Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition angående omlokalisering av viss statlig verksamhet

1973 · 120 sidor, varav 109 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 109 av 120 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1973:55, Kungl. Maj:ts proposition angående omlokalisering av viss statlig verksamhet

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 55 år 1973 Prop. 1973: 55

Nr 55

Kungl.
Maj:ts proposition angående omlokalisering av viss statlig verksamhet; given
Stockholms slott den 16 februari 1973.

Kungl.
Maj:t vill härraed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden, föreslå riksdagen att bifalla de förslag ora vars avlåtande
tUl riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. STRÄNG

Propositionens
huvudsakliga Innehåll

I
propositionen redovisas förslag till en andra etapp av omlokalisering av
statlig verksarahet. Förslaget innebär att 9 rayndigheter och delar av
ytterligare 6 rayndigheter raed sararaanlagt ca 3 700 anställda lokaliseras
till 11 orter utanför stockholrasorarådet. Inflyttning på de nya lokaliseringsorterna
beräknas kunna ske under åren 19761980.

1 Riksdagen 1973.1 saml Nr 55

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 55

Utdrag
av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 16 februari 1973.

Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden
STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER,
ODHNOFF, MOBERG, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen
för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anraäler efter gemensam beredning
raed statsrådets övriga ledaraöter fråga angående omlokalisering av viss
statlig verksamhet och anför.

Inledning

Under
senare år har frågan om förläggningen av den centrala statliga förvaltningen
till andra orter än Stockholm tilldragit sig ökat intresse. Vid 1971 års
riksdag (prop. 1971:21, InU 1971: 15, rskr 1971: 196) fattades beslut om
omlokalisering av ett stort antal statliga myndigheter från Stockholm till
orter utanför storstockholrasområ-det. Syftet var både att stimulera en positiv
utveckling i ett antal orter av stor regionalpolitisk betydelse och att bidra
till att dämpa expansionen i storstockholrasorarådet. Förslag om utflyttningen
hade lämnats av den år 1969 tUlkallade Delegationen för lokalisering av statlig
verksamhet i betänkandet Decentralisering av statlig verksamhet ett led i
regionalpolitiken (SOU 1970: 29). Delegationen anmälde i det saramanhanget att
den skulle fortsätta utredningsarbetet och därvid undersöka möjligheterna att
omlokalisera även delar av myndigheter och verk.

De
sakkunniga! jjar i juni 1972 efter genomförd andra utredningsetapp överlämnat
sin slutrapport (SOU 1972: 55). I detta betänkande föreslås ytterligare statlig
verksamhet bli omlokaliserad från storstockholrasorarådet. Efter reraiss har
3rttranden över betänkandet avgetts av högsta dorastolen, riksåklagaren,
hovrätterna i riket, karamarrätten i Stockholm, domstolsväsendets
organisationsnättmd, rikspoUsstyrelsen, överbefälhavaren, försvarets
civilförvaltning, fortifikationsförvaltningen, försvarets materielverk,
försvarets forskningsanstalt, värnpliktsverket, militärpsykologiska mstitutet,
krigsarkivet, försvarshögskolan, militärhögskolan, sjökrigsskolan, försvarets
brevskola, civUförsvarssty-

'
Budgetchefen Pierre Vinde, ordförande, byråchefen Curt Canarp, departementsrådet
Sven Larsson, kanslirådet Olof Petersson och planeringsdirektören Åke Smith.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 55 3

relsen,
försvarets rationaliseringsinstitut, flygtekniska försöksanstalten,
socialstyrelsen, statens strålskyddsinstitut, statens bakteriologiska laboratorium,
giftnämnden, arbetarskyddsstyrelsen, postverket, televerket, statens järnvägar,
statens vägverk, statens väg- och trafikinstitut, statens trafiksäkerhetsverk,
transportnämnden, statens geotekniska institut, kammarkoUegiet, statskontoret,
generaltullstyrelsen, byggnadsstyrelsen, statistiska centralbyrån,
datamaskincentralen för administrativ databehandlmg (DAFA), bankinspektionen,
försäkringsinspektionen, riksrevisionsverket, riksskatteverket, statens
personalnämnd, statens per-sonalutbUdningsnärand, riksarkivet,
skolöverstyrelsen, universitetskan-slersärabetet, utrustningsnäranden för
universitet och högskolor, tekniska högskolan i Stockholra,
lantbruksstyrelsen, statens jordbmks-närand, statens livsraedelsverk, statens
naturvårdsverk, koncessionsnämnden för miljöskydd, komraerskollegiura,
sprängämnesLnspektionen, patent- och registreringsverket,
näringsfrihetsombudsmannen, konsumentombudsmannen, statens pris- och
kartellnämnd, organisationskom-irtittén för konsumentverket, överstyrelsen för
ekonomiskt försvar, arbetsmarknadsstyrelsen, bostadsstyrelsen, statens
institut för byggnadsforskning, statens hyresråd, statens invandrarverk,
statens planverk, rikets allraänna kartverk, statens brandinspektion, statens
brandskola, länsstyrelsema i saratliga län, doraänverket, statens
vattenfallsverk, Sveriges geologiska undersökning, statens provningsanstalt,
statens institut för företagsutveckling, styrelsen för teknisk utveckling,
1969 års försvarsforskningsutredning, försvarets fredsorganisationsutredning,
1968 års utbildningsutredning, 1969 års radioutredning,
organisations-koraraittén för högre teknisk utbildning och forskning i övre
Norrland, korarailtén för den fortsatta verksaraheten med radio och television
inom utbUdningsväsendet, expertgruppen för regional utredningsverksamhet
(ERU), länsberedningen. Svenska kommunförbundet. Svenska landstingsförbundet,
Sveriges Industriförbund och Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF),
Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Landsorganisationen i Sverige (LO),
Statstjänstemännens Riksförbund (SR), Tjänsteraännens Centralorganisation
(TCO), Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), Sveriges Radio AB samt
Linjeflyg AB.

Överbefälhavaren
har bifogat yttranden av försvarsgrenschefema. Till chefens för armén yttrande
finns fogade yttranden från krigsskolan, luftvämsskjutskolan och luftvärnets
kadett- och aspirantskola. Till länsstyrelsemas yttranden har fogats ett stort
antal yttranden av kommuner, regionala organ i länen, m. fl. I vissa fall har
personalens organisationer uttalat sin anslutning tiU myndighetens yttrande.
Flera myndigheter har bifogat yttranden från personalföreningar o. d.

Vidare
har några myndigheter, komrauner, organisationer och enskilda inkoramit raed
synpunkter och önskemål raed anledning av lokaliseringsdelegationens
betänkande. Sådana skrivelser har avgetts av sta-

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 55 4

tens
veterinärmedicinska anstalt, gemensamt av länsstyrelsen i Kronobergs län,
Kronobergs läns landsting och Växjö kommun, gemensamt av Västerbottens läns
landsting och Umeå universitet, gemensamt av Västernorrlands och Norrbottens
läns landsting, Sigtuna kommun, Skellefteå kommun, samarbetsnämnden för
Fyrkanten, försvarets forskningsanstalts personalorganisationers
representantskap, personalorganisationerna vid civilförsvarsstyrelsen,
sekreteraren i statens bakteriologiska laboratoriums företagsnämnd,
Statstjänstemannaförbundet, Statsanställdas Förbunds avd. 5123-Väg, Svenska
kommunalarbetareförbundet, Svenska byggnadsarbetareförbundets avd. 34,
Sveriges Grossistförbund, Sveriges BUindustri- och BUgrossistförening,
Rörfirmornas Riksförbund m. fl.

Riksdagsbeslutet
år 1971 om omlokalisering av statliga myndigheter

I
den proposition (prop. 1971: 29) som låg till grund för
omlokali-seringsbeslutet under 1971 års riksdag redogjordes för omfattningen
och lokaliseringen av den statliga verksamheten, lokalsituationen inom
storstockholrasorarådet särat erfarenheterna av den utflyttning av statlig
verksarahet som ägt rum under tiden före de då aktueUa förslagen. Jag viU här
hänvisa till vad jag då anförde (prop. 1971: 29 s. 513).

Riksdagen
(rskr 1971:196) godkände de i prop. 1971: 29 föreslagna allmänna riktlinjerna
för omlokalisering av central statlig verksamhet, vilka i huvudsak anslöt till
vad delegationen tidigare föreslagit. Vid sin behandling tillstyrkte således
inrikesutskottet (InU 1971: 15) en omlokalisering av statlig verksarahet i
regionalpolitiskt syfte. Utskottet uttalade vidare att här ifrågavarande
insatser borde koncentreras till ett begränsat antal regionala tillväxtcentra
och i första hand då till sådana sora kan tänkas få betydelse som
storstadsalternativ. ViU man uppnå i olika avseenden attraktiva altemativ till
storstäderna i syfte att avlasta dem, ansåg utskottet det vara nödvändigt att
koncentrera de resurser sora kunde stå till buds. Detta borde enligt utskottet
innebära att statliga verksaraheter flyttades gruppvis. Därigenora uppnår man
den väsentliga regionalpolitiska effekt på inflyttningsorten som är avsedd.

När
det gäUer valet av myndigheter innebar Kungl. Maj:ts förslag vissa
omdisponeringar i delegationens förslag. Härjämte föreslogs att ytterligare
vissa verksamheter skulle inrättas utanför Stockholra, näraligen en
bibliotekshögskola, ett livsraedelsverk samt två avdelningar av kammarrätten.
Vidare föreslogs omlokalisering av statens provnuigsanstalt och av delar av
mynt- och justeringsverket. Riksdagen biträdde Kungl. Maj:ts förslag.

Också
när det gäUer valet av lokaliseringsorter biträdde riksdagen Kungl. Maj:ts
förslag. Detta innebar att, utöver de orter

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 55 5

delegationen
föreslagit, också Eskilstuna, Jönköping, Borås och Uppsala skulle utgöra
lokaliseringsorter. Vid riksdagens behandling föreslogs ytterligare ett antal
lokaliseringsorter, såsom Norrtälje, Kalmar, Skövde, Söderhamn och Nässjö.
Riksdagen avslog förslagen om lokaliseringsorter utöver Kungl. Maj :ts
förslag.

I
delegationens förslag ingick att komraittén för television och radio i
utbildningen (TRU) skulle förläggas till Umeå. Delegationen framhöll vidare
att om Sveriges Radios utbildningsenhet organisatoriskt samordnades med TRU
borde båda enheterna förläggas till Uraeå. Ktmgl. Maj:ts förslag var att
TRU-kommitténs produktionsenhet och de delar av Sveriges Radios
utbildningsenhet som svarar för skolprogram-verksamheten borde förläggas till
Norrköping. Inrikesutskottet anförde i deima fråga att mot bakgrand av att
ett betänkande med förslag till omorganisation av de berörda myndigheterna kort
dessförirman hade lagts frara (SOU 1971: 36) nya aspekter på
lokaliseringsfrågan kunde korama att aktualiseras. Utskottet var därför inte
berett att träffa ett definitivt avgörande i frågan. Möjlighetema att förlägga
verksamheterna till Umeå borde ytterligare utredas. Kungl. Maj:t uppdrog
sedermera åt delegationen att raot bakgrund av riksdagens uttalanden på nytt
överväga och framlägga förslag tUl lokalisering av TRU-kommitténs
produktionsenhet och delar av Sveriges Radios utbildningsenhet.

Riksdagens
beslut har sararaanf ältats i tabell 1:

Tabell
1. Statliga myndigheter som skall omlokaliseras enligt 1971 års riksdagsbeslut
(etapp 1).

Antal anställda (avrundade tal)

Linköping

Statens kriminaltekniska laboratorium Statens
rätlskemiska laboratorium Statens geotekniska institut Statens väg- och
trafikmstitut Försvarets materielverk, del av

60

85

80

ca 150

ca 100

ca 475

Norrköping

Statens invandrarverk Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut Luftfartsverket Sjöfartsverket Kriminalvårdsstyrelsen

210

400 305 290 300

1505

Jönköping

Lantbruksstyrelsen Skogsstyrelsen

170

95

265

Borås

Statens provningsanstalt Bibliotekshögskola

ca 150 ca 40 ca 190

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:55

Antal anstäUda
(avrundade tal)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Karlstad Värnpliktsverket

MUitärpsykologiska
institutet Försvarels sjukvårdsstyrelse Försvarets materielverk, del av

Gävle SundsvaU

Östersund

Umeå

Luleå

Eskilstuna

Uppsala

Falun
I Borlänge Domänverket

Lantmäteristyrelsen
Rikets allmänna kartverk Centralnämnden för fastighetsdata Statens institut för
byggnadsforskning

Statens
personalpensionsverk Centrala studiehjälpsnämnden Riksförsäkringsverket, del av
Kammarrätten, två avdelningar

Försvarets
förvaltningsskola Arméns tekniska skola Socialhögskolan

Skogshögskolan
Arbetsmedicinska institutet, filial

Sveriges
geologiska undersökning, del av

Mynt-
och justeringsverket, del av

Statens
livsmedelsverk

Sveriges
geologiska undersökning, del av

Totalt

75

40

110

ca
400

ca
625 400

170

520

70

160

920

ca ca

245

90

200

25

ca

560

ca ca ca

50

200

40

ca

290

ca

330 40

ca

370

ca

100

50

ca

185 160

ca

345

ca 6 100

opaginerad Kontrollera mot PDF

Beträffande
det fortsatta utredningsarbetet framhöH inrikesutskottet värdet av att
lokaliseringsfrågoma bereddes i samverkan med personalen och verksledningarna.
Vidare föratsatte utskottet att även i fortsättningen delar eller funktioner
av verk eller institutioner skulle omlokaliseras i det fall detta visade sig
lämpligt.

Vad
gäUer inriktningen av det fortsatta utredningsarbetet uttalade utskottet som
sin bestämda mening att det inte ansåg det vara lämpligt att riksdagen vid
detta tillfäUe pekade ut vissa orter som mottagare av fortsatt omlokalisering.

Situationen
i de fyra nordliga länen föranledde emeUertid utskottet tUl ett särskilt
uttalande. Utskottet förklarade sålunda att den ogynnsamraa utvecklingen i
dessa län givetvis inte kunde bemästras enbart genom omlokalisering dit av
delar av statsförvaltningen utan där måste

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 55 7

i
första hand eftersträvas en utbyggnad av näringslivet genom insatser från
statens, det enskilda näringslivets samt producent- och konsumentkooperationens
sida liksora andra insatser av regional- och arbets-marknadspolitisk art. En
fortsatt utflyttning tiU dessa län av statlig verksamhet skulle emellertid
kunna vara ett bidrag till förbättring av länens näringslivsstruktur. Dessa
uttalanden biträddes av riksdagen och Kungl. Maj:t har sedermera överlämnat
utskottsutlåtandet tUl delegationen för beaktande i det fortsatta arbetet.

Beträffande
sydöstra Sverige uttalade utskottet att mycket talade för att möjligheterna tUl
omlokalisering av statlig verksamhet till denna region särskUt prövades. Även
detta uttalande biträddes av riksdagen.

Förberedelsearbetet
med att genomföra beslutad omlokalisering

Riksdagens
beslut våren 1971 innebar att myndigheter eller delar av rayndigheter raed
sararaanlagt ca 6 100 anställda skall omlokaUse-ras. Sedan riksdagsbeslutet har
ett omfattande förberedelsearbete pågått för att genomföra riksdagens beslut.
I det följande lämnas en kortfattad redogörelse för de hittUlsvarande
förberedelserna.

Vid
de myndigheter som skall omlokaliseras har inrättats särskilda
organisationskommittéer. Företagsnämnden eller underatskott hos näranden
fungerar som organisationskommitté. Kommittén skall bl. a. fastställa planer
som är direkt avhängiga av myndighetens omlokalisering och sora avser
personalinformation, personaladministration, kon-torsralionalisering och andra
åtgärder i samband med omlokaliseringen. Kommittéema skall också besluta i
sådana arbetsmiljöfrågor som avser förvaltningsbyggnadens utfornming.

Som
samrådsorgan mellan rayndigheter eller institutioner som lokaliseras till
samma ort har bildats ortskommittéer. Ortskommittéerna består av två ledamöter
från varje myndighet, varav en företräder myndigheten och den andra de anställda.
Särskilda resurser har ställts till organisations- och ortskoraraittéemas
förfogande.

Genora
skilda beslut har Kungl. Maj:t uppdragit åt bl. a. statens personalnämnd,
byggnadsstyrelsen, utrastningsnämnden för universitet och högskolor,
statskontoret och arbetsmarknadsstyrelsen att medverka vid genoraförandet av
oralokaliseringen. Vidare har inrättats en särskild närand för
oraplaceringsfrågor, som skall pröva om anställd, vid myndighet som skaU
omlokaliseras har så vägande skäl mot flyttning från Stockholm att han bör
undantas från flyttning.

Statens
personalnämnd skall allraänt biträda den av oralokaliseringen berörda
personalen. Bl. a. skall nämnden medverka till omplaceruig av sådana tjänstemän
som inle följer med vid omlokaliseringen. För mark- och lokalanskaffningen samt
inredningen av lokaler svarar byggnadsstyrelsen utora vad avser vissa
rayndigheter inora försvaret. I dessa

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 55 8

fall
vUar ansvaret på fortifikationsförvaltnmgen. Utrustningsnänmden för universitet
och högskolor samt försvarets materielverk raedverkar vid upphandlingen av
utrustning. Statskontoret biträder med diverse organisationsfrågor och
arbetsmarknadsstyrelsen ihedverkar för att bereda medflyttande
farailjeraedlemraar sysselsättning.

Inora
Kungl. Maj:ts kansli har bildats en interdeparleraental saraord-nmgsgrapp för
arbetet med omlokaliseringen. För den administrativa samordningen har inom
fuiansdepartementet bildats en särskUd arbetsgrupp för omlokaliseringsfrågor.

På
det koraraunala planet har också särskilda organisatoriska åtgärder vidtagits
för att förbereda oralokaliseringen.

Det
hittillsvarande förberedelsearbetet har fortskridit planenligt. I enlighet med
sitt uppdrag har byggnadsstyrelsen, i huvudsak under hösten 1971, redovisat
lokalförsörjningsplaneringen efter samråd med de skUda myndigheterna. I vissa
fall har förhyrning av lokaler ansetts läraplig, men i flertalet fall har
statUg nybyggnad av lokaler föreslagits. Härvid har byggnadsstyrelsen redovisat
tomtval m. m. På grundval av dessa förslag har byggnadsstyrelsen fått i uppdrag
att fortsätta planeringen och att snarast redovisa byggnadsprogram för de
skilda nybyggnadema. Programraen skall grundas på i huvudsak nuvarande antal
anställda vid de skilda myndighetema.

ByggnadsstjTelsen
har f. n. redovisat byggnadsprogram för flertalet planerade nybyggnader. Med
hänsyn till den komprimerade tidplanen har viss projektering utförts samtidigt
med programarbetet, så att s.k. systeraskisser och välgrundade
kostnadsberäkningar för projekten kunnat redovisas samtidigt med
byggnadsprögrammen. Dessa redovisningar läggs till grand för Kungl. Maj:ts och
riksdagens prövning av byggnadsobjekten och för byggnadsuppdrag. De första
uppdragen att utföra nybyggnader för omlokaliseringen lämnades under hösten
1972. Huvuddelen av byggnadsarbetena för den första etappen beräknas bli
utförda under budgetåren 1973/74 och 1974/75.

Inredning
av de nya lokalerna planeras och upphandlas av byggnadsstyrelsen. Försvarets
materielverk svarar dock för denna uppgift för vissa myndigheter inora
försvaret. Sådan utrustning som är knuten till lokalerna, t. ex.
teleutrustning, planeras och upphandlas av utrastningsnämnden för universitet
och högskolor. Annan utrustning planeras av den myndighet som skall
omlokaliseras efter samråd med utrustningsnäranden och byggnadsstyrelsen. En
allmän riktlinje för planeringen är att befintlig inredning och utrustning
skall utnyttjas även efter oralokaliseringen om inte starka funktionella skäl
eller ekonomiska bedömningar talar häremot.

Frågor
om särskilda förraåner ra. m. för statligt anställd personal som berörs av
omlokalisering avgörs genora förhandlingar raellan staten och de anställdas
huvudorganisationer. Ett avtal sora

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 55 9

reglerar
förraånsfrågorna för den personal som berörs av den första
omlokaliseringsetappen har slutits under hösten 1972. Avtalet innehål-
ler bl.a. bestäramelser om fria resor tUl och från utflyttningsorten, vidgad
rätt att erhåUa omstationeringstraktamente, bibehållen 5-orts-lön under viss
övergångstid, vidgad rätt till ersättning för flyttningskostnader och
ersättning för dubbelhyra under viss tid.

Den
sora är anställd vid en oralokaliseringsrayndighet har möjlighet till
bostadsanskaffningslån raed statlig garanti. Lånemöjligheten gäller både för
förvärv av bosladsrättslägenhet och för kontantinsats vid köp av radhus, villa
etc. Lånebelopp upp till 20 000 kr. kan beviljas."

Anställda
som anser sig ha vägande skäl det kan t. ex. vara fråga om nära förestående
pensionsavgång, hälsoförhållanden och makes förvärvsarbete att inte följa med
vid utflyttningen kan få dessa skäl prövade av nämnden för vissa
oraplaceringsfrågor (NOM). Oni den anställdes begäran bifalls koraraer han att
genom omplacering erbjudas likvärdig statlig anställning inom stockholmsområdet.
Det blir alltid fråga om en bedömning från fall till fall från närandens sida.
Men även den sora fått avslag från NOM eller som ej gjort någon fraraställning
tUl NOM har möjlighet att ansöka om omplacering inom stockholmsområdet.

För
att underlätta omplacerings verksamheten har Kungl. Maj: t meddelat
bestämraelser ora särskilt förfarande vid tillsättning av tjänst, ra. ra. (SFS
1972: 156, ändrad 1972: 569). Kungl. Maj:t har vidare berayndi-gat statens
personalnärand (SPN) att. ålägga statliga rayndigheter alt fortlöpande redovisa
uppgifter om uppkommande vakanser och annat rekryteringsbehov. Inkomna
uppgifter används av SPN sora underlag när personal vid
oralokaliseringsrayndighelerna som ansökt om omplacering skaU anvisas ledig
tjänst. Denna verksamhet och handläggningen av andra personalfrågor i samband
med omlokaliseringen kräver ett omfattande informalionsunderlag. Därför har ett
särskUt systera för personaladrainistrativ inforraation byggts upp.

Prelimuiära
tidsplaner för oralokaliseringen finns nu för flertalet berörda myndigheter.
Dessa tidsplaner har fastställts av Kungl. Maj:t på grundval av förslag som
utarbetats av ortskorarailtéerna. Planerna har uppställts ortsvis och
innehåller sammanvägda bedömningar av flytlningstidpunkterna raed hänsyn till
raöjlighelerna att färdigställa arbetslokaler, anskaffa bosläder för den
raedföljande personalen, ora-placera den personal som inte medföljer etc.

De
tidpunkter sora beräknats fraragår av tabell 2.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 2. Planerade flyttningstidpunkter för de
omlokaUserade myndigheterna (etapp 1 och beslutade i särskild ordning).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Linköping

Statens kriminaltekniska

laboratorium Statens rättskemiska laboratorium Statens
väg- och trafikinstitut Statens geotekniska institut Försvarets materielverk,
del av

1.6-30.6.1975

Utredning pågår 1.6,-30.6,1975 1,6-30,6,1975 Utredning
pågår

Norrköping

Statens invandrarverk Sveriges meteorologiska och

hydrologiska institut Luftfartsverket Sjöfartsverket
Kriminalvårdsstyrelsen

1,5-30,6,1976 1.12.74-30.6.75

1.10-30.11.1976 1.10-30.11.1975 1.1-29.2,1976

Jönköping

Lantbruksstyrelsen Skogsstyrelsen

1,6-31.8.1975 1.6-31.8.1975

Borås

Statens provningsanstalt

1.6-31.8.1976

Karlstad

Försvarets sjukvårdsstyrelse Försvarets materielverk,
del av

Värnpliktsverkel Militärpsykologiska institutet

1.4-30.4.1976

1.1-31.3.1976

1.8-31.10,1976

1.6-30,6,1976

1.5-31.5.1976

Gävle

Lantmäteristyrelsen Rikets allmänna kartverk
Centralnämnden för fastighetsdala Statens institut för byggnadsforskning

1.5-31.8.1975 1.5-31.8.1975 1.8-31.8.1973 1.6-30.6.1976

SundsvaU

Statens personalpensionsverk

Centrala studiehjälpsnämnden Riksförsäkringsverket, del
av

1.10.1972-30.6.1976

(periodiskt)

1.7-31.8.1974

1.9.1972-30.11.1975

(periodiskt)

Falun/Borlänge

Domänverket

Utredning pågår

Östersund

Försvarets förvaltningsskola Arméns tekniska skola

Utredning pågår

Umeå

Skogshögskolan, del av

Utredning pågår

Luleå

Sveriges geologiska undersökning, del av

Utredning pågår

Eskilstuna

Myntverket

1.6-30,6,1974

Uppsala

Statens livsmedelsverk

Utredning pågår

Sveriges geologiska undersökning, del av

Skogshögskolan, del av

Lantbrukshögskolan, del av (Viad)

Veterinärhögskolan

Statens veterinärmedicinska anstalt

Prel,
sommaren 1973 Utredning pågår

Farmaceuliska fakulteten

Socialstyrelsens läkemedels-avdelning

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 55 11

Det
är ännu för tidigt att ange hur stor andel av de anställda som koraraer att
följa raed vid omlokaliseringen och hur många som komraer att beröras av
särskilda omplaceringsåtgärder. Utförda enkäter tyder eraellertid på att
benägenheten hos de anställda att följa med sin myndighet efter hand har ökat i
förhållande tUl tidigare gjorda enkäter. Det finns skäl att anta att denna
tendens kommer att hålla i sig fram till flyttningstidpunkten.

Delegationens
förslag

Utredningsarbetets
uppläggning och bedrivande

1971
års riksdag godkände de allmänna riktlinjer för omlokalisering av statlig
verksarahet sora delegationen redovisade i sitt första betänkande. Detta har
varit utgångspunkten för lokaliseringsdelegationens fortsatta arbete. De
verksamheter sora har granskats i andra utredningsetappen är i allraänhet mera
komplexa än de sora orafattades av första etappen. Detta har enligt
delegationen raotiverat ett mer inträngande utredningsarbete än vad sora
krävdes för första etappens rayndigheter. Krav har också rests i skilda
sararaanhang att besluten skulle föregås av utförliga sarahällsekonoraiska
kostnads- och intäktskalkyler. Detta talade för att utredningsarbetet i derma
andra etapp skulle kräva en längre tidsperiod.

Det har dock varit
uppenbart att personalen vid de myndigheter där ställning tUl eventuell
omlokalisering ännu inte tagits hyser oro inför framtiden. Det har uppgetts att
personalen vid rayndigheter som befinner sig under utredning sökt annan
anställning och detta har i vissa fall inneburit rekryteringssvårigheter.

För de verksamheter där
oralokaliseringsbeslut redan fattats medverkar statens personalnämnd vid
oraplaceringen av personal sora inte följer med vid en omlokalisering.
Delegationen har ansett det nödvändigt att den personal, som kan bli omplacerad
i anledning av den första omlokaliseringsetappen, får garantier att den
myndighet till vilken man föreslås omplacerad inle också inora kort flyttas.

Mot denna bakgrand har
delegationen ansett det vara ett oavvisligt krav att slutligt besked snarast
kan läranas berörda personalkategorier vilka verksaraheter sora föreslås
oralokaliserade.

Kravet att kunna lärana
uttöraraande besked tiU personalen har inneburit att delegationen i denna
andra etapp valt att studera och ta ställning till eventuell omlokahsering av
all central statlig verksamhet lill vilken slutlig ställning inte togs i första
etappen.

Den förhållandevis
begränsade tid som med dessa utgångspunkter stått delegationen lill buds har
kompenserats genora en kraftig insats av utredningsresurser. Således har
statskontoret för delegationens räkning

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 55 12

ulfört
kartläggningar av de organisatoriska och funktionella förhållandena vid de
affärsdrivande verken postverket, statens jämvägar, televerket och statens
vattenfallsverk samt vid statens vägverk. Härtill komraer den mycket omfattande
medverkan som lämnats av berörda verk. För kartläggning av motsvarande
förhållanden vid vissa av försvarets centrala skolor har delegationen biträtts
av försvarets rationaliseringsinstitut. På uppdrag av delegationen har
överbefälhavaren i samråd med försvarets materielverk och under medverkan av
försvarsgrenscheferna biträtt delgationen med kartläggningar för alt undersöka
föratsättningama för partiell omlokalisering av de fyra centrala stabema samt
en ytterligare partiell omlokalisering av materielverket.

Försvarets
rationaliseringsinstitut har på Kungl. Maj:ts uppdrag i saraverkan raed
fortifikationsförvaltningen sett över organisationen för fortifikations- och
byggnadsförvaltningen inora försvaret och i sararåd raed delegationen prövat
frågan om den framtida lokaliseringen av fortifikationsförvaltningen.
Försvarsforskningsutredningen har på Kungl. Maj:ts uppdrag sett över
försvarsforskningens fraratida inriktning, ledning och organisation och i
samråd med delegationen även prövat frågan ora den fraratida lokaliseringen av
försvarets forskningsanstalt.

Övriga
verksaraheter har studerats inom ramen för delegationens egna resurser. För
vissa verksamheter har delegationen utan fördjupade studier ansett sig kunna
ta ställning till att föratsättningar för omlokalisering inte föreligger. För
ett stort antal verksamheter har ett ställningstagande eraellertid krävt mera
djupgående undersökningar. Sararaanlagt gäller detta 34 myndigheter. I
saratliga dessa fall har delegationen haft överläggningar med företrädare för
myndigheterna.

Det
av delegationen, statskontoret, försvarets rationaliseringsinstitut,
försvarsforskningsutredningen och överbefälhavaren framtagna utredningsmaterialet
har sammanställts i promeraorior.

Dessa
proraemorior har i saratliga fall tillställts berörda rayndigheter med begäran
om att myndigheterna kompletterar uppgifterna i prome-raoriorna särat i övrigt
anför de synpunkter rayndighelen anser att delegationen bör ha tillgång till.
Myndigheterna har vidare i saratliga fall ålagts att inhämta motsvarande
yttrande frän berörda företagsnämnder eller, i de faU företagsnämnd saknats,
personalen.

Som
delegationen framhöll i sitt första betänkande frarastår kontaktproblemen som
en av de avgörande faktorerna vid stäUningstagande till omlokalisering. Det har
därför varit angeläget för delegationen att försöka kvantifiera och belysa
arten och omfattningen av nu existerande kontaktmönster. I detta syfte har
statskontoret för delegationens räkning låtit utföra en kontaktundersökning vid
flertalet av de berörda myndighetema. Undersökningen sora har benämnts KOMM
71, omfattar 34 myndigheter raed sararaanlagt ca 18 500 anställda. Samtliga
kontakter, såväl telefon- som personkontakter, överstigande två minuter har redo-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 55 13

visats
under två tredagarsperioder under hösten 1971. Sammanlagt har ca 120 000
kontakter redovisats och bearbetats. En sammanfattning av undersökningens
resultat redovisas i kapitel 3 i delegationens betänkande.

Genom
statskontorets försorg har särskUda studier utförts beträffande
organisationsuppdelning i samband raed lokaliseringsöverväganden, framtida
tätortssystem och decentralisering av statlig verksarahet särat kontaktbehov
och reseraöjligheter. Sararaanlagt uppgår detta raaterial till drygt 250 sidor.
En sararaanfattning av studierna redovisas i kapitel 3 i delegationens
betänkande.

Delegationen
har haft överläggningar raed företrädare för korarauner, landsting och
länsförvaltningar från skilda delar av landet om föratsättningama att ta emot
statlig verksarahet. Vid sina regionalpolitiska överväganden har delegationen
härutöver kunnat stödja sig på det raaterial som kommit fram inom raraen för
länsprogram 70 och expertgruppen för regional utveckling (ERU).

För
att belysa möjligheten att ta eraot statlig verksarahet har delegationen låtit
kartlägga planeringssituationen, de koraraunala finanserna och arbetsmarknaden
i de komrauner sora orafattas av riksdagens lokaliseringsbeslut år 1971. Ett
liknande raaterial har sararaanställts för Kalraar till vilken ort
delegationen nu föreslagit lokalisering.

Delegationen
hade redan under första utredningsetappen kontakter med personalens
huvudorganisationer. I denna utredningsetapp har dessa kontakter
intensifierats. Överläggningar har hållits med särskUt utsedda företrädare för
de fyra huvudorganisationerna. Därvid har bl. a. läranats fortlöpande
inforraation och sararåd ora utredningsarbetets uppläggning och bedrivande.

Yal
av myndigheter

Delegationens
utgångspunkt har varit att redovisa förslag beträffande samtliga centrala
statliga verksamheter till vilka ställning inte slutligt togs vid 1971 års
riksdag. För verksamheter sora enligt 1971 års riksdagsbeslut skulle förbU i
storstockholrasorarådet har delegationen även prövat föratsättningarna att
föreslå en partiell omlokalisering. Sararaanlagt har ca 85 myndigheter och
institutioner granskats av delegationen.

Vissa
avgränsningar i delegationens prövning har dock gjorts. Således har ingen
prövning skett av verksamheter med mindre än 10 anställda. Inte heller har
delegationen prövat förläggningen av kulturella institutioner av rikskaraktär.
Dessa orafattas f. ö. av arbetet inora 1965 års musei- och
utstäUningssakkunniga (MUS -65). Jordbrukets kontrollanstalter och deras
förläggning prövas av en särskild utredning och har därför inte prövats av
delegationen. När det gäller den högre utbildningens lokalisering prövas denna
fråga av 1968 års utbildnmgsutredning

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 55 14

(U
68). Delegationen har innan den utformat sina förslag samrått raed företrädare
för U 68.

När
det gäller frågan ora de statliga bolagen anförde delegationen i sitt förra
betänkande att en prövning av bolagens lokalisering borde anstå. Anledningen
härtill var den organisatoriska förändring sora skett beträffande flertalet
statliga bolag genora tillkorasten från årsskiftet 19691970 av Statsföretag
AB. Delegationen ansåg att frågor ora eventuella oralokaliseringar av de
statliga bolagen naturligen bör prövas i sararåd raed Statsföretag AB.
Delegationen uttalade vidare att den i en senare etapp av sitt arbete avsåg att
ta upp ett sådant sararåd.

Vid
en ytterligare prövning har delegationen korarait till den uppfattningen att
de statliga bolagen i lokaliseringshänseende bör behandlas av statsmakterna på
sararaa sätt sora enskilt ägda företag. Det kan f. ö. erinras om att bolagen
inte är underkastade den förvaltningsrättsliga styrning sora gäller för
rayndigheterna utan lyder under aktiebolagslagens bestäraraelser. Principen
ora konkurrens på lika villkor raåste enligt delegationen gälla de statliga
bolagen också i detta sararaanhang. Således är de statliga bolagen redan nu
underkastade reglerna ora lokaliseringssamråd och har raöjlighet erhålla
lokaliseringsstöd. Skulle statsmakterna finna skäl att tillskapa nya
instrument för att påverka näringslivets lokalisering kommer dessa naturligen
att omfatta såväl enskilda som statliga företag. Mot denna bakgrund har
delegationen inte gått in på en närraare prövning av de statliga bolagens
lokalisering.

De
statliga affärsverken däreraot har en annan ställning. Delegationen har således
i den andra etappen prövat förläggningen av de fyra affärsverk som nu är
lokaliserade i Stockholm och till vUka ställning inte togs år 1971, näraligen
postverket, statens järnvägar, televerket och statens vattenfallsverk. Det
förhållandet att dessa verk bedriver en i huvudsak affärsraässig verksarahet,
delvis i konkurrens raed det enskilda näringslivet har beaktats vid
delegationens ställningstaganden.

När
det gäller att avgränsa vilka verksaraheter sora bör kunna oralo-kaliseras och
vilka som bör förbli i stockholmsområdet har delegationen bl. a. beaktat
kostnaderna för en omlokalisering, verksamhetens sambands- och kontaktmönster
enligt den genomförda koraraunikationsun-dersökningen, särskilda utredningar
särat genora av myndigheter och personal lämnade uppgifter. Vidare har särskUda
funktionella och organisatoriska förhållanden, t. ex. extrem känslighet för
stömingar i samband raed flyttningen, beaktats. Däreraot har delegationen
bl. a. mot bakgrund av uttalanden från statsmakterna vid 1971 års riksdag
inte tiUmätt den varierande flyttningsbenägenheten hos den berörda personalen
vid olika verk självständig betydelse. Flyttningsbenägenheten hos här berörda
personalkategorier torde enligt delegationen i och för sig inte skilja sig från
den hos andra grupper av anställda. Delegationen noterar eraellertid att den
enkät sora utförts vid myndigheter i första etappen vi-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 55 15

sar
att flyttningsbenägenheten för berörd personal synes ha ökat inle oväsentligt
efter 1971 års riksdagsbeslut.

Vid
delegationens prövning av möjligheterna att dela och partiellt oralokalisera
rayndigheter har en utgångspunkt varit att adrainistrativ effektivitet skall
kunna upprätthållas på sikt, även ora vissa ökade kostnader kan godtas av
regionalpolitiska skäl. Delegationen har försökt identifiera enheter eller
verksaraheter inom rayndigheterna som raed hänsyn till kontakter och
beroendeförhållanden är lärapliga objekt för oralokalisering. Delegationen har
dock inte ansett det sora sin uppgift att göra organisationsutredningar eller
föreslå omorganisationer som skulle kunna skapa förutsättningar för partieUa
oralokaliseringar. Delegationens studier har visat att partiella
oralokaliseringar vid nuvarande organisationsstruktur endast i undantagsfall
kan förordas utan risk för stora och bestående störningar av myndigheternas
funktionsduglighet.

Delegationen
uttalade i sitt första betänkande att statsmakterna fortfarande förutsattes
vara lokaliserade i Stockholra. Härav följer att Kungl. Maj:ts kansli, dvs.
statsdepartementen, justitiekanslem och riksåklagaren samt rikets högsta
döraande rayndigheter, dvs. högsta domstolen, regeringsrätten och
försäkringsdomstolen, bör förbli i Stockholm. En likartad bedöraning bör enligt
delegationen göras för försäkringsrådet, näringsfrihetsorabudsraannen,
konsuraenlorabudsmannen och statens hyresråd.

Delegationen
uttalade vidare att verksamheter som har omfattande kontakter raed
statsdeparteraenten och riksdagen liksora raed andra huvudstadsfunktioner inte
borde flyttas utanför storstockholrasorarådet. Bland sådana rayndigheter
närandes arbetsraarknadsstyrelsen, arbetarskyddsstyrelsen, rikspolisstyrelsen,
socialstyrelsen, skolöverstyrelsen, universitetskanslersämbetet och styrelsen
för internationell utveckling. Till sararaa krets av myndigheter bör nu enligt
delegationen även föras försvarets rationaliseringsinstitut,
generaltullsiyrelsen, konjunkturinstitutet, bankinspektionen,
försäkringsinspektionen, riksskatteverket (raed exekutionsväsendets
organisationsnärand), riksantikvarieärabetet, statens naturvårdsverk,
komraerskollegiura, statens pris- och kartellnärand, bostadsstyrelsen, statens
planverk och styrelsen för teknisk utveckling. Delegationen har beträffande
dessa myndigheter ingående prövat förutsättningama för en partiell
oralokalisering. Endast i fråga om skolöverstyrelsen har delegationen ansett
sig kunna lägga fram förslag om en begränsad partiell omlokalisering.

Myndigheter
som har anknytning till i stort sett hela den statliga förvaltningen och vars
verksamhet inle är rutinbetonad bör enligt delegationen inte omlokaliseras.
Till denna kategori har delegationen tidigare fört statens avtalsverk,
statskontoret, statistiska centralbyrån, riksrevisionsverket och
byggnadsstyrelsen. Till samraa kategori bör även föras

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 55 16

kammarkollegiet,
statens förhandlingsnämnd, statens personalutbildningsnämnd, statens
personalnämnd och utrustningsnäranden för universitet och högskolor. Inte
heller beträffande dessa rayndigheter har delegationen funnit en partiell
oralokalisering raöjlig.

Försvarsledningen
och de centrala militära staberna bör enligt vad delegationen tidigare uttalat
finnas kvar i Stockholm. Detsamma gäller huvuddelen av försvarets materielverk.
Delegationen har prövat möjligheterna att föreslå partiella utflyttningar av
staberna och materielverket men anser sig inte kunna lägga frara konkreta
förslag ora sådana partiella oralokaliseringar.

När
det gäller försvarshögskolan, militärhögskolan, krigsskolan och sjökrigsskolan
anser delegationen av skilda skäl att dessa bör förbli i
storstockholrasorarådet. I det följande redovisas delegationens synpunkter
beträffande luftvämsskjutskolan och luftvärnets kadett- och aspirantskola.
Beträffande övriga raindre skolor har delegationen ansett att
lokaliseringsfrågan får prövas av försvarets fredsorganisationsutredning.

Vissa
verksaraheter anser delegationen vara bundna till nuvarande lokalisering, bl.
a. genom gjorda investeringar. Det gäller flygtekniska försöksanstalten,
krigsarkivet och riksarkivet.

