukpenning i
andra fall stadgas i 20 kap. 3 §.
c) utan giltigt skäl underlåter att på sätl stadgas i 6 §
första stycket, anmäla sådan ändring i sina inkomstförhällanden, som är av
betydelse för rätten HU sjukpenning eller för sjukpenningens storlek.
Vad i första stycket sägs äger motsvarande tillämpning i
fråga om föräldrapenning.
Angående nedsättning eller indragning av ersättning som
här avses stadgas i 20 kap. 3 §.
opaginerad Kontrollera mot PDF
På framställning av nykterhets-nämnd äger allmän
försäkringskassa besluta, all sjukpenning jämte barniillägg samt moderskapspen-ning
tillkommande försäkrad, som är hemfallen ål alkoholmissbruk och beträffande
vilken föreligger omständighet i övrigt som i 15 §
' 'Förslaget till ny lydelse framläggs under 'Senaste
lydelse 1969:161. Förslaget till av bifall till prop. 1973:47.
På framställning av nykterhetsnämnd äger allmän försäkringskassa
besluta, att sjukpenning eller föräldrapenning tillkommande försäkrad, som är
hemfallen ål alkoholmissbruk och beträffande vilken föreligger omständighet i
övrigt som i 15 § första stycket
förutsättning av bifall lill prop. 1973:47. ny lydelse
framläggs under förutsättning
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse första stycket lagen om nyklerhetsvård sägs, helt eller delvis skall
utbetalas till kommunal myndighet eller den försäkrades make eller annan
person att användas till den försäkrades samt, vad angår sjukpenning jämte
barntillägg, hans familjs och, i fråga om moder skapspenning, barnets nytta.
Beträffande
moderskapspen-ning, som tillkommer kvinna vilken ej uppnått tjugu års ålder,
må försäkringskassan på framställning av barnavårdsnämnd besluta om utbetalning
lill annan enligt vad i första stycket sägs.
Är kvinna
vid tiden för ned-komsten intagen i barnhem, ungdomsvårdsskola, fångvårds-
eller tvdngsarbe tsanstalt eller allmän vårdanstalt för alkoholmissbrukare, må
försäkringskassan på framställning av föreståndare för inrättningen besluta,
all moderskapspenningen skall utbetalas till honom att användas till kvinnans
och barnets nytta.
Föreslagen lydelse lagen om nykterhetsvård sägs, helt
eller delvis skall utbetalas till kommunal myndighet eller den försäkrades
make eller annan person att användas lill den försäkrades samt, vad angår
sjukpenning, hans familjs och, i fråga om föräldrapenning, barnels nytta.
Beträffande föräldrapenning, som tillkommer försäkrad
vilken ej uppnått tjugu års ålder, må föfSäitfiftgskassan pä framställning av
barnavårdsnämnd besluta om utbetalning till annan enligt vad i första stycket
sägs.
Är kvinna
vid liden för barnets födelse intagen i barnhem, ungdomsvårdsskola, fångvårdsanslalt
eller allmän vårdanstalt för alkoholmissbrukare, må försäkringskassan på
framställning av föreståndare för inrättningen besluta, att kvinnan tUlkommande
föräldrapenning skall utbetalas till honom att användas till kvinnans och
barnets nytta.
opaginerad Kontrollera mot PDF
4
3
För tid efter ingången av den månad, varunder försäkrad
fyllt sextiosju år eller dessförinnan börjat åtnjuta ålderspension enligt
denna lag, må ersättning för sjukhusvård utgå för högst trehundrasexliofem
dagar och sjukpenning för högst etlhundraåttio dagar. För tid, varunder den
försäkrade åtnjuter hel förtidspension, må ersättning för sjukhusvård utgå för
högst trehundrasextiofem dagar; och skall med sädan lid jämställas
kap.
81 3
För tid efter ingången av den månad, varunder försäkrad
fyllt sextiosju år eller dessförinnan börjat åtnjuta ålderspension enligt
denna lag, må ersättning för sjukhusvård utgå för högst trehundrasexliofem
dagar. Vad nu sagts äger motsvarande tUlämpning för lid, varunder den
försäkrade åtnjuter hel förtidspension och skall med sådan tid jämställas
efterföljande tid, därest förtidspensionen upphört att utgå med månaden näst
opaginerad Kontrollera mot PDF
I 3 Senaste lydelse 1969:650.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse efterföljande lid, därest förtidspensionen upphört all utgå med
månaden näst före den, varunder den försäkrade fyller sextiosju år.
Föreslagen
lydelse
före den,
varunder den försäkrade
fyller sextiosju år.
opaginerad Kontrollera mot PDF
7 kap. 1 §'"
Rätt lill folkpension i form av förtidspension tillkommer
försäkrad, som fyllt sexton år och som ej åtnjuter ålderspension enligt denna
lag, för tid före den månad, då han fyller sextiosju år, därest hans
arbetsförmåga på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller
psykiska prestationsförmågan är nedsatt med minst hälfien och nedsättningen kan
anses varaktig.
Rätt till förtidspension tillkom- Rätt till förtidspension tillkom-
mer även äldre försäkrad, som är mer även
försäkrad, som fyllt sex-
arbetslös
och som i egenskap av medlem i erkänd arbetslöshetskassa uppburit ersättning
från sådan kassa under den längsta tid ersättning kan utgå eller som under
21 månader uppburit omställ-ningsbidrag enligt 102 § arbetsmarknadskungörelsen
(1 966:368), därest hans möjlighet att bereda sig fortsalt inkomst genom
sådant arbete som han tidigare utfört eller genom annat för honom tillgängligt
lämpligt arbete är nedsatt med minst hälften och nedsättningen kan anses
varaktig.
tio år och som till följd av arbetslöshet uppburit
ersättning från erkänd arbetslöshetskassa under den längsta tiå sådan
ersättning kan utgå eller uppburit kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen
(1973:000) om kontant arbetsmarknadsstöd under fyrahundrafemtio dagar, därest
hans möjlighet alt bereda sig fortsalt inkomst genom sådant arbete som han
tidigare utfört eller genom annat för honom tillgängligt lämphgt arbete är
nedsatt med minst hälften och nedsättningen kan anses varaktig. Rätt till
förtidspension enligt vad nu sagts tiUkommer försäkrad som uppburit kontant
arbetsmarknadsstöd utan hinder av att stödet ej utgått under fyra hundrafemtio
dagar, såvida han dessförinnan uttömt sin rätt till stöd. Kan nedsättning av
arbetsförmågan icke anses varaktig men kan den antagas bliva bestående avsevärd
tid, ägi" den försäkrade rätt till folkpension i form av s j u k b i d r a
g. Sådant bidrag skall vara begränsat till viss tid; och skall i övrigt vad som
är stadgat om förtidspension gälla beträffande sjukbidrag.
i'' Senaste lydel.se 1972:166. Pör.slaget till ny lydelse
framläggs under förutsättning av bifall till prop. 1973:56.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Med inkomst
av anställning avses den lön i penningar eller naturaförmåner i form av
kost eller bostad, som försäkrad åtnjutit såsom arbetstagare i allmän eller
enskild tjänst. Till sådan inkomsl hänföres dock icke från en och samme
arbetsgivare åtnjuten lön, som under ett år ej uppgått till femhundra kronor.
Med inkomsl av anställning avses den lön i penningar eher
naluraförniåner i form av kost eller bostad, som försäkrad åtnjutit såsom
arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Till sådan inkomst hänföres dock
icke från en och samme arbetsgivare åtnjuten lön, som under ett år ej uppgått
till femhundra kronor. Såsom inkomst av anstäUning anses även
a)
sjukpenning
enligt denna lag eller lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller
motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning eller på grund av Konungens
förordnande, i den mån ersättningen träder i stället för försäkrads inkomst
såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst,
b)
föräldrapenning,
c)
vårdbidrag
enligt 9 kap. 4 §,
d) dagpenning från erkänd ar
betslöshetskassa,
e) kontant arbetsmarknadsstöd
enligt lagen (1973:00) om kontant
arbetsmarknadsstöd samt
f) utbildningsbidrag enligt ar
betsmarknadskungörelsen
(1966:368) i form av grundbidrag,
hyresbidrag på hemorten och
barniillägg.
Ersättning i penningar eller naturaförmåner som i första
stycket sägs för arbete som försäkrad utfört för annans räkning utan att vara
anställd i dennes tjänst skall, om ersättningen under ett år uppgått till minst
femhundra kronor, anses säsom inkomsl av anställning, såvida den försäkrade och
den som utgivit ersättningen varit ense därom; och skall i dylikt fall den
förre anses såsom arbetstagare och den senare såsom arbetsgivare.
1 Senaste lydel.se 1972:560. Förslaget till ny lydelse
framläggs under förutsättning av bifall tih prop. 1973:47, 1973:56 och 1973:60.
2 Riksdagen 1973. 1 saml Nr 46
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop,
1973:46 18
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Vid beräkning av inkonist av anställning skall hänsyn icke
lagas till lön eller annan ersättning, som försäkrad åtnjutit från
arbetsgivare, vilken är bosatt utom riket eller är utländsk juridisk person, i
annat fall än då den försäkrade sysselsatts vid skötseln av här i riket belägen
fastighet eUer i rörelse som bedrives från här beläget fast driftställe. Vad i
delta stycke sägs skall icke gälla beträffande lön till svensk medborgare,
såframt svenska staten eller, där lönen härrör från utländsk juridisk person,
svensk juridisk person, som äger ett bestämmande inflytande över den utländska
juridiska personen, enligt av riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har
att svara för avgift lill försäkringen för tilläggspension enligt 19 kap. I §.
Hänsyn skall ej heller lagas lill lön eller annan
ersättning från främmande makts härvarande beskickning eller lönade konsulat
eller från arbetsgivare, vilken lUlhör beskickning eller konsulat som nu sagts
och icke är svensk medborgare. Vad i detla stycke sägs skall icke gälla
beträffande lön till svensk medborgare eller den som utan alt vara svensk
medborgare är bosalt i riket, såframt utländsk beskickning här i riket enligt
av riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att svara för avgift till
försäkringen för tilläggspension enligt 19 kap. 1 §.
Den som åtagit sig förbindelse enligt tredje eller fjärde
stycket skall anses såsom arbetsgivare.
Med inkomst av annat förvärvsarbete avses
a) inkomst av här i riket bedriven
rörelse;
b) inkomst av här belägen jord- b) inkomst av här belägen jordbruksfastighet,
som brukas av den bruksfastighet, som brukas av den försäkrade;
samt försäkrade;
c) ersättning i penningar eller c) ersättning i penningar eller
naturaförmåner i form av kost el- naturaförmåner i form av kost eller bostad
för arbete för annans ler bostad för arbete för annans
räkning; räkning; mwu
d) sjukpenning enligt denna lag eller lagen (1954:243) om
yrkesskadeförsäkring eller motsvarande ersättning som utgår enligt annan
författning eller på grund av Konungens förordnande, i den mån ersättningen
träder i stället för inkomst som ovan nämnts; allt i den mån inkomsten icke
enligt 2 § är att hänföra till inkomsl av anställning.
Har inkomst som avses i första stycket a), b) eller c)
icke uppgått till femhundra kronor för år, tages den ej i beräkning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
För
varje år, för vilket pensionsgrundande inkomst fastställts för försäkrad,
skall pensionspoäng tillgodoräknas honom, 1 den mån pensionsgrundande inkomst
härrör från inkomst av annat förvärvsarbete må dock pensionspoäng
tillgodoräknas den försäkrade endast såvida lilläggspen-sionsavgift enligt
19 kap, 3 § för året tih fullo erlagts inom föreskriven lid. Utan hinder av
att sådan avgiftsbelalning icke skett skall pensionspoäng tillgodoräknas den
försäkrade för det år varunder han fyllt sextiofem år eller, där den
försäkrade eller efterlevande till honom ansöker om pension enligt denna lag
för lid före det år varunder den försäkrade skulle uppnå sextiosju års
ålder, för de båda år som närmast föregått det då pension vid bifall lill
ansökningen skulle börja utgå.
För varje år, iöi vilket pensionsgrundande inkomsl
fastställts för försäkrad, skall pensionspoäng tillgodoräknas honom, 1 den mån
pensionsgrundande inkomsl härrör från inkomst av annat förvärvsarbete må dock
pensionspoäng tillgodoräknas den försäkrade endast såvida tilläggspen-sionsavgifl
enligt 19 kap, 3 § för året till fullo erlagts inom föreskriven tid. Utan
hinder av att sådan avgiftsbetalning icke skett skall pensionspoäng tillgodoräknas
den försäkrade för del år varunder han fyllt sexliofem år eller, där den
försäkrade eller efterlevande lill honom ansöker om pension enligt denna lag
för lid före det år varunder den försäkrade skulle uppnå sextiosju års ålder,
för de båda år som närmast föregått det då pension vid bifall till ansökningen
skulle börja utgå. Pensionspoäng skall vidare alltid tillgodoräknas för
pensionsgrundande inkomst härrörande från inkomst som avses i 3 § första
stycket d). Pensionspoäng som i första stycket sägs är den pensionsgrundande
inkomsten delad med del vid årets ingång gällande basbeloppet. Pensionspoäng
beräknas med två decimaler.
För år, varunder försäkrad åtnjutit förtidspension enligt
13 kap. 2 §, skall den försäkrade tillgodoräknas pensionspoäng motsvarande vad
enligt nämnda paragraf skall antagas hava tillgodoräknats honom för samma är.
13
kap. 2S
opaginerad Kontrollera mot PDF
Är den
försäkrade vid tidpunkten för pensionsfallel placerad lägst i den
sjukpenningklass, som svarar mot en årsinkomst av förvärvsarbete uppgående
till del vid
Uppgår den
försäkrades sjukpenninggrundande inkomst vid tidpunkten för pensionsfallel
lägst till ett belopp som motsvarar det vid årets ingång gällande basbelop-
Prop,
1973:46 20
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
årets
ingång gällande basbeloppet, pel, eller har pensionspoäng tillgo-eller har
pensionspoäng tillgodo- doräknats den försäkrade för räknats honom för minst
tre av de minst tre av de fyra år, som fyra år, som närmast föregått det
närmast föregått det år då pen-år då pensionsfallet inträffar, skall sionsfallet
inträffar, skall förtids-förtidspension utgå med tillämp- pension utgå med
tillämpning av ning av bestämmelserna i andra bestämmelserna i andra stycket,
stycket. Delsamma skall gaWa för Delsamma skall gälla då vid tid-det fall den
försäkrade icke är punkten för pensionsfallet sjuk-placerad i sjukpenningklass
som pénninggrundande inkomst uppgå-nu sagts men skulle hava varit ende tiU
belopp som nu sagts icke placerad i sådan klass, därest den fastställts, men
skulle ha fast-allmänna försäkringskassan haft ställts, därest den allmänna försäk-kännedom
om samtliga de förhål- ringskassan haft kännedom om landen som skola ligga till
grund samthga de förhållanden som sko-för placeringen i sjukpenningklass. la
ligga till grund för fastställandet.
Hel förtidspension motsvarar den tilläggspension i form
-av ålderspension, som skulle tillkomma den försäkrade, därest sådan pension
skulle börja utgå från och med den månad varunder han fyller sextiosju år.
Härvid skall ålderspensionen beräknas under antagande all den försäkrade för
varje år från och med det då förtidspensionen börjar utgå till och med del då
han uppnår sextiofem års ålder tillgodoräknats pensionspoäng motsvarande
medeltalet av de pensionspoänglal, vilka rillgodoräknats honom under de fyra år
som närmast föregått det år då pensionsfallel inträffade eller, om pensionen
därigenom blir större, under samtliga år från och med det då han fyllt sexton
år till och med del som närmast föregått pensionsfallet. Vid beräkningen av
nämnda medeltal bortses från de år intill ett antal av hälfien, för vilka
pensionspoäng ej tillgodoräknats den försäkrade eller för vilka poängtalet är
lägst.
Pension enligt denna paragraf må ej utgå, om undanlagande
enligt 1 1 kap. 7 § ägde giltighet för den försäkrade då pensionsfallet
inträffade saml undantagandel tillika föranlett, att den försäkrade för någol
av de fyra närmast föregående åren gått förlustig mer än en pensionspoäng. Ej
heller må pension som nu sagts utgå, om den försäkrade vid sextiosju års ålder
icke kan komma i åtnjutande av ålderspension enligt 12 kap.
15 kap.
2§16
Har försäkrad, som är född år 1927 eller tidigare, visst
år under mer än nittio dagar uppburit sjuk-
16 Senaste lydelse 1968:239.
Prop,
1973:46 21
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
penning enligt denna lag eller lagen om yrkesskadeförsäkring
eller motsvarande ersättning enligt lagen om ersättning åt smittbärare och har
han därvid varit placerad lägst i den sjukpenningklass, vilken han skulle hava
tillhört om hans årsinkomst av förvärvsarbete uppgått till det vid årets ingång
gällande basbeloppet, skall vid beräkning av det i 12 kap. 2 § första stycket
angivna medeltalet av pensionspoäng bortses från nämnda år, därest medeltalet
därigenom höjes, samt vid tillämpningen i övrigt av 12 kap. anses som om pensionspoäng
tillgodoräknats den försäkrade för det året. Vad nu sagts skall icke avse år,
då den försäkrade åtnjutit ålderspension eller förtidspension enligt denna lag
eller då undantagande enligt 11 kap. 7 § varit gällande för honom och må ej
tillämpas med avseende å mer än tre år.
Vad i första stycket stadgas skall äga motsvarande
tillämpning, då försäkrad, som är född år 192 7 eller tidigare, visst år under
mer än sextio dagar uppburit dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa eller
då han för jämförlig tid uppburit utbildningsbidrag, därest han var berättigad
till dagpenning när bidraget började utgå, eller om-ställningshidrag.
Utbildningsbidrag eller omställningsbidrag för hel månad motsvarar härvid
dagpenning under tjugutvå dagar. Bidrag för del av månad motsvarar dagpenning
under det antal dagar som erhålles, om det tal, som angiver förhållandet mellan
det uppburna beloppet och beloppet för hel månad multipliceras med tjugutvå.
Brutet dagantal avrundas till närmast högre tal.
Prop,
1973:46
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
22
opaginerad Kontrollera mot PDF
Det pensionsbelopp, som först förfaller lill betalning
efter beviljande av förtidspension, skall minskas med den försäkrade tillkommande
sjukpenning jämte barntillägg enligt denna lag i den män pension och
sjukförsäkringsförmåner belöpa på samma månad. Beviljas förtidspensionen att
utgå i omedelbar anslutning till sjukbidrag, skall minskning dock göras endast å
belopp, varmed pensionen i anledning av ytterligare nedsättning av
arbetsförmågan överstiger sjukbidraget, I första hand minskas folkpension.
Har vid omprövning jämlikt 3 kap, 5 § första stycket c)
den försäkrade placerats i sjukpenningklass för tid efter det pensionen
beviljats, skall för dag, då hel sjukpenning utgivits, sjukförsäkringsförmånerna
föranleda minskning av pensionen endast i den mån de överstiga vad som skulle
hava utgått enligt den sjukpenningklass, i vilken den försäkrade är placerad efler
del pensionen beviljats.
Vad i första och andra styckena sägs skall äga motsvarande
tUlämpning beträffande belopp, varmed förtidspension ökas i anledning av
ytterligare nedsättning av arbetsförmågan.
4 §
Det
pensionsbelopp, som först förfaller till betalning efler beviljande av
förtidspension, skall minskas med den försäkrade tillkommande sjukpenning
enligt denna lag i den mån pension och sjukpenning belöpa på samma månad.
Beviljas förtidspensionen att utgå i omedelbar anslutning till sjukbidrag,
skall minskning dock göras endast å belopp, varmed pensionen i anledning av
ytterligare nedsättning av den försäkrades förmåga eller möjlighet att bereda
sig inkomst genom förvärvsarbete överstiger sjukbidraget. 1 första hand minskas
folkpension.
Har vid omprövning jämligt 3 kap. 5 § första stycket c)
befunnits att den försäkrade även efler del pensionen beviljats är berättigad
att vid sjukdom uppbära sjukpenning, skall för dag, då hel sjukpenning
utgivits, sjukpenningen föranleda minskning av pensionen endast i den mån den
överstiger vad som skulle hava utgått om sjukdomsfallet inträffat efter det
pensionen beviljats.
Vad i första och andra styckena sägs skall äga motsvarande
tillämpning beträffande belopp, varmed förtidspension ökas i anledning av
ytterligare nedsättning / den försäkrades förmåga eller möjlighet att bereda
sig inkomst genom förvärvsarbete.
18
opaginerad Kontrollera mot PDF
Del pensionsbelopp som först förfaller till betalning
efter beslut om pension eller om ökning av pension eller upphävande av
förordnande som
} 'Senaste lydelse 1970:141,
Förslaget framläggs under förutsättning av bifall till prop.
1973:56.
Prop. 1973:46 23
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
i 16 kap. 3 § andra stycket sägs mä, där den pensionsberättigade
under den tid å vilken pensionsbeloppet belöper i väsentlig mån erhållit sin
försörjning av allmänna medel, till den del pensionsbeloppet motsvarar vad den
myndighet som tillhandahållit försörjningen visar sig hava för nämnda lid
utgivit för den pensionsberättigades saml hans makes och minderåriga barns
försörjning uppbäras av myndigheten.
Det pensionsbelopp som först förfaller till betalning
efter beslut om ålderspension eller förtidspension eller om ökning av sådan
pension eller upphävande av förordnande enligt 16 kap. 3 § andra stycket
beträffande sådan pension skall, där den pensionsberättigade under den tid på
vilken pensionsbeloppet belöper uppburit dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa
eller kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:00) om kontant
arbetsmarknadsstöd minskas med den del av arbetslöshetsstödet som visas ha
utgivits utöver vad som skulle ha utgått om pensionsbeslutet förelegat vid
utbetalningen av stödet. Vad nu sagts skall, i de fall kontant arbetsmarknadsstöd
utgått, gälla även efter beslut som avser änkepension.
18 kap. 5§
Allmän försäkringskassa må ej Allmän försäkringskassa må ej
bedriva annan verksamhet än som utan stöd av särskUt
lagstadgande
angives i denna lag eller i bestäm- bedriva annan verksamhet än som
melser, som utfärdats med slöd av angives i denna lag eller i besläm-
densamma. melser, som utfärdats med stöd av
densamma.
I den mån Konungen så förordnar, är allmän
försäkringskassa pliktig att biträda vid handhavandet av annan statlig social
försäkrings- eller understödsverksamhet ävensom alt rillställa socialregister
behövliga uppgifter.
Ahmän försäkringskassa skall tillhandagå statlig eller
kommunal myndighet, försäkringsinrältning samt arbetsgivare med yttranden och
upp-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
lysningar, i den mån hinder enligt lag eller författning
ej möter samt mera betydande olägenhet ej därigenom uppkommer för kassan.
Myndighet, som handhar arbetslöshetsförsäkring, eller lokalt organ som i 1 kap.
2 § sägs må ej av allmän försäkringskassa förvägras begärt biträde.
opaginerad Kontrollera mot PDF
19 kap. 1§'9
Arbetsgivare skall enligt vad nedan sägs för varje år
erlägga avgift dels till sjukförsäkringen, dels till försäkringen för
tilläggspension.
Avgift till sjukförsäkringen utgår å summan av vad
arbetsgivaren under året till arbetstagare hos honom i penningar eller
naturaförmåner i form av kost eller bostad utgivit såsom lön eller, där fall
som avses i 3 kap. 2 § andra stycket sista punkten är för handen, annan
ersättning för utfört arbete.
Avgifi lill
försäkringen för lill-läggspension utgår å summan av vad arbetsgivaren under
året lill arbetstagare hos honom i penningar eller naturaförmåner i form av
kost eller bostad utgivit såsom lön eller, dar fall som avses i 11 kap. 2 §
andra stycket är för handen, annan ersättning för ulfört arbete, sedan från
nämnda summa dragits ett belopp motsvarande det vid årets ingång gällande basbeloppet
multiplicerat med det beräknade genomsnittliga antalet arbetstagare hos
arbetsgivaren under året. Härvid skall arbetstagare, som under hela året
varit anställd med full arbetstid, räknas såsom en arbetstagare och
arbetstagare, som under året varit anställd i mindre omfattning, medräknas i
motsvarande mån. Genomsnittliga antalet arbetstagare beräknas med en decimal.
Om särskilda skäl föranleda därtill, mä avgift beräknas på sätt som avviker
från vad nu stadgats men som giver i huvudsak samma resultat.
Avgifi till försäkringen för till-läggspension utgår å
summan av vad arbetsgivaren under året till arbetstagare hos honom i penningar
eller naturaförmåner i form av kost eller bostad utgivit såsom lön eller, där
fall som avses i 11 kap. 2 § andra stycket är för handen, annan ersättning för
utfört arbete, sedan från nämnda summa dragits ett belopp motsvarande det vid
årets ingång gällande basbeloppet multiplicerat med det beräknade
genomsnittliga antalet arbetstagare hos arbetsgivaren under året. Härvid skall
arbetstagare, som under hela året varit anställd med full arbetstid, räknas
såsom en arbetstagare och arbetstagare, som under året varit anställd i mindre
omfattning, medräknas i motsvarande mån. Det antal arbetstimmar per år som i
allmänhet skall anses motsvara full arbetstid fastställes av Konungen efter förslag
av riksförsäkringsverket. Genomsnittliga antalet arbetstagare beräknas med en
decimal. Om särskilda skäl föranleda därtill, må
''Senaste lydelse 1972:560. Förslaget framläggs under förutsällning
av bifall tiU prop. 1973:47.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
avgift beräknas på sätt som avviker från vad
nu stadgats men som giver i huvudsak samma resultat. Vid beräkning av avgifi
enligt denna paragraf skall hänsyn icke tagas till arbetstagare, vars lön under
året ej uppgått till femhundra kronor, och ej heller till arbetstagares lön
eller ersättning i vad den för år räknat överstiger sju och en halv gånger del
vid årets ingång gällande basbeloppet. Vad gäller sjukförsäkringen skall
vidare, där ej fall som avses i 3 kap. 2 § andra stycket sista punkten är för
handen, vid beräkning av avgift bortses från arbetstagare, som icke är
obligatoriskt försäkrad enligt lagen Om yrkesskadeförsäkring. Såvitt angår
försäkringen för tilläggspension skall bortses från arbetstagare, som vid
årets ingång uppnått sextiofem års ålder, så ock från arbetstagare i fall då
lön eller annan ersättning till honom antingen enligt 1 I kap. 2 § Iredje eller
fjärde stycket icke räknas såsom inkomst av anställning eller, om
arbetstagaren icke är svensk medborgare och ej heller är bosatt härslädes,
avser arbete utom riket.
Avgift
erlägges icke för arbetstagares lön vid sjukdom eller ledighet för vård av
sjukt barn eller med anledning av barns födelse till den del lönen motsvarar
sjukpenning eller föräldrapenning, som arbetsgivare äger uppbära enligt 3
kap. 16 §. Om redares avgifi för lön till vissa sjömän stadgas särskilt.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Försäkrad,
som visst är är inskriven hos allmän försäkringskassa, skall för nämnda år
till kassan erlägga sjukförsäkringsavgift, som enligt vad nedan sägs avser
kassans utgifter för sjukvårdsersätlning, grundsjukpenning och tilläggssjukpenning.
Avgift avser utgifter för sjukvårdsersättning, vari
inbegripas de utgifter för läkemedel som åvila de allmänna försäkringskassorna,
skall erläggas under förutsättning
Försäkrad,
som vid utgången av visst år är inskriven hos allmän försäkringskassa och ej.
fyllt sextiosju år och ej heller för december månad samma är åtnjutit ålderspension
eller förtidspension enligt denna lag, skall för nämnda år till kassan erlägga sjukförsäkringsavgift
under förutsättning att till statlig inkomstskatt beskattningsbar inkomst beräknats
för honom vid taxering året närmast efter det år avgiften avser.
opaginerad Kontrollera mot PDF
2 o Senaste lydelse 1970:141.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop, 1973:46 26
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
att vid taxering året närmast efter det år avgiften avser
till statlig inkomstskatt beskattningsbar inkomst beräknats för den försäkrade.
Sådan avgift skall dock icke erläggas, om den försäkrade vid utgången av det år
avgiften avser upphört att vara inskriven hos allmän försäkringskassa eller
fyllt sextiosju år eller för december månad samma år åtnjutit ålderspension
eller förtidspension enligt denna lag.
Avgift avseende utgifter för grundsjukpenning, vari
inbegripas utgifterna för barntillägg och mo-derskapspenning, skall erläggas under
förutsättning dels att den försäkrade under det år avgiften avser varit
placerad i sjukpenningklass, dels att vid taxering året närmast efter det år
avgiften avser till statlig inkomstskatt beskattningsbar inkomst beräknats för
den försäkrade.
Avgift avseende utgifter för tilläggssjukpenning skall
erläggas under förutsättning att den försäkrade under det år avgiften avser
varit placerad i sjukpenningklass nr 3 eller högre sjukpenningklass.
3 §
Försäkrad, för vilken för visst år fastställts pensionsgrundaride
inkomst på grundval av inkomsl av annat förvärvsarbete, skall för nämnda år eriägga
tilläggspensionsavgifl å den pensionsgrundande inkomsten, i vad denna härrör
från inkomst av annat förvärvsarbete.
Avgift erlägges icke för inkomst, som avses i 11 kap. 3 §
första stycket d).
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Avgift
till sjukförsäkringen en
ligt 1 § skall utgå med tre och två
tiondels procent av del belopp,
vara avgiften skah beräknas. Av
avgiften skola tolv trettiotvåonde-
lar användas till bestridande av de
allmänna försäkringskassornas ut
gifter för sjukvårdsersättning och
återstoden till bestridande av kas
sornas utgifter för tilläggssjukpen
ning i vad den svarar mol inkomst
av anställning. Medlen fördelas
mellan kassorna i förhållande tih
deras utgifter för vartdera ända
målet under året; och skola därvid
de utgifter för läkemedel, som
åvila kassorna, anses ingå i utgif
terna för sjukvårdsersättning.
Konungen äger med riksdagen för
ordna, att viss del av de medel,
som enligt vad nu sagts skola till
godoföras de allmänna försäk
ringskassorna, i stället skall ingå
tUl en fond, benämnd allmän
na sjukförsäkrings
fonden, vilken förvaltas enligt
grunder som fastställas i enahanda
ordning.
Avgift lill
sjukförsäkringen enUgl 1 § skall utgå med tre och åtta tiondels procent av del
belopp, vara avgiften skall beräknas. Influtna avgifter fördelas mellan de
allmänna försäkringskassorna i förhållande till deras utgifter under året för
sjukförsäkringsförmåner, inberäknat de utgifter för läkemedel, som åvila
kassorna, samt för förvaltning. Konungen äger förordna, att viss del av inedlen
skall ingå lill en fond, benämnd allmänna sjukförsäkringsfonden, vilken förvaltas
enligt grunder som fastställas i enahanda ordning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Sjukförsäkringsavgift fastställes av riksförsäkringsverket
efter den allmänna försäkringskassans hörande. Sådan avgifi ulgår för varje avgiftspliktig
med visst belopp i hela kronor, varvid öretal bortfaller.
Avgift avseende utgifter för sjukvårdsersättning beräknas
för hela året, avgift avseende utgifter för grundsjukpenning för varje
21 Senaste lydelse 1972:671. Senaste lydelse 1971:274.
Sjukförsäkringsavgift
fastsläUes av riksförsäkringsverket efter den allmänna försäkringskassans hörande.
Sädan avgift beräknas för helt år och ulgår för varje avgiftspliktig med visst
belopp i hela kronor, varvid örelal bortfaller.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse månad under vilken den försäkrade varit
placerad i sjukpenningklass och avgift avseende utgifter för tilläggssjukpenning
för varje månad under vilken den försäkrade varit placerad i sjukpenningklass
nr 3 eller högre sjukpenningklass.
Avgifterna avseende utgifter för sjukvårdsersättning,
grundsjukpenning och tilläggssjukpenning skola var för sig vara avvägda så,
alt de i förening med andra medel som äro tillgängliga för motsvarande del av
försäkringen förslå till bestridande av den allmänna försäkringskassans
utgifter för den delen samt till förvaltningskostnader och erforderlig fondering.
Avgifterna avseende utgifter för sjukvårdsersättning och
grundsjukpenning skola var för sig vara lika stora för samtliga avgiftsplikliga
försäkrade i den allmänna försäkringskassan. Försäkrads avgifter för dessa
ändamål må för år räknat tillsammans icke överstiga ett belopp motsvarande en
tiondel av hans till statlig inkomstskatt beskattningsbara inkomsl vid taxering
året närmast efter det år sjukförsäkringsavgiften avser. / första hand nedsättes
avgiften avseende utgifter för sjukvårdsersättning.
Avgifterna avseende utgifter för tilläggssjukpenning
skola, till den del sådan sjukpenning svarar mot inkomst av anställning, vara
likastora för alla försäkrade i den allmänna försäkringskassan, som med
avseende på sädan inkomst tillhöra samma sjukpenningklass. Till den del
tilläggssjukpenning svarar mot inkomst av annat förvärvsarbete skola
avgifterna vara Uka stora för samtliga försäkrade i
Föreslagen lydelse
Avgiften skall vara avvägd så, att den i förening med
andra medel som äro tillgängliga för motsvarande ändamål förslår tiU bestridande
av den allmänna försäkringskassans utgifter för sjukförsäkringsförmåner,
inberäknat de utgifter för läkemedel som åvila kassan, samt liU
förvaltningskostnader och erforderlig fondering.
Avgiften består av en fast och en rörlig del Den fasta
delen skall vara lika stor för samtliga avgiftspliktiga försäkrade ; landet.
Den rörliga delen skall utgöra en kvotdel av den försäkrades inkomst av
förvärvsarbete det år avgiften avser. Vid fastställande av denna kvotdel skall
beaktas om inkomsten härrör från anställning eller från annat förvärvsarbete.
Härrör inkomsten från annat förvärvsarbete än anställning skall även beaktas
om karenstid gäller för sjuk-penn ingförsäkringen.
Vid beräkning av inkomst enligt tredje stycket gälla
bestämmelserna i 3 kap. 2 § i tillämpliga delar. Hänsyn tages dock ej till lön
eller annan gottgörelse som utgör beskattningsbar inkomst enligt förordningen
(1958:295) om sjömansskatt.
Försäkrads sjukförsäkringsavgift må icke överstiga ett
belopp motsvarande en tiondel av hans till statlig inkomstskall beskalt-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse kassan, för vilka den nämnda delen av sjukpenningen är lika stor och
för vilka försäkringen är lika i fråga om karens tid.
Är
försäkrad på grund av vad i 4 kap. 3 § stadgas vid ingången av månad, för
vilken avgift avseende utgifter för grundsjukpenning eller tilläggssjukpenning
skall utgå, icke berättigad till sjukpenning för minst nittio dagar, nedsättes
avgiften till hälften av det belopp, vartill den eljest skolat uppgå. Har
försäkrad under visst år uppburit lön eller annan gottgörelse som utgör beskattningsbar
inkomst enligt förordningen (1958:295) otn sjömansskatt, skall sådan avgift avseende
utgifter för grundsjukpenning eller tilläggssjukpenning, som hänför sig till
samma år, nedsättas med en tolftedel för varje period om trettio dagar, för vilken
sådan lön eller gottgörelse uppburits. Avgift avseende utgifter för lilläggssjukpenning
skall icke erläggas av den som uppburit sådan lön eller gottgörelse om vid
taxering året närmast efter det år i avgiften avser icke för honom beräknats
till statlig inkomstskatt beskattningsbar inkomst.
Den som fullgör värnpliktstjänstgöring eller vapenfri
tjänst är befriad från avgift avseende utgifter för grundsjukpenning eller
tilläggssjukpenning för varje hel månad av tjänstgöringstiden.
Föreslagen lydelse
ningsbara inkomsl vid taxering
året
närmast efler del år avgiften
avser.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Till
allmän försäkringskassa utgår för varje år statsbidrag med femtiofem procent
av kassans
Statsbidrag
utgår för varje år med en tredjedel av allmän försäkringskassas utgifter för
opaginerad Kontrollera mot PDF
23Scna.ste lydelse 1970:141.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse utgifter för
a)
sjukvårdsersätlning,
dock ej ersättning för sjukhusvård i riket;
b)
grundsjukpenning;
c)
barn tUlägg;
d) moderskapspenning.
Föreslagen
lydelse sju k för säkrings för maner, in beräknat de utgifter för läkemedel
som åvila kassan, samt för förvaltning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
20 kap. 3 §
Ersättning enligt denna lag må indragas eller skäligen
nedsättas, om den som är berättigad lill ersättningen
a) uppsåtligen åsamkat sig sjukdom
eller skada, som orsakat den utgift eller nedsättning av arbetsförmågan, för
vilken ersättning begäres;
b) ådragit sig sjukdomen eller skadan
vid förövandet av handling, för vilken ansvar genom lagakraftägande dom ådömts
honom;
c)
vägrar all
underkasta sig undersökning av läkare eller att följa läkares föreskrifier
eller eljest gör sig skyldig lill grov ovarsamhet ur hälsosynpunkt;
Vägrar
försäkrad utan giltig anledning alt underkasta sig åtgärd av beskaffenhet
som avses i 4 kap. 2 §, må sjukpenning eller förtidspension helt eller
delvis tills vidare förvägras honom, under förutsättning all han erinrats om
denna påföljd.
d) medvetet
eller av grov vårdslöshet lämnar oriklig eller vilseledande
uppgift angående förhällande, som är av betydelse för rätten lill ersätt
ning.
Vägrar försäkrad ulan giltig anledning alt underkasta sig
åtgärd av beskaffenhet som avses i 4 kap. 2 §, må sjukpenning jämte barntillägg
eller förtidspension helt eller delvis tills vidare förvägras honom, under
förutsättning alt han erinrats om denna påföljd.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Har någon genom oriktiga uppgifter eller genom
underlåtenhet att fullgöra honom åvilande uppgifts- eller anmälningsskyldighet
eller annorledes förorsakat att ersättning utgått obehörigen eller med för
högt belopp, eller har någon eljest obehörigen eller med för högt belopp
uppburit ersättning och har han skäligen bort inse delta, skall återbetalning
ske av vad för mycket utbetalats, där ej i särskilt fall anledning föreligger
all helt eller delvis eftergiva återbetalningsskyldighel.
Har återbetalningsskyldighet Har återbetalningsskyldighet
må vid
senare utbetalning till .honom i avräkning å vad för mycket utgått
innehållas skäligt belopp. Avdrag å tilläggspension må tillika
ålagts någon enligt första stycket, . ålagts någon enUgl
första stycket,
må vid senare utbetalning lill honom i avräkning å vad
för mycket utgått innehållas skäligt belopp. Avdrag ä tilläggspension må tillika
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse göras för ogulden tiUäggspensions-avgifl, såvida enligt 11 kap. 6 §
första stycket pensionspoäng tillgodoräknats den försäkrade för det år som
avgiften avser.
Föreslagen
lydelse göras för ogulden tilläggspensions-avgift, såvida enligt 11 kap. 6 §
första stycket pensionspoäng som svarar mot avgiften tillgodoräknats den
försäkrade för det år som avgiften avser.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Försäkrad, som är placerad i sjukpenningklass och som ej
åtnjuter förtidspension enligt denna lag, skall, såframt han är gift och
stadigvarande sammanbor med sin make eller, i annat fall, stadigvarande
sammanbor med barn under sexton år till honom eller hans make eller med någon,
med vilken han varit gift eller har eUer har haft barn, genom frivilliga
avgifter kunna hos den allmänna försäkringskassa, hos vilken han är inskriven,
försäkra sig för erhållande av visst sjukpenningtillägg.
Genom frivilliga avgifter skall ock hos allmän
försäkringskassa inskriven försäkrad, vilken till följd av studier eller annan
utbildning, som beräknas pågå minst ett halvt år, icke eller endast i ringa
utsträckning ägnar sig ål förvärvsarbete, kunna hos kassan försäkra sig för
erhållande av viss sjukpenning jämte barniillägg eller av visst tillägg till
den sjukpenning, vartill han är berättigad enligt 3 kap.
Sjukpenning som avses i denna paragraf må ej uppgå till
högre belopp än femton kronor för dag. Ej heller må sjukpenningtillägg uppgå lill
högre belopp än som
Försäkrad, som enligt bestämmelserna i 3 kap. är
berättigad att vid sjukdom uppbära sjukpenning och som ej åtnjuter
förtidspension enligt denna lag, skall, såframt han är gift och stadigvarande
sammanbor med sin make eller, i annat fall, stadigvarande sammanbor med barn
under sexton år lill honom eller hans make eller med någon, med vilken han
varit gift eller har eller har haft barn, genom frivilliga avgifter kunna hos
den allmänna försäkringskassa, hos vilken han är inskriven, försäkra sig för
erhållande av visst sjukpenningtillägg.
Genom frivilliga avgifter skall ock hos allmän
försäkringskassa inskriven försäkrad, vilken till följd av studier eller annan
utbildning, som beräknas pågå minst ett halvt år, icke eller endast i ringa
utsträckning ägnar sig åt förvärvsarbete, kunna hos kassan försäkra sig för
erhållande av viss sjukpenning eller av visst tillägg till den sjukpenning,
vartill han är berättigad enligt 3 kap.
Sjukpenning som avses i denna paragraf må ej uppgå till
högre belopp än tjugu kronor för dag. Ej heller må sjukpenningtillägg uppgå lill
högre belopp än som molsva-
opaginerad Kontrollera mot PDF
2'» Senaste lydelse 1970:141.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop,
1973:46 32
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
motsvarar skillnaden mellan fem- rar skillnaden mellan tjugu kronor
ton kronor och den sjukpenning och den sjukpenning, vartill den
vartill den försäkrade är berättigad försäkrade är berättigad enligt 3
enligt 3 kap. kap.
Vid tillämpning av 16 kap. 1 § andra stycket och 17 kap. 1
§ skall med sjukpenning som där sägs likställas sjukpenning och
sjukpenningtillägg på gnmd av försäkring som avses i denna paragraf.
Denna lag träder i kraft den I januari 1974. De nya
bestämmelserna i 19 kap. 1 § Iredje stycket skall dock träda i kraft dagen
efter den, då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk
författningssamling.
Äldre bestämmelser skall alltjämt gälla i fråga om avgift
och statsbidrag för tid före ikraftträdandet.
