Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående särskild studiegång för grundutbildning till sjuksköterska/ sjukskötare m. m.

1973 · 12 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1973:84, Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående särskild studiegång för grundutbildning till sjuksköterska/ sjukskötare m. m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majrts proposition nr 84 1973 Prop. 1973:84

Nr 84

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående särskild
studiegång för grundutbildning till sjuksköterska/sjukskötare m. m.; given
Stockholms slott den 30 mars 1973.

Kungl, Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda
utdrag av statsrådsprotokollet över utbildningsärenden, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag om vars aviåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt,

GUSTAF ADOLF

INGVAR CARLSSON

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framläggs förslag till en särskild
studiegång om tre terminer för grundutbildning tiU sjuksköterska/sjukskötare
för de elever som genomgått den tvååriga vårdlinjens gren för hälso- och
sjukvård samt åldringsvård eller gren för psykiatrisk vård.

Utformningen m, m, av den särskilda studiegången är
provisorisk i avvaktan på stäUningstagandet till aviserat förslag från 1968 års
ulbildningsutredning om bl, a, sjuksköterskeutbildningen.

För antagning till den föreslagna utbildningen ställs ej
något absolut krav på yrkespraktik. Dock föreslås att viss yrkesverksamhet inom
hälso- och sjukvård eller åldringsvård skall fullgöras innan utbildningen kan
anses vara avslutad. Yrkesverksamheten föreslås omfatta minst tre månader.

Statsbidrag till utbildningen föreslås utgå med samma
belopp för termin och med tUlämpning i övrigt av samma bestämmelser som för
grundutbildning lill sjuksköterska/sjukskötare om fem terminer,

I propositionen framhålls att dimensioneringen av den nu
föreslagna utbildningen måste ske under beaktande av redan pågående eller planerad
sjuksköterskeutbildning av olika längd.

1 Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 84

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 84

Utdrag
av protokollet över utbildningsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 30 mars 1973.

Närvarande:
statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING,
LUNDKVIST, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen
för utbildningsdepartementet, statsrådet Carlsson, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga angående särskild studiegång
för grundutbildning till sjuksköterska/sjukskötare m. m. och anför.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 84

1 Inledning

På
gymnasieskolans tvååriga vårdlinje började utbildningen läsåret 1971/72, De
första eleverna kommer att ha slutfört denna med utgången av vårtermin 1973 (prop,
1968: 140, SU 1968: 195, rskr 1968: 404),

I skrivelse den 12
februari 1973 har nu skolöverstyrelsen (SÖ) lagt fram ett provisoriskt förslag
om särskild studiegång för grundutbildning till sjuksköterska/sjukskötare för
den som genomgått gymnasieskolans vårdlinje, grenen för hälso- och sjukvård
samt åldringsvård eller grenen för psykiatrisk vård.

Vid
ärendets beredning i Kungl, Maj:ts kansli har överläggningar ägt rum med SÖ,
socialstyrelsen och de förbund och organisationer som närmast berörs av
reformen.

2 Sjuksköterskeutbildningen

2.1
Utbildningens organisation

På
grundval av förslag av 1962 års sjuksköterskeutredning i betänkandet (SOU
1964:45) Sjukskölerskeulbildningen I, Grundutbildning har fr, o, m, den 1
januari 1966 en ny studieordning för blivande sjuksköterskor/sjukskötare
genomförts enligt beslut av 1965 års riksdag (prop, 1965: 161, SU 1965: 181, rskr
1965: 430),

Grundutbildning
lill sjuksköterska/sjukskötare bedrivs f, n, vid 33 skolor, varav 24 är
integrerade med gymnasieskolans vårdlinje, I avvaktan på kommunalisering
bedrivs utbildning med statliga bidrag även vid vissa enskilda
sjuksköterskeskolor.

Enligt
propositionens av riksdagen godtagna riktlinjer, omfattar sjukskölerskeulbildningen
dels en brett upplagd, för alla sjuksköterskor/ sjukskötare gemensam
utbildning, grundutbildning, dels vidareutbildning för speciella uppgifter.
Grundutbildningen leder på fem terminer fram till legitimation. Läsåret
omfattar 42 veckor.

För
dem som genomgått utbildning till undersköterska eUer till skötare i
psykiatrisk vård infördes år 1967 resp, år 1968 avkortade studiegångar för grundutbUdning
till sjuksköterska/sjukskötare. Dessa utbUdningar, som kan erhållas vid
fjorton skolor, omfattar tre terminer, varvid den första terminen omfattar
högst 23 veckor och de två övriga 21 veckor vardera.