Vissa
rayndigheter har närraast regional karaktär och bör av den anledningen inte
oralokaliseras. Det gäller mUilärapoteket och dataraaskin-centralen för
administrativ databehandling (DAFA). Genom sin nära anknytning tUl karolinska
sjukhuset och karolinska institutet kan även statens strålskyddsinstilut och
statens arbetsklinik sägas inta en likartad ställning.

Delegationen
anser att överstyrelsen för ekonomiskt försvar och transportnäranden raed
hänsyn till kontakternas art bör stanna kvar i Stockholra. Sedan
konsuraentverkets uppgifter nuraera klarlagts har delegationen koramlt till
den uppfattningen att verkets kontaktbehov raotiverar en förläggning till
Stockholra. Giftnäranden och koncessions-näranden för raUjöskydd är så nära
knutna till naturvårdsverket att en separat oralokalisering förefaller
delegationen oläraplig. När det gäller patent- och registreringsverket finner
delegationen att en omlokalisering av patentverksamheten likaledes är olämplig.

Beträffande
riksförsäkringsverket har riksdagen beslutat att dess huvuddel skaU förbli i
Stockholm.

Vad
gäller de affärsverk som inte tidigare prövats av delegationen näraligen
postverket, statens jämvägar, televerket och statens vattenfallsverk anser
delegationen av skilda skäl att en total oralokalisering inte bör aktualiseras.

Postbanken
berörs dels av pågående överväganden om samverkan mellan postbanken och
Sveriges kreditbank, dels av utredningen om

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 55 17

samverkan raellan postgiro och bankgiro. Innan detta
arbete slutförts kan inte ens en partiell omlokalisering aktualiseras.
Postverkets övriga verksaraheter är f. n. så integrerade raed postbanken att en
separat omlokalisering inte är möjlig.

Statens järnvägar har angett att en omlokalisering skulle
allvarligt skada SJ:s möjligheter att hävda sig på godstransportraarknaden.
Delegationen anser för sin del att en omlokalisering skulle innebära sådana
påfrestningar på SJ:s organisation att den i rådande konkurrensläge inte kan
försvaras.

Televerket har för delegationen redovisat omfattande
rationaliserings-och delegeringsplaner. Dessa innebär att televerket under
1970-talet skulle rainska sin personal i centralförvaltningen från f. n. ca 2
800 till ca 1 400. Enligt delegationen bör en sådan organisationsförändring
ge-noraföras i Stockholra. Mot bakgrand härav och raed hänsyn även till verkets
kontakter med bl. a. ELLEMTEL Utvecklings Aktiebolag och Telefon AB LM Ericsson
anser sig delegationen inte kunna förorda en total omlokalisering av
televerket.

Statens vattenfallsverk har enligt delegationen inte
sådana kontakter att en lokalisering till Stockholm av det skälet är nödvändig.
Inte heller har delegationen kunnat acceptera av vattenfallsverket angivna
kostnader för en oralokalisering. Även enligt delegationens beräkningar förefaller
emellertid kostnaderna för en oralokalisering av vattenfallsverket vara
väsentligt högre än för de rayndigheter som av delegationen föreslås bli
omlokaliserade. Vidare innebär en oralokalisering av vattenfallsverket trots
kompenserande åtgärder risker för störningar i verkets kraftproducerande
uppgifter. Med hänsyn härtill anser sig delegationen inte kunna förorda en
oralokalisering av vattenfallsverket.

En fullständig förteckning över de rayndigheter sora
enligt delegationen bör förbli i storstockholmsområdet finns redovisad i
tabell 3.

Tabell 3. Centrala statliga myndigheter som enligt
delegationen bör förbli i stockholrasorarådet.

Departements- Antal anställda

tillhörighet Myndighet (avrundade tal)

Statsdeparlementen 1 650

Justitie- Högsta domstolen 120

Regeringsrätten 100

Justitiekanslem 10

Riksåklagaren 40

Rikspolisstyrelsen 510

Utrikes- Styrelsen
för internationell utveckling 275

Försvars- Försvarsstaben 400

Arméstaben 400

Marinstaben 350

2 Riksdagen 1973.1 saml Nr 55

s. 18 Kontrollera mot PDF

Departements-

antal anstäUda

tillhörighet

Myn dighet

(avrundade
tal)

Flygstaben

350

Försvarets materielverk (del av)

2 800

Försvarets forskningsanstalt (del av)

900

Krigsarkivet

25

Försvarets rationaliseringsinsthut

55

Flygtekniska försöksanstalten

235

Försvarshögskolan

15

Militärhögskolan

100

Krigsskolan

140

Sjökrigsskolan

125

Militärapoteket

95

Social-

Socialstyrelsen

720

Giftnämnden

15

Arbetarskyddsstyrelsen+arbetsmedicinska

institutet (del av)

265

Försäkringsdomstolen

30

Försäkringsrådet

20

Riksförsäkringsverket (del av)

340

Statens strålskyddsinstitut

100

Statens arbetsklinik

30

Kommunika-

tions-

Postverket

6 400

Televerket (del av)

2 600

Statens järnvägar

1800

Transportnämnden

15

Finans-

KammarkoUegiet

60

Statskontoret

320

Generaltullstyrelsen

315

Byggnadsstyrelsen

615

Statistiska centralbyrån (del av)

1000

Datamaskincentralen för administra-

tiv databehandling (DAFA)

340

Bankinspektionen

60

Försäkringsinspektionen

50

Riksrevisionsverket

250

Riksskatteverket (inkl, exekutions-

väsendets organisationsnämnd)

430

Konjunkturinstitutet

35

Statens förhandlingsnämnd

15

Statens avtalsverk

100

Statens personalutbildningsnämnd

45

Statens personalnämnd

70

Ulbildnings-

Riksarkivet

80

Riksantikvarieämbetet

160

Universitetskanslersärabetet

115

Utrustningsnämnden för universitet

och högskolor

45

Skolöverstyrelsen (del av)

695

Jordbruks-

Statens naturvärdsverk

290

Koncessionsnämnden för miljöskydd

15

Handels-

Kommerskollegium

150 -]

Patent- och registreringsverket (del av)

500

Näringsfrihetsombudsmannen

20

Konsumentombudsmannen

20 "'''

Statens pris- och kartellnämnd

165 i- -

Konsumentverket

150

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar

150 "!

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.1973:
55

19

Deparlements-tiUhörighet

Myndighet

antal anstäUda (avmndade tal)

Inrikes-

Arbetsmarknadstyrelsen Bostadsstyrelsen Statens hyresråd

730

150

30

CivU-

Statens
planverk

120

Industri-

Statens vattenfallsverk Styrelsen för teknisk utveckling

1820 100

Diverse
övriga myndigheter (kommittéer, kulturella institutioner, forskningsråd m fl)
ca 1 500

Summa
(avrundat) 31 700

Delegationen
har för de granskade rayndigheterna ställt samman redogörelser för
organisation, uppgifter, samverkansbehov m. ra. För det detaljerade innehållet
i dessa sararaanställningar hänvisas tUl delegationens betänkande och dess
bilaga III. I det följande ges en sararaanfattning härav frärast i fråga ora
de rayndigheter som delegationen anser helt eller delvis böra omlokaliseras.

Domstolsverket

I
prop. 1972:1 bil. 4 föreslog Kungl. Maj:t att en central
förvalt-ningsrayndighet för dorastolsväsendet skulle inrättas i Jönköping fr.
o. ra. den 1 juli 1973. Riksdagen hade vid tiden för delegationens slutrapport
beslutat (JuU 1972: 8, rskr 1972: 159) att ett domstolsverk skidle inrättas men
hade, i avvaktan på delegationens förslag, beslutat uppskjuta avgörandet
beträffande tidpunkten för inrättandet och valet av lokaUseringsort tUl
höstsessionen vid 1972 års riksdag.

Delegationen
förklarade i sitt yttrande till domstolsverksutredningen att ett bUvande
domstolsverk borde kunna förläggas utanför Stockholm. I yttrandet förordade
delegationen vidare en förläggning till SundsvaU. Sedan delegationen avgav sitt
yttrande hade inga nya förhållanden till-koraralt sora gett delegationen
anledning tiU ändrat stäUningstagande.

Försvarsstaben,
arméstaben, marinstaben, flygslaben, försvarets materielverk och försvarels
brevskola

Försvarsstaben
är överbefälhavarens stab. I stabens arbetsuppgifter ingår bl. a. att biträda
överbefälhavaren i fråga om ledning av den operativa verksamheten inom
krigsmakten samt krigsraaktens utveckling och inriktning. Staben är organiserad
på operationsledning och fyra sektioner för i huvudsak samverkansfrågor,
underrättelse- och säkerhetstjänst, personalfrågor och försvarsupplysning
särat studie- och planeringsverksamhet. Dessutom finns en personalvårdsbyrå,
en kommendan-turavdelning och en befästningsinspektion. Staben har ca 400
anställda.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:55 20

Arméstaben,
som biträder chefen för armén med ledningen av förbandsproduktionen inom
armén, är organiserad på tre sektioner, sex truppslagsavdelningar, en
administrativ avdelning och en budgetavdelning. Staben har ca 400 anställda.

Marinstaben,
som biträder chefen för marinen med ledningen av förbandsproduktionen inom
marinen, är organiserad på en planeringsavdelning, fyra sektioner och en
chefssektion. Staben har ca 350 anställda.

Flygslaben,
som biträder chefen för flygvapnet med ledningen av förbandsproduktionen inom
flygvapnet, är organiserad på en planeringsavdelning, två sektioner, en
flygsäkerhetsavdelning, en systeragrupp, en chefsexpedition och ett
centralorgan för den railitära vädertjänsten. Staben har ca 350 anställda.

Försvarets
materielverk är central förvaltningsmyndighet för tyg- och
intendenturförvaltningen vid krigsmakten och har till uppgift att tUlgodose
krigsmaktens behov av materiel och andra förnödenheter inom verkets
verksamhetsoraråde. Verket har totalt ca 3 400 anställda. Riksdagen beslutade
år 1971 att vissa delar av försvarets materielverk skulle lokaliseras utanför
stockhohnsområdet (prop. 1971: 29, InU 1971: 15, rskr 1971:196 och prop. 1971:
124, FöU 1971: 22, rskr 1971: 292). Sålunda beslutades att huvudavdelningen för
drifttjänst samt mätdonssektionen i huvudavdelningen för armémateriel skall
lokaliseras till karlstadsområdet. Vidare beslutades att provningsenheten i
huvudavdelningen för flygmateriel med undantag av försöksplatserna skall
lokaliseras till Linköping (Malmslätt). Totalt beräknas omlokaliseringama
beröra ca 500 anställda.

Försvarets
brevskolas främsta uppgift är att utveckla och framställa utbUdningshjälpmedel
särat genoraföra studier och försök inora det utbildningsteknologiska området.
Antalet anställda är ca 40. Härtill komraer ett 30-tal värnpliktiga
programmerare.

Överbefälhavaren
har på uppdrag av delegationen kartlagt föratsättningama för en partieU
omlokalisering av de fyra mUitära stabema och försvarets materielverk vid
altemativa utflyttningstal 1 000, 1 500 och 2 000 anställda av sararaanlagt 4
300 anställda.

Försvarets
rationaliseringsinstitut har undersökt förutsättningarna att bl. a.
omlokalisera försvarets brevskola.

Delegationen
anser sig inte på grandval av överbefälhavarens utredning kunna framlägga
konkreta förslag till omlokaliseringar. Detla skulle kräva mera ingående
organisatoriska studier och sannolikt också kräva organisatoriska förändringar.
Delegationen föratsätter att ora en organisationsöversyn av de centrala
staberna skulle aktualiseras, denna också tar upp frågan om partiell
oralokalisering eUer delegering av vissa av de nuvarande stabsfunktionerna.

Delegationen
har dock funnit en funktion där en partiell omlokalisering redan nu förefaller
värd en närmare kartläggning, nämligen i fråga

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.1973: 55 21

om
publikationsverksaraheten vid centrala staber och förvaltningar samt försvarets
brevskola liksom den s. k. normalieverksamheten vid försvarets materielverk.
Det kan erinras att inom försvarets rationaliseringsinstitut f. n. pågår en
översyn av publikationstjänsten. Det förefaUer delegationen lärapligt att
denna utredning utvidgas tUl att avse hela publikations- och
norraalleverksamheten inora försvaret särat även förutsättningarna att
omlokalisera denna verksamhet.

Försvarets
civilförvaltning

Försvarets
civUförvaltning leder och övervakar krigsraaktens avlönings-, kassa- och
räkenskapsväsende. Verket svarar vidare för krigsmaktens rättsliga
angelägenheter. Häri ingår bl. a. att vara krigsmaktens patentorgan.
Civilförvaltningen leder även utvecklingen och införandet av system för
redovisning och revision inom försvaret.

Civilförvaltningen
består av fyra byråer. För ledning av datadriften inom försvaret har
provisoriskt inrättats en särskild enhet, datadriftled-ningen. Till denna är
knuten en datadriftenhet som utför databehandling främst för
civilförvaltningens behov men även för andra centrala myndigheter inom
försvaret. Antalet anställda vid civilförvaltningen är 297.

Civilförvaltningens
utåtriktade kontakter avser. tUl väsentlig del försvarets myndigheter och
hänger samman raed verkets uppgifter sora serviceorgan åt i första hand
centrala staber och förvaltningar. Verket har även kontakter raed olika civila
myndigheter genom att det inom sitt verksamhetsområde fungerar som saraordnande
och förraedlande instans raellan försvaret och den civila statsförvaltningen.

Civilförvaltningen
och dess företagsnämnd frarahåller att de beslående ökningarna av
driftkostnaderna koramer att i första hand hänföra sig till ökad
reseverksarahet. Vid en oralokalisering har förtidspensionering beräknats bli
aktuell för ca 45 tjänstemän. Kostnaderna härför beräknar verket och
företagsnämnden till 3 å 3,5 mUj. kr.

Delegationen
har med hjälp av kommunikationsundersökningen KOMM 71 kunnat konstatera att
civUförvaltningen kännetecknas av huvudsakligen rutinmässiga kontakter. Detta
förhållande liksom de uppgifter i övrigt som redovisats beträffande civilförvaltningen
tyder på att en oralokalisering av förvaltningen bör kunna ske. Den ökade
reseverksarahet sora skulle bli följden av en oralokalisering torde varken
kostnadsmässigt eller funktionsmässigt vara ett avgörande hinder för en omlokalisering.

Delegationen
förordar följaktligen att civUförvaltningen omlokaliseras. Med hänsyn till
kontakterna raed patentverket bör dock civUförvalt-ningens patentsektioner (med
11 anställda) förbli i Stockholm. Delegationen förutsätter vidare att
särskilda åtgärder vidtas för att tillgodose de specifika krav som de vid
förvaltningen anställda hörselskadade kan

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 55 22

ha.
Oralokaliseringen koraraer vid nuvarande personalstyrka att omfatta, ca 285
anställda.

Fortifikationsförvaltningen

Fortifikationsförvaltningen
är central förvaltningsmyndighet för fortifikations- och byggnadsväsendet inom
krigsmakten. I förvaltningens uppgifter ingår också att för krigsmaktens
räkning svara för markfrågor. Fortifikationsförvaltningen skall vidare i fred
organisera byggnads- och reparationsberedskapen.

Förvaltningen
är organiserad på två avdelningar och sju byråer. Därjärate finns två
fristående sektioner, utredningssektionen och kalkylsektionen. På regional
nivå finns sju byggnadskontor. Fortifikationsförvaltningen hade budgetåret
1971/72 totalt 864 tjänster. Den egentliga centralförvaltningen hade den 1
oktober 1971 721 anställda.

Förvaltningen
har orafallande kontakter med försvarets centrala staber och förvaltningar,
regionala och lokala försvarsmyndigheter samt konsultföretag, entreprenörer och
leverantörer.

Försvarets
rationaliseringsinstitut hade vid tiden för delegationens arbete Kimgl. Maj:ts
uppdrag att se över fortifikationsförvaltningens organisation. Översynen utgår
från att förvaltningen skall bibehållas som centralt ämbetsverk direkt
underställt Kungl. Maj:t. Förvaltningens huvudsakliga arbetsuppgifter
föratsatts enligt institutet vara i slort sett desamma som i dagsläget.

Försvarets
rationaliseringsinstitut (FRI) framhåller att en eventuell omlokalisering bör i
princip omfatta hela verket, undantaget kasernbyråns stockholrassektion och
byggnads- och reparationsberedskapens centralkontor. Försöksanläggningen bör
heller inte flyttas. Enligt FRI skulle kostnadsökningen för att vidmakthålla
nödvändig kontaktstraktur uppgå till ca 2 milj. kr. per år. FRI beräknar, mot
bakgrund av pågående organisationsöversyn, att högst 600 tjänster berörs av en
eventuell oralokalisering.

Fortifikationsförvallningen
och dess företagsnämnd finner det uppenbart att en omlokahsering av
förvaltningen utan att överbefälhavaren och försvarsgrenschefema raed staber
samt försvarets materielverk lokaliseras till samraa ort på sikt leder till
att förvaltningen inte kan leda byggprocessen. Förvaltningen avstyrker därför
oralokalisering.

Delegationen
anför att av det av FRI lämnade underlaget för ställningstagande i
lokalisermgsfrågan framgår att inga avgörande hinder finns mot en
omlokalisering. Delegationen anser därför att fortifikationsförvaltningen bör
omlokaliseras. Med hänsyn till vad fortifikationsförvaltningen anfört om sitt
saraverkansbehov raed de mUitära myndighetema anser delgationen att
förvaltningen bör lokaliseras på begränsat avstånd från Stockholm.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 55 23

Försvarets
forskningsanstalt

Försvarets
forskningsanstalt, FOA, har till uppgift att bedriva forskning för
försvarsändamål, främst inom de naturvetenskapliga, teknisk-vetenskapliga och
medicinska forskningsgrenarna i den mån sådan forskning ej ankomraer på andra
rayndigheter och institutioner. Verksamheten är väsentligen inriktad på
teknologier raed tillärapningar inom konventionella vapensystem, tillhörande
spanings- och sambandsteknik samt på skydd mot nukleära, kemiska och biologiska
stridsraedel.

FOA
är organiserad på fyra avdelningar samt en adrainistrativ byrå och en
planeringsbyrå. Av de fyra avdelningama avser en avdelning kerai och medicin
(FOA 1), en fysik (FOA 2), en teleteknik (FOA 3) samt en kämfysik, kärnkerai
och material (FOA 4). Antalet anställda vid FOA är drygt 1 600.

Huvuddelen
av FOA:s verksamhet är lokaliserad till tre platser i stockholrasorarådet,
näraligen Linnégatan 89 samt försöksstationerna i Ursvik, Sundbyberg och
Grindsjön, Soranda. På Linnégatan är administrativa byrån och planeringsbyrån,
FOA 3 särat delar av FOA 2 och FOA 4 placerade (sararaanlagt 900 anställda). I
Ursvik är FOA 1 och en del av FOA 4 placerade (475 anställda). I Grindjön är
delar av FOA 2 placerade (147 anställda). DärtUl koramer viss personal placerad
vid olika laboratorier, försöksstationer o. d. inom och utora
stockholrasre-gionen.

1969
års försvarsforskningsutredning (FU-69) hade tUl uppgift att se över den
framlida försvarsforskningen. Utredningen har i sitt betänkande
Försvarsforskningens ledning (Fö stencU 1971: 5, 6) lämnat förslag till detalj
organisation av en styrelse för försvarsforskning särat förslag rörande
ansvarsfördelning och finansieringsvägar i försvarsforskningsorganisationen i
stort. Enligt förslaget skall huvuddelen av FOA P (planeringsbyrån) uppgå i den
nya styrelsen, sora beräknas få ca 120 anställda.

Beträffande
FOA:s kontaktnät har FU-69 låtit företa en specialundersökning av vissa delar
av forskningsanstaltens extema kontakter sora bedömdes vara av särskild
betydelse i lokaliseringssararaanhang. FU-69 framhåller att kontaktema med i
första hand försvarets staber och förvaltningar (försvarets materielverk)
raåste tillraälas stor betydelse ur funktionell synpunkt. Vidare tillmäts nära
kontakter raed universitets-och högskoleinstitutioner också stor betydelse.
FU-69 anser däreraot att FOA:s industrikontakter i järaförelse med de nyss
nämnda kontaktkäl-loma är av raindre betydelse ur lokaliseringssynpunkt.

FU-69
har delgett delegationen underlag för ställningstaganden. Av detta fraragår bl.
a. att en nedläggning och försäljning av FOA:s nuvarande anläggningar vid
Ursvik i Sundbybergs koramun skulle finansiera en helt ny likvärdig anläggning
och därutöver ge ett överskott på ca 15

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 55 24

railj.
kr. Reservation mot denna beräkning har emellertid avgetts av FOA.

FOA
och dess företagsnämnd understryker vikten av samarbetet mellan anstalten å
ena sidan samt universitet och högskolor å den andra. FOA betonar också starkt
behovet och förekorasten av interna kontakter, vilket enligt FOA talar för att
anstalten vid en eventuell omlokalisering i vart fall inte bör splittras utan
så långt möjligt samlas till en och samma ort.

Delegationen
anser att den föreslagna styrelsen för försvarsforskning, SFF, bör vara
lokaliserad i Stockholm.

Delegationen
har inte funnit att saraverkanskraven varken internt eller raed staber och
försvarets materielverk är så starka att en omlokalisering av delar av FOA
inte är raöjlig. Ett krav är att raottagnmgsorten har en lämplig
"miljö".

Enligt
delegationen bör det vara möjligt att oralokalisera de funktioner vid FOA som
avser medicin, psykologi och kemi samt övriga beteendevetenskaper som
sammanhänger med forskningen kring människan i ett totalförsvarssystera.
Antalet anställda vid dessa delar uppgår till 300 å 400. Vidare bör de
funktioner vid FOA som avser teknisk in-forraationsbehandling, spaning,
saraband, etc. raed ca 400 anställda kunna oralokaliseras. Organisationen för
och avgränsningen av de enheter sora enligt delegationen bör oralokaliseras bör
närraare utredas av FU-69.

Vidare
bör enligt delegationen i samband med avvecklingen av anläggningarna i Ursvik
viss verksamhet tillföras forskningsstationen i So-runda, Nynäshamns
komraunblock. Sysselsättningseffekten kan beräknas lill minst ca 60 anställda.

Civilförsvarsstyrelsen

Civilförsvarsstyrelsen
är central förvaltningsmyndighet för civilförsvaret. I styrelsens uppgifter
ingår bl. a. att planlägga civUförsvarsåtgär-der som är geraensamraa för hela
landet, att i övrigt leda och övervaka planläggningen för civilförsvaret, att
bedriva, leda och övervaka civilförsvarsutbildning särat att anskaffa och ha
uppsikt över förvaring av materiel.

Civilförsvarsstyrelsen
består av fem byråer. Därutöver finns bl. a. ett kansli för riksnäranden för
koraraunal beredskap och ett tillfälligt sekretariat för studier och
långsiktig planering. Byråerna är planeringsbyrån, utrustningsbyrån,
kanslibyrån, tekniska byrån och utbildningsbyrån. I utbildningsbyrån ingår
civilförsvarsskolan i Rosersberg med bl. a. befälsskolan och
undsättningskårsskolan samt fyra fältskolor i olika delar av landet.
Civilförsvarsstyrelsen har vidare ett antal förråds- och verkstadsanläggningar
ute i landet. Antalet anställda i Stockholra är 164 och i Rosersberg 213.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 55 25

Civilförsvarsstyrelsen
saraverkar med ett betydande antal myndigheter inora totalförsvaret samt olika
frivilligorganisationer. Av särskild betydelse har angetts vara samverkan och
kontakter med försvarsstaben, överstyrelsen för ekonomiskt försvar,
fortifikationsförvaltningen och försvarets forskningsanstalt. Kontakter sker
bl. a. av sekretesskäl till stor del genom personliga samraanträffanden.

Civilförsvarsstyrelsen
och dess förelagsnämnder frarahåller alt en saralokalisering raed överstyrelsen
för ekonoraiskt försvar, försvarsstaben, försvarets forskningsanstalt och även
fortifikationsförvaltningen är av stor betydelse för styrelsens raöjUgheter att
fullgöra sina uppgifter. Vidare frarahålls kravet på saralokalisering av den
egentliga styrelsen och befälsskolan. Befälsskolan har också behov av nära
kontakt raed undsättningskårsskolan. Om befälsskolan flyttas till annan ort än
undsättningskårsskolan behövs utbildnings- och övningsanordningar även på den
nya orten.

Delegationen
anser att civilförsvarsstyrelsens kontakter med andra rayndigheter kan
upprätthållas på ett tillfredsställande sätt även efter en omlokalisering.
Oralokaliseringen bör orafatta den egentliga styrelsen, inklusive
utbildningsbyrån. Vidare bör befälsskolan oralokaliseras. Däreraot bör
undsättningskårsskolan förbli i Rosersberg. Det antal anställda som föreslås
omlokaUserade kan beräknas till 200.

Luftvämsskjutskolan
(LvSS) samt Luftvärnels kadett- och aspirantskola (LvKAS)

LvSS
har till uppgift att genoraföra kurser för vidareutbildning av luftvärnets
befäl särat att bedriva försöksverksarahet och raedverka i studie- och
reglementsarbete inora luftvärnsorarådet. Antalet anställda är ca 15.

LvKAS
har tUl uppgift att raeddela förberedande utbildning för anställda sora
officer på aktiv stat eller som reservofficer inom luftvärnet. Vidare skall
LvKAS meddela utbildning till värnpliktig officer och genomföra vissa kurser
till reservofficer. Antalet anställda vid LvKAS uppgår till ca 20. Av uppgifter
sora inhämtats från försvarels fredsorganisationsutredning fraragår att inga
hinder föreligger att oralokalisera LvKAS.

Försvarets
rationaliseringsinstitut (FRI) har för delegationens räkning utrett frågan ora
oralokalisering av vissa av försvarels centrala skolor.

FRI
anser att LvSS och LvKAS bör slås samraan. Den sararaanslagna skolan bör
förläggas till Norrtälje.

Chefen
för LvSS biträder FRLs uppfattning att en eventuell oralokalisering av LvSS
bör ske till Norrtälje och att detta bör ses sora en etapp mot en
sararaanslagning raed LvKAS. Personalen vid LvSS frarahåller rekryteringsvårigheter
vid en förläggning till Norrtälje.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 55 26

Chefen
för armén accepterar en omlokalisering av LvSS till Norrtälje om beslutet nu
måste fattas.

Delegationen,
som i denna fråga samrått raed försvarets fredsorganisationsutredning vUl för
sin del förorda att LvSS omlokaliseras från Stockholm tUl Norrtälje.
Delegationen förordar även av bl. a. organisatoriska skäl en omlokalisering av
LvKAS från Göteborg till Norrtälje. Den sammanlagda omlokaliseringseffekten
kan beräknas till ca 35 anställda.

Statens
bakteriologiska laboratorium

Statens
bakteriologiska laboratoriura (SBL) är i samverkan med socialstyrelsen landets
centrala anstalt för epidemiologiskt befolkningsskydd. Den dominerande
uppgiften är att förebygga och bekämpa infektionssjukdomar. I detta syfte
utför laboratoriet diagnostiska undersökningar, framställer och tUIhandahåller
bakteriologiska preparat särat övervakar läget i landet beträffande epideraiska
och andra srailtsararaa sjukdomar. I fråga om diagnostiska undersökningar
verkar SBL sora centrallaboratorium för enhetlighet och säkerhet vid sådana
undersökningar i landet. En speciell uppgift för SBL är att upprätthålla civil
och militär beredskap mot epidemier.

SBL
är organiserat på åtta avdelningar. Dessa är bakteriologiska avdelningen,
virologiska avdelningen, iraraunologiska avdelningen, produktionsavdelningen,
epidemlologlska avdelningen, kemiska avdelningen, tekniska avdelningen och
ekonomiavdelningen. Däratöver fiims en parasitologisk sektion. Antalet
anställda under budgetåret 1971/72 är 552.

Kontakter
i vetenskapliga frågor upprätthålls i första hand med karolinska institutet.
Institutets virologiska och immunologiska institutioner har lokaler inom SBL:s
oraråde. Viktiga kontakter upprätthålls även med statens veterinärmedicinska
anstalt, veterinärhögskolan, institutioner för utbildning av
laboratorieteknisk personal och statliga läkeme-delsproducerande förelag. SBL
hämtar vidare i stort sett dagligen leveranser av vacciner, biologiskt
material, apor ra. ra. vid Arlanda flygplats.

I
den epideraiologiska övervakningen saraverkar SBL raed socialstyrelsen,
karolinska institutet, karolinska sjukhuset, Stockholras läns raikro-biologiska
centrallaboratoriura.

SBL:s
styrelse och SBL:s företagsnämnd erinrar ora att SBL f. n, ligger i den enda
region i landet som har ett faktiskt behov av ett laboratoriura raed landets
största kapacitet. Rekrytering av utbildad och intränad personal för SBL:s
specialiserade funktioner anses inte kunna ske i erforderlig orafattning annat
än i ett storstadsoraråde. Centralen för epi-deraiologisk övervakning anses
böra ligga i den folktätaste regionen med de största riskerna för svåra
epidemier och de bästa resursema för effektiva motåtgärder.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 55 27

SBL
framhåller att uppbyggnad av ett nytt laboratorium med den omfattning som
föratses i föreliggande utbyggnadsplaner skulle kosta ca 200 milj. kr. Vid krav
på täckning av kapitalkostnaderna anses avgifterna för SBL:s tjänster behöva
höjas till en ohållbar nivå. En oralokalisering anser SBL vidare medföra stora
sociala svårigheter för personalen.

Delegationen
har vid sitt ställningstagande funnit att frågan ora SBL:s fraratida
lokalisering påverkas av ett flertal koraphcerade förhållanden. Ur de
synpunkter delegationen har att beakta har delegationen stannat för att förorda
omlokalisering av SBL. Delegationen har gjort detta ställningstagande dels mot
bakgranden av SBL:s kontaktmönster, dels med beaktande av att SBL är
lokaliserat relativt centralt inom tätortsbebyggelse. Det kan erinras att
hälsovårdsnämnden i Solna koraraun ansett SBL.-s nuvarande lokalisering ur
oragivningshygienisk synpunkt direkt olämplig, I detta sararaanhang har
delegationen också noterat att SBL redovisat nybyggnadsplaner för ca 100 milj.
kr.

Vid
en omlokalisering av SBL krävs att viss bakteriologisk och virolo-gisk
verksamhet alltjämt kan bedrivas i storstockholrasorarådet. Detta krav borde
enligt delegationen dock kunna tillgodoses i anslutning till Huddinge sjukhus
och andra medicinska institutioner i området. Vid en omlokalisering krävs
vidare att överenskoraraelse träffas raed berörda landsting om en samordning
med SBL av deras bakteriologiska och virologiska verksarahet.

Omlokaliseringen
av en så stor och komplicerad institution som SBL torde också kräva en
omfattande planering och sannolikt få genomföras successivt under flera år. Mot
denna bakgrund förordar delegationen att SBL omlokaliseras men föreslår att
formerna härför utreds genom särskilda sakkunniga.

Televerket

Delegationen
anser, som framgått av det föregående, att televerket av skilda skäl inte bör i
sin helhet oralokaliseras. För ett par enheter bör enligt delegationen dock en
oralokalisering aktualiseras.

Statskontoret, sora på
uppdrag av delegationen karllagt televerkets förhållanden, har vid sin
kartläggning inte funnit att några absoluta hinder föreligger för en ändrad
lokalisering av leleskolan. Beslut om oralokalisering bör eraellertid anstå
tills resultatet föreligger av en pågående översyn av televerkets
utbildningsverksarahet. Statskontoret finner vidare att byggnadsavdelningens
byggnadskonlor bör kunna oralokaliseras utan väsentliga funktionella nackdelar
för anläggningsverksaraheten på längre sikt.

Televerket
har i huvudsak anslutit sig till de synpunkter och förslag som lagts fram.
Också televerkets centrala förelagsnämnd särat förelagsnämnderna vid
centralförvaltningen resp. byggnadsavdelningen ansluter

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 55 28

sig
i stort till förslagen. Byggnadsavdelningens företagsnärand anser dock att
underlaget för en bedömning i lokaliseringsfrågan är alltför bristfällig och
att tidpunkten för ett beslut om omlokalisering av avdelningen är mindre
lämplig.

Delegationen
har för sin del funnit att byggnadsavdelningens byggnadskontor bör kunna
omlokaliseras. Med hänsyn till att vissa befattningar är knutna till
stockholrasorarådet kan oralokaliseringen beräknas omfatta 180 anställda. Vad
gäller teleskolan anser delegationen att beslut att oralokaUsera skolan bör
fattas nu och att det pågående utredningsarbetet får anpassas härtill.
Oralokaliseringen berör ca 70 anstäUda.

Statens
vägverk

Statens
vägverk är central förvaltningsrayndighet för vägväsendet. Verket svarar för
den allraänna väghållningen som åligger staten samt handlägger ärenden ora
sådan väg- och gatuhållning sora åligger korarauner. Vidare handlägger verket
ärenden om enskilda vägar samt utövar viss tillsyn över enskUda järnvägar,
spårvägar och tunnelbanor.

Statens
vägverk är den sararaanfattande benämningen på verkets centrala, regionala och
lokala organisation. Totalt har statens vägverk ca 12 500 anställda.
Delegationens överväganden berör endast verkets centralförvaltning i Stockholm,
som har ca 700 anställda. Centralförvaltningen är indelad i 5 avdelningar och
en revisionssektion. Enligt KOMM 71 fördelar sig centralförvaltningens externa
personkontakter ungefär jämnt mellan Stockholm och övriga Sverige.

Statskontoret
har kartlagt de organisatoriska och funktionella föratsättningama för
lokalisering av vägverkets centralförvaltning utanför storstockholmsområdet.
Statskontoret anser att vägverkets kontaktrelationer i stockholrasorarådet
inte utgör avgörande skäl raot en omlokalisering.

Vägverket
framhåller att det bedriver interna utredningar som kan leda till förbättrade
förutsättningar för ytterligare decentralisering av arbetsuppgifter från
centralförvaltningen tUl de regionala enheterna. Verket föreslår med hänsyn
härtill att beslut inte fattas om ändrad lokalisering av verkels
centralförvaltning förrän överväganden skett om verkets framtida organisation.

Vägverket
anför vidare att de försämrade kontaktmöjligheterna mellan departementen och
vägverket, med sin omfattande samhällsplanering, kan leda till ett inte önskat
dubbelarbete och en vidare uppluckring av den traditionella arbets- och ansvarsfördelningen
mellan statsmakterna och myndigheterna. En eventuell omlokalisering av
vägverkets centralförvaltning torde sålunda koraraa att innebära en
centralisering av bl. a. vägplanläggningsfunktionen till departementet.

Delegationen
som inte anser att en omlokalisering av vägverket behö-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:55 29

ver
leda till förskjutningar i kompetensen raellan Kungl. Maj:t och vägverket och
sora inte heller i övrigt funnit några avgörande skäl raot en omlokalisering
förordar att verket omlokaliseras. Antalet anställda vid vägverket uppgår f. n.
till ca 700 men delegationen viU erinra ora de överväganden som pågår inom
vägverket om delegering av vissa arbetsuppgifter.

Statens
trafiksäkerheisverk

Trafiksäkerhetsverket
är central myndighet för uppgifter rörande tra-fikreglermg, fordonskontroll,
förarutbildning och körkort samt allmänt trafiksäkerhetsarbete och information
i trafiksäkerhetsfrågor. Verket koramer att när omläggning till maskinella
register är slutförd bli ansvarig myndighet för de nya centrala bil- och
körkortsregistren med beräknat ca 50 resp. 20 anställda. Omläggningen beräknas
ske under år 1973. Registerenheterna avses komraa att förläggas till Örebro.

Trafiksäkerhetsverkets
centrala organisation orafallar fyra byråer. För förarprov, fordonsbesiktning
m. m. finns en regional organisation med sju distrikt.

Antalet
anställda vid den centrala förvaltningen under budgetåret 1971/72 är bortåt
100. Antalet anställda vid registerenheterna beräknades av delegationen komraa
att uppgå till ca 70.

I
saraordnings- och inforraationsverksaraheten saraarbetar trafiksäkerhetsverket
raed bl. a. statens vägverk, kommunala väghållare. Svenska koraraunförbundet,
rikspolisstyrelsen, skolöverstyrelsen, socialstyrelsen, AB Svensk Bilproviung,
raotororganisationema, bransch- och yrkesorganisationer, Nationalföreningen för
trafiksäkerhetens främjande, Sveriges Radio, Allmänna Förlaget och olika
reklarabyråer. I verksamheten för fordonskontroll har verket nära kontakt med
bl. a. tillverkare/generalagenter, motorbranschens företrädare och AB Svensk
Bilprovning.

Trafiksäkerhetsverket
och verkets förelagsnämnd har framhållit att en utlokalisering inte skulle
innebära några oöverstigliga hinder men medföra så stora nackdelar för
verksaraheten både ur effektivitetssynpunkt och ur ekonomisk synpunkt att det
inte kan vara försvarligt att genomföra en sådan. En omlokalisering medför
enligt verket årliga merkostnader på ca 1 mUj. kr. för ökade resor,
förstärkning och dubblering av personal m. m.

Delegationen
har inte kunnat finna att trafiksäkerhetsverkets kontakter raed andra
verksaraheter skulle försvåras i sådan grad att en oralokalisering skulle vara
olämplig. Delegationen har inte heller i övrigt funnit några avgörande skäl som
talar mot en omlokahsering. Delegationen förordar således att
trafiksäkerhetsverket oralokaliseras från storstockholrasorarådet.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 55 30

Skolöverstyrelsen

Delegationen uttalade redan i sitt första betänkande alt
skolöverstyrelsen (SÖ) borde förbli i Stockholra. I denna etapp har
delegationen prövat förulsällningama för en partiell omlokalisering.
Delegationen har funnit två verksamheter inom SÖ vara av särskilt intresse,
näraligen intagningen tUl viss läraratbildning (intagningssektionen) och
provkonstruktionsverksamheten.

Inlagningsseklionen har f.n. 13 heltidsanställda vartiU
koraraer deltidspersonal motsvarande ca 18 årsanställda. Sektionens uppgifter
är att svara för central intagning till förskollärarar-, klasslärar- och
äraneslä-raratblldning m. ra. Kontaktema raellan sektionen och övriga verket
förefaller inte vara av den art att de förhindrar en omlokalisering.

Provkonstruktionsverksamheien{se]/Xion L 4: 3) har f. n.
15 anställda, vartill komraer deltidspersonal raotsvarande ca 4 årsarbetare.

Sektionen svarar för konstruktion och distribution av
standardprov och centrala prov inom skolan. Enligt SÖ är verksamheten starkt
expansiv och kan beräknas sysselsätta lägst ca 50 personer budgetåret 1975/76
med ökning de följande åren till lägst ca 150 personer. Inte heller i detta
fall synes enhetens kontaktmönster förhindra en omlokalisering.

SÖ och dess förelagsnämnd anförde att det raed hänsyn till
en förestående organisationsöversyn av SÖ inte var raeningsfullt att diskutera
en partiell omlokalisering.

Delegationen finner för sin del att inga hinder möter att
omlokalisera intagningssektionen och provkonstruktionsverksamheten. Av särskilt
intresse är den sistnämnda verksaraheten mot bakgrand av den av SÖ förutsedda
kraftiga expansionen. Sysselsättningseffekten av de bägge enhetemas
omlokalisering kan beräknas till f. n. ca 50 anställda raen skulle på sikt öka
tiU 150 å 200.

Kommittén för den fortsatta verksamheten med radio och
television inom utbildningsväsendet saml utbildningsprogramenheten vid Sveriges
Radio AB

Komraittén för den fortsatta verksamheten med radio och
television mom utbildningsväsendet ("nya TRU") skall planera och leda
produktion i första hand för vuxenutbildning på alla utbildningsnivåer och förskola.
UtbUdningsprogramenheten vid Sveriges Radio AB svarar för produktion i första
hand för låg-, mellan- och högstadiet, det gyranasiala stadiet särat för
lärarfortbUdning. Verksaraheterna finansieras av skatteraedel. Antalet anstäUda
uppgår tiU ca 300 personer. Antalet externa medarbetare som engageras i
verksamhetema uppgår till ca 1 300 personer.

Av tidigare undersökningar framgår att antalet kontakter
till övervä-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 55 31

gande
del avser personer och institutioner i stockholrasorarådet. Kommittén och
programenheten framhåller att en betydelsefull del av verksamheten bygger på
möjligheter att köpa tjänster på frilansbasis av bl. a. Sveriges Radio.
Sveriges Radio understryker särskilt vikten av tillgång till utländska
medarbetare i kurser i främmande språk. Enligt Sveriges Radio raåste
produktionen av språkprogrammen därför ske i Stockholm. Sveriges Radio
understryker vidare vikten av kontakt raed skolöverstyrelsen.

