Kungl. Maj:ts proposition angående vissa organisations- och anslagsfrågor m.m. rörande försvaret
1973 · 138 sidor, varav 99 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,4 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 99 av 138 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1973:75, Kungl. Maj:ts proposition angående vissa organisations- och anslagsfrågor m.m. rörande försvaret
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 75 år 1973 Prop. 1973:75
Nr 75
Kungl. Maj:ts proposition angående vissa organisations-
och anslagsfrågor m. m. rörande försvaret; given Stockholms slott den 16
februari 1973.
Kungl. Maj:t vUl härmed, under åberopande av bilagda
utdrag av protokollet över försvarsärenden, föreslå riksdagen att bifalla de
förslag, om vars aviåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
SVEN ANDERSSON
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås vissa organisationsförändringar
beträffande arméns och marinens myndigheter på lägre regional och lokal nivå.
Förslagen innebär beträffande armén bl. a, att försvarsområdesstaberna inom tio
försvarsområden integreras med vardera ett fredsförband inom försvarsorarådet
saml att mobUiseringsverksamheten och lednings- och samordningsansvaret för
förvaltningstjänsten inom försvarsområdet i samband därmed förs över till den
sammanslagna myndigheten. Beträffande marinen innebär förslaget att
örlogsbasernas organisation i huvudsak blir oförändrad och att
kustartilleriförsvaren får en delvis ny struktur, bl, a, genom att tyg-,
fartygs- och intendenturförvaltningarna slås samman till en ny malerielenhel,
I propositionen anmäls också vissa frågor rörande
handräckningstjänst inom försvaret, I samband därmed föreslås att
handräckningsvärnpliktiga inom ramen för nuvarande organisation och kostnader
för utbUdning m, m, tilldelas mera kvalificerade uppgifter.
I propositionen redovisas vidare en planerad
sammanslagning av nuvarande personalkårer för tyg- och intendenturförvaltning
till en gemensam kår, kallad försvarets inlendentkår.
Slutliga förslag läggs också fram beträffande de anslag
som har tagits upp med beräknade belopp i prop, 1973:1 (bU, 6). Sammanlagt
begärs anslag om 2 353 508 000 kr. 1 samband med anslagsfrågorna föreslås att
mUilärapoteket upphör som mUitärl organ. Vidare föreslås vissa organisationsförändringar
vid fortifikationsförvaltningen, bl, a. att en enhet för central planering
inrättas. Slutligen föreslås att skjutfältet i Kusträsk utvidgas,
1 Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 75.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop, 1973:75
Utdrag av protokoUet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 16 februari 1973,
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes
ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING,
NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM,
CARLSSON, FELDT,
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson,
anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter vissa
organisations- och anslagsfrågor m. m. rörande försvaret och anför.
Krigsmaktens organisation i lägre regional instans m.m.
Bakgrund
1 juni 1969 uppdrog Kungl. Maj:t ål överbefälhavaren att i
samråd med försvarels fredsorganisationsulredning och under medverkan av
försvarsgrenscheferna, försvarets centrala förvaltningsmyndigheter och
försvarels rationaliseringsinstitut samordna pågående och planerade utredningar
om krigsmaktens organisation m. m. i lägre regional instans.
I december 1971 uppdrog Kungl. Maj:t vidare åt
överbefälhavaren att i samråd med försvarets rationaliseringsinstitut lämna
förslag tih och vidla de åtgärder som behövs för att under perioden
1972/731976/77 minska antalet anstäUda inom krigsmakten. I uppdraget
förutsattes all personalminskningarna skuUe ske bl, a, genom att
organisationen i lägre regional och lokal instans ändrades,
I december 1971 redovisade överbefälhavaren bl, a,
resultaten av dittills gjorda försök och överväganden med anledning av
uppdraget rörande organisationen m. m. i lägre regional instans.
Överbefälhavaren föreslog vidare principer för inriktningen av del fortsatta
arbetet och tidsplan för detta arbete.
Som bakgrund för sina principiella överväganden och
förslag anförde överbefälhavaren att nuvarande former för lägre regional
ledning inte i och för sig motiverade några genomgripande förändringar. För att
underlätta samverkan med civUa myndigheter i regional instans borde dock
ytterligare samordning av geografiska ansvarsområden m, m, eftersträvas. Med
hänsyn till bristen på aktivt befäl i krigsorganisationens stridande förband
borde vidare personal fördelas om från staber till dessa förband. Beträffande
fredsverksamheten borde ökad rationalitet och minskade kostnader eftersträvas.
I fredsorganisationen borde dessutom personal fördelas om lill förmån för
utbildningsverksamheten. Staber på lägre
Prop.
1973:75 3
regional nivå som i fredsorganisationen innehåller del av
krigsorganisationen borde därför så långt möjligt organisatoriskt samordnas
raed fredsförband.
Överbefälhavaren
föreslog vidare bl. a. att studie- och försöksverksamheten med avseende på
arméns fredsorganisation skulle bedrivas så att underlag förelåg för att i två
etapper med början den 1 juli 1973 samordna vissa försvarsorarådesstaber och
regementen, varvid 11 eller 12 fristående fredsadministrationer skulle kunna
avvecklas med åtföljande personalminskning, I en Iredje etapp med början senast
den 1 juh 1975 borde organisationsförändringar kunna ske inom återstående
försvarsomr råden.
Beträffande marinen fömtsatte överbefälhavaren att
pågående översyn av stabs- och förvaltningsorganisationen vid örlogsbaser m,m,
som en första etapp skulle ge underlag för organisationsförändringar med början
den 1 juh 1973, Ytterligare förändringar kunde aktualiseras bl, a, av den
fortsatta studieverksamheten som enligt överbefälhavaren främst borde avse
utbildningsorganisationen och möjlighetema att föra samman vissa funktioner vid
marinens myndigheter.
De väntade organisationsförändringarna på lägre regional
och lokal nivå beräknades medföra att antalet anstäUda skulle kunna minskas med
ca 700 under perioden 1972/731976/77. Dessutom beräknades inom armén ca 200
militära tjänstemän kunna föras över från mobiliserings-och
förvaltningsorganisationen tUl främst utbildningsverksamhet. För att
rationaliseringsvinsten skulle kunna uppnås måste dock enligt överbefälhavaren
medel under samma period ställas till förfogande för att bygga ut förråd m, m.
Detla investeringsbehov specificerades närmare i samband med att
överbefälhavaren i febmari 1972 redovisade de åtgärder som krävs för att uppnå
de personalminskningar som förutsattes i Kungl, Maj:ts tidigare nämnda beslut i
december 1971.
Vid
anmälan av prop. 1972:45 lämnade jag en redogörelse för de riktlinjer som har
meddelats för det fortsatta utredningsarbetet rörande krigsmaklens organisation
i lägre regional instans. Jag anförde därvid bl, a, att jag allt efiersom
resultaten av pågående och planerad studieverksamhet redovisas avsåg att
föreslå Kungl, Maj:t att förelägga riksdagen förslag beträffande erforderliga
organisationsförändringar. Riksdagen hade inte något att erinra häremot (FöU
1972:15, rskr 1972:184),
Överbefälhavaren
har i november 1972 överlämnat förslag rörande organisation av staber och
förband i lägre regional och lokal instans. Förslagen har utarbetats av chefen
för armén och chefen för marinen efter direktiv av överbefälhavaren. Försvarets
ralionaUseringsinslitut har svarat för översynen av örlogsbaserna och
kustartilleriförsvaren på uppdrag av chefen för marinen och under medverkan av
försvarets materielverk, fortifikationsförvaltningen, försvarels
sjukvårdsstyrelse och försvarets civilförvaltning.
Som bakgrund för sina principiella överväganden och
förslag anför överbefälhavaren all den organisation som nu gäller i lägre
regional och lokal instans inom armén och marinen i huvudsak är ändamålsenlig
och
Prop, 1973:75 4
effektiv. Rationaliseringar skulle dock under alla
omständigheter ha genomförts för att göra organisationen effektivare. Den
ekonomiska utvecklingen medför dessutom att rationaliseringar måste göras
tidigt och att ambitionssänkningar främst i fråga om mobiliseringsberedskapen
bhr nödvändiga. Kravet på minskningar av personalen har ytterligare skärpts
genom 1972 års försvarsbeslut. Föreliggande förslag uppfyller enligt
överbefälhavaren den målsättning sora Kungl. Maj:t har föreskrivit i december
1971 angående minskning av antalet anstäUda i lägre regional och lokal instans.
Beslut om de föreslagna organisationsförändringarna måste fattas snabbt och
erforderliga resurser för investeringar stäUas lill förfogande, om avsedda
besparingar skall kunna uppnås. Organisationen bör bU provisorisk och
försvarsgrenscheferna bör med anledning härav inom ramen för- den nya
organisationen få föreslå de personalförändringar som anses vara nödvändiga.
Föreliggande förslag måste slutligen enligt
överbefälhavaren samordnas med de ändringar av fredsorganisationen som
försvarets fredsorganisationsutredning har föreslagit.
Överbefälhavaren har i sina förslag tillämpat vissa
organisatoriska principer som skall gälla i fred saml angett alt mål för
org'anisationsarbe-tet skaU vara att åstadkomma avsevärda kostnadsminskningar i
fredsorganisationen och att därvid om möjligt begränsa minskningen i krigsorganisationens
omfattning och effekt. Vidare skall den grundläggande ansvarsfördelningen
mellan mihtärbefälhavare och lägre regionala och lokala chefer alltjämt beslå.
I den mån chefer med staber i den lägre regionala nivån skall vara organiserade
i fred, bör de av ekonomiska skäl vara organisatoriskt samordnade med
fredsförband om detta är praktiskt möjligt.
Överbefälhavaren anser att de av chefen för armén och
chefen för marinen ingivna förslagen bygger på lämpliga organisatoriska
principer och att de följer angivna riktlinjer.
Försvarets rationaliseringsinstitut har yttrat sig över
förslagen.
Armén
Nuvarande ordning
Sverige är i militärterritorielll hänseende indelat
i26försvarsom-råden vars gränser i princip sammanfaller med länsgränsema, I
fred har vissa försvarsområden gemensam chef och stab. Tre försvarsorarådesstaber
är integrerade med och har gemensam chef med kustarlUleriförsvar. Under
vederbörande mUitärbefälhavare skall försvarsområdesbefälhavare planlägga och
leda samordningen av markbevakning och markförsvar samt annan operaliv
verksamhet inom försvarsområdet, planlägga och genomföra mobilisering av de
krigsförband för vilka han är mobilise-ringsmyndighel och i övrigt samordna
mobiliseringsverksamheten inom försvarsområdet samt förbereda och genomföra
repelitionsutbUdning med de krigsförband främst lokalförsvarsförband som i
krig avses
Prop. 1973:75 5
understäUas honom för uppgifter inom försvarsområdet. Det
åhgger vidare försvarsområdesbefälhavaren att bl, a. samordna krigsmaktens
verksamhet inora försvarsområdet, att samordna denna verksamhet med den som
bedrivs av övriga rayndigheter och institutioner inom totalförsvaret, att
planlägga och genomföra verksamhet rörande taktik, organisation, utrustning
och personal som hänger samman med mobiliseringsverksamhet och utbUdning som
han leder samt att leda hemvärnet och den friviUiga försvarsverksamheten inom
försvarsområdet.
För att lösa dessa uppgifter har
försvarsomrädesbefälhavaren till sitt förfogande en försvarsområdesstab
(fo-stab) samt resurser för den förvaltning som hänger samman med
mobihseringsansvaret. Stabemas organisation varierar någol med hänsyn till de
lokala och operativa förutsättningarna för försvarsområdet. Vid de flesta staber
finns 4060 anstäUda, varav ett tjugotal mUitära och civilmiUlära tjänstemän.
Försvarsområdes-stabemas principieUa fredsorganisation framgår av en
sammanstäUning som torde få fogas till statsrådsprotokollet i detla ärende som
bilaga 1.
Den lokala ledningsnivån utgörs i fredstid inom armén av
chefer för fredsförband (regementen, kårer) och utbildningsanstalter. Chefen
för ett fredsförband har som primära uppgifter att producera krigsförband,
dvs, grundutbilda värnpliktiga, samt att planlägga och genomföra mobilisering
av de krigsförband, främst brigad- och fördelningsförband, för vilka han är
mobiUseringsmyndighel, samt att förbereda och genomföra repelitionsutbildning
av dessa förband. Med hänsyn härtill är ett norraalförband organiserat med
stab, grundutbildningsbataljon(er), repe-titionsutbildningsförband (del av
året) samt en förvaltningsorganisation som är dimensionerad för att understödja
såväl utbildning som mobiliseringsverksamhet. Beroende på utbildningsomfång
och mobiliseringsansvar m. m. varierar förbandens detaljorganisation
sinsemellan. Antalet tjänster vid ett genomsnitlsförband kan uppgå tiU ca 200
miUtära och ca 100 civila. Av de militära tjänsterna ingår ett 30-tal i stabs-
och förvaltningsorganisationen. Principorganisationen för ett regemente
framgår av en sammanstäUning som torde få fogas lill statsrådsprotokollet i
delta ärende som bilaga 2.
Överbefälhavarens förslag
Överbefälhavarens förslag, som bygger bl. a, på
erfarenheter från organisationsförsök vid Gävle försvarsområdesstab och
Hälsinge regemente samt vid Norra Smålands regemente och Skånska
dragonregementet, omfattar organisationsförändringar från den 1 juh 1973 inom
Strängnäs (fo 43), Gävle (fo 49), Karlstads (fo 52), Falu (fo 53) saml Umeå (fo
61) försvarsområden och från den 1 juh 1974 inom Kalmar samt Växjö (fo 18/16),
Östersunds (fo 22), Härnösands (fo 23), Skövde (fo 35) och Uppsala samt
Västerås (fo 47/48) försvarsområden. Inom vart och ett av dessa försvarsområden
skall i enlighet med Kungl, Maj:ts direktiv de chefer med staber i den lägre
regionala nivån som skall vara organiserade i fred organisatoriskt samordnas
med fredsförband, I samband härmed bör
Prop, 1973:75 6
enligt överbefälhavaren ansvaret för all planlägga och
genomföra mobUi-sering inom försvarsområdet i såväl territoriellt som
fackmässigt avseende saml därmed sammanhängande förvaltning föras över till
chefen för deh sammanslagna myndigheten, av överbefälhavaren kallad typ
A-förband, Även fömödenhetsförvaltning och övriga stödfunktioner bör enligt överbefälhavaren
så långl det är praktiskt möjligt samordnas inom försvarsområdet genom att
vissa chefer understödjer andra chefer.
Med
tillämpning av dessa och tidigare redovisade principer föreslår
överbefälhavaren att staberna för fo 43, 49, 52, 53 och 61 från den 1 juh 1973
integreras med resp. Södermanlands regemente (P 10), Hälsinge regemente (I 14),
Värralands regemente (I 2), Dalregementet (113) och Västerbottens regemente (I
20). Som en följd av all mobiliseringsverk-saraheten koncentreras föreslår överbefälhavaren
dessutom att Bergslagens artilleriregemente (A 9) organiseras om till ett
ulbUdningsförband utan mobUiseringsansvar, av överbefälhavaren kallat typ
B-förband, Norrlands dragoner (K 4) som redan f, n, förvaltningsmässigt
replierar på I 20 föreslås nu med bibehållet namn och oförändrade traditioner
bli inordnat i den sammanslagna myndigheten I 20/fo 61 som en
utbUdningsbalaljon (typ C-förband),
I etapp 2
med början den I juli 1974 föreslår överbefälhavaren vidare att staberna för fo
18/16, 22, 23, 35 och 47/48 integreras med resp, Kronobergs regemente (I 11),
Jämtiands fältjägarregemente (I 5), Västernorrlands regeraente (I 21),
Skaraborgs regeraenle (P 4) och Upplands signalregemente (S 1), Förslaget
innebär härvidlag att ledningen av fo 18/16, som f.n, utövas från Kalmar,
koramer alt bedrivas från Växjö inom Kronobergs regementes organisation saml
att det nuvarande fo 18/16 med hänsyn till det stora antalet
mobiliseringsrayndigheter inom detta försvarsområde delas så att ett hytt
fredsförsvarsområde, fo 17, inrättas, Fo 17 som avses omfatta Jönköpings län
bör enligt överbefälhavaren ledas från Norra Smålands regemente (1 12) i
Eksjö, vars organisation anpassas méd hänsyn härtill. Förslaget innebär vidare
att arbetsuppgifterna för den nuvarande staben för fo 23 i Härnösand kommer att
utövas frän Sollefteå. I övrigt är de försvarsomrädesstaber och förband som
föreslås bU integrerade belägna i samma orter.
Överbefälhavaren
föreslår vidare alt Göta livgarde (P 1) i Enköping, Norrlands artilleriregemente
(A 4) i Östersund, Smålands artiUerirege-menle (A 6) i Jönköping, Sundsvalls
luflvärnskår (Lv 5), Göta ingenjör-regemente (Ing 2) i Eksjö, Göta
signalregemente (S 2) i Karlsborg, Göta trängregemenle (T 2) i Skövde och
Norrlands trängregemente (T 3) i Sollefteå i saraband med koncentrationen av
mobUiseringsverksamheten organiseras om till typ B-förband samt att
Livregementets husarer (K 3) i Skövde, som f, n, förvaltningsmässigt repherar
på P 4, med bibehållet namn och oförändrade traditioner inordnas i myndigheten
P 4/fo 53 som en UtbUdningsbalaljon. Beträffande K 3 anser chefen för armén för
sin del dock att förbandet även i fortsättningen förvaltningsmässigt bör vara
anslutet till myndigheten P 4/fo 53 och leva kvar som frislående Utbildningsförband
med egen chef (typ C-förband).
Prop, 1973:75 7
Nu aktueUa organisationsförändringar innebär enligt
överbefälhavaren att i den första etappen 56 och i den andra etappen 110
militära tjänster kan frigöras från stabs- och förvaltningstjänst, varvid personalen
kan komma utbildningsorganisationen tillgodo, samt att 127 resp, 280 civila
tjänster kan dras in. Minskningen av personal i stabs- och förvaltningstjänst
beror främst på att mobiliseringsverksamheten centraliseras och att
myndighetemas organ för tyg- och intendenturförvaltning slås samman lill
integrerade förvaltningsenheter. Ytterligare personalminskningar kan enligt
överbefälhavaren inte göras utan ytterligare ambitionssänkningar eller
uppgiftsmmskningar. Den föreslagna principiella organisationen vid de olika
förbandslyperna (A, B och C) framgår av en sammanstäUning som torde få fogas
lill statsrådsprotokollet i delta ärende som bilaga 3.
Organisationen för myndigheter av t y p A har utformats
för att lösa uppgifter som i fred ankommer på såväl nuvarande
försvarsområdesstaber som regementen. Därvid har enligt överbefälhavaren
strävan varit att dels om möjligt förbättra utbUdningsbelingelserna vid
förbandet, dels tillgodose kravet på en effektiv tolalförsvarssamverkan och en
god ledningsberedskap i fred. Organisationen skall vidare tillgodose kravet på
kontinuitet i ledningen vid övergång från freds- lill krigsförhållanden.
Största möjliga överensstämmelse mellan krigs- och fredsorganisationen har
därför eftersträvats. För att tUlgodose dessa senare krav bör myndigheten
enligt överbefälhavaren i princip ledas av den chef som i krig skaU vara
befälhavare för försvarsområdet och myndighetens stabsfunktioner så långt
möjligt utformas med den krigsorganiserade försvarsområdessla-bens indelning
och personaluppsättning som grund. Vidare bör planering, budgetering,
genomförande och uppföljning av utbUdningsverksamheten under myndighelschefen
åvUa en ulbildningschef, som samtidigt är ställföreträdande myndighetschef.
Organisationen för myndigheter av t y p B är hell avpassad
för utbildningsverksamheten eftersom den mobiliseringsverksamhet, som dagens
förband har ansvaret för, föresläs bli överförd lill myndigheter av typ A.
Enligt överbefälhavaren kan detta innebära att den värdefuUa nära kontakten
mellan mobilisering och utbildning går förlorad. Överbefälhavaren anser dock
att förändringen är nödvändig för att uppnå den förutsatta personalminskningen
och på sikt ge möjlighet lill ytterligare rationaliseringar.
För att ge myndighelschefen vid typ B-förband möjlighet
att personligen engagera sig i utbUdningsverksamheten föreslår
överbefälhavaren att en befattning som stabschef inrättas vid dessa förband.
Stabs- och förvaltningsorganisationen vid B-förbanden bör dimensioneras för
utbildningsverksamhetens behov. De förvaltningsenheter som krävs för att
genomföra utbildningen måste enligt överbefälhavaren lokaliseras vid
myndigheten.
Organisationen
för förband som ansluts till annan myndighet (t y p C-f ö r b a n d) kan enligt
överbefälhavaren utformas hell med hänsyn liU de lokala förutsättningarna. Där
lokaliseringen så medger och utbildnings-
Prop.
1973:75 8
inriktningen gör det lämpligt kan anslutningen göras så
att förbandet ingår som en grundutbildningsbataljon i moderförbandet. Kravet pä
fackkunnande kan då tillgodoses genom representation i moderförbandets
stabsorgan för utbildning och personaltjänst. Om så krävs kan det anslutna
förbandet lUldelas även begränsade administrativa eller tekniska resurser. För
samtliga förbandstyper föreslås dessutom att enheterna för tyg- och
intendenturförvaltning slås ihop till integrerade förvaltningsenheter.
Försvarets rationaliseringsinstituts yttrande
Försvarets rationaliseringsinstitut som yttrat sig över
överbefälhavarens förslag instämmer i överbefälhavarens uppfattning att
investeringar behövs för att åstadkomma föreslagna personalminskningar.
Institutet säger sig i allt väsentligt kunna biträda överbefälhavarens förslag
till ny organisation inom aktuella försvarsområden men anmäler i vissa frågor
avvikande mening. Sålunda hävdar institutet alt mobUiserings- och
förvaltningsansvar har stark bindning till varandra och att förvaltningsansvar
därför bör tUldelas endast mobiliseringsansvariga myndigheter, dvs, typ
A-myndigheter. Förbandstyp B bör utgå och berörda förband organiseras som typ
C-myndigheter. Genom ett på så sätt saralat förvaltningsansvar ökar enligt
institutets uppfattning möjlighetema tiU gemensam fastighetsförvaltning m. m.
och att flexibelt utnyttja förvaltningspersonal i samband med t. ex. större
förändringar inom krigsorganisationen och repetitionsutbildningsverksamheten.
Marinen
Nuvarande ordning Örlogsbaser
I Sverige finns i fred f, n, tre örlogsbaser, nämligen
Ostkustens med stab i Stockholm (ÖriBO), Sydkustens i Kariskrona (ÖriBS) och Västkustens
i Göteborg (ÖrlBV), Dessutom finns i Norrlands kustartilleriförsvar en
örlogsbasavdelning med i princip örlogsbasstabs uppgifter. Örlogsbaserna har
f, n. ca 2 700 anställda.
Örlogsbasernas organisation i fred faststäUdes av Kungl,
Maj:t år 1966 efter förslag i prop, 1966:110, Organisationen föreslogs vara
delvis provisorisk. Riksdagen hade inte något att erinra häremot (SU 1966:89,
rskr 1966:248), Örlogsbasernas nuvarande organisation framgår av en
sammanstäUning som torde få fogas till statsrådsprotokollet som bilaga 4.
Örlogsbaschef är underställd mUitärbefälhavare men lyder
direkt under chefen för marinen ifråga om grund- och repelitionsutbUdning (utom
operativ utbildning) och därmed sammanhängande taktik, organisation, utrustning
och personal, Örlogsbaschef leder därutöver vapen-, skeppteknisk- och
verkstadsförvaltning direkt under försvarets materielverk, I örlogsbaschefens
arbetsuppgifter ingår bl. a. att enligt militärbefälhava-
Prop. 1973:75 9
rens bestämmande planlägga och leda sjöstridskrafternas
basering och underhåll samt annan operativ verksamhet. Örlogsbaschefen skall
vidare svara för planläggning och genomförande av mobUisering av de krigsförband
för vilka han är mobUiseringsmyndighet, Det ingår också i örlogsbaschefens
uppgifter alt leda grundutbildningen vid de delar av marinen som är
underställda honom utom i vad avser centralt organiserad UtbUdning vid
örlogsskola och helikopterdivision. Repetitionsutbildning med krigsförband som
tiUhör flottan skall förberedas och genomföras av örlogsbaschef. Kustflottan,
helikopterdivisionen och örlogsskolor m, m, som saknar egna förvaltningar
understöds i delta avseende av örlogsbasernas förvaltningar. Det åligger
slutligen örlogsbaschef att leda den frivilliga försvarsverksamheten inom sitt
verksamhetsområde samt att biträda mililärbefälhavaren vid övervakning av
mUitäromrädet,
Kustartilleriförsvar
Uppgifter och organisation varierar mellan de olika
kustartilleriförsva-ren. Detta beror främst på att varje organisation är
uppbyggd för att motsvara kraven på krigsplanläggning, mobilisering, utbildning
och beredskap inom sinsemellan olikartade kustområden som omfattar ett till
två militärområden. Den för kustartiUeriförsvaren gällande organisationen har
fastställts av Kungl, Maj:t under åren 19561966,
Kustarlilleriförsvaren utgörs av Blekinge
kustartilleriförsvar med Karlskrona kustartilleriregemente (BK med KA 2),
Stockholms kustartilleri-försvar med Vaxholms kustarlilleriregemente (SK med KA
1), Göteborgs kustarlUleriförsvar med Älvsborgs kustarlilleriregemente (GbK med
KA 4), Gotlands kustarlUleriförsvar med Gotlands kustartillerikår (GK med KA 3)
och Norrlands kuslartUleriförsvar med Härnösands kustartillerikår (NK med KA
5),
Kustartilleriförsvaren har f. n. ca I 260 anstäUda inom
den del som berörs av översynen. Nuvarande organisation för
kustartilleriförsvaren framgår av en sammanställning som torde få fogas till
statsrådsprotokollet som bilaga 5.
Kuslarlilleriförsvarschef är underställd vederbörande
militärbefälhavare utom chefen för Gotlands kustartilleriförsvar som är
underställd chefen för Gollands militärkommando (MKG).
Kuslarlilleriförsvarschef lyder i fråga om grund- och
repetitionsutbUd-ning (utom operativ utbildning) och därmed sammanhörande
taktik, organisation, utrustning och personal direkt under chefen för marinen.
Kuslarlilleriförsvarschef leder vidare tyg-,
skeppsteknisk- och verkstads-förvaltning direkt under försvarets materielverk,
Kuslarlilleriförsvarschef leder krigsplanläggning,
beredskap, mobilisering, grundutbUdning och repelitionsutbildning för de
kustarlilleriför-band som i krig ingår i kustarlilleriförsvarel.
KustarlUleriförsvarschef leder därutöver grundutbildning
och är mobiliseringsmyndighet samt utbildande myndighet under
repetitionsövningar även för kuslartilleriförband i övrigt inom vederbörande
militärområde. Chefen för NK/KA 5 svarar härvid för två militärområden och del
av ett
Prop. 1973:75 10
Iredje och chefen för GK/KA 3 har motsvarande ansvar inom
MKG.
Cheferna för NK/KA 5 och GK/KA 3 svarar också för
krigsplanläggning, mobilisering och repelitionsutbildning av flottans förband
inom sina resp. områden.
Tre kustartUleriförsvarschefer är även
försvarsområdesbefälhavare och i denna egenskap territoriella chefer, Detla
gäller cheferna för SK (fo 46), BK (fo 15), och GbK (fo 32/31), Som
försvarsområdesbefälhavare har kustartiUeriförsvarschef samma ansvar och
lydnadsförhållanden som försvarsområdesbefälhavare ur armén. Stab och
förvaltning är gemensamma för kuslartUleriförsvar och försvarsområde,
GmndulbUdningen och delar av repelitionsutbildningen
bedrivs vid SK, BK och GbK vid underställt regemente. Regementena saknar egna
förvaltningar och understöds i detla avseende helt av
kustartilleriförsva-rets/försvarsområdels förvaltningar. Vid NK och GK bedrivs
motsvarande utbildning vid kustartillerikårer som har gemensam chef, stab och
förvaltning med kustarlilleriförsvarel.
Överbefälhavarens förslag
De föreslagna organisationsförändringarna inom marinen
omfattar i en första etapp slabs- och förvaltningstjänsten vid örlogsbaser och
kustartilleriförsvar, 1 en andra etapp skall möjligheterna till ytterligare
samordning inom mobUiserings- och förvaltningsområdet vid marinens enheter i
Karlskrona och Göteborg och ytterligare personalminskningar inom stabs- och
förvaltningssektorn undersökas. Vidare avser överbefälhavaren att i samma etapp
utreda frågan om försvarsområdesfunktionen i kustar-lilleriförsvarsstaberna.
Utformningen av förslaget har väsentligen styrts av
behovet att minska antalet anställda. Förslaget innebär all antalet anställda
kan minskas med ca 225 vid örlogsbaserna och ca 90 vid kustarlilleriförsvaren.
Förslaget innebär inga större förändringar i
örlogsbasernas organisation ulan går ut på att anpassa organisationen till de
aktuella arbetsuppgifterna i fred och att nå största möjliga överensstämmelse
mellan freds- och krigsorganisationen. Stabs- och förvaltningstjänsten vid
kustartilleriförsvaren får genom förslaget en delvis ny struktur. Mot bakgrund
av krigsorganisationens krav har man sökt skapa en fredsorganisalion som är
lämplig med hänsyn till försvarsområdes/kustartilleriförsvars uppgifter.
Örlogsbaserna
Förslaget innebär bl. a. att ledningen av stödfunktioner
samordnas i högre grad än tidigare och att chef för örlogsbas alltjämt skaU vara
mobUiserings- och förvaltningsmyndighet. Grundutbildning skall genomföras med
den ansvarsfördelning som gäller f. n. Förvaltningsverksamhet skall i fred
alltjämt stöda såväl utbildning inom örlogsbaseh och underställd örlogsskola
samt vid kustflottan m. m. som förberedelser för mobilisering och arbetet med
krigsförberedelser.
Förslaget innebär sammanfattningsvis bl. a. följande.
Staben blir liksom f, n, sektionsindelad och tillförs bl. a. én planerings-
och budgetde-
Prop. 1973:75 11
tälj. Expeditionstjänsten samlas lill en
centralexpedilion. Arbetsfördelningen mellan verkstadsavdelningen och den
tekniska förvaltningen görs mera funktionell. Ekipageavdelningen och
förrådsavdelningen får i motsats till tidigare en enhetligare organisation vid
samtliga örlogsbaser. Baskompani GuUmarn inom ÖrlBV som tidigare har varit
underställt örlogsbaschefen föreslås ingå i örlogsbasens ekipageavdelning som
f, n, vid ÖrlBO, En kameralavdelning tillkommer och föreslås omfatta bl, a, den
nuvarande kassaavdelningen samt den inköpsdelalj som f, n, ingår i
förrådsavdelningen (ÖrlBO och ÖrlBV), Härutöver tUlförs avdelningen vissa
kamerala uppgifter från sjukvårdsförvaltningen.
Den föreslagna organisationen för örlogsbaserna framgår av
bUaga 4, Huvuddelen av rationaliseringsvinsterna har uppnåtts genom att antalet
anställda minskar, främst inom verkstads-, förråds- och ekipageavdelningarna.
Inom staben och den nya kameralavdelningen innebär förslaget smärre
personalökningar. Totalt sett har dock avsevärda personalbesparingar gjorts
inom olika stödfunktioner.
Kustartilleriförsvaren
Förslaget innebär i likhet med förslaget om organisation
av örlogsbaserna bl. a, att ledningen av stödfunktioner samordnas bättre än
tidigare och att chef för kustartilleriförsvar alltjämt skall vara
mobUiserings- och förvaltningsmyndighet. Grundutbildning skall också enligt
detta förslag genomföras med den ansvarsfördelning som gäller f. n,
Förvallningsverk-samheten skall i fred stöda såväl utbildning som förberedelser
för mobilisering och arbetet med krigsförberedelser.
Förslaget innebär sammanfattningsvis bl. a. följande.
Staben blir sektionsindelad och tillförs bl. a. en enhet för planering och
budget saml en sektion för fortifikationsärenden. Nuvarande tyg-, fartygs- och
intendenturförvaltningarna slås samman tUl en materielenhet. Det
administrativa arbetet i fråga om anställning och entledigande av personal,
inköp och kostnadsredovisning förs över från resp, förvaltning till nuvarande
kassaavdelning som i fortsättningen kallas kameralenhet. Vidare har expeditionstjänsten
samlats tiU en centralexpedilion.
Den föreslagna organisationen av kustartilleriförsvaren
framgår av en sammanställning som torde få fogas till statsrådsprotokollet som
bilaga 6.
Frågan om att föra över delar av fo 46:s uppgifter Ull fo
44 bör enligt överbefälhavaren prövas i en senare etapp. Vid fo 15/BK och fo
32/31-GbK behålls försvarsområdesfunktionen. Frågan om bl.a, fö 32/31-GbK bör
prövas i samband med att arméns organisation i göteborgsområdet utreds.
Beträffande ledningsfunktionen i övrigt föreslås att regementschef och
regementsstab vid KA 1, KA 2 och KA 4 behålls. För NK och GK föresläs all
kustartilleriförsvarschefen alltjämt är förbandschef vid KA 5 resp. KA 3,
Huvuddelen av rationaliseringsvinsterna har uppnåtts genom
sammanslagning av tyg-, fartygs- och intendenturförvaltningarna till en
materielenhet varigenom antalet anställda har kunnat minskas. Centraliseringen
Prop, 1973:75 12
tUl en kameralenhet av kassaärenden, inköps- och
redovisningsverksamheten har också medfört att personalbesparingar kunnat
göras.
Försvarets rationaliseringsinstituts yttrande
Försvarets rationaliseringsinstitut framhåller alt inga
ytterligare tjänster bör tillföras organisationen utöver de tjänster
institutet i efterhand har biträtt. Samordning av vissa funktioner i Karlskrona
och Göteborg måste ske samtidigt om några större besparingar skall kunna
uppnås. Samordningen bör inte genomföras i etapp 2 utan i etapp 3, om några
genomgripande förändringar skall kunna föreslås. EventueUa förslag kan då
föreläggas riksdagen våren 1975. Etapp 2 bör omfatta endast en uppföljning av
erfarenheterna från etapp 1.
Departementschefen
Överbefälhavaren har lämnat förslag lill
organisationsförändringar vid vissa av arméns och marinens myndigheter i lägre
regional och lokal instans.
Beträffande
armén innebär förslaget i stort att försvarsområdesstaberna inom fem
försvarsområden integreras med vardera ett fredsförband med början den 1 juh
1973. Med början den 1 juh 1974 sker motsvarande förändringar inom ytterligare
fem försvarsområden. I samband härmed centraliseras mobiliseringsverksamheten
inom resp. försvarsområden lill den sammanslagna myndigheten. De förband inom
berörda försvarsområden som inte omfattas av integrationen med försvarsområdesstab
bhr i princip rena utbildningsförband utan mobiliseringsansvar och fär en
stabs- och förvaltningsorganisation sora är anpassad till denna verksamhet.
Livregementets husarer (K 3) i Skövde och Norrlands dragoner (K 4) i Umeå
föresläs dock bli inlemmade i P 4 resp. I 20 som utbildnings-bataljoner.
Förslaget innebär vidare att staben för Kalmar samt Växjö försvarsområden (fo
18/16) flyttas från Kalmar tiU Växjö, att fo 18/16 delas så att ett nytt
fredsförsvarsområde, fo 17, som avses omfatta Jönköpings län, bildas och leds
från Eksjö samt all staben för Härnösands försvarsområde (fo 23) flyttas från
Härnösand till Sollefteå, På grand av främst koncentrationen av
mobiliseringsverksamheten till en myndighet inom försvarsområdena anser
överbefälhavaren att antalet civilanställda inom armén kan minskas med ca 400
när nu aktuella organisationsförändringar har genomförts. Dessutom kan ca 160
raUilära tjänstemän frigöras frän slabs- och förvaltningstjänst för all i
stället utnyttjas i utbildningsverksamheten. En förutsättning härför är dock
enligt överbefälhavaren att investeringsmedel ställs till förfogande för alt
uppföra förrådsbyggnader m. m.