Enligt
beslut av 1968 års riksdag (prop, 1968: 66, SU 1968: 108, rskr 1968: 259)
anordnas vidareutbildning av sjuksköterskor/sjukskötare,

1*
Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 84

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 84 4

2.2 Behörighetsvillkor

SjuksköterskeutbUdningen
skall enligt 1965 års beslut tillhöra grundskolans kompentensområde. För
antagning tiU utbildningen fordras utöver betyg från grundskolan att vid
lärokursens början ha fyllt 18 år, vara fri från sjukdom och handikapp som
medför olämphghet för den verksamhet utbildningen avser samt ha skolkunskaper i
vissa ämnen.

För
antagning till de avkortade studiegångarna gäller utöver krav pä fullgjord
skolplikt och godtagbart friskintyg att sökanden uppfyller de för tillträde tUl
den ordinarie studiegången gällande kraven på skolkunskaper i vissa ämnen. För
undersköterskor gäller att de före den avkortade studiegången skall ha
tjänstgjort såsom undersköterska minst ett halvt år, varav fyra veckor inom
psykiatrisk vård och åtta veckor på operationsavdelning om sådan tjänstgöring
inte ingått i utbildningen. För skötare i psykiatrisk vård gäller att sökanden
likaledes före antagning till den avkortade studiegången skall ha tjänstgjort
på avdelning av kimrgisk karaktär minst åtta veckor, varav viss tid på kirurgisk
mottagning. Efter prövning i varje särskilt fall får SÖ medge sökande rätt att
delvis fullgöra den föreskrivna praktiken under ferier meUan terminerna eller
efter utbildningen. Avgångsbetyg får dock ej utfärdas förrän praktiken i sin
helhet fullgjorts,

2.3 Statsbidrag

I
prop, 1965: 161 föreslog dåvarande departementschefen att statsbidrag skulle
utgå till driftkostnaderna för grundutbildningen i form av ett schablonbelopp
per gmpp om 15 elever och termin. Beloppet justeras årligen med hänsyn till
vissa förändringar i lönenivån. Budgetåret 1973/74 beräknas det uppgå till 26
100 kr.

För
de avkortade studiegångarna utgår statsbidrag med samma belopp för termin som
för grundutbUdningen om fem terminer.

Statsbidrag
utgår även tUl anskaffande av skollokaler, elevhem och första uppsättningen
stadigvarande undervisningsmateriel.

Till
enskild sjuksköterskeskola utgår statsbidrag med belopp, som Kungl, Maj:t i
varje särskilt fall bestämmer.

3 Gymnasieskolans vårdlinje

Utbildningen
på gymnasieskolans vårdlinje som bedrivs under primärkommunalt eller
landstingskommunalt huvudmannaskap är tvåårig. Efter viss tid i årskurs 1 delas
vårdlinjen på en gren för hälso- och sjukvård samt åldringsvård och en gren
för barna- och ungdomsvård, I årskurs 2 tillkommer dessutom en gren för
psykiatrisk vård. Inom grenen

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 84 5

för
barna- och ungdomsvård kan i årskurs 2 inrättas en variant för barnsjukvård.
Den teoretiska undervisningen varvas med vårdpraklik som i både årskurs 1 och
årskurs 2 varar i 21 veckor. Läsåret omfattar 40 veckor.

Sedan
höstterminen 1971 har ca 10 000 elever antagils till gymnasieskolans
vårdlinje, varav på gren för hälso- och sjukvård samt åldringsvård 3 778
budgetåret 1971/72 och 4 072 budgetåret 1972/73,

För
budgetåret 1973/74 beräknas ett intag om ca 6 100 elever till vårdlinjen. SÖ
räknar med en fortsatt ökning av intagningskapacileten.

4 Skolöverstyrelsens förslag om särskild studiegång för
grundutbildning till sjuksköterska/sjukskötare

Av
SÖ:s skrivelse framgår alt SÖ först avsett att föreslå en gemensam studiegång
för dels elever som genomgått vårdlinjens gren för hälso-och sjukvård samt
åldringsvård eller gren för psykiatrisk vård, dels undersköterskor, dels
skötare i psykiatrisk vård. Utbildningen avsågs omfatta tre terminer. För
antagning till utbildningen räknade man med krav på viss yrkeserfarenhet.
Remissbehandlingen, varvid yttrande avgavs av socialstyrelsen.
Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet. Svenska
kommunalarbetareförbundet samt Svenska hälso- och sjukvårdens tjänstemannaförbund,
visade emellertid att det var svårt att vinna anslutning lill förslaget från
alla berörda parter,

SÖ har därför begränsat
sig till alt framlägga förslag till en provisorisk studiegång för enbart
elever från vårdlinjens gren för hälso- och sjukvård samt åldringsvård eller
gren för psykiatrisk vård. Som skäl anger SÖ bl, a, att 1968 års
utbildningsutrednings (U 68:s) aviserade förslag angående eftergymnasiala
vårdutbildningar bör avvaktas.