Den som är inskriven hos allmän försäkringskassa och vid
utgången av år 1973 placerad i sjukpenningklass men som inte skulle bli
sjukpenning-försäkrad enligt de nya bestämmelserna skall vid sjukdom uppbära
sjukpenningjämte barniillägg enligt äldre bestämmelser så länge hans inkomst
av förvärvsarbete uppgår till ettusenåttahundra kronor men ej lill
fyra-lusenfemhundra kronor. 1 fråga om ändring av sjukpenningklass skall dock
de nya bestämmelserna i 3 kap. 5 § äga motsvarande tillämpning. Sjukpenning som
här avses hänföres ej till pensionsgrundande inkomsl för tilläggspension.
Den som vid ikraftträdandet har sjukpenningförsäkring som
beträffande tilläggssjukpenning gäller med karenstid får utan hinder av de
särskilda villkoren i 3 kap, 11 § andra stycket övergå lill försäkring med
kortare karenslid eller utan karenstid, såvida han gör framställning härom till
den allmänna försäkringskassan före utgången av mars månad 1974.
Bestämmelserna i 15 kap. 2 § skall fortfarande gälla
såvitt avser tid före ikraftträdandet.
Beträffande den som är berättigad att uppbära omställningsbidrag
enligt 102 § arbelsmarknadskungörelsen (1966:368) efter utgången av år 1973
skall i fråga om rätt till förtidspension enligt 7 kap. 1 § andra stycket saml
i fråga om tillgodoräknande av pensionsgrundande inkomsl för tilläggspension
enligt 1 I kap, 2 § bestämmelserna om försäkrad som uppbär kontant
arbetsmarknadsstöd i tillämpliga delar gälla. Då beslut om ålderspension eller
förtidspension meddelas i fall då någon uppburit omställningsbidrag, skall
bestämmelserna i 17 kap, 4 § andra stycket om kontant arbetsmarknadsstöd i lillämpliga
delar gälla.
opaginerad Kontrollera mot PDF
2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring
Härigenom förordnas i fråga om lagen (1954:243) om
yrkesskadeförsäkring' ,
dels all 14 och 1 5 §§ skall upphöra alt gälla,
dels
alt 4, 9, 11, 13, 17, 18, 28, 30, 37 och 47 §§ skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Frän
försäkringen undantages arbetstagare, som är gift med arbetsgiva-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jäniväl
arbetstagare, som är i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag
med arbetsgivaren eller dennes make och som varaktigt lever i hushållsgemenskap
med arbetsgivaren, är undantagen från försäkringen, dock endast såvida
arbetstagaren ej är placerad i sjukpenningklass enligt lagen om allmän
försäkring.
Jämväl
arbetstagare, som är i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag
med arbetsgivaren eller dennes make och som varaktigt lever i hushållsgemenskap
med arbetsgivaren, är undantagen från försäkringen, dock endast såvida
arbetstagarens inkomst av förvärvsarbete för år räknat ej uppgår till ettusenåttahundra
kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ulföres arbetet för två eller flera arbetsgivares
gemensamma räkning, skall vad i första och andra styckena är stadgat om
undantag från försäkringen icke äga tillämpning, med mindre förutsättningarna
därför äro uppfyllda i förhällande lill envar av arbetsgivarna.
Med
årlig arbetsförtjänst avses, där ej annat följer av vad nedan sägs, det belopp,
vartill försäkrads inkomst av förvärvsarbete, ulan hänsyn till övergående
sjukdom, tillfälligt övertidsarbete eller annan särskild omständighet, vid tid
då skada inträffar kan antagas uppgå för år räknat.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Har
hushållsarbete i hemmet hindrat försäkrad att utföra förvärvsarbete i full
utsträckning, skall efter vad som prövas skäligt hushållsarbetet likställas med
för-
1 Lagen omtryckt 1962:408.
2 Senaste lydelse 1971:882.
3 Senaste lydelse 1967:916.
Har
hushållsarbete i hemmet hindrat försäkrad all ulföra förvärvsarbete i full
utsträckning, skall efter vad som prövas skäligt hushållsarbetet likställas med
för-
opaginerad Kontrollera mot PDF
3 Riksdagen 1973. 1 saml Nr 46
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop, 1973:46 34
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
värvsarbete. Värdet av hushållsar- värvsarbete. Värdet av hushållsar
bete i hemmet ävensom inkomsl bete i hemmet ävensom inkomst
av förvärvsarbete för egen räkning av förvärvsarbete för egen räkning
må ej beräknas högre än som mol- må ej beräknas högre än som mot
svarar i orten gängse avlöning för svarar i orten gängse avlöning för
liknande arbete för annans råk- liknande arbete för annans räk
ning. Utgöres inkomst hell eller ning. Utgöres inkomsl hell eller
delvis av naturaförmåner, skola delvis av naturaförmåner, skola
dessa uppskattas efler de regler, dessa uppskattas efter de regler,
som tillämpas vid taxering till som tillämpas vid beräkning av
kommunal inkomstskatt. preliminär skatt.
För försäkrad, som vid tiden för skadans inträffande ej
fyllt tjugufem år, skall den årliga arbetsförtjänsten vid bestämmande av
ersättning för lid efter det han uppnår nämnda ålder eller av livränta lill
efterlevande beräknas lill det belopp, vartill hans inkomst av förvärvsarbete skäligen
kan, med hänsyn till arten av hans sysselsättning vid liden för skadans
inträffande, antagas hava kommit alt uppgå vid denna ålder, därest skadan ej
inträffat. På motsvarande sätt skall, om den försäkrade ej fyllt Ijuguett år,
hans sannolika inkonist vid tjuguelt års ålder läggas till grund för
bestämmande av ersättning lill honom för lid mellan Ijuguett och tjugufem års
ålder och, om den försäkrade ej fyllt aderton år, hans sannolika inkomst vid aderton
års ålder läggas lill grund för bestämmande av ersättning till honom för tid
mellan aderlon'och Ijuguett års ålder.
Undergår
försäkrad vid liden för skadans inträffande yrkesutbildning, må den årliga
arbetsförtjänsten icke bestämmas till lägre belopp än del, vartill hans inkomst
av förvärvsarbete skäligen kan antagas hava uppgått, om han, därest skadan ej
inträffat, vid denna tidpunkt avbrutit yrkesutbildningen och i stället ägnat
sig åt dylikt arbete. Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning därest den
försäkrade vid den senare tidpunkt, som enligt Iredje stycket skall vara
avgörande för arbetsförtjänstens beräkning, skulle hava ägnat sig ät
yrkesutbildning, om skadan ej inträffat.
Åtnjöt
försäkrad i anledning av tidigare skada pension, livränta eller annan
ersättning, skall efler vad som finnes skäligt sådan ersättning anses såsom
inkomst av förvärvsarbete vid bestämmande av livränta till efterlevande.
Har försäkrad, som ådragit sig skada genom långvarig
inverkan av sådan beskaffenhet som avses i 6 § första stycket b) eller c),
först avsevärd tid efter skadans yppande varaktigt upphört alt arbeta i
verksamhet, i vilken fara föreligger för dylik skada, må den årliga
arbetsförtjänsten vid bestämmande av ersättning för lid efter arbetsavbrottet
icke beräknas lill lägre belopp än som skolat fastställas, om skadan yppats vid
tiden för arbetsavbrottet.
Uppgår den årliga arbetsförtjänsten icke till ettusenåtlahundra
kronor, skall den beräknas lill delta belopp. Överstiger den åriiga arbetsförljäns-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse ' Föreslagen lydelse
ten ett belopp motsvarande fem gånger det basbelopp enligt
1 kap. 6 §
lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring som
gällde vid
ingången av det år då skadan inträffade;-tages
överskjutande belopp icke i
beräkning.
11 r
opaginerad Kontrollera mot PDF
Drabbas
någon, som är omfattad av sjukförsäkringen enligt lagen om allmän försäkring,
av yrkesskada, äger han för lid till och med nittionde dagen efler den då
skadan inträffade, dock längst till den dag skadan medför rätt till livränta
eller lill och med den dag rätten lill sjukpenning upphör enligt 4 kap. 3 §
nämnda lag (s a m -o r d n i n g s t i d) rätt all från allmän försäkringskassa
erhålla ersättning enligt samma grunder som vid annan sjukdom.
Är skadad, som avses i första stycket, under samordningsliden
eller del därav ej berättigad till sjukpenning från allmän försäkringskassa,
skall för sådan tid lill honom utgivas sjukpenning enligt denna lag med belopp
motsvarande vad han skulle hava ägt uppbära från försäkringskassan, därest
han varit placerad i sjukpenningklass enligt lagen om allmän försäkring. Vad
nu sagts skall icke gälla försäkrad, som avses i 3 § andra stycket denna lag,
och ej heller arbetstagare, som enligt 3 kap. 16 § första stycket lagen om
allmän försäkring undantagils frän placering i sjukpenningklass.
Drabbas
någon, som är omfattad av sjukförsäkringen enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring, av yrkesskada, äger han för tid till och med nittionde dagen efter
den då skadan inträffade, dock längst till den dag skadan medför rätt lill
livränta eller till och med den dag rätlen lill sjukpenning upphör enligt 3
kap. 3 § första stycket andra punkten nämnda lag (samordnings-t i d) rätt att
från allmän försäkringskassa erhålla ersättning enligt samma grunder som vid
annan sjukdom.
Är
skadad, som avses i första stycket, under samordningstiden eller del därav : ej
berättigad lill sjukpenning från allmän försäkringskassa, skall för sådan lid lill
honom utgivas sjukpenning enligt denna lag med belopp motsvarande vad han
skulle hava ägt uppbära från försäkringskassan, därest han varit sjukpenningförsäkrad
jämUkt 3 kap. lagen om allmän försäkring. Vad nu sagts skall icke gälla
försäkrad, som avses i 3 § andra stycket denna lag, och ej heller,
arbetstagare, som enligt 3 kap. 16 § första stycket lagen om allmän försäkring
undantagils från rätt lill sjukpenning vid sjukdom.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Är den, som drabbas av yrkesskada, under samordningstiden
eller del därav ej omfattad av sjukförsäkringen enligt lagen om allmän
försäkring, skall för sådan lid till honom utgivas ersättning enligt denna lag
med
4 Senaste lydelse 1967:916.
opaginerad Kontrollera mot PDF
belopp, som han skulle hava ägt uppbära, därest 2 och 3
kap. lagen om
allmän försäkring varit tillämpliga å honom. '
Medför yrkesskada under samordningstiden behov av sjukvård
utom riket eller landläkarvård eller sådana särskilda hjälpmedel, som avses i
12 §, skola erforderliga kostnader härför, utgifter för nödiga resor inräknade,
ersättas enligt denna lag, i den mån ersättning icke utgår enligt lagen om
allmän försäkring. Vad nu sagts skall ock gälla i fråga om kostnader för
särskild vård, som på riksförsäkringsverkets begäran lämnas den skadade.
13 §=
Förorsakar
olycksfall eller inverkan, som avses i 6 §, efler samordningslidens utgång
sjukdom, äger den skadade uppbära hel sjukpenning för varje dag, sjukdomen
medför förlust av arbetsförmågan, och halv sjukpenning för varje dag,
arbetsförmågan till följd av sjukdomen är nedsatt med minst hälfien.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Sjukpenningens storlek bestämmes, där ej annat följer av
vad i fjärde stycket sägs, av den sjukpenningklass, till vilken den skadade
med hänsyn till sin årliga arbetsförtjänst är att hänföra.
Sjukpenningklasserna och beloppet av hel sjukpenning inom
varje klass bestämmas med ledning av tabellen i 3 kap. 4 § lagen om allmän
försäkring. Med inkomst av förvärvsarbete för år avses därvid den skadades
årliga arbetsförtjänst beräknad enligt 9 §.
Sjukpenning må ej i någol fall utgå med lägre belopp än
som skolat utgå i sjukpenning från allmän försäkringskassa, därest skadan ej
utgjort yrkesskada. För lid, beträffande vilken livränta, som tillerkänts den
skadade, enligt 16 § första stycket andra punkten icke må uppbäras, må hel
sjukpenning jämte barntillägg, som avses i 14 §, icke utgå med lägre belopp än
som motsvarar livräntan för dag räknad.
I fråga om sjukpenningens storlek och avdrag på
sjukpenning för dag då yrkesskada föranleder sjukhusvård äga bestämmelserna i
3 kap. 4 § lagen (1962:381) om allmän försäkring motsvarande tillämpning. Med
sjukpenninggrundande inkomst avses därvid den skadades årliga arbetsförtjänst
beräknad enligt 9 §.
Sjukpenning må ej i någol fall utgå med lägre belopp än
som skolat utgå i sjukpenning från allmän försäkringskassa, därest skadan ej
utgjort yrkesskada. För tid, beträffande vilken livränta, som tillerkänts den
skadade, enligt 16 § första stycket andra punkten icke må uppbäras, må hel
sjukpenning icke utgå med lägre belopp än som motsvarar livräntan för dag
räknad.
opaginerad Kontrollera mot PDF
5 Senaste lydelse 1967:916.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1973:46
Nuvarande Ivdelse
Föreslagen lydelse
37
opaginerad Kontrollera mot PDF
14§
Ar skadan vid tillämpning av lagen om allmän försäkring
eller med stöd av densamma meddelade bestämmelser berättigad till barn-tillägg tiU
sjukpenning eller skulle han hava varit berättigad till sådant tillägg, därest
han omfattats av sjukförsäkringen enligt nämnda lag, skall barntillägg utgå jämväl
lill sjukpenning enligt denna lag; och skola därvid bestämmelserna i 3 kap. 9
§ och 20 kap. 2 § lagen om allmän försäkring äga motsvarande tillämpning.
15 §«
För tid, då yrkesskada föranleder sjukhusvård, skall
sjukpenning minskas med tio kronor för dag, dock med högst hälften av sjukpenningens
belopp.
För
skadad, som stadigvarande sammanbor med eget eller makes barn eller fosterbarn
under tio år, utgör sjukpenningen vid sjukhusvård lägst sex kronor för dag.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Är
försäkrad till följd av yrkesskada under längre tid ur stånd att reda sig
själv, förhöjes honom tillkommande sjukpenning eller livränta under liden med
vårdbidrag. Sådant bidrag utgår dock ej under lid, då han på grund av skadan
åtnjuter sjukhusvård. Bidragels storlek bestämmes, när den skadade är inlagen
på värdhem eller annan anstalt, med hän-
Uppbär
försäkrad sjukpenning eller livränta till föUd av yrkesskada och är han på
grund av skadan under längre tid ur stånd att reda sig själv utgår vårdbidrag.
Sådant bidrag ulgår dock ej under tid, då han på grund av skadan åtnjuter
sjukhusvård. Bidragets storlek bestämmes, när den skadade är intagen pä
vårdhem eller annan anstalt, med hänsyn till
opaginerad Kontrollera mot PDF
(> Senaste lydelse 1972:673.
opaginerad Kontrollera mot PDF
syn till vårdavgiftens storlek och vårdavgiflens storlek
och eljest
eljesl med hänsyn lill vårdbeho- med hänsyn lill vårdbehovels om-
vets omfaltning. fattning.
Vid bidragels bestämmande skall hänsyn jämväl tagas liU förmån,
som den skadade för motsvarande ändamål åtnjuter jämlikt lagen om allmän
försäkring. Bidraget må ej sättas högre än tih fem kronor för dag, om den
skadade uppbär sjukpenning, och ettusenåtlahundra kronor för år, om han uppbär
livränta.
18 §'
opaginerad Kontrollera mot PDF
Arbetstagare,
som på anmodan av riksförsäkringsverket eller med dess samtycke under någon lid
avhåller sig från arbetet i syfte alt förebygga att yrkesskada uppslår,
återuppstår eller förvärras, äger, såvida omständigheterna ej föranleda till
annat, under tiden uppbära skälig ersättning motsvarande högst hel sjukpenning
jämte barntillägg.
Arbetstagare,
som på anmodan av riksförsäkringsverket eller med dess samtycke under någon lid
avhåller sig från arbetet i syfte att förebygga alt yrkesskada uppslår,
'återuppstår eller förvärras,' äger, såvida omständigheterna ej föranleda till
annat, under tiden uppbära skälig ersättning motsvarande högst hel
sjukpenning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Sjukpenning
jämte barntillägg samt livränta, som avses i 16 §, må skäligen nedsättas,
såframt den försäkrade ådragit sig skadan vid förövande av handling, för vilken
straff genom lagakraftägande dom ådömts honom, eller, sedan skadan inträffat,
gör sig skyldig till grov ovarsamhet ur hälsosynpunkt eller medvetet eller av
grov vårdslöshet lämnar oriklig eller vilseledande uppgift angående förhållande,
som är av betydelse för rätten
Sjukpenning
och livränta, som avses i 16 §, må skäligen nedsät-- tas, såframt den
försäkrade ådragit sig skadan vid förövande av handling, för vilken straff
genom lagakraftägande dom ådömts honom, eller, sedan skadan inträffat, gör sig
skyldig till grov ovarsamhel ur hälsosynpunkt eller medvetet eller av grov
vårdslöshet lämnar oriktig eller vilseledande uppgift angående förhållande,
som är av betydelse för rätten till ersättning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
lill ersättning.
Vägrar den skadade utan giltig anledning att rätta sig
efter föreskrift, som i syfte att förkorta sjukdomstiden eller eljest lindra
menliga följder av skadan givits av riksförsäkringsverket eller arbetsgivaren
eller läkare, och har tih följd härav skadan medfört väsentligt mera långvarig
eller höggradig nedsättning av arbetsförmågan, må ock skälig nedsättning ske av
ersättning som avses i första stycket.
" Senaste lydelse 1967:916. * Senaste lydelse
1967:916.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Livränta till efterlevande må skäligen nedsättas, såframt
denne annorledes än i 27 § sägs vållat dödsfallet genom handling, för vilken
straff genom lagakraftägande dom ådömts honom, eller medvetet eller av grov
vårdslöshet lämnar oriktig eller vilseledande uppgift angående förhållande,
som är av betydelse för rätlen tiU livränlari.
30. § '
opaginerad Kontrollera mot PDF
Är någon,
som har rätt lill sjukpenning, barntillägg eller livränta, icke svensk
medborgare och är han ej bosalt i riket, äger riksförsäkringsverket att med
hans samtycke när som helst i stället för sådan ersättning till honom utgiva ell
belopp för en gång, motsvarande högst femtio och minst tjugu procent av
ersättningens kapitalvärde. Har utbyte som nu nämnts ägt rum, föreligger ej rätt
lill vidare ersättning pä grund av skadan.
Är någon,
som har rätt till sjukpenning eller livränta, icke svensk medborgare och är
han ej bosalt i riket, äger riksförsäkringsverket alt med hans samtycke när som
helst i stället för sådan ersättning till honom utgiva ett belopp för en gång,
motsvarande högst femtio och minst tjugu procent av ersättningens
kapitalvärde. Har utbyte som nu nämnls ägt rum, föreligger ej rätt lill vidare
ersättning på grund av skadan.
opaginerad Kontrollera mot PDF
37 § ' °
Riksförsäkringsverket
äger alt, om anledning föreligger härtill, i stället för sjukpenning eller
livränta eller del därav bereda den, som är hemfallen ät dryckenskap eller
allvarligt läkemedelsmissbruk, ersättning i naturaförmåner.
opaginerad Kontrollera mot PDF
På
framställning av nykterhels-nämnd äger riksförsäkringsverket besluta, all
sjukpenning jämte barntillägg tillkommande den, som är hemfallen ål alkoholmissbruk
och beträffande vilken föreligger omständighet i övrigt som i 15 § första
stycket lagen om nyklerhetsvård sägs, skall utbetalas lill kommunal myndighet
eller den er-sältningsberältigades make eller annan person alt användas till
den ersättningsberättigades eller hans familjs uppehälle.
På
framställning av nykterhets-nämnd äger riksförsäkringsverket besluta, alt
sjukpenning tillkommande den, sorn är hemfallen åt alkoholmissbruk och
beträffande vilken föreligger omständighet i övrigt som i 15 § första stycket
lagen om nyklerhetsvård sägs, skall utbetalas lill kommunal myndighet eller den
ersättningsberättigades make eller annan person att användas till den ersättningsberättigades
eller hans familjs uppehälle.
opaginerad Kontrollera mot PDF
9 Senaste lydelse 1967:916. 10 Senaste lydelse 1967:916.
opaginerad Kontrollera mot PDF
47 §
Nuvarande
lydelse
1 fråga om ersättning på grund av den frivilliga
försäkringen skall gälla vad som stadgals beträffande ersättning pä grund av
den obligatoriska försäkringen. Från ersättning, som avses i 12-15 §§ och som
belöper på lid innan den skadade blivit berättigad till livränta, skall dock
avdragas vad som för motsvarande ändamål utgår i sjuk-hjälp från allmän
försäkringskassa.
1 försäkringsavtalet må rätten till följer av första
stycket.
Föreslagen lydelse
I fråga om ersättning på grund av den frivilliga
försäkringen skall gälla vad som stadgats beträffande ersättning på grund av
den obligatoriska försäkringen. Från ersättning, som avses i 12 eller 13 §
och som belöper på lid innan den skadade blivit berättigad till livränta,
skall dock avdragas vad som för motsvarande ändamål utgår i sjuk-hjälp från
allmän försäkringskassa.
ersättning begränsas utöver vad som
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna lag träder i kraft den I januari 1974.
Beträffande sjukpenning och barniillägg till skadad vars
ärliga arbetsförtjänst ej uppgår lill fyratusenfemhundra kronor skall äldre
bestämmelser fortfarande äga tillämpning. Sjukpenning som här avses hänföres
ej till pensionsgrundande inkonist enligt 11 kap. lagen (1962:381) om allmän
försäkring.
Äldre bestämmelser gäller alltjämt i fråga om avgift för
lid före ikraftträdandet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
3 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och
kommunalt
bostadstillägg till folkpension
Härigenom
förordnas, att 5 § lagen (1962:392) om huslrulillägg och kommunalt
bostadstillägg skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Med
årsinkomst avses i denna lag den inkomst, för år räknat, som någon kan antagas
komma att åtnjuta under den närmaste tiden. Såsom inkomsl räknas icke allmänt
barnbidrag, folkpension, tilläggspension enligt lagen om allmän försäkring tili
den del pensionen föranlett minskning av pensionstillskott enligt 3 § lagen
om pensionstillskott eller av barntillägg enligt 9 kap. 1 § sista stycket
lagen om allmän försäkring, livränta som avses i 17 kap., 2 § nyssnämnda lag i
vad den enligt samma lagrum avdragils från pension, ersättning på grund av
sjukförsäkring i allmän försäkringskassa eller understöd som någon på grund
av skyldskap eller svågerlag må vara föranledd att utgiva.
Med
årsinkomst avses i denna lag den inkomst, för år räknat, som någon kan antagas
komma att åtnjuta under den närmaste liden. Såsom inkonist räknas icke allmänt
.barnbidrag, folkpension, tilläggspension enligt lagen om allmän försäkring
till den del pensionen föranlett minskning av pensionstillskott enligt 3 §
lagen om pensionstillskott eller av barn-tillägg enligt 9 kap. 1 § sista stycket
lagen om allmän försäkring, livränta som avses i 17 kap, 2 § nyssnämnda lag i
vad den enligt samma lagrum avdragils från pension eller understöd som någon
på grund av skyldskap eller svågerlag må vara föranledd att utgiva.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Vid uppskattning av förmögenhets avkastning skall denna
höjas med tio procent av del belopp, varmed förmögenheten må överstiga för den
som är gift fyrtiotusen kronor, och för annan femliofusen kronor.
Värdet av naturaförmåner skall uppskattas efter regler,
som fastställas av Konungen,
Ifråga om makar skall årsinkomsten för envar av dem
beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda årsinkomst och värdet av
förmögenhet beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda förmögenhet.
Årsinkomst avrundas för envar pensionsberätligad till
närmaste hela tiotal kronor.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1974. 1 Senaste lydelse
1970:189.
opaginerad Kontrollera mot PDF
4 Förslag till
Lag om ändring i militärersättningsförordningen (1950:261)
Härigenom
förordnas, att 6 § 2 mom,, 12 § 2 mom., 21 § och 22 a §, militärersättningsförordningen
(1950:261)' skah ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
6§
2 m
o m. Har olycksfallet medfört sjukdom, som varat mer än två dagar efter dagen
för olycksfallet, utgives, där ej annat följer av 5 mom,, från och med dagen
efter sistnämnda dag sjukpenning så länge sjukdomen förorsakar förlust av arbetsförmångan
eller nedsättning av denna med minst hälften. Vid förlust av arbetsförmågan utgives
för varje dag hel sjukpenning och vid nedsättning av arbetsförmågan halv
sjukpenning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Sjukpenningens storlek bestäm mes, där ej annat följer av
vad i fjärde stycket sägs, av den sjukpenningklass, tiU vilken den skadade
med hänsyn till sin årliga arbetsförtjänst är att hänföra.
Sjukpenningklasserna
och beloppet av hel sjukpenning inom varje klass bestämmas med ledning av
tabellen i 3 kap. 4 § lagen om allmän försäkring. Med inkomst av förvärvsarbete
för år avses därvid den skadades årliga arbetsförtjänst ' beräknad enligt 9 §.
För tid beträffande vilken livränta, som tillerkänts den
skadade, enligt 3 mom. första stycket andra punkten icke mä uppbäras, må hel
sjukpenning jämte barntillägg, som avses i nästa stycke, icke utgå med lägre
belopp än som motsvarar livräntan för dag räknad.
I fråga orn utgivande av barntillägg till sjukpenningen
och om sjukpenning under tid för sjukhusvård skola bestämmelserna i 14 och 15 §§
lagen om yrkesskadeförsäkring äga motsvarande tilllämpning.
1 Förordningen omtryckt 1954:460.
2 Sonaste lydelse 1967:918.
I fråga om
sjukpenningens storlek Och avdrag på sjukpenning för dag då skada till följd äv
olycksfall som ovan avses föranleder sjukhusvård äga bestämrnelserha i 3 kap.
4 § lagen (1962:381) om allmän försäkring motsvarande tillämpning. Med
sjukpenninggrundande inkomst avses därvid den skadades årliga arbetsförtjänst
beräknad enligt 9 §.
För tid beträffande vilken livränta, som tillerkänts den
skadade, enligt 3 mom. första stycket andra punkten icke må uppbäras, må hel
sjukpenning icke utgå med lägre belopp än som motsvarar livräntan för dag
räknad.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
2 mom.
Sjukpenning jämte barntillägg samt livränta, som tillkommer den skadade, må skäligen
nedsättas, såframt denne ådragit sig skadan vid förövande av handling, för
vilken straff genom lagakraftägande dom ådömts honom, eller, sedan skadan
inträffat, gör sig skyldig lill grov ovarsamhet ur hälsosynpunkt eller medvetet
eller av grov vårdslöshet lämnar oriktig eller vilseledande uppgift angående
förhållande, som äi" av betydelse för rätten till ersättning.
2 m o m.
Sjukpenning och livränta, som tillkommer den skadade, må skäligen nedsättas,
såframt denne ådragit sig skadan vid förövande av. handling, för vilken straff
genom lagakraftägande dom ådömts honom, eller, sedan skadan inträffat, gör sig
skyldig lill grov ovarsamhet ur hälsosynpunkt eller medvetet eller av grov
vårdslöshet lämnar oriklig eller vilseledande uppgift angående förhållande,
som är av betydelse för rätlen till ersättning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Vägrar den skadade ulan giltig anledning all rätta sig efler
föreskrift, som i syfte att förkorta sjukdomstiden eller eljesl lindra menliga
följder av skadan givils av militär myndighet, riksförsäkringsverket eller
läkare, och har till följd härav skadan medfört väsentligt rriera långvarig
eller höggradig nedsättning av arbetsförmågan, må ock skälig nedsättning ske av
ersättning som avses i första stycket.
Livränta till efterlevande må skäligen nedsättas, såframt
denne annorledes än i 1 mom. sägs vållat dödsfallet genom handling, för vilken
straff genom lagakraftägande dom ådömts honom, eller medvetet eller av grov
vårdslöshet lämnar oriklig eller vilseledande uppgift angående förhållande,
som är av betydelse för rällen lill livräntan.
21 t
opaginerad Kontrollera mot PDF
Är någon,
som har rätt till sjukpenning, barntillägg eller livränta enligt denna
förordning, icke svensk medborgare, och är han ej i riket bosatt, äger
riksförsäkringsverket att med hans samtycke när som helst i stället för sådan
ersättning till honom utgiva ett belopp för en gäng, motsvarande högst femtio
och minst tjugu procent av ersättningens kapitalvärde. Har utbyte som nu nämnls
ägt rum före-
Är någon,
som har rätt lill sjukpenning eller livränta enligt denna förordning, icke
svensk medborgare, och är han ej i riket bosall, äger riksförsäkringsverket
all med hans samtycke när som helst i stället för sådan ersättning lill honom
utgiva ett belopp för en gång, motsvarande högst femtio och minst tjugu procent
av ersättningens kapitalvärde. Har utbyte som nu nämnts ägt rum föreligger
opaginerad Kontrollera mot PDF
3 Senaste lydelse 1962:409. '' Senaste lydelse 1962:409.
opaginerad Kontrollera mot PDF
ligger ej
rätt till vidare ersättning på grund av skadan.
ej
rätt lill vidare ersättning på grund av skadan.
opaginerad Kontrollera mot PDF
'22 a §5
Har
en värnpliktig under grundutbildning eller motsvarande utbildning enligt 27 § 1
mom. D. värnpliktslagen eller linder repelitionsutbildning i direkt anslutning
till grundutbildning ådragit sig sjukdom, som efter tjänstgöringens slut medför
nedsättning av arbetsförmågan: med minst hälfien men som ej berättigar lill
ersättning enligt denna förordning, har han rätt till särskild sjukpenning.
Detsamma gäller om han efter tjänstgöringens slut ådragit sig sjukdomen under
utryckningsmånaden eller månaden närmast efler denna.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Den
särskilda sjukpenningen ulgår med det belopp som skulle ha utgått enligt lagen
om allmän försäkring, om placering i sjukpenningklass grundats på den i 9 §
denna förordning angivna lägsta ärliga arbetsförtjänsten. I fråga om barniillägg
tiU sjukpenning äga bestämmelserna i lagen om allmän försäkring motsvarande
tillämpning. Från den särskilda sjukpenningen skall avräknas sjukpenning som
utgår enligt lagen om allmän försäkring eller lagen om yrkesskadeförsäkring
eller enligt grunderna för sistnämnda lag.
Den
särskilda sjukpenningen ulgår med det belopp som skulle ha utgått enligt lagen
om allmän försäkring vid en sjukpenninggrundande inkomst svarande niot den i
9 § denna förordning angivna lägsta årliga arbetsförtjänsten. Från den
särskilda sjukpenningen skall avräknas sjukpenning som utgår enligt lagen om
allmän försäkring eller lagen om yrkesskadeförsäkring eller enligt grunderna
för sistnämnda lag.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1974.
Beträffande sjukpenning och barntillägg lill skadad vars
årliga arbetsförtjänst ej uppgår till fyralusenfemhundra kronor skall äldre
bestämmelser fortfarande äga tillämpning. Sjukpenning som här avses hänföres
ej lill pensionsgrundande inkomst enhgt 11 kap. lagen (1962:381) om allmän
försäkring.
5 Senaste lydelse 1970:311,
opaginerad Kontrollera mot PDF
5 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1956:293) om ersättning åt
smittbärare
Härigenom
förordnas, att 3-5 §§ lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare skall ha
nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
Ivdelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ersättningen för inkomstbortfall ål den som omfattas av
sjukförsäkringen enligt lagen om allmän försäkring utgår för dag räknat med
det högsta belopp som han vid sjukdom är berättigad all uppbära i sjukpenning,
barntillägg och sjukpenninglillägg på grund av försäkring enligt nämnda lag
eller med slöd därav meddelade bestämmelser; dock all ersättning åt den som
åtnjuter annan inkomsl av förvärvsarbete än inkomst av anställning alltid skall
bestämmas lill del belopp för dag räknat som skulle hava utgått till honom,
därest hela hans årsinkomst av förvärvsarbete utgjort inkonist av anställning.
Ersättningen åt den som vid sjukdom icke är berättigad HU
sjukpenning på grund av försäkring som i första stycket sägs skall med
tillämpning av de i nämnda stycke angivna grunderna utgå med del belopp för dag
räknat som han skulle hava ägt uppbära från allmän försäkringskassa, därest han
varit placerad i sjukpenningklass jämlikt 3 kap. lagen om allmän försäkring.
Den som ej fyllt sexton år mä visar att han genom
ingripandet gär
Ersättningen för inkomstbortfall åt den som omfattas av
sjukförsäkringen enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring utgår för dag
räknat med det högsta belopp som han vid sjukdom är berättigad all uppbära i
sjukpenning och sjukpenninglillägg på grund av försäkring enligt nämnda lag
eller med slöd därav meddelade bestämmelser; dock alt ersättning ål den som
åtnjuter annan inkomst av förvärvsarbete än inkomst av anställning alltid skall
bestämmas till det belopp för dag räknat som skulle hava utgått till honom,
därest hela hans årsinkomst av förvärvsarbete utgjort inkomst av anställning.
/ annat fall än i första stycket avses skall ersättningen
åt tillfällig smittbärare för inkomstbortfall med tillämpning av de i nämnda
stycke angivna grunderna utgå med det belopp för dag räknat som han skulle hava
ägt uppbära från allmän försäkringskassa, därest han varit sjukpenningförsäkrad
jämlikt 3 kap. lagen om allmän försäkring.
ej åtnjuta ersättning med mindre han miste om
arbetsinkomst.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Senaste lydelse 1962:410.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop,
1973:46
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
46
opaginerad Kontrollera mot PDF
Är den lill
ersättning berättigade intagen å sjukhus som i lagen om allmän försäkring omförmäles,
skall ersättningen för inkomstbortfall minskas med tio kronor för dag, dock
med högst hälften av ersättningens belopp. Det lägsta ersättningsbeloppet lill
den, som stadigvarande sammanbor med eget eller makes barn eller fosterbarn
under tio år, skall för tid då han är intagen å sjukhus utgöra åtta kronor för
dag.
För dag
då den till ersättning berättigade är inlagen å sjukhus som i 2 kap 4 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring omförmäles, skall ersättningen för inkomstbortfall
minskas med motsvarande tillämpning av bestämmelserna i 3 kap. 4 § andra
stycket nämnda lag.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Från ersällningen
för inkomstbortfall skota avräknas sjukpenning, barntillägg och sjukpenningtillägg,
vartill smitlbäraren under liden för ingripandet må vara berättigad på grund
av försäkring enligt lagen om allmän försäkring eller med slöd därav meddelade
bestämmelser, lagen med särskilda bestämmelser om frivillig sjukpenningförsäkring
i allmän sjukkassa eller lagen om yrkesskadeförsäkring.
Frän
ersättningen för inkomstbortfall skola avräknas sjukpenning och
sjukpenningtillägg, vartill smitlbäraren under tiden för ingripandet må vara
berättigad på grund av försäkring enligt lagen (1962:381) öm allmän försäkring
eller med slöd därav meddelade bestämmelser, lagen (1954:774) med särskilda
bestämmelser om frivillig sjukpenningförsäkring i allmän sjukkassa eller lagen
(1954:243) om yrkesskadeförsäkring:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Från ersättningen skola jämväl avräknas sjukpenning som
för tid för ingripandet ulgår enligt annan lag eller enligt särskild
författning eller enligt Konungens förordnande och som bestämmes av eller
utbetalas från riksförsäkringsverket eller bolag som omförmäles i 1 § lagen om
yrkesskadeförsäkring ävensom livränta, som någon åtnjuter på grund av all han
är smittbärare, till den del den belöper å tid för ingripandel.
Vad i nästföregående stycke sägs skall äga motsvarande
tillämpning.
2 Senaste lydelse 1972:668,
3 Senaste lydelse 1962:410.
Prop.
1973:46 47
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
därest
smitlbäraren äger uppbära ersättning enligt främmande makts lagstiftning om
yrkesskadeförsäkring.
Denna
lag träder i kraft den I januari 1974.
Den som vid lagens
ikraftträdande uppbär ersättning enligt 3 § på grund av årlig arbetsförtjänst
som ej uppgår till fyratusenfemhundra kronor, får under återstoden av den tid
som anges i 2 § behålla utgående förmåner med tillämpning av äldre
bestämmelser.
opaginerad Kontrollera mot PDF
6 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1967:919) om värdesäkring av
yrkesskadelivräntor m.m.
Härigenom
förordnas, all 4 § lagen (1967:919) om värdesäkring av yrkesskadelivräntor ni,
m, skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Har
livränta utgått, får hel sjukpenning som senare utgår i anledning av samma
skada icke understiga en fyrahundradedel av den livränta, som efler
värdesäkring enligt denna lag skulle ha utgått till den skadade vid förlust av
arbetsförmågan.
Har
livränta utgått, får hel sjukpenning som senare ulgår i anledning av samma
skada icke undersliga en trehundrasextiofem-tedel av den livränta, som efler
värdesäkring enligt denna lag skulle ha utgått till den skadade vid förlust av
arbetsförmågan.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1974.
opaginerad Kontrollera mot PDF
7 Förslag till
Lag om ändring i förordningen (1954:519) angående
kostnadsfria och
prisnedsatta läkemedel m. m.
Härigenom
förordnas, all 5 § förordningen (1954:519) angående kostnadsfria och prisnedsalla
läkemedel m, m,' skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kostnaden
för lillhandahåhan-de av läkemedel enligt denna förordning bestrides av
statsmedel med belopp för kalenderår motsvarande en krona 15 öre för envar,
som vid utgången av del år kostnaden avser är inskriven hos allmän
försäkringskassa, och i övrigt av de allmänna försäkringskassorna i
förhållande till antalet inskrivna försäkrade vid nämnda tidpunkt, vilka äro
pliktiga alt erlägga sjukförsäkringsavgift enligt lagen om allmän försäkring.
Kostnaden
för tillhandahållande av läkemedel enligt denna förordning bestrides av de
allmänna försäkringskassorna i förhållande tih antalet inskrivna försäkrade vid
utgången av det år kostnaden avser.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna lag träder i kraft den I januari 1974,
Äldre bestämmelser skall alltjämt gälla i fråga om avgift
och statsbidrag för tid före ikraftträdandet.
1 Senaste lydelse av rubriken 1972:188.
4 Riksdagen 1973. 1 saml Nr 46
Prop, 1973:46 50
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 9 mars 1973,
Närvarande: Statsministern PALME, ministern för utrikes
ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST,
GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON,
Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling,
anmäler efler gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om
utformningen av beskattad sjukpenning, m. m. och anför.
1. Inledning
Kungl. Maj:t uppdrog den 16 juni 1970 åt numera
överdirektören Hans Järnbrink all utreda de tekniska förutsättningama för att
inordna sjukpenningen i beskallningssystemel. Utredningen skulle även omfatta
förmåner som utgår vid arbetslöshet. Genom beslut den 28 januari 1972 uppdrog Kungl.
Maj:t åt utredningen - som antagit namnet sjukpenningutredningen' all
överväga också förutsättningarna för en beskattning av det utbildningsbidrag
som ulgår enligt arbelsmarknadskungörelsen.
Utredningen har i sitt nu överlämnade betänkande (SOU
1972:60) Beskattade förmåner vid sjukdom och arbetslöshet m. m. funnit alt
tekniska förutsättningar finns att beskalla de förmåner del här gäller och
framlagt förslag till de författningsmässiga och administrativa åtgärder som
behövs vid en övergång lill skattepliktiga förmåner.
Över utredningens förslag härefter remissyttranden avgelts
av riksförsäkringsverket, arbetsmarknadsstyrelsen, riksskatieverket,
försäkringsinspektionen, socialstyrelsen, riksrevisionsverket, statskontoret,
statens av-lalsverk, universitelskanslersämbetel,
yrkesskadeförsäkringskommittén, kammarrätten i Göteborg, länsstyrelserna i
Stockholms, Hallands, Skaraborgs, Västmanlands och Norrbollens län. Svenska
landstingsförbundet. Svenska kommunförbundet. Svenska arbetsgivareföreningen
(SAF), Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation
(TCO), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Statstjänstemannens
riksförbund (SR), Sveriges arbetares centralorganisation (SAC),
Försäkringskasseförbundet, Arbetslöshetskassornas samorganisation. Svenska
Personal-Pensionskassan (SPP), Svenska Försäkringsbolags riksförbund, Folksam,
Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Svensk induslriför-
1 Experter, numera kanslirådet Gunnar Björne, numera
departementsrådet Björn Sjöberg, numera kammarrättsrådet Sten Bergh, numera
försäkringsdomaren Ingemar Cosmo, direktörsassistenten Inge Svensson,
sekreteraren Lars-Olof Lundberg, utredningssekreteraren Bo Johansson, numera
avdelningsdirektören Tore Lundin, byråchefen Göran Ossung och byrådirektören
Olof Cohn.
Prop.
1973:46 51
ening, Sveriges hantverks- och industriorganisalion (SHIO),
Sveriges förenade studentkårer (SFS), Fredrika-Bremer-Förbundet och Hus-modersförbundel
Hem och Samhälle, Yttrande har därjämte avgelts av De fria sjukkassornas
förbund. Några remissinstanser har bifogat yttranden som de inhämtat.
På grundval av vad utredningen redovisat lägger chefen för
finansdepartementet senare denna dag fram förslag om skatteplikt för de
förmåner det här gäller. Mol den bakgrunden tar jag här upp frågan om den
framlida utformningen av sjukförsäkringsförmånerna. Motsvarande frågor avseende
förmånerna vid arbetslöshet och utbildningsbidragen kommer senare all anmälas
av chefen för inrikesdepartementet.
De av
familjepolitiska kommittén framlagda förslagen om föräldrapenning, som avses
ersätta moderskapsförmåner enligt 3 kap. lagen (1962: 381) om allmän försäkring
(AFL), och rätt rill sjukpenning vid vård av sjukt barn kommer att las upp av
statsrådet Odhnoff senare denna dag. I detta sammanhang avser jag emellertid
all till samlad behandling ta upp frågan om de ändringar av
finansieringsreglerna för sjukförsäkringen som påkallas såväl av omläggningen
av sjukpenningreglerna som av införandet av en allmän tandvårdsförsäkring som
föreslås i en särskild proposition denna dag och av omformningen av nuvarande moderskapsförsäkring
m. m. till en föräldraförsäkring. Vidare avser jag att lägga fram förslag lill
de ändringar i bestämmelserna om tilläggspension som behövs för all de förmåner
som sjukpenningulredningen och familjepolitiska kommittén behandlat skall kunna
tillgodoräknas som pensionsgrundande inkomst. Därutöver avser jag all behandla
vissa särskilda frågor, bl. a. rörande förtidspension enligt AFL, som föranleds
av de av chefen för inrikesdepartementet föreslagna ändringarna beträffande
förmåner vid arbetslöshet.