Jag kan i
stort biträda överbefälhavarens förslag till organisationsförändringar inom
armén liksom också hans förslag beträffande koncentrationen av
mobiliseringsverksamheten. Jag anser dock att man, i vart fall
Prop. 1973:75 13
på sikt, kan uppnå större rationaliseringsvinster än dem
som överbefälhavaren har redovisat bl. a, genom att i högre grad samordna
stabs- och förvaltningstjänsten inom försvarsområde. Enligt min mening bör
denna i princip ledas och samordnas av e n chef, 1 garnisonsorter där mer än
ett förband finns förlagda bör stabs- och förvaltningsresurserna så långt
möjligt vara gemensamma. Del torde vara lämpligt att bland de nu aktueUa
garnisonsorlema tillämpa denna princip i första hand beträffande förbanden i
Östersund och Eksjö, De erfarenheter som kan dras härav får vid det fortsatta
arbetet beträffande arméns fredsorganisalion tillämpas på övriga lämpUga
myndigheter. Jag anser vidare att K 3 och K 4 tills vidare bör vara kvar som
självständiga myndigheter som dock förvaltningsmässigt bör anslutas till P 4
resp, I 20,
Beträffande
marinen innebär överbefälhavarens förslag att örlogsbasernas stödfunktioner som
f. n. är fördelade på avdelningar, förvaltningar m. m. i möjligaste mån förs
samman i en centralexpedilion i staben. Arbetsfördelningen mellan den tekniska
förvaltningen och verkstadsavdelningen görs mera funktionell.
Ekipageavdelningarna och förrådsavdelningarna får en enhetligare organisation
vid samtliga örlogsbaser. Vidare tUlförs organisationen en kameralenhet som i
huvudsak består av den gamla kassaavdelningen och förrådsavdelningens
inköpsdetalj. Huvuddelen av rationaliseringsvinsterna uppnås genom all antalet
anställda främst inom verkstads-, förråds- och ekipageavdelningarna kan
minskas. Personalbesparingar har också gjorts inom olika stödfunktioner.
Kustartilleriförsvaren får genom förslaget en någol
annorlunda struktur. Nuvarande tyg-, fartygs- och intendenturförvallningar
slås samman i en ny materielenhet. Stödfunktioner av olika slag förs samman i
staben som i likhet med örlogsbasslaben blir mer funktionell än tidigare.
Sålunda tUlförs organisationen en kameralenhet där visst administrativt arbete
förs samman. Frågan om att föra över vissa av fo 46 :s uppgifter tUl fo 44
föreslås bh prövad i en senare etapp liksom frågan om fo 32/31-GbK, Beträffande
ledningsfunktionen i övrigt föreslås att regementschef och regementsstab vid KA
I, KA 2 och KA 4 behålls. För NK och GK föreslås att kuslartiUeriförsvarschefen
alltjämt är förbandschef vid KA 5 resp, KA 3,
Huvuddelen av rationaliseringsvinsterna har uppnåtts genom
att tyg-, fartygs- och intendenturförvaltningarna slås samman till en materielenhet,
varigenom antalet anställda kan minskas. Förslaget medför att antalet anställda
kan minskas med ca 225 vid örlogsbaserna och ca 90 vid kustartilleriförsvaren.
Personalbesparingarna kan enligt överbefälhavaren genomföras endast under
förutsättning att medel stäUs lill förfogande för investeringar.
Jag kan i huvudsak godta överbefälhavarens förslag lill
organisationsförändringar inom stabs- och förvaltningstjänsten vid örlogsbaser
och kustartilleriförsvar. Organisationen bör fastställas att gälla fr, o, m,
den 1 juh 1973, Etapp 2 skall enligt förslaget omfatta försök lill ytterligare
samordning av vissa funktioner vid marinens enheter i Göteborg och Karlskrona,
Med hänsyn till de större rationaliseringseffekter som torde
Prop,
1973:75 14
kunna näs förordar jag att arbetet med etapp 2 och 3
samordnas i fråga om organisationema i Göteborg och Karlskrona, 1 samband
härmed bör samordnat med utredningarna inom armén även frågan om att föra över
fo 46:s uppgifter till fo 44 prövas. Del är angeläget att integreringen av
skUda förvaltningsgrenar fortsätts. Att förvaltningsorganisationen vid
örlogsbaser och kustartilleriförsvar är olika utformad synes på lång sikt inte
vara motiverat. Det är därför önskvärt att man i en senare etapp försöker
integrera örlogsbasernas förvaltningsorganisation i högre utsträckning än nu.
De åtgärder jag här har förordat bör kunna leda tiU ytterligare
personalminskningar. Möjligheterna tih integration mellan försvarsgrenarna bör
uppmärksammas i det fortsatta arbelet.
Den personalminskning som enligt överbefälhavaren kan
uppnås genom nu framlagda förslag bör ske utan friställningar och sålunda
främst genomföras i samband med naturliga avgångar och i förening med en
effektiv omplaceringsverksamhet, Kungl, Maj:t har i annat sammanhang (prop,
1973:1 bU, 6) föreslagit riksdagen att under anslagen Arméförband: Anskaffning
av anläggningar och Marinförband: Anskaffning av anläggningar anvisa de
investeringsmedel som under budgetåret 1973/74 behövs för all de förutsatta
personalbesparingarna skall kunna genomföras.
Försvarets fredsorganisationsulredning har i
delbelänkandet (Ds Fö 1972:4) Förslag till ändringar av fredsorganisationen i
fräga om arméförband: I i december 1972 avgelt förslag rörande arméns
utbUdningsorgani-sation. Förslaget som f. n, bereds inom försvarsdepartementet
berör bl, a, vissa av de förband som omfattas av de organisationsförändringar
jag förordat i det föregående. Jag anser att dessa bör genomföras oavsett vilka
förändringar i utbildningsorganisationen som kan följa av fredsorganisationsutredningens
förslag. Jag förutsätter dock att inga investeringar vidtas beträffande
kasernetablissemenl vid sådana förband som kan komma att läggas ner, om
fredsorganisationsutredningens förslag genomförs.
Del ankommer pä Kungl, Maj:l att ta ställning till
enskildheterna i föreliggande organisalionsförslag. Jag avser därefter att
uppdra åt statens avtalsverk att i den utsträckning som behövs föra
förhandlingar om avtalsbara anställnings- och arbetsvUlkor för personalen.
Jag hemställer alt Kungl, Maj:t föreslår riksdagen
att godkänna de organisationsförändringar inom armén och
marinen som jag har förordat i det föregående.
Prop. 1973:75 15
Handräckningstjänst i försvaret
Bakgmnd
Utredningen om handräckningsvärnphktiga utredningsman
Folke Nihlfors tUlsattes i maj 1966 för att utreda utbildningstiden för
värnpliktiga med begränsad militär användbarhet m. m,
1
direktiven lill utredningen angavs att utredningens uppdrag skulle avse
utbildningen av värnpliktiga i besiktningsgruppema 3 och 4 med undantag för dem
som tas ut till utbildning i specialtjänst. Utredningen borde först undersöka
den nuvarande och den väntade framdda tillgången på värnpliktiga i de nämnda
besiktningsgrupperna, dvs, främst de nuvarande handräckningsvärnpliktiga.
Utredningen borde därvid beakta de förändringar av tillgången som kunde bli en
följd av det nya inskrivnings- och personalredovisningssystemel.
Utredningen
borde i första hand ägna sig åt värnphktiga i besiktningsgrupperna 3 och 4, av
vilka bara en mindre del ingår i krigsorganisationen, och därvid utgå från att
i princip samtliga värnpliktiga i denna kategori skulle erhålla en mUilär
utbildning söm i huvudsak svarar mot den för krigsmaklen enhetliga
allmänmililära utbildning som övriga värnpliktiga genomgår. Denna utbildning
borde lämpligen kunna anordnas i ett koncentrerat sammanhang i anslutning till
inryckningen. Utredningen borde undersöka hur denna utbildning kan utformas
och organiseras.
Utredningen
borde vidare undersöka de merutgifter som skulle uppkomma, om
tjänstgöringstiden för de handräckningsvärnpliktiga förlängdes utöver den tid
som behövs för den allmänmUitära utbildningen så att den totala
tjänstgöringstiden motsvarade den då gällande. Alternativt borde utredningen
beräkna merutgifterna för en total tjänstgöringstid motsvarande vad som gäller
för värnpliktiga i kategori G och F.
Utredningen skulle fortsätta sina överväganden enligt tvä
altemativ.
I det ena
(alternativ I) skulle förutsättas att i princip inga i förväg av samhället
uppställda krav beträffande tjänstgöringstiden förelåg utöver dem som föranleds
av den allmänmililära utbildningen. Utredningen borde således pröva hur de
uppgifter som f. n. fullgörs av handräcknings-värnpliktiga i framliden kan
fullgöras lill den samhällsekonomiskt lägsta kostnaden. Utgångspunkten för en
sådan prövning skulle vara det civila produklionstillskotl som de tidigare
handräckningsvärnpliktiga skulle kunna ge jämfört med kostnaderna för
anställning av civil personal, mekanisering m. m. I vissa fall kanske även
uppgifter som f, n, fullgörs av handräckningsvärnphktiga kunde slopas.
1 del
andra alternativet (alternativ II) förutsattes
all man från allmänna utgångspunkter fann det lämpligt att de nuvarande
handräck-ningsvärnplikliga fullgör en tjänstgöring som i omfaltning i vart fall
inle i väsentlig mån underskrider den som gäller för värnpliktiga i
kategorierna
Prop. 1973:75 16
G och F, Utredningen borde då pröva hur denna
tjänstgöringstid kunde utnyttjas så att försvaret fick en optimal utdelning av
de värnphktigas kunskaper och förmåga. Utredningen fick därvid föreslå att t.
ex. vissa uppgifter förs över från värnpliktiga lUl civilanställd personal,
medan värnpliktiga i stället övertar uppgifter som f. n. fullgörs av anställd
personal.
I syfte att nä balans mellan tillgängen på värnpliktiga
och konstaterade arbetsuppgifter borde utredningen kunna variera såväl antalet
värnphktiga som längden av tjänstgöringen. Härvid borde i första hand undersökas
om ytterligare värnpliktiga bör frikallas på medicinska eller andra grunder. 1
fråga om tjänstgöringstidens längd borde bedömningen utgå från en
tjänstgöringstid som ansluter till vad värnpUktiga i kategorierna G och F skall
fullgöra. Variation i tjänstgöringstid i detla alternativ fick inte innebära
att de nuvarande handräckningsvärnpliktiga åläggs en tjänstgöring som i
nämnvärd omfattning underskrider denna norm.
Vid sidan av dessa två alternativ fick utredningen
redovisa modifieringar av dessa, men den skuUe inte ta stäUning till vilket av
de redovisade alternativen som borde väljas.
Vidare borde utredningen granska lämpligheten av att
använda handräckningsvärnpliktiga för arbetsinsatser i anslutning till
krigsförbandens övningar. Frågan om lämplig benämning pä ifrågavarande
värnphktiga borde även övervägas.
Utredningsuppdraget vidgades i november 1967 tiU alt
omfatta även värnpliktiga som, utan att tillhöra besiktningsgrupperna 3 och 4,
används för stödfunktioner inom krigsmaktens fredsorganisation. Vidare uppdrogs
i september 1968 ål utredningen all granska möjligheterna all samordna de
mUitära körcentralerna i stockholmsområdet.
Utredningen har avlämnat två delbetänkanden om
användningen av handräckningsvämpliktiga. 1 juni 1968 lämnades betänkandet (Ds
Fö 1968:2) Vissa personal- och driftfrågor vid militära matinrältningar och
mässar och i augusti 1971 betänkandet (Ds Fö 1971:2) De militära körcentralerna
i stockholmsområdet.
Utredningen har vidare i maj 1972 överlämnat sill
slutbetänkande (SOU 1972:53) Handräckningstjänst i försvaret.
Över detta betänkande har yttranden avgetis av
överbefälhavaren, cheferna för armén, marinen och flygvapnet, försvarels
civUförvaltning, försvarels sjukvårdsstyrelse, fortiflkalionsförvaltningen,
försvarels materielverk, värnpliktsverket, cheferna för försvarshögskolan,
mUitärhögsko-lan och försvarets brevskola, militärpohtiska institutet,
civilförsvarsstyrelsen, försvarets rationaliseringsinstitut,
riksrevisionsverket, universitelskanslersämbetet, arbetsmarknadsstyrelsen,
frivilligorganisalionernas samarbelskommitlé, militära
tjänstgöringsåldersutredningen, Landsorganisationen i Sverige (LO),
Statstjänstemännens riksförbund (SR), Tjänstemännens centralorganisations
statstjänstemannasektion (TCO-S), Sveriges förenade studentkårer. Centerns
ungdomsförbund. Folkpartiels ungdomsförbund, Sveriges socialdemokratiska
ungdomsförbund och arbetsgruppen för 1972 års värnpliklskonferens.
Prop,
1973:75 17
Arbetsmarknadsstyrelsen har bifogat yttranden från vissa
länsarbetsnämnder, TCO-S har bifogat yttranden från Plutons- och Kompaniofficersförbunden
samt Försvarets civila tjänstemannaförbund.
Handräckningsvärripliktigas nuvarande tjänstgöringstid
m.m. Tjänstgöringstidens längd
Med stöd av värnpliklslagen (1941:967, omtryckt 1969:378)
har Kungl. Maj:t i juni 1966 i provisoriska bestämmelser om
värnphktsutbild-ningen fastställt längden för utbUdningen för flertalet
värnphktiga.
För
värnpliktiga i handräckningstjänst har härvid fastställts vid armén och
kustartilleriet en grundutbildning om 300 dagar saml fem krigsförbandsövningar,
var och en om 18 dagar, vid flottan en grundutbildning om 320 dagar samt fyra
krigsförbandsövningar, var och en om 18 dagar, saml vid f I y g v a p n e t en
grundutbildning om 364 dagar samt två krigsförbandsövningar om vardera 15
dagar. Tjänstgöringsskyldigheten uppgår således vid samtliga försvarsgrenar
till ca 390 dagar.
Inom ramen
för försöksverksamhet med modifierad gmndutbildning för värnpliktiga (prop,
1972:75) har jag emellertid i enlighet med Kungl, MaJ:ts bemyndigande i
november och december 1972 beslutat om viss försöksvis avkortning av
grundutbildningen för värnphktiga i handräckningstjänst.
Fr, o. m.
utbUdningsårel 1972/73 omfattar grundutbUdningen för handräckningsvärnphktiga
försöksvis vid armén 230 dagar, vid flottan 306 dagar, vid kustartilleriet 235
dagar och vid flygvapnet 332 dagar, Repelitionsutbildningen omfattar oförändrat
antal dagar. Handräckningsvärnpliktiga kan åläggas att i direkt anslutning
till grundutbildningen fullgöra en eller flera krigsförbandsövningar. För att
värnpUklig som under grundutbildningen förs över omgrupperas lill
handräckningstjänst skall kunna tas i anspråk pä sådant sätt krävs dock hans
eget medgivande.
Allmänmilitär utbildning och arbetsuppgifter
Vid armén är den allmänmUitära utbildningen fördelad pä
ett inledande skede om fyra veckor som omfattar grundläggande militär
utbUdning och ett andra skede som omfattar fyra timmar per vecka under
återstående del av grundutbUdningen, Vid flottan har man strävat efter att ge
alla värnpliktiga samma allmänmUitära utbUdning om ca 65 veckor. Vid
kustartilleriet omfattar utbildningen tre till fem veckor. Utbildningen vid
flygvapnet omfattar militär utbildning under tre till fem veckor och därefter
viss grundläggande yrkesutbildning.
Handräckningsvärnpliktiga las i anspråk pä fasta
arbetsplatser vid förband och skolor m. m. eller ingår i kasernkompanis s, k,
rörliga styrka, som är avsedd för övriga handräckningsuppgifler vid förbandet.
Vid de
2 Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 75.
Prop, 1973:75 18
fasta arbetsplatserna tas handräckningsvämpliktiga
huvudsakligen i anspråk som ordonnanser eller biträden på expeditioner, i
budcentraler och telefonväxel saml vid skjulbanor och andra
utbildningsanordningar liksom även i övningsmaterielförräd. Vid flygvapnet
tiUkommer tjänstgöring vid trafikledningsavdelning och hundgärd.
Ur de rörliga styrkorna kommenderas de
handräckningsvärnpliktiga till tjänstgöring som bUförare m. ni. eller lill
andra göromål, främst städning inomhus och yttre renhållning. Även för tjänstgöring
i kasernvakt samt vid sjukvårdsavdelning och sjukhus används
handräckningsvärnpliktiga.
Behovet av handräckningsvärnpliktiga
Behovet av handräckningsvärnpliktiga fastställs årligen av
försvarsgrenschef med utgångspunkt i beslutad organisation av stabs- och
förvaltningstjänsten. Vid förband rn. m, inom armén anges minimi- resp,
maximibehov. För staber m. m. samt förband ur marinen och flygvapnet anges
däremot endast ärligt behov.
Minimibehovet anger det antal handräckningsvämpliktiga som
behövs för alt en tUl två månader hjälpligl ombesörja stödfunktionerna, medan
maximibehovet anger det antal som under övrig del av ärel behövs för att
stödfunktionerna skall kunna ge avsedd effekt. Med nuvarande totala
tjänstgöringstid gör en handräckningsvärnpliktig arbetsinsatser under i stort
sett ett år.
Minimibehovet av handräckningsvärnpliktiga vid armén har
under de senaste åren uppgått till ca 2 500 och maximibehovet till ca 3 200.
För staber m. m. beräknas behovet tUl ca 400. Vid marinen uppgår del ärliga behovet
till ca 765 och vid flygvapnet till ca 750. Del totala behovet av
handräckningsvärnpliktiga varierar således mellan ca 4 400 och 5 100,
De
värnphktiga som vid inskrivningen har tagits ut till handräckningstjänst
inkallas i regel vid armén till ett antal som täcker minimibehovet, vartill
kommer en inkallelsereserv om 30 %. Under grundutbildningen reduceras denna
styrka successivt till följd av frikallelser m,m, och närmar sig efter några
veckor minimibehovet. Avgångarna kompenseras emellertid genom att vissa
värnpliktiga ur åldersklassen i övrigt efler hand grupperas om till
handräckningstjänst. Härigenom brukar maximibehovet kunna tillgodoses efter tre
till fem månader från inryckningstillfället för åldersklassens flertal.
Betydande överskott uppkommer i regel genom fortsatta omgrupperingar fram lill
åldersklassens utryckning. Överskott uppkommer regelmässigt även inom övriga
försvarsgrenar.
De handräckningsvärnpliktigas totala
tjänstgöringsskyldighet utnyttjas i sädan omfattning att endast en mindre del
av dem rycker ut med kvarstående skyldighet att fullfölja en eller flera
krigsförbandsövningar.
Även under krigsförbandsövningar gmpperas vissa av de
inkallade värnpliktiga om lill handräckningsljänst. Antalet har dock inte varit
tillräckligt för all tillgodose behovet av handräckning vid dessa övningar. För
att fä ut större effekt av övningarna har under senare år vid armén och efter
tillkomsten av krigsförbandsövningar även vid marinen hand-
Prop. 1973.75 19
räckningsvärnpliktiga inkallats tUl ell antal som
motsvarar ca 2 % av övriga värnphktiga.
Härutöver
får för varje budgetår för särskUda arbetsuppgifter avseende effektivisering av
värnphklsulbUdningen inkallas ett visst antal, i regel ca 1 300
handräckningsvärnpliktiga, som inle är krigsplacerade vid enhet som skall
fullgöra repelitionsutbUdning i krigsförband, Värnphktig som är avsedd för
sådana uppgifter, vilka främst omfattar utbyggnad eller reparation av yttre
utbUdningsanordningar, får dock inte inkallas lill sådan tjänstgöring fr, o, m,
det kalenderår under vilket han uppnår 35 års ålder.
Utredningens överväganden och förslag Allmänna
överväganden
Utredningen framhåller att avsikten med utbUdningen av
värnpliktiga vare sig de har fuU mUilär användbarhet eller inte - bör vara
all ge dem en utbUdning som är avpassad efter användbarheten, så att de aUt
efter sin förmåga kan delta i landets försvar. Utredningen anser del även
principiellt oförenligt med värnpliktstanken att försvarets fredsorganisalion
med slöd av värnpliktslagen m. m, tUlförsäkras viss tillgång på arbetskraft för
uppgifter av företrädesvis civil natur. Om handräcknings-värnplUctiga även
fortsättningsvis skall fullgöra fredsproduktivt arbete, föreslår utredningen
att den nuvarande tjänstgöringstiden avkortas så att de inle behöver fullgöra
längre tjänstgöring än värnpliktiga i kategori G inom armén och
kustartilleriet. Tjänstgöringen bör fördelas på allmänmilitär utbUdning under
ca åtta veckor, befattningsutbUdning under ca en vecka och en produktionstid om
sex månader.
Med en sådan
tjänstgöring om ca älta månader behövs två handräckningsvärnpliktiga för en
helårsinsats i produktivt hänseende, medan det f, n, bara behövs en. Eftersom
den kontinuerliga tillgången under året av värnpliktiga i handräckningstjänst
sålunda blir väsentligt mindre, återverkar detla på urvalet av funktioner.
Dessa bör enligt utredningen i första hand syfta till att direkt understödja
fredsförbandens utbUdningsverksamhet och göras mera kvalificerade än hittills,
Allmänmilitär utbildning
I fråga om den allmänmilitära utbildningen utgår
utredningen från överbefälhavarens direktiv och bestämmelser för den
allmänmihtära utbildningen av övriga värnphktiga inom krigsmakten. Utredningen
anser att denna utbUdning i huvudsak bör gälla också för handräckningsvämpliktiga
i såväl alternativ I som II. UtbUdningen bör således i princip ha samma
innehåll och omfatta 318 timmar ren utbildning, vUkel innebären minskning med
72 timmar i förhåUande till den av överbefälhavaren föreskrivna tiden, I
alternativ I bör tillkomma 78 timmar för fysisk träning, inre tjänst och
reservtid, dvs. totalt 396 limmar eller i regel nio veckor i en följd.
Prop. 1973:75 20
I alternativ 11 bör utöver nämnda 318 timmar tillkomma 137
timmar för fysisk träning, inre tjänst och reservtid, dvs, totalt 455 timmar.
Huvuddelen av utbUdningen bör genomföras i ett koncentrerat sammanhang under
ca åtta veckor i direkt anslutning lill inryckningen och med en uppföljande
utbildning om två timmar per vecka eller fyra timmar per 14-dagarsperiod under
produktionsskedet.
Med anledning av den försöksvisa modifieringen av
värnpliktsutbildningen föreslär utredningen att den allmänmUitära utbildningen
förkortas med 73 timmar i alternativ I och 77 timmar i alternativ 11,
Förslaget innebär såväl till tiden som omfattningen en
avsevärd utvidgning av den mUitära utbildningen av de
handräckningsvärnpliktiga. En följd härav blir att vissa högre krav i fysiskt
och psykiskt hänseende måste ställas på de värnpliktiga som vid inskrivningen
las ut till handräckningsljänst, men även på den som grupperas om till sådan
tjänst. De värnphktiga som inte kan uppfylla de högre ställda kraven bör
frikallas från värnpliktstjänstgöring. Sorn följd härav begränsas den ärliga
tUlgången på värnphktiga i båda alternativen.
Tjänstgöring m. m. för värnpliktiga enligt altemativ I
Eftersom värnphktiga i detta alternativ enligt direktiven
skall tas i anspråk endast för allmänmihtär utbildning, bör denna enligt
utredningen koncentreras till vissa truppslag. Utbildningen för dessa
värnphktiga, som beräknas uppgå till 4 200, bör anordnas vid infanteri- och
pansarförbanden med ärlig inryckning i fyra efter varandra följande omgångar,
vilket bedöms vara den rainst befälskrävande lösningen. Behovet av befäl för
utbildningen uppskattas lUl 105.
I alternativ I faller behovet av kasernkompanier och
kasernplutoner bort. De värnpliktiga bör i stället kunna föras samman till
plutoner som är anslutna lill ett av ulbUdningskompanierna, Genom bortfallet av
kasernenheterna kan enligt utredningen sammanlagt ca 190 tjänster för befäl
dras in, Efiersom behovet av befäl för den allmänmUitära utbUdningen
uppskattas till 105 tjänster minskas antalet tjänster som kan dras in tUl 85,
En ytterligare centralisering av utbildningsverksamheten
exempelvis lill ett enda mUitärl etablissemang anses inle medföra några
ytterligare möjligheter att minska antalet utbildningsbefäl utöver vad som har
angetts tidigare, I stället skulle de administrativa kostnaderna för drift m,
m, av ett sådant särskilt etablissemang innebära en betydande ökning av de
totala kostnaderna för utbildningen.
I alternativ I mäste personal anställas för alla de
arbetsuppgifter vid förband, staber och vissa skolor som nu utförs av
handräckningsvärnpliktiga. Behovet av sådan personal bedöms motsvara ca 2 600
helårsansläll-da.
Efter den allmänmUitära utbildningen bör de värnpliktiga
enligt utredningen kunna utnyttjas främst inom totalförsvarels ram, särskUt om
den aUmänmUitära utbUdningen kan följas av någon månads befattningsutbildning
som är inriktad på verksamheten inom civilförsvaret.
Prop, 1973:75 21
Tillgång på handräckningsvärnpliktiga enligt alternativ II
De högre Ijänstbarhetskraven medför enligt utredningen alt
tillgången på handräckningsvärnpliktiga begränsas. Utredningen räknar med att
ca 4 200 värnpliktiga som vid inryckningen har tagits ut till
handräcknings-tjänst ärligen rycker in till gmndutbildning. Av olika skäl avgår
dock 20 % eller ca 800 under grundutbildningen. Kvar står då ca 3 400 sådana
VärnpUktiga. Minskningen kompenseras emellertid av att värnpliktiga som från
början var fältdugliga efter hand grupperas om till handräcknings-tjänst.
Sådana omgrupperingar är talrikast - ca 40 % under de två första månaderna
efler inryckningstillfällena. Del totala antalet sora ärligen grupperas om
beräknas uppgå till ca 5 % av antalet inryckta fältdugliga eller ca 2 600.
Utredningen ulgår dock frän all bara de värnpliktiga som grupperas om inom de
fem första månaderna från inryckningen, ca 2 100 värnpliktiga, bör las med i
beräkningen av den årliga tillgången pä handräckningsvärnpliktiga. Återstoden
bör i stället betraktas som ell tillskott till den erforderliga
arbetskraftsreserven. Utredningen antar som ett medelvärde för sina beräkningar
att den årliga tillgängen pä handräckningsvärnphktiga under 1970-talet uppgår
lill minst (3 400 + 2 100) 5 500, Som tidigare har nämnts krävs två
handräckningsvärnphktiga för en helårsinsats. Utredningen räknar därför med alt
2 750 helärsinsatser kan göras med hjälp av handräckningsvärnpliktiga.
Återstående behov av arbetskraft måste tillgodoses med anställd personal.
Tjänstgöring m, m, för värnpliktiga enligt alternativ II
Värnpliktiga enligt detla alternativ förutsätts fullgöra
viss tjänstgöring utöver den allmänmUitära utbUdningen. Utredningen anser
härvid att den nuvarande tjänstgöringstiden för handräckningsvärnphktiga bör
avkortas så alt den inte är längre än för värnpliktiga i kategori G vid armén
och kustartilleriet. Härtill bör komma fem krigsförbandsövningar om vardera 18
dagar. Tjänstgöringen bör vidare fördelas på allmänmilitär utbUdning under ca
älta veckor, befattningsutbildning under ca en vecka och en produktionstid om
sex månader. Befattningsutbildningen bör i princip följa omedelbart efter det
koncentrerade skedet av den allmänmilitära utbildningen, UtbUdningstiden bör
kunna begränsas till ca en arbetsvecka och organiseras på en expedilionslinje,
en molor-(bilförare-) linje samt en duknings- och servicelinje för inomhus- och
ulomhusanordningar.
Med en avkortning av tjänstgöringen tUl ca åtta månader
behövs två handräckningsvärnpliktiga för en helårsinsats i produktivt hänseende
*mot f, n, bara en.
Tjänstgöringens inpassning i tiden
Efler allmänmihtär utbUdning och befattningsutbildning har
den handräckningsvärnpliktige i alternativ II att göra arbetsinsatser under ca sex
Prop.
1973:75 22
månader, det s, k. produktionsskedet. För att läcka
helårsbehovet krävs således minst två Ijänstgöringsomgångar per år. Ett sådant
system medför dock enhgt utredningen att arbetseffekten tillfälligt går ned varje
halvår. Om de handräckningsvärnplUitiga i stället delas in i fyra omgångar,
vilkas inryckningstider sinsemellan är förskjutna med tre månader, kan förbanden
under hela året disponera över två omgångar sora tjänstgör samtidigt, varvid
den ena alltid är väl förtrogen med arbetsuppgiftema.
Inpassningen är enligt utredningen utformad med tanke
främst på arbetskraftsbehoven vid förbanden men även pä anslutningen av omgångarnas
tjänstgöringstider till krigsförbandsövningar, inpassningen av de omgrupperade
i stödfunktionerna och sludiesociala intressen.
Utredningen
finner således att ett syslem med fyra Ijänstgöringsomgångar och sex månaders
produktionsskeden är del mest fördelaktiga. Ett sådant system bör i princip
tillämpas inom samtliga försvarsgrenar. Vid flygvapnet är ett system med fyra
inryckningsomgångar per år redan infört.
För flottans del föreslås dock att möjlighet skapas för
att dela in de handräckningsvärnphktiga i sex omgångar, vilkas inryckning
anpassas till inryckningstUlfällena för flottans olika bemanningsgrupper.
Funktioner för handräckningsvärnpliktiga
Enligt utredningens förslag blir tillgängen på vämplUctiga
i handräckningstjänst mindre än f. n. Detta bör enligt utredningen återverka
på urvalet av funktioner där handräckningsvämpUktiga tas i anspråk. Dessa bör i
första hand syfta till att direkt understödja fredsförbandens
UtbUdningsverksamhet.
Studier vid förbanden har visat att
mathållningsfunktionen, städning och yttre renhållning samt tjänstgöring i
förråd bör ligga närmast till för en jämförelse med civU yrkesutövning.
Utredningen konstaterar att sådana arbetsuppgifter, t. ex. transporter av sopor
och avfaU m. m, saml brandkårstjänst, utförs av statliga och kommunala organ
eller privata företag. Köp av tjänster bör därför ske i den utsträckning det är
möjligt. Utredningen konstaterar vidare att den nuvarande mUitära utbUdningen
av handräckningsvärnphktiga knappast gör del möjligt att effektivt utnyttja dem
i krigsbefattningar eller som arbetskraft vid mobilisering. Utredningen anser att
de handräckningsvärnpliktiga bör disponeras främst för kontorsfunklionen,
Iransportfunktio-nen, säkerhetstjänst på s k j u t f ä 11 och i viss mån v a k
t-funktionen samt också dukningsfunklionen. Sistnämnda funktion är ny och
innebär att de handräckningsvärnpliktiga förbereder övningar i stället för
befäl och värnpliktiga som tillhör den trupp som skall övas. Dukningsfunktionen
bör enligt utredningen tiUmätas särskUd betydelse med hänsyn tUl alt
tjänstgöringstiden för olika värnpliktskategorier har avkortats. Hämtöver bör
handräckningsvärnpliktiga enligt utredningen användas för arbetsinsatser i
anslutning till repetitionsutbildningsverksamheten.
Prop. 1973:75 23
Inkallelse av s. k. effektiviseringsvärnpliktiga bör
fortsättningsvis inte ske. Arbetsuppgifterna bör i stället utföras av personal
som anställs för kasernvårdsuppgifter eller av entreprenör.
Föreskriften
all inkallelse av handräckningsvärnpliktiga fr, o, m, det kalenderår, under
vilket han uppnår 35 års ålder, får ske endast under förutsättning att han är
krigsplacerad vid enhet som skall fullgöra krigsförbandsövning, bör enligt
utredningen tillämpas på samtliga handräckningsvärnpliktiga.
Antal värnphktiga för olika funktioner samt behov av annan
personal
I kontorsfunktionen föreslås handräckningsvärnphktiga
tjänstgöra i budcentralen vid förband och vissa skolor. Det maskinskrivningsarbete
som f. n. utförs av handräckningsvärnphktiga på kompaniexpeditioner föresläs
bli centraliserat till förbandens skrivcentraler. Vid värnpliklsverkets inskrivningscentraler
bör handräckningsvärnpliktiga användas främst som assistenter vid de årliga
inskrivningsförrättningarna i stället för F-värnphktiga. De bör även placeras
vid de lokala personaldetaljerna inom armén och kustartilleriet. Antalet
handräckningsvärnphktiga i kontorsfunktionen kan enligt utredningen begränsas
tUl sammanlagt 1 226. För kontorsuppgifler i övrigt som f. n, åligger
värnphktiga föreslär utredningen all vaktmästare och kontorspersonal anstäUs
till ett sammanlagt antal av 236 heltidsanstäUda och 46 halvlidsanställda,
I
transportfunktionen bör bilförarna utgöras av handräckningsvärnpliktiga.
Arbetsuppgifterna i körcentralerna bör begränsas till att avse främst de
mUitära förbandens personaltransporter samt service-transporter för myndigheternas
interna och externa verksamhet. Antalet handräckningsvärnphktiga i
körcentralerna beräknas till ca 1 360, I den mån civilanstäUda f, n. finns
placerade vid körcentralerna bör de stä kvar och ersättas med värnpliktiga
först i samband med s. k, naturUg avgång. Utredningen föreslår vidare att
körcentraler inom samma garnisonsort slås samman.
För
dukningsfunklionen, dvs. förberedelser för övningar m. m,, bör vid förbanden
och vissa skolor bildas en dukningsgrupp för inre och yttre utbUdningsanordningar,
Dukningsenheten bör kunna användas även för
repetitionsutbildningsverksamheten. Antalet befäl och värnpliktiga beräknas
till 148 äldre plutonsofficerare och 1 040 värnphktiga.
För
tUlverkning av målmateriel bör enligt utredningen förrädspersonal användas och
inte handräckningsvämpliktiga. Denna tillverkning bör vidare centraliseras för
förband inom samma garnisonsorl eller i nära anslutning till denna. Antalet
förrädsmän för mälmalerieltillverkning efler en sådan centralisering beräknas
tiU sammanlagt 57,
Behovet av
arbetskraft för säkerhetstjänsten på skjutfält m, m. påverkas enligt
utredningen av den utbyggnad av säkerhetssystemen med mera avancerade
hjälpmedel, bl. a. i form av radarstationer, som pågår vid bl. a. arméns
skjulplatser. Utredningen räknar med att
Prop. 1973:75 24
förband inom armén och marinen med egna skjutfält har ell
sammanlagt behov av ca 238 handräckningsvärnpliktiga för uppgifter som
skjutfälts-ordonnanser. För säkerhetstjänst med hänsyn lill luftrum och
havsområde vid skjutplatser beräknas behovet till sammanlagt 76 radarulbildade
värnplUctiga saml 40 båtstyrare. För flygvapnets skjut- och målplatser, av
vilka ett flertal är belägna på öar eller vid havs-(vatten-) områden, beräknas
det årliga behovet av handräckningsvärnphktiga för måltjänst och båttjänst lill
sammanlagt ca 220.
För driften av arméns läger för inneliggande åldersklass
och kustartilleriets ytlerförläggningar bör enligt utredningen fredsförbandens
handräckningsstyrka i princip las i anspråk. För ytterförläggningarna behövs
dock ytterligare handräckningsvärnpliktiga i viss utsträckning.
Flottans läger (ytlerförläggningar) är fåtaliga och
bemannade hela året. För dessa bör möjligheterna att disponera anstäUd personal
vara förhållandevis större än vid kustartilleriet. Flygvapnet har f, n. inga
läger för åldersklassen.
För utbUdning inom de frivUliga försvarsorganisationerna
används ofta kasernetablissemang eller åldersklassläger. I sådana fall bör den
mUitära myndigheten enligt utredningen ställa även personal och handräckningsvärnphktiga
lill förfogande, om den övriga verksamheten sä medger och det kan ske på
ordinarie arbetstid.
För att göra repetitionsutbildningsverksamhelen så
effektiv som möjligt och hålla krigsberedskapen i materiellt hänseende på
högsta möjliga nivå föreslår utredningen att nuvarande högsta antal
krigsförbandsövningar för handräckningsvärnphktiga behåUs. Tillämpningen av
den s, k, 35-årsregeln, som utredningen inte föreslår någon ändring av, bör i
sig utgöra en spärr mot att man kallar in fler handräckningsvärnphktiga än som
behövs. Några ändringar av nuvarande bestämraelser som ger möjlighet att föra
samman grundutbildning och krigsförbandsövning föresläs inle. Enligt
utredningen bör i regel högst två, i undantagsfall tre, krigsförbandsövningar
få tas i anspråk i direkt anslutning till grundutbUdningen.