Delegationen
har sora fraragått av det föregående i sitt förra betänkande föreslagit att
verksamheterna skulle lokaliseras till Umeå. Kungl. Maj:t föreslog i prop.
1971: 29 alt verksamheterna skulle lokaliseras till Norrköping. Riksdagen (InU
1971: 15, rskr 1971: 196) beslöt med anledning av att ett förslag till ny
organisation för de berörda verksaraheterna nyligen framlagts att inle
träffa ett definitivt avgörande. Riksdagen beslöt vidare att bl. a. frågan ora
raöjligheten att förlägga verksaraheterna till Umeå skulle bil föremål för
ytterligare utredning. Även andra lokaliseringsalternativ skulle kunna
övervägas. Kungl. Maj:t uppdrog i septeraber 1971 åt delegationen att på nytt
överväga och framlägga förslag till lokaUsering av verksamheterna.

Delegationen
har i avvaktan på ställningstagande i organisationsfrågan prövat olika
lokaliseringsaltemativ för en hypotetisk organisation. Delegationen har därvid
förutsatt att verksaraheten har tillgång till en filial i Stockholra raedan
huvuddelen av verksaraheten förutsatts lokaUserad till Uraeå alternativt
Norrköping.

Sveriges
Radio AB och berörd förelagsnämnd frarahåUer bl. a att ett beslut i
lokaliseringsfrågan ora möjligt bör anstå med hänsyn till att
organisationfrågan ej är löst. Kommittén för den fortsatta verksamheten med
radio och television inom utbildningsväsendet föreslår att delegationen ej tar
slutlig ställning förrän kommittén avslutat sin utredning. Detta arbete
beräknas pågå i två år. Företagsnämnden anför liknande synpunkter.

Delegationen
har vid sina förnyade överväganden funnit att ökningen av driftkostnader tiU
följd av en oralokalisering skulle bli klart högre för denna typ av
verksaraheter än för förvaltningsverksamheter i allmänhet. Med hänsyn till det
stora lokaliseringsvärde verksamheterna kan anses ha bör de högre kostnaderna
dock inte anses förhindra en omlokalisering. Några avgörande kostnadsskillnader
synes inte föreligga meUan Umeå och Norrköping.

Genom
Kungl. Maj:ts beslut i december 1971 har korarailtén för den fortsatta
verksaraheten med radio och television inom utbUdningsväsendet fått i uppdrag
att fraralägga förslag ora hur verksaraheterna skall organiseras. Enligt
delegationens raening kan så väsentliga förändringar i fråga om
verksamheternas framtida inriktning, orafattning och organisation korama att
ske till följd av kommitténs utrednings-

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 55 32

arbete
att det inte synes raeningsfullt att nu ta slutlig ställning i
loka-llseringsfrågan. Delegationen förordar därför att korarailtén ges i uppdrag
att i saraband raed förslag i organisationsfrågan även pröva frågan om
verksamheternas fraratida lokalisering.

Statens
jordbruksnämnd

Statens
jordbruksnämnd är central förvaltningsmyndighet för ärenden rörande
prisreglering och marknadsföring på jordbrukets och fiskets områden. Nämnden
svarar även för den ekonoraiska försvarsberedskapen på livsmedelsområdet och
är huvudraan för skördeskade-skyddet.

Jordbruksnäranden
har vidare överinseende över de s. k. regleringsföreningarna sora svarar för
de direkta raarknadsreglerande åtgärderna i fråga om jordbrakets och fiskets
olika produkter.

Inora
näranden finns fem byråer och två särskilda sektioner.

Antalet
anstäUda vid jordbruksnämnden under budgetåret 1971/72 var ca 150. Antalet
anställda vid kansliema hos de sex regleringsföreningar som ligger i Stockholm
var ca 30.

I
prisregleringsverksamheten tillärapas ett systera med förhandlmgar,
överläggningar och andra kontakter med berörda intressentgrupper sora företräds
med ledamöter i jordbruksnämndens olika organ, regleringsföreningamas
styrelser och jordbrakets och fiskets förhandlingsdelegationer. Ledamöter
komraer till raycket stor del från centrala organisationer inora jordbruket,
handeln och näringslivet i övrigt särat arbetsraarknadens parter. De organ sora
ifrågavarande ledamöter representerar är f. n. i hög grad koncentrerade till
Stockholm.

I
handelspolitiska frågor deltar tjänsteraän från näranden ofta i överläggningar
inora utrikes-, handels- och jordbruksdeparteraenten samt komraerskollegiura. I
fråga ora planering av livsraedelsberedska-pen samverkar näranden i första hand
med det tjugotal centrala myndigheter som ingår i det ekonomiska försvaret. I
ett krisläge skall nämnden som centralt regleringsorgan svara för försörjningen
raed och fördelningen av livsraedel och jordbruksförnödenheter. I krig skall
nänmden ingå i den s. k. riksstyrelsen.

Jordbruksnämnden
och nämndens företagsnämnd avstyrker bestämt en utlokaliseruig av nänmden.
Nämndens karaktär av utrednings-, planerings-, förhandlings- och
regleringsorgan gör den särskilt kännbar för sådan utlokalisering som försämrar
saraarbetsmöjligheterna. Både nänmden och nämndens kansli samt
förhandlingsdelegationerna och deras basorganisationer bör enligt nämnden vara
på sararaa ort under de stundom ganska långvariga förhandlingsperioderna.
Jordbruksnämndens uppgifter i kristid ställer vidare specieUa krav på central
lokalisering.

Enligt
jordbruksnäranden skulle en omlokalisering av näranden Icun-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 55 33

na
påverka lokaliseringen av de regleringsföreningar sora nu finns i Stockholra
särat Lantbrukamas riksförbund raed anslutna branschföreningar.

Delegationen
är medveten om behovet av ett intimt saraarbele raellan jordbruksnäranden å
ena sidan samt regleringsföreningarna och Lantbrukamas riksförbund raed
anslutna branschföreningar å den andra. Närandens saraarbetsbehov i övrigt är
enligt delegationens mening inte sådant att det förhindrar en oralokalisering.

Det
enda väsentliga motivet till en fortsatt stockholraslokalisering för
jordbruksnäranden är följaktligen det förhållandet alt flertalet
regleringsföreningar och Lantbrukamas riksförbund är förlagda till detta
oraråde. Delegationen har utgått från att regleringsföreningarna och
riksförbundet raed dess branschföreningar är positiva till att flytta ut från
stockholrasorarådet. Mot den bakgrunden bör jordbruksnämnden kunna
omlokaliseras.

Patent-
och registreringsverket

Delegationen
har såsora fraragått av det föregående förklarat att patentverksaraheten inte
bör omlokaliseras. Detsamraa gäller varumärkes-, mönster- och
namnverksaraheten. Patentverkets bolagsbyrå är en i väsentliga avseenden från
övriga verket fristående enhet. Vid byrån handläggs frågor om registrering ra,
ra, av aktiebolag. Byråns uppgifter avser bl, a, behandling av ansökningar för
nya bolag och anmälningar för redan registrerade bolag. Antalet anställda vid
byrån är f, n, ca 120,

Patent-
och registreringsverkets kundkrets i bolagsärenden finns enligt vad sora
uppgetts till övervägande del i stockholrasorarådet, I registrerings- och
ansökningsärenden sker kontakter raellan verket och bolagen eUer deras ombud
främst per post eller telefon men även till viss del genom personliga besök på
verket. Antalet besökare är ca 12 000 per år.

Patent-
och registreringsverket och verkets företagsnämnd, sora anser att en flyttning
av patentadrainistrationen skulle omöjliggöra för verket att såväl nationellt
sora internationellt fullgöra sina uppgifter, anför att en flyttning av
bolagsbyrån skulle fördyra och försämra den service som nu läranas.

Delegationen
har för sin del funnit att patent- och registreringsverkets bolagsbyrå, med f.
n. 120 anställda, bör kunna oralokaliseras. Varken byråns extema eller interna
kontakter torde vara av den art att de förhindrar en oralokalisering.

3
Riksdagen 1973.1 saml. Nr 55

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 55 34

Statens
brandinspektion, statens brandskola och sprängämnesinspektionen

Statens
brandinspektion har som central förvaltningsrayndighet tillsyn över
brandförsvaret i riket, I inspektionens uppgifter ingår bl, a. att ge råd och
anvisningar till korarauner och enskilda i frågor av allmän betydelse för
brandförsvaret, att verka för att brandförsvaret ordnas ändaraålsenligt och att
verka för standardisering av brandraa-teriel. Vid inspektionen finns 9
anställda.

Statens
brandskola har till uppgift att utbilda brEmdpersonal och skorstensfejare särat
att genora annan utbUdningsverksamhet och brandteknisk forskning främja
brandförsvarets utveckling. Antalet anställda uppgår till 9. Härutöver
utnyttjar skolan ett raycket stort antal deltidslärare.

Sprängäranesinspektionen
är statligt tillsynsorgan för ärenden ora explosiva och brandfarliga varor och
därraed sararaanhängande frågor. Komraerskollegiura är chefsrayndighet för
inspektionen som har 17 anställda.

Räddningstjänslutredningen
har i sitt betänkande Räddningstjänst (SOU 1971: 50) föreslagit att de ärenden
angående brandfarliga varor m. ra. sora nu handläggs av komraerskollegiura och
sprängäranesinspektionen och sora inte är av railitär natur överförs till
brandinspektionen. Utredningen har också framhållit att påtagliga fördelar
skulle vinnas ora även brandskolan inordnas i brandinspektionen.

Delegationen
ansåg i sitt reraissyttrande över räddningstjänstutredningens betänkande att
om den föreslagna omorganisationen av brandinspektionen genoraförs
inspektionen borde lokaliseras utanför storstockholra. Även ora den föreslagna
oraorganisationen inle skulle genomföras ansåg delegationen att
brandinspeklionen och brandskolan borde bli föreraål för oralokalisering.

Sedan
delegationen avgav sitt yttrande har inga nya förhållanden frarakomrait sora
ger delegationen anledning till ändrat ställningstagande. Delegationen
förordar således alt de f. n. tre rayndigheterna brandinspektionen,
brandskolan och sprängämnesinspektionen oralokaliseras.

Statens
institut för förelagsutveckling

Statens
institut för företagsutveckling har till uppgift att fräraja näringslivets
tekniska och ekonoraiska utveckling raed särskild hän-sjm till de raindre och
raedelstora industriföretagen särat hantverket. Institutet skall bl, a. genora
kurser, föreläsningar, publiceringsverk-sarahet och rådgivning sprida
inforraation i tekniska, administrativa, komraersiella och ekonoraiska frågor
och i övrigt fräraja utbildning av företagare och anställda inora industri och
hantverk. Institutet bedri-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Frop.
1973:55 35

ver
även försöks- och utvecklingsverksamhet samt utför provningar och
undersökningar.

Inom
mstitutet fmns tre byråer. Institutet har regionalkontor i Malmö, Göteborg och
Luleå och lokalkontor i Hämösand, Umeå och Skellefteå samt en kursgård i
Älvsbyn. Antalet anställda under 1971/ 72 var 255. Därtill kommer 12
arkivarbetare. Av de anstäUda var 57 stationerade utanför stockholrasorarådet.

Institutets
verksarahet finansieras tUl övervägande del genom avgifter från mottagarna av
institutets tjänster. Självfinansieringsgraden uppgick 1970/71 till 78,9 %,
vilket motsvarade ca 15,8 mUj. kr. i avgifter m. m.

Institutets
utåtriktade informationsverksamhet sker tUl mycket stor del genom kurser.
Verksamhetsåret 1970/71 fördelades kurserna raed 403 inom stockholmsområdet och
372 inom de oraråden sora ankommer på regionalkontoren. Som lärare i
kursverksamheten anlitas dels institutets tjänstemän och dels utorastående
föreläsare m. fl. Av de närmare 1100 utomstående lärare som anlitades 1970 kom
över 800 från stockholmsområdet.

Institutet
och dess företagsnämnd anser att ett altemativ till omlokalisering är en ökad
decentralisering. En omlokalisering skulle enUgt SIFU medföra bestående
merkostnader för resor för bl. a utomstående speciallärare. Vidare beräknas
merkostnader uppstå för kursdeltagare. Vid en flyttning räknar institutet med
ett intäktsbortfall. Det är enligt institutet troligt alt raarknadsborlfallet
under oraställ-ningsperioden blir svårt att återta i framtiden.

Delegationen
har funnit att omlokahsering av institutet bör kunna ske. Ca 80 av de ca 200 i
Stockholra anställda kan anses fullgöra regionala uppgifter for
stockholrasorarådet. Oralokaliseringen kan därför beräknas beröra 120
anställda.

TUlsammans
med tidigare beslut om oralokalisering innebär delegationens förslag att ca 11
300 anstäUda i central statlig verksarahet förläggs utanför
stockholrasorarådet. De verksamheter som berörs av oralokalisering till följd
dels av tidigare beslut av stalsraakterna, dels av delegationens nu
föreliggande förslag har samraanställts i tabell 4.

Återstående
centrala rayndigheter (delar av myndigheter) med ca 32 000 anställda bör enligt
delegationen även i framtiden vara förlagda tUl stockholmsområdet.
Ifrågavarande verksaraheter har sararaanställts i tabeU 3.

Ett
genomförande av delegationens förslag skuUe tillsammans med stalBmaktemas redan
fattade beslut innebära att ca 3/4 av de anställda i central statlig
förvaltning koraraer att vara stationerade i stockholrasorarådet. Av saratliga
statsanställda i stockhohnsområdet skulle 12 % omlokaliseras och 88 % förbli i
detta oraråde.

s. 36 Kontrollera mot PDF

Tabell
4. Beslutad och av delegationen föreslagen omlokalisering utan fördelning på
orter.

Antal anstäUda

Myndighet

(avrundat)

/.
Tidigare beslut

Kammarrätten,
två avdelningar

25

Statens
kriminaltekniska laboratorium

60

Kriminalvårdsstyrelsen

300

Centralnämnden
för fastighetsdata

70

Försvarels
sjukvårdsstyrelse

110

Försvarets
materielverk (del av)

500

Värnpliktsverket

75

Militärpsykologiska
institutet

40

Försvarets
förvaltningsskola

50

Arméns
tekniska skola

200

Statens
rättskemiska laboratoriura

85

Arbetsmedicinska
institutet (filial)

40

Riksförsäkringsverket
(del av)

200

Sjöfartsverket

290

Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut

400

Luftfartsverket

305

Statens
väg- och trafikinstitut

150

Statens
geotekniska institut

80

Bilregistret 1 Körkortsregistret |

70

Mynt-
och justeringsverket (del av) (=myntverket)

50

Statistiska
centralbyrån (del av)'

700

Statens
personalpensionsverk

245

Centrala
sludiehjälpsnämnden

90

Kungl,
Tekniska högskolan i Stockholm (del av)

400

Socialhögskolan
i Östersund

40

Bibliotekshögskolan

40

Lantbruksstyrelsen

185

Skogsstyrelsen

95

Statens
livsmedelsverk

185

Skogshögskolan

330

Statens
institut för byggnadsforskning

160

Statens
invandrarverk

210

Lantmäteristyrelsen

170

Rikets
allmänna kartverk

520

Sveriges
geologiska undersökning

260

Statens
provningsanstalt

220

Domänverket

400 7 350

//,
Nu föreliggande förslag

Domstolsverket

75

Försvarets
civilförvaltning

285

Fortiflkalionsförvaltningen

600

Försvarets
forskningsanstalt (del av)

750

Civilförsvarsstyrelsen

200

Statens
bakteriologiska laboratorium

550

Televerket
(del av)

250

Statens
vägverk

700

Statens
trafiksäkerhetsverk

95

Skolöverstyrelsen
(del av)

50

Statens
jordbruksnämnd

150

Patent-
och registreringsverket (del av)

120

Statens
brandinspektion

Statens
brandskola

35

Sprängämnesinspektionen
J

Statens
institut för företagsutveckling

120 3 980

Summa 11 330

1
Enligt beslut av Kungl. Maj:t i särskUd ordning.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 55 37

Val
av lokaliseringsorter

Delegationen
redovisade i sitt första betänkande de prmciper som delegationen ansåg böra
vara vägledande vid valet av lokaliseringsorter för central statlig
förvaltning. En viktig utgångspunkt var därvid att från stockholmsregionen
utflyttad statlig förvaltning skulle lokaliseras framför allt tUl sådana
regioner som kunde utvecklas till al temativa lokaliseringsorter till
storstäderna.

Delegationen
redovisade material som tydde på att föratsättningarna att utveckla
storstadsaltemativ var begränsade. Fraraför allt gäller detta i Norrland.
Delegationen ansåg eraellertid att på grund av de specieUa obalansproblem som
fmns inom stödområdet statlig verksamhet borde lokaliseras till ett antal
orter även i detta område.

Vid
valet av lokaliseringsorter beaktade delegationen dessutom att vissa
verksamheter var beroende av specieUt goda kommunikationer med huvudstaden
medan andra åter borde anknyta tUl befintliga institutioner av olika slag.

Från
dessa utgångspunkter föreslog delegationen följande orter som lämphga
lokaliseringsorter för central statlig verksamhet som utflyttats från
Stockhohn, nämligen: Norrköping, Lmköpmg, Karlstad, Gävle, Falun/Borlänge,
Sundsvall, Östersund, Umeå och Luleå.

I
propositionen om omlokalisering av viss statlig verksamhet (prop. 1971: 29)
accepterade departeraentschefen de föreslagna lokaUserings-ortema men förordade
därutöver att även Uppsala, Eskilstuna, Jönköping och Borås skulle bli
lokaliseringsorter för central statlig förvaltning. Genom tidigare beslut har
även Örebro kommit att utgöra lokaliseringsort för sådan verksarahet (del av
statistiska centralbyrån). Departeraentschefen underströk att de berörda
orterna kunde betraktas som så väl utbyggda regionala tillväxtcentra att de
lämpade sig för lokalisering av central statlig verksamhet.

Riksdagen
anslöt sig till departementschefens uppfattning och frara-höll (InU 1971: 15,
rskr 1971: 196) att regionalpolitiska msatser i den förra och omfattning som var
aktueUa borde koncentreras tiU ett begränsat antal regionala tillväxtcentra
och då i första hand tUl sådana som kunde tänkas få betydelse som
storstadsalternativ.

Delegationen
fick således i riksdagsbeslutet stöd för sin uppfattning att endast ett fåtal
orter ktmde väljas för lokaliseruig av statlig central förvaltning. NytUlkomna
forskningsresultat sora delegationen tagit del av stöder detta synsätt.

Vägledande
för delegationens val av lokaliseringsorter i den andra utflyttningsetappen har
vidare varit riksdagens uttalande (InU 1971: 15, rskr 1971: 196) att
delegationen i sitt fortsatta utredningsarbete skulle beakta de förbättringar
av de fyra nordligaste länens näringsstruktur sora en fortsatt utflyttning
till dessa län av statlig verksamhet

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 55 38

skulle
iimebära. Utskottet framhöll också att raycket talar för att möjligheterna till
omlokalisering av statlig verksamhet till sydöstra Sverige särskilt borde
prövas.

Ett grundläggande motiv
för delegationens uppfattning att en koncentration av insatserna borde ske var
att, eftersom utflyttningens omfattning är begränsad, några väsentliga
regionalpolitiska effekter kan uppstå endast ora utflyttningen koncentreras
till ett ganska litet antal orter. Vidare bedörade delegationen en koncentration
fördelaktig raed hänsyn till fraratida raöjUgheter till rationaliseringar. Ora
verksaraheter sora är beroende av varandra eller sora är av likartad karaktär
saralokaliseras underlättas dessutora kontaktema. Tankegångarna bakora dessa
motiv redovisades utförligare i delegationens första betänkande.

Som framgår av den
fortsatta redovisningen föreslår delegationen utflyttning av centrala statliga
verksaraheter som i vissa fall har starkt inbördes beroende eller sora har nära
anknytning till verksaraheter som flyttades ut redan i den första etappen. Med
hänsyn härtill och på grand av den relativt begränsade omfattning
omlokaliseringen i en andra etapp enligt delegationens uppfattning måste få har
delegationen funnit att ytterligare lokaliseringsorter i princip inte bör
införas. Delegationen har ansett sig kunna göra undanlag härifrån i endast ett
fall. Det har skett i anslutning till riksdagens uttalande ora att möjlighetema
tUl en lokalisering till sydöstra Sverige bör prövas. Med hänsyn till de
regionalpolitiska probleraen i Kalraarorarådet anser delegationen att Kalraar
bör prioriteras.

I
förslaget tUl den första utflyttningsetappen frarahöll delegationen att vid
valet av lokaliseringsorter de regionalpolitiska probleraen i de norra delama
av landet speciellt beaktats. Sarama synsätt bör enligt delegationens
uppfattning koraraa till uttryck i det förslag delegationen nu framlägger.
Större delen av de omlokaliserade verksamheterna föreslås därför bli förlagda
till de s. k. skogslänen.

Delegationen
har under utredningsarbetet låtit undersöka de olika orternas föratsättningar
att tå emot central statlig verksamhet i en andra etapp. Förutsättningama
varierar något, raen med den tidsplan som delegationen föreslår för
genomförandet av oralokaliseringsför-slagcn anser delegationen att
raottagningskapaciteten i de berörda orterna är tillräcklig för att förslagen
skall kunna förverkligas utan betydande störningar.

Genom
tidigare fattade beslut ora omlokalisering har till vissa av mottagningsortema
lokaliserats närbesläktade verksamheter. Sålunda kan de myndigheter som
lokaliserats till Gävle sägas bilda ett "markblock". Till Karlstad
har lokaliserats försvarsmyndigheter och tUl Jönköping lantbraksmyndigheter.
Vidare har tUl Umeå och Linköping förlagts verksamheter som har behov av nära
kontakt med universitet

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 55 39

och
högskolor. Beträffande vissa andra raottagningsorter är den till resp. ort
oralokaliserade rayndighelsgruppen raera heterogen. Detta gäller frärast
Sundsvall och Norrköping.

I
det följande redovisas raotiven lill valet av de olika lokaliserings-ortema.

Vad
först gäller Luleå skall enligt statsmakternas tidigare beslut en del av
Sveriges geologiska undersökning med ca 100 anställda förläggas till denna
ort. Vidare har 1972 års riksdag (prop. 1972: 37, UbU 1972: 23, rskr 1972: 173)
beslutat att tre institutioner vid tekniska högskolan i Stockholra med ca 50
anställda skall flyttas till Luleå. Samtidigt har riksdagen beslutat att den
geoteknologiska utbildningen vid högskolenheten i Luleå skall byggas ut. När
utbyggnaden är helt genomförd beräknas verksaraheten kräva ca 400 anställda.
Härigenom komraer Luleå alltså att få direkta tillskott av
sysselsättningstUlfäUen motsvarande sararaanlagt 500 anställda. HärtiU skall då
läggas ca 1 000 elever vid fullständig utbyggnad av den geoteknologiska utbildningen.
Delegationen har funnit att härutöver någon av de i denna etapp aktuella
verksamheterna inte bör förläggas tUl Luleå.

Umeå
har enligt den undersökning delegationen låtit göra beträffande kommunemas
mottagningskapacitet relativt goda möjligheter att ta eraot ytterligare statlig
verksarahet. Undersökningen visar bl. a. att Uraeå har ett relativt sett bra
utgångsläge när det gäller att skaffa arbete åt raedföljande
farailjeraedleraraar. Uraeå är vidare, tUlsararaans med Linköping, den enda av
de föreslagna lokaliseringsorterna raed högre utbildning och forskning av någon
större orafattning. Ur regionalpolitiska synpunkter har emellertid Umeå
företräde vid valet raellan dessa båda orter.

Delegationen
har tidigare förordat att statens bakteriologiska laboratoriura
oralokaliseras. Med hänsyn till laboratoriets behov av närhet till medicinsk
fakultet föreslår delegationen att laboratoriet förläggs till Umeå.
Delegationen viU dock erinra ora den särskilda utredning sora enligt
delegationens raening bör föregå oralokaliseringen. Till Uraeå bör även
förläggas de medicinskt, biologiskt och beteendeve-tenskapligt inriktade
delarna av försvarets forslcningsanstalt med 300 ä 400 anstäUda.

Genora
en lokalisering av laboratoriet och angivna delar av forskningsanstalten till
Uraeå bör de båda institutionernas krav på lämplig vetenskaplig miljö kunna
tillgodoses. Samtidigt koraraer ifrågavarande verksaraheter tUlsararaans raed
de raedicinska institutionerna att bilda ett raedicinskt centrara av betydande
värde.

Riksdagen
har tidigare beslutat förlägga skogshögskolan till Uraeå. Enligt KungJ. Maj:ts
beslut den 2 juni 1972 skall ca 190 anstäUda vid högskolan förläggas till
Uraeå, Vidare skall en filial av arbets-

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 55 40

raedicinska
institutet med ca 40 anställda inrättas i Umeå, De verksamheter som
delegationen nu föreslår lokaliserade till Umeå har tillsammans f. n. ca 900
anställda.

Riksdagen
har tidigare beslutat alt tUl SundsvaU förlägga statens personalpensionsverk,
centrala studiehjälpsnämnden, dataenheten vid riksförsäkringsverket och två
avdelningar av kamraarrätten i Stockholra raed sammanlagt 560 anställda.

Delegationen
har i yttrande till dorastolsverksutredningen föreslagit att domstolsverket
förläggs till Sundsvall. I valet mellan Jönköping och Sundsvall ansåg
delegationen att de regionalpolitiska argumenten vägde tyngre för en
lokalisering till Sundsvall. Delegationen har inte funnit att några nya
omständigheter tillkommit som ger delegationen anledning till ändrad
bedöraning. Till Sundsvall bör enligt delegationens raening vidare förläggas
patent- och registreringsverkets bolagsbyrå samt de delar av skolöverstyrelsen
intagningssektionen och provkonstruktionsverksaraheten sora delegationen
föreslår oralokaliserade. Antalet anställda vid de berörda verksamhetema sora
berörs av oralokaliseringen kan beräknas tiU ca (75-M20-1-50 =) 245.

Falun/Borlänge
betraktades redan i delegationens första betänkande som en region. Länsstyrelsen
har också meddelat delegationen att initiativ tagits tiU snabbt genomförda
överläggningar rörande frågan om bildandet av ett nytt komraunblock raed de
båda nuvarande kommunema sora raedlemraar.

Riksdagen
har tidigare beslutat att doraänverket skall förläggas till regionen. Verket
har f. n. ca 400 anställda. Enligt vad delegationen erfarit avser verket att
under de närraaste åren delegera en betydande del av centralförvaltningens
£U-betsuppgifter, bl. a. till distriktsförvaltningarna. Tillsaramans raed
rationaliseringsarbetet i övrigt inora verket leder detta enligt uppgift till
en rainskning till bortåt hälften av nuvarande antalet anstäUda vid verkets
centralförvaltning.

Delegationen
har nu föreslagit att statens vägverk och statens trafiksäkerhetsverk
oralokaliseras. Med hänsyn till sambanden raellan verken anser delegationen
vidare att de bör samlokaliseras. Ur funktionssynpunkt kräver verken en
relativt central förläggnmg. Vid en avvägning mellan detta krav och de
regionalpolitiska kraven har delegationen funnit att Falun/Borlänge-regionen
är en lämplig förläggningsort för dessa verk. Delegationen föreslår att statens
vägverk och statens trafiksäkerhetsverk omlokaliseras till
Falun/Borlänge-regionen. Verken har f. n. ca (700-f 95 =) 795 anställda, raen
som delegationen tidigare påpekat kan delegeringsarbetet inom vägverket leda
till att detta tal blir lägre vid tidpunkten för oralokaliseringen.

Karlstad
har i den undersökning delegationen låtit göra bedömts ha förhåUandevis goda
möjligheter att ta eraot ytterligare statlig verksamhet. En begränsande faktor
är dock svårigheten att bereda medföljande familjemedlemmar önskad
sysselsättning.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 55 41

Riksdagen
har beslutat att vissa militära myndigheter, näraligen väm-pliktsverket, militärpsykologiska
institutet och försvarets sjukvårdsstyrelse särat vissa delar av försvarets
raaterielverk med sammanlagt ca 625 anställda, skall flyttas tUl Karistad.
Delegationen föreslår nu att försvarets civilförvaltning och
civilförsvarsstyrelsen omlokaliseras. Med hänsyn till den beslutade
förläggningen av vissa försvarsrayndigheter tUl Karlstad är det enligt
delegationen naturligt att också dessa rayndigheter oralokaliseras dit.
Delegationen föreslår att försvarets civilförvaltning och civilförsvarsstyrelsen
oralokaliseras till Karlstad. Antalet anställda som berörs av omlokaliseringen
beräknas uppgå till ca 485.

Eskilstuna
har ett näringsliv sora doraineras av raetallraanufakturin-dustrin.
Arbetstillfällena inom tjänstesektorn är få. Riksdagen har beslutat att mynt-
och medaljtillverkningen vid myntverket raed ca 50 anställda skall föriäggas
till Eskilstuna.

Delegationen
har i den nu aktueUa etappen föreslagit att fortifikationsförvaltningen
oralokaliseras. Mot bakgrund av att huvuddelen av oralokaliserad central
railitär förvaltning avses förläggas till Karlstad vore det i och för sig
naturligt att förlägga även fortifikationsförvaltningen dit. Med hänsyn till
förvaltningens behov av kontakter raed fraraför allt försvarets centrala staber
och försvarets raaterielverk bör förvaltningen enligt delegationens raening
dock förläggas närraare Stockholra. Med hänsyn härtUl och mot bakgrand av
behovet av regionalpolitiska insatser i Eskilstuna föreslår delegationen att
fortifikations-förvaltningen oralokaliseras till denna ort. Antalet anställda
som berörs av omlokalisermgen kan uppskattas till ca 600.

Linköping
hör till de orter som bedöms ha goda möjligheter att ta emot statlig
verksamhet. Saratidigt är Linköping, vid sidan av Umeå, den enda av lokaUsermgsorterna
som har högre utbildning och forskning av någon större omfattning. Riksdagen
har tidigare beslutat att tUl denna ort förlägga verksamheter med behov av nära
samarbete raed teknisk utbildning och forskning, nämligen statens
kriminaltekniska laboratorium, statens rättskemiska laboratoriura, statens
geotekniska institut och statens väg- och trafikinstitut särat viss
provningsverksara-het vid försvarets raaterielverk.

Delegationen
har nu föreslagit att de funktioner vid försvarets forskningsanstalt sora
avser teknisk inforraationsbehandlmg, spaning, saraband etc. omlokaliseras.
Dessa funktioner ställer särskilda krav på vetenskaplig miljö. De enheter som
sysslar raed inforraationsbehandling ra. ra. kräver vidare tiUgång till teknisk
högskola raed inriktning bl, a, på elektronik ra, m. och en industriell
närrailjö av besläktat slag. Enligt delegationens mening uppfylls dessa krav
vid en förläggning i Linköping. Delegationen föreslår följaktligen att
nyssnänmda funktioner vid forskningsanstalten omlokaliseras tiU Linköping.
Antalet anställda som berörs av oralokaliseringen kan beräknas till ca 400.

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 55 42

Jönköping
torde ha sararaa föratsättningar att ta emot ytterligare statlig verksamhet som
jämstora orter. Motsvarande gäller beträffande möjlighetema att bereda
medföljande farailjeraedleraraar önskad sysselsättning.

Riksdagen
har tidigare beslutat att oralokalisera vissa rayndigheter på jordbrakets och
skogsbrukets oraråden, näraligen lantbruksstyrelsen och skogsstyrelsen med
tiUsamraans ca 265 anställda, till Jönköping. Eftersom delegationen funnit alt
också statens jordbruksnämnd bör kunna oralokaliseras, bör därför även denna
rayndighet förläggas till Jönköping. Delegationen föreslår att statens
jordbruksnärand raed ca 150 anställda oralokaliseras lill Jönköping.

Riksdagen
har tidigare beslutat att statens provningsanstalt skall oralokaliseras tUl
Borås. Genom riksdagens beslut att till anstalten föra över viss del av
rayntverket koraraer oralokaliseringen alt beröra ca 220 anställda. Vidare
inrättades den 1 juli 1972 en bibliotekshögskola raed ca 40 anställda i
komraunen.

Delegationen
har i slutrapporten föreslagit att den egentliga centralförvaltningen vid
statens institut för företagsutveckling omlokaliseras. Med hänsyn till de
samverkansmöjligheter som finns raellan provningsanstalten och institutet bör
institutet lokaliseras till Borås.

Delegationen
har vidare föreslagit att statens brandinspektion, statens brandskola och
sprängäranesinspektionen omlokaliseras. Även för dessa myndigheter bör Borås
utgöra lämplig lokaliseringsort. Brandskolans behov av tUlfälliga lärare torde
kunna tillgodoses i Borås och från Göteborg,

Delegationen
föreslår alltså att till Borås omlokaliseras statens institut för
företagsutveckling, statens brandinspektion, statens brandskola och
sprängämnesinspektionen. Antalet anställda vid de verksaraheter sora berörs av
oralokaliseringen beräknas till ca 155.

Mot
bakgrand av riksdagens uttalande har delegationen prövat möjligheterna att tUl
sydöstra Sverige oralokalisera central statlig verksamhet. Delegationen har
därvid funnit det angelägel att i första hand Kalmar tillförs sådan verksamhet.
Delegationen har som fraragått av det föregående föreslagit att vissa delar av
televerket, näraligen teleskolan och byggnadsavdelningens byggnadskontor,
oralokaliseras. Delegationen föreslår att dessa verksamheter förläggs tUl
Kalmar. Antalet anställda sora berörs av oralokaliseringen beräknas till ca
250.

TUlsararaans
innebär de tidigare fattade besluten ora oralokalisering järate delegationens
nu föreliggande förslag att ca 54 % (i etapp 2 ca 62 %) av de omlokaliserade
sysselsättningstillfällena tUlförs skogslänen (Norrbottens, Västerbottens,
Väslemorrlands, Jämtlands, Gävleborgs, Kopparbergs och Värmlands län). Det kan
erinras om att berörda län har något mer än 20 % av landets befolkning.
Beslutad och föreslagen omlokahsering framgår av tabeU 5.

opaginerad Kontrollera mot PDF

I anslutning tUl de här redovisade förslagen förordar
delegationen också att vissa delar av försvarets forskningsanstalt i samband
raed att anläggningarna i Ursvik avvecklas" tillförs forskningsstationen
vid Grindsjön i Nynäsharans komraunblock. Antalet anställda sora berörs härav
beräknas till rainst 60. Vidare förordar delegationen att luftvämsskjutskolan
och luftvärnets kadett- och aspirantskola raed sammanlagt ca 35 anställda
förläggs till Norrtälje.

Företrädare för Stockholms koraraun och Stockholras läns
landsting har inför delegationen betecknat effekterna av oralokaliseringen av
statlig verksarahet som mycket oroväckande. Antalet av oralokaliseringen
berörda sysselsatta måste givetvis vara av avgörande betydelse när det gäller
att bedöma dessa effekter. De förslag delgationen lägger frara är enligt
delegationens uppfattning inte av sådan omfattning att de äventyrar en
balanserad utveckling i storstockholrasorarådet.

Den föreslagna orafattningen av den saralade
omlokaliseringen bör enligt delegationens uppfattning verksamt kunna bidra till
en raera balanserad utveckling på lokaliseringsorterna. För stockholmsregionens
del innebär den föreslagna omlokaliseringen att expansionen under 1970-talet av
statsförvaltningen i regionen, som tidigare växt med i genomsnitt ca 4 % per
år, kommer att dämpas. Regionen koraraer dock fortfarande att vara den
överlägset största lokaliseringsorten för statsförvaltningen.

Tabell
5. Beslutad och av delegationen föreslagen oralokalisering raed fördelning på
orter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ort

Myndighet

Antal anställda (avrundat)

Summa

opaginerad Kontrollera mot PDF

Luleå Sveriges geologiska undersökning

(del av) 100

Högskolenheten i Luleå (teknisk ut

bUdning och forskning) ca 400' 500

Umeå Skogshögskolan 330"

Arbetsmedicinska institutet (filial) 40

Försvarets forskningsanstalt (del av) 350

Statens bakteriologiska laboratorium 550 1 270

Östersund Försvarets förvaltningsskola 50

Arméns tekniska skola 200

Socialhögskola 40 290

Sundsvall Statens personalpensionsverk 245

Centrala studiehjälpsnämnden 90

Riksförsäkringsverket (del av) 200

Kammarrätten, två avdelningar 25

Domstolsverket 75

Skolöverstyrelsen (del av) 50

Patent- och registreringsverket (del av) 120 805

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973

1:55

44

Ort

Myndighet

Antal anställda (avrundat)

Summa

Gävle

Lantmäteristyrelsen Rikets allmänna kartverk
Centralnämnden för fastighetsdala Statens institut för byggnadsforskning

170

520

70

160

920

Falun/ Borlänge

Domänverket

Statens
vägverk

Statens
trafiksäkerhetsverk

400»

700

95

1,195

Karlstad

Värnpliktsverket MUitärpsykologiska institutet
Försvarets sjukvårdsstyrelse Försvarets materielverk (del av) Försvarets
civilförvaltning CivUförsvarsstyrelsen

75 40 110 400 285 200

1 110

Örebro'

Statistiska
centralbyrån (del av)

Bilregistret

Körkortsregistret

700 70

770

Eskilstuna

Mynt- och justeringsverket (del av) (=myntverket)
Fortifikationsförval tningen

50 600

650

Uppsala

Statens livsmedelsverk Sveriges geologiska undersökning
(del av)

185 160

345

Norrköping

Statens invandrarverk Sveriges meteorologiska pch hydrologiska
institut Luftfartsverket Sjöfartsverket Kriminalvårdsstyrelsen

210

400 305 290 300

1 505

Linköping

Statens kriminaltekniska laboratorium Statens
rättskemiska laboratorium Statens geotekniska institut Statens väg- och
irafikinstitut Försvarets materielverk (del av) Försvarets forskningsanstah
(del av)

60

85

80

150

100

400

875

Jönköping

Lantbruksstyrelsen

Skogsstyrelsen

Statens jordbruksnämnd

185

95

150

430

Borås

Statens provningsanstalt (jfr prop.

1972:54)

Bibliotekshögskolan

Statens institut för förelagsutveckling

Statens brandinspektion

Statens brandskola

Sprängämnesinspektionen

220

40

120

35

415

Kalmar

Televerket (del av)

250

Summa

11 330»

' Enligt riksdagens beslut 1972.

" Enligt riksdagens beslut 1971.

» Enligt Kungl, Maj:ts och riksdagens beslut i särskild
ordning.

* Därav 10 925 omlokalisering och 390 nyetablering i Luleå
och Östersund.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 55 45

Kostnader
och intäkter vid omlokalisering av statlig verksamhet

Delegationen
framhåller i betänkandet att varje omlokalisering av statlig verksamhet medför
kostnader för den berörda verksamheten. Bland de olika kostnadsposterna kan
nämnas direkta flyttningskostnader, kostnader för att rekrytera ny personal i
anledning av personalavgång i samband med omlokalisering och försämrade
produktionsför-håUanden tUl följd av omställningen. Sistnämnda förhållanden kan
leda tUl såväl ökade kostnader sora minskade mtäker för den berörda verksamheten.

Myndighetemas driftansvar
avser i första hand den egna myndighetens kostnadsutveckling. Det är därför
självklart att myndighetema vid sina bedöraningar av en eventuell oralokalisering
fäst stort avseende vid de företagsekonoraiska konsekvenserna av en
onUokalisering. För statsmakterna gäUer det däreraot att bedöraa såväl
effekterna för den enskUda rayndighelen som effekterna för statsförvaltningen i
dess helhet. Statsmakterna måste emellertid även gå ett steg längre. De raåste
grunda sina ställningstaganden också på de samhällsekonomiska konsekvensema av
ett omlokaliseringsbeslut.

Delegationen
har i sitt arbete ställts inför kravet på att s. k. cost benefit-analyser
(samhällsekonomiska kostnads/intäktsanalyser) skulle redovisas. Innebörden av
dessa krav är att delegationen tUl grund för sina stäUningstaganden skulle
lägga inte bara en beräkning av de statsfinansiella eUer företagsekonomiska
kostnadema utan också kvantifiera de sarahällsekonoraiska effekterna i vidare
mening. Delegationen har emellertid konstaterat att av alla de faktorer som
måste ingå i en sådan totalanalys, så är endast en raycket begränsad del
raöjlig att bestämma. Till följd av dessa brister i informationsunderlaget
skulle en costbene-fit-analys bli ofullständig och därmed kunna bli
missvisande. Delegationen har emellertid så långt raöjligt försökt att beräkna
de ekonomiska konsekvensema av sina förslag.

De
kostnader som kan uppskattas med viss tillförlitlighet avser flyttningskostnaderna
i vid bemärkelse för verken och deras personal, investeringsbehoven för nya
lokaler på raottagningsorterna särat ökningen av driftkostnadema på den nya
förläggningsorten. Däreraot har andra kostnader och möjliga vinster inte
kunnat närmare beräknas.

Bland
kostnader som inte kunnat kvantifieras kan nänmas påfrestningarna på
mottagningsorten i samband med inlokaliseringen, kostnadema för konsumentema
av verkens tjänster vid en raera spridd lokalisering av myndigheterna och
kostnader till följd av en eventueU ökad stelhet i förvaltningsstrukturen. TUl
nackdelarna vid en oralokaUsering raåste också föras de påfrestningar och
omstäUningar som de anstäUda och deras familjer utsätts för.