Prop, 1973:46 5 2
2. Gällande ordning m. m.
2.1 Sjukpenning inom sjukförsäkringen
De grundläggande bestämmelserna om sjukförsäkringen finns
i AFL. Sjukförsäkringen avser dels sjukvårdsersätlning, dels sjukpenning samt
kontanta förmåner vid moderskap. I den följande redogörelsen bortses från sjukvårdsersätlning.
Till den allmänna försäkringen är ansluten en frivillig sjukpenningförsäkring.
2.1,1 ObUgatorisk sjukpenning
Sjukpenningförsäkringen omfattar försäkrade som är
inskrivna i försäkringskassa. Försäkrade är enligt huvudregeln svenska medborgare
och i Sverige bosalla utlänningar (1 kap. 3 §). Den som är försäkrad skall, om
han är bosatt i riket, vara inskriven hos allmän försäkringskassa fr. o. m. den
månad då han fyller 16 år (1 kap. 4 §). De närmare bestämmelserna om
sjukpenning och moderskapsförmåner finns i huvudsak i lagens 3 kap.
Paragrafhänvisningarna i del följande gäller detta kapitel där inle annat sägs.
Den försäkrades rätt till sjukpenning är beroende av alt
han är placerad i sjukpenningklass. Varje försäkrad, som har en inkomst av
förvärvsarbete (anställning eller annat förvärvsarbete) på minst 1 800 kr. om
året, skall vara placerad i sjukpenningklass (2 § första stycket).
Under vissa förutsättningar är dock försäkrad, som är
inskriven hos försäkringskassa, placerad i sjukpenningklass fastän han inte har
en årsinkomst av förvärvsarbete som uppgår till I 800 kr. Undantaget utgörs av
den s. k. hemmamakeförsäkringen. Förulsällningama för sådan försäkring är att
vederbörande är gift och stadigvarande sammanbor med maken eller, i annat fall,
stadigvarande sammanbor med barn under 16 år - egna eller makes barn eller
fosterbarn eller stadigvarande sammanbor med någon som han tidigare varit
gift med eller har eller har haft barn med (2 § sista stycket). Hemmamakeförsäkringen
upphör senast med utgången av den månad då den försäkrade fyller 67 år (3 §).
För ålderspensionär är sjukpenningförsäkringen begränsad
till 180 dagar sammanlaget efter pensioneringen. Förtidspensionär med hel förtidspension
kan inle vara sjukpenningförsäkrad (4 kap. 3 § och 3 kap. 3§).
Sjukpenningklasserna är 21 till antalet (4 §). Den som
omfattas av hemmamakeförsäkringen är placerad i sjukpenningklass nr 1, där hel
sjukpenning utgör 6 kr. för dag. Inplaceringen i de övriga klasserna sker med
hänsyn till storleken av inkomsten av förvärvsarbete. Storleken av hel
sjukpenning i de olika klasserna framgår av följande tabell.
Sjukpenningklass Inkomsten av förvärvsarbete Sjukpenning
nr
uppgår för är kr,
men ej tiU
kr.
2 600
3 400
4 200
5 000
5 800
6 800
8 400
10 200
12 000
14 000
16 000
18 000
21 000
24 000
27 000
30 000
33 000
36 000
39 000
till kr,
2
1 800 2 600 6
3
2 600 3 400 7
4
3 400
5
4 200 5 000 9
6
5 000 5 800 10
7
5 800 6 800 12
8
6 800 8 400 14
9
8 400 10 200 16
10
10 200 12 000 19
11
12 000 14 000 22
12
14 000 16 000 25
13
16 000 18 000 28
14
18 000 21000 31
15
21 000 24 000 34
16
24 000 , 27 000 37
17
27 000 30 000 40
18
30 000 33 000 43
19
33 000 36 000 46
20
36 000 39 000 49
21
39 000 ~ 52
Äv sjukpenningbeloppel i varje klass ulgör 6 kr,
grundsjukpenning och återstoden tilläggssjukpenning. Sjukpenningen i klasserna l.och
2 är alltså enbart grundsjukpenning.
Sjukpenningklassplaceringen beslutas vid inskrivningen i
försäkringskassa. Placeringen i sjukpenningklass skall omprövas när
försäkringskassan fått kännedom om alt den försäkrades förhållanden undergått
ändring av betydelse (5 §). Försäkrad är skyldig att snarast och senast inom
två veckor anmäla stadigvarande inkomsländring av betydelse för placeringen i
sjukpenningklass (6 §).
Del är den
försäkrades årsinkomst av förvärvsarbete som skall ligga till grund för
klassplaceringen. Med årsinkomst av förvärvsarbete avses den inkomsl antingen
av anställning eller av annat förvärvsarbete än anställning i pengar eller
naturaförmåner (kost eller bostad) som den försäkrade kan antas komma alt få
för den närmaste framliden (ett å två år framåt). Inkomsten skall beräknas som
en genomsnittsinkomst och tillfälliga ändringar i inkomstläget uppåt eller
nedåt skall alltså inte riilmälas betydelse. I praxis tillämpas en sexmånadersregel,
innebärande all man vid inkomslbedömningen bortser från inkomslvariationer som
avser högst ett halvt år. För all den som går ul i förvärvsarbete skall få bli
placerad i sjukpenningklass fordras på motsvarande sätt all förvärvsarbetet
har minst ett halvt års varaktighet. Kortare perioder av förvärvsarbete än nu nämnls
medför inte placering i sjukpenningklass såvida inte förvärvsarbetet är
säsongarbete som återkommer regelbundet, vilket kan gälla t. ex. studerande som
arbetar varje sommarlov. Inkomsten av förvärvsarbete under säsongen betraktas
då som årsinkomst och medför
Prop, 1973,46 54
placering i sjukpenningklass. Den försäkrade kvarstår i
denna sjukpenningklass även under tid då han inle förvärvsarbetar.
Vid inplacering i sjukpenningklass på grund av inkomst som
härrör av annat förvärvsarbete än anstäUning gäller alt inkomsten inte får
beräknas högre än som motsvarar skähg avlöning för liknande arbete för annans
räkning. Har emellertid en egen företagare under en följd av år deklarerat för
lägre inkomst än den som i orten brukar åtnjutas av en anställd person i
motsvarande ställning, uppskattas enligt praxis hans inkomst vid
inkomstbedömningen i regel inle till högre belopp än som följer av
deklarationerna. Driver makar förvärvsverksamhet gemensamt eller driver den ena
maken sådan verksamhet med biträde av den andra, fördelas inkomsten från
verksamheten på makarna i förhållande lill beräknade värdet av vardera makens
arbetsinsats i verksamheten.
Sjukpenning utgår vid sjukdom som förorsakar nedsättning
av arbetsförmågan med minst hälfien. Är arbetsförmågan helt förlorad ulgår hel
sjukpenning, eljesl halv sjukpenning (7 §).
Om den försäkrade åtnjuter sjukhusvård minskas
sjukpenningen med 10 kr., dock med högst hälfien av sjukpenningens belopp.
Minskningen skall intill ett belopp av 3 kr. anses belöpa på
grundsjukpenningen. Sammanbor en försäkrad stadigvarande med barn under tio år lill
honom eller hans make eller lill någon, med vilken han stadigvarande sammanbor
och med vilken han varit gift eller har eller har haft barn, ulgår dock även
vid sjukhusvård alltid sjukpenning med lägst 6 kr. (4 §).
Till
sjukpenning utges barniillägg för den försäkrades eller hans makes barn under
16 år, med vilket den försäkrade stadigvarande sammanbor. Barniillägg kan också
under vissa förutsättningar utgå för barn som den försäkrade är
underhällsskyldig för men inle stadigvarande sammanbor med. Barntillägg tih hel
sjukpenning utgör 1 kr. för ett eller två barn, 2 kr. för tre eller fyra barn
samt 3 kr. för fem eller flera barn. En försäkrad som stadigvarande sammanbor
med barn under tio år får dock alltid lägst 2 kr. i barntillägg till hel
sjukpenning. Till halv sjukpenning utgår barniillägg med hälfien av nu angivna
belopp. Vid tillämpning av bestämmelserna om barntillägg jämställs med make
annan som den försäkrade stadigvarande sammanbor med under förutsättning att de
tidigare varit gifta eller har eller har haft barn riilsammans (9 §).
Sjukpenning utgår enligt huvudregeln fr. o. m. dagen efter
insjuknandedagen. Förlorar den försäkrade dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa
på grund av sjukdomen eller är det fråga om sjukperiod som börjar mom 20 dagar
från föregående sjukperiods slut ulgår ersättning även för den dag som den
försäkrade insjuknar. För sjukperioder som inte varar mer än sex dagar utöver insjuknandedagen
gäller en s. k. fridagsregel, som innebär att sjukpenning utgår endast för dag
då den försäkrade skulle ha utfört förvärvsarbete i sin huvudsakliga
sysselsättning. Under en sjukperiod borträknas dock högst två fridagar enligt
regeln. Fridagsregeln gäller inle hemmamakeförsäkrade och inte heller sådana
förvärvsarbetande som är sjukpenningklassplacerade för enbart grundsjukpenning
(sjukpenning-
Prop.
1973:46 55
klass 2) och som skulle ha varit hemmamakeförsäkrade om
deras årsinkomst av förvärvsarbete understigit 1 800 kr. (10 §). Den gäller inle
heller försäkrad som vid sjukperiodens början har rätt till dagpenning från
erkänd arbetslöshetskassa och tillämpas vidare inte på semesterdagar.
Vad gäller tilläggssjukpenning som grundas på annat
förvärvsarbete än anställning kan en karenslid på 3, 33 eller 93 dagar
tillämpas på begäran av den försäkrade, som därmed vinner att avgiften rill
sjukförsäkringen sätts lägre än eljesl (11 §).
Kungl. Maj:t kan föreskriva undanlag från bestämmelserna
om sjuk-penningklassplacering för arbetstagare, som enligt statliga
föreskrifter eller på grund av kommunala bestämmelser är berättigade tilf lön
vid sjukdom eller barnsbörd. Om sådant undantag inte föreskrivits kan s. k. arbetsgivarinträde
ske för de nämnda gruppernas del. Detla irinebär att' arbetsgivaren i den
ordning Kungl. Maj:t bestämmer har rätt all erhålla sjukpenning och barniillägg
som tillkommer arbetstagaren i den mån nämnda förmåner inte överstiger den
utbetalda lönen. Arbetsgivarinträde kan också komma till stånd genom
kollektivavtal, som på arbetstagarsidan slutits av huvudorganisationen (16 §).
2.1.2 FrivilUg sjukpenning
De grundläggande bestämmelserna om dén frivilliga
sjukpenningförsäkringen finns i 21 kap. AFL. Den frivilliga försäkringen hos
allmän försäkringskassa står i princip öppen för två kategorier försäkrade,
nämligen dels hemmamakeförsäkrade och sådana som skulle ha omfattats av hemmamakeförsäkringen
om de inte haft förvärvsinkomst, dels vissa studerande.
För att hemmamakeförsäkrade och därmed jämställda skall få
lUlhöra den frivilliga försäkringen gäller som villkor att de inte har
förtidspension. Den frivilliga försäkringens förmåner utgår som komplement
till den obligatoriska försäkringen i form av sjukpenningtillägg.
Studerandeförsäkringen står öppen för försäkrade, som till
följd av studier eller annan utbildning som beräknas pågå minst ett halvt år
inte alls eller enbart i ringa utsträckning ägnar sig åt förvärvsarbete. Försäkringen
gäller sjukpenning jämte barntillägg eller, i fräga om den som är sjukpenningklassplacerad,
sjukpenningtillägg till den obligatoriska sjukpenningen.
Närmare bestämmelser om den frivilliga försäkringen finns
i kungörelsen (1962:402) om frivillig sjukpenningförsäkring hos allmän
försäkringskassa (ändrad senast 1971:946). Enligt denna skall försäkring för
sjukpenningtillägg gälla helt krontal mellan 1 och 9 kr. för dag. Tillägget får
dock tillsammans med sjukpenning från den obligatoriska försäkringen inle
uppgå lill mer än 15 kr. för dag. Försäkring för sjukpenning skall gälla hell
krontal mellan 6 och 15 kr. för dag. I fråga om den frivilliga försäkringen för
hemmamakar m. fl. skall efter den försäkrades val gälla en karenstid av 3, 18,
33 eller 93 dagar. Försäkrad som är placerad i sjukpenningklass nr 1 eller 2
kan även välja försäkring utan
Prop.
1973:46 56
karenstid. För studerandeförsäkringen gäller alltid en
karenstid av 18 dagar. Sjukpenning eher sjukpenningtillägg enligt sluderandeförsäkringen
utgår endast vid sjukdom som medför förlust av hela arbetsförmågan.
Frivillig sjukpenningförsäkring får i allmänhet meddelas
endast den som inte fyllt 55 år och som har god hälsa. Viss möjlighet finns
till kollektiv anslutning av medlemmar i en sammanslutning eller elever vid en
undervisningsanstalt.
2.1.3 Moderskapsförmåner
Beträffande dessa förmåner hänvisas till den redogörelse
som statsrådet Odhnoff kommer all lämna senare i dag i samband med att hon
lägger fram förslag om förbättrade familjeförmåner inom den allmänna försäkringen,
m.m.
2.1.4 Smittbärarersättning
Enligt lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare utges
ersättning av statsmedel till smittbärare som på grund av myndighets
ingripande, företaget med stöd av smittskyddslagen, livsmedelslagen eller
mejeristadgan, underkastas observation eller isolering eller eljest
inskränkning i arbetet till förekommande av smittspridning. Med smittbärare
avses i lagen den som lider av smittsam sjukdom eller eljest är smitlförande
ulan att delta lett till förlust av arbetsförmågan. Även den som misstänks föra
smitta anses enligt lagen som smittbärare. Den som inte är föremål för
ingripande längre tid än 90 dagar i följd benämns tillfällig smittbärare.
Består ingripandet längre benämns han efter utgången av denna tid kronisk smittbärare
(1 §).
Ersättning till tillfällig smittbärare utgår dels för
inkomstbortfall, dels för resor (2 §). Till den som omfattas av den allmänna
sjukförsäkringen utgår ersättningen för inkomstbortfall under tiden för
ingripandet med del högsta belopp som han är berättigad till i sjukpenning,
barn tillägg och sjukpenninglillägg på grund av AFL eller med slöd av AFL
meddelade bestämmelser. Ersättning lill den som har annan inkomst av förvärvsarbete
än inkomst av anställning skall dock alllid utgå med det belopp som skulle ha
utgått om inkomsten härrört från anställning. Den som vid sjukdom inte är
berättigad till sjukpenning har rätt lill ersättning som om han varit placerad
i sjukpenningklass enligt 3 kap. AFL. Den som inte fyllt 16 år måste dock för
att få ersättning visa att han genom ingripandel går miste om arbetsinkomst (3 §).
Från ersättning görs avdrag vid sjukhusvård enligt samma
normer som för sjukpenning enligt 3 kap. 4 § AFL (4 §). Vidare avräknas sjukpenningförmåner
enhgt AFL och andra författningar liksom livränta som någon uppbär på grund av
att han är smittbärare, lill den del förmånema belöper på samma lid som
ingripandel (5 §). Den som under liden för ingripandet är tillförsäkrad lön av aUmänna
medel har rätt till ersättning för inkomstbortfall endast i den mån lönen
understiger förmånema enligt
Prop.
1973:46 57
smittbärarlagen (6 §). På ersättning ål tillfällig
smittbärare skall bestämmelser i AFL äga motsvarande tillämpning i åtskilliga
avseenden, bl. a. i vad avser verkan av arbetsgivarinträde (9 §). Ersätlningsärenden
handläggs av allmän försäkringskassa.
Kronisk smittbärare som till följd av ingripandet
tillfogals inkomstbortfall eller annan förlust kan erhålla ersättning med
belopp som prövas skäligt med hänsyn till ersältningsbehovet, förlustens
storlek och övriga omständigheter i del särskilda fallet (10 §).
Ersättningsfrågorna rörande kroniska smittbärare prövas av länsstyrelse (11 §).
2.2 Sjukpenning inom yrkesskadeförsäkringen
Bestämmelserna om yrkesskadeförsäkring finns huvudsakligen
i lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring (YFL), som omfattar dels obligatorisk,
dels frivUlig yrkesskadeförsäkring.
2.2.1 Obhgatorisk yrkesskadeförsäkring
Den obligatoriska yrkesskadeförsäkringen omfattar i stort
sett alla arbetstagare i allmän eller enskild tjänst med vis.sa undantag för
anställda som är anförvanter till arbetsgivaren. I den mån Kungl. Maj:t så
förordnar gäller den obligatoriska försäkringen även för elever i
yrkesutbildning m.m. (3-5 §§).
Till ersättningsberättigande yrkesskador hänförs skador
till följd av olycksfall i arbetet, sjukdomar till följd av kemiska
inverkningar i arbetet och vissa ytterligare hälsorubbningar av andra orsaker
än olycksfall. Till olycksfall i arbetet räknas även olycksfall vid färd till
eller från arbetet, om färden föranleds av och står i nära samband med arbetet
(6 §).
Vid yrkesskada ersätts kostnader för sjukvård (lakar- och
tandläkarvård, sjukhusvård, resor m. m.). Nedsättning av arbetsförmågan
berättigar vid sjukdomstillstånd till sjukpenning och vid invaliditet till
livränta. Om yrkesskadan medfört döden ulgår, förutom begravningshjälp,
livräntor lill efterlevande.
I fråga om bl. a. sjukpenningförmåner är
yrkesskadeförsäkringen under viss lid samordnad med den allmänna
sjukförsäkringen. En yrkesskadad som är sjukförsäkrad äger för tid t. o. m.
nittionde dagen efler den då yrkesskadan inträffade dock längst till den dag
skadan medfört rätt till livränta eller t. o. m. den dag rätten till
sjukpenning upphör enligt 4 kap. 3 § AFL - rätt all från allmän
försäkringskassa få sjukpenning enligt samma grunder som vid annan sjukdom,
alltså enligt AFL. Om den skadade väl är sjukförsäkrad men inle har rätt till
sjukpenning från sjukförsäkringen eller om denne inte alls omfattas av
sjukförsäkringen får han i regel ändå ersättning under samordningsliden.
Sjukpenningen bestäms då till det belopp som skulle ha gällt med tillämpning av
sjukpenningförsäkringens bestämmelser men utgår enligt YFL (11 §).
Efter samordningstiden ulgår sjukpenningen enligt YFL.
Därvid bestäms sjukpenningen av den sjukpenningklass (enligt tabellen i 3 kap.
4 §
Prop. 1973:46 58
AFL) som motsvarar den försäkrades årliga arbetsförtjänst.
Denna årliga arbetsförtjänst beräknas enligt lagen till det belopp, vartill den
skadades inkomst av förvärvsarbete uppgår vid tiden för skadan, frånsett
övergående sjukdom, tillfälligt övertidsarbete och andra särskilda
omständigheter. När arbetsförtjänsten är högre än 5 gånger det basbelopp som
enligt AFL gäller vid skadeårets början, tas det överskjutande beloppet inte i
beräkning. För ungdomar, personer i yrkesutbildning, deltidsarbetande hustrur m.
fl. gäller särskilda regler om arbetsförtjänstens beräkning.
Vissa garantiregler gäller för beräkningen av
sjukpenningen enligt nyss återgivna principer. Sjukpenning får sålunda inle
utgå med lägre belopp än som skulle ha utgått frän försäkringskassa om skadan inle
utgjort yrkesskada. Detta är av betydelse främst när verkliga arbetsförtjänsten
överstiger 5 gånger basbeloppet. Det fär även betydelse när en försäkrad som på
grund av inkomstökning efter skadan har placerats i högre sjukpenningklass
sjukskrivs på nytt pä grund av skadan. Vid förnyad sjukskrivning för samma
skada sedan invaliditetslivränta har blivit bestämd får vidare sjukpenningen
inte undersliga livräntans dagsbelopp.
Hel sjukpenning utgår om arbetsförmågan är helt förlorad.
Är arbetsförmågan nedsatt med minst hälfien men ej helt borta utgår halv
sjukpenning (13 §),
Till sjukpenning enligt YFL Ulgår barniillägg och görs
avdrag på sjukpenningen vid sjukhusvistelse enligt samma regler som i AFL (14
och 15 §§). Sjukpenningen kan förhöjas med ett vårdbidrag av högst 5 kr, per
dag om den skadade under längre tid är ur stånd att reda sig själv (17 §).
2.2.2 Frivillig yrkesskadeförsäkring
Vid sidan av den obligatoriska yrkesskadeförsäkringen ger YFL
möjlighet lill frivillig yrkesskadeförsäkring, som kan meddelas enskilt åt
varje svensk medborgare som är bosatt i Sverige liksom ål här bosatt och
mantalsskriven utlänning. Frivillig försäkring kan också meddelas åt
arbetsgivare för arbetstagare hos honom, åt utbildningsanstalt för eleverna där
och ål yrkes- eller fackorganisation till förmån för dess medlemmar (45 §). För
de obligatoriskt yrkesskadeförsäkrade blir frivillig försäkring enligt YFL eribart
gällande för skador utom arbetet, urider det alt frivilliga försäkringar för
andra kategorier - t. ex. egna företagare och husmödrar - avser skador både i
och utom arbete. Förmånerna på grund av denna försäkring är i princip desamma
som i den obligatoriska försäkringen men försäkringens omfattning kan begränsas
i försäkringsavtalet. Från ersättning under sjukdomstid dras av vad som ulgår i
sjukhjälp från allmän försäkringskassa för motsvarande ändamål (46-47 §§),
2.2.3 Yrkesskadeförsäkringen närstående ersättningssystem
Kring YFL grupperar sig ett flertal författningar, enligt
vilka ersättningar utges efler principer som i stort sett överensstämmer med
de i YFL fastslagna.
Prop, 1973:46 59
Beträffande skador under militärtjänst finns bestämmelser
i militärersättningsförordningen (1950:261). Denna förordning äger tillämpning
på värnphktiga och vissa med dem likställda, personal i hemvärnet och
åtskilliga andra frivilliga försvarsorganisationer m, fl. Ersättning ulgår för
skada på grund av olycksfall eller sjukdom som ådras under mUitärtjänsl-göringen.
I fråga om förmånerna ansluter sig mililärersällningsförordning-en i allt
väsentligt till YFL. Vissa särbestämmelser förekommer dock. Sålunda skall
sjukpenning och livränta i regel inle utgå så länge anställningen eller
tjänstgöringen varar. Vidare gäller det att den årliga arbetsförtjänsten för
värnpliktiga m. fl. inte får beräknas till lägre belopp än två och en halv
gånger det basbelopp som gällde vid skadeårets ingång. För värnpliktiga som är
till minst hälften arbetsoförmögna på grund av sjukdom när tjänstgöringen
upphör eller som insjuknar under ulryck-ningsmånaden eller månaden näst efter
denna ulan att sjukdomen har orsakssamband med tjänstgöringen finns en rätt
till särskild sjukpenning. Denna innebär rätt till sjukpenning, baserad på den
nyssnämnda minimiinkomsten, och träder in i de fall den värnpliktige inle är
placerad i högre sjukpenningklass pä grund av bestämmelserna i AFL.
Ersättning enligt i stort sell samma regler som i YFL utgår
vidare enligt förordningen (1954:249) om ersättning i anledning av kroppsskada,
ådragen under tjänstgöring i civilförsvaret, kungörelsen (1962:607) om
ersättning på grund av verksamhet för brandsläckning m. m, och kungörelsen (1961:457)
om ersättning på grund av medverkan i skyddsarbete vid olyckor i alomanläggningar
m, m,, förordningen (1954:250) om ersättning i anledning av kroppsskada,
ådragen under vistelse å anstalt m, m, och lagen (1954:246) om krigsförsäkring
för sjömän m, fl,
2,3 Den allmänna pensioneringen
Den allmänna pensioneringen utgörs av folkpensionering och
tilläggspensionering. Vart och ett av systemen omfattar ålders-, förtids- och '
familjepensionering. Inom folkpensioneringen finns därutöver vissa
tilläggsförmåner. Grundläggande bestämmelser finns i AFL. Redogörelsen i det
följande avser enbart tilläggspensioneringen, vilken berörs av sjukpenningulredningens
förslag om tillgodoräknande av förmåner vid sjukdom och arbetslöshet samt
utbildningsbidrag såsom pensionsgrundande inkomst.
Allmänt om tilläggspensioneringen
Ålderspension utgår i regel från 67 års ålder men kan tas
ut från 63 års ålder.
Förtidspension utgår lill den vars arbetsförmåga på grund
av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan
är varaktigt nedsatt med minst hälften. 1 vissa fall kan förtidspension
enligt regler som trätt i kraft den 1 juli 1972 utgå vid
varaktig
Prop.
1973:46 60
arbetslöshet utan särskild medicinsk prövning. Kan nedsättningen
av arbetsförmågan inte anses varaktig, utgår tidsbegränsad förtidspension i
form av sjukbidrag. Är arbetsförmågan nedsatt i sådan grad att intet eller
endast en ringa del återstår, utgår hel förtidspension. Är arbetsförmågan
nedsatt i mindre grad men likväl med avsevärt mer än hälfien ulgår två
tredjedelar av hel förtidspension, I övriga fall ulgår halv pension. En
motsvarande gradering tillämpas i fråga om förtidspension vid varaktig - total
eller partiell arbetslöshet.
Änkepension tillkommer änka efter den försäkrade om
äktenskapet varat i minst fem år och ingåtts senast den dag då den försäkrade
fyllde 60 år. Om inte nyssnämnda förutsättningar är uppfyllda ulgår ändå
änkepension om i äktenskapet finns gemensamma barn. Till den försäkrades barn
som ej fyllt 19 år ulgår barnpension.
Pensionsgrundande inkomst
Medan pensionerna inom folkpensioneringen utges med
enhetsbelopp oberoende av tidigare inkomster eller avgiftsbetalning, byggs
pensionsrätten inom tilläggspensioneringen upp genom förvärvsarbete
individuellt för varje försäkrad.
Pensionsrätt inom tilläggspensioneringen byggs sålunda upp
kalenderårsvis av svenska medborgare och här bosatta utlänningar genom alt
inkomst av anställning och inkomsl av annat förvärvsarbete tillgodoräknas dem
som pensionsgrundande inkomst. Beräkning av pensionsgrundande inkomsl görs
dock inte för år före 16 års ålder eller efler 65 års ålder och inle heher för
år då ålderspension eller förtidspension enligt AFL utgått (1 kap. 3 §, 11 kap.
1 §).
Anställning
Med inkomst av anställning avses den lön i pengar eller
naturaförmåner i form av kost eller bostad, som försäkrad åtnjutit som
arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Till sådan inkomst hänförs dock inle
från en och samme arbetsgivare åtnjuten lön som under året inte uppgått till
500 kr. Med inkomsl av anställning kan, om parterna är ense, likställas
ersättning för arbete som försäkrad utfört för annans räkning utan att
anställning förelegat. Hänsyn las som regel inle lill ersättning från utomlands
bosalt arbetsgivare, utländsk juridisk person eller främmande makts beskickning
eller konsulat (11 kap. 2 §).
Annat förvärvsarbete
Med inkomsl av annat förvärvsarbete avses dels inkomsl av
rörelse som bedrivs i Sverige, dels inkomst av här belägen jordbruksfastighet
som brukas av den försäkrade, dels - i den mån inkomsten inte är att hänföra lill
inkomst av anställning - ersättning i pengar eller naturaförmåner i form av
kost eller bostad för arbete för annans räkning. Inkomsl som inle uppgått till
500 kr. för år las ej i beräkning (11 kap. 3 §).
Prop.
1973:46 61
Beräkningen av tilläggspension
Den pensionsgrundande inkomsten för ett år utgörs av
summan av inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete, varvid
man bortser från inkomstdelar som understiger del vid årets ingång gällande
basbeloppet (sädana inkomstdelar läcks av folkpensioneringen) eller överstiger
7,5 gånger detta basbelopp (11 kap. 5 §). För varje år då pensionsgrundande
inkomst fastställts för försäkrad tillgodoräknas denne pensionspoäng som
motsvarar den pensionsgrundande inkomsten dividerad med del vid årets ingång
gällande basbeloppet (11 kap. 6 §).
Inom ålderspensioneringen utgör pensionen 60 % av
produkten av basbeloppet för den månad som pensionen avser och medeltalet av de
pensionspoäng som tillgodoräknats den försäkrade. Har pensionspoäng
tillgodoräknats för mer än 1 5 år, görs medellalsberäkningen enbart på de 15
högsta poängtalen. Har pensionspoäng tillgodoräknats den försäkrade mindre än
30 år, sker en proportionell reduktion av pensionen. Specialregler finns för
fall då undantagande från tilläggspensioneringen gällt under någol år.
Likaledes finns regler om minskning av pensionens årsbelopp vid uttag från
tidigare pensionsålder än 67 år (12 kap. 2 §).
Inom förtidspensioneringen förekommer två olika metoder
vid pensionsberäkningen. Den ena används då den försäkrade vid tidpunkten för pensionsfallel
antingen är placerad i lägst den sjukpenningklass, som svarar mot en årsinkomst
av förvärvsarbete uppgående lill del vid årets ingång gällande basbeloppet,
eller har tillgodoräknats pensionspoäng för minst tre av de fyra åren närmast
före pensionsfallet. Samma beräknings-sätt gäller där den försäkrade inte är
placerad i sjukpenningklass som nyss angivils men skulle ha varit placerad i
sådan klass om försäkringskassan känt till alla relevanta omständigheter.
I nu nämnda fall skall hel förtidspension motsvara den
ålderspension som skulle tillkomma den försäkrade från 67 års ålder. Vid
beräkningen antas all den försäkrade för tiden till dess han uppnår 65 års
ålder tUlgodoräknas pensionspoäng som motsvarar ett medeltal av de poäng som
tidigare tillgodoräknats, antingen under de fyra åren närmast före pensionsfallel
eller under samtliga år från det då han fyllde 16 år till året som närmast
föregått pensionsfallet. När medeltalet beräknas bortses från år, intill ett
antal av hälften, för vilka pensionspoäng ej tillgodoräknats eller för vilka poängantalel
är lägst (I 3 kap. 2 §).
Den beräkningsmetod som nu beskrivits för förtidspension
får ej användas i vissa fall då undantagande från tilläggspensioneringen gällt
och inte heller då den försäkrade vid 67 års ålder inle kan komma i åtnjutande
av ålderspension inom tilläggspensioneringen. 1 dessa fall liksom övriga fall
då den förut beskrivna beräkningsmetoden inte är tillämplig gäller att
förtidspension ulgår med belopp motsvarande vad den försäkrade skulle ha varit
berättigad lill i ålderspension om han uppnätt 67 års ålder det år då pensionsfallel
inträffat.
Beträffande familjepensionerna som utgår lill efterlevande
gäller alt beräkningen av pensionsbeloppet knyter an till det belopp som utgått
Prop.
1973:46 62
eller skuUe ha utgått till den avlidne som egenpension
inom förlids- eller ålderspensioneringen enligt förut redovisade
beräkningsmetoder. Om den avlidne vid dödsfallet var ålders- eller förtidspensionär,
avgörs således storleken av den efterlevandes pension i princip av storleken av
den utgående egenpensionen. I annat fall är utgångspunkten den förtidspension
som skulle ha utgått om rätt till sådan pension inträtt vid lidpunkten för
dödsfallet. Änkepensionens årsbelopp utgör 40 % av den nämnda egenpensionens årsbelopp
eller 35 % om efler den försäkrade också finns pensionberättigat barn.
Barnpension för ett barn utgår, om någon samtidigt är berättigad till
änkepension, med 15 % av egenpensionens årsbelopp och eljest med 40 % av detta
belopp. Är barnen flera ökas barnpensionsbeloppel med 10 % för varje barn
varefter del sammanlagda beloppet fördelas lika mellan barnen (14 kap. 3 och 5 §§).
Den allmänna tilläggspensioneringen infördes år 1960 och
pensionsgrundande inkomsl tillgodoräknas först fr. o. m. sagda år. Vissa övergångsbestämmelser
har införts i 15 kap. AFL tUl förmån för personer som med hänsyn till sin ålder
inte med tillämpning av de allmänna reglerna skulle ha möjlighet all tjäna in
pensionspoäng för 30 år före pensioneringen.
Övergångsreglerna innebär att ålderspension till den som
är född senast 1914 beräknas med utgångspunkt från att 20 pensionsgrundande år
krävs för full pension. För den som är född någol av åren 19151923 ökas del
nyssnämnda talet 20 med ett för varje år som han är född senare än 1914
(1 §).
Vidare
gäller vissa undanlagsregler lill förmån för alla som är födda senast 1927 och
som drabbas av längre perioder av sjukdom eller arbetslöshet. Har en sådan
försäkrad ell visst år uppburit sjukpenning under mer än 90 dagar enligt AFL
eller YFL eller motsvarande ersättning enligt lagen om ersättning åt
smittbärare, och har han därvid varit placerad lägst i den sjukpenningklass som
han skulle ha tillhört om hans inkomst uppgått till del vid årets ingång
gällande basbeloppet, skall vid beräkning av medeltal pensionspoäng för
ålderspension bortses från nämnda år om medeltalet därigenom-höjs och i övrigt
vid tillämpning av 12 kap. anses som om pensionspoäng tillgodoräknats för året.
Dessa bestämmelser skall äga motsvarande tillämpning för fall, då den försäkrade
visst år under mer än 60 dagar uppburit dagpenning från erkänd
arbetslöshetskassa eller då han för jämförlig tid uppburit utbildningsbidrag -
förutsatt att han var berättigad lill dagpenning när bidraget började utgå -
eller omslällningsbidrag. Nu återgivna bestämmelser tillämpas ej på år då den
försäkrade åtnjutit ålders- eller förtidspension och får ej tillämpas med
avseende på mer än tre år (2 §).
2,4 Finansiering av förmåner enligt AFL och YFL
2,4.1 Sjukförsäkringen
Sjukförsäkringen finansieras genom avgifter från de
försäkrade, arbetsgivaravgifter och statsbidrag (19 kap. AFL).
Prop,
1973:46 63
Arbe tsgivara vgift
Arbetsgivaravgiften ulgår på summan av utbetalda löner.
Därvid bortses från den del av varje arbetstagares lön som för år räknat
överstiger 7,5 gånger del vid årets ingång gällande basbeloppet. Hänsyn las inle
heller till arbetstagare, vars lön under året understigit 500 kr. Avgiften
utgår med 3,2%. Därav går 12/32 lill läckande av försäkringskassornas utgifter
för sjukvårdsersätlning inräknat läkemedel. Återstoden används för alt läcka
utgifter för tUläggssjukpenning i vad den svarar mot inkomst av anställning (1
och 4 §§). Som riktpunkt gäller all arbetsgivaravgifterna skall läcka 75 % av
kostnaderna för tUläggssjukpenning.
Den försäkrades avgift
Den försäkrades avgifi (sjukförsäkringsavgiften), som lill
storleken bl. a. är beroende av vilken försäkringskassa den försäkrade är
inskriven i, Ullas i samband med uppbörd av direkt skatt och uträknas av
försäkringskassan efter den klass den försäkrade tillhör. Avgiften avser
kassans utgifter för sjukvårdsersätlning, grundsjukpenning och lilläggssjukpenning
(2 §). Sjukförsäkringsavgiften fastställs av riksförsäkringsverket efler
försäkringskassans hörande (6 §). Avgiflsbestämmelserna är följande.
Avgifi för sjukvårdsersättning, beräknad för helt år,
skall erläggas av inskriven försäkrad, för vilken beräknats lill statlig
inkomstskatt beskattningsbar inkomst vid taxeringen året efter del år avgiften
avser. Avgiften skall dock inte erläggas om den försäkrade vid utgången av det
år avgiften avser upphört att vara inskriven i kassan eller fyllt 67 år eller
för december månad samma år åtnjutit ålderspension eller förtidspension
(sjukbidrag) enligt AFL.
Avgift för grundsjukpenning, beräknad månadsvis, skall
erläggas under fömtsättning dels att den försäkrade under det år avgiften avser
varit placerad i sjukpenningklass, dels att det för honom beräknats till
statlig inkomstskatt beskattningsbar inkomst för del år avgiften avser.
Avgifterna för sjukvärdsersättning och grundsjukpenning
skall var för sig vara lika stora för alla avgiflplikliga försäkrade inom samma
försäkringskassa. Dessa avgifter får dock tillsammans inle översliga en tiondel
av den försäkrades till statlig inkomstskatt beskattningsbara inkomst.
Avgift för tilläggssjukpenning skall erläggas av den som
under del år avgiften avser varit tillförsäkrad lilläggssjukpenning och
beräknas för varje månad under vilken den försäkrade varit placerad i
sjukpenningklass nr 3 eller högre. Denna avgifi varierar med inkomsten men
skall vara lika stor för alla inom en försäkringskassa som tillhör samma
sjukpenningklass.
Den som fullgör värnpliktstjänstgöring eller vapenfri
tjänst befrias från avgift för grundsjukpenning och tilläggssjukpenning för
varje hel månad av tjänstgöringstiden. För sjömän gäller särskilda regler.
Prop, 1973:46 64
F. n. varierar storleken av sjukförsäkringsavgiften mellan
försäkringskassorna beroende främst på regionala variationer i utgifterna för
försäkringen men också på varierande förvaltningskostnader.
Statsbidrag
Statsbidrag utgår med 55 % av kostnaderna för sjukvårdsersätlning,
grundsjukpenning, barniillägg och moderskapspenning. Till de kostnader för
sjukvårdsersättning som avser sjukhusvård i Sverige ulgår dock inte statsbidrag
(7 §).
2.4.2 Yrkesskadeförsäkringen
Den obligatoriska yrkesskadeförsäkringen finansieras hell genoin
arbetsgivaravgifter och den frivilliga på motsvarande sätt genom avgifter av
dem som tecknat försäkringen. Underlaget för arbetsgivaravgiften är i princip
detsamma som gäller för avgiften lill sjukförsäkringen.
2.4.3 Den allmänna pensioneringen
Tilläggspensioneringen finansieras i vad gäller inkomst av
anställning genom avgifter från arbetsgivarna. Avgiftsunderlaget är i stort
sett delsamma som för arbetsgivaravgiften lill sjukförsäkringen. Vid bestämmandet
av avgiftsunderlaget avräknas emellertid ett belopp motsvarande det vid årets
ingång gällande basbeloppet multiplicerat med del beräknade genomsnittliga
antalet arbetstagare hos arbetsgivaren under året (19 kap. I § AFL). Av
försäkrad som haft pensionsgrundande inkomst på grundval av inkomsl av annat
förvärvsarbete än anställning uttas egenavgift tilläggspensionsavgifl
svarande mol denna inkomsl (19 kap. 3 § AFL).
2.5 Administrationen enligt AFL och YFL
Den allmänna försäkringen och yrkesskadeförsäkringen
handhas av riksförsäkringsverket, försäkringskassorna och de lokala skallemyndighe-lerna.
Som besvärsinslanser tillkommer dessutom försäkringsrådel och
försäkringsdomstolen.
2.5.1 Riksförsäkringsverket
Riksförsäkringsverket är central förvaltningsmyndighet för
ärenden om den allmänna försäkringen och har därvid bl. a. att utöva tillsyn
över de allmänna försäkringskassorna, all vara besvärsmyndighel för frågor
rörande förmåner inom denna försäkring, alt betala ut allmän pension, all
debilera och uppbära arbetsgivaravgifter och all bedriva försäkringsverksamhet
enligt lagen om yrkesskadeförsäkring och mililärersältnings-förordningen m. fl.
författningar.
Prop,
1973:46 65
Tillsynen över lokalorganisationen, i första hand
försäkringskassorna men även i viss utsträckning de lokala skattemyndigheterna,
handhas av verkels lillsynsbyrå. Vad beträffar de lokala skallemyndigheterna
avser tillsynsverksamheten arbetet med beräkning av pensionsgrundande inkomst.
Byrån utarbetar anvisningar för lokalorganisationen och lämnar direktiv och råd
i övrigt rörande verksamhetens bedrivande.
I besvärsärenden rörande den allmänna försäkringen är
riksförsäkringsverket första besvärsinslans. Inom verket finns för denna
arbetsuppgift en besvärsavdelning.
Utbetalningen av allmän pension omhänderhas av
riksförsäkringsverkels tekniska byrå. Genom byråns dalaanläggning ombesörjs
också utbetalning av yrkesskadelivräntor, och anläggningen utnyttjas även för
debitering och uppbörd av arbetsgivaravgifter. Arbetet i övrigt med all
debitera och uppbära arbetsgivaravgifter lill den allmänna försäkringen och
yrkesskadeförsäkringen (liksom byggnadsforskningsavgifl, allmän
arbetsgivaravgift, lönegarantiavgifl, arbetarskyddsavgifl och redareavgifl för
sjöfolks pensionering) utförs av verkets avgiftsbyrå.
Den obligatoriska yrkesskadeförsäkringen och närslående
ersättningssystem administreras numera av riksförsäkringsverket ensamt. De s.
k. socialförsäkringsbolagen som tidigare varit verksamma på delta område vid
sidan av verket kan dock t.o.m. år 1973 fortsättningsvis sköta regleringen av
skadefall som inträffat före är 1969.
Till följd av bestämmelserna om samordning mellan
sjukförsäkringen och yrkesskadeförsäkringen i fråga om utbetalning av
ersättning för yrkesskadefall under de 90 första dagarna efter skadedagen (samordningsliden),
regleras mer än 90 % av alla yrkesskadefall helt av försäkringskassorna enligt
AFL:s bestämmelser.
Oavsett om yrkesskadefallet slutreglerais under
samordningstiden eller ej, sänds anmälan om yrkesskada in lill
riksförsäkringsverket. Regleringen av yrkesskadefall som pågår efter
samordningstidens utgång sköts av riksförsäkringsverket. 1973 års riksdag har
dock bemyndigat Kungl. Maj:t att förordna om decentralisering av
skaderegleringen i första instans i yrkesskadeärenden till försäkringskassorna (prop.
1973:4, SfU 1973:1, rskr 1973:15).
2,5,2 De allmänna försäkringskassorna
För varje landstingskommun liksom för varje kommun som
inte tillhör landstingskommun skall finnas en allmän försäkringskassa. Då
särskilda förhållanden föranleder del, kan dock en försäkringskassas
verksamhetsområde omfatta två landstingskommuner eller en landstingskommun och
landslingsfri kommun. Antalet försäkringskassor är f, n, 26.
Ledningen av verksamheten inom kassaområdet utövas från
kassans cehlralkonlor.
För
sjukförsäkringen är försäkringskassorna försäkringsgivare och
kassorna har ett självständigt ekonomiskt ansvar för denna
verksamhet.