För att biträda vid krigsförbandsövningar bör handräckningsvärnphktiga
särskilt kallas in i två omgångar, nämligen en mindre (1,7 % av inkallad
krigsförbandsstyrka) för att tjänstgöra under krigsför-bandsövningens tidigare
hälft och en större (2,7 % av krigsförbandsstyr-kan) för att tjänstgöra under
övningens senare hälft och veckan därefter. Behovet vid särskUda övningar för
befäl beräknas till fyra procent och vid särskild övning med förband sex
procent av inkallad styrka,
1 fråga om vakttjänst anser utredningen att en särskild
undersökning bör göras i fråga om vilka byggnader och anläggningar inom
försvaret som behöver kontinuerligt bevakas främst under annan tid än
tjänstetid. För en sådan bevakning bör tekniska hjälpmedel begagnas i den
utsträckning det är möjhgt. I avvaktan på att en sådan undersökning kommer till
stånd bör handräckningsvärnpliktiga liksom hittills kunna tas i anspråk i
kasernvakt vid förband och vissa skolor. De bör där användas
Prop, 1973:75 25
som ordonnanser på ordinarie tjänstelid och för annan
tjänstgöring i kasernvakt under återstående del av dygnet.
Ordonnansljänstgöringen bör huvudsakligen inriktas på att biträda vaklchef vid
in- och ulpasserings-kontroll. Användningen av handräckningsvärnpliktiga för
annan tjänstgöring i kasernvakt bör begränsas till de tidsperioder, när
vakttjänstut-bildade värnpliktiga ur grundulbildningskonlingenlen av olika skäl
inte finns tillgängliga. Vaklprov skall dock ha avlagts, innan de beordras lill
vakttjänst med handeldvapen.
Det sammanlagda årliga behovet av handräckningsvämpliktiga
för vakttjänst beräknas till ca 368.
Något behov av värnphktiga för tjänstgöring i
flottiljvakler inom flygvapnet beräknas inte föreligga. Den föreslagna
utredningen bör emellertid omfatta även den inre bevakningen med hundar vid
flygflottiljerna. För skötsel och tillsyn av dessa hundar bedöms det årliga
behovet av handräckningsvärnpliktiga till ca 70.
Beträffande kasernvärdsfunklionen, som innefattar kasernunderhåll,
yttre renhållning och städning inomhus, anser utredningen att städning av egna
förläggningslokaler med angränsande utrymmen hksom hittills bör utföras av
värnpliktiga ur truppen och handräcknings-värnpliktiga. Städning och storstädning
av slabs- och förvaltningslokaler m. m. bör alltjämt utföras av särskilt
anställd personal. För övrigt städningsarbete av civU natur, särskilt
golvvården och yttre renhållning, föreslås vid varje förband en s. k.
kasernvärdsgrupp. Antalet anställda kan variera efler förbandens storlek. Det
sammanlagda behovet av arbetskraft för kasernvårdsgrupperna beräknas till 390
anställda.
Det totala behovet av handräckningsvärnpliktiga
Det totala behovet av handräckningsvärnpliktiga med sex
månaders produktionsskede för de föreslagna stödfunktionerna beräknas till 4
636, varav 1 226 för kontorsfunktionen, 1 359 för Iransporlfunklionen, 1 040
för dukningsfunktionen, 573 för säkerhetstjänst pä skjutfäll samt 438 för
vakttjänst. Enligt utredningen måste man emellertid även räkna med reservstyrka
om genomsnittligt 20 % för sjukdom, ledighet m, m. Totalbehovet uppgår då till
avrundat 5 500 handräckningsvärnpliktiga. Den årliga tillgängen på
handräckningsvärnpliktiga under 1970-lalel beräknas till ca 5 500, Tillgången
läcker således i stort sett det beräknade behovet av sådana värnpliktiga i de
funktioner utredningen har angett.
Den lokala organisationen för administration och
utbildning av handräckningsvärnpliktiga enligt alternativ II
Utredningens förslag till principorganisalion av
kasernenheterna enligt alternativ 11 är utformat med tanke på att den
föreslagna allmänmilitära UtbUdningen av de handräckningsvärnpliktiga ställer
ökade krav på befälet vid kasernkompanierna. Ökade krav ställs även på befälet
på UlbUdningskompanierna till följd av den försöksvisa avkortningen av
Prop. 1973:75 26
grundulbildningstiden för olika kategorier av värnphktiga.
Befäl pä ulbildningskompani bör därför enligt utredningen inte belastas med
utbildningsansvar för handräckningsvämpliktiga. kasernplutonerna (motsvarande)
bör därför ombildas till kompanier.
Befälet på
kasernkompani föreslås beslå av kompanichef, adjutant och befäl för
allmänmUitär utbildning. På befattningen som kompaniadjulanl bör i princip
placeras en äldre plutonsofficer i stället för nuvarande kompaniofficer. Denne
bör i stället som regel placeras som plutonchef och leda den allmänmilitära
utbildningen vid kompaniet. Till hans förfogande bör som instruktör ställas en
plutonsofficer.
Den
skisserade organisationen vid armén bör tillämpas även inom kustartilleriet.
Efter viss omfördelning av arbetsuppgifterna mellan nuvarande befäl vid
kasernenheterna beräknas nya tjänster för befäl för den föreslagna
allmänmUitära utbildningen vid kustartilleriet inle behövas.
Vid flottan,
där den allmänmilitära utbildningen av samtliga värnpliktiga bedrivs centralt,
kan behovet av befäl för den allmänmihtära utbildningen enligt utredningen
begränsas lill tjänster för en kompaniofficer och tre plutonsofficerare.
Frågan om behov av nya tjänster kan emellertid också bh beroende av resultatet
av marinens befälsutrednings arbete,
I övrigt föreslås att nuvarande organisation av
kasernenhetema vid flottan och flygvapnet i stort sett behålls oförändrad.
Pä grund
av de för alternativ II föreslagna
stödfunktionerna och den allmänmUitära utbildningen bör sammanlagt 59 nya
tjänster för befäl inrättas.
Behov av annan anställd personal än befäl i de olika
altemativen
Det totala behovet av annan anställd personal än befäl i
alternativ II
beräknas till 683
heltidsanställda och 46 halvtidsanställda, vilket motsvarar 706
helårsanställda. Av de heltidsanställda avses 57 för målmaleriel-lillverkning
och 390 för kasernvårdsgrupper. Övriga avses för kontors-funktionen.
Om
utredningens förslag angående de militära körcentralerna i stockholmsområdet
genomförs, tillkommer i alternativ II ca 50 tjänster för anställd personal.
För
alternativ 1 bedömer utredningen alt ytterligare ca 1 900 heltidstjänstgörande
behöver anställas utöver dem som har föreslagits för alternativ 11. Av dessa
bör för kontorsfunktionen avses ca 500, för transportfunktionen ca 650, för
dukning och säkerhetstjänst på skjutfält m. m. ca 650 samt för vakttjänst ca
100. Det totala behovet för alternativ I bedöms sålunda motsvara ca 2 600 helårsanställda.
Övrigt
Benämningen handräckningsvärnpliktiga bör enhgt
utredningen inte längre användas. Om det av registreringstekniska m.
fl. skäl behövs
Prop. 1973:75 27
särskUd kategoribeteckning och benämning, bör det ankomma
på värnpliktsverkel att i första hand la ställning tUl delta.
Utredningen
har även berört frågan om användning av andra värnphktiga än
handräckningsvärnpliktiga för fredsproduktiva arbetsinsatser, nämligen de s. k.
B-delsvärnpliktiga vid främst marinen och flygvapnet. För dessa värnphktiga som
i förhållande till krigsorganisationens ärliga omsättningsbehov utgör överskott
ur försvarsgrenarnas värnpliktskontingenter föreslår utredningen en särskild
översyn, efiersom dessa frågor enligt utredningens mening bör ses mol bakgrunden
av behovet av värnpliktiga inom krigsmakten och totalförsvaret.
Övergångsskede
En övergång till den föreslagna allmänmUitära utbUdningen
samt tUl befattningsutbUdning och stödfunktioner enligt alternativ II bör enligt utredningen i allt
väsentligt kunna äga rum fr. o. m. den 1 juli 1973,
Ekonomiska överväganden
De ekonomiska konsekvenserna av förändringarna enligt
alternativen I och II redovisas
i förhällande lUl ett läge som betecknas som altemativ O, Detta utgör det läge
som kunde väntas råda ett genomsnittligt år under perioden 19721978, om de av
utredningen föreslagna åtgärderna inte vidtas.
Enligt direktiven skall utredningen lämna dels
samhällsekonomiska kostnads-inläklskalkyler, dels kalkyler avseende
statsfinansiella inkomster och utgifter, I sina kalkyler har utredningen
utgått från att nuvarande bestämmelser och former för utnyttjande av
värnpliktiga i huvudsak skall fortsätta att gälla. Därutöver har endast
verkningarna av de föreslagna alternativa förändringarna beaktats.
Utredningens kalkyler grundas genomgående på pris- och
löneläget i februari 1971, De innehåller fyra slag av termer eller huvudled,
nämligen antalet tjänstgöringsdagar, försvarets värnphktsulgifter, de
värnphktigas civUa alternativinkomster med därav uppkommande statliga och kommunala
skatteintäkter och inkomster till ATP-fonder samt kostnader för anställd
personal. De samhällsekonomiska verkningarna hänger främst samman med att en
övergång frän alternativ O lill alternativ II frigör arbetskraft motsvarande ca 1 780 man per år
som tillförs den civila arbetsmarknaden. Motsvarande civila arbetskraflsökning
vid övergång från alternativ II till
alternativ I blir ca 1 310 man.
Från fjärde huvudtitelns synpunkt uppkommer en
kostnadsökning med ca 23 milj. kr. vid övergång från alternativ O till
alternativ I och ca 5 milj. kr. vid övergång från alternativ O till alternativ
11. Statsfinansiellt sell uppkommer däremot en nettoinkomst med ca 8 milj. kr.
vid övergång från alternativ O lill altemativ I saml ca 9 milj, kr, vid övergång
från alternativ O till alternativ II,
För den offentliga sektorn tillkommer därutöver kommun-
Prop, 1973:75 28
finansiella nettoinkomster saml inkomster till ATP-fonder,
vilket sammanlagt för den offentliga sektorn ger ett överskott med ca 70 milj,
kr, vid övergäng från alternativ O till alternativ I och ca 37 milj, kr, vid
övergång från alternativ O till alternativ II,
Den samhällsekonomiska kalkylen, som omfattar inbesparade
värnpliktskostnader och intäkter genom de värnphktigas civila sysselsättning
minus kostnader för anstäUd personal, utvisar en nettointäkt om ca 109 milj,
kr. vid övergäng från alternativ O till alternativ I och ca 61 milj, kr, vid
övergång från alternativ O till alternativ II,
Om man i kalkylerna lar med de tjänster som blir en följd
av utredningens förslag beträffande de mUitära körcentralerna i stockholmsområdet,
ökas fjärde huvudtitelns kostnader med ca 1,6 milj, kr, vid övergång lill
alternativ II,
Den statsfinansiella
och den samhällsekonomiska nettoinkomsten minskar däremot i båda fallen med ca
1,6 milj, kr.
Remissyttrandena
I det följande lämnas endast en kortfattad redogörelse för
det väsentligaste i remissinstansernas yttranden beträffande vissa huvudpunkter
i utredningens förslag. De synpunkter som redovisas beträffande
grundutbildningens längd, omgångsindelningen, funktionerna och kostnaderna
avser utredningens alternativ II och
omfattar därvidlag endast remissinstansernas ställningstaganden i den män dessa
avviker frän utredningens förslag.
Allmänna omdömen
Överbefälhavaren anser mot bakgrund av den ekonomiska
situationen för försvaret att utredningens förslag inle kan läggas till grund
för en ändring av handräckningstjänsten. Chefen för armén avvisar utredningens
huvudtanke och förordar en modifiering av användningen m, m, av
handräckningsvärnpliktiga. Höjda tjänstbarhelskrav begränsar ocksä enligt
arméchefen möjligheterna att ta tillvara de handräckningsvärnphk-tigas civila
kvalifikationer i försvarets tjänst. Handräckningsvärnphktiga bör därför
behållas i alla funktioner som direkt och indirekt stöder
UtbUdningsverksamheten. Däremot ställer arméchefen sig positiv till några av
utredningens delförslag.
Värnpliktsverket anför alt utvecklingen under de senaste
åren lyder på minskad tillgång på handräckningsvärnpliktiga i förhållande till
behoven. Tillgängen blir otillräcklig om Ijänstbarhetskraven höjs. Verket
avstyrker därför utredningens förslag i föreliggande omfattning, vilket dock
inte innebär all verket avstyrker vissa delåtgärder. Försvarets
sjukvårdsstyrelse anser att utredningens förslag delvis rubbar
förutsättningarna för hittillsvarande kravsättning för uttagning av personal
och att förslagen kräver ett nytt befallningsanalysarbete.
Övriga
remissmyndigheter, bland dem cheferna för marinen och flygvapnet, civilförsvarsstyrelsen,
försvarets rationaliseringsinstitut, riks-
Prop. 1973:75 29
revisionsverket, LO, SR, TCO-S och Sveriges
socialdemokratiska ungdomsförbund ställer sig positiva till förslagen
enligt alternativ II. På längre sikt bör dock alternativ 1 genomföras anser bl.
a. civilförsvarsstyrelsen, riksrevisionsverket, arbetsmarknadsstyrelsen, LO
och Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund.
GrundutbUdningens längd
Överbefälhavaren anser att den föreslagna totala
grundutbildningstiden är för kort och alt den allmänmililära utbildningen är
för omfattande för behovet. Chefen för armén delar överbefälhavarens
uppfattning men föreslår all utbUdningstiden försöksvis avkortas med en månad
under utbildningsåret 1972/73 och tUl 324 dagar från utbildningsåret 1974/75.
Omgångsindelningen
Överbefälhavaren anser att de handräckningsvärnpliktiga
liksom hittills bör tjänstgöra i en omgång per år. Chefen för armén föreslår
två omgångar, vilket ocksä chefen för marinen gör för kustartilleriets del.
Funktionerna
Överbefälhavaren anser att kontors- och
Iransporlfunktionerna bör behällas i sin nuvarande utformning och att
kasernvärdsfunklionen bör prövas ytterligare. Chefen för armén delar denna
uppfattning i fråga om kontors- och kasernvårdsfunktionerna. Chefen för marinen
biträder i princip den föreslagna utformningen av kontorsfunklionen men anser
alt en ökning av antalet handräckningsvärnpliktiga är nödvändig på bataljons-
och kompaniexpeditioner. Civila bilförare bör enhgt marinchefen behållas i de
marina körcentralerna och kompletteras med värnpliktiga bilförare som främst
bör avses för transporter med lätta fordon. Chefen för marinen är f. n. inle
beredd att la slutlig ställning lill den föreslagna kasernvärdsfunklionen.
SR anser del angeläget att kontorsfunktionen behälls
oförändrad men med ökal antal handräckningsvärnpliktiga särskilt pä
kompaniexpeditionerna. Vakttjänsten vid förbanden bör enligt förbundet i
första hand skötas av handräckningsvärnpliktiga.
Försvarets
civila tjänstemannaförbund hävdar att civilanställd personal bör anlitas för
verksamheten inom Iransporlfunklionen, Plutonsofficers-förbundet anser att
handräckningsvärnpliktiga bör disponeras för vakttjänsten i sin helhet.
Militära tjänstgöringsåldersutredningen uttalar sig för en ökad användning av
civilmilitär och militär personal för utbildningsverksamheten och
stödfunktionerna.
Prop.
1973:75 30
Kostnader
Överbefälhavaren, försvarsgrenscheferna och försvarets
rationaliseringsinstitut anser att kostnaderna för att genomföra förslaget blir
väsentligt högre än utredningen har räknat med.
Departementschefen
Med stöd av värnpliktslagen (1941:967, omtryckt 1969:378)
har Kungl, Maj:l i juni 1966 meddelat provisoriska bestämmelser om
värn-pliktsutbUdningen och därvid bl, a. fastställt hur lång utbildning olika
värnphktskategorier skall ha. For värnpliktiga i handräckningsljänst gäller
enligt bestämmelserna följande utbildningstider ifråga om grund- och
repetitionsutbildning. Handräckningsvärnpliktiga fullgör vid armén och
kustartilleriet en grundutbildning om 300 dagar samt fem krigsförbandsövningar,
var och en om 18 dagar, vid flottan en grundutbildning om 320 dagar samt fyra
krigsförbandsövningar, var och en om 18 dagar samt vid flygvapnet en
grundutbUdning om 364 dagar samt två krigsförbandsövningar om vardera 15 dagar.
Tjänstgöringsskyldigheten uppgår således vid samtliga försvarsgrenar till ca
390 dagar, Krigsförbandsövningarna fullgörs ofta i direkt anslutning till
grundutbildningen.
Inom ramen för nu pågående försöksverksamhet med modifierad
grundutbildning för värnphktiga (prop. 1972:75) har jag emellertid i enlighet
med Kungl. Maj:ts bemyndigande i november och december 1972 beslutat om viss
försöksvis avkortning av grundutbUdningen för värnpliktiga i
handräckningsljänst. Försöksvis omfattar därför grundutbildningen för
handräckningsvärnpliktiga fr, o, m, utbildningsåret 1972/73 vid armén 230
dagar, vid flottan 306 dagar, vid kustartilleriet 235 dagar och vid flygvapnet
332 dagar. Repetitionsutbildningen omfattar oförändrat antal dagar. Försöksverksamheten
innebär vidare att två utbildningsomgångar, en med vår- och en med
sommarinryckning, har införts för handräckningsvämpliktiga vid armén och
kustartilleriet. Fördelningen av värnpliktiga på dessa omgångar skall ske med
hänsyn till deras civila studier.
Jag vill inledningsvis också erinra om vissa andra
förändringar som har skett i fråga om utnyttjande och utbildning av
handräckningsvämpliktiga, I enlighet med riksdagens beslut är 1969 i fråga om
förslag rörande vissa personal- och driftfrågor vid militära matinrältningar
och mässar (prop. 1969:1 bU, 6, SU 1969.4, rskr 1969:4) har Kungl. Maj.t i
februari 1970 föreskrivit all handräckningsvärnpliktiga som är avsedda för
tjänstgöring i matinrältningar fr. o. rn. den 1 juli 1970, med vissa undantag,
skall bytas ut mol ekonomibiträden. Genom beslut i oktober 1970 har Kungl.
Maj:l vidare föreskrivit att handräckningsvärnpliktiga fr. o. m. den 1 juli
1971 i princip inle längre får disponeras för tjänstgöring på militära mässar.
Jag vill i detta sammanhang vidare anmäla att Kungl. Maj:t
har meddelat bestämmelser om att värnpliktig under krigsförbandsövning som
Prop. 1973:75 31
fullgörs i direkt anslutning till gmndutbildning skall
erhålla fri resa en gång för varje hel tjänstgöringsperiod om 30 dagar som
inkallelsen avser. Tidigare fick den värnpliktige en fri resa för varje period
om 60 dagar. Denna utvidgning av rätten till fri resa kommer särskUt de
handräcknings-värnpliktiga till del eftersom de, som jag tidigare har nämnt, i
regel fullgör sina krigsförbandsövningar i direkt anslutning till grundutbildningen.
Jag avser all i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:l erforderlig ändring i
värnpliktsavlöningskungörelsen (1970:676),
Utredningen
om handräckningsvärnphktiga lämnar i sill slutbetänkande om
handräckningstjänst i försvaret förslag enhgt de altemativ (alternativ I och II) som i direktiven har angetts för
utbildning m, m, av värnphktiga med begränsad militär användbarhet. För
alternativ 1 förutsätts enbari allmänmUitär utbUdning och för alternativ II allmänmilitär utbildning och viss
lid för fredsproduktiv tjänstgöring.
Utredningen
framhåller att avsikten med utbildningen av värnphktiga vare sig de har full
mUitär användbarhet eller inte bör vara att ge dem en utbildning som är
anpassad efter användbarheten. Det är också enligt utredningen principiellt
oförenligt med värnphktstanken att tillförsäkra försvarets fredsorganisation
viss tillgång på arbetskraft med slöd av värnphktslagen,
1 fråga om
den allmänmililära utbUdningen anser utredningen alt värnpliktiga med begränsad
militär användbarhet i både alternativ I och 11 bör få en mUitär utbildning som
i huvudsak svarar mol den för krigsmakten enhetliga allmänmUitära utbildning
som övriga värnpliktiga genomgår. Härav följer att högre krav i fysiskt och
psykiskt hänseende måste ställas på de värnpliktiga som vid inskrivningen tas
ut lUl handräckningstjänst men även på dem som senare grupperas om till sådan
tjänst. De värnpliktiga som inte uppfyller de högre ställda kraven bör enligt
utredningen frikaUas från värnpliktstjänstgöring. De högre kraven medför i sin
lur att tillgängen på handräckningsvärnphktiga begränsas. Utredningen räknar
med all den årliga tillgången på handräckningsvärnphktiga genom de höjda kraven
kommer att minska från ca 7 000 till 4 200 i alternativ I och 5 500 i
alternativ II,
För
alternativ II föreslår utredningen att tjänstgöringstiden avkortas så att
handräckningsvärnpliktiga inle behöver tjänstgöra längre tid än värnphktiga i
kategori G inom armén och kustartilleriet. Tjänstgöringen efter allmänmUitär
utbildning föreslås omfatta utbildning för befattning i fredsproduktionen under
ca en vecka och en produktionstid om sex månader.
Med en på
detla sätt utformad tjänstgöring krävs två handräckningsvärnpliktiga för en helårsinsats
i produktivt hänseende, medan det f, n, bara behövs en. Eftersom tillgången
under året på värnphktiga i handräckningsljänst sålunda blir väsentligt
mindre, föreslår utredningen att antalet funktioner för
handräckningsvärnphktiga begränsas. Funktionerna bör enligt utredningen i
första hand syfta till alt direkt understödja fredsförbandens
utbildningsverksamhet och omfatta främst kontorsfunktionen,
transportfunktionen, dukningsfunktionen, säkerhetstjänst på
Prop. 1973:75 32
skjutfält och under viss del av året även vaklfunklionen.
Med dukningsfunktionen avses förberedelser för övningar m, m, för övriga
värnpliktiga. Härutöver föreslås all handräckningsvärnphktiga används för
arbetsinsatser i anslutning till repelitionsutbildningsverksamhelen. För
alternativ II
beräknas med hänsyn
lill föreslagna begränsningar av de handräcknings-värnpliktigas funktioner
behovet av ytterligare personal till 706 helårsanställda. Dessutom beräknas 59
nya tjänster för befäl.
Eftersom
värnphktiga i alternativ I inte skall fullgöra någon tjänstgöring utöver tiden
för den allmänmUitära utbildningen frånsett en kortare eventuell
befattningsutbUdning för uppgifter inom totalförsvaret, måste personal
anställas för samtliga de arbetsuppgifter som annars åligger
handräckningsvärnpliktiga. Utredningen bedömer att behovet av sådan personal
motsvarar ca 2 600 helårsanställda.
Jag delar utredningens principiella uppfattning alt syftet
med utbildningen av värnpliktiga vare sig de har full militär användbarhet
eller inte bör vara all ge dem en utbildning som är anpassad efler deras
användbarhet, så alt de allt efter sin förmåga kan delta i landets försvar. Jag
delar också den principiella uppfattningen att försvarels fredsorganisation
inle bör tillförsäkras arbetskraft för uppgifter av företrädesvis civU natur
med slöd av värnpliklslag m, m. Denna uppfattning har jag tidigare framfört bl,
a. i anslutning till behandlingen av utredningens förslag om vissa personal-
och driftfrågor vid militära matinrättningar och mässar (prop. 1969:1 bil. 6,
SU 1969:4, rskr 1969:4).
Frågan om
utbildning m. m. av värnpliktiga i handräckningsljänst hänger emellertid enligt
min mening samman med den nyligen påbörjade utredningen rörande värnpliktigas
utbildning och utnyttjande m.m, (1972 års varnpUktsulredning), Resultatet av
denna utredning och av den försöksvis avkortade grundulbildningstiden för olika
kategorier av värnpliktiga kan väntas påverka ett ställningstagande till
förslagen om de handräckningsvärnpliktigas utbildning och tjänstgöring. Likaså
kan resultatet av kommande fredsorganisaloriska förändringar skapa vissa
ändrade förutsättningar. Jag är därför inte nu beredd att ta ställning lill
utredningens förslag och vUl heller inte nu förorda något av de föreslagna
alternativen för utnyttjande av handräckningsvärnpliktiga.
Jag vill dock förorda alt de handräckningsvärnpliktiga
inom ramen för nuvarande organisation och kostnader för utbildning m.m, i ökad
utsträckning tilldelas arbetsuppgifter som är anpassade efler deras användbarhet.
Tillgängliga handräckningsvärnpliktiga bör därför fördelas om till mera
kvalificerade uppgifter. Jag avser härvid de funktioner som direkt underslöder
grundutbildningsförbanden och repelitionsutbUd-ningsverksamheten.
Handräckningsvämpliktiga bör alltså i ökad utsträckning biträda inom
utbildningsverksamheten och säkerhetstjänsten på skjutfält, I detla sammanhang
vill jag vidare understryka att de handräck-ningsvärnphkligas nuvarande
militära utbildning måste ges erforderligt utrymme inom ramen för den totala
tjänstgöringen.
1 syfte alt rationalisera verksamheten finner jag det
vidare i likhet med
Prop.
1973:75 33
utredningen fördelaktigt att på längre sikt föra samman
likartade funktioner vid förband inom eller i närheten av en och samma gamisonsort.
En sammanslagning enligt utredningens förslag av främst körcentraler och
mälmalerieltillverkning torde vara rationell. Det förefaller mig också lämpligt
att vissa delar av de handräckningsvämphktigas befattningsutbildning förs
samman garnisonsvis. Likaså finner jag att kasernvårdsgrupper bör kunna bildas
på sikt. En begränsning av antalet handräckningsvärnpliktiga för uppgifter i
främst kontorsfunktionen i högre staber bör vidare eftersträvas.
Jag delar också utredningens uppfattning att användningen
av de s, k, B-delsvärnpliktiga bör ses över. Jag vUl dock härvidlag hänvisa
till att denna fråga kommer att behandlas av 1972 års varnpUktsulredning,
Jag hemställer all Kungl. Maj:t bereder riksdagen
tillfälle att avge yttrande över vad jag har anfört om handräckningsljänst i
försvaret.
3 Riksdagen 1973. 1 saml Nr 75.
Prop,
1973:75 34
Gemensam militär tyg- och intendenturförvaltningskår
Inledning
Med stöd av Kungl, Maj:ls bemyndigande tillkallade jag i
juni 1968 sakkunniga' med uppdrag att utreda vissa personalfrågor inom tyg- och
intendenturmaterielförvallningsområdet m.m. Kungl. Maj:t utvidgade i november
1972 utredningens uppdrag att omfatta även civU-, sjukvärds-och
fortifikationsförvaltningsområdena. Utredningen som antog benämningen 1968 års
personalkategoriutredning avlämnade i januari 1972 delbetänkandet (SOU 1972:3)
Personal för tyg- och intendenturförvaltning.
Efter remiss har yttranden över belänkandet avgetis av
överbefälhavaren, chefen for armén, chefen för marinen, chefen för flygvapnet,
försvarets civUförvaltning, försvarets sjukvårdsstyrelse, fortifikationsförvaltningen,
försvarets materielverk, försvarets forskningsanstalt, försvarets
rationaUseringsinslilut, militära tjänstgöringsåldersutredningen, marinens
befälsutredning, krigsmaktens förvaltningsutbildningsutredning, ledningsgruppen
för fortsatt utveckhng av försvarets planerings- och programbudgetsystem.
Statstjänstemännens riksförbund (SR), Sveriges akademikers centralorganisation
(SACO), Tjänstemännens centralorganisations statstjänstemannasektion (TCO-S)
samt Statsverkens ingenjörsförbund.
I uppdraget för utredningen ingår bl. a. alt se över
principerna för sammansättningen av förvaltningspersonalen inom angivna
förvaltningsområden. I det avgivna betänkandet, som i huvudsak behandlar
principer för utnyttjandet av olika personalkategorier inom inlendentur- och
tygförvaltningsfunktionen i central instans, behandlas dels vissa personalkategori-
och kårfrägor samt frågor rörande personalkäradministralion, dels principerna
för personalsammansättningen i försvarets materielverk, I ett kommande
betänkande, som väntas senare under innevarande år, avser utredningen att
behandla bl. a. personalsammansättningen inom tyg- och
inlendenturförvallningsområdena på regional och lokal nivå,
I det nu avlämnade betänkandet analyserar utredningen
beträffande personalkategorifrågor behovet av den civUmUitära tekniska
personalkategorin inom tygförvaltningsområdet. 1 vad avser personalkårfrågor
behandlar utredningen frågan om för försvaret gemensamma eller försvarsgrensvisa
militära och civUniilitära kårer för personal i teknisk tjänst bör bildas.
Utredningen tar därvid särskUt upp frågan om att bilda en gemensam mUitär kär
för tyg- och intendenturförvaltningspersonal, Vida-
' F, d. överdirektören Curt Curtnian, ordförande,
överdirektören Folke Skoglund och expeditionschefen Rune Blomqvist, vilken den
14 april 1971 ersatts av generaldirektören Lars Ljunggren
Prop,
1973:75 35
re behandlar utredningen frågan om hur
personaladministrationen för här berörd militär och civUmilitär personal bör
organiseras,
I fråga om
materielverket behandlar utredningen främst frågan om hur tillgången på mUitärl
miljökunnande skall säkerställas i verket och den därmed sammanhängande frågan
om hur verkels tjänster i princip skall fördelas mellan de tre
personalkategorierna civil, civilmUilär och militär personal.
Utredningens
förslag är i huvudsak av sädan art att det ankommer på Kungl, Maj;l alt fatta
beslut med anledning av förslagen. Med hänsyn tiU all 1966 års riksdag (prop,
1966:109, SU 1966:89, rskr 1966:204) fattade beslut om bildandet av försvarets
intendenturkår bör dock lämpligen utredningens förslag om att bilda en gemensam
mUitär kår för tyg- och intendenturförvaltningspersonal anmälas för riksdagen.
Ett förslag om förändringar beträffande vissa chefstjänster bör dock underställas
riksdagens prövning.
Nuvarande organisation
Den militära personalen för tyg- och
intendenturförvaltning ingår i flera olika personalkårer.
Av den personal som är avsedd för intendenturförvaltning
tillhör regementsofficerarna försvarels intendenturkår och kompaniofficerarna
inom armén inlendenturkåren, medan kompaniofficerarna inom marinen och
flygvapnet ingår i flottans och kustartilleriets kompaniofficerskårer resp,
bland flygvapnets övriga kompaniofficerare.
Den personal som är avsedd för tygförvallning utgörs inom
armén av regemenlsofficerare i tekniska stabskåren saml regements- och kompaniofficerare
i fälttygkåren. För tygförvaltningsverksamhel utbildade regements- och kompaniofficerare
inom marinen ingår i flottans och kustartilleriets regements- resp.
kompaniofficerskårer. Inom flygvapnet finns för tygförvallning endast ett fåtal
regements- och kompaniofficerare. Dessa ingår bland flygvapnets övriga
regements- och kompaniofficerare.
Utredningens förslag
Enligt utredningen innefattar begreppet förvaltning en
mängd verksamheter. Man kan sålunda tala om tekniska förvaltningsåtgärder i
samband med materielens anskaffning, modifiering, renovering och
verkstadsmässi-ga underhåll. Andra förvaltningsåtgärder är inriktade på all
redovisa, förvara och underhålla materiel i förråd och att tUlhandahålla del
materielbeslånd som har anskaffats för krigsmaklens behov. Denna
förvallningsverksamhel som alltså är inriktad på del redan anskaffade
malerielbeslåndel kallar utredningen beståndsförvaltning. Utredningen
konstaterar att sådan verksamhet bör skötas av miljökunnig personal som är
utbildad i förvaltnings- och ekonomifrågor.
Utredningen framhåller att de skiljaktigheter i fråga om
förvaltningsförfaranden och rutiner inom tyg- och
intendenturförvallningstjänsten i
Prop.
1973:75 36
central instans som tidigare har funnits vid de
försvarsgrensvis organiserade centrala ämbetsverken utjämnas alltmer, bl. a.
genom tillkomsten av försvarets materielverk. Dessa förändringar skapar på sikt
fömtsättningar för en gemensam grundsyn på tyg- och intendenturförvaltningen
inom krigsmaktens olika nivåer, varigenom det blir möjligt att åstadkomma även
en allmän samordning av förvaltningsrutiner m.m. mellan tyg- och
intendenturförvallningstjänst.
Härtill kommer att det under de senaste fem åren i samband
med införandet av försvarets nya planerings- och budgeteringssystem har
genomförts flera försök i lägre regional och lokal instans med att samordna tyg-
och intendenturförvallningsfunklionerna i en organisatorisk enhet. Därvid har
kunnat konstateras alt försöksorganisationerna i stort sell har visat sig vara
ändamålsenliga.
Utvecklingen i central instans och pågående försök m.m, i
regional och lokal instans pekar enligt utredningen entydigt mol att stora
fördelar skulle vinnas genom en samordning av beståndsförvallningen inom
samtliga instanser och försvarsgrenar. Denna samordning skapar i sin lur
förutsättningar för en gemensam och i möjligaste mån likartad utbildning av
krigsmaktens förvaltningspersonal.
För en sammanslagning av personalkärer krävs enligt
utredningen att någon eller helst flera av följande förutsättningar föreligger.
Personalen skall vara sysselsatt med likartad verksamhet, arbeta inom ett
gemensamt materielområde och ha Ukartad utbildning. Vidare skall likartade krav
på miljöerfarenhet föreligga. Dessutom bör flertalet befattningar vara knutna
till en gemensam organisation och ett flertal arbetsuppgifter kunna utföras av
personal från de berörda kårerna.
Utredningen konstaterar att de flesta av dessa krav är
uppfyllda beträffande de mUitära personalgrupper som inom krigsmakten sysslar
med beslåndsförvaltning. Utredningen föreslår därför alt en gemensam mUitär
tyg- och intendenturförvaltningskår för krigsmakten bUdas, Med hänsyn till de
åtgärder som redan har vidtagits för alt integrera dessa förvaltningsområden
anser utredningen all frågan om att bilda den gemensamma kåren kräver en snar
lösning. Den nya kåren föreslås bli benämnd försvarels intendentkår.
Utredningen föreslår att intendentkåren bildas i tvä steg.
Det första steget omfattar en sammanslagning av försvarets intendenturkår och
fälttygkåren inom armén till en kår. I försvarets intendenturkår innefattas då
även krigsmaklens samtliga kompaniofficerare i inlendentur- och
sjukvårdsförrädstjänst samt i kassatjänst. Det andra steget innebär att den nya
inlendentkåren kompletteras med den ytterligare personal som svarar för
beståndsförvaltning av tyg- och inlendenturmateriel inom marinen och
flygvapnet.
Beträffande administrationen av den nya intendentkåren
föreslår utredningen att kåren underställs överbefälhavaren och att en särskild
personalkårslab organiseras under ledning av en personalkårchef,
Prop, 1973:75 37
Remissyttrandena
Överbefälhavaren, chefen för armén, försvarets
sfukvårdsstyrelse, försvarets rationaliseringsinstitut och krigsmaktens
förvaltningsutbildnings-utredning tillstyrker utredningens förslag att föra
samman berörda personalgrupper lill en gemensam intendentkår. Enligt
överbefälhavaren är förslaget ell nödvändigt led i arbelet på alt centralt,
regionalt och lokalt rationalisera förvaltningsverksamheten. Både
överbefälhavaren och chefen för armén anser att genomförandel av förslaget ger
möjligheter till besparingar. Försvarets rationaliseringsinstitut anser att
utveckhngsmöj-lighelerna för personalen inom den föreslagna nya kåren närmare
bör belysas.
Överbefälhavaren och chefen för armén anser att försvarets
intendentkår bör understäUas en försvarsgrenschef. Försvarets
rationaliseringsinstitut anser all kåren åtminstone tills vidare kan
underställas överbefälhavaren, SR anför att om en sammanslagning kommer till
stånd bör den nya kåren bli permanent underställd överbefälhavaren.
Överbefälhavaren anför att bildandet av den gemensamma
intendentkåren kräver avsevärd tid. Beslut bör därför fattas snarast och
genomförandel påbörjas tidigt i syfte att bl. a. uppnå nödvändiga besparingar.