Bland
positiva effekter på mottagningsortema kan nämnas ett bättre

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 55 46

utnyttjande
av infrastrakturen, förbättrad straktur och social balans på arbetsmarknaden,
förbättrad skattekraft och förbättrat underlag för interregionala
kommunikationer. Dessa effekter kan endast bestämraas i begränsad orafattnmg.
Mycket tyder också på att omlokaliseringsbe-sluten initierar betydande
rationaliseringar vid de berörda rayndigheterna. Häratöver koramer att
tUlgången till nya och ändamålsenliga lokaler bör fräraja en effektivisering
av rayndigheternas verksamhet på den nya orten. En fördel komraer med stor
sannolikhet också att vara kortare resor till och från arbetet och därmed ökad
fritid för de anställda. Genom personalbyten mellan myndigheterna komraer
dessutora raöjUgheter att öppnas för personal även vid rayndigheter sora inte
omlokaliseras att få önskemål tUlgodosedda om sysselsättning utanför storstockholrasorarådet.

När
det gäller de raätbara kostnadema har delegationen i första hand valt att
belysa de statsfinansiella effektema. De i det följande redovisade
kostnadsberäkningama sora avser den andra utflyttningsetappen grundar sig
bl. a. på uppgifter ora myndighetemas kontaktmönster såsora de belysts genom
KOMM 71, erfarenheterna från studier gjorda i samband med omlokahseringen av
förenade fabriksverken samt av myndighetema redovisade uppgifter. Beräkningarna
är baserade på vissa antaganden om t. ex. flyttningsbenägenhet, åldersstruktur
hos personalen m. m.

Engångsutgiflerna
i samband med flyttningen, dvs. flyttningskostnaderna i vid bemärkelse, har av
delegationen beräknats till i storleksordningen 25 000 kr. per anställd. Häri
ingår utgifter för den anställdes och verkets flyttning, besöksresor före och
efter oralokaliseringen, dubbel hyra i vissa fall samt omstationeringstraktaraenten
i saraband raed omlokahseringen. Vidare ingår utgifter för planering av
omlokaliseringen enligt de normer som tiUämpas i den första omlokaliseringsetappen.
Andra poster är utgifter för omplacering av personal sora inte flyttar med samt
utgifter för rekrytering och utbildning av den personal sora skall ersätta dem
som inte följer med vid flyttningen. Utgiftema för förtidspensionering påverkas
starkt av antagandena om åldersstraktur, flyttningsbenägenhet och
omplaceringsraöjligheter. Vid de av delegationen gjorda antagandena uppgår
dessa utgifter till 5 000 kr. per anställd. Slutligen ingår bland
engångsutgifterna utgifter för dubblering av personal med anledning av en
förväntad ökad personalorasältning i anslutning tiU oralokaliseringen. Vid den
av delegationen förordade oralokaliseringen kan engångsutgifterna beräknas tUl
100 raUj. kr.

Beträffande
kapitalinvesteringarna har delgationen vid sina beräkningar utgått från att
myndigheternas lokalbehov på raottagningsorlen i samtliga faU tillgodoses genom
nybyggnad på nyförvärvad mark. Delegationen har utgått ifrån ett lokalbehov
sora raotsvarar de av rayndig-hetema f. n. disponerade ytorna. I de fall
myndigheterna redovisat

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:55 47

expansionsbehov
redan i Stockholm har detta således inle beaktats. Byggnadskostnadema varierar
naturligtvis beroende på verksamhetens art. De är således väsentligt högre per
anställd för en laborativ myndighet som statens bakteriologiska laboratoriura
än för en adrainistrativ myndighet som statens jordbruksnärand. Delegationen
beräknar de sararaanlagda investeringarna för raark, byggnader, inredning och
utrastnmg i kostnadsläget vid tiden för delegationens slutrapport till ca 420
railj. kr.

Till
större delen ersätter de angivna investeringarna sådana investeringsbehov sora
inora överskådlig tid ändå skuUe ha uppstått för den centrala förvaltningen.
Vad sora inträffar är alltså att investeringarna koramer tUl stånd på de
föreslagna lokaliseringsorterna i stället för i stockholmsområdet.

Det
lokalbestånd som bhr fristäUt genom de förordade omlokaliseringama bör
normalt, i vissa fall efter viss ombyggnad, kunna användas för andra ändaraål.
I vissa fall, t. ex. FOA:s anläggningar i Ursvik, kan en avveckling och
försäljning dock bli aktuell. I samband raed oralokaliseringen kan såväl
kapitalvinster sora vissa kapitalförluster aktualiseras.

Delegationen
pekar också på att raan från Stockholms kommuns sida understrukit
angelägenheten av att staten i samband med oralo-kaliseringarna raedverkar lill
att återställa kontoriserade bostäder till sitt ursprangliga ändaraål.

På
erfarenhetsraässig grandval beräknar delegationen alt de berörda
investeringarna koromer att bli i genomsnitt minst 10 % lägre än ora de hade
utförts i de centrala delama av Stockholras förorter. Även i de fall där en
förhyrning blir aktuell kan raan räkna raed genorasnittligt lägre utgifter i
omlokaliseringsorterna.

Som
understrukits av samtliga myndigheter innebär en lokalisering utanför
storstockholmsområdet ökade driftkostnader. Dessa avser utgifter för resor och
traktamenten tUl och från Stockholm särat i flertalet fall också ökade
utgifter för övrig reseverksarahet. Häri ingår vidare ökade telekostnader.
Slutligen ingår under denna rubrik utgifter för den personalökning som krävs
för att kompensera restidsförlusterna. De ökade driftkostnaderna har av
delegationen för det första året beräknats till i genorasnitt 5 000 kr. per
anställd. Delegationen påpekar dock att raan kan anta att såväl kontaktraönster
som andra rutiner kommer alt successivt förändras efler en oralokalisering.
Detta har varit fallet vid likartade oralokaliseringar som tidigare genomförts.
Vidare kan man förvänta alt de interregionala koraraunikationerna också successivt
förbättras. Härigenom bör de ökade driftkostnaderna efter hand gå ned.

Mot
de ökade driftkostnadema för de omlokaliserade myndigheterna ställer
delegationen den minskning i lokalkostnadema som kan förvän-

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 55 48

tas för statsverket i dess helhet. Denna minskning kan
uppskattas till i storleksordningen 1 500 kr. per omlokaliserad anställd. Den
totala ökningen av driftkostnaderna kan således initialt uppskattas till 15
milj. kr. per år. Dessa utgifter torde successivt rainska.

De ökade driftkostnaderna vid de oralokaliserade
rayndigheterna bör sättas i relation tUl deras nuvarande driftkostnader. Dessa
kan beräknas f. n. uppgå tUl ca 300 milj. kr.

De i det föregående redovisade beräkningarna av utgifterna
på budgeten till följd av omlokaliseringen har sararaanfattats i tabell 6. Det
fiims anledning att understryka att engångsutgifterna och investeringsutgiftema
koraraer att fördelas över flera år. När det gäller engångsutgifterna komraer
de att successivt öka åren före utflytlnragen, kulminera flyttningsåret för
att sedan snabbt avta. Någon fördelning i tiden av dessa utgifter har dock
inle gjorts, utan de redovisade uppgifterna avser en odiskonterad summa.

Tabell 6. Utgifter för delegationens
omlokaliseringsförslag. (Avrandade tal).

Utgift per

Utgift totalt.

anställd.

milj. kr.

kr

Engångsutgifter

25 000

100

Ökade
årliga driftkostnader

för
statsverket första året

efter
omlokaliseringen

3 500'

15

Kapitalinvestering
(mark.

byggnader,
inredning och

utrustning)

104 000

420

' 5 000 kr i ökade driftkostnader minus 1 500 kr i
minskade lokalkostnader för statsverket.

Vid en bedöraning ora de av delegationen beräknade
raerulgifterna för den föreslagna omlokaliseringen är acceptabla är det enligt
delegationen intressant att göra en jämförelse med de utgifter staten har för
andra regionalpolitiska insatser.

Delegationen erinrar ora att de totala budgetutgifterna
för lokaliseringsstöd till industriföretag f. n. uppgår till ca 400 railj.
ler. per år. Häratöver koraraer de rainskade skatteintäktema till följd av att
investe-ringsfondema får användas i regionalpolitiskt syfte. Vidare är en betydande
del av de mycket avsevärda belopp som satsas inom arbetsmarknadspolitikens ram
en återspegling av den bristande regionala balansen. Detsamma kan sägas om det
belopp på drygt två railjarder kr. sora budgetåret 1972/73 satsas på koraraunal
skatteutjämning och om driftbidraget till statens järnvägar sora samraa
budgetår beräknas uppgå tUl drygt 320 milj. kr. Statsmakterna satsar alltså
miljardbelopp för att utjämna brister som följer med den regionala obalansen.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 55 49

Som
en ytterligare jämförelse har delegationen beräknat vilket statligt stöd som
skuUe ha utgått ora reglerna ora regionalpolitiskt stod hade tillärapats på nu
aktuell oralokalisering.

Detta beräkningsexempel
visar att subventionen enligt de lokaliseringspolitiska stödreglerna ca 115
milj, kr, är av samma storleksordning sora de av delegationen beräknade
engångsutgifterna för oralokaliseringen. Kapitalinvesteringarna koraraer, som
framgått av redovisningen, att bli lägre utanför än i stockholrasorarådet.
Kvar slår den bestående ökningen av driftkostnaderna på i början ca 5 %. Mot
denna ökning bör eraellertid ställas de svårberäknade men tämligen säkra
rationaliseringsvinster som koraraer att uppstå i samband med omlokaliseringen.

Delegationen anför
sararaanfattningsvis att de beräknade utgifterna för den föreslagna
oralokaliseringen av statliga rayndigheter frarastår sora riraliga, i relation
såväl till sarahällets övriga insatser på regionalpolitikens område som till
de förväntade positiva effekterna på raot-tagningsortema.

Genomförandet
av förslagen

Delegationen
anför att det är ur regionalpolitisk synpunkt angeläget att omlokaliseringen
komraer till stånd så snart sora raöjligt. A andra sidan kräver myndighetemas
förberedelsearbete för oralokaliseringen uppförandet av förvaltningslokaler och
personalens behov av en rimlig oraslallningstid att oralokaliseringen inte sker
alltför brådstörtat.

Enligt
delegationens uppfattning bör oralokaliseringen i andra etappen väsentligt
underlättas av erfarenhetema från den första etappen. Bl. a. torde erforderliga
ratiner ha etablerats för att klara den berörda personalens skUda problem. Det
finns därför anledning anta att de nu föreslagna omlokaliseringama bör kunna
genomföras imder smidiga forraer.

De
hittills gjorda erfarenheterna från den första etappen visar emellertid att
omlokaliseringen kräver betydande insatser av all berörd personal. Detsamma
kommer naturligen att gälla även 1 andra etappen.

Vid avvägningen raellan
dessa olika synpunkter har delegationen korarait fram till att
oralokaliseringen i andra etappen huvudsakligen bör kunna ske under åren
19761980. I vissa fall torde det vara naturligt att försöka att nära ansluta
tUl första etappen. Detta torde t. ex. gälla statens institut för
företagsutveckling, där viss lokalgemenskap raed statens provningsanstalt synes
böra eftersträvas. I andra fall torde omlokaliseringen sannoUkt kunna
genomföras först eraot slutet av perioden. Detta torde bl. a gälla statens
bakteriologiska laboratoriura där såväl Verksamhetens karaktär sora
byggnadsinvesteringarnas omfattning talar för en successiv överföring av
verksamheten från Solna till Umeå.

4
Riksdagen 1973.1 saml Nr 55

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 55 50

Ett
närraare ställningstagande till omlokaliseringstidpunktema torde liksom varit
fallet i första etappen få ske efter samråd raed bl. a. de organisations- och
ortskonimittéer som koramer att inrättas vid de berörda myndighetema.

Delegationen understryker
vikten av att man visar erforderlig flexibUitet i tidsplaneringen. Detta är
nödvändigt för att underlätta såväl den berörda personalens omställning som de
mottagande kommunernas planering. Vissa av de föreslagna raottagningsorterna
har svårigheter att bereda medflyttande familjemedleramar önskad sysselsättning
på den nya bostadsorten. Delegationen anser att dessa problera är av stor betydelse
för den enskilde och att aUa ansträngningar raåste göras för alt lösa dem på
ett tillfredsställande sätt. Delegationen förordar därför att möjlighetema att
lösa de medflyttande famlljeraedleramarnas sysselsättningsfrågor ytterligare
undersöks bl. a. i samverkan med berörda kommuner.

Även
när det gäller myndighetema koraraer det alt uppstå ett antal övergångsproblera
av skUda slag.

Delegationen vill särskilt
peka på de övergångsproblem sora kan uppstå för uppdragsfinansierade
verksaraheter som föreslås omlokaliserade i båda etapperna. Dessa verksamheter
komraer att påverkas på flera sätt. Deras intäktssida kommer att påverkas
negativt i första hand genora produktionsstörnmgar vid själva
oralokaliseringen. På kostnadssidan koraraer dessa verksaraheter att drabbas av
dels en betydande del av vad vi i det föregående betecknat som engångsutgifter,
dels ökade kapitalkostnader för de på raotlagningsorten nyuppförda lokalerna.

För att möta dessa
problera är det enligt delegationens mening rimligt att förräntnings- och
avskrivningskraven i lämplig utsträckning sätts ned för kapitalinvesteringarna
på den nya lokaliseringsorten. En paral-leU härvidlag är bl. a de förmåner sora
utgår till privata förelag inora ramen för lokaliseringspolitiken. Det är även
riraligt inte rainst raot bakgrand av att oralokaliseringen beslutas av
stalsraakterna och inte av myndighetema på företagsekonomiska grander att
staten lämnar bidrag över budgeten för den merbelastning som omlokaliseringen
förorsakar ifrågavarande affärsverksamheter. Även härvidlag kan parallell i
viss utsträckning dras med stödåtgärder som läranas enskilda företag. Med
stödinsatser av här angivet slag bör oralokaliseringen även av uppdragsfinansierade
verksaraheter enligt delegationens raening kunna ge-noraföras utan allvarliga
konsekvenser för dessa.

Delegationen påpekar att
upprätthållandet av de oralokaliserade rayndigheternas kontakter komraer att
vara av stor betydelse för deras fortsatta effektivitet. De föreslagna
lokaliseringsorterna har redan i nuläget acceptabla flyg- och
järnvägsförbindelser. Det ökade passagerarander-lag som oralokaliseringen
raedför kan tänkas leda till ytterligare förbättringar. Det av delegationen
inhämtade utredningsunderlaget visar särskilt på behovet av förbättrade
interregionala förbindelser.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 55 51

När
det gäUer teleförbindelserna torde det vara angeläget att bl. a. öka
myndighetemas tUlgång till telex- och telefonkonferensförbindelser.
Delegationen pekar härvid på att utredningar som gjorts i Storbritaimien tyder
på att telefonförbindelser mellan särskilt inredda telekonferens-rum i
betydande utsträckning kan ersätta vanliga sammanträden och därmed
tjänsteresor.

Ett
ytterligare problem sora synes böra närraare övervägas är behovet av lokaler
för de omlokaliserade myndighetema i samband med tillfälliga överläggnmgar i
Stockholm.

EnUgt
delegationens mening finns det i flertalet fall en omedelbar
altemativanvändning för de lokaler som friställs genom omlokaUsering-en. När
det gäUer statsägda lokaler blir det naturligt att använda dem för myndigheter
som f. n. har en mindre tillfredsställande lokalsituation. Specialinredda
lokaler, t. ex. vid försvarets forskningsanstalt och statens bakteriologiska
laboratoriura, torde emellertid kräva ombyggnadsåtgärder för att kunna
användas för annan statlig verksarahet. Ett altemativ sora är tänkbart i dessa
båda exerapel är att ifrågavarande raarkområden med byggnader försäljs. Denna
fråga bör bli föreraål för särskild prövning.

Beträffande
förhyrda lokaler torde det i vissa fall vara lärapUgt att även fortsättningsvis
utnyttja dem som en del av det statliga lokalbeståndet. I åter andra faU torde
en avveckling förefalla lämplig. Det gäller t. ex. lokaler som disponeras i s.
k. rivningshus samt lokaler i perifera lägen eller med extremt höga hyror.

Med
avgivandet av det föreUggande betänkandet har delegationen avslutat sitt
uppdrag. Den understryker emellertid angelägenheten av att de ansträngningar
som görs inom förvaltningen att delegera uppgifter från centrala organ
fullföljs. En annan raetod att begränsa centralorganens tiUväxt är att man
inrättar filialer utanför storstockholmsområdet dit expansionen förläggs. Ett
framgångsrikt exerapel på denna raetod är statistiska centralbyråns etablering
i Örebro. Delegationen förordar att deima metod prövas för andra expansiva
verksamheter.

Remissyttranden
över delegationens förslag

Allmänna
synpunkter

Flertalet
reraissinstanser har i frågan ora användningen av lokalisering av statlig
verksarahet sora ett regionalpolitiskt medel hänvisat till sina yttranden över
delegationens tidigare förslag. Mot bakgrand av främst befolkningsutvecklingen
i stockholmsregionen aktualiseras dock principfrågan av några reraissinstanser.

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 55 52

Praktiskt
taget samtliga reraissuistanser sora behandlar frågan tUlstyrker en fortsatt
decentralisering av den statliga verksaraheten.

Lantbrukarnas
Riksförbund (LRF) anser rentav att arabitionsnivån i fråga ora utflyttningen av
statliga rayndigheter borde kunna sättas betydligt högre än vad som skulle bli
en följd av ett realiserande av delegationens förslag. Fraraför aUt synes det
olärapligt att nu besluta att någon ytterligare utflyttning ej bör ske efter
genoraförandet av etapp II.
Inte heller länsstyrelserna i
Östergötlands, Jönköpings, Gotlands, Värmlands och Älvsborgs län vill se
utlokaliseringsraöjligheter-na som uttömda i och raed de nu föreslagna
utflyttningarna.

Länsstyrelsen
i Stockholms län däreraot avstyrker förslaget raed undantag av
oralokaliseringen till Norrtälje och Nynäshänms kommunblock, Sveriges
Industriförbund och SAF anser att delegationens rapport inte kan läggas till
grund för beslut om ytterligare utflyttning av statlig verksarahet från
Stockholra, Även TCO och SACO avstyrker delegationens förslag.

Med
hänsyn tUl påfrestningarna för enskilda anställda anser SR att det är av
största vikt att beslut ora oralokalisering fattas endast i sådana fall, när
bevisligen fördelarna väger över probleraen och nackdelarna.

ÅtskiUiga reraissinstanser
uppehåller sig allmänt vid frågan om decentralisering genora ett delegerande
av beslutanderätten inora den statliga verksaraheten. Sålunda anser statens
planverk, flertalet länsstyrelser, statens personalnämnd, ERU, Svenska
kommunförbundet. Svenska landstingsförbundet, LRF, TCO, SR och SACO att detta
är en raetod som verkningsfullt kan användas för bl. a. regionalpolitiska
syften. Statskontoret delar delegationens uppfattning att raan i saraband med
organisationsundersökningar och förvaltningsrevisioneUa utredningar bör
granska förutsättningama att delegera arbetsuppgifter från centralförvaltningen
eller att etablera filialer utanför stockholrasorarådet. Utredningsunderlag av
delvis nytt slag krävs dock.

Delegationens förslag
att ytterligare tillväxt av centrala rayndigheter såvitt raöjligt skall
förläggas utanför stockholmsområdet röner instämraande från statens
personalnämnd, flertalet länsstyrelser, ERU, Svenska kommunförbundet. Svenska
landstingsförbundet, LRF, TCO och SR.

Några
reraissinstanser uppehåller sig särskilt vid den senaste
befolkningsutvecklingen i Stockholm och vilken betydelse denna skall tillåtas
spela vid överväganden om ytterligare utlokalisering.

Länsstyrelsen
i Stockholms län ansluter sig tiU målsättningen att dämpa tillväxten av den
centrala förvaltningen i stockholmsonu-ådet. Länsstyrelsen imderstryker dock
att de åtgärder som vidtas inte får innebära att de ekonomiska och sociala villkoren
för länets invånare

s. 53 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 55 53

försämras.
Länsstyrelsen hävdar att förutsättningama för utlokalisering av statlig
verksamhet i ett väsentligt avseende ändrats. Trenden raed den starka tUlväxten
av stockholmsregionen har nämligen bratits. Ökningen i länet uppgick år 1971
till endast 9 000 personer.

I
yttrande sora länsstyrelsen i Stockholras län inhämtat från Stockholms kommun,
framhåller koraraunen att stockholmsregionen imder senaste tioårsperioden
genomgått en utveckling mot en allt mer obalanserad näringsstraktur.
Sysselsättningen inom industrin har således minskat med över en procent per år.
Befolkningsminskningen har vidare under senare tid varit mycket snabbare än
vad som-förutsetts. Denna utveckling är enligt många tecken i första hand
straktureUt betingad. Ställning bör därför enligt kommimen inte nu tas till utflyttningsetapp
II. Stockholms läns landsting anser att utredningsmaterialet
mot bakgrund av den minskade takten ifråga om utvecklingen inom
stockholmsregionen mte utgör ett tillräckligt underlag för beslut om
omlokalisering.

Mot
bakgrund av den förändring som under senare tid skett på arbetsmarknaden, anser
sig arbetsmarknadsstyrelsen ha anledning att i viss mån modifiera den positiva
bedömning, som man tidigare har haft av värdet av utlokalisering av statlig
verksamhet från stockholmsområdet.

Enligt
Industriförbundet och SAF har en väsentlig förändring i befolkningsutvecklingen
i stockholmsregionen inträtt. Det är enligt organisationema för dagen inte
möjligt att ange orsakerna till denna utveckling. Att den skulle vara
konjunkturellt betingad kan ifrågasättas. Skulle en prognos, som beaktar
orsakerna tUl befolkningsutvecklingen, visa att expansionstakten koraraer att
bli väsentligt lägre än vad man hittiUs räknat med, försvagas de
regionalpolitiska skälen för utflyttning av statlig verksamhet. Även Svea
hovrätt anför liknande synpunkter.

Länsstyrelserna
i Östergötlands och Örebro län menar dock att de farhågor, som från vissa håll
framförts, om att arbetsmarknadsförhållandena i stockholrasorarådet skulle
ytterligare försvåras genora utlokalisering enligt delegationens förslag
förefaUer överdrivna. En uppgång i konjunkturerna koraraer raed all
sannolikhet att förändra den nuvarande situationen. Även länsstyrelsen i
Västmanlands län anser att den nuvarande utvecklingen är tillfällig.

Svenska
landstingsförbundet anser att tidigare beslut ora utlokalisering och
delegationens förslag innebär en dämpning av servicesektorn i
stockholmsregionen, som enligt förbundets mening är fördelaktig med hänsyn till
regionens näringsstruktur.

LO,
som inte finner anledning att nu frångå sin tidigare redovisade positiva
inställning, påpekar att andelen induslrisysselsatta inom stockholmsregionen
har minskat kraftigt under den senaste tioårsperioden. Enligt LO:s mening är en
sådan obalans i den yrkesmässiga samman-

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 55 54

sättningen
inte önskvärd av såväl ekonomiska som kulturella synpunkter.

Länsstyrelsema
i de län som föreslås som mottagare av decentraliserad statlig verksamhet och
länsstyrelsema i de län som i övrigt särskilt granskats av delegationen har
synpunkter på delegationens bedömningar och förslag.

Länsstyrelsema
i två av norrlandslänen är kritiska mot delegationens förslag. Mot bakgrund av
riksdagens uttalande att särskUt de fyra nordligaste länens situation skulle
uppmärksammas i delegationens fortsatta arbete, anser länsstyrelsen i Jämtlands
län m. fl. att förslaget är helt otillfredsställande. Östersundsregionen anses
ha goda förutsättningar att fungera som lokaliseringsort för ytterligare
statlig förvalt-ningsverksarahet. Länsstyrelsen anser vidare att svårighetema
att bereda medföljande faraUjemedleraraar arbete inte är större i Östersund än
på flertalet av de föreslagna lokaliseringsorterna. Bostadsförsörjningen
planeras vidare raed utgångspunkt i en betydande befolkningstillväxt. Länet
sägs vara beroende av fortsatta regionalpolitiska insatser.

Länsstyrelsen
i Norrbottens län raenar att en decentralisering av tjänsteproduktionen innebär
en möjlighet tUl ökning av antalet arbetstUlfäUen som är synnerligen väsentlig
i Norrbotten. Tillskottet blir ytterligare värdefullt genom att det
representerar en ökad yrkesmässig differentiering. Länsstyrelsen anser att
Luleå föreslagits få motta en förhållandevis Uten andel av den decentraUserade
verksamheten och att länet bör tUlföras ytterligare myndigheter.
Samarbetsnämnden för Fyrkanlen (Luleå-Piteå-ÄIvsbyn-Boden) hävdar att
delegationen underskattat områdets möjligheter att ta emot utlokaliserade verk
och önskar att ytterligare statUg verksamhet lokaUseras tiU orarådet.

Länsstyrelserna
i Västernorrlands och Västerbottens län däremot tillstyrker delegationens
förslag men pekar samtidigt på länens möjligheter att ta emot ytterligare
statUg verksamhet.

Länsstyrelserna
i Kronobergs, Kalmar och Blekinge län anser inte att tUlräcklig hänsyn tagits
tUl riksdagens uttalande om att situationen i länen i sydöstra Sverige borde
beaktas. Den föreslagna utlokalise-ringen anses inte medföra en väsentlig
regionalpolitisk effekt. Länsstyrelserna i Kronobergs och Kalmar län betonar
att den demografiska och ekonomiska situationen i länen uppvisar eftersläpning
i förhåUande till riket i genomsnitt. Länsstyrelsen i Kronobergs län är
undrande inför förslaget att utlokalisering sker till Mälar-Hjähnarområdet och
Östergötland. Detta innebär enligt länsstyrelsen att man skapar ett ännu större
Storstockholm på andra landsdelars bekostnad. Med hänvisning till riksdagens
uttalande i anslutning tiU beslut om ändrad regional organisation för SJ
hemställer länsstyrelsen, Kronobergs läns landsting och Växjö koraraun att
statlig verksarahet lokaliseras tiU Växjö.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 55 55

Länsstyrelserna i Östergötlands, Jönköpings, Älvsborgs,
Värmlands och Kopparbergs län, dvs. de övriga län till vilka delegationen har
föreslagit att statlig verksarahet skaU utflyttas, tillstyrker förslagen, men
flera av länsstyrelserna framhåller att man i länen har kapacitet och behov att
ta emot fler rayndigheter.

Flera av länsstyrelserna i de län sora inte föreslagits
sora raottagare av decentraliserad statlig verksarahet anför synpunkter på sin
situation. Länsstyrelsen i Gotlands län pekar på den höga arbetslöshet och
undersysselsättning sora råder på ön och önskar alt stalsraaktema beaktar detta
i regionalpolitiken. Länsstyrelsen i Kristianstads län tycker det är
anmärkningsvärt att inte ytterligare regioner i sydöstra Sverige korarait i
fråga som utlokaliseringsorter, Kristianstad-Hässleholmsregionen anses vara
lämplig att motta statliga lokaliseringar.

Länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län anser att decentralisering till Göteborg hade varit
ändaraålsenlig eftersora då åtskUliga av annars uppkoraraande
koraraunikationsproblera hade kunnat undvikas. Lokalisering av
förvaltningsverksarahet till Göteborg anses även vara motiverad av regionens
ensidiga inriktning av näringslivet mot verkstadsindustri.

Länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus län samt Älvsborgs
län erinrar om de gynnsamraa förutsättningar sora Trestad, dvs. Trollhättan,
Vänersborg och Uddevalla, erbjuder för statlig verksarahet.

Skövdes
raöjUgheter att fungera som lokaliseringsort anser länsstyrelsen i Skaraborgs
län vara väl dokumenterad. Länsstyrelsen finner det otillfredsställande att
Skaraborgs län och Skövde inte föreslås få ta emot någon utlokaUserad
verksarahet. Angelägenheten av regionalpolitiska insatser anses vara väl så
stor sora i åtskilliga av de län till vilka statlig verksamhet föreslås bli
utlokaliserad.

Länsstyrelsen
i Örebro län anser att Örebro är överlägsen flertalet av de av delegationen
redovisade kommunerna sora raottagare av utlokaliserad statlig verksarahet.
Länsstyrelsen anser alt det är anraärk-ningsvärt att en ort med så många
fördelar inte utnyttjas tUl att avlasta storstadsområdena, särskilt sora
utvecklingen under de senaste åren tyder på att länet har raist en stor del av
sin tidigare tillväxtkraft.

Länsstyrelsen i Västmanlands län anför att den utpräglade
industri-dorainansen raedför en påtaglig strukturell obalans på arbetsmarknaden,
sora är särskilt kännbar i konjunktursvackor. Statliga insatser skulle verka
för ett stabilare näringsliv inom länet. Länsstyrelsen anser att speciellt
goda förutsättningar finns att ta eraot institutioner för tekniskt
utvecklingsarbete och forskning.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län anser att Gävle är en
raycket lämplig ort vid utlokalisering. Ur regionalpolitisk synpunkt är det
synner-

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 55 56

ligen
angeläget att näringslivet i länet differentieras och förstärks. Även från
andra synpunkter vore det lämpligt med ytterligare utflyttning av statlig
verksamhet till Gävle.

Flera
remissinstanser uppehåller sig vid metoderna för kostnadsberäkningar m.m.

Industriförbundet
och SAF delar delegationens uppfattning om utflyttningens långsiktigt positiva
effekter för mottagningsorterna. I den framlagda rapporten saknas emellertid en
bedöraning av de sarahälls ekonoraiska konsekvensema av utflyttningen och
delegationen har i första hand uppehållit sig vid de kostnader för statsverket,
sora uppkommer i samband med genoraförandet av oralokaliseringen. Organisationerna
anser att igångkömingsprobleraen i saraband med omlokalisering knappast kan
lösas under så kort tid som ett år och att om-ställningskostnadema därför
sannolikt är upptagna till ett för lågt belopp. Organisationema anser
emellertid att det är av större betydelse att delegationen bortsett från att
oralokaliseringen för flertalet verk raåste leda till bestående merkostnader
för bl. a. externa kontakter. Vidare kan man inte heller bortse från att
utlokaliseringen kan leda till effektivitetsförluster bl, a, till följd av att
betydelsefulla personliga sammanträffanden inte kommer till stånd utan ersätts
av andra, mindre effektiva kontaktvägar. Enligt organisationemas uppfattning
måste man vidare för verk sora har service- och speciallstfunktioner räkna raed
inte oväsentliga kostnads- och effektivitetsraässiga konsekvenser för
avnämarna.

Beträffande
frågan om de samhäUsekonomiska kostnaderna och intäktema har SACO full
förståelse för de svårigheter sora är förenade raed att göra sådana analyser.
Det är i vissa faU knappast möjligt att kvantifiera vissa sarahällsekonoraiska
kostnads- och intäktsposter. Utredningen har emellertid till skillnad från i
förra rapporten så långt det av praktiska skäl är möjligt försökt beräkna
förslagets direkta kostnader och ställer dessa kostnader i relation till i
verbal förra uttryckta sarahällsekonoraiska vinster. SACO finner eraeUertid
inte några övertygande argument för att utiokaliseringen skulle leda till sarahällsekonoraiska
vinster. Därraed får hela frågan bedöraas enbart från kostnadssidan. SACO
finner det också felaktigt att ställa de beräknade kostnaderna i relation till
sarahällets stöd i förra av lokaliseringsbidrag och lån. Det förefaUer SACO
sannolikt att de totala kostnaderna för förslaget är högre än delegationens
beräkningar. Härtill koraraer att det i dag inte är raöjligt att beräkna vissa
följdkostnader av utlokaliseringen för t. ex. koramunerna, merkostnader för
konsumenterna vid kontakter raed myndigheterna eftersom dessa sprids över hela
landet, kostnader för effektivitetsförluster. SACO efterlyser vidare
kostnadsberäkningar för den beslutade utiokaliseringen.

Enligt
SR har delegationen denna gång lagt ner ett betydelsefullt

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 55 57

arbete
på att analysera kostnadssidan. De merkostnader som uppstår i samband med
omlokalisering har delegationen ansett sig kunna redovisa enbart i beskrivande
form. SR har förståelse för delegationens svårigheter i detta avseende, men
detta hindrar inte att på en del punkter redovisning av kvantitativ natur hade
kunnat åstadkommas och därför borde ha verkställts. En tillräckligt fyllig
beskrivning av bristfälligheterna i en sådan partiell redovisning hade kunnat
neutraU-sera verkningarna av dessa brister och ge ett bättre bedömningsunderlag
än det nu föreliggande.

Riksrevisionsverket anser
att samhällsekonomiska kostnadsinläkts-analyser bör vara ett underlag för
ställningstagande i lokaliseringsfrågor. Verket, som i likhet med delegationen
är medvetet om de svårlösta mätproblemen i samband raed tUlärapning av
"costbenefil"-analyser, anser likväl att försök tUl en dylik analys,
låt vara i kvalitativa termer, hade varit värdefuU. Bedömningen av de
sarahällsekonoraiska effekterna kan underlättas om en sädan analys får komplettera
de av delegationen utförda beräkningarna. I beräkningen av ökade årliga
driftkostnader redovisas inga merkostnader för att upprätthålla kontakterna med
de omlokaliserade myndigheterna. Verket antar dock att dessa kostnader är sraå
i förhållande tUl de redovisade. Den valda raetoden för beräknmg av
engångsutgifter finner verket rimhg. Trots den osäkerhet, som raed nödvändighet
måste ligga i de gjorda antagandena, anser verket att de redovisade utgiftema
anger en riktig storleksordning. Verket är dock tveksamt till sättet att
beräkna mindre-kostnader för lokalhållning. Detta bygger på förutsättningen att
ora en utlokalisering inte skulle korama tUl stånd, det i stället skulle krävas
investeringar i Stockholra, sora raed ca 50 railj. kr. överstiger investeringskostnaderna
på lokaliseringsortema. Beräkningen av ökade årliga driftkostnader kan av detla
och ovan anfört skäl antas ligga något högre än de redovisade kostnaderna.

Statskontoret anser att
delegationens kostnadsberäkningar för omlokaliseringen bygger på olika
antaganden, vilkas rimlighet i de enskUda fallen i och för sig kan diskuteras.
Statskontoret vUl för sin del peka på att riskerna för produktionsstörningar i
samband med flyttnmgen kan ha underskattats. Framför allt kan svårigheter uppstå
på grand av en ökad personalavgång, sora kan korapenseras endast genora omfattande
rekryterings- och utbildningsinsatser. Man kan å andra sidan i viss omfattning
räkna med rationaliseringsvinster i samband med omlokaliseringen bl. a. på
grund av att behovet av anpassning till de nya förutsättningama för kontakter
med andra organ och nya lokaler kan göra en allraän genomgång av organisationen
nödvändig. Statskontoret anser därför att lokaliseringsdelegationens
beräkningar i stort sett utgör en acceptabel grund för att bedöraa
storleksordningen av de kvantifier-bara kostnadema.

s. 58 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 55 58

Försvarets
rationaliseringsinstitut anser att det är väsentligt att sora delegationen
gjort göra järafördser raed de hypotetiska statliga subventioner sora skulle
ha erfordrats för en raotsvarande omlokalisering av industriföretag.
Institutet menar dock att lokalisering av industriföretag i allmänhet torde ge
en större sysselsättningseffekt för befolkningen i lokaliseringsorten än vad
utflyttning av statliga myndigheter ger.

Statsförvaltningens
expansion i stockholrasorarådet har gjort att byggnadsstyrelsen varit hänvisad
till att hyra kontorslokaler sora erbjudits på marknaden, I många fall har
styrelsen därvid tvingats acceptera alltför dyra och raindre rationella
kontorslokaler. Styrelsen koramer vid en decentralisering av statlig verksamhet
att kunna göra ekonoraiskt och funktionellt fördelaktiga omdispositioner av
lokalinnehavet. Styrelsen avser därvid även att beakta möjligheterna att utrymma
nu disponerade kontoriserade bostadslägenheter. Vid granskning av de
uppskattade investeringskostnaderna anser styrelsen sig ha funnit dessa vara
rimliga.

ERU
delar delegationens uppfattning att den statliga sektoms lokalisering bör
bedöraas ur ett samhällsekonoraiskt perspektiv. Därvid bör dock framhållas alt
sarahällsekonoraiska bedöraningar i praktiken innebär justeringar av
sektorsbedöraningar. Sektorsvisa bedöraningar måste följaktiigen fortfara alt
spela en väsentlig roll sora underlag vid lokaliseringsbeslut.

Länsstyrelsen i Stockholms
län raenar att delegationen inskränkt sig tUl den statsfinansiella aspekten.
Länsstyrelsen hävdar att det inte kan uteslutas att en utflyttning av statlig
verksamhet i föreslagen omfattning leder till rainskad produktionseffektivitet.
En splittrad huvudstadsfunktion leder inte bara till kontaktsvårigheter utan
även tUl Ökade kostnader för regionala statliga organ, landsting, komrauner,
företag, organisationer och enskilda. Även länsstyrelsen i Hallands län anser
att delegationen inte belyst i hur hög grad åtgärderna kommer att belasta
samhällsekonomin. Den betydande förlust som uppkomraer för bl. a.
konsuraenterna av verkens tjänster har man inte sökt beräkna.

Länsstyrelsen i Göteborgs
och Bohus län konstaterar att det är omöjligt att i ekonoraiska terraer i sin
helhet kvantifiera de effekter omlokaliseringen för raed sig. Hela den
probleraatik sora är förknippad med delegationens förslag innebär alt
relationen kostnaderintäkter i flera avseenden över huvud inte är gripbar.

När det gäUer beräkning av
kostnader och intäkter vid utlokalisering av statlig verksarahet delar
länsstyrelsen i Kopparbergs län delegationens synsätt alt dessa faktorer bör
bedömas ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Delegationen har så långt möjligt
försökt beräkna kostnader och intäkter i kvantitativa terraer. Länsstyrelsen
har i princip inget att invända mot delegationens angreppssätt och bedömningar.
Länsstyrelsen i Gotlands län är övertygad om att effektema av

s. 59 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 55 59

omlokalisering
av statUg verksamhet i den omfattning som beslutats och föreslagits innebär
långsiktiga samhällsekonomiska vinster.

Länsstyrelsen
i Västernorrlands län instämraer i delegationens uppfattning att de
företagsekonomiska kostnadema vid en omlokalisering av statlig verksamhet måste
bedömas i förhållande tiU den regionalpoliliska effekten av utlokaliseringen.
Beträffande driftkostnadema har länsstyrelsen den uppfattningen att dessa under
den första tiden kan öka i förhållande tUl nuläget. Efter hand torde det
emellertid inte vara orimligt att räkna med en återgång till nu rådande
kostnadsnivå. Faktorer som lägre personalorasältning m. m. är härvidlag
betydelsefulla. Erfarenheter från utlokaliserade privata verksamheter av
liknande slag sägs tyda på detta.

Även
om någon fuUständig samhällsekonomisk kalkyl inte kunnat göras för den
föreslagna omlokaliseringen delar länsstyrelsen i Jämtlands län delegationens
uppfattning att de beräknade kostnadema får anses rimliga raed hänsyn till de
förväntade effekterna och tiU de sannolika kostnaderna för att med andra
regionalpolitiska medel uppnå samma resultat. Länsstyrelsen i Gävleborgs län
för frara liknande synpunkter och tUlägger att en omlokalisering av statlig
verksarahet har vissa fördelar i jämförelse med t. ex. omlokalisering av
industrier. Ytterligare oralokalisering av statUg verksarahet är raotiverad,
även ora kostnaderna härför skulle bli relativt sett något större än .vad som
nu beräknats.

Industriförbundet
och SAF raenar att man inte helt kan bortse från att utflyttningen för några
verk kommer att leda tiU att de inte kan fullgöra sina kvalificerade och
kontaktintensiva arbetsuppgifter på det sätt som hittills varit faUet.
Uppgifterna kan då komma att överföras tUl departementen eller handläggas i särsldld
ordning. En sådan utveckling bör enligt organisationernas uppfattning
undvikas. Den skulle stå i strid raed svensk förvaltningstradition och
raotverka strävandena mot en mera decentraliserad beslutsprocess inom den
statliga förvaltningsapparaten. Länsstyrelserna i Stockholms, Hallands och
Västmanlands län samt LRF betonar det viktiga i att en sådan utveckling kan
förebyggas. Även statens vägverk pekar på risken för en sådan utveckling.

Ett
flertal av de rayndigheter sora föreslås bli utflyttade saraarbetar eUer kan
korama att samarbeta med statistiska centralbyrån (SCB). Enligt SCB torde
praktiskt taget saratiiga av dessa vara konsuraenler av verkets statistik.
Flera producerar statistik sora används av SCB. En utflyttning av berörda
rayndigheter koraraer i viss utsträckning att försvåra statistikverksamheten,
raen inte i sådan orafattning att verket anser sig ha anledning avstyrka
delegationens förslag.

Delegationen
har frarahållit att landets kommunikationssystem är starkt centraliserat och
att detta i stor utsträckning byggts

s. 60 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 55 60

ut
för att medge snabba koraraunikationer raellan Stockholm och landets övriga
delar. Länsstyrelserna i Jönköpings, Kronobergs, Kalmars, Malmöhus, Hallands,
Göteborgs och Bohus, Värmlands och Jämtlands län, ERU, Svenska kommunförbundet
samt Linjeflyg AB instämmer i detta och betonar hur viktigt det är att den
omställning som omlokaliseringen innebär underlättas genom förbättrade
koramunikations-möjligheter raellan de berörda orterna.

