Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition angående förbättrade familjeförmån inom den allmänna försäkringen, m.m.

1973 · 82 sidor, varav 63 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 63 av 82 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1973:47, Kungl. Maj:ts proposition angående förbättrade familjeförmån inom den allmänna försäkringen, m.m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts
proposition nr 47 år 1973 Prop. 1973: 47

Nr 47

Kungl.
Maj;ts proposition angående förbättrade familjeförmåner inom den allmänna
försäkringen, m. m.; given Stockholms slott den 9 mars 1973.

Kungl,
Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vars avlåtande
till riksdagen föredraganden hemställt,

GUSTAF ADOLF

CAMILLA
ODHNOFF

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen läggs fram förslag om betydande förbättringar av samhällets
ekonomiska stöd till bamfamiljer, särskilt i anslutning till barns födelse och
vid vård av sjukt eller handikappat barn,

I
fråga om stödet i samband med barns födelse föreslås att den nuvarande moderskapsförsäkringen
ersätts av en föräldraförsäkring med garantinivå. Garantinivån skall innebära
ett grundläggande försörjningsskydd i form av föräldrapenning med 25 kr. om
dagen under sex månader i anslutning till barnets födelse. Till försäkrade med
rätt till högre sjukpenning än garantinivån föreslås föräldrapenningen utgå med
samma belopp som sjukpenningen. För tiden efter barnets födelse avses att den
av barnets föräldrar som ombesörjer den huvudsakliga vården av barnet skall
bli berättigad till föräldrapenningen. Enligt förslaget skall föräldrarna
själva få avgöra vem av dem som skall stanna hemma hos barnet och uppbära
föräldrapenningen. Förslaget om föräldrapenning innebär en ersättning vid bams
födelse som avsevärt överstiger den nuvarande moderskapsförsäkringens förmåner
särskilt för de lägst avlönade och för dem som inte haft förvärvsarbete viss
tid före bamaföd-seln. Föräldrapenningen skall liksom sjukpenningen utgöra
skattepliktig inkomst och därigenom bli ATP-gmndande.

Vidare
föreslås rätt till sjukpenning för förälder som behöver la vård om sjukt barn
och för fader som behöver ta vård om äldre barn i samband med att ytterligare
barn föds i familjen.

1
Riksdagen 1973.1 saml. Nr 47

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:47 2

Förbättringar
föreslås också i fråga om det särskilda vårdbidrag som ulgår om bam på grund av
sjukdom eller allvarligt handikapp är i behov av särskild tillsyn och vård.
Vårdbidraget höjs till samma nivå som förtidspensionen inom folkpensioneringen,
samtidigt som förmånen blir skattepliktig och ATP-grundande för den förälder
som vårdar barnet.

Propositionen innehåller
även förslag om en förstärkning av barnpensionerna så att mer enhetliga regler
skapas för barnpensioner och bidragsförskott. Barnpensionen från
folkpensioneringen höjs till 40 % av basbeloppet i de fall då änkepension eller
bampension från tilläggspensioneringen inte utgår och till 60 % av basbeloppet
för barn vars båda föräldrar avlidit. Vidare höjs åldersgränsen för barnpensionen
från 16 år till 18 år.

De nämnda familjepolitiska
reformerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1974. Kostnadsökningen för de
förbättrade förmånerna beräknas till ca 275 milj. kr. för helt år.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:47 3

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1962: 381) om allmän
försäkring,

dels alt 3 kap. 1214 §§, 8 kap. 5 och 6 §§, 9 kap. 35 §§,
10 kap. 4 §, 16 kap. 5 § och 20 kap. 2 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas två nya paragrafer, 3 kap.
9 § och 9 kap. 6 § av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap. 9 §

Hos allmän försäkringskassa inskriven försäkrad förälder sorn
för vård av barn, vilket ej fyllt tio år, under barnets sjukdom behöver helt
eller delvis avstå från förvärvsarbete, äger rätt till sjukpenning om hans
sjukpenninggrundande inkomst uppgår lill i 1 § första stycket angivet belopp.
Därvid äga bestämmelserna 17 § första och andra styckena motsvarande
tillämpning.

Även om sjukdom ej föreUgger äger fader, som avstår från för--
värvsarbete för vård av barn som i första stycket sägs när sådant påkallas i
anslutning till annat barns födelse, rätt till sjukpenning under de i första
stycket nämnda förutsättningarna.

Sjukpenning enligt första och andra styckena utgår för
högst tio dagar varje år för försäkrad förälder som har barn i sin vård eller,
där föräldrar gemensamt ha barn i sin vård, för föräldrarna tillsammans. Utan
hinder av vad nu sagts får förälder, som vanligen icke har barn i sin vård men
som tillfälligt vårdar barn, i fall soni avses i första eller andi-a stycket
åtnjuta sjukpenning enligt vad där sägs inom ramen för det antal dagar, för
vilket sjukpenning kan utgå lill den andre av föräld-raina enligt första
punkten.

» Enligt den lydelse som föreslagits i prop. 1973: 46.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kvinnlig
försäkrad, som är inskriven hos allmän försäkringskassa eller skulle hava
varit inskriven därest hon uppfyllt åldersvillkoret i 1 kap. 4 §, äger vid
barnsbörd rätt till moderskapspenning. Moderskapspenning utgör vid enkelbörd
ettusenåttio kronor och vid flerbörd nämnda belopp ökat med femhundrafyrtio
kronor för varje barn utöver ett.

Av moderskapspenningen
äger den försäkrade lyfta trehundra kronor före nedkomsten, dock tidigast å etihundratjugonde
dagen före den beräknade tidpunkten därför.

' Senaste lydelse 1966: 350.

Försäkrad
förälder som icke förvärvsarbetar äger i samband med barns födelse rätt till f ö
r-äldrapenning.

Föräldrapenning
utgår om föräldern varit inskriven hos allmän försäkringskassa under minst etlhundraåttio
dagar i följd närmast före barnels födelse eller den beräknade lidpunkten för
denna. Föräldrapenning får utgå även om föräldern icke varit inskriven hos
försäkringskassa enligt vad nu sagts men skulle ha varit inskriven om kassan
ägt kännedom om samtliga de förhållanden som förelegal.

Hel
föräldrapenning ulgår med tjugufem kronor om dagen (garantinivå). Har
föräldern under minst tvåhundrasjultio dagar i följd före barnels födelse eller
den beräknade tidpunkten härför varit, eller skulle föräldern, om försäkringskassan
haft kännedom om samtliga föreliggande förhållanden, ha varit försäkrad för en
sjukpenning överstigande nämnda belopp, utgår föräldrapenningen med belopp
motsvarande förälderns sjukpenning enligt 4 §.

Ha
föräldrar gemensamt barn i sin vård, ulgår föräldrapenning över garanlinivån lill
fadern endast under förutsättning alt även modern är eller enligt vad förut
sagts bort vara försäkrad för sjukpenning överstigande garanlinivån. Undanlag
från vad nu sagts får medgivas när det visas alt modern lill följd av sjukdom
eller av andra särskilda skäl icke kan anses ha möjlighet att vårda barnet.

Villkor otn inskrivning hos försäkringskassa eller
försäkring för viss sjukpenning som angives i denna paragraf anses uppfyllt om
del berott på åldersregeln i 1 kap. 4 § att viUkoret ef kunnat uppfyllas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Även om
sjukdom som i 7 § sägs icke är för handen, utgår till-läggssjukpenning lill
kvinnlig försäkrad, som i anledning av barnsbörd avhåller sig från förvärvsarbete,
såframt hon omedelbart före nedkomsten eller den beräknade tidpunkten därför
under minst tvåhundrasjuttio dagar i följd varit placerad i sjukpenningklass
nr 3 eller högre sjukpenningklass eller skulle hava varit placerad i sådan
sjukpenningklass, därest hon uppfyllt åldersvillkoret i 1 kap. 4§.

Sjukpenningen
utgår tidigast från och med den sextionde dagen före den beräknade tidpunkten
för nedkomsten och senast från och med förlossningsdagen. Sjukpenningen utgår
endast för dag då kvinnan avhåller sig från förvärvsarbete och längst lill elthund-raåitionde
dagen efler förlossningsdagen eller efter den tidigare dag då sjukpenningen
började utgå. Rätlen lill fortsatt sfukpenning upphör, om kvinnan under nämnda
lid utför förvärvsarbete under mer än trettio dagar. Därvid medräknas ej dag
då barnet åtnjuter sjukhusvård.

Från och med den trettionde dagen efler förlossningsdagen
utgår sjukpenning endast om kvinnan har eller på grund av sjukdom är föihindrad
att hava barnet i sin vård.

Sjukpenning för lid före förlossningen utgår först från
och med den dag kvinnan hos den allmänna försäkringskassan anmält sin önskan
alt erhålla sjukpenning, där ej hinder mött för anmälan eller särskilda skäl lill
annat föranleda.

Till sjukpenning enligt denna paragraf utgår ej
barntillägg.

Moder
äger rätt till föräldrapenning tidigast från och med den sextionde dagen före
den beräknade tidpunkten för barnets födelse. För tiden efter barnets födelse
är den av föräldrarna som till huvudsaklig del ombesörjer vården om barnet
berättigad till föräldrapenning. Moder äger dock rätt till föräldrapenning
till och med den tjugunionde dagen efter förlossningsdagen även om hon ef har
barnet i sin vård.

Föräldrapenning
utgår under högst etthundraåtlio dagar sammanlagt för föräldrarna. Den får
utgå längst till ellhundraåtlionde dagen efter den då barnet fötts eller, då
föräldrarna lill följd av barnels sjukdom under viss del av denna lid varit
förhindrade att vårda barnet, däremot svarande längre tid, dock längst till två-hundrafyrtionde
dagen efter barnets födelse.

I fråga om föräldrapenning skola bestämmelserna i 7 §
första och andra styckena äga motsvarande tillämpning. Föräldrapenning får ej
utgå i den mån den försäkrade uppbär sjukpenning enligt denna lag.

Föräldrapenning ulgår ej lill båda föräldrarna för samma
dag. Utan hinder härav får dock halv föräldrapenning utgå till båda föräldrarna
för samma dag, när de avlösa varandra i vården av barnet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

ä Senaste lydelse 1969: 203,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Försäkrad,
som äger rätt till moderskapspenning, må ef åtnfuta grundsjukpenning eller
barntill-lägg för tiden från och med förlossningsdagen till och med den tjugunionde
dagen därefter.

Fosterföräldrar likställas vid till-lämpningen av
bestämmelserna om föräldrapenning med föräldrar.

Föräldrapenning
till foster- eller adoptivföräldrar utgår ej för tid innan de fått barnet i sin
vård och får utgå längst till tvåhundrafyrtionde dagen efter den då barnet fötts.

I den
mån föräldrapenning ej utgått till dem enligt bestämmelserna i 13 § äga
adoptivföräldrar i anslutning till att de få adoptivbarn som ej fyllt tio år i
sin vård rätt till föräldrapenning under sammanlagt tjugu dagar. Detsamma
skall gälla fosterföräldrar som mottaga barn i avsikt att adoptera det.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8 kap. 5 §*

Rätt till
folkpension i form av

barnpension tillkommer

barn, vars
fader eller moder eller båda föräldrar avlidit och som icke fyllt sexton år.

Rätt till
barnpension föreligger ej för barn utom äktenskap, därest den avlidne enligt
avtal, som är bindande för barnet, åtagit sig att till dess underhåll utgiva
visst belopp en gång för alla.

Rätt till
folkpension i form av

barnpension tillkommer

barn, vars fader eller moder eller båda föräldrar avlidit
och som icke fyllt aderton år.

Har
avliden förälder enligt avtal, som är bindande för barn utom äktenskap, åtagit
sig att till dess underhåll utgiva visst belopp en gång för alla, föreligger
rätt till barnpension endast i den mån pensionen överstiger en efter underhållsskyldigheten
lämpad livränta, vilken inköpes åt barnet för erlagt engångsbelopp.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Barnpension
utgör för år räknat tjugufem procent av basbeloppet. För barn, vars båda
föräldrar avlidit, utgör dock barnpensionen trettiofem procent av basbeloppet.

Barnpension
utgör för år räknat tjugufem procent av basbeloppet. Barnpension skall dock
alllid utgå med sådant belopp att pensionen, i förening med pensionsförmåner,
som enligt bestämmelserna i andra stycket skola beaktas, utgör

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 47 7

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1.
för
barn, vars båda föräldrar avlidit, trettio procent av . basbeloppet efler
envar av föräldrarna,

2.
för
barn, som samtidigt uppbär bidragsförskott enligt lagen (1964:143) om
bidragsförskott, trettio procent av basbeloppet samt

3.
för
barn, som i annat fall uppbär barnpension efter en av föräldrarna, fyrtio
procent av basbeloppet.

Vid tillämpning av bestämmelserna i föregående stycke
beaktas barnet tUlkommande tilläggspension i form av barnpension samt, i fall
som avses i punkt 3, folkpension i form av änkepension, vilken utgår lill
kvinna som är moder till barnet eller varit gift med barnets fader eller har
eller har haft barn med denne, under förutsättning att barnet och kvinnan
stadigvarande sammanbo. Äro flera barn berättigade till barnpension fördelas
vid avräkning änkepensionen lika mellan barnen.

9 kap. 3 §6

Försäkrad äger för tid före den månad då han fyller sexton
år rätt till vårdbidrag i form av invaliditetsersättning, därest han på grund
av sjukdom, psykisk eflerblivenhet, vanförhet eller annat lyte för avsevärd
tid och i avsevärd omfattning är i behov av särskild tillsyn och vård.

Åtnjuter försäkrad som avses i Åtnjuter försäkrad som avses i

2 § första stycket andra punkten 2 § första stycket andra
punkten

eller andra stycket icke pension eller andra stycket icke pension

enligt denna lag, äger han, därest enligt denna lag, äger han, därest

han fyllt sexton år, rätt till inva- han fyllt sexton år, rätt till i/;-

liditetsersättning för tid före den validiletsersättning för

månad då han fyller sextiosju år. tid före den månad då han fyller

sextiosju år.

Invalidiletsersättning må vara begränsad till viss lid.

Vad i 2 § tredje stycket stadgas skall äga motsvarande tUlämpning

Senaste lydelse 1966: 236.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

beträffande invaliditetsersättning. Konungen må dock
förordna att sådan ersättning skall utgivas för tid då den försäkrade vistas
utom anstalten utan att vårdas genom dess försorg.

Invalidiletsersättning enligt första stycket och sådan
ersättning enUgt andra stycket till försäkrad, som avses i 2 § första stycket
andra punkten, utgör för år räknat sextio procent av basbeloppet. Invaliditetsersättning
i annat fall utgör, allt efter hjälpbehovets omfaltning eller merutgifternas
storlek, för år räknat sextio eller trettio procent av basbeloppet.

Föreslagen
lydelse

Invalidiletsersättning till försäkrad, som avses i 2 §
första stycket andra punkten, utgör för år räknat sextio procent av
basbeloppet. Invaliditetsersättning i annat fall utgör, allt efter
hjälpbehovets omfattning eller merutgifternas storlek, för år räknat sextio
eller trettio procent av basbeloppet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vid tiUämpning
av 2 och 3 §§ skall såsom blind anses den vars synförmåga, sedan Ijusbrylningsfd
rättals, är så nedsatt att han saknar ledsyn.

Försäkrad förälder äger för vård av barn som ef fyllt
sexton år rätt till vårdbidrag om barnet på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning
eller annat handikapp för avsevärd tid och i avsevärd omfattning är i behov
av särskild tillsyn och vård.

Vårdbidrag
utgår med belopp motsvarande hel förtidspension till ensamstående jämte pensionstillskott.

Vårdbidrag beviljas att utgå tills vidare. Behovet av
bidrag skall omprövas vart Iredje år, såvida ej skäl föreligga för omprövning
med kortare mellanrum.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Om
pensionstillskott, hiistrutill-lägg och kommunalt bostadstillägg förordnar
Konungen med riksdagen.

Vid tillämpning av 2 och 3 §§ skall såsom blind anses den
vars synförmåga, sedan ljusbrytningsfel rättats, är så nedsatt att han saknar
ledsyn.

Vad i 2 § Iredje stycket stadgas skall äga motsvarande
tillämpning beträffande invalidiletsersättning och vårdbidrag. Konungen äger
dock förordna all sådana förmåner skola utgivas för tid då någon vistas utom
anstalten utan att vårdas genom dess försorg.

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Senaste lydelse 1969: 206.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:47

Nuvarande lydelse

6 §

Föreslagen lydelse

Om pensionstillskott, huslrutill-lägg och kommunalt
bostadstillägg förordnar Konungen med riksda-

opaginerad Kontrollera mot PDF

10 kap.

4 § Är
någon för samma månad berättigad till flera änkepensioner, utgives endast den
största av dem eller, om de äro lika stora, pensionen efter den sist avlidne
mannen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Föreligger
för samma månad rätt rill förtidspension samt änkepension eller hustrutillägg,
utgives endast en av förmånerna. Utgives i enlighet härmed änkepension eller
hustrutillägg, skall vid tillämpning av 3 kap. 3, 5 och 8 §§ samt 4 kap. 3 §
anses som om den försäkrade kommit i åtnjutande av förtidspension.

Föreligger
för samma månad rätt till två eller flera av förmånerna barnpension,
förtidspension, änkepension eller hustrutillägg, utgives endast en av
förmånerna. Utgives i enlighet härmed änkepension eller hustrutillägg, skall
vid tillämpning av 3 kap. 3, 5 och 8 §§ samt 4 kap, 3 § anses som om den
försäkrade kommit i åtnjutande av förtidspension.

opaginerad Kontrollera mot PDF

16
kap. 5 §s Ålderspension utgår från och med den månad varunder den försäkrade
fyller sextiosju år eller, om han önskar att pensionen skall börja utgå
tidigare eller senare, från och med den månad som angives i pensionsansökningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förtidspension,
barntillägg, in-validiletslillägg och invalidiletsersättning utgå från och med
den månad, varunder rätt till förmånen inträtt, 1 fall som avses i 1 § andra
stycket utgår dock förtidspension från och med månaden näst efter den, då
beslutet om pension meddelats.

Förtidspension,
barntillägg, in-validitelsrillägg, invalidiletsersättning och vårdbidrag utgå
från och med den månad, varunder rätt till förmånen inträtt. I fall som avses i
1 § andra stycket utgår dock förtidspension från och med månaden näst efler
den, då beslutet om pension meddelats.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Familjepension utgår från och med den månad då den
försäkrade avlidit eller, om han vid sin död åtnjöt ålderspension eller
förtidspension, från och med månaden näst efter den, varunder dödsfallet
inträffat.

Pension må ej utgå för längre tid tillbaka än tre månader
före ansökningsmånaden.

Vid utbetalning av folkpension för förfluten tid till
försäkrad, vars make uppbär folkpension, skall pensionen så minskas, att det
sammanlagda beloppet för båda makarna motsvarar vad som skall utgå enligt 6
kap. 2 § eller 7 kap. 4 §.

» Senaste lydelse 1972:166.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 47 10

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

20
kap.

2 §9

Vid tillämpning av bestämmelse Vid tillämpning av bestämmelse

i
3 kap. 2, 4 och 9 §§ samt 21 kap. i 3 kap. 1 och 9 §§ samt 21 kap.

1 § om försäkrad, som sammanbor 1 § om försäkrad, som samman-

med barn, skah med barn som bor med barn, skall med barn som

där sägs likställas fosterbarn. där sägs likstäUas fosterbarn.

Med förälder skall vid tillämpning ay bestämmelserna i 3 kap. 9 och
1214 §§ samt 9 kap. 4 § likställas den, med vilken förälder är eller varit
gift eller har eller har haft barn om de stadigvarande . sammanbo.

1.
Denna lag träder i kraft den 1
januari 1974.

2.
Moderskapspenning får efter
ikraftträdandet utbetalas i anledning av barnsbörd som inträffat dessförinnan.
Har kvinna före utgången av år 1973 uppburit förskott på moderskapspenning får
hon uppbära återstående del av moderskapspenningen utan hinder av att
barnsbörden inträffat efter den 1 januari 1974.

3.
Har kvinna i anledning av
barnsbörd uppburit moderskapspenning eller förskott därå, skall från
föräldrapenning som utgår i anledning av barnets födelse avräknas ett belopp
av sex kronor för dag.

4.
Tid då tilläggssjukpenning
utgått enligt bestämmelserna i 3 kap. 13 § i nuvarande lydelse avräknas från
den tid föräldrapenning får utgå enligt de nya bestämmelserna i sagda paragraf,

5.
Rätt till vårdbidrag i form av invalidiletsersättning
upphör med utgången av år 1973. Ulan hinder av att lagen icke trätt i kraft
får allmän försäkringskassa under år 1973 besluta att förmån enligt de nya bestämmelserna
i 9 kap. 4 § skall utgå fr. o. m. den 1 januari 1974,

6.
Förekommer i lag eller annan
författning hänvisning till föreskrift som ersatts genom bestämmelse i denna
lag, tillämpas i stället den nya bestämmelsen,

2
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1945: 844) om förbud mot arbetstagares avskedande i
anledning av äktenskap eller havandeskap m. m.

Härigenom
förordnas, att 2 § lagen (1945: 844) om förbud mot arbetstagares avskedande i
anledning av äktenskap eller havandeskap m. m, skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

2 §
Kvinnlig arbetstagare, som sedan minst ett år haft stadigvarande anställning
hos arbetsgivaren, må icke skiljas från anställningen på den grund alt hon
blivit havande eller föll barn.

Senaste lydelse 1971: 887.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Ej heller må arbetsgivaren, där han har vetskap om
havandeskapet eller barnsbörden, skilja arbetstagaren från anställningen på
den grund att hon i samband med havandeskapet eller barnsbörden avhåller sig
från arbetet under skälig tid, högst sex månader. Vad sålunda stadgas skall
dock ej gälla, därest arbetstagaren underlåter att, på förfrågan av
arbetsgivaren, utan dröjsmål underrätta denne om att hon önskar återinträda i
arbetet efter bortovaron. Arbetsgivaren är ej pliktig att låta återinträdet
ske tidigare än tre veckor från det han mottagit meddelande om den dag, då återinträdet
kan äga rum, eller från det arbetstagaren utan föregående meddelande
inställt sig hos honom.

Föreslagen lydelse

Arbetsgivare må ej med vetskap om havandeskapet eller
barnets födelse skilja arbetstagare, som sedan minst ett år haft stadigvarande
anställning hos honom, från anställningen på den grund att arbetstagaren i
samband med havandeskap eller barns födelse avhåller sig från arbetet under
högst sex niånader eller den längre lid föräldrapenning ulgår lill honom enligt
3 kap. 13 § andra stycket andra punkten lagen (1962: 381) om allmän
försäkring. Vad sålunda stadgas skall dock ej gälla, därest arbetstagaren
underlåter att, på förfrågan av arbetsgivaren, utan dröjsmål underrätta denne
om alt han önskar återinträda i arbetet efler bortovaron. Arbetsgivaren är ej
pliktig alt låta återinträdet ske tidigare än tre veckor från det han mottagit
meddelande om den dag, då återinträdet kan äga rum, eller från det
arbetstagaren utan föregående meddelande inställt sig hos honom. Förbudet mol
avskedande gäller ej, därest arbetslagaren avhåller sig från arbetet i mer än
två perioder.