Krigsmaktens förvallningsutbildningsutredning framhåller
att en integrering av utbildningen för samtliga kategorier av
förvaltningspersonal bör underlättas, om tyg- och
inlendenturförvaltningspersonalen förs samman till en kår. Möjligheterna till
en rationellare förvaltningsutbildning bör därvid öka. Utredningen förutsätter
all en samordning av utbildningen skall ske snarast och inte fördröjas i
avvaktan pä nästa delbetänkande från personalkategoriutredningen. De försök med
viss integrering av tyg- och intendenturutbildning som
intendenturförvall-ningsskolan och lygförvaltningsskolan redan har påbörjat
avser utredningen att följa upp som ett naturligt led i sitt arbete,
TCO-S tillstyrker på grundval av yttrande från
Kompaniofficersförbundet att försvarets intendentkår bildas genom all
försvarels intendenturkår och fälttygkåren slås samman men anser att underlag
saknas för att nu la ställning lill huruvida den personal inom marinen och
flygvapnet som sysslar med beständsförvaltning av tygmaleriel skall ingå i den
nya kåren.
Försvarets materielverk anser att en integrering av tyg-
och inlenden-turförvaltningstjänslen inte med nödvändighet behöver medföra all
inlendentur- och fälttygkårerna slås samman lill en kår. Materielverket
föreslår att konsekvenserna av en sådan sammanslagning behandlas först efler
det alt utredningen har avgett nästa belänkande,
SR anser att beslut om sammanslagning bör anslå tills
bättre underlag föreligger.
Chefen för marinen, chefen för flygvapnet och SACO delar
inte uppfattningen att försvarets intendentkår bör komma till stånd. Chefen för
marinen anser alt nuvarande kårstrukturer väl fyller sina uppgifter och att
föreslagna åtgärder skulle innebära en inte önskad kårsplittring. Vidare skulle
bildandel av intendentkåren medföra mindre enhetlighet
Prop, 1973:75 38
inom det egentliga arbetsområdet, nämhgen att skapa och
vidmakthålla krigsförband. Därtill kommer att oenhetliga lydnads- och
ansvarsförhållanden skulle uppstå. Chefen för flygvapnet, som anser att
flertalet kända faktorer talar mot en sammanslagning av inlendentur- och
lygförvalt-ningstjänsten, bedömer att del föreligger en betydande risk för alt
kravet på enhetlighet i en sammanslagen kår skulle komma i konflikt med det
betydelsefuUare kravet på ändamålsenlighet.
Marinens befälsutredning anser att den personal inom
marinen som sysslar med beståndsförvaltning av tygmaleriel inte bör ingå i en
eventueU gemensam inlendentkår.
Departementschefen
Integrations- och rationaliseringssträvandena inom
försvaret har under en följd av år tagit sig konkreta uttryck bl. a, i
organisationsförändringar. Jag kan som exempel på detta nämna bildandet av
integrerade mUitärom-rådesstaber, av den för krigsmaklen gemensamma
inlendenturkåren och av försvarets materielverk. Som jag tidigare har anfört
under avsnittet Krigsmaktens organisation i lägre regional instans m. m, i det
föregående avses enheterna för tyg- och intendenturförvaltning inom vissa av
arméns lägre regionala och lokala myndigheter fr. o. m. den 1 juh 1973 bli
sammanförda till integrerade förvaltningsenheter, vilket innebär bl, a,
gemensam förrådshåUning av tyg- och inlendenturmateriel. Jag avser vidare inom
kort föreslå Kungl, Maj:t att krigsmaktens samtliga kompaniofficerare i
inlendentur- och sjukvårdsförrädstjänst samt i kassaljänst fr, o, m, den 1 juli
1973 skall ingå i försvarets intendenturkår (jfr prop, 1967:110, SU 1967:102,
rskr 1967:250),
Mot bakgrund av det anförda anser jag att
personalkategoriutredningens förslag alt bilda en för krigsmakten gemensam
militär personalkår för tyg- och intendenturförvaltning, benämnd försvarels
intendentkår, utgör ett logiskt led i integrations- och
rationaliseringssträvandena.
Jag har för avsikt alt föreslå Kungl, Maj:t att
intendentkåren organiseras fr, o, m, den 1 oktober 1973 genom att nuvarande
försvarels intendenturkår och fälttygkåren inom armén slås samman, I intendentkåren
bör framdeles ingå även ytterligare personal med huvuduppgift alt svara för s,
k, beslåndsförvaltning av tyg- och inlendenturmateriel inom marinen och
flygvapnet. Denna förvaltning omfattar förvallningsåtgärder som är inriktade på
redovisning, förvaring och underhåll av materiel i förråd och tillhandahållande
av krigsmaktens redan anskaffade materielbeslånd. 1 likhet med utredningen
anser jag att den nya kåren tills vidare bör underställas överbefälhavaren och
ha egen personaladministration under ledning av en personalkårchef. En
sammanslagning av delta slag gör del enligt min mening angeläget att också
utbildningen inom tyg- och intendenturförvaltningsområdena ytterligare
samordnas.
Jag,kan i och för sig förstå de skäl som har föranlett
chefen för marinen och chefen för flygvapnet att från sina utgångspunkter
framföra
Prop. 1973:75 39
invändningar mot en gemensam kår. Tänkbara olägenheter bör
dock kunna minskas genom åtgärder, som tillgodoser marinens och flygvapnets
särart. Jag anser för egen del att de sammantagna fördelarna med en gemensam
kår är så stora att de bör tillmätas avgörande betydelse och att förslaget
därför bör genomföras.
Under
hänvisning till den tillämnade kårsammanslagningen bör de nuvarande två
tjänsterna i Co 2 som chef för försvarels intendenturkår och chef för
fälttygkåren dras in och en tjänst som personalkårchef för försvarets
inlendentkår i Co 2 inrättas.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen alt
bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta en tjänst som personalkårchef för försvarets
inlendentkår i Co 2.
Prop.
1973:75 40
Anslagsfrågor
I prop. 1973:1 (bU. 6) har vissa anslag inom
försvarsdepartementels verksamhetsområde tagits upp med beräknade belopp. Dessa
anslag anmäls i det följande. Storleken av preliminärt beräknade belopp och
slutligt begärda anslag framgår av följande sammanställning
Anslag Belopp
Prel. beräknat Slutligt
beräknat
Arméförband: Materielanskaffning 536 900 000 536
900 000
Marinförband: Materielanskaffning 364
000 000 364 000 000
Flygvapenförband: Materiel
anskaffning 880 128 000 879 828 000
Flygvapenförband: Forskning och
utveckling 391 600 000 391
600 000
Försvarets sjukvårdsstyrelse 14 100 000 14 200 000
Fortifikationsförvaltningen 37 810 000 38
010 000
Försvarets forskningsanstalt 111 000 000 111 000 000
Militärpsykologiska
institutet 2 750 000 2 750 000
Bidrag till regionmusiken 15 220 000 15
220 000
DRIFTBUDGETEN Ffärde huvudtiteln
B Arméförband
B 2, Arméförband: Materielanskaffning
1972/73 Anslag 551000 000 1973/74 Förslag
536 900 000
Verksamheten under anslaget omfattar sådant
materielunderhåll som inte är en direkt följd av materielens förrådshåUning
eller utbildning och övningar vid förbanden, anskaffning av alla förnödenheter
för krigsorganisationens utrustnings- och ersättningsbehov samt anskaffning av
viss materiel för fredsbruk.
Verksamheten
under anslaget inriktas med beställningsbemyndigan-den, medan takten i
beslällningsverksamhelen bestäms av medelstilldelningen. Bemyndigandeskulden
under de delar av äldre anslag, som motsvarar nuvarande anslag, var den 30 juni
1972 626 893 000 kr. För budgetåret 1972/73 har riksdagen lämnat ett
beställningsbemyndigande om 700 milj. kr, och anvisat ett anslag av 551 milj,
kr. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1973 blir (626
893 000 + 700 000 000 - 551 000 000) 775 893 000 kr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (1 000-tal
kr.)
Primäruppdrag
m, m.
1972/73
1973/74
Chefen
för
Dep.chefen
armén
Bem. Bet.
Bem.
Bet.
Bem. Bet.
Arméförband:
Centralt vidtaget
materielunderhåll
m. m. (utom
av viss
sjukvårdsmateriel) för
delprogrammen
Fördelningsförband
m. m. (10121)
32 000 \
17 500
31600'
Infanteribrigad
m. m. (10221)
4 000
3 300
5 400
Norrlandsbrigad
m. m. (10321)
5 000
1300
1600
Pansarbrigad
m. m. (10421)
13 000
5 000
11 100
Centrala
och högre regionala
lednings- och underhålls-
} 70 000
>
69 200 71300
förband (10521)
7 000
1900
1 500
Lokalförsvarsförband
(10621)
12 000
3 800
5 000
Gemensamma
produktionsresurser
(19921)
17 000J
36 400'
15 100
opaginerad Kontrollera mot PDF
Arméförband: Centralt vidtagen materielanskaffning m. m.
(utom av viss sjukvårdsmateriel) för delprogrammen Fördelningsförband m. m.
(10122.1) Infanteribrigad m. m. (10222.1) Norrlandsbrigad
m. m. (10322.1) Pansarbrigad m. m. (10422.1) Centrala och högre regionala
lednings- och underhållsförband (10522.1) Lokalförsvarsförband (10622.1)
Hemvärnet (10722.1) Gemensamma produktionsresurser (19922.1)
Arméförband: Centralt vidtagen materielanskaffning m. m.
av viss sjukvårdsmateriel för delprogrammen Fördelningsförband m. m.
(10122.2)
Infanteribrigad m. m. (10222.2) Norrlandsbrigad m. m, (10322,2) Pansarbrigad m,
m, (10422,2) Centrala och högre regionala lednings- och underhållsförband
(10522,2) Lokalförsvarsförband (10622,2) Gemensamma produktionsresurser
(19922.2)
Till Kungl. Maj:ts disposition
Summa kostnader för primäruppdragen
216 500
183 000
51 400
103 900
157 300
128 200
28 200
62 000
129 000 205 000 58 000 104 000
>5107002
> 926
300 559 700
25 800
53 000
4 300
25 000
54 000
4 000
122 0003/
25 100
45 600
3 800
11 260\
1 550
230
970
24 000
22 300
22 600
2 010 1650
3 530
272 000" 100 900;
11 360
11500\
2 160
2 200
550
560
730
740
810
850
2 780
2 840
3910
3910,
20 300
812 200 625 000 992 800 653 600
1017800 653 600
opaginerad Kontrollera mot PDF
Primäruppdrag
m. m.
1972/73
1973/74
Chefen för Dep.chefen armén
Bem.
Bet.
Bem,
Bet, Bem, Bet,
Reducering på grund av överplanering
-112 200
-74 000
-168
000 -116 700 -167 800 -116 700
Summa
medelsbehov (anslag)
-
551
000
- 536 900 - 536 900
Summa
bemyndigandebehov
700 000
-
824 800 - 850 000
' 1 beloppet ingår 16 milj. kr. i
prisregleringsbemyndiganden
2 I beloppet ingår 40 milj. kr. i
prisregleringsmedel
3 I beloppet ingår 40 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden
* 1 beloppet ingår 175 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden
Chefen för armén
Anslaget bör föras upp med 536,9 milj, kr, och ett
bestäUningsbemyn-digande om 824,8 milj, kr, inhämtas.
Betalningsmedlen under anslaget används för att betala
materiel och förnödenheter som har beställts med stöd av lämnade
beslällningsbemyn-diganden,
Beställningsbemyndigandena för fördelningsförband m, m,
avses främst för anskaffning av tunga terrängbilar, bärbara
ultrakortvägs-stationer, mobila kortvågsslationer, luftvärnsstativ för fordon
samt ammunition. Vidare avses bemyndiganden för förberedelser för serietillverkning
av materiel för luftvärnsrobotbataljon 70, fortsatt renovering av luftvärnets
eldledningsmateriel och en modernisering av etappsjukhusens utrustning och
hälsovårdsutrustningen.
För infanteribrigader m, m, begärs bemyndiganden främst
för anskaffning av tunga terrängbilar, bärgningsterrängbilar, bärbara
ultrakorlvågsslationer och ammunition. Vidare avses bemyndiganden för en
modernisering av utrustningen för förbandsplatsgrupper och av hälsovårdsutrustningen
.
Beträffande norriand s brigader m, m, avses
beställnings-bemyndiganden främst för anskaffning av tunga terrängbilar,
bärgningsterrängbilar och ammunition samt modernisering av utrustning för
förbandsplatsgrupper och av hälsovårdsulruslningen,
Beslällningsbemyndiganden för pansarbrigader m.m, avses
främst för anskaffning av tunga terrängbilar, bärgningsterrängbilar, bärbara
ultrakorlvågsslationer, luflvärnsstativ för fordon samt ammunition. Vidare
avses bemyndiganden för modernisering av utrustning för förbandsplatsgrupper
och hälsovårdsutrustningar.
För centrala och högre regionala lednings- och
underhållsförband begärs beslällningsbemyndiganden främst för anskaffning av
lunga terrängbilar och ammunition.
Beslällningsbemyndiganden för lokalförsvarsförbanden
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop, 1973:7,'? 43
avses främst för anskaffning av fasta radioanläggningar,
person- och standardlastbilar och ammunition.
För
gemensamma produktionsresurser begärs beslällningsbemyndiganden främst för
anskaffning av person- och standardlastbilar samt fredstygmateriel, viss
beklädnadsmaleriel för vidmakthållande och standardförbättring för personal
under grund- och repetitionsutbildning samt för hemvärnspersonal, kaserninvenlarier
och för-plägnadsmateriel i samband med nybyggnader och iståndsättningsarbeten
saml utrustning för vissa sjukvårdsavdelningar, landläkarmoltagningar, övningar
m, m.
Beträffande inlendenturmateriel avses för samtliga delprogram
beställningsbemyndiganden användas för att anskaffa beklädnadsmaleriel för
såväl den löpande verksamheten som för viss täckning av väsenthga brister i
krigsutrustningen. Dessutom avses anskaffas drivmedels- och viss
förplägnadsmateriel för att täcka brister i krigsutrustningen samt livsmedel
och drivmedel för att öka mobiliseringssäkerheten och uthålligheten.
Av begärda bemyndiganden avses 191 milj. kr. för prisreglering.
Beloppet har beräknats enligt följande.
a)
omräkning av
bemyndiganden för nya beställningar under 1973/74 från prisläge februari 1972
till prisläge februari 1974 enligt bedömd prisutveckling med 87 milj. kr,
b)
omräkning av
den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1973 till prisläge februari 1974
enligt bedömd prisutveckling med 104 milj, kr.
Produktions- och fackmyndigheterna
Försvarets materielverk har lämnat följande synpunkter
till chefen för armén.
Vid
ingången av budgetåret 1973/74 kommer materielanskaffnings-anslaget att vara
intecknat med en betydande skuld som till stor del måste likvideras under
budgetåret. Utrymmet för nya beställningar kommer all vara ytterst begränsat,
eftersom medelstilldelningen har skurits ned kraftigt. Den begränsade
medelstilldelningen medför att förskotten på nya beställningar blir onormalt
låga. Detta kommer att leda till högre priser, eftersom leverantörerna måste
lösa sina finansieringsproblem genom ränlebelagd kredit.
Den bästa lösningen på likviditetsproblemen är enligt
materielverket att medelstilldelningen för budgetåret 1973/74 höjs med 50-75
milj, kr. En annan lösning är att materielverket tilldelas en kredit på
beloppet. Andra tänkbara åtgärder är enligt materielverket att de medel som
står till Kungl. Maj:ts disposition budgetåret 1972/73 får disponeras, att
anslaget får full kompensation enligt nettoprisindex och alt försträckningar
till diversemedelskontona sker på annat sätt än från anslaget.
Försvarets sjukvårdsstyrelse anför att sänkningen av
anslagsnivån för sjukvårdsmateriel kommer att medföra ytterligare
senareläggning av
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop, 1973:75 44
främst moderniseringen av lokalförsvars- och
sjuktransportförband. Sjukvårdsstyrelsen är emellertid beredd alt godta alt
prutningen av materiel-anslagen för budgetåret 1973/74 lill någon del drabbar
också sjukvårds-materielen. Det belopp som avsatts för modernisering av
krigssjukhusen är dock helt otillräckligt. Sjukvårdsstyrelsen yrkar därför att
1,6 milj. kr. tillförs arméns ram budgetåret 1973/74 för detla ändamål.
Departementschefen
Min beräkning av del totala bemyndigande- och
medelsbehovel framgår av sammanställningen över beslällningsbemyndiganden och
betalningsmedel. 1 beställningsbemyndigandet har jag räknat in ytterligare 25
milj. kr. för att ge möjlighet alt lägga ut beställningar av viss beklädnadsmaleriel
m. m. på längre sikt än f. n. Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i
sammanställningen bhr bemyndigandeskulden den 30 juni 1974 1 088 993 000 kr.
Liksom tidigare bör det ankomma på Kungl. Maj:t alt la ställning till vilka
anskaffningar m, m, som bör ske inom ramen för det bemyndigande som riksdagen
kan komma att lämna.
Jag hemställer att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen att
1. bemyndiga Kungl, Maj :t att medge att
beställningar av materiel
m, m, för arméförband får läggas ut inom en kostnadsram av
850 000 000 kr
2, till Arméförband: Materielanskaffning för
budgetåret 1973/74
anvisa ett förslagsanslag av 536 900 000 kr.
C Marinförband
C 2. Marinförband: Materielanskaffning
1972/73 Anslag 340 000 000 |
1973/74 Förslag 364 000 000 |
Verksamheten under anslaget omfattar dels underhäll i vad
avser generalöversyner av stridsfartyg, haverier m. m. samt sådant materielunderhåll
som regleras genom centrala direktiv, dels anskaffning och modernisering av
fartygsmateriel m, m,, anskaffning av vissa maskiner m. m, samt anskaffning av
inlendentur- och sjukvårdsmateriel för marinförband.
Verksamheten under anslaget inriktas med
beslällningsbemyndiganden medan takten i beställningsverksamheten bestäms av
medelstilldelningen, Bemyndigandeskulden under de delar av äldre anslag, som motsvarar
nuvarande anslag, var den 30 juni 1972 516 330 000 kr. För budgetåret 1972/73
har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndigande om 600 milj. kr. och anvisat
ett anslag av 340 milj. kr. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den
30 juni 1973 blir (516 330 000+ 600 000 000 - 340 000 000) 776 330 000 kr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (1 000-tal
kr.)
Primäruppdrag
m, m.
1972/73
1973/74
Chefen
för marinen
Dep.chefen
Bem,
Bet,
Bem.
Bet.
Bem.
Bet.
Marinförband:
Centralt vidtaget
materielunderhåll
m. m, (utom
av viss
sjukvårdsmateriel) för
delprogrammen
Helikopterförband
(20221)
7 400
8 300
5 500
Ytattackförband
m. m. (20321)
21 000
13 800
11 100
Ubätsförband
(20421)
7 900
\ 39
600
14 500
9 000
>
58 800 44 400
Minröjningsförband
(20521)
3 600
4 300
3 100
Gemensamma
produktionsresurser
(29921)
15 300'
17 900
15 700 1
opaginerad Kontrollera mot PDF
>308
400
Marinförband: Centralt vidtagen materielanskaffning m. m.
(utom av viss sjukvårdsmateriel) för delprogrammen Gemensamma lednings-, bas-
och
underhållsförband m. m.
(20122.1) 23 800
Helikopterförband
(20222.1) 2 800
Ytattackförband
m, m, (20322.1) 41 400
Ubåtsförband (20422.1) 359 900
Minröjningsförband
(20522.1) 6 600
Fasta
kustartilleriförband
(20622.1) 67 100
Rörliga
kustartilleriförband
(20722.1) 11800
Gemensamma
produktionsresurser
(29922.1) 68 3002
Marinförband: Centralt vidtagen materielanskaffning m. m.
av viss sjukvårdsmateriel för delprogrammen
Gemensamma lednings-, bas- och underhållsförband m. m,
(20122.2) 2 450
Gemensamma produktionsresurser
(29922.2) 650
Till Kungl. Maj:ts disposition -
Summa kostnader för primärupp
dragen 640 000
Reducering på grund av över-
planering -40 000
Summa medelsbehov (anslag) -
Summa bemyndigandebehov 600 000
\
16 450
19 000 94 550 52 000 10 050
60 400
555 700
329 450
37 300 18 800 78 500 101 200 10 700
14 950
68 250 /
206 200
15 000
83 000
3 200
3 000
3 000
700
700
3 900
3 700
9 000
-
-
-
-
360 000
613
400
383 750
618 400
377550
-20 000
-13 500
- 13 550
-13 500
-13 550
340 000
-
370 200
-
364
000
-
599
900
-
604 900
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
' I beloppet ingår 0,6 milj. kr. i
prisregleringsbemyndiganden 2 I beloppet ingår 22,5 milj. kr, i
prisregleringsbemyndiganden
Prop. 1973:75 46
Chefen för marinen
Anslaget bör föras upp med 370,2 milj, kr, och ett
beställningsbemyndigande om 599,9 milj, kr, inhämtas.
Betalningsmedlen under anslaget används för att betala
materiel och underhåll som har beställts med stöd av lämnade beslällningsbemyndiganden.
Beställningsbemyndiganden för gemensamma lednings-, bas-
och underhållsförband m.m. avses bl. a. för fortsall anskaffning av trängfarlyg
såsom bogserbåtar och transportfartyg.
Beträffande vapenmateriel för flottans del avses
bemyndiganden utnyttjas främst för anskaffning av materiel tUl flottans
basförband, förrådsutrustning för torpeder, materiel för mätutrustningar till
rörlig mätgrupp och kortvågsmateriel till flottans landförband saml för modifieringar
av flottans kustspaningsradar, för kabelnät och för fordons-maleriel till
basförband.
Bemyndigandet för kustartilleriets del avses främst
utnyttjas för anskaffning av reparationsmateriel och reservdelssatser av
telemateriel, fortsalt anskaffning av uk-radiomateriel, anskaffning av ABC-skydds-materiel
samt anskaffning av terrängbil 30 och modifiering av kranter-rängbil för
kustartilleriels underhållsförband.
Vad gäller inlendenturmateriel avses bemyndigandet främst
för anskaffning av viss drivmedels- och förplägnadsmateriel.
Beträffande sjukvårdsmateriel avses bemyndigandet främst
för komplettering av sjukvårdsplutonernas och de rörliga operationslagens
utrustning med modern apparatur, för slutförande av upprustningen i fråga om
hälsovärdsutrustningen, för påbörjande av modernisering av läkemedelsutrustningen,
för bristtäckning i fråga om krigsförbandens utrustning och
ersätlningsmaterielen i ersättningssalserna samt för beredskapslagring av
vaccin.
Beställningsbemyndigandet för helikopterförband krävs för
fortsatt anskaffning av utrustningsmateriel för befintliga helikoptrar samt
underhäll av helikoplermateriel.
Beställningsbemyndigandet för ytattackförband m.m. avses
bl. a. utnyttjas för fortsall anskaffning av sjöminor samt för påbörjande av
anskaffning av ny ammunition lill 40 mm luflvärnspjäser, anskaffning av
TV-siklen som ersättning för riktstativ, modifiering av och reservdelar
(batterier, övningsdelar etc.) lill torpeder, anskaffning av kortvågsmateriel,
radarvarnare och övrig motmedelsmateriel samt speciellt telekommunikationssystem.
Bemyndigandet avses även för att genomföra
generalöversyner av ytallackfarlyg och för underhäll av motorer och
gasturbiner,
Beställningsbemyndigandet för ubåtsförband avses bl. a.
för anskaffning av räddningsubåt och skeppsteknisk materiel. Dessutom har
planerats in 18 milj. kr, för att täcka den fördyring som orsakats av ett års
senareläggning av ubåt A 14 i förhållande lill tidigare planering.
Prop, 1973:75 47
Beträffande vapenmateriel avses bemyndigandet främst för
utbyte av stridsbalterier tUl torped typ 41, modifiering av och reservdelar
till befintliga torpeder, teleutrustningar och nya navigeringsmotlagare till
ubåtar.
Bemyndigandet avses även för att genomföra
generalöversyner av ubåtar,
Beställningsbemyndigandet för minröjningsförband avses bl,
a, för att avhjälpa rötskador på minsvepare typ Arkö samt för att genomföra
generalöversyner av minröjningsfarlyg.
Beträffande vapenmateriel avses bemyndigandet för fortsatt
anskaffning av minröjningsmateriel, fortsatt modifiering av pjäser och anskaffning
av kortvågsmateriel,
BesläUningsbemyndigandet
för fasta kustartilleriförband avses främst för fortsall anskaffning av
pjäsmateriel lill påbörjade 12 cm lornbatterier (ERSTA) jämte viss
regionbaserad reservdelsulrust-ning, eldrörsfoder, eldledningsmateriel, radio-
och trådsignalmateriel, understödsvapen, övrig materiel samt
utbildningsmateriel. Vidare avses bemyndigandet för fortsatt modifiering m, m,
av 40 mm luftvärn saml modernisering av detta med nytt sikte och ny ammunition
alternativt anskaffning av Iv-robot, tele- och arlilleriinstallationer i tunga
och lätta batterier, anskaffning av laser, minmateriel tUl fasta
minspärrtroppar, modifiering av viss eldledningsradar, fortsatt anskaffning av
uk-radiomateriel, komplettering av strids- och eldledningsmateriel samt
anskaffning av lerrängbil 30 till fasta spärrförband.
Chefen för marinen förutsätter att den påbörjade
anskaffningen av ERSTA fullföljs enligt tidigare planering. Därför redovisas
även ett beställningsbemyndigande om 85,7 milj. kr. och ett medelsbehov om 9,2
mUj. kr, avsett för en kompletterande beställning under 1973/74 av bl, a,
pjäsmateriel till de sista batterierna i serien, Kontraklerad option på
pjäserna utnyttjas därvid,
Beställningsbemyndigandet
för rörliga kuslartilleriförband avses bl. a. för anskaffning av reservdelar
m, m. för robotbalterier samt för komplettering av strids- och
eldledningsmateriel. Vidare avses bemyndigandet för fortsatt anskaffning av
transportbåtar, minarbetsbåtar och skeppsteknisk materiel,
Beställningsbemyndigandet
för gemensamma produktionsresurser avses bl, a, för modernisering av
övervattensfartyg och iordningstäUande av hjälpfartyg jämte militär anpassning
av isbrytare samt anskaffning av skeppsteknisk materiel, som inte är hänförd
till något särskilt delprogram.
Beträffande vapenmateriel för flottan avses bemyndigandet
utnyttjas för fortsatt täckande av diverse gemensamma kostnader.
För kustartilleriets del avses bemyndigandet främst
utnyttjas för anskaffning av gemensam materiel som utbildningsmateriel,
standard-fordon samt täckande av diverse gemensamma kostnader.
Bemyndigandet avses även för anskaffning av vissa maskiner
m. m, exempelvis arbetsmaskiner och verkstadsulrustning m, m, för
mari-
Prop, 1973:75 48
nens verksläder och baser, lyftanordningar och
hanteringsredskap för vissa förråd, omformaraggregat för fartygsanslulning vid
kaj samt utrustning för vissa krigsrepatationsanstalter.
Bemyndigandet avses vidare för vissa kostnader vid
verkstäder och förråd samt för övriga centralt föreskrivna underhållsåtgärder
på vapen-och skeppsteknisk materiel samt för bestridande av haverikoslnader och
datakostnader m. m.
Beträffande inlendenturmateriel avses
beställningsbemyndigandet för bl, a, anskaffning av beklädnad m, m.,
kaserinventarier, renhållnings-materiel och förplägnadsmateriel, livsmedel och
övriga intendenlurför-nödenheter.
Bemyndigandet för anskaffning av sjukvårdsmateriel avses
för läkarmottagningar m. m., landläkarmoltagningar saml för utbildning och
övningar, 1 fråga om daglig sjukvård samt utbildning och övningar beräknas
minskningen i antalet tjänslgöringsdagar reducera resursbehovet ungefär lika
myckel som detta med hänsyn till prisökningarna behöver höjas.
Av begärda bemyndiganden avses 228 milj. kr. för prisreglering.
Beloppet har beräknats enligt följande.
a) omräkning av bemyndiganden för nya
beställningar under 1973/74 från prisläge februari 1972 till prisläge februari
1974 enligt bedömd prisutveckling med 47,5 milj, kr,,
b) omräkning av den beräknade
bemyndigandeskulden den 30 juni 1973 till prisläge februari 1974 enligt bedömd
prisutveckling med 180,5 milj, kr.
Produktions- och fackmyndigheterna
Försvarets materielverk har bl. a. lämnat följande
synpunkter.
Den underhållsverksamhel som på grundval av centralt
fastställda planer bedrivs vid underlydande myndigheter förutsätter - i hkhet
med tidigare praxis att prisregleringsmedel tillförs utöver anslaget.
För att minska underhällskostnaderna har olika
rationaliseringsåtgärder vidtagits centralt och regionall. Trots detta
föreligger stora svårigheter att hålla underhållsanslaget nere lill förmån för
nyanskaffning av materiel. För all studera marinens underhållsverksamhet har en
särskild utredning tillsatts av materielverket med uppgift att kartlägga
nuvarande underhållsinsatser, studera möjligheter att effektivisera och
förbilliga fartygsunderhållet samt föreslå lämpliga åtgärder.
Studier har gjorts av kostnadsutvecklingen inom
underhållsområdel under 1960-talel. Verkstadskostnaderna har stigit så kraftigt
att tidigare försvarsindex inte tillnärmelsevis gett full kompensation för
kostnadsökningarna vid underhållsverksläderna. Samma förhållande gäller beträffande
nettoprisindex som numera tillämpas. Att genom rationaliseringar täcka denna
skillnad har inte varit möjligt och bedöms även fortsättningsvis vara
ogenomförbart. Underhållsarbeten kan inte beräknas få motsvarande
rationaliseringstakt som nyproduktion. Kostnadsutvecklingen be-
Prop, 1973:75 49
döms vara den främsta orsaken tUl alt svårigheter uppstått
att hålla underhållsanslaget nere.
Den allvarligaste konsekvensen av de minskade resurserna
för underhäll är att det har blivit nödvändigt att sänka ambitionsnivån bl, a,
genom att generalöversyner måst inställas, senareläggas eller reduceras för
vissa stridsfartyg.
Omorganisationer av örlogsvarven i samband med tillkomsten
av örlogsbaser har bl. a. för Ostkustens örlogsbas medfört en personalreducering
främst i fråga om kontrollanter på underhållssidan. Detta påverkar i flera
avseenden malerielunderhållet i ogynnsam riktning.
Försvarets sjukvårdsstyrelse anför bl. a.
För att få en rimlig planering och en ekonomiskt
fördelaktig inköpsverksamhet för styrelsens del av anslaget bör
bemyndigandeskulden under programplaneperioden tUlåtas öka något eller till 800
000 kr. vid periodens slut.
Departementschefen
Min beräkning av del totala bemyndigande- och
medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och
betalningsmedel. I beställningsbemyndigandet har jag räknat in ytterligare 5
milj. kr. för att ge möjlighet att lägga ul beställningar av viss beklädnadsmaleriel
m. m. på längre sikt än f, n. Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i
sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1974 I 017 230 000 kr.
Liksom tidigare bör del ankomma på Kungl, Maj :l att ta ställning lill vilka
anskaffningar m. m. som bör ske inom ramen för det bemyndigande som riksdagen
kan komma att lämna.
Jag hemställer att Kungl. Maj;t föreslår riksdagen alt
1. bemyndiga Kungl. Maj:t att medge
alt beställningar av materiel m. m. för marinförband får läggas ut inom en
kostnadsram av 604 900 000 kr,
2. till Marinförband:
Materielanskaffning för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 364 000
000 kr.
D Flygvapenförband
D 2, Flygvapenförband: Materielanskaffning
1972/73 Anslag 816 244 000 1973/74 Förslag
879 828 000
Verksamheten under anslaget omfattar sådant
materielunderhåll som inte är en direkt följd av materielens förrådshållning
eller utbildning och övningar vid förbanden, anskaffning av materiel för
krigsorganisationens behov samt viss materiel för fredsbruk.
Verksamheten under anslaget inriktas med
beställningsbemyndiganden, medan taklen i beställningsverksamheten bestäms av
medelstilldelningen, Bemyndigandeskulden under de delar av äldre anslag, som
motsvarar nuvarande anslag, var den 30 juni 1972 1 820 162 000 kr. För
4 Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 75.
opaginerad Kontrollera mot PDF
budgetåret 1972/73 har riksdagen lämnat ett
beställningsbemyndigande om 855 000 000 kr. och anvisat ett anslag av 816 244
000 kr. Den på detta sälta beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1973 blir
(I 820 162 000+855 000 000- 816 244 000) 1 858 918 000 kr,
Beställningsbemyndiganden
och betalningsmedel (1 000-tal kr.)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Primäruppdrag
m. m.
1972/73
1973/74
opaginerad Kontrollera mot PDF
Chefen för
flygvapnet
Dep,chef
en
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bem.
Bet.
Bem,
Bet,
Bem.
Bet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
25 000
> 26
100
1 091
200 962 328
829
044
Flygvapenförband:
Centralt vidtaget materielunderhåll m. m, för delprogrammen Gemensamma
lednings- och stril-
förband
(30121) Jaktförband (30221) Luftvärnsrobotförband (30321) Attackförband (30421)
Spaningsförband (30521) Flygtransportförband (30621) Basförband (30721)
Verkstadsförband (30821) Gemensamma produktionsresurser
(39921)
Flygvapenförband: Centralt vidtagen materielanskaffning m,
m, (utom av viss sjukvårdsmateriel) för delprogrammen Gemensamma lednings- och
stril-
förband
(30122,1) Jaktförband (30222.1) Luftvärnsrobotförband (30322.1) Attackförband
(30422.1) Spaningsförband (30522.1) Flygtransportförband (30622.1) Basförband
(30722.1) Verkstadsförband (30822.1) Gemensamma produktionsresurser
(39922.1)
Flygvapenförband: Centralt vidtagen materielanskaffning m.
m. av viss sjukvårdsmateriel för delprogrammen
I
4 900
600
600 1 300
- > 29 200
400 1400
19 100/
191 000
40 000
4 000
99 000
28 000
4 000
101 000
6 000
461000
4 800
5 800 200
1 100
200 1 100
1500
400 1 000
1
18 900 18 900,
117 700
113 700
111900
98 600
300
1 100
81 700
414 300
632 100
107 800
5 100
7 200
94 500
71400
5 200
2 900
477 400 142 900/
opaginerad Kontrollera mot PDF
Basförband
(30722.2) Gemensamma produktionsresurser (39922.2)
2 100 600
2 500
2 000 700
1800
2 700 700
2 500
Till
Kungl. Maj:ts dispositon
-
40 500
-
-
-
Summa kostnader för primäruppdragen
965
000
901
244
1 554
700
990 200 1120 000
989
828
Reducering på grund av överplanering
-110000
-85 000
-110 000
-90 000
-110 000
-110 000
Summa
medelsbehov (anslag)
-
816
244
-
900 200
879
828
Summa
bemyndigandebehov
855
000
-
/ 444
700
-1 010 000
-
' I beloppet ingår 446 milj. kr. i
prisregleringsbemyndiganden
Prop, 1973:75 51
Chefen för flygvapnet
Anslaget bör föras upp med 900,2 mUj, kr, och ett
bestäUningsbemyn-digande om 1 444,7 milj, kr, inhämtas.
Betalningsmedlen under anslaget används för att betala
materiel och förnödenheter som har beställts med slöd av lämnade
beställningsbemyndiganden,
Beställningsbemyndiganden för delprogrammet för flera delprogram
gemensamma lednings- och strilför-b a n d avser fortsatt anskaffning,
installation och underhåll av utrustning för radarspaning, samband och
ledningscentraler,
Beställningsbemyndiganden för jaktförband avser främst
viss nödvändig modifiering av motorer för flygplan 35 och materielbemyn-digande
för flygplan och motorer till flygplan JA 37,
Beställningsbemyndiganden för attackförband avser främst
fortsatt anskaffning av beväpningsutrustning samt viss elektronik- och
teleutrustning för flygplan AJ 37, Dessutom avses viss underhållsulmst-ning och
reservdelar för flygplanet anskaffas.
För spaningsförband avses beställningsbemyndiganden främst
utnyttjas för anskaffning av flygplan, motorer samt elektronik-, tele-och
spaningsutrustning för flygplan SF 37,
Basförbandens behov av beställningsbemyndiganden motiveras
av anskaffning av bogserfordon för flygplan 35 och AJ 37, vissa specialfordon
som t, ex, snöslungor samt utrustning för fotoframkallning. Dessutom planeras
anskaffning av bl, a, skyddsmateriel, försörjningsmate-riel och drivmedelsmateriel
till flygbaser. För delprogrammet avses även viss sjukvårdsmateriel anskaffas.
Inom delprogrammen luftvärnsrobotförband, flygtransportförband
och verksladsförband avses ingen eller ringa anskaffningsverksamhet bedrivas.