Beträffande
undersökningen ora kommunernas möjligheter att ta emot ytterligare statlig
verksamhet är, såvitt SACO kunnat finna, osäkerheten stor i fråga om komraunernas
verkliga raöjUgheter och vUja att lösa de raånga problera som kommer att uppstå
i samband med en eventuell ytterligare utiokalise-ring. Bristfälliga lösningar
på problemen kommer främst att drabba de anställda i de utlokaliserade
myndighetema och deras famUjer. Men även kommunernas tidigare invånare kommer i
en sämre situar tion, beroende på att de genora utflyttningen får försärarade
raöjUgheter vad gäller bl. a. tUlgången på bostäder, raöjUgheter tUl förvärvsarbete
genora raedflyttande makars önskemål om arbete. Det kan heller inte uteslutas
att koraraunalskatten måste höjas.

Flera
av de kommuner som av delegationen föreslagits som mottagare av
decentraliserad statUg verksamhet pekar i sina yttranden tiU resp.
länsstyrelser på de gynnsamma arbetsmarknadsmässiga konsekvenserna av att
efterfrågan på arbetskraft differentieras när statlig verksamhet lokaliseras
till orten. Koraraunerna pekar också på de goda förutsättningar sora inte
rainst mot bakgrund av den rådande efter-frågesituationen finns att
tillgodose den medflyttade personalens Önskemål om bostäder. Flera kommuner
hävdar att delegationen underskattat mottagningsmöjlighetema, bl, a, därför
att delegationen gjort alltför snäva geografiska avgränsningar. Lokalisering
tUl viss ort medför anspråk även på annan kommunal service än bostäder och
kommunerna anser sig ha goda förutsättnuigar att klara också dessa Önskemål.
Statens planverk delar delegationens uppfattning att samtliga
lokaliseringskommuner har erforderlig mark- och planberedskap för den
byggnadsverksamhet sora föranleds av ett genomförande av förslagen.

Frågan
om delegationens kontakter med de fackliga organisationerna berörs av
personalorganisationerna. LO anser att delegationen tiUmötesgått önskemålen om
fortlöpande information och insyn i arbetet. Delegationen har vidare enligt
organisationen i slutskedet gått ut raed en bred inforraation om sina överväganden
och förslag till de anställda. TCO redovisar att ett antal överläggningar ägt
rum mellan delegationen och företrädare för TCO. Organisationen anser sig
eraellertid kunna konstatera att de fackliga organisationema inte tiUåtits få
någon sora helst insyn i det egentliga utredningsarbetet. Begreppet sararåd
anser TCO inte kan användas

s. 61 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 55 61

som
beskrivning av vad som förekomrait i detta sammanhang. Enligt SACO:s mening har
delegationen på ett bättre sätt än tidigare försökt informera de anställda.
Dock har de fackUga organisationerna inte haft någon insyn i det egentliga
utredningsarbetet.

Förslag
till omlokalisering

Delegationen
har vid sin genomgång av de i Stockholm befintliga myndigheterna funnit att
flertalet fortfarande bör vara lokaliserade dit. Delegationens förslag
beträffande den egna myndighetens kvarblivande i huvudstaden har tUlstyrkts
eller läranats utan erinran av riksåklagaren, rikspolisstyrelsen, krigsarkivet,
försvarels rationaUseringsinslilut, flygtekniska försöksanstalten (FFA),
försvarshögskolan, militärhögskolan, krigsskolan, sjökrigsskolan, giftnämnden,
statens strålskyddsinstitut, postverket, transporinämnden, kammarkollegiet,
generaltullstyrdsen, statistiska centralbyrån, bankinspektionen, försäkringsinspektionen,
riksskatteverket, utrustningsnämnden för universitet och högskolor, statens
naturvårdsverk, koncessionsnämnden för miljöskydd, näringsfri-heisombudsmannen,
konsumentombudsmannen, statens pris- och kartellnämnd, organisationskommittén för
konsumentverket, överstyrelsen för ekonomiskt försvar, bosladsslyrelsen,
statens hyresråd, statens planverk och statens vatlenfallsverk. Ej heller
övriga berörda rayndigheter sora avgett remissyttrande över delegationens
belänkande har funnit anledning till gensaga raot delegationens förslag till
fortsatt lokalisering till Stockholra.

FFA
har raot bakgrund av att delegationen ansett att anstaltens lokalisering bör
prövas på nytt ora raera omfattande investeringar behövs anfört att det är
ett starkt önskeraål att ett definitivt beslut fattas om FFA:s lokalisering
till dess nuvarande plats. Också beträffande statens naturvårdsverk har
delegationen ansett att i den raån ett större investeringsprograra skulle
aktualiseras på laboratoriesidan man finge överväga förläggning av laboratoriet
utanför stockholmsområdet. Verket har uttalat sig starkt för samförläggning
raed hänsyn tUl de olägenheter det skulle innebära ora analys- och
utrednlngsfunk-tionema inte funnes lätt tUlgängliga för verket i övrigt. Postverket
hävdar att postbankens centrala verksamhet måste vara lokaliserad tiU Stockholm
oavsett utgången av pågående undersökningar av postbankens förhållande tiU
Sveriges Kreditbank och bankgirot, vilka undersökningar delegationen förordat
att man avvaktar irman möjlighetema prövas för en partiell omlokalisering av
postbankens verksamhet. Generaltullstyrelsen, byggnadsstyrelsen,
arbetsmarknadsstyrelsen och statens vattenfallsverk frarahåller att av
delegationen påvisade decentrali-seringsmöjUgheter beaktas i den utsträckning
som är riralig. VattenfaUsverket anser dock att det f. n. saknas tUlräckliga
utgångspunkter för

s. 62 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 55 62

att
man skall kunna faststäUa ett maximiantal för verkets personalstyrka i
Stocldiolm, vUket delegationen föreslagit skuUe prövas av Kimgl. Maj:t.

I
det följande redovisas myndighetsvis de synpunkter som framförts av
remissinstansema betiäffande de rayndigheter sora föreslagits skola
oralokaliseras.

Domstolsverket.
Domstolsväsendets organisalionsnämnd (DON) anför att den imder sin verksarahet
har fuimit att starka effektivitetsskäl talar för att domstolsverket
lokaliseras till stockholmsområdet. Verket kommer att vara administrativ
centralmyndighet för mera än 150 regionala och lokala myndigheter inom
domstolsväsendet samt inom hyres-och arrendenämnds- och
rättshjälpsorganisationen. Till verket torde också komma att knytas den
redovisningscentral och det revisionskontor som nu finns vid DON och som,
föratom de myndigheter som redan nämnts, även betjänar riksåklagaren med läns-
och distriktsåklagar-rayndighetema (dvs. omkring 100 myndigheter).

För
att domstolsverket skaU kunna fullgöra sina uppgifter effektivt krävs erdigt
organisationsnämnden en omfattande besöksverksamhet hos de myndigheter som
faller inom förvaltningsområdet. Det är därför av arbetsekonomiska och
kostnadsmässiga skäl angeläget att verket förläggs tiU den del av landet i
vilken tyngdpunkten av verksamhetsfältet är belägen. Detta är otvivelaktigt
mellersta Sverige och främst stockholmsregionen.

Domstolsverket
uppges vidare komma att ha behov av täta kontakter med justitiedepartementet
och med centralmyndigheter placerade i Stockholm.

En
förläggning utanför storstockholrasorarådet måste enligt DON:s mening medföra
en klar effektivitelsnedsättning för domstolsverket, betydande kostnadsökningar
och även i övrigt många olägenheter. Mot en förläggning utanför
storstockholmsområdet talar vidare de rekryteringssvårigheter som kan befaras
uppkomraa, särskilt på handläggarsi-dan. TUl verket måste knytas ett
jämförelsevis stort antal kvalificerade tjänstemän, företrädesvis jurister men
även andra, t. ex. datatekniker.

Om
domstolsverket inte förläggs tUl storstockholmsområdet bör det enligt DON:s
mening förläggas tUl Jönköping eller annan lämplig centralort i mellersta
eller södra delen av riket. DON avstyrker bestämt att verket lokaliseras till
SundsvaU.

Svea
hovrätt anser att vägande sakliga skäl talar för att domstolsverket förläggs
tiU storstockholrasorarådet eller i vart faU till någon centralt belägen ort i
mellansverige. Majoriteten av ledamöterna i Göta hovrätt anser att verket bör
förläggas till Jönköping. En minoritet av hovrättens ledamöter anser däremot
att verket i första hand bör förläggas till Stockholm. Övriga hovrätter
förordar Stockholm som lokaliseringsort i första hand. I andra hand bör
Jönköping väljas.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 55 63

Länsstyrelsen
i Jönköpings län anför att det föreligger mycket starka skäl som talar för en
förläggning av domstolsverket tUl Jönköping. Jönköping ligger centralt i förhållande
till flertalet lokala rayndigheter inora dorastolsväsendet liksora inora
hjrresnärands- och rättshjälpsorganisationen och ger goda betingelser för de
omfattande kontakter mellan dessa och det centrala verket som koraraer att vara
nödvändiga i den adrainistraliva verksaraheten. En lokalisering till Jönköping
tillstyrks även av Jönköpings kommun.

Länsstyrelsen i
Västernorrlands län tillstyrker delegationens förslag om lokaUsering av verket
tUl Sundsvall. Sundsvalls kommun understryker de goda förutsättningar komraunen
har i förra av hovrätt, kararaar-rättsavdelningar, tiUgång tiU dataexpertis m.
ra.

Centrala
militära staber och skolor. Delegationens förslag att nu inte lägga fram
förslag tUl oralokaliseringar av krigsraaktens centrala staber har lämnats utan
erinran av remissinstansema.

Delegationen har
föreslagit att låta försvarets rationaliseringsinstitut (FRI) kartlägga
föratsättningarna för en partiell omlokalisering av publikationsverksaraheten
vid centrala staber och förvaltningar samt försvarets brevskola ävensom den s.
k. no r-malieverksamheten vid försvarets materielverk i saraband raed en
pågående översyn av publikationstjänsten. FRI förklarar sig berett att åta sig
detta vidgade utredningsuppdrag. Försvarets brevskola föreslår att utvidgningen
även skall orafatta läroraedelsproduktionen inom försvaret. Skolan, sora
avstyrker en utlokalisering av skolan, anser att lokaUseringsort kan bedöraas
först efter utredningsarbetet. Försvarets materielverk anser att en förnyad
utredning ora norraaUefunktionen skulle leda till sarama slutsatser sora
tidigare utredningar, nämligen att norraaUefunktionen är en servicefunktion i
det ratinraässiga arbetet som kräver samlokalisering med dem som betjänas.
Verket avstyrker bestämt den föreslagna utvidgningen av FRI:s översyn.

Delegationen
har också föreslagit att luftvämsskjutskolan samt luftvärnets kadett- och
aspirantskola oralokaliseras tUl Norrtälje. FRI, som har biträtt delegationen
med utredning härora, läranar förslaget utan erinran. Även chefen för armén
biträder i princip delegationens uppfattning men anser att frågan bör behandlas
tiUsamraans med övrig fredsorganisation inom armén. Försvarets
freds-organisationsutredning har i delta sararaanhang avstått från att yttra
sig över förslaget och hänvisat till ett eget delbetänkande. Länsstyrelsen i
Stockholms län tillstyrker saralokaliseringen till Norrtälje.

Försvarets
civilförvaltning (FCF) och dess företagsnärand anser att FCF med hänsyn till
arten av sina nuvarande uppgifter och till det därav följande kontaktmönstret
inte bör flyttas från Stockholm.

s. 64 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 55 64

FCF
har i annat sammanhang anmält tUl Kungl. Maj:t, att verkets uppgifter och
organisation av flera skäl behöver ses över. Frågan har också tagits upp av
FRI. Innan resultaten av en sådan översyn föreligger bör något beslut ora en
total eller partiell oralokalisering av civilförvaltningen inte fattas.

Ora en flyttnmg av
civilförvaltningen trots allt skulle beslutas, finner verket att de av verkets
företagsnämnd undersökta koraraunerna Karlstad och Skövde båda är tänkbara
sora lokaUseringsort och att de får anses tämligen likvärda i de flesta
hänseenden. Vid en i oktober 1972 företagen enkät bland verkets personal har 24
% förklarat sig vara personligen positivt inställda lill att flyUa raed vid en
eventuell oralokalisering, raedan återstående 76 % angav negativ inställning.
I valet raellan Karlstad och Skövde förklarade sig 78 % föredra Karlstad och 19
% Skövde, raedan 3 % avstod från uttalande.

En oralokaliseruig av
civilförvaltningen skulle enligt överslagsraässiga beräkningar medföra
beslående ökningar av de årliga driftkostnaderna med ca 2,5 railj. kr. och
engångskostnader frånsett kostnader av in-vesleringskaraktär ora 9 å 10
milj. kr. Ökningen av driftkostnaderna utgör ca 12 % av civilförvaltningens
budget för budgetåret 1972/73.

Överbefälhavaren (ÖB)
motsätter sig en utflyttning av FCF. Denna skulle försvåra försöken raed
försvarets datadrift och negativt påverka FCF:s eventuella framtida uppgifter
som t. ex. förvaltningsrevision. ÖB anser dock att ora utflyttning av
ytterligare rayndigheter inora försvaret erfordras skulle en omlokalisering av
FCF medföra de rainst negativa konsekvenserna. Liknande synpunkter anförs av
chefen för marinen.

Försvarets materielverk
delar delegationens uppfattning att FCF:s uppgifter sora försvarets palentorgan
bör stanna kvar i Stockholra även vid en oralokalisering av verket i övrigt.

Försvarets
rationaUseringsinslilut (FRI) utgår i sin bedömning från FCF:s nuvarande
organisation, raen anför att förändringar i organisationen kan bli aktuella.
FRI anser att en oralokalisering av FCF försvårar eller oraöjliggör angelägna
uppgifter inora försöks- eller utrednings-verksarahet för försvaret inora
orarådena geraensara datadrift, organisationen av ekonoraisk redovisning och
redovisningsrevision ävensora i fraratiden förvaltningsrevision, FRI anför
dock att ora FCF skall flytta från Stockhohn så biträder FRI valet av Karlstad
sora lokaUseringsort, Vidare biträder institutet patentverksarahetens
kvarstannan-de i Stockholm.

Riksrevisionsverket
betonar vikten av att FCF inte omlokaliseras innan den nya redovisnings- och
revisionsorganisationen (systera S) har genoraförts och stabUiserats.

Oralokaliseringen av
FCF tUl Karlstad tillstyrks av Karlstads kommun, som är beredd att aktivt
medverka därvid. Länsstyrelsen i Skaraborgs län har föreslagit att FCF skall
lokaliseras till Skövde. Synpunkten delas av Skövde kommun.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 55 65

TCO
tar upp synpunkter Uknande FRLs och anför att ur facklig synpunkt skulle
utlokaliseringen innebära dels en försämring av kon-taktraöjligheterna på
central nivå raellan arbetsgivaren och de fackliga organisationema inora
försvarsområdet, dels särare service genteraot de försvarsanställda i olika
personalfrågor.

SACO-föreningen
vid FCF anser att FCF raed hänsyn till kontakt-strakturen inte bör flyttas från
Stockholm. Föreningen ser med allvar på den bestående kostnadsökning för
verkets del sora befaras om en utlokalisering skulle koraraa till stånd. En
sådan kunde komma att innebära ytterligare personalminskning och en ännu
hårdare belastning på kvarvarande personal.

Fortifikationsförvaltningen
(FortF) avstyrker bestämt att verket oralokaliseras från Stockholm så länge
verkets främsta uppdragsgivare är placerade i huvudstaden. En sådan åtgärd
medför extra driftkostnader men fraraför allt förseningar och fördyringar 1
FortF:s produktion. Dessa kostnader kan beräknas bli av sådan omfattning att de
inte uppvägs av motsvarande regionalpolitiska fördelar.

FortF
frarahåller att statsförvaltningen raåste ges riraliga förutsättningar att
arbeta effektivt och ekonoraiskt. För FortF är i detta sammanhang
kontaktraöjlighetema med uppdragsgivarna i Stockholm särskUt betydelsefulla.
Eskilstuna fyller enligt FortF:s bedöraning inte tillnärraelsevis kraven i
detta hänseende. Eskilstuna tUlgodoser inte heller önskemålen om att
arbetsraarknaden på en ny lokaliseringsort skall kunna klara de indurekta
sysselsättningsproblem sora uppstår vid flyttningen av ett verk raed ett så
relativt stort antal tjänstemän. Farailje-medleraraarnas berättigade anspråk på
arbetsraöjligheter kan Eskilstuna enligt uppgifter i betänkandet inte
tillgodose.

FortF
drar slutsatsen av de anförda föratsättningarna för verksamheten att verket
bör stanna kvar i Stockholm. Om FortF av andra skäl likväl skall oralokaliseras
måste en ort väljas som bättre än Eskilstuna tillgodoser kraven på effektivitet
i FortF :s verksarahet. Från dessa och andra utgångspunkter vore Uppsala ett
avgjort bättre alternativ.

Företagsnämnden
har i en bilaga tUl verkets yttrande frarahållit att en lokalisering tUl EskUstuna
är svårförståelig eftersom altemativet varken ur arbetssynpunkt eller
miljösynpunkt innebär några fördelar för personalen. Det anses vidare
betänkligt om beslut fattas ora ytterligare utlokalisering från
stockholrasorarådet Innan verknuigarna av de redan beslutade kunnat värderas
och bedömas.

överbefälhavaren
(ÖB) avstyrker bestämt en förflyttning av FortF. ÖB anför att de centrala
staberna, fortifikationsförvaltnlngens huvudsakliga uppdragsgivare och
försvarets materielverk, den för förvaltnuig-en viktigaste
samverkansmyndigheten har organiserats för att verka gemensamt med
förvaltningen. Genom att saraverkansrayndigheter och

5
Riksdagen 1973.1 saml Nr 55

s. 66 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 55 66

uppdragsgivare
är lokaliserade tillsammans kan de komplettera varandra med fackexpertis sora
av rationalitetsskäl endast återfinns i en rayndighet. ÖB pekar vidare på att
en omlokalisering av FortF kommei att medföra stora personalavgångar
innebärande att en betydande sakkunskap går förlorad samtidigt sora etablerade
och ändaraålsenliga rutiner och saraverkansforraer bryts. Delta bortfall medför
högre driftskostnader men även försenade leveranser av produkter som blir
dyrare och av sämre kvalitet än dagens. Det utryrame sora finns kvar i de redan
hårt beskurna raraarna och som kan användas för investeringar i
rationalitetssyfte kommer således att minska ytterligare raed en utlokalisering
av FortF. Detta förhållande kommer att medföra en icke godtagbar eftersläpning
i rationaliseringsarbetet. Chefen för marinen avstyrker en utlokalisering av
FortF. Chefen för armén avstyrker beträffande markbyrån och anser i övrigt att
Karlstad vore lämpligare som lokaliseringsort genom att man då lättare kan
samordna kontakterna med övriga utiokaliserade rayndigheter. ÖB frarahåller
också att endast en lokaliseringsort bör koraraa ifråga för försvarets
rayndigheter utanför Stockholra. Chefen för flygvapnet anser att överförande
av FortF:s flygfältssektion till flygmaterielförvaltningen skulle undanröja en
del av en omlokaliserings negativa effekter.

Även
försvarels materielverk anser att behovet av nära kontakter mellan FortF och
de centrala railitära myndigheterna i Stockholra, inklusive raaterielverket,
skulle vid den föreslagna lokaliseringen raedföra allvarliga avbräck i saraarbetet
och därraed en icke acceptabel effektnedgång i verksamheten. Verket anser
därför att beslut om utflyttning av FortF ej bör fattas på grundval av
utredningen.

Försvarets
rationaliseringsinstitut anser att det sett ur försvarskoncernens synvinkel
icke är lämpligt att lokalisera FortF till EskUstuna, Enligt institutets
mening bör den nya lokaliseringsorten bli Karlstad om förvaltningens huvuddel
skall flytta från Stockholra,

Länsstyrelsen
i Södermanlands län instäramer i delegationens motiveringar för utlokalisering
av fortifikationsförvallningen. Länsstyrelsen vill eraellertid ifrågasätta ora
inte samhällsekonomiska hänsyn talar för, att ytterligare myndigheter bör
samlokaliseras raed fortifikationsförvaltningen. Enligt vad som sägs i
betänkandet har förvaltningen sina flesta kontakter med försvarets
raaterielverk. Denna myndighet skall enUgt riksdagens beslut i första etappen
delas upp raed placering i Karlstad resp. Linköping. Länsstyrelsen anser att
kontaktsarabanden i detta fall blev OtUlräckligt kartlagda före beslutet om
utlokalisering. Eskilstuna kommun finner delegationens förslag väl underbyggda
och tillstyrker dem. Det centrala läget gör kommunen tUl lämplig lokaliseringsort
för FortF. Komraunen är beredd att raedverka till att oralokaliseringen
underlättas.

TCO
anför att en omlokalisering av FortF skulle allvarligt reducera

s. 67 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 55 67

möjligheterna
för förvaltningen alt bedriva effektivt, serviceinriklat arbete i vilket
ekonoraiska och tekniska krav kunde tillgodoses på ett acceptabelt sätt. Skälet
härför är de avbrutna direktkontakterna med de centrala staberna och försvarets
materielverk, TCO pekar vidare på ett förestående förslag till omorganisation
av FortF vilket skulle försvåras vid en samtidig omlokalisering. SR anser att
ett flertal skäl talar för att FortF även i fortsättningen bör vara lokaliserad
till Stockholm. Valet av Eskilstuna anses olämpligt, bl. a. genom den
begränsade arbetsmarknaden för kvinnor.

Försvarefs
forskningsanstalt (FOA) anser att delegationen grovt underskattat de stora
nackdelar som är förenade raed en splittring och partiell utlokalisering av
FOA. Nackdelarna är enligt anstaltens uppfattning så betydande att de
allvarligt rubbar raöjlighelerna att på ett effektivt sätt utnyttja de
miljardbelopp sora årligen tillförs totalförsvaret. De negativa
sarahällsekonoraiska effekterna härav bedöras inte bli kompenserade av de
positiva som är begränsade till städerna Linköping och Uraeå och frärast till
byggnadsskedet. FOA yrkar bestämt att förslaget ej genomförs.

FOA
anser vidare att delegationen när det gäller anstalten går eraot principen att
verksamheter raed nära saraband raed statsraakterna skall vara i Stockholra och
att verk med uppgifter som gränsar till varandra skall förläggas tillsammans. Delegationens
förslag har heller inle slöd av 1969 års försvarsforskningsutredning (FU-69).
Vid liden för avgivandet av delegationens betänkande hade FU-69 redovisat ett
preliminärt underlag, vilket entydigt talade raot en utlokalisering. I FU-69
slutbetänkande förordas också en samlad lokalisering i stockholrasorarådet.

Umeå och även Linköping
ligger så långt från anstaltens uppdragsgivare att inriktningen av FOA genom
arbetskontakter och FOA:s möjlighet att överföra inforraation till avnäraama
inora de berörda forsk-ningsorarådena allvarligt försvagas. Sekretesskrav
förstärker svårigheterna. FOA:s vetenskapliga kontakter försvagas fraraför
allt kraftigt inora de oraråden sora är specifika för skyddsforskningen.

En geografisk splittring
av försvarsforskningsorganisationen skulle vidare medföra stora kostnader för
dubblering av personal och försöksanordningar samt försämrade och försvagade
inre kontakter och informationer. Det blir också synnerligen svårt att
saraordna sysleratek-niken och systeraforskningen när saraverkande
forskargrupper skiljs åt geografiskt,

FOA frarahåller även att
under de närraaste åren koraraer det svenska försvarets utforraning att
oraprövas radikalt. Försvarsforskningen, som ger det främsta tekniska
underlaget för långsiktig planering, får därvid mycket stor betydelse för ett
effektivt utformat fraratida försvar.

s. 68 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 55 68

Sarahällsekonorain
i försvarsforskning är onekligen svårbedörad men det synes raycket orationellt
att vidtaga åtgärder sora leder till alt försvarsforskningsverksamheten
skadas.

Möjlighetema
för FOA att i form av civila uppdrag från industrin delta i forskning över
arbetsplatsemas hälsoproblem och den yttre miljön minskas även kraftigt.

Även
företagsnämnden vid FOA avstyrker bestämt förslaget att splittra FOA genom att
utlokalisera delar av anstalten till Umeå och Linköping. Nämnden anser att
praktiskt taget saratliga av delegationen behandlade faktorer entydigt talar
eraot en utiokalisering. Klart negativa följder kan påvisas för raånga av de anställda
och för försvaret och försvarsforskningen. Inte.heller kan FOA:s lokalisering
på nya orter förväntas leda till nyetableringar av andra serviceanläggningar
eller industrier där, eftersora FOA i relativt liten orafattning lägger ut
arbeten annat än vid universitet och högskolor och vissa specialiserade industrier.

Överbefälhavaren
avstyrker bestärat en splittring av forskningsresurserna. Även cheferna för
armén och marinen avstyrker en omlokalisering av FOA.

Med
hänsyn till de försämrade förutsättningar för samordning och samverkan för
försvarsforskningen som skulle bli följden av en utlokalisering avstyrker
försvarets materielverk med bestämdhet att delar av försvarets
forskningsanstalt oralokaliseras enligt förslaget. Materielverket och forskningsanstalten
har under senare år ändrat sina arbetsformer så att en mycket bred
kontaktverksamhet myndigheterna eraellan raöj-liggjorts. Härigenom har
gynns£unma förutsättningar skapats för ett effektivt samarbete. Om
delegationens förslag lill utflyttning av delar av forskningsanstalten
genomförs skulle detta innebära att själva grunden för samarbetet i hög grad
försämras. Materielverket påpekar också det olämpliga i att FOA:s resurser för
medicin och psykologi flyttas till Uraeå under det att försvarets
sjukvårdsstyrelse och railitärpsyko-logiska institutet enligt tidigare beslut
förlagts till Karlstad.

Försvarets
rationaliseringsinstitut (FRI) anför att en oralokalisering av delar av
försvarets forskningsanstalt är förbunden med orafallande olägenheter.
Delegationen har inte funnit att saraverkanskraven vare sig intemt eller med
staber och försvarets raaterielverk är så starka att en omlokalisering av delar
av anstalten inte är möjlig under föratsätt-nmg att mottagningsorten har en
läraplig "miljö". Sett i ett regionalpolitiskt perspektiv ansluter
sig institutet tUl delegationens bedömning. Enligt FRI:s mening är Linköping
och Umeå relativt väl valda lokaliseringsorter, möjligen med viss tvekan för
Umeå beroende bl. a. på avståndet. På båda ortema fmns dock möjligheter till
saraverkan raed universitet och högskolor. Ora den långsiktiga
planeringsfunktionen för försvarsforskningen knyts till ett centralt
ledningsorgan som lokaliseras till

s. 69 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 55 69

Stockholm
anser institutet att samverkanskraven för avnäraama kan tillgodoses på ett
godtagbart sätt. FRI anför vidare att enligt tidigare fattat riksdagsbeslut
skall railitärpsykologiska institutet omlokaliseras till Karlstad. Men i
enlighet raed ett av försvarsforskningsutredningens två organisationsaltemativ
vid oralokalisering bör den forskande verksamheten vid mUilärpsykologiska
institutet förläggas lill Uraeå där den utgör ett naturligt korapleraent till
de övriga forskningsresurserna,

7969
års försvarsforskningsutredning konstaterar att, raed hänsyn tagen enbart till
arbetsförhållandena inora försvarsforskningsorganisationen, torde en partiell
utlokalisering enligt delegationens förslag innebära betydande merkostnader
och påfrestningar. Dessa är framför allt knutna tUl behovet att upprätthålla
nära kontakter dels inbördes mellan olika delar av
försvarsforskningsorganisalionen, dels mellan dessa delar och olika
avnämarrayndigheter inora försvaret. Härtill kommer att avgångar av
kvalificerad personal på vissa nyckelbefattningar i samband med en
omlokalisering kan få långvariga effekter på forskningsverksamheten.
Försvarsinteraa förhållanden talar sålunda starkt för en fortsatt samlad
lokalisering av försvarsforskningen lill stockholmsregionen och utredningen
förordar också som framgår av dess slutbetänkande (SOU 1972: 8) en sådan
organisationslösning. Även Tekniska högskolan i Stockhohn anser att FOA bör
kvarstanna i Stockholra. Speciellt är avdelningen för teknisk
inforraationsbehandling och planeringsavdelningen av betydelse för högskolan
bl, a, på datorområdet, tillämpad matematik och mikrovågsorarådel.

Delegationens
förslag tillstyrks av universitetskanslersämbetet och länsstyrelsen i
Östergötlands län. Linköpings kommun finner förslaget ora Linköping väl
raotiverat raed hänsyn till den omfattande mihlära verksamheten, den högre
tekniska utbildningen och industrins inriktning i komraunen. Länsstyrelsen i
Stockholms län tillstyrker delegationens förslag såvitt avser Nynäshamns
kommunblock men avstyrker i övrigt.

Länsstyrelsen
i Västerbottens län tillstyrker det av delegationens förslag som berör det
egna länet. Förutom den önskvärda regionalpolitiska effekten talar bl, a,
universitetets inriktning för detta. Även Umeå kommun betonar det stora värdet
av det medicinska centrum som en förläggning av FOA:s berörda delar och SBL
till Umeå skulle skapa. Länsstyrelsen anser vidare att bl. a. med hänsyn lill
det behov av kontakt mellan olika FOA-enheter sora anförts FOA:s avdelning
för teleteknik bör kunna lokaliseras till Skellefteå. En sådan lokalisering
skulle tillföra orarådet ett starkt inslag av avancerad teknisk verksarahet av
värde för det industrieUa utvecklingscenlrara som är under uppbyggnad. Samma
uppfattning har Västerbottens läns landsting och Umeå universitet samt
organisationskommittén för högre teknisk utbildning och forskning i övre
Norrland fört frara. Även

s. 70 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 55 70

Skellefteå
kommun anser att förutsättningarna för alt lokalisera frärast de delar av FOA
som avser teknisk informationsbehandling till kommunen bör prövas. Kommunen
betonar därvid den planerade tekniska högskoleenhetens behov av externa
resurser. Samarbetsnämnden för Fyrkanten, dvs. Boden, Luleå, Piteå och Älvsbyn,
anser att en enhet ur FOA bör raed tanke på de raånga railitära etablisseraangen
i Norrbotten förläggas till någon av komraunerna,

TCO
konstaterar att inga vägande sakskäl kan anföras för en utlokalisering och
splittring av FOA enligt delegationens förslag. En geografisk splittring av
FOA skuUe allvarligt inskränka personalens valfrihet och raöjlighet till
utveckling på grund av anstaltens breda kompetensområde. Personalens möjlighet
att ingå i olika tvärvetenskapliga projekt skulle också kraftigt reduceras.
Liknande synpunkter har också framhållits av FOA personalorganisationers
representantskap, som anser att den splittrade organisationen inle skapar
förutsättningar för en raeningsfull arbetsinsats.

Byggnadsstyrelsen
anför att FOA:s lokaler på Linnégatan speciellt har inretts för
forskningsändamål, raen trots detta är att betrakta som tämligen allmängiltiga
och användbara för konlorsverksarahel eller verkstadsutryraraen efter lätt
ombyggnad. Lokalerna i Ursvik ligger i ett område som kan bedöraas attraktivt
för samhällsbyggnads-ändaraål, varför styrelsen anser alt ett friställande av
orarådet från statlig användning bör övervägas.

I en
geraensara skrivelse har Västerbottens läns landsting och Umeå universitet
anfört att den till Uraeå föreslagna delen av FOA koramer att få fullgoda
arbetsbetingelser där. De invändningar sora bl. a. från FOA:s sida gjorts
mot lokaliseringsförslaget måste enligt landstinget och universitetet anses
sakna tyngd. En genomgång av huvudargumenten mot flyttningen svårare
rekryteringsutsikter, sämre kontakter med uppdragsgivare och andra forskningsinstitutioner,
sämre serviceorgan och infrastruktur, kostnadsökningar samt ölägenheter för de
anställda ger vid handen att en förflyttning är fuUl möjlig. Det framhålls
att det är viktigt att man inte inskränker sig lill att bedöraa FOA:s funktionsraöjligheler
i dagsläget utan dess situation i Uraeå när verksaraheten skall påbörjas och
när avsevärda förändringar har inträffat.

Civilförsvarsstyrelsen
anser raed hänsyn lill de raånga negativa konsekvensema såsom
funktionssvårigheter, väsentliga kostnadsökningar och nackdelar för personalen
alt en oralokalisering inte bör komraa tUl stånd.

De
centrala rayndigheter och organisationer som styrelsen främst samverkar raed
skall enligt delegationens förslag stanna i Stockholra.

Styrelsen
anför vidare att personalen syns drabbas hårdare än andra

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 55 7!

myndigheters personal av två skäl. Dels är en del så
specialiserade alt de anser sig tvungna att följa med trots alt de i princip
inte vill. Dels syns en utflyttning ej innebära en förbättring av
boendeför-hållandena, t, ex, kortare restider lill arbetet eller billigare
bosättning. Detta beror på civilförsvarsstyrelsens nuvarande lokalisering i
Råcksta och Rosersberg, dvs, i bostadsområden utanför innerstaden.

För att
undvika en omedelbar ökning i personalomsättningen är det enligt
CivUförsvarsstyrelsen angeläget att beslut om att styrelsen bör kvarstanna i
stockholrasorarådet fattas snarast, Ora så inte kan ske bör ett
ställningstagande tiU en eventuell oralokalisering uppskjutas till dess den
nyligen tillsatta utredningen ora val av regionalpolitiska raedel fraralagt
resultat. Ora en oralokalisering av civilförsvarsstyrelsen ändock bedöras kunna
koraraa ifråga bör i första hand en lokalisering till Sigtuna kommun
(Rosersberg) närraare övervägas. Detla lokaliseringsaltemativ förs även fram
av Sigtuna kommun. Kommunen anser att nuvarande enheter i Rosersberg inte bör
oralokaliseras ens vid ett genomförande av delegationens förslag.

Befälsskolan
behöver kontakt med en fältskola som ger möjlighet till praktisk träning.
Såvitt civilförsvarsstyrelsen kan bedöraa bör en fällskola inte förläggas till
Karlstad. Även ora styrelsen i övrigt omlokaliseras kan det bl. a. av detta
skäl vara mest ändamålsenligt alt bibehålla befälsskolan i Rosersberg. Slutlig
ställning till befälsskolans lokalisering anser sig styrelsen emellertid inte
kunna taga förrän efter slutförandet av visst utredningsarbete.
Civilförsvarsstyrelsen frarahåller också att de föreläsare som mera
regelbundet föreläser vid särskilda kurser komraer från FOA, försvarets
skyddsskola, överstyrelsen för ekonoraiskt försvar, televerket och Sveriges
Radio, En flyttning innebär enligt styrelsen oproportionerligt långa resor för
dessa föreläsare. Kostnaderna blir högre, raen specieUt allvarlig är risken
att utorastående specialister inte koramer att disponeras av skolan på grund av
det långa avståndet mellan Stockholm och Karlstad, Chefen för armén som
frarahåller att någon raöjlighet att utnyttja kasern-eller övningsoraråde vid I
2 inte föreligger anser att civilförsvarets skolor fortfarande bör ligga i
Rosersberg, CivUförsvarsstyrelsen bör då lokaliseras nämiare Rosersberg än vad
delegationen föreslagit, exempelvis i Enköping,

Försvarets
rationaliseringsinstiiui framhåller att om civilförsvarsstyrelsen skall
omlokaliseras biträder institutet i stort delegationens förslag att förlägga
styrelsen till Karlstad. Beträffande civilförsvarets befälsskola förordar
institutet att frågan om lokalisering av denna vUar i avvaktan på
ställningstagande till kommande förslag om en central utbildnings- och
förrådsorganisation inom civilförsvaret.

En omlokalisering till Karlstad tillstyrks av Karlstads
kommun. Länsstyrelsen i Värmlands län anför att en uttunning av den före-

s. 72 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 55 72

slagna
lokaliseringen till Karlstad inte får ske om någon positiv regionalpolitisk
effekt skaU uppnås.

Överstyrelsen
för ekonomiskt försvar (ÖEF) anför att det är uppenbart att saraverkan inora
totalförsvaret försvåras vid genoraförandet av samtliga beslutade och föreslagna
oralokaliseringar. Länsstyrelsen i Jönköpings län framför tveksamhet inför att
civilförsvarsstyrelsen utlokaliseras utan att motsvarande åtgärd vidtas i
fråga ora ÖEF. Dessa båda myndigheter är länsstyrelsernas viktigaste
uppdragsgivare i vad avser försvarsplanläggning, varför det är nödvändigt alt
deras verksamhet synkroniseras.

TCO
finner inte några bärande skäl som talar för en omlokalisering av
befälsskolan. Fördelarna raed dess nuvarande läge är däreraot uppenbara. TCO
kan inle i delegationens betänkande finna någon motivering varför
civilförsvarsstyrelsen inte har behov av geografisk närkontakt med bl. a.
statsdepartementen. Delegationens beskrivning av en central
förvaltningsmyndighet med sådana behov är tillämplig på styrelsen enligt TCO:s
mening. Personalorganisationerna vid civilförsvarsstyrelsen framhåller de
intensiva kontakterna med FortF och FOA, de goda utbildningsraöjligheterna vid
befälsskolan i Rosersberg samt de stora nackdelarna för personalen vid en
flyttning.

Statens
bakteriologiska laboratorium (SBL) avstyrker bestämt delegationens förslag att
oralokalisera SBL till Umeå, Ur funktionella och ekonomiska utgångspunkter
finner SBL den nuvarande lokaliseringen mest ändamålsenlig. Ora Kungl. Maj:t
trots detta vUl förorda en oralokalisering bör ställningstagandet enligt SBL:s
raening föregås av en förutsättningslös och grundligare utredning. SBL
framhåller att laboratoriet är en praktiskt-vetenskapligt inriktad institution
med uppdragsverksamhet i form av raikrobiologisk diagnostik och
vaccinförsörjning som dominerande verksamhet. Kravet på full kostnadstäckning
uppfylls f, n, till 98 %. Vid omlokalisering till Uraeå räknar SBL raed att
all rutindiagnostik utom parasitologi bortfaller, Västerbottens läns landsting
förfogar enligt SBL över tillräcklig kapacitet för alt även på längre sikt
självt svara för regionens behov av raikrobiologisk service. Eftersom sådan
diagnostik till sin natur är en regional verksamhet kan SBL ej heller påräkna
prov från nuvarande upptagningsområde. Konsekvensen blir bl. a. att antalet
anställda i Umeå får inskränkas till ca 400 raot f. n. 565. Provvolyraen blir
dessutora otUlräckhg för SBL:s centrallaboratoriefunktioner sora icke kan
upprätthållas på nuvarande nivå.

SBL
fungerar i vad avser diagnostikverksamheten till 40 % som en regional
institution. En kraftig regional förankring är ett oeftergivligt krav. Ingen
annan region än stockholmsregionen har under överskådlig tid behov av SBL:s
tjänster. Regionen raåste däremot enligt SBL:s

s. 73 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:55 73

bedömning
investera ca 35 railj. kr. i ett nytt laboratorium om SBL oralokaliseras.

SBL
understryker att den epideraiövervakande och epidemibekära-pande uppgift som
åvilar SBL endast kan fyllas om SBL är förlagt lill den centrala delen av
landet raed möjlighet till närkontakt raed socialstyrelsen och statens
veterinärraedicinska anstalt. Epideraier utbryter oftast i de tätbefolkade
orarådena i syd- och raellansverige. Bakteriologiska preparat måste ibland från
fall till fall importeras, varvid en central distributionsort kan vara
avgörande för raöjlighet alt leverera ett preparat i rätt tid.

SBL
frarahåller vidare alt laboratoriet är beroende av nära saraverkan raed
karolinska institutets virologiska institution som bedriver en på SBL:s
praktiskt-vetenskapliga verksarahet specialinriktad forskning, bl. a. på
virusvaccinorarådet. Motsvarande gäller institutets immunologiska institution
sora är helt integrerad raed SBL.

Ora
hänsyn tas även till externa effekter uppgår kostnaderna för omlokaliseringen
enligt SBL:s beräkningar till ca 280 railj. kr. eftersora Stockholms läns
landsting måste investera 35 railj. kr. i ett nytt laboratoriura raed ca 120
anställda. Staten måste vidare, ora SBL:s nuvarande oraråde försäljs,
tiUhandahålla nya virologiska och immunologiska inslilutionsbyggnader åt
karolinska institutet. TUlsararaans krävs investeringar på 50 railj. kr. Ora
hänsyn tas härtill stiger kostnaden per sysselsätlningslUlfäUe till 0,7 railj.
kr. Även de driflekonoraiska konsekvenserna blir synnerligen besvärande
eftersora ett bortfall av rutindiagnostiken raedför alt SBL:s resultat av
uppdragsverksaraheten försäraras med 4 milj. kr. Ett sådant årligt underskott
kan endast korapenseras genora ett kraftigt ökal driftbidrag.