Avhåller sig arbetstagare från arbetet i samband med att
han i sitt hem mottager barn såsom fosterbarn eller adoptivbarn äga bestämmelserna
i andra stycket motsvarande tillämpning, dock längst till den
tvåhundrafyrtionde dagen efter barnets födelse.

Överlåtelse av företag eller fartyg må icke inverka på den
rätt som enligt denna paragraf tillkommer arbetstagare.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1974.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 47 12

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott

Härigenom förordnas, att 2 och 4 §§ lagen (1964: 143) om
bidragsförskott skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 § Bidragsförskott utgår icke därest

a)
barnet bor
tillsammans med den underhållsskyldige;

b)
det föreligger
grundad anledning antaga att den underhållsskyldige i vederbörlig ordning
betalar fastställt underhållsbidrag icke understigande vad som skulle utgå i
bidragsförskott enligt 4 § första och andra styckena;

c)
det finnes
uppenbart att den underhållsskyldige annorledes sörjt eller sörjer för att
barnet erhåller motsvarande underhåll;

d) den underhåUsskyldige gent

emot bam utom äktenskap enligt

avtal, som är bindande för barnet,

ålagd sig alt till dess underhåU ut

giva visst belopp en gång för alla;

eller

e) vårdnadshavaren utan giltigt d) vårdnadshavaren utan giltigt

skäl underlåter att vidtaga eller skäl underlåter att vidtaga eher

medverka till åtgärder för att få medverka till åtgärder för att få

underhållsbidrag eller faderskap underhållsbidrag eller faderskap

lill barnet fastställt. till barnet fastställt.

4 §1 Bidragsförskott
utgör för år räknat fyrtio procent av det i 1 kap. 6 § lagen om allmän
försäkring omförmälda basbeloppet.

Skall bidragsförskott utgå i för- Skall bidragsförskott utgå i för

hållande till såväl fader som mo- hållande till såväl fader som mo

der eller är barnet berättigat till der eller är barnet berättigat till

barnpension enligt 8 kap. 5 § la- barnpension enligt 8 kap. 5 § la

gen om allmän försäkring, ulgör gen om allmän försäkring, utgör

dock bidragsförskottet i förra fal- dock bidragsförskottet trettio pro-

let, i förhållande till varje under- cent av basbeloppet, i förra fallet

hållsskyldig, tjugofem och i senare i förhållande till varje underhålls

fallet tio procent av basbeloppet. skyldig.

Föreligger grundad anledning antaga att fastställt
underhållsbidrag betalas 1 vederbörlig ordning, utgör bidragsförskottet
skillnaden mellan förskottsbelopp enligt första eller andra stycket samt
underhållsbidragels belopp.

Bidragsförskott utgår ej med högre belopp än
underhållsbidraget, därest vårdnadshavaren ulan giltigt skäl underlåter att
vidtaga eller medverka till åtgärder för att få underhållsbidraget höjt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1974. 1 Senaste
lydelse 1970: 147.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 47 13

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför
Hans Majrt Konungen I statsrådet på Stockholms slott den 9 mars 1973.

Närvarande: Statsministern PALME, ministern för utrikes
ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER,
ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.

Statsrådet Odhnoff anmäler efter gemensam beredning med
statsrådets övriga ledamöter fråga om förbättrade familjeförmåner inom den
allmänna försäkringen, m. m. och anför.

1 Inledning

Familjepolitiska kommitténi har i maj 1972 efler ett
omfattande utredningsarbete beträffande samhällets ekonomiska stöd till
barnfamiljerna avlämnat sitt slutbetänkande (SOU 1972: 34) Familjestöd.

Efler remiss har yttranden över betänkandet avgetts av
socialstyrelsen, försäkringsdomstolen, riksförsäkringsverket, Göta hovrätt,
kammarrätten i Stockholm, kriminalvårdsstyrelsen, utrikesförvaltningens lönenämnd,
postverket, statskontoret, statistiska centralbyrån, riksrevisionsverket, riksskatteverket,
statens avtalsverk, arbetsmarknadsstyrelsen, bo-stadsslyrelsen, statens
invandrarverk, exekutionsväsendets organisationsnämnd, statens handikappråd,
centrala studiehjälpsnämnden, länsstyrelserna i Stockholms, Södermanlands,
Östergötlands, Kronobergs, Malmöhus, Älvsborgs och Jämtlands län, rådgivande
nämnden för frågor rörande adoption av utländska barn, socialutredningen, bamstugeutred-ningen,
offentlighets- och sekretesslagstLftningskommittén, famUjelags-sakkunniga,
hemvistsakkunniga, invandrarutredningen, utredningen rörande ökad anställningstrygghet
m. m., boendeutredningen, fullmäktige i riksbanken. Svenska kommunförbundet,
Svenska landstingsförbundet, Lantbmkamas riksförbund (LRF), Tjänstemännens
centralorganisation (TCO), Statstjänstemännens riksförbund (SR), Sveriges akademikers
centralorganisation (SACO), Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska
arbetsgivareföreningen (SAF), Kooperariva förbundet (KF), Försäkringskasseförbundet,
HSB:s riksförbund, Sveriges allmännyttiga boslads-

Generaldirektören Lars-Äke Äström, ordförande,
riksdagsledamoten Nils Carls-hamre, numera regeringsrådet Ingrid Hilding samt
riksdagsledamöterna Gördis Hörnlund, Einar Larsson, Grethe Lundblad och Ingemar
Mundebo.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 47 14

företag
SABO, Svenska riksbyggen, Hyresgästernas riksförbund, Sveriges fastighetsägareförbund,
Sveriges förenade studentkårer (SFS) samt kommunstyrelserna i Stockholm,
Huddinge, Olofslröm, Malmö, Göteborg, Borås, Munkfors, Örebro, Sundsvall, Umeå
och Luleå.

Dämtöver
har yttranden över belänkandet kommit in från ett tiotal andra organisationer.

Familjepolitiska
kommittén har i betänkandet lagt fram ett omfattande program för utbyggnad av
familjestödet avsett att genomföras under en treårsperiod. Jag vill nu ta upp
de frågor som gäller ekonomiskt stöd i samband med barns födelse och vid vård
av sjukt eller handikappat barn samt frågan om förstärkning av
barnpensionerna.

2
Gällande bestämmelser m. m.

2.1
Ekonomiskt stöd i samband med bams födelse

Gällande
bestämmelser om förmåner vid barns födelse finns i 3 kap. lagen (1962: 381) om
allmän försäkring (AFL). Varje barnaföderska, som omfattas av den allmänna
försäkringen, har rätt till en moderskapspenning om 1 080 kr., vilket
motsvarar gmndsjukpenning under 180 dagar (6 X 180 = 1
080). Vid flerbarnsfödsel utgår ytteriigare 540 kr. för varje barn utöver det
första. Av moderskapspenningen kan den försäkrade lyfta 300 kr. före barnels
födelse, dock tidigast 120 dagar före den dag då nedkomsten beräknas ske.
Kvinna, som har rätt till moderskapspenning får vid sjukdom inte
grandsjukpenning eller bamtillägg för tiden fr. o. m. förlossningsdagen t. o. m.
den tjugunionde dagen därefter.

Förvärvsarbetande
kvinna, som på grund av barns födelse avhåller sig från förvärvsarbete, har
vidare rätt till tilläggssjukpenning i högst 180 dagar. Fömtsättning härför är
emellertid att hon under minst 270 dagar i följd omedelbart före nedkomsten
eller den beräknade tidpunkten därför varit placerad i en sjukpenningklass där
sjukpenningen överstiger gmndsjukpenningen. Tilläggssjukpenningen utgår
tidigast från den sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för nedkomsten
och senast fr. o. m. förlossningsdagen. Tilläggssjukpennmgen utgår endast för
dag då kvinnan avhåller sig från förvärvsarbete och längst till etthundraåttionde
dagen efter förlossningsdagen eller efler den tidigare dag då sjukpenningen
börjat utgå. Rätten lill fortsatt tihäggssjukpenning upphör, om kvinnan under
denna tid utför förvärvsarbete under mer än 30 dagar. Fr. o. m. den trettionde
dagen efter förlossningsdagen utgår sjuk-pennuig endast om kvinnan har eher på
grand av sjukdom är förhindrad att ha bamet i sin vård. Bamtillägg utgår inte
till tilläggssjukpenning som utges i anledning av barns födelse.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 47 15

2.2 Sjukpenning
vid vård av sjukt bam

AFL
innehåller inte någon bestämmelse om möjlighet att få sjukpenning vid vård av
sjukt barn. Däremot finns möjlighet för statsanställda att under vissa
omständigheter få tjänstledighet med reducerad lön för sådan tihsyn.
Statsanställd vårdnadshavare kan således enligt 19 § 6 e) i Allmänt
avlöningsavtal för statliga och vissa andra tjänstemän (AST) få tjänstledighet
med s. k. B-avdrag från lönen (ca 2530 %) under 15 dagar per kalenderår för
bl. a. tillsyn av minderårigt bam i hemmet när annan person inte kan anlitas
för tillsyn av barnet, och behovet av tjänstledighet är hastigt påkommet. Med
minderårigt bam avses i detta sammanhang barn som inte förmår reda sig utan
hjälp av vuxen, dvs, i regel bam som inte är över den lägre skolåldem, Möjlighetema
alt få barntillsyn efler hänvändelse till kommunal myndighet skall beaktas.

Likartade
bestämmelser finns i de kommunalanställdas avtal (ABT 70 och ABK 70). En
anställd får, om synnerliga skäl föreligger, under tjänstledighet för enskilda
angelägenheter behålla lönen under sammanlagt högst sex arbetsdagar per
kalenderår. Som synnerliga skäl anses bl. a. minderårigt barns sjukdom i det
fall då vård av barnet inte kan ordnas på annat sätt. Någon definition av
begreppet minderårigt barn lämnas inte, dock sägs att behovet av tillsyn bör
styrkas med läkarintyg vid äldre barns sjukdom. Även här skall möjligheten att
anlita den kommunala servicen för vård av sjukt bam beaktas.

2.3 Vårdbidrag
till $vårt handikappat barn

Enligt
9 kap. 3 § AFL har barn under 16 år rätt lill vårdbidrag i form av
invaliditetsersättning om bamet på grand av sjukdom, psykisk efterblivenhet,
vanförhet eller annat lyte för avsevärd tid och i avsevärd omfaltning är i
behov av särskild tillsyn och vård. Invalidiletsersättning i denna form utgår
med 60 % av basbeloppet per år.

När
vårdbidraget infördes (prop. 1964: 94) anförde föredragande departementschefen
att de behov av tillsyn och vård som skall beaktas är sådana som går utöver dem
som föreligger hos ett normalt utvecklat barn. Behovet av särskild tillsyn och
vård skall föreligga i avsevärd omfattning. Bedömningen får ske med ledning av
den särskilda arbetsinsats som vårdaren får göra och de särskilda kostnader
som barnets handikapp föranleder. Vårdbidrag bör vidare utgå om vårdbehovet sannolikt
är bestående avsevärd tid framåt eller minst ett år.

Vårdbidrag
utgår inte om barnet stadigvarande vistas på anstalt som tillhör staten, kommun
eller landsting eller på annan anstalt som det utgår statsbidrag till. Vårdas
barnet utom anstalten men genom dennas försorg utgår inte heller vårdbidrag.

I
riksförsäkringsverkets tillämpningsanvisningar för vårdbidraget understryks
att grunden för det särskilda behovet av tillsyn och vård skall

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 47 16

vara
medicinsk. Något uttömmande sätt att ange vilka olika slag av handikapp som kan
föranleda bidragsrätt finns emellertid inte. Som en exemplifiering anges i
anvisningarna vissa grupper av sjukdomar, skador och defekltillstånd, där ett
avsevärt behov av tillsyn och vård kan föreligga. Vid bedömningen av rätt till
bidrag blir ytterst förhållandena i det enskilda fallet avgörande även om de i
anvisningarna angivna allmänna riktlinjerna tjänar som ledning i de flesta
fall.

De behov av vård och
tillsyn som skall beaktas är sådana som går utöver dem som föreligger hos ett
normalt utvecklat barn i motsvarande ålder. Behovet skall föreligga i avsevärd
omfattning. Vid bedömningen av behovet skall beaktas den faktiska
arbetsprestationen vårdaren måste utföra i samband med skötseln av bamet. Inle
endast vårduppgifternas art ulan även deras frekvens samt tillsynsbehovel och
vårdarens bundenhet skall beaktas. Vidare skall de av barnets vård i hemmet
förorsakade särskilda kostnaderna beaktas. Hänsyn bör las inle endast tih de
direkta kostnaderna utan även till nöjaktigt dokumenterade indirekta kostnader,
t. ex. att modern på grund av vården måste avstå från förvärvsarbete som hon
annars med sannolikhet skulle ha ägnat sig åt.

Kungl.
Maj:t har den 29 februari 1969 uppdragit åt riksförsäkringsverket att undersöka
tillämpningen av gällande regler om bl. a. invalidiletsersättning. Beträffande
vårdbidrag skall verket undersöka om avgränsningen av den bidragsberättigade
kretsen är den riktiga och om det inte kan vara befogat att införa en lägre
grad av ersättning för fall som nu är uteslutna från bidrag.

Riksförsäkringsverket
har i slutet av år 1971 redovisat en första etapp av sitt utredningsarbete (Rfv
11: 100) och därvid anmält sin avsikt att i samråd med statens handikappråd
pröva möjligheterna att företa ytterligare undersökningar innan verket lägger
fram förslag i ämnet.

2.4
Bampension

Folkpension
i form av barnpension utgår enligt 8 kap. 5 § AFL till barn under 16 år som
förlorat någon av föräldrarna. Den avlidnes nationalitet och mantalsskrivningsförhållanden
saknar därvid betydelse. Såsom villkor för rätt till barnpension från
folkpensioneringen gäller i stället att bamet är svensk medborgare och bosatt i
Sverige. Skulle barnet inte fylla dessa villkor vid tidpunkten för dödsfallet
men väl vid en senare tidpunkt, börjar pensionen att utgå från denna senare
tidpunkt. Då den naturlige fadern dör föreligger ej rätt till bampension för
barn, som är adopterat av annan än den avlidnes make. Sådant barn har sin
pensionsrätt helt knuten till adoptanten. Om en fader till barn utom äktenskap
har åtagit sig att fullgöra sin underhållsplikt genom att utge ett
engångsbelopp på grundval av avtal som är bindande för barnet, är bamet inte
berättigat till pension efler honom. I övrigt är barn utom äk-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 47 17

tenskap
helt jämställda med barn i äktenskap när det gäller rätt till pension. Rätten
till barnpension påverkas vidare inte av att efterlevande moder eller fader
ingår äktenskap. Vad angår fosterbarn är rätten till barnpension knuten till de
naturliga föräldrarna och inte till fosterföräldrarna.

Barnpension
från folkpensioneringen utgör för år räknat 25 % av basbeloppet. Har barnets
båda föräldrar avlidit utgör barnpensionen 35 % av basbeloppet.

Till
änka som har barn under 16 år med den avlidne ulgår änkepension från
folkpensioneringen med 90 % av basbeloppet. För den som inle har ATP eller som
har lågt ATP-belopp utgår dessutom pensionstillskott med f. n. 12 % av
basbeloppet. Änkepension utgår även till ogift eller frånskild kvinna som
stadigvarande sammanbodde med den avlidne och har barn med honom. För den som
blev änka före den 1 juli 1960 är änkepensionen inkomstprövad. Änkepension
utgår även till änka utan barn om hon fyllt 36 år och varit gift med den
avlidne minst fem år före dödsfallet. Pensionen reduceras därvid med hänsyn
till änkans ålder vid dödsfallet.

Barnpension
från tilläggspensioneringen, som regleras i 14 kap. 1 och 45 §§ AFL,
tillkommer försäkrads barn som inte fyllt 19 år. För rätt till sådan
barnpension krävs att den avlidne vid sin död var berättigad till
tilläggspension i form av förtidspension eller ålderspension eller om han vid
denna tidpunkt i stället skulle fått sin arbetsförmåga nedsatt skulle ha
kommit i åtnjutande av förtidspension från tilläggspensioneringen.

I de
fall den avlidne efterlämnar även änka som är berättigad till pension efler
honom ulgör barnpensionen från tilläggspensioneringen för år räknat 15 % av den
pension den avlidne skulle varit berättigad till. I annat fall utgör
barnpensionen 40 % av nämnda pension. Om det finns flera barn ökas de
sammanlagda procenttalen med 10 för varje ytterligare barn och det sammanlagda
pensionsbeloppet delas lika mellan barnen.

Det
kan i vissa fall förekomma att en person är berättigad till såväl barnpension
som änkepension. På grand härav har i 14 kap. 7 § AFL stadgats alt vid sådant
sammanträffande endast en av pensionerna skall utges.

Bampension
från tilläggspensioneringen står således i relation till den avlidnes tidigare
inkomster. Detsamma gäller änkepension från tilläggspensioneringen, som utgör
35 % av den avlidnes pension om även bampension utgår och med 40 % i övriga
fall.

2
Riksdagen 1973.1 saml. Nr 47

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 47 18

3
Familjepolitiska kommittén

3.1
Inledning

Familjepoliriska
kommittén redovisar inledningsvis vissa drag i den utveckling som ägt rum i
fråga om familjernas levnadsmönster och samhällets stöd till barnfamiljema.
Kommittén konstaterar att utbildningsexpansionen och samhällsförändringarna i
övrigt har gjort att ungdom oavsett kön numera i regel skaffar sig en ordentlig
yrkesutbildning för alt delta i arbetslivet. De gifta kvinnornas förvärvsverksamhet
har ökat snabbt och särskilt de unga familjerna finner det i dag naturligt att
båda föräldrarna förvärvsarbetar. Avbrotten i förvärvsverksamheten när barnen
är små tenderar att förkortas. Fortfarande finns det emellertid stora
skillnader mellan mäns och kvinnors villkor i arbetslivet och i samhället.

Den
kraftiga ökningen av de gifta kvinnornas förvärvsverksamhet under 1960-talet
har haft stor betydelse för att förbättra många barnfamiljers ekonomi. Till detla
har bidragit kraftiga satsningar från samhällets sida inle bara i fråga om
barntillsyn ulan också inom bl. a. arbetsmarknads- och utbildningspolitiken.
Genom en jämförelse mellan 1958 och 1969 års hushållsbudgetundersökning belyser
kommittén hur inkomstutvecklingen och det förstärkta familjestödet ökat
barnfamiljernas konsumtion. Jämförelsen visar att konsumtionen, mätt i fast
penningvärde, under de elva åren mellan de båda undersökningarna ökat med 64 %
för gifta med barn och med 51 % för ensamstående med barn. Motsvarande ökning
av konsumtionen för gifta och ensamstående utan barn var 62 % resp. 33 %.

Kommittén
konstaterar också att barnfamiljernas realinkomster ökat snabbare än den
allmänna inkomslutvecklingen och att stödet till barnfamiljerna i sin tur ökat
ännu snabbare än barnfamiljernas realinkomster. Under första delen av 1960-lalet
låg utgiftsökningen för familjepolitiken främst på konlantstödet, i synnerhet
på barnbidragen som stegvis höjdes från 450 kr. år 1960 till 900 kr. år 1965.
Under senare delen av 1960-talet har den relativt sett snabbaste
utgiftsökningen skett på servicesidan. Kommittén konstaterar också att
betydelsefulla förskjutningar av det ekonomiska stödets inriktning ägt rum.
Således har stödet till barnfamiljerna via skattesystemet minskat och stödet
genom bidrag ökat. Vidare har de skattelättnader och bidrag som utgår efter
civilstånd minskat, medan de som är beroende av barnförekomst ökat. Slutligen
har de förmåner som har större värde för den enskilde ju högre hans inkomst är
minskat, medan de som är oberoende av inkomst och de som stiger ju lägre
inkomsten är, har ökat.

Familjepolitiska
kommittén har i sitt arbete utgått från att båda föräldrarna genom åtgärder på
utbildnings- och arbetsmarknadsområdet saml genom en fortsall snabb utbyggnad
av samhällets barnrillsyn skall

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 47 19

beredas
möjlighet lill arbetsinkomster. Kommittén har genom exempel visat att det bästa
sättet att förbättra den ekonomiska standarden för både föräldrar och barn är
att det finns två förvärvsinkomster. Mot den bakgrunden betonar kommittén
starkt vikten av en fortsalt snabb utbyggnad av samhällets barntillsyn.

Del
finns emellertid vissa situationer då det även efter en väsentlig utbyggnad
av samhällsservicen i regel är ofrånkomligt att en av föräldrarna stannar
hemma för att ta hand om barnen. Det gäller framför allt i samband med ett
barns födelse och under den närmaste tiden därefter. När ett barn blir sjukt
kan det också ofta vara nödvändigt att en förälder stannar hemma från arbetet
för att se till barnet. Svårt handikappade barn kräver också regelmässigt vård
och tillsyn i sådan omfaltning alt det är ogörligt att båda föräldrarna
förvärvsarbetar. För familjer i dessa situarioner är det då inte tillräckligt
att få ett bidrag till barnkostnaderna ulan del behövs enligt familjepolitiska
kommitténs mening ett särskilt slöd på en sådan nivå att det i realiteten ger
dem en viss kompensarion för bortfallet av den ena förälderns arbetsinkomst.

3.2
Föräldrapenning

Familjepolitiska
kommittén anser att moderskapsförsäkringen bör omvandlas till en
föräldraförsäkring. Föräldraförsäkringen bör innefatta en ekonomisk ersättning
i form av föräldrapenning med en garantinivå för alla föräldrar. Härigenom får
alla föräldrar oberoende av inkomst och tidigare sysselsättning ett
grandläggande skydd under en period i samband med och under tiden närmast efler
barnets födelse då familjen är hänvisad att leva på en inkomst.

3.2.1
Garantinivä

Kommitténs
förslag om en garantinivå för föräldrapenningen tar framför allt sikte på de
grupper som är sämst ställda i fråga om stöd i samband med barnets födelse,
nämligen de som av olika skäl inte är placerade i sjukpenningklass som
berättigar till tilläggssjukpenning.

Enligt
den undersökning kommittén låtit utföra år 1971 var gifta eller samboende
mödrar försäkrade för följande sjukpenning 270 dagar före nedkomsten.

Moderns sjukpenning kr./dag

Inkomst kr./är

Andel mödrar %

0

6H

6-19

22-34 37-52 Samtliga

under 1 800 hemmamakeförsäkrad 1800-11999 12 000-23 999
24 000 eller mera

2,61 34,2 15,2 38,3

9,7 100,0

52,0

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 47 20

Endast
ca hälften av mödrarna hade således en årsinkomst på 12 000 kr. eller mer. Äv
de hemmamakeförsäkrade var sex av tio omföderskor, dvs. de hade barn förut.

De
ca 7 % ogifta mödrama som inte sammanlevde med fadern hade 270 dagar före nedkomsten
följande sjukpenning.

Modems sjukpenning kr./dag

Andel mödrar %

0

6H

6-19

22-34 37-52 Samthga

21,81

7,6 50,1 20,7 43,4

6,5 100,0

För
att det grandläggande stödet skall skapa ett tillfredsställande skydd åt
familjens ekonomi mot de inkomstminskningar som uppkommer i samband med ett
barns födelse bör garantinivån vara tillräckligt hög för att ge ett väsentligt
bidrag till försörjnmgen åt en av föräldrarna. Kommittén föreslår att
föräldrapenning alltid skall utgå med minst 20 kr. om dagen. Om föräldern har
högre sjukpeiming bör föräldrapenningen utgå med detta högre belopp.