Under delprogrammet gemensamma produktionsresurser
redovisas bl, a, malerielanskaffningskostnader för skolflyg-verksamheten samt
kostnader för viss utbildnings- och normalieverksam-het. För delprogrammet
avses även viss sjukvårdsutruslning anskaffas.
Av begärda bemyndiganden avses 314 milj, kr, för prisreglering.
Beloppet har beräknats enligt följande,
a) omräkning av bemyndiganden för nya
bestäUningar under 1973/74 från prisläge februari 1972 lill prisläge februari
1974 enligt bedömd prisutveckling med 110 mUj, kr,,
b) omräkning av den beräknade
bemyndigandeskulden den 30 juni 1973 till prisläge febmari 1974 enligt bedömd
prisutveckling med 204 milj, kr.
Personal som är anställd på anslag för materielanskaffning
eller forskning och utveckling redovisas i anslagsframställning för försvarets
materielverk. Följande sammanställning redovisar antal och utgifter för den
personal som beräknas utnyttjas för berörda primäruppdrag under förevarande
anslag.
Prop.
1973:75 52
Antal Personalutgifter!
1972/73 1973/74 1972/73 1973/74
Tjänstemän 25 50 1 200 2 500
1 1000-tal kr.
2 Ökning föranledd av att arbetaranställd personal
överförts till tjänstemanna
anställning.
Försvarets materielverk
Som produktions- och fackmyndighet påpekar försvarets
materielverk att vid beräkning av erforderliga betalningsmedel för att täcka
skillnaden mellan materielens prisindex och nelloprisindex har förutsatts att
resp. anslag kompenseras med nettoprisindex fram tUl medelkostnadslägel för
genomförandeåret. Materielverket påpekar vidare behovet av rörlig kredit under
anslaget och hänvisar till anslagsframställningen för anslaget Försvarets
materielverk, i vilken verket har begärt att en sådan kredit ställs till
förfogande för samtliga anskaffnings- samt forsknings- och utvecklingsanslag.
Materielverket framför vidare bl. a. följande.
Konsekvenserna för de förbandsbundna verkstäderna till följd av minskad
övningsverksamhet och därmed minskat behov av materielunderhåll har anmälts
till Kungl. Maj:t i annat sammanhang. Eftersom minskningen av verkstadspersonal
inte bedöms kunna ske i takt med det reducerade behovet, behövs särskilda medel
för alt trygga sysselsättningen för övertahg personal. Storleken av dessa medel
är beroende på i vilken takt omplacering m. m. kan ske. Belastningen på
anslaget Flygvapenförband: Materielanskaffning är trots väsentliga
senareläggningar av planerade beställningar så stor att möjligheterna att från
detta anslag föra över medel är myckel begränsade.
Departementschefen
Flygvapenchefens anslagsframställning för budgetåret
1973/74 har gjorts upp i överensstämmelse med programplanen i tUläggsnivån. I
programplanen i grundnivån beräknas behovet av betalningsmedel till 856,2 milj.
kr, och av bemyndiganden till 1 005,7 milj. kr.
Behovet av bemyndiganden och betalningsmedel under
anslaget påverkas i stor utsträckning av anskaffningen av flygplan 37. Som jag
har anfört i anslutning tiU min bedömning av chefens för flygvapnet programplan
(prop. 1973:1 bil. 6 s. 93) bör verksamheten inom delprogrammen jaktförband
och spaningsförband inriktas i enlighet med förslagen i grundnivån. En
inriktning av verksamheten inom delprogrammet attackförband i grundnivån skulle
medföra att ett antal av redan beställda flygplan måste avbeställas. Jag anser
en sådan åtgärd mindre lämphg och förordar att hittUls gjorda beställningar
fullföljs. De medel som har tillförts delprogrammet atlackförband utöver
beloppet i grundnivån är dock inte större än all begränsningar i tidigare
planerade leveransprogram
Prop. 1973:75 53
m.m, torde bh nödvändiga under budgetåret 1973/74, Jag är
inte nu beredd att ta slutlig ställning tiU det antal flygplan AJ 37 som skah
tillverkas. Jag räknar emellertid med att antalet hittiUs beställda flygplan 37
i huvudsak skall vara tUlräckligt för att ombeväpna attack- och
spaningsförbanden saml för skolflygverksamheten.
Min beräkning av del totala bemyndigande- och
medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och
betalningsmedel, I beställningsbemyndigandet har jag räknat in ytterligare 5
milj, kr. för att ge möjlighet att lägga ut beställningar av viss beklädnadsmaleriel
m. m, på längre sikt än f, n. Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i
sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1974 I 988 790 000 kr.
Liksom tidigare bör del ankomma på Kungl, Maj:t att ta stäUning till vilka
anskaffningar m, m, som bör ske inom ramen för det bemyndigande som riksdagen
kan korama att lämna.
Jag hemställer alt Kungl, Maj:t föreslår riksdagen att
1, bemyndiga Kungl, Maj:t att medge
att beställningar av materiel m, m. för flygvapenförband får läggas ut inom en
kostnadsram av 1 010 000 000 kr,,
2, till Flygvapenförband:
Materielanskaffning för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 879 828
000 kr.
D 4. Flygvapenförband: Forskning och utveckling
1972/73 Anslag
395 000 000
1973/74 Förslag
391600 000
Verksamheten under anslaget omfattar dels sådan forskning,
försök och utveckling som innebär en direkt typutveckling av materiel, dels ej
objektbunden forskning som är nära förknippad med flygvapenförbandens
verksamhet (flygteknisk och robotteknisk forskning).
Verksamheten under anslaget inriktas med
beställningsbemyndiganden, medan takten i beställningsverksamheten bestäms av
medelstilldelningen. Bemyndigandeskulden under de delar av äldre anslag, som
motsvarar nuvarande anslag, var den 30 juni 1972 837 566 000 kr. För budgetåret
1972/73 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndigande om 895 000 000 kr.
och anvisat ett anslag av 395 000 000 kr. Den på detta sätt beräknade
bemyndigandeskulden den 30 juni 1973 bhr (837 566 000 + 895 000 000 - 395 000
000) 1 337 566 000 kr.
Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (1 000-tal
kr.)
Primäruppdrag
m. m.
1972/73
1973/74
Chefen
för flygvapnet
Dep.chefen
Bem.
Bet.
Bem.
Bet.
Bem.
Bet.
Flygvapenförband:
Objektbunden
forskning,
utveckling och för-
sök för
delprogrammen
Gemensamma
lednings- och stril-
förband
(30141)
7 000'
7 500
6 000"\
Jaktförband
(30241)
756 000
59 600
272 200
Luftvärnsrobotförband
(30341)
-
-
Attackförband
(30441)
54 000
52 400
83 700
Spaningsförband
(30541)
20 000
1900
15 300
' 376
700
446 100
Flygtransportförband
(30641)
-
-
-
Basförband
(30741)
-
200
200
Verkstadsförband
(30841)
-
« 435
000
-
-
Gemensamma
produktionsresurser
(39941)
148 000'
240 400
79 200,
Flygvapenförband:
Ej objektbun-
den
forskning för delpro-
grammen
Jaktförband
(30242)
-
-
400
1
Gemensamma
produktionsresurser
-
2 500
(39942)
~
/
-
2 400j
Summa
kostnader för primämpp-
dragen
985
000
435 000
382
000
459
400
376 700
448
600
Reducering
på grund av över-
planering
-90 000
-40 000
-90 000
-38 800
-90 000
-57 000
Summa
medelsbehov (anslag)
-
S95 000
420
600
-
391
600
Summa
bemyndigandebehov
S95
000
-
272
000
-
286 700
-
' 1 beloppet ingår 48 milj. kr. i
prisregleringsbemyndiganden
Chefen för flygvapnet
Anslaget bör föras upp med 420,6 milj. kr. och ett
beställningsbemyndigande om 272 milj. kr. inhämtas.
Betalningsmedlen under anslaget avses för att betala
forskning, försök och utveckling, som har beställts med stöd av lämnade
beslällningsbemyndiganden.
Beställningsbemyndiganden för delprogrammet för flera delprogram
gemensamma lednings- och strilför-b a n d avses främst användas för
försöksverksamhet med sikte på att förbättra befintlig materiel och på
systemutredningsarbete för framtida ersättning av äldre markradarutrustning.
Beträffande delprogrammet jaktförband fortsätter utveckUngen
av jaktversionen av flygplan 37, Under anslaget upptagna bemyndiganden avses
främst utnyttjas för utveckling av flygplanets beväpning.
Prop, 1973:75 55
För attackförbanden avses bestäUningsbemyndigandena främst
användas för typförbättringar av flygplan AJ 37, för utveckling av viss el- och
teleutrustning saml underhållsutraslning.
För spaningsförbanden kommer beställningsbemyndigandet
endast att utnyttjas för kompletterande beställningar i fråga om
typutvecklingen av flygplan S 37,
Beställningsbemyndigandet för delprogrammet gemensamma
produktionsresurser är främst avsett för verksamheten vid försöksplatserna och
för utrednings- och försöksverksamhet.
Av begärda bemyndiganden avses 81 milj, kr,
för prisreglering. Beloppet har beräknats enligt följande.
a)
omräkning av
bemyndiganden för nya beställningar under 1973/74 från prisläge februari 1972
till prisläge februari 1974 enligt bedömd prisutveckling med 27 milj. kr.,
b)
omräkning av
den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1973 tiU prisläge februari 1974
enligt bedömd prisutveckhng med 54 milj, kr.
Personal som är anställd på anslag för materielanskaffning
eller forskning och utveckling redovisas i anslagsframställning för försvarels
materielverk. Följande sammanställning redovisar antal och utgifter för den
personal som beräknas utnyttjas för berörda primäruppdrag under förevarande
anslag.
Antal
Personalutgifter'
1972/73
1973/74
1972/73 1973/74
Tjänstemän
11
922
500 3 2002
1 1000-tal kr.
2 Ökning föranledd av att arbetaranställd personal överförts
till tjänstemannaan
ställning.
Försvarets materielverk
Som produktions- och fackmyndighet framför försvarels
materielverk i anslutning till detta anslag motsvarande synpunkter beträffande
prisutveckling och rörlig kredit som har redovisats under anslaget Flygvapenförband:
Materielanskaffning.
Departementschefen
Flygvapenchefens anslagsframställning för budgetåret
1973/74 har gjorts upp i överensstämmelse med programplanen i tilläggsnivån. I
programplanen i grundnivån beräknas behovet av betalningsmedel tih 391,6 milj.
kr. och av bemyndiganden lill 286,7 milj. kr.
Verksamheten under anslaget kommer under
programplaneperioden att i stor utsträckning präglas av lypulvecklingen av
jaktversionen av flygplan 37. I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1972:75,
FöU 1972:17, rskr 1972:231) har Kungl. Maj:t gett försvarets materielverk i
Prop. 1973:75 56
uppdrag att genomföra denna typutveckling. För ändamålet
har materielverket fält tillstånd att för den första etappen utnyttja
bemyndiganden från budgetåret 1972/73. Etappen beräknas vara avslutad under
budgetåret 1974/75. Genom detta uppdrag har Kungl. Maj:t tagit ställning till
typutvecklingens första etapp med undantag för systemets robolbeväp-ning.
Skillnaderna i delta avseende mellan grundnivån och tilläggsnivån under
förevarande anslag hänför sig huvudsakligen lill ambitionsnivån beträffande
jaktrobotar. Grundnivån innebär en begränsning av de resurser som kan avsättas
för att utveckla sådana robotar. Denna begränsning kan enligt min uppfattning
accepteras f, n. De medel som planerats in i grundnivån medger att robotar med
tillfredsställande prestanda kan anskaffas.
För studier av ett eventuellt nytt flygplan efter 37
Viggen har Kungl, Maj:t t, o, m, budgetåret 1971/72 stäUt 4,2 milj, kr, tiU materielverkets
förfogande. Under innevarande budgetår har för samma ändamål planerats ett
belopp av 2,7 milj, kr. För budgetåret 1973/74 beräknas ett belopp av 4 mUj,
kr.
Mina beräkningar av det totala bemyndigande- och
medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och
medelsbehov. Med utnyttjande av dessa belopp blir bemyndigandeskulden den 30
juni 1974 1 232 666 000 kr. Liksom tidigare bör det ankomma pä Kungl. Maj:t att
ta ställning till vilken forskning m. m. som bör ske inom ramen för det
bemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. bemyndiga Kungl. Maj:t alt medge
att forskning och utveckling för flygvapenförband får beställas inom en
kostnadsram av 286 700 000 kr.,
2. till Flygvapenförband: Forskning
och utveckling för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 391 600 000
kr.
F Gemensamma myndigheter och funktioner
Försvarets sjukvårdsstyrelse
Försvarets sjukvårdsstyrelse leder krigsmaktens hälso- och
sjukvård och är central förvaltningsmyndighet för sjukvårdsförvaltningen inom
krigsmakten. Styrelsen är chefsmyndighet för militärapoteket,
mUitärmedicin-ska undersökningscentralen saml de centrala sjukvårdsförråden och
läke-medelscenlralema.
Prop.
1973:75 57
Chef för försvarets sjukvårdsstyrelse är en generalläkare.
Styrelsen är organiserad på en centralplanering, en hälsovårdsbyrå, en
sjukvårdsbyrå, en malerielbyrå, en specialmedicinsk sektion och en
administrativ sektion. Inom styrelsen finns en medicinalkårexpedilion. Denna
lyder under generalläkaren i hans egenskap av chef för försvarets medicinalkår.
Verksamheten under delprogrammet Försvarets
sjukvårdsstyrelse har budgeterats på fyra primäruppdrag inom
delproduklionsområdena Allmän ledning och förbandsverksamhel, UtbUdning till
och av fast anställd personal m, fl,, Centralt vidtaget materielunderhåU m, m,
saml Tillämpad objektbunden forskning, utveckling och försök.
Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarets
sjukvårdsstyrelse. Som uppbördsmedel redovisas inkomster av omsättning av
krigsmaktens läkemedelslager och viss ersätining från Norrbottens läns
landsting,
Programplan för perioden 1973/74-1977/78
Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför
sjukvårdsstyrelsen bl, a, följande.
Försvarels hälso- och sjukvård har sedan lång tid varit
eftersatt jämfört med den civila. Under senare år har en viss inhämtning ägt
rum men allvarliga brister kvarstår alltjämt.
Programelementet
Försvarets sjukvårdsstyrelse bör inriktas bl. a, på att ta fram underlag för
att utforma målen för sjukvård i krig under 1980-talet, Vidare kommer projektet
Hälso- och sjukdomsredovisning inom krigsmakten alt slutföras. Det långsiktiga
arbetet för att få en ändamålsenlig centralisering av förbandssjukvården
fortsätter. Underlag för en ny organisation för skärmbildsverksamheten kommer
att utarbetas. Upprustningen av tandvården fullföljs. Sjukvårdsutrustningen
anpassas till förändringar i krigs- och fredsorganisationen. Sjukvårdsstyrelsen
vill också tillföra försvaret en psykiaterorganisation, I programelementet
ingår ocksä arbete med att förbereda och genomföra styrelsens omlokalisering
till Karlstad,
Verksamheten inom programelementet Militärapoteket blir
beroende av pågående utredning om att samordna mUitär och civil läkemedelsförsörjning.
För
programelementet Centrala sjukvårdsförråd och läkemedelscentraler inriktas
verksamheten på att bättre tillgodose materielberedskapen inom vissa
mihtäromräden. Pågående utredningar kan vidare resultera i ändringar i fråga om
lagring av sjukvårdsmateriel och läkemedel.
Programelementet Militärmedicinska undersökningscentralen
inriktas på klinisk-fysiologisk och därmed jämförlig forskning samt på att ta
fram metoder för klassificering av personal inom försvaret i medicinskt
hänseende jämte kvalitetskontroll och standardisering av den medicinska
verksamheten i det nya inskrivningssystemet.
Prop. 1973:75 58
Verksamheten inom programelementet Gemensam
försvarsmedicinsk forskning och utveckling inriktas bl. a. pä vissa hälso- och
kapacitets-undersökningar m. m.
Den av sjukvårdsstyrelsen beräknade utvecklingen av
anslaget Försvarels sjukvårdsstyrelse framgår av följande sammanställning
(prisläge februari 1972; 1 000-tal kr.):
1972/73' 1973/74 1974/75 1975/76 1976/77
1977/78 Summa 1973/78
13 085 14 762 15 075 15 470
15 580 15 580 76 467
1 Prisläge februari 1971
Samordning av civU och mUitär läkemedelsförsörjning
Kungl. Maj:t bemyndigade i juni 1971 styrelsen för
Apoteksbolaget AB att i samråd med socialstyrelsen, överbefälhavaren,
försvarels sjukvårdsstyrelse, miUtärapoteket och andra berörda myndigheter
utreda och lägga fram förslag om lämpliga former för samordning av civil och
mihtär läkemedelsförsörjning. Utredningen skulle därvid särskilt beakta behovet
av en effektiv total beredskap på läkemedelsområdet.
Styrelsen för Apoteksbolaget AB överlämnade i oktober 1972
betänkandet Samordning av civil och mUitär läkemedelsförsörjning. Utredningen
har gjorts av en särskilt tillsatt kommitté som har arbetat under benämningen
kommittén för samordning av civU och mUitär läkemedelsförsörjning
(CML-kommitlén),
Kommittén har föreslagit att den mUitära apoteksrörelsen
liksom den direkta läkemedelshanteringen förs över lill apoteksbolaget. Vidare
bör apoteksbolaget svara för erforderlig förrådshållning och hantering av
beredskapsläkemedel för krigsmaktens räkning. Delta innebär all även driften
vid läkemedelscentraler och centrala läkemedelsförråd förs över till bolaget.
Kommitténs förslag har beretts i socialdepartementet,
Kungl. Maj:l har i prop, 1973:16 föreslagit att den militära
apoteksorganisalionen och dess nuvarande mUitära och civila uppgifter till
huvuddelen förs över på apoteksbolaget. Syftet är att samordna tillgängliga
resurser på läkemedelsområdet så att de utnyttjas effektivt med hänsyn till
den totala beredskapen på detta område.
Förslaget innebär alt mUilärapoteket och dess tre
filialapotek var för sig inordnas som sjukhusapotek i apoteksbolaget. Vidare
föreslås att huvudmannaskapet för driften vid krigsmaktens beredskapsförråd
läkemedelscentralerna och de centrala läkemedelsförråden tas över av
apoteksbolaget och knyts till lämpliga apotek. Reformen föreslås bli genomförd
den 1 januari 1974,
opaginerad Kontrollera mot PDF
F 2. Försvarets sjukvårdsstyrelse
1972/73 Anslag 13 085 000 1973/74 Förslag 14 200 000
Kostnader
och medelsbehov
opaginerad Kontrollera mot PDF
Primäruppdrag
m. m.
1972/73 1973/74
opaginerad Kontrollera mot PDF
Försvarets
Dep. chefen sjukvårdsstyrelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Försvarets
sjukvårdsstyrelse:
Allmän ledning och förbandsverksamhet (50211)
Utbildning till och av fast anställd personal m. fl.
(50213)
Centralt vidtaget materielunderhåll m.m, (50221)
Tillämpad objektbunden forskning, utveckling och försök
(50241)
Summa
kostnader
:\
12 752 800 14 118 200
646 800
693 300
16 295 800
2 799 000 2 967 700
860 600 1 174 300/ 17 059 200 18 953 500 16 295 800
opaginerad Kontrollera mot PDF
Avgår:
3
751100 3 964 200
2 095
800
Uppbördsmedel på kontot till krigsmaktens läkemedelslager
Ersättning från Norrbottens läns
landsting 223 100 227 400 J
Summa utbetalningar för primäruppdragen 13 085 000 14
761 900 14 200 000
Summa medelsbehov (anslag) 13 085 000 14 761900 14 200 000
Personal
Personalkategori
Antal
1972/73
Beräknad ändring 1973/74
Försvarets Dep,chefen sjukvårdsstyrelse
A, Försvarets sjukvårdsstyrelse Militär personal
Regemenlsofficerare Kompaniofficerare Civilmilitär personal Läkare,
veterinärer, tandläkare, apotekare
5- 2
19
+ 2 of,
+ 4
of, of,
+ 3'
' Varav en fr. o. m. den 1 januari 1974
opaginerad Kontrollera mot PDF
Personalkategori
Antal
1972/73
Beräknad ä 1973/74
indring
Försvarets
Dep,chefen
sjukvårds-
styrelse
Pensionerad
militär personal i
arvodestjänst
Regemenlsofficerare
3
of.
of.
Kompaniofficerare
2
- 1
- l'
Civil
personal
Handläggande
personal
37
+ 2
+ 2-3
Övrig
personal
43
+ 2
+ 2
B.
MUilärapoteket
Pensionerad
militär personal i
arvodestfänst
Regemenlsofficerare
1
of.
- l"*
Civil
personal
Handläggande
personal
23
of.
-23
Övrig
personal
70
of.
- 70
C,
Centrala sfukvårdsförråd och
läkemedelscentraler
Pensionerad
militär personal i
arvodestfänst
Kompaniofficerare
5
of.
of.
Civil
personal
A
Handläggande
personal
8
of.
- 5
Övrig
personal
33
of.
- 12
D.
Militärmedicinska undersöknings-
centralen
Civilmilitär
personal
Läkare
-
+ 1
of.
Civil
personal
Handläggande
personal
1
of.
of.
Övrig
personal
3
of.
of.
255
+ 10
-105
' Ersätts med civil befattningshavare
2 Ersättare för militär befattningshavare i arvodestjänst
3 Varav en fr, o, m, den 1 januari 1974
' Fr, o, m, den 1 januari 1974
Försvarets sjukvårdsstyrelse
A, Löne- och prisomräkning
Löne- och prisomräkningen innebär en kostnadsökning raed 1
056 100 kr.
B, Förändringar enligt Kungl, Maj:ls beslut
1, AUmän ledning och förbandsverksamhet
Förberedelsearbetet inför sjukvårdsstyrelsens
omlokalisering lill Karlstad beräknas under nästa budgetår kosta 150 000 kr.
Prop, 1973:75 61
2. Tillämpad objektbunden forskning, utveckling och försök
Kostnaderna för projektet Utredning om vissa hälso- och
kapacitets-undersökningar m. m. ökar på grund av större
försöksverksamhet (+20 000 kr.).
C, Uppgiftsförändringar
1, Allmän ledning och förbandsverksamhet
För systemet för hälso- och sjukredovisning m, m, samt för
medicinsk statislikproduktion behövs en tjänst för förste byråintendent och en
tjänst för byrådirektör (+ 140 000 kr.).
För hälso- och miljövård behövs ytterligare
biträdespersonal (+ 33 800 kr,). Vidare bör en deltidsanställd förste
försvarsvelerinär anställas på heltid (+ 20 200 kr,).
För sjukvårdsmalerielförvaltning behövs ytterligare
personal (+ 220 000 kr,).
För
medicinalkårens administration m, m, behövs en tjänst för förste försvarsläkare
(+ 84 300 kr,) och en tjänst för regementsofficer (+ 75 700 kr.).
För allmän
administration behövs biträdespersonal (+ 38 800 kr,). En tjänst för förste
fältläkare kan dras in på grund av innehavarens pensionering (- 21 800 kr,),
2, TUlämpad objektbunden forskning, utveckling och försök
För verksamheten inom militärmedicinska
undersökningscenlralen behövs en tjänst för försvarsöverläkare (+ 132 200
kr.). För engångsanskaff-ning av ergometemtrustning m. ra. behövs 30 000 kr.
För allmän försvarsmedicinsk forskning och
utvecklingsverksamhet behövs ytterligare medel för studier, utvecklingsarbeten
och försök (+65 000 kr,),
Departementschefen
Försvarets sjukvårdsstyrelse anser alt verksaraheten under
programplaneperioden bör inriktas på bl. a. att slutföra utvecklingsarbetet
med rationaliseringsprojektet Hälso- och sjukdomsredovisning inom krigsmakten
och att se över förbandssjukvårdens organisation. Vidare bör en målsättning för
sjukvärden i krig inom 1980-lalels krigsmakt tas fram och arbetet med hälso-
och kapacilelsundersökningar fortsätta. Jag kan i huvudsak godta denna
inriktning men är inte beredd all nu ta ställning till frågan om att tillföra
krigsmakten en psykiaterorganisation. Jag förutsätter att verksamheten i
princip kan rymmas inom oförändrade medelsramar.
Kungl.
Maj;t har med anledning av styrelsens för apoteksbolaget i oktober 1972
överiämnade betänkande Samordning av civil och mUitär läkemedelsförsörjning i
prop. 1973:16 föreslagit riksdagen alt den mUi-
Prop. 1973:75 62
tära apoteksorganisationen skall inordnas i
apoteksbolaget. Som chefen för socialdepartementet har anfört vid anmälan av
denna proposition innebär den nya organisationen att mUitärapotekets nuvarande
funktioner på läkemedelsområdet fördelas mellan apoteksbolaget och försvarets
sjukvårdsstyrelse. Apoteksbolagels åtaganden i fråga om försvarsförberedelser
m, m, på läkemedelsområdet avses regleras genom ett avtal mellan staten och
apoteksbolaget. Även jag biträder i princip utredningens förslag och får med
anledning härav anföra följande.
MiUtärapoteket tillkom som centralt statsapotek för försvaret
år 1940 för all bl, a, bUda stommen i en särskild produktionsorganisation inom
krigsmaklen i krig, de s. k. centralapoleken. I apotekels arbetsuppgifter ingår
enligt instruktionen alt tillverka, anskaffa och kontrollera läkemedel. Vidare
skall apoteket omsätta läkemedel som ingår i krigsmaktens beredskapslager. I
krigsplanläggningsarbete m.m. biträder apoteket försvarets sjukvårdsstyrelse.
På apoteket bedrivs också försvarsmedicinsk läkemedelsforskning.
Militärapoteket är den enda myndigheten i central instans inom krigsmaklen med
farmacevtisk personal i sin organisation. Inom apoteket handläggs frågor
rörande den mUitära läkemedelsförvaltningen av en särskild organisationsenhet
den mUitära sektionen.
Apoteksväsendet övertogs av staten fr. o. m. den 1 januari
1971. Som en följd härav sker praktiskt taget all läkemedelsförsörjning i
landet genom apoteksbolaget. Med hänsyn till förväntade framtida samordningseffekter
förordar jag alt militärapoleket och dess filialapotek upphör som militära
organ. Huvudmannaskapet för driften vid krigsmaktens beredskapsförråd
läkemedelscentralerna och de centrala läkemedelsförråden bör samtidigt tas
över av apoteksbolaget. Beredskapsläkemedlen i förråden bör även i
fortsättningen tillhöra krigsmaklen.
Försvarets sjukvårdsstyrelses ställning som fackmyndighet
för hälso-och sjukvården inom krigsmakten och som central förvaltningsmyndighet
påverkas inle av förslaget. Styrelsen skall vidare behälla ett övergripande
ansvar för krigsmaklens läkemedelsförsörjning såväl i fred som krig.
Sjukvårdsstyrelsens förhållande lill överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna
förändras inle heller. Vissa ledningsfunktioner som nu är delegerade till
militärapoleket förs åter till styrelsen.
Genom överföringen av militärapotekels verksamhet,
personal m.m, till apoteksbolaget kommer farmacevtisk sakkunskap att saknas på
central nivå inom krigsmakten. Jag anser därför att sakkunniga på detta område
måste tillföras sjukvårdsstyrelsens organisation. För detla ändamål har jag
beräknat medel för tre tjänster för farmaceutisk expertis. Organisatoriskt bör
tjänsterna vara direkt understäUda generalläkaren och i övrigt repliera på
någon av enheterna inom styrelsen. Innehavaren av en av dessa tjänster bör
också biträda chefen för medicinalkåren i frågor rörande mUitärfarmaceutisk
utbUdning.
Beträffande avlalsbara anställnings- och arbetsvUlkor för
denna personal avser jag att ge statens avtalsverk förhandlingsuppdrag.
Omorganisationen kan innebära ökade arbetsuppgifter för
stabsapotekare vid vissa mUilärområdesslaber. Jag anser därför att arbetstiden
för stabsapolekare vid staberna för Södra, Västra och Östra militärområdena
Prop. 1973:75 63
samt för Bergslagens och Nedre Norrlands mUitärområden bör
utökas lill tio timmars veckoarbetstid samt att veckoarbetstiden för
stabsapotekare vid staben för Övre Norrlands militärområde bör utökas till sju
timmar. En stabsapotekare med tre timmars veckoarbetstid bör dämtöver tiUkomma
vid militärkommandostaben på Gotland,
Jag anser i likhet med CML-kommittén att de s. k.
centralapoleken, dvs. den i krig planerade särskilda produktionsorganisationen
bör utgå ur krigsorganisationen.
All personal vid militärapoleket som berörs av
omorganisationen kommer att kunna erbjudas anställning i apoteksbolaget. Jag vill
i detla sammanhang särskUt understryka vikten av att anställningstryggheten för
personalen beaktas.
Del ankommer på Kungl. Maj:t att vidta de
författningsändringar som nämnda förslag kan ge anledning tUl.
Kostnaderna för den verksamhet som förs över till
apoteksbolaget har jag för helt budgetår beräknat till 1 950 000 kr., vilket
för perioden 1 januari-30 juni 1974 innebär 975 000 kr. De ekonomiska villkoren
skall i enlighet med i prop. 1973:16 redovisat avtal regleras i en särskUd
överenskommelse mellan apoteksbolaget och försvarets sjukvårdsstyrelse.
Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av
sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen all
1. besluta att militärapoleket skall
upphöra med utgången av år 1973,
2. tUl Försvarets sjukvårdsstyrelse
för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 14 200 000 kr.
Fortifikationsförvaltningen
Fortifikationsförvallningen är central
förvaltningsmyndighet för fortifikations- och byggnadsväsendet inom
krigsmakten. 1 förvaltningens uppgifter ingår också att för krigsmaktens
räkning svara för markfrågor. Verksamheten finansieras från förslagsanslaget
Fortifikationsförvaltningen,
Programplan för perioden 1973/74-1977/78
Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför
fortifikationsförvaltningen bl, a, följande.
Verksamheten
inom delproduklionsområdet Markanskaffning beräknas under programplaneperioden
få i slort sett oförändrad omfattning. De svårigheter all på frivUlig väg
förvärva mark för försvaret som uppkommit genom 1968 års ändringar i
lagstiftningen om beskattning av fast egendom beräknas stå kvar och kommer att
medföra att det blir mera tids- och arbetskrävande all anskaffa önskvärd mark.
Under senare, år har del vidare bhvit alltmer påtagligt alt försvarets framtida
behov av
Prop, 1973:75 64
mark måste beaktas vid den civila planläggningen på skilda
nivåer. Denna utveckling kommer säkeriigen att förstärkas under
programplaneperioden, vilket beräknas medföra merarbete med all följa och
medverka i den civila planeringen. Pågående utredningar om försvarets
fredsorganisation kan vidare resultera i att vissa förband dras in, vilket i
sin tur kan medföra omfattande och arbetskrävande försäljningar av mark och
byggnader.
Utvecklingen inom delproduktionsområdena Anskaffning av
befästningar m, m., Anskaffning av kaserner m, m. och Iståndsättning av
befästningar och kaserner m, rn, samt inom facket Fastighetsförvaltning är
oklar. Del bedöms dock sannolikt att den årliga investerings- och
underhåUsvolymen kommer att vara ungefär oförändrad under hela
programplaneperioden. Anskaffningsverksamheten kan dock påverkas av dels den
redan påbörjade strukturomvandlingen inom fredsorganisationen, dels den av
Kungl. Maj:l anbefallda minskningen av antalet anställda inom försvaret som kan
medföra behov av ganska stora investeringar, främst på förrådssidan. Fömtsedda
förändringar inom försvaret i fråga om lokaUsering, antal myndigheter och
organisation kan också medföra meruppgifter för fortifikationsförvallningen, t,
ex, omarbetning av general- och ulbyggnadsplaner.
Den successiva övergången tUl flygplan 37 föranleder
byggnadsåtgärder vid flottiljer och baser, bl. a. för att kunna tillgodose
behovet av verkstäder, hangarer m. m. Vidare tillkommer åtgärder för att tillgodose
behovet av flygdrivmedel samt komplettering av uppställningsplatser och
flygplanvägar m. m. för den nya flygplanlypen.
Den begränsade medelstillgången samt prioriteringen av
utbildningsverksamhet och materielanskaffning medför enligt fortifikationsförvallningen
att de funktions- och standardkrav som f, n, ställs på de olika
byggnadsobjekten måste prövas om.
Fortifikationsförvaltningen räknar med alt under
programplaneperioden behöva medverka i konjunkturstimulerande åtgärder och
avser därför all i den utsträckning det är möjligt upprätthålla en
invesleringsreserv.
Utvecklingen inom delproduklionsområdet Tillämpad ej
objektbunden forskning visar på ett ökande intresse för verkan av
konventionella vapen. Önskemål om att återgå lill koncentrerad lagerhållning av
ammunition ra. m. i bergförråd innebär krav på att se över och ändra nuvarande
storlek på sådana anläggningar,
Verksamheten inom facket Fastighetsförvaltning kommer alt
studeras i samband med vissa pågående försök med s. k. integrerad fastighelsdrifl.
Erfarenheterna från dessa försök beräknas ge en säkrare grund för den
långsikliga utvecklingen inom facket och för planeringen av kort- och
långsikliga åtgärder.
Försvarels rationaliseringsinstitut har sett över
fortiflkations- och byggnadsförvallningens organisation. Arbetet har hittUls
lett lill mindre organisationsförändringar inom befästningsavdelningen,
kasernavdelningen, markbyrån, administrativa byrån, väg- och
vattenbyggnadsbyrån
Prop. 1973:75 65
och utredningssektionen. Ytterligare ändringar av
nuvarande organisation väntas bh genomförda under programplaneperioden.
Genom rationaliseringsinstitutets försorg görs också en
översyn av organisationen vid försvarets fasta maskinanläggningar. Viss
försöksverksamhet pågår. Erfarenheterna från denna försöksverksamhet kan leda
tUl en organisationsändring i fråga om maskintjänsten.
Den av fortifikationsförvallningen beräknade utveckhngen
av anslaget Fortifikationsförvallningen framgår av följande sammanställning
(prisläge febmari 1972; 1 000-lal kr,),
1972/731 1973/74 1974/75 1975/76 1976/77
1977/78 Summa 1973/78 36 960 37 810 36 120 33 380
31790 31790 170 890 ' Prisläge februari 1971.
Förslag till ändrad organisation för
fortifikationsförvaltningen Uppdrag till försvarets rationaliseringsinstitut
Ar 1969 uppdrog Kungl, Maj:t ål försvarets
rationaliseringsinstitut att i samverkan med fortifikationsförvallningen se
över organisationen för fortifikations- och byggnadsförvaltningen inom
försvaret saml att till Kungl, Maj:t inkomma med de förslag översynen kunde
föranleda. Som riktlinjer för uppdraget angavs bl, a, att utredningen skuUe
avse en huvudstudie av organisationen för fortifikations- och byggnadsförvaltningen
och i första hand gälla de uppgifter som handläggs centralt. Utredningen skulle
bedrivas med utgångspunkt i att fortifikationsförvaltningen skulle behållas
som särskilt ämbetsverk, direkt underställt Kungl, Maj:t, Förenklingar i
organisationen, t, ex, genom punktrationaliseringar, skuUe eftersträvas och
lönsamheten i att köpa tjänster från utomstående undersökas. Anpassningen av
förvaltningens planerings-, ekonomi- och rationaliseringsfunklioner liU
förvaltningens uppgifter skulle utredas särskilt och sambandet mellan
fortifikations- och byggnadsförvaltningen samt försvarets materielanskaffning
uppmärksammas.
Rationaliseringsinstitutet har i september 1972 lagt fram
förslag Ull ändrad organisation för fortifikationsförvaltningen. Förslaget har
närmare redovisats i en rapport över det verkställda översynsarbetel (Rapport
726101 Fortifikationsförvallningens organisation).
Efler remiss har yttranden över organisationsförslaget
avgetis av överbefälhavaren, chefen för armén, chefen för marinen, chefen för
flygvapnet, försvarets materielverk, riksrevisionsverket, byggnadsstyrelsen,
Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), StatsanstäUdas förbund (SF)
och Tjänstemännens centralorganisations statstjänstemannasektion (TCO-S). I
anslutning lill att förslaget ingavs till Kungl. Maj:l har vidare
fortifikationsförvallningen och personalorganisationerna vid förvaltningen
avgelt yttranden.
5 Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 75.