De mera kvalificerade sjukförsäkringsärendena handläggs av
central-
5 Riksdagen 1973. 1 saml Nr 46
Prop,
1973:46 66
kontoren medan lokalkontor handhar de löpande ärendena,
huvudsakligen utbetalning av sjukpenning och ersättning för sjukvårdskostnader
samt med dessa uppgifter sammanhängande utrednings-, kontroll- och
redovisningsfunktioner. Vidare ankommer det på lokalkontoren alt föra
erforderliga register, falla beslut om placering av de försäkrade i
sjukpenningklass och medverka vid debileringen av sjukförsäkringsavgifterna.
Inom pensioneringen är försäkringskassorna enbart
förvaltningsorgan. Kassorna har sålunda inte ekonomiskt ansvar för
pensioneringen.
Försäkringskassorna
medverkar f. n. i administrationen av yrkesskadeförsäkringen med mottagning,
granskning och vidaresändning av skadeanmälningar samt med utbetalning av
sjukpenning under samordningstiden. Efler samordningstidens utgång har kassan
i vissa fall all förskotlera utbetalning av ersättning enligt sjukförsäkringens
regler till dess riksförsäkringsverket avgjort om ersättning skall utgå enligt
yrkesskadeförsäkringslagen. Avsikten är att försäkringskassorna med början den
1 juli 1973 skall överta skaderegleringen av huvuddelen av sjukersällningsärendena
inom yrkesskadeförsäkringen från riksförsäkringsverket.
2,5,3 De lokala skattemyndigheterna
De lokala skattemyndigheterna beräknar varje år den
pensionsgrundande inkomst som ligger till grund för rätten tih
tilläggspension. Beräkningen sker med ledning av samma uppgiflsmaterial som
används vid laxeringen, dvs. självdeklarationer, kontrolluppgifter m. m. Den pensions-gmndande
inkomsten rapporteras lill länsdatakontoret varefter uträkning sker av
pensionspoäng. Länsdalakonloren framsläher och tillställer årligen vederbörande
försäkringskassa pensionspoängregister omfattande alla försäkrade och deras
registrerade poäng för samtliga tidigare är.
De lokala skattemyndigheterna medverkar också med
granskning av de arbetsgivaruppgifler som läggs lill grund för arbetsgivarnas
avgifter till bl. a. tilläggspensioneringen, sjukförsäkringen och
yrkesskadeförsäkringen.
2.6 Sjuklöneförmåner för vissa grupper av anställda
1 del följande lämnas en kortfattad redogörelse för
sjukförmåner för statsanställda, de allmänna försäkringskassornas anställda, kommunal-och
landslingsanslällda saml för tjänstemän och arbetare i enskild tjänst. För en
utförligare beskrivning hänvisas lill sjukpenningulredningens betänkande (s. 28
ff.).
2.6,1 Statsanställda och anställda hos
försäkringskassorna
För huvuddelen av de statsanställda gäller s, k. arbetsgivarinträde,
vilket innebär alt arbetsgivaren betalar ut sjuklön lill den anställde och i
Prop,
1973:46 67
gengäld enligt bestämmelserna i 3 kap, 16 § AFL erhåUer
den sjukpenning som tillkommer arbetstagaren. Sjuklönenivån är densamma under
hela sjukdomstiden. Sjuklönen regleras genom avdrag på lönen, varierande mehan
8 och 11 %. Sjuklönen ulgör skattepliktig inkomst.
Undantag från arbetsgivarinträde gäller för vissa extra
tjänstemän och för tjänsteman som anmäler lill arbetsgivaren att han själv önskar
uppbära sin sjukpenning. I dessa fall utgår sjuklön endast under insjuknandedag
då sjukpenning inte utgår.
Olycksfall i tjänsten och yrkessjukdom jämstäUs i
allmänhet under sjukperiodens första 90 dagar med sjukdom. Om tjänstledighet av
sådan orsak sträcker sig över nämnda tidsrymd prövas fallet av riksförsäkringsverket.
Befinns därvid att orsaken till ledigheten är yrkesskada, utbetalas ett
retroaktivt belopp som motsvarar de sjukavdrag som gjorts under de första 90
dagarna. 1 princip gäller nämligen för sjuklöneberältigad att full lön skall
utgå vid yrkesskada. Om kroppsskada åsamkats i tjänsten och arbetsgivaren
bedömer skadan vara förorsakad av uppenbart olycksfall utbetalas full lön
löpande även under den första tiden.
När anställd uppbär sjukpenning enligt lagen om
yrkesskadeförsäkring på grund av yrkesskada i statligt reglerad anställning arbetsgivarinträde
förekommer inte enligt YFL innebär delta att en del av lönen blir skattefri.
För att inte denna skattefrihet skah leda tih överkompensation görs ell s. k.
yrkesskadeavdrag från lönen.
Under tjänstledighet för bamsbörd utgår avlöningsförmåner efler
samma regler som vid sjukdom. Lön vid barnsbörd kan erhållas under högst 180
dagar. Förutsättningen för sådan lön är att anställningen varat viss lid, i
regel minst 270 dagar.
För löneplansanställda hos försäkringskassorna gäller i
fråga om sjuklön, lön vid olycksfall och yrkessjukdom samt lön vid barnsbörd
samma bestämmelser som för statsanställda. För övriga anställda hos försäkringskassorna
ulgår vid sjukdom sjukpenning enligt AFL.
2,6.2 Kommunal- och landstingsanstähda
Kommunal- och landslingsanslällda uppbär enhgt avtal
utöver sjukpenning från försäkringskassan enligt AFL - kompletterande ersättning
(sjuklön) frän arbetsgivaren. Den anställde garanteras en total kompensation
för inkomstbortfall under tjänstledighet för sjukdom eller havandeskap
motsvarande 90 % av lönen oberoende av sjuklidens längd. Havandeskapslön kan
utgå under högst 180 dagar. Tillfälligt anställd personal saknar dock rätt till
sjuklön vid sjukdom och havandeskap.
Vid frånvaro på grund av olycksfall, misshandel eller smiltosam
sjukdom i samband med tjänsten utgår ersättning motsvarande fuU lön under högst
365 kalenderdagar. För tid därefter ulgör sjuklönen i regel 90 % av lönen. Vid
annan i tjänsten ådragen yrkesskada ulgör sjuklönen 90 % under samordningsliden.
Varar ledigheten längre utgår i efterhand full kompensation från första dagen.
För de sjukdagar, då sjukpenning enligt AFL inte
ulgår, svarar
Prop,
1973:46 68
arbetsgivaren för den garanterade sjuklönen i dess helhet.
För övriga sjukdagar inom sjuklönetiden sker en samordning av sjukpenning från
försäkringskassan och de sjuklöneförmåner från arbetsgivaren som den anställde
erhåller. Från dagslönen görs av arbetsgivaren ett s. k. sjukpenningavdrag,
vars storlek bestäms med beaktande av den skattefrihet som gäller för
sjukpenning.
2.6.3 Tjänstemän i enskild tjänst
Beträffande tjänstemän i enskild tjänst är bestämmelserna
om sjuklön likartade för de TCO-anslutna förbunden. Bestämmelserna om sjuklön
finns i kollektivavtalen om allmänna anställningsvillkor.
För dag då sjukpenning från försäkringskassa enligt AFL
inte utges, utgår full lön. För övriga sjukdagar inom sjuklöneberältigad lid
görs av arbetsgivaren sjukavdrag från dagslönen enligt särskild tabell.
Återstoden av dagslönen, minskad med sjukavdragel, ulgör sjuklön. TUlsammans
ger förmånerna från försäkringskassa och arbetsgivare i princip full kompensation
för inkomstbortfallet under sjukdom. Sjuklönetiden varierar mellan olika
branscher och är även beroende av anställningstidens längd. I regel utgår
sjuklön under ca tre månader. Havandeskapslön ulgår i regel under två månader.
Storleken därav varierar och viss lids anställning är en förutsättning för
sådan lön.
2.6.4 Arbetare i enskild tjänst
Med några undantag har de privatanställda inom LO-koUektivel
tidigare inle haft några sjuklöneförmåner. Till undantagen har hört handeln
samt vissa andra områden, där sjuklön av varierande konstruktion förekommit. I
1971 års avtalsuppgörelse meUan LO och SAF ingick en överenskommelse om en avtalsgruppsjukförsäkring
(AGS). Denna trädde i kraft den I september 1972 och kan beräknas komma att
omfatta ca 1,2 milj. anställda.
AGS är en s. k. lång sjukförsäkring, som utfaller efler en
karenslid av 30 dagar. Ell särskilt bolag. Arbetsmarknadsförsäkringar
sjukförsäkrings-aktiebolag (AMF-sjukförsäkring) handhar administrationen av försäkringen.
Försäkringen gäller anställda mellan 18 och 67 år och ett
villkor är all den anställde är placerad i sjukpenningklass enligt AFL. För all
kunna omfattas av försäkringen fordras vidare alt den anställde fullgjort viss
kvalifikationstid hos en arbetsgivare eller, i branscher där arbetsförhållandena
är sådana att man normalt byter arbetsgivare relativt ofta, inom branschen.
Kvalifikationstiden är 208 timmar under ell kalenderkvarlal. Sedan
kvalifikationstiden fullgjorts gäller försäkringen för den anställde, så länge
vederbörande arbetar minst 208 limmar varje kalenderkvarlal. Försäkringen
gäller med ell eflerskydd under två kalenderkvarlal vid arbetslöshet eller
övergång lill anställning där någon försäkring ej gäller. Efterskyddel kan i
vissa fall förlängas.
Prop.
1973:46 69
Om den försäkrade erhåller sjuklön genom annan anställning
eller får ersättning genom annan avtalsenlig sjukförmån, nedsätts dags- resp. månadsersätlningen
från AGS med värdet av de övriga ersättningarna efler avdrag för eventuell
skatt.
Då hel sjukpenning utges från försäkringskassan, lämnas
hel dagsersättning från AGS. Vid halv sjukpenning lämnas halv dagsersältning.
Hel dagsersällning är lägst två kr. (i sjukpenningklass 2-10) och högst 10 kr.
(i sjukpenningklass 21). Ersättningen från ÄGS är skattefri.
Överenskommelsen om AGS gäUer t. v. och med en ömsesidig
uppsägningstid av sex månader. Den kan dock inle uppsägas all upphöra före den
1 januari 1980. Mellan förbunden på ömse sidor har träffats koUeklivavlal om AGS.
I förhandlingsprotokollet mellan SAF och LO angående AGS anges bl. a. följande (§
11):
Om fömtsättningarna för avtalet eller för denna
överenskommelse skulle undergå mer väsentliga förändringar, skall avtalet kunna
upphöra eller ändras på grund härav ulan iakttagande av regeln om
uppsägningstid. Exempel på sådana väsentliga förändringar utgör ändringar av
den allmänna försäkringen, annan sociahagsliftning eller skattelagstiftning
-såsom införande av skatteplikt för sjukpenningen jämlikt AFL.
Sedan den 1 januari 1972 finns en Irygghetsförsäkring för
anställda inom bleck- och plåtslageri- samt stuveribranscherna. Enligt denna
har arbetstagare som skadats genom olycksfall i arbetet bl. a. rätt till
ersättning motsvarande inkomstbortfallet. För tid upp t. o. m. 30 dagar
beräknas inkomstbortfallet på grundval av den sjukpenningklass som den skadade
tillhör. För tid därefter ger försäkringen ersättning enligt skadeslåndsrältsliga
regler; dock ersätts endast nettoföriusten, vilket innebär all exempelvis
ersättning enligt AFL och YFL samt förmåner från AGS avräknas. Den nu nämnda Irygghelsförsäkringen
har stått som förebild för ett avtal om liknande förmåner som senare träffats
för statsanställda.
2,7 Tidigare överväganden
Obligatorisk sjukförsäkring genomfördes år 1955, 1 samband
därmed logs i prop, 1954:64 upp frågan om den skattemässiga behandlingen av
sjukpenning från sjukförsäkringen och yrkesskadeförsäkringen. Beträffande
sjukförsäkringen framhöll departementschefen i propositionen (s. 21) att de
olägenheter som i vissa fall kunde uppkomma genom skallefrihet för
ersättningsbeloppen i varje fall i då rådande läge var mindre tungt vägande än
de olägenheter som skulle bli följden om ersättningarna gjordes skattepliktiga.
1 fråga om yrkesskadeförsäkringen uttalade departementschefen (s. 45 f) all
det måhända skulle vara riktigast att beskatta utfallande belopp. Emellertid
skulle, framhöll departementschefen, en beskattad sjukpenning vid yrkesskada
bli av lägre värde än den obeskattade sjukpenningen enligt
sjukförsäkringslagen. Med hänsyn lill samordningen mellan de nämnda
ersättningsformerna ansåg sig departementschefen kunna föreslå all inte heller
sjukpenning inom yrkesskade-
Prop,
1973,46 70
försäkringen skulle beskattas hos mottagaren.
Propositionen bifölls av riksdagen.
Frågan om skatteplikten för angivna förmåner har under
liden efter 1955 tagits upp i olika sammanhang.
Är 1959 yrkades i motioner alt riksdagen skuUe begära
utredning av frågan om de sociala förmånernas beskattning i hela dess vidd, Bevill-ningsulskottet
(BeU 1959:57) ville inte bestrida att en samlad översyn av gällande
beskattningsregler på detla område ur vissa synpunkter kunde vara motiverad.
Emellertid utgick utskottet från att Kungl. Maj:t hade uppmärksamheten riktad
på frågan och att åtgärder för att åstadkomma största möjliga likformighet i
fråga om de sociala understödens och bidragens beskattning efter hand skulle bh
vidtagna. Utskottet ansåg därför anledning inte föreligga all begära särskild
utredning.
1 sitt belänkande (SOU 1961:29) Förtidspensionering och
sjukpenningförsäkring m.m. föreslog 1958 års socialförsäkringskommitlé att
skallefrihet för sjukpenning skulle behållas. Kommittén framhöll att, om
skatteplikt infördes, frågan uppkom huruvida skattskyldighet borde föreligga
för samtliga utbetalade sjukpenningbelopp oavsett deras storlek eller humvida
förmåner understigande visst belopp per år eller belöpande på viss kortare tid
borde undantas från beskattning. En begränsning på ena eller andra sättet
skulle enligt kommittén säkerligen bh nödvändig. Skulle sjukpenningen bli skattephktig,
måste sjukkassorna bli skyldiga all åtminstone i viss omfattning göra avdrag
för källskatt och att lämna taxeringsmyndigheterna uppgift om utgivna belopp.
Sådan skyldighet skulle medföra avsevärt merarbete för sjukkassorna. Praktiska
skäl talade således enligt kommittén mot beskattning. Vidare skulle det bli erforder-hgl
alt väsentligt höja beloppen i sjukpenningskalan. En sådan höjning skulle såväl
öka de försäkrades avgifter till försäkringen som kräva en höjning av
arbetsgivarnas bidrag lill denna, framhöll kommittén.
Betänkandet låg till grund för prop. 1962:90 med förslag
till lag om allmän försäkring, m. m. I propositionen (s. 275) anförde
departementschefen att, vilken uppfattning i saken som än kunde vara den principieht
rikliga eller den mest konsekventa, han ansåg alt det av uppbördslekniska och
andra praktiska skäl inte då var möjligt att göra sjukpenningen skattepliktig.
Vid 1966 års riksdag diskuterades ånyo frågan om
beskattning av sjukpenning i samband med en proposition med förslag om utökning
av antalet sjukpenningklasser och höjning av sjukpenningens kompensationsgrad.
Dessa åtgärder vidtogs under förutsättningen alt sjukpenningen hksom ditlUls
skulle vara skattefri. Detla medförde alt kompensationsgraden kunde variera
beroende på bl. a. inkomstläge och beskattningsförhållanden, t. ex. om
sambeskattning tillämpades eller inte. I den nämnda propositionen framhölls (prop.
1966:113 s. 31) att en annan ordning torde förutsätta beskattad sjukpenning,
varigenom sjukpenningen skulle bli mer jämförbar med sjuklön i fråga om
anpassning till individuella förhållanden. Avslutningsvis uttalades att
hithörande frågor avsågs bli prövade i ell annat sammanhang. Andra
lagutskottet (2LU 1966:47
Prop, 1973:46 71
s, 42) förordade att verkningarna av reformen skulle
följas och att, om erfarenheterna gav anledning därtill, den översyn av
reglerna som visade sig påkallad skulle verkställas. Utskottet anslöt sig aUtså
tUl propositionen i denna del.
Frågan om
beskattning av socialförsäkringsförmåner har därefter behandlats vid 1968 och
1969 års riksdagar.
Prop.
1973:46 72
3. Utredningen
3.1 Skattefrihetens effekter m. m.
Utredningens uppgift har enhgt direktiven varit att utreda
de tekniska förutsättningarna för alt inordna bl. a. sjukpenningen i
beskattningssystemet. Därvid har utredningen haft att ägna särskild
uppmärksamhet åt frågor om sammanträffande av olika förmåner och
överkompensation. För att belysa överkompensationsproblemel har utredningen
gjort en analys av skatteeffekten inom sjukpenningförsäkringen.
Analysen har skett med hänsyn dels lill lönekuverteffekten
- dvs. arbetsinkomsten efter preliminärskatteavdrag och dels lill slutskatteeffekten.
Innebörden av dessa båda begrepp belyses av följande exempel. Del antas att vid
en årsinkomst av 24 000 kr. (2 000 kr./månad) den sludiga skatten uppgår tih
30%, alltså 7 200 (600 x 12) kr. och att skatten vid en årsinkomst av 20 000
kr. (1 666 kr./månad) utgör 27 % av inkomsten eller 5 400 (450 x 12) kr. Den
preliminära skatten vid den högre inkomsten är 600 kr./månad och vid den lägre
450 kr./månad. Om en skaltskyldig, som vid arbete hela året har en årsinkomst
på 24 000 kr., på grund av sjukdom förlorar sin arbetsinkomst under två
månader, blir hans skattesituation i exemplet som följande. Den preliminära
skall som inbetalas för var och en av de tio månaderna han arbetar uppgår till
(10 X 600) 6 000 kr. På grund av
inkomstbortfallet under två månader blir hans skattepliktiga årsinkomst (24
000-2 000-2 000) 20 000 kr. och hans slutliga skatt 5 400 kr. Resultatet blir
en överskjutande skatt pä 600 kr. Den sjukpenning som uppburils under sjukliden
påverkar inte beräkningen efiersom sjukpenningen är skattefri.
Exemplet visar att den skaltskyldige av sin arbetsinkomst
netto efter (preliminär) skatt pä grund av sjukdomen förlorar 1 400 kr./månad
(2 000600) eller ca 46 kr./dag (lönekuverteffekl). Uppbär han under sjukliden
en skattefri sjukpenning enligt sjukpenningklass 16 med 37 kr./dag erhåller han
då genom sjukpenningen en kompensation för inkomstbortfallet som uppgår lill ca
80 %. Men därutöver får han i samband med den slutliga skatteregleringen ett ytterligare
belopp (600 kr.) i form av skatteåterbäring. Vad han på detla sätt sammanlagt
erhåller (slutskalteeffeklen) blir över 100 %, således en överkompensation.
Utredningen har funnit all, om man enbart ser till lönekuverleffeklen,
nuvarande system ger en kompensalionsnivå av i genomsnitt någol över 80 %. Den
lägsta kompensalionsnivån är 74 % och den högsta 88 %. Ser man däremot lill slutskalteeffeklen
är kompensalionsnivån genomgående högre. Från sjukpenningklass 10 upp lill
klass 17 ligger nivån i klassbotten (inkomst i nedre delen av
sjukpenningklassen) något över 100% och i klassloppen någol därunder. Från
klass 18 (motsvarande inkomster mellan 30 000 och 33 000 kr.) upp till
inkomster något under 50 000 kr. i klass 21 hgger kompensationsnivån
genomgående över 100 %, I vissa inkomstlagen - 33 000, 36 000 och 39 000 kr. -
stiger kompensationsnivån upp mot 130 %.
Prop,
1973:46 73
Som framgår av dessa siffror har utredningen funnit att
kompensationsgraden, om man ser till slutskalteeffeklen, varierar avsevärt
såväl inom varje klass som mellan de olika klasserna. Spridningen i kompensationsgrad
mellan klassbotlen och klasstoppen utgör omkring 15 % i flertalet klasser.
Språnget i kompensationsgrad vid övergång från en klass till en intilliggande
uppgår i några fall lill över 20%, från klass 18 lill klass 19 inemot 30%,
Mol bakgrund av analysen ullalar utredningen all del till
följd av skattesystemels konstruktion f. n. föreligger ett betydande överkompen-salionsproblem.
Utredningen framhåller att denna överkompensation i huvudsak kommer de korllidssjuka
lill del. För dem som är sjuka under längre lid uppkommer inte någon
överkompensation av betydelse på grund av skattereglerna.
Utredningen har vidare i detla sammanhang pekat på all
genom att sjukpenningen är skattefri de genom beskattningen redovisade
inkomsterna inte ulvisar de verkliga inkomsterna för den som råkat ut för
sjukdom. Detta kan leda lill att, i de fall en social förmån är inkomstprövad
med anknytning till storleken av den beskattningsbara inkomsten I, ex,
bostadstillägget till barnfamiljer - den som uppburit sjukpenning kan erhålla
sådan förmån även om hans faktiska inkomstnivå egentligen inle skulle motivera
det. Vid en beskattning av sjukpenningen kan en mera rättvis jämförelse mellan
olika personers inkomstförhållanden härvidlag åstadkommas.
Nuvarande system medför som regel att en avsevärd, del av
den totala kompensationen kommer den berättigade lill del först efter den
slutliga skatteavräkningen. Denna del av kompensationen kan man - med hänsyn lill
alt förmånen skall ge slöd under den lid då inkomstbortfallet föreligger -
enligt vad utredningen påpekar inle räkna med när man fastställer regler om
förmåner vid olika former av inkomstbortfall. Följden bUr antingen överkompensationseffekler
eller en låg förmånsnivå under stödtiden. Utredningen har funnit att, vare sig
följden blir den ena eller andra, fog finns för omdömet att de insatser som
görs för all trygga försörjningen under lid då den ordinarie inkomsten
bortfallit inte kommer till optimal nytta.
3.2 Utredningens förslag
3,2,1 Allmänt
Enligt utredningens uppfattning bör - om en övergång lill
beskattade förmåner beslutas skatteplikten omfatta sjukpenning enligt AFL, YFL
och närstående ersättningssystem som grundas på förvärvsinkomst av minst 4 500
kr. för år. Om föräldrapenning och sjukpenning vid vård av sjukt barn införs i
enlighet med familjepolitiska kommitténs förslag i belänkandet (SOU 1972:34) Fainiljestöd,
bör också dessa förmåner beskattas. Vad beträffar ersättning vid arbetslöshet
bör dagpenning från arbetslöshetsförsäkringen och kontant arbetsmarknadsstöd
bli skatteplik-
Prop,
1973:46 74
liga. Del f. n. utgående omställningsbidraget, som avses
bli bibehållet övergångsvis, är redan skattepliktigt. Om utbildningsbidraget
vid arbetsmarknadsutbildning skah föras in i skallesystemel, föreslår utredningen
all beskattningen skall omfatta grundbidrag, hyresbidrag på hemorten och barniillägg.
3,2.2 Sjukpenningens utformning
Om sjukpenningen görs skattepliktig och i samband därmed
beloppen höjs, blir sjukpenningen mer jämförbar med sjuklön. I ett sådant system
bör enligt utredningen sjukpenningen kompensera bortfall av förvärvsinkomst
med en för samtliga sjukpenningberätligade lika stor andel av bortfallen
inkomst.
Klassplaceringssystemet har, framhålls det, ett begränsat
antal klasser med stora intervaller mellan klassbolten och klassloppen.
Försäkrade med upp till 3 000 kronors skiUnad i årsinkomst sammanförs lill en
och samma sjukpenningklass. Härigenom är i systemet inbyggt ett moment som
motverkar en från kompensalionssynpunkt likformig sjukersättning. Skillnaderna
i kompensationsgrad kan bli betydande. Vid beskattning av sjukpenningen och med
de förhållandevis höga sjukpenningbelopp som i samband därmed blir aktuella
accentueras nyss påtalade nackdelar. Med hänsyn härtill förordar utredningen alt
klassplaceringssystemet överges.
Utredningens förslag innebär att den sjukpenning som skall
utgå anknyts direkt till den hos försäkringskassan registrerade årsinkomsten
ulan tillämpning av några sjukpenningklasser. Med årsinkomst avses liksom f. n.
den framtida beräknade inkomsten av förvärvsarbete. Sjukpenningen föreslås utgå
som en viss bestämd procentuell andel av den för dag räknat bortfallna
inkomsten. Härigenom undviks de variationer i kompensationsgrad som följer av
systemet med sjukpenningklasser. För att den registrerade inkomsten, varpå
sjukpenningen grundas, skall bli så rättvisande som möjligt, förordar
utredningen all försäkringskassan självmant, i den utsträckning som skäligen
påkallas, genom förfrågningar hos de försäkrade och på annat lämpligt sätl
införskaffar uppgifter om ändringar i inkomstförhållandena och andra
omständigheter som har betydelse för sjukpenningförsäkringen. Del är avselt alt
de försäkrade i princip årligen efter förfrågan från kassan skall få tillfälle
att lärana aktuella inkomstuppgifter. Utredningen förutsätter att riksförsäkringsverket
lämnar närmare anvisningar om tillvägagångssättet och omfattningen av
kontrollen. Utöver detta skall den försäkrade, liksom hittills, ha rätt och
skyldighet all till kassan anmäla inkomsländringar av betydelse i sammanhanget.
Enligt nuvarande ordning bestämmer de lokala
skallemyndigheterna pensionsgrundande inkomst för tilläggspension. DärVid
beaktas inkomst av förvärvsarbete ned till ett belopp motsvarande det vid
inkomstårels ingång gällande basbeloppet. Utredningen föreslår alt
skattemyndigheterna i fortsättningen även lar med inkomst av förvärvsarbete
ned lill deklarationspliktsgränsen 4 500 kr. Den av skattemyndigheterna sålunda
Prop,
1973:46 75
bestämda årsinkomsten av anställning och av annat
förvärvsarbete förs över lill ADB-syslemel för att bl. a. tjäna till ledning
vid den årliga uppföljningen av de försäkrades inkomstförhållanden.
För varje inskriven försäkrad med förvärvsinkomst som
berättigar lill anslutning till sjukpenningförsäkringen skall enligt
utredningens förslag försäkringskassan fastställa en årsinkomst, avrundad lill
jämnt hundratal kronor. Denna inkomst utgör den försäkrades
sjukpenninggrundande inkomst. Därvid skall man, såsom f. n., skilja på inkomst
av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete.
I fråga om
lidpunkt för försäkringskassans beslut om ändring av sjukpenninggrundande inkonist
föreslår utredningen alt en väntetid av 15 dagar alltid skall tillämpas från
det anmälan om inkomständring kommit in. Detta innebär att det nuvarande
förbudet mot ändring av sjukpenningens storlek under sjukdom upphävs. Sedan 15
dagar gått efler det anmälan om ändrad inkomsl kommit in till försäkringskassan
skall sjukpenningen alltid grundas på den nya inkomsten. När sjukpenninggrundande
inkomst fastställs i samband med inskrivning i försäkringskassa bor dock
enligt utredningen, på motsvarande sätt som nu sker, den fastställda inkomsten
gälla fr. o. m. lidpunkten för inskrivningen.
3.2.3 Inkomstgränser m, m.
Den nedre inkomstgränsen för tillhörighet till
sjukpenningförsäkringen har enligt vad utredningen konstaterar genom åren
tämligen nära följt deklarationspliktsgränsen. Nuvarande inkomslminimum, I 800
kr., bestämdes vid äFL:s tillkomst
år 1962. Med hänsyn lill utvecklingen sedan dess anser utredningen befogat att
gränsen nu höjs på samma sätl som deklarationspliktsgränsen och all således
nedre inkomstgränsen för tillhörighet till sjukpenningförsäkringen sätts vid 4
500 kronors årlig förvärvsinkomst. Den övre gränsen för årsinkomst av
förvärvsarbete som skall grunda rätt till sjukpenning bör enligt utredningen
liksom inom tilläggspensioneringen direkt anknytas lill basbeloppet enligt AFL
och vara 7,5 gånger det basbelopp som gäller vid ingången av året. På grundval
av 1973 års förhållanden skulle högsta sjukpenninggrundande inkomsl därigenom
bli avrundat 54 700 kr.
I
anslutning till förslaget om höjning av den nedre inkomslgränsen föreslår
utredningen all försäkrade som vid liden för lagändringens genomförande är sjukpenningförsäkrade
men vilkas inkomster ligger under den nya inkomstgränsen övergångsvis får
behålla sin sjukpenning-försäkring enligt nuvarande bestämmelser så länge de
har inkomst uppgående till nu gällande I 800 kr. per år. Sådan sjukpenning
avses vara skattefri även i fortsättningen.
3.2.4 Sjukpenningens kompensationsnivå m, m.
Sjukpenningen ger f, n. omkring 80 % kompensation för
inkomstbortfallet under sjuktiden (lönekuverteffekl). Den nuvarande
skattefriheten
Prop,
1973:46 76
för sjukpenningen medför, såsom förut nämnts, all den
sjuke förutom själva sjukpenningen får även en skatleålerbäring vid den
slutliga skatteavräkningen. Vid ett införande av beskattad sjukpenning öppnas,
framhåller utredningen, möjlighet all göra den totala kompensationen
tillgänglig redan under sjukliden. En förstärkning av kompensationsnivån inom
sjukförsäkringen är därför befogad enligt utredningen, som anser att en
kompensationsnivå inom den allmänna sjukförsäkringen uppgående till 90 % av inkomslborlfallel
är försvarbar från samhällsekonomisk synpunkt.
Om kompensationsnivån inom sjukförsäkringen fastställs lill
90 %, bör sjukpenningen per dag utgöra 1/365 av 90 % av den enligt vad förut
sagts fastställda sjukpenninggrundande inkomsten. Sjukpenningbeloppet avrundas
lill hell krontal (50 öre och högre uppåt, 49 öre och lägre nedåt).
Till den nuvarande sjukpenningen utges barntillägg för
barn under 16 är. Utredningen framhåller att detta har gällt alltsedan den
allmänna sjukförsäkringen infördes år 1955. Efiersom sjukpenningens kompensationsgrad
bedömdes uppgå lill ca två tredjedelar av nettoinkomsten, kunde det då vara
naturligt att ge ett ytterligare ekonomiskt stöd tih försäkrad med barn. Med
hänsyn till att kompensationsgraden inom sjukförsäkringen sedan dess har höjts till
ca 80 % och all det nu föreslås en ytterligare höjning till 90 % finns del
enligt utredningen inte lägre fog för alt utge barniillägg lill sjukpenningen.
Sjukpenning från hemmamakeförsäkringen och den frivilliga
sjukpenningförsäkringen föreslås bli undantagen från beskattning. Mol bakgrunden
av förslaget alt barnlilläggel till sjukpenningen skall avskaffas konstaterar
utredningen att det uppkommer behov av en uppräkning av sjukpenningen lill
hemmamake. Barntillägg ulgår f. n. i drygt hälfien av sjukfallen i hemmamakeförsäkringen.
På grund av garantireglerna uppgår barntillägget vanligen till 2 kr. per dag.
Med bortseende från att inte alla hemmamakar är berättigade till barntillägg
finner utredningen del av administrativa skäl lämpligast alt generellt räkna
upp hemmamakesjuk-penningen frän 6 till 8 kr., skallefrilt. Utredningen
föreslår även en höjning för studerande och hemmamakar av del belopp för vilket
frivillig sjukpenning resp. sjukpenninglillägg skall kunna tecknas, så att de
totala sjukpenningförmånerna kan uppgå till högst 20 kr., skattefritt.
3,2,5 Sammanträffande av förmåner
I direktiven till utredningen uttalades all risk för
överkompensation kan uppkomma genom att den försäkrade under sjukdom uppbär
sjuklön från arbetsgivare och försäkringsförmåner från annat häll eller genom
all den försäkrade samtidigt uppbär förmåner från olika försäkringar.
Utredningen skulle därför överväga behovet av lagstiftningsåtgärder ägnade att
begränsa möjligheten till sådan överkompensation. Därvid borde utredningen även
överväga lämpligheten av viss från samhällsekonomiska synpunkter motiverad
självrisk vid sjukdomsfall.
Utredningen erinrar om ett uttalande av föredragande
departements-
Prop. 1973:46 77
chefen när den allmänna sjukförsäkringen infördes (prop,
1953:178). Departementschefen anförde där dels att den försäkrade inle genom
sjukpenningen fick försättas i bättre ekonomiskt läge än då han är frisk, dels
att den obligatoriska sjukpenningförsäkringen borde vara den grund för
medborgarnas skydd under sjukdom, efter vilken kompletterande hjälpformer borde
avpassas.
Mot
bakgrund av de angivna principerna tillkom under år 1955 efler samråd med
socialdepartementet en överenskommelse inom försäkringsbranschen som innebar
all komplelleringsförsäkringar i enskild regi skulle så begränsas, all den
totala kompensationen med hänsyn tagen till skall uppgick lUl högst 80 ä 90 %.
Sedan
betydande utvidgningar av den allmänna försäkringen genomförts och tUläggsförmåner
för anställda vid sjukdom genom kollektivavtal vunnit ökad utbredning och
omfattning, utfärdade försäkringsinspektionen år 1963 en rekommendation som
avlöste den tidigare ordningen. Denna, som accepterades av försäkringsbolagen,
innebar att förmånerna från frivillig sjuk- och olycksfallsförsäkring skulle så
begränsas att de tillsammans med förmånerna från den allmänna försäkringen och
eventuella förmåner på grund av kollektivavtal eller andra tjänsteförmåner
kompenserar högst 93 % av den försäkrades förlorade inkomsl efter skatt. Den
rekommendationen gäller i princip fortfarande.
Utredningen
anser alt del av samhällsekonomiska skäl är motiverat att upprätthålla
principen om en viss självrisk och anser all självriskmomen-lel bör finnas
antingen i form av en karenstid, varigenom man undviker att de kompletterande
förmånerna utgår vid korttidsfrånvaro, eller, om förmånen ulgår ulan karenslid,
genom alt ersällningen ej ger täckning för hela inkomstbortfallet. Vid sjukfall
av kortare varaktighet bör enligt utredningen den sammanlagda kompensationen
aldrig översliga 95 %, vilket överensstämmer med den av Utredningen om kontant slöd
vid arbetslöshet föreslagna överförsäkringsgränsen i arbetslöshetsförsäkringen.
Utredningen
erinrar om att de problem som f. n. sammanhänger med bestämmandet av kompensalionsnivån
vid sjukdom blir väsentligt förenklade vid en omläggning till skattepliktig
sjukpenning. I avbidan på att erfarenheter vinns av hur ell syslem med
beskattad sjukpenning faller ut i tillämpningen föreligger därför enligt utredningen
inte anledning alt på det berörda området gå in med lagstiftningsåtgärder.
Utredningen förutsätter all försäkringsinspekiionen utfärdar sådana
rekommendationer alt de uppställda begränsningarna iakttas vid meddelande av komplelleringsförsäkringar.
Del
anförda lar sikte på kompletterande sjukersättning i allmänhet. I vissa typer
av fall föreligger särskilda omständigheter. Utredningen syftar här på fall där
ersättning för inkomstförlust ulgår enligt gällande regler om skadestånd. Dessa
innebär i princip att den som uppsåtligen eller genom vårdslöshet vållar
personskada är skyldig all lill den skadelidande utge full ersättning för den föriust
denne lidit. Skadeståndet skall alltså läcka inkomslborlfallel helt och hållet.
Skadestånd kan också i vissa fall
Prop,
1973:46 78
utgå oberoende av vållande. Del kan jämkas med hänsyn till
den skadelidandes eget medvållande lill skadan. Vid beräkningen av skadeståndsbeloppet
avräknas bl. a. förmåner från den allmänna försäkringen och
yrkesskadeförsäkringen (20 kap. 7 § AFL och 51 § YFL). Skadeslåndsrältsliga
regler blir ofta aktuella vid olycksfall i arbetet men också i mänga andra
sammanhang, t. ex. vid Irafikskador.
Till de nu nämnda reglerna ansluter och kommer i framtiden
att ansluta vissa särskilda försäkringsanordningar, t. ex. de på arbetsmarknaden
förekommande trygghetsförsäkringarna. Dessa anordningar baserar sig på avtal
som i princip innebär all arbetsgivaren åtar sig ell utvidgat skadeståndsansvar
till förmån för arbetstagaren, dvs. skadestånd kan utgå oavsett om vållande kan
läggas arbetsgivaren tUl last. Ersättningen enligt Irygghelsförsäkringen ulgår
sålunda i princip enligt skadeståndsreglerna, vilket bl. a. innebär att full
ersättning för inkomstbortfallet skall utgå.
Utredningen erinrar om all ersättning i form av skadestånd
- liksom ersällningen från en anordning av Irygghetsförsäkringens typ är
skattepliktig när den utgår för all läcka inkomstbortfall. Emellertid beaktas vid
prövning av skadeståndsanspråk inle att annan samtidigt utgående ersättning, t.
ex. sjukpenning kan vara skattefri. Detta kan f. n. leda till att den
försäkrade överkompenseras, dvs. hans totala ersättning överstiger den verkliga
inkomstförlusten. Utredningen framhåller all beskattningen av sjukpenningen
löser det nuvarande problemet med överkompensation i här berörda fall. Någon
särskild reglering för att eliminera risken för överkompensation erfordras
därför inle. Utredningen diskuterar även frågan om den självriskprincip
utredningen har hävdat skall gälla även i här avsedda fall och finner att det
inte kan bli fråga om all göra gällande någon sådan princip ulan all det i skadeslåndsfallen
får anses riktigt med full ersättning för inkomslborlfallel.
Ett annat specialproblem som utredningen lar upp gäller
fall då den skadelidande skyddas av egen sjuk- eller olycksfallsförsäkring med
karaktär av s. k. summaförsäkring, dvs. försäkringen lämnar ersättning med på
förhand bestämt belopp vid inträffat försäkringsfall ulan hänsyn till skadans omfaltning
i del konkreta fallet. Denna försäkringsform medför f. n. alt ersällningen över
huvud laget inle beaktas när skadestånd eller annan ersättning skall bestämmas.
Utredningen anser att man här, i vart fall t. v., får acceptera viss
kompensation över 100-procenlnivån. Problemet med överkompensation i dessa fall
övervägs f. n. inom skadeståndskommitlén och resultatet härav bör enligt utredningens
mening avvaktas innan behovet av särskild reglering inom detta begränsade
område blir föremål för prövning.
3,2,6 Pensionsgrundande inkomst för tilläggspension
Om förmånerna vid sjukdom och arbetslöshet m. m. görs
skattepliktiga öppnas möjlighet att på ett enkelt sätt göra dem
pensionsgrundande för tilläggspension. Utredningen föreslår alt samtliga
förmåner som avses bli skallepliktiga hänförs lill pensionsgrundande inkomst
för tilläggspension.
Prop, 1973,46 79
Förutom sjukpenning enligt AFL och YFL saml närslående
ersättningssystem är dessa förmåner förutsatt alt KSA-ulredningens förslag
följs kontant arbetsmarknadsstöd, statligt omställningsbidrag, dagpenning
från arbetslöshetsförsäkringen saml utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning
i form av grundbidrag, hyresbidrag pä hemorten och barntillägg. Vidare föreslår
utredningen alt om föräldrapenning och sjukpenning vid vård av sjukt barn
införs, även dessa förmåner skall vara pensionsgrundande. Som en följd härav
anses alt de nuvarande bestämmelserna i 15 kap. 2 § AFL om förmånligare
pensionsberäkning vid sjukdom och arbetslöshet förvissa äldre försäkrade kan
utgå.
De pensiongrundande inkomster som enligt förslaget skulle tiUkomma
uppskattar utredningen komma att utgöra ca 8 % av de sammanlagda framlida
pensionsgrundande inkomsterna för år. Om hela det tillkommande beloppet av
pensionsgrundande inkomster skulle slå igenom på förmånssidan påverkades
väsentligt finansieringen av tilläggspensioneringen. Femton- och trellioårsreglerna
samt specialreglerna i 15 kap. 2 § AFL motverkar emellertid redan nu alt de
från den försäkrades synpunkt sämre åren drar ned pensionsförmånerna. Med
hänsyn härtill finner utredningen anledning anta alt ökningen av utgående
förmåner kommer all bli mera begränsad än det i del föregående angivna
procenttalet kunde synas ge vid handen.
3.2.7 Administration
År 1970 utbetalades sjukpenning lill 2,5 milj. försäkrade
för ca 5,3 milj. sjukfall i ca 9 milj. poster. Vid beskattning måste kassorna
registrera de utbetalda sjukpenningbeloppen för varje försäkrad och ackumulera
uppgifterna så all kontrolluppgifter avseende under året utbetald sjukpenning
kan tillställas skallemyndigheterna och de försäkrade under januari månad nästföljande
år. Utredningen har funnit alt del med den omfattning
sjukpenningutbetalningarna har torde få anses alltför betungande att i ett
manuellt system klara denna arbetsuppgift.
Utredningen har samrått med RAFA-utredningen som f. n.
arbetar med utformningen av ell nytt administrativt system för den allmänna
pensioneringen. Det nya systemet, som kommer att börja tillämpas under år 1973,
innebär bl. a. ökad användning av avancerad ADB-teknik. En ny ADB-anläggning
för administrationen av den allmänna försäkringen är under uppbyggnad i
Sundsvall.
Vidare bedriver RAFA-utredningen försöksverksamhet inom
sjukförsäkringen för att automatisera en betydande del av nuvarande manuellt
förda register, bl. a. försäkringsregislrel. Även aviseringsförfarandel mellan
den allmänna försäkringens register och i första hand folkbokföringens och uppbördsväsendels
register avses bli automatiserat. Både central-och lokalkontor avses bli
utrustade med bildskärmsterminaler, i regel med därtill kopplade skrivare. ADB-anläggningen
förutsätts då vara försedd med s. k. direktålkomslminne, vilket innebär all
lokalkontoren genom bildskärmsterminaler kan få uppgifter direkt från det
centrala
Prop,
1973:46 80
registret. Enligt en preliminär tidsplan beräknas
genomförandet kunna ske successivt under åren 1975 1977. Det anses dock vara
möjligt all påskynda utbyggnaden av ADB-syslemet för sjukförsäkringen.
1 ell färdigutvecklat ADB-system för sjukförsäkringen bör
enligt utredningen flertalet av försäkringskassornas arbetsuppgifter med skatteavdrag
kunna utföras utan all den manuella hanteringen av skatteavdragen i kassorna
behöver bli så omfattande.