Kommittén
hänvisar i detta sammanhang till sjukpenningutrednuigens uppdrag att undersöka
de tekniska föratsättningama för att inordna bl. a. sjukpenningen i beskatlningssystemet.

Kommittén
har övervägt att öppna särskilda möjligheter till förskottsuttag av
föräldrapenning. Ett förskott med t. ex. 480 kr. i samband med förlossningen
skulle reducera antingen den löpande dagersättningen från 20 till 18 kr., eller
ersättningstiden med 24 dagar. Olägenhelema därmed anser kommittén vara större
än fördelen med ett engångsbelopp.

3.2.2
Båda föräldrarnas rätt till föräldrapenning och ersättningslidens längd

Enligt
kommitténs mening bör fadern ges möjlighet att vara hemma under en kortare tid
i samband med förlossningen. Vidare bör fadern få möjlighet att vara hemma i
stället för modern under den följande tiden om hon tar eller går tillbaka till
förvärvsarbete, återapptar studier e. d.

Den
av kommittén föreslagna föräldrapenningen är alltså avsedd att tillkomma båda
föräldrarna. Den skall utgå till den av föräldrama som sköter den huvudsakliga
delen av vården och tillsynen av bamet och då inte förvärvsarbetar. I
överensstämmelse med vad som gäller för till-läggssjukpenningen vid bamsbörd
bör föräldrapenningen kunna utgå till modem före förlossningen, dock tidigast
fr. o. m. den sextionde dagen före förlossningen. Föräldrama bör sedan i
största möjliga mån själva få avgöra vem av dem som skall stanna hemma för att
vårda barnet.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 47 21

Kommittén
föreslår således att fadern skall få föräldrapenning i högst tio dagar om han
är hemma från arbetet i anslutning till nedkomsten. När föräldrapenning därvid
ulgår till båda föräldrama samtidigt bör två ersätlningsdagar per dag avräknas
från den sammanlagda ersättningstiden. Moderns samtycke bör krävas i syfte att
förebygga att förmånen missbrukas t. ex. av fader som ej sammanbor med sin
familj. Föräldrapenning bör bortsett från de nämnda tio dagama, inte kunna
utgå till båda föräldrarna samtidigt.

I fråga
om ersättningstiden anser familjepolitiska kommittén alt föräldrapenningen i
likhet med tilläggssjukpenningen vid bamsbörd bör kunna utgå med början ett par
månader före bamets födelse och under en del av barnets första levnadsår.
Tilläggssjukpenningen kan nu utgå under en sanmianlagd tid av sex månader.

Om
en kvinna utnyttjar sin rätt till tilläggssjukpenning redan två månader före
förlossningen, kanske beroende på att arbetet då blivit för ansträngande för
henne, står hon utan sjukpenning när barnet bara hunnit bli fyra månader
gammalt. Särskilt med tanke på att spädbarn normalt inte tas emot på daghem
före sex månaders ålder är det enligt kommitténs mening angeläget alt utsträcka
tiden. Det glapprum som kan uppstå mellan ersättningstidens slut och barnets sexmånadersålder
bör, menar kommittén, fyllas ut.

Självfallet
bör barnens rätt till en så god omvårdnad som möjligt under de första
levnadsåren väga tungt vid en bedömning av ersättningstidens längd. Det saknas
entydiga forskningsresultat och erfarenheter som visar att vistelse i daghem
eller familjedaghem är olämplig för barn under exempelvis nio månader, ett år
eller ett och ett halvt år. Socialstyrelsen har i denna fråga framhållit för
kommittén att det f. n. inte finns någon vetenskaplig forskning eller annan
utredning som direkt belyser erfarenheterna av sexmånadersgränsens lämphghet
när det gäller att introducera barn på daghem.

Kommittén
anser sig därför inte ha funnit belägg för att en ytterligare förlängning av
ersättningstiden, utöver vad som fordras för att täcka tiden fram till
nuvarande gräns för inskrivning i daghem, skulle behövas för att tillgodose
barnens behov av bästa möjliga omvårdnad. Mot en alltför kraftig förlängning av
tiden talar enligt kommittén hänsyn till kvinnans ställning på arbetsmarknaden.
Tills vidare torde det vara realistiskt att utgå från att en förlängning av
ersättningstiden i praktiken skulle medföra längre avbrott än f. n. i
förvärvsverksamheten för många kvinnor och därmed risk för större tveksamhet
från arbetsgivarnas sida när det gäller anställning och befordran av kvinnor.
Vid en sammanvägning av dessa olika synpunkter har kommittén stannat för att
föreslå att föräldrapenning skall utgå i 240 dagar, dvs. åtta månader.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 47 22

3.2.3
Föräldrarnas förvärvsarbete

Familjepolitiska
kommittén föreslår att föräldrapenning skall utgå endast när någon av
föräldrarna inte förvärvsarbetar. Kommittén konstaterar att den nuvarande
tilläggspenningen utgår endast när modern inte förvärvsarbetar. Om ett sådant
villkor inte fastställdes skulle 20 kr. om dagen utgå även om båda föräldrarna
förvärvsarbetade. I många fall skulle detta gälla familjer där föräldrarna har
arbeten som är mindre fysiskt ansträngande och ofta samtidigt väl betalda. En
föräldrapenning som var fri från villkor om bortovaro från förvärvsarbete för
delen upp till garantinivån men som i övrigt hade sådant villkor skulle
dessutom kunna medföra, att olika delar av föräldrapenningen kom att utgå på
olika tider. Ett sådant system skulle få svårförklarliga verkningar och bli
komplicerat att administrera.

När
det gäller anställningsskyddet har kommittén föreslagit alt delta utsträcks
till att omfatta även fadern och med hänsyn till kommitténs förslag om
förlängd ersättningstid att gälla i åtta månader. Kommittén föreslår vidare
att rätten att stanna hemma med bibehållet skydd i anställningen kan gälla
högst två sammanhängande perioder för vardera föräldern.

I
fråga om rätten till föräldrapenning har kommittén inle funnit skäl till någon begränsnmg
av antalet ledighetsperioder. F. n. gäller att rätten till tilläggssjukpenning
vid barnsbörd upphör, om kvimian under ersättningstiden utför förvärvsarbete
under mer än trettio dagar. Denna regel bör enligt kommitténs mening utgå.

Om
båda föräldrarna förvärvsarbetar på halvlid blir inkomstbortfallet i princip
detsamma som om en förälder arbetar heltid och den andra helt avstår från
förvärvsarbete. Det är önskvärt att denna lösning inte ställer sig mindre
förmånlig i bidragshänseende än om föräldrarna exempelvis arbetar vissa
veckodagar vardera. Kommittén anser därför att halv föräldrapenning bör kunna
utgå i de fall då föräldrama arbetar högst halv arbetstid. Arrangemang av detta
slag får sannolikt ingen större utbredning. Det är emellertid angeläget att
reglerna om föräldrapenning utformas flexibelt med bevarande av principen alt
föräldrapenningen endast utgår för tid då en förälder är hemma hos barnet.
Kommittén har därför funnit att rätten lill halv föräldrapenning bör stå öppen
i alla de situationer då en förälder arbetar högst halvtid. Kommittén
understryker att rätten till ersättning endast skall föreligga för sådan tid då
föräldern är hemma hos sitt barn. För varje dag då en av föräldrarna uppbär hel
föräldrapenning eller någon eller båda av föräldrarna uppbär halv
föräldrapenning avräknas en dag från ersättningstiden.

Av
praktiska skäl är det önskvärt att finna en enkel och enhetlig bestämning av
halv arbetstid. Kommittén föreslår att villkor för halv föräldrapenning skall
vara att föräldern förvärvsarbetar högst fyra

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 47 23

timmar
om dagen. Halv föräldrapenning bör inte utgå om föräldern har kvar mer än
hälften av sin tidigare inkomst.

3.2.4
Bosällningskrav

Familjepohtiska
kommittén föreslår att det införs en regel om viss tids bosättning i riket för
såväl medborgare i Sverige som medborgare i andra länder. Det kan dock inte
anses nödvändigt att alla invandrare och utlandssvenskar som redan före
ankomsten hit väntar barn skall vara utestängda från rätten till
föräldrapenning. Kommittén anser det vara tillräckligt om de varit bosatta i
landet sex månader före nedkomsten. Av praktiska skäl bör villkoret få den
utformningen alt någon av föräldrarna skall ha varit inskriven hos
försäkringskassa under 180 dagar i följd före nedkomsten.

3.2.5
Villkor för föräldrapenning över garantinivån

Familjepolitiska
kommittén föreslår att den nuvarande kvalifikationstiden på 270 dagar i fråga
om placering i viss sjukpenningklass sänks till 180 dagar.

Kommittén
erinrar emellertid om nu tillämpad praxis, enligt vilken avbrott i
förvärvsarbete inom sex månader före den beräknade tidpunkten för nedkomsten
alltid anses föranlett av havandeskapet och därför ej leder till klassändring.
Kommittén framhåller alt en sänkt kvalifikationslid med bibehållande av
angivna praxis skulle leda till att rätt till föräldrapenning överstigande garanlinivån
skulle uppkomma även vid mycket kort tids arbete en konsekvens som kommittén
inte kan acceptera. För att undvika denna konsekvens förordar kommittén en
ändrad praxis, innebärande att en försäkrad inte får bibehålla sin sjukpenningklass
vid ledighet enbart för graviditet, om hon inte före ledighetens början
förvärvsarbetat minst ett år.

Med
hänsyn lill alt garantinivån på 20 kr. motsvarar en sjukpenningklass mellan de
nuvarande klassema nr 10 och 11, bör för en föräldrapenning som överstiger
garantinivån fordras placering i lägst klass 11 och att denna placering varat i
minst 180 dagar.

Kommittén
föreslår vidare att ena förälderns rätt till föräldrapenning över garantinivån
bör vara beroende av alt den andra föräldern är placerad i sjukpenningklass som
gäller för förvärvsarbetande. Undantag från den föreslagna regeln bör dock
göras för förridspensionä-rer som inte kan uppnå en kvalificerande sjukpenningklassplacering
och för studerande, däribland personer som genomgår arbetsmarknadsutbildning,
om de har studierna som huvudsyssla. Även i övrigt bör undantag kunna göras
när man inte rimligen kan begära att den andra föräldern skall vårda barnet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 47 24

3.2.6 Foster-
och adoptivföräldrar

Inom
familjestödet har adoptivbarnen och i stor utsträckning också fosterbarnen
jämställts med egna barn när det gäller sådana förmåner som barnbidrag,
bostadstillägg, bidragsförskott och bampension. I fråga om moderskapsförsäkringen
ger dock samhället ett stöd som är starkt knutet till moderns havandeskap och
till barnsbörden. Någon motsvarande rätt till ekonomiskt slöd finns inle för
foster- och adoptivföräldrar.

Motivet
för att föräldrapenning skall utgå som försörjningsstöd till föräldrar med bam
upp till sex-åtta månaders ålder är att det ofta under en så lång tid uppslår
ett inkomstbortfall genom att en av föräldrarna måste ta vård om det späda
barnet. En väsentlig orsak till detta är att samhället även efler en fortsatt
kraftig utbyggnad av barntillsynsservicen i mycket liten utsträckning kan
erbjuda barntillsyn för barn under sex månaders ålder. Det är därför,
framhåller familjepolitiska kommittén, rimligt att även foster- och
adoptivföräldrar med så små bam får rätt till föräldrapenning. Denna bör utgå
fr. o. m. den dag föräldrarna får bamet i sin vård och till den
tvåhundrafyrtionde dagen efter bamets födelse.

En
annan fråga är om någon form av föräldraslöd bör utgå vid adoption eller
fosterbarnsplacering av barn som är äldre än sex-åtta månader. Föräldrapenningen
omfattar i princip inle barn som är äldre. Otvivelaktigt finns det emellertid
även här äldre barn tas emot som adoptivbarn eller som fosterbarn i avvaktan på
adoption ett visst behov av att föräldrarna är borta från arbetet en kortare
tid. Kommittén föreslår att vid adoption av barn, som är äldre än åtta
månader, föräldrapenning skall utgå till vardera adoptivföräldern under tio
dagar i anslutning lill barnets ankomst till den nya familjen. Eftersom en
adoption i regel föregås av en fosterhemsperiod, bör samma gälla vid fosterhemsplaceringar
som sker i adoptionssyfle. I regel sker dessa fosterhemsplaceringar med
barnavårdsnämndens medverkan. I dessa fall ulgår i regel inte fosterlega. Som
övre gräns för föräldrapenning i dessa fall föreslår kommittén att barnet inte
skall vara äldre än 10 år.

3.2.7 Kostnader

Kommittén
beräknar kostnaderna för sitt förslag om föräldrapenning till 320 milj. kr.

3.3
Sjukpenning vid vård av sjukt bam

Familjepolitiska
kommittén anför att det också finns andra situationer än vid barns födelse när
en förälder kan vara tvungen att avstå från förvärvsarbete för barnens skull
och som behöver täckas av en föräldraförsäkring. Det gäller framför allt när
barnen blir sjuka och därför

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 47 25

inte
kan tas om hand i den tillsynsform som normalt anlitas. Stats-och
kommunalanställda får i viss utsträckning ersättning vid frånvaro för att ta
vård om sjukt barn.

Den
kommunala barnvårdarverksamheten är under utbyggnad men kan i fierlalet
kommuner inte täcka behoven, särskilt inte vid infekrions-toppar och i vart
fall inte så snabbt alt hjälp kan komma redan första sjukdagen. Det finns också
situationer då det på grund av sjukdomens karaktär eller av andra skäl är
lämpligast att just en av föräldrarna tar hand om barnet, åtminstone temporärt.

Uppgifter
från bl. a. familjepolitiska kommitténs daghemsundersökning belyser att
sjukdom hos små bam är relativt vanligt. Mellan 12 och 13 % av barnen på daghem
var sjuka vid vardera av två skilda undersökningstillfällen.

Det
torde, menar kommittén, vara vanligt att en förälder tvingas stanna hemma i
vart fall när ett litet bam blir sjukt. Enligt daghemsundersökningen hade 37 %
av de barn som där angetts som sjuka vårdats av förälder i hemmet. Kommittén
anser mot denna bakgrand att ett skydd mot inkomstbortfall vid barns sjukdom
bör införas. Om detta skydd i stort sett skall kunna omfatta alla som berörs av
sådant inkomstbortfall, är det enligt kommitténs mening inte tillräckligt att
överlåta åt arbetsmarknadens parter att lösa frågan avtalsvägen.

Kommittén
föreslår att föräldrar ges rätt att i viss utsträckning uppbära sjukpennmg
från den allmänna sjukförsäkringen som vid egen sjukdom om de behöver stanna
hemma från sitt arbete för alt ta vård om sjukt bam. Stödet bör avse tvåförälderfamiljer
där båda makarna förvärvsarbetar och ensamstående föräldrar som
förvärvsarbetar. Makar bör själva få bestämma vilkendera som skall stanna
hemma och vårda barnet.

Förslaget
innebär att man inför en ny stödform i anslutning till den allmänna
försäkringen. Den är en principiell nyhet därigenom att sjukpenning skall
kunna utgå när det inte är den försäkrade själv som drabbats av sjukdomen.
Kommittén understryker att det finns anledning att gå fram försiktigt
åtminstone innan praktiska erfarenheter av den nya stödformen vunnits. Även
kostnadsskäl talar för en viss begränsning.

De
begränsningar som kommittén i första hand diskuterar gäUer barnels ålder och ersättningslidens
längd. Behovet av vård varierar givelvis från fall till fall beroende bl. a. på
sjukdomens karaktär. Vanligen torde emellertid tillsynsbehovet vara mindre när
barnet kommit upp över tio-årsåldem än dessförinnan. En tioårsgräns finns för
övrigt redan i sjukförsäkringen när det gäller bamtillägg. Kommittén förordar
att den nya stödformen skall gälla hemmavarande bam till dess bamet uppnått tio
års ålder.

Reglerna
för statstjänstemän begränsar ledigheten till 15 dagar per kalenderår och
förälder, medan de kommunalanställdas ledighet är sex

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 47 26

dagar
per kalenderår och förälder för enskild angelägenhet som bl. a. innefattar vård
av sjuka barn. Varken för stats- eller kommunalanställda är antalet
ledighetsdagar beroende av antalet barn i familjen.

Kommittén
föreslår att ersättningsliden i vart fall i ett första skede fastställs till
högst tio dagar per familj och kalenderår.

Kommittén har övervägt
möjligheten att föreskriva att sjukpenning endast skall utgå om barnets
sjukdom anmälts till den kommunala nämnd som handhar hemhjälpsverksamhelen och
nämnden funnit att barnels tillsyn inte lämpligen kan ordnas genom dess
försorg. Det skulle emellertid vara olämpligt att föreskriva att föräldrarna
alltid skall anlita hemhjälp när sådan står att få. Är barnet mycket litet eher
svårt sjukt, är det i allmänhet bättre att Ullsynen ombesörjs av någon av
föräldrarna. Kommittén har därför stannat för alt inle uppställa något sådant
villkor för rätlen till sjukpenning. Enligt förslaget bör dock föräldrarna till
försäkringskassan uppge om de anmält barnels sjukdomsfall för den kommunala
nämnd som har hand om den sociala hemhjälpen. Försäkringskassan får på det
sättet en möjlighet till kontroll av barnens sjukdomsfall.

Stödet bör inordnas i den
allmänna sjukförsäkringen så alt vederbörande förälder får sjukpenning efter
den vanliga sjukpenningklassplaceringen och med iakttagande av fridagsregeln.
Anmälan till försäkringskassan bör ske i samma ordning som vid egen sjukdom
och i princip vara förutsättning för ersättningsrätt. Även beträffande
läkarintyg bör vanliga regler gälla, vilket innebär att intyg inte krävs vid
kortare sjukdomsfall annat än då särskilda omständigheter påkallar det.

Kostnaderna
för förslaget om sjukpenning vid vård av sjukt barn beräknar kommittén lill 60
milj, kr,

3.4
Vårdbidrag för svårt handikappat barn

Svåra
handikapp hos barn medför stora påfrestningar och uppoffringar från
föräldrarnas sida. Del är ofta önskvärt alt barnen kan vårdas i sitt hem.
Vårdarens insats blir då av stor betydelse för barnels utveckling.

För
närvarande ulgår från folkpensioneringen ett särskilt vårdbidrag lill svårt
handikappade barn. I regel torde dessa barn vara så svårt handikappade att det
är nödvändigt att en av föräldrarna stannar hemma hos barnet. Även detta slöd
kan alltså främst ses som kompensation för det inkomstbortfall som barnets
omvårdnad medför.

Vårdbidrag
för svårt handikappat barn utgår f. n. med 60 % av basbeloppet. Kommittén anser
alt detla stöd bör höjas väsentligt med hänsyn till syftet att också ge ett
visst försörjningsstöd åt en förälder. Enligt kommitténs mening bör
vårdbidragsbeloppet på lämpligt sätt avvägas med hänsyn till nivån för
förtidspension från folkpensioneringen.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 47 27

Kommittén
anser alt vårdbidraget bör bestämmas till ett enhetligt belopp. Mot den
angivna bakgrunden finner kommittén att vårdbidraget bör ligga omkring
basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring.

Det
nuvarande vårdbidraget tillkommer barnet och är liksom in-validiletsersätlningen
men i motsats till andra folkpensionsförmåner skattefritt. Det höjda
vårdbidraget bör enligt kommitténs mening i forlsältningen tillkomma den
förälder som stannar hemma och vårdar barnet. Bidraget bör beskattas som annan
förvärvsinkomst, oberoende av andra makens inkomst.

Kommittén
anser det vidare rimligt att vårdbidraget under sådana förhållanden och med
hänsyn till sitt syfte grundar rätt lill ATP-poäng.

Med
beaktande även av dessa omständigheter föreslär kommittén alt vårdbidraget
bestäms rill 120 % av basbeloppet.

Vid
laxeringen kommer vårdbidraget att utgöra inläkt av tjänst. Det kommer att räknas
som A-inkomst vilket innebär att det beskallas individuellt hos mollagaren.
Det bör vidare medföra rätt rill förvärvsavdrag. Vid bedömningen av rätt till
särskilt avdrag för nedsatt skatteförmåga bör enligt kommittén kunna beaktas de
speciella kostnader som kan uppkomma på grund av barnels handikapp om
kostnaderna inte tillgodoses genom bidrag från landsting och kommuner och om
föräldrarna har låga inkomster.

Frågan
om graderade vårdbidrag prövas f. n. av riksförsäkringsverket. Verkels uppdrag
gäller samtidigt möjligheterna att genom uppmjukade medicinska kriterier vidga
bidragskretsen. Enligt famUjepoliliska kommitténs mening bör man kunna
överväga graderade vårdbidrag även i de fall då tillsynsbehovet är reducerat
inte enbart av medicinska utan även av andra orsaker t. ex. genom vistelse i
skola under dagtid. Frågan om graderade vårdbidrag på andra än medicinska
grunder bör enligt kommitténs mening prövas av riksförsäkringsverket i samband
med dess prövning av möjhgheten att på medicinska grunder vidga bidragskretsen.
I avvaktan på verkets förslag bör barn i externatskola som uppbär vårdbidrag
enligt kommittén bibehålla sin nuvarande förmån.

Det
är enligt kommitténs mening viktigt att vårdbidraget inte får en konserverande
inverkan på de handikappade barnens utveckling. Vårdbidrag bör inte utgå under
längre tid än som är påkallat. Vårdbehovet måste därför enligt kommitténs
uppfattning forriöpande kontrolleras. Lämpligen bör kontrollen göras en gång om
året. För att inte onödigtvis betunga administrationen bör man emellertid i de
fall, då vårdbehovet med stor sannolikhet kan bedömas vara mera varaktigt,
låta prövningen ske med längre mellanrum, dock minst en gång vart tredje år.

Kommittén
beräknar kostnadema för förbättringarna av vårdbidraget till 30 milj, kr.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 47 28

3.5
Barnpension

I
direktiven för familjepolitiska kommittén anges att särskild uppmärksamhet bör
ägnas åt olika kategorier av ensamstående barnförsör-jare. Ensamstående vårdnadshavare
får i regel ersättning för den andra förälderns försörjningsinsats för barnen
antingen genom underhållsbidrag eller genom bidragsförskott resp. bampension.
Kommitténs prki-cipiella uppfattning är att stödet i olika enföräldersituationer
bör vara lika stort oberoende av om vårdnadshavaren är fadern eller modem och
oberoende av orsaken lill att vårdnadshavaren är ensamstående.

När
ena förälderns försörjningsinsats saknas utgår samhällets stöd antingen som
barnpension om en förälder avlidit eller som bidragsförskott om
föräldrarna lever skilda och den som inte har vårdnaden om bamet inte betalar
underhållsbidrag. F. n. skiljer sig nivån för dessa båda stödformer.
Bidragsförskott utgår med 40 % av basbeloppet medan barnpensionen, från
folkpensioneringen utgör 25 % av basbeloppet. Även åldersgränsen är olika,
nämligen 16 år för bampension från folkpensioneringen och 18 år för
bidragsförskott.