Även
socialstyrelsen, sora avstyrker oralokaliseringen av SBL, understryker att
laboratoriets funktionsduglighet blir försämrad genora en utflyttning från
stockholrasorarådet saratidigt sora att verksaraheten fördyras och att
väsentliga övergångssvårigheter under lång tid uppstår. Socialstyrelsen pekar
också på alt de ständigt återkoraraande kontaktbehov med SBL som styrelsen har
behov av för planering av epidemiberedskapen och genomförandet av andra
verksaraheter som styrelsen tillsammans med SBL har ansvaret för måste ske
genora ett ömsesidigt informationsutbyte raellan skilda experter saralade i
grupp. Med hänsyn till arten av delta inforraalionsutbyle och de krav som måste
ställas på informationens kvalitet kan kommunikationen mellan de deltagande
inte ske på annat sätt än genom direkta personkontakter.

Statens
livsmedelsverk vill särskilt understryka vikten av att ett centrallaboratorium
sora SBL verkligen ligger så centralt sora möjligt inora riket, varigenora
garantier kan erhållas att åtgärder på snabbast möjliga sätt kan vidtagas vid
inträffade epideraifall. Livsraedelsverket

s. 74 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 55 74

finner
det från denna utgångspunkt förvånande alt delegationen som ul-lokaliseringsort
föreslagit Umeå.

Livsmedelsverket
vill också fästa uppraärksamheten på den nya livsmedelslagstiftningens
bestämraelser om skärpt hälsokontroll av personal, som är sysselsatt med
livsraedelshantering. I bl. a. denna kontroll måste SBL medverka i fråga om
vissa bakteriologiska undersökningar, och det erforderliga intima saraarbetet
mellan livsmedelsverket och SBL skulle vid en utiokalisering lill Umeå
påtagligt försvåras.

Statens
veterinärmedicinska anstalt (SVA) avstyrker bestämt att delegationens förslag
alt omlokalisera SBL till Uraeå komraer tiU utförande. Delta sker på grund av
de förödande effekter omlokaliseringen skulle få för det nödvändiga
saraarbetet mellan SBL och SVA, raen även på grund av de stora risker för
eftersläpning i vetenskaplig utveckling och servicefunktioner, sora
oundvikligt skulle uppstå för SBL, om stora delar av dess kreativitet måste
ianspråktagas för raed oralokalisering förenade planeringsuppgifter.

Universitetskanslersämbetet
(UKÄ) pekar på att en oralokalisering av SBL förutsätter att lokal- och
resursfrågorna för den immunologiska och virologiska utbildnings- och
forsknmgsverksamheten vid karolinska institutet löses. Den forskningssamverkan
sora etablerats raellan SBL och karolinska institutet koraraer att avsevärt
försvåras vid en omlokahsering av SBL, Uppbyggnaden av en raotsvarande
forskningssamverkan i Umeå torde enligt UKÄ ta lång tid och fordra ytterligare
resurser för den mikrobiologiska verksaraheten vid universitetet där. Denna
fråga bör behandlas av de särskilda sakkunniga som enligt delegationens förslag
skall utreda formerna för SBL:s omlokalisering. Under förutsättning att
konsekvenserna av en omlokalisering i dessa avseenden tiUräckligt beaktas har
UKÄ inte något att erinra mot en lokalisering av SBL till Umeå. Även
organisationskommittén för högre teknisk utbildning i Övre Norrland
tillstyrker delegationens förslag.

Delegationens
förslag tillstyrks av länsstyrelsen i Västerbottens län. Länsstyrelsen
framhåller Umeås goda möjligheter att klara rekryteringen av personer raed
varierande utbUdningsgrad, Universitetets profilering mot bl, a. kemi-biologi-raedicin
skulle ytterligare raarkeras om delegationens förslag genomförs. En sådan
satsning på Uraeå skulle också ge väsentliga regionalpolitiska effekter.
Synpunkterna delas av Umeå kommun.

Länsstyrelsen
i Stockholms län har föreslagit att SBL av effektivitetsskäl lokaliseras till
Märsta. Länsstyrelsen i Uppsala län anser att Uppsala frarastår som en myckel
lämplig lokaliseringsort för SBL raed tanke på förekorasten därstädes av sådana
verksamheter som angetts vara betydelsefulla för SBL:s verksarahet och på
Uppsalas geografiska läge. En förläggning till Uppsala skulle utgöra ett bra
komplement till näringslivet där och bidra till en önskvärd differentiering

s. 75 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 55 75

därav.
Länsstyrelsen vill dock inte bedöraa i vad mån dessa synpunkter är starkare än
de regionalpolitiska motiven för ell annat val av lokaliseringsorl.

Byggnadsstyrelsen anför
alt SBL:s nuvarande lokaler är speciellt utformade för verksaraheten.
Karaktären på lokalerna medför att dessa endast i begränsad omfattning går att
ändra lill generella kontorslokaler. De bör i fraratiden användas för
verksamheter där lokalernas speciella karaktär kan nyttiggöras, I den mån
framtida behov av SBL:s lokaler för statlig verksarahet finns kan avgöras först
i anslutning til! den lokalplanering som måste ske för de genom den nu
föreslagna utlokaliseringen friställda lokalerna,

TCO finner det helt
orealistiskt att SBL skulle omlokaliseras. Delegationens förslag skulle
raedföra att SBL:s verksarahet, som befrämjar landels hälsovård och utveckling
blir ineffektiv. En sådan åtgärd bör enligt organisationens uppfattning noga
övervägas och bättre bedömas än vad delegationen synes ha gjort.
SACO-föreningen vid SBL frarahåller att delegationens förslag inte innebär att
raan förflyttar SBL utan att man slår sönder en väl fungerande och beprövad
organisation, Kostnadema för samhället blir enligt föreningen orimliga dels
direkt ekonoraiskt, dels i förra av bristande funktion. De personliga problemen
för de anställda blir också stora.

I en geraensara
skrivelse har Västerbottens läns landsting och Umeå universitet behandlat de
skäl sora av SBL framförts mot en lokalisering lill Uraeå. I skrivelsen anges
att få, ora ens några, skäl kan betecknas som vägande. Sålunda betonas att av
SBL gjorda kostnadskalkyler inte beaktar sarahällsekonoraiska överväganden,
alt det vetenskapliga kontaktraönstret snabbt bör kunna utvecklas i Uraeå som
får en accentuering av den vetenskapliga verksamheten inom områden som står SBL
nära. Den epideraiologiska övervakningsfunktionen bör kunna skötas lika väl
från Uraeå och transport- och koraraunikalions-frågorna erbjuder inte de
problera SBL påstår. Även den diagnostiska verksaraheten bör kunna bedrivas
rationellt. Landstinget och universitetet tillstyrker delegationens förslag, I
de anförda synpunkterna instäramer Västernorrlands samt Norrbottens läns
landsting.

Televerket
delar delegationens uppfattning all en oralokalisering av verkets
centralförvaltning inte bör aktualiseras. Delegationen har funnit, att det vore
olärapligt alt genomföra en sädan oralokalisering samtidigt sora en raycket
orafallande organisationsöversyn pågår. Televerket frarahåller dessutom all
verket inte skulle ha resurser att på en gång förbereda en eventuell
oralokaUsering av cenlralför-valtningen och fullfölja del påbörjade, för
televerkels ekonomi och effektivitet ytterst betydelsefulla
omorganisationsarbetel.

Beträffande
den föreslagna utflyttningen av teleskolan anför

s. 76 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 55 76

televerket
att verket med hänsyn till de stora kostnaderna för utbild-ningsverksamheten
och till den utomordentliga betydelse, som utbildningen har för televerkets
totala verksarahet, har funnit det angeläget att se över
utbildningsverksaraheten vid televerket. En sådan översyn har under sommaren
1972 lagts fram och reraissbehandlas inora verket under resten av år 1972. När
reraissförfarandet slutförts och televerkets ledning tagit ställning till de
fraralagda synpunkterna och förslagen, återstår att utreda och överväga hur
televerkets utbildningsverksarahet skall organiseras och adrainistreras.
Härvid koraraer bl. a. teleskolans fraratid alt behandlas. Televerket har
därför den bestämda uppfattningen att något beslut beträffande ändrad
lokalisering av teleskolan inte bör fattas för närvarande, StäUning i frågan
om lämplig placering av teleskolan bör tagas först, sedan utredningen om
adraini-slrerandet och organiserandet av verkets utbildningsverksarahet slutförts.
Det skulle för övrigt, så som televerket ser saken, knappast kunna vara till
fördel för en nu eventuellt utsedd "mottagande" ort att få till stånd
ett beslut om flyttning av teleskolan, utan att man vet eller för närvarande
kan förutse, vilken utformning som en eventuell central utbildningsenhet kan
koraraa att få.

Om
trots vad televerket framhålht beslut nu likväl skulle komma att fattas
beträffande omlokalisering av teleskolan, viU verket för sin del inte motsätta
sig att som ny lokaliseringsort utses Kalmar, även ora en placering på den
orten skulle, raed hänsyn lill dennas förhållandevis ogynnsamraa läge från
koraraunikationssynpunkt, medföra kännbara ölägenheter beträffande
utnyttjandet av lärarkrafter från andra håll inora televerket.

I
fråga om byggnadsavdelningens centrala enhet, byggnadskontoret, har televerket
i sitt yttrande med anledning av statskontorets kartläggning anslutit sig till
statskontorets uppfattning, alt en omlokalisering kan genomföras utan att
verksamhetens effektivitet på sikt äventyras. Televerket framhåller dock att
betydande övergångssvårigheter uppkoimner och att man har att räkna med en
kostnadsökning vid kontorets placering på annan ort än Stockholm. Televerket
har vid sitt ställningstagande i frågan utgått från att byggnadskonloret, såsom
statskontoret föreslagit, även i fortsättningen skulle vara placerat på en ort
belägen i meUansverige och med goda koraraunikationer.

Enligt
televerkets raening fyller inte Kalraar de krav, sora i kommunikationshänseende
måste ställas på byggnadskontorets lokaliseringsort. Norrköping tUlgodoser
däremot enligt televerkets raening denna angelägenhet. För Norrköping talar
även att byggnadsavdelningen redan nu har en raaterielsektion där, vilken
sysselsätter 58 personer i viss förrådsverksamhet och verkstadsarbete för
avdelningens räkning. Vid flyttning av byggnadskontoret till Norrköping skulle
en samordning av dess verksamhet med byggnadskontoret kunna ske. Vid

s. 77 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 55 77

en
oralokalisering av byggnadskontoret skulle dess förläggning till Norrköping i
stället för till Kalraar innebära påtagliga fördelar också i personalpolitiskt
hänseende. Statsanställdas Förbund har också anfört dessa skäl för en
lokalisering till Norrköping.

Företagsnämnderna
vid verkets centralförvaltning och byggnadsavdelning avstyrker att något
beslut fattas om oralokalisering på grandval av delegationens förslag.

Länsstyrelsen
i Kalmar län anser alt delegationens förslag är alltför raåttfullt för att
kunna betraktas sora gensvar på riksdagens uttalande ora sydöstra Sveriges
behov av sysselsätlningsförstärkning. Med hänsyn till angelägenheten av att
hålla samraan vissa organisationsenheter inora sararaa verk borde frågan om
inte fler enheter inom televerket kan förläggas till Kalraar bli allvarligt
prövad. Televerket bör enligt länsstyrelsens mening i sin fortsatta planering
inte enbart beakta vad delegationen föreslagit för oralokalisering utan i
samband med pågående översyn av organisationen också överväga om inte järaväl
andra enheter av verksamheten kan saralokaliseras raed byggnadskontoret och
teleskolan till Kalraar. Dessa synpunkter delas av Kalmar kommun, som hälsar
delegationens förslag raed tillfredsställelse. Koraraunen påpekar att
delegationen dock snarast underskattat Kalmars mottagningskapacitet som är
stor även på kort varsel.

Även
SR framhåller att utredningar pågår inora televerket i fråga ora den fraratida
utbildningsverksaraheten. Dessa bör avslutas innan frågan ora oralokalisering
avgörs. När frågan ora oralokalisering av teleskolan avgörs bör raan vidare
enligt SR:s uppfattning ta hänsyn till ekonoraiska och praktiska konsekvenser
av att tiralärare tUl skolans kurser i stor utsträckning häratas från
centralförvaltningen och stock-holrasregionen. Vidare bör raan beakta att
raöjlighelema för elever vid kurserna att företa studiebesök hos tUlverkare av
teleraaterial i stockholmsregionen blir avsevärt rainskade. Dessa synpunkter
förs även frara av TCO.

SR
anser vidare att förslaget ora oralokaliseringen lill Kalraar av
byggnadskontoret bör oraprövas. Kalraar kan inte anses uppfyUa i varje fall
kraven på goda koraraunikationer. Vidare koraraer verksamheten under
överskådlig tid att bli mycket obetydlig i sydöstra delen av landet i
förhållande till den totala arbetsvolyraen. Slutligen frarahåller SR att i
betänkandet raarkerats de begränsade raöjlighelerna att ge raedflyttande
farailjeraedleraraar önskad sysselsättning i Kalraar.

Också
TCO anser att en utlokalisering till Kalraar sora dels har ett dåUgt
koramunikationsnät, dels inte ligger i raellansverige skulle allvarligt
försärara möjligheterna till effektiv funktion.

Civilingenjörsföreningen
vid televerket avstyrker bestärat utiokali-seringsförslaget mot bakgrund av
risk för försvårad verksamhet, sämre resultat och högre kostnader samt den oro
personalen känner.

s. 78 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 55 78

Statens
vägverk, som samrätt med verkets centrala förelagsnämnd och
centralförvaltningens lokala förelagsnämnd, framhåller att verket liksom SJ,
televerket, postverket, arbetsmarknadsverket m. fl., som enligt delegationens
uppfattning skall ligga kvar med sin centrala ledningsfunktion i Stockholm, är
ett starkt decenlraUserat verk med en stor regional och lokal organisation och
har därtill övergripande sara-hällsplanerande uppgifter.

I saraklang raed det av
regeringen tidigare uttalade målet för den generella regionalpolitiken och den konkretisering
av denna politik som nu framlagts, undersöker vägverket geraensaral med
statskontoret möjligheterna av en ytterligare decentralisering av den redan
starkt decentraliserade organisationen. Principiellt kan centralförvaltnmgens
verksamhet koncentreras på övergripande utvecklings-, planerings- och
ledningsfunktioner samt övriga uppgifter sora ingår som ett led eUer en del av
den totala samhällsplaneringsfunktionen. Detta innebär dä en minskning av den
nuvarande centralförvallningen. En sådan decentralisering får, enligt
vägverkets uppfattning, större regionalpolitisk betydelse än en utlokalisering
av den nuvarande centralförvaltningen tUi en enda ort.

Vägverket anser alt dessa
skäl talar för att Stockholm bibehålls som lokaliseringsort för verkets
centrala ledning. Den undersökning av verkets organisation som nu utförs skall
eraellertid i görlig raån vara oberoende av en eventuell oralokalisering. För
alt inte nuvarande organisation skall låsas för lång tid fraraåt herasläller
vägverket alt beslut ora omlokalisering av vägverkets centralförvaltning inte
fattas förrän resultatet föreligger från det nämnda utredningsarbetet.

Om slatsmaklema ändå
finner skäl för alt nu fatta principbeslut om omlokalisering av vägverkets
centralförvaltning hemställer vägverket att lokaliseringsort inle beslutas
förrän utredningsresultatet föreligger.

Riksrevisionsverket (RRV)
anför att verket i sitt förvaltningsrevisioneUa arbete på statens vägverk har
funnit indikationer på vissa brister i vägverkets organisationsstruktur. Enligt
RRV finns det därför anledning att närmare utreda den regionala
vägorganisalionen och raöjlighelerna till en ökad decentralisering av
vägverkels centralförvaltning för alt undanröja bristerna i vägverkets
organisation. RRV anser därför att det vore önskvärt att decentraUseringen kora
till stånd innan vägverket oralokaliseras. En omlokalisering av den stora
centralförvaltningen i oförändrat skick kan näraligen enligt RRV:s bedöraning
komraa att iimebära större risker för att man blir låst vid nuvarande
organisationsstruktur.

Statens väg- och
trafikinstitut uttrycker allvarliga farhågor för egen del med den föreslagna
oralokaliseringen av vägverket. En påtaglig risk för institutets vidkommande är
att vägverket bygger upp ett eget

s. 79 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:
55 79

organ för viss forskning och utvecklmg med hänsyn till
kornmunika-tionssvårighetema mellan institutet i Linköping och den föreslagna
lokaliseringsorten.

Länsstyrelsen
i Kopparbergs län bedömer möjligheterna för statens vägverk (ca 700 anställda)
alt bedriva sin verksamhet i Falun/Borlänge som mycket goda. Länsstyrelsen har
emellertid erfarit att Falun/ Borlänge inte komraer att kunna tillföras
saratiiga arbetstillfällen när de inledda rationaliserings- och
delegeringsarbetena genomförts. Även om länsstyrelsen har full förståelse för
alt en viss omorganisation kan bli aktuell inom de berörda verken inför ett
byte av lokaliseringsort vill länsstyrelsen allvarligt frarahålla alt en för
inflytlningsregionen tillfredsställande lokaliseringspolilisk effekt kan uppnås
endast om utflyttningen berör såväl rutinbetonade sora högre funktioner.
Länsstyrelsen finner det eraellertid styrkt att en utlokalisering till Falun/
Borlänge i enhghet raed delegationens förslag kan genomföras under fullt
hänsynstagande tUl organisatoriska och funktionella förhållanden.
Regionkommittén Borlänge-Falun uttalar att regionen har resurser att bemästra
de problem som den av delegationen föreslagna utlokaliseringen kan medföra. En
lokalisering av vägverket och trafiksäkerhets-verket till Falun/Borlänge
innebär ett synnerUgen värdefullt tillskott för regionen.

Länsstyrelsen i Kristianstads län anser alt vägverket bör
förläggas till Kristianstad/Hässleholmsregionen. Kristianstad har redan nu huvudkontoret
för södra vägplanläggningsorarådet.

Länsstyrelsen i Hallands län har pekat på de olägenheter
sora en utflyttning av statens vägverk till Falun/Borlänge skulle medföra. Av
samtiiga de verk, sora orafattas av delegationens tidigare och nuvarande
förslag, torde vägverket vara det med vilket komrauner och länsmyndigheter har
de tätaste personkontakterna. Länsstyrelsen vill därför ifrågasätta om inle
verket tillhör den kategori sora bör kvarstanna i Stockholm, Härför talar även
verkets behov av samverkan med arbetsmarknadsstyrelsen. Sistnämnda synpunkter
delas av länsstyrelsen i Stockholms län.

Vägverkets samarbete med arbetsmarknadsstyrelsen framhålls
även av TCO, som anser att hänsyn bör tas till att vägverket redan är ett av de
mest decentraliserade statiiga verken när ullokaliseringsfrågan bedöms.

Statsanställdas förbund avstyrker delegationens förslag
med tanke på de problem som skulle uppstå för läns- och komraunala
rayndigheter. En lokalisermg tiU exerapelvis Norrköping/Linköping skulle
däreraot innebära att centralförvaltningen kom närraare verksaraheten, vars
tyngdpunkt ligger i syd- och raellansverige. Däremot tillstyrker
Stats-ansiälldas förbunds vägavdelningar i norrlandslänen delegationens förslag.

s. 80 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 55 80

Statens
trafiksäkerhetsverk, med instämmande av verkets företagsnämnd, avstyrker
delegationens förslag. Med hänsyn till verkets redan nu starkt decentraliserade
organisation av verkets ca 400 anställda komraer ca 100 att tillhöra
centralförvaltningen synes de eventuella regionalpolitiska fördelama raed en
utflyttning av centralförvallningen ur verkets synpunkt inte stå i riralig
proportion till nackdelarna.

Något
bärande skäl för saralokalisering raed vägverket finns inte enligt
irafiksäkerhelsverkets raening. I trafiksäkerhelsarbetet har verket inte raer
orafallande kontakter med vägverket än raed andra rayndigheter raed uppgifter
inora trafiksäkerhetsorarådet. Sora exempel på sådana myndigheter nämner
verket rikspolisstyrelsen och skolöverstyrelsen. Ett betydande saraarbete när
det gäller trafiksäkerhetsarbetet bedrivs också med ett flertal
frivilligorganisationer, såsora NTF och motororganisationerna. I fråga ora
planering av inforraations- och trafiksäkerhetskampanjer krävs täta personliga
kontakter raed Sveriges Radio/TV, reklarabyråer och distributionsföretag. Dessa
är i huvudsak lokaliserade till stockholrasorarådet. En placering av verket i
Falun/ Borlänge anses därför ur karapanjsynpunkt helt oläraplig.

Trafiksäkerhetsverket
frarahåller vidare att tidigare beslutad lokalisering av statens väg- och
Irafikinstitut till Linköping koraraer att innebära svårigheter i saraarbetet
trots befintliga goda koraraunikationer mellan Stockholra och Linköping.
Svårigheterna skulle komraa att öka betydligt vid en lokalisering av verket
till Falun/Borlänge, inte minst på grund av sämre kommunikationer till
sistnämnda ort.

Verket
vill ånyo understryka det direkta sambandet raellan typbesiktningen och
fordonsbyråns övriga sektioner. En flyttning till Falun/Borlänge av
lypbesiktningen av fordon skulle raedföra stora svårigheter att rent tekniskt
genoraföra besiktningarna. Vissa delar av besiktningsverksaraheten raåste
nämligen ske i saraband med provkörningar, för vilka den nu tillgängliga
provbanan inte är tillfyllest. Dessa prov utförs f. n. på motorvägnätet kring
Stockholm. I Dalarna finns inte för proven lämpliga vägar, och dessutom gör den
längre vintem att tiUräckligt torra och isfria vägar inte står till förfogande
för provverksamheten imder erforderlig tid. De ökade kostnader, som en
instäUelse till typbesiktning av fordon i Falun/Borlänge skulle komraa att
medföra för bilbranschen, kan vidare enligt trafiksäkerhetsverkets uppfattning
komraa att inverka raenligt på intresset att låta typbesiktiga fordonen, vilket
skulle direkt motverka i olika sammanhang uttalade önskemål ora typbesiktning
av i stort sett alla fordon.

Trafiksäkerhetsverket
påpekar att hos personalen finns ett starkt motstånd mot flyttning från
Stockholra. Huvuddelen av personalen vid centralförvaltningen utgöres av
specialister. Ora denna personal skuUe korama att sluta sin anställning, finge
verket utoraordentligt stora svårigheter att återbesätta dessa tjänster, och
det skulle korama att

s. 81 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 55 81

dröja lång tid och kräva mycken vidareutbildning, innan
den nyrekry-terade personalen bleve i stånd att uträtta ett fullgott arbete.

Statens väg- och trafikinsliiul för fram synpunkter
liknande de som trafiksäkerhetsverket tagit upp beträffande möjligheterna till
saraarbete mellan partema.

Riksrevisionsverket (RRV) anser alt den föreslagna
omlokalisermgen av trafiksäkerhetsverket skulle försvåra detta verks
möjligheter att omorientera sin nuvarande verksamhet mot
saraordningsfunktionen. För en ökad tonvikt på denna funktion krävs nära
kontakt raed statsdeparteraenten liksora raed den raångfald rayndigheter,
organisationer och forskningsorgan sora verkar på trafiksäkerhetsorarådet och
sora i huvudsak inte komraer att bli föreraål för oralokalisering. På angivna
grunder ifrågasätter RRV om trafiksäkerhetsverket bör omlokaliseras från stockholmsområdet.

Sveriges Bilindustri- och Bilgrossistförening hemställer
under hänvisning till extrakostnaderna och den kapacitetsrainskning som en utlokalisering
av typbesiktningsverksarahelen skulle raedföra att typbesiktningen även i
fortsättningen ligger kvar i stockholrasorarådet.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län och regionkommUlén
Borlänge-Falun anför beträffande trafiksäkerhetsverket samma synpunkter som
nyss redovisats beträffande vägverket. Lokaliseringsdelegationens förslag
tillstyrks och mottagarortens goda förutsättningar när det gäller koraraunikationer,
differentierad arbetsraarknad, utbildningsmöjligheter och service framhålls.

TCO anser att ett utflyttningsbeslut skulle tUlskapa en
snedbelastning av Irafiksäkerhelsverkets synnerligen välbehövliga samråds- och
kontaktverksarahet. Kännbara påfrestningar uppkoraraer också för
typ-besiklningsverksamheten raed bl. a. extra belastning på personalen sora
följd. Stora avgångar av teknikerpersonal skulle leda tUl svårreparabla skador för
verket.

Skolöverstyrelsen (SÖ), med instämraande av
företagsnämnden, avstyrker delegationens förslag ora partiell oralokalisering
av SÖ.

SÖ anför beträffande båda de arbetsenheter inora SÖ som
delegationen föreslagit skola omlokaliseras, provkonstruktionsverksaraheten
och intagningssektionen, att så väsentliga förändringar i fråga ora såväl
innehåll sora organisatoriska former kan förutses, att ett oralokaliseringsbeslut
raed utgångspunkt i nuvarande förhållanden inte bör fattas.

SÖ erinrar ora att det uppdragits åt utredningen ora
skolan, staten och koraraunerna att pröva frågan om den framtida omfattningen
och organisationen av provkonstruktionsverksamheten inom utbildningsområdet.
Det är enligt SÖ inte osannolikt all resultatet komraer att bli att det bUdas
ett fristående organ för fraraställning och distribution av prov inom
utbildningsområdet. SÖ finner dessa ora-

6 Riksdagen 1973.1 saml Nr 55

s. 82 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 55 82

ständigheter
bestärat tala för att det inte är raöjligt att nu besluta att SÖ:s provkonstruktionsverksamhet
skall omlokaliseras.

Beträffande
intagningssektionen anför SÖ att det f. n. är en öppen fråga vUka
organisatoriska former för antagning till lärarutbildning och annan högre
utbildnmg sora i fraratiden koraraer att skapas, och att det i varje faU inte
är raeningsfullt att nu på grundval av delegationens förslag besluta att SÖ:s
arbetsenhet för intagning till lärarutbildning skall omlokaliseras.

SÖ
framhåller att de förslag som snart är att vänta från 1968 års
utbildningsutredning rörande den eftergymnasiala utbildningens organisation
torde bli utgångspunkt för väsentliga förändringar beträffande
läraratblldningen över huvud taget.

Även
1968 års utbildningsutredning (U 68) frarahåller att intagningssektionens
verksamhet kommer att beröras av utredningens kommande förslag om den högre
utbildningens organisation. U 68 prövar både lärarutbildningens
verkstillhörighet och utformningen av ett antagningssystem till högre
utbildning och avser att föreslå en för huvuddelen av all statlig högre
utbUdning gemensam organisation, omfattande bl. a. lärarutbUdningen. Vidare
påpekar U 68 att den nyligen tUlsatta kompetenskoinraitléns arbete raed
behörighetsregler och urvals-bestämmelser för antagning tUl högre utbildning
också komraer att beröra intagningssektionens verksarahet. Mot bakgrund härav
finner U 68 att dess och korapetenskomraitléns förslag bör avvaktas innan
ställning tas tUl intagningssektionens lokalisering. Till dessa synpunkter
ansluter sig universitelskanslersämbetel.

När
det gäller de av delegationen berörda delarna av SÖ delar riksrevisionsverket
(RRV) i och för sig delegationens uppfattning att dessa delar borde kunna
oralokaliseras. Verksaraheten vid dessa sektioner är enligt RRV:s bedöraning
klart mindre beroende av verket i övrigt än någon annan enhet där. RRV har i en
rapport ifrågasatt deras tillhörighet tUl SÖ.

Två
faktorer bidrar emellertid till att RRV för närvarande vill ifrågasätta en
omlokalisering. Den första är att den övergripande utredningen ora bl. a. SÖ:s
fraratida uppgifter och organisation numera tillsatts. Det synes enligt RRV:s
mening lämpligast att frågan om vilka av SÖ:s nuvarande enheter som kan eller
bör avskiljas organisatoriskt eller geografiskt behandlas av denna utredning.
Den andra faktorn är frågan om vilken verksarahet sora skall bedrivas vid de
berörda sektionerna.

RRV
pekar på behovet av en saraordning av all intagning till högre UtbUdning,
oavsett ora utbUdningen bedrivs av UKÄ, SÖ eller annan rayndighet. RRV finner
därför alt SÖ:s intagningsseklion inte kan behandlas separat.

Beträffande
provsektionen har RRV pekat på den förlagsraässiga

s. 83 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 55 83

karaktären
som stora delar av den nuvarande verksaraheten har. En företagsenhet skulle
kunna etableras på härför lämplig ort. RRV har eraellertid också pekat på att
SÖ i och för sig behöver någon form av provsektion för utveckling av konkreta
metodfrågor för utvärdering av undervisnuigen. Det är mot denna bakgrund oklart
huravida frågan egentligen gäller en direkt omlokalisering från SÖ:s
stockholmsdel eller en organisatorisk avveckling och nylnriktning därstädes
saratidigt med en företagsetablering på en ort som passar de statliga företagsintressena,
t. ex. Utbildningsförlagets.

Delegationens förslag
tillstyrks av länsstyrelsen i Västernorrlands län. Länsstyrelsen anser också
att om en samordning sker av den intagningsverksamhet som för närvarande
handhas av UKÄ och SÖ bör denna verksarahet i sin helhet förläggas till
Sundsvall.

TCO och SACO-föreningen
vid SÖ anser det olämpligt att under pågående utredningar utlokalisera en del
av SÖ. TCO anför också att flertalet sökande tUl utbUdningar vilkas intagning
handläggs av intagningssektionen finns i södra Sverige. Placering av
intagnmgssek-tionen i Sundsvall skulle försvåra och fördyra dessa kontakter
såväl personliga som telefonmässiga raed inlagningssektionens personal.

Sundsvalls kommun
frarahåller att komraunen har raer än erforderlig kapacitet för att ta eraot
den föreslagna andra etappen av lokaliseringen av StatUg verksarahet. Koraraunen
bedöraer denna lokalisering erforderlig för koramunens och regionens utveckling
och särskilt värdefull, då den kan väntas ge ökade möjligheter tUl
arbetstUlfäUen för koraraunens invånare, särskilt vad gäller kvinnlig
arbetskraft.

Kommittén
för den fortsatta verksamheten med radio och television inom
utbildningsväsendet samt utbildningsprogramenheten vid Sveriges Radio AB.
Kommittén för den fortsatta verksamheten med radio och television inom
utbildningsväsendet med instämmande av företagsnämnden delar delegationens
uppfattning och förordar att koinrait-téns utredningsuppdrag vidgas tUl att
orafatta även förslag om verksamhetens framtida lokalisering. Även Sveriges
Radio och 1969 års radioulredning biträder delegationens förslag härutinnan.

Länsstyrelsen
i Östergötlands län anser att hithörande verksamhets lokalisering bör beaktas
vid valet av lokaliseringsorter för övrig statlig verksamhet. För länsstyrelsen
skulle det frarastå sora naturligt ora kommittén finner att Norrköping är raest
läraplig ort vilket överensstämmer med det förslag som regeringen förelade
riksdagen våren 1971. En flyttning till Norrköping skulle ge goda möjligheter
tiU samordning raed Sveriges Radios redan etablerade verksarahet.

Länsstyrelsen
i Västerbottens län erinrar ora att Koramittén för television och radio i
utbildningen (TRU) av delegationen i etapp 1 föreslogs lokaUserad till Umeå.
De föratsättningar som då förelåg,

s. 84 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 55 84

och
sora exemplifierades med universitetets orafallande utbildnings- och forskningsverksamhet,
har utvecklats vidare sedan dess. När kommittén lägger fram sitt förslag till
organisation, innebärande en fuUständig eller partiell oralokalisering av
verksamheterna, bör därför Umeå fortfarande framstå som en fördelaktig
lokaliseringsort.

Länsstyrelsen
i Örebro län anser att man bör noga pröva möjligheterna att flytta över TRU:s
verksamhet till Örebro. En sådan åtgärd skulle vara ett verksamt medel att suga
upp en del av det överskott på välutbildad arbetskraft som finns inora länet.

Statens
jordbruksnämnd, med instämmande av företagsnämnden, motsätter sig bestämt
delegationens förslag i vad avser utlokalisering av jordbruksnämnden. Den
eventuella lokaliseringspolitiska fördelen av en utlokahsering av
jordbruksnämnden måste vägas mot den adrainistraliva skada som ofrånkomligen
skuUe följa och sora enligt närandens bedöraning skulle bli mycket allvarlig.

Jordbruksnämnden
frarahåller att delegationen har utgått från antagandet om en frivillig
saralokalisering med jordbruksnämnden av vissa för nämnden betydelsefulla
kontaktkällor. En sådan kan enligt närandens bedöraning inte påräknas och
skulle f. ö. varken vara läraplig raed hänsyn till närandens behov av balans i
kontaktraöjligheten vad avser producenter, konsuraenler, handel och
livsmedelsindustri eller raed hänsyn till regleringsföreningamas funktionsraöjligheler.
Konsumentdelegationen har i yttrande till näranden funnit att starka skäl
talar för att nämnden stannar kvar i Stockholm. Vidare har regleringsföreningarna
framhållit för jordbraksnämnden att dessas arbete skulle starkt försvåras om
nämnden lokaliserades till annan plats.

Beträffande
prisregleringen anför nämnden att en utlokalisering skulle vara oförenlig med
det nuvarande systemet för jordbruksprisöverläggningar, antingen dessa skulle
ske på lokaliseringsorten eller i Stockholm eller de skulle omhänderhas av
näranden eller av särskilt tillsatta priskoramittéer. Närandens raöjUgheter att
raedverka i frågor sora berör utrikeshandeln och handelspolitiken skuUe också
starkt begränsas, med åtföljande försämrmg i närandens beslutsunderlag för de
löpande prisregleringsärendena, Genoraförandet av införselavgiftsänd-ringarna,
vilka i genomsnitt sker en eller två gånger per vecka, skulle försenas, likaså
handläggningen i importlicens- och avgiftsbeskedsären-den, där importörerna
ofta är beroende av omedelbar expediering.

På
försörjningsberedskapens oraråde skulle enligt närandens uppfattning en oralokalisering
oraöjUggöra för näranden att utan väsentligt ökade resurser upprätthålla
nuvarande verksarahet inora den fredstida försörjningsberedskapen. Vidare
skulle en omlokalisering vara oförenlig med gällande planering för centralt
krisorgan på Uvsraedelsområ-det och därigenom på ett livsviktigt område bryta
igenom den eljest

s. 85 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 55 85

gällande
organisationsprincipen att de myndigheter sora i fredstid arbetar inom ett
visst försörjningsområde också skall i krisfall omhänderha krisregleringama på
orarådet.

Statens
livsmedelsverk anför att saraarbetet raellan verket och jordbruksnämnden frärast
avser kvalitets- och prisfrågor, införsel av jordbruksprodukter och planering
av livsraedelsberedskapen. En omlokalisering av jordbraksnänmden tiU Jönköping
skulle för livsmedelsverkets del innebära svårigheter och tidsförlust när det
gäller handläggningen av sådana ärenden. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar frarahåller
det nära samarbetet mellan styrelsen och statens jordbruksnämnd med nära nog
dagliga kontakter i samarbetsgrupper eller på annat sätt. överstyrelsen
betraktar en utlokalisering av jordbraksnämnden som ytterligt besvärande för en
effektiv saraordning av verksaraheten inora det ekonomiska försvaret och
avstyrker sålunda utlokalisering. Också statens pris- och kartellnämnd tar upp
beredskapsfrågan och pekar på att även jordbraksnämnden svarar för den ekonoraiska
försvarsberedskapen på livsraedelsorarådet, vilket både vid
beredskapsplaneringen och i en akut krissituation nödvändiggör nära kontakt raed
pris- och kartellnänmden.

Pris-
och karteUnämnden framhåller även att för att en effektiv pris-övervakning
skall kunna upprätthållas beträffande jordbrukets produkter krävs att nämndens
och jordbraksnämndens åtgärder i största möjliga utsträckning samordnas. Med
hänsyn till de olägenheter som kan uppstå om pris- och kartellnämndens
kontakter raed jordbraksnämnden försvåras vill nämnden för sin del förorda att
den ifrågasatta utflyttningen icke kommer till stånd.

Även
kommerskollegium anser att en omlokalisering av jordbruksnämnden till ort
utanför Stockholra skulle försvåra de nödvändiga kontaktema raellan verken.
Kollegiet anför bl. a. att det på det han-delspoUtiska orarådet ofta uppkoraraer
frågor sora fordrar snabb utredning och snabbt ställningstagande. Nära
kontakter mellan tjänstemän vid jordbruksnäranden och kollegiet har väsentligt
bidragit till att uppkorana frågor kunnat snabbt och allsidigt belysas.

Däremot
anser lantbruksstyrdsen att det skulle innebära betydande fördelar om en koncentration
av den samlade lantbruksadministratio-nen kunde äga rura. Mot denna bakgrund är
det ur styrelsens synpunkt motiverat att statens jordbruksnämnd och lantbrukets
organisationers centrala verksarahet förläggs till Jönköping.

Statistiska
centralbyrån (SCB) anför att SCB har intensivt saraarbete med jordbraksnämnden
i statistiska frågor. En utflyttning av näranden kommer att i viss utsträckning
försvåra för statistikverksamheten nödvändigt samarbete raen inte i sådan orafattning
att SCB anser sig ha anledning avstyrka det framlagda förslaget om utlokalisering
av jordbruksnämnden.

s. 86 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 55 86

Länsstyrelsen
i Jönköpings län finner att den av delegationen föreslagna lokaliseringen av
statens jordbraksnämnd tUl Jönköping ter sig som en naturUg konsekvens av
riksdagens tidigare beslut att dit förlägga lantbraksstyrelsen och
skogsstyrelsen. Länsstyrelsen tillstyrker därför förslaget. I och för sig
medför detta enligt länsstyrelsen inte någon mera avsevärd lokaliseringseffekt,
raen jordbruksnärandens förläggning torde ha avgörande betydelse för
lokaliseringen av Lantbrakarnas riksförbund och dess branschorganisationer liksora
reglerings-föreningama raed sammanlagt ett betydande antal anställda. En utlokalisering
av dessa organisationer till Jönköping finner länsstyrelsen naturlig och
välmotiverad. Dessa synpunkter delas av Jönköpings kommun.

Länsstyrelsen i Skaraborgs
län vars yttrande utformats i samarbete med Skövde kommun, anser att en utlokalisering
av statens jordbraksnämnd till Skövde skulle ge denna de utoraordentligt goda raöjUgheter
tUl de direkta kontakter raed jordbraksnäringen och livsmedelsindustrin, som
nämnden behöver. Jönköpings raöjUgheter i detta avseende är enligt
länsstyrelsen inte jämförbara med Skövdes. Länsstyrelsen finner att Skövdes
försprång i detta hänseende väl torde uppväga den fördel ur kontaktsynpunkt,
som ligger i att Jönköping koraraer att bli förläggningsort även för lantbraksstyrelsen.

Lantbrukarnas
Riksförbund (LRF) anser att ytterligare överväganden raåste göras innan stäUning
tas till jordbraksnärandens lokalisering. Enligt förbundets raening bör jordbruksnäranden
anses ha sådana funktioner, sora har direkt betydelse för statsledningen. Det
gäller inte enbart nämndens roll vid prisförhandlingar och den löpande
jordbraks-prisregleringen utan också dess funktion sora centralt
planeringsorgan för försörjningsberedskapen och som centralt krisorgan på
livsmedelsområdet.

LRF
reagerar raot att delegationen vid sitt förslag ora utlokalisering av jordbraksnäranden
säger sig ha utgått från att regleringsföreningarna och LRF raed anslutna
branschföreningar är positiva till att flytta ut sin centrala verksarahet från storstockholrasorarådet.
Förbundet finner det anmärkningsvärt att delegationen anser sig ha anledning
att göra antaganden om förbundets inställning till här aktuell fråga. LRF bekräftar
att dagliga kontakter förekommer mellan jordbraksnänmden och LRF raed dess
branschorganisationer och att nämnden för sin verksamhet är beroende av bl. a.
dessa kontakter. Men det är enligt förbundets åsikt knappast rimligt att utgå
ifrån att en näringslivsorganisation som LRF, med ett vitt förgrenat
kontaktbehov, skall anpassa hela sin verksamhet och lokalisering efter enbart
en eller ett par kontaktpunkter på den statliga sidan under motivering att
dessa statliga organ eljest inte kan fungera på ett tillfredsställande sätt.

Sveriges
Grossisiförbund frarahåller att de ömsesidiga kontakterna

s. 87 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 55 87

raellan
jordbraksnäranden och handeln resp. livsraedelsinduslrin under senare år ökat
betydligt i orafattning, i första hand som en följd av jordbruksprissystemets koraphcerade
regler och dess praktiska tillämpning. En utlokalisering av näranden skulle
därför inte bara försvåra utan också i betydande utsträckning direkt oraöjUggöra
dessa också ur affärssynpunkt ytterst angelägna kontakter.

TCO
anser att ett genomförande av delegationens förslag skulle medföra att näranden
inte kunde fungera tillfredsställande. TCO håller före att delegationen gjort
en felbedöraning när raan trots fraraförda sakskäl ändå förordat en utlokahsering.
Delegationens raolivering utgörs därvid enbart av en spekulation i en högst
osannolik utflyttning av vissa av jordbrakets organisationer, TCO framhåller
att jordbraksnäranden också har nära kontakter raed industri, konsuraentorganisa-tioner
ra, fl. Mycket talar för alt saraarbetet raed dessa viktiga institutioner
kommer att avsevärt försvåras efler en eventuell utflyttning av nämnden. En
utflyttning skulle vidare för närandens del innebära att reseintensiteten
skulle öka så raycket att en personalförstärkning krävs.