I ADB-anläggningen förutsätts sjukförsäkringens
försäkringsregister lagras för hela landet. Terminaler anslutna lill datorn
skall finnas vid varje central- och lokalkontor. Uppgifter om de försäkrades preliminärskatle-förhållanden
överförs vid varje årsskifte datatekniskl från skattemyndigheterna till försäkringsregislrel.
Beslut om jämkning eller existensminimum måste dock den försäkrade själv
meddela till försäkringskassan, varefter kassan via terminal överför dessa
uppgifter lill det centrala registret.
1 det automatiserade systemet kommer sjukanmälningar att
via terminalen matas in i datorn. Blankett till den försäkran som behövs för
utbetalningen av sjukpenning tillställs därefter den försäkrade direkt från
dataanläggningen. Före utsändandet anger datorn på blankellen med ledning av
registrerade uppgifter dels den sjukpenning som skall utges, dels det
preliminära A-skalleavdrag som skall göras, båda beloppen angivna per dag.
När sjukperioden varat en vecka eller vid friskanmälan
dessförinnan skall den försäkrade lämna in denna försäkran ifylld till
lokalkontoret. När sjukpenning utbetalas, innehålls A-skatt med del belopp per
dag som angivits på denna försäkran. Den försäkrade behöver alltså inte visa
upp debetsedel på preliminär A-skatt för kassan. Genom att tillämpUg
sjukpenning och tillämpligt skatteavdrag anges på den utsända blanketten
erhåller den försäkrade full inblick i förfarandet och får tillfälle att anmäla
eventuella felaktigheter i de regislerade uppgifterna.
Efter varje utbetalning av sjukpenning inrapporterar
försäkringskassan utbetalt bruttobelopp och innehållen A-skall via terminal lill
datorn, där beloppen ackumuleras för varje försäkrad. I del slutliga ADB-syslemel
kan utbetalningshandlingen skrivas ut automatiskt och tillställas den
försäkrade direkt från dataanläggningen så snart erforderliga uppgifter
rapporterats in från försäkringskassan. Skatteredovisning sker därefter under
resp. uppbördsmånader genom s. k. summarisk redovisning.
För försäkrad med B-skall sker utbetalning utan
skatteavdrag. Del utbetalda sjukpenningbeloppet registreras dock även i delta
fall i datorn för all beaktas vid framställning av kontrolluppgift.
Datorn framställer vid årets utgång kontrolluppgifter, som
sänds ut lill de försäkrade. Kontrolluppgift till skallemyndigheterna blir
överflödig genom att uppgift om utbetald bruttosjukpenning och innehållen Ä-skatl
datatekniskl förs över lill laxeringsavin.
1 fråga om kvarstående skall uppkommer särskilda problem.
Utredningen förordar alt kassorna, för all undvika en allt för betungande
administration, befrias från att obligatoriskt innehålla sådan skall även
Prop,
1973:46 81
med ett fullt utbyggt ADB-system, Detta behöver inle
hindra alt försäkringskassorna i särskilda fall, t, ex. vid lång sjukfrånvaro,
kan göra avdrag för kvarstående skatt efter särskild anmodan av den försäkrade
eller lokal skallemyndighet.
Det här beskrivna ADB-syslemel för sjukpenningförsäkringen
beräknas inle kunna vara i funktion förrän under år 1975. Vid ett införande av
skattepliktiga sjukpenningförmåner dessförinnan fordras därför ell provisoriskt
system i ingångsskedet. Utredningen har funnit att en nödvändig förutsättning
för ett provisorium är att sjukförsäkringens försäkringsregis-ler förs in i ADB-syslemel.
Därigenom skulle de arbetsuppgifter som i samband med skatteavdrag på
sjukpenning oundgängligen kräver medverkan av ell ADB-system registrering av
utbetald sjukpenning och innehållen skatt, skatleredovisning och framställning
av kontrolluppgifter kunna ske på avsett sätl. Detta kräver att kassornas
centralkontor utrustas med terminaler vid en tidigare tidpunkt än planerats.
Övriga arbetsmoment bör enligt utredningen övergångsvis kunna utföras manuellt.
Även om,
som förutsatts, försäkringsregistret förs in i ADB-syslemel och terminaler för
sjukförsäkringens behov installeras vid cerilralkonlo-ren, kan vid sjukanmälan
utskrift av blankett för försäkran för erhållande av sjukpenning inte ske
automatiskt genom datasystemels försorg, eftersom terminaler för inmatning av
sjukanmälan ej finns vid varje kontor. Denna utskrift måste liksom f. n.
ombesörjas av lokalkontoren. En konsekvens av detta är att kontoren ej kan
automatiskt genom notering på blanketten få uppgift om vUket skatteavdrag som
skall tillämpas. Detta avdrag kan dock för provisorietiden göras efter en schablonlabell.
Tabellen skulle uppta en enda avdragskolumn, upprättad som ett genomsnitt av preliminärskatlelabellerna
för hela landet. Schabloniseringen medför givelvis en särskild risk för
kvarstående eller överskjutande skatt. Utredningen menar dock att denna nackdel
inte bör överdrivas och erinrar om all ca 65 % av alla sjukfall varar högst sju
dagar. I fråga om det stora flertalet sjukfall kan således antas all
skatteavdrag enligt schablonlabell inte vållar några större problem. Intet
hindrar alt man i mera långvariga sjukfall baserar avdraget på den i det
särskilda fallet tillämpliga skattetabellen. Den som erhållit beslut om
jämkning eller existensminimum får själv förete beslutet för kassan för att det
skall kunna beaktas.
I fråga om sjukpenning enligt YFL och närslående
ersättningssystem, som betalas ut av riksförsäkringsverket, bör skatteavdrag
regelmässigt ske enligt tillämplig skalletabell och -kolumn.
För
försäkrad som har B-skatt skall skatteavdrag ej verkställas hos
försäkringskassan. För att kassan skall få kännedom om vilka som har sådan
preliminär skatt bör den försäkrade ange detta på försäkran för erhållande av
sjukpenning.
6 Riksdagen 1973. 1 saml Nr 46
Prop.
1973:46 82
3.2.8 Frågor om sjuklön och arbetsgivarinträde
I utredningens direktiv har framhållits som en viktig
uppgift att åstadkomma regler som så lårigl möjligt förenklar administrationen
i kassorna i fråga om skatteavdragen. Med hänsyn härtill har utredningen tagit
upp frågorna om sjuklön och om arbetsgivarinträde beträffande arbetstagaren tiUkommande
sjukpenning.
Vad gäller sjuklön med arbetsgivarinträde har utredningen
funnit alt sådant arbetsgivarinträde hksom hittills bör vara beroende av all koUektivavtalad
sjuklön föreligger (frivilligt arbetsgivarinträde). Arbetsmarknadspartemas
medverkan ger en viss garanti för all denna form av sjuklön förbehålls fall där
en godtagbar tillämpning kan påräknas. 1 samband med att sjukpenningen görs skattephktig
och sjukpenningbeloppen därmed höjs, skapas enligt utredningens mening
förutsättningar för en utvidgad användning av sjuklön med arbetsgivarinträde.
Utredningen har även övervägt möjligheterna att införa en
skyldighet för arbetsgivare all obhgatoriskt och utan ålerkravsrätl mot
sjukförsäkringen utge sjuklön under begränsad lid när en anställd blir sjuk.
Utredningen erinrar all enligt tillgängliga statistiska uppgifter ca 65 % av alla
sjukfall för försäkrade med anslällningsinkomst är avvecklade efler sju dagar.
Drygt 4,8 milj. försäkrade är f. n. sjukpenningklassplacerade, och av dem är ca
3,6 milj. försäkrade med enbart anslällningsinkomst. Om en obhgatorisk
sjuklöneperiod vid sjukdom sattes tih sju dagar, kunde, framhåller utredningen,
mer än hälfien av samtliga sjukfall regleras utan att sjukförsäkringen behövde
träda in. Med en skattepliktig sjukpenning skulle detta, totalt sett, innebära
betydande förenklingar.
Mot den nyss angivna bakgrunden har utredningen som ett
alternativ för vidare bearbetning framfört förslag all för arbetsgivare
föreskrivs skyldighet att under de sju första dagarna av varje sjukperiod,
inräknat insjuknandedagen, utge sjuklön vid sjukdom lill arbetstagare, som
utfört arbete i anställning hos arbetsgivaren av viss varaktighet. Den som inle
uppfyller kravet på anställning av viss varaktighet eller är arbetslös skulle
ha rätt all vid sjukdom få sjukpenning från försäkringskassan enligt vanliga
regler. Tre av utredningens experter har i särskUda yttranden framfört
erinringar mot övervägandena om obligatorisk sjuklön. Experterna Johansson och
Lundberg har främst hävdat att systemet skulle medföra ett ökat beroende för de
anställda i förhållande lill arbetsgivaren och att arbetsgivarna skulle få ett
ökat intresse av alt styra sin personalrekrylering på ett sådant sätt alt
sjukfrånvaron höUs nere. Experten Svensson har anfört alt skyldighet all utge
sjuklön inle kan åläggas alla arbetsgivare oavsett verksamhetens storlek och
art. Såväl omfattningen som utformningen av en arbetsgivarbetald period är
frågor som del bör tillkomma arbetsmarknadspartema att träffa avtal om.
3.2.9 Kostnads- och finansieringsfrågor
Sjukpenningulredningen beräknar all de totala kostnaderna
för sjukpenningförsäkringen med den föreslagna utformningen ökar från f. n. ca
Prop. 1973:46 83
2 850 milj. kr. till närmare 4 400 milj. kr. för år i
samband med övergång till skallepliktiga förmåner, allt på grundval av 1971 års
förhållanden.
I finansieringsfrågan anför utredningen att, om de
beräknade kostnaderna för sjukpenningförsäkringen skulle finansieras på samma
sätt som f. n., ökningen skulle komma på arbetsgivaravgifterna och de
försäkrades avgifter medan statsbidraget skulle bli oförändrat eller 320 milj.
kr. Utredningen påpekar dock att ett annat sätl alt finansiera kostnaderna är
att del aUmänna, som på grund av all sjukpenningen görs skattephktig får ökade
skatteintäkter, svarar för de ökade kostnaderna. Utredningen finner det
naturligt att de i anledning av skattebeläggningen ökade skatteintäkterna i
första hand används för all finansiera kostnadsökningen.
Vad gäller sjukpenning enhgt YFL och närstående
ersättningssystem anför utredningen att arbetsgivarna med nuvarande
finansieringsmetod skulle svara för kostnadsökningen inom
yrkesskadeförsäkringen, medan staten skulle svara för övriga kostnader. Med
hänsyn liU att utgiftsökningen förorsakas av att sjukpenningen blir skattebelagd,
är det enhgt utredningen även här ett alternativ att del allmänna svarar för
hela kostnadsökningen, vilken kan uppskattas bli drygt 20 milj. kr.
Enligt
utredningens mening bör de aktiva svara för avgifterna till ATP även i fråga om
den rätt till tilläggspension som bhr följden av att sjukpenning m. fl. här
avsedda förmåner görs pensionsgrundande. Arbetsgivaravgifterna liksom egenavgifterna
lill tihäggspensioneringen bör således avpassas så att de läcker även här
avsedda pensionskostnader. På grund av att ökningen av ATP-förphklelserna torde
bli begränsad, anser utredningen emellertid någol särskilt beslut avseende
avgifterna tUl ATP med anledning av förslagen t. v. inte vara påkallat. Konsekvensema
i kostnadshänseende kan i stället beaktas i samband med att ATP-avgifter-na
fastställs för kommande femårsperioder. Först när de nya bestämmelserna
tillämpats några år torde man enligt utredningens uppfattning med någon
säkerhet kunna bedöma deras inverkan på kostnaderna för tilläggspensioneringen.
Sjukförsäkringsavgifterna uträknas f. n. av
försäkringskassorna och debiteras av de lokala skattemyndigheterna.
Sjukpenningutredningen föreslår all uträkningen av avgifterna för försäkrade
med inkomsl av anställning läggs över på de lokala skattemyndigheterna, som bör
kunna räkna ut avgifterna med ledning av den av dem bestämda årsinkomsten av
anställning. Avgiften bör fastställas till viss procent av denna årsinkomst.
Utredningen framhåller att denna metod alt räkna ul sjukpenningavgiflen för
försäkrade i lägre inkomstlägen ger en lägre sammanlagd sjukförsäkringsavgift
än nuvarande beräkningsregler. 1 samma riktning verkar utredningens förslag att
nuvarande avirappningsregel, vilken innebär att avgifi för sjukvårdsförmåner
och grundsjukpenning tillsammans inle får överstiga en tiondel av den lill
statlig inkomstskall beskattningsbara inkomsten, i fortsättningen skall
tillämpas på hela sjukförsäkringsavgiften. Det föreslagna förfarandet
förutsätter att skattemyndigheten liksom f. n. får uppgift från
försäkringskassan om vilka som skall påföras avgift.
Prop.
1973:46 84
Försäkrad med inkomst av annat förvärvsarbete än
anställning kan enligt vad utredningen framhåller bli tillförsäkrad en sjukpenning
som i viss mån avviker frän den sjukpenning som skulle ha föranlelts av den
sedermera taxerade inkomsten. Av den anledningen föreslås uträkningen av
avgiften för dessa försäkrade liksom f. n. ske hos kassan. Delsamma föreslås
gälla för sjukpenningförsäkrad med årsinkomst understigande 4 500 kr. enligt övergångsreglerria.
Prop. 1973:46 . 85
4.
Remissyttrandena 4.1 Allmänt
Mot tanken att beskalla sjukpenningen har inte rests några
invändning-, ar. Tvärtom uttalas från de flesta håll tillfredsställelse över
att en beskattning nu kan genomföras. Man pekar därvid på att de ojämnheter i
fråga om kompensation som nuvarande klassystem medför såväl mellan klasserna
som inom dessa - elimineras liksom överkompensationsproblemet. Vidare
framhålls allmänt som en fördel att en beskattning av, sjukpenningen möjliggör
att man genom taxeringen får en mera rättvisande bild av den försäkrades
verkliga inkomstförhällanden, vilket är av betydelse för prövningen av rätten
till inkomstprövade förmåner. Slutligen uttalas genomgående tillfredsställelse
över. alt sjukpenningen bUr pensionsgrundande inkonist.
SACO uttalar dock all 1972 års skatteulredning har i
uppdrag att utreda beskattningens totala marginaleffekter och i samband därmed
överväga såväl konstruktionen av statliga bidragssystem som frågan om
beskattning i stället för inkomstprövning av bidragen. Det är enligt SACO
möjligt att denna utredning därvid kommer fram till förslag som inte
överensstämmer med de konstruktioner sjukpenningulredningen nu presenterat.
SACO finner dock att rent principiella skäl föreligger för én beskattning av
sjukpenningen. Om del bedöms så angeläget all nu införa denna ordning alt man inle
kan avvakta skatleulredningens förslag kan även enligt SACO:s mening
sjukpenningutredningens förslag i sina huvuddrag läggas lill grund för
lagstiftning. ,
Beträffande lidpunkten för reformens ikraftträdande
anmäler länsstyrelsen I Stockholms län betänkligheter av främst ekonomisk
natur mot ett genomförande innan ell ADB-system är fuUt utbyggt. Enligt
länsstyrelsen förutsätter förslaget bl. a. att aviseringen från folkbokföringens
och uppbördsväsendets register blir automatiserade. Skulle ett provisoriskt
syslem för beskattad sjukpenning genomförasår 1974 torde detla enligt
länsstyrelsens mening kräva någon form av centralt register inom folkbokföring
och uppbörd.
Länsstvrelsen i Hallands län anser att reformen inle kan
genomföras förrän ADB-utruslningen hos försäkringskassorna möjhggör helt automatiserade
rutiner. Även länsstyrelserna i Skaraborgs och Norrbottens län förordar en
sådan senareläggning av reformen och åberopar särskilt den betydande
tillfälliga ökning av expeditionspersonal hos försäkringskassorna som del
provisoriska systemet förutsätter och som avsevärt fördyrar genomförandet.
Riksrevisionsverket är likaså kritiskt mol den föreslagna tidpunkten för
ikraftträdandet. Verkels uppfattning är alt utredningen inle redovisat bärande
motiv för provisorisk övergångslösning som skapar administrativa problem och
ökade kostnader. Kammarrätten i Göteborg förordar - bl. a. mot bakgrund av den
långa tid nuvarande syslem varit rådande att ikraftträdandet uppskjuts till
dess ett fullt fungerande administrativt syslem finns.
Prop. 1973:46 86
Riksförsäkringsverket konstaterar att det finns
möjligheter att genomföra en beskattning av sjukpenningen redan med början den
1 januari 1974. Verket anser dock att utredningens förslag säkerligen skulle
kunna anpassas bättre lill pågående rationaliseringsarbete inom försäkringskassorna
om lidpunkten för genomförandet sättes lill den 1 januari 1975. Det skulle
dessutom ge kassorna möjlighet alt bättre förbereda reformen.
Riksskatteverket finner inle anledning att ifrågasätta det
provisoriska system utredningen föreslagit i avvaktan på ett fullt utbyggt ADB-system
för sjukförsäkringen. Man' betonar dock att skattemyndigheternas kon-troUmöjligheler
inte får eftersättas eller försvåras. En manuell hantering av det omfattande
materialet kan enligt verket medföra risker härför.
Försäkringskasseförbundet
anmärker att anspänningeri av kassornas resurser under provisorieliden blir
betydande men anser dock fördelarna med det föreslagna systemet så vägande att
man trots betydande svårigheter och kostnadsökningar. måste acceptera ett
genomförande redan från ingången av år 1974. En förutsällning härför sägs dock
vara att skatteavdrag får verkställas efter en enhetlig schablontabéU. Liknande
synpunkter anförs av länsstyrelsen i Västmanlands län.
1 övrigt
har utredningens förslag om ikraftträdandetidpunkl tillstyrkts eher lämnats
ulan erinran.
4.2 Sjukpenningens utformning
Utredningens förslag all slopa det nuvarande klassplaceringssystemet
för att nä en likformig sjukersättning stöds eller lämnas utan erinran av
riksförsäkringsverket, riksskatteverket, riksrevisionsverket, statskontoret,
länsstyrelsen i Hallands län. Landstingsförbundet, Kommunförbundet, LO, TCO,
Försäkringskasse förbundet. Svenska försäkringsbolags riksförbund, Folksam,
LRF och Svensk industriförening.
Riksförsäkringsverket
konstaterar därvid att ett övergivande av klassplaceringssystemet inte är
någon ovillkorlig förutsättning för beskattning av sjukpenningen men godtar
förslaget att införa sjukpenning direkt knuten till sjukpenninggrundande
inkomst på de skäl utredningen redovisat. Verket anser dock att vissa
justeringar bör ske beträffande skyldigheten att la hänsyn till beräknade
inkomstförändringar. Verket menar alt det vanligen föreligger stora svårigheter
för den försäkrade att uppskatta sin årsinkomst av förvärvsarbete med sådan
noggrannhet att inkomsten annat än tillnärmelsevis kommer att motsvara den
faktiska. Mot bakgrund härav anser verket att en årlig förfrågan till de
försäkrade mtinmässigl skaU göras av försäkringskassorna först då en inle
oväsentlig förändring inträtt i försäkrads inkomstförhällanden. Om
inkomstavvikelsen skall anges i krontal den kan möjligen också anges i
procent -anser verket att avvikelsen i vanligare inkomstlägen bör uppgå till
minst 2 400 kr. per år - motsvarande ca 100 kr. i månaden efler skatt. När det
gäller skyldighet att anmäla inkomstförändring anser verket med hänsyn till
att de intervallgränser utredningen tänkt sig har för liten spännvidd och
medför avsevärt arbete för försäkringskassorna - att
Prop. 1973:46 87
motsvarande gräns bör övervägas. Däremot anser inte verket
att rätten för den försäkrade att anmäla mindre ändringar bör inskränkas. Även
statskontoret anser att endast de försäkrade vars uppgifter uppvisar större
differenser bör erhålla förfrågan om inkomsländring. Riksrevisionsverket,
statskontoret och Försäkringskasseförbundet anser likaså alt en höjning av den
gräns vid vilken inkomslförändring skah anmälas bör ske. Därvid föreslår de
båda senare instanserna ett intervall om ca 800 kr.
LO ser ett genomförande av utredningens förslag om en
årlig uppföljning av registreringen av sjukpenninggrundande inkomst som en förutsällning
för att det nya systemets fördelar skall få full effekt. Liknande synpunkter
anlägger Folksam och TCO.
SAF ställer sig negativ lill förslaget om att ersätta det
nuvarande klassplaceringssystemet med ett system grundat på sjukpenninggrundande
inkomsl och menar alt del föreslagna systemet innebär spekulationsrisker.
Föreningen anser att en av de väsentliga svagheterna i det nuvarande klassplaceringssysternet
den "eftersläpande" klassplaceringen - skulle kunna undanröjas och
vissa av utredningsförslagets fördelar kunna uppnås inom det nuvarande klassplaceringssystemels
ram om försäkringskassan varje år med upplysning om aktuell klassplacering
tillfrågade de försäkrade om de beräknar alt förvärvsinkomsten skall föranleda
ändrad klassplacering. Är detta inte genomförbart måste enhgt föreningen
.sjukförsäkringsavgiften beräknas efter sådana regler att spekulationsrisken
undviks.
Beträffande den tidpunkt från vilken ändrad inkomst skall
föranleda ändrad sjukpenning förordar riksförsäkringsverket en väntetid av 30
dagar i enlighet med det förslag verket tidigare lagt fram. Svenska
försäkringsbolags riksförbund avstyrker ändring av nuvarande regler i detla avseende
med motiveringen all inkomstens storlek i många fall inte kan bestämmas rent
objektivt. Det skulle därför bh svårt för försäkringskassan att fatta beslut
angående ändring av sjukpenninggrundande inkomst och risk för tvister mellan
försäkringskassa och den försäkrade skulle uppkomma. Riksförsäkringsverket
liksom även riksskatteverket påpekar att de föreslagna reglerna inte utesluter
möjligheter till spekulation. Riksförsäkringsverket erinrar emeUertid om de
kontrollmedel som' slår försäkringskassorna lill buds för förhindrande härav.
4,3 Inkomstgränser m, m.
Kommitténs förslag i detta avseende lämnas ulan erinran
eller tillstyrks av de flesta remissinstanser.
Fredrika-Bremer-Förbundet avstyrker förslaget om höjning
av den nedre inkomslgränsen för sjukpenningförsäkringen och hävdar att all
utgående sjukpenning, inräknat sjukpenning från hemmamakeförsäkringen och den
frivilliga försäkringen, måste kunna hänföras till pensionsgrundande inkomst
för tilläggspension.
Vad gäller yrkesskadeförsäkringen konstaterar
riksförsäkringsverket och yrkesskadeförsäkringskommiltén att 9 § sista stycket YFL
innehåller
Prop.
1973:46 88
en regel alt den årliga arbetsförtjänsten skaU beräknas tUl
1 800 kr. även om den inte uppgår till detta belopp och att utredningen - i
samband med förslaget om höjning till 4 500 kr. av den lägsta inkomstgränsen
för sjukpenning enligt AFL föreslagit en höjning av delta belopp till 4 500
kr. Kommittén konstaterar att förslaget ger bättre sjukpenningförmåner efter
samordningstidens slut för en yrkesskadad med en arbetsinkomst understigande 4
500 kr. Däremot får en yrkesskadad med årsinkomst mellan I 800 och 4 500 kr.
enligt kommittén trots den föreslagna ändringen ingen sjukpenning under samordningsliden.
Denna försämring kan inle kommittén tillstyrka. Kommittén konstaterar vidare
alt höjningen av nyssnämnda minimigräns från 1 800 lill 4 500 kr. har
betydelse även för beräkningen av yrkesskadelivräntor. Om utredningens förslag skuhe
antas blir den minsta årliga arbetsförtjänst sora ligger till grund för
beräkningen av hvräntans storlek 4 500 kr. i stället för 1 800 kr. Kommittén
ifrågasätter om en sådan höjning av livränlenivån varit avsedd och menar att en
ändring av livräntenivån innebär ett föregripande av kommitténs arbete med en
reformering av yrkesskadeförsäkringen. Kommittén anser sig emellertid sakna
anledning all motsätta sig den höjning av livräntorna som utredningens förslag
skulle medföra.
Även LO påpekar all de som drabbas av yrkesskada inte
kommer all få sjukpenning under samordningsliden om de uppnått en årlig
arbetsförtjänst av 1 800 kr. men ej 4 500 kr.
Såväl riksförsäkringsverket som
yrkesskadeförsäkringskommittén föreslår att sjukpenning som utgår från den
frivilliga försäkringen enligt YFL inte bör omfattas av skatteplikten. En
beskattning skulle medföra en höjning av kostnaderna för denna försäkring. Då
en premiehöjning skulle bli nödvändig ulan att försäkringstagaren skulle komma
i åtnjutande av någon ökad förmån och då denna försäkringsform drivs efler försäkringsmässiga
grunder och i konkurrens med privat försäkringsverksamhel bör enligt de båda
instanserna den frivilliga yrkesskadeförsäkringen undantas från skalleplikten.
Riksförsäkringsverket föreslår därjämte att även sjukpenning i de äldre
skadefallen inom den obligatoriska försäkringen undantas från beskattning.
Mot den föreslagna övre inkomstgränsen vid 7,5 gånger
basbeloppet har invändningar rests endast av länsstyrelsen i Hallands län och
SR. Båda inslansema hävdar att gränsen efler införande av beskattad sjukpenning
medför en skärpt ogynnsam effekt i fråga om sjukförsäkringens kompensationsgrad
i inkomstlägen över 7,5 gånger basbeloppet. I övrigt har gränsen tillstyrkts
eller lämnats utan erinran.
4,4 Sjukpenningens kompensationsnivå m, m.
Utredningens förslag om en kompensationsnivå om 90 % och
ett avskaffande av uppdelningen av sjukpenningen i grundsjukpenning och tilläggssjukpenning
godtas av de flesta remissinstanser som uttalat sig i frågan.
Riksförsäkringsverket påpekar att de egna förelagama vid undantagan-
Prop,
1973:46 89
de förlorar sill grundskydd vid sjukdom genom all
uppdelningen i grund-och lilläggssjukpenning försvinner, vilket i vissa fall
kan medföra avsevärda nackdelar. Verket anser därför att övergångsbestämmelser
bör införas för dessa fall.
Kammarrätten i Göteborg anmärker att, om man väljer ell sjuklöne-system
och en generell karenstid för sjukpenningförsäkringen om sju dagar,
kompensationsgraden ulan olägenhet kan bestämmas lill 100 %,
SAF liksom SPP betonar vikten av effektiv sjukkonlroU från
försäkringskassornas sida då den under sjukdomstiden omedelbart tillgängliga
kompensationen bhr så hög som 90 %,
Beträffande hemmamakeförsäkringen anser kammarrätten i
Göteborg alt en karenslid om sju dagar bör införas i anslutning till
genomförande av obligatorisk sjuklön för anställda. Det belopp som sparas genom
karenslidsregeln bör användas lill alt höja sjukpenningbeloppen för hemmamakeförsäkringen,
SAF uttalar all de skäl utredningen anfört för
skattefrihet för hemmamakeförsäkringen och den frivilliga
sjukpenningförsäkringen måste anses bärande även om del är förenat med
nackdelar all för ett och samma försäkringsområde ha skilda principer. Även TCO
stöder utredningens förslag i delta-hänseende.
Försäkringskasseförbundet föreslär all hemmamakeförsäkringen,
med hänsyn lill penningvärdeförsämringen, höjs till 10 kr. per dag skattefritt.
Merkostnaden i förhållande till utredningens förslag uppskattar förbundet till
ca 20 milj. kr. per år.
Svenska försäkringsbolags riksförbund anser att såväl heramamakar
som studerande med utredningens förslag får svårigheter alt inträda i eller
utträda ur den frivilliga försäkringen allt eftersom inkomsten varierar. Del
blir enligt förbundels mening besvärligt att kontinuerligt upprätthålla en
optimal kombination av obligatorisk och frivillig försäkring. 1 och med att
systemet inle är enhetligt uppbyggt uppstår tröskeleffekter och förbundet
hävdar att en konsekvent utformad beskattning av sjukpenningförmåner vore en
bättre lösning.
LRF uttalar att det inte är konsekvent att från
beskattning undanta hemmamakeförsäkringens förmåner och det sjukpenningtillägg
som utgår på grund av frivillig försäkring. Det bör därför enligt LRF övervägas
om inte hemmaraakesjukpenning liksom del frivilliga sjukpenninglillägget skall
utgöra skattepliktig inkomsl men samtidigt räknas upp så alt de tillhopa kan
uppgå lill minst 30 kr. per dag. Delta skulle medföra att premier och avgifter
för sådana försäkringar skulle vara skattemässigt avdragsgilla.
Husmodersförbundet Hem och Samhälle förordar att barnlilläggel
bibehålls och höjs lill 3 kr. och all hemmamakeförsäkringen höjs till 9 kr. per
dag skallefrilt. Därjämte anser förbundet att, om familjepolitiska kommitténs
förslag om skattepliktig föräldrapenning genomförs, det bör övervägas att
införa en grundsjukpenning för hemmamake om 20 kr. per dag. Skattskyldigheten
bör därvid åvila den make som har den högsta inkomsten.
Prop,
1973:46 90
Folksam och TCO betonar det väsentliga i all den som
enligt nuvarande regler är sjukförsäkrad vid del nya systemets ikraftträdande
inte har en årsinkomst på 4 500 kr. bereds tillfälle att behålla sin nuvarande
sjukpenning som utredningen föreslagit.
Statskontoret ifrågasätter om inle försäkrade som vid
förslagels ikraftträdande är sjukpenningklassplacerade på grund av inkomsl
mellan 1 800 kr. och 4 500 kr. skulle kunna få sina intressen tillgodosedda på
ett från administrativ synpunkt enklare sätl än utredningen tänkt sig.
Statskontoret föreslår all dessa försäkrade placeras in i det föreslagna
systemet enligt reglerna för hemmamakeförsäkrade och således får åtta kronor i
sjukpenning sä länge inkomsten ligger mellan 1 800 kr. och 4 500 kr. Därigenom
skulle den särskilda avgiftsdebiteringen för denna kategori kunna utgå. Vidare
skulle reglerna om barniillägg kunna försvinna helt ur sjukpenningförsäkringen.
Slutligen skulle blanketter och formulär inte behöva tyngas av uppgifter som
berör enbart ett förhållandevis litet antal försäkrade.
4,5 Sammanträffande av förmåner
Utredningens förslag i detta avseende har hos de
remissinstanser som särskilt yttrat sig i den delen rönt ett blandat
mottagande.
För utredningens förslag ullalar sigSAF, LO,
Försäkringskasseförbundet, Folksam, SHIO och De fria sjukkassornas förbund.
SAF motiverar sill ställningstagande med hänvisning lill
del problem frånvaron i arbetslivet numera utgör, vilket problem gör alt
principen om viss självrisk även i fortsättningen bör upprätthållas,
LO understryker betydelsen av att efler föreslagen
karenslid en kompensation upp till 100-procenlsnivån accepteras. Några vägande
skäl kan enligt LO:s mening inte framföras mot att den försäkrade genom
försäkringsanordningar av typen AGS erhåller full täckning för inkomstbortfall,
SACO och SAC hävdar att någon övre gräns för kompensationsnivån
under 100% inte bör fastställas. SACO anser att den föreslagna regleringen
begränsar friheten för arbetsmarknadens parter all sluta avtal om fullständig
kompensation vid sjukdom.
Även TCO uttalar att den frihet som föreligger för
arbetsmarknadens parter all sluta avtal om full täckning inte får begränsas
genom lagstiftning och biträder de synpunkter experten i utredningen Johansson
anfört i särskilt yttrande. Det betonas all en högre kompensationsgrad än 95 %
är angelägen särskilt för de långtidssjuka. Dessutom bör enligt TCO:s mening
den ekonomiska tryggheten vara densamma oavsett om inkomstbortfallet orsakals
av sjukdom eller yrkesskada.
SPP anser att det behövs en spärr i form av självrisk i
början av sjuktiden för att motverka oberättigade sjukanmälningar. Men även
under den fortsatta sjukliden bör del finnas ett incitament i form av viss
självrisk för all den försäkrade skall få ökat intresse all återinträda i
arbete. SPP anser emellertid liksom utredningen att lagstiftning om högsta kompensa-
Prop.
1973.46 91
tionsnivå inte är påkallad. Det bör enligt SPP.s
mening ankomma på arbetsmarknadens parter all la stäUning till frågan om
sjukpenningen från den allraänna försäkringen skall kompletteras med sjuklön
eller försäk-. ringsmässigt ordnad ersättning på grund av tjänst liksom också
till frågan ora den sammanlagda kompensationsnivå som därvid skall gälla.
Svenska försäkringsbolags riksförbund instämmer i
utredningens åsikt alt lagstiftning om kompensationsgrad inte är påkallad.
Riksförbundet framhåller att försäkringsbolagen kommer att beakta riskerna för
överkompensation, i första hand genom alt karensliden så gott som undantagslöst
blir 30 dagar. Vidare kommer bolagen all söka utforma användbara regler för
bestämning av högsta kompensation vid sjukdom med differentiering efler inkorasttagarkategori
(anställda, företagare, hemmamakar och studerande).
Försäkringskasseförbundet, som likaså stöder utredningens
förslag, erinrar om att försäkringsinspektionen kan ingripa om överkompensation
skulle förekomma men framhåller all lagstiftning måste tillgripas om inte
problemet kan bemästras den vägen.
Försäkringsinspektionen konstaterar all utredningens
förslag om självrisk innebär en liberalisering i förhållande lill gällande
ordning. Förslaget innebär för statstjänstemannens del all de t. ex. i enskild
gruppsjukförsäkring kan helt försäkra de s.k. A-avdragen vid sjukdom (ca 10%
av bruttolönen) med en karenstid om 30 dagar. Vad beträffar AGS var parterna
vid tillkomsten därav överens om alt 93-procenlsregeln skulle respekteras och
inspektionen tillstyrkte koncession för det nya försäkringsbolaget. Vid ett
godkännande av utredningens förslag bereds AGS möjlighet att inteckna
kvarstående utrymme upp till 100 %.
Inspektionen anser att den totala kompensationen från
allmän och enskild sjuk- och olycksfallsförsäkring inle bör överstiga 90 % före
skatt och anser det inte vara förenligt med en sund utveckling av försäkringsväsendet
all försäkringar med sjukpenningförmåner erbjuds personer som genom allmän
försäkring är garanterade en kompensationsnivä av 90 % brutto under
sjukpenningtid. Med en sådan uppfattning finns endast utrymme för försäkring
genom försäkringsbolag för inkorastdelar över 7,5 gånger basbeloppet samt för
försäkringar med s. k. ATP-karens, dvs. försäkringar där löpande ersättning
utgår först i samband med förtidspensionering inom den allmänna försäkringen.
En konsekvens av inspektionens inställning blir att AGS-försäkringen måste
omkonstrueras så all den får ATP-karens om den skall finnas kvar. Härför finns möjhgheter
enligt förbehåll i kollektivavtalet om AGS.
Inspektionen framhåller även de rationaliseringsvinster
som uppnås genom att tillräckliga förmåner under sjukpenningtid kan erhållas
från ett enda ersättningssystem. Inspektionens ställningstagande påverkas inte
av all vissa tjänslemannagmpper f. n. åtnjuter oavkortad sjiiklön under den
första sjuktiden. Enligt inspektionen bör del ligga nära lill hands för
arbetsmarknadens parter att omkonstruera de anställdas anställningsförmåner så
all, för anställda raed inkomster upp lill 7,5 gånger basbeloppet, inkomsten
under sjukledighet skall motsvara beloppen från allmän
Prop. 1973:46 92
försäkring. Därigenom skulle en rationell lösning raed
respekt för principen ora en viss raindre självrisk vara nådd. Däreraot
motsätter sig inspektionen inte utredningens förslag beträffande de s, k, Irygghelsför-säkringarna
sora kommit lill på yrkesskadeområdel,
4.6 Pensionsgrundande inkomst för tilläggspension
Remissinstanserna anser del tillfredsställande att
socialförsäkringsförmånerna kan göras pensionsgrundande för tilläggspension.
Ingen invändning har rests mot förslaget i denna del. Uttryckligt stöd har
uttalats av riksförsäkringsverket, socialstyrelsen, kammarrätten i Göteborg,
Svenska landstingsförbundet, SAF, LO, SR, SAC, Försäkringskasseförbundet och
Folksam.
4.7 Administration
Frånsett vad som refererats i avsnitt 4.1 och som gäller
provisoriska lösningar för liden intill dess ell fullt utbyggt ADB-system för
sjukförsäkringen föreligger lämnar remissinstanserna genomgående de administrativa
lösningar utredningen föreslagit ulan erinran. Riksförsäkringsverket ställer
sig liksom Försäkringskasseförbundet positivt lill den föreslagna utformningen
av administrationen. Från länsstyrelserna i Stockholms och Norrbottens län
påpekas all arbetsbördan för länsstyrelsernas uppbördsenheter och de lokala
skattemyndigheterna kommer all öka och medföra behov av personalförslärkningar.
Statskontoret ifrågasätter om försäkringskassorna alllid skall vara skyldiga
alt beakta beslut om jämkning av preliminär skatt. Enligt statskontoret talar
administrativa skäl för att sådan skyldighet ej bör föreligga vid korltidssjukfall
förslagsvis understigande sju dagar.
Landstingsförbundet ifrågasätter om man i analogi med
förslag i betänkandet Förenklad löntagarbeskatlning i vissa fall skulle kunna
tillämpa ett förfarande med definitiv källskatt beträffande sjukpenningen.
Enligt förbundet skulle effekten av eventuella skillnader mellan ett som
definitivt betraktat källskatteavdrag vid korllidssjukdom och ett slutligt
skatteavdrag för denna ersättning vara hell utan ekonomisk betydelse för ersättningsberättigade
korllidssjuka,
4.8 Frågor om sjuklön och arbetsgivarinträde
Remissinstanserna är eniga om att såsora utredningen
föreslagit arbetsgivarinträde liksom hittills bör vara beroende av att koUektivavtalad
sjuklön föreligger.
Utredningens överväganden om obligatorisk sjuklön ulan arbetsgivarinträde
under de sju första sjukdagarna har fått ett blandat mottagande.
Kammarrätten i Göteborg anser ett system med obligatorisk
sjuklön enligt de riktlinjer utredningen tänkt sig vara förenat med så
avgörande fördelar att det allvarligt bör prövas. Kammarrätten pekar på att
systemet
Prop.
1973:46 93
utöver den administrativa lättnaden skulle utgöra ett
incitament för arbetsgivarna all göra arbetsförhållanden och arbetsmiljö så
sunda och trivsamma som möjligt. Den effektivare sjukkontroll som skulle bli
följden av systemet är vidare, framhåller kammarrätten, ägnad att tränga lUlbaka
den allmänna uppfattningen alt de sociala förmånerna blir föremål för missbruk
samt leda till sänkta kostnader för sjukfrånvaro och minskal
produktionsbortfall. Enligt kammarrättens mening ulgör de starka
arbetstagarorganisationerna en garanti för att ett sjuklönesyslem skulle komma
att tillämpas på ett från sociala synpunkter lillfredsslällan-de sätt.
Socialstyrelsen och Svensk industriförening anför liknande
synpunkter. De anser dock att ett sjuklönesyslem förutsätter sänkning av
arbetsgivarnas avgifter enär arbetsgivarna skulle belastas med ökad
administration. På grund av de adrainistraliva problemen ifrågasätter
socialstyrelsen därjämte om inte systemet skulle kunna tillämpas enbart
beträffande företag av en viss storlek.
Statskontoret,
som inle vill motsätta sig all systeraet närmare utreds, uttalar att del - sell
från administrativa synpunkter - är tveksamt om fördelarna med ett sådant
system uppväger nackdelarna. Försäkringsinspektionen anser systemet väl värt
alt närmare utredas. Även Svenska försäkringsbolags riksförbund anser att
frågan behöver utredas ytterligare.
Riksförsäkringsverket anser att systemet med sjuklön
förtjänar att undersökas närmare främst för att få administrativa förenklingar lill
stånd, Detla bör dock enligt verket ske först sedan utredningens föreliggande
förslag genomförts.
Förslaget avstyrks däremot av länsstyrelserna i Hallands,
Skaraborgs, Västmanlands och Norrbottens län. Landstingsförbundet, Kommunförbundet,
SAF, LO, SACO, SAC, Försäkringskasseförbundet, Folksam och LRF. Avtalsverket
uttalar stor tveksamhet i frågan.
Flertalet
av dessa remissorgan hänvisar till vad som anförts i denna fråga i de särskilda
yttrandena i betänkandet. Länsstyrelsen i Skaraborgs län uttalar därjämte att
administrativa fördelar kan nås inom ramen för nuvarande syslem genom all man i
ökad omfattning använder systemet raed kollektivt avtalad sjukpenning med arbetsgivarinträde.
Landstingsförbundet och Kommunförbundet anser förslaget om
obligatorisk sjuklön innebära en omotiverad överflyttning av administrativt
arbete från försäkringskassorna lill arbetsgivarna och ett brytande av ett
enhetligt och ADB-anpassal syslera för adrainislralionen av sjukförsäkringen.
Det ifrågasätts också om inte ett "blandat" system blir mera
kostnadskrävande rent samhällsekonomiskt.
SAF
uttalar att obligatorisk sjuklön ulan arbetsgivarinträde inle bör utifrån
påtvingas arbetsmarknadens parter och anser alt anledning f. n. saknas all
vidtaga någon lagstiftning på detta område.
LRF hänvisar lill del särskilda yttrandet av experten i
utredningen Svensson och betonar de särskilda svårigheter systemet skulle
medföra för lantbruket.
Prop,
1973:46 94
4,9 Kostnads- och finansieringsfrågor
Allmänt förordas att de kostnadsökningar som förslaget om
beskattad sjukpenning medför - i enlighet med vad utredningen funnit naturUgt
skall finansieras av de ökade skatteintäkterna med avräkning mellan kommunerna
och staten.
Uttalanden härom har gjorts av riksrevisionsverket,
avtalsverket, länsstyrelsen i Skaraborgs län. Landstingsförbundet,
Kommunförbundet, SAF, SACO, Försäkringskasse förbundet, LRF, Svensk
industriförening och SHIO. Beträffande kostnaderna har riksrevisionsverket
uttalat att de variabler utredningen vall synes vara rikliga men frarahållit
osäkerheten i de gjorda beräkningarna.