Prop,
1973:75 66
Nuvarande organisation och uppgifter
Chef för fortifikationsförvaltningen är en generaldirektör
med en överdirektör som ställföreträdare. Verket är organiserat på två
avdelningar, befästningsavdelningen och kasernavdelningen, samt sju fristående
byråer, forskningsbyrån, markbyrån, administrativa byrån, byggnadsbyrån,
värmebyrån, elektrobyrån och väg- och valtenbyggnadsbyrån. Dessutom finns två
fristående sektioner, utredningssektionen och kalkyl-sektionen. I
fortifikationsförvallningen ingår också chefen för byggn ad s-och
reparalionsberedskapen sarnt byggnads- och reparationsberedskapens
centralkontor. Sju byggnadskontor, ett i varje militärområde och ett inom
Gotlands mUilärkommando, är direkt understäUda fortifikationsförvallningen
beträffande bl, a. byggledning och kontroll vid större ny-, tUl- och
ombyggnadsarbeten.
Enligt gäUande instruktion skall fortifikationsförvallningen
anskaffa fortifikations- och byggnadsmaleriel för krigsmakten, efter bemyndigande
av Kungl. Maj:t projektera och uppföra krigsmaklens befästningar och byggnader
samt anordna krigsmaktens flygfält, övningsfält och skjutfält. Förvaltningen
skall förvärva, försälja, arrendera eller förhyra fast egendom för
krigsmaktens räkning samt vårda och underhålla krigsmaklens befästningar och
byggnader, flygfält, övningsfält, skjutfält och övrig fast egendom. Vidare
skall förvaltningen följa den tekniska utvecklingen och bedriva sådan
planläggnings-, forsknings- och konstruktionsverksamhet som fordras för all
hålla god krigsberedskap i fortifikaloriskt hänseende. Förvaltningen skall
slutligen enligt särskUda föreskrifter organisera byggnads- och reparationsberedskapen
(BRB).
Vid fortifikationsförvaltningen fanns 806 tjänster
inrättade i december 1972. Häri ingår inte tjänsterna vid BRB:s centralkontor,
kasern-vårdsbyråns stockholmssektion och ämbetsverkels centralförråd i Valla.
Vid samma tidpunkt fanns 102 vakanser.
Rationaliseringsinstitutets förslag
Utgångspunkter m. m.
En grund för rationaliseringsinstitutets förslag har varit
att fortifikationsförvallningen även i fortsättningen skall vara central
förvaltningsmyndighet för fortifUcations- och byggnadsförvaltningen samt alt
förvaltningens huvudarbetsuppgifter skall vara oförändrade. Hänsyn har också
tagits lill den indelning efler objektens art, verksamhetens art saml
facktUlhörighet som har legal tiU grund för uppbyggnaden av förvaltningens nuvarande
organisation. En väsenthg utgångspunkt har vidare varit försvarets nya
planerings- och budgeteringssystem. Möjligheterna lill och lämpligheten av alt
köpa tjänster från utomstående har bedömts ha betydelse främst för frågan om
organisationens storlek. Hänsyn har slutligen tagits till utvecklingen inom
byggmarknaden och inom försvaret.
Begreppet fastighetsförvaltning inom byggnadsstyrelsens
verksamhets-
Prop, 1973:75 67
område innefattar numera förutom underhåU även
fastighetsdrift samt ombyggnad och komplettering. Denna utveckling har gett
anlednmg lill överväganden om nuvarande organisatoriska samordning av
anskaffning och underhåll alltjämt bör bestå eller om fastighetsförvaltningen
bör sammanföras till en särskild för fortifikationsförvaltningen gemensam
organisationsenhet. Institutet anser dock att fortifikationsförvallningens
nuvarande organisatoriska samordning av nyanskaffning, ombyggnad och
komplettering samt underhållsverksamhet åtminstone på kort sikt är mera
ändamålsenlig och bör behållas.
Rationaliseringsinstitutets förslag innebär att
fortifikationsförvallningens organisation ändras i följande avseenden.
Verksledningen förstärks. En enhet för central planering inrättas, varvid
nuvarande utredningssektion utgår. En driftenhet för central ledning och
samordning av fastig-hetsdriflen inrättas. Delar av nuvarande värmebyrå och
elektrobyrå samt del av väg- och valtenbyggnadsbyrån förs samman till en
fackenhet. Återstående del av väg- och valtenbyggnadsbyrån bUdar övergångsvis
en väg- och flygfältsenhet medan värme- och elektrobyråerna ulgår ur
organisationen. Övriga enheter behåller i princip sin nuvarande organisatoriska
ställning.
Institutet föreslår vissa ändringar av
fortifUcationsförvaltningens ansvar och arbetsuppgifter. Nya former för
finansiering av förvaltningens verksamhet föreslås. Förslag lämnas tUl
indelning av verksamheten i internprogram, den nya organisationens storlek
saml till tidsplan för införandet av organisationen. Institutet föreslår
fortsall översyn av verksamheten på regional och lokal nivå.
I fråga om byggprocessen föreslår institutet att
verksamheten bedrivs i särskilda projektgrupper under ledning av projektledare.
Köp av tjänster bör ske i ökad utsträckning.
Verksledning
Institutet har övervägt frågan om en lekmannastyrelse vid
fortifikationsförvaltningen men har inte funnit skäl att föreslå att en sådan
styrelse inrättas.
När det
gäller verksledningen anser institutet att flera skäl talar för att inrätta en
tjänst för ekonomidirektör vid förvaltningen. Det nya planerings- och
budgeteringssystemet, byggprocessens projektgrupper med projektledare och
behovet att fortlöpande kontrollera projekteringskostnader m, m. inom och utom
fortifikationsförvaltningen bedöms kräva överinseende över ekonomi- och
budgetfrågor oberoende av organisationsgränser. Frågor om fördelning av
kostnader meUan olika enheter, prissättning och taxor kan också vara av stor
betydelse liksom analys av de olika enheternas produktivitets- och
effektivitetsulveckling. Kalkylenheten bör vara underställd ekonomidirektören
och därigenom få en neutral ställning i förhållandet tUl de tekniska enheterna.
Enligt institutets bedömning kommer framdeles de årliga
kostnaderna för vård och förvaltning inkl, drift av försvarets anläggningar
sannolUcl att bli större än investeringskostnaderna. Såväl verksamhetens
ekonomiska
Prop. 1973:75 68
omfång som nödvändigheten av att samordna verksamheten
mellan olika enheter och skapa en gemensam grundsyn för
fastighetsförvaltningsverksamheten utgör enligt institutets mening starka skäl
för att tillskapa en ny tjänst på verksledningsnivå för en d r i f t d i r e k
t ö r , På driftdirektören, som bör ha teknisk utbUdning och helst även
erfarenhet från verksamhet på regional nivå, kan också läggas den tekniska
samordningen av byggprocessen inom befästnings- och kasernenheterna.
Sammanförandet av delar av nuvarande fackbyråer lill en
fackenhet innebär att chefen för denna enhet får ansvaret för att samordna de
olika fackens verksamhet, vilket hittills har varit en av överdirektörens
viktigaste uppgifter. En fortlöpande teknisk samordning ovanför cheferna för
befästnings- och kasernenheterna behövs inte enligt institutet. Den totala
verksamhetens omfattning motiverar inte heller mer än högst två tjänstemän i
överdirektörs ställning. Den nuvarande tjänsten som överdirektör föresläs
därför utgå ur organisationen.
Institutet föreslår således att verksledningen skall bestå
av en generaldirektör, en ekonomidirektör och en drifldirektör.
Centralplanering
Såväl det nya planerings- och budgeteringssystemet som den
interna ansvarsfördelningen mellan sak- och serviceenheter ställer enligt
institutet ökade krav på planering och kostnadsuppföljning inom
fortifikationsförvaltningen. Institutet anser att dessa bör tUlgodoses genom
att en enhet för central planering inrättas. Enheten skall främst vara
stabsorgan åt verksledningen och samordna verkets planering, budgetering och
uppföljning. Vidare bör enheten ansvara för den administrativa systemutvecklingen.
Enheten för central planering bedöms behöva 19 tjänster utöver chefen för
enheten. I samband med att den nya enheten inrättas föreslås den nuvarande
utredningssektionen utgå ur organisationen.
Driftenhet
Institutet föreslår att en särskild driftenhet inrättas
direkt under verksledningen för ledning och övervakning av driften vid
befästningar och kaserner. Utöver chef för enheten bedöms 38 tjänster behöva
inrättas för denna enhet.
Fackenhet
Mot bakgrund av utvecklingen på byggmarknaden mot ökad
samordning mellan installalionsfacken samt installationernas ökande kostnadsandel
anser institutet alt nuvarande enheter för installalionsverksamhet bör
samordnas i en gemensam fackenhet. Denna bör bUdas genom att delar av nuvarande
värmebyrån och elektrobyrån förs samman med del av nuvarande väg- och
vattenbyggnadsbyrån. Enheten kommer därmed all innehålla el-, ws- och
va-specialister som främst skaU medverka vid projektering inom andra enheter.
För verksamheten inom fackenheten beräknar institutet 74 tjänster utöver en
chef för enheten.
Prop.
1973:75 69
Väg- och flygfältsenhet
Den verksamhet i form av anskaffning och underhåll av
vägar och flygfält som återstår av väg- och vattenbyggnadsbyråns ansvarsområde
sedan fackenheten inrättats bör erdigt institutet även i fortsättningen hållas
samman. Av praktiska skäl och för all få en smidig övergång till ny
organisation föreslår institutet att en fristående väg- och flygfältsenhet
inrättas övergångsvis. För alt tillgodose sambandet mellan befästnings-och
flygfällsverksamheten bör dock enheten föras över till befästningsenheten när
förhåUandena så medger. För verksamheten inom den frislående enheten behövs
enligt institutet 34 tjänster.
Basorganisalionen i övrigt
Institutet föreslår att nuvarande enheter för
befästningar, kaserner, mark, byggnadsverksamhet, administration, forskning och
kalkylverksamhet i princip skall behålla sin organisatoriska stäUning.
Institutet anser att kalkylverksamheten bör vara
fristående från den egentliga projekteringen och upphandlingen och förordar en
fristående kalkylenhet som är direkt underställd verksledningen.
Den fortifikatoriska forskningen bör enligt institutet
samlas i en särskild resultatenhet inom fortifikationsförvaltningen. Denna kan
antingen vara fristående direkt under verksledningen eller knuten till
befästningsenheten. VUken lösning som bör väljas beror enligt institutet på
vUken betydelse den ej objektbundna forskningen anses ha för verksamheten.
Internprogram
För att tiUgodose verkets behov av intern
verksamhetsplanering, budgetering och redovisning inom ramen för det nya
planerings- och budgeteringssystemet är det enligt institutets mening
nödvändigt alt använda internprogram. Dessa bör vara anpassade lill de uppdrag
förvaltningen erhåller och utgöra stommen i det interna budgetarbetet.
Institutet föreslår följande internprogram och interndelprogram. Anskaffning av
anläggningar m. m.
Markanskaffning
Anskaffning av befästningar (inkl. flygfält)
Anskaffning av kaserner Fastighetsförvaltning
Underhåll
Drift Fortifikatorisk forskning
De basorganisatoriska enheterna har huvudansvaret för
utformningen av budgeten inom sitt internprogram eller interndelprogram och
finansierar genom uppdrag verksamheten vid fack- och byggnadsenhelerna som
fömtsätts utgöra resultatenheter.
Prop. 1973:75 70
Finansiering av verksamheten
Institutet föreslår att fortifikationsförvallningens
verksamhet i sin helhet skaU redovisas mot ett formellt anslag om 1 000 kr. på
riksstaten. Därvid las på utgiftssidan upp löner och andra kostnader för
anställd personal, ersättningar tUl konsulter samt lokalhyror m. fl. kostnader
för verksamheten. Som inkomster tas upp ersättningar från programmyndig-heler
för anskaffnings- och förvaltningsuppdrag samt andra betalda uppdrag som t. ex.
sekundäruppdrag avseende försvarsforskning. För att jämna ut säsongvariationer
bör förvaltningen få disponera en rörlig kredit i riksgäldskontoret. Kostnader
för projektering av objekt som inle kommer till utförande bör vidare täckas
genom ett särskilt bidragsanslag.
Förändring av ansvar och arbetsuppgifter
Fortifikationsförvaltningen bör enligt institutet ansvara
för fastighetsdriften inom försvaret i likhet med vad byggnadsstyrelsen i
annat sammanhang har föreslagit för sin verksamhet i fråga om civila statliga
fastigheter. Institutet ser också detta som en konsekvens av alt ett nytt
hyressystem införs.
Institutet konstaterar att erfarenheten av och kunskapen
om anläggningar för skydd mol vapenverkan främst är koncentrerad till
fortifikationsförvallningen. Institutet föreslår därför att förvaltningen blir
sakkunnig myndighet främst för projektering av sådana anläggningar inom
statsförvaltningen.
Fortifikationsförvaltningen har beträffande vissa
fastigheter i storstockholrasorarådet uppgifter som i andra områden sköts av
lokal förvaltningsmyndighet. Institutet föreslår att förvaltningen befrias från
dessa uppgifter. Härvid bör den nuvarande stockholmssektionen inom kasernavdelningens
kasernvårdsbyrå utgå ur organisationen. Hur denna verksamhet i fortsättningen
skall skötas bör enligt institutet närmare prövas i samband med fortsatt
översyn på regional och lokal nivå, I avvaktan på resultatet härav bör
fortifikationsförvallningen i samverkan med institutet och berörda myndigheter
få vidla erforderliga provisoriska åtgärder.
Institutet utgår från att det av försvarets
materielanskaffningsulred-ning framlagda belänkandet Materielanskaffning för
försvaret, del II,
läggs rill gmnd för
beslut om fortifikationsförvaltningens materielanskaffning och
förrådshållning. Delta skulle enligt institutet innebära att personalen för
redovisningsuppgifter och inköp kan reduceras samt alt centralförrådet i Valla
kan avvecklas eller föras över till annan myndighet.
Om statsmakterna fattar beslut om att omlokalisera
fortifikationsförvaltningen i enhghet med förslag från delegationen för
lokalisering av statlig verksamhet bör enligt institutet BRB:s ställning och
organisatoriska placering prövas om. Överbefälhavaren bör få uppdrag att
utreda denna fråga.
Prop.
1973:75 71
Synpunkter på verksamhetens bedrivande
Institutet föreslår att verksamheten inom
fortifikationsförvallningen i största möjliga utsträckning skall bedrivas inom
projektgrupper. Dessa bör ledas av särskilt utsedda projektledare med avgränsat
tekniskt, ekonomiskt och tidsmässigt ansvar för varje objekt eller objektgrupp
inom produktionen. Projektgrupperna bör bestå av tekniker ur basorganisationen.
Särskild uppmärksamhet bör enligt institutet ägnas åt alt
följa upp kostnader, produktivitetsutveckling m. m. Dessa åtgärder inbegriper
bl. a, system för planering, tidsredovisning och kostnadsuppföljning.
Köp av tjänster
Institutet anser att fortifUcationsförvaltningen i ökad
utsträckning bör anhta konsulter särskilt för projektering i
anskaffningsverksamheten. Projektering i egen regi av kasernbyggnader m. m, bör
endast drivas så långt att entydigt underlag i form av skisser finns, varefter
upphandling av ritningar, beskrivningar m. m. bör ske mot fast pris och i
konkurrens. I fråga om befästningar finns inte samma möjligheter att köpa
tjänster. Även här bör enligt institutet strävan dock vara all minska den egna
projekteringsverksamheten. Utnyttjandet av konsulter bör främst avse köp av
arbetskraft och först i andra hand köp av idéer.
Genomförande av organisationsändringen
Institutet anser all den föreslagna organisationsändringen
kan genomföras relativt snabbt och att fortifikationsförvallningen bör ansvara
för ändringen. Följande tidsplan föreslås.
1 juli 197 3
Verksledningen bildas och centralplaneringen organiseras.
Chefer för nya enheter som är direkt understäUda verksledningen utses.
Arbetsgmp-per tillsätts för att förbereda organisationsändringen.
1 oktober 1973
Chefer för övriga enheter och viss övrig ledningspersonal
inom resp, enheter utses.
1 januari 1974
Enhetema organiseras och personal tUlsätts enligt
personalförteckning för den ändrade organisationen.
Prop. 1973:75 72
Personal och kostnader
Institutet har lagt fram detalj förslag om de tjänster som
bör ingå i den föreslagna organisationen. Förslaget beträffande
anskaffningsverksamheten grundas på erfarenhelsvärden från byggmarknaden, på
beräknad årlig produktionsvolym och på ökat utnyttjande av konsulter. För den
övriga verksamheten har personalbehovet bedömts erfarenhetsmässigt.
Enligt institutets förslag skaU 643 tjänster ingå i
organisationen. I detta antal ingår inte tjänster vid BRB, stockholmssektionen
eller centralförrådet vid VaUa. Institutet räknar med att i medeltal 611 av
dessa tjänster SkaU vara tillsatta, dvs. att 5 % av tjänsterna är vakanta.
Institutet finner det angeläget alt fortifikationsförvallningen åtminstone i
del närmaste har fuU personaluppsättning och föreslår därför att förvaltningen
tillåts ha en viss personalreserv i form av högst 20 tjänster för aspiranter.
Antalet sådana tjänster bör dock enligt institutet anpassas till det faktiska
rekryteringsläget. Om antalet vakanser blir större än beräknat bör aUtså
antalet aspiranttjänster kunna ökas, Aspiranlerna bör i regel ha teknisk
UtbUdning,
Institutets förslag innebär i förhållande liU läget den 1
aprU 1972 en personalminskning med ca 100 personår.
Personalreduceringen
fömtsätts ske genom naturlig avgång. Den nuvarande åldersfördelningen bland
personalen ger goda förutsättningar för detta. För alt underlätta genomförandel
av den nya organisationen bör dock personal som inte kan placeras på befattning
i den nya organisationen övergångsvis föras samman lill arbetsgrupper för
särskilda uppdrag, t. ex. komplettering av normverk, utarbetande av
ulbyggnadsplaner ra. fl. uppgifter. Målet för fortifikationsförvallningen bör
vara att så snart som möjligt anpassa antalet anställda lUl föreslagen nivå.
Vid uppkommande vakanser i den ändrade organisationen bör i första hand
möjligheterna till omplacering från sistnämnda personalgmpp undersökas.
Institutet bedömer att förvaltningen under en femårsperiod räknat från den 1
juh 1972 skall kunna anpassa antalet anställda tUl föreslagen nivå. Detta
antagande grundar sig bl. a. på pensionsavgängsprognosen som visar att 80
anställda beräknas avgå med pension t. o. m. år 1977. Därtill kommer personalavgång
av andra anledningar.
Beträffande kostnaderna för den föreslagna organisationen
konstaterar institutet att de totala besparingarna till följd av
organisationsförslaget bhr mindre än vad som direkt följer av
personalminskningen på grund av dels höjd genomsnittslön, dels beräknade
merutgifter i samband med ökat köp av konsulttjänster. Vid genomförd
organisation och ändrade verksamhetsformer beräknas dock den totala
kostnadsminskningen per år tUl ca 3 mUj, kr.
Institutet förutsätter alt en viss effektivitetsökning
uppkommer genom den ändrade organisationen, 1 fråga om konsekvenserna härav
från kostnadssynpunkt framhåUer institutet att varje effektivitetsökning med en
procent i anskaffningsverksamheten vid i stort oförändrad anskaffningsvolym medför
en vinst av 23 mUj, kr. På driftsidan medför en enprocentig
effektivitetsökning en årlig vinst av ca 2,5 milj, kr.
Prop,
1973:75 73
Organisationsutveckling på sikt
I samband med översynen har inom institutet skisserats en
långsiktig modell för organisationsutvecklingen inom fortifikations- och
byggnadsförvaltningen. Grundprincipen för denna modell är all organisationen
indelas i anskaffningsverksamhel och fastighetsförvaltning. Pä central nivå
delas anskaffningsverksamhelen i basorganisatoriska enheter för
markanskaffning, anskaffning av befästningar (inkl. flygfält) och anskaffning
av kaserner. Fastighetsförvaltningen delas basorganisatoriskt i enheter för
underhåll och drift. Regionall sker motsvarande uppdelning. 1 anslutning till
detta anför institutet att det är angeläget att försöka bedöma den
organisatoriska utvecklingen på något längre sUct. Institutet vill inte f. n.
ta ställning till modellen. Institutet anser dock att anskaffningsverksamhel
och fastighetsförvaltning principiellt bör hållas åtskilda på det sätt som
organisationsmodeUen visar.
Fortsatt utredningsarbete
Översynen och organisationsförslaget avser i enlighet med
lämnade direktiv främst centralt handlagda uppgifter. Institutet föreslår att
översynen fullföljs i en andra etapp för verksamheten inom fortifikations- och
byggnadsförvallningen på regional och lokal nivå, I samband därmed kan
resultaten av pågående försöksverksamhet med fast maskinljänst utvärderas.
Målet för den fortsatta utredningen skall vara att åstadkomma en effektiv
organisation som är dimensionerad med hänsyn till rådande krav på
personalminskningar inom försvaret.
Remissyttrandena
Allmänna synpunkter
Överbefälhavaren framhåller att en av de styrande
faktorerna för översynen av fortifikations- och byggnadsförvaltningen är
nödvändigheten att snabbt och kraftigt minska antalet anställda.
Undersökningar i detta syfte bör i första hand göras inom ramen för nuvarande
organisation i såväl central, regional som lokal nivå.
Fortifikationsförvaltningen anför alt rationaliseringsinstitutet
har genomfört utredningen i nära samarbete med förvaltningen vilket har haft
avgörande betydelse för att enighet i slort kunnat nås om de organisatoriska
och personella förändringar som närmast bör genomföras på central nivå.
Chefen för armén delar överbefälhavarens uppfattning att
det i första hand bör undersökas vilken personalminskning som är möjlig inom
ramen för nuvarande organisation, Rationaliseringsätgärder inom delar av organisationen
måste vidtas mot bakgrund av krigsmaktens och dess chefers totala uppgifter och
ansvar i fred och under krigsförhållanden. Arméchefen bedömer att
förutsättningarna är goda för en personalminskning i
Prop,
1973:75 74
förhållande till nuläget bl, a, om alla möjligheter tas
till vara att utnyttja tekniska hjälpmedel i fastighelsdriftert och öka
samordningen inom garnisonsorlema. Den nuvarande ambitionsnivån beträffande
byggnadsåtgärder, drift och förvaltning rriåste anpassas tiU ambitionsnivån
inom försvaret i övrigt.
Chefen för flygvapnet anser att en genomgripande
omorganisation av fortiflkalionsförvaltningen i nuvarande läge kan medföra
avbräck i förvaltningens möjligheter att lösa sina uppdrag. Om därutöver
föreslagen ornlokalisering av förvaltningen kommer till stånd, kan verkets
arbetsresultat komma att gå ned under en lång följd av år med svåra
konsekvenser för bl. a, flygvapnet.
Riksrevisionsverket bedömer att antalet
organisationsenheter direkt under verkschefen är för stort för att medge en
effektiv ledning och uppföljning. Möjligheterna att avhjälpa denna brist i
organisationsförslaget, t, ex, genom sammanslagning av enheter eller delegering
från verksledningen, bör enligt verket undersökas.
Byggnadsstyrelsen ifrågasätter öm inte
fortifikationsförvallningens centrala organisation borde byggas upp på grundval
av verksamheten på det regionala och lokala planet, I avsaknad av en mera
utföriig bild av den totala verksamheten har styrelsen svårt alt närmare kunna
bedöma det framlagda organisalionsförslaget. Styrelsen konstaterar dock att den
nuvarande fördelningen av förvaltningsansvaret mellan ell stort antal regionala
och lokala myndigheter är tiU stor nackdel, om man önskar driva
förvaltningsarbetet rationellt. Enligt styrelsens mening ger ett
fäslighelsförvallningsprogram som är sammanfört till en central organisationsenhet
stora organisatoriska fördelar,
TCO-S uttalar sin tillfredsställelse över att
personalorganisationerna vid fortifikationsförvaltningen fortlöpande har
beretts tillfälle att lämna utredarna sina synpunkter på förvaltningens
organisationsstruktur. Dessa synpunkter har därigenom lill vissa delar kunnat
fogas in i del slutliga utredningsförslaget. Det är viktigt att den nya
organisationen utformas så att den underlättar ell ökat inflytande för de
anställda,
Fortifikationsförvallningens lokala personalorganisationer
är tveksamma mol en genomgripande omorganisation. Tveksamheten har sin grund i
all förvaltningen har organiserats om flera gånger samt att förvaltningen först
år 1971 i samband med inflyttningen i ett nytt ämbetshus fått sin verksamhet
samlad. Organisationerna anser det lämpligt att låta förvaltningen med i
huvudsak oförändrad organisation arbeta i de nya lokalerna ett antal år och
därunder göra mindre men nödvändiga organisalionsjusleringar. Därigenom skulle säkerligen
så betydande rationaliseringsvinster kunna nås alt en mera omfattande
omorganisation skulle bli obehövlig. Organisationema pekar även på att
utredningen inte ger belägg för att förvaltningens nuvarande organisation har
några väsentliga brister,
SF och SACO har i sina yttranden i huvudsak instämt i de
synpunkter som framförts av de lokala fackliga organisationerna vid
fortifikationsförvaltningen.
Prop. 1973:75 75
Verksledning
Överbefälhavaren avstyrker förslaget om en utökad
verksledning under hänvisning till att verksledningens nuvarande utformning har
visat sig vara lämplig vid överbefälhavarens och övriga program- och
produktionsmyndigheters samverkan med fortiflkalionsförvaltningen. Den bedöms
ha fungerat vä! även för den interna ledningen av förvaltningen. Motsvarande
synpunkter framförs av chefen för armén.
Fortifikationsförvaltningen
anser att den nuvarande verksledningen bör bestå. Den föreslagna
ekonomidirektören skulle få ett kompetensområde som skär tvärs genom
basorganisatiortén, vilket skuUe medföra stora svårigheter att avgränsa hans
ansvarsområde gentemot de medelsför-vallande enhetscheferna. Kravet på
förbättrade resurser för ekonomifunktionen kan i stället tiUgodoses geiiom att
enheten för central planering tillförs en tjänst för företagsekonom. Några
bärande skäl för att förvaltningen utöver chefen för den föreslagna särskilda
driftenheten behöver en särskild befallning för driftfrågor på
verksledningsnivå har enligt förvaltningens mening inle framförts.
Riksrevisionsverket delar institutets mening att en
befattning för ekonomidirektör bör inrättas. Denne bör emellertid samtidigt
enligt verket vara chef för cenlralplaneringen i vilken kalkylenheten bör inordnas.
Därigenom hålls de ekonomiadrrlinistraliva funktionerna samman vilket verket
bedömer vara väsentligt. Däremot anser verket att en tjänst för drifldirektör
inte behövs, om ansvaret för underhåll och drift samlas under chefen för
driftenheten enligt den grundmodeU för den framtida organisationen som
institutet har ställt upp,
TCO-S biträder institutels uppfattning att ökad
uppmärksamhet bör ägnas åt ekonomisk planering och analys, Detta bedöms kunna
ske genom den utökade verksledning som utredningen föreslår. Det är dock
angelägel att överväga behovet av ytterligare én chefstjänst inom verksledningen
för personaladministrativa frågor söm personalplanering, utbildning och
personalvård.
Fortifikationsförvaltningens personalorganisationer delar
institutets uppfattning om att ökad uppmärksamhet bör ägnas åt ekonomisk planering
och analys, I likhet med forlifikalionsförvaltningen anser dock
organisationerna att detla kan lösas genom att centralplaneringen utökas med
ekonomisk kvalificerad personal. Någon specieU drifldirektör anses inte
nödvändig, om nuvarande överdirektörsbefatlning behålls. Organisationerna
föreslår därför att verksledningen även i fortsättningen skall beslå av en
generaldirektör med en tekniskt utbildad överdirektör som ställföreträdare. Om
det likväl skulle anses motiverat att förstärka verksledningen bör också frågan
om alt ha en administrativ företrädare på denna nivå prövas. Från personalens
synpunkt är del nämligen väsentligt att frågor som rör personalplanering,
utbildning, personalvård och organisation tillmäts samma betydelse som frågor
av teknisk och ekonomisk art.
Prop, 1973:75 76
Cen tralplanering
Samtliga remissinstanser som har yttrat sig över förslaget
om att inrätta en enhet för central planering har bilrätt förslaget i denna
del. Vissa synpunkter har också redan redovisats. Riksrevisionsverket anser
sålunda att den föreslagna ekonomidirektören bör vara chef för cenlralplaneringen
och att kalkylenheten bör ingå i denna enhet. Vidare föreslår
fortifikationsförvaltningen att centralplaneringen tillförs en särskild tjänst
för företagsekonom för främst ekonomiska analyser. Samma åsikt framförs av
fortifikationsförvallningens personalorganisationer.
Driftenhet och fackenhet
De remissinstanser som har berört förslaget att inrätta
två nya basorganisatoriska enheter, en driftenhet och en fackenhet, är genomgående
kritiska mot att dessa båda enheter skall inrättas fristående från varandra.
Överbefälhavaren biträder inte institutets förslag som
anses opraktiskt och onödigt personalkrävande. Överbefälhavaren biträder de
synpunkter i frågan som har framförts av fortifikationsförvaltningen.
Fortifikationsförvaltningen
anser att fack- och driftenheterna bör föras samman till en enda enhet.
Driftenhetens centrala arbetsuppgifter har en funktionell anknytning till de
arbetsuppgifter som skall ulföras av fackenheten. I första hand gäller delta
frågor som berör den fasta maskintjänsten och maskininstallationerna. I sådana
frågor måste ett omfattande samarbete ske mellan driftenheten och fackenhetens
underenheter för projektering av ws-installationer, yttre vatten- och
avloppsanläggningar samt elinslallationer. En sammanslagning av enheterna ger
möjlighet att samordna fack- och driftfrågor utan all gå över
basorganisaloriska gränser. Vidare undviks praktiska svårigheter i kompelens-
och ansvarsfrågor. Förutsättningar skapas också för all bättre utnyttja
fackleknikerna vilket på sikt kan leda till minskat personalbehov även vid
bibehållen ambitionsnivå.
De
synpunkter som har framförts av fortifikationsförvaltningen delas i allt
väsentligt av chefen för armén, chefen för marinen, TCO-S och
fortifikationsförvaltningens personalorganisationer.
SF framhåller alt en driftenhet för central ledning och
samordning av fastighetsdriften är tiU fördel för arbetet och för de anställda
vid försvarets fasta maskinanläggningar.
Väg- och flygfältsenhet
Ingen av remissinstanserna har något att erinra mot
förslaget att övergångsvis inrätta en särskUt väg- och flygfältsenhet för
anskaffning och underhåll av vägar och flygfält.
Chefen för flygvapnet anser att den nuvarande flygfältssektionen
vid förvaltningens väg- och vattenbyggnadsbyrå organisatoriskt bör tillföras
försvarets materielverk, om förslaget att omlokalisera forlifikationsför-
Prop. 1973:75 77
valtningen genomförs, Samma ståndpunkt intas av försvarets
materielverk.
Riksrevisionsverket framhåller att väg- och
flygfältsenheten snarast möjligt i stället för på sikt bör inordnas i
befästningsenhelen.
Fortifikationsförvaltningens personalorganisationer
ifrågasätter om det är lämpligt att föra över nuvarande väg- och vattenbyggnadsbyråns
vatten- och avloppstekniker lill fackenheten. Väg- och vattenbyggnadstekniken
består av en mängd ohka specialiteter som till stor del griper in i varandra
och som tillsammans bildar en funktion som det bör vara praktiskt och
ekonomiskt riktigt att hålla samman organisatoriskt. Enligt organisationernas
mening bör vidare den nya enheten beslå på längre sikt och inte endast
övergångsvis som institutet har föreslagit.
Basorganisationen i övrigt
Förslaget att låta Övriga enheter i fortifikationsförvaltningens
nuvarande organisation i princip behålla sin organisatoriska ställning har i
huvudsak inte föranlett någon erinran från remissinstanserna. Några av dessa
har dock anmält avvikande mening i fråga om kalkylenhelens organisatoriska
ställning.
Överbefälhavaren och fortifikationsförvaltningen anser alt
kalkylverksamheten bör föras lill en särskild underenhet inom den föreslagna
byggenheten. Härigenom får kalkylfunklionen den organisatoriska placering som
ger de bästa förulsällningama för verksamheten. En verksamhet med så Uten
personal bör inte få en organisatoriskt fristående ställning.
Riksrevisionsverket anser inte heller att kalkylenheten
skah vara en frislående enhet ulan föreslår att den inordnas i
centralplaneringen.
Internprogram
Förslaget all fortifikationsförvallningens verksamhet skah
indelas i internprogram berörs endast av riksrevisionsverket. Verket ser
positivt på den föreslagna indelningen men understryker alt en samordning
mellan internprogramindelning och organisationsuppbyggnad måste eftersträvas så
att enkla och entydiga ansvarsförhållanden erhålls. En splittring av ansvaret
för delprogrammen på olika organisationsenheter bör undvikas.
Finansiering av verksamheten
De remissinstanser som har uttalat sig om den föreslagna
finansieringsformen för fortifikalionsförvahningens verksamhet har inte ansett
sig kunna biträda förslaget i denna del.
Överbefälhavaren
anser förslaget om enbart uppdragsfinansiering intressant men pekar på vissa
för krigsmakten speciella problem som inte har behandlats av institutet. Enligt
överbefälhavaren föreligger f, n, inle underlag för beslut om denna
finansieringsform.
En förutsättning för självfinansieringsmetoden är
enligt försvarets
Prop, 1973:75 78
materielverk alt efterfrågan har sådant inflytande pä
prissättningen att de kostnadsminskande faktorerna automatiskt kommer fram.
Sådana effekter kan inte påräknas för verksamheten vid
fortifikationsförvaltningen. Däremot kommer den föreslagna finansieringsformen
all kräva betydande administrativa insatser utan att tillföra försvaret
ytterligare effekt. Enligt verkets mening är metoden inte lämplig f. n.
Riksrevisionsverket
framhåller att en av förutsättningarna för alt ett 1 000-kronorsanslag med dess
nettoredovisning skall vara en meningsfuU form för all styra verksamheten mot
lönsamhet är att verksamheten utövas i någon form av konkurrens. Detta är inte
fallet med den verksamhet forlifikalionsförvaltningen bedriver. Del
väsentligaste är enligt verkets mening all ett internt system för redovisning
av kostnader och intäkter införs vid förvaltningen för all verksamheten skall
kunna styras på bästasätt. Verket avstyrker institutets förslag.
Förändring av ansvar och arbetsuppgifter
Förslaget alt fortifikationsförvallningen skall svara för
faslighetsdrif-ten inom försvaret har inte föranlett någon erinran från
remissinstanserna.
Beträffande
förslaget all fortifikationsförvallningen skall bli sakkunnigmyndighet för
projektering av anläggningar för skydd mot vapenverkan anför
riksrevisionsverket att verket saknar en beskrivning av innebörden av
begreppet sakkunnigmyndighet. Vidare anser verket att nuvarande förhållanden
pch de praktiska vinsterna med förslaget har behandlats otillräckligt. Verket
anser sig därför inte kunna ta ställning till förslaget.
Fortifikationsförvaltningens personalorganisationer finner alt förslaget kan
komma att innebära en inte oväsentlig arbetsökning. Hänsyn anses inle ha tagits
till delta vid dimensioneringen av de organisationsenheter som är aktueUa i
detla sammanhang.
Förslaget att fortifikationsförvaltningen skall befrias
från uppgiften att vara lokal förvaltningsmyndighet för vissa fastigheter i
storslockholms-området kan riksrevisionsverket inle tillstyrka, eftersom frågan
enligt verkets mening inte har klarlagts på ett tillfredsställande sätl.
Synpunkter på verksamhetens bedrivande
Riksrevisionsverket ser positivt på förslaget om en
projektorienterad verksamhet. De allmänna principer som framförs är enligt
verket inte kontroversiella, Verket framhåller dock att dessa kunde ha
åskådliggjorts bättre och närmare ha anknutits till
fortifikationsförvaltningens verksamhet. Möjligheterna att skapa underlag för
resultatuppföljning även inom administrativ verksamhet genom projektplanering
m. m. borde också ha undersökts.
Byggnadsstyrelsen anser att den beskrivna organisationen
med projektgrupper under ledning av en projektledare som ansvarar för det
enskilda projektet under hela byggprocessen har stora likheter med den
projektor-
Prop. 1973:75 79
ganisation som styrelsen med hittills goda erfarenheter
har prövat för de s, k, omlokaliseringsobjekten.
Fortifikationsförvaltningens personalorganisationer anser
det orimligt att en projektledare tekniskt, ekonomiskt och tidsmässigt skah
ansvara för ett byggnadsobjekl. Projektledare bör hksom f, n, endast ha ansvar
för samordning, tidsplan och ekonomi.