TCO
understryker beträffande de personalpolitiska konsekvenserna av en utflyttning
att personalsaramansättningen är den ogynnsammast tänkbara. Ett förhållandevis
stort antal kvinnor har högt kvalificerat arbete. Den nuvarande
åldersstrukturen raedför att raånga tjänsteraän vid tiden för den beräknade
utflyttningen koraraer alt vara i 5060-årsåldern. Detta innebär synnerligen
negativa sociala konsekvenser för tjänstemännen. TCO framhåller också att
nämndens personal genom sin ofta högt drivna specialisering både är svåra alt
omplacera och ersätta.

Patent-
och registreringsverket med instämmande av företagsnämnden hälsar raed tUlfredsställelse
att delegationen inle förordat en omlokalisering av patent-, varumärkes-,
mönster- eller namnverk-saraheterna. Däreraot raolsälter sig verket förslaget ora
bolagsbyråns oralokalisering.

Patentverket
anför att en flyttning av bolagsbyrån från stockholrasorarådet skulle vara
synnerligen oläglig för bolagsbyråns kundkrets, varav raer än hälften finns i
delta område där också bankemas största notariatavdelningar och den övervägande
delen av landets advokal-och revisionsbjrråer finns. Besvärande koraraunikationsproblera
skulle uppstå och insynen i aktiebolagens ekonomiska förhållanden försvåras. Ktmdkretsen,
som genora avgifter bestrider kostnaderna för bolagsbyråns verksarahet, skulle
förorsakas merkostnader. I skrivelser till patentverket har Föreningen
Auktoriserade Revisorer, Svenska Revisorsamfundet, Svenska Bankföreningen,
Sveriges Advokatsarafund och Stockholras handelskararaare avstyrkt att
bolagsbyrån oralokaliseras. En speciell uppgift sora är aktuell för både
bolagsbyrån och andra enheter i verket, nämligen firmagranskningen, skulle
enligt verket få avgjort

s. 88 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 55 88

försämrade
viUkor vid en lokalisering av bolagsbyrån till annan ort. Patentverket anser
vidare att det inte är möjligt att från Stockholm utöva en nöjaktig ledning av
bolagsbyrån om den flyttas ut. De adrai-nistrativa funktionerna, t. ex.
personal- och ekonoraifrågor, som nu för hela patentverket handhas av verkets adrainisfrativa
byrå, skulle försvåras och fördyras. Sarama problem uppstår beträffande
kontakten och samarbetet med planerings- och utvecklingsenheten i fråga om pågående
och planerat rationaliserings- och utvecklingsarbete på bolagsbyrån, sora till
stor del rör sig på det datatekniska området, Palentver-ket räknar också vid
ett beslut ora oralokalisering raed stor avgång av personal och åtskilliga
yrkanden ora förtidspensionering med påföljande nedgång i effektiviteten. De
här anförda synpunkterna förs även fram av Statstjänstemannaförbundet.

Slutligen
anför patentverket att, ora tanken på en oralokalisering av bolagsbyrån inte frånträds,
det bör beaktas att en utflyttning av byrån måste förenas raed en omvandling lill
en självständig enhet. Detta säges kräva en organisationsutredning och verket
anser att beslut i lokaliseringsfrågan inte bör fattas förrän dessa frågor
lösts.

Länsstyrelsen
i Västernorrlands län tillstyrker delegationens förslag och anser att
bolagsbyrån med hänsyn till dess från övriga verkets skUda arbetsuppgifter utan
olägenheter bör kunna omlokaliseras till SundsvaU, Sundsvalls kommun frarahåller
de stora möjligheter kommunen har att ta emot flera rayndigheter, Föratsättningarna
ökar med förbättrade kommunikationer med bl. a. Stockholm som utbyggnaden av Sundsvall/Hämösands
flygplats innebär.

Statens
brandinspektion framhåUer att en utflyttnmg från stockholrasorarådet inte bör koraraa
i fråga av effektivitetsskäl. För en central förvaltningsmyndighet som har att
verka inom ett så brett oraråde som brandförsvaret, raåste raöjlighelerna till
rationellt samarbete med andra säkerhetsvårdande centrala myndigheter och
organisationer med anknytning till brandförsvar vara den avgörande faktorn vid
ett ställningstagande tiU oralokalisering. Mot bakgrunden av alt härvid närmast
åsyftade myndigheter arbetarskyddsstyrelsen, komraerskolle-gium, planverket
och rikspolisstyrelsen med vilka brandinspektionen har fortlöpande, delvis
dagligen förekomraande saraarbete får bli kvar i stockholrasorarådet frarastår
förslaget att den nuracrärt minsta säkerhetsvårdande rayndighelen näraligen
brandinspektionen ullokahseras, såsora både märkligt och omotiverat.

Mot
den lokaliseringspolitiska effekten av att genom en utflyttning av brandinspektionen
avlasta stockholmsregionen nio arbetstiUfällen bör enligt inspektionens mening
vägas myndighetens möjligheter att vid en annan lokalisering effektivt fullgöra
sina uppgifter.

Brandinspeklionen
frarahåller vidare att erfarenheten har visat att

s. 89 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 55 89

för
brandförsvaret och dess utveckling betydelsefulla probleraställning-ar av
brandteknisk natur ofta tidigast aktualiseras i den samlade tätortsregion, med
dess rikt utvecklade närings- och samhällsliv, som Storstockholms bostadsförsörjningsområde
utgör. Skulle ett av styrelsen för statens brandskola framfört förslag att
förlägga brandskolan till Hägernäsorarådet (Roslagens Flygkår, vilken nedläggs
1974) i Täby, skulle en samlokaUsering där av brandskolan och brandinspektionen
vara möjlig och önskvärd,

Brandraspektionen
önskar att om beslut ora en oralokalisering till Borås ändå fattas genoraförandet
av arbetsbelastningsskäl måtte få anslå lill oralokaliseringsperiodens senare
del. En utflyttning lill Täby skulle däreraot kunna ske tidigare.

Statens
brandskola. Styrelsen för statens brandskola raed instämraande av skolans
personal och elevkår avstyrker en oralokalisering av skolan till Borås raed
hänsyn tUl raöjlighelerna att där bedriva en tillfredsställande utbildning.

I
betraktande av de obetydliga verkningarna i lokaliseringshänseende av en
utflyttning av brandskolan anser styrelsen att de avgörande faktorerna vid
valet av lokaliseringsort för skolan raåste vara skolans raöjUgheter att
bedriva en tillfredsställande undervisning och tillgodose elevemas intressen.

Styrelsen
framhåller att skolan begagnar sig av ett stort antal ett 90-tal
specialister som deltidslärare. De svarar för orakring 75 % av den vid skolan raeddelade
undervisningen. Dessa kan i tUlräckUg omfattning rekryteras endast inora stockholrasorarådet.
Styrelsen delar inte delegationens optiraistiska uttalanden i lärarrekryteringsfrågan.
Styrelsen finner att för rekryteringen av deltidslärare är en lokalisering av
statens brandskola tUl Borås olämplig.

Möjligheterna
tiU studiebesök är enligt styrelsens uppfattning mindre goda i boråsregionen.
Studieresor måste göras till göteborgsområdet, vilket raedför tidsspillan och
ökade kostnader för skolan. Brandskolans lokalisering till stockholrasorarådet
är ur denna synpunkt fördelaktig. Även sådana studieobjekt sora tunnelbana, fjärrvärraeverk,
bergrumsanläggningar, storlager, höglager, storgarage, flygplatser, elverk,
vattenverk, publika lokaler, oljedepåer, haranar m, ra, finns saralade i större
orafattning i stockholrasorarådet än på något annat håll.

Vid
en lokalisering av brandskolan till stockholrasorarådet kan vidare de för
praktisk utbildning nödvändiga lokalerna och övningsfälten i viss utsträckning
utnyttjas även av brandkårerna inora området. Härigenom uppnås ett bättre
utnyttjande av dyrbara resurser.

Styrelsen
har även av hänsyn till elevema avstyrkt en flyttning från stockholrasorarådet.
Med hänsyn till att det dorainerande antalet elever koraraer från de östra
delarna av Svealand skulle en förflyttning av

s. 90 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:55 90

skolan
från stockholrasorarådet raedföra ökade reseavstånd till heraor-ten.

Styrelsen
påpekar att den har underhand till civildepartementet och byggnadsstyrelsen
framfört att ett railitärt etablissemang som krigsraak-ten fraradeles ej vidare
behöver, näraligen Hägernäsorarådet i Täby kommun, skulle vara mycket lämpligt
för skolans behov och kunna iordningstäUas för skolans behov med begränsade
kostnader. En flyttning tiU Borås förutsätter däreraot anskaffande av toratmark
och övningsfält för skolan och nyuppförande av byggnader och andra anordningar.

LUcnande synpunkter har
anförts av SACO-medlemmar vid statens brandskola. Även TCO frarahåller alt ora
brandskolan finge överta an-läggningama i Hägernäs skulle det väl fylla skolans
behov. TCO anser i övrigt att en utflyttning från stockholrasorarådet skulle
innebära ett lika svårartat som opåkallat avbräck i skolans verksamhet. Genom
förlusten av en inarbetad lärarstab skulle utbildningskapaciteten sjunka på
ett oacceptabelt sätt. Svenska kommunalarbetareförbundet föreslår också att
skolans förläggningsort liksom hittills bör ligga inora stockholrasorarådet.

Sprängämnesinspektionen,
som i ärendet har hört sprängämnesinspektionens förtroenderåd, avstyrker bestärat
delegationens förslag ora oralokalisering tUl Borås.

Inspektionen
anför att den har hela landet såsom tillsynsoraråde och att Stockholra är
landels koraraunikalionscentrura vilket bl, a. raedger snabb utryckning vid
olyckor. Annan lokalisering raedför fördyring i förra av längre och kostsamraare
resor och lägre personalutnytljande. Inspektionens chefsmyndighet komraerskollegiura
är belägen i Stockholm. Ett dagligt samarbete pågår raed koraraerskollegiura,
bl. a. i saraband med utarbetande av tillämpningsföreskrifter ra, ra. Såsora
specialinspektör inora yrkesinspektionen har sprängämnesinspektören ett nära
saraarbete med arbetarskyddsslyrelsen.

Sprängäranesinspektionen
påpekar vidare att dess framtida ställning är föremål för överväganden av bl.
a. arbetsrailjöutredningen. Något ställningstagande föreligger ännu icke.
Frågan ora omlokalisering är även beroende härav.

Även
kommerskollegium betonar behovet av nära personligt saraarbete raed kollegiet
och arbetarskyddsstyrelsen. Kollegiet anför också att inte bara huvuddelen av
de civila och railitära rayndigheterna ulan även de stora
branschorganisationerna sora rådgör raed inspektionen är verksamraa i Stockholra,
Personalens åldersstruktur gör även att kontinuiteten i inspektionens arbete
skulle äventyras vid en utflyttning. HärtiU koramer den ringa
lokaliseringspolitiska vinsten med en utflyttning i beaktande av att
personalen uppgår till endast 16 personer. Kollegiet anser att inspektionens
lokalisering ej bör ändras.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 55 91

Arbetarskyddsstyrelsen
avstyrker bestärat delegationens förslag. Med hänsyn tUl att sprängäranesinspektionens
fraratida organisation och arbetsuppgifter är föreraål för överväganden i flera
olika saramanhang t, ex arbetsrailjöutredningen, koraraerskollegieulredningen
och räddningstjänstutredningen bör inte beslut fattas nu om
lokalisering av inspektionen.

Försvarets materielverk
pekar på att även verket har ett omfattande samarbete med sprängäranesinspektionen.
Flyttning av inspektionen från Stockholra koraraer enligt raaterielverkets raening
att försvåra detta saraarbete, vilket raedför ökade kostnader och indirekt kan iimebära
försämrad säkerhet vid transport och förvaring av försvarets explosiva varor,

LO framhåller att sprängäranesinspektionens
verksarahet bör överföras från kommerskollegium till arbetarskyddsstyrelsen,
LO finner liksom Svenska Fabriksarbetareförbundet att en förflyttning av
sprängämnesinspektionen till Borås skulle allvarligt försvåra inspektionens
arbete med hänsyn till sprängämnesindustrins lokalisering. Också Svenska
kommunalarbetareförbundet anser att inspektionen bör vara kvar i Stockholra,

Statens
institut för företagsutveckling (SIFU) avstyrker delegationens förslag till oralokalisering
av institutet, SIFU kan varken finna företagsekonoraiska eller andra skäl som
talar för en omlokalisering av SIFU utanför storstockholrasorarådet,

SIFU
anser att institutets arbetssituation är i viss mån jämförbar med affärsverkens
för vilka delegationen bl. a. frarahåller att raark-nadskontakter är särskilt känsUga
för påverkan, i synnerhet ora verket arbetar i en konkurrenssituation. Omlokaliseringen
påverkar både orafattning, inriktning och former för kontaktema och därigenom förutsättningama
för effektivitet i tjänsteproduktionen.

SIFU:s vitt förgrenade och
för verksamheten helt nödvändiga kontaktsystem koraraer vid en även delvis genoraförd
utlokalisering enligt institutets uppfattning att försäraras och kan raedföra
att delar av verksaraheten inte längre kan bedrivas. Inora SIFU:s utbildningsverksarahet
berörs, föratora planerings- och uppläggningsarbetet i sararåd raed
företrädare för SIFU:s avnäraargrupper, 1 200 specialister för lärartjänster
och 20 000 kursdeltagare. Huvuddelen av institutets avnäraargrupper har
uttalat sig för att institutet bör ligga kvar i Stockholm.

SIFU
utgår från att en utflyttning av verk och myndigheter kan böra ske på politiska
grunder mot bakgrund av övergripande bedömningar samtidigt som det ur det
enskilda verkels intressen kan vara orationellt. Ur dess egen synpunkt ter sig
inte statens provningsanstalls tidigare beslutade lokalisering till Borås sora
rationell raed hänsyn till anstaltens uppgifter och kundkrets, SIFU
ifrågasätter ora man motverkar de

s. 92 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 55 92

negativa
konsekvensema för provningsanstalten genom att också lokalisera SIFU dit. Med
den svaga samverkan mellan de båda verken som synes sannoUk kan man enligt SIFU
i stället länka sig att en konkurrens om liknande resurser på en mindre ort
kan få ökad negativ effekt för båda verken.

SIFU
förutser betydande kostnadsökningar inom utbildningsverksamheten. Med sanuna
finansieringsform som SIFU för närvarande har medför det en sådan ökad
belastning på kursavgifterna att den svårligen kan bedrivas efter en utlokalisering.
En utlokalisering för SIFU föratsätter därför enligt institutets mening en
förändrad finansieringsform med väsentligt höjda anslag.

SIFU
betonar att en successiv, utökad decentralisering av SIFU:s verksamhet,
lokaliserad till för olika regioner lärapliga orter utgör ett mycket lämpligt altemativ
till den av delegationen föreslagna utlokaliseringen till Borås. Dessa
tankegångar har också framförts sora önskvärda av ett flertal av institutels avnäraargrupper.
En sådan successiv "utlokalisering" kan enligt SIFU ske utan
väsentliga stömingar för såväl verksamheten sora personalen. En sådan lösning
förordas även av TCO. SACO-föreningen vid SIFU frarahåller de svårigheter och problera
för de anställda och deras anhöriga sora skulle uppkomma vid en utlokalisering
där de lokaliseringspoliliska fördelarna blir ringa.

Kommerskollegium
framhåller att SIFU:s framtida verksamhet är föreraål för prövning i saraband raed
övervägandena beträffande ett industripoUtiskt verk. I detta läge bör enligt
kollegiet inte fattas beslut angående omlokalisering av institutet.

En oralokalisering
av SIFU avstyrks också av Rörfirmornas Riksförbund. Även Svenska Målarförbundet
finner det angeläget att SIFU:s verksamhet fortsätter med central organisation
i Stockholm.

Länsstyrelsen
i Kronobergs län anför att Växjö skulle kunna erbjuda en lämplig railjö för SIFU:s
verksamhet, bl, a, raed tanke på den höga andelen raindre och raedelstora
företag i Kronobergs och angränsande län. Organisationskommittén för högre
teknisk utbildning och forskning i Övre Norrland anser att en oralokalisering
av SIFU till övre Norrland bör övervägas. Sett utifrån Skellefteåregionens näringsstraktur
och SIFU:s anknytning till det industriella utvecklingscentret i Skellefteå
bör vid val av ort i övre Norrland i första hand Skellefteå koraraa i fråga. I
andra hand är enligt kommitténs mening Luleå den lämpligaste orten.
Länsstyrelsen i Norrbottens län föreslår att SIFU lokaliseras! till Luleå där
ett regionkontor f. n. finns. Bl. a. den tekniska högskolerailjön anses tala
för denna lösning.

Länsstyrelsen
i Älvsborgs län och Borås kommun ser delegationens förslag ora statlig
verksamhet tiU Borås med tillfredsställelse även om åtgärderna inte är tUlräckliga
ur regionalpolitisk synpunkt.

Byggnadsstyrelsen
räknar raed att efter en utflyttning av SIFU kim-

s. 93 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 55 93

na
använda en del av de friställda lokalerna för administrativ förvaltningsverksarahet,
raedan övriga lokaler kan användas för rausei- och utställningsverksamhet eller
som repetitions- och scenlokaler. De do-natlonsvillkor som gäller för tomtens
utnyttjande kan emeUertid begränsa möjlighetema för den framtida användningen
av lokalerna.

Departementschefen
Den allmänna bakgrunden

Full
sysselsättning och en jämnare inkorastfördelning ulgör centrala mål för den
ekonomiska politiken. Ett förverkligande av dessa är en grundläggande
förutsättning för en framgångsrik välfärdspolitik och en fördjupad järalikhet raellan
människorna.

Under
senare år har de regionalpolitiska insatserna korarait att frarastå sora allt
väsentligare raedel för att uppnå dessa raål. RikUinjema för det fortsatta
handlandet inom detta område lades fast i det regionalpolitiska handlingsprograra
sora antogs av riksdagen under hösten 1972 (prop. 1972: 111 bil. 1, InU 1972:
28, rskr 1972: 347). Pro-grararaet byggde i väsentlig grad på den planering som
raed utgångspunkt i riksdagens beslut åren 1964 (prop. 1964: 185, BaU 1964:
48, rskr 1964: 408) och 1970 (prop. 1970: 75, BaU 1970: 40, rskr 1970: 304) har
genoraförts i länen länsplanering 1967 och länsprograra 1970.

Riksdagens
beslut år 1972 innebar att de successivt ökande resurserna raålraedvetet skulle
användas för att i länen bygga upp orter av olika karaktär sora inbördes skulle
koraplettera varandra så att de tre grandläggande välfärdseleraenten arbete,
service och god raUjö skulle göras tillgängliga för alla raänniskor. Till
ledning för planeringen i länen och för fördelningen av de samhälleUga
resurserna angavs ramar i form av befolkningstal för tiden t. o, ra, år 1980
och en plan för utveckling av den regionala strukturen. Planen anger bl. a. de
funktioner sora olika orter storstäder, priraära centra, regionala centra
och korarauncentra skall fullgöra.

Riksdagen
gjorde också vissa principiella uttalanden rörande medlen i den framtida
regionalpolitiken. Dessa uttalanden koraraer att följas upp med bl. a. förslag tUl
1973 års riksdag om medlen i den fortsatta regionalpolitiska stödverksamheten
och av de särskilda insatserna i glesbygderna.

Ett
väsentiigt led i förverkligandet av de regionalpolitiska raålen är enligt prop.
1972: 111 att etablera väl fungerande lokala arbetsraark-nader, som kan erbjuda
människoma goda sysselsättningsraöjUgheter och dessutom ge valmöjligheter
beträffande yrkesinriktning och utbildning. En lång rad erfarenheter visar att
det på de mindre arbetsmarknaderna härvidlag kan uppstå vissa problem, i
synnerhet om de domi-

s. 94 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 55 94

neras
av ett enda stort företag. En större arbetsraarknad har otvivelaktiga fördelar
i dessa avseenden. Ett väsentligt led i regionalpoUtiken bör därför vara att i
anslutning tUl de enskilda människornas nuvarande bostadsorter utveckla ett
antal mera differentierade arbetsraarknader som ger valmöjligheter och som tål
de påfrestningar som strukturför-ändringama för med sig. Inte minst ur dessa straktursynpunkter
är det angeläget att kontaktberoende, informationsbehandlande, styrande och
annan kvalificerad verksarahet viimer insteg också på andra arbetsmarknader än
storstadsområdenas.

När
det gäller valet av dessa huvudorter för näringsliv och service utanför
storstadsområden konstateras i prop. 1972: 111 (bil. 1 s. 480) att
länsstyrelserna i länsprogram 1970 hade föreslagit inte raindre än 22 orter sora
storstadsalternativ och därvid fått stöd av en betydande majoritet av
kommunerna i resp. län. Föredragande departeraentschefen anslöt sig till
uppfattningen att det var nödvändigt att saratliga de angivna ortema
utvecklades så att en kvalificerad arbetsraarknad och service kunde erbjudas i
de skilda länen. Saratidigt konstaterades att raöjUgheter inte förelåg att
utveckla saratliga dessa orter tUl verkhga alternativ till storstäderna. Med
hänsyn härtill kora denna grapp av orter att i stället benäranas primära
centra. Det påpekades vidare att utvecklingen i de skilda primära centra raåste
ske efter olika raönster aUt efter orternas näringsgeografiska och andra föratsättningar.

En
av föratsättningama för att primära centra skall kunna fullgöra de av riksdagen
angivna funktionema är att tillväxten i storstadsområdena dämpas och i stället
länkas över på dessa orter. Storstadsområdenas höga tillväxttakt under en lång
följd av år har som beskrivits i prop. 1972: 111 rainskat möjlighetema att
åstadkomma en balanserad regional utveckling i andra delar av landet.
Samtidigt har storstadsområdena själva brottats med svårbemästrade problem.
Den snabba befolkningstillväxten där har raedfört köproblem inom vissa
servicesektorer, särskilt inom sjukvårds- och komraunikationssektorerna. På
grand av de ökade reseavstånden blir arbets- och serviceresoma allt raera påfrestande.
I särskUt storstockholrasorarådet har dessutora arbetsraarknaden visat allt
klarare tecken på balansbrister genom en alltför snabb tUlväxt av administrations-
och servicebefattningarna och en absolut tUlbakagång av tiUverkningsyrkena. En
enhällig riksdag har gjort upprepade uttalanden om en i dessa olika avseenden
mera balanserad utveckling och även beslutat om åtgärder för att åstadkomraa
en därap-ning av storstadstillväxten.

Ett
verksamt bidragande medel för att utveckla primära centra erbjuder
lokalisering av central statlig förvaltning. På grandval av ett första
betänkande som framlagts av delegationen för lokalisering av statiig verksarahet
(SOU 1970: 29) beslöt 1971 års riksdag (prop. 1971: 29, InU 1971: 15, rskr
1971: 196) om en första utflyttnmgsetapp. Be-

s. 95 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 55 95

slutet
innebar att myndigheter med ca 6 100 anställda skulle utlokaliseras från stockholrasorarådet
tUl olika delar av landet. Vid behandlingen av propositionen uttalade
inrikesutskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande att insatsema borde
koncentreras tUl ett begränsat antal regionala tillväxtcentra, i första hand
sådana sora kunde tänkas få betydelse sora storstadsaltemativ. Ville raan uppnå
i olika avseenden attraktiva altemativ tiU storstädema fann utskottet det
nödvändigt att koncentrera de resurser som i så fall kunde stå tUl buds. Enligt
utskottets raening borde detta leda till att statliga verksaraheter flyttades
ut grappvis. Därigenom skulle man uppnå den väsentliga regionalpoliliska effekt
på inflyltningsorten som avsågs. TUl de i propositionen förordade allmänna
riktlinjerna anslöt sig en nära nog enhällig riksdag.

Genomförandet
av den första utlokaliseringsetappen

1971
års riksdagsbeslut om en första etapp i utlokaliseringen av central statlig
förvaltning innebar att trettio rayndigheter och institutioner särat delar av
ytterligare fyra olika rayndigheter skulle lokaliseras utanför stockholrasorarådet
tUl tretton orter i olika delar av landet (prop. 1971: 29, InU 1971: 15, rskr
1971: 196). Sanunanlagt hade dessa myndigheter ca 6 100 anställda. Enligt
förslaget skulle inflyttning på de nya lokaliseringsorterna kunna beräknas ske
under åren 19741976,

I
enlighet raed vad jag hade föreslagit i propositionen skulle genoraförandet av
omlokaliseringen i princip ankoraraa på rayndigheterna själva. Särskilda
organisationskommittéer borde inrättas vid de organ sora skulle oralokaliseras,
bl. a. för att berörda arbetstagargrupper skuUe beredas möjlighet att deltaga
i planerings- och utredningsarbetet, I beslut den 4 juni 1971 föreskrev Kungl, Maj:t
att företagsnämnd eller i förekoraraande fall den centrala förelagsnäranden
skulle fungera sora organisationskommitté i omlokaliseringsfrågor.
Kommittéerna har bl. a. att fastställa planer sora är direkt avhängiga av
myndigheternas omlokalisering och sora avser personalinformation,
personaladministration, kontorsrationalisering och andra åtgärder i saraband raed
omlokaliseringen. För att fullgöra sina uppgifter har organisationskomraittéerna
tilldelats särskUda raedel.

Särskilda
ortskommittéer har inrättats sora sararådsorgan raellan rayndigheter sora
lokaliseras tUl sararaa ort. Ortskorarailtéerna består av två ledaraöter från
varje rayndighet, varav en företräder rayndighelen och en de anställda. I dessa
koraraittéer skall behandlas frågor sora är gemensarama för de berörda rayndigheterna.
Detta kan gälla exerapelvis bostadsförhållandena, geraensarama
servicefunktioner, lokalisering och utnyttjande av arbetslokaler,
arbetsmarknadsfrågor, geraensararaa kontakter raed koraraun ra. ra. De
hittills gjorda erfarenheterna av konstruktionen raed särskilda organisationskoraraittéer
och särskilda orts-

s. 96 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 55 96

koraraittéer
har givit vid handen att de i hög grad bidragit till att effektivisera
förberedelserna för utflyttningen och detta på ett sätt som möjliggjort
smidiga kontakter raellan personal, myndigheter och korarauner.

För
beredning av uppkoraraande geraensamraa frågor raed anknytning till oralokaliseringen
har inora Kungl, Maj:ts kansli bUdals en interdepartemental samordningsgrupp raed
representanter för samtliga berörda departement. Inora finansdeparteraentet
har bUdats en särskUd arbetsgrapp som svarar för den tekniska och
administrativa saraordningen av oralokaliseringens genomförande, varvid även
viss service och rådgivning läranas tiU omlokaliseringsrayndigheterna.

Kungl,
Maj:t har vidare i enlighet med riksdagens beslut inrättat en särskild närand
näranden för vissa oraplaceringsfrågor (NOM) med uppgift att pröva ora de
skäl sora en anställd åberopar mot flyttning är så vägande alt denne bör undantas
från flyttning. Vidare har statens personalnämnd fått i uppdrag att allraänt
biträda den av omlokaliseringen berörda personalen. Bl. a. skall
personalnämnden medverka tUl omplacering av sådana tjänstemän sora ansetts
böra undanlas från flyttning. För att underlätta personalnärandens omplaceringsverksamhet
har Kungl. Maj:t i april 1972 beslutat ora inskränkningar i rätten för
myndighet att ledigförklara och tillsätta tjänst. Behovet av nyanställd
personal skall i första hand tiUgodoses genom personalnämndens centrala
omplaceringsverksamhet.

Med
utgångspunkt i riksdagsbeslutet år 1971 har beslut fattats ora att möjligheten
alt erhålla bostadsanskaffningslån raed statlig garanti skall vidgas tUl att
också gälla lån tUl kontantinsats vid köp av eget hem för den personal som
avses i riksdagsbeslutet. Vidare har ett avtal om särskilda förraåner för
personal sora berörs av oralokaliseringen slutits mellan staten och de anstäUdas
huvudorganisationer. Avtalet innehåller bl. a. bestämraelser om fria resor tUl
och från utflytlningsorten, vidgad rätt att erhålla orastalioneringstraklaraente,
bibehållen 5-ortslön under viss övergångstid, vidgad rätt till ersättning för
flyttningskostnader och ersättning för dubbelhyra under viss tid.

Av
intresse i sammanhanget är all den faktiska efterfrågan på omplaceringsmöjligheter
sora hittills manifesterats från dera sora omfattas av det tidigare utlokaliseringsbeslutet
väsentiigt underskridit det antal arbetstillfällen som kunnat erbjudas genom
personalnämnden. Detta kan vara ett tecken på att flyttningsbenägenheten är
högre än vad som frarakomrait vid de enkäter sora företogs under hösten 1971.

I
enlighet raed Kungl. Maj:ls uppdrag har ortskorarailtéerna inkommit raed
förslag till saraordnad prelirainär tidsplan för rayndigheternas utflyttning. Genora
tre olika beslut under våren 1972 beslöt Kungl. Maj:t att planeringen av oralokaliseringen
raed några undantag skulle fortsätta på grandval av de tider för
utflyttningen sora korarait-téerna föreslagit. I det fortsatta
planeringsarbetet skall koraralttéerna

s. 97 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 55 97

efterhand
ortsvis komplettera och mer i detalj redovisa förutsättningarna att genoraföra
flyttningarna vid de i översiktsplanen angivna tidpunktema.

Ansvaret för den raed utlokaliseringen
förenade byggnadsverksamheten ligger på byggnadsstyrelsen och, i vissa fall,
på fortifikationsförvaltningen, I sin verksamhet har byggnadsstyrelsen att
sararåda raed organisations- och ortskorarailtéerna, Genora beslut i juni 1971
uppdrogs åt styrelsen att skyndsamt planera lokalförsörjningen för de
utlokaliserade myndighetema. Under hösten 1971 redovisades efler sararåd raed
myndigheterna en lokalförsörjningsplan för omlokaliseringen. På grundval av
dessa förslag fick byggnadsstyrelsen i uppdrag att fortsätta planeringen och
snarast redovisa byggnadsprograra för de olika byggnaderna, F. n. har
byggnadsprogram redovisats för flertalet planerade nybyggnader. De första
uppdragen att utföra nybyggnad för omlokalisering kunde lämnas redan under
hösten 1972. Huvuddelen av byggnadsarbetena för den första etappen beräknas bli
utförda under budgetåren 1973/74 och 1974/75. Den första oralokaliseringen av
en hel rayndighet centralnämnden för fastighetsdala beräknas ske i augusti
1973, varvid förhyrda lokaler utnyttjas. Merparten av omlokaliseringama
beräknas ske åren 1975 och 1976.

EnUgt
vad jag erfarit har det hittillsvarande arbetet med oralokaliseringen fortskridit
planenligt. De gjorda erfarenhetema visar visserligen att oralokaliseringen
kräver betydande insatser av all berörd personal men andelen raedflyttande
anställda visar en tendens att öka. Erfarenhetema från statens personalnämnd
ger även vid handen alt raånga anställda vid rayndigheter som inte berörs av omlokaliseringen
kommer att söka sig till de utflyttande verken.

Huvuddragen
i delegationens förslag

Delegationen
för lokalisering av statlig verksamhet har i juni 1972 redovisat sin slutrapport
"Decentralisering av statlig verksarahet ett led i
regionalpolitiken" (SOU 1972: 55).

Utgångspunkten för
delegationens fortsatta överväganden om decentralisering av statlig verksamhet
som ett led i regionalpolitiken har varit statsmakternas ställningstaganden
till delegationens tidigare förslag. Dessa ställningstaganden innebar bl. a.
att raan anslöt sig till principen att frågan ora oralokalisering av central
statlig verksarahet raåste bedöraas ur ett sarahällsekonomiskt perspektiv och
inte enbart grandas på företagsekonoraiska bedömningar eller statsfinansiella
överväganden. Sora en grandläggande utgångspunkt för utredningsarbetet skulle
gälla att statsraakterna, dvs. regering och riksdag, fortfarande skulle vara
lokaliserade tUl Stockholra. Härav följde att de statliga verksaraheter sora
har ett raycket nära samband med statsmakterna också borde vara lokalise-

7
Riksdagen 1973.1 saml Nr 55

s. 98 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 55 98

rade
till sarama region. Omfattande kontakter med andra institutioner lokaliserade
till stockholmsområdet utgjorde även ett skäl för en fortsatt lokalisering till
detta område. I övriga fall borde en oralokalisering till andra delar av landet
prövas.

En
ytterligare utgångspunkt för arbetet med delegationens andra etapp har varit
att man skulle redovisa stäUningstaganden beträffande samtliga centrala
statliga verksaraheter till vilka slutlig ställning inte togs vid 1971 års
riksdag. För de verksamheter sora enligt 1971 års beslut skulle bli kvar i storstockholrasorarådet
har delegationen även prövat föratsättningarna för en partiell omlokalisering.
Sararaanlagt har ca 85 rayndigheter och institutioner granskats av delegationen
i den andra etappen.

Delegationen
har gjort vissa avgränsningar i sitt arbete. Sålunda har lokaliseringen av verksaraheter
raed mindre än 10 anställda inle prövats. Inte heUer har delegationen prövat
förläggningen av kulturella institutioner av rikskaraktär på grund av att
dessa orafattas av det arbete sora bedrivs av 1965 års musei- och
utställningssakkunniga. Även frågor som gäller den högre utbUdningens
lokalisering har undantagits med hänvisning tUl att dessa frågor behandlas av
1968 års ulbildningsutredning, Inle heller de statliga bolagen har varit föreraål
för delegationens prövning eftersora dessa enligt delegationens raening
bör behandlas av stalsraaktema på sarama sätt sora enskilt ägda företag. De
statliga affärsverken har däreraot en annan ställning vilket raedför att
delegationen i denna andra etapp prövat förläggningen av de fyra affärsverk sora
nu är lokaliserade tUl Stockholra och till vilkas lokalisering ställning inte
togs år 1971.

Vid
prövningen av möjlighetema att dela eller partiellt oralokalisera rayndigheter
har delegationen som en utgångspunkt för sitt arbete angett att administrativ
effektivitet skall kunna upprätthållas på sikt även om vissa ökade kostnader
kan godtas av regionalpolitiska skäl.

Vad
beträffar valet av orter redovisade delegationen 1 sin första rapport som sin
grundläggande uppfattning att en koncentration av insatsema borde ske. Med
hänsyn till att utflyttningens omfattning var begränsad kunde några väsentliga
regionalpolitiska effekter uppstå endast om utflyttningen koncentrerades till
ett ganska litet antal orter. Delegationen bedömde vidare att en koncentration
var fördelaktig med hänsyn tUl möjligheterna tUl rationaUseringar. Om
verksamheter som var beroende av varandra eller som var av likartad karaktär saralokaliserades
skulle dessutom kontakterna underlättas.

Genom
1971 års riksdagsbeslut ora omlokaliseringen fick delegationen stöd för sin
uppfattning att endast ett fåtal orter kunde utväljas för lokalisering av
central statlig förvaltning. Vägledande för valet av lokaliseringsorter i den andra
etappen har vidare varit inrikesutskottets av riksdagen godkända uttalande (InU
1971: 15, rskr 1971: 196) att delega-

s. 99 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 55 99

tionen
i sitt fortsatta utredningsarbete skulle beakta de förbättringar av de fyra
nordligaste länens näringsstruktur som en fortsatt utflyttning tUl dessa län av
statlig verksamhet skulle innebära. Utskottet framhöll också att mycket talar
för att möjlighetema till omlokalisering av statlig verksarahet till sydöstra
Sverige särskilt borde prövas.

De
verksamheter sora orafattats av utredningens andra etapp har i allraänhet
varit raera koraplexa än de i den första rapporten. Enligt delegationen skulle
detta raotivera en raer inträngande analys än vad som krävdes för den första
etappens rayndigheter. I skilda sararaanhang har krav ävenledes rests på att
besluten skulle föregås av utförliga sarahäUs-ekonoraiska kostnads- och
intäktskalkyler. Sararaanlagt talade dessa olika oraständigheler för att
utredningsarbetet i den andra etappen skuUe kräva en längre tidsperiod.
Hänsynen till personalen vid de myndigheter där ställning tUl eventuell omlokalisering
ännu inte tagits talade eraellertid för att utredningsarbetet borde bedrivas raed
skyndsarahet så att sluthgt besked om vilka verksaraheter sora skulle föreslås
bli oralokaliserade snarast ktmde läranas berörda personalkategorier. Den
begränsade tiden för utredningsarbetet har dock korapenserats genom kraftig
insats av utredningsresurser.

I
sitt slutbetänkande föreslår delegationen att den andra etappen av oralokaliseringen
av central statlig verksarahet bör omfatta tolv hela myndigheter samt delar av
ytterligare fyra myndigheter. Antalet anställda vid de av delegationen till
utflyttning föreslagna myndigheterna uppgår till ca 4 000 personer. Den första oralokaliseringsetappen
omfattade 6 100 anställda. Härutöver har i andra sammanhang fattals beslut om
lokalisering utanför Stockholra sora berör ca 1 200 anställda. TUlsararaans
med dessa tidigare beslut om omlokalisering innebär således delegationens
förslag att ca 11 300 anställda i central statlig verksamhet förläggs utanför
Stockholm. Enligt delegationens mening bör återstående centrala myndigheter
med ca 32 000 anställda även i framtiden vara förlagda till stockholmsområdet.
Detta irmebär att ca 3/4 av de anställda i central statlig förvaltning kommer
att vara stationerade i detta oraråde. Av saratliga statsanställda i stockholrasorarådet
sararaanlagt ca 95 000 på central, regional och lokal nivå skulle 12 % omlokaliseras
och 88 % bli kvar i stockholmsområdet.

Beträffande
vissa myndigheter och institutioner har delegationen förordat fortsalt
utredning innan ställning tas tUl deras lokalisering. I fråga om den verksamhet
som tidigare bedrevs av komraittén för television och radio i utbUdningen (TRU)
och i fråga om Sveriges Radios utbildningsprogramenhet föreslår delegationen
att lokaliseringsfrågan prövas av den nyligen tillkallade kommittén för den
fortsatta verksamheten med radio och television inom utbUdningsväsendet.
Delegationen anser vidare att föratsättningarna att omlokalisera
publikationsverksamheten ra. ra. vid försvarets centrala staber och
förvaltningar samt försvarets

s. 100 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 55 100

brevskola
närmare bör kartläggas i anslutning till pågående utredning om försvarets
publikationstjänst.

I
den andra etappen föreslås endast en ny lokaliseringsort, nämligen Kalmar. I
övrigt begränsas ortsvalet tUl sarama orter som omfattades av 1971 års
riksdagsbeslut. Det av delegationen fraralagda förslaget tiU en andra etapp
innebär att nära 2/3 av de omlokaliserade sysselsättningstillfällena kommer
skogslänen tUl del. De till övriga Sverige omlokaliserade
sysselsättningstillfällena har i huvudsak koncentrerats till orter och regioner
där särskUda regionalpolitiska insatser är motiverade. I anslutning till sina
övriga förslag har delegationen även förordat att delar av försvarets
forskningsanstalt omlokaliseras till Grindsjön i Nynäshamns kommunblock och att
luftvämsskjutskolan och luftvärnets kadett- och aspirantskola förläggs till
Norrtälje.

Delegationen
beräknar att utgiftema för den nu föreslagna omlokaliseringen kommer att uppgå
till ca 100 mUj. kr. eller i genomsnitt ca 25 000 kr. per anställd. DärtUl
kommer sedan en initial ökning av myndigheternas driftkostnader med ca 15
milj. kr. Investeringsbehovet, inklusive markförvärv, för de föreslagna omlokaliseringama
kan beräknas tiU i storleksordningen 420 milj. kr. Huvuddelen av dessa ersätter
investeringar som annars skulle behövt göras i stockholmsområdet.

Enligt
gällande planer beräknas den första omlokaliseringsetappen i huvudsak
genomföras under åren 19721976. Den föreslagna andra etappen bör enligt
delegationens mening i huvudsak kunna genomföras under åren 19761980.

Någon
ytterhgare omlokalisering av myndigheter koraraer inte att föreslås av
delegationen utan utredningsarbetet har genom det nu framlagda betänkandet
slutförts.

Remissinstansemas
inställning

Ett
flertal av de remissinstanser som yttrat sig över delegationens slutbetänkande
hänvisar i vad gäller den principiella frågan ora användningen av utlokalisering
av statlig verksamhet som ett regionalpolitiskt raedel tUl sina yttranden över
delegationens tidigare rapport. Detta innebär att reraissopinionen fortfarande
i stort sett ansluter sig till uppfattningen att åtgärder bör vidtas för att
dämpa expansionen i storstockholmsområdet i syfte att åstadkomma en bättre
balanserad utveckling. Med hänvisning till de senare årens
befolkningsutveckling i storstockholmsområdet anser dock vissa remissinstanser
att det nu inte är lika angeläget sora tidigare att flytta hela rayndigheter
från denna region. Återigen andra instanser har vänt sig raot denna uppfattning
och raenar att den nu aktuella situationen i Stockholra i huvudsak är betingad
av tiUfälligt verkande faktorer. Behovet av en därapning av slorstadstill-växten
skulle således även fortsättningsvis bestå.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 55 101

När
det gäller fortsatt oralokalisering av statlig verksarahet reser några reraissinstanser
invändningar raot delegationens uttalande alt oralokalisering av ytterligare rayndigheter
inte koraraer att föreslås. Flertalet reraissinstanser uttalar sig för att en fraratida
nyetablering av statlig verksarahet i görligaste raån förläggs utanför storstadsorarådet.
Man frarahåller även angelägenheten av att ansträngningar görs för att
delegera arbetsuppgifter och beslutsfunktioner från de centrala rayndigheterna.