Flera reraissinstanser har uttalat all den skillnad som komraer
att uppslå mellan ökade skatteintäkter och ökade kostnader bör återföras till
den allraänna försäkringen. Sålunda ifrågasätter 5F ora inte netloskatle-ökningen
för stat och koramun bör komma samtliga nuvarande försäkringsfinansiärer till
godo, dvs. även arbetsgivarna och de försäkrade själva. Liknande synpunkter
anför Svensk industriförening och SHIO. SACO förordar att inläklsöverskottet
används för all möjliggöra en sänkning av förekommande egenavgifter.
Beträffande
egenavgifterna konstaterar TCO att om sjukförsäkringsavgiften skall
fastställas lill viss procent av den försäkrades sjukpenninggrundande inkomsl
delta kommer all medföra lägre avgifter för försäkrade raed lägre inkoraster
vilket TCO ser som en fördel. TCO ifrågasätter emellertid om inle
sjukförsäkringen i större utsträckning borde finansieras av arbetsgivarna. SACO
uttalar all det inle ges någon upplysning om hur omfördelningen av egenavgifterna
kommer att inverka på de nuvarande avgiftstarifferna. SACO säger sig inle kunna
tillstyrka ökade sjukförsäkringsavgifter för någon grupp i ett sammanhang där syfiet
endast är att övergå från skattefri till beskattad försäkring.
Försäkringsförbundet anser det riktigt all, sora utredningen föreslagit,
bibehålla den försäkringstekniskl vedertagna relationen mellan kostnader och
avgifter inom varje kassaområde.
Beträffande finansieringen av merkostnader sora uppkommer
för tilläggspensioneringen vid ett genomförande av förslaget delar riksförsäkringsverket
utredningens uppfattning att ökningen av ATP-förpliklelserna torde bU begränsad
och att kostnadsutvecklingen i anledning av den utökade tilläggspensioneringen
bör ingå bland de faktorer som verket har att beakta vid framläggande av
förslag rörande arbetsgivaravgiftens storlek under kommande femårsperioder.
SAF framhåller att den kostnadsökning förslaget medför väl
ryms inom nuvarande avgiftsuttag. LRF säger sig tvivla på riktigheten av
utredningens slutsals alt beslut angående höjning av avgiften för
tilläggspensioneringen med anledning av förslaget inte är erforderligt f. n.
Enligt LRF måste förslaget på sikt innebära en avsevärd merkostnad för
arbetsgivarna. LRF anser dock en sådan kostnadsökning för arbetsgivarna
orealistisk i nuläget.
Prop. 1973:46 95
5. Departementschefen
5.1 Allmänt
Enligt gällande bestämmelser är sjukpenning som tUlfallit
den försäkrade på grund av försäkring enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring (AFL) eller lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring (YFL) befriad
från inkomstskatt. Vidare föreligger skattefrihet för motsvarande ersättning
som enligt annan författning utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i
arbete.
Sora fraragåll av den tidigare redogörelsen har frågan ora
skatteplikt beträffande sjukpenningen vid flera tillfällen varit uppe till
debatt bl. a. i riksdagen. Därvid har man allmänt varit ense om all
sjukpenningen i princip borde bedömas som skattepliktig inkomst, efiersom den i
regel träder i stället för en arbetsinkomst som skulle ha beskattats. Man har
dock tidigare varit nödsakad att avstå från beskattning raed hänsyn till bl. a.
de administrativa svårigheter som förelegat i fråga om källskatteavdrag och
taxeringskontroll.
Ell syslera med beskattad sjukpenning rymmer många
fördelar. Rättvisa kan skapas mellan grupper som enbart har sjukförsäkringen
att lila till och grupper som uppbär ersättning av arbetsgivaren vid sjukdom
och olycksfall. Den ersättning som utgår från den allmänna försäkringen vid
sjukdom blir i Ukhet med sjuklön direkt jämförbar med lönen och kan på ett
enkelt sätt göras pensionsgrundande för tilläggspension (ATP).
Skallepliktig sjukpenning medför inle endast rättvisa
mellan grupper med olika sjukersättningssystem utan även mellan de enskilda
försäkrade. En bärande tanke vid utformningen av reglerna om sjukpenning har
varit all förmånens storlek skall anknytas lill del beräknade
inkomstbortfallet. Kombinationen av beskattad arbetsinkomst och skattefri
ersättning vid bortfall av denna inkomst har emellertid till följd av
skattesystemets konstruktion försvårat denna anknytning. Nuvarande system
medför att en del av den totala kompensationen sjukpenningen utgår under
sjukdomstiden då inkomstbortfallet inträffar, medan en annan del en
återbäring på tidigare eriagd preliminärskall - kommer den försäkrade till godo
långt senare. Kombinationen har även, främst på grund av att den statliga
skatten är progressiv, medfört att den försäkrade i vissa fall totalt kunnat
bli överkompenserad, dvs. summan av sjukpenningen och skatleminskningen på
grund av sjukskrivningen har överstigit den behållna inkomst den försäkrade
skulle ha haft om han varit frisk.
Om sjukpenningen görs skattepliktig kan dessa nackdelar
elimineras. Dessutom bör reglerna kunna utformas så att kompensationsgraden
blir jämnare.
Även på annat sätl uppnås fördelar om sjukpenningen görs
skattepliktig. Genom all förmånen f, n, inle är skattepliktig ulvisar de genom
beskattningen redovisade inkomsterna inle de verkliga inkomstema för den som
råkat ul för sjukdom. Detta leder bl, a, lill alt, i de fall rätlen lill annan
social förmån är knuten till exempelvis storleken av den beskattningsbara
inkomsten, den som uppburit sjukpenning kan erhålla
Prop,
1973:46 96
sådan förraån även om den faktiska inkomstnivå han
därigenom fått egentligen inle skulle motivera det. Vid en beskattning av förmånema
kan en mera rättvis jämförelse mellan olika personers inkomstförhållanden
härvidlag åstadkommas.
Sjukpenningutredningen har i betänkandet (SOU 1972:60)
Beskattade förmåner vid sjukdom och arbetslöshet m, ra, lagt frara förslag till
ett syslem med beskattad sjukpenning. Utredningen har däri kommit frara till
all de svårigheter, främst av administrativ art, som man tidigare funnit
förhindra införandet av en sådan ordning numera kan bemästras genom användande
av den moderna datatekniken. Denna uppfattning delas också av
remissinstanserna. På grundval av vad utredningen redovisat lägger chefen för
finansdepartementet fram förslag om skatteplikt för sjukpenningförmåner med ikraftträdande
fr.o.m. inkomståret 1974. Mol den bakgrunden lar jag här upp frågan om den
framlida utformningen av sjukpenningförsäkringens förmåner. 1 detta sammanhang
tar jag också upp frågan om de ändringar av finansieringsreglerna för
sjukförsäkringen som påkallas såväl av omläggningen av sjukpenningreglerna som
av införandel av en allmän tandvårdsförsäkring och en föräldraförsäkring. Jag
lägger vidare fram förslag till de ändringar i bestämmelserna om
tilläggspension sora behövs för all de förmåner som sjukpenningulredningen och
familjepolitiska kommittén behandlat skall kunna tillgodoräknas som
pensionsgrundande inkomst.
Utöver vad nyss sagts behandlar jag i det följande vissa
särskilda frågor, främst frågor rörande förtidspension enligt AFL, som
föranleds av de ändringar som chefen för inrikesdepartementet senare denna dag
kommer att föreslå beträffande formerna för kontanlstöd vid arbetslöshet.
5,2 Sjukpenningens utformning
Sjukpenningulredningen har tagit upp frågan om del
nuvarande klassplaceringssystemet inom sjukpenningförsäkringen skall behållas
eller ej. Detta system är behäftat med både för- och nackdelar.
Fördelarna raed nuvarande syslem är främst av
administrativ art. Ersättning kan vid sjukdomsfall utbetalas utan föregående
utredning om den försäkrades ekonomiska situation. Därigenom undviks dröjsmål
med utbetalningen och tvister mellan den försäkrade och försäkringsorganen i
samband med sjukdomsfallet. Vidare medför systemet med ell begränsat antal
sjukpenningklasser och stora intervaller mellan klassbollen och klassloppen all
inle varie inkomständring behöver föranleda beslut om ändrad klassplacering. En
annan fördel är all sjukpenningens storlek inte påverkas av perioder av
sjukdom, arbetslöshet eller kortvarigt inkomstbortfall av annan anledning.
Den allraänna inkomstutvecklingen och reformer av
socialförsäkringen sedan klassplaceringssystemet infördes har emellertid
medfört att systemet fåll betydande nackdelar. Främst är del den successiva
utbyggnaden av sjukpenningskalan med allt större sjukpenningbelopp och högre
kompensationsnivå samt skattesystemets utveckling som förändrat de
Prop,
1973:46 97
ursprungliga förutsättningarna för systemet. Skillnaderna
i kompensationsgrad för olika inkomstlagen i samma sjukpenningklass och för
närliggande inkomster i olika klasser har skärpts, särskilt i de högre
sjukpenningklasserna.
En annan nackdel, som främst beror på att klassplaceringssystemet
förutsätter inkomstanmälan från den enskilde, är att en stor del av de
försäkrade är placerade i felaktig, oftast för låg sjukpenningklass.
Bl, a, med hänsyn rill all de försäkrades avgifter
debiterats på grundval av klassplaceringen har del vidare ansetts nödvändigt
all för förhindrande av spekulation upprätthålla kravet på att klassändring inle
får ske under sjukdom. Följden av en för låg klassplacering kan emellertid därigenora
drabba den sjuke hårt.
Om man skall slopa det nuvarande klassplaceringssystemet,
vilket är nödvändigt för att komma till rätta med problemet med varierande
kompensationsgrader, är det väsentligt all finna ett sätl alt anknyta
sjukpenningen så nära sora möjligt till den aktuella inkomsten. Samtidigt är
det viktigt att ersättningens storlek är känd såväl för den försäkrade som för
försäkringskassan då ersältningsbehovet uppkommer. Sjukpenningen får inte
försenas av alt inkomstförhållandena först måste utredas.
Utredningens förslag uppfyller båda dessa villkor.
Förslaget innebär att försäkringskassan liksom i det nuvarande klassplaceringssystemet
bestämmer den sjukpenninggrundande inkomsten på grundval av den förvärvsinkomst
som den försäkrade kan antas komma all ha under del närmaste året. Till denna lios
försäkringskassan registrerade årsinkomst anknyts direkt och ulan tillämpning
av några sjukpenningklasser den sjukpenning som skall utgå. Sjukpenningen avses
utgöra en viss enhetlig procentuell andel av den för dag bortfallna inkomsten.
För all den sjukpenninggrundande inkomsten skall bli så
rättvisande som möjligt skall enligt förslaget försäkringskassan i den
utsträckning som skäligen påkallas genom förfrågningar hos de försäkrade och på
annat lämpligt sätt ta in uppgifter om ändringar i inkomstförhällanden och
andra omständigheter som har betydelse för sjukpenningförsäkringen. Tanken är
att den försäkrade genom skriftlig förfrågan varje år skall få tillfälle litl
till försäkringskassan lämna aktuella inkomstuppgifter. När försäkringskassan
bestämmer den försäkrades sjukpenninggrundande inkomsl skall kassan liksom f. n.
skilja på inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete. Varje
förändring av sjukpenninggrundande inkomst meddelas den försäkrade genom all
nytt försäkrings-besked sänds ut. Den försäkrades skyldighet att under löpande
år anmäla sådan ändring av den beräknade årsinkomsten som föranleder ändring av
sjukpenningen kvarstår enligt utredningens förslag. En erinran härom föreslås
intagen i det försäkringsbesked som sänds ut.
Utredningens förslag har mottagits välvilligt av
remissinstanserna. När del gäller förslaget om en årlig uppföljning av
inkomstförhållandena anser dock riksförsäkringsverket liksom även statskontoret
alt en rutinmässig årlig förfrågan till den försäkrade om den beräknade
årsinkomsten skall ske först då en inle oväsentlig skillnad
mellan den vid taxeringen
7 Riksdagen 1973. 1 saml Nr 46
Prop,
1973:46 98
bestämda årsinkomsten för föregående år och den
registrerade sjukpenninggrundande inkomsten föreligger. Denna skillnad bör
enligt verkets mening vara minst 2 400 kr. per år i de vanligare inkomsllägena
motsvarande en ändring av sjukpenningen om 6 kr. Nämnda gräns bör enligt verket
gälla även i fråga ora den försäkrades skyldighet all anmäla inkomslförändring.
Därvid har anförts dels alt det vanligen föreligger stora svårigheter för den
försäkrade att uppskatta sin framlida årsinkomst med någon större noggrannhet,
dels att en mera vidsträckt förfrågningsskyldighet medför en alltför stor
arbetsbörda för försäkringskassorna. Även riksrevisionsverket, statskontoret
och Försäkringskasseförbundet anser att en höjning av den gräns vid vUken
inkomstförändring skall anmälas bör ske. De två senare instanserna föreslår alt
gränsen höjs så alt den motsvarar en ändring av sjukpenningen om 2 kr. - dvs.
ca 800 kr. i ändrad årsinkomst. LO däremot uttalar som sin mening alten årlig
uppföljning av den sjukpenninggrundande inkomsten är en förutsättning för alt
det nya systemet skall få full effekt. Liknande synpunkter framförs av TCO och
Folksam.
Genom utredningens förslag all klassplaceringssystemet
avskaffas och sjukpenningen skall utgöra viss procenlueU andel av den
sjukpenninggrundande inkorasten undviks nuvarande problem raed varierande kora-pensationsgrader
inom varje sjukpenningklass och en språngvis förändring av kompensationsgraden
vid klassgränserna. Sjukpenningen kommer alltså att kompensera bortfallet av
förvärvsinkomst med en för samtliga sjukpenningberätligade lika stor andel av
den bortfallna inkomsten. Jag förordar därför att det föreslagna systemet med
sjukpenninggrundande inkomsl införs.
Vad gäller åtgärderna för all eliminera del nuvarande
problemet med den "eftersläpande" klassplaceringen, dvs. all en stor
del av de försäkrade inte är placerade i rätt sjukpenningklass, är det
väsentligt alt uppföljningen av inkomslförhållandena verkligen lar sikte på en
så långt som möjligt aktuell inkomsl. Åtgärderna bör därvid sträcka sig längre
än hittillsvarande jämförelse mellan den till kassan senast anmälda inkomsten
och en inkomstberäkning på grundval av senaste årets pensionsgrundande inkomst
alltså en beräkning som även den avser en förfluten tids inkomstförhällanden.
Jag delar därför utredningens mening att inkomstuppgifter i princip bör tas in
regelbundet av alla försäkrade med sjukpenningförsäkring grundad på
förvärvsinkomst. För att ett aktuellt underlag för bestämmande av
sjukpenninggrundande inkomsl skall finnas dä det nya systemet träder i kraft
kommer under år 1973 inkomst-uppgifter att infordras från samtliga sjukpenningförsäkrade
som kan beröras av lagändringen, I fråga ora den fortlöpande kontrollen av inkoraslförhållandena
bör del överläranas åt riksförsäkringsverket att pröva formerna och tekniken
för denna inkomstkonlroll. Jag vill i delta sammanhang erinra om all en
särskild utredning prövar möjligheterna alt använda uppgifterna om
sjukpenninggrundande inkomst som underlag för bedömningen av
inkomstförhållandena även i samband med prövningen av rätten till
bostadstillägg. Uppgifternas aktualitet kan därför
Prop.
1973:46 99
komma all få än större betydelse. Resultatet av
utredningens arbete bör avvaktas innan raan tar slutgiltig ställning lill hur uppföljningen
av inkomstförhållandena skall utformas.
Den
försäkrade bör självfallet ha rätt alt när som helst anmäla inkomstförändring
som föranleder ändrad sjukpenning. Skyldighet för den försäkrade att anmäla inkomslförändring
måste likaledes i princip föreligga för varje inkomstförändring som föranleder
ändrad sjukpenning. Det ligger dock i sakens natur all del är svårt för den
försäkrade att raed större mått av noggrannhet bedöma ändring av sin framtida
årsinkomst. När det därför gäller alt för underlåten anmälan tillämpa särskilda
påföljder i form av indragning av sjukpenning eller ålerkrav av för mycket
uppburen sjukpenning måste därför ställas krav på en markant avvikelse från den
registrerade sjukpenninggrundande inkomsten. Enligt min raening bör avvikelsen
i regel uppgå lill 10 % innan sådan påföljd inträder. För all påföljden skall
inträda bör dock avvikelsen uppgå lUl mmst 1 000 kr.
Enligt
utredningsförslaget skall till undvikande av spekulationsrisker ändring av
sjukpenninggrundande inkomsl alllid gälla med verkan fr. o. ra. feralonde dagen
efler del anraälan ora inkomsländring skett. I gengäld skall lill skillnad mot
vad nu gäller ändring av utgående sjukpenning kunna ske under löpande
sjukperiod. Anknytningen av ändringsbesluten till månadsskifte bryts.
Mol detta förslag har några remissinstanser invänt att det
inle undanröjer spekulalionsriskerna. Riksförsäkringsverket har förordat alt
anmälan om ändrad inkomst skall gälla med verkan från nästkommande
månadsskifte, dock med en väntetid på trettio dagar om den försäkrade uppbär
sjukpenning då anmälan görs.
Vad
beträffar spekulationsriskerna vill jag i likhet med riksförsäkringsverket
erinra om de kontrollmöjligheter som slår försäkringskassorna lill buds och
betona nödvändigheten av alt dessa möjligheter utnyttjas. Har en försäkrad av
någon orsak kommit alt bh registrerad för felaktig inkomst bör felaktigheten,
som utredningen föreslagit, kunna rättas till även under pågående sjukdomslid.
Delta har särskild betydelse vid långvarig sjukdom. Enligt min mening bör man
här anknyta lill den karenslid som jag i del följande föreslår beträffande fall
av sammanträffande av förmåner dvs. trettio dagar. Det innebär också ell
närmande lill vad riksförsäkringsverket föreslagit. Väntetiden bör emellertid
som utredningen förordat vara lika oavsett om den försäkrade är frisk eller
sjuk. Jag förordar således all anmälan om inkorastförändring får verkan på den
sjukpenninggrundande inkomsten efler en väntetid av trettio dagar från det
anmälan skett.
5.3 Inkomstgränser m. m.
Alltsedan den obligatoriska sjukpenningförsäkringen
infördes har den nedre inkomslgränsen för tillhörighet till försäkringen tämhgen
nära följt deklarationspliktsgränsen. Sjukpenningutredningen förordar
frånsett
Prop.
1973:46 100
vissa övergångsanordningar som jag återkommer till all
den nedre gränsen sätts vid 4 500 kr., som efler 1970 års skallereform utgör
nedre gräns för deklarationsplikl. Denna gräns knyter an tUl grundavdraget vid
taxeringen, vilket raedför alt det regelraässigl inte blir någon skatt på
inkomster understigande nämnda belopp.
I ett system med beskattad sjukpenning blir anknytningen
mellan å ena sidan deklarations- och skatlepliklsgräns och å andra sidan den
nedre gränsen för av förvärvsarbete grundad tillhörighet till sjukpenningförsäkringen
än mera motiverad. Dessa båda gränser bör därför överensstämma. För den
föreslagna höjningen av den nedre inkomstgränsen talar också den allmänna
löneutvecklingen sedan år 1962 då den nuvarande gränsen bestämdes.
Vid en nedre inkomslgräns av 4 500 kr. skulle försäkrade
som f. n. har en årlig förvärvsinkomst mellan 1 800 och 4 500 kr. komma att ställas
utanför sjukpenningförsäkringen. För att möjliggöra att personer som vid liden
för lagändringens ikraftträdande är sjukpenningförsäkrade på grund av sådan
inkomst inle skall få en försämring i skyddet vid sjukdom förordar jag all
dessa försäkrade i enlighet med utredningens förslag övergångsvis får behålla
sin sjukpenningförsäkring enligt nuvarande regler så länge de har inkomst
uppgående till 1 800 kr. per år. Sädan sjukpenning blir skattefri även i
fortsättningen.
Några remissinstanser har tagit upp en särskild fråga om
sjukpenning för yrkesskadade med en årsinkomst understigande 4 500 kr. Denna
fråga kommer jag alt närmare beröra i specialmotiveringen till de ändringar sora
föreslås i YFL.
Den nu gällande övre inkomslgränsen är 39 000 kr, Inkomsl
därutöver leder inle tih högre sjukpenning. Denna gräns som faststäUdes år 1966
bestämdes i anslutning lill då gällande ATP-lak, Som utredningen framhållit är
det naturligt att, i ett syslem där såväl den allmänna pensionen som
sjukpenningen är skattepliktig och där sjukpenningen är pensionsgrundande för
tilläggspension, taket för den årsinkomst som skall grunda rätt lill
sjukpenning sätts vid samma nivå som gäller för rätt till tilläggspension och
att det således bör vara 7,5 gånger det basbelopp som gäller vid årets ingång.
Efter 1973 års förhållanden innebär delta all den högsta sjukpenninggrundande
inkomsten efler den avrundning som avses ske lill närmast lägre hundratal
kronor skulle bli 54 700 kr.
5.4 Sjukpenningens kompensationsnivå
Då den allmänna sjukförsäkringen infördes ansågs en
kompensationsnivå motsvarande två tredjedelar av inkomslborlfallel efler källskatteavdrag
vara lämplig i sjukpenningskalans högre inkomstlagen. I fråga om de lägre och
medelhöga inkomstlägena ansågs skäl föreligga för en någol högre
kompensationsnivå. Det fastslogs dock att det inle var möjligt att konstruera
en skala som gav den avsedda kompensationsgraden i vaqe särskilt fall.
Beskattningens variation med hänsyn lill civilstånd och kommunal utdebitering
utgjorde hinder härför. Även karensliden på-
Prop. 1973:46 101
verkade kompensationsgraden vid kortvariga sjukdomsfall.
I samband med att karenstiden logs bort och
sjukpenningskalan byggdes ul fr, o, m. 1967 höjdes sjukpenningen överlag. Det
fastslogs då att sjukpenningen för dag räknat skulle ersätta i genomsnitt 80 %
av den förlorade nettoinkomsten för dem som låg i klassmitten. Beräkningen av
kompensationsnivån byggde på en jämförelse med den genom sjukdomen förlorade
arbetsinkomsten efter preliminärskatleavdrag, den s, k. lönekuverleffeklen.
Som tidigare berörts har den nuvarande skattefriheten för
sjukpenningen den effekten att den försäkrade avsevärd tid efter sjukdomsfallet
kan fä ytterligare kompensation i form av skatleålerbäring. Den totala kompensalionsnivån
kan i vissa fall avsevärt översliga 100 % om man tar hänsyn till denna effekt
på den slutliga beskattningen.
Vid införande av beskattad sjukpenning bortfaller det nyss
beskrivna slutskatteproblemet och därigenom kan man även göra den totala
kompensationen tillgänglig för den försäkrade redan under sjukdoms-liden, I
samband därmed har utredningen förordat en höjning av kompensationsnivån inom
sjukförsäkringen. Utredningen har som utgångspunkt för sina bedömanden om
lämplig kompensationsgrad tagit sjuklönenivån för statligt och kommunalt
anställda. För den förra gruppen är kompensalionsnivån 8992 % av bruttolönen
medan den för de kommunalanställda är 90 %. Inte minst mot bakgrund av önskvärdheten
av all göra sjukpenningen mera jämförbar med sjuklön finner jag denna
utgångspunkt lämplig. Jag delar även utredningens uppfattning att en
kompensationsnivå av 90 % är försvarbar från samhällsekonomisk synpunkt.
Remissinstanserna har genomgående tillstyrkt förslaget. Jag förordar därför att
kompensationsnivån bestäms till 90 % av varje försäkrads sjukpenninggrundande
inkomst. Sjukpenningen per dag bör då vara 1/365 av 90 % av den
sjukpenninggrundande inkomsten.
Som utredningen funnit saknas vid denna konstruktion av
sjukpenningen motiv för att behälla en uppdelning av sjukpenningen i grundsjukpenning
och tilläggssjukpenning. Bestämmelserna därom bör därför utgå.
Till den nuvarande sjukpenningen utges barniillägg för
barn under 16 år. Utredningen framhåller att detta har gällt sedan den allmänna
sjukförsäkringen infördes år 1955, Eftersom sjukpenningens kompensationsgrad
då utgjorde endast ca två tredjedelar av nettoinkomsten, kunde det vara
naturligt alt ge ett ytteriigare ekonomiskt slöd lill försäkrad raed barn. Med
hänsyn till den väsentligt höjda kompensationsnivån som den nya sjukpenningen
kommer alt ligga på finns som utredningen framhållit inte längre anledning att
behålla ett system med särskilda barntillägg lill sjukpenning. Till följd härav
bör bestämmelserna om barniillägg upphävas.
Vad jag tidigare har sagt om kompensationsnivå berör inte hemmamakeförsäkringen
och den frivilUga sjukpenningförsäkringen, vilka inle knyter an till bortfall
av förvärvsinkomst, Hemmamakeförsäkringen och den frivilUga
sjukpenningförsäkringen berörs heller inle av den skatteplikt som föreslås för
sjukpenningförmåner. Vissa ändringar i bestämmelserna
Prop, 1973:46 102
för dessa förmåner är emellertid påkallade i detta
sammanhang.
Hemmamakesjukpenning utgår f. n. med 6 kr. per dag.
Avskaffas som jag tidigare har förordat barnlilläggen till sjukpenning,
uppkommer ett behov av uppräkning av sjukpenningen till hemmamake med bam.
Barntillägg utgår f.n. i drygt hälften av sjukfallen i hemmamakeförsäkringen
och uppgår vanligen till 2 kr. per dag. Utredningen har av administrativa skäl
föreslagit en generell uppräkning av hemmamakesjuk-penningen, oavsett om del
finns barn eller inle i hemmet. Jag ansluter mig lill utredningens förslag i
dessa frågor.
När del gäller att bedöma utredningens förslag i fråga ora
heniraa-makesjukpenningens nivå är att märka all en skattefri hemmamakesjukpenning
om 8 kr. ungefär motsvarar netlobehållningen av den skattepliktiga sjukpenning
11 kr. eller strax däröver som kommer att utgå på grund av förvärvsinkomst
i de lägsta inkomsllägena över 4 500 kr. Om sjukpenningen lill hemmamake sätts
högre än 8 kr. skulle delta alltså innebära att sådan sjukpenning vid
bibehållen skattefrihet för hemmamakeförsäkringens förraåner skulle ge högre nellobehållning
än den lägsta sjukpenning som grundas på förvärvsarbete. Att göra hemraa-raakesjukpenningen
skattepliktig bör enligt utredningens mening heller inte ifrågakomma.
Utredningen har diskuterat möjligheterna alt i samband med en höjning av hemmamakesjukpenningen
i princip hänföra den till skallepliktig inkomst. Detta skulle emellertid bl.
a. leda till att de särskilda administrativa åtgärder som skattepUkt för
sjukpenning föranleder fick vidtas trots att intäkten regelmässigt inte skulle
leda till slutlig beskattning hos den som uppburit sjukpenningen. Däremot
skulle den uppburna hemmamakesjukpenningen medföra att den förvärvsarbetande
makens skattereduktion i princip minskade med 40 % av det uppburna beloppet.
Jag ansluter mig även i denna del lill utredningens överväganden och förordar
att hemmamakesjukpenningen bestäms till 8 kr. och förblir skattefri.
I anslutning lill delta förordar jag i enlighet med vad
utredningen föreslagit en höjning av det belopp för vilket frivillig
sjukpenning och frivilligt sjukpenningtillägg skaU kunna tecknas. Förslaget
innebär att de totala sjukpenningförmånerna kan uppgå till högst 20 kr. mot
nuvarande 15 kr.
5.5 Sammanträffande av förmåner
Frågor om sammanträffande av olika förmåner vid sjukdom
och om hur möjligheterna lill överkompensation bör begränsas i sådana fall häri
enlighet med direktiven särskilt uppmärksammats av utredningen.
EnUgt en urvalsundersökning som utredningen genomfört hade
ca 7 % av de försäkrade enbart sjuklön och berördes alltså av arbetsgivarinträde
i sjukförsäkringen. Av de som själva uppbar sjukpenning hade drygt 85 % enbart
sjukpenning vid sjukdom. Ca 7 % hade sjuklön utöver sjukpenningen och ca 6 %
hade försäkringsförmåner av privat natur. Man måste utgå från att andelen
försäkrade med kompletterande försäkringsför-
Prop. 1973:46 103
maner sedan undersökningen gjordes har stigit väsentligt
genom tillkomsten av den s, k, AGS-försäkringen på LO-SAF-området,
Den grupp som enbart har sjuklön utgörs huvudsakligen av
statsanställda, för vilka gäller s.k, arbetsgivarinträde i sjukpenningen. För
denna grupp varierar sjuklönen mellan 89 och 92 % av den ordinarie lönen och är
beskattad. I dessa fall kan det sålunda inle bU fråga om någon
överkompensation. Det kan däremot bU fallet när ersättning utöver sjukpenningen
ulgår i form av kompletterande sjuklön eller i form av ersättning från privat
försäkring, särskUt om förmånerna är skattefria. Dessutom kan det bli fråga om
överkompensation när skadestånd utgår för inkomstbortfall på grund av
kroppsskada.
Utredningen erinrar om att föredragande departementschefen
när den allmänna sjukförsäkringen infördes (prop. 1953:178) uttalade dels all
den försäkrade inle genom sjukpenningen fick försältas i bättre ekonomiskt
läge än då han är frisk, dels att den obhgatoriska sjukpenningförsäkringen
borde vara den grund för medborgamas skydd under sjukdom, efler vilken
kompletterande hjälpformer borde avpassas. Dessa grundsatser har följts upp
genom riktlinjer för privat försäkring. F. n. gäller enhgt rekommendation från försäkringsinspekiionen
i princip att förmåner från friviUig sjuk- och olycksfallsförsäkring bör
tillsammans med förmåner från den allmänna försäkringen och sådana som följer
av kollektivavtal eller av annat skäl kompensera högst 93 % av den försäkrades
förlorade inkomst efler skatt.
Utredningen har funnit att det av samhällsekonomiska skäl
är motiverat att upprätthålla principen om en viss självrisk och anser att självriskmomenlet
bör finnas antingen i form även karenstid, varigenom man undviker att de
kompletterande förmånerna utgår vid korllidsfrån-varo, eller, ora förraånen
utgår ulan karenstid, genom alt ersättningen ej ger täckning för hela inkomslborlfallel.
Vid sjukfall av kortare varaktighet bör enUgt utredningen den sammanlagda
kompensationen aldrig överstiga 95 %.
Utredningen erinrar om att de problem som f. n.
sammanhänger med bestämmandet av kompensationsnivån vid sjukdom bUr väsenlUgl
förenklade vid en omläggning lill skattepliktig sjukpenning. I avvaktan på alt
erfarenheter vinns av hur ett system med beskattad sjukpenning faller ut i
praktiken finns därför enhgt utredningen inle anledning all på del berörda
området gå in med lagstiftningsåtgärder. Utredningen förutsätter att
försäkringsinspektionen utfärdar sådana rekommendationer att de uppställda
begränsningarna iakttas vid meddelande av komplelleringsförsäkringar.
Utredningens förslag lill rekommendationer stöds av bl. a.
SAF, LO och Folksam. Däremot motsätter sig TCO, SACO och SAC förslagen. TCO
ansluter sig till de synpunkter som anförts av en expert i utredningen i särskilt
yttrande, och vilket går ul på att ett genomförande av utredningens förslag bi.
a. skulle leda till försämrade avtalsenliga förmåner för privatanställda
tjänstemän. Försäkringsinspektionen anser att den totala kompensationen
från allmän och enskild sjuk- och
Prop. 1973:46 104
olycksfallsförsäkring inte bör överstiga 90 % före skatt.
Inspektionen finner det inte vara förenUgt med en sund utveckUng av försäkringsväsendet
alt försäkringar med sjukpenningförmåner erbjuds personer som genom allmän
försäkring är garanterade en kompensationsnivå av 90 % under sjukpenningtid.
Jag finner det angeläget att slå fast att vad som
uttalades i denna fråga då den obligatoriska sjukförsäkringen infördes alltjämt
äger giltighet. Den obligatoriska sjukpenningförsäkringen bör alltså vara den
grund för medborgarnas skydd under sjukdom, efter vilken kompletterande hjälp-förmåner
bör anpassas, samtidigt som den försäkrade inle genom sjukförmånerna bör få en
bättre ekonomi än då han är frisk.
1 likhet med utredningen och huvuddelen av
remissinstanserna anser jag alt det av samhällsekonomiska skäl är motiverat med
en viss självrisk för det sammanlagda försäkringsskyddet vid sjukdom. Denna
självrisk bör inle sättas högre än som är nödvändigt och i första hand ta sikte
på de mera kortvariga sjukdomsfallen. Eftersom sjukpenningen från den allmänna
försäkringen ger så hög kompensationsnivå som 90 % kan någon anledning att
kompletterande sjukersättning skall utgå vid kortlidssjuk-dom inle anses föreUgga.
Kompletterande ersättningar bör enligt min mening kunna komma i fråga endast
vid längre sjukdomsfall och därför medges efler en karenstid som bör sällas lill
mmst 30 dagar. En riktpunkt för kompensationsnivån i dessa fall bör vara all komplelle-ringsförmåner
och sjukpenning inte tillsammans ger högre ersättning för inkomstbortfallet än
omkring 95 %, varvid, om kompletteringsförmä-nerna är skattefria, hänsyn
givetvis måste las till detta.
Redan enUgt nu gällande riktlinjer tiUåts kompletterande
försäkring med karenstid för smärre belopp - högst 3 kr. per dag skattefritt
ulan att några närmare undersökningar om maximigränsen överskrids behöver
göras. Av praktiska skäl bör del, efter den angivna karenstiden av minst 30
dagar, även i forlsältningen finnas möjlighet att schablonmässigt ge kompletleringsförmåner
inom ramen för detta belopp.
Karenstiden 30 dagar för kompletterande förmåner bör anses
uppfylld även då delta daganlal uppnåtts genom flera sjukperioder som inträffat
under det senaste året och som var och en omfattat minst en vecka.
Kompletterande ersättning bör dock inte i sådant fall utgå förrän den pågående
sjukperioden varat minst en vecka.
Jag förordar sålunda alt självriskmomentet anordnas i form
av dels en karenstidsregel och dels en begränsning av del kompletterande
skyddet efter karenstidens utgång. Under förutsättning alt försäkringar och avtalsmässiga
uppgörelser håller sig inom ramen för här angivna regler anser jag att det f. n.
inte finns anledning att på det berörda området gå in med
lagstiftningsåtgärder.
Jag förutsätter således att de riktUnjer som här förordas
när det gäller kompletterande sjuklön beaktas av arbetsmarknadens parter vid
införande av nya sjuklöneförmåner. Med anledning av vad TCO anfört i sill
remissyttrande vill jag framhålla att vad jag här har sagt inte tar sikte på
redan avtalade sjuklöneförmåner. Från allmän synpunkt framstår det
Prop.
1973:46 105
emellertid som angeläget att förut angivna principer om
karenstid och begränsning av den sammanlagda kompensationsnivån kommer att
gälla generellt vid införande av nya sjuklöneförmåner. Även med här förordade
begränsningar kommer det att finnas utrymme för arbetsmarknadspartema att
träffa avtal om kompletterande anordningar av den typ som t, ex, AGS-försäkringen
representerar,
I fråga ora kompletleringsersättningar i försäkringsform
ankommer det på försäkringsinspektionen att utfärda sådana rekommendationer att
den här förordade begränsningen iakttas.
Del sagda gäller kompletterande sjukförmåner i allmänhet
och i motsvarande delar även sådana förmåner som exempelvis inom AGS-försäkringen
utgår lill den som uppbär förtidspension. Särskilda omständigheter föreUgger
enligt utredningens mening i vissa typer av fall, främst de fall där ersättning
ulgår enUgt gällande regler om skadestånd och därtill anslutande speciella
försäkringsanordningar, t. ex. de på arbetsmarknaden förekommande s.k. Irygghelsförsäkringama
som i princip innebär att arbetsgivaren åtar sig ett utvidgat skadeståndsansvar
vid olycksfall i arbete. Jag är ense med utredningen och de remissinstanser som
särskilt yttrat sig i denna fråga att det inte bör komma i fråga alt göra gällande
någon princip om självrisk i dessa fall.
5,6 Pensionsgrundande inkomst för tilläggspension
Som jag inledningsvis berört är ell av syftena med
beskattad sjukpenning all skapa ökad järalikhet raellan grupper sora enbart har
sjukpenningen att lila till och andra grupper sora uppbär ersättning från
arbetsgivaren vid sjukdom och olycksfall. Ett viktigt moraent härvidlag är alt
eliminera den olikhet som ligger i att sjukpenning i motsats till sjuklön inte
är pensionsgrundande för tilläggspension (ATP). I båda fallen utges ersättning
för en bortfallen arbetsinkomst som skuUe ha varit pensionsgrundande.
Sjukpenningutredningens förslag innebär att sjukpenningen
görs pensionsgrundande i samma utsträckning som den i forlsältningen blir
skattepliktig inkomst. Genom anknytningen till skatteplikten och därigenom
till laxeringen kan uppburen sjukpenning beaktas på ett enkelt sätl vid
beräkningen av pensionsgrundande inkomsl.
På motsvarande sätt föreslår utredningen alt ersättning
från arbetslöshetsförsäkringen och annat kontant stöd vid arbetslöshet samt
utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning i form av grundbidrag, hyresbidrag
på hemorten och barntillägg skall hänföras till pensionsgrundande inkomsl i
samband raed införande av skatteplikt för förmånerna. Slutligen föreslår
utredningen alt föräldrapenning och sjukpenning vid vård av sjukt barn blir
pensionsgrundande i den mån sådana förmåner införs enUgt famUjepoliliska
kommitténs förslag och görs skattepliktiga, FamiljepoUliska kommittén föreslär
även all del av kommittén föreslagna vårdbidraget för vård av svårt
handikappat barn på samma sätt skall hänföras till pensionsgrundande inkomst.
Prop,
1973:46 106
Förslagen har mottagits myckel positivt av
remissinstanserna, 1 saraband med att skallepliktiga förmåner nu avses bli
införda på samtliga de områden som förslagen rör förordar jag alt förmånerna
hänförs till pensionsgrundande inkomsl i den utsträckning de hänförs till
skattepliktig inkomst. Inskränkningen innebär all hemmamakesjukpenning och
sjukpenning från den frivilliga sjukpenningen läggs utanför. Som utredningen
angivit är, Uksom i fråga om skatteplikt för förmånerna, del grundläggande
skälet härtiU att sjukpenningen i dessa fall inte träder i stället för
förvärvsinkomst.
Sora en följd av alt här berörda förraåner blir
pensionsgrundande kan de nuvarande besläraraelserna i 15 kap. 2 § AFL, som
tillkommit i syfte att skydda äldre försäkrade mol återverkningarna i
pensionshänseende av längre sjukdoms- och arbetslöshetsperioder, för framtiden
undvaras.
5.7 Administration
Som jag inledningsvis anfört bygger del föreslagna sjukpenning-sysleraet
på all ÄDB-lekniken används. Utredningen har i samråd med RAFA-utredningen
skisserat det administrativa förfarandet och föreslagit alt det uppdras åt RAFA-utredningen
all utarbeta de närmare detaljerna.
Riksförsäkringsverket och statskontoret har i oktober 1972
överiäm-nat en av RAFA-utredningen utarbetad rapport angående genomförandet av
ett ADB-system för sjukförsäkringen. Enligt rapporten beräknas en övergång till
det nya ADB-syslemet kunna påbörjas i mitten av 1974 och vara avslutad under
senare delen av 1976, 1 rapporten redovisas också förslag till teknisk
övergångslösning av de arbetsuppgifter som lillkomraer vid införande av
beskattad sjukpenning den 1 januari 1974,
Genomförandet av det nya ADB-systerael avses innebära att
nuvarande manuellt förda försäkringsregister vid kassorna successivt förs över
till ett centralt ADB-register som kan nås direkt genom terminaler vid
kassakontoren, I den planerade ADB-anläggningen koramer all lagras även
uppgifter om de försäkrades prelirainärskatleförhållanden. Dessa överförs datatekniskl
från skallemyndigheterna till försäkringsregislrel. Vid ADB-anläggningen koraraer
därigenom blanketter lill försäkran för erhållande av sjukpenning all kunna
skrivas ul och tillställas dem sora sjukanmäll sig, varvid anges gällande
sjukpenningnivå och del preliminära A-skalleavdrag som skall göras. Sedan den
försäkrade lämnat in denna anmälan ifylld och undertecknad till lokalkontoret
utbetalas sjukpenning med avdrag för preliminär skatt enligt de uppgifter som
angivits på blankellen,
1 del slutliga ADB-systerael kan även utskrift av utbelalningshand-lingar
ske automatiskt. Genom att tillämplig sjukpenning och tillämpligt skatteavdrag
anges på den utsända blanketten får den försäkrade full inblick i förfarandet
och kan anmäla eventuella felaktigheter i de registrerade uppgifterna. I
registret ackumuleras för varje försäkrad uppgift om utbetald bruttosjukpenning
och innehållen A-skalt, Skalleredovisning sker under resp, uppbördsraånader genora
s, k. summarisk
Prop, 1973:46 107
redovisning. För försäkrad med B-skatt sker utbetalning
utan skatteavdrag.
Vid årets utgång framställs centralt kontrolluppgifter,
som sänds ut lill de försäkrade. Kontrolluppgift till skattemyndigheterna blir
överflödig genom att de uppgifter som behövs överförs datatekniskl.
En ny ADB-anläggning för administrationen av den allmänna
försäkringen är under uppbyggnad i anslutning till riksförsäkringsverkets
tekniska byrå i Sundsvall. Den nya anläggningen kommer under innevarande år att
tas i bruk för administrationen av folkpensionering och ATP, Sora nämnls
beräknas ett ADB-system för sjukförsäkringen genomföras successivt med början i
millen av år 1974, 1 RAFA-utred-ningens rapport föreslås att ett provisoriskt
centralt register för sjukförsäkringen byggs upp vid anläggningen i SundsvaU
redan under hösten 1973 i avvaktan på all del fullständiga ADB-syslemet för
sjukförsäkringen koramer i funktion. Detla register avses innefatta alla sjukpenningförsäkrade
i landet och utnyttjas för registrering och ackumulering av bl, a, utbetald
sjukpenning och innehållen preliminär skatt. För inmatning av uppgifter lill
detta register föreslås all försäkringskassornas centralkontor förses med
dataterminaler redan under år 1973.
Kungl. Maj:t har i december 1972 lämnat medgivande för
riksförsäkringsverket och statskontoret att fortsätta och vidareutveckla
pågående försöksverksamhet beträffande ADB-system för sjukförsäkringen samt all
genomföra den föreslagna övergångsanordningen avseende ett centralt
försäkringsregister. Bemyndigande har också lämnats för anskaffning av
erforderlig kompletterande teknisk utrustning för ändamålet.