Köp av tfänst er
Beträffande institutets förslag all
fortifikationsförvaltningen i större utsträckning skall anlita konsulter
uttalar TCO-S att del är synnerligen tveksamt om detla kommer att ge några
ekonomiska vinster. Det framgår inte heller av utredningsmaterialet att köp av
tjänster från konsulter är ell tekniskt eller ekonomiskt bättre alternativ,
TCO-S anser därför att förvaltningen liksom nu bör anlita konsulter endast när
detta bedöms vara ekonomiskt fördelaktigast.
Fortifikationsförvaltningens personalorganisationer
framför i stort samma synpunkter. Organisationerna anser del väsentligt att
förvaltningens personal ges så väl avvägda uppgifter all arbetet blir
intressant och utvecklande saml alt den anställde upplever sin arbetssituation
och -insats som meningsfull. En ökad satsning på köp av tjänster kan skapa viss
irritation hos personalen.
Genomförande av organisationsändringen
Chefen för flygvapnet uttalar att fortiflkalionsförvaltningen
bör kunna ges ganska stor handlingsfrihet för att i detalj anpassa
organisationen till aktuella förändringar i arbetsuppgifterna.
Riksrevisionsverket anser att genomförandet av
organisationsändringen inte kan betraktas som fristående från förslaget om att
omlokalisera fortifikationsförvaltningen. De totala omställningsproblemen bör
kunna minskas genom att förvaltningen efter hand genomför omorganisationen med
sikte på alt den skall vara helt genomförd samtidigt spm omlokaliseringen är
fullbordad.
Fortifikationsförvallningens personalorganisationer anser
att någon tidsplan för att genomföra en eventuell ny organisation inte bör fastställas
förrän beslut fattas i lokaliseringsfrågan.
Personal och kostnader
De remissinstanser som behandlar rationaliseringsinstitutets
beräkningar av personal och kostnader har genomgående inte något aU erinra mol
beräkningen av antalet tjänster i den föreslagna organisationen. Däremot
framförs viss kritik mot institutets synpunkter i fråga om sysselsättningen av
den personal som inte kan placeras på befattning i den nya organisationen samt
mol institutels beräkningar av kostnadsbesparingarna.
Prop, 1973:75 80
Överbefälhavaren anser att institutets förslag inle ger
underlag för alt bedöma hur de totala kostnaderna kommer att utvecklas.
Överbefälhavaren förutsätter att alla ansträngningar görs för att hålla
konsultkostnaderna i den nya organisationen på en sådan nivå att
personalminskningarna kommer att medföra kostnadsbesparingar.
Fortifikationsförvaltningen framhåller att en väsentlig
utgångspunkt för att förvaltningen har kunnat godta den föreslagna
personalstyrkan har varit att det nya systemet med aspiranter ger förvaltningen
möjlighet att bemästra ojämnheter i den nya organisationen och alt utjämna
arbetsbelastningen mellan ohka enheter. En förutsättning är dock att
förvaltningens handUngsfrihel vid utnyttjandet av aspirantsyslemet inte
beskärs. Beträffande arbetsuppgifter för eventuellt övertalig personal anser
förvaltningen del lämpligast att denna fråga bedöms från fall till fall. Vidare
förutsätts att förvaltningen fär möjlighet att utforma
avveck-lingsorganisalionen på det sätt som med hänsyn till olika omständigheter
är bäst. Institutets beräkningar av kostnadsminskningarna i den nya
organisationen bygger enligt förvaltningen på osäkra anlaganden. Förvaltningen
anser att resultatet av utredningen inte ger belägg för de beräkningsresultat
som redovisas. Del är framför allt tveksamt om ökad konsultinsats minskar
utgifterna för förvaltningens verksamhet totalt sett. Den praktiska erfarenhet
förvaltningen har tyder närmast på motsatsen.
Riksrevisionsverket bedömer förslaget om att inrätta
aspiranttjänster som intressant och tiUstyrker detta men lar i övrigt inte
ställning tih organisationens storlek. Verket är kritiskt till förslaget om
särskilda sysselsättningsuppgifter för eventuellt övertalig personal. Frånsett
persp-nalvårdsproblera och administrativa svårigheter finns enligt verket risk
för alt personalens kompetens kommer att styra valet av arbetsuppgifter vilket
kan leda till felprioriteringar. Verket understryker att vinsterna vid
genomförande av institutets förslag ligger i den väsentliga effektivise-ringen
av upphandlingsverksamheten och den därmed sammanhängande byggprocessen. De
möjliga besparingarna kan beräknas bh så stora all vinsterna av
prganisationsförslagets personalminskningar i förhållande därtill framstår som
mindre betydelsefulla. Mot 'denna bakgrund anser verket all
upphandlingsverksamhelen i första hand bör effektiviseras oberoende av den rent
organisatoriska utvecklingen.
TCO-S anser att den minskning av antalet anställda som kan
komma att genomföras måste äga rum genom naturlig avgång. Det är viktigt all
den personal som under en kortare eller längre tid blir sysselsatt med
arbetsuppgifter vid sidan av organisationen får sådana arbetsuppgifter som
genom sin karaktär och svårighetsgrad känns stimulerande. Enligt TCO-S är
institutets beräkningar av kostnadsbesparingarna så knapphändigt underbyggda
att de inte bör läggas lill grund för några bedömningar av de ekonomiska
konsekvenserna av föreslagna organisationsförändringar.
Fortifikationsförvallningens personalorganisationer
understryker all en minskning av antalet anställda måste ske genom naturlig
avgång. Den
Prop, 1973:75 81
personal som vid övergången till den nya organisationen
inte kan placeras på nya tjänster bör även fortsättningsvis få syssla med
uppgifter av samma karaktär och med samma svårighetsgrad som de nu utför. De
bör också vara inplacerade i de nybildade enheterna, även om dessa under en
övergångstid får en bemanning som är större än vad den nya organisationen
anger. Det måste från personalens synpunkt betraktas som förkastligt all
tjänstemän med många gånger lång och kvalificerad tjänstgöring ställs utanför
den nya organisationen och blir tilldelade uppgifter som lätt kan komma att få
karaktären av sekunda arbete och där tillfredsställelse med den egna uppgiften
blir svår att finna. En uppdelning av de anställda i en bättre och en sämre
ansedd del får inte ske. Personalorganisationerna betonar viklen av att en
kraftig satsning görs på att vidareutbilda den egna personalen så att
rekryteringen lill de ledigblivna befattningarna kan ske inom den egna
personalkadern.
Organisationsutveckling på sikt
Del övervägande antalet remissinstanser som har behandlat
denna fråga har vänt sig mol uttalandet att utvecklingen på sikt bör vara att
organisationen anpassas lill del nya planerings- och budgeteringssystemet och
inte tvärtom. De anser det riktigare att anpassa organisationen till de
uppgifter som fortifikationsförvallningen skall lösa än att låta organisationen
hell vara en funktion av planerings- och programbudgelsystemet.
Överbefälhavaren ullalar att det nuvarande systemet med en
central, en högre regional och en lägre regional/lokal nivå bör prägla
organisa-lionsutveckhngen på sikt inom olika områden. Någon bindning till en
organisationsmodell som innebär att nyltjare och förvaltare skall vara skilda
myndigheter regionalt och lokalt får enligt överbefälhavaren inte ske. I huvudsak
samma synpunkter framförs av fortifikationsförvaltningen.
Chefen för armén understryker att planerings- och
programbudgetsystemet är ett medel för verksamheten och inte får styra
organisationen. Utgångspunkten för organisationsutvecklingen måste vara de krav
som i fred och krig ställs på forlifikalionsförvaltningen. Den organisation som
följer av detta bör sedan anpassas till planerings- och programbudgelsystemet
så långt de grundläggande kraven medger.
Chefen för marinen uttalar att den av institutet angivna
synen på organisationsutvecklingen inte bör läggas till grund för något beslut.
Den genomsyras enligt chefens för marinen uppfattning av en övertro på den
ekonomiska centrala styrningens roll för att åstadkomma effektiva lösningar.
Chefen för flygvapnet anser alt den i
organisationsmodellen föreslagna uppdelningen av arbetsuppgifter på särskilda
enheter för å ena sidan anskaffning och å andra sidan underhåU och drift är
opraktisk och onödigt personalkrävande. Nuvarande system med anskaffning och
underhåll i samma enhet ger underhålls- och driftsidan möjlighet alt delta i
anskaffningsprocessen vUket betyder att erforderliga kunskaper om
6 Riksdagen 1973. 1 saml Nr 75.
Prop. 1973:75 82
objekten (bl. a, för underhållsplaner, instruktioner, skötselföreskrifler)
förmedlas på ett naturligt sätl samtidigt som vederbörande personal har
möjlighet att på projektsladiet lägga erforderliga synpunkter för att
underlätta och förbUliga framtida drift och underhåll.
Riksrevisionsverket instämmer i förslaget till framtida
organisations-modeU och betonar särskilt vikten av att ansvaret för underhåll
och drift hålls samman.
Fortsatt utredningsarbete
Det fortsatta utredningsarbetet beträffande
fortifikations- och byggnadsförvaltningen i regional och lokal nivå kommer
enligt överbefälhavaren att i stor omfattning beröra övriga program- och
produktionsmyndig-heier. Dessa, framför allt försvarsgrenscheferna, måste
därför beredas möjligheter att medverka i den fortsatta utredningen. Efiersom
fortifikations- och byggnadsverksamheten är att betrakta som en
servicefunktion, bör en av utgångspunkterna för fortsalt utredning vara att
fortifikations-pch byggnadsförvaltningens organisation anpassas på ett sätt som
är ändamålsenhgt för den totala verksamheten på alla nivåer. Som institutet har
framhållit bör en styrande faktor vara mUitärbefälhavarens operativa ansvar och
hans ansvar för förbandsproduktionen. Nu gällande ansvarsförhållanden måste
behållas och de grundläggande kraven och ledningsprinciperna beaktas. Det fortsatta
utredningsarbetet bör inriktas på alt snarast nå ytterligare avsevärda
personalminskningar.
Chefen för armén anför liknande synpunkter som
överbefälhavaren och understryker att fastighetsförvaltningen inte får skiljas
från militära chefers övergripande ansvar i övrigt på plika nivåer.
Försvarsgrenschefers och förbandschefers (motsvarande) ansvar för
förbandsproduktionen måste beaktas vid den fortsatta utredningen.
Chefen för
marinen framhåller att en utredning om den regionala forlifikalionsorganisationen
gjordes före omorganisationen år 1966. Utredningen hade enUgt chefen för
marinen rikliga utgångsvärden i fräga om förankringen i krigels krav och en
riktig uppfattning beträffande de regionala chefernas ansvarsområden. Chefen
för marinen ser ingen anledning all ändra de principer som i samband därmed
fastställdes och anser därför en förnyad prövning av dessa principer
meningslös, särskilt mot bakgrund av arbetsläget inom prganisationssektorn.
Försvarets
materielverk anser del väsentligt att del fortsatta utredningsarbetet inriktas
på alt relationerna mellan centrala förvaltningsmyndigheter och regional/lokal
nivå skall vara hka för alla förvaltningsområden mot bakgrund av bl. a.
pågående utveckling av försvarets planerings-och budgeteringssystem.
TCO-S
anser det viktigt all, sedan den fortsatta utredningen i regional och lokal
instans har slutförts, utformningen av forlifikationsförvalt-ningens
organisation i central instans på nytt övervägs och ändras i den utsträckning
som är motiverad för alt det praktiska arbetet vid förvaltningen skall kunna
bedrivas så rationellt som möjligt.
opaginerad Kontrollera mot PDF
F 3. Fortifikationsförvaltningen
1972/73 Anslag 36 960 000 1973/74 Förslag 38
010 000
Kostnader
och medelsbehov
opaginerad Kontrollera mot PDF
Primäruppdrag
m. m.
1972/73
1973/74
opaginerad Kontrollera mot PDF
Fortifikationsförvaltningen
Dep.chefen
opaginerad Kontrollera mot PDF
Fortifikationsförvaltningen:
Allmän ledning och förbands
verksamhet (50311) 32 738 000 32 894 000
Centralt vidtagen materiel
anskaffning m, m. (50322) 2 070 000 2 750 000 > 38 604 000
Tillämpad ej objektbunden
forskning (50342) 2 730 000 2 760 000
Summa
kostnader 37 538 000 38 404 000 38 604 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Avgår:
Ersättning från försvarets civilförvaltning och
försvarsområdes-staben vid Stockholms försvarsområde för lönekostnader m. m.
vid gemensamt intendenturkontor -578 000
Summa medelsbehov (anslag) 36 960 000
-594 000 37 810 000
-594 000 38 010 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Personal
Personalkategori
Antal
1972/73
Beräknad ändring 1973/74
Fortifikations- Dep.chefen förvaltningen
A. Avlöningsanslag Militär personal Regemenlsofficerare
Kompaniofficerare
Pensionerad
militär personal
Regemenlsofficerare
Kompaniofficerare
14 2
10
7
of. of.
of. of.
-2 -2 of. of.
Prop. 1973.75
84
Personalkategori
Antal
1972/73
Beräknad
ändring
1973/74
Fortifikationsförvaltningen
Dep.chefen
Civil personal Handläggande personal Övrig personal
246 296
of. of.
+5 of.
B. Förskottsstat Militär personal Regemenlsofficerare
7
of.
of.
Pensionerad militär personal i arvodestfänst
Regemenlsofficerare Kompaniofficerare
1
2
of. of.
of. of.
Civil personal Handläggande personal Övrig personal
337 309
of. of.
of. of.
1 231
-2
-3
Fortifikationsförvaltningen
A. Löne- och prisomräkning
Löne- och prisomräkningen innebär en kostnadsökning med 3
648 000 kr.
B. Uppgiftsförändringar
1. Fortifikationsförvaltningen
De förlagsmedel som disponeras för utredningar rörande
tillämnade byggnadsföretag m. m. minskar (-92 000 kr.).
Kostnaderna minskar genom vakantsätlning av tjänster (2
499 000 kr.).
2. Byggnads- och reparalionsberedskapen, materiel
Under perioden 1972/73-1974/75 upphandlas större
elkraftaggregat för byggnads- och reparationsberedskapen. För nästa budgetår
behövs 565 000 kr.
3. Fortifikatorisk forskning
Kostnaderna minskar genom vakantsätlning av tjänster (-178
000 kr,).
Prop. 1973:75 85
Departementschefen
Forlifikalionsförvaltningen är central
förvaltningsmyndighet för fortifikations- och byggnadsförvallningen inom
krigsmaklen. Detta innebär i huvudsak att det åligger förvaltningen att
anskaffa fortifikations- och byggnadsmaleriel, att projektera och uppföra
befästningar och byggnader samt alt anordna krigsmaktens flygfält, övningsfält
och skjutfäll. Förvaltningen skall vidare förvärva, försälja, arrendera eller
förhyra fast egendom för krigsmaktens räkning samt vårda och underhålla
befästningar och byggnader, flygfält, övningsfält, skjulfält och övrig fast
egendom. Förvaltningen skall även organisera byggnads- och
reparationsberedskapen (BRB).
Chef för forlifikalionsförvaltningen är en generaldirektör
med en överdirektör som ställföreträdare. Verket är organiserat på två avdelningar,
befästningsavdelningen och kasernavdelningen, samt sju fristående byråer,
forskningsbyrån, markbyrån, administrativa byrån, byggnadsbyrån, värmebyrån,
elektrobyrån och väg- och valtenbyggnadsbyrån. Därjämte finns två fristående
sektioner, utredningssektionen och kalkylsektionen. I organisationen ingår
även chefen för BRB samt BRB:s centralkontor. Sju byggnadskonlor, ett i varje
militärområde och ett inom Gollands militärkommando, är beträffande byggledning
och kontroll vid större byggnadsarbeten direkt underställda
fortifikationsförvallningen,
I aprU
1969 uppdrog Kungl, Maj:t åt försvarets rationaliseringsinstitut att i
samverkan med forlifikalionsförvaltningen se över organisationen för
fortifikations- och byggnadsförvaltningen inom försvaret samt att komma in med
de förslag översynen kunde föranleda. Som riktlinjer för uppdraget angavs bl.
a. alt utredningen skulle avse en huvudstudie av organisationen för
fortifikations- pch byggnadsförvaltningen och i första hand gälla de uppgifter
spm handläggs centralt. Utredningen skulle bedrivas med utgångspunkt i att
fortifikationsförvaltningen skulle behållas som särskUt ämbetsverk direkt
underställt Kungl, Maj:t, Förenklingar i organisationen skulle eftersträvas och
lönsamheten i all köpa tjänster från utomstående undersökas. Anpassningen av
förvaltningens planerings-, ekonomi- och rationaliseringsfunklioner lill
förvaltningens uppgifter skulle därvid utredas särskilt och sambandet mellan
fortifikations- och byggnadsförvaltningen och försvarets materielanskaffning
uppmärksammas.
Rationaliseringsinstitutet har i september 1972 lagt fram
förslag tUl ändrad organisation m, m, för fortifikationsförvaltningen.
Förslaget innebär när del gäller basorganisationen i huvudsak följande.
Verksledningen förstärks lill all omfatta, förutom generaldirektören, en ekonomidirektör
och en driftdirektör. Den nuvarande tjänsten för överdirektör ulgår. En ny
enhet för central planering inrättas, varvid den nuvarande utredningssektionen
utgår ur organisatipnen. En ny driftenhet inrättas för ledning och samordning
av faslighetsdriflen. Delar av nuvarande värme- och elektrobyråerna samt av
väg- och vattenbyggnadsbyrån förs samman till
Prop. 1973:75 86
en särskild fackenhet. Återstående del av väg- och
valtenbyggnadsbyrån bildar övergångsvis en väg- och flygfältsenhet medan värme-
och elektrobyråerna ulgår ur organisationen. Övriga enheter behåller i princip
sin nuvarande organisatoriska ställning.
För alt tillgodose fortifikationsförvallningens behov av
intern verksamhetsplanering, budgetering och redovisning är del enligt
institutets mening nödvändigt att indela verksamheten i internprogram. Dessa
bör ansluta till förvaltningens tre huvuduppgifter, dvs, anskaffning av anläggningar
m, m,, fastighetsförvaltning och fortifikatorisk forskning, och i erforderlig
utsträckning indelas i delprogram. Ansvaret för de olika inlerndelprogrammen
bör enligt förslaget fördelas på vederbörande bas-organisatoriska enheter.
Dessa enheter finansierar genom uppdrag verksamheten vid fack- och
byggenheterna som förutsätts utgöra resultatenheter,
1 fråga om finansieringen av förvaltningens verksamhet
föreslår institutet att verksamheten i sin helhet skaU redovisas mot ett
formellt anslag om 1 000 kr, på riksstaten. Därvid upptas på utgiftssidan löner
och andra kostnader för anställd personal, ersättningar till konsulter saml
lokalhyror ra, fl, pmkostnader för verksamheten. Som inkpmster tas upp
ersättningar från programmyndighelerna för anskaffnings- och förvaltningsuppdrag
samt andra betalda uppdrag. För att jämna ut säsongvariationer fömtsätts all
förvaltningen disppnerar en rörlig kredit i riksgälds-kontoret. Ett särskUt
bidragsanslag föreslås för att täcka kostnaderna för projektering av sådana
objekt spm inte kpmmer till utförande.
När det
gäUer fortifikationsförvaltningens ansvar och arbetsuppgifter föreslår
institutet i huvudsak följande, Forlifikalipnsförvaltningen åläggs ansvaret för
faslighetsdriflen inom försvaret. Med hänsyn lill förvaltningens erfarenhet av
och kunskap om anläggningar för skydd mot vapenverkan bör förvaltningen bli
sakkunnigmyndighet inom statsförvaltningen främst för projektering av sådana
anläggningar. Förvaltningen bör befrias från de uppgifter för förvaltning m. m.
av vissa fastigheter i storstockholmsområdet som i andra områden sköts av lokal
förvaltningsmyndighet. Härvid utgår nuvarande organisationsenhet
(stockhplmssek-tionen) ur förvaltningens organisation. Institutet räknar med
att beslut kommer att fattas om försvarels materielanskaffning ra, ra, spm
innebär att fprtifikationsförvallningens personal för redovisningsuppgifter och
inköp kan reduceras samt att förvaltningens cenlralförråd i Valla kan avvecklas
eller föras över till annan myndighet. Om statsmakterna fattar beslut om att
omlokalisera förvaltningen bör enligt institutet BRB:s ställning och organisatoriska
placering omprövas.
Verksamheten inom fprlifikationsförvaltningen bör enhgt
institutets förslag i största möjliga utsträckning bedrivas i projektgrupper
under särskUt utsedda projektledare, SärskUd uppmärksarahet bör ägnas åt att
följa upp kostnader, produktivitetsutveckling ra, m, Förvahningen bör i ökad
utsträckning anlita konsuUer i anskaffningsverksamheten.
Institutet föreslår att pmprganisatipnen genomförs under
andra halvåret 1973, Ansvaret för genomförandet bör enligt institutet åvila fortifikationsförvallningen.
Prop, 1973:75 87
Institutet beräknar antalet tjänster i den nya
organisationen tUl 643, varvid institutet inle räknar med några tjänster för
stockholmssektionen, BRB eller centralförrådet i Valla, Därutöver föreslås alt
forlifikalionsförvaltningen skall tillåtas ha en viss personalreserv i form av
tjänster för aspiranter. Antalet sådana tjänster bör enligt institutet vara
högst 20 och anpassas till det faktiska rekryteringsläget. Enligt institutets
beräkningar innebär organisalionsförslaget en personalminskning med ca 100
personår. Personalreduceringen förutsätts ske genom naturlig avgång. Med stöd
av bl. a. en prognos för pensionsavgångar vid förvaltningen räknar institutet
med alt förvaltningen under en femårsperiod skall kunna anpassa antalet
anställda tiU föreslagen nivå. Den totala kostnadsminskningen per år vid
genomförd omorganisation och ändrade verksamhetsformer beräknar institutet till
ca 3 milj, kr. Därutöver räknar institutet med en viss effektivitetsökning.
I fråga pm organisationsutvecklingen på sikt anser sig
institutet inte f, n, kunna la någon ställning. Institutet ansluter sig dock
principiellt till en inom institutet skisserad organisationsmodeU lill den del
denna innebär alt anskaffningsverksamhet och fastighetsförvaltning framdeles
bör hållas ätskUda,
Institutet föreslår slutligen att översynen fullföljs i en
andra etapp för verksamheten på regional och lokal nivå.
Institutets
förslag om förändringar i fortifikationsförvaltningens basorganisation har vid
remissbehandlingen utsatts för kritik på vissa punkter. Del övervägande antalet
remissmyndigheter anser att något behov av utökning eller förändring av
verksledningen inte föreligger. Förslaget att inrätta en enhet för central
planering tiUstyrks genomgående medan huvudparten av remissinstanserna vänder
sig mpt förslaget all inrätta en särskUd fackenhet Pch en särskild enhet för
driftfrågor. En uppdelning av fack- och driftfrågorna anses bli opraktisk och
pnödigl perspnalkrävande, Fprlifikationsförvaltningen föreslår i stället, med
instämmande av bl. a, överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna, att fack-och
driftenheterna förs samman tUl en gemensam större enhet vUket ger möjlighet att
samordna fack- och driftfrågorna utan alt gå över basorganisaloriska gränser.
Mot förslaget att övergångsvis inrätta en väg- och flygfältsenhel framförs
ingen erinran liksom inle heller mot förslaget att låta övriga
basorganisaloriska enheter i princip behålla sin nuvarande organisatoriska
stäUning,
Förslaget
att använda internprogram i fortifikationsförvallningens verksamhet för den
interna verksamhetsplaneringen och budgeteringen m, m, föranleder inga
erinringar från remissinstanserna. Flera remissinstanser, däribland
riksrevisionsverket, avstyrker den föreslagna finansieringsformen med ett 1
000-kronorsanslag med nettoredovisning. Metoden anses inle ge några fördelar
för den verksamhet som fortifikationsförvaltningen bedriver,
Mol föreslagna förändringar av
forlifikationsförvaltningens ansvar och arbetsuppgifter framförs viss kritik av
riksrevisionsverket, som anser alt förslaget om alt förvaltningen skall vara
sakkunnigmyndighet för projek-
Prop, 1973:75 88
tering av anläggningar för skydd mot vapenverkan är
otillräckligt underbyggt samt alt frågan om alt befria förvaltningen från
uppgiften att vara lokal förvaltningsmyndighet för vissa fastigheter i
storstockholmsområdet inte har klarlagts på ett tUlfredsstäUande sätt, I fråga
om verksamhetens bedrivande delar remissinstanserna institutets synpunkter på
en ökad inriktning mot projektorienterad verksamhet. Viss kritik framförs mot
förslaget att i större utsträckning köpa tjänster från utomstående. Del
ifrågasätts bl. a, om ett ökat köp av tjänster är fördelaktigare från teknisk
och ekonomisk synpunkt.
Mot föreslagen storlek av fortifikatipnsförvallningens
organisation riktas i huvudsak inga invändningar. Från framför allt
personalhåll framhålls angelägenheten av att den personal som inte kan placeras
på tjänster i den nya organisationen ges meningsfyllda arbetsuppgifter,
I fråga om det av institutet föreslagna fortsatta
utredningsarbetet beträffande fortifikations- och byggnadsförvaltningen på
regional och lokal nivå framhåller ell flertal remissinstanser att nu gällande
organisationsstruktur och ansvarsförhållanden i princip bör behållas. Syftet
bör främst vara att uppnå ytterligare personalminskningar.
Jag tar först upp frågan om de föreslagna förändringarna i
fortifikationsförvallningens basorganisation. Jag delar
rationaliseringsinstitutets uppfattning att del alltmer skärpta behovet av
sparsamhet med försvars-anslagen gör det nödvändigt att ägna stor uppmärksamhet
åt resursförbrukning, produktivitetsutveckling, rationalisering, långsiktig
planering m, m. En särskUd enhet för central planering med ställning som stabsorgan
åt verksledningen bör därför inrättas i enlighet med institutets förslag.
Samtidigt bör den nuvarande utredningssektionen utgå ur organisationen. Den
föreslagna utökningen av verksledningen med en ekonomidirektör och en
driftdirektör kan jag inte biträda. Detta innebär att den nuvarande tjänsten
för en överdirektör behålls. En viss förstärkning av ekonomifunktionen bör
kunna komma till stånd genom att den nya enheten för central planering
tillkommer.
Jag anser att det inle finns anledning att provisoriskt
inrätta en väg-och flygfältsenhet. Enligt min mening bör den verksamhet som
avser anskaffning och underhåll av flygfält organisatoriskt inordnas i befästningsenhelen.
Jag anser vidare att den föreslagna fackenheten, som omfattar delar av nuvarande
elektro- och värmebyråerna samt vatten- och avloppsenheten ur väg- och
vattenbyggnadsbyrån, bör utökas all omfatta även den verksamhet inom sistnämnda
byrå som är inriktad på all ge service åt övriga enheter i frågor som gäller
vägar, fältmätningar och gmndundersökningar. En fackenhet med denna omfattning
bör tillkomma.
När det gäller driftfrågor råder enighet om behovet av en
särskild enhet för dessa frågpr. Det föreligger dock olika uppfattningar om hur
denna enhet bör inordnas i prganisalipnen. Eftersom enhetens uppgifter på sikt
blir beroende av dels resultatet av den fortsatta utredningen om organisationens
utformning och arbetsuppgifternas fördelning på regional och lokal nivå, dels
resultatet av pågående maskinljänstförsök anser jag att
Prop. 1973:75 89
driftenhetens organisatoriska ställning inte nu bör
slutgiltigt faslstäUas. Jag anser emeUertid att det är viktigt att en samordnad
handläggning av driftfrågor snarast kommer till stånd. En driftenhet med den
omfattning och de uppgifter som föreslagits bör därför tillkomma. Jag
förutsätter att driftenhetens uppgifter och organisatoriska ställning
ytteriigare övervägs under det fortsatta utredningsarbetet. I avvaktan på
resultatet av detta arbete förordar jag att driftenheten lUls vidare förs samman
med fackenheten till en gemensam större enhet som bör benämnas drift- och
fackenheten. Värme-, elektro- samt väg- och valtenbyggnadsbyråerna kan därvid
utgå ur organisationen.
Jag biträder förslaget att övriga basorganisatoriska
enheter i princip skall behålla sin nuvarande organisatoriska ställning. Jag
kan dock inte dela institutets uppfattning om behovet av en frislående
kalkylenhel direkt under verksledningen, I likhet med flera remissinstanser,
däribland riksrevisionsverket, anser jag all kalkylenheten inte bör ha en
fristående ställning i organisationen. Den bör i stället ingå i en större
enhet, lämpligen då byggenheten, 1 fråga om forskningsenheten har institutet
lämnat frågan öppen, om denna enhet skaU vara fristående direkt under
verksledningen eller knuten till befästningsenheten. Enligt min mening bör
forskningsenheten utgöra en fristående enhet.
Jag ansluter mig lill institutets förslag att verksamheten
inom fortifikationsförvaltningen skall fördelas på internprogram som knyter an
till förvaltningens huvuduppgifter, dvs. anskaffning av anläggningar m. ni.,
fastighetsförvaltning och fortifikatorisk forskning. Det bör ankomma på
förvaltningen att avgöra hur ansvaret för de olika inlernprogrammen skall
fördelas på olika enheter i organisationen, hur internbudgetering m. m. skall
göras samt i vilken omfattning interndebitering skall ske. Jag är inte nu
beredd att föreslå en omläggning av finansieringsform för förvaltningens
verksamhet. Nuvarande former för finansiering av verksamheten bör därför enligt
min mening behållas tills vidare.
Rationaliseringsinstitutet föreslär att
fortifikationsförvaltningen skall ansvara för fastighetsdriften inom försvaret.
Då förvaltningen redan har fackansvar för faslighelsdriften innebär förslaget
en utvidgning av detta ansvar till att omfatta även maskinpersonal m. m. En
sådan utvidgning skulle innebära att nya kostnadskomponenter tillkommer vid
beräkningen av hyror för byggnader m, m, inom försvaret. Jag kommer därför att
ta ställning till denna fråga först sedan nu pågående översyn av principema för
hyressätlning inom försvaret har slutförts.
Underlag saknas för att nu ta ställning till förslaget att
förvaltningen skall vara sakkunnigmyndighet inom statsförvaltningen för
projektering av anläggningar för skydd mot vapenverkan. Ställning till denna
fråga kan tas först sedan förvaltningen närmare har redovisat vad som ansvar
och vilka bestämmelser som bör utfärdas av Kungl. Maj:l. Jag biträder förslaget
att fortifikationsförvaltningen skaU befrias från sådana uppgifter för
förvaltning m. m. av vissa fastigheter i storstockholmsområdet som i vanliga
fall sköts av lokal förvaltningsmyndighet. Hur denna verksamhet i
fortsättningen skall skötas bör prövas i samband med det
Prop. 1973:75 90
fortsatta översynsarbetel beträffande verksamheten på
regional pch lokal nivå. I avvaktan härpå bör den s. k. stockholmssektionen som
inom förvaltningen har hand om dessa uppgifter provisoriskt stå kvar i
förvaltningens organisation. Beträffande BRB:s ställning och organisatoriska placering
får ställning las när statsmakternas beslut om fortifUcationsförvaltningens
lokalisering föreligger.
Jag biträder rationaliseringsinstitutets synpunkter på en
ökad inriktning inom fortifikationsförvaltningen mot en projektorienterad verksamhet.
Den projektorienlerade verksamheten bör liksom hittills i huvudsak gälla
anskaffningsverksamhelen. Möjligheterna att genom projektplanering skapa
underlag för resultatuppföljning bör dpck beaktas även inom verksamheten i
övrigt.
Frågan om
i vilken utsträckning konsulter bör anlitas i fortifikationsförvaltningens
anskaffningsverksamhel har ingående behandlats av institutet som föreslår att
köp av tjänster skall öka. Enligt min mening måste lönsamheten i alt köpa
tjänster från utomstående bedömas såväl från ekonomiska Pch tekniska synpunkter
som med hänsyn lill personalsituation pch arbetsbelastning vid varje tiUfälle,
Jag anser det viktigt att förvaltningen fprllöpande gör npggranna
lönsamhetskalkyler när det gäller köp av tjänster och på sikt bygger upp en
kostnadsslalistik för detta ändamål. Jag utgår dän'id från all uppbyggnaden av
denna statistik sker på ett sådant säll att resursförbrukningen kan följas upp
Pch jämföras med beräknade kostnadsramar för enskilda objekt. Härigenora bör
även produktivitetsutvecklingen kunna följas och jämförelser göras mellan
interna och externa produktionskostnader. Det är också viktigt att uppmärksamma
att användning av konsulter kan underlätta för förvaltningen alt möta
förändringar i resurstUldelningen.
Omorganisationen av fortifikationsförvaltningen bör av
praktiska skäl genomföras i något långsammare takt än vad
rationaliseringsinstitutet har föreslagit. Den nya enheten för central
planering som inrättas samtidigt som den nuvarande utredningssektionen utgår
bör dock prganiseras redan den 1 juli 1973, Övriga organisationsförändringar
bör genomföras den 1 juli 1974, Jag räknar inte med all en längre tid för
omorganisationen skall medföra kostnadsökningar.
Jag har inte något att erinra mot
rationaliseringsinstilutets förslag i fråga om den nya organisationens storlek
och räknar därför med en personalminskning med ca 100 anställda efler
genomförda prganisations-ärtdringar. Jag kan emellertid inle biträda
institutets förslag om att inrätta ett antal aspiranttjänster som en extra
personalreserv utöver basorganisalionen. Jag förutsätter att den beräknade
personalminskningen kpmmer lill stånd främst genpm naturlig avgång. Den
personal som inle kan placeras i den nya organisationen bör under en
awecklings-tid beredas meningsfyllda arbetsuppgifter. Jag räknar med att omorganisationen
skall göra verksamheten mer effektiv och medföra inle oväsentliga besparingar.
Fortifikationsförvallningens uppgifter kan komma att
påverkas av resultatet av det fortsatta utredningsarbetet om verksamheten på
regional
Prop. 1973:75 91
och lokal nivå. Kungl. Maj:t har i tilläggsdirektiv för
det fortsatta utredningsarbetet uppdragit åt rationaliseringsinstitutet att
senast den 1 oktober 1974 redovisa resultatet av detta arbete.
Beträffande avtalsbara anställnings- och arbetsvUlkor för
personalen avser jag att ge statens avlalsverk de uppdrag som behövs.
Fortifikationsförvallningen har i avvaktan pä resultatet
av översynen av förvaltningens organisation och organisationen vid försvarets
fasta maskinanläggningar avstått från att lämna synpunkter på hur verksamheten
under programplaneperioden bör inriktas, I likhet med
fortifika-lionsförvaltningen anser jag att frågan om verksamhetens inriktning
f, n, inte bör behandlas närmare. Verksamheten bör liUs vidare bedrivas enligt
nuvarande riktlinjer med beaktande av vad jag har förordat i det föregående
beträffande förvaltningens organisation och verksamhels-former.
Min beräkning av det totala medelsbehovet för nästa
budgetär framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.
Jag hemställer att Kungl, Maj :l föreslår riksdagen att
1, godkänna de av mig förordade riktlinjerna för
organisation
m, m, av fortifikationsförvallningen,
2, liU Fortifikationsförvaltningen för budgetåret
1973/74 anvisa
ett förslagsanslag av 38 010 000 kr.
Försvarets forskningsanstalt
Försvarets forskningsanstalt har till uppgift att bedriva
forskning för försvarsändamål, främst inom de naturvelenskapUga,
tekniskt-vetenskap-liga, beteendevelenskapliga och medicinska forskningsgrenarna.
Försvarets forskningsanstalt leds av en styrelse. Chef för
anstalten är en generaldirektör. Forskningsanstalten är organiserad på fyra
avdelningar och två byråer. Avdelning 1 bedriver forskning inom kemi, medicin
och biologi, avdelning 2 inom fysik och avdelning 3 inom teleteknik och
elektronik. Avdelning 4 bedriver forskning inom fysik och kemi, särskilt
beträffande verkningar av och skydd'mot kärnladdningar. Vidare finns en
planeringsbyrå, i vars uppgifter ingår operationsanalys och systemanalys, samt
en administrativ byrå.
Verksamheten
under delprogrammet Försvarets forskningsanstalt har budgeterats på ett
primäruppdrag inom delproduklionsområdena TUlämpad ej objektbunden forskning
och Kunskapsuppbyggande forskning.
Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarets
forskningsanstalt.
Programplan för perioden 1973/74-1977/78
Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför försvarets
forskningsanstalt bl. a. följande.