Kommittén
anser att alla ensamstående vårdnadshavare bör tillförsäkras ett garantistöd
motsvarande bidragsförskottels nivå. I de fall då änkepension utgår är stödet
genom familjepensionsförmåner redan i dag normalt större än bidragsförskott.
Mot bakgmnd av redovisade uppgifter om änkornas ekonomiska förhållanden finner
kommittén inte skäl att förorda någon höjning av barnpensionsnivån i dessa
fall. När barnpension från tilläggspensioneringen utgår i sådan omfattning att
den sammanlagda barnpensionen motsvarar bidragsförskotlsnivån torde inte heller
någon höjning av barnpensionerna från folkpensioneringen vara moriverad. I
övriga fall bör enligt kommitténs mening barnpension utgå med samma belopp som
bidragsförskott.

Bidragsförskott
fungerar som en garantinivå som motsvarar 40 % av basbeloppet enligt lagen om
allmän försäkring. Enligt familjepolitiska kommitténs mening bör en sådan
garantinivå införas även för barnpension. Det bör ske genom att barnpension
från folkpensioneringen ulgår med 40 % av basbeloppet i de fall då det inle
utgår änkepension eller barnpension från ATP. I dessa senare fall bör
barnpension utgå med 25 % av basbeloppet eller det högre belopp som erfordras
för all det sammanlagda stödet skall uppgå till 40 % per barn.

Den
här föreslagna konstruktionen betyder, förutom likformighet med bidragsförskotten,
att olikheterna i behandlingen av olika grupper efterlevande föräldrar minskar.
Stödet till änkorna ligger kvar på oförändrad nivå, medan barnstödet ökar för
änklingar liksom för frånskilda och ogifta efterlevande kvinnor. Vidare utgår
stödet enligt garanlinivån lika till alla barn, vilket kommittén också ser som
en fördel.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 47 29

För
föräldralösa barn bör enligt kommitténs mening liksom hittills ersättningsnivån
ligga högre än för övriga, eftersom det här gäller alt ersätta bortfallet av
båda föräldrarnas försörjningsinsats. F. n. utgår barnpension till föräldralösa
bam med 35 % av basbeloppet mot 25 % i andra fall. Vid en höjning av den
allmänna nivån lill 40 % förefaller det rimligt att föreskriva att bampensionen
till föräldralösa utformas som en garantinivå på 60 %. Avräkning mot
änkepension och ATP-pension bör ske på samma sätt som för fader- eller
moderlösa barn. När såväl barnpension som bidragsförskott utgår bör också det
sammanlagda stödet uppgå till 60 % av basbeloppet.

Kommittén
föreslår också att åldersgränsen för barnpension inom folkpensioneringen höjs
till 18 år. Kommittén menar att önskemålet om likformighet med
bidragsförskotten vars åldersgräns är 18 år bör bli avgörande för vilken
gräns man väljer för barnpension inom folkpensioneringen.

Kostnadema
för de föreslagna ändringarna av barnpensionerna beräknar kommittén till 35
milj. kr. varav 25 milj. kr. hänför sig till höjningen av åldersgränsen från 16
till 18 år och 10 milj. kr. till införandet av en garantinivå på 40 % av
basbeloppet.

4
Remissyttrandena

4.1 Inledning

Kommitténs
förslag om föräldrapenning, sjukpenning vid vård av sjukt barn, vårdbidrag för
svårt handikappat barn och barnpensioner tillstyrks i sina huvuddrag av alla
remissinstanser som behandlat förslagen.

4.2 Föräldrapenning

Den
av kommittén föreslagna omvandlingen av moderskapsförsäk-rmgen till en
föräldraförsäkring har mottagits positivt under remissbehandlingen. Förslaget
tillstyrks av bl. a. socialstyrelsen, statens handikappråd, kammarrätten i
Stockholm, arbetsmarknadsstyrelsen, barn-slugeulredningen, länsstyrelserna i
Östergötlands och Kronobergs län. Svenska kommunförbundet, LO, TCO, SACO, LRF,
KF, Försäkringskas se förbundet, kommunens styrelse i Stockholm, Malmö,
Örebro, Borås, Sundsvall och Huddinge samt SFS.

Socialstyrelsen
framhåller att kommittén genom förslaget om valfrihet för föräldrarna om vem
som skall uppbära föräldrapenningen och förslaget att ge fadem rätt att vara
hemma under kortare tid i samband med nedkomsten tagit hänsyn till de krav som
kommit fram i den allmänna diskussionen om att tillerkänna fadern en mer framträ-

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 47 30

dande roll för barnets utveckling. Socialstyrelsen ställer
sig bakom kommitténs syn på faderns roll i familjen och tillstyrker förslagen
om utvidgning till fäder av det ekonomiska stödet och anställningstryggheten i
samband med ett barns födelse. Liknande synpunkter framförs av bl. a. TCO.

LO konstaterar att kommitténs förslag att moderskapsförsäkringen
görs om lill en föräldraförsäkring är helt i linje med vad LO tidigare anfört.
Länsstyrelsen i Kronobergs län menar att genom förslaget om föräldrapenning,
som i stället för nuvarande moderskapspenning och tilläggssjukpenning skall
utgå till den av föräldrarna som har den faktiska vården av barnet, har
kommittén kommit att på ett påtagligt sätl verka för ökad jämställdhet mellan
män och kvinnor i fråga om ansvaret för familjen.

Förslaget att ersättningstiden skall förlängas från sex lill
åtta månader tillstyrks av bl. a. barnslugeulredningen, LO, TCO, KF,
Försäkringskasseförbundet och konvnunstyrelsen i Borås. LO framhåller dock att
det med tanke på de höga kostnader som en förlängning av ersättningsliden
skulle innebära kanske vore mera realistiskt att som en dellösning i första
hand ge ersättning åt kvinnor som på grund av sin arbetssituation utan alt
sjukdom föreligger måste avbryta sitt arbete inom tre månader före barnsbörd.

Kommunens styrelse i Huddinge menar att den valda
ersättnings-tiden beträffande föräldrapenningen kan diskuteras. Enligt uppgift
saknas således entydiga forskningsresultat och erfarenheter beträffande den
tidigaste tidpunkt en placering av barn i daghem eller familjedaghem är lämphg.
Det förefaller inte heller möjligt att generellt kunna ange en sådan tidpunkt.
Den av socialstyrelsen aktualiserade undersökningen av den s. k. sexmånadersgränsens
lämplighet när det gäller barns introducerande på daghem borde dock kunna
avvaktas innan ett slutligt stähningstagande tas i detta avseende.

En ersättningstid på tolv månader ifrågasätts eller
föreslås av bl. a. länsstyrelserna i Malmöhus län och Jämtlands län. Svenska
kommunförbundet, kommunstyrelsen i Malmö, SACO, Föreningen Sveriges
socialchefer. Centerns ungdomsförbund och Husmodersförbundet Hem och samhälle.

Socialstyrelsen anser det vara positivt att föräldrarna
får möjlighet alt arbeta halvtid och uppbära halv föräldrapenning. Arbetsmarknadsstyrelsen
tror att rätlen lill halv föräldrapenning kan komma att utnyttjas av ett
växande antal familjer och anser att en reform bör göras flexibel för att möta
utvecklingen, även om ändringar i attityder och beteenden går långsamt.

SAF vill inte tillstyrka föräldrapenning till fadern i samband
med nedkomsten när det gäller det första barnet.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 47 31

Kommitténs förslag om föräldrapenning i tio dagar till
vardera foster- eller adoptivföräldern vid mottagandet av barn som är äldre än
åtta månader tillstyrks av bl. a. LO som dock påpekar att man därmed inte löst
de ekonomiska frågorna i samband med adoption. En längre ersätlningstid i
fråga om adoption förordas av flera remissinstanser.

Förslaget att någon av föräldrama skall ha varit inskriven
hos försäkringskassa under minst 180 dagar i följd närmast före barnets födelse
för att föräldrapenning skall kunna utgå har uppmärksammats av bl. a.
försäkringsdomstolen, riksförsäkringsverket, statskontoret, invandrarverket,
länsstyrelsen i Älvsborgs län och SAF. Försäkringsdomstolen anser förslaget
vara mindre tillfredsställande efiersom det kommer att innebära en försämring
för bl, a, svenska kvinnor som efter bosättning utomlands återvänder till
Sverige och föder barn här inom 180 dagar efter inskrivningen. Enligt nuvarande
bestämmelser utgår moderskapspenning till dessa kvinnor. Liknande synpunkter
framförs av invandrarverket. SAF anser att i vart fall föräldrar som utsänts på
kontrakt av svenskt förelag bör vara berättigade till föräldrapenningens
garantinivå även om de återvänder inom 180-dagars-liden.

Riksförsäkringsverket tar i detta sammanhang också upp
förslaget att kvalifikationstiden för föräldrapenning över garantinivån skall
förkortas från 270 dagar till 180 dagar. Verket motsätter sig inte förslaget
men pekar på att hemmamakeförsäkrade kvinnor som enligt gällande bestämmelser
inte kan få tilläggssjukpenning vid bamsbörd genom förslaget kommer alt få
möjlighet alt skaffa sig föräldrapenning över garantinivån genom att ta ett
arbete sedan de blivit gravida. Statskontoret vill behålla den nuvarande
gränsen på 270 dagar men mjuka upp bestämmelsen så att även försäkrade som haft
förvärvsarbete under denna tid men försummat att göra anmälan till försäkringskassa
tillförsäkras föräldrapenning.

Kommitténs förslag att föräldrapenning över garantinivån
bara skall kunna utgå om också den andre föräldern är placerad i lägst sjukpenningklass
nr 11 kritiseras av försäkringsdomstolen, riksförsäkringsverket och
Försäkringskasseförbundet. Riksförsäkringsverket förklarar sig inte vilja
biträda kommitténs förslag med hänsyn till att kvinnor med make som har en
inkomst understigande sjukpenningklass nr 11 går miste om full kompensation för
sitt inkomstbortfall.

4.3 Sjukpenning vid vård av sjukt bam

Förslaget hälsas med tillfredsställelse av flertalet
remissinstanser. LO betonar i sitt yttrande att reformen får anses som mycket
angelägen.

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 47 32

Socialstyrelsen
framhåller att tillfällig barntillsyn inle kunnat beredas i önskvärd omfattning
trots att den sociala hemhjälps verksamheten byggts ut. Styrelsen föratsätter
att ersättning från försäkringskassan i första hand är avsedd att utnyttjas då
social hemhjälp ej går att ordna, exempelvis under barnets insjuknandedag eller
vid toppbelastning av den sociala hemhjälpen. Försäkringskasseförbundet påpekar
alt sjukfrekvensen för kvinnor i de åldrar då man vanligen har hemmavarande barn
är högre än den genomsnittiiga. Delta kan till en del bero på att man sjukanmäler
sig för att få möjlighet att stanna hemma och vårda sjuka barn. Förbundet anser
att denna olägenhet skulle elimineras genom en reform i enlighet med den
föreslagna. Vidare skulle större likställighet uppnås mellan offentiigt och
privat anställda.

Arbetsmarknadsstyrelsen,
socialstyrelsen, TCO, Försäkringskasseförbundet och Fredrika-Bremer-förbimdei
understryker vikten av att ett genomförande av förslaget inte leder till
minskad utbyggnad av den sociala hemhjälpen. Barnstugeutredningen framhåller
att förslaget bör kompletteras med en utbyggd barnvårdarservice.

Statens handikappråd vill
att sjukpenning även skall kunna utgå för familjemedlem som vårdar vuxen
handikappad och i vissa andra fall. Hörselfrämjandets riksförbund anser att
gränsen för rätt till sjukpenning bör sättas högre än tio år när det gäller
handikappade barn.

Försäkringsdomslolen anser
det vara osäkert om kommittén avsett att sjukpenning skall utgå till fria
yrkesutövare, hemarbetare m. fl. som har möjlighet att stanna hemma och vårda
barnet och samtidigt utföra förvärvsarbete, ehuru troligen i mindre omfattning
än eljest. Försäkringskasseförbundet har funnit att ersätlningsrätten enligt
förslaget är begränsad tUl tvåförsörjar- och enförälderfamiljen. Detla får
enligt förbundet den mindre önskvärda konsekvensen att i familjer där ena
föräldern är hemarbetande den andre inte har rätt till ersättning för att vårda
sjukt barn när den som arbetar hemma t. ex. är sjuk eller bortrest.

Svenska
kommunförbundet förordar en obligatorisk uppgiftsskyldighet i stället för
förslaget att föräldrarna bör anmäla till försäkringskassan om de anmält
barnets sjukdom till den kommunala nämnd som har hand om hemhjälpsverksamheten.

Statskontoret
anser att den föreslagna anmälan inle skall ha betydelse för rätten till
sjukpenning. Behovet av kontroll torde enligt statskontorets mening bäst
tillgodoses genom försäkringskassornas externa sjukkontroll.

SAF
ger förslaget om rätt till sjukpenning vid vård av sjukt barn prioritet bland
kommitténs förslag. För familjer som rätt brukar förmånen skulle den innebära
ett mycket eftersträvansvärt socialt skydd, men förslaget bör inte genomföras
om fortsatta utredningar skulle visa att det inte går att skapa
tillfredsställande kontrollmöjligheter. SAF anser att de praktiska problemen är
betydligt svårare än de som uppstår vid

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 47 33

en persons egen sjukdom. Utformningen av kommitténs
förslag är sådan att en betydande arbetsfrånvaro utan giltiga skäl skuUe kunna
bli följden av att det genomförs. Enligt SAF måste stor möda läggas ned på att
konstruera ett effektivt kontrollsystem. Bl. a. måste läkarintyg kunna krävas
från första dagen.

I fråga om ersättningstidens längd är kammarrätten i
Stockholm kritisk mot att tiden sätts lika för alla familjer oavsett barnantalet.
Svenska kommunförbundet anser att det bör övervägas om inte tio dagar per
familj och kalenderår skall utgöra lägsta antalet ersättnings-dagar och en
stigande skala införas med ökat antal ersätlningsdagar ju fler barn som finns i
familjen, SACO menar att rätten att stanna hemma tio dagar per år bör knytas
till individen i stället för lill familjen, dvs, varje arbetstagare bör ha möjhghet
att stanna hemma tio dagar per år för alt vårda sjukt barn,

TCO stöder
kommitténs förslag till ersättningslid men anser alt antalet dagar bör
omprövas när man sett verkningarna av reformen, KF anser att det vore önskvärt
alt de tio dagar som får disponeras per familj fördelas med fem dagar för
vardera föräldern. Liknande synpunkter anförs av Fredrika-Bremer-förbundet som
dock anser att man som en alternativ lösning bör kunna diskutera ett mera
allmänt införande av flexibel arbetstid i kombination med ett mindre antal
lediga dagar för vård av sjukt barn. Förbundet anser vidare att man bör
överväga något fler antal dagar för familjer med mer än ett barn i
tillsynsåldern. Försäkringskasseförbundet finner att det kan vara befogat att
gå försiktigt fram när det gäller en helt ny princip men påpekar att det ur
rättvisesynpunkt är önskvärt att flerbarnsfamiljer får rätt till längre
ersättningslid. Hörselfrämjandets riksförbund förordar att den föreslagna
begränsningen till tio dagar får avse varje barn i stället för familjen.

Försäkringsdomstolen finner begreppet familj oklart. Det
bör enligt domstolen särskilt beaktas all samboendeförhållandena kan växla
under ett och samma år.

4.4 Vårdbidrag för svårt handikappat bam

Kommitténs förslag att vårdbidraget skall höjas, beskattas
och göras ATP-grandande tillstyrks av socialstyrelsen, barnslugeulredningen,
länsstyrelserna i Södermanlands och Jämtlands län, kommunförbundet, TCO, SR,
LRF, Försäkringskasseförbundet, kommunens styrelse i Stockholm, Örebro, Borås,
Huddinge, Munkfors samt Kristen demokratisk samling.

Försäkringskasseförbundet framhåller att det är angelägel
att rätlen till vårdbidrag vidgas till flera grapper och att den inom
riksförsäkringsverket pågående utredningen leder fram till att man får
möjlighet att bevilja t, ex, halvt vårdbidrag. Synpunkter på bidragskretsen och

3 Riksdagen 1973. 1 saml Nr 47

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 47 34

frågan
om graderat vårdbidrag anläggs också av statens handikappråd, barnsiugeutredningen,
TCO och kommunens styrelse i Munkfors.

Förslaget att vårdbidraget
skall omprövas en gång om året kritiseras av några remissinstanser.
Socialstyrelsen anser att omprövningen bör ske vart tredje år med hänsyn till
den allmänna förutsättningen alt barnet har behov av särskild tillsyn och vård
under avsevärd tid, I särskilda fall, t. ex. när handikappet är av tillfällig
art, bör dock prövningen kunna ske årligen. Statens handikappråd har en
liknande syn och föreslår att huvudregeln vid kontrollen av vårdbidragets
varaktighet bör vara att den görs vart tredje år och vid speciella skäl varje
år. Stats kontoret anser att bestämmelsen bör utformas så att omprövning av vårdbidraget
kan ske med det intervall försäkringskassan anser erforderligt. Försäkringskasseförbundei
föratsätter alt den föreslagna årliga prövningen kommer att ske i form av efterkontroll
med föredragning i pensionsdelegation endast i de fall då barnets tillstånd
förändrats, eftersom en annan ordning skulle bli administrativt betungande.

4.5
Barnpension

Familjepolitiska
kommittén har överarbetat ett av pensionsförsäkringskommittén tidigare
framlagt förslag om förbättringar av barnpensionerna inom folkpensioneringen.
Det nya förslaget har tillstyrkts av socialstyrelsen, LO, TCO, SACO och
kommunstyrelserna i Huddinge och Munkfors.

Försäkringsdomstolen och
riksförsäkringsverket efterlyser en närmare precisering av vilka änkepensioner
som skall få inverka på barnpensionsbeloppets storlek. Det måste anges om
moderns eller annan persons änkepension avses liksom vilken änkepension som är
relevant, exempelvis den pension som uppbärs efter fadern till gemensamt barn,
vilket samtidigt med att modem bhvit berättigad till änkepension får bampension
efter fadern. Om änkan och bamet inte sammanlever kan bampensionen ändå komma
att stanna vid ett belopp motsvarande 25 % av basbeloppet. När den efterlevande
föräldern inte har den rättsliga vårdnaden om barnet och bidragsförskott inte
utgår enär bidrags-berättigat subjekt inte finns bör garantinivån vara densamma
som för föräldralöst barn, dvs, 60 % av basbeloppet.

Dessa
remissinstanser erinrar även om att den föreslagna åldershöjningen från 16
till 18 år för rätt till barnpension medför att sådan pension kan komma att
utgå samtidigt med änkepension eller förtidspension och att bestämmelsen i 10
kap, 4 § andra stycket AFL bör ändras att omfatta även bampension.

Kommitténs förslag att
åldersgränsen för barnpension skall höjas från 16 till 18 år tillstyrks eller
lämnas utan erinran av socialstyrelsen, försäkringsdomstolen,
riksförsäkringsverket, LO, SACO och kommunstyrelsen i Huddinge och Munkfors.
TCO förordar samma åldersgräns

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 47 35

som
f, n, finns inom tilläggspensioneringen och pensionsreglemenlen för statiigt
och kommunalt anställda, dvs. 19 år. Försäkringskasseförbundet uttalar att det
skulle vara naturligt att åstadkomma en samordning även med åldersgränsen för bampension
inom tilläggspensioneringen.

5
Föredraganden

5.1
Inledning

Familjepolitiken
måste formas mot bakgrund av den pågående samhällsutvecklingen. Den måste ta
hänsyn lill det ständiga växelspelet mellan familjepoliliken, familjernas
levnadsmönster och samhällsutveck-hngen i stort. Fortfarande finns det stora
skillnader mellan mäns och kvinnors villkor i arbetslivet och samhället
skillnader som delvis går tillbaka på skillnader i fördelningen av
arbetsuppgifterna i hemmet. Ett viktigt mål för familjepolitiken är att
åstadkomma en utveckling som medför ökad jämställdhet meUan män och kvinnor.
Detta fordrar ett samspel mellan politiska insatser på samhällslivels olika områden.
Reformer av skilda slag medverkar lill en sådan utveckling.

Arbetsmarknadspolitiken
har således inriktats på att ge varje vuxen människa möjlighet till en
produktiv sysselsättning. Utbildningsmöjligheterna har ökats kraftigt och
nästan alla ungdomar oavsett kön skaffar sig numera en ordentlig
yrkesutbildning för att delta i arbetslivet. Skattesystemet har ändrats så att
utgångspunkten numera i princip är att varje vuxen man eller kvinna, gift
eller ogtft skall försörja sig själv. Särskilt de unga familjerna finner det
i dag naturligt att båda föräldrarna förvärvsarbetar. Tvåförsörjarfamiljen blir
ett allt vanligare familjemönster. Avbrotten i förvärvsverksamheten när barnen
är små tenderar att förkortas.

I
direktiven för den nyligen tillsatta delegationen för jämställdhet mellan män
och kvinnor framhålls bl, a. att den arbetsfördelning mellan män och kvinnor
som nu präglar samhället låser fast såväl män som kvinnor i skilda roller och
försvårar en fri personlig utveckling. Kraven på jämställdhet gäller därför
inte endast förändringar av kvinnornas villkor utan också av männens.
Förändringen avser bl. a, för kvinnornas del ökade möjligheter alt
förvärvsarbeta och för männens del möjligheter att ta ökat ansvar för barnen.
Statsmakterna mäste genom åtgärder på samhällslivets olika områden ta aktiv del
i arbetet på alt förändra såväl männens som kvinnornas ställning.

Familjepolitiska
kommitténs undersökningar visar att barnfamiljerna under 1960-talet har haft
en något snabbare realinkomstökning än bamlösa inkomsttagare. Samhällets stöd
till bamfamiljema har i sin tur ökat snabbare, i fast penningvärde räknat, än
barnfamiljernas real-

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 47 36

inkomster.
Kommittén visar att betydelsefulla förändringar samtidigt har ägt ram i stödets
inriktning. Familjestödet har förskjutits från skattelättnader till kontanlstöd
och har inriktats mer direkt på barnen, medan föräldrarna alltmer betraktas som
jämställda individer. Samtidigt som det förstärkta konlantstödet har fått en
starkare inkomslut-jämnande prägel, har ökade resurser ställts till förfogande
för barnomsorger i form av daghem och annan social service för barnfamiljerna.

Samhällets
stöd till barnfamiljerna måste fortlöpande omprövas och vidareutvecklas. En
aktiv familjepolilik behövs för alt främja ökad jämställdhet mellan bam med
olika uppväxtmiljö, mellan inkomslsva-ga och inkomststarka grupper av
barnfamiljer och mellan män och kvinnor. Fortsatta förstärkningar av det
ekonomiska stödet, främst till de grupper av barnfamiljer och i de skeden under
en barnfamiljs livscykel när behoven är störst, är motiverade både för
föräldrarnas och för barnens del. Den ökade förvärvsverksamheten bland gifta
kvinnor förbättrar familjernas ekonomi, samtidigt som den medför behov av samhällets
insatser i form av dels utbyggd barnomsorg, dels kompensation för
inkomstbortfall i de situationer då en av föräldrarna måste stanna hemma för
att ta vård om bamen, Familjepoliliken skall möta dessa behov och inom den
ramen medverka till jämställdhet mellan föräldrarna. De betänkanden som förra
året lades fram av familjepolitiska kommittén och barnsiugeutredningen ger en
god grundval för en familjepolitik med denna inriktning.