Vissa arbetsmoment som i det fullt utbyggda ADB-syslemel
avses ske datatekniskl får under övergångstiden ske manuellt. På gmnd av att
terminaler för inmatning av sjukanmälan inte kommer all finnas vid varje
lokalkontor när omläggningen genoraförs kommer bl, a, utskrift av blankett för
försäkran för erhållande av sjukpenning att under denna tid få göras manuellt
vid lokalkontoren. En konsekvens av detta blir alt uppgift om tillämpligt
skatteavdrag inte är tillgänglig för kontoren.
Sjukpenningutredningen har diskuterat två alternativ för
skatteavdrag under övergångstiden. Del ena alternativet innebär att A-skatt
dras i enlighet med den skattetabell och -kolumn som gäller för varje enskild
försäkrad. Delta kräver all skallemyndigheternas uppgifter i dessa hänseenden
förs över till sjukförsäkringens ADB-register, varefter uppgifterna
vidarebefordras till kontoren på kort, listor e. d. Del andra alternativet,
vilket utredningen finner smidigare all tillämpa, innebär att skatteavdraget
under övergångstiden görs efter en schablonlabell. Tabellen avses uppta en
enda avdragskolumn, upprättad som ell genomsnitt av preliminärskatlelabellerna
för hela landet.
Med hänsyn lill del angelägna i all inle få för stor
arbetsbelastning på kassakontoren under den aktuella övergångstiden tUl dess ADB-syslemet
kan utnyttjas för dessa uppgifter förordar jag att det senare alternativet
tillämpas, Schabloniseringen medför givetvis en särskild risk för kvarstående
eller överskjutande skall. Efiersom flertalet sjukfall gäller endast
Prop, 1973:46 108
några få dagar torde emellertid denna metod i allmänhet inle
vålla några större problem. För de mera långvariga sjukfallen kan finnas skäl
att basera avdraget på den i det särskilda fallet lillämpliga skattetabellen.
Det bör inle innebära någon större arbetsbelastning för lokalkontoren att i
dessa fall inhämta de uppgifter som behövs för skatteberäkningen. Motsvarande
gäller i fråga om sjukpenning enligt YFL och närstående ersättningssystem, som f.n.
betalas ul av riksförsäkringsverket. Det bör uppdras åt riksskatteverket alt i
samråd med riksförsäkringsverket fastställa närmare regler om skatteavdrag vid
långvarigare sjukdom.
För skatteredovisningen måste uppgifter för samtUga
sjukfall inom varje försäkringskasseområde insamlas manuellt till
centralkontoret för att därifrån rapporteras in till ADB-systerael,
Del provisoriska systemet beräknas komma all kräva viss
tillfällig personalförslärkning hos försäkringskassorna. Utvecklingen av
personalbehovet under de följande åren blir beroende på i vUken takt olika
uppgifter kan överföras lill ADB-syslemet. Detla utreds f, n, av RAFA-utredningen,
En ny rapport från utredningen i denna fråga väntas innevarande är. Personalbehovet
blir också beroende av om ytterligare arbetsuppgifter förs över lill
försäkringskassorna.
Sjukpenningutredningen har, främst för alt nedbringa
försäkringskassornas administration, framfört tanken på ett system raed
obligatorisk kortlidssjuklön utan arbetsgivarinträde. Någol utformat förslag lill
sådant system har dock inle lämnats av utredningen. För att ett sådant syslem
skall kunna övervägas behövs ytterligare utredning, vilken inte skulle kunna
genomföras inom den lid som slår liU förfogande innan de föreslagna
lagändringarna avses träda i kraft. Ett system raed obligatorisk kortlidssjuklön
utgör heller inle någon förutsättning för alt göra sjukpenningen skattepliktig.
Jag tar därför inle upp denna fråga till behandling i detta sammanhang,
5,8 Kostnads- och finansieringsfrågor
Den omläggning av sjukpenningförmånerna från den allmänna
försäkringen som jag förordat i del föregående innebär kraftigt ökade
kostnader för försäkringen. Kostnaderna för de berörda förmånerna beräknas
komma all uppgå till omkring 6 350 milj, kr. för år 1974, Jämfört med år 1973
innebär det en ökning med drygt 2 700 milj, kr. Härtill kommer 215 milj, kr, i
ökade kostnader för föräldraförsäkringen m. ra, som denna dag föresläs i en särskUd
proposition om förbättrade familjeförmåner inom den allmänna försäkringen.
Vidare har jag tidigare denna dag förordat alt en allmän tandvårdsförsäkring
inom sjukförsäkringens ram skall träda i kraft den 1 januari 1974, Kostnaderna
för denna försäkring beräknas till omkring 650 milj, kr, för år 1974,
Tillsaramans med automatiska kostnadsökningar beräknas
dessa reformer avseende sjukpenningförsäkringen, föräldraförsäkringen och tandvårdsförsäkringen
medföra att hela sjukförsäkringens omslutning för år 1974 kommer all uppgå lill
omkring 10 400 milj, kr. Det innebär en
Prop.
1973:46 109
ökning med omkring 3 900 railj. kr. jämfört med år 1973.
De beräknade kostnaderna för de olika sjukförsäkringsförmånerna saml läkemedelsersättning
och försäkringskassornas förvaltningskostnader framgår av följande
sammanställning. Med hänsyn till osäkerheten i beräkningsunderlaget när det
gäller kostnaderna för vissa förmåner kan avvikelser från de angivna beloppen
givelvis uppstå.
Beräknade kostnader år 1974, milj. kr.
Sjukpennmg
m, m,:
Sjukpenning för an>
itällning
5 240
Sjukpenning för ani
-lat för-
värvsarbete
280
Sjukpenning för hemmaniakar m, m.
95
Föräldrapenning
950
(därav garantinivä)
(500)
Sjukvårdsersättning:
Läkarvård
900
Tandvård
650
Sjukhusvård
395
Resor
150
Vissa sjukvårdande åtgärder
125
Läkemedelsersättning
1 085
Förvaltningskostnader
520
10 390
HärtUl kommer omkring 20 milj, kr. i kostnader för den
frivilliga sjukpenningförsäkringen.
De nuvarande grunderna för finansieringen av
sjukförsäkringen är relativt invecklade med olika regler för skilda delar av
försäkringen, TUläggssjuk pen ningen finansieras lill 75 % genom
arbetsgivaravgifter och till 25 % genom avgifter från de försäkrade.
Grundförmånerna från sjukpenningförsäkringen finansieras lill 55 % genom
statsbidrag raedan återstoden täcks genom avgifter från de försäkrade. För
sjukvårdsförmånerna gäller flera olika finansieringsregler med varierande
bidragsandelar för staten, arbetsgivarna och de försäkrade. Enligt min mening
finns del inte längre anledning att behålla dessa olika finansieringsregler.
Genomförandet av de här aktuella reformerna förutsätter ökade bidrag och
avgifter till sjukförsäkringen. I anslutning till de ändringar av sjukförsäkringens
finansiering som föranleds av de föreslagna reformerna, bör
finansieringsreglerna förenklas och göras enhetliga för hela den obligatoriska
sjukförsäkringen, 1 finansieringsavseende bör därvid även kostnaderna för läkemedel
samt försäkringskassornas förvaltningskostnader hänföras lill
sjukförsäkringen.
Genom att sjukpenningförmånerna blir beskattade samtidigt
som förmånsnivån höjs kommer de ökade kostnaderna för sjukförsäkringen all
medföra ökade skalleintäkter. Bl. a. av detta skäl förordar jag att
statsbidraget lill sjukförsäkringen höjs väsentligt fr. o. m. den 1 januari
1974 och ges formen av ell enhetligt bidrag med en tredjedel av samtliga
kostnader som hänför sig lill den obligatoriska sjukförsäkringen. Statens
Prop,
1973:46 110
bidrag lill sjukförsäkringen kan därmed beräknas uppgå tdl
drygt 3 450 milj. kr. för år 1974, jämfört med omkring 1 000 milj. kr. för
innevarande år.
Jag finner det motiverat all kostnaderna för de föreslagna
sjukförsäkringsreformerna delvis läcks genom arbetsgivaravgifter. Även
arbetsgivarnas sjukförsäkringsavgift bör ges formen av en enhetlig avgift som
avser hela sjukförsäkringen. En riktpunkt bör här vara all ca 40 % av sjukförsäkringens
kostnader - med undanlag för sjukpenning för egna företagare täcks genom
arbetsgivaravgifter. För att uppnå denna täckningsgrad förordar jag att
arbetsgivaravgiften i anslutning lill genomförandet av
sjukförsäkringsreformerna den 1 januari 1974 höjs från nuvarande 3,2 % till 3,8
% av del avgiftsgrundande löneunderlaget. Denna höjning beräknas tillföra
försäkringen ca 665 milj. kr. för hell år.
ben allmänna sjukförsäkringsfonden, som nu används för att
anpassa arbetsgivaravgiftens andel av utgifterna för tilläggssjukpenning, bör
med de nya finansieringsreglerna kunna utnyttjas på motsvarande sätt för all
reglera avvikelser mellan influtna arbetsgivaravgifter och den nyssnämnda
riktpunkten för dessa avgifters andel av sjukförsäkringens kostnader. F. n,
erfordras riksdagens medverkan för beslut om överföring av viss del av influtna
arbetsgivaravgifter lill denna fond. Med hänsyn lill den karaktär ifrågavarande
överföringar har, bör del i fortsättningen ankorama på Kungl. Maj:t all
besluta om överföring lill fonden resp. ianspråktagande av medel från fonden.
Med de här föreslagna nivåerna för statsbidrag och
arbetsgivaravgifter återstår drygt 25 % av sjukförsäkringens kostnader som
skall täckas genom avgifter från de försäkrade. Frånsett de automatiska
kostnadsökningar som med nuvarande finansieringsregler påverkar de försäkrades
avgifter kan den ökning av de försäkrades avgiftssumma för år 1974 som uppstår
vid genomförande av de aktuella reformerna därigenom beräknas bli begränsad
till sammanlagt omkring 250 milj. kr. Den höjning av den enskildes avgifter som
föranleds av de väsentligt förbättrade förmåner som följer av
tandvårdsförsäkringen, föräldraförsäkringen och reformeringen av sjukpenningförsäkringen
begränsas därmed till i genomsnitt ca 70 kr. per försäkrad.
F. n, består de försäkrades sjukförsäkringsavgifter av tre
delar, nämligen en avgift för sjukvårdsförmåner, en för grundsjukpenningförmåner,
inräknat barniillägg och moderskapspenning, och en för lilläggssjukpenning. De
två förstnämnda avgifterna utgår med lika belopp för alla avgiftsplikliga inom
försäkringskassa, dvs. i princip alla som påförts statligt beskattningsbar
inkomst för det år avgiften avser. Avgiften för lilläggssjukpenningförmånerna
är beroende av den sjukpenningklass som den försäkrade tillhör och är därmed
anknuten till förvärvsinkomsten.
De för år 197 3 preliminärt fastställda avgifterna för
sjukvårds- och grundsjukpenningförmåner uppgår lill sammanlagt 300 kr. per
försäkrad. Om nuvarande förmåns- och finansieringsregler kvarstod oförändrade,
skulle höjningar av dessa avgifter behövas för år 1974 lill följd
av
Prop, 1973:46 111
automatiska kostnadsökningar för sjukvårdsförmånerna inom
försäkringen. Avgifterna till försäkringen för tilläggssjukpenning skulle
däremot i huvudsak kunna håhas oförändrade.
Jag anser
det angelägel alt konstruktionen av de försäkrades sjukförsäkringsavgifter
ändras så att avgiften på ell bättre sätt än nu anpassas lill den enskildes
inkomstnivå. Höjningen av den del av avgiften som utgår med enhetligt belopp
för samtliga försäkrade i en försäkringskassa bör begränsas. Detta underlättas
om avgiften för de försäkrade liksom när del gäller statsbidraget och
arbetsgivaravgiften omfattar hela försäkringen utan formell uppdelning på olika
förmånsgrupper.
Mot denna bakgrund förordar jag att de försäkrades avgifi lill
sjukförsäkringen utformas som ett fast grundbelopp och en rörlig avgiflsdel
som anknyter lill den försäkrades inkomst. Den totala avgiften skall avse hela
sjukförsäkringen. Tyngdpunkten bör ligga på den inkomstanknutna delen, Avgiflsskyldigheten
bör begränsas till försäkrad som vid taxering påförts lUl statlig inkomstskatt
beskattningsbar inkomst för del år avgiften avser. Den fasta delen bör vara hka
stor för samtliga avgiftspUk-liga försäkrade i hela landet. Den rörliga delen
bör utgå med en viss andel av den försäkrades inkomst av förvärvsarbete del år
avgiften avser intill 7,5 gånger del basbelopp som gällde vid inkomstårets
början. Den sammanlagda avgiften bör inle få överstiga en tiondel av den
försäkrades beskattningsbara inkomst för ifrågavarande år. F. n. gäller
motsvarande regel enbart avgifter avseende sjukvårds- och grundsjukpenningförmåner-na.
Den fasta avgiften bör utgöra 300 kr,, dvs, samma belopp
som de preliminärt fastställda avgifterna för år 1973 avseende sjukvårds- och grundsjukpenningförmånerna.
Denna avgifi kommer därmed förär 1974 att i huvudsak motsvara den kostnadsandel
som faller på de försäkrade i fråga om sjukvårdsförmåner, hemraamakeförsäkring
och föräldrapenningens garantinivå.
Sjukförsäkringsavgiftens rörliga del får avvägas med
hänsyn till de kostnader som för resp. försäkringskassa återstår att läcka
sedan statsbidrag, arbetsgivaravgift och den fasta avgiftsdelen beaktats. När
hänsyn tas till den del av reformkoslnaderna som skall täckas genom de
försäkrades avgifter liksom till de automatiska kostnadsökningarna, beräknas
den rörliga avgiften för är 1974 komraa alt uppgå till i genomsnitt 1,3% av den
sjukpenninggrundande inkomsten avseende anställning. Jämfört med de avgifter
som skulle ha gällt år 1974 vid oförändrade förmåns- och finansieringsregler
kommer den här förordade avgiftskonslruktionen alt innebära minskade eller
oförändrade avgifter för försäkrade i inkomstlagen upp till 20 000 kr. i
årsinkomst. För den som har 30 000 kr, i årsinkomst blir del en avgiftshöjning
med omkring 50 kr. per år, medan den som har 40 000 kr, får betala ca 100 kr. raer
än han skulle ha gjort år 1974 enligt nuvarande regler. Höjningen för de högsta
inkomsttagarna blir mellan 200 och 300 kr, per år. Dessa grupper får emellertid
samtidigt särskilda förbättringar av sjukpenningförmånerna genom höjningen av
den övre gränsen för den sjukpenninggrundande
Prop. 1973:46 112
inkomsten. I de lägre inkomslskiklen koramer således
endast att ske sedvanliga justeringar av avgifterna med hänsyn lill de
automatiska kostnadsökningarna. Den tidigare nämnda avgiftshöjningen med i
genomsnitt 70 kr. per försäkrad som föranleds av de nya reformerna kommer i
praktiken inte alls att beröra försäkrade i dessa inkomstlagen.
För egna företagare som är sjukpenningförsäkrade bör
liksom nu gälla särskilda regler för beräkning av sjukförsäkringsavgiften. För
denna grupp bör således den rörliga avgiflsdelen avvägas så att den i princip
täcker försäkringskassans kostnader för utbetalda sjukpenningförmåner inom
gruppen med avdrag för stalsbidragsandelen. SärskUda beräkningar får därvid
göras för varje karenslid.
Sjukförsäkringsavgiften bör även i fortsättningen årligen
bestämmas av riksförsäkringsverket med hänsyn lill de beräknade kostnader den
skall täcka. Den fasta avgiflsdelen bör t. v. hållas oförändrad och
anpassningen till kostnadsutvecklingen således göras genom justering av
procentsatsen för den rörliga avgiflsdelen.
I enlighet med sjukpenningulredningens förslag bör den
lokala skattemyndigheten fastställa den inkomst som skall hgga till grund för
beräkningen av sjukförsäkringsavgiften samt även svara för såväl uträkning som
debitering av avgiften. För sjukpenningförsäkrad med inkomsl av annat
förvärvsarbete än anställning bör dock försäkringskassan t. v. svara för
uträkningen av avgiften.
De förordade höjningarna av sjukpenningförmånerna inom den
obligatoriska yrkesskadeförsäkringen beräknas av utredningen medföra en
kostnadsökning av 20 milj. kr. per år. Denna kostnad bör finansieras i enlighet
med den finansieringsmetod som gäller för yrkesskadeförsäkringen. Jag
återkommer senare denna dag lill frågan om avgiftsnivån för
yrkesskadeförsäkringen.
Inte heller för den frivilliga yrkesskadeförsäkringen bör
omläggningen till beskattade förmåner föranleda några ändringar av
finansieringsreglerna.
Jag kommer senare denna dag att anmäla frågan om ATP-avgifterna
under den kommande femårsperioden. Den ökning av pensionsförpliklel-serna inom
ATP som uppkommer genom att sjukpenning, föräldrapenning och värdbidrag blir
pensionsgrundande inkomst har beaktats i del förslag lill avgiftsuttag sora
lagts fram av riksförsäkringsverket och som jag därvid kommer all redovisa. I
enlighet med vad jag har anfört vid anmälan av årets statsverksproposilion (prop.
1973:1 bil. 7, s. 25) kommer jag samtidigt alt förorda att nuvarande
avgiftsnivå på 10,5 % för ATP-avgiften bibehålls oförändrad även för år 1974 i
stället för den höjning till I 1 % som tidigare faslställls.
5.9 Anslagsfrågor
I årets statsverksproposition (prop. 1973:1 bil. 7 punkt B
6) har anslaget Bidrag lill sjukförsäkringen för budgetåret 1973/74 preliminärt
beräknats lill 2 220 milj. kr.
Prop.
1973:46 113
Anslaget för nästa budgetår komraer att belastas av
kostnader för statsbidrag enligt nuvarande regler för försäkringskassornas
utgifter under andra halvåret 1973. Dessa statsbidragskostnader beräknas uppgå
till ca 500 railj. kr. Vidare kommer anslaget att belastas med kostnader för
statsbidrag enligt de föreslagna nya reglerna fr, o, m, den 1 januari 1974,
dvs, under första halvåret 1974, Statsbidraget under denna period beräknas
komma all uppgå liU 1715 railj, kr. Det sammanlagda medelsbehovet under
anslaget beräknas således uppgå till 2 220 milj, kr, för nästa budgetår.
Genomförandet av de här berörda reformerna koramer att
ställa stora krav på,insatser från riksförsäkringsverket och
försäkringskassorna. För de ökande arbetsuppgifterna behöver verket tillföras
två byrådirektörstjänster. Vidare behövs medel för tillfällig personal och odontologisk
expertis för genomförande av tandvårdsförsäkringen. Hänsyn härtill har inle
tagits vid anslagsberäkningen i årets statsverksproposilion. För dessa ändaraål
bör verket därför få överskrida det i statsverkspropositionen upptagna anslaget
för budgetåret 1973/74 med 465 000 kr. 1 fråga om försäkringskassorna ankommer
det på kassorna att i vissa fall efler medgivande från riksförsäkringsverket
besluta om de personalförstärkningar som kan komma att behövas.
5,10 Vissa andra frågor 5,10,1 Förtidspension
Från den 1 juU 1970 gäller på grundval av beslut vid 1970
års riksdag (prop. 1970:66, 2LU 1970:34, rskr 1970:232, SFS 1970:186)
väsentligt vidgade möjhgheter för äldre förvärvsarbetande med tungt eller
pressande arbete att få förtidspension i form av folkpension och
tilläggspension. Möjhgheterna att få sådan förtidspension har utökats
ytterligare fr. o. m. den 1 juh 1972 (prop. 1972:55, SfU 1972:21, rskr 1972:140,
SFS 1972:166). EnUgt de nya bestämmelserna har äldre försäkrad, sorri är
arbetslös och som uppburit ersättning från erkänd arbetslöshetskassa under den
längsta lid sådan ersättning kan utgå, rätt till förtidspension om hans
möjligheter att bereda sig fortsatt inkomst genom sådant arbete som han
tidigare ulfört eller genom annat tillgängUgt lämpligt arbete är nedsatta med
minst hälften och nedsättningen kan anses varaktig. Motsvarande gäller för den
som inte varit arbetslöshelsförsäkrad men uppburit omsläUningsbidrag enligt
arbetsmarknadskungörelsen (1966: 368) under minst 21 månader.
Ersättningstiden för den grupp arbetslöshetsförsäkrade det
här är fråga om är förlängd så att den i allmänhet omfattar 450 dagar. Denna
förlängda ersätlningstid gäller för den som fyller 60 år del försäkringsår
dagpenningen börjar utgå. I undantagsfall gäller denna längre ersätlningstid
redan från 55 års ålder, nämUgen då arbetslösheten aren direkt följd av
nedläggning eller bestående ändring av driften vid förelag där den arbetslöse
var anställd eller aweckUng av hans verksamhet som självstän-
8 Riksdagen 1973. 1 saml Nr 46
Prop, 1973:46 114
dig företagare på gmnd av omfattande eller genomgripande
förändring i ortens näringsUv eUer i näringsgrenen.
Omställningsbidrag är inle begränsat till tiden. Det ulgår
lill den som fyller minst 60 år under kalenderåret. 1 de undanlagsfall, som
nyss angivils för arbetslöshetsförsäkringens del, kan omställningsbidraget
börja utgå från 55 års ålder. Ett allmänt villkor för omslällningsbidrag är att
den arbetslöse minst 24 månader under de tre åren närmast före arbetslöshetens
inträde har haft sin huvudsakhga försörjning genom avlönat arbete eller genom
sedermera avvecklad verksamhet som egen företagare.
Bestämmelserna ora förtidspension innebär att en medlem i
arbetslöshetskassa, som omfattas av de nämnda reglerna om förlängd ersättningstid,
har rätt att få förtidspension i samband med att han blir utförsäkrad från
arbetslöshetsförsäkringen, under förutsättning alt han är att anse som
varaktigt arbetslös. Motsvarande gäller för den som haft omslällningsbidrag i
21 månader, vilken lid ansetts ungefärligen motsvara ersättningstiden i
arbetslöshetsförsäkringen.
Enhgt
förslag som chefen för inrikesdepartementet kommer att lägga fram senare i dag
skall bestämmelserna för arbetslöshetsförsäkringen ändras så att maximala ersättningsliden
generellt blir förlängd till 450 dagar för den som fyllt 55 år. Vidare skall oraslällningsbidragel
ersättas av ett kontant arbelsraarknadsslöd som tihkommer alla som fullgjort
arbetsvillkor liknande del som uppställs i arbetslöshetsförsäkringen.
Arbetsvillkoret efierges för den som efter yrkesinriktad utbildning i ungdomen,
vuxenutbildning eller arbetsmarknadsutbildning stått lill arbetsmarknadens
förfogande under en tid av fem månader. Ersättningstiden avses bli 150 dagar i
allmänhet, men för den som fyllt 55 år 300 dagar och för den som fyllt 60 år
obegränsad. I de särskilda fall dä omställningsbidrag enhgt nu gällande regler
kunnat utgå från 55 års ålder skaU kontant arbetsmarknadsstöd kunna utgå utan
särskild tidsbegränsning från samma ålder. En utförsäkrad medlem i
arbetslöshetskassa avses på motsvarande sätt som nu kunna övergå till kontant
arbetsmarknadsstöd i de fall detta stöd inle är tidsbegränsat.
De
ändringar i bestämmelserna om stödet vid arbetslöshet som jag här beskrivit
berör inte den åldersgrupp som de aktuella pensionsreglema tar sikte på,
nämligen dem som är över 60 år. Jag förordar att denna åldersgräns införs i
bestämmelserna om förtidspension på de grunder som här är i fråga. Den som
uppnått nämnda ålder bör liksom enhgt nuvarande bestämmelser vara berättigad
till förtidspension om han är att anse som varaktigt arbetslös och har bUvit utförsäkrad
från arbetslöshetsförsäkringen. Motsvarande skall gälla den som under en
längre tid uppburit ersättning enhgt lagen om kontant arbetsmarknadsstöd. Med
hänsyn till reglerna om ersätlningstid för detla nya slöd bör kravet på att slöd
utgått i 21 månader som nu gäUer i fråga om omställningsbidrag omformuleras så
att stödtiden uttrycks i dagar. Antalet dagar som stöd skall ha utgått bör i
överensstämmelse med vad som gäller ersättningen från arbetslöshetskassa
sättas till 450. Mot bakgrunden av reglerna för det nya stödet
Prop. 1973:46 115
förordar jag också en annan ändring, som innebär att
pension skall kunna beviljas ulan hinder av att kontant arbetsmarknadsstöd inte
utgått i 450 dagar i de fall den pensionssökande dessförinnan uttömt sin rätt
till stöd. Givelvis måste även i delta fall de övriga förutsättningar i fråga
om ålder och varaktig arbetslöshet som jag förut angivit vara uppfyllda. Jag
vill framhålla att tid varunder ersättning från arbetslöshetskassa eller
kontant arbetsmarknadsstöd utgått givetvis skall beaktas även om den hgger före
uppnådda 60 års ålder.
På motsvarande sätt som nu förordats bör den som under
jämförlig lid beretts skyddad sysselsättning och uppbär partiell förtidspension
kunna pä egen ansökan få hel förtidspension i samband med att han lämnar sådan
sysselsättning om han fyllt 60 år. Med skyddad sysselsättning avser jag här
arbete i verkstad för skyddad sysselsättning, särskilt beredskapsarbete för
handikappade och arkivarbete.
Vad jag nu förordat leder till förslag om ändring i 7 kap,
1 § AFL, Eftersom motsvarande bestämmelser rörande förtidspension från tilläggspensioneringen
i 13 kap, 1 § AFL beträffande förutsättningarna för pension hänvisar rill 7
kap, 1 § behövs ingen särskild ändring i bestämmelserna för lihäggspension. Del
har inte ansetts nödvändigt att tynga lagtexten med uttrycklig bestämmelse för
de nyss åsyftade fallen av förtidspension för försäkrade i skyddad
sysselsättning,
1 övergångsbestämmelserna bör anges att bestämmelsema för
försäkrade som uppburit kontant arbetsmarknadsstöd skall äga motsvarande
tillämpning i fall då någon efter ikraftträdandet fortfarande uppbär
omställningsbidrag,
5,10,2 Fastställande av årsarbetstid vid beräkning av
arbetsgivaravgift till tilläggspensioneringen
1 19 kap, 1 § AFL- stadgas om arbetsgivares
avgiftsskyldighet till försäkringen för tilläggspension. Stadgandet innebär bl.
a. alt avgiften skall utgå på summan av vad arbetsgivaren under året till
arbetstagare hos honom utgett såsom lön i pengar eller naturaförmåner eller, i
fall som avses i 11 kap. 2 § andra stycket AFL, på annan ersättning för utfört
arbete, sedan från nämnda summa dragits ett belopp motsvarande del vid årets
ingång gällande basbeloppet multiphcerat med det beräknade genomsnittliga
antalet arbetstagare hos arbetsgivaren under året. Därvid skall arbetstagare
som under hela året varit anställd med full arbetstid räknas som en
arbetstagare och arbetstagare som under året varit anställd i mindre omfattning
medräknas i motsvarande mån.
I AFL har inle närmare utvecklats vad som avses med fuU
arbetstid. Frågan avgörs i samband med avgiflsdebiteringen för ett visst år av
riksförsäkringsverket och dess avgörande kan överklagas lill försäkringsdomstolen
av varje arbetsgivare. Riksförsäkringsverket har i regel som mått på
årsarbetstid tillämpat vissa tal som har räknats fram genom att man utgått från
den genom lagstiftning och avtal reglerade arbetstiden samt å ena sidan lagt
till övertidsarbete och å andra sidan dragit från tid
Prop,
1973.46 116
för bortovaro på grund av semester, sjukdom m.m., varvid
sistnämnda faktorer grundats på av SAF tillhandahållen statistik. Timantalen
bestäms regelmässigt efler samråd med SAF och LO,
Dessa
principer för fastställande av normaltiden för full arbetstid har godtagits av
försäkringsdomstolen i ett betydande antal domar. Principerna innebär att
årsarbetstiden anges med ledning av ett fåtal schabloner hänförhga till
vidsträckta arbetsområden och inte utifrån de faktiska förhåUandena vid ett
visst företag eUer inom ett snävt begränsat arbetsområde.
Riksförsäkringsverket har föreslagit all en bestämmelse
tas in i 19 kap: 3 § tredje stycket AFL av innebörd att Kungl. Maj.t skaU
bestämma normallal för full arbetstid.
Som skäl
för sin framställning har verket anfört alt del är otillfredsställande alt
verket fattar beslut om normaltal för årsarbetstid, som sedan kan överklagas av
en enskild arbetsgivare hos försäkringsdorhstolen och eventuellt ändras av
denna. En sådan äridring skulle i extremfallet kunna slutUgen leda tiU att
större delen av ett års avgiftsdebiteringar kom att rivas upp.
Framställningen
har remissbehandlats och yttranden har inkommit från Svenska kommunförbundet,
Landstingsförbundet, LO, SACO, TCO, SAF, LRF, Handehis arbetsgivareorganisation
och SHIO.
Samtliga remissinstanser har tillstyrkt den föreslagna
ändringen eller lämnat förslaget utan erinran. LO har hksom SAF förutsatt att
samråd med arbetsmarknadspartema i fråga om årsarbetslidsmåtlel kommer att
tillämpas även i fortsättningen.
Jag delar riksförsäkringsverkets och remissinstansernas
åsikt att den föreslagna ändringen bör komma till stånd. Riksförsäkringsverket
bör åläggas att till Kungl. Maj:l ärligen komma in med förslag som är avsett
all bilda underlag för beslutet. Liksom hittills bör riksförsäkringsverket
samråda med arbetsmarknadsparterna i denna fråga. Kungl. Maj:ts beslut bör, bl.a,
med hänsyn till riksförsäkringsverkets debiteringsarbete och företagens
dalarutiner, ges i så god tid som möjligt före utgången av det år för vilket
normaltal fastställs.
Prop.
1973:46 117
6. Upprättade författningsförslag
I enlighet raed det anförda har inom socialdepartementet
upprättats förslag till
1,
lag om ändring
i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
2,
lag om ändring
i lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring,
3,
lag om ändring
i lagen (1962:392) ora hustrutillägg och koraraunalt bostadstillägg till
folkpension,
4,
lag ora ändring
i militärersättningsförordningen (1950:261),
5,
lag om ändring
i lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare,
6,
lag om ändring
i lagen (1967:919) om värdesäkring av yrkesskadelivräntor m, m,
7,
lag om ändring
i förordningen (1954:519) angående kostnadsfria och prisnedsalla läkemedel m, m.
Prop,
1973:46 118
7.
Specialmotivering
Utöver vad jag tidigare anfört i den allmänna motiveringen
föranleder de föreslagna ändringarna följande kommentarer
7.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring
1 kap, 6§
Eftersom basbeloppet skah användas inom sjukförsäkringen
vid beräkning av sjukpenninggmndande inkomst kommer basbeloppet alt få
betydelse för samtliga grenar av den allmänna försäkringen. Detta har föranlett
en omformulering av första stycket i paragrafen.
3 kap, 1 §
Avskaffandet av systeraet raed placering av de försäkrade
i sjukpenningklasser har föranlett betydande omredigeringar av de inledande
bestämmelserna i kapitlet. De grundläggande förutsätlningarna för tillhörighet
till sjukpenningförsäkringen har samlats i denna paragraf. Första stycket
upptar huvudfallet, nämligen försäkringstUlhörighet grundad på förvärvsarbete,
1 andra stycket ges bestämmelser för hemmamakeförsäkringen.
2 §
I denna paragraf anges liksom hitrills grunderna för
beräkningen av den inkomst som ligger rill grund för skydd genom
sjukpenningförsäkringen. Som framgått av den allmänna motiveringen införs här
ett syslem med beräkning av sjukpenninggrundande inkomst, som får en funktion
motsvarande den nuvarande placeringen i sjukpenningklass.
Första stycket innehåller en definition av termen
sjukpenninggrundande inkomst som knyter an till nuvarande regler för
bestämning av årsinkomst av förvärvsarbete för inplacering i sjukpenningklass.
Undantagande från försäkringen för tilläggspension medför f, n, för sjukpenningförsäkringens
del den konsekvensen att den försäkrade, såvitt gäller inkorast av annat
förvärvsarbete än anställning, är försäkrad enbart för grundsjukpenning. I och
med alt uppdelningen i grundsjukpenning och tilläggssjukpenning försvinner får
undantagande konsekvensen att sjukpenningförsäkringen helt träder ur funktion
såvitt gäller annat än anstäh-ningsinkomst. En regel härom har tagits upp i sista
punkten av första stycket.
Andra stycket innehåller bestämmelser om fördelning av den
sjukpenninggrundande inkorasten pä anslällningsinkomst och inkomst av annat
förvärvsarbete när den sammanlagda inkomsten överstiger sju och en halv gånger
basbeloppet. Regeln, vars förebild är motsvarande regel belräffan-
Prop, 1973:46 119
de pensionsgrundande inkomst, innebär att
anställningsinkomst alltid läggs i botten. Detta får betydelse bl, a, för avgiflsdebiteringen.
Avgift komraer således i första hand all beräknas på anställningsinkorasten,
I Iredje
stycket, som handlar ora beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten,
har i fråga om uppskattningen av värdet av naturaförmåner anknytningen lill
reglerna om taxering lUl kommunal inkomstskatt ersatts med en hänvisning lill
de regler sora gäller för beräkning av preliminär skatt. Syftet med ändringen
är att få ett så aktuellt värde som möjligt på förmånerna. De värden som gäller
återfinns i preliminärskattelabellen.
Bestämmelserna i nuvarande fjärde stycket har överförts lUl
1 § andra stycket,
3 §
Frånsett redaktionella ändringar har vidtagits den
ändringen att regeln i 4 kap, 3 § som bestämraer omfattningen av
sjukpenningförsäkringen för ålderspensionärer överförts till förevarande
paragraf, vilket ansetts vara till fördel från systematisk synpunkt,
4 §
Som fraragår av den allraänna motiveringen avses
sjukpenning utgå med en fast andel av den sjukpenninggrundande inkomsten. Tabellen
som f. n, finns intagen i första stycket i paragrafen bör alltså utgå, 1
stället bör anges att hel sjukpenning för dag utgör 90 % av den fastställda
sjukpenninggrundande inkomsten delad med 365, alltså utslagen på kalenderdag.
Regeln alt sjukpenning ulgår i hela kronor har avseende också på halv
sjukpenning. Sjukpenningen för hemmamake har som utvecklats i den allmänna
motiveringen räknats upp till åtta kronor i samband med att barnlillägget
slopats.
Andra stycket i paragrafen upptar bestämmelser ora sjukpennirigavdrag
vid sjukhusvärd,
F. n. minskas sjukpenningen med 10 kr. för dag, dock högst
med hälften av sjukpenningen, för lid då försäkrad åtnjuter sjukhusvård. Ett
generellt sjukpenningminimum på 6 kr. gäller dock för försäkrade med bam.
Avdragsbestämmelsen har motiverats med att försäkrad under lid för sjukhusvård
i regel inle har några särskilda kostnader för mat, läkemedel m, m,
I samband
med införande av skattepliktig sjukpenning avses att prehminärskatteavdrag på sjukpenningen
skall ske oberoende av sjukhusavdraget. De fömt angivna kostnadsposter som
motiverat sjukhusavdragel är nämUgen närmast att hänföra till privata
levnadskostnader, som ju inle är avdragsgilla vid beskattning. Hela
sjukpenningbeloppet före avdraget blir således skattepUktigl även i. detta
fall. Delta bör anges i de kontrolluppgifter som sänds ul.
De föreslagna nya bestämmelserna har
utformats med denna
Prop.
1973:46 120
utgångspunkt. Liksom f, n, bör avdragsmaximum i del
enskilda fallet också bli beroende av storleken av sjukpenningen (före skatt).
På grund av att avdrag också skall göras för skatt har garantiregeln ansetts
böra skärpas så att högst en tredjedel av sjukpenningen skall kunna tas i
anspråk för avdrag vid sjukhusvård. Maximalt sjukpenningavdrag skall således
göras först när sjukpenningen uppgår till 30 kr.
Som förut angivits finns ett generellt sjukpenningminiraum
för försäkrad raed bam under tid för sjukhusvård. Sjukpenningen vid
sjukhusvård skaU för sådan försäkrad f. n. utgöra minst 6 kr. Utredningen
föreslår en höjning av delta belopp tiU 8 kr. i samband med slopandet av
barntilläggen, vilka inte har berörts av avdragsreglerna. Riksförsäkringsverket,
som påtalat de administrativa och andra svårigheter sora sjukpen-ningavdragel
vid sjukhusvård redan nu förorsakar, har föreslagit att, om avdrag ändå skall
ske, särbestämmelserna för försäkrade som sammanbor med barn ulgår. Alternativt
har verket föreslagit en minimisjukpenning om 8 kr. för samtliga sjukpenningförsäkrade
vid hel sjukpenning oavsett sjukhusvård. Statskontoret har framfört samma
mening.
Till följd
av alt barnlilläggen inräknas i hemmamakesjukpenningen som höjs till 8 kr.
aktualiseras som utredningen funnit en ändring i den särskilda garantiregeln
för försäkrade med barn. Att hell slopa garantiregeln skulle för hemmamakeförsäkrade
medföra försämrade förmåner under tid för sjukhusvård jämfört med vad som nu
gäller. Vid ett bibehållande av regeln talar emellertid administrativa skäl
starkt för alt anknytningen till barnförekomst slopas, vilket även är
konsekvent med hänsyn till konstruktionen av hemmamakeförsäkringen, I enlighet
härmed har regeln i samband med alt garanlinivån höjts till 8 kr, omforraats
till en allmän garantiregel ulan anknytning lill barnförekomst, I övergångsfallen,
dvs. för försäkrade som vid ikraftträdandet har sjukpenningförsäkring grundad
på förvärvsinkomst mellan 1 800 och 4 500 kr. avses nuvarande regler om avdrag
även fortsättningsvis tillärapas.
4 § innehåller f. n, också bestämmelser om fördelning av
sjukpenningavdraget på grundsjukpenning, tilläggssjukpenning grundad på
anställningsinkomst och lilläggssjukpenning grundad på inkomsl av annat förvärvsarbete.
Dessa bestämmelser, som haft betydelse i finansieringshänseende, kan med
hänsyn tiU de föreslagna ändringarna i finaniserings-reglerna utgå. I den mån
en uppdelning fortfarande är nödvändig för vissa ändamål kan den i stället
grundas på schablonmässiga beräkningar,
5 §
Första stycket har genomgått ändringar med anledning av
att sjukpenningklassplaceringen ersätts av ett nytt förfarande för bestämmande
av tillhörighet till sjukpenningförsäkringen. Grundas försäkringstillhörig-helen
på förvärvsarbete skall i beslutet anges den sjukpenninggrundande inkomstens
storlek och art. För den som blir sjukpenningförsäkrad som hemmamake skall
detta anges.
Vad gäller de omständigheter som föranleder omprövning av försäk-
Prop. 1973:46 121
ringstillhörigheten har punkten c) som avser fall av
förtidspension formulerats om med hänsyn lill alt förtidspension enligt fr. o, m,
den 1 juli 1972 gällande regler kan beviljas på enbart arbetsmarknadsmässiga grunder.
Andra stycket innehåller f. n. bestäramelser om lidpunkt
för ändring av försäkrades placering i sjukpenningklass och tredje stycket ett
principiellt förbud mot ändring under pågående sjukdom. 1 dessa bestämraelser
sker, som nämnls i den allmänna motiveringen, materiella ändringar i samband
med avskaffandet av klassplaceringssystemet.
Dessa innebär för det första all förbudet niot ändring
under sjukdom upphävs, I stället införs en allmän regel att en frist om trettio
dagar skall gälla för beslut om ändring av sjukpenningförsäkring förorsakad av
inkomständring. Ändring av annan anledning skall ske så snart anledning till
ändringen uppkommer.
Nu näranda ändringar hänger samman med den ytterligare
ändringen all den anknytning till månadsskifte som gällt för
klassplaceringsbeslut bryts vid övergången lill del nya systemet. Denna
anknytning, som varit föranledd av att avgift för sjukpenningförsäkring
debiterats för månad, är med de nya avgiftsreglerna inte nödvändig. Intel
hindrar givelvis att riksförsäkringsverket, exempelvis för all tillgodose
kravet på samordning mellan sjukpenningförsäkring och pensionering, utfärdar
anvisningar om tidpunkt för ändring av sjukpenningförsäkring i därav berörda
fall.
I fråga om upphörande av hemmamakeförsäkring efler makes
eller därmed likställd persons död gäller nu en specialregel enligt sista
punkten i stycket om all beslut skall anstå till fjärde månadsskiftet efter
dödsfallet. I denna regel har enbart redaktionella ändringar vidtagits.
Anknytningen lill månadsskifte skall således bestå vid upphörande av hemmamakeförsäkring
av denna anledning. Motsvarande anknytning gäller som framgår av 3 § andra
stycket i fråga om upphörande av , heraraaraakeförsäkring vid 67 års ålder.
När sjukpenninggrundande inkomst fastställs i samband med
inskrivning i försäkringskassa skall på motsvarande,sätt som nu inkomsten
gälla fr, o. m. tidpunkten för inskrivningen.
Beträffande försäkrade som övergångsvis kvarstår i
sjukpenningklass till följd av all de har en förvärvsinkomst av 1 800 men inte
4 500 kr. per år skall de nuvarande reglerna för sjukpenningförsäkringen
alltjämt gälla. I fråga om beslut om klassändring i dessa fall skall emellertid
de nya reglerna i 3 kap. 5 § äga motsvarande tillärapning.
6§
1 första stycket fastslås, i likhet med vad nu gäller, den
försäkrades skyldighet att anmäla ändringar i sina inkomslförhållanden som är
av beskaffenhet att påverka rätten lill sjukpenning eller sjukpenningens
storlek.
I ett andra stycke i paragrafen har lagils in bestämmelser
om försäkringskassans skyldighet all självmant skaffa in uppgifter om den
Prop. 1973:46 122
försäkrades inkomstförhållanden och andra
omständigheter som har betydelse för sjukpenningförsäkringen.
Bestämraelserna har kommenterats i den allmänna
motiveringen.
9§
Angående skälen för upphävande av bestämmelserna om
barntillägg till sjukpenning hänvisas till den allmänna motiveringen.