Detta
förslag torde enligt SÖ medföra en omarbetning av SjuksköterskeutbUdningen i
dess helhet,

SÖ:s förslag till läroplan
för särskild studiegång innebär att eleverna följer terminerna 3, 4 och 5 i
den reguljära femterminsulbildningen av grundutbildning till
sjuksköterska/sjukskötare. Förslaget förutsätter ett läsår som omfattar 42
veckor. En viss avvikelse från sistnämnda utbildning är dock att totalt 55
timmars undervisning tillkommer i vissa ämnen, vilket medför motsvarande
sänkning av antalet timmar i klinisk praktik i syfte att bibehålla nuvarande
utbildningsmål. Ett utbyte av liknande slag förekommer i gällande läroplan för
avkortad studiegång för grundutbildning till sjuksköterska/sjukskötare.

Till
belysning av SÖ:s förslag lämnas här en översikt över fördelningen mellan
teori och praktik i vårdlinjen och i sjuksköterskeutbildningen samt arten av
praktik.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 84 6

Timantal i kurs för grundutbUdning av sjuksköterskor
termin 12 i femterminsutbildningen samt i vårdlinjens tvååriga gren för hälso-
och sjukvård samt åldringsvård

Ämne

Timantal

Vårdlinjen

Sjuksköterskeutbildning termin 1 och 2

Teori

Klinisk
och socmed, praktik

Gymnastik

Timmar tUl
förfogande

Allmänna
ämnen

1232 1008

160 40

520

2 960

663

695

30

42

1430

Klinisk
och socialmedicinsk praktik

Ämne

Timantal

Vårdlinjen

Sjuksköterskeutbildning termin 1 och 2

Allmän sjukvård Medicinsk sjukvård Kirurgisk sjukvård
Psykiatrisk sjukvård

497' 336'

175 1008

140

260

260

35

695

Långtidsvård och åldringsvård Medicinsk oeh/eller kirurgisk
sjukvård

Den nu föreslagna studiegången kan enligt SÖ genomföras
genom samläsning under hela utbildningstiden med elever i övrig grundutbildning
eller i för vårdlinjens elever särskilt inrättade kurser.

Som krav för antagning till utbildningen föreslår SÖ
förutom slutförd utbildning från vårdlinjen sex månaders yrkeserfarenhet inom hälso-och
sjukvård eller åldringsvård,

SÖ förutsätter att utbildningen genomförs utan ändring av
gällande statsbidragsregler.

Gällande läroplaner för avkortad studiegång för
grundutbildning till sjuksköterska/sjukskötare för undersköterska och för
skötare i psykiatrisk vård bibehålls t, v.

Inom SÖ pågår f. n, arbetet med utläggande av
intagningsklasser enligt nu gällande läroplaner för budgetåret 1973/74, Utbyte
av klasser som anordnas enligt nu gällande läroplaner mot den nu föreslagna
tre-terminsutbildningen bör enligt SÖ kunna medges av SÖ i den mån merkostnad
ej åsamkas statsverket.

Sedan det provisoriska förslaget tUl studiegång
utarbetats, har SÖ

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 84 7

haft
överläggningar med de instanser, som yttrat sig över det tidigare remitterade
förslaget, nämligen socialstyrelsen. Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet.
Svenska kommunalarbetareförbundet samt Svenska hälso- och sjukvårdens tjänslemannaförbund.

Därvid
har liksom tidigare olika uppfattningar framförts om förslaget om krav på sex
månaders yrkeserfarenhet för antagning lill utbildningen. Förslaget biträddes
av socialstyrelsen och personalorganisationerna. Socialstyrelsen framhöll, att
eleverna utan denna praktik inte kunde anses uppnå samma resultat som övriga sjukskölerskeelever
och därmed inle heller kunde anses bli behöriga till legitimation. Huvudmannaorganisationerna
ansåg, alt praktik borde få tillgodoräknas som merit, men att sådan inte skulle
föreskrivas som ett krav för inträde. Landstingsförbundet har dock framhållit,
att det enligt förslaget uppställda kravet på 18 års ålder för antagning till utbUdningen
måste gäUa,

Utformningen
av läroplansförslaget som en studiegång motsvarande terminerna 3, 4 och 5 har
dock accepterats av samtliga.