Familjepolitiska
kommittén har i sitt slutbetänkande (SOU 1972: 34) Familjeslöd lagt fram ett
omfattande program för en utbyggnad av det ekonomiska stödet lill
barnfamiljerna. Kommittén har påvisat den ekonomiska betydelsen för familjen av
att båda föräldrarna får möjlighet att förvärvsarbeta. Bl. a. med hänsyn
härtill har kommittén starkt understrukit vikten av en fortsalt snabb utbyggnad
av samhällets barntillsyn. Det ekonomiska stödet inom familjepolitikens ram
bör enligt kommitténs mening i huvudsak ta sikte på barnens försörjning och
inte på försörjningen av en hemmavarande förälder. Endast i särskilda
situationer bör ett stöd lämnas som ger en viss kompensation för bortfallet av
den ena förälderns arbetsinkomst.

Familjepolitiska
kommitténs allmänna överväganden om familjestödet får instämmande av flertalet
av de myndigheter och organisationer som vid remissbehandlingen yttrat sig
härom.

Jag
vill för egen del särskilt betona kommitténs konstaterande att det bästa
ekonomiska stödet till en barnfamilj är att båda föräldrarna får möjlighet att
förvärvsarbeta, ett förhållande som kommittén belyser med såväl individuella
exempel som samhällsekonomiska kalkyler. Det är föräldrarnas inkomster som är
grandvalen för barnfamiljernas ekonomi, Konlantstödet kan inte annat än i
särskilda situationer läggas så högt att dess betydelse för familjens
försörjning kommer i

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 47 37

närheten
av vad en förälders arbetsinkomst betyder för familjeekonomin.

Mot
den bakgrunden och med hänsyn till barnens behov instämmer jag också i
kommitténs bedömning att en fortsalt snabb utbyggnad av samhällets barnomsorg
är minst lika viktig som en ytterligare förstärkning av konlantstödet lill
barnfamiljerna. Utbyggnaden av barnomsorgen är också ett viktigt led i arbelet
på alt skapa jämställdhet mellan män och kvinnor i arbetslivet. Antalet platser
i barnstugor och kommunala familjedaghem för barn med förvärvsarbetande eller
studerande föräldrar har ökat från ca 37 000 år 1967 till ca 116 000 innevarande
år. De statliga insatsema på detla område har ökat kraftigt under senare år. En
betydande höjning av statsbidragen till barnstugor genomfördes senast den 1
januari 1972, För att ge kommunerna ökade möjhgheter till en fortsatt snabb
utbyggnad av bamstugeverk-samheten föreslås i årets statsverksproposilion (prop,
1973: 1 bil, 7, punkterna D 2 och 3) en ytterligare kraftig höjning av
driftbidragen lill daghem och fritidshem från den 1 juli 1973 saml en höjning
av anordningsbidragen redan från den 1 januari 1973, Barnslugeulredningens belänkande,
som nyligen remissbehandlats, skall bilda underlag för det fortsatta
reformarbetet på detta område. Avsikten är all en proposition om
förskoleverksamhetens utbyggnad, organisatoriska utformning m, m, senare skall
läggas fram till årets riksdag,

I
sitt fortsatta arbete skall barnslugeulredningen behandla frågan om
fritidsverksamhet för barn i skolåldern samt vissa frågor beträffande
personalbehov och personalutbildning för barnstugeverksamhe-len.

Familjepolitiska
kommittén framhåller emellertid också att del i vissa situationer i regel är
ofrånkomligt alt en av föräldrarna stannar hemma för att ta hand om barnen. Det
gäller främst i samband med barns födelse, när barn är sjuka och när svårt
handikappade barn vårdas i hemmet. För dessa situationer föreslår kommittén ett
väsentligt förbättrat slöd som lar sikte på att i väsentlig mån ersätta
bortfallet av en förälders arbetsinkomst. Det allmänna stödet under barnens uppväxttid
bör enligt kommitténs och det stora flertalet remissinstansers mening inle
differentieras efter barnets ålder. Förstärkningar av del fortlöpande konlantstödet
bör inriktas på familjer med lägre inkomster oavsett barnens ålder. Det
särskilda stödet till enförälderfamiljerna bör syfta lill att ersätta den andre
förälderns försörjningsinsats för barnet och alltså inte inriktas på den vårdnadshavandes
egen försörjning.

På
grundval av dessa allmänna överväganden presenterar kommittén ett omfattande
program för en utbyggnad av familjestödet, där de båda tyngsta posterna avser
förstärkta bostadstillägg och en föräldraförsäkring som tar sikte på de typer
av inkomstbortfall som jag nyss nämnt.

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 47 38

Kommittén
beräknar den sammanlagda årskostnaden för att genomföra förslagen till drygt
900 milj, kr, och framhåller alt det inle kan anses realistiskt att på en gång
genomföra en förstärkning av familjestödet av denna omfattning. Kommittén har
presenterat förslagen som ett treårsprogram för utbyggnad av del ekonomiska
stödet tih barnfamiljerna.

Jag
finner det angeläget att redan från den 1 januari 1974 genomföra flera viktiga
delar av de förbättringar av det ekonomiska familjestödet som föreslagils i
familjepolitiska kommitténs betänkande.

En
kraftig förstärkning av bostadstilläggen till bamfamiljer genomfördes den 1
april 1972. Den reformen kan, som kommittén framhåller, till större delen ses
som ett tidigareläggande av en utbyggnad som eljest skuUe ha föreslagils från
kommitténs sida i dess slutbetänkande. Årets slalsverksproposition (bil. 7, p.
C 3) innehåller förslag att stats-kommunala bostadstillägg införs även för
låginkomsttagare utan barn och att bostadstilläggen för vissa ensamstående med bam
förbättras.

De
reformer som jag här kommer alt förorda gäller förbättrade familjeförmåner inom
den allmänna försäkringen. Reformerna innebär i korthet följande.

1)
Moderskapsförsäkringen görs om
till en föräldraförsäkring med garantinivå under en lid av sex månader i
anslutning lill barnets födelse. Garantinivån skall innebära ett grundläggande
försörjningsskydd i form av en föräldrapenning oberoende av inkomsl. TiU
försäkrade med rätt till högre sjukpenning än garantinivån skall
föräldrapenningen utgå med belopp motsvarande sjukpenningen. För tiden efler
barnets födelse får föräldrarna själva avgöra vem av dem som skall stanna
hemma och därvid uppbära föräldrapenning. Föräldrapenningen skall liksom
sjukpenningen utgöra skattepliktig inkomst och blir också ATP-grundande.

2)
Rätt till sjukpenning införs
för förälder som behöver stanna hemma för att ta vård om sjukt barn och för
fader som behöver ta vård om äldre bam i samband med alt ytterligare barn föds
i familjen.

3)
Vårdbidraget för svårt
handikappade bam höjs till samma nivå som förtidspensionen inom
folkpensioneringen. Förmånen bhr skattepliktig och ATP-grundande för den
förälder som vårdar barnet.

4)
Barnpensionerna förbättras och
kommer därigenom att stämma bättre överens med de förmåner som utgår i form av
bidragsförskott. Barnpension från folkpensioneringen skall utgå med en
garantinivå på 40 % av basbeloppet med avräkning mot barnpension från ATP och änkepension.
Åldersgränsen för barnpension från folkpensioneringen höjs från 16 till 18 år.

Reformerna
bör som nämnts träda i kraft den 1 januari 1974. Dessa reformer beräknas
medföra en kostnadsökning för den allmänna försäkringen med ca 275 milj. kr.
för helt år. Tillsammans med

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 47 39

de
förslag rörande bostadstilläggen och bidragen lill barnstugorna som redovisats
i årets statsverksproposilion omfattar de till årets riksdag framlagda
familjepolitiska reformerna därigenom en kostnadsökning på ca 450 milj. kr. om
året utöver de automatiska kostnadsökningar som följer av tidigare
riksdagsbeslut.

De
förbättrade familjeförmåner jag har nämnt föranleder ändringar i lagen om
allmän försäkring. Vissa ändringar i lagarna om bidragsförskott och om förbud mol
avskedande i anledning av äktenskap eller havandeskap bör också göras i
anslutning härtill.

Jag
övergår nu till det närmare innehållet i de här nämnda reformförslagen.

5.2
Föräldrapenning

Samhällets
kontanta stöd vid barns födelse består f. n. av moderskapspenning och lilläggssjukpenning,
Moderskapspenningen utgörs av ett engångsbelopp på 1 080 kr, vid enkelbörd,
vilket motsvarar grundsjukpenning för sex månader. Tilläggssjukpenning utgår
under högst sex månader till kvinnor som gör avbrott i förvärvsarbete och motsvarar
sjukpenningen vid sjukdom med avdrag för grundsjukpenningen.

Familjepolitiska
kommittén har framhållit att frågan om ett inkomstbortfall i samband med barns
födelse tidigare betraktades som ett mindre problem under en tid då det i regel
ansågs självklart all mannen var huvudförsörjaren och då det var relativt
ovanligt att gifta kvinnor hade förvärvsarbete. Det var då snarare giftermålet
än barnens födelse som gjorde att kvinnan avbröt sitt förvärvsarbete, I dag
däremot torde fierlalet familjer, särskilt i lägre åldrar, betrakta det som
normalt att även kvinnan förvärvsarbetar med ett eller flera uppehåll när
barnen är små. Dessa uppehåll tenderar att förkortas. Det är enligt kommitténs
mening i dagens läge riktigast att utgå från att perioden i samband med och
närmast efler barnets födelse praktiskt taget alltid måste innebära att en av föräldrama
genom att stanna hemma går miste om en arbetsförtjänst. Vidare bör man inte
utgå från att det alltid skall vara modern som tar vård om barnet. Detta
resonemang har fått omfattande slöd vid remissbehandlingen.

Jag
ansluter mig lill kommitténs här återgivna synpunkter. Del torde slå klart att
tiden i samband med barns födelse då en familj måste leva på en av föräldrarnas
inkomster i vissa fall medför ekonomiska påfrestningar. Det nuvarande
ekonomiska skyddet är sålunda otillräckligt för bl, a, kvinnor som nio månader
före barnets födelse inte kommit ut i förvärvslivet på allvar, I särskilt hög
grad torde detta gälla för många ensamstående mödrar. Kommitténs undersökningar
visar också alt det sär-

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 47 40

skilt
bland de ensamslående föräldrarna finns många som upplevt den ekonomiska
situationen i samband med bamets födelse som besvärlig. Det finns också många
kvinnor som inle hunnit eller kunnat gå ut i förvärvsarbete igen efter en
tidigare barnafödelse. Det är enligt min mening en angelägen uppgift all
förslärka stödet vid barns födelse särskilt för dessa grupper,

5.2.1
Garantinivå

Kommittén
har understrukit alt den nuvarande moderskapsförsäkringen uppvisar en stor
spännvidd i fråga om stödets nivå. Tilläggssjukpenningen får anses ge en
relativt tihfredsslällande ersättning för inkomstbortfallet åt de mödrar som
var yrkesverksamma vid havandeskapsperiodens början och hade ett någorlunda välavlönat
arbete. De kvinnor som på grund av studier eller av annat skäl inle nio månader
före förlossningen var placerade i sjukpenningklass som berättigar till tihäggssjukpenning
får däremot endast moderskapspenningen på 1 080 kr. Också de som har mycket låg
tilläggssjukpenning får en relativt liten ersättning under den sexmånadersledighet
de formellt har rätt till. Skillnaderna i det slöd moderskapsförsäkringen ger
olika grupper av mödrar är alltså mycket stora.

Kommittén
har av dessa skäl föreslagit att det ekonomiska stödet vid bams födelse skall
innefatta en garantinivå i form av en dagersättning som i denna situation
utgår till alla oberoende av inkomst och tidigare förvärvsarbete. Detta stöd
avses utgöra ett väsenthgt bidrag till den hemmavarande förälderns
försörjning. Om föräldern har högre sjukpenning föreslås föräldrapenningen utgå
med detta belopp.

Förslaget
om en garantinivå för föräldrapenningen har godtagits av samtliga remissinstanser.
Jag vill för egen del ansluta mig till förslaget. Härigenom kommer
ersättningen vid barns födelse att innefatta ett grundstöd som ulgår tih alla,
oberoende av inkomst och tidigare förvärvsarbete.

Garantinivån
bör bestämmas som ett fast belopp per dag. Kommittén har med utgångspunkt i
nuvarande syslem med obeskattade förmåner inom sjukförsäkringen förordat att
nivån bestäms till 20 kr. Sjukpenningutredningen har därefter i belänkandet (SOU
1972: 60) Beskattade förmåner vid sjukdom och arbetslöshet m, m, redovisat de
tekniska förutsättningarna för alt inordna vissa förmåner bl, a. sjukpenning och
den av familjepolitiska kommittén föreslagna föräldrapenningen i beskatlningssystemet.

Garantinivån
för föräldrapenningen bör ses som ett allmänt grundstöd. Jag förordar att
garantinivån för föräldrapenningen bestäms till 25 kr. om dagen, vilket
motsvarar ca 750 kr, i månaden. Som jämförelse kan nämnas att folkpensionen
inkl, pensionstillskott vid ingången av år 1974 kan beräknas uppgå till 680
kr, i månaden. Förslag

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 47 41

läggs i annat sammanhang fram av chefen för
finansdepartementet om att föräldrapenningen på samma sätt som sjukpenningen
skall räknas som skallepliktig inkomsl. För en ensamstående förälder som inte
har någon annan inkomst under året torde i regel ingen skatt komma alt utgå på
föräldrapenningens garanlibelopp, I dessa fall blir således även
nettobehållningen 25 kr, om dagen eller 750 kr, i månaden. För en gift förälder
som själv inte har andra inkomster under året men vars make har inkomst kan nettobehåhningen
sedan hänsyn tagits lill effekten på makens 1 800-kronorsavdrag beräknas till
ca 18 kr, om dagen eller 540 kr, i månaden, I enlighet med
sjukpenningutredningens förslag bör föräldrapenningen också räknas som
pensionsgrundande inkomst. Den kan härigenom bidra till alt upprätthålla den
hemmavarande förälderns ATP-skydd, Förslag lill de lagändringar som behövs
härför redovisas i annat sammanhang av chefen för socialdepartementet.

Den som har rätt till högre sjukpenning än garanlinivån
bör som kommittén föreslagit kunna få föräldrapenning enligt det högre beloppet.
Föräldrapenningen kommer således i dessa fail alt liksom sjukpenningen ge en
ersättning som motsvarar ca 90 % av förvärvsinkomsten,

5.2.2 Båda föräldrarnas rätt till föräldrapenning och
ersättningstidens längd

Den från principiell synpunkt största nyheten i
föräldraförsäkringen och det som motiverar det ändrade namnet är förslaget alt
föräldrarna skall få möjlighet alt själva avgöra vem av dem som skall ta vård
om barnet under månaderna efler födelsen.

Familjepolitiska kommittén har i denna del framhållit att
det under tiden före och närmast efler förlossningen naturligen i första hand
är modern som bör beredas möjhghet att avbryta sitt förvärvsarbete. Denna
bedömning ligger bakom nuvarande regel att tilläggssjukpenning utgår under den
första månaden efter förlossningen även lill en moder som inte har barnet i sin
vård. Lagreglerna bör emellertid inte hindra alt fadern i stället för modern är
hemma hos barnet liden efler förlossningen. Från flera synpunkter är det
tvärtom enligt kommitténs mening positivt om det bhr vanligare att föräldrarna
delar ansvaret för barnels vård mellan sig redan under de första sex månaderna.
Barnet skulle härigenom få större möjligheter att redan frän början få nära
kontakt med båda föräldrarna. Fadern skulle tidigt vänja sig vid vårdarbetet,
vilket enligt kommittén säkerligen skulle göra del naturligare att tillämpa en
mer balanserad arbetsfördelning mellan föräldrarna även i fortsättningen under
barnels uppväxttid.

Dessa synpunkter har genomgående fått positivt gensvar vid
remissbehandlingen. Socialstyrelsen betonar alt kommittén tagit hänsyn lill de
krav som kommit fram i den allmänna diskussionen om faderns roll

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:47 42

för
barnets utveckling. Styrelsen ställer sig helt bakom kommitténs syn på faderns
roll i familjen.

Jag vill för egen del hell
ansluta mig lill kommitténs synpunkter. Omvandlingen av moderskapsförsäkringen
till en föräldraförsäkring är en betydelsefull markering av att fadern och
modern delar ansvaret för barnens omvårdnad. Reformen är principiellt viktig
genom att den ulgår från en ökad medvetenhet om faderns roll i barnels
utveckling. Den ingår också som ett led i en politik som syftar till alt genom
åtgärder på olika områden främja en ökad jämställdhet inte bara formellt utan
även reellt mellan män och kvinnor i hemmet, arbetslivet och samhället,

I kommitténs program för
utbyggnad av familjestödet ingår även ett förslag att föräldrapenningen skall
utgå under åtta månader, dvs, en förlängning med två månader jämfört med den
tid som nu gäller för tilläggssjukpenningen vid barns födelse. Som motiv har
kommittén främst anfört de besvärligheter som kan förekomma den eller de sista
månaderna fram till dess barnet blir sex månader i de fall då modern avbryter
sitt förvärvsarbete en eller ett par månader före barnels födelse. Kommittén
föreslår vidare alt fadern skall ges möjlighet att samtidigt med modern uppbära
föräldrapenning, om han avbryter sitt förvärvsarbete under högst tio dagar i
samband med förlossningen. Även dessa tio dagar, som enligt kommitténs förslag
skulle inräknas i den sammanlagda ersättningstiden, har kommittén beaktat när
den föreslagit en förlängning av ersättningsliden.

Förslaget
om en förlängning av ersättningstiden har tillstyrkts av åtskilliga
remissinstanser, bl, a, LO och TCO. LO har dock betonat de höga kostnader som
en förlängning av ersättningstiden skulle innebära och har som en dellösning
ifrågasatt att ersättning i stället ges åt kvinnor som på grund av sin
arbetssituation utan att sjukdom föreligger måste avbryta sitt
förvärvsarbete inom tre månader före förlossningen. Andra remissinstanser har
förordat eller ifrågasatt en längre ersättningstid än åtta månader. TCO har
framhållit att det vore önskvärt om stödet kunde utsträckas till ett år men
att det är lika viktigt att åstadkomma kortare och flexibel arbetstid för
främst småbarnsföräldrar.

En förlängning av ersättningsliden
för föräldrapenning från de sex månader som nu gäller för tilläggssjukpenning
vid barns födelse till åtta månader kan beräknas öka sjukförsäkringens
kostnader med drygt 300 milj. kr. om året. Även den dellösning som framförts
från LO:s sida om ytterligare ersättning lill kvinnor med svårigheter att
fortsätta förvärvsarbetet kan beräknas medföra betydande kostnader och skulle
dessutom medföra besvärhga gränsdragningsproblem. Med hänsyn till de höga
kostnaderna och vid en avvägning mellan olika angelägna reformkrav anser jag
det inte möjligt att i delta sammanhang ta upp frågan om en förlängning av ersättningsliden.
En viss flexibilitet i till-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 47 43

lämpningen av sexmånadersgränsen för intagning på daghem
bör i någon mån kunna överbrygga de problem vid uttag av ersättning före barnets
födelse som kommittén pekat på. Förslaget att fadern skall kunna uppbära
ersättning om han stannar hemma från arbelet i samband med att modem vid
förlossning vistas på sjukhus är enligt min mening mindre moiiverat vid första
barnels födelse men däremot av betydelse då del finns äldre bam i familjen som
behöver las om hand i sambänd med förlossningen. Denna rätt bör därför knytas lill
behovet all la hand om äldre barn och infogas i rätten till sjukpenning vid
vård av sjukt barn. Jag återkommer till den frågan i del följande.

Som
kommittén föreslagit bör föräldrapenningen utgå till modern före bamets
födelse, föratsatt att hon inle förvärvsarbetar och tidigast fr. o, m, den sextionde
dagen före förlossningen. Del är samma regel som nu gäller för lilläggssjukpenning
vid barnsbörd. För liden efter barnets födelse bör i enlighet med kommitténs
förslag föräldrarna ges rätt att själva avgöra vem av dem som skall stanna
hemma hos barnet och uppbära föräldrapenning. Avsikten är all föräldrapenningen
skall utgå till den av föräldrarna som sköter den huvudsakliga delen av vården
och tillsynen av barnet. Den bör inle kunna utgå till båda föräldrarna
samtidigt, efiersom del bör vara tillräckligt all endera av föräldrarna tar
vård om bamet, Föräldrama bör emellertid kunna avlösa varandra i vården samma
dag och då få halv föräldrapenning vardera. Föräldrapenning bör kunna utgå
längst t, o. m. den etthundraåttionde dagen efler barnets födelse. Har barnet
under en del av denna tid på grund av sjukdom inte kunnat vårdas av föräldrarna
skall denna tidsgräns kuima förskjutas med motsvarande tid, dock längst till
den tvåhundrafyrtionde dagen efter födelsen,

5.2.3 Föräldrarnas förvärvsarbete

Den nuvarande tilläggssjukpenningen vid barnsbörd utgår
bara när modern inte förvärvsarbetar. Familjepolitiska kommittén har övervägt
att låta föräldrapenning upp till garantinivån utgå utan krav på att någon av
föräldrarna skall vara hemma från förvärvsarbete. Kommittén har emeUertid
stannat för alt föräldrapenning skall utgå endast för tid då förälder inte
förvärvsarbetar. Vid remissbehandlingen har denna ståndpunkt allmänt godtagits.
Jag vill för egen de! ansluta mig lill denna uppfattning.

Kommittén
har vidare tagit upp frågan om det behövs någon begränsning av föräldrarnas möjligheter
att växla mellan förvärvsarbete och bortovaro från arbete. Frågan har betydelse
dels för föräldrarnas anställningsskydd, dels för deras rätt lill
föräldrapenning.

När det gäller anställningsskyddet har kommittén
föreslagit att detta utsträcks till att omfatta även fadern och med hänsyn lill
kommit-

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop.1973:47 44

tens
förslag om förlängd ersättningstid att gälla i älta månader. Kommittén
föreslår vidare att rätten att stanna hemma med bibehållet skydd i
anställningen skall gälla högst två sammanhängande perioder för vardera
föräldern.

Kommitténs
förslag i denna del har i huvudsak godtagits vid remissbehandlingen.
Utredningen rörande ökad anslällningslrygghet m, m, har senare i belänkandet
(Ds In 1973: 1) Anställningsskydd och vissa anställningsfrämjande åtgärder
föreslagit en generell regel om förbud mot sakligt ogrundade uppsägningar.
Belänkandet remissbehandlas f, n. Vissa frågor, bl, a, huruvida nuvarande
särskilda bestämmelser om anställningsskydd skall bestå vid sidan av de
generella reglerna avser dock utredningen alt ta ställning till i ell senare
belänkande. Mot denna bakgmnd vill jag efter samråd med chefen för
inrikesdepartementet förorda all det nuvarande anställningsskyddet för modern
under sex månader i samband med barns födelse utsträcks till alt omfatta även
fadern. Detta bör ske genom ändringar i nuvarande lagstiftning i avvaktan på
all ställning las till frågoma om anställningstrygghet i ett vidare sammanhang.
Jag delar familjepolitiska kommitténs mening alt den lagfästa rätlen all stanna
hemma med bibehållet skydd i anstäUningen bör gälla högst två sammanhängande
perioder för vardera föräldern. När föräldrapenning undanlagsvis enligt vad
jag nyss anfört avses kunna utgå utöver den ellhundraåtlionde dagen efter
barnets födelse bör anställningsskyddet förlängas med motsvarande tid.