Ett
flertal reraissinstanser konstaterar att raetoderna för kostnadsberäkningama
har förbättrats sedan delegationens föregående rapport och anser att dessa är
godtagbara, I en del fall hävdas dock att decentraliseringen kan ge upphov
till beslående raerkostnader i kontaklverksarahe-ten för myndigheter och
avnämare, sora kan vara större än de sora angivits av delegationen, I fråga ora
analysen av de samhällsekonomiska kostnaderna och intäkterna har en del reraissinstanser
uttryckt förståelse för de av delegationen redovisade svårigheterna att
kvantitativt uttrycka dessa. Trots frånvaron av en fullständig sarahällsekonoraisk
kalkyl delar vissa av reraissinstanserna delegationens uppfattning att de
beräknade kostnaderna får anses riraliga med hänsyn till de positiva
regionalpolitiska effektema. Andra organ vUl i avvaktan på mera detaljerade
beräkningar inte ansluta sig tUl denna uppfattning utan hävdar att betänkandet
inte kan läggas till grund för beslut om ytterligare utflyttning av statlig
verksamhet,

I
anslutning till behandlingen av förslaget tUl oralokaliseringens första etapp
uttalade riksdagen bl, a, att delegationen i sitt fortsatta arbete särskilt
borde dels beakta behovet av omlokalisering till de fyra nordligaste länen,
dels pröva möjligheterna till omlokalisering till länen i sydöstra Sverige. En
del reraissorgan anser alt delegationen inte i tillräcklig utsträckning
beaktat dessa uttalanden. Åtskilliga av de län som i det föreliggande
förslaget inte skulle få mottaga någon utlokaliserad verksamhet uttrycker missnöje
över delta samtidigt som man framhäver de gynnsamma förutsättningar som finns
för att ta emot statlig verksamhet. I en del fall har även remissinstanser
aktualiserat utflyttning av sådana rayndigheter sora icke föreslagits av
delegationen.

Genoragående
gäller att de orter sora av delegationen föreslagits få mottaga statlig verksarahet
uttryckt tUlfredsställelse över delegationens förslag och förklarat sig ha
kapacitet att ta emot den ifrågavarande verksamheten.

Ett
flertal remissinstanser betonar vikten av att oralokaliseringen underlättas
inte bara genora goda koraraunikationsraöjligheter raed Stockholra utan även
genom förbättrade direktförbindelser raellan de orter sora koraraer att få raottaga
statlig verksarahet.

De
myndigheter som helt eller delvis föreslagits bli oralokaliserade har i en hel
del fall anslutit sig till de allraänna målsättningarna för samhällets regionalpoUtik
men däremot i samtliga faU avstyrkt förslaget i

8
Riksdagen 1973.1 saml Nr 55

s. 102 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 55 102

vad
gäller den egna myndigheten. TUl dessa ställningstaganden har personalen
anslutit sig. Som ett alternativ anför flera myndigheter att en vidgad delegering
vore att föredra fraraför en utflyttning av den centrala myndigheten.

Delegationens
förslag beträffande de rayndigheter sora föreslagits stanna kvar i Stockholra
har läranats utan erinran av dessa rayndigheter.

Liksom
delegationen understryker remissinstanserna vikten av att personalfrågonia
ägnas den största orasorg.

Principiella
överväganden

I
den proposition sora förelades riksdagen år 1971 raed förslag till en första
etapp i utlokaliseringen av central statlig förvaltning från Stockholra (prop.
1971:29) redogjorde jag för de principer som legat tiU grund för det då framlagda
förslaget. Jag framhöll därvid att de regionalpolitiska fördelar sora stod att
vinna genora de av raig föreslagna ut-lokaliseringama raer än väl motvägde de
olägenheter i förra av ökade kostnader och övergångsvisa oraställnuigsproblera sora
uppstod vid utlokaliseringen. De genora utlokaliseringen skapade
sysselsättningstillfällena skulle i hög grad bidra till att öka den ur regionalpolitisk
synpunkt önskvärda differentieringen av arbetsraarknaden på raottagningsorlen.
Därigenom kunde landets arbetskraftsresurser bli bättre utnyttjade och
människomas valfrihet i fråga om sysselsättning och yrke öka, Saratidigt skulle
även på längre sikt trycket på stockholrasregionen korama att minska och den
för statssektorn mycket besvärliga lokalsituationen i Stockholras centrala
delar skulle bättre kunna beraästras,

I
förhållande till de aktuella behoven var de resurser som i detta sararaanhang
stod till sarahällets förfogande starkt begränsade. För att uppnå bästa raöjliga
resultat var det nödvändigt att resurserna i allt väsentligt koncentrerades tUl
ett begränsat antal regionala tillväxtcentra.

En annan utgångspunkt för
de fraralagda förslagen var att de svårigheter som uppstår för personalen i
saraband raed en oralokalisering och de stömingar i rayndighetemas verksarahet sora
uppkoraraer i saraband raed flyttningen inte fick bli för stora. Erfarenheterna
från tidigare utflyttningar inom både den statliga och den privata sektorn
hade emellertid givit vid handen att dessa svårigheter kunnat beraästras genom
en noggrann planering och genom att planeruigstiden gjordes tiUräckligt lång.
De av mig framlagda förslagen tUl utlokaliseringens första etapp avsåg att
tillgodose dessa krav.

I allt väsentligt biträdde
riksdagen de av mig förordade principerna och riktlinjerna för utiokalisering
av central statlig verksarahet i regionalpolitiskt syfte. De hittills gjorda erfarenhetema
av utlokaliseringens första etapp har inte gett mig anledning att revidera de
tidigare redo-

s. 103 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 55 103

visade
principerna. Genomförandet av utlokaliseringens första etapp har fortskridit planenligt.

Inte heller de
kostnadsberäkningar för oralokalisering sora delegationen presenterat har
föranlett raig att revidera de uppfattningar jag redovisade i propositionen tiU
1971 års riksdag. Enligt dessa beräkningar skulle den genomsnittliga oralokaliseringskostnaden
uppgå till inte fullt 25 000 kr. per anstäUd eller sararaanlagt för denna etapp
ca 100 mUj. kr. De investeringskostnader inkl. markanskaffning sora utlokaliseringen
föranleder har av delegationen uppskattats tUl sammanlagt ca 420 railj. kr.
Statsförvaltningen har i Stockholra ett stort behov av nya lokaler för att
ersätta ur olika synpunkter raindre lärapliga lokaler. Investeringarna på de
nya lokaliseringsortema ersätter således i betydande utsträckning ett
investeringsbehov sora ändå skulle fått tillgodoses ora rayndigheterna legat
kvar i stockholrasorarådet. På grund av den lägre kostnadsnivån på omlokaUseringsortema
beräknar delegationen att dessa investeringskostnader skulle ha varit ca 40 å
50 railj. kr. större för ett förortsläge i Stockholra och minst 100 railj. kr.
större för ett innerstadsläge.

Delegationen
har beräknat storleken på den subvention sora enligt gällande
lokaliseringspolitiska stödregler skulle utgå i det fall en sysselsättningseffekt
av samraa storlek skulle åstadkommas med den gängse lokaliseringspolitikens
hjälp. Man har därvid kommit frara till att detta subventionsbelopp skulle vara
av sararaa storlek sora de beräknade engångsutgifterna för oralokaliseringen. Sora
delegationen frarahållit kan visserligen en viss initial ökning av
driftkostnaderna bli ofrånkomlig raen mot denna kan dock ställas de fördelar
som uppnås genom den lägre investeringskostnaden.

Delegationen
framhåller även att rationaliseringsvinster raed stor sannolikhet kommer att
uppstå i saraband raed omlokaliseringen. Jag delar den av delegationen fraraförda
uppfattningen att de beräknade utgiftema för den föreslagna omlokaliseringen
av statliga myndigheter framstår som riraliga i relation till såväl samhällets
övriga insatser på regionalpolitikens område som tUl de förväntade positiva effektema
på mottagningsortema. Även om en mera fullständig analys hade kunnat göras
skulle denna säkerligen inte ha förändrat denna bedöraning.

Sararaanfattningsvis
kvarstår enligt rain mening de regionalpolitiska motiv sora förelåg vid statsraakternas
föregående beslut om utlokalisering av statlig verksamhet. Ytterligare förslag
tiU omlokalisering av statlig verksarahet bör sålunda föreläggas riksdagen.

Förslag
till omlokalisering

I
sitt slutbetänkande redovisar delegationen för lokalisering av statiig verksarahet
ställningstaganden tUl eventuell oralokalisering av all den centrala statliga verksarahet
till vilken slutlig ställning inte togs av riks-

s. 104 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 55 104

dagen
år 1971. Vid sina ställningstaganden tiU frågan om oralokalisering har
delegationen arbetat efter i huvudsak två principer. Den ena innebär att
myndigheter som har behov av saraarbete eller bedriver likartad verksarahet
förs sararaan till grupper eller föreslås utlokaliserade till orter dit
likartad verksarahet utlokaUserats i den första etappen. Därjärate har delegationen
även beaktat vissa rayndigheters behov av kontakter raed högre utbildning och
forskning. Den andra principen är att myndigheter som har ett slort behov av
täta kontakter med kvarvarande verksarahet i stockholrasorarådet antingen
föreslås ligga kvar där eller förläggas nära huvudstaden.

De verksaraheter
som har granskats i den andra och avslutande utredningsetappen har i allmänhet
till sin natur varit mera koraplexa än de sora omfattades av den första
etappen. Detta har motiverat ett mera inträngande utredningsarbete än vad sora
krävdes för första etappens rayndigheter. För att få bättre underlag för sma
överväganden har för delegationens räkning bl, a. genomförts en omfattande
kontaktundersökning vid flertalet av de berörda myndigheterna. På grundval av
ca 120 000 undersökta kontakthändelser vid 34 rayndigheter har sarabanden raeUan
myndigheterna och deras omvärld kartlagts och analyserats.

Delegationen
föreslår att den andra etappen av omlokaliseringen av central statlig verksamhet
skaU omfatta tolv hela rayndigheter särat delar av ytterligare fyra rayndigheter.
Sararaanlagt skulle ca 4 000 anställda beröras av denna andra etapp av oralokaliseringen.
De rayndigheter sora av delegationen ansetts i sin helhet kunna lokaliseras
utanför stockholmsområdet är domstolsverket, försvarets civilförvaltning,
fortifikationsförvaltningen, civilförsvarsstyrelsen, statens bakteriologiska .
laboratorium, statens vägverk, statens trafiksäkerhetsverk, statens jordbruksnärand,
statens brandinspektion, statens brandskola, sprängäranesinspektionen samt
statens institut för företagsutveckling. Dessutom föreslår delegationen att
delar av försvarets forskningsanstalt, televerket, skolöverstyrelsen särat
patent- och registreringsverket skall utlokaliseras.

Med
utgångspunkt i de av 1971 års riksdag uttalade riktlinjerna för valet av
lokaliseringsorter och på grundval av egna undersökningar rörande de resp,
orternas raottagningskapacitet särat den aUmänria regionalpolitiska
situationen föreslår delegationen följande fördelning av de utlokaliserade rayndigheterna.
Till Uraeå bör statens bakteriologiska laboratoriura särat de raedicmskt,
biologiskt och beteendevetenskapUgt inriktade delama av försvarets
forskningsanstalt oralokaliseras. Till Sundsvall bör patent- och
registreringsverkets bolagsbyrå särat intag-nmgssektlonen och
provkonstruktionsverksamheten vid skolöverstyrelsen förläggas. Vidare uttalar
delegationen att även det nya dorastolsver-ket bör lokaliseras tUl Sundsvall.
Med hänsyn tiU sarabanden raellan statens vägverk och statens
trafiksäkerhetsverk föreslår delegationen att dessa båda samlokaliseras, vamd
delegationen finner att Falun/Bor-

s. 105 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 55 105

längeregionen
skuUe vara en läraplig förläggningsort för dessa verk. Vidare föreslår
delegationen att försvarets civilförvaltning och civilförsvarsstyrelsen skaU omlokaliseras
tUl Karlstad och forttfikationsförvalt-ningen till Eskilstuna. Tillgång till en
teknisk högskola jämte den industriella strakturen i regionen talar enligt
delegationen för att de funktioner vid försvarets forskningsanstalt som avser
teknisk inforraationsbe-handUng och liknande bör lokaliseras tiU Linköping. Med
hänsyn tiU riksdagens tidigare omlokaliseringsbeslut förefaller det enligt
delegationen lämpligt att statens jordbruksnärand förläggs till Jönköping.
Vidare föreslår delegationen att till Borås oralokaliseras statens institut för
före-tagsutveckUng, statens brandinspektion, statens brandskola och sprängämnesinspektionen.
För att tiUgodose riksdagens uttalande om önskvärdheten av en lokalisering
till sydöstra Sverige föreslår delegationen en lokalisermg tiU Kalmar av vissa
delar av televerket, nämligen teleskolan och byggnadsavdelningens byggnadskontor.

I
anslutning tUl dessa förslag förordar delegationen även att vissa delar av
försvarets forskningsanstalt skaU tillföras forskningsstationen vid Grindsjön i
Nynäshamns komraunblock särat att luftvämsskjutskolan och luftvärnets kadett-
och aspirantskola förläggs tUl Norrtälje.

Efter
sararåd med berörda departementschefer viU jag anföra följande. Jag har funnit
att de av delegationen fraraförda förslagen till sin allmänna inriktning och
omfattning är väl avvägda. Enligt rain raening kan förslagen i huvudsak läggas
till grund för ett ställningstagande tUl en andra etapp i oralokaliseringen av
central statlig verksarahet. Jag delar delegationens uppfattning att en
lokalisering av ungefär den föreslagna omfattningen verksamt bör kimna bidra tUl
en mera balanserad utveckling på lokaliseringsortema. Jag har inte funnit att
den senaste tidens utveckling i stockholmsområdet skulle förändra den av mig
tidigare redovisade inställningen tiU lokalisering av statlig verksamhet som
ett regionalpolitiskt instrament. Det förslag som nu läggs fram är inte av en
sådan omfattning att det äventyrar en balanserad utveckling i stockholrasorarådet.

Jag vlU emellertid framhåUa
att det inte kan få bli fråga om att generellt hålla tillbaka utvecklingen i storstockholrasorarådet
så att raan hindrar en önskvärd differentiering av arbetsmarknaden. Tvärtom är
det önskvärt att man med olika medel stoppar minskningen av industrisysselsättningen.

Jag
vill nu redovisa mina stäUningstaganden beträffande delegationens förslag
ifråga om de enskilda myndigheterna.

Tidigare
denna dag har chefen för försvarsdepartementet lagt frara förslag ora
försvarsforskningens fraratida organisation ra. ra. Enligt propositionen härom
samlas ansvaret för huvuddelen av den försvarsforsk-

s. 106 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 55 106

ning
som inte är direkt knuten tUl materielutveckling i en myndighet, försvarets
forskningsanstalt. Anstalten får enligt förslaget fera enheter. Verksaraheten
inom dessa avgränsas i huvudsak efter de fem tlUärap-ningsområdena vapen och
deras verkan, skydd raot ABC-stridsraedel, teknisk informationsbehandling, raänniskan
i totalförsvaret samt planerings- och utredningsmetodik. MUitärpsykologiska
institutet och vissa specialmedicinska forskargrupper inom försvaret koraraer
enligt förslaget att bilda en enhet för medicinsk och beteendevetenskaplig
forskning inom tillärapningsorarådet raänniskan i totalförsvaret.

Efter
sararåd raed chefen för försvarsdeparteraentet förordar jag att enheten för
skydd mot ABC-stridsraedel raed ca 250 anställda i samband med
omorganisationen av försvarets forskningsanstalt oralokaliseras tiU Umeå.

Den
föreslagna enheten vid försvarets forsknmgsanstalt för teknisk in-formationsbehandUng
bör förlägas tUl Linköping. Förekomsten av en högskola med teknisk utbUdning
och forskning samt en avancerad elektroteknisk industrisektor gör Linköping lämpUg
sora raottagare av ifrågavarande del av försvarets forskningsanstalt.

I
sitt betänkande föreslår delegationen även att statens bakteriologiska laboratoriura
(SBL) oralokaliseras till Umeå. Vissa delar av SBL:s verksamhet har en närmast
lokal anknytning till stockholrasorarådet och torde därför knappast vara
aktuella att omlokalisera till Uraeå. En omlokalisering skulle således kunna
omfatta ca 400 befattningar. I betänkandet framhåUs bl. a. att omlokaliseringen
av en så stor och komplex institution sora SBL kräver en omfattande planering
och sannolikt får genomföras successivt under flera år. Med hänsyn till de
särskilda förhåUandena vid en omlokalisering av denna myndighet, bl. a. kraven
på att tUlgodose den bakteriologiska och virologiska servicen i stockholmsområdet,
att ordna en saraverkan med landstingsorganen i mottagningsregionen samt att
trygga en oavbraten verksamhet vid SBL, förordar delegationen att formema för SBL:s
omlokalisering utreds genom särskilda sakkunniga. RegionalpoUtiska raotiv talar
för en oralokalisering av SBL till Umeå. Remissbehandlingen och de skrivelser
som kommit in från bl. a. Västerbottens läns landsting har eraellertid
bekräftat att en omlokalisering av SBL är förenad med särskilda problem. Kungl.
Maj:t har därför tidigare denna dag bemyndigat chefen för socialdepartementet
att tillkalla högst fyra sakkunniga med uppdrag att utreda de närraare föratsättningarna
särat formerna för en omlokalisering av SBL tUl Umeå. Resultatet av den nya utrednmgen
bör dock avvaktas innan slutlig stäUnmg tas till laboratoriets lokalisering.

Jag
har vidare funnit att delegationens förslag om en utlokalisering tUl Sundsvall
av patent- och registreringsverkets bolagsbyrå och skolöverstyrelsens enhet
för provkonstruktion och intagning till lärarutbildning är välgrundande. Efter
samråd med berörda departementschefer

s. 107 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 55 107

föreslår
jag därför en utflyttning av dessa verksamheter till Sundsvall. Den närmare
organisationen av skolöverstyrelsens verksamhet med provkonstruktion och
intagning till lärarutbildning blir dock beroende av pågående utredningar om
bl. a. skolöverstyrelsens och universitets-kanslersärabetets uppgifter. Vidare
kan planeringen av omlokaliseringen av patent- och registreringsverkets
bolagsbyrå påverkas av förestående ändringar rörande aktiebolags- och
firmaregistreringen.

Med anledning av
delegationens förslag om en förläggning av det blivande domstolsverket till
Sundsvall vill jag erinra ora att riksdagen i särskild ordning förelagts
förslag ora verkets förläggning till Jönköping (prop. 1972: 1 bU. 4), Riksdagen
har ännu inle tagit ställning till delta förslag. Jag utgår ifrån att riksdagen
behandlar frågan ora lokaliseringen av dorastolsverket samtidigt raed
förevarande ärende.

Jag anser också de av
delegationen anförda motiven för en utlokalisering av statens vägverk och
statens trafiksäkerhetsverk till Falun/Bor-/änge-orarådet vara bärande, Efler
sararåd raed chefen för koraraunika-tionsdeparteraentet förordar jag sålunda
att delegationens förslag genoraförs i vad avser dessa verk. Närheten till och
goda kommunikationer raed stockholrasorarådet medför att omlokaliseringen bör
kunna ske utan alt verksamhetens effektivitet äventyras.

Efter sararåd raed chefen
för försvarsdeparteraentet biträder jag även delegationens förslag i vad gäller
omlokalisering till Karlstad av försvarets civilförvaltning och
civilförsvarsstyrelsen. Med hänsyn till de nära kontakter som finns raellan de
bägge palentsektionerna vid civilförvaltningens juridiska byrå och de enligt
förslaget i Stockholra kvarvarande delarna av patent- och registreringsverket
bör dessa palentseklioner inte oralokaliseras. Frågan ora dessa enheters adrainistraliva
anknytnmg torde få prövas i särskild ordning, Genora sitt nära saraband raed
civilförsvarets undsättningskårsskola bör vidare civilförsvarets befälsskola
ligga kvar i Rosersberg.

Jag
vill erinra ora att större delen av den föreslagna enheten för medicinsk och beteendevelenskaplig
forskning inom försvarels forskningsanstalt enligt riksdagsbeslut år 1971
kommer att ligga i Karlstad,

Efter samråd raed chefen
för försvarsdeparteraentet biträder jag ävenledes delegationens förslag om alt,
efter omorganisation, omlokalisera fortifikationsförvaltningen till EskUstuna.
I avvaktan på vidare utredning bör dock byggnads- och reparationsberedskapens
centralkontor t. v. ligga kvar i Stockholra. Genora det korta reseavståndet bör
foriifi-kationsförvaltningens behov av samverkan och kontakter med de centrala
staberna i Stockholm kunna tillgodoses utan större olägenheter.

I förslaget lUl riksdagen
angående den första etappen av oralokaliseringen av central statlig verksarahet
hänvisade jag till kontakter raed företrädare för jordbrukets organisationer
vid vilka det framkommit att man övervägt att flytta huvudorganisationerna för
dessa från Stockholm under förutsättning att de centrala statliga organ som har
stor betydelse

s. 108 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 55 108

för
lantbraket också flyttas ut. Vid dessa kontakter framhöll organisationerna att
Jönköping skulle vara lämplig sora lokaliseringsort. Efter sararåd raed chefen
för jordbruksdeparteraentet föreslog jag då att lantbruksstyrelsen och
skogsstyrelsen skulle flyttas tUl Jönköping vUket även blev riksdagens beslut.

Den
oraständigheten att jordbrukets huvudorganisationer fortfarande är förlagda tUl
Stockholra bör inte utgöra ett hinder för staten att bedriva en aktiv
regionalpolitik genora decentralisering av central statlig verksamhet på
jordbrukets område. Efter sararåd med chefen för jordbruksdepartementet
föreslår jag därför i likhet med delegationen att statens jordbraksnämnd
flyttas tUl Jönköping. Den förhandlingsverksarahet sora äger rara i anslutning
till närandens arbete bör då naturligen också äga rum i Jönköping. Lantbrakarnas
Riksförbund har i sitt remissyttrande uttalat att ambitionsnivån för
utflyttning av statUga organ borde kunnat sättas betydligt högre än vad som
skulle bli en följd av ett förverkligande av delegationens förslag. Mot
bakgrand av bl. a. detta uttalande utgår jag ifrån att jordbrakets
organisationer i positiv anda överväger en omlokalisering också av sin verksarahet.

Chefen
för industridepartementet kommer senare i vår att föreslå Inrättandet av ett
industriverk. Verksamheten vid statens institut för företagsutveckling avses
bli integrerad i det nya verket. Efter samråd med chefen för
industridepartementet föreslår jag att en enhet ur det nuvarande institutet
omfattande ca 100 personer förläggs till Borås.

Efter
samråd med chefen för kommunikationsdeparleraentet föreslår jag att
delegationens förslag ora en lokalisering till Kalmar av televerkets teleskola
och byggnadsavdelningens byggnadskontor genomförs.

Chefen
för komraunikationsdepartementet koramer alt i annat sammanhang föreslå
inrättandet av en geraensara civil/militär flygtrafikledningsorganisation.
Enligt detta förslag kommer Sverige att indelas i två flyginformationsregioner,
en för den norra delen och en för den södra delen av landet. Vardera regionen
kommer att övervakas av en kontroll-central. Efter samråd raed chefen för koraraunikationsdepartementet
föreslår jag att kontrollcentralen för den norra flyginformationsregionen
lokaliseras tiU Luleå. Den södra centralen avses bli förlagd till Malmö/ Sturaps
flygplats. I fullt utbyggt skick koramer centralen i Luleå att omfatta ca 100
anställda. Uppbyggnaden av derma central koramer att inledas under den
tidsperiod som jag i det följande komraer alt föreslå skall gälla för omlokaliseringens
andra etapp.

Delegationen
föreslår att statens brandinspektion, statens brandskola och sprängäranesinspektionen
utlokaliseras till Borås. Mot bakgrund av bl. a. föreliggande förslag från arbetsrailjöutredningen
anser jag mig inte kunna förorda en oralokalisering av sprängämnesinspektionen.
Det nära saraband sora finns raellan inspektionen och arbetarskyddsstyrelsen,
vilken skall vara förlagd till Stockholra, talar för att inspektionen inte ora-

s. 109 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 55 109

lokaliseras.
Inte heller när det gäller de båda brandrayndigheterna är jag beredd att
föreslå att de förläggs på större avstånd från Stockholra. Efter sararåd med
chefen för civUdepartementet förordar jag att brandinspektionen och
brandskolan förläggs tUl Rosersberg i Sigtuna koramun. Genom en sådan
förläggning erhålls ett bättre utnyttjande av de betydande investeringar i
administrations- och särskUda övnmgsanlägg-ningar som redan gjorts vid civUförsvarsskolan
i Rosersberg.

I anslutning tUl sina
övriga förslag förordar delegationen att delar av försvarets forskningsanstalt
med minst ca 60 anställda lokaliseras till Grindsjön i Nynäshamns kommunblock
samt att luftvämsskjutskolan och luftvärnets kadett- och aspirantskola med
sammanlagt ca 35 anställda förläggs tUl Norrtälje. Efter samråd raed chefen
för försvarsdepartementet räknar jag med att såväl Nynäshamns koramunblock sora
Norrtälje kommer att tUlföras ytterligare militär verksamhet.

Mot bakgrund av riksdagens
uttalande om att frågan ora förläggningen av TRU-kommitténs produktionsenhet
och Sveriges Radios ut-bildningsprograraenhet på nytt iskulle övervägas uppdrog
Kungl. Maj:t år 1971 åt delegationen att på nytt pröva och lägga frara förslag tUl
lokalisering av dessa verksaraheter. Sederraera har Kungl. Maj:t i decera-ber
1971 givit koramittén för den fortsatta verksamheten med radio och television
inom utbildningsväsendet i uppdrag att fraralägga förslag om hur verksamheterna
skall organiseras. I sitt betänkande framhåller delegationen att så väsentliga
förändringar i fråga ora verksarahetens fraratida inriktning, orafattning och
organisation kan koraraa att ske till följd av kommitténs utredningsarbete att
det i detta sararaanhang inte synes raeningsfullt att ta slutlig ställning till
lokaliseringsfrågan. Delegationen förordar därför att kommittén ges i uppdrag
att i saraband raed förslag i organisationsfrågan även pröva frågan ora
verksamheternas framtida lokalisering. Efter samråd med statsrådet Moberg
instämmer jag i delegationens bedömning. Frågan om tilläggsdirektiv tUl komraittén
torde få anraälas i ett senare sararaanhang.

Delegationen föreslår även
att frågan om en partiell oralokalisering av publikationsverksaraheten vid
försvarets centrala staber och förvalt-nmgar samt försvarets brevskola liksom
den s. k. normalieverksaraheten vid försvarets raaterielverk bör utredas inora raraen
för den översyn av publikationstjänslen som pågår inom försvarets
rationaliseringsinstitut. Efter samråd med chefen för försvarsdeparteraentet
anser jag alt föratsättningama för en omlokalisering av hela publikations- och
normalieverksaraheten inom försvaret bör övervägas närmare. Förslag i denna
fråga kommer att anraälas av chefen för försvarsdeparteraentet i annat
sammanhang.

Delegationen har även i
övrigt fraralagt synpunkter på verksaraheter där partiell oralokalisering eller
andra åtgärder i lokaliseringsavseende kan aktualiseras i framtiden. Jag finner
dock inte anledning att nu ta upp dessa förslag till behandling.

s. 110 Kontrollera mot PDF

De i denna avslutande etapp av mig fraralagda förslagen
till omlokalisering av statlig verksarahet från storstockholrasorarådet kan
sammanfattas i följande tablå:

Anställda

(ungefärligt

antal)

Luleå Luftfartsverket: kontrollcentral
för norra

fiyginfomiationsregionen 100

Umeå Statens bakteriologiska
laboratorium (400)

Försvarets forskningsanstah, del av 250

SundsvaU Patent-
och registreringsverket, del av 120

Skolöverstyrelsen, del av 50

FalunjBorlänge Statens vägverk max, 700

Statens trafiksäkerhetsverk 95

Karlstad Försvarets
civilförvaltning 285

Civilförsvarsstyrelsen 190

Eskilstuna Fortifikationsförvallningen 600

Linköping Försvarets
forskningsanstalt, del av 400

Jönköping Statens jordbruksnämnd 150

Borås Statens institut för
företagsutveckling, del av 100

Kalmar Televerket,
del av 250

Totalt ca 3 700

Genora de båda omlokaliseringsetapperna samt de i
anslutning härtUl fattade särskilda lokaliseringsbesluten har statliga
verksamheter med ca 11000 anstäUda tillförts sammanlagt 14 mottagningsorter.
Lokaliseringarna kommer att utgöra ett kraftfullt stöd för dessa orters tUlväxt
och kommer på ett effektivt sätt att raedverka till ett förverkligande av de
regionalpolitiska raålsättningama.

Saratidigt kan man dock konstatera att raan genom det nu
framlagda förslaget nått gränsen för vad sora nu är raöjligt att utlokalisera
från stockholrasorarådet. Någon ytterligare omlokalisering av centrala statliga
myndigheterna i de former som här föreslagits i två etapper bör därför enligt
min mening inte ske. Efter ett genomförande av omlokaliseringen kommer drygt
80 000 statligt anställda aUtjärat att vara stationerade i stockholmsområdet.
Ca 50 000 av dessa är verksararaa vid regional och lokal statlig förvaltning.
De fraratida årliga tUlskotlen i främst lokal och regional förvaltning koramer
att raedföra att de nu beslutade och föreslagna omlokaliseringama för
stockholmsområdets del motvägs av denna tillväxt hos de kvarvarande
verksamheterna.

Det är emellertid enligt min mening angeläget att
ansträngningarna att delegera uppgifter från centrala till regionala och lokala
organ fullföljs. I den mån så bedöms lärapligt bör därför ytterhgare tillväxt
av

s. 111 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:55 111

centrala
myndigheter förläggas utanför stockholmsområdet. Jag finner det också naturligt
att lokaliseringen av nytiUkomraande statlig verksamhet från fall till fall
prövas mot bakgrund av statsraakternas övergripande regionalpolitiska
målsättningar.

Genomförandet
av omlokaliseringens andra etapp

I raitt
förslag angående första etappen av omlokalisering av viss statUg verksarahet (prop.
1971: 29) framhöll jag vikten av att stora ansträngningar görs från
arbetsgivarens/statens sida för att lindra de om-ställningsproblera sora
uppstår för den berörda personalen. Jag frarahöll även vikten av att oralokaliseringen
genomförs på ett sådant sätt att störningarna i myndigheternas verksarahet blir
så små sora raöjligt.

Dessa
principer har varit vägledande vid valet av åtgärder för genora-förande av den
första etappen av oralokaliseringen. I allt väsentligt bör genomförandet av den
nu aktuella etappen följa sararaa ordning sora utvecklats för den första. Det
innebär således att särskilda organisationskommittéer bör bildas inom de
ifrågavarande oralokaliseringsmyndighe-tema. De hittUls gjorda erfarenheterna
föranleder raig inte att föreslå Kungl. Maj:t några ändringar i dessa
kommittéers samraansättning eller arbetsuppgifter.

Jag utgår vidare ifrån att
de hittills etablerade ortskommitiéerna kompletteras raed representanter för
de verk och rayndigheter sora orafattas av den nu föreslagna andra etappen
särat att ora så erfordras nya ortskonimittéer etableras. I likhet raed vad
sora har gällt för den första etappen bör det ankomma på ortskommitiéerna att
utarbeta och tUl Kungl. Maj:t inkomma med förslag till en samordnad prelirainär
tidsplan för utflyttningen av de i denna senare etapp föreslagna myndigheterna.
Jag avser att sedermera föreslå att erforderliga resurser ställs till
organisations- och ortskommittéemas förfogande för att de skall kunna fullgöra
sina nya eller utvidgade arbetsuppgifter.

Genom
skilda beslut har Kungl. Maj:t uppdragit åt bl. a. statens personalnämnd,
byggnadsstyrelsen, utrustningsnäranden för universitet och högskolor,
statskontoret och arbetsmarknadsstyrelsen att raedverka vid genoraförandet av omlokaliseringens
första etapp. Jag avser att sedermera föreslå Kungl. Maj:t att uppdra åt de
näranda rayndigheterna att på sarama sätt sora tidigare raedverka vid utlokaliseringens
andra etapp. Den särskilt inrättade näranden för vissa omplaceringsfrågor
(NOM), som skall pröva om anställd vid myndighet som skall omlokaliseras bör undantas
från flyttning, kommer även att genomföra denna prövning för den av den andra
etappen berörda personalen. Statens personalnämnd har allmänt tUl uppgift att
biträda den av omlokaliseringen berörda personalen. Genora närandens försorg komraer
sådana anställda sora undantas från omplacering att erbjudas en så långt raöjligt
likvär-

s. 112 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 55 112

dig
statiig anställning inom stockholrasorarådet. Även i övriga fall kommer
möjligheter att öppnas för en ansökan om omplacering inom stockholmsområdet.

I
fråga om den särskilda raöjligheten för anställda vid oralokalise-ringsmyndighet
att erhålla bostadsanskaffningslån raed statlig garanti erinrar jag om att
statsrådet Löfberg i prop. 1973: 1 (bil. 2) anraält att denna lånemöjlighet bör
medges alla statsanställda som utan egen begäran erhåller ny tjänstgöringsort.

När
det gäller frågor om särskilda förmåner ra. ra. för den personal sora berörs av
oralokaliseringen behövs förhandUngsuppgörelse. I fråga ora. den första etappen
av oralokaliseringen har, sora jag tidigare berört, avtal träffats som reglerar
bl. a. möjlighet tiU fria resor tUl och från utflyttningsorten, vidgad raöjlighet
att erhåUa omstationeringstraktamente, bibehållen 5-ortslön under viss
övergångstid, vidgad möjhghet till ersättning för flyttningskostnad samt
ersättning för dubbel hyra under viss tid.

Enligt
min raening bör oralokaliseringen i andra etappen väsentligt underlättas av de
erfarenheter sora gjorts vid genoraförandet av utlokaliseringens första etapp.
Erforderliga ratiner har nu etablerats för att klara den berörda personalens problem.
Det finns därför anledning anta att de nu föreslagna omlokaliseringama bör
kunna genomföras under smidiga forraer.

Tidsplan
och medelsbehov

Den
första utlokaliseringsetappen beräknas enligt nu gällande planer i huvudsak
genomföras under åren fram t. o. m. år 1976. Sora jag tidigare redovisat föreliggar
inte nu några oraständigheler sora talar för att denna tidsplan skulle behöva
frångås.

I
fråga ora valet av tidpunkt för genoraförandet av den andra etappen anför
delegationen i sitt belänkande att det ur regionalpolitisk synpunkt är
angeläget att oralokaliseringen koramer till stånd så snart som möjligt. Ä
andra sidan kräver rayndighetemas förberedelsearbete för oralokaliseringen,
uppförandet av förvaltningslokaler och personalens behov av en riralig oraslallningstid
för att bl. a. bereda medflyttande familjemedlemmar önskad sysselsättning på
den nya bostadsorten att oralokaliseringen inte sker alltför snabbt. Vid awägnmgen
raellan dessa olika synpunkter koraraer delegationen frara till att oralokaliseringens
andra etapp huvudsakligen bör ske under åren 19761980. Delegationen frarahåller
att i vissa fall det torde vara naturligt att så nära sora raöjligt ansluta
till den första etappen saratidigt sora delegationen understryker vikten av att
man visar erforderlig flexibilitet i tidsplaneringen.

I
allt väsentligt biträder jag de av delegationen framförda förslagen och
synpunkterna på frågan om lidsplanen för omlokaliseringens andra

s. 113 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 55 113

etapp.
Jag vHl därvid särskilt understryka vikten av att den nu föreslagna utlokaliseringsetappen
infogas i en med den första etappens genomförande gemensam tidsplanering så
att alla möjligheter tUl en saraordning meUan de båda etapperna tillvaratas.

Delegationen beräknar
utgifterna för den föreslagna oralokaliseringen till ca 100 milj. kr. Häri
ingår kostnader för bl. a. förmåner för personal som medföljer vid orhlokaliseringen,
extra personal för planering och genoraförande av rayndighetens flyttning, i förekoraraande
fall förtidspensionering av anställda vid den flyttande rayndigheten,
kostnader för oraplacering av personal sora inte följer raed till den nya
lokaliseringsorten samt kostnader för rekrytering och upplärning av ny
personal i saraband raed flyttningen. Delegationen har vidare beräknat att den initiala
driftkostnadsökningen till följd av utflyttningen koraraer att uppgå tiU ca 15
milj. kr., vilket belopp kan beräknas bU successivt raindre.
Investeringsbehovet inkl. markförvärv för de av delegationen föreslagna omlokaliseringama
beräknas i betänkandet till i storleksordningen 420 milj. kr.
Kostnadsberäkningar av delta slag är självfallet förenade med stora osäkerhetsraarginaler.
Vid reraissbehandlingen har eraellertid inget framkorarait sora skulle tyda på
att väsentliga avvikelser skulle vara aktuella. Utan att ta ställning till de
exakta kostnaderna för oralokaliseringen bedöraer jag dock storleken på dessa sora
väl förenliga raed de regionalpoliliska vinsterna och inte större än vad andra regionalpoliliska
insatser skulle ha krävt.

Utgifter för planerings-
och utredningsarbete ra. ra. i saraband med den andra omlokaUseringsetappen
bör, i likhet med vad som gäller för den första etappen, belasta det under
sjunde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget Förberedelser för omlokalisering
av statlig verksarahet. Anslaget kan härigenom komma att uppvisa en högre
medelsbelastning än vad som angetts i årets statsverksproposilion.

Hemställan

Under
åberopande av vad jag anfört i det föregående hemställer jag att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen

att
godkänna de aUraänna riktlinjer för oralokaUsering av central statlig
verksamhet som jag angett i det föregående.

Med
bifall tUl vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemställt förordar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bUaga till detta protokoll utvisar.

Ur
protokollet: Britta Gyllensten

s. 114 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 55 114

Tabellförteckning

1.
Statiiga myndigheter som skall omlokaliseras
enligt 1971 års riksdagsbeslut (etapp 1) 5

2.
Planerade flyttnmgstldpunkter
för de omlokaliserade myndigheterna (etapp 1 och beslutade i särskild ordning)
......................................................... 10

3.
Centrala statiiga myndigheter
som enUgt delegationen bör förbU

i
stockhohnsområdet ........................................ .. 17

4.
Beslutad och av delegationen
föreslagen omlokalisering utan fördelning på orter 36

5.
Beslutad och av delegationen
föreslagen omlokahsering med fördelning på orter 43

6.
Utgifter för delegationens omlokaliseringsförslag
..... 48

s. 115 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:55 115

Innehållsförteckning

Inledning
......................................................... .... 2

Riksdagsbeslutet
år 1971 om omlokalisering av statUga myndigheter 4

Förberedelsearbetet
med att genomföra beslutad omlokalisering .. 7

Delegationens förslag............................................ .. 11

Utredningsarbetets
uppläggning och bedrivande...... .. 11

Val
av myndigheter ......................................... .. 13

Val
av lokaliseringsorter...................................... 37

Kostnader
och intäkter vid omlokalisering av statlig verksamhet 45

Genoraförandet
av förslagen............................... 49

Remissyttranden
över delegationens förslag.............. .. 51

Allmänna
synpunkter.......................................... .. 51

Förslag
tUl oralokalisering.................................... 61

Departeraentschefen
........................................ 93

Den
allraänna bakgranden ................................ 93

Genomförandet
av den första utiokaUseringsetappen .. 95

Huvuddragen
i delegationens förslag .................... .. 97

Remissinstansernas
inställning .......................... 100

Principiella
överväganden .................................. 102

Förslag
till omlokalisering..................................... 103

Genoraförandet
av omlokaliseringens andra etapp.... 111

Tidsplan
och medelsbehov.................................. 112

HemstäUan
...................................................... 113

Tabellförteckning................................................. 114

KUNGL. BOKTR. STOCKHOLM 1973 730143

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

74 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (74)

74 kopplingar i 53 dokument.

  1. Prop. 2009/10:1 Budgetpropositionen för 2010 i texten
  2. Prop. 2003/04:34 Patent- och registreringsverkets organisation s. 30 i texten
  3. SOU 2002:57 Ny organisation för Patent- och registreringsverket s. 42 om s. 87 i texten
  4. Bet. 1989/90:TU25 Luftfartsverkets verksamhet under perioden 1990/91-1992/93 m.m. s. 29 om s. 108 i texten
  5. Prop. 1985/86:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1986/87 i texten

Visa alla 53