5 Departementschefen

Som
jag framhållit i prop, 1972: 84 angående gymnasieskolans kompetensvärde m, m, (s.
85) har det varit en viktig strävan i utbildningspolitiken att undvika att
vissa studievägar blir återvändsgränder. Även om den utformning av
kompetensreglerna, som kommer att gälla enligt statsmakternas beslut år 1972 (UbU
1972: 31, rskr 1972: 240), under vissa förutsättningar kommer att ge var och en
som går igenom en minst tvåårig gymnasieskoleutbildning aUmän behörighet lill
högre utbildning, är det angeläget att gymnasieskolans elever ges rimliga
möjligheter att gå vidare inom den från början valda utbildningssektorn.

Del
finns redan i dag olika vägar för den som vill bli sjuksköterska/ sjukskötare.
Den ena möjligheten är alt genomgå en utbildning om fem terminer, som bygger på
grundskola. Den andra möjligheten är endast öppen för den som genomgått
vederbörande utbUdning tUl undersköterska eller lill skötare i psykiatrisk
vård och som är eller varit anställd som undersköterska resp, som skötare inom
psykiatrisk vård. För dessa finns en särskild utbildning om tre terminer.
Skolöverstyrelsen (SÖ) har nu föreslagit att man skapar en särskild studiegång
om tre terminer för grundutbildning lill sjuksköterska/sjukskötare för dem som
fullgjort sin utbildning i gymnasieskolans vårdlinje, grenen för hälso-och
sjukvård samt åldringsvård eller grenen för psykiatrisk vård. Det är en
enhällig uppfattning bland berörda myndigheter och organisationer att en sådan
utbildning bör komma till stånd. Jag delar denna mening.

Enligt
vad jag erfarit pågår inom 1968 års utbildningsutredning (U 68) en översyn civ
kortare högskoleutbildning med inriktning mot främst

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 84 8

hälso-,
sjuk- och socialvård. Berörda är studiegångar vilka förbereder för yrkesverksamhet
som sjuksköterska/sjukskötare, sjukgymnast, arbetsterapeut,
ålderdomshemsföreståndare samt medicinsk-teknisk assistent, U 68 väntas lägga
fram förslag under innevarande år. Jag vill därför understryka att utformningen
m, m, av den nu föreslagna särskilda studiegången får ses som ett provisorium i
avvaktan på ställningstagandet till U 68:s förslag om bl, a.
sjuksköterskeutbildningen.

Jag
anser att utbildning på gymnasieskolans vårdlinje bör innebära en tids- och ämnesmässig
fördel vid fortsatt vårdyrkesutbUdning, I enlighet med SÖ:s förslag vilket i
detta avseende tUlstyrkts av samtliga remissinstanser bör grundutbUdningen lill
sjuksköterska/sjukskötare omfatta tre terminer för de elever som genomgått den
tvååriga vårdlinjens gren för hälso- och sjukvård samt åldringsvård eller gren
för psykiatrisk vård.

Jag
avser att senare föreslå Kungl, Maj:t att utbUdningen utformas i stort sett
enligt föreliggande förslag från SÖ, I den mån en avkortning av läsåret i sjukskölerskeulbildningen
i övrigt kan komma att genomföras (prop. 1973: 1 bU, 10 s, 266, UbU 1973: 5, rskr
1973: 72), bör motsvarande förändring ske för här aktuell
utbildningsverksamhet.

Som
framgår av den tidigare lämnade redogörelsen erhåller vårdlinjens elever en
längre praktisk erfarenhet än sjuksköterskeeleverna får under de två första
terminerna i femterminsutbildningen. Praktiken inom medicinsk och kirurgisk
sjukvård är emellertid kortare i vårdlinjen. Vidare bör erinras om att
vårdlinjens praktik är kortare än den som undersköterskorna och skötarna inom
psykiatrisk vård erhåller under sin totala utbildningslid. Mot bakgrund av bl,
a, delta förhållande har SÖ föreslagit att sex månaders yrkesverksamhet skall
krävas för antagning tiU utbildningen. Vid remissbehandlingen har det, som
tidigare framgått, varit delade meningar härom.