När
det gäller rätten liU föräldrapenning har kommittén inte funnit skäl lill någon
begränsning av antalet ledighetsperioder, F, n, gäller all rätlen till
tilläggssjukpenning vid barnsbörd upphör, om kvinnan under ersättningsliden
utför förvärvsarbete under mer än 30 dagar. Denna regel bör enligt kommitténs
mening utgå. Vid remissbehandlingen har inga invändningar framförts mot
kommitténs förslag i denna del,

I
likhet med kommittén anser jag alt man när det gäller rätlen lill föräldrapenning
bör lämna föräldrarna frihet att byta av varandra utan någon begränsning av
antalet ledighets- eller förvärvsarbetsperioder. Av detta följer att den nämnda
Irelliodagarsregeln såsom kommittén anfört bör utgå.

Kommittén
har vidare tagit upp det fallet att båda föräldrarna går över till att
förvärvsarbeta på halvtid. Inkomstbortfallet blir då i princip detsamma som om
en förälder arbetar hellid medan den andra helt slutar förvärvsarbeta. Det är
enligt kommitténs mening önskvärt att lösningen med halvtidsarbete inte ställer
sig mindre förmånlig i bidragshänseende än om en förälder arbetar heltid eller
om föräldrarna exempelvis arbetar vissa veckodagar vardera. Kommittén har
därför föreslagit att halv föräldrapenning skall kunna utgå i de fall då en
förälder arbetar högst halvtid. Villkor för halv föräldrapenning skall enligt
förslaget vara alt föräldern förvärvsarbetar högst fyra timmar om dagen och
går miste om minst hälften av den inkomst han har normalt.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 47 45

Förslaget
att halv föräldrapenning skall kunna utgå har fått ett positivt mottagande av
remissinstanserna. Kommitténs förslag till avgränsning av begreppet
halvtidsarbete har dock föranlett vissa invändningar.

Jag
delar kommitténs mening att halv föräldrapenning bör kunna utgå. Villkoren för
rätt till halv föräldrapenning bör enligt min mening anknytas till de regler
som gäller för halv sjukpenning,

5.2.4
Bosättningskrav

För
rätt tih föräldrapenning skall enligt kommitténs förslag i princip fordras
inskrivning hos försäkringskassa. Däremot föreslås inget krav på svenskt
medborgarskap. Med hänsyn till risken för obehörigt utnyttjande av förmånerna
genom tillfällig bosättning i landet har kommittén föreslagit att ett villkor
för rätt till föräldrapenning skall vara att någon av föräldrarna varit
inskriven hos försäkringskassa under 180 dagar i följd närmast före barnels
födelse. Förslaget har i huvudsak godtagits vid remissbehandlingen. Några
remissinstanser har dock anfört betänkligheter inför denna regel främst i vad
avser hemvändande utlandssvenskar.

För
rätt till föräldrapenning över garantinivån avses liksom f. n. gälla särskilda
regler om inskrivning hos försäknngskassa viss tid före förlossningen. Jag
återkommer till den frågan i det följande. När det gäUer föräldrapenningens
garantinivå innebär det förut redovisade förslaget en kraftig förstärkning av konlantstödet
vid barns födelse jämfört med den moderskapspenning som nu utgår lill alla
barnaföderskor. Otvivelaktigt kan därigenom frestelserna öka alt utnyttja
förmånerna genom tillfällig bosättning i landet. Av principiella skäl och med
hänsyn till de konventioner som Sverige ingått med andra länder anser jag inte
att förmånligare regler i delta avseende bör gälla för hemvändande svenskar än
för andra länders medborgare, I likhet med kommittén avvisar jag således tanken
på olika bosältningsvillkor för utländska och för svenska medborgare. Jag
förordar därför alt ett generellt krav på sex månaders inskrivning hos
försäkringskassa skall gälla som villkor för rätt till föräldrapenning. Kravet
bör enligt min mening gälla den förälder som gör anspråk på föräldrapenning.
För alt undvika stötande konsekvenser i fall då någon försummat inskrivningen
bör emellertid försäkringskassan ha möjlighet att ge ut föräldrapenning såvida
det blir bevisat alt vederbörande under den angivna 180-dagarstiden vistats här
under sådana omständigheter att han eller hon skulle ha skrivits inom kassan
känt till de rätta förhållandena.

Vad
förut sagts avser inte dem som är under 16 år och på gmnd härav inte skall
skrivas in i försäkringskassa. Beträffande dessa bör i fortsättningen liksom
hittills gäUa att man bortser från att de till följd av åldersregeln inte
blivit inskrivna.

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 47 46

5.2.5
Villkor för föräldrapenning över garantinivån

För
rätt till tilläggssjukpenning vid barnsbörd krävs f, n, att modern varit
placerad i lägst sjukpenningklass 3 under minst 270 dagar före förlossningen
eller den beräknade tidpunkten för denna. Ett liknande krav torde få uppställas
för rätt lill föräldrapenning över garanlinivån.

Familjepolitiska
kommittén har anfört att det nuvarande sambandet med den normala
havandeskapstiden förefaller onödigt med tanke på de möjligheter till
familjeplanering som nu står till buds. Kommittén har också framhållit att den
nuvarande regeln har vissa nackdelar. Kommitténs förslag är att
kvalifikationstiden sänks lill 180 dagar, vilket förutsätter viss ändring i
praxis beträffande kvarstående i sjukpenningklass när en kvinna avbryter sitt
förvärvsarbete under graviditeten.

Mot kommitténs förslag i
denna del har vid remissbehandlingen anförts invändningar av bl. a. försäkringsdomslolen,
som förordar ett bibehållande av nuvarande praxis i fråga om oförändrad
klassplacering vid arbetsavbrott under graviditeten. Med hänsyn till de invändningar
mot kommitténs förslag som framförts vid remissbehandlingen bör enligt min
mening nuvarande kvalifikationslid på 270 dagar i princip behållas. De
praktiska nackdelar med nuvarande regel som kommittén pekar på bör enligt min
mening kunna begränsas genom en regel som med placering i viss sjukpenningklass
jämställer att någon styrkel att han eller hon under kvahfikationsliden haft
förvärvsarbete som skulle ha föranlett rätt till viss sjukpenning om kassan
känt till de rätta förhållandena. Det är här alltså fråga om en parallell tUl
den specialregel som förordats i föregående avsnitt för det fall alt kravet på
inskrivning i försäkringskassa inte är uppfyllt. För den som är under 16 år
och därför inte placerad i sjukpenningklass gäller redan nu en sådan regel. I
och med att klassplaceringssystemet nu överges i samband med införande av
beskattad sjukpenning bör reglema anknytas lUl den sjukpenninggrundande
inkomstens storlek. I stället för kravet på placering i lägst sjukpenningklass
3 som nu gäller för rätt till tilläggssjukpenning bör villkoret för rätt tUl
föräldrapenning över garantinivån vara att föräldern under havandeskapstiden
haft sjukpenninggrundande inkomst av den storlek att han varit försäkrad för en
sjukpenning som överstiger garantinivån.

Kommittén har framhållit
att övergången från en moderskapsförsäkring till en föräldraförsäkring medför
vissa problem när det gäller att skapa regler som kan uppfattas som rättvisa i
de enskUda fallen. Kommittén har ifrågasatt om exempelvis fadem skall kunna
stanna hemma och uppbära föräldrapenning över garantinivån fastän modern, som
inte heller tidigare var förvärvsarbetande, också är hemma och i realiteten är
den som vårdar barnet. I sådana fall uppnås inte syftet att fadern skall avlösa
modern. Kommittén har för sin del ansett att det knappast är rimligt att
samhället ger ett stöd som medverkar lill

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 47 47

all
båda föräldrarna är hemma samtidigt under den tid föräldrapenningen täcker.
Kommittén har därför föreslagit alt ena förälderns rätt till föräldrapenning
över garantinivån skall vara beroende av att även den andra föräldern är
försäkrad för sjukpenning över den nivån. Undantag från detta krav föreslås om
den andra föräldern heltidsstu-derar eller är förtidspensionär, eller när man
med hänsyn till omständigheterna inle kan begära att den andra föräldern skall
vårda barnet.

Några
remissinstanser har haft invändningar mot kommitténs förslag i denna del och
menat att den föreslagna regeln innebär en försämring jämfört med vad som nu
gäller för kvinnor med män som är försäkrade för en sjukpenning som
understiger garantinivån.

Jag
vill för egen del instämma i kommitténs bedömning att det inle är rimligt att
utge föräldrapenning över garanlinivån när den andre föräldern redan är hemma
och kan ta vård om bamet. Eftersom det i dagens läge är betydligt vanligare alt
modern är hemma än att fadern är det får delta problem en helt annan
storleksordning när moderskapsförsäkringen görs om till en föräldraförsäkring.
En betydande fördel med kommitténs förslag är att det löser denna fråga utan
att någon ny skillnad i reglerna mellan män och kvinnor införs,

Sverige
är emellertid bundet av två intemationella konventioner där frågan om stöd i
samband med bams födelse behandlas, nämligen Intemationella
arbetsorganisationens (ILO) konvention nr 102 om minimistandard för social
trygghet och den europeiska balken för social trygghet. Dessa konventioner
antogs åren 1952 resp. 1964.

De
har utformats med tanke på en moderskapsförsäkring av mer traditionellt slag
och inte med tanke på en föräldraförsäkring. Om riksdagen antar de reformer
som här presenteras kommer Sverige såvitt jag vet alt bli det första landet i
världen som inför ett slöd i samband med barns födelse som omfattar båda föräldrama.
Dessa konventioner som alltså endast behandlar kvinnans rätt lill ekonomiskt
slöd innebär att kvinnan under ledigheten skall vara garanterad en ersättning
som täcker minst en angiven andel av hennes uteblivna inkomst. De ger inte
utrymme för en regel av del slag som kommittén föreslagit. Att få tiU stånd en
ändring av konventionerna i detta hänseende torde vara ett arbete på lång sikt.

Med
hänsyn lill de åtaganden Sverige gjort genom att ratificera dessa konventioner
anser jag det mte möjligt att nu genomföra den regel kommittén föreslagit.
Frågan bör i stället lösas på det sättet att kravet att andra föräldern skall
förvärvsarbeta e. d. endast gäller i fråga om faderns rätt till föräldrapenning
utöver garantmivån. Jag förordar således att ett villkor för faderns rätt tUl
föräldrapenning över garantinivån skall vara att även modem är försäkrad för
sjukpenning över den nivån. Undantag från dessa vUlkor bör i särskilda fall
kunna medges av försäkringskassan efter individuell prövning. Jag vill
förutskicka att

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 47 48

Sverige
i ILO och Europarådet kommer att aktualisera frågan om en revision av dessa båda
konventioner i det avseende jag nu berört liksom i andra avseenden där
utvecklingen efter del konventionerna tillskapades ger anledning till en
översyn av reglerna.

5.2.6
Foster- och adoptivföräldrar

Inom
familjestödet har adoptivbarnen och i stor utsträckning även fosterbarnen
jämställts med egna barn när del gäller sådana förmåner som barnbidrag,
bostadstillägg, bidragsförskott och barnpension. Moderskapsförsäkringen är
däremot endast tillämplig på den biologiska modern. Någon motsvarande rätt tUl
ersättning finns inte f. n. för foster-och adoptivföräldrar.

Familjepolitiska
kommittén har ansett det rimligt att foster- och adoptivföräldrar med små barn
får rätt till föräldrapenning från den dag de får barnet i sin vård och så
länge barnet är i den åldern all föräldrapenning kan utgå till biologiska
föräldrar.

Kommitténs
resonemang, som innebär alt foster- och adoptivföräldrar jämställs med
biologiska föräldrar ifråga om skydd mot inkomstbortfall under den period då
barnen i regel inte kan tas emot på daghem, har enhälligt godtagits av
remissinstanserna. Jag vill för egen del ansluta mig till kommitténs bedömning.
Med hänsyn till vad jag tidigare anfört angående förskjutning i vissa fall av
den tidsgräns efter barnels födelse då föräldrapenning senast bör upphöra all
utgå bör föräldrapenningen för adoptiv- och fosterföräldrar kunna utgå under
högst 180 dagar och längst till den tvåhundrafyrtionde dagen efler barnets
födelse. När föräldrapenning i enlighet härmed utgår till foster- eller
adoptivföräldrar kan de biologiska föräldrarna inte uppbära föräldrapenning
eftersom de inte har den faktiska vårdnaden om barnet. Med fosterbarn bör som
kommittén anfört förstås fosterbarn i den mening som avses i barnavårdslagen
(1960: 97). Reglerna om anställningsskydd bör som familjepolitiska kommittén
föreslagit ändras så att skyddet omfattar även adoptiv- och fosterföräldrar i
denna situation.

Kommittén
har däratöver behandlat frågan om någon form av föräldraslöd bör utgå vid
adoption av barn som är över den ålder då föräldrapenning senast skall upphöra
att utgå. Kommittén har ansett att det även i dessa fall finns ett visst behov
av att föräldrama är borta från arbetet en kortare tid. Därför har kommittén
föreslagit att föräldrapenning för äldre barn upp till tio års ålder skall utgå
under tio dagar till vardera föräldern i anslutning till bamets ankomst till
familjen. Motsvarande föreslås gälla vid foslerbamsplaceringar som sker i adoptionssyfle.

Tanken
att föräldrapenning i viss utsträckning skall kunna utgå även i dessa fall har
genomgående fått ett positivt mottagande vid remissbehandlingen. Flera
remissinstanser förordar emellertid en längre ersätlningstid än vad kommittén
föreslagit.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:47 49

Jag
delar kommitténs uppfattning att en kortare tids skydd mot inkomstbortfall kan
behövas även i dessa fall för att i någon mån underiätta barnets anpassning
till den nya miljön. Eftersom det här är fråga om att tillskapa en ny stödform
bör man enligt min mening åtminstone till en början hålla antalet
ersättningsdagar relativt lågt. Jag är därför inte beredd alt gå ifrån
kommitténs förslag när det gäller antalet ersätlningsdagar. Jag anser
emellertid all föräldrama själva bör få fördela uttaget av dessa dagar mellan
sig. Jag förordar således att föräldrapenning i dessa fall skall utgå med 20
dagar sammanlagt för båda föräldrarna.

5.3
Sjukpenning vid vård av sjukt bam

En
vanlig situation då någon av föräldrarna kan vara tvungen att avstå från
förvärvsarbete för barnens skull är när bamen blir sjuka och därför inte kan
tas om hand i den tillsynsform som familjen normalt anlitar. Utvecklingen mot tvåförsörjarfamiljen
som det allt vanligare familjemönstret gör alt detta problem får större
omfattning och all växande krav ställs på stöd från samhällets sida i denna
situation. Befolkningsomflyttningen har gjort att familjerna inte har samma
möjligheter som förr att få hjälp av anhöriga när barnen blir sjuka.

Den
kommunala barnvårdarverksamheten håller på att byggas ut men kan i flertalet kommimer
ännu inte läcka behoven. Även efter en mycket kraftig utbyggnad av samhällets vårdarservice
för sjuka bam kommer det ändå att firmas situationer då den inte räcker till, särskUt
vid infektionstoppar och i vart fall så att hjälp inte alltid kan komma redan
första dagen. Det finns också situationer då det på gmnd av sjukdomens karaktär
eller av andra orsaker är lämpligast att just en av föräldrama tar hand om bamet,
åtminstone temporärt.

Familjepolitiska
kommittén har föreslagit att föräldrar ges rätt att i viss utsträckning uppbära
sjukpenning som vid egen sjukdom om någon av dem behöver stanna hemma från
sitt arbete för att ta vård om sjukt bam under tio års ålder. Rätten till
sjukpenning skall enligt kommitténs förslag gälla makar som båda
förvärvsarbetar och ensamstående föräldrar som förvärvsarbetar. Makar bör
själva få bestämma vem av dem som skall stanna hemma och vårda barnet. Antalet
dagar bör enligt kommitténs uppfattrung till att börja med sättas relativt
lågt. Ersättningsrätten bör enligt kommittén i vart fall i ett första skede
begränsas till tio dagar per famUj och år.

Förslaget att sjukpenning
skall kimna utgå vid vård av sjukt bam har hälsats med tillfredsställelse av
det stora flertalet remissinstanser. De stora löntagarorganisationerna har
funnit den föreslagna reformen angelägen. Även SAF har gett deima fråga
prioritet bland kommit-

4 Riksdagen 1973.1 saml Nr 47

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 47 50

tens
förslag samtidigt som föreningen lagt vikt vid att ett effektivt kontrollsystem
skapas.

Det
är enligt min mening en angelägen uppgift att införa en rätt tiU sjukpenning
vid vård av sjukt bam och jag förordar därför att det av kommittén framlagda
förslaget genomförs. Flera remissinstanser har i delta sammanhang understrukit
vikten av att ett genomförande av förslaget inte leder till minskad utbyggnad
av den kommunala barnvårdarverksamheten. Jag vill understryka att den nya
rätten till sjukpenning inte innebär något alternativ till eller minskat behov
av insatser från den kommunala vårdorganisationen. Möjligheten till sjukpenning
är endast ett viktigt komplement i vissa situationer. En fortsatt utbyggnad av
de kommunala insatserna för omvårdnad av sjuka bam är angelägen inte minst med
hänsyn till kvinnornas ställning på arbetsmarknaden.

Jag
delar kommitténs uppfattning att den nya rätten till sjukpenning i princip bör
begränsas till tvåförälderfamiljer där båda makarna förvärvsarbetar och till
ensamstående föräldrar som förvärvsarbetar. Rätten till sjukpenning bör
förutsätta att det verkligen förelegat ett behov av att föräldern stannat
hemma. Sjukpenning för vård av sjukt bam bör normalt inte kuima utgå om en av
föräldrarna är hemmamake, inte heller om en av föräldrarna är ledig från
arbetet av annat skäl och kan ta hand om barnet. Om emellertid den hemmavarande
föräldem är sjuk eller annars förhindrad att ta hand om det sjuka barnet bör
den andre föräldem kunna få sjukpenning.

Som
kommittén föreslagit bör sjukperming för vård av sjukt barn kunna utgå redan
fr. o. m. insjuknandedagen. Jag delar också kommitténs uppfattning att i tvåförälderfamUjer
makarna själva bör få avgöra vem av dem som skall stanna hemma och vårda bamet.

Kommitténs
förslag att åldersgränsen bestäms till tio år har inte mött några invändningar
vid remissbehandlingen och jag ansluter mig till kommitténs förslag även i
denna del.

När
det gäller ersättningstidens längd har kommittén som bakgrund tUl förslaget om
tio dagar per familj betonat att förslaget innebär att man inför en ny stödform
i anslutning tUl den allmänna försäkringen. Det finns därför anlednmg att gå
fram försiktigt åtminstone innan praktiska erfarenheter vunnits av den nya
stödformen. Kommittén har också anfört att kostnadsskäl talar för en
begränsning av ersättningstiden,

Remissinstansema
har i flertalet fall godtagit konmiitténs förslag om antalet ersättningsdagar.
I vissa fall ifrågasätts eller förordas dock att antalet dagar höjs för famUjer
med flera bam.

Jag
vill i anslutning till kommitténs resonemang betona att den föreslagna
stödformen är en principiell nyhet därigenom att ersättning skall kunna utgå
när det är en aiman än den försäkrade själv som

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 47 51

drabbats
av sjukdomen. Jag delar kommitténs uppfattning att detta förhållande liksom
kostnadsskäl talar för att antalet dagar sätts relativt lågt. Av bl, a,
administrativa skäl biträder jag kommitténs uppfattning alt antalet dagar bör
bestämmas per famUj och inte per barn. Jag ansluter mig till kommitténs förslag
att högsta antalet ersättningsdagar fastställs till tio per familj och
kalenderår.

Kommittén
har framhållit att föräldrarna bör uppge till försäkringskassan om de anmält bamets
sjukdomsfall för den kommunala nämnd som har hand om den sociala hemhjälpen.
Vid remissbehandlingen har kommunförbundet förordat en obligatorisk
anmälningsplikt. Jag delar kommunförbundets uppfattning så till vida att
sjukpenning för vård av sjukt bam bör utgå enbart när det är nödvändigt att en
förälder stannar hemma från arbetet för att ta vård om barnet och vårdbehovet
alltså inte kan tUlgodoses på annat lämpligt sätt. Därvid bör möjlighetema att
erhålla social hemhjälp beaktas. Av anmälningsblanketten till
försäkringskassan bör framgå att anmälan till den sociala hemhjälpen normalt
skall göras. Det är emellertid angeläget med en smidig tillämpning. Det bör
ankomma på riksförsäkringsverket att utfärda de närmare föreskrifter som skall
gälla i detta avseende.

Familjepolitiska
kommittén har också tagit upp frågan om fadems hehov av att vara ledig med
ersättning visst antal dagar i samband med att modern vid förlossning vistas på
sjukhus. Som jag tidigare förutskickat bör enligt min mening detta behov kunna
tillgodoses inom ramen för den föreslagna rätten tiU sjukpenning för vård av
sjukt barn.

Kommittén
har i denna fråga anfört att det kan finnas ett praktiskt behov av att fadern
kan ta ledigt en kort tid i samband med ett bams födelse för att ta hand om
äldre bam. Förslaget är emellertid inte begränsat till de fall då det fuins
äldre syskon. Kommittén har också som motiv anfört att fadern skall kunna vara
med vid förlossningen och kunna ta hand om familjen under den aUra första tiden
därefter. Därför skulle enligt kommitténs förslag föräldrapenning kunna utgå
till båda föräldrama under längst tio dagar i samband med varje barns födelse.
När båda föräldrama uppbar föräldrapenning skulle dock två ersättningsdagar per
dag avräknas från den totala ersätt-nmgstiden inom föräldraförsäkringen.
Förslaget har fått ett positivt bemötande vid remissbehandlingen.

Jag
delar kommitténs uppfattning så tiU vida att det är angeläget att i vissa
situationer skapa möjlighet för fadern att ta ledigt med ersättning i samband
med förlossningen. Det praktiska behovet av ett antal dagars ledighet för fadem
i samband med barnets födelse är emellertid enligt mui uppfattning främst
knutet till att det i famUjen finns äldre bam som behöver vård och tUlsyn. Om
det är fråga om första barnets födelse eller om de äldre barnens tillsyn är tUlfredsstäUande
ordnad på annat sätt får stödbehovet anses vara mindre framträdande.

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 47 52

Jag
anser således att rätt till sjukpenning bör införas för fader som behöver ta
vård om famUjens äldre bam under tio års ålder i samband med förlossning. Vanligtvis
torde sjukhusvistelsen vid förlossning numera begränsas till ca en vecka. När
ett bam tUlkommer i familjen har ju också föräldrama rätt att vara hemma med
föräldrapenning under sex månader, varför behovet att på gnmd av barns sjukdom
stanna hemma från arbetet blir mindre under den tiden. Jag anser därför att
faderns rätt till ledighet i samband med förlossningen bör inrymmas i de tio
dagarnas ledighet för vård av sjukt bara.