Beträffande försäkrade som övergångsvis är sjukpenningförsäkrade
till följd av all de har en förvärvsinkomst av 1 800 men ej 4 500 kr, per år
avses barntillägg fortfarande utgå lill sjukpenningen enligt nuvarande regler.
Är försäkrad i den situationen att han uppfyller villkoren
för hemmamakeförsäkring enligt de nya bestämraelserna och saratidigt har rätt
att vara sjukpenningförsäkrad på grund av förvärvsinkomst enligt övergångsbestämmelserna,
bör han i samband raed den nya lagstiftningens ikraftträdande ges rätt att
välja del för honora gynnsammaste alternativet,
10 §
Denna paragraf innehåller bl, a, den s, k, fridagsregeln.
Enligt bestämmelse i Iredje stycket c) tillämpas inle fridagsregeln i fråga om
hemraa-makeförsäkrade och inle heller i fråga ora försäkrade som tih följd av
förvärvsinkomst placerats i sjukpenningklass 2 men annars skulle ha uppfyUt
villkoren för hemmamakeförsäkring. Regeln bör i del läge sora uppkoramer när klassplaceringssystemet
avskaffas avse enbart försäkrade som faktiskt omfattas av hemmamakeförsäkringen.
De försäkrade i nuvarande sjukpenningklass 2 som omfattas av undantagsregeln
kommer i fortsättningen all vara hemmamakeförsäkrade varför någon ändring i
praktiken inte inträder.
Ändringen i första stycket hänger samman med införandet av
rätt lUl sjukpenning vid vård av sjukt bam. Bestämmelser om denna förmån avses
intagna i 9 §. Genom övriga föreslagna ändringar i 10 § likställs kontant
arbetsmarknadsstöd med dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa,
11 §
Ändringarna i första och fjärde styckena av paragrafen är
betingade av att uppdelningen av sjukpenning i grundsjukpenning och
tilläggssjukpenning avskaffas. Beträffande del nya tredje stycket, som avser
väntetiden för ändring av sjukpenninggrundande inkorast, hänvisas lill vad som
sagts i denna fråga i den allmänna motiveringen. För försäkrad raed inkomsl av
annat förvärvsarbete och sjukpenningförsäkring med karenstid avses, för all
inte syftet med vänlelidsregeln skall förfelas, karenstiden som gäller för
sjukpenningen läggas till väntetiden. Särskilda övergångsbestämmelser föreslås
som framgår av det följande för den som vid ikraftträdandet av de nya
sjukförsäkringsreglerna har sjukpenningförsäkring som beträffande lilläggssjukpenning
gäller raed karenstid.
Prop,
1973:46 123
16-18 §§
Ändringarna i förevarande paragrafer betingas av
avskaffandet av klassplaceringssystemet och barntilläggen. Dessutom har avfattningen
av bestämmelserna jämkats till följd av de förslag som läggs fram om
föräldrapenning och sjukpennmg vid vård av sjukt bam.
4 kap.
3 §
Regeln i denna paragraf om begränsning av sjukpenningtiden
för ålderspensionärer och hkställda har överförts till 3 kap. 3 §.
7 kap.
I §
Beträffande denna paragraf hänvisas lill den allmänna
motiveringen avsnitt 5.10.1.
II kap,
2-3 §§
Genora tillägg till besläraraelserna i dessa paragrafer
klargörs hur sjukpenning, kontant stöd vid arbetslöshet m, fl, här avsedda
förmåner skall beaktas vid beräknuigen av pensionsgrundande inkomst. Bestämmelserna
innebär att förmånerna, frånsett sjukpenning, schablonmässigt genomgående
hänförs tih inkomst av anställning (2 §), Vad gäller sjukpenning har raed
hänsyn till förraånens natur en sådan schablon inte ansetts kunna användas.
Sjukpenning hänförs således, i den mån den grundas på inkomst av annat
förvärvsarbete, även i fräga om tillgodoräknande för tilläggspension till
delta inkomstslag (3 §). Vissa särbeslämrael-ser avseende tilläggspensioneringen
som tar sikte på sådan sjukpenning ges eraellertid i 11 kap. 6 § och 19 kap, 3 §,
Bestäramelsernas avfattning raedför att de beloppsminima om 500 kr, som i
paragraferna uppställts för att en inkomst skall beaktas vid beräkning av
pensionsgrundande inkomst inle bhr tUlämpliga på här avsedda inläklsposler. Med
det system som avses komma till användning för redovisningen av utbetalda förraåner
och som berörts i den allmänna motiveringen har nämligen de praktiska skäl som
motiverat införandet av dessa beloppsminima inte den bärkraft att de bör gälla
i fråga om här avsedda förmåner,
6§
När det gäller inkomst av annat förvärvsarbete skall
enligt bestämmelserna i denna paragraf pensionspoäng tillgodoräknas endast om tilläggspensionsavgifl
erlagts inom föreskriven lid. Detta bör som riksförsäk-
Prop, 1973:46 124
ringsverkel påpekat i sitt remissyttrande inte gälla
pensionspoäng som härrör från pensionsgrundande inkomst som en självständigt förvärvsverk-sam
person haft i form av sjukpenning. En regel som klargör delta undantag har
tillfogats första stycket av paragrafen. Regeln bör ses i samband med den
föreslagna bestämmelsen i 19 kap. 3 § andra stycket att tilläggspensionsavgift
inte skall erläggas för sjukpenning som avses här. Sammantagna innebär dessa
regler alt sjukpenningen! praktiken behandlas på samma sätt som inkomst av
anställning. Basbeloppsavdrag enligt 11 kap. 5 § skall i konsekvens med detta i
första hand göras på sjukpenningen.
Pensionsgrundande inkomsl skall enligt det nyss sagda
beräknas på sjukpenningen oavsett att den försäkrade inle betalt sin tilläggspensionsavgifl.
Skulle en person som här avses brista i betalning av tilläggspensionsavgifl
(för annan inkomst än sjukpenning) får i samband med omdebilering enligt
bestämmelserna i 40 § förordningen (1959:552) angående uppbörd av vissa
avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m, ra, den pensionsgrundande
inkomsten räknas om med uteslutande av annan i 11 kap. 3 § AFL avsedd inkomsl
än sjukpenning,
13 kap,
2§
Vissa omforrauleringar har gjorts med hänsyn till att
fastställande av sjukpenninggrundande inkomst träder i stället för placering i
sjukpenningklass,
15 kap,
2§
Bestämmelserna i 15 kap, 2 § AFL innehåller två
specialreglerom förmånligare pensionsberäkning. Reglerna är tillämpliga på
försäkrad som är född 1927 eller tidigare och som under visst år uppburit
sjukpenning enligt AFL eller YFL eller motsvarande ersättning enligt smittbärarlagen
i mer än 90 dagar och därvid varit placerad lägst i den sjukpenningklass han
skulle ha tillhört om hans årsinkomst av förvärvsarbete uppgått lill det vid
årets ingång gällande basbeloppet. Med angiven förutsättning om ålder tillämpas
reglerna också på den som under visst år i mer än 60 dagar uppburit dagpenning
frän erkänd arbetslöshetskassa eller utbildningsbidrag, om han var berättigad tUl
dagpenning när bidraget började utgå, eller omslällningsbidrag.
Reglerna är avsedda att tillgodose de åldersgrupper som
går i pension under ATP-syslemets uppbyggnadsskede. För en person i sådan ålder
kan låg pensionspoäng, orsakad av inkomstbortfall i samband raed t, ex, sjukdom
eller arbetslöshet, ej - såsom för yngre försäkrade - neutraliseras genom den s,
k, femlonårsregeln som allmänt gäller vid beräkning av medelpoängen. Likaledes
kan bortfallet av pensionspoäng för något år ej
Prop.
1973:46 125
kompenseras av den s. k. treltioårsregeln.
Specialreglerna i 15 kap. 2 § AFL innebär att man vid
bestämmande av det poängmedellal, som skall ligga till grund för beräkningen av
tilläggspension bortser från år varunder sjukpenning uppburils under mer än 90
dagar, om medelpoängen därigenom höjs. Vidare gäller att, när det skall
bestämmas hur många poängår den försäkrade har, det alllid skall anses som om
pensionspoäng tillgodoräknats honom för år varunder fömtsättningarna enligt 1
5 kap, 2 § AFL bl, a. del nyss angivna 90-dagarsvill-koret föreligger. De
båda specialreglerna kan tillämpas endast med avseende på sammanlagt tre
kalenderår.
I och med att sjukpenning, arbetslöshetsersättning och
utbildningsbidrag blir pensionsgrundande inkomsl framsiår lill en böqan
specialregeln i 15 kap. 2 § AFL om att pensionspoäng alltid skall
tillgodoräknas för år, för vilket sjukpenning utgått i mer än 90 respektive
arbetslöshetsersättning m. ra. utgått i mer än 60 dagar, som överflödig.
Den andra specialregeln i 15 kap, 2 § AFL ger möjlighet
att bortse från år med låg pensionspoäng vid beräkningen av poängmedellalel, I
det övervägande antalet fall torde det vara sjukdom som medför tillämpning av
regeln. Med en pensionsgrundande sjukpenning sora kompenserar 90 % av
arbetsinkomsten bortfaller motiven för specialregeln i fråga om sjukpenningtid.
Motsvarande bedömning kan göras beträffande dagpenning från
arbetslöshetsförsäkringen. Inle heller förhållanden i samband med
utbildningsbidrag och kontant arbetsmarknadsstöd ulgör anledning att behålla
regeln när uppburna förmåner i princip grundar rätt lill tilläggspension.
Med hänsyn lill del anförda har föreslagits all
specialreglerna i 1 5 kap. 2 § AFL skall upphävas såvitt gäller lid efler det
de förraåner som här avses har gjorts pensionsgrundande. För år dessförinnan måste
givetvis reglerna fortfarande gälla. Därom har bestämmelse givits i
övergångsbestämmelserna.
17 kap.
1 §
Paragrafen har formulerats om med hänsyn främst till all klassplaceringssystemet
och barnlilläggen avskaffas.
4 §
Chefen för inrikesdepartementet lägger senare i dag fram
förslag till lag om arbetslöshetsförsäkring och förslag lill lag om kontant
arbetsmarknadsstöd.
Enligt förslaget till lag om arbetslöshetsförsäkring skall
samordning ske mellan å ena sidan dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa och
å andra sidan förtidspension och ålderspension enligt AFL. Beträffande ålderspension
aktualiseras dock samordning enbart när fråga är om förlida
Prop,
1973:46 - 126
uttag av ålderspension eftersom dagpenning upphör att utgå
senast månaden innan vederbörande fyller 67 år.
Vad nu sagts i fräga om förtidspension gäller även kontant
arbetsmarknadsstöd enligt den föreslagna lagen härom, Däreraot sker ingen
saraordning med ålderspension enligt AFL eftersom kontant arbetsmarknadsstöd
upphör månaden innan den försäkrade fyller 67 år eller då han dessförinnan
börjar uppbära ålderspension enligt AFL. Kontant arbetsmarknadsstöd samordnas
även raed änkepension enligt AFL.
För de närmare bestämmelserna om samordning hänvisas till
chefens för inrikesdepartementet förutnämnda förslag.
Såväl förtidspension och ålderspension som änkepension kan
efler beslut om pension utgå retroaktivt. Delsarama gäller efter beslut ora
höjning av pensionen och efler upphävande av beslut att pensionen skall hållas
inne. Retroaktivilelen innebär alt, ora inle särskilda samordningsregler
införs i AFL, den försäkrade komraer alt för viss tidsrymd uppbära
arbetslöshetsstöd och pension vid sidari av varandra. Då samordning sker av
löpande förmåner bör sådan äga rum även för det fall pension utgår retroaktivt.
Vad gäller kontant arbelsraarknadsslöd kan enligt vad ovan sagts sådan förmån inle
utgå vid sidan av ålderspension. Förmånerna bör då ej heller utgå parallellt
under relroaklivtid.
En regel ora de samordningsfall som nu berörts har
intagits i ett nytt andra stycke i 4 §. Genom samordningsregeln undviker man
det omständliga förfarande med ålerkrav av utgiven arbetslöshetsersättning som
nu måste användas.
Regeln innebär all saraordning sker med tillämpning av
samma regler som gäller under löpande förmånslid, Avräkningen skall dock av
praktiska skäl ske på pensionsbeloppet. För förfarandet i övrigt hänvisas till
chefens för inrikesdepartementet förslag.
Enligt nämnda förslag skall den som vid ikraftträdandet av
lagen om kontant arbetsmarknadsstöd uppbär omslällningsbidrag enligt 102 § arbetsmarknadskungörelsen
(1966:368) få fortsätta alt uppbära sådant slöd så länge han är berättigad därtill
enligt de före denna tidpunkt gällande reglerna. Även i sådana fall bör
samordning ske i retroaktivfallen. Detta innebär att omslällningsbidraget
skall samordnas med ålderspension och förtidspension enligt AFL.
En regel härom har inlagils i övergångsbestämmelserna till
förevarande paragraf.
18 kap.
5 §
Enligt första stycket i denna paragraf i dess nuvarande
lydelse får allmän försäkringskassa inte bedriva annan verksamhet än som anges
i AFL eller i bestämmelser, som utfärdats med slöd av denna lag. Som tidigare
nämnts har emellertid Kungl. Maj:l efter förslag i prop. 1973:4 som godtagits
av riksdagen (SfU 1973:1, rskr 1973:15) i särskild lag givils fullmakt alt
förordna ora decentralisering av skaderegleringen i första instans i
Prop,
1973:46 127
huvuddelen av sjukersällningsärendena inom
yrkesskadeförsäkringen från riksförsäkringsverket lill försäkringskassorna med
början den I juli 1973, Vidare föreslås i prop. 1973:29 den ändringen i lagen
(1947:529) om allmänna barnbidrag att administrationen av barnbidragen förs
över från kommunerna lill försäkringskassorna från och med den 1 januari 1974.
Slutligen bör framhållas att del enligt lagen (1956:293) om ersättning åt
smittbärare ankommer på försäkringskassorna att i första instans besluta om
ersättning åt s. k. tillfälliga smittbärare. Mot bakgrund härav har gjorts en
ändring i första stycket av förevarande paragraf som erinrar om all
försäkringskassorna kan syssla med verksamhet utanför den allmänna försäkringens
område i den mån detla föreskrivs i särskild lag.
19 kap.
1 §
Beträffande ändringarna i tredje stycket hänvisas till den
allmänna motiveringen (avsnitt 5.10.2).
Arbetsgivare som träffat avtal om sjuklön med arbetsgivarinträde
bör inte belastas med arbetsgivaravgift till ATP för den del av sjuklönen som
motsvarar den sjukpenning försäkringskassan betalar till arbetsgivaren. Vid
bestämningen av avgiftsunderlaget för ATP bör därför den från försäkringskassan
till arbetsgivaren utbetalda sjukpenningen avräknas. Detta kan ske genom all
arbetsgivaren i arbelsgivaruppgiften gör avdrag för sjukpenning sora erhållits
från försäkringskassan, Sarama princip bör gälla löneförmåner som motsvarar
föräldrapenning och sjukpenning vid vård av sjukt barn.
1 ett nytt
femte stycke har därför lagils in bestäraraelser som innebär att, när arbetsgivarinträde
skett enligt 3 kap. 16 §, utgiven lön vid sjukdom eller ledighet för vård av
sjukt barn eller med anledning av barns födelse inle skall inräknas vid
beräkningen av arbetsgivaravgift lill den del lönen motsvarar sjukpenning eller
föräldrapenning. Motsvarande bestämmelse bör som utredningen förordat inlagas
i andra författningar om arbetsgivaravgift. De nödvändiga författningsändringama
avser jag att anmäla i ett senare sammanhang. Jag avser därvid att behandla
också de ändringar i de särskilda besläraraelserna om redarnas avgifter lill
sjukförsäkringen och försäkringen för tilläggspension sora behövs till följd
av omläggningen av finansieringssystemet för sjukförsäkringen.
2 §
Paragrafen har omarbetats raed hänsyn lill alt nuvarande
uppdelning av sjukförsäkringsavgiften i olika delar för täckande av utgifter
för sjukvärdsersättning, grundsjukpenning och tilläggssjukpenning skall upphöra.
För debitering av sjukförsäkringsavgift avses genomgående
gälla villkoret alt den försäkrade vid taxering året efter det som avgiften
avser påförts rill statlig inkomstskatt beskattningsbar inkomsl. Detla villkor
Prop. 1973:46 128
gäller f. n. inte beträffande avgiften till
försäkringen för lilläggssjukpenning.
Avgiflsskyldigheten bestäms av kassatillhörigheten vid
utgången av det kalenderår avgiften avser. Den som uppbär ålders- eller
förtidspension föreslås bli helt befriad från avgifi. Sådan befrielse gäller f.
n. endast beträffande avgifi för sjukvårdsförmåner.
3 §
Del i paragrafen införda tillägget förhindrar att
försäkrad med inkomsl av annat förvärvsarbete vid sjukdom personligen belastas
med ATP-avgift för den sjukpenning han erhåller. Bestämmelsen har tillkommit raot
bakgrunden av att sjukpenning hänförs till pensionsgrundande inkomst av annat
förvärvsarbete i den mån den ersätter bortfall av inkomst av detta slag.
Motsvarande problem uppkommer inle i fråga om föräldrapenning, kontant slöd vid
arbetslöshet och utbildningsbidrag, eftersom dessa förmåner genomgående i ÄTP-hänseende
betraktas som inkomst av anställning.
4 §
Höjningen av arbetsgivaravgiften lill 3,8% har behandlats
i den allmänna motiveringen. I enlighet med vad där anförts slopas uppdelningen
av avgiften raellan utgifterna för sjukvårdsersättning resp. lilläggssjukpenning.
Som anförts i den allmänna motiveringen avses arbetsgivaravgiften
täcka 40 % av kostnaderna för sjukförsäkringen, inberäknat även kostnaderna
för läkemedelsersättning och kassornas förvaltningskostnader. Fördelningen av
medlen mellan kassorna förutsätts ske på oförändrat sätt.
Allmänna sjukförsäkringsfondens nuvarande funktion som
regulator när del gäller arbetsgivaravgifternas andel i finansieringen av kostnadema
för lilläggssjukpenning utvidgas till all gälla dessa avgifters täckningsgrad
avseende hela sjukförsäkringen. Som redan nämnts i den allmänna motiveringen
avses del ankomma på Kungl, Maj:l att förordna om sådana överföringar av raedel
till fonden resp. ianspråktaganden av medel ur fonden sora erfordras för att
arbetsgivaravgifterna skall motsvara den uppställda riktpunkten 40 % av de
avsedda faktiska utgifterna under ifrågavarande kalenderår. Det bör ankomma på Kungl.
Maj:t all besluta om motsvarande överföringar även avseende åren 197173 med
tillämpning av de riktlinjer som gäller för försäkringens finansiering under
dessa år. Vid utgången av budgetåret 1971/72 uppgick fonden till ca 180 milj.
kr. inberäknat på budgetåret belöpande räntor.
6§
Denna paragraf har oraarbelats med hänsyn till den
omläggning av
Prop, 1973:46 129
sjukförsäkringsavgiftens konstruktion som behandlats i den
allmänna motiveringen.
Det skall liksom hittills ankomma på riksförsäkringsverket
alt fastställa de komponenter som tillämpas vid beräkning av
sjukförsäkringsavgiften för varje enskild försäkrad.
Avgiften skall beräknas för helt år oberoende av de
förändringar i försäkringshänseende som inträffat under året. Avgörande för
avgiftsskyldigheten är enligt 2 § dels om beskattningsbar inkomst beräknats
för det är avgiften avser och dels kassalillhörigheten vid utgången av näranda
år.
Avgiften skall sora helhet beräknas så att den tillsammans
med fastställd arbetsgivaravgift och statsbidrag svarar mot försäkringskassornas
beräknade utgifter för sjukförsäkringen inberäknal utgifter för läkemedel samt
förvaltningskostnader och behövlig fondering, I enlighet med vad som anförts i
den allmänna motiveringen skall avgiften bestå av en fast och en rörlig del.
Den fasta delen skall bortsett från den reduceringsregel som berörs i det
följande uppgå till ett enhetligt belopp för alla försäkrade i samtliga
försäkringskassor. Detta grundbelopp förutsätts bh faststäUt till 300 kr. för
de närmast följande åren.
Den rörliga delen av avgiften skall utgöra en viss andel
av den försäkrades förvärvsinkomst det år avgiften avser. Därvid skall
fördelning göras på inkomst av anställning resp. inkomst av annat
förvärvsarbete. Riksförsäkringsverket skall för varje försäkringskassa
fastställa den procentandel av förvärvsinkomsten som avgiften för visst år
skall utgå med för att ge den kostnadstäckning som behövs. Därvid måste
särskild avgiflsberäkning göras beträffande försäkrad med inkorast av annat
förvärvsarbete än anställning. Eftersom arbetsgivaravgifter inte utgår för
sådana inkomster skall de försäkrades avgifter i dessa fall täcka ca 2/3 av
försäkringskassans utgifter för sjukpenningförmåner inom gruppen med fördelning
på olika karenstider.
Bestämmelserna innebär att försäkrade med hemmamakeförsäkring
endast skall erlägga den fasta delen av avgiften. Motsvarande avses av
praktiska skäl gälla för försäkrade med sjukpenningförsäkring enligt
övergångsreglerna. För de nu nämnda kategorierna försäkrade blir det till följd
av begränsningsreglema i 2 § och sista stycket av denna paragraf i praktiken
endast undantagsvis fråga om avgiflsskyldighet,
I fjärde stycket har lagils in en bestämmelse som
beträffande fastställandet av avgiftsunderlaget hänvisar till reglerna i 3
kap, 2 § avseende beräkning av sjukpenninggrundande inkomst. Eftersom
sjömansskatten innefattar en schablonmässigt bestämd sjukförsäkringsavgift har
inkomst sora föranleder sjömansskatt undantagits vid den inkomstberäkning som
skall ligga till grund för sjukförsäkringsavgiften. Beräkningen görs, som
antytts i den allmänna motiveringen, beträffande anställda av lokal
skattemyndighet sora också svarar för avgiflsulräkningen. För försäkrade med inkorast
av annat förvärvsarbete beräknas, med hänsyn bl, a, lill bestämmelserna i 3
kap. 2 § tredje stycket andra punkten, avgiftsunderlag och
sjukförsäkringsavgift av försäkringskassan.
Femte stycket innehåller en bestämmelse som begränsar den
totala
9 Riksdagen 1973. 1 saml Nr 46
Prop,
1973:46 130
sjukförsäkringsavgiften lill högst 10 % av den
beskattningsbara inkomsten för del inkomstår som avgiften avser. F, n, finns inle
motsvarande begränsning när del gäller avgift avseende lilläggssjukpenning,
I sjätte stycket finns f. n, i en första punkt ett
stadgande som innebär att pensionär som lill följd av bestämmelserna i 4 kap, 3
§ (föreslagna 3 kap, 3 §) om begränsad sjukpenninglid har rätt lill sjukpenning
för mindre än 90 dagar vid ingången av den månad avgiften avser skall erlägga hälfien
av vanUg avgifi. Som framgår av 19 kap, 2 § skall pensionärer i fortsättningen
vara befriade från sjukförsäkringsavgift. Stadgandet kan därför utgå.
Övriga reduklionsregler i sjätte stycket, vilka gäller
avgifter lill sjukpenningförsäkringen för sjömän i vissa fall, har kunnat utgå
som överflödiga med hänsyn till övriga förändringar i avgiftssystemet. Avgift lill
sjukförsäkringen skall således som tidigare nämnts aldrig påföras någon som
inte haft lill statlig inkomstskall beskattningsbar inkomsl och avgift för
sjukpenningförsäkringen beräknas inle på inkomst som föranleder sjömansskall.
Inte heller bestämmelserna i nuvarande sjunde stycket om
befrielse från avgift för grund- och lilläggssjukpenning under tid för
värnpliktstjänstgöring har ansetts kräva någon motsvarighet i det nya
systemet. Anledningen härtill är att det avbrott i förvärvsarbetet som
värnpliktstjänstgöringen innebär i forlsältningen direkt påverkar storleken av
den avgiflsgrundande inkomsten och därmed avgiften till sjukpenningförsäkringen.
Statsbidrag skall utgå med en tredjedel av kassornas
utgifter för sjukförsäkringsförraånerna inberäknat utgifter för läkemedel och
kassornas förvaltning. Vid beräkningen av utgiftema för visst är tillämpas en kontantprincip.
En utgift skall således anses hänförlig till del år utbetalningen gjordes även
i de fall del rör sig om t, ex, en utbetalning för åtgärd som förelagils under
föregående år.
20 kap, 3§
Ändringen betingas av att bestämmelserna om barniillägg i
3 kap, 9 § avses upphävda.
Ändringen har gjorts för att markera att avdrag för
ogulden tilläggspensionsavgifl inte får ske på grundval av att pensionspoäng
det år avgiften avser har tillgodoräknats den försäkrade för inkomst som avses
i 11 kap, 3 § första stycket d).
Prop,
1973:46 131
21 kap,
I §
Beträffande höjningen till 20 kr, av den totalram för den
frivilliga sjukpenningförsäkringens förmåner som gäller enligt, bestämmelserna
i paragrafens Iredje stycke hänvisas till den allmänna motiveringen.
Övergångsbestämmelserna
I enlighet med vad som angivits i den allraänna
motiveringen avses försäkrade, som vid liden för lagändringens ikraftträdande
är sjukpenningförsäkrade men vilkas inkomster ligger under den nya inkomstgränsen,
övergångsvis få behålla sin .sjukpenningförsäkring enligt nuvarande regler så
länge de har inkomst uppgående lill nu gällande I 800 kr. per år. Stiger
inkomsten lill 4 500 kr. eller däröver kommer självfallet de nya reglerna att
bli tillämpliga på den försäkrade. Sjukpenning enligt övergångsbestämmelserna
skall vara skattefri även i fortsättningen. Dessa regler omfattar även
försäkrade som avses i 3 kap. 2 § första stycket tredje punkten såvida
förvärvsinkomsten ligger inom det skikt det här är frågan om.
Som framgått av vad som anförts under 3 kap. 9 § kan den
som vid ikraftträdandet både är berättigad lill hemmamakeförsäkring och till
försäkring enligt övergångsbestämmelserna välja vilken försäkringsform han
önskar tillhöra. Väljer den försäkrade att omfattas av hemmamakeförsäkringen
kan han därefter inte gå in under övergångsbestämmelserna.
Som tidigare nämnls skall i fråga om ändring av
sjukpenningklass de nya reglerna i 3 kap, 5 § gälla. Detta innebär att beslut
om ändring av sjukpenningklass skall få verkan trettio dagar efler det beslutet
fallals.
När försäkrad har sjukpenningförsäkring med karenstid
enligt 3 kap,
II § gäUer karensliden f, n, bara i fråga om rätten till lilläggssjukpenning,
1 del nya systemet kommer däremot karenstiden att omfatta sjukpen
ningen i dess helhet. Möjlighet bör därför öppnas för den som vid
ikraftträdandet har sjukpenningförsäkring som gäller med karenstid att
inom viss tid anmäla om han vUl ändra sin försäkring oavsett om han
uppfyller eljest gällande krav på all ha god hälsa och ej ha fyllt 55 år.
Bestämmelse härom har upptagits i övergångsbestämmelserna. Det
förutsätts att försäkringskassoma underrättar berörda försäkrade ora
denna möjlighet.
De särskilda bestämmelserna i 15 kap. 2 § om gynnsammare
pensionsberäkning för vissa äldre försäkrade skall självfallet tillämpas för
tid före den nya lagstiftningens ikraftträdande.
Beträffande bestämmelserna om omslällningsbidrag i sista
punkten hänvisas lill den allmänna motiveringen (avsnitt 5.6 och 5.10.1) saml
till kommentaren lill 17 kap. 4 §.
9* Riksdagen 1973. 1 samL Nr 46
Prop. 1973:46 132
7.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1954:243) om
yrkesskadeförsäkring
Samma regler har ansetts böra gälla angående sjukpenning i
yrkesskadefall oavsett om skadefallet inträffat före eller efter den nya
lagstiftningens ikraftträdande och oavsett om del rör sig om obligatorisk
eller frivillig försäkring. En annan ordning skulle leda till bl, a, lagstiflnings-mässiga
problem och risk för osäkerhet hos de försäkrade. Förslaget till ändringar i YFL
har utformats med nyssnämnda utgångspunkt. Ell särskilt övergångsproblem tas
upp i anslutning till kommentarerna lill 9 § och lill övergångsbestämmelserna.
Angående ändringen i denna paragraf hänvisas lill vad som
sägs i kommentaren till 9 §,
9§
Ändringen i andra stycket har vidtagits för all skapa
likformighet mellan YFL och AFL vad beträffar värdering av naturaförmåner (jfr
3 kap, 2 § AFL).
1 sista
stycket finns en regel som innebär alt i fall då yrkesskadad inle har en årlig
arbetsförtjänst av 1 800 kr,, inkomsten ändock skall beräknas till delta
belopp. 1 samband med all lägsta inkomstgränsen för sjukpen-, ning enligt AFL
föreslås höjd lill 4 500 kr. har sjukpenningutredningen föreslagit en höjning
av nyssnämnda inkomslminimum lill 4 500 kr. för att tillgodose behovet av
samordning med AFL:s sjukpenningsyslem i sjukersättningsfallen. I utredningens
förslag ingår vissa övergångsbestämmelser avseende äldre yrkesskadefall.
Riksförsäkringsverket, yrkesskadeförsäkringskommiltén och
LO har i sina remissyttranden anfört att utredningens förslag i vissa
situationer leder lill alt en yrkesskadad med inkomsl understigande 4 500 kr,
inte blir tillförsäkrad sjukpenning under samordningstiden enligt I 1 §,
För all undvika del berörda problemet har den lösningen
valls att bestämmelserna i 9 § sista stycket lämnats orubbade och i stället
regler för dessa fall upptagits i övergångsbesläinmelser till ändringarna i YFL.
Dessa kommenteras i det följande. Del erinras ora att yrkesskadeförsäk-ringskommitlén
har i uppdrag all genomföra en allmän revision av YFL,
Ändringen i första stycket föranleds av all bestämmelserna
om begränsad sjukpenninglid för ålderspensionärer i AFL överförts från 4 kap, 3
§ lill 3 kap. 3 §, 1 andra stycket företagna ändringar betingas av klassplaceringssystemels
avskaffande.
Prop. 1973:46 133
13-15 §§
Hänvisningarna i andraIredje styckena av 13 § lill
sjukpenningklasserna i AFL har ersatts raed ett nytt andra stycke sora
hänvisar lill de nya besläraraelserna i 3 kap. 4 § AFL, 1 samband härmed har
hänvisningen utvidgats till all omfatta bestämmelserna i sagda paragraf om
sjukpenningavdrag vid sjukhusvård, varigenom bestämmelserna i 15 § kan upphävas.
Avskaffandet av särskilda barniillägg lill sjukpenning
föranleder upphävande av 14 § och en jämkning i sista stycket av 13 §.
17 §
Ändringen har vidtagits för alt markera all vårdbidrag är
en från sjukpenning resp, livränta skild förmån.
18, 28, 30, 37 och 47 §§
Ändringarna i dessa paragrafer föranleds av barntilläggens
avskaffande samt upphävandet av 1314 §§.
Övergångsbestämmelserna
Bestämmelserna medför all i den mån den försäkrade vid
skada ej är berättigad till sjukpenning enligt AFL eller
övergångsbestämmelserna därtill, han skall åtnjuta sådan enligt YFL i dess
äldre lydelse, som i sin lur ansluter till de äldre bestämmelserna i AFL. Detla
innebär att beloppet av sådan sjukpenning (som bhr skattefri) bestäms med
ledning av 3 kap. 4 § AFL i dess äldre lydelse och att likaledes bamtillägg
kommer att utgå enligt äldre bestämmelser.
7.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:392) om
hustrutillägg och
kommunalt bostadstillägg till folkpension
Regeln all ersättning på grund av sjukförsäkring i allmän
försäkringskassa inle skulle räknas som inkomst vid tillämpningen av lagen
motiverades ursprungUgen med att del förelåg svårigheter att beräkna den
försäkrades sjukpenning pä grund av all sjukpenningen efler viss tid sattes
ned. I praxis inräknas emellertid numera i årsinkomsten den inkomst som
motsvarar den lägsta i den sjukpenningklass vederbörande tillhör. Bestämmelsen
om ersättning på grund av sjukförsäkring saknar därför numera praktisk
betydelse och kan utgå.
7.4 Förslaget till lag om ändring i militärersättningsförordningen
(1950:
261)
Ändringarna i denna paragraf föranleds av klassplaceringssystemels
avskaffande och slopandet av barntillägg lill sjukpenning. Beträffande
sjukpenning vid sjukhusvård har hänvisningen till 3 kap. 4 § AFL
Prop, 1973:46 134
utvidgats, varigenom 2 mom. femte stycket kan upphävas
(jfr. specialmotiveringen till 13-15 §§YFL).
12,21 och 22 a §§
Ändringarna i dessa paragrafer föranleds av klassplaceringssystemels
avskaffande och slopandet av bamtillägg till sjukpenning.
Ö vergångsb estäm melserna
Beträffande övergångsbestämmelserna hänvisas till vad
som anförts rörande övergångsbestämmelserna till YFL.
7.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1956:293) om
ersättning till
smittbärare
3 §
Ändringarna i denna paragraf föranleds av klassplaceringssystemels
avskaffande och slopandet av barniillägg lill sjukpenning,
4 §
De tidigare, till reglerna i 3 kap. 4 § tredje-fjärde
styckena AFL anslutande raen forraellt självständiga bestämmelserna i denna
paragraf om sjukpenningavdrag vid sjukhusvård har i saraband med barn
tilläggens slopande ersatts med en bestämmelse som i likhet med motsvarande besiämmelse
i 13 § YFL enbart innehåller en hänvisning rill 3 kap. 4 § AFL.
5§
Ändringen står i samband med barntilläggens slopande.
Övergångsbestämmelserna
Övergångsbestämmelserna innebär all lillfälUg smittbärare,
som vid lagens ikraftträdande uppbär ersättning enligt 3 §, får behålla denna
förmån ersällningsperioden ul.
7.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1967:919) om
värdesäkring av
yrkesskadelivräntor m. m.
4 §
Har livränta börial utgå lill följd av yrkesskada och
medför skadan ånyo sjukdomstillstånd sora medför rätt lill sjukpenning skall
livräntan
Prop.
1973:46 135
under sjukdomstiden utbytas mot sådan. Enligt gällande lydelse
av 4 § får i sådant fall sjukpenningen inte undersliga en fyrahundradedel av
den hvränta som efter värdesäkring skulle ha utgått till den skadade.
Bestämmelsen har utformats under hänsynstagande till att sjukpenningen f. n. är
skattefri men livräntan skattepliktig. Enär sjukpenningen nu görs skattepUktig bhr
de båda förmånerna jämförbara. Sjukpenning som träder i stäUel för livränta
skall därför inte understiga en Irehundrasextio-femledel av Uvräntan.
7.7 Förslaget till lag om ändring i förordningen
(1954:519) angående kostnadsfria och prisnedsatta läkemedel m. m,
5 §
Ändringarna är föranledda av de nya finansieringsreglerna
för sjukförsäkringen (se den allraänna motiveringen och specialmotiveringen
till 19 kap. 4 § AFL).
Prop, 1973:46 136
8, Hemställan
Under åberopande av det anförda hemställer jag alt Kungl.
Maj:t föreslår riksdagen
dels all antaga förslagen lill
1. lag om ändring i lagen (1 962:381) om allmän försäkring,
2.
lag om ändring
i lagen (1954:243) ora yrkesskadeförsäkring,
3.
lag ora ändring
i lagen (1962:392) om huslrulillägg och kommunalt bostadstillägg lill
folkpension,
4.
lag om ändring
i militärersättningsförordningen (1950:261),
5.
lag ora ändring
i lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare,
6.
lag om ändring
i lagen (1967:919) om värdesäkring av yrkesskade-livränlor ra. m.,
7.
lag om ändring
i förordningen (1954:519) angående kostnadsfria och prisnedsalla läkemedel m. m.,
dels alt
till Bidrag till sjukförsäkringen för budgetåret 1973/74 anvisa ett
förslagsanslag av 2 220 000 000 kr.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställs förordnar Hans Maj:t Konungen alt lill
riksdagen skaU avlåtas proposition av den lydelse bilaga lill delta protokoll
utvisar.
Ur protokollet: Gunnel Anderson
Prop, 1973:46 137
Innehållsförteckning
Propositionen 1
Propositionens
huvudsakliga innehåU 1
Lagförslag 3
Utdrag av stalsrådsprotokoUel
den 9 mars 1973 50
1
Inledning 50
2
Gällande
ordning m. m. 52
2.1 Sjukpenning inom sjukförsäkringen 52
2.1.1
Obligatorisk
sjukpenning 52
2.1.2
FrivilUg
sjukpenning 55
2.1.3
Moderskapsförmåner 56
2.1.4
Smittbärarersättning 56
2.2 Sjukpenning inom yrkesskadeförsäkringen 57
2.2.1
Obhgatorisk
yrkesskadeförsäkring 57
2.2.2
Frivillig
yrkesskadeförsäkring 58
2.2.3
Yrkesskadeförsäkringen
närslående ersättningssystem 58
2.3
Den allmänna
pensioneringen 59
2.4
Finansiering av
förmåner enligt AFL och YFL 62
2.4.1
Sjukförsäkringen 62
2.4.2
Yrkesskadeförsäkringen 64
2.4.3
Den allmänna
pensioneringen 64
2.5 Administrationen enligt AFL och YFL 64
2.5.1
Riksförsäkringsverket 64
2.5.2
De allmänna
försäkringskassorna 65
2.5.3
De lokala
skattemyndigheterna 66
2.6 Sjuklöneförmåner för vissa grupper av anställda 66
2.6.1
Statsanställda
och anställda hos försäkringskassoma 66
2.6.2
Kommunal-och landslingsanslällda 67
2.6.3
Tjänstemän i
enskild tjänst 68
2.6.4
Arbetare i
enskild tjänst 68
2.7 Tidigare överväganden 69
3 Utredningen 72
3.1
Skattefrihetens
effekter m. m. 72
3.2
Utredningens
förslag 73
3.2.1
Allmänt 73
3.2.2
Sjukpenningens
utformning 74
3.2.3
Inkomslgränser
ra. ra. 75
3.2.4
Sjukpenningens kompensalionsnivå
m. m. 75
3.2.5
Sammanträffande
av förmåner 76
3.2.6
Pensionsgrundande
inkomsl för tilläggspension 78
3.2.7
Administration 79
3.2.8
Frågor om
sjuklön och arbetsgivarinträde 82
3.2.9
Kostnads-och
finansieringsfrågor 82
Prop, 1973:46 138
4 Remissyttrandena 85
4.1
AUmänt 85
4.2
Sjukpenningens
utformning 86
4.3
Inkomslgränser m,
ra, 87
4.4
Sjukpenningens kompensalionsnivå
m. m. 88
4.5
Sammanträffande
av förraåner 90
4.6
Pensionsgrundande
inkomst för tilläggspension 92
4.7
Administration "2
4.8
Frågor om
sjuklön och arbetsgivarinträde 92
4.9
Kostnads- och
finansieringsfrågor 94
5 Departementschefen 95
5.1
AUmänt 95
5.2
Sjukpenningens
utformning 96
5.3
Inkomstgränser m.
m. 99
5.4
Sjukpenningens
kompensationsnivå 100
5.5
Sammanträffande
av förmåner 102
5.6
Pensionsgrundande
inkomsl för tilläggspension 105
5.7
Administration 106
5.8
Kostnads-och
finansieringsfrågor 108
5.9
Anslagsfrågor 112
5.10
Vissa andra
frågor 113
5.10.1
Förtidspension 113
5.10.2
Fastställande
av årsarbetstid vid beräkning av arbetsgivaravgift
till tilläggspensioneringen 115
6
Upprättade
författningsförslag 117
7
Specialmotivering 118
7.1
Förslaget till
lag ora ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring 118
7.2
Förslaget till
lag om ändring i lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring 132
7.3
Förslaget tih
lag om ändring i lagen (1962:392) om huslrulillägg
och kommunalt bostadstillägg till folkpension 133
7.4
Förslaget lill
lag om ändring i militärersättningsförordningen (1950:261) 133
7.5
Förslaget tiU
lag om ändring i lagen (1956:293) om ersättning
tiU smittbärare 134
7.6
Förslaget tUl
lag om ändring i lagen (1967:919) om värdesäkring av yrkesskadelivräntor m, m, 134
7.7
Förslaget
till lag om ändring i förordningen (1954:519) angående kostnadsfria
och prisnedsatta läkemedel ra, m, 135
8 Hemställan 136
Doktrin (1)
- Hans-Heinrich Vogel, Om den kommunala beskattningsrätten, FT 1993 nr 1–2 s. 59, på s. 93 · Hos förlaget (inloggning eller köp)
Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur artiklarnas text; artiklarna läses hos utgivaren.
Hänvisas hit från
82 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (65)
65 kopplingar i 38 dokument.
- SOU 2023:53 En ändamålsenlig arbetsskadeförsäkring - för bättre ekonomisk trygghet, kunskap och rättssäkerhet s. 309 om s. 113 · s. 522 · s. 1412 i texten
- SOU 2023:30 Ett trygghetssystem för alla - nytt regelverk för sjukpenninggrundande inkomst s. 164 om s. 100 · s. 534 i texten
- SOU 2021:98 Ett förbättrat trygghetssystem för företagare - enklare och mer förutsägbart s. 47 · s. 72 · s. 284 i texten
- SOU 2012:47 Harmoniserat inkomstbegrepp s. 146 i texten
- SOU 2001:47 En handläggningslag - del 1 s. 208 · s. 209 om s. 114 i texten
Rättsfall (3)
3 kopplingar.
- RÅ 2009 ref. 2 ur registret · dokumentnivå
- RÅ 2001 ref. 75 ur registret · dokumentnivå
- Högsta förvaltningsdomstolen, mål 6681-25 om s. 99 i texten
Doktrin (14)
14 kopplingar i 6 dokument.
- Mannelqvist, Samband i socialförsäkringen, 2003 s. 77 · s. 78 om s. 52 · s. 78 om s. 95 · s. 79 om s. 95 · och 1 till i texten
- Westerhäll, Sjukpenninggrundande inkomst, 1986 s. 41 · s. 62 · s. 65 · s. 256 i texten
- Westerhäll, Den starka statens fall?, 2002 s. 251 om s. 96 · s. 666 i texten
- FT 1993 s. 59 Hans-Heinrich Vogel, Om den kommunala beskattningsrätten s. 93 i texten
- Westerhäll, Den svenska socialrätten, 1990 s. 135 i texten