Jag
vill erinra om vad statsmakterna beslutat i anledning av prop, 1972; 84 om
allmän behörighet och om tUlgodoräknande av arbetslivserfarenhet i samband med
urval till spärrad utbUdning, Det är givetvis av värde, vilket jag understrukit
i många sammanhang, att den som avslutat sina studier i t, ex, gymnasieskolan
under en period går ut i en praktisk yrkesverksamhet för att senare återvända
for kortare eller längre tider till studier. Ett sådant synsätt är tillämpligt
också på den nu aktuella utbildningen. Man bör dock inte enligt min mening uppställa
ett absolut krav på yrkespraktik av viss längd som villkor för antagning tiU
utbildningen. Enligt min mening bör man i stället kunna nå det syfte som SÖ angett
genom ett krav att viss yrkesverksamhet inom hälso- och sjukvård eller
åldringsvård skall fullgöras innan den nu föreslagna utbildningen kan anses
avslutad. Yrkesverksamheten bör omfatta minst tre månader och kunna fullgöras
helt eUer delvis före inträdet till utbildningen, mellan terminerna eller
efter genom-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973: 84 9

gången
sjuksköterskeutbildning. Avgångsbetyg bör ej få utfärdas förrän
yrkesverksamheten i sin helhet fuUgjorts, Kortare arbetsperiod än en månad bör
inte få tillgodoräknas,

TUl
sjuksköterskeutbildning antas f, n, ca 3 000 studerande årligen. Det är
angeläget att man inom denna totalram strävar efter att öka den del av utbildningskapaciteten
som avser kurser för undersköterskor och för skötare inom psykiatrisk vård med
lång yrkesverksamhet. Jag har i prop, 1973: 1 (bil, 10 s, 266) beräknat medel
för grundutbildningen av sjuksköterskor/sjukskötare (UbU 1973: 5, rskr 1973:
72), Den här föreslagna särskilda studiegången skall rymmas inom den beräknade
ramen.

När det gäller antalet inlagningsplatser
under nästa budgetår för den nu aktuella studiegången, måste dimensioneringen
ske under beaktande av redan pågående eller planerad sjuksköterskeutbUdning av
olika längd. En jämn examination av gmndutbildade sjuksköterskor/sjukskötare
bör självfallet eftersträvas.

Statsbidrag till den nu
föreslagna särskilda studiegången bör utgå med samma belopp för termin och med
tillämpning i övrigt av samma bestämmelser som för grundutbildning om fem
terminer.

Den
föreslagna studiegången innebär att av de fem terminer som
sjuksköterskeutbildningen normalt omfattar de två första anses i allt väsentligt
fullgjorda genom utbildningen på den tvååriga vårdUnjen av gymnasieskolan. Det
är då rimligt att de som är behöriga till denna studiegång bör få intas först i
andra hand till femterminsutbildningen. Jag ämnar framdeles föreslå att Kungl, Maj:t
meddelar bestämmelser härom.

Vid
de överläggningar som ägt rum i Kungl, Maj:ts kansli har SÖ, socialstyrelsen.
Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet och Svenska
kommunalarbetareförbundet bilrätt vad jag förordat beträffande den särskilda
studiegången.

6 Hemställan

Under
åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att

a)
godkänna de av mig förordade
riktlinjerna för särskild studiegång för grundutbildning tUl
sjuksköterska/sjukskötare för dem som genomgått vissa grenar av gymnasieskolans
tvååriga vårdlinje,

b)
godkänna de av mig förordade
grunderna för statsbidrag tiU nämnda utbUdning,

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:84 10

Med
bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att tUl riksdagen skall avlåias
proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur
protokollet: Britta Gyllensten

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:84 11

Innehåll

Sid,

1
Inledning 3

2 Sjuksköterskeutbildningen 3

2.1
Utbildningens organisation 3

2.2
BehörighetsvUlkor 4

2.3
Statsbidrag 4

3 Gymnasieskolans vårdlinje 4

4
Skolöverstyrelsens förslag om
särskild studiegång för grundutbildning tiU sjuksköterska/sjukskötare 5

5 Departementschefen 7

6 Hemställan 9

opaginerad Kontrollera mot PDF

TRYCKERIBOLAGET
IVAR H/EGGSTROM AB, STOCKHOLM 1973

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

8 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (8)

8 kopplingar i 6 dokument.

  1. Prop. 1991/92:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1992/93 i texten
  2. Prop. 1974:1 Statsverkets tillstånd och behov under bugetåret 1974/75 i texten
  3. Bet. 1973:SoU21 Socialutskottets betänkande i anledning av motion om fastställande av behörighetsbestämmelser för sjuksköterskor (sjukskötare) s. 3 i texten
  4. Rskr. 1973:216 i texten
  5. Bet. 1973:UbU30 Utbildningsutskottets betänkande i anledning av propositionen 1973:84 angående särskild studiegång för grundutbildning till sjuksköterska/sjukskötare m. m. jäm… s. 1 · s. 2 · s. 4 i texten

Visa alla 6