För
sjukpenning vid vård av sjukt bam och vid vård av äldre barn j samband med ett bams
födelse bör i övrigt i huvudsak gälla de regler om bl. a. anmälan, kontroll,
läkarintyg, fridagsregel etc. som annars gäller för sjukpenning. Dessa frågor
behandlas närmare i specialmotiveringen.

5.4
Vårdbidrag för svårt handikappat bam

Vårdbidrag
för svårt handikappat barn utgör enligt gällande regler 60 % av basbeloppet och
utgår f. n. med 380 kr. i månaden (basbelopp 7 600 kr,). Vårdbidraget
tillkommer barnet och är liksom invaliditetsersättning i övrigt men i
motsats tUl flertalet andra folkpensionsförmåner inte skattepliktig inkomst.

Familjepolitiska
kommittén har framhållit att barn för vilka vårdbidrag utgår i regel är så
svårt handikappade att det är nödvändigt att en av föräldrama stannar hemma hos
bamet. Vårdbidraget kan alltså enligt kommitténs mening främst ses som en viss
kompensation för det inkomstbortfall som bamets omvårdnad medför. Även om man
inte syftar tUl att lämna någon full kompensation för den förvärvsinkomst
föräldern därvid får avstå från fiims det enligt kommittén skäl för en höjning
av vårdbidraget. Nivån bör enligt kominitténs mening på lämpligt sätt avvägas
med hänsyn till nivån för förtidspension från folkpensioneringen. Eftersom
bidragets huvudsyfte bör vara att ge ersättning för inkomstbortfall bör det
enligt kommitténs mening tillkomma den förälder som stannar hemma och vårdar
barnet och beskattas hos denne på samma sätt som annan förvärvsinkomst. Det av
kommittén framlagda förslaget har godtagits av det stora flertalet remissinstanser.

Jag
delar kommitténs uppfattning att vårdbidraget främst bör ses som en viss
ersättning för att en av föräldrarna I regel måste avstå från förvärvsinkomst
för att ta vård om det handikappade bamet. Jag instämmer i att bidraget med
hänsyn härtill bör höjas och utgöra skattepliktig inkomst för den av föräldrama
som vårdar barnet: Vårdbidraget bör också som kommittén framhållit räknas som
pensionsgrundande inkomst för ATP.

Vårdbidraget
bör enligt min mening utgöra ett gnmdläggande för-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 47 53

sörjningsstöd på samma nivå som förtidspensionen, särskilt
som vårdbidraget i regel ersätts med förtidspension när barnet blir 16 år. Jag
förordar därför att vårdbidraget från den 1 januari 1974 skall utgå med samma
belopp som hel förtidspension från folkpensioneringen inkl, pensionstillskott.
Det motsvarar vid denna tidpunkt 105 % av basbeloppet, för alt därefter i takt
med ökningen av pensionstillskotten höjas till 120 % av basbeloppet.

Vid nuvarande basbelopp på 7 600 kr, kommer vårdbidraget
härigenom att utgå med 665 kr, i månaden från den 1 januari 1974 för att
därefter höjas lill 760 kr, i månaden vid oförändrat basbelopp när förslaget är
fullt genomfört år 1978, Vid taxeringen bör bidraget i enlighet med kommitténs
förslag betraktas som inkomst av tjänst, vilket bl, a. innebär att det kommer
att beskattas individuellt hos mottagaren och medföra rätt lill förvärvsavdrag,

I en tvåförälderfamilj där den hemmavarande föräldern inte
har någon annan inkomst vid sidan av vårdbidraget vilket kan förutsättas
vara regeln medan den andra föräldern har förvärvsinkomster, kommer värdet av
vårdbidraget efler skatt sedan hänsyn tagits även till effekten på makens 1 800-kronorsavdrag
från den 1 januari 1974 att uppgå till ca 470 kr. i månaden, vUket innebär en
bidragshöjning med ca 90 kr, i månaden. För en ensamstående förälder som saknar
eller endast har obetydliga andra inkomster torde ingen skatt komma att utgå på
vårdbidraget, I dessa fall skulle bidraget därigenom höjas med ca 285 kr, i
månaden.

Kommittén har också tagit upp frågan om en höjning av
åldersgränsen för vårdbidrag från 16 till 18 år. Därvid har kommittén
framhållit att en sådan ändring av åldersgränsen skulle få betydelse även för
förtidspensionen. Vidare har kommittén pekat på att riksförsäkringsverket
utreder bl, a. frågan om avgränsningen av den bidragsberättigade kretsen för
vårdbidrag. Frågan om åldersgränsen borde enligt kommitténs mening kunna las
upp av riksförsäkringsverket i anslutning härtill. Likaså har kommittén
hänvisat tiU riksförsäkringsverkels utredning när det gäher frågan om
utsträckta möjligheter att erhålla vårdbidrag när bam på internatskolor besöker
sitt hem under kortare tid. Dessa frågor har också lagils upp i vissa
remissyttranden.

Riksförsäkringsverkets utredning beräknas enligt vad jag
inhämtat vara färdig under innevarande är. Utredningen, som främst gäller kretsen
av vårdbidragsberättigade och frågan om graderade vårdbidrag, avses även beröra
åldersgränsen och reglerna om vårdbidrag för barn som vårdas på inlernat. Jag
delar kommitténs uppfattning att ett ställningslagande till dessa frågor inle
bör ske förrän verkels utredning avslutats.

Kommittén har framhållit vikten av att vårdbidraget inte
får en konserverande effekt på det handikappade bamets utveckhng, I anslutning

5 Riksdagen 1973.1 saml Nr 47

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 47 54

härtiU föreslår kommittén alt vårdbehovet regelmässigt
skall kontrolleras varje år. Ett flertal remissorgan har slällt sig tveksamma
eller avvisande till detta förslag. Socialstyrelsen och statens handikappråd
har ansett alt huvudregeln bör vara alt vårdbehovet kontrolleras vart tredje år
och jag vill för egen del ansluta mig lill denna bedömning. Kortare intervall
bör dock tillämpas så snart särskilda skäl finns härför.

5.5 Barapension

Samhällets särskUda ekonomiska slöd till enförälderfamiljerna
utgår främst genom barnpensioner och bidragsförskott. De ensamslående vårdnadshavare
som är änkor får därutöver ell försörjningsslöd genom änkepensioneringen.

Barnpension utgår om en av föräldrarna avlidit medan
bidragsförskott utgår om föräldrarna lever skilda och den som inte har vårdnaden
om barnet inte betalar ett underhåll som uppgår tUl bidragsförskottsnivån, F. n,
är nivån för dessa båda stödformer olika. Bidragsförskott utgår med 40 % av
basbeloppet medan barnpensionen från folkpensioneringen utgör 25 % av
basbeloppet. Även åldersgränsen är olika nämligen 16 år för barnpension från
folkpensioneringen och 18 år för bidragsförskott.

Familjepolitiska kommittén har som sin principiella
uppfattning framhålht att stödet i dessa enföräldersituationer bör avse att
ersätta bortfallet av den ena förälderns försörjningsinsats för barnet.
Handlingslinjen för framliden bör enligt kommitténs uppfattning vara all
gradvis reducera efterlevandeskyddets omfattning när det gäller efterlevande
vuxna och i stället i ökad utsträckning inrikta de ekonomiska stödåtgärderna
på barnen,

FamUjepoliliska kommittén har tagit upp frågan om en
höjning av barnpensionerna mot bakgrund av pensionsförsäkringskommitténs förslag
i betänkandet (SOU 1971:19) Familjepensionsfrågor m, m, och omfattande egna
undersökningar av enförälderfamiljernas situation. Familjepolitiska kommittén
anser alt alla ensamslående vårdnadshavare bör tillförsäkras ett slöd
motsvarande bidragsförskottets nivå, I de flesta fall då änkepension utgår är
stödet redan i dag normalt avsevärt större än bidragsförskotlsnivån. Kommittén
finner också alt dess undersökningar av de ekonomiska förhållandena för olika
grupper av en-förälderfamiljer inte ger skäl att förorda någon höjning av
barapensionerna i de fall då änkepension utgår. När barnpension från tilläggspensioneringen
ulgår i sådan omfattning att den sammanlagda barnpensionen motsvarar bidragsförskotlsnivån
finner kommittén inte heller någon höjning av barnpensionerna från
folkpensioneringen vara motiverad, I övriga fall bör enligt kommitténs
uppfattning bampensionen från folkpensioneringen höjas tUl samma nivå som
gäller för bidrags-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 47 55

förskott. Vidare bör åldersgränsen för rätt till
barnpension höjas till den som gäller för bidragsförskott, dvs, 18 år.

Kommitténs synpunkter och förslag i denna del har fält
allmänt slöd vid remissbehandlingen.

Jag delar kommitténs principiella uppfattning att det
särskilda stödet lill enförälderfamiljerna bör ges mer enhetlig utformning och
ta sikte på alt i större utsträckning ersätta bortfallet av en förälders
försörjningsinsats för barnet. Den av kommittén föreslagna förstärkningen av
barnpensionerna medför en angelägen förbättring för de grupper av
en-förälderfamiljer som i dag har den lägsta förmånsnivån och skapar härigenom
en större enhetlighet i samhällets insatser för olika grupper av enförälderfamiljerna.

Jag förordar således att familjepolitiska kommitténs
förslag om en garantinivå för bampension från folkpensioneringen genomförs. De
ändrade reglerna bör innebära att barnpension från folkpensioneringen utgår med
40 % av basbeloppet i de fall då inle barnpension från ATP eller änkepension
från folkpensioneringen utgår, I de senare fallen bör bampension från
folkpensioneringen liksom nu utgå med 25 % av basbeloppet eller med det högre
belopp som erfordras för att det sammanlagda stödet skall uppgå till 40 % per
barn. När båda föräldrama avlidit bör som kommittén föreslagit garantinivån
ligga på 60 % av basbeloppet. När såväl barnpension som bidragsförskott utgår
bör liksom när bidragsförskott utgår i förhållande till båda föräldrarna det
sammanlagda stödet uppgå till 60 % av basbeloppet. Även här skall dock
barnpension från ATP och änkepension från folkpensioneringen tas med i
beräkningen i fråga om rätt till högre barnpension från folkpensioneringen än
grundnivån.

Jag förordar också att åldersgränsen för barnpension från
folkpensioneringen i enlighet med kommitténs förslag höjs till samma ålder som
gäller för rätt till bidragsförskott, dvs, 18 år.

Familjepolitiska kommittén har ocksä föreslagit ett
borttagande av regeln att barnpension inte utgår för barn utom äktenskap om
underhållsskyldigheten fullgörs genom engångsbelopp saml motsvarande ändring
i fråga om bidragsförskott. Dessa regler har mycket begränsad praktisk
betydelse eftersom engångsbelopp numera endast förekommer när det gäller
utländska fäder. Jag ansluter mig till kommitténs förslag som jag avser att
närmare beröra i specialmotiveringarna till ändringarna i 8 kap, 5 § AFL och 2
§ bidragsförskottslagen.

5.6 Kostnader

Omvandlingen av moderskapsförsäkringen lill en
föräldraförsäkring med garanlinivå på 25 kr, om dagen under sex månader
beräknas öka sjukförsäkringens kostnader med ca 100 milj, kr, för helt år.

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 47 56

Införandet
av rätt till sjukpenning vid vård av sjukt barn beräknas öka kostnadema med ca
115 milj, kr, för helt år. Kostnadsberäkningarna ulgår från den högre
sjukpenningnivå som i proposition 1973: 46 förordas av chefen för
socialdepartementet, I nämnda proposition förordas också en omläggning av den
allmänna sjukförsäkringens finansiering. Där behandlas även behovet av
medelsanvisning till sjukförsäkringen för budgetåret 1973/74.

Höjningen
av vårdbidragen tiU svårt handikappade barn beräknas medföra en kostnadsökning
med 25 milj, kr, för helt år. Kostnaderna för förbättringarna av
barnpensionerna kan beräknas lill 35 milj, kr, för helt år. Medel för dessa
reformer har för budgetåret 1973/74 beräknats i årets slalsverksproposition
under anslaget till folkpensioner (bil, 7, punkt B 4),

Den
sammanlagda kostnadsökningen för de förbättringar av familjeförmånerna inom
den allmänna försäkringen som jag här förordat kan således beräknas till ca 275
milj, kr, för helt år,

5.7
Upprättade lagförslag

I
enlighet med det anförda har inom socialdepartementet upprättals förslag till

1)
lag om ändring i lagen (1962:
381) om allmän försäkring,

2)
lag om ändring i lagen (1945:
844) om förbud mot arbetstagares avskedande i anledning av äktenskap eller
havandeskap m. m,,

3)
lag om ändring i lagen (1964:
143) om bidragsförskott,

6
Specialmotivering

6.1
Förslaget till lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring

3
kap. 9 §

De
bestämmelser som f. n. finns i paragrafen behandlar rätten till barniillägg tUl
sjukpenning. Barntilläggen föreslås emellertid avskaffade i den proposition
(1973: 46) som Kungl. Maj:t efter anmälan av chefen för socialdepartementet
tidigare denna dag beslutat förelägga riksdagen på grundval av sjukpenningulredningens
betänkande. Bestämmelserna om sjukpenning vid vård av sjukt bam har tagils in i
den lediga paragrafen. Vad jag här föreslagit skall även i övrigt ses mot
bakgrunden av den nyss nämnda propositionen.

Med
undantag för tUläggssjukpenning tiU kvinna i samband med barnsbörd kan f. n.
sjukpenning utgå endast på grund av sjukdom som förorsakat nedsättning av
arbetsförmågan hos den försäkrade. Under de förutsättningar som anges i denna
paragraf skall sjukpenning nu kunna utgå även när barn till försäkrad förälder
är sjukt.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 47 57

Med
barn avses enligt allmänna bestämmelser i 4 kap. 8 § föräldrabalken även
adoptivbarn. Enligt 20 kap. 2 § första stycket jämställs fosterbarn med eget
barn när det gäller sjukpenning vid vård av sjukt barn. Av samma paragrafs
föreslagna andra stycke framgår att med förälder skall jämstäUas make tUl
förälder, såvida de sammanbor. Härav följer att rätt till sjukpenning
föreligger även vid värd av styvbarn. Då de sammanboende inle är gifta förehgger
likaledes enligt bestämmelsen rätt till sjukpenning vid vård av barn tiU någon
av dem under förutsättning alt de sammanboende tidigare varit gifta eller har
eller har haft gemensamt barn.

Rätlen
till sjukpenning enligt denna paragraf förutsätter att det varit nödvändigt alt
den försäkrade stannat hemma från arbetet för alt ta hand om barnet.
Sjukpenning utgår inle om någon av föräldrarna är hemmamake och oförhindrad att
vårda barnet. Något krav på att den förälder som stannar hemma från
förvärvsarbetet därigenom i det* särskilda fallet går miste om arbetsinkomst
har emellertid inte uppställts, I detta hänseende avses således ej någon skUlnad
i förhållande till vad som gäller i allmänhet beträffande sjukpenning. På samma
sätl som i del följande förordas i fråga om föräldrapenning bör sjukpenning
kunna utgå även i vissa faU då barn t, ex, vistas på sjukhus men en av föräldrarna
måste avslå från förvärvsarbete för att vara tUlsammans med barnet.

Hänvisningen
tUl bestämmelserna i 3 kap, 7 § AFL innebär alt för sjukpenning krävs att den
försäkrades möjligheter att utföra sitt arbete en viss dag inskränkts med minst
hälften till följd av barnets sjukdom. Har vårdaruppgiften helt hindrat honom
att förvärvsarbeta utgår hel sjukpenning, annars halv sjukpenning.

Om
en förälder vårdar det sjuka barnet under semester eller annan ledighet
föreligger inte rätt till sjukpenning enligt denna paragraf. Sjukpenning kan
inte heller utgå om den andre av föräldrarna till följd av sådan ledighet finns
hemma och kan ge barnet erforderlig tillsyn, I försäkran för erhållande av
sjukpenning enligt denna paragraf skall därför anges hur frågan om tillsyn av
barnet är löst i vanliga fall och vilka möjligheter den andre föräldern haft
att vårda barnet,

I
paragrafens andra stycke regleras fadems rätt att uppbära sjukpenning i
anslutning till barns födelse. Avsikten är som angivits i den allmänna
motiveringen att möjliggöra för fadern att la ledigt från förvärvsarbete för
alt kunna la hand om äldre barn i familjen då vårdbehov uppkominer i samband
med förlossning. Med förlossning skall likställas sädana situationer då en
kvinna till följd av missfall kräver särskild värd. Hänvisningen till första
stycket innebär bl, a, att den försäkrade skaU stå i förhållande som tidigare
beskrivits tiU det hemmavarande barnet,

I
Iredje stycket första punkten anges begränsningen av antalet sjuk-

s. 58 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 47 58

penningdagar som varje kalenderår disponeras för vård av
sjukt barn. Som angivils i den allmänna motiveringen gäller samma maximala antal
dagar, tio, oavsett det rör sig om en- eller tvåförälderfamiljer. Vad avser det
senare fallet får termen "gemensamt har barnet i sin vård" inte
tolkas så snävt att bestämmelsen inte skulle vara tillämplig exempelvis när
barn vistas en del av ett år hos enbart den ene av föräldrarna ulan alt det kan
anses att föräldrarna stadigvarande lever isär. När familjegemenskapen
förändras under året kan svårigheter uppstå vid beräkningen av det antal
disponibla dagar som återstår för den ene och den andre av föräldrarna, genom
att en ny familjegemenskap kan sägas ha bildats. Beträffande tolkningen av
bestämmelserna i sådana fall bör följande riktlinjer gälla. Om föräldrama
flyttar isär, är del naturligt att vad som vid tidpunkten för separationen
återstår av de ursprungliga gemensamma tio dagama därefter disponeras av den
som i fortsättningen har barnet eller barnen i sin vård, i likhet med vad som
gäller för andra ensamstående föräldrar. Skulle i ett sådant fall barnen delas
mellan föräldrarna är bägge i fortsättningen att anse som ensamslående
föräldrar. De bör då var för sig disponera ett dagantal motsvarande vad som vid
separationen återstod av de ursprungliga tio dagama. Som ett exempel kan tas
alt i en tvåbarnsfamilj föräldrarna använder fem dagar för vård av barnen
under en sjukperiod i januari ett år. Därefter flyttar de isär i mars, varvid
barnen följer modern. Denna skall då för fortsättningen av kalenderåret
disponera återstående fem dagar. Delas barnen mellan fadern och modern skall
var och en av dessa disponera fem dagar.

Det motsatta fallet är all två ensamstående flyttar ihop
under sådana omständigheter att de gemensamt blir att anse som föräldrar tiO
barn till den ene av dem enligt bestämmelserna i 20 kap. 2 §, Den familj som
därigenom uppstår disponerar vad som återstår av den dittillsvarande ensamstående
förälderns tio dagar. Skulle bägge medföra barn vid sammanflyttningen är det tydhgt
alt den nybildade familjen inte rimligen kan få disponera summan av de bägges
återstående daganlal som ensamstående. Detta framgår av alt det sammanlagda dagantalet
i så fall skulle kunna överstiga tio dagar för familjen. Här bör man välja det
för parterna därnäst gynnsammaste alternativet, vUket innebär all de gemensamt
får disponera det största av de daganlal som återstod vid sammanflyttningen.

I en andra punkt i Iredje stycket har givils
särbestämmelser som avser att möjliggöra alt en förälder som ensam har barn i
sin vård anlitar hjälp av den andre föräldern i fall då barnet blir sjukt eller
i samband med förlossning. Den andre föräldern skall då kunna tUlfälligt ta
vård om barnet och uppbära sjukpenning trots att bestämmelserna i första
punkten av stycket inte är tillämpliga på honom själv, I detla fall skall
emellertid det antal dagar som sjukpenning ulgår avräknas från det

s. 59 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 47 59

dagantal som står till buds för den förälder som i vanliga
fall har barnen i sin vård. Därför bör det i dessa fall krävas medgivande från
denne förälder innan sjukpenning beviljas. Bestämmelsen har praktisk betydelse
t, ex. då makar flyttat isär. Den får tiUämpning bl. a, vid utövande av unigängesrält.

1 den
framlagda propositionen angående utformningen av beskattad sjukpenning (1973:
46) har i 3 kap, 10 § AFL såvitt gäller sjukpenning vid vård av sjukt barn föreslagits
ett undanlag från vad som annars gäller i fråga om sjukpenning. Sjukpenning vid
vård av sjukt barn skall enligt förslaget kunna utgå redan fr. o. m. den dag
barnet insjuknar. Undanlagsregeln bör ses i samband med det i förevarande
paragraf uppställda kravet på att föräldern skall ha varit tvungen att avstå
från förvärvsarbete för att sjukpenning skall kunna utgå, I övrigt skall vanliga
bestämmelser beträffande sjukpenning tillämpas såvitt avser sjukpenning vid
vård av sjukt barn, Följaktiigen blir exempelvis den s, k, fridagsregeln i 10 §
samt den i samma paragraf intagna bestämmelsen, alt sjukpenning i allmänhet
inte får utges för tid innan sjukdomsfallet anmälts, tillämpliga.

Sjukpenning enligt denna paragraf kan utgå såsom hel eller
halv sjukpenning. Därvid skall bestämmelserna i 7 § första och andra styckena
äga motsvarande tUlämpning, Beträffande avräkningen av använda sjukpenningdagar
avses gälla detsamma som i fråga om föräldrapenning. Se härom kommentaren till
3 kap, 13 §,

3 kap, 12 §

Som anges i den allmänna motiveringen skall
föräldrapenningen lill skillnad från det nuvarande konlantstödet inom moderskapsförsäkringen
kunna tillkomma båda föräldrarna. Däremot överensstämmer föräldrapenningen med
den nuvarande lilläggssjukpenningen vid barnsbörd så lill vida att dagsbeloppet
beräknas med hänsyn till förälderns sjukpenning. Såsom en nyhet tillkommer
emellertid garantinivån, som innebär att hel föräldrapenning inte får
understiga 25 kr, per dag, 1 enlighet med familjepolitiska kommitténs förslag
skall den nuvarande moderskapspenningen som motsvarar grundsjukpenning under
180 dagar gå upp i föräldrapenningen. Något särskilt engångsbelopp skall
således inte utgå. Kommitténs bedömning i detla avseende har lämnats utan
erinran av remissinstansema. Bestämmelserna om föräldrapenning har införts i 3
kap, 1214 §§ som f, n, upptas av moderskapsförsäkringens regler, I likhet med
sjukpenningen avses föräldrapenningen bli skattepliktig.

När fader till barn utom äktenskap gör gällande rätt lill
föräldrapenning bör i regel krävas att faderskapserkännande föreligger från
hans sida.