Under våren 1972 utfärdade överbefälhavaren i samråd med
civilförsvarsstyrelsen och överstyrelsen för ekonomiskt försvar rekommendationer
för inriktningen av forskningsanstaltens verksamhet under perioden
1973/74-1977/78. Hänsyn togs därvid såväl till totalförsvarets samlade
Prop,
1973:75 92
behov av forskningsresultat inkl. statsmakternas behov
inför nästa perspektivplaneomgång som forskningsanstaltens möjligheter att
tillgodose behpven.
Forskningsverksamheten samordnas liksom tidigare med
avnämarnas studier, utredningar och planer för utveckhng och anskaffning av
vapen-syslem och inriktas främst pä tillämpad ej objektbunden forskning och
däremot svarande kunskapsuppbyggande forskning.
Verksamheten inom programelemenlen A-, B- och
C-skyddsleknik syftar till att ge myndigheter på olika nivåer tekniskt underiag
om verkan av och skydd mol ABC-stridsmedel samt tiU långtgående analys av de
risker i skyddshänseende som av olika skäl tas vid avvägningar och
systemutformningar.
Verksamheten inom programelementen Ammunitions- och
vapenteknik samt Stridslednings-, informations- och styrteknik syftar till alt
ta fram underlag för bästa möjliga utnyttjande av ohka vapensystem saml skydd
mot dessa. Särskild uppmärksamhet ägnas ät att modernisera och underhålla
befintliga syslem för att förlänga deras användningstid samt åt alt studera
tekniskt enklare lösningar som alternativ till mer kostnadskrävande system.
Stor vikt läggs alltjämt vid utredningar om lelemotme-del och om våra
vapensystems funktion i störd mUjö.
Verksamheten inom programelementen Fordons- och
farkostleknik samt Tillförlitlighets- och försörjningsteknik begränsas till
vissa specialområden (bl. a. materialområdet) och till att utveckla principer
och metoder för tillförlitlighets-och materielunderhållsteknik.
Verksamheten inom programelementet Humanleknik inriktas i
huvudsak på studier av människans roll i olika vapen-, skydds- och stödfunktioner.
Fortsatt samverkan med försvarsmedicinsk och militärpsykologisk forskning äger
rum.
Verksamheten inom programelementel Övergripande studier
och utredningar inriktas mot att utveckla metoder för miljö- och
samhällsstu-dier, perspektiv-, syslem- och programplanering samt prognoser.
Medverkan sker i olika myndigheters utredningar och långsiktiga planering
varjämte kunskaps- och kapacitetsuppbyggnad inför nästa perspektivplaneomgång
fortsätter. Försvarets operationsanalysorganisation hålls vid
makt.
Den av anstalten beräknade utvecklingen av anslaget
Försvarets forskningsanstalt framgår av följande sammanställning (prisläge
februari 1972; 1 000-tal kr.).
1972/731 1973/74 1974/75 1975/76 1976/77
1977/78 Summa 1973/78
107 000 113 040 111830 110 770 109 730 109 720 555 090
' Prisläge febmari 1971
F 5. Försvarets forskningsanstalt
1972/73 Anslag 107 000 000 1973/74 Förslag 111000
000
Prop, 1973:75
Kostnader och medelsbehov
93
opaginerad Kontrollera mot PDF
Primäruppdrag
m, m.
1972/73
1973/74
opaginerad Kontrollera mot PDF
Försvarets forskningsanstalt
Dep,
chefen
opaginerad Kontrollera mot PDF
Försvarets forskningsanstalt: Tillämpad ej objektbunden
107 000
000
113 040
000
111 000
000
forskning (50542) Kunskapsuppbyggande forskning (50543)
Summa kostnader för primär-
uppdragen Summa medelsbehov (anslag)
107 000 000 107 000 000
113 040 000 113 040 000
111
000 000 111 000 000
Personal
Personalkategori
Antal
1972/73
Beräknad
ändring
;
1973/74
Försvarets forskningsanstalt
Dep.
chefen
Civil personal Handläggande personal Övrig personal
703 775
1 478
- 5
- 15
-20
- 5 -15 -20
Försvarets forskningsanstah
A. Löne- och prisomräkning
Löne- och prisomräkningen innebär en kostnadsökning med 6
040 000 kr.
B. Uppgiflsföränd ringar
Forskningsanstalten bör få bemyndigande att utöver
anvisade medel lägga ut beställningar av materiel för forskningsändamål inom en
kostnadsram av 6 milj. kr.
Departementschefen
Jag kan i huvudsak godta vad forskningsanstalten har
anfört om verksamhetens inriktning under programplaneperioden.
Jag kommer i annat sammanhang denna dag att förorda att
proposition läggs fram angående principerna för försvarsforskningens framlida
organisation m. m. Min beräkning av del totala medelsbehovet framgår av
sammanställningen över kostnader och raedelsbehov. 1 beräkningen ingår medel
för att påbörja genomförandel av den föreslagna omorganisationen.
Prop.
1973.75 94
Kungl. Maj:t bör inhämta riksdagens bemyndigande all medge
bestäUningar av materiel för forskningsändamål utöver anvisade medel. Som
forskningsanstalten har föreslagit bör kostnadsramen bestämmas till 6 milj. kr.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. tiU Försvarels forskningsanstalt
för budgetåret 1913jl4 anvisa ett förslagsanslag av 111 000 000 kr.,
2. bemyndiga Kungl. Maj:t att medge
att materiel för forskningsändamål beställs inom en kostnadsram av 6 000 000
kr.
Militärpsykologiska institutet
MUitärpsykologiska institutet leder den
railitärpsykologiska verksamheten inom krigsmakten och bedriver till detta
fackområde hörande forskning och tillämpning.
Chef för militärpsykplogiska institutet är en
militäröverpsykolog. Institutet är organiserat på fyra avdelningar, en
administrativ, en allmän, en prövnings- och en psykoteknologisk avdelning.
Verksamheten under delprogrammet MUitärpsykologiska
institutet har budgeterats på fyra primäruppdrag inom delproduktionsområdena
Allmän ledning och förbandsverksamhet (2), Tillämpad ej objektbunden forskning
och Kunskapsuppbyggande forskning.
Verksamheten finansieras från förslagsanslaget
Militärpsykologiska institutet.
Programplan för perioden 1973/74-1977/78
Beträffande utvecklingen av delprogrammet m. m. anför
militärpsykologiska institutet bl. a. följande.
Den beslutade flyttningen till Karlstad under år 1976
kommer att få stor betydelse för institutets verksamhet under
planeringsperioden. Omlokaliseringen kräver redan i sig själv ett betungande
förberedelsearbete men kommer också såvitt nu kan bedömas att medföra stora avgångar
bland den kvalificerade personalen.
Resultatet av 1969 års försvarsforskningsutredning kommer
ocksä att påverka institutets verksamhet. 1 avvaktan på Kungl. Majils
ställningstagande till de organisatoriska ändringar m. m. som utredningen kan
komma att föreslå inriktas verksamheten under delprogrammet enligt följande.
Programelementel Militärpsykologiska institutet inriktas
på alt effektivisera ledning, samordning och kontroU av den allt bredare
militärpsykologiska verksamheten inom och utom institutet och på all förbättra
den administrativa service som krävs för hela delprogrammet.
Programelementet Gemensam mihtärpsykologisk forskning
inriktas på tillämpad, ej objektbunden forskning främst av psykolpgisk och
sociologisk art. Till slöd främst för den psykologiska (inkl.
psykoteknologiska)
opaginerad Kontrollera mot PDF
och sociologiska verksamheten skall den
kunskapsuppbyggande forskningen breddas och fördjupas.
Programelementet Gemensam militärpsykologisk
tillämpningsverksamhet inriktas på att tillgodose krigsmaktens behov av
prövningspsykologisk medverkan vid personurval, metodkontroll m, m.
Konsultation och rådgivning skall kunna ges, främst i fråga om de psykologiska
och sociologiska delarna av verksamhetsfältet.
Den av institutet beräknade utvecklingen av anslaget
Militärpsykologiska institutet framgår av följande sammanställning (prisläge
februari 1972; 1 000-tal kr,).
1972/73'
1973/74
1974/75
1975/76
1976/77
1977/78
Summa 1973/78
2 190
2619
2619
2 619
2619
2
619 13 095
1 Prisläge febnjari 1971.
F 14, Mihtärpsykologiska institutet
1972/73 Anslag 2 190 000 1973/74 Förslag 2
750 000
Kostnader och medelsbehov
1972/73
1973/74
Militärpsyko-
Dep. chefen
logiska
mstitutet
Militärpsykologiska
institutet:
Allmän
ledning och förbands-
verksamhet
Militärpsykologiska institutet
(51411.1)
746 000
1 171000\
Gemensam militärpsykologisk
tillämpningsverksamhet
(51411.2)
575 000
609 000
Tillämpad
ej objektbunden
2 750 000
forskning (514 42)
418 000
444 000
Kunskapsuppbyggande
forskning
(514 43)
451 000
581 000/
Summa
kostnader för primär-
uppdragen
2 190
000
2 805 000
2 750 000
Summa
medelsbehov (anslag)
2 190
000
2 805 000
2 750 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
1972/73
Beräknad
ändring 1973/74
opaginerad Kontrollera mot PDF
Militärpsykologiska institutet
Dep.
chefen
opaginerad Kontrollera mot PDF
MUitär personal Regemenlsofficerare
Pensionerad militär personal i arvodestfänst
Regemenlsofficerare Kompaniofficerare
of.
of. of.
of.
of. of.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Frivilligt tjänstgörande mihtär personal
Regemenlsofficerare
1
of.
of.
Civil personal Handläggande personal Övrig personal
14 12
of. of.
of. of.
.30
of
of
Mihtär psy ko logiska institutet
A. Löne- och prisomräkning
Löne- och prisomräkningen innebär en kostnadsökning med
429 000 kr.
B. Förändringar enligt Kungl. Majt:s beslut
Kostnaderna för att förbereda omlokaliseringen till
Karlstad beräknas för nästa budgetår till ca 86 000 kr.
C. Uppgiftsförändringar
För en undersökning av narkotika- och alkoholvanor hos
inskrivningsskyldiga värnpliktiga innevarande budgetår har institutet fått
medgivande alt överskrida anslaget med 100 000 kr. Nämnda undersökning ingår
som ell led i den forskning som föranleds av prop. 1972:67. Undersökningarna
kpmmer att fortsätta även efler budgetåret 1972/73. MUitärpsykologiska
institutet förutsätter att medel för fortsatta narkotikaundersökningar ställs
tiU förfogande genom medgivande att överskrida anslaget (+100 000 kr.).
Departementschefen
Jag kommer i annat sammanhang denna dag att förorda alt
proposition läggs fram angående principerna för försvarsforskningens framtida
organisation m. m. Militärpsykologiska institutets verksamhet berörs
Prop, 1973:75 97
först fr, o, m, budgetåret 1974/75 av de förslag som där
läggs fram. Jag kan därför i huvudsak godta institutets verksamhetsinriktning
för nästa budgetår, 1 min beräkning av medelsbehovet ingår 100 000 kr, för
fortsatta narkotikaundersökningar.
Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av
sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag räknar inte med att
principförslaget om försvarsforskningens framtida organisation skall påverka
medelsbehpvet för budgetåret 1973/74.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Militärpsykologiska institutet för budgetåret
1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 2 750 000 kr.
F 18, Bidrag till regionmusiken
1972/73 Anslag 14 315 000 1973/74
Förslag 15 220 000
Regionmusiken har uppgifter inom såväl försvaret som det
allmänna musiklivet. En övervägande del av kapaciteten, ca 60%, disponeras för
det allmänna musiklivet, främst rikskonsertverksaraheten. Region-musiken skall
tills vidare också meddela viss utbildning av musikpersonal.
Regionmusiken är organiserad på 22 musikavdelningar inom
åtta regioner. I varje region finns ett regionkansU och två till tre musikavdelningar.
Den centrala ledningen utövas f. n. av en särskilt tillkallad
organisationskommitté.
Departementschefen
Chefen för utbildningsdepartementet kommer efter samråd
med mig senare att lägga fram förslag om att inrätta ett permanent centralt
ledningsorgan för regionmusiken och i samband med detta föreslå att den
verksamhet, som f. n. finansieras från förslagsanslaget Regionmusiken och i
fråga om den centrala administrationen för regionmusiken från
konimittéanslag, fr. o. m. nästa budgetår förs över tUl
utbUdningsdepartementets verksamhetsområde. Nuvarande anslag lUI regionmusiken
under fjärde huvudtiteln kan därför utgå ur riksstaten.
Försvaret kommer även under nästa budgetår alt utnyttja ca
40 % av regionmusikens kapacitet. För att täcka kostnaderna härför bör ett nytt
förslagsanslag, benämnt Bidrag till regionmusiken, tas upp under fjärde
huvudtiteln fr. o. m, nästa budgetår, Efler samråd med chefen för
utbildningsdepartementet beräknar jag medelsbehovet under detta anslag tiU 15
220 000 kr,
Jag hemställer att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till regionmusiken för budgetåret 1973/74
anvisa ell förslagsanslag av 15 220 000 kr.
7 Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 75.
Prop, 1973:75 98
KAPITALBUDGETEN
III. Försvarets fastighetsfond
III. 1. Arméförband: Anskaffning av anläggningar
I prop. 1973:1 (bU. 6 s. 224) anmälde jag alt chefen för
armén har lagt fram förslag till utvidgning av Bpdens gamispns skjulfält vid
Kusträsk, Jag räknade därvid med att frågan om den föreslagna markanskaffningen
skulle kunna underställas vårriksdagen i särskild proposition så snart
försvarets fastighelsnämnd slutfört sin utredning i ärendet, I avvaktan härpå
beräknade jag ett medelsbehov av 1 milj, kr, för att påbörja markförvärv under
nästa budgetår,
Fastighelsnämnden har numera slutfört sin utredning och
lagt fram förslag pm markanskaffning.
Chefen för armén
Skjutfältet vid Kusträsk är beläget ca 10 km nprdväst om 1
19:s kasernområde och omfattar ca 1 220 ha. Del har en bredd av ca 2,5 km och
ett djup av ca 4 km, I sydvästra delen av skjutfältet finns lägerbyggnader för
förläggning av ett kompani. Vidare inrymmer fältet rälsmålbana för
pansarvärnsskjutningar, granatgevärsbana samt handgranatbanor och sprängplats.
Skjutfältet används i huvudsak vid strids-skjutning med grund- och
repetitionsutbildningsförband ur 1 19 och Fo 63/65, Därutöver används fältet av
P 5 och S 3 för att genomföra stridsskjutningar i förband av plutons storlek,
Fo 63/65 och F21 utnyttjar även fältet för alt genomföra fältskjulningar och
enklare stridsskjutningar i grupp.
Skjutfällel är f. n. otillräckligt. Övningarna måste av
säkerhetsskäl starkt begränsas. Trots delta når riskområdena utanför fältgränserna
och avlysning av mark i enskild ägo måste ske. Tillstånd måste inhämtas av
berörda markägare, vilket kan medföra stora problem med hänsyn lill bl, a.
pågående skogsavverkningar. Förhållandena påverkar ogynnsamt stridsutbildningen
med skarp ammunition vid såväl I 19 som P 5 och S 3. Möjligheterna för främst I
19 all använda andra fält för stridsskjutningar är mycket begränsade.
Enligt arméchefens förslag bör skjutfällel utvidgas med ca
1 925 ha till totalt ca 3 145 ha genom förvärv av mark utanför fältets östra
och västra delar. Genom en sådan utvidgning skulle väsentligt förbättrade
möjligheter erhållas att tUlgpdose gällande ulbildningskrav.
De föreslagna ulvidgningspmrådena består huvudsakligen av
prpduktiv skogsmark. Det västra utvidgningsområdel är dock till viss del
uppodlat. Permanenta bostäder finns inte inom områdena men däremot
fem
Prop.
1973:75 99
fritidshus. Utvidgningen berör ca 35 fasfigheter fördelade
på ett 30-tal ägare. Inga allmänna vägar leder genom områdena. Endast en
försvaret tillhörig kraftledning finns inom områdena. Ädelfisk har enligt
uppgift planterats in i sjöar som helt eller delvis är belägna inom
utvidgningsområdena.
Försvarets fastighelsnämnd
Fastighetsnämnden har vid sin utredning tagit kontakt med
länsmyndigheterna i länet och med Bodens kommun. Vidare har nämnden orienterat
de berörda markägarna och berett dem tillfälle alt framföra sina synpunkter.
Länsstyrelsen har anfört bl. a. all utvidgningen kan komma att påverka ett
område med fritidsbebyggelse, omfattande ca 20 fritidshus, vid Långsjöns södra
strand öster om del östra utvidgningsområdet samt den relativt omfattande
permanent- och fritidsbebyggelsen utefter Luleälven mellan Bredåker och
Degerbäcken. Enligt länsstyrelsens mening kan det vidare inte uteslutas att
bullerstörningarna kan bli betydande främst för dem som bor i Bredåker. Med
hänsyn lill den betydelse utvidgningen av skjutfällel kommer att få från aUmän
synpunkt för hela bodenregionen vUl länsstyrelsen dock inte motsätta sig att
utvidgningen genomförs. Bodens kommun har bedömt att det är viktigt för de
mihlära förbanden att de har tiUgång till erforderUga övningsområden. Kommunen
tillstyrker därför utvidgningsförslaget men har framhålht att det är önskvärt
att lokalisering av skjutstalioner inom skjutfältet sker på sådant sätt att
bullerstörningar i möjligaste mån elimineras. Lantbruksnämnden i länet har
anfört att utvidgningen skulle komma att menligt inverka på
brukningsförhållandena för vissa jordbrukare i Norra Bredåker. Nämnden har
föreslagit alt vissa åkerarealer av väsenthg betydelse för bl. a. en större
brukningsenhet, lill vilken statligt slöd har utgått med betydande belopp,
undanlas från utvidgningen. Del gäUer ett område om ca 180 ha. Norrbottens läns
landsting har som ägare till en av utvidgningen berörd fastighet bestämt
protesterat mot förslaget samt föreslagit att landstinget erbjuds annan mark
med samma areal, om utvidgningen kommer lill stånd. Vissa markägare i Rasmyrans
by har i skrivelse till fastighetsnämnden framhållit alt utvidgningsförslaget
innebär alt hälften av byns areal övergår i försvarets ägo, vilket medför ett
existensholande ingrepp i de nu etablerade jord- och skogsbrukarnas livsvihkor.
De har vidare hävdat att det inte är rikligt att förlägga skjutfäll med
framtida expansionskrav i närheten av bebyggelse, alt den ökade
trafikinlensiteten på tUlfarlsvägarna tUl fältet kommer att medföra stora
skador på privat mark och att förlust av den rekreation som möjligheten att
jaga och fiska inom ulvidgningsområdena innebär är en negaliv faktor för de
boende i byn. De har även lagt fram ett alternativt förslag till utvidgning av
skjutfällel med ett område om ca 8 000 ha som är beläget norr om
Kroklräsket-Holsvatlnet, Detta har enligt markägarnas uppfattning betydande
fördelar framför chefens för armén förslag. Ytterligare ett 15-tal enskilda
markägare har skriftligen yttrat sig över
Prop. 1973:75 100
utvidgningsförslaget. Samtliga har bestämt motsatt sig
förslaget och därvid åberopat att den minskning av deras fastigheter som
förslaget innebär medför ett väsenthgt inkomstbortfall för flertalet av dera,
att försvaret torde ha möjlighet all tillgodose sina markbehov på bl. a.
statens mark norr pm Krokträskel, att utvidgningen skulle innebära ett
allvarligt miljöhot för hela Bredåkers by samt alt utvidgningen skulle försvåra
för markägarna att bedriva jakt, fiske och andra fritidssysselsättningar.
Norrbottens läns hushållningssällskap har anfört att sällskapet bedriver
fiskodling i naturdammar söder om det östra utvidgningsområdet och att en
ökning av den mUitära trafiken på närbelägna vägar skulle kunna innebära vissa
ölägenheter för verksamheten.
Chefen för
armén har av fastighelsnämnden beretts tillfälle alt yttra sig över de
synpunkter och önskemål som framförts till nämnden i samband med
utredningsarbetet. Beträffande det av vissa markägare framlagda alternativa
utvidgningsförslagel konstaterar arméchefen all terrängen inom området till
stor del är starkt kuperad och vattensjuk och därför olämplig för stridsskjutningar.
Återstående delar är hell otillräckliga för avselt ändamål. Förslaget innebär
vidare ett ökat resavstånd med ca en mU från garnisonsorten, vilket innebär
ökade spilltider och därmed uppenbara nackdelar med hänsyn lill den förkortade
utbildningstiden. Del föreslagna området utnyttjas för renbete under liden den
1 oktober-den 30 april. Detta förhållande skulle medföra allvarliga störningar
i övningsverksamheten. Chefen för armén kan med hänsyn till angivna
förhållanden inte godta markägarnas förslag. 1 fråga om vissa markägares
uppfattning att del är olämpligt att förlägga ett skjutfält med framtida
expansionskrav i närheten av bebyggelse fastslår arméchefen att det redan finns
ett skjutfäll och att någon ytterligare utvidgning inte är aktuell inom
överskådlig lid. Lantbruksnämndens förslag att ta undan ett från jordbrukssynpunkt
värdefullt område om ca 180 ha innebär enligt chefen för armén minskat
grupperingsutrymme. Denna nackdel bedöms dock inte vara större än all en
begränsning av utvidgningen enligt lantbruksnämndens förslag kan godtagas.
Enligt chefen för armén bör dock denna mark förvärvas framdeles när tillfälle
härtill kan uppkpmma.
Fastighetsnämnden
anför att den delar arméchefens uppfattning att det föreligger ett stort behov
av all förbättra möjligheterna för främst I 19 alt bedriva stridsmässig
utbildning med skarp ammunition i kompaniförband. Beträffande del från
markägarhåll framlagda alternativförslagel konstaterar nämnden att detta enligt
chefens för armén bedömning inte är godtagbart, främst på grund av
terrängförhållandena och att området utnyttjas för renbete. Inom del nuvarande
skjutfällel har avsevärda investeringar gjorts i olika utbildningsanordningar.
Dessa skulle behöva flyttas, efiersom det inle är lämpligt eller praktiskt
genomförbart att ha dessa anordningar lokaliserade ca en mil från fältets
huvuddel. Fastighetsnämnden anser med hänsyn till angivna omständigheter alt
en utvidgning enligt markägarnas förslag inte bör ske. Enligt nämndens mening
bör fältet utvidgas i huvudsak enligt chefens för armén förslag. I utvidgningen
bör dock enligt nämnden inte ingå det område om ca 180 ha som
Prop. 1973:75 101
lantbruksnämnden har bedömt som värdefullt från
jordbrukssynpunkt. Nämnden föreslår därför en utvidgning med sammanlagt ca 1
750 ha. Skulle emellertid mark inom det undantagna området framdeles frivilligt
erbjudas försvaret bör staten enligt nämndens mening vara beredd att förvärva
denna, om så kan ske på godtagbara villkor och hinder härför inle möter från
jordbrukspolilisk synpunkt.
Fastighetsnämnden konstaterar att verkningarna från social
synpunkt av utvidgningen synes bli obetydliga, särskilt med hänsyn till den av
nämnden förordade begränsningen av utvidgningsförslaget, I fråga om de av
länsstyrelsen och Bodens kommun aktuahserade riskerna för bullerstörningar
från verksamheten pä fältet har nämnden inhämtat att skjutfällel efler en
utvidgning enligt nämndens förslag inte kommer att utnyttjas på sådant säll att
del buller i Bredåker, som härrör från skjutfältet, blir nämnvärt större än f,
n. Terrängförhållandena medverkar dessutom till att detta buller håller sig
inom en godtagbar nivå. Beträffande de farhågor som framförts av vissa
markägare beträffande möjligheterna att i framtiden bedriva fiske i Långsjön,
där enligt uppgift ädelfisk har planterats in, konstaterar nämnden att
utredningen visar att området i Långsjön inte kpmmer alt utgöra riskområde vid
skjutningar. Enligt nämndens mening bör därför nuvarande markägare även i
fortsättningen tillförsäkras rätt att spm hittills fiska i Långsjön,
Fastighelsnämnden utgår från att, pm det skulle visa sig nödvändigt, åtgärder
vidtas för alt undanröja eventuella ölägenheter från den militära trafiken för
den fiskodhngsverksamhet som hushållningssällskapet bedriver söder om det östra
utvidgningsområdel.
Värdering av utvidgningsområdena utförs av
fortifikationsförvallningen. Fastighetsnämnden bedömer alt markanskaffningarna
kan genomföras tUl rimliga kostnader.
Departementschefen
Chefen för armén har lagt fram förslag till utvidgning av
Bodens garnisons skjutfält vid Kusträsk, Förslaget innebär förvärv av områden
om sammanlagt 1 925 ha i anslutning till del nuvarande skjulfältet. Av
utredningen framgår alt fältet i sin nuvarande omfattning är otillräckligt.
Övningarna måste av säkerhetsskäl starkt begränsas. Problem uppkommer i
samband med att mark i enskild ägo måste avlysas även i samband med övningar av
mycket begränsad omfattning. Detta förhållande medför att stridsutbildningen
med skarp ammunition blir eftersatt vid i första hand I 19 men även vid P 5 och
S 3. Möjligheterna att för denna UtbUdning använda andra fält är myckel
begränsade.
Försvarets
fastighelsnämnd har yttrat sig över arméchefens förslag. Nämnden anser att det
finns ett starkt behov av all förbättra möjligheterna för främst I 19 att
bedriva stridsmässig utbildning. Nämnden har prövat ett av vissa markägare
framlagt alternativt ulvidgningsförslag avseende mark norr om det nuvarande
skjutfällel. Nämnden har dock funnit att denna mark inte är lämpUg för avselt
ändamål. Enligt nämndens mening bör
Prop. 1973.75 102
utvidgning av skjutfällel ske i huvudsak enligt chefens
för armén förslag. Nämnden anser dock att ett från jordbrukssynpunkt värdefullt
område om ca 180 ha bör undanlas från förvärv. Nämnden föreslår därför en
markanskaffning med ca 1 750 ha.
I likhet med fastighetsnämnden och chefen för armén anser
jag det angeläget alt slridsutbildningen med skarp ammunition vid de berörda
förbanden i Boden förbättras. Jag förordar all frågan löses genom att skjutfällel
vid Kusträsk utvidgas i huvudsak enligt fastighetsnämndens förslag.
Länsstyrelsen i Norrbpttens län har inte motsatt sig att utvidgningen
genomförs enligt förslaget. Länsstyrelsen har dock framhållit att utvidgningen
kan komma att påverka viss permanent- och fritidsbebyggelse utanför
ulvidgningsområdena och alt det inte kan uteslutas att bullerstörningar kan
uppkomma för befolkningen i Bredåker. Jag bedömer att plägenheterna för
bebyggelsen utanför utvidgningsområdena får myckel begränsad omfattning. I
fråga om risken för bullerstörningar framgår det av utredningen att skjulfältet
efter föreslagen utvidgning inle komraer alt utnyttjas på sådant säll att
bullret för de boende i Bredåker blir nämnvärt större än f. n. Jag utgår från
att de övande förbanden ägnar bullerfrågan särskild uppmärksamhet Pch att
övningarna planeras så att störningarna i möjligaste mån begränsas. Bodens
kommun har för sin del tillstyrkt utvidgningsförslagel.
Verkningarna från social synpunkt av utvidgningen synes
bli obetydhga. Ingen fast bosättning förekommer inom utvidgningsområdena. ÅtskiUiga
av de berörda markägarna har dock protesterat mot utvidgningsförslaget. De har
anfört bl. a. att den minskning av deras fastigheter, som ett genomförande av
förslaget innebär, medför ett väsentligt inkomstbortfall, att den ökade
trafikinlensiteten på tillfartsvägarna tUl skjutfältet kommer att medföra
skador pä privat mark och att utvidgningen kommer att försvåra för markägarna
att bedriva jakt, fiske och andra fritidssysselsättningar. Jag är raedveten pm
att vissa problem kan uppkomma främst för de markägare sora måste avstå delar
av sina fastigheter. Jag förutsätter att man i samband med att markförvärven
genpmförs lUlvaratar alla möjligheter att tUlmölesgå önskemål från de berörda
markägarna i bl. a. avgräns-ningsfrågpr. I likhet med fastighelsnämnden anser
jag all nuvarande markägare även i fortsättningen bör tillförsäkras möjlighet
att som hittills fiska i Långsjön. Jag räknar vidare med att erfprderliga
åtgärder vid behov vidtas för att undanröja eventuella olägenheter för
hushållningssällskapets fiskodlingsverksamhet.
Kostnaderna för utvidgningen har
fprtifikatipnsförvaltningen överslagsmässigt uppskattat lill 4 milj. kr.
Prop.
1973:75 103
Jag hemställer all Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
alt medge att Bodens garnisons skjutfält vid Kusträsk
utvidgas i enlighet med vad jag har angett i det föregående.
Med bifall tiU vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att tUl
riksdagen skaU avlåias proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
Prop. 1973:75
104
Bilaga 1
opaginerad Kontrollera mot PDF
t3
4)
s
s
o
I
c ä
I o c 1
eriti Idni and
Rep utbi förb
1. - _ _i
Jl
c
o
T3
rt
5P
ort
. « .S
:0
'w
4>
iu
tu S
ti,
3
T3
C 2P
.rt
u .S
:0
5 '3
u.
Ä -a
c
>
i
tJO
c
.-H
_c
XJ
ort
t:
lO
tu
1 v
t4-l
1"
U
bO
x:
>.
o X
a
H
.Q
>
rt
2 XI
w5
lO £
U-
T3
>
«
(/i
c
:rt
2P
> .s
S c
"u
K -o
bO
C 60
C.S
T3 _C
' Ö J
5 ä
il
M
C
'C
M
c « .S
3,S
XI
0)
o -g
S ca
" ö j
T3
>
ed
00
bO
rt
c
4-1
--4
c/5
C
Prop. 1973:75
105
Bilaga 2
o i2
ca
c .2
'c
a
£?
o
'o
C
§
g- 1 Ull
1_____
J
Grundutbildnings-bataljon
Utbildningsavdelning
11
.2,-S
CO rt
Kasern-värdsavdelning
Intenden-turavdel-ning
1
-1,
t
:0
bO
C "C bO
Ä Vi
o
>
SI u
'S
1
2.S. I 5 2 |l
Di
3i2l
2 §
3 rt
Jl
ö
il
- § 1 S-S
3 ä
i
eu
T3
c o
o.
(2
o,
e
o.
. o
Si
00
3 e >.
6
J2
o
u o
« c o
a
s o
cd eo
Ul
o
O.
i2
O)
.o :0
Prop. 1973:75
C
Ml
1 O C 1
71
etiti
Idni and
Rep
utbi förb
L _ _ _1
2 o
V.
.o -a
3
rt
° t
r
5 ao S c
D c
O c
w
c
c c
2 o
£ 2
D S
o O
U. 'S
OJ
c
u
rt
iic!
" ö j
« -5
S o
o-i
c
o
J
(U
M
(.-1
j;
C
a
O
J3
.h
1/1
,:
C/3
t/3
a
>.
,-H
C
ö
cd
-i*
IZI
:0
b.
:0
106
Bilaga 3
.2 .c I
,5 2 Si
° l
'o ä 3
4) C
rt
- §
«
utbildningssektion
1
CO
"c c
Förvaltning
ssek-tion
.U a
45 C
C >
'Ed
c
td
s
cd CO
C 00 cd
3,
u >
:0 3
§ 6
a 2
00
cd
2 -H
S 2 -2
t- r t_.
5-2
ti: cd
01
XI
T3 C
:0
3
...... 1
o >
rt
Ö Oi2
>
a
s 1
>, rt
II
i-
>
-a
i''
S.2
X T3
II II
'o
g|
ö ii
c rt
S. t
>
rt
w .s
E c
1?
=rt .5
o
-3 tu -o
r '
rt IZl
O
o
e
o
C
o
>
S5
T.
XI u
o
O PQ
O
T3
o
Da
O
"5 "> > t/ 1 S .a S S «
» I
"rt "i *M t3
o s-oo g
a E -o -a I-,
w I w tu o
O) ro 1/1
opaginerad Kontrollera mot PDF
r
Prop. 1973:75
,J3
> "rt
3 C c
108
Bilaga 5
t- x: " t u 2 "« U- o S >
Si
o
C
w
ä i
cd n
>
:cd
!?.
T3
3
Cd
.
w
.3
T3
:0
(-1 :co
C
OJ
o
1)
s
C
.S9
a
c
ot]
>
O
C
cd
T3
c
fin
Ul
>
6
3
nJ
z
C/3
U 'c
Prop. 1973:75
109
Bilaga 6
opaginerad Kontrollera mot PDF
c
c
i"
(1)
rn
Ä
£
t/i i-,
IM
V5
TS
:0
rt
CO
:3
w
T-J
s
:cd
r!
Crt
o
1) T)
cd
ri
3
C
+.1
Vi
?f
T3
a
t-,
:cd
on
f-i
cd
(U
S
C
ert
OJ
s
cd
(U
C
011
Cd
C
td
a
on
o
X>
a>
h
n
t/3
r
a
rt 1/1
3 .1
3
tn
S
ul
n
z
r
3
Ji
m
o
lo
»i-1
o
Tf
UJ t
Uä
Ul
?: 7,
«o
u:
J=
J=
V
SI
o
o
O
m
(
u:
n
.i
(N
iJiiii
o
>
n
U Ui
OO
:
T3
T3
TJ
o
>
> > u w"
Prop. 1973:75 110
Innehåll
Krigsmaklens organisation i lägre regional instans m, m. 2
Bakgrund .................................................................. 2
Armén ........................................................................ ...... 4
Nuvarande ordning ............................................... ...... 4
Överbefälhavarens förslag........................................ 5
Försvarets rationaliseringsinstituts yttrande .......... 8
Marinen ..................................................................... 8
Nuvarande ordning ................................................ 8
Överbefälhavarens förslag........................................ 10
Försvarets rationaliseringsinstituts yttrande ......... 12
Departementschefen ................................................. 12
Handräckningsljänst i försvaret .................................. 15
Bakgrund .................................................................. 15
Handräckningsvärnplikligas nuvarande tjänstgöringslid m. m.
,. 17
Utredningens överväganden och förslag ................. 19
Remissyttrandena ................................................... .... 28
Departementschefen ................................................. .... 30
Gemensam militär tyg- och intendenturförvaltningskår ......... 34
Inledning .................................................................. 34
Nuvarande organisation ............................................ 35
Utredningens förslag.................................................... 35
Remissyttrandena .................................................... 37
Departementschefen ................................................. ... 33
Anslagsfrågor ............................................................... 40
Arméförband: Materielanskaffning ........................... ... 40
Marinförband: Materielanskaffning ........................... 44
Flygvapenförband: Materielanskaffning .................... 49
Flygvapenförband; Forskning och utveckling................ 53
Försvarets sjukvårdsstyrelse .................................... 56
Forlifikalionsförvaltningen ......................................... 63
Försvarets forskningsanstalt .................................... ... 91
Mililärpsykologiska institutet ...................................... ... 94
Bidrag till regionmusiken ........................................... ... 97
Arméförband: Anskaffning av anläggningar ............... 98
Bilagor
Principorganisation för försvarsområdesstad i fred ....... 104
Principorganisation för fredsförband ........................... ... 105
Överbefälhavarens förslag till principorganisalion av
lägre regionala
och lokala myndigheter inom armén ......................... 106
Överbefälhavarens förslag till organisation av örlogsbas
107
Nuvarande organisation av kustartilleriförsvaren ......... 108
Överbefälhavarens förslag till organisation av kustarlilleriförsvaren
. 109
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
49 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (49)
49 kopplingar i 26 dokument.
- SOU 2003:53 Dentala material och hälsa - del 1 s. 34 i texten
- Bet. 1981/82:FöU9 om totalförsvaret i Västmanland s. 1 i texten
- Bet. 1979/80:FöU13 Med anledning av propositionen 1979/80:100 såvitt avser anslag m. m. inom försvarsdepartementets verksamhetsområde och propositionen 1979/80:117 om vissa ansla… s. 47 i texten
- Bet. 1975/76:FöU32 Med anledning av propositionerna 1975/76:100 och 1975/76:143 såvitt avser anslag m. m. för budgetåret 1976/77 inom försvarsdepartementets verksamhetsområde jäm… s. 39 · s. 44 i texten
- Bet. 1975:FöU13 Försvarsutskottets betänkande med anledning av propositionen 1975:1 såvitt gäller anslag m. m. för budgetåret 1975/76 inom försvarsdepartementets verksamhetsom… s. 16 om s. 56 · s. 38 i texten