En förutsättning för erhållande av föräldrapenning är att
föräldern

s. 60 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 47 60

varit inskriven hos försäkringskassa under minst 180 dagar
i följd närmast före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten för denna,
I vissa fall kan förekomma alt någon inte varit inskriven hos aOmän försäkringskassa
trots att han rätteligen bort vara det. Det vore inte rimligt om han då utan
vidare skulle bh utesluten från möjligheten att få föräldrapenning. Med hänsyn
härtill har i paragrafens andra stycke sista punkten stadgats möjlighet för
försäkringskassan att i sådana fall tillerkänna den försäkrade
föräldrapenning. Förutsättning härför är emellertid alt den försäkrade klart
kan styrka att han bort vara inskriven, TUlämpningen av denna bestämmelse bör
därför anslutas till vad som f, n. gäller för ett jämföriigt fall enligt 13
kap. 2 § AFL.

I paragrafens tredje stycke ges bl, a.
grundförutsättningarna för rätt till föräldrapenning över garantinivån, I
sådant hänseende krävs att föräldern under minst 270 dagar i följd före nedkomsten
eller den beräknade tidpunkten härför varit försäkrad för en sjukpenning som
överstiger 25 kr, om dagen. Föräldrapenning utgår i sådant fall med belopp
motsvarande sjukpenningens. Detsamma gäUer, på samma sätt som nyss sagts, om
den försäkrade inte varit försäkrad för sådan sjukpenning eller överhuvudtaget
inskriven hos försäkringskassa men kan styrka alt han rätteligen bort vara
försäkrad för viss sjukpenning. Därvid skall tiden räknas från den dag förutsätlningarna
för att vara försäkrad för viss sjukpenning inträdde, oberoende av bestämmelsema
i 3 kap, 5 § om väntetid för ändring av sjukpenningförmånerna.

Angående bestämmelserna i fjärde stycket hänvisas tUl den
allmänna motiveringen (avsnitt 5,2,5), Undantagsregeln tar sikte på de fall då
del vid en individuell prövning kan visas att modern på grund av sjukdom eller
jämförlig anledning inte har möjlighet alt la vård om barnet. Motsvarande bör
i vissa fall gälla när modern undergår utbildning och omständigheterna är
sådana att det framstår som oskäligt alt utbildningen avbryts, exempelvis när
ett sådant avbrott skulle medföra att hela utbUdningen förlängs väsentligt
utöver omfattningen av själva havande-skapsledighelen.

Om moder, som är berättigad till enbart föräldrapenningens
garantinivå, går ut i förvärvsarbete och får en sjukpenninggrundande inkomst
som berättigar till sjukpenning överstigande föräldrapenningens garantinivå
bör fadern omedelbart bli berättigad till föräldrapenning utan begränsning tih
garantinivån, oberoende av bestämmelsen i 3 kap. 5 § om väntelid för ändring av
sjukpenningens nivå.

Vad i fjärde stycket sägs om fader och moder får ges
motsvarande tillämpning på annan person som kan bli att betrakta som förälder
enligt 20 kap, 2 § andra stycket.

För att inte de yngsta föräldrarna lill följd av åldersvillkorel
i 1 kap, 4 § skall uteslutas från rätt lill föräldrapenning har i paragrafens
femte stycke stadgats att villkoren om inskrivning resp,
försäkring för

s. 61 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 47 61

sjukpenning över garantinivån anses uppfyllda om orsaken
till all villkoren ej kunnat uppfyllas är alt den försäkrade inle fyllt 16 år.

3 kap, 13 §

Tiderna för faderns och moderns rätt tiU föräldrapenning
framgår av denna paragraf. Fadern eller med honom enligt 20 kap, 2 §
likställd man äger inte rätt lUl föräldrapenning för tid före dagen för
barnets födelse. Behovet av möjlighet för fadern att sköta äldre barn i
familjen i samband med nedkomsten har tillgodosetts genom bestämmelsen i 3 kap.
9 §. Genom bestämmelsen i paragrafens första stycke Iredje punkten, vartill
motsvarighet finns i de nuvarande bestämmelserna, tillgodoses intresset av att
en kvinna efter förlossningen skall hinna återhämta krafterna även om hennes
arbetsförmåga inle är så nedsatt att hon har rätt till sjukpenning och oavsett
att hon inle har barnet i sin vård. Av paragrafens sista stycke framgår att
föräldrarna inte kan åtnjuta hel föräldrapenning för samma dag; detla gäller
således även för de 29 dagar då modern enligt förevarande punkt har en särskild
rätt till föräldrapenning.

Föräldrapenningen
får utgå under högst 180 dagar samnianiagt för föräldrarna och längst tUl dess
barnet blivit 180 dagar gammalt, 1 vissa fall t, ex, efter för tidig födsel
saknar föräldrarna möjlighet alt under viss tid efler förlossningen ha hand om
barnet eftersom det kräver särskild vård, I sådana fall bör föräldrapenningen
i möjligaste mån kunna disponeras fr, o, m. barnels hemkomst lill famUjen, På
grund härav har i paragrafens andra stycke öppnats möjlighet alt disponera
föräldrapenningen längst lill Ivåhundrafyrlionde dagen efler födelsen. Del bör
i delta sammanhang framhållas att föräldrapenning avses kunna utgå även i de
fall då föräldrar inle i egentlig mening kan sägas ha barn i sin vård barnet
vistas kanske på sjukhus men det är rimligt t, ex, all modern avstår från
förvärvsarbete för att amma barnet. Det har inte ansetts möjligt att precisera
dessa fall i lagtexten. Försäkringskassorna tillämpar här en liberal praxis
inom moderskapsförsäkringen.

Genom alt
bestämmelserna i 7 § första och andra styckena skal! äga motsvarande
tillämpning när det gäller föräldrapenning öppnas möjlighet för föräldrarna
all vardera uppbära halv föräldrapenning för samma dag under förutsättning att
de inle förvärvsarbetar samtidigt. Om båda föräldrarna gör anspråk på
föräldrapenning för samma tid måste försäkringskassan efter utredning avgöra
frågan om vem av föräldrarna som är berättigad lill förmånen. Den grandläggande
förutsättningen för rätt till föräldrapenning är att föräldern verkligen tar
vård om barnet. För varje dag då föräldrapenning ulgår hel eller halv
avräknas en dag. Har bägge föräldrama uppburit halv föräldrapenning samma dag
avräknas dock inle mer än en dag.

s. 62 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:47 62

3 kap, 14 §

Enligt första stycket av denna paragraf likställs vid
tillämpning av bestämmelserna angående föräldrapenning fosterföräldrar med
biologiska föräldrar. Motsvarande följer för adoptivföräldrars del av de
allmänna bestämmelserna i 4 kap, 8 § föräldrabalken, I paragrafens andra stycke
har intagits en erinran att föräldrapenning inte kan utgå för lid innan foster-
eller adoptivföräldrarna faktiskt får barnet i sin vård. Den särskilda rätten
för adoptiv- och fosterföräldrar till föräldrapenning i fråga om äldre barn
kommenteras i den allmänna motiveringen (avsnitt 5,2,6), Bestämmelser i delta
avseende har lagils in i tredje stycket av paragrafen,

8 kap. 5 §

Åldersgränsen för rätt lill barnpension inom
folkpensioneringen höjs genom ändringen i första stycket från 16 till 18 år.
Beträffande samordningen av pensionsförmåner då försäkrad för samma månad äger
rätt lill flera förmåner hänvisas lill kommentaren till ändringarna i 10 kap. 4
§.

Genom den
samtidigt föreslagna ändringen i lagen (1964: 143) om bidragsförskott avses att
det absoluta hinder för rätt till bidragsförskott som finns när
underhållsskyldigheten gentemot barn utom äktenskap fullgjorts genom ett
engångsbelopp skall försvinna, I anslutning härtill föreslås i förevarande
paragrafs andra stycke alt motsvarande hinder för rätt till barnpension skall
avlägsnas. I nu berörda fall skall enligt bestämmelserna i föräldrabalken
barnavårdsnämnd inköpa en efter underhållsskyldigheten lämpad livränta åt
barnet hos riksförsäkringsverket eller svenskt försäkringsbolag för engångbelopp
som inbetalats tili nämnden, om inte enligt avtalet angående underhåll hinder
möter eller nämnden finner alt beloppet kan på annat lämpligt sätt användas för
barnets underhåll. Genom ändringen i paragrafens andra stycke skall barnpension
nu kunna utgå i den mån barnpensionen överstiger en på detla sätt inköpt
livränta. Har ingen livränta inköpts för engångsbeloppet, får en uträkning av
vilken livränta som kunnat inköpas visa om och i vilken omfattning rätt till
barnpension föreligger,

8 kap, 6 §

Enligt den inledande bestämmelsen i första stycket skall barnpensioii
alllid utgå med minst nuvarande belopp, dvs, 25 % av basbeloppet, när en av
föräldrarna avlidit.

De bestämmelser som reglerar garantinivån då rätt till
olika förmåner föreligger samtidigt har förts in i fortsättningen av första
stycket och i andra stycket. Barnpension skall enligt dessa bestämmelser utgå
med 30 % av basbeloppet efter var och en av föräldrarna då barnets båda

s. 63 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 47 63

föräldrar avlidit, i den mån pensionen enligt första ledet
inle uppgår till denna nivå tUlsammans med barnpension från ATP, För ell barn
som uppbär bidragsförskott skall barnpensionen från folkpensioneringen utgöra
antingen 25 % av basbeloppet enligt första ledet eller det högre belopp som
enligt första stycket punkt 2 behövs för att det sammanlagda stödet jämför
ändringarna i 4 § andra stycket bidragsför-skollslagen jämte barnpension från
ATP skall uppgå till 60 % av basbeloppet. När det gäller änkepensionens
inverkan i det fall som avses i första stycket punkt 3 är att märka att enligt
bestämmelserna endast sådan änkepension från folkpensioneringen som utgår till
kvinna som stadigvarande sammanbor med barnet skall beaktas. Därutöver krävs
all kvinnan är barnets moder, varit gift med barnets fader eller har eller har
haft barn med honom. Den sålunda utgående änkepensionen skall enligt
paragrafen slås ut lika på de barn som är berättigade lill barnpension, I dessa
fall skall barnpensionen från folkpensioneringen utgöra 40 % av basbeloppet i
den mån pensionen inle uppgår till denna nivå tillsammans med såväl barnpension
från ATP som änkepension från folkpensioneringen. Änkepension från tUläggspensioneringen
skall däremot inte beaktas,

9 kap, 3 §

Genom ändringarna i 9 kap, uppdelas den tidigare förmånen invali-ditelsersällning
i invalidiletsersättning som regleras i 3 § samt vårdbidrag som regleras i 4 §.

Bestämmelserna om invaliditetsersätlning i 3 § är
oförändrade i förhållande till vad som nu gäller,

9 kap,4 §

Förutsätlningarna för rätten lill vårdbidrag är såvitt
avser de medicinska grunderna och omfattningen av behovet av särskild tillsyn
och vård oförändrade. Se härom närmare i den allmänna motiveringen (avsnitt
5,4). I redaktionellt hänseende har termerna "psykisk eflerblivenhet,
vanförhet eller annat lyte" ersatts med uttrycken "psykisk utvecklingsstörning
eller annat handikapp".

Vårdbidraget tUlkommer den av barnets föräldrar som till
huvudsaklig del ombesörjer den särskilda tillsynen och vården av barnet. Det
är inget krav för rätten till bidrag att någon av föräldrarna avhåller sig från
förvärvsarbete,

9 kap, 5 §

Till denna paragraf har överförts bestämmelsen i nuvarande
4 § saml, med viss redaktionell jämkning, den i 2 § tredje stycket upptagna
regeln, vilken har avseende på såväl invalidiletsersättning som vårdbidrag.

9 kap, 6 §

Denna nya paragraf motsvarar helt den nuvarande 5 §,

s. 64 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 47 64

10 kap, 4 §

Till följd av ändringen i 8 kap. 5 §, varigenom
barnpensionsåldern höjts till 18 år, har den i andra stycket av denna paragraf intagna
bestämmelsen om sammanträffande av folkpensionsförmåner utvidgats tUl att
också omfatta barnpension. Då rätt tiU två eller flera av förmånerna
barnpension, änkepension, förtidspension eller hustrutillägg föreligger skall
endast en av förmånerna utges.

16 kap. 5 §

Tillägget i paragrafen föranleds av att vårdbidrag utbrulits
såsom en självständig förmån vid sidan av invahdilelsersällning.

20 kap. 2 §

Ändringen i första stycket beror på att den grundläggande
bestämmelsen om hemmakeförsäkring i den framlagda propositionen om utformningen
av beskattad sjukpenning föreslås flyttad från 3 kap. 2 § lill 3 kap. 1 § samt
att förekomsten av barn enligt nämnda proposition inle längre skall ha
betydelse vid tillämpningen av 3 kap. 4 §. Genom bestämmelserna i första
stycket blir som påpekats i kommentaren lill 3 kap. 9 § fosterbarn att
likställa med eget barn vid tillämpning av de nya reglerna om sjukpenning vid
vård av sjukt barn m. m.

I paragrafens andra stycke ges bestämmelser som
kompletterar reglerna om sjukpenning vid vård av sjukt bam, föräldrapenning
och vårdbidrag för vissa samboendeförhåUanden. Bestämmelserna har kommenterats
i anslutning till 3 kap, 9 §,

Övergångsbestämmelserna

Som angivits i den allmänna motiveringen avses de nya
bestämmelserna träda i kraft den 1 januari 1974, Den nytillkomna förmånen sjukpenning
vid vård av sjukt barn vållar därvid inga svårigheter. Ändringarna i fråga om
barnpensionerna från folkpensioneringen föranleder en oraräkning av
pensionsbeloppen. Särskilda övergångsbestämmelser har däremot föreslagits
beträffande föräldrapenning och vårdbidrag.

Föräldrapenningen ersätter dels moderskapspenning, dels tilläggssjiik-penning
vid havandeskap och avses avlösa dessa även i de fail moderskapsförmåner
börjat utgå före lagens ikraftträdande. Med utgångspunkt i alt moderskapspenningen
motsvarar grundsjukpenning 6 kr, under sex månader skall därvid åtnjuten moderskapspenning
enligt punkt 3 i övergångsbestämmelserna avräknas med 6 kr. för varje dag som
föräldrapenning utgår, Avräkningsprincipen bygger emellertid på att hela moderskapspenningen
tagits ul. Om förskott på moderskapspenning har lagils ut under år 1973 har
därför medgivits att återstående del av moderskapspenningen får tas ut efler
lagens ikraftträdande utan

s. 65 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 47 65

hinder av alt barnet föds först under år 1974, Frånsett
detta undanlag är det inle avsett att moderskapspenning skall utgå då barn fötts
efter utgången av år 1973,

Beträffande
tUläggssjukpenning som utgått under havandeskap tUl-lämpas enligt punkt 4 en
rent tidsmässig avräkning.

Vårdbidrag enligt de nuvarande bestämmelserna skall enligt
punkt 4 upphöra med utgången av år 1973 utan hinder av vad som beslämls i
beslut om bidrag. Av denna anledning har givits en särskild bestämmelse att
försäkringskassa redan under innevarande år får besluta om vårdbidrag enligt
de nya bestämmelserna att utgå fr, o, m, den 1 januari 1974, Det ankommer på
riksförsäkringsverket och försäkringskassorna alt underrätta dem som berörs av
de ändrade bestämmelserna om vårdbidrag så att de får tillfälle alt i tid söka
de nya bidragen,

6.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1945:
844) om förbud mot ar

betstagares avskedande i anledning av äktenskap eller havandeskap m. m.

2 §

Bestämmelserna har kommenterats i den allmänna
motiveringen (avsnitt 5,2,3), Förbudet alt avskeda arbetstagare som avhåller
sig från arbelet i samband med barns födelse avser även den som enligt bestämmelserna
i 20 kap. 2 § AFL likställs med förälder.

6.3 Förstaget till lag om ändring 1 lagen (1964:143)
om bidragsförskott

2 §

Ändringen har behandlats i den allmänna motiveringen
(avsnitt 5,5), En förutsättning för att bidragsförskott skall utgå är
naturligtvis, vilket kommittén också framhåUit, alt den månatliga summa som
engångsbeloppet representerar, ofta i form av livränta hos
riksförsäkringsverket, är lägre än bidragsförskottet. Bidragsförskott utgår i
så fall med skUlnaden mellan bidragsförskottets belopp och nämnda månatliga
belopp. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t eUer myndighet som Kungl, Maj:l
bestämmer att meddela närmare bestämmelser om hur bidragsförskott skall
beräknas i dessa fall,

4 §

Ändringen har behandlats i den allmänna motiveringen
(avsnitt 5,5),

7 Hemställan

Jag hemställer att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen all
antaga förslagen till 1, lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän
försäkring,

s. 66 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 47 66

2,
lag om ändring i lagen (1945:
844) om förbud mot arbetstagares avskedande i anledning av äktenskap eller
havandeskap m, m,,

3,
lag om ändring i lagen (1964:
143) om bidragsförskott.

Med
bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådels övriga
ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga lill detta protokoll utvisar.

Ur
protokollet: Gunnel Andersson

s. 67 Kontrollera mot PDF

Frop. 1973: 47 67

Innehållsförteckning

Sid,

Propositionens huvudsakliga innehåll ,,,,,,,.,..........,.,,, 1

Förslag till lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän
försäkring 3

Förslag till lag om ändring i lagen (1945: 844) om förbud mot ar

betstagares avskedande i anledning av äktenskap eller havande

skap m, m......................................................................... .. 10

Förslag lUl lag om ändring i lagen (1964: 143) om
bidragsförskott 12

Utdrag av statsrådsprotokollet den 9 mars 1973............. .. 13

1
Inledning ................................................................. .. 13

2
Gällande
bestämmelser m. m........................................ .. 14

2.1 Ekonomiskt stöd i samband med barns
födelse...... .. 14

2.2 Sjukpenning vid vård av sjukt barn....................... , 15

2.3 Vårdbidrag tUl svårt handikappat
barn . -.............. .. 15

2.4 Barnpension ....................................................... 16

3 Familjepolitiska kommittén ........................................... .. 18

3.1 Inledning................................................................. .. 18

3.2 Föräldrapenning...................................................... .. 19

3.2.1 Garantinivå .................................................. .. 19

3.2.2 Båda föräldrarnas rätt till
föräldrapenning och ersättningstidens längd 20

3.2.3 Föräldrarnas förvärvsarbete.......................... 22

3.2.4 Bosättningskrav ......................................... 23

3.2.5 Villkor för föräldrapenning över
garantinivån... 23

3.2.6 Foster- och adoptivföräldrar ........................... 24

3.2.7 Kostnader ...................................................... 24

3.3 Sjukpenning vid vård av sjukt bam......................... 24

3.4 Vårdbidrag för svårt handikappat
barn .................. 26

3.5 Barnpension ....................................................... 28

4 Remissyttrandena ...................................................... .. 29

4.1 Inledning................................................................. .. 29

4.2 Föräldrapenning...................................................... .. 29

4.3 Sjukpenning vid vård av sjukt barn......................... 31

4.4 Vårdbidrag för svårt handikappat
barn .................. 33

4.5 Barnpension ........................................................ 34

5 Föredraganden .......................................................... .. 35

5.1 Inlednmg................................................................. .. 35

5.2 Föräldrapenning ................................................ .. 39

5.2.1 Garantinivå .................................................. .. 40

5.2.2 Båda föräldrarnas rätt till
föräldrapenning och ersättningstidens längd 41

5.2.3 Föräldrarnas förvärvsarbete ........................ .. 43

5.2.4 Bosättningskrav.............................................. 45

s. 68 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 47 68

Sid,

5.2.5
Villkor för föräldrapenning
över garantinivån .. 46

5.2.6
Foster- och adoptivföräldrar .................. .. 48

5.3
Sjukpenning vid vård av sjukt
barn.................. 49

5.4
Vårdbidrag för svårt
handikappat barn ............ 52

5.5
Bampension .............................................. 54

5.6
Kostnader .............................................. 55

5.7
Upprättade lagförslag................................... .. 56

6 Specialmotivering............................................. 56

6.1
Förslaget till lag om ändring i
lagen (1962: 381) om allmän försäkring 56

6.2
Förslaget till lag om ändring i
lagen (1945: 844) om förbud mot arbetstagares avskedande i anledning av äktenskap
eller havandeskap m, m.............. .. 65

6.3
Förslaget tUl lag om ändring i
lagen (1964: 143) om bi-djagsförskott 65

7 Hemställan...................................................... .. 65

MARCUS BOKTR.STOCKHOLM 1973 730118

Doktrin (4)

  1. Lotta Vahlne Westerhäll, Är tillfällig föräldrapenning en funktionshinderrättslig förmån?, FT 2019 nr 2 s. 223, på s. 228, 241, 242 · Hos förlaget (inloggning eller köp)
  2. Lotta Vahlne Westerhäll, Skiftande rättstillämpningsstrategier vid beslut om ersättning för vård av funktionshindrade barn, FT 2015 nr 3 s. 377, på s. 383, 384 · Hos förlaget (inloggning eller köp)
  3. Ruth Mannelqvist, Socialförsäkring i förändring?, FT 2005 nr 3 s. 329, på s. 334 · Hos förlaget (inloggning eller köp)
  4. Hans-Heinrich Vogel, Om den kommunala beskattningsrätten, FT 1993 nr 1–2 s. 59, på s. 93 · Hos förlaget (inloggning eller köp)

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur artiklarnas text; artiklarna läses hos utgivaren.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

125 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (81)

81 kopplingar i 42 dokument.

  1. SOU 2022:31 Rätt och lätt - ett förbättrat regelverk för VAB s. 208 om s. 57 · s. 243 om s. 50 · s. 253 om s. 50 · s. 517 i texten
  2. Prop. 2017/18:270 Regelförenklingar inom ekonomisk familjepolitik s. 17 om s. 43 · s. 27 om s. 43 · s. 38 om s. 43 i texten
  3. Skr. 2017/18:256 Riksrevisionens rapport om fastställande av föräldrapenning för egenföretagare s. 17 · s. 62 i texten
  4. SOU 2017:101 Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn - en ny modell för föräldraförsäkringen s. 129 om s. 18 · s. 129 om s. 35 · s. 443 om s. 48 · s. 479 om s. 40 · och 5 till i texten
  5. Ds 2017:59 Regelförenklingar inom ekonomisk familjepolitik s. 26 om s. 43 · s. 41 om s. 43 · s. 43 om s. 43 i texten

Visa alla 42

Rättsfall (2)

2 kopplingar.

  1. RÅ 2009 ref. 25 om s. 57 ur registret
  2. RÅ 2008 ref. 34 om s. 52 ur registret

Doktrin (42)

42 kopplingar i 18 dokument.

  1. Mannelqvist, Samband i socialförsäkringen, 2003 s. 77 · s. 78 om s. 36 · s. 147 om s. 36 · s. 148 · och 3 till i texten
  2. Westerhäll, Den starka statens fall?, 2002 s. 277 om s. 44 · s. 278 om s. 45 · s. 279 om s. 46 · s. 283 om s. 57 · och 1 till i texten
  3. Westerhäll, Ersättning för vård av handikappade barn, 1996 s. 23 · s. 36 · s. 45 · s. 149 · och 1 till i texten
  4. FT 2019 s. 223 Lotta Vahlne Westerhäll, Är tillfällig föräldrapenning en funktionshinderrättslig förmån? s. 228 · s. 241 · s. 242 i texten
  5. FT 2015 s. 377 Lotta Vahlne Westerhäll, Skiftande rättstillämpningsstrategier vid beslut om ersättning för vård av funktionshindrade barn s. 383 · s. 384 i texten

Visa alla 18